1952 ANDRA KAMMAREN Nr 1 (Riksdagens protokoll 1952:1)

RIKSDAGENS

PROTOKOLL

05L

1952 ANDRA KAMMAREN Nr 1

10—16 januari.

Debatter in. m.

Torsdagen den 10 januari. Sid.

Ålderspresidentens hälsningstal .............................. 3

Anförande av talmannen efter talmansvalen.................... 4

Fredagen den 11 januari.

Talmannens anförande vid riksdagens öppnande ................ 6

Lördagen den 12 januari.

Interpellation av:

Herr von Seth ang. beredande av ökat skydd åt trafikchaufförer i
deras yrkesutövning.................................... 8

Tisdagen den 15 januari.

Interpellationer av:

Herr von Seth ang. gruvbrytningen i Smålands Taberg ........ 15

Fru Sjöstrand ang. förebyggande av missbruk av tjänstevapen inom

försvarsmakten ...................................... 17

Herr Gustafsson i Borås ang. kristendomsundervisningen vid läroverken
enligt den timplan, som nu uppgöres för den nya provisoriska
gymnasieorganisationen .......................... 17

Onsdagen den 16 januari.

Interpellationer av:

Herr Birke ang. fastställande av hyresvärden vid de årliga taxeringarna
på grundval av de nya fastighetstaxeringsvärdena .... 26

Herr Nyberg ang. åtgärder till minskande av brottsligheten m. m. 27
1 —Andra kammarens protokoll 1952. Nr 1.

2 Nr 1.

Innehåll.

Sid.

Herr Hallén ang. storleken av den personal, som utan att vara sysselsatt
med legationsarbete är knuten till ryska ambassaden i
Stockholm, m. m....................................... 28

Samtliga avgjorda ärenden.

Torsdagen den 10 januari.

Protokoll ang. fullmaktsgranskning............................ 3

Val av talman och vice talmän .............................. 4

Val av sekreterare ........................................ 5

Lördagen den 12 januari.

Val av ledamöter i talmanskonferensen, kanslideputerade, kanslitillsättare
och ekonomideputerade ............................ 7

Tisdagen den 15 januari.

Val av ledamöter i de ständiga utskotten ...................... 11

Val av statsrevisorer med suppleanter ........................ 13

Val av ledamöter i andra kammarens allmänna beredningsutskott .. 14

Kungl. Maj:ts berättelse till 1952 års riksdag om vad i rikets styrelse
sig tilldragit............................................ 14

Onsdagen den 16 januari.

Val av suppleanter i de ständiga utskotten och allmänna beredningsutskottet
.............................................. 21

Torsdagen den 10 januari 1952.

Nr 1.

I enlighet med § 49 regeringsformen och § 2 riksdagsordningen sammanträdde
andra kammaren här i huvudstaden i den uti riksdagens hus för kammaren
anordnade samlingslokalen.

Torsdagen den 10 januari.

Kl. 11 fm.

§ 1.

Sammanträdet öppnades av representanten
för Gävleborgs län herr SÄVSTRÖM
såsom den ledamot, vilken bevistat
de flesta riksdagarna, med följande
ord:

Mina damer och herrar! I egenskap
av ålderspresident tillkommer det mig
att öppna detta sammanträde. Jag hälsar
Eder alla välkomna.

Tiden är fortfarande full av konflikter
ute i världen. Motsättningarna mellan
de stora makterna synas vara svåra
att mildra. Det föranleder fortsatta
höga utgifter till försvarsändamål. Det
ekonomiska läget medför krav på återhållsamhet
i fråga om det allmännas utgifter.

De frågor, som vid denna riksdag
komma att föreläggas oss, få vi söka
lösa i bästa samförstånd. När jag ser
tillbaka på den tid som jag tillhört
denna kammare, finner jag att utvecklingen
på det sociala området gått gynnsamt
framåt. Det gäller särskilt de två
senaste årtiondena. Omsorgen om vårt
lands säkerhet, vår strävan att bevara
vår självständighet och vårt oberoende
ha likaledes under denna tid varit vår
väsentliga uppgift. Därvidlag har det
varit ett gott samarbete mellan partierna.
Det är väl allas vår önskan att
viljan i det avseendet skall fortsätta. Tiden
kräver sammanhållning.

Med dessa ord förklarar jag vårt första
sammanträde vid denna riksdag
öppnat.

§ 2.

Herr ordföranden tillkännagav, att
han anmodat undertecknade att föra

protokollet till dess sekreterare hunnit
utses ävensom att kanslipersonal
blivit till erforderligt antal av honom
för tillfället antagen; och blevo på
framställd proposition dessa åtgärder
av kammaren godkända.

§ 3.

Upplästes följande till kammaren ankomna
protokoll angående den i § 32
riksdagsordningen föreskrivna fullmaktsgranskningen: Protokoll,

hållet inför statsrådet
och chefen för justitiedepartementet
den 9 januari 1952.

Till justitiedepartementet hade den
7 januari 1952 från länsstyrelsen i
Västerbottens län inkommit fullmakt
för kommunalarbetaren Henning Gustafsson,
Skellefteå, vilken vid ny röstsammanräkning
blivit utsedd såsom
ledamot av riksdagens andra kammare
i stället för avgången ledamot av samma
kammare.

Vid granskning av fullmakten, som
företogs inför chefen för justitiedepartementet
samt vidare av vederbörande
fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret,
framställdes mot fullmakten
icke någon anmärkning.

Protokoll över vad sålunda förekommit
skulle jämte den granskade fullmakten
överlämnas till andra kammaren.

I ämbetet:

Oskar Adelsohn.

Vid detta protokoll var fogad den
däri avsedda fullmakten för kommunalarbetaren
Henning Gustafsson i

Nr 1.

Torsdagen den 10 januari 1952.

Skellefteå att inträda som ledamot av
kammaren för tiden till den 1 januari
1953.

§ 4.

Företogs upprop av kammarens ledamöter.

Vid uppropet befunnos herrar Larsson
i Stockholm, Wiklund i Stockholm
och Andersson i Tungelsta, fru Wohlin,
herr Hoppe, fröken Wetterström,
herrar Björklund, Johansson i Torp
och Gustafsson i Borås, fru Humla
samt herrar Ståhl och Rylander frånvarande.

Herr ordföranden meddelade, att
fröken Wetterström och herr Rylander
anmält, att de vore förhindrade att närvara
vid uppropet men komme att under
dagens lopp intaga sina platser i
kammaren.

Från herrar Larsson i Stockholm,
Andersson i Tungelsta och Hoppe, fru
Humla och herr Ståhl hade till kammaren
inkommit läkarintyg, som nu
upplästes.

§ 5.

Anställdes val av talman; och befanns
efter valets utgång hava till talman
blivit utsedd herr Sävström med
samtliga avgivna eller 207 röster.

§ 6.

Vid nu företaget val av förste vice
talman blev därtill utsedd herr Skoglund
i Doverstorp med samtliga avgivna
eller 159 röster.

§ 7.

Företogs val av andre vice talman;
och utsågs därvid herr Olsson i Mora
med samtliga avgivna eller 128 röster.

§ 8.

Herr TALMANNEN yttrade: Å egna
och vice talmännens vägnar tackar jag
för förtroendet att leda kammarens

förhandlingar. Vi skola försöka göra
vårt bästa.

§ 9-

Upplästes ånyo och lades till handlingarna
de under § 4 här ovan omförmälda
läkarintygen, vilka voro av
följande lydelse:

Härmed intygas, att riksdagsmannen
fil. dr Yngve G. R. Larsson på grund
av sjukdom (influensa) tills vidare
icke kan fullgöra sina skyldigheter såsom
riksdagsman.

Stockholm den 9 januari 1952.

Yngve Larsson
leg. läk.

Till andra kammarens talman.

Härmed intygas att riksdagsman Allan
Andersson från Tungelsta på grund
av magsår är arbetsoförmögen t. o. m.
den 31/1-1952. Intagen den 23/12-1951
på karolinska sjukhuset. Kvarligger
fortfarande.

Stockholm den 8.1.1952.

B. Ejrup
docent.

Att kontraktsprosten Carl Hoppe, Motala,
på grund av sårskada å ben är
oförmögen deltaga i riksdagens arbete
under tiden 10—17/1 1952 intygas härmed.

Vadstena den 5.1 1952.

S. O. Jonsson
lasarettsläkare.

Till andra kammarens kansli, Riksdagshuset,
Stockholm.

Härmed intygas att fru Hildur Amalia
Maria Humla är intagen å härvarande
med. avd. sedan 8/1 1952 på grund
av kron. polyarthrit och beräknas vara
oförmögen deltaga i riksdagsarbetet i
minst en månad framåt.

Centrallasarettet, Karlstad den 8/1
1952.

John Svensson
las. läkare.

Nr 1.

Torsdagen den 10 januari 1952.

Nr 1.

Andra kammarens kansli, Stockholm.

Redaktör Ståhl förhindrad komma.
Opererad. Karlstads lasarett.

Karlstad 9/1 1952.

Doktor Hedenstedt.

Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades
herr Larsson i Stockholm från
och med denna dag tills vidare, herr
Andersson i Tungelsta från och med
denna dag till och med den 31 innevarande
januari, herr Hoppe från och
med denna dag till och med den 17
januari samt fru Humla och herr Ståhl
från och med denna dag tills vidare.

§ 10.

Föredrogs åter det under § 3 här
ovan intagna protokollet, varefter kammaren
beslöt att, med godkännande av
den däri omförmälda fullmakten, lägga
protokollet till handlingarna.

•

§ 11.

På hemställan av herr talmannen beslöt
kammaren att genast företaga val
av sekreterare, varefter det sålunda beslutade
valet företogs, och befanns efter
valsedlarnas öppnande och uppräkning
valet hava så utfallit, att till sekreterare
utsetts förste byråsekreteraren
Gunnar Britth med samtliga avgivna
eller 114 röster.

Sedan sekreteraren på kallelse infunnit
sig, meddelade herr talmannen
honom underrättelse om valets utgång
och hälsade honom välkommen.

Protokollföringen övertogs härefter av
sekreteraren.

Frans Severin. Ernst V. Staxäng.

§ 12.

Tillkännagavs, att Kungl. Maj:t låtit
genom offentligt anslag bjuda och kalla
riksdagens samtliga ledamöter att
fredagen den 11 innevarande månad
kl. 11 fm. infinna sig i slottskapellet
samt, efter förrättad gudstjänst, enligt
§ 34 riksdagsordningen begiva sig till
rikssalen för att där inhämta vad
Kungl. Maj:t hade att meddela riksdagen.

§ 13.

Herr talmannen meddelade, att till
kammarens förfogande överlämnats ett
antal inträdesbiljetter till rikssalen vid
riksdagens öppnande, och hemställde,
att fördelning av dessa biljetter finge
ske genom kammarens kansli med iakttagande,
att de för ledamöterna från var
och en av rikets valkretsar avsedda biljetterna
utlämnades till valkretsens äldste
närvarande representant, som sedermera
finge ombesörja den vidare utdelningen.

Detta förslag blev av kammaren bifallet.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 11.58 fm.

In fidem
Gunnar Britth.

Nr 3.

Fredagen den 11 januari 1952.

Fredagen den 11 januari.

Kl. 10.30 fm.

§ 1.

Herr talmannen meddelade, att fröken
Wetterström och herr Rylander
ävensom fru Wohlin samt herrar Wiklund
i Stockholm, Björklund, Johansson
i Torp och Gustafsson i Borås,
vilka anmält, att de varit förhindrade
att infinna sig vid uppropet, under gårdagen
intagit sina platser i kammaren.

§ 2.

På förslag av herr talmannen, som
förklarade sig hava om tiden för valen
samrått med första kammarens talman,
beslöt kammaren att vid plenum lördagen
den 12 innevarande januari företaga
val av fyra ledamöter i talmanskonferensen,
två kanslideputerade, sex
ledamöter att jämte talmannen och vice
talmännen tillsätta befattningshavare
hos kammaren samt fyra ledamöter att
handhava vården om kammarens ekonomiska
angelägenheter.

§ 3.

På förslag av herr talmannen, som
förklarade sig hava om tiden för valen
samrått med första kammarens talman,
beslöt kammaren att vid plenum tisdagen
den 15 i denna månad företaga
val av ledamöter och påföljande dag val
av suppleanter i de ständiga utskotten
samt vid förstnämnda sammanträde
jämväl val av revisorer och revisorssuppleanter
för granskning av statsverkets,
riksbankens och riksgäldskontorets
tillstånd, styrelse och förvaltning.

§ 4.

På förslag av herr talmannen beslöt
kammaren att vid sammanträdena den
15 och den 16 i denna månad företaga

jämväl val av ledamöter respektive
suppleanter i kammarens allmänna beredningsutskott.

§ 5.

Herr talmannen och kammarens ledamöter
avgingo kl. 10.45 fm. till slottskapellet,
varest riksdagspredikan hölls
av domprosten Gert Borgenstierna i
Karlstad. Efter slutad gudstjänst begav
sig kammaren till rikssalen. Hans Maj:t
Konungen öppnade där riksdagen med
ett tal. Sedan första kammarens talman
härefter framfört första kammarens undersåtliga
vördnad, framträdde ANDRA
KAMMARENS TALMAN och yttrade:

Eders Majestät!

Med saknad och tacksamhet minnas
vi H. K. H. Hertigen av Västergötland
och den gärning, som han under sin
levnad utförde. Som ledare för Röda
korsets verksamhet går hans namn till
eftervärlden.

Det bekymmersamma politiska och
ekonomiska läget i världen inrymmer
ovisshet och fara. Så länge det tillståndet
råder få vi känna oss beroende därav.
Omsorgen om vårt lands bästa manar
oss till samverkan kring den uppgift,
som i nuvarande tid är den väsentliga,
att genom vaksamhet och beredskap
behålla vår fria ställning.

Efter världskrigets slut trodde man
att tillståndet skulle förbättras. Men vi
känna till att många svårigheter och
bekymmer uppstått under de gångna
åren. Det har varit svårt att anpassa
det ekonomiska livet efter de rådande
förhållandena. Men i jämförelse med
andra länder har läget för oss varit
bättre, när det gällt att åt vårt folk skapa
ökad trygghet, rättvisa och frihet.

Lördagen den 12 januari 1952.

Nr 1.

Vi ha också haft en god arbetstidgång,
som stegrat produktionen och
höjt vår levnadsstandard. Det var annorlunda
förr. När jag för nära tjugu
år sedan första gången som talman stod
här inför tronen, talade jag om den betydande
arbetslöshet som då var rådande.
Jag sade, att tillvaron var mörk
och dyster för ett mycket stort antal
medborgare i vårt land. Men, Eders
Majestät, det kan jag inte säga nu, ty
under senare tid har det skett en sådan
förändring på samhällslivets område,
att det för stora lager av vårt folk medfört
en socialt och ekonomiskt tryggare
tillvaro.

Visserligen måste vi fortfarande
spänna våra krafter för att uppnå ekonomisk
stabilitet. Och för att vinna en
framgångsrik stabiliseringspolitik erfordras
en återhållsam konsumtion och
ökat sparande. Men det är också av
stor vikt att produktionen kan hållas
uppe.

Av allt att döma torde det dröja ännu
en tid innan någon verklig förändring
till det bättre kommer att inträda i
världen. Därför gäller det för oss att
i denna prövande tid bevara vårt lands
oavhängighet och vårt demokratiska
samhällssystem. Med förhoppning om
en allmän god vilja härtill framför
andra kammaren till Eders Majestät sin
tacksamhet och undersåtliga vördnad.

Talmännen fingo härefter vardera
mottaga ett exemplar av dels Kungl.
Maj:ts proposition, nr 1, angående statsverkets
tillstånd och behov under budgetåret
1952/53, dels ock Kungl. Maj:ts
berättelse till 1952 års riksdag om vad
i rikets styrelse sig tilldragit, varefter
ceremonien på rikssalen avslutades;
och åtskildes kammaren vid utgåendet
från rikssalen, enligt beslut fattat före
avgången från dess samlingsrum.

In fidem
Gunnar Britth.

Lördagen den 12 januari.

Kl. 11 fm.

§ 1.

Företogs val av fyra ledamöter i talmanskonferensen,
och blevo därtill utsedda: herr

Fast,

» Hjalmarson,

» Ohlin och
» Svensson i Grönvik,
envar med 84 röster.

§ 2.

Anställdes val av två kanslideputerade.
Därvid lämnades på begäran ordet
till

Herr FAST, som yttrade: Herr talman!
För vart och ett av de val som nu skola
företagas ber jag att få avlämna en ge -

mensam lista, vilken godkänts av de av
kammaren valda ledamöterna i talmanskonferensen.
Varje lista upptar namn å
så många personer, som det ifrågavarande
valet avser.

Den av herr Fast beträffande detta
val avlämnade listan upptog under
partibeteckningen »Gemensam lista»
följande namn:

herr Mårtensson i Uddevalla och
» Larsson i Stockholm.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd; och förklarades herrar
Mårtensson i Uddevalla och Larsson
i Stockholm utsedda till kanslideputerade.

8 Nr 1. Lördagen den 12 januari 1952.

Interpellation ang. beredande av ökat skydd åt trafikchaufförer i deras yrkesutövning.

§ 3.

Företogs val av sex ledamöter att
jämte herr talmannen och vice talmännen
tillsätta befattningshavare i kammaren.

Herr Fast avlämnade en lista, som
under partibeteckningen »Gemensam
lista» upptog följande namn:

herr Severin,

» Boman i Kieryd,

» Hall,

» Svensson i Grönvik,

» Andersson i Mölndal och
» Pettersson i Dahl.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd; och förklarades de
personer, vilkas namn upptagits å densamma,
utsedda till kanslitillsättare.

§ 4.

Anställdes val av fyra ledamöter att
handhava vården om kammarens ekonomiska
angelägenheter.

Herr Fast avlämnade en lista, som
under partibeteckningen »Gemensam
lista» upptog följande namn:

herr Netzén,

» Wiklund i Stockholm,

» Svensson i Grönvik och
» von Seth.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd; och förklarades de
personer, vilkas namn upptagits å densamma,
utsedda att handhava vården
om kammarens ekonomiska angelägenheter.

§ 5.

Justerades protokollsutdrag angående
de under §§ 2—4 här ovan omförmälda
valen.

§ 6.

Till bordläggning anmäldes:

Kungl. Maj:ts den 11 innevarande
januari på rikssalen avlämnade

dels proposition, nr 1, angående
statsverkets tillstånd och behov under
budgetåret 1952/53

dels ock berättelse till 1952 års riksdag
om vad i rikets styrelse sig tilldragit; justitieombudsmannens

ämbetsberättelse
samt

militieombudsmannens ämbetsberättelse.

§ 7.

Herr FAST erhöll på begäran ordet
och anförde:

Herr talman! Jag tillåter mig hemställa,
att andra kammaren måtte besluta
att utse suppleanter i de ständiga
utskotten till ett antal av aderton i konstitutionsutskottet,
bevillningsutskottet
och jordbruksutskottet, tjugosex i statsutskottet
samt sexton i vart och ett av
de övriga utskotten utom i utrikesutskottet,
där antalet grundlagsenligt
skall vara åtta. Slutligen får jag hemställa,
att kammaren måtte besluta att
utse tjugosex suppleanter i kammarens
allmänna beredningsutskott.

Kammaren biföll vad herr Fast sålunda
hemställt.

§ 8.

Interpellation ang. beredande av ökat
skydd åt trafikchaufförer i deras yrkesutövning.

Herr talmannen lämnade på begäran
ordet till

Herr von SETH, som yttrade: Herr
talman! En droskchaufför har åter mördats
på ett meningslöst och grymt sätt.
Det är därmed icke mindre än 12 trafikchaufförer
som mördats i samband
med sin yrkesutövning på 25 år, en
för vårt land skrämmande siffra.

Erfarenheter från andra länder visa,
att yrkeschaufförerna äro en grupp, som
utsättes för påfallande stor risk att bli
offer för övervåld under utövandet av
sitt arbete. Våldsdåd mot droskchauf -

Lördagen den 12 januari 1952. Nr 1.

Interpellation ang. beredande av ökat skydd åt trafikchaufförer i deras yrkesutövning.

förer ha tyvärr också en viss benägenhet
att bli en »epidemisk» psykosartad
företeelse, kanske delvis på grund av
det för mindre balanserade själar frestande
sensationsmakeriet kring denna
typ av våldsbrott.

I februari 1947 tillsattes sakkunniga
för utredning rörande åtgärder för beredande
av ökat skydd åt trafikchaufförer
under yrkesutövning. De hade enligt
inrikesministerns direktiv att verkställa
skyndsam utredning och avlämnade
redan i december samma år en
promemoria. Denna har varit på remiss
till olika instanser, och författningsförslag
har utarbetats och likaledes
remitterats. År 1950 överlämnades
det tillgängliga materialet till kommunikationsdepartementet
för bearbetning.
Något förslag synes sedan dess icke ha
framlagts, och riksdagen har därför
icke haft att taga ställning till något
förslag om frågans lösning.

Det torde vara uppenbart, att det är en
vansklig uppgift att skapa absolut trygghet
för trafikchaufförerna genom praktiska
åtgärder till rimliga kostnader.
Dessa svårigheter böra dock enligt min
mening icke få avskräcka myndigheterna
från att göra ett försök att nå
fram till godtagbara lösningar, detta
dels av omtanke om en utsatt yrkesgrupp,
dels ur preventiv synpunkt. En
åtgärd från högsta ort skulle nämligen
rent psykologiskt kunna bidraga till att
avskräcka från våldsdåd mot trafikchaufförer.

De praktiska åtgärder, som skulle
kunna vidtagas, torde närmast vara dels
införandet av skottsäker skyddsruta
mellan chauffören och passagerarutrymmet,
dels beviljandet av licenser
för tårgaspistoler av kraftigare typ för
varje trafikbilförare. Dessa praktiska
åtgärder torde emellertid höra kompletteras
med ett ökat rättsskydd i form av
straffskärpning för varje övergrepp eller
våld mot trafikchaufför i yrkesutövning.

Det synes mig föga lämpligt att denna
fråga, vilken berör den personliga
säkerheten hos viss yrkesgrupp som
kommer i utsatt beröring med kriminella
element, överflyttats till kommunikationsdepartementet.
Då frågan tagits
upp inom inrikesdepartementet och behandlats
där 1947—1950, torde det vara
ändamålsenligt att inrikesdepartementet
får slutföra ärendet och snarast
möjligt föreslår åtgärder, antingen på
basis av de sakkunnigas utredning av
år 1947 eller efter övervägande av förslag
om kombinerade åtgärder av typ
som ovan nämnts med skyddsruta, beväpning
och straffskydd. Man har anledning
förmoda, att det stora antalet
försök till rån, misshandel och övervåld
av annan art gentemot trafikchaufförer
härigenom skulle minska betydligt.
Härtill kommer att den osäkerhetskänsla
och misstänksamhet som yrkeschaufförerna
tyngas av i samband med
längre körningar, delvis på okända vägar,
skulle elimineras till fördel för
den laglydiga allmänhet, som föredrar
ett ömsesidigt förtroende mellan chaufför
och passagerare.

Med stöd av vad ovan anförts hemställer
jag om kammarens tillstånd att
till statsrådet och chefen för inrikesdepartementet
få ställa följande fråga:

Avser herr statsrådet att inom den
närmaste framtiden framlägga förslag
om åtgärder av provisorisk eller definitiv
art, som ge ökat skydd åt trafikchaufförer
i deras yrkesutövning?
Denna anhållan bordlädes.

§ 9-

Anmäldes, att följande Kungl. Maj:ts
propositioner och skrivelse tillställts
kammaren, nämligen:

nr 2, angående utgifter å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1951/52;

nr 3, med förslag till lag angående tiden
för firandet av Marie bcbådelsedag,
midsommardagen och allhelgonadagen;
nr 4, med förslag till förordning om

Nr 1.

Lördagen den 12 januari 1952.

ändring i kyrkomötesförordningen den
22 april 1949 (nr 174);

nr 5, med förslag till förordning om
ändrad lydelse av 16 § kyrkomötesförordningen
den 22 april 1949 (nr 174);

nr 6, med förslag till förordning med
vissa bestämmelser till motverkande av
spridning av flyghavre;

nr 7, med förslag till lag angående
fortsatt giltighet av lagen den 19 juni
1942 (nr 429) om hyresreglering m. m.;

nr 8, med förslag till lag angående
fortsatt giltighet av lagen den 29 juni
1945 (nr 520) om återställande av viss
från ockuperat land härrörande egendom,
m. m.;

nr 9, med förslag till lag angående
ändrad lydelse av 2 § lagen den 30 juni
1948 (nr 449) om disciplinstraff för
krigsmän och lag om ändrad lydelse av
9, 22 och 61 §§ militära rättegångslagen
den 30 juni 1948 (nr 472);

nr 10, med förslag till lag angående
ändrad lydelse av 2 och 4 §§ lagen den
29 november 1946 (nr 722) med särskilda
bestämmelser om uppfinningar
av betydelse för försvaret, så ock om
fortsatt giltighet av samma lag;

nr 12, angående löne- och pensionsreglering
för professorer och vissa
andra akademiska lärare m. fl.;

nr 13, angående befrielse i vissa fall
från betalningsskyldighet till kronan;

nr 14, angående lönegradsplacering
för viss biträdespersonal m. m.; samt
nr 16, om förordnande av en statsrådsledamot
att utöva den befattning
med riksdagsärenden, som jämlikt § 46
riksdagsordningen tillkommer en ledamot
av statsrådet.

Nämnda propositioner och skrivelse
bordlädes.

§ 10.

Anmäldes, att följande motioner under
sammanträdet avlämnats till herr
talmannen, nämligen

nr 1, av fröken Vinge in. fl., om en
snabbutredning rörande verksläkarinstitutionen
samt verksläkarnas anställnings-
och arvodesförhållanden;

nr 2, av herrar Larsson i Luttra och
Andersson i Dunker, om en allsidig utredning
rörande åldringsvården och
därmed sammanhängande problem;

nr 3, av herr Pettersson i Norregård
m. fl., om rätt för folkpensionär till en
fri resa årligen till nära anhöriga;

nr 4, av fröken Vinge och fröken
Höjer, om beredande av tilläggspension
åt vissa f. d. befattningshavare i statens
tjänst;

nr 5, av herr Christenson i Malmö,
angående sådan ändring av bestämmelserna
i 32 § kommunalskattelagen att
resekostnads- och traktamentsersättning,
som anvisas av annan än staten,
icke skall utgöra skattepliktig intäkt;

nr 6, av herr Andersson i Björkäng
m. fl., om avskaffande av kvarlåtenskapsskatten
in. m.; samt

nr 7, av herr Hagberg i Luleå in. fl.,
angående ändring av § 13 regeringsformen,
m. m.

Dessa motioner bordlädes.

§ IL

På förslag av herr talmannen beslöt
kammaren, att Kungl. Maj :ts proposition
nr 1, angående statsverkets tillstånd
och behov under budgetåret
1952/53, samt proposition nr 2, angående
utgifter å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1951/52, skulle
uppföras sist å föredragningslistan för
kammarens nästkommande sammanträde.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 11.17 fm.

In fidem
Gunnar Britth.

Tisdagen den 15 januari 1952.

Nr 1.

Tisdagen den 15 januari.

Kl. 11 fm.

§ 1.

I enlighet med kammarens därom den
11 innevarande januari fattade beslut
skulle nu val förrättas av dels ledamöter
i de ständiga utskotten, dels revisorer
för deltagande i den granskning av statsverkets,
riksbankens och riksgäldskontorets
tillstånd, styrelse och förvaltning,
som skulle äga rum under innevarande
år, jämte suppleanter för dessa revisorer,
dels ock ledamöter i kammarens
allmänna beredningsutskott; och verkställdes
först val av ledamöter i utrikesutskottet.

Därvid lämnades på begäran ordet till

Herr ANDRE VICE TALMANNEN,
som anförde: Herr talman! För vart
och ett av de val som nu skola företagas
ber jag att få avlämna en gemensam
lista, vilken godkänts av de av kammaren
valda ledamöterna i talmanskonferensen.
Varje lista upptar namn å så
många personer, som det ifrågavarande
valet avser.

Den av herr andre vice talmannen för
val av ledamöter i utrikesutskottet avlämnade
listan upptog under partibeteckningen
»Gemensam lista» följande
namn:

Ward

Ohlin

Fast

Svensson i Grönvik

Olsson i Gävle

Svensson i Ljungskile

Hall

Hjalmarson.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de personer,
vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till ledamöter i utrikesutskottet.

Riksdagens kanslideputerade skulle
genom utdrag av protokollet underrättas
om detta val samt anmodas låta uppsätta
och till kammaren ingiva förslag
till skrivelse till Konungen med anmälan
om samma val.

§ 2.

Anställdes val av ledamöter i konstitutionsutskottet.

Herr andre vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Hallén

von Friesen

Fast

Pettersson i Norregård

Norén

Swedberg

Spångberg

Nolin

Jonsson i Haverö
Olsson i Mora.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de personer,
vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till ledamöter i konstitutionsutskottet.

§ 3.

Anställdes val av ledamöter i statsutskottet.

Herr andre vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Ward

Malmborg i Skövde
Bergström
Svensson i Grönvik
Andersson i Malmö

Nr 1.

Tisdagen den 15 januari 1952.

Boman i Kieryd

Mårtensson i Uddevalla

Skoglund i Doverstorp

Wallentheim

Svensson i Ljungskile

Lindholm

Rubbestad

Eriksson i Sandby

Ståhl

Staxäng.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de personer,
vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till ledamöter i statsutskottet.

§ 4.

Anställdes val av ledamöter i bevillningsutskottet.

Herr andre vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande namn:

Björklund
Kristensson i Osby
Olsson i Gävle
Jonsson i Skedsbygd
Orgård

Persson i Svensköp
Sundström
Hagberg i Malmö
Nilsson i Kristinehamn
Sjölin.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de personer,
vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till ledamöter i bevillningsutskottet.

§ 5.

Anställdes val av ledamöter i bankoutskottet.

Herr andre vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande namn:

Severin
Fröderberg
Nilsson i Landskrona
Persson i Norrby

Humla, fru
Schmidt
Sköldin
Fagerholm.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de personer,
vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till ledamöter i bankoutskottet.

§ 6.

Anställdes val av ledamöter i första
lagutskottet.

Herr andre vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen \
»Gemensam lista», upptog följande
namn:

Hedlund i Östersund

Rylander

Olsson i Mellerud

Johansson i Norrfors

Lindberg

Johnsson i Stockholm

Landgren

Håstad.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de personer,
vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till ledamöter i första lagutskottet.

§ 7.

Anställdes val av ledamöter i andra
lagutskottet.

Herr andre vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Hellbacken
Jacobsson i Igelsbo
Nordgren, fru
Ryberg

Johansson i Norrköping, fru
Sandström, fru
Nilsson i Göteborg
Hagård.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kam -

Tisdagen den 15 januari 1952.

Nr 1.

maren godkänd, och förklarades de personer,
vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till ledamöter i andra lagutskottet.

§ 8.

Anställdes val av ledamöter i tredje
lagutskottet.

Herr andre vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Andersson i Löbbo

Stjärne

Ericsson i Sörsjön

Andersson i Dunker

Holm

Allmän

Andersson i Mölndal

von Seth.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av
kammaren godkänd, och förklarades
de personer, vilkas namn upptagits å
listan, utsedda till ledamöter i tredje
lagutskottet.

§ 9.

Anställdes val av ledamöter i jordbruksutskottet.

Herr andre vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteck -

ningen »Gemensam lista» upptog följande
namn:

Andersson i Tungelsta
Johnsson i Kastanjegården
Gustafson i Dädesjö
Pettersson i Dahl
Jacobson i Vilhelmina
Antby

Andersson i Hyssna
Hseggblom
Jonsson i Järvsand
Ahlsten.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av
kammaren godkänd, och förklarades
de personer, vilkas namn upptagits å
listan, utsedda till ledamöter i jordbruksutskottet.

§ 10.

Anställdes val av dels sex revisorer
för deltagande i den granskning av
statsverkets, riksbankens och riksgäldskontorets
tillstånd, styrelse och
förvaltning, som skulle äga rum under
innevarande år, dels ock sex suppleanter
för dessa revisorer.

Herr andre vice talmannen avlämnade
en lista med partibeteckningen
»Gemensam lista» av följande utseende: -

Riksdagsman Olsson, G. A., Gävle	Riksdagsman Ericsson, E., Sörsjön
Riksdagsman Johnsson, P. A., Kastanjegården, Mörrum	Riksdagsman Fröderberg, G., Arbrå
Riksdagsman Andersson, K. A. M., Löbbo, Hällabäck	Riksdagsman Lindberg, C. A. E., Stockholm
Riksdagsman Pettersson, A. P., Dahl, Vessigebro	Riksdagsman Jonsson, C. A. D., Skedsbygd, Alsterbro
Riksdagsman Bergström, K. A. E., Hälsingborg	Riksdagsman Nilsson, C. 0., Göteborg
Riksdagsman Boman, K. E. R., Kieryd, Stora Hultrum	Riksdagsman Stjärne, A. V., Ramfall

Nr 1.

Tisdagen den 15 januari 1952.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev densamma
av kammaren godkänd; och förklarades
hava blivit utsedda till revisorer
herrar Olsson i Gävle, Johnsson
i Kastanjegården, Andersson i Löbbo,
Pettersson i Dahl, Bergström och Boman
i Kieryd, samt till suppleanter för
dem respektive herrar Ericsson i Sörsjön,
Fröderberg, Lindberg, Jonsson i
Skedsbygd, Nilsson i Göteborg och
Stjärne.

§ 11.

Anställdes val av ledamöter i kammarens
allmänna beredningsutskott.

Herr andre vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Gustafsson i Bogla

Nordkvist

Ekdahl

Pettersson i Ersbacken
Öberg, fröken
Christenson i Malmö
Ohlsson i Kastlösa
Dickson
Västberg, fru
Ager, fröken
Brandt

Jönsson i Rossbol
Svensson i Alingsås
Gustafson i Göteborg
Forsberg
Braconier
Nygren, fröken
Vinge, fröken
Johansson i Kalmar
Adolfsson.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av
kammaren godkänd, och förklarades
de personer, vilkas namn upptagits å
listan, utsedda till ledamöter i allmänna
beredningsutskottet.

§ 12.

Justerades protokollsutdrag angående
de i §§ 1—11 här ovan omförmälda
valen.

§ 13.

Föredrogs och lades till handlingarna
Kungl. Maj:ts på rikssalen överlämnade
berättelse till 1952 års riksdag
om vad i rikets styrelse sig tilldragit.

§ 14.

Föredrogos var efter annan följande
Kungl. Maj:ts å kammarens bord vilande
propositioner; och hänvisades
därvid

till behandling av lagutskott propositionen
nr 3, med förslag till lag angående
tiden för firandet av Marie bebådelsedag,
midsommardagen och allhelgonadagen; till

konstitutionsutskottet propositionerna: nr

4, med förslag till förordning om
ändring i kyrkomötesförordningen den
22 april 1949 (nr 174); och

nr 5, med förslag till förordning om
ändrad lydelse av 16 § kyrkomötesförordningen
den 22 april 1949 (nr
174);

till behandling av lagutskott propositionerna: nr

6, med förslag till förordning
med vissa bestämmelser till motverkande
av spridning av flyghavre;

nr 7, med förslag till lag angående
fortsatt giltighet av lagen den 19 juni
1942 (nr 429) om hyresreglering m. m.;

nr 8, med förslag till lag angående
fortsatt giltighet av lagen den 29 juni
1945 (nr 520) om återställande av viss
från ockuperat land härrörande egendom,
m. m.;

nr 9, med förslag till lag angående
ändrad lydelse av 2 § lagen den 30
juni 1948 (nr 449) om disciplinstraff
för krigsmän och lag om ändrad lydelse
av 9, 22 och 61 §§ militära rättegångslagen
den 30 juni 1948 (nr
472); och

nr 10, med förslag till lag angående
ändrad lydelse av 2 och 4 §§ lagen
den 29 november 1946 (nr 722) med

Tisdagen den 15 januari 1952.

Nr 1.

Interpellation

särskilda bestämmelser om uppfinningar
av betydelse för försvaret, så
ock om fortsatt giltighet av samma
lag;

till statsutskottet propositionen nr
12, angående löne- och pensionsreglering
för professorer och vissa andra
akademiska lärare m. fl.;

till jordbruksutskottet propositionen
nr 13, angående befrielse i vissa fall
från betalningsskyldighet till kronan;
samt

till statsutskottet propositionen nr
14, angående lönegradsplacering för
viss biträdespersonal m. m.

§ 15.

Föredrogs och lades till handlingarna
Kungl. Maj:ts skrivelse, nr 16, till
riksdagen med tillkännagivande, att
Kungl. Maj :t förordnat statsrådet
Berndt Gunnar Emil Danielson att under
innevarande riksdag utöva den befattning
med riksdagsärenden, som
jämlikt § 46 riksdagsordningen tillkommer
en ledamot av statsrådet;

och skulle underrättelse om denna
skrivelses innehåll meddelas vederbörande
utskott samt riksdagens kanslideputerade.

§ 16.

Föredrogos var efter annan följande
på bordet liggande motioner; och remitterades
därvid

till statsutskottet motionerna:
nr 1 av fröken Vinge m. fl.;
nr 2 av herrar Larsson i Luttra och
Andersson i Dunker;

nr 3 av herr Pettersson i Norregård
m. fl.; och

nr 4 av fröken Vinge och fröken
Höjer;

till bevillningsutskottet motionerna:
nr 5 av herr Christenson i Malmö;
och

nr 6 av herr Andersson i Björkäng
m. fl.; samt

ang. gruvbrytningen i Smålands Taberg.

till konstitutionsutskottet motionen
nr 7 av herr Hagberg i Luleå m. fl.

§ 17.

Föredrogs och hänvisades till behandling
av lagutskott justitieombudsmannens
till innevarande riksdag avgivna
ämbetsberättelse.

§ 18.

Föredrogs och hänvisades till behandling
av lagutskott militieombudsmannens
till innevarande riksdag avgivna
ämbetsberättelse.

§ 19.

Föredrogs den av herr von Seth vid
kammarens nästföregående sammanträde
gjorda men då bordlagda anhållan
att få framställa interpellation
till herr statsrådet och chefen för inrikesdepartementet
angående beredande
av ökat skydd åt trafikchaufförer i
deras yrkesutövning.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 20.

På förslag av herr talmannen beslöt
kammaren, att Kungl. Maj:ts propositioner
nr 1, angående statsverkets tillstånd
och behov under budgetåret
1952/53, och nr 2, angående utgifter å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1951/52, skulle uppföras sist å föredragningslistan
för kammarens nästkommande
sammanträde.

§ 21.

Interpellation ang. gruvbrytningen i
Smålands Taberg.

Ordet lämnades på begäran till

Herr von SETH, som anförde: Herr
talman! Naturskyddsintresserade kretsar
landet runt ha med oro tagit del av
uppgifterna om att malmbrytning i större
skala kommer att äga rum i Smålands
Taberg, varigenom detta ur naturskyddssynpunkt
och av rent kulturhi -

Nr 1.

Tisdagen den 15 januari 1952.

Interpellation ang. gruvbrytningen i Smålands Taberg.

storiska skäl värdefulla område torde
komma att helt förstöras.

Det torde knappast vara nödvändigt
att inför riksdagen ingående redogöra
för vikten av att bibehålla Smålands
Taberg som ett naturreservat. Berget är
icke blott ett kulturhistoriskt minnesmärke
från den tid då här låg den småländska
bergslagen med den livliga
malmbrytning som förekom innan den
mellansvenska och norrländska malmen
kunde utvinnas. Smålands Taberg,
som med all rätt betecknas som
en turistattraktion av klass, har lockat
många svenska och utländska turister
till jönköpingstrakten. Icke utan skäl
har Smålands Taberg kallats för ett av
södra Sveriges vackraste naturminnesmärken.
Här förekom malmbrytning
redan på 1500-talet, och i början av
1600-talet idkade kronan bergsbruk vid
berget. Malmbrytningen nedlades på
1890-talet, och i stället blev berget en
turistort av klass. Man hoppades då allmänt
att för framtiden få behålla berget
som ett märkligt geologiskt naturminne.
Det annalkande andra världskriget
medförde emellertid faror för
Smålands Taberg, och malmbrytningen
kom i gång på nytt. I juli 1938 tillskrev
hembygdsföreningen handelsdepartementet
i anledning av att tyska
firmor ville utnyttja malmen, och justitiedepartementet
svarade med lugnande
försäkringar. Malmbrytningen forcerades
emellertid, och sommaren 1940
hade ett järnvägsspår byggts söderut
från bergmassivet, och den vackra idyllen
var förstörd. I oktober 1944 började
även bergets topp hotas av förstöring
genom gruvarbetet. En hemställan
från hembygdsföreningen till regeringen
föranledde ingen åtgärd.

Kungl. Vetenskapsakademien skrev då
i remissyttrande den 8 februari 1945
bl. a.: »Det ca 1 1I2 mil söder om Jönköping
belägna Smålands Taberg är
utan tvivel ett av södra Sveriges större
naturattraktioner.» Akademien ansåg
sig dock icke böra avstyrka fortsatt

malmbrytning. Efter kriget påbörjades
brytningen på nytt. Stora malmpartier
krossades då till makadam för vägbeläggning,
och nya stora kratrar sprängdes
i berget.

Enligt vad som förljudes kommer nu
det gruvbolag, som äger området, att
sätta i gång med stordrift för att utvinna
den malm som finns i berget. Bolaget
har uppgivit att ca ettusen man
komma att sysselsättas i gruvan för att
utvinna bl. a. vanadin, som exporteras
till Tyskland. Detta stålförädlingsmineral
har en olycksbådande klang
därför att det är eftersökt i krigs- och
upprustningstider. Vi minnas ännu med
beklämning, hur vanadinet ur Smålands
Taberg under andra världskriget fördes
till Tyskland för att användas till krigsindustri.
Gruvan var ju på den tiden i
tyska händer.

Det är förståeligt att tiotusentals människor
nu med oro följa skådespelet
kring Smålands Taberg. Den forcerade
brytningen hotar också att beröva Småland
dess »hjässa», ett område som sedan
urminnes tid varit provinsens stolthet.
Det ställs vissa frågor: Har denna
malm så stor betydelse att den motiverar
ödeläggande av ett naturminnesmärke
av detta format? Kommer malmen
att spela någon roll på längre sikt,
och kan den inte möjligen åtkommas
genom djupbrytningsmetoder, som eliminera
risken av att bergets redan så
skamfilade profil ytterligare försvinner
eller helt ödelägges?

Det torde dock ännu vara möjligt att
hinna rädda vad som återstår av detta
berg, som — för att citera Carl von Linné
-—• lyfter »sitt huvud såsom furen
ibland enbuskarna» över Småland och
jönköpingsbygden, vars vintersportcentrum
det varit. Om regeringen vill intressera
sig för frågan, torde det icke vara
omöjligt att få till stånd ett avtal med
det malmbrytande företaget, som för
framtiden garanterar ett visst skydd åt
bergets ur naturskyddssynpunkt viktigaste
delar. Det finns också möjlighet

Tisdagen den 15 januari 1952. Nr 1.

Interpellation ang. förebyggande av missbruk av tjänstevapen inom försvarsmakten.

Interpellation ang. kristendomsundervisningen vid läroverken enligt den timplan,
som nu uppgöres för den nya provisoriska gymnasieorganisationen.

att påskynda godkännandet av den
stadsplan för vissa områden av Taberg,
varom förslag framlagts. Ytterligare en
utväg, som kanske dock ter sig onödigt
tillspetsad, är att Kungl. Maj:t låter utreda
sådana ändringar i nu gällande
gruvlagstiftning, att viktigare naturminnesmärken
kunna skonas.

Med anledning av vad ovan anförts
hemställer jag om kammarens tillstånd
att till statsrådet och chefen för handelsdepartementet
få rikta följande frågor: 1)

Har herr statsrådet sin uppmärksamhet
riktad på riskerna för att Smålands
Taberg genom forcerad gruvbrytning
kommer att utplånas?

2) Kommer statsrådet att vidtaga åtgärder
för att åt eftervärlden bevara
detta märkliga naturminnesmärke i de
delar som fortfarande finnas kvar?

Denna anhållan bordlädes.

§ 22.

Interpellation ang. förebyggande av missbruk
av tjänstevapen inom försvarsmakten.

Fru SJÖSTRAND erhöll på begäran
ordet och yttrade: Herr talman! Den 5
innevarande januari överfölls och mördades
en taxichaufför i Eksjö. Händelsen
upprörde icke allenast invånarna i Eksjö
utan även allmänheten över hela vårt
land, och alla frågade sig om händelsen
kunde hava förebyggts genom åtgärder i
en eller annan riktning. Det visade sig,
att förövaren av brottet var en ung volontär
vid Ing. 2 i Eksjö. Det visade sig
även, att mordvapnet var en regementet
tillhörig pistol, som volontären medfört
till sin bostad. Det kan tänkas, att innehavet
av detta vapen utlöst handlingen
i ett oöverlagt ögonblick och att
gärningen varit ogjord, om han icke så
lätt som synes ha skett kommit över
vapnet i fråga. Man frågar sig huruvida

den ungdom, som vapenövas, utan vidare
får disponera skjutvapen och ammunition
även under fritiden eller, om
så icke är förhållandet, vilka åtgärder
som vidtagas för att förhindra att de
från förläggningen medföra vapen och
ammunition. Man har även vid andra
tillfällen iakttagit, att tjänstevapen använts
för brottsliga handlingar, och det
är från skyddssynpunkt betydelsefullt,
att vad som rimligtvis kan göras för att
förebygga missbruk verkligen iakttages.
I det aktuella fallet var det fråga om en
ung man, som visat sig opålitlig och
som stod under polisuppsikt.

Med hänvisning till ovanstående anhåller
jag om andra kammarens tillstånd
att till herr statsrådet och chefen
för försvarsdepartementet få framställa
följande fråga:

Anser statsrådet, att tillräckliga åtgärder
vidtagits för att förebygga missbruk
av tjänstevapen inom försvarsmakten,
och, om så icke är förhållandet,
vilka åtgärder ämnar statsrådet vidtaga
för att erhålla en effektivare kontroll
i detta hänseende?

Denna anhållan bordlädes.

§ 23.

Interpellation ang. kristendomsundervisningen
vid läroverken enligt den timplan,
som nu uppgöres för den nya provisoriska
gymnasieorganisationen.

Herr talmannen lämnade på begäran
ordet till

Herr GUSTAFSSON i Borås, som anförde:
Vid slutet av höstsessionen av
föregående års riksdag riktade jag med
andra kammarens tillstånd en interpellation
till statsrådet och chefen för
ecklesiastikdepartementet angående
kristendomsämnets ställning inom den
nya gymnasieorganisationen. I interpellationen
framhöll jag följande.

Kungl. skolöverstyrelsen har uppgjort

2 — Andra kammarens protokoll 1952. Nr 1.

Nr 1.

Tisdagen den 15 januari 1952.

Interpellation ang. kristendomsundervisningen vid läroverken enligt den timplan,
som nu uppgöres för den nya provisoriska gymnasieorganisationen.

ett förslag till ny provisorisk gymnasieorganisation.
Förslagets förtjänster
på skilda områden äro värda allt beröm,
såsom t. ex. inrättandet av en s. k.
»allmän linje», men det erbjuder jämväl
i övrigt många förändringar, bl. a.
i fråga om kristendomskunskapens ställning
på schemat. Proportionen har med
den nya tim- och kursplanen på latinlinjen
blivit rimligare. Kursplanen synes
syfta till att stärka bibelkunskapen,
som fått ökat utrymme.

Genom den omflyttning, som ägt rum
inom timplanen, har sista ringen å
samtliga linjer fått två timmar i stället
för, som under en följd av år, endast
en timme. Detta bör noteras som en
kvalitativ vinst men innebär dock inte
någon kvantitativ förbättring. Ett gammalt
önskemål hos kristendomslärarna
har dock därigenom blivit tillgodosett.
För latingymnasiets del blir alltså timantalet
oförändrat, och den nya allmänna
linjen får samma kristendomsundervisning
som latinlinjen. Det pris,
som man får betala för denna kvalitativa
vinst, är dock rätt högt, enär det
i realiteten kommer att betyda en viss
minskning av kristendomsämnets timmar,
enär skrivningar och examina taga
bort mer tid i högsta ringen än på
lägre stadier.

Vad som nu emellertid vållat stor
oro såväl bland kristendomslärare vid
läroverken som bland stora skaror hos
vårt folk är kristendomsämnets försämrade
ställning i det kommande realgymnasiet.
Sedan länge har ämnet i
den högre skolan fått vidkännas kraftig
reducering. Både före och efter den
stora skolreformen år 1905 lästes kristendom
tre timmar i de lägre klasserna
i realskolan och i den övriga realskolan
och i hela gymnasiet två timmar i
veckan. Reformen 1928 gjorde kristendomen
till ett tvåtimmarsämne i hela
realskolan och alla gymnasieringar. Redan
1933 ströks emellertid en timme i

högsta ringen på såväl det treåriga
gymnasiet som på det fyraåriga. Samtidigt
slopades kristendomsämnet som
förhörsämne i studentexamen. Förändringarna
voro ett radikalt ingrepp i
kristendomsämnets ställning i den högre
skolan.

Genom ett kungl. brev 1950 skars
ytterligare en timme bort. Denna gång
drabbades tredje klassen av den femåriga
realskolan och andra klassen av
den fyraåriga. Under studietiden fram
till studentexamen har ämnet således
två gånger blivit ett entimmesämne med
alla de pedagogiska svårigheter, som
äro förknippade därmed — framhålles
det från sakkunnigt håll. En timme per
vecka betraktas inom lärarkretsar som
ett oting och säges omöjliggöra en effektiv
undervisning. Allmänna lov,
idrottsdagar, skrivningar etc. göra, att
även denna timme kan falla bort. Vill
det sig illa, kan det dröja tre veckor
mellan tvenne lektioner.

Det som på många håll i vårt land
väckt så stor uppmärksamhet, att även
offentliga opinionsmöten börjat anordnas,
är likväl det förhållandet, att skolöverstyrelsens
förslag syftar till att helt
nedlägga kristendomsämnet i näst högsta
ringen av det blivande realgymnasiet.

Därmed reduceras totala antalet undervisningstimmar
per vecka på den
fyraåriga linjen från sju timmar till fem
och på den treåriga linjen från fem
timmar till tre.

Motiveringen för att just kristendomsämnet
får finna sig i att bli undanträngt
är ämnesträngseln på schemat.
De argument, som man framför, äro
allvarliga nog, men man undrar: Varför
skall ett och samma ämne gång efter
annan få kompensera vad andra kräva
av utrymme? Även om andra ämnen
också fått maka åt sig, synes likväl kristendomsämnet
främst ha kommit i
blickfältet, när man kämpat om utrym -

Tisdagen den 15 januari 1952.

Nr 1.

Interpellation ang. kristendomsundervisningen vid läroverken enligt den timplan,
som nu uppgöres för den nya provisoriska gymnasieorganisationen.

me. Att skolan skall skickliggöra för
kommande livsuppgifter, göra människan
effektiv, får inte betyda bara, att hon
skall bli tekniskt kunnig, utan jämväl
att hon bör äga en god människokunskap,
en fast livsgrund, normer för en
sund livsföring och insikt i livsåskådningsfrågor.
Här har kristendomen sin
givna plats och betydelse. Detta synes
även ha varit skolkoinmissionens uppfattning.
»Kristendomsämnet bör mer
än de flesta andra ämnen kunna vara
instrumentet för den personlighetsdaning,
som är skolans väsentligaste uppgift»,
skrev 1946 års skolkommission,
och Kungl. Maj:t och riksdag ha accepterat
denna syn. Kommissionen fortsatte:
»Undervisningen i detta ämne
bör ge eleverna möjlighet att på grund
av sakliga upplysningar och gedigen
kunskap om religionens värld, på grund
av insikt om frågornas allvar och livsavgörande
betydelse och på grund av
egna erfarenheter och egen läggning
bygga upp en personlig livsåskådning.»

Man har svårt att frigöra sig från den
frågan: Kan kristendomsämnet som personlighetsdanande
faktor komma till
sin rätt om timantalet beskäres på sätt
som det här är fråga om? Innebär inte
reduceringen av kristendomsundervisningen,
att strävan efter en bredare och
djupare personlighetsdaning ställes i
bakgrunden?

Interpellationen blev på grund av
tidsknapphet inte besvarad. På grund
härav och med hänvisning till vad jag
ovan anfört vill jag nu anhålla om andra
kammarens tillstånd att åter väcka
interpellationen och till statsrådet och
chefen för ecklesiastikdepartementet
rikta följande fråga:

Anser sig herr statsrådet kunna medverka
till att kristendomsundervisningen
vid läroverken icke minskas i den
timplan, som nu uppgöres för den nya
provisoriska gymnasieorganisationen ?

Denna anhållan bordlädes.

§ 24.

Herr talmannen meddelade, att herr
Ståhl, som vid kammarens sammanträde
den 10 januari med läkarintyg
styrkt sig tills vidare vara hindrad att
deltaga i riksdagsgöromålen, denna
dag åter intagit sin plats i kammaren.

§ 25.

Upplästes och lades till handlingarna
följande till kammaren inkomna protokoll: Protokoll,

hållet vid sammanträde
med herr talmannen och herrar vice
talmän i riksdagens andra kammare
samt de kammarens ledamöter, som
blivit utsedda att jämte dem tillsätta
kammarens kanslipersonal,
den 12 januari 1952.

Sedan kammarens plenum denna dag
avslutats, sammanträdde med herr talmannen
och herrar vice talmän de ledamöter
av kammaren, som blivit utsedda
att jämte dem tillsätta kammarens kanslipersonal.

Därvid beslöts till en början, att
kanslitjänstemännen vid innevarande
riksdag skulle utgöras av en notarie,
fyra förste stenografer, fjorton stenografer,
en förste kanslist och fem kanslister.

Herrar deputerade antogo till
notarie:

e. o. hovrättsnotarien, jur. kand. Nils
G. H. Liliequist;

förste stenografer:

f. d. tullkontrollören Agnar Michal,

f. d. förste byråsekreteraren Erland
N. Dahlcn,

byråchefen, fil. kand. Hans A. Heimbiirger
samt

sekreteraren och ombudsmannen, jur.
kand. Anders Norrman;

stenografer:

jur. kand. Göte Fahlin,

Nr 1.

Tisdagen den 15 januari 1952.

e. o. byråsekreteraren, jur. kand. John
W. Löf,

redaktören C. O. Bertil Arborén,

A. Fritiof Klason,

e. o. förste byråsekreteraren, jur. kand.
Gustaf A. H. Titz,

e. o. hovrättsassessorn, jur. kand. Per
G. Bergsten,

fru Signhild Elfner,
sekreteraren, jur. kand. Bengt G. E:son
Lindahl,

Stig A. L. Ekermann,
pol. mag. Lars A. Nilsson,

Knut Nilson,

tingsnotarien jur. kand. Brit-Marie
Ericsson,

civilingenjören S. P. Olof Nilsson och
Bengt E. Lundin;

förste kanslist:
fru Ebba Ilirnian; samt

kanslister:

f. d. överkontrollören A. Helmer Gardin,

e.o. byråsekreteraren, jur. kand. K.
Allan Löfgren,

fru Eva Särnmark,

fil. stud. Bertil R. Palmquist och

jur. stud. Johnny Sköldvall.

På därom gjord framställning beviljades
e. o. hovrättsassessorn Per G. Bergsten
på grund av offentligt uppdrag ledighet
tills vidare, och förordnades fil.
stud. Bertil R. Palmquist att under tiden
uppehålla Bergstens stenografbefattning.
Beträffande den återstående kanslisttjänsten
beslöto herrar deputerade, att
prov skulle anställas för utrönande av
de sökandes skicklighet såsom stenografen Det

skulle åligga de hos kammaren
anställda kanslisterna att vid behov
tjänstgöra jämväl vid diskussionsprotokollet.

Åt kanslisten Gärdin uppdrogs att föra
kammarens diarier.

Här skulle antecknas att på särskild

anmodan följande tjänstemän redan tidigare
inträtt i tjänstgöring hos kammaren,
nämligen den 10 innevarande
januari Liliequist såsom notarie, Norrman
och Fahlin såsom stenografer samt
Palmquist såsom kanslist, den 7 januari
fru Ihrman såsom förste kanslist och fru
Särnmark såsom kanslist ävensom den
2 januari Gärdin såsom kanslist.

Det skulle åligga de antagna tjänstemännen
att vid behov och i den mån så
ske kunde utföra jämväl annan tjänstgöring
hos riksdagen.

År och dag som ovan.

In fidem
Gunnar Britth.

§ 26.

Anmäldes, att följande Kungl. Maj:ts
propositioner tillställts kammaren, nämligen nr

11, med förslag till lag om tillägg
till lagen den 3 september 1939 (nr C08)
om enskilda vägar;

nr 15, med förslag till lag om häradsallmänningar,
m. m.;

nr 18, angående plan för flottans fartygsbyggnader; nr

19, med förslag till förordning om
ändring i 6 § familjebidragsförordningen
den 29 mars 1946 (nr 99);

nr 21, med förslag till förordning angående
ändrad lydelse av 3 § förordningen
den 30 juni 1943 (nr 570) om
anställande av distriktsbarnmorskor
m. m.; och

nr 23, angående reglering av vissa
från statens pensionsanstalt utgående
pensioner, m. m.

Dessa propositioner bordlädes.

§ 27.

Anmäldes, att till herr talmannen under
sammanträdet avlämnats följande
motioner, nämligen:

nr 8, av herr Hagberg i Luleå m. fl.,
om Sveriges utträde ur den s. k. Marshallorganisationen
;

Onsdagen den 16 januari 1952.

Nr 1.

nr 9, av herrar Edberg och Braconier,
om anslag till Europarörelsens läroanstalt
College d’Europe i Bruges;

nr 10, av herr Hedlund i Östersund
m. fl., om årligt understöd åt förre banmästaren
E. N. Persson-Ångman;

nr 11, av herr Hedlund i Östersund
m. fl., om årligt understöd åt förre vägarbetaren
N. O. Molander;

nr 12, av herrar Johansson i Stockholm
och Hagberg i Luleå, om åtgärder
mot krigspropaganda;

nr 13, av herr Lindberg m. fl., angående
inrättande av en socialförsäkringsdomstol; -

nr 14, av herr Lindberg m. fl., om sådan
ändring av grundlagarna, som erfordras
för utseende av en riksdagens
socialförsäkringsombudsman; och

nr 15, av herr Ericsson i Näs m. fl.,
angående ändring av språkformerna i
riksdagens protokoll.

Dessa motioner bordlädes.

§ 28.

Justerades protokollsutdrag.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 11.25 fm.

In fidem
Gunnar Britth.

Onsdagen den 16 januari.

Kl. 11 fm.

På grund av förfall för sekreteraren
tjänstgjorde undertecknad, jämlikt herr
talmannens förordnande, vid protokollet.

§ 1.

Justerades protokollet för den 10 innevarande
januari.

§ 2.

I enlighet med kammarens därom den
11 innevarande januari fattade beslut
skulle nu val verkställas av suppleanter
i de ständiga utskotten och kammarens
allmänna beredningsutskott; och företogs
först val av suppleanter i utrikesutskottet.

Därvid lämnades på begäran ordet

till

Herr ANDRE VICE TALMANNEN,
som anförde: Herr talman! För vart
och ett av de val, som skola företagas
vid detta plenum, ber jag få avlämna
en gemensam lista, vilken godkänts av
de av kammaren valda ledamöterna i
talmanskonferensen. Varje lista upptar

namn å så många personer, som det
ifrågavarande valet avser.

Den av herr andre vice talmannen
för val av suppleanter i utrikesutskottet
avlämnade listan upptog under partibeteckningen
»Gemensam lista* följande
namn:

Hallén

Kristensson i Osby
Wallentheim
Pettersson i Dahl
Andersson i Malmö
von Friesen
Edberg

Skoglund i Doverstorp.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de personer,
vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till suppleanter i utrikesutskottet.

Riksdagens kanslideputerade skulle
genom utdrag av protokollet underrättas
om detta val samt anmodas låta
uppsätta och till kammaren ingiva förslag
till skrivelse till Konungen med anmälan
om samma val.

Nr 1.

Onsdagen den 16 januari 1952.

§ 3.

Anställdes val av suppleanter i konstitutionsutskottet.

Herr andre vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Larsson i Julita

Nordkvist

Gustafsson i Bogla

Hansson i Skediga

Svedberg, fru

Hammar

Edberg

Håstad

Hallberg

Häckner

Bark

Larsson i Luttra
Wallin, fru
Löfroth
Adamsson
Braconier

Bengtsson i Varberg
Gustafsson i Borås.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de personer,
vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till suppleanter i konstitutionsutskottet.

§ 4.

Verkställdes val av suppleanter i
statsutskottet.

Herr andre vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Hall

Bergstrand

Åkerström

Johansson i Mysinge

Hoppe

Kollberg

Petterson i Degerfors

Kyling

Thapper

Elmén, fröken

Andersson i Munkaljungby
Onsjö

Jansson i Kalix
Widén

Persson i Växjö
Birke

Ericsson i Luleå, fru
Wedén

Svensson i Alingsås
Hansson i Skegrie
Gustafsson i Stockholm
Nihlfors

Karlsson i Olofström
Gustafsson i Skellefteå
Nygren, fröken
Hjalmarson.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av
kammaren godkänd, och förklarades de
personer, vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till suppleanter i statsutskottet.

§ 5.

Anställdes val av suppleanter i bevillningsutskottet.

Herr andre vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Olofsson

Gunnarsson

Ohlsson i Kastlösa

Vigelsbo

Brandt

Strandh

Forsberg

Edström

Allard

Åqvist

Kärrlander

Johnsson i Skoglösa

Wiklund i öjebyn

Christenson i Malmö

Henriksson

Nilsson i Svalöv

Eriksson i Stockholm, fru

Anderson i Sundsvall.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kam -

Onsdagen den 16 januari 1952.

Nr 1.

maren godkänd, och förklarades de
personer, vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till suppleanter i bevillningsutskottet.

§ 6.

Anställdes val av suppleanter i bankoutskottet.

Herr andre vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Gavelin

Åqvist

Johansson i Kalmar
Jönsson i Rossbol
Hallberg

Gustafson i Göteborg
Malmborg i Stockholm
Birke

Andersson i Ronneby

Rosén

Sehlstedt

Hansson i Önnarp
Andersson i Alfredshem
Nyberg

Eriksson i Stockholm, fru
Edström.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de personer,
vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till suppleanter i bankoutskottet.

§ 7.

Verkställdes val av suppleanter i första
lagutskottet.

Herr andre vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Öberg, fröken
Wirtén

Skoglund i Umeå
Svensson i Stenkyrka
Hedqvist

Gustafsson i Borås
Johansson i Skövde, fru

Östlund

östrand

Gärde Widemar, fru
Ekström

Andersson i Björkäng
Jacobsson i Sala
Liljedahl, fröken
Löfqvist, fru
Hellström, fru.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av
kammaren godkänd, och förklarades de
personer, vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till suppleanter i första
lagutskottet.

§ 8.

Anställdes val av suppleanter i andra
lagutskottet.

Herr andre vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Västberg, fru
Höjer, fröken
Lundberg

Carlsson i Bakeröd
Andersson i Alfredshem
Huss

Jönsson i Lund
Ewerlöf, fru
Odhe

Wiklund i Stockholm
Svensson i Göteborg
Ericsson i Näs
Andersson i Linköping
Sjöstrand, fru
Renström-Ingenäs, fru
Wetterström, fröken.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de
personer, vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till suppleanter i andra
lagutskottet.

§ 9.

Verkställdes val av suppleanter i
tredje lagutskottet.

Nr 1.

Onsdagen den 16 januari 1952.

Herr andre vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Johansson i Torp

Utbult

Levin

Jansson i Aspeboda
Jansson i Hällefors
Häckner
Torbrink, fru
Larsson i Karlstad
Persson i Appuna
Nyberg
Engkvist

Hansson i Skegrie
Andersson i Ryggestad
Nestrup

Bengtsson i Halmstad
Nilsson i Bästekille.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de
personer, vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till suppleanter i tredje
lagutskottet.

§ 10.

Anställdes val av suppleanter i jordbruksutskottet.

Herr andre vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Eriksson i Hallstahammar, fru

Svensson i Ljungskile

Nilsson i Varuträsk

Svensson i Vä

Ekdahl

Utbult

Larsson i Julita
Larsson i Karlstad
Netzén

Mårtensson i Smedstorp
Lindström
Boman i Stafsund
Andersson i Essvik
Andersson i Långviksmon
Lindskog, fru

Boman, fru

Arweson

Kollberg.

Sedan herr talmannen uppläst denna
lista, blev den av kammaren godkänd,
och förklarades de personer, vilkas
namn upptagits å listan, utsedda till
suppleanter i jordbruksutskottet.

§ 11.

Verkställdes val av suppleanter i allmänna
beredningsutskottet.

Herr andre vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Svedberg, fru

Hammar

Gavelin

Johnsson i Skoglösa

Allard

Löfroth

Kärrlander

Nilsson i Svalöv

Sehlstedt

Elmén, fröken

Netzén

Larsson i Luttra
Bark

Andersson i Långviksmon
Engkvist

Nilsson i Bästekille
Andersson i Ronneby
Wohlin, fru
Östrand

Hansson i önnarp
Bengtsson i Halmstad
Nestrup

Andersson i Linköping
Anderson i Sundsvall
Svensson i Göteborg
Kyling.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de personer,
vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till suppleanter i allmänna beredningsutskottet.

Onsdagen den 16 januari 1952.

Nr 1.

§ 12.

Justerades protokollsutdrag angående
de i §§ 2—11 här ovan omförmälda
valen.

§ 13.

Föredrogos var efter annan följande
Kungl. Maj:ts å kammarens bord vilande
propositioner; och hänvisades därvid
till behandling av lagutskott propositionerna: nr

11, med förslag till lag om tillägg
till lagen den 3 september 1939 (nr 608)
om enskilda vägar; och

nr 15, med förslag till lag om häradsallmänningar,
m. m.;

till statsutskottet propositionen nr 18,
angående plan för flottans fartygsbyggnader; till

behandling av lagutskott propositionerna: nr

19, med förslag till förordning om
ändring i 6 § familjebidragsförordningen
den 29 mars 1946 (nr 99); och
nr 21, med förslag till förordning angående
ändrad lydelse av 3 § förordningen
den 30 juni 1943 (nr 570) om
anställande av distriktsbarnmorskor
m. m.; samt

till statsutskottet propositionen nr 23,
angående reglering av vissa från statens
pensionsanstalt utgående pensioner,
m. m.

§ 14.

Föredrogos var för sig följande på
bordet liggande motioner; och hänvisades
därvid

till utrikesutskottet motionen nr 8 av
herr Hagberg i Luleå in. fl.;

till statsutskottet motionerna:

nr 9 av herrar Edberg och Braconier;
samt

nr 10 och 11 av herr Hedlund i Östersund
in. fl.;

till behandling av lagutskott motionerna: nr

12 av herrar Johansson i Stockholm
och Hagberg i Luleå; samt

nr 13 av herr Lindberg m. fl.;

till konstitutionsutskottet motionen nr
14 av herr Lindberg m. fl.; och

till andra kammarens allmänna beredningsutskott
motionen nr 15 av herr
Ericsson i Näs m. fl.

§ 15.

Föredrogs den av herr von Seth vid
kammarens nästföregående sammanträde
gjorda, men då bordlagda anhållan
att få framställa interpellation till herr
statsrådet och chefen för handelsdepartementet
angående gruvbrytningen i
Smålands Taberg.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 16.

Föredrogs den av fru Sjöstrand vid
kammarens nästföregående sammanträde
gjorda, men då bordlagda anhållan
att få framställa interpellation till herr
statsrådet och chefen för försvarsdepartementet
angående förebyggande av
missbruk av tjänstevapen inom förvarsmakten.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 17.

Föredrogs den av herr Gustafsson i
Borås vid kammarens nästföregående
sammanträde gjorda, men då bordlagda
anhållan att få framställa interpellation
till herr statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet
angående kristendomsundervisningen
vid läroverken enligt
den timplan, som nu uppgöres för
den nya provisoriska gymnasieorganisationen.

Kammaren biföll denna anhållan.

Nr 1.

Onsdagen den 16 januari 1952.

§ 18.

Interpellation ang. fastställande av hyresvärden
vid de årliga taxeringarna på
grundval av de nya fastighetstaxeringsvärdena.

Herr talmannen lämnade på begäran
ordet till

Herr BIRKE, som anförde: Herr talman!
Resultatet av de förberedelser till
årets allmänna fastighetstaxering, vilka
bestå i att beredningsnämnderna å landet
uppgöra förslag till nya taxeringsvärden,
kan ännu icke överblickas. Det
står emellertid klart att man har att räkna
med betydande höjningar av taxeringsvärdena.
Höjningar med 50 procent
eller mera torde bli mycket vanliga.

Enligt kommunalskattelagen skola
taxeringsvärden åsättas till det belopp
som prövas utgöra taxeringsenhetens
värde efter ortens pris (allmänna saluvärdet).
Jag har icke för avsikt att inlåta
mig på något omdöme om den nivå,
på vilken taxeringsvärdena efter årets
allmänna fastighetstaxering kunna komma
att befinna sig. Det bör dock framhållas,
att höjningarna på fastighetsägarhåll
ses med viss oro. Mest framträdande
torde denna oro vara bland villaägarna.
Detta sammanhänger med den
höjning av skatten som kommer att
följa med höjningen av taxeringsvärdena
och vilken för villaägarna ter sig
såsom en indirekt hyreshöjning.

Skatteskärpningen för villaägarna tar
sig i första hand uttryck i höjd kommunal
fastighetsskatt. Ehuru denna är utformad
såsom garantiskatt och såsom
sådan i princip skulle leda till en minskning
av den kommunala inkomstskatten,
får den i det efter fastighetstaxeringen
uppkommande läget i stort sett karaktären
av en ren objektskatt. Ortsavdragskommittén
har i sitt betänkande (SOU
1950: 5) redovisat en undersökning beträffande
sex kommuner av hur de nya
ortsavdragen skulle verka vid en höjning
av taxeringsvärdet för annan fastighet
med 25 procent. Därav framgår

att endast ett ytterst ringa antal ägare
till sådan fastighet skulle kunna utnyttja
procentavdraget, om ifrågavarande höjning
komme till stånd. Det framgår också,
att antalet genom procentavdraget
återvunna skattekronor vid en sådan
höjning i genomsnitt för kommunerna
skulle variera mellan 0,9 och 4,0 procent.
Resultatet skulle givetvis bli ännu
mera ogynnsamt vid en större höjning
av taxeringsvärdena än 25 procent.

Av kommitténs utredningar finner
man också, att ägare av annan fastighet
genom ortsavdragshöjningen skulle
åsamkas betydande skatteskärpningar,
detta även utan att taxeringsvärdena
förändrades, nämligen med 24,4 procent
i Pjätteryd, Kronobergs län, 20,9 procent
i Fryele, Jönköpings län, och 18,8
procent i Krokstad, Göteborgs och Bohus
län. Med hänsyn till att ökningen av utdebiteringen
i kommunerna på grund
av inflationen i allmänhet blivit högre
än kommittén räknat med, torde de faktiska
skatteskärpningarna bli väsentligt
större än de här angivna. Det förefaller
icke osannolikt att dessa skärpningar
på det hela taget komma att motsvara
den procentuella höjningen av taxeringsvärdena.

Hyresvärdet av villafastigheter bestämmes
vid de årliga taxeringarna i
allmänhet schablonmässigt. Detta brukar
tillgå antingen så, att viss procent
av taxeringsvärdet anses utgöra villafastighetens
bruttohyresvärde, från vilket
avdrag får ske för de faktiska omkostnaderna,
eller så att hyresvärdet
upptages efter något lägre procentsats,
varvid avdrag icke får ske för kostnaderna
för värme, vatten och avlopp eller
dylikt. Skulle samma procentsatser komma
att tillämpas å de höjda taxeringsvärdena,
innebure detta uppenbarligen
en betydande höjning av det beräknade
hyresvärdet. Under normala förhållanden
skulle väl icke mycket vara att
säga härom. I vårt land förekommer
emellertid sedan ungefär ett decennium
hyresreglering, som innebär, att hyresnivån,
bortsett från en del ökade drift -

Onsdagen den 16 januari 1952.

Nr 1.

Interpellation ang. åtgärder till minskande av brottsligheten m. m.

kostnader, fastlåsts vid 1939 års nivå.
Detta fastlåsande möjliggöres genom ett
statligt subventionsförfarande. Då emellertid
hyresgäster, som komma i åtnjutande
av ifrågavarande subventioner,
icke bli beskattade för denna förmån,
synes det icke konsekvent att ägare till
villafastigheter genom den nu uppkommande
höjningen av taxeringsvärdena
skola beskattas för ett högre liyresvärde
än tidigare, helst som de — såsom
ovan visats — även dessförutan bli hårdare
beskattade.

Den fråga jag här berört får icke
aktualitet för årets inkomsttaxeringar.
Jag har emellertid redan nu velat taga
upp problemet, då detta omfattas med
synnerligen stort intresse av alla vårt
lands villaägare och då vidare vissa
schablonnormer fastställas redan på
hösten eller förvintern före taxeringsåret.

Med anledning av vad jag här anfört
hemställer jag om kammarens tillstånd
att till statsrådet och chefen för finansdepartementet
få ställa följande fråga:
Anser herr statsrådet det vara riktigt
och rimligt att de årliga taxeringsnämnderna
vid fastställande av hyresvärden
på grundval av de nya taxeringsvärdena
iakttaga moderation och i allmänhet
tillämpa ett lägre procenttal för erhållande
av bruttohyresvärdet än vid de
årliga taxeringarna på grundval av de
nuvarande taxeringsvärdena?

Denna anhållan bordlädes.

§ 19.

Interpellation ang. åtgärder till minskande
av brottsligheten m. m.

Herr NYBERG erhöll på begäran ordet
och yttrade: Herr talman! Vissa tecken
tyda på att brottsligheten i vårt land tenderat
att öka under de senaste åren. Några
siffror, som synas bestyrka detta, kunna
anföras. Under tredje kvartalet 1951
kommo till polisens kännedom 61 215
brott, en siffra som med drygt 16 procent
översteg motsvarande siffra för år

1950. Antalet stölder ökade med 21 procent,
rattfylleribrotten med 37 procent
och sedlighetsbrotten med 32 procent.
Av vid årsskiftet föreliggande statistik
synes också framgå, att brottsligheten i
städerna i allmänhet ökat. På vissa håll
har man talat om rekordsiffror.

Man bör naturligtvis icke draga alltför
långt gående slutsatser av det statistiska
materialet på detta område. Risken
för felbedömningar är uppenbar.
Så mycket synes dock vara klart, att
man står inför en rätt oroande tendens.
Alldeles oavsett statistikens utsago har
man i allmänhet en känsla av att brottsligheten
snarare till- än avtager. Vad
orsakerna kunna vara till denna utveckling
skall här icke närmare diskuteras.
Det är tydligt, att ett flertal olika orsaker
samverka. En ingående undersökning
på detta område skulle säkerligen
vara av betydelse. Brottslighetens orsaker
torde nämligen ännu vara ofullständigt
kända. Vad beträffar åtgärderna
mot brottsligheten är det givetvis
av största vikt, att dessa äro av profylaktisk
karaktär. Det gäller icke bara
att straffa utan också att förebygga och
hjälpa till rätta. Mycket har i detta avseende
gjorts från samhällets sida under
årens lopp. Vissa åtgärder som
kunna få en gynnsam verkan förberedas.
Fråga är emellertid, om icke ännu
mera skulle kunna göras. Professor
Olof Kinberg har i några tidningsartiklar
behandlat denna fråga, och han
anser bl. a., att de omedelbara åtgärderna
närmast böra vara en genomgående
förbättring av det sätt varpå lagstiftningen
angående brott och brottslingar
handhas på alla dessa stadier
samt en grundlig rationalisering av den
öppna kriminalvården, som inte bara
hör avse cfterbehandlingen av villkorligt
dömda och frigivna personer utan
också individuellt förebyggande åtgärder.
På många håll synes också polisen
ha alltför ringa tillgång på personal.

Utan att i detta sammanhang närmare
fördjupa mig i här föreliggande pro -

Nr 1.

Onsdagen den 16 januari 1952.

Interpellation ang. storleken av den personal, som utan att vara sysselsatt med
legationsarbete är knuten till ryska ambassaden i Stockholm m. m.

blem skulle jag anse det vara ytterst
värdefullt om riksdagen finge en sammanfattande
redogörelse dels om brottslighetens
omfattning och tendenser och
dels om redan planerade eller tänkbara
åtgärder, som kunna vara ägnade att
minska brottsligheten. En debatt i denna
fråga skulle säkerligen ha en uppgift
att fylla.

Med hänvisning till vad sålunda anförts
hemställer jag om kammarens tillstånd
att till statsrådet och chefen för
inrikesdepartementet få framställa följande
frågor:

1) Är herr statsrådet i tillfälle att ge
kammaren en redogörelse för brottslighetens
omfattning med särskilt hänsynstagande
till den ökning, som av
vissa tecken att döma inträtt under det
senaste året, och

2) Vilka åtgärder för att minska
brottsligheten äro nedan planerade, och
vilka kunna enligt statsrådets mening
ytterligare vidtagas för att nå detta
syfte?

Denna anhållan bordlädes.

§ 20.

Interpellation ang. storleken av den personal,
som utan att vara sysselsatt med
legationsarbete är knuten till ryska ambassaden
i Stockholm, m. m.

Ordet lämnades på begäran till

Herr HALLÉN, som anförde: Herr
talman! Med hänvisning till den motivering
jag vid tidigare tillfälle, nämligen
den 24 sistlidne november, frambragte,
anhåller jag härmed om kammarens
tillstånd att till hans excellens utrikesministern
få ställa följande frågor:

1) Hur stor är den personal, som
utan att vara sysselsatt med legationsarbete
formellt är knuten till ryska
ambassaden, och sker någon prövning,
då dylika personer anhålla om inreseoch
uppehållstillstånd?

2) Kan Ers Excellens meddela kammaren,
vilka restriktioner som i fråga
om verksamheten, rörelsefriheten m. m.
på senare år beslutats mot vår legation
(liksom andra länders) i Moskva?

3) Om sådana restriktioner f. n. äro
rådande i Moskva mot vår legation, kan
man förvänta att till en viss grad liknande
bestämmelser komma att övervägas
från svensk sida, så pass långt
som kan vara skäligt med hänsyn till
våra egna intressen?

Denna anhållan bordlädes.

§ 21.

Till bordläggning anmäldes riksdagens
revisorers berättelse över den år
1951 av dem verkställda granskningen
angående statsverket.

§ 22.

Anmäldes att följande Kungl. Maj:ts
propositioner tillställts kammaren, nämligen
:

nr 17, med förslag till lag om ändring
i gruvlagen den 3 juni 1938 (nr 314);
och

nr 22, med förslag till lag med särskilda
bestämmelser om tvångsmedel i
vissa brottmål.

Dessa propositioner bordlädes.

§ 23.

Anmäldes, att till herr talmannen under
sammanträdet avlämnats följande
motioner, nämligen

nr 16, av herr Sehlstedt m. fl., om
förhöjda dagtraktamenten åt landstingsmän; nr

17, av herr Dickson m. fl., om ändrad
ordning för beredande av frågor
rörande ersättning för riksdagsmannauppdragets
fullgörande och därmed
sammanhängande förmåner;

nr 18, av fru Gärde Widemar m. fl., i
anledning av Kungl. Maj:ts förslag om

Onsdagen den 16 januari 1952.

Nr 1.

nedläggande av kvinnoavdelningen vid
fångvårdsanstalten å Långholmen;

nr 19, av herr Ericsson i Näs m. fl.,
angående höjning av grundstipendiebeloppet
för stipendier vid högre läroanstalter; nr

20, av herr Utbult m. fl., om förhöjda
statsbidrag till byggnadsarbeten
för folkskoleväsendet i skärgårdskommuner; nr

21, av herr Utbult m. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts framställning om
anslag till byggnadsbidrag till tjänstebostäder
vid folkskolor;

nr 22, av herr Wedén m. fl., angående
anslag till katastrofersättning till bostadsrättsföreningen
Eken nr 15;

nr 23, av herr Nilsson i Svalöv m. fl.,
med förslag till lag om ändring av vissa
delar i kommunalskattelagen den 28 september
1928 (nr 370);

nr 24, av herr von Friesen, angående
revision av giftermålsbalkens bestäm -

melser om förbud mot äktenskaps ingående
med särskild hänsyn till föreskriften
om fallandesjuka;

nr 25, av herr von Friesen, om kompensationstillägg
åt vissa livräntetagare,
som varit anställda hos tobaksimportörer; nr

26, av herr Olofsson i Höganäs
m. fl., angående ändring i 7 § lagen om
semester; och

nr 27, av herr Gavelin, om förlängd
semester för vissa arbetstagare med särskilt
pressande eller hälsofarligt arbete.

Dessa motioner bordlädes.

§ 24.

Justerades protokollsutdrag.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 11.24 fm.

In fidem
Per Bergsten.