1951 ANDRA KAMMAREN Nr 1 (Riksdagens protokoll 1951:1)

RIKSDAGENS

PROTOKOLL

1951 ANDRA KAMMAREN Nr 1

10—17 januari.

Debatter m. m.

Onsdagen den 10 januari.

Ålderspresidentens hälsningstal.............................. 3

Anförande av talmannen efter talmansvalen.................... 4

Torsdagen den 11 januari.

Talmannens anförande vid riksdagens öppnande................ 6

Fredagen den 12 januari.

Minnesord över avliden ledamot.............................. 8

Interpellationer av:

herr Jacobson i Vilhelmina ang. bristen på tandläkare vid tandpoliklinikerna
i Västerbottens lappmark .................. 10

herr Hagberg i Luleå ang. vissa utrikespolitiska spörsmål i samband
med Koreakonflikten.............................. 11

Tisdagen den 16 januari.

Herr Hagberg i Luleå vid föredragning av motionen nr 5.......... 17

Interpellationer av:

herr Sjölin ang. landets bränsleförsörjning.................... 17

herr Swedberg i anledning av tågförseningarna vid statens j ärnvägar 18
herr Dickson ang. vissa modifikationer i gällande valbestämmelser 19
herr Pettersson i Norregård ang. ökade möjligheter för telefonabonnenter
i de nya storkommunerna att utväxla samtal utan
periodavgift.......................................... 20

Onsdagen den 17 januari.

Interpellationer av:

herr Nyberg ang. underbefälsföreningarnas val av representanter

i förbandsnämnderna .................................. 28

herr Nihlfors ang. modifiering av gällande kompetensföreskrifter för
erhållande av anställning i tullverket, in. m................. 29

1—Andra kammarens protokoll 1951. Nr 1.

Nr 1.

Innehåll.

Samtliga avgjorda ärenden.

Onsdagen den 10 januari.

Protokoll ang. fullmaktsgranskning .......................... 3

Val av talman och vice talmän.............................. 4

Val av sekreterare ........................................ 5

Fredagen den 12 januari.

Val av ledamöter i talmanskonferensen, kanslideputerade, kanslitillsättare
och ekonomideputerade............................ 8

Tisdagen den 16 januari.

Val av ledamöter i de ständiga utskotten...................... 13

Val av statsrevisorer med suppleanter ........................ 15

Val av ledamöter i andra kammarens allmänna beredningsutskott .. 16

Kungl. Maj:ts berättelse till 1951 års riksdag om vad i rikets styrelse

sig tilldragit............................................ 16

Uppdelning av motion nr 5................................ 17

Onsdagen den 17 januari.

Val av suppleanter i de ständiga utskotten och allmänna beredningsutskottet
.............................................. 23

Onsdagen den 10 januari 1951.

Nr 1.

I enlighet med § 49 regeringsformen och § 2 riksdagsordningen sammanträdde
andra kammaren här i huvudstaden i den uti riksdagens hus för kammaren
anordnade samlingslokalen

Onsdagen den 10 januari.

Kl. 11 fm.

§ 1.

Sammanträdet öppnades av representanten
för Gävleborgs län herr SÄVSTRÖM
såsom den ledamot, vilken bevistat
de flesta riksdagarna, med följande
ord:

Mina damer och herrar! I egenskap
av ålderspresident tillkommer det mig
att öppna detta sammanträde.

Jag vill då först hälsa eder alla välkonfna
till årets riksdag. Då vi samlas
denna gång, sker det i medvetandet om
det allvarliga ekonomiska läge vari vi
för närvarande befinna oss. Det gäller
nu liksom tidigare att skapa förutsättningar
för uppnående av en ekonomisk
politik som hindrar en inflationsartad
utveckling. Detta medför krav på återhållsamhet
i fråga om investeringar och
sparsamhet i fråga om det allmännas
utgifter.

Det ekonomiska läget har åstadkommit
prisstegringar och påfrestningar av
olika slag. Det vore högst önskvärt om
under övergångstiden till ett stabilare
tillstånd penningvärdet icke ytterligare
försämrades.

Jag hoppas att det samförstånd, som
förut besjälat oss i stora frågor som här
behandlats, skall fortsätta. Enighet och
god samhällsanda äro nödvändiga förutsättningar
för att vi skola kunna utan
större svårigheter reda oss.

§ 2.

Herr ordföranden tillkännagav, att
han anmodat undertecknade atl föra

protokollet till dess sekreterare hunnit
utses ävensom att kanslipersonal blivit
till erforderligt antal av honom för tillfället
antagen; och blevo på framställd
proposition dessa åtgärder av kammaren
godkända.

§ 3.

Upplästes följande till kammaren ankomna
protokoll angående den i § 32
riksdagsordningen föreskrivna fullmaktsgranskningen: Protokoll,

hållet inför statsrådet
och chefen för justitiedepartementet
den rt januari 1951.

I anledning av stadgandet i § 32
riksdagsordningen hade statsrådet och
chefen för justitiedepartementet anmodat
tre bland de av riksdagen valde
fullmäktige i riksbanken och tre hland
fullmäktige i riksgäldskontoret att närvara
vid den granskning av riksdagsmannafullinakter
som skulle inför departementschefen
företagas innan årets
riksdag sammanträdde; och infunno
sig nu av fullmäktige i riksbanken herrar
K. Böök, D. Hall och A. Andersson
samt av fullmäktige i riksgäldskontoret
herrar A. Örne, E. Eriksson och A. W.
Strand.

Till justitiedepartementet hade insänts
fullmakter för 2 personer, vilka
vid nya röstsannnanräkningar blivit utsedda
såsom ledamöter av riksdagens
andra kammare i stället för avgångna
ledamöter av samma kammare.

Vid granskning av fullmakterna

Nr 1.

Onsdagen den 10 januari 1951.

framställdes icke någon anmärkning
mot desamma.

Protokoll över granskningen jämte
förteckning å de granskade fullmakterna
skulle tillika med dessa överlämnas
till andra kammaren.

1 ämbetet:

C. G. Bruno.

Den i protokollet omförmälda förteckningen
var av följande lydelse:

Förteckning

å ledamöter av riksdagens andra kammare
enligt fullmakter, granskade inför
chefen för justitiedepartementet den
4 januari 1951.

Örebro lån.

1 Folkskollärarinnan Lena Renström,

Kumla.

Gävleborgs län.

2 Fru Gerda Maria Nilsson, Gävle.

Protokoll, hållet inför statsrådet
och chefen för justitiedepartementet
den 8 januari 1951.

Till justitiedepartementet hade den 5
januari 1951 från länsstyrelsen i Västernorrlands
län inkommit fullmakt
för folkskolläraren John R. Andersson,
Sundsvall, vilken vid ny röstsammanräkning
blivit utsedd såsom ledamot av
riksdagens andra kammare i stället för
avgången ledamot av samma kammare.

Vid granskning av fullmakten, som
företogs inför chefen för justitiedepartementet
samt vidare av vederbörande
fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret,
framställdes mot fullmakten
icke någon anmärkning.

Protokoll över vad sålunda förekommit
skulle jämte de granskade fullmakterna
överlämnas till andra kammaren.

I ämbetet:

C. G. Bruno.

Vid dessa protokoll voro fogade de
däri avsedda fullmakterna för folkskollärarinnan
Lena Renström i Kumla,
fru Gerda Maria Nilsson i Gävle och

folkskolläraren John R. Andersson i
Sundsvall att inträda som ledamöter
av kammaren för tiden till den 1 januari
1953.

§ 4.

Företogs upprop av kammarens ledamöter.

Vid uppropet befunnos herr Ekström,
fru Johansson i Norrköping samt herrar
Ericsson i Näs, Engström, Nilsson
i Rästekille, Bladh, Bark och Sandberg
frånvarande.

Herr ordföranden meddelade, att
herrar Ericsson i Näs och Nilsson i
Bästekille anmält, att de vore förhindrade
att närvara vid uppropet men
komme att under dagens lopp intaga
sina platser i kammaren samt att herr
Bark begärt ledighet från riksdagsgöromålen
innevarande dag.

Från herr Ekström, fru Johansson i
Norrköping samt herrar Bladh och
Sandberg hade till kammaren inkommot
läkarintyg, som nu upplästes. *

§ 5.

Anställdes val av talman; och befanns
efter valets utgång hava till talman
blivit utsedd herr Sävström med
samtliga avgivna eller 215 röster.

§ 0.

Vid nu företaget val av förste vice
talman blev därtill utsedd herr Skoglund
i Doverstorp med samtliga avgivna
eller 170 röster.

§ 7.

Företogs val av andre vice talman;
och utsågs därvid herr Olsson i Mora
med samtliga avgivna eller 146 röster.

§ 8.

Herr TALMANNEN yttrade: Jag ber
att å egna och vice talmännens vägnar
få tacka för förtroendet att leda kammarens
förhandlingar. Vi skola försöka
göra vårt bästa.

Onsdagen den 10 januari 1951.

Nr 1.

§ 9.

Upplästes ånyo och lades till handlingarna
de under § 4 här ovan omförmälda
läkarintygen, vilka voro av följande
lydelse:

Att riksdagsmannen, herr Ragnar
Ekström, Björkvik, på grund av influensa
är oförmögen att delta i riksdagens
arbete från och med den 10 januari
under ca en vecka, intygas härmed.

Björkvik den 7 januari 1951.

Per Hansson.

Provinsialläkare.

Härmed intygas att riksdagsman fru
Elsa Johansson, Norrköping, på grund
av influensa är oförmögen att tjänstgöra
under tiden 8/1 t. o. in. 13/1 1951.

Norrköping den 8 januari 1951.

Bror Riuieskog.

Legitimerad läkare.

Härmed intygas att riksdagsman Erik
Bladh på grund av sjukdom är förhindrad
att deltaga i riksdagsarbetet under
den närmaste tiden. Närmare intyg utfärdas
senare.

Epidemisjukhuset, Malmö, den 7 januari
1951.

Sigvard Flodmark,
leg. läkare.

Härmed intygas, alt riksdagsman
Olof Evert Sandberg, född 7/4 1886, från
Böleå, Teg, på grund av hämorrhagisk
pleurit vårdas å Umeå lasarett sedan
29/12 1950 och tills vidare är oförmögen
att deltaga i riksdagsarbetet.

Umeå lasarett den 7 januari 1951.

Lars Edman.

Med. underläkare.

Kammaren beviljade herrar Ekström,
Bladh och Sandberg ledighet från riksdagsgöromålcn
från och med denna dag
tills vidare samt fru Johansson i Norrköping
ledighet från och med denna

dag till och med den 13 innevarande
januari.

Vidare beviljades herr Bark ledighet

från riksdagsgöromålen innevarande
dag.

§ 10.

Föredrogos åler de under § 3 här
ovan intagna protokollen, varefter kammaren
beslöt att, med godkännande av
de däri omförmälda fullmakterna, lägga
protokollen till handlingarna.

§ 11.

På hemställan av herr talmannen beslöt
kammaren att genast företaga val
av sekreterare, varefter det sålunda beslutade
valet företogs, och befanns efter
valsedlarnas öppnande och uppräkning
valet hava så utfallit, att till sekreterare
utsetts förste byråsekreteraren Gunnar
Britth med samtliga avgivna eller 141
röster.

Sedan sekreteraren på kallelse infunnit
sig, meddelade herr talmannen honom
underrättelse om valets utgång och
hälsade honom välkommen.

Protokollsföringen övertogs härefter
av sekreteraren.

Ernst V. Staxäng. Frans Severin.

§ 12.

Tillkännagavs, att Kungl. Maj:t låtit
genom offentligt anslag bjuda och kalla
riksdagens samtliga ledamöter att torsdagen
den 11 innevarande månad kl. 11
fm. infinna sig i slottskapellet samt,
efter förrättad gudstjänst, enligt § 34
riksdagsordningen begiva sig till rikssalen
för att där inhämta vad Kungl.
Maj:t hade att meddela riksdagen.

§ 13.

Herr talmannen meddelade, att till
kammarens förfogande överlämnats ett

Nr 1.

Torsdagen den 11 januari 1951.

antal inträdesbiljetter till rikssalen vid
riksdagens öppnande, och hemställde,
att fördelning av dessa biljetter finge
ske genom kammarens kansli med iakttagande,
att de för ledamöterna från
var och en av rikets valkretsar avsedda
biljetterna utlämnades till valkretsens
äldste närvarande representant, som se -

dermera finge ombesörja den vidare utdelningen.

Detta förslag blev av kammaren bifallet.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 11.55 fm.

In fidem
Gunnar Britth.

Torsdagen den II januari.

Kl. 10.30 fm.

§ I Herr

talmannen meddelade, att herrar
Ericsson i Näs och Nilsson i Bästekille,
som varit förhindrade att närvara
vid uppropet, senare under gårdagen
intagit sina platser i kammaren, ävensom
att herr Bark, som vid gårdagens
plenum beviljats ledighet från riksdagsgöromålen,
denna dag intagit sin plats
i kammaren.

§ 2.

På förslag av herr talmannen, som
förklarade sig hava om tiden för valen
samrått med första kammarens talman,
beslöt kammaren att vid plenum fredagen
den 12 innevarande januari företaga
val av fyra ledamöter i talmanskonferensen,
två kanslideputerade, sex
ledamöter att jämte talmannen och vice
talmännen tillsätta befattningshavare
hos kammaren samt fyra ledamöter att
handhava vården om kammarens ekonomiska
angelägenheter.

§ 3.

På förslag av herr talmannen, som
förklarade sig hava om tiden för valen
samrått med första kammarens talman,
beslöt kammaren att vid plenum tisdagen
den 16 i denna månad företaga
val av ledamöter och påföljande dag
val av suppleanter i de ständiga utskotten
samt vid förstnämnda sammanträde

jämväl val av revisorer och revisorssuppleanter
för granskning av statsverkets,
riksbankens och riksgäldskontorets
tillstånd, styrelse och förvaltning.

§ 4.

På förslag av herr talmannen beslöt
kammaren att vid sammanträdena den
16 och 17 i denna månad företaga jämväl
val av ledamöter respektive suppleanter
i kammarens allmänna beredningsutskott.

§ 5.

Herr talmannen och kammarens ledamöter
avgingo kl. 10.45 fm. till slottskapellet,
varest riksdagspredikan hölls
av kyrkoherden Carl David Söderberg
i Kalmar. Efter slutad gudstjänst begav
sig kammaren till rikssalen. Hans Maj:t
Konungen öppnade där riksdagen med
ett tal. Sedan första kammarens talman
härefter framfört första kammarens undersåtliga
vördnad, framträdde ANDRA
KAMMARENS TALMAN och yttrade:

Eders Majestät.

Svenska folkets djupa vördnad och
tillgivenhet för Konung Gustaf V under
hans långa regeringstid är allmänt känd.
Alldeles särskilt kom det till uttryck
under de svåra krigsåren. Med stor tacksamhet
minns vi hans orubbliga och
fasta vilja att bevara freden åt vårt land.

Torsdagen den 11 januari 1951.

Nr 1.

Den demokratisering, som genomfördes
i vårt land år 1918, tack vare att
partierna gingo varandra till mötes,
ledde till ett gemensamt mål, fosterlandets
välfärd. Sedan den tiden har samhörigheten
hos vårt folk vuxit sig allt
starkare. Vi ha också genomfört en socialpolitisk
omdaning av stora mått.
Vår levnadsstandard har stigit betydligt.
Genom beslut av regering och riksdag
ha avgörande reformer genomförts.
Självfallet önska vi att det sociala nybyggnadsverket
framdeles skall kunna
fortsätta.

Men den politiska oron i världen har
nu i viss mån förändrat läget. Den har
tvingat många länder till upprustning
av försvaret. De tunga bördorna pressa
ned levnadsstandarden. Även för oss
har det medfört ekonomiska svårigheter.

Tidigare ha vi gjort stora uppoffringar
i ekonomiskt avseende när det gällt
att stärka vårt försvar. Vi ha dock inte
klagat däröver. Fosterlandets räddning
och välgång i en farofylld tid har för
oss varit det väsentliga. Vi vill slå vakt
om vår nationella frihet och behålla vår
självständighet för att kunna bevara
våra rättigheter som fria medborgare.
Men frihet kräver försvar, och kultur
kräver insatser och levande intresse för
att bestå.

De ekonomiska framtidsutsikterna te
sig nu allvarliga. Vi ha fått åtskilliga
prisstegringar. När så härtill kommer

befogade löneökningar är det svårt att
förutsäga slutresultatet. Skall penningvärdet
kunna behållas, måste sparsamhet
med statens utgifter iakttagas.

En mycket viktig angelägenhet är att
den fulla sysselsättningen uppehälles.
Arbetslöshet skapar bitterhet och missmod.
Vad som önskas är en jämn sysselsättning,
ett fast penningvärde och
lägre skattetryck.

Till sist ett ord direkt till vår nye
Konung. Eders Majestäts demokratiska
sinnelag och mänskliga inställning gör
att Eders Majestät åtnjuter aktning och
förtroende inom alla folklager. Må vårt
land under Eders Majestäts ledning få
en fortsatt fredlig och lyckosam utveckling.

Andra kammaren framför till Eders
Majestät sin tacksamhet och undersåtliga
vördnad.

Talmännen fingo härefter vardera
mottaga ett exemplar av dels Kungl.
Maj:ts proposition, nr 1, angående statsverkets
tillstånd och behov under budgetåret
1951/52, dels ock Kungl. Maj:ts
berättelse till 1951 års riksdag om vad
i rikets styrelse sig tilldragit, varefter
ceremonien på rikssalen avslutades;
och åtskildes kammaren vid utgåendet
från rikssalen, enligt beslut fattat före
avgången från dess samlingsrum.

In fidem
Gunnar Britth.

Nr 1.

Fredagen den 12 januari 1951.

Fredagen den 12 januari.

Kl. 11 fm.

§ 1.

Herr TALMANNEN öppnade sammanträdet
med följande ord:

Mina damer och herrar! Det är för
mig en smärtsam plikt tillkännagiva, att
vår aktade ledamot av denna kammare
ämnesläraren Eric Bladh i Malmö avlidit.
Genom hans bortgång har kammaren
förlorat en man som under sin
levnad gjort en betydande insats på
både det kommunala och det politiska
området. Vad som Bladh mest ägnade
sig åt i riksdagsarbetet var de ärenden
som behandlas av bevillningsutskottet.

Men hans största intresse vid sidan
av riksdagsarbetet var folkbildningsarbetet.
Den verksamheten skötte han på
ett utomordentligt bra sätt.

Med saknad och tacksamhet minnas
vi honom som offentlig person, kamrat
och människa.

Detta anförande åhördes av kammarens
ledamöter stående.

§ 2.

Företogs val av fyra ledamöter i talmanskonferensen,
och blevo därtill utsedda: herr

Fast,

» Hedlund i Bådom,

» Hjalmarson och
» Ohlin,

envar med 114 röster.

§ 3.

Anställdes val av två kanslideputerade.
Därvid lämnades på begäran ordet
till

Herr ANDRE VICE TALMANNEN, som
yttrade: Herr talman. För vart och ett
av de val som nu skola företagas ber jag
att få avlämna en gemensam lista, vil -

ken godkänts av de av kammaren valda
ledamöterna i talmanskonferensen. Varje
lista upptar namn å så många personer,
som det ifrågavarande valet avser.

Den av herr andre vice talmannen
beträffande detta val avlämnade listan
upptog under partibeteckningen »Gemensam
lista» följande namn:

herr Mårtensson i Uddevalla och
» Larsson i Stockholm.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd; och förklarades herrar
Mårtensson i Uddevalla och Larsson
i Stockholm utsedda till kanslideputerade.

§ 4.

Företogs val av sex ledamöter att
jämte herr talmannen och vice talmännen
tillsätta befattningshavare i
kammaren.

Herr andre vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

herr Severin,

» Mosesson,

» Hall,

» Svensson i Grönvik,

» Andersson i Mölndal och
» Pettersson i Dahl.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd; och förklarades de
personer, vilkas namn upptagits å densamma,
utsedda till kanslitillsättare.

§ 5.

Anställdes val av fyra ledamöter att
handhava vården om kammarens ekonomiska
angelägenheter.

Fredagen den 12 januari 1951.

Nr 1.

Herr andre vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

herr Netzén,

» Malmborg i Skövde,

» Svensson i Grönvik och
» von Setli.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd; och förklarades de
personer, vilkas namn upptagits å densamma,
utsedda att handhava vården
om kammarens ekonomiska angelägenheter.

§ 6.

Till bordläggning anmäldes:

Kungl. Maj:ts den 11 innevarande januari
på rikssalen avlämnade

dels proposition, nr 1, angående statsverkets
tillstånd och behov under budgetåret
1951/52

dels ock berättelse till 1951 års riksdag
om vad i rikets styrelse sig tilldragit; riksdagens

revisorers berättelse om
den år 1950 av dem verkställda granskning
av riksgäldskontorets tillstånd och
förvaltning för tiden 1 juli 1949—30
juni 1950;

justitieombudsmannens ämbetsberättelse
samt militieombudsmannens ämbetsberättelse.

§ 7.

Herr ANDRE VICE TALMANNEN erhöll
på begäran ordet och anförde:

Herr talman! Jag tillåter mig hemställa,
att andra kammaren måtte besluta
att utse suppleanter i de ständiga
utskotten till ett antal av aderton i konstitutionsutskottet,
bevillningsutskottet
och jordbruksutskottet, tjugosex i statsutskottet
samt sexton i vart och ett av
de övriga utskotten utom i utrikesutskot -

tet, där antalet grundlagsenligt skall
vara åtta. Slutligen får jag hemställa, att
kammaren måtte besluta att utse tjugosex
suppleanter i kammarens allmänna
beredningsutskott.

Kammaren biföll vad herr andre vice
talmannen sålunda hemställt.

§ 8.

På förslag av herr talmannen beslöt
kammaren, att Kungl. Maj:ts proposition
nr 1, angående statsverkets tillstånd
och behov under budgetåret
1951/52, skulle uppföras sist å föredragningslistan
för kammarens nästkommande
sammanträde.

§ 9.

Anmäldes, att följande motioner under
sammanträdet avlämnats till herr
talmannen, nämligen

nr 1, av herr Dickson, med anledning
av att riksbanken utgivit sedlar till
högre belopp än vad gällande lag medgiver; nr

2, av herrar Ericsson i Näs och
Hedlund i Rådom, om inrättande vid
lantbrukshögskolan eller vid Uppsala
universitet av en lärostol i landsbygdssociologi; nr

3, av fru Torbrink och herr Johanson
i Kalmar, om pension åt förra
vagnstäderskan Olivia Charlotta Karlsson; nr

4, av herr Hjalmarson in. fl., om
beredande av vidgade möjligheter att
vid krig eller krigsfara ingripa mot
verksamhet, som hotar rikets yttre eller
inre säkerhet; och

nr 5, av herr Hagberg i Luleå in. fl.,
angående sådan ändring av allmänna
strafflagen, att krigspropaganda blir
straffbelagd.

Dessa motioner bordlädes.

Nr 1.

Fredagen den 12 januari 1951.

§ 10.

Interpellation ang. bristen på tandläkare
vid tandpoliklinikerna i Västerbottens
lappmark.

Ordet lämnades på begäran till

Herr JACOBSON i Vilhelmina, som
yttrade: Herr talman! Västerbottens läns
landsting förtjänar ett varmt erkännande
för det utomordentliga sätt, varpå
det sökt ordna folktandvården inom länet.
Detta gäller inte minst länets ödebygdsområden
i lappmarken.

Allteftersom medicinalstyrelsens medgivande
lämnats och byggnadstillstånd
erhållits, har ett tjugotal tandvårdspolikliniker
uppförts, därav icke mindre
än fem inom länets lappmark. Vid samtliga,
som fylla högt ställda anspråk i
fråga om byggnader, apparatur och instrumentutrustning,
har även uppförts
moderna bostäder för samtliga befattningshavare.
I Dorotea och Lycksele
bedrives folktandvården i förhyrda lokaler.

Men den förståelse för ödebygdsbefolkningen,
som visats från landstingets
sida genom tillkomsten av dessa utomordentliga
folktandvårdspolikliniker,
har hittills blivit til! ringa nytta, enär
av de fem inom lappmarken uppförda
klinikerna endast en är i verksamhet,
under det att de övriga fyra äro stängda
på grund av tandläkarbrist. Den 1
januari i år fanns av de 13 tandläkare,
som enligt upprättad plan skola tjänstgöra
inom lappmarken, endast fyra i
verksamhet, därav två i Sorsele, en i
Dorotea och en i Lycksele.

Allt ifrån sin tillkomst under åren
1946—1949 ha tandvårdspoliklinikerna
i Malåträsk, Åsele, Vilhelmina och Stensele,
med undantag av några månaders
verksamhet i Vilhelmina och Stensele
under fjolåret, varit stängda. Vid samtliga
kliniker stå de för befattningshavarna
avsedda bostäderna tomma eller i
några fall tillfälligt uthyrda.

För att säkerställa tillgången på tandläkare
vid länets folktandvård beslöts

vid 1943 års landsting att tilldela studerande
vid tandläkarhögskolan ett stipendium
av 2 000 kronor samt ett räntefritt
lån å 8 000 kronor mot villkor att
stipendiaten förband sig att efter erhållen
legitimation tjänstgöra inom folktandvården
i länet under fem år. Detta
beslut har upprepats undan för undan
fram till senaste landsting. Tyvärr bär
det i en del fall visat sig, att stipendiaterna
efter avlagd examen, trots sin avgivna
förbindelse, ej infriat sin utfästelse
utan övergått till enskild praktik,
varvid vederbörande icke tillskyndats
annat obehag än att uppburna stipendier
och erhållet lån återkrävts. Detta
otillfredsställande förhållande har påtalats
i t. f. tandvårdsinspektörens rapport
till 1949 års landsting, varvid uppgivits
»att en restriktivare ansvarsförbindelse
numera utarbetats».

När det gäller de statliga stipendierna
är förhållandet lika otillfredsställande.
Den 1 december 1949 hade icke
mindre än 40 procent av stipendiaterna
ej fullföljt sin utbildning eller anhållit
att få slippa tjänstgöring inom folktandvården.
Av dessa ha endast omkring
sex procent angivit godtagbara skäl
härför. De ha alltså, trots sin avgivna
förbindelse, godtyckligt handlat så som
de med hänsyn till sina egna intressen
funnit för gott.

Det är uppenbart att 1946 års riksdag
icke var nog förutseende, då den gick
emot medicinalstyrelsens yrkande, att
1943 års lag om viss begränsning av
legitimation som tandläkare skulle förlängas
ytterligare tre år, utan nöjde sig
med en kortare tid.

Folktandvårdens syfte angavs i den
proposition, som låg till grund för 1938
års riksdagsbeslut, vara att till rimlig
kostnad bereda befolkningen, såväl barn
som vuxna, möjlighet att erhålla en tillfredsställande
tandvård. Sådan kan ju
erhållas i närvarande stund i stort sett,
om man undantager ödemarksdistrikten.
Av de 58 tandläkartjänster inom
folktandvården i hela riket, som den 1
december 1949 stodo vakanta, voro inte

Fredagen den 12 januari 1951. Nr 1.

Interpellation ang. vissa utrikespolitiska spörsmål i samband med Koreakonflikten.

mindre än 9 befintliga inom Västerbottens
läns lappmark.

Dessa siffror, herr statsråd, giva eu
skrämmande bild av de otillfredsställande
förhållanden, som för närvarande
råda inom lappmarken i fråga om folktandvården.

Det är under sådana förhållanden uppenbart,
att skyndsamma åtgärder måste
vidtagas från statsmakternas sida för
att de stängda folktandvårdspoliklinikerna
i lappmarken inom den allra närmaste
tiden må bli i tillfälle att bedriva
sin gagnande verksamhet.

Speciella åtgärder måste vidtagas för
att stimulera tandläkare att tjänstgöra
inom ödebygdsområdena. Västerbottens
läns landsting ifrågasatte vid fjolårets
landsting, huruvida icke tandläkare,
som tjänstgöra inom svårbesatta tandvårdsdistrikt,
böra beredas någon särskild
förmån, ägnad att så länge som
möjligt kvarhålla dem vid tjänstgöring
inom sådana distrikt.

Ett väl avvägt statligt ödebygdstillägg
bör tagas under övervägande. Vidare
borde de, som tjänstgöra inom dessa
distrikt, få tillgodoräkna sig dubbla
tjänsteår vid sökande till befattningar
som föreståndare vid centraltandvårdskliniker
eller tandvårdsinspektörstjänster.

Även en ändring av nu gällande bestämmelser
för åtnjutande av statsstipendier
för blivande distriktstandläkare
bör komma till stånd. Som villkor för
erhållande av dessa stipendier borde
stadgas, att vederbörande skulle förbinda
sig att i första hand fullgöra stipendiattjänstgöringen
å någon av de platser,
där tandvårdsbehovet enligt medicinalstyrelsens
prövning vore särskilt
trängande.

Vidare borde det vara en klok åtgärd
av riksdagen att 1943 års lag om viss
begränsning av legitimation som tandläkare
ånyo sattes i kraft att gälla t. o. in.
den 30 september 1952, enär det är
uppenbart att man åtminstone beträffande
åren 1951 och 1952 för folktand -

vårdens del måste räkna med ett nödläge
av samma art, som förelåg vid förlängningen
av denna lag vid 1946 års
riksdag.

Inträffar icke en ljusning inom den
närmaste tiden borde de nu stängda
tandvårdspoliklinikerna komma till nytta
genom en tillfällig dispens för vissa
väl kvalificerade tandtekniker för utförande
av tandproteser, varvid lokalerna
finge disponeras av dessa. Numera
finns det ju synnerligen väl kvalificerade
tandtekniker, vilka erhållit sin utbildning
dels vid statliga tandtekniska
skolor och dels vid av medicinalstyrelsen
auktoriserade tandpolikliniker och
tandlaboratorier. Öppna dörrarna för
dessa, därest icke tandläkare kunna
uppbringas!

Med stöd av det anförda anhåller jag
om andra kammarens tillstånd att till
herr statsrådet och chefen för inrikesdepartementet
få framställa följande
spörsmål:

Har herr statsrådet kännedom om att
i stort sett samtliga folktandvårdspolikliniker
inom Västerbottens lappmark
äro stängda på grund av brist på tandläkare,
och, om så är fallet, är herr statsrådet
villig att till nu pågående riksdag
framlägga förslag om åtgärder i sådan
riktning att verksamheten kan upptagas
inom den närmaste tiden?

Denna anhållan bordlädes.

§ 11.

Interpellation ang. vissa utrikespolitiska
spörsmål i samband med Koreakonflikten.

Herr talmannen lämnade på begäran
ordet till

Herr HAGBERG i Luleå, som anförde:
Herr talman! Den amerikanska hänvändelsen
till ett trettiotal stater, däribland
Sverige, för att framtvinga ett diktat i
FN :s generalförsamling att stämpla
Kina som angripare i Koreakonflikten
och inleda sanktioner mot detta land
aktualiserar i hela dess vidd frågan

Nr 1.

Fredagen den

Interpellation ang. vissa utrikespolitiska

om en väsentlig omedelbar utvidgning''
av konflikten, som kunde leda till de
mest ödesdigra konsekvenser. Det torde
vara en utbredd mening, som väl också
erkännes av den amerikanska regeringen,
att även om Kina utpekades som
angripare på den lösliga grund som
angivits skulle detta snarast motverka
försöken att finna en fredlig lösning.
Man måste därför utgå från att den
amerikanska framstöten gjorts för att
splittra och försvaga de växande krafter
inom Förenta Nationerna, till vilka
väl Sverige enligt utrikesministerns
deklaration i första kammaren den 9
december borde kunna räknas, och som
vilja göra slut på det nuvarande tillståndet,
vilket är ett svaghetstillstånd
för FN, genom att insätta Kina i dess
medlemsrättigheter i Förenta Nationerna.

Om Kina varaktigt utestänges från
Förenta Nationerna, vilket hittills varit
den amerikanska linjen, kan FN icke
bli den organisation som dess skapare
eftersträvade och dess stadga fixerat.
Förenta Nationerna utan Kina är i verkligheten
icke funktionsdugligt i stadgans
anda och mening; det kan därigenom
inte trygga världsfreden. IJSAts
hänvändelse bevisar att dess regering
icke vill ett FN, baserat på samarbete
mellan de ledande världsmakterna, utan
en organisation för en del av dessa mot
en annan del av världsmakterna. Det
bleve en organisation för kriget, så

12 januari 1951.

spörsmål i samband med Koreakonflikten.

mycket farligare som den kamoufleras
med en fredsvänlig skylt. Mot en sådan
organisation ha de svenska statsmakterna
uttryckligen reserverat sig sedan
vid Sveriges inträde i Förenta Nationerna.

På grund av den oro, som den amerikanska
hänvändelsen utlöst, och de
skiftande och mångtydiga uttolkningar,
som gjorts i pressen om behandlingen i
utrikesnämnden av frågan, liksom kommentarerna
av kommunikén från
nämndens sammanträde torde det vara
ett allmänt önskemål, att regeringens
hållning gentemot den amerikanska
hänvändelsen klarlägges. Jag hemställer
därför om kammarens tillstånd att
till hans excellens herr ministern för
utrikes ärendena få framställa följande
spörsmål:

Ämnar regeringen i FN verka för att
Pekingregeringen blir Kinas företrädare
i Förenta Nationernas generalförsamling
och säkerhetsråd, för en fredlig
uppgörelse i Koreakonflikten och för
att avvisa alla försök att utvidga konflikten
genom beslut att stämpla Kina
som angripare och i en eller annan
form tillgripa sanktioner mot detta
land?

Denna anhållan bordlädes.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 11.35 fm.

In fidem
Gunnar Britlh.

Tisdagen den 16 januari 1951.

Nr 1.

Tisdagen den 16 januari.

Kl. 11 fm.

§ 1.

Justerades protokollet för den 10 innevarande
januari.

§ 2.

Upplästes följande till kammaren inkomna
läkarintyg:

Ledamoten av riksdagens andra kammare,
riksgäldsfullmäktigen direktör
Erik Hagberg är på grund av influensa
t. v. förhindrad att deltaga i riksdagsarbetet,
vilket härmed intygas.

Stockholm den 12 januari 1951.

Einar Belfrage,
leg. läkare.

Kammaren beviljade herr Hagberg i
Malmö ledighet från riksdagsgöromålen
från och med den 12 innevarande januari
tills vidare.

§ 3.

I enlighet med kammarens därom den
11 innevarande januari fattade beslut
skulle nu val förrättas av dels ledamöter
i de ständiga utskotten, dels revisorer
för deltagande i den granskning av
statsverkets, riksbankens och riksgäldskontorets
tillstånd, styrelse och förvaltning,
som skulle äga rum under innevarande
år, jämte suppleanter för dessa
revisorer, dels ock ledamöter i kammarens
allmänna beredningsutskott; och
verkställdes först val av ledamöter i utrikesutskottet.

Därvid lämnades på begäran ordet

till

Herr FÖRSTE VICE TALMANNEN,
som anförde: Herr talman! För vart och
ett av de val som skola företagas vid

detta plenum ber jag att få avlämna
en gemensam lista, vilken godkänts av
de av kammaren valda ledamöterna i
talmanskonferensen. Varje lista upptar
namn å så många personer, som det
ifrågavarande valet avser.

Den av herr förste vice talmannen för
val av ledamöter i utrikesutskottet avlämnade
listan upptog under partibeteckningen
»Gemensam lista» följande
namn:

Ward

Ohlin

Fast

Hedlund i Rådom

Olsson i Gävle

Svensson i Ljungskile

Hall

Hjalmarson.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de
personer, vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till ledamöter i utrikesutskottet.

Riksdagens kanslideputerade skulle
genom utdrag av protokollet underrättas
om detta val samt anmodas låta
uppsätta och till kammaren ingiva förslag
till skrivelse till Konungen med anmälan
om samma val.

§ 4.

Anställdes val av ledamöter i konstitutionsutskottet.

Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Nr 1.

Tisdagen den 16 januari 1951.

Hallén
von Friesen
Fast

Pettersson i Norregård

Norén

Swedberg

Spångberg

Nolin

Jonsson i Haveri)

Olsson i Mora.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de
personer, vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till ledamöter i konstitutionsutskottet.

§ 5.

Anställdes val av ledamöter i statsutskottet.

Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Ward

Malmborg i Skövde

Bergström

Svensson i Grönvik

Andersson i Malmö

Boman i Kieryd

Mårtensson i Uddevalla

Skoglund i Doverstorp

Wallentheim

Svensson i Ljungskile

Lindholm

Bubbestad

Eriksson i Sandby

Ståhl

Staxäng.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de
personer, vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till ledamöter i statsutskottet.

§ 6.

Anställdes val av ledamöter i bevillningsutskottet.
Herr förste vice talmannen
avlämnade en lista, som under
partibeteckningen »Gemensam lista»
upptog följande namn:

Björklund
Sandberg
Olsson i Gävle
Jonsson i Skedsbygd
Orgård

Kristensson i Osbv
Sundström
Hagberg i Malmö
Nilsson i Kristinehamn
Persson i Svensköp.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de
personer, vilkas namn upptagits å listan.
utsedda till ledamöter i bevillningsutskottet.

§ 7.

Anställdes val av ledamöter i bankoutskottet.
Herr förste vice talmannen
avlämnade en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog
följande namn:

Severin

Fröderberg

Nilsson i Landskrona

Persson i Norrby

Humla, fru

Schmidt

Sköldin

von Seth.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de
personer, vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till ledamöter i bankoutskottet.

§ 8.

Anställdes val av ledamöter i första
lagutskottet. Herr förste vice talmannen

Tisdagen den 16 januari 1951.

Nr 1.

avlämnade eu lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista», upptog
följande namn:

Hedlund i Östersund

Rylander

Olsson i Mellerud

Johansson i Norrfors

Lindberg

Johnsson i Stockholm

Landgren

Håstad.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de
personer, vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till ledamöter i första lagutskottet.

§ 9-

Anställdes val av ledamöter i andra
lagutskottet. Herr förste vice talmannen
avlämnade en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog
följande namn:

Hellbacken
Jacobsson i Igelsbo
Nordgren, fru
Ryberg

Johansson i Norrköping, fru
Sandström, fru
Nilsson i Göteborg
Hagård.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de
personer, vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till ledamöter i andra lagutskottet.

g 10.

Anställdes val av ledamöter i tredje
lagutskottet. Herr förste vice talmannen
avlämnade en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog
följande namn:

Andersson i Löbbo
Stjärnc

Ericsson i Sörsjön
Andersson i Dunker
Holm
Åhman

Andersson i Mölndal
Fagerholm.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de
personer, vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till ledamöter i tredje lagutskottet.

§ 11.

Anställdes val av ledamöter i jordbruksutskottet.
Herr förste vice talmannen
avlämnade en lista, som under
partibeteckningen »Gemensam lista»
upptog följande namn:

Andersson i Tungelsta
Johnsson i Kastanjegården
Gustafson i Dädesjö
Norup

Jacobson i Vilhelmina
Ant by

Andersson i Hyssna
Hseggblom
Jonsson i Järvsand
Ahlsten.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av
kammaren godkänd, och förklarades
de personer, vilkas namn upptagits å
listan, utsedda till ledamöter i jordbruksutskottet.

§ 12.

Anställdes val av dels sex revisorer
för deltagande i den granskning av
statsverkets, riksbankens och riksgäldskontorets
tillstånd, styrelse och förvaltning,
som skulle öga rum under innevarande
år, dels ock sex suppleanter
för dessa revisorer.

Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista med partibeteckningen »Gemensam
lista» av följande utseende:

Nr 1.

Tisdagen den 16 januari 1951.

Riksdagsman Olsson, G. A., Gävle	Riksdagsman Ericsson, E., Sörsjön
Riksdagsman Olsson, A., Mora	Riksdagsman Boman, K. E. R., Kie-ryd, Stora Hultrum
Riksdagsman Andersson, K. A. M., Löbbo, Hällabäck	Riksdagsman Lindberg, C. A. E., Stockholm
Riksdagsman Pettersson, A. P., Dahl, Vessigebro	Riksdagsman Rubbestad, A. L., öde-borg
Riksdagsman Bergström, K. A. E., Hälsingborg	Riksdagsman Nilsson, C. 0., Göte-borg
Riksdagsman Johnsson, P. A., Ka-stanjegården, Mörrum	Riksdagsman Fröderberg, G., Arbrå

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev densamma av
kammaren godkänd; och förklarades
hava blivit utsedda till revisorer herrar
Olsson i Gävle, andre vice talmannen
Olsson, Andersson i Löbbo, Pettersson
i Dahl, Bergström och Johnsson i
Kastanjegården, samt till suppleanter
för dem respektive herrar Ericsson i
Sörsjön, Boman i Kieryd, Lindberg,
Rubbestad, Nilsson i Göteborg och Fröderberg.

Forsberg
Braconier
Nygren, fröken
Wedén

Johanson i Kalmar
Jönsson i Rossbol.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de personer,
vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till ledamöter i allmänna beredningsutskottet.

§ 13.

Anställdes val av ledamöter i kammarens
allmänna beredningsutskott.

Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Gustafsson i Bogla

Nordkvist

Ekdahl

Pettersson i Ersbacken
Öberg, fröken
Christenson i Malmö
Ohlsson i Kastlösa
Dickson
Västberg, fru
Ager, fröken
Brandt

Hansson i Skegrie
Svensson i Alingsås
Gustafson i Göteborg

§ 14.

Justerades protokollsutdrag angående
de i §§ 3—13 här ovan omförmälda
valen.

§ 15.

Föredrogs och lades till handlingarna
Kungl. Maj:ts på rikssalen överlämnade
berättelse till 1951 års riksdag om
vad i rikets styrelse sig tilldragit.

§ 16.

Föredrogos var för sig följande på
bordet liggande motioner; och remitterades
därvid

till bankoutskottet motionen nr 1 av
herr Dickson;

till jordbruksutskottet motionen nr 2
av herrar Ericsson i Näs och Hedlund
i Rådom;

Tisdagen den 16 januari 1951.

Nr 1.

Interpellation ang. landets bränsleförsörjning.

till statsutskottet motionen nr 3 av
fru Torbrink och herr Johanson i Kalmar;
samt

till behandling av lagutskott motionen
nr 4 av herr Hjalmarson m. fl.

Härefter föredrogs för remiss till utskott
motionen nr 5 av herr Hagberg i
Luleå m.fl.; och lämnades därvid på begäran
ordet till

Herr HAGBERG i Luleå, som yttrade:
Herr talman! På uppdrag av motionärerna
anhåller jag, att motionen nr 5
måtte få uppdelas i två motioner, den
ena likalydande med den ursprungliga
motionen, endast med den ändringen,
att klämmen erhåller följande lydelse:
»att riksdagen måtte besluta att i skrivelse
till Kungl. Maj :t hemställa om förslag
till sådan ändring av allmänna
strafflagen att krigspropaganda blir
straffbelagd», samt den andra med följande
lydelse: »Med hänvisning till motiveringen
i vår motion, nr 5, angående
sådan ändring av allmänna strafflagen,
att krigspropaganda blir straffbelagd,
få vi hemställa, att riksdagen måtte i
skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om
förslag till sådan ändring av tryckfrihetsförordningen,
att krigspropaganda
blir straffbelagd.»

Kammaren biföll denna anhållan och
uppdelade i enlighet härmed förevarande
motion i tvenne, nr 5, angående
sådan ändring av allmänna strafflagen,
att krigspropaganda blir straffbelagd,
och nr 6, angående sådan ändring av
tryckfrihetsförordningen, att krigspropaganda
blir straffbelagd.

Dessa motioner hänvisades, den förra
till behandling av lagutskott och den
senare till konstitutionsutskottet.

§ 17.

tillstånd och förvaltning för tiden 1
juli 1949—30 juni 1950.

§ 18.

Föredrogs och hänvisades till behandling
av lagutskott justitieombudsmannens
till innevarande riksdag avgivna
ämbetsberättelse.

§ 19.

Föredrogs och hänvisades till behandling
av lagutskott militieombudsmannens
till innevarande riksdag avgivna
ämbetsberättelse.

§ 20.

Föredrogs den av herr Jacobson i
Vilhelmina vid kammarens nästföregående
sammanträde gjorda, men då bordlagda
anhållan att få framställa interpellation
till herr statsr&det och chefen
för inrikesdepartementet angående bristen
på tandläkare vid tandpoliklinikerna
i Västerbottens lappmark.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 21.

Föredrogs den av herr Hagberg i Luleå
vid kammarens nästföregående sammanträde
gjorda, men då bordlagda anhållan
att få framställa interpellation
till hans excellens herr ministern för
utrikes ärendena angående vissa utrikespolitiska
spörsmål i samband med
Koreakonflikten.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 22.

Interpellation ang. landets bränsleförsörjning.

Ordet lämnades på begäran till

Föredrogs och hänvisades till banko- Herr SJÖLIN, som anförde: Herr talutskottet
riksdagens revisorers berät- man! Under senare delen av 1950 gav
telse om den år 1950 av dem verkställ- bränslekommissionens ordförande i olida
granskning av riksgäldskontorets ka sammanhang uttryck för den upp3
— Andra kammarens protokoll 1951. Nr 1.

Nr 1.

Tisdagen den 16 januari 1951.

Interpellation i anledning av tågförseningarna vid statens järnvägar.

fattningen, att bränslesituationen var
god och att någon anledning till oro
inte förelåge. Nu har handelsministern
för ett par dagar sedan i ett offentligt
tal meddelat, att situationen beträffande
tillgången på koks är sådan, att en
snar avveckling av ransoneringen nu
ter sig som mera avlägsen än vad man
tidigare trodde. För att minska på förbrukningen
av koks kunde det rent av
tänkas, att ett varmvattenförbud så
småningom bleve oundvikligt.

Tillgången på kol, koks, brännoljor
och andra bränslen är av så vital betydelse
för folkhushållet, att det icke synes
opåkallat alt tillfälle beredes även
folkrepresentationen att erhålla en redogörelse
härför liksom för de åtgärder,
som regeringen vidtagit för att
säkra bränsleförsörjningen. Vad åtgärderna
beträffar synes det vara värdefullt
att upplysning erhålles angående
de dispositioner regeringen vidtagit sedan
den utrikespolitiska situationen i
somras började att bli allt allvarligare.

1950 års statsutskott föreslog, att riksdagen
måtte hos Kungl. Maj:t begära
utredning rörande lämpligaste utformningen
av vår bränsleförsörjning ur
ekonomiska, handelspolitiska och beredskapsmässiga
synpunkter. Detta blev
också riksdagens beslut. Då ärendet
var före i första kammaren, uttalade
handelsministern att den ifrågasatta utredningen
skulle tillsättas »så snart som
möjligt». Enligt statsrådets mening tangerades
här »problem, som äro av
största räckvidd såväl ur beredskapssynpunkt
som ur rent ekonomisk synpunkt».
När detta skrives har ännu icke
någon utredning tillsatts. Den nuvarande
situationen visar, hur angeläget det
är att bränsleproblemet blir penetrerat
i enlighet med riksdagens hemställan.

Med stöd av vad som anförts anhålles
om andra kammarens tillstånd att
till herr statsrådet och chefen för handelsdepartementet
få rikta följande
frågor:

1. Är statsrådet villig lämna eu redogörelse
för kammaren angående landets
bränsleförsörjning?

2. Vilka dispositioner har regeringen
vidtagit för att säkerställa tillgången på
bränslen av olika slag?

3. När kan den av riksdagen begärda
utredningen angående vårt lands bränsleförsörjning
väntas bliva tillsatt?

Denna anhållan bordlädes.

å 23.

Interpellation i anledning av tågförseningarna
vid statens järnvägar.

Herr talmannen lämnade på begäran
ordet till

Herr SWEDBERG, som yttrade: Herr
talman! Statens järnvägar åtnjuter både
inom vårt eget land och i utlandet anseende
som ett välorganiserat och mycket
påtlitligt företag. Det har därför
väckt mycken uppmärksamhet, att
detta vårt främsta trafikföretag synes
ha råkat i svårigheter, som det inte förmår
att bemästra. Det är väl känt för
den resande allmänheten, att talrika
och mycket betydande tågförseningar
nu under flera månader varit vanligt
förekommande. Tågförseningar ha naturligtvis
även tidigare förekommit och
lära väl aldrig helt kunna undvikas.
Men dessa ha varit tillfälliga och tydligen
föranledda av bl. a. ogynnsamma
väderleksförhållanden, såsom våldsamma
snöfall och stark kyla, eller av
exceptionellt hög resandefrekvens, såsom
vid större helger, under sommarsemestrarnas
tid o. dyl. Men under de
senaste månaderna ha förhållandena
emellanåt och i varje fall i vissa delar
av landet blivit rent av kaotiska och
förseningarna allt vanligare. Att detta
innebär stora svårigheter för den resande
allmänheten ligger i öppen dag.
Ett tillstånd av irriterande osäkerhet

Nr J.

Tisdagen den 16 januari 1951.

Interpellation ang. vissa modifikationer i gällande valbestämmelser.

blir följden, och mycken dyrbar tid
ödes bort under lång och oberäknelig
väntan.

Man frågar sig naturligtvis, vad anledningen
eller anledningarna till dessa förhållanden
kunna vara. Om det är brist
på arbetskraft, synes det nödvändigt
vidtaga åtgärder för att avhjälpa denna
brist. Skulle det däremot visa sig omöjligt
att eliminera de nu allt vanligare
tågförseningarna, synes det vara lämpligt
att överväga en grundlig omarbetning
av de officiella tidtabellerna med
sikte på införande av längre gångtider
för tågen. Så beklaglig en utveckling i
denna riktning i och för sig än måste
anses vara, torde detta dock vara att
föredraga framför det nu rådande osäkerhetstillståndet.

Med anledning av det nu anförda får
jag anhålla om andra kammarens tillstånd
att till herr statsrådet och chefen
för kommunikationsdepartementet rikta
följande frågor:

Har statsrådet uppmärksammat de
talrika och betydande tågförseningar
vid statens järnvägar, som på senare
tid synas ha blivit allt vanligare?

Är statsrådet i tillfälle att inför riksdagen
lämna en redogörelse för orsakerna
till de rådande svårigheterna och
är statsrådet villig att vidtaga erforderliga
åtgärder för vinnande av rättelse?

Denna anhållan bordlädes.

§ 24.

Interpellation ang. vissa modifikationer
i gällande valbestämmelser.

Ordet lämnades på begäran till

Herr DICKSON, som anförde: Herr
talmani Vid många av de allmänna val
som under de senaste åren ägt rum har
det hänt att valsedlar, i enlighet med
gällande lag, blivit ogiltiga förklarade,
varigenom i vissa fall valets utgång vä -

sentligen påverkats. Ofta är orsaken
till ogiltigförklarandet den, att valsedeln
i ett eller annat avseende blivit
oriktigt formulerad eller att på densamma
anbragts ord av sådan innebörd
eller placerade på sådant sätt att lagens
bestämmelser trätts för nära. Någon
tvekan kan i flertalet av dessa fal!
ej råda i fråga om vad väljaren avsett,
men genom det inträffade har hennes
eller hans mening ej fått komma till uttryck.

En av de mest uppmärksammade
händelserna av detta slag på senaste tid
var »Stocksundsfallet» hösten 1950, varvid
490 valsedlar med partibeteckningen
Arbetarpartiet-Socialdernokraterna
ogillades emedan de omedelbart nedanför
partibeteckningen försetts med ordet
»Kommunalfullmäktigeval». Följden
blev att ingen socialdemokrat fick säte
i kommunalfullmäktige; hade sedlarna
godkänts torde partiet ha fått fyra mandat.
Lagens utformning har här förorsakat
att väljarkårens klart uttalade mening
av rent formella skäl åsidosatts,
vilket icke kan vara en tillfredsställande
demokratisk ordning. Lagen synes
därför behöva en översyn i syfte att
lämna regeringsrätten friare händer, så
att förnufts- och billighetshänsyn få
större spelrum på bekostnad av bokstavsformalism
och kineseri.

Jag får nu anhålla om kammarens
tillstånd att med stöd av det anförda
få till statsrådet och chefen för justitiedepartementet
rikta följande fråga:

Har herr statsrådet för avsikt att föreslå
sådana modifikationer i valbestämmelserna
att regeringsrättens avgöranden,
då det gäller frågor i samband
med allmänna val, må, med bortseende
i största möjliga utsträckning från rent
formella skäl, träffas så, att vad som
kan antagas vara väljarnas i valet uttryckta
mening i första hand blir beaktad
och tillgodosedd?

Denna anhållan bordlädes.

Nr 1.

Tisdagen den T 6 januari 1951,

§ 25.

Interpellation ang. ökade möjligheter för
telefonabonnenter i de nya storkommunerna
att utväxla samtal utan periodavgift.

Herr PETTERSSON i Norregärd erhöll
på begäran ordet och yttrade: Herr
talman! Den nya kommunindelningen
medför att avstånden mångenstädes bli
stora mellan de i kommunernas ytterområden
boende medborgarna och vederbörande
kommuners huvudorter.
Det är därför angeläget att man från
statsmakternas sida på allt sätt söker
befrämja kommunikationerna och därmed
bidrager till ökad känsla av samhörighet
inom de nya kommunbildningarna.
Betydelsen av att kommunikationsförhållandena
anpassas till de
nybildade kommunerna har av riksdagen
understrukits vid beslutet om den
nu verkställda nyindelningen av rikets
kommuner. Det är hög tid att statsmakterna
infria de förväntningar härutinnan,
som riksdagens uttalande år 1946
givit anledning till.

Vid 1946 års riksdag bemyndigades
Kungl. Maj:t att låta vidtaga åtgärder
för förbättring av landsbygdens telefonförhållanden.
Dessa åtgärder, baserade
på förslag av 1944 års telefonkommitté,
innefattade bl. a. att abonnenterna i regel
skulle äga möjlighet att utväxla
samtal utan särskild periodavgift (»fritrafik»),
förutom inom den egna kommunen
även med plats, där vederbörande
präst, provinsialläkare, distriktsveterinär
eller landsfiskal är placerad.
I yttrande till såväl första kammarens
som andra kammarens allmänna beredningsutskott
över motioner vid 1950
års riksdag upplyste telegrafstyrelsen,
att av förutsatta 465 dylika »fritrafiks»-områden voro vid denna tidpunkt (februari
1950) 257 genomförda.

Vidare meddelade telegrafstyrelsen,
att den icke ansett sig kunna vidtaga
några åtgärder med hänsyn till den nya
kommunindelningen förrän denna indelning
vore fastställd för riket i dess

helhet. Styrelsen ämnade därefter undersöka
i vilken utsträckning den nya
indelningen medförde att abonnenterna
icke kunna utväxla periodavgiftsfria
samtal inom den egna kommunen samt
vad de ekonomiska konsekvenserna
kunde bli. Styrelsen erinrade vidare
om att, enligt plan för automatiseringen
av telefonnätet, landet skall indelas i
vissa områden, s. k. nätgrupper, En
ändring av dessa områden kunde ifrågasättas
med hänsyn till den nya kommunindelningen.
Avgifterna sammanhänga
intimt med hur denna områdesindelning
genomföres. Styrelsen upplyste
att den avsåg att inom den närmaste
tiden företaga en översyn av föreliggande
nätgruppsplaner, varvid
taxefrågorna för helautomatiskt expedierade
samtal liksom de med kommunindelningen
sammanhängande problemen
komme att behandlas.

Alltjämt existerar det förhållandet i
vissa fall, att invånarna inom en kommun
måste begagna interurbana samtal
mellan varandra eller med kommunens
huvudort. Genom den nya kommunindelningen
ha sådana fall blivit långtifrån
sällsynta. En reform, innebärande
att lokalsamtal överallt bli möjliga
inom de nya storkommunerna, är synnerligen
angelägen och av brådskande
natur. De nya storkommunerna existera
redan och ha, även om de icke träda i
full verksamhet förrän år 1952, dock
börjat arbeta. Storkommunernas fullmäktige
ha valts föregående höst, och
olika nämnder och styrelser ha redan
trätt i funktion. Det är såväl för kontakten
mellan kommunens förtroendemän
som för kontakten i övrigt mellan
kommunens invånare ett otillfredsställande
förhållande, att storkommunens
olika delar skola tillhöra skilda »fritrafiks»-områden.

Så länge detta missförhållande icke
eliminerats få ytterområdenas invånare
i många kommuner icke blott betala periodavgift
utan även olägenheten av den
med interurbana samtal förknippade
väntetiden, då de per telefon önska

Tisdagen den 16 januari 1951.

Nr 1.

Interpellation ang. ökade möjligheter för telefonabonnenter i de nya storkommunerna
att utväxla samtal utan periodavgift.

komma i kontakt med storkommunens
huvudort. Det kan heller inte anses tillfredsställande,
att abonnenter på landsbygden
icke ha möjlighet att utan periodavgift
nå telefonkontakt med vederbörande
provinsialläkare, präst, distriktsveterinär
eller landsfiskal.

önskvärt vore givetvis att »fritrafiks»-områdena
omfattade helt län eller
betydande delar av vederbörande län.
En så radikal reform torde kräva omfattande
utredningar, icke minst beträffande
de ekonomiska följdverkningarna,
och sålunda bli relativt tidskrävande.
Däremot bör det i fråga om storkommunernas
fördelning på »fritrafiks»-områden
vara möjligt att nå mera
omedelbara åtgärder.

Med stöd av vad ovan anförts hemställer
jag om kammarens tillstånd att
till statsrådet och chefen för kommunikationsrepartementet
få framställa
följande fråga:

Är herr statsrådet villig att lämna en
redogörelse för de åtgärder som vidtagits
eller planeras i syfte att bereda
abonnenterna inom de nya storkommunerna
möjlighet att utväxla samtal utan
periodavgift inom den egna kommunen
samt dessutom med ort, där vederbörande
präst, provinsialläkare, distriktsveterinär
eller landsfiskal är placerad?

Denna anhållan bordlädes.

§ 26.

Till bordläggning anmäldes
riksdagens revisorers berättelse över
den år 1950 av dem verkställda granskningen
angående statsverket; och
riksdagens år 1950 församlade revisorers
berättelse angående riksbanken.

§ 27.

Anmäldes, att följande Kungl. Maj:ts
propositioner och skrivelse tillställts
kammaren, nämligen:

nr 2, angående utgifter å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1950/51;

nr 3, med förslag till lag om fortsatt
giltighet av utlänningslagen den 15 juni
1945 (nr 315);

nr 4, med förslag till lag angående
fortsatt giltighet av lagen den 29 juni
1945 (nr 520) om återställande av viss
från ockuperat land härrörande egendom,
m. m.;

nr 5, med förslag till förordning om
fortsatt giltighet av förordningen den
22 april 1949 angående rätt för Konungen
att åsätta särskild tullavgift;

nr 6, om förordnande av en statsrådsledamot
att utöva den befattning
med riksdagsärenden, som jämlikt § 46
riksdagsordningen tillkommer en ledamot
av statsrådet;

nr 7, angående utsträckning av tiden
för återställande av vissa svenska jordbrukskreditkassan
tillhandahållna statsobligationer; nr

8, angående fortsatt statsgaranti
för exportkredit m. m.;

nr 9, angående fortsatt disposition av
vissa äldre reservationsanslag;

nr 10, med förslag till lag om behörighet
att utöva tandläkarkonsten;

nr 11, med förslag till lag angående
ändrad lydelse av 51 § lagen den 15
juni 1935 (nr 337) om kommunalstyrelse
i Stockholm;

nr 12, med förslag till lag angående
ändrad lydelse av 11 § lagen den 26
juli 1947 (nr 529) om allmänna barnbidrag;
och

nr 13, angående ändring av statens
borgensåtagande för vissa skuldförbindelser
av Husaby aktiebolag, m. m.

Nämnda propositioner och skrivelse
bordlädes.

§ 28.

Anmäldes, att följande motioner under
sammanträdet avlämnats till herr
talmannen, nämligen

nr 7, av herr Andersson i Dunker
rn. fl., om utredning och förslag rörande
säkerställande av personal för sjukvården
;

Nr t.

Tisdagen den 16 januari 1951.

nr 8, av herr Dickson m. fl., om ändrad
ordning för handläggning av frågor
rörande riksdagsledamöternas ersättning
för riksdagsmannauppdragets
fullgörande;

nr 9, av herr Ericsson i Näs m. fl.,
om åstadkommande av ett enhetligt pris
på fhdande drivmedel i hela landet;
och

nr 10, av fru Gärde Widemar in. fl.,
angående rätt för statstjänstemän, som
innehaft anställning hos Förenta Nationerna
eller övriga mellanstatliga
samarbetsorgan, att vid återinträde i
statstjänst få tillgodoräkna anställningstiden
som tjänstår i fråga om lönetur
och pension.

Dessa motioner bordlädes.

§ 29.

På förslag av herr talmannen beslöt
kammaren, att Kungl. Maj:ts propositioner
nr 1, angående statsverkets tillstånd
och behov under budgetåret
1951/52, och nr 2, angående utgifter å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1950/51, skulle uppföras sist å föredragningslistan
för kammarens nästkommande
plenum.

§ 30.

Upplästes och lades till handlingarna
följande till kammaren inkomna protokoll: Protokoll,

hållet vid sammanträde
med herr talmannen och herrar
vice talmän i riksdagens andra
kammare samt de kammarens ledamöter,
som blivit utsedda att jämte
dem tillsätta kammarens kanslipersonal,
den 12 januari 1951.

Sedan kammarens plenum denna dag
avslutats, sammanträdde med herr talmannen
och herrar vice talmän de ledamöter
av kammaren, som blivit utsedda
att jämte dem tillsätta kammarens
kanslipersonal.

Därvid beslöts till en början, att
kanslitjänstemännen vid innevarande

riksdag skulle utgöras av eu notarie,
fyra förste stenografer, fjorton stenografer,
en förste kanslist och fem kanslister.

Herrar deputerade antogo till
notarie:

e. o. hovrättsnotarien, jur. kand. Nils
G. H. Liliequist;

förste stenografer:
tullkontrollören Agnar Michal,

f. d. förste byråsekreteraren Erland
N, Dahlén,

byråchefen, fil. kand. Hans A. Heimbiirger
och

kanslisten Vera Karlgren;

stenografer:

jur. kand. E. Albert Romare,
sekreteraren och ombudsmannen, jur.
kand. Anders Norrman,
jur. kand. Göte Fahlin,
e. o. byråsekreteraren, jnr. kand.
John W. Löf,

redaktören C. O. Bertil Arborén,

A. Fritiof Klason,

e. o. förste byråsekreteraren, jur.
kand. Gustaf A. H. Titz,

e. o. hovrättsassessorn, jur. kand. Per
G. Bergsten,

fru Signhild Elfner,
sekreteraren, jur. kand. Bengt G.
E:son Lindahl,

Stig A. L. Ekermann,
pol. mag. Lars A. Nilsson,

Knut Nilson och

jur. stud. Brit-Marie Ericsson;

förste kanslist:
fru Ebba Ihrman; samt

kanslister:

f. d. överkontrollören A. Helmer Gärdin,

e. o. byråsekreteraren, jur. kand. K.
Allan J. Löfgren,
fru Eva Särnmark,

Bengt E. Lundin och

fil. stud. Bertil R. Palmquist.

Det skulle åligga de hos kammaren
anställda kanslisterna att vid behov

Onsdagen den 17 januari 1951.

Nr 1.

tjänstgöra jämväl vid diskussionsprotokollet.

Åt kanslisten Gärdin uppdrogs att
föra kammarens diarier.

Här skulle antecknas, att på särskild
anmodan följande tjänstemän redan tidigare
inträtt i tjänstgöring hos kammaren,
nämligen den 10 innevarande
januari Liliequist såsom notarie, Romare
och Norrman såsom stenografer
samt Brit-Marie Ericsson såsom kanslist,
den 7 januari fru Ihrman såsom
förste kanslist och fru Särnmark såsom
kanslist ävensom den 2 januari Gärdin
såsom kanslist.

Det skulle åligga de antagna tjänstemännen
att vid behov och i den mån
så ske kunde utföra jämväl annan
tjänstgöring hos riksdagen.

År och dag som ovan.

In fidera
Gunnar Britth.

§ 31.

Justerades protokollsutdrag.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 11.38 fm.

In fidem
Gunnar Britth.

Onsdagen den 17 januari.

Kl. 11 fm.

§ 1.

Justerades protokollet för den 11 innevarande
januari.

§ 2.

Herr talmannen meddelade, att herr
Ekström, som vid kammarens sammanträde
den 10 innevarande januari med
läkarintyg styrkt sig tills vidare vara
hindrad att deltaga i riksdagsgöromålen,
denna dag intagit sin plats i kammaren.

§ 3.

I enlighet med kammarens därom
den 11 innevarande januari fattade
beslut skulle nu val verkställas av
suppleanter i de ständiga utskotten och
kammarens allmänna beredningsutskott;
och företogs först val av suppleanter
i utrikesutskottet.

Därvid lämnades på begäran ordet
till

Herr FÖRSTE VICE TALMANNEN,
som anförde: Herr talmani För vart och

ett av de val, som skola företagas vid
detta plenum, ber jag få avlämna en
gemensam lista, vilken godkänts av de
av kammaren valda ledamöterna i talmanskonferensen.
Varje lista upptar
namn å så många personer, som det
ifrågavarande valet avser.

Den av herr förste vice talmannen
för val av suppleanter i utrikesutskottet
avlämnade listan upptog under
partibeteckningen »Gemensam lista»
följande namn:

Hallén

Kristensson i Osby
Wallenthcim
Svensson i Grönvik
Andersson i Malmö
von Friesen
Edberg

Skoglund i Doverstorp.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de
personer, vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till suppleanter i utrikesutskottet.

N''r 1.

Onsdagen den 17 januari 1951.

§ 4.

Anställdes val av suppleanter i konstitutionsutskottet.

Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Larsson i Julita

Nordkvist

Gustafsson i Bogla

Hansson i Skediga

Nygren, fröken

Hammar

Svedberg, fru

Håstad

Hedqvisl

Häckner

Edberg

Larsson i Luttra

Hallberg

Löfroth

Bark

Braconier
Wallin, fru
Gustafsson i Borås.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de
personer, vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till suppleanter i konstitutionsutskottet.

§ 5.

Verkställdes val av suppleanter i
statsutskottet.

Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Hall

Bergstrand
Åkerström
Pettersson i Dahl
Hoppe
Kollberg

Petterson i Degerfors

Kyling

Thapper

Elmén, fröken

Persson i Vinberg

Onsjö

Andersson i Muukaljungby
Widén

Jansson i Kalix
Birke

Persson i Växjö
Wedén

Ericsson i Luleå, fru
Johansson i Mysinge
Svensson i Alingsås
Nihlfors

Gustafsson i Stockholm
Larsson i Stockholm
Karlsson i Olofström
Hjalmarson.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de personer,
vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till suppleanter i statsutskottet.

§ 6. '' ;

Anställdes val av suppleanter i bevillningsutskottet.

Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Olofsson

Sjölin

Ohlsson i Kastlösa

Vigelsbo

Brandt

Gunnarsson

Forsberg

Edström

Allard

Strandh

Kärrlander

Johnsson i Skoglösa

Wiklund i öjebyn

Åqvist

Henriksson

Nilsson i Svalöv

Eriksson i Stockholm, fru

Christenson i Malmö. <

Onsdagen den 17 januari 1951.

Nr 1.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de
personer, vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till suppleanter i bevillningsutskottet.

§ 7-

Anställdes val av suppleanter i bankoutskottet Herr

förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Gavelin

Åqvist

Johanson i Kalmar
Nilson i Spånstad
Hallberg

Gustafson i Göteborg
Malmborg i Stockholm
Birke

Andersson i Ronneby

Rosén

Sehlstedt

Hansson i önnarp
Andersson i Alfredshem
Nyberg

Eriksson i Stockholm, fru
Edström.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de
personer, vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till suppleanter i bankoutskottet.

§ 8.

Verkställdes val av suppleanter i
första lagutskottet.

Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Öberg, fröken
Wirtén

Skoglund i Umeå
Svensson i Stenkyrka
Hedqvist

Gustafsson i Borås

Johansson i Skövde, fru

östlund

östrand

Gärde Widemar, fru
Ekström

Andersson i Björkäng
Jacobsson i Sala
Liljedahl, fröken
Löfqvist, fru
Hellström, fru.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de
personer, vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till suppleanter i första
lagutskottet.

§ 9-

Anställdes val av suppleanter i andra
lagutskottet.

Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Västberg, fru
Höjer, fröken
Lundberg

Carlsson i Bakeröd
Andersson i Alfredshem
Huss

Jönsson i Lund
Ewerlöf, fru
Odhe

Wiklund i Stockholm''

Svensson i Göteborg
Ericsson i Näs
Andersson i Linköping
Sjöstrand, fru
Renström, fröken
Wetterström, fröken.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de personer,
vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till suppleanter i andra lagutskottet.

§ 10.

Verkställdes val av suppleanter i
tredje lagutskottet.

Nr 1.

Onsdagen den 17 januari 1951.

Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Johansson i Torp

Utbult

Levin

Jansson i Aspeboda
Jansson i Hällefors
Häckner
Torbrink, fru
Larsson i Karlstad
Persson i Appuna
Vinge, fröken
Engkvist

Hansson i Skegrie
Andersson i Ryggestad
Nyberg
Bengtsson

Nilsson i Bästekille.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de personer,
vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till suppleanter i tredje lagutskottet.

§ 11.

Anställdes val av suppleanter i jordbruksutskottet.

Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Eriksson i Hallstahammar, fru

Svensson i Ljungskile

Nilsson i Varuträsk

Svensson i Vä

Engström

Utbult

Ekdahl

Larsson i Karlstad
Larsson i Julita
Mårtensson i Smedstorp
Netzén

Boman i Stafsund
Lindström

Andersson i Långviksmon
Andersson i Essvik

Boman, fru
Lindskog, fru
Kollberg.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de
personer, vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till suppleanter i jordbruksutskottet.

§ 12.

Verkställdes val av suppleanter i allmänna
beredningsutskottet.

Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:

Svedberg, fru

Hammar

Gavelin

Johnsson i Skoglösa

Allard

Löfroth

Kärrlander

Nilsson i Svalöv

Sehlstedt

Elmén, fröken

Netzén

Larsson i Luttra
Bark

Andersson i Långviksmon
Engkvist

Nilsson i Bästekille

Andersson i Ronneby

Vinge, fröken

östrand

Adolfsson

Bengtsson

Nestrup

Andersson i Linköping
Anderson i Sundsvall
Svensson i Göteborg
Kyling.

Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de
personer, vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till suppleanter i allmänna
beredningsutskottet.

Nr 1.

Onsdagen den 17 januari 1951.

§ 13.

Justerades protokollsutdrag angående
de i §§ 3—12 här ovan omförraälda
valen.

§ 14.

Föredrogos var efter annan följande
Kungl. Maj:ts å kammarens bord vilande
propositioner; och hänvisades därvid till

behandling av lagutskott propositionerna: nr

3, med förslag till lag om fortsatt
giltighet av utlänningslagen den 15 juni
1945 (nr 315); och

nr 4, med förslag till lag angående
fortsatt giltighet av lagen den 29 juni
1945 (nr 520) om återställande av viss
från . ockuperat land härrörande egendom,
m. m.; samt

till bevillningsutskottet propositionen
nr 5, med förslag till förordning om
fortsatt giltighet av förordningen den
22 april 1949 angående rätt för Konungen
att åsätta särskild tullavgift.

§ 15.

Föredrogs och lades till handlingarna
Kung). Maj:ts skrivelse, nr 6, till riksdagen
med tillkännagivande, att Kungl.
Maj:t förordnat statsrådet Berndt Gunnar
Emil Danielson att under innevarande
riksdag utöva den befattning med
riksdagsärenden, som jämlikt § 46 riksdagsordningen
tillkommer en ledamot
av statsrådet;

och skulle underrättelse om denna
skrivelses innehåll meddelas vederbörande
utskott samt riksdagens kanslideputerade.

§ 16.

Föredrogos var efter annan följande
Kungl. Maj:ts å kammarens bord vilande
propositioner, och hänvisades därvid till

bankoutskottet propositionen nr
7, angående utsträckning av tiden för

återställande av vissa svenska jordbrukskreditkassan
tillhandahållna statsobligationer; till

statsutskottet propositionerna:

nr 8, angående fortsatt statsgaranti
för exportkredit m. m.; och

nr 9, angående fortsatt disposition av
vissa äldre reservationsanslag;

till behandling av lagutskott propositionen
nr 10, med förslag till lag om
behörighet att utöva tandläkarkonsten;

till konstitutionsutskottet propositionen
nr 11, med förslag till lag angående
ändrad lydelse av 51 § lagen den 15
juni 1935 (nr 337) om kommunalstyrelse
i Stockholm;

till behandling av lagutskott propositionen
nr 12, med förslag till lag angående
ändrad lydelse av 11 § lagen den
26 juli 1947 (nr 529) om allmänna barnbidrag;
samt

till statsutskottet propositionen nr 13,
angående ändring av statens borgensåtagande
för vissa skuldförbindelser av
Husaby aktiebolag, in. m.

§ 17.

Föredrogos var för sig följande på
bordet liggande motioner; och hänvisades
därvid

till statsutskottet motionen nr 7 av
herr Andersson i Dunker m. fl.;

till konstitutionsutskottet motionen
nr 8 av herr Dickson m. fl.;

till andra kammarens allmänna beredningsutskott
motionen nr 9 av herr
Ericsson i Näs in. fl.; samt

till statsutskottet motionen nr 10 av
fru Gärde Widcmar in. fl.

§ 18.

Föredrogs ocli hänvisades till statsutskottet
riksdagens revisorers berättelse
över den år 1950 av dem verkställda
granskningen av statsverket.

Nr 1.

Onsdagen den 17 januari 1951.

Interpellation ang. underbefälsföreningarnas val av representanter i förbandsnänm -

derna.

§ 19.

Föredrogs och hänvisades till bankoutskottet
riksdagens år 1950 församlade
revisorers berättelse angående riksbanken.

§ 20.

Föredrogs den av herr Sjölin vid
kammarens nästföregående sammanträde
gjorda, men då bordlagda anhållan
att få framställa interpellation till herr
statsrådet och chefen för handelsdepartementet
angående landets bränsleförsörjning.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 21.

Föredrogs den av herr Swedberg vid
kammarens nästföregående sammanträde
gjorda, men då bordlagda anhållan
att få framställa interpellation till herr
statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet
i anledning av tågförseningarna
vid statens järnvägar.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 22.

Föredrogs den av herr Dickson vid
kammarens nästföregående sammanträde
gjorda, men då bordlagda anhållan
att få framställa interpellation till herr
statsrådet och chefen för justitiedepartementet
angående vissa modifikationer
i gällande valbestämmelser.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 23.

Föredrogs den av herr Pettersson i
Norregård vid kammarens nästföregående
sammanträde gjorda, men då
bordlagda anhållan att få framställa interpellation
till herr statsrådet och chefen
för kommunikationsdepartementet
angående ökade möjligheter för telefonabonnenter
i de nya storkommunerna
att utväxla samtal utan periodavgift.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 24.

Interpellation ang. underbefälsföreningarnas
val av representanter i förbandsnämnderna.

Herr talmannen lämnade på begäran
ordet till

Herr NYBERG, som anförde: Herr talman!
Som ett led i strävandena att
åstadkomma ökad tjänstedemokrati inom
den militära verksamheten har som
bekant i generalorder bestämts, att företagsnämnder
skola finnas inom de
militära förbanden. I dessa nämnder
skola bl. a. ingå tre representanter för
fast anställda underbefäl och meniga:
Beträffande själva valet har ordern tolkats
på det sättet att vederbörande personalgrupper
— i detta fall alltså underbefälsföreningarna
— skola ha rätt.
att själva utse sina representanter utan;
obehörig inblandning från något annat
håll. Detta har också i allmänhet
kunnat ske.

I vissa fall — detta torde gälla främst
inom armén — har det dock visat sig,
att förbandscheferna utfärdat sådana
föreskrifter med avseende på valet av
representanter i nämnderna, att både
förvåning och missnöje uppstått inom
ifrågavarande personalgrupp. Det har
sålunda hänt, att de av underbefäisföreningarna
företagna valen delvis underkänts
av förbandscheferna. Enligt
Svensk Underbefälstidning har det
också inträffat, att valen fått göras om.
Vidare har i ett fall en av vederbörande
personalgrupp som representant utsedd
korpral och dennes .suppleant, i samma
grad vägrats att deltaga i det s. k. befälsutskottets
överläggningar. De här refererade
företeelserna ha på olika sätt
påtalats och av underbefälsföreningarna
själva betraktats som obehörig inblandning
från förbandschefernas sida
och som ett försök att sätta krokben för
den militära tjänstedemokratien.

Det är klart att en verksamhet som

Onsdagen den 17 januari 1951.

Nr 1.

Interpellation ang. modifiering av gällande kompetensföreskrifter för erhållande
av anställning i tullverket, m. m.

denna i sitt första skede kan stöta på
ett visst motstånd. Men därest tjänstedemokratien
på det militära området
skall kunna förverkligas på ett önskvärt
sätt är det tydligt, att tendenser av här
angiven art böra på allt sätt motarbetas.
Inom underbefälsföreningarna räknar
man också med att rättelse skall åstadkommas
genom centrala instansers försorg.

Med hänvisning till vad sålunda anförts
hemställer jag om kammarens
tillstånd att till statsrådet och chefen
för försvarsdepartementet få framställa
följande fråga:

Har herr statsrådet uppmärksammat
den obehöriga inblandning i underbefälsföreningarnas
val av representanter
i förbandsnämnderna, som på sina
håll förekommit, och är herr statsrådet
i så fall villig att vidtaga sådana
åtgärder att rättelse kan vinnas och dylika
tendenser i framtiden undvikas?

Denna anhållan bordlädes.

§ 25.

Interpellation ang. modifiering av gällande
kompetensföreskrifter för erhållande
av anställning i tullverket, m. m.

Herr NIHLFORS erhöll på begäran
ordet och yttrade: Herr talman! De inom
den statliga förvaltningen gällande
föreskrifterna om viss formell kompetens
ha ofta skapat irritation och missstämning
hos befattningshavare, som
kanske i andra sammanhang erhållit
vitsord för duglighet och skicklighet
men som ändock icke kunnat komma
i fråga för viss befattning eller kunnat
vinna inträde i särskild utbildningskurs
inom sitt verk i avsaknad av formell
kompetens. I motion till 1946 års
riksdag (11:299) hemställde hr Severin
bl. a., att riksdagen hos Kungl. Maj:t
måtte begära en utredning syftande till
att modifiera de uppsatta kompetensföreskrifterna.
över motionen yttrade

sig bl. a. allmänna lönenämnden, som
uttalade, att om en utredning skulle
komma till stånd, borde de fordringar,
som fastställts för tillträde till de vid de
särskilda verken anordnade utbildningskurserna,
omprövas. Detta gällde
även de krav på studentexamen eller
realexamen, som uppställts för deltagande
i vissa av dessa kurser.

Statstjänarkartellen tillstyrkte liksom
TCO en utredning av frågan.

Att andra kammarens första tillfälliga
utskott avstyrkte motionen hade sin
grund däri, att socialutbildningssakkunniga
i sitt den 30 mars 1946 avgivna
betänkande gjort en hemställan, som
enligt utskottet syntes sammanfalla med
motionsyrkandet om utredning. De sakkunniga
hade nämligen föreslagit, att en
allmän översyn av gällande kompetensföreskrifter
skulle företagas för att skapa
större enhetlighet. I samband härmed
borde enligt de sakkunniga övervägas,
om icke hithörande bestämmelser
kunde utbrytas ur verksinstruktionerna
och överflyttas till en allmän författning,
vilken bl. a. borde ersätta 1865
års kungörelse angående ändrade villkor
för anställning i statens civila
tjänstebefattningar.

Såvitt kunnat utrönas ha de socialutbildningssakkunnigas
här refererade
förslag ännu ej föranlett någon Kungl.
Maj:ts åtgärd.

Nyligen riktades allmänhetens uppmärksamhet
på ett besvärsärende, som
i viss mån berör spörsmålet om kompetensföreskrifter.
Ett antal tullkontorister
hade sökt till en kaminarskrivarkurs
men erhållit avslag av gencraltullstyrelsen.
De besvärade sig hos Kungl.
Maj:t, som ej ändrade verkets beslut.

Nu förhåller det sig så att för tillträde
till kammarskrivarkurs föreskrives,
att sökandena skola ha avlagt studentexamen
med godkända vitsord i fysik,
tyska och engelska språken samt
kemi, sistnämnda ämne enligt fordringarna
för studentexamen på rcalgymna -

Nr 1.

Onsdagen den 17 januari 1951.

Interpellation ang. modifiering av gällande kompetensföreskrifter för erhållande
av anställning i tullverket, m. m.

siet, eller ock avlagt teknisk studentexamen
(numera avgångsexamen från
teknisk fackskola eller tekniskt gymnasium)
med minst betyget godkänd i
tyska och engelska språken. Från detta
kompetensvillkor gäller emellertid enligt
andra stycket sistnämnda författningsrum
det undantaget att i tullverket
redan anställd tjänsteman må, ändock
att han icke avlagt examen, som
ovan sägs, under de särskilda villkor,
som av styrelsen föreskrivas, kunna
medgivas rätt att undergå den för kammarskrivare
bestämda utbildningen
samt därefter antagas till befattning såsom
kammarskrivare.

1 ett utlåtande över tullverkets överkvalifikationssakkunnigas
betänkande
angående arbetsfördelning m. m. anförde
generaltullstyrelsen i juni 1935,
att det syntes styrelsen skäligt, att tulltjänsteman,
som med lägst genomsnittsbetyget
med utmärkt beröm godkänd i
ämnena varukännedom och författningskunskap
samt med minst betyget
godkänd i tyska och engelska genomgått
tullkontoristkurs, skulle utan hinder
av eljest gällande kompetensvillkor
kunna vinna inträde i kammarskrivarkurs.

Under årens lopp har ett mindre antal
tullkontorister, som uppfyllt dessa
krav, antagits som elever till kammarskrivarkurser.
AU de i det föregående
åsyftade kontoristerna icke kommit i
fråga som elever i årets kurs synes bero
på att de icke uppnått erforderliga höga
betyg i varukännedom och författningskunskap.
Att de i stället ägnat berömvärd
energi åt att komplettera sina kunskaper
i kemi, fysik, engelska och tyska
genom studentkurser vid Stockholms
högskolas kursverksamhet tycks styrelsen
ha fäst mindre avseende vid, så
ock Kungl. Maj :t.

Detta besvärsmål har här i korthet
berörts närmast för att belysa att icke
blott kompetensföreskrifter utan även
av ett ämbetsverk en gång antagna

grunder för beviljande av dispens kunna
verka föråldrade och därigenom
skapa irritation.

Då bristen på arbetskraft är stor och
då möjligheten att välja i ekonomiskt
hänseende bättre levnadsbanor än vad
tullverket kan erbjuda högst väsentligt
ökat, synes det nog mindre välbetänkt
att rigoröst hålla på en gång fastställda
kompetens- och betygskrav. Den erfarenhet,
som en lång och välvitsordad
tjänstgöring ger, måste i sådant läge
anses vara av så stort värde, att statsverket
ej kan ha råd att hålla på för
stränga kompetensföreskrifter av för
mell natur.

Under hänvisning till vad sålunda anförts
får jag hemställa om andra kammarens
tillstånd att till statsrådet och
chefen för finansdepartementet få rikta
följande frågor:

Har statsrådet den uppfattningen atl
nuvarande kompetensföreskrifter inom
tullverket äro i behov av en översyn i
modifierande riktning?

Är statsrådet villig att medverka till
att den av de socialutbildningssakkunniga
redan år 1946 föreslagna allmänna
översynen av föreskrifterna om formell
kompetens i statsförvaltningen snarast
kommer till stånd?

Denna anhållan bordlädes.

§ 26.

Anmäldes att till herr talmannen un
der sammanträdet avlämnats följande
motioner, nämligen

nr 11, av herr Edberg m. fl., om sådan
ändring av § 36 riksdagsordningen,
att kamrarnas allmänna beredningsutskott
sammanföras till ett för båda kam
rarna gemensamt beredningsutskott;

nr 12, av herr Edberg, om anslag till
Europarörelsens läroanstalt Collége
d’Europe i Bruges;

nr 13, av herr Andersson i Ryggestad,
om vidgad rätt till statsbidrag för an -

Onsdagen den 17 januari 1951.

Nr 1.

skaffande av bostäder åt provinsialläkare
å landsbygden;

nr 14, av herr Fröderberg m. fl., om
en rättvisare anpassning av hyror och
bostadstillägg vid pensionärshem;

nr 15, av herr Fröderberg, om pension
åt förre vägarbetaren Bränd Lars
Persson;

nr 16, av herr Nolin m. fl., om upplagande
av cidertillverkning i landet;

nr 17, av herrar Olofsson och Landgren,
om portofrihet vid insändande av
deklarationsuppgifter till taxeringsmyndighet; nr

18, av herrar Jonsson i Järvsand
och Andersson i Alfredshem, om ändring
av 3 § 3 mom. lagen om folkpensionering; nr

19, av herr Hansson i Skegrie
in. fl., om undantag från tillämpningen
av bestämmelserna om yrkesmässig

automobiltrafik för transporter av sockerbetor
och betmassa;

nr 20, av herr östlund m. fl., om inrättande
av fyra nya veterinärdistrikt;

nr 21, av herr Persson i Norrby, oro
införande av proportionellt valsätt vid
landstingens val av ledamöter och suppleanter
i hushållningssällskapens förvaltningsutskott;
och

nr 22, av herr von Seth m. fl., oro
nedsättning av inträdesavgifterna för
nya telefonabonnemang.

Dessa motioner bordlädes.

§ 27.

Justerades protokollsutdrag.
Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 11,24 fm.

In fidem
Gunnar Britth.