1950 ANDRA KAMMAREN Nr 25 (Riksdagens protokoll 1950:25)

RIKSDAGENS

PROTOKOLL

1950 ANDRA KAMMAREN Nr 25

17—19 oktober.

Debatter m. m.

Tisdagen den 17 oktober.

Sid.

Minnesord över avliden ledamot av kammaren ................ 3

Meddelande om tackskrivelse från brittiska parlamentet.......... 4

Interpellationer av:

Herr Boman i Kiervd ang. underlättande av den svenska fruktproduktionens
avsättning................................ 4

Herr Nihlfors ang. rätt för politiska skolungdomsföreningar att

bedriva sin verksamhet i läroverkens lokaler .............. 5

Herr Staxäng ang. skydd mot sådana avspärrningsrisker i västra
Sverige, som blivit aktualiserade genom Surte-katastrofen .... 6

Fru Boman ang. avskaffande av kafferansoneringen .......... 7

Andra kammarens protokoll 1950. Sr 25.

Tisdagen den 17 oktober 1950.

Nr 25.

Tisdagen den 17 oktober.

Kl. 2 em.

§ 1.

Herr TALMANNEN öppnade sammanträdet
med följande ord: Mina damer
och herrar! Sedan vi sist voro samlade
här har ledamoten Bror Persson från
Halmstad avlidit. Perssons intresse för
samhällsvårdande arbete gjorde att han
vid riksdagsvalet 1948 utsågs till ledamot
av kammaren. Genom sin duglighet
och sitt redbara väsen var han en värdefull
medarbetare i vårt offentliga
värv. Under sin verksamhet i riksdagen
ägnade han sig främst åt de ärenden
som behandlas av bevillningsutskottet.

Budskapet om hans tidiga bortgång
kändes smärtsamt för alla dem som i
sin dagliga gärning stodo honom nära.

Detta anförande åhördes av kammarens
ledamöter stående.

§ 2.

Upplästes följande till kammaren ankomna
protokoll angående den i § 32
riksdagsordningen föreskrivna fullmaktsgranskningen: Protokoll,

hållet inför statsrådet
och chefen för justitiedepartementet
den 31 augusti 1950.

Till justitiedepartementet hade den 1
juli 1950 från länsstyrelsen i Hallands
län och den 17 augusti 1950 från länsstyrelsen
i Västernorrlands län inkommit
fullmakter för respektive läroverksadjunkten
Nils Nestrup, Halmstad, och
fru Ruth Hellström, Härnösand, vilka
vid nya röstsammanräkningar blivit utsedda
såsom ledamöter av riksdagens
andra kammare i stället för avgångna
ledamöter av samma kammare.

Vid granskning av fullmakterna, som
företogs inför chefen för justitiedepartementet
samt vidare av vederbörande
fullmäktige i riksbanken och riksgälds -

kontoret, framställdes mot fullmakterna
icke någon anmärkning.

Protokoll över vad sålunda förekommit
skulle jämte de granskade fullmakterna
överlämnas till andra kammaren.

I ämbetet:

C. G. Bruno.

Vid detta protokoll voro fogade de
däri avsedda fullmakterna för läroverksadjunkten
Nils Nestrup, Halmstad,
och fru Ruth Hellström, Härnösand, att
inträda såsom ledamöter av kammaren
för tiden till den 1 januari 1953. Dessa
ledamöter hade efterträtt herr Persson
i Halmstad, som avlidit, samt herr Stattin,
vilken avsagt sig ledamotskap av
kammaren.

Herr talmannen meddelade, att herr
Nestrup och fru Hellström intagit sina
platser i kammaren.

§ 3.

Upplästes följande till kammaren inkomna
ansökningar, om ledighet från
riksdagsgöromålen:

Talman Sävström, Andra kammaren.

Anhåller härmed om ledighet från
riksdagsgöromålen under dagarna den
17—21 oktober 1950.

Högaktningsfullt
Carl Lindberg.

Riksdagens andra kammare, Stockholm.

På grund av utomlandsvistelse anhålles
om riksdagsledighet till och med
4 november.

Elsa Ewerlöf.

Till talmannen, andra kammaren,
Riksdagen, Stockholm.

På grund av tjänsteresa till Amerika
som ordförande i det internationella

Nr 25.

Tisdagen den 17 oktober 1950.

Interpellation angående underlättande av den svenska fruktproduktionens avsättning.

sjuksköterskeförbundet (The International
Council of Nurses) anhåller undertecknad
härmed om ledighet fr. o. m.
den 17 t. o. m. den 31 oktober 1950.

Stockholm den 3 oktober 1950.

Gerda Höjer.

Till riksdagens andra kammare.

Undertecknad anhåller härmed vördsamt
om ledighet från riksdagsgöromålen
från och med den 17 oktober och
tills vidare för fullgörandet av uppdrag
som delegat vid Förenta Nationernas
femte generalförsamling.

New-York den 21 september 1950.

Sven Wedén.

Karlskrona 13 oktober 1950.

Riksdagens andra kammare, Stockholm.

Kan icke deltaga i årets höstsession
med riksdagens andra kammare. Får
därför anhålla om ledighet från riksdagsgöromålen
till detta års slut.

Högaktningsfullt
Algot Törnkvist.

Till andra kammarens talman, riksdagshuset,
Stockholm.

Härmed får jag på grund av uppdrag
av Förenta Nationernas Hälsovårdsorganisation
att företaga en resa till Liberia
anhålla om befrielse från riksdagsgöromålen
under höstsessionen.

Malmö den 9 oktober 1950.

Med utmärkt högaktning
Ragnar Hnss.

Ledighet från riksdagsgöromålen fr.
o. m. innevarande dag beviljades herr
Lindberg t. o. m. den 21 oktober, fru
Ewerlöf t. o. in. den 4 november, fröken
Höjer t. o. m. den 31 oktober samt herrar
Wedén, Törnkvist och Huss tills
vidare.

§ 4.

Herr TALMANNEN yttrade: Jag vill
meddela att kamrarnas talmän genom

brittiska ambassaden i Stockholm mottagit
en skrivelse från talmannen i det
brittiska underhuset, i vilken skrivelse
framföres ett varmt tack från lordkanslern
och talmannen i underhuset för
det mottagande och den gästfrihet som
ägnades de parlamentsmedlemmar vilka
i våras besökte Sverige såsom riksdagens
gäster.

§ 5.

Interpellation angående underlättande av
den svenska fruktproduktionens avsättning.

Ordet lämnades på begäran till

Herr BOMAN i Kieryd, som anförde:
Herr talman! Den svenska yrkesfruktodlingen
har under senare år utvecklats
på ett sådant sätt att den fått ett
framträdande rum i vår livsmedelsproduktion.
Enligt en under förra året
verkställd utredning omfattar yrkesfruktodlingen
1 595 odlingar med en
areal av 4 140 ha. Det framgår av samma
utredning att denna företagsverksamhet
är spridd på i huvudsak mindre
odlingar, sålunda finnas icke mindre än
1 362 odlingar i storleksgruppen 0—5
ha. Planteringarna ha fått sin förnämsta
utbredning i svaga jordbruksbygder,
där markförhållandena icke medgiva
mera krävande odlingar.

Trots den betydande ansvällning som
ägt rum på fruktodlingens område är
vårt land under normala förhållanden
dock icke ännu självförsörjande i fråga
om frukt. År 1948 importerades förutom
betydande mängder sydfrukter
16 446 205 kg äpplen och 4 675 577 kg
päron. Sortvalet inom den inhemska
odlingen främjar icke heller ett kontinuerligt
tillgodoseende av fruktförsörjningen
under årets alla tider. Fruktkonsumtionen
i Sverige per capita är
också alltfort ganska låg och geografiskt
synnerligen ojämnt fördelad.

En normal svensk fruktskörd uppskattas
representera ett värde av 350

Tisdagen den 17 oktober 1950.

Nr 25.

Interpellation angående rätt för politiska skolungdomsföreningar att bedriva sin
verksamhet i läroverkens lokaler.

miljoner kronor. Detta värde är av betydelse
icke bara för de odlare, som av
näringen ha sin huvudsakliga utkomst,
utan också för hela nationen. Det är
därför angeläget att den svenska fruktodlingen
får utvecklas på ett ändamålsenligt
sätt och att statsmakterna ägna
sin uppmärksamhet åt de problem som
fruktodlarna själva eller deras organisationer
ej förmå bemästra.

Avsättningen av årets mycket stora
fruktskörd ger odlarna anledning till
bekymmer. Med hänsyn till den stora
expansionen inom svensk fruktodling
kunna dessa bekymmer visserligen ge
fruktodlarna anledning till en tankeställare.
Det är dock ofrånkomligt att
åtskilliga problem som gälla landets
fruktodling och fruktförsörjning påkalla
allmän uppmärksamhet.

Marknadsförandet av den svenska
frukten lämnar såväl ur odlarnas som
konsumenternas synpunkt åtskilligt övrigt
att önska. Enhetliga kvalitetsbestämmelser
tillämpas icke. Sålunda har
även i år outvecklade äpplen av frånsorteringstyp
saluförts till förhållandevis
höga priser. Sådan industri som använder
frukt såsom råvara tycks icke
vara utbyggd i önskvärd omfattning.
De höga frakterna till de avlägsna underskottsområdena,
förnämligast Norrland,
försvåra och fördyra avsättningen
på dessa marknader; möjligen skulle
en statlig fraktlindring härvidlag kunna
tänkas. En betydande import av
svdfrukter under tider då tillgången på
inhemsk frukt är som rikligast inkräktar
synnerligen olägligt på den svenska
fruktodlingens avsättningsutrymme. Om
den fruktimport som kan vara handelspolitiskt
motiverad kunde förläggas till
årstider då tillgången på svensk frukt
är mindre betydande, så skulle därmed
mycket vara vunnet.

Med anledning av vad jag här anfört
anhåller jag om andra kammarens tillstånd
att till statsrådet och chefen för

jordbruksdepartementet få framställa
följande interpellation.

1) Anser herr statsrådet att allmänna
åtgärder i syfte att underlätta den
svenska fruktproduktionens avsättning
i nuvarande läge kunna vara motiverade,
och

2) vill herr statsrådet lämna riksdagen
en redogörelse för vilka åtgärder
som i så fall enligt herr statsrådets mening''
kunna ifrågakomma?

Denna anhållan bordlädes.

§ C.

Interpellation angående rätt för politiska
skolungdomsföreningar att bedriva sin

verksamhet i läroverkens lokaler.

Herr talmannen lämnade på begäran
ordet till

Herr NIHLFORS, som yttrade: Herr
talman! Inom de svenska läroverken ha
eleverna sedan gammalt möjlighet att
fritt komma samman i föreningar av
skilda slag, såsom religiösa, litterära,
naturvetenskapliga, nykterhets- och
idrottsföreningar. Dessa sammanslutningar
ha i regel tillgång till skolans
lokaler och till dess anslagstavlor. Uppsikt
över dessa föreningar utövas av
rektor. Det är därför denne som har att
enligt nuvarande bestämmelser taga
ställning till om även politiska skolungdomsföreningar
skola få samma möjligheter
att bedriva sin verksamhet som
övriga skolföreningar.

Hittills tycks emellertid praxis vara
den att dessa politiska föreningar ej
erhålla tillstånd härtill. Uppenbarligen
betrakta en hel del rektorer politiskt
upplysningsarbete inom skolans väggar
såsom något störande, ja kanske rent
av som något anstötligt.

Av såväl eu liberal som en socialdemokratisk
skolungdomsförening i
Stockholm ha nyligen framställningar

Nr 25.

Tisdagen den 17 oktober 1950.

Interpellation angående skydd mot sådana avspårrningsrisker i västra Sverige, som
blivit aktualiserade genom Surte-katastrofen.

gjorts om upphävande av gällande förbud.
Den liberala framställningen har
lämnats utan avseende av ett rektorskonvent.

Alla torde vara överens om att skolans
uppgift bl. a. är att ge ungdomen,
då den når en viss ålder, goda kunskaper
om samhällets institutioner och om
vad en medborgare i detta land bör
veta för att han eller hon skall kunna
bl. a. vid allmänna val taga ställning till
skilda samhällsproblem. Den svenska
demokratien bygger de facto på att politiska
partier skola finnas och bedriva
sin verksamhet bland medborgarna.
Det borde därför inte längre finnas någon
rimlig anledning att låta eleverna i
de högre skolorna genom nuvarande
rektorspraxis få den uppfattningen att
politik är något man helst inte bör
syssla med. Man kan fråga sig om denna
attityd i förening med den alltjämt
föga omfattande undervisningen i samhällskunskap
är en av orsakerna till att
man bland den ungdom som studerar
för att skaffa sig högre utbildning så
ofta träffar på en rent negativ inställning
till politik och därmed till samhälleliga
angelägenheter.

I anledning av vad jag här anfört
får jag hemställa om andra kammarens
tillstånd att till herr statsrådet och chefen
för ecklesiastikdepartementet få
rikta följande frågor:

Delar herr statsrådet den uppfattning
som vissa läroverksrektorer synes hysa
att politiska skolungdomsföreningar
inte böra få bedriva verksamhet i skolornas
lokaler på samma sätt som andra
skolföreningar?

Om så icke är fallet, anser herr statsrådet
att åtgärder böra vidtagas för att
de politiska skolungdomsföreningarna
skola få tillstånd att använda skolornas
anslagstavlor och lokaler för att sprida
kännedom om sin verksamhet och om
de politiska idéer de företräda?

Denna anhållan bordlädes.

§ 7-

Interpellation angående skydd mot sådana
avspärrningsrisker i västra Sverige,
som blivit aktualiserade genom Surtekatastrofen.

Herr STAXÄNG erhöll på begäran ordet
och anförde: Herr talman! sedan
följderna av Surtekatastrofen nu kunna
överblickas, framstår denna alltmer
som en olycka av mycket stor räckvidd.
De enskilda människor som genom raset
tillfogats lidanden och förluster
måste bispringas så långt möjligt är,
och de omfattande ekonomiska skadeverkningarna
måste avhjälpas. I detta
läge är det en anledning till allmän tillfredsställelse
att de lokala myndigheterna
synas ha inskridit raskt och effektivt.

Surtekatastrofen har också aktualiserat
problemet om förbindelserna mellan
inlandet och västkusten ■— dess avspärrande
verkan berör ett område som
omfattar även Värmland. De stora ekonomiska
skadeverkningarna har uppkommit
genom att den av raset förorsakade
avspärrningen på en gång drabbat
alla de tre förbindelsevägar — landsväg,
järnväg och vattenväg — vilka i
detta område delvis löpa parallellt och
nära varandra.

Problemet är alltså av mycket betydande
storleksordning både ur beredskapssynpunkt
och för den normala
fredsekonomien. Med tanke på det nuvarande
världspolitiska läget måste det
vidare anses ha en ur det totala försvarets
synpunkt brännande aktualitet.

Göteborg utgör nu och framgent den
viktigaste länken i våra förbindelser
västerut. Inför den avspärrningsrisk
som genom Surtekatastrofen trätt i dagen
anmäler sig emellertid behovet att
trygga och bygga ut hamnkapaciteten i
hela det ekonomiskt så betydelsefulla
området från Varberg till Strömstad på
sådant sätt att skadeverkningar på våra

Tisdagen den 17 oktober 1950.

Nr 25.

Interpellation angående avskaffande av kafferansoneringen.

transportleder i viistra Sverige icke få
förlamande konsekvenser. Likaledes
torde böra övervägas att upprätta en ny
järnvägsförbindelse mellan de isfria
hamnarna i norra Bohuslän och järnvägsnätet
norr om Vänern. Frågan om
upprättande av en reservförbindelse genom
Nordre älv träder också i förgrunden,
liksom möjligheterna att komplettera
de nu befintliga kanalvägarna med
en kanal mellan Vänersborg och Uddevalla.
I detta sammanhang må även beröras
de reservtransportmedel av olika
slag som krävas för att möta en kritisk
situation.

Problemet om tryggande av förbindelserna
i detta område får förutsättas
vara föremål för prövning av vederbörande
myndigheter. På grund av dess
försvarspolitiska aktualitet och med
hänsyn till den genom Surtekatastrofen
inträdda försämringen i läget skulle det
emellertid vara av största intresse att
få kännedom om hur regeringen bedömer
detsamma.

Under åberopande av här anförda
synpunkter får jag hemställa om kammarens
tillstånd att till hans excellens
herr statsministern få rikta följande
fråga:

Vill Ers Excellens lämna kammaren
en redogörelse för de åtgärder, som redan
må vara vidtagna eller av regeringen
planeras för att trygga landet, i fred
såväl som under krig, mot sådana avspärrningsrisker
i västra Sverige som
blivit aktualiserade genom Surtekatastrofen? Denna

anhållan bordlädes.

§ 8.

Interpellation angående avskaffande av
kafferansoneringen.

Ordet lämnades på begäran till

Fru BOMAN, som yttrade: Herr talman!
Beslutet att avskaffa statssubventionen
på kaffe jämte den internationel -

la prisutvecklingen på denna vara kunna
beräknas medföra ett starkt stegrat
detaljhandelspris på kaffe. Gjorda beräkningar
giva vid handen att kaffepriset
i detaljhandeln torde komma att
stiga till över elva kronor per kilogram.

Ett så högt pris kommer med säkerhet
att medföra en betydande begränsning
i efterfrågan på kaffet. Att i nuvarande
läge ens försöksvis angiva hur
stor denna begränsning kommer att bli
är icke möjligt. Skäl finnas emellertid
för en förmodan att den blir så stor
att behovet av ytterligare konsumtionsbegränsande
åtgärder bortfaller.

Kafferansoneringen medför betydande
besvärligheter för detaljhandeln och
dess anställda. Detta merarbete får i
väsentlig utsträckning utföras efter ordinarie
arbetstid, vilket särskilt i nuvarande
tid med dess brist på arbetskraft
medför betydande nackdelar. Någon
som helst ersättning för extraarbete
utgår som bekant icke, trots att åtskilliga
framställningar om sådan gjorts
från de berörda och deras organisationer.

Icke minst på senare tid har frågan
om kontrollen över ransoneringens efterlevnad
blivit aktuell. Man kan i detta
sammanhang erinra om den segslitna
diskussionen om rätten att köpa den
ransonerade varan »mot lös kupong»,
där uppenbarligen oförenliga ståndpunkter
intagits av å ena sidan ransoneringsmyndigheterna,
å den andra
konsumenterna och detaljhandelns folk.
Under hand torde också synnerligen invecklade
kontrollföreskrifter hava diskuterats,
dels inom vederbörande ransoneringsmyndighet,
dels mellan denna
och olika företrädare för detaljhandeln.

De omständigheter som tala mot fortsatt
ransonering förefalla så vägande
att första möjlighet att avskaffa densamma
bör av de ansvariga tagas i anspråk.
Man kan t. o. m. med fog göra
gällande att myndigheterna i en fråga
som denna böra vara beredda att taga

Nr 25.

Tisdagen den 17 oktober 1950.

Interpellation angående avskaffande av kafferansoneringen.

vissa risker, vilka måhända på något
längre sikt icke äro så stora som de i
ögonblicket förefalla. Därvidlag kan
man erinra sig de erfarenheter man
vunnit vid avskaffandet av tidigare ransoneringar.

Sammanfattningsvis kan alltså sägas
att ett bibehållande av kafferansoneringen
medför nackdelar och besvär
för husmödrarna, för detaljhandeln och
de anställda inom denna näringsgren
samt för de myndigheter som sköta
ransoneringen och kontrollera dess efterlevnad.
Ett avskaffande av ransoneringen
synes icke under nuvarande förhållanden
vara ägnat att framkalla större
efterverkningar.

Under åberopande av vad jag här
anfört anhåller jag om kammarens tillstånd
att till statsrådet och chefen för
kungl. jordbruksdepartementet få rikta
följande fråga:

Anser sig statsrådet vilja lämna kammaren
uppgift om huruvida inom regeringen
planer äro å bane att avskaffa
den nu gällande ransoneringen på
kaffe?

Denna anhållan bordlädes.

§ 9-

Anmäldes, att till herr talmannen under
sammanträdet avlämnats följande
motioner, nämligen

i anledning av Kungl. Maj:ts proposition,
nr 232, angående lönereglering för
lärarna vid de statsunderstödda privatläroverken,
m. m. motionen nr 618 av
herr Kyling;

i anledning av Kungl. Maj:ts proposition,
nr 209, med förslag till lag om

vissa ändringar i ecklesiastik boställsordning
den 30 augusti 1932 (nr 400)
motionerna:

nr 619 av herr Hansson i Skegrie,
nr 620 av herr Svensson i Stenkyrka
m. fl.,

nr 621 av herrar Staxäng och Nolin
samt

nr 622 av herr Rubbestad m. fl.;

i anledning av Kungl. Maj:ts proposition,
nr 59, med förslag till lag om gräns
mot allmänt vattenområde, in. m. motionen
nr 623 av herr Holmberg in. fl.;

i anledning av Kungl. Maj:ts propositioner,
nr 59, med förslag till lag om
gräns mot allmänt vattenområde, in. in.
och nr 60, med förslag till lag om rätt
till fiske in. in. motionen nr 624 av herr
Nordkvist in. fl.;

i anledning av Kungl. Maj :ts proposition,
nr 133, angående vissa riktlinjer
för enhetsskolans ledning och lokala
organisation motionerna:
nr 625 av herr Nestrup,
nr 626 av fru Sandström m. fl. och
nr 627 av fröken Vinge; samt
i anledning av Kungl. Maj :ts proposition,
nr 219, angående riktlinjer för lärarutbildningens
ordnande motionerna:

nr 628 av herrar Persson i Norrby
och Svensson i Stenkyrka och

nr 629 av fröken Vinge och herr
Nestrup.

Dessa motioner bordlädes.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter
klockan 2.18 em.

In fidem:

Gunnar Britth.

Torsdagen den 19 oktober 1950.

Nr 25.

Torsdagen den 19 oktober.

Kl. 2 em.

§ 1.

Föredrogs var efter annan följande på
kammarens bord liggande motioner; och
hänvisades därvid

till statsutskottet motionen nr 618 av
herr Kyling;

till behandling av lagutskott motionerna: nr

619 av herr Hansson i Skegrie;
nr 620 av herr Svensson i Stenkyrka
m. fl.;

nr 621 av herrar Staxäng och Nolin;
nr 622 av herr Bubbestad m. fl.;
nr 623 av herr Holmberg m. fl.; och
nr 624 av herr Nordkvist m.fl.; samt

till särskilda utskottet motionerna:
nr 625 av herr Nestrup;
nr 626 av fru Sandström m. fl.;
nr 627 av fröken Vinge;
nr 628 av herrar Persson i Norrby
och Svensson i Stenkyrka; samt

nr 629 av fröken Vinge och herr
Nestrup.

§ 2.

Föredrogs den av herr Boman i Kieryd
vid kammarens nästföregående
sammanträde gjorda, men då bordlagda
anhållan att få framställa interpellation
till herr statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet
angående underlättande
av den svenska fruktproduktionens
avsättning.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 3.

Föredrogs den av herr Nihlfors vid
kammarens nästföregående sammanträde
gjorda, men då bordlagda anhållan
att få framställa interpellation till herr
statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet
angående rätt för poli -

tiska skolungdomsföreningar att bedriva
sin verksamhet i läroverkens lokaler.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 4.

Föredrogs den av herr Staxäng vid
kammarens nästföregående sammanträde
gjorda, men då bordlagda anhållan
att få framställa interpellation till hans
excellens herr statsministern angående
skydd mot sådana avspärrningsrisker i
västra Sverige, som blivit aktualiserade
genom Surte-katastrofen.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 5.

Föredrogs den av fru Boman vid
kammarens nästföregående sammanträde
gjorda, men då bordlagda anhållan
att få framställa interpellation till herr
statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet
angående avskaffande av
kafferansoneringen.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 6.

Upplästes och lades till handlingarna
följande till kammaren inkomna protokoll: Protokoll,

hållet vid sammanträde
med herr talmannen och vice
talmännen i riksdagens andra kammare
och de kammarens ledamöter,
som blivit utsedda att jämte herr
talmannen och vice talmännen tillsätta
kammarens kanslipersonal,
den 17 oktober 1950.

Anmäldes, att stenografen Bengt G.
E:son Lindahl, som den 16 januari 1950
beviljats ledighet tills vidare från sin
stenograftjänst, denna (lag äter inträtt
i tjänstgöring.

-Andra kammarens protokoll 1950. Nr 25.

Nr 25.

Torsdagen den 19 oktober 1950.

Kanslisten T. E. Elfner beviljades ledighet
under innevarande höstsession
för att uppehålla en befattning som stenograf
hos första kammaren. Studeranden
Bengt Lundin, Uppsala, förordnades
att under tiden uppehålla Elfners
kanslisttjänst.

Slutligen beviljades kanslisten fru Eva
Särnmark tjänstledighet för enskilda
angelägenheter under höstsessionen, och

förordnades fröken Meg Sahlin att under
tiden uppehålla fru Särnmarks
kanslistbefattning.

In fidem
Gunnar Britth.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter
klockan 2.04 em.

In fidem
Gunnar Britth.

Iduns tryckeri. Esselte AB. Stockholm 1950

016996