1950 ANDRA KAMMAREN Nr 1
ProtokollRiksdagens protokoll 1950:1
RIKSDAGENS
PROTOKOLL
1950 ANDRA KAMMAREN Nr 1
10—17 januari.
Debatter m. m.
Tisdagen den 10 januari.
Sid.
Ålderspresidentens hälsningstal................................ 3
Onsdagen den 11 januari.
Talmannens anförande vid riksdagens öppnande ................ 7
Torsdagen den 12 januari.
Interpellationer av:
Herr Jacobson i Vilhelmina ang. persontrafiken å bandelen Östersund—Gällivare.
....................-.................. 11
Herr Hjalmarson ang. redogörelse för den senaste utvecklingen
av avsluten inom det svensk-ryska kreditavtalets ram, m. m. 13
Fru Ewerlöf ang. utbildningen av barnmorskor för slutnarkos
vid förlossning ........................................ 14
Måndagen den 16 januari. \
Interpellation av herr Svensson i Ljungskile angående de traktatmässiga
grunderna för Hollands och eventuellt andra nationers
rätt att konkurrera om den interna svenska fraktfarten, m. m... 23
Tisdagen den 17 januari.
Interpellationer av:
Herr Johansson i Torp ang. revision av gällande bestämmelser om
statens låneverksamhet för den mindre skeppsfarten, m. m. .. 28
Herr Staxäng ang. ökade anslag till och förmånligare byggnads
tillståndsgivning
för utbyggnad av fiskehamnar, m. m.......29
Herr Rylander ang. vissa spörsmål rörande stadsdomarnas befordran
till statliga domarämbeten............................ 31
1—Andra kammarens protokoll 1950. Nr 1.
2
Nr 1.
Innehåll.
Samtliga avgjorda ärenden.
Tisdagen den 10 januari.
Sid.
Protokoll ang. fullmaktsgranskning............................ 3
Val av talmän ............................................ 4
Val av sekreterare.......................................... 5
Onsdagen den 11 januari.
Protokoll ang. fullmaktsgranskning............................. 6
Torsdagen den 12 januari.
Val av ledamöter i talmanskonferensen samt av kanslideputerade,
kanslitillsättare och ekonomideputerade ...................... 7
Måndagen den 16 januari.
Val av ledamöter i de ständiga utskotten...................... 16
Val av statsrevisorer med suppleanter ........................ 19
Val av ledamöter i andra kammarens allmänna beredningsutskott.. 19
Kungl. Maj:ts berättelse till 1950 års riksdag om vad i rikets styrelse
sig tilldragit........................................ 19
Tisdagen den 17 januari.
Val av suppleanter i de ständiga utsketten och allmänna beredningsutskottet.
........................................... 24
Tisdagen den 10 januari 1950.
Nr 1.
3
I enlighet med § 49 regeringsformen och § 2 riksdagsordningen sammanträdde
andra kammaren här i huvudstaden i den uti riksdagens hus för kammaren anordnade
samlingslokalen.
Tisdagen den 10 januari.
Kl. 11 fm.
§ 1.
Sammanträdet öppnades av representanten
för Gävleborgs län herr SÄVSTRÖM
såsom den ledamot, vilken bevistat
de flesta riksdagarna, med följande
ord: Mina damer och herrar!
Under det gångna halvseklet ha vi fått
uppleva två världskrig, fyllda av katastrofer
och olyckor. Omsorgen om vårt
lands säkerhet, vår strävan att bevara
vår självständighet och vårt oberoende
har under den orosfyllda tiden varit
vår väsentliga uppgift. Den demokratiska
samlingen har visat sig vara den
lyckligaste livsformen. Den har stått bi
i de stormar som rasat över världen.
Den ovisshet som måste prägla alla
omdömen om det nya halvseklet manar
oss att med god vilja och förenade krafter
göra vårt yttersta för att bevara vår
självständighet och vårt demokratiska
samhällsskick, samtidigt som vi uttrycka
vår önskan om fredligt samarbete med
andra folk.
Då vi nu i dag återigen mötas i vår
verksamhet, hälsar jag eder alla välkomna
och uttalar förhoppning om att
viljan till samverkan och samarbete må
bli riktlinjerna även vid denna riksdag.
Läget i världen inrymmer alltjämt mycket
av oklarhet. För oss gäller det att
söka bidraga till fortsatt förbättrad utveckling.
De ekonomiska problem som
i det avseendet komma att föreläggas
oss till avgörande få vi försöka lösa på
bästa sätt.
§ 2.
Herr ordföranden tillkännagav, att
han anmodat undertecknade att föra
protokollet till dess sekreterare hunnit
utses ävensom att kanslipersonal blivit
till erforderligt antal av honom för tillfället
antagen; och blevo på framställd
proposition dessa åtgärder av kammaren
godkända.
§ 3.
Upplästes följande till kammaren ankomna
protokoll angående den i § 32
riksdagsordningen föreskrivna fullmaktsgranskningen:
Protokoll,
hållet inför statsrådet
och chefen för justitiedepartementet
den 4 januari 1950.
I anledning av stadgandet i § 32 riksdagsordningen
hade statsrådet och chefen
för justitiedepartementet anmodat
tre bland de av riksdagen valde fullmäktige
i riksbanken och tre bland fullmäktige
i riksgäldskontoret att närvara
vid den granskning av riksdagsmannafullmaktcr,
som skulle inför departementschefen
företagas innan årets riksdag
sammanträdde; och infunno sig nu
av fullmäktige i riksbanken herrar K.
Böök, A. Andersson och O. Andersson
samt av fullmäktige i riksgäldskontoret
herrar A. örne, A. Lindqvist och E.
Eriksson.
Till justitiedepartementet hade insänts
fullmakter för 2 personer, vilka
4
Nr 1.
Tisdagen den 10 januari 1950.
vid nya röstsammanräkningar blivit utsedda
såsom ledamöter av riksdagens
andra kammare i stället för avgångna
ledamöter av samma kammare.
Vid granskning av fullmakterna framställdes
icke någon anmärkning mot
desamma.
Protokoll över granskningen jämte
förteckning å de granskade fullmakterna
skulle tillika med dessa överlämnas
till andra kammaren.
I ämbetet:
C. G. Bruno.
Den i protokollet omförmälda förteckningen
var av följande lydelse:
Förteckning
& ledamöter av riksdagens andra kammare
enligt fullmakter, granskade inför
chefen för justitiedepartementet den
4 januari 1950.
Uppsala län.
1 Fru Eivor Wallin, Skutskär.
Värmlands län.
2 Landstingsmannen Erik Holger Jonatan
Adolfsson, Bynsberg, Värmlandsbro.
§ 4.
Företogs upprop av kammarens ledamöter.
Därvid skulle till protokollet antecknas,
att herrar Wiberg och Andersson
i Surahammar hos vederbörande länsstyrelser
avsagt sig uppdraget att vara
ledamot av kammaren, att efterträdare
blivit utsedda samt att protokoll angående
granskning av fullmakterna för
dessa ännu ej kommit kammaren till
handa.
Vid uppropet befunnos herrar Håstad,
Törnkvist, Johansson i Torp, Andersson
i Alfredshem, Andersson i Långviksmon,
Sandberg, Åkerström, Johansson i Norrfors,
Skoglund i Umeå och Nilsson i
Varuträsk, fru Sandström samt herrar
Gavelin, Löfroth och Wiklund i Öjebyn
frånvarande.
Herr Håstad hade telegrafiskt anhållit
om några dagars ledighet på grund
av utrikes studieresa.
Vidare hade herr Johansson i Torp
i telegram anmält, att han vore förhindrad
närvara vid uppropet.
Slutligen hade ankommit telegram
med anmälan, att frånvarande ledamöter
från övre Norrland blivit hindrade
av tågförsening.
§ 5.
Anställdes val av talman; och befanns
efter valets utgång hava till talman blivit
utsedd herr Sävström med samtliga
avgivna eller 211 röster.
§ 6.
Vid nu företaget val av förste vice
talman blev därtill utsedd herr Skoglund
i Doverstorp med samtliga avgivna
eller 162 röster.
§ 7.
Företogs val av andre vice talman;
och utsågs därvid herr Olsson i Mora
med samtliga avgivna eller 150 röster.
§ 8.
Herr TALMANNEN yttrade: Mina damer
och herrar! Å egna och vice talmännens
vägnar ber jag att få tacka
för förtroendet att leda kammarens förhandlingar.
Vi skola försöka göra vårt
bästa.
§ 9.
Upplästes och lades till handlingarna
de under § 4 här ovan omförmälda telegrammen,
vilka voro av följande lydelse:
Talmannen, andra kammaren, Riksdagen,
Stockholm.
På grund av studieresa anhåller jag
om några dagars ledighet.
Elis Håstad.
Nr 1.
Tisdagen den 10 januari 1950.
Nr 1.
5
Andra kammarens kansli, Riksdagen,
Stockholm.
Förhindrad närvara vid uppropet, anmäler
mig senare under dagen.
Johansson i Torp.
Andra kammarens sekreterare, Riksdagen,
Stockholm.
Riksdagsmän, övre Norrland, hindrade
av tågförsening.
Helmer Johansson.
Kammaren beviljade herr Håstad ledighet
från riksdagsgöromålen från och
med denna dag tills vidare.
§ 10.
Föredrogs åter det under § 3 här ovan
intagna protokollet, varefter kammaren
beslöt att, med godkännande av de däri
omförmälda fullmakterna, lägga protokollet
till handlingarna.
§ 11.
På hemställan av herr talmannen beslöt
kammaren att genast företaga val
av sekreterare, varefter det sålunda beslutade
valet företogs; och befanns efter
valsedlarnas öppnande och uppräkning
valet hava så utfallit, att till sekreterare
utsetts förste byråsekreteraren Gunnar
Britth med samtliga avgivna eller 143
röster.
Sedan sekreteraren på kallelse infunnit
sig, meddelade herr talmannen ho
-
nom underrättelse om valets utgång och
hälsade honom välkommen.
Protokollsföringen övertogs härefter
av sekreteraren.
Ernst V. Staxäng. Frans Severin.
§ 12.
Tillkännagavs, att Kungl. Maj:t låtit
genom offentligt anslag bjuda och kalla
riksdagens samtliga ledamöter att onsdagen
den 11 innevarande månad kl. 11
fm. infinna sig i slottskapellet samt,
efter förrättad gudstjänst, enligt § 34
riksdagsordningen begiva sig till rikssalen
för att där inhämta vad Kungl.
Maj:t hade att meddela riksdagen.
§ 13.
Herr talmannen meddelade, att till
kammarens förfogande överlämnats ett
antal inträdesbiljetter till rikssalen vid
riksdagens öppnande, och hemställde,
att fördelning av dessa biljetter finge
ske genom kammarens kansli med iakttagande,
att de för ledamöterna från var
och en av rikets valkretsar avsedda biljetterna
utlämnades till valkretsens äldste
närvarande representant, som sedermera
finge ombesörja den vidare utdelningen.
Detta förslag blev av kammaren bifallet.
Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 11.57 fm.
In fidem
Gunnar Britth.
6
Nr 1.
Onsdagen den 11 januari 1950.
Onsdagen den 11 januari.
Kl. 10.30 fm.
S I
Anmäldes,
att herrar Johansson i
Torp, Andersson i Alfredshem, Andersson
i Långviksmon, Sandberg, Åkerström,
Johansson i Norrfors, Skoglund
i Umeå och Nilsson i Varuträsk, fru
Sandström samt herrar Gavelin, Löfroth
och Wiklund i öjebyn under gårdagen
infunnit sig vid riksdagen.
§ 2.
Upplästes följande till kammaren ankomna
protokoll angående den i § 32
riksdagsordningen föreskrivna fullmaktsgranskningen:
Protokoll,
hållet inför statsrådet
och chefen för justitiedepartementet
den 10 januari 1950.
Till justitiedepartementet hade den
9 januari 1950 från länsstyrelsen i
Malmöhus län och Västmanlands län
inkommit fullmakter för respektive filosofie
licentiaten Jean Braconier, Malmö,
och rådmannen Ernst Jacobsson, Sala,
vilka vid nya röstsammanräkningar blivit
utsedda såsom ledamöter av riksdagens
andra kammare i stället för avgångna
ledamöter av samma kammare.
Vid granskning av fullmakterna, som
företogs inför chefen för justitiedepartementet
samt vidare av vederbörande
fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret,
framställdes mot fullmakterna
icke någon anmärkning.
Protokoll över vad sålunda förekommit
skulle jämte de granskade fullmakterna
överlämnas till andra kammaren.
I ämbetet:
C. G. Bruno.
Herr talmannen meddelade, att herrar
Braconier och Jacobsson i Sala intagit
sina platser i kammaren.
§ 3.
På förslag av herr talmannen, som
förklarade sig hava om tiden för valen
samrått med första kammarens talman,
beslöt kammaren att vid plenum torsdagen
den 12 innevarande januari företaga
val av fyra ledamöter i talmanskonferensen,
två kanslideputerade, sex
ledamöter att jämte talmannen och vice
talmännen tillsätta befattningshavare
hos kammaren samt fyra ledamöter att
handhava vården om kammarens ekonomiska
angelägenheter.
§ 4.
På förslag av herr talmannen, som
förklarade sig hava om tiden för valen
samrått med första kammarens talman,
beslöt kammaren att vid plenum måndagen
den 16 i denna månad företaga
val av ledamöter och påföljande dag
val av suppleanter i de ständiga utskotten
samt vid förstnämnda sammanträde
jämväl val av revisorer och revisorssuppleanter
för granskning av statsverkets,
riksbankens och riksgäldskontorets
tillstånd, styrelse och förvaltning.
§ 5.
På förslag av herr talmannen beslöt
kammaren att vid sammanträdena den
16 och 17 i denna månad företaga jämväl
val av ledamöter respektive suppleanter
i kammarens allmänna beredningsutskott.
§ 6.
Herr talmannen och kammarens ledamöter
avgingo kl. 10.45 fm. till slottskapellet,
varest riksdagspredikan hölls
av kontraktsprosten Emil Lundblad i
Dalby. Efter slutad gudstjänst begav sig
kammaren till rikssalen. Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten öppnade
Torsdagen den 12 januari 1950.
Nr 1.
7
där riksdagen med ett tal. Sedan första
kammarens talman härefter framfört
första kammarens undersåtliga vördnad,
framträdde ANDRA KAMMARENS TALMAN
och yttrade:
Eders Kungl. Höghet.
Läget i världen kännetecknas fortfarande
av politisk och ekonomisk osäkerhet.
Så länge det tillståndet råder, få vi
känna oss beroende därav. Genom devalveringen
av den svenska kronan har
det ansetts, att betydande riskmoment
föreligga, som det gäller att bemästra.
Men om alla goda krafter hjälpas åt att
förhindra en stegring av levnadskostnaderna,
så kunna vi med tillförsikt se
den närmaste tiden an. Omsorgen om
vårt folks bästa bör mana oss till samverkan
kring den uppgift, som i dagens
läge är den väsentliga, att uppnå ekonomisk
stabilitet.
De förbättringar, som vi på senare
tid ernått, ha huvudsakligast kommit
till med hjälp av vissa regleringsåtgärder
och genom ökad produktion. För
ökningen i exporten ha vi att tacka företagare,
arbetare och tjänstemän i det
svenska näringslivet. Vi kunna också
förmärka ett ökat frivilligt sparande. Insättarbehållningarna
i sparbankerna ha
som känt är fördubblats under de senaste
tio åren.
Penningvärdet har visserligen under
de senaste decennierna sjunkit betydligt,
men trots detta ha stora grupper
av lågt betalade arbetare kommit upp i
en högre levnadsstandard.
Många av kristidens besvärligheter
ha övervunnits. Vi hoppas, att flera
lättnader skola följa. Statliga regleringar
och förordningar äro nödvändiga för
det helas väl, men det enskilda initiativet
behövs också i ett framåtgående
samhälle.
För den nådiga hälsning, Eders Kungl.
Höghet bringat riksdagen från Hans
Maj:t Konungen, anhåller jag å andra
kammarens vägnar, att Eders Kungl.
Höghet må till Hans Majestät framföra
kammarens djupt kända tacksamhet och
undersåtliga vördnad.
Talmännen fingo härefter vardera
mottaga ett exemplar av dels Kungl.
Maj:ts proposition, nr 1, angående statsverkets
tillstånd och behov under budgetåret
1950/51, dels ock Kungl. Maj:ts
berättelse till 1950 års riksdag om vad
i rikets styrelse sig tilldragit, varefter
ceremonien på rikssalen avslutades; och
åtskildes kammaren vid utgåendet från
rikssalen, enligt beslut fattat före avgången
från dess samlingsrum.
In fidem
Gunnar Britth.
Torsdagen den 12 januari.
Kl. 11 fm.
§ I
Herr
TALMANNEN: Med anledning
av den nya lydelsen av § 75 riksdagsordningen
ber jag få lämna följande
meddelande angående de val som nu
skola förrättas av kammaren.
Det första valet, som avser fyra ledamöter
i talmanskonferensen, äger rum
i hittills gängse ordning, d. v. s. efter
upprop, varvid kammarens ledamöter
i tur och ordning avlämna sina valsedlar.
Vid vart och ett av de övriga på föredragningslistan
uppförda valen kommer,
enligt vad jag inhämtat, att företes
en »gemensam lista», vilken godkänts
av de av kammaren utsedda ledamöterna
i talmanskonferensen.
8
Nr 1.
Torsdagen den 12 januari 1950.
Jag kommer att framställa proposition
å godkännande av listan och förklara
därå upptagna personer valda,
såvida ej val med slutna sedlar begäres
av minst så många ledamöter som motsvarar
det tal, vilket erhålles, om samtliga
röstberättigade ledamöters antal delas
med siffran för det antal personer
valet avser, ökat med ett. Har sådan
begäran framställts skall val med slutna
sedlar äga rum vid ett följande sammanträde.
Särskilda valsedlar avsedda för dessa
val komma ej att utdelas till kammarens
ledamöter, men för att ledamöterna
må kunna följa valen, har till
samtliga ledamöter utdelats en PM utvisande
de namn, som upptagits å gemensam,
vederbörligen godkänd lista
för vart och ett av valen.
§ 2.
Företogs val av fyra ledamöter i talmanskonferensen,
och blevo därtill utsedda
:
herr Fast
» Hedlund i Rådom
» Hjalmarson och
» Ohlin,
envar med 152 röster.
§ 3.
Anställdes val av två kanslideputerade.
Därvid lämnades på begäran ordet
till
Herr FÖRSTE VICE TALMANNEN,
som yttrade: Herr talman! Under åberopande
av 75 § riksdagsordningen i
dess nya lydelse ber jag att för detta
val få framlämna en gemensam lista,
upptagande namnen å två ledamöter av
kammaren. Denna lista har godkänts av
de av kammaren utsedda ledamöterna
i talmanskonferensen.
Den av herr förste vice talmannen avlämnade
listan upptog under partibeteckningen
»Gemensam lista» följande
namn:
herr Mårtensson i Uddevalla och
» Larsson i Stockholm.
Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den nu av
kammaren godkänd; och förklarades
herrar Mårtensson i Uddevalla och Larsson
i Stockholm utsedda till kanslideputerade.
§ 4.
Företogs val av sex ledamöter att
jämte herr talmannen och vice talmännen
tillsätta befattningshavare i kammaren;
och begärdes därvid ordet av
Herr FÖRSTE VICE TALMANNEN,
som anförde: Herr talman! Under åberopande
av 75 § riksdagsordningen ber
jag att för detta val få framlämna en
gemensam lista, upptagande namnen å
sex ledamöter av kammaren. Denna lista
har godkänts av de av kammaren utsedda
ledamöterna i talmanskonferensen.
Den av herr förste vice talmannen avlämnade
listan upptog under partibeteckningen
»Gemensam lista» följande
namn:
herr Severin
» Mosesson
» Hall
» Svensson i Grönvik
» Andersson i Mölndal och
» Pettersson i Dahl.
Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd; och förklarades de personer,
vilkas namn upptagits å densamma,
utsedda till kanslitillsättare.
§ 5.
Anställdes val av fyra ledamöter att
handhava vården om kammarens ekonomiska
angelägenheter. Därvid lämnades
på begäran ordet till
Herr FÖRSTE VICE TALMANNEN,
som yttrade: Herr talman! Under åbe
-
Torsdagen den 12 januari 1950.
Nr 1.
9
ropande av 75 § riksdagsordningen ber
jag att för detta val få framlämna en
gemensam lista, upptagande namnen å
fyra ledamöter av kammaren. Denna
lista har godkänts av de av kammaren
utsedda ledamöterna i talmanskonferensen.
Den av herr förste vice talmannen avlämnade
listan upptog under partibeteckningen
»Gemensam lista» följande
namn:
herr Nilsson i Kristinehamn
» Malmborg i Skövde
» Svensson i Grönvik och
» von Seth.
Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd; och förklarades de personer,
vilkas namn upptagits å listan,
utsedda att handhava vården om kammarens
ekonomiska angelägenheter.
§ 6.
Till bordläggning anmäldes:
Kungl. Maj:ts den 11 innevarande januari
på rikssalen avlämnade
dels proposition, nr 1, angående statsverkets
tillstånd och behov under budgetåret
1950/51
dels ock berättelse till 1950 års riksdag
om vad i rikets styrelse sig tilldragit;
justitieombudsmannens
ämbetsberättelse
samt tryckfrilictskommitténs berättelse;
samt
mililieombudsmannens ämbetsberättelse.
§ 7.
Herr FÖRSTE VICE TALMANNEN
erhöll på begäran ordet och anförde:
Herr talman! .lag tillåter mig hemställa,
att andra kammaren måtte besluta att
utse suppleanter i de ständiga utskotten
till ett antal av aderton i konstitutionsutskottet,
bevillningsutskottet och
jordbruksutskottet, tjugosex i statsutskottet
samt sexton i vart och ett av
de övriga utskotten utom i utrikesutskottet,
där antalet grundlagsenligt skall
vara åtta. Slutligen får jag hemställa,
att kammaren måtte besluta att utse
tjugosex suppleanter i kammarens allmänna
beredningsutskott.
Kammaren biföll vad herr förste vice
talmannen sålunda hemställt.
§ 8.
Anmäldes, att följande Kungl. Maj:ts
propositioner avlämnats till herr talmannen,
nämligen:
nr 2, angående utgifter å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1949/50;
nr 3, med anhållan om riksdagens
yttrande rörande frågan om uppdelning
av finansdepartementet m. m.;
nr 4, angående ändrad disposition av
bergmästarbostället Knutsberg i Nora
socken;
nr 5, med förslag till förordning om
ändrad lydelse av 2 kap. 10 § förordningen
den 18 juni 1937 (nr 436) angående
försäljning av rusdrycker, m. m.;
nr 6, med förslag till förordning om
ändrad lydelse av 7 § förordningen den
19 november 1914 (nr 383) angående
stämpelavgiften;
nr 7, angående fortsatt tullfrihet för
Svenska röda korset för viss sjukvårds-,
beklädnads- och sjuktransportmateriel;
nr 8, angående fortsatt tullfrihet i
vissa fall för Föreningen Rädda barnen
för kläder, beklädnadsmateriel och livsförnödenheter;
nr
9, med förslag till förordning med
ytterligare bestämmelser angående taxering
för inkomst under vissa år av ersättning
på grund av försäkring för förlust
av fartyg, ni. in.;
nr 10, med förslag till lag om tillägg
till epidemilagen den 19 juni 1919 (nr
443);
10
Nr 1.
Torsdagen den 12 januari 1950.
nr 11, med förslag till förordning om
rätt att vid taxering för inkomst njuta
avdrag för avgifter till Stiftelsen Trävaruindustriens
konjunkturutjämningsfond,
m. m.;
nr 12, med förslag till lag om ändrad
lydelse av 3 § lagen den 29 maj 1931
(nr 157) om indrivning i Sverige av
underhållsbidrag, fastställda i Danmark,
Finland, Island eller Norge;
nr 13, angående godkännande av avtal
mellan Sverige och Norge för undvikande
av dubbelbeskattning beträffande
skatter å kvarlåtenskap, m. m.;
nr 14, med förslag till lag angående
ändrad lydelse av 11 § 4 mom. lagen
den 6 juni 1925 (nr 170) om polisväsendet
i riket;
nr 15, med förslag till förordning om
ändrad lydelse av 2 § 1 mom. brandstadgan
den 15 juli 1944 (nr 522);
nr 17, med förslag till lag om fortsatt
giltighet av utlänningslagen den 15 juni
1945 (nr 315);
nr 18, med förslag till lag angående
fortsatt giltighet av lagen den 29 juni
1945 (nr 520) om återställande av viss
från ockuperat land härrörande egendom,
m. m.;
nr 19, angående godkännande av avtal
mellan Sverige och Finland för undvikande
av dubbelbeskattning beträffande
skatter å inkomst och förmögenhet;
nr
20, med förslag till förordning om
ändring i 123 § taxeringsförordningen
den 28 september 1928 (nr 379);
nr 21, med förslag till förordning angående
ändring i förordningen den 25
maj 1941 (nr 251) om varuskatt, m. m.;
nr 22, med förslag till lag om upphävande
av 15 kap. 13 och 22 §§ giftermålsbalken,
m. in.;
nr 23, angående godkännande av handelsöverenskommelse
mellan Sverige
och Italien;
nr 24, med förslag till förordning om
ytterligare uppskov med allmän fastighetstaxering;
-
nr 25, med förslag till lag om ändrad
lydelse av 30 och 47 §§ civilförsvarslagen
den 15 juli 1944 (nr 536); och
nr 26, angående viss decentralisering
av tillståndsgivningen beträffande yrkesmässig
biltrafik.
Dessa propositioner bordlädes.
§ 9.
Anmäldes, att till kammaren överlämnats
Kungl. Maj ds skrivelse, nr 16, till
riksdagen med tillkännagivande, att
Kungl. Maj d förordnat statsrådet Berndt
Gunnar Emil Danielson att under innevarande
riksdag utöva den befattning
med riksdagsärenden, som jämlikt § 46
riksdagsordningen tillkommer en ledamot
av statsrådet.
Skrivelsen föredrogs och lades till
handlingarna, varjämte underrättelse
om skrivelsens innehåll skulle meddelas
vederbörande utskott samt riksdagens
kanslideputerade.
§ 10.
Anmäldes, att följande motioner under
sammanträdet avlämnats till herr
talmannen, nämligen
nr 1, av herr Dickson, angående viss
ändring av riksbankens sedeltyper;
nr 2, av herr Ohlin m. fl., angående
upptagande av förhandlingar om en revision
av 1946 års svensk-ryska kreditavtal;
nr
3, av herr Johansson i Stockholm
in. fl., angående uppdrag för de svenska
ombuden i Förenta Nationerna att verka
för förbud mot atomvapenkrigföring;
nr
4, av herr Huss, om förhöjd familjepension
åt framlidne överläkaren
G. Odelberg-Johnsons efterlämnade
maka;
nr 5, av herr Ohlin in. fl., om sänkning
av tilläggsskatten å bensin och
vissa brännoljor;
nr 6, av herr Edberg m. fl., om rätt
för kommun att införa obligatorisk bostadsförmedling;
-
Torsdagen den 12 januari 1950.
Interpellation ang. persontrafiken å bandelen Östersund—Gallivare.
nr 7, av herr Senander m. fl., om införande
av fem dagars arbetsvecka;
nr 8, av herr Huss, angående viss ändring
av 8 § lagen om förskottering av
underhållsbidrag till barn (bidragsförskottslag)
; och
nr 9, av herr Nihlfors in. fl., angående
viss ändring av 8 § andra stycket
lagen om folkpensionering.
Dessa motioner bordlädes.
§ 11.
Herr FÖRSTE VICE TALMANNEN
erhöll på begäran ordet och yttrade:
Herr talman! Jag tillåter mig hemställa,
att Kungl. Maj :ts propositioner nr 1,
angående statsverkets tillstånd och behov
under budgetåret 1950/51, och nr 2,
angående utgifter å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1949/50, måtte
uppföras sist å föredragningslistan för
kammarens nästkommande sammanträde.
Denna hemställan bifölls.
§ 12.
Interpellation ang. persontrafiken å bandelen
Östersund—Gällivare.
Ordet lämnades på begäran till
Herr JACOBSON i Vilhelmina, som
anförde: Herr talman! Efter fredsslutet
år 1945 vidtog järnvägsstyrelsen betydelsefulla
förbättringar i fråga om persontrafiken
på övre Norrland. Påföljande
år kom luren även till inlandsbanan
norr om Östersund.
Järnvägsstyrelsen insatte på försök
en rälsbuss, tre gånger i veckan i vardera
riktningen Östersund—Gällivare,
som tillryggaladc den 747 km långa
sträckan på en tid av icke fullt 13 timmar.
Inräknat måltidsuppehåll i såväl
Arvidsjaur som Hoting tog hela resan
endast 14 tim. 13 min. i anspråk. Genom
denna lägenhet skapades möjligheter
för befolkningen utefter hela den
långa sträckan att nå Östersund på
kvällen med framkomst till Stockholm
påföljande morgon kl. 7.35.
Var tillfredsställelsen och glädjen stor
bland lappmarksbefolkningen över tillkomsten
av denna lägenhet, var missnöjet
och besvikelsen inte mindre, när
det på sensommaren 1946 kom till allmänhetens
kännedom att trafiken skulle
upphöra vid höstens inträde. Som skäl
härtill framhölls från järnvägsstyrelsens
sida att snön komme att lägga hinder
i vägen.
Från befolkningens sida gjordes en
framställning till kommunikationsministern,
statsrådet Nilsson, som kontaktade
järnvägsstyrelsen, varvid man kom
överens om att låta trafiken pågå intill
dess att snöhinder uppstode. Dess bättre
har det visat sig, att de befarade
snösvårigheterna uteblivit, varför trafiken
ostört kunnat pågå både vinter
och sommar.
Men även om vi inom Lappmarken
äro tillfredsställda över den möjlighet
till snabba resor på längre håll som
denna lägenhet erbjuder, äro vi missbelåtna
med den kombination mellan
rälsbuss och tåg som äger rum i fråga
om den rälsbuss som avgår från Vilhelmina
kl. 5.35 med ankomst till Östersund
med tåg kl. 11.09 och det tåg som
avgår från Östersund kl. 17.05 efter
stockholmstågets ankomst kl. 1G.16.
För att hinna dagtåget till Stockholm,
som avgår från Östersund kl. 12.20,
måste man resa redan kl. 5.35 på morgonen
från Vilhelmina. Skedde resan
med rälsbuss, vilket vore det enda förnuftiga,
kunde avresan från Vilhelmina
ske först vid S-tiden. Med rälsbuss hela
vägen tar resan drygt 4 timmar, med
kombinerad rälsbuss och tåglägenhet
över 5 ‘/j timmar. Genom en sådan anordning
skulle befolkningen ute från
byarna ha möjlighet att resa in till
Vilhelmina köping först samma dag som
Torsdagen den 12 januari 1950.
Interpellation ang. persontrafiken å bandelen Östersund—Gällivare.
resan skall företagas. Med en sådan tidig
avgångstid som kl. 5.35 måste befolkningen
ute från bygden för närvarande
resa in redan dagen förut.
Lika galet är det, när man kommer
med dagtåget från Stockholm, som går
därifrån kl. 7.20. Efter detta tågs ankomst
till Östersund, kl. 16.16, avgår
ett blandat tåg kl. 17.05. Den relativt
korta sträckan mellan Östersund och
Hoting — 167 km — tar inte mindre än
4 timmar i anspråk. Vid ankomsten
till Ulriksfors gör tåget en extratur upp
till Strömsund, varigenom restiden förlänges
med i det närmaste en halv timme.
Detta är ju en utvikning utöver den
ordinarie sträckan på inte mindre än
10 km. Även när man kommer på morgonen
med tåget, går det upp till Strömsund.
Jag undrar vad man skulle säga om
tåget från Stockholm som passerar Södertälje
södra skulle gå in med hela
tågsättet till Södertälje central för att
hämta passagerare där och sedan gå
tillbaka till Södertälje södra. Detta skulle
bli en extra förlängning för passagerarna
av endast 4 km. Det är just så
man gör i fråga om Ulriksfors—Strömsund,
endast med den skillnaden att avståndet
i detta fall är inte mindre än
10 km. Om en rälsbuss sattes in i stället
för tåg strax efter stockholmstågets
ankomst till Östersund kl. 16.16 vore
man framme i Vilhelmina strax efter
kl. 20.00 stället för, som nu är fallet,
kl. 23.25. Denna sena ankomsttid är ju
mången gång, särskilt under vintertiden,
till stort förfång för den resande
allmänheten, vilken kommer fram först
sedan hotell och näringsställen ha
stängt för dagen. Med en tidigare ankomsttid
kunde ju rälsbussen fortsätta
till Storuman och eventuellt till Sorsele.
Vissa dagar under sommaren, när rälsbussen
fortsätter till Storuman, anländer
den ju dit mitt i natten. Även i fråga
om förbindelserna med Vilhelmina för
resande som komma norrifrån vore en
ändring till det bättre högst önskvärd.
Det kan inte, som det nu är, vara något
nöje att komma till Vilhelmina kl. 0.30
på natten utan möjlighet till tak över
huvudet för den som icke i förtid ordnat
härmed.
Kombinationen rälsbuss—tåg å linjen
Östersund—Vilhelmina i fråga om de nu
nämnda lägenheterna bör utbytas mot
rälsbuss. För övrigt ställer det sig väl
billigare att använda rälsbuss än ånglok
med åtföljande vagnar och bemannat
med minst tre personer, under det
att konduktören å rälsbussen sköter
det hela ensam.
Jag är beredd att järnvägsstyrelsen
kommer att göra den invändningen gent
emot de ifrågasatta omläggningarna, att
den rälsbuss som avgår från Vilhelmina
kl. 5.35 står i förbindelse med
bandelen Hoting—Forsmo och att tåget
som avgår från Östersund kl. 17.05 inväntar
den från Långsele ankommande
rälsbussen, som anländer till Hoting
först kl. 21.55. Denna invändning är
icke bärande. Dels är resandefrekvensen
från Lappmarken över Forsmo—
Långsele ytterst ringa, dels är det högst
olämpligt att låta det stora flertalet resande
genom de nuvarande anordningarna
få sin restid utökad med flera
timmar, vilket kan undvikas, därest de
ändringar, som jag tillåtit mig föreslå,
vidtagas av kung!, järnvägsstyrelsen.
Så till sist ännu en sak, den s. k. turistbussen.
Sedan två år tillbaka har
en s. k. turistbuss insatts å sträckan
Östersund—Gällivare och gått tre dagar
i veckan i vardera riktningen. Denna
rälsbuss har varit utrustad med fåtöljer,
radio och andra moderniteter.
Tågvärdinna, som tillhandahållit kaffe,
choklad, te, mjölk och smörgåsar, har
medföljt. Härom är endast gott att säga,
men varför måste denna buss kopplas
bort sedan »turistsäsongen» är över och
komma till användning i sydligare och
varmare trakter av landet? Är det någonstans,
som man borde se till att de
snabbaste, de modernaste, de varmaste
och mest ändamålsenliga rälsbussarna
Torsdagen den 12 januari 1950.
Nr 1.
13
Interpellation ang. redogörelse för den senaste utvecklingen av avsluten inom det
svensk-ryska kreditavtalets ram, m. m.
användas i trafiken, är det väl å inlandsbanan
och i synnerhet å sträckan
mellan Östersund och Gällivare. Framför
allt borde detta ske under den kalla
årstiden, då i likhet med vad som nu
är fallet temperaturen vissa dagar går
ned under 40 minusgrader.
Nej, låt den s. k. turistbussen gå både
sommar och vinter, helst varje dag. Passagerare
komma med all sannolikhet
icke att fattas. Under de tider som den
gått har resandeantalet, såvitt jag kunnat
bedöma saken, varit synnerligen
stort, vilken uppgift även bekräftats av
rälsbussförarua vid förfrågningar som
jag gjort.
Då jag har den uppfattningen att herr
statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet
hyser ett starkt intresse
för att kommunikationerna för
innevånarna i Norrlands ödebygder
skola i den mån detta låter sig göra förbättras,
anhåller jag om kammarens tillstånd
att till herr statsrådet och chefen
för kommunikationsdepartementet
få framställa följande frågor:
Är herr statsrådet villig att låta underkasta
de erinringar beträffande vissa
åtgärder i samband med persontrafiken
å inlandsbanan, bandelen Östersund—Gällivare,
som jag framfört här
ovan, närmare granskning, och är herr
statsrådet villig, därest det skulle visa
sig att de gjorda erinringarna äro fullt
berättigade, att anmoda järnvägsstyrelsen
att snarast möjligt vidtaga följande
åtgärder:
att det tåg, P. 2292, som avgår från
Östersund C kl. 17.05, måtte utbytas mot
rälsbuss;
att den rälsbuss, Y 2091, som avgår
från Vilhelmina kl. 5.35, måtte senareläggas
och icke stå i förbindelse med tåg
P. 2291, utan fortsätta till Östersund i
anslutning till tåget till Stockholm, som
avgår kl. 12.20;
att den s. k. turistbussen, Y. 1 /2, som
under tiden 20/6—31/8 trafikerat Östersund—Gällivare
tre dagar i veckan i
vardera riktningen, från och med i år
måtte dels bli daglig, dels gå under
hela året; och
att omedelbart vidtaga en omplacering
av S. J. tillhöriga rälsbussar, varvid
— med hänsyn till de långa avstånden
och den under vintern rådande kylan —-de varmaste och bekvämaste rälsbussarna
placeras å linjen Östersund—Gällivare?
Denna
anhållan bordlädes.
§ 13.
Interpellation ang. redogörelse för den
senaste utvecklingen av avsluten inom
det svensk-ryska kreditavtalets ram, m. m.
Herr talmannen lämnade på begäran
ordet till
Herr HJALMARSON, som yttrade:
Herr talman! I motionen nr II: 293 till
1948 års riksdag föreslogo motionärerna,
herrar Ljungqvist och Henriksson,
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t
måtte hemställa om skyndsam undersökning
rörande möjligheterna att med
hänsyn till landets försämrade ekonomiska
läge få till stånd en revision av
gällande kreditutfästelser gentemot utlandet.
Såväl i motionens motivering
som i den allmänna diskussion den föranledde
framstod kreditavtalet med
Sovjetunionen som det centrala problemet
i detta sammanhang.
I sitt utlåtande med anledning av
denna motion framhöll utrikesutskottet
sammanfattningsvis, alt det enligt utskottets
uppfattning vore »uppenbart,
att den långsamma återhämtningen i
världen och vårt eget lands nuvarande
ekonomiska läge gör det utomordentligt
angeläget att undvika en ökning av vår
redan avsevärda kreditbelastning».
I andrakammardebatten rörande denna
motion underströks från utskottets
representanter, att förevarandf passus
i utlåtandet finge tolkas såsom ett be
-
Nr 1.
14
Torsdagen den 12 januari 1950.
Interpellation ang. utbildningen av barnmorskor för slutnarkos vid förlossning.
stämt uttryck för betänksamhet icke
blott mot ingåendet av nya formella
kreuitavtal utan även mot en faktisk
ökning av den redan bestående kreditbelastningen
— d. v. s. i praktiken ytterligare
avslut av större betydelse inom
ramen för det svensk-ryska kreditavtalet.
Denna tolkning bestreds i debatten
icke från något håll. Däremot förelågo
meningsskiljaktigheter beträffande
vägarna att nå denna begränsning av
krediterna. Från motionärerna framfördes
härvid det i motionen väckta kravet
på en formell revision av avtalet,
medan andra talare, under hänvisning
till den »självrevision» som avtalet genomgått
genom den ryska obenägenheten
att acceptera de svenska offerterna,
icke ansågo behov av särskilda
åtgärder föreligga utöver den allmänna
rekommendation till restriktivitet vid
avtalets fortsatta tillämpning, som allmänt
intolkades i utskottets utlåtande.
De skäl, som under större delen av
avtalsperiodens första hälft föranledde
de ryska handelsmyndigheterna att inta
en avvisande hållning gentemot de
svenska företagens offerter, ha av allt att
döma i viss mån eliminerats under loppet
av år 1949. Vid den rutinmässiga
granskningen av kreditavtalets tillämpning
som i november i fjol företogs vid
förhandlingar i Moskva framgick, att
de ryska beställningarna sedan 1949 års
början ökat med ca 90 milj. kronor.
Den 30 september uppgick avslutens
totalsumma till 392 milj. kronor inklusive
redan verkställda leveranser, vilkas
sammanlagda värde vid ifrågavarande
tidpunkt uppgick till 97 milj. kronor.
Fortsatta högst betydande ökningar av
beställningssumman kunna anses sannolika.
Denna utveckling måste otvivelaktigt
anses oroande ur allmän ekonomisk
synpunkt. Ytterligare kreditförpliktelser
av större omfattning måste betraktas som
en betänklig påfrestning på den labila
samhällsekonomiska balans, som med
icke obetydliga uppoffringar för alla
samhällsgrupper uppnåtts i vårt land.
De hittills publicerade uppgifterna
rörande kreditavtalets utfall under den
senaste tiden ha icke givit någon klar
inblick i orsakerna till den kraftiga ökningen
av beställningssumman och de
konsekvenser detta medför för vårt näringsliv.
Ett första krav måste därför bli
att riksdagen måtte erhålla eu utförlig
redogörelse för dessa sammanhang. Jag
får därför hemställa om kammarens tillstånd
att till Hans Excellens ministern
för utrikes ärendena få rikta följande
fråga:
Vill Eders Excellens lämna en redogörelse
för den senaste utvecklingen av
avsluten inom det svensk-ryska kreditavtalets
ram och för de överväganden
denna föranlett inom regeringen?
Denna anhållan bordlädes.
§ 14.
Interpellation ang. utbildningen av barnmorskor
för slutnarkos vid förlossning.
Ordet lämnades på begäran till
F''ru EWERLöF, som anförde: Herr
talman! Smärtlindring vid förlossning
har av samhället accepterats som en naturlig
rätt för barnaföderskorna. Genom
lustgasgivningen vid förlossning
står också en kostnadsfri smärtlindring
till buds för varje födande kvinna.
Smärtlindring genom lustgas är
mycket värdefull och kan utnyttjas av
kvinnan särskilt i förlossningsarbetets
förberedande stadier. Den är emellertid
icke alldeles tillfyllest under det sista
skedet av förlossningen, det s. k. utdrivningsstadiet.
För effektiv smärtlindring under
denna del av förlossningsarbetet måste
man tillgripa vanlig eter- eller kloroformnarkos.
Denna typ av smärtlindring
har i viss utsträckning kommit till
användning på våra förlossningsanstalter.
Den är effektiv och enligt all erfarenhet
ofarlig. De kvantiteter eter
eller kloroform som erfordras äro myc
-
15
Torsdagen den 12 januari 1950. Nr 1.
Interpellation ang. utbildningen av barnmorskor för slutnarkos vid förlossning.
ket små. Under senaste tid ha försök
gjorts med andra typer av narkosmedel,
t. ex. trilén. Detta senare preparat är
ur risksynpunkt ännu fördelaktigare än
eter och kloroform.
Metodens användbarhet är emellertid
mycket begränsad. All narkos av denna
typ måste nämligen enligt bestämmelserna
givas av läkare. Även vid normal
tillgång på läkare — för närvarande
föreligger som bekant mycket stor brist
— äro läkarkrafterna vid barnbördshusen
och barnbördsavdelningarna så
avpassade, att det skulle innebära en
orimlig merbelastning att åt dem även
uppdraga narkosgivning vid varje förlossning.
Kravet från kvinnornas sida på bästa
möjliga smärtlindring utan ekonomisk
diskriminering är emellertid så starkt
och så välgrundat att alla möjligheter
att lösa dessa i första hand organisatoriska
problem måste tillvaratas.
Svenska gynekologförbnndet, som
upptagit frågan till granskning vid sitt
årssammanträde 1947, överlämnade i
april 1948 till medicinalstyrelsen en
skrivelse, vari konkreta förslag till frågans
lösning framlades. Förbundet uppsatte
för sitt förslag följande målsättning:
1) Varje patient som så önskar
bör beredas smärtlindring under sista
skedet av förlossningen genom kloroform
eller eter. 2) Patienten bör kunna
erhålla sådan smärtlindring utan att
själv vidkännas någon kostnad. 3) Frågan
om smärtlindring vid förlossningens
slutskede tarvar snar och enhetlig
lösning.
Fn tänkbar utväg vore enligt gynekologförbundet
anställande av ytterligare
underläkare på BB och BB-avdelningar
med narkos som huvuduppgift.
Sådana befattningshavare finnas
redan på de större BB-avdelningarna.
På de mindre anstalterna är denna utväg
icke tänkbar — befattningshavarna
skulle icke få full sysselsättning, och
befattningarna skulle bli av mindre värde
ur meritsynpunkt. Stor knapphet
råder dessutom för närvarande på läkare.
Såsom huvudväg till frågans lösning
föreslår Gynekologförbundet därför, att
slutnarkos bör få ges av barnmorska
eller sjuksköterska även utan läkarens
närvaro, sedan erforderlig utbildning
för denna uppgift erhållits.
Denna utbildning föreslår Gynekologförbundet
skola ske vid särskilda
kurser å kvinnoklinikerna. Kurser böra
kunna givas vid undervisningsanstalterna
för läkare eller barnmorskor samt
å centrallasarettens kvinnokliniker.
Kurserna skulle bestå av eu eller två
teoretiska föreläsningar samt praktiska
övningar under läkares övervakning under
en vecka.
För eliminerande av alla risker föreslår
förbundet detaljerade säkerhetsbestämmelser.
Vad gäller barnmorskornas allmänna
förutsättningar att anförtros den ansvarsfulla
uppgiften att ge narkos,
framhåller Gynekologförbundet att barnmorskorna
i sitt ansvarsfulla arbete ofta
ställas inför situationer av mera krävande
art och större svårighet att bedöma.
De böra därför ha goda förutsättningar
att efter företagen utbildning
riskfritt handhava kloroform eller eter
i begränsad mängd för snabblindring
i förlossningens slutskede.
Gynekologförbundets skrivelse är
fortfarande föremål för medicinalstyrelsens
prövning. Enligt under hand inhämtade
uppgifter synas narkosexperter
och utbildningssakkunniga ställa
sig positiva till förslaget.
Det torde icke behöva understrykas,
att kvinnorna med starkt, ja otåligt intresse
följa alla uppslag till förbättrad
smärtlindring och ökad trygghet vid
förlossning. Det är av vikt, att alla förslag
snabbt prövas och i den män de
befinnas värdefulla utan dröjsmål tillgodogöras
barnaföderskorna. Eu närmare
redogörelse för de utredningsresultat,
Gynekologförbundets ovan relaterade
skrivelse föranlett, skulle därför
16 Nr 1. Måndagen den 16 januari 1950.
Interpellation ang. utbildningen av barnmorskor för slutnarkos vid förlossning.
med stort intresse emotses i kvinnokretsar.
Jag får därför anhålla om kammarens
tillstånd att till statsrådet och
chefen för inrikesdepartementet få rikta
följande frågor:
1. Yill statsrådet lämna kammaren
en redogörelse för de åtgärder Gynekologförbundcts
skrivelse angående utbildning
av barnmorskor för slutnarkos
vid förlossning föranlett inom medicinalstyrelsen?
2.
Är statsrådet villig att snarast
framlägga förslag till lösning av denna
fråga?
Denna anhållan bordlädes.
§ 15.
Upplästes följande till kammaren inkomna
läkarintyg:
Härmed intygas att redaktör Algot
Törnkvist, Karlskrona, på grund av
sjukdom icke tills vidare kan inställa
sig till riksdagsarbetet under vårterminen.
Karlskrona den 9 jan. 1950.
Bertil Schersten
leg. läkare.
Kammaren beviljade herr Törnkvist
ledighet från riksdagsgöromålen tills
vidare från och med den 10 januari.
§ 16.
Justerades protokollsutdrag.
Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 11.36 fm.
In fidem
Gunnar Britth.
Måndagen den 16 januari.
Kl. 11 fm.
§ 1.
Justerades protokollet för den 10 innevarande
januari.
§ 2.
I enlighet med kammarens därom
den 11 innevarande januari fattade beslut
skulle nu val förrättas av dels ledamöter
i de ständiga utskotten, dels revisorer
för deltagande i den granskning
av statsverkets, riksbankens och
riksgäldskontorets tillstånd, styrelse och
förvaltning, som skulle äga rum under
innevarande år, jämte suppleanter för
dessa revisorer, dels ock ledamöter i
kammarens allmänna beredningsutskott;
och verkställdes först val av ledamöter
i utrikesutskottet.
Därvid lämnades på begäran ordet
till
Herr FÖRSTE VICE TALMANNEN,
som anförde: Herr talman! För vart
och ett av de val som skola företagas
vid detta plenum ber jag att få avlämna
en gemensam lista, vilken godkänts
av de av kammaren valda ledamöterna
i talmanskonferensen. Varje lista upptar
namn å så många personer, som det
ifrågavarande valet avser.
Den av herr förste vice talmannen
för val av ledamöter i utrikesutskottet
avlämnade listan upptog under partibeteckningen
»Gemensam lista» följande
namn:
Ward
Ohlin
Fast
Hedlund i Rådom
Olsson i Gävle
Svensson i Ljungskile
Hall
Hjalmarson
Måndagen den 16 januari 1950.
Nr 1.
17
Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de
personer, vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till ledamöter i utrikesutskottet.
Riksdagens kanslideputerade skulle
genom utdrag av protokollet underrättas
om detta val samt anmodas låta
uppsätta och till kammaren ingiva förslag
till skrivelse till Konungen med
anmälan om samma val.
§ 3.
Anställdes val av ledamöter i konstitutionsutskottet.
Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:
Hallén
von Friesen
Fast
Pettersson i Norregård
Norén
Swedberg
Spångberg
Nolin
Jonsson i Haverö
Olsson i Mora
Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de personer,
vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till ledamöter i konstitutionsutskottet.
§ 4.
Anställdes val av ledamöter i statsutskottet.
Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:
Ward
Malmborg i Skövde
Bergström
Svensson i Grönvik
Andersson i Malmö
Boman i Kieryd
Mårtensson i Uddevalla
Skoglund i Doverstorp
Wallentheim
Svensson i Ljungskile
Lindholm
Rubbestad
Eriksson i Sandby
Ståhl
Staxäng
Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av
kammaren godkänd, och förklarades de
personer, vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till ledamöter i statsutskottet.
§ 5.
Anställdes val av ledamöter i bevillningsutskottet.
Herr förste vice talmannen
avlämnade en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog
följande namn:
Björklund
Sandberg
Olsson i Gävle
Jonsson i Skedsbygd
Orgård
Kristensson i Osby
Sundström
Hagberg i Malmö
Nilsson i Kristinehamn
Persson i Svensköp
Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de
personer, vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till ledamöter i bevillningsutskottet.
§ 6.
Anställdes val av ledamöter i bankoutskottet.
Herr förste vice talmannen
avlämnade en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog
följande namn:
Andersson i Munkaljungbv
Fröderberg
2 — Andra kammarens protokoll 1950. Nr 1.
18
Nr 1.
Måndagen den 16 januari 1950.
Nilsson i Landskrona
Persson i Norrby
Humla, fru
Schmidt
Sköldin
von Seth
Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de
personer, vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till ledamöter i bankoutskottet.
§ 7.
Anställdes val av ledamöter i första
lagutskottet. Herr förste vice talmannen
avlämnade en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog
följande namn:
Hedlund i Östersund
Rylander
Olsson i Mellerud
Johansson i Norrfors
Lindberg
Johnsson i Stockholm
Landgren
Håstad
Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de personer,
vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till ledamöter i första lagutskottet.
§ 8.
Anställdes val av ledamöter i andra
lagutskottet. Herr förste vice talmannen
avlämnade en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog
följande namn:
Hellbacken
Jacobsson i Igelsbo
Nordgren, fru
Ryberg
Johansson i Norrköping, fru
Sandström, fru
Nilsson i Göteborg
Hagård
Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kam
-
maren godkänd, och förklarades de personer,
vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till ledamöter i andra lagutskottet.
§ 9.
Anställdes val av ledamöter i tredje
lagutskottet. Herr förste vice talmannen
avlämnade en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog
följande namn:
Andersson i Löbbo
Stjärne
Ericsson i Sörsjön
Andersson i Dunker
Holm
Åhman
Andersson i Mölndal
Fager holm
Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de personer,
vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till ledamöter i tredje lagutskottet.
§ 10.
Anställdes val av ledamöter i jordbruksutskottet.
Herr förste vice talmannen
avlämnade en lista, som under
partibeteckningen »Gemensam lista»
upptog följande namn:
Andersson i Tungelsta
Johnsson i Kastanjegården
Gustafson i Dädesjö
Norup
Jacobson i Vilhelmina
Antby
Andersson i Hyssna
Hseggblom
Jonsson i Järvsand
Ahlsten
Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de personer,
vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till ledamöter i jordbruksutskottet.
Måndagen den 16 januari 1950.
Nr 1.
19
§ 11.
Anställdes val av dels sex revisorer
för deltagande i den granskning av
statsverkets, riksbankens och riksgäldskontorets
tillstånd, styrelse och förvaltning,
som skulle äga rum under inne
-
varande år, dels ock sex suppleanter
för dessa revisorer.
Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista med partibeteckningen
»Gemensam lista» av följande utseende:
Riksdagsman Hellbacken, G. K., | Riksdagsman Andersson, K. A. M., |
Riksdagsman Malmborg, 0. J. N., | Riksdagsman Svensson, W., Ljungs-kile. |
Riksdagsman Mårtensson, J. W., Ud-devalla. | Riksdagsman Ericsson, E., Sörsjön. |
Riksdagsman Andersson, C. 0. H., | Riksdagsman Pettersson, A. P., Dahl. |
Riksdagsman Spångberg, A. K. F., | Riksdagsman Bergström, K. A. E., |
Riksdagsman Olsson, A., Mora. | Riksdagsman Johnsson, P. A., Kas-tanjegården. |
Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev densamma av
kammaren godkänd; och förklarades
hava blivit utsedda till revisorer herrar
Hellbacken, Malmborg i Skövde, Mårtensson
i Uddevalla, Andersson i Dunker,
Spångberg och andre vice talmannen
Olsson, samt till suppleanter för
dem respektive herrar Andersson i
Löbbo, Svensson i Ljungskile, Ericsson
i Sörsjön, Pettersson i Dahl, Bergström
och Johnsson i Kastanjegården.
§ 12.
Anställdes val av ledamöter i kammarens
allmänna beredningsutskott.
Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:
Gustafsson i Bogla
Nordkvist
Ekdahl
Pettersson i Ersbacken
Öberg, fröken
Ghristenson i Malmö
Ohlsson i Kastlösa
Kyling
Bladh
Ager, fröken
Västberg, fru
Hansson i Skegrie
Brandt
Gustafson i Göteborg
Svensson i Alingsås
Dickson
Forsberg
Wedén
Nygren, fröken
Jönsson i Rossbol
Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de
personer, vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till ledamöter i allmänna
beredningsutskottet.
§ 13.
Justerades protokollsutdrag angående
de i §§ 2—12 här ovan omförmälda
valen.
20
Nr 1.
Måndagen den 16 januari 1950.
§ 14.
Föredrogs och lades till handlingarna
Kungl. Maj:ts på rikssalen överlämnade
berättelse till 1950 års riksdag
om vad i rikets styrelse sig tilldragit.
§ 15.
Föredrogos var efter annan följande
Kungl. Maj :ts å kammarens bord vilande
propositioner; och hänvisades
därvid
till statsutskottet propositionerna:
nr 3, med anhållan om riksdagens
yttrande rörande frågan om uppdelning
av finansdepartementet m. m.; och
nr 4, angående ändrad disposition
av bergmästarbostället Knutsberg i
Nora socken;
till bevillningsutskottet propositionerna:
nr
5, med förslag till förordning om
ändrad lydelse av 2 kap. 10 § förordningen
den 18 juni 1937 (nr 436) angående
försäljning av rusdrycker,
m. m.;
nr 6, med förslag till förordning om
ändrad lydelse av 7 § förordningen den
19 november 1914 (nr 383) angående
stämpelavgiften;
nr 7, angående fortsatt tullfrihet för
Svenska röda korset för viss sjukvårds-,
beklädnads- och sjuktransportmateriel;
nr 8, angående fortsatt tullfrihet i
vissa fall för Föreningen Rädda barnen
för kläder, beklädnadsmateriel och
livsförnödenheter; och
nr 9, med förslag till förordning med
ytterligare bestämmelser angående taxering
för inkomst under vissa år av ersättning
på grund av försäkring för
förlust av fartyg, m. m.;
till behandling av lagutskott propositionen
nr 10, med förslag till lag om
tillägg till epidemilagen den 19 juni
1919 (nr 443);
till bevillningsutskottet propositionen
nr 11, med förslag till förordning om
rätt att vid taxering för inkomst njuta
avdrag för avgifter till Stiftelsen Trä
-
varuindustriens konjunkturutjämningsfond,
m. m.;
till behandling av lagutskott propositionen
nr 12, med förslag till lag om
ändrad lydelse av 3 § lagen den 29 maj
1931 (nr 157) om indrivning i Sverige
av underhållsbidrag, fastställda i Danmark,
Finland, Island eller Norge;
till bevillningsutskottet propositionen
nr 13, angående godkännande av avtal
mellan Sverige och Norge för undvikande
av dubbelbeskattning beträffande
skatter å kvarlåtenskap, m. m.;
till behandling av lagutskott propositionerna:
nr
14, med förslag till lag angående
ändrad lydelse av 11 § 4 mom. lagen
den 6 juni 1925 (nr 170) om polisväsendet
i riket;
nr 15, med förslag till förordning om
ändrad lydelse av 2 § 1 mom. brandstadgan
den 15 juli 1944 (nr 522);
nr 17, med förslag till lag om fortsatt
giltighet av utlänningslagen den 15 juni
1945 (nr 315); och
nr 18, med förslag till lag angående
fortsatt giltighet av lagen den 29 juni
1945 (nr 520) om återställande av viss
från ockuperat land härrörande egendom,
m. m.;
till bevillningsutskottet propositionerna:
nr
19, angående godkännande av avtal
mellan Sverige och Finland för undvikande
av dubbelbeskattning beträffande
skatter å inkomst och förmögenhet;
nr
20, med förslag till förordning om
ändring i 123 § taxeringsförordningen
den 28 september 1928 (nr 379); och
nr 21, med förslag till förordning angående
ändring i förordningen den 25
maj 1941 (nr 251) om varuskatt, m. m.;
till behandling av lagutskott propositionen
nr 22, med förslag till lag om
upphävande av 15 kap. 13 och 22 §§
giftermålsbalken, m. m.;
till utrikesutskottet propositionen nr
23, angående godkännande av handels
-
Måndagen den 16 januari 1950.
Nr 1.
21
överenskommelse mellan Sverige och
Italien;
till bevillningsutskottet propositionen
nr 24, med förslag till förordning om
ytterligare uppskov med allmän fastighetstaxering;
samt
till behandling av lagutskott propositionerna:
nr
25, med förslag till lag om ändrad
lydelse av 30 och 47 §§ civilförsvarslagen
den 15 juli 1944 (nr 536); och
nr 26, angående viss decentralisering
av tillståndsgivningen beträffande yrkesmässig
biltrafik.
§ 16.
Föredrogos var för sig följande på
bordet liggande motioner; och remitterades
därvid
till bankoutskottet motionen nr 1 av
herr Dickson;
till utrikesutskottet motionerna:
nr 2 av herr Ohlin m. fl. och
nr 3 av herr Johansson i Stockholm
in. fl.;
till statsutskottet motionen nr 4 av
herr Huss;
till bevillningsutskottet motionen nr 5
av herr Ohlin m. fl.; samt
till behandling av lagutskott motionerna:
nr
6 av herr Edberg m. fl.,
nr 7 av herr Senandev in. fl.,
nr 8 av herr Huss och
nr 9 av herr Nihlfors in. fl.
§ 17.
Föredrogs och hänvisades till behandling
av lagutskott justitieombudsmannens
till innevarande riksdag avgivna
ämbetsberättelse.
Tryckfrihetskommitténs berättelse lädes
till handlingarna.
§ 18.
Föredrogs och hänvisades till behandling
av lagutskott militieombudsman
-
nens till innevarande riksdag avgivna
ämbetsberättelse.
§ 19.
Föredrogs den av herr Jacobson i
Vilhelmina vid kammarens nästföregående
sammanträde gjorda, men då bordlagda
anhållan att få framställa interpellation
till herr statsrådet och chefen
för kommunikationsdepartementet angående
persontrafiken å bandelen Östersund—Gällivare.
Kammaren biföll denna anhållan.
§ 20.
Föredrogs den av herr Hjalmarson
vid kammarens nästföregående sammanträde
gjorda, men då bordlagda anhållan
att få framställa interpellation
till hans excellens herr ministern för
utrikes ärendena angående redogörelse
för den senaste utvecklingen av avsluten
inom det svensk-ryska kreditavtalets
ram, in. m.
Kammaren biföll denna anhållan.
§ 21.
Föredrogs den av fru Eiverlöf vid
kammarens nästföregående sammanträde
gjorda, men då bordlagda anhållan
att få framställa interpellation till
herr statsrådet och chefen för inrikesdepartementet
angående utbildningen
av barnmorskor för slutnarkos vid förlossning.
Kammaren biföll denna anhållan.
§ 22.
Ordet lämnades på begäran till
Herr LINDBERG, som yttrade: Herr
talman! Jag tillåter mig hemställa, att
Kungl. Maj:ts proposition nr 1, angående
statsverkets tillstånd och behov under
budgetåret 1950/51, och nr 2, angående
utgifter å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1949/50, måtte
uppföras sist å föredragningslistan för
22
Nr 1.
Måndagen den 16 januari 1950.
kammarens nästkommande sammanträde.
Denna hemställan bifölls.
§ 23.
Upplästes och lades till handlingarna
följande till kammaren inkomna protokoll:
Protokoll,
hullet vid sammanträde
med herr talmannen och vice
talmännen i riksdagens andra kammare
samt de kammarens ledamöter,
som blivit utsedda att jämte
herr talmannen och vice ialmännen
tillsälta kammarens kanslipersonal,
den 12 januari 1950.
Sedan kammarens plenum denna dag
avslutats, sammanträdde med herr talmannen
och vice talmännen de ledamöter
av kammaren, som blivit utsedda
att jämte herr talmannen och vice talmännen
tillsätta kammarens kanslipersonal.
Därvid beslöts till en början, att
kanslitjänstemännen vid innevarande
riksdag skulle utgöras av en notarie,
fyra förste stenografer, fjorton stenograf
er, en förste kanslist och fem kanslister.
Herrar deputerade antogo till
notarie:
e. o. hovrättsnotarien, jur. kand. Nils
G. H. Liliequist;
förste stenografer:
tullkontrollören Agnar Michal,
förste byråsekreteraren Erland N.
Dahlén,
byråchefen, fil. kand. Hans A. Heimburger
och
kanslisten Vera Karlgren;
stenografer:
f. d. aktuarien, fil. kand. E. P. Einar
Bergendal,
jur. kand. E. Albert Romare,
sekreteraren och ombudsmannen, jur.
kand. Anders Norrman,
jur. kand. Göte Fahlin,
e. o. byråsekreteraren, jur. kand. John
W. Löf,
redaktören C. O. Bertil Arborén,
A. Fritiof Klason,
byråsekreteraren, jur. kand. Gustaf A.
H. Titz,
e. o. hovrättsassessorn, jur. kand. Per
G. Bergsten,
fru Signhild Elfner,
sekreteraren, jur. kand. Bengt G.
E:son Lindahl;
Stig A. L. Ekerman,
pol. mag. Lars A. Nilsson och
Knut Nilson;
förste kanslist:
fru Ebba Ihrman; samt
kanslister:
f. d. överkontrollören A. Helmer Gärdin,
e. o. byråsekreteraren, jur. kand. K.
Allan J. Löfgren,
fru Eva Särnmark,
jur. stud. Brit-Marie Ericsson och
jur. kand. T. E. Elfner.
Det skulle åligga de hos kammaren
anställda kanslisterna att vid behov
tjänstgöra jämväl vid diskussionsprotokollet.
Åt kanslisten Gärdin uppdrogs alt
föra kammarens diarier.
På därom gjord ansökan beviljades
Lindahl ledighet från stenografbefatlningen
tills vidare på grund av utrikes
resa; och förordnades kanslisten T. E.
Elfner att intill dess Lindahl återinträdde
i tjänstgöring uppehålla dennes
stenografbefattning. Beträffande det sålunda
ledigblivna förordnandet å en
kanslisttjänst beslöto herrar deputerade,
att prov skulle anställas för utrönande
av de sökandes skicklighet såsom
stenografer; och blev frågan om
meddelande av detta förordnande tills
vidare uppskjuten.
Måndagen den 16 januari 1950. Nr 1. 23
Interpellation ang. de traktatmässiga grunderna för Hollands och eventuellt andra
nationers rätt att konkurrera om den interna svenska fraktfarten, m. m.
Här skulle antecknas, att på särskild
anmodan följande tjänstemän redan tidigare
inträtt i tjänstgöring hos kammaren,
nämligen den 10 innevarande
januari Liliequist såsom notarie, Bergendal
och Romare såsom stenografer
samt Knut Nilson såsom kanslist, den
7 januari fru Ihrman såsom förste kanslist
och fru Särnmark såsom kanslist
ävensom den 2 januari Gärdin såsom
kanslist.
Det skulle åligga de antagna tjänstemännen
att vid behov och i den mån
så ske kunde utföra jämväl annan
tjänstgöring hos riksdagen.
År och dag som ovan.
In fidem
Gunnar Britth.
§ 24.
Interpellation ang. de traktatmässiga
grunderna för Hollands och eventuellt
andra nationers rätt att konkurrera om
den interna svenska fraktfarten, m. m.
Herr talmannen lämnade på begäran
ordet till
Herr SVENSSON i Ljungskile, som
anförde: Herr talman! Den mindre
fraktfarten i Sverige, som bedrives med
motorseglare och motorfartyg med upp
till omkring 300 tons kapacitet, är för
närvarande utsatt för en hard konkurrens
från andra nationers sida, i främsta
hand Holland. Att denna konkurrens
blir så förödande för den svenska sjöfarten
beror främst pa att de svenska
fartygen äro underkastade strängare legala
bestämmelser i fråga om kvalitet,
utrustning och bemanning än motsvarande
utländska fartyg. Det är därför
intet ovanligt, att holländska båtar i
kustfart ha en besättning på 4 ä 5 man,
när motsvarande svenska fartyg måste
ha 6 å 7 mans besättning. Som exempel
på huru orimligt de svenska författningsbestämmelserna
verka kan nämnas,
att det finns motorfartyg på västkusten
som under en del av året kunna
ligga på Atlanten uppe vid Island och
fiska sill utan att ha examinerad maskinist,
under det att samma båt i fraktfart
emellan svenska hamnar måste ha
två maskinister.
Den holländska konkurrensen blir
särskilt kännbar därför att detta lands
fartyg ha rätt att gå i fraktfart mellan
svenska hamnar. Denna rätt synes vila
på överenskommelser från 1850-talet enligt
svensk författningssamling nr 60/
1852 och nr 66/1856. Det heter härom
i sistnämnda kungörelse:
»---sedan rättighet blifwit Sven
ska
fartyg medgifwen att idka kustfart
mellan Nederländska hamnar i Europa
och Westindien, och Kongl. Nederländska
Regeringen hos Oss gjort framställning
om bewiljande af motswarande
förmån åt Nederländska fartyg i Swenska
hamnar och i hamnar å ön S:t
Barthelemy, samt öfwerenskommelse i
ämnet nu blifwit emellan Oss och bemälde
Regering träffad, hafwe Wi welat
härmed i nåder förordna, att, från
och med nästa års ingång och så länge
i följd af nämnde öfwerenskommelse
Swenska fartyg är medgifwet att idka
kustfart emellan hamnar i Konungariket
Nederländernas europeiska och
westindiska besittningar, Nederländska
fartyg jemväl skall wara tillåtet att idka
kustfart mellan hamnar i Konungariket
Swerige och å ön S:t Barthelemy.»
Såsom förhållandena nu utvecklats
bör det finnas grundad anledning att
taga dessa bestämmelser under omprövning.
Med hänvisning till det ovan anförda
får jag hemställa om andra kammarens
tillstånd att till hans excellens herr utrikesministern
fä rikta följande frågor:
1. Vill Eders Excellens lämna andra
kammaren en redogörelse för de traktatmässiga
grunderna för Hollands och
24
Nr 1.
Tisdagen den 17 januari 1950.
eventuellt andra nationers rätt att konkurrera
om den interna svenska fraktfarten?
2.
Kan man från Eders Excellens
sida förvänta initiativ till att förbehålla
den svenska kusttrafiken för svensk
sjöfart?
Denna anhållan bordlädes.
§ 25.
Justerades protokollsutdrag.
§ 26.
Anmäldes, att Kungl. Maj :ts proposition
nr 27, angående grunderna för avsättning
till domänverkets förnyelsefond
för återväxtkostnader m. m., tillställts
kammaren.
Denna proposition bordlädes.
§ 27.
Anmäldes, att följande motioner under
sammanträdet avlämnats till herr
talmannen, nämligen
nr 10, av herr Johansson i Stockholm
m. fl., om uppsägning av det s. k. Marshallavtalet
mellan Sverige och Amerikas
förenta stater;
nr 11, av herr Johansson i Stockholm
m. fl., om upphävande av Sveriges anslutning
till den s. k. Paris-organisationen
(OEEC);
nr 12, av herrar Holmberg och Hagberg
i Luleå, angående viss ändring av
bestämmelserna om statsbidrag för anordnande
av skolmåltider;
nr 13, av fröken Öberg m. fl., om ökat
anslag till bidrag till husmoderssemestern;
nr
14, av herr Nilsson i Svalöv m. fl.,
om rätt att vid taxering åtnjuta avdrag
för skogsvårdsavgift;
nr 15, av herr Hagberg i Luleå m. fl.,
angående förhöjning av ortsavdragen i
fråga om den statliga beskattningen;
nr 16, av herr Vtbult m. fl., om anslag
till omplantering av rödspätta i
svenska farvatten;
nr 17, av herr Utbult m. fl., om statsbidrag
till anskaffning av ekolod på
svenska fiskebåtar;
nr 18, av herr Utbult m. fl., om anskaffande
av ett statligt undersökningsfartyg
av fiskebåtstyp; och
nr 19, av herr Ngberg m. fl., om nedsättning
av inträdesavgifterna för nya
telefonabonnemang.
Dessa motioner bordlädes.
§ 28.
Till bordläggning anmäldes:
riksdagens revisorers berättelse över
den år 1949 av dem verkställda granskningen
av statsverket;
riksdagens år 1949 församlade revisorers
berättelse angående riksbanken;
samt
riksdagens år 1949 församlade revisorers
berättelse om granskning av riksgäldskontorets
tillstånd och förvaltning
för tiden 1 juli 1948—30 juni 1949 m. m.
Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 11.22 fm.
In fidem
Gunnar Britth.
Tisdagen den 17 januari 1950.
Nr 1.
25
Tisdagen den 17 januari.
Kl. 11 fm.
§ 1.
Justerades protokollet för den 11 innevarande
januari.
§ 2.
I enlighet med kammarens därom den
11 innevarande januari fattade beslut
skulle nu val verkställas av suppleanter
i de ständiga utskotten och kammarens
allmänna beredningsutskott; och företogs
först val av suppleanter i utrikesutskottet.
Därvid lämnades på begäran ordet till
Herr FÖRSTE VICE TALMANNEN,
som anförde: Herr talman! För vart
och ett av de val som skola företagas
vid detta plenum ber jag att få avlämna
en gemensam lista, vilken godkänts
av de av kammaren valda ledamöterna
i talmanskonferensen. Varje
lista upptar namn å så många personer,
som det ifrågavarande valet avser.
Den av herr förste vice talmannen
för val av suppleanter i utrikesutskottet
avlämnade listan upptog under partibeteckningen
»Gemensam lista» följande
namn:
Hallén
Kristensson i Osby
Wallentheim
Svensson i Grönvik
Törnkvist
von Friescn
Andersson i Malmö
Skoglund i Doverstorp
Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de
personer, vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till suppleanter i utrikesutskottet.
Riksdagens kanslideputerade skulle
genom utdrag av protokollet underrättas
om detta val samt anmodas låta uppsätta
och till kammaren ingiva förslag
till skrivelse till Konungen med anmälan
om samma val.
§ 3.
Anställdes val av suppleanter i konstitutionsutskottet.
Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:
Larsson i Julita
Nordkvist
Gustafsson i Bogla
Hansson i Skediga
Nygren, fröken
Hammar
Svedberg, fru
Håstad
Hedqvist
Häckncr
Edberg
Larsson i Luttra
Hallberg
Löfroth
Bark
Braconier
Wallin, fru
Gustafsson i Borås
Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de
personer, vilkas namn upptagits å lis
-
Nr !.
Tisdagen den 17 januari 1950.
26
tan, utsedda till suppleanter i konstitutionsutskottet.
§ 4.
Verkställdes val av suppleanter i
statsutskottet.
Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:
Hall
Bergstrand
Åkerström
Pettersson i Dahl
Hoppe
Kollberg
Peterson i Degerfors
Kyling
Thapper
Elmén, fröken
Persson i Vinberg
Onsjö
Severin
Widén
Jansson i Kalix
Birke
Persson i Växjö
Wedén
Ericsson i Luleå, fru
Johansson i Mysinge
Henriksson
Nihlfors
Svensson i Alingsås
Larsson i Stockholm
Gustafsson i Stockholm
Hjalmarson
Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de personer,
vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till suppleanter i statsutskottet.
§ 5.
Anställdes val av suppleanter i bevillningsutskottet.
Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:
Olofsson
Sjölin
Ohlsson i Kastlösa
Vigelsbo
Bladh
Gunnarsson
Brandt
Edström
Forsberg
Persson i Halmstad
Allard
Johnsson i Skoglösa
Kärrlander
Strandh
Wiklund i Öjebyn
Nilsson i Svalöv
Karlsson i Olofström
Åqvist
Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de personer,
vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till suppleanter i bevillningsutskottet.
§ 6.
Anställdes val av suppleanter i bankoutskottet.
Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:
Gavelin
Bäckström
Johansson i Kalmar
Nilson i Spånstad
Hallberg
Åqvist
Malmborg i Stockholm
Birke
Andersson i Bonneby
Gustafson i Göteborg
Sehlstedt
Hansson i önnarp
Andersson i Alfredshem
Rosén
Eriksson i Stockholm, fru
Edström
Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kam
-
Tisdagen den 17 januari 1950.
Nr 1.
27
maren godkänd, och förklarades de
personer, vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till suppleanter i bankoutskottet.
§ 7.
Verkställdes val av suppleanter i
första lagutskottet.
Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:
Öberg, fröken
Wirtén
Skoglund i Umeå
Svensson i Stenkyrka
Hedqvist
Gustafsson i Borås
Johansson i Skövde, fru
Stattin
Östrand
Gärde Widemar, fru
Edenman
Andersson i Björkäng
Ekström
Liljedahl, fröken
Jacobsson i Sala
Östlund
Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de
personer, vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till suppleanter i första
lagutskottet.
§ 8.
Anställdes val av suppleanter i andra
lagutskottet.
Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:
Västberg, fru
Höjer, fröken
Lundberg
Garlsson i Bakeröd
Andersson i Alfredshem
Huss
Jansson i Hällefors
Ewerlöf, fru
Jönsson i Lund
Wiklund i Stockholm
Odhe
Ericsson i Näs
Svensson i Göteborg
Sjöstrand, fru
Andersson i Linköping
Wetterström, fröken
Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de personer,
vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till suppleanter i andra lagutskottet.
§ 9.
Verkställdes val av suppleanter i
tredje lagutskottet.
Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:
Lindahl
Utbult
Johansson i Torp
Jansson i Aspeboda
Levin
Häckner
Torbrink, fru
Larsson i Karlstad
Persson i Appuna
Vinge, fröken
Engkvist
Hansson i Skegrie
Andersson i Ryggestad
Nyberg
Bengtsson
Nilsson i Bästekille
%
Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de personer,
vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till suppleanter i tredje lagutskottet.
§ 10.
Anställdes val av suppleanter i jordbruksutskottet.
28
Nr 1.
Tisdagen den 17 januari 1950.
Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:
Eriksson i Hallstahammar, fru
Svensson i Ljungskile
Nilsson i Varuträsk
Svensson i Va
Engström
Utbult
Ekdahl
Larsson i Karlstad
Larsson i Julita
Mårtensson i Smedstorp
Netzén
Boman i Stafsund
Lindström
Andersson i Långviksmon
Andersson i Essvik
Boman, fru
Lindskog, fru
Kollberg
Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de personer,
vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till suppleanter i jordbruksutskottet.
§ 11.
Verkställdes val av suppleanter i allmänna
beredningsutskottet.
Herr förste vice talmannen avlämnade
en lista, som under partibeteckningen
»Gemensam lista» upptog följande
namn:
Johansson i Kalmar
Harrtmar
Svedberg, fru
Johnsson i Skoglösa
Gavelin
Löfroth
Allard
Nilsson i Svalöv
Edberg
Elmén, fröken
Kärrlander
Larsson i Luttra
Sehlstedt
Andersson i Långviksmon
Netzén
Nilsson i Bästekille
Bark
Vinge, fröken
Engkvist
Adolfsson
Andersson i Ronneby
Nihlfors
östrand
Nyberg
Bengtsson
Braconier
Sedan herr talmannen för kammaren
uppläst denna lista, blev den av kammaren
godkänd, och förklarades de personer,
vilkas namn upptagits å listan,
utsedda till suppleanter i allmänna beredningsutskottet.
§ 12.
Justerades protokollsutdrag angående
de i §§ 2—11 här ovan omförmälda valen.
§ 13.
Föredrogs och hänvisades till jordbruksutskottet
Kungl. Maj :ts å kammarens
bord vilande proposition nr 27,
angående grunderna för avsättning till
domänverkets förnyelsefond för återväxtkostnader
m. m.
§ 14.
Föredrogos var efter annan följande
på bordet liggande motioner; och hänvisades
därvid
till utrikesutskottet motionerna nr 10
och 11 av herr Johansson i Stockholm
in. fl.;
till statsutskottet motionerna:
nr 12 av herrar Holmberg och Hagberg
i Luleå; och
nr 13 av fröken Öberg m. fl.;
till bevillningsutskottet motionerna:
nr 14 av herr Nilsson i Svalöv m. fl.;
och
Tisdagen den 17 januari 1950.
Nr 1.
29
Interpellation ang. revision av gällande
för den mindre skeppsfarten, m. m.
nr 15 av herr Hagberg i Luleå m. fl.;
till jordbruksutskottet motionerna nr
16—18 av herr JJtbnlt m. fl.; samt
till allmänna beredningsutskottet motionen
nr 19 av herr Nyberg m. fl.
§ 15.
Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
riksdagens revisorers berättelse
över den år 1949 av dem verkställda
granskningen av statsverket.
§ 16.
Föredrogs och hänvisades till bankoutskottet
riksdagens år 1949 församlade
revisorers berättelser
l:o) angående riksbanken;
2:o) om granskning av riksgäldskontorets
tillstånd och förvaltning för tiden
1 juli 1948—30 juni 1949 m. m.
§ 17.
Föredrogs den av herr Svensson i
Ljungskile vid kammarens nästföregående
sammanträde gjorda, men då bordlagda
anhållan att få framställa interpellation
till hans excellens herr ministern
för utrikes ärendena angående
de traktatsmässiga grunderna för Hollands
och eventuellt andra nationers
rätt att konkurrera om den interna
svenska fraktfarten, in. in.
Kammaren biföll denna anhållan.
§ 18.
Interpellation ang. revision av gällande
bestämmelser om statens låneverksamhet
för den mindre skeppsfarten, m. m.
Herr talmannen lämnade på begäran
ordet till
Herr JOHANSSON i Torp, som yttrade:
Herr talman! I en den 4 februari
1949 dagtccknad skrivelse har Sveriges
segelfartygsförening hos Kungl. Maj:t an
-
bestämmelser om statens låneverksamhet
hållit om utredning angående revision
av gällande bestämmelser om statens
låneverksamhet för den mindre skeppsfarten
in. in. Med åberopande av att
frågan, på grund av sagda skrivelse, var
föremål för Kungl. Maj:ts prövning avstyrkte
statsutskottet vid 1949 års riksdag
väckta motioner med yrkanden om
hemställan till Kungl. Maj:t att framlägga
förslag till ändrade lånevillkor
för statens låneverksamhet för den
mindre skeppsfarten i huvudsaklig överensstämmelse
med i motionerna angivna
riktlinjer. I sitt utlåtande över
motionerna, vilket utlåtande godkändes
av riksdagen, förklarade utskottet
att det ansåge en utredning påkallad
och förutsatte att en dylik komme till
stånd.
Den mindre skeppsfarten befinner sig
för närvarande i ett allvarligt läge. Fartygsbeståndet
är, med några få undantag,
gammalt och omodernt. Fartygen
torde ha en medelålder som uppgår till
omkring 45 år. Vissa andra länders
segelfartyg driva en konkurrens med
motsvarande svenska fartyg, som hotar
att för vårt lands mindre skeppsfart
få ödeläggande verkningar. I nuvarande
läge torde det effektivaste medlet för
stöd åt den mindre skeppsfarten, som
för det svenska folkhushållet är av stor
betydelse, vara att underlätta för berörda
rederier att erhålla bättre statlig
kredit vid nybyggnad och modernisering
av den mindre skeppsfartens
flotta, önskvärt är därför att den utredning,
varom Svenska segelfartygsföreningen
hemställt och som av riksdagen
ansetts påkallad, utan tidsutdräkt
igångsättes samt att förslag till åtgärder
med det snaraste förelägges riksdagen.
Likaså vore det önskvärt om företrädare
för den mindre skeppsfarten
kunde beredas möjlighet att deltaga i
handelsförhandlingar angående varuutbyte
med andra länder.
Med stöd av det anförda får jag an -
30
Nr X.
Tisdagen den 17 januari 1950.
Interpellation ang. ökade anslag till och förmånligare byggnadstillståndsgivning
för utbyggnad av7 fiskehamnar, m. m.
hålla om andra kammarens tillstånd att
till herr statsrådet och chefen för handelsdepartementet
få framställa följande
frågor:
1. Är herr statsrådet beredd att utan
dröjsmål igångsätta utredning angående
revision av gällande bestämmelser om
statens låneverksamhet för den mindre
skeppsfarten samt för 1951 års riksdag
framlägga de förslag, vartill utredningen
kan giva anledning?
2. Kan herr statsrådet finna det möjligt
att bereda representant för den
mindre skeppsfarten tillfälle att deltaga
i framtida förhandlingar om handelsavtal
med andra länder?
Denna anhållan bordlädes.
§ 19.
Interpellation ang. ökade anslag till och
förmånligare byggnadstillståndsgivning
för utbyggnad av fiskehamnar, m. m.
Herr STAXÄNG erhöll på begäran ordet
och anförde: Herr talman! Den plan
rörande den fortsatta utbyggnaden av
vårt lands fiskehamnar, vilken 1944 års
fiskehamnsutredning framlade i sitt betänkande
av den 1 november 1947 och
vilken riksdagen och Kung], Maj:t godkände
genom beslut under år 1948, har
tyvärr på grund av den begränsning i
investeringsverksamheten som befunnits
nödvändig måst frångås.
Fiskehamnsutredningens utbyggnadsplan
avsåg en femårsperiod, omfattande
budgetåren 1948/53. En förutsättning
för dess genomförande var en
sammanlagd medelsanvisning av 27 miljoner
kronor. 1 detta belopp hade utredningen,
såsom bl. a. framgår under
sjätte huvudtiteln, punkt 34, i årets statsverksproposition,
inberäknat för budgetåret
1947/48 till fiskehamnar anvisade
anslag av tillhopa 1,5 miljon kronor.
Återstoden, 25,5 miljoner kronor
skulle enligt den framlagda planen fördelas
med 3,9 miljoner kronor för budgetåret
1948/49 och med 5,4 miljoner
kronor för vart och ett av följande fyra
budgetår.
Under hänvisning till nödvändigheten
av återhållsamhet i all investeringsverksamhet
ha statsmakterna emellertid
frångått den detaljerade plan för utbyggnad
av fiskehamnarna, som utredningen
framlagt. För budgetåret 1948/49
anvisades 1,5 miljon kronor mot ursprungligen
avsedda 3,9 miljoner. För
budgetåret 1949/50 uppgingo de anvisade
medlen endast till 1 miljon kronor
mot avsedda 5,4 miljoner, och i årets
statsverksproposition upptages under
sjätte huvudtiteln samma anslag till ändamålet
i fråga.
Departementschefen meddelar i sammanhang
härmed, att hittills odisponerade
medel torde komma att tagas i anspråk
under det nu löpande budgetåret.
Under förutsättning att riksdagen godkänner
Kungl. Maj:ts förslag angående
medelsanvisningen till byggandet av
fiskehamnar under budgetåret 1950/51
skulle således endast en miljon kronor
stå till förfogande under kommande
budgetår. Redan tidigare har den i förhållande
till den ursprungliga planen
mycket ringa medelsanvisningen för
nämnda ändamål medfört en väsentligt
nedsatt takt i arbetet med utbyggnad av
våra fiskehamnar. Detta har givetvis givit
upphov till betydande olägenheter,
då det gällt att tillämpa de år 1948 godkända
utbyggnadsplanerna. Av allt att
döma torde det också dröja ännu några
år, innan förutsättningar föreligga för
en högst önskvärd utjämning av den
stora eftersläpningen i fiskehamnsbyggandet.
Skäl synas därför föreligga för
att en viss omarbetning av den ursprungliga
byggnadsplanen kommer till
stånd. Då inte planen kunnat förverkligas
på det sätt som var tänkt, har läget
nämligen för ett flertal fiskehamnar
blivit katastrofalt. Det förefaller ound
-
31
Tisdagen den 17 januari 1950. Nr 1.
Interpellation ang. vissa spörsmål rörande stadsdomarnas befordran till statliga
domarämbeten.
gängligt att separata hamnbyggnadsarbeten
snarast måste sättas i gång för
att inte vissa samhällen skola stå utan
funktionsdugliga hamnar. Detta även
med hänsyn till att de mindre fiskehamnarna
förefalla ha drabbats väsentligt
hårdare än de större byggnadsprojekten
av den företagna begränsningen i investeringsverksamheten.
I sitt remissyttrande med anledning
av 1944 års fiskehamnsutrednings betänkande
framhöll väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
att det kunde komma att
bliva nödvändigt med vissa jämkningar
i den framlagda byggnadsplanen. Till
detta yttrande anslöto sig såväl vederbörande
departementschef som statsutskottet
i sitt utlåtande med anledning
av propositionen i ärendet. Jag förutsätter
att vissa sådana jämkningar företagits,
men det torde icke desto mindre
vara nödvändigt att byggnadsplanen —-då nu själva grundförutsättningen för
dess genomförande, d. v. s. medelsanvisningen,
väsentligt ändrats — blir föremål
för en överarbetning med hänsyn
till nu rådande läge. Jag förutsätter givetvis
att en sådan överarbetning eller
• revision av planen sker med en viss
varsamhet.
Med stöd av vad jag sålunda anfört
hemställer jag om kammarens tillstånd
att till herr statsrådet och chefen för
kommunikationsdepartementet få rikta
följande frågor:
1. Anser herr statsrådet det möjligt
att under de närmaste åren genom ökade
anslag och förmånligare byggnadstillståndsgivning
realisera 1948 års plan
för utbyggnad av fiskehamnarna?
2. Om så ej är möjligt, är herr statsrådet
beredd att föranstalta om en sådan
revision av nämnda plan, att större
hänsyn kan tagas till de omedelbara behoven
av fiskehamnsbyggnader i vissa
samhällen?
Denna anhållan bordlädes.
§ 20.
Interpellation ang. vissa spörsmål rörande
stadsdomarnas befordran till statliga
domarämbeten.
Ordet lämnades på begäran till
Herr RYLANDER, som yttrade: Herr
talman! Frågan om cirkulation mellan
statliga och kommunala domarbefattningar
har länge varit föremål för uppmärksamhet.
Genom ett nyligen avgivet
utlåtande angående under vilka
omständigheter stadsdomare böra komma
i fråga vid besättande av statligt
domarämbete har detta spörsmål aktualiserats.
Sedan Kungl. Maj:t anbefallt presidenterna
i rikets hovrätter att, efter
samråd med högsta domstolens ordförande,
avgiva utlåtande angående
återbesättande av det ledigblivna häradshövdingämbetet
i Härjedalens domsaga,
avgavs sådant utlåtande, innefattat
i ett den 15 november 1949 dagtecknat
protokoll.
Såsom sökande till ämbetet hade,
bland andra, anmält sig en rådman i
en större stad. Beträffande denne har i
protokollet antecknats, att alla vore
ense om att hans tjänstemeriter, omfattande
bland annat mer än 5 års borgmästarförordnande
i den stad, där han
är anställd, vore goda och att han vore
en skicklig domare. Majoriteten av hovrättspresidenterna,
till vilken jämväl
högsta domstolens ordförande anslutit
sig, upptog emellertid icke rådmannen
på förslag, och i dess utlåtande gjordes
icke någon jämförelse mellan dennes
och övriga sökandes meriter. Såsom anledning
till att rådmannen icke ansetts
böra uppföras på förslag anfördes principiella
betänkligheter, som »hade sill
grund i det gamla motsatsförhållandet
med avseende å statligt och kommunalt
anställda domare». Utlåtandet utmynnar
i ett uttalande, att det icke varit
meningen att säga att en stadsdomare
32 Nr 1. Tisdagen den 17 januari 1950.
Interpellation ang. vissa spörsmål rörande stadsdomarnas befordran till statliga
domarämbeten.
aldrig skulle kunna komma i fråga att
bliva överflyttad till statlig tjänst men
att meningen vore, att ett sådant överflyttande
skulle bero på särskilda omständigheter,
varvid borde beaktas att
överflyttningen måste vara betingad
av förhållanden, som gjorde att avgörandet
icke kunde verka prejudicerande.
En av presidenterna var av skiljaktig
mening samt uppsatte rådmannen på
förslag till det lediga ämbetet i första
rummet.
Kungl. Maj:t utnämnde sedermera till
häradshövding en av de å majoritetens
förslag uppsatta sökandena.
Med hänsyn till den stora principiella
betydelse, som frågan om de statligt
och kommunalt anställda domarnas
ställning med avseende å befordran
måste anses hava, får jag anhålla om
kammarens tillstånd att till statsrådet
och chefen för justitiedepartementet få
framställa följande frågor:
1) Vilken uppfattning har herr statsrådet
i frågan om kommunalt anställda
domare böra komma i fråga vid besättande
av statlig domartjänst?
2) Anser herr statsrådet — om på
sätt majoriteten av hovrättspresidenterna
uttalat stadsdomare endast undantagsvis
skulle anses böra komma
i fråga vid besättande av statlig domarbefattning
— att vid hovrätts upprättande
av förslag enligt 3 § lagen om val
av borgmästare och rådman motsvarande
grundsatser skola tillämpas, så att
statligt anställda domare icke böra
ifrågakomma till sådan befattning, om
icke särskilda skäl föreligga, som kunna
motivera ett undantag och göra, att
förslaget icke kan verka prejudicerande?
Denna
anhållan bordlädes.
§ 21.
Justerades protokollsutdrag.
§ 22.
Anmäldes, att Kungl. Maj:ts proposition
nr 31, angående fortsatt disposition
av vissa äldre anslag tillställts kammaren.
Denna proposition bordlädes.
§ 23.
Anmäldes, att följande motioner under
sammanträdet avlämnats till herr
talmannen, nämligen:
nr 20, av herr Braconier m. fl., om
införande av ersättare för riksdagens
ledamöter att vid deras frånvaro inträda
i riksdagen;
nr 21, av herr Ståhl, om beredande
av ökat anonymitetsskydd för tidningskorrespondenter
i de nordiska länderna;
nr 22, av herrar Persson i Norrby och
Ericsson i Näs, angående viss ändring
av gällande bestämmelser om proportionellt
valsätt vid val inom landsting
m. m.;
nr 23, av herr Kyling m. fl., angående
de kommunala tjänstetillsättningarna;
nr 24, av herr Nilsson i Varuträsk,
om understöd till arbetaren J. A. Forsberg
i anledning av skada, som ådragits
genom olycksfall i domänverkets
tjänst;
nr 25, av herr Åkerström, angående
rätt för vägarbetaren F. J. Talsjö att i
pensionshänseende tillgodoräkna viss
anställningstid;
nr 26, av herr Hedlund i Östersund
m. fl., om ökat anslag till nyanläggning
av ödebygdsvägar;
nr 27, av herr Hansson i Skegrie m.fl.,
om förbättring i landsbygdens postförbindelser;
nr
28, av herr Hagård, angående anordnande
av viss försöksorganisation
beträffande indrivningsväsendet i städer
med egna uppbördsverk;
nr 29, av herr Nilsson i Svalöv m. fl.,
angående beskattningen av omyndiga
hemmavarande barns förmögenhet;
Nr 1.
33
Tisdagen den 17 januari 1950.
nr 30, av herrar Utbult och Svensson
i Ljungskile, angående beskattningen av
vid försäljning av fartyg återvunna värdeminskningsavdrag,
m. m.;
nr 31, av herr Svensson i Ljungskile
in. fl., angående ordningen för fastställande
av existensminimum inom enskilda
kommuner;
nr 32, av herr Hedlund i Rådom m. fl.,
angående beskattningen av bensin och
brännoljor;
nr 33, av herr Gustafsson i Stockholm,
angående åtgärder mot skattefusk;
nr
34, av herr Andersson i Tungelsta
m. fl., angående översyn av bestämmelserna
om vägförening i 1939 års lag om
enskilda vägar;
nr 35, av fru Boman, angående grunderna
för allmänna barnbidrag för barn,
som intagits på nomadskolhem eller eljest
inackorderats för obligatorisk skolgång;
nr
36, av herrar Ahlsten och Antby,
om utredning av frågor i samband med
den statliga självrisken vid skador såväl
direkt som å tredje man;
nr 37, av herr Utbult m. fl., om översyn
av bestämmelserna för bemanningen
av mindre fartyg i kustfart och östersjöfart
in. m.;
nr 38, av herr Johansson i Torp m. fl.,
om inrättande av en biträdande överlantmätarbefattning
vid lantmäterikontoret
i Göteborg;
nr 39, av herr Hansson i Skediga
in. fl., om nedsättning av inträdesavgifterna
för nya telefonabonnemang; och
nr 40, av herrar Nilsson i Landskrona
och Olofsson, angående åtgärder för ett
bättre utnyttjande av det befintliga bostadsbeståndet.
Dessa motioner bordlädes.
Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 11.29 fm.
In fidem
Gunnar Britth.
3 — Andra kammarens protokoll 1950. Nr 1.