1948 FÖRSTA KAMMAREN Nr 1 (Riksdagens protokoll 1948:1)

RIKSDAGENS

PROTOKOLL

1948 FÖRSTA KAMMAREN Nr 1

INNEHÅLL.

Sid.

Lördagen den 10 januari.

Hälsningstal........................................... 3

Protokoll från justitiedepartementet ang. fullmaktsgranskning 3

Upprop ............................................... 5

Talmansval................. 5

Sekreterarval.......................................... 5

Måndagen den 12 januari.

Ang. antalet suppleanter i de ständiga utskotten........... 6

Gudstjänst i slottskapellet............................... 7

Riksdagens öppnande å rikssalen......................... 7

Tisdagen den 13 januari.

Val av kanslitillsättare.................................. 8

* » talmanskonferens................................ 8

» » kanslideputerade................................. 8

Riksdagsberättelsen..................................... 9

Kungl. skrivelse om förordnande av statsrådet Danielson att

utöva viss befattning med riksdagsärenden............... 9

Interpellation av herr Persson, Karl, om ersättning till jordbrukare
för skördeförluster............................ 9

Interpellation av herr Osvald om tryggande av jordbrukets
maskinbehov......................................... 19

(Forts.)

1 Första kammarens protokoll 19A8. Nr 1.

Nr 1.

Innehåll.

Sid.

Torsdagen den 15 januari.

Val av ledamöter i de ständiga utskotten................. 13

Svar på frågor av herr Sjödahl ang. höjning av de kommunala
ortsavdragen m. m............................... 15

Interpellation av herr von Heland ang. höjning av pensionsåldern
för statsanställda.............................. 17

Fredagen den 16 januari.

Val av suppleanter i de ständiga utskotten................ 19

Lördagen den 10 januari 1948.

Nr 1.

Sedan i kraft av § 49 regeringsformen och § 2 riksdagsordningen riksdagen
sammankommit till lagtima möte här i huvudstaden lördagen den 10 januari 1948,
sammanträdde riksdagens första kammare i den uti riksdagens hus för kammaren
anordnade samlingssal samma dag,

Lördag-en den 10 januari,

kl. 11 förmiddagen.

Herr NILSSON, JOHAN, framträdde
till talmansbordet och yttrade: Ärade ledamöter!
Återigen har jag att i egenskap
av kammarens ålderspresident hälsa
eder alla, såväl förutvarande som nytillkomna
ledamöter, vördsamt och hjärtligt
välkomna till nu börjande riksmöte.

Vi samlas måhända med något svikna
förhoppningar över att de efterverkningar,
som de förhärjande krigsåren
medfört, icke synas vara så lätta att
övervinna som man hoppats på. I det
praktiska verklighetsbetonade levande
livet lär oss erfarenheten, att om beräkningar
slå fel, så får man inte borise
ifrån nödvändigheten av förändringar
som leda till åsyftat gott resultat. Rikspolitiken
torde icke främjas på önskvärt
sätt, om vi inte kunna enas härom.
Kammaren har säkert framför sig problem
som äro synnerligen betydelsefulla
för land och folk. Låtom oss tro att gedigen
erfarenhet, kunnighet och framsynthet
skola få avgörande inflytande på
de beslut, som böra stadfästas med sikte,
icke blott på välfärd för oss själva,
utan även med upprätthållande av respekt
och aktning för vårt älskade fosterland.
Med denna förhoppning förklaras
detta sammanträde öppnat.

Sedan herr ordföranden därefter intagit
talmansplatsen, tillkännagav herr
ordföranden, att han på grund av bestämmelsen
i § 1 mom. 2 av kammarens
ordningsstadga anmodat kammarskrivaren
Eric Carlén att, till dess sekreterare
blivit utsedd, föra kammarens protokoll
ävensom att herr ordföranden för till -

fället anställt kanslibiträden till erforderligt
antal.

Upplästes och lades till handlingarna
följande från justitiedepartementet ankomna Protokoll,

hållet inför statsrådet
och chefen för justitiedepartementet
den 3 januari 1948.

I anledning av stadgandet i § 32 riksdagsordningen
hade statsrådet och chefen
för justitiedepartementet anmodat
tre bland de av riksdagen valde fullmäktige
i riksbanken och tre bland fullmäktige
i riksgäldskontoret att närvara
vid den granskning av riksdagsmannafullmakter
som skulle inför departementschefen
företagas innan årets lagtima
riksdag sammanträdde; och infunno
sig nu av fullmäktige i riksbanken
herrar Rooth, Rjörnsson och Hall samt
av fullmäktige i riksgäldskontoret herrar
örne, Lindqvist och Eriksson.

Till justitiedepartementet hade insänts
fullmakter dels för 18 personer,
som vid val i september 1947 för vissa
valkretsar utsetts till ledamöter av riksdagens
första kammare för en tid av
åtta år, räknade från och med den 1
januari 1948, dels ock för 4 personer,
vilka vid nya röstsammanräkningar blivit
utsedda såsom ledamöter av riksdagens
första kammare i stället för avgångna
ledamöter av samma kammare.

Vid granskning av fullmakterna framställdes
icke någon anmärkning mot desamma.

Nr 1.

Lördagen den 10 januari 1948.

Protokoll över granskningen jämte
förteckning å de granskade fullmakterna
skulle tillika med dessa överlämnas
till första kammaren.

I ämbetet:

Oskar Adelsohn.

Den åberopade förteckningen, som jämväl
upplästes, lydde sålunda:

Förteckning

å ledamöter av riksdagens första kammare
enligt fullmakter, granskade inför
chefen för justitiedepartementet den
3 januari 1948.

Stockholms län och Uppsala län.

1 Byråchefen Ragnar Lundqvist, Ro tebro.

Södermanlands län och Västmanlands
län.

2 Förre smeden Carl H. Dahlström,

Knäppinge, Sparreholm.

3 Professorn Hugo Osvald, Ultuna,

Uppsala.

4 Folkskolläraren David Norman, Fa gersta.

5 Folkskolinspektören Gustaf Fahlan der,

Eskilstuna.

6 Kaptenen Erik von Heland, Årham mar,

Stigtomta.

7 F. d. kontoristen Iwar Anderson,

Arboga.

8 överingenjören Folke Petrén, Väs terås.

9 Partisekreteraren Sven Andersson,

Stockholm.

10 Förre verkstadsarbetaren Gustaf

Widner, Kolsva.

Östergötlands län med Norrköpings
stad.

11 Nämndemannen Sven Peter Hol lertz,

Bråta, Ringarum.

12 Lantbrukaren Karl Ivar Nilzon,

Eriksberg, Ringarum.

Jönköpings län.

13 Direktören Hjalmar Weiland, Näs sjö.

Blekinge län och Kristianstads län.

14 Statsrådet Ernst Wigforss, Stock holm.

15 Möbelsnickaren Elof Hällgren, Häl levik.

16 Direktören Emil Petersson, Karls krona.

17 Lantbrukaren Gustaf Elofsson, Vä.

18 Redaktören Nils Elowsson, Kristi anstad.

19 F. d. landshövdingen Johan Nils son,

Kristianstad.

20 Fabrikören N. Ragnar Rosenberg,

Hässleholm.

21 Småbrukaren Karl Persson, Vinslöv.

22 överdirektören Hardy Göransson,

Stockholm.

Vidare upplästes och lades till handlingarna
två från justitiedepartementet
ankomna protokoll, så lydande:

Protokoll, hållet inför statsrådet
och chefen för justitiedepartementet
den 10 januari 1948.

Till justitiedepartementet hade dels
den 8 januari 1948 från länsstyrelsen i
Älvsborgs län dels ock den 9 januari 1948
från länsstyrelserna i Kalmar län och
Malmöhus län inkommit fullmakter för
respektive landstingsmannen Otto Niklasson
i Råda, kommunalborgmästaren
John Wiktor Jonsson i Nybro och rektorn
Hjalmar Nilsson i Alnarp, vilka vid
nya röstsammanräkningar blivit utsedda
såsom ledamöter av riksdagens första
kammare i stället för avgångna ledamöter
av samma kammare.

Vid granskning av fullmakterna, som
företogs inför chefen för justitiedepartementet
samt vidare av vederbörande
fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret,
framställdes mot fullmakterna
icke någon anmärkning.

Protokoll över vad sålunda förekommit
skulle jämte de granskade fullmakterna
överlämnas till första kammaren.

I ämbetet:
Oskar Adelsohn.

Protokoll, hållet inför statsrådet
och chefen för justitiedepartementet
den 10 januari 1948.

Till justitiedepartementet hade den
10 januari 1948 från länsstyrelsen i

Lördagen den 10 januari 1948.

Nr 1.

Värmlands län inkommit fullmakt för
sekreteraren Hulda FJood. Stockholm,
vilken vid ny röstsammanräkning blivit
utsedd såsom ledamot av riksdagens
första kammare i stället för avgången
ledamot av samma kammare.

Vid granskning av fullmakten, som
företogs inför chefen för justitiedepartementet
samt vidare av vederbörande
fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret,
framställdes mot fullmakten
icke någon anmärkning.

Protokoll över vad sålunda förekommit
skulle jämte den granskade fullmakten
överlämnas till första kammaren.

I ämbetet:

Oskar Adelsohn.

Enligt § 2 i ordningsstadgan för kammaren
anställdes nu upprop av kammarens
ledamöter, varvid såsom frånvarande
antecknades:

herr Ljungdahl,

» Ramberg.

Följande till kammaren inkomna ansökning
upplästes:

Riksdagens första kammare, Stockholm.

Undertecknad, som för närvarande på
Kungl. Maj:ts uppdrag deltager i Förenta
Nationernas handelskonferens i Havanna,
får härmed vördsamt anhålla att
tills vidare bliva befriad från deltagande
i riksdagsarbetet.

Havanna, Cuba, den 30 december
1947.

Vilmar Ljungdahl.

På gjord proposition bifölls ansökningen
för den tid, varunder herr Ljungdahl
av den f ansökningen omförmälda
anledningen vore förhindrad att deltaga
i riksdagsarbetet.

Vidare upplästes en till kammaren inkommen
ansökning, som jämte därvid
fogat läkarintyg var så lydande:

Riksdagens första kammare, Stockholm.

Med stöd av här närslutna läkarintyg
får jag vördsamt anhålla om tjänstledighet
från riksdagsarbetet från och med

den 10 januari 1948 till den 24 januari
1948.

Glava Glasbruk den 8 januari 1948.

Alb. Ramberg.

Ledamot av riksdagens första kammare.

Att riksdagsman Albert Ramberg,
Glava glasbruk, född den 21 januari 1885,
under tiden fr. o. m den 10 januari
1948 t. o. m. den 24 januari 1948 på
grund av hjärtsjukdom är otörmögen inställa
sig vid riksdagen intygas.

Glava den 8 januari 1948.

Henry Starrin,
leg. läkare.

Den begärda ledigheten beviljades.

Företogs val av talman; och utsågs
därtill:

herr Nilsson, Johan . . . med 139 röster.

Anställdes val av	förste vice talman;
och utsågs därtill:
herr Gränebo .....	. . . med 106 röster.
Företogs val av	andre vice talman;
och utsågs därtill:
herr Äkerbera''.....	... med 102 röster.

Herr TALMANNEN yttrade: De nu förrättade
valen ha resulterat i att såväl
talmannen som vice talmännen fått sina
mandat förnyade. Jag anhåller att å egna
och vice talmännens vägnar få framföra
ett vördsamt och hjärtligt tack för
detta förnyade förtroende.

På framställning av herr talmannen
beslöt kammaren att nu företaga val
av sekreterare.

Valet företogs, och befanns efter valförrättningens
slut hava blivit till sekreterare
utsedd:
kanslirådet G. H. Berg gren

................med 94 röster.

Kanslirådet Berggren fick nu företräda,
underrättades, att han blivit av

Nr 1.

Måndagen den 12 januari 1948.

kammaren vald till sekreterare, och
övertog protokollföringen.

Tn fidem
Erik Carlén.

Tillkännagavs, att Kungl. Maj:t låtit
genom offentligt anslag bjuda och kalla
riksdagens samtliga ledamöter att måndagen
den 12 innevarande månad kl. 11
förmiddagen infinna sig i slottskapellet
samt, efter förrättad gudstjänst, enligt
§ 34 riksdagsordningen begiva sig till
rikssalen för att där inhämta vad Kungl.
Maj :t hade att meddela riksdagen.

Herr talmannen meddelade, att till
kammarens förfogande överlämnats 75
inträdesbiljetter till rikssalen vid riksdagens
öppnande, och hemställde, att
fördelningen av dessa biljetter proportionellt
i föi hållande till ledamotsantalet
i varje valkrets finge ske genom
sekreteraren.

Denna hemställan bifölls.

Justerades ett protokollsutdrag för
denna dag.

Kammarens sammanträde avslutades
kl. 11.54 förmiddagen,

In fidem
G. H. Berggren.

Måndagen den 12 januari.

Kammaren sammanträdde kl. 10.30
förmiddagen.

Herr talmannen yttrade, att han efter
samråd med andra kammarens talman
finge föreslå, det första kammaren ville
besluta att vid sammanträde tisdagen
den 13 innevarande månad företaga följande
val, nämligen

dels av fyra ledamöter för att jämte
talmannen tillsätta kammarens kansli,
dels av fyra ledamöter för att deltaga
i talmansöverläggningarna,

dels ock av två ledamöter att hava
inseende över riksdagens kansli.

Detta förslag antogs.

Herr talmannen yttrade vidare, att
han, likaledes efter samråd med andra
kammarens talman, finge föreslå, det
första kammaren ville besluta att företaga
vid sammanträde, som komme att
hållas torsdagen den 15 i denna månad,
val av ledamöter och vid sammanträ -

de påföljande dag val av suppleanter i
de ständiga utskotten.

Vad herr talmannen sålunda föreslagit
bifölls.

Ordet lämnades härefter till herr
DOMÖ, som anförde: Herr talman! Jag
ber att få hemställa, att första kammaren
måtte besluta, att antalet suppleanter i
de ordinarie utskotten, förutom utrikesutskottet,
vad denna kammare beträffar
måtte bestämmas till: för konstitutionsutskottet
15, för statsutskottet 21, för
bevillningsutskottet 15, för bankoutskottet
10, för första lagutskottet 12, för
andra lagutskottet 13 och för jordbruksutskottet
11.

Denna hemställan bifölls.

På framställning av herr talmannen
beslöt kammaren nu, kl. 10.32 förmiddagen,
att ajournera sina förhandlingar
till kl. 10.45 lörmiddagen.

Måndagen den 12 januari 1948.

Nr 1.

Till ållydnad av Kungl. Maj:ts kallelse
avgingo herr talmannen och kammarens
ledamöter kl. 10.45 förmiddagen
till slottskapellet, där riksdagspredikan
hölls av kyrkoherden i Göteborgs Vasa
församling, e. o. hovpredikanten Gerhard
Rexius. Efter gudstjänstens slut begav
kammaren sig till rikssalen, i vilken
även andra kammaren infann sig.

Hans Maj :t. Konungen kom tillstädes
och öppnade riksdagen med det i protokollsbihanget
införda tal.

Herr TALMANNEN framträdde därpå
och yttrade: Allernådigste Konung, Eders
Maj:t! Vid varje riksdags början nödgas
man kasta en återblick på gånget år och
finner då måhända anledning till såväl
glädje som sorg. För Eders Maj:t och
hela den kungliga familjen har genom
vår svenska arvfurste H. K. H. Hertigen
av Västerbottens tragiska död åsamkats
en tung sorg som delas av Sveriges folk.
Jämväl vid förlusten av H. K. H. Hertigen
av Närke har allmänt uttryck av
sorg gjort sig gällande. Eders Maj :ts 40-årsjubileum som regent uppmärksammades
vida utöver landets gränser, lyckönskningar
och uttryck för beundran
och tacksamhet strömmade in i särskilt
hög grad från vårt eget lands medborgare.

År ha förflutit sedan sista världsfreden
kungjordes, men mycket tycks återstå
innan man kan tala om fredens välsignelse.
De som påtagit sig ansvaret för
cn betryggande nyordning arbeta ännu
på ett förberedande stadium. Resultatet
är ovisst. Vi kunna inte frigöra oss ifrån
bekymmer och oro. Kännbara verkningar
för vårt eget näringsliv, med följande
svårigheter som vi icke väntat i ekonomiskt
hänseende, medföra hårda påfrestningar.
Mången blickar hän mot
framtiden med missmod, men denna inställning
får inte bliva dominerande.
Vår ekonomiska styrka har överskattats,
felkalkyler bereda den enskilde och staten
bekymmer, men vi få därför inte
misströsta. Fosterlandets gamla goda anseende
måste upprätthållas och vila på

solid grund. Vårt försvar och vår självförsörjning
äro oumbärliga hörnstenar.
Vi måste sörja för dessas vidmakthållande,
och vi måste låta alla produktiva
krafter få arbeta i lugn och frihet. Om
så sker kan den ekonomiska jämvikten
få stöd och styrka för upprätthållande
av berättigade sociala och kulturella intressen.
Under förhoppning om att
Eders Maj:t skall få erfara lyckosam utveckling
för land och folk och att det
nu öppnade riksmötet skall fatta gagneliga
beslut samt med uppriktig välönskan
till Konung och konungahus framför
jag nu till Eders Maj :t första kammarens
undersåtliga vördnad, tillit och
trohet.

Sedan andra kammarens talman därefter
i denna kammares namn till Hans
Maj:t Konungen framfört andra kammarens
undersåtliga vördnad, fingo talmännen
vardera mottaga, av herr statsrådet
och chefen för finansdepartementet Wigforss
ett exemplar av Kungl. Maj :ts propositioner
nr 1, angående statsverkets
tillstånd och behov under budgetåret
1948/49; nr 2, angående utgifter å tillläggsstat
It till riksstaten för budgetåret
1947/48; nr 5, med förslag till förordning
om särskild automobilskatt, m. m.; nr 6,
med förslag till lag om ändrad lydelse av
16 § lagen den 11 juni 1943 (nr 346) angående
statsmonopol å tillverkning och
import av tobaksvaror; nr 7, med förslag
till förordning om ändrad lydelse av
2 § 1 mom. förordningen den 8 juni 1923
(nr 155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt
å spritdrycker samt om
fortsatt giltighet av förordningen, m. m.;
nr 8, med förslag till förordning angående
ändring i förordningen den 21 december
1945 (nr 823) om nöjesskatt; nr

9, med hemställan om bemyndigande
för Kungl. Maj:t att vidtaga åtgärder för
ökning av statsverkets andel i totalisator-,
tips- och lotterimedel; ävensom nr

10, med förslag till förordning angående
ändring i förordningen den 25 maj 1941
(nr 251) om varuskatt, m. in.; samt av
herr statsrådet och chefen för justitiedepartementet
Zetterberg ett exemplar

Nr 1.

Tisdagen den 13 januari 1948.

av Kungl. Maj:ts berättelse till 1948 års
lagtima riksdag om vad i rikets styrelse
sig tilldragit, varefter ceremonien å rikssalen
avslutades och första kammaren
enligt beslut, fattat före avtågandet från

samlingsrummet, åtskildes vid utgången
från rikssalen kl. 12.22 j>å dagen.

In fidem
G. H. Berggren.

Tisdagen den 13 januari.

Kammaren sammanträdde kl. 11 förmiddagen.

Herr statsrådet Vougt avlämnade
Kungl. Maj:ts propositioner:

nr 13, angående täckande av vissa medelsbrister,
redovisade såsom propriebalanser
i försvarets civilförvaltnings
räkenskaper;

nr 14, angående läckande av viss genom
valutakursförändring uppkommen
medelsbrist;

nr 15, angående livränta till N. O. H.
Blom; samt

nr 16, med förslag till förordning angående
ändring i förordningen om ersättning
i anledning av kroppsskada,
ådragen under hemvärnstjänstgöring.

Företogs val av fyra ledamöter för att
jämte talmannen tillsätta kammarens
kansli; och befunnos efter valförrättningens
slut därtill hava blivit utsedda:

herr Bergh ..........	. med	74 röster,
»	Björnsson ......	. . »	74	» ,
»	Elofsson, Gustaf,	. . »	74	» ,
»	Ström ..........	. . »	74	»

Herr statsrådet Zetterberg avlämnade dels

Kungl. Maj:ts propositioner:

nr 3, med förslag till förordning angående
ändrad lydelse av 7 § förordningen
den 15 juni 1934 (nr 265) om
statsbidrag till erkända arbetslöshetskassor; nr

11, med förslag till förordning angående
ändring i förordningen den 15

november 1912 (nr 298) om provianteringsfrilager,
m. m.;

nr 12, med förslag till förordning angående
de tider, då allmän fastighetstaxering
skall äga rum, m. m.;

nr 17, angående godkännande av protokoll
angående det svensk-isländska varuutbytet; nr

18, med förslag till förordning om
fortsatt giltighet av förordningen den
6 mars 1942 (nr 63) angående rätt för
Konungen att åsätta särskild tullavgift;
samt

nr 21, angående fortsatt statsgaranti
för exportkredit;

dels ock Kungl. Maj :ts skrivelse nr 4,
om förordnande av en statsrådsledamot
att utöva den befattning med riksdagsärenden,
som jämlikt § 46 riksdagsordningen
tillkommer en ledamot av statsrådet.

Anställdes val av fyra ledamöter för
att deltaga i talmansöverläggningarna;
och befunnos efter valförrättningens slut
därtill hava blivit utsedda:

herr	Björnsson.......	. med	65 röster,
»	Andersson, Elon,	. . »	64 » ,
»	Domö ..........	. . »	64 » ,
»	Tjällgren ......	. . »	64 » .

Företogs val av två ledamöter att hava
inseende över riksdagens kansli; och befunnos
efter valförrättningens slut därtill
hava blivit utsedda:

herr Wahlmark ...... med 62 röster,

» Velander ........ » 62 » .

Tisdagen den 13 januari 1948.

Nr 1.

Interpellation om ersättning till jordbrukare för skördefbrluster.

Föredrogs och lades till handlingarna
Kungl. Maj:ts nästlidna dag på rikssalen
överlämnade berättelse till 1948 års lagtima
riksdag om vad i rikets styrelse sig
tilldragit.

Föredrogos och bordlädes Kungl.
Maj :ts under gårdagen på rikssalen överlämnade
propositioner nr 1, 2 och 5—
10.

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
riksdagens år 1947 församlade
revisorers berättelse om verkställd
granskning av statsverkets jämte därtill
hörande fonders tillstånd, styrelse och
förvaltning för tiden 1 juli 1946—30 juni
1947.

Föredrogs och hänvisades till bankoutskottet
riksdagens år 1947 församlade
revisorers berättelse angående riksbanken.

Föredrogs och hänvisades till bankoutskottet
riksdagens år 1947 församlade
revisorers berättelse om verkställd
granskning av riksgäldskontorets tillstånd
och förvaltning för tiden 1 juli
1946—30 juni 1947 m. m.

Föredrogs och hänvisades till behandling
av lagutskott justitieombudsmannens
till innevarande riksdag avgivna
ämbetsberättelse.

Föredrogs och hänvisades till behandling
av lagutskott militieombudsmannens
vid innevarande riksmöte avgivna
ämbetsberättelse.

Föredrogos och bordlädes Kungl.
Maj:ts denna dag avlämnade propositioner
nr 3, 11—18 och 21.

Föredrogs och lades till handlingarna
Kungl. Maj :ts skrivelse nr 4, med tillkännagivande,
att Kungl. Maj:t förordnat
statsrådet Berndt Gunnar Emil Da -

nielson att under innevarande lagtima
riksdag utöva den befattning med riksdagsärenden,
som jämlikt § 46 riksdagsordningen
tillkommer en ledamot av
statsrådet;

och skulle underrättelse om denna
skrivelses innehåll genom utdrag av protokollet
meddelas vederbörande utskott
samt de ledamöter, som hava inseende
över riksdagens kansli.

Avgåvos och bordlädes nedannämnda
motioner:

nr 1, av herrar Nerman och Ström,
om ändrad lydelse av § 4 regeringsformen; nr

2, av herr Petersson, Emil, om
borttagande av skatten å sådan bensin,
som användes vid yrkesmässigt utövande
av fiske, m. m.;

nr 3, av herr Schlyter, om utredning
angående ändringar i gällande lagstiftning
om registrering av brott och förseelser; nr

4, av herr Näsgård och herr Andersson,
Jones Erik, om ändring av bestämmelserna
rörande folkjjensionsförmånerna
till på statens sinnessjukhus
intagna pensionsberättigade personer;

nr 5, av herrar Öhman och Norling,
om dyrtidstillägg å folkpensionsförmånerna; nr

6, av herr Isaksson m. fl., i anledning
av 1947 års riksdags beslut rörande
bestämmelsen i normalbrandordningarna
om avstånd mellan stack och
bvggnad; samt

nr 7, av herr Domö m. fl., om åtgärder
för avhjälpande av bristen på vissa
för jordbruksdriften nödvändiga maskiner
och redskap.

Interpellation om ersättning till jordbrukare
för skördeförluster.

Herr PERSSON, KARL, erhöll på begäran
ordet och anförde: Herr talman!
Skördeutfallet 1947 blev ju en besvikelse
för landet i dess helhet. Det blev mycket
varierande för olika landsdelar, och
för de enskilda jordbrukarna blev resultatet
ännu mera ojämnt.

Nr 1.

Tisdagen den 13 januari 1948.

Interpellation om tryggande av jordbrukets maskinbehov.

I de av torkan svårast drabbade delarna
av landet finnas enskilda jordbrukare,
som ha fått mindre än en tredjedel
av normal skörd. Visserligen skall ett
belopp av 75 miljoner kr. utgå som missväxtbidrag,
i form av pristillägg på
mjölk, och en del av detta eller 25 miljoner
kr. fördelas på de områden, som
blevo svårast drabbade av torkan, men
för de jordbrukare inom dessa områden,
som fått sin skörd nedsatt till hälften
eller därunder, har detta allt för liten
betydelse för att hjälpa dem över ens de
svåraste följderna av missväxten. Dessa
jordbrukare komma med all säkerhet att
få ekonomiska svårigheter för många år
framåt. Detta gäller i synnerhet sådana
jordbrukare som redan förut ha en svag
eller ansträngd ekonomi. Om svaga skördar
eller andra ogynnsamma ekonomiska
omständigheter inträffa under innevarande
år eller under de närmast därefter
följande åren, torde de allra svagast ställda
jordbrukarna aldrig kunna ekonomiskt
återhämta vad de förlorat på
grund av fjolårets missväxt.

Det blir ju även dessa jordbrukare,
som få bära den proportionellt största
delen av den självrisk på 100 miljoner
kr., för vilken täckning i jordbrukskalkylen
enligt tidigare överenskommelse
ej åstadkoms vid jordbruksuppgörelsen.
Det kan väl ej anses på något sätt orimligt,
om dessa jordbrukare kunde få tillgodogöra
sig någon liten del av denna
riskmarginal. Flertalet av dem skulle
säkert genom en sådan hjälp kunna bemästra
de svåraste ekonomiska problemen.
Det skulle därför vara rimligt och
rättvist, om de finge den del av skördeminskningen,
som ligger under halv
skörd, ersatt av statsmedel. Detta skulle
ge dem nya möjligheter och kanske framför
allt nytt hopp samt sporra dem till
n/a tåg för såväl sin egen som landets
försörjning. Det är ju även så, att inom
de av torkan drabbade områdena är det
de minst motståndskraftiga jordbruken
på de lättare och magrare jordarna som
lidit mest, vilket ligger i sakens natur.
Det är i regel även så, att dessa jordbruks
ägare redan förut ha en mycket
svag ekonomi.

Det kan kanske anses som mindre välbetänkt
att i dessa inflationstider yrka
på att statsmedel skall utanordnas till
nya ändamål, men dels bleve detta ett
engångsanslag, och dels äro ju de ekonomiskt
svagaste mest känsliga för prisförhöjningar.
T. o. m. de varor, som de
på grund av missväxten i större utsträckning
behöva köpa, t. ex. stråfoder, kraftfoder,
utsäde m. m., ha, åtminstone i någon
mån, blivit fördyrade av samma orsak.
För övrigt kan det väl knappast verka
inflationsdrivande att genom statsmedel
ersätta någon del av sådana ej självförvållade
förluster, som annars för den
enskilde jordbrukaren måste regleras genom
högre skuldsättning. För att dessa
medel skulle kunna fördelas åt dem, som
verkligen behöva desamma, är det olämpligt
att låta dem utgå som pristillägg på
produkter. De böra i stället utgå som
kontantbidrag i likhet med de bidrag,
som under tidigare år ha utgått som ersättning
för skador på skördar genom
översvämningar och liknande orsaker.

Med hänvisning till vad jag sålunda
anfört får jag anhålla om kammarens
tillstånd att till statsrådet och chefen för
jordbruksdepartementet få framställa
följande frågor:

Har statsrådet kännedom om att det i
vissa delar av landet finnes enskilda
jordbrukare som på grund av torkan
drabbats av skördeminskning till mer än
hälften under normal skörd?

Har statsrådet i så fall för avsikt att
vidtaga åtgärder för att på något sätt
med statsmedel lämna dessa jordbrukare
ekonomisk ersättning för de lidna skördeförlusterna? På

gjord proposition medgav kammaren,
att ifrågavarande spörsmål finge
framställas.

Interpellation om tryggande av jordbrukets
maskinbehov.

Ordet lämnades härefter på begäran till
herr OSVALD, som yttrade: Herr talman,
mina damer och herrar! Den på senare
år alltmera framträdande bristen på maskiner
och redskap för jordbruket utgör

Tisdagen den 13 januari 1948.

Nr 1.

Interpellation om tryggande av jordbrukets maskinbehov.

ett allvarligt hot mot vårt lands livsmedelsproduktion.
Hotet blir desto allvarligare,
som den alltjämt pågående minskningen
av arbetskraft inom jordbruket
gör att en ökad insats av maskiner, en
nymekanisering, är oundgängligen nödvändig,
om produktionen inom jordbruket
skall kunna upprätthållas.

Vilken uppfattning man än må hysa
om livsmedelsproduktionen i världen på
lång sikt och därav betingade framtida
möjligheter till import av livsmedel, torde
det stå klart, att de närmaste åren
komma att kännetecknas av en bristsituation,
och även om en import av livsmedel
i viss utsträckning kan bli möjlig
under den närmaste framtiden, synas
priserna på importerade livsmedel komma
att ligga väsentligt över de inhemska.
Både med hänsyn till försörjningen med
livsmedel och till den nu rådande valutasituationen
är det därför synnerligen
angeläget, att jordbrukets behov av maskiner
och redskap i full utsträckning
tillgodoses.

Större delen av jordbrukets maskinbehov
fvlles genom inhemsk tillverkning.
Bristen på järn har emellertid under senaste
tid haft till följd, att det redan
nu föreligger en stor brist, och denna kan
beräknas bli ännu större, om inte kraftiga
åtgärder snarast vidtagas.

Under krigets första år ransonerades
icke järnet till maskinindustrien. Men
år 1943 nödgades man vidtaga en viss
begränsning av tilldelningen. Flera omständigheter,
t. ex. en viss import av
järn, förekomsten av goda järnlager hos
flera tillverkare m. m., gjorde emellertid,
att begränsningen icke omedelbart tog
sig uttryck i minskning av produktionen
av jordbruksmaskiner.

På grund av bristen på arbetskraft vid
järnverken under år 1946 nedskärs tilldelningen
av järn till maskintillverkarna
mycket starkt, i vissa fall ned till 56 %
av 1930-talets genomsnittliga förbrukning.
Detta hade till följd, att maskinproduktionen
minskade mycket starkt
.särskilt under år 1947. I fråga om flera
maskintyper bar det icke varit möjligt
att upprätthålla produktionen i den omfattning,
som hade krävts för att jord -

bruket skulle kunna bedrivas med tillräcklig
effektivitet. Vid vårarbetena och
än mer under trädesbruket under år 1947
visade det sig, att tillförseln av harvar
och slitdetaljer till sådana var otillräcklig
och att inga som helst reserver funnos
tillgängliga. I fråga om hästhackor
var situationen i stort sett densamma.
På hösten visade det sig vara än sämre
ställt med traktorplogar och slitdelar till
alla slags plogar. Läget förvärrades nu av
den torra väderleken, som gjorde marken
synnerligen svårbearbetad, varigenom
maskiner och redskap utsattes för
stora påfrestningar.

Minimibehovet av valsjärn och plåt för
tillverkning av det normala behovet av
lantbruksmaskiner har beräknats till
37 000 ton per år. Tillgången var för år
4947 endast omkring 30 000 ton. För innevarande
år kan den enligt nu föreliggande
planering beräknas till högst
25 000 ton, eller omkring 70 % av det
normala minimibehovet. Bristen för 1948
uppgår till 12 000 ton. Lägges härtill 1947
års brist, utgör den nu föreliggande bristen
icke mindre än 19 000 ton.

Denna brist på järn för maskinindustrien
måste komma att medföra en nedbrytning
av jordbrukets maskinutrustning,
vilket kommer att ha en ödesdiger
inverkan på jordbrukets produktionsförmåga.

Jordbrukets maskinbehov kan emellertid
icke tillgodoses enbart genom inhemsk
tillverkning. Av vissa maskiner
är en import oundgängligen nödvändig.
Detta gäller främst traktorer. Man beräknar,
att det erfordras omkring 3 000
traktorer per år för att ersätta en normal
maskinavgång och att det dessutom
behövs 3 000 traktorer för nvmekanisering
till följd av avtappningen av folk
från jordbruket. Den bristande tillgången
på traktorer under senare år har
emellertid haft till följd att omkring
10 000 traktorer kunna anses vara praktiskt
taget utslitna; av dessa torde 4 000
behöva ersättas under detta år. Härav
följer, att det totala behovet av traktorer
för i år uppgår till omkring 10 000 st.
Under förutsättning att 2 500 traktorer
kunna tillverkas inom landet, skulle im -

Nr 1.

Tisdagen den 13 januari 1948.

Interpellation om tryggande av jordbrukets maskinbehov.

portbehovet vara 7 500 st. Härav måste
man skaffa 4 500 från Förenta staterna
och återstoden från England. För anskaffning
av det här angivna antalet
amerikanska traktorer jämte erforderliga
reservdelar torde erfordras ett dollarbelopp
motsvarande omkring 18 miljoner
kronor.

För traktorplogar kan på liknande sätt
årets behov beräknas till 12 000 st., varav
6 500 från Förenta staterna. Härför
torde krävas ett dollarbelopp motsvarande
5 miljoner kronor.

Av övriga arbetsmaskiner för traktordrift,
kultivatorer, skumplogar, slåttermaskiner,
bindare, skördetröskar och
sprutor, bör —■ under förutsättning att
materialfrågan för den svenska maskinindustrien
kan lösas —- importen kunna
begränsas till att motsvara ett belopp av
en miljon kronor.

För övriga maskiner, såsom maskiner
för provning och försök, dikesgrävningsmaskiner
m. m., samt för reservdelar till
redan i gång varande amerikanska maskiner
erfordras ett dollarbelopp motsvarande
i runt tal 10 miljoner kronor.

För att tillgodose det svenska jordbrukets
behov av maskiner från Förenta
staterna —■ under förutsättning att materialfrågan
för den svenska industrien
löses på ett tillfredsställande sätt — skulle
sålunda erfordras ett dollarbelopp på
i runt tal 34 miljoner kronor. Därutöver
behövas 15—20 miljoner kronor för inköp
av traktorer m. m. i Storbritannien.
Därjämte erfordras ett mindre belopp
för att tillgodose trädgårdsbrukets behov.

Såsom av det nu anförda framgår krävas
snabba och effektiva åtgärder både
för att tillgodose den svenska maskinindustriens
järnbehov och för att få till
stånd en import av vissa maskiner från
utlandet.

Då det inte bara för jordbruket utan
för hela folkhushållet är av vikt att få
klarhet i om åtgärder vidtagits eller planerats
för att tillgodose jordbrukets maskinbehov,
får jag med hänvisning till
det ovan anförda anhålla om första kammarens
tillstånd att till herr statsrådet
och chefen för folkhushållningsdepartementet
få rikta följande interpellation:

Är herr statsrådet i tillfälle att lämna
en redogörelse för vilka åtgärder som
vidtagits eller kunna emotses för att
trygga jordbrukets behov av maskiner
och redskap?

Det sålunda begärda tillståndet lämnades
av kammaren.

På framställning av herr talmannen
beslöts att Kungl. Maj :ts propositioner
nr 1, 2 och 5—10 skulle sättas sist på
föredragningslistan för kammarens nästa
sammanträde.

Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 11.44 förmiddagen.

In fidem
G. H. Berggren.

Torsdagen den 15 januari 1948.

Nr 1.

Torsdagen den 15 januari.

Kammaren sammanträdde kl. 11 förmiddagen.

Herr statsrådet Wigforss avlämnade
Kungl. Maj:ts proposition nr 24, med
förslag till kungörelse om ändrad lydelse
av 2 § avlöningsreglementet den 15 juli
1944 (nr 546) för personal i det allmänna
civilförsvaret.

Herr TALMANNEN yttrade: Innan de
nu förestående valen företagas, ber jag att
för kammaren få uppläsa 1 § i Kungl.
Maj ds stadga om val till riksdagens utskott
den 26 maj 1909:

»Val av ledamöter i utskott skall förrättas
med valsedlar, å vilka före namnen
utsatts partibeteckning (partinamn eller
annan beteckning i ord för viss grupp av
riksdagsmän eller för viss meningsriktning),
men vilka i övrigt äro omärkta.

Namnen skola å valsedeln uppföras i
en följd, det ena under det andra.

Valsedlarna skola för att bliva gällande
vara enkla, slutna, hoprullade och fria
från överstrykningar. Sedel må ej upptaga
flera men väl färre namn än det
antal personer valet avser. Där något
namn å sedeln är tvetydigt, gäller den
dock för övriga namn.»

Företogs val av åtta ledamöter i utrikesutskottet.
Därvid avlämnades 102
godkända valsedlar, alla med partibeteckning
»Den gemensamma listan» och
upptagande namnen på följande personer
i denna ordning:

herr Sandler,

» Åkerberg,

» Björnsson,

» Domö,

» Gränebo,

» Lindström,

» Andersson, Elon,

» Anderson, Axel Ivar.

Dessa personer hade alltså utsetts till
ledamöter i utskottet.

På framställning av herr talmannen
beslöts att riksdagens kanslideputerade
skulle genom utdrag av protokollet underrättas
om kammarens val av ledamöter
och suppleanter i utrikesutskottet
samt anmodas låta uppsätta och till kamrarna
ingiva förslag till den skrivelse i
ämnet, som borde till Konungen avlåtas.

Anställdes val av tio ledamöter i konstitutionsutskottet.
Därvid avlämnades
93 godkända valsedlar, alla med partibeteckning
»Den gemensamma listan»
och upptagande namnen på följande
personer i denna ordning:
herr Karlsson, Gottfrid,

» Ström,

» Johanson, Karl August,

» Herlitz,

» Andersson, Jones Erik,

» Elmgren,

» Björck,

» Mattsson,

» Lindén,

» Gustavson.

Dessa personer hade alltså utsetts till
ledamöter i utskottet.

Företogs val av tolv ledamöter i statsutskottet.
Därvid avlämnades 92 godkända
valsedlar, alla med partibeteckning
»Den gemensamma listan» och upptagande
namnen på följande personer i denna
ordning:

herr Olsson, Oscar,

» Pauli,

» Lindström,

» Johansson, Johan Bernhard,

» Gränebo,

» Larsson,

» Bergvall,

» Andersson, Karl,

Nr 1.

Torsdagen den 15 januari 1948.

Ang. höjning av de kommunala ortsavdragen

herr Karlsson, Gustaf,

» Andrén,

» Mannerskantz,

» Heiding.

Dessa personer hade alltså utsetts till
ledamöter i utskottet.

Anställdes val av tio ledamöter i bevillningsutskottet.
Därvid avlämnades 74
godkända valsedlar, alla med partibeteckning
»Den gemensamma listan» och
upptagande namnen på följande personer
i denna ordning:
herr Wahlmark,

» Sjödahl,

» Ekman,

» Velander,

» Elofsson, Gustaf,

» Ericson, Frans,

» Andersson, Elon,

» Björnsson,

» Heiiman,

» Wehtje.

Dessa personer hade alltså utsetts till
ledamöter i utskottet.

Företogs val av åtta ledamöter i bankoutskottet.
Därvid avlämnades 70 godkända
valsedlar, alla med partibeteckning
»Den gemensamma listan» och upptagande
namnen på följande personer i
denna ordning:
herr Åkerberg,

» Sundvik,

» Leander,

» Lundqvist,

» Ljungdahl,

» Edin,

» Petersson,

» Fahlander.

Dessa personer hade alltså utsetts till
ledamöter i utskottet.

Anställdes val av åtta ledamöter i första
lagutskottet. Därvid avlämnades 75
godkända valsedlar, alla med partibeteckning
»Den gemensamma listan» och
upptagande namnen på följande personer
i denna ordning:
herr Schlyter,

» Branting,

m. m.

herr Ahlkvist,

» Ewerlöf,

» Lodenius,

» Kriigel,

» Lindblom,

» Ekströmer.

Dessa personer hade alltså utsetts till
ledamöter i utskottet.

Företogs val av åtta ledamöter i andra
lagutskottet. Därvid avlämnades 70 godkända
valsedlar, alla med partibeteckning
»Den gemensamma listan» och upptagande
namnen på följande personer i
denna ordning:
herr Norman,

» Forslund,

» Hage,

» Wistrand,

» Löfvander,

» Sten,

» Holmbäck,

» Björkman.

Dessa personer hade alltså utsetts till
ledamöter i utskottet.

Anställdes val av åtta ledamöter i jordbruksutskottet.
Därvid avlämnades 60
godkända valsedlar, alla med partibeteckning
»Den gemensamma listan» och
upptagande namnen på följande personer
i denna ordning:

herr Eriksson, Carl Edmund,

» Andersson, Alfred,

» Anderberg,

» Sundberg, Carl,

» Tjällgren,

» Olsson, Nils,

» Näslund,

» Nilsson, Hjalmar.

Dessa personer hade alltså utsetts till
ledamöter i utskottet.

Ang. höjning av de kommunala ortsavdragen
m. m.

Jämlikt § 20 av kammarens ordningsstadga
hade herr Sjödahl till herr statsrådet
och chefen för finansdepartementet
framställt följande frågor:

Torsdagen den 15 januari 1948.

Nr 1.

Ang. höjning av de kommunala ortsavdragen m. m.

»Kan det förväntas att Kungl. Maj:t
inom den närmaste tiden vidtager åtgärder
för höjande av de kommunala
ortsavdragen?

Har Kungl. Maj :t prövat möjligheten
att, oberoende av frågan om de kommunala
ortsavdragens höjande, befria
dem, vilkas hela eller väsentliga inkomst
utgöres av folkpension, från
kommunalskatt å pensionsbeloppet?»

Herr statsrådet och chefen för finansdepartementet
WIGFORSS, som tillkännagivit,
att han hade för avsikt att vid
detta sammanträde besvara nämnda frågor,
erhöll ordet och anförde: Herr talman!
Herr Sjödahl har till mig framställt
följande frågor:

1) Kan det förväntas att Kungl. Maj:t
inom den närmaste tiden vidtager åtgärder
för höjande av de kommunala ortsavdragen? 2)

Har Kungl. Maj:t prövat möjligheten
att, oberoende av frågan om de kommunala
ortsavdragens höjande, befria
dem, vilkas hela eller väsentliga inkomst
utgöres av folkpension, från kommunalskatt
å pensionsbeloppet?

Yad först angår frågan om ändring av
de kommunala ortsavdragen vill jag erinra
om att denna fråga icke kan tagas
upp till slutlig prövning utan ett förnyat,
tidskrävande utredningsarbete. Det är
min avsikt att inom den närmaste tiden
föranstalta om igångsättande av detta arbete,
men något förslag till den nu sittande
riksdagen kan inte väntas.

Vad så angår frågan om folkpensionärerna
vill jag nämna, att denna fråga
sedan någon tid tillbaka är föremål för
prövning inom finansdepartementet. Saken
har därvid närmast tagits upp från
den utgångspunkten, att det gällde att
åstadkomma ett provisorium i avbidan
på en reform av de kommunala ortsavdragen.
Frågan är ganska invecklad. Särskilt
gäller detta spörsmålet hur gränsen
skall dragas mellan sådana skattskyldiga,
som böra komma i åtnjutande av skattebefrielse,
och övriga skattskyldiga. Enligt
min mening är det emellertid angeläget
att frågan snart löses. Det är där -

för min avsikt att söka framlägga ett
förslag i ämnet redan till denna riksdag.

Herr SJÖDAHL: Herr talman! Jag ber
att till finansministern få framföra mitt
tack för det snabba svaret, som desslikes
ur mina synpunkter är fullt tillfredsställande.

När jag riktade dessa frågor till finansministern,
var jag fullt på det klara
med att höjandet av de kommunala ortsavdragen
är en rätt invecklad fråga, och
jag åsyftade därför närmast att få ett
eventuellt uttalande om att utredning i
denna fråga skulle sättas i gång. Jag är
tacksam för att svaret har blivit sådant
det blivit.

Vad beträffar den andra frågan är jag
glad över att denna sak tydligen redan
har varit under prövning inom finansdepartementet,
och jag måste säga, att
särskilt för de folkpensionärer, som helt
eller väsentligen ha folkpensionerna att
räkna med för sin utkomst, är finansministerns
uttalande om att det är angeläget
att denna fråga bringas till sin
lösning vid denna riksdag synnerligen
tillfredställande.

Föredrogs och hänvisades till behandling
av lagutskott Kungl. Maj :ts proposition
nr 3, med förslag till förordning
angående ändrad lydelse av 7 § förordningen
den 15 juni 1934 (nr 265) om
statsbidrag till erkända arbetslöshetskassor.

Föredrogos och hänvisades till bevillningsutskottet
Kungl. Maj :ts propositioner: nr

11, med förslag till förordning
angående ändring i förordningen den
15 november 1912 (nr 298) om provianteringsfrilager,
m. in.; och

nr 12, med förslag till förordning angående
de tider, då allmän fastighetstaxering
skall äga rum, m. in.

Föredrogos och hänvisades till statsutskottet
Kungl. Maj:ts propositioner:

Nr 1.

Torsdagen den 15 januari 1948.

nr 13, angående täckande av vissa
medelsbrister, redovisade såsom propriebalanser
i försvarets civilförvaltnings
räkenskaper; och

nr 14, angående täckande av viss genom
valutakursförändring uppkommen
medelsbrist.

Föredrogs och hänvisades till bankoutskottet
Kungl. Maj ds proposition nr
15, angående livränta till N. O. H.
Blom.

Föredrogs och hänvisades till behandling
av lagutskott Kungl. Maj ds proposition
nr 16, med förslag till förordning
angående ändring i förordningen om ersättning
i anledning av kroppsskada,
ådragen under hemvärnstjänstgöring.

Föredrogs och hänvisades till utrikesutskottet
Kungl. Maj ds proposition nr
17, angående godkännande av protokoll
angående det svensk-isländska varuutbytet.

Föredrogs och hänvisades till bevillningsutskottet
Kungl. Maj ds proposition
nr 18, med förslag till förordning om
fortsatt giltighet av förordningen den 6
mars 1942 (nr 63) angående rätt för
Konungen att åsätta särskild tullavgift.

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
Kungl. Maj ds proposition nr
21, angående fortsatt statsgaranti för exportkredit.

Föredrogs och hänvisades till konstitutionsutskottet
den av herrar Nerman
och Ström väckta motionen, nr 1, om
ändrad lydelse av § 4 regeringsformen.

Föredrogs och hänvisades till bevillningsutskottet
den av herr Petersson,
Emil, väckta motionen, nr 2, om borttagande
av skatten å sådan bensin, som
användes vid yrkesmässigt utövande av
fiske, m. m.

Föredrogos och hänvisades till behandling
av lagutskott nedannämnda
motioner:

nr 3, av herr Schlyter, om utredning
angående ändringar i gällande lagstiftning
om registrering av brott och förseelser; nr

4, av herr Näsgård och herr Andersson,
Jones Erik, om ändring av bestämmelserna
rörande folkpensionsförmånerna
till på statens sinnessjukhus
intagna pensionsberättigade personer;

nr 5, av herrar Öhman och Norling,
om dyrtidstillägg å folkpensionsförmånerna;
samt

nr 6, av herr Isaksson m. fl., i anledning
av 1947 års riksdags beslut rörande
bestämmelsen i normalbrandordningarna
om avstånd mellan stack och
byggnad.

Föredrogs och hänvisades till jordbruksutskottet
den av herr Domö in. fl.
väckta motionen, nr 7, om åtgärder för
avhjälpande av bristen på vissa för
jordbruksdriften nödvändiga maskiner
och redskap.

Föredrogs och bordlädes Kungl.
Maj ds denna dag avlämnade proposition
nr 24.

Avgåvos och bordlädes nedannämnda
motioner:

nr 8, av herr Holmbäck, med förslag
till lag om förvärvande av svenskt medborgarskap
i vissa fall;

nr 9, av herr Andrén m. fl., om införande
av beslutande folkomröstning i
viktigare statliga anglägenheter och i
viktigare kommunala frågor av allmänt
intresse;

nr 10, av herr Domö m. fl., om beskärning
och förbilligande av det statliga
kommittéväsendet;

nr 11, av herr Persson, Einar, m. fl.,
om anläggande av en mellanriksjärnväg
Trysil—Stöa—Dalarna;

nr 12, av herr Bergvall m. fl., i anledning
av Kungl. Maj ds proposition med
förslag till förordning om särskild automobilskatt,
m. m.;

Torsdagen den 15 januari 1948.

Nr 1.

Interpellation ang. höjning av pensionsåldern för statsanställda.

nr 13, av herr Näsgärd in. fl., angående
tullfri införsel till riket av maskiner
och redskap för jordbrukets behov;

nr 14, av herr Flowsson, Nils, angående
förre skräddaren L. A. Lundbergs
tjänstårsberäkning för pension;

nr 15, av herr Karlsson, Gustaf, in. fl.,
angående restitution av bensinskatt till
utövare av fiskerinäringen;

nr 16, av herr Arrhén, om anslag till
stationerande av bevakningsfartyg för
sillfisket vid Island;

nr 17, av herr Johanson, Karl August,
in. fl., om ändrad ordning för fastställande
av fyraårsplaner för bygdevägar
och ödebygdsvägar;

nr 18, av herr Fahlander, om förenklade
bestämmelser för val av ordinarie
lärare i folkskolan;

nr 19, av herr Heuman, om utredning
rörande trafiksäkerheten vid korsningar
mellan järnväg och väg; samt

nr 20, av herr Fahlander, angående
omtryckning av samtliga gällande författningar.

Interpellation ang. höjning av pensionsåldern
för statsanställda.

Herr VON HELAND erhöll på begäran
ordet och yttrade: Herr talman! Frågan
om en höjning av pensionsåldern för
de i statens tjänst anställda har under
de senare åren vid ett flertal tillfällen
motionsledes bragts under riksdagens
prövning. Sålunda begärdes vid 1940 års
riksdag i då väckta motioner en utredning
i detta ämne. Resultatet blev, att
riksdagen beslöt uttala sig för en vidgad
tillämpning av bestämmelserna om anstånd
med avsked ur tjänst. 1941 års
höstriksdag beslöt sedermera, att tjänsteman,
som var fullt arbetsduglig, skulle
kunna få anstånd med avsked intill ett
år efter pensionsålderns inträde. Därutöver
kunde Kungl. Maj:t medgiva kvarstående
i tjänst ytterligare högst två år,
om särskilda skäl motivera detta. Beträffande
arbetare i statens tjänst kunde
anstånd med entledigande beviljas intill
två år eller den längre tid som Kungl.
Maj:t bestämmer.

första kammarens protokoll 1948. Nr 1.

Även vid 1943, 1944 och 1945 års riksdagar
väcktes motioner med krav om eu
allmän höjning av pensionsåldern. Samtliga
dessa motioner avslogos av riksdagen
under motivering, att denna fråga
inte borde upptagas till behandling, förrän
förhållandena på arbetsmarknaden
kunde överblickas bättre.

Därefter upptogo 1946 års statsrevisorer
spörsmålet om ett bättre utnyttjande
av den äldre arbetskraften inom statsförvaltningen.
Revisorerna, som gjort en
undersökning i vilken mån bestämmelserna
om anstånd med avsked begagnats,
framhöllo att detta skett i ganska
ringa omfattning. Av den personal som
under krisåren nått pensionsåldern hade
i genomsnitt taget endast 10 procent
medgivits anstånd. Förhållandena varierade
emellertid starkt inom olika grenar
av den statliga verksamheten. Inom undervisningsväsendet
hade sålunda anstånd
med avsked beviljats i förhållandevis
stor omfattning, medan sådant
medgivande lämnats i långt obetydligare
utsträckning inom de affärsdrivande
verken. Med anledning av denna undersökning
föreslogo statsrevisorerna, att
bestämmelserna om anstånd med avsked
ur tjänst borde komma till största möjliga
användning.

Statsrevisorerna framhöllo emellertid,
att situationen på arbetsmarknaden var
sådan, att även andra medel måste tillgripas
för att avhjälpa bristen på arbetskraft.
Revisorerna ansågo att hinder
inte längre borde möta att ånyo pröva
frågan om en höjning av pensionsåldern
för såväl tjänstemän som arbetare i statens
tjänst. Och revisorerna uttalade sig
för att en höjning av pensionsåldern
borde genomföras för de arbetare och
tjänstemän, för vilka pensionsåldern inträder
redan vid 60 år. Till sist framhöllo
statsrevisorerna att eu ntredning
av hithörande spörsmål med det snaraste
borde igångsättas.

Statsutskottet uttalade, om än i tveksamma
ordalag, sin anslutning till statsrevisorernas
förslag. Utskottet hemställde
sålunda, att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t måtte anhålla, att Kungl.
Maj:t ville föranstalta om utredning av

Nr 1.

Torsdagen den 15 januari 1948.

Interpellation ang. höjning av pensionsåldern för statsanställda.

en liöjning av pensionsåldern, vilket
också blev riksdagens beslut.

Någon sådan utredning har emellertid
ännu icke tillsatts. På grund härav vill
jag anhålla om första kammarens tillstånd
att till statsrådet och chefen för
finansdepartementet framställa följande
frågor:

Ämnar herr statsrådet låta föranstalta
om tillsättande av den utredning om höjning
av pensionsåldern för tjänstemän
och arbetare i statens tjänst, vilken föregående
års riksdag begärde?

Om så icke skulle vara fallet, vill herr
statsrådet ange skälen härför?

På gjord proposition medgav kammaren,
att ifrågavarande spörsmål finge
framställas.

Upplästes och lades till handlingarna
följande till kammaren inkomna

Protokoll hållet vid sammanträde
med herr talmannen i riksdagens
första kammare och de kammarens
ledamöter, som blivit utsedda att
jämte herr talmannen tillsätta kammarens
kanslipersonal, den 13 januari
1948.

Till en början beslöto herrar deputerade,
att kanslitjänstemännen skulle utgöras
av en notarie, tre förste stenografer,
tio stenografer, en förste kanslist,
en kanslist tillika registrator och fyra
kanslister.

Herrar deputerade antogo till

notarie (stomnotarie)

Wistrand, L., byråchef i kontrollstyrelsen; förste

stenografer:

Elfner, E.,

Lundman, A., och
Stäckig, S., redaktör;

stenografer:

Torbiörn, G.,

Hedelius, E., kammarrättsråd,

Ekman, E. L., redaktör,

Julin, G., redaktör,

Eriksson, A., fil. kand.,

Skarvall, K.-E., amanuens vid Stockholms
rådhusrätt,

Grass, N., jur. kand.,

Lagerström, L., sekreterare,

Berggren, E., jur. kand., och
Nilsson, O., teknolog;

förste kanslist:

Carlén, E., kammarskrivare i tullverket;

kanslist tillika registrator:

Vide, T., samt

kanslister:

von Krusenstjerna, G., t. f. andre kanslisekreterare
i ecklesiastikdepartementet,

Stcnwall, W., postkontrollör,

Löfblad, Margit, fröken, och
Elfner, T., jur. stud.

Det skulle antecknas, att Carlén och
Vide redan den 8, Löfblad den 9 samt
Wistrand, Elfner, Skarvall och von Krusenstjerna
den 10 innevarande januari
på särskild anmodan inträtt i tjänstgöring
hos kammaren.

Det skulle åligga den sålunda antagna
personalen att vid behov och i den mån
så ske kunde utföra jämväl annan
tjänstgöring hos riksdagen.

Herrar deputerade biföllo en av stenografen
E. Berggren gjord ansökning
om tjänstledighet tills vidare för tjänstgöring
å annan ort samt antogo till vikarie
för Berggren under ifrågavarande
tid fil. stud. G. Ohlin.

År och dag som ovan.

In fideni
G. II. Berggren.

På framställning av herr talmannen
beslöts att Kungl. Maj :ts propositioner
nr 1, 2 och 5—10 skulle sättas sist på
föredragningslistan för morgondagens
sammanträde.

Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 12.11 på dagen.

In fideni
G. H. Berggren.

Fredagen den 16 januari 1948.

Nr 1.

Fredagen den 16 januari.

Kammaren sammanträdde kl. 11 förmiddagen.

Justerades protokollen för den 10, 12
och 13 innevarande månad.

Företogs val av åtta suppleanter i utrikesutskottet.
Därvid avlämnades 81
godkända valsedlar, alla med partibeteckning
»Den gemensamma listan» och
upptagande namnen på följande personer
i denna ordning:
herr Pauli,

» Ekman,

» Strand,

» Wistrand,

» von Heland,

» Andersson, Sven,

» Bergvall,

» Nordenson.

Dessa personer hade alltså utsetts till
suppleanter i utskottet.

Anställdes val av femton suppleanter
i konstitutionsutskottet. Därvid avlämnades
65 godkända valsedlar, alla med
partibeteckning »Den gemensamma listan»
och upptagande namnen på föl jande

personer i denna ordning:
herr Hällgren,

» Sandberg,

» Söderdahl,

» Arrhén,

» Nilsson, Bror,

» Nilsson, Ernst Hjalmar,

» Englund,

» Thun,

» Sjö,

» Bergh,

» Damström,

» Wahlund,

» Lötliner,

» Lundgren,

» Holmbäck.

Dessa personer hade alltså utsetts till
suppleanter i utskottet.

Företogs val av tjuguen suppleanter i
statsutskottet. Därvid avlämnades 67
godkända valsedlar, alla med partibeteckning
»Den gemensamma listan» och
upptagande namnen på följande personer
i denna ordning:
herr Boman,

» Anderson, Gustaf Iwar,

» Gillström,
fröken Andersson,
herr von Heland,

» Berling,

» Sundelin,

» Ericson, Johan Eric,

» Näsström,

» Sundberg, Carl,

» Rosenberg,

» Andersson, Gustav Emil,

» Hesselbom,

» Olsson, Karl Johan,
fröken Osvald,
herr Lundqvist,

» Persson, Ivar,

» Bergh,
fru Svenson,
herr Lundgren,

» Ohlon.

Dessa personer hade alltså utsetts till
suppleanter i utskottet.

Anställdes val av femton suppleanter
i bevillningsutskottet. Därvid avlämnades
58 godkända valsedlar, alla med partibeteckning
»Den gemensamma listan»
och upptagande namnen på följande
personer i denna ordning:
herr Franzon,

» Ramberg,

» Rosander,

» Anderson, Axel Ivar,

» Näsgård,

» Widner,

Nr 1.

Fredagen den 16 januari 1948.

herr Englund,

» Eriksson, Einar,

» Sjö,

» Nordenson,

» Andersson, Sven,

» Niklasson,

» Ericson, Carl Eric,

» Isaksson,

» Petrén.

Dessa personer hade alltså utsetts till
suppleanter i utskottet.

Företogs val av tio suppleanter i bankoutskottet.
Därvid avlämnades 57 godkända
valsedlar, alla med partibeteckning
»Den gemensamma listan» och upptagande
namnen på följande personer
i denna ordning:

herr Andersson, Birger,

» Grym,

» Persson, Einar,

» Nordenson,

» Näsgård,

» Johannesson,

» Annér,

» Lindgren,

» Persson, Karl,

» Wehtje.

Dessa personer hade alltså utsetts till
suppleanter i utskottet.

Anställdes val av tolv suppleanter i
första lagutskottet. Därvid avlämnades
57 godkända valsedlar, alla med partibeteckning
»Den gemensamma listan»
och upptagande namnen på följande
personer i denna ordning:
herr Olofsson,
fru Sjöström-Bengtsson,

» Lindström
herr Löthner,
fru Svenson,
herr Lindgren,

» Göransson,

» Jonsson, John Wiktor,

» Weiland,

» Arrhén,

» Herlitz,

» Nilzon, Ivar.

Dessa personer hade alltså utsetts till
suppleanter i utskottet.

Företogs val av tretton suppleanter i
andra lagutskottet. Därvid avlämnades
54 godkända valsedlar, alla med partibeteckning
»Den gemensamma listan»
och upptagande namnen på följande
personer i denna ordning:
herr Strand,

» Elowsson, Nils,

» Söderkvist,
fröken Andersson,
herr Hallagård,

» Uhlén,

» Osvald,

» Nerman,

» Åman,

» Ericsson, Carl Eric,
fru Flood,
herr Wahlund,

» Hollertz.

Dessa personer hade alltså utsetts till
suppleanter i utskottet.

Anställdes val av elva suppleanter i
jordbruksutskottet. Därvid avlämnades
50 godkända valsedlar, alla med partibeteckning
»Den gemensamma listan»
och upptagande namnen på följande
personer i denna ordning:
herr Dahlström,

» Svedberg,

» Jonsson, Jon,

» Isaksson,

» Nilsson, Bror,

» Johansson, Henry,

» Björck,

» Sundberg, Hugo,

» Andersson, Lars,

» Hollertz,

» Osvald.

Dessa personer hade alltså utsetts till
suppleanter i utskottet.

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
Kungl. Maj :ts proposition nr
24, med förslag till kungörelse om ändrad
lydelse av 2 § avlöningsreglementet
den 15 juli 1944 (nr 546) för personal
i det allmänna civilförsvaret.

Föredrogos och hänvisades till konstitutionsutskottet
nedannämnda motioner:

Fredagen den IG januari 1948.

Nr 1.

nr 8, av herr Holmbäck, med förslag
till lag om förvärvande av svenskt medborgarskap
i vissa fall; och

nr 9, av herr Andrén in. fl., om införande
av beslutande folkomröstning
i viktigare statliga angelägenheter och
i viktigare kommunala frågor av allmänt
intresse.

Föredrogos och hänvisades till statsutskottet
nedannämnda motioner:

nr 10, av herr Domö m. fl., om beskärning
och förbilligande av det statliga
kommittéväsendet; samt

nr 11, av herr Persson, Einar, m. fl.,
om anläggande av en mellanriksjärnväg
Trysil—Stöa—Dalarna.

Föredrogos och hänvisades till bevillningsutskottet
nedannämnda motioner: nr

12, av herr Bergvall m. fl., i anledning
av Kungl. Maj :ts proposition
med förslag till förordning om särskild
automobilskatt, m. in.; och

nr 13, av herr Näsgård in. fl., angående
tullfri införsel till riket av maskiner
och redskap för jordbrukets behov.

Föredrogs och hänvisades till bankoutskottet
den av herr Elowsson, Nils,
väckta motionen, nr 14, angående förre
skräddaren L. A. Lundbergs tjänstårsberäkning
för pension.

Föredrogos och hänvisades till jordbruksutskottet
nedannämnda motioner:

nr 15, av herr Karlsson, Gustaf, in. fl.,
angående restitution av bensinskatt till
utövare av fiskerinäringen;

nr 16, av herr Arrhén, om anslag till
stationerande av bevakningsfartyg för
sillfisket vid Island; samt

nr 17, av herr Johanson, Karl August,
in. fl., om ändrad ordning för faststäl -

lande av fyraårsplaner för bygdevägar
och ödebygdsvägar.

Föredrogos och hänvisades till ett tillfälligt
utskott nedannämnda motioner:

nr 18, av herr Fahlander, om förenklade
bestämmelser för val av ordinarie
lärare i folkskolan;

nr 19, av herr Heiiman, om utredning
rörande trafiksäkerheten vid korsningar
mellan järnväg och väg; samt

nr 20, av herr Fahlander, angående
omtryckning av samtliga gällande författningar.

Avgåvos och bordlädes nedannämnda
motioner:

nr 21, av herr Mattsson m. fl., om anslag
till broförbindelse från öarna Orust
och Tjörn till fastlandet;

nr 22, av herr Näsström m. fl., om
ökat anslag till bidrag till anläggningar
för vattenförsörjning och avlopp;

nr 23, av herr Arrhén m. fl., om löneförbättring
för lärare vid provårsläroverk; nr

24, av herr Persson, Ivar, m. fl.,
om rätt för skattskyldig att vid taxering
åtnjuta avdrag även i annan kommun
än hemortskommunen;

nr 25, av herr Hesselbom m. fl., om
snar översyn av gällande bestämmelser
angående bostadsgruppering för folkpensionärerna; nr

2G, av herr Olofsson m. fl., om
nedsättning av priset för tur- och returbiljetter
vid resor på långa avstånd
å statens järnvägar; samt

nr 27, av herr Andersson, Lars, m. fl.,
om bättre tillgodoseende av landsbygdens
intressen och näringar vid arbetstillståndsgivningen.

Justerades protokollsutdrag för denna
dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 11.56 förmiddagen.

In fidem
G. II. Berggren.