1948 ANDRA KAMMAREN Nr 1 (Riksdagens protokoll 1948:1)

RIKSDAGENS

PROTOKOLL

1948 ANDRA KAMMAREN Nr 1

INNEHÅLL

Sid.

Lördagen den 10 januari

Ålderspresidentens hälsningstal.......................... 3

Protokoll från justitiedepartementet ang. fullmaktsgranskning 3

Upprop ............................................ 4

Talmansval.......................................... 4

Val av sekreterare.................................... 5

Måndagen den 12 januari

Ang. antalet suppleanter i de ständiga utskotten.......... 6

Gudstjänst i slottskapellet.............................. 6

Riksdagens öppnande å rikssalen........................ 6

Tisdagen den 13 januari

Minnestal efter avliden ledamot ........................ 8

Val av talmanskonferens, kanslideputerade, kanslitillsättarc

och ekonomideputerade.............................. 9

Interpellation av herr Falla om den s. k. kampen mot
»Krångelsverige».................................... 11

Torsdagen den 15 januari

Val av ledamöter i de ständiga utskotten................ 13

Kungi. Maj:ts berättelse om riksstyrelsen................ 15

Riksdagens revisorers berättelser........................ 16

Justitieombudsmannens, tryckfrihetskommitténs och militie

ombudsmannens berättelser.......................... 16

Forts.

1—Andra kammarens protokoll 1948. Nr 1.

Sid.

Interpellationer:

herr Onsjö ang. motortrafiken........................ 17

» Ståhl ang. krisförvaltningen...................... 19

» Johansson i Torp ang. vissa fiskares beskattning.. .. 20

» Adolfsson ang. utomäktenskapliga barns arvsrätt.... 21

Fredagen den 16 januari

Val av suppleanter i de ständiga utskotten.............. 22

Interpellationer:

herr Larsson i Luttra ang. kommunindelningen.......... 26

» Skantze ang. giftgassänkningarna i Östersjön ...... 27

Lördagen den 10 januari 1948.

Nr 1.

1 enlighet med § 49 regeringsformen och § 2 riksdagsordningen sammanträdde
andra kammaren till lagtima möte här i huvudstaden i den uti riksdagens hus för
kammaren anordnade samlingslokalen

Lördagen den 10 januari.

Kl. 11 fm.

§ 1.

Sammanträdet öppnades av representanten
för Gävleborgs län herr SÄVSTRÖM
såsom den ledamot, vilken bevistat
de flesta riksdagarna, med följande
ord:

Mina damer och herrar! Jag hälsar
eder alla välkomna. När vi denna gång
samlas till vårt gemensamma värv, känna
vi alla de svårigheter som den nuvarande
ekonomiska krisen medfört. Så
länge som det allmänna försörj ningsläget
i världen kännetecknas av brist och
underskott få även vi tills vidare finna
oss i ett sämre läge. Men det är ingen
anledning till oro, säger man på ledande
håll. Gemensamt få vi söka finna de
lättnader som kunna åstadkommas. Visserligen
framträda skilda uppfattningar
om det ändamålsenliga sättet att ordna
våra inre förhållanden. Men om vi äro
besjälade av god vilja att göra vårt bästa
för vårt folks välfärd, kunna vi hoppas
att tidens svårigheter för oss efter hand
skola övervinnas.

§ 2.

Herr ordföranden tillkännagav, att
han anmodat undertecknade att föra
protokollet till dess sekreterare hunnit
utses ävensom att kanslipersonal blivit
till erforderligt antal av honom för tillfället
antagen; och blcvo på framställd
proposition dessa åtgärder av kammaren
godkända.

§ 3.

Upplästes följande till kammaren ankomna
protokoll angående den i § 32
riksdagsordningen föreskrivna fullmaktsgranskningen: Protokoll,

hållet inför statsrådet
och chefen för justitiedepartementet
den 3 januari 1948.

I anledning av stadgandet i § 32 riksdagsordningen
hade statsrådet och chefen
för justitiedepartementet anmodat
tre bland de av riksdagen valde fullmäktige
i riksbanken och tre bland fullmäktige
i riksgäldskontoret att närvara
vid den granskning av riksdagsmannafullmakter
som skulle inför departementschefen
företagas innan årets lagtima
riksdag sammanträdde; och infunno
sig nu av fullmäktige i riksbanken
herrar Rooth, Björnsson och Hall
samt av fullmäktige i riksgäldskontoret
herrar örne, Lindqvist och Eriksson.

Till justitiedepartementet hade insänts
fullmakter för 3 personer — däribland
för ombudsmannen Sven Andersson
—• vilka vid nya röstsammanräkningar
blivit utsedda såsom ledamöter
av riksdagens andra kammare i stället
för avgångna ledamöter av samma kammare.

Då Andersson sedermera avsagt sig
uppdraget, blev den för honom utfärdade
fullmakten undantagen från
granskning.

Nr 1.

Lördagen den 10 januari 1948.

Vid granskning av övriga fullmakter
framställdes icke någon anmärkning
mot desamma.

Protokoll över granskningen jämte
förteckning å de granskade fullmakterna
skulle tillika med dessa överlämnas
till andra kammaren.

I ämbetet:

Oskar Adelsohn.

Den vid protokollet fogade förteckningen
var av följande lydelse:

Blekinge län. 1. Landstingsmannen,
metallarbetaren Thure Andersson, Ronneby.

Västernorrlands län. 2. Lärarinnan
Judith Olsson, Ullånger.

Protokoll, hållet inför statsrådet
och chefen för justitiedepartementet
den 7 januari 1948.

Till justitiedepartementet hade den 5
januari 1948 från länsstyrelserna i Västernorrlands
län och Västerbottens län
inkommit fullmakter för respektive ombudsmannen
Harald Kärrlander i Kyrkdal
och hemmansägaren Carl östlund i
Klutmark, vilka vid nya röstsammanräkningar
blivit utsedda såsom ledamöter
av riksdagens andra kammare i
stället för avgångna ledamöter av samma
kammare.

Vid granskning av fullmakterna, som
företogs inför chefen för justitiedepartementet
samt vidare av vederbörande
fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret,
framställdes mot fullmakterna
icke någon anmärkning.

Protokoll över vad sålunda förekommit
skulle jämte de granskade fullmakterna
överlämnas til! andra kammaren.

I ämbetet:

Oskar Adelsohn.

Protokoll, hullet inför statsrådet
och chefen för justitiedepartementet
den 10 januari 1948.

Till justitiedepartementet hade den
10 januari 1948 från länsstyrelsen i Gö -

teborgs och Bohus län inkommit fullmakt
för förbundsordföranden Sven
Lundgren, Göteborg, vilken vid ny röstsammanräkning
blivit utsedd såsom ledamot
av riksdagens andra kammare i
stället för avgången ledamot av samma
kammare.

Vid granskning av fullmakten, som
företogs inför chefen för justitiedepartementet
samt vidare av vederbörande
fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret,
framställdes mot fullmakten
icke någon anmärkning.

Protokoll över vad sålunda förekommit
skulle jämte den granskade fullmakten
överlämnas till andra kammaren.

I ämbetet:

Oskar Adelsohn.

Vid dessa protokoll voro fogade de
däri avsedda fullmakterna för landstingsmannen,
metallarbetaren Thure
Andersson, ombudsmannen Harald Kärrlander,
hemmansägaren Carl Östlund
och förbundsordföranden Sven Lundgren
att inträda som ledamöter av riksdagens
andra kammare för tiden till
den 1 januari 1949.

Vid förstnämnda protokoll var därjämte
fogad en fullmakt för lärarinnan
Judith Olsson, Ullånger, som emellertid
avsagt sig uppdraget och blivit ersatt
av den i ovannämnda protokoll för den
7 januari 1948 omförmälde ombudsmannen
H. Kärrlander.

§ 4.

Företogs upprop av kammarens ledamöter,
därvid herrar Fagerholm och
Fast samt fru Björck och herr Björling
befunnos frånvarande.

Från herr Fast, fru Björck och herr
Björling hade till kammaren inkommit
läkarintyg, som upplästes.

Herr Fagerholm hade i jämväl nu
uppläst telegram anmält förhinder att
deltaga i dagens sammanträde.

§ 5.

Anställdes val av talman; och befanns
efter valets utgång hava till talman bli -

Lördagen den 10 januari 1948.

Nr 1.

vit utsedd herr Sävström med samtliga
avgivna eller 222 röster.

§ 6.

Vid företaget val av förste vice talman
blev därtill utsedd herr Magnusson
med samtliga avgivna eller 166 röster.

§ 7.

Anställdes val av andre vice talman;
och utsågs därvid herr Carlström med
samtliga avgivna eller 138 röster.

§ 8.

Herr talmannen yttrade: Mina damer
och herrar! Jag ber att å egna och å
vice talmännens vägnar få uttala vår
tacksamhet för det förnyade förtroende
vi erhållit att leda kammarens förhandlingar.
Vi skola försöka göra vårt bästa.

§ 9.

Upplästes ånyo och lades till handlingarna
under § 4 här ovan omförmälda
läkarintyg och telegram, vilka
voro av följande lydelse:

Härmed intygas att riksdagsman Erik
Fast på grund av sjukdom (Myocarditis
ac.) är oförmögen att inställa sig
vid riksdagens öppnande den 10 januari
1948.

Nässjö den 8 januari 1948.

Olof Andren
las. läk.

Att fru Blenda Björck, Tomelilla, som
i dag av mig blivit undersökt, är för
närvarande och tills vidare förhindrad
att deltaga i riksdagsarbetet på grund
av sjukdom, intygas härmed.

Tomelilla den 9 januari 1948.

R. Björnberg
leg. läk.

Härmed intygas att riksdagsman Carl
Joel Björling, f. 1 november 1875, från
Högerud, som för närvarande vårdas å
karolinska sjukhusets medicinska klinik

för hjärt- och lungsjukdom, är oförmögen
till tjänstgöring en månad framåt.

Stockholm den 9 januari 1948.

X. Svartz
professor, överläk.
vid med. klin.

Härmed anmäles förhinder deltaga i
dagens sammanträde.

Fagerholm.

Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades: herr

Fagerholm denna dag samt

herr Fast, fru Björck och herr Björling
tills vidare.

§ 10.

Föredrogos åter de under § 3 här
ovan intagna protokollen, varefter kammaren
beslöt att, med godkännande av
de omförmälda fullmakterna, lägga protokollen
till handlingarna.

§ IL

På hemställan av herr talmannen beslöt
kammaren att genast företaga val
av sekreterare, varefter det sålunda beslutade
valet företogs; och befanns efter
valsedlarnas öppnande och uppräkning
valet hava så utfallit, att till sekreterare
utsetts förste byråsekreteraren Gunnar
Britth med samtliga avgivna eller 137
röster.

Sedan sekreteraren på kallelse infunnit
sig, meddelade herr talmannen honom
underrättelse om valets utgång och
hälsade honom välkommen.

Protokollsföringen övertogs härefter
av sekreteraren.

Ernst Eriksson. Ernst V. Staxäng.

§ 12.

Tillkännagavs, att Kungl. Maj:t låtit
genom offentligt anslag bjuda och kalla
riksdagens samtliga ledamöter att måndagen
den 12 innevarande månad kl.
11 fm. infinna sig i slottskapellet samt,
efter förrättad gudstjänst, enligt § 34
riksdagsordningen begiva sig till riks -

Nr 1.

Måndagen den 12 januari 1948.

salen för att där inhämta vad Kungl.
Maj:t hade att meddela riksdagen.

§ 13.

Herr talmannen meddelade, att till
kammarens förfogande överlämnats ett
antal inträdesbiljetter till rikssalen vid
riksdagens öppnande, och hemställde,
att fördelning av dessa biljetter finge
ske genom kammarens kansli med iakt -

tagande, att de för ledamöterna från var
och en av rikets valkretsar avsedda biljetterna
utlämnades till valkretsens
äldste närvarande representant, som sedermera
finge ombesörja den vidare utdelningen.

Detta förslag blev av kammaren bifallet.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 11.56 fm.

In fidem
Gunnar Britth.

Måndagen den 12 januari.

Kl. 10.30 fm.

§ 1.

På förslag av herr talmannen, som
förklarade sig hava om tiden för valen
samrått med första kammarens talman,
beslöt kammaren att vid plenum tisdagen
den 13 innevarande januari företaga
val av fyra ledamöter att deltaga
i talmansöverläggningarna, två ledamöter
att hava inseende över riksdagens
kansli, åtta ledamöter att jämte herr
talmannen tillsätta kammarens kanslipersonal
samt tre ledamöter att handhava
vården om kammarens ekonomiska
angelägenheter.

§ 2.

På förslag av herr talmannen, som
om tiden för valen samrått med första
kammarens talman, beslöt kammaren
att företaga val av ledamöter i de ständiga
utskotten torsdagen den 15 och av
suppleanter i samma utskott fredagen
den 16 innevarande månad.

Härefter lämnades ordet på begäran
till herr FÖRSTE VICE TALMANNEN,
som yttrade: Herr talman! Jag tillåter
mig hemställa, att andra kammaren

måtte besluta att utse suppleanter i de
ständiga utskotten till ett antal av tjugoen
i statsutskottet, aderton i bevillningsutskottet,
sjutton i första lagutskottet och
sexton i vart och ett av de övriga utskotten
utöm i utrikesutskottet, där antalet
grundlagsenligt skall vara åtta.

Denna hemställan bifölls av kammaren.

§ 3.

Herr talmannen och kammarens ledamöter
avgingo kl. 10.45 fm. till slottskapellet,
varest riksdagspredikan hölls
av kyrkoherden i Göteborgs Vasa församling
Gerhard Natanael Rexius. Efter
slutad gudstjänst begav sig kammaren
till rikssalen. Hans Majestät Konungen
öppnade där riksdagen med ett
tal. Sedan första kammarens talman
härefter framfört första kammarens undersåtliga
vördnad, framträdde andra
kammarens talman och yttrade:

Eders Majestät!

När Sveriges riksdag denna gång under
sedvanliga former samlats här i

Måndagen den 12 januari 1948.

Nr 1.

rikssalen, liar Eders Majestät för fyrtioförsta
gången förklarat ett lagtima
riksmöte öppnat. Under de fyra årtionden
av Eders Majestäts regeringstid,
som nu fullbordats, bär Eders Majestät
städse varit trogen sitt vackra
valspråk och fullgjort de konungsliga
plikterna på ett sätt, som varit lyckosamt
för land och folk. De tacksamhetens
hyllningar, som ägnades Eders
Majestät vid fyrtioårsjubileet, buro
också oförtydbara vittnesbörd om landets
uppskattning av Eders Majestäts
gärning.

Varmt och innerligt deltager andra
kammaren i den djupa sorg, som under
det gångna året drabbat vårt konungahus
och Sveriges folk.

Till följd av den ekonomiska och politiska
kris, som går över världen, får
även vårt folk finna sig i att motbjudande
åtgärder vidtagas och att vissa
inskränkningar ske i medborgarnas
rättigheter. De ingrepp, som hittills
gjorts, ha ansetts nödvändiga på grund
av rådande förhållanden. Den allmänna
opinionen följer dock vaksamt
med vad som sker och vill se till att
inskränkningarna inte gå längre än
vad som oundgängligen erfordras.

Av Eders Majestäts tal framgår, att
det blir fortsatt begränsning av investeringsverksamheten
och förslag om beskattning
av vissa varor i syfte att
lindra det nuvarande ekonomiska
trycket.

Av allt att döma torde det komma
att dröja en tid, innan någon verklig
förändring till det bättre kommer att
inträda. Det går långsamt med återuppbyggandet
i Europa. Folkens ekonomiska
villkor måste först förbättras.
Sverige tillhör dock alltjämt de länder
i världen, där människorna leva bäst.
Man glömmer inte vad Expressens redaktionschef
i fjol skrev i sin tidning,
efter att ha besökt ett antal länder i
Europa. »Svensk mat-, kläd- och bostadsstandard
är himlastormandc jämförd
med vad man finner i andra euro -

peiska länder. Vi leva på en standard»,
säger han, »som är rena drömbilden
för de flesta människor i de
krigshärjade länderna.»

Jämförelser och eftertanke visa oss,
att vår ekonomiska situation, trots allt,
också har sina ljusa sidor. Aldrig ha
arbetslöshetssiffrorna varit så låga som
på senare tid, och förut tillbakasatta befolkningsgrupper
ha lyfts upp till högre
realinkomst.

Men vi ha brist på varor, vi ha
ransoneringar av olika slag och andra
besvärligheter. För att övervinna svårigheterna
är det av största betydelse,
att hela vårt folk lämnar sin medverkan
till en framgångsrik stabiliseringspolitik
genom återhållsam konsumtion
och ökat sparande.

Med förhoppning om god vilja härtill
framför andra kammaren till Eders
Majestät sill tacksamhet och undersåtliga
vördnad.

Talmännen fingo härefter vardera
mottaga ett exemplar av dels Kungl.
Maj ds propositioner, nr 1, angående
statsverkets tillstånd och behov under
budgetåret 1948/49, nr 2, angående utgifter
å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1947/48, nr 5, med förslag
till förordning om särskild automobilskatt,
in. m., nr 6, med förslag till lag
om ändrad lydelse av IG § lagen den
11 juni 1943 (nr 346) angående statsmonopol
å tillverkning och import av
tobaksvaror, nr 7, med förslag till förordning
om ändrad lydelse av 2 §

1 mom. förordningen den 8 juni 1923
(nr 155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt
å spritdrycker samt
om fortsatt giltighet av förordningen,
in. in., nr 8, med förslag till förordning
angående ändring i förordningen den
21 december 1945 (nr 823) om nöjesskatt,
nr 9, med hemställan om bemyndigande
för Kungl. Maj :t att vidtaga åtgärder
för ökning av statsverkets andel
i totalisator-, tips- och lotterimedel,
och nr 10, med förslag till förordning
angående ändring i förordningen den

Nr 1.

Tisdagen den 13 januari 1948.

25 maj 1941 (nr 251) om varuskatt,
m. in., dels ock Kungl. Maj :ts berättelse
till 1948 års lagtima riksdag om vad i
rikets styrelse sig tilldragit, varefter

ceremonien på rikssalen avslutades;
och åtskildes kammaren vid utgåendet
från rikssalen, enligt beslut fattat före
avgången från dess samlingsrum.

In fidcm
Gunnar Britth.

Tisdagen den 13 ianuari.

Kl. 11 fm.

§ 1.

Herr TALMANNEN öppnade sammanträdet
med följande ord: På söndagen
avled ledamoten av kammaren Carl Björling
från Värmland. Herr Björling var
i många år ledamot av flera olika styrelser
i länet och han var även ledamot
av landstinget. År 1925 valdes han till
representant i andra kammaren och var
en tid ledamot av första lagutskottet.

Herr Björling var en fridens man.
Sällan deltog han i kammarens debatter
men följde nogsamt med ärendenas behandling
och intog vid frågornas avgörande
en självständig hållning. De av
oss, som under längre tid samarbetat
med honom, känna saknaden av en klok
och god mans bortgång.

Frid över hans minne.

Detta anförande åhördes av kammarens
ledamöter stående.

§ 2.

Föredrogs och lades till handlingarna
följande till kammaren inkomna
dödsbevis.

Dödsbevis.

1. Björling, Carl Joel, född 1/11 1875,
2. yrke, eget, riksdagsman, 3. civilstånd,
g., 4. boende i Högerud, Högeruds församling,
Högeruds kommun, Värmlands
län, har enligt vad jag själv känner
5. avlidit på Karolinska Sjukhuset, Sol -

na församling, Stockholms län, den 11/1
1948 kl. 17.30, 6. och enligt min uppfattning
var huvuddödsorsaken Cancer
prostat. cum metastas, bidragande dödsorsak
Embolia pulm.

Karolinska Sjukhuset 12/1 1948.

Nanna Svartz,
leg. läkare, prof.

§ 3.

Herr statsrådet Vougt avlämnade
Kungl. Maj:ts propositioner och skrivelse: nr

3, med förslag till förordning angående
ändrad lydelse av 7 § förordningen
den 15 juni 1934 (nr 265) om
statsbidrag till erkända arbetslöshetskassor; nr

4, om förordnande av en statsrådsledamot
att utöva den befattning
med riksdagsärenden, som jämlikt § 46
riksdagsordningen tillkommer en ledamot
av statsrådet;

nr 11, med förslag till förordning angående
ändring i förordningen den 15
november 1912 (nr 298) om provianteringsfrilager,
m. in.;

nr 12, med förslag till förordning angående
de tider, då allmän fastighetstaxering
skall äga rum, m. in.;

nr 13, angående täckande av vissa
medelsbrister, redovisade såsom propriebalanser
i försvarets civilförvaltnings
räkenskaper;

Tisdagen den 13 januari 1948.

Nr 1.

nr 14, angående täckande av viss genom
valutakursförändring uppkommen
medelsbrist;

nr 15, angående livränta till N. O. H.
Blom;

nr 16, med förslag till förordning angående
ändring i förordningen om ersättning
i anledning av kroppsskada,
ådragen under hcmvärnstjänstgöring;

nr 17, angående godkännande av protokoll
angående det svensk-isländska
varuutbytet;

nr 18, angående förslag till förordning
om fortsatt giltighet av förordningen
den 6 mars 1942 (nr 63) angående
rätt för Konungen att åsätta särskild
tullavgift; samt

nr 21, angående fortsatt statsgaranti
för exportkredit.

Nämnda propositioner och skrivelse
bordlädes.

§ 4.

Företogs val av fyra ledamöter att
deltaga i talmansöverläggningarna; och
blevo därtill utsedda:

herr Fast,

» Ohlin,

» Pehrsson-Bramstorp och
» Skoglund i Do verstorp,

envar med 127 röster.

§ 5.

Anställdes val av två ledamöter, vilka
jämte två ledamöter av första kammaren
skulle hava inseende över riksdagens
kansli; och blevo därtill valda:

herr Eriksson i Stockholm och
» Falla,

envar med 98 röster.

§ 6.

Vid nu företaget val av åtta ledamöter
att jämte herr talmannen tillsätta
kammarens kanslipersonal blevo därtill
utsedda:

herr Hall,

» Hermansson,

» Ljungberg,

» Mosesson,

» Pettersson i Rosta,

» Severin i Stockholm,

» Svensson i Grönvik och
» Thorell,
envar med 91 röster.

§ 7.

Anställdes val av tre ledamöter att
handhava vården om kammarens ekonomiska
angelägenheter; och blevo
därtill valda:

herr Andersson i Malmö,

» Malmborg i Skövde och
» von Seth,
envar med 85 röster.

§ 8.

Justerades protokollsutdrag angående
de i §§ 4—7 här ovan omförmälda
valen.

§ 9-

Till bordläggning anmäldes:

Kungl. Maj :ts den 12 innevarande
januari på rikssalen avlämnade
dels propositioner:
nr 1, angående statsverkets tillstånd
och behov under budgetåret 1948/49;

nr 2, angående utgifter å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret
1947/48;

nr 5, med förslag till förordning om
särskild automobilskatt, m. m.;

nr 6, med förslag till lag om ändrad
lydelse av 16 § lagen den 11 juni 1943
(nr 346) angående statsmonopol å tillverkning
och import av tobaksvaror;

nr 7, med förslag till förordning om
ändrad lydelse av 2 § 1 mom. förordningen
den 8 juni 1923 (nr 155) angående
omsättnings- och utskänkningsskatt
å spritdrycker samt om fortsatt
giltighet av förordningen, in. m.;

nr 8, med förslag till förordning angående
ändring i förordningen den 21
december 1945 (nr 823) om nöjesskatt;

Nr 1.

Tisdagen den 13 januari 1918.

nr 9, med hemställan om bemyndigande
för Kungl. Maj :t att vidtaga åtgärder
för ökning av statsverkets andel
i totalisator-, tips- och lotterimedel;
ocli

nr 10, med förslag till förordning angående
ändring i förordningen den 25
maj 1941 (nr 251) om varuskatt, in. in.;

dels ock berättelse till 1948 års lagtirna
riksdag om vad i rikets styrelse
sig tilldragit; samt

riksdagens år 1947 församlade revisorers
berättelser:

om granskning av statsverkets jämte
därtill hörande fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning för tiden 1 juli
1946—30 juni 1947,
angående riksbanken, och
om granskning av riksgäldskontorets
tillstånd och förvaltning för tiden 1 juli
1946—30 juni 1947 m. m.;

justitieombudsmannens ämbetsberättelse
samt tryckfrihetskommitténs berättelse;
och

militieombudsmannens ämbetsberättelse.

§ 10.

Herr FÖRSTE VICE TALMANNEN erhöll
på begäran ordet och yttrade: Herr
talman! Jag hemställer att Kungl. Maj :ts
den 12 innevarande januari på rikssalen
avlämnade propositioner måtte uppföras
sist på föredragningslistan vid nästkommande
sammanträde.

Denna hemställan bifölls.

§ 11.

Avlämnades följande motioner, nämligen nr

1, av herr Senand er m. fl., om
dyrtidstillägg å folkpensionsförmånerna; nr

2, av herr Johansson i Mysinge
m. fl., om ändring av bestämmelserna
rörande folkpensionsförmånerna till på
statens sinnessjukhus intagna personer;

nr 3, av herr Dickson, angående ändring
av bestämmelserna om fastställande
av ersättning för riksdagsmannauppdragets
fullgörande;

nr 4, av herr Andersson i Falun, om
vissa ändringar i lagen om ordning och
villkor för ändring i kommunal och
ecklesiastik indelning;

nr 5, av herrar Lundgren och Lindberg,
i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
om anslag för beredande av billigare
biljettkostnader för sjöfolk vid resor
till och från hemorten i vissa fall;

nr 6, av herr Hansson i Skediga
m. fl., angående utarrendering i mindre
lotter av reservflygfält till innehavare
av närgränsande jordbruk;

nr 7, av herr Dickson, om avveckling
av vissa frälseskatteräntor m. fl. liknande
avgälder;

nr 8, av herr Utbult in. fl., om borttagande
av skatt å sådan bensin, som
användes vid yrkesmässigt utövande av
fiske, in. m.;

nr 9, av herr Jonsson i Skutskär, om
pension åt förre maskinisten C. A. Elg;

nr 10, av herr von Seth, om pension
åt förre kontorsskrivaren C. F. C. Cronhielm; nr

11, av herrar Dickson och Staxting,
i anledning av 1947 års riksdags
beslut rörande bestämmelsen i normalbrandordningarna
om avstånd mellan
stack och byggnad;

nr 12, av herr Dickson, angående
ändring av bestämmelserna i brandstadgan
om fastställande av brandordningar
för städerna;

nr 13, av herr Hedlund i Östersund,
om utredning angående ändringar i
gällande lagstiftning om registrering av
brott och förseelser;

nr 14, av herr Skoglund i Doverstorp
ni. fl., om åtgärder för avhjälpande av
bristen på vissa för jordbruksdriften
nödvändiga maskiner och redskap;

nr 15, av herr Dickson, om avveckling
av skogsstyrelsen; samt

nr 16, av herr Hedlund i Östersund
m. fl., om nedsättning av priset för turoch
returbiljetter vid resor på långa
avstånd å statens järnvägar.

Dessa motioner bordlädes.

Nr 1.

Tisdagen den 13 januari 1948.
Interpellation om den s. k. kampen mot »Ivrångelsverige».

§ 12.

Ordet lämnades på begäran till

Herr FALLA, som anförde: Herr talman!
Välskött förvaltning är ett livsvillkor
för en modern nation. Statsförvaltningen
i Sverige motsvarar, i jämförelse
med andra kulturländers, i många avseenden
höga anspråk. Vår tjänstemannakår
utmärker sig för skicklighet och
redbarhet. Å andra sidan har förvaltningsapparatens
oavlåtliga och särskilt
under senare år mycket starka tillväxt
fått beklagliga konsekvenser ur olika
synpunkter. Tillkomsten av nya ämbetsverk
liksom utvidgningen av förutvarande
medför synnerligen betydande
kostnadsökningar. Krisförvaltningens
ansvällning slukar oroväckande höga
belopp. Alltför många personer sysselsättas
med administrativa och kontrollerande
uppgifter samtidigt som produktionslivet
fortfarande lider avsevärd
brist på arbetskraft. De enskilda företagen
betungas av så steril sysselsättning
som skriftväxling med kommissioner
och andra statliga institutioner. Den
stora allmänheten måste finna sig i allt
mera invecklade föreskrifter, som medföra
tidsspillan och irritation. Pappersexercis
och formalism frodas. Det
svenska samhället befinner sig kort sagt
mitt uppe i en byråkratiseringsprocess,
som alltmera hämmar de välståndsbildande
krafterna och skapar en utbredd
olust inom vårt folk.

Antalet fast anställda statstjänstemän
i Sverige utgjorde år 1938 i runt tal
150 000. För närvarande är det uppe i
över 250 000. Därtill kommer att antalet
deltidsanställda, tillfälligt anställda
och anställda i arvodesbefattningar
har stigit mycket starkt. De krav som
från högerhåll framförts om ingående
redovisning inför offentligheten för omfattningen
av sådana anställningar ha
icke beaktats, trots ansvällningens faktiska
omfattning.

Statstjänstemannakårens väldiga ansvällning
förklaras delvis av försvarets

stärkande under kriget. Den fast anställda
personal som därigenom tillkommit
torde uppgå till i runt tal 30 000.
Det sedan år 1938 fortsatta förstatligandet
av enskilda järnvägar har överfört
omkring 11 000 personer i statstjänst.
Det bör också beaktas, att många nytillkomna
tjänstemän utföra verksamhet
av produktionsfrämjande art. Likväl
inger byråkratiens stora ökning allvarlig
oro. Alldeles särskilt gäller denna
den till huvudstaden koncentrerade
centralbyråkratiens samt krisförvaltningens
tillväxt.

Såsom ett exempel på centralbyråkratiseringens
konsekvenser kan nämnas
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. F. generaldirektör
Axel Granholm har på
statens sakrevisions uppdrag granskat
styrelsens organisation och verksamhet
såvitt angår hamnar och farleder samt
vattenförsörjning och avlopp. Ehuru
granskningsmannen i sitt den 10 september
1947 avlämnade betänkande ansett
sig kunna konstatera, att eu stark
överorganisation blivit följden av verkets
omorganisation från ingången av
år 1947, synes kommunikationsministern
vid uppgörandet av sina anslagsiiskanden
under den nu aktuella sjätte
huvudtiteln icke ha tagit någon hänsyn
till denna kritik. I stället har han krävt,
att ytterligare 53 500 kr. för nästa budgetår
anvisas för anställande av mera
extra arbetskraft vid vatten- och avloppsbvrån
inom styrelsen.

De förhoppningar som statsrådet Gjörcs
i början av år 1940 framförde om
snar avveckling av krisförvaltningen ha
icke infriats. Anslagsäskandena i den nu
framlagda statsverkspropositionen för
kommissionerna och kristidsstyrelserna
uppvisa stegringar med icke mindre
än 8 424 000 kr. i jämförelse med äskandena
förra året. Procentuellt sett är ökningen
60, s.

Redan nu är det totala antalet personer
som ha den i huvudsak improduktiva
uppgiften att kontrollera kon -

Nr 1.

Tisdagen den 13 januari 1948.

Interpellation om den s. k. kampen mot »Krångelsverige».

sumtionen minst 30 000. En reducering
av antalet befattningshavare av detta
slag skulle kunna frigöra behövlig arbetskraft,
som kunde ägna sig åt produktiva
sysselsättningar. I stället för
avveckling i görligaste mån av restriktioner,
regleringar, ransoneringar och
kontrollåtgärder sker en ökning av deras
omfattning. Många ingripanden betecknas
av allmänheten som diskutabla.
Exempelvis borde det ha varit möjligt
att — i enlighet med den alldeles övervägande
uppfattningen hos sakkunskapen
och i enlighet med erfarenheterna
från utlandet — i höstas slopa köttransoneringen.
I stället skärpas bestämmelserna
för denna, varjämte åtgärder
planeras — syftande till centralisering
av slakten och polismässig övervakning
av djuruppfödare och kötthandlare —
vilka te sig som direkt kränkande för
de närmast berörda medborgargrupperna
men också för den allmänna rättskänslan.

En lag som i hög grad medfört byråkratism
och godtycklighet är den provisoriska
jordförvärvslagen. Det redan
från början starka missnöjet ute i landet
med dess frihetsförkvävande och
även ur andra synpunkter olyckliga bestämmelser
har oavlåtligen vuxit. Också
organisationer som förut yrkat på genomförandet
av en jordförvärvslag ha
nu fattat resolutioner, i vilka kräves
dess avskaffande. Att likväl en särskilt
tillkallad utredningsman ansett sig höra
förorda, att lagen blir permanent och
detta i skärpt form, synes utomordentligt
anmärkningsvärt. Särskilt då det
till fullo klarlagts, att före den provisoriska
lagens införande under en lång
följd av år antalet självägande jordbrukare
ökats i förhållande till antalet arrendatorer,
finns intet verkligt fog för
en lagstiftning av ifrågavarande art.

Jordbruket hotas även på annat sätt
av byråkratisering. Att i stor omfattning
starta en statligt ledd rationaliseringsverksamhet
ett sådant år som det

innevarande kan icke vara lämpligt.
Möjligheterna att uppnå positiva resultat
äro under nuvarande förhållanden
ganska små. Det förefaller därför betänkligt,
om, såsom jordbruksministern
beräknat, den byråkratiska apparaten
för ifrågavarande verksamhet under
nästa budgetår skall sluka flera miljoner
kronor.

Den år 1947 beslutade lagen om uppsikt
över jordbruk torde komma att
medföra kostnader som icke stå i rimlig
proportion till resultaten. Från sakkunnigt
håll har det anförts, att i en
medelstor landsortskommun det blott
vart femtionde eller hundrade år torde
inträffa ett vanhävdsfall av sådan art,
att anmälan till länsstyrelse är påkallad.
Men lantbruksnämnderna i länen skola
likväl företaga inspektionsresor, som
varje år beräknas omfatta en sträcka
motsvarande hela ekvatorns längd.

De bestämmelser som gälla försäljning
och utskänkning av sprit- och
maltdrycker äro till stor del synnerligen
komplicerade samt i många fall
ägnade att väcka irritation eller utmana
löjet. På detta område anmäler sig behovet
av förenkling med utomordentlig
styrka.

Det statliga blankcttraseriet har alltmera
tilltagit. Sedan 1947 års statsrevisorer
riktat skarpa erinringar mot denna
företeelse är det att hoppas, att härvidlag
skall vidtagas en radikal utrensning
och samtidigt genomföras en påtaglig
förenkling. En sådan är också
erforderlig i fråga om många lagtexter
och förordningar. Då det exempelvis
förhåller sig så, att endast ett fåtal jurister
behärskar den gällande byggnadslagstiftningen,
är det uppenbarligen i
hög grad angeläget, att en reform i anförd
riktning kommer till stånd.

Villigt skall medges att statens organisationsnämnd
och statens sakrevision
utfört ett betydelsefullt arbete för att få
till stånd en mera rationell ordning
inom olika grenar av statsförvaltningen.

Torsdagen den 15 januari 1948.

Nr 1.

Interpellation om den s. k. kampen mot

Dessa organ måste dock väsentligen inrikta
sig på begränsade områden. Det
är på regeringen det i främsta rummet
ankommer att vidtaga mera genomgripande
reformer inom förvaltningen.
Därför är det beklagligt, att statsrådet
Danielson, som för över ett år sedan
erhöll speciellt uppdrag att förenkla
byråkratien, tydligen ännu icke uppnått
resultat härvidlag som kunnat redovisas.

Många utvägar att angripa den trivselkvävande
och effektivitetsminskande
byråkratiseringen kunna diskuteras. En
minskning av statskontrollens och statsingripandenas
område anmäler sig
osökt. Decentralisering av ämbetsverken,
överlåtande av beslutanderätt åt
lokala och underordnade myndigheter
äro andra utvägar. Ökad hänsyn till
affärsmässiga principer i förvaltningens
organisation borde även kunna effek -

»Krångelsverige».

tivisera densamma och medföra såväl
besparingar som större smidighet i uppträdandet.

Under åberopande av vad jag ovan
anfört anhåller jag om andra kammarens
tillstånd att till statsrådet Danielson
få rikta följande frågor:

1. Ser sig statsrådet i stånd att lämna
kammaren en översikt över de resultat
som uppnåtts i den s. k. kampen mot
»Krångel-Sverige» ?

2. Vilka åtgärder förberedas för att
åstadkomma en vändning i pågående
utveckling mot ökad bvråkratisering
och medföljande stelhet i arbets- och
samhällsliv ?

Denna anhållan bordlädes.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 11.43 fm.

In fidem
Gunnar Britlh.

Torsdagen den 15 januari.

Kl. 11 fm.

§ I Herr

statsrådet Mossberg avlämnade
Kungl. Maj :ts proposition nr 24, med
förslag till kungörelse om ändrad lydelse
av 2 § avlöningsreglementet den
15 juli 1944 (nr 546) för personal i det
allmänna civilförsvaret.

Denna proposition bordlädes.

§ 2.

I enlighet med kammarens därom
den 12 innevarande månad fattade beslut
företogos val av ledamöter i de
ständiga utskotten; och anställdes först
val av ledamöter i utrikesutskottet.

Därvid avlämnades 169 godkända
valsedlar, samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista» och upptagande
namnen på nedan nämnda personer
i följande ordning:
herr Ward,

» Skoglund i Doverstorp,

» Lindqvist,

» Pehrsson-Bramstorp,

» Eriksson i Stockholm,

» Ohlin,

» Fast och
» Liedberg.

Dessa personer hade alltså utsetts till

ledamöter i utrikesutskottet.

Nr 1.

Torsdagen den

Riksdagens kanslideputerade skulle
genom utdrag av protokollet underrättas
om detta val samt anmodas låta
uppsätta och till kamrarna ingiva förslag
till skrivelse till Konungen med
anmälan om samma val.

§ 3.

Anställdes val av ledamöter i konstitutionsutskottet.

Därvid avlämnades 152 godkända
valsedlar, samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista» och upptagande
namnen på nedan nämnda personer
i följande ordning:
herr Hallén,

» Thorell,

» Fast,

» Pettersson i Norregård,

» Nordström i Torsby,

» von Friesen,

» Nilsson i Göteborg,

» Nolin,

» Norén och
» Kijling.

Dessa personer hade alltså utsetts
till ledamöter i konstitutionsutskottet.

§ 4.

Företogs val av ledamöter i statsutskottet.

Därvid avlämnades 149 godkända
valsedlar, samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista» och upptagande
namnen på nedan nämnda personer
i följande ordning:
herr Törnkvist,

» Skoglund i Doverstorp,

» Eriksson i Stockholm,

» Svensson i Grönvik,

» Ward,

» Malmborg i Skövde,

» Bergström,

» Falla,

» Andersson i Malmö,

» Rubbestad,

» Mårtensson och
» Wallentheim.

Dessa personer hade alltså utsetts

till ledamöter i statsutskottet.

15 januari 1948.

§ 5.

Anställdes val av ledamöter i bevillningsutskottet.

Därvid avlämnades 140 godkända
valsedlar, samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista» och upptagande
namnen på nedan nämnda personer
i följande ordning:

herr Lövgren,

» Hagberg i Malmö,

» Björklund,

» Hammarlund,

» Olsson i Gävle,

» Sandberg,

» Orgård,

» Henriksson,

» Falk och

» Jonsson i Skedsbygd.

Dessa personer hade alltså utsetts till
ledamöter i bevillningsutskottet.

§ 6.

Vid nu anställt val av ledamöter i
bankoutskottet avlämnades 120 godkända
valsedlar, samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista» och upptagande
namnen på nedan nämnda personer
i följande ordning:

herr Paulsen,

» von Seth,

» Andersson i Munkaljungby,

» Mattsson,

» Eriksson i Sandby,

» Fröderberg,

» Sundberg och
» W iberg.

Dessa personer hade alltså utsetts till
ledamöter i bankoutskottet.

§ 7.

Företogs val av ledamöter i första
lagutskottet.

Därvid avgåvos 123 godkända valsedlar,
samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista» och upptagande namnen
på nedan nämnda personer i följande
ordning:

Torsdagen den 15 januari 1948.

Nr 1.

herr Lindqvist,

» Gezelius,

» Hedlund i Östersund,

» Werner,

» Olsson i Mellerud,

» Rijlander,

» Berg och
» Lindberg.

Dessa personer hade alltså utsetts till
ledamöter i första lagutskottet.

§ 8.

Anställdes val av ledamöter i andra
lagutskottet.

Därvid avgåvos 123 godkända valsedlar,
samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista» och upptagande namnen
på nedan nämnda personer i följande
ordning:

herr Olovson i Västerås,

» Hagård,

» Hellbacken,

» Byberg,

fru Nordgren,

herr Jonsson i Kastanjegården,

» Hermansson och
» Cruse.

Dessa personer hade alltså utsetts till
ledamöter i andra lagutskottet.

§ 9.

Företogs val av ledamöter i jordbruksutskottet.

Därvid avlämnades 120 godkända valsedlar,
samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista» och upptagande namnen
på nedan nämnda personer i följande
ordning:

herr Andersson i Löbbo,

» Liedberg,

» Andersson i Tungelsta,

» Gustafson i Vimmerby,

» Ericsson i Sörsjön,

» andre vice talmannen Carlström,
» Lundbom och
» Andersson i Surahammar.

Dessa personer hade alltså utsetts till

ledamöter i jordbruksutskottet.

§ 10.

Justerades protokollsutdrag angående
de i §§ 2—9 här ovan omförmälda
valen.

§ 11.

Föredrogs och lades till handlingarna
Kungl. Maj:ts på rikssalen avlämnade
berättelse till 1948 års lagtima
riksdag om vad i rikets styrelse sig
tilldragit.

§ 12.

Föredrogs och hänvisades till behandling
av lagutskott Kungl. Maj:ts
på bordet liggande proposition, nr 3,
med förslag till förordning angående
ändrad lydelse av 7 § förordningen den
15 juni 1934 (nr 205) om statsbidrag
till erkända arbetslöshetskassor.

§ 13.

Föredrogs Kungl. Maj :ts å kammarens
bord vilande skrivelse, nr 4, med
tillkännagivande att Kungl. Maj:t förordnat
statsrådet Berndt Gunnar Emil
Danielson att under innevarande lagtima
riksdag utöva den befattning med
riksdagsärenden, som jämlikt § 46 riksdagsordningen
tillkommer en ledamot
av statsrådet.

Kammaren beslöt lägga skrivelsen
till handlingarna samt meddela vederbörande
utskott och riksdagens kanslideputerade
underrättelse om innehållet
i densamma.

§ 14.

Föredrogos var efter annan följande
Kungl. Maj :ts på bordet liggande propositioner;
och remitterades därvid

till bevillningsutskottet propositionerna: nr

11, med förslag till förordning angående
ändring i förordningen den 15
november 1912 (nr 298) om provianteringsfrilager,
m. in.; och

nr 12, med förslag till förordning angående
de tider, då allmän fastighetstaxering
skall äga rum, m. in.;

Nr 1.

Torsdagen den 15 januari 1948.

till statsutskottet propositionerna:
nr 13, angående täckande av vissa
medelsbrister, redovisade såsom propriebalanser
i försvarets civilförvaltnings
räkenskaper; och

nr 14, angående täckande av viss genom
valutakursförändring uppkommen
medelsbrist;

till bankoutskottet propositionen, nr
15, angående livränta till N. O. H.
Blom;

till behandling av lagutskott propositionen,
nr 16, med förslag till förordning
angående ändring i förordningen
om ersättning i anledning av kroppsskada,
ådragen under hemvärnstjänstgöring; till

utrikesutskottet propositionen, nr
17, angående godkännande av protokoll
angående det svensk-isländska varuutbytet; till

bevillningsutskottet propositionen,
nr 18, med förslag till förordning
om fortsatt giltighet av förordningen
den 6 mars 1942 (nr 63) angående rätt
för Konungen att åsätta särskild tullavgift;
samt

till statsutskottet propositionen, nr
21, angående fortsatt statsgaranti för
exportkredit.

§ 15.

Föredrogos var för sig följande på
kammarens bord liggande motioner;
och hänvisades därvid till behandling
av lagutskott motionerna:

nr 1 av herr Senander m. fl.; och
nr 2 av herr Johansson i Mysinge
7U. fl.;

till konstitutionsutskottet motionerna:
nr 3 av herr Dickson; och
nr 4 av herr Andersson i Falun;

till statsutskottet motionerna:
nr 5 av herrar Lundgren och Lindberg; nr

6 av herr Hansson i Skediga
m. fl.;

nr 7 av herr Dickson;

till bevillningsutskottet motionen nr
8 av herr Utbull m. fl.;

till bankoutskottet motionerna:
nr 9 av herr Jonsson i Skutskär; och
nr 10 av herr von Seth;
till behandling av lagutskott motionerna: nr

11 av herrar Dickson och Staxdng; nr

12 av herr Dickson; och
nr 13 av herr Hedlund i Östersund;
till jordbruksutskottet motionerna:
nr 14 av herr Skoglund i Doverstorp
in. fl.; och

nr 15 av herr Dickson; samt
till tillfälligt utskott motionen nr 16
av herr Hedlund i Östersund m. fl.

§ 16.

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet
riksdagens revisorers berättelse
om den år 1947 av dem verkställda
granskning av statsverkets jämte
därtill hörande fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning för tiden 1 juli
1946—30 juni 1947.

§ 17.

Föredrogos var för sig och hänvisades
till bankoutskottet riksdagens år 1947
församlade revisorers berättelser
l:o) angående riksbanken; och
2:o) om granskning av riksgäldskontorets
tillstånd och förvaltning för tiden
1 juli 1946—30 juni 1947 in. m.

§ 18.

Föredrogs och hänvisades till behandling
av lagutskott justitieombudsmannens
till innevarande riksdag avgivna
ämbetsberättelse.

Tryckfrihetskommitténs berättelse lädes
till handlingarna.

§ 19.

Föredrogs och hänvisades till behandling
av lagutskott militieombudsmannens
till innevarande riksdag avgivna
ämbetsberättelse.

Torsdagen den 15 januari 1948.

Nr 1.

Interpellation ang. motortrafiken.

§ 20.

Föredrogs den av herr Falla vid
kammarens nästföregående sammanträde
gjorda, men då bordlagda anhållan
att få framställa interpellation till herr
statsrådet Danielson angående en översikt
av de resultat, som uppnåtts i den
s. k. kampen mot »Krångel-Sverige».

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 21.

Avlämnades följande motioner, nämligen nr

17, av herr Håstad m. fl., om införande
av beslutande folkomröstning
i viktigare statliga angelägenheter och

1 viktigare kommunala frågor av allmänt
intresse;

nr 18, av herr Ericsson i Sörsjön
m. fl., om anläggande av en mellanriksjärnväg
Trysil—Stöa—Dalarna;

nr 19, av herr Johanson i Norrköping
och fru Linderot, om utredning angående
statliga bidrag till veckohem för
barn;

nr 20, av herr Skoglund i Doverstorp
m. fl., om beskärning och förbilligande
av det statliga kommittéväsendet;

nr 21, av herr Hansson i Skediga
in. fl., angående användningen av de
medel, som anvisas till smärre vägförbättringar
i de olika länen;

nr 22, av herr Svensson i Ljungskile,
angående försäljning av de under kriget
nybyggda kryssarna;

nr 23, av herr Svensson i Stenkyrka
in. fl., angående tullfri införsel till riket
av maskiner och redskap för jordbrukets
behov;

nr 24, av herr Ohlin in. fl., i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till förordning om särskild automobilskatt,
m. in.;

nr 25, av herr Hansson i Skegrie
in. fl., om rätt för skattskyldig att vid
taxering åtnjuta avdrag även i annan
kommun än hemortskommunen;

nr 20, av herr Gustafsson i Bogla,
om årligt understöd åt Ester Torell;

2 — Andra kammarens protokoll J9iS.

nr 27, av herr Larsson i Karlstad
in. fl., om pension åt indelte soldaten
O. E. Söderlund;

nr 28, av herr Lundqvist, om pension
åt förre vägarbetaren F. N. Johansson;

nr 29, av herrar Wiberg och Hagberg
i Malmö, om förbättring av pensionsförmånerna
för professorer och övriga
akademiska lärare;

nr 30, av herr Johansson i Stockholm,
om sådan lagändring, att den
försäkran, som avgives vid tillträdande
av domaruppdrag, icke får religiös
prägel;

nr 31, av herr Landgren, om viss
ändring av 4 § lantarbetstidslagen;

nr 32, av herr Sandberg m. fl., om
ändrad ordning för fastställande av
fyraårsplaner för bygdevägar och ödeby
gdsvägar;

nr 33, av herr Staxäng in. fl., om anslag
till stationerande av bevakningsfartyg
för sillfisket vid Island;

nr 34, av herr Johansson i Torp
m. fl., angående restitution av bensinskatt
till utövare av fiskerinäringen;

nr 35, av herr Adolfsson m. fl., angående
nedbringande av avgifterna för
nyinstallation av telefonapparater;

nr 36, av herr Hansson i Skediga, om
utredning angående sättet för statens
övertagande av de enskilda vägarna;

nr 37, av herr Adolfsson m. fl., angående
obligatorisk olycksfallsförsäkring
för folkskolans barn; och

nr 38, av herr Nilsson i Göteborg
m. fl., om utredning rörande de trygghetsproblem
i trafiken, som röra korsningar
mellan järnväg och väg.

Dessa motioner bordlädes.

§ 22.

Ordet lämnades på begäran till
Herr ONSJö, som anförde: Herr talman!
Under tiden efter krigsslutet avskaffades
flertalet av de restriktioner,
varmed trafiken med motorfordon här
i landet omgärdats under krigsåren.
Den ogynnsamma ekonomiska utveckNr
1.

Nr 1.

Torsdagen den 15 januari 1948.

Interpellation ang. motortrafiken.

lingen föranledde emellertid under fjolåret
att restriktioner på nytt infördes.
Sedan importregleringen i mars förra
året beslutats, utfärdade sålunda Kungl.
Maj:t föreskrift om att körtillstånd åter
skulle fordras för rätt för nytillträdande
bilägare att använda motorfordon.
Däremot skulle någon omprövning
av tidigare gällande generella körtillstånd
icke ske. Härigenom skapades två
kategorier motorfordonsägare: de som
redan innehade körtillstånd, när den
nya förordningen utfärdades, och de,
som efter denna tidpunkt måste söka
dylika. Den förra kategorien kunde
köra fritt, medan den senare kunde
köra först, sedan tillstånd lämnats av
länsstyrelsen.

Återinförandet av behovsprövade körtillstånd
motiverades med nödvändigheten
av att spara på de sammansmältande
reserverna av främmande valutor,
främst de s. k. hårdvalutorna. Importen
av motorfordon måste minskas
som ett led i denna sparsamhetssträvan.
Då valutaläget under årets lopp
alltmer förvärrades ansågs det nödvändigt
att även skära ner importen av
drivmedel. För att spara bensin utfärdade
regeringen i höstas förbud för
s. k. söndagskörning med motorfordon.
Från ett visst klockslag på lördagens
eftermiddag till måndag morgon är det
förbjudet att använda motorfordon utan
särskilt tillstånd.

Man kan förstå de skäl, som föranlett
införandet av de nya restriktionerna,
men däremot kan man ifrågasätta
lämpligheten av restriktionens utformning.
Ur social synpunkt medför
förbudet mot söndagskörning allvarliga
nackdelar särskilt för landsbygden.
Förbudet innebär en uppenbar orättvisa
mot landsbygdens folk, då dess
nackdelar icke framträda i lika hög
grad i städer och andra tättbebyggda
samhällen med bekväma kommunikationer.
Föreningslivet på landsbygden
blir avsevärt förhindrat. Lördagskväl -

larna och söndagarna utgöra i regel de
enda tidpunkter, då kommunala och
andra sammanträden, möten o. s. v.
kunna hållas. Avstånden till samlingslokalerna
äro i regel stora och reguljära
kommunikationer med tåg eller
buss förekomma alltför glest för att
vara av betydelse i detta sammanhang.
Antalet trafikbilar på landsbygden är
jämförelsevis litet och kostnaderna för
att anlita dylika bilar stora. Då privata
bilar icke få användas under söndagsdygnet
måste föreningsverksamheten
väsentligt inskränkas. Söndagskörningsförbudet
drabbar således i detta avseende
landsbygdsbefolkningen mycket
hårdare än stadsbefolkningen, som förutom
möjligheten till sammankomster
andra kvällar i veckan också har tillgång
till ett rikt förgrenat reguljärt
kommunikationsnät. Förbudet drabbar
även i övrigt landsbygden hårt med avseende
på möjligheterna att använda
de privatägda bilarna för sammankomster
av familj ekaraktär och besök vid
gudstjänster, föreläsningar o. d. Dessutom
leder det till, att oundgängligen
nödvändiga resor måste företagas på
vardagarna. Då det som bekant råder
stor brist på arbetskraft inom jordbruket
utgör söndagskörningsförbudet i
detta avseende en stor nackdel. Bilägarna
tvingas att anslå en del av sin
ordinarie arbetstid för att uträtta nödvändiga
ärenden, medan de förut kunnat
använda sön- och helgdagarna för
sådana ändamål. Då det är ett allmänt
intresse att produktionen kan ökas så
mycket som möjligt förefaller en sådan
åtgärd som söndagskörningsförbudet
vara mycket olämplig även ur ekonomisk
synpunkt.

Då under förra året beslutade restriktioner
rörande trafiken med motorfordon
synas ge upphov till allvarliga olägenheter
och orättvisor i skilda avseenden,
särskilt för landsbygdens befolkning,
bör det vara riktigast att dessa
restriktioner slopas. Skulle det med

Torsdagen den 15 januari 1948.

Nr 1.

Interpellation ang. krisförvaltningen.

hansyn till valutasvårigheter icke vara
tillrådligt att helt släppa biltrafiken fri,
bör man i stället använda sådana restriktioner,
som i möjligaste mån eliminera
de olägenheter, som vidlåda det
nuvarande restriktionssystemet. I detta
avseende förefaller införande av en allmän
bensinransonering vara den lämpligaste
formen. En ransonering av drivmedlen,
som berör alla fordonsägare på
ett likvärdigt sätt, skulle ge varje motorfordonsägare
möjlighet att använda
sitt fordon vid de tillfällen, då det bäst
tjänar ägaren och hans intressen.

Med anledning av vad som sålunda
anförts hemställer jag om kammarens
tillstånd att till statsrådet och chefen
för folkhushållningsdepartementet få
framställa följande frågor:

Anser statsrådet att det är möjligt
att avskaffa de restriktioner, som nu
gälla rörande användningen av motorfordon? Om

så icke är fallet, är statsrådet villig
att vidtaga åtgärder för att avskaffa
körtillstånden och upphäva förbudet
mot s. k. söndagskörning samt i stället
införa en allmän ransonering av drivmedel? Denna

anhållan bordlädes.

§ 23.

Herr STÅHL erhöll på begäran ordet
och yttrade: Herr talman: I samma takt
som de ekonomiska förhållandena i
vårt land inordnats under statliga regleringar
av olika slag ha också de enskilda
näringsidkarna, storföretag och
mindre fabrikanter, jordbrukare och
hantverkare, detaljister och grossister,
i sin yrkesutövning kommit att bli alltmer
beroende av de statliga myndigheter,
som ha att handlägga krisregleringarna.
Det iir allmänt känt, att dessa
myndigheter, särskilt en del av kriskommissionerna,
av olika skäl haft svårt
eller rent av visat sig ur stånd att handlägga
dessa företagslivets löpande ärenden
med den smidighet och snabbhet,

som erfordras för att inte såväl företagen,
deras ägare och anställda som
den breda massan av konsumenter därigenom
skola lida avsevärt men. Att
tungroddhet, väntetider, uppvaktningsresor,
utgifter för telegram och dylikt
draga avsevärda kostnader är väl känt.
Ännu värre äro de oformligheter i
föreskrifter som förekomma genom att
den ena kommissionen inte vet vad
den andra gör eller att förordningar
utfärdas i ett syfte, som direkt motverkar
ett annat lika lojalt och nödvändigt
syfte. Otaliga tragiska — eller kanske
snarare tragikomiska — exempel härpå
skulle kunna anföras, men med avsikt
skall jag här underlåta sådan exemplifiering.

Allt detta har man utan större knot
kunnat bära och finna sig i så länge,
som man ansett sig kunna hoppas och
räkna med att detta kommissionssystein,
som vilat som en förlamande hand
över näringslivet, skulle vara ett relativt
hastigt övergående lidande. De
bistra erfarenheter som gjorts sedan
riksdagen senast var samlad ha emellertid
för överskådlig tid gjort ett slut
på alla sådana förhoppningar. Tvångsregleringar
och ransoneringar ha, i
stället för att ställas på avskrivning,
permanentats och skärpts. Orsakerna
härtill skola inte i detta sammanhang
diskuteras — det är allmänt känt, att
om dessa råda de mest delade meningar.
Bortsett härifrån måste man
dock vara ense därom, att dessa permanentningar
och skärpningar av
tvångsregleringarna över det ekonomiska
livet komma att utsätta de drabbades
lojalitet och »regleringsmoral»,
om detta ord tillätes, för nya och allt
större påfrestningar.

Under sådana förhållanden är det
ett medborgerligt sundhetskrav av
första ordningen, att de statliga kommissioner
och myndigheter, som utrustats
med allt större maktfullkomlighet
att ingripa i det ekonomiska livets

Nr 1.

Torsdagen den 15 januari 1948.

Interpellation ang. vissa fiskares beskattning.

funktioner, göra sitt yttersta för att underlätta
och inte öka de redan av de
allmänna tidsförhållandena framkallade
stora påfrestningarna för företagen.
Dessa myndigheter ha till uppgift att
vara det ekonomiska livets tjänare,
ingalunda dess herrar. Större smidighet
och snabbhet i ärendenas handläggning
och tillräckliga motiveringar för
fattade beslut måste prägla deras arbete.
Pappersexercisen måste begränsas
till det minsta möjliga och blankettifyllande
påfordras endast då sådant
improduktivt arbete är alldeles
oundgängligt. Om det invändes, att redan
hittills en medveten strävan förefunnits
i sådan riktning, måste tyvärr
svaras, att den berörda delen av allmänheten
haft föga erfarenhet därav.
Krångel-Sverige, för vars bekämpande
och begränsning redan för länge sedan
en medlem av statsrådet speciellt avdelades,
har under den långa tid som
gått sedan dess endast sträckt sina
fångstarmar allt längre ut till nya delar
av näringslivet och allt längre in i dess
olika funktioner. Även om man ingalunda
vill draga i tvivelsmål att både
chefer och funktionärer i ifrågavarande
ämbetsverk och kommissioner besjälats
av önskan att göra sitt bästa, kvarstår
det faktum att detta regleringssystem
i många avseenden ej fungerar
tillfredsställande. Och detta är ingenting
mindre än en olycka med hänsyn
till både den effektivitet i vårt ekonomiska
liv, som nu är mer nödvändig
än någonsin, och den trivselkänsla, som
är oundgänglig för lojalitet och gott
samarbete. En djupgående ändring är
med det allra snaraste av behovet påkallad.

Med hänvisning till vad här anförts
anhåller jag om andra kammarens tillstånd
att till hans excellens herr statsministern
få rikta följande frågor:

1. Har ers excellens uppmärksammat
det växande behovet av ett mer
friktionsfritt samarbete mellan krismyn -

digheterna i deras olika former och
den därav berörda delen av allmänheten,
av ökad smidighet och snabbhet i
handläggningen av olika ärenden, av
större förståelse för och bättre kontakt
med näringslivets organisationer, företag
och enskilda personer?

2. Om så är fallet, vilka åtgärder
ämnar ers excellens vidtaga för att snarast
möjligt åvägabringa den effektivisering
av krisförvaltningen, som ur
denna synpunkt är påkallad?

Denna anhållan bordlädes.

§ 24.

Ordet lämnades på begäran till

Herr JOHANSSON i Torp, som anförde:
Herr talman! Vid tillämpningen
av lagen om skatt vid källan har det
visat sig att det finnes en yrkeskategori,
vars inkomstförhållanden äro av
sådan art som knappast beaktats vid
lagens utformning. Jag åsyftar sådana
fiskare som icke äga del i båt eller
fångstredskap utan medfölja mot andel
i vinsten. De ikläda sig sålunda ingen
som helst risk för i företaget investerat
kapital men betraktas likväl vid tilllämpning
av lagen som egna företagare
och torde därför genomgående av skattemyndigheterna
ha påförts B-skatt.

Källskatlen är en uppbördsform som
i princip lämpar sig synnerligen väl för
skattebetalare med ojämn inkomst, vilket
ju i all synnerhet är fallet med
fiskarena, men genom att praktiskt taget
hela fiskarkåren vid lagens tilllämpning
hänförts till egna företagare
och sålunda påförts B-skatt har situationen
för dessa skattebetalare blivit
ganska prekär just genom de starka
fluktuationerna i inkomsthänseende och
svårigheterna att på förhand beräkna
inkomsten och avväga den preliminära
skatten därefter.

Ehuru jag är fullt medveten om att
källskattesvstemet ännu är i sin början
och att man därför måste räkna med

Nr 1.

Torsdagen den 15 januari 1918.

Nr 1.

Interpellation ang. utomäktenskapliga barns arvsrätt.

en viss övergångstid, innan såväl skattebetalare
som uppbördsmyndigheter
vunnit de erfarenheter som äro nödiga
för att det hela skall gå smidigt, samt
vidare att båtägarna säkerligen i stor
utsträckning hysa betänkligheter inför
den ökade börda som eventuellt kan
åläggas dem i redovisningshänseende,
torde det redan nu ifrågasättas om ej
någon för dessa icke båtägande fiskare
speciellt avfattad form av A-skatt bör
övervägas. Man skulle genom en sådan
justering av författningen kunna komma
ifrån den bristande korrespondens
mellan inkomst och skatt, som nu tyvärr
i stor utsträckning ej kan undvikas
inom detta yrke.

Med anledning av det anförda anhåller
jag om andra kammarens tillstånd
att till herr statsrådet och chefen
för finansdepartementet få framföra
följande frågor:

1. Har herr statsrådet observerat de
av mig här ovan påpekade säregna förhållanden
som råda i fråga om icke
båtägande fiskare?

2. Har herr statsrådet för avsikt att
låta verkställa utredning om möjligheterna
till en justering av författningen
så att denna yrkesgrupp beredes möjlighet
att erlägga sina utskylder genom
A-skatt?

Denna anhållan bordlädes.

§ 25.

Herr ADOLFSSON erhöll på begäran
ordet och yttrade: Herr talman! Frågan
om de utomäktenskapligt födda
barnens arvsrättsförhållanden har vid
flera tillfällen ställts under riksdagens
prövning. Bland annat har motioner i
ämnet förekommit under riksdagarna
1936, 1938 och 1945. Vid den förstnämnda
riksdagen bifölls framställningen
i så måtto, att riksdagen beslutade
att i skrivelse till Kungl. Maj:t
hemställa om en utredning om de utomäktenskapliga
barnens ställning. Det

dröjde emellertid ända till år 1941 innan
utredning tillsattes, varvid det uppdrogs
åt 1941 års sakkunniga för kodifiering
av ärvdabalken att närmare
överväga frågan. Motionsyrkandena av
år 1938, 1943 och 1945 ha av riksdagen
avvisats under hänvisning till den
begärda utredningen.

Under nuvarande omständigheter äro
de utomäktenskapligt födda barnens
möjligheter till omvårdnad och utbildning
starkt begränsade i jämförelse med
de inomäktenskapliga av motsvarande
socialgrupp. Undantagsställningen markeras
också av att de utomäktenskapligt
födda barnen, vilka utgöra en åttondedel
av alla här i landet födda
barn, åtnjuta arvsrätt endast efter moder
och mödernefränder, dock undantagandes
trolovningsbarn, vilka äga
ärva även fadern men däremot ej fädernefränder.
Det måste betraktas som
ett rättfärdighetskrav att denna undantagsställning
undanröjes, särskilt som
de utomäktenskapligt födda barnen i
allmänhet ej heller kunna påräkna att
få växa upp i ett hem, där föräldrarna
gemensamt sträva för deras bästa.

I den motion i ämnet, som år 1945
avlämnades i denna kammare av undertecknad
m. fl., yrkades att riksdagen
för sin del måtte besluta om sådan
revidering av lag den 14 juni 1917 om
barn utom äktenskap, att utomäktenskapligt
födda barn erhålla lika arvsrätt
som de inom äktenskapet födda.
Första lagutskottet, som i sitt utlåtande
nr 20 behandlade motionen, framhöll
att »det är av största vikt att detta
betydelsefulla samhällsproblem så
snart som möjligt erhåller en bättre
lösning än för närvarande». Då emellertid
utskottet förvissat sig om att förslag
i ämnet avsågs framläggas vid 1947
års riksdag, fann utskottet ingen åtgärd
från riksdagens sida vara erforderlig.

Riksdagen har således vid upprepade
tillfällen i princip uttalat sig för en re -

Nr 1.

Fredagen den 1C januari 1948.

Interpellation ang. utomäktenskapliga barns arvsrätt.

videring av bestämmelserna om utomäktenskapliga
barns arvsrätt. Förslag i
ämnet förelädes emellertid icke heller
1947 års riksdag. Då nu i det närmaste
tolv år förflutit sedan riksdagen hemställde
om utredning i ärendet och frågan
trots denna långa tidsintervall alltjämt
är olöst, anhåller jag härmed om
andra kammarens tillstånd att med stöd
av det anförda till statsrådet och
chefen för justitiedepartementet få
framställa följande frågor:

1. Har 1941 års sakkunniga för kodifiering
av ärvdabalken i enlighet med
uttalat önskemål av 1945 års lagutskott
så forcerat sitt arbete, att förslag om
de utomäktenskapliga barnens arvsrätt
hunnit framläggas?

2. Kan regeringsförslag i ämnet un -

der alla förhållanden förväntas till innevarande
års riksdag?

Denna anhållan bordlädes.

§ 26.

Ordet lämnades på begäran till

Herr ANDRE VICE TALMANNEN, som
anförde: Herr talman! Jag hemställer,
att Kungl. Maj:ts den 12 innevarande
januari på rikssalen avlämnade propositioner
måtte uppföras sist på föredragningslistan
för nästkommande sammanträde.

Denna hemställan bifölls.

§ 27.

Justerades protokollsutdrag.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 12.25 e. m.

In fidem
Gunnar Britth.

Fredagen den 16 januari.

Kl. 11 fm.

§ 1.

Justerades protokollet för den 10 innevarande
januari.

§ 2.

I enlighet med kammarens därom den
12 innevarande månad fattade beslut
företogos nu val av suppleanter i de
ständiga utskotten; och anställdes först
val av suppleanter i utrikesutskottet.

Därvid avgå vos 141 godkända valsedlar,
samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista» och upptagande namnen
på nedan nämnda personer i följande
ordning:

herr Olsson i Gävle,

» Hagberg i Malmö,

» Hallén,

» Svensson i Grön vik,

» Wallentheim,

» andre vice talmannen Carlström,
» Törnkvist och
» W iberg.

Dessa personer hade alltså utsetts till
suppleanter i utrikesutskottet.

Riksdagens kanslideputerade skulle
genom utdrag av protokollet underrättas
om detta val samt anmodas låta uppsätta
och till kamrarna ingiva förslag
till skrivelse till Konungen med anmälan
om samma val.

Fredagen den 16 januari 1948.

Nr 1.

§ 3.

Anställdes val av suppleanter i konstitutionsutskottet.

Därvid avgåvos 140 godkända valsedlar,
samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista» och upptagande namnen
på nedan nämnda personer i följande
ordning:
herr Spångberg,

» Håstad,

» Jonsson i Haverö,

» Edberg,

» Larsson i Julita,

» Johnsson i Stockholm,
fru Björck,
herr Dickson,

» Gustafsson i Bogla,

» Hansson i Skediga,
fröken Nygren,
herr Hseggblom,

» Ekdahl,

» Senander,
fru Svedberg och
herr Larsson i Stockholm.

Dessa personer hade alltså utsetts till
suppleanter i konstitutionsutskottet.

§ 4.

Företogs val av suppleanter i statsutskottet.

Därvid avlämnades 128 godkända
valsedlar, samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista» och upptagande
namnen på nedan nämnda personer i
följande ordning:

herr Hall,

» Staxäng,

» Lindholm,

» Pettersson i Dahl,
fru Alvén,

herr Boman i Ivieryd,

» Åkerström,

» Holmström,

» Hoppe,

» Onsjö,

» Petterson i Degerfors,

» Sefve,

» Thapper,

» Kempe,

herr Persson i Vinberg,

» Persson i Svensköp,

» Severin i Stockholm,

» Johansson i Mvsinge,

» Jansson i Kalix,

» Birke och
» Norup.

Dessa personer hade alltså utsetts till
suppleanter i statutskottet.

§ 5.

Vid nu anställt val av suppleanter i
bevillningsutskottet avlämnades 120
godkända valsedlar, samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista» och
upptagande namnen på nedan nämnda
personer i följande ordning:

herr Karlsson i Grängesberg,

» Olson i Göteborg,

» Sundström,

» Andersson i Dunker,

» Nilsson i Kristinehamn,

» Kristensson,

» Olofsson i Höganäs,

» Karlsson i Granebo,

» Ohlsson i Kastlösa,

» Vigelsbo,

» Bladh,

» Hjalmarson,

» Brandt,

» Persson i Landafors,

» Forsberg,

» Swedberg,

» Johnsson i Skoglösa och
» Larsson i Luttra.

Dessa personer hade alltså utsetts till
suppleanter i bevillningsutskottet.

§ 6.

Anställdes val av suppleanter i
bankoutskottet.

Därvid avlämnades 116 godkända
valsedlar, samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista». Av dessa upptogo
115 valsedlar namnen på nedan
nämnda personer i följande ordning:

Nr 1.

Fredagen den 16 januari 1948.

herr Nilsson i Landskrona,

» Fagerholm,

» Svensson i Alingsås,

» Persson i Norrby,
fru Humla,
herr Stjårne,

» Sköldin,

» Skantze,

» Persson i Växjö,

» Nilson i Spånstad,

» Gavelin,

» Jonsson i Malmgrava,

» Johansson i Kalmar,

» Nordström i Kramfors,

» Molander och
» Johansson i Norrfors.

Dessa personer hade alltså utsetts till
suppleanter i bankoutskottet.

§ 7.

Företogs val av suppleanter i första
lagutskottet.

Därvid avgåvos 111 godkända valsedlar,
samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista» och upptagande namnen
på nedan nämnda personer i följande
ordning:

fru Gustafson,
herr Ljungberg,

» Landgren,

» Gustafsson i Lekåsa,

» Lindahl,

» Österman,

» Andersson i Mölndal,

» Sveningsson,
fröken Öberg,

herr Pettersson i Ersbacken,

» Skoglund i Umeå,

» Ljungqvist,

» Jonsson i Skutskär,

» Johansson i Stockholm,

» Lundgren,

» Svensson i Stenkyrka och
» Antby.

Dessa personer hade alltså utsetts till
suppleanter i första lagutskottet.

§ 8.

Vid nu anställt val av suppleanter i
andra lagutskottet avlämnades 107 godkända
valsedlar, samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista» och
upptagande namnen på nedan nämnda
personer i följande ordning:
herr Holm,

» Andersson i Gisselås,
fru Johansson i Norrköping,
herr Hedlund i Rådom,

» Larsson i Östersund,

» Jacobsson i Igelsbo,

» Witzell,
fru Boman,

» Västberg,

herr Carlsson i Bakeröd,

» Andersson i Eskilstuna,
fru Ewerlöf,
herr Lundberg,

» Holmberg,

» Andersson i Alfredshem och
fru Sandström.

Dessa personer hade alltså utsetts till
suppleanter i andra lagutskottet.

§ 9.

Anställdes val av suppleanter i jordbruksutskottet.

Därvid avgåvos 105 godkända valsedlar,
samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista» och upptagande namnen
på nedan nämnda personer i följande
ordning:

herr Gustafson i Dädesjö,

» Larsson i Karlstad,

» Jacobson i Vilhelmina,

» Pettersson i Rosta,

» Andersson i Hyssna,

» Svensson i Ljungskile,

» Jonsson i Järvsand,

» Nilsson i Göingegården,
fru Eriksson i Hallstahammar,
herr Svensson i Vä,

» Johansson i Torp,

» Stattin,

» Nilsson i Varuträsk,

» Karlsson i Stuvsta,

» Engström och
» Utbult.

Fredagen den 16 januari 1948.

Nr 1,

Dessa personer hade alltså utsetts till
suppleanter i jordbruksutskottet.

§ 10.

Justerades protokollsutdrag angående
de i §§ 2—9 här ovan omförmälda
valen.

§ 11.

Föredrogos och remitterades till
statsutskottet Kungl. Maj:ts å kammarens
bord vilande proposition, nr 24,
med förslag till kungörelse om ändrad
lydelse av 2 § avlöningsreglementet den
15 juli 1944 (nr 546) för personal i det
allmänna civilförsvaret.

§ 12.

Föredrogos var efter annan följande
på bordet liggande motioner; och hänvisades
därvid

till konstitutionsutskottet motionen nr
17 av herr Hastad in. fl.;
till statsutskottet motionerna:
nr 18 av herr Ericsson i Sörsjön
in. fl.; samt

nr 19 av herr Johanson i Norrköping
och fru Linderot;

nr 20 av herr Skoglund i Doverstorp
in. fl.;

nr 21 av herr Hansson i Skediga

in. fl.; och

nr 22 av herr Svensson i Ljungskile;
till bevillningsutskottet motionerna:

nr 23 av herr Svensson i Stenkyrka
in. fl.;

nr 24 av herr Ohlin m. fl.; och
nr 25 av herr Hansson i Skegrie

in. fl.;

till bankoutskottet motionerna:
nr 26 av herr Gustafsson i Bogla;
nr 27 av herr Larsson i Karlstad

in. fl.;

nr 28 av herr Lundqvist; samt
nr 29 av herrar Wiberg och Hagberg
i Malmö;

till behandling av lagutskott motionerna: nr

30 av herr Johansson i Stockholm;
och

nr 31 av herr Landgren;

till jordbruksutskottet motionerna:
nr 32 av herr Sandberg m. fl.;
nr 33 av herr Staxäng m. fl.; och
nr 34 av herr Johansson i Torp m. fl.;
samt

till tillfälligt utskott motionerna:
nr 35 av herr Adolfsson m. fl.;
nr 36 av herr Hansson i Skediga;
nr 37 av herr Adolfsson m. fl.; och
nr 38 av herr Nilsson i Göteborg
m. fl.

§ 13.

Föredrogs den av herr Onsjö vid
kammarens nästföregående sammanträde
gjorda, men då bordlagda anhållan
att få framställa interpellation till
herr statsrådet och chefen för folkhushållningsdepartementet
angående avskaffande
av gällande restriktioner beträffande
användningen av motorfordon,
m. in.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 14.

Föredrogs den av herr Ståhl vid
kammarens nästföregående sammanträde
gjorda, men då bordlagda anhållan
att få framställa interpellation till hans
excellens herr statsministern angående
åtgärder för effektivisering av krisförvaltningen.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 15.

Föredrogs den av herr Johansson
i Torp vid kammarens nästföregående
sammanträde gjorda, men då bordlagda
anhållan att få framställa interpellation
till herr statsrådet och chefen för
finansdepartementet angående beredande
av möjlighet för icke båtägande fiskare
att erlägga sina utskylder genom
A-skatt.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 16.

Föredrogs den av herr Adolfsson
vid kammarens nästföregående sammanträde
gjorda, men då bordlagda anhållan
att få framställa interpellation

Nr 1.

Fredagen den 16 januari 1948.

Interpellation ang. kommunindelningen.

till herr statsrådet och chefen för justitiedepartementet
angående de utomäktenskapliga
barnens arvsrätt.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 17.

Avlämnades följande motioner, nämligen nr

39, av herr Nordström i Kramfors
m. fl., om ökat anslag till bidrag till anläggningar
för vattenförsörjning och
avlopp;

nr 40, av herr Johansson i Torp
in. fl., om anslag till påbörjande av broförbindelse
från öarna Orust och Tjörn
till fastlandet;

nr 41, av herr Adolfsson m. fl., angående
engångsskatt på större förmögenheter; nr

42, av herrar Fagerholm och Kgling,
om rätt för medlem i tjänstemanna-
och arbetarorganisationer att
vid beskattning erhålla avdrag för medlemsavgifter
till organisationerna;

nr 43, av herr Holmberg, om pension
åt städerskan Anna Vilhelmina Granström; nr

44, av herr Hermansson, om pension
åt musikdirektören R. Höglund;

nr 45, av herr Adolfsson m. fl., angående
lagstiftning till förhindrande
av att kommuner förpliktas att uthyra
offentliga samlingslokaler till nazistiska
sammanslutningar;

nr 46, av herr Olofsson i Höganäs
in. fl., angående ändring av bestämmelserna
om änkepension i lagen om folkpensionering; nr

47, av herr Lundqvist m. fl., om
översyn av gällande bestämmelser angående
bostadsgruppering för folkpensionärerna; nr

48, av herrar Fagerholm och Hagård,
angående förstärkning av förhandlingsrätten
för de stats- och kommunalanställda
tjänstemännen;

nr 49, av herr Ståhl m. fl., om viss
ändring av 29 kap. 3 § rättegångsbalken;
samt

nr 50, av herrar Persson i Norrby och
Johansson i Norrfors, om bättre tillgodoseende
av landsbygdens intressen
och näringar vid arbetstillståndsgivningen.

Dessa motioner bordlädes.

§ 18.

Herr talmannen lämnade på begäran
ordet till

Herr LARSSON i Luttra, som anförde:
Herr talman! Arbetet med genomförandet
av den av 1946 års riksdag beslutade
nyindelningen av rikets kommuner
pågår i full omfattning. Utredningsarbetet
inom länsstyrelserna torde nu
ha avancerat så långt att dessa antingen
redan upprättat eller snart kunna förväntas
vara redo att upprätta slutligt
förslag till ny kommunindelning.

Det är kanske ännu för tidigt att uttala
sig om huruvida det arbete som
återstår kan slutföras i så god tid att
reformen kan genomföras den 1 januari
1950. Även om så skulle kunna ske,
kunna dock starka skäl anföras, som
tala för att med reformens genomförande
borde anstå till den 1 januari 1951.
Ett genomförande av reformen vid 1950
års ingång förutsätter, att ett extra kommunalfullmäktigeval
i flertalet av landets
kommuner anordnas 1949. Statens
direkta kostnader härför ha visserligen
beräknats till blott 160 000 kronor, men
till detta komma de mångdubbelt större
kostnader som valarbetet förorsakar.
Man kan inte heller bortse ifrån det
extra arbete och den pappersförbrukning
som valet förorsakar. Sammanräkningarna
komma dessutom att belasta
länsstyrelserna med mycket arbete.

Som ett andra skäl för uppskov kan
anföras att brist råder på utbildat folk,
som kan anlitas för de många kommunalkamrers-
och andra tjänster, som
måste inrättas i de nya kommunerna.

Fredagen den 16 januari 1948.

Nr 1.

Interpellation ang. giftgassänkningarna i Östersjön.

Tillkomsten av socialinstituten i Göteborg
och Lund innebär emellertid väsentligt
förbättrade resurser för utbildning
av kommunala tjänstemän. Ytterligare
uppskov med kommunindelningen
torde därför medföra bättre tillgång till
lämpliga funktionärer.

Med stöd av vad jag sålunda anfört
anhåller jag om andra kammarens tillstånd
att till herr statsrådet och chefen
för inrikesdepartementet få framställa
följande fråga:

Är statsrådet villig medverka till att
genomförandet av den nya kommunindelningen
uppskjutes till den 1 januari
1951?

Denna anhållan bordlädes.

§ 19.

Herr SKANTZE erhöll på begäran ordet
och yttrade: Herr talman! Under
försommaren 1947 började ryssarna
sänka kemisk krigsmateriel i vattnen
kring Bornholm och Christiansö. Det
visade sig snart, att dessa sänkningar
icke utfördes med tillfredsställande
noggrannhet och försiktighet, då åtskilliga
lådor flöto i land på de danska
och svenska kringliggande kusterna
och utsatte den där boende befolkningen
för såväl otrevnad som faror. Då
dessutom sänkningarna voro till stort
förfång för fisket i dessa vatten inom
stora, speciellt värdefulla områden,
vände sig de danska och svenska yrkesfiskarena
till sina respektive regeringar
med anhållan om att protest mot sänkningarna
måtte framföras till de sovjetryska
myndigheterna. Fiskarena framhöllo
speciellt, att allt trålfiske omöjliggjordes
inom de berörda områdena
på grund av att lådor och bomber
kommo att ligga hindrande på havsbottnen,
där trålarna drogos fram. Hela
deras näringsutövning riskerade härigenom
att lida allvarligt men, om ingen
ändring kom till stånd.

Den danska regeringen framförde

den sålunda önskade dcmarchen till de
ryska myndigheterna genom sin militärmission
i Berlin och från svensk
sida gjorde utrikesdepartementet genom
beskickningen i Moskva en framställning
med begäran, att sänkningarna
måtte utföras inom angivna områden
och på ett sådant sätt, att de svenska
fiskarena icke hindrades i sin näringsutövning.

Av allt att döma föranledde dessa
framställningar inga åtgärder från rysk
sida. Visserligen lära de danska myndigheterna
ha erbjudits att utsända
kontrollanter, som skulle kunna tillse
att sänkningarna verkställdes på de för
ändamålet fastställda platserna kring
öarna, men likväl upprepades samma
historia med ilandflytande lådor och
gasbomber så sent som i december
1947, även denna gång naturligtvis till
stort förfång för fiskarena och kustbefolkningen.

Gasbomber och trotyllådor flöto vid
detta tillfälle i land på ett flertal platser
och man blev tvungen att från försvarets
forskningsanstalt utsända experter,
vilka efter verkställda undersökningar
kunde oskadliggöra de för
kustbefolkningen farliga pjäserna.

På begäran av Svenska sydkustfiskarnas
centralförbund lät utrikesdepartementet
även vid detta tillfälle genom
beskickningen i Moskva göra en framställning
till de sovjetryska myndigheterna,
om att vid sänkningen av krigsmateriel
hänsyn måtte tagas till svenska
fiskares intressen, så att dessa icke
skulle lida intrång i sitt näringsfång.

Vilken verkan denna senare framställning
haft, är icke känt. Uppenbarligen
ha emellertid ryssarna i hög grad
negligerat de från svensk sida tidigare
framförda klagomålen i denna fråga.

Med hänvisning till vad jag här anfört
anhåller jag om andra kammarens
tillstånd att till hans excellens ministern
för utrikes ärendena få rikta följande
frågor:

Nr 1.

Fredagen den IG januari 1948.

Interpellation ang. giftgassänkningarna i Östersjön.

1. I vad mån ha hittills gjorda framställningar
från svensk sida till de sovjetryska
myndigheterna lett till åsyftat
resultat i denna fråga?

2. Komma nya framställningar av
liknande art att göras, om de hittills
gjorda ej leda till avsett resultat?

Denna anhållan bordlädes.

§ 20.

Upplästes och lades till handlingarna
följande till kammaren inkomna protokoll
:

Protokoll, hållet vid sammanträde
med herr talmannen i riksdagens
andra kammare och de kammarens
ledamöter, som blivit utsedda
att jämte herr talmannen tillsätta
kammarens kanslipersonal,
den 13 januari 1948.

Sedan kammarens plenum denna dag
avslutats, sammanträdde med herr talmannen
de ledamöter av kammaren,
som blivit utsedda att jämte herr talmannen
tillsätta kammarens kanslipersonal.

Därvid beslöts till en början, att
kanslitjänstemännen vid innevarande
lagtima riksdag skulle utgöras av en
notarie, fyra förste stenografer, fjorton
stenografer, en förste kanslist och
fem kanslister.

Herrar deputerade antogo till
notarie:

e. o. hovrättsnotarien, jur. kand. Nils
G. H. Liliequist;

förste stenografer:

tullkontrollören Agnar Michal,

förste byråsekreteraren Erland N.
Dahlén,

byråchefen, fil. kand. Hans A. Heimbiirger
och

kammarrättsrådet, jur. kand. Gunnar
Lidbom;

stenografer:

aktuarien, fil. kand. E. P. Einar Bergendal,

jur. kand. E. Albert Romare,
sekreteraren och ombudsmannen, jur.
kand. Anders Norrman,
jur. kand. Göte Fahlin,
kanslisten Vera Karlgren,
e. o. byråsekreteraren, jur. kand. John
W. Löf,

redaktören C. O. Bertil Arborén,

A. Fritiof Klason,

bvråsekreteraren, jur. kand. Gustaf A.
H. Titz,

hovrättsfiskalen, jur. kand. Per G.
Bergsten,

fru Signhild Elfner,
sekreteraren, jur. kand. Bengt G.
E:son Lindahl,

Stig A. L. Ekerman och
pol. stud. Lars A. Nilsson;

förste kanslist:
fru Ebba Ihrman; samt

kanslister:

förste telegrafkontrollören A. Helmer
Gärdin,

e. o. byråsekreteraren, jur. kand. K.
Allan J. Löfgren,

Knut Nilson och
fru Eva Särnmark.

Det skulle åligga de hos kammaren
anställda kanslisterna att vid behov
tjänstgöra jämväl vid diskussionsprotokollet.

Åt kanslisten Gärdin uppdrogs att
föra kammarens diarier.

Beträffande en kanslisttjänst beslöto
herrar deputerade, att prov skulle anställas
för utrönande av de sökandes
skicklighet såsom stenografer; och blev
frågan om besättande av denna tjänst
tills vidare uppskjuten.

Här skulle antecknas, att på särskild
anmodan följande tjänstemän redan ti -

Fredagen den IG januari 1948.

Nr 1.

digare inträtt i tjänstgöring hos kammaren,
nämligen den 10 innevarande
januari Liliequist såsom notarie samt
Bergendal och Romare såsom stenografer,
den 7 januari fru Särnmark såsom
kanslist ävensom den 2 januari fru Ihrman
såsom förste kanslist och Gärdin
såsom kanslist.

Det skulle åligga de antagna tjänstemännen
att vid behov och i den mån så

ske kunde utföra jämväl annan tjänstgöring
hos riksdagen.

År och dag som ovan.

In fidem
Gunnar Britth.

§ 21.

Justerades protokollsutdrag.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter
kl. 12.15 em.

In fidem
Gunnar Britth.