1947. Första kammaren. Nr 8 (Riksdagens protokoll 1947:8)

RIKSDAGENS PROTOKOLL

1947. Första kammaren. Nr 8.

Lördagen den 15 februari.

Kammaren sammanträdde kl. 2 eftermiddagen; och dess förhandlingar leddes
av herr förste vice talmannen.

Herr statsrådet Danielson avlämnade Kungl. Maj:ts propositioner:

nr 30. med förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 § lagen den 29
juni 1945 (nr 522) om kontroll å viss utländsk egendom m. m., så ock om fortsatt
giltighet av samma lag, m. in.;

nr 48, angående försäljning av vissa fastigheter;

nr 52, angående bemyndigande att försälja viss kronan tillhörig fast egendom; nr

53, angående befrielse från skyldighet att erlägga överuttagningsavgift
för gas;

nr 54, angaende vidgad rätt till resekostnadsersättning för kontraktsprost vid
tjänsteresor m. m.;

nr 56, angående vissa frågor om befrielse från ersättningsskyldighet;

nr 57, angående anslag till nybyggnad vid ingenjörsvetenskapsakademiens
försöksstation m. m.;

nr 58, angående vissa investeringar i telegrafverkets fond för budgetåret
1947/48; samt

nr 59, angaende dyrtidstillägg a vissa livräntor in. m. i anledning av olycksfall
eller yrkessjukdom.

Anmäldes och godkändes jordbruksutskottets förslag till riksdagens skrivelse
nr 25, till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
ytterligare statsbidrag för undersökning rörande visst torrläggningsföretag,

Anmäldes och godkändes bevillningsutskottets förslag till riksdagens skrivelser
till Konungen:

nr 26 i anledning av Kungl. Majrts proposition med förslag till förordning
med ytterligare bestämmelser angående taxering för inkomst under vissa år
av ersättning på grund av försäkring för förlust av fartyg, m. m.:

nr 27, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition med förslag till förordningom
fortsatt giltighet av förordningen den 8 juni 1923 (nr 155) angående omsättnings-
och utskänkmngsskatt å spritdrycker; samt

nr 28. i anledning av Kungl. Maj :ts proposition med förslag till förordning
om fortsatt giltighet av förordningen den 18 juni 1937 (nr 481) angående rätt
lor Konungen att i vissa fall meddela särskilda bestämmelser om stämpelavgift
vid köp och byte av fondpapper.

AnmäMes och godkändes statsutskottets förslag till riksdagens skrivelser
till Konungen:

Första hammarens protokoll 1947. Nr 8. 2

:\r 8.

Lördagen den 15 februari 1947.

Interpellation
ang. revision
av det nya
upphördasystemet.

nr 29, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående utgifter å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1946/47, i vad propositionen avser
justitiedepartementets verksamhetsområde;

nr 30, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1946/47, i vad propositionen avser
finansdepartementets verksamhetsområde;

nr 31, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen å kapitalbudgeten
under statens allmänna fastighetsfond gjorda framställningar angående
anslag för budgetåret 1947/48, i vad propositionen avser kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde;

nr 32, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under tionde
huvudtiteln gjorda framställning om anslag för budgetåret 1947/48 till säkerhetsanstalter
för sjöfarten;

nr 33, i anledning av Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen under statens
allmänna fastighetsfond gjorda framställning angående anslag för budgetåret
1947/48 till säkerhetsanstalter för sjöfarten; samt
nr 34, i anledning av väckta motioner om anslag å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1946/47 till bestridande av kostnaderna för riksdagens
interparlamentariska grupps deltagande i konferens i Kairo.

Föredrogs och hänvisades till behandling av lagutskott Kungl. Maj:ts proposition
nr 45, med förslag till lag angående ändring i lagen den 22 juni 1928
(nr 254) om arbetsdomstol.

Föredrogos och hänvisades till statsutskottet Kungl. Maj:ts propositioner:
nr 46, angående indragning av vissa till församlingskyrkor utgående ersättningar
m. m.; och

nr 47, angående ersättning i vissa fall i anledning av olycksfall i arbete
eller yrkessjukdom.

Föredrogos och bordlädes Kungl. Maj:ts denna dag avlämnade propositioner
nr 30, 48, 52:—54 och 56—59.

Herr Ström erhöll på begäran ordet och anförde: Herr talman! Källskatten,
som avsåg att förenkla, förbilliga och snabbare avklara skatteuppbörden, har
i stället redan i sin begynnelse åstadkommit stor ovilja hos skattedragarna. Den
har i praktiken blivit synnerligen tillkrånglad, allmänheten är oviss och förvirrad,
besvärligheterna hopas, och kostnaderna stiga för allmänhet och myndigheter.
Anhopningen av personal bär också vållat förtret i dessa tider av
brist på arbetskraft.

Dess bättre kan intet särskilt parti anklagas för den nya metoden, alla ha
vi varit ense om att pröva denna metod; regering och myndigheter ha gjort
sitt bästa för att söka vägleda allmänheten i uppbördsmetodernas irrgångssalonger.
Genom det konstlade väldiga rumoret kring den väntade skattereformen
har källskatteuppbörden hos många ansetts vara en del av själva
skattereformen, som förestår. Och då avdragen vid källan blivit större än vad
som beräknats, har missnöjet med uppbördsreformen ytterligare stegrats.

Läget är därför icke tillfredsställande. Källskatteuppbörden är avsedd
allenast som ett försök. Skulle allmänheten fortsätta att reagera mot den nya
metoden och skulle kostnaderna för den bliva större än skattedragarna och
även regering och riksdag beräknat, torde snarast böra undersökas var felen

Lördagen den 15 februari 1947.

Nr 8.

Interpellation ang. revision av det nya uppbördssystemet. (Forts.)
i metoden ligga, om metoden kan förenklas och förbilligas eller om hela försöket
såsom stridande mot svenska folkets psykologiska läggning bör ersättas
med ett reformerat äldre system.

På önskan av flera medborgare, särskilt arbetare, att bringa frågan inför
riksdagen hemställes härmed om kammarens benägna tillstånd att till herr
finansministern framföra följande spörsmål:

Är det regeringens avsikt att, sedan det nya uppbördssystemet prövats under
detta och ett följande år, underkasta systemet en grundlig revision och om så
befinnes lämpligt pröva antingen en återgång till ett reviderat äldre system
eller framlägga ett förslag till ett helt nytt uppbördssystem, mera enkelt och
praktiskt samt mindre kostnads- och personalslukande?

På gjord proposition medgav kammaren, att ifrågavarande spörsmål finge
framställas.

Anmäldes och bordlädes
statsutskottets utlåtanden:

nr 25, i anledning av Kungl. Majrts proposition angående fortsatt disposition
av vissa äldre reservationsanslag;

nr 26, i anledning av Kungl. Majrts i statsverkspropositionen gjorda framställning
angående anslag för budgetåret 1947/48 till förskott av kostnader
för uppgörande av byggnadsplaner;

\ nr 27, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående befrielse för G.
V. Löthner och F. H. Jonsson från ersättningsskyldighet; samt

nr 28, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen å kapitalbudgeten
under statens allmänna fastighetsfond gjorda framställningar angående
anslag för budgetåret 1947/48, i vad propositionen avser utrikesdepartementets
verksamhetsområde;

sammansatta stats- och andra lagutskottets utlåtande nr 1, i anledning avdels
Kungl. Majrts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag
till bidrag till dyrtidstillägg å folkpensioner och invalidunderstöd, anslag till
bidrag till provisoriska förstärkningar av tilläggspensioner och invalidunderstöd,
anslag till provisorisk förstärkning av ersättning åt blinda samt anslag
till dyrtidstillägg a ersättning åt blinda, dels ock Kungl. Maj :ts proposition
med förslag till lag om dyrtidstillägg under senare halvåret 1947 å folkpensioner
och invalidunderstöd, m. m.;

bevillningsutskottets betänkanden:

nr 4, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning
om fortsatt giltighet av förordningen den 6 mars 1942 (nr 63) angående rätt
för Konungen att åsätta särskild tullavgift;

nr 5, i anledning av Kungl. Majrts proposition angående fortsatt bemyndigande
för Kungl. Maj :t att medgiva visst undantag från gällande villkor för
åtnjutande av rätt till varvsindustrirestitution; samt

nr 6, i anledning av väckt motion angående viss ändring av bestämmelserna
i 12 § taxeringsförordningen;

första lagutskottets utlåtanden:

nr 3, i anledning av Kungl. Majrts proposition med förslag till lag om fullföljd
av talan från domkapitel m. m.; samt

nr 4, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående
ändring i lagen den 7 december 1934 (nr 573) om tillsättning av prästerliga
tjänster;

Nr 8.

Tisdagen den 18 februari 1947.

andra lagutskottets utlåtande nr 1. i anledning av väckta motioner om utredning
och förslag angående utsträckt tillämpning av den s. k. ensittarlagen;
ävensom

jordbruksutskottets utlåtande nr 8, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
beträffande jordbruksdepartementet gjorda framställningar
om anslag till kapitalinvesteringar jämte i ämnet väckt motion.

Justerades protokollsutdrag för denna dag. varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 2.11 eftermiddagen.

In fidem
G. H. Berggren.

Tisdagen den 18 februari.

Kammaren sammanträdde kl. 4 eftermiddagen.

Justerades protokollen för den 11 och den 12 innevarande månad.

_ Upplästes en till kammaren inkommen ansökning, som jämte därvid fogat
läkarintyg var så lydande:

Till riksdagens första kammare.

Med hänvisning till bifogade läkarintyg får undertecknad vördsamt hemställa
om ledighet från riks dagsarbe tet under tiden 20 februari—20 mars 1947.

Stockholm den 17 februari 1947.

Josef Hagman.

Härmed intygas, att riksdagsman Josef Hagman på grund av sjukdom (sketett-tumör)
är oförmögen att deltaga i riksdagsarbetet tills vidare under tiden
20 februari—20 mars 1947.

Radiumhemmet den 17 februari 1947.

Elis Berven,

Den begärda ledigheten beviljades. överläkare.

Föredrogs och hänvisades till behandling av lagutskott Kungl. Maj:ts propositmn
nr 30 med förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 § lagen den
i9 1945 (nr 522) om kontroll å viss utländsk egendom m. m.. så ock om

iortsatt giltighet av samma lag, m. m.

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet Kungl. Maj:ts proposition nr
angaende försäljning av vissa fastigheter.

Tisdagen den 18 februari 1947.

Nr 8.

Föredrogs och hänvisades till jordbruksutskottet Kungl. Maj:ts proposition
nr 52, angående bemyndigande att försälja viss kronan tillhörig fast egendom.

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet Kungl. Maj:ts'' proposition nr
53, angående befrielse från skyldighet att erlägga överuttagningsavgift för
gas.

Föredrogs och hänvisades till behandling av lagutskott Kungl. Maj:ts proposition
nr 54, angående vidgad rätt till resekostnadsersättning för kontraktsprost
vid tjänsteresor m. m.

Föredrogos och hänvisades till statsutskottet Kungl. Maj:ts propositioner:
nr 56, angående vissa frågor om befrielse från ersättningsskyldighet;
nr 57, angående anslag till nybyggnad vid ingenjörsvetenskapsakademiens
försöksstation m. m.;

nr 58, angående vissa investeringar i telegrafverkets fond för budgetåret
1947/48; samt

nr 59, angående dyrtidstillägg å vissa livräntor m. m. i anledning av olycksfall
eller yrkessjukdom.

Föredrogos och bordlädes ånyo statsutskottets utlåtanden nr 25—28, sammansatta
stats- och andra lagutskottets utlåtande nr 1, bevillningsutskottets betänkanden
nr 4—6, första lagutskottets utlåtanden nr 3 och 4, andra lagutskottets
utlåtande nr 1 samt jordbruksutskottets utlåtande nr 8.

Herr Ekströmer avlämnade en av honom och herr Arrhén undertecknad motion,
nr 224, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående rundradion i
Sverige.

Motionen bordlädes.

Justerades protokollsutdrag för denna dag, varefter kammarens sammanmanträde
avslutades kl. 4.<f3 eftermiddagen.

In fidem
G. II. Berggren.

Nr 8.

Onsdagen den 19 februari 1947.

Om utökade
pensionsförmåner
åt
enskilda
företagare.

Onsdagen den 19 februari.

Kammaren sammanträdde kl. 11 förmiddagen.

Herr statsrådet 11 ig forss avlämnade Knngl. Maj:ts propositioner:
nr 60, angående fortsatt tullfrihet för Svenska röda korset för viss sjukvårds-,
beklädnads- och sjuktransport materiel ;

nr 61. angående fortsatt tullfrihet i vissa fall för Föreningen rädda barnen
för kläder, beklädnadsmateriel och livsförnödenheter; samt

nr 63. med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 30 juni
1943 (444) om tillståndstvång för byggnadsarbete.

Herr statsrådet Myrdal avlämnade Kungl. Maj:ts proposition nr 62, angående
godkännande av avtal mellan kronan och Stockholms stad rörande vissa markfrågor
i Stockholm m. m.

Herr statsrådet och chefen för handelsdepartementet Myrdal, som tillkännagivit,
att han hade för avsikt att vid detta sammanträde besvara herr von
Helands interpellation om utökade pensionsförmåner åt enskilda företagare, erhöll
ordet och anförde: Herr talman! Med kammarens tillstånd har herr von
Heland till mig riktat följande interpellation:

Är herr statsrådet villig att vidtaga sådana åtgärder, att de sakkunniga för
utredning av frågan om pensionering av i privat tjänst anställda även erhålla
i uppdrag att utreda frågan om att bereda företagarna inom det enskilda
näringslivet utökade pensionsförmåner utöver vad den allmänna pensionsförsäkringen
ger?

I sin motivering hänvisar interpellanten till det kända förhållandet, att ett
stort antal småföretagare inom jordbruk, handel, industri och andra näringar
ha starkt begränsade inkomster. Man har av denna anledning inom regeringen
noga övervägt frågan, huruvida icke även småföretagarnas pensioneringsproblem
borde inbegripas i det utredningsuppdrag, som den nya tjänstepensionsutredningen
erhållit. Det har emellertid härvid visat sig, att småföretagarnas
pensionsfråga är tekniskt så skild från spörsmålet om hur en mera allmän utbredning
av ordnad tjänstepensionering skall åstadkommas, att det av praktiska
skäl skulle vara olämpligt att förena dessa två komplex i samma utredningsuppdrag.
En tjänstepensionering bör troligen finansieras genom bidrag
av både arbetsgivare och löntagare. I fråga om småföretagare föreligger emellertid
icke denna möjlighet att dela kostnaden mellan den försäkrade och eu
annan part, såvida man icke ytterligare bygger ut den delvis med offentliga
bidrag finansierade allmänna folkpensioneringen. Beträffande denna senare
möjlighet är emellertid att märka, att statsmakterna genom den förra året antagna
folkpensionsreformen tagit ställning till frågan hur långt man i detta
avseende tills vidare kan sträcka sig.

Pensioneringsproblemet för småföretagare ligger sålunda tekniskt annorlunda
till än löntagarnas pensionsfråga. Det är dessutom av nyss anförda skäl

Onsdagen den 19 februari 1947.

Nr 8.

Om utökade pensionsförmåner åt enskilda företagare. (Forts.)
svårare. Jag vill emellertid erinra om att pensionsstyrelsens frivilliga pensionsförsäkringssystem
utgör eu mycket billig form för utbyggnad av den
ålderdomsförsörjning som folkpensioneringen ger. Det ar vidare mm forhoppning.
att småföretagarnas pensionsfråga skall komma i ett bättre lage ge o
en fortsatt effektivisering av försäkringsväsendet. Jag erinrar om att 194a
års försäkringsutredning har till uppgift att söka utforma en organisation av
försäkringsväsendet, som kan främja en sadan effektivisering. ajanstepen
sionsutredningen har likaledes att på sitt område söka verka för en effektivisering
och skall i detta syfte samverka med forsakringsutrednmgen Detta
gemensamma arbete kan komma att medverka till eu utveckling av kollektiva
försäkringsformer, som skulle kunna bli till nytta oäven för smaforetagarnas
behov. För min del skulle jag vilja beteckna det såsom synnerligen lyckligt.
om det pågående utredningsarbetet skulle leda till ett sadant resultat. _ ->•
är min avsikt att noga följa de båda kommittéernas arbete, och om det visar
sig, att detta arbete öppnar möjligheter för en lösning även av smaforetagarnas
pensioneringsfråga, är jag för min del beredd att medverka till att dessa
möjligheter också utnyttjas.

Herr von Heland: Herr talman! Jag ber att vördsamt få tacka lierr statsrådet
för det snabba svaret och för att jag har fått taga del av det i torvag.

Herr statsrådet känner sedan gammalt mitt stora intresse lör smaiöretagarna
inom jordbruk, fiske, handel, industri och andra näringar och förstår säkerligen
att jag inte kan känna mig nöjd med svaret trots herr statsrådets lotte
att. om pågående utredningar komma att leda till en utveckling av kollektiva
försäkringsformer, medverka- till att dessa också utnyttjas. Min upplattning
är nämligen den, att med regeringens pris-, löne- och skattepolitik komma smaföretagamas
inkomster inte att räcka till för pensionspremier i en pensionsförsäkring
som kan jämföras ens med de lägsta pensionerna åt löntagarna, dgres
inte staten tar på sig kostnaderna liksom vid folkpensioneringen. Det ar denna
pensionering som jag anser måste förbättras och bör sammanföras med andra
pensionsformer men som statsrådet för närvarande inte vill utvidga.

Genom den förra året antagna folkpensionsreformen har ett stort steg tagits
mot rättvisare förhållanden — det är jag fullständigt överens med herr statsrådet
om — men jag kan inte hålla med om att man härigenom har tagit stallnino-
till hur långt man i detta avseende för närvarande får stracka sig. Det
parti jag tillhör kan vidare inte godkänna beslutet om dyrortsgraderade bostadstillägg.
På landsbygden utgå inga bostadstillägg alls. men i btocbholm
kan bostadstillägg utgå med 800 kronor för makar, och därutöver har btockholms
stad beslutat lämna bidrag. Bostadstilläggen böra enligt mitt partis uppfattning
utgå med ett för alla pensionärer lika stort belopp, var de an aro
bosatta. Bortsett från folkpensionerna, som i övrigt utgå lika till alla. ar lagsta
manliga statspension för närvarande 2 720 kronor och lägsta manliga pension
från Stockholms stad 3 864 kronor. Avsikten är ju också att göra det än förmånligare
för dessa pensionstagare. av vilka de, som få de lägsta pensionerna.

äro grovarbetare. . .

Småföretagarna försöka väl som regel pensionera sig genom att iorbattra små
företag och avbetala skulder. Man försöker alltså att skapa sig en förmögenhet.
För att erhålla en ränta motsvarande lägsta statspension, oa 3 000 kronor, måste
småföretagaren skaffa sig en förmögenhet på bortåt 100 000 kronor. Som jag
redan har påpekat, tror jag att med den nuvarande politiken detta även med
den största sparsamhet och den största, flit — kanske fjorton timmars arbetedag
- är eu omöjlighet för flertalet småföretagare. Mod det skatteförslag,

Nr 8.

Onsdagen den 19 februari 1947.

Om utökade pensionsförmåner åt enskilda företagare. (Forts.)
b^stöiTo''1 nk"''*1 nU ämnar ^aggu *ram- komma orättvisan och svårigheten att

Tjänstemännen ha möjlighet att. vid inkomstbeskattningen göra avdrag för
pensionsavgifter, och samma förmån har den som kan teckna en pensionsförsaknng
med arliga premier. Den fria yrkesutövaren får däremot betala inkomstkatt
ioi de pengar han kan spara för sin pensionering, och i den mån hans
sparade kapitalresurser överstiga 20 000 kronor, drabbas han därutöver även
av,ca förmögenhetsskatt. Aven sedan man på grund av ålder kommit ur förvärvsarbetet
aro beskattmngsyillkoren olika. Tjänstemännens pension beskattas endast
som inkomst, men mte som förmögenhet, under det att småföretagaren
spararem får betala skatt både för själva kapitalet och för avkastningen.
Urattvisan torde vara pataglrg. De medborgare, som bidraga till den ge ettTiWarktn

wTl+: ,bo[de, ,kärllla ,att samhället tillförsäkrar dem alla
ett lika starkt och effektivt skydd, när de av ålderdom ej längre själva förmå

elTsfstm inkokt1® ds.skmdard- Nu ^yddae faktiskt endast de. som haft
fn sa ..tor inkomst att de sjalva ha kunnat fondera sparmedel för ålderdomen

\ de- Vllkas arbetsgivare — staten, kommunen eller enskilt företag — avsatt
medel for pensionering av de anställda,

Icke endast beträffande löner och inkomster, utan även beträffande nensionema
framträder alltsa enligt mm uppfattning den orättvisa fördelningen av

trX^°n:hn 0Ä °Ch raga pä alIt skal1 mai1 beSraffa
Jem, somt slitit och slapat och sparat, genom eu kvarlåtenskapsskatt, som mins bS>de

efterIevandes mojligheter och intresse att fortsätta småföretagarens ar Herr

talman! Liksom man önskar »rationalisera» bort hundra tusen småbrntagareyneS
^ VlljB >>rationalisera» bort hundra tusen andra småföre -

K>“f • proposition nr 15. angående

anslag a till aggs A åt II till riksstaten för budgetåret 1946/47 till vissa om- och
nybyggnadsarbeten vid serafimerlasarettet m. m. 0 ocn

uppbörd fsystemet.

Ang. revision Ordet lämnades härefter till herr statsrådet och chefen för finansdepartemen<iv
e nya tet Wigtorss, som meddelat, att han ämnade vid detta sammanträde besvara
nerr .btroms interpellation angående revision av det nya uppbördssystemet,
och nu yttrade: Herr talman! I en med första kammarens tillstånd framställd interpellation
har herr Ström till mig riktat följande fråga:

År det regeringens avsikt att, sedan det nya uppbördssystemet prövats under
detta och ett följande år, underkasta systemet en grundlig revision och om
sa beimnes lämpligt pröva antingen en återgång till ett reviderat äldre system

<,1iei-iflnf aS''fTd e.tt,for1slaf ett helt nytt uppbördssystem, mera enkelt och
praktiskt samt mindre kostnads- och personalslukande?

I anledning härav får jag anföra följande.

Det ligger i sakens natur att en så omfattande och tekniskt så pass svåroemastraä
reform som uppbördsreformen inte kan genomföras utan att vissa

pJ(ir!-4?P4S a/f er den- förSta tlden av det nXa systemets tillämpning.
Lmellertid torde det missnöje med reformen, som på sina håll kommit till synes
i väsentlig man vara beroende av att uppbördsreformen genomförts innan
de vantade ekattesanknmgarna kommit till stånd. Detta har medfört att — eftersom
skatteavdragen baseras på det löpande årets inkomster och de nominella
inkomsterna ökat i en relativt betydande omfattning — skatteavdragen blivit
högre an vad manga skattebetalare räknat med. Kritiken mot källskatterefor -

Onsdagen den 19 februari 1947.

Nr 8.

Ang. revision av det nya uppbördssystemet. (Forts.)
men kan därför förväntas högst väsentligt minska, då skattesänkningarna genomförts.

Det torde sålunda inte finnas anledning att nu upptaga till diskussion vare
sig frågan om eu återgång till det äldre uppbördssystemet eller frågan om en
övergång till ett helt nytt system. Däremot förutsätter jag, såsom jag tidigare
i olika sammanhang antytt, att uppbördsreformen skall bli föremål för en
Översyn, sedan det nya systemet under något år varit i tillämpning. Denna översyn
bör emellertid avse att inom uppbördsförordningens ram vidtaga sådana
förenklingar och förbättringar, som på grundval av vunna erfarenheter befinnas
möjliga.

Herr Ström: Herr talman! Jag ber att få framföra mitt vördsamma tack till
herr finansministern för hans snabba svar på min interpellation.

Jag tycker att svaret i stort sett är gynnsamt, och särskilt tycker jag att
hans löfte om en snabb översyn av den nyss genomförda reformens verkningar
är lovande. Det är emellertid ett par små anmärkningar jag- skulle vilja göra
i samband med mitt spörsmål.

Jag är fullkomligt ense med herr statsrådet därom, att en så omfattande och
tekniskt så svårbemästrad reform som uppbördsreformen särskilt under övergångsåren
måste medföra friktioner och åstadkomma ett ganska utbrett missnöje.
Det är också riktigt, att detta till en viss del beror på att systemet är
nytt och att det är mycket tillkrånglat, så tillkrånglat, att jag tror att ännu i
dag ingen med säkerhet vet vad det verkligen innebär.

Emellertid är det nog också alldeles riktigt som herr statsrådet säger, att det
väsentliga missnöjet beror på att uppbördsreformen har genomförts, innan de
väntade skattesänkningarna ha kommit till stånd, och jag tror också att kritiken
mot källskattesystemet kan förväntas minska ganska väsentligt, då skattesänkningarna
ha genomförts. Men jag är av den uppfattningen, att det här
också gäller en psykologisk fråga. Om allmänheten under dessa övergångsår
får alltför hårt inpräntat i sig. att här är det omöjligt att komma till något
praktiskt och enkelt resultat, så kommer den uppfattningen att hänga fast
vid systemet, även sedan vi ha fått de väntade skattelindringarna. Och därest
det skulle visa sig, att skattelättnaderna inte bli så stora, som man hade väntat
sig, och att kostnaderna för denna väldiga reform växa och därigenom motverka
en skatteminskning, så kommer en reaktion att inställa sig även därvidlag.

Men vi få ju hoppas på det bästa, och jag tror att det skall vara möjligt
att övervinna de värsta svårigheterna, om man verkligen försöker att åstadkomma
förenklingar.

Jag skall nu ta. ett enda exempel, och jag väljer just det exemplet, därför
att det är jag och riksdagen, men däremot inte finansministern, som bära skulden
t ill det missförhållande jag skall påtala. Det är ju så, att vi här i Stockholm
ha en kommunalskatt på 7: 15, och med församlingsavgiften på i genomsnitt
50 öre blir det 7: 65. Detta belopp är emellertid vid uträknandet av den preliminära,
nu debiterade skatten avrundat uppåt till åtta kronor. Det gör, att
icke mindre än sju miljoner kronor uttagas utöver vad som skulle behövas. Dessa
sju miljoner kronor ligga räntelösa för stockholmarnas del i två år. Sedan
betalas de tillbaka, och det blir ju en väldig apparat som skall sättas i gång,
när alla dessa kronor och ören skola återbetalas till de hundratusentals skattedragarna
i Stockholm. Och det är likadant i landet i övrigt.

Vad är då orsaken till att det blivit så stora summor? Anledningen är, såvitt
jag erinrar mig, att medan finansministern föreslog, att kommunal inkomstskatt
skulle för skattekrona och skatteöre beräknas till visst i jämnt 50-tal

Nr 8.

Onsdagen den 19 februari 1947.

Ang. revision av det nya uppbördssystemet. (Forts.)
öre bestämt, belopp., beslöt riksdagen att avrundningen skulle ske uppåt till
ett i belt krontal bestämt belopp. Resultatet härav har blivit, att när det
ligger ogynnsamt till, en väldig summa kan tagas ut för mycket av de skattskyldiga.
Jag vet inte av vem eller på vad sätt den skall förvaltas, och det är
mig obekant, om beloppet kan placeras så. att det ger någon behållning.

Det är sålunda, i detta fall egentligen riksdagens fel att det blivit pa delta
sätt. Jag har frågat några, som äro mera insatta i dessa ting än jag själv är,
vad orsaken var till dessa avrundningar, och svaret har varit att syftet vant
att förenkla skattetabellerna. Men jag har tagit detta exempel för att. pavisa
ett av den oändliga räcka av svåra ingrepp, varmed reformen är bemängd och
som säkerligen i längden komma att vålla ytterst stark opposition, ba som förhållandena
nu äro, hade Stockholms stad kunnat ta ut sju miljoner kronor i
skatt mera än den gjort — till de 7 kronor 15 öre per skattekrona hade de
kunnat lägga 35 öre — och därmed kunnat få många reformer genomiorda.
Jag vet inte, om det extra uttag, som nu skett, användes för något verkligt
produktivt ändamål. Närmast får det ju faktiskt karaktär av ett slags lan tran
statens sida av skattedragama.

Det är väl så, att man också avrundar nedåt i vissa fall och att de skattskyldiga
sålunda inte få någonting tillbaka om tva ar, utan i stället fa betala
en liten räkning. Men även detta får en ytterst ogynnsam inverkan och
kommer att skapa opposition hos dem, som av denma anledning få betala kvarstående
skatt. Både de, som nu få betala för mycket, och de, som betala för
litet, bli missnöjda.

Det är sådana saker som, jämte en mängd andra, som jag här inte vill beröra,
ha skapat ett ganska starkt missnöje och en växande opinion mot hela det nya
uppbördssystemet, och jag vill därför hoppas att den av herr statsrådet utlovade
snabba översynen skall äga rum och att utarbetandet av de ändringar i
uppbördsförordningen, som kunna finnas påkallade, icke skall dröja alltför
länge.

Herr Näsström: Herr talman! Ja, det är ju beklagligt, att stockholmarna en
tid skola ligga ute med 35 öre för hög skatt per skattekrona. Det är ju inte
riktigt, men har kanske varit svårt att komma ifrån. Men det är måhända eu
liten tröst för stockholmarna att veta, att det finnes de ute på landet, som äro
i liknande situation men dessutom i kommunalskatt få betala ytterligare 7 ä 8
kronor för varje skattekrona, och det är pengar som de aldrig få igen.

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet den av herrar Ehströmer och
Arrhén väckta motionen, nr 224. i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående
rundradion i Sverige.

Föredrogos ånyo statsutskottets utlåtanden:

nr 25, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående fortsatt disposition
av vissa äldre reservationsanslag:

nr 26, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning
angående anslag för budgetåret 1947/48 till förskott av kostnader för
uppgörande av byggnadsplaner;

nr 27, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående befrielse för G. V.
Löthner och F. H. Jonsson från ersättningsskyldighet; samt

nr 28, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen å kapitalbudgeten
under statens allmänna fastighetsfond gjorda framställningar angående

Onsdagen den 19 februari 1947.

Nr 8.

anslag för budgetåret 1947/48. i vad propositionen, avser utrikesdepai .e m-en tetverks
amhets områ de.

Vad utskottet i dessa utlåtanden hemställt bifölls.

Vid förnyad föredragning av sammansatta stats- och andra lagutskottets utlåtande
nr i, i anledning av dels Kungl. Majits i statsverkspropositionen gjorda
framställningar om anslag till bidrag till dyrtidstillägg å folkpensioner och invalidunderstöd.
. anslag till bidrag till provisoriska förstärkningar av tillaggspensioner
och invalidnnderstöd, anslag: till provisorisk förstärkning av ersättning
åt blinda samt anslag till dyrtidstillägg å ersättning åt blmda dels ock
Kungl. Maj :ts proposition med förslag till lag om dyrtidstillägg under senare
halvåret 1947 å folkpensioner och invalidunderstöd, in. m., bifölls vad utskottet
i detta utlåtande hemställt.

Föredrogos ånyo bevillningsutskottets betänkanden:

nr 4. i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning
om fortsatt giltighet av förordningen den 6 mars 1942 (nr 68) angaende rätt
för Konungen att åsätta särskild tullavgift; o

nr 5, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående fortsatt bemyndigande
för Kungl. Maj :t att medgiva visst undantag från gällande villkor för
åtnjutande av rätt till varvsindustrirestitution; samt

nr 6, i anledning av väckt motion angående viss ändring av bestämmelserna
i 12 § taxeringsförordningen.

Vad utskottet i dessa betänkanden hemställt bifölls.

Vid förnyad föredragning av första lagutskottets utlåtande nr 3. i anledning
av Kungl. Maj :ts proposition med förslag till lag om fullföljd av talan från
domkapitel m. in., bifölls vad utskottet i detta utlåtande hemställt.

Föredrogs ånyo första lagutskottets utlåtande nr 4, i anledning av Kungl.
Maj :s proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den i december
1934 (nr 573) om tillsättning av prästerliga tjänster.

Genom en den 24 januari 1947 dagtecknad. till lagutskott hänvisad proposition,
nr 26, vilken behandlats av första lagutskottet, hade Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att antaga ett vid propositionen fogat, av kyrkomötet för dess
del godkänt förslag till lag angående ändring i lagen den 7 december 1934 (nr
573) om tillsättning av prästerliga tjänster.

Utskottet hade i det nu föredragna utlåtandet hemställt, att förevarande proposition,
nr 26, måtte av riksdagen bifallas.

Herr Sclilyter: Herr talman! För eu del år sedan beslöt riksdagen att hos
Kungl. Maj it hemställa, att propositioner om ändring i gällande lagar och författningar
måtte i de fall, där detta utan större svårighet lät sig tekniskt
genomföras, åtföljas av en jämlöpande sammanställning av gällande och föreslagen
lagtext, varvid de föreslagna ändringarna utmärktes. Efter denna framställning
har det eu och annan gång hänt, att Kungl. Maj it har följt riksdagens
önskan, men än oftare händer det, att när det skulle ha varit synnerligen
underlättande för riksdagen att få parallelltexter, propositionen kommer
i det gamla vanliga skicket.

Ang. vissa
ändringar
i prästval.''slagen.

Nr 8.

Onsdagen den 19 februari 1947.

Ang. vissa ändringar i prästvalslagen. (Forts.)

Här föreligger nu ett fält, då första lagutskottet fick tillsägelse från vederbörande
departement att det var ett brådskande ärende och att det därför var
angeläget att utskottet snarast avlämnade sitt utlåtande — saken hade nämligen
betydelse i fråga om vissa röstlängder som skulle vara färdiga inom
viss tid. När vi fingo propositionen, visade det sig, att det i mycket hög grad
skulle ha underlättat utskottets arbete, om propositionens lagtext varit spaltad.
För att göra riksdagen en tjänst har i stället utskottet spaltat lagtexten
på det sätt som vi anse att Kungl. Maj :t borde ha gjort.

Jag vill, herr talman, begagna detta tillfälle att göra en vördsam hemställan
till herrar departementschefer om att riksdagens uttalade önskemål måtte
beaktas.

Häri instämde herr Norman.

Herr Wistrand: Herr talman! Jag skall också be att få instämma med herr
Schlyter. Jag måste säga, att det förefaller mig mycket egendomligt, att det
skall behövas så många enträgna påminnelser för att få det ganska enkla förfaringssätt
genomfört, varom riksdagen en gång hos Kungl. Maj:t hemställt
men vars uteblivna iakttagande i detta fall av herr Schlyter påtalats.

I detta anförande instämde herr Hage.

Efter härmed slutad överläggning bifölls vad utskottet i det nu ifrågavarande
utlåtandet hemställt.

.Vid förnyad föredragning av andra lagutskottets utlåtande nr 1, i anledning
av väckta motioner om utredning och förslag angående utsträckt tillämpning av
den s. k. ensittarlagen, bifölls vad utskottet i detta utlåtande hemställt.

Föredrogs ånyo och företogs punktvis till avgörande jordbruksutskottets
utlåtande nr 8, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen beträffande
jordbruksdepartementet gjorda framställningar om anslag till kapitalinvesteringar
jämte i ämnet väckt motion.

Punkterna 1—9.

Vad utskottet hemställt bifölls.

Punkten 10.

Lädes till handlingarna.

Punkterna 11—16.

Vad utskottet hemställt bifölls.

Punkten 17.

Lades till handlingarna.

Föredrogos och bordlädes Kungl. Maj:ts denna dag avlämnade propositioner
nr 55 och 60—63.

Lördagen den 22 februari 1947.

Nr 8.

Anmäldes och godkändes första lagutskottets förslag till riksdagens skrivelse,
nr 35, till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag angående ändring i lagen den 7 december 1934 (nr 573) om tillsättning
av prästerliga tjänster.

Justerades protokollsutdrag för denna dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 11.42 förmiddagen.

In fidem
G. H. Berggren.

Lördagen den 22 februari.

Kammaren sammanträdde kl. 2 eftermiddagen.

Herr statsrådet Sträng avlämnade Kungl. Maj.ds propositioner:
nr 43, angående anslag till uppförande eller inrättande av barnhem in. m.;
nr 49, med förslag till lag om tingshusbyggnadsskyldigheten i vissa fall;
nr 64, med förslag till lag angående ändrad lydelse av 6 § lagen den 30
augusti 1932 (nr 404) om kyrkofond, m. m.;

nr 65, med förslag till förordning om fortsatt uppskov med ikraftträdandet
av föreskriven skatt å motorsprit;

nr 66, med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 16 februari
1934 (nr 19) om fullgörande i vissa fall av betalningsskyldighet i förhållande
till utlandet m. m.;

nr 67, angående omorganisation av medicinalstyrelsen;

nr 68, med förslag till förordning om ändring i vissa författningar berörande
veterinärväsendet samt angående inrättande av en veterinärstyrelse;

nr 69, med förslag till lag om upphävande av andra .stycket lagen den 11
april 1924 (nr 68) angående upphävande av danska och norska skiljemynts
giltighet som lagligt betalningsmedel i Sverige;

nr 70, angaende pension åt vissa i statens tjänst anställda personer m. fl.;
nr 71, angående anslag till den sociala hemhjälps verksamheten; samt
nr 72, med förslag till förordning om krigskonjunkturskatt för år 1947.

Justerades protokollen för den 15 och den 18 innevarande månad.

Anmäldes och godkändes andra lagutskottets förslag till riksdagens skrivelse,
nr 36, till Konungen i anledning av väckta motioner om utredning och
förslag angående utsträckt tillämpning av den s. k. ensittarlagen.

Anmäldes och godkändes statsutskottets förslag till riksdagens skrivelser
till Konungen :

nr 37, i anledning av Kungl. Maj.ds i statsverkspropositionen gjorda framställning
angående anslag för budgetåret 1947/48 till förskott av kostnader
för uppgörande av byggnadsplaner;

Nr 8.

Lördagen den 22 februari 1947.

nr 38, i anledning av Ivungl. Maj :ts proposition angående befrielse för G. V.
Löthner och F. H. Jonsson från ersättningsskyldighet;

nr 39, i anledning av Kungl. Ma j ds i statsverkspropositionen å kapitalbudgeten
under statens allmänna fastighetsfond gjorda framställningar angående
anslag för budgetåret 1947/48, i vad propositionen avser utrikesdepartementets
verksamhetsområde; samt

nr 44, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående fortsatt disposition
av vissa äldre reservationsanslag.

Anmäldes och godkändes jordbruksutskottets förslag till riksdagens skrivelse,
nr 40, till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
beträffande jordbruksdepartementet gjorda framställningar om anslag
till kapitalinvesteringar.

Anmäldes och godkändes bevillningsutskottets förslag till riksdagens skrivelser
till Konungen:

nr 41, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning
om fortsatt giltighet av förordningen den 6 mars 1942 (nr 63) angående rätt för
Konungen att åsätta särskild tullavgift; och

nr 42, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående fortsatt bemyndigande
för Kungl. Maj:t att medgiva visst undantag från gällande villkor
för åtnjutande av rätt till varvsindustrirestitution.

Anmäldes och godkändes sammansatta stats- och andra lagutskottets förslag
till riksdagens skrivelse, nr 43, till Konungen i anledning av dels Kungl.
Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag till bidrag
till dyrtidstillägg å folkpensioner och invalidunderstöd, anslag till bidrag till
provisoriska förstärkningar av tilläggspensioner och invalidunderstöd, anslag
till provisorisk förstärkning av ersättning åt blinda samt anslag till dyrtidstillägg
å ersättning åt blinda, dels ock Kungl. Maj :ts proposition med förslag
till lag om dyrtidstillägg under senare halvåret 1947 å folkpensioner och invalidunderstöd,
m. m.

Anmäldes och godkändes första lagutskottets förslag till riksdagens skrivelse,
nr 45, till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till lag om fullföljd av talan från domkapitel m. m.

Föredrogs och hänvisades till .statsutskottet Kungl. Maj ds proposition, nr
55, angående anslag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47 till
vissa om- och nybyggnadsarbeten vid serafimerlasarettet in. m.

Föredrogos och hänvisades till bevillningsutskottet Kungl. Maj :ts propositioner
:

nr 60, angående fortsatt tullfrihet för Svenska röda korset för viss sjukvårds-,
beklädnads- och sjuktransportmateriel; samt

nr 61, angående fortsatt tullfrihet i vissa fall för Föreningen rädda barnen
för kläder, beklädnadsmateriel och livsförnödenheter.

Lördagen den 22 februari 1947.

Nr 8.

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet Kungl. Maj :ts proposition, nr Ö2,
angående godkännande av avtal mellan kronan och Stockholms stad rörande
vissa markfrågor i Stockholm m. m.

Föredrogs och hänvisades till behandling av lagutskott Kungl. Maj:ts proposition,
nr 63, med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 30
juni 1943 (nr 444) om tillståndstvång för byggnadsarbete.

Föredrogos och bordlädes Kungl. Maj:ts denna dag avlämnade propositioner
nr 43, 49 och 64—72.

Anmäldes och bordlädes
utrikesutskottets utlåtanden:

nr 1, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående godkännande av en
mellan Sverige och Nederländerna träffad handelsöverenskommelse;

nr 2, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående godkännande av en
mellan Sverige och den belgisk-luxemburgiska ekonomiska unionen träffad handeleöverenskommelse;
samt

nr 3, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående avgivande av förklaring
i enlighet med bestämmelserna i art. 36, mom. 2, i stadgan för den
internationella domstolen;

statsutskottets utlåtanden:

nr 12, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar
under Utgifter å driftbudgeten, För flera huvudtitlar gemensamma
frågor, jämte i ämnet väckta motioner; samt

nr 29, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under tolfte
huvudtiteln gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1947/48 till allmänna
indragningsstaten;

bevillningsutskottets betänkanden:

nr 7, i anledning av väckta motioner om rätt för städer, köpingar och municipalsamhällen
att erhålla befrielse från eller nedsättning av bilskatt för vissa
bilar;

nr 8, i anledning av väckt motion om sådan ändring av förordningen angående
försäljning av rusdrycker, att maximeringen av inköp av spritdrycker försöksvis
upphäves vid vissa utminuteringsställen;

nr 9, i anledning av väckt motion om sådan ändring av rusdrycksförsäljningsförordningen
att vid olaga försäljning av rusdrycker såväl säljare som köpare
underkastas straff;

nr 10, i anledning av väckt motion angående ändring av bestämmelserna rörande
försäljning inom landet av porter och Öl, klass III, m. m.; samt

nr 11, i anledning av väckt motion om viss ändring av 45 § fjärde stycket i
kommunalskattelagen;

första lagutskottets utlåtanden:

nr 5, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition med förslag till lag angående
ersättning av allmänna medel till vittnen m. fl.;

nr 6, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring
i strafflagen; samt

nr 7, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om
fortsatt giltighet av lagen den 26 april 1940 (nr 272) med särskilda bestämmelser
angående domstolarna och rättegången vid krig eller krigsfara m. m.;

Nr 8.

Lördagen den 22 februari 1947.

nr 8, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition med förslag till lag angående
utsträckt tillämpning av lagen den 4 juni 1943 (nr 274) om förlängd giltighetstid
för ränte- och utdelningskuponger, in. m.;

nr 9, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition med förslag till lag angående
fortsatt giltighet av lagen den 13 december 1940 (nr 995) om straff för sabotage;
samt

nr 10, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ersättning från
kyrkofonden för övertalig personal vid domänverket;

andra lagutskottets utlåtanden:

nr 2, i anledning av väckta motioner om utredning angående den statliga folkpensionens
kombinerande med företagspension;

nr 3, i anledning av väckt motion angående indexreglering av folkpensionerna
m. m.; samt

nr 4, i anledning av väckt motion om sådan ändring i lagen om folkpensionering
att invalidpensionärerna beträffande behovsprövningen jämställas med
ålderspensionärerna; ävensom

första kammarens första tillfälliga, utskotts utlåtande nr 1, i anledning av
väckt motion om strykning av greve- och friherretitlama i statskalendern och
riksdagens kamrars ledamotsförteckningar.

Justerades protokollsutdrag för denna dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 2.10 eftermiddagen.

In fidem
G. H. Berggren.

Stockholm 1947. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

470890