1947. Första kammaren. Nr 5 (Riksdagens protokoll 1947:5)

RIKSDAGENS PROTOKOLL

1947. Första kammaren. Nr 5.

Tisdagen den 28 januari.

Kammaren sammanträdde kl. 4 eftermiddagen.

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena JJndén uppläste Kungl.
Maj:ts skrivelse till riksdagens första kammare i anledning av Hans Kungl.
Höghet Hertigens av Västerbotten frånfälle, vilken skrivelse hade följande
lydelse:

Vi GUSTAF, med Guds nåde, Sveriges, Götes och Vendes Konung,, tillbjuda
Eder, ledamöter av riksdagens första kammare, Vår ynnest och nådiga
benägenhet med Gud Allsmäktig!

Vi fullgöra en smärtsam plikt, då Vi härmed giva Eder tillkänna, att Vår
kärälskelige Herr Sonson, Hans Kungl. Höghet Hertigen av Västerbotten
GUSTAF ADOLF OSCAR FREDRIK ARTHUR EDMUND, Sveriges Arvfurste,
den 26 innevarande januari genom olyckshändelse avlidit.

Förvissade att I med Oss och Vårt Kungl. Hus livligt deltagen i den djupa
sorg, som Va vid denna för Oss och Fäderneslandet svåra förlust erfara, skola
Vi av Edert deltagande hämta tröst och hugsvalelse.

Vi förbliva Eder med all Kungl. nåd och ynnest städse välbevågne. Drottningholms
slott den 27 januari 1947.

GUSTAF.

Herman Zetterberg.

Herr talmannen yttrade: Vår svenske arvfurste H. K. H. Hertigen av Västerbotten
Prins Gustaf Adolf blev ett av offren för den fruktansvärda flygolycka,
som sistlidne söndags eftermiddag inträffade invid Köpenhamn. Med djup bestörtning
och beklämning mottog svenska folket detta sorgebudskap.

Med Prins Gustaf Adolfs bortgång har vårt konungahus förlorat en medlem,
som mänskligt att döma var designerad till högst ansvarsfulla värv för framtiden.
Han fostrades och beredde sig själv allvarligt och samvetsgrant för sin
uppgift, och så har nu helt plötsligt och brutalt dragits ett streck över alla de
goda förhoppningar, som voro knutna vid honom. Alla känna vi oss delaktiga i
den stora och djupa sorg, som drabbat vårt land och folk samt främst den bortgångnes
familj och konungahuset i övrigt.

Jämte andra kammarens talman har jag under gårdagen å Sveriges riksdags
vägnar till H. M. Konungen, D. D. K. K. H. H. Kronprinsen och Kronprinsessan
och H. K. H. Hertiginnan av Västerbotten framburit uttryck för riksdagens
deltagande i anledning av arvfurstens bortgång.

Uppläsningen av den kungl. skrivelsen och herr talmannens anförande åhördes
av kammarens ledamöter stående.

Herr statsrådet Mossberg avlämnade Kungl. Maj:ts propositioner:
nr 22, apgående fortsatt disposition av vissa äldre reservationsanslag; och
nr 24, angående bestridande av vissa haverikostnader.

Första hammarens protokoll 1947. Nr 5.

, Nr 5.

Tisdagen den 28 januari 1947.

Herr statsrådet Myrdal avlämnade Kungl. Maj :ts proposition nr 23, med förslag
till förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 6 mars 1942 (nr
63) angående rätt för Konungen att åsätta särskild tullavgift.

Justerades protokollen för den 18, 21 och 22 innevarande månad.

Föredrogos och hänvisades till bevillningsutskottet Kungl. Maj:ts propositioner
:

nr 17, med förslag till förordning med ytterligare bestämmelser angående
taxering för inkomst under vissa år av ersättning på grund av försäkring* för
förlust av fartyg, m. m.;

nr 18, med förslag till förordning om fortsatt giltighet av förordningen den
8 juni 1923 (nr 155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker;
samt

nr 19, med förslag till förordning om fortsatt giltighet av förordningen den
18 juni 1937 (nr 481) angående rätt för Konungen att i vissa fall meddela
särskilda bestämmelser om stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper.

Föredrogos och hänvisades till konstitutionsutskottet nedannämnda motioner: nr

115, av herr Näsgård, om sådant förtydligande av gällande vallagar, att
förväxling av kartell-, parti- och fraktionsbeteckningar kan undvikas;

nr 116, av herr Holmbäck, om municipalfullmäktigevalens sammanförande
med landstingsmanna- och kommunalfullmäktigevalen till en förrättning;

nr 117, av herr Andersson, Lars, m. fl., om beredande av möjlighet till
poströstning för å sjukhus och andra vårdanstalter intagna röstberättigade
medborgare; samt

nr 118, av herrar Öhman och Linderot, om utredning rörande den organisatoriska
regleringen av de kyrkliga primärkommunerna i Stockholm.

Föredrogos och hänvisades till statsutskottet nedannämnda motioner:
nr 119, av herr Mannerskantz m. fl., om anslag till en ubåtstunnelanläggning
i Stockholms skärgård;

nr 120, av herrar Holmbäck och Wahlmark, om anslag till tillbyggnad av
underofficersmässen vid Upplands regemente; samt

nr 121, av herr Heuman, om inrättande av vissa beställningar på reservstat
och i reserven för viss teknisk personal vid arméns tygverkstäder.

Föredrogs och hänvisades till ett tillfälligt utskott den av herr Heuman
m. fl. väckta motionen, nr 122, om utredning rörande den inom arméns tygverkstäder
anställda lägre tekniska personalens utbildnings- och arbetsförhållanden.

Föredrogos och hänvisades till statsutskottet nedannämnda motioner:
nr 123, av herr Arrhén, om beredande av medel till anskaffande av spetsammunition
inom hemvärnet;

nr 124, av herrar Lundgren och Wagnsson, om anslag till fortbildningskurs
för läkare vid det rättspsykiatriska undersökningsväsendet;

Tisdagen den 28 januari 1947.

Nr 5.

nr 125, av herr Wagnsson och herr Persson, Ivar, om anslag till Bygdegårdarnas
riksförbund, Folkets-husföreningarnas riksorganisation och Ordenshusens
riksförbund;

nr 126, av herr Löthner och fru Sjöström-Bengtsson, om inrättande av en ny
lärartjänst samt om lönegradsuppflyttning av de nuvarande lärarinnetjänstema
vid statens anstalt för fallandesjuka m. m.;

nr 127, av herr Mannerskantz m. fl., angående fortsatt elektrifiering av statsbanenätet; nr

128, av herr Wehtje, om utredning rörande en kollegial styrelseorganisation
vid statsbanorna;

nr 129, av herr Bergh, Ragnar, i anledning av Kungl. Maj:ts framställning
om anslag till nyanläggning av ödebygds vägar;

nr 130, av herr Tjällgren m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar
om anslag till nyanläggning av bygdevägar och till nyanläggning av
ödeby gdsvägar;

nr 131, av herr Gränebo m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts framställning
om anslag till bidrag till byggande av enskilda vägar;

nr 132, av herr Gränebo m. fl., om ökade anslag till bidrag till främjande
av bostadsbyggande på landsbygden och till lånefonden för främjande av
bostadsbyggande på landsbygden;

nr 133, av herr Andersson, Lars, m. fl., om ökat anslag till bidrag till anläggningar
för vattenförsörjning och avlopp;

nr 134, av herr Arrhén, om ökat anslag till bokinköp och bokbindning vid
kungl. biblioteket;

nr 135, av herr Elmgren m. fl., om ökat anslag till bidrag till pedagogiska
biblioteket;

nr 136, av herr Wagnsson m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts framställning
om anslag till konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader;

nr 137, av herr IAnderot m. fl., om en allmän översyn av stipendieväsendet,
särskilt vid de konstnärliga utbildningsanstalterna, m. m.;

nr 138, av herr Lundgren, om inrättande av yrkesmedicinsk undersökningscentral
vid karolinska sjukhuset i Stockholm m. m.;

nr 139, av herrar Söderkvist och Sjödahl, angående statsbidrag till uppförande
och inredning av skolhemsbyggnader vid folk- och småskoleseminarier;
samt

nr 140, av herr Ericsson, Carl Eric, och herr Lindström, i anledning av
Kungl. Maj:ts förslag till ändrad lönegradsplacering för konservatorn vid statens
sjöhistoriska museum.

Föredrogos och hänvisades till bevillningsutskottet nedannämnda motioner:
nr 141, av herr Wehtje m. fl., om viss ändring av bestämmelserna rörande
krigskonjunkturskattens beräkning m. m. ;

nr 142, av herrar Petersson och Annér, om rätt för av kommun valt ombud
för de skattskyldiga att deltaga i förhandsgranskning av deklarationer;

nr 143, av herr Ericsson, Carl Eric, och herr Wetter, om utredning rörande
sjöfolkets beskattning och utskyldsbetalning;

nr 144, av herr Andersson, Elon, m. fl., angående vissa skattemässiga åtgärder
till uppmuntrande av de breda folklagrens sparande;

nr 145, av herrar Löthner och Anderberg, om viss ändring i gällande skattebestämmelser
beträffande livränta från ränte- och kapitalförsäkringsanstalt;

nr 146, av herr Andersson, Birger, m. fl., om beredande av skattelindring
för folkets-hus- och folkets-parkföreningar; samt

nr 147, av herr Ilolmbäck m. fl., om skattefrihet för samfundet De Nio.

Nr 5.

Tisdagen den 28 januari 1947.

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet den av herr Holmbäck m. fl.
väckta motionen, nr 148, om anslag till beredande av ersättning åt samfundet
De Nio för vissa erlagda skatter.

Föredrogos och hänvisades till bankoutskottet nedannämnda motioner:
nr 149, av herr Johanson, Karl, m. fl., om förhöjning av tjänstepensions -underlaget för viss lotspersonal samt vissa lokeldare och lokförare m. m.; ävensom nr

150, av herr Norman, om viss utsträckning av frånskild makes rätt att
komma i åtnjutande av familjepension.

Föredrogs och hänvisades till ett tillfälligt utskott herr Friggeråkers motion,
nr 151, angående effektivare åtgärder mot ocker vid försträckning.

Föredrogos och hänvisades till behandling av lagutskott nedannämnda motioner
:

nr 152, av herr Lindblom m. fl., angående viss ändring i lagen om tillsyn
å radiologiskt arbete m. m.;

nr 153, av herr Uhlén, om viss lagstiftning för motverkande av oskälig
prissättning å jord och av olämplig bebyggelse; samt

nr 154, av herr Isaksson m. fl., om ändring av viss bestämmelse i normalbrandordningen
för landskommuner.

Föredrogs och hänvisades till ett tillfälligt utskott den av herr Andersson,
Elon, m. fl. väckta motionen, nr 155, angående allmänna riktlinjer för tilldelningen
av koncession för bedrivande av luftfart med svenska luftfartyg.

Föredrogos och hänvisades till jordbruksutskottet nedannämnda motioner:
nr 156, av herr Sundberg, Carl, m. fl., med anledning av vissa av Kungl.
Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag till skogs väsendet;

nr 157, av herr Sundberg, Carl, m. fl., angående rätt för befattningshavare
hos skogsvårdsstyrelserna att vid löneklaSsplacering tillgodoräkna sig viss
föregående tjänstgöring;

nr 158, av herr Sundberg, Carl, m. fl., om ändrad lönegradsplacering för
vissa läns jägmästare och förste assistenter hos skogsvårdsstyrelserna;

nr 159, av herr Jonsson m. fl., om överförande till ordinarie stat av tjänsten
som studierektor hos skogsvårdsstyrelsen i Gävleborgs län samt om inrättande
av en ordinarie länsskogsvaktartjänst hos samma skogsvårdsstyrelse;

nr 160, av fröken Osvald och herr Albertsson, om inrättande av en institution
för växtpatologi vid lantbrukshögskolan m. m.; samt

nr 161, av herr Wahlund m. fl., om höjning av elevstipendierna vid lantmanna-
och lanthushållsskolor m. m.

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet herr Wahlunds motion, nr 162,
om höjning av elevstipendierna vid folkhögskolor och verkstadsskolor, m. m.

Tisdagen den 28 januari 1947.

Nr 5.

Föredrogos och hänvisades till jordbruksutskottet nedannämnda motioner:
nr 163, av herr Mannershantz m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts framställning
om anslag till understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter
m. m.;

nr 164, av herr Andersson, Alfred, om ändrad lönegradsplacering av lärartjänsten
i hovbeslagslära m. m. vid veterinärhögskolan;

nr 165, av herr Nilsson, Bror, m. fl., om vissa ändringar i grunderna för
beviljande av bidrag till anläggning av vatten- och avloppsledningar m. m.;

nr 166, av herr Versson, Karl, m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts framställning
om anslag till bidrag till förstärkning av ofullständiga jordbruk
m. m.;

nr 167, av herr Mannershantz m. fl., om utredning och förslag rörande en
grundläggande yrkesutbildning för det mindre jordbruket; samt

nr 168, av herr Näslund, angående obligatorisk försäkring av mindre nötkreatturs
besättningar.

Föredrogos och hänvisades till ett tillfälligt utskott nedannämnda motioner:
nr 169, av herr Näslund och fröken Osvald, om utredning rörande vissa befolkningspolitiska
och näringspolitiska problem;

nr 170, av herrar Näsgård och Heiding, om utredning rörande landsbygdens
arbetskraftsproblem m. m.;

nr 171, av herr Linderot m. fl., angående en plan för utvecklingen och inriktningen
av landets produktiva resurser m. m.; samt

nr 172, av herrar Petersson och Annér, om utredning rörande löne- och
pensionsförhållandena för vissa enskilda orkesterföreningars musiker.

Föredrogos och hänvisades till konstitutionsutskottet nedannämnda motioner:
nr 173, av herr Versson, Ivar, m. fl., om viss ändring av bestämmelserna rörande
stads indelning i valkretsar vid stadsfullmäktigeval;

nr 174, av herrar Hage och Anderberg, om höjt dagtraktamente för landstingsman;
samt

nr 175, av herr Ohlsson, William, om upphävande av bestämmelserna i 1823
års cirkulär angående kyrkovaktares utväljande.

Föredrogos och hänvisades till statsutskottet nedannämnda motioner:

nr 176, av herr Arrhén, i anledning av Kungl. Maj:ts framställning rörande
anställnings- och avlöningsförhållanden för amanuenser m. fl. därmed jämförliga
befattningshavare;

nr 177, av herr Nilsson, Bror, och herr Persson, Karl, om provisorisk höjning
av de värnpliktigas penningbidrag;

nr 178, av herr Åman och fru Alm, om beredande av ersättning åt värnpliktiga
för inkomstbortfall;

nr 179, av friherre Bech-Friis m. fl., om ökat anslag till det frivilliga
skytteväsendets befrämjande;

nr 180, av fröken Andersson, om utredning angående de statliga sinnessjukläkarnas
allmänna anställnings-, arbets- och avlöningsförhållanden;

nr 181, av herr Linden m. fl., om årligt anslag till hälsovårdsförbund, som
har hälsovårdskonsulent;

nr 182, av herr Lundgren och herr Bergh, Ragnar, angående utbyggnad av
beslutad flygplats vid Umeå;

Nr 5.

Tisdagen den 28 januari 1947.

nr 183, av herr Tjällgren m. fl., om utredning rörande avveckling av de till
vissa städer utgående tolagsersättningarna;

nr 184, av herr Veländer och herr Bergh, Ragnar, angående förnyad utredning
av frågan om den allmänna utjämningen av det kommunala skattetrycket;
nr 185, av herr Persson, Ivar, m. fl. om inrättande av en statens kulturfond;
nr 186, av herr Arrhén, om utredning rörande universitetsprofessorernas löneställning; nr

187, av herrar Åman och Johannesson, om ökat anslag till särskild undervisning
i idrott och gymnastik m. m. vid gymnastiska centralinstitutet;

nr 188, av herr Hage m. fl., i anledning av Kungl. Maj :ts framställning om
anslag till bidrag till inrättande av skolhem för lärjungar vid högre läroanstalter
;

nr 189, av herr Arrhén, om allmänt införande av 39 veckors lästid i folkskolorna
;

nr 190, av fru Svenson m. fl., angående statsbidrag till inköp av filmprojektorer
samt till inköp eller förhyrning av undervisningsfilm; och

nr 191, av fröken Osvald m. fl., om ökat anslag till svenska föreningen Norden
för bestridande av särskilda kostnader för ungdom från annat nordiskt
land än Sverige under bevistande av kurs vid svensk folkhögskola.

Föredrogos och hänvisades till bevillningsutskottet nedannämnda motioner:
nr 192, av herr Velander m. fl., angående upphävande av lagen om skogsaccis
och höjning av repartitionstalet för skogsvärde;

nr 193, av friherre Beclc-Friis, om utredning angående skattespärr beträffande
den preliminära skatt, som skall erläggas år 1947;

^nr 194, av herr Ljungdahl, om vissa ändringar i uppbördsförordningens övergångsbestämmelser,
såvitt angår beräkning av skattepliktig inkomstökning;

nr 195, av herr Nilsson, Bror, om vidgad rätt till avdrag för värdeminskning
å lantmannabyggnader vid deklarering av inkomst från jordbruksfastighet; nr

196, av herr Bondeson, angående beräkning av kommande års statsskatter
efter dåvarande inkomsters realvärden, i förhållande till visst basår; samt
nr 197, av herr Bondeson m. fl., om utredning angående tullfri införsel från
Danmark av frö och plantor av skogsträd.

Föredrogos och hänvisades till bankoutskottet nedannämnda motioner:

nr 198, av herr Wagnsson m. fl., om beredande av tillfälligt pensionstillägg
och, eventuellt, provisoriskt pensionstillägg åt vissa f. d. befattningshavare i
statens tjänst;

nr 199, av herr Wagnsson m. fl., om beredande av förhöjda pensionsförmåner
åt pensionärer och efterlevande till f. d. beställningshavare vid av staten
övertagna enskilda järnvägar;

nr 200, av herr Wagnsson m. fl., om översyn av gällande bestämmelser rörande
sättet för beräkning och utbetalning av pensioner;

nr 201, av herr Nilsson, Bror, angående omreglering av familjepensionerna
för vissa till statens pensionsanstalt anslutna befattningshavare;

nr 202, av friherre Beck-Friis, om pensionsförbättring åt vissa befattningshavare
vid hushållningssällskapen;

nr 203, av herr Tjällgren m. fl., om höjning av pensionsåldern för i statens
tjänst anställda; samt

nr 204, av herr Hage, om pension åt ingenjören J. A. Landh.

Tisdagen den 28 januari 1947.

Nr 5.

Föredrogos och hänvisades till behandling av lagutskott nedannämnda motioner
:

nr 205, av herr Johannesson, om skärpt lagstiftning rörande uthyrning av
bostäder; samt o .

nr 206, av herr Johannesson, om utredning angående den statliga folkpensionens
kombinerande med företagspension.

Föredrogos och hänvisades till jordbruksutskottet nedannämnda motioner:

nr 207, av herr Johansson, Johan Bernhard, m. fl., om inrättande av vägombudsstämma
inom varje vägnämndsområde;

nr 208, av herr Näsgård, om översyn av gällande bestämmelser angående
högre skoglig utbildning som kompetensvillkor för förvaltning av skogar i
allmän ägo;

nr 209, av herr Nilsson, Bror, m. fl., om ökat anslag till hushållningssällskapens
allmänna verksamhet;

nr 210, av herr Persson, Karl, om ökat anslag till föreningen för växtförädling
av fruktträd;

nr 211, av friherre Beck-Friis, om ökat anslag till väg- och flottledsbyggnader
å skogar i enskild ägo;

nr 212, av friherre Beck-Friis m. fl., om ökat anslag till befrämjande i allmänhet
av nötboskapsaveln;

nr 213, av herr Nilsson, Bror, m. fl., om ökat anslag till befrämjande i allmänhet
av nötboskapsaveln;

nr 214, av herr Nilsson, Bror, m. fl., om ökat anslag till bidrag till markkarteringsverksamheten; nr

215, av herr Nilsson, Bror, m. fl., om sänkning av räntan å egnahemslån
till bostads- och jordbruksfastigheter på landsbygdensamt

nr 216, av herrar Åman och Wagnsson, om inplacering i högre lönegrad av
vissa befattningshavare vid rikets allmänna kartverk.

Föredrogos och hänvisades till ett tillfälligt utskott nedannämnda motioner:
nr 217, av herr Fahlander, angående avgiftsfri konfirmationsundervisning
genom skolornas försorg;

nr 218, av fröken Andersson, om utnyttjande i den statliga förvaltningen
av från statstjänst pensionerade befattningshavare;

nr 219, av herr Lindström m. fl., om inrättande av ett forskningsinstitut
för utförande av opinionsundersökningar;

nr 220, av herr Heiding m. fl., om skrivelse till Kungl. Maj :t med visst uttalande
rörande sammanläggning av rena landsbygdsområden med stad eller

k°nrni21, av herr Björck in. fl., om beredande av skydd för yrkeschaufförer i

persontrafik; samt

nr 222, av herr Bondeson, om utredning angaende anordnande av vadhållning
medelst totalisator i samband med motortävlingar.

Ordet lämnades på begäran till herr förste vice talmannen, som anförde: Herr
talman! Jag hemställer, att kammaren måtte besluta fördela de till tillfälligt
utskott remitterade motionerna sålunda:

Första tillfälliga utskottet tilldelas följande motioner:

nr 5, av fru Alm och herr yl man, om utredning av förhållandena inom bokförlagsverksamheten
och bokdistributionen i landet;

Nr 5.

Tisdagen den 28 januari 1947.

nr 30, av herr Herlitz, om vidsträcktare publicering av Kungl. Maj:ts beslut
i statsrådet;

nr 32, av herr Nerman, om strykning av greve- och friherretitlarna i statskalendern
och riksdagens kamrars ledamotsförteckningar;

nr 45, av herr Persson, Ivar, m. fl., angående en allmän decentralisering av
statsförvaltningen;

nr 113, av herr Herlitz, om åtgärder för vidgat nordiskt samarbete på utredningsväsendets
och den offentliga förvaltningens område;

nr 114, av herr Herlitz, om ökad delaktighet för danska, finländska, isländska
och norska medborgare i rättigheter och förmåner, som tillkomma svenska medborgare; nr

122, av herr Heuman, om utredning rörande den inom arméns tygverkstäder
anställda lägre tekniska personalens utbildnings- och arbetsförhållanden;

nr 151, av herr Friggeråker, angående effektivare åtgärder mot ocker vid försträckning; nr

217, av herr Fahlander, angående avgiftsfri konfirmationsundervisning
genom skolornas försorg;

nr 219, av herr Lindström m. fl., om inrättande av ett forskningsinstitut
för utförande av opinionsundersökningar;

nr 220, av herr Heiding m. fl., om skrivelse till Kungl. Maj :t med visst uttalande
rörande sammanläggning av rena landsbygdsområden med stad eller
köping; samt

nr 222, av herr Bondeson, om utredning angående anordnande av vadhållning
medelst totalisator i samband med motortävlingar.

Till andra tillfälliga utskottet överlämnas följande motioner:
nr 31, av herr Hesselbom och herr Andersson, Birger, om utredning angående
en statlig elektrisk storindustri;

nr 44, av herr Leander, angående inskränkning av tiden för nedsättning av
taxan för rikstelefonsamtal;

nr 50, av herr Forslund m. fl., om en utredning angående jämvägsnämnder;
nr 66, av herrar Linderot och Öhman, om utredning rörande rationellt ordnande
av textil- och beklädnadsindustriens organisation m. m.;

nr 67, av herrar Öhman och Linderot, om organiserandet av en statlig produktion
av byggnadsmaterial m. m.;

nr 112, av herr öhman m. fl., om effektivisering och skärpning av den statliga
priskontrollen m. m.;

nr 155, av herr Andersson, Elon, m. fl., angående allmänna riktlinjer för
tilldelningen av koncession för bedrivande av luftfart med svenska luftfartyg;

nr 169, av herr Näslund och fröken Osvald, om utredning rörande vissa befolkningspolitiska
och näringspolitiska problem;

nr 170, av herrar Näsgård och Heiding, om utredning rörande landsbygdens
arbetskraftsproblem m. m.;.

nr 171, av herr Linderot m. fl., angående en plan för utvecklingen och inriktningen
av landets produktiva resurser m. m.;

nr 172, av herrar Petersson och Annér, om utredning rörande löne- och pensionsförhållandena
för vissa enskilda orkesterföreningars musiker;

nr 218, av fröken Andersson, om utnyttjande i den statliga förvaltningen
av från statstjänst pensionerade befattningshavare; samt

nr 221, av herr Björck m. fl., om beredande av skydd1 för yrkeschaufförer
i persontrafik.

Vad herr förste vice talmannen sålunda hemställt bifölls.

Tisdagen den 28 januari 1947.

Nr 5.

Föredrogos och bordlädes Kungl. Maj :ts denna dag avlämnade propositioner
nr 22—24.

Herr Heiding avlämnade en av honom m. fl. undertecknad motion, nr 223,
i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till åtgärder för
hästavelns främjande m. m.

Motionen bordlädes.

Herr Fahlander erhöll på begäran ordet och yttrade: Herr talman! Många
skolstyrelser och skolledare i olika delar av landet se med bekymmer på utvecklingen
av skolbyggnadsfrågan. Inom de större skoldistrikten börjar redan
nu planeringen för nästa läsår, varvid svårigheterna att placera det snabbt
växande antalet klasser alltmer toma upp sig. Medvetandet om de svårigheter,
statsmakterna ha i detta avseende, är en ringa tröst för dem, som ha att praktiskt
lösa problemen. Den starkt ökande bristen på lokaler gör den så kallade
dupliceringen till en alltmer vanlig företeelse inom den svenska folkskolan.

Skolförbättringar i olika avseenden, ofta stimulerade av högsta skolledningen,
torde sällan ha funnit så gott gehör inom olika läger som för närvarande.
Men resultatet blir. ofta en sällsam motsättning mellan vilja och kunna. Den
bebådade dispensen från införandet år 1948 av det obligatoriska sjunde skolåret
rimmar dåligt med den flitiga förkunnelsen av en nioårig skolplikt. Ett
annat exempel: så snart riksdagen fattat beslut om de fria skolmåltiderna anmodade
kungl. skolöverstyrelsen Eskilstuna skoldistrikt att komplettera en
tidigare insänd ansökan om skolbygge med bespisningslokaler. Som vi alltid
varit positivt inställda till denna verksamhet, efterkommo vi givetvis gärna
denna begäran. Döm om vår förvåning, när vi vid nästa kontakt med överstyrelsen
i och för diskussion om viss planlösning av nämnda skolbygge mötas av
det meddelandet, att tillstånd icke längre lämnas för byggande av bespisningslokaler.
Besvikelsen mildrades knappast av den omständigheten, att i samma
stad finns en alldeles nyuppförd central verkstadsskola, avsedd för 105 elever,
vilken med tillhörande elevhem, som ännu inte är riktigt färdigt, dragit en
kostnad av över 1 miljon kronor. Efter en livlig annonskampanj lyckades man
till innevarande läsår, som är skolans första, anskaffa 47 elever, bland vilka
6 äro från övre Norrland. I en folkskolebyggnad för ovan nämnd kostnad skulle
vi ha kunnat placera 500 ä 600 elever. Västmanlands läns landsting har för
avsikt — ritningarna äro redan färdiga ■— att för en kostnad av över 2 miljoner
kronor uppföra en liknande verkstadsskola i Kolbäck, knappt 3 mil
från Eskilstuna. Man får hoppas, att en dylik ansökan, därest den kommer,
placeras sist i raden av skolbyggnadsansökningar. Det skulle sannerligen inte
sakna sitt värde att överväga, huruvida inte statens egna centrala verkstäder
skulle lämpa sig för utbildning av yrkesmän inom rätt många fack. Där skulle
man ha tillgång till en redan befintlig, dyrbar och för närvarande svåranskaffbar
maskinpark och en utomordentlig arbetskraft och — det inte minst betydelsefulla
— rätt miljö. En del större industrier kunna säkerligen lämna goda
exempel. Rent principiellt kan man ställa sig frågande om lämpligheten av en
rent skolmässig utbildning av yrkesmän för något så dynamiskt som vår industri.
En skola får lätt något av engångskaraktär över sig.

Redan under kriget gjorde vi framställning om statsbidrag till en tillbyggnad
av en skola. Dess brådskande karaktär fick stöd av ett länsstyrelsens
åläggande för oss att anskaffa skyddsrum för skolans elever, vilken fråga skulle
lösas i samband med tillbyggnaden. Om den framställningen ha vi ännu ingenting
hört.

Interpellation
om åtgärder
i anledning
av bristen på
skollokaler.

Nr 5.

Tisdagen den 28 januari 1947.

Interpellation om åtgärder i anledning av bristen på skollokaler. (Forts.)

Jag har mig inte bekant, vilken plats på angelägenhets skalan skolbyggena
inta, jämfört med byggnader för andra verksamhetsområden, men av tillståndsgivningen
att döma torde den ligga ganska långt ned. Bostadsbyggandet måste
av lätt förklarliga skäl inta första platsen. Detta medför, särskilt för industriorterna,
där bostadsbyggandet torde vara livligast, en stark inflyttning av familjer
med barn, vilket ytterligare försvårar läget för skolans myndigheter.
Man torde våga förmoda, att vissa exempelvis militära anläggningsarbeten
skulle i dagens läge kunna anstå, varigenom skolbyggnadskvoten skulle kunna
höjas något.

Glädjande nog har anslaget till skolbyggen höjts från 8 till 12 miljoner kronor
för nästa budgetår, ett belopp som likväl med hänsyn till behovet måste
betraktas som en droppe i havet. Dessutom kunna de ändrade bidragsbestämmelserna
och tillståndstvånget göra en förmodad ökning av skolbyggnadsverksamheten
rätt illusorisk.

Även med synnerligen vidgad tillståndsgivning för folkskolebyggnader torde
för avsevärd tid framåt på många håll en betydande duplicering bli nödvändig
inom folkskolan. Anordningen att låta två klasser växelvis läsa i samma lärosal
har så stora och påtagliga olägenheter, att det får anses överflödigt att här
redovisa dem. Önskvärt vore, att kungl. skolöverstyrelsen finge bemyndigande
utfärda direktiv och anvisningar för hur denna form av undervisning bäst
skulle organiseras. Timantalet per vecka måste i första hand reduceras, dels
genom fyllnadstjänstgöringens slopande och dels kanske något ytterligare i
enlighet med de principer, som uppdragits av docent Urban Hjärne i hans yttrande
till 1940 års skolutredning. Ännu ändamålsenligare skulle kanske en
dylik organisation kunna göras, om en i amerikanskt skolväsen förekommande
gemensamhetsundervisning för flera klasser kunde komma till användning.
Denna undervisningsform tvingade sig där fram under trycket av samma svårigheter,
med vilka vi nu brottas. De erfarenheter, som därunder gjordes, voro
emellertid så goda — särskilt i socialt och fostrande avseende — att denna form
kom att bibehållas, även sedan orsakerna till dess tillkomst försvunnit.

Under hänvisning till det ovan framförda får jag anhålla om kammarens
benägna tillstånd att till statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet
få framställa följande spörsmål.

1. Kan man inom den närmaste tiden förvänta någon avse värdare ökning i
produktionen av lokaler för folkskolans ändamål?

2* Vill statsrådet medverka till utformningen av en sådan organisation av
undervisningen i duplicerande klasser, att de nuvarande olägenheterna i möjligaste
män reduceras?

På gjord proposition medgav kammaren, att ifrågavarande spörsmål finge
framställas.

Justerades protokollsutdrag för denna dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 4.20 eftermiddagen.

In fidem
Eric Carlén.

Onsdagen den 29 januari 1947.

Nr 5.

Onsdagen den 29 januari.

Kammaren sammanträdde kl. 11 förmiddagen.

Herr talmannen yttrade: Riksmarskalksämbetet kar bett mig bringa till
kammarens ledamöters kännedom, att vid framlidne Prins Gustaf Adolfs
jordfästning i Storkyrkan tisdagen den 4 februari kl. 2.30 em. platser äro beredda
för i staden varande ledamöter av kammaren. Särskilda inbjudningskort
komma snarast att tilldelas de ledamöter, som äro i tillfälle att närvara. Hos
vaktmästaren i kapprummet finnes i dag anteckningslista framlagd för dem
som önska inbjudningskort. Listan indrages kl. 2.30 em.

Jag bar med andra kammarens talman överenskommit, att ledamöterna
skola samlas här i riksdagen kl. 2 em. begravningsdagen för att gemensamt
tåga till Storkyrkan.

Justerades protokollen för den 23 innevarande månad.

Företogs val av åtta ledamöter i kammarens första tillfälliga utskott, till
vars behandling hänvisats de inom kammaren väckta motionerna nr 5, 30, 32,
45, 113, 114, 122, 151, 217, 219, 220 och 222. Därvid avlämnades 94 godkända
valsedlar, alla med partibeteckning »Den gemensamma listan» och upptagande
namnen på följande personer i denna ordning:
herr Persson, Einar,

» Söderkvist,

» Arrhén,

» Fahlander,

» Näsgård,

» Nilsson, Hjalmar,

» Olofsson,

» Sundelin.

Dessa personer hade alltså utsetts till ledamöter i utskottet.

Anställdes val av "åtta ledamöter i kammarens andra tillfälliga utskott, till
vars behandling hänvisats de inom kammaren väckta motionerna nr 31, 44,
50, 66, 67, 112, 155, 169—172, 218 och 221. Därvid avlämnades 79 godkända
valsedlar, alla med partibeteckning »Den gemensamma listan» och upptagande
namnen på följande personer i denna ordning:
herr Elowsson, Nils,

» Andersson, Birger,

» Löthner,

fru Sjöström-Bengtsson,

» Svenson,
herr Rosenberg,

» Ramberg,

» Albertsson.

Dessa personer hade alltså utsetts till ledamöter i utskottet.

Nr 5.

Onsdagen den 29 januari 1947.

Företogs val av sex suppleanter i kammarens första tillfälliga utskott. Därvid
avlämnades 68 godkända valsedlar, alla med partibeteckning »Den gemensamma
listan» och alla utom en upptagande namnen på följande personer i
denna ordning:

herr Sandberg,

» Jonsson,

» Isaksson,

» Widner,

» Persson, Karl,

» Petersson.

Dessa personer hade alltså utsetts till suppleanter i utskottet.

Anställdes val av sex suppleanter i kammarens andra tillfälliga utskott. Därvid
avlämnades 59 godkända valsedlar, alla med partibeteckning »Den gemensamma
listan» och alla utom en upptagande namnen på följande personer i
denna ordning:
herr Grym,

» Eriksson, Einar,

» Lundgren,

» Sundberg, Hugo,

» Andersson, Lars,

» Sundelin.

Dessa personer hade alltså utsetts till suppleanter i utskottet.

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet Kungl. Maj :ts proposition nr 22,
angaende fortsatt disposition av vissa äldre reservationsanslag.

Föredrogs och hänvisades till bevillningsutskottet Kungl. Maj :ts proposition
nr 23, med förslag till förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 6
mars 1942 (nr 63) angående rätt för Konungen att åsätta särskild tullavgift.

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet Kungl. Maj:ts proposition nr
24, angående bestridande av vissa haverikostnader.

Föredrogs och hänvisades till jordbruksutskottet den av herr Heiding m. fl.
väckta motionen, nr 223, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående
anslag till åtgärder för hästavelns främjande m. m.

Justerades protokollsutdrag för denna dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 11.30 förmiddagen.

In fidem
Eric Carlén.

Lördagen den 1 februari 1947.

Nr 5.

Lördagen den 1 februari.

Kammaren sammanträdde kl.''2 eftermiddagen; och dess förhandlingar leddes
av herr förste vice talmannen.

Herr statsrådet Danielson avlämnade Kungl. Maj:ts propositioner:
nr 25, angående avgivande av förklaring i enlighet med bestämmelserna i art.
36, mom. 2, i stadgan för den internationella domstolen;

nr 26, med förslag till lag angående ändring i lagen den 7 december 1334
(nr 573) om tillsättning av prästerliga tjänster;

nr 28, angående fortsatt bemyndigande för Kungl. Maj:t att medgiva visst
undantag från gällande villkor för åtnjutande av rätt till varvsindustrirestitution;
samt

nr 29, angående anslag till Förenta Nationerna in. m.

Upplästes två till kammaren inkomna ansökningar, vilka jämte därvid fogade
läkarintyg voro så lydande:

Till riksdagens första kammare.

Med åberopande av bifogade läkarintyg anhåller undertecknad om sjukledighet
från riksdagsarbetet en vecka framöver.

Stockholm den 29 januari 1947.

Ulla Alm.

Att fru Ulla Alm, som lider av influensa, från och med den 28 januari till
och med den 4 februari 1947 är oförmögen att deltaga i riksdagsarbetet intygas
på heder och samvete.

Stockholm den 29 januari 1947.

Carl Ilulting,

leg. läk.

Till riksdagens första kammare.

__ Under åberopande^ av medföljande läkarintyg får jag härmed vördsamt anhålla
om ledighet från riksdagsarbetet tills vidare.

Svalöv i januari 1947.

Lennart Bondeson.

Direktör Lennart Bondeson är på grund av vänstersidig höftledsåkomma
helt arbetsoförmögen under tiden 1 februari—15 mars 1947.

Ortopediska kliniken, Lund, den 31 januari 1947.

Gunnar Wiberg,
docent, överläkare.

De begärda ledighetema beviljades, beträffande herr Bondeson för den tid,
som angivits i det åberopade läkarintyget.

Nr 5.

Lördagen den 1 februari 1947.

Interpellation
ang. naziinfiltrationen
i
Sverige under
andra världskriget
m. m.

Fördrogos och bordlädes Kungl. Maj:ts denna dag avlämnade propositioner
nr 25, 26, 28 och 29.

Herr Nerman erhöll på begäran ordet och anförde: Herr förste vice talman!
Den nu publicerade andra delen av den s. k. Sandler-kommissionens betänkande
har blottat detaljer om svenska myndigheters åtgöranden i vår flyktingspolitik,
som uppröra den svenska allmänheten. Tidigare ha genom officiella
meddelanden och vissa rättegångar likartade förhållanden av oroande art blottats.
Allmänheten frågar sig med rätta: hur långt voro vi under det andra
världskriget ute i tillmötesgående mot den makt som hotade världens frihet,
och hur långt hade den maktens agenter hunnit i sin beredskap mot Sveriges
frihet? Genom att vårt land undgick kriget konxmo dessa agenter — frånsett
vissa ertappade och straffade spioner och landsförrädare — icke i tillfälle att
likt kamraterna i alla ockuperade land utan undantag begå sitt förräderi.

Men faran är inte över med att Hitlers Tyskland bär krossats. Samma demokratiens
och frihetens fiender fortsätta, alltjämt betraktade som en politisk
rörelse bland andra, sitt farliga arbete, på sistone tydligen intensivare än
förut i de nya möjligheterna i efterkrigstidens storpolitiska motsättningar.
Detta ger också anledning till farhågor i nuet. Om svensk demokrati har lyckats
undgå att bli inblandad i två världskrig, förefaller den ha så mycket
mera anledning att till det yttersta skydda sig mot en klar och målmedveten
inre fiende, tillräckligt känd och komprometterad i sina avsikter.

Jag tvivlar inte alls på regeringens goda vilja att värna vår frihet. Jag
känner också svårigheterna att med bibehållande av yttrande-, press- och föreningsfrihet
komma åt en femte kolonn. Men Sveriges folk har, enligt min
mening, rätt att få veta hur långt ute det var i de farligaste krigsåren och
att få del av regeringens syn på försvaret mot den inre fienden i dag. Jag
anhåller därför om kammarens tillstånd att få till herr statsministern framställa
följande interpellation:

1. Anser statsministern, att naziinfiltrationen i Sverige under andra världskriget
resp. svenska myndigheters reaktion mot den är ett utagerat kapitel i
och med hittills företagna utredningar? Borde inte denna infiltration och denna
reaktion i möjligaste mån redovisas inför Sveriges folk, så att man sedan
kan dra ett streck över det förgångna och gå vidare i dagens frågor?

2. Hur ser regeringen på möjligheter och medel att bekämpa den mot demokrati
och frihet riktade propaganda, som alltjämt bedrives i vårt land av
nazistiska krafter, nu som under krigstiden tämligen ohämmade och nu utan
tvivel åter på frammarsch med nya möjligheter i det nya storpolitiska läget?

På gjord proposition medgav kammaren att ifrågavarande spörsmål finge
framställas.

Anmäldes och bordlädes
statsutskottets utlåtanden:

nr 1, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar
rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1947/48 under riksstadens
första huvudtitel, avseende anslagen till hov- och slottsstaterna;

nr 14, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1946/47, i vad propositionen avser
försvarsdepartementets verksamhetsområde;

nr 15, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1946/47, i vad propositionen avser socialdepartementets
verksamhetsområde;

Lördagen den 1 februari 1947.

Nr 5.

nr 18, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående utgifter å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1946/47, i vad propositionen avser ecklesiastikdepartementets
verksamhetsområde; och

nr 19, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående utgifter å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1946/47, i vad propositionen avser handelsdepartementets
verksamhetsområde; samt

jordbruksutskottets utlåtanden:

nr 2, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående utgifter å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1946/47, såvitt propositionen avser jordbruksärenden; nr

3, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående överlåtelse av visst,
område till Dorotea kommun i Västerbottens län;

nr 4, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående försäljning av vissa,
kronoegendomar m. m.;

nr 5, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående befrielse från betalningsskyldighet
till kronan på grund av virkesköp; och

nr 6, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående befrielse från befäl-,
ningsskyldighet till kronan på grund av virkesköp.

Kammarens sammanträde avslutades kl. 2.08 eftermiddagen.

In fidem

G. H. Berggren.

Stockholm 1947. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

470532