1947. Andra kammaren. Nr I (Riksdagens protokoll 1947:1)

RIKSDAGENS PROTOKOLL

1947. Andra kammaren. Nr I.

I enlighet med § 49 regeringsformen och § 2 riksdagsordningen sammanträdde
andra kammaren till lagtima möte här i huvudstaden i den uti riksdagens
hus för kammaren anordnade samlingslokalen

'' Fredagen den 10 januari.

Kl. 11 fm.

§ 1.

Sammanträdet öppnades av representanten för Gävleborgs län herr Sävström
såsom den ledamot, vilken bevistat de flesta riksdagarna, med följande ord:
Mina damer och herrar! Enligt grundlagens bud tillkommer det mig att öppna
detta sammanträde. Jag vill då först rikta till Eder alla en hjärtlig välkomsthälsning.

Det är inte så länge sedan vi åtskildes efter den förra riksdagen, en riksdag,
som fick sig förelagd ett välfärdsprogram av stora mått. Då vi i dag
mötas för att börja vårt gemensamma arbete, sker det under förhoppning om
att vi även denna gång skola kunna göra vår insats i det samhälleliga uppbyggnadsarbetet.
Förutom de vid varje riksdag vanligen förekommande ärendena
ha vi säkerligen att från regeringen förvänta åtskilliga förslag, som
kräva riksdagens medverkan. Det blir vår uppgift att i bästa samförstånd
behandla desamma i medvetande om vårt ansvar för landets och folkets välfärd.

§ 2.

Herr ordföranden tillkännagav, att han anmodat undertecknade att föra
protokollet till dess sekreterare hunnit utses ävensom att kanslipersonal och
vaktbetjäning blivit till erforderligt antal av honom för tillfället antagna;
och blevo på framställd proposition dessa åtgärder av kammaren godkända.

§ 3.

Upplästes följande till kammaren ankomna protokoll angående den i § 32
riksdagsordningen föreskrivna fullmaktsgranskningen:

Protokoll, hållet inför statsrådet och chefen för justitiedepartementet
den 10 januari 1947.

Till justitiedepartementet hade dels den 7 januari 1947 från länsstyrelsen i
Södermanlands län dels ock den 8 januari 1947 från länsstyrelsen i Älvsborgs
län inkommit fullmakter för respektive fru Greta Möller, Eskilstuna, och lantbrukaren
Sven Antby, Långared, vilka vid nya röstsammanräkningar blivit
utsedda såsom ledamöter av riksdagens andra kammare i stället för avgångna
ledamöter av samma kammare.

Vid granskning av fullmakterna, som företogs inför chefen för justitiedepartementet
samt vidare av vederbörande fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret,
framställdes mot fullmakterna icke någon anmärkning.

Andra kammarens protokoll 1947. Nr 1.

Nr 1.

Fredagen den 10 januari 1947.

Protokoll över vad sålunda förekommit skulle jämte de granskade fullmakterna
överlämnas till andra kammaren.

I ämbetet:
C. G. Bruno.

Vid detta protokoll voro fogade de däri omförmälda fullmakterna för fru
Greta Möller och lantbrukaren Sven Antby att vara ledamöter av riksdagens
andra kammare för tiden till den 1 januari 1949.

§ 4.

Företogs upprop av kammarens ledamöter, därvid herrar Larsson i Stockholm,
Lundstedt och Friberg, fru Möller samt herrar Hoppe, Bergström, Wiberg
och Andersson i Mölndal befunnos frånvarande.

Från herrar Lundstedt, Friberg, Hoppe, Bergström och Andersson i Mölndal
hade till kammaren inkommit läkarintyg, som upplästes.

Herrar Larsson i Stockholm och Wiberg hade uti ingivna, vid uppropet
jämväl upplästa skrivelser på uppgivna skäl anhållit om ledighet från riksdagsgöromålen,
herr Larsson i Stockholm den 10—11 innevarande januari
och herr Wiberg fr. o. m. denna dag tills vidare.

§ 5.

Anställdes val av talman; och befanns efter valets utgång hava till talman
blivit utsedd herr Sävström med samtliga avgivna eller 213 röster.

§ 6.

Vid företaget val av förste vice talman blev därtill utsedd herr Magnusson
med samtliga avgivna eller 150 röster.

§ 7.

Anställdes val av andre vice talman; och utsågs därvid herr Carlström med
samtliga avgivna eller 125 röster.

§ 8.

Herr talmannen yttrade: Å talmännens vägnar ber jag att få tacka för
det förnyade förtroende som vi erhållit att leda kammarens förhandlingar.

§ 9-

Upplästes ånyo och lades till handlingarna de under § 4 härovan omförmälda
läkarintygen och skrivelserna, vilka voro av följande lydelse:

På grund av sjukdom (förkylning) får jag härmed vördsamt anhålla om
ledighet från riksdagsgöromålen två dagar från och med den 10 januari.

Stockholm den 9 januari 1947.

Yngve Larsson.

Att professor Vilhelm Lundstedt, som vårdas å härvarande kuranstalt för
njursjukdom med hjärtbesvär, på grund av denna sin åkomma är oförmögen
att deltaga i riksdagsarbete under januari månad, intygas.

Hultafors den 8 januari 1947.

Elias Garby,

leg. läkare.

Fredagen den 10 januari 1947.

Nr 1.

Att riksdagsman P. G. Friberg på grund av hjärtsjukdom är oförmögen
att deltaga i riksdagsarbetet tills vidare intygas.

Nyköping den 8 januari 1947.

Anders Zetterqvist.

Att ledamoten av riksdagens andra kammare, kontraktsprosten Carl Hoppe
från Motala, som sedan den 2 januari 1947 vårdas å Vadstena lasaretts med.
avd. för Ulcus ventr. s. duodeni c. Melsena (Blödande magsår), tills vidare
är oförmögen att deltaga i riksdagsarbetet intygas härmed.

Vadstena den 4 januari 1947.

Frey Lundmark,

med. dr,

lasarettsläkare v. med. avd.

Att redaktör Karl Bergström, Hälsingborg, under tiden fr. o. m. dön 10 januari
1947 tills vidare på grund av bronchitis är till arbete oförmögen, intygas.

Hälsingborg den 9 januari 1947.

G. Budmark,

leg. läkare.

Sedan Kungl. Maj:t den 8 november 1946 förordnat undertecknad att på
offentligt uppdrag företaga en resa till vissa sydamerikanska stater och då
återkomsten till Sverige först beräknas kunna ske i början av februari månad
1947 får jag härmed hemställa om ledighet från riksdagsarbetet för tiden från
och med början av 1947 års riksdag och tills vidare.

Stockholm den 21 november 1946.

Åke Wiberg.

Riksdagsman Gösta Andersson, Mölndal, som lider av misstänkt tolvfingertarmsår,
är oförmögen inställa sig till riksdagens förhandlingar under ca
fjorton dagar (fr. o. m. den 10 t. o. m. den 25 januari), vilket härmed intygas
på heder och samvete.

Mölndal den 9 januari 1947.

Frie Malmström,

leg. läk.

Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades:
herr Larsson i Stockholm den 10 och 11 januari,
herr Lundstedt fr. o. m. denna dag t. o. m. den 31 januari, samt
herrar Friberg, Hoppe, Bergström, Wiberg och Andersson i Mölndal
fr. o. m. denna dag tills vidare.

§10.

Föredrogs åter det under § 3 här ovan intagna protokollet, varefter kammaren
beslöt att, med godkännande av de däri omförmälda fullmakterna, lägga
protokollet till handlingarna.

§11.

På hemställan av herr talmannen beslöt kammaren att genast företaga val
av sekreterare, varefter det sålunda beslutade valet företogs; och befanns efter
valsedlarnas öppnande och uppräkning valet hava så utfallit, att till sekreterare
utsetts förste byråsekreteraren Gunnar Britth med samtliga avgivna
eller 151 röster.

Nr 1.

Fredagen den 10 januari 1947.

Sedan sekreteraren på kallelse infunnit sig, meddelade herr talmannen honom
underrättelse om valets utgång och hälsade honom välkommen.

Protokollsföringen övertogs härefter av sekreteraren.

Ernst Eriksson. Ernst V. Staxäng.

§ 12.

Tillkännagavs, att Kungl. Maj:t låtit genom offentligt anslag bjuda och
kalla riksdagens samtliga ledamöter att lördagen den 11 innevarande månad
kl. 11 fm. infinna sig i slottskapellet samt, efter förrättad gudstjänst, enligt
§ 34 riksdagsordningen begiva sig till rikssalen för att där inhämta vad
Kungl. Maj :t hade att meddela riksdagen.

§ 13.

Herr talmannen meddelade, att till kammarens förfogande överlämnats ett
antal inträdesbiljetter till rikssalen vid riksdagens öppnande, och hemställde,
att fördelning av dessa biljetter finge ske genom kammarens kansli med iakttagande,
att de för ledamöterna från var och en av rikets valkretsar avsedda
biljetterna utlämnades till valkretsens äldste närvarande representant, som sedermera
finge ombesörja den vidare utdelningen.

Detta förslag blev av kammaren bifallet.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter kl. 11.52 fm.

In fidem
Gunnar Britth.

Onsdagen den 15 januari 1947.

Nr 1.

Lördagen den 11 januari.

Kl. 10.30 fm.

§ I Herr

talmannen meddelade, att fru Möller under gårdagen intagit sin plats
i kammaren.

Upplästes och lades till handlingarna följande till kammaren inkomna protokoll
:

Protokoll, hållet inför statsrådet och chefen för
justitiedepartementet den 11 januari 1947.

Till justitiedepartementet hade den 10 januari 1947 från länsstyrelsen i
Norrbottens län inkommit fullmakter för landstingsmannen Knut Stenvall och
fru Hildur Ericsson, vilka vid nya röstsammanräkningar blivit utsedda såsom
ledamöter av riksdagens andra kammare i stället för avgångna ledamöter
av samma kammare. .

•, Vid granskning av fullmakterna, som företogs inför chefen för justitiedepartementet
samt vidare av vederbörande fullmäktige i riksbanken och riksgäl
dskontoret, framställdes mot fullmakterna icke någon anmärkning.

Protokoll över vad sålunda förekommit skulle jämte de granskade fullmakterna
överlämnas till andra kammaren.

I ämbetet:

C. G. Bruno.

Vid detta protokoll voro fogade de däri omförmälda fullmakterna för landstingsmannen
Knut Stenvall och fru Hildur Ericsson i Lulea att vara ledamöter
av riksdagens andra kammare för tiden till den 1 januari 1949.

Herr talmannen meddelade, att herr Stenvall och fru Ericsson i Luleå intagit
sina platser i kammaren.

§ 3-

På förslag av herr talmannen, som förklarade sig hava om tiden för valen
samrått med första kammarens talman, beslöt kammaren att vid plenum måndagen
den 13 innevarande januari företaga val av fyra ledamöter att deltaga i
talmansöverläggningarna, två ledamöter att hava inseende över riksdagens
kansli, åtta ledamöter att jämte herr talmannen tillsätta kammarens kanslipersonal
och vaktbetjäning samt tre ledamöter att handhava vården om kammarens
ekonomiska angelägenheter.

§ 4.

På förslag av herr talmannen, som förklarade sig hava om tiden för valen
samrått med första kammarens talman, beslöt kammaren att företaga val av
ledamöter i de ständiga utskotten onsdagen den 15 och av suppleanter i samma
utskott torsdagen den 16 innevarande månad.

Nr 1.

Lördagen den 11 januari 1947.

Ordet,begärdes nu av herr förste vice talmannen, som yttrade: Herr talman!
Jag tillåter mig hemställa, att andra kammaren måtte besluta att utse suppleanter
i de ständiga utskotten till ett antal av tjugu i statsutskottet, sjutton i
bevillningsutskottet och sexton i vart och ett av de övriga utskotten utom
utrikesutskottet, där antalet grundlagsenligt skall vara åtta.

Denna hemställan bifölls av kammaren.

§ 5.

Herr talmannen och kammarens ledamöter avgingo kl. 10.45 fm. till slottskapellet,
varest riksdagspredikam hölls av kyrkoherden i Härnösands stads
församling domprosten Gunnar Axel Engelbrekt Hultgren. Efter slutad gudstjänst
begav sig kammaren till rikssalen. Hans Majestät Konungen öppnade
där riksdagen med ett tal. Sedan första kammarens talman härefter framfört
törsta kammarens undersåtliga vördnad, framträdde andra kammarens talman
och yttrade:

Eders Majestät!

Under senare tid bär det i vårt land skett en sådan förändring på samhällslivets
område, att det för stora lager av vårt folk medfört en socialt och ekonomiskt
tryggare tillvaro. Läget har för oss varit bättre än för många andra
länder när det gällt att skapa ökad trygghet. Men vi veta också att det finns
vissa grupper som fortfarande ha det ekonomiskt bekymmersamt. I den mån
reformarbetet kommer att fortsätta är det emellertid" av vikt inte blott att
bevilja medel därtill utan också att det ute i landet och hos dess olika organ
finns dugande och ansvarsmedvetna medborgare, som ha att förverkliga de
up g gifter, vartill vårt samhällsarbete syftar.

Även efter krigets slut har det rått stor oro i världen. Tiden har varit full
av politiska brytningar och lokala strider. Genom vår anslutning till Förenta
Nationerna hoppas vi bli delaktiga av en bättre världsordning, tillkommen i
samförståndets tecken. Men innan läget stabiliseras är framtiden oviss. Det
går långsamt att bygga fredens värld på grund av de svårigheter som finnas.
Dock kan man val säga att aktningsvärda framsteg redan gjorts. Skall måhända
den tid komma då nationerna kunna ena sig om den internationella rättens
lagar, da tvister mellan folken skola avgöras i enlighet med lagligen erkända
grundsatser ? Genom vart inträde i den nya organisationen vilja vi göra vår
insats i det kommande frihetsarbetet, på samma gång som vi finna det angeläget
att på allt sätt söka bevara vår styrka och fasthet.

Vårt folks inställning till våra närmaste grannar vilar på en fast och säker
grund. I en värld som strävar att nå fram till fred mellan nationerna få de
nordiska folken inte underlåta att medverka. Ett fritt Norden i en friare och
bättre värld — det är målet för vår strävan. Med förhoppning därom framför
andra kammaren till Eders Maj :t sin lyckönskan, tacksamhet och undersåtliga
vördnad.

Talmännen fingo härefter vardera mottaga ett exemplar av dels Kungl.
Maj:ts proposition, nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret
1947/48, dels Kungl. Maj:ts proposition, nr 2, angående utgifter å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47, dels ock Kungl. Maj:ts
berättelse till 1947 års lagtima riksdag om vad i rikets styrelse sig tilldragit,
varefter ceremonien på rikssalen avslutades; och åtskildes kammaren vid utgåendet
från rikssalen, enligt beslut fattat före avgången från dess samlingsrum.

In fidem
Gunnar Britth.

Måndagen den 13 januari 1947.

Nr 1.

Måndagen den 13 januari.

Kl. 11 fm.

§ I Herr

statsrådet Danielson avlämnade Kungl. Maj:ts propositioner:

nr 3, angående bekämpande av tuberkulos hos nötkreatur m. m.;
nr 4, angående ändring av grunderna för bekämpande av sjukdomen smittsam
kastning hos nötkreatur;

nr 5, angående överlåtelse av visst område till Dorotea kommun i Västerbottens
län; „

nr 6, angående befrielse från betalningsskyldighet till kronan pa grund av
virkes köp j

nr 9, med förslag till lag om dyrtidstillägg under senare halvåret 1947 å
folkpensioner och invalidunderstöd, m. m.; .

nr 10, angående ytterligare statsbidrag för undersökning rörande visst torrläggningsföretag
m. m.; , . j

nr 11, angående befrielse från betalningsskyldighet till kronan pa grund

av virkesköp; och

nr 12, angående försäljning av vissa kronoegendomar m. m.

Dessa propositioner bordlädes.

§ 2.

Företogs val av fyra ledamöter att deltaga i talmansöverläggningarna; och
blevo därtill utsedda:

herr Fast,

» Ohlin,

» Pehrsson-Bramstorp och
» Skoglund i Doverstorp,

envar med 124 röster.

§ 3.

Anställdes val av två ledamöter, vilka jämte två ledamöter av första kammaren
skulle hava inseende över riksdagens kansli; och blevo därtill valda:

herr Eriksson i Stockholm och
» Falla,

envar med 108 röster.

§ 4.

Vid nu företaget val av åtta ledamöter att jämte herr talmannen tillsätta
kammarens kanslipersonal och vaktbetjäning blevo därtill utsedda:

Nr 1.

Måndagen den 13 januari 1947.

herr Hall,

» Hermansson,

» Ljungberg,

» Moses son,

» Pettersson i Rosta,

» Severin i Stockholm,

» Svensson i Grönvik och
» Thorell,

envar med 99 röster.

§ 5.

Anställdes val av tre ledamöter att handhava vården om kammarens ekonomiska
angelägenheter; och blevo därtill valda:

herr Andersson i Malmö,

» Malmborg i Skövde och
» von Seth,

envar med 90 röster.

§ 6.

Justerades protokollsutdrag angaende de i §§ 2—5 här ovan omförmälda
valen.

§ 7.

Till bordläggning anmäldes:

Kungl. Maj:ts den 11 innevarande januari på rikssalen avlämnade

„ Proposition, nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov under budgetaret
1947/48, och

proposition nr 2, angående utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetaret
1946/47, samt

berättelse till 1947 års lagtima riksdag om vad i rikets styrelse sig tilldragit; riksdagens

år 1946 församlade revisorers berättelser:

om granskning av statsverkets jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning för tiden 1 juli 1945—30 juni 1946,
angående riksbanken, och

P1?. granskning av riksgäldskontorets tillstånd och förvaltning för tiden
1 juli 1940—30 juni 1946 m. in.;

justitieombudsmannens ämbetsberättelse samt tryckfrihetskommitténs berättelse;
och

militieombudsmannens ämbetsberättelse.

§ 8.

Avlämnades följande motioner, nämligen av:

. ierr Dickson, nr 1, angående ändring av bestämmelserna rörande försäljning
inom landet av porter och Öl klass III, m. m.;

herr Dickson, nr 2, om sadan ändring av förordningen angående försäljning
av rusdrycker, att maximeringen av inköp av spritdrycker försöksvis upphäves
vid vissa utminuteringsställen;

Måndagen den 13 januari 1947.

Nr 1.

herrar Persson i Svensköp och Jacobsson i Igelsbo, nr 3, angående förhöjt
anslag till vägbeläggningar:

herr Hansson i Skediga m. fl., nr 4, angaende statsbidrag till avlöning åt
lärare i manlig slöjd vid statsunderstödda sinnesslöskolor;

herr Jonsson i Järvsand m, fl., nr 5, om laglig reglering av arbetstiden vid

flottningsarbete; . .

herr Ericsson i Sörsjön m. fl., nr 6, angående rätt för innehavare av skjutvapen
att utan särskilt tillstånd förvärva ammunition för dessa vapen;

herr Jacobson i Vilhelmina m. fl., nr 7, angående ändrade bestämmelser
rörande lån och bidrag till arbetarsmåbruk; samt

herrar Severin i Stockholm och Lindberg, nr 8, om utredning av förhållandena
inom bokförlagsverksamheten och bokdistributionen inom landet.

Dessa motioner bordlädes.

Ordet lämnades på begäran till

Herr Hagberg i Malmö, som anförde: Herr talman! I slutet av förra året Interpellation.
avslog Kungl. Maj:t en av Svenska Aero Lloyd gjord framställning orn koncession
för en reguljär passagerarflyglinje mellan Göteborg och London. Denna
åtgärd har väckt betydande uppmärksamhet, eftersom det här är fråga om
ett företag, som har god erfarenhet av saväl passagerar- som fraktflyg, och
vilket säkerligen är synnerligen väl skickat att uppfylla de säkerhetskrav, som
måste ställas på trafik av ifrågavarande slag. Företaget ämnade självt finansiera
rörelsen och hade icke för avsikt att framställa anspråk på statlig subvention
eller statslån. Dess ansökan hade enhälligt tillstyrkts av den närmast ansvariga
myndigheten på luftfartens område, nämligen luftfartsstyrelsen.

De svenska företag, som hittills bedrivit lufttrafik framför allt pionjarioretaget
på området, Aktiebolaget Aerotransport, ha gjort utomordentliga insatser
för att främja svensk luftfart och hävda dess intressen i den internationella konkurrensen.
Men ändå kan säkerligen påstås, att flygtrafiken ännu blott är i
begynnelsestadiet av sin utveckling. Mycket återstår att göra för att den skall
bli ett allt effektivare och billigare kommunikationsmedel, som kan stå allt
större grupper av trafikanter till buds. Och härvidlag bör det finnas ett betydande
utrymme för enskilt initiativ och fri konkurrens inom den ram som anges
av trafiksäkerhetens krav. Staten bör icke i större utsträckning än som är nödvändigt
med hänsyn till dessa krav understödja en monopolistisk utveckling pa
området.

Med anledning av vad sålunda anförts får jag anhålla om kammarens tillstånd
att till statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet få framställa
följande fråga:

Vill herr statsrådet lämna riksdagen en närmare redogörelse för motiven
till regeringens vägran att lämna Svenska Aero Lloyd koncession på flyglinje
mellan Göteborg och London?

Denna anhållan bordlädes.

§ 10.

Herr förste vice talmannen erhöll på begäran ordet och yttrade: Herr talman!
Jag hemställer, att kammaren måtte besluta, att Kungl. Maj:ts proposition,
nr” 1, angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1947/48,
och, nr 2, angående utgifter å tilläggsstat IT till riksstaten för budgetåret

Nr 1.

Onsdagen den 15 januari 1947.

1946/47, måtte uppföras sist på föredragningslistan för nästkommande sammanträde.

Denna hemställan bifölls.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter kl.. 11.56 fm.

In fidem
Gunnar Britth.

Onsdagen den 15 januari.

Kl. 11 fm.

§ 1.

Herr statsrådet Zetterberg avlämnade

dels Kungl. Maj :ts skrivelse, nr 7, om förordnande av en statsrådsledamot
att utöva den befattning med riksdagsärenden, som jämlikt § 46 riksdagsordningen
tillkommer en ledamot av statsrådet,
dels ock Kungl. Maj:ts propositioner:

nr 8, med förslag till lag angående ersättning av allmänna medel till vittnen
m. fl.; och

nr 13, med förslag till lag om fullföljd av talan från domkapitel m. m.
Nämnda skrivelse och propositioner bordlädes.

§ 2.

I enlighet med kammarens därom den 11 innevarande månad fattade beslut
företogos val av ledamöter i de ständiga utskotten; och anställdes först val av
ledamöter i utrikesutskottet.

Därvid avlämnades 188 godkända valsedlar, samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista» och upptagande namnen på nedan nämnda personer i följande
ordning:
herr Ward,

» Skoglund i Doverstorp,

» Lindqvist,

» Pehrsson-Bramstorp,

» Eriksson i Stockholm,

» Ohlin,

» Fast och
» Bagge.

Dessa personer hade alltså utsetts till ledamöter i utrikesutskottet.

Riksdagens kanslideputerade skulle genom utdrag av protokollet underrättas
om detta val samt anmodas låta uppsätta och till kamrarna ingiva förslag till
skrivelse till Konungen med anmälan om samma val.

Onsdagen den 15 januari 1947.

Nr 1.

§ 3.

Anställdes val av ledamöter i konstitutionsutskottet.

Därvid avlämnades 170 godkända valsedlar, samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista» och upptagande namnen på nedan nämnda personer i följande
ordning:
herr Hallén,

» Thorell,

» Fast,

» Pettersson i Norregård,

» Nordström i Torshy,

» Mosesson,

» Nilsson i Göteborg,

» Nolin,

» Hällgren och
» Kyling.

Dessa personer hade alltså utsetts till ledamöter i konstitutionsutskottet.

§4.

Företogs val av ledamöter i statsutskottet.

Därvid avlämnades 167 godkända valsedlar, samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista». Av dessa upptogo 164 valsedlar namnen på nedan nämnda
personer i följande ordning:
herr Törnkvist,

» Skoglund i Doverstorp,

» Eriksson i Stockholm,

» Svensson i Grönvik,

» Ward,

» Malmborg i Skövde,

» Bergström,

» Falla,

» Andersson i Malmö,

» Rubbestad,

» Mårtensson och
» W allentheim.

Dessa personer hade alltså utsetts till ledamöter i statsutskottet.

§ 5.

Anställdes val av ledamöter i bevillningsutskottet.

Därvid avlämnades 171 godkända valsedlar, samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista». Av dessa upptogo 169 valsedlar namnen på nedan nämnda
personer i följande ordning:

herr Lövgren,

» Hagberg i Malmö,

» Björklund,

» Hammarlund,

» Olsson i Gävle,

» Sandberg,

» Orgård,

» Henriksson,

Nr 1.

Onsdagen den 15 januari 1947.

herr Falk och
» Jonsson i Skedsbygd.

Dessa personer hade alltså utsetts till ledamöter i bevillningsutskottet.

§ 6.

Vid nu anställt val av ledamöter i bankontskottet avlämnades 163 godkända
valsedlar, samtliga med partibeteckningen »Gemensam lista» och upptagande
namnen på nedan nämnda personer i följande ordning:
herr Paulsen,

» Svedman,

» Andersson i Munkaljungby,

» Mattsson,

» Eriksson i Sandby,

» Fröderberg,

» Sundberg och
» von Seth.

Dessa personer hade alltså utsetts till ledamöter i bankoutskottet.

§ 7-

Företogs val av ledamöter i första lagutskottet.

Därvid avgåvos 147 godkända valsedlar, samtliga med partibeteckningen »Gemensam
lista». Av dessa upptogo 146 valsedlar namnen på nedan nämnda personer
i följande ordning:

herr Lindqvist,

» Gezelius,

» Hedlund i Östersund,

» Werner,

» Olssom i Mellerud,

» Bylander,

» Berg och
» Lindberg.

Dessa personer hade alltså utsetts till ledamöter i första lagutskottet.

§ 8.

Anställdes val av ledamöter i andra lagutskottet.

Därvid avgåvos 148 godkända valsedlar, samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista». Av dessa upptogo 147 valsedlar namnen på nedan nämnda
personer i följande ordning:
herr Olov son i Västerås,

» Hagård,

» Hellbacken,

» Byberg,
fru Nordgren,

herr Johnsson i Kastanjegården,

» Hermansson och
» Cruse.

Dessa personer hade alltså utsetts till ledamöter i andra lagutskottet.

Onsdagen den 15 januari 1947.

Nr 1.

§ 9.

Företogs val av ledamöter i jordbruksutskottet. .

Därvid avlämnades 149 godkända valsedlar, samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista» och upptagande namnen på nedan nämnda personer i följande
ordning:

herr Andersson i Löbbo,

» Liedberg,

» Andersson i Tungelsta,

» Gustafson i Vimmerby,

» Ericsson i Sörsjön,

» andre vice talmannen Carlström,

» Måler och
» Lundbom.

Dessa personer hade alltså utsetts till ledamöter i jordbruksutskottet.

§ 10.

Justerades protokollsutdrag angående de i
valen.

§ 11.

2—9 här ovan omförmälda

Föredrogs och lades till handlingarna Kungl. Maj:ts på rikssalen avlämnade
berättelse till 1947 års riksdag om vad i rikets styrelse sig tilldragit.

§ 12.

Föredrogos var för sig följande Kungl. Maj:ts på bordet liggande propositioner;
och remitterades därvid

till jordbruksutskottet propositionerna:

nr 3, med förslag till förordning om ändrad lydelse av 1 och 15 §§ förordningen
den 20 juni 1941 (nr 577) angående bekämpande av turberkulos hos
nötkreatur m. m.;

nr 4, angående ändring av grunderna för bekämpande av sjukdomen Smittsam
kastning hos nötkreatur;

nr 5, angående överlåtelse av visst område till Dorotea kommun i Västerbottens
län; och

nr 6, angående befrielse från betalningsskyldighet till kronan på grund av
virke sköp;

till behandling av lagutskott propositionen, nr 9, med förslag till lag om
dyrtidstillägg under senare halvåret 1947 å folkpensioner och invalidunderstöd,
m. m.; samt

till jordbruksutskottet propositionerna:

nr 10, angående ytterligare statsbidrag för undersökning rörande visst torrläggningsföretag
m. m.;

nr 11, angående befrielse från betalningsskyldighet till kronan på grund av
virkesköp; och

nr 12, angående försäljning av vissa kronoegendomar m. m.

§ 13.

Föredrogos var efter annan följande på kammarens bord liggande motioner;
och hänvisades därvid

Nr 1.

Onsdagen den 15 januari 1947.

till bevillningsutskottet motionerna:
nr 1 och 2 av herr Dickson;
till statsutskottet motionerna:

nr 3 av herrar Persson i Svensköp och Jacobsson i Igelsbo; och
nr 4 av herr Hansson i Skediga m. fl.;

till behandling av lagutskott motionerna:
nr 5 av herr Jonsson i Järvsand m. fl.; och
nr 6 av herr Ericsson i Sörsjön m. fl.;

till jordbruksutskottet motionen nr 7 av herr Jacdbson i .Vilhelmina ni. fl.;
samt

till tillfälligt utskott motionen nr 8 av herrar Severin i Stockholm och Lindberg.

§ 14.

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet riksdagens revisorers berättelse
om den år 1946 av dem verkställda granskning av statsverkets jämte därtill
hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning för tiden 1 juli 1945—30
juni 1946.

§ 15.

Föredrogos var för sig och hänvisades till bankoutskottet riksdagens år 1946
församlade revisorers berättelser

1 :o) angående riksbanken;

2 :o) om granskning av riksgäldskontorets tillstånd och förvaltning för tiden
1 juli 1945—30 juni 1946 m. m.

§ 16.

Föredrogs och hänvisades till behandling av lagutskott justitieombudsmannens
till innevarande riksdag avgivna ämbetsberättelse.

Tryckfrihetskommitténs berättelse lades till handlingarna.

§ 17.

Föredrogs och hänvisades till behandling av lagutskott militieombudsmannens
till innevarande riksdag avgivna ämbetsberättelse.

§ 18.

Föredrogs den av herr Hagberg i Malmö vid kammarens nästföregående sammanträde
gjorda, men då bordlagda anhållan att få framställa interpellation till
herr statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet, angående redogörelse
för motiven till Kungl. Maj:ts beslut att vägra Svenska Aero Lloyd
koncession på flyglinje mellan Göteborg och London.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 19.

Ordet lämnades på begäran till herr förste vice talmannen, som yttrade: Herr
talman! Jag hemställer, att kammaren måtte besluta att Kungl. Maj:ts proposition,
nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1947/48,
och, nr 2, angående utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1946/47, måtte uppföras sist på föredragningslistan för nästa sammanträde.

Denna hemställan bifölls.

Onsdagen den 15 januari 1947.

Nr 1.

§ 20.

Avlämnades följande motioner, nämligen av

herr Fröderberg, nr 9, angående skyldighet för ordförande i valnämnd att
i vissa fall insända ansökningar om utdrag ur röstlängd till länsstyrelsen;

herr Mattsson m. fl., nr 10, angående vissa ändringar i lagen om val till
riksdagen;

herr Jansson i Kalix m. fl., nr 11, angående vissa anslag till byggande
av bygdevägar, ödebygds vägar och enskilda vägar;

herrar Persson i Vinberg och Sundström i Skövde, nr 12, om en översyn av
de nuvarande statsbidragen till yrkesundervisningen;

herr Berg m. fl., nr 13, om uppdelning av Västernorrlands län i två landsantikvariedistrikt
;

herrar Jonsson i Skedsbygd och Rubbestad, nr 14, om nedsättning av stämpelavgiften
vid köp och byte av fast egendom;

herr Sundström i Vikmanshyttan m. fl., nr 15, om sådan ändring av rusdrycksförsäljningsförordningen
att vid olaga försäljning av rusdrycker såväl
säljare som köpare underkastas straff;

herr Jonsson i Haverö, nr 16, om pension åt smeden E. G. Wiklander;
herr Dickson, nr 17, om pension åt vissa f. d. landstormsofficerare och f. d.
officerare i frivilliga automobilkåren, vilka erhållit anställning i arméns
reserv;

herrar Mårtensson och Johansson i Torp, nr 18, angående lokomotivföraren
N. Hj. Sörensens pensionsförmåner;

herrar Skoglund i Umeå och Mäler, nr 19, angående viss ändring av bestämmelserna
om änkepension i lagen om folkpensionering;

herr Skoglund i Umeå m. fl., nr 20, om skyldighet i vissa fall att förse med
dragare förspända fordon med belysnings- eller ljusreflexanordningar;

herr Pettersson i Ersbacken m. fl., nr 21, om upphävande av lagen den 20
oktober 1939 angående tillfällig vattenreglering;

herrar Persson i Svensköp och Johnsson i Kastanjegården, nr 22, angående
viss ändring av familjebidragsförordningen;

herr Liedberg m. fl., nr 23, angående lagstadgad kvalitetskontroll av handeln
med preparat, som avse bekämpandet av växt- och djurparasiter;

herr Edberg m. fl., nr 24, angående obligatorisk ansvarighetsförsäkring för
jägare;

fru Nordgren, nr 25, om viss ändring av bestämmelserna angående adoptivbarn
i folkbokföringsförordningen m. m.; samt

herr Nilson i Spånstad m. fl., nr 26, angående en allmän decentralisering
av statsförvaltningen m. m.

Dessa motioner bordlädes.

§ 21.

Ordet lämnades på begäran till

Herr Fahlman, som anförde: Herr talman! Den återigen ytterst besvärande interpellation.
issituationen i Öresund erinrar inte bara om behovet av en kraftig isbrytare^ för
ifrågavarande svenska kuststräcka utan också om den anmärkningsvärda långsamhet
med vilken statsmakterna, och då närmast regeringen, handlagt frågan
om anskaffande av en sådan isbrytare.

Redan 1942 framlade 1941 års isbrytarutredning förslag om en särskild isbrytare
för Öresund. Regeringens proposition till riksdagen kom först 1944.

Riksdagen beviljade i anledning därav 5,65 miljoner kronor för byggande av
ett fartyg om 1 850 tons deplacement och med en maskinst.yrka av 4 500 axel -

Nr 1.

Onsdagen den 15 januari 1947.

Interpellation. (Forts.)

hästkrafter. Man avsåg således att anskaffa en kraftig isbrytare, närmast jämförbar
med isbrytaren Atle.

Sedan regeringen åt marinförvaltningen uppdragit att utreda frågan om maskinstyrkan
för den nya isbrytaren avgav marinförvaltningen 1945 ett utlåtande,
vari man förordade samma maskintyp som den med vilken isbrytaren Ymer
är utrustad. Emellertid avstyrktes detta förslag i november samma år av kommerskollegium,
som ansåg att den nya isbrytaren borde förses med propeller
av typen Kamewa. Under varen 1946 överlämnade handelsministern ärendet
till statens skeppsprovningsanstalt. Ehuru densamma sedermera uttalat sig till
förmån för maskineri av Ymertypen, föreslog den dock att man skulle pröva
Kamewatypen. Därefter fick marinförvaltningen i uppdrag att verkställa beräkningar
och inkomma med förslag.

Av ärendets handläggning att döma torde det komma att dröja länge innan
man äntligen kommit så långt att anbud kunna infordras för ett fartygsbygge,
som beslöts av riksdagen för flera år sedan med stöd av en noggrann
och ingående utredning. Vi ha återigen fatt en påminnelse om den långsamhet
och ineffektivitet som ofta präglar den svenska statsförvaltningen. I nu förevarande
fall har dröjsmålet med frågans lösning vållat betydande olägenheter
för de11 svenska sjöfarten. Förseningen med verkställande av riksdagens 1944
fattade beslut måste därför enligt min mening anses såsom synnerligen anmärkningsvärd.

=ay ,va4 sa,hinda anförts får jag anhålla om kammarens tillstånd
att till statsrådet och chefen för handelsdepartementet framställa följande fråga:

ilar herr statsrådet vidtagit åtgärder i avsikt att påskynda färdigställandet
av den för öresundstrafiken avsedda isbrytare, varom 1944 års riksdag fattat
beslut och till vilken erforderlig- medelsanvisning föreligger?

Denna anhållan bordlädes.

§ 22.

tokoll1-1^68 °Cl1 latleS handlingarna följande till kammaren inkomna pro Protokoll,

hållet vid sammanträde med herr talmannen
i riksdagens andra kammare och de kammarens
ledamöter, som hlivit utsedda att jämte herr talmannen
tillsätta kammarens kanslipersonal och vakthetjäning,
den 13 januari 1947.

Sedan kammarens plenum denna dag avslutats, sammanträdde med herr
talmannen de ledamöter av kammaren, som blivit utsedda att jämte herr talmannen
tillsätta kammarens kanslipersonal och vaktbetjäning.

Därvid beslöts till en början, att kanslitjänstemännen vid innevarande lagtima
riksdag skulle utgöras av en notarie, fyra förste stenografer, fjorton
stenografer, en förste kanslist och fem kanslister.

Herrar deputerade antogo till

* notarie:

e. o. hovrättsnotarien, jur. kand. Nils G. H. Liliequist;

förste stenografer:
tullkontrollören Agnar Michal,
förste byråsekreteraren Erland N. Dahlén,
byråchefen, fil. kand. Hans A. Heimburger och
e. o. kammarrättsrådet, jur kand. Gunnar Lidbom;

Onsdagen den 15 januari 1947.

Nr 1.

stenograf er:

aktuarien, fil. kand. E. P. Einar Bergendal,
jur. kand. E. Albert Romare, ,

sekreteraren och ombudsmannen, jur. kand. Anders Norrman,

jur. kand. Göte Fahlin,

kanslisten Vera Karlgren,

förste amanuensen, jur. kand. John W. Löf,

redaktören C. O. Bertil Arborén,

A. Fritiof Klason,

amanuensen, jur. kand. Gustaf A. H. Titz,
hovrättsfiskalen, jur. kand. Per G. Bergsten,
fru Signhild Elfner,

sekreteraren, jur. kand. Bengt G. E:son Lindahl,

Stig A. L. Ekerman och
fil. stud. Lars A. Nilsson;

fru Ebba Ihrman; samt

fdrste kansliet:

kanslister:

förste telegrafkontrollören A. Helmer Gardin,
förste amanuensen, jur. kand. K. Allan J. Löfgren,

Knut Nilson,

fru Eva Särnmark och

fil. stud. P. Göran Ohlin.

Det skulle åligga de hos kammaren anställda kanslisterna att vid behov
tjänstgöra jämväl vid diskussionsprotokollet.

Åt kanslisten Gärdin uppdrogs att föra kammarens diarier.

Här skulle antecknas, att på särskild anmodan följande tjänstemän redan
tidigare inträtt i tjänstgöring hos kammaren, nämligen den 10 innevarande januari
Liliequist såsom notarie samt Romare och Fahlin såsom stenograf er, den
7 januari fru Ihrman såsom förste kanslist och fru Särnmark såsom kanslist
ävensom den 2 januari Gärdin såsom kanslist.

Beträffande därefter vaktbetjäningen beslöto herrar deputerade, att 13 vaktmästare
skulle anställas hos kammaren; och antogos därefter till vaktmästare
H. E. Emil Eklund, Sven W. Hellborg, Gustaf A. Zeffer, Th. Gustaf Bergman,
Lorentz M. Jönsson, J. A. Herman Sundell, Elis W. Älvenstrand, Gösta
A. D. Jolsäter, L. Gunnar H. Westman, Knut V. E. Sundell, Carl-Olof Sandberg,
R. Artur Domeij och Bo A. E. Björkman.

Till förste vaktmästare förordnades Eklund, och åt Hellborg uppdrogs att
ombestyra utdelning av ankommande postförsändelser.

Här skulle anmärkas, att Eklund, Hellborg och Zeffer redan den 2 samt
övriga vaktmästare redan den 9 i denna månad börjat tjänstgöra hos kammaren.

Det skulle åligga de antagna tjänstemännen och vaktmästarna att vid behov
och i den mån så ske kunde utföra jämväl annan tjänstgöring hos riksdagen.

År och dag som ovan.

In fidem
Gunnar Britth.

Andra hammarens protokoll 1947. Nr 1.

Nr 1.

Taorsdagen den l(i januari 1947.

§ 23.

Herr talmannen meddelade att herr Bergström som vid kammarens sammanträde
den 10 januari med läkarintyg styrkt sig från och med samma dag
tills vidare vara hindrad att deltaga i riksdagsgöromålen, den 14 januari åter
intagit sin plats i kammaren.

§ 24.

Justerades protokollsutdrag.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter kl. 12 middagen.

In fideiu
Gunnar Britth.

Torsdagen den IG januari.

Kl. 11 fm.

§ I Justerades

protokollet för den 10 innevarande januari.

§ 2.

I enlighet med kammarens därom den 11 innevarande månad fattade beslut
företogos nu val av suppleanter i de ständiga utskotten; och anställdes först
val av suppleanter i utrikesutskottet.

Därvid avgå vos 177 godkända valsedlar, samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista» och upptagande namnen på nedan nämnda personer i följande
ordning:

herr Olsson i Gävle,

» Hedberg,

» Hallén,

» Svensson i Grön vik,

» W allentheim,

» andre vice talmannen Carlström,

» Törnkvist och
» Hagberg i Malmö.

Dessa personer hade alltså utsetts till suppleanter i utrikesutskottet.

Riksdagens kanslideputerade skulle genom utdrag av protokollet underrättas
om detta val samt anmodas låta uppsätta och till kamrarna ingiva förslag
till skrivelse till Konungen med anmälan om samma val.

§ 3.

Anställdes val av suppleanter i konstitutionsutskottet.

Därvid avgåvos 183 godkända valsedlar, samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista» och upptagande namnen på nedan nämnda personer i följande
ordning:

Torsdagen den 16 januari 1947.

Nr 1.

herr Norén,

» Lindmark,

» Spångberg,

» Edberg,

» Jonsson i Haverö,

» Johnsson i Stockholm,

» Larsson i Julita,

» Dickson,
fru Björck,

herr Hansson i Skediga,

» Gustafsson i Bogla,

» Hccggblom,
fröken Nygren,
herr Senander,

» Ekdahl och
» Larsson i Stockholm.

Dessa personer hade alltså utsetts till suppleanter i konstitutionsutskottet.

§ 4.

Företogs val av suppleanter i statsutskottet.

Därvid avlämnades 155 godkända valsedlar, samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista» och upptagande namnen på nedan nämnda personer i följande
ordning:
herr Hall,

» Staxäng,

» Lindholm,

» Pettersson i Dahl,
fru Alvén,

herr Boman i Kieryd,

» Åkerström,

» Holmström,

» Hoppe,

» Onsjö,

» Petterson i Degerfors,

» Sefve,

» Thapper,

» Kempe,

» Persson i Vinberg,

» Persson i Svensköp,

» Severin i Stockholm,

» Johansson i Mysinge,

» Jansson i Kalix och
» Birke.

Dössa personer hade alltså utsetts till suppleanter i statsutskottet.

§ 5.

Vid nu anställt val av suppleanter i bevillningsutskottet avlämnades 157
godkända valsedlar, samtliga med partibeteckningen »Gemensam lista» och
upptagande namnen på nedan nämnda personer i följande ordning:
herr Karlsson i Grängesberg,

» Olson i Göteborg,

» Sundström i Skövde,

» Andersson i Dunker,

» Nilsson i Kristinehamn,

Nr 1.

Taorsdagen den 16 januari 1947.

herr Kristensson,

» Olofsson i Höganäs,

» Karlsson i Granebo,

» Ohlsson i Kastlösa,

» Vigelsbo,

» Bladh,

» Jonsson i Malmgrava,

» Brandt,

» Adolfsson,

» Forsberg,

» Swedberg och
» Norup.

Dessa personer hade alltsa utsetts till suppleanter i bevillningsutskottet.

§ 6.

Anställdes val av suppleanter i bankoutskottet.

Därvid avlämnades 150 godkända valsedlar, samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista» och upptagande namnen på nedan nämnda personer i följande
ordning:

herr Nilsson i Landskrona,

» Wiberg,

» Svensson i Alingsås,

» Persson i Norrby,
fru Humla,
herr Stjäme,

» Sköl din,

» Fagerholm,

» Persson i Växjö,

» Nilson i Spånstad,

» Gavelin,

» Skantze,

» Johansson i Kalmar,

» Nordström, i Kramfors,

» Molander och
» Johansson i Norrfors.

Dessa personer hade alltså utsetts till suppleanter i bankoutskottet.

§ 7.

Företogs val av suppleanter i första lagutskottet.

Därvid avgåvos 134 godkända valsedlar, samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista» och upptagande namnen på nedan nämnda personer i följande
ordning:
fru Gustafson,
herr Ljungberg,

» Landgren,

» Gustafsson i Lekåsa,

» Lindahl,

» Österman,

» Sundström i Vikmans hyttan,

» Sveningsson, N

» Andersson i Mölndal,

Torsdagen den 16 januari 1947.

Nr 1.

herr Pettersson i Ersbacken,
fröken Öberg,
herr Ljungqvist,

» Skoglund i Umeå,

» Johansson i Stockholm,

» Jonsson i Skutskär och
» Svensson i Stenkyrka.

Dessa personer hade alltså utsetts till suppleanter i första lagutskottet.

§ 8.

Vid nu anställt val av suppleanter i andra lagutskottet avlämnades 142
godkända valsedlar, samtliga med partibeteckningen »Gemensam lista» och
upptagande namnen på nedan nämnda personer i följande ordning:
herr Holm,

» Hastad,
fru Johansson,
herr Hedlund i Rådom,

» Larsson i Östersund,

» Jacobsson i Igelsbo,

» Witzell,

» Andersson i Gisselås,
fru Västberg,
herr Cmlsson i Bakeröd,

» Andersson i Eskilstuna,
fru Boman,
herr Lundberg,

» Holmberg,

» Andersson i Alfredshem ocli
fru Sandström.

Dessa personer hade alltså utsetts till suppleanter i andra lagutskottet.

§ 9.

Anställdes val av suppleanter i jordbruksutskottet.

Därvid avgåvos 143 godkända valsedlar, samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista» och upptagande namnen på nedan nämnda personer i följande
ordning:

herr Andersson i Surahammar,

» Larsson i Karlstad,

» Gustafson i Dädesjö,

% Pettersson i Rosta,

» Jacobson i Vilhelmina,

» Svensson i Ljungskile,

» Andersson i Hyssna,

» Nilsson i Göingegården,

» Jonsson i Järvsand,

» Svensson i Va,
fru Eriksson i Hallstahammar,
herr Skillin,

» Johansson i Torp,

» Karlsson i Stuvsta,

» Nilsson i Varuträsk och
» Utbult.

Dessa personer hade alltså utsetts till suppleanter i jordbruksutskottet.

Nr 1.

Torsdagen den 16 januari 1947

§ 10.

Justerades protokollsutdrag angående de i §§ 2—9 här ovan omförmälda
valen.

§ 11.

Föredrogs Kungl. Maj:ts å kammarens bord vilande skrivelse, nr 7, med tillkännagivande
att Kungl. Maj :t förordnat statsrådet Berndt Gunnar Emil Danielson
att under innevarande lagtima riksdag utöva den befattning med riksdagsärenden,
som jämlikt § 46 riksdagsordningen tillkommer en ledamot av
statsrådet.

Kammaren beslöt lägga skrivelsen till handlingarna samt meddela vederbörande
utskott och riksdagens kanslidfeputerade underrättelse om innehållet i
densamma.

§ 12.

Föredrogos varför sig och remitterades till behandling av lagutskott följande
Kungl. Maj :ts å kammarens hord vilande propositioner:

nr 8, med förslag till lag angående ersättning av allmänna medel till vittnen
m. fl.; och

nr M, med förslag till lag om fullföljd av talan från domkapitel m. m.

§ 13.

Föredrogos var efter annan följande på bordet liggande motioner; och hänvisades
därvid

till konstitutionsutskottet motionerna:
nr 9 av herr Fröderberg; och
nr 10 av herr Mattsson ni. fl.;

till statsutskottet motionerna:
nr 11 av herr Jansson i Kalix m. fl.;

nr 12, av herrar Ver sson i Vinberg och Sundström i Skövde; samt
nr 13 av herr Berg m. fl.;

till bevillningsutskottet motionerna:

nr 14 av herrar Jonsson i Skedsbygd och Rubbestad; samt
nr 15 av herr Sundström i Vikmanshyttan m. fl;

till bankoutskottet motionerna:
nr 16 av herr Jonsson i Haverö;
nr 17 av herr Dickson; och

nr 18 av herrar Mårtensson och Johansson i Torp;

till behandling av lagutskott motionen nr 19 av herrar Skoglund i Umeå och
Maler;

till tillfälligt utskott motionen nr 20 av herr Skoglund i Umeå m. fl.;

till behandling av lagutskott motionerna:
nr 21 av herr Pettersson i Ersbacken m. fl.;

nr 22 av herrar Persson i Svensköp och Johnsson i Kastanjegården; samt
nr 23 av herr Liedberg m. fl.;

till jordbruksutskottet motionen nr 24 av herr Edberg m. fl.; samt

till tillfälligt utskott motionerna:

nr 25 av fru Nordgren; och

nr 26 av herr Nilson i Spånstad m. fl.

Torsdagen den 16 januari 1947.

Nr 1.

§ U.

Föredrogs den av herr Fahlman vid kammarens nästföregående sammanträde
gjorda, men då bordlagda anhållan att få framställa interpellation till herr
statsrådet och chefen för handelsdepartementet, angående färdigställandet av
en för öresundstrafiken avsedd isbrytare.

Denna anhållan bifölls.

§ 15.

Avlämnades följande motioner, nämligen av:

herr Fast, nr 27, om överflyttning till utrikesutskottet av granskningen av
statsrådsprotokollen i utrikesärenden;

herr Rylander m. fl., nr 28, om inrättande av en riksdagens ombudsmannabefattning
för övervakning av frihetsberövanden;

herrar Hceggblom och Nolin, nr 29, om vidgad medbestämmanderätt för riksdagen
beträffande författningar, som innebära väsentliga ingrepp i medborgares
frihet och egendom;

herr Sefve m. fl., nr 30, om inrättande av amanuensbefattning vid historieoch
antikvitetsakademien för bearbetande av de osteologiska samlingarna;

herr Sefve, nr 31, angående anslag till resestipendier åt ämneslärare vid högre
allmänna läroverk;

herr Utbult m. fl., nr 32, om statsbidrag till ett vattenförsörjnings- och avloppsföretag
inom Öckerö kommun;

herr Åkerström m. fl., nr 33, i anledning av Kungl. Maj ds framställning om
anslag till Marinen: Fartygsbyggnader;

herr Allard m. fl., nr 34, om uppflyttning i högre lönegrad av föreståndaren
för kronohäktet i Örebro Ragnar Leufstedt;

herr Pettersson i Ersbacken m. fl., nr 35, om förbättrade löneförmåner åt föreståndarna
vid landsortens poststationer m. m.;

herr Larsson i Östersund m. fl., nr 36, om anslag till väg Tännäs kyrkby—-Tännåns kraftstation;

herr Word, nr 37, om anslag till resestipendier åt journalister;
herr Lundqvist, nr 38, om pension åt förre stenarbetaren A. J. Sjögren;
herr Lundqvist, nr 39, om pension åt f. d. bokhållaren K. G. S. Lidman;
herr Lundqvist, nr 40, om pension åt förre betongarbetaren A. J. Gustavsson;
herrar Birke och Thorell, nr 41, angående f. d. gymnastikläraren major I.
Aminoffs pensionsförmåner;

herr Jonsson i Skutskär, nr 42, angående viss ändring av 16 § militärersättningsförordningen; fru

Nordgren och herr Hedlund i Östersund, nr 43, angående viss ändring
av gällande lagstiftning rörande vårdnadsbéfogenheten i fråga om barn i och
utom äktenskap;

herrar Nilsson i Landskrona och Olofsson i Höganäs, nr 44, om ändring i
14 kap. 15 § och 15 kap. 23 och 24 §§ strafflagen;

herrar Thorell och Lindmark, nr 45, i anledning av Kungl. Maj ds framställning
om anslag till bidrag till jordbrukets yrkesskolor;

herrar Hceggblom och Lindmark, nr 46, om åtgärder för laxstammens bibehållande
och eventuella utökande;

herr Pettersson i Rosta m. fl., nr 47, om utredning rörande omfattningen av
och åtgärder mot inavel inom den svenska nötkreatursstammen;

herr Gustafson i Dädesjö m. fl., nr 48, om ökat anslag til! samfundet för hembygdsvård; herr

Pettersson i Rosta m. fl., nr 49, angående utredning av orsakerna till
och botemedlen mot kreaturssjukdomen acetonämi;

fru Boman m. fl., nr 50, om statsbidrag till Rånebygdens kalkbruksförening
u. i>. a. för uppförande av en kalkbruksanläggning;

Nr 1.

Torsdagen den 16 januari 1947

herrar Lundqvist och Forsberg, ur 51, angående startandet av statlig elektrisk
storindustri;

herrar Pettersson i Ersbacken och Sundström i Vikmanshyttan, nr 52, angående
förbud för landets tidningar att i sina rättegångsreportage införa bilder
av brottslingar m. m.; samt

herr Adolfsson m. fl., nr 53, om inrättandet av ett statligt bokförlag.

Dessa motioner bordlädes.

§ 16.

Herr talmannen lämnade på begäran ordet till

Interpellation. ° Herr Holmberg, som anförde: Herr talman! Genom en motion till 1916
års riksdag försökte jag få statsmakterna att medverka till ett vägföretag av
mycket stor betydelse för vissa delar av Norrbotten. Det gällde den sedan
flera årtionden planerade förbindelsen med de nordnorska kommunikationerna
genom en väg från Sädvaluspen till Grad dis. Mitt förslag om en skrivelse till
Kungl. Maj :t med begäran om utredning rörande detta vägföretag hade föregåtts
av upprepade framställningar från länsstyrelsen i Norrbotten, från de
närmast berörda kommunalförvaltningarna och från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Intresset för detta vägprojekt har sedan dess ökat ytterligare. Länsjägmästaren
har genom en utredning om de skogliga förhållandena i gränstrakterna
understrukit ^vägens stora betydelse för att möjliggöra avsättning av skogsprodukter
från detta område och för att åstadkomma ett rationellt skogsbruk
inom hundratusentals hektar skogsmark som till nära tre fjärdedelar ägas av
staten. Med allt större styrka framträda även andra näringspolitiska faktorer,
som anförts sasom skäl för vägens byggande, nu när landets alla produktiva
resurser anses böra anlitas till yttersta. Vägens betydelse ur turistsynpunkt
och såsom förmedlare av mellanfolklig kontakt i övrigt bör icke heller underskattas.
I Nord-Norge följer man också med ökat intresse alla nyheter om vägen.
Det är typiskt härför att när chefen för vägförvaltningen i Nordland ansag
sig kunna uttala en förmodan att medel till Graddisvägen skulle komma
att upptagas i 1917 års svenska statsverksproposition, så hälsades detta även
pa norska sidan sasom en nyhet av mycket stor betydelse. Något sådant väganslag
har emellertid inte upptagits i det nu framlagda statförslaget vilket
dock inte behöver innebära något ytterligare långt dröjsmål. I beslutet om
denna iraga vid 1946 ars riksdag förutsattes nämligen, att Kungl. Maj:t skulle
ioija 1 ragan i fortsättningen och taga initiativ till utredning och de Övriga
åtgärder som kunde visa sig erforderliga.

Då det i årets statsverksproposition icke angives hur långt frågan nu avancerat,
a nh al ler jag om kammarens tillstånd att till statsrådet och chefen för
kommunikationsdepartementet få framställa följande fråga:

Har det efter 1946 års riksdagsbeslut rörande vägen Sädvaluspen—Graddis
vidtagits nagra, åtgärder som ge statsrådet möjlighet att inom eu nära framtid
iorelagga riksdagen förslag i denna fråga?

Denna anhållan bordlädes.

§ 17.

Justerades protokollsutdrag.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter kl. 12.14 em.

In fidem
Gunnar Britth.

Stockholm 1947. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

470267