1947. Andra kammaren. Nr 5 (Riksdagens protokoll 1947:5)

RIKSDAGENS PROTOKOLL

1947. Andra kammaren. Nr 5.

Tisdagen den 28 januari.

Kl. 4 em.

§ 1.

Hans excellens herr statsministern Erlander uppläste Kungl. Maj :ts öppna
skrivelse till riksdagens andra kammare i anledning av Hans Kungl. Höghet
Hertigens av Västerbotten frånfälle, vilken skrivelse var av följande lydelse:

Vi GUSTAF, med Guds nåde, Sveriges, Götes och Vendes Konung, tillbjuda
Eder, ledamöter av riksdagens andra kammare, Vår ynnest och nådiga benägenhet
med Gud Allsmäktig!

Vi fullgöra en smärtsam plikt, då Vi härmed giva Eder tillkänna, att Vår
kärälskelige Herr Sonson, Hans Kungl. Höghet Hertigen av Västerbotten
GUSTAF ADOLF OSCAR FREDRIK ARTHUR EDMUND, Sveriges Arvfurste,
den 26 innevarande januari genom olyckshändelse avlidit.

Förvissade att I med Oss och Vårt Kungl. Hus livligt deltagen i den djupa
sorg, som Vi vid denna för Oss och Fäderneslandet svåra förlust erfara; skola
Vi av Edert deltagande hämta tröst och hugsvalelse.

. Vi förbliva Eder med all Kungl. nåd och ynnest städse välbevågne. Drottningholms
slott den 27 januari 1947.

GUSTAF.

/ Herman Zetterberg.

Herr talmannen yttrade: Med djup bestörtning har Sveriges folk mottagit
sorgebudet om Prins Gustaf Adolfs bortgång. Varmt och innerligt deltager
riksdagens andra kammare i den sorg, som drabbat vårt konungahus. Jämte
första kammarens talman har jag under gårdagen å Sveriges riksdags vägnar
till Hans Majestät Konungen, deras Kungl. Högheter Kronprinsen och Kronprinsessan
samt till Hennes Kungl. Höghet Hertiginnan av Västerbotten framburit
uttryck för riksdagens deltagande i anledning av arvfurstens frånfälle.

Uppläsningen av Kungl. Maj:ts skrivelse och herr talmannens anförande
åhördes av kammarens ledamöter stående.

Den kungl. skrivelsen lades till handlingarna.

§ 2.

Justerades protokollen för den 18, den 21 och den 22 innevarande januari.

§ 3.

Herr statsrådet Vougt avlämnade Kungl. Maj:ts propositioner:
nr 22, angående fortsatt disposition av vissa äldre reservationsanslag;
Andra kammarens protokoll 1947. Nr 5.

Nr 5.

Tisdagen den 28 januari 1947.

nr 23, med förslag till förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 6
mars 1942 (nr 63) angående rätt för Konungen att åsätta särskild tullavgift;
och

nr 24, angående bestridande av vissa haverikostnader.

Dessa propositioner bordlädes.

§ 4.

Föredrogos var efter annan och hänvisades till bevillningsutskottet Kungl.
Maj :ts å bordet vilande propositioner:

nr 17, med förslag till förordning med ytterligare bestämmelser angående
taxering för inkomst under vissa år av ersättning på grund av försäkring för
förlust av fartyg, m. m.;

nr 18, med förslag till förordning om fortsatt giltighet av förordningen
den 8 juni 1923 (nr 155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker;
och

nr 19, med förslag till förordning om fortsatt giltighet av förordningen den
18 juni 1937 (nr 481) angående rätt för Konungen att i vissa fall meddela
särskilda bestämmelser om stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper.

§ 5.

Föredrogos var för sig följande å kammarens bord liggande motioner; och
remitterades därvid

till konstitutionsutskottet motionerna:
nr 194 av herr Hansson i Skediga m. fl.;
nr 195 av herr Persson i Norrby;
nr 196 av herr Lager m. fl.; och
nr 197 av herr Håstad;

till tillfälligt utskott motionerna:

nr 198 av herrar Larsson i Stockholm och Svensson i Ljungskile; och
nr 199 av herr Svensson i Stenkyrka m. fl.;

till statsutskottet motionerna:
nr 200 av herrar Håstad och Holmström;
nr 201 av herr Persson i Norrby m. fl.;
nr 202 av herr Skantze m. fl.;
nr 203 och 204 av herr Holmström;

nr 205 av herrar Gustafsson i Lekåsa och Johansson i Norrfors;
nr 206 av herr Håstad m. fl.;

nr 207 av herrar Håstad och Larsson i Stockholm;

nr 208 av herr Håstad m. fl.;

nr 209 av herr Håstad;

nr 210 av herr Hallén;

nr 211 av fru Ericsson i Luleå m. fl.;

nr 212 av herr Österman m. fl.; och

nr 213 av herr Pehrsson-Bramstorp m. fl.;

till tillfälligt utskott motionen nr 214 av herr Hallén m. fl.;
till statsutskottet motionerna:

nr 215 av herrar Wallentheim och Boman i Stafsund;

nr 216 av herr von Frie sen;

nr 217 av herr Petterson i Degerfors m. fl.;

Tisdagen den 28 januari 1947.

Nr 5.

nr 218 av herr Larsson i Luttra m. fl.;

nr 219 av fru Rönn-Christiansson m. fl.;

nr 220 av herr Odhe;

nr 221 av herr Nilson i Spånstad m. fl.;

nr 222 av herr Olson i Göteborg;

nr 223 av herr Stattin m. fl.;

nr 224 av herr Stattin; och

nr 225 och 226 av herr Pehrsson-Bramstorp m. fl.;

till tillfälligt utskott motionen nr 227 av herr von Friesen m. fl.;

till bevillningsutskottet motionerna:

nr 228 av herr Jacobson i Vilhelmina;

nr 229 av herr Gustafsson i Lekåsa;

nr 230 av herr Svensson i Ljungskile m. fl.;

nr 231 av herr Odhe m. fl.;

nr 232 av herrar Hermansson och Dickson;

nr 233 av herr Jansson i Aspeboda m. fl.;

nr 234 av herr Ohlin m. fl.;

nr 235 av herr Pehrsson-Bramstorp; och

nr 236 av herr Olson i Göteborg;

till hankoutskottet motionerna:
nr 237 av herr Svensson i Grönvik;
nr 238—241 av herr Holmström m. fl.; och
nr 242 av herr Lundberg;

till behandling av lagutskott motionerna:
nr 243 av herr Karlsson i Grängesberg m. fl.;
nr 244 av herr Jonsson i Malmgrava m. fl.; och
nr 245 av herr Jonsson i Skutskär m. fl.;

till tillfälligt utskott motionen nr 246 av herr Hedlund i Rådom;

till behandling av lagutskott motionen nr 247 av herr Werner m. fl.;

till tillfälligt utskott motionen nr 248 av herr Ohlin;

till behandling av lagutskott motionerna:

nr 249 av herr Hallén m. fl.;

nr 250 av herr Andersson i Malmö m. fl.;

nr 251 av herr Lundberg; samt

nr 252 av fru Ewerlöf och herr Håstad;

till jordbruksutskottet motionerna:

nr 253 av herr Gustafsson i Lekåsa m. fl.;

nr 254 av herrar Svensson i Ljungskile och Johnsson i Kastanjegården;

nr 255 av herr Larsson i Stockholm m. fl.;

nr 256 av herr Liedberg;

nr 257 av herr Holmström m. fl.;

nr 258 av herr Svensson i Va m. fl.;

nr 259 av herr Holmberg;

nr 260 av herr Vigelsbo;

nr 261 av herr Hceggblom; och

nr 262 av herr Hceggblom m. fl.;

till tillfälligt utskott motionerna:

nr 263 av fru Nordgren och herr Pettersson i Dahl; och
nr 264 av herrar Edberg och Vigelsbo;

Nr 5.

Tisdagen den 28 januari 1947.

till konstitutionsutskottet motionen nr 265 av herrar Ekdahl och Landgren;

till tillfälligt utskott motionen nr 266 av herr Svensson i Grönvik m. fl.;

till statsutskottet motionerna:

nr 267 av herr Andersson i Dunker;

nr 268 och 269 av herr Hall;

nr 270 av herr Swedberg m. fl.;

nr 271 av herr Skantze;

nr 272 av herr Stattin m. fl.;

nr 273 av herr Svensson i Va m. fl.;

nr 274 av herr Hällgren;

nr 275 av herr Kyling m. fl.;

nr 276 av herr Andersson i Dunker;

nr 277 av herr Johansson i Stockholm;

nr 278 av herr Johansson i Stockholm m. fl.;

nr 279 av herr Ekdahl;

nr 280 av herr Johansson i Stockholm m. fl.; och
nr 281 av herr Gustafsson i Bogla m. fl.;

till tillfälligt utskott motionen nr 282 av herr Gustafsson i Bogla m. fl.;

till statsutskottet motionerna:

nr 283 av herrar Jönsson i Rossbol och Edberg;

nr 284 av herr Jönsson i Rossbol; och

nr 285 av herr Rubbestad m. fl.;

till tillfälligt utskott motionen nr 286 av herr Nilson i Spånstad m. fl.;

till statsutskottet motionerna:

nr 287 av herr Rubbestad m. fl.;

nr 288 av herr Pettersson i Dahl m. fl.;

nr 289 av herr Allard m. fl.;

nr 290 av herrar Allard och Ekdahl;

nr 291 av herr Allard m. fl.;

nr 292 av herr Nilson i Spånstad;

nr 293 av herr Österman m. fl.;

nr 294 av herr Kyling;

nr 295 av herrar Kyling och Hceggblom;

nr 296 av herr Kyling;

nr 297 av herr Johansson i Mysinge m. fl.;

nr 298 av herrar Sveningsson och Jonsson i Malmgrava;

till bevillningsutskottet motionerna:

nr 299 av herrar Stattin och Andersson i Gisselås''
nr 300 av herr Stattin m. fl.; och
nr 301 av herr Nilsson i Göingegården;

till bankoutskottet motionerna:
nr 302 av herr Ward;
nr 303 av herr Nilson i Spånstad; och
nr 304 av herr Johansson i Stockholm;

till behandling av lagutskott motionerna:

nr 305 av herrar Sköldin och Petterson i Degerfors;

nr 306 av herr Sköldin;

nr 307 av herr Brandt m. fl.; och

nr 308 av herrar Jönsson i Rossbol och Hedlund i Rådom;

Tisdagen den 28 januari 1947.

Nr 5.

till behandling av lagutskott motionerna:

nr 309 av herrar Hedlund i Rådom och Olsson i Mellerud; och
nr 310 av herr Sveningsson m. fl.;

till jordbruksutskottet motionerna:

nr 311 av herr Hansson i Skegrie m. fl.;

nr 312 av herr Hansson i Skediga m. fl.;

nr 313 av herr Norén m. fl.;

nr 314 av herr Pettersson i Dahl m. fl.;

nr 315 av herr Nilsson i Göingegården m. fl.;

nr 316 av herr Nilsson i Göingegården;

nr 317—318 av herr Carlsson i Bakeröd m. fl.; och

nr 319 av herr Larsson i Luttra m. fl.;

till statsutskottet motionen nr 320 av herr Larsson i Luttra m. fl.;

till jordbruksutskottet motionerna:

nr 321 av herrar Kyling och Sundström i Skövde;

nr 322 av herrar Sveningsson och Larsson i Karlstad; och

nr 323 av herr Sveningsson m. fl.; samt

till tillfälligt utskott motionerna:

nr 324 av herr Severin i Gävle m. fl.;

nr 325 av herr Skantze m. fl.;

nr 326 av herr Hagberg i Luleå m. fl.;

nr 327 av herrar Ståhl och Svensson i Ljungskile;

nr 328 av herrar Johnsson i Stockholm och Svensson i Ljungskile;

nr 329 av herr Ekdahl m. fl.;

nr 330 av herr Nilson i Spånstad m. fl.; och

nr 331 av herr Johansson i Stockholm m. fl.

§ 6.

Herr Liedberg avlämnade en av honom m. fl. undertecknad motion, nr 332,
i anledning av Kungl. Maj:ts proposition, nr 14, angående anslag till åtgärder
för hästavelns främjande m. m.

Denna motion bordlädes.

§ 7.

Upplästes följande till kammaren inkomna läkarintyg:

Att riksdagsman Hugo Witzell, Karlshamn, på grund av fraktur av höger
överarm tills vidare är förhindrad deltaga i riksdagsarbetet intygas härmed.
Karlshamn den 26 januari 1947.

Torsten Rietz,

lasarettsläkare, med. dr.

Kammaren beviljade herr Witzell ledighet från riksdagsgöromålen tills vidare
fr. o. m. den 26 innevarande januari.

§ 8.

Justerades protokollsutdrag.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter kl. 4.18 em.

In fidem
Gunnar Britth.

Nr 5.

Onsdagen den 29 januari 1947.

Onsdagen den 29 januåri.

Kl. 11 fm.

§ 1.

Herr talmannen yttrade: Riksmarskalksämbetet bär bett mig bringa till
kammarens ledamöters kännedom, att vid framlidne Prins Gustaf Adolfs jordfästning
i Storkyrkan tisdagen den 4 februari kl. 2.30 em. platser äro beredda
för i staden varande ledamöter av kammaren. Särskilda inbjudningskort komma
snarast att tilldelas de ledamöter, som äro i tillfälle att närvara. Hos vaktmästaren
i kapprummet finnes i dag anteckningslista framlagd för dem som
önska inbjudningskort. Listan indrages kl. 2.30 em.

Jag har med första kammarens talman överenskommit, att ledamöterna skola
samlas här i riksdagshuset kl. 2 em. begravningsdagen för att gemensamt tåga
till Storkyrkan.

§ 2.

Justerades protokollen för den 23 innevarande januari.

§ 3-

I enlighet med kammarens därom den 22 innevarande månad fattade beslut
företogos nu val av tio ledamöter och tio suppleanter i vart och ett av de tre
tillfälliga utskott kammaren beslutat tillsätta; och anställdes först val av ledamöter
i första tillfälliga utskottet.

Därvid avlämnades 135 godkända valsedlar, samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista» och upptagande namnen på nedan nämnda personer i
följande ordning:
herr Allard,

» Hceggblom,
fröken Olsson,
herr Svensson i Stenkyrka,

» Jönsson i Lund,

» Ståhl,

» Odhe,
fru Möller,

» Ericsson i Luleå och
herr Johnsson i Skoglösa.

Dessa personer hade alltså utsetts till ledamöter i första tillfälliga utskottet.

Onsdagen den 29 januari 1947.

Nr 5.

§ 4.

Företogs val av ledamöter i andra tillfälliga utskottet.

Därvid avlämnades 111 godkända valsedlar, samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista» och upptagande namnen på nedan nämnda personer i
följande ordning:
fru Ekendahl,
herr Fahlman,

» Johansson i Kalmar,

» Jönsson i Rossbol,

» Olsson i Oskarshamn,

» Antby,

» Malmborg i Stockholm,

» Ljungqvist,

» Lundqvist och
» Hansson i Skegrie.

Dessa personer hade alltså utsetts till ledamöter i andra tillfälliga utskottet.

§ 5.

Anställdes val av ledamöter i tredje tillfälliga utskottet.

Därvid avgåvos 108 godkända valsedlar, samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista» och upptagande namnen på nedan nämnda personer i följande
ordning:
herr Hedqvist,

» Skant se,
fru Svedberg,
herr Boman i Stafsund,

» Severin i Gävle,

» Persson i Svensköp,

» Engström,
fru Ewerlöf,

herr Nilsson i Varuträsk och
» Jansson i Aspeboda.

Dessa personer hade alltså utsetts till ledamöter i tredje tillfälliga utskottet.

§6.

Företogs val av suppleanter i första tillfälliga utskottet.

Därvid avgåvos 98 godkända valsedlar, samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista» och upptagande namnen på nedan nämnda personer i följande
ordning:
herr Gavelin,

» Fahlman,
fröken Nygren,
herr Larsson i Luttra,

» Jonsson i Skutskär,

» Larsson i Stockholm,
fru Eriksson i Hallstahammar,

» Ewerlöf,

herr Andersson i Hyssna och
» Svensson i Vä.

8 Nr 5. Onsdagen den 29 januari 1947.

Dessa personer hade alltså utsetts till suppleanter i första tillfälliga utskottet.

§ 7.

Anställdes val av suppleanter i andra tillfälliga utskottet.

Därvid avgåvos 90 godkända valsedlar, samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista» och upptagande namnen på nedan nämnda personer i följande
ordning:

herr Andersson i Alfredshem,

» Skant ze,

» Lundberg,

» Larsson i Luttra,

» Forsberg,
fru Sandström,
herr S köldin,

» Jonsson i Malmgrava,

» Johansson i Torp och
» Pettersson i Ersbacken.

Dessa personer hade alltså utsetts till suppleanter i andra tillfälliga utskottet.

§ 8.

Företogs val av suppleanter i tredje tillfälliga utskottet.

Därvid avgåvos 84 godkända valsedlar, samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista» och upptagande namnen på nedan nämnda personer i följande
ordning:

herr Jonsson i Järvsand,

» Fahlman,

» Thapper,

» Johansson i Norrfors,

» Skoglund i Umeå,

» Friberg,

» Andersson i Eskilstuna,

» Sveningsson,

» Persson i Växjö och
» Stenvall.

Dessa personer hade alltså utsetts till suppleanter i tredje tillfälliga utskottet.

§ 9.

Justerades protokollsutdrag angående de i §§ 3—8 här ovan omförmälda
valen.

§ 10.

Svar på
interpellation.

Hem talmannen lämnade på begäran ordet till

Chefen för finansdepartementet, herr statsrådet Wigforss, som anförde: Herr
talman! I en med andra kammarens tillstånd framställd interpellation har herr
Thorell till mig framställt följande fråga:

Har herr statsrådet för avsikt att snarast möjligt för riksdagen framlägga
förslag- till sådan ändring i eller sådant tillägg till kommunalskattelagen som
undantager realisationsvinst från beskattning till kommunalskatt, statlig inkomstskatt
och värnskatt, då vinsten uppkommit genom att en fastighet under -

Onsdagen den 29 januari 1947.

Nr''5.

Svar på Interpellation. (Forts.)

kastas expropriation eller säljes, må vara frivilligt men dock under sådana förhållanden
att expropriation eljest skulle tillgripas.

I anledning härav får jag anföra följande.

Enligt 35 § kommunalskattelagen hänföres till intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet
bl. a. vinst å icke yrkesmässig avyttring av fast egendom, som
förvärvats genom köp, byte eller därmed jämförligt fång och varit i den skattskyldiges
ägo under mindre än tio år.

Såsom interpellanten omnämnt hemställdes i en vid 1945 års riksdag väckt
motion, att riksdagen måtte besluta att realisationsvinst skulle frikallas från
inkomstbeskattning, då vinsten uppkommit genom att en fastighet underkastats
expropriation eller annat sådant förfarande. Bevillningsutskottet yttrade i sitt
betänkande över motionen, att utskottet funne skäl tala för medgivande av
skattefrihet i förevarande fall men att en författningsändring i detta syfte
borde föregås av ytterligare utredning. I anledning därav anhöll riksdagen
att Kungl. Maj :t måtte, med beaktande av vad i utskottets betänkande anförts,
föranstalta om utredning och snarast möjligt för riksdagen framlägga förslag
angående det nu ifrågavarande spörsmålet.

Sedermera har inom finansdepartementet upprättats en den 20 november 1945
dagtecknad promemoria angående frågan om beskattning av realisationsvinst
vid expropriation eller annan tvångslösen av fast egendom. I samma promemoria
behandlades jämväl frågan om beskattning i vissa fall av ersättning
för upplåtelse av nyttjanderätt eller servitutsrätt till fastighet.

Över denna promemoria ha yttranden inhämtats från ett flertal remissinstanser,
bland annat från 1944 års allmänna skattekommitté. Kommittén
framhöll i sitt yttrande, att kommittén hade för avsikt att under år 1946
upptaga till behandling bland annat frågan om realisationsvinstbeskattningens
lämpliga anordnande och att det vore kommitténs förhoppning att under loppet
av samma år kunna avgiva slutligt betänkande i denna del. De nuvarande
beskattningsreglerna syntes icke vara tillfredsställande utformade, men det
vore tveksamt huruvida en ändring av dessa regler borde äga rum allenast
i ett visst begränsat avseende. En dylik åtgärd kunde tänkas föregripa den
avsedda fullständiga översynen av beskattningsreglerna. Begränsade lagändringar
vore städse till sina verkningar svåröverskådliga, icke minst då fråga
vore om ett beskattningsområde, beträffande vilket åtskillig osäkerhet alltjämt
rådde rörande bestämmelsernas riktiga tillämpning. De omfattande expropriationer
för militära ändamål, vilka tidigare ägt rum och som bland annat aktualiserat
förevarande spörsmål, kunde förväntas väsentligt nedgå i antal och omfattning.
Behovet av en skyndsam lagändring gjorde sig därför enligt kommitténs
mening icke längre gällande med samma styrka som tidigare.

Vid anmälan i statsrådet den 22 februari 1946 av de i departementspromemorian
behandlade skattefrågorna anförde jag — såsom framgår av propositionen
nr 105/1946 angående viss ändring i kommunalskattelagen — att jag
på grund av vad under remissbehandlingen förekommit för egen del ansåge,
att förslag icke då borde framläggas angående ändring av reglerna om realisationsvinstbeskattning
vid expropriation eller annan tvångslösen av egendom
med äganderätt. Frågan härom vore nämligen — ilven om en ändring i och
för sig syntes befogad — icke av den brådskande art att den icke kunde anstå
ett eller annat år, om härigenom kunde vinnas att en allsidigare belysning av
frågan komme till stånd.

Vid propositionens behandling i bevillningsutskottet förekom icke någon
erinran mot vad jag sålunda anfört.

Enligt vad jag numera inhämtat av 1944 års allmänna skattekommitté hinner
kommittén emellertid icke framlägga sitt förslag angående realisations -

Nr 5.

Onsdagen den 29 januari 1947.

Svar på interpellation. (Forts.)

vinstbeskattningens lämpliga anordnande i så god tid, att proposition i ämnet
kan framläggas för innevarande års riksdag. På grund härav och då frågan
om realisationsvinstbeskattningen ånyo fått ökad aktualitet bl. a. genom de
för storflygplatsen nödvändiga markförvärven, avser jag att till övervägande
upptaga frågan om framläggande för den nu sittande riksdagen av ett förslag
om provisorisk lagstiftning rörande realisationsvinstbeskattningen, avsedd att
undanröja de av interpellanten påtalade olägenheterna.

Härefter yttrade:

Herr Thorell: Herr talman! Jag ber att till herr statsrådet och chefen för
finansdepartementet få framföra mitt tack för det snabba och relativt tillfredsställande
svaret på min interpellation. Jag har inte mycket att invända
mot det som herr statsrådet för egen del anför i svaret, men jag vill framföra
en bestämd erinran mot vissa uttalanden som gjorts av 1944 års skattekommitté
i yttrande över den promemoria, som upprättats inom finansdepartementet
i frågan och som dagtecknats den 20 november 1945. Kommittén framhåller
bland annat, att de omfattande expropriationer för militära ändamål,
vilka tidigare ägt rum, kunna förväntas väsentligt nedgå i antal och omfattning.
Behovet av en skyndsam lagändring gjorde sig därför, enligt kommitténs
mening, icke längre gällande med samma styrka som tidigare.

Uttalandet verkar närmast cyniskt. Kommittén framhåller tidigare, att de
nuvarande beskattningsreglerna icke syntes vara tillfredsställande. Slutsatsen
måste då bli, att kommittén inte är angelägen att omedelbart få bort en uppenbar
orättvisa då den träffar ett mindre antal personer, och den synes därtill
ha förbisett, att nya projekt som nya storflygfältet och andra kunna dyka
upp. För övrigt beskattas ju realisationsvinst i vissa fall även för ersättningar
vid framdragande av vägar samt vid ersättningar enligt vattenlagen för överdämd
mark och expropriation för kraftledningar.

Kommitténs uppfattning står också i direkt motsatsförhållande till riksdagens
anhållan till Kungl. Maj:t om utredning och .förslag snarast möjligt
angående det ifrågavarande spörsmålet. Många exempel på orättvisor i fråga
om realisationsvinstbeskattning vid tvångsförsäljning enligt nu gällande lag
skulle kunna anföras, men jag skall här endast framlägga ett.

En person påfördes vid 1944 års taxering ett taxerat belopp av 105 000 kronor
i beräknad vinst vid tvångsförsäljning av mark till kronan. Enligt uppgift
ökade denne persons skatt härigenom med 71 000 kronor, varigenom staten
således skattevägen även exproprierade en kraftig del av den bestämda köpeskillingen.
Hade säljaren ägt fastigheten över tio år, hade han fått behålla
hela vinsten. I detta fall gällde det en förmögen man, men en annan gång
träffar det kanske en person i svag ekonomisk ställning och som haft sin egendom
i nio år, under det att hans granne, som haft större tur, haft sin i tio
och således får behålla sin så kallade vinst. I många fall gäller det släktgårdar
med värden för dess ägare, som aldrig kunna ersättas i pengar. Villor, stugor
och andra egna hem med tillhörande trädgårdar, varå ägarna nedlagt sina
eventuella besparingar, sitt arbete och sina omsorger och vilka ge hemmen
ett särskilt värde för ägarna, måste överlämnas när det allmänna anser sig
behöva marken. Hänsyn synes enligt skattelagarna ej kunna tagas till eventuell
skatt å realisationsvinst av en expropriationsnämnd; säljaren är försvarslös
och får ta förlusten.

I slutet av interpellationssvaret omnämner finansministern en^ anmälan i
statsrådet den 22 februari, vari framhölls att han för sin del ansåge, att förslag
då inte kunde framläggas angående ändringarna av reglerna om realisa -

Oasdagen den 29 januari 1947.

Nr 5.

Svar på interpellation. (Forts.)

tions vinstbeskattning vid expropriation eller annan tvångslösen av egendom
med äganderätt. Frågan vore icke av den brådskande art, att den inte kunde
anstå ett eller annat år. För min del måste jag beklaga denna inställning till
frågan.

Emellertid synes finansministern nu i viss grad ba ändrat mening, då han
förklarar sig avse att till övervägande upptaga frågan om framläggande för
innevarande års riksdag av ett förslag om provisorisk lagstiftning rörande
realisationsvinstbeskattningen, avsedd att undanröja de av mig påtalade olägenheterna.
Även om jag skulle ha önskat ett bestämdare uttalande från herr
statsrådets sida noterar jag denna del av svaret med stor tillfredsställelse och
hoppas att den goda tanken fullföljes, så att det blir slut på en uppenbar orättvisa
mot vissa oförvitliga medborgare. Härvidlag bör även undersökas möjligheten
av skatterestitution till dem, som under de senaste åren oförskyllt
träffats av samma orättvisa.

Herr Sandberg: Herr talman! Även jag vill uttala min tillfredsställelse
över att finansministern överväger att framlägga förslag till en provisorisk lagstiftning,
varigenom realisationsvinstbeskattning av fastighet vid tvångsförsäljning
icke skulle förekomma.

Jag vill understryka önskvärdheten av att en proposition i detta ärende
verkligen framlägges, ty denna fråga är, såsom herr Thorell nyss anförde, allt
fortfarande aktuell. För att nämna ett exempel från mitt hemlän, så är expropriation
av mark för en flygplats utanför Umeå just nu förestående. Säkerligen
uppkomma i samband därmed en del fall av den art, som det här gäller.
I icke ringa utsträckning genomföras vidare tvångsförsäljningar av mark i
samband med de sjöregleringar, som företagas för ett bättre utnyttjande av
vattenkraften. De tvångsförsäljningar, som föranledas därav, medföra i åtskilliga
fall realisationsvinstbeskattning. Sådana exempel finnas från fastigheter
i lappmarken men även på andra håll.

Herr talman! Jag har inte något mer att tillägga i denna sak, ty finansministerns
svar är tillfredsställande. Jag har för min del endast velat understryka
det bestämda önskemålet att proposition i ärendet må framläggas redan
under innevarande års riksdag.

Härmed var överläggningen slutad.

§ 11.

Föredrogos var för sig följande Kungl. Maj ds å kammarens bord vilande
propositioner; och hänvisades därvid

till statsutskottet propositionen, nr 22, angående fortsatt disposition av vissa
äldre reservationsanslag;

till bevillningsutskottet propositionen, nr 23, med förslag till förordning om
fortsatt giltighet av förordningen den 6 mars 1942 (nr 63) angående rätt för
Honungen att åsätta särskild tullavgift; samt

till statsutskottet propositionen, nr 24, angående bestridande av vissa haverikostnader.

§ 12.

Föredrogs och hänvisades till jordbruksutskottet den på bordet liggande motionen
nr 332 av herr Liedberg m. fl.

Nr 5.

Onsdagen den 29 januari 1947.

§ 13.

Herr talmannen tillkännagav, att förslag uppgjorts till fördelning av de
motioner, som hänvisats till behandling av tillfälligt utskott; och var detta
förslag, som nu upplästes, av följande lydelse:

Förslag till fördelning av de inom andra kammaren väckta motioner,
vilka blivit hänvisade till behandling av tillfälligt utskott.

Till behandling av första tillfälliga utskottet torde få överlämnas motioner
av:

herrar Severin i Stockholm och Liedberg, nr 8, om utredning av förhållandena
inom bokförlagsverksamheten och bokdistributionen inom landet;

fru Nordgren, nr 25, om viss ändring av bestämmelserna angående adoptivbarn
i folkbokföringsförordningen m. m.;

herr Adolfsson m. fl., nr 53, om inrättandet av ett statligt bokförlag;
fru Nordgren, nr 80, ,om åtgärder i syfte att anteckning om utomäktenskaplig
börd endast göres i kyrkoböckerna och icke i prästbetyg, å folkbokföringskort
eller annan offentlig handling;

herr Lindahl m. fl., nr 82, angående modifiering av bestämmelserna om formell
kompetens för anställning i statens verk;

herr Hagberg i Luleå fn. fl., nr 109, angående åtgärder för utveckling av det
svenska musiklivet;

herr von Friesen rn. fl., nr 227, om utredning rörande löne- och pensionsförhållandena
för vissa enskilda orkesterföreningars musiker;

herr Hedlund i Rådom, nr 246, angående effektivare åtgärder mot ocker
vid försträckning;

herr Gustafsson i Bogla m. fl., nr 282, om utredning rörande den inom arméns
tygverkstäder anställda lägre tekniska personalens utbildnings- och arbetsförhållanden
;

herrar Ståhl och Svensson i Ljungskile, nr 327, om avskaffande av ordensväsendet,
m. m.;

herrar Johnsson i Stockholm och Svensson i Ljungskile, nr 328, angående
undersökning och inventering av de folkmoraliska förhållandena; och

herr Ekdahl m. fl., nr 329, om inrättande av ett forskningsinstitut för utförande
av opinionsundersökningar.

Till behandling av andra tillfälliga utskottet torde få överlämnas motioner
av:

herrar Lundqvist och Forsberg, nr 51, angående startandet av statlig elektrisk
storindustri;

herr Hedlund i Östersund, nr 86, angående anordnande av särskilda specialanstalter
för straffriförklarade psykopater;

herr Johanson i Norrköping m. fl., nr 125, om utredning rörande rationellt
ordnande av textil- och beklädnadsindustriens organisation m. m.;

herr Kempe m. fl., nr 126, om organiserandet av en statlig produktion av
byggnadsmaterial m. m.;

herr Karlsson i Stuvsta m. fl., nr 193, om effektivisering och skärpning av
den statliga priskontrollen m. m.;

herr Hallén m. fl., nr 214, om utredning av frågan om statsbidrag till företag,
som genom pensionering av sina anställda eller genom andra sociala välfärdsåtgärder
göra dem med delaktiga i företaget;

fru Nordgren och herr Pettersson i Dahl, nr 263, angående införande av en
betryggande kontroll å saluförda livsmedelskonserver m. m.;

herrar Edberg och Vigelsbo, nr 264, om utredning av förutsättningarna för
elektrifiering av avlägset belägna bygder;

Onsdagen den 29 januari 1947.

Nr 5.

herr A ilson i Spånstad in. fl., nr 286, angående fördelningen av byggnadstillstånd
i fråga om bostadsbyggande och industriell anläggningsverksamhet;

herr Severin i Gävle m. fl., nr 324, angående en effektivisering av arbetsmarknads-
och sysselsättningsstatistiken;

. Hagberg i Luleå m. fl., nr 326, angående en plan för utvecklingen och
inriktningen av landets produktiva resurser; och

herr Johansson i Stockholm in. fl., nr 331, angående utbyggnad av den elektriska
industriens kapacitet och brytande av privatmonopolen och priskartellerna,
m. m.

Till behandling av tredje tillfälliga utskottet torde få överlämnas motioner
av:

herr Skoglund i Umeå m. fl., nr 20, om skyldighet i vissa fall att förse med
dragare förspända fordon med belysnings- eller ljusreflexanordningar;

herr Nilson i Spånstad m. fl., nr 26, angående en allmän decentralisering
av statsförvaltningen m. m.;

herr Hedqvist, nr 81, angående inskränkning av tiden för nedsättning av
taxan för rikstelefonsamtal;

herr Lindberg, nr 85, angående utredning av frågan om statens övertagande
av sjöfartsanstalterna å sjön Vänern;

herr Johnsson i Kastanjegården m. fl., nr 108, om en utredning angående
järnvägsnämnder;

herrar Staxäng och Andersson i Gisselås, nr 152, om skyldighet för vägmyndigheter
att vid uppgörelser av markfrågor upprätta specificerad värdesättning
på alla de olika poster, som ingå i varje särskilt markförvärv ;

herrar Larsson i Stockholm och Svensson i Ljungskile, nr 198, om utredning
rörande vissa befolkningspolitiska och näringspolitiska problem;

herr Svensson i Stenkyrka m. fl., nr 199, om utredning rörande landsbygdens
arbetskraftsproblem m. m.;

herr Ohlin, nr 248, angående allmänna riktlinjer för tilldelningen av koncession
för bedrivande av luftfart med svenska luftfartyg;

herr Svensson i Grönvik m. fl., nr 266, om skrivelse till Kungl. Maj:t med
visst uttalande rörande sammanläggning av rena landsbygdsområden med stad
eller köping;

herr Skantze m. fl., nr 325, om utredning angående anordnande av vadhållning
medelst totalisa tor i samband med motortävlingar; och

herr Nilson i Spånstad in. fl., nr 330, om sådan ändring i gällande bestämmelser,
att barn under 6 års ålder få resa fritt på statens järnvägar.

Detta förslag godkändes.

§ IL

Upplästes följande till kammaren inkomna läkarintyg:

o Riksdagsman Ernst Harald Johanson f. 1906, Skolgatan 30, Norrköping är
på grund av sjukdom oförmögen att inställa sig före den 1 mars 1947.

Intygas: Norrköping den 25 januari 1947.

II. Lilliestierna,

leg. läk.

Kammaren beviljade herr Johanson i Norrköping ledighet från riksdagsgöromålen
under tiden fr. o. m. den 25 innevarande januari t. o. in. den 28 nästkommande
februari.

Nr 5.

Onsdagen den 29 januari 1947.

§ 15.

Justerades protokollsutdrag.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter kl. 11.57 fm.

In fidem
Gunnar Britth.

Stockholm 1947. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

470533