1946. Andra kammaren. Nr I (Riksdagens protokoll 1946:1)

RIKSDAGENS PROTOKOLL

1946. Andra kammaren. Nr I.

I enlighet med § 49 regeringsformen och § 2 riksdagsordningen sammanträdde
andra kammaren till lagtima möte här i huvudstaden i den uti riksdagens hus
för kammaren anordnade samlingslokalen

^Torsdagen den 10 januari.

Kl. 11 fm.

§ 1.

Sammanträdet öppnades av representanten för Gävleborgs län herr Sävström
såsom den ledamot, vilken bevistat de flesta riksdagarna, med följande
ord: Mina damer och herrar! I egenskap av ålderspresident tillkommer det mig
att öppna detta sammanträde. Jag hälsar Eder alla såväl förutvarande som nytillkomna
ledamöter hjärtligt välkomna.

Även vid denna riksdag få vi fortsätta att samvetsgrant pröva vad tidsläget
kräver. Betydelsefulla samhällsfrågor stå på dagordningen. Vad som eftersträvas
är huvudsakligen att skapa ökad trygghet och god socialvård åt vårt folk.
För dessa viktiga frågors lösning måste det anses önskvärt, att ett fruktbärande
samarbete kommer till stånd mellan olika meningsriktningar. Politisk och
andlig frihet i det mänskliga samlivet är också vad vi behöva.

Vi gå nu mot en ny tid. Innan världsläget hunnit stabiliseras är framtiden
oviss. Svåra problem som direkt angå oss komma säkerligen att uppstå. För
vårt vidkommande gäller det dock att söka bevara vår styrka och fasthet i alla
avseenden. Örn viljan till samverkan och samförstånd även i fortsättningen bli
riktlinjerna för det väsentliga i vår politik och onödiga tvister undvikas, kan
det förväntas, att vårt arbete skall bidraga till en god och lugn utveckling för
vårt folk.

Med dessa ord förklarar jag vårt första sammanträde vid 1946 års riksdag
öppnat.

§ 2.

Herr ordföranden tillkännagav, att han anmodat undertecknade att föra protokollet
till dess sekreterare hunnit utses ävensom att kanslipersonal och vaktbetjäning
blivit till erforderligt antal av honom för tillfället antagna; och blevo
på framställd proposition dessa åtgärder av kammaren godkända.

§ 3.

Upplästes följande till kammaren ankomna protokoll angående den i § 32 riksdagsordningen
föreskrivna fullmaktsgranskningen:

Protokoll, hållet inför statsrådet och chefen för justitiedepartementet
den 3 januari 1936.

I anledning av stadgandet i § 32 riksdagsordningen hade statsrådet och chefen
för justitiedepartementet anmodat tre bland de av riksdagen valde fullmäktige
i riksbanken och tre bland fullmäktige i riksgäldskontoret att närvara vid

Andra kammarens protokoll 1946. Nr 1. 1

Nr 1.

Torsdagen den 10 januari 1946.

deri granskning av riksdagsmannafullmakter, som skulle inför departementschefen
företagas innan årets lagtima riksdag sammanträdde; och infunno sig nu av
fullmäktige i riksbanken herrar Edv. Björnsson, I. Anderson och D. Hall samt
av fullmäktige i riksgäldskontoret herrar A. Lindqvist, E. Eriksson och A. W.
Strand.

Till justitiedepartementet hade insänts fullmakter för 2 personer, vilka vid ny
röstsammanräkning blivit utsedda såsom ledamöter av riksdagens andra kammare
i stället för avgångna ledamöter av samma kammare.

Vid granskning av fullmakterna framställdes icke någon anmärkning mot
desamma.

Protokoll över granskningen jämte förteckning å de granskade fullmakterna
skulle tillika med dessa överlämnas till andra kammaren.

I ämbetet:

C. G. Bruno.

Den i protokollet omförmälda förteckningen var av följande lydelse:

Förteckning

å ledamöter av riksdagens andra kammare enligt fullmakter, granskade inför
cliefen för justitiedepartementet den 3 januari 1946.

Stochholms stad.

1. Studierektorn Gunnar Sundqvist.

2. Borgarrådet Yngve Larsson.

§ 4.

Företogs upprop av kammarens ledamöter, därvid herrar Sundqvist, Nilson i
Eskilstuna, Engström och Sveningsson befunnos frånvarande.

Från herrar Sundqvist, Nilson i Eskilstuna och Sveningsson hade till kammaren
inkommit läkarintyg, som upplästes.

Herr Engström hade uti ingiven, vid uppropet jämväl uppläst skrivelse anhållit
örn ledighet från riksdagsgöromålen under 2 dagar från och med denna
dag.

§ 5-

Anställdes val av talman; och befanns efter valets utgång hava till talman
blivit utsedd herr Sävström med samtliga avgivna eller 218 röster.

§ 6.

Vid företaget val av förste vice talman blev därtill utsedd herr Magnusson
med 147 röster.

Två röster tillföllo herr Carlström.

§ 7-

Anställdes val av andre vice talman; och utsågs därvid herr Carlström med
samtliga avgivna eller 140 röster.

Torsdagen den 10 januari 1946.

Nr 1.

§ 8.

Herr talmannen yttrade: Mina damer och herrar! Å egna och vice talmännens
vägnar tackar jag kammarens ledamöter för det förtroende vi erhållit
att leda kammarens förhandlingar.

§ 9.

Upplästes ånyo och lades till handlingarna under § 4 här ovan omförmälda
läkarintyg, vilka voro av följande lydelse:

Att ledamoten av riksdagens andra kammare rektor Gunnar Sundquist på
grund av sjukdom,Hypertoni etc., varför han av mig behandlats, är fr. o. m.
den 10 januari t. o. m. den 10 februari 1946 oförmögen att tjänstgöra, intygas
på heder och samvete.

Göteborg den 2 januari 1946.

R. Lundberg,

leg. läkare.

Att riksdagsman Johan Nilson, f. den 29 april 1884, på grund av hjärtsjukdom
är oförmögen att deltaga i riksdagsarbetet under tiden 10 januari
1946 t. o. m. den 26 januari 1946, intygas härmed.

Eskilstuna den 9 januari 1946.

Frithiof Larsson,

leg. läk.

Riksdagsman Ragnar Sveningsson, Hässelås, Tranemo, är på grund av
sjukdom (Luftvägsinfektion) tills vidare förhindrad att infinna sig i riksdagen,
vilket härmed på heder och samvete intygas.

Limmared den 9 januari 1946.

Adolf Rersson,

e. provinsialläkare.

Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades:

herr Sundqvist under tiden fr. o. m. denna dag t. o. m. den 10 februari,

herr Nilson i Eskilstuna under tiden fr. o. m. denna dag t. o. m. den 26
januari,

herr Sveningsson under tiden fr. o. m. denna dag tills vidare samt

herr Engström under 2 dagar fr. o. m. denna dag.

§ 10.

Föredrogs åter det under § 3 här ovan intagna protokollet, varefter kammaren
beslöt att, med godkännande av de däri omförmälda fullmakterna, lägga
protokollet till handlingarna.

§ IL

Härpå erhölls på begäran ordet av herr förste vice talmannen, som yttrade:
Herr talman! Jag tillåter mig hemställa, att kammaren behagade besluta att
företaga val av sekreterare vid plenum instundande lördag den 12 januari.

Denna hemställan bifölls av kammaren.

§ 12.

Till talarplats för ledamöter, som kunde vilja därav begagna sig, anvisades
på herr talmannens förslag den för ändamålet anordnade, på högra sidan om
talmansbordet befintliga platsen.

Nr 1.

Fredagen den 11 januari 1946.

§ 13.

Tillkännagavs, att Kungl. Maj :t låtit genom offentligt anslag bjuda och kalla
riksdagens samtliga ledamöter att fredagen den 11 innevarande månad kl. 11
fm. infinna sig i slottskapellet samt, efter förrättad gudstjänst, enligt § 34 riksdagsordningen
begiva sig till rikssalen för att där inhämta vad Kungl. Majit
hade att meddela riksdagen.

§ 14-

Herr talmannen meddelade, att till kammarens förfogande överlämnats ett
antal inträdesbiljetter till rikssalen vid riksdagens öppnande, och hemställde,
att fördelning av dessa biljetter finge ske genom kammarens kansli med iakttagande,
att de för ledamöter från var och en av rikets valkretsar avsedda biljetterna
utlämnades till valkretsens äldste närvarande representant, som sedermera
finge ombesörja den vidare utdelningen.

Detta förslag blev av kammaren bifallet.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter kl. 11.55 fm.

Ernst Eriksson. Ernst V. Staxäng.

Fredagen den 11 januari.

Kl. 10.30 fm.

§ I På

förslag av herr talmannen, som förklarade sig hava örn tiden för valen
samrått med första kammarens talman, beslöt kammaren att vid plenum lördagen
den 12 innevarande januari företaga val av fyra ledamöter att deltaga i
talmansöverläggningarna, två ledamöter att hava inseende över riksdagens kansli,
åtta ledamöter att jämte herr talmannen tillsätta kammarens kanslipersonal
och vaktbetjäning samt tre ledamöter att handhava vården örn kammarens
ekonomiska angelägenheter.

§ 2.

På förslag av herr talmannen, som förklarade sig hava örn tiden för valen
samrått med första kammarens talman, beslöt kammaren att företaga val av
ledamöter i de ständiga utskotten tisdagen den 15 och av suppleanter i samma
utskott onsdagen den 16 innevarande månad.

Ordet begärdes nu av herr förste vice talmannen, som yttrade: Herr talman!
Jag tillåter mig hemställa, att andra kammaren måtte besluta att utse
suppleanter i de ständiga utskotten till ett antal av tjugu i statsutskottet och
sexton i vart och ett av de övriga utskotten utom utrikesutskottet, där antalet
grundlagsenlig! skall vara åtta.

Denna hemställan bifölls av kammaren.

Fredagen den 11 januari 1940.

Nr 1.

§ 3.

Herr talmannen och kammarens ledamöter avgingo kl. 10.45 fm. till slottskapellet,
varest riksdagspredikan hölls av komministern Nils Bolander. Efter
slutad gudstjänst begav sig kammaren till rikssalen. Hans Majestät Konungen
öppnade där riksdagen med ett tal. Sedan första kammarens talman härefter
framfört första kammarens undersåtliga vördnad, framträdde andra kammarens
talman och yttrade:

Eders Majestät.

Efter det förödande krigets slut längta miljoner människor i världens alla
länder efter en ny världsordning, som måste till för att i framtiden säkerställa
fred och frihet. Men världsfredens öde heror tydligen på de ledande stormakternas
vilja till samförstånd. Sverige för sin del har städse varit redo att lämna
sin medverkan till uppbyggande av en fredlig ordning. Detta understrykes
i Eders Majestäts tal i dag.

Men folken längta inte bara efter fred och befrielse utan även efter fredligt
framåtskridande. Uppbyggandet av den framtida ordningen i världen kommer
förvisso att bjuda på stora svårigheter. Utvecklingen kommer att medföra
problem även för oss. Sveriges riksdag, som uppkommit såsom ett värn för
folkfriheten, har visat förmåga att under skiftande förhållanden medverka i
en för landet lycklig utveckling. Vår främsta uppgift är att värna och omhägna
de medborgerliga rättigheterna och att bistå Eders Majestäts strävan att trots
alla vanskligheter upprätthålla förutsättningarna för folkets fortsatta oberoende
liv.

I nuvarande läge få vi rusta oss för att möta fredens skiftande problem. De
förslag till socialt reformprogram, som enligt Eders Majestäts tal kommer att
föreläggas riksdagen, vill bidraga till att skapa förutsättningar för social och
ekonomisk rättfärdighet.

Med uttalande av att andra kammaren skall vid denna riksdag, liksom tidigare,
ägna Eders Majestäts förslag en omsorgsfull behandling, framför jag
till Eders Majestät kammarens tacksamhet och undersåtliga vördnad.

Talmännen fingo härefter vardera mottaga ett exemplar av dels Kungl.
Maj:ts proposition, nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret
1946/47, dels Kungl. Majlis proposition, nr 2, angående utgifter å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1945/46, dels Kungl. Maj:ts proposition,
nr 3, angående provisorisk förbättring av löneställningen för vissa befattningshavare
i statens tjänst m. fl., dels Kungl. Maj:ts proposition, nr 4,
angående grunder för kristillägg åt statliga befattningshavare m. fl., dels
Kungl. Maj:ts proposition, nr 5, angående reglering av vissa tjänstepensioner
m. m., dels ock Kungl. Maj:ts berättelse till 1946 års lagtima riksdag örn vad
i rikets styrelse sig tilldragit, varefter ceremonien på rikssalen avslutades; och
åtskildes kammaren vid utgåendet från rikssalen, enligt beslut fattat före avgången
från dess samlingsrum.

Ernst Eriksson.

Ernst V Staxäng.

Nr 1.

Lördagen den 12 januari 1946.

Lördagen den 12 januari.

Kl. 11 fm.

§ 1.

Herr talmannen meddelade, att herr Sveningsson denna dag intagit sin plats
i kammaren.

§ 2.

I överensstämmelse med kammarens under § 11 i protokollet för den 10
innevarande januari fattade beslut företogs nu val av sekreterare, därvid herr
talmannen meddelade, att såsom sökande till sekreterarbefattningen anmält
sig förste byråsekreteraren Gunnar Britth samt juris och filosofie kandidaten
Sune Holm.

Efter det valsedlarna blivit öppnade och uppräknade, befanns valet hava så
utfallit, att 101 röster tillfallit Britth och 72 Holm; och hade kammaren alltså
till sekreterare utsett förste byråsekreteraren Britth.

Sedan sekreteraren på kallelse inställt sig, meddelade herr talmannen honom
underrättelse örn valets utgång och hälsade honom välkommen.

Protokollsföringen övertogs härefter av sekreteraren.

Ernst Enhsson. Ernst V. Staxäng.

§ 3.

Företogs val av fyra ledamöter att deltaga i talmansöverläggningarna; och
blevo därtill utsedda:
herr Fast,

» Ohlin,

» Peli rs son - B ram s torp och
» Skoglund i Doverstorp,
en var med 140 röster.

§4.

Anställdes val av två ledamöter, vilka jämte två ledamöter av första kammaren
skulle hava inseende över riksdagens kansli; och blevo därtill valda:
herr Falla med 102 röster och
» Eriksson i Stockholm med 101 röster.

§ 5.

Vid nu företaget val av åtta ledamöter att jämte herr talmannen tillsätta
kammarens kanslipersonal och vaktbetjäning blevo därtill utsedda:

Lördagen den 12 januari 1946.

Nr 1.

herr Hall,

» Hermansson,

» Ljungberg,

» Mosesson,

» Pettersson i Rosta,

» Severin i Stockholm,

» Svensson i Grönvik och
» Thorell,

en var med 101 röster.

§ 6.

Anställdes val av tre ledamöter att handhava vården örn kammarens ekonomiska
angelägenheter; och hlevo därtill valda:
herr Andersson i Malmö,

» Nilson i Eskilstuna och
» von Seth,
en var med 67 röster.

§ 7.

Justerades protokollsutdrag angående de i §§ 2—6 här ovan omförmälda
valen.

§ 8.

Herr statsrådet Zetterberg avlämnade

dels Kungl. Maj :ts skrivelse, nr 6, med tillkännagivande, att Kungl. Maj :t
förordnat statsrådet Berndt Gunnar Emil Danielson att under innevarande
lagtima riksdag utöva den befattning med riksdagsärenden, som jämlikt § 46
riksdagsordningen tillkommer en ledamot av statsrådet;

dels ock Kungl. Maj:ts propositioner:

nr 8, angående statsbidrag till yrkesutbildning av sjöfolk av manskapsgrad
m. m.;

nr 9, angående organisationen av garnisonssjukvården för Stockholms garnison;
och

nr 11, angående förrådsorganisation för försvarets läkemedel.

Nämnda skrivelse och proposition bordlädes.

§ 9.

Herr Nilson i Spånstad erhöll på begäran ordet och anförde: Herr talman! Interpeilati,
I en interpellation hösten 1944, då många människor trodde på ett snabbt
krigsslut, framställde jag i en interpellation tvenne frågor rörande statliga
åtgöranden för att förse den nyttobetonade personbiltrafiken med ringar inför
en väntad övergång till fredsmässiga förhållanden. Utvecklingen under veckorna
före svarets avlämnande blev emellertid sådan, att förhoppningarna på ett
snabbt fredsslut dämpades och statsrådets avvaktande hållning den gången
torde då allmänt ha ansetts som naturlig.

Sedan en tid råda emellertid helt andra förhållanden, varför det nu torde
vara anledning att ta upp det alltjämt aktuella problemet rörande statens kommande
ställning gentemot de lojala bilägarna.

Sedan någon tid tillbaka ha alla föreskrifter hävts, i vad det gäller beslag på
personbilringar i enskild ägo, och handel med ringar enskilda personer emellan

Nr 1.

Lördagen den 12 januari 1946.

Interpellation. (Forts.)

har frigivits. Detta innebär dock bl. a. att bilägare, som lyckats fördröja statens
övertagande av den dem tillhöriga ringutrustningen, fått behålla sina
ringar och nu fritt förfoga över sina bilar, som i de flesta fall redan insatts
i trafik. För dem, som lojalt ställt sina ringar till statens förfogande i en brydsam
situation, då även den allra livsviktigaste nyttotrafiken höll på att bryta
samman, är emellertid situationen alltjämt mycket besvärlig. I de flesta fall stå
de lojala bilägarnas bilar kvar i garagen utan ringar, endast i ett begränsat
antal fall har man till betydande överpriser förvärvat begagnat, oftast mycket
dåligt bilgummi och söker nu under ständiga reparationer hålla bilarna i trafik.
I denna situation är det helt naturligt, att de lojala bilägarna fråga sig, örn det
är alldeles otänkbart, att det från statens sida kan göras något för att förbättra
ringsituationen för dem nu eller framdeles. Det måste i hög grad anses störande
för det goda förhållandet mellan staten och medborgarna, om situationen utan
försök till rättelser från statens sida skulle få lov att utveckla sig så, att de
som varit lojala vid jämförelse med dem, som visat mindre lojalitet mot samhället,
endast skulle lida förluster som tack för denna sin lojalitet. Utan att
göra något uttalande örn de möjligheter till kompensation, som ev. kunna finnas,
vill jag framkasta tanken på viss kompensation genom förhandsrätt till ringar,
när den angelägnaste nyttotrafikens krav fyllts, eller också rätt till ringköp
mot viss kompensation i fråga örn priserna, när gummisituationen förbättrats.

Med stöd av vad som ovan anförts hemställer jag om kammarens tillstånd att
framställa följande fråga till herr statsrådet och chefen för folkhushållningsdepartementet: Har

herr statsrådet för avsikt att företa åtgärder för att på ett eller annat
sätt bereda de lojala bilägarna kompensation för de förluster, som dessa vid
jämförelse med mindre lojala bilägare lidit, då de lojala avstått från gummiutrustningen
till bilarna?

Denna anhållan bordlädes.

§ 10.

Interpellation. Ordet lämnades på begäran till

Herr Adolfsson, som yttrade: Herr talman! Vid Nogersunds fiskeläge utanför
Hällevik i Blekinge pågår sedan medio av år 1945 viss utbyggnad av fiskehamnen.
Avsikten med utbyggnaden är att skaffa fram flera och lugnare
angöringsplatser för fiskebåtarna samt ökat djup i hamnen. Denna hamnutbyggnad
har relativt stor betydelse, då inte blott Nogersunds fiskeläges närmare
etthundra fiskare utan även ett hundratal fiskare från Hanö bruka ilandföra
sin fisk i Nogersund. Ca 80 procent av sistnämnda fiskares fångster bruka
ilandföras här.

Nogersunds hamn ligger oskyddad mot den öppna sjön. Särskilt vid sydlig
hård vind är hamnen mycket svår att angöra. Det bar inträffat, att båtar,
vilka passerat hamninloppet på ingående, kastats ut igen av de vattenmassor,
som slå tillbaka. När myndigheternas planer beträffande hamnutbyggnaden
blevo kända för fiskarena, hävdade dessa, att vågrörelserna i hamnen skulle bli
ännu våldsammare, därest planerna förverkligades på sätt som beslutats.

Fiskarena, som inte tillfrågats örn sin mening, anse sig ha vunnit bekräftelse
på dessa farhågor, sedan under de pågående hamnarbetena en fördämning uppförts
innanför inloppet. Denna fördämning har ungefär samma sträckning, som
den planerade kajen eller vågbrytaren skulle få. Det vatten som pressas in
genom inloppet, kastas tillbaka, sedan det nått denna fördämning, varigenom
infarten blir ännu mera riskfylld. Enligt fiskarenas enstämmiga mening kom -

Lördagen den 12 januari 1946.

Nr 1.

Interpellation. (Forts.)

mer hamnen att bli en formlig dödsfälla, därest hamnutvidgningen förverkligas
på sådant sätt, som av vederbörande myndigheter beslutats. De uppkommande
ökade svårigheterna komma enligt deras mening icke att elimineras ens med
hjälp av det stenskydd, som är avsett att sedermera läggas ut utanför den nuvarande
fördämningen.

Fiskarena ha på grundval av sin praktiska erfarenhet hävdat, att en vågbrytare
borde — i motsats till de planer, som börjat förverkligas ■— sträckas
i öster och väster. Därjämte borde en kanal öppnas i hamnens östra sida, varigenom
det inströmmande vattnet kunde passera ut. Fiskarenas mening är,
att ett dylikt arrangemang utgör enda förutsättningen för att åstadkomma en
lugn innerhamn och för att minska riskerna vid infart i hamnen.

Intresset i frågan knyter sig icke enbart till den aktuella hamnanläggningens
planering utan även till frågan, efter vilka förutsättningar vederbörande myndigheter
ha att handla. De berörda fiskarena ha icke fått delta i det förberedande
eller slutliga planeringsarbetet. Statens fiskenämnd, som våren 1945
besökte Nogersunds fiskeläge, satte sig icke i förbindelse med fiskarbefolkningen,
trots att hela fiskeflottan vid detta tillfälle låg i hamnen. Något möte
mellan fiskarorganisationen och vederbörande myndigheter för diskussion av
hamnbyggnadsprojektet har icke förekommit.

Redan den 18 juni 1945 -—- kort efter att förberedelsearbetet för hamnutbyggnaden
påbörjats på platsen •— tillskrev fiskarenas organisation kungl,
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i ärendet. Fastän arbetet redan påbörjats och
eventuella ändringar i planerna således borde granskas redan på ett tidigt stadium,
erhölls inte något svar på denna skrivelse. Organisationen har sedermera
närmare tiotalet gånger telefonledes satt sig i förbindelse med kungl, vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen och dess hamnbyrå men har vid varje tillfälle
erhållit undvikande svar. Dessutom ha skrivelser avlåtits den 3 och 5 december
1945.

Först den 19 december 1945, d. v. s. över ett halvår efter att arbetena påbörjats
erhölls från kungl, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen genom Harald
Orvarsson, Hälsingborg, en svarsskrivelse, i vilken löfte gavs örn ett sammanträffande
med fiskarena någon gång i medio av januari 1946. Ännu den 11
januari 1946 hade emellertid kallelse till dylikt möte inte inkommit.

Fiskarbefolkningen i Nogersund, som är införstådd med att frågan om hamnutvidgningen
inte gäller enbart dem utan även kommande generationer samt
att hamnutvidgningen avser att tillgodose även såväl rent kommersiella intressen
som intressena hos fiskare från andra strandsträckor, har låtit sin enhälliga
mening ytterligare komma till uttryck i en petitionsskrivelse, som är
avsedd att tillställas landshövdingen. I denna skrivelse, som undertecknats av
platsens samtliga fiskare, vilka utgöra 95 procent av befolkningen, föreslås en
sådan förändring av planerna, som enligt fiskarenas mening är den bästa.

Med stöd av vad härovan anförts anhåller jag örn andra kammarens tillstånd
att till statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet få framställa
följande frågor:

Anser icke statsrådet det vara oriktigt, att kungl, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
i över sex månader underlåtit att svara på de framställningar,
som gjorts av ovan nämnda fiskarsammanslutningar?

Anser icke statsrådet, att kungl, väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hamnbyrå
bör i frågor sådana som ovan berörda på utlyst allmänt möte med fiskarena
diskutera sådana hamnbyggnadsplaner, av vilka dessa fiskare omedelbart
beröras.

Denna anhållan bordlädes.

Nr 1.

Lördagen den 12 januari 1946.

§ 11.

Till bordläggning anmäldes:

Kungl. Maj:ts under gårdagen på rikssalen avlämnade

proposition, nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret
1946/47, _

proposition, nr 2, angående utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1945/46,

proposition, nr 3, angående provisorisk förbättring av löneställningen för
vissa befattningshavare i statens tjänst m. fl.,

proposition, nr 4, angående grunder för kristillägg åt statliga befattningshavare
m. fl.,

proposition, nr 5, angående reglering av vissa tjänstepensioner m. m., samt
berättelse till 1946 års lagtima riksdag örn vad i rikets styrelse sig tilldragit;
riksdagens år 1945 församlade revisorers berättelser:

örn granskning av statsverkets jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning för tiden 1 juli 1944—30 juni 1945,
angående riksbanken, och

örn granskning av riksgäldskontorets tillstånd och förvaltning för tiden 1 juli
1944—30 juni 1945 m. m.;

justitieombudsmannens ämbetsberättelse samt tryckfrihetskommitténs berättelse;
och

militieombudsmannens ämbetsberättelse.

§ 12.

Avlämnades följande motioner, nämligen av:

herrar JJhansson i Stockholm och Holmberg, nr 1, angående ändring av tryckfrihetsförordningens
bestämmelser örn jurymannalistans sammansättning;

herr von Friesen m. fl., nr 2, angående inrättande av en medicinsk undervisningsanstalt
i Göteborg;

herr Johansson i Stockholm, nr 3, angående ändring av 20 kap. 10 § och
22 kap. 8 § nya rättegångsbalken;

herr Tersson i Svensköp, nr 4, angående översyn av åtgärderna för bekämpande
av fjäderfäsjukdomarna inom landet;

herr Pettersson i Dahl m. fl., nr 5, angående sänkning av räntan på egnahemslån; herr

Adolfsson m. fl., nr 6, angående förslag om statens övertagande av
svenska sockerfabriksaktiebolaget och dess verksamhet; samt

herr Eriksson i Sandby m. fl., nr 7. angående utredning rörande behovet av
nya bestämmelser i 2 kap. hälsovårdsstadgan.

Dessa motioner bordlädes.

§ 13.

Herr andre vice talmannen erhöll på begäran ordet och yttrade: Herr talman!
Jag hemställer, att kammaren måtte besluta, att Kungl. Majrts proposition,
nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1946/47, nr 2,
angående utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46, nr 3,
angående provisorisk förbättring av löneställningen för vissa befattningshavare
i statens tjänst m. fl., nr 4, angående grunder för kristillägg åt statliga be -

Tisdagen den 15 januari 1946

Nr 1.

fattningshavare m. fl. och, nr 5, angående reglering av vissa tjänstepensioner
m. m. måtte uppföras sist på föredragningslistan för nästa sammanträde.

Denna hemställan bifölls.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter kl. 11.51 fm.

In fidem
Gunnar Britth.

Tisdagen den 15 januari.

Kl. 11 fm.

§ 1.

Herr statsrådet Sköld avlämnade Kungl. Maj:ts propositioner:
nr 7, med förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 och 13 §§ lagen den
30 juni 1942 (nr 515) örn åtgärder mot vanhävd av jordbruk;

nr 12, med förslag till lag med särskilda bestämmelser örn arrende av viss
kommunal jord m. m.; och

nr 1:3, med förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 och 2 §§ lagen den
14 juni 1928 (nr 196) örn galtbesiktningstvång.

Dessa propositioner bordlädes.

§ 2.

I enlighet med kammarens därom den 11 innevarande månad fattade beslut
företogos val av ledamöter i de ständiga utskotten; och anställdes först val av
ledamöter i utrikesutskottet.

Därvid avlämnades 175 godkända valsedlar, samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista» och upptagande namnen på nedan nämnda personer i följande
ordning:

herr Ward,

» Skoglund i Doverstorp,

» Lindqvist,

» Pehrsson-Bramstorp,

» Eriksson i Stockholm,

» Ohlin,

» Fast, och
» Bagge.

Dessa personer hade alltså utsetts till ledamöter i utrikesutskottet.

Riksdagens kanslideputerade skulle genom utdrag av protokollet underrättas
om detta val samt anmodas låta uppsätta och till kamrarna ingiva förslag till
skrivelse till Konungen med anmälan om samma val.

§ 3.

Anställdes val av ledamöter i konstitutionsutskottet.

Därvid avlämnades 168 godkända valsedlar, samtliga med partibeteckningen

Nr 1.

Tisdagen den 15 januari 1946.

»Gemensam lista» och upptagande namnen på nedan nämnda personer i följande
ordning:
herr Hallén,

» Thorell,

» Fast,

» Pettersson i Norregård,

» Nordström i Torsby,

» Mosesson,

» Nilsson i Göteborg,

» Nolin,

» Hällgren och
» Hyling.

Dessa personer hade alltså utsetts till ledamöter i konstitutionsutskottet.

§ 4.

Företogs val av ledamöter i statsutskottet.

Därvid avlämnades 171 godkända valsedlar, samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista». Av dessa upptogo 170 valsedlar namnen på nedan nämnda
personer i följande ordning:
herr Törnkvist,

» Skoglund i Doverstorp,

» Eriksson i Stockholm,

» Svensson i Grönvik,

» Ward,

» Ohlin,

» Persson i Tidaholm,

» Fälla,

» Bergström,

» Rubbestad,

» Andersson i Malmö och
» Mårtensson.

Dessa personer hade alltså utsetts till ledamöter i statsutskottet.

§ 5.

Anställdes val av ledamöter i bevillningsutskottet.

Därvid avlämnades 165 godkända valsedlar, samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista». Av dessa upptogo 163 valsedlar namnen på nedan nämnda
personer i följande ordning:
herr Lövgren,

» Hagberg i Malmö,

» Biörklund,

» Hammarlund,

» Olsson i Gävle,

» Sandberg,

» Orgård,

» Janson i Frändesta,

» Falk och

» Jonsson i Skedsbygd.

Dessa personer hade alltså utsetts till ledamöter i bevillningsutskottet.

Tisdagen den 15 januari 1946.

Nr 1.

§ 6.

Vid nu anställt val av ledamöter i bankoutskottet avlämnades 145 godkända
valsedlar, samtliga med partibeteckningen »Gemensam lista». Av dessa upptogo
143 valsedlar namnen på nedan nämnda personer i följande ordning:
herr Paulsen,

» Svedman,

» Andersson i Munkal jungby,

» Mattsson,

» Eriksson i Sandby,

» Johnsson i Kastanjegården,

» Sundberg och
» von Seth.

Dessa personer hade alltså utsetts till ledamöter i bankoutskottet.

§ 7.

Företogs val av ledamöter i första lagutskottet.

Därvid avgåvos 140 godkända valsedlar, samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista». Av dessa upptogo 139 valsedlar namnen på nedan nämnda
personer i följande ordning:
herr Lindqvist,

» Gezelius,

» Hedlund i Östersund,

» Werner,

» Olsson i Mellerud,

» Björling,

» Berg och
» Lindberg.

Dessa personer hade alltså utsetts till ledamöter i första lagutskottet.

§ 8.

Anställdes val av ledamöter i andra lagutskottet.

Därvid avgåvos 139 godkända valsedlar, samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista». Av dessa upptogo 138 valsedlar namnen på nedan nämnda
personer i följande ordning:

herr Olovson i Västerås,

» Hagård,

» Hellbacken,

» Ryberg,
fru Nordgren,
herr Nilson i Eskilstuna,

» Hermansson och
» Cruse.

Dessa personer hade alltså utsetts till ledamöter i andra lagutskottet.

§ 9.

Företogs val av ledamöter i jordbruksutskottet.

Därvid avlämnades 136 godkända valsedlar, samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista» och upptagande namnen på nedan nämnda personer i följande
ordning:

Nr 1.

Tisdagen den 15 januari 1946.

herr Andersson i Löbbo,

» Liedberg,

» Andersson i Tungelsta,

» Gustafson i Vimmerby,

» Ericsson i Sörsjön,

» andre vice talmannen Carlström,

» Mäler och
» Lundbom.

Dessa personer hade alltså utsetts till ledamöter i jordbruksutskottet.

§ 10.

Justerades protokollsutdrag angående de i §§ 2—9 här ovan om förm alda,
valen.

§ 11.

Föredrogs och lades till handlingarna Kungl. Maj:ts på rikssalen avlämnade
berättelse till 1946 års riksdag örn vad i rikets styrelse sig tilldragit.

§ 12.

Föredrogos var för sig och remitterades till statsutskottet följande Kungl.
Maj:ts på bordet liggande propositioner:

nr 8, angående statsbidrag till yrkesutbildning av sjöfolk av manskapsgrad
m. m. ;

nr 9, angående organisationen av garnisonssjukvården för Stockholms garnison;
och

nr 11, angående förrådsorganisation för försvarets läkemedel.

§ 13.

Föredrogs Kungl. Maj :ts å kammarens bord vilande skrivelse, nr 6, med tillkännagivande
att Kungl. Majit förordnat statsrådet Berndt Gunnar Emil Danielson
att under innevarande lagtima riksdag utöva den befattning med riksdagsärenden,
som jämlikt § 46 riksdagsordningen tillkommer en ledamot av
statsrådet.

Kammaren beslöt lägga skrivelsen till handlingarna samt meddela vederbörande
utskott och riksdagens kanslideputerade underrättelse örn innehållet i
densamma.

§ 14.

Föredrogos var efter annan följande på kammarens bord liggande motioner,
och hänvisades därvid

till konstitutionsutskottet motionen nr 1 av herrar Johansson i Stockholm
och Holmberg;

till statsutskottet motionen nr 2 av herr von Friesen m. fl.;

till behandling av lagutskott motionen nr 3 av herr Johansson i Stockholm;

till jordbruksutskottet motionerna:

nr 4 av herr Lersson i Svensköp; och

nr 5 av herr Pettersson i Dahl m. fl.; samt

till tillfälligt utskott motionerna:
nr 6 av herr Adolfsson m. fl.; och
nr 7 av herr Eriksson i Sandby m. fl.

Tisdagen den 15 januari 1946.

Nr 1.

§ 15.

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet riksdagens revisorers berättelse
om den av dem år 1945 verkställda granskning av statsverkets jämte därtill
hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning för tiden 1 juli 1944—30 juni
1945.

§ 16.

Föredrogos var för sig och hänvisades till bankoutskottet riksdagens år 1945
församlade revisorers berättelser
1 :o) angående riksbanken;

2:o) örn granskning av riksgäldskontorets tillstånd och förvaltning för tiden
1 juli 1944—30 juni 1945 m. m.

§ 17.

Föredrogs och hänvisades till behandling av lagutskott justitieombudsmannens
till innevarande riksdag avgivna ämbetsberättelse.

Tryckfrihetskommitténs berättelse lades till handlingarna.

§ 18.

Föredrogs och hänvisades till behandling av lagutskott militieombudsmannens
till innevarande riksdag avgivna ämbetsberättelse.

§ 19.

Föredrogs den av herr Nilson i Spånstad vid kammarens nästföregående sammanträde
gjorda, men då bordlagda anhållan att få framställa interpellation till
herr statsrådet och chefen för folkhushållningsdepartementet, angående kompensation
åt bilägare för förluster i samband med statens övertagande av automobilringar.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 20.

Föredrogs den av herr Adolfsson vid kammarens nästföregående sammanträde
gjorda, men då bordlagda anhållan att få framställa interpellation till herr
statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet, angående vissa spörsmål
i samband med utbyggnaden av fiskehamnen vid Nogersunds fiskeläge.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 21.

Ordet lämnades på begäran till herr förste vice talmannen, som yttrade:
Herr talman! Jag hemställer, att kammaren måtte med frångående av sitt vid
sammanträdet den 11 innevarande januari fattade beslut, i vad angår antalet
suppleanter i bevillningsutskottet, besluta utse sjutton suppleanter i nämnda utskott.

Denna hemställan bifölls.

Nr 1.

Tisdagen den 15 januari 1946.

§ 22.

Herr förste vice talmannen erhöll på begäran ånyo ordet och yttrade: Herr
talman! Jag hemställer, att kammaren ville besluta, att tiden för avgivande av
motioner i anledning av Kungl. Maj :ts proposition, nr 5, angående reglering av
vissa tjänstepensioner m. m. måtte med hänsyn till ärendets synnerliga omfattfattning
utsträckas till det sammanträde, som infaller näst efter tjugu dagar
från propositionens avlämnande.

Denna hemställan bifölls.

§ 23.

Ordet lämnades på begäran till herr förste vice talmannen, som anförd!e:
Herr talman! Jag hemställer, att kammaren måtte besluta, att Kungl. Maj:ts
proposition, nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret
1946/47, nr 2, angående utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1945/46, nr 3, angående provisorisk förbättring av löneställningen för vissa befattningshavare
i statens tjänst m. fl., nr 4, angående grunder för kristillägg
åt statliga befattningshavare m. fl. och, nr 5, angående reglering av vissa tjänstepensioner
m. m. måtte uppföras sist på föredragningslistan för nästa sammanträde.

§ 24.

Avlämnades följande motioner, nämligen av:

herrar Hagård och Birke, nr 8, angående utökning av antalet provinsialläkareänster; herr

Johanson i Norrköping m. fl., nr 9, örn fullständig skattefrihet för
krigsriskersättning till sjömän;

herr Onsjö m. fl., nr 10, örn utvidgning av skattskyldigs rätt att åtnjuta famil
jeavdrag för barn;

herrar Jonsson i Skutskär och Eriksson i Stockholm, nr 11, angående förbättrade
pensionsförmåner åt banvakten, f. d. hamnlotsen K. W. Sendström;

herr Hedlund i Östersund, nr 12, örn årligt understöd åt verkstadsförmannen
H. E. Wideman;

herr Andersson i Alfredshem, nr 13, angående pension åt förre vägarbetaren
J. F. Forslund;

herr Hansson i Skegrie m. fl., nr 14, örn ändrade bestämmelser för erhållande
av egnahemslån m. m.;

herr Edberg m. fl., nr 15, angående förstärkning av de s. k. ofullständiga
jordbruken med skog;

herr Liedberg m. fl., nr 16, angående upphörande av den »erkänsla», som
vid försäljning av vissa fastigheter betalas till Lunds domkyrka;

herr Hedlund i Rådom m. fl., nr 17, angående utredning av frågan örn ett
enhetligt pris inom hela landet för flytande drivmedel till motorfordon; och

herr Pehrsson-Brarnstorp m. fl., nr 18, angående ändrad lydelse av 10 § i
förordningen örn uttagning under fredstid av vissa förnödenheter för krigsmaktens
behov (uttagningsförordning).

Dessa motioner bordlädes.

§ 25.

Upplästes och lades till handlingarna följande till kammaren inkomna protokoll
:

Tisdagen den 15 januari 1946.

Nr 1.

Protokoll, hållet vid sammanträde med herr talmannen
i riksdagens andra kammare och de kammarens
ledamöter, som blivit utsedda ali jämte herr talmannen
tillsätta kammarens kanslipersonal och vaktbeljäning,
den 12 januari 194(1.

Sedan kammarens plenum denna dag avslutats, sammanträdde med herr talmannen
de ledamöter av kammaren, som blivit utsedda att jämte herr talmannen
tillsätta kammarens kanslipersonal och vaktbetjäning.

Därvid beslöts till en början, att kanslitjänstemännen vid innevarande
lagtima riksdag skulle utgöras av en notarie, fyra förste stenografer, fjorton
stenografer, en förste kanslist och fem kanslister.

Herrar deputerade antogo till

förste stenografer:
tullkontrollören Agnar Michal,
förste byråsekreteraren Erland N. Dahlén,
byråchefen, fil. kand. Hans A. Heimburger och
e. o. kammarrättsrådet, jur. kand. Gunnar Lidbom;

stenografer:

kanslisten Ernst H. Wallin,

aktuarien, fil. kand. E. P. Einar Bergendal,

jur. kand. E. Albert Romare,

sekreteraren och ombudsmannen, jur. kand. Anders Norrman,

jur. kand. Göte Fahlin,

kanslisten Vera Karlgren,

förste amanuensen, jur. kand. John W. Löf,

redaktören C. 0. Bertil Arborén,

A. Fritiof Klason,

amanuensen, jur. kand. Gustaf A. H. Titz,
fru Signhild Elfner,

sekreteraren, jur. kand. Bengt G. E:son Lindahl,

Stig A. L. Ekermann och
hovrättsfiskalen, jur. kand. Per G. Bergsten;

förste kanslist:

e. o. hovrättsnotarien, jur. kand. Nils G. H. Liliequist; samt

kanslister:

förste telegrafkontrollören A. Helmer Gärdin,

fru Ebba Ihrman,

teknologen S. P. Olof Nilsson och

förste amanuensen, jur. kand. K. Allan J. Löfgren.

Det skulle åligga de hos kammaren anställda kanslisterna att vid behov
tjänstgöra jämväl vid diskussionsprotokollet.

Åt kanslisten Gärdin uppdrogs att föra kammarens diarier.

Beträffande en kanslisttjänst beslöto herrar deputerade, att prov skulle anställas
för utrönande av de sökandes skicklighet såsom stenografer; och blev
frågan örn besättande av denna tjänst liksom även tillsättningen av befattningen
såsom notarie tills vidare uppskjuten.

Här skulle antecknas, att på särskild anmodan följande tjänstemän redan
nämnda dagar inträtt i tjänstgöring hos kammaren, nämligen den 10 innevarande
januari Wallin och Bergendal såsom stenografer, den 7 januari LilieAndra
kammarens protokoll 1946. Nr ]. 2

Nr 1.

Tisdagen den 15 januari 1946.

quist såsom förste kanslist och fru Ihrman såsom kanslist ävensom den 2
januari Gärdin såsom kanslist. ,

Beträffande därefter vaktbetjäningen beslöto herrar deputerade, att 13
vaktmästare skulle anställas hos kammaren; och antogos därefter till vaktmästare
H. E. Emil Eklund, Sven W. Hellborg, Gustaf A. Zeffer, Th. Gustaf
Bergman, Lorentz M. Jönsson, J. A. Herman Sundell, Elis W. Älvenstrand,
Gösta A. D. Jolsäter, L. Gunnar H. Westman, Knut V. E. Sundell, CarlOlof
Sandberg, R. Artur Domeij och Bo A. E. Björkman.

Till förste vaktmästare förordnades Eklund, och åt Hellborg uppdrogs att
ombestyra utdelning av ankommande postförsändelser.

Här skulle anmärkas, att Eklund, Hellborg och Zeffer redan den 2 samt
övriga vaktmästarna redan den 9 i denna månad börjat tjänstgöra hos kammaren.

Det skulle åligga de antagna tjänstemännen och vaktmästarna att vid behov
och i den mån så ske kunde utföra jämväl annan tjänstgöring hos riksdagen.

År och dag som ovan.

In fidem
Gunnar Brink.

§ 26.

Justerades protokollsutdrag.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter kl. 12.24 em.

In fidem
Gunnar Brink.

Onsdagen den 16 januari 1946.

Nr 1.

Onsdagen den 16 januari.

Kl. 11 fm.

§ I Justerades

protokollet för den 10 innevarande januari.

§ 2.

I enlighet med kammarens därom den 11 innevarande månad fattade beslut
företogos nu val av suppleanter i de ständiga utskotten; och anställdes först
val av suppleanter i utrikesutskottet.

Därvid avgåvos 172 godkända valsedlar, samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista» och upptagande namnen på nedan nämnda personer i följande
ordning:

herr Olsson i Gävle,

» Liedberg,

» Hallén,

» Svensson i Grönvik,

» Wallentheim,

» andre vice talmannen Garlström,

» Törnkvist och
» Hagberg i Malmö.

Dessa personer hade alltså utsetts till suppleanter i utrikesutskottet.

Riksdagens kanslideputerade skulle genom utdrag av protokollet underrättas
örn detta val samt anmodas låta uppsätta och till kamrarna ingiva förslag
till skrivelse till Konungen med anmälan örn samma val.

§ B.

Anställdes val av suppleanter i konstitutionsutskottet.

Därvid avgåvos 179 godkända valsedlar, samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista» och upptagande namnen på nedan nämnda personer i följande
ordning:
herr Norén,

» Lindmark,

» Spångberg,

» Edberg,

» Jonsson i Haverö,

» Johnsson i Stockholm,

» Larsson i Julita,

» Dickson,
fru Björck,

herr Hansson i Skediga,

» Gustafsson i Bogla,

» Haeggblom,
fröken Nygren,

Nr 1.

Onsdagen deli 16 januari 1946.

herr Senander,

» Ekdahl och
» Larsson i Stockholm.

Dessa personer hade alltså utsetts till suppleanter i konstitutionsutskottet.

§ 4.

Företogs val av suppleanter i statsutskottet.

Därvid avlämnades 175 godkända valsedlar, samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista» och upptagande namnen på nedan nämnda personer i följande
ordning:
herr Hall,

» Staxäng,

» Wallentheim,

» Pettersson i Dahl,

» Viklund,

» Malmborg i Skövde,

» Lindholm,

» Holmström,
fru Alvén,
herr Norup,

» Åkerström,

» Sefve,

» Hoppe,

» Persson i Stockholm,

» Petterson i Degerfors,

» Boman i Kieryd,

» Thäpper,

» Onsjö,

» Persson i Vinberg och
» Birke.

Dessa personer hade alltså utsetts till suppleanter i statsutskottet.

§ 5.

Vid nu anställt val av suppleanter i bevillningsutskottet avlämnades 158
godkända valsedlar, samtliga med partibeteckningen »Gemensam lista» och
upptagande namnen på nedan nämnda personer i följande ordning:
herr Karlsson i Grängesberg,

» Henriksson,

» Sundström i Skövde,

» Andersson i Dunker,

» Nilsson i Kristinehamn,

» Fröderberg,

» Olofsson i Höganäs,

» Olson i Göteborg,

» Ohlsson i Kastlösa,

» Vigelsbo,

» Bladh,

» Karlsson i Granebo,

» Brandt,

» Adolfsson,

» Forsberg,

Onsdagen den 16 januari 1946.

Nr 1.

herr Kristensson och
» Johansson i Mysinge.

Dessa personer hade alltså utsetts till suppleanter i bevillningsutskottet.

§ 6.

Anställdes val av suppleanter i bankoutskottet.

Därvid avlämnades 143 godkända valsedlar, samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista» och upptagande namnen på nedan nämnda personer i följande
ordning:

herr Nilsson i Landskrona,

» Wiberg,

» Svensson i Alingsås,

» Persson i Norrby,
fru Humla,
herr Stjärne,

» Sköldin,

» Fagerholm,

» Persson i Växjö,

» Nilson i Spånstad,

» Severin i Stockholm,

» Bagge,

» Gavelin,

» Nordstran i Kramfors,

» Johansson i Kalmar och
» Johansson i Norrfors.

Dessa personer hade alltså utsetts till suppleanter i bankoutskottet.

§ 7.

Företogs val av suppleanter i första lagutskottet.

Därvid avgåvos 144 godkända valsedlar, samliga med partibeteckningen
»Gemensam lista» och upptagande namnen på nedan nämnda personer i följande
ordning:
fru Gustafson,
herr Ljungberg,

» Landgren,

» Gustafsson i Lekåsa,

» Lindahl,

» Rylander,

» Sundström i Vikmanshyttan,

» Sveningsson,

» Andersson i Mölndal,

» Pettersson i Ersbacken,
fröken Öberg,
herr ljunggvist,

» Skoglund i Umeå,

» Johansson i Stockholm,

» Jonsson i Skutskär och
» Svensson i Vä.

Dessa personer hade alltså utsetts till suppleanter i första lagutskottet.

Nr 1.

Onsdagen den 16 januari 1946.

§ 8.

Vid nu anställt val av suppleanter i andra lagutskottet avlämnades 141 godkända
valsedlar, samtliga med partibeteckningen »Gemensam lista» och
upptagande namnen på nedan nämnda personer i följande ordning:
herr Holm,

» Håstad,
fru Johansson,
herr Hedlund i Rådom,

» Larsson i Östersund,

» Osterman,

» Witzell,

» Andersson i Gisselås,
fru Västberg,
herr Carlsson i Bakeröd,

» Andersson i Eskilstuna,
fru Boman,
herr Lundberg,

» Holmberg,

» Andersson i Alfredshem och
» Jacobsson i Igelsbo.

Dessa personer hade alltså utsetts till suppleanter i andra lagutskottet.

§ 9.

Anställdes val av suppleanter i jordbruksutskottet.

Därvid avgåvos 153 godkända valsedlar, samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista» och upptagande namnen på nedan nämnda personer i följande
ordning:

herr Andersson i Surahammar,

» Larsson i Karlstad,

» Gustafson i Dädesjö,

» Pettersson i Rosta,

» Jacobson i Vilhelmina,

» Svensson i Ljungskile,

» Andersson i Hyssna,

» Nilsson i Göingegården,

» Jonsson i Järvsand,

» Andersson i Hedensbyn,
fru Eriksson,
herr Stattin,

» Johansson i Torp,

» Karlsson i Stuvsta,

» Nilsson i Varuträsk och
» Utbult.

Dessa personer hade alltså utsetts till suppleanter i jordbruksutskottet §

10.

Justerades protokollsutdrag angående de i §§ 2—9 här ovan omförmälda
valen.

§ 11.

Föredrogos var för sig följande Kungl. Maj:ts å kammarens bord vilande
propositioner; och remitterades därvid

Onsdagen den lii januari 1940.

Nr 1.

till behandling av lagutskott propositionerna:

nr 7, med förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 oell 13 §§ lagen den
30 juni 1942 (nr 515) om åtgärder mot vanhävd av jordbruk; och

nr 12, med förslag till lag med särskilda bestämmelser örn arrende av viss
kommunal jord m. m.; samt

till jordbruksutskottet propositionen, nr 13, med förslag till lag angående
ändrad ^lydelse av 1 och 2 §§ lagen den 14 juni 1928 (nr 196) örn galtbesiktnings
tvång.

§ 12.

Föredrogos var efter annan följande på bordet liggande motioner; och hänvisades
därvid

till statsutskottet motionen, nr 8 av herrar Hagård och Birke;
till bevillningsutskottet motionerna:
nr 9 av herr Johanson i Norrköping m. fl.; och
nr 10 av herr Onsjö m. fl.;

till bankoutskottet motionerna :

nr 11 av herrar Jonsson i Skutskär och Eriksson i Stockholm;
nr 12 av herr Hedlund i Östersund; och
nr 13 av herr Andersson i Alfredshem:

till jordbruksutskottet motionerna:

nr 14 av herr Hansson i Skegrie m. fl.; och

nr 15 av herr Edberg m. fl.;

till statsutskottet motionen nr 16 av herr Liedberg m. fl.;

till tillfälligt utskott motionen nr 17 av herr Hedlund i Rådom m. fl; samt

till behandling av lagutskott motionen nr 18 av herr Pehrsson-Bramstorp
m. fl.

§ 13.

Herr statsrådet Nilsson avlämnade Kungl. Maj:ts propositioner:

nr 14, angående bemyndiganden för Kungl. Maj :t att besluta i fråga örn
vissa postavgifter; och

nr 15, angående befrielse för skepparen G. H. S. Nilsson i Påskallavik från
viss skadeståndsskyldighet.

Dessa propositioner bordlädes.

§ 14.

Avlämnades följande motioner, nämligen av:

herr Norup w.. fl., nr 19, örn viss ändring av bestämmelserna angående hyresavdrag
för av folkskolans lärare disponerade tjänstebostäder;

fru Nordgren, nr 20, örn utredning rörande hemmens arbetskraftsproblem
och hemarbetets rationalisering;

herrar Skoglund i Umeå och Mäler, nr 21, örn utredning av frågan angående
upprättande av en högskola i Norrland;

herr Persson i Stockholm m. fl., nr 22, örn nya direktiv för socialvårdskommittén
m. m.;

herr Hansson i Skegrie m. fl., nr 23, örn utredning av frågan örn särskilda
mot statliga bostadsanskaffningslån till barnrika familjer svarande förmåner
till innehavare av mindre jordbruk m. m.;

Nr 1.

Onsdagen den 16 januari 1946.

herr Sveningsson m. fl., nr 24, om upphävande av priskontrollen på rundvirke
och rotstående skog;

herr Onsjö m. fl., nr 25, angående vidtagande av åtgärder för att säkerställa
jordbrukets behov av arbetskraft;

herr Sefve, nr 26, örn utredning rörande statens övertagande av kostnaderna
för byggnader för det statliga och det av statens medel understödda kommunala
skolväsendet;

herr Hohnberg m. fl., nr 27, angående ändring av kommunalskattelagens
bestämmelser om rätt för skogsarbetare m. fl. till avdrag för vissa fördyrade
levnadsomkostnader;

herr Svensson i Vä, nr 28, om understöd från Vadstena krigsmanshuskassa
åt förre soldaten S. B. Örn;

herr Paulsen, nr 29, om förhöjd pension till förre ladugårdsföreståndaren
vid Alnarps egendom A. Svensson;

herr Törnkvist, nr 30, angående revisor 1>. Halldéns efterlevandes familjepensionsförmåner; herr

Jonsson i Skutskär, nr 31, angående ändrad lydelse av 1 § lagen örn
rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt upplåtet
område;

herrar Persson i Svensköp och Kristensson, nr 32, örn ökat anslag till byggnadsarbeten
vid lantmanna- och lanthushållsskolor samt vid jordbrukets yrkesskolor; herr

Norup m. fl.:

nr 33, örn ökat anslag till biodlingens främjande; och

nr 34, örn vissa ändringar i förordningen angående åtgärder mot smittsamma
sjukdomar hos bin;

herr Falk m. fl., nr 35, om ändrade bestämmelser för statens egnahemslån;

herr Holmberg m. fl., nr 36, angående åtgärder till befrämjande av linodlingen
i Norrbotten;

herr Ericsson i Sörsjön m. fl., nr 37, angående anslag till befrämjande av
landsbygdens elektrifiering; och

herr Lindmark m. fl., nr 38, angående utredning om utjämning av de avståndsbetingade
prisvariationerna i fråga örn flytande motorbränsle.

Dessa motioner bordlädes.

§ 15.

Justerades protokollsutdrag.

Kammaren åtskildes härefter kl. 12.15 em.

In fidem
Gunnar Britth.

Stockholm 1946. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

460318