1946. Ändra kammaren. Nr 34 (Riksdagens protokoll 1946:34)

RIKSDAGENS PROTOKOLL

1946. Ändra kammaren. Nr 34.

Lördagen den 26 oktober.

Kl. 2 em.

§ 1.

Upplästes följande till kammaren inkomna protokoll:

Protokoll, hållet inför statsrådet och chefen för justitiedepartementet
den 26 oktober 1946.

. /DE justitiedepartementet hade den 25 oktober 1946 från Överståthållarämbetet
inkommit fullmakt för bankrevisorn Seth Molander, vilken vid ny röstsammanräkning''
blivit utsedd såsom ledamot av riksdagens andra kammare i
stället för avgången ledamot av samma kammare.

Vid granskning av fullmakten, som företogs inför chefen för justitiedepartementet
samt vidare av vederbörande fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret,
framställdes mot fullmakten icke någon anmärkning.

Protokoll över vad salunda förekommit skulle jämte den granskade fullmakten
överlämnas till andra kammaren.

I ämbetet:

C. G. Bruno.

Vid detta protokoll var fogat den däri omförmälda fullmakten för bankrevisorn
Seth Molander att vara ledamot av riksdagens andra kammare för
tiden till den 1 januari 1949.

Kammaren, som lade protokollet till handlingarna, förklarade herr Molander
behörig till riksdagsmannakallets utövande.

Herr talmannen meddelade härefter, att herr Molander intagit sin plats i
kammaren.

§2.

Herr statsrådet Wigforss avlämnade Kungl. Maj:ts propositioner:
nr 343, med förslag till förordning örn ändrad lydelse av 3 kap. 22 § förordningen
den 18 juni 1937 (nr 436) angående försäljning av rusdrycker;

nr 354, angående avskrivning av ett ingenjören Roland Nordström beviljat
lan; och

nr 355, med förslag till lag örn förlängning av tiden för vissa servitut, m. m.
Dessa propositioner bordlädes.

§ 3.

Herr talmannen lämnade på begäran ordet till Svar ^

Chefen för finansdepartementet, herr statsrådet Wigforss, som anförde: § ** * * * *”****»■

Herr talman! I en med andra kammarens tillstånd framställd interpellation

har herr Ohlin till mig riktat följande fråga:

Andra kammarens protokoll 1940. Nr 84. i

Nr 34.

Lördagen den 26 oktober 1946.

Svar vå interpellation. (Forts.) „ ... ... ,

Har herr statsrådet för avsikt att till höstriksdagen framlägga förslag örn
omsättningsskattens avskaffande vid instundande årsskifte eller snarast moj lieSådsomf?nterpellanten

framhållit, uttalade första särskilda utskottet i sitt
utlåtande i anledning av propositionen örn avveckling av den allmänna omsättningsskatten,
att örn förhållandena skulle utveckla sig pa sadant satt att
det kunde befinnas angeläget att omsättningsskatten slopades redan före dea 1
luli 1947 frågan därom borde upptagas till omprovning. Detta uttalande
överensstämmer nied min egen uppfattning örn saken. Jag ar salunda pa det
klara med att omständigheterna kunna gora det nödvändigt att “

betänkligheter av statsfinansiell och penningpolitik natur som kunna antoius
— slopa omsättningsskatten redan före den av riksdagen angivna dagen den
1 iuli 1947. Emellertid är jag ännu inte beredd att taga definitiv ståndpunkt
till frågan, örn en tidigare avveckling skall anses av forhallandena påkallan,
då lag först vill avvakta resultatet av vissa pågående utredningar. Jag vill
tillägga, att vid mina överläggningar med ordföranden för de sakkunniga
som jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 september 1946 fiUkallat.s
för att utreda dels vissa med avvecklingen av omsättningsskatten sammanhängande
detaljspörsmål och dels frågan örn varubeskattmngens framtida utformning,
det klart utsagts att utredningen i förstnämnda del skulle bedrivas
så skyndsamt, att ett eventuellt förslag i ämnet kunde framlaggas redan vid
årets höstriksdag.

Härpå yttrade:

Herr Ohlin: Herr talman! Jag ber först att till herr statsrådet och chefen
för finansdepartementet få framföra mitt tack för det svar som han lämna
på min interpellation. Jag kan dock inte säga, att jag ar helt tillfredsställd
med detta svar. Finansministern säger nämligen att omständigheterna kunna
göra det nödvändigt att omsättningsskatten avskaffas redan före den 1 juli
nästa år. Finansministern vill dock först avvakta slutförandet av vissa mera
tekniska utredningar. Till detta vill jag anknyta tv a reflexioner.

Jag undrar varför finansministern, som nu finnér det angelaget att sto^
skyndsamhet iakttages vid utförandet av dessa undersökningar dröjde sa
länge som tre månader efter det riksdagen fattat sitt beslut innan han igångsatte
dessa mera tekniska utredningar. Hade de satts i gang tidigare, kunde
de lia varit slutförda redan nu. Åtskillig tid har alitsa onödigtvis gatt for l0rVidare

förefaller det mig vara klart redan i dag, att inflationstrycket i
det svenska folkhushållet är så pass starkt och riskerna för prisstegring under
det närmaste halvåret så pass stora, att det ar mycket angelaget att man
motverkar tendensen till höjning av levnadskostnadsmdex genom att borttaga
omsättningsskatten. Visserligen steg inte index nu per den 1 oktober men av
olika skäl har man anledning befara att indes snarast kommer att ha en
stigande tendens under vintern. Jag erinrar bland annat darom, att skatteposten
måste omräknas, när vi övergå till att rakna med skatt vid källan
då man ju erlägger skatt på grundval av det löpande årets inkomst i stallet
för på inkomster två år tidigare, vilken inkomst var lägre. Redan denna
skattehöjning kommer att sätta spår i levnadskostnadsmdex. Jag skall emellertid
inte här taga upp tiden med att närmare diskutera de olika risker för
och möjligheter till att index når upp till det farliga taket, som skulle satta
i gång en automatisk lönerörelse uppåt och därmed undergrava grunden för
prisstoppet. Jag nöjer mig därför med att konstatera, att mycket starka ska

Lördagen den 20 oktober 1946.

Nr 34.

Svar på interpellation. (Forts.)

tala för att nian bör försöka att bromsa levnadskostnadsindex’ stegring så
snart som möjligt.

Till detta vill jag emellertid knyta en mera allmän reflexion. Läget förefaller
mig överhuvud taget vara så pass allvarligt i fråga om en inflationsrisk,
att det kräver ett mycket ingående beaktande utan dröjsmål. Jag vill
bara peka därpå att det här i landet i viss mån försiggår en dold prisstegring,
som t. ex. får sig uttryck däri att vissa av de enklare och billigare
kvaliteterna rätt fort taga. slut. Örn man vill köpa, får man antingen gå
tomhänt hem eller också köpa andra, kvaliteter, som äro mindre standardiserade,
mindre starkt priskontrollerade, och som därför tyckas finnas tillgängliga
i relativt större kvantiteter i förhållande till efterfrågan. Det blir en
fördyring av levnadskostnaderna, även örn den inte tar sig uttryck i index.

Sedan pågå ju här vissa lönestegringar utöver gällande kollektivavtal därigenom
att ackordssatserna sättas litet högre eller på annat sätt. Här är det
också växande svårigheter för priskontrollen att förena å ena sidan ett försvar
för prisstoppet nied å andra sidan skälig och rimlig hänsyn till kostnadsutvecklingen
inom näringslivet. Jag tror, att örn den nuvarande underliggande
utvecklingen fortsätter, kan man knappast vänta att det skall gå för
priskontrollen så förfärligt länge till med nuvarande politik.

Jag vill också tillägga, att det som har sipprat ut rörande förberedelserna
för avtalsförhandlingarna vid årsskiftet tyder på att stora motsättningar
komma att visa sig. Jag vill därför begagna tillfället att återkomma till ett
tidigare berört spörsmål och fråga finansministern, örn det inte vore anledning
att regeringen försökte att på ett auktoritativt sätt klargöra, hur regeringen
ser på det nuvarande läget, inte bara så att säga regeringens slutsatser,
att regeringen icke finner skäl att göra det ena eller det andra, utan
regeringens analys av själva vårt ekonomiska läge, särskilt med tanke på inflationsrisken.
Det är endast om en sådan redogörelse presteras som den offentliga
debatten kan i tillräcklig grad upplysa det svenska folket örn de verkliga
omständigheterna-. Har regeringen gjort några undersökningar kring detta
problem speciellt till belysning av frågan, vilka våra möjligheter för närvarande
äro att fortsätta med en mycket stor investering i fabriker, byggnader,
maskiner av olika slag och att samtidigt ge stora krediter till utlandet? I investeringar
inräknar jag då den statliga upplåningen. Jag vet väl, att en statistisk
belysning av detta problem är svår, men vi lia å andra sidan ett konjunkturinstitut,
som besitter speciell sakkunskap på detta område och som
väl skulle kunna användas just för en sådan undersökning. Om den eventuellt
redan skulle vara under utförande eller slutförd, så tillåter jag mig hemställa,
att denna undersökning bringas till offentlighetens kännedom.

^Enligt min mening tyder den nuvarande s. k. bristen på varor och bristen
på arbetskraft alldeles bestämt därpå, att man i vår ekonomi för närvarande
försöker att överskrida gränserna för de ekonomiska möjligheterna i fråga örn
investering och kreditgivning till utlandet. I gamla tider skulle man i ett sådant
läge, där man hunnit överskrida gränsen, tillgripit en räntehöjning. Den
saken är nu icke aktuell, inte heller enligt min mening. Jag undrar, huruvida
finansministern har haft kontakt med riksbanken rörande vilka alternativa
åtgärder som eventuellt kunna befinnas motiverade. Det kan hända, att
bankoutskottet kunde lia anledning att här taga upp en förhandling med
bankofullmäktige. Vilka andra åtgärder är det som regeringen sätter sin lit
till, när nu räntehöjning inte är aktuell? Jag instämmer i den senare slutsatsen.
Örn det är så, att regeringen framför allt litar till investeringskontrollen
— och det förefaller mig, som örn det egentligen var läget, örn jag
rätt förstått finansministerns mera kortfattade deklaration — då undrar jag:

Nr 34.

Lördagen den 26 oktober 1946.

Svar på interpellation. (Forts.)

på vad sätt bestämmer regeringen ramen för vad som är möjliga och icke
möjliga investeringar? Man vet, att man icke kan göra mer än en viss mängd,
men hur bestämmer man vad som är möjligt, hur bestämmer man ramen?

Vidare upprepar jag en fråga, som jag ställt tre gånger utan att få svar:
bur gör man urvalet mellan tillåtna och icke tillåtna investeringar? Det är
inte fråga örn vilka bostäder som tillåtas eller inte tillåtas. Tvärtom, det är
fråga om avvägning av olika typer av investeringar lika väl som mellan urvalet
inom varje typ.

Nu väntar jag inte, att finansministern skall i dag taga upp dessa mycket
stora spörsmål, vilka emellertid ha ett synnerligen intimt samband med frågan
örn omsättningsskattens avskaffande, som skulle vara ett led i kampen mot
inflation, men jag tillåter mig uttrycka den förhoppningen, herr talman, att
regeringen i en mycket nära framtid skall offentligen klargöra, hur den ser
på landets ekonomiska läge i detta avseende, långt utöver de kortfattade antydningar,
som finansministern tidigare har presenterat. För min del måste
jag framhålla min uppfattning, att det bästa sättet att klargöra detta läge
för svenska folket är inte bara att presentera en sådan ingående utredning inför
offentligheten, som jag nyss vidrörde, utan att därjämte sörja för att representanter
för olika folkgrupper träffas vid en rundabordskonferens, där de
kunna diskutera dessa spörsmål och kontrollera undersökningen och kanske undanröja
vissa missförstånd i olika grupper örn olika ting. Man skulle således
kunna sammanjämka meningarna och komma fram till åtminstone en mera enhetlig
ståndpunkt i fråga om det faktiska läget. Jag kan inte tro annat än
att det skulle utöva ett gynnsamt inflytande på parternas framtida ställningstagande
i realistisk riktning.

För det andra undrar jag. örn det inte vore anledning för regeringen att
nu under höstens lopp, och helst ganska snart, ge riksdagen tillfälle att på
grundval av en sådan undersökning uppta dessa spörsmål till debatt. Men,
herr talman, jag vill framför allt till slut ännu en gång betona, att det enligt
min mening står klart, att man redan nu bör vara i stånd att besluta
sig för att avskaffa omsättningsskatten vid årsskiftet.

Chefen för finansdepartementet, herr statsrådet Wigforss: Herr talman!
Jag skall bara säga ett ord med anledning av herr Ohlins åsikt, att denna
tekniska utredning örn omsättningsskattens avskaffande har blivit igångsatt
relativt sent. Den har i alla händelser inte blivit igångsatt senare än att resultatet,
såsom jag nämnde, kan föreligga så tidigt, att proposition kan föreläggas
denna höstriksdag. De utredningar jag syftade på och vilkas resultat
jag avvaktar äro närmast utredningar örn den sannolika kommande prisutvecklingen,
som jag hoppas få från priskontrollnämnden.

Örn jag skall vara uppriktig får jag nog säga, att jag på alla de stora frågor,
som herr Ohlin tog upp, inte kan svara mycket mer i dag än jag gjorde
vid remissdebatten. Det kan emellertid hända, att det inom en inte alltför avlägsen
framtid föreligger en utredning just örn utrymmet för våra investeringar
under ett kommande år och vilken tillgång på arbetskraft och material vi
kunna räkna med, en utredning som kanske i någon mån kan ge ett underlag
för de mycket långtgående ingripanden från regeringens sida i fråga örn investeringar
inom näringslivet, som herr Ohlin efterlyste. Jag förmodar emellertid,
att i den utredningen kommer särskilt konjunkturinstitutet inte att förbigå
en sak, som herr Ohlin inte alls nämnde i denna tablå över farorna för inflation,
nämligen den fara, som eventuellt kan hota från det överflöd av köp -

Lördagen den 20 oktober 1946.

Nr 34.

Svar på interpellation. (Forts.)

kraft, som föreligger i förhållande till varu tillgången. Jag vill erinra örn att
detta överflöd på köpkraft jämte den statsfinansiella synpunkten, att man inte
vill underbalansera en budget, har varit en anledning till tveksamheten för mig
örn att så snabbt som annars varit önskvärt avskaffa omsättningsskatten. Även
den synpunkten tycker jag att herr Ohlin, örn inte som politiker så i alla händelser
som nationalekonom, inte borde helt förbigå.

Herr Ohlin: Herr talman! Det framgår inte av finansministerns interpellationssvar
någonting örn utredning rörande den sannolika prisutvecklingen, utan
det behandlar med omsättningsskattens avskaffande sammanhängande detaljspörsmål
och vidare frågan örn varubeskattningens framtida utformning. Det
gläder mig därför, att finansministern utöver de upplysningar han lämnade i
interpellationssvaret också kan meddela, att det pågår en sådan utredning örn
den sannolika prisutvecklingen. Vidare är jag glad över att det av finansministerns
svar tyckes framgå, att en undersökning beträffande det allmänna ekonomiska
läget ur inflationssynpunkt redan är igångsatt. När finansministern
säger, att det kan tänkas, att denna undersökning kommer att presenteras, vill
jag bara betona, att jag för min del måste finna det vara ganska självklart, att
en sadan undersökning framlägges för offenligheten.

Finansministern sade till sist något örn den överflödiga köpkraften. Ja, det
är väl alldeles klart, att örn man har ett starkt köpkraftstryck, får man lov att
väga olika omständigheter mot varandra. Omsättningsskattens avskaffande
får en dubbel verkan. Det är av den anledningen som finansministern åtskilliga
gånger under kriget, då vi hade ett betydande underskott i statsbudgeten,
i denna liksom i första kammaren energiskt har försvarat, att man tillgrep betydande
subventioner för att hålla index nere. Finansministern sade, att det
(ned hänsyn till löneutvecklingen är det viktigaste, att index inte stiger: därför
far man hellre ta den olägenheten, att det kan ha en mindre önskvärd inverkan
på köpkraftsvolymen. Jag tror, att det därvidlag i dag ligger till på
precis samma sätt, att det gäller en dylik avvägning. Jag kan bara som en
replik till finansministerns sista påpekande uttrycka en önskan att han skall ta
hänsyn till vad han vid flera föregående tillfällen funnit tala till förmån för
en politik, som bromsar indextalens stegring.

När finansministern vidare säger, att han naturligtvis inte gärna ser en underbalansering,
skall jag inte här upprepa de argument jag tidigare framfört
utan bara peka pa ett enda. Örn skatten vid källan inbetalades till statskassan
varje månad nästa år i stället för varannan månad, så skulle statskassan få in
ett hundratal miljoner kronor mer under löpande budgetår. Det är väl ingen
som tror, att svenska folkets inköp av varor genom det s. k. köpkraftsöverskottets
tryck på varupriserna påverkas av huruvida skatten inflyter varannan
månad eller värjo månad till statskassan. Det torde därav framgå, att örn man
hade valt att lata den inflyta varje manad -—- vilket jag ingalunda rekommenderar
— och man därigenom uppnått, att även örn omsättningsskatten avskaffades
den första januari budgeten hade blivit balanserad, så kan man
inte, därför att man eventuellt i detta andra läge får en formell balans, hävda,
att det väsentliga inflationstrycket i dagens ekonomiska läge skulle komma
från. underbalanserade statsfinanser. Jag ber åtminstone att få deklarera, att
jag inte anser något väsentligt inflationstryck komma från underbalanserade
statsfinanser. Däremot finnas andra faktorer, som enligt min mening verka i
denna riktning och som däriör böra göras till föremål för ingående belysning.

Härmed var överläggningen slutad.

Nr 34.

Lördagen den 26 oktober 1946.

§ 4.

Föredrogos var efter annan följande Kungl. Maj :ts å kammarens bord vilande
propositioner; och hänvisades därvid

till behandling av lagutskott propositionen nr 345, med förslag till lag angående
ändring i lagen den 18 september 1943 (nr G91) örn villkorlig frigivning;
och

till statsutskottet propositionen nr 353, angående inrättande av avgångsstat
för befattningshavare vid polis- och åklagarväsendet.

§ 5.

Föredrogos var för sig följande på bordet liggande motioner; och remitterades
därvid

till statsutskottet motionerna:

nr 564 av herr Carlsson i Bakeröd m. fl.;

nr 565 av herr Fagerholm m. fl.;

nr 566 av herr Nilson i Spånstad m. fl.;

mr 567 av herr Pehrson-Brarnstorp rn. fl.; och

nr 568 av herr Dichson;

till behandling av lagutskott motionerna:

nr 569 av herrar Persson i Norrby och Pettersson i Dahl;

nr 570 av herrar Johansson i Stockholm och Adolfsson; och

nr 571 av fröken Nygren m. fl.; samt

till tredje särskilda utskottet motionen nr 572 av herr Hansson i Skegrie
m. fl.

§ 6.

Föredrogs statsutskottets memorial, nr 257, i anledning av kamrarnas remisser
av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av ett mellan
Sverige och De Socialistiska Rådsrepublikernas Union träffat kreditavtal.

På förslag av herr talmannen beslöt kammaren att redan vid detta sammanträde
till avgörande företaga ifrågavarande, endast en gång bordlagda ärende.

Utskottets hemställan bifölls; och beslöt kammaren att hänvisa förenämnda
proposition till utrikesutskottet.

§ 7.

Föredrogs den av herr Adolfsson vid kammaren nästföregående sammanträde
gjorda, men då bordlagda anhållan att fa framställa interpellation till
herr statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet, angående nedsättning
av inträdesavgiften för telefonabonnemang.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 8.

Föredrogs den av herr Adolfsson vid kammarens nästföregående sammanträde
gjorda, men då bordlagda anhållan att fa framställa interpellation till
herr statsrådet och chefen för socialdepartementet, angående viss ändring av
lagen örn skyldighet att anmäla hyresledighet m. m.

Kammaren biföll denna anhållan.

Lördagen den 26 oktober 1946.

Nr 34.

§ 9.

Föredrogs den av herr Senander vid kammarens nästföregående sammanträde
gjorda, men då bordlagda anhållan att få framställa interpellation till
herr statsrådet och chefen för finansdepartementet, angående tillfällig löneförbättring
till viss personal inom försvarsväsendets reserver.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 10.

Föredrogs den av herr von Friesen vid kammarens nästföregående sammanträde
gjorda, men då bordlagda anhållan att få framställa interpellation till
herr statsrådet och chefen för folkhushållnings departementet, angående importen
av apelsiner från Palestina.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 11.

Avlämnades följande motioner, nämligen av

herr Dichson, nr 573, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition, nr 346, angående
höjning av premiema till vissa värnpliktiga m. m.;

herrar Andersson i Hedensbyn och Pettersson i Dahl, nr 574, i anledning av
Kungl. Majrts förslag angående provisoriskt lönetillägg åt lärare vid folkhögskolor
m. m.; och

herrar Cruse och Malmborg i Stockholm, nr 575, i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition, nr 312, med förslag till lag örn allmän sjukförsäkring, m. m.

Dessa motioner bordlädes.

§ 12.

Herr talmannen lämnade på begäran ordet till Interpellation.

Herr Edberg, som anförde: Herr talman! Rymningarna från statens sinnessjukhus
och liknande anstalter ha på senare tid tagit proportioner, som gott
kunna kallas oroväckande. Nästan dagligen förekommer det att på dessa anstalter
intagna patienter rymma från desamma. Det har nyligen meddelats i
tidningspressen att det på en vecka förekommit tio rymningar från samma
anstalt.

I många fall är det kriminalpatienter, som ge sig i väg från de anstalter
där de äro intagna, och vanligtvis ge sig dessa patienter ut på stöldturnéer
och begå en serie inbrott och stölder, innan de åter bli infångade och återförda
till anstalten. Det förekommer också tyvärr, att sådana patienter göra
sig skyldiga till gröva våldsförbrytelser. För någon tid sedan förekom i tidningspressen
uppgift örn en kriminalpatient, som rymt icke mindre än 23
gånger från den anstalt, där han var intagen. Efter varje rymning gav han
sig ut på stöldturnéer och hann göra sammanlagt ett hundratal inbrott.

Det säger sig självt, att allmänheten känner sig upprörd över alla dessa
rymningar i synnerhet som rymlingarna ofta, som sagt, äro kriminalpatienter.

Oftast, för att inte säga alltid, begå dessa rymlingar brott, och de kunna
ibland vara farliga för den allmänna säkerheten. Sedan de begått ett brott,
stjäla de ofta en cykel, motorcykel eller bil, och när de sedan efterlysas, ha
de hunnit förflytta sig tiotals mil från orten. Genom de brott dessa förrymda
patienter begå åsamkas enskilda personer stora ekonomiska förluster, för att
inte tala örn de risker till liv och lem allmänheten utsättes för. Även för sta -

Nr 34.

Lördagen den 26 oktober 1946.

Interpellation. (Forts.)

ten innebära dessa rymningar onödiga utgifter i samband med rymlingarnas
efterspanande och infångande.

Från dessa kriminalpatienters sida kan allmänheten befara vad som helst.
Man kan därför inte förundra sig över örn människor med klena nerver bli
upprivna, när de höra talas örn dessa patienters framfart och kunna vänta,
att sådana när som helst kunna dyka upp i deras egen hemort.

Med anledning av vad jag sålunda anfört hemställer jag örn kammarens
tillstånd att till statsrådet och chefen för socialdepartementet få framställa
följande frågor:

Har herr statsrådet uppmärksammat de allt oftare förekommande rymningarna
från sinnessjukhusen och jämförliga anstalter?

Örn så är fallet, ämnar herr statsrådet vidtaga åtgärder för att söka förebygga
att rymningar ske?

Denna anhållan bordlädes.

§ 13.

Till bordläggning anmäldes statsutskottets utlåtanden:

nr 258, i anledning av Kungl. Maj:ts framställning angående anslag å tillläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1946/47 till studieresa till utländska
vetenskapliga institutioner;

nr 259, i anledning av Kungl. Majrts proposition angående anvisande av
medel till driftkostnadsersättning för psykiatriska kliniken i Uppsala m. m.;

nr 260, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med begäran örn bemyndigande
att träffa avtal med Göteborgs stad angående villkoren för överföring
å Göteborgs stad av det tryckande registret för staden; och

nr 261, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av
viss under vattenfallsstyrelsens förvaltning stående tomtmark i Trollhättan.

§ 14.

Justerades protokollsutdrag.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter kl. 2.28 em.

In fidem
Gunnar Britth.

Tisdagen den 29 oktober 1946.

Nr 34.

Tisdagen den 29 oktober.

Kl. 4 em.

§ 1.

Justerades protokollet för den 23 innevarande oktober.

§ 2.

Upplästes följande till kammaren inkomna läkarintyg:

Härmed intygas, att riksdagsman Eskil Eriksson från Sandby, Gimo, på
grund av sjukdom (influensa) är oförmögen att deltaga i riksdagsarbetet under
minst tio dagar från dato.

Gimo den 27 oktober 1946.

Nils Hulander,

vik. prov.-läk.

Kammaren beviljade herr Eriksson i Sandby ledighet från riksdagsgöromålen
från och med den 27 innevarande oktober tills vidare.

§ 3.

Herr statsrådet Danielson avlämnade Kungl. Maj:ts proposition, nr 357,
med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 2 § förordningen den
22 december 1939 (nr 877) örn skatt å kaffe, m. m.

Denna proposition bordlädes.

§ 4-

Föredrogos var efter annan följande Kungl. Maj :ts på kammarens bord vilande
propositioner; och hänvisades därvid

till bevillningsutskottet propositionen, nr 343, med förslag till förordning
örn ändrad lydelse av 3 kap. 22 § förordningen den 18 juni 1937 (nr 436)
angående försäljning av rusdrycker; och

till statsutskottet propositionen, nr 354, angående avskrivning av ett ingenjören
Roland Nordström beviljat lån.

Vid härefter skedd föredragning av Kungl. Maj:ts proposition, nr 355, med
förslag till lag om förlängning av tiden för vissa servitut, m. m. hänvisades
propositionen, såvitt angick anslag till Bidrag till gäldande av ersättning vid
förlängning av vissa servitut, till jordbruksutskottet och i övrigt till behandling
av lagutskott.

§ 5.

Föredrogos var för sig följande på kammarens bord liggande motioner; och
hänvisades därvid

till statsutskottet motionerna:

nr 573 av herr Dickson; samt

nr 574 av herrar Andersson i Hedensbyn och Pettersson i Dahl; samt

Nr 34.

Tisdagen den 29 oktober 1946.

till tredje särskilda utskottet motionen nr 575 av herrar Cruse och Malmborg
i Stockholm.

§ 6.

Föredrogs den av herr Edberg vid kammarens nästföregående sammanträde
gjorda, men då bordlagda anhållan att få framställa interpellation till herr
statsrådet och chefen för socialdepartementet, angående åtgärder till förhindrande
av rymningar från sinnessjukhus och därmed jämförliga anstalter.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 7.

Föredrogos, men bordlädes åter statsutskottets utlåtanden nr 258—261.

§ 8.

Herr talmannen lämnade på begäran ordet till

Herr von Friesen, som yttrade: Det är anledning till anmärkning mot statsrådet
och chefen för handelsdepartementet, varom remiss begäres till konstitutionsutskottet,
inför vilket anledningen skall uppgivas.

Jämlikt § 57 riksdagsordningen skulle detta yttrande tillika med ett av
herr von Friesen i sammanhang därmed avlämnat förseglat konvolut överlämnas
till konstitutionsutskottet.

§ 9.

Herr Gustafsson i Lekåsa avlämnade en av honom och herr Onsjö undertecknad
motion, nr 576, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition, nr 312,
med förslag till lag örn allmän1 sjukförsäkring, m. m.

Denna motion bordlädes.

§ 10.

Justerades protokollsutdrag.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter kl. 4.06 em.

In fidem
Gunnar Enith.

Onsdagen den 30 oktober 1946.

Nr 34.

Onsdagen den 30 oktober.

Kl 11 fm.

§ 1.

Upplästes följande till kammaren inkomna protokoll:

År 1946 den 30 oktober sammanträdde kamrarnas valmän för att utse riksdagens
militieombudisman; och befunnos efter valförrättningens slut rösterna
hava utfallit sålunda:

herr hovrättsrådet Nils Ivan Regner.......................... 38 röster,

i följd varav herr hovrättsrådet Nils Ivan Regner blivit till riksdagens militieombudsman
utsedd.

Gust. Björkman. Axel Lindqvist.

L. Tjällgren. Gust. Mosesson.

År 1946 den 30 oktober sammanträdde kamrarnas valmän för att utse en
ställföreträdare för riksdagens militieombudsman; och befunnos efter valförrättningens
slut rösterna hava utfallit sålunda:

herr rådmannen Erik Anton Wilhelmsson......................35 röster,

i följd varav herr rådmannen Erik Anton Wilhelmsson blivit utsedd till militieombudsmannens
ställföreträdare.

Gust. Björkman. Axél Lindqvist.

L. Tjällgren. Gust. Mosesson.

Protokollen lades till handlingarna; och beslöt kammaren tillika, att riksdagens
kanslideputerade skulle genom utdrag av kammarens protokoll underrättas
örn valen samt anmodas låta uppsätta och till kammaren avgiva förslag
dels till förordnanden för de valda dels ock till skrivelse till Konungen med
anmälan om de verkställda valen.

§ 2.

Upplästes och lades till handlingarna följande till kammaren inkomna läkarintyg: Fru

Hildur Humla är på grund av influensa oförmögen att deltaga i riksdagsarbetet
t. o. m. den 6 november 1946.

Stockholm den 29 oktober 1946.

Åke Schnell,

leg. läk.

§ 3.

Föredrogs och hänvisades till bevillningsutskottet Kungl. Maj:ts å kammarens
bord vilande proposition, nr 357, med förslag till förordning angående ändrad
lydelse av 2 § förordningen den 22 december 1939 (nr 877) örn skatt å
kaffe, m. m.

Nr 34.

Onsdagen den 30 oktober 1946.

§ 4.

Föredrogs och remitterades till tredje särskilda utskottet den på kammarens
bord liggande motionen nr 576 av herrar Gustafsson i Lekåsa och Onsjö.

§5.

Föredrogos vart efter annat statsutskottets utlåtanden

nr 258, i anledning av Kungl. Maj:ts framställning angående anslag å tillläggsstat
Intill riksstaten för budgetåret 1946/47 till studieresa till utländska
vetenskapliga institutioner;

nr 259, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anvisande av medel
till driftkostnadsersättning för psykiatriska kliniken i Uppsala m. m.;

nr 260, i anledning av Kungl. Majlis proposition med begäran örn bemyndigande
att träffa avtal med Göteborgs stad angående villkoren för överföring
å Göteborgs stad av det tryckande registret för staden; och

nr 261, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning avviss
under vattenfallsstyrelsens förvaltning stående tomtmark i Trollhättan.

Kammaren biföll vad utskottet i dessa utlåtanden hemställt.

§ 6.

Avlämnades följande motioner i anledning av Kungl. Maj :ts proposition, nr
312, med förslag till lag örn allmän sjukförsäkring, m. m., nämligen av:

herr Ståhl, nr 577;

» Gavelin, nr 578;

» Nolin m. fl., nr 579;

» Adolfsson m. fl., nr 580;

» Andersson i Eskilstuna m. fl., nr 581; och

» Lindberg, nr 582.

Dessa motioner bordlädes.

§ 7.

Interpellation. Herr talmannen lämnade på begäran ordet till

Herr Hallsson i Skediga, som anförde: Herr talman! I anledning av motion
vid 1945 års riksdag hemställde riksdagen i skrivelse till Konungen örn ytterligare
åtgärder till en förbättring av postväsendet på landsbygden. I sitt ututlåtande
över nämnda motion framhöll statsutskottet att bland åtgärder för
att minska landsbygdens isolering intoge bättre postgång en framskjuten plats.
Kriget och därav föranledda besparingsdirektiv liksom personal- och transportsvårigheter
hade medfört ett avbrott i den för åren 1937—1941 uppgjorda femårsplanen.
Denna syftade till att i första hand utöka lantbrevbäringen till minst
en gång varje söckendag på det övervägande antalet av landsbygdens postlinjer.
Utskottet ville visserligen inte påyrka ett omedelbart genomförande av
femårsplanen, men utskottet fann dock angeläget att arbetet på en förbättring
av landsbygdens postgång fortsatte inom en ekonomiskt rimlig kostnadsram.

Kungl. Majt uppdrog sedermera med anledning av nyssnämnda riksdagsskrivelse
åt generalpoststyrelsen att taga under övervägande, på vad sätt och
i vilken omfattning ytterligare åtgärder kunde vidtagas för att förbättra postväsendet
på landsbygden. I svaret på en interpellation i andra kammaren vid
1945 års höstriksdag meddelade statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet
resultatet av den utredning generalpoststyrelsen verkställt. Enligt
denna utredning skulle turökningar i viss omfattning genomföras på omkring

Onsdagen den 30 oktober 1946.

Nr 34.

Interpellation. (Forts.)

130 postfönngslinjer, 400 lantbrevbäringslinjer och 350 lösväsk- och löspostutdelningslinjer
samt cirka 130 nya postlinjer av nyssnämnda slag inrättas.
Kostnaderna för dessa anordningar, som beräknades bli genomförda under 1946
och 1947, uppskattades till 600 000 kr.

o Planer på avsevärda förbättringar av postväsendet på landsbygden finnas
sålunda utarbetade och ha också beslutats av statsmakterna. Det tycks emellertid
förhålla sig sa, att i praktiken en god del av den beslutade utökningen av
postgången ingalunda kommit till stånd.

Det torde vara ganska vanligt att de närmast ansvariga postala myndigheterna
avsla framställningar örn bättre postgång. De invändningar, som möta
varje sådan framställning, äro framför allt av ekonomisk natur. Vederbörande
myndighet hänvisar till statsmakternas uttalande att kostnaderna skola ligga
inom en ekonomiskt rimlig ram. Fråga är emellertid, huruvida icke detta uttryck
pressas hårdare till sitt innehåll än vad som egentligen torde vara meningen.
Faktum är att omkostnaderna stigit avsevärt sedan utredningen företogs,
och örn man strängt skulle hålla fast vid att kostnaderna icke finge överstiga
de stipulerade 600 000 kronorna, måste man räkna med att en utökning
av brevbäringen inte skulle kunna komma till stånd. Det synes därför knappast
riktigt att ge statsutskottets uttalande på denna punkt en så restriktiv tolkning
som i många fall skett. Innebörden av detta uttryck torde böra tydas så,
att den utlovade ökningen av antalet postlinjer genomföres trots den allmänna
kostnadsstegring, som ägt rum och otvivelaktigt kommer att äga rum. Men
denna omständighet får icke vara ett skäl för att glesbygderna alltjämt missgynnas,
utan postgången på landsbygden bör fortast möjligt förbättras efter
de utstakade linjerna.

Med stöd av det anförda får jag anhålla örn andra kammarens tillstånd att
till herr ^statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet framställa följande
frågor:

Har statsrådet uppmärksammat att den förbättring av postgången på landsbygden,
som beslutats för 1946 och ,1947, i alltför ringa utsträckning kommit
i gång?

Är statsrådet villig låta tillse att nämnda förbättring kommer till stånd,
även örn kostnaderna på grund av den allmänna stegringen skulle bli större än
de beräknade?

Denna anhållan bordlädes.

§ 8.

Anmäldes statsutskottets förslag till riksdagens skrivelse, nr 477, till Konungen
i anledning av Kungl. Maj :ts framställning angående anslag å tilläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1946/47 till studieresa till utländska vetenskapliga
institutioner.

Skrivelseförslaget godkändes under förutsättning, att utskottets hemställan
i utlåtande nr 258 bifölles även av första kammaren.

§ 9.

Upplästes följande till kammaren inkomna skrivelse:

Till riksdagens andra kammare.

Undertecknad, Set Erik Persson, inom Stockholms valkrets utsedd till ledamot
av riksdagens andra kammare för tiden 1 januari 1945—31 december 1948,
får härmed avsäga sig befattningen såsom riksdagsman.

Nr 34.

Onsdagen den 30 oktober 1946.

Sorn skäl härför får jag anföra, att jag av Stockholms stadsfullmäktige deri
15 oktober 1946 utsetts till borgarråd och chef för fastighetsroteln under en
tid av 4 år, räknat från och med sistnämnda dag, och att de med borgarrådsbefattningen
förenade arbetsuppgifterna äro av sådan omfattning och art, att
desamma icke kunna handhavas jämsides befattningen såsom riksdagsman.

Stockholm den 30 oktober 1946.

Set Persson.

Denna avsägelse blev av kammaren godkänd.

§ 10.

Justerades protokollsutdrag.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter kl. 11.12 fm.

In fidem
Gunnar Britth.

Stockholm 1946. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

464190