1945. Färsta kammaren. Nr 2
ProtokollRiksdagens protokoll 1945:2
RIKSDAGENS PROTOKOLL
1945. Färsta kammaren. Nr 2.
Måndagen den 15 januari.
Kammaren sammanträdde kl. 11 förmiddagen.
Herr Schlyter anmälde, att han infunnit sig vid riksdagen.
Herr statsrådet Möller avlämnade Kungl. Maj:ts propositioner:
nr 5, angående anslag till bestridande av vissa kostnader för utredning rörande
Klingvallsåns regleringsföretag år 1939 i Malmöhus län;
nr 9, med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 16 maj
1941 (nr 243) örn rätt för arrendator att bortföra stråfoder m. m.; samt
nr 11, med förslag till lag angående ändrad lydelse av 15 § lagen den 16
maj 1930 (nr 138) örn arbetstidens begränsning, m. m.
Upplästes följande inkomna läkarintyg:
Lektor Edvard Björnsson, som lider av akut luftrörskatarr, är tills vidare
oförmögen till att deltaga i riks dagsarbete!
Stockholm den 15 januari 1945.
8. Orell.
Herr talmannen yttrade: Innan de nu förestående valen företagas, ber jag
att för kammaren få uppläsa 1 § i Kungl. Maj :ts stadga örn val till riksdagens
utskott den 26 maj 1909:
»Val av ledamöter i utskott skall förrättas med valsedlar, å vilka före namnen
utsatts partibeteckning (partinamn eller annan beteckning i ord för viss
grupp av riksdagsmän eller för viss meningsriktning), men vilka i övrigt äro
omärkta.
Namnen skola å valsedeln uppföras i en följd, det ena under det andra.
Valsedlarna skola för att bliva gällande vara enkla, slutna, hoprullade och
fria från överstrykningar. Sedel må ej upptaga flera, men väl färre namn än
det antal personer valet avser. Där något namn å sedeln är tvetydigt, gälle den
dock för övriga namn.»
Företogs val av åtta ledamöter i utrikesutskottet. Därvid avlämnades 104 godkända
valsedlar, alla med partibeteckning »Den gemensamma listan» och
upptagande namnen på följande personer i denna ordning:
herr Sandler,
» Åkerberg,
» Johansson, Johan Bernhard,
» Undén,
» Gränebo,
Första hammarens protoholl Nr 8.
1
2
Nr 2.
Måndagen den 15 januari 1945.
herr Bärg, Johan,
» Anderson, Axel Ivar,
» Andersson, Elon.
Dessa personer hade alltså utsetts till ledamöter i utskottet.
På framställning av herr talmannen beslöts att riksdagens kanslideputerade
skulle genom utdrag av protokollet underrättas örn kammarens val av ledamöter
och suppleanter i utrikesutskottet samt anmodas låta uppsätta och till
kamrarna ingiva förslag till den skrivelse i ämnet, som borde till Konungen
avlåtas.
Anställdes val av tio ledamöter i konstitutionsutskottet. Därvid avlämnades
94 godkända valsedlar, alla med partibeteckning »Den gemensamma listan»
och upptagande namnen på följande personer i denna ordning:
herr Karlsson, Gottfrid,
» Sandegård,
» Herlitz,
» Källman,
» Andersson, Jones Erik,
» Ström,
» Johanson, Karl August,
» Björck,
» Elmgren,
» Gustavson.
Dessa personer hade alltså utsetts till ledamöter i utskottet.
Företogs val av tolv ledamöter i statsutskottet. Därvid avlämnades 79 godkända
valsedlar, alla med partibeteckning »Den gemensamma listan» och
upptagande namnen på följande personer i denna ordning:
herr Olsson, Oscar,
» Pauli,
» Johansson, Johan Bernhard,
» Lindström,
» Gränebo,
» Larsson, Sven,
» Bäcklund,
» Nilsson, Bernhard,
» Bäckström,
» Andersson, Karl,
» Mannerskantz,
» Heiding.
Dessa personer hade alltså utsetts till ledamöter i utskottet.
Anställdes val av tio ledamöter i bevillningsutskottet. Därvid avlämnades
77 godkända valsedlar, alla med partibeteckning »Den gemensamma listan»
och upptagande namnen på följande personer i denna ordning:
herr Bärg, Johan,
» Wahlmark,
» Anderson, Axel Ivar, ,
» Sjödahl,
friherre De Geer,
Måndagen den 15 januari 1945.
Nr 2.
3
herr Ekman,
» Ericson, Frans,
» Velander,
» Andersson, Elon,
» Björnsson.
Dessa personer hade alltså utsetts till ledamöter i utskottet.
Företogs val av åtta ledamöter i hankoutskottet. Därvid avlämnades 67 godkända
valsedlar, alla med partibeteckning »Den gemensamma listan» och alla
utom en upptagande namnen på följande personer i denna ordning:
herr Åkerberg,
» Sandén,
» Sandström,
» Sundvik,
» F riggeråker,
» Leander,
» Edin,
» Lindblom.
Dessa personer hade alltså utsetts till ledamöter i utskottet.
Anställdes val av åtta ledamöter i första lagutskottet. Därvid avlämnades 68
godkända valsedlar, alla med partibeteckning »Den gemensamma listan» och
alla utom en upptagande namnen på följande personer i denna ordning:
herr Schlyter,
» Wagnsson,
» Johanson, Karl Emil,
» Branting,
» Westman,
» Olsson, Karl Johan,
» Linnér,
» Gärde.
Dessa personer hade alltså utsetts till ledamöter i utskottet.
Herr statsrådet Wigforss avlämnade Kungl. Maj:ts proposition nr 12, med
förslag till förordning angående ändring i förordningen den IS december’1940
(nr 1000) om allmän omsättningsskatt.
Företogs val av åtta ledamöter i andra lagutskottet. Därvid avlämnades 65
godkända valsedlar, alla med partibeteckning »Den gemensamma listan» och
upptagande namnen på följande personer i denna ordning:
herr Linder,
» Norman,
» Wistrand,
» Forslund,
» Löfvander,
» Carlsson, Olof,
» Björkman,
» Holmbäck.
Dessa personer hade alltså utsetts till ledamöter i utskottet.
4
Nr 2.
Måndagen den 15 januari 1945.
Anställdes val av åtta ledamöter i jordbruksutskottet. Därvid avlämnades
70 godkända valsedlar, alla med partibeteckning »Den gemensamma listan»
och alla utom en upptagande namnen på följande personer i denna ordning:
herr Eriksson, Carl Edmund,
» Andersson, Alfred,
» Gabrielsson,
» Hansson, Jacob,
» Tjällgren,
» Anderberg,
friherre Beck-Friis,
herr Näslund.
Dessa personer hade alltså utsetts till ledamöter i utskottet.
Föredrogs Kungl. Maj:ts proposition nr 4, med förslag till ändrad lydelse
av §§ 17, 21, 27 och 28 regeringsformen, m. m.
Propositionen hänvisades, såvitt angick förslag till lag örn kvinnas behörighet
att innehava statstjänst eller annat allmänt uppdrag, till behandling av
lagutskott och i övrigt till konstitutionsutskottet.
Föredrogos och hänvisades till behandling av lagutskott Kungl. Maj :ts propositioner:
nr
6, med förslag till lag örn ändrad lydelse av 88 § växellagen, m. m.;
nr 8, med förslag till lag örn ändring i strafflagen för krigsmakten, m. m.;
samt
nr 10, med förslag till lag örn ersättning i vissa fall åt oskyldigt häktade
eller dömda m. fl.
Föredrogs och hänvisades till konstitutionsutskottet den av herr Andersson,
Birger, m. fl. väckta motionen, nr 1, örn sänkning av valbarhetsåldern vid val
till riksdagens andra kammare och vid kommunala val.
Föredrogos och hänvisades till statsutskottet nedannämnda motioner:
nr 2, av herr Bondeson, örn åtgärder för utrotning av råttor och möss; samt
nr 3, av herrar Rosander och Jonsson, örn utredning angående tillsättande
av kommunala bostadsnämnder.
Föredrogs och hänvisades till ett tillfälligt utskott den av herrar Rosander
och Jonsson väckta motionen, nr 4, örn utredning rörande statens medverkan
till en lösning av industriens arbetarbostadsproblem.
Föredrogos och bordlädes Kungl. Maj:ts denna dag avlämnade propositioner
nr 5, 9, 11 och 12.
Avgåvos och bordlädes nedannämnda motioner:
nr 5, av herr Andersson, Birger, m. fl., örn utredning angående statligt stöd
åt s. k. fritidscentra och andra lokaler för fritidsverksamhet;
nr 6, av herr Wistrand, örn utsträckning av statens sakrevisions granskningsrätt; -
Måndagen den 15 januari 1945.
Nr 2.
5
nr 7, av herr Arrhén m. fl., om ökat statsunderstöd åt svenska naturskyddsföreningen;
nr
8, av herr Arrhén, om ersättning åt E. W. S. Holmqvist och C. E. Olsson
i anledning av en olyckshändelse under fälttjänstövning;
nr 9, av herr Lindhlom m. fl., örn en speciallagstiftning i syfte att effektivt
hjälpa personer, som skadats under militär beredskapstjänstgöring, respektive
deras anhöriga;
nr 10, av herr Näsgård, örn åtgärder i syfte att bereda ersättning till ägare
av tamdjur för skador, som förorsakats av varg och järv; samt
nr 11, av herr Bondeson, örn viss ändring av 13 § i ordningsstadgan för
riksdagens första kammare.
Ordet lämnades på begäran till herr Näsgård, som anförde: Herr talman! Interpellation
Det är ett mycket gammalt klagomål i kommunerna., att skatter i stor utsträck- örn provisorisk
ning måste avskrivas av det skälet, att vederbörande inte längre har några in- l°\nin9 av
komster eller tillgångar, när tiden iir inne att betala påförda skatter. Kommu- skattenalskatten
kommer fortfarande drygt två år och kronoskatten omkring ett år vppöörden.
efter inkomstens förvärvande. Att skatterestantierna iiro så stora som fallet
är får säkerligen till mycket stor del tillskrivas detta system med eftersläpande
skattskyldighet, som man i vårt land ännu icke lyckats komma ifrån. Stat
och kommun förlora på detta sätt mycket stora belopp.
Så som det nu är ordnat äro människorna skattskyldiga långt efter sin död
även örn det i vissa fall kan lyckas för de efterlevande att få skatten efterskänkt.
Att pensionärer under ett par år efter avgången ur tjänst måste betala
skatt på inkomster, som de icke längre ha, rubbar ofta deras ekonomi och försätter
dem i alldeles onödiga svårigheter. En arbetare, som kunnat lia relativt
goda inkomster under några år, blir vid inträffande arbetslöshet ofta urståndsatt
att betala skatt för de föregående årens inkomst, kvinnor sorn vid giftermål
lämna sitt förvärvsarbete för att ägna sig åt hemmets skötsel föra med sig
i boet en dryg skuldbörda i form av efter hand förfallande skatter, o. s''. v. Man
kan invända, att det finns intressekontor, som kunna ombesörja skattebetalningen,
men det torde i regel vara så, att. skattebetalningen genom intressekontor
även sker i efterhand och således endast innebär en utjämning under löpande
betalningsår. Det Iean också anföras, att personer med något så när goda inkomstförhållanden
i tid borde avsätta medel för gäldande av eftersläpande
skatt, men dels lär väl detta icke alltid utan svårighet kunna ske, och dels är
som bekant förmågan av förutseende icke den mest framträdande egenskapen
hos våra dagars människor. Även det relativa fåtal, som besitter denna mycket
önskvärda egenskap, har god användning för sina sparmedel utan att behöva
förbruka dem på skatter, som rätteligen borde ha betalts i direkt samband med
inkomstförvärvet.
Att utlänningar under åratal inneha väl avlönade anställningar i Sverige
utan att betala ett öre i skatt till stat eller kommun är under fredliga förhållanden
en normal företeelse, som under mansåldrar upprört svenska skattebetalare
men ännu icke föranlett någon åtgärd från statsmakternas sida. Teoretiskt
är en utlänning så fort han anlänt hit skyldig att betala skatt för ali inkomst
han förvärvar, men i praktiken är det omöjligt att få ut någon skatt av honom
så snart han lämnat landet. En svensk får däremot som regel i utlandet omedelbart
avstå viss fastställd del av sin inkomst till skatten.
Denna fråga har som bekant varit under utredning ett 20-tal år. I mitten av
år 1943 tillsattes en ny kommitté, och den tycks ha fört frågan ett steg framåt
genom att i januari 1944 angiva vissa huvudlinjer efter vilka en lösning syntes
möjlig. Resultatet blev ytterligare en utredning — 1944 års uppbördsbered
-
6
Nr 2.
Måndagen den 15 januari 1945.
Interpellation om provisorisk lösning av frågan örn skatleuppbörden.
(Forts.)
ning — som tillkallades för ungefär ett år sedan. Ckefen för finansdepartementet
meddelade den 7 juni 1944 i första kammaren, att dessa sakkunniga räknade
med att framlägga förslag först under våren 1945. Vid sådant förhållande skulle
en eventuell proposition i frågan kunna föreläggas riksdagen tidigast 1946 och
de nya bestämmelserna träda i kraft den 1 januari 1947. I ett tidningsuttalande
den 10 januari i år har de sakkunnigas ordförande meddelat, att det inte
är möjligt att närmare precisera tidpunkten, då de sakkunniga kunna bli färdiga
med sitt förslag, men att de räkna med att det skall bli någon gång på vårsidan.
Detta ter sig alltså föga hoppfullt. Örn — som vi väl alla hoppas — kriget
tar slut i år, skulle denna under mer än 20 år förberedda reform, som borde
vara genomförd i god tid innan efterkrigstiden hunnit förändra inkomstförhållandena,
bliva färdig kanske just i det minst gynnsamma läget.
I folkbokföringskommitténs den 7 november 1944 avgivna betänkande med
förslag till omorganisation av folkbokföringen meddelas, att uppbördsberedningen
överväger att framlägga alternativa förslag. Gemensamt för dessa uppgives
bl. a. vara, att kommunalutskylderna debiteras och uppbäras i samband
med kronoutskylderna samt att beträffande samtliga förvärvskällor i anslutning
till inkomstförvärvet uttages preliminär skatt så beräknad, att den så nära som
möjligt motsvarar den slutliga skatt, som påföres efter verkställd taxering och
å vilken preliminärskatten avräknas.
Enligt alternativ I skola de skattskyldiga påföras dels preliminär skatt, dels
slutlig skatt, dels ock kvarstående skatt. Den preliminära skatten skall omfatta
de utskylder, vilka grunda sig på taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt,
till särskild skatt å förmögenhet samt till kommunal inkomstskatt
(ej fastighetsskatt), ävensom pensionsavgifter och skall -— beräknad enligt
den utdebitering, som för inkomståret bestämmes av stat och kommun —- i
första hand fastställas med ledning av den senast verkställda årliga taxeringen.
Där den preliminära skatten icke kan så beräknas, beroende antingen därpå,
att den skattskyldige icke påförts taxering för inkomst eller förmögenhet under
året före inkomståret, eller därpå, att inkomsten under inkomståret väntas
i viss omfattning understiga eller överstiga den inkomst, som legat till grund
för nyss nämnda taxering, fastställes skatten med ledning av preliminär deklaration,
som den skattskyldige har att avlämna. Vid beräknandet av skatt i
mantalsskrivningskommunen skall hänsyn tagas till den ortsgrupp enligt skatteförfattningarna,
dit den ort hör, där den skattskyldige upptages i mantalslängd
för inkomståret, ävensom till den skattskyldiges civilstånd och barnantal
enligt samma mantalslängd. Jämkning skall under inkomståret kunna ske,
om den verkliga inkomsten skiljer sig från den inkomst, som legat till grund för
beräknandet av preliminärskatten.
Enligt alternativ II skall den preliminära skatten icke omfatta särskild
skatt å förmögenhet. I övrigt skiljer sig detta alternativ från det förra huvudsakligen
härutinnan, att enligt alternativ II den preliminära skatten för arbetstagare
beräknas med ledning av skattetabeller, vilka av Kungl. Maj :t fastställas
för varje inkomstår. I särskilt fall skall löneavdrag verkställas med viss
procent av den utbetalda lönen. Skattetabellerna skola upprättas så, att de för
olika lönebelopp, beräknade för vecka eller månad eller annan tid, samt för
skilda civilstånd och barnantal angiva den å lönen belöpande skatten. Olika
tabeller upprättas för dels i skatteförfattningarna angivna olika ortsgrupper,
dels ock olika kommunala utdebiteringar. Avgörande för vilken skattetabell
som skall användas är den ortsgrupp, dit den ort hör, där den skattskyldige
upptages i mantalslängd för inkomståret, samt den för nämnda ort för inkomst
-
Måndagen den 15 januari 1945.
Nr 2.
7
Interpellation om provisorisk lösning av frågan om skatleuppbörden.
(Forts.)
året bestämda kommunala utdebitering-en. Civilstånd och barnantal bedöma.?
med hänsyn till förhållandena enligt samma mantalslängd.
Såsom framgår av det citerade kommer uppbördsberedningens förslag, när
det en gång föreligger, att vara både omständligt och invecklat. Man förstår
utan vidare, att det kräver tid för att genomföras. Till på köpet kräver det,
enligt beredningens mening, en förbättrad folkbokföring för att kunna tillämpas.
Även örn ett förslag härom nu föreligger från folkbokföringskommittén,
förstår man att denna omständighet icke underlättar ett snabbt realiserande av
det gamla önskemålet örn skattens uttagande i samband med inkomstens förvärvande.
Närmast föranledes man till den reflexionen, att chefen för finansdepartementet
var rätt så optimistisk, när han antydde, att det nya systemet
skulle kunna tänkas komma i tillämpning den 1 januari 1947, i fall alla formaliteter
skola iakttagas.
Många fråga sig nu, örn det inte skulle vara möjligt att provisoriskt ordna
skatteuppbörden efter det nya systemet — så långt det går — utan att avvakta
den fullständiga utredningen. Enligt uppgift har man i England som ett första
steg mot målet skatt vid källan mitt under brinnande krig genomfört en reform,
som innebär att alla löntagare — tjänstemän och arbetare — skola beskattas
efter detta system. Att samma reform i vårt land blötts och stötts i 20 år kan
naturligtvis inte läggas någon av dem som nu ha frågan örn hand till last,
men nog borde den långa utredningstiden vara ännu ett skäl att påskynda det
hela, så att icke en ny efterkrigsperiod hinner inträda innan detta viktiga
problem ens vunnit en partiell lösning. Det förefaller icke otroligt, att denna
reform kan komma att märkbart påverka utdebiteringen inom kommunerna,
liksom den även torde bliva av betydelse för den statliga beskattningen.
I anslutning till det anförda får jag hemställa örn kammarens tillstånd att
till statsrådet och chefen för finansdepartementet framställa följande spörsmål:
Har herr statsrådet för avsikt att i avvaktan på den väntade uppbördsreformen
taga initiativ till en provisorisk lösning av uppbördsfrågan, så att önskemålet
örn skattens upptagande vid källan åtminstone till huvudsaklig del kan
genomföras under nu rådande konjunkturförhållanden?
På gjord proposition medgav kammaren, att ifrågavarande spörsmål finge
framställas.
Friherre De Geer erhöll på begäran ordet och yttrade: Herr talman! Genom -Interpellation
förandet av en effektiv jordbrukets rationalisering sammanhänger i hög grad om ratt lill
med möjligheten för jordbrukarna att utbyta äldre, omoderna maskiner och anskaffande
redskap mot tidsenliga, arbetsbesparande sådana. I många fall måste givetvis av jordbruksnyinköp
ske av maskiner, som ej tidigare funnits bland inventarierna. Utan inventarier.
tvivel kommer statens medverkan i högre grad än hittills att behövas på olika
sätt för genomförande av jordbruksinventariets moderniserande, och gäller detta
naturligtvis ej minst vid de mindre jordbruken.
Anskaffandet av de önskvärda moderna hjälpmedlen vid jordbruket motverkas
emellertid direkt genom nu gällande beskattningsregler och alldeles'' speciellt
genom deras alli. iner snäva tillämpning. Jordbrukarna ha som bekant ej
rätt i sina deklarationer göra avdrag för allmän avskrivning å inventariets
värde men få däremot göra vissa avdrag vid utbyte eller inköp av inventarier.
De avdrag, som av taxeringsmyndigheterna medgivas, äro dock i allmänhet
så låga att de icke på långt när motsvara de numera så oerhört höga prisen å
maskiner m. fl. tekniska hjälpmedel. Då en jordbrukare inser att en rationell
drift fordrar förnyelse och modernisering av hans inventarieförråd avhålles han
8
Nr 2.
Måndagen den 15 januari 1945.
Interpellation om rätt till avdrag för anskaffande av jordbruksinventarier.
(Forts.)
ofta därifrån genom vetskapen om att skäliga avdrag för inköpen ej få göras
i deklarationen. Taxeringsmyndigheterna ha börjat alltmer tillämpa regler, som
äro mycket restriktiva och direkt hindra utvecklingen mot övergång till jordbrukets
rationalisering genom utökad användning av maskiner.
Det är i hög grad angeläget att snarast möjligt sådana ändringar ske i gällande
skatteförordningar, så att jordbrukets rationalisering gynnas och ej som
nu är fallet direkt motverkas.
I avvaktan på en mera ingående lämplig reform på detta område borde redan
före detta årets taxering direktiv kunna utfärdas för taxeringsmyndigheterna
att inom nuvarande författningars ram tillämpa och medgiva verkligt skäliga
och tillräckliga avdrag för anskaffande av tidsenliga jordbruksinventarier. Dylika
direktiv borde utfärdas skyndsamt, så att jordbrukarna hade kännedom
därom innan de skola inlämna detta årets självdekliarationer.
Herr talman! Under hänvisande till vad här i »aken anförts anhåller jag örn
första kammarens tillstånd att till statsrådet och chefen för finansdepartementet
få framställa följande frågor:
Ämnar statsrådet inom närmaste tiden vidtaga åtgärder, som skulle bereda
jordbrukarna ökade möjligheter att i sina självdeklarationer göra tillräckligt
höga avdrag för inköp och utbyte av sådana jordbruksinventarier, vilka äro
verkligt behövliga för en nutida, rationell drift av jordbruket?
Kan det förväntas att statsrådet snarast möjligt vill medverka därtill, att
taxeringsmyndigheterna erhålla sådana direktiv för detta årets taxering att
inom nu gällande författningars ram största möjliga avdrag lämnas för inköp
och utbyte av jordbruksinventarier, som befunnits nödvändigt anskaffa för
modern, rationell drift av jordbruk?
Det sålunda begärda tillståndet lämnades a.v kammaren.
Upplästes och lades till handlingarna följande till kammaren inkomna
Protokoll, hållet vid sammanträde med herr talmannen
i riksdagens första kammare och de kammarens ledamöter,
som blivit utsedda att jämte herr talmannen
tillsätta kammarens kanslipersonal och vaktbetjäning,
den 12 januari 1915.
Till en början beslöto herrar deputerade beträffande kanslitjänstemännen,
att de skulle utgöras av en notarie, tre förste stenografer, tio stenografer, en
förste kanslist, en kanslist tillika registrator och fyra kanslister. .
Herrar deputerade antogo till
notarie (stomnotarie):
Wistrand, L., t. f. förste byråsekreterare i socialstyrelsen;
förste stenografer:
Elfner, E.,
Lundman, A., och
Hähnel, F., redaktör;
stenografer:
Torbiörn, G.,
Hedelius, E., kammarrättsråd,
Stäckig, S., redaktör,
Ekman, E. L„ redaktör,
Måndagen den 15 januari 1945.
Nr 2.
9
Julin, G., redaktör,
Eriksson, A., fil. kand.,
Skarvall, K.-E., e. notarie vid Stockholms rådhusrätt,
Grass, N., jur. stud.,
Bergsten, P., hovrättsfiskal, och
Lagerström, L„ tjänsteman;
förste kanslist:
Carlén, E., kammarskrivare i tullverket;
kanslist tillika registrator:
Myrberg, I., kansliråd; samt
kanslister:
von Krusenstjerna, G., t. f. andre kanslisekreterare i ecklesiastikdepartementet,
Vide, T.,
Strömqvist, Anna, fröken, och
Berggren, E., e. notarie vid Stockholms rådhusrätt.
Det skulle antecknas, att Carlén och Myrberg redan den 8, Strömqvist den 9
samt Wistrand, Elfner, Ekman och von Krusenstjerna den 10 innevarande januari
på särskild anmodan inträtt i tjänstgöring hos kammaren.
Herrar deputerade biföllo en av stenografen Lagerström gjord ansökning örn
tjänstledighet från och med den 1 nästkommande februari tills vidare för fullgörande''
av honom åliggande beredskapstjänstgöring. Med anställande av vikarie
för Lagerström för ifrågavarande tid skulle tills vidare anstå.
Beträffande därefter vaktbetjäningen beslöto herrar deputerade, att en förste
vaktmästare och nio vaktmästare skulle anställas hos kammaren; och antogos
därefter till förste vaktmästare C. Jensen samt till vaktmästare S. Nilsson, H.
Eriksson, M. Ericsson, K. Swenson, R. Sidén, E. Ström, T. Hollner, T. Westblad
och L. Löfving.
Åt Nilsson uppdrogs att ombestyra utdelning av postförsändelser till kammarens
ledamöter m. m.
Här skulle anmärkas, att Jensen, Nilsson och H. Eriksson redan den 2 samt
övriga vaktmästare utom Hollner den 9 denna månad börjat tjänstgöra hos
kammaren. Hollner beviljades tjänstledighet för uppehållande av annan befattning
under tiden t. o. m. den 20 innevarande månad.
Det skulle åligga den sålunda antagna personalen att vid behov och i den
mån så ske kunde utföra jämväl annan tjänstgöring hos riksdagen.
År och dag som ovan.
In fidem
G. II. Berggren.
På framställning av herr talmannen beslöts att Kungl. Maj:ts propositioner
nr 1—''3 skulle sättas sist på föredragningslistan för morgondagens sammanträde.
_
Justerades protokollsutdrag för denna dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 12.30 på dagen.
In fidem
G. II. Berggren.
10
Nr 2.
Tisdagen den 16 januari 1945.
Tisdagen den 16 januari.
Kammaren sammanträdde kl. 11 förmiddagen.
Justerades protokollen för den 10, 11 och 12 innevarande månad.
Företogs val av åtta suppleanter i utrikesutskottet. Därvid avlämnades 86
godkända valsedlar, alla med partibeteckning »Den gemensamma listan» och
upptagande namnen på följande persöner i denna ordning:
herr Björnsson,
» Lindström,
» Wistrand,
» Pauli,
»'' von Heland,
» Ekman,
» Nordenson,
» Larsson, Sam.
Dessa personer hade alltså utsetts till suppleanter i utskottet.
Anställdes val av femton suppleanter i konstitutionsutskottet. Därvid avlämnades
77 godkända valsedlar, alla med partibeteckning »Den gemensamma listan»
och upptagande namnen på följande personer i denna ordning:
Herr Mattsson,
» Lindén,
» Siljeström,
» Sandberg,
» Nilsson, Bror,
» Söderdahl,
» Rosander,
» Johansson, Lennart,
» Albertsson,
» Olofsson,
» Uhlén,
» Andersson, Albert,
» Arrhén,
» Bergh, Ragnar,
» Holmbäck.
Dessa personer hade alltså utsetts till suppleanter i utskottet.
Företogs val av tjugu suppleanter i statsutskottet. Därvid avlämnades 80
godkända valsedlar, alla med partibeteckning »Den gemensamma listan» och
upptagande namnen på följande personer i denna ordning:
Tisdagen den 16 januari 1945.
Nr 2.
11
herr Karlsson, Gustaf,
» Boman,
» Carlström,
» Anderson, Gustaf Iwar,
» von Heland,
» Gillström,
» Berling,
» Ekströmer,
» Petersson, Emil,
» Wiklund,
» Ericson, Johan Eric,
» Andersson, Gustav Emil,
» Näsström,
» Sundberg,
» Rosenberg,
» Andersson, Gunnar,
» Bergh, Ragnar,
» Albertsson,
» Andersson, Elon,
» Persson, Ivar.
Dessa personer hade alltså utsetts till suppleanter i utskottet.
Anställdes val a.v femton suppleanter i bevillningsutskottet. Därvid avlämnades
62 godkända valsedlar, alla med partibeteckning »Den gemensamma listan»
och upptagande namnen på följande personer i denna ordning:
herr Eklund,
» Berg, Robert,
» Nordenson,
» Heuman,
» Elofsson, Gustaf,
» Ericsson, Herman,
» E ranzon,
» Johansson, Lennart,
» Sundelin,
» Ramberg,
» Rosander,
» Näsgård,
» Wehtje,
» Ericsson, Carl Eric,
» Englund.
Dessa personer hade alltså utsetts till suppleanter i utskottet.
Företogs val av tio suppleanter i bankoutskottet. Därvid avlämnades 69 godkända
valsedlar, alla med partibeteckning »Den gemensamma listan» och upptagande
namnen på följande personer i denna ordning:
herr Löfgren,
» Fahlander,
» Nordenson,
» Andersson, Birger,
» Ljungdahl,
» Grym,
12
Nr 2.
Tisdagen den 16 januari 1945.
herr Persson, Einar,
» Wehtje,
» Petersson, Emil,
» Näsgård.
Dessa personer hade alltså utsetts till suppleanter i utskottet.
Anställdes val av tolv suppleanter i första lagutskottet. Därvid avlämnades
63 godkända valsedlar, alla med partibeteckning »Den gemensamma listan»
och alla utom en upptagande namnen på följande personer i denna ordning:
herr Ahlkvist,
» Krugel,
» Siljeström,
» Olofsson,
» Lodenius,
» Johansson, Henry,
fru Sjöström-Bengtsson,
herr Sandström,
» Petersson, Knut,
» Arrhén,
fru Svensson,
herr Lindblom.
Dessa personer hade alltså utsetts till suppleanter i utskottet.
Företogs val av tretton suppleanter i andra lagutskottet. Därvid avlämnades
65 godkända valsedlar, alla med partibeteckning »Den gemensamma listan» och
upptagande namnen på följande personer i denna ordning:
herr Hage,
» Sten,
» Ericsson, Carl Eric,
» Strand,
» Hallagård,
» Elowsson, Nils,
» Söderkvist,
» Hagman,
» Englund,
» Helgesson,
» Uhlén,
» Wahlund,
» Andersson, Gunnar.
Dessa personer hade alltså utsetts till suppleanter i utskottet.
Anställdes val av nio suppleanter i jordbruksutskottet. Därvid avlämnades
55 godkända valsedlar, alla med partibeteckning »Den gemensamma listan» och
upptagande namnen på följande personer i denna ordning:
herr Olsson, Nils,
» Dahlström,
» Bondeson,
» Svedberg,
» Nilsson, Bror,
» J onsson,
Tisdagen den 16 januari 1945.
Nr 2.
13
herr Hagman,
» Sundelin,
» Björck.
Dessa personer hade alltså utsetts till suppleanter i utskottet.
Föredrogs och hänvisades till jordbruksutskottet Kungl. Maj :ts proposition
nr 5, angående anslag till bestridande av vissa kostnader för utredning rörande
Klingvallsåns reglerings företag år 1939 i Malmöhus län.
Föredrogos och hänvisades till behandling av lagutskott Kungl. Maj :ts propositioner:
nr
9, med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 16 maj
1941 (nr 243) örn rätt för arrendator att bortföra stråfoder m. m.; och
nr 11, med förslag till lag angående ändrad lydelse av 15 § lagen den 16
maj 1930 (nr 138) örn arbetstidens begränsning, m. m.
Föredrogs och hänvisades till bevillningsutskottet Kungl. Maj:ts proposition
nr 12, med förslag till förordning angående ändring i förordningen den
13 december 1940 (nr 1000) örn allmän omsättningsskatt.
Föredrogos och hänvisades till statsutskottet nedannämnda motioner:
nr 5, av herr Andersson, Birger, m. fl., örn utredning angående statligt
stöd åt s. k. fritidscentra och andra lokaler för fritidsverksamhet; samt
nr 6, av herr Wistrand, örn utsträckning av statens sakrevisions granskuingsrätt.
Föredrogs och hänvisades till jordbruksutskottet den av herr Arrhén m. fl.
väckta mptionen, nr 7, om ökat statsunderstöd åt svenska naturskyddsföreningen.
Föredrogs och hänvisades till bankoutskottet herr Arrhéns motion, nr 8,
örn ersättning åt F. W. S. Holmqvist och C. E. Olsson i anledning av en
olyckshändelse under fälttjänstövning.
Föredrogs och hänvisades till behandling av lagutskott den av herr Lindhlom
m. fl. väckta motionen, nr 9, örn en speciallagstiftning i syfte att. effektivt
hjälpa personer, som skadats under militär beredskapstjänstgöring, respektive
deras anhöriga.
Föredrogs och hänvisades till jordbruksutskottet herr Näsgårds motion, nr 10,
om åtgärder i syfte att bereda ersättning till ägare av tamdjur för skador,
som förorsakats av varg och järv.
Föredrogs och hänvisades till ett tillfälligt utskott herr Bondesons motion,
nr 11, örn viss ändring av 13 § i ordningsstadgan för riksdagens första kammare.
14
Nr 2.
Tisdagen den 16 januari 1945.
Avgåvos och bordlädes nedannämnda motioner:
nr 12, av herr Lodenius och herr Andersson, Albert, örn ändrade grunder
för ersättning till kommuner för byggande av tjänstebostäder åt folkskollärare;
nr
13, av herrar Hage och Grym, örn lönereglering för föreståndarinnor vid
nomadskolhem;
nr 14, av herr Sundvik, angående omarbetning av gällande provinsialläkartaxa;
nr
15. av herr Eklund m. fl., angående förhöjt dagtraktamente åt av kommun
valda ledamöter i beredningsnämnd, fastighetstaxeringsnämnd och lokal
taxeringsnämnd;
nr 10, av herr Wistrand m. fl., örn ändrade bestämmelser angående utskänkning
av rusdrycker i samband med vissa föreställningar;
nr 17, av herr Karlsson, Gottfrid, örn pension eller årligt understöd åt Elsa
Lovisa Bjurström;
nr 18, av herr Forslund, örn pension åt förre skogvaktaren E. H. R. Karlssons
änka;
nr 19, av herr Lindblom m. fl., örn inskränkning av makes förfoganderätt
i fråga örn försäkringsavtal, avseende makarnas eller endera makens liv;
nr 20, av herr Andersson, Alfred, och herr Hallagård, örn beredande av
statsunderstöd åt bonde- och småbrukarskolor;
nr 21, av herr Jonsson m. fl., örn en ingående undersökning beträffande
landsbygdens bostadsstandard;
nr 22, av herr Källman m. fl., om åtgärder för ökad social allmänbildning
och upplysningsverksamhet för kommunala förtroendemän och tjänstemän;
samt
nr 23, av herr Lindström m. fl., örn åtgärder för planläggning av det fortsatta
utredningsarbetet på socialpolitikens och socialvårdens områden.
Justerades protokollsutdrag för denna dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 12.09 på dagen.
In fidem
G. H. Berggren.
Stockholm 1945. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.
450325