1945. Ändra kammaren. Nr i
ProtokollRiksdagens protokoll 1945:1
RIKSDAGENS PROTOKOLL
1945. Ändra kammaren. Nr i.
I enlighet med § 49 regeringsformen och § 2 riksdagsordningen sammanträdde
andra kammaren till lagtima möte här i huvudstaden i den uti riksdagens
hus för kammaren anordnade samlingslokalen
Onsdagen den 10 januari,
kl. 11 fm.
§ I
Sammanträdet
öppnades av representanten för Gävleborgs län herr Sävström
såsom den ledamot, vilken bevistat de flesta riksdagarna, med följande ord:
Herr Sävström: Mina damer och herrar! Enligt grundlagens bud tillkommer
det mig att öppna detta sammanträde. Till Eder alla, som samlas vid
denna riksdag, riktar jag en hjärtlig välkomsthälsning. Omsorgen örn vårt
lands säkerhet, vår strävan att bevara vår självständighet och vårt oberoende
har under denna orosfyllda tid varit vår väsentliga uppgift. Det goda samarbete
mellan partierna, som under senare år ägt rum, har varit till stort gagn
för vårt folk. Må viljan till samverkan och samförstånd bli riktlinjen för
vårt arbete även vid denna riksdag. Tiden kräver sammanhållning.
Det alltmer förhärjande kriget fortgår. Omätliga värden, som vunnits genom
seklers mödor och framsteg, ligga i spillror, oerhörda förluster i människoliv
och ödeläggande av ekonomiska och materiella resurser äro krigets följder.
Dagens Europa uppvisar en dyster bild. Vi hysa stark medkänsla med de folk,
som drabbats av förstörelse och de svåraste lidanden. Örn det lyckas för oss
att bevara vår frihet, så är det vår förhoppning, att vårt land skall kunna
göra en värdig insats, då återuppbyggandets krafter en gång skola börja.
Med dessa ord förklarar jag vårt första sammanträde vid denna riksdag
öppnat.
§ 2.
Herr ordföranden tillkännagav, att han anmodat undertecknade att föra protokollet
till dess sekreterare hunnit utses ävensom att kanslibiträden och vaktbetjäning
blivit till erforderligt antal av honom för tillfället antagna; och
blevo på framställd proposition dessa åtgärder av kammaren godkända.
§ 3-
Upplästes följande till kammaren ankomna protokoll angående den i § 32
riksdagsordningen föreskrivna fullmaktsgranskningen:
Protokoll, hållet inför statsrådet och chefen för justitiedepartementet
den 4 januari 1945.
I anledning av stadgandet i § 32 riksdagsordningen hade statsrådet och chefen
för justitiedepartementet anmodat tre bland de av riksdagen valde fullmäktige
i riksbanken och tre bland fullmäktige i riksgäldskontoret att närvara
Andra kammarens protokoll 1945. Nr 1. 1
2
Nr 1.
Onsdagen den 10 januari 1945.
vid den granskning av riksdagsmannafullmakter, som skulle inför departementschefen
företagas innan årets lagtima riksdag sammanträdde; och infunno
sig nu av fullmäktige i riksbanken herrar Edv. Björnsson, A. Vougt och G.
Myrdal samt av fullmäktige i riksgäldskontoret herrar A. Örne, E. Eriksson
och A. AV. Strand.
Till justitiedepartementet hade insänts fullmakter dels för de vid de allmänna
valen under september 1944 utsedda 230 ledamöterna i riksdagens andra
kammare, däribland hemmansägaren Jonas Nikolaus Jonsson i Fjäle, dels ock
för 1 person, som — efter det Jonsson avsagt sig uppdraget att vara ledamot
av andra kammaren — vid ny röstsammanräkning blivit utsedd att inträda i
dennes ställe.
Den för Jonsson utfärdade fullmakten undantogs från granskning.
Vid granskning av övriga fullmakter framställdes icke någon anmärkning
mot desamma.
Protokoll över granskningen jämte förteckning å de granskade fullmakterna
skulle tillika med dessa överlämnas till andra kammaren.
I ämbetet:
C. G. Bruno.
Den i protokollet omförmälda förteckningen var av följande lydelse:
Förteckning å ledamöter av riksdagens andra kammare enligt fullmakter,
granskade inför chefen för justitiedepartementet den 4 januari 1945.
Stockholms stad.
1. Statsministern P. Albin Hansson.
2. Professorn Gösta Bagge.
3. Fru Ruth Gustafson.
4. Statsrådet Bertil Ohlin.
5. Redaktören Set Persson.
6. RiksgäldsfulLmäktigen Ernst Eriksson.
7. Försäkringsdirektören Gunnar Ljungqvist.
8. F. d. statssekreteraren Frans Severin.
9. Bibliotekarien Ebon Andersson.
10. Förbundsordföranden Sigvard Cruse.
11. Redaktören Gustaf Johansson.
12. Direktören John Bergvall.
13. Fru Desideria (Disa) Västberg.
14. Direktören Torsten Henriksson.
15. Ombudsmannen Emil Malmborg.
16. Pastorn Joh. AV. Johnsson.
17. Fru Gerda Linderot.
18. Partisekreteraren Torsten Nilsson.
19. Docenten Elis Håstad.
20. Ombudsmannen Carl Lindberg.
21. Ombudsmannen Per Hjalmar Fagerholm.
22. Fru Sigrid Ekendahl.
Stockholms län.
23. Småbrukaren Johannes Allan Andersson i Tungelsta.
24. Grosshandlaren Gustaf Emanuel Birke i Rönninge.
25. Lantarbetaren Eskil Fredrik Vilhelm Eriksson i Sandby.
26. F. d. rektorn Gustav Adolf Mosesson i Lidingö.
27. Sekreteraren Adolf Valentin AVallentheim i Saltsjö-Duvnäs.
Onsdagen den 10 januari 1945.
Nr 1.
3
28. Lantbrukaren Karl David Ansgarius Boman i Stafsund.
29. Ackvisitören Per Arthur Sköldin i Sundbyberg.
30. Redaktören Bror Erik Artur Karlsson i Stuvsta.
31. Metallarbetaren Sven Anders Hedqvist i Nynäshamn.
32. Hemmansägaren Edvard Engelbert Thorell i Frösunda.
33. Folkskollärarinnan Gunnel Olsson i Åkersberga.
Uppsala län.
34. Professorn Vilhelm Lundstedt i Uppsala.
35. Lantbrukaren K. E. Hansson i Skediga.
36. Ombudsmannen John Lundberg i Uppsala.
37. Landstingsmannen Edvin Jacobsson i Igelsbo.
38. Fabriksarbetaren Einar Jonsson i Skutskär.
Södermanlands län.
39. Hemmansägaren Erik Lundbom i Stigtomta.
40. Di striktsföreståndaren Joli. Nilson i Eskilstuna.
41. Sjukkassedirektören E. Gust. Andersson i Eskilstuna.
42. Lantbrukaren Harald Andersson i Johannesnäs.
43. Lantarbetaren Gustaf Larsson i Julita.
44. Fru Ellen Svedberg i Eskilstuna.
45. Agronomen Stig Janson i Frändesta.
Östergötlands län.
46. Redaktören Karl Ward i Norrköping.
47. Hemmansägaren Martin Skoglund i Doverstorp.
48. Ombudsmannen A. Hermansson i Norrköping.
49. Hemmansägaren Ivar Johansson i Mysinge.
50. Lantbrukaren Karl H. Falk i Grebo.
51. Fru Elsa Johansson i Norrköping.
52. Hemmansägaren Anders Stjärne i Ramfall.
53. Kontraktsprosten Carl Hoppe i Motala.
54. Civilingenjören Martin Ljungberg i Norrköping.
55. Metallarbetaren Fridolf Thäpper i Finspång.
56. Redaktören Ernst Harald Johanson i Norrköping.
Jönköpings län.
57. Lantbrukaren Oscar Ludvig Carlström i Sävsjö.
58. Möbelsnickaren Johan Erik Gereon Fast i Nässjö.
59. Hemmansägaren John Vilhelm Pettersson i Sävsjö.
60. Lantbrukaren Karl Abel Mauritz Andersson i Löbbo.
61. Ryttmästaren, greve Torgil Gabriel Alexander von Seth å Bratteborg.
62. Lantbrukaren Karl Elfin Rudolf Boman i Kieryd.
63. Banvakten Frans Edvin Gustafsson i Bogla.
64. Hemmansägaren Gustaf Ludvig Svensson i Vä.
65. Redaktören Oskar Martin Isidor Forsberg i Nässjö.
Kronobergs län.
66. Lantbrukaren Hjalmar Svensson i Grönvik.
67. Hemmansägaren Hjalmar Gustafsson i Dädesjö.
68. Hemmansägaren C. O. Nolin i Iremåla.
69. Ombudsmannen Fritz Persson i Växjö.
70. Hemmansägaren Victor J. Mattsson i Eneryda.
Kalmar län.
71. Lantbrukaren Arvid Jonsson i Skedsbygd.
72. Snickaren Einar Johansson i Kalmar.
4
Nr 1.
Onsdagen den 10 januari 1945.
73. Agronomen Einar Haeggblom i Slakmöre.
74. Lantarbetaren G. E. Holm i Hjorted.
75. Lantbrukaren Emil Gustafson i Kampens gård, Vimmerby.
76. Muraren Sigvard Ohlsson i Kastlösa.
77. Landstingsmannen Per Jonsson i Malmgrava.
78. Metallarbetaren Waldemar Olsson i Oskarshamn.
Gotlands län.
79. Landstingsmannen Per Svensson i Sorby.
80. Gjutaren Herman Engström i Slite.
81. Redaktören Gust. Svedman i Visby.
Blekinge län.
82. Chefredaktören Algot Törnkvist i Karlskrona.
83. Civilingenjören L. O. Skantze i Karlskrona.
84. Snickaren Elof Hällgren i Hällevik.
85. Lantbrukaren Per A. Johnsson i Mörrum.
86. Folkskolläraren Hugo Witzell i Karlshamn.
Kristianstads län.
87. Lantbrukaren Nestor Hammarlund i Errarp.
88. F. d. reparatören L. A. Björklund i Hässleholm.
89. Lantbrukaren Arvid Karlsson i Vittsjö.
90. Kvarnarbetaren Ola Isacsson i Kristianstad.
91. Landstingsmannen Filip Kristensson i Osby.
92. F. d. tegelbruksarbetaren Alfred Andersson i Munka-Ljungby.
93. Lantbrukaren Sam. B. Norup i Norups gård.
94. Fru Blenda Björck i Tomelilla.
95. Landstingsmannen Harald Johnsson i Skoglösa.
Malmö, Hälsingborgs, Landskrona och Lunds städer.
96. Redaktören Allan Vougt i Malmö.
97. Chefredaktören Erik Hagberg i Malmö.
98. Redaktören Karl Bergström i Hälsingborg.
99. Ombudsmannen Olof Andersson i Malmö.
100. Direktören Åke Wiberg i Malmö.
101. Vaktmästaren Karl J. Nilsson i Landskrona.
102. Ämnesläraren Eric Bladh i Malmö.
103. Konditorn Georg Fahlman i Hälsingborg.
104. Landstingsmannen Folke Gösta Jönsson i Lund.
105. Redaktören Gunnar Adolfsson i Malmö.
Malmöhus läns valkrets.
106. Statsrådet Per Edvin Sköld.
107. Statsrådet Axel Pehrsson-Bramstorp.
108. Lantbrukaren Anders Paulsen i Arlöv.
109. Godsägaren Gösta Liedberg i Assmåsa.
110. Fru Olivia Nordgren i Trelleborg.
111. Lantbrukaren Nils G. Hansson i Skegrie.
112. Lantarbetaren Axel Landgren i Bjäresjö.
113. Landstingsmannen Nils Persson i Svensköp.
114. Redaktören Åke Olofsson i Höganäs.
Hallands län.
115. Lantbrukaren Anders Petter Pettersson i Dahl.
116. Riksgäldsfullmäktigen A.^el Albert lindqvist i Halmstad.
117. Hemmansägaren Hjalmar Ragnvald Nilson i Spånstad.
Onsdagen den 10 januari 1945.
Nr 1.
5
118. Läderarbetaren Ragnar Waldemar Persson i Tröinge.
119. Lantbrukaren Gustav Erik Nilsson i Göingegården.
Göteborgs stad.
120. Statsrådet Ernst Wigforss.
121. Tulluppsyningsmannen Knut Senander.
122. Spårvägsförmaunen Olof Nilsson.
123. Civilingenjören Erik Olson.
124. Bataljonsläkaren Bertil von Friesen.
125. Stationskarlen Abel Sundberg.
126. Metallarbetaren Gunnar Dahlgren.
127. Kassörskan Märta Öberg.
128. Rektorn Ivar Sefve.
129. Fru Solveig Rönn-Christiansson.
Göteborgs och Holms låns landstingsområde.
130. Agronomen Wald. Svensson i Ljungskile.
131. Överrevisorn J. W. Mårtensson i Uddevalla.
132. Lantbrukaren Ernst Y. Staxäng i Brodalen.
133. Fiskaren Erik Johansson i Öckerö.
134. Hemmansägaren C. O. Carlsson i Bakeröd.
135. Pappersbruksarbetaren Gösta Andersson i Mölndal.
136. Landstingsmannen Birger Utbult i Öckerö.
Älvsborgs län,
norra valkretsen.
137. Statsrådet Axel Rubbestad.
138. F. d. banarbetaren C. P. Olsson i Mellerud.
139. Lantbrukaren Aug. Danielsson i Mörlanda.
140. Boktryckaren Patrik Svensson i Alingsås.
141. Kammarherren James I. A. Dickson i Vikaryd.
142. Maskinisten Artur E. Lundqvist i Trollhättan,
södra valkretsen.
143. Sysslomannen Alarik Hagård i Borås.
144. Avdelningschefen John Ericsson i Kinna.
145. Riksgäldsfullmäktigen K. A. Ryberg i Korsgården.
146. Lantbrukaren Einar Andersson i Hyssna.
147. Lantbrukaren Ragnar Sveningsson i Hässelås.
Skaraborgs län.
148. Hemmansägaren Aron Gustavsson i Lilla Backatorp.
149. F. d. tändsticksarbetaren J. A. Persson i Tidaholm.
150. Riksgäldsfullmäktigen Karl Magnusson i Skövde.
151. Folkskolläraren O. Malmborg i Skövde.
152. Folkskolläraren Walter Sundström i Skövde.
153. Lantbrukaren Joh:s Onsjö i Larv.
154. Lantarbetaren Nils Odhe i Lindärva.
155. Folkskolläraren Folke Byling i Lyrestad..
156. Kommunalordföranden Gunnar Larsson i Nolgården.
Värmlands län.
157. Prosten Harald Martin Hallén i Arvika.
158. Redaktören David Emanuel (Manne) Ståhl i Karlstad.
159. Byggnadsarbetaren Herman Engelbert Nordström i Torsby.
160. Hemmansägaren Oscar Emanuel Werner i Höjen.
161. Stadsbibliotekarien Gustaf Valdemar Nilsson i Kristinehamn.
6
Nr 1.
Onsdagen den 10 januari 1945.
162. Ombudsmannen Gösta Alfred Kempe i Karlstad.
163. Sekreteraren Johan Albert Larsson i Karlstad.
164. Järnvägstjänstemannen August Konrad Ferdinand Spångberg
Charlottenberg.
165. Fru Hildur Amalia Maria Humla, född Thorsson, i Munkfors.
166. Fanjunkaren Carl Joel Björling i Västra Hungvik, Högerud.
Örebro län.
167. Reparatören Lars Hjalmar Lindahl i Laxå.
168. Pastorn Gustaf Ruben Swedberg i örebro.
169. Pappersbruksarbetaren Erik Reinhold Brandt i Olshammar, Aspa
bruk.
170. Lantbrukaren Ivar Jonas Pettersson i Rosta.
171. Ackvisitören Karl Åke Henry Allard i örebro.
172. Järnsynaren Karl Göran Petterson i Degerfors.
173. Lantbrukaren Gunnar Persson i Falla.
174. Redaktören Erik Emanuel Jansson i Örebro.
Västmanlands län.
175. Redaktören Emil Olovson i Västerås.
176. Lantbrukaren Sven Andersson i Sala.
177. Lantarbetaren Karl Bertil Andersson i Surahammar.
178. Borgmästaren Olov Rylander i Västerås.
179. Ombudsmannen David Hall i Västerås.
180. Fru Elin Eriksson i Kolbäck.
Kopparbergs län.
181. Hemmansägaren Gust. K. Pettersson i Hällbacken.
182. Landstingsmannen Robert L. Jansson i Rävbacken.
183. Småbrukaren Evald Ericsson i Sörsjön.
184. Landshövdingen Gustaf Andersson i Falun.
185. Gruvarbetaren Verner Karlsson i Grängesberg.
186. Gjutaren Fredrik Sundström i Vikmanshyttan.
187. Advokaten Birger Gezelius i Falun.
188. Fru Hildur Alvén i Borlänge.
)189. Hemmansägaren Erik Pettersson i Ersbacken.
Gävleborgs län.
190. överrevisorn August Vilhelm Sävström i Bollnäs.
191. Lantbrukaren Per Persson i Norrby.
192. Redaktören Gustav Adolf Olsson i Gävle.
193. Lantbrukaren Per Leander Orgård i Undersvik.
194. Folkskolläraren Gottfrid Fröderberg i Arbrå.
195. Flottningsarbetaren Olov Ferdinand Persson i Landafors.
196. Järnsvarvaren Per Sigurd Lindholm i Sandviken.
197. Majoren Nils Holmström i Gävle.
198. överläraren Hildur Kristina Nygren i Gävle.
199. Ombudsmannen Erik Severin i Gävle.
Västernorrlands län.
200. Jordbrukaren E. V. Norén i Nyadal.
201. Lantbrukaren Gunnar Hedlund i Helgum.
202. Ombudsmannen Ernst Berg i Haga, Skön.
203. överläkaren Einar Osterman i Sundsvall.
204. Redaktören Karl Mäler i Sollefteå.
205. Ombudsmannen Axel Nordström i Kramfors.
206. Skogsarbetaren Lars Jonsson i Överturingen.
Onsdagen den 10 januari 1945.
Nr 1.
7
207. Hemmansägaren Brynolf Stattin i Tybränn.
208. Svarvaren K. J. Andersson i Alfredshem.
209. Hemmansägaren P. J. Edberg i Näset.
Jämtlands län.
210. Fattigvårdskonsulenten Verner Vilhelm Hedlund i Ostersund.
211. Landstingsmannen Nils Jönsson i Rossbol.
212. Folkskolläraren Nils August Larsson i Östersund.
213. Hemmansägaren Andreas Andersson i Gisselås.
214. Skogsarbetaren Jonas Sigfrid Jonsson i Alsen.
Västerbottens län.
215. Folkskollärarinnan fru Ragnhild Sandström i Överboda.
216. Folkskolläraren Gösta Skoglund i Umeå.
217. Hemmansägaren Carl Lindmark i Drängsmarkby.
218. Fabriksarbetaren Oskar Åkerström i Klemensnäs.
219. Lantbrukaren Johan Helmer Johansson i Norrfors.
220. Handlanden Uddo Rudolf Jacobson i Vilhelmina.
221. Lantbrukaren Olof Evert Sandberg i Böle.
222. Lantbrukaren Magnus Nilsson i Varuträsk.
Norrbottens län.
223. Redaktören O. W. Lövgren i Boden.
224. Fru Märta Boman i Prästholmen, Råneå.
225. Redaktören Hilding Hagberg i Luleå.
226. Folkskolläraren K. G. Viklund i Hortlax.
227. Gruvarbetaren J. O. Gavelin i Malmberget.
228. Hemmansägaren L. E. Andersson i Hedensbyn.
229. Redaktören Helmer Holmberg i Luleå.
230. Folkskolläraren Ivar Jansson i Kalix.
§ 4-
Företogs upprop av kammarens ledamöter, därvid herrar Isacsson och Dickson
samt fru Sandström befunnos frånvarande.
Från fru Sandström hade till kammaren inkommit läkarintyg, som upplästes.
Herr Isacsson hade uti ingiven, vid uppropet jämväl uppläst skrivelse anhållit
örn ledighet från riksdagsgöromålen under 4 dagar från och med denna
dag.
§ 5.
Anställdes val av talman; och befanns efter valets utgång hava till talman
blivit utsedd herr Sävström med samtliga avgivna eller 221 röster.
§ 6.
Vid företaget val av förste vice talman blev därtill utsedd herr Magnusson
med samtliga avgivna eller 173 röster.
§ 7.
Anställdes val av andre vice talman; och utsågs därvid herr Carlström med
samtliga avgivna eller 132 röster.
8
Nr 1.
Onsdagen den 10 januari 1945.
§ 8.
Herr talmannen: Jag ber att å egna och vice talmännens vägnar få tacka
kammarens ledamöter för förtroendet att leda kammarens förhandlingar.
§ 9.
Upplästes ånyo och lades till handlingarna det under § 4 här ovan omförmälda
läkarintyget, vilket var av följande lydelse:
Härmed intygas, att fru Ragnhild Sandström, från Överboda, vårdas å härvarande
medicinska avdelning sedan den 26 november 1944 för hjärtsjukdom,
och att hon på grund av denna sjukdom är fullständigt arbetsoförmögen minst
till och med den 28 februari 1945.
Umeå lasarett den 4 januari 1945.
Per Säve-Söderhergh,
1. medicinunderläkare.
Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades:
herr Isacsson under 4 dagar fr. o. m. denna dag samt
fru Sandström under tiden fr. o. m. denna dag t. o. m. den 28 februari.
§ 10.
Föredrogs åter det under § 3 här ovan intagna protokollet, varefter kammaren
beslöt att, med godkännande av de däri omförmälda granskade fullmakterna
för kammarens ledamöter, lägga protokollet till handlingarna.
§11.
På hemställan av herr talmannen beslöt kammaren att genast företaga val
av sekreterare, varefter det sålunda beslutade valet företogs; och befanns efter
valsedlarnas öppnande och uppräkning valet hava så utfallit, att till sekreterare
utsetts kammarrättsrådet Sune Norrman med samtliga avgivna eller 144
röster.
Sedan sekreteraren på kallelse infunnit sig, meddelade herr talmannen honom
underrättelse örn valets utgång och hälsade honom välkommen.
Protokollsföringen övertogs härefter av sekreteraren.
Ernst Enhsson. Ernsi V. Staxäng.
§ 12.
Till talarplats för ledamöter, som kunde vilja därav begagna sig, anvisades
på herr talmannens förslag den för ändamålet anordnade, på högra sidan örn
talmansbordet befintliga platsen.
§ 13.
•
Tillkännagavs, att Kungl. Maj :t låtit genom offentligt anslag bjuda och
kalla riksdagens samtliga ledamöter att torsdagen den 11 innevarande månad
kl. 11 fm. infinna sig i slottskapellet samt, efter förrättad gudstjänst, enligt
§ 34 riksdagsordningen begiva sig till rikssalen för att där inhämta vad Kungl.
Maj :t hade att meddela riksdagen.
Torsdagen den 11 januari 1945.
Nr 1.
9
§ 14.
Herr talmannen meddelade, att till kammarens förfogande överlämnats ett
antal inträdesbiljetter till rikssalen vid riksdagens öppnande, och hemställde,
att fördelning av dessa biljetter finge ske genom kammarens kansli med iakttagande,
att de för ledamöter från var och en av rikets valkretsar avsedda biljetterna
utlämnades till valkretsens äldste närvarande representant, som sedermera
finge ombesörja den vidare utdelningen.
Detta förslag blev av kammaren bifallet.
Kammarens ledamöter åtskildes härefter kl. 11.54 fm.
In fidem
Sune Norrman.
Torsdagen den 11 januari.
Kl. 10.30 fm.
§ 1.
Herr talmannen meddelade, att herr Dickson denna dag intagit sin plats i
kammaren.
§ 2.
På förslag av herr talmannen, som förklarade sig hava örn tiden för valen
samrått med första kammarens talman, beslöt kammaren att vid plenum fredagen
den 12 innevarande januari företaga val av fyra ledamöter att deltaga i talmansöverläggningarna,
två ledamöter att hava inseende över riksdagens kansli,
åtta ledamöter att jämte herr talmannen tillsätta kammarens kanslipersonal och
vaktbetjäning samt tre ledamöter att handhava vården om kammarens ekonomiska
angelägenheter.
§ 3.
På förslag av herr talmannen, som förklarade sig hava örn tiden för valen
samrått med första kammarens talman, beslöt kammaren att företaga val av
ledamöter i de ständiga utskotten måndagen den 15 och av suppleanter i samma
utskott tisdagen den 16 innevarande månad.
Ordet begärdes nu av herr förste vice talmannen, som yttrade: Herr talman!
Jag tillåter mig hemställa, att andra kammaren måtte besluta att utse suppleanter
i de ständiga utskotten till ett antal av aderton i statsutskottet, sexton i
konstitutionsutskottet och bevillningsutskottet samt fjorton i vart och ett av de
övriga utskotten utom utrikesutskottet, där antalet grundlagsenlig! skall vara
åtta.
Denna hemställan bifölls av kammaren.
§ 4.
Herr talmannen och kammarens ledamöter avgingo kl. 10.45 till slottskapellet,
varest riksdagspredikan hölls av prosten Harald Hallén. Efter slutad gudstjänst
begav sig kammaren till rikssalen. Hans Majestät Konungen öppnade
10
Nr 1.
Torsdagen den 11 januari 1946.
där riksdagen med ett tal. Sedan första kammarens talman härefter framfört
första kammarens undersåtliga vördnad, framträdde andra kammarens talman
och yttrade:
Eders Majestät!
Sedan vi sist voro samlade här har andra kammaren till sin sammansättning
undergått en del förändringar. Enligt de gamla traditionerna kommer kammaren
att vinnlägga sig örn en noggrann prövning av alla förslag, som föreläggas
den till avgörande. Såsom valda ombud för Sveriges folk är det också vår
fasta vilja att stödja Eders Majestäts strävan att värna freden och landets säkerhet.
Det stora flertalet av vårt folk ansluter sig till den grundlinje, som vår
ansvariga ledning så ofta tillkännagivit, nämligen att vi skola till det yttersta
hävda vår ställning som fri nation.
Den svenska demokratien, som utvecklat sig på grundvalen av en uråldrig
folkfrihet, har under de gångna svåra åren bevisat sin hållfasthet. Den har
stått bi i de stormar, som rasat över världen.
Den senaste tidens händelser i våra grannländer ha givit anledning till allvarliga
bekymmer. Vi veta, att de befinna sig i ett svårt läge. Det är vår önskan
att så långt det är möjligt bistå dem på olika sätt. Det är också vår vilja att
efter fientligheternas upphörande deltaga i det internationella återuppbyggnadsarbetet.
^ Av Eders Majestäts tal framgår att tiden är hård och framtiden oviss. I
sådant läge är ett samarbete till det helas väl en uppgift för oss alla.
Andra kammaren framför till Eders Majestät sin undersåtliga vördnad.
Talmännen fingo härefter vardera mottaga ett exemplar av dels Kungl.
Maj:ts proposition, nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret
1945/46, dels Kungl. Maj:ts proposition, nr 2, angående utgifter å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1944/45, dels Kungl. Maj :ts proposition,
nr 3, angående fortsatt giltighet för förskottsstaten för försvarsväsendet
ävensom allmänna för skotts-staterna I och II dels ock Kungl. Maj :ts berättelse
till 1945 års lagtima riksdag örn vad i rikets styrelse sig tilldragit, varefter
ceremonien på rikssalen avslutades; och åtskildes kammaren vid utgåendet från
rikssalen, enligt beslut fattat före avgången från dess samlingsrum.
In fidem
Stine Norrman.
Fredagen den 12 januari 1945.
Nr 1.
11
Fredagen deli 12 januari.
Kl. 11 fm.
§ I
Ordet
lämnades på begäran till herr förste vice talmannen, som yttrade:
Herr talman! Jag hemställer, att denna kammare ville, med frångående av sitt
vid gårdagens sammanträde fattade beslut, i vad angår antalet suppleanter i
nedan nämnda utskott, besluta utse tjugu suppleanter i statsutskottet och sexton
suppleanter i vart och ett av bankoutskottet, de båda lagutskotten och jordbruksutskottet.
Denna hemställan bifölls.
§ 2.
Företogs val av fyra ledamöter att deltaga i talmansöverläggningarna; och
blevo därtill utsedda:
herr Bergvall,
» Skoglund i Doverstorp,
» Svensson i Grönvik och
» Vougt,
en var med 129 röster.
§ 3.
Anställdes val av två ledamöter, vilka jämte två ledamöter av första kammaren
skulle hava inseende över riksdagens kansli; och blevo därtill valda:
herr Eriksson i Stockholm och
» Tersson i Falla,
en var med 108 röster.
§ 4.
Vid nu företaget val av åtta ledamöter att jämte herr talmannen tillsätta
kammarens kanslipersonal och vaktbetjäning blevo därtill utsedda:
herr IIall,
» Hermansson,
» Ljungberg,
» Mosesson,
» Pettersson i Rosta,
» Severin i Stockholm,
» Svensson i Grönvik och
» Thorell,
en var med 114 röster.
12
Nr 1.
Fredagen den 12 januari 1945.
§ 5.
Anställdes val av tre ledamöter att handhava vården om kammarens ekonomiska
angelägenheter; och blevo därtill valda:
herr Andersson i Malmö,
» Nilson i Eskilstuna och
» von Seth,
en var nied 110 röster.
§ 6.
Justerades protokollsutdrag angående de i §§ 2—5 här ovan omförmälda
valen.
§ 7.
Herr statsrådet Danielson avlämnade
dels Kungl. Maj :ts skrivelse, nr 7, med tillkännagivande, att Kungl. Maj :t
förordnat statsrådet Nils Jacob Eberhard Quensel att under innevarande lagtima
riksdag utöva den befattning med riksdagsärenden, som jämlikt § 46
riksdagsordningen tillkommer en ledamot av statsrådet;
dels ock. Kungl. Maj:ts propositioner:
nr 4, med förslag till ändrad lydelse av §§ 17, 21, 27 och 28 regeringsformen,
m. m.;
nr 6, med förslag till lag örn ändrad lydelse av 88 § växellagen, m. m.;
nr 8, med förslag till lag örn ändring i strafflagen för krigsmakten, m. m.;
och
nr 10, med förslag till lag örn ersättning i vissa fall åt oskyldigt häktade
eller dömda m. fl.
Kammaren beslöt lägga skrivelsen till handlingarna samt meddela vederbörande
utskott och riksdagens kanslideputerade underrättelse om innehållet
i densamma.
De avlämnade propositionerna bordlädes.
§ 8.
lnitrpthation. Herr Skoglund i Doverstorp erhöll på begäran ordet och anförde: Herr talman!
Under 1944 års riksdags höstsession begärde och erhöll jag kammarens
tillstånd att till statsrådet och chefen för finansdepartementet framställa en
interpellation, som hade följande lydelse:
»Under de gångna krisåren har det svenska folket på olika sätt visat prov
på sin vilja att bispringa folken i de av kriget drabbade länderna, helt naturligt
främst de nordiska. Det är säkerligen betydande värden i penningar, varor
och tjänster som på enskild och allmän väg sammanbragts och ställts till
förfogande för detta ändamål. De statliga åtgärderna på området torde, att
döma av föreliggande anslagsäskanden, komma att kräva medel, som väsentligt
överstiga det belopp å 400 miljoner kronor, vartill det totala medelsbehovet
förutsatts komma att uppgå under budgetåren 1943/44 och 1944/45 (se
prop. nr 294 till 1944 års riksdag).
Av olika skäl skulle det vara av värde att få en uppgift örn åtminstone den
ungefärliga omfattningen av den hjälp, som från svensk sida ■— på enskild
väg lika väl som genom statens försorg — under kriget ställts till förfogande
och använts för humanitära hjälpaktioner i främmande länder. En sådan uppgift
skulle bland annat vara en god utgångspunkt för bedömande av vårt lands
möjligheter och skyldigheter i samband med eventuellt förestående interna
-
Fredagen den 12 januari 1945.
Nr 1.
13
Interpellation. (Forts.)
tionella aktioner, när återuppbyggnadsarbetet på allvar kan komma i gång
ute i världen.
För riksdagen är det emellertid framför allt angeläget att få kännedom om
huru de medel, som redan nu ställts till regeringens förfogande, blivit använda.
De ha givetvis huvudsakligen disponerats i och för den verksamhet, som
utövas av statens återuppbyggnadsnämnd och svenska kommittén för internationell
hjälpverksamhet, varför i detta sammanhang en redogörelse för denna
verksamhet skulle vara av särskilt intresse. Inte mindre betydelsefullt är det
emellertid att få veta, Arnd regeringen räknar med såsom de viktigaste uppgift
terna för den närmaste tiden, så långt denna kan i förväg överskådas.
På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa örn kammarens medgivande
att till herr statsrådet och chefen för finansdepartementet framställa
följande fråga:
Är regeringen i tillfälle att inför den nu samlade höstriksdagen framlägga
en redogörelse för det svenska internationella hjälparbetet, främst då vad som
hittills under kriget i olika former presterats och vad som torde bli de närmaste
viktiga uppgifterna?»
I sitt svar uppgav finansministern, att han föranstaltat örn utarbetandet av
en fullständig redogörelse för de av mig berörda frågorna, men att det icke
varit möjligt att få den färdig i sådan tid, att svar på mina frågor kunde lämnas
vid dåvarande tillfälle. Emellertid uttryckte finansministern en förhoppning
att få tillfälle att återkomma till ämnet vid en senare tidpunkt.
På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa örn kammarens medgivande
att till herr statsrådet och chefen för finansdepartementet framställa
följande fråga:
Är regeringen i tillfälle att inför den nu samlade riksdagen framlägga en
redogörelse för det svenska internationella hjälparbetet, främst då vad som
hittills under kriget i olika former presterats och vad som torde bli de närmaste
viktiga uppgifterna?
Denna anhållan bordlädes.
§ 9.
Ordet lämnades på begäran till interpellation.
Herr Vigelsbo, som yttrade: Herr talman! Under de senaste åren ha på olika
sätt vid upprepade tillfällen inför såväl regering som riksdag påtalats bristerna
inom den nuvarande torrläggningsverksamhetens organisation. Enligt ett
svar som lämnades av statsrådet Rubbestad på en interpellation under sista
riksdagen ämnar statsrådet till den nu sammanträdande riksdagen på grundval
a.v en nu föreliggande sakkunnigutredning avlämna proposition i ärendet.
Det är att hoppas, att de organisatoriska förbättringar som därvid ställas i utsikt.
också skola infrias. Anledningen till att frågan aktualiserats under de senaste
åren var de stora översvämningar som förekommit på vissa platser, översvämningar
som år efter år blivit allt mer och mer omfattande. Under den
senaste, kanske mer än vanligt regniga hösten fingo dessa översvämningar
en nära. nog katastrofartad omfattning. Med anledning av dessa översvämningar
finns det på sina håll lantbrukare, som nu stå inför fullständig ekonomisk
ruin.
I den senaste interpellationen före jul påvisades, hurusom en hel del mindre
torrläggningsföretag kommit till utförande, utan att man först förvissat sig
örn huruvida huvudavloppen hade möjlighet att för vidare befordran mottaga
de avsevärda vattenmängder, som härvid tillkommit. Uraktlåtenheten att till
-
14
Nr 1.
Fredagen den 12 januari 1945.
Interpellation. (Forts.)
se de stora huvudkanalernas avrinningskapacitet samt, med keit bortseende därifrån,
släppa, in nya vattenmängder i desamma måste nied naturnödvändighet
slutligen resultera i en översvämningskatastrof. Så har också skett. De stora
områden som för sin torrläggning varit beroende av huvudkanalerna, ha mycket
hårt drabbats av dessa förhållanden. En allmän uppfattning har uppstått,
att det var lantbruksingenjörerna som på detta planlösa sätt medverkat till
den utveckling som ägt rum.
Under den senaste tiden hava emellertid uppgifter lämnats, vilkas innebörd
är av den art, att ansvaret synes vara att söka på annat håll. I Västmanlands
läns Tidning för den 21 dec. 1944 har lantbruksingenjören i Västmanlands
län Henrik Welin-Berger lämnat uppgift örn att det var på regeringens och
lantbruksstyrelsens uttryckliga order utvecklingen givits den inriktning den
senare fått, Lantbruksingenjörens förklaring i denna del är av följande innehåll:
»Med hänsyn till kristidens livsmedelsbrist har från statsmakternas sida
viss inriktning givits åt arbetena inom torrläggningsverksamheten. Sålunda
har Kungl. Majit år 1941 anbefallt lantbruksstyrelsen att vid beviljande av
statsbidrag till torrläggningsföretag giva företräde åt sådana företag, vilka
snabbt resultera i ökade skördar, d. v. s. företag av den storleksordning, att
de inom året eller närmaste åren kunna genomföras. Denna statsmakternas deciderade
önskan måste givetvis respekteras och mer eller mindre påtagligt
framträda i den verksamhet som lantbruksingenjörerna företräda. Den inställning
som arbetsmarknadskommissionen intager till torrläggningsverksamheten
framgår bl. a. därav, att en framställning örn arbetstillstånd för ett större invallningsföretag
inom länet, vars utförande beräknades till 3 ä 4 år, avslogs,
och detta^ företag, som rör sig örn en kostnad av 100 000 kronor, har endast
kunnat påbörjas med tillåtna 3 man.»
Samma lantbruksingenjör påvisar dessutom personalbristen, vilken gjorts ännu
mera. prekär av det förhållandet, att militärinkallelserna hårt drabbat denna
tjänstegrupp. Trots upprepade både föreställningar och protester från förrättningsmännens
sida mot dessa allt för ofta återkommande inkallelser har
ändock varken befrielse eller uppskov i nämnvärd grad kunnat utverkas.
Så långt lantbruksingenjören i Västmanlands län. Som det framgår av hans
förklaring, har man under de senaste åren haft att brottas med svårigheter
från både civila och militära myndigheter. Den förklaring han lämnat torde
inte vara vare sig regeringen eller lantbruksstyrelsen obekant. Något genmäle
har dock ej varit synligt, vadan man således får utgå ifrån att densamma
överensstämmer med vad i saken förevarit. Kontentan blir den: på grund av
militärinkallelser har förrättningsmännens redan förut ringa tillgång på biträdespersonal
än ytterligare kraftigt beskurits. Det minimum av personal,
som sedan återstått, har i enlighet med regeringens direktiv använts för utförande
av mindre företag vilka enligt citatet »snabbt resultera, i ökade skördar».
Att man samtidigt dränkt de större torrläggningsföretagens avsevärda
markområden samt därmed väsentligt och i vissa fall helt omöjliggjort dess
produktivitet, synes helt ha förbigått regeringens uppmärksamhet.
Med stöd av ovan anförda förhållanden kommer man slutligen till det resultatet,
a.tt de översvämningsolyckor som inträffat under de senaste åren, i
den mån de ej varit betingade av onaturligt stora nederbördsmängder, äro att
anse som en följd av illa avvägda direktiv från regeringens sida. Att översvämningarna
varit till sin art och omfattning av rent ruinerande karaktär
förändrar ingalunda denna slutsats. Rent allmänrättsligt sett skulle den enskilde
medborgare som tog sig före att torrlägga en vattensamling på sin mark
för att .släppa innehållet över sin grannes lägre belägna åkrar ställas till ansvar
härför och säkerligen även bli skadeståndsskyldig. Regering och lant
-
Fredagen den 12 januari 1945.
Nr 1.
15
Interpellation. (Forts.)
bruksstyrelse ha visserligen inte bokstavligt handlat på samma sätt, men med
hänsyn till statsbidragsförordningens innehåll har resultatet blivit detsamma.
Den stora frågan är nu den, hur regeringen ämnar gottgöra de olyckor, som
uppstått med anledning av denna statsbi dragsförordning.
Sagåregleringen i Västmanlands län har legat under utredning i 8 år. Tämmarregleringen
i samma län har utretts i 20 år. Den sistnämnda utredningen
har dragit en kostnad av minst 96 000 kronor. På regeringens initiativ har
under tiden en hel del mindre torrläggningsföretag kommit till utförande. Det
har inneburit för båda nämnda företag, att, under det utredningsmaskineriet
arbetat tungt och tidsödande, har allt mer och mer vatten dikats på, vilket
inneburit, att översvämningsrisken tilltagit för varje år som gått. Nu har katastrofen
inträffat, och där står ett flertal lantbrukare nära nog på bar backe,
beredda att på flykt undan vattnet se kanske en hel mansålders idogt arbete
spolierat.
Jag anhåller med anledning därav, herr talman, om andra kammarens tillstånd
att få till statsrådet Rubbestad framställa följande frågor:
Anser herr statsrådet lantbruksingenjörens lämnade uppgifter vara riktiga?
Är i så fall herr statsrådet beredd att för regeringens räkning acceptera ansvaret
för de åtgärder som härutinnan från regeringens sida vidtagits? samt
Ämnar herr statsrådet gå i författning örn anvisandet av de medel som erfordras
för betalandet av de skador som uppkommit med anledning av de
direktiv regeringen utfärdat till ledning för torrläggningsverksamhetens förra
ttningsmän?
Denna anhållan bordlädes.
§ 10.
Till bordläggning anmäldes:
Kungl. Maj:ts under gårdagen på rikssalen avlämnade
proposition, nir 1, angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret
1945/46,
proposition, nr 2, angående utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1944/45,
proposition, nr 3, angående fortsatt giltighet för förskottsstaten för försvarsväsendet
ävensom allmänna förskottsstaterna I och II, samt
berättelse till 1945 års lagtima riksdag örn vad i rikets styrelse sig tilldragit
;
riksdagens år 1944 församlade revisorers berättelser:
örn granskning av statsverkets jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning för tiden 1 juli 1943—30 juni 1944,
angående riksbanken, och
örn granskning av riksgäldskontorets tillstånd och förvaltning för tiden 1
juli 1943—30 juni 1944 m. m.;
justitieombudsmannens ämbetsberättelse samt tryckfrihetskommitténs berättelse:
och
militieombudsmannens ämbetsberättelse.
§ 11.
Herr förste vice talmannen erhöll på begäran ordet och yttrade: Herr talman!
Jag hemställer, att kammaren ville besluta, att Kungl. Maj:ts proposition,
nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1945/46,
nr 2, angående utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45,
16
Nr 1.
Fredagen den 12 januari 1945.
och, nr 3, angående fortsatt giltighet för förskottsstaten för försvarsväsendet
ävensom allmänna förskottsstaterna I och II måtte i nu nämnd ordning uppföras
sist på föredragningslistan för nästa sammanträde.
Denna hemställan bifölls.
Avlämnades följande motioner, nämligen av:
herrar Persson i Växjö och Severin i Gävle, nr 1, örn sänkning av valbarhetsåldern
vid val till riksdagens andra kammare och vid kommunala val;
herr Larsson i Karlstad, nr 2, angående åtgärder för utrotning av råttor
och möss;
herrar Persson i Växjö och Severin i Gävle, nr 3, angående utredning om
tillsättande av kommunala bostadsnämnder;
fröken Andersson, nr 4, angående dyrtids- och kristillägg åt personer, som
uppbära livränta enligt lagen angående ansvarighet för skada i följd av järnvägs
drift; samt
herrar Severin i Gävle och Persson i Växjö, nr 5, angående utredning rörande
statens medverkan till en lösning av industriens arbetarbostadsproblem.
Dessa motioner bordlädes.
Kammarens ledamöter åtskildes härefter kl. 11.50 fm.
§ 12.
Justerades protokollsutdrag.
13.
In fidem
Same Norrman.
Stockholm 1945. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.
450265