1945. Andra kammaren. Nr 6 (Riksdagens protokoll 1945:6)

RIKSDAGENS PROTOKOLL

1945. Andra kammaren. Nr 6.

Tisdalen den 30 januari.

Kl. 4 eiri.

§ I Justerades

protokollet för den 23 innevarande januari.

§ 2.

Herr statsrådet Quensel avlämnade Kungl. Maj:ts propositioner:
nr 19, med förslag till lag örn stängselskyldighet för järnväg m. m.; och
nr 30, angående ersättning från kyrkofonden för övertalig personal vid domänverket.

Dessa propositioner bordlädes.

§ 3.

Föredrogos var efter annan följande Kungl. Maj:ts å kammarens bord vilande
propositioner; och hänvisades därvid

till bevillningsutskottet propositionen, nr 15, med förslag till förordning örn
fortsatt giltighet av förordningen den 6 mars 1942 (nr 63) angående rätt för
Konungen att åsätta särskild tullavgift;

till behandling av lagutskott propositionerna:

nr 17, med förslag till lag örn fortsatt giltighet av prisregleringslagen den
30 juni 1942 (nr 459); och

nr 18, med förslag till lag angående ändrad lydelse av 7 § lagen den 20 december
1940 (nr 1044) örn vissa av landsting eller kommun drivna sjukhus;

till statsutskottet propositionen, nr 23, angående befrielse från viss ersättningsskyldighet
i anledning av skada, som vållats av f. d. anställningshavare
vid vägväsendet;

till jordbruksutskottet propositionen, nr 24, angående försäljning av fastigheten
Gottsta l142 i Häverö socken;

till statsutskottet propositionen, nr 25, angående försäljning av visst under
vattenfallsstyrelsens förvaltning stående markområde; samt

till behandling av lagutskott propositionerna:

nr 26, med förslag till förordning örn ändrad lydelse av 2 och 3 §§ förordningen
den 9 maj 1924 (nr 118) med vissa bestämmelser angående handel med
brännved och annat virke i löst mått; och

nr 29, med förslag till förordning örn ändrad lydelse av 10 § lotteriförordningen
den 19 maj 1939 (nr 207).

Andra kammarens protokoll 1945. Nr 6.

Nr 6.

Tisdagen den 30 januari 1945.

§ 4.

Föredrogos, men bordlädes åter statsutskottets utlåtanden nr 13 och 14 samt
bankoutskottets memorial nr 1 och 2.

§ 5.

Föredrogs den av herr Gavelin vid kammarens nästföregående sammanträde
gjorda, men då bordlagda anhållan att få framställa interpellation till herr
statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet, angående vägarbetarnas
anställningsförhållanden.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 6.

Föredrogs den av herr Lundberg vid kammarens nästföregående sammanträde
gjorda, men då bordlagda anhållan att få framställa interpellation till herr
statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet, angående aspiranters
i statstjänst anställningsförhållanden.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 7.

Föredrogs den av herr Ericsson i Sörsjön vid kammarens nästföregående
sammanträde gjorda, men då bordlagda anhållan att få framställa interpellation
till herr statsrådet och chefen för socialdepartementet, angående behovet
av ytterligare medel till bostadsförbättringsverksamheten på landsbygden.

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 8.

Justerades protokollsutdrag.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter kl. 4.03 em.

In fidem
Sune Norrman.

Onsdagen den 31 januari 1945.

Nr 6.

Onsdagen den 31 januari.

Kl. 11 fm.

§ 1.

Upplästes följande till kammaren inkomna ansökan:

Herr talmannen i riksdagens andra kammare.

Åberopande bilagda läkarbetyg får jag vördsamt anhålla örn ledighet från
riksdagsarbetet under tiden 31 januari-—21 februari 1945.

Tranås den 29 januari 1945.

V. Lundstedt.

Det vid denna ansökan fogade läkarintyget var av följande lydelse:

Härvid intygas på heder och samvete att professor Vilhelm Lundstedt, Uppsala,
sedan den 26 januari 1945 vårdas härstädes för sviter efter lunginflammation
+ blodtrycksförhöjning + njursjukdom + allmän kraftnedsättning samt
att han på grund av ovan angivna sjukdomar är oförmögen att deltaga i riksdagsarbetet
till och med den 21 februari 1945.

Tranås den 29 januari 1945.

Rune Wikström,

bitr. Bverläk.

Kammaren beviljade herr Lundstedt den begärda ledigheten.

§ 2.

Herr statsrådet Danielson avlämnade Kungl. Maj:ts propositioner:

nr 27, med förslag till lag angående ändrad lydelse av 21 kap. 12 § lagen
den 18 juni 1926 (nr 326) örn delning av jord å landet; och

nr 31, angående anslag till djupborrning efter salt och olja m. m. vid Höllviken
i Skåne.

Dessa propositioner bordlädes.

§ 3.

I enlighet med kammarens därom den 18 i denna månad fattade beslut företogos
nu val av tio ledamöter och tio suppleanter i vart och ett av de tre tillfälliga
utskott kammaren beslutit tillsätta; och anställdes först val av ledamöter i
första tillfälliga utskottet.

Därvid avlämnades 185 godkända valsedlar, samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista» och upptagande namnen på nedan nämnda personer i följande
ordning:
herr Allard,
fru Boman,
fröken Olsson,

Nr 6.

Onsdagen den 31 januari 1945.

herr Svensson i Stenkyrka,

» Lundqvist,

» Ståhl,

» Jönsson i Lund,

» Haggblom,

» Odhe och
» Johnsson i Skoglösa.

Dessa personer hade alltså utsetts till ledamöter i första tillfälliga utskottet.

§ 4.

Företogs val av ledamöter i andra tillfälliga utskottet.

Därvid avlämnades 176 godkända valsedlar, samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista» och upptagande namnen på nedan nämnda personer i följande
ordning:
fru Ekendahl,
herr Fahlman,

» Jansson i Kalix,

» Jönsson i Rossbol,

» Johansson i Kalmar,

» Swedberg,

» Olsson i Oskarshamn,

» Ljungqvist,

» Malmborg i Stockholm och
» Hansson i Skegrie.

Dessa personer hade alltså utsetts till ledamöter i andra tillfälliga utskottet.

§ 5.

Herr talmannen yttrade: Beträffande det val, som nu skall förrättas, får jag
erinra örn att de utdelade valsedlarna sakna sedvanlig perforering. Jag får
emellertid anmoda ledamöterna örn att från valsedlarna avskilja den del av
desamma, varå angivits vilket val sedeln avser och som befinner sig ovanför
partibeteckningen »Gemensam lista».

§ 6.

Anställdes val av ledamöter i tredje tillfälliga utskottet.

Därvid avgåvos 160 godkända valsedlar, samtliga med partibeteckningen »Gemensam
lista» och upptagande namnen på nedan nämnda personer i följande
ordning:

herr Hedqvist,

» Jonsson i Malmgrava,
fru Svedberg,
herr Boman i Stavsund,

» Severin i Gävle,

» Persson i Svensköp,

» Engström,

» Skantze,

» Nilsson i Varuträsk och
» Jansson i Aspeboda.

Dessa personer hade alltså utsetts till ledamöter i tredje tillfälliga utskottet.

Onsdagen den 31 januari 1945.

Nr 6.

§ 7.

Företogs val av suppleanter i första tillfälliga utskottet.

Därvid avgåvos 162 godkända valsedlar, samtliga med partibeteckningen »Gemensam
lista». Av dessa upptogo 161 valsedlar namnen på nedan nämnda personer
i följande ordning:
kerr Gavelin,

» Fahlman,
fröken Nygren,
herr Larsson i Luttra,

» Jonsson i Skutskär,

» Persson i Svensköp,
fru Eriksson,
herr Skantze,

» Andersson i Hyssna och
» Svensson i Vä.

Dessa personer hade alltså utsetts till suppleanter i första tillfälliga utskottet.

§ 8.

Anställdes val av suppleanter i andra tillfälliga utskottet.

Därvid avgåvos 143 godkända valsedlar, samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista». Av dessa upptogo 142 valsedlar namnen på nedan nämnda
personer i följande ordningherr
Andersson i Alfredshem,
fru Boman,

herr Nilsson i Stockholm,

» Larsson i Luttra,

» Lundberg,
fru Sandström,
herr Forsberg,

» Jonsson i Malmgrava,

» Sköldin och
» Pettersson i Ersbacken.

Dessa personer hade alltså utsetts1 till suppleanter i andra tillfälliga utskottet.

§ 9.

Företogs val av suppleanter i tredje tillfälliga utskottet.

Därvid avgåvos 154 godkända valsedlar, samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista» och upptagande namnen på nedan nämnda personer i följande
ordning:

herr Jonsson i Järvsand,

» Fahlman,

» Thäpper,

» Johansson i Norrfors,

» Skoglund i Umeå,

» Swedberg,

» Andersson i Eskilstuna,

» Sveningsson,

» Persson i Växjö och
» Svensson i Vä.

Dessa personer hade alltså utsetts till suppleanter i tredje tillfälliga utskottet.

Nr 6.

Onsdagen den 31 januari 1945.

Svar på fråga.

§ 10-

Justerades protokollsutdrag angående de i §§ 3 och 4 saint 6—9 här ovan
omförmälda valen.

§ H.

Herr talmannen lämnade på begäran ordet till

Chefen för socialdepartementet, herr statsrådet Möller, som anförde: Herr
talman! Ledamoten av denna kammare fröken Andersson har till mig ställt
följande frågor:

Har herr statsrådet uppmärksammat svårigheterna i samband med de senare
årens bamförlamningsepidemier på grund av bristen på tillräckligt antal respiratorer? Är

det i så fall herr statsrådets avsikt att snarast vidtaga åtgärder för att i
möjligaste män råda bot på denna brist?

Till svar å de framställda frågorna får jag meddela följande:

Vid årsskiftet funnos på olika sjukvårdsinrättningar i landet tillgängliga
sammanlagt 59 respiratorer. Av dessa äro 13 stationerade i åtta större städer,
som utgöra egna epidemidistrikt, under det att 41 respiratorer finnas vid landstingens
sjukvårdsinrättningar. Återstående 5 respiratorer tillhöra medicinalstyrelsen
och placeras vid behov på olika platser i landet. Respiratorerna äro
tämligen likformigt fördelade över hela riket, och för närvarande är icke något
län i avsaknad av respirator.

Ehuru sålunda ett jämförelsevis stort antal respiratorer finnas tillgängliga,
ha erfarenheterna från i synnerhet barnförlamningsepidemierna hösten 1944 visat,
att beredskapen på detta område icke är tillräcklig. Detta förhållande har
också uppmärksammats av medicinalstyrelsen, som i slutet på förra året låtit
verkställa vissa undersökningar i ämnet. Enligt medicinalstyrelsens mening
skulle en tillfredsställande beredskap erhållas, örn inom varje län funnes tillgång
till i regel ytterligare en respirator. Det måste anses ankomma på landstingen
och övriga epidemidistrikt att tillse, att sjukhusen bliva försedda med
det antal respiratorer, som erfordras. Enligt vad jag inhämtat avser medicinalstyrelsen
att göra en hänvändelse till de olika epidemidistrikten örn anskaffande
av ytterligare respiratorer. Jag kan därutöver upplysa, att medicinalstyrelsen
överväger att såsom en beredskapsåtgärd föreslå inköp genom statens
försorg av fem respiratorer. Dessa skulle därefter -—■ liksom de redan nu
av medicinalstyrelsen disponerade respiratorerna -— kunna utlånas till sjukhus,
vid vilka på grund av en utbruten epidemi ett särskilt stort behov av sådana
apparater gjort sig gällande.

Härefter yttrade:

Fröken Andersson: Herr talman! Jag ber att till herr statsrådet och chefen
för socialdepartementet få framföra mitt tack för det positiva svar, som här
lämnats.

Anledningen till att jag nu, när epidemien för denna gång tycks vara förbi,
tagit upp denna fråga är den, att jag vet, att det tager åtskilliga månader, innan
man kan få fram ett större antal respiratorer. Därtill kommer det av säkerligen
flertalet kända faktum, att det är ganska svårt att överhuvud taget få
fram dem för närvarande. Från en del håll har det uttalats ganska stor
oro över bristen på respiratorer. Jag tror nu för min del, att denna oro är
ganska överdriven. Men jag har ansett det av vikt, att man från högsta håll får
veta, att vederbörande beaktar saken och är villig att vidtaga åtgärder.

Det är ju så — det bör kanske i detta sammanhang framhållas — att uppfattningarna
bland läkarna örn respiratorernas effektivitet äro ganska delade.

Onsdagen den 31 januari 1945.

Nr 6.

Svar på fråga. (Forts.)

Meri man har accepterat denna behandlingsmetod, och från visst sakkunnigt
håll bär man också betonat vikten av att apparater finnas tillgängliga. Man
har gjort det kanske icke så mycket ur den synpunkten, att man tror att man
på den vägen kan rädda människoliv. Detta förekommer, enligt vad från sakkunnigt
håll upplyses, icke i så värst mångå fall. Men även örn detta förhållande
är känt, anser man icke förty, att det är av betydelse, att man söker så
mycket som möjligt bringa de sjuka denna hjälp. I alla händelser — och det ä.r
den sidan av saken man särskilt understryker — kunna de sjuka genom respiratorerna
befrias från åtskilligt lidande, som eljest skulle komma på deras
lott. Därtill kommer den icke minst viktiga synpunkten, att de anhöriga skola
slippa se de sjuka lida alltför mycket. Slutligen komma läkare och allmänhet
att känna en större trygghet — örn med rätt eller orätt skall jag låta vara
osagt — för den händelse det finns ett tillräckligt antal respiratorer.

Jag vill understryka vad statsrådet här framhöll och vad också framförts
från medicinalstyrelsens sida, att det i första hand bör ankomma på landstingen
att stå för denna sak. Men så vitt jag vet — detta upplyste statsrådet ju också
om — har staten för närvarande endast fem respiratorer, och det anses icke
vara tillräckligt med hänsyn till att sjukdomen ju ofta är lokalt begränsad och
sålunda förekommer på vissa områden i större utsträckning. Då är det ganska
besvärligt, örn dessa epidemidistrikt skola behöva rekvirera respiratorer från
andra sådana distrikt. Man menar, att det är riktigare att staten bär ett antal
— hur stort antal få sakkunniga avväga —- av dessa portativa apparater, som
kan dirigeras till de mest utsatta områdena.

Jag vill alltså för min del kraftigt understryka, att min tanke ingalunda varit
att landstingen skola avlastas denna uppgift utan att de skola arbeta som
hittills men att staten som beredskap i möjligaste mån skaffar ett större antal.

Med dessa ord, herr talman, tackar jag ännu en gång hjärtligt herr statsrådet
för svaret.

överläggningen var härmed slutad.

§ 12.

Chefen för finansdepartementet, herr statsrådet Wigforss, erhöll på begäran svar pä
ordet och yttrade: Herr talman! I en med kammarens tillstånd framställd inter-Interpellation.
pellaton har herr Skoglund i Doverstorp till mig riktat följande fråga:

Är regeringen i tillfälle att inför den nu samlade riksdagen framlägga en
redogörelse för det svenska internationella hjälparbetet, främst då vad som
hittills under kriget i olika former presterats och vad som torde bli de närmaste
viktiga uppgifterna?

I den till riksdagen överlämnade förteckningen över propositioner, avsedda att
framläggas under våren, har under finansdepartementet upptagits en proposition
angående statens kreditgivning till utlandet. I denna proposition är det
min avsikt att framlägga en redogörelse för Sveriges deltagande i det internationella
hjälparbetet.

Härpå anförde

Herr Skoglund i Doverstorp: Herr talman! Under senare delen av höstriksdagen
framställde jag till chefen för finansdepartementet i en interpellation
en fråga om Sveriges insatser beträffande det internationella hjälparbetet. Riksdagen
har ju nämligen som bekant ställt mycket stora penningsummor till förfogande
för detta ändamål, och man spörjer nog på åtskilliga håll, hur dessa

Nr 6.

Onsdagen den 31 januari 1945.

lia använts eller tänkas använda. Statsrådet meddelade då i ett svar här i riksdagen,
att han igångsatt en ganska tidsödande och omfattande utredning, varför
han svårligen kunde lämna svaret när riksdagen var samlad. Det var ett skäl,
som jag mycket väl förstod, och jag hade ingenting att invända emot detta.

När denna riksdag började sitt arbete framställde jag min interpellation på
nytt och får i dag svaret på denna. Statsrådet meddelar nu, att i den förteckning,
som lämnats till riksdagen över propositioner, avsedda att framläggas
under varén, har upptagits en proposition angående statens kreditgivning till
utlandet och att det i denna kommer att lämnas en redogörelse för Sveriges
deltagande i det internationella hjälparbetet. Jag kan då inte underlåta att säga.
att det blir ju en ganska lång tidrymd från det jag framställde min första fråga
och till någon gång på varsidan, men jag utgår från att när finansdepartementet
får så god tid på sig, kommer den lämnade redogörelsen att bli så
mycket fylligare. Jag får alitsa nöja mig med detta och tackar för svaret.

Härmed var överläggningen slutad.

§ 13.

Föredrogas var efter annan och hänvisades till behandling av lagutskott följande
Kungl. Majrts på kammarens bord liggande propositioner:

nr 19, med^ förslag till lag örn stängselskyldighet för järnväg m. m.; och

nr 30, angående ersättning från kyrkofonden för övertalig personal vid domänverket.

§ 14.

Föredrogos vart efter annat statsutskottets utlåtanden:

nr 13, i anledning av Kungl. Maj:ts'' framställning om anslag å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1944/45 under femte huvudtiteln till kommittéer
och utredningar genom sakkunniga; och

nr 14, i anledning av Kungl. Maj :ts framställning om anslag å tilläggsstat
II till riksstaten. för budgetåret 1944/45 under sjunde huvudtiteln till
kommittéer och utredningar genom sakkunniga.

Kammaren biföll vad utskottet i dessa utlåtanden hemställt.

§ 15.

Föredrogos vart efter annat och Indes till handlingarna bankoutskottets memorial
:

nr 1, med överlämnande av fullmäktiges i riksbanken till bankoutskottet
avgivna berättelse; och

nr 2, med överlämnande av fullmäktiges i riksgäldskontoret till innevarande
riksdag avgivna, till bankoutskottet avlämnade berättelse.

§ 16.

. Herr talmannen tillkännagav, att förslag uppgjorts till fördelning av de motioner,
som hänvisats till behandling av tillfälligt utskott; och var detta förslag,
som nu upplästes, så lydande:

Förslag till fördelning av de inom andra kammaren väckta motioner,
vilka blivit hänvisade till behandling av tillfälligt utskott.

Till behandling av första tillfälliga utskottet torde få överlämnas motioner
av:

fru Nordgren, nr 46, angående utredning örn åtgärder för drunkningsolyckornas
bekämpande;

Onsdagen den 31 januari 1945.

Nr 6.

herr Wallentheim m. fl., nr 48, angående åtgärder för ökad social allmänbildning
och upplysningsverksamhet för kommunala förtroendemän och tjänstemän; herr

Gustafsson i Bogla, nr 79, angående utredning örn ändrade bestämmelser
rörande det kyrkliga kollektväsendet;

fru Rönn-Christiansson m. fl., nr 156, angående införande av förbud för
lärare att tilldela barn kroppslig aga;

fru Humla m. fl., nr 239, angående utredning örn statens medverkan vid
upprättandet av bamkolonier;

herr Hoppe m. fl., nr 347, angående åtgärder till införande av sysselsättningsterapi
på landets sjukvårdsanstalter;

herr Kaling m. fl., nr 353, angående anordnande av en allmän medborgerlig
utbildning för den manliga värnpliktiga ungdomen i samband med värnpliktstjänstgöringen
;

herrar Hedqvist och Jonsson i Skutskär, nr 354, angående utredning örn
anordnande av hygieniska inrättningar på arbetsplatserna;

herr Severin i Gävle m. fl., nr 437, örn åtgärder för förbättring och modernisering
av läroböckerna m. m.;

herr Jonsson i Skedsbygd m. fl., nr 439, angående utredning örn den kvinnliga
ungdomens utbildning i hemarbete;

fröken Öberg m. fl., nr 440, angående utredning rörande åtgärder för nedbringande
av enskildas kostnader för att häva ofrivillig sterilitet;

herrar Johnsson i Stockholm och Swedberg, nr 443, örn verkställande av en
undersökning beträffande den s. k. kolorerade veckopressen m. m.;

herr Persson i Svensköp, nr 446, örn utredning i syfte att åstadkomma mera
allmän sakkunnig rådgivning i bokförings- och revisionsfrågor för landskommunernas
förvaltningsorgan;

herr Johnsson i Stockholm m. fl., nr 448, angående utredning av behovet av
ytterligare industrihem eller omskolnings- och träningsanstalter för från
fängelser, vissa sjukhus och anstalter utskrivna eller permitterade personer;
och

herr Gustafsson i Bogla m. fl., nr 450, angående upphävande av viss föreskrift
om järnvägens fungerande såsom inlämningsställe för motböcker m. m.

Till behandling av andra tillfälliga utskottet torde få överlämnas motioner
av:

herrar Severin i Gävle och Persson i Växjö, nr 5, angående utredning rörande
statens medverkan till en lösning av industriens arbetarbostadsproblem; herr

Sköldin m. fl., nr 47, angående utredning örn vissa åtgärder i samband
med den inom produktionslivet pågående rationaliseringen;

herr Nilsson i Stockholm m. fl., nr 49, angående åtgärder för planläggning
av det fortsatta utredningsarbetet på socialpolitikens och socialvårdens områden; herr

Severin i Gävle m. fl., nr 50, angående undersökning beträffande
landsbygdens bostadsstandard;

herr Allard m. fl., nr 83, angående utredning örn skoindustriens framtida
organisation m. m. ;

herrar Hansson i Skediga och Boman i Stavsund, nr 109, angående utredning
av frågan om överförande i samhällets ägo av för städernas bebyggelse
nödvändig tomtmark;

herr Andersson i Tungelsta m. fl., nr 135, angående utredning örn befolknings-
och näringsförhållandena inom olika delar av Sverige;

herr Persson i Lundefors m. fl., nr 344, angående utredning örn vad som
är att anse såsom existensminimum;

Nr 6.

Onsdagen den 31 januari 1945.

herr Persson i Stockholm m. fl., nr 346, angående utredning om inrättande
av ett centralt statligt organ för genomförande av en landsplanering;

herrar Lundberg och Gustafson i Dädesjö, nr 352, angående utredning örn
natur- och samhällsintressets tillvaratagande vid exploatering av landets
grustäkter;

herr Kempe m. fl., nr 438, angående åtgärder för likviderande av bostadsbristen
vid vissa bruk i Värmlands m. fl. län;

herr Andersson i Dunker, nr 444, angående utredning rörande byggnadsverksamhetens
inverkan på arbetskraftens sysselsättning inom andra områden
av näringslivet;

herr Nilson i Eskilstuna m. fl., nr 445, om utredning rörande ett organ för
övervakning av enskilda monopolistiska företag och sammanslutningar;

herr Nilsson i Stockholm m. fl., nr 447, örn utredning angående den framtida
organisationen av handeln med brännoljor m. m.; och

herr Nilsson i Stockholm m. fl., nr 449, angående utredning örn samhällsplanering
och samhällets behov att bestämma markens användning.

Till behandling av tredje tillfälliga utskottet torde få överlämnas motioner
av:

herr Lindholm, nr 25. angående utredning om rätt till en fribiljett för
semesterresa åt folkpensionärer och åt deras hustrur, som icke uppnått pensionsåldern; herr

Lindholm, nr 26, angående befrielse för folkpensionärer, som leva i
eget hushåll, från skyldigheten att erlägga avgift för radiolicens;

herr Utbult m. fl., nr 70, angående utredning om riktlinjer för reglering och
planläggning av bebyggelsen i Bohusläns fiskelägen;

herrar Viklund och Åkerström, nr 78, angående översyn av restindrivningsf
örordningen;

herr Edberg, nr 155, angående elektrifiering av avlägset liggande skogsbygder; herrar

Staxäng och Johansson i Öckerö, nr 184, örn jämställdhet i mönstringshänseende
av vissa fiskefartyg med handelsfartyg i utrikesfart;

herr Lindahl m. fl., nr 268, angående utredning örn avveckling av de utländska
intressen, som finnas i bolaget Vieille Montagne;

herr Carlsson i Bakeröd m. fl., nr 345, angående begränsning av möjligheten
att med stad inkorporera landsbygd;

herr Persson i Stockholm m. fl., nr 348, angående åtgärder mot gengasfaran
;

herr Witzell, nr 349, angående ökad giltighetstid för vissa tur- och returbiljetter
vid statens järnvägar;

herr Håstad, nr 350, örn utsträckning av tiden för sådant kort genmäle,
som avses i § 12 punkt 2:o ordningsstadgan för andra kammaren;

herr Staxäng m. fl., nr 351, angående införande av genomgående taxeberäkning
mellan statsbanorna och statens järnvägars busslinjer i Bohuslän;

herr Adolfsson m. fl., nr 355, angående nedbringande av avgiften för nyinstallation
av telefonapparater;

herr Severin i Stockholm m. fl., nr 357, angående förhållandet mellan biloch
järnvägstrafik i den svenska transporthushållningen;

herrar Skoglund i Umeå och Mäler, nr 405, angående utredning örn ordnande
genom statens försorg av reguljär gods- och persontrafik på landsvägarna
i vissa glest befolkade delar av landet;

herrar Skoglund i Umeå och Jonsson i Järvsand, nr 426, angående utredning
rörande marknadsförhållandena inom jordbruksmaskinbranschen; och
herr Onsjö m. fl., nr 441, angående landsbygdens trafikförsörjning genom
omnibusföretag.

Onsdagen den 31 januari 1945.

Nr 6.

§ 17.

Anmäldes och godkändes statsutskottets förslag till riksdagens skrivelser tilli
Konungen:

nr 14, i anledning av Kungl. Maj :ts framställning om anslag å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1944/45 under femte huvudtiteln till kommittéer
och utredningar genom sakkunniga; och

nr 15, i anledning av Kungl. Maj:ts framställning örn anslag å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1944/45 under sjunde huvudtiteln till kommittéer
och utredningar genom sakkunniga.

§ 18.

Justerades protokollsutdrag.

§ 19.

Upplästes följande till kammaren inkomna läkarintyg:

Att riksdagsledamoten fröken Hildur Nygren på grund av luftrörskatarr är
förhindrad att deltaga i riksdagsarbetet under tiden 1 februari—6 februari
1945, intygas.

Stockholm 31 januari 1945.

Hjördis Nilsson,

leg. läk.

Kammaren beviljade fröken Nygren ledighet från riksdagsgöromålen under
6 dagar fr. o. m. den 1 instundande februari.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter kl. 12.27 em.

In fidem
Sune Norrman.

Nr 6.

Lördagen dea 3 februari 1945.

Lördagen den 3 februari.

Kl. 4 em.

§ I Herr

statsrådet Danielson avlämnade Kungl. Maj :ts propositioner:

nr 37, angående anslag till jordbrukstekniskt institut m. m.;

nr 38, angående ändring i grunderna för lån från jordbrukets maskinlånefond
m. m.; och

nr 45, angående utläggande av vissa beställningar för försvarsändamål.

Dessa propositioner bordlädes.

§ 2.

Föredrogos var efter annan följande Kungl. Maj:ts å kammarens bord vilande
propositioner; och hänvisades därvid

till behandling av lagutskott propositionen, nr 27, med förslag till lag angående
ändrad lydelse av 21 kap. 12 § lagen den 18 juni 1926 (nr 326) örn
delning av jord å landet; samt

till statsutskottet propositionen, nr 31, angående anslag till djupborrning
efter salt och olja m. m. vid Hällviken i Skåne.

§ 3.

Interpellation. Herr talmannen lämnade på begäran ordet till

Herr Thorell, som anförde: Herr talman! Den arbetskonflikt inom verkstadsindustrien,
som nu synes vara oundviklig, kommer, örn den blir långvarig,
att vålla stora svårigheter och förluster för vårt näringsliv. Försvarets målsman
har också redan framfört sina bekymmer för sitt område. Ett annat ytterst
viktigt sådant är jordbrukets, som i visst avseende kommer att få stark känning
av konflikten.

Under kriget har liten eller ingen import av utländska traktorer skett till
vårt land. Vår egen tillverkning är otillräcklig. Jordbrukets traktorer äro därför
i hög grad förslitna och fordra liksom gengasaggregaten ofta tillsyn och
reparationer. Mjölkningsmaskiner, som på senare åren inmonterats i stor utsträckning
och detta även på mindre jordbruk, samt andra slag av maskiner
för jordbrukets drift måste även underhållas och repareras. Beträffande traktorerna,
är det så mycket mera angeläget att de hållas i driftsdugligt skick,
som draghästarna på grund av den knappa tillgång på fodersäd, som återstår
efter de statliga rekvisitionerna, icke förmå utföra fullgott arbete. Även med
hänsyn till bristen på arbetskraft ha de arbetsbesparande traktorerna stor betydelse.

För närvarande pågår reparation av traktorer för vårbruket i full utsträckning,
endast vid ett företag i vår trakt stå för närvarande 35 stycken sådana
för reparation och många flera väntas.

Lördagen den 3 februari 1945.

Nr 6.

Interpellation. (Forts).

Vilken risk för vår folkförsörjning ett försenat och illa utfört vårbruk
innebär, ligger i öppen dag. Resultatet måste bli en sämre skörd, vilket går
ut över hela folket. I allas intresse måste det därför ligga att alla nya traktorer,
jordbruksmaskiner och redskap som finnas i lager liksom reservdelar till desamma
kunna levereras till jordbrukarna, samt att åtminstone så många arbetare
som åtgå för nödvändiga reparationer av de stridande parterna tillåtas att
arbeta.

I anslutning till vad jag här anfört anhåller jag örn andra kammarens tillstånd
att till herr statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet få framföra
följande interpellation:

Ämnar herr statsrådet genom hänvändelse till de av konflikten inom verkstadsindustrien
berörda parterna medverka till möjlighet för jordbrukarna att
under ifrågavarande konflikt kunna erhålla maskiner för jordbruket och få sådana
reparerade?

Denna anhållan bordlädes.

§ 4.

Herr Svensson i Ljungskile erhöll på begäran ordet och yttrade: Herr tal-Interpellation.
man! I Kungl. Maj:ts förordning nr 491/1943 angående viss skattefrihet för
krigsriskersättning till sjömän heter det i § 1:

»Vid taxering till kommunal inkomstskatt samt till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
skall femtio procent av det tillägg å hyran på grund av krigsrisk,
som för åren 1943 och 1944 utgått eller kan komma att utgå till befälhavare
eller den som tillhör besättning på svenskt fartyg, icke utgöra skattepliktig
inkomst.

Vad i första stycket sägs skall dock, där krigsriskersättning för kalenderår
överstiger tiotusen kronor, icke gälla för den överskjutande delen.»

I Kungl. Maj :ts förordning nr 275/1944 om krigskonjunkturskatt heter det
i 2 § 2 mom. 3 stycket:

»Från skattskyldighet undantages jämväl den, som är anställd såsom befälhavare
å eller tillhör besättning på handelsfartyg, såvitt angår inkomst av sådan
anställning.»

I anvisningarna till kommunalskattelagen, som skrivits tidigare än ovan relaterade
bestämmelser, heter det i 32 § punkt 9:

»Har delägare i vanligt handelsbolag, kommanditbolag eller rederi åtnjutit
inkomst från bolaget eller rederiet i form av avlöning, hänföres sådan inkomst
till intäkt icke av tjänst utan av den förvärvskälla, som bolagets eller
rederiets inkomst härflutit.»

De bohuslänska fraktskutorna ägas ofta av befälhavaren själv och medlemmar
av hans familj. Familjemedlemmarnas andelar i fartyget äro ofta små. Med
.stöd av senast anförda bestämmelse ur anvisningarna till kommunalskattelagen
har majoriteten av prövningsnämnden i Bohuslän dels vägrat delägare i fraktskutor
skattefrihet för halva krigsrisken och dels taxerat sådana delägare till
krigskonjunkturskatt för hela inkomsten, d. v. s. inte bara rörelsevinst utan
även för avtalad hyra och krigsriskersättning. Det kan inte gärna ha varit
statsmakternas mening att lagen skulle tillämpas på detta sätt. Konsekvensen
blir bl. a. den, att örn två pojkar äro anställda hos var sin fader och äga
någon del i dennes fartyg, så få de inget avdrag. Men örn de byta plats och
därmed komma att segla med en båt, i vilken de ej äro delägare, kunna de ej
vägras skattefrihet för halva krigsrisken. En lagtillämpning, som medför dylika
konsekvenser, kan inte gärna vara riktig.

Nr 6.

Lördagen den 3 februari 1945.

Interpellation. (Forts.)

Någon svårighet för taxeringsnämnderna att beräkna skälig hyra och krigsrisk
torde inte föreligga. Man kan infordra detaljerad uppgift å resorna och har
avtalade hyror emellan vederbörande organisationer att hålla sig till.

Formellt kan invändas att vederbörande kan få sin sak prövad i kammarrätten,
men det är otänkbart att alla skulle kunna fullfölja saken så långt. Det
är därför ett befogat önskemål att klarhet vinnes på ovan berörda punkt innan
årets taxeringsarbete börjar.

Med stöd av det ovan anförda anhålles därför örn kammarens tillstånd att
till herr statsrådet och chefen för finansdepartementet få framställa följande
interpellation:

Anser sig herr statsrådet kunna vidtaga sådana åtgärder, att Kungl. Maj:ts
förordning nr 491/1943 om skattefrihet för krigsriskersättning till sjömän och
Kungl. Maj:ts förordning 275/1944 om krigskonjunkturskatt 2 § 2 mom. 3
stycket erhålla en mera enhetlig och rättvis tillämpning än som skett vid taxering
av 1943 års inkomst?

Denna anhållan bordlädes.

§ 5.

Till bordläggning anmäldes:

statsutskottets utlåtanden:

nr 1, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar
rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1945/46 under riksstatens
första huvudtitel, avseende anslagen till hov- och slottsstaterna;

nr 12, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar
under Utgifter å riksstaten, För flera huvudtitlar gemensamma
frågor;

nr 15, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående fortsatt giltighet
för förskottsstaten för försvarsväsendet ävensom allmänna förskottsstatema
I och II;

nr 16, i anledning av Kungl. Majlis proposition angående utgifter å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1944/45, i vad propositionen avser
hov- och slottsstaterna;

nr 23, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående utgifter å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1944/45, i vad propositionen avser
ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde; och

nr 25, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1944/45, i vad propositionen avser
folkhushållningsdepartementets verksamhetsområde;

första lagutskottets utlåtanden:

nr 1, i anledning av verkställd granskning av justitieombudsmannens ämbetsförvaltning;
och

nr 2, i anledning av verkställd granskning av militieombudsmannens ämbetsförvaltning; andra

lagutskottets utlåtande, nr 1, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till lag angående fortsatt giltighet av lagen den 16 maj
1941 (nr 243) örn rätt för arrendator att bortföra stråfoder m. m.; samt

jordbruksutskottets utlåtanden:

nr 2, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1944/45, såvitt propositionen avser
jordbruksärenden; och

Lördagen den 3 februari 1945.

Nr 6.

nr 3, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till bestridande
av vissa kostnader för utredning rörande Klingvallsåns reglerings företag
år 1939 i Malmöhus län.

§ 6.

Justerades protokollsutdrag.

§ 7.

Herr Landgren avlämnade en av honom och herr Nilsson i Landskrona
undertecknad motion, nr 451, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition, nr
16, med förslag till förordning örn ändring i förordningen den 11 juli 1919
(nr 406), angående försäljning av pilsnerdricka.

Denna motion bordlädes.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter kl. 4.10 em.

In fidem
Sune Norrman.