1944. Första kammaren. Nr 31 (Riksdagens protokoll 1944:31)

RIKSDAGENS PROTOKOLL

1944. Första kammaren. Nr 31.

Onsdagen den 15 november.

Kammaren sammanträdde kl. 4 eftermiddagen.

Justerades protokollen för den 8 och den 11 innevarande månad.

Upplästes en till kammaren inkommen ansökning, som jämte därvid fogat
läkarintyg var så lydande:

Till riksdagens första kammare.

Åberopande bifogade läkarintyg får jag härmed anhålla, att jag under återstående
del av året måtte bliva befriad från riksdagsarbetet.

Ålsten den 14 november 1944.

Carl Eric Ericsson.

Ått kapten Carl Eric Ericsson, f. 1882, på grund av hjärtsjukdom är oförmögen
att deltaga i riksdagens arbete t. o. m. den 31/i2 1944 intygas.

Stockholm den 13 november 1944.

Per Holmström,

leg. läk.

Den begärda ledigheten beviljades.

Föredrogs och hänvisades till behandling av lagutskott Kungl. Maj:ts proposition
nr 301, med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 20 §
1—3 morn. förordningen den 15 juni 1934 (nr 264) örn erkända arbetslöshetskassor,
m. m.

Föredrogos och hänvisades till statsutskottet nedannämnda motioner:
nr 359, av herr Siljeström, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
provisorisk förbättring av löneställningen för vissa befattningshavare
i statens tjänst m. fl,; och

nr 360, av herr Holmström m. fl., i samma ämne.

Justeradés prötokollsutdrag för denna dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 4.04 eftermiddagen.

In fidem
G. H. Berggren.

Första hammarens protokoll 1044. Nr SI.

Nr 31.

Lördagen den 18 november 1944.

Lördagen den 18 november.

Kammaren sammanträdde kl. 4 eftermiddagen; och dess förhandlingar leddes
av herr förste vice talmannen.

Anmäldes och bordlädes
statsutskottets utlåtanden:

nr 233, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tillläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1944/45, i vad propositionen avser
socialdepartementets verksamhetsområde;

nr 234, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tillläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1944/45, i vad propositionen avser kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde;

nr 235, i anledning av Kungl. Majlis proposition angående utgifter å tillläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1944/45, i vad propositionen avser
finansdepartementets verksamhetsområde;

nr 236, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tillläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1944/45, i vad propositionen avser
ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde; och
nr 238, i anledning av Kungl. Ma,j:ts proposition angående utgifter å tillläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1944/45, i vad propositionen avser
folkhushållningsdepartementelsi verksamhetsområde;

hankoutskottets utlåtande nr 73, i anledning av fullmäktiges i riksbanken
framställning om medel för anskaffande av viss maskinutrustning för Tumba
bruk;

första lagutskottets utlåtande nr 57, i anledning av Kungl. Maurts proposition
med förslag till lag angående ändring i lagen den 18 september 1943 (nr
691) om villkorlig frigivning; samt

andra lagutskottets utlåtande nr 70, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till förordning angående ändring i vissa delar av förordningen
den 26 juni 1931 (nr 280) örn erkända sjukkassor, m. m., dels ock en
i ämnet väckt motion.

Kammarens sammanträde avslutades kl. 4.03 eftermiddagen.

In fidem

G. H. Berggren.

Tisdagen den 21 november 1944.

Nr 31.

Tisdagen den 21 november.

Kammaren sammanträdde kl. 4 eftermiddagen.

Justerades protokollen för den 15 och den 18 innevarande månad.

Föredrogos och bordlädes ånyo statsutskottets utlåtanden nr 233—236 och
238, bankoutskottets utlåtande nr 73, första lagutskottets utlåtande nr 57 samt
andra lagutskottets utlåtande nr 70.

Herr Arrhén väcka en motion, nr 361, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition
med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 20 § 1—3 mom.
förordningen den 15 juni 1934 (nr 264) örn erkända arbetslöshetskassor, m. m.
Motionen bordlädes.

Kammarens sammanträde avslutades kl. 4.03 eftermiddagen.

In fidem
G. II. Berggren.

Nr 31.

Onsdagen den 22 november 1944.

Onsdagen den 22 november.

Kammaren sammanträdde kl. 11 förmiddagen.

Föredrogs och hänvisades till behandling av lagutskott herr Arrhéns motion,
nr 361, i anledning av Kungl. Majis proposition med förslag till förordning
angående ändrad lydelse av 20 § 1—3 morn. förordningen den 15 juni 1934 (nr
264) örn erkända arbetslöshetskassor, m. m.

Föredrogs ånyo och företogs punktvis till avgörande statsutskottets utlåtande
nr 233, i anledning av Kungl. Majis proposition angående utgifter å tillläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1944/45, i vad propositionen avser
socialdepartementets verksamhetsområde.

Punkten 1.

Kades till handlingarna.

Punkterna 2—7.

Vad utskottet hemställt bifölls.

Föredrogos ånyo och företogos punktvis till avgörande statsutskottets utlåtanden
: *

nr 234, i anledning av Kungl. Maj Is proposition angående utgifter å tillläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1944/45, i vad propositionen avser
kommunikationsdepartementets verksamhetsområde; o

nr 235, i anledning av Kungl. Majis proposition angående utgifter å tillläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1944/45, i vad propositionen avser
finansdepartementets verksamhetsområde; o

nr 236, i anledning av Kungl. Majis proposition angående utgifter å tillläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1944/45, i vad propositionen avser
ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde; samt

nr 238, i anledning av Kungl. Majis proposition angående utgifter å tillläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1944/45, i vad propositionen avser
folkhushållningsdepartementets verksamhetsområde.

Vad utskottet i dessa utlåtanden hemställt bifölls.

Vid förnyad föredragning av bankoutskottets utlåtande nr 73, i anledning av
fullmäktiges i riksbanken framställning örn medel för anskaffande^ viss maskinutrustning
för Tumba bruk, bifölls vad utskottet i detta utlåtande hemställt.

Vid ånyo skedd föredragning av första lagutskottets utlåtande nr 57, i anledning
av Kungl. Maj :ts proposition med förslag till lag angående ändring i
lagen den 18 september 1943 (nr 691) örn villkorlig frigivning, bifölls vad utskottet
i detta utlåtande hemställt.

Onsdagen den 22 november 1944.

Nr 31.

Föredrogs ånyo andra lagutskottets utlåtande nr 70, i anledning av dels
Kungl. Maj :ts proposition med förslag till förordning angående ändring i vissa
delar av förordningen den 26 juni 1931 (nr 280) örn erkända sjukkassor, m. m..
dels ock en i ämnet väckt motion.

Genom en den 20 oktober 1944 dagtecknad proposition, nr 295, vilken hänvisats
till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, hade Kungl. Majit
föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 26 juni
1931 (nr 280) örn erkända sjukkassor; samt

2) förordning angående ändrad lydelse av 6 § förordningen den 11 juni
1937 (nr 338) örn moderskapspenning.

I samband med propositionen hade utskottet till behandling förehaft en i
anledning av densamma väckt motion, nr 354, i första kammaren av herr Sundvik.

I motionen hade hemställts, att riksdagen måtte besluta avslå Kungl. Maj :ts
proposition nr 295 punkten 4. Under den åsyftade punkten hade behandlats
frågan örn tiden för räkenskapsavslutning och revision för erkänd sjukkassa
ävensom för insändande av statistisk redogörelse m. m.

Utskottet hade i det nu föreliggande utlåtandet på åberopade grunder hemställt,

A. att riksdagen med förklarande, att det genom propositionen framlagda förslaget
till förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 26
juni 1931 (nr 280) om erkända sjukkassor icke kunnat av riksdagen i oförändrat
skick antagas, måtte för sin del antaga under punkten infört förslagtill
förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 26 juni
1931 (nr 280) om erkända sjukkassor;

B. att riksdagen måtte antaga det genom propositionen framlagda förslaget
till förordning angående ändrad lydelse av 6 § förordningen den 11 juni 1937
(nr 338) örn moderskapspenning;

C. att motionen I: 354, i den mån den icke beaktats genom vad utskottet under
A. hemställt, icke måtte föranleda till någon riksdagens åtgärd.

I förslaget till förordning angående ändring i vissa delar av förordningen
den 26 juni 1931 (nr 280) om erkända sjukkassor var 39 § så lydande:

(i Kungl. Maj.ts förslag:)

Räkenskapsavslutning skall vara
verkställd, för lokalsjukkassa senast
den 1 mars och för centralsjukkassa
.senast den 15 april året efter det räkenskaperna
avse. Senast å dag, som
i vartdera fallet nämnts, skola räkenskaperna
med tillhörande handlingar
samt den av styrelsens ledamöter underskrivna
förvaltningsberättelsen för
granskning överlämnas till kassans
revisorer.

Revisorernas berättelse skall avlämnas
till styrelsen, beträffande lokalsjukkassa
senast den 15 mars och beträffande
centralsjukkassa senast den
15 maj året efter det revisionen avser.
Berättelsen skall framläggas vid

(i utskottets förslag:)

Räkenskapsavslutning skall vara
verkställd, för lokalsjukkassa senast
den 1 april och för centralsjukkassa
senast den 30 april året efter det räkenskaperna
avse. Senast å dag, som
i vartdera fallet nämnts, skola räkenkenskaperna
med tillhörande handlingar
samt den av styrelsens ledamöter underskrivna
förvaltningsberättelsen för
granskning överlämnas till kassans
revisorer.

Revisorernas berättelse skall avlämnas
till styrelsen, beträffande lokalsjukkassa
senast den 15 april och beträffande
centralsjukkassa senast den
15 maj året efter det revisionen avser.
Berättelsen skall framläggas vid

Äng. vissa
ändringar i
sjukknsseför
ordningen
m. m.

Nr 31.

Onsdagen den 22 november 1944.

Äng. vissa ändringar i sjukkasseförordningen m. m. (Forts.)

(i Kungl. Maj:ts förslag:) (i utskottets förslag:)

ordinarie föreningssammanträde, som ordinarie föreningssammanträde, som
.hålles av lokalsjukkassa senast den hålles av lokalsjukkassa senast den 30
31 mars och av centralsjukkassa se- april och av centralsjukkassa senast
nast den 15 juni varje år. den 15 juni varje år.

Handlingar, som avses i 77 § första stycket lagen om understödsföreningar,
skola för varje år av styrelsen ingivas till tillsynsmyndigheten inom en månad
efter föreningssammanträde, som i nästföregående stycke sägs, dock senast
den 30 juni. Handlingarna skola jämväl innefatta uppgifter för beräkning
av kassan tillkommande statsbidrag.

I övriga delar var utskottets berörda förordningsförslag likalydande med
det av Kungl. Majit framlagda förordningsförslaget.

Enligt en vid utlåtandet avgiven reservation hade herr Norman, fru Nordgren
och herr Andersson i Eskilstuna på anförda skäl hemställt, att riksdagen
med avslag å motionen 1: 354 måtte bifalla propositionen oförändrad.

Herr Norman: Herr talman! Meningarna ha gått isär beträffande en punkt
i den föreslagna propositionen, nämligen i vad det gäller bestämmelser örn tiden
för räkenskapernas avslutande m. m. För närvarande finnas inga stadganden
därom i sjukkasseförordningen, utan sjukkassorna lia att rätta sig efter de
allmänna bestämmelser, som finnas i lagen örn understödsföreningar. Nu har
tillsynsmyndigheten, pensionsstyrelsen, ansett det angeläget att tidigare än
som för närvarande är fallet få in det material, varpå dess sjukkassestatistik
bygger, och därför hemställt örn att få vissa bestämmelser rörande räkenskapsavslutning
etc. inskrivna i sjukkasseförordningen.

Pensionsstyrelsen hade ursprungligen tänkt sig, att tidpunkten för verkställande
av bokslut och avlämnande av räkenskaper till revisorerna skulle
fastställas till senast den 15 februari. Centralsjukkassorna, som fingo yttra
sig över förslaget, ansågo denna tidpunkt vara alltför tidig, och med anledning
därav jämkade pensionsstyrelsen sitt förslag därhän, att tidpunkten skulle
bestämmas till senast den 1 mars. Det är den tid, som i sjukkassornas stadgar
i regel föreskrives för verkställande av bokslut och avgivande av räkenskaper.
Regeringen har också i propositionen följt pensionsstyrelsens förslag. Utskottet
menar, att, vad lokalsjukkassorna beträffar, de i propositionen föreslagna
tiderna för räkenskapsavslutning, revision etc. äro för nätt tilltagna, och har
därför skjutit fram de olika tidpunkterna en månad.

Inom utskottet var det nog flera än vi reservanter som ansågo att det borde
kunna gå att följa det tidsschema, som är föreslaget i den kungl, propositionen,
och därför inom utskottet röstade för Kungl. Maj :ts förslag. Detta är dock
ingen stor fråga. Alldeles säkert betyder en lösning i enlighet med propositionen
åtskilligt för att snabbare få fram och offentliggöra sjukkassestatistiken,
men det kanske, inte är så mycket att kivas örn. Anledningen till att
jag har reserverat mig är, att jag finner det ganska orimligt att i förordningen
inskriva en senare tidpunkt för räkenskapsavslutning än vad lokalsjukkassorna
i allmänhet ha i sina stadgar.

När vi togo upp detta ärende till behandling inom utskottet, trodde jag. att
det närmast skulle råda tvekan örn inknappningen till fjorton dagar av tiden
från det räkenskaperna skulle avslutas, till dess revisorerna skulle ha sin
berättelse färdig. Därom diskuterade vi inte mycket, och utskottets förelag
innebär, att denna knappa tidrymd skall kunna tillämpas.

Vad tiden för räkenskapsavslutningen beträffar, förefaller det mig. som

Onsdagen den 22 november 1944.

Nr 31.

Ang. vissa ändringar i sjukkasseförordningen m. m. (Forts.)
om det borde finnas goda möjligheter för lokalsjukkassornas kassörer att klara
av den saken till den 1 mars. Då därtill bestämmelsen onekligen har en viss
och ganska stor betydelse, när det gäller att snabbare få fram s jukkasts esta tistiken,
ber jag att få yrka bifall till Kungl. Maj :ts förslag.

Herr Mannerskantz: Herr talman! dag finner det helt naturligt, att utskottets
ordförande, såsom ofta händer, försöker att vakta och vårda Kungl.
Majrts proposition. Men några av oss andra inom utskottet ha känt sig manade
att vakta även deras intressen, som skola tillämpa förordningen.

Nu förhåller det sig så, att den ändring, som andra lagutskottet Ilar gjort
beträffande tiderna för lokalsjukkassas räkenskapsavslutning etc., inte kommer
att inverka något nämnvärt på den tid, då statistiken slutgiltigt kan överlämnas
till pensionsstyrelsen. Lokalsjukkassorna lämna nämligen in sina räkenskaper
och sin statistik till centralsjukkassorna. Sedan-göra dessa en sammanställning,
och denna överlämnas till pensionsstyrelsen. I fråga om den tidpunkt,
då centralsjukkassorna skola överlämna sina uppgifter, sammanfaller utskottets
förslag med propositionen. Det upplystes inom utskottet, att vad man
egentligen skulle kunna vinna på att följa Kungl. Maj :ts förslag skulle vara,
att lokalsjukkassor och centralsjukkassor redan dessförinnan skulle kunna under
liand överlämna den statistik, som de ha färdig. Så kommer det dock inte
att gå till.

Den förnämsta orsaken till att jag inom utskottet har intagit den ståndpunkten,
att man inte borde sätta en alltför knapp tid för lokalsjukkassorna är, att
det finnes olika slag av lokalsjukkassor i vårt avlånga land. Det finnes kassor
med mycket stor omslutning och med heltidsanställd personal, som sköter om
expeditionen. För dessa kassor torde det inte vara någon större svårighet att få
räkenskapsavslutningen verkställd till den 1 mars. Det finnes också ett antal
mycket små kassor, som skötas av icke heltidsanställd personal, men på grund
av den ringa omslutningen torde det inte heller för dem vara svårt att få räkenskaperna
klara till den 1 mars. Men så finnes det ett stort mellanskikt av
kassor, och detta torde åtminstone i vissa landsändar dominera. Det gäller
sjukkassor, som äro ganska stora men inte ha den konstruktion och den omslutning,
att det ansetts nödvändigt med heltidsanställd personal, utan arbetet
skötes av frivilliga krafter, som ha något litet arvode härför och som äro hänvisade
till att utföra arbetet på kvällarna och på mellanstunder. För dessa kassor
blir det mycket svårt att få fram statistiken i tid. och faktum är, att den i
kassornas stadgar vanliga bestämmelsen, att räkenskaperna skola vara avslutade
till den 1 mars, inte kunnat följas. Det har inte gjort så mycket tidigare,
därför att inte någon påföljd var stadgad då, men enligt det nu föreliggande
förslaget till ändring av sjukkasseförordningen stadgas bötesstraff, örn räkenskapsavslutning
sker för sent. Bestämmelsen får på grund härav en helt annan
karaktär, och därför har utskottsmajoriteten ansett, att man inte borde ta till
tiden så knapp, att de kassor, som inte lia heltidsanställd personal, men ha en
stor rörelse, behöva riskera att bli ådömda böter.

När man bär kunnat förena tillgodoseendet av denna synpunkt med en anordning,
som gör, att mänskligt att döma det statistiska materialet inte skall
behöva överlämnas senare än enligt propositionen, vore det, herr talman, felaktigt
att utsätta en massa människor för onödiga svårigheter, som kunna rendera
dem straff. Det är därför vi gjort denna ändring. Beträffande centralsjukkassorna
är den enda ändringen, att utskottet har satt tidpunkten för räkenskapsavslutning
15 dagar senare. Däremot lia vi inte ändrat på den tid,
inom vilken revisionen skall vara färdig, och inte heller på tiden för centralsjukkassornas
årsmöten, vilka fortfarande skola hållas senast den 15 juni. Det

Nr 31.

Onsdagen den 22 november 1944

Äng. vissa ändringar i sjukkasseförordningen m. m. (Forts.)
är först efter dessa årsmöten, som det statistiska materialet skall slutgiltigt
överlämnas till pensionsstyrelsen för att bearbetas där.

Den omständigheten, som utskottets högt ärade ordförande anförde, nämligen
att det inte borde vara så, att i stadgarna står en tidpunkt och i förordningen
en annan, tycker jag inte bör få väga tyngre än den praktiska synpunkten,
att man inte skall göra det alltför svårt för dem, som skola handha
de medelstora sjukkassorna.

I detta ärende har väckts en motion, däri hemställes, att ifrågavarande bestämmelser
inte införas i förordningen. Jag har inte velat gå så långt, ty jag
anser det mellanting, som utskottsmajoriteten har stannat vid, vara en förbättring
och medföra en tidsvinst för statistikens färdigställande.

Jag ber alltså, herr talman, att få yrka bifall till utskottets hemställan.

Herr Wiklund: Herr talman! Frågan örn sjukkassestatistikens utgivande
har tidigare varit föremål för uppmärksamhet, särskilt från svenska sjukkasseförbundets
sida. Det var en gång i tiden tal örn att väsentligt inskränka
på sjukkassestatistiken eller rent av sluta upp med dess utgivande för vissa år.
Sjukkasseförbundet motsatte sig detta och uttryckte samtidigt i skrivelse till
pensionsstyrelsen det bestämda önskemålet, att denna statistik måtte kunna
utkomma i fortsättningen ävenså väsentligt tidigare än förut varit fallet. Det
förhåller sig så, att den officiella sjukkassestatistiken icke har utkommit sedan
år 1941. Pensionsstyrelsen anser nu, att det material, som ligger till grund för
statistiken, bör kunna komma in tidigare till styrelsen, då enligt styrelsens
uppfattning statistiken skulle kunna komma ut tidigare. Sjukkasseförbundet
har därför givetvis tillstyrkt en sådan anordning.

Jag ber. herr talman, att på denna punkt få förena mig med reservanterna.

Herr Norman: Herr talman! Jag undrar, örn inte de svårigheter, som enligt
vad här framhålles föreligga för lokalsjukkassornas kassörer, huvudsakligen
bero på, att kassörerna draga ut på bokslutet i avvaktan på att resterande avgifter
skola komma in. Den sjukförsäkrade har ju en respittid av två månader
efter avgiftens förfallodag, innan han blir utesluten ur kassan. De avgifter,
som egentligen skulle betalas i december, kunna alltså betalas fram till slutet
av februari. Det förhåller sig nog så, att uppbördsmännen dröja med att redovisa
och kassörerna vänta med att avsluta räkenskaperna för att se hur mycket
av de förfallna avgifterna som flyter in. Detta förfaringssätt är kanske inte
riktigt i överensstämmelse med bokföringslagen, men man gör nog så med
hänsyn till att statsbidraget beräknas på grundval av vad som kommer in
under året. Om kassörerna få en vink om att de, när årsskiftet är inne, skola,
klippa av räkenskaperna och bokföra förfallna icke inbetalade avgifter såsom
fordran, tror ja.g att det skall gå att klara av bokslutet på två månader.

Herr Sundvik: Herr talman! Kammaren har tidigare under året behandlat
en motion örn större administrationsbidrag till erkända lokalsjukkassor. Det är
nämligen så, att de medel, som dessa sjukkassor ha till sitt förfogande för att
ersätta sina tjänstemän, äro så knappt tilltagna, att kassorna ha svårt att få
folk, som på ett tillfredsställande sätt kan sköta verksamheten. Det förekommer
på många ställen ute i bygderna, att man av brist på medel blir
tvungen att anlita personer, som inte äro särskilt lämpade för uppgiften. Det
blir kanske en handlare, en hantverkare, en invalid eller en mycket gammal
sjukkasseman, som anlitas för arbetet, och vederbörande är inte mäktig att
sköta uppdraget.

Onsdagen (len 22 november 1944.

Nr 31.

Äng. vissa ändringar i sjukkasseförordningen m. m. (Forts.)

Som herr Norman påpekade i sitt sista anförande, är det mångå medlemmar,
som glömma att betala avgifterna i rätt tid. Likaså händer det ofta, att folk
kommer och ta.r ut sjukpenning eller sjukhjälp under de sista dagarna på året.
Många medlemmar komma, när det nya året nalkas, underfund med, att de
böra ändra försäkringsvillkoren till det följande året. Vidare företagas vid
årsskiftet flyttningar till och från kassan. Allt detta gör, att mycket arbete
hopas vid årsskiftet, och detta måste klaras av, innan bokslutet kan göras upp.
Herr Mannerskantz framhöll också, att lokalsjukkassorna skola lämna rapport
till centralsjukkassan för det senaste kvartalet, innan räkenskaperna kunna,
avslutas. En noggrann kassör, som vill sköta sitt uppdrag tillfredsställande,
är vidare angelägen att först ha statistiken klar, så att han kan kontrollera,
att bokslutet och statistiken stämma med varandra.

Med hänsyn till vad jag nu anfört anser jag den av Kungl. Maj :t föreslagna
tiden för räkenskapsavslutningen inom lokalsjukkassoma för kort. Jag anser
det viktigare att kassörerna få tillräcklig tid på sig att göra ett noggrant
bokslut och att revisorerna få tid på sig att granska bokslutet, än att statistiken
kommer ut något tidigare, Pensionsstyrelsen har uppgivit, att räkenskaper och
statistik komma in vid mycket olika tidpunkter från olika lokalsjukkassor;
en del äro tidiga av sig, andra komma mer eller mindre sent. Jag föreställer mig.
att det inte blir någon olägenhet för pensionsstyrelsen att börja bearbeta den
statistik, som först kommer in, och sedan fortsätta med bearbetningen allt
eftersom statistiken kommer in.

Det förefaller, som om det av utskottet framlagda förslaget ger en tillfredsställande
lösning av frågan, och jag ber, herr talman, att få yrka bifall till detta
förslag.

Herr Wiklund: Herr talman! dag tror, att herr Sundvik gjort sig skyldig
till en svartmålning av kompetensen hos sina kolleger ute i lokalsjukkassorna.
Det är nog inte så illa ställt som han vill göra gällande. Jag kan inte finna,
att det föreligger någon anledning för kammaren att frångå Kungl. Maj :ts förslag,
när nu pensionsstyrelsen för en gångs skull gjort en kraftansträngning
för att få fram statistiken i rätt tid.

Jag skulle i detta sammanhang även vilja rikta den maningen till pensionsstyrelsen,
att den nu bör låta sig angeläget vara att tillse, att lokalsjukkassorna
tidigare kunna erhålla statsbidraget för den utgivna läkarvårdsersättningen.

Sedan överläggningen ansetts härmed slutad, gjorde herr talmannen jämlikt
därunder förekomna yrkanden propositioner, först på bifall till vad utskottet
i det nu ifrågavarande utlåtandet hemställt samt vidare därpå att
kammaren skulle med avslag å utskottets hemställan, såvitt den skilde sig
från Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning, bifalla denna framställning
oförändrad; och förklarade herr talmannen, efter att hava upprepat propositionen
på bifall till utskottets hemställan, sig finna denna proposition vara
med övervägande ja besvarad.

Herr Norman begärde votering, i anledning varav uppsattes samt efter given
varsel upplästes och godkändes en omröstningsproposition av följande
lydelse:

Den, som bifaller vad andra lagutskottet hemställt i sitt utlåtande nr 70,
röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, avslås utskottets hemställan, såvitt den skiljer sig från Kungl.
Maj :ts i ämnet gjorda framställning, och bifalles denna framställning oförändrad.

Nr 31.

Onsdagen den 22 november 1944.

Äng. vissa ändringar i sjukkasseförordningen m. m. (Forts.)

Sedan kammarens ledamöter intagit sina platser samt voteringspropositionen
ånyo upplästs, verkställdes omröstning på det sätt, att efter särskilda
uppmaningar av herr talmannen först de ledamöter, som ville rösta för japropositionen,
och därefter de ledamöter, som ville rösta för nej-propositionen,
reste sig från sina platser: och befanns därvid, att flertalet röstade för japropositionen.

Interpellation Herr Arrhén erhöll på begäran ordet och anförde: Herr talman! Enligt
om förb ittrad Kungl. Maj :ts stadga för skyddshemmen av den 24 sept. 1937 (S. F. 1937:
skyddshems- 860) samt Lag örn samhällets barnavård § 46 (S. F. 1924:361) kan skyddselever.
hemselev slutligt utskrivas vid en ålder aV aderton år. Om elev intagits på
skyddshem efter fyllda femton år, må utskrivningen uppskjutas, till dess tre
år förflutit från intagandet. Har elevens uppförande varit opålitligt, må med
utskrivningen anstå, till dess vederbörande fyllt tjuguett år. Styrelsen för hemmet
skall vid utskrivningen tillse, att barnet erhåller lämpligt arbete och nödigutrustning,
samt även besluta, att den utskrivne skall stå under tillsyn under
en tid av minst ett och högst tre år från utskrivningen, i intet fall dock längre
än till fyllda tjuguett år beträffande skyddshemselev och, örn vanart föreligger.
till fyllda tjugufyra år _(S. F. 1934:204).

Genom en i slutet av 1943 inträffad händelse har allmänhetens uppmärksamhet
riktats på de förhållanden, som känneteckna skyddshemsklientelets tillvaro.
Det vill synas, som örn det närmast vore frågan örn tillsynen både vid
skyddshemmet och efter utskrivningen, som kan ge anledning till befogade erinringar.
I det fall, som här avses, konstaterades omkring fjorton år efter utskrivningen,
att skyddshemselevens intelligensålder vore tio år och att vederbörande
vore att anse som sinnesslö i den mening, som åsyftas i strafflagen 18
kap. 9 §. En sinnesslöhet av denna grad synes ej ha stått klar för skyddshemmets
styrelse, då denna förklarade eleven utskriven för anställning hos privat
arbetsgivare.

Även örn i detta fall en, tydligen formell, tillsyn under det första året ägt
rum kvarstår, att den f. d. skyddshemseleven varit i det närmaste överlämnad
åt sig själv. Man skulle ha kunnat vänta sig, att skyddshemmets styrelse underrättat
t. ex. fattigvårdsstyrelsen i den kommun, dit den f. d. eleven flyttat,
med begäran att den borde ha sin uppmärksamhet riktad på fallet. Så har tydligen
icke skett, möjligen därför att författningarna ingenting sagt eller säga
härom.

För framtiden synes på grundval av de förhållanden, som det här åsyftade
fallet blottat, den svagheten i den nuvarande organisationen föreligga att vid
utskrivning från skyddshemmet en undersökning av den utskrivnes mentala
tillstånd ej göres och att eftervården, tillsynen, förefaller bristfällig. Den nya
lagen om undervisning och vård av bildbara sinnesslöa (1944 S. F.: 477) stadgar
(§ 13) att av föreståndaren på centralanstalt register över bildbara sinnesslöa
skall föras, även över dem, som utskrivits, och att föreståndaren, i den
mån så utan större svårighet kan ske, skall hålla sig underrättad om deras
vistelseort och levnadsförhållanden, ävensom att bistå de utskrivna med råd
och hjälp. Även dessa bestämmelser te sig svävande och ur effektivitetssynpunkt
tvivelaktiga. Det förefaller också, som om rikets organisation i fattigvårds-
och barnavårdsdistrikt med konsulentverksamhet, vilken möjligen skulle
kunna tänkas träda i funktion för fall av denna art, stöde svagt rustad för
dylika uppgifter. Distriktens antal är nu nio men föreslås i år av socialstyrelsen
i skrivelse till Kungl. Majit utökade till tretton. I Tidskrift för barnavård
och ungdomsskydd (1944: 5) kunna vi inhämta, att »en beräkning på

Onsdagen den 22 november 1944.

Nr 31.

Interpellation om förbättrad eftervård åt skyddshemselever. (Forts.)
grundval av antalet besökta kommuner under de tre åren 1941—1943 ger vid
handen, att det för riket i dess helhet (utom Gotland) med nuvarande konsulentantal
och arbetsbelastning förflyter i genomsnitt 3a/2 år mellan två på varandra
följande konsulentbesök i en kommun». Den förbättring av organisationen,
som här projekteras, synes därför berättigad och kunde, som sagt, måhända
även fylla uppgiften att på ett bättre sätt än hittills tjäna syftet att utgöra
ett stöd för slutligt utskrivna skyddshemselever, särskilt av den typ, som.
efter på skyddshemmen vid utskrivningen gjord läkarundersökning, åsatts beteckningen
sinnesslö.

Med anledning av det här sagda hemställer jag örn första kammarens tillstånd
att till herr statsrådet och chefen för socialdepartementet få framställa
följande frågor:

Har herr statsrådet ur principiella synpunkter uppmärksammat de omständigheter,
som gjorde sig gällande i det här åsyftade fallet, där en skyddshemselev
efter den slutliga utskrivningen, ehuru senare befunnen sinnesslö i den
mening, som strafflagen kap. 18 § 9 avser, praktiskt taget lämnats att helt
reda sig på egen hand?

Vilka åtgärder anser herr statsrådet vore särskilt ägnade att förebygga upprepanden
av dylika händelser?

På gjord proposition medgav kammaren, att ifrågavarande spörsmål finge
framställas.

Ordet lämnades på begäran till herr Petersson, Knnt, som yttrade: Herr Interpellation
teilman! Med stark oro har den svenska allmänheten tagit del av de undan för
undan inlöpande underrättelserna örn förhållandena i Nordnorge. Till buds befolkningen
stående upplysningar ge vid handen, att läget utvecklar sig från ont till värre i Nordnorge.
och att en katastrof av stora mått kan befaras. Myndigheterna på platsen ha
genom de omfattande evakueringsåtgärderna ställts inför uppgifter, som de
icke kunna bemästra, allra helst som de i krigföringen tillämpade metoderna
oavlåtligt beröva nya delar av befolkningen deras höstäder och försörjningsmöjligheter.

Ett snabbt inskridande utifrån synes ofrånkomligt, örn landsdelens invånare
icke skola ömkligen omkomma. Det kan förutsättas, att denna fråga redan varit
föremål för regeringens övervägande, vilket framgår bl. a. av den i pressen
synliga uppgiften att underhandlingar upptagits i syfte att utverka lejd från
de krigförande för svenska hjälpfartyg destinerade till nordnorska hamnar.

Detta initiativ är att hälsa med stor tillfredsställelse och följes av livliga förhoppningar
örn snara och tillmötesgående svar. Erfarenheterna från tidigare
förhandlingar av detta slag äro emellertid sådana, att man måste räkna med en
avsevärd tidsspillan, innan planen kan sättas i verket, en tidsspillan, som kan
bli ödesdiger för tusentals nödställda människor.

Det är därför angeläget att jämsides pröva andra möjligheter. Bl. a har i sådant
sammanhang bragts på tal ett förslag att utsända undsättningspatruller,
som i gränstrakterna skulle uppsöka och omhändertaga de flyktingar, vilka i
stigande antal söka sig över gränsen. Läget kan också utveckla sig på sådant
sätt, att tanken på en större hjälpexpedition måste tagas under övervägande. •
Äfvenledes kan komma i fråga att flygledes överföra klädespersedlar och livsmedel
till de platser, där befolkningen sammanförts.

Under hänvisning till ovanstående och med betonande av vildén att hithörande
frågor bli föremål för regeringens grundliga prövning och att planerade
hjälpåtgärder snabbt sättas i verket, anhåller jag om kammarens tillstånd att
till hans excellens statsministern få framställa följande frågor:

Nr 31.

Onsdagen den 22 november 1944.

Interpellation om hjälpåtgärder för befolkningen i Nordnorge. (Forts.)

1) Vilka upplysningar har regeringen att lämna örn tillståndet i Nordnorge?
''2) Vilka åtgärder ha från svensk sida vidtagits för att bispringa den nödställda
befolkningen och vilka ytterligare åtgärder av sådant slag äro under
övervägande?

Det sålunda begärda tillståndet lämnades av kammaren.

Justerades protokollsutdrag för denna dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 11.42 förmiddagen.

In fidem
G. H. Berggren

Lördagen den 25 november 1944.

Nr 31.

Lördagen den 25 november.

Kammaren sammanträdde kl. 4 eftermiddagen.

Herr statsrådet Ohlin avlämnade Kungl. Maj:ts propositioner:

nr 302, angående inköp av tackjärn; o

nr 303, angående avskrivning av nya kapitalinvesteringar å tilläggsstat 1
till riksstaten för budgetåret 1944/45;

nr 304, med förslag till förordning om ändrad lydelse av 12 § förordningen
den 20 juni 1941 (nr 577) angående bekämpande av tuberkulos bos nötkreatur;
och

nr 305, angående aktieteckning i Norrbottens Järnverk Aktiebolag.

Anmäldes och godkändes första lagutskottets förslag till riksdagens skrivelse,
nr 480, till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till lag angående ändring i lagen den 18 september 1943 (nr 691) örn
villkorlig frigivning.

Anmäldes och godkändes andra ’ lagutskottets förslag till riksdagens skrivelse,
nr 486, till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den
26 juni 1931 (nr 280) om erkända sjukkassor, m. m.

Herr Ström erhöll på begäran ordet och anförde: Herr talman! Enligt md-interpellation.
delande i pressen har Kungl. Maj:t emot alla hörda myndigheters avstyrkanden äng uppbeslutat
att för utlänningskommissionens räkning på Riddarholmen tätt intill
Sveriges Pantheon, Riddarholmskyrkan, uppföra en träbarack för ämbetsrum. nad
Bland myndigheter som avstyrkt är även brandehefen. Risk för brand pa RiddarholmsRiddarholmen
borde elimineras, ej ökas. Byggnaden kommer att verka sorgligt kyrkan.
störande på stadsbilden, särskilt Riddarholmskyrkan. Märkligt nog synes acke
riksantikvarieämbetet, ej heller riksmarskalksämbetet ha hörts i saken.

Då Kungl. Maj :ts beslut väckt stort uppseende och ^förstämning i vida kretsar,
får jag härmed hemställa till kammaren örn tillstånd att till statsrådet och
chefen för kungl, socialdepartementet få framföra följande interpellation:

1) Av vilken orsak har Kungl. Maj:t förlagt den nya ämbetsbyggnaden på
denna ytterst ömtåliga och ur brandfara riskabla plats?

2) Vad är orsaken till att riksantikvarieämbetet icke hörts i denna för Riddarholmskyrkan
mycket ömtåliga fråga?

3) Är det för sent att nu avbryta förarbetena till byggnaden och besluta dennas
uppförande å annan plats?

4) Därest byggnaden trots alla varningar kommer till stånd, vilka garantier
finnas att byggnaden ovillkorligen nedrives, sedan utlänningskommissionens
behov av de utvidgade utrymmena ej längre föreligga?,

5) Från vilken an slagstitel bestridas kostnaderna för byggnaden?

Nr 31.

Lördagen den 25 november 1944.

Interpellation ang. uppförande av en ämbetsbyggnad intill Riddarholmskyrkan.
(Forts.)

På gjord proposition medgav kammaren, att ifrågavarande spörsmål finge
framställas.

Anmäldes och bordlädes
statsutskottets utlåtanden:

nr 231, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tillläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1944/45, i vad propositionen avser
utrikesdepartementets verksamhetsområde;

nr 237, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tillläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1944/45, i vad propositionen avser
handelsdepartementets verksamhetsområde;

nr 239, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tomt för statens
normalskola;

nr 240, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående provisorisk förbättring
av löneställningen för vissa befattningshavare i statens tjänst m. fl.
jämte i ämnet väckta motioner; och

nr 241, i anledning av Kungl. Maj:ts framställning örn bemyndigande att
överskrida det å allmän förskottsstat I uppförda anslaget till Bidrag till flyktingars
uppehälle, yrkesutbildning m. m.;

sammansatta stats- och andra lagutskottets utlåtande nr 3, i anledning av
dels Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1944/45, femte huvudtiteln, punkten 1, dels Kungl. Majrts proposition
med förslag till lag örn provisorisk förstärkning av tilläggspensioner
och invalidunderstöd, dels ock i förevarande ämnen väckta motioner; samt

jordbruksutskottets utlåtanden:

nr 71, i anledning av Kungl. Maj tis proposition angående räntan å ogulden
köpeskilling för viss kronoegendom;

nr 72, i anledning av Kungl. Majlis proposition angående befrielse för G.
Karlsson från viss betalningsskyldighet på grund av borgen; och

nr 73, i anledning av Kungl. Maj tis proposition angående avskrivning av
visst i flottledsfonden ingående fordringsbelopp.

Justerades protokollsutdrag för denna dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 4.07 eftermiddagen.

In fidem
G. H. Berggren.

Stockholm 1944. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

444891