1944. Första kammaren. Nr 16
ProtokollRiksdagens protokoll 1944:16
RIKSDAGENS PROTOKOLL
1944. Första kammaren. Nr 16.
Onsdagen den 3 maj.
Kammaren sammanträdde kl. 11 förmiddagen.
Justerades protokollen för den 26 ock den 29 nästlidne april samt den 2 innevarande
månad.
Företogs val av dels sex revisorer för granskning av statsverkets, riksbankens
och riksgäldskontorets tillstånd, styrelse och förvaltning, dels ock sex
suppleanter för dessa revisorer; och befunnos efter valförrättningens slut följande
ledamöter av riksdagens första kammare hava blivit utsedda till
revisorer:
herr Berling, E.,
» Johanson, Karl Emil,
» Sandegård, K.,
» Sandén, J,
» Westman, K. A.,
» Wistrand, K.,
suppleant för herr Berling:
herr Norman, D.,
suppleant för herr Johanson:
herr Mannerskantz, A.,
suppleant för herr Sandegård:
herr Ericson, Frans
herr Pauli, I.,
suppleant för herr Sandén:
suppleant för herr Westman:
herr von Heland, E.,
suppleant för herr Wistrand:
herr Sylwan, E.,
med | 83 | röster, |
» | 83 | » , |
» | 83 | » . |
» | 83 | » . |
» | 83 | » , |
» | 83 | » : |
med | 83 | röster. |
» | 83 | » . |
» | 83 | » |
» | 83 | » |
» | 83 | » |
» | 83 | » |
Herr statsrådet och chefen för socialdepartementet Möller, som tillkännagivit, Äng. handen
lian hade för avsikt att vid detta sammanträde besvara herr Björcks inter- läggningen av
pellaton angående handläggningen av låneansökningar hos statens byggnadslånebyrå,
erhöll ordet och anförde: Med kammarens tillstånd har herr John sjauna byggBjörck
riktat följande tvenne frågor till mig: nadsUinebyrå.
1. Anser statsrådet att nuvarande organisation av statens byggnadslånebyrå
är fullt tillfredsställande?
2. Örn så ej är fallet, vill statsrådet medverka till att denna för vår bostadsförsörjning
så betydelsefulla institution organiseras på ett sätt så att den
Första hammarens protokoll 1944. Nr 16. 1
2
Nr 16.
Onsdagen den 3 maj 1944.
Äng. handläggningen av låneansökningar hos statens byggnadslånebyrå.
(Forts.)
väl fyller sitt ändamål och att samarbetet mellan densamma och de lånesökande
främjas och underlättas?
Då i interpellationens motivering lämnats vissa uppgifter rörande behandlingen
av låneärenden från Borås har jag från, byggnadslånebyrån infordrat
uppgifter rörande samtliga från Borås efter den 1 juli 1942 inkomna ansökningar
rörande lån enligt 1942 års tertiärlåpekungöreise. Jag har därvid anhållit
att få för varje ärende specificerad den tid, som förflutit från ansökningshandlingens
ankomstdatum till det preliminära beslutet, varvid dock
fråndragits den tid, då ärendet på grund av infordrandet av nödvändiga kompletteringar
blivit vilande. Tillhopa omfattar undersökningen 26 ärenden, avseende
sammanlagt 382 lägenheter. Av dessa hade 21 med 322 lägenheter behandlats
av byrån på kortare tid än 2 månader. För ett ärende hade behandlingen
krävt 2 månader och 25 dagar, medan för 4 låneärenden med tillsammans
41 lägenheter behandlingstiden frånräknat erforderlig tid för kompletteringar
överskridit 3 månader. Av sistnämnda 4 låneärenden avsåg ett — det
vars behandlingstid varit den längsta — en byggnad, som redan vid ansökningens
ingivande till byrån varit så gott som färdigställd. Detta låneärende
bedömdes såsom mindre brådskande även av det skälet att sökanden ansågs
ha säkerställt byggnadsföretagets finansiering, varför ärendets behandlinguppsköts
till förmän för andra mera angelägna låneansökningar. Det torde vidare
böra framhållas, att 3 ärenden avseende 121 lägenheter, alltså nära 1/3 av
de behandlade lägenheterna, krävde mindre tid än 15 dagar.
Förvisso är det önskvärt, att byråns prövning av låneärendena sker snabbt.
Det är emellertid lika nödvändigt, att den sker noggrant och ingående. Den
granskning, som företages i byggnadslånebyrån, innebär en teknisk prövning
och en, kostnadsberäkning, som sträcker sig till byggnadsföretagets detaljer.
Prövningen av ärendena inom byggnadslånebyrån är sålunda av en helt annan
art än vad som vanligen förekommer i kreditanstalter eller kreditförmedlande
institutioner, där i regel endast kreditvärdering sker på basis av inlämnade
kostnadsförslag och efter schablonmässiga grunder. På byggnadslånebyrån
sker en byggnadsteknisk genomarbetning av ritningarna, konstruktionerna och
kalkylerna, som kräver en ingenjörsbyrås hela tekniska och personella utrustning.
Örn man bortser från den förhandsgranskning av ritningar och tekniska beskrivningar,
som byrån erbjudit sig att göra för att underlätta ansöknings förfarandet
för byggnadsföretagen, genomgår varje byggnadsärende en dubbel
granskning, motsvarande den i all produktion nödvändiga dubbla kalkylen,
d- v. s. förkalkyl och efterkalkyl. Den första granskningen sker i anslutningtill
den preliminära ansökan örn tertiärlån. Den andra granskningen sker, sedan
byggnadsföretaget färdigställts, i anslutning till ansökan örn slutligt beslut
i låneärendet.
Efter en formell kontroll av att ansökningshandlingarna befinna sig i komplett
skick genomlöper ärendet en serie skilda, specialiserade avdelningar, där
olika moment av. granskningen försiggår. Det rör sig i huvudsak örn följande
moment: beräkning av byggnadskostnaderna, granskning av tomtkostnaden,
siffergranskning, hyressättnjng, granskning av driftskostnaderna, uppgörandet
av kalkyl och kontroll av byggnadstillstånd. Därefter går ärendet till beslut,
och protokollsutdrag expedieras till förmedlingsorganet och sökanden. Denna
behandling genomlöper ärendet såväl för det preliminära beslutet som — sedan
byggnaden är färdigställd — för det slutliga beslutet.
Vid behandlingen, av såväl preliminära som slutliga ansökningar är i de
flesta fall korrespondens med sökanden och förmedlingsorganet oundviklig för
Onsdagen den 3 maj 1944.
Nr 16.
3
Ang. handläggningen av l (inea nsö k n i n g a r hos statens by g gnadslånebyrå.
(Forts.)
att få till stånd nödvändiga och önskvärda ändringar av det planerade företaget
ävensom fullständig utredning i skilda hänseenden. Denna korrespondens
kan i vissa fall bli omfattande och tidsödande. Några exempel må anföras.
Därest de ursprungligen ingivna byggnadsritningarna icke kunna godkännas,
omarbetas i många fall ritningar helt eller delvis. Sökanden inkommer
härvid med förklaringar rörande sina önskemål och särskilda synpunkter, vilka
noga beaktas och prövas. Är byggnadsföretaget påbörjat och kunna ändringar
på grund därav ej alls eller endast med stora kostnader vidtagas, måste
avvägningen mellan olika intressen bli än mer ingående. Understundom äro
dessa frågor av sådan art, att desamma behandlas separat å byråsammanträde
före ärendets ev. vidare prövning.
Vad som anförts beträffande ritningsgranskningen gäller ofta även vid
granskningen av konstruktions- och materialbeskrivningarna.
I så gott som samtliga fall kommer anskaffningskostnadsavdelningen vid
sina beräkningar a\ byggnadskostnaden till lägre belopp än det av sökanden
uppgivna. Sökanden underrättas örn den av byrån beräknade kostnaden och
uppmanas att, därest han icke kap godtaga densamma, komplettera sina uppgifter
med detaljerade kostnadsberäkningar, som sedan ingående granskas.
För fastställande av tomtkostnaden måste ofta synnerligen tidskrävande utredningar
göras för att bestämma 1935 års tomtprisnivå. Tomtpriserna äro ju
ingalunda enhetliga ens på samma ort, utan variera med hänsyn till läge och
grund. Vid dessa utredningar, som utföras av vederbörande kommun på begäran
av byrån, har hittills nästan undantagslöst biträtt en byråns tjänsteman.
, Beträffande liyressättningen är byrån nödsakad att i stor omfattning verkställa
specialundersökningar angående 1939 års hyresnivå. Därvid kompletteras
byråns utredningsmaterial genom införskaffande av byggnadsritningar
över hus, uppförda å vederbörande ort år 1939.
Vid granskningen av driftskostnaderna infordras taxor och kompletterande
uppgifter om speciella förhållanden på orten.
En omständighet, som i ett stort antal fall åstadkommer dröjsmål vid behandlingen
av ansökningar örn slutligt beslut, är att till dessa ansökningar
ej fogats uppgifter örn avtalade villkor beträffande underliggande krediten eller
storleken därav. Det är nödvändigt för byrån att äga kännedom om dessa förhållanden
för uppgörandet av driftskalkyl för fastigheten. Härtill kommer att
i vissa fall speciella undersökningar måste göras och jämförelser anställas mellan
olika kreditinstituts villkor beträffande nämnda kredit.
Förutom denna normala behandling måste i åtskilliga fall en tidsödande,
särskild revision företagas. Ett exempel — just från Borås -— kan illustrera
tillvägagångssättet härvid:
En bostadsrättsförening anhöll den 8 juli 1943 örn slutligt beslut i ett
ärende, vari tidigare preliminärt beslut fattats. Byggnadslånebyrån begärde
in vissa kompletterande uppgifter, vilka erhöllos den 31 juli. Det visade sig
därvid, att anskaffningskostnaden överskridits med icke mindre än 137 000
kronor. Då. kostnadsstegringen icke kunde nöjaktigt förklaras, begärde byrån
att få del av samtliga räkenskaper och avskrifter av entreprenadanbud för att
hilva, i tillfälle att företaga en ingående kostnadsgranskning. Den 18 oktober
1943 anhöll bostadsrättsföreningen, att handlingarna skulle återställas till
föreningen, vilket skedde. Samtidigt framhöll byrån, att ärendet icke slutbehandlats
samt att anskaffningskostnaden enligt vad seni hittills framkommit
mäste anses såsom onormalt hög. Föreningen vidhöll upprepade gånger, att
4
Nr 16.
Onsdagen den 3 maj 1944.
Äng. handläggningen av låneansökningar hos statens by g gnadslånebyrå.
(Forts.)
den redovisade anskaffningskostnaden vore försvarlig, och sedan byrån verkställt
ingående kostnadsjämförelser för sådana andra byggnadsföretag, som
utförts ungefär samtidigt med föreningens företag, beslöt byrån låta verkställa
en granskning av byggnadsentreprenörens räkenskaper. En sådan granskning
skedde på entreprenörens kontor den 24—26 januari 1944. Det framkom
härvid, att entreprenören icke syntes ha erhållit mer än skälig vinst men att
kostnaderna på grund av vissa organisationssvårigheter ökats utöver det normala.
Härefter företog byrån en besiktning av byggnaden. Det visade sig därvid,
att densamma företedde väsentliga avvikelser från de till byrån insända
ritningarna. Med anledning härav infordrades nya ritningar och dessa kommo
byrån till handa den 9 februari 1944. Efter granskning av de nya ritningarna
fann sig byrån icke kunna undgå att företaga en omprövning av de fastställda
hyrorna, och den 13 mars avläts en skrivelse med förslag till ny hyressättning
till förmedlingsorganet. Byrån avvaktar för närvarande besked angående hyressättningen.
Detta ärendes behandling har dragit ut på tiden, men byggnadslånebyrån
kan självfallet icke utan vidare acceptera en enligt dess mening
oförklarlig överkostnad. Då överkostnaden bestrides av statsmedel skulle en
mindre noggrann prövning kunna innebära risk för att allmänna medel till
betydande belopp bortslösades.
Enligt min uppfattning böra de höga krav, som ansetts böra ställas på kontrollen
av fastigheter, som byggas med hjälp av statlig kredit, upprätthållas.
Som det framgått innebär denna kontroll icke enbart en kreditvärdesundersökning.
Den innebär — något som sammanhänger med villkoren för tilläggslånen
— en prövning och reglering av bostadskostnaderna i de nya fastigheterna,
och den innebär en kontroll av fastigheternas standard och konstruktion.
Den stora erfarenhet som uppsamlas i byggnadslånebyråns ingenjörsavdelning
har kommit byggnadsindustrien till del genom förslag till omkonstruktioner,
som befunnits vara ändamålsenliga och därför accepterats. Den
brist på tekniskt samarbete mellan den kreditgivande institutionen och byggnadsföretaget,
som tidigare varit karakteristisk för byggnadsindustrien, har
överbyggts. Ett förtroendefullt samarbete i detta avseende torde av alla parter
betecknas som gagneligt och som ett framsteg.
Byggnadslånebyrån bör sålunda enligt min uppfattning ha möjligheter att
noggrant pröva låneärendena. Den av mig återgivna statistiken torde visa, att
denna prövning i de flesta fall kan företagas på rimlig tid. Jag kan dock icke
undgå att konstatera, att behandlingen av vissa ärenden dragit längre ut på
tiden än som påkallats av kravet på noggrann kontroll. Anledningen härtill
har byrån själv angivit i en skrivelse till mig den 2 mars i år, vari byrån
framhållit den absolut trängande nödvändigheten av en väsentlig utökning av
byråns personalorganisation. För att motverka balansen i fråga örn tertiärlåneärenden
beslöt byrån redan i början av föregående år att anställa ytterligare
omkring 10 nya befattningshavare, huvudsakligen ingenjörer. Beslutet kunde
emellertid endast till hälften verkställas, på grund av svårigheterna att anskaffa
lokaler åt den nyanställda personalen. Då byråns arbetsbörda till följd
av den under våren och sommaren 1943 ökande byggnadsproduktionen oavbrutet
steg, kunde balansen på tertiarlåneavdelningen icke avarbetas. Tvärtom växte
under första halvåret 1943 antalet icke behandlade låneärenden.
Sedan byrån under sommaren 1943 lyckats anskaffa ytterligare ett antal
rum, förstärktes personalen så mycket som ökningen i lokalbeståndet tillät.
Någon förbättring i fråga om balansen å låneärenden kunde dock icke åstadkommas
förrän på hösten, då avverkningen kunde ske i snabbare takt än nya
ärenden inkommo.
Onsdagen den 3 maj 1944.
Nr 16.
5
Ang. handlaggningen av låneansökningar hos statens byggnadslånebyrå.
(Forts.)
Vissa omkring årsskiftet 1943/44 inträffade, i varje fall delvis oförutsebara
omständigheter ha åter försämrat balanssiffrorna. Under perioden 31 december
1943—12 februari 1944 inkommo sålunda i genomsnitt 174 tertiärlåneärenden
i veckan mot i genomsnitt 141 per vecka under hösten 1943. Denna
ökning av arbetsbördan samt den omständigheten, att under december, januari
och februari ett stort antal av byråns befattningshavare måst anlitas för specialutredningar
i samband med en av byråns ordförande och chef på offentligt
uppdrag bedriven utredning rörande bostadsförsörjningen, fingo till följd, att
balansen åter började stiga. Den 12 februari 1944 uppgick antalet icke behandlade
tertiärlåneärenden till 1 786, av vilka 879 — fördelade med 516 på preliminära
och 363 på slutliga ärenden — avsågo flerfamiljshus. Under februari
månad försämrades läget ytterligare och antalet icke behandlade tertiärlåneärenden
uppgick den 29 februari till 2 054. Sedan dess har situationen i varje
fall icke försämrats. Balansen var den 25 april 2 004 ärenden.
Dessa höga balanssiffror äro helt otillfredsställande. Allt bör därför göras för
att sätta byggnadslånebyrån i stånd att snabbt avverka de inkommande ärendena
och Kungl. Majit har, sedan ärendet anmälts även inför statsutskottets
tredje avdelning, den 24 mars 1944 medgivit en betydande förstärkning av
byråns personalbestånd. Ett hinder för att få till stånd denna personalökning
har mött i svårigheten för byggnadsstyrelsen att ställa tillräckliga lokaler till
byråns förfogande. Då emellertid numera en lösning i detta hänseende erhållits,
torde inom kort personalsvårigheterna vara ur världen.
Som svar på interpellantens fråga örn jag anser byggnadslånebyråns organisation
fullt tillfredsställande uttalar jag den förhoppningen, att jag efter
nu pågående förstärkningar av personalorganisationen skall kunna besvara
denna fråga jakande. Under sådana förhållanden torde svaret på den andra
frågan framgå av vad jag här anfört.
Herr Björck: Herr talman! .Tåg ber att till herr statsrådet och chefen för
socialdepartementet få framföra mitt vördsamma tack för svaret och för det
tillmötesgående han samtidigt visat mig.
Jag ser med tillfredsställelse, att herr statsrådet är ense med mig därom, att
lånebyråns prövning av låneärendena bör ske utan onödigt dröjsmål. Att prövningen
samtidigt skei’ ingående och med största noggrannhet, torde vi också
vara ense om. Jag är emellertid inte övertygad därom, att orsaken till den
långa väntetid, jag i interpellationen anmärkt på, enbart beror på att vederbörande
ansökningshandlingar måste kompletteras och låneärendena på grund
härav blivit vilande. Det bör ju ligga i såväl sökandens som det kommunala förmedlingsorganets
intresse, att ansökningshandlingarna äro så fullständiga som
möjligt. Att det i vissa fall kan haka upp sig, torde inte kunna undgås. Vid den
undersökning, som herr statsrådet gjort angående låneärendenas behandling,
säger han sig dock inte lia kunnat undgå att konstatera, att behandlingen av
vissa ärenden dragit längre ut på tiden än som varit trängande nödvändigt. En
av anledningarna härtill uppges av lånebyrån vara att det är brist på lämplig
personal. Jag har ingen anledning betvivla, att detta är en av orsakerna till det
påtalade dröjsmålet. Det framgår emellertid av svaret, att man är i färd med att
få denna brist avhjälpt, vilket ju bör hälsas med tillfredsställelse.
När emellertid en statlig institution sväller ut så som här tycks vara fallet,
föreligger alltid risk för en byråkratisering av organisationen, vilket inte är
lyckligt eller i igna t att effektivisera arbetet. Jag tillåter mig därför att göra
en vördsam hemställan till herr statsrådet att så långt möjligt tillse, att inte för
mycket av byråkrati får insmyga sig i denna inrättning.
6
Xr 16.
Onsdagen den 3 maj 1944.
Äng. handläggningen av låneansökningar hos statens byggnadslånebyrå.
(Forts.)
I övrigt är jag i stort sett tillfredsställd med svaret. Såväl jag som — därom
är jag övertygad -— ännu mera de många lånesökandena i olika delar av landet
äro kerr statsrådet säkerligen tacksamma för det intresse han visat för
denna sak. Den stora brist på bostadslägenheter, som för närvarande råder, gör
det nämligen angeläget att byggnadslånebyrån, som är det statliga organet för
att underlätta och främja tillkomsten av dylika lägenheter, fungerar på ett fullt
tillfredsställande sätt.
Herr statsrådet Möller: Jag begärde icke ordet för att polemisera med
interpellanten. Det är bara en enda synpunkt, som jag vill understryka starkare
än som skett i själva interpellationssvaret.
Riksdagen beviljar ju mycket stora belopp till tilläggslån. Staten har självfallet
ett mycket betydande finansiellt intresse att bevaka genom att sörja för
att tilläggslånen inte bli större än som är absolut nödvändigt. Man får ju inte
bortse från att det för en byggherre ligger en viss frestelse i att söka få ett
stort tilläggslån, att alltså inte vara så förfärligt noga med örn byggnadskostnaderna
bli låga eller höga, eftersom staten sörjer för överkostnaden och hyressättningen
skall ske på basis av en viss, beräknad kostnad i jämförelse med
1939 års byggnadskostnader. Det är naturligtvis den omständigheten, som nödvändiggör
den mycket ingående och noggranna prövning, som jag redogjort för
i interpellationssvaret. Det är därför även ett statsintresse av första ordningen,
att byggnadslånebyråns tekniska personal besitter sådan skicklighet, att
byrån kan ge byggherrarna råd beträffande lämpligt material, som kanske är
billigare än det de tänkt sig, och även beträffande konstruktioner, som kunna
göra byggnaden billigare än de för sin del själva i varje fall från begynnelsen
ha riktigt förstått. Varje sådan åtgärd, samtidigt som den ju framför allt är
signad att bespara staten utgifter, kan nog sägas hjälpa till att i vissa avseenden
skapa en bättre byggnadskultur än förut. Här föreligger alltså en mycket viktig
uppgift för byggnadslånebyrån.
Jag kan ju inte följa byggnadslånebyråns dagliga verksamhet, och det gör,
att jag inte törs med bestämdhet yttra mig örn, huruvida där har insmugit sig
för mycket byråkrati, men jag måste medge, att jag faktiskt bär det förtroendet
för byggnadslånebyråns nuvarande chef, att jag är övertygad om att han
för sin del gör allt vad han kan för att begränsa vad man eventuellt skulle
kunna kalla för byråkratiska utväxter i samband med denna noggranna prövning.
Detta är vad jag gärna ville ha tillagt till själva interpellationssvaret.
Föredrogs ånyo statsutskottets utlåtande nr 11, i anledning av Kungl. Majis
i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter
för budgetåret 1944/45 under elfte huvudtiteln, avseende anslagen inom
folkhushållningsdepartementets verksamhetsområde.
I detta utlåtande hade utskottet till en början under rubriken »Inledning»
gjort vissa uttalanden angående kostnaderna för krisförvaltningen m. m. och
i anslutning därtill hemställt, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till
Kungl. Maji giva till känna vad utskottet sålunda anfört. Återstoden av utlåtandet
var indelad i 29 särskilda punkter.
På framställning av herr talmannen beslöts att utlåtandet skulle företagas
till avgörande på det sätt, att först föredroges berörda inledning samt därefter
de särskilda punkterna var för sig.
Onsdagen den 3 maj 1944.
Inledningen.
Utskottets hemställan bifölls.
Nr 16.
7
Punkterna 1—8.
Vad utskottet hemställt bifölls.
Anslag till
statens livsmedelskommission
-
Herr Holmberg: Herr talman! Den upplysningsverksamhet, som, bland
andra, livsmedelskommissionen bedriver med statliga medel, är i allmänhet
en vederhäftig och väl behövlig verksamhet, men det förekommer dock undantag
och detta särskilt då det är fråga örn våra livsmedel.
För någon tid sedan blev min uppmärksamhet fäst på en broschyr »Mat var
dag», som hade utgivits av Aktiv hushållning med stöd av en rad statliga
institutioner, bland andra Statens institut för folkhälsan och livsmedelskommissionen,
och jag måste säga, att jag, då jag skaffade mig och läste igenom
det där dokumentet, fann det vara högst kuriöst. Där redogjordes för olika
livsmedel. Man ville förmedla upplysning till folk örn hur mat skulle lagas,
vilka livsmedel som voro av betydelse o. s. v. och hur de skulle behandlas. Men
dessa upplysningar voro nog i allmänhet rätt värdelösa. Det fanns naturligtvis
ett och annat där, som säkert högeligen gillades av det svenska folket i allmänhet,
t. ex. vad man där hade att säga örn ägg. Professor Abramson i Statens
institut för folkhälsan förklarade ju för något år sedan äggen vara fullständigt
värdelösa ur närings synpunkt. Nu kungöres i denna broschyr, som
utgivits med stöd av bland andra Statens institut för folkhälsan, att äggen
visst inte äro värdelösa eller hart när skadliga, som professor Abramson tidigare
sagt, utan höra till våra värdefullaste livsmedel.
Huvudparten av den upplysning, som där förmedlas, var emellertid av annan
art. Jag skall inte trötta kammaren med några längre referat ur broschyren,
utan bara ta ett par axplock därur. Man ägnar t. ex. i denna broschyr stor
uppmärksamhet åt att tala örn vad potatisen egentligen är och vilket betydelsefullt
näringsmedel den är ävensom att den bör finnas på bordet i alla svenska
hem varje dag. En sådan propaganda kunde ju lia varit motiverad på salig
Jonas Alströmers tid, men sannerligen inte i dag -— jag undrar nämligen i
vilket svenskt hem det inte förekommer potatis och kanske framför allt potatis
på bordet varje dag.
Det finns i broschyren också ett kapitel örn matsäck, där en mängd epokgörande
»upptäckter» förkunnas, bland annat den att smörgås bör läggas in i
papper. Sådant kan ju vara bra att få veta för dem, som hittills brukat bära
matsäckssmörgåsen i nypan eller som stoppat den i kavajfickan direkt, men
jag måste säga, att jag betvivlar, att dessa äro så många, att det är nödvändigt
att för statsmedel upplysa dem örn att smörgåsarna böra läggas in i papper.
Jag har låtit mig berättas, att vederbörande i livsmedelskommisionen, som läst
igenom denna broschyr i manuskript, betecknat den såsom i hög grad »larvig»,
ett omdöme i vilket jag oreserverat instämmer. Icke dess mindre kom emellertid
broschyren ut med stöd av en hel rad statsinstitutioner, bland andra, som
nämnts, Statens institut för folkhälsan och livsmedelskommissionen.
Detta är nu inte det enda fallet, i vilket livsmedelskommissionen och andra
statliga institutioner ha understött en propaganda, som måste betecknas såsom
Punkten 9.
I enlighet med Kungl. Maj:ts i ämnet framlagda förslag hade utskottet i
förevarande punkt hemställt, att riksdagen måtte till Statens livsmedelskommission:
Omkostnader för budgetåret 1944/45 anvisa ett förslagsanslag av
5 050 000 kronor.
8
Nr 16.
Onsdagen den 3 maj 1944.
Anslag till statens livsmedelskommission. (Forts.)
minst sagt kuriös — örn det hade varit det enda, skulle jag inte ha besvärat
kammaren med att ta upp det —■ utan det har förekommit flera dylika fall,
och jag tycker att man bör fästa vederbörandes uppmärksamhet på att dylik
upplysning på statens bekostnad inte bör förekomma, eftersom den inte har
någon uppgift att fylla. Den enda betydelse som »Mat var dag» har haft, är,
såvitt jag vet, att den har skingrat tråkigheten på en del tidningsredaktioner,
som fått nämnda broschyr för recension — men det är ju ingenting som är
så angeläget, att man därtill bör använda statsmedel.
Sedan överläggningen ansetts härmed slutad, bifölls vad utskottet i den nu
föredragna punkten hemställt.
Punkterna 10 och 11.
Vad utskottet hemställt bifölls.
Punkten 12.
Lades till handlingarna.
Punkterna 13—18.
Vad utskottet hemställt bifölls.
Punkten 19.
Lades till handlingarna.
Punkterna 20—22.
Vad utskottet hemställt bifölls.
Punkten 23.
Lades till handlingarna.
Punkterna 24—28.
Vad utskottet hemställt bifölls.
Punkten 29.
Lades till handlingarna.
Föredrogos ånyo statsutskottets memorial och utlåtanden:
nr 106, i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i fråga örn väckt motion
angående underhålls- och materielbidrag till folkskolor;
nr 107, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående anslag för budgetåret
1944/45 till Häradsrätterna: Reseersättningar till nämndemän jämte i
ämnet väckta motioner; samt
nr 108, i anledning av väckt motion angående resekostnads- och traktamentsersättning
till icke lagfaren ledamot av övervakningsnämnd.
Vad utskottet i dessa betänkanden hemställt bifölls.
Herr statsrådet Gjäres avlämnade Kungl. Maj:ts proposition nr 251, angående
bidrag till kristidsnämndernas verksamhet.
Onsdagen den 3 maj 1944.
Xr 16.
9
Föredrogos ånyo statsutskottets utlåtanden:
nr 109, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret
1944/45 till Krigsrätterna: Avlöningar, m. m.;
nr 110, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret
1944/45 till kostnader enligt 19 § i lagen om försäkring för olycksfall
i arbete m. m.,-
nr lil, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ersättning i
vissa fall i anledning av yrkessjukdom m. m.;
nr 112, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret
1944/45 till landsfiskalerna m. fl. jämte i ämnet väckt motion;
nr 113, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret
1944/45 till inventering av typskogar m. m.;
nr 114, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående anslag till kostnader
för allmänna fastighetstaxeringen år 1945;
nr 115, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret
1944/45 till statens organisationsnämnd m. m.;
nT 116, i anledning av Kungl. Haj:ts proposition angående förändring i
avseende å löneställning och antal beträffande vissa ordinarie befattningar vid
kommunikationsverken m. m. jämte i ämnet väckta motioner; samt
nr 117, i anledning av väckta motioner örn vissa ojämnheter vid löneklassplacering.
Vad utskottet i dessa utlåtanden hemställt bifölls.
Föredrogos ånyo bevillningsutskottets betänkanden:
nr 30, i anledning av väckt motion angående viss ändring i förordningen örn
skatt å vissa pälsvaror; och
nr 31, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning
örn fortsatt giltighet av förordningen den 18 juni 1937 (nr 481) angående
rätt för Konungen att i vissa fall meddela särskilda bestämmelser om
stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper ävensom i anledning därav
väckta motioner, dels ock väckta motioner angående utredning örn grunderna
för lagfartsstämpelns utgående.
Vad utskottet i dessa betänkanden hemställt bifölls.
Föredrogos ånyo bankoutskottets memorial och utlåtanden:
nr 45, angående avlöningsförmånerna åt kanslisten hos riksdagens andra
kammare fru Ebba Ihrman och kammarens förste vaktmästare Gr. Carlberg
under tjänstledighet på grund av sjukdom;
nr 46, i anledning av styrelsens för riksdagsbiblioteket framställning i fråga
örn utarbetande av förteckning över kommittébetänkan den; samt
nr 47, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till kristillägg
för budgetåret 1944/45, såvitt angår anslag till kristillägg under tolfte
huvudtiteln med undantag av kristillägg till personal å indragningsstat.
Vad utskottet i dessa betänkanden hemställt bifölls.
Vid förnyad, punktvis skedd föredragning av första lagutskottets utlåtande
nr 28, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag örn
djurskydd, m. m., dels ock i ämnet väckta motioner, bifölls vad utskottet i
detta utlåtande hemställt.
10
Nr 16.
Onsdagen den 3 maj 1944.
Ang. vissa Föredrogs ånyo andra lagutskottets utlåtande nr 33, i anledning av Kungl.
ändringar i Maj :ts proposition med förslag till lag örn ändrad lydelse av 4 kap. 14, 15 och
vattenlagen i(] §§ vattenlagen, m. m., jämte i ämnet väckt motion.
m. rrv.
Genom en den 3 mars 1944 dagtecknad proposition, nr 169, vilken hänvisats
till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, hade Kungl. Majit
föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till
1) lag om ändrad lydelse av 4 kap. 14, 15 och 16 §§ vattenlagen: samt
2) lag om ändrad lydelse av 7 § lagen den 20 oktober 1939 (nr 732) med
särskilda bestämmelser angående tillfällig vattenreglering.
I samband med propositionen hade utskottet till behandling förehaft en i
anledning av densamma väckt motion, nr 472 i andra kammaren av herr
Ljungberg.
Utskottet hade i det nu föreliggande utlåtandet på anförda skäl hemställt,
A. att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition; samt
B. att motionen 11:472 icke måtte föranleda till någon riksdagens åtgärd.
Herr Hage: Herr talman! Jag har icke reserverat mig vid utskottets behandling
av detta ärende, men jag har i alla fall inom utskottet framhållit,
att det svar, som riksdagen fått på sin skrivelse, icke står i rimlig proportion
till vad exempelvis länsstyrelsen i Jämtlands län önskat och vad som begärts
i väckta motioner och i riksdagens skrivelse. I dessa framställningar syftar
nian till att åstadkomma vissa ekonomiska fördelar för de bygder, som beröras
av vattenregleringar, och man sträcker sig där ganska långt. Man anser,
att när det levereras kraft från en viss bygd och denna kraft i stort sett
icke kommer att användas för bygdens behov, utan transporteras till andra
bygder, och utbyggnaden av vattenfallet i vissa avseenden medför nackdelar
för bygden, så är det rimligt att det i största möjliga utsträckning åstadkommes
bestämmelser, som gynna bygden och medföra ekonomiska fördelar för
densamma. Ordet bygd fattar man då i mera vidsträckt bemärkelse än man
i allmänhet gör.
Nu har det skett en utredning, och en promemoria har framlagts om vad
man borde föreslå riksdagen, men Kungl. Majit och justitieministern ha ju
icke tagit upp allt som föreslås där. Man har t. ex. avvisat frågan örn att höja
maximigränsen för vattenregleringsavgiftema. Man kan väl ändå säga, att
när dessa vattenregleringsavgifter och maximigränsen för dem fastställdes vid
en tidigare tidpunkt, så kan det tyckas, att det inträffat vissa ändringar i
penningvärdet sedan dess och att detta borde ha föranlett ett övervägande, örn
inte maximigränsen borde höjas.
Jag vill därvidlag påpeka, att det kanske inte är riktigt, som det sägs, att
följden av den höjning av maximigränsen för avgifterna måste bli höjda avgifter
för dem, som använda vattenkraften. Just nu i dagarna har jag sett i
pressen, att ett varlenkraftbolag har utdelat 6 procent flera år å rad, vilket
måste innebära, att vinstmarginalen har varit så stor, att man mycket väl
kunnat betala ökade avgifter av detta slag utan att behöva höja konsumenternas
avgifter.
Man har inte heller tagit upp frågan om att åstadkomma kraft till den
bygd, som beröres av en vattenkraftanläggning, men den frågan är ju under
utredning. Det är en synnerligen viktig fråga för stora delar av särskilt
Norrland, och jag uttalar den förhoppningen, att när det förslaget kommer fram
—- eventuellt till nästa års riksdag — det kommer att bli en något mera radikal
lösning och en lösning, som länder till större fördel och gagn för bygden
än det förslag, som här föreligger. Ty det nu föreliggande förslaget in
-
Onsdagen den 3 maj 1944.
Nr 16.
11
Äng. vissa ändringar i vattenlagen rrv. m. (Forts.)
nebär, som jag förut framhållit, endast en liten del av vad som framförts i
motionen och i framställningen från, länsstyrelsen i Jämtlands län.
Jag har varit med på den tiden, då man slogs för kungsådran som en statens
tillhörighet och för att var och en, som utnyttjade kungsådran, skulle betala
en avgift för användandet; av denna hela folkets tillhörighet. Och jag
måste säga, att det föreliggande förslaget skiljer sig oerhört från den ståndpunkten.
Som saken nu ligger till, finns det emellertid ingen möjlighet att göra något
yrkande, och jag skall alltså för närvarande inskränka mig till detta påpekande.
Herr statsrådet Bergquist: Herr talman! Syftet med det nu framlagda lagförslaget
är att vid genomförande av vattenkraftsanläggningar på bättre sätt
än tidigare tillgodose bygdens intressen. Herr Hage har funnit att det kungl,
förslaget icke går tillräckligt långt i detta hänseende, utan att man har varit
alltför försiktig, då det gällt att avväga intressena. Jag vill gärna medge,
att Kungl. Maj:ts förslag utmärkes av försiktighet i detta avseende, och jag
förstår väl att förslaget inte helt tillgodoser de önskemål som ha framförts
från de trakter, där kraftproduktionen har särskild betydelse, men för mig
har det varit ett avvägningsproblem, vilket ju för övrigt all lagstiftning är.
Det har bär gällt att å ena sidan försöka att i möjligaste mån tillgodose bygdens
intressen, å andra sidan att se till, att man inte lägger för tunga bördor
på vattenkraftsindustrien, som ju är av den allra största betydelse för hela
vårt land.
Huruvida den avvägning, som nu skett, är riktig eller inte, kan diskuteras,
men jag har ansett att man i dessa tider måste iakttaga särskild försiktighet,
då utbyggnaden av våra vattenfall har en alldeles särskild betydelse under
rådande kristid. Det förslag, som framlagts, innebär dock i vissa hänseenden
avsevärda förbättringar för bygden. Det underlag, på vilket regleringsavgifterna
skola beräknas, har vidgats avsevärt, och detta kommer säkerligen att
leda till en ökning av regleringsavgifternas belopp.
Herr Hage anmärkte i det hänseendet särskilt, att jag inte tagit upp det
förslag som var framlagt i promemorian och som innebar att man skulle höja
beloppet för regleringsavgifterna. Anledningen till att jag inte gjorde detta
var dels att de nuvarande maximigränserna för regleringsavgifter inte utnyttjats
i praktiken och dels att man redan nu har en så stor spännvidd vid beräknandet
av dessa regleringsavgifter, att man, örn man utnyttjar den nuvarande
lagstiftningen, redan med denna kan få fram fullt tillfredsställande
resultat.
Vidare anmärkte herr Hage på att man här inte alls tagit upp frågan örn
bygdekraften och det stora problem som ligger inneslutet däri; man hade
endast kommit fram med en liten detalj av det stora problemet. Även detta
är alldeles riktigt. Men det är inte något bristande intresse för denna sak som
gjort att denna fråga inte tagits upp, utan här har nyligen inom handelsdepartementet
tillkallats en stor utredning, som skall taga upp hela frågan örn landets
försörjning med elektrisk energi. Som en av punkterna i denna utredning
föreligger frågan örn bygdekraftproblemet. Jag har därför i nuvarande
läge inte velat komma med något förslag angående bygdekraften, inte ens
med några provisoriska regler. Jag hoppas att denna stora utredning i en
nära framtid skall komma fram med förslag, som snart nog skall kunna föreläggas
riksdagen.
Jag iir således fullt medveten örn att det nu föreliggande förslaget inte
innebär någon slutlig lösning av bygdens problem oell att den avvägning, som
12
Nr 16.
Onsdagen den 3 maj 1944.
Inierye lation
ang. vissa
beslag å tyska
krigskartor
över Sverige.
Äng. vissa ändringar i vattenlagen m. m. (Forts.)
här skett, kanske ur de lokala synpunkterna kan anses vara väl försiktig-. Men
jag är ändå övertygad om att ifall denna lagstiftning genomföres, kommer det
att visa sig att de ändrade reglerna skola bli till gagn för de norrländska
bygderna.
Efter härmed slutad överläggning bifölls vad utskottet i förevarande utlåtande
hemställt.
Föredrogs och bordlädes Kungl. Maj:ts denna dag avlämnade proposition
nr 251.
Ordet lämnades på begäran till herr Holmbäck, som yttrade: Herr talman!
Under de senaste veckorna ha ej mindre än tre beslag ägt rum å stora sändningar
av tyska för krigsbruk avsedda kartor över vårt land. Dessa sändningar
ha väckt förvåning och oro, och de teckna sig särskilt egendomligt och
skarpt mot bakgrunden av den obrottsliga lojalitet, med vilken Sverige trots
påtryckning från de allierade makterna upprätthåller sitt handelsavtal med
Tyskland.
Jag utbed jer mig nu kammarens tillstånd att till hans excellens herr ministern
för utrikes ärendena interpellationsvis få framställa följande frågor:
1) Kan Ers Excellens på ett offentligt sammanträde lämna kammaren en fullständig
och sammanfattande redogörelse för de tre beslagen å tyska kartor
över Sverige och vad därmed äger samband?
2) Kan Ers Excellens samtidigt lämna uppgift örn de åtgärder, som från
svensk sida företagits i anledning av de beslagtagna sändningarna?
På gjord proposition medgav kammaren, att ifrågavarande spörsmål finge
framställas.
Justerades protokollsutdrag för denna dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 12.06 på dagen.
In fidem
G. H. Berggren.
Lördagen den 6 maj 1944.
Nr 16.
13
Lördagen den 6 maj.
Kammaren sammanträdde kl. 4 eftermiddagen.
Herr statsrådet Rubbestad avlämnade Kungl. Maj:ts propositioner:
nr 252, angående fortsatt befrielse för riksbanken från skyldigheten att
inlösa av banken utgivna sedlar med guld m. m.;
nr 254, angående den centrala organisationen för utlänningskontrollen;
nr 255, angående statliga åtgärder för tryggande av bränsleförsörjningen;
nr 256, angående åtgärder i anledning av förgiftningsfaran vid gengasdrift;
nr 258, angående vissa anslag till socialstyrelsen;
pr 259, angående vissa anslag till nykterhetsvården;
nr 260, angående allmänna grunder för pensionering av vissa f. d. anställningshavare
vid vägväsendet; samt
nr 261, angående pension, av statsmedel åt vissa f. d. befattningshavare hos
vägdistrikt.
Efter föredragning av ett från andra kammaren ankommet protokollsutdrag,
nr 871, med delgivning av nämnda kammares beslut över dess tredje tillfälliga
utskotts utlåtande nr 8, i anledning av väckta motioner angående åtgärder
mot landsbygdens avfolkning och angående en allsidig utredning om landsbygdens
befolkningsfråga m. m., beslöt första kammaren hänvisa detta ärende till
sitt första tillfälliga utskott.
Anmäldes och godkändes statsutskottets förslag till riksdagens skrivelser
till Konungen:
nr 213, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inköp av vissa
vattenfallsandelar i Indalsälven och Eaxälven m. m.;
nr 214, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inköp för telegrafverkets
räkning av riksbankens fastighet i Vänersborg;
nr 215, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inköp för postverkets
räkning av tomt i Sala;
nr 216, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret
1944/45 till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen m. m.;
nr 217, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående disposition av
vissa äldre reservationsanslag;
nr 218, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till kristillägg
för budgetåret 1944/45;
nr 227, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning
angående anslag för budgetåret 1944/45 till förlagskapital för inköp
av förnödenheter m. m.;
nr 228, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsbidrag till
avlönande av lärare vid frälsningsarméns skolhem i Sundsgården i Hilleshögs
socken;
nr 229, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bidrag till restaurering
av Skara domkyrka;
nr 230, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare utgifter
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44, i vad propositionen
avser ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde;
14
Nr 16.
Lördagen den 6 maj 1944.
nr 231, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare utgifter
å tilläggsstal II till riksstaten för budgetåret 1943/44, i vad propositionen
avser folkhushållningsdepartementets verksamhetsområde;
nr 232, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret
1944/45 till tekniska skolan i Stockholm;
nr 233, i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående bidrag för
budgetåret 1944/45 till instituten för socialpolitisk och kommunal utbildning
och forskning;
nr 234, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till naturastipendier
åt studerande vid universiteten och vissa högskolor m. m. jämte
i ämnet väckt motion;
nr 235, i anledning av Kungl. Majrts proposition angående bidrag för budgetåret
1944/45 tili undervisning i meteorologi vid Stockholms högskola;
nr 238, i anledning av Kungl. Majrts proposition angående lån till Haparanda
stad för byggande av polishus;
nr 239, i anledning av Kungl. Majrts proposition angående ytterligare utgifter
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44, i vad propositionen
avser socialdepartementets verksamhetsområde;
nr 240, i anledning av Kungl. Majrts proposition angående åtgärder mot
utbredning av könssjukdomar;
nr 241, i anledning av väckta motioner angående statsbidrag till verkställande
av sterilisering enligt lagen den 23 maj 1941;
_ nr 242, i anledning av väckt motion angående utredning av frågan, örn avgiftsfri
anstaltsvård för lungtuberkulösa; samt
nr 248, i anledning av Kungl. Majrts proposition angående redovisning av
statens utgifter för de kungl, slotten m. m.
Anmäldes och godkändes riksdagens kanslis förslag
dels till riksdagens skrivelse, nr 243, till Konungen angående val av ställföreträdare
för riksdagens militieombudsman ;
dels ock till riksdagens förordnande, nr 244. för hovrättsrådet Nils Ivan
Regner att vara ställföreträdare för riksdagens militieombudsman.
Anmäldes och godkändes bankoutskottets förslag till riksdagens skrivelse,
nr 247, till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag
till kristillågg för budgetåret 1944/45, såvitt angår anslag till kristillägg
under tolfte huvudtiteln med undantag av kristillägg till personal å indragningsstat.
Anmäldes och godkändes bevillningsutskottets förslag till riksdagens skrivelser
till Konungen:
nr 250, i anledning av väckt motion angående viss ändring i förordningen
om skatt å vissa pälsvaror; och
nr 251, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning
örn fortsatt giltighet av förordningen den 18 juni 1937 (nr 481) angående
rätt för Konungen att i vissa fall meddela särskilda bestämmelser örn
stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper ävensom i anledning därav väckta
motioner, dels ock väckta, motioner angående utredning örn grunderna för
lagfartsstämpelns utgående.
Anmäldes och godkändes jordbruksutskottets förslag till riksdagens skrivelser
till Konungen:
Lördagen den 6 maj 1944.
Nr 16.
15
nr 252, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående anordnande under
år 1944 av en allmän jordbruksräkning;
nr 253, i anledning av Kungl. Majlis proposition angående försäljning av
mark från vissa kronoegendomar m. m.;
nr 254, i anledning av Kungl. Majlis proposition angående överlåtelse av vissa
områden av kronoparken Kloten i Kopparbergs län;
nr 255, i anledning av väckta motioner om anordnande av utbildning för skötsel
av jordbruksmaskiner; samt
nr 256, i anledning av väckta motioner angående verkställande av en undersökning
rörande avdikningens inverkan på frostländigheten.
Anmäldes och godkändes andra lagutskottets förslag till riksdagens skrivelse,
nr 257, till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag örn ändrad lydelse av 4 kap. 14, 15 och 16 §§ vattenlagen, m. m.
Föredrogs och hänvisades till statsutskottet Kungl. Maj:ts proposition nr
251, angående bidrag till kristidsnämndernas verksamhet.
Föredrogos och bordlädes Kungl. Maj :ts denna dag avlämnade propositioner
nr 252, 254—256 och 258—261.
Anmäldes och bordlädes
konstitutionsutskottets utlåtande nr 20, i anledning av väckt motion örn åtgärder
till snabbare fyllande av under valperiod uppkommen ledighet inom riksdagens
kamrar;
statsutskottets utlåtanden:
nr 118, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande av beställningar
för långtjänstunderbefäl vid armén och kustartilleriet m. m.;
nr 119, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående penningbidrag och
premier åt värnpliktiga m. m.;
nr 120, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående fortsatt disposition
av vissa äldre reservationsanslag m. m.;
nr 121, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av
rättsmedicinalväsendet;
nr 122, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning
örn anslag för budgetåret 1944/45 till bidrag till fiskares försäkring;
nr 123, i anledning av väckta motioner angående anslag för budgetåret
1944/45 _ till svenska befolkningsförbundet familjevärnet för upplysningsverksamhet
i befolkningsfrågan;
nr 124, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret
1944/45 till tullverket jämte i ämnet väckt motion;
nr 125, i anledning av väckta motioner angående förbättrande av skogsarbetarnas
bostadsförhållanden;
nr 126, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar
angående anslag för budgetåret 1944/45 till förbättrande av bostadsförhållandena
m. m. jämte i ämnet väckta motioner; samt
nr 127, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förvärv av aktier
i Stockholm—Västerås—Bergslagens nya järnvägsaktiebolag;
bevillningsutskottets betänkanden:
nr 32, i anledning av väckta motioner om frihet från omsättningsskatt vid
försäljning, som i viss begränsad omfattning bedrives av biodlare med honung
av egen skörd; samt
16
Nr 16.
Lördagen den 6 maj 1944.
nr 33, i anledning av väckt motion angående utredning rörande frågan om
ändamålsenligheten av nu gällande lagstiftning angående alkoholhaltiga drycker;
bankoutskottets
utlåtande nr 44, i anledning av väckt motion angående ändring
i visst avseende av gällande bestämmelser örn sparbanks utlåningsrörelse;
första lagutskottets utlåtanden:
nr 23, i anledning av väckt motion med förslag till lag örn vissa ändringar i
8 kap. strafflagen;
nr 24, i anledning av väckta motioner angående revision av 8 kap. strafflagen
m. m.; .
nr 25, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående
fortsatt giltighet av lagen den 9 januari 1940 (nr 3) örn vissa tvångsmedel
vid krig eller krigsfara m. m.; samt
nr 26, i anledning av väckta motioner örn verkställande av en undersökning
rörande verkningarna av 8 kap. strafflagen och lagen örn vissa tvångsmedel vid
krig eller krigsfara m. m.;
andra lagutskottets utlåtanden:
nr 34, i anledning av väckta motioner örn tillfälligt förbud mot avstyckning,
varigenom åker och äng skiljas från jordbruksfastighets skogsmark; samt
nr 35, i anledning av dels Kungl. Maj :ts proposition med förslag till kungörelse
om ändrad lydelse av 59 § byggnadsstadgan den 20 november 1931 (nr
364) dels ock en i ämnet väckt motion;
jordbruksutskottets utlåtanden:
nr 37, i anledning av väckta motioner angående viss ändring i villkoren
för statsbidrag från anslaget till åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland
m. m.;
nr 38, i anledning av väckta motioner om ändrade grunder för fördelning av
kostnad för byggande och underhåll av skogsvägar;
nr 39, i anledning av väckta motioner angående rationell yrkesutbildning
inom skogsbruket m. m.;
nr 40, i anledning av väckta motioner angående utredning av frågan örn
markkartering av Sveriges jordbruks jord;
nr 41, i anledning av väckta motioner örn ändrade bestämmelser rörande
förvaltningen och fördelningen av statsbidrag för nyodling m. m.;
nr 42, i anledning av väckta motioner örn viss ändring i villkoren för erhållande
av bidrag och lån ur avdikningsanslaget och avdikningslånefonden; _
nr 43, i anledning av väckt motion angående utredning örn sådana anordningar
vid vattenkraftsanläggningar och andra byggnader i vatten, att fiskens gång
icke onödigt hindras; samt
nr 44, i anledning av väckta motioner angående tryggande av landets försörjning
med fisknät; ävensom
första kammarens andra tillfälliga utskotts. utlåtande nr 6, i anledning av
väckt motion om utredning rörande organisationsväsendet på det ekonomiska
området m. m.
Justerades protokollsutdrag för denna dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 4.12 eftermiddagen.
In fidem
G. H. Berggren.
Stockholm 1944. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.
442220