1944. Andra kammaren. Nr 3 (Riksdagens protokoll 1944:3)

RIKSDAGENS PROTOKOLL

1944. Andra kammaren. Nr 3.

Onsdagen den 19 januari.

Kl. 11 fm.

§ 1.

I enlighet med kammarens därom den 12 innevarande januari fattade beslut
företogs nu val av tjugofyra valmän för utseende av riksdagens justitieombudsman
och hans ställföreträdare.

Därvid avgåvos 128 godkända valsedlar, samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista». Av dessa upptogo 127 valsedlar namnen på nedan nämnda
personer i följande ordning:
herr Berg,

» Björling,

» andre vice talmannen Carlström,

» Dickson,

» Eriksson i Frägsta,

» Eriksson i Stockholm,

» Fast,

» Gardell,

» Gezelius,
fru Gustafson,
herr Gistafsson i Lekåsa,

» Hammarlund,

» Hansson i Yännäsby.

» Hermansson,

» Holm,

» Landgren,

» Lindahl,

» Lindberg,

» Lindqvist,

» förste vice talmannen Magnusson,

» Mosesson,

» Olsson i Mellerud,

» Ryberg och
» Skoglund i Doverstorp.

Dessa personer hade alltså utsetts till valmän.

§ 2.

Anställdes val av sex suppleanter för de valmän, som av kammaren fått i
uppdrag att utse riksdagens justitieombudsman och hans ställföreträdare.

Därvid avlämnades 123 godkända valsedlar, samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista» och upptagande namnen på nedan nämnda personer i följande
ordning:

Andra kammarens protokoll 1944. Nr 3.

Nr 3.

Onsdagen den 19 januari 1944.

herr Carlsson i Bakeröd,

» Jacobson,

» Lundh,

» Nilson i Eskilstuna,
fröken Olsson och
» Öberg.

Dessa personer hade alltså utsetts till suppleanter.

§ 3.

I enlighet med kammarens beslut den 14 innevarande januari företogs nu
val av tolv ledamöter i det särskilda utskott, som enligt kamrarnas samstämmiga
beslut skulle tillsättas.

Därvid avgåvos 116 godkända valsedlar, samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista» och upptagande namnen på nedan nämnda personer i följande
ordning:
herr Lindqvist,

» Olson i Göteborg.

» Olsson i Mellerud,

» Jonsson i Skedsbygd,

» Kilbom,

» Hermansson,

» Nilson i Eskilstuna,

» Severin i Stockholm,

» Lundberg i Hälsingborg,

» Rosander,

» Molander och
» Hedlund i Rådom.

Dessa personer hade alltså utsetts till ledamöter i särskilda utskottet.

§4.

Anställdes val av suppleanter i särskilda utskottet.

Därvid avgåvos 93 godkända valsedlar, samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista» och upptagande namnen på nedan nämnda personer i följande
ordning:
herr Jacobson,

» Wiberg,
fru Eriksson,
herr Johansson i Mysinge,

» Johansson i Kalmar,
fru Svedberg,

herr Johnsson i Kastanjegården,

» Andersson i Alfredshem,

» Janson i Frändesta,

» Svensson i Alingsås,

» Petterson i Degerfors,

» Henriksson,

» Thäpper,

» Carlsson i Bakeröd,

» Jonsson i Skutskär.

» Nilsson i Sandviken,

Onsdagen den 19 januari 1944.

Nr 3.

herr Birke och
» Andersson i Hedensbyn.

Dessa personer hade alltså utsetts till suppleanter i särskilda utskottet.

§ 5.

Justerades protokollsutdrag angående de i §§ 1-—4 här ovan omförmälda
valen.

§ 6.

Herr talmannen lämnade på begäran ordet till

Chefen för folkhushållningsdepartementet, herr statsrådet Gjöres, som an - Svar på fråga.
förde: Herr Thorell har till mig framställt följande frågor:

Anser statsrådet äggransoneringen vara definitivt misslyckad?

Örn så är fallet: ämnar statsrådet vidtaga åtgärder för dess avskaffande?

Med anledning härav vill jag erinra örn att frågan om äggransoneringen
diskuterades i april månad nästlidna år i första kammaren med anledning av
en där framställd interpellation. I mitt svar framhöll jag, bland annat, att
äggransoneringen hade blivit nödvändig på grund av hönsstammens reduktion
efter 1941 års klena foderskörd och den därav framtvingade foderregleringen.
Ett av de starkaste skälen för ransoneringen hade varit att åstadkomma
en utjämning mellan de inom landet förekommande överskotts- och underskottsområdena
med avseende å tillgången på ägg. De meddelade föreskrifterna
örn skyldighet för partihandlare inom överskottsområdena att överföra
ägg till underskottsområdena hade också tagit sikte på att uppnå den åsyftade
utjämningen, och denna leveransskyldighet syntes i stort sett ha fungerat
tillfredsställande. Att begränsning av äggförbrukningen inom de egentliga produktionsområdena
kunde för åtskilliga synas överflödig fann jag förståeligt,
men man borde, framhöll jag, vid diskussionen örn nödvändigheten av äggransoneringen
icke bortse från den omständigheten, att det just vore överskotten
i de egentliga produktionsområdena som möjliggjorde tilldelningen av ägg till
konsumenterna i underskottsområdena. Vidare påpekade jag, att, örn ransoneringen
upphävdes, skulle något överskott av ägg, som skulle kunna överföras
till andra områden, knappast uppstå inom de nuvarande överskottsområdena.
Konsumtionen av ägg inom dessa områden skulle nämligen med säkerhet stegras
så avsevärt, att hela produktionen komme att gå åt inom överskottsområdet.
Av i huvudsak dessa skäl förklarade jag mig icke beredd att då medverka
till ransoneringens slopande.

Under tiden efter det jag avgav interpellationssvaret ha förhållandena sä
till vida_ undergått förändring, att en allmän förbättring i försörjningsläget
inträtt. Äggproduktionen har till följd av den gynnsammare foderförsörjningen
visat uppgång. Tillgången på ägg har i stort sett varit rikligare, vilket medfört,
att i första hand sjukhus och allmänna inrättningar ävensom sjuka erhållit
ägg i ökad omfattning. Också tilldelningen till allmänheten har blivit något
större, varjämte ransoneringen så tillvida fungerat bättre som tilldelningarna
i allmänhet kunnat i sm helhet uttagas. Emellertid är äggproduktion,en trots
den relativa återhämtningen ännu så pass låg, att den icke räcker för att tillfredsställa
en _ fri efterfrågan. Ett upphävande av ransoneringen i detta nu
skulle utan tvivel göra äggen oåtkomliga för breda lager av hushåll i underskottsområdena.

Jag vill för övrigt nämna, att de sakkunniga, som på uppdrag av statens
krisrevision granskat livsmedelskommissionen och som i sin nyligen avgivna
redogörelse också berört äggransoneringen, såsom sin mening uttalat, att ett

Xr 3.

Onsdagen den 19 januari 1944.

Svar på fråga. (Forts.)

plötsligt upphävande av ransoneringen knappast vore tillrådligt. Följden härav
skulle bli, anse de sakkunniga, att åtminstone till en början och innan ett
visst jämviktsläge åter uppstått, främst restauranger och ekonomiskt mera välsituerade
personer skulle göra stora uppköp, varigenom särskilt underskottsområdena
bleve berövade möjlighet att överhuvud taget erhålla några ägg.
Speciellt inom dessa områden hade man, anföra de sakkunniga, bestämt motsatt
sig ett slopande för närvarande av äggransoneringen.

Härmed torde jag hava besvarat de framställda frågorna.

Härefter yttrade:

Herr Thorell: Herr talman! I stort sett, kan man säga, lia de ransoneringar
av livsmedel, som företagits under detta krig, varit lyckade och detta alldeles
särskilt i jämförelse med de ransoneringar, som förekommo under åren 1914—
1918. Det beror väl främst på att man nu haft större erfarenhet, än man hade
då, samt på att man från början inställt sig på ett långt krig, under det att
man förra gången missräknade sig beträffande krigets längd. Ett undantag
utgör emellertid äggransoneringen. Att äggransoneringen slagit mindre väl ut
torde främst bero på följande orsaker. Antalet äggproducenter är mycket stort.
Äggproducenterna utgöras i stor utsträckning av småbönder, som producera
mindre partier, vilka det är svårt att samla ihop. Det är icke med äggen såsom
exempelvis med brödsäden, som ju går till våra lantmannaföreningar och
våra kvarnar. Där är det möjligt att genomföra en priskontroll, som det icke
finns någon möjlighet att genomföra, då det gäller de äggpriser, som bestämts
för de olika prisområdena. I fjärde prisområdet, som jag tillhör, är priset nu 3
kronor 49 öre. Detta pris har av producenterna ansetts för lågt, och särskilt
jordbrukare, som nödgats till, relativt sett, mycket höga priser inköpa andra
livsmedel, varande varit i behov, ha många gånger sagt ifrån, att de ämnade
i sina egna hushåll förbruka så mycket ägg som möjligt i stället för att sälja
äggen. Jag vågar, herr talman, påstå, att det icke någonsin i de svenska lantmannahemmen
ätits så mycket ägg som under de år, som gått efter äggransoneringens
införande. En annan sak är ju den, att eftersom producenterna, som
jag förut antytt, äro mycket talrika och i de flesta fall endast ha små partier
att avyttra, det lätt inträffar, att en del så att säga rinner bort vid sidan av
ransoneringen. Det är omöjligt att göra sig ett säkert begrepp örn hur stora
kvantiteter det härvidlag rör sig örn, men jag har haft tillfälle att tala med
vänner och bekanta från olika trakter av landet, och jag har fått den uppfattningen,
att den sammanlagda kvantiteten ägg, som säljas vid sidan av ransoneringen,
är mycket stor. Detta är heller knappast underligt, ty det är en
nästan enhällig folkmening att denna ransonering är obehövlig, att den är felaktigt
upplagd och att den är misslyckad. Detta gör, att människor som annars
lojalt följa ransoneringsbestämmelserna och icke ha för vana att bryta
mot lagar och förordningar, saklöst bryta mot dessa ransoneringsbestämmelser,
vilka, såsom jag tidigare sagt, folkmeningen anser vara icke riktigt upplagda
och därför borde upphävas. Ransoneringens bestämmelser äro också sådana,
_ att de kunna åstadkomma en skada på befolkningens moral. Det är
nämligen, endast ett fåtal av deni som överträda dessa bestämmelser som råka
fast. Örn t. ex. en hustru eller en arbetare från ett samhälle köper ett tjog ägg
samt därvid råkar fast och får böta, förstår man deras känslor, när de veta,
hur det går till landet runt, där tiotusentals personer överträda ransoneringsbestämmelserna
men av vilka endast ett fåtal råka fast och de övriga gå fria.

Det finns folk som anser, att livsmedelskommissionen i detta fall spelar rollen
av den ståndaktige tennsoldaten och a.tt den av prestigeskäl uppehåller

Onsdagen den 19 januari 1944. Nr 3. 5

Svar pä fråga. (Forts.)

en ransonering som en gång är införd. Om detta skulle vara förhållandet, tror
jag, att det är en felaktig inställning hos livsmedelskommissionen och att det
vore anledning att fortast möjligt ändra denna inställning.

Herr folkhushållningsministern nämnde, att krisrevisionen för närvarande
icke ville vara med örn att avskaffa denna ransonering. Men såvitt tidningarna
fått riktiga uppgifter sade krisrevisionen, att denna ransonering i motsats
mot ransoneringarna av andra varor i viss mån misslyckats. Jag minns icke
riktigt ordalagen. Då jag icke troddde, att jag skulle få min fråga besvarad
i dag, har jag icke kunnat taga närmare reda på saken, men i alla fall stod det,
såvitt jag vill minnas, att krisrevisionen ansåg, att denna ransonering misslyckats.
Huruvida den sedan ansett, att vi för närvarande icke kunde upphäva
den, stod det ingenting örn i pressen.

Statsrådet talade örn att det var nödvändigt med äggransoneringen för att
man skulle få en utjämning meliam överskotts- och underskottsområdena. Ja,
det kan synas riktigt, men tror statsrådet, att handelns män äro så främmande
för tanken på de tider som komma, att de icke skulle sköta örn att förbindelserna
med kunderna just i underskottsområdena uppehölles? Det är av en stor
betydelse för affärsmännen exempelvis i trakterna söderut, i Hallands län,
Skåne och andra trakter av landet, där det är en stor äggproduktion, att de få
behålla sina kunder i underskottsområdena, t. ex. i Norrland, och kunna skicka
dit mera allteftersom produktionen stegras. Jag tror icke, att man behöver
befara att underskottsområdena bli utan ägg. Av statsrådets svar framgår
vidare, att detta att de som ha gott örn pengar skulle köpa upp äggen, så
snart dessa bleve fria, skulle vara en företeelse av övergående natur. Det tror
jag också. Dessutom tror jag, att örn folk visste, att äggen bleve fria, brydde
de sig icke om att lagra utan köpte sitt behov för dagen. Vet man, att det finus
möjlighet att köpa, har man ingen anledning att förse sig med överskott. Vid
en riklig spritranson är det icke säkert, att folk köper ut sina litrar varje
månad. På samma sätt är det också med denna sak. Jag tror icke, att det är
så stor risk. Säkerligen skulle det också komma fram mycket mera ägg i marknaden
än det för närvarande gör, särskilt örn priset kunde tillåtas att stiga
något. Att det icke kan stiga hur mycket som helst förstår jag, då vi gått in
för allmänt prisstopp. Men att det ginge upp något vore nog ganka skäligt.
Då skulle äggen komma fram, och alla kunde få köpa tillräckligt med ägg.

I förbigående kan jag nämna en sak som påpekats för mig just i dag av en
kammarkamrat — ja, den har jag haft reda på förut för övrigt. Det är den,
att det finns ett överflöd på havregryn. Vi ha ju jämförelsevis skapligt med
havregryn litet var i hemmen, och denne kammarkamrat nämnde, att det köpes
upp så mycket havregryn, att det är risk för att de bli förstörda. Jag skulle
vilja rekommendera vederbörande att titta även på den saken i samband med
att frågan örn äggransoneringen snart, som jag hoppas, på nytt undersökes.

Aven örn statsrådet nu icke anser sig kulina slopa äggransoneringen, skulle
jag vilja lie honom tänka på saken litet längre fram i vår, när äggproduktionen
ökas. Håll då icke på ransoneringen en enda dag längre än det kan anses
absolut nödvändigt! Jag har ju trott, att man skulle ha kunnat slopa den redan
i dag, nion är det så att livsmedelskommissionen har en annan uppfattning,
får man kanske avvakta en senare tidpunkt. Jag beklagar, att icke denna sak,
som vållat så mycken irritation hos vårt folk, har kunnat lösas och att ransoneringen
fortfarande skall behöva äga bestånd.

Herr Hammarlund: Herr talman! .Tåg förstår talmannens betänkligheter
gentemot ali lämna ordet åt fler talare, då det. här gäller endast en enkel fråga.

Nr 3.

Onsdagen den 19 januari 1944.

Svar på fråga. (Forts.)

Då jag emellertid sysslat med denna sak i många år såsom ordförande i en äggcentral,
har talmannen välvilligt låtit mig säga ett par ord.

Jag skulle då vilja säga, att jag icke anser, såsom många här i landet, att
äggregleringen är så misslyckad. Hade vi icke fått denna äggieglering, hade
helt säkert våra sjukhus icke fått ett enda ägg och icke heller de som skaffat
sig intyg av läkare örn att de behöva ägg. Man kan ju vidare ställa den frågan:
hur hade det blivit med äggtillförseln till Norrland, örn vi icke fått äggregleringen?
Det hade blivit så, att norrlänningarna icke fått några ägg alls.
Nu lia vi skickat vagnslast efter vagnslast av ägg ifrån våra inköpsområden
i Skåne upp till Norrland.

Men vad jag anser bär brustit i denna fråga är icke äggregleringen i och för
sig utan prispolitiken från första början, då man satte ned priserna just i det
ögonblick, när producenterna väntade att de skulle stiga. Och det var icke nog
med att man gjorde det en gång, utan man gjorde det en gång till och detta
just i smällkalla vintern. Detta hade till följd att äggen gingo vissa andra
vägar, något som icke hade blivit fallet, örn man varit försiktig i prisfrågan.
Detta har man också förstått i livsmedelskommissionen, och därifrån har man
uppvaktat regeringen och begärt en höjning av priserna, men örn jag icke är
fel underrättad, svarade regeringen nej den gången. Och det var nog ett fel.

Jag begärde emellertid ordet för att påpeka en annan sak. Jag skulle vilja
vädja till livsmedelskommissionen och folkhushållningsministern, att det icke
blir i år som förra året, när man nu skall sätta ned priserna på vårkanten. Då
passade man på och satte ned priserna just i påskveckan, när den organiserade
ägghandeln skaffat fram hundratusentals ägg och fått in dem till sina packerier.
Det är icke riktigt att behandla den organiserade ägghandeln på ett sådant
sätt och att låta vederbörande få lida förlust, när de i stället borde ha förtjänat
mera. Skulle regeringen göra så en gång till, som man gjorde förra
påsken, vet jag icke vad man skall taga sig till mot sådant. Den organiserade
ägghandeln har varit mycket lojal. Yi ha gjort vad vi kunnat för att tillmötesgå
alla krav, och vi ha ställt oss välvilliga gentemot myndigheterna. Då
bör man icke premiera oss genom att bereda oss dessa stora förluster en gång
till. Jag vill som sagt vädja till dem som makten ha att de se till, att prisnedsättningen
sker vid en annan tid än då våra packerier äro fulla med ägg, eller
också tala örn för vederbörande, hur man tänker sig i fråga örn prisnedsättningen,
så att de kunna gardera sig mot en sådan.

Chefen för folkhushållningsdepartementet, herr statsrådet Gjöres: Herr
talman! De yttranden, som förekommit här, ge mig anledning att återkomma
med några ord i denna sak.

Jag hänvisade i mitt svar till vissa uttalanden, som gjorts av de av statens
krisrevision utsedda sakkunniga, vilka gått igenom de olika områden, som höra
under livsmedelskommissionens förvaltning. Herr Thorell anmärkte, att det
måste också ha funnits något annat i de sakkunnigas uttalande än vad jag anförde
här, eftersom man i tidningspressen fått en något annan bild av de sakkunnigas
inställning till saken. Det är riktigt. På sidan 266 i de sakkunnigas
berättelse, just i inledningen av framställningen rörande äggregleringen, säga
de sakkunniga på följande sätt: »Att regleringen av handeln med ägg praktiskt
taget misslyckats torde väl numera få anses konstaterat.» Sedan har det
gått de sakkunniga på samma sätt som det gick för Peer Gynt. De kommo
»senere hen til andre resultater». På sidan 267 finner man nämligen de omdömen,
som jag tagit mig friheten återge i mitt svar. De ge där praktiska anvisningar
om hur man för närvarande skall bedöma frågan, och där vilja de
alltså icke tillråda ett upphävande av äggransoneringen. De tala örn de in -

Onsdagen den 19 januari 1944.

Nr 8.

Svar på fråga. (Forts.)

tryck och vittnesbörd, som de fått under sina besök i landets olika delar, och
understryka, att »speciellt i underskottsområdena har man bestämt velat motsätta
sig ett slopande av äggransoneringen för närvarande». Alltså vilja de
sakkunniga för närvarande åtminstone behålla denna äggransonering trots att
den »praktiskt taget misslyckats». Det är ju en smaksak, vilkendera läsarten
man är mest förtjust i. Men vi som skola svara för försörjningen icke bara
i Skåne och de andra producentområdena utan även där ägg icke produceras,
ha anledning att litet närmare överväga och fästa större vikt vid de mera praktiska
anvisningar och uttalanden, som de sakkunniga ge i sin redogörelse.

Nu är herr Thorell mycket säker i denna sak. Han säger, att en allmän
folkmening — till vilken han tydligen själv ansluter sig — är klar på att
denna ransonering är obehövlig, felaktigt upplagd och helt misslyckad. Något
mera komplett misslyckat och obehövligt än en sak, som kan karakteriseras
på detta sätt, är ganska svårt att föreställa sig. Emellertid måste jag säga,
att jag för min del icke delar denna s. k. allmänna folkmening. Jag vill erinra
om under vilka förhållanden äggransoneringen infördes. Det var på hösten
1941, en tid då vi nödgades steg för steg sänka mjöl- och brödransonerna, så
att vi så småningom kommo ned i det näst sämsta läget i Europa. Endast Italien
kunde mig veterligt uppvisa sämre brödförsörjning än Sverige. Köttförsörjningen
knappades in från 500 poäng, som vi startade med då köttransoneringen
infördes, till 400 poäng, vidare till 350, 300, 200 poäng, en auktion
nedåt undan för undan, och jag tror — örn icke minnet sviker mig — att vi
under den sämsta tiden voro nere i 157 poäng. Tror någon verkligen, att vi
med en oreglerad äggmarknad skulle ha kommit till särdeles trevliga förhållanden?
Vad hade kommit att inträffa? Jo, det hade inträffat -— och i det
fallet instämmer jag helt med herr Hammarlund — att äggen icke förts ut
från överskottsområdena till underskottsområdena. Det hade funnits ägg på
krogarna och hos de mera välsituerade — på samma sätt som det enligt de
sakkunniga hos krisrevisionen skulle bli nu, örn ransoneringen slopades —
men man hade fått leta efter äggen hos arbetarhushållen på Södermalm, hos
tjänstemannahushållen i Vasastaden, hos tjänstemän och småfolk i allmänhet
i underskottsområdena. Tror någon i denna kammare, att detta tillstånd skulle
ha tolererats av svenska folket? Den kritik, som nu riktas mot äggransoneringen,
är rena västanfläkten gentemot den storm, som skulle^ ha blåst upp,
örn myndigheterna i detta knapphetsläge skulle låtit äggen gå till dem som
kunde betala mest. Sådant upplevde vi under förra kriget, men den sortens
folkhushållningspolitik har icke stått som mönster för dem som handha folkförsörjningen
i dag. När man talar här i moralens namn, har man att taga
hänsyn till vilken inverkan på folkmoralen ett dylikt sakernas tillstånd skulle
kommit att få,

Nu tror man, att handelns män utan vidare skulle kunna klara situationen,
örn man släppte handeln fri i dag. Jag vill erinra örn att vi tidigare diskuterat
med handelns män om denna besvärliga äggransonering, och då vörö alla eniga
om att man icke borde avskaffa äggransoneringen. Jag är gärna villig att på
nytt taga upp ett sådant resonemang. Det är klart, att förutsättningarna nu
ligga något annorlunda till än när vi hade det sämst ställt. Men man kan nog
icke bara, örn handelns män lova att klara försörjningen, säga ja och amen till
detta. Man kan då komma att ställa handeln på prov, som den icke kan klara.

När skall äggransoneringen avskaffas? Jag är ense med herr Thorell liksom
med andra om att vi icke böra behålla den en dag längre än som nödvändigt
är. Men örn den dagen och den stunden vet jag ingenting. Det beror helt enkelt
på förutsättningarna flir äggproduktionens vidare, utbyggande. Flir närvarande
räder en så ansenlig differens mellan den efterfrågan, som skulle anmäla sig

Nr 3.

Onsdagen den 10 januari 1944.

Svar på fråga. (Forts.)

vid en fri marknad, och den produktion som finns, att ett upphävande av ransonering-en
nu utan tvivel skulle leda just till de olägenheter, som krisrevisionens
sakkunniga påpekat. Jag vill icke gå så långt, att man bör bibehålla
ransoneringen intill den dag då full jämvikt råder mellan den bedömbara efterfrågan
och tillgången. Utan tvivel får man taga de olägenheter, som ett
upphävande av ransoneringen kommer att föra med sig, innan man nått fram
till balans mellan produktion och konsumtion. Det kan icke hjälpas, att norrlänningarna
och vi i Stockholm få bli utan ägg någon tid. Det priset kanske
vi få betala för att kunna slänga av oss denna tvångströja, som verkligen ingen
— vare sig av prestigeskäl eller andra orsaker — är förtjust i. Men i varje fall
måste en bedömning av relationen mellan produktion och konsumtion föregå
ett ställningstagande till frågan om äggransoneringens avveckling.

Herr Hammarlund Ilar varit inne på frågan örn priset. Örn prisets höjd i
och för sig skall jag icke här taga upp någon diskussion, eftersom hela frågan
örn äggpriserna ingår på sitt sätt i den stora överenskommelsen mellan
producentorganisationerna och statsmakterna. Men det finns onekligen vissa
prisproblem inom ramen för det överenskomna priset, som man mycket väl
kan diskutera. Jag medger, att man kan ha olika meningar örn dem, och jagtror,
att man nog icke på något håll känner sig bunden vid den ordning, som
just råder i dag. Vid prissättningen har man utgått ifrån att ett visst genomsnittspris
per år skulle tillförsäkras producenterna. När detta infördes, var
man på producentsidan angelägen örn att man beträffande de aktuella noteringarna
skulle på samma sätt som tidigare skett taga hänsyn till säsongvariationema.
Det har man hittills gjort, och det för nu med sig att äggpriset stiger
på hösten och sjunker sedan igen, när produktionen kommer i gång på våren.
Systemet har sålunda de i och för sig förargliga konsekvenserna, att man vid
någon tidpunkt måste sänka priserna, och varje sänkning kommer naturligtvis
olägligt för dem som ha säl jann tres sen. Jag vill dock säga, att när vi
genomförde sänkningen i våras, sökte vi att inpassa den så, att den skulle få
minsta möjliga ogynnsamma verkningar för säljarna. Den kom efter påskliandeln,
då man beräknade att handeln hade sålt ut sina inneliggande lager.
Men som sagt: det är alldeles givet, att vid varje tidpunkt man sätter ned ett
pris, blir det förlust^ på det lager, som då finns inne. Å andra sidan blir det
ju alltid en vinst på inneliggande lager, när man höjer priset. Nu har man
sagt: låt oss i stället för denna säsongvarierande notering ha en fast notering
för hela året. Det är en sak, som jag för min del gärna vill pröva, ifall man
anser det bättre ur äggproduktionens och ägghandelns synpunkt att ha ett
bestämt pris aret runt. Det tror jag* nog att man skulle kunna komma överens
örn.

Herr talman! Jag vill till slut säga, att det är alldeles fel, örn man tror,
att myndigheterna av några prestigehänsyn binda sig för den ena eller den
andra ransoneringen. Vore myndigheterna sådana, skulle man nog där växla
person. Det vore rena tokeriet, om folk skulle bara därför att en ransonering
en gång är införd få hålla fast vid den sedan de faktiska förutsättningar,
som nödvändiggjort den, helt förändrats. Vi äro icke sådana, och vi komma
följaktligen att avskaffa denna liksom andra ransoneringar så snabbt det över
huvud taget är möjligt.

Herr Thorell: Herr talman! När statsrådet talar om de svårigheter, som
skulle ha uppstått, örn äggen varit fria under den tid som gått, uppehåller han
sig huvudsakligen vid den tidpunkt, da det genomfördes sänkningar i fråga
°ln indelningen av andra livsmedel. Men jag har tagit upp frågan just nu
däriör att don tiden är ett övervunpet stadium. Det var därför jag1 tänkte mig*,

Onsdagen den 19 januari 1944.

Nr 3.

Svar på fråga. (Forts.)

att äggransoneringen icke skulle vara behövlig längre. Vi resonera alltså från
två olika utgångspunkter. Jag utgår från det förbättrade livsmedelsläget nu
och statsrådet från tider som gått, då vi hade det mycket sämre.

Så vill jag bara tillägga ett par ord i anledning av herr Hammarlunds yttrande.
Han sade, att utan äggransoneringen hade sjukhusen och de sjuka med
sjukintyg icke fått några ägg. Det har nog varit fallet ändå, herr Hammarlund,
i mycket stor utsträckning. Här i Stockholm var det en tid, då många sjuka
icke ^kunde få ut ägg på sina sjukintyg, och örn jag icke misstager mig vörö
också en del sjukhus utan ägg en tid.

Härmed var överläggningen slutad.

§ 7.

Föredrogs och hänvisades till bankoutskottet Kungl. Maj:ts å kammarens
bord vilande proposition, nr 22, med förslag till förordning angående ändrad
lydelse av 11 § förordningen den 5 juni 1942 (nr 325) om jordbrukets kreditkassor.

§ 8.

Föredrogos var efter annan följande på bordet liggande motioner; och remitterades
därvid

till konstitutionsutskottet motionerna:

nr 82 av fru Rydh Munch af Rosenschöld m. fl.; och

nr 83 av herr Hall m. fl.;

till statsutskottet motionerna:
nr 84 av herr Nilsson i Göteborg m. fl.;
nr 85 av herr Isacsson m. fl.;
nr 86 av herr Fröderberg m. fl.;

nr 87 av fröken Nygren och herr Hedlund i Östersund;
nr 88 av herr Nilson i Spånstad m. fl.;
nr 89 och 90 av herr Jansson i Hällefors m. fl.; samt
nr 91 av herrar Ekdahl och von Friesen;

till bevillningsutskottet motionerna:

nr 92 och 93 av herr Lundberg i Hälsingborg m. fl.; samt
nr 94 av herr Lundberg i Hälsingborg;

till bankoutskottet motionerna:

nr 95 av herr Svensson i Alingsås; och

nr 96 av herr Hallén m. fl.;

till behandling av lagutskott motionerna:
nr 97 av herrar Wiberg och Gezelius; och
nr 98 av herr Nilsson i Stockholm; samt

till jordbruksutskottet motionen nr 99 av herr Blombäck.

§ ll Herr

talmannen lämnade på begäran ordet till

Fru Björck, som anförde: Herr talman! I februari 1943 uppvaktade en deputation,
bestående av representanter från socknarna Onslunda, Spjutstorp, S:t
Olof och Tomelilla köping, kommunikationsministern med en anhållan örn att
järnvägstrafiken å bandelen Tomelilla—S:t Olof måtte återupptagas.

Nr 3.

Onsdagen den 19 januari 1944.

Interpellation. (Forts.)

Trafiken upprätthålles för närvarande med bussar. Varje dag passera minst
tvenne bussar i vardera riktningen. Styckegodstrafiken upprätthålles med
lastbil. Anhållan tillstyrktes av såväl industri- som trafikkommissionema, då
däremot järnvägsstyrelsen avslog densamma. Svaret från statsrådet kom först
någon gång i november 1943. Framställningen avslogs.

Med anledning härav anhåller jag örn andra kammarens tillstånd att till
statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet få framställa följande
fråga:

Vad var anledningen till att statsrådet i dessa olje- och gummibristens tider
avslog deputationens anhållan?

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 10.

Justerades protokollsutdrag.

11.

Avlämnades följande motioner, nämligen av:

herr Hall m. fl., nr 100, angående utredning örn underlättande av deltagande
i val till riksdagens andra kammare och kommunala val;

herrar Svensson i Ljungskile och Olsson i Mellerud, nr 101, örn höjning av
anslaget till understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning;

herr Svensson i Ljungskile m. fl., nr 102, om avveckling av informationsstyrelsen; herr

Sandberg m. fl., nr 103, örn höjning av anslaget till bidrag till underhåll
av enskilda vägar m. m. och anslaget till bidrag till byggande av enskilda

vägar;

herr Sundström i Vikmanshyttan m. fl., nr 104, örn höjning av statens medlemsbidrag
till erkända lokalsjukkassor;

herr Henriksson, nr 105, örn restitution av tull för vissa importerade partier
sockerbetor och cikorierötter;

herr Jansson i Kalix m. fl., nr 106, örn viss ändring i gällande grunder för
statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet;

fru Västberg m. fl-, nr 107, angående likställighet mellan antalet manliga
och antalet kvinnliga elever vid folkskoleseminariema i Göteborg och Lund
m. m.;

herr Gustafsson i Bogla m. fl., nr 108, örn anslag att utgå av statens järnvägars
driftsmedel till SJ idrottsförbunds verksamhet;

herr Hall, nr 109, örn uppförande på avlöningsstat av vissa befattningshavare
vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar;

herr Hall m. fl., nr 110, örn anslag till bidrag för inrättande av pensionärshem
’

herr Lundh m. fl., nr lil, angående utredning av löneförhållandena vid de
privata seminarierna för utbildande av lärarinnor i kvinnlig slöjd och i hushållsgöromål
;

herr Nilsson i Göingegården m. fl., nr 112, örn höjning av årsarvodet till liemvärnsområdes
befälhavare ;

herr Nilson i Spånstad m. fl., nr 113, örn anslag till hantverkslånefonden;

herrar Hammarlund och Pettersson i Dahl, nr 114, örn avveckling av allmänna
omsättningsskatten, m. m.;

herr Hagberg i Malmö m. fl., nr 115, örn vissa frågor rörande rederinäringens
beskattning:

Onsdagen den 19 januari 1944.

Nr 3.

fru Rydh Munck af Rosenschöld m. fl., nr 116, angående omprövning av frågan
örn pensionsåldern för statens befattningshavare;

herr Lindahl, nr 117, om pension åt ban- och byggnadsarbetaren K. O. Sundqvist; herr

Sundström i Vikmanshyttan m. fl., nr 118, angående utredning av frågan
örn statsbidrag till folkpensioner på grund av frivilliga avgifter;

herr Sundström i Vikmanshyttan, nr 119, angående revision av gällande
lagstiftning örn barns underhållsskyldighet gentemot föräldrar;

herrar Hagberg i Luleå och Senander, nr 120, angående ökad semester för
vissa gruvarbetare;

herr Hagberg i Luleå m. fl., nr 121, angående revision av 8 kap. strafflagen,
m. m.;

herr Nilson i Spånstad m. fl., nr 122, angående utredning örn viss lagstiftning
till främjande av egnahemsverksamheten;

herrar Jansson i Hällefors och Jacobson, nr 123, angående åstadkommande
av yrkesutbildning och jämn sysselsättning inom skogsbruket;

herr Svensson i Grönvik m. fl., nr 124, angående prissättningen på jordbrukets
produkter; och

herr Brandt m. fl., nr 125, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition, nr 5,
med förslag till lag örn aktiebolag, m. m.

Dessa motioner bordlädes.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter kl. 12.15 em.

In fidem
Stine Norrman.

Nr 3.

Torsdagen den 20 januari 1944.

Torsdagen den 20 januari.

Kl. 11 fm.

§ 1.

Justerades protokollen för den 14 och den 15 innevarande januari.

§ 2.

Upplästes följande till kammaren inkomna läkarintyg:

Att riksdagsman Hugo Witzell, Karlshamn, på grund av sjukdom (op.
lungtumör) är förhindrad deltaga i riks dags arbetet under 14 dagar, fr. o. m.
den 19 januari 1944, intygas härmed.

Stockholm den 18 januari 1944.

Sven Hultberg,

t. f. överläk.

Kammaren beviljade herr Witzell, med bifall till av honom därom skriftligen
gjord anhållan, ledighet från riksdagsgöromålen under 14 dagar från och med
den 19 innevarande januari.

§ 3.

Herr statsrådet Quensel avlämnade Kungl. Maj:ts proposition, nr 26, angående
visst markbyte mellan kronan och Uppsala stad.

Denna proposition bordlädes.

§ 4.

Föredrogos var efter annan följande på kammarens bord liggande motioner;
och hänvisades därvid

till konstitutionsutskottet motionen nr 100 av herr Hall m. fl.;
till statsutskottet motionerna:

nr 101 av herrar Svensson i Ljungskile och Olsson i Mellerud;

nr 102 av herr Svensson i Ljungskile m. fl.;

nr 103 av herr Sandberg m. fl.;

nr 104 av herr Sundström i Vikmanshyttan m. fl.;

nr 105 av herr Henriksson;

nr 106 av herr Jansson i Kalix m. fl.;

nr 107 av fru Västberg m. fl.;

nr 108 av herr Gustafsson i Bogla m. fl.;

nr 109 av herr Hall;

nr 110 av herr Hall m. fl.;

nr lil av herr Lundh m. fl.;

nr 112 av herr Nilsson i Göingegården ni. fl.; och

nr 113 av herr Nilson i Spånstad m. fl.;

Torsdagen den 20 januari 1944.

Nr 3.

till bevillningsutskottet motionerna:

nr 114 av herrar Hammarlund och Pettersson i Dahl; samt
nr 115 av herr Hagberg i Malmö m. fl.;
till bankoutskottet motionerna:

nr 116 av fru Rydh Munch af Rosenschöld ra. fl.; och
nr 117 av herr Lindahl;

till behandling av lagutskott motionerna:
nr 118 av herr Sundström i Vikmanshyttan ra. fl.;
nr 119 av herr Sundström i Vikmanshyttan;
nr 120 av herrar Hagberg i Luleå, och Senander;
nr 121 av herr Hagberg i Luleå ra. fl.; och
nr 122 av herr Nilson i Spånstad ra. fl.;

till jordbruksutskottet motionerna:

nr 123 av herrar Jansson i Hällefors och Jacobson; och
nr 124 av herr Svensson i Grönvik ra. fl.; samt

till särskilda utskottet motionen nr 125 av herr Brandt ra. fl.

§ 5.

Herr talmannen lämnade på begäran ordet till

Herr Persson i Tidaholm, som anförde: Herr talman! Den sedan mitten av
1930-talet med stöd av statliga lån och bidrag bedrivna verksamheten för de
mindre bemedlade, barnrika familjernas bostadsförsörjning fyller en betydelsefull
uppgift inom socialpolitiken. Itiksdagen har ock ådagalagt sitt intresse
för verksamhetens utvidgande genom att under de sistförflutna budgetåren
ställa ökade anslag till förfogande, varigenom de till statens byggnadslånebyrå
inkomna ansökningarna örn lån och bidrag kunnat i stor utsträckning
beviljas. Enligt uppgifter, som jag under hand erhållit från byggnadslånebyrån,
har emellertid kommunernas intresse att medverka till lösandet av ifrågavarande
familjers bostadsproblem framträtt synnerligen ojämnt. Förmedlingsåtagande,
som är en oundgänglig förutsättning för beviljande av lån och
bidrag inom en kommun, hade sålunda intill den 1 januari 1943 lämnats av
82,9 procent av rikets städer, varemot endast 25,6 procent av landskommunerna
vid samma tidpunkt åtagit sig att förmedla lån och bidrag av förevarande
art. Intresset för förmedlingsverksamhet har visat sig vara starkare hos de
större kommunerna. Det är vidare att märka att av landskommunerna i norra
Sverige, icke mindre än 54,4 procent åtagit sig låneförmedling, medan motsvarande
siffror för landskommunerna i västra och södra Sverige uppgå till blott
20,4 respektive 20,5 procent. Det sist anmärkta förhållandet åskådliggöres än
tydligare därav, att enligt byggnadslånebyråns statistik blott 87 respektive
63 barnrikelägenheter intill den 1 januari 1944 tillkommit å landsbygden inom
Malmöhus respektive Hallands län, medan vid samma tid 1 000 sådana lägenheter
funnos å Norrbottens läns landsbygd. Av uppgifter, som jag erhållit
från byrån, framgår vidare, att — i motsats till vad som gäller i fråga örn
övriga delar av landet — lån till barnrika jordbrukarfamiljer förekomma i
tämligen betydande omfattning inom Västerbottens och Norrbottens län.

Den här ovan åtalade ojämna fördelningen av lån och bidrag är uppenbarligen
icke önskvärd. Särskilt beklagligt är det förhållandet, att landskommunerna
i allmänhet ej röjt starkare intresse för de barnrika familjernas bostadsförsörjning;
denna omständighet kan antagas bidraga till att öka skillnaden
mellan städernas och landsbygdens bostadsförhållanden.

Interpellation

Nr 3.

Torsdagen den 20 januari 1944.

Interpellation. (Forts.)

En betydelsefull anledning till att vissa kommuner — oell särskilt då de
mindre samhällena på landet — tvekat att ataga sig förmedlingsverksamhet
torde vara de ekonomiska föreskrifter, som för kommunens del äro knutna till
beviljande av ett bostadsanskaffningslån.

Landskommunerna -— som i detta avseende ha en i förhållande till stadssamhällena
begränsad skyldighet -— ha att under tid då familjebidrag utgår
gentemot statsverket svara för hela den förlust, som kail uppkomma å lånet till
följd av att egnahemmet sjunker i värde genom vanvård eller att låntagaren
försummar sin betalningsskyldighet; sedan familjebidraget bortfallit är ansvarigheten
begränsad till en fjärdedel av nämnda förlust. — Det är emellertid
tydligt, att även andra omständigheter inverka — och måhända i högre
grad — på kommunernas inställning till förmedlingsverksamheten. Särskilt
torde, såvitt angår de mindre landskommunerna, bristen på administrativ och
teknisk sakkunskap inom kommunen hämma initiativlusten. Bristande kännedom
örn lane- och bidragsbestämmelserna har sannolikt också i flera fall avhållit
de mindre kommunerna från att besluta örn förmedling av bostadsanskaffningslån.

Det torde av flera skäl vara olämpligt ifrågasätta någon ändring i ovannämnda
bestämmelser rörande kommunens ekonomiska förpliktelser. Då det
emellertid med fog kan antagas, att ökad kännedom örn den statliga stödverksamheten
på förevarande område samt möjlighet att kostnadsfritt erhålla biträde
vid förmedlingsverksamhetens bedrivande skulle öka särskilt de mindre
landskommunernas benägenhet att medverka till en jämnare spridning av^låneoch
bidragsgivningen, har jag ansett mig böra i detta sammanhang påpeka
en möjlighet, varigenom de hittillsvarande olägenheterna skulle kunna undanröjas
eller i vart fall minskas.

Enligt min uppfattning borde sålunda egnahemsnämnderna vara väl skickade
att biträda landskommunerna vid förmedlingsverksamhetens bedrivande.
Nämnderna äro utrustade nied tjänstemän, som besitta kvalifikationer för att
kunna upprätta och granska ritningar, uppgöra kostnadsberäkningar ävensom
lämna lånesökandena eller förmedlingsorganen biträde vid upprättande av
låneansökningar och övriga erforderliga handlingar. Kostnaderna härför böra
— utom såvitt angår upprättande av ritningar, vilket bör bekostas av lånesökanden
-—- bäras av egnahemsnämnderna; då det sannolikt icke blir fråga
örn någon mera avsevärd ökning av nämndernas arbetsbörda synes det knappast
troligt att nämndernas utgifter skola komina att överstiga de för deras verksamhet
i övrigt föreslagna anslagen. Givetvis bör statens byggnadslånebyrå
kunna väsentligt underlätta nämndernas arbete genom att översända anvisningar
till nämnderna och i övrigt hålla dem underrättade om allt som hör till låneoch
bidragsgivningen. Jag förutsätter slutligen, att byggnadslanebyran och
nämnderna gemensamt bedriva upplysningsverksamhet på området, så att kommunerna
få fullständig kännedom örn gällande bestämmelser, särskilt såvitt
angår innebörden av de kommunala förpliktelserna.

Under åberopande av det anförda får jag anhålla örn kammarens tillstånd att
till herr statsrådet och chefen för socialdepartementet rikta följande frågor:

1. Har herr statsrådet uppmärksammat det förhållandet, att endast ett
relativt ringa antal av landskommunerna funnit lämpligt åtaga sig förmedling
av lån, och bidrag för bostadsförsörjning åt mindre bemedlade, barnrika
familjer?

2. Har herr statsrådet för avsikt vidtaga åtgärder i syfte att åstadkomma
en lokalt sett jämnare fördelning av ifrågavarande låne- och bidragsgivning?

Kammaren biföll denna anhållan.

Torsdagen den 20 januari 1944.

Nr 3.

§ 6.

Herr Onsjö erhöll på begäran ordet och yttrade: Herr talman! Statens vat-Interpellation.
tenfallsverk byggde åren 1940/41 en s. k. stamlinje från Trollhättan till Falköping.
I april 1943 blevo markägarna av vattenfallsverket erbjudna ersättning
för de bestående skador och det intrång, som förorsakats genom stamlinjen.
De erbjudna ersättningarna grundade sig på en värdering, som verkställts
av vattenfallsverket. Vid värderingen lär det ha tillgått så, att en
tjänsteman i vattenfallsverket, utan att söka kontakt med markägarna eller
med någon som känt till de lokala förhållandena, gått utefter linjen och enligt
normer, som upprättats 1921, verkställt värderingen. Utöver det belopp, som
tillkom markägarna enligt den sålunda verkställda värderingen, erbjöd vattenfallsverket
6 procent ränta från den 1 april 1941 samt ytterligare 10 procent
å det värderade beloppet om frivillig uppgörelse kunde träffas. Markägarna
voro i allmänhet missnöjda med de erbjudna ersättningarna, framför allt därför
att man ansåg de erbjudna ersättningarna vara för låga. En stor del markägare
godkände likväl av olika anledningar de erbjudna ersättningarna. En del
föll kanske för det i och för sig osympatiska tillägget å 10 procent, och en del
ansåg sig ha för små möjligheter att hävda sin rätt gent emot staten och att
det under sådana förhållanden var bättre att ta en mager förlikning än en fet
process. Nu har det emellertid visat sig, att vattenfallsverkets erbjudande inte
var det sista budet. Beträffande de markägare som icke godkände ersättningarna
har det skett ny värdering, vilken lär ha lett till att värdena i en del fall
ha höjts till inemot 100 procent. Man kan ifrågasätta om detta är affärsmetoder,
som äro ett statens verk värdiga. Skall det ske en värdering så borde
den från början ha verkställts med sådan omsorg, att ett statens verk kan stå
fast vid densamma. Och det torde heller inte vara ur vägen att markägarna åtminstone
hade fått veta, när värderingen skulle ske, så att de då hade fått
möjlighet att framföra sina synpunkter. Markägarna böra ha skälig ersättning
för den skada de lidit, varken mer eller mindre. De böra också, så långt möjligt
är, behandlas lika.

Med anledning av vad ovan anförts hemställer jag om kammarens tillstånd
att till statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet få framställa
följande frågor:

1) Anser herr statsrådet att statens vattenfallsverks sätt att beräkna och
ersätta de skador och det intrång, som åsamkas markägarna vid framdragandet
av elektriska ledningar, är riktigt?

2) Örn så icke är fallet, vilka åtgärder är statsrådet då beredd att vidtaga
för att åstadkomma rättelse?

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 7.

Ordet lämnades på begäran till Interpellation.

Herr Andersson i Göteborg, som anförde: Herr talman! I remissdebatten
förklarade hans excellens statsministern att regeringen icke skulle tveka att så
snart tillfälle bjöds återställa de normala förhållandena beträffande de medborgerliga
rättigheterna, tryckfriheten däri inbegripen. Denna förklaring, som
hälsats med stor tillfredsställelse i alla kretsar, korresponderar också helt med
de utfästelser som gjordes av såväl statsministern som den dåvarande justitieministern
vid 1940 års riksdag.

Av de inskränkningar i den medborgerliga friheten, som på grund av krigsförhållandena
vidtagits, utgöra tvivelsutan de skärpta bestämmelserna beträffande
tryckfriheten cn av de mera vittgående. Dessa skärpningar lia dels

Nr 3.

Torsdagen den 20 januari 1944.

Interpellation. (Forts.)

grundlags karaktär, dels karaktären av fullmaktslagar. Beträffande den senare
kategorien av lagar, vilka endast antas med ett års giltighetstid och i
fråga om vilkas förlängning riksdagen varje år har att besluta, torde få förutsättas
att någon prolongering icke kommer att begäras så snart de förhållanden,
som aktualiserade dessa lagars tillkomst, icke längre äro för handen.
Likaså förutsättes att de organ för övervakning av pressen, som under trycket
av de onormala förhållandena inrättats, komma att avvecklas med det snaraste.
Annorlunda förhåller det sig med de vid 1940—1941 års riksdagar
antagna grundlagsändringarna -— § 6 tryckfrihetsförordningen, § 86 regeringsformen
och § 38 riksdagsordningen. Med tillfredsställelse noteras ''att dessa
lagbestämmelser aldrig behövt träda i funktion. Man kan emellertid inte bortse
ifrån att den statliga tryckfrihetspolitiken kommit att få vissa återverkningar
inom byråkratien i form av avsevärt skärpt sekretess. Man har anledning hoppas
att denna ovilja mot offentligheten inom stora delar av byråkratien kommer
att mildras i den mån den krisbetonade lagstiftningen på tryckfrihetens
område avvecklas.

Då ett återställande av grundlagarna i deras normala skick kräver beslut
vid två riksdagar, åtskilda av andrakammarval, måste — för att icke det slutgiltiga
antagandet skall uppskjutas till i bästa fall år 1949 -— ett förslag till
ändring i de berörda grundlagsparagraferna föreläggas årets riksdag. Örn en
sådan vilande grundlagsändring innevarande år antas kan det slutgiltiga antagandet
ske vid någon av 1945—1948 års riksdagar. Det finns anledning anta
att de internationella förhållanden, som motiverat dessa lagars tillkomst, under
denna tidrymd komma att radikalt förändras.

Med hänvisning till vad jag här anfört får jag anhålla örn kammarens tillstånd
att till statsrådet och chefen för justitiedepartementet ställa följande
fråga:

Avser herr statsrådet att vid årets riksdag framlägga sådana förslag till
grundlagsändringar att den beredskapslagstiftning som genomfördes på tryckfrihetens
område vid 1940—1941 års riksdagar kan avvecklas under nästkommande
riksdagsperiod?

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 8.

Justerades protokollsutdrag.

§ 9.

Avlämnades följande motioner, nämligen av

herrar Skoglund i Umeå och Mäler, nr 126, angående utredning örn behovet
av nya järnvägsförbindelser i Norrland;

herrar Sundberg och Lindahl, nr 127, angående lönegradsplacering av befattningshavare,
som i samband med statens övertagande av enskild järnväg
anställas vid statens järnvägar;

herr Hedlund i Östersund, nr 128, örn resekostnads- och traktamentsersättning
till icke lagfaren ledamot av övervakningsnämnd ;

herr Lundberg i Uppsala m. fl., nr 129, angående ordnande i visst avseende
av undervisningen vid folkskolor med 39 veckors lästid;

herr Sundqvist m. fl., nr 130, angående utredning örn statligt anställda sjuksköterskors
löneförhållanden;

herr Jonsson i Fjäle m. fl., nr 131, i anledning av Kungl. Maj :ts framställning
om anslag till stipendier åt elever vid folkhögskolor;

Torsdagen den 20 januari 1944.

Nr 3.

herr Wallentheim, nr 132, om anslag till vissa bildningsförbund för organisations-
och administrationskostnader;

herrar Jacobson och Hedlund i Östersund, nr 133, angående kansli- och
skrivbiträdenas vid lands- och stadsfiskalskontoren lönegradsplacering;

herr Gustafsson i Bogla m. fl., nr 134, om höjning av anslaget till Järnvägsmännens
helnykterhetsförbund;

herr Lindberg m. fl., nr 135, örn anslag till skjutbanors ordnande inom det
frivilliga skytteväsendet;

herr Sefve m. fl., nr 136, örn höjning av anslaget till understöd åt anstalter
och föreningar, som anordna populärvetenskapliga föreläsningar;

herr Nilson i Spånstad m. fl., nr 137, örn ändring i gällande föreskrifter angående
förstärkningsanordningar vid vissa folk- och småskolor, m. m.;

herr Viklund m. fl., nr 138, i anledning av Kungl. Majlis framställning örn
anslag till stipendier åt elever vid vissa verkstadsskolor;

herr Jonsson i Skedsbygd m. fl., nr 13S, om anslag till bidrag till byggande
av enskilda vägar;

herr Nilsson i Göteborg m. fl., nr 140, angående utredning örn inrättande av
en statens trafiksäkerhetsinspektion;

herr Larsson i Östersund m. fl., nr 141, angående utredning av frågan örn
anskaffande av egna hem för mindre bemedlade, barnrika familjer, tillhörande
skogs- och flottningsarbetare och med dem i ekonomiskt avseende jämställda
bef olknings grupper;

herr Hedlund i Östersund m. fl., nr 142, angående omklassificering av tullkammaren
i Östersund;

herr Edberg, nr 143, örn vissa e. o. befattningshavares vid centrala flygverkstaden
å Malmen avlöningsförhållanden;

herr Lindqvist, nr 144, örn lönetillägg åt styresmännen vid rannsakningshäktena
i Halmstad och Hudiksvall;

herr Dickson m. fl., nr 145, örn anslag till uppförande av truppförbandshupdgårdar
vid vissa regementen;

herr Hallén m. fl., nr 146, om höjning av anslaget för bidrag till Svenska
slöjdföreningen;

herr Sveningsson m. fl., nr 147, angående beredande av vissa förmåner åt
enskilda väghållningsskyldiga;

herr Thäpper, nr 148, om avdrag vid taxering av inkomst för flyttningskostnader
vid tillträdande av annan anställning;

herrar Viklund och Åkerström, nr 149, örn viss komplettering av gällande
bestämmelser örn rätt till avdrag vid taxering av inkomst för fördyrade levnadsomkostnader
vid vistelse utom hemorten;

herr Eriksson i Stockholm, nr 150, om dyrtidstillägg till riksdagens personal; herr

Hallén m. fl., nr 151, angående förbättring av s. k. äldre tjänstepensioner
till förutvarande befattningshavare i statens tjänst;

herr Sundberg m. fl., nr 152, örn förhöjning av tjänstepensionsupderlaget
tor viss lotspersonal samt vissa lokeldare och lokförare;

herr Jacobson och fru Västberg, nr 153, örn tjänsteårsberäkning i pensionsavseende
för barnmorskan Anna Märta Bystedt;

herr Jacobson, nr 154, om, årligt understöd åt kontoristen vid statens järnvägar
V. G. 1. Byströms änka Anna Byström, född Molin;

herr Senander m. fl., nr 155, örn förbättring av pensionerna för de statstjänstemän,
som avgatt från sina befattningar före den 1 juli 1939;

herrar Skoglund i Umeå och Mäler, nr 156, angående utredning örn vissa
åtgärder till astadkommande av förbättrade folkpensioner;

Andra kammarens protokoll 1944. Nr 3.

Nr 3.

Torsdagen den 20 januari 1944.

fröken Öberg m. fl., nr 157, om ändring av gällande bestämmelser angående
kvinnas rätt till förskott å moderskapspenning;

herr Kilbom m. fl., nr 158, om viss ändring i 3 kap. 38 § lagen örn nyttjanderätt
till fast egendom;

herr Håstad, nr 159, örn förtydligande i visst avseende av 13 § lagen örn
förenings- och förhandlingsrätt;

fröken, Nygren m. fl., nr 160, örn införande av lagstadgad rätt för barn inom
äktenskap att i vissa fall erhålla styvfaders släktnamn;

herr Hedlund i Östersund, pr 161, om lagstiftning angående offentliga insamlingar; herr

Hedlund i Östersund och fru Västberg, nr 162, angående utredning örn
rätt för sinnessjuka och sinnesslöa att i särskilda fall efter verkställd sterilisering
ingå äktenskap;

herr Pettersson i Dahl m. fl., nr 163, angående åtgärder till förhindrande
av för tidig skörd av skogsbär;

herr Nolin m. fl., nr 164, örn anslag till bidrag till Jordbrukarungdomens förbund; herr

Jonsson i Fjäle m. fl., nr 165, i anledning av Kungl. Maj:ts framställning
om anslag till understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter
m. m.;

herr Janson i Frändesta, nr 166, angående utredning örn utbildning av jordbrukare
för skötsel av jordbruksmaskiner;

herr Molander m. fl., nr 167, om lönegradsplacering av vissa arvodesbefattningar
vid Flahults, Gisselås’ och Ugerups försöksgårdar, m. m.;

herr Ericsson i Sörsjön m. fl., nr 168, örn anslag till befrämjande av landsbygdens
elektrifiering;

herr Larsson i Karlstad m. fl., nr 169, angående standardisering av jordbruksmaskiner
;

herr Carlsson i Bakeröd m. fl., nr 170, örn anslag till statsbidrag för anläggande
av gemensamma tvättinrättningar på landsbygden;

herr Werner m. fl., nr 171, angående utbyggande av den inhemska kvävegödnjngstillverkningen
under statlig medverkan;

herr Gardell, nr 172, angående utredning örn åtgärder till förbättring av
internerings- och socialvården;

herr Skoglund i Doverstorp m. fl., nr 173, angående åtgärder mot landsbygdens
avfolkning; och

herr Nilsson i Göingegården m. fl., nr 174, angående möjliggörande för elev,
som lämnat folkskolan utan att hava erhållit avgångsbetyg, att senare erhålla

sådant betyg.

Dessa motioner bordlädes.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter kl. 11.25 fm.

In fidem
Sune Norrman.

Fredagen den 21 januari 1944.

Nr 3.

Fredagen den 21 januari.

Kl. 11 fm.

§ 1.

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet Kungl. Maj:ts å kammarens
bord vilande proposition, nr 26, angående visst markbyte mellan kronan och
Uppsala stad.

§ 2.

Föredrogos var efter annan följande på bordet liggande motioner; och remitterades
därvid

till statsutskottet motionerna:
nr 126 av herrar Skoglund i Umeå och Mäler;
nr 127 av herrar Sundberg och Lindahl;
nr 128 av herr Hedlund i Östersund;
nr 129 av herr Lundberg i Uppsala m. fl.;
nr 130 av herr Sundqvist m. fl.;
nr 131 av herr Jonsson i Fjäle m. fl.;
nr 132 av herr Wallentheim;

nr 133 av herrar Jacobson och Hedlund i Östersund;

nr 134 av herr Gustafsson i Bogla m. fl.;

nr 135 av herr Lindberg m. fl.;

nr 136 av herr Sefve m. fl.;

nr 137 av herr Nilson i Spånstad m. fl.;

nr 138 av herr Viklund m. fl.;

nr 139 av herr Jonsson i Skedsbygd m. fl.;

nr 140 av herr Nilsson i Göteborg ni. fl.;

nr 141 av herr Larsson i Östersund m. fl.;

nr 142 av herr Hedlund i Östersund m. fl.;

nr 143 av herr Edberg;

nr 144 av herr Lindqvist;

nr 145 av herr Dickson m. fl.;

nr 146 av herr Hallén m. fl.; och

nr 147 av herr Sveningsson m. fl.;

till bevillningsutskottet motionerna:

nr 148 av herr Thäpper; samt

nr 149 av herrar Viklund och Åkerström;

till bankoutskottet motionerna:

nr 150 av herr Eriksson i Stockholm;

nr 151 av herr Hallén m. fl.;

nr 152 av herr Sundberg m. fl.;

nr 153 av herr Jacobson och fru Västberg;

nr 154 av herr Jacobson; och

nr 155 av herr Senander m. fl.;

Nr 3.

Fredagen den 21 januari 1944.

till behandling av lagutskott motionerna:

nr 156 av herrar Skoglund i Umeå och Mäler;

nr 157 av fröken Öberg m. fl.;

nr 158 av herr Kilbom m. fl.;

nr 159 av herr Håstad;

nr 160 av fröken Nygren m. fl.;

nr 161 av herr Hedlund i Östersund;

nr 162 av herr Hedlund i Östersund och fru Västberg; samt
nr 163 av herr Pettersson i Dahl m. fl.;

till jordbruksutskottet motionerna:

nr 164 av herr Nolin m. fl.; _

nr 165 av herr Jonsson i Fjäle m. fl.;

nr 166 av herr Janson i Frändesta;

nr 167 av herr Molander ni. fl.;

nr 168 av herr Ericsson i Sörsjön m. fl.;

nr 169 av herr Larsson i Karlstad m. fl.;

nr 170 av herr Carlsson i Bakeröd m. fl.; och

nr 171 av herr Werner m. fl.; samt

till tillfälligt utskott motionerna:
nr 172 av herr Gardell;

nr 173 av herr Skoglund i Doverstorp m. fl.; och
nr 174 av herr Nilsson i Göingegården m. fl.

§ 2.

Till bordläggning anmäldes

konstitutionsutskottets memorial, nr 1, i anledning av andra kammarens
remiss av motion, nr 1, av herrar "\V allentheim och Lundberg i Uppsala angående
utredning örn rätt för kommun att bevilja stipendier eller andra bidrag
för studieändamål;

bankoutskottets memorial:

nr 1, med överlämnande av fullmäktiges i riksbanken till bankoutskottet
avgivna berättelse; och

nr 2, med överlämnande av fullmäktiges i riksgäldskontoret till innevarande
riksdag avgivna, till bankoutskottet avlämnade berättelse; samt

riksdagens kanslideputerades memorial, nr 1, angående antagande av tjänstemän
i riksdagens kansli.

§ 3.

Justerades protokollsutdrag.

§ 4.

Avlämnades följande motioner, nämligen av:

herr Skoglund i Doverstorp m. fl., nr 175, örn vissa grundlagsändringar i syfte
att effektivisera gällande beredskapslagstiftning angående statsfientliga sammanslutningar; herr

Bergvall m. fl., nr 176, örn vissa ändringar i regeringsformen, riksdagsordningen
och tryckfrihetsförordningen, m. m.;

herrar Ekdahl och Andersson i Malmö, nr 177, angående utseende av suppleanter
för stads-, kommunal-, municipal- och kyrkofullmäktige;

Fredagen den 21 januari 1944.

Nr 3.

herrar Ekdahl och Andersson i Malmö, nr 178, angående införande i gällande
lagstiftning av skyldighet att lämna suppleant meddelande om tid för sammanträde
med kommunala nämnder och styrelser;

herr Ekdahl, nr 179, i anledning av Kungl. Maj:ts framställning örn anslag
till bidrag till centralisering av fortsättningsskolväsendet;

herr Mosesson, nr 180, örn höjning av arvodena till sekreteraren ooh sekreterarens
biträde hos intemeringsnämnden;

herr Hedqvist, nr 181, angående främjande av anskaffandet av bostäder
åt i industriellt och annat arbete anställd ungdom;

herr Fast m. fl., nr 182, i anledning av Kungl. Maj :ts framställning om anslag
till bidrag till kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning;

fru Rönnebäck rrv. fl., nr 183, om anslag till bidrag till institutet för praktisk
psykologi och yrkesvalsfrågor;

herrar Sundqvist och Hyling, nr 184, angående omorganisation av statens
biografbyrå ;

fru Rydh Munck af Rosenschöld m. fl., nr 185, i anledning av Kungl. Maj:ts
framställningar örn anslag till bidrag till högre goss- och samskolor, till högre
flickskolor och till enskilda mellanskolor;

fröken Hesselgren m. fl., nr 186, i anledning av Kungl. Majrts framställning
örn anslag till skolöverstyrelsen;

herr Sundqvist m. fl., nr 187, angående utredning örn grunderna för statens
understödjande av det frivilliga bildningsarbetet;

fröken Hesselgren m. fl., nr 188, örn anslag till upplysningsarbete rörande
mellanfolkligt samarbete och utrikespolitiska frågor;

herr Andersson i Hedensbyn m. fl., nr 189, om höjning av anslaget till bidrag
till skattetyngda kommuner;

herr Jansson i Kalix m. fl., nr 190, angående viss ändring i gällande grunder
för statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet;

herr Pettersson i Hällbacken m. fl., nr 191, örn anslag till årlig ersättning
åt tillsyningsmannen för Vasamonumentet vid Utmeland i Mora;

herr Thorell m. fl., nr 192, örn anslag till anskaffande av en båtfärja mellan
Eknö—Furusund—Yxlan—Blidö;

herr Hagård m. fl., nr 193, i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar
örn anslag till fria sommarresor för barn och till bidrag till sommarkolonier;

herr Andersson i Falkenberg, nr 194, i anledning av Kungl. Maj:ts framställning
örn anslag till resestipendier för yrkesutbildning;

herr Andersson i Falkenberg, nr 195, örn anslag till bidrag till anordnande
av kompletteringskurser för utbildning av elektriska installatörer;

herr Andersson i Falkenberg m. fl., nr 196, angående vissa domsagors lönegruppsplacering; herr

Pettersson i Dahl m. fl., nr 197, om anslag till stipendier åt elever vid
folkhögskolorna;

herr Nilsson i Göteborg, nr 198, i anledning av Kungl. Maj:ts framställning
örn anslag till statens sjuksköterskeskola;

herr Gustafson i Dädesjö, nr 199, i anledning av Kungl. Maj:ts framställning
örn bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden;

herr Stjärne m. fl., nr 200, angående utredning örn vidgad rätt till statsbidrag
för förbättring och underhåll av enskild väg;

herrar Mårtensson och Johansson i Öckerö, nr 201, om skattebefrielse för
pensionstillägg enligt lagen örn folkpensionering;

herr Mosesson, nr 202, angående skattefrihet för sådan inkomst av jordbruk,
som av jordägare avsättes till en byggnadsfond för jordbruksfastighet;

herr Pettersson i Norregård m. fl., nr 203, örn avskaffande av dyrortsgrupperingen
av ortsavdragen vid beskattningen;

Nr 3.

Fredagen deli 21 januari 1944.

herr Wallén, nr 204, angående anpassning av fastighetsbeskattningen efter
det. antal barn, som stadigvarande bor i förhyrd lägenhet i respektive fastighet;

herr Svensson i Grönvik m. fl., nr 205, angående revision av familjebeskattningen
vid taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt;

herr Staxäng m. fl., nr 206, örn avskaffande av allmänna omsättningsskatten
för fisk;

herrar Svensson i Ljungskile och Stjärne, nr 207, angående åstadkommande
vid taxering av jordbruksinkomst av en rättvisare uppskattning av i hushållet
förbrukade naturaprodukter;

fru Rydh Munck af Rosenschöld, nr 208, om förhöjd pension åt löjtnanten
L. Westerlunds änka och dotter;

herr Hallén, nr 209, örn årligt understöd åt förre lantbrevbäraren K. O.
Larsson;

herr Gustafsson i Lekåsa, nr 210, om understöd från Vadstena krigsmanshuskassa
åt förre soldaten A. Bergvall;

herrar andre vice talmannen Carlström och Boman, nr 211, om årligt understöd
åt'' förre trumslagaren vid Vista kompani av Jönköpings regemente nr 93
Lindberg;

herrar Ericsson i Kinna och Andersson i Hyssna, nr 212, örn pension åt
förre fjärdingsmannen J. Andersson;

herr Andersson i Falkenberg, nr 213, örn ersättning till E. 11. Karlsson i anledning
av kroppsskada ådragen under militärtjänstgöring;

herr Skoglund i Doverstorp m. fl., nr 214, med förslag till lag angående
upplösning av vissa sammanslutningar m. m.;

fröken Hesselgren m. fl., nr 215, örn verkställande av en undersökning rörande
verkningarna av 8 kap. strafflagen och lagen örn vissa tvångsmedel vid
krig eller krigsfara;

herr Hoppe m. fl., nr 216, angående utredning av frågan örn rätt för sinnesslöa
att under vissa förhållanden och efter särskild prövning ingå äktenskap;

herrar Andersson i Göteborg och Hallberg, nr 217, angående lagstiftning om
tvångsinlösen av enskild järnväg;

herr Andersson i Falkenberg m. fl., nr 218, örn viss ändring i lagen angående
förbud i vissa fall för bolag, förening och stiftelse att förvärva fast egendom;

herr Pettersson i Dahl m. fl., nr 219, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition,
nr 4, med förslag till lag örn dyrtidstillägg under budgetåret 1944/45 å
folkpensioner, invalidunderstöd och barnbidrag, m. m.;

herr Andersson i Vigelsbo m. fl., nr 220, angående utredning örn åtgärder i
syfte att vid svårare olycksfall bereda större och barnrika familjer bättre
ekonomisk och social trygghet;

herr Pettersson i Rosta m. fl., nr 221, om skärpning av straffansvaret för
illegal vadhållning (s. k. bookmaker);

herr Johansson i Ockerö m. fl., nr 222, angående dyrtidstillägg åt vissa ersättningstagare
enligt förordningen den 11 juni 1918 angående en särskild för
fiskare avsedd försäkring mot skada till följd av olycksfall;

herr Hedlund i Östersund m. fl., nr 223, angående utredning örn anläggande
av ett större jordbruk å de s. k. Ragundabottnarna;

herr Onsjö m. fl., nr 224, i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar örn
anslag till understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter m. m.
samt till bidrag till byggnadsarbeten vid lantmanna- och lanthushållsskolor;

herrar Janson i Frändesta och Hansson i Vännäsby, nr 225, om anslag till
hushållningssällskapen för inköp av stenborrnings- och nyodlingsmaskiner
m. m.;

herr Johansson i Öckerö m. fl., nr 226, angående utredning av frågan örn
hummerfisket inom Vette, Tanums och Kville härader;

Fredagen den 21 januari 1944.

Nr 3.

herr Johanson i Öckerö m. fl., nr 227, om anslag till säkerhetsanordningar
till ledning för fiskefartyg;

herr Andersson i Gisselås m. fl., nr 228, i anledning av Kungl. Maj :ts framställning
om anslag till understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter
m. m.;

herrar Staxäng och Stattin, nr 229, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag till
avlöningsstat för egnahemsstyrelsen;

herr Staxäng m. fl., nr 230, örn höjning av nu utgående arvoden till vissa
assistenter vid lantbrukshögskolans undervisningsinstitutioner m. m.;

herrar Jonsson i Fjäle och Severin i Gävle, nr 231, i anledning av Kungl.
Maj:ts framställning om anslag till bidrag för anläggande av gemensamma
tvättinrättningar på landsbygden;

herr Pettersson i Dahl m. fl., nr 232, angående utredning örn åtgärder till
förhindrande av att jord- och ''skogsbruk övergå i den icke jordbrukande befolkningens
händer m. m.;

herr Liedberg m. fl., nr 233, i anledning av Kungl. Maj :ts framställning om
anslag till bidrag till hushållningssällskapen;

herrar Liedberg och Janson i Frändesta, nr 234, i anledning av Kungl.
Maj:ts framställning örn anslag till veterinärhögskolan;

herrar Stjärne och Björling, nr 235, örn kamrerarbefattningens hos egnahemsstyrelsen
lönegradsplacering;

herr Hemsson i Skediga m. fl., nr 236, örn vissa åtgärder till fiskerinäringens
befrämjande;

herr Johansson i Mysinge m. fl., nr 237, angående främjande av företagsamhet
och familjebildning vid jordbruket;

herrar Edberg och Andersson i Göteborg, nr 238, angående skapande av eu
gemensam nordisk arbetsmarknad;

herr Sundqvist m. fl., nr 239, angående åtgärder för åstadkommande av
kort sammanfattning av den kristna tros- och livsåskådningen, avsedd att läggas
till grund för undervisningen i folkskolans högsta klasser;

fröken Andersson m. fl., nr 240, angående utredning om åtgärder för att bereda
den kvinnliga ungdomen ökad utbildning i hemvård m. m.;

herr Ekdahl, nr 241, angående utredning av alkoholistvårdsproblemen;
herr Edberg m. fl., nr 242, angående utredning örn förstatligande av apoteksväsendet,
däri inbegripet droghandeln och läkemedelsindustrien;

herrar Severin i Gävle och Persson i Växjö, nr 243, angående ytterligare
främjande av tillkomsten av småindustri på landsbygden;

herr andre vice talmannen Carlström m. fl., nr 244, angående en allsidig utredning
om landsbygdens befolkningsfråga m. m.; och

herr Lundberg i Uppsala, nr 245, angående tillvaratagande av samhällsintresset
i våra grustäkter.

Dessa motioner bordlädes.

§ 5.

Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades herr Olson i Göteborg under 10
dagar från och med den 21 innevarande januari.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter kl. 11.13 fm.

In fidem
Sune Norrman.

Nr 3.

Lördagen den 22 januari 1944.

Lördagen den 22 januari.

Kl. 11 fm.

§ I Justerades

protokollen för den 17 innevarande januari.

§ 2.

Herr statsrådet Rosander avlämnade Kungl. Maj :ts propositioner:
nr 28, med förslag till förordning örn ändrad lydelse av 1, 2 och 4 §§ förordningen
den 11 juni 1937 (nr 339) örn mödrahjälp m. m.;

nr 29, angående inlösen av vattenfallsstyrelsen åvilande skyldighet att leverera
an delskraft till Motala ströms kraftaktiebolag;

nr 30, angående försäljning av ett statens järnvägar tillhörigt markområde
i örebro;

nr 31, angående försäljning av vissa telegrafverket tillhöriga fastigheter;
nr 32, angående pension åt vissa i statens tjänst anställda personer m. fl.;
nr 33, angående rätt till dels pension åt f. d. generaldirektören och chefen
för telegrafverket G. H. Ericson, dels ock livränta åt f. d. överdirektören vid
statens vattenfallsverk K.-G. Ljungdahl; och

nr 34, angående pensionsrätt för innehavare av professurerna i idé- och lärdomshistoria
samt i biokemi vid universitetet i Uppsala.

Dessa propositioner bordlädes.

§ 3.

Föredrogos var efter annan följande å kammarens bord vilande motioner;
och remitterades därvid

till konstitutionsutskottet motionerna:

nr 175 av herr Skoglund i Doverstorp m. fl.;

nr 176 av herr Bergvall m. fl.; samt

nr 177 och 178 av herrar Ekdahl och A ndersson i Malmö;

till statsutskottet motionerna:

nr	179	av
nr	180	arv
nr	181	av
nr	182	av
nr	183	av
nr	184	av
nr	185	av
nr	186	av
nr	187	av
nr	188	av
nr	189	av
nr	190	av

herr Ekdahl;

herr Mosesson;

herr Hedqvist;

herr Fast m. fl.;

fru Rönnebäck m. fl.;

herrar Sundqvist och Kuling;

fru Rudh Munck af Rosenschöld m. fl.;

fröken Hesselgren m. fl.;

herr Sundqvist m. fl.;

fröken Hesselgren m. fl.;

herr Andersson i Hedensbyn m. fl.;

herr Jansson i Kalix m. fl.;

Lördagen den 22 januari 1944.

Nr 3.

nx 191 av herr Pettersson i Hällbacken m. fl.;

nr 192 av herr Thorell m. fl.;

nr 193 av herr Hagård ni. fl.;

nr 194 och 195 av herr Andersson i Falkenberg;

nr 196 av herr Andersson i Falkenberg m. fl.;

nr 197 av herr Pettersson i Dahl m. fl.;

nr 198 av herr Nilsson i Göteborg;

nr 199 av herr Gustafson i Dädesjö; och

nr 200 av herr Stjärne m. fl.;

till bevillningsutskottet motionerna:

nr 201 av herrar Mårtensson och Johansson i Öckerö;

nr 202 av herr Mosesson;

nr 203 av herr Pettersson i Norregård m. fl.;

nr 204 av herr Wallén;

nr 205 av herr Svensson i Grönvik m. fl.;

nr 206 av herr Staxäng m. fl.; samt

nr 207 av herrar Svensson i Ljungskile och Stjärne;

till bankoutskottet motionerna:

nr 208 av fru Rydh Munck af Rosenschöld;

nr 209 av herr Hallén;

nr 210 av herr Gustafsson i Lekåsa;

nr 211 av herrar andre vice talmannen Carlström och Boman;
nr 212 av herrar Ericsson i Kinna och Andersson i Hyssna; samt
nr 213 av herr Andersson i Falkenberg;

till behandling av lagutskott motionerna:
nr 214 av herr Skoglund i Doverstorp m. fl.;
nr 215 av fröken Hesselgren m. fl.;
nr 216 av herr Hoppe m. fl.,

nr 217 av herrar Andersson i Göteborg och Hallberg;
nr 218 av herr Andersson i Falkenberg m. fl.;
nr 219 av herr Pettersson i Dahl m. fl.;
nr 220 av herr Andersson i Vigelsbo m. fl.;
nr 221 av herr Pettersson i Rosta m. fl.; och
nr 222 av herr Johansson i Öckerö m. fl.;

till jordbruksutskottet motionerna:

nr 223 av herr Hedlund i Östersund m. fl.;

nr 224 av herr Onsjö m. fl.;

nr 225 av herrar Janson i Frändesta och Hansson i Vännäsby;

nr 226 och 227 av herr Johansson i Öckerö m. fl.;

nr 228 av herr Andersson i Gisselås m. fl.;

nr 229 av herrar Staxäng och Stattin;

nr 230 av herr Staxäng m. fl.; samt

nr 231 av herrar Jonsson i Fjäle och Severin i Gävle;

till behandling av lagutskott motionen nr 232 av herr Pettersson i Dahl
m. fl;

till jordbruksutskottet motionerna:

nr 233 av herr Liedberg m. fl;

nr 234 av herrar Liedberg och Janson i Frändesta;

nr 235 av herrar Stjärne och Björling;

nr 236 av herr Hansson i Skediga m. fl.; och

nr 237 av herr Johansson i Mysinge m. fl;

Nr 3.

Lördagen den 22 januari 1944.

Interpellation.

till tillfälligt utskott motionerna:

nr 238 av herrar Edberg och Andersson i Göteborg;

nr 239 av herr Sundqvist m. fl.;

nr 240 av fröken Andersson m. fl.;

nr 241 av herr Ekdahl; och

nr 242 av herr Edberg m. fl.;

till statsutskottet motionen nr 243 av herrar Severin i Gävle och Persson
i Växjö; samt

till tillfälligt utskott motionerna:

nr 244 av herr andre vice talmannen Carlström m. fl.; och
nr 245 av herr Lundberg i Uppsala.

§ 4-

På förslag av herr talmannen beslöt kammaren att redan vid detta sammanträde
till avgörande företaga återstående på föredragningslistan upptagna,
endast en gång bordlagda ärenden.

§ 5.

Föredrogs konstitutionsutskottets memorial, nr 1, i anledning av andra
kammaren remiss av motion, nr 1, av herrar Wallentheim och Lundberg i Uppsala
angående utredning örn rätt för kommun att bevilja stipendier eller andra
bidrag för studieändamål.

Memorialet lades till handlingarna; och beslöt kammaren att hänvisa motionen
till tillfälligt utskott.

§ 6.

Föredrogos vart efter annat och lades till handlingarna bankoutskottets memorial
:

nr 1, med överlämnande av fullmäktiges i riksbanken till bankoutskottet
avgivna berättelse; och

nr 2, med överlämnande av fullmäktiges i riksgäldskontoret till innevarande
riksdag avgivna, till bankoutskottet avlämnade berättelse.

§ 7.

Föredrogs riksdagens kanslideputerades memorial, nr 1. angående antagande
av tjänstemän i riksdagens kansli.

Vad kanslideputerade anmält och hemställt godkändes.

§ 8.

Herr talmannen lämnade på begäran ordet till

Fru Rydh Munck af Rosenschöld, som anförde: Herr talman! Genom 1923
års behörighetslag hava kvinnor, med de undantag som angivas i lagen, blivit
likställda med män i fråga om behörighet till statstjänst. Därigenom har staten
erkänt den rättvisa principen örn prövning efter förtjänst och skicklighet
oberoende av sökandes kön vid tillsättande av statliga befattningar.

Inom ett statstjänsten närstående område, inom folkskoleväsendet, är emellertid
denna fria konkurrens icke genomförd. Vid folkskolorna liksom vid
vissa andra kommunala läroanstalter råder det förhållandet, att skolmyndig -

Lördagen deri 22 januari 1944.

Nr 3.

Interpellation. (Forts.)

heterna i varje särskilt fall kunna reservera en tjänst för endera manlig eller
kvinnlig sökande. De personer av annat kön än det, för vilken platsen reserverats,
kunna således icke ens söka platsen. Det är ett bekvämt sätt att eliminera en
befarad mera meriterad sökande till förmån för en mindre meriterad, som
man vill gynna. Även örn icke reserverandet sker i ett sådant syfte, är det
givetvis olämpligt, att skolrådet eller skolstyrelsen skall hava denna befogenhet,
utan att det av opartisk myndighet prövats, örn skäl i det särskilda
fallet föreligger för ett reserverande. Man har ett bestämt intryck av att,
sedan, med undantag av sista lönetillägget, samma löneförmåner utgå till
manlig och kvinnlig folkskollärare, ett reserverande till förmån för manlig
folkskollärare sker i allt större utsträckning. Det är icke underligt, örn de
kvinnliga folkskollärarna reagera häremot och känna sig tillbakasätta. Man
inser, att i enstaka fall giltig anledning kan finnas för ett reserverande, men
vanligen torde intet legitimt skäl kunna anföras. Den ofta enbart av män bestående
skolstyrelsen föredrager oftast utan vidare övervägande en manlig
skollärare och tycker, att de hellre taga en man, då de i alla fall få betala i
stort sett detsamma. De förbise därvid, att det är staten, som väsentligen
drabbas av utgiftsökningen på grund av att manlig och kvinnlig folkskollärare
hava samma löneförmåner med ovan angiven skillnad.

Ifrågavarande ingrepp i den fria konkurrensen motsvaras av ännu ett dylikt
vid själva utbildningens början. Vid intagning av elever till seminarierna
sättas bestämda gränser, dels allmänt örn hur många elever varje år skola
intagas och dels speciellt örn antalet elever av varje kön. Denna sistnämnda
proportion har under 1930-talet hållits till ungefär 55 % manliga
och 45 % kvinnliga seminarieelever. Även örn denna proportion hålles vid intagningen,
kommer den kraftigare avgången av kvinnliga lärare på grund av
giftermål att påverka denna proportion, varför den bland ordinarie lärare år
1938 har angivits till 58 resp. 42 /. Från det att de kvinnliga folkskollärarna
år 1880 utgjorde 17,3 %, har deras relativa antal ökats så, att det år 1921 utgjorde
48,4 % för att därefter successivt minskas till 44.1 % år 1935. För de senare
åren saknar jag statistiskt material, men proportionen torde hava stadigt
nedgått. Av siffermaterialet har dragits den slutsatsen, att variationerna
i behovet av lärarkrafter i högre grad påverkat kvinnornas antal än männens.
Sålunda fylldes det starkt stigande behovet av lärarkrafter under periodens
tidigare skede av kvinnor, och det nå grund av barnantalets minskning reducerade
behovet under periodens senare del har i högre grad drabbat kvinnorna
än männen.

I årets statsverksproposition föreslås intagande av 264 manliga och 168
kvinnliga elever i seminarierna. Proportionen dem emellan utgör cirka 62 och
38 %. Såsom motivering härför anföres:

»Då det gäller att avgöra proportionen mellan manliga och kvinnliga elever
i de föreslagna klassavdelningarna, måste beaktas, att ersättningsbehovet är
större i fråga örn manliga lärare än i fråga örn kvinnliga. I en tidigare utredning
har överstyrelsen visat, att en förskjutning har ägt rum i fråga örn proportionen
mellan antalet manliga och kvinnliga tjänster till förmån för de
förra. Denna förskjutning synes fortfarande ske.

Dessutom synes för närvarande finnas betydligt större tillgång på kvinnliga
än på manliga vikarier. Det torde därför vara nödvändigt att vid seminarierna
intaga åtskilligt flera manliga jin kvinnliga elever.»

Detta synes icke vara en tillräcklig motivering för förslaget. Denna motivering
utsäger allenast, att därför att en förskjutning intriitt i fråga om proportionen
emellan antalet manliga och kvinnliga tjänster till förmån för de förra,
skall denna förskjutning fortsätta. Det angives vidare, att det synes finnas be -

Nr 3.

Lördagen den 22 januari 1944.

Interpellation. (Forts.)

tydligt större tillgång på kvinnliga än manliga vikarier, men intet om anledningen
härtill. En nära liggande anledning torde vara att finna i inkallelserna
till militärtjänst av manliga vikarier, ett förhållande, som icke torde böra
inverka på sätt som skett.

Folkskolläraryrket är ett av de yrken, som tidigast öppnats för kvinnor.
Ingen lär bestrida, att det är ett yrke, som är särskilt lämpligt för kvinnor
och inom vilket de gjort och göra en betydande insats. De kvinnliga sökande
till seminarierna hava tidigare i kunskapsmeriter varit överlägsna de manliga,
och även örn de manliga sökande numera i genomsnitt kunna uppvisa bättre
meriter än förr, äro de kvinnliga fullt ut lika goda. Bortsett ifrån att det står
i strid mot den ställning i det offentliga arbetslivet, som genom behörighetslagen
tillerkänts kvinnorna, kan det icke ligga något statsintresse i att hindra
kvinnorna att få i fri konkurrens med männen göra sig gällande inom ett arbetsområde,
som är väl lämpat för de förra. Den lämpliga proportionen mellan
män och kvinnor inom detta arbetsområde är en fråga, som ej kan lösas
utan fri konkurrens.

Det synes böra övervägas huruvida icke behörighetslagen borde vara tilllämplig
även på ifrågavarande tjänster, vilka visserligen betecknas såsom
kommunala men för vilka staten dock bestrider de huvudsakliga kostnaderna.
Örn detta icke anses kunna ske, synes det i varje fall nödvändigt, att åtgärder
vidtagas för att åstadkomma en så vitt möjligt fri konkurrens mellan konen,
varvid även bör övervägas huruvida icke en mera objektiv bedömning av de
sökandes meriter vid tillsättandet av befattningar kan åstadkommas.

Med stöd av vad här anförts anhålles örn kammarens tillstånd att till herr
statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet få framställa följande
frågor:

A. Har herr statsrådet beaktat dessa förhållanden och är herr statsrådet
villig taga i övervägande, vilka medel, som skulle vara ägnade att råda bot för
nuvarande missförhållanden?

B. Är herr statsrådet även villig taga i övervägande att låta verkställa en
utredning angående sättet att fylla behovet av vikarier i skolor av typ B 2
och B 3?

Kammaren biföll denna anhållan.

§ 9.

Till bordläggning anmäldes statsutskottets utlåtande, nr 13, i anledning av
Kungl. Maj:ts framställning örn anslag å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1943/44 till viss utrirstning vid försvarsstaben.

§ 10.

Justerades protokollsutdrag.

§ 11.

Avlämnades följande motioner, nämligen av:

herr Andersson i Igelboda m. fl., nr 246, örn utökning av den i vissa kommunallagar
föreskrivna tid, inom vilken revision skall vara verkställd;

herrar Andersson i Falkenberg och Andersson i Göteborg, nr 247, angående
förenkling av i lagen om kommunal fondbildning meddelade bestämmelser
om allmän fond, m. m.

Lördagen den 22 januari 1944.

Nr 3.

herr Lindahl m. fl., nr 248, angående vissa oregelmässiga verkningar vid
tillämpningen av 1939 års lönereglering för statens civila befattningshavare;
herr Johansson i Mysinge m. fl.:

nr 249, om viss ändring i gällande villkor för statsbidrag till avlöning åt
lärare i slöjd vid folkskolor, mindre folkskolor eller särskida slöjdskolor;

nr 250, örn anslag till prov- och kompletteringskurser för hemvårdarinnor;
och

nr 251, örn anslag till lån åt föreningar, bolag och stiftelser för anordnande
av allmänna samlingslokaler;
herr Or gård m. fl.:

nr 252, örn anslag till nationalmuseum för ordnandet av vandringsutställningar
i landsorten; och

nr 253, i anledning av Kungl. Maj:ts framställning örn anslag till understöd
för anordnande av flyttande folkhögskolekurser, m. m.;

herr Hansson i Skediga, nr 254, örn anslag för bidrag till byggande och
underhåll av statsunderstödda fiskehamnar;

herr Gavelin m. fl., nr 255, örn viss ändring i gällande bestämmelser om
statliga bosättningslån;

herr Jonsson i Alsen in. fl.:

nr 256, angående utredning örn kuratorsverksamheten för de lungsjuka; och
nr 257, örn anslag till stipendier åt lungsjuka;
herr Lundh:

nr 258, örn arvodesförbättring åt assistenter och amanuenser vid universiteten
och karolinska institutet;

nr 259, angående uppförande av avdelningar för reumatisk och ortopedisk
sjukvård vid akademiska sjukhuset i Uppsala; och

nr 260, angående utredning om löne- och pensionsförhållandena vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter;

herrar Lundh och Hyling, nr 261, örn ökning av antalet provinsialläkartjänster; herr

Lundh m. fl., nr 262, angående befordringsgången för de lärda verkens
e. o. tjänstemän;

fru Alvén m. fl., nr 263, om höjning av anslaget till nykterhetsnämndernas
verksamhet;

herrar Björling och Håstad, nr 264, om anslag till understöd åt föreningar
m. m. vid marinen:

herr Norup m. fl., nr 265, angående åtgärder i syfte att befordra förläggande
av industriell verksamhet, småindustri och hantverk till andra platser
i landet än storstäderna;

herr Hällgren m. fl., nr 266, i anledning av Kungl. Ma.j:ts framställningar
örn vissa anslag rörande vägunderhåll och vägbyggnader;
herr Håstad:

nr 267, örn höjning av anslaget till bidrag till sjövärnskåren; och
nr 268, angående utförande av gymnastikbyggnader, bastuanläggningar och
idrottsplatser för vissa flygflottiljer;

herr Håstad in. fl., nr 269, i anledning av Kungl. Maj:ts framställning örn
anslag till dövstumskolor;

herrar Håstad och Tersson i Falla, nr 270, angående utförande av erforderliga
bombsäkra ubåtstunnlar;

herr förste vice talmannen Magnusson, nr 271, örn anslag till anskaffande
av ubåtsnät;

herrar Tersson i Stockholm och Hagberg i Luleå, nr 272, örn viss ändring
i civila avlöningsreglementet;

Nr 3.

Lördagen den 22 januari 1944..

herr Tersson i Stockholm m. fl., nr 273, om viss ändring i gällande villkor
för lån och statsbidrag till främjande av bostadsförsörjning för mindre bemedlade,
barnrika familjer;

herr Hoppe m. fl., nr 274, om höjning av anslaget till bidrag till driften
av anstalter för halvöppen barnavård;

herr Janson i Frändesta, nr 275, örn anslag till bidrag till maritim ungdomsverksamhet
;

herr Nilson i Eskilstuna m. fl., nr 276, om höjning av anslaget till länsnykter
hetsnämnderna ;

fru Rönnebäck m. fl., nr 277, örn utvidgning av de centrala verkstadsskolornas
verksamhetsområde till att omfatta utbildning i husligt arbete;

herr Lindberg, nr 278, i anledning av Kungl. Maj:ts framställning örn anslag
till sjökarteverket;

herrar Lindberg och Andersson i Igelboda, nr 279, angående inrättande av
en e. o. befattning såsom social kurator vid statens alkoholistanstalt å Venngam; herr

Lindberg m. fl., nr 280, i anledning av Kungl. Maj:ts framställning
örn anslag till sjöhistoriska museet;

herr Gardell, nr 281, örn anslag av lotterimedel till riksföreningen Sveriges
barnaskydd för dess upplysningsverksamhet;
herr Kuling m. fl.:

nr 282, örn anslag till allmänna studielånefonden; och

nr 283, örn anslag till Svenska befolkningsförbundet familjevärnet för dess
upplysningsverksamhet;

herr Svensson i Ljungskile m. fl., nr 284, angående viss ändring av gällande
grunder för statsbidrag till folkhögskolorna;

herr Svensson i Ljungskile, nr 285, angående viss ändring av gällande bestämmelser
örn avlöning åt lärare vid folkhögskola samt statsbidrag till sådan
skola;

herrar Skagerlund och Pettersson i Rosta, nr 286, angående förnyad utredning
örn anordnande av skjutfält i Kilsbergen;

herrar Ward och Bergström, nr 287, om avveckling av informationsstyrelsen; herr

Gustafsson i Bogla m. fl., nr 288, örn ytterligare anslag till nykterhetens
befrämjande;

herr Gustafson i Dädesjö m. fl., nr 289, angående anordnande av kortare
statsunderstödda kurser inom den nuvarande folkhögskoleorganisationens ram;

fru Rydh Munck af Rosenschöld m. fl., nr 290, i anledning av Kungl. Ma.j:te
framställningar örn anslag till karolinska sjukhuset och till Serafimerlasarettet; fru

Rydh Munck af Rosenschöld och fröken Hesselgren:
nr 291, om löneförbättring för heltidsanställda lärarinnor vid Ateneums
skolköksseminarium och vid Göteborgs skolköksseminarium; och

nr 292, örn löneförbättring för vissa lärarinnor vid Handarbetets vänners
och Andrea Eneroths seminarium samt vid Maria Nordenfelts seminarium;

fru Rydh Munck af Rosenschöld m. fl., nr 293, angående utredning örn ersättning
till i utlandet bosatta svenska medborgare för förluster genom krigsskada; herr

Jonsson i Skedsbygd m. fl., nr 294, angående utredning örn grunderna
för lagfartsstämpelns utgående;

herr Svensson i Ljungskile m. fl., nr 295, angående sänkning av den angivna
övre gränsen för extrakthalten hos maltdrycker av andra klassen;

herrar Svensson i Ljungskile och Nilsson i Sandviken, nr 296, örn frihet
från allmän omsättningsskatt för kött, fläsk och fisk samt salt sill och strömming; -

Lördagen den 22 januari 1944.

Nr 3.

herr Carlsson i Bakeröd m. fl., nr 297, om ändring av gällande regler för
beskattning av inkomst av jordbruk och av skogsbruk;
herr Lövgren:

nr 298, om årligt understöd åt byggnadsarbetaren F. I. Junelius; och
nr 299, örn årligt understöd åt förre fortifikationsarbetaren J. Enqvist;
herr Lindahl m. fl., nr 800, angående fyllnadspension till vissa tjänstemän
och arbetare vid statens järnvägar;

herr Lundh m. fl., nr 301, örn rätt till ålders- och familjepension för extra
adjunkter med provår vid de statliga läroverken;

herr Lindqvist m. fl., nr 302, angående beräkningen av pensionerna åt vissa
förutvarande landsfiskaler och deras efterlevande;

herr Bergvall rrv. fl., nr 303, örn pension åt avlidne byråchefen J. E. O.
Tison Thulins frånskilda hustru Carin Hildegard Thulin;

herrar Gustafsson i Bogla och Boman, nr 304, örn fyllnadspension åt vissa
förutvarande befattningshavare vid f. d. Jönköping-Gripenbergs järnväg;

herrar Håstad och Geselius, nr 305, angående lagstiftning örn ersättning
av statsmedel vid intrång i enskildas äganderätt och ekonomiska frihet;

herr Svensson i Ljungskile, nr 306, angående förhindrande av sammanslagning
av familjejordbruk eller vissa ofullständiga jordbruk med större jordbruk; herrar

Lövgren och Mosesson, nr 307, i anledning av Kungl. Majits proposition,
nr 8, med förslag till lag örn eftergift av åtal mot vissa underåriga,
m. m.;

herr Lindahl, nr 308, angående lagstiftning örn åtgärder mot vanhävd av
jordbruk;

herr Hansson i Skediga, nr 309, angående lagstiftning örn försäkring för
olycksfall för blockledare för skada ådragen under arbete i sådan befattning;

herrar Lersson i Stockholm och Hagberg i Luleå, nr 310, angående revision
av alkoholistlagstiftningen, m. m.;

herr Lersson i Stockholm m. fl., nr 311, i anledning av Kungl. Majits proposition,
nr 4, med förslag till lag om dyrtidstillägg under budgetåret 1944/45
å folkpensioner, invalidunderstöd och barnbidrag, m. m.;

herr Hedlund i Östersund m. fl., nr 312, örn ändring av 22 § d) barnavårdslagen
;

herr Gustafsson i Bogla m. fl., nr 313, angående ersättande av dyrortsgrupperingen
vid folkpensioneringen med viss bestämmelse örn bostadsbidrag;

herr Staxäng, nr 314, örn viss ändring i lagen om införsel i avlöning, pension
eller livränta;

herr Ericsson i Sörsjön m. fl., nr 315, örn viss ändring i gällande grunder
för statsbidrag till lindring i mindre bemedlades kostnader för djursjukvård;

herrar Skoglund i Umeå och Jacobson, nr 316, om anslag till åtgärder för
ökad skogsproduktion i Norrland;

herr Johansson i Mysinge m. fl., nr 317, örn anslag till bidrag till hushållningssällskapen
;

herrar Hansson i Vännäsby och Sandberg, nr 318, angående utredning om
åtgärder för försörjning av Holmön i Sävars socken med elektrisk kraft;

herr Jonsson i Skedsbygd m. fl., nr 319, örn anslag till gottgörelse till fiskerinäringen
för av dess utövare erlagd bensinskatt;
herr Hansson i Skediga:

nr 320, om viss ändring i gällande villkor för erhållande av statsbidrag
från statens avdikningsanslag och lån från statens avdikningslånefond; och
nr 321, angående ändrade bestämmelser örn producentbidrag för mjölk;
herrar Hansson i Skediga och Gardell, nr 322, angående förbättrade bestämmelser
om utmärkning av och skydd för fiskredskap mot översegling, m. m.;

Nr 3.

Lördagen den 22 januari 1944.

herr Andersson i Gisselås m. fl.:

nr 323, om höjning av anslaget till bidrag till svenska vall- och mosskulturföreningen
för anskaffande av konstgödselmedel; och

nr 324, örn viss ändring i gällande villkor för statsbidrag från anslaget till
åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland m. m.;

herr Sandberg m. fl., nr 325, om höjning av anslaget till bidrag till förstärkning
av ofullständiga jordbruk m. m.;

herr Vougt m. fl., nr 326, angående utredning om sådan rationalisering av
jordbruksföretagen, att deras drift göres ekonomiskt bärkraftig;

herr Persson i Falla m. fl., nr 327, i anledning av Kungl. Maj :ts framställning
om anslag till täckdikningslånefonden, m. m.;

herr Molander m. fl., nr 328, om anslag till tillfällig löneförbättring för fiskeritjänsteman
och vandringsrättare;

herr Lundberg i Uppsala, nr 329, i anledning av Kungl. Maj:ts framställning
örn löneförbättring för assistenter vid lantbrukshögskolan;
herr Carlsson i Bakeröd m. fl.:

nr 330, angående åtgärder till höjning av mjölkpriset för småbrukare; och
nr 331, örn anslag till bidrag till uppförande av siloanläggningar;
herr Staxäng m. fl., nr 332, örn anslag till löneförbättring för hushållningssällskapens
tjänstemän;

herrar Staxäng och Andersson i Gisselås, nr 333, om ändring i gällande
grunder för förbättringsbidrag samt nybyggnads- och förbättringslån för bostadsbyggnadsföretag
på landsbygden;

herrar Staxäng och Janson i Frändesta, nr 334, angående tryggande av landets
försörjning med fisknät;

herr Svensson i Ljungskile, nr 335, angående ändring av gällande bestämmelser
örn utbetalningen av producentbidraget för mjölk;

herr Svensson i Ljungskile w?.. fl., nr 336, angående utredning av frågan
örn markkartering av Sveriges jordbruksjord;
herr Andersson i Hedensbyn m. fl.:

nr 337, örn höjning av anslaget till byggnadsbidrag till vissa arbetarsmåbrukslåntagare;
och

nr 338, angående utredning örn sådana anordningar vid vattenkraftsanläggningar
och andra byggnader i vatten, att fiskens gång icke onödigt hindras;

herr Staxäng, nr 339, angående förbilligande av kostnaderna för bakteriologiska
undersökningar av dricksvatten, m. m.;

herr Lundh, nr 340, angående utredning örn viss ändring av gällande bestämmelser
för studentexamens avläggande under hösttermin;

herr Lundh m. fl., nr 341, angående utredning om det erforderliga antalet
läkare vid av landsting eller kommun drivna sjukhus;

herr Lundh, nr 342, angående utredning örn möjligheterna att förbättra det
svenska folkets simkunnighet;

fru Rönnebäck och herr Jonsson i Alsen, nr 343, angående utredning örn
möjligheten att införa bestämmelser örn obligatorisk simundervisning för landets
skolungdom;

herrar Molander och Lövgren, nr 344, angående utredning örn inrättande av
ett för allmänt och enskilt företagsliv gemensamt rationaliseringsorgan;

herr Lindberg m. fl., nr 345, angående utredning rörande problemet för- och
eftervård åt tuberkulossjuka;

herr Gustafsson i Bogla m. fl., nr 346, angående anställande av partiellt
arbetsföra i statens tjänst;

herr Hagberg i Luleå, nr 347, örn ändring av tryckfrihetsförordningen i
syfte att avskaffa kvarstadsinstitutet och möjligheten att konfiskera tryckt
skrift utan rättegång; och

Söndagen den 23 januari 1944.

Nr 3.

herr Nolin m. fl., nr 348, angående utredning om statligt understöd för deltagande
i viss korrespondensundervisning.

Dessa motioner bordlädes.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter kl. 11.22 fm.

In fidem
Sune Norrman.

Söndagen den 23 januari.

Kl. 7.30 em.

§ 1-

Upplästes följande till kammaren inkomna läkarintyg:

Härmed intygas att riksdagsman Gustaf Nilsson, Kristinehamn, på grund
av bronchit. acuta är förhindrad sin tjänst förrätta tiden 20 januari—27 januari
1944.

Kristinehamn den 20 januari 1944.

C.-E. Strandman,
stadBläk.

§ 2-

Föredrogos var efter annan följande Kungl. Maj:ts å kammarens bord vilande
propositioner; och hänvisades därvid

till behandling av lagutskott propositionen, nr 28, med förslag till förordning
örn ändrad lydelse av 1, 2 och 4 §§ förordningen den 11 juni 1937 (nr
339) örn mödrahjälp m. m.;

till statsutskottet propositionerna:

nr 29, angående inlösen av vattenfallsstyrelsen åvilande skyldighet att leverera
andelskraft till Motala ströms kraftaktiebolag;

nr 30, angående försäljning av ett statens järnvägar tillhörigt markområde
i örebro; och

nr 31, angående försäljning av vissa telegrafverket tillhöriga fastigheter;
samt

till bankoutskottet propositionerna:

nr 32, angående pension åt vissa i statens tjänst anställda personer m. fl.;

nr 33, angående rätt till dels pension åt f. d. generaldirektören och chefen
för telegrafverket G. H. Ericson, dels ock livränta åt f. d. överdirektören vid
statens vattenfallsverk K.-G. Ljungdahl; och

nr 34, angående pensionsrätt för innehavare av professurerna i idé- och
lärdomshistoria samt i biokemi vid universitetet i Uppsala.

§ 3.

Föredrogos var för sig följande på bordet liggande motioner; och remitterades
därvid

Andra kammarens protokoll VJAJr ''Nr S.

Nr 3.

Söndagen den 23 januari 1944.

till konstitutionsutskottet motionerna:

nr 246 av herr Andersson i Igelboda m. fl; samt

nr 247 av herrar Andersson i Falkenberg och Andersson i Göteborg;

till statsutskottet motionerna:

nr 248 av herr Lindahl m. fl.;

nr 249—251 av herr Johansson i Mysinge m. fl.;

nr 252 och 253 av herr Orgård m. fl.;

nr 254 av herr Hansson i Skediga;

nr 255 av herr Gavelin m. fl.;

nr 256 och 257 av herr Jonsson i Alsen m. fl.;

nr 258—260 av herr Lundh;

nr 261 av herrar Lundh och Hyling;

nr 262 av herr Lundh m. fl.;

nr 263 av fru Alvén m. fl.;

nr 264 av herrar Björling och Håstad;

nr 265 av herr Norup m. fl.;

nr 266 av herr Hällgren m. fl.;

nr 267 och 268 av herr Håstad;

nr 269 av herr Håstad m. fl.;

nr 270 av herrar Håstad och Persson i Falla;

nr 271 av herr förste vice talmannen Magnusson;

nr 272 av herrar Persson i Stockholm och Hagberg i Luleå;

nr 273 av herr Persson i Stockholm m. fl.;

nr 274 av herr Hoppe m. fl.;

nr 275 av herr Janson i Frändesta;

nr 276 av herr Nilson i Eskilstuna m. fl.;

nr 277 av fru Rönnebäck m. fl.;

nr 278 av herr Lindberg;

nr 279 av herrar Lindberg och Andersson i Igelboda;

nr 280 av herr Lindberg m. fl.;

nr 281 av herr Gardell;

nr 282 och 283 av herr Ryling m. fl.;

nr 284 av herr Svensson i Ljungskile m. fl.;

nr 285 av herr Svensson i Ljungskile;

nr 286 av herrar Skagerlund och Pettersson i Rosta;

nr 287 av herrar Ward och Bergström;

nr 288 av herr Gustafsson i Bogla m. fl.;

nr 289 av herr Gustafson i Dädesjö m. fl.;

nr 290 av fru Rydh Munck af Rosenschöld m. fl.;

nr 291 och 292 av fru Rydh Munck af Rosenschöld och fröken Hesselgren
samt

nr 293 av fru Rydh Munck af Rosenschöld m. fl.;
till bevillningsutskottet motionerna:
nr 294 av herr Jonsson i Skedsbygd m. fl.;
nr 295 av herr Svensson i Ljungskile m. fl.;

nr 296 av herrar Svensson i Ljungskile och Nilsson i Sandviken; samt
nr 297 av herr Carlsson i Bakeröd m. fiefall
bankoutskottet motionerna:
nr 298 och 299 av herr Lövgren;
nr 300 av herr Lindahl m. fl.;
nr 301 av herr Lundh m. fl.;
nr 302 av herr Lindqvist m. fl.;

Söndagen den 23 januari 1944.

Nr 3.

nr 303 av herr Bergvall m. fl.; samt

nr 304 av herrar Gustafsson i Bogla och Boman;

till behandling av lagutskott motionerna:
nr 305 av herrar Håstad och Gezelius;
nr 306 av herr Svensson i Ljungskile;
nr 307 av herrar Lövgren och Mosesson;
nr 308 av herr Lindahl;
nr 309 av herr Hansson i Skediga;

nr 310 av herrar Lersson i Stockholm och Hagberg i Luleå;
nr 311 av herr Lersson i Stockholm m. fl.;
nr 312 -av herr Hedlund i Östersund to. fl.;
nr 313 av herr Gustafsson i Bogla to. fl.; och
nr 314 av herr Staxäng;

till jordbruksutskottet motionerna:

nr 315 av herr Ericsson i Sörsjön m. fl.;

nr 316 av herrar Skoglund i Umeå och Jacobson;

nr 317 av herr Johansson i Mysinge m. fl.;

nr 318 av herrar Hansson i Vännäsby och Sandberg;

nr 319 av herr Jonsson i Skedsbygd m. fl.;

nr 320 och 321 av herr Hansson i Skediga;

nr 322 av herrar Hansson i Skediga och Gardell;

nr 323 och 324 av herr Andersson i Gisselås rn. fl.;

nr 325 av herr Sandberg m. fl.;

nr 326 av herr Vougt m. fl.;

nr 327 av herr Lersson i Falla to. fl.;

nr 328 av herr Molander to. fl.;

nr 329 av herr Lundberg i Uppsala;

nr 330 och 331 av herr Carlsson i Bakeröd to. fl.; och

nr 332 av herr Staxäng to. fl.;

till statsutskottet motionen nr 333 av herrar Staxäng och Andersson i Gisselås
;

till jordbruksutskottet motionerna:

nr 334 av herrar Staxäng och Janson i Frändesta;
nr 335 av herr Svensson i Ljungskile;
nr 336 av herr Svensson i Ljungskile to. fl.; samt
nr 337 och 338 av herr Andersson i Hedensbyn to. fl.;

till tillfälligt utskott motionerna:
nr 339 av herr Staxäng;
nr 340 av herr Lundh;
nr 341 av herr Lundh to. fl.;
nr 342 av herr Lundh;

nr 343 av fru Rönnebäck och herr Jonsson i Alsen;
nr 344 av herrar Molander och Lövgren;
nr 345 av herr Lindberg to. fl.; och
nr 346 av herr Gustafsson i Bogla to. fl.;

till konstitutionsutskottet motionen nr 347 av herr Hagberg i Luleå; samt
till statsutskottet motionen nr 348 av herr Nolin to. fl.;

§ 4.

Föredrogs, men bordlädes åter statsutskottets utlåtande nr 13.

Nr 3.

Söndagen den 23 januari 1944.

§ 5.

Justerades protokollsutdrag.

§ 6.

Avlämnades följande motioner, nämligen av:

herr Berg m. fl., nr 349, örn skolstyrelses övertagande i vissa fall av skolråd
tillkommande uppgift;

herrar Severin i Gävle och Persson i Växjö, nr 350, om införande i kommunallagarna
av interpellationsrätt;

herr Håstad, nr 351, örn åtgärder till snabbare fyllande av under valperiod
uppkommen ledighet inom riksdagens kamrar;

herr von Friesen in. fl., nr 352, örn ändrad lydelse av § 90 regeringsformen;
herrar Persson i Stockholm och Hagberg i Luleå, nr 353, angående utarbetande
av en generalplan för rikets bostadsförsörjning, m. m.;

herr Sandberg m. fl., nr 354, örn höjning av anslaget till upplysnings- och
organisationsverksamhet i fråga örn hantverk och småindustri, m. m.;

herr Skoglund i Umeå, nr 355, angående upprättande i Norrland av en centralanstalt
för kirurgisk behandling av lungtuberkulos;

herr Stattin m. fl., nr 356, angående inrättande av en hantverksorienterad
folkhögskola för Norrland, m. möllerr
Wiberg m. fl., nr 357, angående förbättrande av förutsättningarna för
den matematisk-naturvetenskapliga forskningen i Sverige;
fröken Hesselgren m. fl.:

nr 358, örn de kvinnliga lärarnas vid högre kommunala skolor löne- och pensionsförhållanden;
och

nr 359, i anledning av Kungl. Maj tis framställningar rörande vissa anslag
till förlossningsanstaJter;

fröken Andersson m. fl., nr 360, i anledning av Kungl. Maj tis framställning
örn anslag till avlöningar vid fångvårdsanstalterna;

herr Hermansson, nr 361, örn höjning av arvodet till ungdomsfängelsenämndens
sekreterare, m. m.;

fru Rydh Munck af Rosenschöld m. fl., nr 362, örn de kvinnliga portvakternas
vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet lönegradsplacering;

fru Rydh Munck af Rosenschöld och fröken Hesselgren, nr 363, angående
lönereglering för lärarinnorna vid enskilda statsunderstödda skolköks- och
handarbetsseminarier, m. m.;

fru Rydh Munck af Rosenschöld, nr 364, örn inrättande av en byråassistentbefattning
å födoämneshygieniska avdelningen vid statens institut för folkhälsan; herrar

Persson i Stockholm och Hagberg i Luleå:

nr 365, angående vissa ändringar i gällande bestämmelser för den statliga
bosättningslåneverksamheten; och

nr 366, i anledning av Kungl. Maj tis framställning örn anslag till fria sommarresor
för barn;

herr Sandberg, nr 367, om anslag till upplysningsarbete rörande mellanfolkligt
samarbete och utrikespolitiska frågor;

herr Berg m. fl., nr 368, i anledning av Kungl. Maj tis förslag till omorganisation
av dövstumskolväsendet;

herrar Werner och Andersson i Hedensbyn, nr 369, örn anslag till förbättring
av bygdevägar och ödebygdsvägar;

herrar Hagberg i Luleå och Persson i Stockholm, nr 370, örn inrättande av ett
institut för socialmedicinsk forskning;

herr Lundell, nr 371, angående viss ändring i krigsavlöningsreglementet;

Söndagen den 23 januari 1944.

Nr 3.

herrar Gustafsson i Lekåsa och Carlsson i Bakeröd, nr 372, om viss ändring
i gällande bestämmelser för bostadsanskaffningslån ur lånefonden för bostadsförsörjning
till mindre bemedlade, barnrika familjer;

herrar Gardell och Werner, nr 373, angående utvidgad granskningsrätt för
riksdagens revisorer beträffande statskontrollerade aktiebolag;

herrar von Friesen och Ryling, nr 374, angående upphävande av det vid statens
kroppssjukhus rådande provisoriet beträffande uppbärande av ersättning
för vissa av läkare utfärdade intyg och utlåtanden;

herr Håstad m fl., nr 375, om fondering av statens av idrotten härflytande
skatteintäkter;

herrar Persson i Stockholm och Hagberg i Luleå:

nr 376, angående inrättande av ett centralt utbildnings- och forskningsinstitut
för yrkessjukdomar, m. m.; och

nr 377, örn visst tillägg till 4 § lagen örn försäkring för yrkessjukdomar;
herr Wiberg, nr 378, angående utredning rörande frågan örn ändamålsenligheten
av nu gällande lagstiftning angående alkoholhaltiga drycker;

herrar Larsson i Julita och Hällgren, nr 379, örn viss ändring i förordningen
angående försäljning av vissa alkoholfria och därmed jämförliga drycker;

herr Allard, nr 380, örn beräkningen av allmän omsättningsskatt för vissa
skodon med bottnar av trä eller annat ersättningsmedel för läder eller gummi;

herr Boman m. fl., nr 381, angående rätten till avdrag för värdeminskning vid
taxering av inkomst av fastighet;

herrar Hagberg i Luleå och Persson i Stockholm:
nr 382, om avskaffande av allmänna omsättningsskatten; och
nr 383, om uttagande av en extra förmögenhetsskatt;
herr Wiberg m. fl., nr 384, angående beskattning av tidskrifter;
herrar Lundell och Wiberg, nr 385, angående utvidgning av gällande bestämmelser
örn begränsning i Anssa fall av skatt till staten att gälla även kommunalutskylder; herrar

Lundell och Eriksson i Frägsta:

nr 386, örn rätt till avdrag vid taxering av inkomst av jordbruksfastighet
för kostnader för ny-, till- eller ombyggnad å fastigheten; och

nr 387, angående ändring av gällande bestämmelser örn beskattning av äkta
makar;

fröken Nygren och herr Ryling, nr 388, örn pensionsförbättring åt de lärare
Aud kommunala mellanskolor, kommunala flickskolor, praktiska mellanskolor
och högre folkskolor, som åtnjuta pension av statens pensionsanstalt enligt före
den 1 juli 1939 gällande grunder;

herr Larsson i Julita, nr 389, örn ersättning till värnpliktige O. G. Oskarsson
för kroppsskada ådragen under militärtjänstgöring;

fru Gustafson, nr 390, örn årligt understöd åt arbetaren P. A. Anderssons
änka Hilma Andersson;

fröken Nygren och herr Ryling, nr 391, om pension åt avlidne folkskolläraren
N. Hansson Westergren frånskilda hustru Ida Antonia Westergren,
född SAumsson;

fröken Hesselgren och herr Orgård, nr 392, angående revision av åborättslagen; fru

Johansson m. fl., nr 393, om viss ändring i bidragsförskottslagen;
fru Västberg m. fl., nr 394, angående viss ändring i lagen örn barnbidrag;
herrar Wallén och Andersson i Hedensbyn, nr 395, angående effektiviserande
av lagstiftningen mot bestickning;

herrar Persson i Stockholm och Hagberg i Luleå, nr 396, örn viss ändring i
lagen örn arbetstidens begränsning;

herrar Lindberg och Lundgren, nr 397, örn rätt till hyra under viss tid för
sjöman, som blivit arbetslös till följd av fartygs haveri;

Nr 3.

Söndagen den 23 januari 1944.

herr Jacobson, nr 398, angående förbud för trävarubolags styrelseledamöter
m. fl. att förvärva, jordbruksfastighet med skogsmark;

herr Hedlund i Östersund to. fl., nr 399, angående lagstiftning örn eftergift
av åtal för brott, varå icke kan följa svårare straff än böter;

herrar Hagberg i Luleå och Persson i Stockholm, nr 400, örn vissa ändringar
i lagen örn semester;
herr von Friesen:

nr 401, örn visst tillägg till övergångsstadgandet i lagen med vissa bestämmelser
örn arbetsförmedling; och

nr 402, angående viss ändring i butiksstängningslagen;
herr Boman m. fl., nr 403, angående utredning örn höjning av folkpensionerna
;

herrar Hagberg i Luleå och Persson i Stockholm:
nr 404, örn viss ändring i krigsfamiljebidragsförordningen; och
nr 405, örn viss ändring i fredsfamiljebidragsförordningen;
herr Andersson i Hedensbyn m. fl.:

nr 406, örn anslag till nedsättning av järnvägsfrakten å träkol från Norrbotten
till mellansvenska bruk; och

nr 407, örn anslag till bidrag till täckdikningar, m. m.;
herr Sandberg, nr 408, angående utredning om åtgärder till främjande av
täckdikningen i Norrland;

herr von Friesen, nr 409, angående revision av gällande jaktlag, jaktstadga
och fridlysningsbestämmelser, m. m.;

herr Janson i Frändesta to. fl., nr 410, örn inrättande av en befattning såsom
föreståndare för lantbrukshögskolans maskintekniska institution;

herrar Liedberg och Janson i Frändesta, nr 411, angående tillgodoseende av
egnahemsnämndernas behov av arbetskraft;

herrar Jacobson och Grym, nr 412, om höjning av visa kolonisationsanslag;
herr Jacobson m. fl., nr 413, angående utredning örn centralisering av förvaltningen
och fördelningen av utgående statsbidrag för nyodling, m. m.;
herr Skoglund i Umeå to. fl.:

nr 414, angående inrättande av en statlig försöksanstalt på trädgårdsodlingens
område; och

nr 415, örn anslag till befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen;
herrar Lundell och Eriksson i Frägsta, nr 416, angående utredning örn erforderlig
prissättning å lantbrukets produkter samt om modernisering av lantbrukets
byggnadsbestånd;

herr Staxäng to. fl., nr 417, angående viss ändring i gällande bestämmelser
rörande jordbrukets maskinlånefond;

herrar Gustafsson i Lekåsa och Andersson i Hedensbyn, nr 418, örn anslag
till bidrag för ladugårdsförbättringar;

herr Hållgren m. fl., nr 419, örn ökat anslag till bidrag för anläggande av gemensamma
tvättinrättningar på landsbygden, m. m.;

herr Eriksson i Frägsta to. fl., nr 420, angående utredning om fördelning av
kostnad för byggande och underhåll av skogsvägar;

herr Nilsson i Stockholm to. fl., nr 421, angående utredning örn åtgärder i
syfte att förbilliga byggnadskostnadema;

fru Johansson och fru Nordgren, nr 422, angående utredning örn åtgärder i
syfte att förbilliga begravningskostnaderna;

herr Janson i Frändesta to. fl., nr 423, angående vissa taxefrågor inom telefonväsendet; herr

Stattin, nr 424, angående utredning av frågan örn tillhandahållande för
en större allmänhet av billig bad- och w.c.-attiralj samt diskbänksinredning;

Söndagen den 23 januari 1944.

Nr 3.

herrar Versson i Stockholm och Högber c/ i Luleå, nr 425, örn viss ändring i
ordningsstadgan för rikets städer i syfte att för idrottsklubbar underlätta förläggandet
av idrottsarrangemang till för dem lämplig tidpunkt;

herrar Lindberg och Lundgren, nr 426, örn viss ändring i gällande bestämmelser
rörande ersättning åt sjöfolk för förlust av effekter vid fartygs förolyckande
;

herr Ericsson i Sörsjön m. fl., nr 427, angående förlängning av giltighetstiden
för vissa tur- och returbiljetter å statens järnvägar;

herr Gustafson i Vimmerby m. fl., nr 428, angående igångsättande av fortsatta
undersökningar rörande landsbygdens levnadskostnader; och

herr Janson i Frändesta, nr 429, angående utredning örn inrättande av arbetskura
tors befattningar.

Dessa motioner bordlädes.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter kl. 7-.45 e. m.

In fidem
Sune Norrman.

nr	179	av
nr	180	arv
nr	181	av
nr	182	av
nr	183	av
nr	184	av
nr	185	av
nr	186	av
nr	187	av
nr	188	av
nr	189	av
nr	190	av

nr	179	av
nr	180	arv
nr	181	av
nr	182	av
nr	183	av
nr	184	av
nr	185	av
nr	186	av
nr	187	av
nr	188	av
nr	189	av
nr	190	av

nr	179	av
nr	180	arv
nr	181	av
nr	182	av
nr	183	av
nr	184	av
nr	185	av
nr	186	av
nr	187	av
nr	188	av
nr	189	av
nr	190	av