1943. Första kammaren. Nr 29 (Riksdagens protokoll 1943:29)

RIKSDAGENS PROTOKOLL

1943. Första kammaren. Nr 29.

Lördagen den 23 oktober.

Kammaren sammanträdde kl. 2 e. m.

Herr talmannen yttrade: Jag- får för kammaren tillkännagiva, att jag enligt
kammarens uppdrag framfört kammarens lyckönskan i anledning av prinsessan
Christinas födelse till Hans Maj:t Konungen, Deras Kungl. Höglieter
Kronprinsen och Kronprinsessan och Hertigparet av Västerbotten samt att
dessa anmodat mig att till kammaren uttrycka deras tacksamhet härför.

Detta anförande åhördes av kammarens ledamöter stående.

Justerades protokollet för den 18 innevarande månad.

Företogs val av tolv ledamöter i tredje särskilda utskottet. Därvid avlämnades
56 godkända valsedlar, alla med partibeteckning »Den gemensamma
listan» och upptagande namnen på följande personer i denna ordning:
herr Norman, . . .. .s. -

» Linder,

» Nilsson, Bernhard,

» Hage,

» Tjällgren,

» Andersson, Alfred,

» Sten,

» Mannerskantz,

» Holmbäck,

» Svedberg,
friherre Beck-Friis,

» De Geer.

Dessa personer hade alltså utsetts till ledamöter i utskottet.

Anställdes val av tjugu suppleanter i tredje särskilda utskottet. Därvid
avlämnades 49 godkända valsedlar, alla med partibeteckning »Den gemensamma
listan» och upptagande namnen nå följande personer i denna ordning:
herr Olsson, Nils,

» Näsström,

'' » Siljeström,

» Dahlström,

» Gustavson,

» Elowsson, Nils,

» Söderkvist,

» Carlström,

» Näslund,

» K nigel,

Första hammarens protokoll 194$. Nr %9.

Nr 29.

Tisdagen den 20 oktober 1943.

herr Olofsson,

» Nilsson, Bror,

» Söderdahl,

» Nisser,

» Rosenberg,

» Johansson, Lennart,
» Andersson, Gunnar,
» Albertsson,

» Sundelin,

» Lodenius.

Dessa personer hade alltså utsetts till suppleanter i utskottet.

Föredrogs och hänvisades till bevillningsutskottet herr von Helands motion,
nr 326, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning
om tillfällig nedsättning av skatten för vissa automobiler.

Justerades protokollsutdrag för denna dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 2.16 e. m.

In fidem

G. H. Berggren.

Tisdagen den 26 oktober.

Kammaren sammanträdde kl. 4 e. lii.

Justerades protokollet för den 20 innevarande månad.

Upplästes följande inkomna läkarintyg:

Riksdagsman Helge Bäcklund är på grund av Bronohitis ac. förhindrad att
tillsvidare deltaga i riksdagsarbetet, vilket härmed intygas.

Stockholm den 25 oktober 1943.

J. Möllerström,
leg. läk.

Avgåvos och bordlädes nedännämnda motioner:

nr 327, av herr Lindblom m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till förordning örn ändring i vissa delar av taxeringsförordningen
den 28 september 1928 (nr 379), m. m.; och
nr 328, av herr Sandler, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition med förslag
till förordning örn ändring i vissa delar av taxeringsförordningen den 28 september
1928 (nr 379), m. m.

Kammarens sammanträde avslutades kl. 4.03 e. m.

In fidem
G. H. Berggren.

Torsdagen den 28 oktober 1943.

Nr 29.

Torsdagen den 28 oktober.

Kammaren sammanträdde kl. 4 e. in.; och dess förhandlingar leddes av herr
förste vice talmannen.

Föredrogs och hänvisades till bevillningskottet dea av herr Lindblom m. fl.
väckta motionen, nr 827, i anledning av Kungl. Majlis proposition med förslag
till förordning om ändring i vissa delar av taxerings förordningen den 28 september
1928 (nr 379), m. m.

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet herr Sandlers motion, nr 328, i
anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning örn ändring
i vissa delar äv taxeringsförordningen den 28 september 1928 (nr 379), m. m.

Avgåvos och bordlädes nedannämnda motioner:

nr 329, av herr Sundvik, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
statsbidrag till social hemhjälpsverksamhet;

nr 330, av fru Sjöström-Bengtsson och herr Elmgren, i anledning av Kungl.
Maj :ts proposition angående statsbidrag till daghem och lekskolor m. m.;

nr 331, av herrar Wiklund och Sundvik, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående statsbidrag till social hemhjälpsverksamhet; _ . -

nr 332, av herr Löfgren, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition med förslag
rörande höjning av övertidsersättningen till statstjänstemän;

nr 333, av herr Wagnsson, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med
förslag rörande höjning av övertidsersättningen till statstjänstemän;

nr 334, av herr Sylwan, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag angående ändring i vissa delar av lagen den 21 juni 1940 (nr 540)
om krigsskadeersättning; ... v .

nr 335, av herr Linnér och herr Andersson, Albert, i anledning av Kungl.
Maj :ts proposition med förslag till förordning örn ändring i vissa delar av
taxerifagsförordningen den 28 september 1928 (nr 379), m. m.;

nr 336, av herr Elofsson, Gustaf, m. fl., i anledning av Kungl. Maj :ts proposition
med förslag till förordning om ändring i vissa delar av taxeringsförordningen
den 28 september 1928 (nr 379), m. m.;

nr 337, av herr Mannerskantz m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nied förslag till lag angående ändring i vissa delar av lagen den 14 juni 1907
(nr 36 s. 1) örn nyttjanderätt till fast egendom m. m.;

nr 338, av herr Johansson, Johan Bernhard, m. fl., i anledning av Kungl.
Maj :ts proposition med förslag till lag angående ändring i vissa delar av lagen
den 14 juni 1907 (nr 36 s. 1) örn nyttjanderätt till fast egendom m. m.;

nr 339, av herr Hage, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag angående ändring i vissa delar av lagen den 14 juni 1907 (nr 36 s. 1)
örn nyttjanderätt till fast egendom m. m.; .

nr 340, av herr Andersson, Alfred, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till lag angående ändring i vissa delar av lagen den 14 juni 1907
(nr 36 s. 1) örn nyttjanderätt till fast egendom m. m.;

Nr 29.

Torsdagen .den 28 oktober 1943.

Ar aV k?rr Elofsson, Gustaf, och herr Persson, i anledning av Kungl.

ilaj:ts proposition nied förslag till lag angående ändring i vissa delar av lagen
den 14 juni 1907 (nr 36 s. 1) om nyttjanderätt till fast egendom m. m.;

,,,n^ d4f-’na,v 1€rr T fällgren, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med
torsia# tili lag angående ändring i vissa delar av lagen den 14 juni 1907 (nr
db s. 1) om nyttjanderätt till fast egendom m. m.; samt

nr 343, av herr Persson och herr Elofsson, Gustaf, i anledning av Kungl.
Maj :ts proposition med förslag till lag angående ändring i vissa delar av lagen
den 14 juni 1907 (nr 36 s. 1) örn nyttjanderätt till fast egendom m. m.

ÄÄ* .Hrr Björc,k.erhö11 På begäran ordet och anförde: Herr talman! Av vissa åtlönema
vid Sarder, som bränslekommissionen vidtagit de senaste månaderna, synes frainbränntorv-
ga, att det uppstått svårigheter för producenterna av bränntorv att finna kötillverkningen
pare till den i år upptagna torven. Bränslekommissionen har sålunda i cirm-
kulär till vissa företag, som ej ansett sig kunna inköpa hela den kvantitet
bränntorv, som anvisats dem, meddelat dessa, att de ej kunna påräkna bil
tilldelade begärt kvantum ved, kol eller koks, förrän de inköpt anvisad kvänlitet
torv. Dessutom, har bränslekommissionen för att stimulera till ökad användning
av torv utlovat, att de förbrukare, som äro villiga inköpa mera av
denna vara än. som anvisats deni, skola erhålla licens för en halv ton kol för
varje sålunda inköpt ton torv. Även örn man finner det önskvärt och måhända
nödvändigt för vår bränsleförsörjning att bränntorven kommer till användning,
måste man reagera mot att på detta sätt antingen tvingas eller mutas att
inköpa ett bränsle, som måhända ej lämpar sig för vederbörandes anläggning
eller som visat sig på annat sätt oekonomiskt.

En enklare^ och lika framkomlig väg synes vara. att söka få ett lägre och
mera efter rådande förhållanden anpassat pris på bränntorven. Ty ingen,
som har någon erfarenhet, när det gäller bränslefrågor, vill förneka, att nu
gällande priser, 50 kronor per ton för medelgod torv vid närmaste bilväg, äro
för höga, när man jämför dem med andra slag av bränsle. Man måste ju vid
bedömande av torvens bränslevärde taga hänsyn till den ofta mycket ojämna
kvaliteten, svårigheten att använda den i vissa slag av värmeanläggningar
samt det besvär den förorsakar vid lagring, då den måste täckas mot nederbörd
på ett helt annat sätt än andra bränslesorter.

__ Statens^ inlösningspris på bränntorv, det s. k. garantipriset, som tillkommit
för att tillförsäkra torvproducenterna avsättning av den färdiga torven, är
för närvarande satt till 30 kronor per ton för den bästa kvaliteten, under 27 %
vattenhalt. Då man väl får förutsätta, att detta pris är producentens självkostnadspris,
måste det pris, som i år fastställts, 50 kronor per ton för enskilda
bränsleförbrukare, få anses för högt, då det ligger hela 20 kronor över det
pris, som staten ansett sig kunna betala.

I en av bränslekommissionen år 1941 utsänd skrift angående tillverkning
m. m. av bränntorv angives bränslevärdet för ett ton prima torv motsvara
värdet av 3 /s kubikmeter barrved. Priserna på veden variera ju något i olika
landsändar, varför en generell jämförelse är svår att uppnå, men örn man jämför
priserna på ved och torv i Boråsorten med omnejd, finner man, att 3''/a
kubikmeter barrved kostar där fritt hemkörd 55 kronor (=16:50 per kubik
meter). Ett ton torv kostar på samma plats, fritt hemkörd, lägst 59 kronor per
ton, högst 63, medelpriset således cirka 61 kronor per ton. Alltså ställer sig
torven efter det av bränslekommissionen angivna, priset cirka 6 kronor dyrare
än barr ved, örn man jämför värmevärdet. Men då är att märka, att det gäller
verkligt prima torv med den lägsta vatten- och askhalt, som stått att uppbringa.
Såväl undertecknad som andra personer, som en längre tid eldat med

Torsdagen den 28 oktober 1943. Nr 29. 5

Interpellation uno. arbetslönerna vid bränntorvtillverkningen m. m. (Forts.)
torv i sina anläggningar, anse emellertid, att man med den kvalitet torv, som
vanligen förekommer, endast kan erhålla ett värmevärde, som per ton motsvarar
värmevärdet av 3 kubikmeter barrved. Differensen blir då cirka 12 kronor
till vedens favör. Man torde ej förvånas över att ingen gärna frivilligt använder
ett bränsle, som ställer sig avsevärt dyrare och besvärligare att använda
un andra liknande.

En av de väsentligaste orsakerna till de höga priserna °på bränntoryen torde
vara de arbetslöner, som nu betalas vid mossarna. I Boråsorten bär i sommar
betalats ett ackordspris, som gett arbetarna en förtjänst av i genomsnitt 25 kronor
per dag, alltså 150 kronor per vecka. Samma inkomster synas,^ enligt vad
som meddelats undertecknad, arbetarna haft även på andra orter, ^såväl i Småland
som Skåne m. fl. platser. För ungdom mellan 15 och 20 år, ävenså för
kvinnliga arbetare, har medel förtjänsten legat mellan 15 och 20 kronor per dag.
Dessa höga arbetslöner ha ej blott förorsakat ett onormalt pris på torven, de ha
dessutom lockat arbetare, såväl manliga som kvinnliga, i stor utsträckning
från jordbruket till torvmossarna. Detta förhållande påtalades även i en interpellation
i andra kammaren vid fjolårets riksdag, varvid under debatten från
flera håll framhöllos de svårigheter, som uppstått för lantbrukarna, när det
gällt att erhålla arbetare till jordbruket. Statsrådet Domö medgav i sitt svar,
att arbetare sökt sig från jordbruket till torvmossarna, trots att man av torvpröducenterna
erhållit en utfästelse att de ej skulle engagera arbetare, ^som
förut arbetat inom jordbruket. Det torde dock vara svårt att här draga någon
gräns, konkurrensen örn arbetskraften torde vara sådan på många håll, att andra
hänsyn få stå tillbaka. Den enda möjligheten att råda hot på svårigheterna, såväl
när det gäller konkurrensen örn arbetarna som priset på torven, torde vara
att ett lägre pris sättes på torven. Man torde då kunna finna avsättning för
denna utan tvångsåtgärder, liksom man tvingas att sätta ackordsprisen vid
torvtillverkningen på en nivå, som gör det lättare för lantbrukarna att kunna
behålla nödigt antal arbetare vid sinia jordbruk.

På grund av vad jag här anfört anhåller jag örn kammarens tillstånd att
till statsrådet Domö få framställa följande interpellation: .

1) Har herr statsrådet uppmärksammat de höga arbetslöner, som i år betalats
vid bränntorvtillverkningen här i landet, vilka löner givetvis äro avgörande såväl
vid prissättningen på torven som vid konkurrensen med jordbruket örn arbetskraften? 2)

Är herr statsrådet beredd medverka till att åtgärder vidtagas, som dels
äro ägnade att åstadkomma efter allmänna löneläget mera anpassade arbetslöner
vid torvtillverkningen, dels ock möjliggöra en avsevärd sänkning av nu
gällande priser på torv, så att dessa komma i bättre relation till priserna- på
andra slag av bränsle än vad som nu är fallet?

På gjord proposition medgav kammaren, att ifrågavarande spörsmål finge
framställas.

Justerades protokollsutdrag för denna dag, varefter kammarens samman träde

avslutades kl. 4.10 e. m.

In fidem

G. II. Berggren.

Nr 2».

Lördagen den 30 oktober 1943.

Lördagen den 30 oktober.

Kammaren sammanträdde kl. 4 e. m.; och dess förhandlingar leddes av
herr andre vice talmannen.

Herr andre vice talmannen yttrade: Helt plötsligt når oss i dag budskapet
örn att ledamoten av denna kammare Torsten Ström i går kväll avlidit. Ännu
så Sent som på onsdagen var Ström närvarande i kammaren, men omedelbart
därefter måste han återvända till hemorten för att söka läkarhjälp. Den
smärta, som dödsbudet framkallar, understrykes genom den plötslighet, varmed
det drabbat oss.

I sin hembygd var Torsten Ström en allmänt betrodd och i offentliga uppdrag
flitigt anlitad man. Han var bland annat sedan många år ordförande i
Lidköpings stadsfullmäktige och vice ordförande i Skaraborgs läns landsting
och i dess förvaltningsutskott. I denna kammare inträdde han år 1922, och
han Skulle alltså vid slutet av detta år ha bevistat 24 riksdagar. Ehuru in i
det sista upptagen av en betydelsefull kommunal gärning, kunde han även inom
riksdagen påtaga sig en arbetsbörda av stora mått och på verkliga nyckelposter.
Bland annat var han under sina senare år ordinarie ledamot av statsutskottet.
Han har också under flera år av riksdagen genom dess elektorer
utsetts att vara riksgäldsfullmäktig.

Alla dessa uppdrag vittna örn det allmänna förtroende han åtnjöt men också
örn den mångsidiga duglighet, det stora intresse och den arbetsvillig!^, söm
han kunde ägna åt de många uppdragen. I plikttrohet var han ett föredöme,
den glädje och den lätthet, varmed han utförde sitt arbete, hade vi anledning
att avundas honom. Framför allt sörja vi den glade, uppoffrande, hjärtegode
kamraten i det gemensamma arbetet. Vi ägna hans minne några tysta ögonblick.

Detta anförande åhördes av kammarens ledamöter stående.

Justerades protokollen för den 23, 26 och 28 innevarande månad.

Föredrogos och hänvisades till statsutskottet nedannämnda motioner:
nr 329, av herr Sundvik, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående
statsbidrag till social hemhjälpsverksamhet;

nr 330, av fru Sjöström-Bengtsson och herr Elmgren, i anledning av Kungl.
Majlis proposition angående statsbidrag till daghem och lekskolor m. m.;

nr 331, av herrar Wiklund och Sundvik, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående statsbidrag till social hemhjälpsverksamhet;

nr 332, av herr Löfgren, -i anledning av Kungl. Maj :ts proposition med förslag
förande höjning av övertidsersättningen till statstjänstemän; samt

nr 333, av herr Wagnsson, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med
förslag rörande höjning av övertidsersättningen till statstjänstemän.

Lördagen den 30 oktober 1943.

Nr 2».

Föredrogs och hänvisades till behandling av lagutskott herr Syliva^ -motion,
nr 334, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition med förslag till lag
angående ändring i vissa delar av lagen den 21 juni 1940 (nr 540) om krigsskadeersättning.
__

Föredrogs den av herr Linnér och herr Andsrsson, Albert, väckta motionen,
nr 335, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning
arn ändring i vissa delar av taxeringsförordningen den 28 september 1928 (nr
379), m. m.

Motionen hänvisades, i vad den vore föranledd av Kungl. Majda förslag
till förstärkning av personalen vid länsstyrelserna och Överståthållarämbetet,
till statsutskottet samt i övrigt till bevillningsutskottet.

Föredrogs och hänvisades till bevillningsutskottet den av herr Elofsson,
Gustaf, m. fl. väckta motionen, nr 336, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till förordning örn ändring i vissa delar av taxeringsförordningen
den 28 september 1928 (nr 379), m. m.

Föredrogos och hänvisades till tredje särskilda utskottet nedan nämnda motioner: pr

837, av herr Mannerskantz m. fl.,

nr 338, av herr Johansson, Johan Bernhard, m. fl.,

nr 339, av herr Hage,

nr 340, av herr Andersson, Alfred,

nr 341, av herr Elofsson, Gustaf, och herr Persson,

nr 342, av herr Tjällgren, samt

nr 343, av herr Persson och herr Elofsson, Gustaf,

alla i anledning av Kungl. Maj :ts proposition med förslag till lag angående
ändring i vissa delar av lagen den 14 juni 1907 (nr 36 s. 1) om nyttjanderätt
till fast egendom m. m. ''

Avgåvos och bordlädes nedannämnda motioner:

nr 344, av herr Karlsson, Gustaf, m. fl., i anledning av Kungl. Maj :ts proposition
angående statsbidrag till social hemhjälpsverksamhet;

nr 345, av herr Arrhén, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
statsbidrag till social hemhjälpsverksamhet;

nr 346, av herr Arrhén, i anledning av Kungl. Maj :ts framställning om
anslag till befrämjande av landsbygdens elektrifiering m. m.;

nr 347, av herr Krugel mi. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till förordning om ändring i vissa delar av taxeringsförordningen den
28 september 1928 (nr 379), m. m.;

nr 348, av herr Sandström, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till förordning om ändring i vissa delar av taxeringsförordningen den
28 september 1928 (nr 379), m. m.;

nr 349, av herr Anderberg, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till förordning örn ändring i vissa delar av taxeringsförordningen den
28 september 1928 (nr 379), m. m.;

Nr 29.

Lördagen den 30 oktober 1943.

nr 350, av herr Franson, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till förordning om ändring i vissa delar av taxeringsförordningen den 28
september 1928 (nr 379), m. m.;

nr 351, av herrar Arrhén och Rohnström, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till förordning örn ändring i vissa delar av taxeringsförordningen
den 28 september 1928 (nr 379), m. m.;

nr 352, av herrar Franzon och Anderberg, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förordning örn ändring i vissa delar av taxeringsförordningen
den 28 september 1928 (nr 379), m. m.;

nr 353, av herr Nordenson m. fl., i anledning av Kungl. Maj :ts proposition
med förslag till förordning örn ändring i vissa delar av taxeringsförordningen
den 28 september 1928 (nr 379), m. m.;

nr 354, av herr Holmström m. fl., i anledning av Kungl. Majlis proposition
med förslag till förordning örn ändring i vissa delar av taxeringsförordnipgen
den 28 september 1928 (nr 379), m. m.;

nr 355, av herr Velander m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till förordning örn ändring i vissa delar av taxeringsförordningen
den 28 september 1928 (nr 379), m. m.;

nr 356, av herr Franzon, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 13 december
1940 (nr 1000) örn allmän omsättningsskatt, m. m.;

nr 357, av herr Holmström, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 14
juni 1940 (nr 478) om nöjesskatt;

nr 358, av herr Holmström m. fl., i anledning av Kungl. Maj :ts proposition
med förslag till lag angående ändring i vissa delar av lagen den 14 juni 1907
(nr 36 s. 1) örn nyttjanderätt till fast egendom m. m.;

nr 359, av herr Persson och herr Elofsson, Gustaf, i anledning av Kungl.
Maj :ts proposition med förslag till lag angående ändring i vissa delar av lagen
den 14 juni 1907 (nr 36 s. 1) örn nyttjanderätt till fast egendom m. m.;

nr 360, av herr Johanson, Karl Emil, m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till lag angående ändring i vissa delar av lagen den
14 juni 1907 (nr 36 s. 1) örn nyttjanderätt till fast egendom m. m.; samt
nr 361, av herr Johanson, Karl Emil, m. fl., i anledning av Kungl. Maj :ts
proposition med förslag till lag angående ändring i vissa delar av lagen den
14 juni 1907 (nr 36 s. 1) örn nyttjanderätt till fast egendom m. m.

Anmäldes och bordlädes bevillningsutskottets betänkanden:
nr 54, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående bemyndigande för
Kungl. Majit att i vissa fall medgiva skattskyldig rätt att vid taxering till
statlig inkomst- och förmögenhetsskatt m. ,m. åtnjuta avdrag för gåva, avsedd
för internationellt hjälparbete; samt

nr 55, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition med förslag till förordning
örn tillfällig nedsättning av skatten för vissa automobiler jämte en i ämnet
väckt motion.

Justerades protokollsutdrag för denna dag, varefter kammarens samman träde

avslutades kl. 4.12 e. m.

In fidem

G. H. Berggren.

Tisdagen den 2 november 1943.

Nr 29.

Tisdagen den 2 november.

Kammaren sammanträdde kl. 4 e. m.

Upplästes ett till kammaren inkommet dödsbevis >av följande lydelse:

Torsten Ström, född den 17 augusti 1885, yrke riksdagsman, civilstånd gift,
boende Källaregatan 21, förs. Lidköping, län Skaraborgs, bar enligt vad jag
själv känner avlidit på lasarettet i Lidköping den 29 oktober 1943 kl. 20, och
enligt min uppfattning var huvuddödsorsaken Infarctus myocardii, nomenkl.
nr 3070.

Lidköping den 30 oktober 1943.

E. Akmar,
lasarettsläkare.

^ På framställning av herr talmannen beslöt kammaren att till Konungen avlåta
en skrivelse med anmälan örn herr Torsten Ströms frånfälle och den därigenom
inom kammaren uppkomna ledigheten, varefter ett i sådant avseende
uppsatt förslag upplästes och godkändes.

Upplästes en till kammaren inkommen ansökning, som jämte därvid fogat
läkarintyg var så lydande:

Till riksdagens första kammare.

Med stöd av bifogade läkareintyg anhåller undertecknad härmed vördsamt
om ytterligare ledighet från riksdagsarbetet till och med den 8 november 1943.

Borås den 30 oktober 1943.

B. A. Nilsson.

Egnahemsdirektör B. A. Nilsson, Borås, är fortfarande på grund av magkatarr
oförmögen att deltaga i riksdagsarbetet förr än tidigast den 8 november
1943, intygas härmed.

Borås den 30 oktober 1943.

A. Nathorst Westfelt,

verkaläk.

Den begärda ledigheten beviljades.

Föredrogos och hänvisades till statsutskottet nedannämnda motioner:
nr 344, av herr Karlsson, Gustaf, m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående statsbidrag till social bernhjälpsverksamhet; och
nr 345, av herr Arrhén, i samma ämne.

Föredrogs och hänvisades till jordbruksutskottet herr Arrhéns motion, nr
346, i anledning av Kungl. Maj:ts framställning om anslag till befrämjande
av landsbygdens elektrifiering m. m.

Föredrogos och hänvisades till statsutskottet nedannämnda motioner:
nr 347, av herr Kringel m. fl.,
nr 348, av herr Sandström,

Första kammarens protokoll 1948. Nr 89. 2

Nr 29.

Tisdagen den 2 november 1943.

nr 349, av herr Anderberg,

nr 350, av herr Franzon, samt

nr 351, av herrar Arrhén och Holmström,

alla i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning
örn ändring i vissa delar av taxeringsförordningen den 28 september 1928 (nr
379), m. m.

Föredrogos och hänvisades till bevillningsutskottet nedannämnda motioner:
nr 352, av herrar Franzon och Anderberg, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition
med förslag till förordning om ändring i vissa delar av taxeringsförordningen
den 28 september 1928 (nr 379), m. m.;

nr 353, av herr Nordenson m. fl., i anledning av Kungl. Maj :ts proposition
med förslag till förordning om ändring i vissa delar av taxeringsförordningen
den 28 september 1928 (nr 379), m. m.;

nr 354, av herr Holmström m. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till förordning arn ändring i vissa delar av taxeringsförordningen
den 28 september 1928 (nr 379), m. m.;

nr 355, av herr Velander ani. fl., i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med förslag till förordning om ändring i vissa delar av taxeringsförordningen
den 28 september 1928 (nr 379), m. m.;

nr 356, av herr Franzon, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition med förslag
till förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 13
december 1940 (nr 1000) om allmän omsättningsskatt, m. m.; samt

nr 357, av herr Holmström, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 14
juni 1940 (nr 478) örn nöjesskatt.

Föredrogos och hänvisades till tredje särskilda utskottet nedannämnda moll
oner:

nr 358, av herr Holmström m. fl.,
nr 359, av herr Persson och herr Elofsson, Guslaf,
nr 360, av herr Johanson, Karl Emil, m. fl., samt
nr 361, av herr Johanson, Karl Emil, m. fl.,

alla i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående
ändring i vissa delar av lagen den 14 juni 1907 (nr 36 s. 1) örn nyttjanderätt
till fast egendom m. m.

Föredrogos och bordlädes ånyo bevillingsutskottets betänkanden nr 54
och 55.

. Herr Brandt erhöll på begäran ordet och yttrade: Herr talman! Den norske

lä framställa författaren Axel Kiellands dramatiska arbete »Om ett folk vill leva», vilket
interpellation för ett pär månader sedan uppfördes pa Nya Teatern i Stockholm men etter
nng. meddelat^ föreställningar förbjöds av polisen, har numera utkommit i bokform. T
JZkyrtnZaveA förord till boken berättar regissören vid nämnda teater, Per-Axel Bränner,
intet ståde- att han den 3 september mottog en skrivelse från poliskammaren av följande
spel. lydelse: »Till Poliskammarens kännedom har kommit, att ett a Nya Teatern i
huset med adress n:r lil vid Regeringsgatan här i staden uppfört skadespel,
benämnt ’0m ett folk vill leva’, är förargelseväckande. Med anledning ''härav
prövar Poliskammaren med stud av 13 § i Kungl. Ordnings stadgan för rikets
städer den 24 mars 1868 skäligt förbjuda ovannämnda skadespels Vidare uppförande.
» I den åberopade paragrafen stadgas, att om det visar sig att till -

Tisdagen den 2 november 1943.

Nr 29.

Anhållan att fä fränt.''italia interpellation amy. meddelat förbud mot uppförande
av visst skådespel. (Forts.)

ställning etc. åsyftar eller innebär något, som strider mot sedlighet eller allmän
lag eller föranleder till svårare oordning, äger polismyndighet att dess
förnyande förbjuda.

För var och en, som sett pjäsen eller läst boken, är det alldeles uppenbart

— det vågar man utan risk för gensägelse kategoriskt påstå — att skådespelets
och bokens tendens och anda absolut icke innebär något sedlighetssårande
eller lagstridigt utan tvärtom åsyftar att stärka den sedliga känslan för lag
och rätt; det kan inte heller med en skymt av berättigande sägas, att uppförandet
av pjäsen föranlett oordning (därtill »svårare») eller kunnat presumeras
föranleda någon oordning ens av allra lindrigaste slag. Att skådespelet
skulle lia varit förargelseväckande för publiken eller dock, mera objektivt sett

— därest nu en patriotiskt inställd publik betraktas såsom alltför subjektiv
i sin värdering och därför såsom mindre omdömesgill — för en kallblodig,
kritisk bedömare, synes jämväl fullkomligt uteslutet, varför polisens ingripande
förefaller ofattbart. Man kan inte finna något annat adekvat uttryck för
att karakterisera polisens handlingssätt än administrativt godtycke, och man
frågar sig med oro, hur polisen i en rätts- och kulturstat som Sverige — där
teatercensur saknas — vågat framgå på ett sådant sätt.

Regissör Bränner lämnar emellertid i nämnda förord en förklaring till polisens
aktion, vilken rehabiliterar polisen men samtidigt förefaller otrolig. Han
skriver, att han varit uppkallad till utrikesdepartementet tvenne gånger och
därvid erhållit den upplysningen, att uppförandet av pjäsen i fråga enligt
utrikesministerns uppfattning skulle vara skadligt för svenska intressen, och
fått det beskedet, att regeringen beslutat, att skådespelet skulle stoppas. Något
regeringsbeslut föreligger emellertid, så vitt känt är, icke, och detta synes
ju också helt naturligt, eftersom regeringen icke rätt gärna kan ha laglig
grund för ett sådant beslut. Bärande laglig grund för sitt förbud har inte heller
polisen, men poliskammaren har dock åberopat en bestämd lagparagraf
för sitt handlingssätt — låt vara, att lagstiftaren väl aldrig kunnat drömma
örn att denna paragraf skulle kunna tillämpas på sätt som nu skett.

Den fråga, som emellertid i högsta grad måste intressera såväl riksdagen
som allmänheten, är denna: Är regissör Per-Axel Bränners uppgift verkligen
riktig? Kan det verkligen vara sant, att det är utrikesdepartementet, som
realiter (om kanske också icke formellt) givit polisen order att ingripa, och
på vilken rättslig grund vilar i så fall departementets åtgärd?

Jag tillåter mig, på grund av vad jag nu anfört, vördsamt anhålla örn kammarens
tillstånd att till hans excellens herr ministern för utrikes ärendena få
likta följande två frågor:

1 :o) Har utrikesdepartementet direkt eller indirekt föranlett polisförbudet
mot vidare uppförande av det ifrågavarande skådespelet? och

2:o) Finner eders excellens den av poliskammaren åberopade författningsbestämmelsen
tillämplig i ett fall som det föreliggande?

Denna anhållan blev på; begäran bordlagd.

Justerades protokollsutdrag för denna dag. varefter kammarens samman träde

avslutades kl. 4.10 e. m.

Tn fidem

G. II. Berggren.