1942. Andra kammaren. Nr 2 (Riksdagens protokoll 1942:2)

RIKSDAGENS PROTOKOLL

1942. Andra kammaren. Nr 2.

Tisdagen den 13 januari.

Kl. 11 f. m.

§ 1.

Herr talmannen meddelade, att herrar Janson i Frändesta och Andersson i
Falkenberg samt fru Lindqvist-Petersson denna dag intagit sina platser i
kammaren.

§ 2.

Upplästes följande till kammaren inkomna protokoll:

Protokoll, hållet inför statsrådet och chefen för justitiedepartementet
den 12 januari 1942.

Till justitiedepartementet hade den 12 januari 1942 från länsstyrelsen i
Norrbottens län inkommit fullmakt för bokhållaren Dan Bertil Blombäck i
Kalix, vilken vid ny röstsammanräkning blivit utsedd såsom ledamot av riksdagens
andra kammare i stället för avgången ledamot av samma kammare.

Vid granskning av fullmakten, som företogs inför chefen för justitiedepartementet
samt vidare av vederbörande fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret,
framställdes mot fullmakten icke någon anmärkning.

Protokoll över vad sålunda förekommit skulle jämte den granskade fullmakten
överlämnas till andra kammaren.

I ämbetet:

C. G. Bi~uno.

Vid detta protokoll var fogad fullmakt för bokhållaren Dan Bertil Blombäck
i Kalix att vara ledamot av riksdagens andra kammare för tiden till
den 1 januari 1945.

Kammaren, som lade protokollet till handlingarna, förklarade herr Blombäck
behörig till riksdagsmannakallets utövande.

Herr talmannen meddelade härefter, att herr Blombäck intagit sin plats i
kammaren.

§ 3.

Herr statsrådet Bergquist avlämnade

dels Kungl. Maj:ts propositioner:

nr 4, med förslag till lag örn ändring i vissa delar av strafflagen m. m;

nr 5, med förslag till rättegångsbalk;

nr 6, med förslag till lag med särskilda bestämmelser angående stats- och
kommunalmyndigheterna och deras verksamhet vid krig eller krigsfara m. m.;

nr 7, med förslag till lag angående ändrad lydelse av 7 § lagen den 13 juni
1921 (nr 299) örn förvaltning av bysamfälligheter och därmed jämförliga
samfällda ägor och rättigheter; och

nr 9, angående ersättning i visst fall i anledning av yrkessjukdom, m. m.;

Andra kammarens protokoll 1942. Nr 2. 1

Nr 2.

Tisdagen den 13 januari 1942.

dels ock Kungl. Maj:ts skrivelse, nr 10, med tillkännagivande, att Kungl.
Maj:t förordnat statsrådet Thorwald Erik Natanael Bergquist att under innevarande
lagtima riksdag utöva den befattning med riksdagsärenden, som
jämlikt § 46 riksdagsordningen tillkommer en ledamot av statsrådet.

Kammaren beslöt lägga skrivelsen till handlingarna samt meddela vederbörande
utskott och riksdagens kanslideputerade underrättelse örn innehållet
i densamma.

De avlämnade propositionerna bordlädes.

§ 4.

Företogs val av fyra ledamöter att deltaga i talmansöverläggningarna; och
blevo därtill utsedda:

herr Carlström,

» Skoglund i Doverstorp,

» Svensson i Grönvik och
» Vougt,

en var med 146 röster.

§ 5.

Anställdes val av två ledamöter, vilka jämte två ledamöter av första kammaren
skulle hava inseende över riksdagens kansli: och blevo därtill valda:

herr Eriksson i Stockholm och
» Persson i Falla,
en var med 108 röster.

§ 6.

Vid nu företaget val av åtta ledamöter att jämte herr talmannen tillsätta
kammarens kanslipersonal och vaktbetjäning blevo därtill utsedda:

herr Arnemark,

» Hall,

» Hermansson,

» Kilbom,

» Mosesson,

» Pettersson i Rosta,

» Svensson i Grönvik och
» Westerdahl,
en var med 104 röster.

§ 7.

Anställdes val av tre ledamöter att handhava vården örn kammarens ekonomiska
angelägenheter; och blevo därtill valda:
herr Andersson i Malmö,

» Lundell och
» Åqvist,

en var med 94 röster.

§ 8.

Justerades protokollsutdrag angående de i §§ 4—7 här ovan omförmälda
valen.

Tisdagen den 13 januari 1942.

Nr 2.

§ 9.

Till bordläggning anmäldes:

Kungl. Maj:ts under gårdagen på rikssalen avlämnade
proposition, nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret
1942/43;

proposition, nr 2, angående utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1941/42;

proposition, nr 3, angående fortsatt giltighet för förskottsstaten för försvarsväsendet,
m. m.; och

berättelse örn vad i rikets styrelse sig tilldragit;
riksdagens år 1941 församlade revisorers berättelser:

om granskning av statsverkets jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning för tiden 1 juli 1940—30 juni 1941;
angående riksbanken; och

om granskning av riksgäldskontorets tillstånd och förvaltning för tiden
1 juli 1940—30 juni 1941 m. m.; samt
justitieombudsmannens ämbetsberättelse samt tryckfrihetskommitténs berättelse;
och

militieombudsmannens ämbetsberättelse.

§ 10.

Herr Eriksson i Stockholm erhöll på begäran ordet och yttrade: Herr
talman! Jag hemställer, att kammaren ville besluta, att Kungl. Maj:ts propositioner,
nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1942/43,
nr 2, angående utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42
och, nr 3, angående fortsatt giltighet för förskottsstaten för försvarsväsendet,
m. m. måtte i nu nämnd ordning uppföras sist på föredragningslistan för nästa
sammanträde.

Denna hemställan bifölls.

§ 11.

Justerades protokollsutdrag.

§ 12.

Avlämnades följande motioner, nämligen av:

herr Edberg, nr 1, örn anslag till understöd åt inhemska skönlitterära författare
av utmärkt förtjänst;

herr Karlsson i Grängesberg, nr 2, örn pension åt förre arrendatorn och
skogsarbetaren August Persson; och

herr Holmgren, nr 3, örn årligt understöd åt varvsarbetaren B. K. W. Göranssons
änka.

Dessa motioner bordlädes.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter kl. 11.39 f. m.

In fidem
Sune Norrman.

Nr 2.

Torsdagen den 15 januari 1942.

Torsdagen den 15 januari.

Kl. 11 f. m.

§ I Herr

statsrådet Bergquist avlämnade Kungl. Maj:ts propositioner:

nr 11, med förslag till lag örn vissa ändringar i lagen den 12 juni 1925 (nr
338) örn värnpliktiga, vilka hysa samvetsbetänkligheter mot värnpliktstjänstgöring; nr

12, angående upplåtelse av rätt till bearbetande av icke inmutningsbara
mineralfyndigheter å kronojord; och

nr 13, örn inrättande av ett särskilt stift för Stockholm jämte vissa kringliggande
områden.

Dessa propositioner bordlädes.

§ 2.

I enlighet med kammarens därom den 12 innevarande månad fattade beslut
företogos nu val av ledamöter i de ständiga utskotten; och anställdes först val
av ledamöter i utrikesutskottet.

Därvid avlämnades 161 godkända valsedlar, samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista» och upptagande namnen på nedan nämnda personer i följande
ordning:

herr Ward,

» Skoglund i Doverstorp,

» Vougt,

» Svensson i Grönvik,

» Lindqvist,

» Eriksson i Stockholm,

» andre vice talmannen Österström och
» Liedberg.

Dessa personer hade alltså utsetts till ledamöter i utrikesutskottet.

Riksdagens kanslideputerade skulle genom utdrag av protokollet underrättas
örn detta val samt anmodas låta uppsätta och till kamrarna ingiva förslag
till skrivelse till Konungen med anmälan örn samma val.

§ B Anställdes

val av ledamöter i konstitutionsutskottet.

Därvid avlämnades 140 godkända valsedlar, samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista» och upptagande namnen på nedan nämnda personer i följande
ordning:

herr Hallén,

» Lindmark,

» Andersson i Igelboda,

Toredagen den 15 januari 1942.

Nr 2.

herr Andersson i Ovanmyra,

» Fast,

» Nordström,

» Mosesson,

» Nilsson i Göteborg,

» Svedman och
» Hällgren.

Dessa personer hade alltså utsetts till ledamöter i konstitutionsutskottet.

§ 4.

Företogs val av ledamöter i statsutskottet.

Därvid avlämnades 130 godkända valsedlar, samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista» och upptagande namnen på nedan nämnda personer i följande
ordning:
herr Törnkvist,

» Skoglund i Doverstorp,

» Eriksson i Stockholm,

» Svensson i Grönvik,

» Jonsson i Eskilstuna,

» Andersson i Prästbol,

» Danielsson,

» Ward,

» Tersson i Falla,

» Lindberg i Umeå,

» Isacsson och
» Hansson i Rubbestad.

Dessa personer hade alltså utsetts till ledamöter i statsutskottet.

§ 5.

Anställdes val av ledamöter i bevillningsutskottet.

Därvid avlämnades 128 godkända valsedlar, samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista». Av dessa upptogo 127 valsedlar namnen på nedan nämnda
personer i följande ordning:
herr Lövgren,

» Hagberg i Malmö,

» Björklund,

» Hammarlund,

» Olsson i Gävle,

» Persson i Undersvik,

» Sandberg,

» F alk,

» Lundell och
» Kilbom.

Dessa personer hade alltså utsetts till ledamöter i bevillningsutskottet.

§ 6.

Vid nu anställt val av ledamöter i bankoutskottet avlämnades 102 godkända
valsedlar, samtliga med partibeteckningen »Gemensam lista» och upptagande
namnen på nedan nämnda personer i följande ordning:

Nr 2.

Torsdagen den 15 januari 1942.

herr Paulsen,

» Holmgren,

» Andersson i Falkenberg,

» Westman,

» Hall,

» Andersson i Munkaljungby,

» Hilding och
» Eriksson i Sandby.

Dessa personer hade alltså utsetts till ledamöter i bankoutskottet.

§ 7.

Företogs val av ledamöter i första lagutskottet.

.Därvid avlämnades 90 godkända valsedlar, samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista» och upptagande namnen på nedan nämnda personer i följande
ordning:

herr Lindqvist,

» Geselius,

» Hedlund i Östersund,

» Ryberg,

» Olsson i Mellerud,

» Lundstedt,

» Björling och
» Berg.

Dessa personer hade alltså utsetts till ledamöter i första lagutskottet.

§ 8.

Anställdes val av ledamöter i andra lagutskottet.

Därvid avlämnades 87 godkända valsedlar, samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista» och upptagande namnen på nedan nämnda personer i följande
ordning:

herr Hage,
fröken Andersson,
herr Olovson i Västerås,

» Hallagård,

» Pettersson i Hällbacken,
fru Nordgren,
fröken Hesselgren och
herr Hermansson.

Dessa personer hade alltså utsetts till ledamöter i andra lagutskottet,

§ 9.

Företogs val av ledamöter i jordbruksutskottet.

Därvid avlämnades 113 godkända valsedlar, samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista» och upptagande namnen på nedan nämnda personer
i följande ordning:

herr Andersson i Löbbo,

» Liedberg,

» Andersson i Tungelsta,

Torsdagen den 15 januari 1942.

Nr 2.

herr Gustafson i Vimmerby,

» Ericsson i Sörsjön,

» Maler,

» Carlström och
» Landbom.

Dessa personer hade alltså utsetts till ledamöter i jordbruksutskottet.

§ 10.

Justerades protokollsutdrag angående de i §§ 2—9 här ovan omförmälda
valen.

§ 11.

Föredrogs ett från första kammaren överlämnat protokollsutdrag, nr 22,
innefattande inbjudan till andra kammaren att förena sig med första kammaren
i dess denna dag fattade beslut, att ett särskilt utskott, bestående av
24 ledamöter, 12 från vardera kammaren, skulle tillsättas för behandling av
ej mindre Kungl. Maj:ts proposition, nr 5, med förslag till rättegångsbalk
än även de ytterligare framställningar, som kunde komma att av Kungl.
Maj :t eller i enskilda motioner göras i detta ämne eller andra i omedelbart
samband därmed stående frågor; och beslöt kammaren antaga berörda inbjudan.

§ 12.

Herr förste vice talmannen erhöll på begäran ordet och anförde: Herr
talman! Jag tillåter mig föreslå, att kammaren måtte besluta att till detta särskilda
utskott välja lika många suppleanter som antalet suppleanter i statsutskottet
eller således aderton.

Denna hemställan bifölls.

§ 13.

Föredrogs och lädes till handlingarna Kungl. Maj ds på rikssalen överlämnade
berättelse om vad i rikets styrelse sig tilldragit.

§ 14.

Föredrogos var efter annan följande Kungl. Maj:ts å kammarens bord vilande
propositioner; och hänvisades därvid

till behandling av lagutskott propositionen, nr 4, med förslag till lag örn
ändring i vissa delar av strafflagen m. m.;

till särskilda utskottet propositionen, nr 5, med förslag till rättegångsbalk;

till behandling av lagutskott propositionerna:

nr 6, med förslag till lag med särskilda bestämmelser angående stats- och
kommunalmyndigheterna och deras verksamhet vid krig eller krigsfara m. m.;
och

nr 7, med förslag till lag angående ändrad lydelse av 7 § lagen den 13
juni 1921 (nr 299) örn förvaltning av bysamfälligheter och därmed jämförliga
samfällda ägor och rättigheter; samt

till bankoutskottet propositionen, nr 9. angående ersättning i visst fall i
anledning av yrkessjukdom, m. m.

Nr 2.

Torsdagen den 15 januari 1942.

§ 15.

1 öredrogos var efter annan följande på kammarens bord liggande motioner;
och remitterades därvid

till statsutskottet motionen nr 1 av herr Edberg, samt
till bankoutskottet motionerna:
nr 2 av herr Karlsson i Grängesberg; och
nr 3 av herr Holmgren.

§ 16.

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet riksdagens år 1941 församlade
revisorers berättelse örn granskning av statsverkets jämte därtill hörande fonders
tillstånd, styrelse och förvaltning för tiden 1 juli 1940—30 juni 1941.

§ 17.

Föredrogos var för sig och hänvisades till bankoutskottet riksdagens år
1941 församlade revisorers berättelser

1 :o) angående riksbanken ;

2:o) örn granskning av riksgäldskontorets tillstånd och förvaltning för tiden
1 juli 1940—30 juni 1941 m. m.

§ 18.

Föredrogs och hänvisades till behandling av lagutskott justitieombudsmannens
till innevarande riksdag avgivna ämbetsberättelse.

Tryckfrihetskommitténs berättelse lades till handlingarna.

§ 19.

Föredrogs och hänvisades till behandling av lagutskott militieombudsmannens
till innevarande riksdag avgivna ämbetsberättelse.

§ 20.

Ordet lämnades på begäran till herr förste vice talmannen som yttrade:
Herr talman! Jag hemställer, att kammaren ville besluta, att Kungl. Maj:ts
propositioner, nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret
1942/43, nr 2, angående utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1941/42 och, nr 3,^ angående fortsatt giltighet för förskottsstaten för försvarsväsendet,
m. m. matte i nu nämnd ordning uppföras sist på föredragningslistan
för morgondagens sammanträde.

Henna hemställan bifölls.

§ 21.

Herr Persson i Falla erhöll på begäran ordet och anförde: Herr talman!
Jag ber att fa hemställa, att tiden för avgivande av motioner i anledning av
Kungl. Maj :ts proposition nr 5 måtte med hänsyn till ärendets synnerliga omfattning
fa utsträckas till det sammanträde, som infaller näst efter tjugu dagar
från propositionens avlämnande.

Denna hemställan bifölls.

Tor6dagen den 15 januari 1942.

Nr 2.

§ 22.

Herr talmannen lämnade på begäran ordet till

Herr Carlström som yttrade: Herr talman! I proposition nr 251 vid föregående
riksdag framlade Kungl. Maj :t ett omfattande program till främjande
av ökad bostadsproduktion inom landet. Ärendet behandlades av riksdagen under
senare delen av juni månad. Förslaget avsåg att genom statlig bidrags- och
låneverksamhet för bostadsbyggande och bostadsförbättring såväl i städer och
samhällen som på landsbygden få till stånd ett uppsving efter den avmattning,
som av skilda orsaker i samband med kristiden inträtt på byggnadsmarknaden.
Därigenom skulle, förutom att ökad bostadsförsörjning uppnåddes, hyresstegring
motverkas och arbetstillfällen skapas åt de arbetslösa inom byggnadsfacket
och dithörande industrigrenar. I den kungl, propositionen behandlades jämte
detta spörsmål även frågan örn byggnadskostnaderna vid jordbruket, vilken fråga
redan tidigare på grund av motioner i riksdagen 1939 varit föremål för behandling
och genom riksdagsbeslut anbefallts till särskild utredning. Någon
utredning av speciellt denna fråga hade emellertid inte igångsatts av Kungl.
Majit, men då regeringen 1940 tillsatte en kommitté för utredning av byggnadskostnadsproblemet
i dess helhet — 1940 års byggnadskostnadssakkunniga •—
ingick i dess uppdrag att söka utreda även landsbygdens och jordbrukets byggnadskostnadsfråga.
På grund av de uttalanden i frågan som framkommit i
nämnda sakkunnigbetänkande hade departementschefen i propositionen i fjol
berört även denna fråga.

Några positiva förslag för frågans lösning framfördes dock ej i propositionen.
De sakkunniga hade ej heller »på grund av den korta tid, som stått till deras
förfogande» hunnit komma fram med några egentliga förslag utan, efter vad
det vill synas, endast skisserat vissa riktlinjer, som sedermera måste bli föremål
för ytterligare utredning eller i varje fall ingående överväganden från Kungl.
Maj:ts sida, innan åtgärder vidtoges. De synpunkter, som byggnadskostnadssakkunniga
framförde i sitt betänkande i denna del, gingo i huvudsak ut på,
att materialkostnaderna voro för höga och att de lönebestämmelser och ackordprislistor,
som tillämpas i byggnadsarbetarnas avtal för städer och samhällen,
icke äro lämpade för jordbrukets byggnadsarbeten samt att de kostnader som
de medföra icke äro ekonomiskt överkomliga för jordbruksnäringen. I detta
hänseende underströk departementschefen på sid. 15 i propositionen de sakkunnigas
synpunkter genom följande uttalande: »Det framgår såväl av byggnadskostnadssakkunnigas
utredning som av ett stort antal av remissvaren, att
kostnaderna för jordbrukets byggnader anses stå i dålig proportion till den avkastning
jordbruket kan gc.» Och statsrådet fortsätter: »Det synes vara tre olika
faktorer, som i ogynnsam riktning påverka kostnaderna: materialpriserna
äro onormalt höga, den byggnadstekniska sakkunskapen är otillfredsställande
och lönesystemet synes icke avpassat efter på landsbygden rådande särskilda
förhållanden, speciellt då det gäller jordbrukets ekonomibyggnader.»

Även om i och för sig dessa konstateranden voro värdefulla och kunde uppfattas
som utfästelser från regeringens sida att snarast möjligt söka vidtaga åtgärder
till ingripande i ena eller andra avseendet för att åstadkomma rimligare
förhållanden beträffande byggnadskostnaderna på landsbygden, kunde man
från jordbrukarehåll dock ej känna sig riktigt övertygad örn att ett sådant ingripande
vore att förvänta utan en mera ingående ytterligare utredning.

Från folkpartihåll väcktes sålunda i anslutning till propositionen de likalydande
motionerna nr 229 i första och 314 i andra kammaren, vari hemställdes
om fortsatt utredning efter de av byggnadskostnadssakkunniga skisserade linjerna,
så att positiva åtgärder skulle kunna vidtagas. I motionerna framhölls
främst frågan örn arbetslönerna oell den ofrihet att ordna byggnadsfrågan, som
landsbygden nu mer oell mer får känna trycket utav.

I nterpellation.

Nr 2.

Torsdagen den 15 januari 1942.

Interpellation. (Forts.)

Statsutskottet, som hade att förbereda ärendet och i betänkande förutom
dessa motioner behandlade även andra i samma spörsmål väckta motioner med
krav på särskilda avtal för jordbrukets del, yttrade på sid. 47 i sitt utlåtande
bl. a. följande: »Utskottet vill i anslutning till vad departementschefen härutinnan
anfört som sin uppfattning framhålla, att man då det gäller landsbygdens
byggnader — liksom då det gäller annan byggnadsverksamhet — lärer beträffande
löner och arbetsvillkor i första hand vara hänvisad till avtalsuppgörelser
mellan parterna. Utskottet önskar i samband härmed understryka, att förutsättningen
för en ur alla parters synpunkt önskvärd utveckling av byggnadsverksamheten
för jordbrukets behov torde vara, att vederbörande parter kunna
enas örn tidion, intill dess överenskommelse örn för dessa byggnadsarbeten lämpade
ackordsprislistor träffats. Därest emellertid avtalsuppgörelsen icke kan
komma till stånd, förutsätter utskottet, att Kungl. Majit för riksdagen framlägger
de förslag, vartill förhållandena må föranleda. I fråga örn monopolisering
av arbetstillfällena vill utskottet jämväl, när det gäller byggen för jordbrukets
behov, ansluta sig till departementschefens uttalande därom att jordbrukarnas
önskemål att utan hinder av organisationerna kunna till byggnadsarbeten
anlita bygdens folk synes vara fullt legitimt.» Och med avseende på
utredningskravet uttalade utskottet i fortsättningen: »Utskottet anser icke heller
förhållandena påkalla fortsatt utredning rörande jordbrukets byggnadskostnader
på sätt i motionerna 1:229 och 11:314 påkallas.» Enligt utskottets uttalande
förutsattes sålunda, att frågan utan vidare utredning komme att bli föremål
för regeringens snara ingripande. Riksdagen bibringades tydligen samma
uppfattning, och motionerna avslogos.

Vid behandlingen av ärendet i andra kammaren varslades det dock örn att förväntningarna
ifråga örn ingripande från regeringens sida voro ganska skiftande.
Under det att man från ena hållet hoppades ■—• såsom en talare i debatten uttryckte
sig — »att Kungl. Maj :t skulle utveckla samma energi och samma kraft
som visats på andra områden, där det gällt att trygga, vad som ansetts vara
samhällsintresset», visade det sig, att man på annat håll närde betydligt blygsammare
förväntningar. Statsutskottets egna ledamöter på den kanten voro tydligen
en smula oense örn vart departementschefen siktat med sina uttalanden och
tillika osäkra på vad de själva menat, då de understrukit dessa uttalanden. Och
det var ej heller fritt, att man fick det intrycket av deras uppträdande under
debatten, att de helst voro sinnade att plocka bort vad utskottet skrivit om »avtalsuppgörelse»
och »tidion» i det ovan citerade uttalandet.

Efter vad man kunnat förspörja, har det ej lyckats regeringen ännu att efter
i propositionen i fjol berörda linjer åvägabringa något lönesystem, »avpassat
efter på landsbygden rådande särskilda förhållanden», eller att i andra avseenden
vidtaga några åtgärder, som kunnat leda till en rimlig lösning av jordbrukets
byggnadsfråga. I årets statsverksproposition, femte huvudtiteln, där anslag
äskas till fortsatt främjande av bostadsförsörjning, talas det visserligen örn
att en utredning pågår rörande bostadsbyggnadsverksamheten med särskild hänsyn
tagen till materialförsörjning samt räntabilitet vid gällande villkor för beviljande
av tertiärlån. Men denna utredning synes icke ha något vidare samband
med frågan örn jordbrukets byggnadskostnader, även örn materialförsörjningen
givetvis även berör detta avsnitt av byggnadsverksamheten.

Då emellertid förhållandena angående byggnadskostnaderna vid jordbruket
nu äro sådana, att någon vidare byggnadsverksamhet icke gärna kan komma
i fråga — i varje fall icke där byggnadsfackens löneavtal skall tillämpas -— såvitt
icke eldsolycka eller andra tvingande omständigheter föreligga, är det av
största angelägenhet att få veta, hur regeringen nu ser på frågan och vad som
under detta år eventuellt är att vänta i saken från regeringens sida. Och då det

Torsdagen den 15 januari 1942.

Nr 2.

Interpellation. (Forts.)

vore önskvärt att före motionstidens utgång erhålla upplysning i detta hänseende,
anhåller jag om andra kammarens tillstånd att till herr statsrådet och
chefen för socialdepartementet få framställa följande frågor:

1. Anser herr statsrådet fortfarande de linjer framkomliga, som skisserades
i propositionen nr 251 till fjolårets riksdag i jordbrukets byggnadsfråga, och
ämnar herr statsrådet under innevarande år söka realisera desamma?

2. Örn så icke'' är fallet, har herr statsrådet för avsikt att på andra vägar
söka åstadkomma rimligare förhållanden på området — eventuellt att genom
lagstiftning medverka till att vid byggnader för jordbrukets behov jordbrukarnas
önskemål att utan hinder av organisationerna få anlita bygdens folk må
kunna förverkligas?

Denna anhållan bordlädes.

§ 23.

Upplästes och lades till handlingarna följande till kammaren inkomna protokoll
:

Protokoll, hållet vid sammanträde med herr talmannen
i riksdagens andra kammare och de kammarens ledamöter,
som blivit utsedda att jämte herr talmannen
tillsätta kammarens kanslipersonal och vaktbetjäning
den 13 januari 1942.

Sedan kammarens plenum denna dag avslutats, sammanträdde med herr talmannen
de ledamöter av kammaren, som blivit utsedda att jämte herr talmannen
tillsätta kammarens kanslipersonal och vaktbetjäning.

Därvid beslöts till en början, att kanslitjänstemännen vid innevarande lagtima
riksdag skulle utgöras av en notarie, fyra förste stenografer, fjorton stenografer,
en förste kanslist och fem kanslister.

Herrar deputerade antogo till

notarie:

sekreteraren G. Britth;

förste stenografer:

tullkontrollören A. Michal,
krigsrådet L. Norrman,
jur. kand. M. D. Hjertstrand och
sekreteraren E. Dahlén;

stenografer:

kanslisten E. H. Wallin,
aktuarien, fil. kand. E. Bergendal,
byråchefen, fil. kand. H. A. Heimburger,
assessorn, jur. kand. G. Lidbom,
jur. kand. E. A. Romare,
sekreteraren, jur. kand. A. Norrman,
jur. kand. G. Fahlin,
kanslisten Vera Karlgren,
amanuensen, jur. kand. J. W. Löf.
redaktören C. O. B. Arborén,
redaktören A. F. Klason,
jur. kand. G. A. H. Titz,
jur. kand. P. G. Bergsten och
fru Signhild Elfner;

Xr 2.

Torsdagen den 15 januari 1942,

förste kanslist:

e. o. hovrattsnotarien, jur. kand. N. G. H. Liliequist; samt

kanslister:

förste telegrafkontrollören A. H. Gärdin,

fru Ebba Ihrman,

jur. kand. B. C. A. Ericsson,

e. o. notarien, fil. kand. J. B. G. Welander och

jur. kand. B. G. Ericson-Lindahl.

Åt kanslisten Gärdin uppdrogs att föra kammarens diarier.

Det skulle åligga de hos kammaren anställda kanslisterna att vid behov
tjänstgöra jämväl vid diskussionsprotokollet.

Här skulle antecknas, att på särskild anmodan följande tjänstemän redan
nedan nämnda dagar inträtt i tjänstgöring hos kammaren, nämligen den 10
innevarande januari Britth såsom notarie samt Wallin och Bergendal såsom
stenografer ävensom den 7 januari Liliequist såsom förste kanslist samt Gärdin
och fru Ihrman såsom kanslister.

Beträffande därefter vaktbetjäningen beslöto herrar deputerade att 13 vaktmästare
skulle anställas hos kammaren; och antogos därefter till vaktmästare
C. G. E. Carlberg, S. W. Hellborg, H. E. E. Eklund, E. Andersson, G. A.
Zeffer, Th. G. Bergman, L. M. Jönsson, E. F. Blomberg, J. A. H. Sundell, E.
W. Älvenstrand, G. A. D. Johansson, L. G. H. Westman och Jonas Olsson.

Till förste vaktmästare förordnades Carlberg, och åt Hellborg uppdrogs att
ombestyra utdelning av ankommande postförsändelser.

Här skulle anmärkas, att Carlberg, Eklund och Hellborg redan den 7 samt
de övriga vaktmästarna utom Olsson redan den 9 i denna månad börjat tjänstgöra
hos kammaren.

Det skulle åligga de antagna tjänstemännen och vaktmästarna att vid behov
och i den mån så ske kunde utföra jämväl annan tjänstgöring hos riksdagen.
År och dag som ovan

lii fidem
Sune Norrman.

§ 24.

Justerades protokollsutdrag.

§ 25.

Avgåvos följande motioner, nämligen av:

herr Gezelius m. fl., nr 4, örn viss ersättning till f. d. landskamreraren Lars
Fernqvist;

herr Andersson i Igelboda m. fl., nr 5, angående statsbidrag till icke-statlig
anskaffning av ambulansbilar;

herr Bergström m. fl., nr 6, örn årliga gratifikationer åt vissa förutvarande
arbetare vid Landskrona—Hälsingborg—Eslövs och Landskrona—Lund—
Trelleborgs järnvägar;

herr Paulsen m. fl., nr 7, angående vissa hjälpåtgärder, då värnpliktiga
drabbats av kroppsskada eller avlidit;

herr Ericsson i Kinna m. fl., nr 8, om vissa ändringar i lånevillkoren vid
statlig belåning av bostadsegnahemsfastighet; och

herr Gustafson i Vimmerby, nr 9, om höjning av anslaget för bidrag till hushållningssällskapen.

Dessa motioner bordlädes.

Torsdagen den 15 januari 1942.

Nr 2.

§ 26.

Föredrogs följande skriftliga ansökan örn ledighet från riksdagsgöromålen:

Till riksdagens andra kammare.

Härmed får jag hos kammaren vördsamt anhålla, att, för fullgörande av
mig av kungl, utrikesdepartementet anförtrott offentligt uppdrag (resa som
rapportör till Estland), ledighet från riksdagsarbetet måtte medgivas mig under
tiden 19 januari—15 februari 1942.

Stockholm den 16 januari 1942.

James I. A. Dichson.

Denna anhållan bifölls.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter kl. 12.34 e. m.

In fidem
Sune Norrman.

Nr 2. .

Fredagen den 16 januari 1942.

Fredagen den 16 januari.

K. 11 f. m.

§ 1.

Justerades protokollen för den 10 och den 12 innevarande januari.

§ 2.

På° förslag av herr talmannen, som förklarade sig hava örn tiden för valen
samrått med första kammarens talman, beslöt kammaren att vid plenum onsdagen
den 21 innevarande januari förrätta val av ledamöter och suppleanter
i det särskilda utskott, som enligt kamrarnas samstämmiga beslut skulle tillsättas.

§ 3.

I enlighet med kammarens därom den 12 innevarande månad fattade beslut
företogos nu val av suppleanter i de ständiga utskotten; och anställdes först
val av suppleanter i utrikesutskottet.

Därvid avlämnades 126 godkända valsedlar, samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista» och upptagande namnen på nedan nämnda personer i följande
ordning:

herr Fast,

» Lundberg i Hälsingborg,

» Olsson i Gävle,

» Hansson i Rubbestad,

» Hallén,

» Wallentheim,

» Carlström och
» Hagberg i Malmö.

Dessa personer hade alltså utsetts till suppleanter i utrikesutskottet.

Riksdagens kanslideputerade skulle genom utdrag av protokollet underrättas
örn detta val samt anmodas låta uppsätta och till kamrarna ingiva förslag till
skrivelse till Konungen med anmälan örn samma val.

§ 4.

Anställdes val av suppleanter i konstitutionsutskottet.

Därvid avlämnades 116 godkända valsedlar, samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista» och upptagande namnen på nedan nämnda personer i följande
ordning:
herr Fält,

» Nolin,

» Norén,

» Gardell,

» Spångberg,

Fredagen den 16 januari 1942.

Nr 2.

herr Jonsson i Haverö,

» Nilsson i Norrlångträsk,

» Hoppe,

» Ryling,

» Ekdahl,

» Larsson i Julita,

» Sefve,
fru Björck,

herr Pettersson i Norregård,

» Gustafsson i Tenhult och
» von Friesen.

Dessa personer hade alltså utsetts till suppleanter i konstitutionsutskottet.

§ 5.

Företogs val av suppleanter i statsutskottet.

Därvid avlämnades 107 godkända valsedlar, samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista» och upptagande namnen på nedan nämnda personer i följande
ordning:

herr Persson i Tidaholm,

» Holmdahl,

» Andersson i Malmö,

» Andersson i Södergård,

» Bergström,

» Mårtensson,

» Åqvist,

» Wallentheim,

» Staxäng,

» Viklund,

» Lindholm,

» Lundberg i Hälsingborg,
fru Alvén,

herr Pettersson i Dahl,

» Åkerström,

» Bergvall, *

» Eriksson i Frägsta och
» Olsson i Kullenbergstorp.

Dessa personer hade alltså utsetts till suppleanter i statsutskottet.

§ 6.

Vid nu anställt val av suppleanter i bevillningsutskottet avlämnades 95 godkända
valsedlar, samtliga med partibeteckningen »Gemensam lista» och upptagande
namnen på nedan nämnda personer i följande ordning:
herr Karlsson i Grängesberg,

» Thorell,

» Rosander,

» Jonsson i Skedsbygd,

» Sundström i Skövde,

» Nilsson i Kristinehamn,

» De Geer,

» Olofsson i Höganäs,

» Henriksson,

Nr 2.

Fredagen den 16 januari 1942.

herr Ohlsson i Kastlösa,

» Bladh,

» Olson i Göteborg,

» Brandt,

» Andersson i Vigelsbo,

» Forsberg och
» Svensson i Ljungskile.

Dessa personer bade alltså utsetts till suppleanter i bevillningsutskottet.

§ 7.

Anställdes val av suppleanter i bankoutskottet.

Därvid avgåvos 89 godkända valsedlar, samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista» och upptagande namnen på nedan nämnda personer i följande
ordning:
herr Sundberg,

» Westerdahl,

» Ericsson i Kinna,

» Mattsson,

» Söderdahl,

» Nilsson i Landskrona,

» Ericsson i Åtvidaberg,

» Larsson i Mörlanda,

» Wiberg,
fru Humla,
herr Hallberg,

» Dichson,

» Molander och
» Persson i Norrby.

Dessa personer hade alltså utsetts till suppleanter i bankoutskottet.

§ 8.

Företogs val av suppleanter i första lagutskottet.

Därvid avgåvos 93 godkända valsedlar, samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista» och upptagande namnen på nedan nämnda personer i följande
ordning:

herr Lindberg i Stockholm,

» Larsson i Hede,
fru Gustafson,
herr Werner,

» Landgren,

» Lindahl,

» Nilson i Eskilstuna,

» Sundström i Vikmanshyttan,

» Karlsson i Granebo,

» Lindén,

» Andersson i Mölndal,

» Birhe,
fröken Öberg och
herr Gustafsson i Lekåsa.

Dessa personer hade alltså utsetts till suppleanter i första lagutskottet.

Fredagen den 16 januari 1942.

Nr 2.

§ 9.

Vid nu företaget val av suppleanter i andra lagutskottet avlämnades 87 valsedlar,
av vilka 86 godkändes och en kasserades. De godkända valsedlarna,
samtliga med partibeteckningen »Gemensam lista», upptogo namnen på nedan
nämnda personer i följande ordning:
herr Cruse,

» von Seth,

» Holm,

» Wallén,
fru Johansson,
herr Larsson i Östersund,

» Barnekow,

» Witzell,

» Hagård,
fröken Rosén,
herr Lundgren,

» Håstad,

» Jansson i Hällefors och
» Hedlund i Rådom.

Dessa personer hade alltså utsetts till suppleanter i andra lagutskottet.

§ 10.

Anställdes val av suppleanter i jordbruksutskottet.

Därvid avlämnades 95 godkända valsedlar, samtliga med partibeteckningen
»Gemensam lista» och upptagande namnen på nedan nämnda personer i följande
ordning:

herr Andersson i Surahammar,

» Janson i Frändesta,

» Gustafson i Dädesjö,

» Pettersson i Rosta,

» Jacobson,

» Johansson i Öckerö,

» Nilsson i Steneberg,

» Andersson i Hyssna,

» Hansson i Vännäsby,

» Jonsson i Fjäle,

» Levin,

» Larsson i Karlstad,

» Svensson i Alingsås och
» Norup.

Dessa personer hade alltså utsetts till suppleanter i jordbruksutskottet.

§ 11.

Justerades protokollsutdrag angående de i §§ 3—10 här ovan omförmälda
valen.

§ 12.

Föredrogos var efter annan följande Kungl. Maj:ts å kammarens bord vilande
propositioner; och remitterades därvid

till behandling av lagutskott propositionen, nr 11, med förslag till lag örn
vissa ändringar i lagen den 12 juni 1925 (nr 338) om värnpliktiga, vilka hysa
samvetsbetänkligheter mot värnpliktstjänstgöring; samt
Andra kammarens protokoll 191$. Nr

Xr 2.

Fredagen den 16 januari 1942.

till statsutskottet propositionen, nr 12, angående upplåtelse av rätt till bearbetande
av icke inmutningsbara mineralfyndigheter å kronojord.

Vid härpå skedd föredragning av Kungl. Maj:ts proposition, nr 13, om inrättande
av ett särskilt stift för Stockholm jämte vissa kringliggande områden
hänvisades propositionen, i vad angick förslaget till lag om ändrad lydelse av
§§ 2, 4 och 5 förordningen den 16 november 1863 (nr 61, s. 3) angående allmänt
kyrkomöte, till konstitutionsutskottet och i övrigt till behandling av lagutskott.

§ 13.

Föredrogos var efter annan följande på kammarens bord liggande motioner;
och hänvisades därvid

till statsutskottet motionerna:

nr 4 av herr Gezelius m. fl.; och

nr 5 av herr Andersson i Igelboda m. fl.;

till bankoutskottet motionerna:
nr 6 av herr Bergström m. fl.; och
nr 7 av herr Paulsen m. fl.; samt

till jordbruksutskottet motionerna:

nr 8 av herr Ericsson i Kinna m. fl.; och

nr 9 av herr Gustafson i Vimmerby.

§ 14.

Föredrogs herr Carlströms vid kammarens nästföregående, sammanträde
gjorda, men då bordlagda anhållan att få framställa interpellation till herr
statsrådet och chefen för socialdepartementet, angående åtgärder för främjande
av ökad bostadsproduktion.

Denna anhållan blev av kammaren bifallen.

§ 15.

Upplästes och lades till handlingarna följande till kammaren inkomna protokoll
:

Protokoll, hållet vid sammanträde med herr talmannen
i riksdagens andra kammare och de kammarens
ledamöter, som blivit utsedda att jämte herr talmannen
tillsätta kammarens kanslipersonal och vaktbetjäning,
den 15 januari 1942.

Anmäldes att kanslisten hos kammaren jur. kand. B. G. Ericson-Lindahl
denna dag förordnats att tills vidare från och med den 16 i denna månad uppehålla
en stenografbefattning hos första kammaren.

Med anledning därav förordnades notarien, jur. kand. K. B. Å. W. Sjöstedt
att under samma tid uppehålla Ericson-Lindahls kanslistbefattning.

År och dag som ovan

In fidem
Sune Norrman.

Fredagen den 16 januari 1942.

Nr 2.

§ 16.

Till bordläggning anmäldes riksdagens kanslideputerades memorial, nr 1,
angående antagande av tjänstemän i riksdagens kansli.

§ 17.

Justerades protokollsutdrag.

§ 18.

Avgåvos följande motioner, nämligen av:

herr Hage m. fl., nr 10, örn ändring av 23 § lagen örn landsting;
herr Svensson i Grönvik m. fl., nr 11, angående avskaffande av dyrortsgrupperingssystemet; herr

Nilsson i Kristinehamn, nr 12, örn bibehållande tills vidare av materialdepån
vid hantverksskolan för blinda i Kristinehamn;

herr Pettersson i Dahl m. fl., nr 13, angående landets tillgodoseende med
elektrisk energi och planmässigt ordnande av de till landets elektrifiering

hörande frågorna; „

herr Persson i Stockholm m. fl., nr 14, örn undantagande Iran allman omsättningsskatt
av vissa ransonerade varor; .

herr Rosander m. fl., nr 15, om pension åt f. d. fattigvårds- och barnavards konsulenten

Anders Andersson;

herr Nilson i Spånstad m. fl., nr 16, örn utredning av Dagan, huru landsbygden
skall kunna göras delaktig av de sociala och kulturella förmaner, som

städerna bereda sina inbyggare; samt „ . .... ,

herrar Hallén och Hedlund i Östersund, nr 17, angående ateruppråttonde
av kommunernas medinflytande i fråga örn nöjeslivets art och omfattning i
kommunerna m. m.

Dessa motioner bordlädes.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter kl. 12.6 e. m.

In fidem

Sune Norrman.