1940. Första kammaren. Nr I (Riksdagens protokoll 1940:1)

RIKSDAGENS PROTOKOLL

1940. Första kammaren. Nr I.

Enligt öppet brev och påbud den 23 juli 1940 hade Kungl. Maj:t med hänsyn
till nu rådande politiska läge funnit det nödvändigt att utan dröjsmål förelägga
riksdagen åtskilliga förslag; och hade Kungl. Majit, under åberopande
härav, kallat samtliga ledamöter av riksdagens båda kamrar att torsdagen den
1 augusti detta år sammanträda i Stockholm till urtima riksmöte. Med anledning
härav sammanträdde riksdagens första kammare i den uti riksdagens hus
för kammaren anordnade samlingssal sistnämnda dag.

Torsdagen den 1 augusti.

kl. 11 f. m.

Herr Lindhagen framträdde till talmansbordet och yttrade: Ärade församling!
Åter har Sveriges riksdag sammankallats till ett urtima möte. Själva
namnet angiver, att det skett därför, att något är ur led, ja totalt urspårat i
tiden. Detta främst ute i världen under företrädesvis stormakters kamp örn
mänsklighetens jordproblem. Men även hemma hos oss pågår ett förbryllat
lotteri om räddningsplankor i vågsvallet även mot våra kuster från det blodiga
och nattsvarta dramat.

Såsom ålderspresident med dennes av senator Ernst Trygger grundade befogenhet
och tillika förespråkare här för den sjunde kolonnen i riket tillät jag
mig i går vid rikets lagtima riksdags avslutande att lyfta något på täckelserna
över det stora barbariet. Därvid snuddades något även vid södra Sveriges
permanent naturliga obekantskap med de norrländska jordfrågornas konstitutiva
utgångslägen. Till denna framställning hänvisas även vid detta tillfälle.
o „

Emellertid bör den i dag kompletteras något. Även de för en segerfred
kämpande ha ej kunnat undgå att vid sitt förtvivlade slutmål haka fast ordet
fred såsom en tiggares bön om förlåtelse. Det går storm över världen i dessa
dagar för ingenting mindre än fredens idé, för en ny värld uppstånden ur spillrorna
och askan. t

Fredsambitionerna i Europa känna ej till någon annan världsdeh De skola
organiseras fram under diktat av den ena eller andra segern. Småstater förvandlas
eventuellt till vasaller under en segrande stormakt. En hopplös utbrytning
således ur världsfredens sammanhang i alla världsdelar. Småstaterna,
ofta med större möjligheter som avantgarde i kulturen, vilja gärna samarbete.
Men förmodligen ej någon underdånighet, i varje fall icke Sverige.

Från Asien kan väntas den främsta insatsen för fredens idé. Napoleon
kallade Europa för en mullvadshög i förhållande till det stora Asien. När
Kina och Japan äntligen slutit fred, kommer deras gamla gemensamma program
»Asien åt asiaterna» att revolutionera världen fram emot freden mer än
något annat. Konfutses även av Voltaire prisade andliga sådd bland det
kinesiska folket samt Buddhas motsvarande gärning bland hinduerna lia skänkt

Första hammarens protokoll vid urtima riksdagen 1940. Nr 1. 1

Nr 1.

Torsdagen den 1 augusti 1940.

världen en bevarad reservoar för de andliga värdenas övertagande av styrelsesätten
i världsordningen, stödda även av andra andens asiatiska diktatorer såsom
Zarathustra och Kristus. Asien behöver då ej längre klaga över den vita
olyckans verklighet. Även Europa blir omsider andligen besjälat och ekonomiskt
berikat. ''

Afrika går likaledes fram emot nationalitetsbefnelsen steg för steg i tidernas
längd. Jämväl Amerikas negrer drömma örn ett stort negerrike i Centralafrika,
dit de kunna återvända. Så kommer också en gång att ske med sämja
eller våld eller båda delarna.

Amerika drar sig nu in i sitt skal. Dess panamerikanska kongress sammansvetsade
nyligen hela världsdelen. Den skall hålla fred inom sig själv
och tänka på sin materiella utkomst.

Nordamerika, skyddat av två världshav, upprustar obegripligt och håller
till salu allt mer »förbättrad» krigsmateriel. Världsfreden står icke ännu på
dess program.

En kontinent för sig är Sovjet-Ryssland. Den har icke befruktats av någon
andens diktatur såsom Asien. Den bär icke upplevat den gamla liberalismens
landvinningar för humanism i västerlanden inom Europa.

Den sista ryska revolutionen stod dock under ledning av en man, som skådade
långt. Lenins sista föresats var att humanisera sitt lands ämbetsmannakår.
När för några år sedan en rysk studekommission stod i åskådan av Olovslunds
småstugesamhälle i Stockholms trädgårdsstäder, steg en smed från
Moskva fram och sade: »När jag ser detta, förstår jag, vad Lenin menade med
kultur.» En av Lenins regerings första ansatser var att i riket då införa
den humanistiska liberalismens påbud örn dödsstraffets avskaffande. Må vi ej
heller förglömma sovjetregeringens genom Litvinov framförda förslag i folkförbundet
om en total avrustning i alla länder inom fyra år. Men förslaget
åtföljdes ej av riktlinjer för fredens organisation i övrigt. Det stora ryska
folket, med rika anlag även det, bidar ännu sin tid, och den kommer, örn det
än måste gå långsamt.

I världen står nu förmodligen överallt en sjunde kolonn, som vid sidan av
upprustningar påkallar samtidigt framträdande för världens fred. Detta uppbåd
synes icke alltid, men det finns där ändå.

Den svenska sjunde kolonnen har hållit två hänförda fredskongresser, den
ena i Varberg under förra världskriget och den senare år 1934 i Stockholm under
namn av folkriksdagen för fredsfrågan. Båda sysslade med världsfreden
och framlade riktlinjer, innefattande bland annat en hyllning till alla utvecklingsmöjliga
folks namngivna goda egenskaper.

Eldskrifterna på historiens bakgrunder och samtidens blodiga erfarenheter
ha lärt oss, att mänsklighetens vägar gå fram ödesbestämt från liberalism, eller
politisk frihet, genom socialism, eller ekonomisk frihet, till humanism, eller
andlig frihet, med konservativ vakthållning på alla ställena av redan vunna kulturvärden.
Eller i korthet sagt mot bröd, frihet och självansvar.

Humanismen klappar nu på de stängda portarna, Den vinner gensvar från
samvetena. Maktfullkomligheterna må trampa i myrstackarna, myrorna bygga
upp dem igen med tålamod. Humanismen går i tidernas längd ensam fram
varaktigt segerrik. Ty det är av begynnelsen inskrivet i stjärnorna.

Sedan herr ordföranden därefter intagit talmansplatsen, tillkännagav herr
ordföranden, att han på grund av bestämmelsen i § 1 morn. 2 av kammarens
ordningsstadga anmodat kammarskrivaren i tullverket Eric Carlén att, till dess
sekreterare blivit utsedd, föra kammarens protokoll ävensom att herr ordfö -

Torsdagen den 1 augusti 1940.

Nr 1.

randen för tillfället anställt kanslibiträden och vaktbetjänt till erforderligt
antal.

Enligt § 2 i ordningsstadgan för kammaren anställdes upprop av kammarens
ledamöter, varvid såsom frånvarande antecknades:

herr Frändén,

» Hagström,

» Asplund,

» Coup.

Upplästes två till kammaren inkomna ansökningar, vilka jämte därtill
hörande läkarintyg voro så lydande:

Att riksdagsmannen Anders Olof Frändén från Kilarna, Jämtlands län,
på grund av olycksfallsskador den 29 juli 1940 (krossår å hjässan efter fall i
trappa, plus stor blodförlust), är oförmögen att inställa sig till riksdagens
öppnande den 1 augusti 1940 och att han först omkring den 8 augusti 1940
kan beräknas vara återställd och arbets duglig, intygas på heder och samvete.

[Varbergs lasarett den 29 juli 1940.

M. Persson,
lasarettsläkare.

Till riksdagens första kammare.

Vördsammast anhålles örn ledighet på grund av förutstående intyg.

A. O. Frändén.

Till riksdagens första kammare.

Under hänvisning till närslutna läkarintyg får jag hemställa om ledighet
från 1940 års urtima riksdag under tiden den 1—15 augusti.

Luleå den 27 juli 1940.

Torsten Caap.

Stiftssekreterare Torsten Caap är på grund av sjukdom, muskelinflammation
i korsryggsmuskulaturen och i h. ben (ischias), oförmögen deltaga i riksdagsarbetet
under tiden 1 augusti t. o. m. 15 augusti, vilket härmed intygas.

Luleå den 26 juli 1940.

Sam Thelander,

2. stadsläkare.

De begärda ledigheterna beviljades, beträffande herr Frändén för den tid,
det i åberopade läkarintyget omförmälda hindret varade.

Vidare upplästes följande till kammaren inkomna ansökningar:

Till riksdagens första kammare.

Undertecknad anhåller härmed örn ledighet från urtima riksdagen den 1, 2
och 3 augusti detta år.

Kyrktåsjö den 30 juli 1940.

Leon. Hagström.

Nr 1.

Torsdagen den 1 augusti 1940.

Till riksdagens första kammare, Stockholm.

För enskilda angelägenheters vårdande får jag härmed vördsamt anhålla om
ledighet från riksdagsarbetet under den 1—3 augusti 1940.

Luleå den 30 juli 1940.

C. I. Asplund,

Ledamot av riksdagens första kammare.

Även de av herrar Hagström och Asplund sökta ledigheterna beviljades.

Anställdes val av talman; och utsågs därtill:
herr Nilsson, Johan, i Kristianstad ............ med 130 röster.

Företogs val av förste vice talman; och utsågs därtill:

herr Gränebo .................................. med 97 röster.

Anställdes val av andre vice talman; och utsågs därtill:

herr Åkerberg.................................med 94 röster.

Herr Lindhagen, som nu lämnade talmansplatsen, yttrade därvid till herr
talmannen: Då Du nu enhälligt återvalts av kammaren till talman, får jag
härmed å kammarens vägnar förtroendefullt i Din erfarna hand överlämna
denna symbol och detta redskap för Ditt viktiga uppdrag.

Herr talmannen intog talmansplatsen och yttrade: Herr ålderspresident,
mina herrar! För det förnyade förtroende, som i dag åter lämnats till mig
och vice talmännen, framföres uppriktigt och vördsamt tack.

Angående den påbörjade urtima riksdagens arbetsuppgifter är det ingen anledning
att nu göra några utläggningar. De ansvarsfyllda avgörandena komma
säkerligen att avfordras kammaren i den mån och i den ordning, som omsorgen
örn landets väl oundgängligen måste tillgodoses. ■ .

Jag har en stark känsla av att vi mötas i endräkt, besjälade av den ärligaste
vilja till att göra allt vad göras kan för det vi alla skatta högst, fosterlandets
oberoende och välfärd. _

På framställning av herr talmannen beslöt kammaren att nu företaga val
av sekreterare.

Valet företogs, och befanns efter valförrättningens slut hava blivit till sekreterare
utsedd:

kanslirådet G. H. Berggren...................... med 93 röster.

Kanslirådet Berggren fick nu företräda, underrättades, att han blivit av kammaren
vald till sekreterare, och övertog protokollsföringen.

In fidem
Eric Carlén.

Fredagen den 2 augusti 1940.

Nr 1.

Tillkännagavs, att Kungl. Majit låtit genom offentligt anslag bjuda och
kalla riksdagens samtliga ledamöter att fredagen den 2 innevarande månad
kl. 11 f. m. infinna sig i slottskapellet samt, efter förrättad gudstjänst, enligt
§ 34 riksdagsordningen begiva sig till rikssalen för att där inhämta vad Kungl.
Majit hade att meddela riksdagen.

Herr talmannen meddelade, att till kammarens förfogande överlämnats 80
inträdesbiljetter till rikssalen vid riksdagens öppnande, och hemställde, att fördelning
av dessa biljetter proportionellt i förhållande till ledamotsantalet i
varje valkrets finge ske genom sekreteraren.

Denna hemställan bifölls. _

Justerades ett protokollsutdrag för denna dag.

Kammarens sammanträde avslutades kl. 11.54 f. m.

In fidem
G. H. Berggren.

Fredagen den 2 augusti.

Kammaren sammanträdde kl. 10.30 f. m.

Herr talmannen yttrade, att han efter samråd med andra kammarens talman
finge föreslå, det första kammaren ville besluta att vid morgondagens sammanträde,
vilket skulle taga sin början kl. 11 f. m., företaga följande val,
nämligen

dels av fyra ledamöter för att jämte talmannen tillsätta kammarens kansli
och vaktbetjäning,

dels av fyra ledamöter för att deltaga i talmansöverläggningarna,

dels ock av två ledamöter att hava inseende över riksdagens kansli.

Detta förslag antogs.

På framställning av herr talmannen beslöt kammaren nu, kl. 10.32 f. m., att
ajournera sina förhandlingar till kl. 10.45 f. m.

Till åtlydnad av Kungl. Maj :ts kallelse avgingo herr talmannen och kammarens
ledamöter kl. 10.45 f. m. till slottskapellet, där riksdagspredikan hölls
av domprosten i Strängnäs Elis Malmeström. Efter gudstjänstens slut begav
kammaren sig till rikssalen, i vilken även andra kammaren infann sig.

Hans Maj :t Konungen kom tillstädes och öppnade riksdagen med det i protokollsbihanget
införda tal.

Nr 1.

Fredagen den 2 augusti 1940.

Herr talmannen framträdde därpå och yttrade: Allernådigste Konung,
Eders Majit!

De oroliga världshändelserna ha påkallat en ny urtima riksdag. Vårt land
har,° vidhållande sin neutralitet, hittintills undgått aktivt deltagande i det
pågående förödande kriget. Bränningarna slå mot våra gränser och fyrfaldiga
överskridanden ha förekommit. Den ofrånkomliga vakthållningen har
varit och är i funktion. Svenska folkets eniga vilja till att värna örn sin
urgamla frihet ha vi konstaterat. Resurserna ha organiserats med den största
omsorg och med ofantliga uppoffringar. Den hårdaste prövningen har hittills
uteblivit, ett under örn så fortbliver. Är det respekten för våra försvarsanordningar,
är det det goda förhållandet till utländska makter eller är det
måhända den välbalanserade politik vi under vår vördade Konungs visa
ledning fört, som förskonat oss hittills? Framtiden får döma härom. Vi
ha emellertid vår tro och vår vilja till att fortsätta på den inslagna
vägen. Med lugn. och fasthet skola landets öden länkas. Må ingen i framtiden
kunna få anledning till klander att okloka eftergifter eller eftersättande av
kraftansträngningar få anses bli anledning till något som vi inte vilja tänka
oss.

Viktiga och ofrånkomliga frågor föreligga nu. De måste lösas och första
kammaren kommer att ägna dem noggrann prövning, och under förhoppning
att resultatet blir det bästa för land och folk, anhåller jag, med uttalande av
uppriktig tacksamhet och välönskan, att till Eders Maj:t få framföra första
kammarens undersåtliga vördnad, tillit och trohet.

Sedan andra kammarens talman därefter i denna kammares namn till Hans
Majit Konungen framfört andra kammarens undersåtliga vördnad, fingo talmännen
vardera av hans excellens herr statsministern Hansson mottaga ett
exemplar av Kungl. Majits propositioner nr 1, 2 och 4—11, varefter ceremonien
å rikssalen avslutades och första kammarens ledamöter enligt beslut,
fattat före avtågandet från samlingsrummet, åtskildes vid utgången från rikssalen
kl. 12.10 på dagen.

In fidem
G. H. Berggren.

Lördagen den 3 augusti 1940.

Nr 1.

Lördagen den 3 augusti.

Kammaren sammanträdde kl. 11 f. m.

Herr förste vice talmanneu erhöll på begäran ordet och anförde: Jag ber
att få hemställa, herr talman, att första kammaren behagade för sin del besluta,

att vid innevarande riksdag skola tillsättas ett utrikesutskott och ett konstitutionsutskott
samt följande särskilda utskott, nämligen

ett särskilt utskott bestående av tjugufyra ledamöter, tolv från vardera
kammaren, för behandling av Kungl. Maj:ts propositioner:

nr 2, med förslag till förordning örn krigskon.junkturskatt för år 1940,

m''nr 8, med förslag till förordning om rätt att använda försvarsobligation såsom
betalningsmedel vid erläggande av arvsskatt, m. m., och

nr 9, med förslag till förordning örn viss skattefrihet beträffande svenska
statens sparobligationer,

ett särskilt utskott, likaledes bestående av tjugufyra ledamöter, tolv fran
vardera kammaren, för behandling av Kungl. Maj :ts propositioner:

nr 1, angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41,
nr 7, angående förvärv av vattenrätt i Ume älv m. m.,
nr 10, angående förskottsstat för försvarsväsendet m. m., och
nr 11, angående anordnande av skyddsrum vid vissa skyddshem, samt
ett särskilt utskott, likaledes bestående av tjugufyra ledamöter, tolv från
vardera kammaren, för behandling av Kungl. Maj :ts propositioner:

nr 4, med förslag till lag med särskilda bestämmelser angående patent vid
krig eller krigsfara m. m.,

nr 5, med förslag till förordning angående ändring i vissa delar av förordningen
den 11 juni 1937 (nr 339) örn mödrahjälp, m. m., och

nr 6, med förslag till lag angående ändrad lydelse av fjärde stycket i övergångsbestämmelserna
till lagen den 18 april 1935 (nr 113) med vissa bestämmelser
örn arbetsförmedling,

jämte de i oskiljaktligt samband med dessa propositioner stående övriga
framställningar, som under riksdagens lopp komma att göras av Kungl. Majit
eller i enskilda motioner, med bemyndigande för det andra av de särskilda
utskotten att i fråga örn riksdagskostnadernas gäldande vidtaga de åtgärder,
som vid lagtima riksdag tillkomma bankoutskottet. Jag tillåter mig vidare
hemställa, att kammaren måtte besluta inbjuda andra kammaren att i dessa
beslut förena sig med första kammaren.

Slutligen får jag föreslå, att, under förutsättning att kamrarna enas örn
tillsättandet av ifrågavarande utskott, första kammaren ville besluta välja
i konstitutionsutskottet fjorton och i vart och ett av de särskilda utskotten
tjugo suppleanter.

Efter härmed slutad överläggning beslöt kammaren på särskilda propositioner
bifalla vad herr förste vice talmannen sålunda hemställt i fråga örn tillsättande
av ett utrikesutskott, ett konstitutionsutskott och tre särskilda ut -

Nr 1.

Lördagen den 3 augusti 1940.

skott samt i fråga om inbjudningar till andra kammaren att i dessa beslut
förena sig med första kammaren.

Vidare biföll kammaren på särskild proposition vad herr förste vice talmannen
föreslagit beträffande antalet suppleanter i konstitutionsutskottet och
de särskilda utskotten.

Protokollsutdrag i ämnet justerades och avsändes till andra kammaren.

Företogs val av fyra ledamöter för att jämte talmannen tillsätta kammarens
kansli och vaktbetjäning; och befunnos efter valförrättningens slut därtill
hava blivit utsedda:

herr Björnsson ........................ med 74 röster,

» Friggeråker ................ » 74 » ,

» Ström, Fredrik ............................ » 74 » ,

» Velander .................. » 74 » .

Anställdes val av fyra ledamöter för att deltaga i talmansöverläggningarna;
och befunnos efter valförrättningens slut därtill hava blivit utsedda:

herr Bärg, Johan .....i....................• med 56 röster,

» Johansson, Johan Bernhard.................. » 56 » ,

» Larsson, Sam . ............................ » 56 » ,

» Tjällgren ............................. ... » 56 » .

Företogs val av två ledamöter att hava inseende över riksdagens kansli; och
befunnos efter valförrättningens slut därtill hava blivit utsedda:

herr Björkman, Gustaf Adolf ................ med 55 röster,

» Wahlmark ............................... » 55 » .

Vid föredragning av Kungl. Maj:ts under gårdagen på rikssalen överlämnade
propositioner nr 1, 2 och 4—11 blevo dessa propositioner på begäran
bordlagda. -_

Upplästes fem från andra kammaren ankomna protokollsutdrag, nr 1—5,
utvisande att nämnda kammare antagit första kammarens inbjudningar örn
tillsättande av ett utrikesutskott, ett konstitutionsutskott och tre särskilda
utskott.

Därefter yttrade herr talmannen, att han efter överenskommelse med andra
kammarens talman finge föreslå, det första kammaren ville besluta att vid
sammanträde måndagen den 5 innevarande månad företaga val av ledamöter
och suppleanter i de nu beslutade utskotten.

Detta förslag antogs. _

Justerades ytterligare protokollsutdrag för denna dag, varefter kammarens
sammanträde avslutades kl. 11.30 f. m.

In fidem
G. H. Berggren.

Mål) dag caj den 5 augusti 1940.

Nr 1.

Måndagen den 5 augusti.

Kammaren sammanträdde kl. 11 f. m.

Herr talmannen yttrade: Innan de nu förestående valen företagas, ber
jag att för kammaren få uppläsa första paragrafen i Kungl. Maj :ts nådiga
stadga örn val till riksdagens utskott den 26 maj 1909:

»Val av ledamöter i utskott skall förrättas med valsedlar, å vilka före
namnen utsatts partibeteckning (partinamn eller annan beteckning i ord för
viss grupp av riksdagsmän eller för viss meningsriktning), men vilka i övrigt
äro omärkta.

Namnen skola å valsedeln uppföras i en följd, det ena under det andra.

Valsedlarna skola för att bliva gällande vara enkla, slutna, hoprullade och
fria från överstrykningar. Sedel må ej upptaga flera, men väl färre namn än
det antal personer valet avser. Där något namn å sedeln är tvetydigt, galle
den dock för övriga namn.»

I likhet med vad tidigare skett ber jag även nu att få fästa kammarens
uppmärksamhet på tvenne omständigheter: för det första att — som framgår
av den upplästa stadgetexten ■— ett namn ej får strykas och ersättas med
ett annat, och för det andra, att när valsedeln avlämnas, skall rubriken vara
borttagen. I motsatt fall kommer den avgivna valsedeln att kasseras.

Företogs val av åtta ledamöter i utrikesutskottet. Därvid avlämnades 86
godkända valsedlar, alla med partibeteckning »Den gemensamma listan» och
upptagande namnen på följande personer i denna ordning:

herr Sandler,

» Johansson, Johan Bernhard,

» Åkerberg, ,.. vg

» Undén,

» Gränebo,

» Ewerlöf,

» Bärg, Johan,

» Larsson, Sam.

Dessa personer hade alltså utsetts till ledamöter i utskottet.

Anställdes val av tio ledamöter i konstitutionsutskottet. Därvid avlämnades
75 godkända valsedlar, alla med partibeteckning »Den gemensamma listan»
och upptagande namnen på följande personer i denna ordning:

herr Karlsson, Oscar Gottfrid,

» Björkman, Gustaf Adolf,

» Sandegård,

» Källman,

» Andersson, Per,

Nr 1.

Måndagen den 5 augusti 1940.

herr Herlitz,

» Thulin,

» Björck,

» Ström, Fredrik,

» Bodin, Karl.

... • : .''-A

Dessa personer hade alltså utsetts till ledamöter i utskottet.

Företogs val av tolv ledamöter i första särskilda utskottet, som skulle behandla
Kungl. Maj :ts propositioner nr 2, 8 och 9. Därvid avlämnades 61 godkända
valsedlar, alla med partibeteckning »Den gemensamma listan» och upptagande
namnen på följande personer i denna ordning -

herr Bärg, Johan,

» Nilsson, Bernhard,
» Sandler,

» Larsson, Viktor,

» Gränebo,

» Velander,

» Björnsson,

» Andersson, Elon,

» Sjödahl,

» Nordenson,

» Ekman,

» Sköldén.

Dessa personer hade alltså utsetts till ledamöter i utskottet.

Anställdes val av tolv ledamöter i andra särskilda utskottet, som skulle behandla
Kungl. Maj :ts propositioner nr 1, 7, 10 och 11. Därvid avlämnades
57 godkända valsedlar, alla med partibeteckning »Den gemensamma listan»
och alla utom två upptagande namnen på följande personer i denna ordning:
herr Åkerberg,

» Johansson, Johan Bernhard,

Olsson, Oscar,

Nilsson, Johan, i Malmö,

Tjällgren,

Gabrielsson,

Eriksson, Carl,
von Stockenström,

Ström, Torsten,

Andrén,

Lindström,

Heiding.

Dessa personer hade alltså utsetts till ledamöter i utskottet.

Företogs val av tolv ledamöter i tredje särskilda utskottet, som skulle behandla
Kungl. Maj :ts propositioner nr 4—6. Därvid avlämnades 58 godkända
valsedlar, alla med partibeteckning »Den gemensamma listan» och upptagande
namnen på följande personer i denna ordning:

Måndagen den 5 augusti 1940.

Nr 1.

herr Hagman,

» Tamm,

» Linder,

» Norman,

» Eskhult,

» Wistrand,

» Branting,

» Gärde,

» Olsson, Karl Johan,

» Ewerlöf,

» Strand,

» Löfvander.

Dessa personer hade alltså utsetts till ledamöter i utskottet.

Anställdes val av åtta suppleanter i utrikesutskottet. Därvid avlämnades
53 godkända valsedlar, alla med partibeteckning »Den gemensamma listan» och
upptagande namnen på följande personer i denna ordning:

herr Björnsson,

» Wistrand,

» Lindström,

» Pauli,

» Tjällgren,

» Andrén,

» Ekman,

» von Stockenström.

Dessa personer hade alltså utsetts till suppleanter i utskottet.

På framställning av herr talmannen beslöts att riksdagens kanslideputerade
skulle genom utdrag av protokollet underrättas örn kammarens val av ledamöter
och suppleanter i utrikesutskottet samt anmodas låta uppsätta och till kamrarna
ingiva förslag till den skrivelse i ämnet, som borde till Konungen avlåtas.

Företogs val av fjorton suppleanter i konstitutionsutskottet. Därvid avlämnades
49 godkända valsedlar, alla med partibeteckning »Den gemensamma
listan» och upptagande namnen på följande personer i denna ordning:

herr Johanson, Karl August,

» Hagström,

» Andersson, Nils,

» Andersson, Anders,

» Persson,

» öman,

» Härdin,

» Näslund,

» Söderkvist,

» Caap,

» Pettersson, Johannes,

» Andersson, Albert,

Nr 1.

Måndagen den 5 augusti 1940.

herr Albertsson,

» Sylwan.

Dessa personer hade alltså utsetts till suppleanter i utskottet.

Anställdes val av tjugu suppleanter i första särskilda utskottet. Därvid avlämnades
47 godkända valsedlar, alla med partibeteckning »Den gemensamma
listan» och upptagande namnen på följande personer i denna ordning:
herr Wahlmark,
friherre Lagerfelt,
herr Berg, Robert,

» Heuman,
friherre De Geer,
herr Nordborg,

» Lindbärg,

» Ohlin,

» Ericsson, Herman,

» Björkman, Gustaf,

» Franzon,

» Egnell,

» Elowsson, Nils,

» Sylwan,

» Witzell,

» von Horn,

» Aronsson,

» Roos,

» Bondeson, v - >'' —

» Lindblom.

Dessa personer hade alltså utsetts till suppleanter i utskottet.

Företogs val av tjugu suppleanter i andra särskilda utskottet. Därvid avlämnades
48 godkända valsedlar, alla med partibeteckning »Den gemensamma
listan» och upptagande namnen på följande personer i denna ordning:
herr Berling,

» Carlström,

» Andersson, Alfred,

» Larsson, Sven,

» Friggeråker,

» Mannerskantz, •.. t.

» Anderberg,

» Andersson, Elof,

» Dahlström,

» Ekströmer,

» Anderssson, Karl,

» von Heland,

» Boman,

» Nisser,

» Anderson, Iwar,

» Sundberg,

» Elofsson, Gustaf,

Måndagen den 5 augusti 1940.

Nr 1.

herr Bergman,
friherre Beck-Friis,
herr Bäckström.

Dessa personer hade alltså utsetts till suppleanter i utskottet.

Anställdes val av tjugu suppleanter i tredje särskilda utskottet. Därvid avlämnades
51 godkända valsedlar, alla med partibeteckning »Den gemensamma
listan» och upptagande namnen på följande personer i denna ordning:
herr Västberg,

» Bodin, Karl,

» Carlsson, Olof,

» Karlsson, Karl,

» Gustavson, John,.

» Hagström,

» Sten,

» Petersson, Knut,

» Sundvik,

» Caap,

» Magnusson, Theodor,,

» Andersson, Verner,

» Brandt,

» Herlitz,

» Svedberg,

» Sandorf,

» Holstenson,

» Karlsson, Gottfrid,

»• Andersson, Emil,

» Näslund.

Dessa personer hade alltså utsetts till suppleanter i utskottet.

Upplästes och lades till handlingarna följande till kammaren inkomna

Protokoll, hållet vid sammanträde med herr talmannen
i riksdagens första kammare och de kammarens
ledamöter, som blivit utsedda att jämte herr talmannen
tillsätta kammarens kanslipersonal och vaktbetjäning,
den 3 augusti 1940.

Till en början beslöto herrar deputerade beträffande kanslitjänstemännen,
att de skulle utgöras av en notarie, två förste stenografer, sex stenografer, en
förste kanslist, en kanslist tillika registrator och tre kanslister.

Herrar deputerade antogo till

Notarie (stomnotarie):

Wistrand, L., sekreterare hos arbetsdomstolen;

förste stenografer:

Widegren, P., f. d. förste assistent hos generalpoststyrelsen, och

Elfner, E.;

stenografer:

Lundman, A.,

Torbern, G.,

Nr 1.

Måndagen den 5 augusti 1940.

Holmberg, N., redaktör,

Belin, D., sekreterare i Sveriges allmänna exportförening,
Hedelius, E., föredragande i regeringsrätten, och
Stäckig, S., redaktör;

förste kanslist:

Carlén, E., kammarskrivare i tullverket;

kanslist, tillika registrator:
Myrberg, I., kansliråd; samt

kanslister:

von Krusenstjerna, G., amanuens i ecklesiastikdepartementet,

Vide, T., och

Strömqvist, Anna, fröken.

Det skulle antecknas, att Carlén redan den 29 nästlidne juli, Myrberg den 31
samma månad samt Wistrand, Widegren, von Krusenstjerna och Strömqvist
den 1 innevarande augusti på särskild anmodan inträtt i tjänstgöring
hos kammaren.

Beträffande därefter vaktbetjäningen beslöto herrar deputerade, att en
förste vaktmästare och åtta vaktmästare skulle anställas hos kammaren; och
antogos därefter till förste vaktmästare C. Jensen och till vaktmästare S.
Nilsson, G. Tillman, H. Eriksson, J. Ericsson, K. Swenson, B. Karlsson, C.
G. Kjellberg och B. Eklöf.

Herrar deputerade beviljade förste vaktmästaren Jensen begärd tjänstledighet
tills vidare från förste vaktmästarbefattningen för fullgörande av militär
tjänstgöring samt förordnade vaktmästaren Tillman att, intill dess Jensen återinträdde
i tjänstgöring, uppehålla förste vaktmästarbefattningen. Till vikarie
för Tillman såsom vaktmästare under ifrågavarande tid antogs R. Sidén.

Åt Nilsson uppdrogs att ombestyra utdelning av postförsändelser till kammarens
ledamöter m. m.

Här skulle anmärkas, att samtliga vaktmästare redan den 1 innevarande månad
börjat tjänstgöra hos kammaren.

Det ^skulle åligga den sålunda antagna personalen att vid behov och i den
mån så ske kunde utföra jämväl annan tjänstgöring hos riksdagen.

År och dag som ovan.

In fidem

_ G. H. Berggren.

Justerades protokollsutdrag för denna dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 12.14 på dagen.

In fidem
G. H. Berggren.

Stockholm 1940. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

40264»