1936. Andra kammaren. Nr I (Riksdagens protokoll 1936:1)

RIKSDAGENS PROTOKOLL

1936. Andra kammaren. Nr I.

I enlighet med § 49 regeringsformen och § 2 riksdagsordningen sammanträdde
andra kammaren till lagtima möte här i huvudstaden i den uti riksdagens
hus för kammaren anordnade samlingslokalen

Fredagen den 10 januari.

Kl. 11 f. m.

§ I Sammanträdet

öppnades av representanten för Göteborgs och Bohus län herr
Andersson i Grimbo såsom den ledamot, vilken bevistat de flesta riksdagar,
med följande ord: Ärade riksdagsledamöter! Enligt grundlagen tillkommer

det mig att först taga till orda. Jag ber därför att få hälsa eder samtliga välkomna
till årets riksdagsarbete.

Av alla de frågor, som nu förestå oss här, tänker man ju närmast på dem,
som äro^ de största och mest betydande, och då är det allas uppfattning, att
denna gång är det försvarsfrågan, som är den mest dominerande. Denna fråga
har alltid räknats till de mest betydande för vårt land. Men andra gånger,
då den varit före under min riksdagstid, har den legat till på annat sätt än den
nu gör, då den mera fått anses utgöra en politisk fråga. Det är min uppfattning,
att nu äro så gott som alla partier eniga därom, att något bör göras i
detta fall. Och är det så, att vi alla lia den uppfattningen, att vi böra göra
vad som göras kan för att få det bästa möjliga försvarsväsen, är icke så litet
vunnet redan därigenom. Därför få vi hoppas, att vi skola få en lycklig lösning
av försvarsfrågan detta år.

Sedan är det affärslivet, näringslivet. Det tyckes ha utvecklats gynnsamt
under det år som gått.

Så ha vi alla s. k. regleringar, som vidtagits för jordbrukets del. Det är ju
många, som ansett, att dessa regleringar varit onödiga och egendomliga, men
de ha dock varit nödvändiga och påkallade, därför att nästan alla andra länder
vidtagit åtgärder i det avseendet.

Sedan ha vi det nuvarande världsläget, och det kunna vi icke göra någonting
annat åt än att följa med detsamma och på bästa sätt anpassa oss efter de förändringar,
som möjligen kunna uppkomma, om det är så, att något kan vara
av betydelse för vårt land.

Nationernas förbund, som så mången världen runt i mer än 10 år satt så
stora förhoppningar till, tyckes ej kunna tåla en verklig påfrestning. Huruvida
detta förbund snart nog endast kommer att tillhöra historien eller skall
kunna fungera på något sätt i fortsättningen, det vågar jag icke uttala mig örn.
Men alla torde vi beklaga, att den stora tanke, som utgjorde förbundets grundläggande
idé, i så fall icke visat sig vara bärande.

Med önskan örn Guds välsignelse över Konung och fosterland samt riksdagen
och dess arbete förklarar jag härmed detta sammanträde öppnat.

Andra kammarens protokoll 1036. Nr 1.

Nr 1.

Fredagen dea 10 jaauari.

§ 2.

Herr ordföranden tillkännagav, att lian anmodat undertecknade att föra protokollet,
till dess sekreterare hunnit utses, ävensom att kanslibiträden och vaktbetjäning
blivit till erforderligt antal av honom för tillfället antagna; och blevo
på framställd proposition dessa åtgärder av kammaren godkända.

§ 3.

Upplästes följande till kammaren ankomna protokoll angående den i § 32
riksdagsordningen föreskrivna fullmaktsgranskningen:

Protokoll, hållet inför statsrådet och chefen för justitiedepartementet
den 7 januari 1936.

I anledning av stadgandet i § 32 riksdagsordningen hade statsrådet och chefen
för justitiedepartementet anmodat tre bland de av riksdagen valde fullmäktige
i riksbanken och tre bland fullmäktige i riksgäldskontoret att närvara vid
den granskning av riksdagsmannafullmakter, som skulle inför departementschefen
företagas innan årets lagtima riksdag sammanträdde; och infunno sig
nu av fullmäktige i riksbanken herrar A. Amnér, V. Larsson och S. Stendahl
samt av fullmäktige i riksgäldskontoret herrar K. Hildebrand, E. Hallin och
A. Anderson.

Till justitiedepartementet hade insänts fullmakter för åtta personer, vilka
vid nya röstsammanräkningar blivit utsedda såsom ledamöter av riksdagens
andra kammare i stället för avgångna ledamöter av samma kammare.

Vid granskning av fullmakterna framställdes icke någon anmärkning mot
desamma.

Protokoll över granskningen jämte förteckning å de granskade fullmakterna
skulle tillika med dessa överlämnas till andra kammaren.

I ämbetet:

G. A. Eriksson.

Den i protokollet omförmälda förteckningen var av följande lydelse:

Förteckning å ledamöter av riksdagens andra kammare enligt fullmakter,
granskade inför chefen för .justitiedepartementet den 7 januari

1936.

Stockholms stad.

1. Professorn Nils Henrik Åke Hassler.

Stockholms län.

2. Folkskolläraren Johannes Back i Solna.

Kalmar län.

3. Lantarbetaren Gustaf Engelbert Holm i Falsterbo bruk.

4. Lantbrukaren Arvid Jonsson i Skedsbygd.

Blekinge län.

5. Lantbrukaren Edvard Petersson i Eringsboda.

Skaraborgs län.

6. Folkskolläraren Nils Walter Sundström i Skövde.

7. Lantbrukaren Adolf Norell i Jonsgården.

Värmlands län.

8. Förre landstingsmannen Anders Pihlström i Värmlands Dalby.

Fredagen den 10 januari.

Nr 1.

Vidare upplästes nedanintagna till kammaren jämväl inkomna protokoll:

Protokoll, hållet inför statsrådet och chefen för justitiedepartementet
den 9 januari 1936.

Till justitiedepartementet hade från länsstyrelsen i Värmlands län insänts
en den 8 januari 1936 dagtecknad riksdagsmannafullmakt av innehåll, att,
sedan förre landstingsmannen Anders Pihlström i Värmlands Dalby blivit
utsedd till ledamot av riksdagens andra kammare för Värmlands läns valkrets
för tiden till den 1 januari 1937, men denna plats blivit ledig, vid förrättning
enligt 87 § av lagen örn val till riksdagen snickeriarbetaren Kalixtus Nordström
i Karlstad blivit utsedd att inträda såsom ledamot av nämnda kammare
för tiden till den 1 januari 1937.

Vid granskning av fullmakten, som företogs inför statsrådet och chefen för
justitiedepartementet samt vidare av vederbörande fullmäktige i riksbanken
och rikgäldskontoret, framställdes mot fullmakten icke någon anmärkning.

Protokoll över vad sålunda förekommit skulle jämte den granskade fullmakten
överlämnas till andra kammaren.

I ämbetet:

G. A. Eriksson.

Vid detta protokoll var fogad den däri omförmälda fullmakten för snickeriarbetaren
Kalixtus Nordström i Karlstad att vara ledamot av riksdagens andra
kammare för tiden till den 1 januari 1937.

§ 4.

Företogs upprop av kammarens ledamöter, varvid herrar Engberg, Ryberg,
Petersson i Lerbäcksbyn och Olsson i Rödningsberg befunnos frånvarande till
följd av sjukdom, varom inkommit läkarbetyg, som upplästes, ävensom herr
Cruse, som i skrivelse till kammaren anhållit örn ledighet från riksdagsgöromålen
t. o. m. den 16 januari på grund av resa.

§ 5.

Anställdes val av talman i kammaren; och befanns efter valets utgång hava
till talman blivit utsedd herr Sävström med 218 röster.

§ 6.

Vidare företogs val av förste vice talman; och utsågs därvid herr Magnusson
i Tumhult med 156 röster.

§ 7.

Vid härpå anställt val av andre vice talman blev därtill utsedd herr Jeppsson
med 115 röster.

§ 8.

Ålderspresidenten överlämnade ordförandeklubban till herr talmannen,
varefter denne hälsade kammaren med följande ord: Herr ålderspresident!
Mina damer och herrar! Då jag nu ånyo fått mottaga uppdraget att leda
kammarens förhandlingar, får jag å såväl egna som vice talmännens vägnar
uttala vårt tack för det givna förtroendet.

Nr 1.

Fredagen den 10 januari.

Sedan vi sist voro samlade, har ledamoten av denna kammare Anders Norsell
avgått med döden. Genom sin verksamhet i riksdagen gjorde han sig väl
känd och aktad. I såväl sin hemstad som det län, han representerade, åtnjöt
Norsell ett stadgat anseende för sin redbarhet och pålitlighet. Med tacksamhet
skola vi minnas hans gärning.

Vid detta riksmöte väntas många stora och viktiga förslag bli föremål för
vår prövning och vårt avgörande. Särskilt frågan örn försvarets ordnande är
av största betydelse. Vi få således bereda oss på en både arbetsfylld och ansvarskrävande
riksdag.

Beträffande vår inrikespolitik och sättet för samhällsarbetets rätta bedrivande,
så är det självfallet, att det i denna församling råder olika meningar.
Jag vill dock erinra örn att de betydelsefulla resultat, som under senaste riksdagar
vunnits, ha åstadkommits genom samförstånd och samarbete. Det manar
oss till att även i fortsättningen bedriva vår folkliga politik i samarbetets
tecken. Därigenom ökas utsikterna att under arbetets gång finna framkomliga
vägar.

§ 9.

Upplästes ånyo samt lades till handlingarna de i § 4 bär ovan omförmälda
sjukbetygen, vilka voro av följande lydelse:

Ledamoten av riksdagens andra kammare, statsrådet Arthur Engberg, är
på grund av bronchitis oförmögen att närvara vid dagens sammanträde, vilket
härmed på heder och samvete intygas.

Stockholm den 10 januari 1936.

G. Ivarsson Valdi,

leg. läkare.

Att riksdagsman K. A. Ryberg, Dalum, på grund av sjukdom (blodpropp)
är oförmögen att deltaga i riksdagsarbetet för minst 5 veckor framåt intygas
härmed på heder och samvete.

Ulricehamn den 7 januari 1936.

E. R. V. Ericsson,

leg. läk.

Att riksdagsman Anders Birger Petersson, född d. 7/n 1885, som sedan den
3 jan. 1936 här behandlas för hjärtsjukdom, för närvarande och tills vidare är
arbetsoförmögen, intygas.

Stockholm den 9 januari 1936.

Folke Lindstedt,
Överläkare.

Härmed intygas att riksdagsmannen Nils Olsson från Rödningsberg tills
vidare på grund av sjukdom är förhindrad närvara vid riksdagen.

Östersund den 7 januari 1936.

Emmy Gustafsson,

leg. läkare.

I anledning av därom uti ingiven skrivelse gjord framställning beviljades,
på grund av sålunda styrkt sjukdom, herr Ryberg ledighet från riksdagsgöromålen
t. o. m. den 13 februari. Vidare bifölls herr Cruses i sistnämnda paragraf
omförmälda anhållan om ledighet från riksdagsgöromålen.

§ io.

Föredrogos åter de under § 3 ovan intagna protokollen, varefter kammaren
beslöt att, med godkännande av de däri omförmälda fullmakterna, lägga protokollen
till handlingarna.

Fredagen den 10 januari.

Nr 1.

§ 11.

På hemställan av herr talmannen beslöt kammaren att genast företaga val
av sekreterare, varefter det sålunda beslutade valet företogs; och befanns efter
valsedlarnas öppnande och uppräkning valet hava så utfallit att till sekreterare
utsetts juris utriusque och filosofie kandidaten Per Cronvall med 133
röster.

Sedan sekreteraren på kallelse inställt sig, meddelade herr talmannen honom
underrättelse om valets utgång samt hälsade honom välkommen.

jinSH3S

Protokollsföringen övertogs härefter av sekreteraren.

Janne Nilsson. Algot Törnkvist.

§ 12.

Till talarplats för ledamöter, som kunde vilja därav begagna sig, anvisades
på herr talmannens förslag den för ändamålet anordnade, på högra sidan om
talmansbordet befintliga platsen.

§ 13.

Herr talmannen meddelade, att till kammarens förfogande överlämnats ett
antal inträdesbiljetter till rikssalen vid riksdagens öppnande, och hemställde,
att fördelning av dessa biljetter finge ske genom kammarens kansli med iakttagande,
att de för ledamöterna från var och en av rikets valkretsar avsedda
biljetterna utlämnades till valkretsens äldste närvarande representant, som sedermera
finge ombesörja den vidare utdelningen.

Detta förslag blev av kammaren bifallet.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter kl. 12.12 e. m.

In fidem
Per Cronvall.

Nr 1.

Lördagen den 11 januari.

Kl. 10.30 f. m.

§ I Upplästes

följande till kammaren inkomna protokoll:

Protokoll, hållet inför statsrådet och chefen för justitiedepartementet
den 10 januari 1936.

Till justitiedepartementet hade från länsstyrelsen i Östergötlands län denna
dag inkommit en den 27 december 1935 dagtecknad riksdagsmannafullmakt av
innehåll, att, sedan fru Sigrid Gillner-Ringenson i Norrköping blivit utsedd
till ledamot av riksdagens andra kammare för Östergötlands läns valkrets för
en tid av fyra år, räknade från och med den 1 januari i933, men denna plats
blivit ledig, vid förrättning enligt 87 § lagen örn val till riksdagen järnarbetaren
Bernhard Stark i Linköping blivit utsedd att inträda såsom, ledamot
av nämnda kammare för tiden till den 1 januari 1937.

Vid granskning av fullmakten, som företogs inför statsrådet och chefen för
justitiedepartementet samt vidare av vederbörande fullmäktige i riksbanken
och riksgäldskontoret, framställdes mot fullmakten icke någon anmärkning.

Protokoll över vad sålunda förekommit skulle jämte den granskade fullmakten
överlämnas till andra kammaren.

I ämbetet:

G. A. Eriksson.

Vid detta protokoll var fogad den däri omförmälda fullmakten för järnarbetaren
Bernhard Stark i Linköping att vara ledamot av riksdagens andra
kammare för tiden till den 1 januari 1937.

Jämte det protokollet lades till handlingarna, förklarade kammaren herr
Stark behörig till riksdagsmannakallets utövande.

Herr talmannen meddelade härefter, att herr Stark intagit sin plats i kammaren.

§ 2.

På hemställan av herr talmannen beslöt kammaren, att vid plenum nästkommande
måndag företaga val av fyra ledamöter att deltaga i talmansöverläggningarna,
två ledamöter att hava inseende över riksdagens kansli, åtta
ledamöter att jämte herr talmannen tillsätta kammarens kanslipersonal och
vaktbetjäning samt tre ledamöter att handhava vården om kammarens ekonomiska
angelägenheter.

Lördagen den 11 januari.

Nr 1.

§ 3.

Vidare beslöt kammaren likaledes på förslag av herr talmannen, som förmälde
sig hava örn tiden för valen samrått med första kammarens talman,
att företaga val av ledamöter i de ständiga utskotten samt i utrikesnämnden
onsdagen den 15 och av suppleanter i samma utskott och nämnd torsdagen
den 16 innevarande januari.

Ordett begärdes nu av herr audre vice talmannen, som yttrade: Herr talman!
Jag. tillåter mig hemställa, att kammaren måtte besluta att tillsätta suppleanter
i de ständiga utskotten till ett antal av fyra utöver de ordinarie ledamöterna
i varje utskott.

Denna hemställan bifölls av kammaren.

§ 4-

Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades herr Österström under 3 dagar
fr. o. m. d. 12 januari.

§ 5.

Herr talmannen och kammarens ledamöter avgingo kl. 10.45 till slottskapellet,
varest riksdagspredikan .hölls. Efter slutad gudstjänst begav sig kammaren
till rikssalen. Hans Maj :t Konungen öppnade där riksdagen med ett tal.
hedan första kammarens talman härefter framfört första kammarens undersåtliga
vördnad, framträdde andra kammarens talman och yttrade:

Eders Majestät!

Riksdagens andra kammare framför till Eders Majestät sina lyckönskningar
med anledning av förmälningen mellan prinsessan Ingrid och kronprins
r redenk.

Kammaren vill ock ge uttryck åt de känslor av innerligt deltagande som
besjälade oss alla vid underrättelsen om drottning Astrids bortgång. Hennes
ljusa minne skall leva och bevaras i tacksam hågkomst.

När vi nu blicka tillbaka pa de gangna krisåren och de åtgärder som i vårt
land vidtagits för den allmänna välfärden, kunna vi med tillfredsställelse konstatera
en fortskridande återhämtning. För stora lager av vår befolkning ha
de beslutade stödåtgärderna inneburit en verksam hjälp, en avgörande vändning
till förbättring. Men det är uppenbart att vår strävan att uppnå en tryggad
folkförsörjning kräver oavlåtlig omsorg och handling från statsmakternas
sida. Den trots inträdd förbättring alltjämt betydande arbetslösheten påkallar
särskild uppmärksamhet.

Av Eders Majestäts tal erfara vi att flera viktiga och betydelsefulla förslg
skola föreläggas denna riksdag. I medvetande örn sitt ansvar för landets
och folkets välfärd skall andra kammaren ägna Eders Majestäts förslag en
saklig och samvetsgrann prövning.

Med denna försäkran betygar jag inför Eders Majestät andra kammarens
undersatliga vördnad.

Talmännen Hugo härefter vardera mottaga ett exemplar av dels Kungl
Maj:ts proposition, nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov under bud -

Nr 1.

Lördagen den 11 januari.

getåret 1936/1937, dels ock Kungl. Majlis berättelse om vad i rikets styrelse
sedan sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit, varefter ceremonien
på rikssalen avslutades; och åtskildes andra kammaren vid utgåendet från
rikssalen, enligt beslut fattat före avgången från dess samlingsrum.

In fidem
Per Cronvall.

Stockholm 1936. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner

380318