1932. Första kammaren. Nr 50 (Riksdagens protokoll 1932:50)

RIKSDAGENS PROTOKOLL

1932. Första kammaren. Nr 50.

Lördagen den 11 juni.

Kammaren sammanträdde kl. 10 f. m.

Företogs jämlikt § 65 riksdagsordningen omröstning över följande av bevillningsutskottet
i dess memorial nr 48 föreslagna samt av båda kamrarna godkända
voteringsproposition:

Den, som i likhet med första kammaren vill, att från och med dag, som
Kungl. Majit bestämmer, i gällande tulltaxa skall efter taxenummer 13 intagas
ett nytt taxenummer av följande lydelse:

Fisk:

skarpsill (vassbuk), kryddad eller saltad:

Tull

för 100 kg
kronor

röstar

långa, färsktork ad...............N

Jäj

75: —

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, bär riksdagen i likhet med andra kammaren beslutat, att de
likalydande motionerna 1:87 av herr Sundberg m. fl. och 11:122 av herr
Olsson i Berg m. fl., örn tull å torkad färsk långa, icke skola föranleda någon
riksdagens åtgärd.

Sedan efter given varsel kammarens ledamöter intagit sina platser och voteringspropositionen
upplästs, verkställdes omröstningen medelst namnupprop;
och befunnos vid omröstningens slut rösterna hava utfallit sålunda:

Ja — 60;

Nej — 54.

Efter det protokoll över omröstningen blivit uppsatt, justerat och avsänt till
andra kammaren, ankom därifrån ett protokollsutdrag, nr 689, som upplästes
och varav inhämtades, att omröstningen därstädes utfallit med 79 ja och 83
nej samt att båda kamrarnas sammanräknade röster befunnits utgöra 139 ja
och 137 nej, vadan beslut i frågan blivit av riksdagen fattat i överensstämmelse
med ja-propositionen.

Sedan kamrarna stannat i olika beslut angående statsutskottets i utlåtande
nr 105 punkten 2 gjorda hemställan beträffande Kungl. Majlis i punkten 16
Första kammarens protokoll, 1983. Nr 50 1

Nr 50. 2

Lördagen den 11 juni.

under, tredje huvudtiteln av innevarande års statsverksproposition gjorda framställning
om anslag till upplysningsarbete för freden jämte i ämnet väckta
motioner, anställdes nu jämlikt § 65 riksdagsordningen omröstning över följande
av nämnda utskott i dess memorial nr 139 föreslagna samt av båda kamrarna
godkända voteringsproposition:

Den, som i likhet med första kammaren vill, att riksdagen må, med bifall till
herrar J. B. Johanssons och Holmgrens m. fl. motioner 1:129 och II: 153 avslå
såväl Kungl. Maj :ts förslag som herr Olof Olssons motion 1:128, herr
Lindhagens motion 1:216, i vad den ej redan varit föremål för riksdagens
prövning, ävensom herrar Nilssons i Malmö och Törnkvists i Karlskrona motioner
1:130 och 11:154, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har riksdagen i likhet med andra kammaren till upplysningsarbete
för freden för budgetåret 1932/1933 anvisat ett extra anslag av 25,000
kronor.

Ja — 49;

Nej — 65.

Efter det protokoll över omröstningen blivit uppsatt, justerat och avsänt till
andra kammaren, ankom därifrån ett protokollsutdrag, nr 690, som upplästes
och varav inhämtades, att omröstningen därstädes utfallit med 83 ja och 94
nej samt att båda kamrarnas sammanräknade röster befunnits utgöra 132 ja
och 159 nej, vadan beslut i frågan blivit av riksdagen fattat i överensstämmelse
med nej-propositionen.

Eöretogs jämlikt § 65 riksdagsordningen omröstning över följande av jordbruksutskottet
i dess memorial nr 96 punkten 1 föreslagna samt av båda kamrarna
godkända voteringsproposition:

Den, som i likhet med första kammaren vill, att riksdagen må med bifall
till Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning, och med avslag å motionerna
I: 350 och II: 510 i den män de ej sammanfalla med Kungl. Maj:ts förslag till
lindring av fraktkostnader för kalk m. m. för budgetåret 1932/1933 under nionde
huvudtiteln anvisa ett extra förslagsanslag av 250,000 kronor att utgå enligt
vissa i propositionen angivna förändrade grunder för bidrag till sådan
fraktlindring, röstar

J a;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har riksdagen i likhet med andra kammaren beslutat att med
bifall till motionerna 1:350 och 11:510 och med avslag å Kungl. Maj:ts förslag
i den mån det ej sammanfaller med nämnda motioner till lindring av
fraktkostnader för kalk m. m. för budgetåret 1932/1933 under nionde huvudtiteln
anvisa ett extra förslagsanslag av 500,000 kronor att utgå enligt nu
gällande grunder för bidrag till sådan fraktlindring.

Lördagen den 11 juni.

3 Nr 60.

Ja — 45;

Nej — 73.

Efter det protokoll över omröstningen blivit uppsatt, justerat och avsänt till
andra kammaren, ankom därifrån ett protokollsutdrag, nr 691, som upplästes
och varav inhämtades, att omröstningen därstädes utfallit med 45 ja och 131
nej samt att båda kamrarnas sammanräknade röster befunnits utgöra 90 ja och
204 nej, vadan beslut i frågan blivit av riksdagen fattat i överensstämmelse
med nej-propositionen.

Anställdes jämlikt § 65 riksdagsordningen omröstning över följande av jordbruksutskottet
i dess memorial nr 96 punkten 2 föreslagna samt av båda kamrarna
godkända voteringsproposition:

Den, som i likhet med första kammaren vill, att riksdagen må med bifall
i nu förevarande del till motionerna 1:350 och 11:510 avslå Kungl. Maj:ts
förslag örn inrättande av en statens kalkbrukslånefond, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har riksdagen i likhet med andra kammaren
dels beslutat, att en fond, benämnd statens kalkbrukslånefond, skall inrättas,
från vilken lån må utlämnas till utförande av anläggning för kalkförekomsts
utnyttjande i syfte att tillgodose jordbrukets kalkbehov,

dels medgivit, att lån ur sagda fond må utlämnas i huvudsaklig överensstämmelse
med av departementschefen i statsrådsprotokollet tillstyrkt förslag,
dels ock såsom kapital för statens kalkbrukslånefond anvisat för budgetåret
1932/1933 under utgifter för kapitalökning, statens utlåningsfonder, ett
reservationsanslag av 400,000 kronor.

Ja — 76;

Nej — 33.

Efter det protokoll över omröstningen blivit uppsatt, justerat och avsänt till
andra kammaren, ankom därifrån ett protokollsutdrag, nr 692, som upplästes
och varav inhämtades, att omröstningen därstädes utfallit med 58 ja och 108
nej samt att båda kamrarnas sammanräknade röster befunnits utgöra 134 ja
och 141 nej, vadan beslut i frågan blivit av riksdagen fattat i överensstämmelse
med nej-propositionen.

Företogs jämlikt § 65 riksdagsordningen omröstning över följande av statsutskottet
i dess memorial nr 146 föreslagna samt av båda kamrarna godkända
voteringsproposition:

Den, som i likhet med första kammaren vill, att riksdagen, med bifall till
herr Järtes motion II: 545 och herrar Möllers m. fl. och Hanssons i Stockholm
m. fl. motioner 1:164 och 11:210 samt med avslag å herr Forssells motion

Nr 50. 4

Lördagen den 11 juni.

11:549, de tre sistnämnda motionerna, i vad de avse maximigränsen för dyrtidstilläggen,
må avslå Kungl. Maj:ts förslag beträffande sänkning av det
belopp, varå dyrtidstillägg högst må utgå, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har riksdagen i likhet med andra kammaren, med bifall till
Kungl. Maj :ts förslag, beslutat, att det maximibelopp, å vilket dyrtidstillägg
under budgetåret 1932/1933 skall utgå, fastställes för nyreglerad avlöning till
700 kronor och för oreglerad avlöning till 600 kronor i månaden.

Ja — 62;

Nej — 37.

Efter det protokoll över omröstningen blivit uppsatt, justerat och avsänt till
andra kammaren, ankom därifrån ett protokollsutdrag, nr 693, som upplästes
och varav inhämtades, att omröstningen därstädes utfallit med 65 ja och 104
nej samt att båda kamrarnas sammanräknade röster befunnits utgöra 127 ja och
141 nej, vadan beslut i frågan blivit av riksdagen fattat i överensstämmelse
med nej-propositionen.

Anställdes jämlikt § 65 riksdagsordningen omröstning över följande av
statsutskottet i dess memorial nr 147 föreslagna samt av båda kamrarna godkända
voteringsproposition:

Den, som i likhet med första kammaren vill, att herrar Asplunds m. fl. samt
Hages och Lövgrens i Nyborg motioner 1:267 och 11:378 ej må av riksdagen
bifallas, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, bär riksdagen i likhet med andra kammaren i anledning av de
av herrar Asplund m. fl. och Hage och Lövgren i Nyborg väckta motionerna
I: 267 och II: 378, under utgifter för kapitalökning till en andra avloppstunnel
vid Porjus kraftstation, anvisat ett reservationsanslag av 150.000 kronor,
att utgå av lånemedel.

Ja — 48;

Nej — 51.

Efter det protokoll över omröstningen blivit uppsatt, justerat och avsänt till
andra kammaren, ankom därifrån ett protokollsutdrag, nr 694, som upplästes
och varav inhämtades, att omröstningen därstädes utfallit med 82 ja och 85
nej samt att båda kamrarnas sammanräknade röster befunnits utgöra 130 ja och
136 nej, vadan beslut i frågan blivit av riksdagen fattat i överensstämmelse
med nej-propositionen.

Lördagen den 11 juni.

5 Nr 50.

Justerades protokollet för den 6 innevarande manad.

Anmäldes och godkändes första lagutskottets förslag till riksdagens skrivelser
till Konungen:

nr 344, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag örn
betalning på grund av vissa obligationer;

nr 345, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag örn
fullgörande i vissa fall av betalningsskyldighet i förhållande till utlande ,

" nr 346, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med. förslag till lag örn
ändrad lydelse av 3 § lagen den 12 augusti 1910 örn aktiebolag.

Anmäldes och godkändes andra lagutskottets förslag till riksdagens skrivelser
till Konungen:

nr 348, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag med
särskilda bestämmelser örn delning av jord å landet inom vissa delar av

Kopparbergs län m. m.; . . ... .

nr 349, i anledning av Kungl. Maj rts proposition med förslag tili lag med
särskilda bestämmelser örn äldre ägogränser m. m.;

nr 362, i anledning av väckta motioner angående obligatorisk inblandning
i importerad bensin av motoralkohol, framställd ur avfallslut vid sulfitcellu losatillverkning;

samt , ^ ,

nr 363, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag tili lag örn
ändrad lydelse av § 45 mom. 2 i värnpliktslagen den 12 juni 1925 (nr 337).

Anmäldes och godkändes sammansatta bevillnings- och jordbruksutskottets
förslag till riksdagens skrivelse, nr 354, till Konungen i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition angående vissa åtgärder för stödjande av produktionen av
mjölk och mejeriprodukter jämte i detta- ämne och andra samma produktion
berörande frågor väckta motioner.

Anmäldes och godkändes bevillningsutskottets förslag till riksdagens skrivelser
till Konungen:

nr 355, i anledning av väckta motioner om ändrade bestämmelser rörande
tillverkning av brännvin;

nr 356, i anledning av Kungl. Majlis proposition med förslag till förordning
örn ändring i vissa delar av förordningen den 19 november 1914 (nr 383)
angående stämpelavgiften;

nr 357, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning
örn ändring i vissa delar av förordningen den 6 augusti 1894 (nr 61) angående
mantalsskrivning m. m.; .

nr 358, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition örn fortsatt tillämpning
under budgetåret 1932/1933 av förordningen den 8 juni 1923 (nr 155) angående
omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker ävensom i ämnet
väckt motion;

nr 359, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förord;
ning angående rätt för Konungen att åsätta särskild tullavgift ävensom i
ämnet väckta motioner;

nr 360, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning
om extra inkomst- och förmögenhetsskatt; samt

Sr 50. 6

Lördagen den 11 juni.

nr 366, till Konungen, i anledning av väckta motioner om tull å torkad
iarsk langa.

\ id föredragning av sammansatta bevillning®- och jordbruksutskottets memorial
nr 2, angående ersättning åt utskottets sekreterare m. fl., bifölls vad
utskottet i detta memorial hemställt.

Föredrogs sammansatta andra lag- och jordbruksutskottets memorial nr 12,
med föranledande av kamrarnas skiljaktiga beslut beträffande sammansatt
andra lag- och jordbruksutskotts utlåtande nr 8 i anledning av dels Kungl.
Maj .ts proposition med förslag till ecklesiastik boställsordning m. m., dels
ock i ämnet väckta motioner.

Vad utskottet i detta memorial hemställt bifölls för såvitt det angick första
kammaren.

Vid föredragning av sammansatta andra lag- och jordbruksutskottets memorial
nr 13, angående ersättning åt utskottets tjänstemän m. fl., bifölls vad
utskottet i detta memorial hemställt.

Föredrogos bankoutskottets utlåtanden:

nr 71, i anledning av väckt motion angående åtgärder för lindrande av jordbrukets
kreditsvårigheter, i vad den avser viss ändring i lagen örn sparbanker
m. m.; och

av fullmäktiges i riksbanken framställning örn inrättande
vid riksbankens avdelningskontor i Malmö av en ny kamrerstjänst i 24 :e lönegraden.

Vad utskottet i dessa utlåtanden hemställt bifölls.

Anmäldes sammansatta andra lag- och jordbruksutskottets förslag till riksdagens
skrivelse, nr 361, till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till ecklesiastik boställsordning m. m., dels ock i
ämnet väckta motioner.

Skrivelseförslaget godkändes under förutsättning att utskottets hemställan
i memorial nr 12 bifölles även av andra kammaren.

Anmäldes och bordlädes
statsutskottets utlåtanden :

nr 142, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde
huvudtiteln, punkten 52, gjorda framställning angående dyrtidstillägg
at de för religiös och social verksamhet bland svenskar i vissa utländska hamnstäder
anställda präster;

, nl" 143, i anledning av Kungl. Majlis i statsverkspropositionen under åtton°
huvudtiteln, punkten 231, gjorda framställning angående dyrtidstillägg
at befattningshavare vid vissa statsunderstödda anstalter för yrkesundervisning;
samt

nr 144, i anledning av Kungl. Majlis dels i statsverkspropositionen under
åttonde huvudtiteln, punkten 270, dels ock i propositionen nr 262, angående

Måndagen den 13 juni.

Nr 50.

dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl.^ under budgetåret
1932/1933, gjorda framställningar angående dyrtidstillägg åt lärare vid vissa
statsunderstödda undervisningsanstalter; ävensom

bankoutskottets utlåtande och memorial:

nr 73, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dyrtidstillägg åt
befattningshavare i statens tjänst m. fl. under budgetåret 1932/1933 jämte i
ämnet väckta motioner, i vad angår pensions- och indragningsstaterna; samt
nr 74, angående dyrtidstillägg åt befattningshavare vid riksdagens verk,
pensionerade f. d. befattningshavare hos riksdagen eller vid dess verk samt
pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare hos riksdagen eller
vid dess verk.

Justerades protokollsutdrag för denna dag,
träde avslutades kl. 11.40 f. m.

varefter kammarens sammanIn
fidem

G. H. Berggren.

Måndagen den 13 juni.

Kammaren sammanträdde kl. 3 e. m.

Justerades protokollen för den 7 innevarande månad.

Anmäldes och godkändes bankoutskottets förslag till riksdagens skrivelser
till Konungen:

nr 324, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under punkten
25 av elfte huvudtiteln gjorda framställning angående anslaget till allmänna
indragningsstaten;

nr 364, i anledning av dels riksdagens revisorers uttalande angående åtgärder
för reglering av konkurrensförhållandet mellan järnvägs- och automobiltrafiken,
dels ock i ämnet väckta motioner m. m.; samt

nr 365, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning
angående provisoriskt dyrortstillägg åt vissa befattningshavare i
statens tjänst, i vad angår pensions- och indragningsstaterna.

Anmäldes och godkändes sammansatta första lag- och jordbruksutskottets
förslag till riksdagens skrivelser till Konungen:

nr 367, i anledning av dels Kungl. Maj :ts proposition angående åtgärder för
lindrande av jordbrukets kreditsvårigheter, dels ock vissa i ämnet väckta motioner;
samt

nr 368, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 149, i vad den avser utlämnande
av stödlån åt egnahemslåntagare, jämte i ämnet väckta motioner.

Anmäldes och godkändes jordbruksutskottets förslag till riksdagens skrivelser
till Konungen:

nr 374, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen, nionde huvudtiteln,
gjorda framställning om anslag till tryckningskostnader;

Nr 50. 8

Måndagen den 13 juni.

nr 375, i anledning av väckta motioner angående skogsbygdens arbetslöshets-
och försörjningsproblem'';

nr 376, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tillfällig löneförbättring
under budgetåret 1932/1933 för viss personal inom den civila
statsförvaltningen i vad rör jordbruksärenden;

i nr 377, i anledning av vissa av Kungl. Majit i statsverkspropositionen gjorda
framställningar angående provisoriskt dyrortstillägg åt vissa befattningshavare
i statens tjänst i vad rör jordbruksärenden;

nr 378, i anledning av Kungl. Majis i statsverkspropositionen under nionde
huvudtiteln gjorda framställning angående ordinarie anslaget till departementschefen
;

nr 380, angående reglering av utgifterna för kapitalökning för budgetåret
1932/1933 i vad angår jordbruksärenden; och

nr 381, i anledning av Kungl. Majlis proposition angående anslag till lindring
av fraktkostnader för kalk samt inrättande av en kalkbrukslånefond jämte
i ämnet väckta motioner.

Anmäldes och godkändes riksdagens kanslis förslag till paragrafer i riksdagsbeslutet: nr

104, rörande förslag till ändrad lydelse av §§ 81 och 82 regeringsformen,
§§ 34, 36—41, 44, .52, 54, 55, 60, 79 och 80 riksdagsordningen samt 2 § 4:o
tryckfrihetsförordningen;

nr 105, rörande viss ändring i lagen örn enskilda vägar;

. nr 106, rörande förslag till lag örn stads och landsbygds förenande i judiciellt
avseende m. m.;

nr 107, rörande förordning angående utsträckt tillämpning av vissa bestämmelser
i § 13 av ordningsstadgan för rikets städer den 24 mars 1868 (nr 22)
m. m.;

nr 108, rörande förordning örn ändrad lydelse av § 1 i förordningen den 22
juni 1911 (nr 71 s. 1) angående biografföreställningar;

nr 109, rörande meddelande av vissa- bestämmmelser i avseende å försäljning
m. m. av patentskyddat föremål eller förfaringssätt;

nr 110, rörande förslag till ändrad lydelse av §§ 14, 15, 17—22, 27 och 28
riksdagsordningen samt till lag örn ändring i visa delar av lagen den 26 november
1920 (nr 796) örn val till riksdagen;

nr lil, rörande lag angående ändrad lydelse av 26 § lagen om sparbanker;
nr 112, rörande lag örn ändring i vissa delar av lagen den 6 juni 1925 (nr
170) örn polisväsendet i riket;

nr 113, rörande lag örn skyldighet i vissa fall att tillhandahålla förnödenheter
m. m. för ordningsmaktens behov;

nr 114, rörande förslag till förordning om ändrad lydelse av 1 § i förordningen
den 6 juni 1925 (nr 172) med vissa bestämmelser angående befattningshavares
vid polisväsendet rätt till lön och pension m. m.;
nr 115, rörande val av fjärdingsman;
nr 116, rörande anslag till polisväsendet i riket m. m.;
nr 117, rörande godkännande av ett avtal mellan Sverige och Danmark för
undvikande av dubbelbeskattning beträffande direkta skatter;
nr 118, rörande användande av riksbankens vinst för år 1931;
nr 119, rörande förslag till kungörelse angående tillämpning för riket i dess
helhet av vissa bestämmelser i ordningsstadgan för rikets städer den 24 mars
1868 (nr 22) m. m.;

nr 120, rörande vissa ändringar i lagen örn försäkring för olycksfall i arbete; -

Måndagen den 13 juni.

9 Nr 50.

nr 121, rörande förslag till ändrad lydelse av § 72 regeringsformen och § 73
riksdagsordningen;

nr 122, rörande lag om ändrad lydelse av 5 och 6 §§ lagen den 11 oktober
1907 (nr 85) angående civila tjänstinnehavares rätt till pension;

nr 123, rörande lag örn ändrad lydelse av 11 kap. 3, 6 och 95 §§ vattenlagen;
samt

nr 124, rörande förordning om ändrad lydelse av 2 § i förordningen den 14
juni 1917 (nr 340) angående försäljning av rusdrycker m. m.

Föredrogos statsutskottets utlåtanden:

nr 142, i anledning av Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen under åttonde
huvudtiteln, punkten 52, gjorda framställning angående dyrtidstillägg åt de för
religiös och social verksamhet bland svenskar i vissa utländska hamnstäder
anställda präster;

nr 143, i anledning av Kungl. Majlis i statsverkspropositionen under åttonde
huvudtiteln, punkten 231, gjorda framställning angående dyrtidstillägg åt
befattningshavare vid vissa statsunderstödda anstalter för yrkesundervisning;
samt

nr 144, i anledning av Kungl. Maj:ts dels i statsverkspropositionen under
åttonde huvudtiteln, punkten 270, dels ock i proposition nr 262, angående dyrtidstillägg
åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. under budgetåret 1932/
1933, gjorda framställningar angående dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda
undervisningsanstalter.

Vad utskottet i dessa utlåtanden hemställt bifölls.

Föredrogos bankoutskottets utlåtande och memorial:

nr 73, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående dyrtidstillägg åt
befattningshavare i statens tjänst m. fl. under budgetåret 1932/1933 jämte i
ämnet väckta motioner, i vad angår pensions- och indragningsstaterna; samt
nr 74, angående dyrtidstillägg åt befattningshavare vid riksdagens verk,
pensionerade f. d. befattningshavare hos riksdagen eller vid dess verk samt
pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare hos riksdagen eller
vid dess verk.

Vad utskottet i dessa betänkanden hemställt bifölls.

Anmäldes och godkändes konstitutionsutskottets förslag till riksdagens skrivelse,
nr 267, till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen
med förslag till lag angående ändring i vissa delar av lagen den 6 juni
1930 om kommunalstyrelse i stad m. m.

Anmäldes och bordlädes:

bevillningsutskottets betänkande nr 58, angående beräkning av bevillningarna
för budgetåret 1932/1933, m. m.;

första lagutskottets utlåtande nr 50, i anledning av Kungl. Maj:ts propositioner
angående dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1932/1933 åt dels kyrkoherdar
och komministrar i nyreglerade pastorat samt kontraktsprostar och
vissa extra ordinarie präster, dels ock innehavare av prästerliga emeritilöner;

Nr 50. 10

Tisdagen den 14 juni.

sammansätta första lag- och jordbruksutskottets memorial nr 14, angående
ersättning åt sammansatta första lag- och jordbruksutskottets sekreterare m. fl.;
samt

jordbruksutskottets utlåtande nr 102, i anledning av vissa av Kungl. Majit
gjorda framställningar örn dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst
m. fl. under budgetåret 1932/1933 jämte i ämnet väckta motioner, allt i vad
rör jordbruksärenden.

Justerades protokollsutdrag för denna dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 3.12 e. m.

In fidem
G. H. Berggren.

Tisdagen den 14 juni.

Kammaren sammanträdde kl. 3 e. m.

Anmäldes och godkändes statsutskottets förslag till riksdagens skrivelser
till Konungen:

nr 2 B, angående regleringen för budgetåret 1932/1933 av utgifterna under
riksstatens andra huvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet
;

nr 3 B, angående regleringen för budgetåret 1932/1933 av utgifterna under
riksstatens tredje huvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet;

nr 4 B, angående regleringen av utgifterna under riksstatens fjärde huvudtitel,
innefattande anslagen till försvarsdepartementet;

nr 5 B, angående regleringen för budgetåret 1932/1933 av utgifterna under
riksstatens femte huvudtitel, innefattande anslagen till socialdepartementet;

nr 6 B, angående regleringen för budgetåret 1932/1933 av utgifterna under
riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet
;

nr 7 B, angående regleringen för budgetåret 1932/1933 av utgifterna under
riksstatens sjunde huvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet;

nr 8 B, angående regleringen för budgetåret 1932/1933 av utgifterna under
riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet
;

nr 10 B, angående regleringen för budgetåret 1932/1933 av utgifterna under
riksstatens tionde huvudtitel, innefattande anslagen till handelsdepartementet;

nr 309, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning
örn anslag till oförutsedda utgifter i allmänhet;

nr 347, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående rätt för ordinarie
statsanställd lärare att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna sig viss
tjänstgöring jämte en i ämnet väckt motion;

nr 350, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dyrtidstillägg åt
befattningshavare i statens tjänst m. fl. under budgetåret 1932/1933;

nr 351, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under rubrik
»Utgifter för kapitalökning» framställda förslag örn nedskrivning av det i statens
produktiva fonder nedlagda lånemedelskapitalet m. m.;

Tisdagen den 14 juni.

11 Nr 50.

nr 352, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag om anvisande av medel till
täckande av viss statens järnvägars fordran hos Loussavaara—Kiirunavaara
aktiebolag;

nr 353, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående omorganisation
av folk- och småskoleseminarierna jämte i ämnet väckta motioner;

nr 370, i anledning av vissa utav Kungl. Majit i statsverkspropositionen under
tredje huvudtiteln gjorda framställningar;

nr 371, i anledning av Kungl. Majits i statsverkspropositionen under åttonde
huvudtiteln, punkten 52, gjorda framställning angående dyrtidstillägg åt
de för religiös och social verksamhet bland svenskar i vissa utländska hamnstäder
anställda präster;

nr 372, i anledning av Kungl. Majits i statsverkspropositionen under åttonde
huvudtiteln, punkten 231, gjorda framställning angående dyrtidstillägg åt
befattningshavare vid vissa statsunderstödda anstalter för yrkesundervisning;

nr 373, i anledning av Kungl. Majits dels i statsverkspropositionen under
åttonde huvudtiteln, punkten 270, dels ock i proposition nr 262, angående dyrtidstillägg
åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. under budgetåret 1932/
1933, gjorda framställningar angående dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda
undervisningsanstalter; samt

nr 379, i anledning av Kungl. Majits i statsverkspropositionen gjorda framställning
örn anslag för en andra tilloppstunnel vid Porjus kraftstation jämte
två i ämnet väckta motioner.

Anmäldes och godkändes bankoutskottets förslag till riksdagens skrivelser
till Konungen:

nr 11 B, angående regleringen för budgetåret 1932/1933 av utgifterna under
riksstatens elfte huvudtitel, innefattande anslagen till pensions- och indragningsstaterna;
samt

nr 383, i anledning av Kungl. Majits proposition angående dyrtidstillägg åt
befattningshavare i statens tjänst m. fl. under budgetåret 1932/1933, i vad
angår pensions- och indragningsstaterna.

Herr statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet Städener, som tillkännagivit,
att han hade för avsikt att vid detta sammanträde besvara herr Ekmans
interpellation angående den kommunistiska propagandan i folkskolorna,
erhöll ordet och yttrade: Herr talman! Med kammarens tillstånd har herr

K. J. Ekman till mig framställt följande frågor:

»1 :o. Har herr statsrådet uppmärksammat den kommunistiska propaganda,
som i olika former söker tränga in på folkskolans område?

2 :o. Anser herr statsrådet nu gällande stadganden i olika författningar tillräckliga
för ett verksamt bekämpande av denna propaganda, såvitt den berör
folkskolan, eller är i annat fall herr statsrådet villig medverka till åstadkommandet
av nya effektiva bestämmelser härutinnan?»

Till stöd för sitt påstående örn nämnda propagandas försök att i olika former
tränga in på folkskolans område har interpellanten åberopat förnämligast'' två
under senaste tiden inträffade händelser. Båda hava tilldragit sig i Norrland.
Angående dessa ganska uppseendeväckande händelser vill jag, med fullständigande
av interpellantens uppgifter, anföra följande.

I ett större skoldistrikt anmälde sistlidne januari ett antal personer för vederbörande
lokala skolmyndighet, att en därstädes anställd folkskollärare genom
agitation i byarna och på annat sätt gjort sig känd såsom kristendomsfientlig.
Man anförde bland annat, att han offentligen betecknade de religiösa utsagor,

Äng.

deri kommunistiska
propagandan
i
folkskolorna.

Nr 5U. 12

Tisdagen den 14 juni.

Äng.

den kommunistiska
propagandan
i
folkskolorna.
(Torts.)

sorn inginge i skolans undervisning, såsom »naiva trollkonster» och såsom
»gamla barbariska beduinsagor». Folkskolstyrelsens undervisningsnämnd tillsatte
en undersökningskommitté med uppdrag att vid sammanträde med läraren
och barnens målsmän utreda orsaken till den misstämning mot skolan, som vore
rådande i orten. Detta sammanträde ägde rum den 7 februari innevarande år.
Kommittén sammanfattade resultatet av undersökningen sålunda: »Misstäm ningeii

har sin grund

1. i lärarens enligt många föräldrars mening alltför intensiva agitationsverksamhet
för kommunismen genom ofta återkommande agitationsresor, tidningsskriverier
och uttalanden i övrigt ;

2. i misstro mot hans kristendomsundervisning med hänsyn till gjorda uttalanden; 3.

i uppfattningen örn att han är källan till de stridigheter, den oro och den
uppjagade sinnesstämning, vilka allt sedan hans ankomst till byn synas framträda
i ökad utsträckning, då däremot frid och samförstånd alltid varit rådande
i byn under tidigare lärares tid.»

I skrivelse av den 20 februari detta år hava därpå 23 personer hos skoldistriktets
folkskolstyrelse begärt,.att varning enligt § 32 folkskolestadgan måtte
tilldelas ifrågavarande lärare. Ärendet är ännu under behandling hos folkskolstyrelsen.

I ett annat skoldistrikt hade redan den 11 november 1928 föräldrar och målsmän
inom en skolrote på möte beslutat att tillgripa skolstrejk, och hade i anledning
härav skolrådet den 21 i samma månad hållit sammanträde å ort och
ställe med lärare och målsmän. De sistnämnda förklarade, sedan förhandlingarna
avslutats och fråga framställts, huruvida de ville upphöra med skolstrejken,
med 20 röster mot 5 att de ämnade fortsätta densamma. Skolrådet
sammanträdde omedelbart och beslöt enhälligt dels att giva målsmännen sådan
allvarlig föreställning och varning, som omtalas i § 51 folkskolestadgan, dels
att, då läraren på grund av vad som under anförandena framkommit torde få
anses hava »brustit i full objektivitet i vad det gäller kristendomsundervisningen,
giva honom en admonition att han måtte bättre än dittills tillse, att anledningarna
till missnöje härutinnan från hans sida bliva undanröjda». Läraren
har sedan dess endast haft ett fåtal barn att undervisa. Den nyss avslutade
vårterminen 1932 hava lärjungarna i hans skola endast varit tre. Målsmännen
inrättade med avsevärd kostnad enskild skola, som pågick ett par år, till dess
målsmännen övergingo till skolinackordering av sina barn i andra skolrotar.
Från 20 familjer med barn eller fosterbarn samt från 6 andra personer erhöll
jag hösten 1931 en den 29 januari 1931 daterad skrivelse, däri man begärde
utlåtande, huruvida icke läraren borde omedelbart skiljas från sin anställning
som lärare. Som orsak angavs att han fullständigt saknade den takt, som
måste fordras av en person i hans ställning. Man hänvisade i detta hänseende
bland annat till hans uppträdande på ordinarie kyrkostämma i oktober 1930.
Enligt styrkt utdrag ur protokoll vid sagda kyrkostämma yttrade läraren örn
bibeln att den vore »propagandalitteratur i fördumningsarbetet bland arbetarna»,
varjämte han ville »rekommendera Marx’ litteratur och annan kommunistisk litteratur
som likvärdig med bibeln». Ett stort antal yttranden av likartat innehåll,
fällda av honom offentligt och styrkta genom protokoll eller införda, i tidningspressen
och försedda med hans utsatta författarnamn, hava kommit mig
tillhanda. Sålunda uttalade ifrågavarande folkskollärare på kyrkostämma i
oktober 1931 enligt det justerade protokollet bland annat: »genom mycket
arbete bland folket skulle kommunisterna så småningom få bukt med både religionen
och det kapitalistiska samhället; att på den vägen vinna ändring i riksdagen
går ju inte, men ’vi ha väl kulsprutor’». Det är mig vidare bekant, att
nu åsyftade folkskollärare den 2 februari detta år tilldelats varning. Såsom

Tisdagen den 14 juni.

13 Nr 50.

skäl för varningen anfördes, att lian av samvetsskäl vägrat hålla morgonbön Äng.
i skolan. Varningen Ilar överklagats av läraren, sorn under målets behandling den kommugjort
gällande bland annat, att sagda påstående angående morgonbönen i skolan n*^ndm°i
icke vore styrkt. Ärendet är ännu icke avgjort av regeringsrätten, dit det folkskolorna.
omsider kommit. (Forts.)

Efter denna redogörelse för förloppet i de tvenne av interpellanten aberopade
fallen övergår jag till besvarande av de frågor, som interpellanten framställt.

På frågan, örn jag bemärkt, att den omhandlade propagandan söker intränga
på folkskolans område, torde det av mig nu anförda utgöra ett ganska ingående
svar. Jag har dessutom redan sistlidna höst gjort mig på nära håll underrättad
örn vissa detaljer utöver vad jag nu anfört.

Frågan, örn gällande stadgande!! äro tillräckliga för att verksamt bekämpa
sagda propaganda, såvitt den berör folkskolan, synes mig böra besvaras jakande.
Kommer deri pågående rättsliga behandlingen av de anhängiggjorda
målen att styrka, att nämnda propaganda bedrivits i skolan, så anvisa gällande
författningar, huru förfaras skall för åstadkommande av rättelse. _ Lärare, som
i skolan driver kristendomsfientlig propaganda, gör sig skyldig till fel i tjänsten,
som avses i § 32 folkskolestadgan. I detta sammanhang bör erinras om
undervisningsplanens bestämmelse angående kristendomsundervisningens mai
samt örn undervisningsplanens anvisningar till läraren, huru han bör förhålla
sig vid sin undervisning i detta ämne. Dessa föreskrifter gälla närmast undervisningen
i ämnet kristendomskunskap, men de äro givetvis normerande för läraren
i allt hans arbete i skolan. .... ....

Sedan jag härmed besvarat mterpellantens framställda frågor, viii jag tiii
vad som förekommit foga ett par reflexioner.

Jag vill först uttala min oförställda förvåning över att någon tager anställning
som lärare vid folkskolan eller fortsätter att innehava sadan anställning,
fastän han befinner sig i klart fattad och uttalad motsatsställning till vad som
enligt gällande författning skall inläras i skolan. Det måste då vara honom i
högsta grad motbjudande att fullgöra sin undervisnmgsphkt. Varje dag i skolarbetet
måste vara honom en plåga och framkalla hos honom känslan av nioralisk
oredlighet. Huru en lärare i denna tragiska situation kan ar efter ar fortsätta
sitt skolarbete utan inre sönderslitenhet och utan förlust av självaktning,
är mig en gåta. Huruvida han kan med framgång göra anspråk pa andras
aktning, torde vara en fråga, på vilken olika svar komma att givas.

Jag vill i detta sammanhang slutligen uttala, att de svåra, slitningar mellan
barnens målsmän och deras lärare, som i nu påtalade fall och i vissa andra skoldistrikt
uppkommit, samt vilka flerstädes lett till s. k. skolstrejk mäste, därest
de icke inom rimlig tid avvecklas, leda till åtgärder^från det allmannas sida.

Jag är icke nu beredd att avgöra, av vilken art dessa åtgärder böra bliva, klen
det förtjänar omnämnas, att i ett av våra grannländer föreligger sedan någon
tid lag av innehåll att, när efter omständlig och officiell undersökning anses
fastslaget, att resultatet av skolans verksamhet väsentligen omintetgores till
följd av djupgående missförhållanden i lärares ställning såsom lärare, ina mot
förtidspensionering avsked från lärartjänsten kunna såsom yttersta utväg tillgripas.
Jag hyser emellertid för min del den tillförsikt till omdömet och besinningen
hos såväl målsmän som lärare att nämnda .slitningar''ma.kunna hos
oss avvecklas på ett mjukare och för samtliga mera tillfredsställande satt.

Herr Ekman: Jag ber att få tacka för svaret. Herr statsrådets uttalanden
därom, att kommunistisk propaganda i skolan icke är förenlig med lärarens
ställning och att — därest i följd därav uppkomna slitningar icke kunna avvecklas
—• ett ingripande från det allmännas sida mäste ske, skola helt visst

Nr 50.

Tisdagen den 14 juni.

den kommu- hälsas med tillfredsställelse av de många i vårt land, som med bekymmer se
nistiska pro- c*gnna propaganda bland barnen.

pagandan i Den vinsten av interpellationen ber jag få inregistrera, att opinionen mot
folkskolorna, den fördärvliga antireligiösa propagandan bland barnen genom herr stats(Forts.
) rådets^ uttalanden fatt ett betydande stöd. Men det förefaller mig, som örn
statsrådet skulle kunnat gå ännu något steg längre. Politiken »vänta och se»
kan här bliva ödesdiger.

Den kommunistiska propagandan tränger barnen in på livet på tre sätt:
dels genom lärarens förhållande i skolan, särskilt vid undervisningen i kristendomsämnet;
dels genom lärarens förhållande utom skolan, i hans allmänna inställning
till den kristna tro han är satt att undervisa barnen uti; dels slutligen
genom hela den kommunistiska rörelsens strävan att få ett grepp över barnen
genom deras indragande i den mot samhället och kristendomen riktade s. k.
pionjärrörelsen —- som jag också i min interpellation berört — och genom barnens
medverkan i de klasskampspolitiska demonstrationstågen.

Beträffande lärarens förhållande i skolan kan jag fatta mig kort. Herr
statsrådet har uttalat, att gällande disciplinstadganden giva tillräckliga vapen
däremot. Och jag instämmer däri, blott man tillser, att dessa vapen också
bliva vid behov använda.

Vidkommande lärarens förhållande utom skolan innehåller 29 § folkskolestadgan
följande bestämmelse: »Läraren bör i allt sitt förhållande så inom
som utom skolan giva sina lärjungar ett gott föredöme samt med flit och trohet
fullgöra sina åligganden.» En lärare, som utom skolan på det grövsta
sätt neddrager och förhånar samt stämplar såsom lögn och hyckleri den
kristna tro, vari han i skolan undervisar barnen, giver i sitt förhållande barnen
icke ett gott, utan ett dåligt och förkastligt föredöme. Men det är mycket
_ tvivelaktigt, huruvida det uppenbara brott mot folkskolestadgans föreskrifter,
som en sådan lärare gör sig skyldig till, också faller in under dess
disciplinbestämmelser. _ Dessa innehålla (§ 32 mom. 1), att om skolrådet
(resp. skolstyrelsen) finner giltig anledning till anmärkning mot läraren på
grund av fel eller försummelse i tjänsten eller på grund av lärarens vandel,
skall den felande tilldelas skriftlig föreställning och varning, vilken sedermera
kan följas av suspension eller avsättning. Med »lärarens vandel» torde
här avses endast hans »leverne» i sedligt hänseende.

Till jämförelse kan nämnas, att beträffande präst gäller en långt vidsträcktare
ansvarighet för hans förhållande utom tjänsten. I lagen örn straff
för ämbetsbrott av präst, § 9, stadgas nämligen: »Inlåter sig präst i hantering
eller köpslagan, som icke anstår hans ämbete . . . eller ligger han genom
eget förvållande i kiv och osämja med ämbetsbröder eller åhörare, eller åstadkommer
han eljest uppenbar förargelse genom sitt leverne eller någon sin gärning
. . . hörnes till varning, mistning av ämbetet på viss tid eller avsättning.»
Det synes ej vara för mycket begärt, om även den, som har den utomordentligt
viktiga uppgiften att fostra barnen i folkskolan, ålägges en likartad förpliktelse
att icke blott iakttaga ett anständigt leverne utan också i övrigt uppträda
så, att han icke förspiller förtroendet såsom barnalärare. Det erfordras
endast en helt ringa ändring i folkskolestadgans § 32 mom. 1, vilket lagrum
jag föreställer mig skulle kunna erhålla ungefär följande lydelse: »Finner
skolrådet giltig anledning till anmärkning mot (ordinarie) folkskollärare på
grund av fel° eller försummelse i tjänsten eller på grund av lärarens vandel
eller eljest på grund av något hans förhållande, som ej anstår honom såsom
lärare, har skolrådet att tilldela den felande skriftlig i skolrådets protokoll
intagen föreställning och varning» etc. Hela förändringen består däruti, att
uti paragrafen efter ordet »vandel» inskjutas orden: »eller eljest på grund av
något hans förhållande, som ej anstår honom såsom lärare.» Detta tillägg

Tisdagen den 14 juni.

15 Nr 50.

kan Kungl. Majit — på grund av sin administrativa lagstiftningsmakt — på
egen hand besluta, och förändringen är sålunda lätt gjord. Jag tror mig veta,
att man från ansvarigt skolmannahåll gärna skulle se, örn en sådan av tidsläget
motiverad måttfull utvidgning av disciplinföreskrifterna i folkskolestadgan
kunde komma till stånd.

Jag har i min interpellation även berört barnens deltagande i den kommunistiska
pionjärrörelsen. Denna »pionjärrörelse» bland barnen torde redan
hava en betydande omfattning i vårt land. Den är starkt kristendomsfientlig.
Vilka frukter denna rörelse skall bära, om den får fritt utveckla sig, är lätt
att inse. Religionshat och klasshat inympas hos de unga. Det synes vara en
skolans och samhällets plikt att i möjligaste mån skydda barnen för dylika
nedrivande inflytelser. Nog borde väl från skolans sida något kunna göras i
syfte att avhålla barnen från deltagande i denna rörelse. Det synes mig, som
skulle frågan lämpligen kunna upptagas vid de i skolstadgan föreskrivna föräldramötena
och därvid en enträgen maning riktas till barnens målsmän att
noga överväga det ansvar de ådraga sig, örn de tillåta barnen att ingå i
pionjärsammansltftningarna.

Men örn man i fråga om barnens privata anslutning till pionjärrörelsen kanske
icke kan för närvarande komma så synnerligen långt, bör man dock kunna
både från skolans och från samhällets sida mera effektivt ingripa, när det
gäller barnens offentliga framträdande i klasskampsrörelsen och gudlöshetspropagandan.
Barn i skolåldern böra enligt min mening helt förbjudas att
deltaga i klasspolitiska demonstrationer. På de platser, där polismyndighetens
tillstånd till demonstrationerna erfordras, bör polismyndigheten kunna
uppställa det villkor, att barn i skolåldern icke få deltaga i demonstrationen.
Och på alla orter bör skolan kunna uppställa ett liknande förbud. Vid de
högre läroverken t. ex. förekomma ju förbud för eleverna mot tobaksrökning
ute på gator och offentliga platser, mot kortspel och andra spel örn penningar,
mot besök på krogar och värdshus m. m. På samma sätt borde förbud kunna
meddelas folkskolans barn mot deltagande i offentliga demonstrationer, anordnade
i klasskampens eller gudlöshetens tjänst. En och annan behjärtad lärare
gör vad han kan. Från den senaste demonstrationen i Byske berättas ett
sådant fall. Demonstranterna, vilka till övervägande del utgjordes av kommunistiska
element, samlades vid skolhuset i Furuögrund, där lektion pågick.
En man ur tåget sändes in för att uppmana skolbarnen att ansluta sig till
demonstrationen. Läraren förklarade emellertid, att han ej tillät barnen att
medfölja. De stannade också kvar i skolan. Det är icke säkert, att en annan
lärare skulle ha visat sig rakryggad på samma sätt. Det skulle säkerligen
för lärarekåren vara ett gott stöd, örn i en eller annan form förbud mot barnens
deltagande i dylika demonstrationer kunde åstadkommas. Ett uttalande
från statsrådsbänken i sådan riktning skulle vara synnerligen värdefullt.

Att för närvarande barn i skolåldern i stor utsträckning deltaga i dylika demonstrationer
är tyvärr ett faktum. Från sistlidne 1 maj föreligga en mängd
vittnesbörd härom. I Svenska Dagbladet för den 2 maj berättas: »Kommunisterna
hade förmöten lite här och var i staden, Sillénarna på Östermalmstorg.
Vid sidan av några äldre damer marscherade också en flock späda barn,
utstötande de partirituella förbannelserna över ''tjuvsamhället’. En 10-årig
flicka uppträdde även och utlade med späd stämma det pionjärska evangeliet.»
Socialdemokraten skrev: »Det Sillénska tåget bestod till .större delen av barn
och halvstora pojkar.» Arbetaren (syndikalisternas tidning) berättade: »T
leden såg man grupper av ynglingar, klädda i blå blusar eller kakhirockar
med skärp. En grupp pionjärer saknades ej heller.» En fotografisk bild
från demonstrationerna i Stockholm visar ett långt tåg av demonstrerande skolbarn,
företrädda av ett standar nied inskriften: »Vi kräva fri mat och fria

Äng.

deri kommunistiska
propagandan
i
folkskolorna.
(Forte.)

Nr 50.

Tisdagen den 14 juni.

Ang.

den kommunistiska
propagandan
i
folkskolorna.
(Forts.)

kläder åt alla barn till strejkande och arbetslösa.» Även från andra orter
berättas örn dylika barndemonstrationer. En bild från Ådalen 1 maj visar en
grupp barn i skolåldern, företrädd av åtskilliga standar med inskriptioner.
Jag har här bilder av sådana barndemonstrationer.

Man kan helt instämma i Dagens Nyheters yttrande: »Sådana osmakligheter
borde avstyras.» I Tyskland, som är långt radikalare än vårt land,
har den 4 sistlidne maj utfärdats ett regeringsdekret, riktat mot de kommunistiska
gudlöshetsorganisationerna. Genom detta dekret upplösas och förbjudas
de proletära fritänkarnas international, som haft sitt säte i Berlin, samt
de därtill anslutna föreningarna »Tysklands proletära fritänkares förbund»,
»Den proletära fritänkareungdomen», »Fritänkarpionjärerna» samt »De proletära
fritänkarnas kvinnokommission». Hos oss verka i samma syfte som de
nämnda föreningarna åtskilliga kommunistiska organisationer och särskilt
pionjärsammanslutningarna bland barnen. Organet för den kommunistiska
antireligiösa propagandan är tidningen »Den gudlöse» — troligen mindre känd
i justitiedepartementet, eftersom något åtal emot den icke avhörts, men eljest
mycket känd och spridd. Vartenda nummer är fullt av de‘grövsta hädelser.
Där drives en intensiv propaganda mot allt vad religion heter. Jag har skaffat
mig tre nummer av tidningen för i år. I ett av numren läses: »Hädda
barnen ur prästernas klor. Låt ej edra barn konfirmeras. Drag dem i tid
bort från religionens inflytande. Sänd dem till pionjäravdelningarna.» I
ett annat nummer av samma tidning heter det: »I förbindelse med vår kamp
för arbetarnas ekonomiska och politiska intressen måste avslöjandet av religionshumbugen
ske.»

Men den antireligiösa propagandan bland barnen bedrives även på annat
sätt. På tryckeribolaget »Frams» förlag finnes utgiven en liten sångbok, kallad
»Folkets sånger», samlade och utgivna av Nils Flyg. Bland medarbetarna
befinner sig också en ärad ledamot av denna kammare. Boken har utkommit
i flera upplagor. En avdelning innehåller barnsånger och däribland
»Pionjärernas sång». Jag citerar därur:

»Nu ekar lätta fotters tramp mot gatans nötta sten.

Vi vill härda oss för kampen redan nu i unga år;
är det unga gardet redo, då är segern säkert vår.

Ni matat oss med sagor örn en gud, som aldrig fanns,
örn krönta nollors segrar, vilka ändock aldrig vanns.

Gå själva ut och vifta med er fana gul och bia,
behåll er himmels härlighet, vi klarar oss ändå»
o. s. v.

Denna sång är säkerligen typisk för andan bland pionjärerna och de till
pionjäravdelningama anslutna folkskolebarnen.

Av det sagda framgår, att den kommunistiska propagandan bland barnen är
ett faktum, som icke kan förnekas. Dess förnämsta härd är pionjärrörelsen, vilken
visserligen verkar utanför skolan men dock framför allt söker sina anhängare
bland barnen i skolan och på mångfaldigt sätt innästlar sig i denna. Från
lärarepersonalens sida torde inom skolan ännu endast i enstaka fall förekomma
kommunistisk propaganda. Men det är dock ett faktum, att sådan agitation
förekommer i samband med kristendomsundervisningen. Det är svårt att härutinnan
förebringa juridiskt bindande bevis, ty barnen anses inte vittnesgilla.
Men man kan icke alldeles bortse från deras vittnesbörd. Vid en allvarlig
räfst med läraren torde i alla fall sanningen komma i dagen.

Vad den kommunistiska propagandan utanför skolan beträffar, så täger sig

Tisdagen den 14 juni.

17 Nr 50.

densamma emellanåt synnerligen motbjudande uttryck. I Norrbottens-Kuriren
för den 30 april 1932 berättas, att en lördag eftermiddag på kyrkplatsen i en
Norrlandssocken bland konfirmanderna spreds ett antireligiöst flygblad, vari
konfirmanderna uppmanades att bryta med konfirmationsundervisningen och i
stället söka inträde i de kommunistiska ungdomscellerna. Jag har detta upprop
här, men jag vill inte läsa upp det i kammaren. Det är hädiskt. I en
annan Norrlandssocken nere vid kusten spreds i slutet av april ett maskinskrivet
flygblad i stora mängder bland folkskolebarnen i socknen. Barnen uppmanades
däri att sluta upp vid söndagens arbetardemonstration (den 1 maj)
tillsammans med sina skolkamrater pionjärerna. Uppropet börjar så: »Kam rater!

Edia äldre kamrater tänka icke stillatigande tillåta detta skån dliga
brott mot arbetarklassen.» Och slutar med orden: »Arbetarebarn! Organi sera

er i pionjäravdelningen Skäran!» Tidningen tillägger: »Och sådant kunna
statsmakterna tillåta!» Av en insänd artikel i Norrbottens-Kuriren för
den 31 maj 1932 framgår, att på en mängd ställen kommunistiska folkskollärare
äro verksamma, och det lia vi ju också belägg för genom vad vi hört
från statsrådsbänken.

Jag vill sammanfatta min ståndpunkt till frågan sålunda:

Vad beträffar den kommunistiska propaganda, som i samband med kristendomsundervisningen
kan förekomma i skolan, synes lämpligt, att skolmyndigheterna
uppmanas att ■—- så snart sådant kan misstänkas — med uppmärksamhet
följa undervisningen och, örn skäl därtill förefinnas, ingripa med den disciplinära
makt folkskolestadgan giver befogenhet till.

Beträffande en kommunistiskt sinnad lärares förhållande utom skolan bör
kunna fordras, att han icke framträder med eller driver propaganda för sina
mot samhälle och religion riktade meningar på sådant sätt, att han därigenom
väcker allmän förargelse eller förspiller förtroendet såsom barnalärare. I enlighet
härmed bör i folkskolestadgans 32 § såsom föremål för disciplinärt ingripande
upptagas ej blott fel och försummelse i tjänsten och anstötlig vandel,
utan även sådant lärarens förhållande i övrigt, som ej anstår honom såsom
barnalärare.

Vad slutligen angår barnens indragande i den kommunistiska pionjärrörelsen
och i de offentliga klasskampspolitiska demonstrationerna, så synas två, kanske
icke så alldeles verkningslösa åtgärder böra vidtagas, nämligen dels från
skolmyndigheternas sida en uppmaning till folkskolans lärarepersonal att på
lämpligt sätt söka avhålla barnen från deltagande i dylika sammanslutningar
och demonstrationer, och dels från ordningsmaktens sida förbud mot deltagande
av barn i skolåldern i demonstrationer av ifrågavarande slag.

Herr Björck, Wilhelin: Herr talman! Jag skall genast från början deklarera,
att jag inte alls kan tävla med den ärade interpellanten i sakkunskap på
det område det här gäller. I olikhet med honom har jag inte bedrivit några
spccialstudier, varken beträffande förhållandena i vårt eget land eller långt
mindre i vad som rör sig i detta avseende utanför detta rikes gränser. Men
jag kan omöjligen låta detta tillfälle gå förbi utan att inlägga en mycket bestämd
gensaga mot åtskilliga av de synpunkter, som herr Ekman gjorde gällande
i detta sammanhang. Jag lämnar sålunda alldeles de konkreta fallen
å sido, och yttrar mig uteslutande örn den principfråga, som herr Ekman velat
i en handvändning lösa.

Den måttfullhet, som präglade herr statsrådets svar på herr Ekmans interpellation,
synes mig inte nödvändiggöra någon uttrycklig varning för ett beträdande
av de vägar, som den ärade interpellanten sökte locka ecklesiastikministern
in på. Men i protokollet bör icke desto mindre finnas ett klart av Första

kammarens protokoll 1982. Nr 50. 2

Ang.

den kommunistiska
propagandan
i
folkskolorna.
(Forts.)

>Tr 50. 18

Tisdagen den 14 juni.

Ang.

den kommunistiska
propagandan
i
folkskolorna.
(Forts.)

ståndstagande från herr Ekmans plan att kringskära den enskilde lärarens
yttrandefrihet utom skolan genom att införa en kautschukhestämmelse, som
tydligen skulle kunna utnyttjas gentemot varje lärare med en annan åskådning
än den, som samhällsmaktens representanter inom en viss ort hade. På annat
sätt kan jag omöjligen tolka detta av herr Ekman ifrågasatta tillägg till
folkskolestadgan »eller eljest på grund av något hans förhållande». Det
är en typisk kautschukhestämmelse, i vilken kan inläggas ungefär vad
som helst, och det hjälper föga, att herr Ekman säger, att den ändringen är
»lätt gjord».

Skulle den situationen inträffa — vilken jag hoppas, att jag får beteckna med
vad som i den latinska grammatikan kallades det tredje hypotetiska fallet •—
nämligen att herr Ekman skulle i framtiden bekläda ecklesiastikministerposten
i vårt land, så tror jag att även han skulle betänka sig ganska länge, innan
han på administrativ väg ginge att införa en bestämmelse, som de facto innebär,
att en lärare skulle kunna avsättas på grund av sina åsikter i politiska
eller religiösa ting. Och detta måhända redan därför, att det naturligtvis inte
är något hinder att utsträcka begreppet »samhällsfarlighet» åtskilliga streck
till höger örn den kommunistiska meningsriktning, som herr Ekman i detta
sammanhang närmast siktade på. Förvisso bör man betänka sig mycket väl,
innan man överhuvud taget inlåter sig på att kriminalisera åsikter såsom medborgare! När

det nu resoneras örn detta, så finns det för övrigt all anledning att erinra
örn, att bland dessa andliga farsoter, som grassera i vår tid, befinner sig
inte bara kommunismen. Gå vi till vindrosens motsatta punkt, så ha vi där
något som heter fascismen och jag har mig bekant, att på åtskilliga håll inom
vår skolvärld bedrives en mer eller mindre förtäckt fascistisk eller halvfaseistisk
propaganda, som enligt min och mångas uppfattning är ytterligt betänklig
ur allmänna synpunkter. När herr Ekman så starkt bryter staven över
pionjärröreisen, så hade objektiviteten bort mana honom till ett lika starkt fördömande
av det skolpojkarnas vapenskrammel, som går i fascismens spår. Vi
ha alltså som ett motstycke till den kommunistiska pionjärrörelsen mer eller
mindre fascistiskt anstuckna ungdomliga vapenlekar, som nuvarande statsrådet
och chefen för ecklesiastikdepartementet på ett lovvärt sätt tagit avstånd
ifrån i samband med en annan interpellation. Örn herr Ekman här proklamerar,
att den kommunistiska propagandan bland barnen är ett faktum, som inte
kan förnekas, så står gentemot denna sats en fullkomligt lika sann sats, att
vapenskrammelspropagandan bland barnen i många skolor också är ett faktum,
som inte kan förnekas. v

Nu har jag den uppfattningen, att, åtminstone så långt min erfarenhet sträcker
sig, den kommunistiska propagandan i de former, som här med all rätt
väckt interpellantens indignation, förekommer i sådana spridda undantagsfall,
att den icke rättfärdigar några lagstiftningsåtgärder från det allmännas sida
till förhindrande därav. Gällande författningar äro härvid, såsom ecklesiastikministern
påvisat, tillfyllest. Men tyvärr är det, såvitt jag känner, inte
lika lyckligt ställt med den motsatta ytterligheten. Den har säkerligen en långt
vidsträcktare omfattning inom skolan.

Det finns ingen som helst anledning, herr talman, att tillråda regeringsmaktens
representanter att starta något slags pedagogisk Lapporörelse. Framför
allt skulle jag alldeles bestämt vilja bestrida klokheten och riktigheten
uti att samhällets reaktion gentemot extrema uttryck för vissa åskådningar utmynnar
i en lagstiftning, som innebär ett klart och otvetydigt kränkande av
den tanke- och yttrandefrihet för enskilda medborgare, även lärare, som vi
ha grundlagsfäst i vårt land.

Tisdagen den 14 juni.

19 Nr 50.

Vid punktvis skedd föredragning av bevillningsutskottets betänkande nr
58, angående beräkning av bevillningarna för budgetåret 1932/1933, m. m.,
bifölls vad utskottet i detta betänkande hemställt.

Vid föredragning av första lagutskottets utlåtande nr 50, i anledning^ av
Kungl. Maj:ts propositioner angående dyrtidstillägg under ecklesiastikåret
1932/1933 åt dels kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pastorat samt
kontraktsprostar och vissa extra ordinarie präster, dels ock innehavare av prästerliga
emeritilöner, bifölls1 vad utskottet i detta utlåtande hemställt.

Vid föredragning av sammansatta första lag- och jordbruksutskottets memorial
nr 14, angående ersättning åt sammansatta första lag- och jordbruksutskottets
sekreterare m. fl., bifölls vad utskottet i detta memorial hemställt.

Vid föredragning av jordbruksutskottets utlåtande nr 102, i anledning av
vissa av Kungl. Majit gjorda framställningar örn dyrtidstillägg åt befattningshavare
i statens tjänst m. fl. under budgetåret 1932/1933 jämte i ämnet väckta
motioner, allt i vad rör jordbruksärenden, bifölls vad utskottet i detta utlåtande
hemställt.

Anmäldes bevillningsutskottets förslag till riksdagens skrivelse, nr 382, till
Konungen angående beräkning av bevillningarna för budgetaret 1932/1933,
m. m.

Skrivelseförslaget godkändes under förutsättning att jämväl andra kammaren
bifölle vad utskottet hemställt i sitt betänkande nr 58.

Anmäldes jordbruksutskottets förslag till riksdagens skrivelse, nr 384, till
Konungen i anledning av vissa av Kungl. Majit gjorda framställningar ° örn
dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. under budgetåret
1932/1933 i vad rör jordbruksärenden.

Skrivelseförslaget godkändes under förutsättning att jämväl andra kammaren
bifölle vad utskottet hemställt i sitt utlåtande nr 102.

Justerades protokollsutdrag för denna dag samt protokollen för den 8 innevarande
månad.

Kammarens sammanträde avslutades kl. 3.49 e. m.

In fidem
G. H. Berggren.