1930. Första kammaren. Nr II
ProtokollRiksdagens protokoll 1930:11
RIKSDAGENS PROTOKOLL
1930. Första kammaren. Nr II.
Lördagen den 22 feltman.
Kammaren sammanträdde kl. 11 f. m.
Herr statsrådet Dahl avlämnade Kungl. Maj :ts proposition nr 105, angående
efterskänkande i vissa fall av kronans rätt till danaarv.
Justerades protokollen för den 15 och den 18 innevarande månad.
Upplästes och lades till handlingarna följande till kammaren inkomna protokoll
:
År 1930 den 20 februari sammanträdde kamrarnas valmän för att utse revisorer
och revisorssuppleanter för granskning av riksbankens avdelningskontors i orterna
räkenskaper och förvaltning; och befunnos efter valens slut hava blivit utsedda till
revisorer:
vid kontoret i Göteborg
herr Dahlström, A., expeditionsföreståndare, Göteborg,
» Rodhe, C. W., överstelöjtnant, Göteborg,
» Hjort, Gustaf, direktör, Göteborg,
» Karlsson, Edvin, f. d. riksdagsman, Tuve,
vid kontoret i Malmö
herr Persson, Alfred, lantbrukare, Vadensjö,
» Lundgren, Axél, redaktör, Malmö,
» Rydén, A., kamrer, Hököpinge,
» Sylvan, IL, agronom, Nyboholm,
vid kontoret i Falun
herr Olsson, Åhlmans Olof, f. d. riksdagsman, Insjön,
» Skarstedt, W., f. d. riksdagsman, Falun,
» Backelin, IL, landstingsman, Falun,
» Eronn, A., f. d. riksdagsman, Leksand,
vid kontoret i Gävle
herr Hållander, Alb., handelsföreståndare, Gävle,
» Lindblom, Edw., handlande, Gävle,
» Nygren, G., konduktör, Gävle,
» Nyberg, N. A., trävaruhandlare, Gävle,
Första kammarens protokoll 1930. Nr 11.
med 33 röster,
» 33 » ,
» 33 » ,
» 33 » ;
med 33 roster,
» 33 » ,
» 33 » ,
» 33 » ;
med 33 röster,
» 33 » ,
» 33 » ,
» 33 » ;
med 33 röster,
» 33 » ,
» 33 » ,
» 33 » ;
1
Nr 11. 2
Lördagen den 22 februari.
vid kontoret i Halmstad
herr Linder, J. R., skollärare, Tvååker,
» Svensson, Gustav, skomakaremästare, Slöinge,
» Johansson, Äng., lantbrukare, Skällentorp, Slöinge,
» Brodin, O., direktör, Halmstad,
med 33 röster,
» 33 » ,
» 33 » ,
»33 » ;
vid kontoret i Härnösand
herr Berglund, Enar, landstingsman, Strömnäs,
» Törner, A., direktör, Härnösand,
» Hesse, Samuél, advokat, Härnösand,
» Hallin, Erik, landstingsman, Örnsköldsvik,
med 33 röster,
» 33 » ,
» 33 » ,
» 33 » ;
vid kontoret i Jönköping
herr Johansson, Edvard, landstingsman. Häradsköp, Skillingaryd,
» Andrén, Fredrik, ingenjör, Jönköping,
» Pettersson, J. Äng., landstingsman, Huskvarna,
» Fors, N., ekonomichef, Jönköping,
med 33 röster,
» 33 » ,
» 33 » ,
» 33 » ;
vid kontoret i Kalmar
herr Nilsson, V., rostmästare, Kalmar,
» Modéer, Seth, handlande, Mönsterås,
» Olsson, John, skräddare, Kalmar,
» Sjöberg, S., godsägare, Färjestaden,
vid kontoret i Karlskrona
herr Rydén, Magnus, förste marinintendent, Karlskrona,
» Appelkvist, Caspar, handelsföreståndare, Sönneby,
» Berg, Robert, f. d. riksdagsman, Karlskrona,
» Kloo, O., f. d. riksdagsman, Karlskrona,
vid kontoret i Karlstad
herr Berg, N. A:son, f. d. riksdagsman, Munkfors,
» Göthberg, A. H., f. d. riksdagsman, Munkfors,
» Undh, A., landstingskamrer, Karlstad,
» Svensson, Johan, lantbrukare, Heljetorp, Väse,
vid kontoret i Kristianstad
herr Svensson, M., kontorsbiträde, Kristianstad,
» Jönsson, Sven, f. d. riksdagsman, Fridhill,
» Lorenzen, H. Öhr., kamrer, Karpalund,
» Olsson, Otto J., lantbrukare, Hammenhög,
vid kontoret i Linköping
herr Träff, J. A., f. d. riksdagsman, Mjölby,
friherre Hermelin, Gösta, Ulvåsa,
herr Hanzén, J., redaktör, Linköping,
» Rydén, C., järnvägskontrollör, Linköping,
vid kontoret i Luleå
herr Bäckström, Amandus, kommissionär, Öjebyn,
» Sandström, Robert, handlande, Gammelstad,
» Nycander, H., landstingsdirektör, Luleå,
» Groth, Gustaf, konsul, Luleå,
med 33 röster,
» 33 » ,
» 33 » ,
» 33 » ;
med 33 röster,
» 33 » ,
» 33 » ,
» 33 » ;
med 33 röster,
» 33 » ,
» 33 » ,
» 33 » ;
med 33 röster,
» 33 » ,
» 33 » ,
» 33 » ;
med 33 röster,
» 33 » ,
» 33 » ,
» 33 » ;
med 33 röster,
» 33 » ,
» 33 » ,
» 33 » ;
Lördagen den 22 februari.
3 Nr 11.
vid kontoret i Mariestad
herr Wallin, Erik, handelsföreståndare, Lidköping,
» Andersson, Justus, kommunalordförande, Karlsborg,
» Johansson, K. E., landstingsman, Faleberg, Larv,
» Kjelldorff, I. W., lantbrukare, Delebäck, Hova,
vid kontoret i Norrköping,
herr Eriksson, Karl, f. d. riksdagsman, Lundby, Okna,
» Lagerbäck, E. A., kassör, Norrköping,
» Eriksson, Josef, f. d. riksdagsman, Finspång,
» Jonsson, Edvard, inspektor, Fiskeby,
vid kontoret i Nyköping
herr Lundbom, Erik, f. d. riksdagsman, Stigtomta,
» Carlsson, E. G., stadsstyrelseledamot, Katrineholm,
» Juhlin, Ragnar, lantbrukare, Ellesta, Vrena,
» Granath, E. A., lantbrukare, Kälkesta, Jönåker,
vid kontoret i Sundsvall
herr Gustafsson, Gid., redaktionssekreterare, Sundsvall,
» Carlström, L. W., bageriföreståndare, Sundsvall,
» Thor, C. G., förvaltare, Nedansjö,
» Karlsson, Rob., f. d. riksdagsman, Gasabäck, Söråker,
vid kontoret i Umeå
herr Lagerkvist, Emil, f. d. riksdagsman, Umeå,
» Johansson, K. A., lokomotivförare, Vännäs,
» Karlsson, N., nämndeman, Tavelsjö,
» Conradson, R., apotekare, Nordmaling,
vid kontoret i Uppsala
herr Tapper, K., kassör, Uppsala,
» Ekstrand, Åke, e. o. hovrättsnotarie, Uppsala,
» Norén, K., vattenrättsnämndeman, Häggeby,
» Wahlstedt, Uno, bagare, Uppsala,
vid kontoret i Visby
friherre Kruuse af Verchou, H., major, Tingstäde,
herr Kahlström, K., f. d. riksdagsman, L:a Atlings, Atlingbo,
» Karlström, Hugo, f. d. riksdagsman, Mörby, Västkinde,
» Engström, Herman, landstingsman, Slite,
vid kontoret i Vänersborg
herr Lindkvist, G. E., rådman, Åmål,
» Sjölin, Bengt, ingenjör, Trollhättan,
» Andersson, Folke, trafikassistent, Uddevalla,
» Browall, Paul, lantbrukare, Pjukarp, Almestad,
vid kontoret i Västerås
herr Johansson, K., lantbrukare, Vretberga, Medåker,
» Landstätt, R., kamrer, Västerås,
» Andersson, Fr. O., fjärdingsman, Hallstahammar,
» Sandéll, Arvid, häradsdomare, Näs, Tillberga,
med 33 röster,
» 33 » ,
» 33 » ,
» 33 » ;
med 33 röster,
» 33 » ,
» 33 » ,
» 33 » ;
med 33 röster,
» 33 » ,
» 33 » ,
» 33 » ;
med 33 röster,
» 33 » ,
» 33 » ,
» 33 » ;
med 33 röster,
» 33 » ,
» 33 » ,
» 33 » ;
med 33 röster,
» 33 » ,
» 33 » ,
» 33 » ;
med 33 röster,
»33 » ,
» 33 »
»33 » !
med 33 röster,
» 33 » ,
» 33 » ,
» 33 » ;
med 33 röster,
» 33 » ,
» 33 » ,
» 33 » ;
Nr 11. 4
Lördagen den 22 februari.
vid kontoret i Växjö
herr Ljungkvist, J. M., garvare, Växjö,
» Johansson, G. W., hemmansägare, Östad, Täckaregård,
kelsång,
» Hultin, Gustaf, lokomotivförare, Älmhult,
» Bondeson, N. A., f. d. riksdagsman, Strömsnäs bruk,
med 33 röster,
Väc
»
33 » ,
» 33 » ,
» 33 » ;
vid kontoret i Örebro
herr Vindahl, A., f. d. riksdagsman, Örebro,
» Ågvist, Torsten, direktör, Örebro,
» Molin, C. A., f. d. riksdagsman, Aspa,
» Fromell, A. R., kontorschef, Örebro,
med 33 röster,
» 33 » ,
» 33 » ,
» 33 » ;
vid kontoret i Östersund
herr Olsson, Per, mejeridisponent, Östersund,
» Olsson, O. P., affärschef, Östersund,
» Pålsson, Olof, hemmansägare, Söre, Lit,
» Henriksson, Henrik, d. y., disponent, Offne, Trångsviken,
med 33 röster,
» 33 » ,
» 33 » ,
» 33 » ;
suppleanter:
vid kontoret i Göteborg
herr Eneroth, Ture, arrendator, Högen, Jonsered,
» Carlbring, Einar, disponent, Göteborg,
» Fagerberg, J. A., spårvägskonduktör, Göteborg,
» Andersson, Emil, lantbrukare, Järnbrott,
vid kontoret i Malmö
herr Mårtensson, Per, lantbrukare, Pärup, ö. Sallerup,
» Hermansson, J. W., lagerbokhållare, Malmö,
» Weibull, Alexander, lantbrukare, Sofieholm, Kulladal,
» Thomasson, G., lantbrukare, Hejdeholm, Hurva,
vid kontoret i Falun
herr Maritz, Per, kommunalordförande, Leksand,
» Eriksson, Ollas E., f. d. riksdagsman, Fors station,
» Ohlsén, Ölöf, handlande, Orsa,
» Minör, P. A., landstingsman, Falun,
vid kontoret i Gävle
herr Berg, Fredrik, direktör, Gävle,
» Norell, J. A., fabrikör, Söderhamn,
» Hellström, H., kapten, Gävle,
» Carlsson, Pontus, målaremästare, Gävle,
vid kontoret i Halmstad
herr Persson, P., f. d. riksdagsman, Tofta,
» Nilsson, C. L., landstingsman, Olofsbo, Falkenberg,
» Andersson, Janne, byggmästare, Falkenberg,
» Lindblad, H. F., folkskollärare, Sibbarp,
vid kontoret i Härnösand
herr Lidström, P., f. d. riksdagsman, Häxmon, Ådalsliden,
» Carlsson, E., ekonomichef, Sollefteå,
» Lindeborg, J., kamrer, Härnösand,
» Bouvin, A., handlande, Sollefteå,
med 31 röster,
»31 » ,
» 31 » ,
» 31 » ;
med 31 röster,
» 31 » ,
» 31 » ,
» 31 » ;
med 31 röster,
» 31 » ,
» 31 » ,
» 31 » ;
med 31 röster,
» 31 » ,
» 31 » ,
»31 » ;
med 31 röster,
» 31 » ,
» 31 » ,
» 31 » ;
med 31 röster,
» 31 » ,
» 31 » ,
» 31 » ;
Lördagen den 22 februari.
5
vid kontoret i Jönköping
herr Karlsson, Anton, järnarbetare, Jönköping,
» Gelotte, B. E., f. d. riksdagsman, Tranås,
» Svensson, Jokan, nämndeman, Fållinge, Smålandsstenar
» Holstensson, Allan, lantbrukare, Alfversjö, Eksjö,
vid kontoret i Kalmar
kerr Ander, E., lasarettssyssloman, Kalmar,
» Jonsson, John W., landstingsman, Nybro,
» Johnsson, G. L., f. d. riksdagsman, Kalmar,
» Wirell, Emil, sekreterare, Kalmar,
vid kontoret i Karlskrona
herr Thorssell, Karl, kamrerare, Ronneby,
» Dahl, Äng., häradsdomare, Svängsta,
» Klemedtson, Nils, lantbrukare, Merserum,
» Andersson, Anton, kakelarbetare, Karlskrona,
med 31 röster,
» 31 » ,
» 31 » ,
» 31 » ;
med 31 röster,
» 31 » ,
» 31 » ,
» 31 » ;
med 31 röster,
» 31 » ,
» 31 » ,
» 31 » ;
vid kontoret i Karlstad
herr Ferm, E. D., lantbrukare, Skåre,
» Lennartsson, G. E. L., godsägare, Rotnäs, Ulfsby,
» Flognfält, G., f. d. riksdagsman, Flogned,
» Löfberg, Anders, grosshandlare, Karlstad,
med 31 röster,
» 31 » ,
» 31 » ,
» 31 » ;
vid kontoret i Kristianstad
herr Jeppsson, Emil, landstingsman, Haraberga, Broby,
» Olsson, Henrik, landstingsman, Spjutstorp,
» Sköld, H., folkskollärare, Kristianstad,
» Berglund, Allan, landstingskamrer, Kristianstad,
med 31 röster,
» 31 » ,
» 31 » ,
» 31 » ;
vid kontoret i Linköping
herr Danckwardt-Lillieström, Gösta, kassör, Linköping,
» Hallendorff, Joh., f. d. landstingsman, Gerstorp, Linköping,
» Johnsson, Robert, Överassistent, Linköping,
» Sköld, Carl, redaktör, Linköping,
med 31 röster,
» 31 » ,
» 31 » ,
» 31 » ;
vid kontoret i Luleå
herr Johansson, G., stationsinspektor, Boden,
» Lantz, E. P., landstingsman, Luleå,
» Widlund, O., tapetserare, Luleå,
» Wallin, Levi, handlande, Boden,
med 31 röster,
» 31 » ,
» 31 » ,
» 31 » ;
vid kontoret i Mariestad
herr Jacobsson, Mårten, kontorist, Falköping,
» Sundén, Carl, lantbrukare, Hova,
» Fredberg, G. M., fabrikör, Finnerödja,
» Björk, Gotthard, redaktör, Mariestad,
vid kontoret i Norrköping
herr Ljungberg, A. J., förste lärare, Norrköping,
» Frost, G. F., f. d. riksdagsman, Norrköping,
» Cederstrand, Th., handlande, Norrköping,
» Johansson, Fredrik, hemmansägare, Vevlöf, Ostra Husby,
med 31 rösten
» 31 » >
» 31 » ,
» 31 » ;
med 31 röster,
» 31 » ,
» 31 » ,
» 31 » ;
Nr 11.
Nr 11. 6
Lördagen den 22 februari.
vid kontoret i Nykof ing » Hedin, Karl, ingenjör, Kärrbo, Nyköping, » Larsson, Arvid, murare, Katrineholm, » Berger, C. 0., folkskollärare, Stigtomta | med 31 röster, » 31 » , » 31 » , » 31 » ; |
vid kontoret i Sundsvall kerr Hedqvist, P. L., landstingsman, Fagervik, » Kahlin, E., fanjunkare, Sundsvall, » Ågren, Hugo, förste bokförare, Kubikenborg, » Nilsson, B., lantbrukare, Skedvik, Attmar, | med 31 röster> » 31 » , » 31 » , » 31 » ; |
vid kontoret i Umeå herr Eriksson, E., f. d. riksdagsman, Böle, » Jonsson, P. L., hemmansägare, Sävar, » Jacobsson, V. IL, landstingsman, Vilhelmina, » Grahnén, Alfr. A:son, hemmansägare, Granö, | med 31 röster, » 31 » , » 31 » , » 31 » ; |
vid kontoret i Uppsala » Eriksson, G. J., landstingsman, Rosenhill, Almunge, » Bengtsson, E., lantbrukare, Gunnarsbo, Lövsta bruk, » Thorsson, Ernst, lantbrukare, Österberga, Rasbo, | med 31 röster, » 31 » , » 31 » , » 31 » ; |
vid kontoret i Visby » Ahlsten, Johan, landstingsman, Hemse, » Erlandsson, Th., f. d. folkskollärare, Fårösund, » Lingström, Äng., f. d. riksdagsman, Klintehamn, | med 31 röster, » 31 » , » 31 » , » 31 » ; |
vid kontoret i Vänersborg » Lundgren, Anton, poliskonstapel, Vänersborg, » Andrén, Anders, handlande, Brålanda, » Samuelsson, Knut, banmästare, Bohus, | med 31 röster, » 31 » , » 31 » , » 31 » ; |
vid kontoret i Västerås » Sjöfält, Karl, sekreterare, Västerås, » Anderson, Iwar, kontorsbiträde, Arboga, » Fröier, Isidor, folkskollärare, Västerås, | med 31 röster, » 31 » , » 31 » , » 31 » ; |
vid kontoret i Växjö » Mattsson, V., lantbrukare, Eneryda, » Sandstedt, Ernst, nämndeman, Björkebråten, Ryd, » Gustafsson, Amandus, järnarbetare, Växjö, | med 31 röster, » 31 » , » 31 » , » 31 » ; |
vid kontoret i Örebro herr Lindal, Gust., Överbanmästare, Örebro, » Pettersson, Ivar, f. d. riksdagsman, Rosta, » Jansson, G. L., nämndeman, Grythyttehed, » Linder, Hjalmar, grosshandlare, Örebro, | med 31 röster, » 31 » , » 31 » , » 31 » ; |
Lördagen den 22 februari.
7 Nr 11.
vid kontoret i Östersund,
herr Holm, Sigurd, typograf, Östersund,
» Lögdberg, J''., hemmansägare, Genvalla,
» Larsson, Ante, hemmansägare, Kläppe, Östersund,
» Anner, Wilhelm, redaktör, Östersund,
sedan ordningen mellan dem av suppleanterna, som erhållit lika antal röster, blivit
genom lottning bestämd.
Joli. Nilsson. Ola Jeppsson.
Edv. Björnsson. Julius Hedvall.
Tillika beslöts, på framställning av herr talmannen, att protokollsutdrag
härom skulle avgå till bankoutskottet med anmodan till utskottet att örn valen
låta underrätta ej mindre de valda än även fullmäktige i riksbanken samt vederbörande
avdelningskontors styrelser.
Anmäldes och godkändes statsutskottets förslag till riksdagens skrivelser till
Konungen:
“ nr 2 A, angående vissa av Kungl. Maj :t i statsverkspropositionen gjorda framställningar
rörande utgifterna för budgetåret 1930/1931 under riksstatens andra
huvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet; och
nr 18, angående vissa av Kungl. Maj :t i statsverkspropositionen gjorda framställningar
rörande utgifterna för kapitalökning för budgetåret 1930/1931 i avseende
å postverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk.
med 31 röster,
» 31 » ,
» 31 » ,
» 31 » ;
Företogs val av tjugofyra valmän för anställande av föreskrivna val av dels
fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret, dels ock suppleanter för riksdagens
fullmäktige i nämnda bank och kontor; och befunnos efter valförrättningens slut
hava blivit till valmän utsedda: | med 69 röster, | ||
» | Anderson, S. Erik, | » 69 | » > |
» | Boberg | » 69 | » , |
» | Bodin | » 69 | » , |
» | Bärg | » 69 | » , |
» | Frändén | » 69 | » , |
» | Hansson, Sigfrid, | » 69 | » , |
» | Johansson i Friggeråker | » 69 | » , |
» | Julin, J. H. Teodor, | » 69 | » , |
» | Kvarnzelius | » 69 | » , |
» | Leander | » 69 | » , |
» | Lindgren | » 69 | » , |
» | Löfvander | » 69 | » , |
» | Möller | » 69 | » . |
» | Nilsson i Kristianstad | » 69 | » , |
» | Olsson, Oscar, | » 69 | » , |
» | Pettersson | » 69 | » , |
» | Pålsson | » 69 | » , |
» | Sandler | » 69 | » , |
» | Sederholm | » 69 | » , |
» | Stendahl | » 69 | » » |
» | Svensson, Carl E., | » 69 | » , |
» | Svensson, N. J. Martin, | » 69 | » , |
» | Thulin | » 69 | » . |
Nr 11. 8
Lördagen den 22 februari.
Om ändrade
f grunder för
beskattningen
av automobiltrafiken.
^"Anställdes val av tio suppleanter för kammarens valmän för anställande av
föreskrivna val av dels fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret, dels ock
suppleanter för riksdagens fullmäktige i nämnda bank och kontor; och befunnos
efter valförrättningens slut hava blivit till suppleanter för kammarens ifrågavarande
valmän utsedda:
herr Sandén | med | 37 röster, |
» Larson, V. Edward, | » | 37 » , |
» Eriksson, Carl E., | » | 37 » , |
» Hansén | » | 37 » , |
» Granath | » | 37 » , |
» Tamm | » | 37 » , |
» Clemedtson | » | 37 » , |
» Sundberg | » | 37 » , |
» Ström, Torsten E., | » | 37 » , |
» Andersson, Per, | » | 37 » , |
sedan ordningen dem emellan blivit genom lottning bestämd.
Vid föredragning av statsutskottets memorial nr 29, i anledning av kamrarnas
skiljaktiga beslut i fråga om väckt förslag örn beredande av medel till ett
nytt postangfartyg för trafik mellan fastlandet och Öland, godkändes den i
detta memorial föreslagna voteringspropositionen.
Herr statsrådet norell avlämnade Kungl. Maj:ts propositioner:
nr 107, angående anslag till fögderiförvaltningarna m. m.;
nr 109, angående bidrag och lån för ändrad organisation vid skyddshemmet
åkerbrukskolonien Hall;
nr 110, med förslag till förordning örn ändring i vissa delar av förordningen
T" jTia,fs 1922 (nr 130) angående uppbörd av avgifter för försäkringar i
nksförsäkringsanstalten jämlikt lagen örn försäkring för olycksfall i arbete;
nr 112, angående understöd av regelbunden luftfart m. m.; samt
nr 113, angående godkännande av avtal mellan kronan och Jönköpings stad
örn byte av viss mark i nämnda stad.
Föredrogos ånyo statsutskottets utlåtanden:
nr 26, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående nedläggande av
statsbanedelen Dagarn—Hultebo m. m.;
nr 27, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående befrielse för kanallotsarna
vid Trollhätte kanal från skyldighet att återbära andel i vissa för
mycket uppburna lotspenningar; samt
nr 28, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående fortsatta åtgärder
lör främjande av sparsamhet bland skolungdomen.
Vad utskottet i dessa utlåtanden hemställt bifölls.
Föredrogs ånyo bevillningsutskottets betänkande nr 6, i anledning av väckta
motioner angående ändrade grunder för beskattningen av automobiltrafiken.
Till bevillningsutskottets behandling hade hänvisats följande tre inom andra
kammaren väckta motioner, avseende ändrade bestämmelser i fråga örn beskattningen
av automobiltrafiken, nämligen
Lördagen den 22 februari.
9 Nr 11.
1) motionen nr 25, av herr Andersson i Rasjön m. fl., Omändrade
2) motionen nr 53, av herr Andersson i Dunker m. fl., och grunder för
3) motionen nr 54, av herr Andersson i Dunker m. fl. “3-
De förevarande motionerna avsågo överflyttande av skattebördan i viss ut- trafiken.
sträckning från fordonen till de för deras framdrivande nödvändiga förbruk- (Forts.)
ningsartiklarna, nämligen gummiringar och bränsle. Motionärernas förslag
skilde sig därutinnan, att i den av herr Andersson i Rasjön m. fl. väckta motionen,
som utmynnade i en hemställan örn utredning, förordats höjning av såväl
ringskatten som skatten å bränslet, medan av övriga motionärer föreslagits
höjning allenast av skatten å bränslet.
Utskottet hade i det nu föreliggande betänkandet på anförda skäl hemställt,
att förevarande motioner 11:25 av herr Andersson i Rasjön m. fl., angående
ändrade grunder för beskattningen av motortrafiken, II: 53 av herr Andersson
i Dunker m. fl., om sänkning av skatten för vissa automobiler, och II: 54 av
herr Andersson i Dunker m. fl., örn höjning av skatten å bensin och motorsprit,
icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Reservation hade avgivits av, utom annan, herrar Bergman, Leander och
Hamrin, vilka ansett, att utskottets yttrande bort hava den ändrade lydelse, reservationen
visade.
Herr Leander: Herr talman! Såsom synes, är det tre ledamöter av utskottet,
vilka visserligen instämt i utskottets hemställan örn avslag å de väckta
motionerna, men som beträffande motiveringen i viss mån avvika från den av
utskottet presterade motiveringen. För min del skulle jag knappast aktat nödigt
att gå fram med egen motivering, örn icke någonting hade inträffat. Yi
få snart till behandling ett annat betänkande av bevillningsutskottet, nr 8, där
ett uttalande av fjolårets bevillningsutskott säkerligen varit bestämmande för
flera av dem, som kommit att tillhöra utskottsmajoriteten. Andra inom utskottet
ha däremot icke kunnat inlägga samma betydelse som dessa i utskottets
fjolårsyttrande, såsom vi nog snart lära få höra.
Emellertid synes man nu ha börjat strängt nagelfara vad bevillningsutskottet
tidigare skrivit och yttrat och väga de begagnade uttrycken på guldvåg.
Däri ligger ju för all del ingenting ont, men det har föranlett oss reservanter
att ådagalägga stor försiktighet, så att vi icke genom våra uttalanden binda
oss för framtiden. Vi hålla nämligen före, att utskottet i sin motivering intagit
en något för kylig och oförstående ståndpunkt gent emot de av motionärerna
gjorda framställningarna.
Då nied automobilbeskattningen avsetts att av ägarna till motorfordonen
uttaga den merkostnad för vägväsendet, som fordonen förorsaka, och då i anslutning
därtill skatten bör beräknas i förhållande till den vägförstöring, som
varje fordon kan antagas utöva, kan man icke tycka annat, än att det ligger
en viss rättvisa i, att hänsyn tages till de faktorer, som äro bestämmande för
själva vägslitningen, nämligen den tillryggalagda vägsträckan. Sett från den
sidan, borde den bil, som mesta tiden står inne i garage, i skattehänseende
komma lindrigare undan än den, som dagligen och stundligen sliter vägarna.
Kanske kommer därför kravet på ändrade grunder för automobilbeskattningen
att växa sig allt starkare, tills det vinner gehör.
Hur än därmed kan gå i framtiden, säkert är, att tiden icke för närvarande
är inne för någon förändring. Verkningarna av den obligatoriska trafikförsäkringen,
som motionärerna åberopat såsom ett av skälen för sina yrkanden,
ha ännu ej hunnit visa sig, och dessutom tillkommer ett nytt skäl för frågans
ställande på framtiden. Yi reservanter ha i korthet pekat på detta skäl. Örn
Nr 11. 10
Lördagen den 22 februari.
Omändrade ett eller annat år användes måhända icke längre bensin eller motorsprit för
beskattningen driva motorerna utan ett annat ämne. Under sista tiden ha ju som bekant
av automobil- här i landet gjorts omfattande försök med av träkolsgas drivna motorer, vilka
trafiken, försök lära ha utfallit gynnsamt. Det torde visserligen ännu dröja någon tid,
(Forts.) innan denna gas erhåller någon större användning, då motorerna ännu ej konstruerats
för detta ändamål, men av allt att döma kommer detta bränsle att
arbeta sig fram och slå igenom. Kommer dylik gas mera allmänt i bruk,
blir det naturligtvis en nödvändighet att omlägga grunderna för automobilbeskattningen.
Vi reservanter stanna emellertid i likhet med utskottet tills
vidare på status quo, men vi ha genom vårt uttalande velat ha fria händer att
röra på oss, örn och när det kan visa sig erforderligt.
Herr talman! Jag har intet yrkande att framställa.
Efter härmed slutad överläggning bifölls vad utskottet i förevarande betänkande
hemställt.
Vid förnyad föredragning av bevillningsutskottets betänkande nr 7, i anledning
av Kungl. Maj :ts proposition angående godkännande av ett mellan Sverige
och Persien slutet bosättnings-, handels- och sjöfartsavtal, bifölls vad utskottet
i detta betänkande hemställt.
Äng. stämpel- Föredrogs ånyo bevillningsutskottets betänkande nr 8, i anledning av väckt
avgiften för motion örn fortsatt giltighet för förordningen örn utgörande av en särskild stäm^lyxvaror.
pelavgift i vissa fall vid köp, byte eller införsel till riket av pärlor m. fl. lyxvaror.
I en inom andra kammaren av fru Nordgren väckt, till bevillningsutskottet
hänvisad motion, nr 56, hade hemställts, att riksdagen måtte besluta, att förordningen
av den 17 maj 1923 (nr 113) örn särskild stämpelavgift i vissa fall
vid köp, byte eller införsel till riket av pärlor m. fl. lyxvaror, med 1929 års
ändring, måtte förlänas fortsatt giltighet till den 30 juni 1931.
Utskottet hade i det nu föredragna betänkandet på åberopade grunder hemställt,
att motionen II: 56 av fru Nordgren, örn fortsatt giltighet av förordningen
örn utgörande av en särskild stämpalavgift i vissa fall vid köp, byte eller
införsel till riket av pärlor med flera lyxvaror, icke måtte föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Reservationer hade anförts
1) av herrar Bärg, Bergman, Leander, Hamrin, Nilsson i Hörby, Åström,
Olsson i Gävle, Heiding och Werner, vilka ansett, att utskottets yttrande bort
hava den ändrade lydelse, som i reservationen angivits, samt att utskottet bort
hemställa, att riksdagen måtte, med bifall till motionen II: 56 av fru Nordgren,
besluta, att förordningen den 17 maj 1923 (nr 113) örn utgörande av en särskild
stämpelavgift i vissa fall vid köp, byte eller införsel till riket av pärlor med
flera lyxvaror skulle, 19 § med ändrad lydelse enligt förordning den 5 april
1929 (nr 52), äga fortsatt tillämpning till och med den 30 juni 1931;
2) av herrar Björnsson och Lövgren i Nyborg, som likväl ej antytt sin åsikt.
Herr Bergman: Herr talman! Man tycks vilja anse konstaterat, att föregående
års bevillningsutskott uttalat sig för denna lyxbeskattnings avskaffande.
Först och främst vill jag för egen del anmärka, att jag icke deltagit i
1929 års utskotts uttalande, och jag känner mig således icke bunden av vad
där står. Men för det andra: örn man uppmärksamt läser detta uttalande, lär
Lördagen den 22 februari.
11 Nr 11.
man väl knappast kunna säga, att bevillningsutskottet då ställde sig på alldeles Arry. stämpelsamma
ståndpunkt, som Kungl. Majit nu intagit. pärUrrZi fl
Det står i 1929 års bevillningsutskotts betänkande efter en redogörelse för lyxvaror. ''
frågans innebörd: »Vid nu angivna förhållanden har inom bevillningsutskottet (Forts.)
vid behandlingen av den föreliggande propositionen ifrågasatts, huruvida icke
tiden nu vore inne att uppgiva det genom den ifrågavarande beskattningen gjorda
försöket att beskatta ett visst slag av lyxkonsumtion.» Det står icke, att
utskottets majoritet var av den meningen, att så borde ske, utan det står, att
det har »ifrågasatts» — det kan vara av en eller av flera personer. Och sedan
säger utskottet: »Bevillningsutskottet har emellertid ansett de sålunda åberopade
skälen icke böra vara avgörande, då det gäller ett av Kungl. Majit framlagt
förslag örn bibehållande av en lyxbeskattning, örn vilkens principiella berättigande
ingen meningsskiljaktighet torde råda.» Örn man alltså noggrant
läser detta betänkande, kan man knappast komma till något annat resultat,
än att bevillningsutskottet ställde sig principiellt emot upphävandet av denna
lyxbeskattning, ehuru det visserligen medgavs, att det fanns skäl, som kunde
anses tala för det ifrågasatta upphävandet. Jag kan således ej anse 1930 års
utskottsmajoritets resonemang i den punkten vara övertygande.
Vad själva saken beträffar, instämmer jag helt och hållet, när 1929 års bevillningsutskott
säger, att det icke torde råda någon meningsskiljaktighet örn
det principiellt berättigade i att bibehålla en sådan lyxbeskattning som den
här ifrågavarande. De som motsätta sig alla tullar, av vad slag det vara må,
måste naturligtvis också underkänna en tull i detta fall, men annars torde väl
''den allmänna uppfattningen vara, att rena lyxtullar icke innebära något, som
man vare sig ur demokratisk synpunkt eller av andra socialpolitiska skäl bör
motsätta sig.
Jag tycker således, i anslutning till det principuttalande, som 1929 års bevillningsutskott
ändå gjorde, att man måste komma till det resultat, att fru
Nordgrens motion är mycket befogad. Denna sak har visserligen icke någon
stor finansiell betydelse. Det är ungefär 80,000 kronor, som denna skatt har
inbringat staten under år 1929, men det är i alla fall pengar, för vilka staten
säkert har användning, och det är en ökning, örn man jämför med närmast föregående
år, då samma skatt inbringade omkring 63,000 kronor. Man kan ej
heller säga, att kontrollkostnaden går till så mycket, att det icke lönar sig att
ta upp skatten, ty denna kostnad har belöpt sig till endast c:a 10,800 kronor.
Allt som allt förefaller det icke föreligga någon giltig anledning att upphäva
denna lyxbeskattning.
Jag ber således att få yrka bifall till herr Bärgs m. flis reservation.
Herr statsrådet Dahl: Herr talman! Det förevarande utskottsutlåtandet
avser ej någon proposition, utan det behandlar en motion, som riktar sig, visserligen
icke mot en positiv åtgärd från regeringens sida, men mot en underlåtenhet
från finansdepartementet. Det är kanske därför icke ur vägen, att
man från regeringens sida får frågan något belyst.
Till en början her jag då att i motsats till den föregående ärade talaren få
hävda den uppfattningen, att i själva verket chefen för finansdepartementet
ej har gjort något annat än effektuerat det direktiv, som riksdagen givit. Jag
kan nämligen ej läsa bevillningsutskottets utlåtande förlidet år på det sätt,
herr Bergman gör. Det är visserligen sant, att utskottet hävdade det principiellt
berättigade i denna beskattning, men lika uppenbart är väl, att uti den
sista delen av det första stycket utskottet ger uttryck åt den tanken, att denna
beskattning är behäftad med sådana olägenheter, att den icke skäligen
borde kvarstå. Eljest kan jag verkligen ej fatta avsikten med detta uttalande,
och jag tror, att utskottet har alldeles rätt i den mening, åt vilken ut
-
Jfr 11. 12
Lördagen den 22 februari.
Ang. stämpelavgiften
för
pärlor m. fl.
lyxvaror.
(Forts.)
skottet ger uttryck. Även om man såsom utskottet, herr Bergman och jag
anser, att denna skatt i och för sig har principiellt berättigande såsom varande
just, som herr Bergman riktigt betonade, en lyxbeskattning, följer icke
därav, att man bör bibehålla den. Jag tror, att vi kunna vara ense örn, att
man skall söka i görligaste mån anordna varje skatt så, att den på sitt särskilda
område träffar rättvist. Men det har visat sig beträffande denna särskilda
skatt, att detta är nära nog omöjligt, såvitt jag kunnat finna, och utskottet
tyckes också vara alldeles enigt i den punkten, att det icke varit möjligt
att här finna någon kontrollanordning, som är tillfredsställande. Såväl
när det gäller resandes införande av smycken utifrån som när det gäller den,
som var och en vet, ganska vidsträckt florerande handeln under hand, är det
icke görligt att genomföra denna beskattning. Däremot träffas den lojala
handeln alldeles klart av denna beskattningsform. Härigenom får man således
en obillig anordning av hela beskattningen. De, som köpa i den lojala
handeln, få betala skatt, men de, som resa ut eller köpa sina smycken av
kringvandrande handlade, slippa undan. Det är detta som verkar stötande.
Men det är ej nog därmed. Man råkar ut för orättvisor även på andra sätt.
De lojala handlandena se sin omsättning minskad till fromma för de illojala.
Jag är således för min del övertygad örn, att när man närmare överväger
denna sak, kommer man till det resultatet, att man här tidigare stått inför
ett trängande behov att skaffa staten inkomster, men då det icke har visat
sig möjligt att åstadkomma en effektiv kontroll, har man funnit sig böra
övergiva denna beskattning. Jag har därför icke tagit upp förslaget örn fortsatt
giltighet av denna stämpelskatt, och jag tror, att riksdagen handlar riktigt,
örn riksdagen följer den mening, som av bevillningsutskottet här uttalas.
Herr Nilsson, Johan, i Kristianstad: Herr talman! Det är ju så, att någon
principiell meningsskiljaktighet örn, att man skulle kunna beskatta dessa lyxvaror,
icke råder inom bevillningsutskottet, men anledningen till, att det blivit
meningsskiljaktighet örn denna skatts vara eller icke vara, har varit den, att det
ansetts av utskottsmajoriteten, att denna skatt ger så obetydlig inkomst, att
man icke tyckt den vara något, som man behöver dragas med längre. Denna
uppfattning har funnits inom utskottet under åtskilliga år. Meningarna ha
varit delade, men för var gång skatten varit på tal, har majoriteten varit för,
att denna beskattning skulle fortsättas.
Nu är det så, att skatten icke är av något gammalt dato. Den får betraktas
som en kristidsföreteelse, och vi bruka ju söka avveckla sådana så mycket
som möjligt. Tiden borde väl då vara inne för att avbörda oss den lilla
barlast från kristiden, som vi ha i denna beskattning.. Det var så, att Kungl.
Maj:t tidigare en gång hade underlåtit att lägga fram proposition i detta
ärende. Det var icke en högerregering då utan en annan regering, och det
var nog också med anledning av ett uttalande, som gjorts från bevillningsutskottets
sida. Då väcktes emellertid en motion örn, att skatten skulle bibehållas.
Förra året var man alldeles ense i bevillningsutskottet örn, att man
borde giva en antydan till Kungl. Maj:t om, att skatten icke borde fortsätta.
Man ville dock icke gå emot den kungl, propositionen förra året, eftersom
den var framlagd, men den, som vill lilsa utskottets betänkande på ett riktigt
sätt, kan nog ej tolka det på annat sätt än Kungl. Majit gjort, nämligen
så, att proposition icke borde läggas fram till ett kommande år.
Jag kan icke underlåta att säga, att man är litet grand generad på utskottets
vägnar över den förändrade ståndpunkt, som en så pass stor minoritet
av utskottet intagit från föregående år till i år. Man bör ju litet grand veta
vad man säger från det ena året lill det andra. Herr Leander, som är en
Lördagen den 22 februari.
13 Nr 11.
mycket samvetsgrann man — ja, jag vill icke säga annat örn herr Bergman Äng. stämpelheller
— har sökt skylla ifrån sig i det uttalande, som han gjorde vid behandlingen
av ett föregående betänkande. Jag förmodar, att det var därför, iy
att han är litet generad av att behöva lägga sig i det ärende, som vi nu ha (Forts.)
framför oss.
Skatten har ju icke givit större inkomst än högst 80,000 kronor, och kontrollkostnaderna
uppgå ju till ganska betydande belopp. Därtill kommer en
del andra kostnader, som vila på postverket, stämpelanskaffning och dylikt,
som man ej har någon egentlig beräkning på, så att nettoinkomsten av denna
skatt, när man tager i betraktande, att det är en statsskatt, är synnerligen
obetydlig.
Vidare är det så, att man har en bestämd känsla av, att dessa föremål, som
det här gäller att beskatta, äro ytterligt svåra att kontrollera, så att man
befarar, att olagligheter i mycket stor utsträckning äga rum med anledning
av att denna beskattning finnes till. Det är ju alldeles tydligt, att örn handeln
går olagliga vägar, så går den förbi den lojala handeln, och därigenom
mister statsverket kanske icke så obetydliga skatter, som skulle kommit in
på grund av de lojala affärsmännens omsättning.
Det förefaller mig, att första kammaren icke har någon anledning att här
intaga samma ställning, som reservanterna i bevillningsutskottet lia gjort,
utan att man bör vidhålla den uppfattning, som man gav så tydligt uttryck
åt vid föregående riksdag.
Jag ber få yrka bifall till utskottets hemställan.
Herr Björnsson: Herr talman! Under detta utskottsutlåtande förekommer
mitt namn i samband med en blank reservation. Denna reservation har tyvärr
blivit blank på grund av missförstånd. Det är icke meningen, att den gäller
beslutet -—• jag har nämligen biträtt utskottsmajoritetens mening — utan den
är avsedd att gälla endast motiveringen.
Alla äro överens örn, att en skatt sådan som denna är principiellt berättigad,
och det är endast därför, att man kan göra allvarliga praktiska invändningar
emot den, som man inte kan reflektera på den. Jag tycker emellertid, att utskottet
har tillmätt dessa praktiska invändningar mot skatten något för stor
betydelse. Det, som efter min mening är det viktigaste, är kanske inte dessa
underslev, vilka man ju som bekant knappast kan undgå vid någon skatteform
av detta slag, utan det är den omständigheten, att man får sätta i gång ett alldeles
särskilt uppbördsverk eller en särskild uppbördsorganisation för denna
till beloppet mycket obetydliga skatt.
Det, som för mig emellertid varit det viktigaste skälet, är av principiell beskaffenhet.
Jag deltog i utskottsbehandlingen av detta ärende i fjol och hade själv, då jag
hörde den motivering, som nu finnes återgiven på sidan 2 i utskottets utlåtande,
den bestämda uppfattningen att utskottet sade till Kungl. Majit ungefär så här:
Vi skulle inte ha befattat oss vidare med denna skatteform, örn det inte varit
så, att Kungl. Majit kommit med den; vi hoppas därför att en proposition av
detta innehåll ett kommande år uteblir. Personligen lade jag in just denna
betydelse i det, som då skrevs, och jag kan ju säga, att jag hade också den
känslan, att det kunde vara onödigt att skriva på det sättet och sålunda binda
sig, men jag kom mig icke för att då reservera mig, och eftersom jag icke gjorde
det, anser jag mig icke kunna nu i år, när proposition i ämnet uteblir, genast
vara beredd att på grund av en motion rösta för ett förslag, som är så pass
svagt, som detta i alla fall i praktiken är.
Det är möjligt, att andra kunna läsa utskottsutlåtandet i fjol på annat sätt,
men jag kan det icke. Det skulle för mig vara huvudskälet men det har icke
Nr 11. 14
Lördagen den 22 februari.
Ang. stämpelavgiften
för
pärlor m. fl.
lyxvaror.
(Forts.)
- kommit fram i utskottets motivering så starkt, som jag önskar, och därför har
jag velat säga det nu, och yrkar till slut bifall i utskottets hemställan.
Herr Leander: Herr talman! Jag lär väl icke kunna undgå att yttra mig
även i detta ärende, sedan utskottets ärade ordförande särskilt apostroferat mig.
Nu skall jag icke taga upp någon diskussion nied honom eller med herr Björnsson^
om_ innebörden av utskottsutlåtandet förlidet år. Det ha vi diskuterat inom
bevillningsutskottet, utan att vi kommit till någon enighet, ty var och en har
därom haft sin mening. Därför är det icke skäl att fortsätta den diskussionen
här.
Det är emellertid nu inte glansen av de här pärlorna och diamanterna, som
sticker oss reservanter i ögonen eller retar upp vårt sinne, så att vi därför önska,
att denna beskattning skall bibehållas, och inte heller är anledningen därtill
någon avundsjuka gent emot dem, som lia råd att förskaffa sig och att bära
dessa dyrgripar. Vi tycka i allt fall, att när de nu Ira råd att förvärva sig
sådana, kunna de gärna erlägga en extra skatt därför. Ja, man kanske rent av
kan tänka, att de värdera sina lyxartiklar ännu mer, om de få betala en särskild
skatt för dem, ty det skall väl då vara bevis för ägarna på, att de äro äkta.
°Nu erkänner ju utskottet och alla att det i principiellt hänseende inte finns
något att anmärka mot denna lyxskatts berättigande. Men det, som är principiellt
riktigt, skall man väl ändå söka genomföra, såvida inte alltför stora
hinder resa sig i vägen. Här är det likväl icke fråga örn att införa en ny förordning,
utan man vill avskaffa en förordning, som har existerat i ett årtionde.
Den kan icke hjälpas, att jag verkligen tycker, att tidpunkten att just nu avskaffa
den är mycket illa vald. Man ropar den ena dagen efter den andra på
tullar och på förhöjning av tullar på livsförnödenheter och annat, men i samma
drag är man färdig att avskaffa en ^beskattning. Det skall väl ändå vara
litet logiskt tänkande och handlande även ifrån riksdagens sida.
Nu säger man emellertid, att det förekommer så mycket smuggling till riket
av sådana här lyxföremål. Jag tror visst, att det förekommer, men det kanske
ändå icke äger rum i samma omfattning, som herrarna här påstå. Utskottets
ärade, ordförande sade, att man befarade, att smuggling ägde rum, men han
hade icke bevis för, att den sker i så stor utsträckning, som man vill göra gällande.
^ Skulle man avskaffa alla förordningar, som överträdas, så undrar jag,
hur många vi då finge kvar. Det yttrades här i kammaren för några dagar
sedan, att örn man ville avskaffa inbrotten, hade man endast att taga bort alla
lås, och jag tycker verkligen, att i detta utskottsbetänkande ligger just en sådan
tanke, nämligen att man skall avskaffa denna förordning, bara därför att den
överträdes. Man vill försöka göra dessa människor, som möjligen smuggla i
strid med denna förordning, till ärliga människor därigenom, att man avskaffar
förordningen. Jag säger ännu en gång: Skulle man resonera på det sättet
rörande t. ex. sprit och tobak, siden, silke och fickur och allt sådant, som smugglas,
så finge vi nog ändra om våra förordningar i ganska stor utsträckning och
avskaffa tullarna på en hel del saker. Man får väl i detta såväl som i andra
fall se till, att förordningen verkligen efterleves i möjligaste grad.
Så.har det sagts här, att denna skatt giver staten en så liten inkomst, endast
omkring G0,000 kronor netto örn året. Ja, ibland äro 60,000 en ganska stor
summa, och en annan gång är det bara en bagatell. Man tager icke hänsyn till
själva beloppet egentligen, utan det beror på vad det gäller. Får man det blott,
som man vill ha det, offrar man gladeligen 60,000 kronor. Är det något, som
man icke intresserar sig för eller som man icke tycker örn, är 1,000 kronor redan
en ganska ansenlig summa. När vi skola uppgöra statsregleringen i år, kan det
kanske vara bra att ha dessa 60,000 kronor, ty det finns alltid något hål att
stoppa in dem i.
Lördagen den 22 februari.
15 Nr 11.
Det gives alltså, enligt min mening, icke något skäl för att just nu avskaffa Äng. stämpeldenna
förordning, och när nu ett förslag är väckt örn, att den skall bibehållas i avgiften för
fortsättningen, kan jag för min del icke göra annat än biträda detta förslag, och ^ly^mror. ''
jag ber därför att få yrka bifall till herrar Bärgs m. flis reservation. (Forts.)''
Herr Bergman: Herr talman! Jag trodde knappast att det skulle uppstå
någon mera ingående debatt i denna fråga. Då så emellertid tycks bliva fallet,
får jag väl taga upp den till litet mer detaljerad behandling. Det är tre huvudsynpunkter,
som man har lagt på frågan, dels den finansiella, dels den skattetekniska
och slutligen den politiskt-psykologiska synpunkten, d. v. s. hur ett
slopande av tullen kommer att verka på den allmänna opinionen.
Vad först beträffar den finansiella synpunkten, har det gjorts gällande, att
inkomsten av denna tull för statens del är så obetydlig, att den icke skulle spela
någon roll, och det var den uppfattningen, som bland annat i viss mån kom
till uttryck i bevillningsutskottets uttalande förra året, när det heter: »Då
den vunna erfarenheten visat, att stämpelavgiften i fråga icke tillför statsverket
någon större inkomst, och det numera får anses uppenbart, att beskattningen
i själva verket knappast kan komma att fylla någon statsfinansiell uppgift»
etc. Ja, detta kunde man förra året måhända med något fog säga inför
de siffror, som statistiken då uppvisade. Då förelågo nämligen följande siffror:
för 1926 hade skatten inbragt 75,000 kronor, år 1927 sjönk den till 72,000
kronor och år 1928 sjönk den ytterligare, till 63,000 kronor — den sista siffra,
som då förelåg. Dessa siffror visade alltså en sjunkande kurva, som tycktes
tyda på att det snart nog kanske icke skulle löna sig att behålla denna
skatt. Förordningen kringgås, sade man, det blir ingenting nämnvärt som kommer
in, och då kan man lika gärna avskaffa denna beskattning. Man förstår
detta resonemang inför sådana siffror. Men nu ha vi siffran för år 1929, och
den går upp till 80,000 kronor. Det är en betydande ökning detta: från 63,000
till 80,000 kronor, och den betyder väl, att svenska folket antingen blivit åtskilliga
procent ärligare under år 1929 eller kanske blivit något förmögnare,
möjligen bägge delarna, vilket ju icke är annat än glädjande. Man har således
icke samma skäl nu som möjligen i fjol att säga, att saken är så alldeles finansiellt
obetydlig. Det var den finansiella synpunkten.
Man säger också, att det skattetekniskt sett skulle vara svårt att handskas
med denna skatt. Man måste arrangera en särskild kontrollapparat, heter det.
Ja, det har ju lagts ut ungefär 11,000 kronor för kontrollen, det är sant, men
på dessa 11,000 kronor har man fått in 80,000 kronor. Örn man ger ut 11,000
kronor för att få en inkomst av 80,000 kronor, kan man väl ändå inte säga, att
det är någon så synnerligen dålig affär. Staten har, tyvärr, gjort och gör årligen
många sämre affärer. Eftersom siffran nu är så starkt i stigande, kanske
det kan hända, att dessa 80,000 kronor komma att visa ytterligare ökning
ett annat år. Därför bör man väl åtminstone vänta ett år och se, örn den stigande
kurvan håller i sig. För övrigt, örn man skulle ur skatteteknisk synpunkt
avskaffa allting, som man tycker har tekniska kontrollsvårigheter, skulle
man givetvis få avskaffa många skatterubriker. Under krigstiden företogs,
som man vet, kroppsvisitation, man klädde av människorna för att förvissa sig
örn att ingenting smugglades in, men det är väl ingen nu, som yrkar på något
sådant. Givetvis kan därför den resande ha ett och annat i fickorna, som undgår
tullen, men man yrkar ju ändå inte på avskaffande av andra sådana tullar,
i avseende på vilka kringgående på det sättet kan ske. Varför då just i detta fall?
Så kommer jag till den psykologiska synpunkten, och den är kanske den i
själva verket viktigaste. Det bleve ju, som herr Leander redan mycket riktigt
påpekat, ett tacksamt ämne för reflexioner hos den stora allmänheten, örn man
finge se riksdagen fördyra brödfödan och andra livsförnödenheter — som även
Nr 11. 16
Lördagen den 22 februari.
Atty. stämpel- (]c fattigaste måste lia och som de få betala för i proportionsvis större utsträckpäriarm.
% nin£ än (le rika> särskilt örn deras familjer äro stora — och om samma rikslyxvarör.
’ dag beslöte avskaffa en alldeles typisk ^beskattning på pärlor och ädelste(Forts.
) nar. Att göra något sådant vore en politisk dumhet, som ingalunda är att tillråda
med hänsyn till den psykologiska verkan det skulle komma att få.
Jag vidhåller mitt yrkande om bifall till reservationen.
_ Herr Bosén: Herr talman! De skäl, som herr finansministern och bevillningsutskottets
ärade ordförande anfört, hava, såvitt jag erinrat mig, åberopats
varje år, sedan denna skatt infördes. Det bär nämligen rests motstånd mot
den varje gång detta ärende förekommit i kamrarna. Riksdagen har emellertid,
trots det att bevillningsutskottet vid ett par tidigare tillfällen intagit samma
ståndpunkt som nu, inte följt utskottet.
De olägenheter av denna beskattning, som påvisats mycket starkt i utskottets
utlåtande, ja, kanske till och med något för starkt, äro väl ändå av den
beskaffenheten, att man i vanliga fall icke brukar avhjälpa dem på det sättet,
att man tager bort skatten, utan man försöker ordna den saken på annat sätt.
De 80,000 kronor, som denna skatt gav i fjol, äro ju icke något stort belopp,
men då man ser i huvudtitlarna, att statsfinansiella skäl föranlett departementschefer
att pruta några hundralappar här och där, så undrar jag, örn det
ändå icke kan vara bra att ha dessa 80,000 kronor. Jag har åtminstone ett
starkt intryck därav.
Det har här alldeles nyss av herr Bergman påpekats, hur mycket denna skatt
har givit under de senaste sex åren. Därav framgår, att inkomsten av skatten
aldrig har varit så hög som nu. Jag undrar, om det då just nu är den
rätta tidpunkten att avskaffa skatten. Inkomsten av skatten har under år 1929
ökats med över 30 procent av 1928 års siffra. Är det många av våra statsinkomster,
som öka med över 30 procent på ett år? Och jag skulle vilja fråga:
Är det lämpligt, att man i något enda fall avskaffar en dylik skatt, just när
den företer en så stark uppgång och då det för övrigt inte är något ont med
den?
Jag har också den uppfattningen, att det skulle göra ett mycket egendomligt
intryck utåt, örn man toge bort skatten på lyxvaror vid samma riksdag, då
man använder alla medel för att få till stånd en höjning av tullarna på mjöl
och socker. Jag tror inte, att det är en politik, som kommer att förstås ute i
landet.
Jag hemställer, herr talman, om bifall till reservationen.
Herr Nilsson, Johan, i Kristianstad: Herr talman! De ärade talare, som
här ha yrkat bifall till reservanternas förslag, hava rört sig med siffran
80,000 kronor, som ju är bruttoinkomsten av skatten enligt uppgift för år
1929. Men såsom tidigare har påpekats — det framgår ju också av utskottsbetänkandet
— avgår härifrån kostnaden för arvoden till de tillsyningsmän,
vilka utöva kontroll över stämpelavgiftens behöriga utgörande. Dessa arvoden
belöpa sig till 10,800 kronor. Härtill komma resekostnads- och traktamentsersättningar,
som naturligtvis uppgå till åtminstone något belopp. Som
jag tidigare nämnde, tillkommer vidare en del andra kostnader för stämplarnas
tryckning och dylikt. Man vet ju inte heller, hur mycket staten går
miste örn i form av minskad beskattning från den lojala handeln, därest det
är så, som man befarar, att en hel del av omsättningen av ifrågavarande varor
går illojala vägar. Jag menar därför, att man inte skall taga de belopp,
som här angivas såsom inkomst av skatten — 60,000, 70,000 eller 80,000
kronor — för kontanta såsom nettoinkomst för statskassan. Man har inom
bevillningsutskottet en känsla av, att det belopp, som man i verkligheten får
Lördagen den 22 februari.
17 Nr 11.
såsom inkomst av skatten, är mycket minimalt och att det är alltför obetyd- Äng. stämpelligt,
för att man bör ha denna skatteform att dragas med i fortsättningen. alften för
Vad beträffar det psykologiska intrycket utåt av skattens upphävande, lyxvaror. ''
bör väl inte riksdagen taga hänsyn till något dylikt, när det inte gäller större (Forts.)
frågor än denna. Det lär val näppeligen kunna göra något. Vi ha ju inom
utskottet talat litet örn, att detta skulle kunna utnyttjas och att man från
vissa håll skulle kunna få ett fördelaktigt agitationsämne i och med det, att
vi hava varit med örn att taga bort skatten på pärlor, när vi samtidigt vilja
höja tullarna på livsförnödenheter. Jag tycker dock, att det skulle vara något
genant, när man har kännedom örn, vilken obetydlighet det här gäller.
Det är ju inte heller här fråga örn, att livsmedelspriserna genom ökade tullar
skola höjas till några oskäliga belopp, utan frågan gäller ju, att man skall
bereda möjlighet för dem, som producera livsmedel att leva på en anständig
nivå. Det är ju så, denna fråga ligger till här i landet för närvarande. Jag
tror sålunda, att man bör bortse från detta argument, och jag kan inte finna
annat, än att utskottet haft fog för att vidhålla den uppfattning, som utskottet
hade förra året. Jag vädjar därför till kammaren att biträda denna uppfattning
och godkänna utskottets hemställan.
Herr Åström: Herr talman! Jag är ytterst ledsen för att bevillningsutskottets
högt värderade ordförande känner sig generad för reservanterna, men
jag är å andra sidan synnerligen glad över, att den känslan icke behöver
vara ömsesidig.
Jag tänker inte förlänga debatten med någon granskning av utskottets uttalande,
men jag skall be att få hänvisa till en omständighet, som ändå kan
gälla något, och borde ha gällt något även för finansministern, som i detta
fall visat sig så utomordentligt känslig för en utskottsmotivering. Vid frågans
behandling föregående års riksdag förekom här ingen debatt. Utskottets
hemställan bifölls enhälligt. I andra kammaren förekom däremot en
kortare debatt. Därvid fastslogo talarna från utskottsmajoriteten, alf man
icke, som redan då från några håll gjordes gällande, i motiveringen finge inlägga
den meningen, att skatten för framtiden borde upphöra. Det bör vara
ursäktligt, örn de, som voro med örn utskottsbehandlingen av denna fråga
vid fjolårets riksdag, icke fäste alltför stort avseende vid själva motiveringen.
Det var kanske från en del håll en eftergift i ett svagt ögonblick gentemot
högern, där man alltid varit motståndare till denna skatt. Herr Lithander
har under de gångna tio åren kämpat som ett lejon mot denna skatt, och
han fick den gången en medreservant med sig. Man lät kanske i motiveringen
någon vändning komma med, som otvivelaktigt kan tolkas på det sätt.
som herr Björnsson gjort, men som å andra sidan icke behöver och absolut
icke var avsedd att tolkas så. Då detta tydligt och klart, åtminstone i den
ena kammaren, sades ifrån och då riksdagens andra kammare också utan
votering biföll fjolårets hemställan, ber jag, herr talman, att få yrka bifall
till reservationen.
Häri instämde herrar Akerman och Östergren.
Herr Rosén: Bevillningsutskottets ordförande fäste uppmärksamheten på
den utgift av 10,000 kronor, som denna skatt är förenad med. Ja, så är det
på nästan alla områden. Tullen ger stora inkomster, men den medför också
rätt stora utgifter. Maltskatten, för att taga den som exempel, ger ju också
en hel del, men då jag för några år sedan hade anledning att inom ett distrikt
undersöka inkomster och utgifter å nämnda titel, fann jag, att kontrollkostnaderna
där voro större än inkomsterna av maltskatten. Det finns alltså
sämre affärer än den här föreliggande.
Första kammarens protokoll 1930. Nr 11.
2
Nr 11. 18
Lördagen den 22 februari.
Ang. stämpelavgiften
för
pärlor m. fl.
lyxvaror.
(Forts.)
Sedan överläggningen förklarats härmed slutad, gjorde herr talmannen jämlikt
därunder förekomna yrkanden propositioner, först på bifall till vad utskottet
i det nu ifrågavarande betänkandet hemställt samt vidare på antagande
av det förslag, som innefattades i den av herr Bärg m. fl. vid betänkandet avgivna
reservationen; och förklarade herr talmannen, efter att hava upprepat
propositionen på bifall till utskottets hemställan, sig anse denna proposition
vara med övervägande ja besvarad.
Herrar Bergman och Leander begärde votering, i anledning varav uppsattes
samt efter given varsel upplästes och godkändes en så lydande omröstningsproposition:
Den,
som bifaller vad bevillningsutskottet hemställt i sitt betänkande nr 8,
röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Vinner Nej, antages det förslag, som innefattas i den av herr Bärg m. fl.
vid betänkandet avgivna reservationen.
Sedan kammarens ledamöter intagit sina platser samt voteringspropositionen
efter förnyad uppläsning anslagits, verkställdes till en början omröstning på
det sätt, att efter särskilda uppmaningar av herr talmannen först de ledamöter,
som ville rösta för ja-propositionen, och därefter de ledamöter, som ville rösta
för nej-propositionen, reste sig från sina platser.
Då herr talmannen fann tvekan kunna råda angående omröstningens resultat,
verkställdes härefter votering medelst namnupprop; och befunnos vid omröstningens
slut rösterna hava utfallit sålunda:
Ja — 32;
Nej — 51.
Vid föredragning av Kungl. Maj:ts denna dag avlämnade propositioner hänvisades
dessa, nr 105, 107, 109, 112 och 113 till statsutskottet samt nr 110 till
behandling av lagutskott.
Herr Thorberg väckte en motion, nr 245, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
med anhållan om riksdagens yttrande rörande vissa av den internationella
arbetarorganisationens konferens år 1929 fattade beslut.
Motionen hänvisades till behandling av lagutskott.
Ahmäldes och godkändes statsutskottets förslag till riksdagens skrivelse,
nr 47, till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag
ur Ovanåkers pastorats avlöningsfond till restaurering av Ovanåkers församlings
kyrka m. m.
Anmäldes och godkändes jordbruksutskottets förslag till riksdagens skrivelser
till Konungen:
nr 48, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förstärkning av
nionde huvudtitelns anslag till kommittéer och utredningar genom sakkunniga;
nr 49, i anledning av väckt motion angående åtgärder till stödjande av fiskerinäringen;
samt
Lördagen den 22 februari.
19 Nr 11.
nr 50, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av en
kronan tillhörig fastighet i Ystad.
Anmäldes och bordlädes
konstitutionsutskottets memorial och utlåtande:
nr 9, angående förstärkning av antalet suppleanter i utskottet; och
nr 10, i anledning av väckt motion örn egen representation i riksdagen för
lappbefolkningen;
statsutskottets utlåtande nr 30, i anledning av vissa av Kungl. Maj :t i statsverkspropositionen
under sjätte huvudtiteln gjorda framställningar om anslag
till väg- och vattenbyggnadsväsendet jämte i ämnet väckta motioner;
andra lagutskottets utlåtanden:
nr 9, i anledning av väckta motioner örn avskaffande eller förenkling av
värnpliktsmönstringen ;
nr 10, i anledning av väckt motion angående ändring av bestämmelserna rörande
val av gode män vid lantmäteriförrättningar samt av ledamöter i ägodelningsrätt;
nr
11, i anledning av väckt motion örn ytterligare anstånd med fullständigt
ordnande av de i 31 § lagen örn fattigvården omförmälda anstalterna; och
nr 12, i anledning av väckt motion angående lagstiftning örn arbetslöshetsförsäkring;
samt
jordbruksutskottets utlåtanden:
nr 9, i anledning av väckt motion angående bildande av jaktallmänningar;
nr 10, i anledning av väckta motioner örn ändringar i gällande lagstiftning
angående allmänna vägar;
nr 11, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av visst
område av övningsplatsen Skedalabed;
nr 12, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av en
kronan tillhörig lägenhet i Benestads socken av Kristianstads län;
nr 13, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av ett
kronan tillhörigt område i Ornunga socken av Älvsborgs län;
nr 14, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående försäljning av kronans
andel av det till Hedens by i Överluleå socken hörande s. k. Färjställstorpet;
och
nr 15 i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av ett
kronan tillhörigt område i Bondkyrko socken av Uppsala län.
Justerades protokollsutdrag för denna dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 12.22 på dagen.
In fidem
G. H. Berggren.
Nr 11. 20
Tisdagen den 25 februari.
Tisdagen den 25 februari.
Kammaren sammanträdde kl. 3.30 e. m.
Herr statsrådet Borell avlämnade Kungl. Maj:ts propositioner:
nr 108, angående vissa åtgärder till det svenska jordbrukets stödjande;
nr 114, angående medgivande för Kungl. Maj:t att i vissa fall försälja kronoegendom;
nr
115, angående befrielse för B. Larsson med flera från vissa dem enligt
kontrakt åliggande förpliktelser;
nr 121, med förslag till motorfordomsförordning m. m.;
nr 122, med förslag till förordning örn ändrad lydelse av 3, 6 och 18 §§ i
förordningen den 2 juni 1922 (nr 260) om automobilskatt; samt
nr 131, angående anslag till befrämjande av lantmännens andelsrörelse.
Herr statsrådet Bissmark avlämnade Kungl. Maj:ts propositioner:
nr 101, med förslag till lag örn ändrad lydelse av 31 och 32 §§ i lagen den
26 november 1920 örn val till riksdagen;
nr 120, angående anslag till vissa nybyggnadsarbeten vid centralfängelset å
Långholmen;
nr 123, angående anslag till bestridande av arvoden och ersättningar åt befattningshavare
vid vattendomstolarna m. m.; samt
.nr 124, angående pension åt förre amanuensen i justitiedepartementet Einar
Lindström.
Justerades protokollen för den 19 och den 20 innevarande månad.
Anmäldes och godkändes riksdagens kanslis förslag till
dels riksdagens skrivelser till Konungen:
nr 37, angående val av riksdagens justitieombudsman och hans efterträdare;
samt
nr 40, angående val av riksdagens militieombudsman och hans efterträdare;
dels ock riksdagens förordnanden:
nr 38, för revisionssekreteraren m. m. S. E. Ekberg att vara riksdagens
justitieombudsman;
nr 39, för revisionssekreteraren m. m. P. H. Forssman att vara riksdagens
justitieombudsmans efterträdare;
nr 41, för revisionssekreteraren m. m. Gi. M. E. Bendz att vara riksdagens
milititeombudsman; samt
nr 42, för revisionssekreteraren E. H. Elliot att vara riksdagens militieombudsmans
efterträdare.
Tisdagen den 25 februari.
21 Nr 11.
Föredrogs konstitutionsutskottets memorial nr 9, angående förstärkning av
antalet suppleanter i utskottet.
Detta memorial var så lydande:
»Till konstitutionsutskottets handläggning hava båda kamrarna hänvisat två
av Kungl. Maj:t till riksdagen avlåtna propositioner, nr 99, med förslag till
lag örn kommunalstyrelse på landet m. m., och nr 100, med förslag till lag örn
församlingsstyrelse m. m. Då enligt utskottets mening för den allsidiga belysningen
av de omfattande förslag, som sålunda hänvisats till utskottet, det
skulle vara önskligt att redan vid utskottsbehandlingen så långt möjligt kunna
tillgodogöra sig den kommunala erfarenhet, som finnes inom riksdagen representerad
även utanför utskottet, och då detta synes lämpligen kunna ske genom
ökning av antalet suppleanter i utskottet, får utskottet, under hänvisning
till § 37 riksdagsordningen, anmäla, att behov av förstärkning av antalet
suppleanter i utskottet föreligger.»
Äng.
förstärkning
av antalet
suppleanter i
konstitutionsutskottet.
Herr andre vice talmannen: Herr talman! Jag tillåter mig hemställa, att
kammaren ville lägga det nu föredragna memorialet till handlingarna och
att kammaren i samband därmed ville besluta att inom sig utse sex ytterligare
suppleanter för de av kammaren valda ledamöterna i konstitutionsutskottet.
Efter härmed slutad överläggning bifölls vad herr andre vice talmannen därunder
hemställt.
På sedermera av herr talmannen gjord framställning beslöt kammaren att
vid sammanträde lördagen den 1 nästkommande mars företaga val av ifrågavarande
sex suppleanter.
Föredrogos, men bordlädes ånyo på flera ledamöters begäran konstitutionsutskottets
utlåtande nr 10, statsutskottets utlåtande nr 30, andra lagutskottets
utlåtanden nr 9—12 samt jordbruksutskottets utlåtanden nr 9—15.
Vid föredragning av Kungl. Maj :ts denna dag avlämnade propositioner hänvisades
av dessa nr 101 till konstitutionsutskottet, nr 114, 115 och 131 till jordbruksutskottet,
nr 120 och 123 till statsutskottet samt nr 124 till bankoutskottet,
varemot propositionerna nr 108, 121 och 122 nu på begäran bordlädes.
Herr andre vice talmannen erhöll på begäran ordet och yttrade: Jag tilllåter
mig hemställa, att kammaren för sin del ville besluta, att ett särskilt
utskott, bestående av tjugufyra ledamöter, tolv från vardera kammaren,
måtte tillsättas för behandlingen av ej mindre Kungl. Majrts proposition nr
108 angående vissa åtgärder till det svenska jordbrukets stödjande än även
de ytterligare framställningar, som kunna komma att av Kungl. Maj:t eller
i enskilda motioner göras i detta ämne eller andra i omedelbart sammanhang
därmed stående frågor, ävensom att andra kammaren inbjudes att i detta
beslut förena sig med första kammaren.
Härtill lämnade kammaren sitt bifall.
Nr 11.
22
Tisdagen den 25 februari.
Herr Klefbeck väckte en motion, nr 246, i anledning av Kungl. Maj :ts proposition
med förslag till lag örn församlingsstyrelse m. m.
Motionen! hänvisades till konstitutionsutskottet.
Herr Björnsson väckte en motion, nr 247, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
angående åtgärder för den inhemska sockerbetsodlingens uppehållande.
Denna motion blev på begäran bordlagd.
Justerades protokollsutdrag för denna dag, varefter kammarens sammanträde
avslutades kl. 3.46 e. m.
In fidem
G. II. Berggren.
Stockholm 1930. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.
300756