1912. Andra kammaren. Nr 5 (Riksdagens protokoll 1912:5)

RIKSDAGENS PROTOKOLL

1912. Andra kammaren. Nr 5.

Måndagen den 5 februari.

Kl. 7 e. m.

§ 1.

Herr talmannen öppnade sammanträdet med följande ord:

Mina herrar! Oväntadt och öfverraskande har det budskapet
kommit, att Andra kammarens vice talman, häradshöfdingen
Gustaf Nils Theodor af Callerholm, i går tidigt på
sabbatsmorgonen plötsligt kallats hädan till den eviga hvilan.
Djupt gripna hafva vi blifvit af denna sorgepost och detta så
mycket mera, som den kom alldeles oförberedd. Han stod ju,
vår nu bortgångne vän och kamrat, ännu vid vårt sista sammanträde
midt ibland oss, mänskligt att se, i sin fulla kraft
och utan något synbart tecken, som kunde väcka en aning
om att han så snart skulle ryckas bort ur vår krets och från
sina viktiga värf.

Smärtsam är vår förlust, men ännu smärtsammare måste
helt naturligt den kännas för de anhöriga, som i lifvet stått
honom närmast. Innerligt beklaga vi dem och varmt deltaga
vi i deras djupa sorg. För min egen del har jag därjämte att
beklaga förlusten af det stöd, som enligt vunnen erfarenhet i
vårt goda samarbete jag ständigt visste mig kunna påräkna hos
vice talmannen.

Här är icke tid och rum att teckna dragen af hans lifsgärning.
Det må dock sägas, att hans verksamhet inom Riksdagen
under den tid af fyra tre-årsperioder, som han tillhört
Andra kammaren, uppburits af varm kärlek till arbetet och
vittnat om grundliga kunskaper och rik erfarenhet. Den skicklighet
och den omsorg, hvarmed han utförde de många och
mångskiftande uppdrag, som Konung, Riksdag och hembygd
anförtrodde honom, tillförsäkrade honom allas aktning och tacksamma
erkännande. Genom sitt blida, lugna och sympatiska
Andra hammarens protokoll 1912. Nr 5. 1

Nr 5. 2

Måndagen den 6 februari.

■väsen tillvann han sig en talrik skara vänner, som nu stå sörjande
vid hans bår, och hos hvilka han länge skall lefva i kär
hågkomst. Frid öfver hans minnei

Efter detta anförande, som af kammarens ledamöter stående
åhördes, yttrade

Herr talmannen: Jag tillåter mig föreslå, att kammarens
ärade ledamöter såsom ett uttryck af aktning och saknad för den
bortgångnes minne ville anlägga sorg efter honom under tiden till
och med begrafningsdagen, och att kammaren ville uppdraga åt sin
talman att till de närmaste anhöriga framföra kammarens beklagande
af förlusten och betyga sitt deltagande i deras djupa sorg.

Detta förslag blef af kammaren godkändt.

Härpå upplästes följande till kammaren inkomna dödsattest:

Att Gustaf Nils Theodor af Callerholm med nedanstående
ålder: 59 år, 6 månader, 24 dagar; civilstånd: änkling; samhällsställning:
häradshöfding; bostad: Stockholms stad, Jakobs förs.,
n:o 13 Stureplan; afled i hemmet den 4 febr. 1912 kl. 5 f. m.;
Hufvuddödsorsak: hämorrhagia cerebri; intygar härmed

Stockholm den 4 febr. 1912.

H. von Matérn.

Legit. Läkare.

På hemställan af herr talmannen beslöt kammaren att jämlikt
28 § riksdagsordningen till Konungen ingå med anmälan
om den inom kammaren uppkomna ledigheten; och blef ett i
sådant afseende på förhand uppsatt skrifvelseförslag, som nu
upplästes, af kammaren godkändt.

§ 2.

Justerades protokollet för den 29 nästlidna januari.

§ 3.

Föredrogos hvar för sig Kungl. Maj:ts å kammarens bord
hvilande propositioner; och hänvisades därvid till lagutskottet
propositionerna:

med förslag till lag om ändrad lydelse af 11 kap. 9, 24 och
38 §§ rättegångsbalken; och

med förslag till lag om ändring i vissa delar af sjölagen
samt till lag om ändrad lydelse af 1 § i lagen den 12 juni 1891,
innefattande vissa bestämmelser om sjöfynd.

M&ndagen don 6 februari.

8 Nr 6.

Till statsutskottet remitterades propositionen angående öfverförande
af visst belopp till den i 19 § af lagen angående rätt
till pension för tjänstemän vid statens järnvägar den 4 juli 1910
omförmälda fond.

§ 4.

Vidare"föredrogos hvar efter annan de på kammarens bord
liggande motionerna; och hänvisades därvid:

herr Martins motioner, nr 228—231, till tillfälligt utskott;
samt

herrar Nilssons i Kristianstad och Thorssons motion, nr 232,
likaledes till tillfälligt utskott.

Härefter föredrogs herr Jeanssons i Kalmar motion, nr 233,
om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående fördjupande af farleden
i Kalmarsund; och yttrade därvid

Herr Jeansson i Kalmar: Då till min kännedom kommit,
att hinder skulle mött att i oförändrad form remittera min i
lördags väckta motion, ber jag härmed att få däri göra en förändring,
så att min hemställan erhåller följande lydelse: »att
Riksdagen måtte i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl.
Maj:t ville verkställa utredning angående lämpligheten att fördjupa
farleden i Kalmarsund, så att fartyg med 7,13 meters
djupgående kunna passera».

Med bifall härtill beslöt kammaren remittera ifrågavarande
motion till behandling af tillfälligt utskott.

Efter föredragning härpå af herrar Bäckströms och Wikströms
motion, nr 234, om skrifvelse till Kungl. Maj:t i fråga
om underlättande af jordupplåtelser för egna hem å kronomark
i Norrland, begärdes ordet af

Herr Bäckström, som anförde: Herr talman, mina herrar!
Som hinder lära möta för remiss till tillfälligt utskott af den
utaf mig och herr Wikström afgifna motionen i den form, hvaruti
den framlämnades, får jag härmed å egna och min medmotionärs
vägnar anhålla om kammarens tillstånd att få »klämmen»
ändrad, så att den erhåller denna lydelse: »att Riksdagen
ville i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning angående
åstadkommande af effektiva åtgärder för underlättande af jordupplåtelser
för egua hem å kronomark i Norrland.»

Nr 5.

Måndagen den 5 februari.

Kammaren beslöt att med bifall härtill öfverlämna förevarande
motion till tillfälligt utskott.

Till tillfälligt utskott öfverlämnades ytterligare herr Forssells
motion nr 235 och herr Olssons i Blädinge motion nr 236.

Sedan herrar Wedins och Widéns motion, nr 237, om skrifvelse
till Kungl. Maj:t angående åtgärder i syfte att för arrendatorer
af vissa fastigheter i Norrland och Dalarne underlätta
fastigheternas förvärfvande med äganderätt, härpå föredragits,
lämnades på begäran ordet till

Herr Wedin, som yttrade: Som hinder mött för att få denna
motion remitterad till tillfälligt utskott, på grund af den lydelse,
den för närvarande har, anhåller jag hos kammaren å egna och å
min medmotionärs vägnar att få dess slutkläm ändrad, så att den
kommer att lyda som följer: »att Riksdagen behagade i skrifvelse
till Kungl. Maj:t anhålla om utredning, i hvilken omfattning och
på hvilket sätt åtgärder från statens sida böra vidtagas i syfte
att för arrendatorer å sådana fastigheter, som afses i lagen om
uppsikt å vissa jordbruk i Norrland och Dalarne den 25 juni
1909, underlätta att förvärfva desamma med äganderätt.»

Den af herr Wedin gjorda hemställan bifölls af kammaren;
och hänvisades motionen till behandling af tillfälligt utskott.

§ 5.

Lagutskottets härefter föredragna utlåtande nr 1 bordlädes

åter.

§ 6.

Ang. åter- Efter härpå skedd föredragning af lagutskottets memorial,
lämnande, af ur med anledning af remiss från Första kammaren af en
''kammaren utaf grefve J. W. Spens väckt motion, yttrade
väckt motion.

Herr talmannen: Jag ber att få meddela kammaren, att
vid i dag hållen talmanskonferens för behandling af detta ärende
jämte en annan fråga, uttalade konferensen enhälligt den meningen,
att utskottets hemställan icke borde bifallas, utan att
det skulle tillkomma lagutskottet att behandla den ifrågavarande
motionen.

Vidare anförd»:

Herr Bonde: Herr talman, mina herrar! Jag får anhålla,

Måndagen den 5 februari.

6 Nr 5.

att kammaren måtto besluta, att till lagutskottet återförvisa Ang. återmotionen.
lämnande af

en i borsta
kammaren

Herr Lindhagen: Jag skall anhålla, att kammaren måtte vackt motion.
bifalla lagutskottets hemställan. Då lagutskottets ordförande icke (Forts.)
är närvarande, får jag yttra mig i hans ställe.

Det förhåller sig i detta ärende på det sättet, att lagutskottet
skall enligt riksdagsordningen behandla civillagar, såvida de icke
höra till annat utskott. Nu är det emellertid så, att jordbruksutskottet
skall behandla civillagar, som röra vägar. Så står det;
det står icke »rörande väghållet». Det rör vägar, sålunda efter
ordalagen åtminstone både marken på vägarna och själfva väghållet.
Det är ju mycket omtvistadt, hvem som egentligen har
äganderätten till de allmänna vägarna, och det är mycket olika
författningar, som man rör sig med för att få något grepp
på den saken. Den grundläggande författningen är det gamla
stadgandet i 25 kap. 8 § byggningabalken, som föreskrifver,
hvilka som skola vägar rödja och huru vägarna skola för sitt
underhåll utskiftas på deltagarna. Detta är eu lag om vägar och
utgör utgångspunkten, när det gäller att bedöma denna sak.

Sedan finnes det ju en hel del funderingar om att man kan
komma in äfven på andra bestämmelser eller att sakens reglerande
skulle förutsätta tillägg till viss annan gällande civillag.

Men då själfva grunden för bestämmelserna angående hvilka
som skola vägar rödja, står under lagen om vägar, och då jordbruksutskottet
har alla andra frågor om vägar, har det synts
lagutskottet både ur formens och sakens synpunkt riktigast att
öfverlämna motionen till jordbruksutskottet. Därtill kommer
äfven ett opportunitetsskäl och det är, att eu hel del af de frågor,
som enligt den allmänna meningen inom Riksdagen troddes skulle
bli aflyftade från lagutskottet och öfverlyftade till jordbruksutskottet,
icke kommit att blifva det, på grund af att författningarna
icke blifvit tillräckligt klart affattade. När då yppats möjlighet
för jordbruksutskottet att kunna få en sådan lag, som det varit
meningen att det skulle få och som nära berör en af dess obestridliga
områden, är detta ytterligare skäl att hemställa om att
denna sak måtte öfverlämnas till jordbruksutskottet. Jag undrar
om talmanskonferensens jurister ha riktigt hunnit sätta sig in i
denna sak, och ber som sagdt, herr talman, att få yrka bifall till
lagutskottets hemställan.

Herr Bonde: Herr talman, mina herrar! Jag ber endast
att få upprepa, hvad herr, talmannen nyss nämnde, nämligen
att talmanskonferensens mening i denna fråga varit fullkomligt
enhällig. Talmanskonferensen ansåg (nämligen icke, att endast
det förhållandet, att ordet väg förekom i motionen, skulle
vara tillräckligt skäl för hänvisning till jordbruksutskottet, den

Nr 5.

Måndagen den 6 februari.

Ang. återlämnande
af
en i Första
kammaren
vackt motion.

(Forts.)

Ang. återlämnande
af
en i Andra
kammaren
väckt motion.

föreliggande frågan gäller icke vägunderhållet utan uteslutande
äganderätten till allmänna vägar. Det är således en äganderättsfråga,
en lagfråga af den beskaffenhet, att den ansetts just böra
behandlas af lagutskottet.

Det kan nog ifrågasättas, huruvida den praxis som tillämpas,
att kammaren skall deltaga i beslut angående remiss af en i
medkammaren väckt motion, är fullkomligt riktig, och därom
uttalades redan förra året tvifvelsmål. Det kan ju synas som
om det vore Första kammarens ensak att remittera motionen,
hvart den vill. Men då frågan emellertid förelagts Andra kammaren,
måste den ju uttala sin mening, och jag kan för
min del icke annat än vidhålla, att kammaren måtte bifalla
den mening, som enhälligt blifvit uttalad af talmanskonferensen.

Herr Lindhagen: Den omständigheten, att talmanskonferensen
varit enhällig, är ju icke afgörande för hvad frågans
rätta innebörd i sak är. Den siste talaren har icke på något
sätt bemött den utläggning af saken, som jag hade. Denna
senare gick ut därpå, att när det i riksdagsordningen talas om
vägar, så bör däri, på anförda skäl, innefattas icke bara väghållningsbesväret
utan äfven själfva marken, som utgör det
väsentliga i vägarna.

Sedan öfverläggningen härmed förklarats afslutad, framställde
herr talmannen propositioner å dels bifall till utskottets
hemställan, dels ock afslag å samma hemställan; och fattade
kammaren beslut i enlighet med sistnämnda proposition.

Vidare föredrogs lagutskottets memorial nr 3, med anledning
af remiss från Andra kammaren af en utaf herr Lindhagen
m. fl. väckt motion; och begärdes ordet därvid af

Herr Bonde, som yttrade: Herr talman, mina herrar 1 Äfven
denna fråga var i dag under behandling i talmanskonferensen, och
där uttalades allmänt, om också icke lika enhälligt som beträffande
det nyss behandlade ärendet, den meningen, att denna fråga var af
den beskaffenhet, att den borde af lagutskottet behållas. Jag
måste erkänna, att där yppades vissa tvifvel, om den icke kunde
vara af natur att äfven kunna tillhöra jordbruksutskottets behandling,
särskildt då en fråga af liknande innehåll förra året
blifvit hänvisad till detta utskott. Den allmänna meningen inom
talmanskonferensen var dock, att en väsentlig skillnad förelåg
mellan motionen i fjol och denna motion, och att denna
motion, som helt och hållet rörde eu expropriationsfråga, borde
tillhöra lagutskottets behandling.

Måndagen den 5 februari.

7 Nr 5.

Därför, herr talman, anhåller jag, att lagutskottets yrkande
måtte afslås och motionen hänvisas till lagutskottet.

Härpå anförde:

Herr Branting: Jag ber endast få meddela, att jag försökte
i talmanskonferensen göra mig till tolk för en annan uppfattning
än den, hvilken helt visst, såsom den föregående ärade
talaren sade, omfattades af majoriteten inom densamma. Det
ligger i sakens natur, att, där inga beslut fattas, meningarna till
den kraft och verkan det hafva kan stå emot hvarandra. Jag
tror, att det af diskussionen framgick, att man här hade att
göra med ett gränsfall, där visserligen ganska starka skäl funnos
för att ärendet skulle behandlas af lagutskottet, men äfven afsevärda
skäl talade för att det skulle komma tillsammans med
andra likartade ärenden, som redan remitterats till jordbruksutskottet.

Jag har velat lämna denna faktiska upplysning, att om
äfven meningarna synts vara ganska samlade beträffande remitterandet
till lagutskottet af den nyss föredragna förstakammarmotionen,
så var detta icke fallet beträffande den nu föreliggande
motionen.

Herr Lindhagen: Jag kan ju yppa, att om det var i lagutskottet
någon tvekan angående den förra remissen, så voro i
fråga om denna motion alla på det klara med, att den rättast
och lämpligen borde remitteras till jordbruksutskottet. Det fanns
ej någon tvekan i vidare mån, än att den en gång bordlädes;
men under själfva debatten sedermera hörde man ingen tvekan
uttalas. Här föreligger visserligen också, kan man säga, ett
gränsfall, och under vanliga förhållanden kunde det kanske göra
detsamma hvart frågan hänvisades. Men vi ha här en utgångspunkt
däruti, att en motion i samma syfte som denna förra
året behandlades af jordbruksutskottet. Jag vet icke, på hvilken
grund detta gjordes, men jag tror, att det var på samma grund
som den, på hvilken lagutskottet nu främst byggt sin framställning.
Förhållandet är nämligen det, att den motion, som i fjol
väcktes, afsåg torp å skatteköpta rekognitionsskogar. Dessa torp
hafva på ett underligt sätt följt med i skatteköpen utan att
någon tänkte därpå, och torpen hafva därigenom råkat i stort
beroende. Då hemställdes förra året, att med stöd af den rätt
kronan hade till de gamla rekognitionsskogarna, skulle kronan
hafva rätt att reducera dessa torp, för hvilka ingenting betalts,
och plikt att göra det därför att man ej får skänka bort människor
under enskildes godtycke. Nu står i jordbruksutskottets
fullmakt i riksdagsordningen, att det skall behandla lagar, rörande
hushållningen med de allmänna skogarna samt rörande skatteköpen.

Ang. återlämnande
af
en i Andra
kammaren
väckt motion.

(Forts.)

Nr 5. 8

Måndagen den 5 februari.

Ang. åter- Här är, eller har åtminstone varit fråga om allmänna skogar,

lämnamle^af och ^en gom man vip6i att gtaten skulle göra gällande,

kammaren var eu rätt den ännu måste anses hafva kvar till dessa sko väckt

motion, gar. Genom att skatteköpen hade skett såsom de gjort, au (Forts.

) sågs vidare i motionen, att ingenting behöft betalas för dessa
torp; vid skatteköpet var nämligen så godt som ingen betalning
erlagd.

Nåväl, jordbruksutskottet behandlade denna fjolårsmotion.
Nu har i år motionen upprepats med någon förändring, som
emellertid endast gör, att den ännu tydligare bör höra till jordbruksutskottet.
Vi hafva föreslagit, att dessa torp skulle få
exproprieras mot en ersättning, som svarade mot hvad på torpet
belöper af hela den för skogen erlagda skatteköpeskillingen.
Det har uppgifvits, att på en stor del torp detta belopp kommer
att uppgå till ungefär 25 öre. Det är således icke långt ifrån
samma ersättning som i den förra motionen, men här har uttryckligen
sagts, att det är med åberopande af grunderna för
skatteköpsförfattningarna, som detta motionens yrkande i år
framkommit. Då nu, som sagdt, motionen dessutom i fjol behandlades
i jordbruksutskottet och samma opportunitetsskäl, som
jag i förra ärendet nämnde, äfven nu talar för, att jordbruksutskottet
får behandla hvad som verkligen hör till dess handläggning,
och då därtill ytterligare kommer, att denna motion
utgör ett integrerande led af en cykel om tre motioner, hvaraf
två redan remitterats till jordbruksutskottet och skola där förblifva,
har lagutskottet funnit det orimligt, att saken skall drifvas
därhän, att denna motion icke i år som i fjol skulle få stanna
hos jordbruksutskottet.

Jag ber att få yrka bifall till lagutskottets hemställan.

Herr Bonde: Herr talman, mina herrar! Det är alldeles

onekligt, att detta är ett gränsfall, hvarför det kan vara ganska
svårt att afgöra, om ärendet skall förvisas till jordbruksutskottet
eller till lagutskottet. Men såsom jag nyss framhöll, var inom
talmanskonferensen den allmänna meningen — visserligen hos
mången med en viss tvekan — att det borde höra till lagutskottet
just därför, att den afsåg en lagfråga, nämligen expropriation.

Här har framhållits af den siste ärade talaren, att jordbruksutskottet
skulle behandla frågor om allmänna skogar. Men då
kommer man in på den frågan, som ännu åtminstone icke fullkomligt
torde vara afgjord, huruvida rekognitionsskogarna äro
att betrakta som allmänna skogar, huruvida de äro att betrakta
som kronans egendom, och huruvida de kunna till kronan återfalla.
Den frågan har, som vi veta, varit föremål för rättegång,
och den lär vara det äfven för närvarande. Men att under
sådana förhållanden utgå från den grunden, att de skulle be -

Måndagen den 5 februari.

9 Nr 5.

traktas som allmänna skogar, ock att därför frågan borde hän- Ang. återskjutas
till jordbruksutskottet, det syntes inom talmanskonforon- Minnande af
sen icke nödvändigt. ZLnaren

Det erkändes ]u, såsom den siste ärade talaren yttrade, att väckt motion.
frågan ju äfven bar sammanhang med andra motioner, som öro (Ports.)
väckta och som redan ha förvisats till jordbruksutskottet. Men
om de böra gemensamt behandlas, återstår ju alltid för lagutskottet,
om det återfår denna motion, att inbjuda jordbruksutskottet
till gemensamt arbete i ett s. k. sammansatt utskott,

Nu lärer Första kammaren, efter hvad jag försport —
eftersom det nu anses, att bägge kamrarna skola i dylika frågor
fatta beslut — för sin del beslutit att återskicka motionen till
lagutskottet, och jag tror därför, att det vore lämpligt, om äfven
Andra kammaren ville fatta enahanda beslut, då frågan, som jag
nämnt, så lätt kan ordnas genom åstadkommande af sammansatt
utskott. Jag tror icke, att det är skäl att framkalla eu, om
ock den allra oskyldigaste, konflikt om saken.

Jag vidhåller mitt yrkande.

Herr Lindhagen: Jag kan icke neka till att det är en

alldeles orimlig formalism, som ofta gör sig gällande rörande tolkningen
af Riksdagens arbetsordning. Man skulle kunna tycka,
att det vore en själfklar sak, att en motion, som varit hänvisad
till jordbruksutskottet förra året och som sammanhänger med
två motioner, integrerande sammanhänger med dem, ity att de
äro ett led i en motionskedja, som hänger ihop, att eu sådan
motion äfven i år skulle få remitteras till jordbruksutskottet.

Då härtill kommer det goda skälet, att riksdagsordningens ordalag
tala för, att frågan hör dit eller mycket väl kan höra dit,
tycker jag, att en upplyst församling icke skulle vara tveksam
om, att ärendet bör gå till jordbruksutskottet. Men talmanskonferensen
tar saken så oerhördt formalistiskt, ty där härska
två jurister från Första kammaren, och alla lekmännen gå med
af vördnad för deras oerhörda auktoritet. Och då kan man
komma här i kammaren och breda ut sig, att det var en nästan
enhällig talmanskonferens.

Nu säger den siste ärade talaren, att vi icke skola ställa till
någon konstitutionell konflikt af denna anledning, ty om kamrarna
stanna i olika beslut, blir det så, att frågan går till konstitutionsutskottet.
Jag tycker, att då motionen är väckt i Andra
kammaren, borde denna kammare ha mest att säga. Och det
vore kanske bra att en gång få detta orediga mellanhafvande
mellan lagutskottet och jordbruksutskottet uppklaradt, så att
man finge veta, om meningen är, att jordbruksutskottet snart
sagdt icke skall ha något alls af hvad man med lagändringen
tillämnade detsamma.

Nr 5. 10

Ang. återlämnande
af
en i Andra
kammaren
väckt motion.
(Forts.)

Måndagen den 5 februari.

Jag vidhåller mitt yrkande, men jag vet icke, om jag har
mod att begära votering.

Öfverläggningen var härmed slutad. I enlighet med de därunder
gjorda yrkandena gaf herr talmannen propositioner först
på bifall till utskottets hemställan samt vidare på afslag å berörda
hemställan; och fann herr talmannen den senare propositionen
vara med öfvervägande ja besvarad. Votering begärdes
likväl af herr Lindhagen, i anledning hvaraf nu uppsattes, justerades
och anslogs följande omröstningsproposition:

Den, som vill, att kammaren afslår lagutskottets hemställan
i utskottets förevarande memorial nr 3, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har kammaren bifallit utskottets berörda hemställan.

Voteringen utvisade 85 Ja, men 92 Nej, hvadan kammaren
bifallit utskottets hemställan.

Härefter beslöt kammaren hänvisa ifrågavarande motion till
behandling af jordbruksutskottet.

§ 8.

Slutligen föredrogos, men blefvo ånyo lagda på bordet lagutskottets
utlåtanden nr 4—6.

§ 9-

Följande nya motioner afgåfvos, nämligen af:

herr Röing, nr 238, om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående
rätt för pensionerade järnvägstjänstemän att erhålla fribiljetter;

herrar Kronlund och Karlson i Västtomten, nr 239, om
skrifvelse till Kungl. Maj:t angående utredning rörande möjligheterna
för en inhemsk tillverkning af mineraloljor och svafvel
m. m.;

herrar Kronlund och Röing, nr 240, om skrifvelse till Kungl.
Maj:t angående omorganisation af statens järnvägsförvältning;

Måndagen den 6 februari.

11 Nr 6.

herr Eriksson i Grängesberg, nr 241, om skrifvelse till Kungl.
Maj:t angående utredning rörande skogsarbetarnes ställning och
lefnadsförhållanden m. m.;

herrar Bengtsson i Göteborg och Kristensson, nr 242, om
skrifvelse till Kungl. Maj:t angående undersökning och förslag i
fråga om användandet af öfverkvalificerad arbetskraft vid tullverket; herr

Hagberg, nr 243, om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående
afskaffande af ordnar och medaljer;

herr Strömberg, nr 244, om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående
vissa önskemål med afseende å fattigvårdslagstiftningskommitténs
uppdrag;

herr Palmstierna, nr 245, om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående
inrättande af en statens lifförsäkringsanstalt;

herr Palmstierna m. fl., nr 246, om skrifvelse till Kungl.
Maj:t angående åtgärder för framförande vid nästkommande s. k.
Haagkonferens af vissa i motionen berörda frågor;

herr Tengdahl:

nr 247, om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående bättre
tillgodoseende af sjukvårdens behof på landsbygden; och

nr 248, om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående utredning
i fråga om möjligheten att åstadkomma sammanfattningar af
tryckta framställningar i allmänna frågor;

herr Branting m. fl., nr 249, om skrifvelse till Kungl. Maj:t
angående utredning och förslag i fråga om bestämmelser, afseende
att omöjliggöra militärens utkommenderande mot fredliga
arbetare vid arbetskonflikter;

herrar Persson i Norrköping och Larsson i Västerås, nr 250,
om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående sådan planläggning af
statens och kommunernas arbeten, att periodisk arbetslöshet motarbetas
m. m.;

herr Söderberg i Stockholm, nr 251, om skrifvelse till Kungl.
Maj:t angående inrättande af arbetsförmedling för sjöfolk m.m.;

herrar Cederborg och Tengdahl, nr 252, om skrifvelse till
Kungl. Maj:t angående utredning i fråga om införande af stenograf!
såsom läroämne vid landets undervisningsanstalter;

herr Helger, nr 253, om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående
anordnande af en planmässigt bedrifven, effektiv nykterlietsundervisning; herr

Lindhagen m. fl.:

nr 254, om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående initiativ

Nr 5. 12 Måndagen den 6 februari.

från svensk sida till en internationell öfverenskommelse rörande
själfständiga nationers rätt att allt framgent lefva sitt eget fria
lif; och

nr 255, om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående svenskt
initiativ till internationell öfverläggning och öfverenskommelse
för skapande af ett världsspråk; samt

herr Lindhagen:

nr 256, om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående svenskt
initiativ till samverkan mellan de skandinaviska folken inom
vissa områden;

nr 257, om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående vidsträcktare
användande af obligatorisk skiljedom vid tvister med främmande
stater;

nr 258, om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående åtgärder
mot bruket af tobak m. m.;

nr 259, om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående åtgärder
till höjande af den personliga hygienen;

nr 260, om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående planläggningen
och ledningen af arbetet på jordfrågans lösning; och

nr 261, om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående försäljningen
af Hvitfeltska stipendieinrättningens skärgårdslägenheter.

Nämnda motioner bordlädes på begäran.

§ io.

Justerades protokollsutdrag.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter kl. 8.10 e. in.

In fidem

Fer Cronvall.

Onsdagen den 7 februari.

13 Nr 5.

Onsdagen den 7 februari.

Kl. 11 f. in.

§ 1.

Justerades protokollet för den 31 nästlidne januari.

§ 2.

Upplästes och lades till handlingarna ett till herr talmannen
från herr Wallentin ankommet telegram, däri han meddelade,
att han till följd af sjukdomsfall inom sin familj vore förhindrad
att för närvarande deltaga i riksdagsarbetet.

§ 3.

I enlighet med därom den 31 nästlidna januari fattadt beslut
skulle nu företagas val af tio ledamöter i hvart och ett af
de fem tillfälliga utskott, kammaren besluta tillsätta; och anställdes
först val af ledamöter i första tillfälliga utskottet.

Därvid aflämnades följande godkända valsedlar, nämligen
96 med partibeteckningen »Liberala samlingspartiet», 62 med
partibeteckningen »Landtmanna- och borgarepartiet» samt 62
med partibeteckningen »Socialdemokratiska gruppen».

Af de med partibeteckningen »Liberala samlingspartiet» utmärkta
valsedlarna upptogo 95 valsedlar

såsom första namn herr Bengtsson i Norup,

» andra » » Hansson i Bäck,

» tredje » » Lundgren i Vendelsberg och

» fjärde » » Sandin.

De med partibeteckningen »Landtmanna- och borgarepartiet»
utmärkta valsedlarna upptogo samtliga

såsom första namn herr Johansson i Mellbyn,

» andra » » Berg i Staby och

» tredje » » By din.

De med partibeteckningen »Socialdemokratiska gruppen»
utmärkta valsedlarna upptogo samtliga

Nr 5.

Onsdagen den 1 februari.

såsom första namn herr Helger,

» andra » » Holmström och

» tredje » » Källman.

På grund häraf blef ordningen mellan namnen å de särskilda
gruppernas valsedlar bestämd på sätt ofvan angifvits.

Vid härefter företagen fördelning af platserna mellan de
olika grupperna, därvid beträffande andra, sjätte och nionde
platserna lottning ägde rum, tillföllo platserna nedannämnda
personer i följande ordning:

herr Bengtsson i Norup,

» Johansson i Mellbyn,

» Helger,

» Hansson i Bäck,

» Lundgren i Vendelsberg,

» Holmström,

» Berg i Staby,

» Sandin,

» Källman och

» Bydin.

§ 4.

Härefter företogs val af ledamöter i andra tillfälliga utskottet.

Därvid aflämnades följande godkända valsedlar, nämligen
97 med partibeteckningen »Liberala samlingspartiet», 62 med
partibeteckningen »Landtmanna- och borgarepartiet» samt 63
med partibeteckningen »Socialdemokratiska gruppen».

De med partibeteckningen »Liberala samlingspartiet» utmärkta
valsedlarna upptogo samtliga

såsom första namn herr Enderstedt,

» andra » »_ Johanson i Gäre,

» tredje » »’ Johanson i Hvetlanda och

» fjärde » » Lundgren i Björna.

De med partibeteckningen »Landtmanna- och borgarepartiet»
utmärkta valsedlarna upptogo samtliga

såsom första namn herr Mörtsell,

» andra » » Larsson i Bondarfve och

» tredje » » Westman.

Onsdagen den 7 februari.

16 Nr B.

De med partibeteckningen »Socialdemokratiska gruppen»

utmärkta valsedlarna upptogo samtliga

såsom första namn herr Berg i Munkfors,

» andra » » Svensson i Skönsberg och

» tredje » » Hallén.

På grund häraf blef ordningen mellan namnen å de särskilda
gruppernas valsedlar bestämd på sätt ofvan angifvits.

Vid härefter företagen fördelning af platserna mellan de
olika grupperna tillföllo dessa nedannämnda personer i följande
ordning:

herr Enderstedt,

» Berg i Munkfors,

» Mörtsell,

» Johanson i Gäre,

» Johansoti i Hvetlanda,

» Svensson i Skönsberg,

» Larsson i Bondarfve,

» Lundgren i Björna,

» Hallén och
» Westman.

§ 5.

Vidare företogs val af ledamöter i tredje tillfälliga utskottet,

Därvid aflämnades följande godkända valsedlar, nämligen
96 med partibeteckningen »Liberala samlingspartiet», 61 med
partibeteckningen »Landtmanna- och borgarepartiet» samt 63
med partibeteckningen »Socialdemokratiska gruppen».

De med partibeteckningen »Liberala samlingspartiet» ut
märkta valsedlarna upptogo samtliga

såsom första namn herr Modig,

» andra » » Olofsson i Avik,

» tredje » » Olson i Torsby och

» fjärde » » von Sneidern.

De med partibeteckningen »Landtmanna- och borgarepartiet»
utmärkta valsedlarna upptogo samtliga

såsom första namn herr Erlansson,

» andra » » Jönsson i Boa och

» tredje » » Lemke.

Nr 6.

Onsdagen den 7 februari.

De med partibeteckningen »Socialdemokratiska gruppen» ut märkta

valsedlarna upptogo samtliga

såsom första namn herr Winberg,

» andra » » Hage och

» tredje » » Molin i Södertälje.

På grund häraf blef ordningen mellan namnen å de särskilda
gruppernas valsedlar bestämd på sätt ofvan angifvits.

Vid härefter företagen fördelning af platserna mellan de
olika grupperna tillföllo dessa nedannämnda personer i följande
ordning:

herr Modig,

» Winberg,

» Erlansson,

» Olofsson i Avik,

» Olson i Torsby,

» Hage,

» Jönsson i Boa,

» von Sneidern,

» Molin i Södertälje och
» Lemke.

§ 6.

Vid nu anställdt val af ledamöter i fjärde tillfälliga utskottet
aflämnades följande godkända valsedlar, nämligen 96
med partibeteckningen »Liberala samlingspartiet», 60 med partibeteckningen
»Landtmanna- och borgarepartiet» samt 63 med
partibeteckningen »Socialdemokratiska gruppen».

De med partibeteckningen »Liberala samlingspartiet» utmärkta
valsedlarna upptogo samtliga

såsom första namn herr Bäckström,

» andra » » Olsson i Åsen,

» tredje » » Sjöberg i Sköfde och

» fjärde > » Westlund.

De med partibeteckningen »Landtmanna- och borgarepartiet»
utmärkta valsedlarna upptogo samtliga

såsom första namn herr Andersson i Hägelåkra,

» andra » » Holmdahl och

» tredje » » Wallentin.

Onsdagen den 7 februari.

17 Nr 5.

De med partibeteckningen »Socialdemokratiska gruppen» ut märkta

valsedlarna upptogo samtliga

såsom första namn herr LeJcsell,

» andra » » Sandler och

» tredje » » Nilsson i Kristianstad.

På grund häraf blef ordningen mellan namnen å de särskilda
gruppernas valsedlar bestämd på sätt ofvan angifvits.

Vid härefter företagen fördelning af platserna mellan de
olika grupperna tillföllo dessa nedannämnda personer i följande
ordning:

herr Bäckström,

» Lekséll,

» Andersson>o i Hägelåkra,

» Olsson i Åsen,

» Sjöberg i Sköfde,

» Sandler,

» Holmdahl,

» Westlund,

» Nilsson i Kristianstad och
» Wallentin.

§ 7-

Slutligen anställdes val af ledamöter i femte tillfälliga utskottet.

Därvid aflämnades följande godkända valsedlar, nämligen
95 med partibeteckningen »Liberala samlingspartiet», 61 med
partibeteckningen »Landtmanna- och borgarepartiet-» samt 61
med partibeteckningen »Socialdemokratiska gruppen».

Af de med partibeteckningen »Liberala samlingspartiet» utmärkta
valsedlarna upptogo 90 valsedlar

såsom första namn herr Liljedahl,

» andra » » Sandstedt,

» tredje » » Säfstrand och

» fjärde » » Torgén.

De med partibeteckningen »Landtmanna- och borgarepartiet»
utmärkta valsedlarna upptogo samtliga

Andra kammarens protokoll 1912. Nr 5.

Nr 5. 18

Onsdagen den 1 februari.

såsom första namn herr Andersson i Höckerum,

» andra » » Sommelius och

» tredje » » Larsson i Gallstad.

De med partibeteckningen »Socialdemokratiska gruppen» utmärkta
valsedlarna upptogo samtliga

såsom första namn herr Ingvarsson,

» andra » » Bärg i Katrineholm och

» tredje » » Bindley.

På grund häraf blef ordningen mellan namnen å de särskilda
gruppernas valsedlar bestämd på sätt ofvan angifvits.

herr Liljedahl,

» Ingvarsson,

» Andersson i Höckerum,

» Sandstedt,

» Säfstrand,

» Sommelius,

» Bärg i Katrineholm,

» Torgen,

» Bindley och
» Larsson i Gallstad.

§ 8.

Justerades protokollsutdrag angående de i nästföregående
fem paragrafer omförmälda valen.

§ 9.

Under åberopande af i sådant afseende mellan herrar talmän
träffad öfverenskommelse hemställde herr talmannen, det
kammaren ville besluta att lördagen den 10 innevarande februari
företaga val af tjugufyra valmän för utseende af Riksdagens
justitieombudsman och hans efterträdare äfvensom sex suppleanter
för dessa valmän; och biföll kammaren nämnda hemställan.

19 Nr 5.

Onsdagen den 7 februari.

§ io.

Härefter föredrogos hvar för sig och hänvisades till behandling
af tillfälligt utskott de på kammarens bord liggande motionerna
af:

herr Röing, nr 238,

herrar Kronlund och Karlson i Västtomten, nr 239,

herrar Kronlund och Röing, nr 240,

herr Eriksson i Grängesberg, nr 241,

herrar Bengtsson i Göteborg och Kristensson, nr 242,

herr Hagberg, nr 243,

herr Strömberg, nr 244,

herr Palmstierna, nr 245,

herr Palmstierna m. fl., nr 246,

herr Tengdahl, nr 247 och 248,

herr Branting m. fl., nr 249,

herrar Persson i Norrköping och Larsson i Västerås, nr 250,
herr Söderberg i Stockholm, nr 251,
herrar Cederborg och Tengdahl, nr 252,
herr Helger, nr 253,

herr Lindhagen m. fl., nr 254 och 255, samt
herr Lindhagen, nr 256—261.

§ 11.

Vidare föredrogos hvart efter annat lagutskottets utlåtanden:

nr 1, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen
med förslag till lag, innefattande ändring i 2 kap. 3 §
kyrkolagen;

nr 4, i anledning af justitieombudsmannens framställning
till Riksdagen angående ändring af bestämmelserna om danaarf;
och

nr 5, i anledning af justitieombudsmannens framställning
om ändring af 16 kap. 10 § rättegångsbalken.

Kammaren biföll hvad utskottet i nämnda utlåtanden hemställt.

§ 12.

Lagutskottets härpå föredragna utlåtande, nr 6, i anledning
af verkställd granskning af justitieombudsmannens ämbetsförvaltning,
lades till handlingarna.

Nr 5.

Onsdagen den 7 februari.

§ 13.

Herr talmannen tillkännagaf, att han låtit uppgöra förslag
till fördelning af de motioner, som hänvisats till behandling af
tillfälligt utskott; och var detta förslag, som nu upplästes, så
lydande:

Förslag till fördelning af de 62 inom Andra kammaren väckta
motioner, hvilka blifvit hänvisade till behandling af
tillfälligt utskott.

Till behandling af första tillfälliga utskottet torde få öfverlämnas
motioner af:

herr Olofsson i Digernäs, nr 35,''om skrifvelse till Kungl.
Maj:t angående inrättande af ett permanent statslotteri;

herr Rydén, nr 76, om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående
rätt för oäkta barn att erhålla vetskap om sina föräldrar;

herr Martin, nr 140, om skrifvelse till Kungl. Majj:t i fråga
om upphäfvande af kungl. brefvet den 18 december 1772 angående
förbud mot auktioners hållande utom Stockholms stad;

herr Eriksson i Grängesberg, nr 149, om skrifvelse till Kungl.
Maj:t angående åläggande för offentlig myndighet att vid rättegång
om bättre rätt till skogsprodukter offentligen försälja det
omtvistade virket;

herr Hage, nr 161, om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående
insättande å bankinrättning för vederbörande kommuns räkning
af kommunen tillkommande allmänna afgifter, som af exekutiv
myndighet indrifvits;

herr Lindhagen, nr 219, om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående
åtgärder till värnpliktiges skyddande mot förlust af innehafda
anställningar på grund af inkallandet till tjänstgöring;

herr Martin, nr 229, om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående
utfärdande af vissa bestämmelser, afseende lättnader vid
inbetalning af utskylder;

densamme, nr 230, om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående
vissa ändringar i gällande resereglemente;

densamme, nr 231, om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående
utredning i fråga om underofficerskårens ställning och uppgift,

herrar Kronlund och Karlson i Västtomten, nr 239, om skrifvelse
till Kungl. Maj:t angående utredning rörande möjligheterna
för en inhemsk tillverkning af mineraloljor och svafvel m. m.;

herrar Bengtsson i Göteborg och Kristensson, nr 242, om
skrifvelse till Kungl. Maj:t angående undersökning och förslag i

Onsdagen den 7 februari. 21

fråga om användandet af öfverkvalificerad arbetskraft vid tullverket; herr

Hagberg, nr 243, om skrifvelse till Kungl. Maj:t, angående
afskaffande af ordnar och medaljer; och

herrar Cederborg och Tengdahl, nr 252, om skrifvelse till
Kungl. Maj:t angående utredning i fråga om införande af stenograf!
såsom läroämne vid landets undervisningsanstalter.

Till andra tillfälliga utskottet torde få öfverlämnas motioner
af:

herr Bäf, nr 3, om förändrade bestämmelser rörande utskänkning
af brännvin i Riksdagens lokaler;

herr Indebetou, nr 45, om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående
öfverlämnande till Riksdagen att besluta om de till upprätthållande
af lots- och fyrinrättningen med lifräddningsanstalterna
erforderliga utgifter m. m.;

herr Wijk, nr 172, om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående
visst tillägg i byggnadsstadgan för rikets städer;

herr Olsson i Berg m.fl., nr 173, om skrifvelse till Kungl. Maj:t
angående undanröjande af i gällande författningar förefintliga
hinder för producenter af lifsförnödenheter, jordbruks- och ladugårdsprodukter
att i huru små partier som helst direkt till konsumenterna
försälja sina alster;

herr Persson i Norrköping, nr 187, om skrifvelse till Kungl.
Maj:t angående borttagande ur instruktionen för fångvårdsstyrelsen
och fångvårdsstaten af bestämmelsen om inneslutning i
mörk cell;

herr Indebetou, nr 188, om skrifvelse till Kungl. Maj:t i
fråga om den till Handelsflottans pensionsanstalt utgående s. k.
föringsersättningen;

herr Forssell, nr 235, om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående
upphäfvande eller suspension af vaccinationstvånget;

herr Strömberg, nr 244, om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående
vissa önskemål med afseende å fattigvårdslagstiftningskommitténs
uppdrag;

herr Tengdahl, nr 247, om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående
bättre tillgodoseende af sjukvårdens behof på landsbygden
;

herr Helger, nr 253, om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående
anordnande af en planmässigt bedrifven, effektiv nykterhetsundervisning; -

Nr 5.

Onsdagen den 7 februari.

herr Lindhagen, nr 258, om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående
åtgärder mot bruket af tobak m. m.; och

densamme, nr 259, om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående
åtgärder till höjande af den personliga hygienen.

Till tredje tillfälliga utskottet torde få öfverlämnas motioner
af:

herrar Bogren och Carlson i Herrljunga, nr 27, om skrifvelse
till Kungl. Maj:t angående rätt för pensionerad järnvägspersonal
att erhålla fribiljetter;

herr Juhlin, nr 28, om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående
ändrade bestämmelser rörande abonnemangs- och samtalsafgifter
vid telegrafverkets telefonväseu;

herr Martin, nr 34, om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående
tillgodoseende af det allmännas intresse i fråga om sjökommunikationer
;

herr Olatisson, nr 81, om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående
afgiftsfria resor i vissa fall för värnpliktige;

herr Åkerlund, nr 137, om skrifvelse till Kungl. Maj:t
angående åtgärder mot illojal konkurrens vid ångbåtstrafik i
skärgårdarna och å mindre vattendrag;

herr Åkerlund m. fl., nr 138, om skrifvelse till Kungl. Maj:t
i fråga om en undersökning rörande reglering på angifvet sätt af
Mälarens vattenstånd;

herr Andersson i Grimbo, nr 139, om skrifvelse till Kungl.
Maj:t angående vissa åtgärder till främjande af den svenska sjöfartens
intresse vid malmexporten från Luleå och Narvik;

herr Winlerg, nr 226, om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående
en allsidig utredning rörande statens järnvägars organisation
m. m.;

herrar Nilsson i Kristianstad och Thorsson, nr 232, om skrifvelse
till Kungl. Maj:t angående inrättande af ett nytt slag af
postanstalter;

herr Jeansson i Kalmar, nr 233, om skrifvelse till Kungl.
Maj:t angående fördjupande af farleden i Kalmarsund;

herr Röing, nr 238, om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående
rätt för pensionerade järnvägstjänstemän att erhålla fribiljetter;
och

herrar Kronlund och Röing, nr 240, om skrifvelse till Kungl.
Maj:t angående omorganisation af statens järn vägsförvaltning.

Onsdagen den 7 februari.

23 Nr 5.

Till fjärde tillfälliga utskottet torde få öfverlämnas motioner
af:

herr Kronlund, nr 64, om skrifvelse till Kuugl. Maj:t angående
åtgärder i syfte att bereda indelt manskap bättre möjlighet
att efter afsked ur krigstjänsten såsom egna hem förvärfva innehafda
soldattorp;

herr Winberg, nr 227, om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående
utredning och förslag i fråga om en förhandlingsordning
mellan vissa statens tjänstemän och arbetare samt vederbörande
verks styrelser och underlydande förvaltningar;

herr Martin, nr 228, om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående
utredning m. m. i fråga om de till Danviks hospital utgående
s. k. rekognitionsafgifter;

herrar Bäckström och Wikström, nr 234, om skrifvelse till
Kungl. Maj:t i fråga om underlättande af jordupplåtelser för
egna hem å kronomark i Norrland;

herr Olsson i Blädinge, nr 236, om skrifvelse till Kungl.
Maj:t angående åtgärder mot jordkulturens ödeläggelse genom
försumpning;

herrar Wedin och Widén, nr 237, om skrifvelse till Kungl.
Maj:t angående åtgärder i syfte att för arrendatorer af vissa
fastigheter i Norrland och Dalarne underlätta fastigheternas förvärfvande
med äganderätt;

herr Eriksson i Grängesberg, nr 241, om skrifvelse till Kungl.
Maj:t angående utredning rörande skogsarbetarnes ställning och
lefnadsförhållanden m. m.;

herr Palmstierna, nr 245, om skrifvelse till Kungl. Maj:t
angående inrättande af en statens lifförsäkringsanstalt;

herr Söderberg i Stockholm, nr 251, om skrifvelse till Kungl.
Maj:t angående inrättande af arbetsförmedling för sjöfolk m. m.;

herr Lindhagen, nr 260, om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående
planläggningen och ledningen af arbetet på jordfrågans
lösning; och

Nr 5.

Onsdagen den 7 februari.

densamme, nr 261, om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående
försäljningen af Hvitfeltska stipeudieinrättningens skärgårdslägenheter.

Till femte tillfälliga utskottet torde få öfverlämnas motioner af:

herr Palmstierna, nr 23, om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående
beredande af möjlighet för municipalsamhällen att erhålla
lån från vissa pensionsanstalter och kassor;

herr Hage, nr 37, om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående
afskaffande af de personliga afgifterna till stat och kommun;

herr Palmstierna, nr 80, om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående
en utredning rörande de rättsregler, som böra tillämpas,
om Sverige förklaras permanent neutralt;

herrar Källman och Carlsson i Frosterud, nr 106, om skrifvelse
till Kungl. Maj:t angående rätt för landskommun att anordna
egen uppbördsförvaltning m. m.;

herr Hagberg, nr 190, om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående
officiella kungörelsers offentliggörande;

herr Lindhagen, nr 222, om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående
åtgärder till tryggande af den gemensamma skandinaviska
lagstiftningen m. m.;

herr Palmstierna m. fl., nr 246, om skrifvelse till Kungl.
Maj:t angående åtgärder för framförande vid nästkommande s. k.
Haagkonferens af vissa i motionen berörda frågor;

herr Tengdahl, nr 248, om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående
utredning i fråga om möjligheten att åstadkomma sammanfattningar
af tryckta framställningar i allmänna frågor;

herr Lindhagen m. fl., nr 254, om skrifvelse till Kungl. Maj:t
angående initiativ från svensk sida till en internationell öfverenskommelse
rörande själfständiga nationers rätt att allt framgent
lefva sitt eget fria lif;

herr Lindhagen m. fl., nr 255, om skrifvelse till Kungl. Maj:t
angående svenskt initiativ till internationell öfverläggning och
öfverenskommelse för skapande af ett världsspråk;

herr Lindhagen, nr 256, om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående
svenskt initiativ till samverkan mellan de skandinaviska
folken på vissa områden; och

densamme, nr 257, om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående
vidsträcktare användande af obligatorisk skiljedom vid tvister
med främmande stater.

Förslaget blef af kammaren godkändt.

Onsdagen den 7 februari.
§ 14.

26 Kr 5.

Herr Erlansson aflämnade eu motion, nr 262, i anledning
af Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om understödsföreningar
m. m.

Ifrågavarande motion bordlädes på begäran.

§ 15.

Justerades protokollsutdrag.

§ 16.

Till bordläggning anmäldes:

statsutskottets memorial, nr 9, med anledning af remiss från
Andra kammaren af eu utaf herr C. Lindhagen väckt motion i
fråga om fasta biträdens uppförande i stat för vissa ämbetsverk
och myndigheter;

statsutskottets utlåtande, nr 10, i anledning af Kungl. Maj:ts
i statsverkspropositionen under sjätte hufvudtiteln gjorda framställning
i fråga om anslag till bekostande af provisoriska sjukvårdsanstalter
vid Säters och Västerviks hospital för personer,
som till följd af barnförlamning lida af vanförhet; samt

lagutskottets utlåtanden:

nr 7, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl.
Maj:t angående upphörande af den i värnpliktslagen föreskrifna
mönstring med de värnpliktige m. m.; och

nr 8, i anledning af dels justitieombudsmannens framställning
till Riksdagen om ändring af 6 § i lagen angående villkorlig
straffdom, dels ock motion om skrifvelse till Kungl. Maj:t
i fråga om utvidgning af samma lag.

§ 17-

Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades:

herr Janson i Bråten under 6 dagar fr. o. m. den 10 febr.,

» Johanson i Hvetlanda » 9 » » » 9 » och

» Månsson » 10 » » » 9 ».

Härefter åtskildes kammarens ledamöter kl. 1.34 e. m.

In fidem
Per Cronvall.

Nr 5. 26

Torsdagen den 8 februari.

Kl. 1,30 e. m.

§ 1.

I enlighet med därom den 31 nästlidna januari fattadt beslut
skulle nu företagas val af sex suppleanter i hvart och ett
af de fem tillfälliga utskott, kammaren besluta tillsätta; och anställdes
först val af suppleanter i första tillfälliga utskottet.

Därvid aflämnades följande godkända valsedlar, nämligen
94 med partibeteckningen »Liberala samlingspartiet», 58 med
partibeteckningen »Landtmanna- och borgarepartiet» samt 62
med partibeteckningen »Socialdemokratiska gruppen».

De med partibeteckningen »Liberala samlingspartiet» utmärkta
valsedlarna upptogo samtliga

såsom första namn herr Eliasson,

» andra » » Sandberg och

» tredje » » Persson i Björsbyholm.

De med partibeteckningen »Landtmanna- och borgarepartiet»
utmärkta valsedlarna upptogo samtliga

såsom första namn herr Olsson i Berg.

De med partibeteckningen »Socialdemokratiska gruppen» utmärkta
valsedlarna upptogo samtliga

såsom första namn herr Strid och

» andra » » Norm.

På grund häraf blef ordningen mellan namnen å de särskilda
gruppernas valsedlar bestämd på sätt ofvan angifvits.

Vid härefter företagen fördelning af platserna mellan de
olika grupperna tillföllo dessa nedannämnda personer i följande
ordning:

Torsdagen den 8 februari.

27 Nr 6.

herr Eliasson,

» Strid,

» Olsson i Berg,

» Sandberg,

» Persson i Björsbyholm och
» Norm.

§ 2.

Härefter företogs val af suppleanter i andra tillfälliga utskottet.

Därvid aflämnades följande godkända valsedlar, nämligen
96 med partibeteckningen »Liberala samlingspartiet», 59 med
partibeteckningen »Landtmanna- och borgarepartiet» samt 64
med partibeteckningen »Socialdemokratiska gruppen».

De med partibeteckningen »Liberala samlingspartiet» utmärkta
valsedlarna upptogo samtliga

såsom första namn herr Andersson i Raklösen,

» andra » » Olsson i Järnsida och

» tredje » » Anderson i Knapasjö.

De med partibeteckningen »Landtmanna- och borgarepartiet»
utmärkta valsedlarna upptogo samtliga

såsom första namn herr Henrikson i Heberg.

De med partibeteckningen »Socialdemokratiska gruppen» utmärkta
valsedlarna upptogo samtliga

såsom första namn herr Törnblom och

» andra » » Sjöblom.

På grund häraf blef ordningen mellan namnen å de särskilda
gruppernas valsedlar bestämd på sätt ofvan angifvits.

Vid härefter företagen fördelning af platserna mellan de
olika grupperna, därvid beträffande femte platsen lottning ägde
rum, tillföllo platserna nedannämnda personer i följande ordning:

herr Andersson i Raklösen,

» Törnblom,

» Henrikson i Heberg,

» Olsson i Järnsida,

» Sjöblom och
» Anderson i Knapasjö.

Nr 5.

Torsdagen den 8 februari.

Vidare företogs val af suppleanter i tredje tillfälliga utskottet.

De med partibeteckningen »Liberala samlingspartiet» utmärkta
valsedlarna upptogo samtliga

såsom första namn herr Dandenell,

» andra » » Wikström och

» tredje » » Björnberg.

De med partibeteckningen »Landtmanna- och borgarepartiet»
utmärkta valsedlarna upptogo samtliga

såsom första namn herr von Hofstat.

De med partibeteckningen »Socialdemokratiska gruppen» utmärkta
valsedlarna upptogo samtliga

såsom första namn herr Jansson i Falun och
» andra » » Nordström.

På grund häraf blef ordningen mellan namnen å de särskilda
gruppernas valsedlar bestämd på sätt ofvan angifvits.

Vid härefter företagen fördelning af platserna mellan de
olika grupperna tillföllo dessa nedannämnda personer i följande
ordning:

herr Dandenell,

» Jansson i Falun,

» von Hofsten,

» Wikström,

» Björnberg och
» Nordström.

§ 4.

Vid nu anställdt val af suppleanter i fjärde tillfälliga utskottet
aflämnades följande godkända valsedlar, nämligen 95 med
partibeteckningen »Liberala samlingspartiet», 59 med partibeteck -

Torsdagen den 8 februari.

29 Nr 5.

ningen »Landtmanna- och borgarepartiet» samt 64 med partibeteckningen
»Socialdemokratiska gruppen».

De med partibeteckningen »Liberala samlingspartiet» utmärkta
valsedlarna upptogo samtliga

såsom första namn herr Molin i Dombäcksmark,

» andra » » Andersson i Milsmaden och

» tredje » » Bäckman.

De med partibeteckningen »Landtmanna- och borgarepartiet»
utmärkta valsedlarna upptogo samtliga

såsom första namn herr Nilsson i Linnås.

De med partibeteckningen »Socialdemokratiska gruppen* utmärkta
valsedlarna upptogo samtliga

såsom första namn herr Lindqvist i Kosta och

» andra » » Sävström.

På grund häraf blef ordningen mellan namnen å de särskilda
gruppernas valsedlar bestämd på sätt ofvan angifvits.

Vid härefter företagen fördelning af platserna mellan de
olika grupperna tillföllo dessa nedannämnda personer i följande
ordning:

herr Molin i Dombäcksmark,

» Lindqvist i Kosta,

» Nilsson i Linnås,

» Andersson i Milsmaden,

» Sävström och
» Bäckman.

§ 5.

Slutligen anställdes val af suppleanter i femte tillfälliga
utskottet.

Därvid aflämnades följande godkända valsedlar, nämligen
96 med partibeteckningen »Liberala samlingspartiet», 59 med
partibeteckningen »Landtmanna- och borgarepartiet» samt 64 med
partibeteckningen »Socialdemokratiska gruppen».

De med partibeteckningen »Liberala samlingspartiet» utmärkta
valsedlarna upptogo samtliga

Nr 6.

Torsdagen den 8 februari.

såsom första namn herr Engqyist,

» andra » » Karlson i Västtomten och

» tredje » » Sundström.

De med partibeteckningen »Landtmanna- och borgarepartiet»
utmärkta valsedlarna upptogo samtliga

såsom första namn herr Lundblad.

De med partibeteckningen »Socialdemokratiska gruppen»
utmärkta valsedlarna upptogo samtliga

såsom första namn herr Sterne och
» andra » » Edbom.

På grund häraf blef ordningen mellan namnen å de särskilda
gruppernas valsedlar bestämd på sätt ofvan angifvits.

Vid härefter företagen fördelning af platserna mellan de
olika grupperna, därvid beträffande femte platsen lottning ägde
rum, tillföllo platserna nedannämnda personer i följande ordning:

herr Engqvist,

» Sterne,

» Lundblad,

» Karlson i Västtomten
» Edbom och
» Sundström.

§ 6.

Justerades protokollsutdrag angående de i nästföregående
fem paragrafer omförmälda valen.

§ 7.

Herr statsrådet Schotte aflämnade Kungl. Maj:ts proposition
angående ändrad lydelse af §§ 4 och 5 i förordningen om landsting
den 21 mars 1862 samt § 17 i förordningen om kommunalstyrelse
på landet den 21 mars 1862.

Nämnda proposition bordlädes på begäran.

§ 8.

Herr Erlanssons på kammarens bord liggande motion, nr
262, som nu föredrogs, hänvisades till lagutskottet.

Torsdagen den 8 februari.

31 Nr 6.

§ 9.

Föredrogs statsutskottets memorial, nr 9, med anledning af
remiss från Andra kammaren af en utaf herr C. Lindhagen
vackt motion i fråga om fasta biträdens uppförande i stat för
vissa ämbetsverk och myndigheter; och blef utskottets hemställan
af kammaren bifallen.

§ io.

Vidare föredrogos, men blefvo ånyo lagda på bordet statsutskottets
utlåtande nr 10 samt lagutskottets utlåtanden nr 7 och 8.

§ Il Herr

Byström afgaf en motion, nr 263, i anledning af
Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om understödsföreningar
m. m.

Ifrågavarande motion blef på begäran bordlagd.

§ 12.

Justerades protokollsutdrag.

§ 13.

Ledighet från rikdagsgöromålen beviljades:

herr Persson i Malmö under 5 dagar fr. o. m. den 9 febr.,

	Rune	»	5	»	»	»	9	»
	Jönsson i Boa	1	8	»	1	>	10	»
»	Röing	»	2	1	»	»	9	»
	Hansson i Solberga		10	»	>	»	9	»
»	Magnusson i Tumhult	»	6	»			10	>
»	Andersson i Altofta	»	9		»		9	»
»	Hansén	»	4			»	10	»
	Erlansson		8		>		10	»
»	Forsberg	»	5		»	»	9	»
	Olsson i See	»	3	»	»	1	13
»	Jonsson i Hå		8	»	»	»	10	»
>	Andersson i Fallsberg		5	»	»	»	10
»	Fngqvist	»	6	>	>		12	>
»	Vmnersten	»	10	»	»	»	9	» och
	Sterne	»	3	»	»	»	13
	Kammarens ledamöter	åtskildes härefter kl.	3.32	e.	m.

In fidem
Per Cronvall.