1910. Första Kammaren. Nr 38 (Riksdagens protokoll 1910:38)

RIKSDAGENS PROTOKOLL

1910. Första Kammaren. Nr 38.

Söndagen den 5 juni.

Kammaren sammanträdde kl. 1,30 e. m.

Justerades protokollet för den 29 nästlidne månad.

Upplästes och godkändes andra särskilda utskottets förslag
till Riksdagens skrifvelser till Konungen:

nr 182, i anledning af Kung! Maj:ts proposition med förslag
till lag om kollektivaftal mellan arbetsgivare och arbetare, lag
om särskild domstol i vissa arbetstvister, lag om vissa arbetsaftal,
lag angående ändring af 17 kap. 4 § handelsbalken, lag om ändring
af 2 § lagen angående medling i arbetstvister den 31 december
1906, lag angående ändring af 158 § utsökningslagen, lag
angående ändring af 10 § lagen om hvad iakttagas skall i afseende
å införande af lagen om nyttjanderätt till fast egendom den
14 juni 1907 samt lag om ändrad lydelse af 19 kap. 22 § samt
25 kap. 15 och 22 §§ strafflagen;

nr 183, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag till bestridande af kostnaderna för arbetsdomstolen under
år 1911; samt

nr 184, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag om ändring i 19 och 20 kap. strafflagen.

Anmäldes och bordlädes:

konstitutionsutskottets utlåtande nr 17, i anledning af Kungl.
Maj:ts proposition med förslag till förordning angående särskild
grund för beräkning af rösträtt och utgörande af utskyld eller
annan afgift i förhållande till allmänna bevillningen; äfvensom
bevillningsutskottets memorial nr 35, i anledning af kamrarnas
skiljaktiga beslut rörande bevillningsutskottets betänkande
nr 30, i anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till förordning angående bevillning af fast egendom samt af inkomst,
dels och i ämnet väckta motioner.

Första Kammarens Prof. 1910. Nr 38.

Kr 38. 2

Måndagen den 6 Juni.

Föredrogs, men bordlädes ånyo på flere ledamöters begära^,
statsutskottets under gårdagen bordlagda memorial nr 106.

Vid föredragning af bevillningsutskottets sistlidne dag bordlagda
memorial nr 34, i anledning af kamrarnas skiljaktiga beslut
rörande bevillningsutskottets betänkande nr 29, i anledning
af dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om
inkomst- och förmögenhetsskatt, dels och i ämnet väckta motioner,
godkändes de i detta memorial föreslagna voteringspropositioner.

Föredrogs, men bordlädes ånyo på flere ledamöters begäran
Första kammarens tillfälliga utskotts under gårdagen bordlagda
utlåtande, nr 34.

Justerades två protokollsutdrag för denna dag.

På framställning af herr talmannen beslöts, att de under dagen
första gången bordlagda ärendena skulle sättas främst bland
betänkandena på föredragningslistan till morgondagens sammanträde.

Kammaren åtskildes kl. 1,50 e. m.

In fidem

A. E. M. Ericsson.

Måndagen den 6 juni.

Kammaren sammanträdde kl. 11 f. m.

Justerades protokollet för den 30 nästlidne maj.

Upplästes och godkändes jordbruksutskottets förslag till Riksdagens
skrifvelser till Konungen:

nr 168, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående
efterskänkande af viss del af köpeskillingen för ett af E. O. Sand -

Måndagen den 6 Juni.

3 Nr 88.

ström från kronopark inom Norrbottens län inköpt virkesparti
samt en i ämnet väckt motion;

nr 169, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående
inbetalandet af köpeskilling för af E. A. Lundqvist i Berg inköpt
virke från kronopark inom Västerbottens län;

nr 171, i anledning af väckt motion om ändrad lydelse af
2 mom. i gällande villkor och bestämmelser för den af staten utöfvade
egnahemslånerörelsen;

nr 172, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående
öfverlåtelse till Kalmar stad af vissa delar af den för högre allmänna
läroverket därstädes använda fastighet m. m.; samt

nr 173, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag angående ändrad lydelse af 8 § i lagen om enskilda
vägar på landet den 5 juli 1907.

Anställdes jämlikt § 65 riksdagsordningen omröstning öfver
följande af bevillningsutskottet i dess memorial nr 34 punkten 1
föreslagna och af båda kamrarna godkända voteringsproposition:

»Den som, i likhet med Första kammaren, vill, att 5 § 1
mom. a) i förordningen skall erhålla följande lydelse:

Från inkomstskatt frikallas, i den mån här nedan sägs:

a) medlem af konungaätten:

för af staten anvisadt anslag samt för inkomst af kapital;
röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra kammaren,
beslutit, att ifrågavarande författningsrum skall lyda :

Från inkomstskatt frikallas, i den mån här nedan sägs:

a) medlem af konungaätten:

för af staten anvisadt anslag.»

Vid omröstningens slut befunnos rösterna hafva utfallit sålunda: Ja

— 108;

Nej — 19.

Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt
och afsändt till Andra kammaren, ankom därifrån ett protokollsutdrag
nr 563, som upplästes och hvaraf inhämtades, att omröstning
därstädes utfallit med 63 ja och 102 nej samt att båda kam -

Nr 38. 4

Måndagen den 6 Juni.

rarnas sammanräknade röster befunnits utgöra 171 ja och 121
nej, hvadan beslut i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse
med ja-propositionen.

Anställdes jämlikt § 65 riksdagsordningen omröstning öfver
följande af bevillningsutskottet i dess memorial nr 34 punkten
2 föreslagna och af båda kamrarna godkända voteringsproposition
:

»Den som, i likhet med Första kammaren, vill, att närmast
före sista stycket i 12 § af ifrågavarande författningsförslag intages
ett stycke af följande lydelse:

Medlem af konungaätten är frikallad från utgörande af förmögenhetsskatt;
röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra kammaren
beslutit, att det ifrågavarande stycket skall ur paragrafen uteslutas.»

Vid omröstningens slut befunnos rösterna hafva utfallit sålunda: Ja

— 107;

Nej — 18.

Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt
och afsändt till Andra kammaren, ankom därifrån ett protokollsutdrag
nr 564, som upplästes och hvaraf inhämtades, att omröstningen
därstädes utfallit med 58 ja och 109 nej samt att båda
kamrarnas sammanräknade röster befunnits utgöra 165 ja och
127 nej, hvadan beslut i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i
öfverensstämmelse med ja-propositionen.

Anställdes jämlikt § 65 riksdagsordningen omröstning öfver
följande af bevillningsutskottet i dess memorial nr 34 punkten 3
föreslagna och af båda kamrarna godkända voteringsproposition:

»Den som, i likhet med Första kammaren, vill, att 13 § 2:o
a) i förordningen skall erhålla följande lydelse:

Vid taxeringen skola såsom tillgångar upptagas:

2: o) lös egendom, såsom

a) lefvande och döda inventarier; röstar

Måndagen den 6 Juni.

Ja;

5 Nr 38.

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra kammaren,
beslutit, att berörda författningsrum skall lyda sålunda:

Vid taxeringen skola såsom tillgångar upptagas:

2:o) lös egendom, såsom

a) lefvande och döda inventarier, därest värdet öfverstiger
3,000 kronor.»

Vid omröstningens slut befunnos rösterna hafva utfallit sålunda
:

Ja — 113;

Nej — 14.

Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt
och afsändt till Andra kammaren, ankom därifrån ett protokollsutdrag
nr 565, som upplästes och hvaraf inhämtades, att omröstningen
därstädes utfallit med 53 ja och 115 nej samt att båda
kamrarnas sammanräknade röster befunnits utgöra 166 ja och
129 nej, hvadan beslut i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i
öfverensstämmelse med ja-propositionen.

Anställdes jämlikt § 65 riksdagsordningen omröstning öfver
följande af bevillningsutskottet i dess memorial nr 34, punkten 4,
föreslagna och af båda kamrarna godkända voteringsproposition:

»Den som, i likhet med Första kammaren, vill, att 13 § med
undantag af 2:o a) i förordningen skall erhålla följande lydelse:

Såsom förmögenhet taxeras skattskyldigs tillgångar, i den
jaaån de öfverstiga hans skulder.

Vid taxeringen skola såsom tillgångar upptagas:

l:o) fast egendom;

2:o) lös egendom, såsom

a) — — —-------------—--

b) grufvor, fartyg;

c) råämnen, varor och dylik lös egendom;

d) penningar, aktier, lotter i solidariska bankbolag, andelar
i bolag, föreningar för ekonomisk verksamhet och rederier, som
ej äro aktiebolag, fordringar, obligationer och'' andra värdepapper;

e) patent- och förlagsrätter;

f) rätt till skogsafverkning å annans mark samt rätt till sten -

Nr 88. 6

Måndagen den 6 Juni.

brott eller därmed jämförlig rätt att i visst afseende tillgodogöra
sig annans fasta egendom;

g) tomträtt äfvensom besittningsrätt till fast egendom, där
innehaf varen ej enligt 15 § skall anses såsom ägare, så vida rättigheten
är utan vederlag eller mot visst belopp en gång för alla
upplåten för innehafvarens lifstid eller för tid, hvaraf vid nästföregående
års utgång återstodo minst fem år;

h) rätt till ränta, afkomst af fast egendom eller annan stadigvarande
förmån, som icke afses i 2:o) g), så vida rättigheten
är förhandenvarande och bestämd att tillgodonjutas för den berättigades
lifstid eller för tid, hvaraf vid nästföregående års utgång
återstodo minst fem år.

Såsom tillgångar skola icke upptagas:

möbler, husgeråd, smycken och andra lösören, som äro afsedda
för skattskyldigs och hans familjs personliga bruk;

konstverk, bok-, konst- och därmed jämförliga samlingar, så
framt ej ägaren med dem drifver handel eller yrkesmässigt håller
dem för allmänheten tillgängliga;

• kapitalvärdet af undantagsförmåner och pension äfvensom af
annan förmån, hvilken åtnjutes på grund af ett förutvarande
tj änstef örhållande;

rätt till ränta, afkomst eller förmån, som är bestämd att tillgodonjutas
för den berättigades lifstid, där värdet af hvad han
årligen må i sådant afseende åtnjuta understiger 1,000 kr.;

rätt till förmögenhet, hvaraf en annan för närvarande åtnjuter
af kastningen; röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra kammaren,
beslutit, att berörda författningsrum skall lyda sålunda:

Såsom förmögenhet taxeras skattskyldigs tillgångar, i den
mån de öfverstiga hans skulder.

Vid taxeringen skola såsom tillgångar upptagas:

l:o) fast egendom;

2:o) lös egendom, såsom

a)-----------------

b) grufvor, fartyg;

c) råämnen, varor och dylik lös egendom;

d) penningar, aktier, lotter i solidariska bankbolag, andelar i
bolag, föreningar för ekonomisk verksamhet och rederier, som ej
äro aktiebolag, fordringar, obligationer och andra värdepapper
äfvensom smycken;

Måndagen den 6 Juni.

7 Nr 38.

e) patent- och förlagsrätter;

f) rätt till skogsafverkning å annans mark samt rätt till stenbrott
eller därmed jämförlig rätt att i visst afseende tillgodogöra
sig annans fasta egendom;

g) tomträtt äfvensom besittningsrätt till fast egendom, där
innehafvaren ej enligt 15 § skall anses såsom ägare, så vida rättigheten
är utan vederlag eller mot visst belopp en gång för alla
upplåten för innehafvarens lifstid, eller för tid, hvaraf vid nästföregående
års utgång återstodo minst fem år;

h) rätt till ränta, afkomst af fast egendom eller annan stadigvarande
förmån, som icke af ses i 2: o) g), så vida rättigheten
är förhandenvarande och bestämd att tillgodonjutas för den berättigades
lifstid eller för tid, hvaraf vid nästföregående års utgång
återstodo minst fem år.

Såsom tillgångar skola icke upptagas:

möbler, husgeråd och andra inre lösören, som äro afsedda
för skattskyldigs och hans familjs personliga bruk;

konstverk, bok-, konst- och därmed jämförliga samlingar, så
framt ej ägaren med dem drifver handel eller yrkesmässigt håller
dem för allmänheten tillgängliga;

kapitalvärdet af undantagsförmåner och pension äfvensom af
annan förmån, hvilken åtnjutes på grund af ett förutvarande
t jänstef erhållande;

rätt till ränta, afkomst eller förmån, som är bestämd att tillgodonjutas
för den berättigades lifstid, där värdet af hvad han
årligen må i sådant afseende åtnjuta understiger 1,000 kronor;

rätt till förmögenhet, hvaraf en annan för närvarande åtnjuter
af kastningen.»

Vid omröstningens slut befunnos rösterna hafva utfallit
sålunda:

Ja — 96;

Nej — 30;

Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt
och afsändt till Andra kammaren, ankom därifrån ett protokollsutdrag,
nr 566, som upplästes och hvaraf inhämtades, att omröstningen
därstädes utfallit med 24 ja och 142 nej samt att båda
kamrarnas sammanräknade röster befunnits utgöra 120 ja och 172
nej, hvadan beslut i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse
med nej-propositionen.

Föredrogs, men bordlädes ånyo på flere ledamöters begäran,
konstitutionsutskottets under gårdagen bordlagda utlåtande nr 17.

Nr 38.

Måndagen den 6 Juni.

Vid föredragning af bevillningsutskottets sistlidne dag bordlagda
memorial nr 35, i anledning af kamrarnas skiljaktiga beslut
rörande bevillningsutskottets betänkande nr 30, i anledning af dels
Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående
bevillning af fast egendom samt af inkomst, dels ock i ämnet
väckta motioner, godkändes den i detta memorial föreslagna voteringsproposition.

Om bidrag till Föredrogs ånyo statsutskottets den 4 och 5 i denna månad
anordnande bordlagda memorial nr 106, i anledning af kamrarnas skiljaktiga
mellan stnT beslut i fråga om anordnande af farled mellan Storvindeln och
vindein och Nedre Gautsträsk.

Nedre Gauts- I propositionen nr 133 till innevarande års Riksdag hade Kungl.
träsk. Maj:t föreslagit Riksdagen medgifva, att till anordnande af farled
mellan Storvindeln och Nedre Gautsträsk genom upprensning
af Bräskaforsen i Sorsele socken af Västerbottens län bidrag
finge, under villkor att Sorsele socknemän bidroge till företaget
med minst 3,000 kronor och förbunde sig att för framtiden underhålla
farleden, lämnas från det af Riksdagen anvisade anslag till
understödjande af brobyggnader och, företrädesvis mindre, hamnbyggnader
samt upprensning af åar och farleder utan iakttagande
af det för tillgodonjutande af statsbidrag från ifrågavarande anslag
i allmänhet stadgade villkor, att statsbidraget icke finge utgå
med högre belopp än två tredjedelar af den för företaget beräknade
kostnaden.

I sitt öfver denna framställning afgifna utlåtande nr 90 hade
statsutskottet hemställt, att Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning
för närvarande ej måtte af Riksdagen bifallas.

Enligt utskottet tillhandakomna protokollsutdrag hade Första
kammaren bifallit hvad utskottet hemställt, hvaremot Andra kammaren
med afslag å utskottets hemställan bifallit Kungl. Maj:ts
framställning i ämnet.

Då denna fråga icke synts utskottet vara föremål för gemensam
votering, hade utskottet i föreliggande memorial för Riksdagen
anmält, att frågan för denna riksdag förfallit.

Reservation hade afgifvits af grefve A. F. Wachtmeister samt
herrar A. Wiklund, F. W. Thorsson, P. Olsson, K. St ar bäck, K.
V. Rydén och A. Ifvar sson, hvilka ansett, att utskottet bort föreslå
voteringsproposition i ämnet för omröstning enligt 65 § riksdagsordningen.

Herr Biörklund, Henning: Med Kungl. Maj:tsifråga varande

proposition, hvars behandling nu skulle afslutas genom
detta memorial, afsågs att genom större statsanslag bereda den
fattiga befolkningen i de aflägsna trakterna af Västerbotten, inom

Måndagen den 6 Juni.

9 Nr 38.

träsk.

(Forts.)

Sorsele socken, möjlighet till farled från öfre delen af Storvindeln 0m bidrag till
ända ned till Sorsele kyrka. 0afrfarled*

Andra kammaren biföll framställningen, hvarigenom resul- mellan stortatet
skulle blifva, att omkring 9,700 kronor mera komme att vindein och
utgå af statsmedel för ändamålet, än hvad under vanliga förhål- Nedre Gautslanden
skulle hafva kommit att äga rum. Första kammaren åter
afslog med en röstöfvervikt af 11 röster Kungl. Maj:ts proposition.
Nu har statsutskottet ansett, att denna fråga icke kan blifva
föremål för gemensam votering. Men mot det utlåtandet föreligger,
såsom herrarna sett, en reservation såväl från Första kammaren
som från åtskilliga ledamöter af Andra kammaren. Dessa
reservanter hafva för sin del sökt drifva den satsen, att gemensam
votering i detta ämne lagligen borde ske.

Vid förra riksdagen förelåg ett fullkomligt liknande ärende.

Enda skillnaden var då, att saken rörde en landsväg i stället för
nu en farled till sjöss. Det gäller också samma län nu som då.

Då hade i en kungl. proposition föreslagits att, med hänsyn till
folkets nödställda belägenhet, i Dorotea socken skulle få anläggas
en landsväg från Storbäck till Risbäcks kapell, utan att de väghållningsskyldiga
behof de bidraga med den tredjedel, som under
vanliga förhållanden åligger dem vid allmänna vägars anläggning.

Det bifölls i Andra kammaren och afslogs i Första kammaren.

Så kom frågan till statsutskottet, och statsutskottet utan någon
skiljaktighet föreslog en voteringsproposition, som sedermera bägge
kamrarna godkände, och som ledde till att anslaget beviljades, så
att vägen får anläggas. Nu återigen skulle befolkningen i samma
län men i en annan trakt, om vid statsutskottets synpunkt får
bero, komma i den situationen, att det anses olagligt i år att
hjälpa på det sätt som förra året ansågs lagligt genom att gorå
frågan till föremål för gemensam votering. Det kan ju icke
nekas, att sådant framkallar bekymmer, och förgäfves skall man
söka öfvertyga befolkningen i de trakter, det nu gäller, om det
rätta i denna olika åtgärd, ty den torde utgå från att det var
riktigt, som skedde förra riksdagen.

Kunde man nu yrka bifall till reservanternas förslag, skulle
jag alldeles bestämdt framställa ett sådant yrkande och därvid
anhålla om kammarens behj ärtande af saken för frågans lösning,
i syfte att farleden skulle snarast möjligt dem beredas. Men då
saken ligger så, att ett sådant yrkande icke kan få väckas, och
man således är tvungen att, för att få ändring i statsutskottets
förslag, yrka återremiss på betänkandet, nödgas jag afstå från ett
sådant yrkande, som, om det bifölles, skulle vålla riksdagens förlängning.
Eu återremiss för att framkalla en gemensam votering
så här nära inpå riksdagens slut befarar jag också möjligen
skulle till den kammarens majoritet, som förut visat sig icke vilja
själfva saken, öfverföra dem, som finge misstycke till frågan i
sin helhet genom att ett sådant yrkande väcktes. Jag anser mig

Nr 88. 10

Måndagen den 6 Juni.

Om bidrag till fördenskull nödsakad att inskränka mig till detta uttalande,
anordnande ocja jag ggr (]e^ un(jer deri förhoppningen, att, när frågan nästa
mellan stor- gårig förekommer i denna kammare, kammaren då måtte så bevindeln
och hjärta behofvet däruppe, att gemensam votering i detta ärende

Nedre Gauts- icke behöfver ens ifrågasättas.
träsk.

(Forts.) Herr Björklund, Olof: Då jag inom statsutskottet om fattat

den mening, som finnes uttryckt i utskottets nu föreliggande
memorial, ber jag få angifva de skäl, som varit för utskottets
bestämmande.

Den grundlagsparagraf, som handlar om gemensamma voteringar,
synes mig tydligt begränsa dessa till att omfatta frågor,
som gälla direkta statsutgifter eller bevillningar för dessa statsutgifter
äfvensom utgifter för reglerande af de verk, som sortera
direkt under Riksdagen. Beträffande den fråga däremot, som nu
afhandlas, har Kungl. Maj:t föreslagit, att Kungl. Maj:t skulle
berättigas att från ett anslag, som är beviljadt och för hvilket
Riksdagen fastställt vissa villkor, utan iakttagande af dessa villkor
medgifva anslagets användande. Det är alltså icke fråga om
någon statsutgift, utan det är fråga om att förändra villkoren för
ett förut beviljadt anslag, och på den grund har jag ansett, att
gemensam votering icke lagligen borde få förekomma. Jag anhåller,
att kammaren ville lägga utskottets memorial till handlingarna.

Grefve Wachtmeister, Fredrik: Icke heller jag skall

besvära kammaren med att göra något yrkande. Jag vill endast
med ett par ord saga, hvarför jag anmält min reservation mot
statsutskottets förslag.

Saken är ju den, såsom redan förut landshöfding Biörklund
framhållit för kammaren, att i fjol framlade statsutskottet utan
meningsskiljaktighet förslag till voteringspropositon i en nästan
identiskt liknande fråga. Och då voterade vi gemensamt. Nu i
år kommer en sådan fråga, och då finnes det majoritet inom statsutskottet
för att förklara, att denna fråga icke är underkastad
gemensam votering. Man kan ju icke säga, att det är mycket
konsekvens i detta statsutskottets handlingssätt, och därför reserverade
jag mig. Det skulle väl sett alltför märkvärdigt ut, i händelse
man ville besvara den frågan hvad som är underkastadt
gemensam votering och fördenskull sloge upp riksdagshandlingarna,
om man funne, att statsutskottet år 1909 utan meningsskiljaktighet
föreslagit, att en fråga skulle underkastas gemensam
votering, men år 1910 föreslagit någonting alldeles motsatt. Det
var endast för att inlägga min protest mot detta, som jag anmälde
min reservation. Jag ber äfven att få tillägga, att enligt
min åsikt detta är en fråga, som bort underkastas gemensam vo -

Måndagen den 6 Juni.

11 Nr 38.

träsk.

(Forts.)

tering, äfven oafsedt detta prejudikat från i fjol, men det bryv Om bidrag till
jag mig, då det i dag är 6 juni, icke om att orda vidare om.

mellan Stor Grefve

Klingspor: Det är nog sant, såsom grefve Wacht- vindeln och

meister sade, att en liknande fråga underkastades gemensam vo- Nedre Gauts
tering vid förra årets riksdag. Och när vi talade om den saken
inom statsutskottet, sökte vi få reda på, huru man i allmänhet
gjort i dylika frågor och funno då, att de vid många tillfällen
verkligen varit underkastade gemensam votering, och vid många
tillfällen hade det i liknande frågor icke blifvit gemensam votering.

Nu var det i fjol en alldeles precis liknande fråga; men i år har
det också varit en mycket liknande fråga. Herrarne påminna sig
kanske, att det då var fråga om sjöfartsnäringens främjande och
olika villkor, hvarunder ett anslag skulle utgå. Frågan bifölls af
Första kammaren, men afslogs af Andra kammaren, och då ansåg
statsutskottet, att om den frågan borde icke gemensamt voteras,
och detta godkändes af Riksdagen. Detta är icke mer än
en månad sedan. Således är det ett ännu färskare prejudikat, att
Riksdagen fattat samma beslut, som utskottet nu föreslår.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Herr von Friesen: Man måste väl erkänna, att en låne fråga

är någonting annat än en anslagsfråga. För öfrigt vore
det önskligt, att statsutskottet stadgade sin uppfattning något i så
viktiga frågor.

Jag vill till sist säga, att det .beslut, som nu fattas, icke bör
anses såsom ett prejudikat för framtiden, eftersom det fattas så
sent på riksdagen, att intressena äro väl riktade åt annat håll.

Efter det öfverläggningen ansetts härmed slutad, lades förevarande
memorial till handlingarna.

Föredrogs ånyo Första kammarens tillfälliga utskotts den 4 Om ändring
och 5 innevarande juni bordlagda utlåtande nr 34, i anledning af förlågg af

Andra kammarens beslut i väckt fråga om ändring af för- ning sort för
t .. • i r».. • i visso, rege laggmngsort

tor yissa regementen. menten.

Sedan inom Riksdagens båda kamrar väckts lika lydande
motioner (nr 38 i Första kammaren och nr 137 i Andra kammaren)
i fråga om ändring af förläggningsort för vissa regementen
samt Första kammaren den 11 sistlidne maj afslagit berörda inom
Första kammaren väckta motion, hade till utskottet hänvisats Andra
kammarens beslut rörande den inom samma kammare väckta
motsvarande motionen.

Andra kammaren hade enligt protokollsutdraget den 1 innevarande
juni bifallit sitt tillfälliga utskotts hemställan, »att Riksdagen
i skrifvelse till Kungl. Maj:t ville hemställa, det Kung!.

Nr 38. 12

Måndagen den 6 Juni.

0n} f.nfSin9 Maj:t ville taga under ompröfning alla de skäl, som tala för
ningZrVför Kalmar regementes förläggning till Kalmar samt norra och södra
visso rege- skånska infanteriregementenas förläggning till andra orter än

menten. Kristianstad och Lund».

(Forts.) Då det såsom af det ofvan omförmälda framginge, att den

framställning, som föranledt detta Andra kammarens beslut, redan
varit af Första kammaren på grund af den inom sistnämnda
kammare väckta motionen i dess helhet pröfvad vid innevarande
riksdag, hade denna kammares tillfälliga utskott i nu föreliggande
utlåtande hemställt, att Andra kammarens i ärendet fattade beslut
ej måtte till någon Första kammarens vidare åtgärd föranleda.

Herr Cedercrantz: Denna fråga har redan förut varit

föremål för kammarens behandling, då för några veckor sedan
kammaren förehade sitt tillfälliga utskotts utlåtande i anledning
af en i denna kammare väckt motion rörande samma sak, som
behandlas i föreliggande betänkande. Utskottet hade afstyrkt bifall
till motionen och kammaren fattade beslut i enlighet med utskottets
hemställan. Det är nu icke min mening att upprepa hvad
som sades under förra diskussionen; jag ber endast att få gendrifva
ett par uttalanden, som fälldes mot slutet af denna diskussion.
Att jag icke gjorde det vid samma tillfälle berodde därpå
att diskussionen redan dragit ut långt in på natten, och att jag
icke ville förlänga den. Då nu tillfälle erbjuder sig att bemöta
dessa uttalanden, är jag så mycket mer angelägen att göra det,
som jag antager, att de anförda argumenten gjorde ett visst intryck
på kammaren, framförda som de voro med ingen mindre
auktoritet än herr vice talmannens. Det var tvenne formella skäl
herr vice talmannen anförde mot bifall till motionen; han säger
först, »att under diskussionen förekommit mycket, som kan vara
synnerligen värdefullt, men som snarare borde hafva förekommit
vid andra tillfällen än detta, bland annat vid dechargebetänkandets
behandling vid 1908 års riksdag». Jag ber därom få säga,
att det aldrig varit min afsikt, och jag är öfvertygad att det icke
heller varit afsikten hos de personer, som tänka lika med mig i
denna sak, att sätta i fråga, att något af de fall, 106 och 107 §§
R. F. omtala, skulle föreligga här. Herrarne veta hvad som står
i dessa §§, så jag behöfver icke läsa upp dem. Jag har aldrig
haft en tanke på att något sådant fel skulle hafva förekommit
från regeringens sida i denna sak, att den därom förda diskussionen
lämpligen borde hafva förekommit vid behandlingen af
dechargebetänkande! vid 1908 års riksdag. Dessa båda saker
hafva ingenting att göra med hvarandra: regeringsbeslutet i förevarande
fråga och dechargebetänkandet vid 1908 års riksdag. Och
hvilka de »andra tillfällen» äro, då enligt herr vice talmannens
uppfattning denna diskussion borde hafva förekommit, känner jag
icke, då herr vice talmannen icke närmare preciserat dem och jag

13 Nr 38.

Måndagen den 6 Juni.

icke har mis: bekant, att denna fråga förelegat vid några andra Om ändring

tillfällen. , f , . Ä

Vidare säger herr vice talmannen: »Jag faster kammarens vissa rege_
uppmärksamhet på, att 1906 års Riksdag öfverlämnade bestäm- menten.
mandet af platser för regementenas förläggning till Kungl. Maj:t, (Forts.)
samt anhöll tillika, att, innan därom lämnades bestämmelser, en
kommission, sammansatt af både civila och militära ledamöter,
skulle undersöka ärendena. Så har skett, och Kungl. Maj:t har
sedan fattat beslut, hvarefter Kungl. Maj:t ingått bindande aftal
med de särskilda orterna. Icke är det rimligt eller möjligt att
sätta i fråga, att Riksdagen skulle upprifva, hvad Riksdagen själf
förut beslutat eller hvad Kungl. Maj:t gjort för att utföra detta
Riksdagens beslut.» Icke heller i denna tankegång kan jag följa
herr vice talmannen. Det är alldeles riktigt, att Riksdagen öfveriåtit
ifrågavarande befogenhet på Kungl. Maj:t, men jag vill erinra
herrarne om, att 89 § R. F. gifver Riksdagen makt att i eu
hel kategori af ärenden, rörande den allmänna hushållningen, göra
framställningar och tillkännagifva sina önskningar hos Kungl.

Maj:t, och det förekommer också dagligen och stundligen att vid
riksdagen handläggas motioner, som afse dylikt. Då detta är tilllåtet,
är det då rimligt att sätta i fråga, att Riksdagen icke skulle
hafva rätt att framställa önskningar till Kungl. Maj:t i en sak,
där Riksdagen af egen fri vilja hänskjuta afgörandet till Kungl.

Maj:t? Är det tänkbart, att Riksdagen skulle hafva öfverlämnat
sig så bunden till händer och fötter till Kungl. Maj:t, att Riksdagen
icke skulle hafva den allra bittersta handlingsfrihet, icke
ens så mycken frihet, att Riksdagen kunde göra framställning till
Kungl. Maj:t om sin önskan i något af dessa hänseenden. Enligt
min uppfattning är äfven detta resonemang fullkomligt ohållbart.

Dessa äro de enda formella skäl, som anförts mot bifall till
motionen i fråga, och något formellt hinder lär således icke förefinnas
för bifall. Hvad realiteterna beträffar, ber jag endast få
konstatera, att, sedan frågan förra gången var föremål för behandling
här i kammaren, Andra kammaren förehaft samma fråga.

Andra kammarens tillfälliga utskott, som behandlat en motion af
fullkomligt enahanda innehåll med den här i Första kammaren
väckta, hade tillstyrkt motionen, och Andra kammaren biföll utskottets
hemställan med 141 röster mot 57, som voro för afslag.

Här i kammaren var utgången den, att 33 röster afgåfvos för
återremiss och 84 för afslag. Inom Riksdagen skulle således, att
döma efter dessa voteringar, förefinnas eu majoritet af 33 röster,
som skulle vara till förmån för motionens syfte.

Jag vill vidare endast än en gång erinra om, att 1901 års
Riksdag uttalade det önskemålet, att de värnpliktiga skulle beredas
tillfälle att fullgöra sina vapenöfningar så nära hemorten som
möjligt, jag vill vidare åberopa alla skål, som vid förra diskussionen
anfördes till förmån för denna sak. Det är lätt att finna, att om

Nr 38. 14

Måndagen den 6 Juni.

°™ fm.dring denna kammare öfver hufvud taget menade allvar med den framningsoTt%T
ställning, som gjordes 1901 — och det får man väl ändå tänka
visso rege- att den gjorde — så har kammaren nog intet annat att göra än
mental, att bifalla denna motion, förutsatt nämligen, att den vill att dess
(Forts.) önskan skall blifva uppfylld och att det icke var bara tomt prat,
hvad kammaren då uttalade såsom sitt önskemål. Här är det
icke fråga om att ingripa i den rätt, som Riksdagen öfverlämnat
till Kungl. Maj:t, att bestämma öfver regementenas förläggning;
det är endast fråga om att till Kungl. Maj:t framföra Riksdagens
önskemål beträffande ett par af dessa förläggningar.

Jag ber, herr talman, att få yrka bifall till det beslut, hvartill
Andra kammarens tillfälliga utskott kommit, och således afsteg
på den af kammarens tillfälliga utskott gjorda hemställan.

Herr Ekströmer: Jag ber att få instämma i den före gående

talarens yrkande.

Herr Biörklund, Henning: Om jag rätt uppfattade

den näst siste ärade talaren, slutade han med att yrka bifall till
Andra kammarens i ärendet fattade beslut, och detta ehuru Första
kammaren redan i saken fattat beslut, som går stick i stäf mot Andra
kammarens. Kamrarna hafva visserligen behandlat två skilda
motioner, men dessa båda motioner äro från första till sista ordet
alldeles lika lydande; det finnes icke något annat än underskrifterna,
som skiljer de motioner åt, hvilka här ligga bakom kamrarnas
olika beslut. Sedan denna kammare fattat sitt beslut, med anledning
af det ena exemplaret af motionen, kan den omständigheten,
att ett alldeles bka lydande exemplar af motionen inkommit
från Andra kammaren och föranledt dess beslut i frågan,
väl icke föranleda frågans återupptagande här, eller att kammaren
nu skulle besluta något mot sitt förra beslut motsatt. Samma
talare nämnde, att icke de af herr vice talmannen vid ärendets förra
behandling i kammaren påpekade §§ af R. F. passade in påförhållandena
i denna fråga. Jag är af den uppfattningen, att de
passa ganska väl in. I en af de åsyftade paragraferna talas om
iakttagande af rikets sannskyldiga nytta. Då 1908 års konstitutionsutskott
vid granskning af statsrådsprotokollen icke gjorde
anmärkning mot regeringens motiverade beslut i fråga om Kalmar
regementes förläggning, får väl i det beslutet rikets sannskyldiga
nytta anses vara iakttagen, och, bur stort kalmarintresset än visade
sig vara vid ärendets behandling förra gången i Första kammaren
liksom sedermera i den Andra, får man väl dock icke anse,
att Kalmars sannskyldiga nytta går utanpå rikets sannskyldiga
nytta. Jag ber att få yrka bifall till utskottets hemställan.

Herr Cedercrantz: Jag inser, att formella betänkligheter
förefinnas mot det yrkande jag nyss framställt och jag ber

15 Nr 38.

Måndagen den 6 Juni.

därför att få återtaga samma yrkande, på samma gång jag vid- Om ändring
håller allt hvad jag i öfrigt anfört. ning*ort9för

Herr Fahlbeck: Då föregående talare återtagit sitt yrkande, v,^n^e''
har jag ingen anledning att nu taga till ordet. I annat fall (Forts.)
skulle jag hafva motsatt mig detta yrkande såsom varande alldeles
oformligt.

Herr Ekströmer: Sedan herr Cedercrantz återtagit sitt

yrkande, ber äfven jag att få afstå från yrkande på bifall till
Andra kammarens beslut.

Öfverläggningen ansågs härmed slutad, hvarefter kammaren
biföll hvad utskottet i förevarande utlåtande hemställt.

Föredrogs ånyo statsutskottets den 3 och 4 innevarande må- om anslag till
nåd bordlagda utlåtande nr 105, i anledning af Kungl. Maj:ts \ kostnader för
punkterna 3 och 37 under sjunde hufvudtiteln af statsverkspro- in_

positionen gjorda framställningar. komst och

förmögenhet.

Pimsten 1.

Mom. a.)

I den till Riksdagen den 15 januari 1910 aflåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behof hade Kungl. Maj:t,
i enlighet med de beslut, som innefattades i det statsverkspropositionen
bilagda statsrådsprotokollet öfver finansärenden för den
14 i samma månad, i punkten 3 under sjunde hufvudtiteln föreslagit
Riksdagen att, med uteslutande ur riksstaten af det å ordinarie
stat under sjunde hufvudtiteln uppförda förslagsanslag å
340,000 kronor till bestridande af kostnader för allmänna, bevillningens
uttaxering, till bestridande af kostnader för taxering till
skatt å inkomst och förmögenhet å ordinarie stat å samma hufvudtitel
uppföra ett förslagsanslag af 400,000 kronor.

Utskottet hade i nu föredragna moment på anförda skäl
hemställt, att Riksdagen, under förutsättning att Kungl. Maj:ts
till innevarande års Riksdag afgifna förslag till förordning om inkomst-
och förmögenhetsskatt blefve af Riksdagen i hufvudsak
bifallet, måtte med uteslutande ur riksstaten af det å ordinarie
stat under sjunde hufvudtiteln uppförda förslagsanslag å 340,000
kronor till bestridande af kostnader för allmänna bevillningens
uttaxering, till bestridande af kostnader för taxering till skatt å
inkomst och förmögenhet å ordinarie stat å samma hufvudtitel
uppföra ett förslagsanslag af 400,000 kronor.

Herr Jonsson, Olof: Då detta statsutskottsbetänkande affattades,
innan det resultat, till hvilket bevillningsutskottet i

Nr 38. 16

Måndagen den 6 Juni.

Om anslag till fråga om inkomst- och förmögenhetsskatten kommit, var kändt,
laxering till oc^ dess ordalydelse numera icke passar, sedan bevillningsutskatt
å in- skottets betänkande i ämnet inkommit till kamrarna, skall jag
komst och anhålla, att det måtte göras en liten förändring af formuleringen.
förmögenhet■ Första delen af utskottets hemställan under punkten l:o a) skulle
(Forts.) komma att lyda: att Riksdagen, under förutsättning att, i anledning
af bevillningsutskottets förslag, förordningen om inkomstoch
förmögenhetsskatt blifver af Riksdagen antagen---.

Efter härmed slutad öfverläggning biföll kammaren hvad
utskottet i föreliggande moment hemställt med den ändring, att

mellanmeningen »under förutsättning---bifallet» affattades

sålunda: »under förutsättning att i anledning af bevillningsutskottets
förslag förordning om inkomst- och förmögenhetsskatt
blifver af Riksdagen antagen.»

Mom. b.)

Utskottets hemställan bifölls.

Om bidrag till
landsting och
städer, som
icke deltaga i
landsting.

Punkten 2.

Mom. a.)

I punkten 37 af sjunde hufvudtiteln i årets statsverksproposition
hade Kungl. Maj:t föreslagit Riksdagen att å extra stat för
år 1911 anvisa ett belopp af 1,250,000 kronor att fördelas mellan
landsting och städer, som icke deltoge i landsting, efter förhållandet
mellan den bevillning af fast egendom samt af inkomst,
som debiterats på grund af vederbörande pröfningsnämnds år
1911 verkställda eller fastställda taxeringar inom landstingsområde
eller stad, hvarom nu nämnts, och den i samma ordning
debiterade bevillningssumman för hela riket.

Utskottet hade i förevarande moment på angifna grunder
hemställt, att Riksdagen måtte, under förutsättning att Kungl.
Maj :ts förslag till förordning angående bevillning af fast egendom
samt af inkomst blefve af Riksdagen bifallet, å extra stat å sjunde
hufvudtiteln för år 1911 anvisa ett belopp af 1,250,000 kronor,
att fördelas mellan landsting och städer, som icke deltoge i landsting,
efter förhållandet mellan den bevillning af fast egendom
samt af inkomst, som debiterats på grund af vederbörande pröfningsnämnds
år 1911 verkställda eller fastställda taxeringar inom
landstingsområde eller stad, hvarom nu nämnts, och den i
samma ordning debiterade bevillningssumman för hela riket.

Herr Jonsson: Jag hemställer på liknande skäl jag

nyss anförde, att enahanda förändrade uttryck måtte intagas i
denna hemställan och att den således måtte komma att lyda: att

Måndagen den G Juni.

17 Nr 38.

Riksdagen må, under förutsättning att, i anledning af bevillnings- Om bidrag till
utskottets förslag, förordning angående bevillning af fast egendom Iandsting oc*
samt af inkomst bl ifver af Riksdagen antagen---.

Öfverläggningen förklarades härmed slutad, hvarefter kammaren
biföll utskottets hemställan med den ändring att mellanmeningen
»under förutsättning---bifallet» affattades så lunda:

»under förutsättning att i anledning af bevillningsutskottets
förslag, förordning angående bevillning af fast egendom samt af
inkomst blifver af Riksdagen antagen.»

Mom. b.)

städer, som
icke deltaga i
landsting.
(Forts.)

Utskottets hemställan bifölls.

Vid ånyo skedd föredragning af lagutskottets den 3 och 4
innevarande månad bordlagda memorial nr 54, med föranledande
af kamrarnas beslut beträffande lagutskottets utlåtande nr 50 i
anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag
om föreningar, lag om ändrad lydelse af 22 kap. 14 § och 23
kap. 4 § strafflagen, lag om ändrad lydelse af 11 kap. 15 §
rättegångsbalken, lag om ändrad lydelse af 10 § i förordningen
om tioårig preskription och om årsstämning den 4 mars 1862
samt lag om ändrad lydelse af 8 § i lagen angående förbud i
vissa fall för bolag och förening att förvärfva fast egendom den
4 maj 1906, dels ock i anledning af däraf väckta motioner, biföll
kammaren hvad utskottet i detta memorial hemställt.

Föredrogs ånyo Första kammarens tillfälliga utskotts den 3 Ang. beståmocb
4 i denna månad bordlagda utlåtande nr 33, i anledning af meiser i ny
väckt motion om skrifvelse till Kungl. Maj:t angående utredning l<™dshöfrörande
vissa åtgärder af de administrativa myndigheterna undertio^om^ridpågående
arbetskonflikter m. m. lysningsför Med

föranledande af en inom Andra kammaren af herr Carl farande m. m.
Lindhagen m. fl. i ämnet väckt, till dess femte tillfälliga utskott
hänvisad motion nr 200, hade nämnda utskott i afgifvet utlåtande
hemställt, att Andra kammaren ville för sin del besluta, att Riksdagen
måtte i skrifvelse till Kungl. Maj:t anhålla, det Kungl.

Maj: t täcktes lämna Riksdagen tillfälle att, så vidt anginge bestämmelserna
om fridlysningsförfarande och hvad därmed ägde samband,
yttra sig öfver det förslag till ny landshöfdingeinstruktion,
som i sammanhang med fögderiförvaltningens omorganisation
kunde varda upprättadt.

Sedan Andra kammaren bifallit utskottets förenämnda hemställan
samt ärendet öfverlämnats till Första kammaren, hade
Första Kammarens Prol. 1910. Nr 38.

Sr 38. 18

Måndagen den 6 Juni.

Ang. bestämmelser
i ng
landshöfdingeinstmktion
om fridlysningsförfarande
m. m.

(Forts.)

denna kammare hänvisat detsamma till förberedande behandling
af sitt första tillfälliga utskott, och hade detta utskott i nu föredragna
utlåtande i ärendet yttrat följande:

»Med hänsyn till den principiellt viktiga innebörden af föreliggande
fråga har utskottet ej funnit sig kunna på den korta tid,
som stått till dess förfogande, behörigen utreda och afgifva yttrande
angående detta ärende, hvilket utskottet härmed får för
kammaren anmäla.»

Grefve Lagerbjelke: Enligt 63 § i Riksdagsordningen

torde kammaren icke kunna utan vidare lägga förevarande utskottsutlåtande
till handlingarna utan böra fatta beslut i saken.
I frågans outredda skick kan det icke gärna komma i fråga att
bifalla hvad Andra kammaren beslutat; icke heller kan återremiss
ifrågasättas. Det återstår då blott att af slå betänkandet; och jag
får således för min del yrka, att Första kammaren ville besluta
att icke biträda Andra kammarens i ärendet fattade beslut.

Efter härmed slutad öfverläggning beslöt kammaren, på gjord
proposition, att icke biträda Andra kammarens i ämnet fattade
beslut.

Anmäldes och bordlädes bevillningsutskottets betänkande nr
39, angående tullbestämmelserna för kaffe och kaffesurrogat.

Herr talmannen tillkännagaf, att enligt mellan talmännen
träffad öfverenskommelse omröstning jämlikt § 65 riksdagsordningen
korn me att anställas vid kamrarnas sammanträden under
morgondagen öfver den i bevillningsutskottets memorial nr 35
för sådan omröstning föreslagna voteringsproposition, som blifvit
af båda kamrarna godkänd.

Justerades sju protokollsutdrag för denna dag, hvarefter kammaren
åtskildes kl. 12.40 e. m.

In fidem

A. v. Krusenstjerna.

Tisdagen den 7 Juni.

19 Nr 88.

Tisdagen den 7 juni.

Kammaren sammanträdde kl. 11 f. m.

Justerades protokollet för den 31 nästlidne månad.

Anmäldes och bordlädes:

statsutskottets memorial nr 107, med förslag till gratifikationer
åt två hos bevillningsutskottet anställda sekreterare; äfvensom
bevillningsutskottets memorial och betänkande:
nr 36, i anledning af kamrarnas beslut beträffande 9 § i
det vid utskottets betänkande nr 29 fogade förslag till förordning
om inkomst- och förmögenhetsskatt jämte motsvarande delar af
de till förordningen hörande särskilda anvisningar till ledning vid
taxeringen,

nr 37, i anledning af återremisser å vissa delar af det vid
bevillningsutskottets betänkande nr 31 fogade förslag till förordning
om taxeringsmyndigheter och förfarande vid taxering,

nr 38, i anledning af kamrarnas skiljaktiga beslut rörande
bevillningsutskottets betänkande nr 33, i anledning af väckt motion
angående skrifvelse till Konungen i fråga om åtgärder för
undanröjande af en till minskad äktenskapsfrekvens bidragande
oegentlighet i skattelagstiftningen, och

nr 40, angående beräkning af bevillningarna för år 1911.

Upplästes och godkändes statsutskottets förslag till Riksdagens
skrivelser till Konungen:

nr 174, angående de i 63 § regeringsformen föreskrifna kreditivsummor; nr

175, i anledning af Kung! Maj:ts proposition angående
anordnande af sanatorievård åt vissa statstjänare;

nr 176, i anledning af Kung! Maj:ts proposition angående
ålderstillägg åt notarien hos riksförsäkringsanstalten A. R. Ljunggren;

nr 177, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående
årligt understöd åt biträdande postexpeditören Anna Maria Hammarstrand,
född Flycht;

nr 178, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående
årliga understöd åt förra poststationsföreståndaren Hedvig Sofia
Clementeoff och poststationsföreståndaren Helena Aurora Clementeoff; nr

179, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående

Nr 38. 20

Tisdagen den 7 Juni.

anläggning af statsbana från Lappträsk till Veittijärvi m. m. samt
en i ämnet Täckt motion; och

nr 180, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående
bidrag af statsmedel till åstadkommande af en järnväg från Troll
hättan till Nossebro.

Anställdes jämlikt § 65 riksdagsordningen omröstning öfver
följande af bevillningsutskottet i dess memorial nr 35 föreslagna
och af båda kamrarna godkända voteringsproposition:

»Den som, i likhet med Första kammaren, vill, att 8 § i
förevarande förordning skall erhålla följande lydelse:

8 §•

1 mom. Såsom inkomst enligt denna förordning skola, med
undantag och efter afdrag, som här nedan i detta kapitel stadgas,
taxeras skattskyldigs årsintäkter i penningar eller penningars
värde af kapital och arbete.

Förmån af bostad äfvensom hvad skattskyldig för sin och
sin familjs räkning direkt tillgodogjort sig från egen näring eller
eljest af förnödenheter och varor, som han fört i handel eller
tillverkat, skola följaktligen äfven räknas såsom inkomst.

Såsom inkomst taxeras icke:

hvad som förvärfvats genom giftorätt, arf eller testamente eller
i hemföljd, morgongåfva eller fördel af oskiftadt bo eller genom
gåfva eller ock erhållits i form af sådant periodiskt understöd,
som lämnats såsom bidrag till undervisning eller uppfostran eller
eljest utgifvits på grund af lagligen åliggande försörjningsplikt
eller till understöd åt hemmavarande familjemedlemmar;

vinst å icke yrkesmässig afyttring af fast eller lös egendom,
som tillfallit säljaren annorledes än genom köp eller byte eller
ock af honom förvärfvats genom köp eller byte och varit i hans
ägo, om det är fast egendom, tio år eller härutöfver och eljest
fem år eller därutöfver;

ersättning för skada till följd af olycksfall i arbete, så ock
hvad som eljest på grund af sjuk- eller olycksfallsförsäkring tillfallit
den försäkrade eller hans stärbhus;

kapital, som på grund af lif- eller kapitalförsäkring tillfallit
den försäkrade eller hans stärbhus;

hvad som af staten anvisats till bestridande af de med erhållna
tjänster eller uppdrag förenade särskilda kostnader, såsom:
resekostnadsersättning,
å stat uppförd häst- och båtlega,

officerares lönetillägg för tjänstehästar samt furageersättning,
anslag till skrifmaterialier, kontorshyra och andra expenser,

Tisdagen den 7 Juni.

21 Nr 98.

traktamente för förrättning å annat ställe än tjänstemans
eller i förrättningen deltagande persons vanliga boningsort,.

arfvode eller traktamente för kommendering utom station,

fältaflöning under krigstid, samt

arfvode eller traktamente för deltagande i Riksdag, statsrevision,
kyrkomöte eller kommitté å annan ort än där arfvodeseller
traktamentstagaren varit bosatt.

2 mom. Skattskyldigheten för inkomst enligt denna förordning
afser den inkomst, som åtnjutits under det nästföregående kalenderåret,
eller, då räkenskapsår icke sammanfaller med kalenderår,
det räkenskapsår, som gått till ända närmast före den 1 mars
det år, taxeringen sker.

År skattskyldig gift, skall i hans taxering enligt denna förordning
inbegripas jämväl hustruns inkomst; dock att i fall, där
hustrun haft inkomst, som rättsligen varit från mannens förvaltning
undantagen, hustrun skall taxeras därför, Utom i fall, som
i mom. 3 sägs.

3 mom. Inkomst, som understiger 100 kronor, må icke i
något fall särskild! taxeras.

4 mom. För inkomst af kapital eller arbete, skall, med iakttagande
af bestämmelserna i 12 § här nedan, bevillning erläggas
med en tiondedels procent af inkomstbeloppet röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra kammaren
beslutit, att 8 § i förevarande förordning skall erhålla följande
lydelse:

8 §•

Såsom inkomst taxeras icke:

hvad som förvärfvats genom giftorätt, arf eller testamente
eller i hemföljd, morgongåfva eller fördel af oskiftad! bo eller

Nr 38. 22

Tisdagen den 7 Juni.

genom gåfva eller ock erhållits i form af sådant periodiskt understöd,
som lämnats såsom bidrag till undervisning eller uppfostran
eller eljest utgifvits på grund af lagligen åliggande försörjningsplikt
eller till understöd åt hemmavarande familjemedlemmar; vinst

å icke yrkesmässig afyttring af fast eller lös egendom,
som tillfallit säljaren annorledes än genom köp eller byte eller
ock af honom förvärfvats genom köp eller byte och varit i hans
ägo, om det är fast egendom, tio år eller därutöfver och eljest
fem år eller därutöfver;

ersättning för skada till följd af olycksfall i arbete, så ock
hvad som eljest på grund af sjuk- eller olycksfallsförsäkring tillfallit
den försäkrade eller hans stärbhus;

kapital, som på grund af lif- eller kapitalförsäkring tillfallit
den försäkrade eller hans stärbhus;

hvad som af staten anvisats till bestridande af de med erhållna
tjänster eller uppdrag förenade särskilda kostnader, såsom:
resekostnadsersättning,
å stat uppförd häst- och båtlega,

officerares lönetillägg för tjänstehästar samt furageersättning,
anslag till skrifmaterialier, kontorshyra och andra expenser,
traktamente för förrättning å annat ställe än tjänstemans
eller i förrättningen deltagande persons vanliga boningsort,
arfvode eller traktamente för kommendering utom station,
fältaflöning under krigstid,

samt arfvode eller traktamente för deltagande i Riksdag, statsrevision,
kyrkomöte eller kommitté å annan ort än där arfvodeseller
traktamentstagaren varit bosatt.

2 mom. Skattskyldigheten för inkomst enligt denna förordning
af ser den inkomst, som åtnjutits under det nästföregående
kalenderåret eller, då räkenskapsår icke sammanfaller med kalenderår,
det räkenskapsår, som gått till ända närmast före den 1
mars det år, taxeringen sker.

3 mom. För inkomst af kapital eller arbete skall, med iakttagande
af bestämmelserna i 12 § härnedan, bevillning erläggas
med en tiondedels procent af inkomstbeloppet.»

Vid omröstningens slut befunnos rösterna hafva utfallit sålunda: -

Ja — 65;
Nej — 21.

23 Nr 88.

Tisdagen den 7 Juni.

Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt
och afskildt till Andra Kammaren, ankom därifrån ett protokollsutdrag,
nr 571, som upplästes och hvaraf inhämtades, att omröstningen
därstädes utfallit med 26 ja och 83 nej samt att båda
kamrarnas sammanräknade röster befunnits utgöra 91 ja och 104
nej, hvadan beslut i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse
med nej-propositionen.

Vid ånyo skedd föredragning af konstitutionsutskottets den
5 och 6 innevarande juni bordlagda utlåtande nr 17, i anledning
af Kung! Maj:ts proposition med förslag till förordning angående
särskild grund för beräkning af rösträtt och utgörande
af utskyld eller annan afgift i förhållande till allmänna bevillningen,
biföll kammaren hvad utskottet i detta utlåtande hemställt.

Vid föredragning af bevillningsutskottets under gårdagen bordlagda
betänkande nr 39, angående tullbestämmelserna för kaffe
och kaffesurogat, biföll kammaren hvad utskottet i detta betänkande
hemställt.

Upplästes och godkändes lagutskottets förslag till Riksdagens
skrivelser till Konungen:

nr 181, i anledning af Kung!. Maj:ts proposition med förslag
till lag om föreningar, lag om ändrad lydelse af 22 kap. 14
§ och 23 kap. 4 § strafflagen, lag om ändrad lydelse af 11 kap.
15 § rättegångsbalken, lag om ändrad lydelse af 10 § i förordningen
om tio-årig preskription och om årsstämning den 4 mars
1862, samt lag om ändrad lydelse af 8 § i lagen angående förbud
i vissa fall för bolag och förening att förvärfva fast egendom
den 4 maj 1906; samt

nr 189, i anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till lag om aktiebolag och till lag om vissa ändringar i
lagen om handelsbolag och enkla bolag den 28 juni 1895 dels ock
i anledning däraf väckta motioner.

Upplästes och godkändes bevillningsutskottets förslag till
Riksdagens skrifvelser till Konungen:

nr 185, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till ändrad lydelse af 7, 23 och 38 §§ i förordningen angående
stämpelafgiften den 18 september 1908; och

nr 186, i'' anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till ändrad lydelse af 4 § 10 mom. i förordningen den 23

Nr 88. 24 Onsdagen den 8 Juni.

oktober 1908 angående bevillningsafgifter för särskilda förmåner
och rättigheter.

Justerades fem protokollsutdrag för denna dag, hvarefter
kammaren åtskildes kl. 11,28 f. m.

In fidem

A. v. Krusenstjerna.

Onsdagen den 8 juni.

Kammaren sammanträdde kl. 1 e. m.

Justerades protokollet för den 1 i denna månad.

Anmäldes och bordlädes statsutskottets memorial nr 108 angående
statsregleringen för år 1911.

Upplästes och godkändes konstitutionsutskottets förslag till
Riksdagens skrifvelse till Konungen, i anledning af Kung! Maj:ts
proposition med förslag till förordning angående särskild grund
för beräkning af rösträtt och utgörande af utskyld eller annan
afgift i förhållande till allmänna bevillningen.

Upplästes och godkändes statsutskottets förslag till Riksdagens
skrifvelse nr 193, till Konungen, i anledning af Kungl.
Maj:ts proposition angående anordnande af farled mellan Storvindeln
och Nedre Gautsträsk.

Upplästes och godkändes bevillningsutskottets förslag till
Riksdagens skrifvelser till Konungen:

nr 190, angående tullsatserna för kaffe och kaffesurrogat;
nr 191, i anledning af dels Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till förordning med tulltaxa för inkommande varor, dels
ock i ämnet väckta motioner; samt

nr 192, angående vissa delar af tullbevillningen.

Onsdagen den 8 Juni

25 Nr 38.

Upplästes och godkändes bankoutskottets förslag till Riksdagens
skrifvelse till Konungen, angående regleringen af utgifterna
under riksstatens tionde hufvudtitel, innefattande anslagen
till pensions- och indragningsstaterna.

Upplästes och godkändes Riksdagens kanslis förslag
dels till Riksdagens skrifvelse, nr 187, till Konungen, rörande
publikation af regeringsrättens förslag;

dels och till paragrafer i Riksdagsbeslutet:
nr 41, rörande förslag till lag angående rätt till pension för
tjänstemän vid statens järnvägar m. m.;
nr 42, angående bankovinsten;

nr 43, angående förslag till lag om reglering af prästerskapets
aflöning m. m.;

nr 44, rörande förslag till lag angående tillsättning af prästerliga
tjänster;

nr 45, angående förslag till ecklesiastik boställsordning;
nr 46, angående förslag till lag om ändrad lydelse af 1, 3,
8, 10, 17, 22, 44 och 65 §§ grufvestadgan m. m.;

nr 47, angående förslag till lag om kollektivaftal mellan arbetsgifvare
och arbetare m. m.;

nr 48, angående anslag till bestridande af kostnaderna för
arbetsdomstolen under år 1911;

nr 49, angående åtskilliga på grund af § 89 regeringsformen
väckta frågor;

nr 50, angående utbetalning af anslag till riksdags- och revisionskostnader;
samt

nr 51, angående förslag till lag om ändring i 19 och 20 kap.
strafflagen. __

Vid föredragning af statsutskottets nästlidne dag bordlagda
memorial nr 107, med förslag till gratifikation åt två hos bevillningsutskottet
anställda sekreterare, biföll kammaren hvad utskottet
i detta memorial hemställt.

Vid föredragning af bevillningsutskottets under gårdagen
bordlagda memorial nr 36, i anledning af kamrarnas beslut beträffande
9 § i det vid utskottets betänkande nr 29 fogade förslag
till förordning om inkomst- och förmögenhetsskatt jämte
motsvarande delar af de till förordningen hörande särskilda anvisningar
till ledning vid taxeringen, biföll kammaren hvad utskottet
i detta memorial hemställt.

Jir 38. 26

Onsdagen den 8 Juni.

Föredrogs ånyo och företogs punktvis till afgörande bevillningsutskottets
sistlidne dag bordlagda memorial nr 37, i anledning
af återremisser å vissa delar af det vid bevillningsutskottets
betänkande nr 31 fogade förslag till förordning om taxeringsmyndigheter
och förfarande vid taxering.

Punkterna 1 och 2.

Hvad utskottet hemställt bifölls.

Punlcien 3.

Kammaren, som tog betänkandet nr 31 i nu ifrågavarande
del i fömyadt öfvervägande, godkände utskottets förslag till lydelse
af 33 § i förordningen om taxeringsmyndigheter och
förfarandet vid taxering.

Punkterna å och 5.

Hvad utskottet hemställt bifölls.

Föredrogs och lades till handlingarna bevillpingsutskottets
under gårdagen bordlagda memorial nr 38, i anledning af kamrarnas
skiljaktiga beslut rörande bevillningsutskottets betänkande
nr 33, i anledning af väckt motion angående skrifvelse till Konungen
i fråga om åtgärder för undanröjande af en till minskad
äktenskapsfrekvens bidragande oegentbghet i skattelagstiftningen.

Vid föredragning af bevillningsutskottets sistbdne dag bordlagda
betänkande nr 40, angående beräkning af bevillningarna
för år 1911, biföll kammaren hvad utskottet i detta betänkande
hemställt.

Upplästes och godkändes sammansatta banko- och jordbruksutskottets
förslag till Riksdagens skrifvelse, nr 188, till Konungen
i anledning af Kung!. Maj:ts proposition angående upplåtelse
till riksbanken af den s. k. landshöfdingens trädgård i Kristianstad.

Upplästes och godkändes jordbruksutskottets förslag till Riksdagens
skrifvelser till Konungen:

nr 9, angående reglering af utgifterna under riksstätens
-nionde hufvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet;
och

Torsdagen den 9 Juni.

27 Nr 38.

nr 170, i anledning af Kung! Maj:ts proposition med förslag
till grunder för förvaltningen af vissa kronan tillhöriga vattenfall
samt en i ämnet väckt motion.

Justerades nio protokollsutdrag för denna dag.

Kammaren åtskildes kl. 1,30 e. m.

In fidem

A. v. Krusenstjerna.

Torsdagen den 9 juni.

Kammaren sammanträdde kl. 1 e. m.

Justerades protokollet för den 2 i denna månad.

Upplästes och godkändes statsutskottets förslag till Riksdagens
skrivelser till Konungen:

nr 2, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
andra hufvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet;
och

nr 6, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
sjätte hufvudtitel, innefattande anslagen till civildepartementet.

Upplästes och godkändes bevillningsutskottets förslag till Riksdagens
skrivelser till Konungen:

nr 197, i anledning af dels Kung! Maj:ts proposition med
förslag till förordning om inkomst- och förmögenhetsskatt, dels
ock i ämnet väckta motioner;

nr 198, i anledning af dels Kung!. Maj:ts proposition med
förslag till förordning om taxeringsmyndigheter och förfarandet
vid taxering, dels ock i ämnet väckta motioner; samt

nr 199, i anledning af dels Kung! Maj:ts proposition med
förslag till förordning angående bevillning af fast egendom samt
af inkomst, dels ock i ämnet väckta motioner.

Nr 38. 28

Torsdagen den 9 Juni.

Upplästes och godkändes Riksdagens kanslis förslag till paragrafer
i Riksdagsbeslutet:

nr 52, angående lag om ändrad lydelse af 18 kap. 13 §
strafflagen;

nr 53, angående förslag till lag om sjukkassor;
nr 54, angående anvisande af medel till sjukkasseväsendets
befrämjande;

nr 55, angående anordnande af en tillsynsmyndighet öfver
sjukkasseväsendet i riket;

nr 56, rörande lag angående ändrad lydelse af 8 § i lagen
om enskilda vägar på landet den 5 juli 1907;
nr 57, angående kreditivsummorna;
nr 58, angående förslag till lag om föreningar m. m.;
nr 59, angående tullsatserna för kaffe och kaffesurrogat;
nr 60, angående lag om aktiebolag och lag om vissa ändringar
i lagen om handelsbolag och enkla bolag den 28 juni 1895;
nr 61, angående vissa delar af tullbevillningen; samt
nr 62, angående personlig professur för docenten vid universitetet
i Uppsala C. J. J. E. Wiman.

Vid föredragning af statsutskottets nästlidne dag bordlagda
memorial nr 108, angående statsregleringen för år 1911, biföll
kammaren hvad utskottet i detta memorial hemställt och lade
utskottets yttranden i punkterna 6 och 7 till handlingarna.

Anmäldes och bordlädes:

statsutskottets memorial nr 109, angående den nya riksstaten;
äfvensom

bankoutskottets memorial :

nr 26, med förslag till återstående stadganden i det nya reglementet
för riksgäldskontoret, och

nr 27, angående öfverlämnande till Kungl. Maj:t af det nya
reglementet för riksgäldskontoret.

Justerades fyra protokollsutdrag för denna dag, hvarefter
kammaren åtskildes kl. 1,19 e. m.

In fidem

A. v■ Krusenstjerna.

Fredagen den 10 Juni.

29 Nr 38.

Fredagen den 10 juni.

Kammaren sammanträdde kl 1 e. m.

Justerades protokollet för den 3 i denna månad.

Vid föredragning af statsutskottets nästlidne dag bordlagda
memorial nr 109, angående den nya riksstaten, biföll kammaren
hvad utskottet i detta memorial hemställt.

Vid föredragning af bankoutskottets under gårdagen bordlagda
memorial: ,

nr 26, med förslag till återstående stadganden i det nya reglementet
för riksgäldskontoret, och

nr 27, angående öfverlämnande till Kungl. Maj:t af det nya
reglementet för riksgäldskontoret,

biföll kammaren hvad utskottet i dessa memorial hemställt.

Upplästes och godkändes statsutskottets förslag till Riksdagens
skrivelser till Konungen:

nr 7, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
sjunde hufvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet;
nr 195, angående beräkningen af statsverkets inkomster;
nr 196, angående statsregleringen och sättet för anvisande af
vissa anslagsbelopp; samt

nr 200, med öfverlämnande af ny riksstat.

Upplästes och godkändes bankoutskottets förslag till Riksdagens
skrifvelse, nr 201, till Konungen, angående upprättadt nytt
reglemente för riksgäldskontoret.

Upplästes och godkändes Riksdagens kanslis förslag till paragrafer
i Riksdagsbeslutet:

nr 63, angående ändrad lydelse af 7, 23 och 38 §§ i förordningen
angående stämpelafgiften den 18 september 1908;

nr 64, angående ändrad lydelse af 4 § 10 mom. i förordningen
den 23 oktober 1908 angående bevillningsafgifter för särskilda
förmåner och rättigheter;

nr 65, angående eu lånefond för befrämjande af handtverk
och därmed jämförlig mindre industri;

Nr 38. 30

Fredagen den 10 Juni.

nr 66, angående grunder för förvaltningen af vissa kronan
tillhöriga vattenfall;

nr 67, angående förslag om upplåtelse till riksbanken af den
så kallade landshöfdingens trädgård i Kristianstad;

nr 68, angående förordning med tulltaxa för inkommande
varor;

nr 69, angående förordning angående särskild grund för beräkning
af rösträtt och utgörande af utskyld eller annan afgift i
förhånande till allmänna bevillningen;

nr 70, i afseende å statsregleringen och rörande de med statsverket
gemenskap ägande ämnen;

nr 71, angående beredande af lånemedel för fortsatt utveckling
af statens telefonväsende;

nr 72, angående öfverlämnande af medel till den så kallade
norrländska nyodlingsfonden;

nr 78, angående anslag till låneunderstöd åt enskilda järnvägar; nr

74, angående anslag till anskaffande af ny rörlig materiel
vid statens redan trafikerade järnvägar;

nr 75, angående anslag till fortsättning af stambanan från
Järna öfver Vagnhärad och Nyköping till Norrköping;

nr 76, angående anslag till fortsättning af statsbanan från
Badstuträsk till Kallholmsfjärden;

nr 77, angående anslag till fortsättning af statsbanan från
Östersund till Ströms vattudal in. m.;

nr 78, angående anslag till fullbordande af statsbanan från
Göteborg till Skee;

nr 79, angående anslag till afslutande af arbetet med utläggning
af ytterligare ett järnvägsspår mellan Tomteboda och Järf va
järnvägsstationer;

nr 80, angående anvisande af medel till utläggning af ytterligare
ett järnvägsspår mellan Rönninge och Järna stationer m. m.;

nr 81, angående anvisande af medel till anläggningen af
en statsbana mellan Lappträsk och Veittijärvi m. m,

nr 82 angående anvisande af medel till fullbordande af anläggningen
af en reparationsverkstad vid Notviken;

nr 83, angående anvisande af medel för anläggning af en
ny farled mellan Vänersborg och Göteborg;

nr 84, angående anvisande af medel för anläggning af ledningar,
afsedda att distribuera elektrisk energi från statens kraftstationer
vid Trollhättan;

nr 85, angående anslag till uppförande af en elektrisk kraftstation
vid Porjusfallen i Stora Lule älf m. m.;

nr 86, angående dispositionen af besparingarna å hufvudtitlarna; nr

87, angående förordning om inkomst- och förmögenhetsskatt; -

Lördagen den 11 Juni.

31 Jfr 38.

nr 88, angående förordning om taxeringsmyndigheter och
förfarandet vid taxering;

nr 89, rörande förordning angående bevillning af fast egendom
samt af inkomst; samt

nr 90, angående statsregleringen.

Justerades fem protokollsutdrag för denna dag.

Tillkänna,ga.fs, att Kungl. Maj:t låtit genom offentligt anslag
bjuda och kalla Riksdagens samtliga ledamöter att lördagen den
11 innevarande månad, efter förrättad gudstjänst begifva sig till
rikssalen för att enligt § 36 i riksdagsordningen af Kungl. Maj:t
i nåder hemf orlof vas. _

Kammaren åtskildes kl. 1.23 e. m.

In fidem

A. v. Krmenstjerna.

Lördagen den 11 juni.

Kammaren sammanträdde kl 10.30 f. m.

Justerades protokollet för den 4 i denna månad.

Herr talmannen och kammarens ledamöter afgingo kl. 10.50
f. m. till slottskapellet, där riksdagspredikan hölls af komminister
G. Ring.

Till åtlydnad af Kungl. Maj:ts nådiga kallelse begaf sig
kammaren efter gudstjänstens slut till rikssalen, där jämväl Andra
kammaren infann sig. Sedan herr statsrådet och chefen för
civildepartementet grefve Hamilton uppläst Kungl. Maj:ts nådiga
förordnande för hans excellens herr statsministern Lindman att å
Kungl. Maj:ts vägnar afsluta Riksdagen samt talmännen, hvar
för sig, framfört kamrarnas undersåtliga välönskningar och riksdagsbeslutet
blifvit af herr statsrådet och chefen för civildepartementet
uppläst, förklarade å Kungl. Maj:ts vägnar hans excellens
herr statsministern 1910 års lagtima riksmöte vara afslutadt.

Efter det kammarens ledamöter återkommit till samlingsrummet
och där intagit sina platser, framträdde herr Lundeberg
till talmansbordet och yttrade:

Jfr 38. 32

Lördagen den 11 Juni.

Mina herrar! Årets riksmöte har efter ett ovanligt långt
sammanträde nu nått sitt slut. Betydelsefulla, i vårt kulturella
och ekonomiska lif djupt ingripande frågor hafva varit underställda
Riksdagens pröfning och afgörande och af dess ledamöter
påkallat ihärdigt, allvarligt arbete. Vår uppriktiga önskan är att
de vunna resultaten må lända till fäderneslandets väl och lyckosamma
utveckling.

Hjärtligen tillönskar jag Eder, mina herrar, att Ni i Edra
hem, i Eder verksamhet må mötas af glädje och välgång, och
så till sist min varma vördnadsfulla tack för all den välvilja,
allt det förtroende, som nu likasom tillförne från Eder mött mig.

Jag utbeder mig att få vara i Eder vänliga hågkomst innesluten.

Detta tal besvarades af herr Wieselgreni följande ordalag:

Riksdagen är visserligen upplöst, men kammaren har ännu
några minuter på sig, och dessa minuter använda vi på det sätt,
som här är vanligt, d. v. s. att till talmannen frambära vår tacksamhet
och uttrycken af vår tillgifvenhet för honom.

Där herr talmannen dag efter dag suttit på sin stol och
sett ut öfver sin kammare, har han, vid att märka, hur böljegången
där slagit mer eller mindre högt, kanske i sitt stilla sinne
reflekterat öfver, huru läran och lifvet icke alltid se ut att stämma
öfverens. Ty när vi sutto som barn och undervisades om hvad
som hörde till den enskildes likasom till hela samhällets lycka,
villkoren för dess väl, fingo vi ju höra, att det var friden och
endräkten, som sattes såsom det viktigaste villkoret därför. Men
den parlamentariska principen vet icke så mycket af en sådan
där frid och endräkt. Den är tvärtom byggd på strid. Men jag
gissar, att herr talmannen då också erinrat sig det gamla klassiska
ordet: »pax paritur hello», friden födes af strid. Och hvilka än
våra strider hafva varit, har det dock alltid funnits mäktiga känslor
i allas våra hjärtan, som innerst hafva upprätthållit endräkten.
Kärleken till fosterlandet, kärleken till Konung och konungahus,
och ännu något: den varma känsla, som vi alla lärt oss att hysa
för vår talman.

I denna stund, afskedsstunden, har därför ingenting annat
här att få sitt uttryck än endräktens känsla, den enstämmiga
känsla, som utmynnar i allas vårt tack till talmannen, och i en
vår innerliga tillönskan af Guds välsignelse öfver honom och
hans hus. •

Kammarens ledamöter åtskildes kl. 12 på dagen.

In fidem

A. v. Krusenstjerna.

Stockholm, A.-B. Fahlcrantz’ Boktryckeri, 1910.