1907. Andra Kammaren. N:o 70 (Riksdagens protokoll 1907:70)

RIKSDAGENS PROTOKOLL

1907. Andra Kammaren. N:o 70.

Tisdagen den 28 maj.

Kl. 2 e. ra.

§ 1.

Justerades protokollet för den 21 innevarande maj.

§ 2.

Föredrogs statsutskottets utlåtande n:o 179, i anledning af
Kungl. Maj:ts i statsverksproposition under femte hufvudtiteln
framställda förslag om extra lönetillägg för år 1907 till ordinarie
vaktmästare vid flottans pensionskassa; och blef utskottets hemställan
af kammaren bifallen.

§ 3.

Till afgörande förelåg vidare statsutskottets memorial n:o
180, i anledning af kamrarnas skiljaktiga beslut angående lönereglering
för personalen vid statens järnvägar m. m.

Punkten l:o).

Utskottet hade uti det föreslagna aflöningsreglementet, i öfverensstämmelse
med Kungl. Maj:ts förslag, för funktionärerne vid
statens järnvägar användt benämningarne »befattningshafvare af
högre grad» och »befattningshafvare af lägre grad».

Uti en vid utlåtandet fogad reservation hade herr K. Starbäck
m. fl. yrkat, att ifrågavarande benämningar måtte utbytas
mot den gemensamma benämningen »tjänstemän».

Första Kammaren hade bifallit utskottets hemställan.

Andra Kammaren hade uti § 1 mom. 5 vidtagit den ändring
att ordet »befattningshafvare» utbytts mot ordet »tjänstemän»
och, i sammanhang därmed, bifallit nämnda reservation samt
uppdragit åt statsutskottet att i reglementets affattning vidtaga de
ändringar, som häraf påkallades.

Utskottet hemställde, att kamrarne måtte besluta, att ordet
»befattningshafvare» skulle i reglementet utbytas mot ordet
»tjänsteman».

Ang. lönereglering
för personalen
vid
statens järnvägar.

Andra Kammarens Prot. 1907. N:o 70.

JJ:o 70 2

Ang. lönereglering
för personalen
vid
statens järnvägar
rn. in.
(Forts.)

Tisdagen den 28 Maj, e. m.

Efter föredragning af utskottets hemställan begärdes ordet af

Herr Rydén, som yttrade: Herr talman! Då jag varit med
om att underteckna den motion, i hvilken föreslagits att benämningen
»befattningshafvare af högre grad» och »befattningshafvare
af lägre grad» skulle utbytas mot benämningen »tjänsteman»,
så är det klart, att jag finner mig med en viss tillfredsställelse
kunna konstatera, att utskottet tagit ena delen af detta förslag,
nämligen genom att införa tjänstemannatiteln. Men jag kan dock
icke, herr talman, för mitt ringa vidkommande låta gå oanmärkt
förbi, att man bibehållit benämningen »högre» och »lägre» grad.
Mig förefaller det, som om den reform, som här åt utskottet
genomförts, skulle vara af tämligen tvifvelaktigt värde, emedan
man bibehållit en skarp skillnad mellan olika grupper af funktionärer
vid statens järnvägar.

Jag kan naturligtvis icke här framställa något yrkande vid
detta skede af riksdagen, men, då möjligen en tystnad från
motionärernas sida skulle kunna uppfattas såsom ett godkännande
af denna lösning utaf frågan, har jag för min egen del
velat inlägga min gensaga häremot. Jag förstår väl, att vid en
sammanjämkning det blir nödvändigt att ge efter litet på hvardera
sidan och jag vill därför icke på något sätt uttala klander
mot Andra Kammarens män inom utskottet. Men jag förstår
icke, när man här i motiveringen säger, att det är hänsyn till
formella svårigheter, som gjort att man stannat vid en sådan
kompromiss. Ty hvem som helst, som vill noggrant genomläsa
detta förslag till aflöningsreglemente, måste ovillkorligen finna,
att de formella svårigheterna skulle med god vilja kunnat öfvervinnas.
Om vi se på §§ 5 och 9 i reglementet, i hvars stadganden
om semester och fri bostad de egentliga svårigheterna
förekomma, så finna vi, att det vore gjordt på en halftimme
eller på sin höjd en timme att ändra paragraferna så, att man
kunde undvika dessa olika beteckningar.

Jag gör som sagdt icke något yrkande, men jag har dock
velat erinra, att det är en framtidstanke, som äfven en dag
tränger sig fram till Riksdagen, att vi måste försöka tillgodogöra
oss dugligheten, hvarhelst den finnes, oafsedt papperskompetens.
Vi måste öppna vägarna äfven för de nuvarande betjänteklasserna
i statens tjänst, öppna dörrarna för dem, så att de ibland desamma,
som äro synnerligen dugliga, må kunna uppflyttas till
hvilken post det vara må, utan att hänsyn därvid tages till annat
än deras lämplighet och duglighet. Jag tror att den frågan rätt
snart kommer fram till aktualitet, men jag anser att en stötesten
blifvit lagd i vägen för dess fulla förverkligande, om vi nu fastslå
denna beteckning »högre» och »lägre tjänstemän».

Herr Lindqvist instämde häruti.

''fisdagcn den 28 Maj, e. m.

3 N:o 7 0

Herr vice talmannen: Herr talman! Ja, vi ha ju nu åtting'', laner erhålla
oss till det faktiska förhållandet, som är detta, att Första
Kammaren hade beslutat att antaga benämningen »befattnings- statens jämhafvare
af högre och lägre grad», under det att Andra Kam- vägar m. m.
maren hade beslutat utbyta denna benämning mot den gemen- (Forts.)
samma beteckningen »tjänstemän». Nu säger den föregående
talaren, att han visserligen icke ville yrka afslag på utskottets
hemställan, men att han helst sett, att man tagit steget fullt ut
och icke talat om högre och lägre tjänstemän.

För det första få vi komma ihåg, att detta är ett samman -jämkningsförslag och att således icke den ena kammaren kan
göra anspråk på att få allt, medan den andra kammaren får
intet, vare sig det är Andra eller Första Kammaren, som här
helst önskat någonting. Därnäst bör man erinra sig, att den
gradering, som kan ligga i »högre tjänstemän» och »lägre tjänstemän»
förnämligast betingas af den omständigheten, att aflöningen
utgår efter något olika grunder för de högre tjänstemännen och
för de lägre tjänstemännen och att det icke torde blifva lätt att
skrifva vare sig ett aflöningsreglemente eller än mindre någon
instruktion, om icke dessa benämningar finge komma med.

Herr talman, jag yrkar bifall till utskottets sammanjämkningsförslag.

Herr Larsson i Lund: Jag har låtit å detta betänkande anteckna,
att jag icke deltagit i utskottets behandling af denna
fråga. Hade jag deltagit däri, skulle jag, hvad på mig ankommer,
sökt få denna sammanjämkning sådan, att den kommit att mera
motsvara Andra Kammarens beslut. Nu åter är det ingenting
att göra i denna sak. Men jag hoppas, att det icke skall dröja
längre än till nästkommande riksdag, innan Andra Kammarens
önskan i detta afseende kan blifva tillgodosedd.

Öfverläggningen var härmed slutad. Kammaren biföll utskottets
hemställan.

Punkterna, 2:o)—4:o).

De föreslagna voteringspropositionerna godkändes.

Utskottets i sista stycket af memorialet gjorda hemställan
blef af kammaren bifallen.

§ 4.

Vid föredragning af statsutskottets memorial n:o 181, i anledning
af kamrarnas skiljaktiga beslut angående ordinarie postbetjäntes
aflöningsförhållanden, pensionsrätt åt kvinnliga posttjänstemän
samt fastställande af utgiftsstat för postverket m. m.,
biföll kammaren utskottets hemställan.

N:o 70. 4

Tisdagen den 28 Maj, e. m.

§ 5.

Anmäldes och godkändes lagutskottets förslag till Riksdagens
skrivelser till Konungen:

n:o 201, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag, innefattande särskilda bestämmelser om arrende af
viss jord å landet inom Norrland och Dalarne;

n:o 202, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag angående förekommande af vanhäfd å jordbruk i
Norrland och Dalarne;

n:o 203, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag angående ändring af 20 § 1 mom. och 22 § af lagen
om hemmansklyfning, ägostyckning och jordafsöndring den 27
juni 1896;

n:o 204, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag om bredden af hjulringar å arbetsåkdon på landet;

n:o 205, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag om ändrad lydelse af 21 § grufvestadgan den 16
maj 1884;

n:o 206, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag om rikets vapen; och

n:o 207, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag om ändring i vissa delar af 30 kap. rättegångsbalken.

§ 6.

Justerades protokollsutdrag.

§ 7.

Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades herr J. T. Larsson
i Lund under 5 dagar från och med den 30 maj.

Härefter åtskildes kammarens ledamöter kl. 2,25 e. m.

In fidem

Herman Palmgren.

Onsdagen den 29 Maj, f. m.

5 N:o 70.

Onsdagen den 29 maj.

Kl. 11 f. m.

§ I Justerades

de vid kammarens sammanträde den 22 innevarande
maj förda protokollen.

§ 2.

Upplästes två till kammaren inkomna, så lydande läkarbetyg:

Att rådmannen Hugo Segerdahl till följd af influensa är
hindrad att denna dag bevista kammarens sammanträde, intygar,

Stockholm den 29 maj 1907,

Sture Carlsson.

Öfverläkare.

Att ingeniör E. Biesért, som lider af reumatism, på grund
häraf är förhindrad att tills vidare deltaga i Riksdagens arbete,
intygas,

Stockholm den 29 maj 1907,

F. Lennmalm.

Med. d:r, professor.

§ 3.

Sedan Riksdagens båda kamrar förehaft och godkänt bevillningsutskottets
memorial n:o 25, statsutskottets memorial n:o 92,
bankoutskottets memorial n:o 12, statsutskottets memorial n:is
121, 165 och 172, sammansatta stats- och bevillningsutskottets
memorial n:o 17 samt statsutskottets memorial n:o 180, däri
föreslagits voteringspropositioner rörande åtskilliga frågor, i
hvilka kamrarna fattat stridiga beslut, samt bestämdt blifvit, att
vederbörliga omröstningar öfver de olika besluten denna dag
skulle äga rum, så anställdes nu omröstningar enligt nedan intagna
voteringspropositioner i följande ordning, nämligen:

l:a omröstningen:

(enligt bevillningsutskottets memorial n:o 25, punkt 1).

»Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att 20 §

1 mom. i förordningen angående tillverkning af brännvin skall

erhålla följande lydelse:

N:o 70. 6

Onsdagen den 29 Maj, i m.

, . l- Öfverkontrollör, som är inkallad i tjänstgöring, erhåller
dels arfvode, beräknadt efter 4,000 kronor om året, dels ock
under tjänstgöringstiden ersättning för rese- och expeditionskostnader
med 250 kronor i månaden; Kung!. Maj:t dock obetaget
att 1 särskilda fall bestämma lägre arfvode eller ersättning
Enahanda ersättning tillkommer jämväl vikarie, som kan
varda förordnad för öfverkontrollör.

röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren,
besluta, att -0 § 1 mom. i förordningen angående tillverkning
af brännvin skall erhålla följande lydelse:

, . L Öfverkontrollör, som är inkallad i tjänstgöring, erhåller
dels arfvode, beräknadt efter 4,000 kronor om året, dels ock
under tjänstgöringstiden ersättning för rese- och expeditionskostnader
med 250 kronor i månaden; Kungl. Maj:t dock obetaget
att i särskilda fall bestämma lägre arfvode eller ersättning.

Därest öfverkontrollör uppbär pension af statsmedel, må
arfvodet icke i något fall bestämmas till högre belopp än 3 000
kronor, för år räknadt. ’

Ersättning enligt nu angifna grunder tillkommer jämväl
vikarie, som kan varda förordnad för öfverkontrollör.»

Sedan voteringssedlarna blifvit aflämnade samt eu sedel
aflagd och förseglad äfvensom underrättelse från Första Kammaren
ingått, att voteringssedlarna för den omröstning, hvarom
här vore fråga, jämväl därstädes afgifvits, företogs sedlarnas
öppnande och uppräkning, och befanns, att omröstningen utfallit
med 41 Ja och 175 Nej.

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som
enligt ankommet och nu uppläst protokoll, blifvit af Första Kammaren
samtidigt anställd, hade utfallit med 101 Ja och 32 Nej
hvadan, da därtill lades Andra Kammarens

röster eller.................................... 41 ja och 175 Nej(

sammanräkningen visade........................742 Ja och 207 Nej;

, och hade alltså beslut i denna fråga blifvit af Riksdagen

fattadt i öfverensstämmelse med nej-propositionens innehåll.

7 N:o 70.

Onsdagen den ‘29 Maj, f. m.

2:a omröstningen:

(enligt statsutskottets memorial n:o 92).

»Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill att Riksdagen
må till ändring af 3:e klass pansarbåtarna Hildur, Björn
och Gerda bevilja ett anslag af 600,000 kronor och data! på
extra stat för år 1908 anvisa ett belopp af 200,000 kronor, rostar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren,
beslutat afslå utskottets hemställan och Kungl. Maj:ts i ämnet
gjorda framställning.»

Sedan voteringssedlarna blifvit aflämnade samt en sedel
aflagd och förseglad äfvensom underrättelse från Första Kammaren
ingått, att voteringssedlarna för den omröstning, hvarom
här vore fråga, jämväl därstädes afgifvits, foretogs sedlarnas
öppnande och uppräkning, och befanns, att omröstningen utfallit
med 61 Ja och 152 Nej.

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som,
enligt ankommet och nu uppläst protokoll, blifvit åt Forsta Kammaren
samtidigt anställd, hade utfallit med 115 Ja och 18 Nej,

hV".£tiU kdeS A°dta KammarenS 6! Ja och 152 Nej.
samman:åkningen visade........ -............. 176 Ja och ITOT^;

och hade alltså beslut i denna fråga blifvit af Riksdagen
fattadt i öfverensstämmelse med ja-propositionens innehåll.

3:e omröstningen:

(enligt bankoutskottets memorial n:o 12).

»Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att Riksdagen
må i aflöningsstaten för riksbanken bestämma tjanstgoringspenningar
till tjänstemännen i andra tjänstegraden vid hu -vudkontoret samt afdelningskontoren i Goteborg och Malmo till
1,700 kronor årligen, röstar

Ja;

W:o 70. 8

Onsdagen den 29 Maj, f. m.
Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vmner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren
i aflomngsstaten för riksbanken bestämt tjänstgöringspenningar
till tjänstemännen i andra tjänstegraden vid hufvudkontoret samt
afdelnmgskontoren i Göteborg och Malmö till 1,500 kronor årligen»

a Sedan votenngssedlarna blifvit aflämnade samt en sedel
aflagd och förseglad äfvensom underrättelse från Första Kammaien
ingått, att voteringssedlarna för den omröstning, hvarom
har vore fråga, jämväl därstädes afgifvits, företogs sedlarnas
öppnande och uppräkning, och befanns, att omröstningen utfallit
med 61 Ja och 156 Nej.

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som,
enligt ankommet och nu uppläst protokoll, blifvit af Första Kammaren
samtidigt anställd, hade utfallit med 107 Ja och 25 Nei
hvadan, da därtill lades Andra Kammarens

röster eller.................................... 61 ja och 156 Nej?

sammanräkningen visade......................."168 Ja och 181 Nej;

* ** lch- hfade alltså beslut * denna fråSa bIifvit af Riksdagen
lattadt i otverensstammelse med nej-propositionens innehåll.

4:e omröstningen:

(enligt statsutskottets memorial n:o 121).

»Deri, som,i likhet med Första Kammaren, vill att justitieQa/w?
,såsom blttlbs skola, vara berättigade till en pension af
»,000 kronor att justitieråden skola vara skyldiga att erlägga
en pensionsafgift af 360 kronor årligen, samt att justitieråden i
otrigt skola vara underkastade bestämmelserna i den af Riksdagen
antagna lagen angående civila tjänstinnehafvares rätt till
pension, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren,
beslutat, att justitieråden i pensionsbänseende skola vara under -

Onsdagen den 29 Maj, f. m.

9 film 70.

kastade den af Riksdagen antagna lagen angående civila tjänstinnehafvares
rätt till pension, dock att justitieråd, som innehaft
sådant ämbete före den 1 april 1900, äger att vid uppnådd pensionsålder
erhålla en pension af 8,000 kronor mot skyldighet att
erlägga en pensionsafgift af 360 kronor årligen samt att i öfrigt
vara underkastad nyssnämnda pensionslags bestämmelser.»

Sedan voteringssedlarna blifvit aflämnade samt en sedel
aflagd och förseglad äfvensom underrättelse från Första Kammaren
ingått, att voteringssedlarna för den omröstning, hvarom
här vore fråga, jämväl därstädes afgifvits, företogs sedlarnas
öppnande och uppräkning, och befanns att omröstningen utfallit
med 66 Ja och 152 Nej.

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som,
enligt ankommet och nu uppläst protokoll, blifvit af Första Kammaren
samtidigt anställd, hade utfallit med 113 Ja och 21 Nej,
hvadan, då därtill lades Andra Kammarens

röster eller.................................... 66 Ja och 152 Nej,

sammanräkningen visade........................ 179 Ja och 173 Nej;

och hade alltså beslut i denna fråga blifvit af Riksdagen
fattadt i öfverensstämmelse med ja-propositionens innehåll.

5:e omröstningen:

(enligt statsutskottets memorial n:o 165, punkt 1).

»Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att Riksdagen,
med bifall till Kungl. Maj:ts förslag, bestämmer arfvodet
för kontorsskrifvare i telegrafstyrelsen till 1,020 kronor med
uppflyttning i högre lönegrad efter 2, 4, 6, 9, 12 och 15 år, så
att slutaflöningen efter 15 års tjänstgöring uppgår till 1,800
kronor, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren,
bestämt begynnelseaflöningen för kontorsskrifvare i telegrafstyrelsen
till 1,260 kronor med rätt till uppflyttning i högre löneklass
efter 3, 6, 9 och 12 år, så att slutaflöningen blifver 1,800
kronor efter 12 år.»

H:o 70. 10

Onsdagen den 29 Maj, f. m.

Sedan voteringssedlarna blifvit aflämnade samt en sedel
aflagd och förseglad äfvensom underrättelse från Första Kammaren
ingått, att voteringssedlarna för den omröstning, hvarom
här vore fråga, jämväl därstädes afgifvits, företogs sedlarnas
öppnande och uppräkning, och befanns, att omröstningen utfallit
med 80 Ja och 136 Nej.

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som,
enligt ankommet och nu uppläst protokoll, blifvit af Första Kammaren
samtidigt anställd, hade utfallit med 74 Ja och 57 Nej,
hvadan, då därtill lades Andra Kammarens

röster eller.................................... 80 Ja och 136 Nej,

sammanräkningen visade........................ 154 Ja och 193 Nej;

och hade alltså beslut i denna fråga blifvit af Riksdagen
fattadt i öfverensstämmelse med nej-propositionens innehåll.

6:e omröstningen:

(enligt statsutskottets memorial n:o 165, punkt 2).

»Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att Riksdagen
bestämmer begynnelseaflöningen för vaktmästare hos
telegrafstyrelsen till 1,140 kronor med uppflyttning i högre löneklass
efter 3 och 6 år, så att slutaflöningen efter 6 år blir
1,380 kronor, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren,
bestämt begynnelseaflöningen för vaktmästare i telegrafstyrelsen
till 1,140 kronor med uppflyttning i högre löneklass efter 3, 6,
9 och 12 år, så att slutaflöningen efter 12 år kommer att utgöra
1,650 kronor.»

Sedan voteringssedlarna blifvit aflämnade samt en sedel
aflagd och förseglad äfvensom underrättelse från Första Kammaren
ingått, att voteringssedlarna för den omröstning, hvarom
här vore fråga, jämväl därstädes afgifvits, företogs sedlarnas
öppnande och uppräkning, och befanns, att omröstningen utfallit
med 104 Ja och 113 Nej.

Onsdagen den 29 Maj, f. m.

11 N:o 70.

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som,
enligt ankommet och nu uppläst protokoll, blifvit af Första Kammaren
samtidigt anställd, hade utfallit med 93 Ja och 37 Nej,
hvadan, då därtill lades Andra Kammarens

röster eller.................................... 104 Ja och 113 Nej,

sammanräkningen visade........................ 197 Ja och 150 Nej;

och hade alltså beslut i denna fråga blifvit af Riksdagen
fattadt i öfverensstämmelse med ja-propositionens innehåll.

7:e omröstningen:

(enligt statsutskottets memorial n:o 165, punkt 3).

»Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att Riksdagen,
med bifall till Kungl. Maj:ts förslag, bestämmer begynnelseaflöningen
för kassör af l:a lönegraden till 1,140 kronor

med uppflyttning i högre löneklass efter 3, 6, 9, 12, 15 och 18

år, så att slutaflöningen efter 18 år blifver 2,100 kronor, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren,
bestämt begynnelseaflöningen för kassör af l:a lönegraden till
1,260 kronor med rätt till uppflyttning i högre löneklass efter
3, 6, 9, 12 och 15 år, så att slutaflöningen blifver 2,100 kronor
efter 15 år.»

Sedan voteringssedlarna blifvit aflämnade samt en sedel
aflagd och förseglad äfvensom underrättelse från Första Kammaren
ingått, att voteringssedlarna för den omröstning, hvarom
här vore fråga, jämväl därstädes afgifvits, företogs sedlarnas
öppnande och uppräkning, och befanns, att omröstningen utfallit
med 86 Ja och 131 Nej.

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som,
enligt ankommet och nu uppläst protokoll, blifvit af Första Kammaren
samtidigt anställd, hade utfallit med 80 Ja och 51 Nej,
hvadan, då därtill lades Andra Kammarens

röster eller.................................... 86 Ja och 131 Nej,

, sammanräkningen visade........................ 166 Ja och 182 Nej;

och hade alltså beslut i denna fråga blifvit af Riksdagen

fattadt i öfverensstämmelse med nej-propositionens innehåll.

N:o 70. 12

Onsdagen den 29 Maj, f. m.

8:de omröstningen:

(enligt statsutskottets memorial n:o 165, punkt 4).

»Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att begynnelseaflöningen
för kassör af 2:a lönegraden bestämmes till 1,020
kronor med uppflyttning i högre löneklass efter 3, 6, 9, 12, 15
och 18 år, så att slutaflöningen efter 18 år kan blifva 1,800
kronor, röstar

.J a:

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren,
bestämt begynnelseaflöningen till 1,140 kronor med rätt till uppflyttning
i högre löneklass efter 3, 6, 9, 12 och 15 år, så att
slutaflöningen blifver 1,800 kronor efter 15 år.»

Sedan voteringssedlarna blifvit aflämnade samt en sedel
aflagd och förseglad äfvensom underrättelse från Första Kammaren
ingått, att voteringssedlarna för den omröstning, hvarom här
vore fråga, jämväl därstädes afgifvits, företogs sedlarnas öppnande
och uppräkning, och befanns, att omröstningen utfallit
med 72 Ja och 144 Nej.

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som,
enligt ankommet och nu uppläst protokoll, blifvit af Första Kammaren
samtidigt anställd, hade utfallit med 67 Ja och 66 Nej,
hvadan, då därtill lades Andra Kammarens

röster eller ................................... 72 Ja och 144 Nej,

sammanräkningen visade........................ 139 Ja och 210 Nej;

och hade alltså beslut i denna fråga blifvit af Riksdagen
fattadt i öfverensstämmelse med nej-propositionens innehåll.

9:de omröstningen:

(enligt statsutskottets memorial n:o 165, punkt 5).

»Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att Riksdagen
bestämmer begynnelselönen för bokhållare till 960 kronor
med rätt till uppflyttning i högre löneklass efter 2, 4, 6, 9, 12
och 15 år, så att slutaflöningen efter 15 år kan blifva 1,650 ''
kronor, röstar

Ja;

Onsdagen den 29 Maj, f. m.

13 N:o 70.

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren,
bestämt begynnelseaflöningen för bokhållare till 1,020 kronor
med rätt till uppflyttning i högre löneklass efter 2, 4, 6, 9 och
12 år, så att slutaflöningen efter 12 år blir 1,650 kronor.»

Sedan voteringssedlarna blifvit aflämnade samt en sedel aflagd
och förseglad äfvensom underrättelse från Första Kammaren
ingått, att voteringssedlarna för den omröstning, hvarom här
vore fråga, jämväl därstädes afgifvits, företogs sedlarnas öppnande
och uppräkning, och befanns, att omröstningen utfallit
med 77 Ja och 188 Nej.

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som,
enligt ankommet och nu uppläst protokoll, blifvit af Första Kammaren
samtidigt anställd, hade utfallit med 61 Ja och 63 Nej,
hvadan, då därtill lades Andra Kammarens

röster eller................................. 77 Ja och 138 Nej,

sammanräkningen visade........................ 138 Ja och 201 Nej;

och hade alltså beslut i denna fråga blifvit af Riksdagen
fattadt i öfverensstämmelse med nej-propositionens innehåll.

10:de omröstningen:

(enligt statsutskottets memorial n:o 165, punkt 6).

»Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att Riksdagen
bestämmer begynnelseaflöningen för telegrafist till 1,140
kronor med uppflyttning i högre löneklass efter 3, 6, 9, 12 och 15
år, så att slutaflöningen efter 15 år blifver 1,800 kronor, löstalja; Den,

det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren,
bestämt begynnelselönen för telegrafist till 1,260 kronor med
rätt till uppflyttning i högre löneklass efter 3, 6, 9 och 12 år,
så att slutaflöningen blifver 1,800 kronor efter 12 år.»

S:o 70. 14

Onsdagen den 29 Maj, f. m.

Sedan voteringssedlarna blifvit aflämnade samt en sedel afsagd
och förseglad äfvensom underrättelse från Första Kammaren
ingått, att voteringssedlarna för den omröstning, hvarom här
vore fråga, jämväl därstädes afgifvits, företogs sedlarnas öppnande
och uppräkning, och befanns, att omröstningen utfallit
med 7o Ja och 141 Nej.

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som,
enligt ankommet och nu uppläst protokoll, blifvit af Första Kammaren
samtidigt anställd, hade utfallit med 62 Ja och 69 Nej
hvadan, då därtill lades Andra Kammarens

röster eller................................... 75 Ja och 141 Nej,

sammanräkningen visade........................ 137 Ja och 210 Nej;

och hade alltså beslut i denna fråga blifvit af Riksdagen
fattadt i öfverensstämmelse med nej-propositionens innehåll.

ll:te omröstningen:

(enligt statsutskottets memorial n:o 165, punkt 7),

»Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att begynnelseaflöningen
för interurbantelefonist bestämmes till 840 kronor
med uppflyttning i högre löneklass efter 2, 4, 6, 9 och
12 år, så att slutaflöningen efter 12 år kan blifva 1,260 kronor
röstar ’

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren,
bestämt begynnelseaflöningen för interurbantelefonist till 900
kronor med rätt till uppflyttning i högre löneklass efter 2,
4, 6 och 9 år, så att slutaflöningen efter 9 år blifver 1,260
kronor.»

Sedan voteringssedlarna blifvit aflämnade samt en sedel afsagd
och förseglad äfvensom underrättelse från Första Kammaren
ingått, att voteringssedlarna för den omröstning, hvarom här
vore fråga, jämväl därstädes afgifvits, företogs sedlarnas öppnande
och uppräkning och befanns, att omröstningen utfallit
med 76 Ja och 142 Nej.

15 N:o 70.

Onsdagen den 29 Maj, f. ra.

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som,
enligt ankommet och nu uppläst protokoll, blifvit af Första Kammaren
samtidigt anställd, hade utfallit med 58 .Ta och 70 Nej,
hvadan, då därtill lades Andra Kammarens

röster eller.................................... 76 Ja och 142 Nej,

sammanräkningen visade........................ 134 Ja och 212 Nej;

och hade alltså beslut i denna fråga blifvit af Riksdagen
fattadt i öfverensstämmelse med nej-propositionens innehåll.

12:te omröstningen:

(enligt statsutskottets memorial n:o 165, punkt 8).

»Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att Riksdagen,
med afslag å Kungl. Maj:ts förslag om uppförande af ett
tuberkulossjukhus för telegrafverkets till sjukvård berättigade
personal, bestämmer anslagen under rubriken fastigheter för år
1908 till 500,000 kronor och anslaget till »sjukvård och begrafningshjälp»
för samma år till 15,000 kronor, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts
föi-slag och i enlighet med reservanternas hemställan, till uppförande
af ett tuberkulossjukhus, för telegrafverkets till sjukvård
berättigade personal under rubriken fastigheter upptagit ett belopp
af 38,000 kronor och sålunda bestämt anslagen under sagda
rubrik för år 1908 i sin helhet till 538,000 kronor äfvensom för
bestridande af de med sjukhusets drift förenade kostnader höjt
anslaget till »sjukvård och begrafningshjälp» från 15,000 kronor
för innevarande år till 19,000 kronor för år 1908.»

Sedan voteringssedlarna blifvit aflämnade samt en sedel aflagd
och förseglad äfvensom underrättelse från Första Kammaren
ingått, att voteringssedlarna för den omröstning, hvarom här
vore fråga, jämväl därstädes afgifvits, företogs sedlarnas öppnande
och uppräkning, och befanns, att omröstningen utfallit
med 77 Ja och 139 Nej.

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som,

enligt ankommet och nu uppläst protokoll, blifvit af Första Kam -

H:o 70. 16

Onsdagen den 29 Maj, f. m.

maren samtidigt anställd, hade utfallit med 106 Ja och 23 Nej,
hvadan, då därtill lades Andra Kammarens

röster eller.................................... 77 Ja och 139 Nej,

sammanräkningen visade........................ 183 Ja och” 162 Nej;

och hade alltså beslut i denna fråga blifvit af Riksdagen
fattadt i öfverensstämmelse med ja-propositionens innehåll.

13:de omröstningen:

(enligt statsutskottets memorial n:o 172, punkt 2).

»Den, som, i likhet med med Första Kammaren, vill, att
Riksdagen må besluta, att förre fortifikationsarbetaren David
Emanuel Svensson må under sin återstående lifstid å allmänna
indragningsstaten uppbära en årlig pension af 200 kronor, att
utgå från och med år 1906, röstar

Ja 5

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren,
beslutat medgifva, att förre fortifikationsarbetaren David Emanuel
Svensson må under sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten
uppbära en årlig pension af 300 kronor, att utgå
från och med är 1906.»

Sedan voteringssedlarna blifvit aflämnade samt en sedel aflägg
och förseglad äfvensom underrättelse från Första Kammaren
ingått, att voteringssedlarna för den omröstning, hvarom här
vore fråga, jämväl därstädes afgifvits, företogs sedlarnas öppnande
och uppräkning, och befanns, att omröstningen utfallit
med 64 Ja och 149 Nej.

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som,
enligt ankommet och nu uppläst protokoll, blifvit af Första Kammaren
samtidigt anställd, hade utfallit med 66 Ja och 59 Nej,
hvadan, då därtill lades Andra Kammarens

röster eller.................................... 64 Ja och 149 Nej,

sammanräkningen visade........................ 130 Ja och 208 Nej;

och hade alltså beslut i denna fråga blifvit af Riksdagen

fattadt i öfverensstämmelse med nej-propositionens innehåll.

Onsdagen den 29 Maj, f. m.

17 Va 70.

14:de omröstningen:

(enligt statsutskottets memorial n:o 172, punkt 3).

»Den, som, i likhet med Första Kammare, vill, att Riksdagen,
med bifall till Kungl. Maj-.ts förslag, må besluta, att vaktmästaren
vid tekniska högskolans kemiska laboratorium Carl August Carlsson
må från och med månaden näst efter den, hvari han varder
entledigad från sin vaktmästarsyssla, dock icke tidigare än från
och med den 1 januari 1908, under sin återstående lifstid å
allmänna indragningsstaten uppbära pension till belopp af 750
kronor årligen, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren,
beslutat, att vaktmästaren vid tekniska högskolans kemiska laboratorium
Carl August Carlsson må från och med månaden näst
efter den, hvari han varder entledigad från sin vaktmästarsyssla,
dock icke tidigare än från och med den 1 januari 1908, under
sin återstående lifstid å allmänna indragningsstaten uppbära
pension till belopp af 600 kronor årligen.»

Sedan voteringssedlarna blifvit aflämnade samt en sedel aflagd
och förseglad äfvensom underrättelse från Första Kammaren
ingått, att voteringssedlarna för den omröstning, hvarom här vore
fråga, jämväl därstädes afgifvits, företogs sedlarnas öppnande
och uppräkning, och befanns, att omröstningen utfallit med
109 Ja och 102 Nej.

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som,
enligt ankommet och nu uppläst protokoll, blifvit af Första Kammaren
samtidigt anställd, hade utfallit med 92 Ja och 33 Nej,
hvadan, då därtill lades Andra Kammarens

röster eller.................................,... 109 Ja och 102 Nej,

sammanräkningen visade........................ 201 Ja och 135 Nej;

och hade alltså beslut i denna fråga blifvit af Riksdagen

fattadt i öfverensstämmelse med ja-propositionens innehåll.

Andra Kammarens Prot. 1907. N:o 70.

N:o 70. 18

Onsdagen den 29 Maj, f. m.

15:de omröstningen:

(enligt sammansatta stats- och bevillningsutskottets
memorial n:o 17, punkt 1).

»Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill medgifva,

att, därest ägare af gästgifveri, hvilken på grund af bestämmelserna
i 10 § af förordningen angående försäljning af brännvin
deri 9 juni 1905 är berättigad att fortfarande efter den 1 november
1907 utskänka brännvin, afstår från den honom sålunda tillkommande
utskänkningsrättigheten, till honom må under härefter
angifna villkor utbetalas ersättning, bestämd på sätt nedan sägs:

1) manlig, gift gästg;ifveriäg;are afsäger sig utskänkningsrätten
för såväl sig själf som för sin hustru; ägande hustrun,
därest äktenskapet blifvit ingånget före den 1 maj 1907, att, så
framt hon öfverlefver mannen, efter hans frånfälle under sin
återstående lifstid uppbära den ersättning, hvartill mannen, enligt
hvad nedan sägs, om han lefvat, varit berättigad;

2) ersättningens årliga belopp utgör tio öre för hvarje liter
af det litertal, hvartill brännvinsförsäljningen vid gästgifveriet
enligt § 16 mom. 3 och 4 i förordningen angående villkoren
för försäljning af brännvin m. m. den 24 maj 1895 blifvit beräknad
i medeltal för de tre försäljningsåren 1 november 1904
—31 oktober 1905, 1 november 1905— 31 oktober 1906 och 1
november 1906—31 oktober 1907, dock att nämnda ersättning
ej i något fall må öfverstiga vare sig den ersättning, som, enligt
hvad i den vid protokollet fogade tabell angifves, af gästgifveriägaren
i sådant afseende begärts, eller den, enligt hvad samma
tabell utvisar, af honom uppgifna medelinkomsten af brännvinshandeln
vid gästgifveriet under åren 1904—1906;

3) ersättningen utbetalas kvartalsvis vid början af hvarje
kvartal från och med ingången af försäljningsåret näst efter det,
hvarunder gästgifveriägaren afsagt sig utskänkningsrätten;

samt att till ägaren af Skillingaryds gästgifveri i Jönköpings
län må, under villkor att han för sin egen och för sin hustrus
räkning före den 1 november innevarande år afstår från dem tillkommande
utskänkningsrätt vid nämnda gästgifveri, utbetalas
ett belopp af 2,000 kronor, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren,
afslagit Kungl. Maj.ts ifrågavarande framställning.»

Onsdagen den 29 Maj, f. m.

19 N:o 70.

Sedan voteringssedlarna blifvit aflämnade samt en sedel aflagd
och förseglad äfvensom underrättelse från Första Kammaren
ingått, att voteringssedlarna för den omröstning, hvarom här vore
fråga, jämväl därstädes afgifvits, företogs sedlarnes öppnande och
uppräkning, och befanns, att omröstningen utfallit med 69 Ja
och 146 Nej.

röster eller.................................... 69 Ja och 146 Nej,

sammanräkningen visade....................... 176 Ja och 165 Nej;

och hade alltså beslut i denna fråga blifvit af Riksdagen
fattadt i öfverensstämmelse med ja-propositionens innehåll.

■ 1 ;• . - -,/! : ■ 1 : -.■■ ■ ;'' -

16:de omröstningen:

(enligt statsutskottets memorial n:o 180, punkt 2).

»Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att Riksdagen
beslutar, att § 2 mom. 2 i aflöningsreglementet för befattningshafvare
vid statens järnvägar skall erhålla följande lydelse: »Kungl.
Maj:t må förordna en byrådirektör inom hvarje särskild af styrelsens
fem afdelningar (administrativa, ban-, maskin-, trafik- och kommersiella)
att utöfva en sammanhållande myndighet och handlägga
sådana ärenden, som gemensamt afse flera byråer inom
afdelningen; och äger Kungl. Maj:t att tillägga sålunda förordnad
byrådirektör ett särskilt arfvode af 1,500 kronor för år räknadt»,
röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren,
beslutat att icke i aflöningsreglementet intaga ett moment af
angifna lydelse».

Sedan voteringssedlarna blifvit aflämnade samt en sedel aflagd
och förseglad äfvensom underrättelse från Första Kammaren
ingått, att voteringssedlarna för den omröstning, hvarom här vore
fråga, jämväl därstädes afgifvits, företogs sedlarnas öppnande

20 Onsdagen den 29 Maj, f. ni.

och uppräkning, och befanns, att omröstningen utfallit med
47 Ja och 168 Nej.

Den omröstning af ofvanintagna voteringsproposition, som,
enligt ankommet och nu uppläst protokoll, blifvit af Första Kammaren
samtidigt anställd, hade utfallit med 115 Ja och 15 Nej,
hvadan, då därtill lades Andra Kammarens

röster eller..................................... 47 Ja och 168 Nej,

sammanräkningen visade........................ 162 Ja och 183 Nej;

och hade alltså beslut i denna fråga blifvit af Riksdagen
fattadt i öfverensstämmelse med nej-propositionens innehåll.

17:de omröstningen:

(enligt statsutskottets memorial n:o 180, punkt 3).

»Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att Riksdagen
bestämmer arfvodet för byråassistent till lägst 3,300 kronor och
högst 4,200 kronor, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen bestämt arfvodet för byråassistent
till lägst 3,000 kronor och högst 3,900 kronor».

Sedan voteringssedlarna blifvit aflämnade samt en sedel afsagd
och förseglad äfvensom underrättelse från Första Kammaren
ingått, att voteringssedlarna för den omröstning, hvarom här vore
fråga, jämväl därstädes afgifvits, företogs sedlarnas öppnande
och uppräkning, och befanns, att omröstningen utfallit med
81 Ja och 133 Nej.

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som,
enligt ankommet och nu uppläst protokoll, blifvit af Första Kammaren
samtidigt anställd, hade utfallit med 114 Ja och 13 Nej,
hvadan, då därtill lades Andra Kammarens

röster eller.................................... 81 Ja och 133 Nej,

sammanräkningen visade........................ 195 Ja och 146 Nej;

och hade alltså beslut i denna fråga blifvit af Riksdagen

fattadt i öfverensstämmelse med ja-propositionens innehåll.

Onsdagen den 29 Maj, f. m.

21 N:o 70.

18:de omröstningen:

(enligt statsutskottets memorial n:o 180, punkt 4).

»Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att arfvodet för
kvinnligt kontorsbiträde, vaktmästare vid distrikten, banvakt,
vagn- och stallkarlar, förrådsvakt och stationskarl bestämmes
till lägst 840 kronor och högst 1,080 kronor, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen i likhet med Andra Kammaren
beslutat, att arf vodet för kvinnligt kontorsbiträde, vaktmästare
vid distrikten, banvakt, vagn- och stallkarlar, förrådsvakt och
stationskarl skall utgå med lägst 840 kronor och högst 1,140
kronor».

Sedan voteringssedlarna blifvit aflämnade samt en sedel aflagd
och förseglad äfvensom underrättelse från Första Kammaren
ingått, att voteringssedlarna för den omröstning, hvarom här vore
fråga, jämväl därstädes afgifvits, företogs sedlarnas öppnande
och uppräkning, och befanns, att omröstningen utfallit med
72 Ja och 141 Nej;

Den omröstning öfver ofvanintagna voteringsproposition, som,
enligt ankommet och nu uppläst protokoll, blifvit af Första Kammaren
samtidigt anställd, hade utfallit med 91 Ja och 35 Nej,
hvadan, då därtill lades Andra Kammarens

röster eller................................... 72 Ja och 141 Nej,

sammanräkningen visade........................ 163 Ja och 176 Nej;

och hade alltså beslut i denna fråga blifvit af Riksdagen
fatt ad t i öfverensstämmelse med nej-propositionens innehåll.

§ 4.

Anmäldes och godkändes bankoutskottets förslag till Riksdagens
skrivelser:

n:o 218, till Konungen, med reglemente för riksbankens
styrelse och förvaltning, och

n:o 219, till fullmäktige i riksbanken, med öfverlämnande

af reglemente för riksbankens styrelse och förvaltning.

JT:o 70. 22

Onsdagen den 29 Maj, f. m.

§ 5-

Till bordläggning anmäldes:
statsutskottets memorial och utlåtande:

n:o 182, med förslag till åtskilliga stadganden att införas i
det nya reglementet för riksgäldskontor; och

nr • J1''0 anledning af väckt motion om skrifvelse till Kunel

Maj:t angående utdikning och torrläggning af på kronans område
belagna sänka och frosttörande marker, tjänliga till odling; samt

i kankoutskottets memorial n:o 14, angående instruktion för
nästa Riksdags bankoutskott.

§ 6.

Justerades protokollsutdrag.

§ 7.

Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades herr K H. G
von Scheele under 4 dagar från och med den 31 maj. ‘ ''

Härefter åtskildes kammarens ledamöter kl. 3,8 e. m. för att
äter sammanträda kl. 7 e. m. enligt därom utfärdadt anslag.

. 1 ► " ’ "V»/ In fidem

Herman Palmgren.

Onsdagen den 29 Maj, e. m.

23 N:o 70.

Onsdagen den 29 maj.

Kl. 7 e. m.

Fortsattes det på förmiddagen började sammanträdet.

§ 1.

Anmäldes och godkändes följande förslag till Riksdagens
skrifvelse!'' till Konungen, nämligen:

från statsutskottet:

n o 192, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående
om- och tillbyggnad af det gamla riksdagshuset å Riddarholmen
för beredande af lokaler åt vissa statens ämbetsverk m. m.;

n:o 19B, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående
försäljning af kronan tillkommande andel af hemmanet 1/i mantal
Mjölby n:o 2 Kanikegården i Östergötlands län;

n-o 194, i anledning af Kungl. Mapts proposition angående
försäljning af vissa lägenheter från förra regementspastorsbostallet
s/. mantal Bondeby n:o 2 i Södermanlands län;

n:o 195, i anledning af Kungl. Maj:t? proposition angående
upplåtelse af mark från förra kronofogdebostället 1 mantal bor

Gårdsbo n:o 5 i Västmanlands län;

n:o 196, i anledning af Kungl. Ma3:ts proposition angående
försäljning af två områden från förra hospitalshemmanet V» mantal
Dufvedal n:o 1 i Östergötlands län; ,

n o 197, i anledning af Kungl. Mapts proposition angående
försäljning af förra militiebostället V''4 mantal Spiksborg n:o 1 i

Östergötlands län; , .

n:o 198, i anledning af Kungl. Mapts proposition angående
försäljning af vissa till kungsgården Schenäs i Östergötlands lan

hörande lägenheter; , „ . J ... , n

n-o 199, i anledning af Kungl. Mapts proposition angående
efterskänkande af kronans rätt till danaarf efter timmermannen
Karl Karlsten från Skönsmon; och

n:o 200, i anledning af Kungl. Mapts proposition angående
efterskänkande af kronans rätt till danaarf efter hustru botia
Rosalie Andersson, född Backman;

från sammansatta stats- och lagutskottet.
n;o 217, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl.
Maj:t angående rättegångsbiträde åt genom olycksfall i arbete
skadad arbetare;

H;o 70. 24

Onsdagen den 29 Maj, e. m.

från bevillningsutskottet:

n 0 1m mej förordning om beskattning af socker*
vin-^ch med Dy förordning angående tillverkning afbränn .

bntf° -221,t meLny, förordning angående tillverkning och
beskattning af maltdrycker; samt

från sammansatta stats- och bevillningsutskottet:

n:o 223 i anledning af Kungl. Maj.-ts proposition angående
ersättning till gästgifvare, som afstå från dem jämlikt 10 « i
forordningen angående försäljning af brännvin den 9 juni 1905
tillkommande rätt till utskänkning af brännvin.

§ 2.

Till bordläggning anmäldes bevillningsutskottets betänkande
n.o öo, angående beräkning af vissa bevillningar för år 1908.

■T- \y; .3.

Justerades protokollsutdrag.

Öl.

§ 4.

Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades*

h6rr n JTJ7ByJ^T Under 3 dagar fr* °* ra* 30 maj och
> O. Tv. Redehus » 5 » » > » 30 »

Härefter åtskildes kammarens ledamöter kl. 7,15 e. m.

In fidem

V ! ; ‘1 i i ;''T f ■[ {i-; -li. *

Herman Palmgren.

vCv''vV

Torsdagen den 30 Maj, f. m.

25 N o 70.

Torsdagen den 30 maj.

Kl. 11 f. m.

§ 1.

Föredrogos hvart för sig:

statsutskottets memorial och utlåtande:

n:o 182, med förslag till åtskilliga stadganden att införas i
det nya reglementet för riksgäldskontoret; och

n:o 183, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kungl.
Maj:t angående utdikning och torrläggning af på kronans område
belägna sänka och frostförande marker, tjänliga till odling;

bevillningsutskottets betänkande n:o 38, angående beräkning
af vissa bevillningar för år 1908; samt

bankoutskottets memorial n:o 14, angående instruktion för
nästa Riksdags bankoutskott.

Hvad i ofvannämnda memorial, utlåtande och betänkande
hemställts bifölls af kammaren.

§ 2.

Anmäldes och godkändes statsutskottets förslag till Riksdagens
skrivelser till Konungen:

n:o 208, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående
efterskänkande af kronans rätt till danaarf efter förre stationskarlsförmannen
Per Perssons hustru Johanna Christina Persson,
född Falkengren, från Malmö;

n:o 209, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående
efterskänkande af viss del af skillnadsarrende för förra militiebostället
1 mantal Edsberga n:o 4 i Östergötlands län;

n:o 210, i anledning af Kung]. Maj:ts proposition ^angående
försäljning af ett till förra militiebostället ett mantal Anstå n:is
3 och 4 i Örebro län hörande jordområde;

n:o 211, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående
försäljning af vissa delar af förra profossbostället 3/4 mantal
Flundrarp n:is 2 och 3 i Malmöhus län;

n:o 212, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående

upplåtelse till Borgholms stad af jordområden från Borgholms

kungsladugård i Repplinge socken af Kalmar län;

W:o 70. 26

Torsdagen den 30 Maj, f. m.

n:o 213, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående
öfverlåtelse till Mörbylånga köping af ett till köpingen gränsande
jordområde i Kalmar län;

n:o 214, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition till Riksdagen
angående rätt för Kalmar läns södra landsting att förvärfva
postmästarbostället Stora Rör n:o 1 i Högsrums socken af
Kalmar län;

n:o 215, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående
upplåtelse af mark från förra länsmansbostället Mjogaryd Mellangård
n:o 2 i Jönköpings län;

n:o 216, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående
försäljning af viss del af Kronobergs kungsgård i Kronobergs
län; och

n:o 225, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående
utlämnande under år 1907 af egnahemslån inom Fors och Klosters
socknar af Södermanlands län.

§ 3.

Justerades protokollsutdrag.

Kammarens ledamöter åtskildes häruppå kl. 11,22 f. m. för
att åter sammanträda kl. 8 e. m., då enligt utfärdadt anslag
detta sammanträde komme att fortsättas.

In fidem

Herman Palmgren.

Torsdagen den 30 Maj, e. m.

Torsdagen den 30 maj.

Kl. 8 e. m.

Fortsattes det på förmiddagen började sammanträdet.

§ I Till

bordläggning anmäldes statsutskottets memorial n:o 184,
angående statsregleringen för 1908.

§ 2.

Anmäldes och godkändes följande förslag till Riksdagens
skrifvelser till Konungen, nämligen

från statsutskottet:

n:o 2, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
andra hufvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet;

n:o 3, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
tredje hufvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet; n:o

4, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
fjärde hufvudtitel, innefattande anslagen till landtförsvarsdepartementet; n:o

5, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
femte hufvudtitel, innefattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet; n:o

9, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
nionde hufvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet;
och

n:o 10, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
tionde hufvudtitel, innefattande anslagen till pensions- och indragningsstaterna;
samt

från Riksdagens kansli:

n:o 222, angående undersökning och utredning rörande
landtarbetarnes lefnadsförhållanden.

§ 3.

Vidare anmäldes och godkändes Riksdagens kanslis förslag

till paragrafer i riksdagsbeslutet:

ST:o TO.

Ä:o 70 28

Torsdagen den 30 Maj, e. m.

n:o 48, angående en inkomstskatt att upptagas i riksstaten
för år 1908;

n:o 49, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till ändrad lydelse af §§ 7, 9, 11, 12, 28, 32, 33, 35, 86 och
105 regeringsformen samt § 38 mom. 2 riksdagsordningen;

n:o 50, angående utarbetande af en historik öfver justitieombudsmansämbetets
förvaltning;

n:o 51, angående lag om enskilda vägar på landet;

n:o 52, angående bestridande af kostnaden för en kontrolloch
justeringsstyrelse m. m.;

n:o 53, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition n:o 29 med
förslag till lag angående ändring i vissa delar af förordningen
om kommunalstyrelse på landet samt till lag angående ändring
i vissa delar af förordningen om kommunalstyrelse i stad m. m.;

n:o 54, angående tillämpning af vissa bestämmelser i den
vid internationella konferensen i Algeciras år 1906 antagna generalakt;
'' .y ■

n:o 55, angående ändrad lydelse af 23 § i kungl. stadgan
den 31 maj 1878 angående skjutsväsendet;

n:o 56, angående ändring i vissa delar af lagen den 23
oktober 1891 angående väghållningsbesvärets utgörande på landet;

n:o 57, angående ryttare-, soldat- och båtsmanstorps befriande
i vissa fall från ansvar för inteckningar i stamhemmanet
m. m.;

. n:o 58, angående ändrad lydelse af § 3 i förordningen den
24 juli 1903 angående skogsvårdsafgifter;

n:o 59, angående dels ändrad lydelse af § 45 i förordningen
om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862, dels ock
upphäfvande af § 47 i samma förordning;

n:o 60, angående ändrad lydelse af § 40 i förordningen om
kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20
november 1863;

n:o 61, angående tullbevillningen;

n:o 62, rörande skrifvelse till Kungl. Maj:t angående skatt
å fin stärkelse, tillverkad af majs eller utländsk potatis;

n:o 63, angående tiden för ikraftträdandet af tilläggsafgiften
för brännvin, tillverkadt af majs m. m.;

n:o 64, angående ändring i förordningen den 9 juni 1905
angående försäljning af brännvin;

29 N:o 70.

Torsdagen den 30 Maj, e. m.

n:o 65, angående lag om utförande och nyttjande af elektrisk
anläggning för telegrafering eller telefonering utan tråd;

n:o 66, angående förslag till lag innefattande särskilda bestämmelser
om arrende af viss jord å landet inom Norrland och
Dalarne;

n:o 67, rörande förslag till lag angående förekommande af
vanhäfd å jordbruk i Norrland och Dalarne;

n:o 68, angående förslag till lag om ändrad lydelse af 21 §
grufvestadgan den 16 maj 1884, och

n:o 69, angående förslag till lag om rikets vapen.

§ 4.

Justerades protokollsutdrag.

Härefter åtskildes kammarens ledamöter kl. 8,22 e. m.

In fidem

Herman Palmgren.

I''

K:o 70. SO

Fredagen den 31 Maj, e. m.

Fredagen den 31 mai.

§ 1. ‘ 1 J i i .

Justerades pi’otokollet för den 24 innevarande maj.

§2‘ .''..dh,,,».,;

Föredrogs och godkändes statsutskottets memorial n:o 184
angående statsregleringen för år 1908.

§ 3.

Anmäldes och godkändes statsutskottets förslag till Riksdagens
skrivelser till Konungen:

n:o 6, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
sjätte hufvudtitel, innefattande anslagen till civildepartementet;

n:o 7, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
sjunde hufvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet;

n:o 8, angående regleringen af utgifterna under riksstatens
åttonde hufvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet;
och

n:o 236, angående beräkningen af statsverkets inkomster.

§ 4.

Justerades protokollsutdrag.

§ 5.

Kammarens ledamöter åtskildes härefter kl. 2,20 e. m. för
att enligt nu fattadt beslut åter sammanträda kl. 3 e. m.

Fredagen den 31 Maj, e. m.

Kl. 3 e. m.

31 N:o 70.

Förhandlingarna leddes nu af herr vice talmannen.

§ 6-

Till bordläggning anmäldes:

statsutskottets memorial:

n:o 185, angående ersättning till särskild! anlitadt biträde
hos statsutskottet;

n:o 186, med förslag till de återstående stadgandena i det
nya reglementet för riksgäldskontoret;

n:o 187, angående öfverlämnande till Kungl. Maj:t af det nya
reglementet för riksgäldskontoret; och

n:o 188, angående den nya riksstaten; samt

bevillningsutskottets betänkande n:o 39, med förslag till
den af Riksdagen fastställda bevillningssummans utgörande.

§ 7.

Anmäldes och godkändes Riksdagens kanslis förslag till
paragrafer i riksdagsbeslutet:

n:o 70, angående förslag till förordningar om frihamn och
frilager;

n:o 71, angående upphörande af kronans rätt till storverksträd
och ekar å häradsallmänningar;

n:o 72, angående befogenhet för riksförsäkringsanstalten att
för arbetare, som af anstalten försäkras för olycksfall i arbete,
upptaga försäkring jämväl för olycksfall, som inträffar utom
arbetet;

n:o 73, angående statsbidrag i visst fall till aflönande af
småskollärarinna;

n:o 74, angående vissa ändringar i gällande stämpelförordning;
\ . .. . , . r-,!.,

n:o 75, rörande lag angående ändring i 20 § 1 mom. och
22 § af lagen om hemmansklyfning, ägostyckning och jordafsöndring
den 27 juni 1896;

n:o 76, angående lag om bredden af hjulringar å arbetsåkdon
på landet;

n:o 77, angående förslag till lag om ändring i vissa delar
af 30 kap. rättegångsbalken;

lf!o 70. ,82

Lördagen den 1 Juni, f. m.

n:o 78, angående rättegångsbiträde åt genom olycksfall i
arbete skadad arbetare; och

n:o 79, angående reglemente för riksbankens styrelse och
förvaltning.

§ 8.

Justerades protokollsutdrag.

Kammarens ledamöter åtskildes häruppå kl. 3,8 e. m.

In fidem

Herman Palmgren.

lördagen den 1 juni.

Kl. It f. m.

§ L

0- Upplästes för justering de vid kammarens sammanträde den
2o nästlidne maj förda protokollen; och lämnades därvid på begäran
ordet till

Herr Bergström, som yttrade: Herr talman! I det ena
af de två anföranden, som herr civilministern i lördags förmid h^ll

bär 1 Andra Kammaren beträffande omorganisationen
af järn vägsförvaltningen — det andra af dessa anföranden var
vid tiden för detta sammanträdes början ännu icke återkommet
h’1 * ?ch lör justering — yttrade herr civilministern bland annat
följande: »Man maste anse, att en sträf van från öfverdirektörernas
sida att tillvälla sig makten icke kan annat än verka
ytterst skadligt på förvaltningens skötsel», och han fortsatte ett
stycke längre fram i anförandet: »Erfarenheten har nämligen

visat, att dessa afdelningschefer söka slå under sig så mycken
makt som möjligt, söka afgöra så många ärenden som möjligt,
söka att till styrelsen draga ärendena i stället för att skjuta ut
dem på distrikten.»

Dessa af mig ur det stenografiska protokollet ordagrant anförda
ord äro ur protokollet fullständigt utstrukna.

Då man ifrån en sådan plats som regeringsbänken vttrar
sig i Riksdagen om en grupp af tjänstemän och deras sätt att
fullgöra sin tjänst och då man särskildt förmedelst detta yttrande

Lördagen don 1 Juni, f. m.

33 N:o 70.

söker att drifva fram ett visst beslut i Riksdagen, så bör man
ha rätt att förvänta, ja, till och med fordra, att detta yttrande
skall till sitt innehåll vara sådant, att den, som fällt detsamma,
också vill ocli kan stå för det.

Jag har endast haft detta att yttra och vill för {ifrigt intet
anmärka mot protokollet.

Herr Branting: På samma gång jag ber att få förena mig
i det yttrande, som nyss afgafs af herr Bergström, ber jag att
få ytterligare komplettera den axplockning ur en egendomlig
justering, som han här gaf, med framhållande däraf, att det uttalande,
som förekommer i det stenografiska protokollet på ett
annat ställe, att »öfverdirektörernas sätt att gynna hvar sin afdelning
knappast är ekonomiskt eller till nytta för den trafikerande
allmänheten», likaledes är borttaget ur protokollet och
att i stället där är införd följande sats: »Häri ligger ej något
som helst klander mot dessa chefer.» Det är således en rakt
motsatt mening, ett förmildrande i stället för ett anfall, som
här införts på denna punkt i protokollet. De'' förefaller också
mig mycket besynnerligt, att på detta sätt beslutsamhetens friska
hy har gått öfver i eftertankens kränka blekhet under så kort tid,
som förflutit mellan det anförandet hölls och då det justerades.

Vidare anfördes ej. Kammaren godkände protokollen.

§ -

Föredrogos hvart för sig:

statsutskottets memorial:

n:o 185, angående ersättning till särskild! anlitadt biträde
hos statsutskottet;

n:o 186, med förslag till de återstående stadgandena i det
nya reglementet för riksgäldskontor;

n:o 187, angående öfverläinnande till Kungl. Maj:t af det nya

reglementet för riksgäldskontor; och

n:o 188, angående den nya riksstaten; samt

bevillningsutskottets betänkande n:o 89, med förslag till
den af Riksdagen fastställda bevillningssummans utgörande.

Hvad i nämnda memorial och betänkande hemställts blef
af kammaren bifallet.

§ 3.

Anmäldes och godkändes statsutskottets förslag till Riksdagens
skrivelser till Konungen:

Andra Kammaren» Prot. 1907. A'':o 70.

N:o 70. 34

Lördagen den 1 Juni, f. m.

n:o 224, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående förändrade
grunder för den af staten utöfvade egnahemslånerörelse;

n:o 226, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till bildande af en jordförmedlingsfond jämte en i ämnet
väckt motion;

n:o 227, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående
understöd m. m. åt vaktkonstapeln vid tvångsarbetsanstalten i
Karlskrona J. A. Nilsson;

n:o 228, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående afsättande
af medel till pensionering af statens järnvägars personal;

n:o 229, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående
utvidgning af spårsystem och frilastplatser vid Albano järnvägsstation
;

n:o 230, i anledning af Kung]. Maj:ts proposition angående
anläggning af en statsbana från Järna station å västra stambanan
öfver Vagnhärad och Nyköping förbi Lunda till Norrköping;

n:o 231, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående anläggning
af bibanor från norra stambanan till Skellefteå och Piteå;

n:o 232, i anledning af Kungl. Majits proposition angående
anslag dels för ytterligare undersökningar angående den s. k.
inlandsbanan, dels ock för byggnad af statsbana från Östersund
till Ströms vattudal;

n:o 233, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående
ändrade bestämmelser i fråga om försäljning och utarrendering
af kronan tillhörig fast egendom;

n:o 234, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående
rätt för rektorn vid folkskoleseminariet i Strängnäs S. F. G.
Lundqvist till uppflyttning i högre lönegrad;

n:o 235, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående
förvaltningsbidrag åt sjukkassor m. m.;

n:o 237, angående statsregleringen för år 1908 och sättet
för anvisande af vissa anslagsbelopp;

n:o 238, angående upprättadt nytt reglemente för riksgäldskontoret; n:o

239, med öfverlämnande af ny riksstat;

n:o 240, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående
godkännande af telegrafverkets stater för år 1908 m. m. jämte
i ämnet väckta motioner;

n:o 241, angående Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under andra, tredje, fjärde, femte, sjätte, sjunde, åttonde och

35 N:u 70.

Lördagen den 1 Juni, e. m.

nionde hufvudtitlarna gjorda framställningar om anslag för beredande
af extra lönetillägg för år 15)07 åt vaktmästare; och

n:o 242, i anledning åt'' Kungl. Maj.ts proposition angående
lönereglering för personalen vid statens järnvägar m. m. jämte
i ämnet väckta motioner.

§ 4.

Justerades protokollsutdrag.

Kammarens ledamöter åtskildes häruppå kl. 11,27 f. m. för
att åter sammanträda kl. 7 e. m., då detta sammanträde enligt
utfärdadt anslag komme att fortsättas.

In fidem

Herman Palmgren.

Lördagen den 1 juni.

Kl. 7 e. m.

Fortsattes det på förmiddagen började sammanträdet.

§ !■

Anmäldes och godkändes Riksdagens kanslis förslag till paragrafer
i riksdagsbeslutet:

n:o 80, angående statsregleringen,

n:o 81, angående åtskilliga på grund af § 89 regeringsformen
väckta frågor,

n:o 82, angående beräkning af riksgäldskontorets utgifter och
inkomster,

n:o 88, angående dispositionen af besparingarna under hufvudtitlarna,

n:o 84, angående förslag till ändrad lydelse af §§ 31, 49,
53 regeringsformen samt §§ 6, 7, 8, 10, 11, 13 till och med 22,
25, 28 och 38 riksdagsordningen så ock till öfvergångsstadgande
i riksdagsordningen,

n:o 85, i fråga om dels lag angående ändrad lydelse af §
57 i förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars
1862, dels ock förslag till förordning angående särskild grund

N:o 70. 36

Lördagen den 1 Juni, e. m.

för beräkning af rösträtt och utgörande af utskyld eller annan
afgift i förhållande till bevillning på grund af taxering år 1908,

n:o 86, i anledning af Kung!. Maj:ts i punkten 30 under
åttonde hufvudtiteln af statsverkspropositionen gjorda framställning
om förändrade bestämmelser angående aflöningar för vissa
extra ordinarie examinerade folkskollärare,

n:o 87, angående ny förordning om beskattning af socker,

n:o 88, rörande ny förordning angående tillverkning af
brännvin,

ilo 89, rörande ny förordning angående tillverkning och beskattning
af maltdrycker,

n:o 90, angående ersättning till gästgifvare, som afstå från
dem jämlikt 10 § i förordningen angående försäljning af brännvin
den 9 juni 1905 tillkommande rätt till iskänkning af brännvin.

n:o 91, i afseende å statsregleringen och rörande de med
statsverket gemenskap ägande ämnen,

n;o 92, angående beredande af lånemedel för fortsatt utveckling
af statens telefon väsende,

ilo 93, angående beredande af lånemedel för telegrafverkets
behof,

n:o 94, angående höjning af lånefonden för rederinäringens
understödjande,

ilo 95, angående beredande af låneunderstöd åt under bildning
varande aktiebolaget svenska ostasiatiska kompaniet,

n:o 96, angående höjning af fonden för torfindustriens befrämjande,

n:o 97, angående inrättandet af en fond för befrämjande af
uppodling af jord i Dalarne och Norrland,

ilo 98, angående öfverlämnande af medel till fonden för
fiskerinäringens befrämjande m. m.,

n:o 99, angående bildande af en jordförmedlingsfond,

n:o 100, angående anslag till anskaffande af ny rörlig materiel
vid statens redan trafikerade järnvägar,

n:o 101, angående anslag till utförande af erforderliga kompletteringsarbeten
å järnvägen Gellivare—Riksgränsen m. m.,

n:o 102, angående anslag till fortsättande af arbetet med
utläggning af ytterligare ett järnvägsspår mellan Järfva och
Uppsala järnvägsstationer,

n:o 103, angående anslag till utläggning af ytterligare ett
järnvägsspår mellan Älfsjö och Huddinge järnvägsstationer,

37 N:o 70.

Lördagen den 1 Juni, e. m.

n:o 104, angående anslag till fortsättning af statsbanan frän
Morjärv öfver Storträsk till Lappträsk m. m.,

n:o 105, angående anslag till påbörjande af en statsbana
från .Tärna station å västra stambanan till Norrköping,

n:o 106, angående anslag till påbörjande af en statsbana från
Bastuträsks station till Skellefteå och vidare till Kallholmsfjärden,

n:o 107, angående anslag till påbörjande af en statsbana
från Östersund till Ströms vattudal m. m.

ilo 108, angående anvisande af medel till förvärfvande af
vissa fastigheter vid Trollhättan,

n:o 109, angående anvisande af medel för anläggning af en
kraftstation vid Trollhättan, och

n:o 110, angående anvisande af medel till anläggning af
elektriska ledningar vid Trollhättan.

§2.

Justerades ett protokollsutdrag.

Härefter åtskildes kammarens ledamöter kl. 7,21 e. in.

In fideru

Herman Palmgren.

N:o 70. 38

Måndagen den 3 Juni, f. m.

Måndagen den 3 juni.

Kl. 10 f. m.

§ I Justerades

protokollen för den 26 och den 27 nästlidne maj.

§ 2.

Ordet lämnades härefter på begäran till

Herr vice talmannen, som yttrade: Herr talman! Jag
tillåter mig hemställa, att kammaren ville lämna i uppdrag åt
de ledamöter af kammaren, som representera Stockholms stad,
att jämte de öfriga kammarens ledamöter, som möjligen befinna
sig i hufvudstaden, verkställa justering af de kammarens protokoll,
som nu vid riksdagens afslutande äro ojusterade.

Denna hemställan bifölls af kammaren.

§ 3.

Kammarens ledamöter, hvilka af Kungl. Maj:t blifvit kallade
att denna dag efter bevistad gudstjänst infinna sig å rikssalen,
där oriksdagen komme att afslutas, afgingo nu till slottskapellet
för åhörande af riksdagspredikan. Efter gudstjänstens slut begåfvo
sig kammarens ledamöter till rikssalen, där jämväl Första
Kammarens ledamöter infunno sig.

Herr statsrådet och chefen för civildepartementet Juhlin uppläste
där Kungl. Maj:ts förordnande för hans excellens herr statsministern
Lindman att å Kungl. Maj:ts vägnar afsluta riksdagen.

Sedan häruppå kamrarnes undersåtliga vördnad och välönskningar
blifvit af herrar talmän framförda samt herr statsrådet
och chefen för civildepartementet uppläst Riksdagens beslut,
förklarade hans excellens herr statsministern riksdagen vara afslutad.

§ 4.

Efter det herr talmannen och kammarens ledamöter återkommit
till kammarens samlingsrum, tog herr talmannen afsked
af kammarens ledmöter med följande ord:

Mina herrar! Då vi nu efter slutadt arbete, som varat
längre än vanligt, men som glädjande nog också haft ett resultat,

Måndagen den 8 Juni, f. m.

39 N:o 70.

rikare än vanligt — då vi nu, säger jag, skola skiljas åt, beder
jag att till kammarens ärade ledamöter, både de här närvarande
och de frånvarande, få uttala mitt varma och innerliga tack för
det goda samarbetet under den gångna riksdagen och för all vänskap
och välvilja, som under densamma blifvit mig visad. Jag tillönskar
Eder, mina herrar, en i alla afseenden angenäm sommar och en
välbehöflig hvila, och jag anhåller, att i Eder vänliga hågkomst
få vara innesluten.

I afskedets stund, låtom oss förena oss i den gamla svenska
bönen: Gud bevare konungen och fäderneslandet.

Härpå svarade herr Lothigius: Herr talman! Det nu afslutade,
utomordentligt viktiga och hårdt arbetstyngda riksmötet
har ytterligare stärkt de förbindelser, hvari kammaren står till
Eder, herr talman, för det sätt, hvarpå Ni leder dess förhandlingar.
Härför och för den vänskapsfulla välvilja, Ni visat oss
alla och enhvar, beder jag att å kammarens vägnar få bringa
Eder allas vårt hjärtliga tack, under uttalande af den vissa
förhoppning, att den klubba, Ni nu nedlagt, må, då Riksdagen
härnäst sammanträder, ånyo lämnas i Eder säkra hand.

Vi utbedja oss, herr talman, att fortfarande få vara inneslutna
i Eder välvilliga hågkomst.

Herr talmannen och kammarens ledamöter utbytte härefter
afskedshälsningar och åtskildes.

In fidem

Herman Palmgren.

IT:o 70. 40

Tisdagen den 11 Juni.

" $ ■, ■ ... ;; ,i :■ ... , J. , .1,

Tisdagen den 11 juni.

Kl. 7a 4 e. m.

Sedan Andra Kammaren genom beslut den 3 innevarande
månad åt representanterna för Stockholms stad samt dem af kammarens
öfriga ledamöter, som efter riksdagens afsilande befunne
sig kvar i hufvudstaden, uppdragit att justera de kammarens
protokoll, Indika vid riksdagens afsilande återstode ojusterade,
både tillkännagifvande om att nämnda justering komme att denna
dag kl. l/2 4 e. m. försiggå i kammarens läsrum blifvit vederbörligen
utfärdadt; och tillstädeskoinmo nu på utsatt tid följande
kammarens ledamöter:

herrar E. Hammarlund, J. J. Byström, K. H. Branting,
S. T. Palme, E. A. Lovén, K. E. O. Kjellberg, E. Beckman i
Djursholm, J. Widén, A. Ekman i Mo gård och C. Persson
i Stallerhult.

De protokoll, som hållits vid kammarens sammanträden den
28, den 29, den 30 och den 31 nästlidne maj samt den 1 och
den 3 innevarande månad, upplästes och blefvo af kammarens
tillstädes v arande ledamöter godkända.

In fidem

Herman Palmgren.

Stockholm, Oskar Eklunds Boktr., 1907.