1904. Andra Kammaren. N:o 15
ProtokollRiksdagens protokoll 1904:15
RIKSDAGENS PROTOKOLL
1904. Andra Kammaren. N:o 15.
Lördagen den 13 februari.
Kl. 11 f. in.
§ 1.
Justerades protokollet för den 6 innevarande februari.
§ 2.
Upplästes följande till kammaren inkomna läkareintyg:
Att ledamoten af Riksdagens Andra Kammare A. Ekman är
af sjukdom (akut svalj- och strupkatarr) hindrad att de närmaste
dagarne deltaga i kammarens förhandlingar, intygas.
Finspång den 12 februari 1904.
N. V. Åkerblom,
lasarettsläkare.
§ 3.
Vidare upplästes ett till kammaren inkommet protokoll, så
lydande:
År 1904 den 12 februari sammanträdde kamrarnes valmän för
att utse revisorer och revisorssuppleanter för granskning af riksbankens
afdelningskontors i orterna räkenskaper och förvaltning;
och befunnos, efter valens slut, hafva blifvit utsedde till
revisorer:
vid kontoret i Göteborg:
herr Cavalli, A., v. häradshöfding, Göteborg............med 47 röster
» Mörner, S. C. H. M., öfverstelöjtnant, Göteborg »47 »
» Paaz, A. E., f. d. riksdagsman, Åby, Mölndal » 47 »
» Palm, Constantin, grosshandlare, Göteborg...... »47 »
vid kontoret i Malmö:
grefve Uamilton, G. K., juris doktor, Lund............ med 47 röster
herr Stenkula, A. O., folkskoleinspektör, Malmö...... »47 »
» Jönsson, P., landstingsman, Örsjögård, Rydsgård »47 »
» Persson, A., domänintendent, Mörarp............... » 47 »
Andra Kammarens Prot. 1904. N:o 15. 1
N:o 15. 2 Lördagen den 13 Februari.
vid kontoret i Falun:
herr Billengren, E., lektor, Falun........................... med 47 röster
» Thorell, A., t. f. landsfiskal, Leksand............... »47 »
» Lidman, A., redaktör, Hedemora..................... »47 »
» Mattsson, A., fabrikör, Mora........................... »47 »
vid kontoret i Gäfle:
herr v. Krusenstierna, E., öfverste, Gäfle ...............med 47 röster
» Stefansson, E., disponent, Sofiedal, Gäfle......... »47 »
» Engström, E., grosshandlare, Gäfle .................. » 47 »
» Holmström, G., fabrikör, Gäfle ........................ »47 »
vid kontoret i Halmstad:
herr Bohman, E., rektor, Halmstad ........................ med 47 röster
friherre Hermelin, B., intendent, Fröllinge, Getinge »47 »
herr Gudmundson, A. M., f. d. riksdagsman, Vastad,
Vessigebro................................................... »47 »
» Gyllensvärd, A. G., f. d. riksdagsman, Fågelsång,
Voxtorp............................................ * 47 »
vid kontoret i Hernösand:
herr Edström, O., bruksägare, Hernösand ...............med 47 röster
» Jacobsson, K. H., rektor, Hernösand............... » 47 »
» Liden, J. E., grosshandlare, Eamvik............... »47 »
» Peterson, G. B., redaktör, Sundsvall............... » 47 »
vid kontoret i Jönköping:
herr Eurm, L., borgmästare, Eksjö...........................med 47 röster
grefve Spens, I. W., landssekreterare, Jönköping ... »47 »
herr Erickson, O., domänintendent, Bjersby, Hult... »47 »
» Säve, G. A., läroverksadjunkt, Jönköping ...... »47 »
vid kontoret i Kalmar:
herr von Pell, Philip, major, Kalmar........................ med 47 röster
» Wickbom, J. A. O., rektor, Kalmar ............... » 47 »
» Gethe, C. M. F. E., sekreterare, Kalmar......... »47 »
» Hultgren, A., landtbrukare, Kollinge, Söderåkra »47 »
vid kontoret i Karlskrona:
herr Holmqvist, A., landskamrerare, Karlskrona......med 47 röster
» Kruse, K. B. T., kapten, Karlskrona ............ »47 »
» Nelson, K. M., landstingsman, Björkeryd ...... »47 »
» Besén, K. W., t. f. amiralitetskassör, Karlskrona »47 »
vid kontoret i Karlstad:
herr Falk, H. H. W., kapten, Karlstad..................med 47 röster
» Bohdin, E., rådman, Karlstad........................... »47 »
» Larsson, P., hemmansägare, Rudsberg, Molkom »47 »
» af Segerström, W., stationsskrifvare, Karlstad »47 »
Lördagen den 13 Februari.
8 N:o 15.
vid kontoret i Kristianstad:
friherre v. Otter, B. S., f. d. major, Kristianstad... med 47 röster
herr Petersson, Joh., f. d. grosshandlare, Kristianstad »47 »
» Johnsson, II., f. d. riksdagsman, Broby ......... » 47 »
» Nilsson, P., landstingsman, Kärreberga,Qvidinge » 47 »
vid kontoret i Linköping:
herr Sjögreen, A. P., f. d. ryttmästare, Boxholm ... med 47 röster
grefve Spens, C. G., öfverstelöjtnant, Rosendahl,
Norsholm ................................................... »47 »
herr Hagberg, C. O., godsägare, Brestad.................. » 47 »
» Petersson, A. E., f. d. riksdagsman, Hamra ... » 47 »
vid kontoret i Luleå:
herr Björkman, A. P., f. d. fördelningsläkare, Luleå, med 47 röster
» Svedin, N., auditör, Luleå ...... » 47 »
» Håkansson, J. F., läroverkskollega, Piteå ...... » 47 »
» Biström, G., handlande, Råneå ........................ » 47 »
vid kontoret i Mariestad:
herr Millqvist, A., godsägare, Hushagen, Ax vall......med 47 röster
» Sandels, A., godsägare, Mariestad..................... » 47 »
» Almén, Richard, landtbrukare, Björsäter, Lugnås » 47 »
» Nordholm, C., landtbrukare, Hinsberg, Lekberg » 47 »
vid kontoret i Nyköping:
friherre Falkenberg, A., kapten, Nyköping ............ med 47 röster
herr Weinberg, B., godsägare, Hormesta, Stigtomta » 47 »
» Eriksson, Alb., arrendator, Skalunda, Kantorp, » 47 »
» Olsson, J. E., f. d. riksdagsman, Skiftinge,
Eskilstuna ................................................ » 47 »
vid kontoret i Umeå:
herr Aspgren, J. O. N., öfverste, Umeå ............... med 47 röster
» Be?-gner, P., handlande, Burträsk..................... » 47 »
» Broman, J., kronolänsman, Teg, Umeå ......... » 47 »
» Åström, A., disponent, Norra Degerfors......... » 47 »
vid kontoret i Uppsala:
herr JDavidson, D., juris doktor och professor, Uppsala
............................................................ med 47 röster
friherre Stjernstedt, L. T., öfverstelöjtnant, Sunne
sta,
Uppsala................................................ » 47 »
herr Lindevall, O., domänintendent, Bärby, Brunna » 47 »
* Strömberg, O. M., disponent, österby ............ » 47 »
vid kontoret i Visby:
herr Björlin, J. G., generalmajor, Visby ............... med 47 röster
» Warfvinge, C. O., förste landtmätare, Visby » 47 »
N:o 15. 4
Lördagen den 13 Februari.
herr BoJcström, G. A., kronofogde, Visby............... med 47 röster
» Larsson, K. L. J„ riksdagsman, Bondarfve,
Källunge ................................................... » 47 »
vid kontoret i Vänersborg:
herr Björklund, E., jägmästare, Vänersborg............ med 47 röster
» Carlberg, And., rådman, Vänersborg............... » 47 »
» Larsson, N. P., landstingsman, Byen, Åmål » 47 »
» Thorson, C., landtbrukare, Magnusberg, Sals
berg.
........................................................... » 47 »
vid kontoret i Västerås:
herr Kempe, A., lektor, Västerås ........................... med 47 röster
» Lorichs, L. L., bruksägare, Bernshammar...... » 47 »
grefve Hamilton, A., f. d. riksdagsman, Hedensberg » 47 >
herr Uggla, Claes, häradshöfding, Västerås............ » 47 »
vid kontoret i Växjö:
herr Cervin, G., kapten, Växjö .............................. med 47 röster
» Johansson, O. A., hospitalssyssloman, Växjö... » 47 »
» Johansson, S., landstingsman, Grennaforsa...... » 47 »
» Petersson, A. F., f. d. riksdagsman, Ugglekull » 47 »
vid kontoret i Örebro:
herr Montgomery-Cederhjelm, B., kammarherre, Segersjö
.........................................................
» Beuterswärd, C. F. C., öfverstelöjtnant, Örebro
» Andersson, A. G., bergsman, Östanå, Löa
Rällså.
.......................................................
» Persson, O., nämndeman, Bungsäter, Kilsmo,
vid kontoret i Östersund:
herr Groth, E. F., öfverjägmästare, Östersund......
» Thomson, J. A., häradshöfding, Östersund......
» Nordin, M., grosshandlare, Östersund.............
» Olsson, O., nämndeman, Bränna, Hackås.........
med 47 röster
» 47 »
» 47 »
» 47 »
med 47 röster
» 47 »
»47 »
» 47 »
Suppleanter:
vid kontoret i Göteborg:
herr Nordenfelt, E., f. d. kamrerare, Göteborg
» Bruhn, S. B., godsägare, Vallda...............
» Fallenius, C., kapten, Göteborg ...............
» Larsson, L., landstingsman, Hufveröd......
vid kontoret i Malmö:
med 46 röster
» 46 »
» 46 »
» 46 »
herr Dufberg, E., landtbrukare, Kristineberg, Oxie, med 46 röster
» Jönsson, A., f. d. landstingsman, Kjeilinge ... »46 »
» Härje, K. A., vice konsul, Malmö.................. » 46 »
» Antonsson, A., f. d. riksdagsman, Malmö ...... » 46 »
Lördagen den 13 Februari. 5 N:o 15.
vid kontoret i Falun:
herr Nordin, G., kapten, Falun.............................. med 46 röster
» Israelson, 0., landstingsman, Skamhed, Yansbro » 46 »
» Zetterwall, J., förvaltare, Linghed .................. » 46 »
» Wahlqvist, J. A., kamrerare, Falun............... » 46 »
vid kontoret i Gäfle:
herr Eriksson, P., bruksdisponent, Hofors............... med 46 röster
» Söderhjelm, M., major, Gäfle........................... » 46 »
» Göransson, A., f. d. riksdagsman, Åsen, Storvik, » 46 »
» Wettergren, G., disponent, Norrsundet............ » 46 »
vid kontoret i Halmstad:
herr Hafström, C. G., landssekreterare, Halmstad med 46 röster
» Hofflander, C. 0. P., löjtnant, Halmstad...... » 46 »
» Thorbjörnsson, J., landstingsman,Röinge, Halmstad
.................... » 46 »
» Jönsson, S., landstingsman, Påarp, Yästra
Kamp......................................................... » 46 »
vid kontoret i Hernösand:
herr Hjelmström, K. A., tullförvaltare, Hernösand, med 46 röster
» Hedrén, L. M., läroverksadjunkt, Hernösand, » 46 »
» Bergström, C., f. d. riksdagsman, Skidsta,
Ullånger ................................................... » 46 »
» Eriksson, E., f. d. riksdagsman, Qväcklingen,
Liden ......................................................... » 46 »
vid kontoret i Jönköping:
herr Hornberg, A. N., hofrättsråd, Jönköping ...... med 46 röster
» Wallander, C., kronolänsman, Eksjö ............ »46 »
» Stael v. Holstein, A. 0., öfverste, Jönköping »46 »
grefve v. Seth, J. G., godsägare, Bratteborg ......... »46 »
vid kontoret i Kalmar:
herr Beutersvärd, K., f. d. öfrerstelöjtnant, Kalmar med 46 röster
» Ekerot, E., landtbrukare, Dörby..................... »46 »
» Holm, A. T. O., lektor, Kalmar .................. »46 »
» Olsson, Knut, landtbrukare, Torngård, Gräsgård » 46 »
vid kontoret i Karlskrona:
herr Jönsson, John, landstingsman, Boa, Gränum med 46 röster
» Håkansson, Henning, kontorschef, Karlskrona » 46 >
» Karlsson, K. P„ fortifikationskassör i Karlskrona,
Oscarsvärn .................................... »46 »
» Beyer, E., godsägare, Karlshamn .................. » 46 »
vid kontoret i Karlstad:
herr Ågren, P. M., grosshandlare, Karlstad ......... » 46 »
N:o 16. 6
Lördagen den 13 Februari.
herr Olsson, Oscar, godsägare, Höije, Karlstad ...... med
» Olsson, Emil, f. d. riksdagsman, Kyrkebol »
» Huss, B., löjtnant, Karlstad ........................... »
vid kontoret i Kristianstad:
herr Nilsson, J., f. d. landstingsman, Starhy, Span
narp
......................................................... med
» Jönsson, N., landtbrukare, Efverödsgård.Efveröd »
» Borgström, M., domänintendent, Åby, Klippan »
» Wittsell, Carl, f. d. riksdagsman, örkelljunga »
vid kontoret i Linköping:
herr Edlund, Wilh., disponent, Mjölby .................. med
» Larsson, G., landtbrukare, Bonnorp, Stjernorp »
» Banielson, O., godsägare, Åkerby, Skärkind »
» Schenström, M., regementsintendent, Linköping »
vid kontoret i Luleå:
herr Erasmie, G. H., disponent, Luleå .................. med
» Nordström, P. O., häradsskrifvare, Luleå ...... »
» v. Essen, C. H. A., major, Luleå .................. »
» Bergström, B., fabrikör, Öjebyn ..................... »
vid kontoret i Mariestad:
herr Forsman, Olaus, filosofie kandidat, Mariestad med
» Andersson, A., landstingsman, Vång, Karlslund »
» Lilliestierna, H., löjtnant, Sköfde .................. »
» Lundblad, A., landstingsman, Nyskogen, Tida
holm
......................................................... »
vid kontoret i Nyköping:
herr Schmidt, H. 0., kapten, Nyköping ...... med
» Widebeck, J. A., läroverksadjunkt, Strängnäs »
» Andersson, Bichard, nämndeman, Hvalsta,
Kan torp...................................................... »
» Bökman, L. G. W., kronofogde, Nyköping ... »
vid kontoret i Umeå:
herr Henrigues, H., ryttmästare, Umeå.................. med
» Dahlén, A., postmästare, Nordmaling ............ »
» Nilsson, J., f. d. riksdagsman, Skrafvelsjö, Umeå »
» Ahnlund, O., kyrkoherde, Umeå..................... »
vid kontoret i Uppsala:
herr Modén K. H., landtbrukare, Hammarby ...... med
» Brandberg, G. F., akademikamrerare, häradshöfding,
Uppsala ....................................... »
grefve Wachtmeister, E. H., disponent, Uppsala ... »
herr Berglund, G.,godsägare, Stora Bärby, Öl sundsbro »
46 röster
46 »
46 »
46 röster
46 »
46 »
46 >
46 röster
46 »
46 »
46 »
46 röster
46 »
46 »
46 »
46 röster
46 »
46 »
46 »
46 röster
46 »
46 >
46 »
46 röster
46 >
46 »
46 >
46 röster
46 »
46 »
46 »
7 N:o 15.
Lördagen den IS Februari,
vid kontoret i Visby:
herr Bolin, C. W. L., kapten, kommissionslandt
mätare
Visby .......................................... med 46 röster
» Broander, N. J., riksdagsman, Bölske, Hafdhem » 46 *
» Sundblad, A., kyrkoherde, f. d. riksdagsman,
Barlingbo, Visby ....................................... * 46 »
» Lundblad, Conrad P., rådman, Visby............ » 46 »
vid kontoret i Vänersborg:
herr v. Sydow, C., läroverksadjunkt, Vänersborg med 46 röster
» Andersson, C. F., landtbrukare, Lunden, Skre
hall
...................................................rjr...... » 46 *
» Nordin, Fred., rektor, Vänersborg.................. » 46 »
» Larsson, A., f. d. riksdagsman, Flicksäter, Vänersborg
...................................................... s 46 »
vid kontoret i Västerås:
herr Bobson, B., bruksägare, Karmansbo ............... med 46 röster
> af Billbergh, Th., lektor, Västerås.................. » 46 »
» Pers, Anders, boktryckare, Västerås ............... » 46 »
» Molin, L. G., ombudsman, Kolbäck............... » 46 »
vid kontoret i Växjö:
herr Cavalli, L. G., major, Växjö...............• •.......... med 46 röster
» Bergenstråhle, A. E. G., kapten, Växjö......... » 46 »
> Bandqvist, J. G., godsägare, Hot, Växjö......... * 46 »
» Carlsson, B. G., landstingsman, Bäck............ » 46 »
vid kontoret i Örebro:
herr v. Hofsten, H. B., kapten, Örebro.................. med 46 röster
» Schröder, C. H., major, Ringaby, Ullersäter » 46 »
» Sundblad, G. A., läroverksadjunkt, Örebro ... » 46 »
> Pehrson, P. V, bruksägare, Gelleråsen, Bofors » 46 »
vid kontoret i Östersund:
herr Engström, E. O., landstingsman, Bispgården med 46 röster
» Kjellsson, A., länsman, Offerdal........................ » 46 »
» Olsén, A. G., auditör, Östersund..................... » 46 »
» Andersson, Ö., trävaruhandlande, Brunflo...... » 46 »
sedan ordningen mellan suppleanterna blifvit genom särskilda lottningar
bestämd.
Olof Mehn. Philip Klingspor.
A. Hansson i Solberga. Hans Andersson.
Protokollet lades till handlingarna; och beslöt kammaren, att
underrättelse om de försiggångna valen skulle genom utdrag af
N«o 15. 8
Lördagen den 18 Februari.
protokollet meddelas bankoutskottet med anmodan till utskottet att
lämna såväl fullmäktige i riksbanken som vederbörande afdelningskontor
i orterna och de valde meddelande om valens utgång.
§ 4.
Herr statsrådet m. m. E. F. W. Meyer öfverlämnade Kungl.
Maj:ts propositioner till Riksdagen:
angående efterskänkande af kronans rätt till danaarf efter
ogifta Ulrika Charlotta Nydahl;
angående efterskänkande af kronans rätt till danaarf efter
änkan Hilma Dorotea Enander;
angående efterskänkande af kronans rätt till danaarf efter
kopparslagaren Carl Johan Eriksson från Mossön i Torpa socken;
angående efterskänkande af kronans rätt till danaarf efter
skomakaren S. L. Forsberg från Sanda grindstuga;
med förslag till lag angående handel med konstgjorda gödselmedel
;
angående upphäfvande af kungl. kungörelsen om belöningar
för dem, som upptäcka efterapare eller förfalskare af bankens eller
riksgäldskontorets sedlar eller de falska sedlarnes ^prånglare, den
8 juli 1818;
angående beredande af förbättrad aflöning under år 1904 åt
den vid tullkammaren i Riksgränsen anställda personal; och
angående inlösningspriset å till statsverket hembjudna frälseräntor.
Dessa propositioner blefvo på begäran bordlagda.
§ 5.
Vidare aflämnades af herr statsrådet m. m. H. G. Westring
följande Kungl. Maj:ts propositioner till Riksdagen, nämligen:
med förslag till lagar angående ändring i vissa delar af förordningarna
om kommunalstyrelse på landet och om kommunalstyrelse
i stad den 21 mars 1862 samt af förordningen om kommunalstyrelse
i Stockholm den 23 maj 1862;
med förslag till lagar angående ändring af § 9 i förordningen
om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862,
§ 8 i förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i
Stockholm den 20 november 1863 samt §§ 13 och 21 i förordningen
om kyrkofullmäktige och kyrkonämnd i Göteborg den 5 maj
1882;
Lördagen den 13 Februari.
9 N:o 15.
angående löneregleringar för prästerskapet i föreslagna nya
församlingar i Stockholm;
angående lönereglering för folkskoleseminarierna samt stat för
folkskoleseminariet i Strängnäs m. m.;
angående lönereglering för högre lärarinneseminariet;
angående inköp af ny tomt åt veterinärinstitutet i Stockholm
m. m.; och
om anskaffande af mark till nya byggnader för vetenskapsakademien
och naturhistoriska riksmuseet m. m.
Jämväl dessa propositioner bordlädes.
§ 6.
Jämlikt därom förut fattadt beslut företogos nu val af dels
tjugufyra valmän för utseende af Riksdagens justitieombudsman
och hans efterträdare, dels ock sex suppleanter för dessa valmän;
och utsågos därvid till:
valmän:
herr F. Andersson i Helgesta....... | . med | 185 | röster, | |
| M. Andersson i Löfhult....... | » | 185 | » |
| C. J. Berggren...................... |
| 185 | » |
» | J. J. Byström ...................... |
| 185 | » |
» | B. Dahlgren......................... |
| 185 | » |
| 0. G. Eklund ...................... |
| 185 | ) |
| L. Eriksson i Bäck ............. |
| 185 | » |
* | H. Hedlund ......................... |
| 185 | 1 |
| C. J. Jakobson...................... |
| 185 |
|
T> | L. J. Jansson i Djursätra.... |
| 185 |
|
| C. E. Johansson i Berga .... |
| 185 | » |
» | N. Nilsson i Skärhus.......... |
| 185 | » |
| J. Olofsson............................ |
| 185 | » |
| A. Olsson i Mårdäng .......... |
| 185 | » |
| A. Olsson i Tyllered............. | . » | 185 | » |
» | C. Olsson i Yiken................ |
| 185 | » |
» | H. F. A. E. Pantzarhielm . | » | 185 | » |
» | F. Pettersson i Tjärsta.......... |
| 185 | » |
» | K. A. Staaff......................... |
| 185 | » |
» | 0. H. Ström i Nederkalix.... | . » | 185 | » |
| N. Svensson i Olseröd.......... | . » | 185 | » |
» | A. Thylander ...................... |
| 185 | » |
| H. Öhnqren ......................... |
| 185 | » och |
» | C. J. Öberg ........................ |
| 184 |
|
Herr O. Olsson i See erhöll 1 röst.
Ang. anslagen
till hof- och
slottsstaterna.
10 Lördagen den 13 Februari.
suppleanter:
herr A. | Jönsson i Tngsjö.............. | . med | 138 | röster, |
» S. | M. Petersson i Snällebo . | » | 137 |
|
» O. | N. Olsson i Heden........... |
| 137 |
|
» A. | F. Janson i Bråten ....... |
| 134 | » |
» O. | Olsson i See ................... | » | 134 | » |
» J. | G. Forsberg...................... |
| 133 | » |
Ordningen mellan de suppleanter, hvilka erhållit lika antal
röster, bestämdes, sådan den finnes här ofvan angifven, genom
lottning.
§ 7.
Justerades protokollsutdrag angående de i nästföregående paragraf
omförmälda val.
§ 8.
Föredrogs och hänvisades till lagutskottet herr G. A. Lindhagens
på kammarens bord hvilande motion n:o 176.
§ 9.
Efter föredragning häruppå af statsutskottets utlåtande, n:o 2,
angående regleringen af utgifterna under riksstatens första hufvudtitel,
innefattande anslagen till kungl. hof- och slottsstaterna, begärdes
ordet af
Herr Bergström, som yttrade: Innan herr talmannens klubba
faller, skall jag tillåta mig att af herr statsrådet och chefen för
finansdepartementet begära en, som mig synes, väl behöflig förklaring.
Såsom kammarens ledamöter behagade erinra sig, beslöt 1902
års Riksdag ett eventuelt inköp för statsverket af det s. k. arfprinsens
palats; och — såsom kammarens ledamöter också erinra
sig — meddelades det i fjol Riksdagen i berättelsen om hvad i
rikets styrelse sig tilldragit, att detta köp gått i verkställighet på
hösten 1902. Herr finansministern hade då, i enlighet med erhållet
uppdrag, undertecknat köpehandlingarna. Under sådana förhållanden
är det onekligen mycket påfallande, att Kungl. Maj:t
vid tvenne påföljande riksdagar, nämligen 1903 och nu 1904, kommit
i statsverkspropositionen med en framställning beträffande
första hufvudtiteln, uti hvilken det heter, att Kungl. Maj:t däri
icke föreslår någon förändring. Där förekomma dock i anslagen
under riksstatens första hufvudtitel sådana poster som »polis-, lysoch
renhållning vid kungl. slottet och arfprinsens palats», »brand
-
Lördagen den 18 Februari.
11 N:o 15.
väsendet och yttre lyshållningen vid kungl. slottet och arfprinsens Ang. anslagen
palats», hvarförutom en post »reparationer å Stockholms slott med ^ och
flera för de kungl. hofven upplåtna byggnader» fortfarande är upp- ''s 0(Forts™0''
tagen till samma belopp som förut utan vidare.
År det nu — det är den fråga jag tänker rikta till herr
statsrådet och chefen för finansdepartementet — är det nu verkligen
förhållandet, att ifrån dessa anslag på första hufvudtiteln
fortfarande göras utbetalningar till arffurstens palats? Eller kan
det vara möjligt, att Kungl. Maj:t äskar och på första hufvudtiteln
fortfarande ärnar äska anslag till ändamål, som icke där längre
föreligga? Det förra vore en högst anmärkningsvärd oformlighet;
det senare vore värre än en oformlighet.
Vidare anförde:
Chefen för finansdepartementet, herr statsrådet Meyer: Jag
är ledsen öfver att jag ej på förhand blifvit underrättad om att
denna fråga skulle framställas till mig, ty då skulle jag kunnat
lämna kammaren sifferuppgifter, som jag nu ej har tillgängliga här.
Jag kan emellertid upplysa om att af de anslag, som begärts
under första hufvudtiteln, användes ingenting till arffurstens palats.
Förhållandet är det, att de anslag som beviljats under en följd af
år ej varit tillräckliga. Jag lämnade redan i fjol till statsutskottet
en uppgift på verkliga storleken af de kostnader, som skulle bestridas
med dessa anslag. Såsom jag redan sagt, kan jag icke nu
lämna den siffran, men erinrar mig att den verkliga kostnaden
med omkring 10,000 kronor öfversteg det beviljade anslaget. Däraf
följer, att, ehuru arfprinsens palats nu icke hör under första hufvudtiteln,
någon afprutning på dessa anslag likväl icke bör ifrågakomma.
För öfrigt beder jag att få tillägga, att arffurstarnes palats
numera är ställdt under öfverintendentsämbetets förvaltning, hvilket
ämbetsverk bestrider alla kostnader, som erfordras för palatset.
Herr Bergström: Herr talman! Hade jag vetat, att herr
statsrådet önskat, att jag i förväg meddelat honom, att jag önskade
erhålla den nu begärda upplysningen, skulle jag ofantligt gärna
tillmötesgått honom därutinnan.
Det synes mig emellertid, att jag af förhållanden, som icke
böra vara för herr statsrådet obekanta, haft fullgiltigt skäl för min
förfrågan. Ty i det statsrådsprotokoll, som åtföljde den till 1902
års riksdag afgifna propositionen med begäran, att riksdagen måtte
förklara, att intet hinder skulle möta för eventuell försäljning af
arfprinsens palats, yttrade herr statsrådets företrädare bland annat:
»I hvad mån de under riksstatens första hufvudtitel uppförda
anslagen till polis-, lys- och renhållning vid kungl. slottet och
arfprinsens palats, till reparationer å Stockholms slott med flera
för de kungl. hofven upplåtna byggnader och till brand väsendet
N:o 15. 12
Lördagen den 18 Februari.
Ang. analagen och yttre lyshållningen vid kungl. slottet och arfprinsens palats
kunna komma att röna inverkan af den ifrågasatta försäljningen,
* (Forte)"° torde få bero på särskild utredning och pröfning, sedan försäljningen
kommit till stånd».
Det har nu förflutit rätt lång tid, sedan förslaget om försäljning
af arffurstens palats realiserades, och det synes mig därför,
att den utlofvade utredningen bort vara färdig, så att Riksdagen
hade kunnat komma i tillfälle att verkställa den pröfning, hvarom
herr statsrådets företrädare då talade.
Herr Andersson i Yästra Nöbbelöf: Jag kan ej neka till
att den af herr Bergström begärda förklaringen har mycket stort
fog för sig. Jag vill dock, i likhet med herr statsrådet och chefen
för finansdepartementet, upplysa om att statsutskottet redan förra
året begärde fullständig uppgift på kostnaderna för underhåll och
reparation m. m. å de kungl. slotten. Jag minnes nu icke siffrorna,
men hvad jag bestämdt kommer i håg är, att dessa kostnader uppgingo
ensamt för kungl. slottet till mycket högre belopp än anslagen
därför under hufvudtiteln belöpa sig till. Det har därför
af anslagen ej hlifvit något öfver för användning till arfprinsens
palats.
Hvad man sålunda med skäl kan anmärka mot denna hufvudtitel
är, att hvad där förekommer om arfprinsens palats borde
uteslutits. Anslagen, som, såsom nämnts, förut varit otillräckliga
enbart till kungl. slottet, hade naturligtvis af denna anledning
ändock ej kunnat minskas.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag.
Vidare anfördes ej.
Utskottets hemställan bifölls.
§ 10.
Vidare föredrogs statsutskottets utlåtande n:o 3, angående
regleringen af utgifterna under riksstatens andra hufvudtitel, innefattande
anslagen till justitiedepartementet.
Punkterna l:o)—11: o).
Hvad utskottet hemställt bifölls.
Punkten 12:o).
Lades till handlingarna.
Lördagen den 18 Februari.
§ il -
la N:o 15. ,
Till afgörande förelåg härefter statsutskottets utlåtande n:o 4,
angående regleringen af utgifterna under riksstatens tredje kufvudtitel,
innefattande anslagen till utrikesdepartementet.
Punkterna l:o)—3:o).
Hvad utskottet hemställt bifölls.
Punkten 4:o).
Lades till handlingarna.
Punkten 5:o).
Utskottets hemställan bifölls.
Punkten 6.o). Ang. Sveriges
deltagande i
Uti särskilda, lika lydande motioner, väckta inom Första Kam-den interparia
maren, n:o 41, af herr C. P. af Buren, och inom Andra Kammaren, mentanska
n:o 114, af herr G. Elowson, hade föreslagits, att Riksdagen måtte konferens i
å extra stat för år 1905 anvisa ett belopp af 3,000 kronor att, S:t Louis m.m
jämlikt den svenska interparlamentariska fredsgruppens bestämmelser,
användas dels för Sveriges deltagande i den interparlamentariska
unionens konferens i S:t Louis innevarande år, dels ock såsom
resekostnader under samma år åt de svenska medlemmarne i
det interparlamentariska rådet.
Utskottet hemställde:
att herrar af Buréns och Elowsons ifrågavarande motioner
måtte på det sätt bifallas, att Riksdagen dels såsom bidrag till
kostnaderna för Sveriges deltagande i den interparlamentariska
unionens konferens i S:t Louis innevarande år och dels såsom resekostnader
under samma år åt de svenska medlemmarne i det interparlamentariska
rådet på extra stat för år 1905 beviljade ett anslag
af 1,500 kronor att användas i enlighet med de föreskrifter,
Kungl. Maj:t kunde finna godt meddela.
Vid punkten var fogad reservation af herrar von Friesen, Persson
i Tällberg och Olsson i Fläsbro, hvilka ansett, att utskottet
bort hemställa,
att herrar af Buréns och Elowsons ifrågavarande motioner
måtte på det sätt bifallas, att Riksdagen, dels såsom bidrag till
N:o 15. 14
Lördagen den 13 Februari.
Ang. Sveriges kostnaderna för Sveriges deltagande i den interparlamentariska
teninT^aria unionens konferens i S:t Louis innevarande år och dels såsom rese6«ientarislca
kostnader under samma år åt de svenska medlemmarne i det interunionens
parlamentariska rådet, på extra stat för år 1905 beviljade ett ankonferens
i slag af 2,500 kronor att användas i enlighet med de föreskrifter,
S t (Forts”)''m'' -Kungl. Maj:t kunde finna godt meddela.
Sedan utskottets hemställan blifvit uppläst, yttrade:
Herr von Fries en: Herr talman! Såsom kammaren behagade
finna, är här fråga om ett anslag för den svenska interparlamentariska
fredsgruppens deltagande i en blifvande interparlamentarisk
fredskonferens i S:t Louis innevarande år. Dylika konferenser
hafva förut hållits. Förra riksdagen beviljade på framställning
af Kungl. Maj:t enahanda belopp, som nu af statsutskottet föreslagits.
Att det i år icke kommit en kungl. proposition i ämnet
beror uteslutande därpå, att inbjudningen till konferensen kommit
hit så sent, att det icke varit möjligt för Kungl. Maj:t att vid
statsverkspropositionens aflåtande äfven begära anslag för Sveriges
deltagande i denna konferens.
Nu kan jag icke annat än förutsätta, att Eiksdagen anser, att
det här är fråga om ett behjärtansvärdt ändamål. Kungl. Maj:t
och Eiksdagen voro ju också förra året ense om att understöd
borde lämnas till en sådan konferens. Sedan dess har icke något
inträffat, som kunnat gifva anledning att förmoda, att vare sig
Kungl. Maj:t eller Eiksdagen nu skulle ha en annan uppfattning
i denna sak. Det är också klart, att det mål, som den interparlamentariska
unionen föresatt sig, är högst ädelt och mycket tilltalande.
Huru nära unionen kommit detta mål är en annan sak.
Hen särskild! i år, då unionen under det näst föregående året visat
ganska vackra prof på sin verksamhet, torde det icke vara skäl
ifrågasätta annat, än att den fortfarande bör understödjas af alla
lands representationer och regeringar. Statsutskottet har icke heller
förnekat detta. Äfven statsutskottet anser, att ett understöd
bör lämnas för den blifvande konferensen i S:t Louis. Frågan
blifver då om beloppets storlek. Utskottet anför såsom skäl hvarför
det icke vill tillstyrka mera än 1,500 kronor, att detta belopp
beviljades förra året på Kungl. Maj:ts framställning för konferensen
i "Wien. Ja, detta är ju alldeles riktigt. Men statsutskottet förbiser
då två väsentliga olikheter, som föreligga mellan framställningen
i år och i fjol. Utskottet säger själft, att de föreslagna
1,500 kronorna äro afsedda att bestrida kostnaderna icke endast för
Sveriges deltagande i den interparlamentariska unionens konferens
utan äfven för dess deltagande i det interparlamentariska rådets
sammanträde. Det interparlamentariska rådet sammanträder i någon
stad i Europa, och dit bör från Sverige rimligen sändas två
representanter. Men om nu endast samma anslag beviljas som förra
Lördagen den 13 Februari.
15 N:o 15.
året, skulle man i år komma att gifva mindre till den interparla- AnO- Sveriges
mentariska unionens konferens i S:t Louis, än man förra året gaf deltacJ^nde 4
till konferensen i Wien. Det synes mig, att, om man verkligen mentariska
vill understödja den interparlamentariska konferensen i S:t Louis unionens
med samma belopp, som man förra året understödde motsvarande konferens i
konferens i Wien med, man, då man nu äfven vill understödjaS:t
Sveriges deltagande i det interparlamentariska rådets sammanträden, '' ''
bör höja anslaget. Det förefaller mig då, som om denna höjning
icke borde sättas lägre än 500 kronor.
Men det är äfven en annan sak, som också bör föranleda till
att detta anslag nu förhöjes. Den förra konferensen hölls i Wien;
den nu beramade konferensen däremot skall afhållas på andra sidan
Atlanten i Amerika långt inne i landet, uti S:t Louis. Det
är klart, att det bör vara förenadt med mycket större omkostnader
att deltaga i den senare än i den förra konferensen. Om jag då
föreslår, att tillökningen på denna grund också bör vara 500 kronor,
är jag öfvertygad om att icke hafva tagit till ett för högt
belopp. Jag är säker på att detta belopp ingalunda kommer att
motsvara de ökade kostnaderna, utan att de svenska deltagarne
äfven af egna medel få bestrida en del utgifter. Jag skulle gärna
hafva varit med om motionen, hvari 3,000 kronor föreslås för ändamålet.
Och jag är därför öfvertygad om att icke hafva tagit till
något för högt belopp, om jag sätter det till det af mig, herr Persson
i Tällberg och herr Olsson i Fläsbro i vår reservation föreslagna
eller 2,500 kronor.
Herr talman! Med tanke på det behjärtansvärda ändamålet,
och då det af mig föreslagna beloppet icke kan för ändamålet anses
för högt, anhåller jag att få yrka bifall till den under denna
punkt afgifna, vid betänkandet fogade reservationen.
Herr Andersson i Yästra Nöbbelöf: Att ändamålet kan vara
behjärtansvärdt har statsutskottet icke bestridt, och utskottet har
äfven tillstyrkt ett anslag på 1,500 kronor. Nu har den föregående
talaren sagt, att detta anslag i år borde höjas med anledning
af att dels resan till S:t Louis är längre och dels anslaget äfven
afser deltagande i det interparlamentariska rådets sammanträde.
Ingendera delen har statsutskottet förbisett, men utskottet har
tänkt sig, att vi icke behöfde vara så starkt representerade vid
konferensen i S:t Louis, som motionärerna ifrågasatt. Jag kan för
min del icke finna annat, än att om en ledamot reser till S:t Louis,
så är Sverige alldeles tillräckligt representeradt där. Denna resa
hafva vi tänkt oss skola kosta 1,000 kronor, och återstående 500
kronor skulle då användas för resan till det interparlamentariska
rådets sammanträde. Detta råd skall sammanträda i någon stad i
Europa, som icke ens är nämnd. Yi hafva icke reda på, hvar det
skall sammanträda. Det är kanske i Köpenhamn, och då blir resan
icke så dyr. Huru härmed förhåller sig, är betydligt outredd
N:o 15. 16
Lördagen den 13 Februari.
Ang. Sveriges Vi veta litet hvar, att stora kraf komma att ställas på statsdeltagande
i kassan. Vi måste därför inskränka oss äfven beträffande sådana
e\''mentaHska småsaker soin denna, då det låter sig göra. Då statsutskottet veunionens
lat vara med om beviljandet af anslag för Sveriges deltagande både
konferens i i det interparlamentariska rådets sammanträde och i konferensen i
S:t Louis, så anser jag, att, om Riksdagen bifaller utskottets förslag,
°r s.j Riksdagen gjort hvad på den ankommer.
Jag ber att få yrka bifall till utskottets förslag.
Herr Wavrinsky i Stockholm: Med anledning af den siste
talarens anförande ber jag att få upplysa, att det interparlamentariska
rådets sammanträden alltid hållas i Bruxelles. Kostnaderna
för resan dit beräknas i våra grannland till 800 kronor för
hvarje medlem af rådet. Två medlemmar af hvarje parlamentarisk
grupp tillhöra rådet.
Hvad åter anslaget till S:t Louis vidkommer, så ber jag att
få erinra om att den svenska interparlamentariska gruppen var
representerad af fyra medlemmar i Wien. Om nu endast en medlem
skulle resa till S:t Louis, så vore ju detta ett uttryck för
minskadt intresse från Sveriges sida för deltagandet i konferenserna.
Till mer än en medlem skulle nämligen under inga omständigheter
det anslag räcka, som statsutskottet föreslår.
Till en jämförelse med hvad man i grannländerna anser att
till detta, såsom den förste ärade talaren nämnde, behjärtansvärda
ändamål bör lämnas, ber jag att få säga, att man i Danmark redan
1899 lämnade 2,500 kronor för åtta medlemmar af gruppen såsom
representanter för danska riksdagen i Kristiania. År 1900 beviljades
3,500 kronor för en medlem af rådet och sex andra representanter
för riksdagen, på så sätt att 700 kronor lämnades till den
medlem, som var representant i rådet, och de öfriga sex fingo dela
återstoden. År 1902 var anslaget likaledes 3,500 kronor. Då inställdes
emellertid konferensen i Wien, och det härför beräknade
anslaget utgick således icke, men för de två rådsmedlemmarne lämnades
i alla fall 600 kronor till deras deltagande i rådsmötet. År
1903 var Danmark representeradt af åtta medlemmar af gruppen,
och anslaget var då 3,800 kronor. Numera har gruppen genom
sin formand, som på samma gång är folketingets formand, herr
Trier, träffat aftal med utrikesministern därom, att framdeles för
hvarje år, då konferens förestår, i finantsloven skall uppföras 3,800
kronor för detta ändamål.
I Norge beviljade man i fjol 1,600 kronor för tre representanter.
Dessutom deltogo på statens bekostnad två medlemmar i
rådsmötet. Norge anslår ytterligare hvarje år 300 kronor för gruppens
expedition och 500 kronor till den s. k. interparlamentariska
byrån i Bern, d. v. s. generalsekretariatet för det interparlamentariska
förbundet, hvilken senare utgift här i Sverige bekostas af
Lördagen den 13 Februari. 17
den parlamentariska gruppen genom de utgifter, som därtill lämnas
af medlemmarne.
Jag har med detta velat visa, hurusom våra små grannländer
vida öfverträffa oss i anslag till detta ändamål.
Jag glömde att säga, att Norge i år icke kan sända mer än
en representant till S:t Louis, emedan icke mer än en af gruppens
medlemmar är i tillfälle att företaga denna resa.
För öfrigt ber jag att få säga, att Sverige alltid i utlandet
har betraktats såsom en nation, hvilken stode långt fram på fredssträfvandets
område. Men på samma gång har man iakttagit ett
mycket ojämnt uttryck för dessa sympatier. Det vore därför högst
ömkligt, att Sverige icke stege tillbaka just nu, när man har anledning
att önska, att fredssträfvandena genom ökade ansträngningar
kunde nå längre fram i riktning mot sitt mål, än de hittills
hafva nått.
Jag ber att på grund af hvad jag nu anfört — förutom mycket
mera, som jag skulle kunna anföra till förmån för gruppens
anhållan om ett anslag på 3,000 kronor — få inskränka mig till
att yrka bifall till reservanternas förslag.
Herr Hedlund: I likhet med den föregående talaren ber jag
att få lägga kammaren på hjärtat vikten af att vårt land visar
nödigt intresse för dessa interparlamentariska konferenser. Det
gäller, huruvida en ledamot af Riksdagen eller två ledamöter
skola fara till S:t Louis, och högeligen önskvärdt vore, att det
blefve två ledamöter, liksom att båda kamrarne därvid blefve representerade.
De, som deltagit i dessa konferenser, kunna icke hafva nog
varma ord om allt det intressanta och lärorika, som därvid förekommit,
och om det intryck af en stor och märklig framtid, som
ligger i dessa årliga sammankomster af folkombud från hela världen.
Det är en fredsrörelse, så mäktig och insatt på så rätt ställe
som knappast någon annan, och ur denna synpunkt är det synnerligen
viktigt, att vi icke uraktlåta att vara med däri. Yårt deltagande
kommer i alla fall icke att stå i något förhållande till
antalet representanter från andra europeiska länder, som komma
till S:t Louis. I jämförelse med hvad de förmögnare länderna
i detta afseende kunna åstadkomma, kommer det att te sig ganska
litet med en medlem från hvardera kammaren i svenska riksdagen.
Jag tror icke, att man utan olägenhet kan inskränka deltagandet
under detta antal, och därför får jag, med hänsyn till den
stora betydelsen af dessa konferenser och deras stora betydelse för
vårt land ty här gäller det i själfva verket också ett försvarsanslag
, för min del hemställa om beviljandet af det anslag, som
förordats i den af herr Sixten von Frieson med flere angifna reservationen.
Andra Kammarens Prof. 1904. N:o 15. 2
N:o 15.
Ang. Sveriges
deltagande i
den interparlamentariska
unionens
konferens i
S:t Louis m.m.
(Forts.)
N:o 15.
18
Lördagen den 13 Februari.
Ang. anslag
till svenska
freds- och
skiljedomsföreningen.
Öfverläggningen var härmed afslutad. Efter af herr talmannen
framställda propositioner blef med afslag å utskottets hemställan
den af herr von Friesen med flera afgifna, vid punkten
fogade reservationen af kammaren bifallen.
Punkten 7:o).
Uti en inom Andra Kammaren af herr L. G. Proomé i Bårslöf
m. fl. väckt motion, n:o 136, hade föreslagits, att Riksdagen
ville på extra stat för år 1905 bevilja ett anslag af 2,500 kronor
till svenska freds- och skiljedomsföreningen, att användas för representation
såväl vid femte nordiska fredskongressen som ock vid
världsfredskongressen i Amerika innevarande år och att utgå på
de grunder, som Kungl. Maj:t kunde finna lämpligt föreskrifva,
samt att Kungl. Maj:t skulle äga att redan innevarande år af tillgängliga
medel utanordna detta belopp.
Utskottet hemställde dock, att herr Broomés i Bårslöf m. fl.
ifrågavarande motion icke måtte vinna Riksdagens bifall.
Reservation hade afgifvits af herrar von Friesen, Persson i Tällberg
och Olsson i Fläsbro, hvilka ansett, att utskottet bort hemställa,
att herr Broomés i Bårslöf m. fl. ifrågavarande motion måtte
på det sätt bifallas, att Riksdagen på extra stat för år 1905 beviljade
ett anslag å 1,500 kronor till svenska freds- och skiljedomsföreningen,
att användas för representation vid femte nordiska fredskongressen
och utgå på de grunder, som Kungl. Maj:t kunde finna
lämpligt föreskrifva, samt att Kungl. Maj:t måtte äga att redan
under innevarande år af tillgängliga medel utanordna detta belopp.
Utskottets hemställan upplästes, hvarefter ordet på begäran
lämnades till motionären.
Herr Broomé i Bårslöf: Det torde vara en och annan af
kammarens ledamöter, som finner det vara något djärft af mig att
i år återkomma med samma motion, som i fjol blef afslagen af båda
kamrarne. Men det har varit hvarje kulturrörelses öde att till en
början mötas med hån och förakt och af statsmakterna kallt tillbakavisas,
men så småningom tränga sig fram och vinna erkännande,
uppmuntran och understöd. Så har det gått med nykterhetsrörelsen,
så har det gått med folkbildningsrörelsen, och så skall det
ock förvisso gå med fredsrörelsen.
Mot bifall till min förra året väckta motion anförde statsutskottet
liksom i år endast ett skäl, och detta skäl var, att utskottet
förut tillstyrkt anslag till andra institutioner, som också
Lördagen den 18 Februari.
19 N:o 15.
arbetade för fredssaken. Vid motionens behandling i kammaren A.ng, anslag
erinrade emellertid såväl jag som herr Österberg, att svenska hfrJ^en^
freds- och skiljedomsföreningen hade en väsentligt annan uppgift suijedomsän
de båda institutioner, till hvilka statsutskottet tillstyrkt anslag, föreningen.
Då anfördes af tvenne af statsutskottets ledamöter ett annat (Forts.)
skäl för afslag, nämligen att svenska freds- och skiljedomsföreningen
äfvensom dess stadgar ej voro kända af statsutskottets medlemmar.
För att förebygga upprepandet af detta skäl i år har jag
såsom bilaga till min motion bifogat svenska freds- och skiljedomsföreningens
program och stadgar. Emellertid har statsutskottet
äfven i år af samma skäl som förra året afstyrkt motionen.
Trenne af utskottets ledamöter hafva dock påyrkat, att Riksdagen
för svenska freds- och skiljedomsföreningens representation vid
femte nordiska fredsmötet i Köpenhamn måtte bevilja ett anslag
af 1,500 kronor. Dessa reservanter hafva möjligen tänkt sig, att
den, som representerar den svenska parlamentariska fredsgruppen
vid den interparlamentariska unionens möte i S:t Louis, också
skulle kunna representera svenska freds- och skiljedomsföreningen
vid världsfredskongressen. Då jag för min del gärna vill tänka
mig, att man skulle kunna på detta sätt spara in något för i
år, vill jag inskränka mig till att yrka bifall till reservanternas
förslag.
Emellertid anser jag det vara min plikt att här påpeka, att
de båda institutioner, som af statsutskottet gynnats, nämligen
den internationella fredsbyrån i Bern och den parlamentariska
fredsgruppen, båda hafva tillkommit genom freds- och skiljedomsföreningarnas
arbete. Byrån i Bern är nämligen tillkommen genom
de världsfredskongresser, som hållits af ombud från de olika ländernas
freds- och skiljedomsföreningar. Att vi här i Sverige ha en
parlamentarisk fredsgrupp kommer sig däraf, att freds- och skiljedomsföreningen
genom folkmöten, genom föreläsningar och genom
agitationsskrifter och tidningar upparbetat en opinion för fredssaken
i landet, hvilket i sin ordning åter haft till följd, att till
Riksdagen sändts utpräglade fredsvänner, som sammanslutit sig
och bildat den parlamentariska fredsgruppen.
Nu har fredsföreningen dock ej blott denna uppgift. Den har
en uppgift, som kanske är ännu mer betydelsefull för oss svenskar,
nämligen att utjämna de tvistefrågor, som möjligen kunna
uppstå mellan de nordiska folken, att söka sammanföra ombuden
från de olika nordiska folkens fredsföreningar till möten, där
bättre förståelse kan åstadkommas mellan dem, och där vänskapsband
knytas, som kanske vara för hela lifvet. Jag är öfvertygad
om att en hvar, som bevistat dessa möten och sett den entusiasm
för fredssaken som där gifvit sig till känna, fått det intrycket, att
de bättre än någonting annat bidragit till att åstadkomma mer
förståelse och ett bättre ömsesidigt förhållande mellan de tre nordiska
folken.
N:o 15.
Ang. anslag
till svenska
freds- och
skiljedomsföreningen.
(Forts.)
20 Lördagen den 13 Februari.
På grund af hvad jag sålunda anfört tar jag mig friheten,
herr talman, att yrka afslag å statsutskottets hemställan och bifall
till den af herr von Priesen m. fl. afgifna reservationen.
Häruti instämde herrar Berg i Göteborg, Thylander, Thorsson,
Sandin, Forssell, Forsberg och Johansson i Öija.
Herr österberg: Herr talman! Jag ber att få fästa kammarens
uppmärksamhet på den högst egendomliga motivering, som
statsutskottet i år såväl som i fjol behagat anföra, när det gäller
att afstyrka herr Broomés m. fl. högst anspråkslösa begäran om
ett litet erkännande från svenska Riksdagens sida för den långvariga,
. kostsamma och uppoffrande verksamhet, som svenska fredsföreningen
under aratal utöfvat i detta land. Utskottet säger nämligen,
»att då utskottet funnit sig böra förorda bifall till Kungl.
Maj:ts framställningar om anslag till fredsbyrån i Bern och till
den interparlamentariska freds- och skiljedomskongressen samma år,
hvilka institutioner afsåge att befrämja fredssaken och som alltså
hade enahanda syfte som de uti motionen omförmälda möten, ansage
utskottet sig icke böra tillstyrka», etc. Det är dock att märka,
att det är tva skilda saker som här föreligga. I den interparlamentariska
fredsrörelsen mötas ju spetsarne, så att säga, af fredsverksamheten.
Den interparlamentariska fredskongressens uppgift
är att söka verka för att intressera parlamentens och regeringarnas
medlemmar för åstadkommandet af fredstraktater, för åstadkommandet
af lagstiftnings- och andra åtgärder, hvilka kunna afse att
förhindra utbrottet af krig, att söka medla så att krigets förödande
verkningar allt mer och mer måtte inskränkas.
Predsföreningarna åter i de skilda länderna ha ju till uppgift
att verka för att väcka intresse bland de olika folken, att bereda
jordmånen för den opinion, som sedan tar sig uttryck i parlamenten.
Jag tog mig i fjol friheten att erinra om särskildt den
svenska fredssrörelsens utomordentligt stora uppgift att söka sammanföra
Sveriges och Norges folk i samförstånd, och jag är lifligt
öfvertygad om att, därest den svenska fredsföreningen vunne svenska
Riksdagens erkännande med ett litet anslag i den riktning, som
reservanterna förordat, skulle detta utöfva sitt goda inflytande på
andra sidan Kölen. Det är ju ett kändt förhållande, att Norges
storting beviljar ett årligt anslag åt Norges fredsförening, d. v. s.
åt motsvarande institution, som här begär ett litet anslag; och man
kan väl ifrågasätta huruvida icke svenska riksförsamlingen skulle
kunna visa svenska fredsföreningen samma erkännande, som norska
stortinget visar Norges fredsorganisation.
Nu är det ju meningen, att de nordiska fredsföreningarna skola
hålla en konferens, att i Köpenhamn skola mötas representanter
från Sverige, Norge och Danmark. Hvarje sådant möte är — det
kan ju ej förnekas — af synnerligt stor betydelse, ty som en före
-
Lördagen den 13 Februari. 21
gående talare redan påpekat, knytas där vänskapsband och skapas
samförstånd, som sedermera breder ut sig i allt vidare kretsar af
de olika nationernas befolkning. Det synes mig därför, som om
ett erkännande från denna kammare, ett uttalande, att den i likhet
med Norges storting visar sympatier för och vill göra något
för att understödja den fredsverksamhet som pågår äfven i detta
land, skulle vara af stor betydelse, äfven ifall det sedermera vid
den sista torneringen, vid en gemensam votering, icke skulle komma
att segra.
Jag yrkar, herr talman, på grund af hvad jag anfört bifall till
den af herrar von Friesen, Persson och Olsson afgifna reservationen.
Med herr Österberg förenade sig herrar Byström, Ericsson i
Ahlberga, Larsson i Västerås, Bromée i Billsta, Hammarström,
Gollvin, Jansson i Edsbäcken, Wavrinsky i Stockholm, EJclund,
Lundgren och Hörnsten.
Herr vice talmannen Pehrson: Jag är visserligen icke beredd
att uppträda i förevarande fråga, men jag ber i alla fall att få
säga, att det förefaller mig underligt, om man skulle bevilja så
många anslag till ett och samma ändamål, äfven om det uppträder
under olika benämningar. Nog går det an att hitta på namn för
hvarje sak man begär anslag till, men jag tycker, att när såväl
det ena som det andra går i samma riktning och när Riksdagen
har beviljat två, tre anslag för ifrågavarande ändamål, kan det tills
vidare vara nog.
Jag ber för öfrigt att få fästa uppmärksamheten på att ett
bifall till reservanternas förslag innebär icke detsamma som ett
bifall till motionärernas. Motionärerna hafva i detta afseende begärt
ett anslag af 2,500 kronor till svenska freds- och skiljedomsföreningen,
att användas för representation såväl vid femte nordiska
fredskongressen som ock vid världsfredskongressen i Amerika innevarande
år. Reservanterna hafva ej velat vara med om att tillstyrka
motionen i det sistnämnda afseendet, utan hafva helt enkelt
uteslutit begäran om anslag till representation vid världsfredskongressen
i Amerika innevarande år.
Då jag anser, att samma skäl för afslag af ifrågavarande hemställan
gälla i år som i fjol — skäl som jag ej vill tillåta mig
att här upprepa, då jag måste förutsätta att kammarens ledamöter
läst statsutskottets korta motivering —, anhåller jag, herr talman,
att på dessa skäl få yrka afslag äfven i år å den i ämnet väckta
motionen och bifall till utskottets hemställan.
Herr Zetterstrand: Herr talman, mina herrar! Jag hyser
den uppfattningen, att svenska nationalförsamlingen ej bör underlåta
att begagna sig af hvarje tillfälle, som bjudes att ådagalägga
N:o 15.
Ang. anslag
till svenska
freds- och
skiljedomsföreningen.
(Forts.)
Njo 15. 22
Lördagen den 13 Februari.
Ang. anslag
till svenska
freds- och
skiljedomsföreninqen.
(Forts.)
sina sympatier för allt, som är ägnadt att befrämja fred och enighet
i Norden. På den grunden tillåter jag mig att yrka bifall
till reservationen.
I detta anförande instämde herrar Eriksson i Bäck, Hnltkrantz,
Johansson i Jönköping, Johansson i Aflösa, Larsson i Lund, Anderson
i Hasselbol, Janson i Bråten, Olsson i Yiken och Olofsson.
Herr Petersson i Påboda: Det är alldeles riktigt, att det
syfte som ifrågavarande förening uppställt för sig är ädelt, och
det kan ej heller nekas, att man bör befrämja alla goda och ädla
syften. När det emellertid är fråga om att bevilja statsanslag till
föreningar af hvarjehanda art, får man väl ändock ej blott fästa
sig vid det syftemål som föreningarna hafva, ty det finnes — som
hvar man vet — en oändlig massa olika föreningar, som till mål
för sitt arbete satt ädla och goda syften. Jag tänker mig, att
nästan hvar och en af de 230 ledamöterna af denna kammare
skulle kunna väcka hvar sin motion om anslag till någon förening,
som arbetar i ett godt och ädelt syfte.
Det framhölls vid förra riksdagen, då denna motion var före,
att man icke hade någon närmare kännedom om denna förenings
stadgar och dess sätt att verka o. s. v. Nu har emellertid motionären
sagt, att han velat undanröja denna bristande kännedom,
och till yttermera visso i detta hänseende har man tillställt mig
och kanske äfven många andra af kammarens ledamöter en publikation,
som har till rubrik: »Svenska fredsrörelsens historia åren
1883—1903. På uppdrag af sv. freds- och skiljedomsföreningens
centralstyrelse utarbetad af Carl Sundblad» — hvilken sistnämnde,
såsom jag förmodar, är densamme som är eller åtminstone varit
ordförande i centralstyrelsen för svenska freds- och skiljedomsföreningen.
Han skrifver emellertid utom en hel mängd biografiska
data, som finnas i publikationen och som där äro hufvudsak
— icke minst data om sig själf och sin insats i den svenska
fredsrörelsen — på sidan 26: »Under den politiska reaktion sålder,
som vårt land under senare tider haft olyckan att genomgå —
boken utkom år 1903 — har ju som bekant all intelligens, kunskap,
framsynthet och politisk begåfning såvidt möjligt aflägsnats
ur riksförsamlingen, speciellt dess Första Kammare, under det de
få resterna däraf, som trots allt stannat kvar, känt sig tämligen
hemlösa.» Så skrifver en man, så vidt jag kan förstå, på svenska
freds- och skiljedomsföreningens styrelses uppdrag, om den svenska
riksförsamlingen. Jag undrar, om särskildt sådant är ägnadt att
främja de syften han så vackert talar om.
På ett annat ställe skrifver samme man, såvidt jag kan förstå
om sig själ!, äfvenledes på uppdrag af svenska freds- och
skiljedomsföreningens styrelse: »Bland dem, som nämnda år —
han talar om 1895 och hvad som då inträffade, och det är något
Lördagen den 13 Februari. 23
som jag skulle vilja rekommendera åt hvar och en af herrarne
att läsa igenom, innan herrarne lägga den slutliga röstsedeln i
urnan — mest nitiskt arbetade för fredens bibehållande på den
skandinaviska halfön må för öfrigt nämnas svenska fredsföreningens
ordförande Carl Sundblad, som dels inom och i samverkan
med centralstyrelsen gjorde allt, hvad från det hållet göras
kunde, för bekämpande af krigstan kamé inom landet, dels ock
under eu månads föredragsturné inom Värmland och andra orter
kraftigt uppträdde mot den krigiska upphetsningen i sinnena.»
Jag har velat meddela detta för att visa herrarne, huru denna
förening har arbetat, och i hvad anda den man, som skrifvit på
dess uppdrag, har uttalat sig. För min del ber jag att få yrka
bifall till statsutskottets hemställan.
Herr von Friesen: Hem talman! Ja, så mycket intelligens
är det väl i alla fall kvar i Andra Kammaren, att vi ej känna
oss stötta af den förebråelse, som i de upplästa raderna funnit ett
uttryck, och jag hoppas, att ej någon af kammarens ledamöter
låter vid voteringen påverka sig af detta. Det vore väl alltför
nedsättande för kammaren, om kammaren på den grunden, att
den känt sig stött öfver vissa förebråelser eller hvad jag skall
kalla det, nu skulle neka anslag till ett ändamål, om detta vore
i sig själf godt.
Det har här talats om att det förslag, som föreligger i år, är
detsamma som förelåg i fjol. Detta är i själfva verket icke förhållandet.
Det har äfven talats om att här begäras så många
anslag för samma ändamål. Men det äro vi ju rätt vana vid i
riksdagen, att anslag delas upp i flera punkter. På hvarje hufvudtitel
förekommer en massa olika punkter. Så förekommer t. ex.
på landtförsvarets hufvudtitel en mängd olika punkter, men det
är för ett och samma ändamål, nämligen för landtförsvaret. Här
är det för ett lika godt ändamål, nämligen för att verka för fredssaken.
Jag tror således, att ej heller detta bör afskräcka oss från
att nu bevilja detta anslag.
Emellertid är det, såsom jag sade, icke samma ändamål i år
liksom i fjol. Jag anser, att det ändamål, som i år föreligger, är
mycket mera tänkvärdt än det som förelåg i fjol. Då förelåg blott
frågan om anordnandet af ett fredsmöte för Sverige, men här föreligger
såsom ändamål Sveriges deltagande i en nordisk fredskongress.
Jag tviflar icke på, att det kommer deltagare från Sverige
i alla fall till den nordiska fredskongressen, som skall hållas i
Köpenhamn. Det kan mycket väl hända, att det så gör. Men
saken kan ej utan ett anslag af den svenska freds- och skiljedomsföreningen
ordnas på ett så klokt och praktiskt sätt, som det kan
ske, om ett anslag för ändamålet beviljas. Det är meningen, att
det skulle sändas ombud från hvarje län, och det är gifvet, att
beträffande de nordliga länen är det förenadt med mycket större
Nso 15.
Ang. anslag
till svenska
freds- och
skiljedomsföreningen.
(Forts.)
Nso 15. 24
Lördagen den 13 Februari.
Ang, anslag svårigheter för ombuden att resa till kongressen än beträffande
tifredT^ch ex‘ ®kåne. Och det ar klart, att Sveriges representerande vid
skiljedoms- denna nordiska fredskongress ej kan gifva ett så fullgiltigt uttryck
Jöreningen. af hela landets åsikt i frågan som förhållandet kunde blifva, om
(Forts.) ett anslag för ändamålet beviljades. Då nu tillika anslaget icke
är större än 1,500 kronor, förefaller det mig, som om man borde
med betraktande af det behjärtansvärda ändamålet bevilja åtminstone
hvad vi reservanter ha föreslagit. Motionären har ju frångått
sitt ursprungliga förslag och angifvit skälen, hvarför anslaget
af reservanterna begränsats på sätt här skett. Jag tror, att med
denna begränsning det icke bör vara någon tvekan att bevilja
anslaget. Denna gång bar ju frågan fått en internationell prägel
därigenom, att det är en konferens eller kongress af ledamöter
ifrån samtliga nordiska länder, som skulle hållas. Nog vore det
väl då olämpligt, om de två andra nordiska länderna, Norge och
Danmark, skulle vara på ett tillfredsställande sätt representeiade,
men ej Sverige.
Jag förenar mig således med dem, som yrkat bifall till reservationen.
Herr Wavrinsky i Stockholm: Herr talman! Jag förstår
mycket väl, att denna fråga har mindre sympatier i kammaren
än den föregående, men jag skall dock be att få säga några ord
för att rätta några misstag, som efter hvad jag tror här gjort sig
gällande.
För min del instämmer jag i den siste talarens yttrande, att
det här ej är fråga om ett anslag till Sveriges freds- och skiljedomsförening
i annat hänseende än för dess deltagande i denna
skandinaviska kongress i Köpenhamn, såvidt nämligen som reservanterna
ha föreslagit. Och jag ber att redan nu få förklara, att
jag instämmer med reservanterna och yrkar bifall till deras förslag.
Hvad den frågan vidkommer, att svenska freds- och skiljedomsföreningen
skulle representeras i S:t Louis, förstår jag, att
detta har samband med frågan om den parlamentariska fredsgruppens
representation. Det är beslutadt i Amerika, att en världsfredskongress
skall hållas, men hvarken tiden eller platsen äro bestämda,
men det är högst antagligt, att den kommer att hållas i
S:t Louis i närmaste samband med den interparlamentariska fredskonferensen;
och då kunde ju medlemmarne af den sistnämnda,
om de så vilja, åtaga sig att äfven representera svenska freds- och
skiljedomsföreningen på kongressen i fråga. Jag utesluter således
hela detta intresse och fäster mig blott vid det, som reservanterna
ha velat bevaka. Det är frågan om den skandinaviska kongressen.
Sådana kongresser ha hållits allt sedan år 1885 hvart femte år;
och de äro ägnade att sammanknyta intresset hos den stora mängd
af fredsvänner, som äro organiserade i fredsföreningar inom de tre
Lördagen den 13 Februari.
25 Nso 15.
skandinaviska länderna, hvarför jag hoppas, att kammaren skall
tillmötesgå reservanternas framställning.
Jag begärde ordet särskildt med anledning af ett yttrande från
en talare på smålandsbänken, hvilken lämnade utdrag ur svenska
fredsrörelsens historia. Jag erkänner, att jag allra minst skulle
vilja göra mig solidarisk med allt hvad som af denne fredsrörelsens
historieskrifvare anförts i detta arbete; men då man både i pressen
och inom riksdagen, såsom nu var fallet, visat sig benägen att
häkta upp sig på den oförmåga, som denna fredsförening har haft
att göra sig gällande, och de missgrepp, som den gjort sig skyldig
till, synes det mig ligga till hands att fråga: hvarför göra ej de
bättre krafterna i nationen sin insats i rörelsen? Denna inbjuder
ju dock alla fredsvänner till inträde i organisationen; och om denna
är svag, om dess krafter ej räcka till och om den begår missgrepp,
återfaller enligt mitt förmenande en stor del af ansvaret på dem,
som ej vilja göra någon insats, särskildt personlig insats, i detta
viktiga arbete. Det måste vara en nationell sträfvan, icke en sträfvan
som blott uppbäres af några få och svaga, och det synes mig
mycket olämpligt af dem, som hafva de största krafterna och som
kunde sätta in dessa i arbetet, att de ställa så stora fordringar på
den svaga föreningen.
Jag ber, herr talman, att få yrka bifall till reservationen.
Sedan öfverläggningen härmed förklarats slutad, gaf herr talmannen
i enlighet med de yrkanden, som därunder förekommit,
propositioner dels på bifall till utskottets hemställan och dels på
afslag därå och bifall i stället till den af herr von Friesen med flere
afgifna, vid förevarande punkt fogade reservationen; och fann herr
talmannen den förra propositionen vara med öfvervägande ja besvarad.
Som votering likväl begärdes, blef nu uppsatt, justerad
och anslagen en så lydande omröstningsproposition:
Den, som vill, att kammaren bifaller statsutskottets hemställan
i sjunde punkten af utskottets förevarande utlåtande n:o 4, röstar
Ja;
Den, det ej vill, röstar
Nej;
Yinner Nej, har kammaren med afslag å utskottets berörda
hemställan bifallit den af herr S. G. von Friesen med flere afgifna,
vid punkten fogade reservationen.
Voteringen utföll med 93 ja, men 95 nej; och hade alltså kammaren
afslagit utskottets hemställan och bifallit den af herr von
Friesen med flere afgifna, vid punkten fogade reservationen.
Andra Kammarens Prot. 1904. N:o 15. 3
Ang. anslag
till svenska
freds- och
skiljedomsföreningen.
Forts.)
N:o 15. 26
Lördagen den 13 Februari.
Punkterna 8:o) och 9:o).
Hvad utskottet hemställt bifölls.
§ 12.
Slutligen föredrogos hvart för sig och blefvo af kammaren godkända
statsutskottets utlåtanden:
n:o 17, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning
af kronolägenheten Sätra n:o 2 i Östergötlands län;
n:o 18, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning
af en till förra kornettsbostället 1 mantal Åckelsta n:o 3
i Stockholms län hörande lägenhet;
n:o 19, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning
af en till förra kaptensbostället Böttestad n:o 2 i Östergötlands
län hörande lägenhet;
n:o 20, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning
af ett till förra kronofogdebostället 5/s mantal Bårstad n:o 5
i Östergötlands län hörande område;
n:o 21, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning
af två till förra kompanichefsbostället Melby n:o 1, 1
mantal, jämte Båtsmanstorpet n:o 1, ett torp, i Östergötlands län
hörande lägenheter;
n:o 22, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning
af en till förra fältväbelsbostället 1/2 mantal Juresta n:o 4
i Södermanlands län hörande lägenhet;
n:o 23, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning
af tre till förra mönsterskrifvarbostället s/4 mantal Törnvik
n:o 2 i Östergötlands län hörande lägenheter;
n:o 24, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående
försäljning af vissa delar af förra militiebostället 1 mantal Bondesätter
n:o 1 jämte Lämmenäs n:o 2, en utjord, i Östergötlands län;
n:o 25, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning
af ett till förra häradsskrifvarebostället 1/2 mantal Ärja
n:o 3 i Södermanlands län hörande torp;
n:o 26, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående bidrag
till lindrande af förlust, som arrendatorn af förra öfverstebostället
Kastellgården n:o 1 med underlydande i Göteborgs och
Bohus län lidit till följd af olyckshändelse;
Lördagen den 13 Februari.
27 N:o 15.
n:o 27, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående
upplåtelse af rätt till bearbetning af marmorfyndigheter å kronojord
; och
n:o 28, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning
af en till förra sergeantsbostället 1 mantal Björka n:o 1 i
Södermanlands län hörande lägenhet.
§ 13.
Justerades protokollsutdrag.
§ 14.
Till bordläggning anmäldes:
statsutskottets utlåtande n:o 29, angående riksgäldskontorets
förvaltning under den tid, som förflutit, sedan ansvarsfrihet senast
tillerkändes fullmäktige i nämnda kontor;
sammansatta stats- och bankoutskottets utlåtande n:o 1, i anledning
af verkställd granskning af fullmäktiges i riksbanken och
fullmäktiges i riksgäldskontoret åtgärder för utförande af det dem
gemensamt lämnade uppdrag i fråga om uppförande å Helgeandsholmen
af riksdags- och riksbankshus;
bevillningsutskottets betänkanden och memorial:
n:o 1, i anledning af väckt motion om vissa ändringar i förordningen
angående stämpelafgiften i fråga om lagfarts och inteckningsprotokoll;
n:o
2, i anledning af väckt motion om stämpelfrihet för tillståndsbevis
för utöfvande af tillverkning vid skattefritt bryggeri;
n:o 3, i anledning af väckt motion om ändring af 29 § bevillningsförordningen;
n:o
4, i anledning af väckt motion om ändring af 27 § bevillningsförordningen
och 34 § inkomstskatteförordningen;
n:o 5, i anledning af väckt motion om ändring af 33 § bevillningsförordningen;
n:o
6, i anledning af väckt motion angående frihet för Nobelstiftelsens
fonder från utgörande af inkomstbevillning; och
n:o 7, i anledning af Riksdagens justitieombudsmans framställning
angående stämpelfrihet för expeditioner i ärenden rörande
utbetalning af rese- och traktamentsersättning; samt
Nso 15. 28
Lördagen den 18 Februari.
lagutskottets utlåtanden:
n:o 4, i anledning af dels justitieombudsmannens framställning
om åtgärder för större skyndsamhet i fråga om för brott häktade
personers inställande för domstol, dels ock tvä i liknande syfte
afgifna motioner;
n:o 5, i anledning af väckt motion om ändring af § 5 i förordningen
angående hushållningen med de allmänna skogarne i
riket den 26 januari 1894;
n:o 6, i anledning af väckt motion angående tillägg till § 21
i grufstadgan;
n:o 7, i anledning af väckt motion angående förmånsrätt i
konkurs för under arbetsgifvares förvaltning stående medel, tillhöriga
hans arbetstagares sjuk-, begrafnings- eller pensionskassor; och
n:o 8, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag om ändrad lydelse af 8 § i lagen den 13 juli 1887
angående handelsregister, firma och prokura.
§ 15.
Härefter anmäldes och godkändes statsutskottets förslag till
Riksdagens skrifvelse, n:o 1, till Konungen, i anledning af Kungl.
Maj:ts proposition angående upplåtelse till Rödöns församling af
viss del af förra kårchefsbostället 1 1/a mantal Rödögården n:o 1 i
Jämtlands län.
§ 16.
Afgåfvos motioner af:
herr A. P. Rislerg, n:o 177, i anledning af Kungl. Maj:ts proposition
angående ändrad anordning af rikets allmänna läroverk
samt lönereglering för de vid dem anställda lärare; och
herr C. E. Johansson i Jönköping, n:o 178, i anledning af
Kungl. Maj:ts proposition angående ändrad anordning af rikets allmänna
läroverk samt lönereglering för de vid dem anställda lärare.
Dessa motioner hlefvo på begäran bordlagda.
Lördagen den 13 Februari.
29 N:o 16,
§ 17.
Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades:
herr | S''. Nordström i Höglunda under 4 dagar fr. | o. m. d. 16 febr. | |||
| C. Sandquist » | 6 |
| » » 15 | 1 |
» | A. P. Bisberg » | 3 |
| » » 15 |
|
> | J. Bengtsson i Bjärnalt » | 8 | » | » » 17 |
|
» | C. F. Petersson i Dänningelanda | 8 |
| » »18 | » |
| K. F. G. Almqvist under den 15 febr. |
|
| ||
| A. Johanson i Mossebo under 8 dagar | » »15 | » | ||
» | C. H. Setterberg » | 12 | » | » »16 | » |
| N. Jönsson i Gammalstorp » | 8 | » | » » 17 | » |
| S. Söderberg » | 8 |
| » »15 | > |
» | A. A. N. Beuterslciöld » | 2 | > | » » 15 | » |
| G. M. Sandin » | 8 | » | » » 16 | » C |
> | L. Eriicsson i Bäck » | 6 |
| » »15 |
|
| Härefter åtskildes kammarens ledamöter kl. | 1,21 e. m. |
|
och
In fidem
Herman Palmgren.
Andra Kammarens Prot. 1904,
N:o 15,
4