1902. Första Kammaren. N:o 34 (Riksdagens protokoll 1902:34)

RIKSDAGENS PROTOKOLL

1902. Första Kammaren. N:o 34.

Söndagen den 11 maj.

Kammaren sammanträdde kl. 2,30 e. m.

Vid föredragning af ett från Andra Kammaren ankommet protokollsutdrag,
n:o 347 med delgifning af nämnda kammares beslut
*öiver de88 tillfälliga utskotts utlåtande n:o 37, i anledning af väckt motion
om skrifvelse till Kong! Maj:t angående anställande af qvinnor vid
yrkesinspektionen, beslöt Första Kammaren hänvisa detta ärende till
sitt tillfälliga utskott n:o 2.

t,., FPPlä8tes oc^ godkändes första särskilda utskottets förslag till
riksdagens skrivelser till Konungen:

n:o .§?* * anledning af Kongl. Maj:ts propositioner, n:o 9, med
förslag till lag, innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar
och till lag om ändrad lydelse af 19 kap. 20 § och 20 kap.
^ r strafflagen samt n:o 10 med förslag till lag om ändrad lydelse
åt § 2 i förordningen den 14 april 1866 angående jords eller lägenhets
afstående för allmänt behof; och

nm 87, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till
lag, innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar och
till lag om ändrad lydelse af 19 kap. 20 § och 20 kap. 3 S strafflagen.

Föredrogs och företogs punktvis till afgörande statsutskottets
u.n.,.e^ gårdagen bordlagda memorial n:o 77, i anledning af kamrarnes
skiljaktiga beslut i vissa frågor rörande anslagen under riksstatens
-åttonde hufvudtitel.

Punkten 1.

Den föreslagna voteringspropositionen godkändes.
Första Kammarens Frat. 1002. N:o 34.

N:o 34.

Söndagen den 11 Maj.

Punkten 2.

Kammaren biföll för sin del hvad utskottet hemstält.
Punkterna 3—7.

De föTeslagna voteringspropositionerna godkändes.

Föredrogos, men bordlädes å nyo på flere ledamöters begära»
statsutskottets nästlidne dag bordlagda utlåtanden n:is 78—87.

Vid föredragning af statsutskottets sistlidne dag bordlagda memorial
n:o 88, med anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut i fråga
om Kongl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående
anslag till nya byggnader för armén m. m. äfvensom i ämnet
väckta motioner, lades utskottets anmälan beträffande mom. c) i statsutskottets
utlåtande n:o 76 till handlingarna, hvarjemte den af utskottet
föreslagna voteringspropositionen godkändes.

Föredrogos, men bordlädes å nyo på flere ledamöters begäran
följande under gårdagen bordlagda ärenden, nemligen sammansatta
stats- och lagutskottets utlåtanden n:is 7 och 8, bevillningsutskottet»
betänkande» n:is 37 och 38 äfvensom lagutskottets utlåtanden n:is
56 och 57.

Vid föredragning af första särskilda utskottets sistlidne dag bordlagda
memorial n:o 6, angående aflöning åt dess tjensteman och vaktbetjening,
biföll kammaren hvad utskottet i detta memorial hemstält.

Föredrogs, men bordlädes å nyo på flere ledamöters begäran
Första Kammarens tillfälliga utskotts nästlidne dag bordlagda utlåtande
n:o 20.

Upplästes och godkändes

Riksdagens kanslis förslag till paragrafer i riksdagsbeslutet:
n:o 23, angående bankovinsten,

n:o 24, angående bestämmelser i fråga om revisionen af aktie''

N:o 34.

Söndagen den 11 Maj. 3

bolags och registrerade föreningars för ekonomisk verksamhet räkenskaper
och förvaltning,

n:o. 25, angående verkställighet i vissa fall af straff, ådömdt
genom icke laga kraft egande utslag,

n:o 26, angående beskattning af vissa alkoholhaltiga drycker,
n:o 27, angående provision vid försäljning af stämplar,
n:o 28, angående vissa bestämmelser rörande sjöfarten och gränstrafiken
mellan Sverige och Norge,

n:o 29, angående lagbestämmelser beträffande rätt att inför domstolar
och andra myndigheter företräda bolag och vissa föreningar
samt

n:o 30, angående ändring i vissa delar af lagen om hemmansklyfning,
egostyckning och jordafsöndring den 27 juni 1896.

Justerades fem protokollsutdrag för denna dag.

På framställning af herr talmannen beslöts, att på föredragningslistan
till morgondagens sammanträde ärendena skulle uppföras i följande
ordning, nemligen statsutskottets utlåtanden n:is 78, 84 samt
86 och 87, sammansatta stats- och lagutskottets utlåtande n:o 7, bevillningsutskottets
betänkande n:o 38 och derefter öfriga ärenden i
den ordningsföljd, de på denna dags föredragningslista innehade.

Kammaren åtskildes kl. 2,5 9 e. m.

In fidem

A. v. Krusenstjerna.

N:o 34.

Måndagen den 12 Maj.

Måndagen den 1 m aj.

Kammaren sammanträdde kl. 12 på dagen.

Justerades protokollet för den 5 i denna månad.

Anmäldes och bordlädes konstitutionsutskottets utlåtanden:
n:o 6, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till
ändrad lydelse af § 57 regeringsformen samt af §§ 13, 14, 16, 17, 19
och 25 riksdagsordningen äfvensom inom Riksdagen väckta förslag i
frå^a om valrätten till Andra Kammaren;

° n:o 7, i anledning af väckt motion om ändring af § 24 riksdagsordningen
m. m.; och

n:o 8, i anledning af väckta motioner angående tillsynen ötver
tryckta skrifters offentliggörande.

Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af statsutskottet i dess memorial n:o 75 föreslagna och af båda
kamrarne godkända voteringsproposition:

Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att Riksdagen
må, med anledning af Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning och
herr Björlins m. fl. motion i ämnet, åt aflidne kaptenen vid kongl.
flottan Johan August Fredrik Grahms dotter Margit å allmänna indragningsstaten
uppföra pension till belopp af 1,200 kronor om året,
att utgå1 från och med den 1 mars innevarande år, till dess hon fylt
18 år, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra.Kammaren, med
anledning af Kongl. Maj:ts ifrågavarande framställning och utan afseende
å herr Björlins m. fl. motion i ämnet, åt aflidne kaptenen vid
kongl. flottan Johan August Fredrik . Grahms dotter Margit å allmänna
indragningsstaten uppfört pension till belopp af 800 kronor

N:o 34.

Måndagen den 12 Maj.

om året, att utgå från och med den 1 mars innevarande år, till dess
hon fylt 18 år.

Vid omröstningens slut befunnos rösterna hafva utfallit sålunda:

Ja—130;

Nej—13.

Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 356, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med. 77 ja och 146 nej samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 207 ja och 159 nej, hvadan beslut i
frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med ja-propositionen.

Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af statsutskottet i dess memorial n:o 77, punkten 1, föreslagna
och af båda kamrar ne godkända voteringsproposition:

Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att Riksdagen
beslutar,

att ej mindre de ordinarie professorerna vid universiteten i Upsala
och Lund, med undantag af den skytteanske professorn i Upsala,
förste teologie professorn derstädes samt professorerna inom teologiska
fakulteten i Lund, än äfven universitetens bibliotekarier och räntmästare
skola ega att efter fem års väl vitsordad tjenstgöring åtnjuta
ett ålderstillägg å lönen af 500 kronor och efter ytterligare fem års
sådan tjenstgöring ett andra ålderstillägg, likaledes af 500 kronor,
med rätt för nuvarande professorer, bibliotekarier och räntmästare att
i fråga om åtnjutande af ålderstillägg tillgodräkna sig den tjenstgöringstid
såsom ordinarie professor, bibliotekarie eller räntmästare,
hvilken infallit före dessa bestämmelsers trädande i tillämpning, men
med vilkor för inträde i rätten till ålderstillägg, att de vederbörande
professor, bibliotekarie eller räntmästare tillkommande förmåner, i
Upsala af åkerlott, humlegårdsersättning och ved samt i Lund af
ängslott eller vederlag derför, skola indragas och värdena af dessa
förmåner i stället årligen ingå till vederbörande universitet för att i
dess räkenskaper särskildt redovisas samt användas såsom bidrag till
bestridande af utgifterna för ålderstilläggen;

att för dem, hvilka sålunda ega att komma i åtnjutande af ålderstillägg,
äfvensom för den, som efter förcnämnda bestämmelsers trädande
i kraft blifver innehafvare af första teologie professuren i Upsala
eller af professur inom teologiska fakulteten i Lund, 2,000 kronor
utaf afiöningen skola utgöra tjenstgöringspenningar och återstoden
skall anses såsom lön;

att tjensteman, som ingår på de nya bestämmelserna, skall, då
han uppnått 65 lefnadsår, vara förpligta!! att med oafkortad lön såsom

N:o 34.

Måndagen den 12 Maj.

pension å allmänna indragningsstaten från tjensten afgå, Kongl. Maj:t
dock obetaget att låta med afskedet anstå, derest och så länge den
pensionsberättigade pröfvas kunna i tjensten på ett tillfredsställande
sätt gagna det allmänna och kan finnas villig att i densamma qvarstå; att

sådan tjensteman, som nyss sagts, skall vara skyldig underkasta
sig de förändrade bestämmelser i fråga om pension, som kunna
varda stadgade;

samt att omförmälda ålderstillägg skola utgå af det under riksstatens
åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslaget: ålderstillägg,
röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har, i enlighet med Andra Kammarens beslut, Kongl.
Maj:ts framställning i ämnet icke blifvit af Riksdagen bifallen.

Vid omröstningens slut befunnos rösterna hafva utfallit sålunda:

Ja—126;

Nej 17.

Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 357, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 88 ja och 133 nej, samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 214 ja och 150 nej, hvadan beslut
i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med
ja-propositionen.

Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af statsutskottet i dess memorial n:o 77, punkten 3, föreslagna
och af båda kamrarne godkända voteringsproposition:

Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att bland grunderna
för tilldelande af statsunderstöd åt högre skolor för qvinlig
ungdom och vissa samskolor skall intagas följande bestämmelse angående
minsta tillåtna aflöningen för ämneslärarinna vid af staten
understödd skola:

Måndagen den 12 Maj. 7 N:o 34.

ende till minst 1,100 kronor, samt för mindre eller större antal läsveckor
eller veckotimmar i proportion härtill, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen, i enlighet med Andra Kammarens
beslut, bland grunderna för tilldelande af statsunderstöd åt högre
skolor för qvinlig ungdom och vissa samskolor intagit följande bestämmelse
angående minsta tillåtna aflöningen för ämneslärarinna vid
af staten understödd skola:

e) att ämneslärarinna, som har sin hufvudsakliga tjenstgöring i
klasserna öfver de förberedande, skall för tjugufyra timmars undervisning
i veckan under trettiosex läsveckor om året, påsk- och pingstferier
samt tillfälliga lofdagar inberäknade, erhålla aflöning, uppgående
minst till ordinarie folkskolelärarinnas inom samma kommun
för åtta månaders tjenstgöring bestämda lägsta aflöning med inberäknande
af naturaförmånerna, eller, om ordinarie folkskolelärarinna icke
är inom kommunen anstäld, lägsta lagstadgade lön för ordinarie folkskolelärarinna,
likaledes med inberäknande af naturaförmånerna, samt
för mindre eller större antal läsveckor eller veckotimmar i proportion
härtill.

Vid omröstningens slut befunnos rösterna hafva utfallit sålunda:

Ja — 74;

Nej— 68.

Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 358, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 38 ja och 179 nej samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 112 ja och 247 nej, hvadan beslut
i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med
nej-propositionen.

Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af statsutskottet i dess memorial n:o 77, punkten 4, föreslagna
och af båda kamrarne godkända voteringsproposition:

Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att Kongl. Maj:ts
förslag derom, att till ombildning af det nuvarande lektoratet i konstruktion
af enkla maskindelar vid tekniska högskolan med en å stat
uppförd aflöning af 3,000 kronor till en professur i konstruktion af
maskinelement och hissinrättningar m. m. med en aflöning af 6,000

N:o 34.

8 Måndagen den 12 Maj.

kronor, måtte beviljas ett ordinarie anslag af 3,000 kronor, af Riksdagen
bifalles, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen, i enlighet med Andra Kammarens
beslut, bifallit statsutskottets i ämnet gjorda hemställan och sålunda,
med afslag å Kongl. Maj:ts förslag derom, att till ombildning af det
nuvarande lektoratet i konstruktion af enkla maskindelar vid tekniska,
högskolan med en å stat uppförd aflöning af 3,000 kronor till en
professur i konstruktion af maskinelement och hissinrättningar m. m.
med en aflöning af 6,000 kronor, måtte beviljas ett ordinarie anslag
af 3,000 kronor, på extra stat för år 1903 anvisat till arfvode åt en
extra lärare i konstruktion af enkla maskindelar ett anslag af 1,500
kronor.

Vid omröstningens slut befunnos rösterna hafva utfallit sålunda::

Ja — 108;

Nej— 33.

Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 359, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 41 ja och 180 nej samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 149 ja och 213 nej, hvadan beslut
i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med
nej-propositionen.

Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af statsutskottet i dess memorial n:o 77, punkten 5, föreslagna och
af båda kamrarne godkända voteringsproposition:

Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att Riksdagen
med bifall till Kongl. Maj:ts framställning, dels på riksmuseets ordinarie
stat till aflöning åt en intendent i etnografi beviljar 5,000 kronor,,
deraf 4,000 kronor lön och 1,000 kronor tjenstgöringspenningar, med
rätt till ålderstillägg i likhet med riksmuseets öfriga intendenter, men
med skyldighet att, derest i framtiden etnografiska afdelningen skilje»
från riksmuseet och förenas med ett sjelfständigt etnografiskt museum,
afgå från intendentsbefattningen, när Kongl. Maj:t så påfordran och i
stället öfvertaga befattningen såsom föreståndare för ifrågavarande
etnografiska museum, dels och medgifver, att, om nuvarande föreståndaren
för riksmuseets etnografiska afdelning förflyttas till intendents -

N;o 34*

Måndagen den 12 Maj.

befattningen i etnografi, han må i afseende å rätt till ålderstillägg
räkna sig till godo den tid, han på förordnande innehaft föreståndarebefattningen,
röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har riksdagen, i likhet med Andra Kammaren, på
det sätt bifallit Kongl. Maj:ts framställning i ämnet, att Riksdagen på
naturhistoriska riksmuseets ordinarie stat till aflöning åt en föreståndare
för museets etnografiska samlingar beviljat 4,500 kronor, deraf
3,500 kronor lön och 1,000 kronor tjenstgöringspenningar, med skyldighet
för denne föreståndare att, derest i framtiden etnografiska afdelningen
skiljes från riksmuseet och förenas med ett sjelfständigt
etnografiskt museum, afgå från befattningen vid riksmuseet, när
Kongl. Maj:t så påfordrar, och i stället öfvertaga befattningen såsom
föreståndare för ifrågavarande etnografiska museum.

Vid omröstningens slut befunnos rösterna hafva utfallit sålunda:

Ja—109;

Nej—32.

Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 360, som uplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 90 ja och 133 nej samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 199 ja och 165 nej, hvadan beslut
i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med
ja-propositionen.

Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af statsutskottet i dess memorial n:o 77, punkten 6, föreslagnaoch
af båda kamrarne godkända voteringsproposition:

Den, som, i likhet med Andra Kammaren, vill, att Riksdagen,
med bifall till utskottets hemställan, till inköp af 2,500 exemplar utaf
filosofie doktorn M. A. Lindblads svampbok, för utdelning på sätt
Kongl. Maj:t finner skäligt närmare bestämma, på extra stat för år
1903 beviljar ett anslag af 10,000 kronor, röstar

Ja;

Nej;

Den, det ej vill, röstar

N o 34. 10

Måndagen den 12 Maj.

Vinner Nej, har Riksdagen, i öfverensstämmelse med Första Kammarens
beslut, afslagit utskottets berörda hemställan.

Vid omröstningens slut befunnos rösterna hafva utfallit sålunda:

Ja—63;

Nej-74.

Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 361, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 127 ja och 92 nej samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 190 ja och 166 nej, hvadan beslut
i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med japropositionen.

Anstälaes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af statsutskottet i dess memorial n:o 77, punkten 7, föreslagna
och af båda kamrarne godkända voteringsproposition:

Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att Riksdagen, i
anledning af Kongl. Maj:ts förevarande framställning, på extra stat
för år 1903 beviljar ett anslag af 4,000 kronor att utgå till understöd
åt Stockholms alkoholisthem på vilkor, som af Kongl. Maj:t pröfvas
lämpliga, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren,
bifallit Kongl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning och sålunda på
extra stat lör år 1903 beviljat ett anslag af 7,500 kronor, att utgå
till understöd åt Stockholms alkoholisthem på vilkor, som af Kongl.
Maj:t pröfvas lämpliga.

Vid omröstningens slut befunnos rösterna hafva utfallit sålunda:

Ja—99;

Nej —45.

Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 362, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 102 ja och 120 nej samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 201 ja och 165 nej, hvadan beslut

N:o 34

Måndagen den 12 Maj. 11

i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med japropositionen.

Anstäldes jemlikt 65 § riksdagsordningen omröstning öfver följande
af statsutskottet i dess memorial n:o 88 föreslagna och af båda
kamrarne godkända voteringsproposition:

Den, som, i likhet med Första Kammaren, vill, att Riksdagen,
med afslag å såväl herr Ericssons m. fl. förenämnda motion, hvad dess
mom. a) beträffar, som herr Svenssons m. fl. ofvanberörda motion,
må på det sätt bifalla Kongl. Maj:ts i den till Riksdagen den 14
januari 1902 aflåtna propositionen angående statsverkets tillstånd och
behof uti punkten 36 under fjerde hufvudtiteln gjorda framställning,
att Riksdagen till uppförande af nya byggnader för armén beviljar
ett belopp af 19,950,000 kronor och deraf på extra stat för år 1903
anvisar 6,650,000 kronor, röstar

Ja;

Den, det ej vill, röstar

Nej;

Vinner Nej, har Riksdagen, i likhet med Andra Kammaren,
beslutat att, med anledning af Kongl. Maj:ts i den till Riksdagen den
14 januari 1902 aflåtna propositionen angående statsverkets tillstånd
och behof uti punkten 36 under fjerde hufvudtiteln gjorda framställning
samt herr Ericssons m. fl. förenämnda motion, hvad dess mom.
a) beträffar, och herr Svenssons m. fl. ofvan omförmälda motion, till
uppförande af nya byggnader för armén, dock icke för Hallands
regemente, Smålands husarregemente eller Vestmanlands regemente,
bevilja ett belopp af 16,620,000 kronor och deraf på extra stat för år
1903 anvisa 5,540,000 kronor.

Vid omröstningens slut befunnos rösterna hafva utfallit sålunda:

Ja—131;

Nej—13.

Sedan protokoll öfver omröstningen blifvit uppsatt, justeradt och
afsändt till Andra Kammaren, ankom derifrån ett protokollsutdrag,
n:o 363, som upplästes och hvaraf inhemtades, att omröstningen derstädes
utfallit med 68 ja och 155 nej, samt att båda kamrarnes sammanräknade
röster befunnits utgöra 199 ja och 168 nej, hvadan beslut
i frågan blifvit af Riksdagen fattadt i öfverensstämmelse med japropositionen.

N:o 34

Anslag till
byggnader
faren tvångs
uppfostrings
anstalt å
kronodomänen
Bona.

Måndagen den 12 Maj.

Vid förnyad föredragning af statsutskottets den 10 och 11 innevarande
månad bordlagda memorial n:o 78, med anledning af kamrarnes
skiljaktiga beslut i afseende å en punkt under riksstatens
nionde hufvudtitel, biföll kammaren hvad utskottet i punkten 3 af
sitt utlåtande n:o 10 hemstält.

Vid förnyad föredragning af statsutskottets den 10 och 11 innevarande
maj bordlagda utlåtande n:o 84, i anledning af Kongl. Maj:t»
proposition angående upplåtande af vissa delar af kronoaomäner»
Bona till anordnande af en af staten inrättad tvångsuppfostringsanstalt,
biföll kammaren hvad utskottet i detta utlåtande hemstält.

Föredrogs å nyo statsutskottets den 10 och 11 i denna månad
bordlagda utlåtande n:o 86, med anledning af Kongl. Maj:ts i stats-
verkspropositionen gjorda framställning angående anslag till byggnader
''m. m. för en tvångsuppfostringsanstalt å kronodomänen Bona.

Herr Sjöcrona: Jag skall icke tillåta mig att framställa något

yrkande om ändring i statsutskottets här föreliggande förslag. Men då
den kongl. propositionen förutsätter, att elevbyggnaden vid den ifrågasatta
tvångsuppfostringsanstalten skulle komma att inrymma ett så stort
antal elever som femtio, att fördelas på tvenne rum inom hvardera
byggnaden, men det otvifvelaktigt måste anses önskligt och lämpligt, om
ett mindre antal elever inhystes i hvarje byggnad, vill jag i egenskap
af ordförande i det utskott, som behandlat sjelfva den här föreliggande
frågan, härmed hafva uttalat, att ett bifall till statsutskottets föreliggande
hemställan icke må anses innebära en ovilkorlig förpligtelse
för Kongl. Maj:t att låta anordna de på anstalten i fråga uppförda
byggnader för ett så stort antal elever som femtio.

Herr Wieselgren: Jag skall be att få instämma i hvad den

föregående talaren yttrat. Jag tror, att deri ligger en önskan uttalad,,
att vid uppförandet af den ifrågavarande anstalten måtte iakttagas
en närmare öfverensstämmelse med det stadgande i den beslutade
lagen, som innehåller, att »denna anstalt bör anordnas så, att en hvar
af de deri intagna elever må kunna komma i åtnjutande af den vård,
som kräfves för hans uppfostran till gudsfruktan och duglighet». Och
det är väl alldeles klr.rr, «tt det står i vida närmare öfverensstämmelse
med och lättare möjliggör utförandet af detta stadgande, om man
förmiuskar antalet elever inom hvardera af de föreslagna byggnaderna
vid denna anstalt.

Jag anhåller derför att få förena mig med den föregående
talaren.

Iierr T örn er: Äfven jag skall anhålla att få instämma uti

hvad herr Sjöcrona framstält, och detta så mycket hellre, som jag

N:o 34.

Måndagen den 12 Maj.

-tror, att det är af högsta vigt, att uti dessa tvångsanstalter ej måtte Anslag till
intagas ett så stort antal elever som femtio, då det skulle komma
att strida mot sjelfva andan och betydelsen af dessa uppfostrings- ''Uppfostrinqsanstalter.
Det är nemligen af vigt, synes mig, att antalet elever be- anstalt å
gränsas så, att ej en kasernering i större skala möjligen skulle komma kronodomäatt
motverka det goda ändamål man eftersträfvat. nen Bona.

85 (Forts.)

Herr Benedicks: Jag anhåller äfven att få instämma i hvad
de föregående talarne yttrat.

Efter härmed slutad öfverläggning biföll kammaren hvad utskottet
i föreliggande utlåtande hemstält.

Vid förnyad föredragning af statsutskottets den 10 och 11 innevarande
maj bordlagda utlåtande n:o 87, angående beräkningen af
statsverkets ordinarie inkomster, biföll kammaren hvad utskottet i detta
utlåtande hemstält.

Vid förnyad föredragning af sammansatta stats- och lagutskottets
den 10 och 11 innevarande månad bordlagda utlåtande n:o 7, i anledning
af Kong! Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde hufvudtiteln
gjorda framställning angående statsbidrag till aflönande af
vikarie för lärare eller lärarinna vid högre folkskola, biföll kammaren
hvad utskottet i detta utlåtande hemstält.

Vid förnyad föredragning af bevillningsutskottets den 10 och 11
i donna månad bordlagda betänkande n:o 38, angående beräkning af
vissa bevillningar för är 1903, biföll kammaren hvad utskottet i detta
•betänkande hemstält.

Vid förnyad föredragning af statsutskottets den 10 och 11 innevarande
månad bordlagda utlåtanden:

n:o 79, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition i fråga om användande
under år 1903 af behållning å ett för år 1902 anvisadt
anslag till åtgärder för att befrämja tillgodogörandet af den i landets
torfmossar befintliga bränsletillgång,

n:o 80, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning
af viss del af Vadstena kronoäng i Östergötlands län,

n:'''' 81, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående försäljning
af en till förra hospitalshemmanet Staflösa n:o 3 i Östergöitlands
län hörande lägenhet,

n:o S2, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående upp -

N:o 34.

Måndagen den 12 Maj.

låtelse till begrafningsplats för grufsamhället vid Kiruna järnvägsstation
af viss del utaf den vid afvittringen inom Juckasjärvi socken
till kronomark afsätta mark, och

n:o 83, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående efterskänkande
af kronans rätt till danaarf efter smeden Gustaf Pettersson
från Björktorp,

biföll kammaren hvad utskottet i dessa utlåtanden hemstält.

Angående Föredrogs å nyo statsutskottets den 10 och 11 i denna månad
utsträckt bordlagda utlåtande n:o 85, med anledning af Kongl. Majrts proposiaf
förslags- tlon angående användande för vissa ändamål af det å andra hufvudanslagettill
titeln uppförda förslagsanslaget till ersättning åt domare, vittnen och
ersättning åt parter.
domare m. fl.

Herr vice talmannen: Efter de förändrade förhållanden, som

inträdt, sedan sammanjemkning icke kunnat ega rum i fråga om lagen
om bevisning inför rätta, får jag hemställa, att kammaren, med afslag
å utskottets hemställan, behagade besluta följande: att Kongl. Maj:ts
nu ifrågavarande framställning må på det sätt bifallas, att Riksdagen
medgifver, att af de å andra hufvudtiteln uppförda förslagsanslag till
ersättning åt domare, vittnen och parter må utgå ersättning till de
särskilda ledamöter af rätten, hvilka enligt lagen om ändrad lydelse
af vissa paragrafer i förordningen angående patent den 16 maj 1884
skulle tillkallas, och att motiveringen i öfverensstämmelse dermed
ändras.

Sedan öfverläggningen ansetts härmed slutad, yttrade herr talmannen,
att derunder allenast yrkats af herr vice talmannen, att Kongl.
Majrts nu ifrågavarande framställning skulle på det sätt bifallas, att
Riksdagen medgåfve, att af det å andra hufvudtiteln uppförda förslagsanslaget
till ersättning åt domare, vittnen och parter finge utgå
ersättning till de särskilda ledamöter i rätten, hvilka enligt lagen om
ändrad lydelse af vissa paragrafer i förordningen angående patent den
16 maj 1884 skola tillkallas.

Härefter gjordes propositioner, först på bifall till utskottets hemställan
samt vidare på godkännande af berörda yrkande; och förklarades
den senare propositionen vara med ja besvarad.

Vid förnyad föredragning af sammansatta stats- och lagutskottets
den 10 och 11 innevarande månad bordlagda utlåtande n:o 8, i anledning
af Kongl. Maj:ts proposition angående folkskolelärares rätt till
ålderstillägg, biföll kammaren hvad utskottet i detta utlåtande hemstält.

N:o 34.

Måndagen den 12 Maj.

Vid förnyad föredragning af bevillningsutskottets den 10 och 11
i denna månad bordlagda betänkande n:o 37, i anledning af Kongl.
Maj:ts proposition angående vissa ändringar i gällande förordning angående
stämpelafgiften, biföll kammaren hvad utskottet i detta betänkande
hemstält.

\id förnyad föredragning af lagutskottets den 10 och 11 innevarande
maj bordlagda utlåtande n:o 56, i anledning af väckt motion
om skrifvelse till Kongl. Maj:t angående lagstiftning i fråga om samhällen,
upprättade för att bereda mindre bemedlade personer egna
hem m. m., biföll kammaren hvad utskottet i detta utlåtande hemstält.

Föredrogs å nyo och företogs punktvis till afgörande lagutskottets
den 10 och 11 i denna månad bordlagda utlåtande n:o 57, i anledning
af dels Kongl. Maj:ts proposition med förslag till förordning
angående handel med konstgjorda gödselmedel, dels tre med föranledande
af nämnda proposition väckta motioner.

Punkten 1.

Herr statsrådet grefve Wachtmeister: Regeringsformen gör,

som bekant, ur lagstiftningssynpunkt åtskilnad emellan å ena sidan
allmän civil- och kriminallag och å andra sidan lagar och författningar,
som rikets allmänna hushållning röra. Under så godt som hela
tiden för vårt nuvarande statsskick hafva såväl vetenskapen som den
praktiska politiken sysslat med att söka uppdraga en bestämd gränsskilnad
mellan dessa båda lagstiftningsområden, utan att likväl detta
kan sägas hafva lyckats. I praxis har emellertid utvecklingen gått
i en bestämd rigtning, i rigtning nemligen af att allt mer inskränka
området för den ekonomiska lagstiftningen. Detta har väl berott
dels på den allmänna tidsrigtningen och dels på en skärpt uppfattning
af hvad som är att hänföra till allmän lag. Sålunda hände det
i äldre tider, att, då en författning väl i öfvervägande grad var af
ekonomisk natur, men på samma gång innehöll bestämmelser, hvilka
i mer eller mindre, ofta till och med mycket, utpreglad grad voro af
allmän lags natur, hela författningen hänfördes till den ekonomiska
lagstiftningen. Så var, andra exempel att förtiga, förhållandet med
skiftesstadgan och grufvestadgan. I senare tider deremot har förhållandet
varit det, att, då en lag, som i öfvervägande grad varit af
ekonomisk lags natur, innehållit bestämmelser af allmän lags natur,
dessa bestämmelser dragit öfver hela författningen till allmän lags
område.

Nu synes lagutskottet vilja gå ett steg längre. Så vidt jag rätt
fattat utskottet — jag vill straxt återkomma till den saken — proklamerar
utskottet den satsen, att, derest i en författning en person
ålögges att anskaffa eller afgifva ett intyg eller bevis, hvilket seder -

Förslag till
förordning
angående
handel med
konstgjorda
gödselmedel.

N:o 34. 16 Måndagen den 12 Maj.

Förslag till mera kan af annan person åberopas såsom bevisning emot honom och
förordning således derigenom kan komma att grundlägga civilrättsliga rättigheter
handel med e^er förpligtelse^ en sådan bestämmelse är att hänföra till allmän
konstgjorda lag- Blefve praxis sådan, komme för visso ett mycket stort antal
gödselmedel, ekonomiska författningar — jag tager nu icke ordet i någon kon~
(Forts.) stitutionel betydelse — att öfverföras till den allmänna lagens område.
Då nu högsta domstolens yttrande skall inhemtas i frågor om
stiftande eller ändring af allmän lag, kommer derigenom högsta domstolen
att tillföras en högst betydligt ökad arbetsbörda, som kan befaras
komma att i afsevärd grad förrycka dess verksamhet. Senare
tiders i jemförelse med äldre tiders synnerligen omfattande lagstiftningsarbete
har redan nu i högst väsentlig grad ökat det antal utlåtanden,
högsta domstolen har att afgifva i lagstiftningsfrågor, i den
grad, att det i betydlig mån inkräktat på domstolens egentliga verksamhet,
lagstiftningen, naturligtvis till märklig olägenhet för rättssökande
parter. Blefve nu praxis sådan, att en stor del af de ekonomiska
författningar, som utarbetas inom de olika departementen,
måste öfversändas till högsta domstolen, är det att befara, att ställningen
snart skulle blifva ohållbar, för att icke tala om det slöseri
med arbetskraft, som eger rum, då ledamöterna i landets högsta domstol
tvingas att studera sig in i ganska vidlyftiga och invecklade ekonomiska
frågor samt i detalj granska och nagelfara de olika paragraferna
i de ofta vidlyftiga författningsförslagen.

En ledamot i lagutskottet har i ett särskilt yttrande gifvit uttryck
åt denna betänklighet samt påpekat behofvet af lagstiftningsåtgärder
för att råda bot för detta missförhållande. Jag undrar
emellertid, om man icke inför dessa förhållanden äfven kan sluta sig
tillbaka till att en sådan praxis icke är i full öfverensstämmelse med
grundlagens anda och mening.

Det vill synas mig, som om Kongl. Maj:t haft goda skäl för sin
afsigt att, då lagbestämmelser ansetts behöfliga till förekommande af
missbruk vid handeln med artificiella gödningsämnen, inrymma dessa
bestämmelser i en författning af ekonomisk lags natur, äfven om jag
villigt erkänner, att, om lagen gjorts till civillag, mera effektiva bestämmelser
kunnat vinnas. Nu anser emellertid utskottet, att Kongl.
Maj:t misslyckats i sin afsigt atc göra författningen till en ekonomisk
lag, och att således författningen, Kongl. Majrts afsigt till trots, ändock
blifvit af civillags natur.

Beträffande sjelfva syftet med författningen, som är att förebygga
missbruk vid handeln med gödningsämnen, är detta ingenting
annat, än som allt för väl kan inrymmas under rubriken den allmänna
hushållningen, hvilket ju icke hindrar, att författningen kan innehålla
detalj bestämmelser, som skulle kunna hänföras till allmän lag. Utskottet
har i detta afseende fäst sig vid den i författningsförslaget intagna
bestämmelsen, att säljare af gödningsämnen skall till köparen
aflemna ett garantibevis, innehållande vissa uppgifter om varans beskaffenhet,
Jag har redan förut antydt, att det förefaller mig, som
om lagutskottet går något väl långt, då det anser, att föreskriften om
ett bevis af denna beskaffenhet är tillräcklig att göra författningen
till allmän lag. Nu vill jag medgifva, att utskottet icke fäster sig

Måndagen den 12 Maj. 17 N:o 34.

endast vid detta bevis, utan sammanställer detsamma med de bestäm- Förslag till
meker, som innefattas i författningen om rätt för köpare att låta an- förordning
ställa undersökning af varan vid kemisk station, om rätt lör säljaren handd med
att, om han icke är nöjd med den analys, som dervid vinnes, låta konstgjorda
verkställa ny analys vid annan dylik anstalt samt om rätt för köpa- gödselmedel.
ren att vädja till landtbruksakademiens agrikulturkcmiska försöks- (Ports.)
anstalt. Nu medgilvcs, att om denna procedur vore obligatorisk, så
att densamma vore lagstadgad såsom den enda tillåtliga utväg för
bevisnings förebringande, vore bestämmelsen af klar civillags natur,men
så är icke förhållandet. De paragrafer, som innehålla föreskrifter i
detta afseende, äro §§ 4, 6 och 7. Dessa §§ stadga endast rättighet
för parterna att vända sig till de ifrågavarande anstalterna, hvilken
rätt, hvad de kemiska stationerna beträffar, väl är så obestridlig, att
under frågans behandling fråga väcktes, om det kunde vara nödigt
att skrifva in dessa bestämmelser i lagen, då det ju vore en sjelfkär
sak, att en person eger rätt vända sig till en kemisk station för
att få en. undersökning verkstäld. Vid landtbruksakademiens agrikulturkemiska
försöksanstalt finnes väl icke nu en sådan rätt, men
den stipuleras genom § 7, hvilken dock icke medför någon skyldighet
för köparen att vända sig till nämnda anstalt. Dessa paragrafer
innehålla alltså endast en anvisning om den lämpligaste ordning, part
har att gå . för att få bevisning i saken, men det finnes icke något
som helst hinder för att bevisning om varans beskaffenhet kan åvägabringas
i annan ordning, som part finner för sig lämplig.

Med afseende på hvad jag nu anfört förefaller det mig, som om t

Kongl. Maj:t haft goda skäl att betrakta detta författningsförslag såsom
varande af ekonomisk lags natur.

Herr Afzelius: Jag förmodar, att de fleste af herrarne blefvo

lika förvånade som iag, då det omtalades, att en lag om gödselmedel
icke kunde komma under behandling, derför att högsta domstolen
icke blifvit hörd öfver den. Hvad har högsta domstolen med en
sådan sak att gorå? Hvad begriper den af detta? Det var den reflexion,
. jag gjorde, och säkerligen många med mig. Men förvåningen
minskades, då jag nyss fick läsa betänkandet och såg, att det
endast var ett par bestämmelser i denna lag, som ansågos vara af
beskaffenhet att falla under 87 § regeringsformen; när i en författning
ingår någon bestämmelse, som hör till denna klass, följer hela
författningen med. Således Ur frågan den: finnes någon sådan bestämmelse
här eller finnes det icke?

Herr statsrådet och chefen för'' finansdepartementet påpekade
nyss, att gränsen mellan 87 § och 89 §, mellan den allmänna lagen
och den Konungen förbehållna ekonomiskt-administrativa lagstiftningen
alltid varit osäker; han påpekade vidare, att utvecklingen alldeles
bestämdt gått i rigtning att föra öfver det ena området efter det
andra från 89 § till 87 §. Deraf följer, att det måste gifvas en mängd
gränsfall, fäll, då man måste säga, att saken ställer sig osäker. För
min del måste jag erkänna, att gent emot lagutskottets framställning
i denna del jag icke kan ställa mig på annan principiel ståndpunkt

Första Kammarens Fröt. 1902. N:o Hd. 2

N:o 34. 18 Måndagen den 12 Maj.

Förslag till än utskottet. Dessa bestämmelser, som lagutskottet åberopat ocli herr
förordning statsrådet nyss citerat, ega dock en verkligt civilrättslig eller privathandelmed
rättslig karakter. Låtom oss antaga, att vi öfverflyttade dessa bestämkonstqjorda.
melser på handel i allmänhet — så att t. ex. vid handeln med vissa
gödselmedel, varor, der behofvet af den enskildes skyddande är större än vanligt,
(Forts.) skyldighet att lemna garantibevis stadgades och föreskrifter meddelades
om afprofning — skulle vi icke då genast säga: detta är af
civilrätts natur, det är handelsrätt? Redan med benämningen garantibevis
gifver man på hand, att dermed följer ett civilrättsligt ansvar.
Med den formulering, dessa stadganden fått, är jag således för min
del böjd att medgifva, att lagutskottet har rätt i hvad det sagt.

Emellertid är det icke af denna anledning jag begärde ordet, utan
i anledning af herr statsrådets yttrande och hvad han påpekade angående
vissa konseqvenser af denna utvidgade tillämpning af 87 §.
En ledamot af lagutskottet, herr Lindhagen, har redan fäst uppmärksamheten
härpå, och för min del är jag i nästan allt väsentligt med
honom ense. Följden af denna utvidgning blir naturligtvis den, att
den granskning, som åligger högsta domstolen, blir i samma grad utsträckt
och omfattande. Detta" medför olägenheter i två afseenden.
Herr statsrådet påpekade den ena, nemligen att detta granskningsarbete
inkräktar på högsta domstolens uppgift, som är att skipa rätt
i landet; lagskipningen får sitta emellan för laggranskningen. Men
äfven sjelfva lagstiftningsarbetet kommer att försenas. Att granska
ett lagförslag är icke att arbeta för några timmar eller dagar. Om
man vill göra det noggrant, så att man kan säga, att man verkligen
genomträngt saken, fordras omfattande studier, noga öfvervägande,
med ett ord en samlad arbetstid; och en sådan finnes icke för högsta
domstolens ledamöter under den egentliga sessionen, utan man får
uppskjuta granskningsarbetet till den ledighet, hvilken kommer i tur
och ordning för hvarje ledamot. Följden blir, att granskningen af
ett förslag tager ett hälft kanske ett helt år, och dermed vållas uppskof
med förslagets vidare handläggning.

Detta förhållande vill man försöka ändra. Huru skall olägenheten
då afhjelpas? Det enklaste vore ju att alldeles stryka hela
bestämmelsen om att lagförslag skola remitteras till högsta domstolen.
Det har påpekats, vill jag minnas, att denna bestämmelse är egendomlig
för vårt land, och såvidt jag vet, tinnes ingen sådan bestämmelse i
något annat land. Jag tror dock icke, att den allmänna meningen
är benägen att stryka den; och för min del anser jag detta höra till
de egendomligheter för Sverige, som vi icke skola söka att nivelera
bort. Alltså, att helt enkelt stryka detta stadgande kan jag icke
finna lämpligt. Men deraf följer icke, att bestämmelsen skall bibehållas
i hela den utsträckning, den nu har; ty det är gifvet, att ju
mera speciel lagstiftningen blir, ju mera det kommer i fråga att gå
öfver från formerna för den ekonomiska och administrativa lagstiftningen
och indraga allt flera ämnen under 87 §, desto svårare blir
för högsta domstolen att verkställa en undersökning och pröfning,
som kan gifva ett resultat, ett omdöme, som icke gäller blott sjelfva
affättningen. På samma gång är det ju äfven naturligt, att domsto -

1!)

N:o 34.

Måndagen den 12 Maj.

lens omdöme ändock alltid förlorar i betydelse, derför att det icke Förslag till
är hemtadt från domstolens eget speciella erfarenhetsområde. förordning

Hvad skulle då häraf följa? Jo, naturligtvis, att under det man haraM^ied
behölle granskningen så vidt den anginge lagförslag på allmänna la- konstgjorda
gens område, skulle man från högsta domstolens granskning utesluta gödselmedel.
sådana lagförslag, som vore af öfvervägande ekonomisk eller admi- (Fort9.)
nistrativ natur, ehuru de falla under 87 §. Deraf behöfver dock efter
mitt förmenande ingalunda följa, att man icke kan sätta något annat
i stället; och hvad skulle då detta andra vara? Jo, mina herrar, här
kommer jag till hvad jag velat påpeka, nemligen inrättandet af en
administrativ högsta domstol, en regeringsrätt eller hvad man vill
kalla den; der hafva vi remediet, der ha vi hjelpen. Skälen för inrättandet
af något sådant hafva här i kammaren blifvit mer än en
gång förut framförda; jag skall icke besvära herrarne dermed. Min
fulla öfvertygelse är, att den tid rycker allt närmare och närmare,
då man af andra orsaker har behof af en sådan institution. Får man
en sådan institution, så kunna de svårigheter, jag nu påpekat och
som verkligen redan äro högst betydande, afhjelpas utan något starkare
ingrepp i våra konstitutionella vanor.

Herr Hasselrot: I likhet med de båda föregående högt ärade

talarne har jag den uppfattningen, att det allmänna stadgande 89 §
regeringsformen innehåller, att de lagar och förordningar, som det
tillkommer Konungen att ensam besluta, äro sådana, som röra rikets
allmänna hushållning, är af så obestämd lydelse, att det i hvarje
specielt fall ofta blir svårt att afgöra, huruvida en lag eller förordning
är af administrativ eller civilrättslig beskaffenhet. Och lika med
dessa båda talare har jag jemväl den uppfattningen, att det leder till
stora olägenheter, om högsta domstolen nödgas granska dylika lagar
som den nu ifrågasatta. Dertill vill jag lägga den praktiska olägenheten
af att, då en förändring uti en sådan förordning som denna
kan vara behöflig, med en sådan ändring skall förfaras som med en
vanlig civillag. Det vore mera enkelt och praktiskt, att Kongl. Magt
finge bestämma härom utan den stora omgång, som vållas af infordrande
af högsta domstolens yttrande och proposition till Riksdagen.
Men då grundlagen är sådan, att civil lag, och dertill nödgas
jag hänföra alla förordningar, som innehålla civilrättsliga bestämmelser,
skall undergå den behandling 87 § föreskrifver, får man, tills
man hunnit ordna förhållandena på sätt herr Afzelius ifrågasatte —
hvilket jag anser borde ske ju förr, desto hellre — nöja sig med den
nuvarande ordningen. Det torde således åligga mig att gent emot
herr statsrådet och chefen för finansdepartementet angifva de grunder,
på hvilka lagutskottet i detta speciella fall ansett förordningen
böra såsom civillag behandlas.

Jag erkänner villigt, att syftet med denna lag är rent ekonomiskt
och faller, såsom herr statsrådet sade, under den ekonomiska lagstiftningen.
Likaledes erkänner jag, att, derest det endast vore fråga om
garantibevis, äfven om detta verkligen grundlägger en civilrättslig förbindelse,
jag skulle vara tveksam, huruvida sådant borde föranleda,
att förordningen vore att anses som civillag. Men förhållandet blir ett

N:o 34.

Förslag till
förordning
angående
handel med
konstgjorda
gödselmedel.

(Forts.)

Måndagen den 12 Maj.

annat, om man sammanställer det garantibevis säljaren skall utfärda
med rättigheten för köparen att på visst preciseradt sätt kontrollera
varan och med vissa bestämmelser i fråga om analysen. Man har
visserligen varit så försigtig att i förordningen icke uttryckligen såga,
hvilken påföljd eller hvilken ersättningsskyldighet dessa undersökningar
komma att medföra, utan — säger departementschefen till
statsrådsprotokollet — detta bör pröfvas efter allmän lag. Men jag
frågar: hvilken domstol skulle våga sig på att till stöd för sin dom
lägga andra grunder än de, som här finnas?t Det står visserligen
icke, att garantibevisets innehåll och resultatet af undersökningarne
skall utgöra normen vid pröfning af en tvist emellan köpare och säljare,
men det är uppenbart, att så är. Och är det så, att detta garantibevis
i förening med kontrollundersökningen är bestämmande för
rättsförhållandet mellan köpare och säljare, så bör förordningen, enligt
mitt förmenande, hänföras till civil lag. Det är ett helt annat
förhållande med förordningen om margarin, eldfarliga oljor och dylikt.
I förordningen om margarin står visserligen också ett stadgande om
proftagning, men detta är en rätt endast för åklagare eller den, som
dertill af Konungens befallningshafvande förordnas.

Stadgandena i dessa förordningar afse de enskildes förhållande
till det allmänna; detta är en ekonomisk lagstiftning. Här är det
åter, såvidt jag förstår, fråga om att ordna rättsförhållandet mellan
köpare och säljare såsom enskilda personer, och det är på sådan grund,
lagutskottet framstält sitt förslag, till hvilket jag yrkar bifall.

Herr Benedicks: Då den ärade talaren på stockholmsbänken

i sitt anförande anslutit sig till lagutskottets förslag, vill jag likvisst
gorå ännu en anmärkning, och det är i sak.

Den förordning, hvarom nu är fråga, har ju icke sakligt granskats,
men då den nu går tillbaka till Kongl. Maj:t, kan jag icke
underlåta att fästa uppmärksamheten på 11 § i förslaget, hvilken
lyder sålunda: »konstgjorda gödselmedel må till riket införas endast
af handlande med eller tillverkare af dylika varor, hvarför gödselmedel,
som till riket ankomma, icke må till mottagaren utlemnas
med mindre denne styrker sig vara sådan handlande eller tillverkare».
Jag kan för min del icke finna annat, än att, om ett sådant förslag
skall fastställas och herr statsrådet och chefen för finansdepartementet
håller derpå, 60 § regeringsformen åtminstone bör blifva ihågkommen,
deri det heter: »Ej heller må Konungen statens inkomster förpakta
eller, till vinning för sig och kronan eller enskilda personer och korporationer,
några monopolier fastställa».

Jag kan icke se annat, än att detta är ett monopol för de handlande,
hvarom här är fråga.

På samma gång jag erkänner, att herr statsrådet och chefen för
finansdepartementet i sitt tal gaf det ypperligaste bevis på nödvändigheten
att inrätta en regeringsrätt, vill jag dock hoppas, att, när
saken nu återkommer till regeringen och om ett dylikt stadgande
skall införas, åtminstone chefen för jordbruksdepartementet höres,
innan en sådan bestämmelse intages.

Måndagen den 12 Maj. 21 *:• 34.

Öfverläggningen förklarades härmed slutad, hvarefter kammaren
biföll utskottets i nu föredragna punkt gjorda hemställan.

Punkten 2.

Utskottets hemställan bifölls.

Vid förnyad föredragning af Första Kammarens tillfälliga utskotts
den 10 och 11 innevarande månad bordlagda utlåtande n:o 20, i anledning
af väckta motioner om skrifvelse till Kongl. Maj:t angående
åtgärder i fråga om importen af och rörelsen med artificiella sötämnen,
biföll kammaren hvad utskottet i detta utlåtande hemstält.

Vid förnyad föredragning af sammansatta stats- och lagutskottets
den 9 och 10 innevarande maj bordlagda utlåtande n:o 6, i anledning
af väckt motion om skrifvelse till Kongl. Maj:t angående statens
öfvertagande af byggandet af de allmänna vägarna inom riket, biföll
kammaren hvad utskottet i detta utlåtande hemstält.

Anmäldes och bordlädes Första Kammarens tillfälliga utskotts
utlåtande n:o 21, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kongl.
Maj:t angående åtgärder för åstadkommande af en bättre fiskerivård
för Ostersjö- och sötvattenefisket.

Upplästes och godkändes bevillningsutskottets förslag till Riksdagens
skrifvelser till Konungen:

n:o 96, angående förändring af bestämmelserna om beräkning af
hvitbetssockertillverkningsskatten,

n:o 97, angående beskattningen af bränvin,

n:o 98, angående beskattningen å tobak och tobaksfabrikat, samt
n:o 99, angående tullbevillningen.

Upplästes och godkändes ett uppsatt förslag till kammarens skrifvelse
till Konungen med anmälan om de ledigheter, hvilka skola
inom nästa lagtima riksdag genom val fyllas.

N:o 34.

Tisdagen den 13 Maj.

Justerades sex protokollsutdrag för donna dag.

Kammaren åtskildes kl. 3,o6 c. m.

In lidem

''A. v. Krusenstjerna.

Tisdagen den 13 maj.

Kammaren sammanträdde kl. 1,3 o e. in.

Justerades protokollet för den 6 i donna månad.

Anmäldes och bordlädes:

konstitutionsutskottets utlåtande n:o 9, i anledning af väckt motion
angående ändring i § 75 riksdagsordningen;

statsutskottets memorial n:o 91, angående statsregleringcn för
år 1903;

sammansatta stats- och bankoutskottets memorial n:o 9, angående
anvisande af ersättning åt utskottets sekreterare;
lagutskottets utlåtanden:

n:o 58, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till
lag om ändrad lydelse af 26 kap. 1 § rättegångsbalken;

n:o 59, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kongl.
Maj:t angående begränsning af rösträtten vid aktiebolagsstämma;

n:o 60, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kongl.
Maj:t angående lagstiftning för tryggande af arbetarnes föreningsrätt;
äfvensom

Första Kammarens tillfälliga utskotts utlåtanden:
n:o 22, med anledning af en af herr R. Åkerman väckt motion
angående skrifvelse till Kongl. Maj:t i fråga om ändring i flottningsstadgan
för nyttiggörande af rensnings- och affallsvirke i de norrländska
skogarne; och

n:o 23, i anledning af väckt motion om skrifvelse till Kongl.
Maj:t angående anställande af qvinnor vid yrkesinspektionen.

Tisdagen dan 13 Maj. 23

Upplästes och godkändes statsutskottets förslag till Riksdagens
skrivelser till Konungen:

n:o 88, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående provisoriska
anordningar vid Stockholms centralstation m. m.;

n:o 89, angående Kongl. Maj:ts i statsverkspropositionen under
andra, tredje, fjerde, femte, sjette, sjunde, åttonde och nionde hufvudtitlarna
gjorda framställningar om anslag för beredande af dyrtidstillägg
för år 1902 åt en del tjensteman och betjente m. m.;

nm 90, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition om inrättande
af en riksförsäkringsanstalt;

n:o 91, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående inköp
af de enskilda telefonanläggningarna i Stockholm med omnejd;

n:o 92, i anledning åt Kongl, Maj:ts proposition, angående visst
förklarande i fråga om försäljning af fastigheten n:o 1 i qvarteret
Lejonet i Stockholm; samt

n:o 93, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående uppförande
af ny byggnad för Kongl. Maj:ts kansli m. m.

. Upplästes och godkändes lagutskottets förslag till Riksdagens
skrivelser till Konungen:

n:o 94, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till
lag om ändring i vissa delar af rättegångsbalken, till lag om ändrad
lydelse af 5 kap. 1 § ärfdabalken, till lag om ändring i 14 kap. jordabalken,
till lag om ändring i förordningen den 4 maj 1855 angående
handelsböcker och handelsräkningar, till lag om ändrad lydelse af
49 § utsökningslagen samt till lag om ändrad lydelse af 4 och 6 §§
i lagen den 6 mars 1899 om handräckning åt utländsk domstol; samt
n:o 95, i anledning af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till
ändring af vissa paragrafer i lagen den 24 maj 1895 angående anskaffande
af hästar och fordon för krigsmaktens ställande på krigsfot.

Upplästes och godkändes Riksdagens kanslis förslag
dels till Riksdagens skrivelser till Konungen:
n:o 103, angående vilkoren för försäljning af vin och maltdrycker
genom kringföring; samt

n:o 104, angående nytt val af tredje suppleant för Riksdagens
fullmäktige i Riksbanken;

dels ock till Riksdagens förordnande, n:o 105, för grosshandlaren
m. m. P. M. Wickström att vara tredje suppleant för Riksdagens
fullmäktige i Riksbanken.

n:o 34.

h öredrogos, men bordlädes å nyo på flere ledamöters begäran
konstitutionsutskottets under gårdagen bordlagda utlåtanden n:is (5—8
äfvensom Första Kammarens samma dag bordlagda utlåtande n:o 21.

N:o 84. 24

Onsdagen den 14 maj.

Herr vice talmannen: erhöll på begäran ordet och yttrade:

Jag tillåter mig hemställa, att konstitutionsutskottets utlåtande n:o
6 uppföres på föredragningslistan till kammarens plenum torsdagen
den 15 maj.

Härtill lemnade kammaren sitt bifall.

På framställning af herr talmannen beslöts, att de ärenden, som
denna dag bordlagts första gången, skulle sättas främst på föredragningslistan
till morgondagens sammanträde.

Herr talmannen yttrade: Jag ber att få tillkännagifva, att

enligt till mig ankommet meddelande statsutskottets utlåtande rörande
statsregleringen kommer att vara tillgängligt i tryck kl. half
4 i dag.

Justerades tre protokollsutdrag för denna dag.

Kammaren åtskildes kl. 1,49 e. m.

In fidem

A. v. Krusenstjerna.

Onsdagen den 14 maj.

Kammaren sammanträdde kl. 1 e. m.

Justerades protokollet för den 7 i denna månad.

Anmäldes och bordlädes

statsutskottets memorial och utlåtande: .

n;o 89, med förslag till åtskilliga stadganden, som böra införas
i det nya reglementet för riksgäldskontoret;

n:o 90, angående arfvode åt den tjensteman, som hos bevillningsutskottet
anstälts att såsom sekreterare biträda vid handläggningen

N:o 34.

Onsdagen den 14 Maj. 25

af Kongl. Maj:ts proposition angående en inkomstskatt för år 1903;
och

n:o 92, i anledning af Kongl. Majrts proposition angående tillgodogörande
af kronan tillhörig vattenkraft i Göta eif vid Trollhättan
;

bankoutskottets memorial n:o 12, i fråga om ändringar i bankoreglementet;
äfvensom

andra särskilda utskottets memorial n:o 7, angående aflöning åt
dess tjensteman och vaktbetjening.

Upplästes och godkändes sammansatta banko- och lagutskottets
förslag till Riksdagens skrifvelse, n:o 107, till Konungen, i anledning
af Kongl. Maj:ts proposition med förslag till lag, med vissa bestämmelser
angående enskilda banker.

Föredrogos, men bordlädes å nyo på flere ledamöters begäran
konstitutionsutskottets nästlidne dag bordlagda utlåtande n:o 9
äfvensom statsutskottets samma dag bordlagda memorial n:o 91.

Vid föredragning af sammansatta stats- och bankoutskottets
under gårdagen bordlagda memorial n:o 9, angående anvisande af
ersättning åt utskottets sekreterare, biföll kammaren hvad utskottet
i detta memorial hemstält.

Föredrogos, men bordlädes å nyo på flere ledamöters begäran
lagutskottets sistlidne dag bordlagda utlåtanden n:is 58—60.

Vid föredragning af Första Kammarens tillfälliga utskotts under
gårdagen bordlagda utlåtande n:o 22, med anledning af en af herr
R. Åkerman väckt motion angående skrifvelse till Kongl. Maj:t i
fråga om ändring i flottningsstadgan för nyttiggörande af rensningsocb
affallsvirke i de norrländska skogarne, biföll kammaren hvad
utskottet i detta utlåtande hemstält;

och skulle, jemlikt § 63 mom. 3 riksdagsordningen, detta beslut
genom utdrag af protokollet delgifvas medkammaren.

Vid föredragning af Första Kammarens tillfälliga utskotts nästlidne
dag bordlagda utlåtande n:o 23, i anledning af väckt motion
Första Kammarens Prof. 1902. N:o 34. 3

N:o 34.

Onsdagen den 14 Maj.

om skrifvelse till Kongl. Maj:t angående anställande af qvinnor vid
yrkesinspektionen, biföll kammaren hvad utskottet i detta utlåtande
hemstält.

Vid förnyad föredragning af konstitutionsutskottets den 12 och 13
innevarande månad bordlagda utlåtanden:

n:o 7, i anledning af väckt motion om ändring af § 24 riksdagsordningen
m. m., och

n:o 8, i anledning af väckta motioner angående tillsynen öfver
tryckta skrifters offentliggörande,

biföll kammaren hvad utskottet i dessa utlåtanden hemstält.

Om åtgärder Föredrogs å nyo Första Kammarens tillfälliga utskotts den 12
till främjan- 0ch 13 i denna månad bordlagda utlåtande n:o 21, i anledning af
sjö-''och sö£- vackt motion om skrifvelse till Kongl. Maj:t angående åtgärder för
vattensfisket. åstadkommande af en bättre fiskerivård för Östersjö- och sötvattensfisket.

Herr Nyström, Carl: Herr grefve och talman! Mine herrar !

Jag lofvar att blott yttra några ord, i hufvudsakligt syfte, att få en
erinran tagen till kammarens protokoll. Jag kan naturligtvis ej annat
än yrka bifall till hvad här föreslagits; motionärernas förslag är ju i
sig sjelft godt, och dertill komma sedan af utskottet gjorda uttalanden
om vissa mycket goda önskemål. Men jag ber att få till protokollet
antecknad följande erinran: må man få fiskeriassistenter till
det antal, som här föreslagits; det behöfves, ty det nuvarande antalet
är ej tillräckligt, och man får ofta vänta, då man påkallar deras biträde
äfven för en vigtig angelägenhet. Men må man ej ställa så
till, att dessa nya assistenter, bosatta i de särskilda orterna, komma
att medföra någon förändring af eller något afbräck i. det nya uppslag
i afseende å fiskerivården, som tagit sig uttryck i särskilda län
genom tillsättande i länen af egna styrelser eller komitéer med uppdrag
att sköta och förvalta för fisket anslagna medel samt vårda
länets fiskeangelägenheter., bland annat, genom de tjenstemän, som
dessa styrelser eller komitéer hafva under sitt befäl. På detta sätt
decentraliseras nemligen fiskevården, och detta är det rätta, ty fiskfaunan
är olika inom olika distrikt. Faunans arter och. deras lefnadsvilkor
äro andra i stora än i små sjöar, andra i de distrikt, der man
mest har större floder, än i de distrikt, der man till det mesta har
stillastående vatten, andra i distrikt med öfvervägande arter af laxfiskarnes
familj, än i dem, der mörtfiskarne (jemte aborre, gädda m. n.)
utgöra hufvudstyrkan. Någon gemensamhet för hela riket eller för
mycket stora områden bör derför ej eftertraktas i denna angelägenhet.

Min erinran går således endast derpå ut, att dessa nya fiskeriassistenter
icke må lägga sig i den förvaltning, som länens fiskerikomitéer
utan tvifvel sköta bäst, och att de särskildt icke må före -

N:o 34.

Onsdagen den 14 Maj.

taga sig att söka taga befäl öfver länens tjensteman på detta område, Om åtgärder
d. v. s. de fiskeritillsyningsmän, som lyda under länskomitéerna; ty till främjanderigenom
uppstå blott konflikter, som motverka det goda ändamålet, sjö- oc^söt -

Jag yrkar bifall till utskottets hemställan.

Herr af Burén: Herr talman, mine herrar! Fordom lifnärde

sig vårt folk med jagt och fiske. Det är icke möjligt, att, sedan
man nu har fått smak på den dubbla beskattningen af kapitalet,
hvilket utgör lifsvilkoret för vårt produktiva arbete, och när så genom
fördubblade skattebördor det lilla kapital, som vi under goda tider
lyckats samla, är slut och all produktion afstannat, man så småningom
måste återgå till detta ncmadlif. Men nu vill man mota oss
äfven på det hållet icke allenast derigenom att man hugger bort
skogarne, utan äfven derigenom att man meddelar koncessioner på
uttappning af våra mest fiskrika insjöar.

Bn sådan koncession har i dagarne blifvit meddelad beträffande
en fiskrik insjö i Östergötland, nemligen TåJcern, hvarifrån och hvaraf
den fattigaste befolkningen omkring denna insjö haft genom fisket
sitt uppehälle, och hvad värre är, då detta är en ort, som ofta lider
af vattenbrist, får man efter denna aftappning ännu besvärligare med
att anskaffa erforderligt dricksvatten till menniskor och kreatur. Då
den föreliggande frågan nu äfven gäller sötvattensfisket har jag funnit,
hvad jag länge sökt, ett tillfälle att inlägga en bestämd gensaga
emot denna koncession, som genomförd naturligtvis kommer att förderfva
allt fiske i sjön Tåkern. Detta är ett roffiske värre än allt
annat, och det är under sådana förhållanden sannerligen icke underligt,
att fisket, såsom utskottet säger, »flerstädes i landet äfven der det
fordom varit gifvande betydligt aftagit samt i vissa trakter minskats
i den grad, att det nu icke kan med fördel idkas.»

Det är så mycket märkligare, att denna koncession är gifven,
som jag vet, att en stor del af befolkningen der i trakten protesterat
mot denna sjötappning och att kraftiga protester och reservationer
emot företaget icke saknats från sakkunnigt och annat mycket kom-''
petent håll.

Såsom ett varsel för framtiden har jag velat göra detta uttalande
till Riksdagens protokoll. —Jag har naturligtvis intet annat yrkande
att göra än om bifall till utskottets hemställan.

Efter härmed slutad öfverläggning biföll kammaren utskottets i
föreliggande utlåtande gjorda hemställan.

vattensfisket.
(Forts.)

Upplästes och godkändes bevillningsutskottets förslag till Riksdagens
skrifvelse, n:o 106, till Konungen, i anledning af Kongl.
Maj:ts proposition angående en inkomstskatt för år 1903.

Justerades sju protokollsutdrag för denna dag.

N:o 34.

Onsdagen den 14 Maj.

På framställning af herr vice talmannen beslöts, att de ärenden,
som under dagen bordlagts första gången, skulle sättas främst på
föredragningslistan ''till morgondagens sammanträde, samt att öfriga
ärenden skulle uppföras i följande ordning, nemligen statsutskottets
utlåtande n:o 91, konstitutionsutskottets utlåtande n:o 6 och derefter
återstående ärenden i den ordningsföljd, de på denna dags föredragningslista
innehade.

Kammaren åtskildes kl. 1,24 e. m.

In fidem

A. v. Krusenstjerna.

STOCKHOLM, P. A. -NYMANS EFTERTRÄDARES TRYCKERI, 1902.