1894. Andra Kammaren. N:o I (Riksdagens protokoll 1894:1)

RIKSDAGENS PROTOKOLL

1894. Andra Kammaren. N:o I.

Sedan Riksdagen i enlighet med riksdagsordningens § 2 samlats
i Stockholm måndagen den 15 januari 1894, sammanträdde Andra
Kammaren

Onsdagen den 17 januari,

kl. 11 f. m.

§ 1-

Sammanträdet öppnades af representanten för Södra Roslags domsaga,
herr friherre G. S. Åkerhielm, såsom den ledamot, hvilken de
flesta riksdagarne bevistat, med följande helsningstal:

Trettiotredje paragrafen sista stycket i gällande riksdagsordning
bjuder: »Innan talmän äro förordnade eller valde, efter thy ofvan
sägs, föres i hvardera kammaren ordet af den derstädes närvarande
ledamot, som de flesta riksdagar bevistat, och, der två eller flera
ledamöter i lika många riksdagar deltagit, den af dem, som är till
lefnadsåren äldst.»

I kraft af detta grundlagsbud tillkommer det mig, som nu för
trettionde gången mig till allmänt riksmöte infunnit, att öppna denna
kammares förhandlingar, hvilket jag fullgör med den innerliga tillönskan,
att våra öfverläggningar må lända kammaren till heder och
fosterlandet till gagn. Under de korta stunder detta mitt öfvergående
uppdrag kan komma att vara litar jag till kammarens välvilja.

§ 2.

Herr ordföranden anmälde, att han anmodat undertecknade att
föra protokollet till dess sekreterare hunnit utses.

§ 3.

Företogs upprop, enligt den i nästföljande § intagna förteckning,
af kammarens deri upptagne ledamöter, dock att upprop icke skedde
för valkretsen Karlshamn—Sölvesborg—Ronneby, i afseende hvarå
herr ordföranden yttrade följande:

Andra Kammarens Prof. 1894. N:o 1.

N:o I.

Onsdagen den 17 Januari.

Från denna valkrets äro tvenne fullmakter inlemnade, den äldre
för häradshöfdingen Victor Nils Ekenman, den senare för vice konsuln
Ernst Fredrik "VVilhelm Meyer. Vid sådant förhållande lärer
kammaren finna, att innan kammaren varit i tillfälle pröfva, hvilkendera
eller om någondera af dessa fullmakter bör godkännas, upprop
för denna valkrets icke nu kan ega rum.

Vid sålunda anstäldt upprop befunnos alla vederbörande ledamöter
tillstädes, med undantag af herr J. A. Johansson i Strömsberg,
hvilken emellertid senare under sammanträdet iakttog inställelse.

Följande herrar ledamöter af kammaren, hvilka icke för granskning
aflemnat sina fullmakter, hade genom ingifna läkarebetyg styrkt
sig vara förhindrade att tillstädeskomma, nemligen herrar O. A. Martin,
C. Wellander, G. Heijl, P. Andreasson, J. Persson i Arboga,
D. Persson i Tallberg, A. Göransson och R. Björck; hvilket här
skulle antecknas.

§ 4.

Herr ordföranden uppläste berättelsen om den i § 32 riksdagsordningen
föreskrifna fullmaktsgranskning, så lydande:

Protokoll, hållet inför statsrådet och chefen för kongl.

justitiedepartementet vid lagtima riksdagen i
Stockholm den 16 januari 1894.

Sedan till följd af stadgandet i 32 § riksdagsordningen herr statsrådet
och chefen för kongl. justitiedepartementet anmodat tre bland
fullmäktige i riksbanken och tre bland fullmäktige i riksgäldskontoret
att närvara vid den granskning af riksdagsmannafullmakter, som jemlikt
riksdagsordningens nämnda paragraf borde ega rum, så infunno
sig nu å anvisad lokal inom kongl. kanslihuset af fullmäktige i riksbanken
herrar ordföranden bland nämnde fullmäktige m. m. f. d.
statsrådet P. J. von Ehrenheim, vice ordföranden bland samma fullmäktige,
lektoren m. m. H. R. Törnebladh och lektoren S. G. von
Friesen, samt af fullmäktige i riksgäldskontoret herrar ordföranden
bland nämnde fullmäktige generaldirektören m. m. F. A. Anderson,
vice ordföranden bland samme fullmäktige, statskommissarien m. m.
P. Samzelius och f. d. bergsbruksidkaren Johan Johansson, och förekom
vid den granskning af ingifna fullmakter för ledamöter af Andra
Kammaren, som härvid företogs, följande:

l:o) Den af direktören Erik August Zotterman aflemnade fullmakt
att vara ledamot af kammaren för Motala, Vadstena, Söderköping,
Skeninge och Grenna städer hade icke, såsom i 20 § riksdagsordningen
föreskrifves, blifvit underskrifven af fulltalig magistrat,
utan endast af en ledamot af magistraten å magistratens vägnar, hvilket
anmärktes, på det kammaren måtte komma i tillfälle att utöfva
sin pröfningsrätt, huru vida berörda fullmakt ändock finge såsom giltig
antagas.

2:o) Såsom riksdagsman för Karlshamns, Sölvesborgs och Ronneby

Onsdagen den 17 Januari. 3 N:o 1.

städer hade anmält sig dels häradshöfdingen i Bräkne härad Victor
Nils Ekenman, hvilken enligt ingifven fullmakt blifvit vid riksdagsmannaval,
som den 12 september 1893 hållits i nämnda städer, utsedd
till ledamot af Andra Kammaren för en tid af tre år, räknade från
och med den 1 innevarande januari, dels grosshandlaren, vice konsuln
Ernst Fredrik Wilhelm Meyer, som företedde fullmakt att på grund
af riksdagsmannaval, som den 22 december sistlidet år hållits i samme
städer, för nyssnämnda tid vara ledamot af Andra Kammaren. Med
anledning häraf upplyste herr statsrådet och chefen för justitiedepartementet
enligt tillgängliga handlingar: att rådstufvurätten i Karlshamn
uti en den 23 november 1893 till Kongl. Maj:ts befallningshafvande
i Blekinge län aflåten skrifvelse på grund af bestämmelsen
i 26 § riksdagsordningen anmält, att häradshöfdingen Ekenman den
20 i samma månad blifvit vid rådstufvurätten stäld under tilltal enligt
22 kap. 1 § strafflagen för svfiffigt och bedrägligt förfarande;
att Kongl. Maj:ts befallningshafvande med anledning häraf och under
åberopande af förutnämnda § i riksdagsordningen, genom beslut den
25 november 1893 förordnat, att nytt val af riksdagsman i Andra
Kammaren för valkretsen Karlshamn—Sölvesborg—Ronneby för ofvan
omförmälda tid skulle ega rum, för hvilket ändamål skrivelser till
vederbörande magistrater inom valkretsen komme att aflåtas; att
sedan underdåniga besvär öfver detta Kongl. Maj:ts befallningshafvandes
beslut blifvit hos Kongl. Maj:t anförda, Kongl. Maj:t i utslag
den 12 december 1893, enär riksdagsordningen icke föranledde dertill,
att beslut af förevarande beskaffenhet finge komma under Kongl.

Maj:ts pröfning annorledes än i sammanhang med klagan i anledning
af det val, som på grund af sådant beslut kunde hafva blifvit förrättadt,
funnit besvären icke kunna till pröfning upptagas; att sedan
derefter nytt val i valkretsen hållits den 22 december 1893, besvär
deröfver blifvit hos Kongl. Maj:ts befallningshafvande anförda, samt
att dessa besvär blifvit utstälda till vederbörandes förklaring, hvilken
borde senast den 20 i denna månad före klockan tolf på dagen till
Kongl. Maj:ts befallningshafvande inlemnas.

Då nu förevarande granskning endast hade till föremål att undersöka,
huru vida de företedda fullmakterna blifvit i föreskrifven form
utfärdade, samt i detta hänseende anledning till anmärkning icke
förekom mot någondera af ifrågavarande begge fullmakter, ansågs
böra till kammaren öfverlemnas att i förevarande fall pröfva behörigheten
till riksdagsmannakallets utöfvande.

3) I öfrigt anmärktes, att i åtskilliga af de aflemnade fullmakterna
förekomme smärre afvikelser från aet i 20 § riksdagsordningen
föreskrifna formulär, såsom att några fullmagter försetts med öfverskriften
»fullmakt» eller »fullmakt för riksdagsman», att i vissa fullmakter
tiden för valet angifvits genom sådana uttryck som »denne
dag», »nästlidne dag» »innevarande dag» och i fullmakterna för riksdagsmännen
för Göteborgs stad »den 12—15 september 1893»; att i
två fullmakter jemväl inryckts uppgift om tiden då vallörrättningen
afslutats; att i några fullmakter tiden för riksdagsmannauppdragets
fortvaro angifvits till tro år räknade »från» den 1 januari innevarande
år; samt att jemväl föröfrigt ord blifvit tillagda eller mot andra ord

N:o i.

Onsdagen den 17 Januari.

af motsvarande betydelse utbytta; men då samtliga dessa afvikelser
syntes icke vara af beskaffenhet, att derigenom meningen förändrades
eller otydlighet föranleddes, ansågos dessa fullmakter, i likhet med
öfriga, emot hvilka anmärkning ej förekommit, böra godkännas.

4:o) För Nyköpings, Torshälla, Mariefreds, Trosa och Enköpings
städer, Arboga och Sala städer, Sundsvalls stad, Kinda och Ydre
härads domsaga, Inlands domsaga, Skånings, Vilske och Valle härads
domsaga, Kåkinds och Gudhems härads domsaga, Vadsbo norra domsaga,
Leksands tingslags valdistrikt af Nedansiljans domsaga, Gestriklands
vestra tingslags valdistrikt af Gestriklands domsaga samt Bergsjö
och Delsbo tingslags valdistrikt af norra Helsinglands domsaga
hade icke någon riksdagsman sig anmält.

Hvad sålunda förekommit skulle genom protokoll meddelas
Andra Kammaren, hvarjemte förteckning å de kammarens ledamöter,
hvilka uppvisat sina fullmakter, skulle, tillika med fullmakterna, till
kammaren öfverlemnas.

In fidem

Albert Petersson.

Den i protokollet omförmälda förteckning var af följande lydelse: Förteckning

å ledamöter af Riksdagens Andra Kammare, hvilka
den 15 och 16 januari 1894 inför chefen för kongl. justitiedepartementet
uppvisat sina fullmakter.

Stockholms stad.

Första valkretsen

Andra valkretsen

Tredje valkretsen . ...)

1 f. d. Kaptenen Julius Mankell.

2 Grosshandlaren Johan Johansson.

3 Professoren Curt Wallis.

4 Folkskoleläraren Fridtjuv Berg.

5 Snickaremästaren Johan Alfred Fjällbäck.

6 Landshöfdingen Herr Oscar Robert

Themptander.

7 Lektorn Sixten Gabriel von Friesen.

8 Civilingeniören Johan Henrik Gotthard

Fredholm.

9 Direktören Sven Theodor Palme.

10 Redaktören, Boktryckaren Oscar Eklund.

11 Redaktören Emil Hammarlund.

12 Direktören Edvard Otto Wilhelm Wav rinsky.

13 Metallarbetaren Johannes Svensson.

14 Missionsföreståndaren Erik Jakob Ekman.

15 Litteratören, Filosofie kandidaten Sven

Adolf Hedin.

Onsdagen den 17 Januari.

N:o I.

Fjerde valkretsen

Femte valkretsen......

Stockholms län.

Norra Roslags dom-/
saga......................I

Mellersta Roslags f
domsaga..................I

Södra Roslags dom-J
saga.......................|

Stockholms läns vestra!
domsaga..................1

Södertörns domsaga...j

Södertegle, Norrtelge,.
Vaxholm, öre-l
grund, Östhammar 1
och Sigtuna............''

TJpsala län.

Norunda och Örbyhusj
härad .....................|

Olands härad ............j

Upsala läns mellersta I
domsaga..................I

Upsala läns södra dom-/
saga .....................I

Upsala .......................

Södermanlands län.
Jönåkers härad ........

16 Generalpostdirektören Julius Edvard von

Krusenstjerna.

17 Direktören Friherre Gustaf Otto Robert

Lagerbring.

18 Grosshandlaren, Filosofie doktorn Otto

Magnus Höglund.

19 Riksarkivarien Clas Teodor Odhner.

20 Klädeshandlaren Viktor Ramstedt.

21 Lektorn Magnus Mauritz Höjer.

22 Husegaren Gustaf Ericsson.

23 Bokförläggaren Peter Jakob Maximilian

Erikson.

24 Filosofie doktorn David Bergström.

25 Advokaten John Olsson.

26 Hemmansegaren Pehr Pehrsson i Norr sund.

27 Godsegaren Erik Gabriel Henrik Åker lund

å Lovisedal.

28 förutvarande Statsministern Herro Fri herre

Johan Gustaf Nils Samuel Äkerhielm.

29 Godsegaren Gustaf Fredrik Östberg på

Brantshammar.

30 Hemmansegaren Lars Petter Larsson d. ä.

i Berga.

31 Förste Stadsläkaren, Medicine licentia ten

och Kirurgie magistern Otto August
Martin.

32 Arrendatorn Knut Alfred Kihlberg vid

Ullfors.

33 Arrendatorn Karl Edvard Holmgren i

Hillebola.

34 Hemmansegaren Jan Eliasson i Skuttunge

by 35

Landtbrukaren Lars Petter Mallmin.

36 lngeniören Per Zacharias Larsson.

37 e. o. Professoren, Filosofie doktorn Simon

Johannes Boethius.

38 Godsegaren Nils Jacob Nilsson å Grafva.

N:o I.

Rönö, Hölebo och/
Daga härad............I

Oppunda härad .........|

Villåttinge härad .....

Vester- och Öster-i

Rekarne härad ......\

Åkers och Selebo hä-i

rad...........................(

Nyköping, TorshällaJ
Mariefred, Trosa och-!

Enköping ...............I

Eskilstuna och Streng-f
näs .......................\

Östergötlands län.
Kinda och Ydre dom-[

,saga •;...........V a—l

Björkekinds och Ostkinds
samt Lösings,
Bråbo och Memmings
härads domsaga
.......................

Lysings och Göstrings
härads domsaga . ...
Åkerbo, Bankekinds
och Hanekinds härads
domsaga.........

Vifolka, Valkebo och
Gullbergs härads''

domsaga..................

Finspånga läns domsaga
........................

Aska, Dals och Bobergs
härads dom-''

saga........................

Hammarkinds härads
med Stegeborgs
skärgård och Skärkinds
härads domsaga
........................

Linköping..................|

Norrköping ...............j

D:o ...............

Motala, Vadstena, f
Söderköping, Ske-j
ninge och Grenna..|

Onsdagen den 17 Januari.

39 Hemmansegaren Carl Gustaf Andersson

i Skeenda.

40 Kammarherren Friherre Carl Carlson

Bonde.

41 Arrendatorn Friherre Ivan von Knorring.

42 Hemmansegaren Anders Gustaf Ericsson

i Väsby.

43 Landtbrukaren Carl August Kumlin i

Malmby.

45 Bokföraren Johan Adolf Aulin.

47 Landtbrukaren Carl Gustaf Rydberg i
Eksund.

48 Landtbrukaren Johan Ericsson i Norrby.

49 Hemmansegaren Oscar Larsson i Mörtlösa.

50 Hemmansegaren Anders Gustaf Ander son

i Himmelsby.

51 Hemmansegaren Per Gustaf Petersson i

Brystorp.

52 Landtbrukaren Karl Jakob Jakobson i

Karlshult.

53 Landtbrukaren August Henricson i Karls lund.

54 Landshöfdinge Filosofie doktorn Grefve

Robert De la Gardie.

55 Fabriksdisponenten vice Konsuln Frans

Johan Axel Swartling.

56 Lektorn Ludvig August Eklund.

57 Justitierådmannen Teodor Zetterstrand.

58 Direktören Erik August Zotterman.

Onsdagen den 17 Januari.

N:o I.

Jönköpings län.

Vestra härads dömd ^

saga .......................''

östra härads domsaga 60

Östbo härad............... 61

Vestbo härad ............ 62

Tveta, Vista och Mot gg

härads domsaga......

Norra och Södra Ved- g^
bo härads domsaga^
Jönköping.................. 65

Kronobergs län.

Uppvidinge härad......j

Konga härad ............J

Mellersta Värends!

domsaga.................|

Vestra Värends dom-]
saga.......................I

Sunnerbo härad.........\

Vexiö och Oskarshamn
.....................

Hemmansegaren Johan Sjöberg i Bodaryd.

J. A. Johansson i Strömsberg.
Orgelnisten Gustaf Vilhelm Svensson.
Kontraktsprosten Johannes Gustaf Hazen.

Johan Anderson i Tenhult.

Landtbrukaren Oskar Erickson i Bjersby.
Apotekaren Carl Falk.

Nämndemannen Johan Petersson i Boestad.

Nämndemannen Johan August Sjö i
Linneryd Vestergård.

Hemmansegaren C. F. Petersson i Dänningelanda.

Hemmansegaren Magnus Andersson iLöfhult.

Hemmansegaren Anders Gustaf Jönsson
i Mårarp Lunden.

Landskamreraren Axel Frithiof Ohlsson.

Kalmar län.

t 72

Norra Tjusts härad ...j

Södra Tjusts härad ... 73

Aspelands och Hand-!
börds härads dom--! 74
saga ........................I

Sevede och Tunalänsf
domsaga..................I

Norra Möre och Stran-f ^g
da härads domsaga!

Södra Möre domsagas i ??
vestra valkrets ......j

Södra Möre domsagasr
östra valkrets........\

, 79

Ölands domsaga........f

, 80

Kalmar.......................1

Vestervik, Vimmerbyr
och Eksjö..............\

Hemmansegaren Jonas Peter Nilsson i
Käggla.

Kontraktsprosten Otto Vilhelm Redelius.
f. d. Kaptenen Johan Melcher Ekströmer.

Arkitekten Hugo Hammarskjöld.

Per Olof Lundell i Ebbetorp.
Handlanden C. J. Bladh i Örsjö.

^ Nils Petersson i Runtorp.

Landtbrukaren Anders Peter Danielson
i Dyestad.

Sekreteraren Carl Magnus Fredrik Erland
Gethe.

Rådmannen Axel Petri.

N:o I.

Onsdagen den 27 Januari.

Gotlands län.

Gotlands södra häradst

domsaga.................j

Gotlands norra härads r

domsaga..................t

Visby och Borgholm

Blekinge län.
Listers härads dom-f

saga........................|

Bräkne härads dom-f

. saga........................\

Ostra härads domsaga
Medelstads häraclsf

domsaga..................i

Karlskrona...........

D:o ..................

Karlshamn, Sölves-I
borg och Ronneby]

Kristianstads län.

Ingeistads och Järre-f
stads härads dom-]

saga...................... I

Villands härad ........

Östra Göinge härad...
Gärds och Albo hä-J

rads domsaga.........j

Vestra Göinge häradsr

domsaga.................I

Norra Åsbo häradsj

domsaga..................''

Södra Åsbo och Bjäre/

härads domsaga......I

Kristianstad och Sim-f
rishamn .................1

82 Hemmansegaren Ludvig Norrby i Sten stu.

83 Hemmansegaren Per Larsson i Lilla Fole.

84 Kronofogden Carl August Bokström.

85 Landtbrukaren Nils Jönsson i Gammals torp.

86 Landtbrukaren Pehr Pehrson i Törneryd.

87 Landtbrukaren Sven Arnoldsson iRödeby.

88 August Peterson i Hasselstad.

89 Flaggunderofficeren Edvard Svensson.

90 Marindirektören Hugo Hjalmar Lilliehök.

IHäradshöfdingen Victor Nils Ekenman.
Grosshandlaren, vice Konsuln Ernst Fredrik
Vilhelm Meyer.

92 Landtbrukaren Lasse Jönsson i Sandby.

93 Landstingsmannen Ola Persson i Rinkaby.

94 Landtbrukaren Per Truedsson i Haganäs.

95 Landtbrukaren Nils Svensson i Olseröd.

96 Hemmansegaren Ola Bosson Olsson i

Maglehult.

97 Landtbrukaren Carl Hjalmar Wittsell i

Orkelljunga.

98 Arrendatorn Olof Persson i Killebäcks torp.

99 Hofrättsrådet Magnus Gundelach Bruze lius.

Malmöhus län.

Oxie och Skytts dom-f 100 Landtbrukaren Mårten Dahn i Östra
saga........................*■ Grefvie.

Färs härads domsaga 101 Nils Nilsson i Skärhus.

Frosta härads dom-f 102 Godsegaren Friherre Werner Gottlob von

saga.......................( Schwerin.

Rönnebergs och Har-f , „

jagers härad l ^3 Landtbrukaren Jöns Andersson i Örstorp.

N.o I.

Onsdagen den 17 Januari.

Onsjö härad...............

Luggiide domsagas!

norra valkrets ......{

Luggude domsagas f

södra valkrets ......(

Bara härad ...............

Torna härad...............j

Vemmenhögs, Ljunitsf
och Herrestads hä-!
rads domsaga.........(

Malmö......................j

104

105

106

107

108

109

110

D:o

112

D:o ....................... 113

f 114

Lund .......................\

Helsingborg

115

D:o ............... 116

Landskrona ............... 117

Ystad, Trelleborg samt!

Skanör med Fal-j 118
/ sterbo .....................|

Landtbrukaren Ivar Månsson i Träa.

Landtbrukaren Anders Olsson i Ornakärr.

Landtbrukaren Anders Persson i Mörarp.

Landtbrukaren Jöns Bengtsson i Gullåkra.

Landtbrukaren Nils Åkesson i Södra
Sandby.

Landtbrukaren Hans Andersson i Vestra
Nöbbelöf.

Lektorn, filosofie doktorn Robert Erik
Leonard Darin.

Boktryckaren Carl August Andersson.

vice Konsuln Johan Henrik Emanuel
Dieden.

Rådmannen Göran Wilhelm Skytte.

Akademiräntmästaren, vice Häradshöfdingen
Robert Wilhelm Alexander Magnus
Eklundh.

Regementspastorn Jonas Gustaf Oscar
Högstedt.

Sakföraren Kristian Schönbeck.

Rådmannen Gustaf Tliestrup.

Majoren Elis Bernhard Adolf Nilsson.

Hallands län.

Halmstads och
nersjö härad

Höks härad ......

och

Tön -

119

120

Arstads och Fauråsf 121

härad .....................\

Himble härad ............ 122

Viske och Fjäre dom-j

saga ...............

Halmstad och Engel-j 124

holm.....................{

Kungsbacka, Vurberg!
Falkenberg och La-!

i_ _ i __ I

''{ 123

125

holm.

Landtbrukaren Per Nilsson i Tönnersjö.

Landtbrukaren Anders Gustaf Gyllensvärd.

Landtbrukaren Anders Magnus Gudmundsson
i Vastad.

Godsegaren Alfred Bexell.

Godsegaren Sven Birger Bruhn.

Häradshöflingen Wilhelm Reinhold Wester.

Häradshöfdingen Frans Johan Erland
Berglöf.

Göteborgs och Bohus
län.

Askims och Säfvedals
härad ...................

Landtbrukaren August Emil Baaz

N:o I.

Onsdagen den 17 Januari.

Vestra och Östra Hi-( 127

sings härad ............j

Inlands domsaga ...... 128

Orousts och Tiörnsi
domsaga.................I 129

Norrvikens domsagaj

Lane och Stångenäst

härad ...................; lrfi

Tunge, Sotenäs och< 132
Sörbygdens härad...t

Göteborg .................. 133

D:o .................. 134

D:o .................. 135

D:o .................. 136

D:o ................. 137

f 138

D:o .................|

D:o .................. 139

D:o .................. 140

D:o ................. 141

D:o ..................{ 142

Uddevalla, Marstrand \ .. ,
och Strömstad ......1

Kontraktsprosten, Filosofie doktorn Carl
Gustaf Grundell.

Filosofie doktorn A. V. Ljungman.

Hemmansegaren Carl Tobias Lind i Gerum.

Ingeniören Johan Alrik Johansson.

Hemmansegaren Olof August Johansson
i Dingle.

Grosshandlaren Olof Mehn.

Öfverläraren Anders Fredrik Liljeholm.

Handlanden Axel Lilljeqvist.

Grosshandlaren Erik Wijk.

Grosshandlaren Henrik Elis Ahrenberg.

Professoren, Doktor Erik August Wijkander.

Borgmästaren, Doktor Gustaf Svanberg.

Handlanden Berndt Wilhelm Hedgren.

Majoren Georg Liljenroth.

Redaktören, Filosofie doktorn Fredrik
Åkerblom.

Fabriksidkaren Carl Wilhelm Collander.

Elfsborgs län.

Marks härad .............. 144

Vedens och Bolie-,

bygds härad .........

V7 äne, Flundre och
Bjerke härads domsaga
........................

Kinds och Redvägs

härads domsaga......

K ullings, Ale och V ätle

härads domsaga......

Ås och Gäsenes hä-( 1

rads domsaga.........)

Nordals, Valbo och! 1F.~
Sundals härads dom-j

saga ........................I

Tössbo och Vedboj 151

härads domsaga......\

Venersborg, Åmål ochj n

Kungelf ..................j i0J

Borås, Alingsås ochi 153
Ulricehamn ............(

145

| 146

j 147
( 148

Fabrikören Carl Gustaf Engström.

Godsegaren Gustaf Odqvist.

Kamreraren Axel Carlsson.

Ingeniören Sixten Oskar Nyländer.

Landtbrukaren Jonas Andersson i Vårgårda.

Petter Svensson i Brämhult.

Landtbrukaren Bengt Dahlgren i Assarebyn.

Hemmansegaren Peter Andersson i Högkil.

Kronofogden Tullius Valfrid Forsell.

Häradshöfdingen Daniel Gottlieb Restadius.

Onsdagen den 17 Januari.

N:o >1.

Skaraborgs län.

Åse och Viste, Barnef
samt Laske härads<

domsaga..................|

Kållands, Kinnefjer-f
dings och Kinne hä—{

rads domsaga.........[

Skånings, Vilske och!

Valle domsaga ......I

Gudhems och KåkindsJ

domsaga..................I

Vartofta och Frökinds!

härads domsaga......\

Vadsbo norra domsaga
Vadsbo södra domsaga
Mariestad, Skara och/
Sköfde ..................I

Lidköping, Falköpingj

Vermlands län.

Vase, Visnums ochl

Ölme härad............\

Fernebo härad............

Mellansysslets dom-/

saga ........................I

Södersysslets domsaga
Nordmarks härads!
domsaga.................{

Fryksdals domsaga .. j

Jösse härads domsaga
Elfdals och Nyeds
domsaga..................

Karlstad och Filipstad

Kristinehamn, Nora,
Lindesberg o. Askersund.
.......................

Örebro län.

Edsbergs, Grimstensj
och Hardemo härad)
Rumla och Sundbo/

härad ....................I

Örebro och Glansham-!
mars härad ............1

154 Hemmansegaren Anders Magnusson i

Salstad.

155 Hemmansegaren Anders Andersson i

Backgården Resville.

156

157

158 Hemmansegaren Carl Persson i Staller hult.

159

160 Ryttmästaren Carl Gustaf Bergendahl.

161 Landskamreraren Herman Nestor Ema nuel

Amnéus.

162 Rektorn, Filosofie doktorn Axel Wilhelm

Nilson.

163 Hemmansegaren Olof Anderson i Has selbol.

164 Disponenten Johan Edvard Jansson.

165 Valsmästaren Anders Henrik Göthberg.

166 Kronolänsmannen O. W. Lindh.

167 Landthandlanden Erik AnderssoniUpsala.

168 Klockaren Johannes Andersson från Lys vik.

169 Emil Olsson i Kyrkebol.

170 Hemmansegaren Gustaf Jansson i Krake rud.

171 Lektorn, Filosofie doktorn Gullbrand

Elowson.

172 Boktryckaren Anders Fredrik Broström.

173 Nämndemannen Olof Gustaf Erikson i

Öfra Odensvi.

174 Landtbrukaren Carl Gustaf Bäckgren i

Markebäck.

175 Hemmansegaren A. P. Gustafsson i Sjö gestad.

N:o I.

Onsdagen den 17 Januari,

Askers och Sköllersta

härad .....................1

Lindes domsaga........

Nora domsaga
Örebro............

176

177

178

179

Vestmanlands län.

Vestmanlands	södra!	O CO T—i
domsaga.......	............\|
Vestmanlands domsaga......	vestra^	{ 181
V estmanlands	norra!	CO rH
domsaga.......	............1
Vestmanlands	östrai	f 183
domsaga.......	...........
"V esterås och Köping	1 184
Arboga och Sala ......	185

Kopparbergs län.

Leksands, Als och!

Bjursås tingslag ...j
Rättviks och Öre samt! 187
Gagnefs tingslag A
Ofvan Siljans domsaga 188
Hedemora domsaga... 189

„ . ( 190

h alu ''domsaga............j

Söderbärkes, Norrbär-f _
kes och Grangärdes]

tingslag .......... \

Malungs och Nås tings-f 192

lag...........................i

Falun, Hedemora och,- 193
Säter ....................i

Gefleborgs län.

Gestriklands östra! 194

tingslag .................(

Gestriklands vestra?

tingslag ..................I

Södra HelsinglandsJ
vestra tingslag ... . \
Södra Helsinglands f . „ _

östra tingslag .........1 ‘

Enångers och Forsaj

195

196

198

Hemmansegaren Folke Andersson i Helgesta.

Hemmansegaren Lars Eriksson i Bäck.
Fullmäktigen i Riksgäldskontoret Johan
Johansson.

Fabrikören Anton Napoleon Hahn.

Landtbrukaren Gustaf Sälling i Brånsta.

Skräddaren Carl Fredrik Wallbom.

Bergsmannen Per Holm i Norbergs by.

Godsegaren Adolf Ericson.

Hofslagaren Carl Johan Hammarström.

Hemmansegaren Ollas Anders Ericsson
i Ofvanmyra.

Hemmansegaren Erik Norman i Östnor.

Hemmansegaren Back Per Ersson i Hede.

Hemmansegaren Anders Hansson i Solberga.

Bergsmannen Jan Petter Jansson i Saxhyttan.

Handelsföreståndaren Stormats Matias
Olsson i Sörnäs.

Läroverksadjunkten Olof Valdemar Vahlin.

Hemmansegaren Anders Olsson i Härdig.

Trävaruhandlaren Jonas Johnsson i Torsberg.

Hemmansegaren Nils Hansson i Berga.

Hemmansegaren Jonas Andersson i ölsund.

Onsdagen den 17 Januari,

N:o I.

Bergsjö och Delsbo

tingslag ..................''

Vestra Helsinglands

domsaga.................•

Gefle...........................

D:o ..........................

Söderhamn ..............

199

200

201

202

203

Vesternorrlands län.

Medelpads vestra dom-]

saga........................| *''''*

Sköns tingslag ......... 205

Njurunda, Indals ochf 206
Ljustorps tingslag...!
Ångermanlands södra! 207

domsaga.................j

Ångermanlands mel-(
lersta domsaga ......j

o O 1

Ångermanlands vest-i 209

ra domsaga ............j

Nätra och Nordingråi 0

tingslag.................1

Arnäs och Själevadsr 211

tingslag ..................•{

Hernösand, Umeå och» 212

Skellefteå...............i

Sundsvall ................. 213

Jemtlands län

Jemtlands norra domsaga
........................

Jemtlands vestra domsaga
.......................

Jemtlands östra domsaga
........................

Herjeådalens domsaga
Östersund och Hudiksvall
........................

| 214

{ 215

{ 216
217
{ 218

Vesterhottens län

Umeå tingslag............

Nordmalings och Bjurholms
samt Deger-‘

fors tingslag .........

Vesterhottens vestra^
domsaga.................I

219

220

221

Hemmansegaren Olof Jonsson i Hof.

Lektorn Paul Peter Waldenström.
Kaptenen Johan Gustaf Nyström.
Borgmästaren Oswald Wikström.

Skolläraren Johan Eric Nordin i Sättna.

Faktorn C. G. Thor i Skönvik.

Hemmansegaren Erik Eriksson i Qväcklingen.

Skolföreståndaren Johan Nydahl i Gudmundrå.

Bruksegaren Johan Peter Dahlberg.

Landtbrukaren Jonas Erik Schödén i
Backe.

Hemmansegaren P. G. Näslund i Hagaris.

Hemmansegaren Carl Jonas öbergiDomsjö.

Landshöfdingen Bror Tolf Gustaf Rvding.

Folkskoleläraren Johan Nordin i Hammerdal.

Olof Walter i Åggen.

Häradsdomaren Jöns Bromée i Billsta.
Häradsdomaren Per Norberg i Funäsdalen.
Lektorn Sven Johan Kardell.

Nämndemannen Johan Nilsson i Skrafvelsjö.

Nämndemannen Adolf Wiklund i Brattfors.

vice Pastorn Lars Dahlstedt.

N:o I. 14 Onsdagen den 17 Januari.

Vesterbottens norral 222 Hemmansegaren Johan Anton Lundström
domsaga .................\ i Norsjö by.

Vesttaerdomsagameller"{ 223 Kyrkvärden Nils Boström i Bodbyn.

Norrbottens län.

Piteå domsaga...........j

Luleå domsaga .........

Kalix domsaga .........

Torneå domsaga ''

Luleå, Piteå och Haparanda
..................

224

225

226
227

228

Hemmansegaren Johan Erik Wikstén i
öjeby.

Nils Wallmark i Smedsbyn.
vice Konsuln Olof Harald Ström.
Hemmansegaren Carl Johan Mustaparta
i Nikkola.

Öfversten Magnus Alsterlund.

§ 5.

Herr ordföranden föredrog en från hans excellens herr statsministern
ankommen skrifvelse, hvari meddelades, att Hans Maj:t
Konungen ville i dag kl. x/ä 1 e. m. å kongl. slottet mottaga den
deputation, som enligt § 33 riksdagsordningen hade att hos Konungen
begära talman och vice talman för kammaren.

Härefter tillkännagaf herr ordföranden, att han anmodat nedan
uppräknade kammarens ledamöter att utgöra nämnda deputation,
nemligen såsom ordförande herr J. E. von Krusenstjerna och såsom
ledamöter herrar friherre I. von Knorring, J. G. Hazén, A. F. Ohlsson,
H. H. Lilliehöök, L. Jönsson i Sandby, I. Månsson, E. Wijk, C.
Persson i Stallerhult, O. Anderson i Hasselbol, A. Hansson i Solberga
och J. E. Wikstén.

§ 6.

Kammarens sammanträde upplöstes härefter till kl. 12,4 5 e. m.

§ 7.

Då deputationen vid nämnda tid återkom, tillkännagaf dess ordförande,
att Hans Maj:t Konungen behagat utnämna herr grefve
Robert De la Gardie till talman och herr Anders Peter Danielson
till vice talman för kammaren.

§ 8-

Sedan ålderspresidenten till talmannen öfverlemnat ordförandeklubban,
helsade talmannen kammaren med följande ord:

Mina herrar!

Kallad af Hans Maj:t Konungen att vid innevarande års lagtima
riksmöte leda förhandlingarna inom denna kammare, behof ver jag

N:o I.

Onsdagen den 17 Januari.

knappast säga eder, mina herrar, att det varit med stor tvekan, som
jag emottagit detta ansvarsfulla uppdrag; en tvekan lika lätt förklarlig
som väl berättigad, ehvad jag ser till egen ringa förmåga
eller på den lysande rad af framstående personligheter, som allt
sedan nya statsskickets införande och intill nu beklädt denna plats.

Men bredvid denna tvekan har äfven framskymtat en strimma af
tillitsfull förtröstan vid tanken på, hurusom jag alltid funnit, att
oveld och redligt uppsåt — vare sig på bänken eller i talmansstolen
— ständigt tillvunnit sig erkännande och förtroende. Jag vet detta
val, ty ehuru nu nyvald, är jag dock icke helt och hållet nykomling
på detta rum, der jag första riksdagen efter representationsreformens
genomförande hade plats på skånebänken, och där jag sedermera
under delar af tvenne särskilda valperioder suttit såsom representant
för Linköpings stad. Från alla dessa särskilda tillfällen har jag idel
angenäma personliga hågkomster att bevara. Derför — likasom det
skall blifva mitt käraste bemödande att göra mig förtjent af er välvilliga
tillit — så vågar jag äfven hoppas, att I icke undandragen
mig stödet af denna känsla från eder sida.

Men högt öfver de enskilda personliga önskningarna står för mig
den förhoppning, att edra öfverläggningar och beslut måtte preglas
af sann fosterländsk anda, och att sålunda vårt gemensamma arbete
må lända till ett älskadt fosterlands båtnad.

I säker förvissning härom helsar jag eder, mina herrar, med den
gamla kära svenska lösen: Gud bevare Konungen och beskydde
fäderneslandet!

§ 9-

Herr talmannen föredrog det under § 4 här ofvan intagna protokoll;
och blefvo samtliga de fullmakter, i fråga om hvilka enligt
nämnda protokoll någon särskild anmärkning icke förekommit, af
kammaren godkända.

Med afseende å valkretsen Karlshamn—Sölvesborg—Ronneby,
för hvilken, enligt åberopade protokoll, två personer aflemnat fullmakt
såsom riksdagsmän, hemstälde herr talmannen, att kammaren
ville besluta, hvilkendera af desse skulle anses behörig att intaga
plats i kammaren för nämnda valkrets.

I fråga härom anförde:

Herr Bruzelius: Den ovanliga händelsen har inträffat, att från

en valkrets, som icke är berättigad att till Riksdagens Andra Kammare
välja mera än en representant, hafva instält sig tvenne, mot
hvilkas fullmakter i formelt hänseende någon anmärkning icke förekommit.

Alla måste derför med herr talmannen vara ense derom, att
icke mer än en af de valde kan i kammaren få intaga plats.

För att afgöra den grannlaga frågan om den enes företräde framför
den andre måste man erinra sig de båda valförrättningarne i val -

N:o I. 16 Onsdagen den 17 Januari.

kretsen. Jag behöfver icke erinra om, hvad alla för (ifrigt känna,
att vid valförrättningen i september herr Ekenman blef utsedd till
representant, och att vid valförrättningen i december, sedan Konungens
befallningshafvande af anförda skäl förordnat om nytt val, herr Meyer
blef utsedd till riksdagsman för samma valkrets.

Denna senare valförrättning, tillkommen efter förordnande af
laga myndighet, är, som kändt är, öfverklagad. Lagligheten af sjelfva
påbudet om förrättningen är tillika hänskjuten till pröfning af vederbörande
öfverrätt. Emellertid är, så vidt jag förstår, för närvarande
så väl förordnandet om det nya valet som ock den på grund deraf
företagna valförrättningen gällande.

Vid detta förhållande och då kammaren enligt min mening icke
kan ingå i någon pröfning af lagligheten af Konungens befallningshafvandes
beslut, anser jag för min del, att herr Meyer tills vidare
bör af kammaren godkännas såsom representant för ifrågavarande
valkrets.

Herr Hedin: Jag skall tillåta mig att gifva uttryck åt en

önskan, som uttalats från flere håll inom kammaren, att detta af
herr talmannen nu föredragna ärende måtte få hvila på bordet, detta
bland annat af det skäl, att fråga uppstått om att hänskjuta ärendets
noggranna pröfning till ett kammarens enskilda utskott, på hvars
tillsättande det blir nödigt, att kammarens ledamöter få tid att förbereda
sig.

Jag anhåller derför, att den nu af herr talmannen föredragna
frågan måtte få hvila på bordet.

Herr vice talmannen Danielson: Jag kan för min del icke

gilla den uppfattningen, att denna fråga kan hvila på bordet, ty
innan den är afgjord, är det mycket svårt för kammaren att företaga
en votering eller ett val. Då herr talmannen skall uppropa denna
valkrets, bör han nemligen veta, hvilken af dessa två han skall uppropa.

Jag tror således, att det är mycket svårt att uppskjuta frågan,
och då denna är af beskaffenhet att röra kammaren enskildt och
alltså kan afgöras genast, så tycker jag, att man bör göra detta för
att få saken "fullt klar. Det är af detta skäl, som jag önskar, att
kammaren redan nu måtte afgöra, hvilken af dessa två är behörig
att intaga plats i kammaren.

Mig synes, i motsats till den förste talaren, att det första valet
i detta fall har mera berättigande, om man närmare granskar de förhållanden,
om hvilka här tvistas. Juristerna äro nemligen icke
eniga om, hvad grundlagens bestämmelser innebära, då der står, att
den, som är »för vanfrejdande brott» tilltalad, icke får utöfva riksdagsmannakallet.
Ty jag har hört jurister påstå, att det icke finnes
ett sådant uttryck i hela vår strafflag, och om man ser på den lagparagraf,
hvarom här är fråga, nemligen 22 kap. 1 § i strafflagen,
så förekommer der icke det nämnda uttrycket, utan, som herrarne
veta, endast uttrycket »svikligt förfarande», och huru vida detta kan
jemföras med »vanfrejdande brott» i den mening, som grundlagen

Onsdagen den 17 Januari.

tager detta uttryck, är en sak, som icke är så lätt att utreda för
kanske någon af oss här i kammaren.

Det är äfven en annan omständighet af ännu större vigt, och
det är, att om kammaren skulle godkänna herr Meyers val, så är
det klart, att vi hvar och en skulle blifva utsatta för faran att när
som helst kunna tilltalas; det kan ju sökas upp en anledning, och
huru ogrundad den än må vara, så skulle vi då vara beröfvade vårt
riksdagsmannaskap. Detta tror jag är en fara, som man bör undanrödja,
och derför bör man icke låta denna fråga stå oafgjord, utan är
det mera skäl att uttala sig för att herr Ekenman bör vara riksdagsman,
till dess myndigheterna få afgöra saken. Om man så gör, har
man icke gått myndigheterna i förväg. Man har heller icke kommit
ut, så att säga, på det hala genom att gifva ett prejudikat på, att
kammaren gillat den uppfattningen, att ett sådant åtal skall medföra
förlust af riksdagsmannaskapet, en fara, som kan drabba oss litet hvar.

Det är i korthet af dessa skäl, som jag för min del vågar framställa
. det yrkandet, att kammaren behagade förklara herr Ekenman
behörig att intaga sin plats som riksdagsman i kammaren, till dess
saken af domstol blifvit afgjord. Jag skall be att få formulera
yrkandet så, att kammaren ville besluta att förklara herr Ekenman
behörig att vara ledamot af kammaren, till dess annorlunda varder i
laga ordning bestämdt.

Då har man ju respekterat § 90 i regeringsformen, som säger,
att kamrarne icke få gå myndigheterna i förväg, men på samma
gång uttalat sig i sådan rigtning, att kammarens ledamöter kunna
vara fullt tryggade mot dylika faror, som på många håll lätt kunna
uppstå.

Jag ber att hos herr talmannen få anhålla om proposition på
mitt nyssnämnda yrkande.

N:o

Herr Hedin: Jag ber att till en början få fästa uppmärksam heten

derå, att den fara, hvarom den ärade vice talmannen yttrade
sig, den undanrödjes icke i någon mån genom det beslut, som kammaren
kommer att fatta beträffande den först valde personens behörighet
eller icke behörighet att taga plats i denna kammare. Denna
fara undanrödjes allenast genom en grundlagsförändring, som upphäfver
den i högsta grad olämpliga grundlagsbestämmelse, hvars verkligt
farliga innebörd man först på sista tiden kommit under fund
med. Man kan naturligtvis tvista om behöfiigheten af en bordläggning,
och man kan äfven tvista om lämpligheten deraf, men om
behörigheten enligt grundlagen att få detta ärende bordlagdt, derom
är det icke enligt mitt förmenande möjligt att tvista. Kammaren
förlorar icke sin lagliga rätt och kammaren är icke mindre behörigen
konstituerad derigenom, att här icke finnes någon ledamot på karlshamnsbänken,
än kammarens behöriga konstituerande och behörighet
att fatta lagliga beslut upphäfves derigenom, att äfven några andra
platser i kammaren för närvarande stå lediga.

Jag vidhåller mitt yrkande om bordläggning.

Herr Mankell instämde med herr Hedin.

Andra Kammarens Prof. 1894. N:o 1.

N:o I. 18 Onsdagen den 17 Januari.

Herr talmannen yttrade nu: Då fråga nu blifvit väckt, om

huru vida saken bör afgöras genast eller uppskjutas genom bordläggning,
så torde kammaren först böra afgöra denna fråga. Det är väl
sant, att i allmänhet diskussion icke plär ega rum om huru vida bordläggning
bör ifrågakomma, men då följden af en bordläggning i detta
fall enligt min tanke mycket strider mot grundlagens anda och bestämmelser,
anser jag nödigt, att kammaren nu uttalar sig härom.

Den siste ärade talaren har väl sagt, att det vore ingen skada,
om vid en votering den rösten icke funnes till, men man beröfvar
ju dock derigenom i sjelfva verket valkretsen rättigheten att vara
representerad.

Herr Themptander: Tills vidare ber jag att blott få yttra mig

angående den väckta frågan om bordläggning, och jag kan i det afseende
icke annat än gifva uttryck åt den mening, att bordläggning
näppeligen lär kunna förvägras i detta fall. Det är väl sant, att derigenom
kommer man så till vida i strid med riksdagsordningen, att
man icke kan tillämpa den bestämmelsen deri, att en riksdagsman
skall sitta såsom ledamot i kammaren, intill dess hans behörighet
blifvit pröfvad. Men det är ju alldeles gifvet, att den bestämmelsen
icke kan tillämpas i förevarande fall, då det fins två personer, som
göra anspråk på samma plats, ett fall, som riksdagsordningen uppenbarligen
icke förutsett. Deremot synes det mig att då detta fall icke
hörer till dem, vid hvilka det är särskildt föreskrifvet, att någon
bordläggning icke får ega rum, så kan sådan näppeligen förvägras.
Såsom särskildt skäl för behofvet af bordläggning kan derjemte anföras,
att denna fråga är af ovanligt invecklad och omtvistad beskaffenhet,
och att säkerligen litet hvar af kammarens ledamöter har behof af
att mera grundligt undersöka densamma, och jag kan heller icke. se
annat än att det skulle vara af vigt att få den undersökt af ett enskildt
utskott, helst de frågor, hvilka delvis kunna behöfva beröras för
bedömande af hufvudfrågan, äro af den beskaffenhet, att de mindre
väl lämpa sig för diskussion i en så stor församling som den härvarande.
Vid sådana förhållanden synas mig goda skäl tala för lämpligheten
af en bordläggning, hvaremot jag för min del icke kan finna
att grundlagen lägger något hinder i vägen.

Friherre Åkerhielm: Herr talman, mina herrar! Jag kan fatta

mig helt kort, ty jag kan i hufvudsak instämma med den siste talaren
på stockholmsstadsbänken. Jag anser för min del, att den begärda
bordläggningen af detta en gång föredragna ärende bör grundlagsenligt
medgifvas. Jag anser vidare, då det redan antydningsvis
framkastats, att ärendet borde öfverlemnas till pröfning af ett kammarens
enskilda utskott, att denna fråga är af den vigt och beskaffenhet,
att den både bör och kan noga pröfvas. Af detta skäl instämmer
jag med de herrar, som önskat ärendets bordläggning i dag.

Herr Swartling: Jag ber blott att få förena mig med de herrar,

som yrkat ärendets bordläggning.

Onsdagen den 17 Januari. 19 N:o I.

Herr Bruzelius: Ehuru jag nyss uttalat min uppfattning om de

båda ifrågavarande representanternes behörighet, så nar jag ingenting
emot att frågan bordlägges.

Herr Johansson i Noraskog: Herr talman, mina herrar! Då

jag såsom fullmäktig i riksgäldskontoret deltagit i den förberedande
fullmaktsgranskningen inför statsrådet och chefen för justitiedepartementet,
ber jag att få erinra, att det dervid förda protokoll, som nu
blifvit uppläst i kammaren, innehåller ett referat af hvad som förekommit
i frågan, grundande sig å de handlingar, som då varit
tillgängliga för chefen för justitiedepartementet. Sedan dess har
tillkommit en handling, nemligen justitieombudsmannens berättelse,
på hvilken redan i går vid fullmaktsgranskningen uppmärksamheten
blef fäst. Den fans emellertid då icke tillgänglig och dess innehåll
var icke heller kändt, men då den i dag blifvit utdelad på våra
platser, så förefaller det mig vara skäl i, att kammaren får tillfälle att
jemväl taga kännedom om hvad justitieombudsmannen i denna fråga
anfört. Jag har velat framhålla detta såsom ett ytterligare skål för
den begärda bordläggningen af ärendet, och jag skall på grund häraf
be att få förena mig med de herrar, som begärt frågan på bordet.

Härmed förklarades öfverläggningen slutad; och sedan herr talmannen
enligt de gjorda yrkandena framstält propositioner, beslöt
kammaren, att ärendet skulle hvila å kammarens bord.

Efter föredragning vidare af den i förutnämnda protokoll anförda
anmärkning mot fullmakten för riksdagsmannen för valkretsen Vadstena
—Skeninge—Söderköping—Motala—Grenna, beslöt kammaren, på af
herr talmannen i sådant afseende gjord hemställan, att godkänna
samma fullmakt.

Protokollet i öfrigt, eller så vidt det innefattade anmälan derom
att för vissa uppgifna valkretsar vid fullmaktsgranskningen någon
riksdagsman sig ej instält, lades till handlingarna; hvarefter herr talmannen
tillkännagaf, att de vid protokollet fogade fullmakterna skulle i
kammarens kansli till vederbörande återställas.

§ 10.

De enligt § 3 här ofvan anmälda förfall blefvo af kammaren
godkända.

Från herr S. Nordström hade nu ingått läkarebetyg, utvisande
att jemväl han vore af sjukdom hindrad att sig i kammaren infinna;
och blef, efter föredragning af nämnda betyg, äfven detta förfall
godkändt.

§ 11-

Ordet begärdes af:

Herr Hedin som yttrade: Jag skall taga mig friheten att hemställa,
det kammaren behagade besluta att tillsätta ett utskott, bestående af sju

N:o I.

Onsdagen den 17 Januari.

ledamöter, för behandling af frågan om de två fullmakterna för valkretsen
Karlshamn—Sölvesborg—Ronneby.

Det sålunda väckta förslaget begärdes på bordet och bordlädes.

På hemställan af herr talmannen beslöt kammaren:
att vid nästa plenum, som utsattes till torsdagen den 18 i denna
månad kl. 1/2 11 f. m., företaga val af sekreterare; samt

att nästa fredag den 19 dennes utse tre ledamöter att deltaga i
talmansöfverläggningarna; två ledamöter att hafva inseende öfver
riksdagens kansli; åtta ledamöter att jemte talmannen tillsätta kammarens
kansli och vaktbetjening, äfvensom tre ledamöter att handhafva
vården om kammarens ekonomiska angelägenheter.

Kammaren beslöt vidare, efter hemställan af herr talmannen, som
förmälde sig hafva om tiden för valen samrådt med Första Kammarens
talman, att nästa tisdag, den 23 dennes, företaga val af ledamöter och
suppleanter i de ständiga utskotten, samt att suppleanternas antal
skulle liksom vid föregående riksdagar, vara lika med de ordinarie
ledamöternas.

Tillkännagaf herr talmannen, att Kongl. Maj:ts proposition om
statsverkets tillstånd och behof komme att före remiss till vederbörligt
utskott föredragas vid plenum nästa onsdag den 24 innevarande
januari.

Till talareplats för ledamöter, som kunde önska deraf begagna
sig, anvisades på herr talmannens förslag den nedersta platsen i
främsta stolraden till venster om talmansbordet.

Kammaren åtskildes kl. 1.30 e. m.

§ 13.

§ 14.

§ 15.

Carl Gethe.

Axel Villi. Ljungman.

STOCKHOLM, P. A. NYMANS EFTERTRÄDARES TRYCKERI, 1894.