1894. Andra Kammaren. N:o 3
ProtokollRiksdagens protokoll 1894:3
RIKSDAGENS PROTOKOLL
1894. Andra Kammaren. N:o 3.
Tisdagen den 23 januari.
Kl. 10 f. in.
§ 1.
Upplästes följande till kammaren ankomna två protokoll:
Protokoll, hållet inför statsrådet och chefen för
kongl. justitiedepartementet den 19 januari
1894.
Rektorn vid lägre allmänna läroverket i Arboga Jakob Persson
hade aflemnat fullmagt, utvisande att han vid riksdagsmannaval, som
den 14 september sistlidet år hållits i Sala och Arboga städer, blifvit
utsedd till ledamot af Riksdagens Andra Kammare för en tid af tre
år, räknade från och med den 1 innevarande januari; och sedan berörda
fullmagt funnits vara i föreskrifven form utfärdad samt vidare
granskats af vederbörande fullmägtige i riksbanken och riksgäldskontoret,
utan att desse mot fullmagten framstält någon anmärkning,
beslöts, att protokoll öfver hvad sålunda förekommit skulle
meddelas Andra Kammaren, hvarjemte fullmagten skulle till kammaren
öfverlemnas för att hållas rektorn Persson till hända.
In hd em
Albert Petersson.
Protokoll, hållet inför statsrådet och chefen för
kongl. justitiedepartementet den 23 januari
1894.
F. d. nämndemannen Lars Johan Jansson i Djursätra hade aflemnat
fullmagt, utvisande att han vid riksdagsmannaval, som hållits
i Gudhems och Kåkinds härads domsaga, blifvit utsedd till ledamot
af Riksdagens Andra Kammare.
Andra Kammarens Prot. 1894. N:o 3.
1
N:o 3. 2
Tisdagen den 23 Januari.
Vid den granskning af fullmagten, som härefter företogs inför
statsrådet och chefen för kong!, justitiedepartementet samt vidare af
vederbörande fullmägtige i riksbanken och riksgäldskontoret, befans,
att i fullmagten, efter det riksdagsmannavalet uppgifvits hafva blifva
förrättadt den 12 i denna månad, tiden, för hvilken Lars Johan
Jansson blifvit till riksdagsman utsedd, angifvits till tre år »räknade
från och med den 1 i samma månad», men som berörda afvikelse
från det i 20 § riksdagsordningen stadgade formulär icke syntes vara
af beskaffenhet, att derigenom meningen förändrades eller otydlighet
eljest föranleddes, ansågs fullmagten böra godkännas; och skulle
protokoll öfver hvad sålunda förekommit meddelas Andra Kammaren,
hvarjemte fullmagten skulle till kammaren öfverlemnas för att hållas
f. d. nämndemannen Jansson till banda.
In fide in
Albert Petersson.
Kammaren beslöt att godkänna herrar Perssons och Larssons
behörighet att taga plats bland kammarens ledamöter.
De föredragna protokollen lades till handlingarna; och skulle
de aflemnade fullmagterna genom kammarens kanslis försorg till
vederbörande återställas.
I sammanhang härmed skulle här antecknas, att herrar Persson
och Jansson enligt hvad af herr talmannen nu anmäldes, instält
sig vid riksdagen, herr Persson den 19 dennes samt herr Jansson
denna dag.
§ 2.
Upplästes och lades till handlingarna följande till kammaren
inkomna protokoll:
Protokoll vid sammanträde med de ledamöter af
Riksdagens Andra Kammare, hvilka blifvit utsedde
att jemte herr talmannen tillsätta kammarens
kanslipersonal och vaktbetjening, hållet
följande dagar år 1894.
I)en 19 januari.
Sedan vid denna dag hållet plenum blifvit utsedde åtta ledamöter
af kammaren att, jemte herr talmannen, tillsätta kammarens
kanslipersonal och vaktbetjening, sammanträdde bemälde deputerade
omedelbart efter slutadt plenum, i kammarens kanslilokal, för fullgörande
af nämnda uppdrag.
Till en början beslöts dervid, att kanslitjenstemännens antal
skulle bibehållas oförändradt, sådant det under de senaste riksdagarne
Tisdagen den 23 Januari.
3 N:o 3.
varit, samt att det för tjenstgöring vid kammarens protokoll utaf
deputerade vid 1875 och 1888 årens riksdagar föreskrifna arbetssätt
skulle äfven vid innevarande riksdag följas.
Vidare beslöto deputerade, i likhet med hvad vid senaste riksdagar
egt rum, uttala såsom sin önskan att, derest i afseende å
kammarens diskussionsprotokoll någon af kammarens ledamöter skulle
anse sig ega anledning till anmärkning mot det sätt, hvarpå vederbörande
notarie fullgjort sitt åliggande, anmälan derom gjordes hos
sekreteraren, som hade att öfver dylika anmälanden föra anteckning;
hvilket deputerades beslut skulle, till kammarens kännedom, här antecknas,
äfvensom genom anslag i kanslilokalen kungöras.
Sedan härefter de inkomna ansökningarna genomgåtts, antogo
deputerade till tjensteman i kansliet följande personer, hvilka samtlige
vid senaste riksdag varit hos kammaren anstälde, nemligen
till notarier:
e. o. kanslisten C. N. Sandström,
auditören It. Thorell,
amanuensen, fil. kand. A. Norm,
fil. doktorn S. Glason,
vice häradshöfdingen F. A. Liljesköld,
vice häradshöfdingen A. H. Grape,
revisorn A. A. Hermansson,
kassören E. W. Söderstedt,
revisorn, fil. doktorn J. W. Kjellberg,
amanuensen Th. Engelhaj,
fil. kandidaten E. Thyselius,
vice häradshöfdingen G. Berggren,
fil. kandidaten J. Johansson,
fil. kandidaten C. Lundgren,
vice häradshöfdingen E. Nathorst-Böös,
amanuensen G. Hagbergh,
fil. studeranden A. E. M. Ericsson,
fil. kandidaten C. J. Sandgren,
e. o. hofrättsnotarien A. Wule,
amanuensen 0., Ohlson, och
fil. doktorn K. Beckman;
utaf hvilka Sandström, Thorell, Norm och Glason skulle tjenstgöra
såsom reviderande notarier;
till förste kanslist:
kammarskrifvaren C. G. V. Boije af Gennäs;
till registrator:
postkontrollören F. Anmér;
N:o 3.
4
Tisdagen den 23 Januari,
samt till Jeanslister:
revisorn N. H. Håkansson,
e. o. kanslisten C. Burman,
vice käradsköfdingen C. F. Vougt,
e. o. hofrättsnotarien A. FolJcesson, och
juridico fil. kandidaten T. Hedrén;
af hvilka de tre sistnämnde skulle, i den mån sådant erfordrades,
tjenstgöra vid diskussionsprotokollet;
skolande här antecknas, att bemälde Clason, Berggren, Johansson,
Lundgren, Beckman, Boije af Gennäs, Amnér och Yougt, hvar
och en i derför honom här ofvan angifna egenskap, på särskild anmodan
inträdt i tjenstgöring, Boije af Gennäs, Amnér och Vougt
den 15 samt de öfrige fem den 17 i denna månad.
Med tillsättande af en kauslistbefattning skulle anstå till morgondagen,
då deputerade ville för sådant ändamål å nyo sammankomma.
Beträffande derefter vaJctbetjeningen, beslöto deputerade att, i
likhet med hvad vid senaste riksdagar varit fiffigt, tolf vaktmästare
skulle hos kammaren anställas; och blefvo härtill antagne: G. Malmberg,
G. E. Thour, A. A. G. Lind, A. W. Nilsson, A. P. Carlsson,
E. G. Olsson, A. P. Ström, C. J. Johansson, 0. A. Lithander,
C. J. Söderqvist, D. Vinblad och J. V. Uppgren, bland hvilka
Malmberg anstäldes såsom förste vaktmästare och Thour skulle ombestyra
utdelningen af ankommande postförsändelser; och skulle det
antecknas, att samtlige de antagne vaktmästarne, med undantag af
Uppgren, redan den 15 innevarande månad börjat hos kammaren
tjenstgöra.
Ben 20 januari.
Efter företagen ytterligare granskning af ansökningshandlingarna
och vid öfvervägande af hvad angående vederbörande sökandes
lämplighet för den till återbesättande ifrågakomna kanslistbefattningen
blifvit utrönt, funno deputerade godt till samma befattning antaga
vice häradshöfdingen J. H H. Palmgren, med skyldighet för
honom att vid behof inträda i tjenstgöring vid protokollet.
Som ofvan
Hj. Nehrman.
§ 3.
Anstäldes, jemlikt derom förut fattadt beslut, val af ledamöter
och suppleanter i de ständiga utskotten; och blefvo dervid utsedde till:
Tisdagen den 23 Januari.
Ledamöter i konstitutionsutskottet:
5 N:o 3.
herr J. Bengtsson i Gullåkra............... med 219 röster,
» N. Boström i Bodbyn ............... »219 »
» A. Gr. Gyllensvärd..................... » 219 »
» M. Bolin................................. »218 »
» J. Johnsson i Bollnäs.................. » 218 »
» A. V. Ljungman........................ » 218 »
» O. V. Vahlin ........................... » 218 »
» G. Elowson.............................. » 217 »
» O. B. Olsson i Maglehult............ » 119 »
och » A. Hedin................................. » 116 »
Ledamöter i statsutskottet:
herr H. Andersson i Nöbbelöf ..... med 217 röster,
» P. Andersson i Högkil ............... » 217 »
» S. G. von Friesen ..................... » 217 »
» P. Holm ...... » 217 »
» 0. Jonsson i Hot ..................... » 217 »
» L. Jönsson i Sandby .................. » 217 »
» P. Pehr son i Törneryd ............... » 217 »
» A. Persson i Mörarp .................. »217 »
» G. Persson i Stallerhult............... »217 »
» N. Petersson i Runtorp............... » 217 »
» J. E. Wikstén........................... » 217 »
och » vice talmannen A. P. Danielson ... » 212 »
Ledamöter i bevillningsutskottet:
herr J. H. G. Fredholm..................... med 220 röster,
» G. Jansson i Krakerud ............... » 220 »
» J. Johansson i Noraskog ............ » 220 »
» S. M. Olsson i Sörnäs ............... » 220 »
» friherre W. G. von Schwerin ...... » 219 »
» A. Henricson ........................... » 139 »
» C. A. Bokström .......... » 138 »
» J. Bromée .............................. » 138 »
» C. W. Collander........................ » 138 »
och » E. A. Wijkander ...................... » 137 »
Ledamöter i bankoutskottet:
herr A. Hansson i Solberga ............... med 215 röster,
» J. A. Sjö................................ » 214 »
» K. E. Holmgren........................ » 213 »
N:o 3. 6
Tisdagen den 23 Januari.
herr I. Månsson .............................. med 213 röster,
» J. P. Jansson i Saxhyttan ......... b 131 b
b 0. Melin................................. b 131 b
b J. Nydahl .............................. b 131 b
och b 0. E. Themptander..................... b 131 b
Ledamöter i lagutskottet:
herr 0. Erickson i Bjersby ............... med 215 röster,
b P. G. Näslund ........................ b 215 b
b F. Andersson i Helgesta ..... b 214 b
b J. Anderson i Tenhult ............... b 211 b
b M. G. Bruzelius........................ b 138 b
b E. von Krusenstjerna.................. b 136 b
b S. J. Kardell ........................... b 133 b
och b P. G. Petersson i Brystorp ......... b 118 b
Suppleanter i konstitutionsutskottet:
herr A. V. Nilson från Lidköping......... med 135 röster,
b N. Wallmark ........................... b 134 b
b M. Höjer................................. b 133 b
b A. F. Liljeholm ........................ b 132 b
b A. M. Gudmundsson .................. b 131 b
b N. Hanson i Berga..................... b 131 b
b A. Olsson i Ornakärr.................. b 131 b
b A. F. Broström ........................ b 131 b
b F. Norman .............................. b 131 b
och b 0. Anderson i Hasselbol ............ b 131 b
Suppleanter i statsutskottet:
herr N. Nilsson i Skärhus.................. med 192 röster,
b L. Norrby .......... b 183 b
b S. B. Bruhn ..... b 128 b
b 0. A. Ericsson i Öfvermyra......... b 127 b
b E. Olsson i Kyrkebol.................. b 125 b
b P. Norberg .............................. b 125 b
b G. Sälting .............................. b 125 b
b C. A. Andersson från Malmö ...... b 122 b
b G. W. Svensson i Rydaholm......... b 117 b
b G. G. Andersson i Skenda............ b 116 b
b J. P. Nilsson i Käggla............... b 113 b
och b N. Alcesson .................... b 112 b
7 Nso B.
Tisdagen den 23 Januari.
Suppleanter i bevillningsutskottet:
herr E. Nilson från Ystad.................. med 199 röster,
» G. Ericsson från Stockholm ......... » 132 »
» J. Johansson från Stockholm ------ » 132 b
b G. H. Wittsell....................... b 132 b
b A. Halm ................................. » 131 b
b P. Truedsson ........................... » 131 b
b H. Eriksson i Elgered ............... b 131 b
b A. Liljegoist ........................... » 131 b
b L. Dahlstedt.............................. » 131 b
och b J. Andersson i Lysvik ............... b 128 b
Suppleanter i bankoutskottet:
herr P. Pehrsson i Norrsund............... med 178 röster,
b L. P. Malmin........................... » 125 b
b S. O. Nyländer ........................ » 123 b
b C. Falk ................................. b 122 b
b 0. H. Ström ........................... » 121 b
b J. H. E. Dieden........................ » 121 b
b J. Sjöberg .............................. b 116 b
och b 0. Larsson''i Mörtlösa ............... b 113 b
Suppleanter i lagutskottet:
herr E. Svensson från Karlskrona......... med 192 röster,
b J. A. Lundström........... b 190 b
b D. P. Er sson i Hede.................. b 186 b
b friherre C. C:son Bonde............... b 129 b
b J. Persson från Arboga............... b 125 b
b J. Andersson i Orstorp............. b 122 b
b T. V. Forsell ........................... b 120 b
och b N. Svensson i Olseröd ............... b 117 b .
Mellan de ledamöter, hvilka till suppleantplatser erhållit lika
antal röster, anstäldes lottningar för bestämmande af den ordning,
hvari samme ledamöter borde såsom ledamöter i utskotten ingå;
och utföllo dessa lottningar med den ordningsföljd, som finnes kär
ofvan angifven.
§ 4.
Justerades protokollsutdrag angående de i nästförestående paragraf
omförmälda val.
N:o 3. 8
Tisdagen den 23 Jannari.
§ 5.
Afgåfvos nya motioner af:
herrar E. Svensson i Karlskrona, P. Pehrson i Törneryd m. fl.,
n:o 3, om inrättande af ett riksbankens afdelningskontor i Karlskrona
;
herr O. Anderson i Hasselbol, n:o 4, om skrifvelse till Kongl.
Magt med begäran om utarbetande och framläggande af förslag till
lag rörande anläggning, delning och underhåll af utfarts- och byvägar
;
herr A. V. Ljungman:
n:o 5, om ändrad lydelse af § 25 mom. 1 i förordningen om
landsting den 21 mars 1862;
n:r 6, om skrifvelse till Kongl. Magt med begäran om framläggande
till Riksdagens pröfning och godkännande af förslag till
ny fiskeriförordning äfvensom till ny förordning angående vissa delar
af vattenrätten;
n:o 7, om beviljande af ett ordinarie anslag af 4,000 kronor
till aflöning af ytterligare eu under landtbruksstyrelsen hörande
fiskeriinspektör, m. m.;
n:o 8, om beviljande af ett ordinarie anslag af 8,000 kronor för
anställande af två fiskeriinspektörer för vissa läns hafsfisken, m. m.;
och
n:o 9, om beviljande af ett ordinarie anslag af 18,000 kronor
för inrättande af professurer i vissa läroämnen vid universiteten;
herr O. A. Ericsson i Ofvanmyra, n:o 10, med förslag till
ändrad lydelse af § 11 i förordningen om kommunalstyrelse på landet
den 21 mars 1862;
herr J. Nydahl, n:o 11, om skrifvelse till Kongl. Maj:t med
begäran om utarbetande och framläggande af förslag till ändring i
gällande bestämmelser angående den kommunala rösträtten på landet;
herr O. Erickson i Bjersby, n:o 12, med förslag till ändrad
lydelse af § 11 i förordningen om kommunalstyrelse på landet den
21 mars 1862;
herr A. Olsson i Ornakärr in. fl-, n:o 13, om skrifvelse till
Kong]. Maj:t med begäran om utarbetande och framläggande af förslag
till lag om byggande och underhåll af by- och utfartsvägar;
herr O. P. Themptander, n:o 14, med förslag till ändrad lydelse
af 1 kap. 2 § rättegångsbalken; samt
9 N:o 3.
Tisdagen den 23 Januari.
herr H. Atnnéus in. fl., n:o 15, om inrättande af ett riksbankens
afdelningskontor i Maristad.
Samtliga dessa motioner begärdes på bordet och bordlädes.
§ 6.
Ordet lemnades till
herr vice talmannen Dani el son, som yttrade: I enlighet med
hvad förut varit vanligt vågar jag hemställa, att kammaren ville
besluta att, under förutsättning att herr grefven och talmannen
dertill lemnar sitt bifall, det tal, som herr grefven och talmannen
höll å rikssalen vid Riksdagens öppnande, må få intagas i dagens
protokoll.
Efter af herr talmannen i sådant afseende gifven proposition
blef den af herr vice talmannen sålunda gjorda hemställan af kammaren
bifallen; och skulle alltså det ifrågavarande talet här inflyta;
varande detsamma af följande lydelse:
Nedkallande Guds rikaste välsignelse öfver Konung och Konungahus
frambär jag å Andra Kammarens vägnar inför tronen uttrycken
af kammarens undersåtliga vördnad och upprigtiga beklagande att
ett tillfälligt illamående hindrat Hans Maj:t Konungen att i dag
personligen öppna Riksdagen.
§ 7.
Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades herr O. W. Lindh
i Seffle under 14 dagar från och med den 28 dennes.
§ 8.
Till bordläggning anmäldes
Riksdagens kanslideputerades memorial, n:o 1, angående antagande
af tjenstemän i Riksdagens kansli.
Härefter åtskildes kammarens ledamöter kl. 2.18 e. m.
In fidem
IIj. Nehrman,
N:o S. 10
Onsdagen den 24 Januari.
Onsdagen den 24 januari.
Kl. Va 1 e- m
§
I
Justerades
det i kammarens sammanträde den 17 i denna månad
förda protokoll.
§ 2.
Till kammaren kade ankommit följande protokoll, som upplästes:
Protokoll, hållet inför statsrådet och chefen för
kongl. justitiedepartementet den 23 januari
1894.
Nämndemannen Daniel Persson i Tällberg hade aflemnat fullmagt,
utvisande att han vid riksdagsmannaval, som den 4 sistlidne
september hållits i Leksands, Åls och Bjursås tingslags valdistrikt
af Nedan Siljans domsaga, blifvit utsedd till ledamot af Riksdagens
Andra Kammare.
Vid den granskning af fullmagten, som härefter företogs inför
statsrådet och chefen för kongl. justitiedepartementet samt vidare
af vederbörande fullmägtige i riksbanken och riksgäldskontoret,
anmärktes, att i fullmagten förekomme två mindre afvikelser från
det i 20 § riksdagsordningen stadgade formulär, men som dessa afvikelser
icke syntes vara af beskaffenhet, att derigenom meningen
förändrades eller otydlighet eljest föranleddes, ansågs fullmagten böra
godkännas; och skulle protokoll öfver hvad sålunda förekommit meddelas
Andra Kammaren, hvarjemte fullmagten skulle till kammaren
öfverlemnas för att hållas nämndemannen Persson till hända.
In fidem
Albert Petersson.
Uppå derom af herr talmannen gifven proposition beslöt kammaren
att godkänna herr Perssons behörighet att taga plats bland
kammarens ledamöter; hvarefter protokollet lades till handlingarna;
11 N:o 3.
Onsdagen den 24 Januari.
och skulle den aflemnade fullmagten genom kammarens kanslis försorg
till herr Persson återställas.
I sammanhang härmed tillkännagaf herr talmannen, att herr
Persson i går instält sig vid riksdagen.
§ 3.
Herr statsrådet m. m. A. Östergren aflemnade följande Kongl.
Maj:ts propositioner till Riksdagen, nemligen:
med förslag till lag angående ändring i vissa delar af förordningen
om krigsdomstolar och rättegången derstädes den 11 juni
1868;
med förslag till lag om ändrad lydelse af 16 § i lagen angående
lösdrifvares behandling den 12 juni 1885;
med förslag till lag om tillägg till § 26 mom. 1 i lagen angående
tillsättning af presterliga tjenster den 26 oktober 1883;
med förslag till lag rörande främmande trosbekännares öfvergång
till svenska kyrkan;
med förslag till lag angående kungörelsers uppläsande i
kyrka; och
med förslag till lag angående tiden för allmänna författningars
trädande i kraft; äfvensom
Kongl. Maj:ts skrifvelse i anledning af tre vid sistförflutna riksdag
beslutade lagförändringar.
Vidare aflemnades af herr statsrådet m. m. friherre F. von
Essen, dels följande kongl. propositioner, nemligen:
med förslag till ny förordning angående mantalskrifning;
med förslag till förordning angående husbondes eller arbetsgifvares
ansvarighet för tjenares eller arbetares personliga utskylder;
med förslag till vissa ändringar i förordningen angående mantalspenningarnas
utgörande den 24 april 1863;
angående åtgärder till förekommande af skogsförödelse inom
Gotlands län;
med förslag till utgiftsstat för postsparbanken;
angående rätt till ålderstillägg för jägmästaren i Kalix revir,
A. R. Brodin;
angående en särskild tilläggsbevillning för år 1895;
angående flyttning af Sillre skogsskola, m. m.;
angående beviljande af vissa förmåner för enskilda jernvägsanläggningar; -
N:o 8. 12
Onsdagen den 24 Januari
Remiss af stats''
verkspropositionen.
dels Kongl. Maj:ts skrifvelse om förordnande af en statsrådsledamot
att utöfva den befattning med riksdagsärender som enligt
§ 46 af riksdagsordningen tillkommer en ledamot af statsrådet;
dels ock ytterligare nedannämnda^ kongl. propositioner, nemligen:
angående
anslag till fullbordande af artillerietablissementet i
Östersund;
angående gränsreglering emellan den citadellet i Landskrona tillhöriga
mark och Landskrona stad;
angående försäljning af den kronan tillhöriga, från ett hälft
mantal frälse Bengtstorp n:o 1 i Mörbylånga socken af Kalmar län
afsöndrade lägenheten Bengtstorp n:o 2;
angående upplåtelse till Gefle stad af den kyrkoherden derstädes
på lön anslagna åker eller vretjord;
angående afsöndring af jord från indragna militiebostället Ekeby
i Ekeby socken af Östergötlands län;
angående afsöndring af jord från förra kompauichefsbostället
ett mantal Suntack Porsagården, Klockaregården och Klostergården
i Skaraborgs län;
angående upplåtelse å Grängesbergs grufskog af mark till begrafningsplats
in. m.; samt
angående afsöndring af jord från indragna militiebostället Yasabygget
n:o 1, V3 mantal, i Kristianstads län.
Samtliga sålunda aflemnade kongl. propositioner och skrivelser
bordlädes till nästa sammanträde.
§ 4.
Föredrogs Kongl. Maj:ts proposition till Riksdagen angående
statsverkets tillstånd och behof; och begärdes dervid ordet af
Herr Dieden, som yttrade: Vid en så brydsam ekonomisk ställning
för statsverket som den nuvarande, torde det vara skäl att
egna all möjlig omsorg om statens inkomstkällor. Jag skall derför
tillåta mig att fästa uppmärksamheten på ett par af dessa.
Jag undrar, om statens samtliga verk och inrättningar uppfordrats
att för sin penningrörelse uteslutande använda riksbanken eller
dess afdelningskontor, der sådana finnas. Jag vill nu visst icke
påstå, att denna rörelse medför någon nämnvärd vinst för riksbanken,
men säkert är, att ingen affär kan ingen vinst medföra. Ett
rykte sade förtid et år, att herr statsrådet och chefen för finansdepartementet
beordrat kongl. operan att placera sina medel i Stock
-
Onsdagen den 24 Januari.
13 Dito 3.
holms enskilda bank. Jag fäster mig icke vid ryktet, men det bar Remiss afstatsdock
ledt min tanke på ämnet. verksproposi
En
vigtigare fråga är den om jernvägsdriften. Det beviljas kon- .
cessioner åt alla enskilda jernvägar, äfven sådana som kunna antagas
komma att direkt konkurrera med statsbanorna, och jernvägsstyrelsen
går genast in på samtrafik med dessa enskilda banor, en
samtrafik som kostar statsverket mycket. En i dylika saker mycket
förfaren person har sagt mig, att den förlust eller med andra
ord den minskade inkomst, som statens jernvägar få vidkännas i följd
af denna samtrafik, belöper sig till omkring 2 millioner kronor årligen.
Och värst af allt synes mig vara, att man är betänkt på
att föreslå Riksdagen inköpandet af vestkustbanan, en bana, som i
afseende å både skenläggning och materiel kan anses delvis uppsliten
och som dessutom kommer att få eu konkurrent i den blifvande
jernvägen från Helsingborg till Jönköping. Kostnaden för iståndsättaude
af vestkustbanan förespeglas oss såsom representerande ett
löjligt ringa belopp. Jag vet emellertid, att de statens tjensteman,
som fått i uppdrag att utarbeta detta kostnadsförslag för banans
iståndsättande, först kommit till ett helt annat resultat, men detta
fann ordföranden i jernvägskomitén så afskräckande, att frågan återremitterades
till tjenstemännen med uppdrag att inkomma med ett
nytt, billigare förslag. Denna jernväg bär nu knappast några egna
bangårdar, och jag har hört från bästa håll, att man beräknat endast
anläggandet af en bangård i Helsingborg till eu kostnad af
bortåt 3 millioner kronor. Detta jernvägsköp torde sålunda komma
att blifva eu dålig affär för staten, såsom inkomstkälla betraktad.
Kan man räkna på att de föreslagna nya skatterna skola inbringa
så stora belopp som här förespeglats?
Visserligen finnas mycket stora belopp innestående på deposition
i bankerna, men dessa belopp omsättas i allmänhet hvar fjerde månåd,
och på papper med så kort löpetid kan man väl icke tänka sig
någon betydligare stämpelafgift. Meningen är väl också, att alla
kreditiv och upp- och afskrifningsanvisningar skola beläggas med
stämpel, men är det då så säkert, att man kommer att använda
detta sätt för att uttaga medel? I sparbankerna insätter och
uttager man medel på böcker, och så kan nog äfven ske i andra banker.
Det är sålunda möjligt, att dessa skatter komma att inbringa
vida mindre än man beräknat.
För öfrigt tycker jag, att då man åtager sig en dubbel bevillning,
borde icke flera utgifter proponeras än som dermed kunna bestridas
och några nya skattepålägg icke förekomma, åtminstone icke
förrän afskrifningen af de s. k. sekelgamla orättvisorna hunnit fullständigt
genomföras.
Vidare anförde
Herr Waldenström: Jag skall taga mig friheten att vid detta
tillfälle åter påpeka ett förhållande, som jag förut ett par gånger
N:o 3. 14
Onsdagen den 24 Januari.
Remiss af statsverkspropositionen.
(Forts.)
■ vid remissen af den kongl. propositionen angående statsverkets tillstånd
och behof vidrört. Jag gör det så mycket hellre, som jag
varit sinnad att väcka en motion i ärendet, men torde kunna slippa
detta derigenom, att möjligen herr statsrådet och chefen för finansdepartementet,
som är närvarande, kan lemna upplysningar, som äro
tillfredsställande, och som derför göra en motion obehöflig.
Bland de nya inkomstkällor, som herr finansministern uti statsverkspropositionen
har föreslagit att anlita, är äfven en betydlig utvidgning
af den inkomst, som staten har af stämpelpappersafgiften.
Det må nu vara, att man emot beräkningen af det belopp, som
derigenom eventuel är att vinna, kan framställa de anmärkningar,
som herr Dieden nyss framhållit. Jag vill icke inlåta mig derpå.
Deremot anser jag, att det kan vara tillbörligt, att finansdepartementet
öfvervakar, att de stämpelafgifter, som enligt den närvarande
bevillningsförorduingen skola utgå, också verkligen uttagas,
och att det icke åt dem, som äro skyldiga att betala dessa avgifter,
lemnas fritt att antingen göra eller underlåta det.
De herrar, som erinra sig remissdebatterna vid föregående riksdagar,
torde förstå, hvad jag menar. Det är nemligen stämpelafgiften
för riddare- och kommendörsdiplom. De föregående gånger,
då jag talat om denna sak, har jag ej lyckats tillvinna densamma
någon uppmärksamhet inom kammaren, ehuru den synes mig icke
allenast ur pekuniär synpunkt, utan äfven — och ännu mer —
ur moralisk synpunkt vara af ganska stor betydelse. Men 1892 års
statsrevisorer både så när tagit upp saken. De, som ville det, kommo
dock dervid uti minoriteten. Det var fem af Andra Kammarens sex
medlemmar i statsrevisionen. Reservationsvis omnämnde de den
likväl. Det väckte genast min uppmärksamhet, att endast fem af
dessa herrar framlagt reservationen och att den sjette icke var med.
Jag kan naturligtvis icke döma öfver personers motiv; men när jag
såg efter och fann, att dessa fem voro utan stjernor, och att den
sjette hade stjerna, så kom jag att undra, om det kunde vara möjligt,
att ledamöter af denna kammare, som särskildt bör visa sig
angelägen om, att statsverket måtte få alla de inkomster, hvartill
det är berättigadt, sitta med stjerna öfver ett hjerta, som är medvetet
om, att hon icke är betald.
Denna synpunkt är för mig åt långt större betydelse än sjelfva
den ekonomiska frågan, fastän äfven den icke är utan betydelse, i
synnerhet nu, då Kongl. Maj:t har föreslagit att uti inkomststaten
för nästa statsregleringsperiod få använda de sista styfrar, som finnas
qvar af föregående års besparingar, sedan ur dessa besparingar nödiga
medel tagits för att betacka sistlidet års statsbrist.
Som jag nämnde, hafva fem af 1892 års revisorer gjort en anmärkning
i detta hänseende. De säga, att i kongl. förordningen
angående stämpelafgiften den 5 september 1890 stadgas, att utnämningsbref
skola beläggas med stämpel till följande belopp:
Onsdagen den 24 Januari.
.15 N:o 3.
för riddare och kommendör af Kongl. Maj:ts orden ... kronor 400, Remiss afstats
»
kommendör med stora korset ......................... » 200, verksProPosl
»
kommendörer................................................ » 150, t,onen
»
riddare ...................................................... » 50. ( ''
Då nu antalet af riddare och kommendörer, utnämnda under
år 1891, var så pass stort, att stämpelafgift af dem bort erläggas
med 23,600 kronor, men sådan afgift icke blifvit erlagd med mer
än — 300 kronor, så har staten gått förlustig en inkomst af 23,300
kronor, hvilket anmärkningsvärda förhållande dessa revisorer ansett
sig böra för Riksdagen anmäla. 23,300 kronor — det är dock en
summa!
Om jag nu antager, att statsverket i medeltal för hvarje föregående
år har att fordra samma belopp, och beräknar, att man icke
kan taga ut dessa fordringar, för så vidt de blifvit öfver 10 år
gamla, så skulle staten kunna taga ut 233,000 kronor för de sist
förflutna 10 åren. Finansdepartementet skulle ock hädanefter kunna
öfvervaka, att sådana här oegentligheter icke finge ske under kommande
år, för så vidt det då blir några riddare och kommendörer.
Jag skall vara den förste att erkänna, att det är mycket möjligt,
att hvad jag nu sagt berott på något missförstånd, som jag ej
varit i tillfälle att få rättadt. Jag skall derför ock i sådant fall
vara mycket tacksam, om herr finansministern vill rätta missförståndet,
ty det kan ju hvar och eu begripa, att för en person, som
icke är initierad i sådana förhållanden, ställer sig saken litet mystisk
— minst sagdt mystisk.
Jag skall, herr talman, för närvarande icke yttra mig vidare i
denna sak.
Chefen för finansdepartementet, herr statsrådet friherre von
Essen: Bland de anmärkningar, som framstäldes af den förste talaren,
var äfven den, att operans medel voro insatta i Stockholms
enskilda bank. Ja, detta eger verkligen sin rigtighet; men denna
anmärkning är i alla fall af mycket ringa betydelse, såsom jag nu
skall söka visa. Dessa depositioner gälla nemligen icke de medel, uppgående
till mycket betydliga belopp, som disponeras af teaterbyggnadskonsortiet
i och för byggnadsföretaget. Den ärade talaren menade
väl alltså de medel, som utgå dels såsom bidrag af Hans Maj:t Konungen
med 60,000 kr., och dels anvisats af Riksdagen med likaledes 60,000
kr., allt årligen, för uppehållande af operans verksamhet.
Med dessa medel förhåller det sig så, att Kongl. Maj:t utbetalar —
i mån af operans behof — efter särskild uppgjord förteckning 10 å 15
tusen kronor per månad — olika i olika månader —; och allt efter
som penningarna utgå ur Konungens handkassa, blifva de genast
använda af operan. Det kommer således icke någon större summa
— åtminstone icke större än ett eller annat tusen kronor — att på
det sättet blifva innestående på den upp- och afskrifningsräkning,
Nso 3. 16
Onsdagen den 24 Januari.
Remiss af statsverkspropositionen.
(Forts.)
som, jag medgifver det, operan tiar med Stockholms enskilda bank;
och att det icke kan för banken blifva någon synnerlig vinst af det,
är så mycket tydligare, som jag kan upplysa derom, att det statsanslag
på 60,000 kronor, som af statskontoret utbetalas på nyåret,
ögonblickligen till större delen konsumeras. Redan den 2 januari
betalas nemligen 34,000 kronor i byra för den lokal, som operan
disponerar, och sedan konsumerar operan resten inom ganska kort
tid derefter. Hvad nu denna upp- och afskrifningsräkning återigen
beträffar, så är det kronoombudet, som fått sätta upp densamma,
så att det har berott på honom att föreslå medlens insättande i
Stockholms enskilda bank, och jag har dertill lemnat mitt medgifvande;
men då vinsten för banken af denna affär icke kan anses
vara nämnvärd, så tror jag icke, att jag här vid lag handlat på något
sätt orätt.
Hvad beträffar de öfriga af den ärade talaren gjorda anmärkningarne,
så förefaller det mig, rörande inköpet af de enskilda jernvägarne,
som om — då sådant inköp ännu ej blifvit föreslaget —
något svar derå ej vore behöfligt,
Han yttrade för öfrigt att det kunde varit nog med den dubbla
bevillningen, och att man sedan icke vidare bort söka efter de nya
skattekällor, som i den kongl. propositionen äro föreslagna. — Som
vi veta, äro stämpel- och arfskatterna beräknade att uppgå till 21/1
millioner kronor. Jag tror dock icke, att den ärade talaren skulle
hafva förmått att bringa ned den framlagda budgeten med 21/,
millioner kronor. Med de åsigter han har, är det min öfvertygelse,
att han omöjligen skall kunna neka, att för flera af de större utgifter,
som äro ifrågasatta i denna statsreglering, nya tillgångar
måste uppsökas. Andra skulle möjligen kunna hafva en annan åsigt;
men jag tror icke, att han skulle hafva det.
Hvad återigen beträffar herr Waldenströms anmärkning rörande
ordensutnämningarna, är det mycket svårt att på fri hand gifva
något besked om den saken så ögonblickligen, som den talaren
önskade. Jag kan endast erinra, att det hittilldags icke åligger dem,
som erhålla dekorationer, någon skyldighet att lösa diplom, och jag
kan således icke föreställa mig, att man på utsökningsväg skulle
kunna utkräfva dessa medel. Det kunde ju sättas i fråga att införa
eu sådan bestämmelse, att de, som utnämts till riddare eller kommendörer
af någon orden, måste lösa diplom, såvida de ville erhålla
dekorationerna, eller att dessa personer förut tillfrågades, om de vore
villiga att lösa diplom för att få mottaga dekorationerna.
Jag kan för närvarande derpå icke lemna något vidare besked.
Härmed var öfverläggningen slutad; och blef den kongl. propositionen
hänvisad till statsutskottet.
17 N:o 3.
Onsdagen den 24 Januari.
§ 5.
Härefter föredrogs Kongl. Maj:ts på rikssalen upplästa berättelse
om hvad i rikets styrelse sedan sista Riksdags sammanträde sig tilldragit.
Herr Dieden erhöll på begäran ordet och anförde: Må det
tillåtas mig att vid detta tillfälle uttala min förundran öfver regeringens
åtgärd mot Norge i kreatursimportfrågan. Om Norge har
fått rättighet att införa lefvande boskap till Eugland mot vilkor att
stänga importen till eget land, förstår jag icke, huru man kan begära,
att Norge skall öppna denna import för oss. Jag tror mig veta,
att det stått i vår regerings hand i ungefär två månaders tid att få
importförbudet för boskap från Sverige till England upphäfdt mot
vilkor, att Sverige skulle stänga sin import från andra länder.
Regeringen har handlat ofantligt visligt genom att icke ingå på
detta vilkor, ty tvifvelsutan skulle detta ledt till repressalier från
Tysklands sida, och Tyskland är för närvarande vår bästa afsättningsort
för lefvande boskap, icke allenast så till vida, att prisen i
Tyskland för närvarande äro högre än i England, utan afsättningen
till Tyskland är mycket fördelaktigare derigenom, att tyska köpare
infinna sig på marknaderna i Malmö och der inköpa djuren mot
kontant betalning, så att säljaren genast vet hvad hau får för sin
vara, då han deremot vid export till England, dit afsättningen vanligen
sker genom konsignation, måste taga det pris, som der bjudes.
I detta fall bar regeringen visserligen handlat synnerligen visligt;
men jag förstår icke, huru man under sådana förhållanden kan begära,
att Norge skall öppnas för svensk import. Ty till vår mellanrikslag
kan väl ingen utländsk magt hafva skyldighet att taga
hänsyn.
Vidare yttrades ej. Den ifrågavarande berättelsen lades till
handlingarne.
§ 6.
Föredrogos vidare, hvar efter annan, de på kammarens bord
hvilande motioner; och hänvisades:
herr O. B. Themptanders motioner, u:o 1 till konstitutionsutskottet
och n:o 2 till lagutskottet;
herr E. Svenssons från Karlskrona m. flis motion, n:o 3, till
bankoutskottet;
herr O. Andersons i Hasselbol motion, n:o 4, till lagutskottet;
herr A. V. Ljungmans motioner, n:is 5 och G till lagutskottet,
samt n:is 7, 8 och 9 till statsutskottet;
Andra Kammarens Prof. 1894. N:o 3.
2
N:o 3. 18
Onsdagen den 24 Januari.
herr O. A. Ericssons i Ofvanmyra motion, n:o 10, till lagutskottet;
herr
J. Nydahls motion, n:o 11, till lagutskottet;
herr O. Ericksons i Bjersby motion, n:o 12, till lagutskottet;
herr A. Olssons i Ornakärr m. flis motion, n:o 13, till lagutskottet
;
herr O. R. Themptanders motion, n:o 14, till lagutskottet; och
herr H. Anméus’ m. fl. motion, n:o 15, till bankoutskottet.
§ 7.
Hänvisades till bankoutskottet Riksdagens år 1893 församlade
revisorers berättelse angående riksbanken.
§ 8.
Efter föredragning vidare af justitieombudsmannens till innevarande
riksdag afgifna embetsberättelse hänvisades densamma till
lagutskottet.
§ 9.
Föredrogs och godkändes Riksdagens kanslideputeradea memorial,
n:o 1, angående antagande af tjensteman i Riksdagens kansli.
§ io.
Följande nya motioner anmäldes, nemligen af:
herr J. Anderson i Tenhult, n:o 16, om ändrad lydelse af
§ 11 i förordningen om kommunalstyrelse på landet, den 21 mars
1862;
herr A. G. Gyllensvärd m. fl., n:o 17, om inrättande af ett
riksbankens afdelningskontor i Halmstad;
herr P. Waldenström, n:o 18, om ändring i lagen angående
tillsyn å förmyndares förvaltning af omyndigs egendom, den 18
april 1884;
herr K. Schönleck, n:o 19, med förslag till ändrad lydelse af
§ 1 i förordningen angående fattigvården, den 9 juni 1871;
herr J. Bromée, n:o 20, med förslag till ändrad lydelse af
§ 11 i förordningen om kommunalstyrelse på landet, den 21 mars
1862;
Onsdagen den 24 Januari.
19 N:o 3.
herr J. Eliasson m. fl., n:o 21, med förslag till lag angående
ändring af 12 kap. 3 § kyrkolagen; och
herr J. Eliasson, n:o 22, om skrifvelse till Kongl. Maj:t med
begäran om utarbetande och framläggande af förslag till vissa ändringar
i 3 kap. ärfdabalken.
Samtliga dessa motioner blefvo, hvar efter annan, bordlagda.
§ 11-
Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades:
herr G. Odqvist under 14 dagar fr. o. m. den 31 d:s,
D | 6r. W. Svensson i Rydaholm | » | 10 | 3> | D | J) | 27 | D |
J> | A. E. Baaz | » | 14 | » | D | » | 25 | 3> |
D | W. R. Wester | » | 12 | 5) | D | D | 27 | D |
D | A. Ericson i Ransta | » | 4 | D | D | D | 25 | » |
» | H. E. Ahrenberg | » | 14 | D | J) | D | 29 | 3) |
§ 12.
Justerades protokollsutdrag; hvarefter kammarens ledamöter åtskildes
kl. 1,21 e. m.
In fidem
Hj. Nehrman.
Ji:o 3. 20
Torsdagen den 25 Januari.
Torsdagen den 25 januari.
Kl. 1 e. m.
§ I
Justerades
protokollet för den 18 dennes.
§ 2.
Föredrogos, hvar efter annan, Kongl. Maj:ts i gårdagens sammanträde
bordlagda propositioner;
och hänvisades af desamma till statsutskottet följande, nemligen:
med förslag till vissa ändringar i förordningen angående mantalspenningarnes
utgörande den 24 april 1868;
angående anslag till fullbordande af artillerietablissementet i
Östersund;
angående gränsreglering emellan den eitadellet i Landskrona
tillhöriga mark och Landskrona stad;
med förslag till utgiftsstat för postsparbanken;
angående rätt till ålderstillägg för jägmästaren i Kalix revir,
A. R. Brodin;
angående flyttning af Silke skogsskola m. m.;
angående beviljande af vissa förmåner för enskilda jernvägsanläggningar;
angående
försäljning af den kronan tillhöriga, från ett hälft
mantal frälse Bengtstorp n:o 1 i Mörbylånga socken af Kalmar län
afsöndrade lägenheten Bengtstorp n:o 2;
angående upplåtelse till Gefle stad af den kyrkoherden derstädes
på lön anslagna åker- eller vretjord;
angående afsöndring af jord från indragna militiebostället Ekeby
i Ekeby socken af Östergötlands län;
Torsdagen den 25 Januari.
21 N:o 3.
angående afsöndring af jord från förra kompanichefsbostället ett
mantal Suntack Porsagården, Klockaregården och Klostergården i
Skaraborgs län;
angående upplåtelse å Grängesbergs grufskog af mark till begrafningsplats
m. m.; och
angående afsöndring af jord från indragna militiebostället Vasabygget
n:o 1, ‘/3 mantal, i Kristianstads län.
Till bevillningsutskottet hänvisades följande kongl. propositioner:
angående en särskild tilläggsbevillning för år 1895;
med förslag till ny förordning angående mantalsskrifning; och
med förslag till förordning angående husbondes eller arbetsgifvares
ansvarighet för tjenares eller arbetares personliga utskylder.
Slutligen hänvisades till behandling af
lagutskottet Kongl. Maj:ts propositioner:
med förslag till lag angående ändring i vissa delar af förordningen
om krigsdomstolar och rättegången derstädes den 11 juni
1868;
med förslag till lag om ändrad lydelse af 16 § i lagen angående
lösdrifvares behandling den 12 juni 1885;
med förslag till lag om tillägg till § 26 mom. 1 i lagen angående
tillsättning af presterliga tjeuster den 26 oktober 1883;
med förslag till lag rörande främmande trosbekännares öfvergång
till svenska kyrkan;
med förslag till lag angående kungörelsers uppläsande i kyrka;
med förslag till lag angående tiden för allmänna författningars
trädande i kraft; samt
angående åtgärder till förekommande af skogsförödelse inom
Gotlands län.
§ 3.
Föredrogs och lades till handlingarna Kongl. Maj:ts skrifvelse
till Riksdagen i anledning af tre vid sistförfluten riksdag beslutade
lagförändringar.
§ 4.
Likaledes föredrogs och lades till handlingarna Kongl. Maj:ts
skrifvelse till Riksdagen med tillkännagifvande, att Kongl. Maj:t
M:o 3. 22
Torsdagen den 25 Januari.
förordnat statsrådet m. m. Sven Herman Wikblad att under innevarande
riksdag utöfva den befattning med riksdagsärenden, som enligt
§ 46 af riksdagsordningen tillkommer en ledamot af statsrådet;
och skulle underrättelse om denna skrifvelses innehåll meddelas
vederbörande utskott samt de ledamöter, som hafva inseende öfver
Riksdagens kansli.
§ 5.
Efter föredragning af de i gårdagens sammanträde aflemnade
motioner hänvisades:
herr J. Andersons i Tenhult motion, n:o 16, till lagutskottet;
herr A. G. Gyllensvärds m. fl. motion, n:o 17, till bankoutskottet;
herr
P. Waldenströms motion, n:o 18, till lagutskottet;
herr K. Schönbecks motion, n:o 19, till lagutskottet;
herr J. Bromées motion, n:o 20, till lagutskottet;
herr J. Eliassons m. fl. motion, n:o 21, till lagutskottet; och
herr J. Eliassons motion, n:o 22, till lagutskottet.
§ 6.
Nya motioner afgåfvos af:
herr C. J. Hammarström, n:o 23, om tillägg till 25 § i förordningen
angående fattigvården, den 9 juni 1871;
herr J. G. O. Högstedt, n:o 24, om tillägg till gällande bestämmelse
rörande val af vice ordförande i skolråd;
herr O. A. Ericsson i Ofvanmyra, n:o 25, om ändring i § 10
af reglementet för småskollärares m. fl.:s ålderdomsunderstödsantalt;
herr O. Persson i Rinkaby, n:o 26, om ändrade bestämmelser
rörande fjerdingsmäns tillsättning och aflöning;
herr O. Larsson i Mörtlösa m. fl., n:o 27, om inrättande af
ett riksbankens afdelningskontor i Linköping;
herr E. A. Zotterman, n:o 28, med förslag till ändrad lydelse
af 22 kap. 4 § ärfdabalken;
herr P. Waldenström, n:o 29, om bevillningsafgift för riddareoch
kommendörsvärdighet;
herr C. G. Bäckgren, n:o 30, om införande i kommunallagarne
af bestämmelser rörande val af sexmän;
23 N:o 3.
Torsdagen den 25 Januari.
herr P. G. Petersson i Brystorp, n:o 31, med förslag till ändrad
lydelse af § 14 riksdagsordningen;
herr G. W. Slytte, n:o 32, om ändrad grund för beräkning af
bevillningsafgiften å enskilda bankers sedelutgifningsrätt; och
herr S. J. Kardell, n:o 33, om skyldighet för statens tjensteman
att vid insättning i bank af omhänderhafda allmänna medel
anlita riksbanken, m. m.
Dessa motioner bordlädes.
§ 7.
Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades herr C. A. Carlsson
i Hede under fjorton dagar från och med den 29 dennes.
§ 8.
Till bordläggning anmäldes Riksdagens år 1893 församlade revisorers
berättelse om granskningen af riksgäldskontorets tillstånd
och förvaltning.
§ 9.
Justerades protokollsutdrag; hvarefter kammarens ledamöter åtskildes
kl. 1,28 e. m.
In fidem
Hj. Nehrman.
N:o 3. 24
Fredagen den 26 Januari.
Fredagen den 26 januari.
Kl. 1 e. m.
§ 1.
Justerades protokollet för den 19 innevarande januari.
§ 2.
Efter föredragning af de på kammarens bord hvilande motioner
hänvisades:
herr C. J. Hammarströms motion, n:o 23, till lagutskottet;
herr J. G. O. Högstedts motion, n:o 24, till lagutskottet;
herr O. A. Ericssons i Ofvanmyra motion, n:o 25, till statsutskottet;
herr
O. Perssons i Rinkaby motion, n:o 26, till statsutskottet;
herr O. Larssons i Mörtlösa m. fl. motion, n:o 27, till bankoutskottet
;
herr E. A. Zottermans motion, n:o 28, till lagutskottet;
herr P. Waldenströms motion, n:o 29, till bevillningsutskottet;
herr C. G. Bäckgrens motion, n:o 30, till lagutskottet;
herr P. G. Peterssons i Brystorp motion, n:o 31, till konstitutionsutskottet
;
herr G. W. Skyttes motion, n:o 32, till bevillningsutskottet; och
herr S. J. Kardelis motion, n:o 33, till statsutskottet.
§ 3.
Hänvisades till statsutskottet Riksdagens år 1893 församlade
revisorers berättelse om granskningen af riksgäldskontorets tillstånd
och förvaltning.
Fredagen den 26 Januari.
25 Ji:o 3.
§ 4.
Nya motioner afgåfvos af:
herr S. B. Brucin, n:o 34, om ändring i 12 § af förordningen
angående förändrade föreskrifter om utmätning för krono- eller kommunalutskylder,
allmänna afgifter m. m., den 12 juli 1878;
herr O. Persson i Killebäckstorp och herr L. Jönsson i Sandby,
n:o 35, om tillägg till § 32 värnpligtslagen;
herr C. A. Kumlin, n:o 36, om skrifvelse till Kongl. Maj:t med
begäran om utarbetande och framläggande af förslag till ändring af
§ 58 i förordningen om kommunalstyrelse på landet, den 21 mars
1862;
herr N. Wattmarh, n:o 37, om ändrad lydelse af § 99 utsökningslagen;
herr
A. Olsson i Ornakärr och herr P. Truedsson, n:o 38, om
skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran om framläggande af förslag
till en arrendelag;
herr C. Fälle, n:o 39, om skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran
om framläggande af förslag till föreskrifter i syfte att, vid
verkställande af frihetsstraff, tillämpa s. k. vilkorlig frigifning;
herr O. Anderson i Hasselbol, n:o 40, om skrifvelse till Kongl.
Maj:t med begäran om utredning och förslag, afseende införande af
vilkorliga straffdomar;
herr G. Byding, n:o 41, om beviljande af anslag till utförande
af eu statsbana mellan Hernösand och Sundsvall.
Vid aflemnande af denna motion anförde:
herr Byding: Jag får härmedelst vördsamt anmäla en motion,
som afser anslag till en statsbana mellan Hernösand och Sundsvall.
Såsom i någon mån orienterande tillåter jag mig ur motionen
meddela, att, enligt den uppgjorda planen, banan skulle blifva 63,5
kilometer lång samt anläggningskostnaden i sin helhet komma att
uppgå till 3,800,000 kr. eller omkring 60,000 kr. pr kilometer med
rullande materiel och omkring 55,000 kr. pr kilometer utan rullande
materiel. — På begäran af kongl. jernvägsstyrelsen har af sakkunnig
person, trafikdirektören och t. f. intendenten vid sjette trafikdistriktet
af rikets statsbanor, blifvit, efter uppdrag af Kongl. Maj:ts befallningshafvande,
uppgjord eu detaljerad trafikberäkning; och är i denna
inkomst öfverskottet eller behållningen beräknad till 204,400 kr.
årligen, motsvarande 5,3 8 procent å anläggningskostnaden.
Emellertid har, sedan denna beräkning uppgjordes, Vesternorrlands
läns landsting beviljat såsom understöd till utförande af ifråga
-
Jf:o 3. 26
Fredagen den 26 Januari.
varande jernväg ett bidrag af 100,000 kr., att uttaxeras under fem
år med 20,000 kr. för hvardera året; och som följaktligen anläggningskostnaden
minskas med motsvarande belopp, skulle inkomsten
komma att uppgå till 5,6 2 procent.
Härefter anmäldes ytterligare följande motioner, nemligen af:
herr E. A. Wijkander m. fl., n:o 42, om skrifvelse till Kongl.
Maj:t med begäran om utredning rörande lämpligheten af inrättande
af en större asyl för sinnessjuke inom vestra delen af mellersta
Sverige;
herr P. Waldenström m. fl., n:o 43, angående ändring af § 26
i bränvinsförsäljningsförordningen;
herr J. M. Erikson från Stockholm, n:o 44, om skrifvelse till
Kongl. Maj:t med begäran om framläggande af förslag till ändring
i § 3 af den s. k. dissenterlagen, den 31 oktober 1873;
herr E. J. Ekman, n:o 45, om förklaring af 7 kap. 3 § strafflagen;
och
n:o 46, med förslag till lag angående cigarrbodars stängning
under viss tid;
herr A. P. Gustafsson, n:o 47, med förslag till ändrad lydelse
af 17 kap. 10 § handelsbalken;
herr A. Olsson i Mårdäng, n:o 48, om ändrad lydelse af § 11
i förordningen om kommunalstyrelse på landet, den 21 mars 1862; och
n:o 49, om skrifvelse till Kongl. Maj: t med begäran om utarbetande
och framläggande af förslag till förordning angående
minskning i afgälden å afsöndrade lägenheter, motsvarande stamhemmanens
lindring i allmänna utskylder;
herr G. Elowson m. fl., n:o 50, om uppförande af egen byggnad
åt riksbankens afdelningskontor i Karlstad; och
herr M. Boström m. fl., n:o 51, om inrättande af ett riksbankens
afdelningskontor i Umeå.
Samtliga aflemnade motioner bordlädes.
§ 5.
Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades:
Herr C. G. Engström under 14dagar fr.o. m.den31d:s;
» J. A. Johansson i Bastholmen » 10 » » » 29 »
och » A. Swartling » 14 » » » 30 »
27 N:o 3.
Lördagen den 27 Januari.
§ 6.
Justerades protokollsutdrag, hvarefter kammarens ledamöter åtskildes
kl. 1,2 8 e. m.
In fidem
Hj. Nehrman.
Lördagen den 27 januari.
Kl. 1 e. m.
§ 1.
Af de i gårdagens sammanträde bordlagda motioner, hvilka nu,
hvar efter annan, föredrogos, hänvisades:
herr S. B. Bruhns motion, n:o 34, till lagutskottet;
herr O. Perssons i Killebäckstorp och L. Jönssons i Sandby
motion, n:o 35, till lagutskottet;
herr C. A. Kumlins motion, n:o 36, till lagutskottet;
herr N. Wallmarks motion, n:o 37, till lagutskottet;
herrar A. Olssons i Ornakärr och P. Truedssons motion, n:o
38, till lagutskottet;
herr C. Falks motion, n:o 39, till lagutskottet;
herr O. Andersons i Hasselbol motion, n:o 40, till lagutskottet;
herr G. Bydings motion, n:o 41, till statsutskottet;
herr E. A. Wijkanders m. fl. motion, n:o 42, till tillfälligt
utskott;
herr P. Waldenströms m. fl. motion, n:o 43, till bevillningsutskottet.
Vid föredragning härnäst af herr J. M. Eriksons från Stockholm
motion, n:o 44, om skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran
om framläggande af förslag till ändring i § 3 af den s. k. dissenterlagen
den 31 oktober 1873, begärdes ordet af
N:o 3. 28
Lördagen den 27 Januari.
Herr Themptander, som yttrade: Då jag icke käft tillfälle
att före denna motions afgifvande teckna mitt instämmande under
densamma, ber jag att få tillkännagifva, att jag på det lifligaste
ansluter mig till det af motionären framstälda förslaget, då utan
medgifvande af den rätt motionären bär påyrkat man efter mitt
förmenande på betänkligt sätt träder för nära den samvetsfrihetens
grundsats, som finnes uttalad i 1809 års regeringsform.
Den ifrågavarande motionen blef härefter remitterad till lagutskottet.
Vidare hänvisades:
herr E. J. Ekmans motioner, n:is 45 och 46, till lagutskottet;
herr A. P. Gustafssons motion, n:o 47, till lagutskottet;
herr A. Olssons i Mårdäng motion, n:is 48 och 49, till lagutskottet
;
herr G. Elowsons m. fl. motion, n:o 50, till bankoutskottet; och
herr N. Boströms m. fl. motion, n:o 51, till bankoutskottet.
§ 2.
Herr statsrådet in. m. A. Östergren aflemnade Kongl. Maj:ts
propositioner till Riksdagen:
med förslag till lag om förvärfvande och förlust af medborgarrätt;
och
med förslag till lag om enskild själavård, konfirmation och
Herrens heliga nattvard samt till lag om jordfästning.
De aflemnade kongl. propositionerna begärdes på bordet och
bordlädes.
§ 3.
Anmäldes nya motioner af:
herr N. Nilsson i Skärhus, n:o 52, om skrifvelse till Kongl.
Maj:t med anhållan att till folkskoleinspektörer icke må utses personer,
som innehafva presterliga tjenster;
herr O. Nyländer, n:o 53, om ändring i tulltaxan rörande artikeln
koppar;
herr A. Jönsson i Mårarp, n:o 54, om ändring i § 34 mom.
2 af bränvinsförsäljningsförordningen;
Lördagen den 27 Januari.
29 Nso 3.
herr L. Jönsson i Sandby:
n:o 55, om skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran om utarbetande
och framläggande af förslag till lagbestämmelse angående
kyrkovärdars tillsättande för viss tid;
n:o 56, om skrifvelse till Kongl. Magt med begäran om förändrad
anordning af fyrbelysningen vid Sandhammaren;
herr A. F. Broström, n:o 57, om skrifvelse till Kongl. Magt
med begäran om revision i vissa delar af helsovårdsstadgan;
herr O. Wikström, n:o 58, om ändrad lydelse af § 39 utsökningslagen;
herr
J. A. Lundström, n:o 59, om ändrad lydelse af § 31 i
förordningen angående vilkoreu för försäljning af bränvin m. m.;
herr C. G. Thor:
n:o 60, om skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran om ändring
i förordningen angående försäljning af vin och maltdrycker in. m.; och
n:o 61, om visst vilkor vid beviljande af anslaget till understöd
åt lägre tekniska yrkesskolor m. in.;
herr H. Hammarskjöld, n:o 62, om skrifvelse till Kongl. Maj:t
med begäran om utarbetande och framläggande af förslag till förordning
angående åtgärder till förekommande af skogsförödelse inom
Kalmar län;
herr P. O. Lundell, n:o 63, om skrifvelse till Kongl. Maj:t
med begäran om utredning och förslag i syfte af landtränteriernas
indragning m. m.;
herr L. P. Larsson i Berga, u:o 64, om inlösen för statsverkets
räkning af frälseskatteräntor;
herr N. Hansson i Berga, n:o 65, om ändrad lydelse af §§ 46
och 55 i bevillningsförordningen;
herr E. Olsson i Kyrkebol m. fl., n:o 66, med förslag till ändrad
lydelse af § 32 värnpligtslagen;
herr A. Bokström:
n:o 67, om höjning af anslaget till understöd åt lägre tekniska
yrkesskolor in. m.; och
n:o 68, om ändring af § 4 mom. 1 a i gällande stadgar för
riksdagens bibliotek;
herr J. H. G. Fredholm:
n:o 69, med anledning af Kongl. Maj:ts proposition angående
statsverkets tillstånd och behof, i afseende å anslaget till »Rikets
allmänna karteverk»; och
n:o 70, med anledning af Kongl. Maj:ts i statsverkspropositionen
framlagda förslag till aflöningsstat för telegrafverket;
Ji:o 3. 30
Lördagen den 27 Januari.
herr J. Johnsson i Bollnäs:
n:o 71, med förslag till ändrad lydelse af § 1 i förordningen
om landsting den 21 mars 1862; och
n:o 72, om skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran om utarbetande
och framläggande af förslag till ändring i gällande bestämmelser
rörande oäkta barns arfsrätt;
herr J. A. Sjö, n:o 78, om frihet från tilläggsbevillning förvissa
frälseräntegifvare;
herr J. Bengtsson:
n:o 74, om skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran om upphäfvande
af föreskriften i § 27 disciplinstadgan för krigsmagten; och
n:o 75, om indragning af anslagen till värfvade arméns disciplinkompani
m. m.;
herr Gr. Ericsson från Stockholm:
n:o 76, angående vissa förändrade bestämmelser för utgörande
af tilläggsbevillning; och
n:o 77, om ändring i § 30 af lagen angående tillsättning af
presterliga tjenster;
herr E. Åkerlund:
n:o 78, om skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran om utarbetande
och framläggande af förslag till förändrad beskattningslagstiftning,
i syfte af vidsträcktare direkt, progressiv beskattning
m. m.; och
n:o 79, om skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran om utarbetande
och framläggande af förslag till lag angående upphäfvande
af fideikommisstiftelser i fast egendom på landet;
herr N. Petersson i Runtorp, n:o 80, med anledning af Kongl.
Maj:ts proposition med förslag till lag angående åtgärder till förekommande
af skogsförödelse inom Gotlands län;
herr E. A. Zotterman, n:o 81, om utbyte af skollärares rätt
till kofoder mot viss ersättning i penningar;
herr C. G. Andersson i Skeenda, n:o 82, om skrifvelse till
Kongl. Maj:t med begäran om åtgärder till skydd för jordbruket
mot skada af s. k. canadahjortar i Södermanlands län;
herr C. Persson i Stallerhult m. fl., n:o 83, om skrifvelse till
Kongl. Maj:t med begäran om utredning och förslag rörande lägenhetsegares
befrielse från utgörande af viss andel i afgälden för afsöndrad
lägenhet;
herr C. Persson i Stallerhult, n:o 84, om skrifvelse till Kongl.
Maj:t med begäran om ändring i förordningen den 12 juli 1878 angående
ersättning till förrättningsman för utmätning i enskilda mål
samt till stämningsman m. m.;
Lördagen den 27 Januari.
31 N:o 3.
herr A. Halm, n:o 85, om skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran
om företagande af en allmän undersökning af de sanitära förhållandena
i fattigvårdsanstalterna i riket;
herr J. P. Jansson i Saxhyttan, n:o 86, om ändrad lydelse af
8 26 mom. 1 i lagen angående tillsättning af presterliga tienster
den 26 oktober 1888;
herr T. Zetterstrand:
n:o 87, om skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran om meddelande
af bestämmelser i syfte af ett mera planmessigt samarbete
mellan rikets folkskolor och allmänna läroverk; och
n:o 88, med förslag att, i händelse af beslut om inrättande under
innevarande år af ett ytterligare afdelningskontor af riksbanken,
detsamma måtte förläggas till Norrköping;
herr O. A. Ericsson i Ofvanmyra, n:o 89, med anledning af
Kongl. Maj:ts proposition angående en särskild tilläggsbevillning för
år 1895;
herr J. A. Aulin, n:o 90, om skrifvelse till Kongl. Maj:t med
begäran om utarbetande och framläggande af förslag till lag om
skydd för industriella mönster och modeller;
herr O. Jonsson i Hof m. fl.:
n:o 91, om antagande af lag angående ändrad lydelse af 17
kap. 3, 4, 5, 7, 11, 15, 29, 30, 32 och 33 §§ samt 23 kap. 2 §
rättegångsbalken;
n:o 92, angående antagande af lag om sakkunnige biträden åt
domstolarne; och
n:o 93, om antagande af lag angående förändrad lydelse af 1
kap. 2 § rättegångsbalken m. m.;
herr D. G. Bestadius, n:o 94, om skrifvelse till Kongl. Maj:t
med begäran om utarbetande och framläggande af förslag till ändring
i 11 kap. 2 § jordabalken m. m.;
herr A. Olsson i Mårdäng och herr J. Andersson i Ölsund,
n:o 95, med förslag till ändrad lydelse af 11 kap. 13 § strafflagen;
herr J. Andersson i Olsund, n:o 96, med förslag till lag om
ändrad lydelse af 18 kap. 15 § strafflagen; och
herr J. M. Erihson från Stockholm, n:o 97, om skrifvelse till
Kongl. Maj:t med begäran om utarbetande och framläggande af förslag
till ändring i 7 kap. 3 § strafflagen.
Motionerna bordlädes.
N:o B. 32
Lördagen den 27 Januari.
§ 4.
Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades:
herr J. E. Jansson i Taberg under 14 dagar fr. o. m.
» C. Rydberg » 7 » »
» L. P. Larsson i Berga » 6 » »
» J. H. E. Dieden » 14 » »
och herr P. Nilsson i Tönnersa »14» »
stundande februari.
d. 29 dennes.
» 29 »
» 28 »
»81 »
» 3 in -
§ 5.
Till bordläggning anmäldes följande inkomna ärenden:
statsutskottets memorial, n:o 1, med de till innevarande riksdag
afgifna berättelser dels af fullmägtige i riksgäldskontoret angående
riksgäldskontorets ställning och förvaltning samt dels af fullmägtige
i riksbanken och riksgäldskontoret angående det dem lemnade uppdraget
i fråga om uppförandet å Helgeandsholmen af nya byggnader
för Riksdagen och riksbanken; och
bankoutskottets memorial, n:o 1, med öfverlemnande af fullmägtiges
i riksbanken till bankoutskottet afgifna berättelse.
§ 6.
Justerades protokollsutdrag, hvarefter kammarens ledamöter åtskildes
kl. 1,3 8 e. m.
In fidem
Hj. Nehrman.
STOCKHOLM, TRYCKT I CENTRAL''TRYCKERIET, 1894