1892. Första Kammaren, N:o 4 (Riksdagens protokoll 1892:4)

RIKSDAGENS PROTOKOLL

1892. Första Kammaren, N:o 4.

Tisdagen den 26 januari.

Kammaren sammanträdde kl. l e. m.

Upplästes ett inlemnadt läkarebetyg af följande lydelse:

Att ledamoten af Riksdagens Första Kammare, häradshöfding
M. Unger på grund af sjukdom (influensa) under närmaste tiden ej
kan deltaga i Riksdagens förhandlingar, det varder härmed intygadt af
Stockholm den 23 januari 1892.

O. Håkansson,
Leg. läkare.

Vid förnyad föredragning af Kongl. Maj:ts nästlidne dag bordlagda
nådiga proposition till Riksdagen, angående förändrad lydelse i
vissa delar af värnpligtslagen den 5 juni 1885, hänvisades denna proposition
till lagutskottet, dock under förbehåll att, i händelse med
anledning af derom väckt förslag ett särskildt utskott tillsattes för
ifrågavarande propositions behandling, densamma skulle öfverlemnas
till detta särskilda utskotts handläggning.

Vid förnyad föredragning af Kongl. Maj:ts nedanuämnda, under
gårdagen bordlagda nådiga propositioner till Riksdagen:

l:o) angående ändring i lagen om lindring i rustnings- och roteringsbesvären
den 5 juni 1885, och

2:o) angående afskrifning af de å viss jord hvilande grundskatter
in. m ,

hänvisades dessa propositioner till statsutskottet, dock under förbehåll,
beträffande hvar och eu af dem, att, i händelse med anled Fiirsta

Kammarens Prat, 1892. N:o 1,. 1

N:o 4.

Tisdagen den 26 Januari.

Kongl. proposition
angående
nytt
centralfängelse
för
qvinnor ro. ro.

ning af derom väckt förslag ett särskilt utskott tillsattes för ifrågavarande
propositions behandling, densamma skulle öfverlemnas till
detta särskilda utskotts handläggning.

Vid förnyad föredragning af Kongl. Maj:ts nedannämnda, sistlidne
dag bordlagda nådiga propositioner till Riksdagen:

l:o) om ändring i förordningen den 14 september 1883 angående
bevillning af fast egendom samt af inkomst, och

2:o) angående upphörande af de enligt förordningen den 16 maj
1884 angående bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter
utgående bevillningsafgifter af frälseegendomar och lotshemman,
hänvisades dessa propositioner till bevillningsutskottet, dock under
förbehåll, beträffande hvar och en af dem, att, i händelse med anledning
af derom väckt förslag ett särskild! utskott tillsattes för ifrågavarande
propositions behandling, densamma skulle öfverlemnas till
detta särskilda utskotts handläggning.

Vid förnyad föredragning af Kongl. Maj:ts under gårdagen bordlagda
nådiga proposition till Riksdagen med förslag till förordning
angående ändrad lydelse af § 58 i förordningen om kommunalstyrelse
på landet, hänvisades denna proposition till lagutskottet, dock under
förbehåll att, i händelse med anledning af derom väckt förslag ett
särskildt utskott tillsattes för ifrågavarande propositions behandling,
densamma skulle öfverlemnas till detta särskilda utskotts handläggning.

Vid förnyad föredragning af Kongl. Maj:ts nedannämnda, nästlidne
dag bordlagda nådiga propositioner till Riksdagen:

l:o) angående beviljande af vissa förmåner för enskilda jernvägsanläggningar,
och

2:o) angående anvisande af medel till förbättrande af tullstatens
enskilda pensionsinrättnings ställning,

hänvisades dessa propositioner till statsutskottet.

Föredrogs å nyo Kongl. Maj:ts under gårdagen bordlagda nådiga
proposition till Riksdagen, rörande upplåtelse af kronolägenheten Stenbrottet
i Stockholms län i och för uppförande derstädes af ett nytt
centralfängelse för qvinnor och ett nytt cellfängelse för nämnda län
m. m.

Herr Cavalli: Jag har tillåtit mig begära ordet vid denna förberedande
behandling af Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående

Tisdagen den 26 Januari.

N:o 4.

upplåtelse af kronolägenheten Stenbrottet i Stockholms län i och för Kongi. prouppförande
derstädes af ett nytt centralfängelse för qvinnor och ett P°*Ul°n
nytt cellfängelse för nämnda län, derför att något annat tillfälle icke ga\ytt
står mig till buds att före ärendets behandling i statsutskottet mot fängelse för
den kong], propositionen få uttala några erinringar, hvilka jag önskar qvinnor m. m.
må vara för utskottet kända, då frågan der behandlas. Som denna (Forts.)
fråga, vare sig den betraktas från moralisk eller ekonomisk synpunkt,
är af icke ringa vigt, anhåller jag om tillgift för det jag någon stund
tager kammarens uppmärksamhet i anspråk.

De år 1889 församlade statsrevisorerna erinrade angående centralfängelset
å Norrmalm, att de af 1886 års statsrevisorer anmärkta
olägenheter och missförhållanden icke blifvit i någon mån afhulpna,
och uttalade förhoppning om att denna fångvårdsinrättning måtte snarast
möjligt utbytas mot tjenligare anstalt, hvarjemte de ansågo, att åtgärder,
som möjliggjorde upprätthållande af tukt och ordning, icke
borde uppskjutas i afvaktan på en ny fångvårdsanstalts uppförande.

Då de af trängande behof påkallade åtgärder, som i detta syfte borde
vidtagas, i synnerhet afsåge arbetsfängelset, och då, såsom af fängelseförvaltningen
vid revisorernas besök förklarades, de beklagansvärda
individer, som der intoges, efter uttjenad strafftid ofta utlemnades
från fängelset i moraliskt hänseende långt mera sjunkna än vid deras
intagande derstädes, ansåge sig revisorerna böra framhålla önskvärdheten
deraf, att antydda missförhållanden undanröjdes.

Emot rigtigheten af statsrevisorernas uttalanden har någon erinran
icke blifvit gjoid och torde icke heller kunna göras, och fångvårdsstyrelsen
har i det utlåtande, styrelsen afgaf i anledning af statsrevisorernas
berättelse, icke bestridt de af revisorerna lemnade uppgifter
om förhållandena vid detta fängelse. Sedan dess synes tillståndet
visserligen icke förbättrats. Jag vill i detta afseende endast
erinra om de beklagliga uppträden, som derstädes egde rum den 12
och 13 september 1890.- Derom förmäldes i tidningspressen följande:

Oväsen uppstod å fängelsegården under middagsrasten och fortgick
intill dess arbetsklockan ringde, men omkring 100 qvinliga fångar
nekade då att återgå till arbetet, med anledning hvaraf de blefvo införda
i rummen. Der vidtog oväsendet ånyo och fortsattes på aftonen
i sofrummen, der de upproriska dansade och tjöto samt förde ett
ohyggligt oljud. Klockan omkring \ 10 på aftonen, då allt skulle
vara tyst inom anstalten, fortgick bullret ännu och först straxt före
midnatt inträdde tystnad. Klockan omkring | G följande morgon fördes
fångarna till arbetsrummen, hvarvid de visade sig synnerligen trotsiga
mot befälet och bevakningen. Do ville hafva tillträde till gården, hvilket
på grund af uppträdet föregående dag, vägrats dem. Under förmiddagens
lopp lät direktören utföra allt löst till och med sängarne ur
deras logemeutsrum. Klockan omkring 4 på e. m., då de uppförts i
de tomma logementen, börjades det vildaste lif. Fönsterrutorna utslogos,
fönsterbågarne lösrycktes och nedkastades på gården emot
bevakningen, till och med kakelugnar förstördes och nedkastades bit
för bit under de mest infernaliska tjut.

I fångvårdsstyrelsens den 10 januari 1890 afgifna utlåtande öfver

N:o 4.

Tisdagen den 26 Januari.

Kongl. proposition
angående
nytt
centralfängelse
för
qvinnor m. -in.

(Forts.)

statsrevisorernas omförmälda anmärkningar anföres, att styrelsen redan
under våren 1886 upptagit arbetet för anskaffande af ett nytt fängelse
i stället för det ifrågavarande, och af det den kongl. propositionen
vidfogade statsrådsprotokollet inkemtas, att styrelsen fortgått i samma
rigtning.

Äfven om en sådan åtgärd för afhjelpande af de missförhållanden,
som obestridligen förefinnas, vid den angifna tidpunkten, våren 1886,
må hafva egt fog, kan dock med skäl ifrågasättas, om anledning nu
förefinnes att fullfölja ett dylikt sätt för frågans lösning. Jag tillåter
mig i det afseendet hysa en annan mening, i det jag härmed uttalar
det antagandet, att centralfängelset å Norrmalm kan indragas ulan
att något nyit fängelse behöfver anskaffas i dess ställe, det vill med
andra ord säga, att öfriga i riket nu befintliga fängelser äro tillräckliga
för förvarande af alla häktade och dömda personer, derest de
annorlunda, än som nu sker, fördelas på de olika straffanstalterna.
Jag är skyldig att bjuda skäl för detta antagande, och dessa skäl har
jag hemtat ur fångvårdsstyrelsens i Sveriges officiella statistik intagna
årsberättelser angående fångvården i riket, dervid jag inom parentes
får tillkännagifva, att senare årsberättelser än den för år 1889 ej
varit för mig tillgängliga.

Euligt bemälda styrelses berättelse för år 1889 kunde å nedannärnude
centralfängelser för män förvaras följande antal fångar:

å Långholmen ...........................	600, dera	,f cellplats	åt 500
i Malmö .................................	441, „ 294, „		„ 441 ,, 294
å Nya Varhet..........................	V) n
	1,335,		1,235.
Då antalet manliga straffångar,
dömde till straffarbete öfver två år,
lifstidsfångar inräknade, vid 1889 års slut utgjorde ..................................	1,153, „		„ 1,153,
så visar det sig, att öfverskott förefans:

af plats för............................... 182, samt af cellplats för 82,

och detta utan att centralfängelserna i Landskrona och i Karlskrona
behöft tagas med i beräkningen. Men siffran af öfverskott å cellplats
är i verkligheten ännu större än nyss angifvits, enär icke alla till
straffarbete öfver 2 år dömde personer kunna förvaras i nattcell.
Äfven om man ej tager med i räkningen att bland 1,100 å 1,200
personer några i följd af sjukdom måste intagas i fängelsernas sjuksalar,
så finnas åtskilliga, som i följd af ålder, slöhet eller kroppsliga
lyten icke kunna utan fara för dem sjelfva inlåsas ensamma i nattceller,
utan måste förvaras i gemensamma, särskildt för ändamålet
inredda sofrum. Statistiken angifver ej huru många sådana straffångar
finnas, men det torde kunna antagas, att deras antal utgör 3 å 4
procent af fångnumerären. Öfverskottet af lediga celler ökas sålunda
från 82 till 115 eller 126.

Men ej nog härmed. Autalet straffångar, såväl manliga som
qvinliga, hvilket antal under de senare åren ständigt minskas och
utgjort

Tisdagen den 26 Januari.

N;o 4.

2.429 stycken
2,335 „

2,295 „

2,183 „

2,176 „ ,

Lagstiftningen

vid slutet af år 1885
„ „ „ „ 1886

n n jj v 1887

» ,, „ „ 1888

» » » „ 1889

kommer, dess bättre, tvifvelsutan att än vidare nedgå,
har nemligen under de senare åren gått i rigtning att nedsätta straffbestämmelserna
för åtskilliga slag af brott och särskilt för tjufnadsbrotten,
och det erfordras endast att jemföra straffbestämmelserna för
sagda brott i synnerhet de för denna frågas bedömande vigtigaste,
eller de itererade tjufnadsbrotten, i 1864 års strafflag och i lagen den
20 juni 1890, angående ändring i vissa delar af strafflagen, för att
finna rigtigheten af nu angifna slutsats.

Af denna utredning framgår, att alla till straffarbete öfver 2 år
dömda män, lifstidsfångar inräknade, kunna på ett sätt, som med de
moderna och enligt den allmänna meningen rigtiga åsigterna i fråga
om fångars förvaring öfverensstämma, aftjena ådömda straff å de 3
centralfängelserna å Långholmen, i Malmö och å Nya Varfvet, För
andra ändamål kunna alltså centralfängelserna i Landskrona och Karlskrona
användas. Af dessa är det förra enligt Kongl. Maj:ts beslut
den 19 mars 1888 anordnad! till en arbetsanstalt för samtliga mindre
arbetsföra, förut till straffarbete hållna tvångsarbetsfångar, och ehuru
plats säkerligen skulle derstädes kunna beredas för jemväl straffångar,
så ifrågasätter jag dock icke sådant, men påpekar, att för dessa tvångsarbetsfångar,
som vid 1890 års slut utgjorde 80, nu finnas 108 nattceller.
Det andra, eller centralfängelset i Karlskrona, hvilket nu användes
såsom straffängelse för män, är således icke vidare behöffigt
för sitt nuvarande ändamål, utan kan i stället användas till straffanstalt
för qvinno!''. De qvinliga fångar, som nu förvaras å Norrmalms
centralfängelse, kunna derför flyttas till Karlskrona, hvarest finnas
300 nattceller, förutom 26 dag- och nattceller, under det att fångantalet
å Norrmalms centralfängelse vid 1889 års slut endast uppgick
till 261.

Eu annan omständighet, som icke bör lemnas ur räkningen vid
bedömande åt den nu föreliggande frågan, är den, att ett högst betydligt
antal celler å läns- och kronohäktena står obegagnadt. I dessa

fängelser finnas sammanlagdt ......................................... 2,682 celler.

Om härifrån afräknas:

mörka celler ......................... 97

samt följande fängelser, hvilka icke torde böra
upptagas vid denna beräkning, eller Stockholms ran sakningshäkte.

..... .................................................... 167

Norrmalms kronohäkte ............................................ 24

Bollnäs transporthäkte ........................................... 16

Kisa kronohäkte ................................................... 6

Svanesuud d:o .................................................... 6

Lycksele d:o ................................................... 4

Skellefteå d:o .................................................... 7 327

så återstår alltså ett antal af ........................................ 2,355 celler.

Kongl. proposition
angående
nytt
centralfängelse
för
qvinnor m. m.
(Forts.)

N-.o 4.

Tisdagen den 26 Januari.

Kongl. •pro''position
angående
nytt
centralfängelse
för
qvinnor m. m.
(Forts.)

under det att medeltalet af de å dessa fängelser — med inräknande
jemväl af dem å de sex under fångvårdsstyrelsens uppsigt stälda
fängelser, som jag nyss undantagit — förvarade fångar utgjorde
under år 1889 ett antal af 1,382. Öfverskottet af cellplats å dessa
fängelser uppgick således under sagda år i medeltal till den höga
siffran 973. Det tillkommer icke mig att antyda, huru dessa skola
användas, men det ligger nära till hands att antaga det fångvårdsstyrelsen
trott sig finna ett uppslag, då den hos; Kongl. Maj:t i
skrifvelse den 24 april 1889 väckt fråga om utsträckt tillämpning af
straffarbetes verkställande i enrum, likasom det är tydligt, att fångvårdsstyrelsen,
utan afvaktan af utgången utaf sagda frågas utredning,
skall kunna använda ett ej ringa antal af dessa obegagnade celler,
om styrelsen vill medverka till vinnande af ett afsevärdt mål: indragning
af ett fängelse utan att i dess ställe uppföra ett nytt.

Centralfängelset å Norrmalm synes alltså icke vidare vara behöfligt
utan kunna undvaras. Fördelarne häraf ur moralisk synpunkt äro
mycket stora, i synnerhet som enjförändring sådan som den jag ifrågasatt
kan verkställas under den allra närmaste tiden, då deremot uppförandet
af ett nytt fängelse kräfver flere år, utom det att möjligt
är, att påbörjandet med byggnadsarbetet ej kan ega ruin förrän år
1894, då nu gällande arrendekontrakt om lägenheten Stenbrottet
tilländagår. Härtill kommer den icke mindre afsevärda fördelen, att
staten varder fri från förebråelsen, att de olyckliga individer, som
straffas för brott mot samhällets lagar, i moraliskt hänseende försämras
under den tid, de aftjena sitt straff. Det är hög tid, att de
sorgliga förhållandena å qvinnofängelset på Norrmalm snart varda blott
ett minne.

Öfver frågans ekonomiska sida, hvartill jag nn ötvergår, skall
jag yttra mig i största korthet.

Direktionen för allmänna barnhusinrättningen i Stockholm har i
skrifvelser den 1 augusti och 7 november 1890 afgifvit det slutliga
svar på fångvårdsstyrelsens framställningar angående köpeskillingen för
de tomter, som nu användas för centralfängelsets för qvinnor och
Stockholms länsfängelses behof, att direktionen ville betala i ett för
allt ett kontant belopp af 500,000 kronor samt upplåta tomt åt länsfängelset
eller i dess ställe erlägga ytterligare ett kontant tillskott å
97,500 kronor mot det att direktionen utan någon inskränkning återbekomme
dispositionsrätten till det i qvarteret Barnhuset åt fångvården
för närvarande upplåtna, område.

Enligt det vid den kongl. propositionen fogade statsrådsprotokollet
är kostnaden för de två nya fängelsernas uppförande beräk -

nad till ................................................................... 1,097,077: io

och för bestridande af denna utgift upptages såsom tillgång
sagda af barnhusdirektionen erbjudna belopp ...... 597,500: —

hvadan statsverkets utgift skulle blifva ...................... 499,577: io.

Då statsverket emellertid för framtiden anses göra

transport 499,577: to

Tisdagen den 26 Januari.

N:o 4.

transport 499,577: 10.

en årlig besparing af tillhopa 5,500 kronor, hvilken

summa, kapitaliserad efter 4 procent, gör ett kapital af 138,750: —

beräknas statsverkets verkliga utgift uppgå till .........~ 360,827: 10.

Emot denna beräkning vill jag dock göra den erinran,
att af samma skäl, som statsverkets genom de
nya fängelsernas uppförande minskade utgift kapitaliserats,
hade också statsverkets af samma orsak föranledda
minskning i inkomst bort kapitaliseras. Om den för
statsverkets räkning nu utarrenderade lägenheten Stenbrottet
användes såsom byggnadstomt för fängelserna,
erhålles för densamma icke vidare någon arrendeinkomst,
hvadan nu utgående arrendet 1,300 kronor, kapitaliseradt
efter 4 procent, bör tilläggas utgiftssumman med 32,500: —,

då statsverkets verkliga utgiftssumma erhålles eller

Om deremot de erinringar, jag tillåtit mig framställa,
vinna afseende och således centralfängelset för
qvinnor å Norrmalm indrages utan att något nytt fängelse
i dess ställe uppföres, blefve till en början det af
direktionen för allmänna barnhusinrättningen erbjudna
belopp för fri dispositionsrätt öfver den af centralfängelset
nu disponerade tomt ...............................................

en statsverkets inkomst. Vidare komme statsverkets utgifter
för fångvården att minskas med hvad omkostnaderna
för detta fängelse utgör med undantag af
kostnaden för förplägning, beklädnad, sängkläder, renhållning,
viss del — förslagsvis hälften — af dels eldning
och belysning, dels religionsvård dels ock sjukvård
för det fångantal, som nu förvaras der. Samtliga kostnaderna
hafva i medeltal för femårsperioden 1885 —

3889 årligen utgjort .................................. 63,339:09.

Afdrages härifrån nyss omförmälda kostnader,
hvilka, jemväl i medeltal för samma år,

uppgått till................................................. 33,992: 97.

erhålles den verkliga årliga besparingen eller 29,346: 12.
Denna utgift, kapitaliserad efter 4 procent, motsvarar
hvartill kominer den kapitaliserade inkomsten af lägenheten
Stenbrottet, som fortfarande kunde för satsverkets
räkning utarrenderas ......................................................

393,327: 10.

500,000:

733,650: —,

32,500:

Statsverkets vinst skulle alltså uppgå till den betydande
summan ......................................................... 1,266,150: —

Härvid vill jag emellertid erinra, att denna siffra torde böra minskas
med dels de — säkerligen icke stora — kostnader, som kunna
erfordras för möjligen behöfliga förändringar å centralfängelset i Karlskrona,
dels ock den aflöning, som möjligen kan varda erforderlig åt
de tjenstemän och den bevakningspersonal, för hvilken anställning ej
kan omedelbart anvisas å annan fångvårdsanstalt, hvilka kostnader
det nu icke är möjligt att angifva. Det kan ifrågasättas, om icke
hela kostnaden för eldning, belysning, religionsvård och sjukvård bort

Kongl. proposition
angående
nytt
centralfängelse
för
qvinnor m. m.
(Forts.)

N o 4.

Kongl. proposition
angående
nytt
centralfängelse
för
qvinnor m. w.

(Forts.)

Tisdagen den 26 Januari.

upptagas såsom besparing, om något nytt fängelse icke uppföres för
de nu å Norrmalms centralfängelse förvarade fångar, men jag har
velat verkställa beräkningen så, att det ej skall kunna med fog sägas,
att statsverkets vinst af iängelsets indragning blifvit för högt beräknad.

Utaf omförmälda statsrådsprotokoll framgår ej fullt tydligt huruvida
direktionen för barnhusinrättningen är villig att erlägga löseskillingen
endast lör centralfängelsets område och således ej heller
huruvida det är oundgängligen nödigt att flytta länsfängelset från dess
nuvarande plats. Derest emellertid länsfängelset måste flyttas från
den för detsamma nu upplåtna plats, har statsverket att af direktionen
för allmänna barnhusinrättningen uppbära löseskillingen för båda
tomterna ........................................................................ 597,500: —

Besparingen genom centralfängelsets indragning, ka pitaliserad,

utgör ........................................................ 733,650: —

tillhopa 1,331,150: —

Härifrån afgår dels kostnaden enligt Kongl. Maj:ts
proposition för det nya länsfängelsets uppförande
.................................................... 298,597: 40

dels ock, under antagande att hela lägenheten
Stenbrottet användes endast för länsfängelsets
behof, arrendeafgiftenkapitaliserad 32,500: — 331.097:40.

I detta fall uppgår således statsverkets vinst till .. 1,000,052: 60.
med någon ringa, nu ej beräknelig minskning såsom vid första alternativet
är angifvet.

Frågan ställer sig följaktligen sålunda:

antingen bifall till Kongl. Maj:ts proposition med deraf följande
utgift för statsverket af omkring 360,000 eller 390,000 kronor

eller en förändad fördelning af fångarne å de nuvarande fängelseanstalterna
med deraf följande vinst för statsverket af alternativt omkring
1,200,000 eller 1,000,000 kronor.

Det lider intet tvifvel, att anmärkningar komma att göras mot
hvad jag nu anfört. Bland dessa är en af betydenhet eller den att
andra fängelser än ceutralfängelset å Norrmalm icke lämpligen böra
längre användas, enär de sakna nattceller. Emot denna anmärkning
ber jag att få erinra, att de kända missförhållandena äro störst vid
Norrmalms centralfängelse samt framför allt att, så vidt för den utom
fängelseförvaltningen stående är kändt, disciplin kan upprätthållas på
alla fängelser utom å centralfängelset å Norrmalm. — Af dessa anledningar
bör ett förslag i den lögning, jag bär antydt, ega företräde
framför en anordning, hvarigenom en möjligen önskvärd indragning af
t. ex. kronoarbetsstationen å Tjurkö eller å Borghamn kunde verkställas.

Herr talman! jag hemställer, att detta mitt yttrande må åtfölja
den kongl. propositionen vid dess remitterande till statsutskottet.

Efter härmed slutad öfverläggning hänvisades förevarande proposition
tillika med det i anledning af densamma nu afgifna yttrandet
till statsutskottet.

N:o 4.

Tisdagen den 26 Januari.

Vid förnyad föredragning af Iiongl. Maj:ts nedannämnda, sistlidne
dag bordlagda nådiga propositioner till Riksdagen:

l:o) angående upplåtelse af kronomark till Arvidsjaurs kommun
i Norrbottens län,

2:o) angående upplåtelse till Vesterås stad af vissa delar af kronolägenheten
Kungsängen,

3:o) angående efterskänkande af kronans rätt till danaarf efter
Johanna Köhler från Kopparbergs län,

4:o) angående efterskänkande af kronans rätt till en del af danaarfvet
efter aflidne målaremästaren Carl August Nilssons jemväl afiidna
hustru Florentina Gustafva Stare, samt

5:o) angående efterskänkande af kronans rätt till danaarf efter
bergsmannen Per Gustaf Bergström från Sala stad,
hänvisades dessa propositioner till statsutskottet.

Föredrogs å nyo och hänvisades till bevillningsutskottet Kong!.
Maj:ts under gårdagen bordlagda nådiga proposition till Riksdagen,
angående nedsättning under innevarande år i tullen å vissa slag af
spanmål m. in.

Föredrogos å nyo och hänvisades till lagutskottet Kongl. Maj:ts
nedannämda, nästlidne dag bordlagda nådiga propositioner till Riksdagen
:

l:o) med förslag till lag angående ändrad lydelse af 1 kap. 6 §
giftermålsbalken; och

2:o) angående ändrad lydelse af 53 § i Kongl. Maj:ts förnyade
nådiga stadga om skiftesverket i riket den 9 november 1866.

Vid förnyad föredragning af Kongl. Maj:ts sistlidne dag bordlagda
nådiga proposition till Riksdagen, angående utsträckning af nämndemäns
rätt till ersättning för biträde vid ransakningar i brottmål, hänvisades
denna proposition till statsutskottet.

Föredrogs och hänvisades till bevillningsutskottet herr Cavallis
under gårdagen bordlagda motion, n:o 5, angående förhöjning i bevillningsafgiften
af vissa handlande och liandelsexpediter.

Föredrogs och hänvisades till lagutskottet herr Björnstjernas sistlidne
dag bordlagda motion, n:o 6, med förslag till ändrade bestäm -

N:o 4.

Tisdagen den 26 Januari.

meker i fråga om den troslära, hvari barn, födda uti äktenskap mellan
vissa olika trosbekännare, skola uppfostras.

Föredrogs berr Reuterswärds under gårdagen bordlagda förslag,
att Kammaren skulle för sin del besluta, att ett särskilt utskott, bestående
af tio ledamöter från hvardera kammaren, skulle tillsättas för
behandling af ej mindre Kongl. Maj:ts nedannämnda nådiga propositioner
till Riksdagen:

l:o) angående förändrad lydelse i vissa delar af värnpligtslagen
den 5 juni 1885,

2:o) angående ändring i lagen om lindring i rustnings- och roteringsbesvären
den 5 juni 1885,

8:0) angående afskrifning af de å viss jord bvilande grundskatter
m. m.,

4:o) om ändring i förordningen den 14 september 1883 angående
bevillning af fast egendom samt af inkomst,

5:o) angående upphörande af de enligt förordningen den 16 maj
1884 angående bevillningsafgifter för särskilda förmåner och rättigheter
utgående bevillningsafgifter af frälseegendomar och lotshemman,
samt

6;0) med förslag till förordning angående ändrad lydelse af § 58
i förordningen om kommunalstyrelse på landet,

än äfven de punkter i statsverkspropositionen, som under 4 hufvudtiteln
betecknats med n:is 1—17 och under 5 hufvudtiteln med n:is
6 och 8.

På gjord proposition antog Kammaren herr Reuterswärds förevarande
förslag; och skulle jemlikt § 37 mom. 1 riksdagsordningen
Andra Kammaren inbjudas att i detta beslut förena sig med Första
Kammaren.

Justerades ett protokolkutdrag härom.

Föredrogs herr Reuterswärds nästlidne dag bordlagda förslag
om utseende af suppleanter från Första Kammaren i det särskilda
utskott, om hvars tillsättande Kammaren nyss för sin del fattat beslut.

På gjord proposition bestämdes att, derest båda kamrarne enades
om tillsättande af det ifrågasatta särskilda utskottet, i detta skulle
utses sex suppleanter från Första Kammaren.

Herr Claeson väckte en motion, n:o 7, med förslag till ändrad
lydelse af 140 § konkurslagen.

Denna motion hänvisades till lagutskottet.

N:o 4.

Onsdagen den 27 Januari.

Friherre Leijonhufvud, Sten, afgaf en motion, n:o 8, om ändring
i förordningen angående en postsparbank för riket den 22 juni 1883.
På derom framstäld begäran blef denna motion bordlagd.

Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades herr Lundström från
och med den 1 till och med den 16 nästinstundande februari samt
herr Nilsson under fjorton dagar från och med morgondagen.

Justerades ytterligare nio protokollsutdrag för detta sammanträde.

Kammaren åtskildes kl. 1.42 e. m.

In fidem

A. von Krusenstjerna.

Onsdagen den 27 Januari.

Kammaren sammanträdde kl. 2 e. m.

Herr Sundberg anmälde, att han instält sig vid riksdagen.

Herr statsrådet friherre von Essen aflemnade Kongl. Maj:ts nådiga
proposition till Riksdagen, med förslag till ny tulltaxa m. m.

Upplästes ett inlemnadt läkarebetyg af följande lydelse:

Ledamoten af Riksdagens Första Kammare, häradshöfding Gr.
Eudebeck, som insjuknat i influensa, är förhindrad att deltaga i kammarens
sammanträde under närmaste dagarna, som härmed intygas.
Stockholm den 26 januari 1892.

C Thestrup,

Prakt, läkare.

N:o 4.

Onsdagen den 27 Januari.

Justerades protokollet för den 20 i denna månad.

Anmäldes och bordlädes:

statsutskottets memorial n:o 1, med den till innevarande riksdag
af fullmäktige i riksgäldskontoret afgifna berättelse;

bevillningsutskottets betänkande n:o 1, i anledning af Kongl. Maj:ts
nådiga proposition angående med Frankrike afslutad konvention om
delvis förlängning af de den 30 december 1881 afslutade handels- och
sjöfartstraktater mellan de förenade rikena Sverige och Norge samt
Frankrike; äfvensom

bankoutskottets memorial n:o 1, med öfverlemnande af fullmäktiges
i riksbanken till utskottet afgifna berättelse.

Vid föredragning af den utaf friherre Leijonhufvud, Sten, väckta,
under gårdagen bordlagda motion, n:o 8, om ändring i förordningen
angående en postsparbank för riket den 22 juni 1883, hänvisades denna
motion till statsutskottet.

Föredrogs och bordlädes på begäran den under sammanträdet
aflemnade kongl. propositionen.

Afgåfvos följande motioner:

n:o 9, af herr Claeson, om ökning i stämpeln å bouppteckningar,
m. m.; och

n:o 10, af herr Ehrenborg, om ökande af statens understöd åt
uppfostringsanstalter för sinnesslöa barn.

Dessa motioner blefvo, hvar för sig, på derom framstälda yrkanden
bordlagda.

Justerades ett protokollsutdrag för detta sammanträde.

Kammaren åtskildes kl. 2.12 e. m.

In fidem

A. von Krusenstjerna.

Torsdagen den 28 Januari.

N:o 4

Torsdagen den 28 januari.

Kammaren sammanträdde kl. 1 e. m.

Herr Roman anmälde, att han ankommit till riksdagen.

Upplästes två inlemnade läkarebetyg, så lydande:

Herr baron A. W. Rappe, som lider af influensa, är derigenom
för närvarande ur stånd att deltaga i riksdagsförbandlingarne, intygar,
Stockholm den 27 januari 1892.

M. Sondén,

Med. d:r.

Att ledamoten af Riksdagens Första Kammare, herr auditör Wilhelm
Lindahl, är till följd af sjukdom (lungkatarr) förhindrad att bevista
Riksdagens förhandlingar intygar,

Stockholm den 28 januari 1892.

Gast. Sett er blad,
l:ste bat:s-läkare vid Svea lifgarde.

Justerades protokollet för den 21 innevarande januari.

Vid förnyad föredragning af Kong]. Maj:ts under gårdagen bordlagda
nådiga proposition till Riksdagen med förslag till ny tulltaxa
m. m., hänvisades denna proposition till bevillningsutskottet.

Vid föredragning af herr Claesons nästlidne dag bordlagda motion,
n:o 9, om ökning i stämpeln å bouppteckningar, m. m., hänvisades
denna motion till bevillningsutskottet.

Vid föredragning af herr Ehrenborgs under gårdagen bordlagda
motion, n:o 10, om ökande af statens understöd åt uppfostringsanstalter
för sinnesslöa barn, hänvisades denna motion till statsutskottet.

N:o 4.

Torsdagen den 28 Januari.

Föredrogs och lades till handlingarna statsutskottets sistlidne dag
bordlagda memorial n:o 1, med den till innevarande riksdag af fullmäktige
i riksgäldskontoret afgifna berättelse.

Vid föredragning af bevillningsutskottets under gårdagen bordlagda
betänkande n:o 1, i anledning af Kongl. Maj:ts nådiga proposition
angående med Frankrike afslutad konvention om delvis förlängning
af de den 30 december 1881 afslutade handels- och sjöfartstraktater
mellan de förenade rikena Sverige och Norge samt Frankrike,
biföll Kammaren hvad utskottet i nämnda betänkande hemstält.

Föredrogs och lades till handlingarna bankoutskottets nästlidne
dag bordlagda memorial n:o 1, med öfverlemnande af fullmäktiges i
riksbanken till utskottet afgifna berättelse.

Herr Kerfstedt väckte en motion, n:o 11, om tillägg till 22 §
fiskeristadgan.

Denna motion blef på begäran bordlagd.

Herr talmannen tillkännagaf, att anslag utfärdats till sammanträdets
fortsättande kl. 7 e. m.

Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades herr Tamm under
fjorton dagar från och med morgondagen, herr Lundeberg från och
med samma dag till och med den 8 nästkommande februari samt herr
Berg, Gustaf, från och med den 1 till den 14 i sistnämnda månad.

Justerades sex protokollsutdrag för detta sammanträde.

Kammaren åtskildes kl. 1.19 e. m.

In fidem

A. von Krusenstjerna.

Torsdagen den 28 Januari, e. m.

N:o 4.

Torsdagen den 28 januari, e. m.

Kammaren sammanträdde kl. 7 e. m.; och dess förhandlingar leddes
af herr vice talmannen.

Upplästes och godkändes bevillningsutskottets förslag till Riksdagens
skrifvelse, n:o 1, till Konungen, i anledning af Kongl. Maj:ts
nådiga proposition angående med Frankrike afslutad konvention om
delvis förlängning af de den BO december 1881 afslutade handels- och
sjöfartstraktater mellan de förenade rikena Sverige och Norge samt
Frankrike.

Protokollsutdrag härom justerades.

Kammaren åtskildes kl. 7.07 e. m.

In fidem

A. von Krusenstjerna.

Fredagen den 29 januari.

Kammaren sammanträdde kl. 2 e. m.; och dess förhandlingar leddes
af herr vice talmannen.

Herr Sjöcrona anmälde, att han instält sig vid riksdagen.

Upplästes ett inkommet läkarebetyg, så lydande:

Att ledamoten af Riksdagens Första Kammare brukspatronen herr
F. af Burén till följd af influensa är sängliggande sjuk, varder härmed
intygadt.

Stockholm den 28 januari 1892.

A. H. Bernlicim
Reg:ts-läkare.

N:o 4.

Fredagen den 29 Januari.

Justerades protokollet för den 22 i denna månad.

Vid föredragning af herr Kerfstedts under gårdagen bordlagda
motion, n:o 11, om tillägg till 22 § fiskeristadgan, hänvisades denna
motion till ett tillfälligt utskott.

Afgåfvos följande motioner:

n:o 12, af herr Sjöcrona, angående ändrade bestämmelser i fråga
om den kommunala rösträtten på landet;

n:o 13, af densamme, om anslag för fullbordande af restaurationsarbetet
å Skara domkyrka;

n:o 14, af herr Wallin, om tull å stenkol och koks, m. m.;
n:o 15, af herr Öländer, om stadgande af svårare påföljd af oloflig
försäljning af vin och maltdrycker i vissa fall;

n:o 16, af densamme, angående skrifvelse till Konungen med begäran
om framläggande af förslag till ändring i förordningen den 18
september 1862 huru gäld vid dödsfall betalas skall m. m.; samt

n:r 17, af herr Andersson, Fer, angående skrifvelse till Konungen
i fråga om ändring af gällande bestämmelser rörande syner å indelta
arméns soldattorp.

Dessa motioner blefvo, hvar för sig, på derom framstälda yrkanden
bordlagda.

Ledighet från riksdagsgöromålen under fjorton dagar beviljades
herr Eneroth från och med den 1 nästkommande februari samt herr
Andersson, Gustaf, från samma dag.

Justerades ett protokollsutdrag för detta sammanträde.

Kammaren åtskildes kl. 2.13 e. m.

In fidem

A. von Krusenstjerna.

Lördagen den 30 Januari.

17 N:o, *

l<''3

1 j v

i lJ i. .VI

Lördagen den 30 januari

; • 1 y t i JO . ‘ )}■ • i.''/ ''* . !

Kammaren sammanträdde kl. 2 e. m.

Friherre Klingspor anmälde, att han infunnit sig vid riksdagen.

Föredrogs och hänvisades till lagutskottet herr Sjöcronas nästlidne
dag bordlagda motion, n:o 12, angående ändrade bestämmelser
i fråga om den kommunala rösträtten på landet.

Föredrogs och hänvisades till statsutskottet herr Sjöcronas under
gårdagen bordlagda motion, n:o 13, om anslag för fullbordande af
restaurationsarbetet å Skara domkyrka.

Föredrogs herr Wallins sistlidne dag bordlagda motion. n:o 14,
om tull å stenkol och koks m. m.

Herr Wall in lät uppläsa ett skriftligt anförande af följande lydelse:
Som min uppmärksamhet blifvit fäst derå, att ämnen af olika
beskaffenhet sammanförts i min under gårdagen afgifna motion om
tull å stenkol och koks m. m., får jag härmed anhålla, att berörda
motion måtte få ''delas i fyra särskilda motioner med följande framställningar
eller så kallade klämmar:

den första: att Riksdagen ville åsätta utländska stenkol och koks
en införseltull af sex öre per hektoliter;

den andra: att ett belopp, motsvarande en tredjedel af hvad som
inflyter genom den utaf mig föreslagna införseltull å utländska stenkol
och koks, må anslås till kraftigt understöd åt inhemsk bränntorfsoch
torfkolsberedning;

den tredje: att ett belopp, motsvarande en tredjedel af hvad som
inflyter genom den utaf mig föreslagna införseltull å utländska stenkol
och koks, må anslås till kraftigt understöd åt inhemskt skepps- och
maskinbyggeri;

den fjerde: att ett belopp, motsvarande en tredjedel af hvad som
inflyter genom! den utaf mig föreslagna införseltull å utländska stenkol
och koks, må anslås till kraftigt understöd åt de industriidkare, som

Första Kammarens Prof, 1892. N:n J. 2

N:o 4. 18 Lördagen den 30 Januari.

utbyta nu använd ångkraft mot drifkraft från aflägsna vattenfall —
öfverförd genom elektricitet.

Denna anhållan bifölls, hvarefter motionen i enlighet härmed fördelades
i fyra motioner med följande nummer och öfverskrifter:

n:o 14, om tull å stenkol och koks;

n:o 18, om anslag till understöd åt bränntorfs- och torfkolsindustrien
inom landet;

n:r 19, om anslag till understöd åt inhemskt skepps- och maskinbyggeri;
samt •

n:o 20, om anslag till understöd för utbytande inom industrien
af ångkraft mot elektriskt öfverförd drifkraft från aflägsna vattenfall.

Härpå blefvo ifrågavarande motioner hänvisade, n:o 14 till bevillningsutskottet
och n:is 18—20 till statsutskottet.

Vid föredragning af herr Öländers under gårdagen bordlagda
motion, n:o 15, om stadgande af svårare påföljd af oloflig försäljning
af vin och maltdrycker i vissa fall, hänvisades denna motion till ett
tillfälligt utskott.

Föredrogs och hänvisades till lagutskottet herr Öländers sistlidne
dag bordlagda motion, n:o 16, angående skrifvelse till Konungen med
begäran om framläggande af förslag till ändring i förordningen den
18 september 1862 huru gäld vid dödsfall betalas skall m. m.

Vid föredragning af den utaf herr Andersson, Per, väckta, under
gårdagen bordlagda motion, n:o 17, angående skrifvelse till Konungen
i fråga om ändring af gällande bestämmelser rörande syner å indelta
arméns soldattorp, hänvisades denna motion till ett tillfälligt utskott.

Afgåfvos följande motioner:

n:o 21, af herr Nyström m. fl , om anslag till låneunderstöd för
enskilda jernvägsanläggningar; och

n:o 22, af herrar Nisser och Nyström, om anslag till inlösen för
statens räkning af eu utaf framlidne bergshauptmannen J. H. af Forselles
efterlemnad samling af bergarter m. m.

Dessa motioner blefvo, hvar för sig, på derom gjorda framställningar,
bordlagda.

IfcO*.

Lördagen den 30 Januari.

Herr talmannen tillkännagaf, att anslag utfärdats till sammanträdets
fortsättande kl. 7 e. m.

m 9 .hstmsj CE nsb nftgsimJ

Aflemnades nedannämnda motioner:

n:o 23, af herr Törnebladh, om vidtagande af åtgärder för att
skadadt silfverskiljemynt i vissa fall må kunna vid kongl. myntverket
inlösas till pregelvärdet;

n:o 24, af herr Casparsson m. 11., om stärkande af landets försvar;

n:o 25, af herr Anderson, Albert, om upprättande af ett fullständigt
register till kamrarnes protokoll med bihang för tiden från
och med år 1867;

n:o 26, af herr Eneroth, om ändring af 58 § i förordningen om
kommunalstyrelse på landet; samt

n:o 27, af herr Bergman m. 11., om förhöjdt anslag till understöd
åt svenska mosskulturföreningen.

På derom framstälda yrkanden blefvo dessa motioner, hvar för
sig, bordlagda.

Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades herrar Lithander och
och Albert Ewers hvardera under fjorton dagar från den 1 nästinstundande
februari samt herr Sjöcrona under tre och herr Sanne under
två veckor från denna dag.

Justerades fem protokollsutdrag för detta sammanträde.

Kammaren åtskildes kl. 2.2 6 e. m.

In fidem

A. von Krusenstjerna.

Ko 4.

Lördagen den 30 Januari,; e. m.

. maj 3? a'' <n.oi)ia;j.<j y, »i-, .r.gMtiihjU-.j uéiuimalKj tf ni i

ut o V JjI &&u«Wiiaiioi i:

Lördagen den 30 januari, e. m.

'' * »fT**lj ..l V;l •.‘r:‘«i»r:J1:1.•''

Kammaren sammanträdde kl. 7 e. m.

yv.i \ t åi i>iv K/u/ij,4 r /f b/b t-.’ t ''>;->vri.l: •,

: ; ‘ ✓ ie:;io i!ii ? v;<>»i a i

<■>> . .•• . --vu .v- ’ * ''/ib ..u .

Herr Bengtsson afgaf, en motion, n:o 28, om stämpelfrihet för
utslag, innefattande befrielse från ådömda mantalsböter.

Denna motion bordlädes på begäran.

Kammaren åtskildes kl. 7.2 3 e. m.

• 6.1 In fidem

A. von Kr us enst jer na.

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-aktiebolag, 1892.