1890. Första Kammaren. N o 2 (Riksdagens protokoll 1890:2)

RIKSDAGENS PROTOKOLL

1890. Första Kammaren. N o 2.

Onsdagen den 22 januari.

Kammaren sammanträdde kl. 10 f. m., ock
leddes af herr vice talmannen.

Herr Pehrsson anmälde, att han infunnit sig vid riksdagen.

Företogs val af tio ledamöter i konstitutionsutskottet; och befunnos,
efter valförrättningens slut, dertill hafva blifvit utsedde:

Herr Alin ..................................................... med 113 röster

» Pehrn ................................................... » 113 »

Friherre von Essen, Reinhold.............................. » 112 »

Herr von Stroldrch .......................................... » 112 »

» von Post ................................................ » 111 »

» Bergius................................................... » 79 »

» Gilljam ......... » 79 »

» Li7idahl................................................... » 79 »

» Ting er, Magnus ....................................... » 79 »

» Rundbäck............................................... » 76 » .

valförrättningens slut, dertill hafva blifvit utsedde:

Herr Casparsson ............................................. med 120 röster

Friherre Leijonhufvud, B. A............................... » 120 »

Herr Tamm, H. P. P. .................................... » 120 »

» Königsfeldt ............................................. » 119 »

Grefve Sparre...................... » 119 »

Herr Odelberg................................................... » 118 »

Första Kammarens Prof. 1890. N:o 2.

]ST:o 2.

Onsdagen den 22 Januari.

Grefve Piper ............................................................... med 118 röster

Herr Boström, Filip...................................................... » 116 »

» von Ehrenheim................................................... » 113 »

» Ekenman, V. N..................... » 84 »

» von Hedenberg ............................. » 82 »

» Bohnstedt.......................................................... » 81- » .

Företogs val af tio ledamöter i bevillningsutskottet; och befunnos,
efter valförrättningens slut, dertill hafva blifvit utsedde:

Herr Lithander........................................................... med 125 röster

» Tham, W. ........................................................ » 125 »

» Fock .................................................................. » 124 »

Friherre Barnékow, G. F. K. ................................... » 122 >

Herr Sederholm............... » 121 »

» Reuterswärd ...................................................... » 116 »

» Örwall ............................................................... » 89 »

» Ekenman, Thor ................................................ » 86 »

» Stephens ............................................................ » 86 »

» Wallberg ............,............................................. » 86 » .

Företogs val af åtta ledamöter i bankoutskottet; och befunnos,
efter valförrättningens slut, dertill hafva blifvit utsedde:

Herr Nordenfélt ......................................................... med 115 röster

» Ericsson, H. M. ................................................ » 113 >

» Falk, Vilhelm........................ » 113 »

» Söder hjelm ......................................................... * 113 »

» Sandberg ........................................................... » 108 »

» Mallmin............................................................... » 88 »

» Ceder ber g............................................................ » 81 »

» Samzelius................... » 81 » .

Företogs val af åtta ledamöter i lagutskottet; och befunnos, efter
valförrättningens slut, dertill hafva blifvit utsedde:

Herr Bergström............................................................ med 114 röster

» Fröberg.................. » 114 »

» Hasselrot ............................................................ » 114 »

» Lundin ...................... » 114 »

» Claeson .............................................................. » 113 »

Onsdagen den 22 Januari.

N:o 2.

Herr von Baumgarten.................................................. med 78 röster

Grefve Klingspor, P. O. L. ....................... » 78 »

Herr Pehr sson.................. » 77 »

Företogs val af sex suppleanter i konstitutionsutskottet; och befunnos,
efter valförrättningens slut, dertill hafva blifvit utsedde:

Herr Carlborg..........................

Friherre Lejonhufvud, Sten.....

Herr Kajerdt..........................

» von Sydotv ....................

» Helander .......................

» Larsson, A..................

sedan ordningen emellan dem,
lottning bestämd.

.................................... med 103 röster

................................... » 102 »

.................................... » 97 »

................................... » 75 »

.................................... » 75 »

.................................... » 74 » ,

som erhållit lika röstetal, blifvit genom

Företogs val af nio suppleanter i statsutskottet; och befunnos,
efter valförrättningens slut, dertill hafva blifvit utsedde:

Herr Fränekel...................................................... med 100 röster

» Bergman .............. » 100 »

» von Schulzenheim .................................... » 98 »

Grefve Barnekow, A. G............................................. » 96 »

Herr Svedelius ........................................................... » 93 »

» Almén ....................... » 91 »

» Almgren............................. » 70 »

» Tornérhjelm......................................................... » 60 »

Friherre Klingspor, C. G. A. ................................... » 53 »

sedan ordningen mellan de båda förstnämnde blifvit genom lottning
bestämd.

Företogs val af sex suppleanter i bevillningsutskottet; och befunnos,
efter valförrättningens slut, dertill hafva blifvit utsedde:

Herr Söderberg............................................................. med 79 röster

» Andersson, P. J.................................................... » 73 »

» Almström ............................................................ » 72 »

» af Buren............................................................... » 71 »

» Cavalli .......... » 60 »

» Flack.................................................................. » 51 » .

K:o 2.

Onsdagen den. 22 Januari.

Företogs val af. fem suppleanter i bankoutskottet; och befunnos,
efter valförrättningens slut, dertill hafva blifvit utsedde:

Herr Ekdahl .................................................................. med

» Sanne ................................. »

» Jönsson................................................................. »

Friherre Wrangel von Brehmer .................................... »

Herr Stridsberg............................................................ *

85 röster
84 *

82 »

81 »

75 » .

Företogs val af åtta suppleanter i lagutskottet; och befunnos, efter
valförrättningens slut, dertill hafva blifvit utsedde:

Herr Nilsson, Ola ......................................................... med 82 röster

» Kerfstedt.............................................................. » ?? *

» Andersson, G. ................................... » ?5 »

» Bengtsson, J. ................................. * 74 *

» Wijkmark ................................................. » 67 »

» Lundström................................................ » 00 *

» Sjölund .................................................. » 66 »

d Brehmer.................................................. » 66 » ,

sedan ordningen mellan de tre sistnämnde blifvit genom lottning bestämd.

Atlemnades följande motioner:

n:o 6, af herr Almström, angående skrifvelse till Konungen i

fråga om tillstånd att inrätta s. k. industrilotterier;

n:o 7, af herr Casparsson, om anvisande af ett stipendium åt

skulptören S. Andersson för konststudiers idkande;

n:o 8, af herr Bergström, om anslag till en e. o. professors beställning

i slaviska språk vid universitetet i Upsala;

n:o 9, af herr Treffenberg, om bildandet af en fond till underlättande
af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring, inrättande af
sjukkassor och åstadkommande af ålderdomsförsäkring; samt

n:o 10, af herr Helander, om utfärdande af stadganden ang. exakta
mantalsbråks förvandling till och utbyte mot decimalbråk.

Dessa motioner blefvo, hvar för sig, på derom framstälda yrkanden
bordlagda.

Onsdagen den 22 Januari.

N:o 2.

Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades herr Treffeiiberg från
och med den 24 innevarande månad till och med den 5 nästkommande
februari samt herr Falk, Helmer, under fem veckor, räknadt från den
27 i denna månad.

Föredrogs och hänvisades till lagutskottet justitieombudsmannens
vid innevarande riksdag afgifna embetsberättelse.

Justerades sex protokollsutdrag för detta sammanträde.

På framställning af herr vice talmannen beslöts, att Kong! Maj:ts
den 18 innevarande januari bordlagda nådiga proposition till Riksdagen
angående statsverkets tillstånd och behof skulle uppföras sist på föredragningslistan
till nästa sammanträde.

Kammaren åtskildes kl. 3,o 3 e. m.

In fidem

A. von Krusenstjerna.

N:o 2.

Fredagen den 24 Januari.

Fredagen den 24 januari.

Kammaren sammanträdde kl. 2 e. m., dervid dess förhandlingar
leddes af herr vice talmannen.

Justerades protokollen för den 16 och 17 i denna månad.

Anmäldes och bordlädes kanslideputerades memorial n:o 1, angående
antagande af tjensteman i Riksdagens kansli.

Upplästes följande dödsattest:

Att kanslirådet Lars Arvid Forssman, boende i Norra Blasieholmshamnen
n:o 15, afled den 21 dennes i en ålder af 47 år, intygar härmed.
Stockholm den 22 januari 1890.

Mauritz Aspelin.

Andre stadsläkare.

Härpå upplästes och godkändes förslag till kammarens skrifvelse
till Konungen med anmälan om den genom berörda dödsfall uppkomna
ledighet inom kammaren.

Upplästes ett insändt läkarebetyg af följande lydelse:

Att ledamoten af Riksdagens Eörsta Kammare Nils Andersson å
Ölisjögård i Kristianstads län lider af influensa och i följd deraf är

Fredagen den 24 Januari.

X:0 2.

för närvarande och tills vidare förhindrad att infinna sig vid innevarande
års Riksdag, intygas härmed på heder och samvete.

Öllsjögård den 22 januari 1890.

Chr. Cimmerdahl.
Provinsialläkare.

Föredrogs och hänvisades till bankoutskottet herr af Burens den
20 i denna månad bordlagda motion, n:o 2, om inrättande af ett riksbankens
afdelningskontor i Linköping.

Föredrogs och hänvisades till konstitutionsutskottet herr von Strokirchs
den 21 innevarande januari bordlagda motion, n:o 3, med förslag
till grundlagsändringar, åsyftande ett ständigt ekonomiutskotts inrättande
i stället för de tillfälliga utskotten.

Föredrogs och hänvisades till bevillningsutskottet herr Treffenbergs
den 21 i denna månad bordlagda motion, n:o 4, med förslag till ändrad
lydelse af 4 § 2 mom. och 42 § i förordningen angående försäljning
af bränvin m. m. den 29 maj 1885.

Föredrogs och hänvisades till lagutskottet den af herr Unger, Adolf,
väckta, den 21 innevarande januari bordlagda motionen n:o 5, medförslag
till ändrad lydelse af 7 § i förordningen om allmän flottled den
30 december 1880.

Efter föredragning af herr Almströms den 22 i denna månad bordlagda
motion, n:o 6, angående skrifvelse till Konungen i fråga om tillstånd
att inrätta s. k. industrilotterier, beslöt kammaren hänvisa denna
motion till behandling af ett tillfälligt utskott.

Föredrogos och hänvisades till statsutskottet följande den 22 innevarande
månad bordlagda motioner:

n:o 7, af herr Casparsson, om anvisande af ett stipendium åt
skulptören S. Andersson, för konststudiers idkande;

n:o 8, af herr Bergström, om anslag till en extra ordinarie professorsbeställning
i slaviska språk vid universitetet i Upsala;

N:o 2.

Fredagen don 24 Januari.

n:o 9, af herr Treffenberg, om bildande af en fond till underlättande
af åtgärder för arbetares olycksfallsförsäkring, inrättande af sjukkassor
och åstadkommande af ålderdomsförsäkring; samt

n:o 10, af herr Helander, om utfärdande af stadganden angående
exakta mantalsbråks förvandling till och utbyte mot decimalbråk.

Herr Söderberg uppläste en motion, n:o 11, med förslag till ändrad
lydelse af §§ 13 och 15 riksdagsordningen.

Denna motion blef på derom framstäldt yrkande bordlagd.

Herr Biesért erhöll på begäran ordet och yttrade: Jag hade ämnat
framlägga en motion, som afsåg inskränkning af rättighet för kringresande
agenter att försälja bränvin på landsbygden, men då jag erfarit,
att landshöfding Treffenberg väckt en motion i samma syfte, hvilken
jag haft tillfälle genomläsa och funnit innehålla detsamma, som jag ämnat
föreslå, anhåller jag att få instämma i denna motion, n:o 4, som
nu blifvit hänvisad till bevillningsutskottet.

På gjord proposition medgaf kammaren, att detta yttrande finge medfölja
herr Treffenbergs berörda motion till bevillningsutskottet.

Tillkännagafs, att herr vice talmannen och de öfriga ledamöter, som
fått i uppdrag att jemte talmannen tillsätta kammarens kansli och vaktbetjeDing,
ansett nödigt, att i kansliet anstäldes 2 förste notarier, 11 notarier
med skyldighet att vara underkastade den förändring i tjenstgöring, som
kunde föranledas deraf att sekreteraren egde till sitt biträde vid förandet
och uppsättandet af kammarens protokoll använda en af notarierna,
vidare 1 förste kanslist, 1 registrator, 6 kanslister, 1 förste vaktmästare
och 8 vaktmästare, samt, under förutsättning att detta godkändes af
kammaren, antagit såsom förste notarier: kanslisekreteraren friherre C.
J. A. J. Alströmer och sekreteraren i justitieombudsmansexpeditionen
C. D. E. von Schulzenheim; notarier: t. f. kanslisten i kongl.kommerskollegium
G. E. von der Burg, byråingeniören K. M. Lindeberg,
kammarherren E. A. G. Berenrceutz, vice häradshöfdingen J. E.
Hammarberg, amanuensen i kongl. landtförsvarsdepartementet friherre
O. T. Hermelin, vice häradshöfdingen C. A. T. Bergendahl, amanuensen
i kongl. arméförvaltningen A. Göransson, e. o. hofrättsnotarien
C. G. Barthelson, postexpeditören L. Krsepelin samt vice häradshöfdingarne
A. T. Hagman och H. Rydin; förste kanslist: vice häradshöfdingen
H. W. Hedenstierna; regstrator: kammarherren B. Fock;

Fredagen den 24 Januari.

K:o 2.

kanslister: fortitikationskassören H. E. W. Geete, kanslisten i kongl.
hofexpeditionen K. Radhe, vice häradshöfdingarne grefve B. H. B. Mörner
och B. Tomason, amanuensen i kongl. domänstyrelsen H. J. Modigh
samt litteratören E. Eahlstedt; förste vaktmästare: E. Ehrnström; vaktmästare:
E. W. Malmberg, E. Pira, G. A. Söderqvist, O. A. Pettersson,
0. A. Andersson, J. E. Sjöberg, J. A. Lundqvist och J. Wahl qvist.

Härtill lemnade kammaren på gjord proposition sitt godkännande.

Justerades sex protokollsutdrag för detta sammanträde.

Kammaren åtskildes kl 2,is e. m.

In fidem

A. von Krusenstjerna.

Lördagen den 25 Januari.

Lördagen den 25 januari,

Kammaren sammanträdde kl. 11 f. m., och dess förhandlingar
leddes af herr vice talmannen.

Justerades protokollet för den 18 innevarande månad.

Herr statsrådet friherre von Essen aflemnade Kongl. Maj:ts
nedannämnda nådiga propositioner till Riksdagen:

l:o) angående befrielse från utgifvande till kronan af vissa s.
k. skilnadsarrenden;

2:o) angående jemkning af den på hemman å landet hvilande
inqvarteringsbörda;

3:o) angående upphörande af den inom Kalmar stift utgående
s. k. allhelgonahjelpen; och

4:o) angående befrielse för sterbhusdelegarne efter aflidne justitieombudsmannen
S. L. Theorells enka, Sofia Wilhelmina Theorell, född
von Schwerin, från erläggande af stämpelafgift vid lagfart å fideikommissegendomen
Borkhult med Gobo och underlydande hemman.

Dessa kongl. propositioner blefvo härefter föredragna och på begäran
bordlagda.

Statsverks- Föredrogs å nyo Kongl. Maj:ts den 18 innevarande månad bordpropositionen.
lagda nådiga proposition till Riksdagen angående statsverkets tillstånd
och behof.

Herr Carlborg: Det är säkerligen flere än jag inom denna
kammare, som med mera än vanligt intresse väntat att få taga del af
innehållet i den Kongl. Maj:ts nådiga proposition angående statsverkets
tillstånd och behof, som nu föreligger till Riksdagens pröfning.

Lördagen den 25 Januari.

Jf:o 2.

Så mycket visste hvar och en, att, tack vare det nu rådande Statsverkstullskyddssystemet,
i förening med en allmännare lyftning i verlds-VroVos^oncnhandeln,
statsinkomsterna mycket öfverstigit det beräknade beloppet och (Forts.)
sålunda tillfört statskassan ett ganska betydligt öfverskott, hvilket
regeringen hade att tillgå för 1891 års statsreglering. Det största
intresset var således koncentreradt kring användandet af detta öfverskott.

För min del hade jag hoppats att Kong! Maj:ts regering, som ju
i sig bör innefatta ett uttryck af riksdagsmajoritetens åsigter, hade
vidtagit några åtgärder, som varit i statsregleringen synliga för att
realisera de önskningsmål, som tullskyddsvännerna, jemte skyddet för
våra fosterländska näringar, satt främst på sitt program. Jag syftar
härmed dels derpå, att statsregleringen bort så uppgöras, att lån icke
behöft anlitas för tillgodoseende af statens behof och dels derpå, att
någon åtgärd bort vidtagas för att med öfverskottsmedlen minska Sveriges
statsskuld. Denna uppgick, enligt statsrevisorernas senaste berättelse,
till den ofantliga summan af 265,044,000 kronor. Om härtill
lägges, hvad hypoteksföreningarne upplånat, eller omkring 200,000,000
kronor, så stiga dessa summor sammanslagne till ett belopp som, fördelad
t på samtlig^ Sveriges inbyggare, från och med det spädaste barn
till och med den bräckligaste åldring, utgör ungefär 100 kronor på
hvar och en.

Jag erkänner villigt att de i den kong! propositionen föreslagna
statsändamål, till hvilka utöfver de vanliga och årligen återkommande
äskats anslag, äro både nyttiga och, i hufvudsak, äfven nödvändiga,
men jag anser icke, att behofvet af deras genomförande är så trängande,
att vid denna statsreglering bort dertill påfordras så stora belopp som
nu föreslagits.

Vi veta alla, hvilka mägtiga krafter som arbeta på undergräfvande!
af det nu rådande tullsystemet. Om dessa lyckas i sina bemödanden,
och de snart stundande valen till Andra Kammaren skulle förflytta
riksdagens tyngdpunkt till frihandlarnes parti, så vore detta i hög grad
sorgligt, för att icke säga snöpligt, om tullpartiet, som i tre år så godt
som enväldigt dikterat riksdagsbesluten, icke skulle lemna andra spår
efter sig i vår utvecklings historia än att, på grund af de förhoppningar,
som partiets tillkomst väckte till lif, åtskilliga nya industrigrenar börjat
utveckla sig, men hvilka, genom en förändring af system, antagligen
skulle gå sin undergång till mötes.

Jag hade derföre hoppats, att tullskyddsvännerna, då medel nu
finnas tillgängliga, velat göra början med bildandet af en fond för
minskande af Sveriges statsskuld. Min öfvertygelse är, att om så
kommer att ske vid denna riksdag, densamma derigenom skall resa sig
ett äreminne, som för samtid och efterverld skall bära vittnesbörd om
dess fosterländska sträfvanden.

Hvad nu jernvägsbyggandet beträffar, så hafva meningarne varit
delade, huruvida dertill höra användas tillgängliga statsmedel, eller om
för detta ändamål borde under alla förhållanden upplånas penningar.

Då, såsom nu, stora öfverskott förefinnas, hade det synts mig, att inga

H:o 2.

Lördagen den 25 Januari.

Statsverks- lån bort anlitas, åtminstone icke för anskaffande af rörlig materiel, som
propositionen.ju kan raknas såsom fast. och beståndande statstillgång, enär den (Forts.

) samma inom några år förstöres och sålunda icke mera finnes till.

Deremot tror jag det vara välbetänkt, om staten genom sin starka
kredit upptager lån för billig ränta i syfte att understödja större enskilda
affärsföretag, såsom t. ex. jernvägsbyggnader eller dylikt. Tilja
vi, protektionister, göra oss förtjenta af det anseende -vi sjelfve velat
gifva oss att vara mera sparsamma med statens medel, mera försigtiga
och omtänksamma än herrar frihandlare, så är det statsutskottets och
Riksdagens ovilkorliga pligt att göra betydliga afprutningar på de förslag,
hvartill nu äskas penningar. De kunna, enligt mitt förmenande,
anstå till en lägligare tid.

Ehuru hvad jag nu haft äran yttra kunnat sammanfattas i endast
några få ord, en erinran från min ringa person till större sparsamhet
med statens medel, skulle jag dock önskat, att i statsverkspropositionen
förekommit anspråk på anslag för upphjelpande af en näring, som,
hittills lemnad åt sig sjelf, bedrifvits på ett foga tillfredsställande sätt;
jag menar det bohuslänska sillfisket. Såsom herrarne veta, står vår
bohussill i mycket lågt pris i förhållande till den norska och skottska
sillen. Detta beror icke så mycket på sj elfva råmaterielets beskaffenhet
som icke fast mera på mindre lämpliga förfaringssätt vid dess tillgodogörande.
Då sillen för tretton år sedan i större mängd »gick till» vid
våra kuster, väcktes hos befolkningen stora förhoppningar om en
blifvande rikedomskälla, sådan den visade sig vara under förra sillfiskeperioden
vid slutet af förra århundradet; men hittils hafva dessa förhoppningar
icke gått i fullbordan och detta, enligt mitt förmenande,
endast och allenast emedan sillsalterinäringen skött sig mycket illa.
Visserligen har öfver allt vid kusten uppstått en mängd salterier, men,
med undantag af några få större etablissement, hafva de alla användt
icke blott olika utan till och med origtiga metoder för sillsaltningen,
hvarigenom varan i ett otillfredsställande skick kommit i marknaden.
Angående dessa salteriers tillväxt under de senaste tolf åren, ber jag
att få meddela herrarne en uppgift, som jag från Göteborg erhållit,
rörande antalet personer, hvilka under nämnda tid hos Konungens befallningshafvande
i Göteborgs och Bohus län anhållit om tillstånd att
få inom länet idka sillsaltning. Enligt denna uppgift anmälde sig
sålunda:

År	1878. . . .	. . . . 1
»	1879. . . .	. . . . 3
»	1880. . . .	. . . . 0
»	1881....	. . . . 1
»	1882. . . .	. . . . 52
»	1883. . . .	. ... 135
»	1884. . . .	. . . . 17
;>	1885. . . .	. . . . 23
»	1886. . . .	. . . . 63
»	1887. . . .	. . . . 26

>T:o 2.

Lördagen den 25 Januari.

År 1888........ 19

» 1889........ 101

Summa 441

Statsverks propositionen.

(Forts.)

Det är alldeles klart, att då nu alla dessa salterier, med det nyss
nämnda undantaget af några få större fabriker, i allmänhet förestås af
okunnigt folk, tillverkas en vara, som är otillfredsställande och derför
betingar ett lågt pris. De vilja alla göra så stor vinst som möjligt,
och, ehuru de väl veta, att endast den feta sillen är fullt tjenlig till
saltning, använda de i medeltal äfven mager sill, som icke sällan lägges
hvarftals med den feta. Detta observeras icke alltid af uppköparne
eller andra, till hvilka sillen säljes, och på det sätt kommer en underhaltlig
vara i marknaden. Under förra århundradets sillfiske öfvervakades
sillsaltningen vid salterierna af i statens tjenst anstälda sillvrakare,
ett förfaringssätt som ännu i dag med fördel användes i
Skottland. Jag vågar icke yttra mig, huruvida det vore lämpligt att
nu hos oss införa samma kontroll. Men säkert är, att i denna fråga
något bör göras, och jag har velat omnämna detta, i förhoppning att vid
denna eller nästa Riksdags statsreglering åtgärder måtte föreslås till
upphjelpande af den bohuslänska sillfiskenäringen. Att detta mitt
yttrande måtte få till statsutskottet åtfölja den kongl. statsverkspropositionen
anhåller jag vördsamt.

Herr Mankell: Jag skall bedja att i korthet få yttra några ord
om den nu föreslagna statsregleringen.

Här man tager i betraktande de senaste statsregleringarne, den för
år 1891 inbegripen, så finner man, att budgetens totalsumma
för år 1887 uppgått till 82,354,000 kronor

» » 1888 » » 84,697,000 »

» » 1889 » » 87,681,000 »

» » 1890 » » 92,767,000 »

och att den » » 1891 är föreslagen till 94,489,000 »

Godkännes den nu framlagda statsregleringen, skulle budgeten på
allenast fem år hafva ökats med icke mindre än 12,000,000 kronor.
Nominelt skulle emellertid ökningen af den nu föreslagna regleringen,
i förhållande till den föregående, knappast uppgå till 2,000,000.

Men erinrar man sig att bland utgifterna på 1890 års reglering
finnas upptagna icke mindre än 4,754,000 kronor till betäckande af
brist i 1887 års statsreglering, i följd hvaraf de verkliga utgifterna för
statsändamål år 1890 blott uppgingo till omkring 88,000,000, så inses
att hoppet mellan densamma och den nu föreslagna i sjelfva verket
uppgår till omkring 6ya millioner, det största som på länge förekommit.

Alla känna vi de orsaker, som gjort en sådan ökning af budgeten
möjlig. De ligga i de nya tullarne och i främsta rummet i lifsmedelstullarne.
Genom dessa hafva tullinkomsterna, som år 1887 blott uppgingo
till 30,704,000 kronor, år 1888 ökats till 37,718,000 kronor och
år 1889 till icke mindre än 42,475,000 kronor, följaktligen under Denne

N:o 2.

Lördagen den 25 Januari.

Statsverks- år stegrats med icke mindre än närmare 12,000,000, således just med
propositionen, budgetens under fem år höjda belopp.

(Forts.) Planen att genom utgiftssiffrans ökande binda kommande riksdagar

vid lifsmedelstullarne synes derför temligen uppenbar.

Den ökade skattebördan har till större delen drabbat de obemedlade,
inom riksdagen icke företrädda folkklasserna.

Men nämnda siffra af 12 millioner representerar ingalunda den
ökade bördans hela belopp. Ty dertill måste äfven läggas den vinst,
som de gynnade producenterna af de nya tullarne erhållit — en vinst,
som af många antages uppgå till samma belopp som statens ökade
inkomster.

Yid sådant förhållande synes intet vara billigare, än att sistnämnda
klasser vid denna statsreglering genom skattelindringar återfått åtminstone
en del af det belopp, som sålunda blifvit dem fråntaget:

Men långt ifrån att detta skett — lika litet som vid föregående
statsreglering — så har i stället just för det folklager, som skolat
vinna på det nya tullsystemet, af regeringen nu en ytterligare skattelindring
blifvit ifrågasatt i form af fortsatt afskrifning på grundskatter
och roteringsbörda. Äfven den gengäld, som härför skolat lemnas,
nemligen en vidare utsträckning af värnpligten och af beväringsöfningarne,
kommer att hårdast drabba de förbisedda massorna.

Jag hemställer till eder, mine herrar, om sådant kan anses öfverensstämmande
med rättvisa och billighet.

''Och på samma gång jag på det högsta beklagar ett sådant tillvägagående,
begagnar jag tillfället att framföra en visserligen kortfattad
men derför icke mindre kraftig protest mot detta hänsynslösa åsidosättande
af det orepresenterade och derföre svagare folklagrets bästa
till förmån för den magtegande klassens intressen.

Visserligen har man kastat en obetydlig styfver åt massorna under
form af 100,000 kronors afsättning till en blifvande olycksfallsförsäkring
och till sjukkassor. Men oberäknad! att sådant i ingen mån kan
ersätta verkningarne af en omedelbar skattelindring, så utgör en dylik
åtgärd ett första steg till beträdande af statssocialismens väg, för hvilket
jag anser mig höra högeligen varna. Ty derigenom kunna för framtiden
anspråk väckas, hvilka blifva omöjliga att tillfredsställa och då
kunna föranleda betänkliga rubbningar i samhällsordningen.

Emellertid anser jag mig icke böra stanna vid en mer eller mindre
platonisk protest. Utan jag vågar äfven vända mig till denna kammares
medlemmar af statsutskottet och bevillningsutskottet och bedja
dem taga i betraktande de förhållanden, jag vidrört, samt vördsamt
hos dem anhålla, att de måtte tillstyrka å ena sidan de besparingar,
som säkerligen kunna göras, och å andra sidan de skattelindringar,
som i följd deraf blefve möjliga.

Utan att i någon mån härstädes vilja inlåta mig i detaljer, vill
jag i afseende på besparingarne dock antyda, att desamma lämpligast
synas kunna ske på de ovanligt högt tilltagna anslagsfordringarne för
försvaret till lands och sjös, hvilka måste förefalla så mycket egen -

Lördagen den 25 Januari.

N:o 2.

domligare, som enligt flere utländska statschefers sammanstämmande Statsverlcsvittnesbörd
freden sällan varit mera betryggad än för närvarande. propositionen.

Och i afseende på lindringarne tillåter jag mig blott anmärka, att, (Forts-)
enligt min åsigt, desamma, genom mantalspenningarnes upphäfvande
och sockertullens nedsättande, lämpligast torde kunna åstadkommas.

Mycket vore visserligen ytterligare att säga om statsregleringen.

Men jag vill för tillfället nöja mig med det här sagda och anhålla,
herr vice talman, att detta mitt yttrande, sedan det blifvit justeradt,
måtte få åtfölja statsregleringspropositionen till statsutskottet.

Herr Borg: Jag anhåller att få förena mig med herr Mankell i
det hufvudsakligaste af hvad han nu anfört.

Herr Spånberg: Äfven jag ber att få förena mig med herr Mankell,
undantagandes hvad han yttrade angående statsregleringen.

Efter härmed slutad öfverläggning blef den kongl. propositionen
jemte de i anledning af densamma nu afgifna yttrandena hänvisad till
statsutskottet.

Föredrogs och hänvisades till konstitutionsutskottet herr Söderbergs
under gårdagen bordlagda motion, n:o 11, med förslag till ändrad
lydelse af §§ 13 och 15 riksdagsordningen.

Föredrogs och godkändes Riksdagens kanslideputerades nästlidne
dag bordlagda memorial n:o 1, angående antagande af tjensteman i
Riksdagens kansli.

Afgåfvos följande motioner:

n:o 12, af herr Unger, Adolf, om inrättande af ett riksbankens
afdelningskontor i Yenersborg;

n:o 13, af herr Öländer, angående inskränkning i den rätt till
försäljning af maltdrycker, som tillkommer tillverkare af sådana drycker;

n:o 14, af densamme, med förslag till ändrad lydelse af il § i
förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862;

n:o 15. af herr Kerfstedt, om anslag till lån åt behöfvande fiskare
för inköp af båtar eller fiskeredskap in. in.;

n:o 16, af densamme, om anslag för åvägabringande af regelbunden
ångbåtsförbindelse mellan svenska hamnar och La Platafloden;

n:o 17, af herr Adelsköld, med förslag till lag angående förändrad
benämning af domare på landet m. in.;

Jf:o 2.

Lördagen den 25 Januari.

n:o 18, af densamme, angående förhöjd tullrestitution vid utförsel
af punsch, som inom riket tillverkats af utländska råämnen;

n:o 19, af densamme, med förslag till lag om ålderdomsförsäkring;
n:o 20, af herr Mankill, angående sjöförsvarets materiel;
n:o 21, af herr Alin, om anslag till fortsatt utgifvande af arbetet
»Svenska riksdagsakter»;

n:o 22, af herr Roman, angående skrifvelse till Konungen med
begäran att äfven vintertiden måtte anordnas nattåg å norra stambanan;

n:o 23, af herr Ekdahl, angående förändrad tullbehandling af
tomma säckar; samt

n:o 24, af herr Claeson, om upphäfvande af 5 punkten i 8 kap.
2 § rättegångsbalken.

Dessa motioner blefvo, hvar för sig, på derom framstälda yrkanden,
bordlagda.

Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades herr von Baumgarten
under fjorton dagar från den 30 i denna månad.

Justerades tre protokollsutdrag för detta sammanträde.

Kammaren åtskildes kl. 11,21 f. m.

In fidem

A. von Krusenstjerna.

STOCKHOLM, VICTOR PETTERSONS BOKTRYCKERI, 1890.