Vissa ändringar i alkohollagen Prop. 2000/01:97

Proposition 2000/01:97D1 bilaga 1

Effekter av lördagsöppna systembolagsbutiker.
Uppföljning av de första tio månaderna
av Thor Norström1 & Ole-Jørgen Skog2

Mars 2001
1 Bakgrund och utvärderingens uppläggning
I enlighet med riksdagens beslut startade Systembolaget i februari 2000 en
försöksverksamhet med lördagsöppna butiker. Försöket skall enligt propositionen
följas vetenskapligt och utvärderas efter ett år (Regeringens proposition
1998/99:134), men utvärderingsplanen innefattar även uppföljningar under
försöksperioden. Denna rapport baseras på erfarenheter från de första tio
månaderna. Avsnitt 1 beskriver utvärderingens uppläggning, avsnitt 2 redovisar
skattningar av effekterna på Systembolagets försäljning, medan det tredje
avsnittet behandlar effekter på olika skadeindikatorer (t.ex. misshandel). En
sammanfattning och diskussion ges i avsnitt 4.
Bakgrund
Lördagsöppning av systembutikerna innebär en ökad tillgänglighet av alkohol.
Förändringar av detta slag leder ofta, men inte alltid, till ökad konsumtion som
i sin tur ökar risken för fler alkoholrelaterade skador. Erfarenheterna av
försöket med lördagsstängningen på sommaren 1981 (vilket permanentades 1 juli
1982) är naturligtvis av relevans i detta sammanhang. De utvärderingar som
gjordes (Ds S 1982:2, Ds S 1984:8) visade på en klar minskning av fylleriet,
medan bilden var mer splittrad när det gäller misshandel: man registrerade en
minskning av misshandel inomhus mellan bekanta, men en ökning utomhus mellan
obekanta. Den övergripande slutsatsen var dock att lördagsstängningen hade
gynnsamma effekter bland vissa marginaliserade grupper. Vad gäller den totala
konsumtionen tyder senare analyser (Norström, 2000) på en minskad försäljning av
öl och sprit i samband med lördagsstängningen, medan vinförsäljningen ej
påverkades. Den skattade minskningen på alkohol totalt uppgår till 6%. Det finns
en viss osäkerhet kring dessa resultat eftersom avsaknaden av kontrollområde
gör det svårt att kontrollera för andra faktorer. Det kan nämnas att
utvärderingarna på 80-talet fann vissa indikationer men inte några tydliga
effekter på totalkonsumtionen, men då användes en annan metod och färre
observationer.
Mycket har förändrats sedan lördagsstängningen på 80-talet; vi har fått fler
restauranger och ett ökat utbud av illegal sprit, tillgänglig såväl vardag som
helg. Det är sålunda inte uppenbart vilka effekter man har att räkna med vid ett
öppnande på lördagar. Med utgångspunkt från resultaten för lördagsstängningen
rör det sig i så fall om ganska små effekter, vilket kräver effektiva
statistiska metoder för att kunna påvisa.
Syfte
De analyser som redovisas i denna rapport syftar till att skatta effekten av
lördagsöppet på:
Systembolagets detaljhandelsförsäljning av öl, vin, sprit och alkohol totalt
olika slags skadeindikatorer.
Undersökningsperioden omfattar försökets tio första månader (februari-november
2000).
Utvärderingens uppläggning
Utvärderingar och effektmätningar görs i regel av åtgärder som omfattar hela
landet. Detta gällde t.ex. försöket med lördagsstängningen sommaren 1981. En
sådan design ger alltid en viss osäkerhet i resultaten eftersom det samtidigt
med åtgärden kan inträffa andra förändringar som påverkar utfallet. Exempelvis
leder en förbättring av den ekonomiska konjunkturen normalt till en ökad
alkoholförsäljning; om en sådan konjunkturförbättring sätter in samtidigt med
att man öppnar systembutikerna på lördagarna så är det vanskligt att tolka vad
en eventuell försäljningsökning beror på - är det den förbättrade konjunkturen
eller lördagsöppningen? I viss mån kan man statistiskt kontrollera för denna typ
av störande faktorer, men det förutsätter att man är medveten om deras existens
och vet hur stark den störande effekten är. Ur utvärderingssynpunkt är det
sålunda mycket tillfredsställande att försöket med lördagsöppet bygger på en
design med experiment- och kontrollområde. En sådan uppläggning minskar
väsentligt osäkerheten i resultaten genom att vi kan jämföra utvecklingen i
experimentområdet med den i kontrollområdet. Detta förutsätter dock att dessa
områden verkligen är jämförbara, dvs. att det finns en stark likhet i
variationsmönstret mellan experiment- och kontrollområde vad gäller de
indikatorer som skall analyseras, i detta fall alkoholförsäljning. På liknande
sätt förutsätts att det inte finns några händelser eller faktorer som bara
påverkar utfallet i endera experiment- eller kontrollområdet. Om vi anknyter
till exemplet ovan antas att en konjunkturförbättring påverkar båda områdena
lika mycket, vilket eliminerar dess störande effekt. Om däremot
konjunktureffekten är starkare inom något av områdena står vi inför ett problem.
I detta sammanhang bör man nämna de höjda införselkvoterna som infördes 1 juli
2000. Effekten av denna förändring är säkert geografiskt betingad vilket bör
beaktas i utvärderingsarbetet.
Valet av experiment- och kontrollområde kan naturligtvis göras på många olika
sätt - man kan t.ex. välja få stora eller många små (som i försöken med
självbetjäning - se Skog, 2000). Följande överväganden ligger till grund för
vårt val:
Eventuella effekter kan tänkas vara betingade av strukturella faktorer såsom
urbaniseringsgrad och geografiskt läge, inte minst närheten till Danmark (med
lördagsöppna butiker). Man bör alltså välja experimentområdena så att man får en
variation i dessa avseenden.
De flesta av de indikatorer vi skall analysera speglar infrekventa händelser,
dvs. har små bastal. Om experimentområdena blir befolkningsmässigt små kan den
slumpmässiga variationen, bruset, bli besvärande. Experiment- och
kontrollområden bör därför vara befolkningsmässigt ungefär likstora.
Ett uppenbart metodologiskt problem är handelsläckaget, dvs. tillströmningen
av kunder som normalt handlar i något annat område. Den potentiella felkällan
här är att en del av de eventuella effekterna gör sig gällande utanför
experimentområdet. Detta talar för att man väljer få stora, snarare än många små
områden. Vidare bör experiment- och kontrollområden ej gränsa till varandra
utan vara separerade av ett gränsområde.
För att underlätta datainsamling bör experiment- och kontrollområden utgöras
av existerande administrativa enheter.
Mot denna bakgrund har vi valt en indelning där experimentområdena utgörs av de
fyra nordligaste länen, Stockholms län och Skåne län. Följande sammanställning
visar indelningen i sin helhet (se även kartan i figur 1.1):

Experimentområden (3 820'''' inv.)
Nordsverige: Norrbottens län, Västerbottens län, Jämtlands län,
Västernorrlands län (900'''' inv.)
Stockholm: Stockholms län (1 800'''' inv.)
Skåne: Skåne län (1 120'''' inv.)

Gränsområden (1 970'''' inv.)
Dalarnas län, Gävleborgs län, Uppsala län, Södermanlands län, Hallands län,
Kronobergs län, Blekinge län.

Kontrollområden (3 030'''' inv.)
Värmlands län, Örebro län, Västmanlands län, Östergötlands län, Kalmar län,
Jönköpings län, Västra Götalands län.

Gotlands län hålls utanför då den starkt säsongsbundna turismen präglar
indikatorerna för detta län

Figur 1.1 Karta med experiment-, kontroll- och gränsområden

Metod
Det är i regel vanskligt att avläsa effekten av en åtgärd direkt från en
tidsserie. Såvida det inte rör sig om en kraftig effekt är det svårt att avgöra
om en förändring som följer en åtgärd verkligen är en reell effekt eller om den
ligger inom ramen för den normala variation som finns i serien i form av
långsiktiga trender, säsongsvariation och mer tillfälliga, slumpmässiga
fluktuationer. Om man dessutom samtidigt skall beakta utvecklingen i
kontrollområdet är okulärbesiktning av rådata definitivt ingen framkomlig väg.
Uppgiften förenklas om man använder en analysteknik som tar hänsyn till alla
dessa moment inom ramen för en sammanhållen modell, t.ex. ARIMA, som kommer att
användas här (se McDowall m.fl. (1980) för en beskrivning). Tekniken går kort
sagt ut på att inte begränsa sig till att jämföra läget omedelbart före och
efter interventionen, utan att betrakta en eventuell förändring ur ett längre
tidsperspektiv; ligger den inom ramen för normala variationer eller avviker den
signifikant från ett historiskt mönster? Den del av undersökningsperioden som
föregår interventionen benämns preinterventionsperiod, medan
postinterventionsperiod betecknar den efterföljande. För att avgöra om
interventionen har medfört någon förändring skattas en modell där den aktuella
indikatorn, t.ex. alkoholförsäljning i experimentområdet, är den beroende
variabeln (ofta benämnd outputserien) och interventionen den förklarande
variabeln (inputserien). I syfte att kontrollera för den generella
försäljningsutvecklingen inkluderas alkoholförsäljningen i kontrollområdet bland
de förklarande variablerna. Interventionen representeras av en dummyvariabel
vars konstruktion beror på om man förväntar sig en tillfällig eller permanent
effekt. Om man t.ex. antar en permanent effekt, ges dummyvariabeln värdet 0 före
och 1 efter interventionen. Även tillfälliga och gradvisa effekter kan
modelleras. Skattningen av dummyvariabeln ger besked om interventionseffektens
styrka och grad av statistisk signifikans. Seriens temporala struktur är då
samtidigt beaktad genom separata parametrar som skattar långsiktig trend,
säsongsmönster och korrelation mellan successiva observationer. Den variation
som inte förklaras av modellen skall inte innehålla någon systematik, utan vara
helt slumpmässig (s.k. vitt brus). Den statistiska osäkerheten i resultaten
uttrycks främst i felmarginalerna kring den skattade interventionseffekten.
Preliminära analyser av försäljningsdata visade att det var nödvändigt att
inkludera en dummyvariabel för juli månad, med värdet 1 för juli och 0 annars.
Den modell vi skattar har alltså följande utseende:

LnAte = b1*LnAtk + b2*DLt + b3*DJt + LnNt

där Ate betecknar alkoholförsäljningen i experimentområdet vid tidpunkten t, Atk
alkoholförsäljningen i experimentområdet och DL dummyvariabeln som
representerar interventionen, dvs. lördagsöppet. Den har värdet 0 fram till och
med januari 2000 och 1 därefter. Dummyvariabeln för juli månad är betecknad DJ.
Ln indikerar att serierna är logaritmiskt transformerade. N representerar
feltermen (noise) vars temporala struktur modelleras med autoregressiva (AR) och
moving average (MA) parametrar. De parametrar som skall skattas betecknas b.
Den procentuella effekten av lördagsöppet fås genom uttrycket (eb2-1)*100. I
modellerna för Skåne inkluderades ytterligare en dummyvariabel som representerar
de höjda införselkvoter som infördes 1 juli 2000. Denna dummy har värdet 1 från
och med juli 2000 och 0 annars.
Skattningen kan göras på rådata, säsongsdifferentierade data (At-At-12), eller
reguljärt differentierade data (At-At-1). Den ansats som vi fann statistiskt
mest tillfredsställande var den sistnämnda; den reguljära differentieringen
eliminerade den oönskade trend som finns i såväl rådata som i
säsongsdifferentierade data; vidare blev residualstrukturen tillfredsställande
(vitt brus) med endast ett minimum av feltermsparametrar (AR- och
MA-parametrar). Det är dessa skattningar som kommer att redovisas. De avviker
dock inte markant från de skattningar vi fått med de två andra ansatserna,
vilket indikerar att resultaten är ganska robusta.
Vi kommer även att använda en närbesläktad, grafisk metod enligt följande. På
basis av data för preinterventionsperioden (januari 1995-januari 2000) skattas
en modell som ovan men som ej inkluderar dummyvariabeln för interventionen.
Utifrån skattningarna från denna modell beräknas den prognostiserade
försäljningen för hela perioden januari 1995-november 2000, dvs. den försäljning
som förväntas utifrån försäljningen i kontrollområdet. Genom att grafiskt
jämföra den faktiska med den prognostiserade försäljningen under försöksperioden
(februari-november 2000) får man en bild av effekten från lördagsöppet.
Analyserna av skadeindikatorerna har en något annorlunda uppläggning vilket
beskrivs i ett senare avsnitt.
2 Effekter på Systembolagets försäljning
Data
Data utgörs av Systembolagets detaljhandelsförsäljning för perioden januari
1995-november 2000 av öl, vin, sprit och alkohol totalt. Serierna är uttryckta i
liter 100% alkohol per invånare (15 år och över). Ursprungsdata är
länsspecifika vilka aggregerats till ett kontrollområde, ett gränsområde och de
tre experimentområdena (se ovan).
Resultat
Eftersom en eventuell lördagseffekt på försäljningen kan variera mellan såväl
områden som dryckessorter har vi skattat dryckesspecifika modeller för de tre
experimentområdena separat förutom modeller för alkohol totalt och alla
experimentområden. Vi redovisar först resultaten från den grafiska metoden.
Figur 2.2 visar två grafer: den faktiska försäljningen (heldraget) och den
försäljning som prediceras av försäljningen i kontrollområdet (streckat).
Avvikelserna mellan de två graferna är genomgående mycket små under perioden
före lördagsöppet; detta är ett uttryck för att det finns en stark likhet mellan
experiment- och kontrollområde vad gäller variationsmönstret i
alkoholförsäljningen, och att kontrollområdet verkligen fungerar som ett
kontrollområde. Men från och med februari 2000 kan vi notera mer systematiska
avvikelser i de flesta av figurerna. Sålunda ligger ölförsäljningen i Skåne på
en högre nivå än förväntat under alla tio försöksmånader, i Stockholm gäller
detta för alla månader utom en (juni), i Nordsverige under sista halvan av
undersökningsperioden. Vad gäller vin är avvikelserna mellan faktisk och
prognostiserad försäljning små och osystematiska; i Skåne finns en viss initial
effekt som dock upphör, för Stockholm och Nordsverige noteras en viss effekt för
de sista fyra till fem månaderna. För spritförsäljningen ser man en svag effekt
i Skåne i början av perioden; även i Stockholm är den svag men jämnare fördelad
över tid, medan det för Nordsverige finns en effekt under tre av de tio
månaderna (april, augusti och september). Den sammantagna lördagseffekten på den
totala alkoholförsäljningen är relativt jämnt fördelad på de fyra första
månaderna i Skåne, men har helt dött ut under den sista halvan av
försöksperioden, vilket kan vara en effekt av de ökade införselkvoterna. För
Stockholm är den totala effekten märkbar alla månader utom juni, för Nordsverige
ligger försäljningen under april och de fem sista månaderna klart över
prognosen.
Den grafiska metoden visar ganska tydliga avvikelser mellan faktisk och
prognostiserad försäljning vilka kan tolkas som en lördagseffekt. Den fråga som
inställer sig är storleksordningen på denna effekt och graden av statistisk
signifikans. Resultaten från modellskattningarna ger besked på denna punkt. En
sammanfattande översikt av dessa ges i tabell 2.1, medan en utförligare
redovisning återfinns i den tekniska bilagan.

Tabell 2.1. Skattad effekt (%) av lördagsöppet på Systembolagets
detaljhandelsförsäljning i gränsområdena och i experimentområdena Stockholm,
Skåne och Nordsverige under lördagsöppningens första fas (februari-november
2000).

Gränsområden
Alla experimentområden
Särskilda experimentområden

Stockholm
Skåne
Nordsverige
Öl
0.2NS
7.4**
6.9**
10.6**
6.8**
Vin
(0.8NS
1.8**
2.7NS
3.4NS
1.7NS
Sprit
(0.9NS
3.0**
3.1NS
3.8**
1.6NS
Alkohol totalt
(0.5NS
3.1**
3.9**
4.5**
3.0**
* p < 0.05
** p < 0.01
NS Ej statistisk signifikant (p > 0.05)

Modellskattningarna av lördagseffekten på försäljningen bekräftar det intryck
som den grafiska metoden gav. Den starkaste effekten noteras för
ölförsäljningen; 11% i Skåne, 7% i Stockholm och Nordsverige. Utöver dessa
förändringar är det bara ökningen i spritförsäljningen i Skåne som är
statistiskt säkerställd. Ser vi på resultaten för alla experimentområden
sammantaget så är felmarginalerna mindre genom det större urvalet. Detta gör att
alla dryckesspecifika ökningar blir statistiskt signifikanta här. Effekten av
lördagsöppet på den totala försäljningen i alla experimentområden sammantaget är
enligt resultaten 3%. Skillnaderna mellan experimentområden är små och ej
statistiskt signifikanta. Man kan påminna om att de effekter som här diskuteras
är nettoeffekter, alltså den försäljningsökning som skett i experimentområdet
sedan införandet av lördagsöppet, med kontroll för försäljningsutvecklingen i
kontrollområdet. Det kan vidare noteras att den skattade effekten av de ökade
införselkvoterna (som beaktades i modellerna för Skåne) endast är signifikant
för vinförsäljningen, som beräknas ha minskat med 4 % efter införandet av de nya
kvoterna (tabell A i den tekniska bilagan.) Uppföljningsperioden är alltför
kort för att tillåta några mer definitiva slutsatser, men en möjlig tolkning är
att de ökade införselkvoterna har raderat ut lördagseffekten i Skåne under
hösten 2000.
Vi skall nu behandla några möjliga felkällor. Problemet med handelsläckage
nämndes inledningsvis. Det verkar troligt att en del lördagskunder kommer från
gränsområdena. Frågan är om denna handel varit av sådan omfattning att den kan
förklara en del av lördagseffekten. Man skulle i så fall finna en negativ
lördagseffekt i gränsområdena. Som framgår av tabell 2.1 finns det en tendens i
den riktningen, men den skattade försäljningsminskningen i gränsområdena till
följd av lördagsöppet är obetydlig och inte större än vad man kan vänta sig av
slumpen. Vi har även undersökt om det finns antydan till någon geografisk
gradient, dvs. en negativ lördagseffekt som avtar med ökande avstånd från
experimentområdena. Länsspecifika skattningar i gränsområdena av lördagseffekten
på öl hade dock inget geografisk mönster i den riktningen (ingen av dessa
skattningar var statistiskt signifikant).
En annan tänkbar felkälla är att experiment- och kontrollområden skiljer sig i
något avseende som påverkar utfallet. Vad som kanske ligger närmast till hands
här är att konjunkturuppgången skulle ha varit starkare i Stockholm än i
kontrollområdet vilket skulle ha påverkat försäljningen. Som ett test på detta
prövade vi också med att använda Västra Götalands län som kontrollområde i
modellerna för Stockholm (Västra Götalands län borde i konjunkturavseende vara
mer likt Stockholm). Detta gav dock inte några annorlunda resultat.

TEKNISK BILAGA
Tabell A. Modellestimat for öl, vin, sprit och alkohol totalt i de tre
experimentområdena och gränsområdena. ARIMA-modeller skattade på reguljärt
differentierade månadsdata för perioden januari 1995-november 2000.

ÖL
Stockholm
Skåne
Nordsverige
Alla experimentområden
Gränsområden

Parameter
SE
Parameter
SE
Parameter
SE
Parameter
SE
Parameter
SE
MA1
0.87

0.56

0.99

0.96

0.81

AR12
0.46

0.47

0.67

0.65

0.52

Lördagseffekt
0.067
0.015
0.101
0.027
0.066
0.018
0.071
0.009
0.002
0.012
Införseleffekt
-
-
-0.021
0.028
-
-
-
-
-
-
Juli
-0.195
0.020
-0.054
0.021
0.116
0.048
-0.065
0.022
0.012
0.014
Kontrollområde
0.785
0.024
0.814
0.027
0.980
0.047
0.830
0.020
1.054
0.017
Konstant
0.001
0.001
-0.001
0.003
0.000
0.001
0.000
<0.001
0.000
0.001
Q(24)*
26.1

19.0

19.6

26.1

27.4

VIN
Stockholm
Skåne
Nordsverige
Alla experimentområden
Gränsområden

Parameter
SE
Parameter
SE
Parameter
SE
Parameter
SE
Parameter
SE
MA1
0.81

0.65

0.99

0.99

0.65

AR12
0.70

0.68

0.71

0.78

0.69

Lördagseffekt
0.027
0.013
0.033
0.019
0.017
0.011
0.018
0.005
-0.008
0.011
Införseleffekt
-
-
-0.045
0.020
-
-
-
-
-
-
Juli
-0.228
0.022
-0.064
0.023
0.067
0.034
-0.140
0.018
0.005
0.014
Kontrollområde
0.825
0.028
0.880
0.029
1.067
0.041
0.869
0.017
1.006
0.017
Konstant
0.000
0.001
-0.002
0.003
0.003
<0.001
0.000
<0.001
0.001
0.002
Q(24)*
15.3

12.9

16.4

19.2

28.7

SPRIT
Stockholm
Skåne
Nordsverige
Alla experimentområden
Gränsområden

Parameter
SE
Parameter
SE
Parameter
SE
Parameter
SE
Parameter
SE
MA1
0.52

0.75

0.80

0.99

0.57

AR12
0.75

0.39

0.89

0.83

0.61

Lördagseffekt
0.031
0.017
0.037
0.012
0.016
0.013
0.030
0.004
-0.009
0.009
Införseleffekt
-
-
-0.004
0.012
-
-
-
-
-
-
Juli
-0.170
0.020
-0.077
0.010
0.100
0.040
-0.070
0.017
-0.007
0.009
Kontrollområde
0.875
0.023
0.918
0.015
1.019
0.031
0.882
0.013
1.015
0.011
Konstant
-0.001
0.003
-0.002
0.001
0.000
0.002
0.000
<0.001
0.000
0.001
Q(24)*
15.9

16.5

26.8

17.0

47.2

ALKOHOL TOTALT
Stockholm
Skåne
Nordsverige
Alla experimentområden
Gränsområden

Parameter
SE
Parameter
SE
Parameter
SE
Parameter
SE
Parameter
SE
MA1
0.81

0.70

0.97

0.99

0.66

AR12
0.72

0.76

0.81

0.74

0.56

Lördagseffekt
0.038
0.013
0.044
0.016
0.030
0.010
0.031
0.006
-0.005
0.010
Införseleffekt
-
-
-0.027
0.017
-
-
-
-
-
-
Juli
-0.205
0.023
-0.074
0.025
0.091
0.038
-0.106
0.019
0.004
0.009
Kontrollområde
0.815
0.029
0.871
0.029
1.048
0.037
0.866
0.021
1.027
0.013
Konstant
0.000
0.001
-0.002
0.002
0.001
<0.001
0.000
<0.001
0.000
0.001
Q(24)*
16.3

12.4

17.5

24.2

30.1

* Test för autokorrelerade residualer

Figur 2.2. Prognostiserad (trianglar) och faktisk försäljning (cirklar)

3
Effekter på skadeindikatorer
Enligt resultaten i föregående avsnitt har lördagsöppet lett till en ökning av
Systembolagets försäljning i experimentområdet med cirka 3% (liter ren alkohol
per invånare 15 år och över). Resultatet gäller försöksperiodens tio första
månader. I detta avsnitt skall vi undersöka om denna försäljningsökning givit
upphov till några negativa konsekvenser som kan spåras i tillgänglig statistik.
Valet av skadeindikatorer har styrts av ett flertal överväganden. Sålunda skall
indikatorn:
ha en dokumenterad koppling till alkoholkonsumtion
mäta akuta snarare än långsiktiga effekter
vara tillgänglig med smalt tidsfönster (timme eller dygn)
ha historiska data några år bakåt i tiden
rapporteras kontinuerligt utan längre eftersläpning än några månader.
De flesta av dessa krav är väl uppenbara, endast det som gäller smalt
tidsfönster kräver närmare förklaring. Eftersom eventuella effekter väntas vara
koncentrerade till lördag-söndag bör indikatorerna ha ett motsvarande
tidsfönster för att man skall uppnå optimal känslighet i analyserna. Om man i
stället använde månadsstatistik, skulle effekten tunnas ut och bli svårare att
upptäcka vid statistiska analyser (detta belyses av reanalyser av data från
80-talets lördagsstängning, se Norström, 2000).
Dessa krav utesluter många tänkbara indikatorer; sjukvårdsdata rapporteras t.
ex. med alltför lång eftersläpning (ett par år). De indikatorer vi valt rör
olika former av brottslighet:
Misshandel mot barn 0-14 år, offer och gärningsman bekanta
Misshandel mot kvinna inomhus, offer och gärningsman bekanta
Misshandel utomhus
Misshandel totalt
Rattfylleri
Positiva utandningsprov
Det är väl känt att ett stort antal brott inte finns med i statistiken; alla
fall av misshandel anmäls ej till polisen, och bara en bråkdel av alla
rattfylleribrott upptäcks. Detta s.k. mörkertal är en potentiell felkälla, och
det gäller att välja en metod som minimerar dess inverkan.
Metod
Vi använder en modifierad variant av den metod som applicerades i föregående
avsnitt för skattningarna av effekten på försäljningen. Skillnaden är att vi här
har indikatorer med olika tidsfönster. Den modell vi skattar har följande
utseende:

LnSLE = b1DL + b2LnSLK + b3LnSVE + LnN

Modellen skattas på månadsdata men där de olika skadeindikatorerna (S) har
skilda tidsfönster som omfattar dels veckoslutsdygnen lördag-söndag (betecknat
L), dels veckodagarna måndag-fredag (betecknat V). Vidare kan skadeindikatorn
avse experimentområdet (betecknat E), eller kontrollområdet (betecknat K). Antag
att den aktuella skadeindikatorn är antalet fall av misshandel. SLE uttrycker
då antalet fall under månaden som inträffat i experimentområdet under lördagar
och söndagar. DL är en dummyvariabeln som representerar interventionen, dvs.
lördagsöppet. Den har värdet 0 fram till och med januari 2000 och 1 därefter. Ln
indikerar att serierna är logaritmiskt transformerade. N representerar
feltermen (noise) vars temporala struktur modelleras med autoregressiva (AR) och
moving average (MA) parametrar. De parametrar som skall skattas betecknas b.
Den procentuella effekten av lördagsöppet fås genom uttrycket (eb1-1)*100.
De skadeindikatorer som ingår i modellens högerled fungererar som
kontrollvariabler. Om vi fortsätter att exemplifiera med misshandel så fungerar
SLK som kontroll för faktorer som generellt påverkar antalet misshandelsfall
under veckoslutsdygnen lördag-söndag. Rapporteringsbenägenhet, och därmed
mörkertalet, är exempel på sådana faktorer. Genom SVE kontrollerar vi för
orsaksfaktorer bakom misshandel som är specifika för experimentområdet och som
antas ha påverkan alla veckans dagar. I vissa analyser modifieras modellen
något, t.ex. med tillägg av dummyvariabel för någon specifik månad (detta
framgår av den tekniska bilagan).
Med denna metod kan vi idealt kontrollera för faktorer som kan tänkas snedvrida
utfallet. Om t.ex. den faktiska misshandeln inte förändras, medan
rapporteringsbenägenheten ökar under försöksperioden så får vi en skenbar
misshandelsökning. Men förutsatt att denna skenbara ökning gäller såväl
experiment- som kontrollområdet påverkar det inte skattningen av
lördagseffekten. I det aktuella exemplet finns det knappast några skäl att tro
att denna förutsättning inte skulle vara uppfylld.
När det gäller rattfylleri är situationen något annorlunda. Här är antalet brott
starkt beroende av omfattningen och inriktningen av polisens kontrollinsatser
varför det hade varit önskvärt med en direkt kontrollvariabel här. Det finns
dock inga data som belyser omfattningen av polisens trafiknykterhetskontroller.
Kontrollinsatsernas inriktning är av väl så stor betydelse. Under
försöksperioden har vissa kontroller koncentrats till lördagsöppna
systembutikers närområde. Eftersom det erfarenhetsmässigt finns en viss
anrikning av rattfylleri i sådana områden p.g.a. bakrus, kan man förvänta sig en
ökning i rattfylleri i experimentområdet under lördagar till följd av polisens
förändrade kontrollstrategi. De data vi har på positiva utandningsprov (en
kompletterande indikator på rattfylleri) innehåller uppgifter om både datum och
klockslag, vilket ger vissa möjligheter att kontrollera för denna effekt.
Eftersom en viss överflyttning av kontrollinsatserna kan ha gjorts från
veckodagar till veckoslut ingår ej SVE i modellerna för rattfylleri och
utandningsprov.
Förutom modellskattningar kommer vi att använda den grafiska metod som
applicerades i föregående avsnitt.
Innan vi går in på de empiriska skattningarna av lördagseffekten skall vi först
teoretisk diskutera frågan: hur stora skadeeffekter kan vi förvänta oss av en
försäljningsökning på 3%, och vilka är möjligheterna att upptäcka dem
statistiskt?
Enligt resultat från tidigare studier leder en försäljningsökning på 1% till en
ökning i rattfylleri på cirka 0.6% (Norström, 1999); effekten på misshandel
totalt är av samma storleksordning (Lenke, 1990; Norström, 1998). Detta innebär
att en försäljningsökning på 3% väntas leda till en ökning på 1.8% i dessa två
skadeindikatorer. Den procentuella ökningen under helgerna väntas vara större,
eftersom den konsumtionsökning som lördagsöppet genererar bör vara koncentrerad
till lördag-söndag. Enligt Kühlhorn m.fl. (2000, s. 73) utgör konsumtionen under
lördag-söndag hälften av den totala konsumtionen. En försäljningsökning på
totalt 3% skulle då representera en konsumtionsökning under helgen med 6%.
Förutsatt att de alkoholeffekter som nämndes ovan också gäller för helger,
skulle man förvänta sig en ökning i rattfylleri och misshandel på 3.6%.
En viktig fråga är om utvärderingens design förmår att fånga upp effekter av
denna storleksordning. Frågan gäller alltså vilka felmarginaler man har att
räkna med vid skattningen av lördagseffekten, och om dessa är mindre än de
förväntade effekterna. Minimivärdet på den förväntade felmarginalen bestäms av
antalet försöksmånader och skadeindikatorns bastal (antalet fall under
helger/månad). Ju färre fall, desto större är de slumpmässiga variationerna från
månad till månad, vilket leder till större felmarginaler. Beräkningar (se
teknisk bilaga A) visar att för misshandel totalt (den indikator som har störst
bastal) ger enbart denna felkälla en felmarginal på 3.6% givet 10
försöksmånader. Till detta kommer andra källor till osäkerhet. Vi kan alltså
konstatera att de förväntade effekterna på misshandel och rattfylleri ligger
inom ramen för de statistiska felmarginalerna.
Under dessa premisser kan man kan fråga sig om det är motiverat att gå vidare
med analyserna. Ja, det finns det skäl till; forskningen visar att de sociala
skadeeffekterna av en given konsumtionsökning påverkas av vilka det är som
dricker och i vilket sammanhang. Lenke (1990) visar t.ex. att effekten av en
liters ökning i alkoholkonsumtionen har flera gånger starkare effekt på
misshandel om det är restaurangkonsumtion jämfört med hemkonsumtion. De
alkoholeffekter vi har utgått ifrån är genomsnittseffekter, och man kan inte
utesluta att den konsumtionsökning som lördagsöppet genererar har starkare
effekter på sociala skadeindikatorer.
Data
Indikatorerna på misshandel och rattfylleri bygger på polisrapporterade fall för
perioden januari 1995-november 2000 (källa: Brottsförebyggande rådet, Brå).
Data innehåller uppgifter om brottsdatum (dock ej klockslag) och tidsfönstren är
sålunda dygnsspecifika: veckodagar (måndag-fredag) respektive veckoslutsdagar
(lördag-söndag). Positiva utandningsprov (källa: Statens kriminaltekniska
laboratorium) är en kompletterande indikator på rattfylleri som baseras på de
prov som polisen tar vid nykterhetskontroller. Positivt innebär att
alkoholhalten överstiger den legala gränsen för rattfylleri. Indikatorn är ej
heltäckande; i cirka 25% av fallen tas i stället blodprov för vilket det saknas
statistik av det slag som krävs i detta sammanhang. Serien för utandningsprov
täcker perioden januari 1996-september 2000. Data innehåller uppgifter om
brottsdatum och klockslag, vilket möjliggjort smalare tidsfönster. I analyserna
har vi sålunda använt följande tidsfönster: 1: söndag 14.00-lördag 09.59; 2:
lördag 10.00-13.59; 3: lördag 14.00-söndag 13.59; 4: tidsfönster 2+3, dvs.
lördag 10.00-söndag 13.59. Om det finns en reell lördagseffekt bör den uppträda
i tidsfönster 3, medan den eventuella effekten av förändrad inriktning på
polisens kontrollinsatser bör uppträda i tidsfönster 2 (Systembolagets normala
öppethållandetid under lördagar).
Ursprungsdata är länsspecifika vilka aggregerats till ett kontrollområde, ett
gränsområde och de tre experimentområdena.
Resultat
Tabell 3.1-3.2 har det rent deskriptiva syftet att ge en uppfattning om bastalen
för de olika indikatorerna (i den tekniska bilagan ges även uppdelning på de
enskilda experimentområdena). Bastalen för barnmisshandel visade sig vara
alltför små som underlag för vidare analyser (se den tekniska bilagan B).
Figur 3.1-3.7 visar resultaten från den grafiska metoden, där den faktiska
utvecklingen i respektive indikator jämförs med den utveckling som
prognostiseras utifrån kontrollområdet. Vi tittar först på tidsperioden före
lördagsöppningen. Man kan då notera en mycket sämre överensstämmelse mellan
faktisk och prognostiserad utveckling än vad som gällde vid motsvarande analyser
av försäljningsdata. Detta gäller särskilt indikatorer med små bastal, t.ex.
utandningsprov. Detta är ett uttryck för att experiment- och kontrollområde är
svagare synkroniserade i skadeindikatorernas förändringar jämfört med
alkoholförsäljningens variationer över tid. Vi får alltså räkna med större
felmarginaler och mer statistisk osäkerhet i de aktuella analyserna.
Om vi så tittar på försöksperioden finner vi inga systematiska avvikelser mellan
faktisk och prognostiserad utveckling i de olika formerna av misshandel (figur
3.1-3.3). För kvinnomisshandel noteras att fler månader ligger över än under
prognos, men mönstret ger inget tydligt utslag. När vi kommer till rattfylleri
och positiva utandningsprov (lördag 10.00-söndag 13.59) finner vi däremot
faktiska värden som ligger över prognosen för flertalet av månaderna. Figur 3.6
ger stöd för resonemanget ovan att detta åtminstone delvis kan bero på mer
riktade kontrollinsatser från polisen under de timmar Systembolaget har
lördagsöppet; som vi ser har antalet positiva utandningsprov ökat markant i
experimentområdet under dessa timmar. När tidsfönstret snävas in till lördag
14.00-söndag 13.59 minskar sålunda de systematiska skillnaderna mellan utfall
och prognos.
Vi övergår till modellskattningarna, där resultaten ligger i linje med utfallet
från den grafiska metoden. (Detaljerad redovisning av modellskattningarna ges i
den tekniska bilagan B.) Tabell 3.3 visar att den skattade lördagseffekten inte
är statistiskt signifikant för någon av misshandelsindikatorerna. För
rattfylleri (tabell 3.4.a) är effekten klart signifikant i Stockholm, och på
gränsen till signifikant för alla experimentområden sammantaget. Resultaten för
utandningsprov lördag 10.00-söndag 13.59 uppvisar samma mönster (men med klar
signifikans för alla experimentområden). Om vi utesluter utandningsproven lördag
10.00-13.59, dvs. då Systembolaget har lördagsöppet, halveras den skattade
lördagseffekten och är inte längre statistiskt säkerställd.
Tabell 3.4b visar den beräknade totaleffekten på rattfylleriindikatorerna, där
effekten för lördag-söndag relaterats till veckans alla dagar som bas. Uttryckt
på detta sätt blir den skattade effekten naturligtvis lägre (dessa beräkningar
har endast gjorts för indikatorer där vi fått signifikanta effekter).
Tabell 3.1a. Genomsnittligt antal fall lördag-söndag av kvinnomisshandel
inomhus, misshandel utomhus och misshandel totalt i månaderna februari-november
i kontroll- och experimentområde före (1995-1999) och efter (2000)
lördagsöppningen.

Kvinnomisshandel
Misshandel utomhus
Misshandel totalt

Kontroll
Experiment
Kontroll
Experiment
Kontroll
Experiment
Före
93.6
153.1
307.0
434.3
557.3
830.2
Efter
78.3
143.1
322.1
442.8
547.8
821.6
Ändring (%)
-16
-6
+5
+2
-2
-1

Tabell 3.1b. Genomsnittligt antal fall veckodagar (måndag-fredag) av
kvinnomisshandel inomhus, misshandel utomhus och misshandel totalt i månaderna
februari-november i kontroll- och experimentområde före (1995-1999) och efter
(2000) lördagsöppningen.

Kvinnomisshandel
Misshandel utomhus
Misshandel totalt

Kontroll
Experiment
Kontroll
Experiment
Kontroll
Experiment
Före
165.6
291.2
323.3
508.4
696.1
1168.9
Efter
133.3
240.0
297.2
492.2
618.1
1041.0
Ändring (%)
-20
-18
-8
-3
-11
-11

Tabell 3.2a. Genomsnittligt antal fall lördag-söndag av rattfylleri, positiva
utandningsprov lördag 10.00-söndag 13.59 och positiva utandningsprov lördag
14.00-söndag 13.59 i månaderna februari-november i kontroll- och
experimentområde före (1995-1999) och efter (2000) lördagsöppningen.

Rattfylleri
Utandningsprov
lö 10.00-sön 13.59
Utandningsprov
lö 14.00-sön 13.59

Kontroll
Experiment
Kontroll
Experiment
Kontroll
Experiment
Före
164.6
212.0
86.5
96.9
76.4
86.3
Efter
180.0
239.9
72.5
104.8
62.9
83.9
Ändring (%)
+9
+13
-16
+8
-18
-3

Tabell 3.2b. Genomsnittligt antal fall veckodagar (måndag-fredag) av rattfylleri
och positiva utandningsprov i månaderna februari-november i kontroll- och
experimentområde före (1995-1999) och efter (2000) lördagsöppningen. (För
utandningsprov endast t.o.m. september 2000).

Rattfylleri
Utandningsprov

Kontroll
Experiment
Kontroll
Experiment
Före
248.2
309.6
241.2
296.6
Efter
277.3
312.3
211.3
270.5
Ändring (%)
+12
+1
-12
-9

Tabell 3.3. Skattad effekt (%) av lördagsöppet på kvinnomisshandel inomhus,
misshandel utomhus och misshandel totalt under lördag-söndag i
experimentområdena Stockholm, Skåne och Nordsverige under lördagsöppningens
första fas (februari-november 2000).

Alla experimentområden
Särskilda experimentområden

Stockholm
Skåne
Nordsverige
Kvinnomisshandel
0.9NS
1.2NS
5.3NS
11.3NS
Misshandel utomhus
-5.1NS
-8.0NS
-5.2NS
8.5NS
Misshandel totalt
0.2NS
-2.6NS
1.2NS
13.0NS
* p < 0.05
** p < 0.01
NS Ej statistisk signifikant (p > 0.05)

Tabell 3.4a. Skattad effekt (%) av lördagsöppet på rattfylleri under
lördag-söndag, positiva utandningsprov lördag 10.00-söndag 13.59 och positiva
utandningsprov lördag 14.00-söndag 13.59 i experimentområdena Stockholm, Skåne
och Nordsverige under lördagsöppningens första fas (februari-november 2000).
(För utandningsprov endast t.o.m. september 2000).

Alla experimentområden
Särskilda experimentområden

Stockholm
Skåne
Nordsverige
Rattfylleri
14.8NS
22.1*
8.8NS
4.0NS
Utandningsprov lö 10.00-sön 13.59
18.6*
30.7*
-0.7NS
23.7NS
Utandningsprov lö 14.00-sön 13.59
9.1NS
12.2NS
0.8NS
<0.1NS
* p < 0.05
** p < 0.01
NS Ej statistisk signifikant (p > 0.05)

Tabell 3.4b. Skattad effekt (%) av lördagsöppet på det totala antalet fall av
rattfylleri och positiva utandningsprov i experimentområdena Stockholm, Skåne
och Nordsverige under lördagsöppningens första fas (februari-november 2000).

Alla experimentområden
Särskilda experimentområden

Stockholm
Skåne
Nordsverige
Rattfylleri
6.0NS
8.8*
3.6NS
1.6NS
Utandningsprov
lö 10.00-sön 13.59
4.5*
6.9*
-0.2NS
6.8NS
* p < 0.05
** p < 0.01
NS Ej statistisk signifikant (p > 0.05)
TEKNISK BILAGA A
Låt Mk och Me vara det genomsnittliga antalet fall per månad i. kontroll-
respektive experimentområdet före interventionen (lördagsöppningen). Vi
observerar så antalet i N=10 månader efter interventionen och betraktar de
månatliga antalen som oberoende Poisson-variabler med forväntning Mk och Me. Då
är variansen till en månadobservation lika med väntevärdet.
Vi beräknar det genomsnittliga antalet fall för de N månaderna efter
interventionen, och betecknar detta genomsnittet m. Standardfelet till detta
genomsnitt blir då:

Vi antar nu for enkelhetens skuld att vi har tillräckligt antal observationer
före interventionen för att kunna estimera M med full precision och beräknar
genomsnittet efter interventionen i förhållande till M i procent, dvs. kvoten
100Om/M. Vi vill nu jämföra kontroll- med experimentområdet med avseende på
denna kvot och avgöra om den är lika eller olika i de två områdena.
Standardfelet till differensen mellan dessa två storheter ges då av:

När N=10, Mk =550, Me =800 blir detta standardfel lika med 1.8%. Om vi väljer 5%
signifikansnivå, måste med andra ord ändringen i experimentområdet vara minst
3.6 procenteheter större än ändringen i kontrollområdet för att vara
signifikant. (De valda siffrorna gäller misshandel totalt. Med mindre bastal
följer större standardfel.)
I denna förenklade beräkning har vi bortsett från alla andra källor till
osäkerhet. De reelle felmarginalerna måste därför antas vara betydligt större.

TEKNISK BILAGA B
Tabell B1. Genomsnittligt antal fall lördag-söndag av barnmisshandel,
kvinnomisshandel inomhus, misshandel utomhus, och misshandel totalt i månaderna
februari-november i kontroll- och experimentområde före (1995-1999) och efter
(2000) lördagsöppningen.

KVINNO-MISSHANDEL
Kontroll-område
Alla experi-mentområden
Särskilda experimentområden

Stockholm
Skåne
Nordsverige
Före
93.6
153.1
88.0
38.6
26.6
Efter
78.3
143.1
82.3
33.5
27.3
Ändring (%)
-16
-6
-6
-13
+3

MISSHANDEL UTOMHUS
Kontroll-område
Alla experimentområden
Särskilda experimentområden

Stockholm
Skåne
Nordsverige
Före
307.0
434.3
236.5
121.7
76.1
Efter
322.1
442.8
236.3
120.3
86.2
Ändring (%)
+5
+2
0
-1
+13

BARNMISSHANDEL
Kontroll-område
Alla experimentområden
Särskilda experimentområden

Stockholm
Skåne
Nordsverige
Före
14.9
23.0
12.4
6.9
3.8
Efter
13.7
21.6
10.0
8.8
2.8
Ändring (%)
-8
-6
-19
+27
-26

MISSHANDEL TOTALT
Kontroll-område
Alla experimentområden
Särskilda experimentområden

Stockholm
Skåne
Nordsverige
Före
557.3
830.2
454.3
223.8
152.1
Efter
547.8
821.6
438.4
215.9
167.3
Ändring (%)
-2
-1
-4
-4
+10

Tabell B2. Genomsnittligt antal fall lördag-söndag av rattfylleri, positiva
utandningsprov och positiva utandningdprov tagna efter lördag kl. 14.00, i
månaderna februari-november i kontroll- och experimentområde före (1995-1999)
och efter (2000) lördagsöppningen. (För utandningsprov endast t.o.m. september
2000).

RATTFYLLERI
Kontroll-område
Alla experimentområden
Särskilda experimentområden

Stockholm
Skåne
Nordsverige
Före
164.6
212.0
92.9
58.8
60.2
Efter
180.0
239.9
108.0
66.9
65.0
Ändring (%)
+9
+13
+16
+14
+8

UTANDNINGS-PROV
Kontroll-område
Alla experimentområden
Särskilda experimentområden
lö 10.00-
sön 13.59

Stockholm
Skåne
Nordsverige
Före
86.5
96.9
44.5
28.8
23.6
Efter
72.5
104.8
51.9
27.4
25.5
Ändring (%)
-16
+8
+17
-5
+8

UTANDNINGS-PROV
Kontroll-område
Alla experimentområden
Särskilda experimentområden
lö 14.00-
sön 13.59

Stockholm
Skåne
Nordsverige
Före
76.4
86.3
40.9
25.8
19.6
Efter
62.9
83.9
41.5
24.5
17.9
Ändring (%)
-18
-3
+1
-5
-9

Tabell B3. Modellestimat för kvinnomisshandel inomhus, misshandel utomhus och
misshandel totalt under lördag-söndag, i de tre experimentområdena och totalt.
ARIMA-modeller skattade på månadsdata (odifferentierade) för perioden januari
1995-november 2000.

KVINNO-MISSHANDEL
Stockholm
Skåne
Nordsverige
Alla experimentområden

Parameter
SE
Parameter
SE
Parameter
SE
Parameter
SE
AR1
0.26

0.15

0.05

0.18

Lördagseffekt
0.012
0.086
0.052
0.097
0.107
0.092
0.009
0.065
Kontrollområde
0.718
0.084
0.749
0.105
0.555
0.114
0.668
0.068
Veckodagar
-0.169
0.126
0.140
0.095
-0.096
0.136
-0.160
0.106
Konstant
2.09
0.87
-0.37
0.68
1.14
0.79
2.92
0.77
Q(24)*
20.1

24.1

20.4

15.4

MISSHANDEL UTOMHUS
Stockholm
Skåne
Nordsverige
Alla experimentområden

Parameter
SE
Parameter
SE
Parameter
SE
Parameter
SE
AR1
0.38

-0.03

0.12

0.32

Lördagseffekt
-0.083
0.062
-0.053
0.047
0.082
0.073
-0.052
0.046
Kontrollområde
0.821
0.061
0.847
0.064
0.907
0.096
0.856
0.049
Veckodagar
-0.102
0.081
0.129
0.062
0.245
0.089
-0.053
0.066
Konstant
1.37
0.47
-0.69
0.37
-1.92
0.49
1.51
0.40
Q(24)*
12.2

25.5

17.3

14.9

MISSHANDEL TOTALT
Stockholm
Skåne
Nordsverige
Alla experimentområden

Parameter
SE
Parameter
SE
Parameter
SE
Parameter
SE
AR1
0.36

0.20

0.29

0.32

Lördagseffekt
-0.026
0.049
0.012
0.047
0.122
0.067
0.002
0.039
Kontrollområde
0.865
0.061
0.983
0.071
0.708
0.089
0.840
0.051
Veckodagar
0.013
0.089
0.183
0.067
-0.017
0.122
-0.036
0.078
Konstant
0.57
0.79
-1.88
0.66
0.61
0.91
1.66
0.72
Q(24)*
33.8

13.8

38.8

29.5

*Test för autokorrelerade residualer

Tabell B4. Modellestimat för rattfylleri och positiva utandningsprov under
lördag-söndag i de tre experimentområdena och totalt. ARIMA-modeller skattade på
månadsdata (odifferentierade) för perioden januari 1995-november 2000. (För
utandningsprov januari 1996-september 2000.

RATT-FYLLERI
lördag-söndag
Stockholm
Skåne
Nordsverige
Alla experimentområden

Parameter
SE
Parameter
SE
Parameter
SE
Parameter
SE
AR1
0.10

0.03

0.45

0.10

AR2
0.22

0.29

-

0.29

SAR1
0.38

-0.11

0.08

0.29

Lördagseffekt
0.200
0.081
0.084
0.095
0.039
0.107
0.138
0.069
Kontrollområde
0.185
0.088
0.577
0.100
0.419
0.090
0.336
0.071
December
-0.270
0.116
-0.100
0.087
-0.301
0.089
-0.238
0.083
Konstant
3.583
0.449
1.118
0.508
1.936
0.459
3.644
0.363
Q(24)*
18.7

29.9

17.5

25.6

UTANDNINGSPROV
lö 10.00-
sön 13.59
Stockholm
Skåne
Nordsverige
Alla experimentområden

Parameter
SE
Parameter
SE
Parameter
SE
Parameter
SE
AR1
0.25

0.08

0.21

0.20

SAR1
0.34

-

-

0.23

Lördagseffekt
0.268
0.103
-0.007
0.120
0.213
0.127
0.171
0.077
Kontrollområde
0.139
0.121
0.254
0.160
0.321
0.146
0.194
0.095
December
-0.294
0.150
-0.353
0.167
-0.455
0.150
-0.348
0.108
Konstant
3.143
0.534
2.208
0.707
1.659
0.644
3.685
0.418
Q(24)*
28.6

30.5

17.6

30.4

UTANDNINGSPROV
lö 14.00-
sön 13.59
Stockholm
Skåne
Nordsverige
Alla experimentområden

Parameter
SE
Parameter
SE
Parameter
SE
Parameter
SE
AR1
0.19

0.02

0.07

0.06

AR2
-

-

-

0.18

SAR1
0.30

-

-

0.22

Lördagseffekt
0.115
0.104
0.008
0.120
0.000
0.132
0.087
0.086
Kontrollområde
0.086
0.131
0.340
0.164
0.237
0.172
0.213
0.104
December
-0.307
0.158
-0.340
0.176
-0.587
0.182
-0.339
0.118
Konstant
3.296
0.562
1.759
0.703
1.868
0.738
3.508
0.447
Q(24)*
24.5

33.7

12.6

24.6

*Test för autokorrelerade residualer

Figur 3.1. Prognostiserad (streckad, trianglar) och faktisk kvinnomisshandel
inomhus (cirklar, heldraget) i experimentområdet lördag-söndag

Figur 3.2. Prognostiserad (streckad, trianglar) och faktisk misshandel utomhus
(cirklar, heldraget) i experimentområdet lördag-söndag

Figur 3.3. Prognostiserad (streckad, trianglar) och faktisk misshandel totalt
(cirklar, heldraget) i experimentområdet lördag-söndag

Figur 3.4. Prognostiserat (streckad, trianglar) och faktiskt rattfylleri
(cirklar, heldraget) i experimentområdet lördag-söndag

Figur 3.5. Prognostiserat (streckad, trianglar) och faktiskt antal positiva
utandningsprov (cirklar, heldraget) i experimentområdet lördag 10.00-söndag
13.59

Figur 3.6. Prognostiserat (streckad, trianglar) och faktiskt antal positiva
utandningsprov (cirklar, heldraget) i experimentområdet lördag 10.00-13.59

Figur 3.7. Prognostiserat (streckad, trianglar) och faktiskt antal positiva
utandningsprov (cirklar, heldraget) i experimentområdet lördag 14.00-söndag
13.59

4
Sammanfattning och slutsatser
I enlighet med riksdagens beslut startade Systembolaget i februari 2000 en
försöksverksamhet med lördagsöppna butiker. Denna rapport redovisar resultaten
från utvärderingen av de första 10 månaderna.
Utvärderingens uppläggning
Försöket med lördagsöppet bygger på en design med tre experimentområden:
Nordsverige: Norrbottens län, Västerbottens län, Jämtlands län,
Västernorrlands län
Stockholms län
Skåne län
och ett kontrollområde: Värmlands län, Örebro län, Västmanlands län,
Östergötlands län, Kalmar län, Jönköpings län, Västra Götalands län.
I denna rapport skattas effekten av lördagsöppet på:
alkoholförsäljningen
olika skadeindikatorer
Effekten skattas genom statistiska analyser av hur försäljning och skador
utvecklats i experimentområdet jämfört med kontrollområdet. På detta sätt
minskar man risken för att andra faktorer ska snedvrida resultaten, men som
alltid vid statistiska undersökningar finns det vissa felmarginaler. För att man
ska kunna se om en eventuell avvikelse under perioden för lördagsöppet faller
utanför de normala fluktuationerna, baseras analyserna på månadsdata för de
sista 5-6 åren.
Resultat
Alkoholförsäljningen
Sedan lördagsöppet infördes har alkoholförsäljningen ökat mer i experiment- än i
kontrollområdet. Enligt resultaten ligger nettoökningen på 3%, vilket främst är
en följd av ökad ölförsäljning i experimentområdena, men även effekten på vin-
och spritförsäljningen är statistiskt säkerställd. Effekten är jämnt fördelad
över försöksperioden och visar inte tecken på att öka eller minska. Här finns
dock en regional skillnad; i Skåne kamoufleras effekten under hösten av den
ökade privatinförseln, i Nordsverige är det först under hösten som någon
lördagseffekt kan urskiljas. Vad gäller den totala effekten är dock skillnaderna
mellan de tre enskilda experimentområdena små.
Dessa resultat måste bedömas som tillförlitliga:
undersökningsdesignen fungerar tillfredsställande på så sätt att
kontrollområdet verkligen är jämförbart med experimentområdet;
kontroller av tänkbara felkällor, såsom handelsläckage, gav ett
tillfredsställande utfall;
effekterna på försäljningen är skattade med mycket små felmarginaler.
Skador
De skadeindikatorer som analyserats är olika former av polisrapporterad
brottslighet:
Misshandel mot kvinna inomhus, offer och gärningsman bekanta
Misshandel utomhus
Misshandel, totalt
Rattfylleri
I dessa analyser är det utvecklingen under lördag-söndag som fokuserats,
eftersom eventuella effekter bör vara koncentrerade till dessa dagar. Enligt
resultaten visar ingen av indikatorerna på misshandel någon klar ökning. Däremot
ökade antalet rattfylleribrott mera i experimentområdet, speciellt i Stockholm.
Analyserna tyder dock på att denna ökning kan bero på polisens riktade
kontroller mot områden nära lördagsöppna Systembolag. Om tidsintervallet för
sådana kontroller (lördag 10-14) hålls utanför, är uppgången i rattfylleri inte
längre lika markant och ligger inom den statistiska felmarginalen.
Slutsatser
Resultaten från statistiska undersökningar är alltid förknippade med mer eller
mindre stora felmarginaler. När det gäller de resultat som presenterats här, kan
sägas att den statistiska osäkerheten kring effekterna på försäljningen är
betydligt mindre än de skattningar som gäller skadeindikatorerna.
Försäljningssiffrorna är av hög kvalitet och försäljningen i kontrollområdet ger
bra prognoser för experimentområdets försäljning. Detta gör att effekten av
lördagsöppet på alkoholförsäljningen är skattad med mycket små felmarginaler,
och resultaten påverkas inte mycket av vilken statistisk modell man väljer.
Brottsdata, å andra sidan, har väl kända kvalitetsbrister och variationen över
tid är därför mer påverkad av störningar och brus än vad som gäller
försäljningsdata. Detta i kombination med den relativt korta uppföljningen på 10
månader gör att felmarginalen kring skattningarna är stora. Beräkningar visade
att de skadeeffekter som en försäljningsökning på 3% normalt kan väntas ge
upphov till knappast kan fångas upp i utvärderingen. Mot denna bakgrund är
avsaknaden av signifikanta skadeeffekter inte förvånande. Kunde man inte ha
räknat ut detta i förväg och valt någon annan väg? Några förhållanden bör då
påpekas:

Det finns inte någon annan design eller metod som hade varit effektivare i
detta sammanhang.
Det var omöjligt att ge någon säker prognos på vilken försäljningsökning
försöket skulle ge. Den kunde mycket väl ha blivit avsevärt större än 3%, och då
hade de förväntade skadeeffekterna också blivit större och lättare att upptäcka
statistiskt. Som nämndes i rapportens inledning, tyder senare analyser på att
lördagsstängningen på 80-talet gav en minskning i försäljningen på 6%. De
positiva effekter som utvärderingarna av lördagsstängningen rapporterade är
också förenliga med en försäljningsminskning av denna storleksordning.
Det kunde inte uteslutas att den försäljningsökning som lördagsöppet
genererade skulle ha starkare effekt på skador än vad en mer reguljär (t.ex.
konjunkturbetingad) försäljningsökning har.
Det skall dock understrykas att föreliggande rapport bara är baserad på
erfarenheterna från de första 10 månaderna, och att det finns alla skäl till att
noga följa utvecklingen; längre serier med ytterligare observationer kan
modifiera utfallet.
Referenser
Ds S 1982:2. En utvärdering av försöket med lördagsstängda systembutiker
sommaren 1981 (Socialdepartementet).
Ds S 1984:8. Effekter av lördagsstängda systembutiker. En utvärdering
(Socialdepartementet).
Kühlhorn, E., Hibell, B., Larsson, S., Ramstedt, M. and Zetterberg H.L.2000.
Alkoholkonsumtionen i Sverige under 1990-talet (Socialdepartementet ).
Lenke, L. 1990. Alcohol and Criminal Violence - time series analyses in a
comparative perspective (Almqvist&Wiksell).
McDowall, D., McCleary, R., Meidinger, E.E. och Hay, R.A. 1980. Interrupted Time
Series Analysis (Sage Publications).
Norström, T. 1998. Effects on criminal violence of different beverage types and
private and public drinking. Addiction, 93:689-699.
Norström, T. 1999. Ökad totalkonsumtion av alkohol leder till ökat rattfylleri.
Alkohol & Narkotika, 93:27-30.
Norström, T. 2000. Effekten av lördagsstängda Systembutiker: en reanalys av
indikatorer på konsumtion och våld (Stencil, Institutet för social forskning,
Stockholms universitet.)
Regeringens proposition 1998/99:134. Vissa alkoholfrågor m.m.
Skog, O.-J. 2000. An experimental study of a change from over-the-counter to
self-service sales of alcoholic beverages in monopoly outlets. Journal of
Studies on Alcohol, 61:95-100.

Attityder till lördagsöppet 1999 och 2000
av Thor Norström3 & Ole-Jørgen Skog4

Mars 2001
Inledning
Inom ramen för utvärderingen av försöket med lördagsöppna Systembutiker har två
opinionsundersökningar genomförts. Den första utfördes före försöksperioden
(december 1999), och den andra efter 10 månader (december 2000-januari 2001).
Undersökningarna genomfördes av SKOP i form av telefonintervjuer på
riksrepresentativa urval av den vuxna befolkningen i åldern 20-74 år. Bortfallet
var 22% i den första undersökningen och 25% i den senare. Antalet genomförda
intervjuer var vid båda tillfällena cirka 3 000.
Denna rapport redovisar några av de centrala resultaten som belyser följande
frågor:
Hur många vill ha lördagsöppet?
Hur ser lördagskundernas profil ut?
Vilka är motiven till att köpa smuggelsprit eller hembränt?
Hur många har druckit/köpt smuggelsprit eller hembränt?
Hur många tycker att Systembolaget bör avskaffas?
För de flesta frågor redovisas resultaten nedbrutna på olika befolkningsgrupper
(avgränsningarna redovisas i bilaga).

Hur många vill ha lördagsöppet?
Vid båda mättillfällena svarade en klar majoritet "ja" på frågan "Tycker du att
Systembolaget skall ha öppet på lördagar?" Mellan 1999 och 2000 ökade andelen
från 68% till 76% (denna förändring är statistiskt signifikant på 5%-nivån).
Förskjutningen i riktning mot en mer positiv inställning till lördagsöppet kan
noteras inom alla befolkningsgrupper.

Tabell 1. Andel (%) inom olika befolkningsgrupper som svarat "Ja" på frågan
"Tycker du att Systembolaget skall ha öppet på lördagar?" Svarsalternativen var
"Ja" och "Nej".

1999
2000
Förändring*
Kön
Kvinnor
62.0
70.4
8.4

Män
75.3
81.0
5.7
Ålder
20-39 år
78.3
83.7
5.4

40-59 år
67.4
74.1
6.7

60-74 år
54.0
64.6
10.6
Utbildning
Låg
56.9
63.6
6.7

Medel
72.5
80.7
8.2

Hög
73.7
79.8
6.1
Region
Ej försöksområde
66.0
73.7
7.7

Försöksområde
71.1
78.2
7.1
Avstånd till
1-5 minuter
76.8
81.1
4.3
Systemet
6-14 minuter
73.6
79.4
5.8

15- minuter
71.9
77.7
5.8
Alkohol-
Låg
51.9
58.6
6.7
konsumtion
Medel
74.6
79.2
4.6

Hög
82.6
87.4
4.8
Inställning
Positiv
47.3
54.5
7.2
till alkohol
Medel
73.0
82.1
9.1
restriktioner
Negativ
81.7
84.9
3.2
Totalt

68.2
75.5
7.3
*Förändringar över 4.5% är statistiskt signifikanta (5%-nivå).

Lördagskundernas profil
Följande fråga i undersökningen ger möjlighet att grovt avgränsa
lördagskunderna: "Vilken veckodag brukar Du och ditt hushåll oftast handla på
Systembolaget eller utlämningsställe?" I försöksområdet ingick "lördag" bland
svarsalternativen vid det andra mättillfället (övriga svarsalternativ var "ingen
särskild dag", "måndag", "tisdag", etc.). 8.3% svarade "lördag" på denna fråga.
Även om bastalet (85 personer) är i minsta laget för nedbrytningar på
befolkningsgrupper, kan vi ändå få en viss antydan om vilken profil
lördagskunderna har jämfört med övriga kunder. De tendenser som kan utläsas från
tabell 2 är att lördagskunderna:
i stort sett har samma könsfördelning som övriga
är yngre
har högre utbildningsnivå
mindre ofta har långt till Systembolagsbutik
dricker mer
är mer negativa till alkoholrestriktioner

Tabell 2. Lördagskundernas fördelning på bakgrundsfaktorer. Endast
försöksområdet. Kolumnprocent.

Handlar oftast
på lördag

Ja
Nej
Kön
Kvinnor
47.1
51.2

Män
52.9
48.8
Ålder
20-39 år
54.1
34.8

40-59 år
37.6
44.8

60-74 år
8.2
20.3
Utbildning
Låg
11.8
24.1

Medel
45.9
41.4

Hög
42.4
34.5
Avstånd till
1-5 minuter
38.8
33.7
Systemet
6-14 minuter
37.6
32.6

15- minuter
23.5
33.7
Alkohol-
Låg
13.3
23.4
konsumtion
Medel
38.6
40.3

Hög
48.2
36.3
Inställning
Positiv
16.5
28.3
till alkohol
Medel
37.6
39.9
restriktioner
Negativ
45.9
31.7
Totalt (N)

(85)
(934)

Motiv till att köpa smuggelsprit eller hembränt
Ett av motiven bakom lördagsöppet är att den förbättrade tillgängligheten skulle
minska efterfrågan på svartsprit. Ett par frågor i undersökningen belyser i
vilken mån bristande tillgänglighet är ett skäl till att köpa svartsprit. Som
framgår av tabell 3 har avståndet ingen betydelse som motiv för 90% av de som
köpt svartsprit under det senaste året. Öppettiderna var något vanligare som
motiv, men hade likväl "ingen betydelse" för drygt 80% av de som köpt
svartsprit. Vad som verkar vara avgörande är det lägre priset på svartsprit;
nära 90% av köparna anger att detta har "mycket stor betydelse". Avståndet till
närmaste Systembutik har inte någon påtaglig inverkan på svarsmönstren.

Tabell 3. Svarsfördelning 1999 på frågan: "När du väljer att köpa smuggelsprit
eller hembränt. Hur mycket betyder det då att det är för långt till
Systembutiken? Har det mycket stor betydelse (1), ganska stor betydelse (2),
ingen betydelse (3)?" Frågan endast ställd till respondenter som svarat "ja" på
frågan om de köpt smuggelsprit eller hembränt någon gång under de senaste 12
månaderna. Radprocent.

1+2
3
N
Avstånd till
1-5 minuter
8.8
91.2
68
Systemet
6-14 minuter
4.6
95.4
65

15- minuter
17.7
82.3
62

Totalt
10.3
89.7

N
20
175
195

Tabell 4. Svarsfördelning 1999 på frågan: "När du väljer att köpa smuggelsprit
eller hembränt. Hur mycket betyder det att öppettiderna inte passar dig? Har det
mycket stor betydelse (1), ganska stor betydelse (2), ingen betydelse (3)?"
Frågan endast ställd till respondenter som svarat "ja" på frågan om de köpt
smuggelsprit eller hembränt någon gång under de senaste 12 månaderna.
Radprocent.

1+2
3
N
Avstånd till
1-5 minuter
19.1
80.9
68
Systemet
6-14 minuter
15.4
84.6
65

15- minuter
19.4
80.6
62

Totalt
17.9
82.1

N
35
160
195

Tabell 5. Svarsfördelning 1999 på frågan: "När du väljer att köpa smuggelsprit
eller hembränt. Hur mycket betyder det att det är billigare med smuggelsprit och
hembränt? Har det mycket stor betydelse (1), ganska stor betydelse (2), ingen
betydelse (3)?" Frågan endast ställd till respondenter som svarat "ja" på frågan
om de köpt smuggelsprit eller hembränt någon gång under de senaste 12
månaderna. Radprocent.

1+2
3
N
Avstånd till
1-5 minuter
86.6
13.4
68
Systemet
6-14 minuter
93.8
6.2
65

15- minuter
82.3
17.7
62

Totalt
87.6
12.4

N
170
24
195
Hur många har druckit/köpt smuggelsprit eller hembränt?
Drygt 20% angav 1999 att de under de senaste 12 månaderna druckit smuggelsprit
eller hembränt; år 2000 var siffran drygt 22% (tabell 6). Även om denna ökning
är lokaliserad till de delar av landet som inte var försöksområde för
lördagsöppet, så är denna regionala skillnad i förändring inte statistiskt
säkerställd. Andelen som uppger att de köpt smuggelsprit eller hembränt är i
stort sett oförändrad runt 8%, och inga regionala skillnader kan noteras (tabell
7).

Tabell 6. Andel (%) som svarat "Ja" på frågan: "Har du druckit smuggelsprit
eller hembränt någon gång under de senaste 12 månaderna?" Svarsalternativen var
"Ja" och "Nej".

1999
2000
Förändring
Region
Ej försöksområde
21.7
24.8
3.10

Försöksområde
18.5
18.6
.10
Totalt

20.3
22.4
2.10

Tabell 7. Andel (%) som svarat "Ja" på frågan "Har du köpt smuggelsprit eller
hembränt någon gång under de senaste 12 månaderna?" Svarsalternativen var "Ja"
och "Nej".

1999
2000
Förändring
Region
Ej försöksområde
9.0
10.2
1.20

Försöksområde
5.7
6.1
.40
Totalt

7.6
8.6
1.00

Hur många tycker att Systembolaget bör avskaffas?
I två mättilfällena får Systembolagets fortsatta existens stöd av en majoritet i
de flesta befolkningsgrupper. Runt 65% tyckte att påståendet "Systembolaget bör
avskaffas" var fel.

Tabell 8. Andel (%) som svarat "Fel" på påståendet "Systembolaget bör
avskaffas." Svarsalternativen var "Rätt", "Fel" och "Tveksam".

1999
2000
Förändring
Kön
Kvinnor
66.7
67.3
.60

Män
60.7
62.9
2.20
Ålder
20-39 år
66.3
71.9
5.60

40-59 år
63.4
63.0
-.40

60-74 år
61.4
59.0
-2.40
Utbildning
Låg
61.6
60.7
-.90

Medel
65.1
68.2
3.10

Hög
64.8
65.9
1.10
Region
Ej försöksområde
64.4
65.2
.80

Försöksområde
63.3
65.2
1.90
Avstånd till
1-5 minuter
64.7
67.0
2.30
Systemet
6-14 minuter
64.3
66.6
2.30

15- minuter
66.2
65.0
-1.20
Alkohol-
Låg
65.0
64.7
-.30
konsumtion
Medel
64.8
65.8
1.00

Hög
61.3
65.0
3.70
Inställning
Positiv
88.5
88.8
.30
till alkohol-
Medel
73.3
77.4
4.10
restriktioner
Negativ
28.5
30.9
2.40
Totalt

63.9
65.2
1.30
Sammanfattande diskussion
De två frågeundersökningar som genomfördes december 1999 och december 2000 visar
på en klar majoritet för lördagsöppet; andelen ökade också något mellan
mättillfällena, från 68% till 76%. De i försöksområdet som uppger att de oftast
handlar på lördagar skiljer sig något från övriga genom att vara yngre, ha högre
utbildning, dricka mer och vara mer negativa till alkoholrestriktioner. När det
gäller köp av svartsprit framstår priset som det viktigaste motivet, medan
öppettiderna (och avståndet till systembolaget) har underordnad betydelse. Mot
denna bakgrund är det inte så förvånande att köp och konsumtion av svartsprit
inte verkar ha förändrats under perioden med lördagsöppet. Det ska dock påpekas
att eventuella förändringar i denna typ av beteenden är svåra att fånga in med
frågeundersökningar. De flesta tycker att Systembolaget ska vara kvar. Denna
inställning har inte förändrats under försöksperioden; vid båda mättillfällena
ansåg cirka 65% att påståendet "Systembolaget bör avskaffas" var fel.

BILAGA
Tabell A. Indelning av klassifkationsvariabler

1999
2000
Kön
Kvinnor

1603
1572

Män
Ej uppgift

1404
0
1460
0
Ålder
20-39 år

1036
1066

40-59 år

1247
1288

60-74 år
Ej uppgift

719
5
674
4
Utbildning
Låg
Folkskola/grundskola
901
895

Medel
Gymnasium/annan utb. efter grsk.
1193
1181

Hög
Ej uppgift
Universitet/annan postgymn. utb.
893
20
929
27
Region
Ej försöksområde

1725
1857

Försöksområde
Ej uppgift

1282
0
1175
0
Avstånd
1-5 minuter

767
860
till
6-14 minuter

817
875
Systemet
15- minuter
Ej uppgift

961
462
946
351
Alkohol-
Låg
0-0.49 liter (100%) per år
1140
938
konsumtion
Medel
0.5-1.99 liter (100%) per år
968
1107

Hög
Ej uppgift
2+ liter (100%) per år
815
84
967
20
Inställning
Positiv
Additivt index*
885
846
till alkohol-
Medel

1194
1183
restriktioner
Negativ
Ej uppgift

924
4
1002
1
Totalt

3007
3032

*Följande items ingår i indexet (svarsalternativ: "Rätt", "Fel" och "Tveksam"):
1. Vi har för många restriktioner kring alkoholen i det här landet.
2. Vi har för många restriktioner kring alkoholen i det här landet.
3. Systembolaget bör avskaffas.
4. Det är samhällets uppgift att minska alkoholproblemen.
5. Vin och starköl borde säljas i vanliga livsmedelsaffärer.
6. Människor måste själva ta ansvar för att lösa sina alkoholproblem.

Lagrådsremissens lagförslag
1 Lagtext
Regeringen har följande förslag till lagtext.
1.1 Förslag till lag om ändring i alkohollagen (1994:1738)
Härigenom föreskrivs i fråga om alkohollagen (1994:1738)1
dels att 12 kap. 4 och 8-10 §§ skall upphöra att gälla,
dels att i 2 kap. 1, 3 och 5 §§, 7 kap. 3, 4, 18 och 22 §§ och 8 kap. 1 och 5 §§
ordet "Alkoholinspektionen" skall bytas ut mot orden "Statens
folkhälsoinstitut",
dels att den nuvarande 12 kap. 7 § skall betecknas 12 kap. 4 §,
dels att 3 kap. 9 §, 4 kap. 1, 5 och 6 §§, 5 kap. 1, 3 och 6 §§, 6 kap. 1 och
3-5 §§, 7 kap. 5, 8, 13, 19 och 21 §§, 8 kap. 2 §, 9 kap. 2 §, 10 kap. 3 och 5-7
§§ och 12 kap. 1-3, 5 och 6 §§ samt punkt 2 i ikraftträdande- och
övergångsbestämmelserna till lagen (1999:1001) om ändring i nämnda lag skall ha
följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 6 kap. 1 a § och 8 kap. 5
a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

3 kap.
9 §
Det är förbjudet att som ombud eller på därmed jämförligt sätt anskaffa
alkoholdrycker till den som enligt 8 § inte har rätt att få sådan vara utlämnad
till sig. Det är också förbjudet att i större omfattning tillhandagå annan med
att anskaffa alkoholdrycker.
Spritdrycker, vin eller starköl får inte överlämnas som gåva eller lån till den
som inte har fyllt 20 år. Öl får inte överlämnas som gåva eller lån till den som
inte har fyllt 18 år. Vad nu sagts gäller inte när någon bjuder av en
alkoholdryck för förtäring på stället.
Spritdrycker, vin eller starköl får inte överlämnas som gåva eller lån till den
som inte har fyllt 20 år. Öl får inte överlämnas som gåva eller lån till den som
inte har fyllt 18 år.
Andra stycket gäller inte när någon bjuder på en alkoholdryck för förtäring på
stället. Spritdrycker, vin eller starköl får dock inte bjudas någon som inte
fyllt 20 år, om det med hänsyn till den bjudnes ålder och omständigheterna i
övrigt är uppenbart oförsvarligt. Detsamma gäller ifråga om öl för någon som
inte fyllt 18 år.

4 kap.
1 §2
Partihandel med spritdrycker, vin eller starköl får bedrivas endast av den som
har godkänts som upplagshavare eller registrerats som varumottagare för sådana
varor enligt 9 eller 12 § lagen (1994:1564) om alkoholskatt. Av detta följer att
rätten till partihandel endast avser den dryck som omfattas av godkännandet som
upplagshavare eller registreringen som varumottagare enligt bestämmelserna i
lagen om alkoholskatt.
Utöver vad som anges i första stycket får partihandel med spritdrycker, vin och
starköl bedrivas av detaljhandelsbolaget i enlighet med vad som anges i 5 kap. 1
§ tredje stycket.

Trots första stycket får innehavare av serveringstillstånd sälja enstaka varor
som omfattas av tillståndet till någon som har rätt att bedriva partihandel med
sådana varor.

5 §3
Den som är berättigad att bedriva partihandel får sälja varorna till
detaljhandelsbolaget, till annan som är berättigad att bedriva partihandel med
motsvarande varor och till den som har meddelats serveringstillstånd för sådana
varor. Den som är berättigad att bedriva partihandel får också exportera varorna
eller sälja dem till den som fått sådant särskilt tillstånd till inköp av
varorna som avses i 4 §. Försäljning får även ske till den som har tillstånd
enligt lagen (1999:446) om proviantering av fartyg och luftfartyg.
Den som har rätt att bedriva partihandel får sälja varorna till
detaljhandelsbolaget, till annan som har rätt att bedriva partihandel med
motsvarande varor och till den som har meddelats serveringstillstånd för sådana
varor. Detta gäller dock inte i fråga om sådant serveringstillstånd som endast
avser servering i slutet sällskap vid ett enstaka tillfälle eller under en
enstaka tidsperiod. Den som har rätt att bedriva partihandel får också exportera
varorna eller sälja dem till den som fått sådant särskilt tillstånd till inköp
av varorna som avses i 4 §. Försäljning får även ske till den som har tillstånd
enligt lagen (1999:446) om proviantering av fartyg och luftfartyg.
Endast den som är berättigad att bedriva partihandel får omförpacka eller
buteljera varorna.
Endast den som har rätt att bedriva partihandel får förpacka om eller buteljera
varorna.

6 §4
6 §4Överlåts rörelse vari ingår verksamhet som är tillståndspliktig enligt denna
lag eller för vilken det krävs godkännande eller registrering som anges i 1 §
första stycket, får överlåtaren sälja sitt lager av spritdrycker, vin eller
starköl till sin efterträdare, om denne har beviljats tillstånd som gäller för
verksamheten eller, i fråga om partihandel, är berättigad att bedriva
verksamheten.
Konkursbo eller dödsbo får utan hinder av bestämmelserna i denna lag sälja
spritdrycker, vin eller starköl till den som är berättigad att bedriva
partihandel med sådana drycker eller till detaljhandelsbolaget. Motsvarande
gäller då en verksamhet måste avvecklas till följd av att tillståndet eller
godkännande eller registrering som avses i 1 § första stycket återkallats eller
att det finns andra tvingande skäl.
Överlåts en rörelse där det ingår verksamhet som är tillståndspliktig enligt
denna lag eller för vilken det krävs godkännande eller registrering som anges i
1 § första stycket, får överlåtaren sälja sitt lager av spritdrycker, vin eller
starköl till sin efterträdare, om denne har beviljats tillstånd som gäller för
verksamheten eller, i fråga om partihandel, är berättigad att bedriva
verksamheten.
Ett konkursbo eller dödsbo eller, i fråga om utmätt egendom, en
kronofogdemyndighet får utan hinder av bestämmelserna i denna lag sälja
spritdrycker, vin eller starköl till den som har rätt att bedriva partihandel
med sådana drycker eller till detaljhandelsbolaget. Motsvarande gäller då en
verksamhet måste avvecklas till följd av att tillståndet eller godkännande eller
registrering som avses i 1 § första stycket återkallats eller att det finns
andra tvingande skäl.
Bestämmelserna i första och andra styckena gäller i tillämpliga delar även i
fråga om öl.

5 kap.
1 §5
För detaljhandel med spritdrycker, vin och starköl skall det finnas ett särskilt
för ändamålet bildat aktiebolag (detaljhandelsbolaget), som staten äger.
Detaljhandelsbolaget får inte exportera eller tillverka drycker som anges i
första stycket. Detaljhandelsbolaget får importera sådana drycker endast för att
kunna fullgöra den skyldighet som anges i 5 §.
Detaljhandelsbolaget får inte bedriva annan partihandel än försäljning till dem
som har serveringstillstånd.
Detaljhandelsbolaget får inte bedriva annan partihandel än försäljning till dem
som har serveringstillstånd. Vad nu sagts gäller inte försäljning av enstaka
partier av varor till någon som har rätt att bedriva partihandel.
Bestämmelser om detaljhandelsbolagets verksamhet och drift samt om särskild
kontroll från statens sida skall tas in i ett avtal som upprättas mellan staten
och bolaget.

3 §
Försäljning får ske antingen som försäljning till avhämtning eller genom
försändning på rekvisition.
Försäljning får ske antingen som försäljning till avhämtning eller genom
försändning på rekvisition. Försäljning får även ske vid auktion av
spritdrycker, vin och starköl för annans räkning enligt riktlinjer i avtalet
mellan staten och detaljhandelsbolaget.
Detaljhandelsbolaget får utan hinder av 6 kap. 1 § första stycket bedriva
provning av alkoholdrycker för allmänheten enligt riktlinjer i avtalet mellan
staten och bolaget.

6 §
Detaljhandel med öl är, med de inskränkningar som föreskrivs i denna lag,
tillåten under villkor att verksamheten bedrivs i en lokal som är godkänd som
livsmedelslokal enligt bestämmelser vilka meddelats med stöd av 22 § tredje
stycket livsmedelslagen (1971:511) samt att försäljning av matvaror bedrivs i
lokalen. Utan hinder av vad nu sagts får detaljhandel med öl bedrivas av
detaljhandelsbolaget samt av tillverkare av öl eller lättdrycker.
Detaljhandel med öl är, med de inskränkningar som föreskrivs i denna lag,
tillåten under villkor att verksamheten bedrivs i en lokal som är godkänd som
livsmedelslokal enligt bestämmelser vilka meddelats med stöd av 22 § tredje
stycket livsmedelslagen (1971:511) samt att försäljning av matvaror bedrivs i
lokalen. Utan hinder av vad nu sagts får detaljhandel med öl bedrivas av
detaljhandelsbolaget samt av tillverkare av öl.

Den som bedriver detaljhandel med öl skall anmäla verksamheten hos den kommun
där försäljningen sker. Anmälan skall göras senast när verksamheten påbörjas.
Den som bedriver detaljhandel med öl skall utöva särskild tillsyn (egentillsyn)
över försäljningen. För tillsynen skall det finnas ett för verksamheten lämpligt
program.

6 kap.
1 §6
Servering av spritdrycker, vin och starköl får ske endast om tillstånd har
meddelats (serveringstillstånd).
Servering av öl är, med de inskränkningar som föreskrivs i denna lag, tillåten
under villkor att verksamheten bedrivs i en lokal som är godkänd som
livsmedelslokal enligt bestämmelser vilka meddelats med stöd av 22 § tredje
stycket livsmedelslagen (1971:511) samt att servering av mat samtidigt bedrivs i
lokalen.
Utan hinder av vad som föreskrivs i andra stycket får öl serveras av den som
enligt 23 § nämnda lag har meddelats särskilt tillstånd att yrkesmässigt hantera
livsmedel samt av den som har meddelats serveringstillstånd.
Serveringstillstånd krävs dock inte för servering som ordnas
1. utan vinstintresse,
2. i andra lokaler än där det bedrivs yrkesmässig försäljning av alkoholdrycker
eller lättdrycker,
3. vid ett enstaka tillfälle för vissa i förväg bestämda personer, och
4. utan annan kostnad för deltagarna än kostnaden för inköp av dryckerna.

1 a §
Servering av öl är, med de inskränkningar som föreskrivs i denna lag, tillåten
om verksamheten bedrivs i en lokal som är godkänd som livsmedelslokal enligt
bestämmelser som meddelats med stöd av 22 § tredje stycket livsmedelslagen
(1971:511) och där mat samtidigt serveras.
Utan hinder av första stycket får öl serveras i sådana fall som anges i 1 §
andra stycket samt av den som har meddelats serveringstillstånd.
Den som bedriver servering av öl skall anmäla verksamheten hos den kommun där
försäljningen sker. Anmälan skall göras senast när verksamheten påbörjas. Vad nu
sagts gäller inte i fall som avses i 1 § andra stycket eller den som har
serveringstillstånd.
Den som avses i tredje stycket skall utöva särskild tillsyn (egentillsyn) över
serveringen. För tillsynen skall finnas ett för verksamheten lämpligt program.

3 §
På serveringsställe där serveringstillstånd gäller skall tillståndshavaren eller
av honom utsedd serveringsansvarig person utöva tillsyn över serveringen och
vara närvarande under hela serveringstiden.
Den som är serveringsansvarig skall med hänsyn till sina egenskaper och övriga
omständigheter vara lämplig för uppgiften.
Tillståndshavaren skall till tillståndsmyndigheten anmäla den eller de personer
som har utsetts att ansvara för alkoholserveringen.
För servering av spritdrycker, vin eller starköl får endast anlitas personal som
är anställd av tillståndshavaren. Restaurangskolor med serveringstillstånd får
dock i utbildningssyfte anlita restaurangskolans elever.
För servering av spritdrycker, vin och starköl får endast sådan personal anlitas
som är anställd av tillståndshavaren eller som är inhyrd från ett
bemanningsföretag. Restaurangskolor med serveringstillstånd får dock i
utbildningssyfte anlita restaurangskolans elever.

4 §
Om inte tillståndsmyndigheten beslutar annat får servering av öl påbörjas
tidigast klockan 07.00 och servering av andra alkoholdrycker tidigast klockan
11.00. Om inte tillståndsmyndigheten beslutar annat skall servering av
alkoholdrycker avslutas senast klockan 01.00. Vad nu sagts gäller inte för
hotellrum med minibar.
Tillståndsmyndigheten beslutar, med de begränsningar som anges i andra stycket,
om när servering av spritdrycker, vin och starköl får påbörjas och när den
senast skall avslutas. Vid prövningen skall risken för alkoholpolitiska
olägenheter särskilt beaktas.

Servering till allmänheten får inte påbörjas tidigare än klockan 11.00. Sådan
servering skall avslutas senast klockan 01.00. Tillståndsmyndigheten kan besluta
att serveringen får pågå längre, dock längst till klockan 03.00.
Serveringsställe skall vara utrymt senast 30 minuter efter serveringstidens
utgång.

Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte för hotellrum med
minibar.

5 §7
Den som har serveringstillstånd får köpa spritdrycker, vin och starköl som
behövs för rörelsen endast av någon som är berättigad att bedriva partihandel
med varan eller av detaljhandelsbolaget.
Den som har serveringstillstånd får köpa spritdrycker, vin och starköl som
behövs för rörelsen endast av någon som har rätt att bedriva partihandel med
varan eller av detaljhandelsbolaget. Den som beviljats tillstånd för servering i
slutet sällskap vid ett enstaka tillfälle eller under en enstaka tidsperiod får
dock göra motsvarande inköp endast hos detaljhandelsbolaget.

7 kap.
5 §
Serveringstillstånd kan meddelas för servering till allmänheten eller i
förening, företag eller annat slutet sällskap. Tillstånd kan avse servering året
runt, årligen under en viss tidsperiod, under en enstaka tidsperiod eller vid
ett enstaka tillfälle.
Serveringstillstånd kan meddelas för servering till allmänheten eller i
förening, företag eller annat slutet sällskap. Tillstånd kan avse servering året
runt eller årligen under en viss tidsperiod (stadigvarande tillstånd).
Tillstånd kan även avse en enstaka tidsperiod eller ett enstaka tillfälle.
Tillstånd, som avser servering året runt eller årligen under en viss tidsperiod
gäller tills vidare. Tillståndsmyndigheten får dock om det finns särskilda skäl
begränsa tillståndets giltighet till viss tid.
Stadigvarande tillstånd gäller tills vidare. Tillståndsmyndigheten får dock om
det finns särskilda skäl begränsa tillståndets giltighet till viss tid.

I samband med beslut om serveringstillstånd eller senare får
tillståndsmyndigheten meddela de villkor som behövs.

8 §
Tillstånd för servering till allmänheten året runt eller årligen under viss
tidsperiod får meddelas endast om serveringsstället har ett kök för allsidig
matlagning och tillhandahåller lagad mat. Serveringsstället skall ha ett med
hänsyn till omständigheterna tillräckligt antal sittplatser för gäster.
Tillstånd för servering till allmänheten året runt eller årligen under viss
tidsperiod får meddelas endast om serveringsstället har ett kök för allsidig
matlagning och tillhandahåller lagad mat. Serveringsstället skall ha ett med
hänsyn till omständigheterna tillräckligt antal sittplatser för gäster.
Serveringsstället skall även vara lämpligt för sitt ändamål ur
brandsäkerhetssynpunkt.
Tillstånd för servering till allmänheten under en enstaka tidsperiod eller vid
ett enstaka tillfälle får meddelas om serveringsstället tillhandahåller lagad
mat. Detsamma gäller beträffande tillstånd för servering i slutet sällskap.
Om det finns en drinkbar skall den vara en mindre väsentlig del av
serveringsstället, inrättad i nära anslutning till matsal.
Utan hinder av första och andra styckena får tillstånd meddelas för servering av
vin och starköl i foajé till teater eller konsertlokal. Servering får dock
endast ske under pauser i föreställningen.
Servering av alkoholdrycker från minibar på hotellrum får ske på hotell med
serveringstillstånd. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,
Alkoholinspektionen får meddela närmare bestämmelser om serveringen.
Servering av alkoholdrycker från minibar på hotellrum får ske på hotell med
serveringstillstånd. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Statens
folkhälsoinstitut får meddela närmare bestämmelser om serveringen.

13 §
Ansökan om serveringstillstånd görs skriftligen hos kommunen.
Kommunen får ta ut avgift för prövningen enligt grunder som beslutas av
kommunfullmäktige
Kommunen får även ta ut avgift för tillsyn enligt 8 kap. av den som har
serveringstillstånd.
Kommunen får även ta ut avgift för tillsyn enligt 8 kap. av den som har
serveringtillstånd och av den som bedriver anmälningspliktig servering av eller
detaljhandel med öl.

19 §
Kommunen skall återkalla serveringstillstånd om
1. det inte endast tillfälligt uppkommer sådana olägenheter som avses i 6 kap. 2
§,
2. tillståndshavaren inte följer de för servering eller serveringstillstånd
gällande bestämmelserna i denna lag eller föreskrifter eller villkor meddelade
med stöd av denna lag, eller
3. de förutsättningar som gäller för meddelande av tillstånd enligt 7 och 8 §§
inte längre föreligger.
1. tillståndet inte längre utnyttjas,
2. det inte endast tillfälligt uppkommer sådana olägenheter som avses i 6 kap. 2
§,
3. tillståndshavaren inte följer de för servering eller serveringstillstånd
gällande bestämmelserna i denna lag eller föreskrifter eller villkor meddelade
med stöd av denna lag,
4. de förutsättningar som gäller för meddelande av tillstånd enligt 7 och 8 §§
inte längre föreligger, eller
5. tillståndshavaren tillåter brottslig verksamhet på serveringsstället.

21 §
Föranleder detaljhandel med eller servering av öl olägenheter i fråga om ordning
och nykterhet eller följs inte bestämmelserna i denna lag, får kommunen
förbjuda den som bedriver försäljningen att fortsätta verksamheten eller, om
förbud får anses vara en alltför ingripande åtgärd, meddela honom varning.
Ett förbud enligt första stycket kan inskränkas till att gälla för vissa närmare
angivna tider eller under vissa närmare angivna omständigheter. Förbud gäller i
sex månader, räknat från det att den som bedriver försäljningen fått del av
beslutet.
Ett förbud enligt första stycket kan inskränkas till att gälla för vissa närmare
angivna tider eller under vissa närmare angivna omständigheter. Förbud meddelas
för en tid av sex månader eller, vid upprepad eller allvarlig försummelse, tolv
månader räknat från det att den som bedriver försäljningen fått del av
beslutet.
Den kommun där försäljningsstället är beläget beslutar om ingripande enligt
denna paragraf. Saknas fast försäljningsställe beslutar den kommun som avses i
12 § andra stycket.

8 kap.
2 §
På begäran av någon annan tillsynsmyndighet skall kommunen lämna de uppgifter
som myndigheten behöver för sin tillsyn.
På begäran av någon annan tillsynsmyndighet skall kommunen lämna de uppgifter
som myndigheten behöver för sin tillsyn. Kommunen skall även på begäran av
skattemyndighet eller Tullverket lämna de uppgifter som behövs för beskattning
eller påförande av tull.
Polismyndigheten skall underrätta andra tillsynsmyndigheter om förhållanden som
är av betydelse för dessa myndigheters tillsyn.
Kronofogdemyndigheten skall underrätta vederbörande tillståndsmyndighet om en
tillståndshavare brister i sina skyldigheter att erlägga skatter eller
socialavgifter. På begäran av länsstyrelsen skall sådan underrättelse ges till
denna.
På begäran av tillståndsmyndighet eller länsstyrelse skall skattemyndigheter och
andra myndigheter som uppbär eller driver in skatter eller avgifter lämna
uppgifter som tillståndsmyndigheten eller länsstyrelsen behöver för sin
tillståndsprövning eller tillsyn.
På begäran av en tillsynsmyndighet skall polismyndigheter samt skattemyndigheter
och andra myndigheter som uppbär eller driver in skatter eller avgifter lämna
uppgifter som tillsynsmyndigheten behöver för sin tillståndsprövning eller
tillsyn.

5 a §
Den som har tillstånd för servering av spritdrycker, vin eller starköl till
allmänheten eller stadigvarande tillstånd för servering i slutet sällskap är
skyldig att registrera all försäljning i kassaregister och att vid varje
försäljning ta fram och erbjuda kunden ett av registret framställt kvitto.
Tillståndsmyndigheten får medge undantag för servering inom ideella föreningar
eller liknande slutna sällskap.
Kassaregister skall på ett tillförlitligt sätt visa alla transaktioner som
gjorts. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Statens
folkhälsoinstitut meddelar närmare föreskrifter om kassaregister.

9 kap.
2 §8
Alkoholinspektionens och kommunens beslut får överklagas till allmän
förvaltningsdomstol. Det överklagade beslutet får inte ändras utan att den
beslutande myndigheten har lämnats tillfälle att yttra sig.
Alkoholinspektionen respektive kommunen får överklaga domstolens beslut.
Statens folkhälsoinstituts och kommunens beslut får överklagas till allmän
förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Bestämmelser om överklagande av beskattningsmyndighetens beslut finns i 35 §
lagen (1994:1564) om alkoholskatt.

10 kap.
3 §
Är brott som anges i 1 eller 2 § grovt, döms till fängelse i högst fyra år. Vid
bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om gärningen har utgjort
led i en verksamhet som bedrivits yrkesmässigt eller i större omfattning.
Är brott som anges i 1 eller 2 § grovt, döms till fängelse i högst fyra år. Vid
bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om gärningen har utgjort
led i en verksamhet som bedrivits yrkesmässigt eller i större omfattning eller
har varit inriktad mot ungdomar.

5 §
Den som innehar spritdrycker, vin eller starköl i uppenbart syfte att olovligen
sälja dem döms för olovligt innehav av alkoholdrycker till böter eller fängelse
i högst ett år.
Den som innehar alkoholdrycker i uppenbart syfte att olovligen sälja dem döms
för olovligt innehav av alkoholdrycker till böter eller fängelse i högst ett år.

6 §
Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet anskaffar alkoholdrycker åt annan i
strid med 3 kap. 9 § döms för olovligt anskaffande av alkoholdrycker till böter
eller fängelse i högst två år eller, om brottet är grovt, till fängelse i högst
fyra år.
Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet anskaffar, överlämnar eller bjuder på
alkoholdrycker i strid med 3 kap. 9 § döms för olovligt anskaffande av
alkoholdrycker till böter eller fängelse i högst två år eller, om brottet är
grovt, till fängelse i högst fyra år.

7 §
Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet säljer eller utlämnar alkoholdrycker i
strid med 3 kap. 8 § till någon som inte har uppnått föreskriven ålder eller som
är märkbart påverkad av alkohol eller annat berusningsmedel, eller vid
partihandel underlåter att på sätt som föreskrivs i 4 kap. 7 § första stycket
förvissa sig om att köparen har rätt att återförsälja eller inköpa varan, döms
för olovlig dryckeshantering till böter eller fängelse i högst sex månader.
Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet säljer eller utlämnar alkoholdrycker i
strid med 3 kap. 8 § till någon som inte har uppnått föreskriven ålder eller som
är märkbart påverkad av alkohol eller annat berusningsmedel, eller vid
partihandel underlåter att på sätt som föreskrivs i 4 kap. 7 § förvissa sig om
att köparen har rätt att återförsälja eller inköpa varan, döms för olovlig
dryckeshantering till böter eller fängelse i högst sex månader.
För olovlig dryckeshantering döms också den som försäljer öl i strid med förbud
som meddelats enligt 7 kap. 21 § eller tillåter alkoholförtäring i strid med 6
kap. 9 §.

12 kap.
1 §
Alkoholinspektionen skall för de ändamål som anges i 2 § föra ett register med
hjälp av automatisk databehandling.
Statens folkhälsoinstitut skall för de ändamål som anges i 2 § föra ett register
med hjälp av automatiserad behandling.

2 §
Registret får användas för
1. handläggning av ärenden om tillstånd,
2. tillsyn över tillståndshavares verksamhet samt
3. uppföljning och utvärdering av lagens tillämpning samt framställning av
statistik.
Registret får användas för tillsyn, uppföljning och utvärdering av lagens
tillämpning samt framställning av statistik.

3 §
Registret får innehålla uppgifter om
1. den som har tillstånd,
2. den som har haft tillstånd,
3. den vars ansökan om tillstånd är föremål för prövning och
4. den som tidigare har ansökt om tillstånd men vars ansökan har avslagits,
avvisats eller avskrivits.
Regeringen får meddela föreskrifter om registrering av uppgifter i fråga om
olika företrädare för en verksamhet.
Registret får innehålla uppgifter om dem som har tillstånd samt om dem som har
rätt att bedriva partihandel enligt 4 kap. 1 § första stycket.
I registret får behandlas uppgifter om
1. namn eller firma, person-, registrerings- eller organisationsnummer, adress
och telefonnummer och
2. den verksamhet som tillståndet avser och om villkor som har meddelats för
denna.

5 §9
I registret får vidare anges tillståndsmyndighetens och domstols beslut i
ärenden enligt lagen och de bestämmelser som har tillämpats.
Registret får också innehålla uppgift om tidpunkt för förhållanden som har
registrerats och tekniska och administrativa uppgifter, om uppgifterna behövs
för att tillgodose ändamålet med registret.
Riksskatteverket får för sin tillsyn enligt denna lag ha terminalåtkomst till
uppgifter om serveringstillstånd.

6 §10
Registeruppgift som inte behövs för handläggning av ett ärende eller för tillsyn
enligt lagen skall gallras under femte kalenderåret efter det att uppgiften
registrerats.
Om tillstånd återkallas eller om sökt tillstånd vägras skall så snart beslutet
vunnit laga kraft alla uppgifter utom sådana som avses i 4 § första stycket 1
och 6 samt 5 § gallras ur registret.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter
om undantag från gallring för att bevara ett urval av material för forskningens
behov. Sådant material skall lämnas över till en arkivmyndighet.
Bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:204) om rättelse och skadestånd
gäller även vid behandling av personuppgifter enligt denna lag.

2. Partihandelstillstånd, som före ikraftträdandet har meddelats annan än den
som avses i 4 kap. 1 § första stycket i dess nya lydelse, skall efter
ikraftträdandet fortfarande gälla, dock längst till utgången av år 2001. Härvid
gäller 7 kap. 1 § tredje stycket och 4 § samt 8 kap. 1 § i paragrafens lydelse
före ikraftträdandet. Tullverket får ha terminalåtkomst till uppgifter om sådana
tillstånd i Alkoholinspektionens register.
2. Partihandelstillstånd, som före ikraftträdandet har meddelats annan än den
som avses i 4 kap. 1 § första stycket i dess nya lydelse, skall efter
ikraftträdandet fortfarande gälla, dock längst till utgången av år 2003. Härvid
gäller 7 kap. 1 § tredje stycket och 4 § samt 8 kap. 1 § i paragrafens lydelse
före ikraftträdandet. Tullverket får ha terminalåtkomst till uppgifter om sådana
tillstånd i Alkoholinspektionens register.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002 i fråga om 6 kap. 4 §, den 1 juli
2003 i fråga om 8 kap. 5 a § och i övrigt den 1 juli 2001.
2. I fråga om uppgifter som fram till den 30 juni 2001 tillförts det register
som avses i 12 kap. 1 § gäller äldre bestämmelser. Härvid skall vad som sägs om
Alkoholinspektionen i stället avse Statens folkhälsoinstitut.
3. Den som den 1 juli 2001 redan bedriver servering av eller detaljhandel med
öl, skall senast den 1 januari 2002 göra sådan anmälan som avses i 5 kap. 6 §
andra stycket eller 6 kap. 1 a § tredje stycket.

1.2 Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)
Härigenom föreskrivs i fråga om skatteregisterlagen (1980:343)1 att i 7 §2 ordet
"Alkoholinspektionen" skall bytas ut mot orden "Statens folkhälsoinstitut"

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.

Lagrådets yttrande
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2001-03-05

Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet
Leif Thorsson, regeringsrådet Rune Lavin.

Enligt en lagrådsremiss den 15 februari 2001 (Socialdepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om ändring i alkohollagen (1994:1738),
2. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343).

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn
Angela Öst.

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:
Förslaget till lag om ändring i alkohollagen
8 kap. 5 a §
I motiveringen sägs att regeln i första meningen sista stycket "bör kompletteras
med ett bemyndigande till Statens Folkhälsoinstitut att meddela närmare
föreskrifter om kassaregister". Den bestämmelse i sista meningen av paragrafen
som antagligen är avsedd att innehålla bemyndigandet har dock inte konstruerats
som en delegationsregel. Härför krävs att det uttryckligen sägs att regeringen
eller den myndighet som regeringen utser får meddela föreskrifter. Orden
"närmare föreskrifter" antyder dessutom att det egentligen skulle vara fråga om
verkställighetsföreskrifter. Om detta också skulle vara avsikten, behövs över
huvud taget inte någon delegationsregel. Om föreskrifterna däremot är avsedda
att bli av det slag som sägs i 8 kap. 3 § regeringsformen, krävs ett
bemyndigande och det kommer då att ha stöd i 8 kap. 7 § 1 regeringsformen.
Mot bakgrund av det ovan anförda rekommenderar Lagrådet att den sista meningen i
paragrafen ges följande lydelse: "Regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer får meddela föreskrifter om kassaregister."
9 kap. 2 §
Bestämmelsen i första stycket innehåller inte någon begränsning vad gäller de
beslut av Statens folkhälsoinstitut och kommun som kan överklagas med stöd av
bestämmelsen. Vid en normal läsning av den föreslagna regeln skulle antagligen
den innebörden läggas in att det är endast beslut enligt alkohollagen som avses.
Motiveringen till de föreslagna lagändringarna innehåller emellertid ett
uttalande om att Statens folkhälsoinstituts och kommuners beslut om rättelse av
och information om personuppgifter, vilka beslut meddelas enligt
personuppgiftslagen, också skall komma att omfattas av den föreslagna
överklaganderegeln. Detta reser frågan om dessa myndigheters beslut enligt andra
lagar än alkohollagen och personuppgiftslagen också skall kunna överklagas med
stöd av den föreslagna regeln.
Lagrådet förordar att innebörden av överklagandebestämmelsen preciseras bättre
och föreslår följande lydelse av paragrafen:
"Statens folkhälsoinstituts eller en kommuns beslut enligt denna lag eller
enligt föreskrifter som meddelats med stöd av lagen får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol. Detsamma gäller beslut om rättelse enligt 28 §
personuppgiftslagen (1998:204) och om information som skall lämnas enligt 26 §
samma lag.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten."
Övergångsbestämmelserna
Punkten 1. Enligt författningskommentaren innebär den nya bestämmelsen om tider
för alkoholserveringens början och slut i 6 kap. 4 § att de få serveringsställen
som har beviljats tillstånd för servering till allmänheten före klockan 11.00
eller efter klockan 03.00 skall anses ha erhållit tillstånd till servering
tidigast från klockan 11.00 och senast till klockan 03.00. Oavsett om
tillståndshavarna är många eller få har de vid ändringens ikraftträdande den 1
januari 2002 ett tillstånd som innebär rätt till utsträckt serveringstid. Denna
rätt kan inte berövas dem genom ett motivuttalande. Härför krävs en uttrycklig
bestämmelse i lag. Lagrådet förordar att i punkten införs ett nytt andra stycke
av förslagsvis följande lydelse: "Den som den 31 december 2001 har ett tillstånd
till servering av spritdrycker, vin eller starköl som avser tid före klockan
11.00 får därefter påbörja serveringen tidigast klockan 11.00. Den som den 31
december 2001 har ett sådant tillstånd som avser tid efter klockan 03.00 skall
därefter avsluta serveringen senast klockan 03.00."
Förslaget till lag om ändring i skatteregisterlagen
Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.

Socialdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 mars 2001

Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden Thalén, Winberg,
Ulvskog, Sahlin, von Sydow, Pagrotsky, Östros, Messing, Engqvist, Rosengren,
Larsson, Wärnersson, Lejon, Lövdén, Ringholm

Föredragande: statsrådet Engqvist

Regeringen beslutar proposition 2000/01:97 Vissa ändringar i alkohollagen.

Rättsdatablad

Författningsrubrik
Bestämmelser som inför, ändrar, upp-häver eller upprepar ett
normgivnings-bemyndigande
Celexnummer för bakomliggande EG-regler

Lag om ändring i alkohollagen (1994:1738)
2 kap. 3 §
7 kap. 3, 4, 7, 22 §§
8 kap. 5, 5 a §§
12 kap. 4 §

1 Institutet för social forskning, Stockholms universitet
2 Senter for høyere studier, Det Norske Videnskaps-Akademi
3 Institutet för social forskning, Stockholms universitet.
4 Senter for høyere studier, Det Norske Videnskaps-Akademi.
1 Senaste lydelse av
2 kap. 1 § 1996:940 8 kap. 5 § 1999:1002
7 kap. 3 § 1999:1001 12 kap. 8 § 2000:484
7 kap. 18 § 1999:1001 12 kap. 8 a § 2000:483.
7 kap. 22 § 1999:1001
8 kap. 1 § 1999:1001
2 Senaste lydelse 1999:1001.
3 Senaste lydelse 1999:1001.
4 Senaste lydelse 1999:1001.
5 Senaste lydelse 1999:1001.
6 Ändringen innebär bl.a. att tredje stycket upphävs.
7 Senaste lydelse 1999:1001.
8 Senaste lydelse 1999:1001. Ändringen innebär bl.a. att andra och fjärde
styckena upphävs.
9 Ändringen innebär bl.a. att andra stycket upphävs.
10 Ändringen innebär bl.a. att andra och tredje styckena upphävs.
1 Lagen omtryckt 1983:143.
2 Senaste lydelse 2000:1381.

Prop. 2000/01:97
Bilaga 3

120

1

Prop. 2000/01:97
Bilaga 4

126

1

Prop. 2000/01:97
Bilaga 5

121

1

Prop. 2000/01:97
Bilaga 6

Prop. 2000/01:97

120

1

Prop. 2000/01:97

120

1