Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner (Proposition 2025/26:102)

Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner

Regeringens proposition 2025/26:102

Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och	Prop.
kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt	2025/26:102
för företag i stora koncerner

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 22 januari 2026

Ulf Kristersson

Elisabeth Svantesson (Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller förslag till genomförande av rådets direktiv (EU) 2025/872 av den 14 april 2025 om ändring av direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning (kallat DAC 9). Direktivet är nära sammankopplat med direktivet om säkerställande av en global minimiskattenivå för multinationella koncerner och storskaliga nationella koncerner i unionen (EU) 2022/2523 (minimibeskattningsdirektivet). Minimibeskattningsdirektivet genomfördes i svensk rätt genom lagen (2023:875) om tilläggsskatt och kompletterande bestämmelser i skatteförfarandelagen (2011:1244).

Därutöver innehåller propositionen förslag på ändringar som är en följd av det multilaterala avtalet mellan behöriga myndigheter om automatiskt utbyte av GloBE-information, som antagits av OECD/G20:s Inclusive Framework on Base Erosion and Profit Shifting (BEPS), kallat det inkluderande ramverket (IF).

I propositionen föreslås även flera ändringar som syftar till att förbättra och komplettera skatteförfarandet när det gäller tilläggsskatt för företag i stora koncerner samt ändringar som är en följd av nya administrativa riktlinjer och ändringar av GloBE Information Return som antagits av IF. Dessa ändringar innebär bl.a. en tillfällig sanktionslättnad.

Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 maj 2026 med undantag för ändringarna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) som föreslås träda i kraft den 1 augusti 2026 och ändringarna i lagen (1990:313) om Europaråds- och OECD-konventionen om ömsesidig handräckning i

Prop. 2025/26:102 skatteärenden som föreslås träda i kraft den dag som regeringen bestämmer.

Innehållsförteckning

1	Förslag till riksdagsbeslut ................................................................		6
2	Lagtext	.............................................................................................Förslag till lag om automatiskt utbyte av	7
	2.1
		tilläggsskatterapporter .......................................................	7

2.2Förslag till lag om ändring i lagen (1990:313) om Europaråds- och OECD-konventionen om ömsesidig

handräckning i skatteärenden ..........................................

2.3Förslag till lag om ändring i lagen (1990:314) om

ömsesidig handräckning i skatteärenden .........................

2.4Förslag till lag om ändring i offentlighets- och

sekretesslagen (2009:400) ...............................................

2.5Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen

(2011:1244) .....................................................................

2.6Förslag till lag om ändring i lagen (2012:843) om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i

fråga om beskattning .......................................................

2.7Förslag till lag om ändring i lagen (2023:875) om

		tilläggsskatt......................................................................	30
3	Ärendet och dess beredning ...........................................................		32
4	Bakgrund........................................................................................		33
5	Kompletteringar behövs .................................................................		34
6	Automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter................................		36
	6.1	Inledning..........................................................................	36
	6.2	DAC 9 och GIR MCAA genomförs i svensk rätt............	38
	6.3	Definitioner och förklaringar...........................................	41
	6.4	Utbyte av uppgifter i en tilläggsskatterapport..................	45

6.5Samarbete om korrigeringar, efterlevnad och

		efterlevnadskontroll.........................................................	52
	6.6	Standardformulär och standardiserade dataformat ..........	58
	6.7	Dataskydd m.m................................................................	59
	6.8	Skatteverkets skyldigheter...............................................	62
	6.9	Sanktioner........................................................................	64
7	Sekretess och användningsbegränsningar ......................................		65
	7.1	Skattesekretess.................................................................	65
	7.2	Användningsbegränsningar .............................................	74
8	En enhetlig tilläggsskatterapport....................................................		76
	8.1	Tilläggsskatterapporten ska utgå från modellreglerna.....	76
	8.2	Kompletterande bestämmelse om föreläggande ..............	82
9	Automatiserat beslutsfattande ........................................................		85
	9.1	Behov av ändringar för att möjliggöra
		automatiserade beslut i ärende om tilläggsskatt ..............	85

9.2Förlängd tidsfrist för omprövning till nackdel på

	Skatteverkets initiativ ......................................................	86
9.3	Valuta och omräkning .....................................................	89

Prop. 2025/26:102

Prop. 2025/26:102	9.4	Vad en tilläggsskattedeklaration ska innehålla.................	93
10	Tillfällig sanktionslättnad ...............................................................		97
11 Kompletterande bestämmelser när det gäller ansökan om
	ansvarig koncernenhet för kompletterande tilläggsskatt ...............		103
	11.1	Formkrav ........................................................................	103
	11.2	Beslut om att ansvaret ska upphöra ................................	104
	11.3	Ansökan om att en tillkommande koncernenhet ska
		omfattas av ansvaret .......................................................	107
12 Skattetillägg vid omprövning av skönsbeskattningsbeslut............			109
13	Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser.................................		111
14	Konsekvensanalys.........................................................................		112
15	Författningskommentar.................................................................		115
	15.1	Förslaget till lag om automatiskt utbyte av
		tilläggsskatterapporter ....................................................	115
	15.2	Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:313) om
		Europaråds- och OECD-konventionen om ömsesidig	127
		handräckning i skatteärenden .........................................	127
	15.3	Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:314) om
		ömsesidig handräckning i skatteärenden ........................	128
	15.4	Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och	129
		sekretesslagen (2009:400) ..............................................	129
	15.5	Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen
		(2011:1244) ....................................................................	132
	15.6	Förslaget till lag om ändring i lagen (2012:843) om
		administrativt samarbete inom Europeiska unionen i
		fråga om beskattning ......................................................	143
	15.7	Förslaget till lag om ändring i lagen (2023:875) om
		tilläggsskatt ....................................................................	144
Bilaga 1		RÅDETS DIREKTIV (EU) 2025/872 av den
		14 april 2025 om ändring av direktiv 2011/16/EU
		om administrativt samarbete i fråga om beskattning	146
		(DAC 9)..........................................................................	146
Bilaga 2		Tax Challenges Arising from the Digitalisation of
		the Economy – Multilateral Competent Authority
		Agreement on the Exchange of GloBE Information	185
		(January 2025) (GIR MCAA) ........................................	185
Bilaga 3		MULTILATERALT AVTAL MELLAN
		BEHÖRIGA MYNDIGHETER OM UTBYTE AV
		GLOBE-INFORMATION (översättning av GIR	210
		MCAA) ..........................................................................	210
Bilaga 4		Sammanfattning av promemorian ..................................	224
Bilaga 5		Promemorians lagförslag................................................	225
Bilaga 6		Förteckning över remissinstanserna ...............................	253
Bilaga 7		Lagrådsremissens lagförslag ..........................................	254
4

Bilaga 8

Lagrådets yttrande .........................................................

282 Prop. 2025/26:102

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 januari 2026... 287

Prop. 2025/26:102 1

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

1.Riksdagen godkänner det multilaterala avtalet som undertecknades den 4 november 2025 mellan behöriga myndigheter om automatiskt utbyte av GloBE-information (avsnitt 6.2).

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter.

3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1990:313) om Europaråds- och OECD-konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden.

4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden.

5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

6.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).

7.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2012:843) om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning.

8.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2023:875) om tilläggsskatt.

Lagtext

Prop. 2025/26:102

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter

Härigenom föreskrivs1 följande.

Lagens tillämpningsområde och innehåll

1 § Denna lag gäller för sådant automatiskt utbyte av tilläggsskatte- rapporter som avses i

1.rådets direktiv (EU) 2025/872 av den 14 april 2025 om ändring av direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning, och

2.gällande avtal mellan behöriga myndigheter om automatiskt utbyte av GloBE-information.

2 § I lagen finns

–definitioner och förklaringar (3–11 §§),

–bestämmelser om överföring av uppgifter (12–14 §§),

–bestämmelser om samarbete för att se till att avtal följs och tillämpas (15–18 §§),

–bestämmelser om användning av upplysningar som Skatteverket tar emot (19 §),

–bestämmelser om underrättelser och åtgärder vid uppgiftsincidenter och andra överträdelser av sekretessen eller brister i skyddet för uppgifter (20 och 21 §§).

Definitioner och förklaringar

3 § Termer och uttryck som används i denna lag har, om inte något annat anges, samma betydelse som i lagen (2023:875) om tilläggsskatt.

4 § Med OECD:s dataöverföringssystem avses i denna lag det gemensamma system som OECD har utformat för att säkerställa över- föring på elektronisk väg mellan behöriga myndigheter på området för beskattning.

Termen uppgiftsincident har samma betydelse som i 7 § lagen (2012:843) om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning.

5 § Med rapporteringspliktig jurisdiktion avses i denna lag

1. en medlemsstat i Europeiska unionen, eller

1 Jfr rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i	7
fråga om beskattning, i lydelsen enligt rådets direktiv (EU) 2025/872.

Prop. 2025/26:102 2. en annan stat med vilken Sverige har ett gällande avtal mellan behöriga myndigheter om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter och vilken har identifierats som en sådan i en lista som publicerats av det koordineringsorgan som avses i artikel 24.3 i bilaga 1 till lagen (1990:313) om Europaråds- och OECD-konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden.

6 § Med det allmänna avsnittet avses det avsnitt i en tilläggsskatte- rapport som innehåller allmänna upplysningar om den multinationella koncernen som helhet, inklusive dess bolagsstruktur och en övergripande sammanfattning av tillämpningen av reglerna.

7 § Med avsnitt om jurisdiktion avses de avsnitt i en tilläggsskatterapport som innehåller information om den närmare tillämpningen av reglerna om tilläggsskatt eller kvalificerad nationell tilläggsskatt för varje stat där den multinationella koncernen bedriver verksamhet.

8 § Med stat som har beskattningsrätt avses den stat som har rätt att ta ut ett tilläggsskattebelopp enligt en huvudregel för tilläggsskatt, en kompletteringsregel för tilläggsskatt eller en regel om nationell tilläggsskatt. Detta gäller även om tilläggsskattebeloppet är noll.

9 § Med genomförandestat avses en stat som, för ett givet rapporterat beskattningsår, har genomfört

1.en huvudregel för tilläggsskatt,

2.en kompletteringsregel för tilläggsskatt, eller

3.både en huvudregel för tilläggsskatt och en kompletteringsregel för tilläggsskatt.

10 § Med stat som enbart tillämpar kvalificerad nationell tilläggsskatt avses en stat som enbart har genomfört en regel om nationell tilläggsskatt för ett givet rapporterat beskattningsår.

11 § Med rapporterat beskattningsår avses det beskattningsår som tilläggsskatterapporten avser.

Överföring av uppgifter

12 § Skatteverket ska till en rapporteringspliktig jurisdiktions behöriga myndighet genom automatiskt utbyte överföra uppgifter som Skatteverket har fått i en tilläggsskatterapport enligt 33 d kap. skatteförfarandelagen (2011:1244) från moderföretaget eller den koncernenhet som har utsetts att lämna tilläggsskatterapport och som hör hemma i Sverige. Uppgifter ska överföras i enlighet med 13 § och den rapporterande enhetens anvisningar.

Skatteverket ska inte lämna de uppgifter som avses i första stycket, om uppgifterna är så bristfälliga att de uppenbart inte kan läggas till grund för de syften som uppgifterna enligt 33 d kap. skatteförfarandelagen lämnas för.

13 § Uppgifter ska överföras enligt följande:

1.Det allmänna avsnittet i tilläggsskatterapporten ska överföras till den genomförandestat där moderföretaget eller koncernenheter i koncernen hör hemma.

2.Det allmänna avsnittet i tilläggsskatterapporten, med undantag av den övergripande sammanfattningen, ska överföras till de stater som enbart tillämpar kvalificerad nationell tilläggsskatt och

a)där koncernenheter i koncernen hör hemma,

b)där ett samriskföretag eller dotterföretag till ett samriskföretag i koncernen hör hemma, om samriskföretag och dotterföretag till samrisk- företag omfattas av statens kvalificerade nationella tilläggsskatt, eller

c)där statslösa koncernenheter eller statslösa samriskföretag och dotter- företag till samriskföretag i koncernen omfattas av statens kvalificerade nationella tilläggsskatt.

3.Ett eller flera avsnitt om jurisdiktion i tilläggsskatterapporten ska överföras till stater som har beskattningsrätt med avseende på de stater som avsnitten gäller.

Med undantag för vad som anges i första stycket 3 ska dock en stat som har beskattningsrätt endast genom kompletterande tilläggsskatt och som har en procentsats för kompletterande tilläggsskatt som är noll, enbart tillhandahållas den del av tilläggsskatterapporten som innehåller information om fördelning av kompletterande tilläggsskatt med avseende på den staten.

Den genomförandestat där moderföretaget hör hemma ska tillhanda- hållas samtliga avsnitt om jurisdiktion.

14 § Uppgifter ska överföras inom tre månader från den dag tilläggs- skatterapporten senast ska lämnas enligt 33 d kap. 13 § skatteförfarande- lagen (2011:1244).

Om tilläggsskatterapporten lämnas in för sent, ska uppgifterna överföras senast inom tre månader från den dag tilläggsskatterapporten lämnades.

Samarbete om korrigeringar, efterlevnad och efterlevnadskontroll

15 § Om det finns skäl att anta att uppgifter i en tilläggsskatterapport som Skatteverket har mottagit genom automatiskt utbyte behöver ändras, får Skatteverket anmäla detta till behörig myndighet i den stat där moderföretaget eller den koncernenhet som utsetts att lämna tilläggs- skatterapporten hör hemma. Om felet är uppenbart ska Skatteverket anmäla detta.

16 § Om en svensk koncernenhet har underrättat Skatteverket om vilken enhet som lämnar tilläggsskatterapporten och i vilken stat den enheten hör hemma men uppgifter inte har överförts från den rapporteringspliktiga jurisdiktionens behöriga myndighet inom tre månader från den dag tilläggsskatterapporten senast ska lämnas i den staten, ska Skatteverket underrätta den behöriga myndigheten om att uppgifterna inte har mottagits.

För en tilläggsskatterapport som avser det första rapporterade beskatt- ningsåret för den rapporteringspliktiga jurisdiktionen, gäller första stycket

Prop. 2025/26:102

Prop. 2025/26:102 om tilläggsskatterapporten inte mottagits inom sex månader från den dag tilläggsskatterapporten senast ska lämnas i den staten.

Med första rapporterat beskattningsår avses det första beskattningsår för vilket en huvudregel för tilläggsskatt, en kompletteringsregel för tilläggs- skatt eller en regel om nationell tilläggsskatt är tillämplig i en stat.

17 § Om moderföretaget eller den koncernenhet som utsetts att lämna tilläggsskatterapport hör hemma i Sverige och en annan rapporterings- pliktig jurisdiktions behöriga myndighet underrättar Skatteverket om att det finns skäl att anta att uppgifter som har lämnats i en tilläggsskatte- rapport behöver kompletteras eller ändras, ska Skatteverket vid behov och utan oskäligt dröjsmål vidta lämpliga åtgärder för att inhämta kompletteringar eller en ändrad tilläggsskatterapport från moderföretaget eller den koncernenhet som utsetts att lämna tilläggsskatterapport.

Skatteverket ska så snart som möjligt överföra uppgifter i den ändrade tilläggsskatterapporten i enlighet med 12 §.

18 § Om en annan rapporteringspliktig jurisdiktions behöriga myndighet underrättar Skatteverket om att uppgifter i tilläggsskatterapporten inte har överförts inom den tidsfrist som anges i 14 §, ska Skatteverket utan oskäligt dröjsmål ta reda på skälet till att uppgifterna inte har överförts. Skatteverket ska inom en månad från den dag underrättelsen togs emot meddela den behöriga myndigheten skälet till att uppgifterna inte har överförts och, i de fall det är relevant, informera om när uppgifterna kan förväntas överföras.

Den nya förväntade dagen för överföring ska fastställas till en dag senast tre månader efter den dag underrättelsen om den uteblivna överföringen togs emot.

Användning av upplysningar som Skatteverket tar emot

19 § Upplysningar som Skatteverket tar emot från en behörig myndighet i en annan stat inom ramen för det automatiska informationsutbyte som avses i ett gällande avtal mellan behöriga myndigheter om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter, får användas endast på det sätt som föreskrivs i artikel 22.2–22.4 i bilaga 1 till lagen (1990:313) om Europaråds- och OECD-konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden.

För användning och vidarebefordran av upplysningar som Skatteverket tar emot från en behörig myndighet i en annan stat inom ramen för det automatiska informationsutbyte som avses i rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om beskattning, i lydelsen enligt rådets direktiv (EU) 2025/872, gäller 20–22 och 23 §§ lagen (2012:843) om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning.

Underrättelser och åtgärder vid uppgiftsincidenter och andra överträdelser av sekretessen eller brister i skyddet för uppgifter

20 § Skatteverket ska omedelbart underrätta sekretariatet vid det koordineringsorgan som avses i artikel 24.3 i bilaga 1 till lagen (1990:313)

om Europaråds- och OECD-konventionen om ömsesidig handräckning i Prop. 2025/26:102 skatteärenden vid överträdelser av sekretessen enligt ett gällande avtal

mellan behöriga myndigheter om automatiskt utbyte av tilläggsskatte- rapporter eller vid uppgiftsincidenter eller andra brister i skyddet för uppgifter som har tagits emot. Skatteverket ska då även underrätta koordineringsorganets sekretariat om eventuella påföljder och avhjälpande åtgärder som detta har resulterat i.

Om en överträdelse av sekretessen eller en uppgiftsincident eller annan brist i skyddet för uppgifterna har inträffat i Sverige tillämpas även 22 b § lagen (2012:843) om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning.

21 § Skatteverket får tillfälligt och omedelbart avbryta utbytet av upplysningar med en stat som inte är en medlemsstat i Europeiska unionen om den staten, till följd av en uppgiftsincident eller andra överträdelser av sekretessen och brister i skyddet för uppgifter,

1.inte anses vara en lämplig partner för automatiskt utbyte av tilläggs- skatterapporter,

2.tillfälligtvis har fått sitt tillträde till OECD:s dataöverföringssystem upphävt, eller

3.har skickat en underrättelse som är gällande till sekretariatet vid det koordineringsorgan som anges i 20 § om att den inte ska ta emot uppgifter från andra stater.

Skatteverket ska återuppta utbytet av upplysningar när förutsättningarna enligt första stycket 1–3 inte längre är uppfyllda.

Om Skatteverket avbryter utbytet av upplysningar enligt första stycket 1, ska Skatteverket underrätta den aktuella staten om detta.

Om en uppgiftsincident har inträffat i en eller flera medlemsstater i Europeiska unionen tillämpas 22 b § lagen (2012:843) om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning.

1.Denna lag träder i kraft den 1 maj 2026.

2.För beskattningsår som avslutas före den 31 mars 2025, ska över- föring av uppgifter ske inom sex månader från den dag tilläggsskatte- rapporten senast ska lämnas. Överföring av uppgifter ska dock inte ske före den 1 december 2026.

Prop. 2025/26:102 2.2	Förslag till lag om ändring i lagen (1990:313)
	om Europaråds- och OECD-konventionen om
	ömsesidig handräckning i skatteärenden

Härigenom föreskrivs att bilaga 2 till lagen (1990:313) om Europaråds- och OECD-konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden ska ha följande lydelse.

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

Bilaga 21 Prop. 2025/26:102

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Förteckning över de svenska skatter och avgifter som konventionen tillämpas på

Konventionen tillämpas		på	de	Konventionen			tillämpas		på	de
skatter och avgifter som utgår				skatter och avgifter som tas ut
enligt följande lagar.				enligt följande lagar.
Artikel 2 punkt 1 a:
i) Kupongskattelagen				i) Kupongskattelagen
(1970:624), lagen (1990:659)			om	(1970:624),		lagen (1990:659)				om
särskild löneskatt på vissa förvärvs-				särskild löneskatt på vissa förvärvs-
inkomster,	lagen (1991:586)		om	inkomster,		lagen	(1991:586)			om
särskild	inkomstskatt		för	särskild inkomstskatt för utomlands
utomlands	bosatta,	lagen		bosatta,	lagen		(1991:591)			om
(1991:591) om särskild inkomst-				särskild inkomstskatt för utomlands
skatt för utomlands bosatta artister				bosatta	artister		m.fl.,		lagen
m.fl., lagen (1991:687) om särskild				(1991:687)		om särskild		löneskatt
löneskatt	på pensionskostnader,			på pensionskostnader,				inkomst-
inkomstskattelagen (1999:1229).				skattelagen		(1999:1229),			lagen
				(2023:875) om tilläggsskatt.

ii)Lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel.

iii)Lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt.

Artikel 2 punkt 1 b:

i)Begravningslagen (1990:1144), lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund.

ii)Lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift, socialavgiftslagen (2000:980).

iii)A. Lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt.

B. Lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter.

C. Mervärdesskattelagen (2023:200).

D. Lagen (1972:266) om skatt på					D. Lagen (1972:266) om skatt på
annonser och reklam, lagen					annonser	och		reklam,
(1972:820) om skatt på spel,					bilskrotningslagen			(1975:343),
bilskrotningslagen			(1975:343),		lagen (1984:410) om skatt på
lagen (1984:409) om skatt på					bekämpningsmedel,			lagen
gödselmedel, lagen (1984:410) om					(1990:613)	om	miljöavgift		på
skatt på bekämpningsmedel, lagen					utsläpp av kväveoxider vid energi-
(1990:613) om miljöavgift				på	produktion, lagen (1990:1427) om
utsläpp	av	kväveoxider		vid	särskild	premieskatt			för
energiproduktion,			lagen		grupplivförsäkring,			m.m., lagen
(1990:1427)		om	särskild		(1994:1776) om skatt på energi,
premieskatt för grupplivförsäkring,					lagen (1995:1667) om skatt på
m.m.,	lagen	(1991:1482)		om	naturgrus,	lagen	(1998:506)		om
1 Senaste lydelse 2024:758.									13

flyttning och kontroll av vissa punktskattepliktiga varor, lagen (1999:673) om skatt på avfall, lagen (2018:1139) om skatt på spel, lagen (2022:155) om tobaksskatt, lagen (2022:156) om alkoholskatt.

Prop. 2025/26:102 lotteriskatt, lagen (1991:1483) om skatt på vinstsparande m.m., lagen (1994:1776) om skatt på energi, lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus, lagen (1998:506) om flyttning och kontroll av vissa punktskattepliktiga varor, lagen (1999:673) om skatt på avfall, lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer, lagen (2022:155) om tobaksskatt, lagen (2022:156) om alkoholskatt.

E. Lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon, vägtrafik- skattelagen (2006:227), lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om

fordonsskatt.				G. Lagen
F. Lagen		(1972:435)	om			(1972:435)	om
överlastavgift,		lagen (2004:629)		överlastavgift,		lagen (2004:629)
om trängselskatt samt bestäm-				om trängselskatt samt bestäm-
melser som har meddelats med stöd				melser som har meddelats med stöd
av	lagen	(2024:172)	om	av	lagen	(2024:172)	om
infrastrukturavgifter på väg, i fråga				infrastrukturavgifter på väg, i fråga
om avgifter på allmän väg.				om avgifter på allmän väg.

2.3

Förslag till lag om ändring i lagen (1990:314)

Prop. 2025/26:102

om ömsesidig handräckning i skatteärenden

Härigenom

föreskrivs1

att

17 a §

lagen (1990:314)

ömsesidig

handräckning i skatteärenden ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

17 a §2

Skatteverket får

tillfälligt

och

Skatteverket får

tillfälligt

och

omedelbart

avbryta utbytet

omedelbart

avbryta utbytet

upplysningar med en stat eller

jurisdiktion om den staten eller

jurisdiktionen, till följd av en

uppgiftsincident

eller

andra

uppgiftsincident

eller

andra

överträdelser

sekretessen

och

överträdelser

sekretessen

och

brister i skyddet för uppgifter

brister i skyddet för uppgifter,

1. inte

längre

anses

vara

1. inte längre

anses

vara

lämplig partner för utbyte av

upplysningar

finansiella

upplysningar

finansiella

konton, upplysningar om inkomster

genom digitala plattformar, land-

för-land-rapporter

eller

upp-

för-land-rapporter, upplysningar

lysningar om vissa krypto-

om vissa kryptotillgångar eller av

tillgångar,

tilläggsskatterapporter,

2.tillfälligtvis har sitt tillträde till OECD:s dataöverföringssystem upphävt, eller

3.har skickat en underrättelse som är gällande till sekretariatet vid det koordineringsorgan som avses i artikel 24.3 i bilaga 1 till lagen (1990:313) om Europaråds- och OECD-konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden om att den inte ska ta emot upplysningar om finansiella konton från andra stater och jurisdiktioner.

Skatteverket ska återuppta utbytet av upplysningar när förutsättningarna enligt första stycket 1–3 inte längre är uppfyllda.

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2026.

1	Jfr rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i
fråga om beskattning, i lydelsen enligt rådets direktiv (EU) 2025/872.		15
2	Senaste lydelse 2025:1379.	15

Prop. 2025/26:102 2.4	Förslag till lag om ändring i offentlighets- och
	sekretesslagen (2009:400)

Härigenom föreskrivs1 att 9 kap. 2 § och 27 kap. 1 och 2 §§ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

9 kap.

2 §2

Bestämmelser som begränsar möjligheten att använda vissa uppgifter som en svensk myndighet har fått från en myndighet i en annan stat finns i

1.lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden,

2.lagen (2017:496) om internationellt polisiärt samarbete,

3.lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål,

4.lagen (2000:1219) om internationellt tullsamarbete,

5.lagen (2003:1174) om vissa former av internationellt samarbete i brottsutredningar,

6.lagen (2011:1537) om bistånd med indrivning av skatter och avgifter inom Europeiska unionen,

7.lagen (1998:620) om belastningsregister,

8.lagen (2012:843) om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning,

9.lagen (2015:63) om utbyte av upplysningar med anledning av FATCA-avtalet,

10.lagen (2015:912) om automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton,

11.lagen (2017:182) om automatiskt utbyte av land-för-land-rapporter på skatteområdet,

12.lagen (2017:1000) om en europeisk utredningsorder,

13.brottsdatalagen (2018:1177),

14.lagen (2022:613) om finansiell information i brottsbekämpningen,

15. lagen	(2022:1682)	om	15. lagen	(2022:1682)	om
automatiskt utbyte av upplysningar			automatiskt utbyte av upplysningar
om inkomster genom digitala			om inkomster genom digitala
plattformar, och			plattformar,
16. lagen	(2025:1378)	om	16. lagen	(2025:1378)	om
automatiskt utbyte av upplysningar			automatiskt utbyte av upplysningar
om kryptotillgångar.			om kryptotillgångar, och
			17. lagen	(2026:000)	om
			automatiskt utbyte av tilläggs-
			skatterapporter.

	1	Jfr rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i
16	fråga om beskattning, i lydelsen enligt rådets direktiv (EU) 2025/872.
16	2	Senaste lydelse 2025:1381.

Lydelse enligt prop. 2025/26:88

Föreslagen lydelse

Prop. 2025/26:102

27kap. 1 §

Sekretess gäller i verksamhet som avser bestämmande av skatt eller fastställande av underlag för bestämmande av skatt eller som avser fastighetstaxering för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden.

Sekretess gäller vidare

1.i verksamhet som avser förande av eller uttag ur en automatiserad uppgiftssamling som har upprättats av Skatteverket och används i verksamhet som avses i 2 § beskattningsdatalagen (2026:000) för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden,

2.hos kommun eller region för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som Skatterättsnämnden har lämnat i ett ärende om förhandsbesked i en skatte- eller taxeringsfråga, och

3.hos Försäkringskassan för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som Skatteverket har lämnat i ett ärende om särskild sjukförsäkringsavgift.


Med skatt avses i detta kapitel					Med skatt avses i detta kapitel
skatt på inkomst och annan direkt					skatt på inkomst och annan direkt
skatt samt omsättningsskatt, tull					skatt	samt omsättningsskatt, tull
och annan indirekt skatt. Med skatt					och annan indirekt skatt. Med skatt
jämställs	arbetsgivaravgift,			prisre-	jämställs		arbetsgivaravgift, prisre-
gleringsavgift och liknande avgift,					gleringsavgift och liknande avgift,
avgift enligt lagen (1999:291) om					avgift enligt lagen (1999:291) om
avgift till registrerat trossamfund,					avgift	till	registrerat trossamfund,
skattetillägg,		återkallelseavgift,			skattetillägg,			återkallelseavgift,
dokumentationsavgift,			rapport-		dokumentationsavgift,				rapporter-
eringsavgift,		plattformsavgift,			ingsavgift,			plattformsavgift,
kryptoavgift		och förseningsavgift			kryptoavgift,			rapportavgift		och
samt	expeditionsavgift			och	förseningsavgift samt expeditions-
tilläggsavgift		enligt		lagen	avgift	och		tilläggsavgift		enligt
(2004:629) om trängselskatt och					lagen (2004:629) om trängselskatt
tilläggsavgift		enligt	8 a §	lagen	och tilläggsavgift enligt 8 a § lagen
(2016:1067) om skatt på kemikalier					(2016:1067) om skatt på kemikalier
i viss elektronik. Med verksamhet					i viss elektronik. Med verksamhet
som avser bestämmande av skatt					som avser bestämmande av skatt
jämställs	verksamhet		som	avser	jämställs		verksamhet		som	avser
bestämmande		av	pensions-		bestämmande			av	pensions-
grundande inkomst.					grundande inkomst.
Första och andra styckena gäller inte om annat följer av 3, 4 eller 6 §.

För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. För uppgift om avgift enligt lagen om avgift till registrerat trossamfund gäller

dock sekretessen i högst sjuttio år.
Lydelse enligt prop. 2025/26:52	Föreslagen lydelse

2 §
Sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska
förhållanden i	17

Prop. 2025/26:102 1. särskilt ärende om revision eller annan kontroll i fråga om skatt samt annan verksamhet som avser tullkontroll och som inte omfattas av 1 §,

2.ärende om kompensation för eller återbetalning av skatt,

3.ärende om anstånd med erläggande av skatt,

4.ärende om kassaregister enligt skatteförfarandelagen (2011:1244),

5.ärende om kontoavgift enligt skatteförfarandelagen,

6.ärende om rådrum enligt 59 kap. skatteförfarandelagen,

7. ärende		enligt		lagen	7. ärende			enligt		lagen
(2022:1681)		om	plattforms-		(2022:1681)			om	plattforms-
operatörers inhämtande av				vissa	operatörers inhämtande av					vissa
uppgifter	på	skatteområdet		och	uppgifter		på	skatteområdet		och
lagen (2022:1682) om automatiskt					lagen (2022:1682) om automatiskt
utbyte	av	upplysningar		om	utbyte		av	upplysningar		om
inkomster genom digitala platt-					inkomster genom digitala platt-
formar, och					formar,
8. ärende enligt lagen (2025:000)					8. ärende			enligt		lagen
om inhämtande av vissa uppgifter					(2025:1377) om inhämtande av
på	skatteområdet			om	vissa	uppgifter på skatteområdet
kryptotillgångar			och	lagen	om	kryptotillgångar			och	lagen
(2025:000) om automatiskt utbyte					(2025:1378) om automatiskt utbyte
av	upplysningar			om	av		upplysningar			om
kryptotillgångar.					kryptotillgångar, och
					9. ärende			enligt		lagen
					(2026:000) om automatiskt utbyte
					av tilläggsskatterapporter.

Sekretess gäller i ärende enligt lagen (2007:324) om Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppgifter för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne

lider skada eller men.
Sekretessen gäller inte
1. beslut i ärende som anges i	1. beslut i ärende som anges i
första stycket 2, 3, 7 och 8 samt	första stycket 2, 3, 7, 8 och 9 samt
andra stycket,	andra stycket,

2.beslut om undantag från skyldigheter som gäller kassaregister enligt 39 kap. 9 § skatteförfarandelagen,

3.beslut om kontrollavgift enligt 50 kap. skatteförfarandelagen, eller

4.beslut om kontoavgift enligt 49 b kap. skatteförfarandelagen.

Första och andra styckena gäller inte om annat följer av 3 eller 4 §.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2026.

2.5	Förslag till lag om ändring i	Prop. 2025/26:102
	skatteförfarandelagen (2011:1244)

Härigenom föreskrivs i fråga om skatteförfarandelagen (2011:1244)1 dels att nuvarande 32 a kap. 5 § ska betecknas 32 a kap. 7 §,

dels att 32 a kap. 3 §, 33 d kap. 1, 2, 7 och 8 §§, 37 kap. 11 §, 49 kap.

8 §, 52 kap. 3 och 4 §§, 56 a kap. 4 §, 66 kap. 7, 21 och 22 §§ och 67 kap. 12 § ska ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före 66 kap. 27 § ska lyda ”Efterbeskattning – omprövning till nackdel efter tvåårs- eller fyraårsfristen”,

dels att rubriken närmast före 32 a kap. 5 § ska sättas närmast före 32 a kap. 7 §,

dels att det ska införas sex nya paragrafer, 32 a kap. 5 och 6 §§, 33 d kap.

8 a och 8 b §§, 37 kap. 7 c § och 51 kap. 5 §, och närmast före 32 a kap. 5 § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

32 a kap.

3 §2

En tilläggsskattedeklaration ska innehålla

1.nödvändiga identifikationsuppgifter,

2.uppgift om vilken enhet som lämnar tilläggsskatterapport,

3.uppgift om att enheten har tagit del av rapporten i 2,

4. de uppgifter som behövs för att fördela kompletterande tilläggs- skatt, och

5. de uppgifter som behövs för beräkning av nationell tilläggsskatt enligt lagen (2023:875) om tilläggsskatt.

4.summan av tilläggsskatte- belopp som den deklarations- skyldige är skattskyldig för enligt huvudregeln för tilläggsskatt,

5.summan av kompletterande tilläggsskatt som fördelas till svenska koncernenheter,

6.de uppgifter som behövs för att fördela kompletterande tilläggs- skatt, och

7.de uppgifter som behövs för beräkning och fördelning av nationell tilläggsskatt enligt lagen (2023:875) om tilläggsskatt.

Valuta

5 §

Uppgifter om tilläggsskatte- belopp och kompletterande tilläggsskatt som ska lämnas i en

1	Senaste lydelse av
32 a kap. 5 § 2023:880
rubriken närmast före 32 a kap. 5 § 2023:880.		19
2	Senaste lydelse 2023:880.

Prop. 2025/26:102

tilläggsskattedeklaration ska anges i svenska kronor.

Om beräkningarna enligt lagen (2023:875) om tilläggsskatt har gjorts i annan valuta än svenska kronor ska omräkning ske enligt 6 §.

6 §

Tilläggsskattebelopp och kompletterande tilläggsskatt ska räknas om enligt den genom- snittliga växelkursen för det beskattningsår som beloppet hänförs till. De kurser som fastställs av Sveriges riksbank ska användas.

Om Sveriges riksbank inte har fastställt någon valutakurs gäller följande. Motsvarande kurs från centralbanken i den stat där valutan är officiell valuta ska användas vid omräkning. Om det inte har fastställts någon valutakurs för svenska kronor, ska valutakursen för euro användas och beloppet ska därefter omräknas till svenska kronor enligt den kurs som fastställs av Sveriges riksbank.

33 d kap.

1 §3

I detta kapitel finns bestämmelser om skyldighet att lämna tilläggs- skatterapport för koncernenheter som avses i 1 kap. 3 § lagen (2023:875) om tilläggsskatt.

Bestämmelserna ges i följande ordning:

–definitioner (2 §),

–vem som ska lämna tilläggsskatterapport (3 och 4 §§),

– vad en tilläggsskatterapport ska	– vad en tilläggsskatterapport ska
innehålla (5–8 §§),	innehålla (5–8 b §§),

–tilläggsskatterapport med förenklat innehåll (9–11 §§),

–bemyndigande (12 §), och

–när tilläggsskatterapporten och anmälan ska lämnas (13 §).

3Senaste lydelse 2023:880.

Om det för en koncern tillämpas ett sådant undantag från reglerna under fem år som avses i 6 kap. 16, 16 a, 16 b eller 17 § lagen (2023:875) om tilläggsskatt eller motsvarande regler i en annan stat, ska tilläggsskatterapporten inne- hålla uppgift om när koncernens inledande fas av internationell verksamhet har börjat. 8 a § Uppgifter som ska lämnas enligt 5–8 §§ ska baseras på en tillämpning av modellreglerna och kommentaren till modellreglerna. Undantag finns i 8 b §. Om en sådan tillämpning skiljer sig från vad som föreskrivs enligt nationell rätt i en genomförande- stat, ska tilläggsskatterapporten En tilläggsskatterapport ska inne- hålla en förteckning över de val som har gjorts. Rapporten ska också innehålla en förteckning över de återkallelser av val som har gjorts. Definitionerna av stat, koncern, svensk koncernenhet, moder- företag, moderenhet, delägd moderenhet, huvudregel för tilläggsskatt och modellreglerna är desamma i detta kapitel som i lagen (2023:875) om tilläggsskatt. Definitionerna av genomför- andestat och stat som har beskattningsrätt är desamma i detta kapitel som i 8 och 9 §§ lagen (2026:000) om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter.

2 §4

Definitionerna av stat, koncern, svensk koncernenhet, moder- företag, moderenhet, delägd moderenhet och huvudregel för tilläggsskatt är desamma i detta kapitel som i lagen (2023:875) om tilläggsskatt.

7 §5

En tilläggsskatterapport ska inne- hålla en förteckning över de val som har gjorts enligt lagen (2023:875) om tilläggsskatt. Rapporten ska också innehålla en förteckning över de återkallelser av val som har gjorts.

8 §6

Om det för en koncern tillämpas ett sådant undantag som avses i

6 kap. 16 eller 17 § lagen (2023:875) om tilläggsskatt, ska tilläggsskatterapporten innehålla uppgift om när koncernens inledande fas av internationell verksamhet har börjat.

4Senaste lydelse 2023:880.

5 Senaste lydelse 2023:880.

6 Senaste lydelse 2023:880.

Prop. 2025/26:102

även innehålla upplysning om detta och uppgift om effekten av skillnaden.

Med kommentaren till modell- reglerna i första stycket avses det konsoliderade dokumentet Tax Challenges Arising from the Digitalisation of the Economy – Commentary to the Global Anti- Base Erosion Model Rules (Pillar Two) som antas av OECD/G20 Inclusive Framework on BEPS.

8 b §

Om tilläggsskatterapporten inne- håller ett val av en förenklingsregel för nationell tilläggsskatt i en stat eller det endast finns en stat som har beskattningsrätt över tilläggs- skattebeloppet som beräknats i en stat, ska 8 a § inte tillämpas. Uppgifterna i tilläggsskatte- rapporten ska då baseras på den nationella rätten i den stat för vilken förenklingsregeln har valts eller i den stat som har beskattningsrätt.

37 kap.

7 c §

Skatteverket får förelägga en koncernenhet att lämna uppgift som behövs för att kontrollera en uppgift som lämnats i en tilläggsskatterapport om det kan antas att uppgiften inte stämmer överens med bestämmelserna i lagen (2023:875) om tilläggsskatt.

Första stycket gäller endast om det kan antas att uppgiften som har lämnats i en tilläggsskatterapport har betydelse för bedömningen av koncernenhetens skattskyldighet enligt lagen om tilläggsskatt.

11 §7

Om Skatteverket har tagit emot en begäran om upplysningar och verket behöver en uppgift för att kunna fullgöra sina skyldigheter enligt lagen

7Senaste lydelse 2012:847.

(2012:843) om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning eller ett avtal som medför skyldighet att utbyta upplysningar i skatteärenden, gäller följande.

Skatteverket får förelägga		Skatteverket får förelägga
1. den som de	begärda upp-	1. den som	de	begärda	upp-
lysningarna avser, att lämna uppgift		lysningarna avser, att lämna uppgift
som verket behöver, eller		som verket behöver,
2. den som är eller kan antas vara		2. den som är eller kan antas vara
bokföringsskyldig	enligt bokför-	bokföringsskyldig		enligt bokför-
ingslagen (1999:1078) eller som är		ingslagen (1999:1078) eller som är
en annan juridisk person än ett		en annan juridisk person än ett
dödsbo, att lämna uppgift som		dödsbo, att lämna uppgift som
verket behöver om en rättshandling		verket behöver om en rättshandling
med någon annan.		med någon annan, eller
		3. den som har lämnat in en
		tilläggsskatterapport eller			är ett
		moderföretag		enligt	lagen
		(2023:875) om	tilläggsskatt, att
		lämna uppgift som verket behöver
		för att kontrollera en uppgift som
		lämnats i en tilläggsskatterapport.

Om det finns särskilda skäl, får även någon annan person än som avses i andra stycket 2 föreläggas att lämna sådan uppgift som avses där.

49kap. 8 §

Skattetillägg ska tas ut av den som
1. har skönsbeskattats på grund	1. har skönsbeskattats på grund
av att någon inkomstdeklaration	av att någon inkomstdeklaration
inte har lämnats,	eller tilläggsskattedeklaration inte
	har lämnats,

2.inte heller har lämnat deklaration inom den tid som föreskrivs i 7 §,

och

3.på Skatteverkets initiativ påförs ytterligare skatt genom omprövning av skönsbeskattningsbeslutet.

Ett beslut om skattetillägg ska	Ett beslut om skattetillägg ska
inte undanröjas om en inkomst-	inte undanröjas om en inkomst-
deklaration lämnas senare.	deklaration eller tilläggsskatte-
	deklaration lämnas senare.

Om skattetillägg inte har tagits ut i samband med det första skönsbeskattningsbeslutet ska, vid tillämpningen av första stycket 2, det som sägs i 7 § om beslutet om skattetillägg och kännedom om skattetillägget i stället gälla skönsbeskattningsbeslutet och kännedom om skönsbeskattningen.

51kap.

5 §

Skattetillägg eller rapportavgift ska inte tas ut om en koncernenhet vidtagit skäliga åtgärder för att redovisa korrekta beräkningar i

Prop. 2025/26:102

Prop. 2025/26:102		enlighet med	33 d kap.	och
		korrekta bedömningar i fråga om
		bestämmelserna om tilläggsskatt.
		Bestämmelsen	gäller	för
		räkenskapsår som börjar före den
		1 januari 2027 och avslutas senast
		den 30 juni 2028.
	52 kap.
	3 §8
Ett beslut om skattetillägg på grund av oriktig uppgift eller
skönsbeskattning ska meddelas senast under det andra året efter utgången
av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut.
Ett beslut om skattetillägg på		Ett beslut om skattetillägg på
tilläggsskatt på grund av oriktig		tilläggsskatt på grund av oriktig
uppgift eller skönsbeskattning ska		uppgift eller skönsbeskattning ska
meddelas inom tre år från utgången		meddelas inom fyra år från
av det kalenderår då beskattnings-		utgången av det kalenderår då
året har gått ut.		beskattningsåret har gått ut.
	4 §9
Om den som är deklarationsskyldig lämnar en inkomstdeklaration eller
skattedeklaration efter utgången av året efter det kalenderår då
beskattningsåret har gått ut, får ett beslut om skattetillägg meddelas inom
ett år från den dag då deklarationen kom in till Skatteverket.
För den som är skyldig att lämna		För den som är skyldig att lämna
tilläggsskattedeklaration	gäller	tilläggsskattedeklaration		gäller
första stycket om deklarationen		första stycket	om deklarationen
lämnas efter utgången av andra året		lämnas efter utgången av tredje året
efter det kalenderår då beskatt-		efter det kalenderår då beskatt-
ningsåret har gått ut.		ningsåret har gått ut.

Om den deklarationsskyldige inte har lämnat någon deklaration, får ett beslut om skattetillägg meddelas inom sex år från utgången av det

kalenderår då beskattningsåret har gått ut.
		56 a kap.
		4 §10
I ett beslut om tilläggsskatt ska			I ett beslut om tilläggsskatt ska
belopp anges i svenska kronor. Om			belopp anges i svenska kronor. Om
beloppet som ligger till grund för			beloppet som ligger till grund för
beslutet anges i annan valuta, ska			beslutet anges i annan valuta, ska
beloppet	omräknas till	svenska	beloppet omräknas	till	svenska
kronor utifrån balansdagens kurs			kronor enligt vad	som	anges i
för koncernenheten. Om beloppet			32 a kap. 6 §.
inte kan	hänföras till en	enskild

	8	Senaste lydelse 2023:880.
24	9	Senaste lydelse 2023:880.
24	10 Senaste lydelse 2023:880.

koncernenhet ska kursen på moder- företagets balansdag användas.

Den kurs som fastställs av Sveriges riksbank för köp av svenska kronor ska användas vid omräkning. Om någon valutakurs inte fastställts av Sveriges riksbank gäller följande. Motsvarande kurs från centralbanken i den stat där valutan är officiell valuta ska användas vid omräkning. Om någon valutakurs avseende svenska kronor inte har fastställts, ska valutakursen för euro användas och beloppet ska därefter omräknas till svenska kronor enligt den kurs som fastställs av Sveriges riksbank.

66kap.

7 §11

En begäran om omprövning ska ha kommit in till Skatteverket senast det sjätte året efter utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut.

Begäran ska dock ha kommit in inom två månader från den dag då den som beslutet gäller fick del av det om beslutet avser

1.registrering,

2.på vilket sätt preliminär skatt ska betalas,

3.godkännande för tonnagebeskattning eller återkallelse av godkännande för tonnagebeskattning,

4.uppgifts- eller dokumentationsskyldighet,

5.föreläggande,

6.revision, tillsyn över kassaregister eller kontrollbesök,

7.tvångsåtgärder,

8.återkallelseavgift,

9.kontoavgift eller dokumentationsavgift,

10.rapporteringsavgift,

11.plattformsavgift,

12.kryptoavgift,

13.kontrollavgift,

14.säkerhet för slutlig skatt för skalbolag,

15.betalning eller återbetalning av skatt eller avgift,

16. verkställighet, eller	16. verkställighet,
17. avvisning av en begäran om	17. avvisning av en begäran om
omprövning eller ett överklagande	omprövning eller ett överklagande
eller någon annan liknande åtgärd.	eller någon annan liknande åtgärd,
	eller
	18. ansvar för kompletterande
	tilläggsskatt.

11Senaste lydelse 2025:1382.

Prop. 2025/26:102

21 §

Ett beslut om omprövning till nackdel för den som beslutet gäller ska meddelas inom två år från utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut (tvåårsfristen).

Om beslutet om omprövning avser ett beslut om tilläggsskatt ska dock beslutet meddelas inom fyra år från utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut (fyraårsfristen).

22§12

Om den som är deklarationsskyldig lämnar inkomstdeklaration eller skattedeklaration efter utgången av året efter det kalenderår då beskattningsåret har gått ut, får ett beslut om omprövning till nackdel för den som beslutet gäller meddelas inom ett år från den dag då deklarationen kom in till Skatteverket. Ett sådant beslut får dock bara meddelas inom sex

år från utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut.
För den som är skyldig att lämna		För den som är skyldig att lämna
tilläggsskattedeklaration	gäller	tilläggsskattedeklaration	gäller
första stycket om deklarationen		första stycket om deklarationen
lämnas efter utgången av andra året		lämnas efter utgången av tredje året
efter det kalenderår då beskatt-		efter det kalenderår då beskatt-
ningsåret har gått ut.		ningsåret har gått ut.
Om den deklarationsskyldige inte		har lämnat någon deklaration, får

beslutet meddelas inom sex år från utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut.

Första–tredje styckena gäller inte beslut om förseningsavgift.

67kap. 12 §13

Ett överklagande ska ha kommit in till Skatteverket senast det sjätte året efter utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut.

Överklagandet ska dock ha kommit in inom två månader från den dag då den som beslutet gäller fick del av det om beslutet avser

1.registrering,

2.på vilket sätt preliminär skatt ska betalas,

3.godkännande för tonnagebeskattning eller återkallelse av god- kännande för tonnagebeskattning,

4.uppgifts- eller dokumentationsskyldighet,

5.deklarationsombud,

6.tvångsåtgärder,

7.återkallelseavgift,

8.kontoavgift eller dokumentationsavgift,

9.rapporteringsavgift,

10.plattformsavgift,

12Senaste lydelse 2023:880.

13Senaste lydelse 2025:1382.

11. kryptoavgift,

Prop. 2025/26:102

12.kontrollavgift,

13.säkerhet för slutlig skatt för skalbolag,

14.betalning eller återbetalning av skatt eller avgift,

15. verkställighet, eller	15. verkställighet,
16. avvisning av en begäran om	16. avvisning av en begäran om
omprövning eller ett överklagande	omprövning eller ett överklagande
eller någon annan liknande åtgärd.	eller någon annan liknande åtgärd,
	eller
	17. ansvar för kompletterande
	tilläggsskatt.

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2026.

Prop. 2025/26:102 2.6	Förslag till lag om ändring i lagen (2012:843)
	om administrativt samarbete inom Europeiska
	unionen i fråga om beskattning

Härigenom föreskrivs

att

1 § lagen

(2012:843)

administrativt

samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning ska ha följande

lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §1

Denna lag gäller för sådant samarbete mellan Sverige och en annan

medlemsstat i Europeiska unionen som avses i rådets direktiv 2011/16/EU

av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om

beskattning.

Vid utbyte av upplysningar tillämpas dock i följande fall även andra

lagar:

1. Vid utbyte av upplysningar om

finansiella

konton enligt

artikel

finansiella konton

enligt

artikel

8.3a i rådets direktiv 2011/16/EU

8.3a i rådets direktiv 2011/16/EU, i

den

15 februari

2011

lydelsen enligt rådets direktiv (EU)

administrativt samarbete i

fråga

2025/872,

tillämpas

lagen

om beskattning, i lydelsen enligt

(2015:912) om automatiskt utbyte

rådets direktiv (EU) 2025/872 av

upplysningar

om finansiella

den 14 april 2025 om ändring av

konton.

direktiv

2011/16/EU

administrativt samarbete i

fråga

om beskattning, tillämpas lagen

(2015:912) om automatiskt utbyte

upplysningar

finansiella

konton.

2. Vid utbyte av upplysningar om

inkomster från digitala plattformar

enligt artikel 8ac i rådets direktiv

2011/16/EU av den 15 februari

2011/16/EU,

lydelsen

enligt

2011 om administrativt samarbete i

direktiv (EU) 2021/514, tillämpas

fråga om beskattning, i lydelsen

lagen (2022:1682) om automatiskt

enligt direktiv

(EU)

2021/514,

utbyte

upplysningar

tillämpas

lagen

(2022:1682)

inkomster genom digitala platt-

automatiskt utbyte av upplysningar

formar.

om inkomster genom digitala platt-

formar.

3. Vid utbyte av upplysningar om

kryptotillgångar från rapporterings-

skyldiga leverantörer av krypto-

tillgångstjänster enligt artikel 8ad i

rådets direktiv 2011/16/EU av den

rådets

direktiv

2011/16/EU, i

1 Senaste lydelse 2025:1384.

15 februari 2011 om administrativt			lydelsen enligt rådets direktiv (EU)			Prop. 2025/26:102
samarbete i fråga om beskattning, i			2023/2226,	tillämpas	lagen
lydelsen enligt rådets direktiv (EU)			(2025:1378) om automatiskt utbyte
2023/2226,	tillämpas	lagen	av kryptotillgångar.

(2025:1378) om automatiskt utbyte av kryptotillgångar.

4.Vid utbyte av tilläggsskatte- rapporter enligt artikel 8ae i rådets direktiv 2011/16/EU, i lydelsen enligt rådets direktiv (EU)

2025/872, tillämpas lagen (2026:000) om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter.

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2026.

Prop. 2025/26:102 2.7	Förslag till lag om ändring i lagen (2023:875)
	om tilläggsskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2023:875) om tilläggsskatt dels att 6 kap. 1 och 15 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas två nya paragrafer, 6 kap. 15 a och 15 b §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6 kap.

1 §21 I detta kapitel finns bestämmelser om

–skattskyldighet för svensk nationell tilläggsskatt (2–2 c §§),

–skattskyldighet enligt huvudregeln för tilläggsskatt (3–8 §§),

– skattskyldighet	enligt kom-	– skattskyldighet	enligt kom-
pletteringsregeln för	tilläggsskatt	pletteringsregeln för	tilläggsskatt
(9–15 §§), och		(9–15 b §§), och

– undantag från reglerna under fem år (16–18 §§).

I 7 kap. finns bestämmelser om hur bestämmelserna i detta kapitel ska

tillämpas för särskilda enheter och transaktioner.
15 §
Om samtliga svenska koncern-	Om samtliga svenska koncern-
enheter i en koncern ansöker om	enheter i en koncern ansöker om det
det ska Skatteverket besluta att en	ska Skatteverket, om inte särskilda
av dessa är ansvarig för hela den	skäl talar mot det, besluta att en av
kompletterande tilläggsskatt som	dessa är ansvarig för hela den
fördelas till svenska koncern-	kompletterande tilläggsskatt		som
enheter enligt 12 §.	fördelas till svenska koncern-
	enheter enligt 12 §.
	Om en	koncernenhet	har
	tillkommit i koncernen efter beslut
	om ansvar enligt första stycket, får
	Skatteverket efter ansökan besluta
	att ansvaret även ska gälla den
	koncernenhet	som tillkommit.
	Ansökan ska lämnas gemensamt av
	den ansvariga koncernenheten och
	den tillkommande koncernenheten.

Ansökan ska göras senast 14 månader efter utgången av det beskattningsår som den avser. Beslutet gäller så länge den ansvariga koncernenheten ingår i koncernen eller till dess att de svenska koncernenheterna gemensamt anmäler att ansvaret ska upphöra.

30	21 Senaste lydelse 2025:1461.

15 a §	Prop. 2025/26:102
En	ansökan enligt 15 § ska

lämnas på ett formulär som fastställts av Skatteverket.

15 b §

Om det finns särskilda skäl får Skatteverket besluta att en koncernenhets ansvar enligt 15 § ska upphöra att gälla.

Ett sådant beslut gäller från och med dagen för beslutet eller den senare dag som Skatteverket bestämmer.

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2026.

Prop. 2025/26:102	3	Ärendet och dess beredning
	Den 1 januari 2024 trädde lagen (2023:875) om tilläggsskatt i kraft.
	Genom lagen		genomfördes rådets direktiv (EU) 2022/2523 av den
	14 december 2022 om säkerställande av en global minimiskattenivå för
	multinationella koncerner och storskaliga nationella koncerner i unionen,
	kallat minimibeskattningsdirektivet, i svensk rätt. Syftet med minimi-
	beskattningsdirektivet är att genomföra de modellregler om en global
	minimibeskattning (Global Anti-Base Erosion Model Rules, hädanefter
	kallade modellreglerna) som arbetats fram inom ramen för OECD/G20:s
	Inclusive Framework on Base Erosion and Profit Shifting (BEPS),
	hädanefter kallat det inkluderande ramverket (IF).
	I december 2024 antog IF ett multilateralt avtal mellan behöriga
	myndigheter om utbyte av GloBE-information (GIR MCAA). I april 2025
	antogs rådets direktiv (EU) 2025/872 av den 14 april 2025 om ändring av
	direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning
	(DAC 9). Syftet med GIR MCAA och DAC 9 är att fastställa regler och
	därigenom underlätta automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter mellan
	stater. DAC 9 finns i bilaga 1. I bilaga 2 finns GIR MCAA. En
	översättning av GIR MCAA finns i bilaga 3.
	Inom Finansdepartementet har promemorian Utbyte av uppgifter i
	tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt
	för företag i stora koncerner tagits fram med författningsförslag för att
	genomföra DAC 9 och GIR MCAA. I promemorian föreslås även andra
	ändringar i syfte att komplettera förfarandet av tilläggsskatt för företag i
	stora koncerner.
	En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 4. Promemorians
	lagförslag finns i bilaga 5. Promemorian har remissbehandlats. En
	förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 6 och remissvaren finns
	tillgängliga i Finansdepartementet (Fi2025/01507).
	I denna proposition behandlas promemorians förslag.
	Lagrådet
	Regeringen beslutade den 13 november 2025 att inhämta Lagrådets
	yttrande över lagförslagen i bilaga 7. Lagrådets yttrande finns i bilaga 8.
	Regeringen följer Lagrådets förslag. Lagrådets synpunkter behandlas i
	avsnitt 6.3, 6.5, 8.1 och 8.2 och i författningskommentaren (avsnitt 15.1
	och 15.5). I förhållande till lagrådsremissens lagförslag görs även vissa
	språkliga och redaktionella ändringar.
	I förhållande till lagrådsremissens förslag flyttas datumen för
	ikraftträdande av lagändringarna till den 1 maj 2026 och, såvitt avser
	offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), till den 1 augusti 2026.
	Ändringarna är författningstekniskt och i övrigt av sådan beskaffenhet att
	Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte
	inhämtat Lagrådets yttrande över förslagen.
	Lagrådsremissen innehöll, utöver de lagförslag som föreslås i
	propositionen, även ett förslag om ändring i lagen (2001:181) om
	behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet. Den
	16 december		2025 beslutade regeringen propositionen Framtidens
32	dataskydd	vid	Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten

(prop. 2025/26:88). I propositionen föreslår regeringen bl.a. att lagen om Prop. 2025/26:102 behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet ska

upphävas och ersättas av en ny lag, beskattningsdatalagen. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 2 april 2026. Mot denna bakgrund har regeringen inte tagit med förslaget om ändring i lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet i denna proposition (se avsnitt 6.4 och 7.1).

4 Bakgrund

Under ett antal år har OECD och G20 bedrivit ett internationellt samarbete
i det så kallade Inclusive Framework on Base Erosion and Profit Shifting,
förkortat det inkluderande ramverket (IF) för att motverka skatte-
baserodering och vinstförflyttning (BEPS). I arbetet har även stater och
jurisdiktioner utanför OECD och G20 deltagit. Detta arbete har bl.a. syftat
till att säkerställa att vinster beskattas där de uppkommer och där värde
skapas.
IF antog den 14 december 2021 s.k. modellregler för global minimi-
beskattning (pelare 2). Dessa brukar benämnas GloBE-reglerna (Global
Anti-Base Erosion Model Rules), hädanefter kallas de dock för
modellreglerna. Modellreglerna kompletteras av förklaringar och exempel
i Tax Challenges Arising from the Digitalisation of the Economy –
Commentary to the Global Anti-Base Erosion Model Rules (Pillar Two),
hädanefter kallad kommentaren, som godkänts av IF. Kommentaren syftar
till att klargöra tolkning och tillämpning av reglerna.
Syftet med modellreglerna är att säkerställa att stora multinationella
koncerners vinster beskattas med en effektiv skattesats på minst 15 procent
beräknat på ett underlag som utgår från koncernredovisningen. Reglerna
utgör ett koordinerat system för beskattning av lågbeskattade vinster
genom att tilläggsskatt tas ut i en annan stat på sådana vinster. Reglerna
ska genomföras i form av ett gemensamt tillvägagångssätt (en s.k.
”common approach”). Det innebär att de stater som enats om reglerna inte
är förbundna att införa dem i nationell rätt, men om de gör det ska reglerna
införas och administreras i enlighet med modellreglerna och kommentaren
till modellreglerna.
För att genomföra modellreglerna inom EU antog rådet den 14 december
2022 direktivet om säkerställande av en global minimiskattenivå för
multinationella koncerner och storskaliga nationella koncerner i unionen,
(EU) 2022/2523, nedan kallat minimibeskattningsdirektivet. Regeringen
beslutade den 26 oktober 2023 att överlämna propositionen Tilläggsskatt
för företag i stora koncerner (prop. 2023/24:32) till riksdagen. Bestäm-
melserna trädde i kraft den 1 januari 2024. Sedan dess har bestämmelserna
kompletterats genom förslag i propositionen Kompletteringar till
bestämmelserna om tilläggsskatt för företag i stora koncerner (prop.
2024/25:7), som trädde i kraft den 1 januari 2025. Ytterligare
kompletteringar, med ikraftträdande den 1 januari 2026, föreslås i
propositionen Ytterligare kompletteringar till bestämmelserna om
tilläggsskatt för företag i stora koncerner (prop. 2025/26:22).	33
	33

Prop. 2025/26:102 Sedan modellreglerna antogs har arbetet inom IF fortsatt och är pågående. Det har utarbetats och fastställts en standardiserad global tilläggsskatterapport (”GloBE Information Return”) som syftar till att underlätta efterlevnad av reglerna och administration av modellreglerna. Upplysningarna i tilläggsskatterapporten (s.k. GloBE-information) är omfattande och kommer att ligga till grund för skattemyndigheterna där koncernenheterna hör hemma, när de ska bedöma om koncernen uppfyller kraven om minimibeskattning och skyldighet att betala tilläggsskatt. Tilläggsskatterapporten ska innehålla upplysningar om koncernens struktur, information som är nödvändig för att beräkna den effektiva skattesatsen i varje stat samt, i förekommande fall, fördelning av tilläggsskatt som ska betalas enligt reglerna för skattskyldighet: nationell tilläggsskatt, huvudregeln för tilläggsskatt och kompletteringsregeln för tilläggsskatt. Uppgifterna i rapporten ska avse hela koncernen, oavsett vilken enhet som lämnar in rapporten. Det är en mycket omfattande uppgiftsbörda som förutsätter ett fritt informationsflöde inom koncernen. IF har även utarbetat administrativa riktlinjer (Tax Challenges Arising from the Digitalisation of the Economy – Administrative Guidance on the Global Anti-Base Erosion Model Rules (Pillar Two)) och olika förenklingsregler för modellreglerna (dokumentet om Safe Harbours and Penalty Relief: Global Anti-Base Erosion Rules (Pillar Two)).

Inom IF har även utarbetats en modell för ett multilateralt avtal mellan behöriga myndigheter om automatiskt utbyte av GloBE-information, förkortad GIR MCAA. Avtalet antogs den 27 december 2024. När det gäller informationsutbyte inom EU presenterade Europeiska kommissionen den 28 oktober 2024 ett förslag till ändring av rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om beskattning (COM(2024) 497). Förslaget har GIR MCAA som utgångspunkt. Direktivet antogs av rådet den 14 april 2025. Ändrings- direktivet är det åttonde i ordningen, när det gäller administrativt samarbete i fråga om direkt beskattning, och kallas DAC 9. Reglerna om informationsutbyte gör det möjligt för koncernen att lämna in tilläggsskatterapporten endast i en stat och för skattemyndigheterna att sedermera utbyta relevanta uppgifter i tilläggsskatterapporten med de stater som har genomfört GloBE-reglerna och som koncernen bedriver verksamhet i.

5Kompletteringar behövs

Regeringens bedömning

Förfarandet för tilläggsskatt behöver kompletteras genom ytterligare bestämmelser. Det bör införas bestämmelser om en tillfällig sanktions- lättnad i enlighet med överenskommelsen inom ramen för det inkluderande ramverket. Vidare bör det införas bestämmelser om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter i enlighet med rådets direktiv (EU) 2025/872 (DAC 9) och det multilaterala avtalet mellan behöriga myndigheter om automatiskt utbyte av GloBE-information.

Promemorians bedömning

Bedömningen i promemorian stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

Sveriges advokatsamfund är positiv till att det införs regler om informationsutbyte och regler som syftar till att förbättra och komplettera skatteförfarandet när det gäller tilläggsskatt för företag i stora koncerner och påpekar att regelverket gällande tilläggsskatt och tilläggsskatte- rapporter är komplext och ålägger berörda företag en stor arbetsbörda. Det finns därför behov av en senare översyn av tillämpningen för att säkerställa förutsebarhet och enhetlig tillämpning av reglerna. Juridiska fakultets- nämnden vid Uppsala universitet, Skatteverket och Sveriges Riksbank tillstyrker förslagen.

Skälen för regeringens bedömning

Regeringen konstaterar i propositionen Tilläggsskatt för företag i stora koncerner att arbetet med att ta fram lagstiftningen som ska genomföra minimibeskattningsdirektivet i svensk rätt präglades av den mycket korta tid som stod till förfogande. Det är därtill fråga om ett komplext regelverk, samtidigt som vikten av att ha svenska regler på plats samtidigt som övriga medlemsstater inom EU genomför minimibeskattningsdirektivet i sina nationella rättsordningar måste lyftas särskilt. Det var nödvändigt att göra en avvägning mellan å ena sidan önskvärd tidsåtgång för lagstiftnings- arbetet och å andra sidan ett starkt önskemål att ha samspelande regler i kraft vid samma tidpunkt på en gemensam marknad. Eftersom de materiella bestämmelserna i minimibeskattningsdirektivet skulle införas i nationell rätt senast den 31 december 2023 var det nödvändigt att sätta en gräns för vad som rymdes inom det lagstiftningsärendet för att fullgöra genomförandet av minimibeskattningsdirektivet (prop. 2023/24:32 s. 123 och 131). Propositionen innehöll därmed inte samtliga lagstiftningsförslag som krävs för att svensk rätt ska anses ligga i linje med modellreglerna, kommentaren och antagna riktlinjer från OECD.

Arbetet med kommentaren till OECD:s modellregler pågår och är ännu inte avslutat. I februari, juli och december 2023, juni 2024 och januari 2025 antogs administrativa riktlinjer. När det gäller de riktlinjer som har antagits i februari 2023 så omfattades de av propositionen 2023/24:32 endast i den utsträckning det var fråga om förtydliganden och exempel men inte några sådana klargöranden som skulle kräva ny lagstiftning som går utöver de förslag som redan hade remitterats. Regeringen har i den efterföljande propositionen Kompletteringar till bestämmelserna om tilläggsskatt för företag i stora koncerner (prop. 2024/25:7) lämnat förslag på kompletterande bestämmelser med anledning av riktlinjerna från 2023. Ytterligare kompletteringar med anledning av riktlinjerna från 2024 föreslås i propositionen Ytterligare kompletteringar till bestämmelserna om tilläggsskatt för företag i stora koncerner (prop. 2025/26:22). Regeringen följer således noggrant arbetet och föreslår kompletterande regler när det behövs, vilket Sveriges advokatsamfund lyfter.

När det gäller en tillfällig sanktionslättnad som fastställdes i dokumentet Safe Harbours and Penalty Relief: Global Anti-Base Erosion Rules (Pillar

Prop. 2025/26:102

Prop. 2025/26:102 Two) har regeringen i proposition 2023/24:32 anfört att det finns anledning att återkomma i frågan eftersom den kräver ytterligare analys och bedömning (a. prop. s. 435). Avsnittet om den tillfälliga sanktions- lättnaden arbetades i januari 2025 in som bilaga C i IF:s dokument GloBE Information Return.

När det gäller GIR MCAA och DAC 9 krävs kompletterande lagförslag och överväganden för att det automatiska informationsutbytet ska fungera.

	6	Automatiskt utbyte av
		tilläggsskatterapporter
	6.1	Inledning
	Systematik och referenser
	DAC 9 är den åttonde ändringen av rådets direktiv 2011/16/EU av den
	15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om beskattning som
	ersatte direktivet 77/799/EEG av den 19 december 1977 om ömsesidigt
	bistånd av medlemsstaternas behöriga myndigheter på direktbeskatt-
	ningens område (förkortat DAC). En politisk överenskommelse nåddes
	om DAC 9 på Ekofinrådets möte den 11 mars 2025. DAC 9 antogs sedan
	av rådet (utrikes frågor) den 14 april 2025.
	Det har ännu inte publicerats någon officiell konsoliderad version.
	DAC 9 innehåller fyra artiklar. I de fyra artiklarna läggs det till nya artiklar
	samtidigt som ändringar görs i en rad olika befintliga artiklar. I denna
	proposition har det bedömts vara tydligast att hänvisa till artiklarna så som
	de numreras i det konsoliderade direktivet (dvs. DAC). Undantag från
	denna systematik förekommer, t.ex. när det gäller artiklar som inte ingår i
	DAC utan bara finns i DAC 9, såsom artikel 2 där det anges när
	medlemsstaterna ska ha genomfört och börja tillämpa DAC 9. I dessa fall
	hänvisas i denna proposition till ”DAC 9”. I övrigt avses artikelnumret i
	det konsoliderade DAC.
	Direktivet om administrativt samarbete (DAC)
	Direktivet kallas DAC (Directive on Administrative Cooperation) på både
	svenska och engelska. Ursprungsversionen från 2011 är med detta synsätt
	DAC 1. DAC 1 innehåller regler av skiftande natur som alla har att göra
	med samarbete mellan skattemyndigheter. Regler om automatiskt utbyte
	av upplysningar finns redan i DAC 1. Även om det främsta syftet i DAC 1
	var att genomföra den nya internationella standarden för informations-
	utbyte på begäran finns också i standarden en möjlighet för behöriga
	myndigheter i olika länder att komma överens om att utbyta vissa uppgifter
	automatiskt för varje person som identifierats som hemmahörande i den
	andra behöriga myndighetens medlemsstat. Att utbytet sker automatiskt
	innebär att vissa uppgifter om personer som hör hemma i det andra landet
	skickas till det andra landets behöriga myndighet periodiskt, t.ex. årligen
	utan att den behöver begära uppgifterna och utan att det behöver röra
36	någon specifik utredning i det andra landet.

Först ut i denna utveckling var det automatiska informationsutbytet om finansiella konton, Foreign Account Tax Compliance Act (FATCA) och OECD:s gemensamma rapporteringsnormer (Common Reporting Stan- dard, CRS) samt den första ändringen av DAC-direktivet, dvs. rådets direktiv 2014/107/EU (DAC 2). DAC 2 medförde att OECD:s globala standard togs in i EU-rätten.

Sedan kom EU:s andra ändring i rådets direktiv (EU) 2015/2376 (DAC 3). Därigenom infördes regler om ett automatiskt utbyte av förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor och förhandsbesked om prissättning mellan medlemsstaterna och Europeiska kommissionen.

Den tredje ändringen i DAC antogs i rådets direktiv (EU) 2016/881 (DAC 4). Genom DAC 4 infördes regler om att stora multinationella koncerner ska rapportera uppgifter om sin verksamhet i respektive medlemsstat. Uppgifterna utbyts sedan automatiskt mellan medlems- staterna. Därigenom infördes även OECD:s standard för land-för-land- rapportering i EU-rätten. Syftet med uppgifterna är i huvudsak att ge skattemyndigheterna i olika länder underlag för en övergripande initial analys av i vilka fall det kan vara av intresse att titta närmare på internpris- sättningsmetoder m.m.

DAC 5, som antogs genom rådets direktiv 2016/2258, var en mycket liten ändring i direktivet, som har stor betydelse. I korthet innebär DAC 5 att även skattemyndigheterna ska ha tillgång till vissa uppgifter som samlas in och registreras för att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism.

Genom rådets direktiv (EU) 2018/822 (DAC 6) infördes bestämmelser som innebär att rådgivare som tar fram rapporteringspliktiga arrangemang för att, på vissa angivna sätt, minimera skattebördan för sina klienter ska lämna uppgifter till skattemyndigheten om arrangemangen och vad som kännetecknar dessa. I vissa fall åligger uppgiftsskyldigheten i stället användarna av arrangemanget.

I rådets direktiv (EU) 2021/514 (DAC 7) infördes bestämmelser om att plattformsoperatörer ska lämna uppgifter till skattemyndigheten om vilken ersättning som betalats ut eller tillgodoräknats användarna av platt- formarna vid försäljning av varor och tjänster samt uthyrning av fast egendom. OECD:s modellregler för rapportering av plattformsoperatörer avseende säljare i delnings- och gigekonomin (DPI MR) infogades i svensk rätt vid samma tillfälle som DAC 7. Liksom i övriga fall ska dessa uppgifter sedan utbytas mellan behöriga myndigheter i de medlemsstater som berörs.

DAC 8 antogs den 17 oktober 2023. Bestämmelserna innebär att rapporteringsskyldiga leverantörer av kryptotillgångstjänster ska rapportera uppgifter om kryptotillgångar till skattemyndigheterna. Skatte- myndigheterna ska därefter utbyta upplysningarna om kryptotillgångarna. Uppgifterna som utbytts ska dessutom användas av myndigheterna i beskattningsverksamheten.

Ändringen av DAC som avser DAC 9 beskrivs ovan i avsnitt 4.

OECD:s multilaterala avtal

Modellreglerna och minimibeskattningsdirektivet innehåller regler om uppgiftsskyldighet för koncernenheter som omfattas av reglerna om

Prop. 2025/26:102

Prop. 2025/26:102 tilläggsskatt. Varje koncernenhet är skyldig att årligen lämna in en tilläggsskatterapport som innehåller nödvändiga uppgifter för att beräkna effektiv skattesats i varje stat där koncernen bedriver verksamhet samt, i förekommande fall, uppgifter för att beräkna och fördela tilläggsskatte- belopp. Skyldigheten att lämna tilläggsskatterapport ankommer på varje koncernenhet. Skyldigheten bortfaller dock om moderföretaget, eller en koncernenhet som moderföretaget har utsett, lämnar tilläggsskatterapport för koncernens räkning till skattemyndigheten i en stat där den hör hemma och länderna har ett avtal om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter, se art. 8.1 i modellreglerna och art. 44 i minimibeskattningsdirektivet. Reglerna har genomförts i svensk rätt genom 33 d kap. 3 och 4 §§ skatteförfarandelagen (2011:1244), förkortad SFL.

Inom IF har det tagits fram en modell för multilateralt avtal mellan behöriga myndigheter om automatiskt utbyte av GloBE-information, GIR MCAA. GIR MCAA innebär att ett automatiskt utbyte av tilläggsskatte- rapporter ska ske mellan behöriga myndigheter i staterna i enlighet med den s.k. spridningsmetod som har antagits av IF. Spridningsmetoden beskrivs närmare i avsnitt 6.4 och föreslås genomföras i 13 § i den nya lagen. Bestämmelserna om automatiskt utbyte innebär att skatte- myndigheten i den stat där moderföretaget, eller en annan koncernenhet som moderföretaget har utsett, hör hemma ansvarar för att ta emot tilläggsskatterapporten för koncernens räkning och sedan utbyta relevanta delar av densamma till de stater där koncernen bedriver verksamhet. Sverige har undertecknat avtalet den 4 november 2025.

GIR MCAA är utgångspunkten för det nya informationsutbytet om tilläggsskatterapporter som nu tas in som en del av DAC. Enligt DAC 9 bör direktivet överensstämma med GIR MCAA och dess kommentar samt det av IF fastställda formuläret GloBE Information Return (se skäl 3 i DAC 9). Det automatiska utbytet av tilläggsskatterapporter enligt DAC 9 och GIR MCAA ligger nära i linje med varandra.

6.2DAC 9 och GIR MCAA genomförs i svensk rätt

Regeringens förslag

Riksdagen godkänner det multilaterala avtalet mellan behöriga myndigheter om automatiskt utbyte av GloBE-information som undertecknades den 4 november 2025.

Rådets direktiv (EU) 2025/872 (DAC 9) ska genomföras tillsammans med det multilaterala avtalet mellan behöriga myndigheter om automatiskt utbyte av GloBE-information som ett enhetligt regelverk i svensk rätt.

En ny lag om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter ska införas. Lagen ska tillämpas både om informationsutbytet sker med andra medlemsstater i enlighet med ändringsdirektivet eller med andra stater i enlighet med ett gällande avtal mellan behöriga myndigheter.

Samtliga hänvisningar till EU-rättsakter i den nya lagen ska vara statiska.

Europaråds- och OECD-konventionen om ömsesidig handräckning i	Prop. 2025/26:102
skatteärenden ska omfatta lagen om tilläggsskatt och lagen om skatt på
spel.
Promemorians förslag
Förslagen i promemorian stämmer i sak överens med regeringens, men
lämnar inte förslag om ändring av bilaga 2 till lagen om Europaråds- och
OECD-konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden utöver
förslaget att lagen om tilläggsskatt ska omfattas av bilagan.
Remissinstanserna
Skatteverket anser att bilaga 2 till lagen om Europaråds- och OECD-
konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden är överflödig
och att det bör övervägas om bilagan bör upphävas i sin helhet. Artikel 2
tillsammans med bilaga A till konventionen är tillräcklig och eventuell
avvikelse i bilaga 2 från bilaga A innebär osäkerhet i fråga om
konventionens tillämpningsområde. Näringslivets skattedelegation, till
vars yttrande Fastighetsägarna, Företagarna, Svensk försäkring, Svensk
Sjöfart, Svenskt Näringsliv och Swedish Private Equity & Venture Capital
Association ansluter sig (nedan NSD m.fl.), tillstyrker förslagen.
Skälen för regeringens förslag
Ett enhetligt regelverk för utbyte av tilläggsskatterapporter
Bestämmelser om skyldighet för koncernenheter, som omfattas av lagen
(2023:875) om tilläggsskatt, att lämna tilläggsskatterapport och vad en
tilläggsskatterapport ska innehålla m.m., har redan införts i svensk rätt, se
33 d kap. SFL och prop. 2023/24:32. Det multilaterala avtalet GIR MCAA
och direktivet DAC 9 handlar båda om de uppgifter som en koncernenhet
har lämnat i en tilläggsskatterapport som ska utbytas med andra stater. Att
stater har ett gällande avtal om automatiskt utbyte av tilläggsskatte-
rapporter innebär att koncernen kan centralisera sin uppgiftsskyldighet och
endast lämna in tilläggsskatterapporten i en stat, se 33 d kap. 4 § SFL.
Av artikel 2.1 i DAC 9 framgår att Sverige senast den 31 december 2025
ska anta och offentliggöra de bestämmelser i lagar och andra författningar
som är nödvändiga för att följa direktivet. För att DAC 9 ska bli tillämpligt
i svensk rätt krävs att det införs en skyldighet för Skatteverket att
automatiskt utbyta uppgifter i tilläggsskatterapporter med de behöriga
myndigheterna i andra medlemsstater.
GIR MCAA innebär att ett automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter
ska ske mellan behöriga myndigheter i stater som genomfört modell-
reglerna eller en kvalificerad regel om nationell tilläggsskatt. Sverige har
undertecknat avtalet den 4 november 2025. Bestämmelserna som införs
behöver därför anpassas på ett sådant sätt att de kan tillämpas även för
utbyte med andra stater än de medlemsstater som omfattas av direktivet.
Ändringarna i DAC har tidigare genomförts på detta sätt när det är fråga
om nya regler i direktivet som har sin motsvarighet i avtal och regler som
tagits fram inom OECD.
	39

Prop. 2025/26:102

Sverige behöver genomföra både EU:s och OECD:s regelverk. Ett flertal av de multinationella koncernerna där en svensk koncernenhet ingår bedriver verksamhet såväl i EU som i tredjeland. Om regelverken inte stämmer överens skulle det innebära en större administrativ börda för de multinationella koncerner som bedriver verksamhet både inom EU och i tredjeland. Olika regelverk skulle även öka Skatteverkets kostnader. Det är därför nödvändigt att regelverken genomförs på ett enhetligt sätt. I propositionen föreslås därför att det införs en ny lag som reglerar det automatiska utbytet av tilläggsskatterapporter och som gäller både vid utbytet enligt DAC och vid utbytet med tredjeländer enligt gällande avtal mellan behöriga myndigheter om automatiskt utbyte av tilläggsskatte- rapporter.

I några av de bestämmelser som föreslås i lagen om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter krävs det hänvisningar till vissa EU-rättsakter. Sådana hänvisningar kan göras antingen statiska eller dynamiska. En statisk hänvisning innebär att hänvisningen avser EU-rättsakten i en viss angiven lydelse. En följd av denna hänvisningsteknik är därmed att den nationella författningen normalt behöver ändras varje gång EU-bestämmelsen ändras. Den hänvisningstekniken bör användas när exempelvis ett EU-direktiv ger den svenska författningstexten ett materiellt innehåll. En dynamisk hänvisning innebär i stället att hänvisningen avser EU-rättsakten i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen. Sådana hänvisningar används i större utsträckning vid EU- förordningar.

Hänvisningarna till direktiven ger lagtexten materiellt innehåll vilket gör att hänvisningarna bör vara statiska för att undvika att framtida direktivändringar ges omedelbart genomslag. Samtliga hänvisningar i lagen om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter till rättsakter från EU bör därför vara statiska. En följd av att ha statiska hänvisningar blir att om rättsakterna ändras behöver lagstiftaren överväga om någon ändring behöver göras i den nationella lagstiftningen.

Riksdagens godkännande

Sverige undertecknade det multilaterala avtalet GIR MCAA den 4 november 2025. Enligt 10 kap. 3 § regeringsformen krävs riksdagens godkännande av en för riket bindande internationell överenskommelse bl.a. i de fall överenskommelsen förutsätter att en lag ändras eller att en ny lag stiftas. För att avtalets bestämmelser ska kunna tillämpas i Sverige krävs ny och ändrad lagstiftning. Riksdagens godkännande är således en nödvändig åtgärd för att avtalet ska bli bindande för Sverige och kunna träda i kraft. Regeringen föreslår därför att riksdagen godkänner avtalet.

Europaråds- och OECD-konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden

IEuroparåds- och OECD-konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden finns bestämmelser om informationsutbyte för beskatt- ningsändamål, delgivning av handlingar och indrivning av skatter och avgifter m.m. Konventionen har inkorporerats i svensk rätt genom lagen (1990:313) om Europaråds- och OECD-konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden. Konventionen tillämpas i fråga om de

svenska skatter och avgifter som anges i bilaga 2. När det gäller bilaga 2 Prop. 2025/26:102 framgår av förarbetena till införandet av lagen att bilaga A till

konventionen har sådana inslag av normgivning att den bör införlivas med svensk rätt genom lagreglering för att det inte ska råda någon tvekan om att förfarandet står i överensstämmelse med regeringsformen (se bet. 1989/90:SkU17 s. 58 och 59). När det gäller frågan om bilagan är överflödig och kan upphävas, vilket Skatteverket lyfter, saknas tillräcklig analys för att ta ställning till frågan inom ramen för det aktuella lagstiftningsärendet.

Konventionen bör även tillämpas för tilläggsskatt som regleras i lagen om tilläggsskatt och bilaga 2 bör därför ändras för att omfatta denna lag. Bilaga 2 till konventionen bör även i övrigt uppdateras för att korrekt återspegla för vilka skatter och avgifter som konventionen tillämpas. Punktskattelagar som upphävts före 2020 bör således tas bort ur bilagan medan lagen (2018:1139) om skatt på spel, som ersätter flera av dessa lagar, bör läggas till. Vidare bör numreringen uppdateras för att korrekt återspegla kategoriseringen av skatter som omnämns i artikel 2 punkt 1 b iii i konventionen.

Lagförslag

Förslaget innebär att det införs en ny lag om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter samt att bilaga 2 till lagen om Europaråds- och OECD-konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden ändras.

6.3Definitioner och förklaringar

Regeringens förslag

De termer och uttryck som finns i lagen om tilläggsskatt ska ha motsvarande innebörd i den nya lagen.

Motsvarigheter till definitionerna i rådets direktiv (EU) 2025/872 (DAC 9) och det multilaterala avtalet mellan behöriga myndigheter om automatiskt utbyte av GloBE-information ska tas in i den nya lagen om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter.

Definitioner som ska tas in är OECD:s dataöverföringssystem, uppgiftsincident, rapporteringspliktig jurisdiktion, det allmänna avsnittet, avsnitt om jurisdiktion, stat som har beskattningsrätt, genom- förandestat, stat som enbart tillämpar kvalificerad nationell tilläggsskatt och rapporterat beskattningsår.

Promemorians förslag

Förslagen i promemorian stämmer i sak överens med regeringens, men har en annan språklig och lagteknisk utformning.

Remissinstanserna

Näringslivets skattedelegation, till vars yttrande Fastighetsägarna, Företagarna, Svensk försäkring, Svensk Sjöfart, Svenskt Näringsliv och

Prop. 2025/26:102 Swedish Private Equity & Venture Capital Association ansluter sig (nedan NSD m.fl.), tillstyrker förslagen.

Skälen för regeringens förslag

I artikel 3 i DAC definieras vissa termer. Artikel 3.9 andra stycket i DAC har ändrats på så sätt att, i fråga om artiklarna 8ae och 9a och bilaga VII, alla begrepp ska ha den betydelse som anges i särskilt angivna artiklar i minimibeskattningsdirektivet. Det gäller bl.a. koncernenhet, multi- nationell koncern, yttersta moderenhet, kvalificerad huvudregel för tilläggsskatt, kvalificerad nationell tilläggsskatt, kvalificerad komplett- eringsregel för tilläggsskatt och joint venture (samriskföretag). Dessa termer är redan definierade i lagen om tilläggsskatt och det saknas behov av kompletteringar i svensk rätt i denna del. Detsamma gäller även i fråga om termen stat som definieras i lagen om tilläggsskatt. Ytterligare bestämmelser om definitioner finns i avsnitt I i bilaga VII till DAC och i avsnitt 1 i GIR MCAA.

OECD:s dataöverföringssystem och uppgiftsincident

OECD:s dataöverföringssystem är ett gemensamt system som OECD har utformat för att säkerställa överföring på elektronisk väg mellan behöriga myndigheter på området för beskattning. En definition av denna term bör tas in i den nya lagen om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter.

I artikel 25.6 i DAC finns bestämmelser om det förfarande som medlemsstaterna och kommissionen ska följa i händelse av en uppgifts- incident i en medlemsstat. Bestämmelser om hur Skatteverket ska agera vid en uppgiftsincident i Sverige eller en annan medlemsstat regleras i 22 b och 22 c §§ lagen (2012:843) om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning, nedan förkortad lagen om administrativt samarbete, se vidare avsnitt 6.7.

Med uppgiftsincident avses en säkerhetsöverträdelse som leder till förstöring, förlust eller ändring eller olämplig eller obehörig åtkomst till, utlämning eller användning av uppgifter, inbegripet men inte begränsat till personuppgifter som överförts, lagrats eller på annat sätt behandlats till följd av avsiktliga olagliga handlingar, försumlighet eller olycka och som kan röra uppgifters konfidentialitet, tillgänglighet och integritet, se 7 § lagen om administrativt samarbete. Termen bör ha samma betydelse i den nya lagen om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter.

Rapporteringspliktig jurisdiktion

Termen rapporteringspliktig jurisdiktion har betydelse för vilka stater och jurisdiktioner som uppgifter ska utbytas med. Med en rapporteringspliktig jurisdiktion avses en medlemsstat i EU eller en annan stat eller jurisdiktion med vilken Sverige har ett gällande avtal mellan behöriga myndigheter om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter och staten eller jurisdiktionen och som har identifierats som en rapporteringspliktig jurisdiktion i en lista som publicerats av det koordineringsorgan som avses i artikel 24.3 i bilaga 1 till lagen om Europaråds- och OECD-konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden. Termen har betydelse för vilka stater

uppgifter ska utbytas med. En definition av denna term bör tas in i den nya lagen om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter.

Genomförandestat och stat som enbart tillämpar kvalificerad nationell tilläggsskatt

Med genomförande medlemsstat avses en medlemsstat som för ett givet rapporterat beskattningsår (i DAC används emellertid termen rapporterat räkenskapsår) har genomfört 1) en kvalificerad huvudregel för tilläggs- skatt, 2) en kvalificerad kompletteringsregel för tilläggsskatt, eller 3) både och.

Med medlemsstat som enbart tillämpar kvalificerad nationell tilläggs- skatt avses en medlemsstat som inte har genomfört en kvalificerad huvudregel eller kompletteringsregel för tilläggsskatt utan enbart har genomfört en kvalificerad regel om nationell tilläggsskatt. Vad som avses med en kvalificerad regel definieras i 2 kap. 3–5 a §§ lagen om tilläggsskatt.

Definitionerna motsvarar de som återfinns i GIR MCAA i fråga om genomförande jurisdiktion (Implementing Jurisdictions) eller jurisdiktion som enbart infört en kvalificerad nationell tilläggsskatt (QDMTT-only Jurisdictions). För att definitionerna ska vara tillämpliga inte enbart när det gäller medlemsstater utan även tredjeländer, bör definitionerna i den nya lagen om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter benämnas genomförandestat respektive stat som enbart tillämpar kvalificerad nationell tilläggsskatt.

Allmänt avsnitt och avsnitt om jurisdiktion

Allmänt avsnitt och avsnitt om jurisdiktion definieras på samma sätt i såväl bilaga VII till DAC som i GIR MCAA och bör införas i den nya lagen om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter.

Med allmänt avsnitt avses den del av tilläggsskatterapporten som innehåller allmänna upplysningar om den multinationella koncernen som helhet, inbegripet dess bolagsstruktur och en övergripande samman- fattning av tillämpningen av reglerna om tilläggsskatt. Det allmänna avsnittet utgörs av del 1 i tilläggsskatterapporten.

Avsnitt om jurisdiktion är den del av tilläggsskatterapporten som innehåller information om den närmare tillämpningen av reglerna om tilläggsskatt eller kvalificerad nationell tilläggsskatt för varje stat där den multinationella koncernen bedriver verksamhet. Avsnitt om jurisdiktion utgörs av del 2 och 3 i tilläggsskatterapporten. I vissa fall när beräkningar ska göras särskilt, kan flera uppsättningar av del 2 eller 3 lämnas om fråga om en och samma stat. Det gäller t.ex. vid separat beräkning av tilläggsskattebeloppet för ett samriskföretag och dess dotterföretag, jfr 7 kap. 45 § lagen om tilläggsskatt.

Stat som har beskattningsrätt

Vad som avses med en stat som har beskattningsrätt är inte närmare definierat i vare sig DAC eller GIR MCAA. Det finns emellertid behov av att i nationell lagstiftning definiera stat som har beskattningsrätt och en sådan definition bör föras in i den nya lagen om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter. Ledning kan hämtas från IF:s dokument GloBE

Prop. 2025/26:102

Prop. 2025/26:102 Information Return, uppdaterat i januari 2025, där bl.a. följande framgår (se p. 24–27). En genomförandestat (stat A) har beskattningsrätt i

	förhållande till en annan stat (stat B) om, enligt den regelordning som
	föreskrivs i modellreglerna, det tilläggsskattebelopp som beräknats för stat
	B skulle leda till tilläggsskatt som ska betalas enligt bestämmelserna i stat
	A, även om ingen skyldighet att betala tilläggsskatt faktiskt uppstår, t.ex.
	på grund av att den effektiva skattesatsen i stat B är över minimiskatte-
	satsen. Bedömningen av om en genomförandestat har beskattningsrätt i
	fråga om en annan stat kommer därför att bero på de regler som är
	tillämpliga i andra stater där den multinationella koncernen har koncern-
	enheter och om dessa regler erkänns som kvalificerade. Detta beror på att
	regelordningen endast gäller när stater har kvalificerade regler enligt
	definitionen i modellreglerna. En genomförandestat eller stat som enbart
	infört en kvalificerad nationell tilläggsskatt kan ha beskattningsrätt i
	förhållande till den egna staten. Detta är fallet när en stat tillämpar en
	huvudregel för tilläggsskatt eller en regel om nationell tilläggsskatt på
	enheter som hör hemma där. En stat med en kvalificerad nationell
	tilläggsskatt anses ha beskattningsrätt i fråga om sin egen stat och ska
	därför förses med avsnitt om jurisdiktion som gäller den egna staten när
	nationell tilläggsskatt kan påföras koncernenheter eller samriskföretag
	eller dotterföretag till samriskföretag i den multinationella koncernen.
	Med stat som har beskattningsrätt avses således en genomförandestat
	eller stat som enbart tillämpar en kvalificerad nationell tilläggsskatt och
	om ett moderföretag eller en koncernenhet hör hemma där och enligt
	huvudregeln eller kompletteringsregeln för tilläggsskatt eller en regel om
	nationell tilläggsskatt kan bli skattskyldig för ett tilläggsskattebelopp.
	Frågan om skattskyldighet är inte enbart beroende av genomförande-
	statens egna bestämmelser om tilläggsskatt utan även av införda regler i
	andra stater där koncernen bedriver verksamhet. Tilläggsskattebeloppet
	kan ha beräknats i en annan stat eller i den egna staten. Det kan således ha
	beräknats för antingen det egna företaget eller en annan enhet i den
	multinationella koncernen. En stat kan således ha beskattningsrätt i
	förhållande till den egna staten och ska då, vid ett utbyte, tillhandahållas
	de avsnitt som avser den egna staten.
	Flera genomförandestater kan ha beskattningsrätt i förhållande till
	samma stat. Detta kan till exempel vara fallet när både moderföretaget och
	en delägd moderenhet är skyldiga att tillämpa huvudregeln för tilläggsskatt
	i fråga om ett tilläggsskattebelopp som beräknats för en koncernenhet som
	är belägen i en tredje stat. I så fall har både staten där moderföretaget är
	beläget och staten där den delägda moderenheten är belägen beskattnings-
	rätt och ett system med avräkning tillämpas för att undvika dubbel-
	beskattning (jfr 6 kap. 8 § lagen om tilläggsskatt och artikel 2.3 i modell-
	reglerna). På samma sätt har alla stater som tillämpar en komplett-
	eringsregel för tilläggsskatt beskattningsrätt för de stater för vilka
	tilläggsskattebeloppet inte sänks till noll genom tillämpning av andra
	regler. Stater som tillämpar en kompletteringsregel för tilläggsskatt anses
	ha beskattningsrätt i fråga om dessa andra stater även om ingen skyldighet
	att betala tilläggsskatt faktiskt uppstår.
	En genomförandestat kan också ha beskattningsrätt endast för en del av
	en multinationell koncerns verksamhet. Exempelvis kan en delägd moder-
44	enhet inneha en ägarandel i en enda annan koncernenhet och dess

beskattningsrätt skulle begränsas till den staten där den koncernenheten är Prop. 2025/26:102 belägen. I de situationer där vissa enheter är undantagna från den

multinationella koncernens effektiva skattesats (t.ex. minoritetsägda koncernenheter) ska beskattningsrätten fastställas i förhållande till varje undergrupp eller enhet för vilken en separat beräkning ska göras.

Lagrådet anför att det handlar om ett unionsrättsligt uttryck som saknar en definition i tillämplig EU-rättslig lagstiftning och som ytterst kommer att tolkas av EU-domstolen utifrån minimibeskattningsdirektivets bestäm- melser. Mot denna bakgrund är det, enligt Lagrådets mening, inte lämpligt att införa en definition av uttrycket som uttömmande anger vad som avses med det. Om det ska införas en definition av uttrycket bör den vara allmänt hållen och vara i linje med vad som anges i artikel 8ae.2.c i DAC. Regeringen delar Lagrådets uppfattning och föreslår att bestämmelsen ändras i enlighet med vad Lagrådet anför.

Rapporterat beskattningsår

Slutligen bör termen rapporterat beskattningsår definieras. Med rapporterat beskattningsår avses det beskattningsår som tilläggs- skatterapporten avser. Både GIR MCAA som DAC innehåller en förlängd tidsfrist för utbyte det första året som en behörig myndighet ska överföra information, dvs. det första rapporterade beskattningsåret. Vad som avses med det första rapporterade beskattningsåret redovisas närmare i avsnitt 6.5.

Lagförslag

Förslaget innebär att 3–11 §§ lagen om automatiskt utbyte av tilläggs- skatterapporter införs.

6.4Utbyte av uppgifter i en tilläggsskatterapport

Regeringens förslag

Skatteverket ska utbyta uppgifter i en tilläggsskatterapport med behöriga myndigheter i en rapporteringspliktig jurisdiktion. Uppgifter ska överföras i enlighet med följande regler och enligt den rapporterande enhetens anvisningar.

1.Det allmänna avsnittet i tilläggsskatterapporten ska överföras till den genomförandestat där moderföretaget eller koncernenheter i koncernen hör hemma.

a)där koncernenheter i koncernen hör hemma,

b)där ett samriskföretag eller dotterföretag till ett samriskföretag i koncernen hör hemma, om samriskföretag och dotterföretag till samriskföretag omfattas av statens kvalificerade nationella tilläggsskatt, eller

Prop. 2025/26:102 c) där statslösa koncernenheter eller statslösa samriskföretag och dotterföretag till samriskföretag i koncernen omfattas av statens kvalificerade nationella tilläggsskatt.

3.Ett eller flera avsnitt om jurisdiktion i tilläggsskatterapporten ska överföras till stater som har beskattningsrätt med avseende på de stater som avsnitten gäller.

Med undantag för vad som anges i punkt 3 ska dock en stat som har beskattningsrätt endast genom kompletterande tilläggsskatt och som har en procentsats för kompletterande tilläggsskatt som är noll, enbart tillhandahållas den del av tilläggsskatterapporten som innehåller information om fördelning av kompletterande tilläggsskatt med avseende på den staten.

Den genomförandestat där moderföretaget hör hemma ska tillhanda- hållas samtliga avsnitt om jurisdiktion.

Skatteverket ska dock inte lämna upplysningar i de fall uppgifterna är så bristfälliga att de uppenbart inte kan läggas till grund för de syften som uppgifterna lämnas för. Överföring ska inte göras om Sverige saknar ett gällande avtal med den andra staten om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter och inte heller om den andra staten har anmält att den inte vill ta emot sådana rapporter.

Uppgifter ska överföras inom tre månader från den dag tilläggsskatterapporten senast ska lämnas. Om tilläggsskatterapporten lämnas för sent, ska uppgifterna överföras senast inom tre månader från den dag tilläggsskatterapporten lämnades.

Vid utbyte av tilläggsskatterapporter enligt rådets direktiv (EU) 2025/872 av den 14 april 2025 om ändring av direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning ska lagen om automatiskt utbyte av tilläggskatterapporter tillämpas.

Regeringens bedömning

Det behöver inte införas någon bestämmelse i lag för att Skatteverket i beskattningsverksamheten ska få behandla uppgifter som behövs för handläggning enligt lagen om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter.

Det behöver inte införas någon bestämmelse i svensk lag med anledning av ändringen i DAC om att kommissionen genom genom- förandeakter ska anta de nödvändiga praktiska arrangemangen för att underlätta vidarebefordran av uppgifter.

Promemorians förslag och bedömning

Förslagen och bedömningen i promemorian stämmer i huvudsak överens med regeringens. I promemorian föreslås även att Skatteverket i beskattningsdatabasen ska få behandla uppgifter som behövs för handläggning enligt lagen om automatiskt utbyte av tilläggsskatte- rapporter. Promemorians förslag har även en annan språklig utformning.

Remissinstanserna

FAR är positiv till att informationsutbytet primärt ligger hos skatte- myndigheterna men framhåller att om utbytet inte fungerar på avsett sätt, t.ex. i ett inledningsskede, är det viktigt att företagen inte drabbas. Tilläggsskatterapporten måste förses med en möjlighet att lämna kompletterande information som sedan delas mellan länder. Näringslivets skattedelegation, till vars yttrande Fastighetsägarna, Företagarna, Svensk försäkring, Svensk Sjöfart, Svenskt Näringsliv och Swedish Private Equity

&Venture Capital Association ansluter sig (nedan NSD m.fl.), tillstyrker förslagen och betonar att en generell princip måste vara att uppgifter om ett företags affärsverksamhet endast ska finnas hos de skatteförvaltningar där uppgiften är av betydelse för bedömningar och prövningar avseende de skatter som omfattas av minimibeskattningsdirektivet och modellreglerna. Även Euroclear Sweden AB är positiv till den administrativa lättnad som kan förväntas om skattemyndigheterna automatiskt utbyter dessa uppgifter.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Om överföring av uppgifter

Bestämmelser om utbyte av tilläggsskatterapport finns i artikel 8ae i DAC och i avsnitt 2 i GIR MCAA.

Av artikel 8ae.2 i DAC framgår att den behöriga myndigheten i en medlemsstat som har mottagit tilläggsskatterapporten i enlighet med artikel 44.3 a och b i minimibeskattningsdirektivet (nedan kallat central inlämning) genom automatiskt utbyte ska lämna de avsnitt som framgår av den s.k. spridningsmetoden. Se vidare om den s.k. spridningsmetoden under nästa underrubrik. Utbyte ska ske med andra medlemsstater enligt direktivet. Utbyte ska även ske med andra stater eller jurisdiktioner med vilka Sverige har ett gällande avtal mellan behöriga myndigheter om automatiskt utbyte om tilläggsskatterapporter. Bestämmelserna måste därför utformas på så sätt att de ska vara tillämpliga för alla rapporteringspliktiga jurisdiktioner och inte enbart medlemsstater i EU.

Tilläggsskatterapporter som lämnas in till Skatteverket genom central inlämning ska således utbytas till andra medlemsstater och tredjeland med vilka Sverige har ett gällande avtal om utbyte av tilläggsskatterapporter. Endast tilläggskatterapport som innehåller den information som framgår av 33 d kap. 5–8 §§ SFL kan lämnas in centralt och således utbytas enligt DAC och GIR MCAA, jfr artikel 44.3 i minimibeskattningsdirektivet och 33 d kap. 4 § första stycket 1 SFL. Detta innebär att en tilläggsskatte- rapport med förenklat innehåll inte kan lämnas in centralt och således inte heller vara föremål för informationsutbyte. En förenklad tilläggsskatte- rapport lämnas av en svensk koncernenhet om moderföretaget hör hemma i en stat utanför Europeiska unionen vars nationella bestämmelser är likvärdiga med en huvudregel för tilläggsskatt. En sådan rapport ska inte innehålla uppgifter enligt 33 d kap. 5–7 §§ SFL utan i stället det som föreskrivs i 10 och 11 §§ samma kapitel, se 33 d kap. 9 § SFL.

Tilläggsskatterapporten utgörs av ett standardiserat formulär som fastställs av det inkluderande ramverket. Att formuläret är standardiserat är nödvändigt för att informationsutbytet mellan stater ska kunna fungera.

Prop. 2025/26:102

Det standardiserade formuläret framgår också av bilaga VII till DAC. Det är ett krav för medlemsstaterna att säkerställa att multinationella koncerner använder sig av det standardiserade formuläret för att fullgöra sin redovisningsskyldighet, se artikel 8ae.1 och skäl 6 i DAC. Det saknas möjlighet att, som FAR har önskemål om, inom ramen för detta lagstiftningsprojekt ändra utformningen av tilläggsskatterapporten för att den ska kunna förses med kompletterande information som sedan delas mellan länder.

Enligt 27 kap. 1 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), förkortad OSL, gäller sekretess bl.a. i verksamhet som avser bestämmande av skatt eller fastställande av underlag för bestämmande av skatt för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Sekretessen är absolut. Uppgifter som har lämnats till Skatteverket i en tilläggsskatterapport omfattas av denna sekretess. Enligt 8 kap. 3 § OSL får dock en uppgift för vilken sekretess gäller röjas för en utländsk myndighet eller en mellanfolklig organisation om utlämnande sker i enlighet med särskild föreskrift i lag eller förordning. För att behöriga myndigheter i andra stater eller jurisdiktioner ska kunna få tillgång till uppgifterna bör en bestämmelse som möjliggör ett utlämnande tas in. En bestämmelse bör införas i den nya lagen om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter där det framgår att Skatteverket till en rapporteringspliktig jurisdiktions behöriga myndighet genom automatiskt utbyte ska överföra uppgifter som Skatteverket har fått i en tilläggs- skatterapport enligt 33 d kap. SFL. Det skulle dock knappast innebära någon nytta för de behöriga myndigheterna i andra rapporteringspliktiga jurisdiktioner om Skatteverket lämnar upplysningar i de fall då uppgifterna är så bristfälliga att de uppenbart inte kan läggas till grund för de syften som uppgifterna lämnas för. En bestämmelse bör därför tas in om att Skatteverket inte ska lämna upplysningar i de fall uppgifterna är så bristfälliga att de uppenbart inte kan läggas till grund för de syften som uppgifterna enligt 33 d kap. SFL lämnas för. Utbyte ska inte heller ske om den andra staten har anmält att den inte önskar ta emot uppgifter.

Utbyte ska ske i enlighet med den s.k. spridningsmetoden, se vidare nedan. Utbytet ska vidare baseras på de anvisningar som den rapporterande koncernenheten har lämnat i tilläggsskatterapporten.

Vilka uppgifter som ska överföras

Förfarandet för spridning av uppgifter, den s.k. spridningsmetoden, är centralt för det automatiska utbytet av tilläggsskatterrapporter. Informationen i en tilläggsskatterapport är omfattande och bör därför inte spridas till fler stater än nödvändigt. Spridningsmetoden anger i vilken utsträckning avsnitten i tilläggsskatterapporten är relevanta för beräkning och bedömning av tilläggsskatt i respektive stat. I GIR MCAA har spridningsmetoden definierats medan motsvarande regler har fastställts i artikel 8ae i DAC. Till skillnad från promemorian anser regeringen att regler om vilka uppgifter som ska spridas inte bör föras in som en definition om vad som avses med termen spridningsmetod. Vilka avsnitt av tilläggsskatterapporten som ska överföras till vilken stat bör regleras på följande sätt i den nya lagen om automatiskt utbyte av tilläggs- skatterapporter.

Om moderföretaget hör hemma i en genomförandestat så ska den behöriga myndigheten i den staten tillhandahållas samtliga avsnitt i tilläggsskatterapporten. Staten där moderföretaget hör hemma ska således få tillgång till tilläggsskatterapporten i sin helhet, om staten har infört en kvalificerad huvudregel eller kompletteringsregel för tilläggsskatt, eller båda.

När det gäller andra genomförandestater ska de tillhandahållas det allmänna avsnittet, om en eller flera koncernenheter hör hemma där. De ska även tillhandahållas ett eller flera avsnitt om jurisdiktion i fråga om de stater där de har beskattningsrätt enligt modellreglerna respektive minimibeskattningsdirektivet, inbegripet nationell tilläggsskatt. När det gäller vad som avses med stat som har beskattningsrätt, se avsnitt 6.3.

I de fall kompletterande tilläggsskatt ska beräknas och fördelas kan det innebära att ett stort antal stater har beskattningsrätt. I syfte att begränsa spridningen anges särskilt att i de fall stater har beskattningsrätt endast genom kompletterande tilläggsskatt och procentsatsen för kompletterande tilläggsskatt är noll, ska utbytet endast avse den del av rapporten som ger information om fördelningen av kompletterande tilläggsskatt, vilket motsvarar tabell 3.4.3 i tilläggsskatterapporten. Detta innebär att om en genomförandestat vid tillämpning av reglerna inte har någon koncernenhet som är skyldig att betala tilläggsskatt i fråga om ett tilläggsskattebelopp som räknats fram för enheter i den andra staten, ska den förstnämnda staten inte heller ta del av beräkningarna i tilläggsskatterapporten som avser den sistnämnda staten. Endast tabell 3.4.3 som anger vilka uppgifter som utgjort underlag för beräkningen av fördelning av kompletterande tilläggsskatt ska tillhandahållas. Det beror på att staten kan ha behov av att kontrollera att de uppgifter som koncernen har redovisat om t.ex. anställda och materiella tillgångar i landet är korrekta. Dessa uppgifter är relevanta för fördelningen av kompletterande tilläggsskatt mellan koncernenheter i olika stater, jfr 6 kap. 12 § lagen om tilläggsskatt.

När det gäller stater som enbart har infört en kvalificerad nationell tilläggsskatt begränsas spridningen ytterligare. Dessa stater ska tillhanda- hållas det allmänna avsnittet med undantag för den övergripande samman- fattningen som utgörs av avsnitt 1.4 i tilläggsskatterapporten. Detta gäller om

–en eller flera koncernenheter hör hemma i den staten,

–ett samriskföretag eller dotterföretag till ett samriskföretag i koncernen hör hemma i den staten och samriskföretag och dotterföretag till samriskföretag omfattas av statens kvalificerade nationella tilläggsskatt, och

–statslösa koncernenheter eller statslösa samriskföretag och dotterföretag till samriskföretag i koncernen omfattas av statens kvalificerade nationella tilläggsskatt.

Stater som enbart har infört en kvalificerad nationell tilläggsskatt ska även tillhandahållas avsnitt om jurisdiktion i de fall staten har beskattningsrätt. Detta innebär att dessa stater kommer att tillhandahållas de avsnitt om jurisdiktion som avser den egna staten. Det kan vara aktuellt om en koncernenhet hör hemma där, om ett samriskföretag eller dotterföretag till samriskföretag hör hemma där och omfattas av den nationella tilläggsskatten, eller om statslösa koncernenheter eller statslösa samrisk-

Prop. 2025/26:102

företag och dotterföretag till samriskföretag i koncernen omfattas av statens nationella tilläggsskatt. Med omfattas avses att företagen i fråga träffas av bestämmelserna om nationell tilläggsskatt i staten och således är eller kan vara skattskyldiga för nationell tilläggsskatt. Skattskyldighet inträder endast om det finns ett tilläggsskattebelopp som har beräknats, dvs. om det finns lågbeskattade enheter. Staten har emellertid behov av uppgifterna även om det inte finns lågbeskattade enheter och därmed inte finns något företag som är skattskyldigt för nationell tilläggsskatt.

Praktiska arrangemang för att underlätta överföring av uppgifter

Enligt artikel 8ae.5 i DAC ska kommissionen genom genomförandeakter anta de praktiska arrangemang som är nödvändiga för att underlätta vidarebefordran av uppgifterna. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 26.2 i DAC. Någon bestämmelse behöver inte införas i svensk författning med anledning av detta.

Tidsfrist för överföring

Av artikel 8ae.3 i DAC framgår att utbyte av uppgifter ska äga rum senast tre månader efter tidsfristen för inlämning för det rapporterade räkenskaps- året. Tidsfristen för att lämna in en tilläggsskatterapport för svenska koncernenheter framgår av 33 d kap. 13 § SFL och är enligt huvudregeln 15 månader efter utgången av det beskattningsår som rapporten avser. Om det är första gången lagen om tilläggsskatt ska tillämpas på koncernen, ska rapporten ha kommit in inom 18 månader efter utgången av det beskattningsår som rapporten avser. En bestämmelse om detta bör tas in i den nya lagen. Med rapporterade räkenskapsåret avses det beskattningsår som rapporten avser, se avsnitt 6.3. Det sagda innebär att tilläggsskatte- rapporten som huvudregel ska lämnas in inom 15 månader efter beskattningsårets utgång. Rapporten ska sedan utbytas av Skatteverket inom tre månader därefter, vilket innebär 18 månader efter beskattnings- årets utgång.

Om en tilläggsskatterapport inte har lämnats in inom tidsfristen utan för sent, ska Skatteverket överföra uppgifterna senast inom tre månader från den dag då tilläggsskatterapporten lämnades in, jfr artikel 8ae.4 i DAC och artikel 3.3 i GIR MCAA. När överföring av uppgifter senast ska ske bör regleras i den nya lagen om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter.

Särskilda bestämmelser har dock tagits fram för det första rapporterade räkenskapsåret och när utbyte ska ske för första gången. Såväl i GIR MCAA som i DAC föreskrivs en längre tidsfrist för utbyte av uppgifter om utbytet gäller det första rapporterade räkenskapsåret. För Sveriges vidkommande, som redan har infört en huvudregel och kompletterings- regel för tilläggsskatt, utgörs det första rapporterade räkenskapsåret av det räkenskapsår som inleds från och med 31 december 2023, jfr artikel 27d.1 i DAC. För det första rapporterade räkenskapsåret ska uppgifter överföras senast sex månader efter tidsfristen för inlämning, se artikel 27d.3 i DAC och artikel 3.2 i GIR MCAA. Tidsfristen för att lämna in tilläggsskatte- rapporten är den 30 juni 2026, se övergångsbestämmelsen till SFS 2023:880. Detta gäller för beskattningsår som avslutats före den 31 mars 2025 och gäller oberoende av om rapporten avser det första eller andra

beskattningsåret som koncernen omfattades av reglerna om tilläggsskatt. Detta innebär att Skatteverket, för det första rapporterade räkenskapsåret, ska överföra uppgifter senast den 31 december 2026. För att ta hänsyn till eventuella förseningar i det nya utbytessystemet ska det första utbytet under alla omständigheter äga rum tidigast den 1 december 2026, se skäl 7 och artikel 27d.4 i DAC. Bestämmelser om när Skatteverket senast ska överföra uppgifter i fråga om beskattningsår som avslutats före den 31 mars 2025 kan tas in i övergångsbestämmelser, se avsnitt 13. När det gäller stater som ännu inte har infört reglerna, se vidare under avsnitt 6.5 vad som avses med första rapporterade beskattningsår.

Om behandling av uppgifter i beskattningsverksamheten

Enligt 1 kap. 4 § 1 lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet, förkortad SdbL, får uppgifter behandlas för att tillhandahålla information som behövs hos Skatteverket för fastställande av underlag för samt bestämmande, redovisning, betalning och återbetalning av skatter och avgifter. Av 1 kap. 4 § 4 SdbL framgår att uppgifter också får behandlas för att tillhandahålla information som behövs hos Skatteverket för revision och annan analys- eller kontroll- verksamhet. Av 1 kap. 4 § 7 SdbL framgår vidare att uppgifter även får behandlas för att tillhandahålla information som behövs hos Skatteverket för fullgörande av ett åliggande som följer av ett för Sverige bindande internationellt åtagande. Ett exempel på detta är åtagandet att överföra uppgifter genom automatiskt utbyte av uppgifter enligt DAC eller ett gällande avtal mellan behöriga myndigheter om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter. Det kan ifrågasättas om inte den behandling av uppgifter som den föreslagna regleringen ger upphov till hos Skatteverket i sin helhet omfattas av berörda ändamål. I promemorian föreslås därför att det av tydlighetsskäl bör införas en ny ändamålsbestämmelse i 1 kap. 4 § SdbL som uttryckligen anger att uppgifter även får behandlas för att tillhandahålla information som behövs hos Skatteverket för handläggning enligt lagen om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter.

I propositionen Framtidens dataskydd vid Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten (prop. 2025/26:88), som beslutades den 16 december 2025, föreslår regeringen bl.a. att lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet ska upphävas och ersättas av en ny lag, beskattningsdatalagen. Enligt den nya beskattnings- datalagen får Skatteverket behandla personuppgifter om det är nödvändigt för att utföra verksamhet som ingår i beskattningsverksamheten. Ändringarna föreslås träda i kraft den 2 april 2026. Det kan således konstateras att lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet föreslås upphävas innan bestämmelserna om utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport föreslås träda i kraft. Därmed behöver det inte göras några ändringar i den lagen med anledning av förslagen i den här propositionen.

Lagförslag

Förslaget innebär att 12–14 §§ lagen om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter införs och att 1 § lagen om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning ändras.

Prop. 2025/26:102

Prop. 2025/26:102 6.5	Samarbete om korrigeringar, efterlevnad och
	efterlevnadskontroll

Regeringens förslag

Om det finns skäl att anta att uppgifter i en tilläggsskatterapport som Skatteverket har mottagit genom automatiskt utbyte behöver ändras ska Skatteverket få anmäla detta till behörig myndighet i den stat där moderföretaget eller den koncernenhet som utsetts att lämna tilläggsskatterapporten hör hemma. Om felet är uppenbart ska Skatteverket anmäla detta.

Om en svensk koncernenhet har underrättat Skatteverket om vilken enhet som lämnar tilläggskatterapporten och i vilken stat den enheten hör hemma men uppgifter inte har överförts från den rapporterings- pliktiga statens behöriga myndighet inom tre månader från den dag tilläggsskatterapporten senast ska lämnas i den staten, ska Skatteverket underrätta den behöriga myndigheten om att uppgifterna inte har mottagits. För en tilläggsskatterapport som avser det första rapporterade beskattningsåret för den rapporteringspliktiga staten gäller detta om tilläggsskatterapporten inte mottagits inom sex månader från den dag tilläggsskatterapporten senast ska lämnas i den staten. Med första rapporterat beskattningsår avses det första beskattningsår för vilket en huvudregel för tilläggsskatt, en kompletteringsregel för tilläggsskatt eller en regel om nationell tilläggsskatt enligt definitionerna i lagen om tilläggsskatt är tillämplig i en stat.

Om moderföretaget eller den koncernenhet som utsetts att lämna tilläggsskatterapport hör hemma i Sverige och en annan rapporterings- pliktig jurisdiktions behöriga myndighet underrättar Skatteverket om att det finns skäl att anta att uppgifter som har lämnats i en tilläggsskatterapport behöver kompletteras eller ändras, ska Skatteverket vid behov och utan oskäligt dröjsmål vidta lämpliga åtgärder för att inhämta kompletteringar eller en ändrad tilläggsskatte- rapport från moderföretaget eller den koncernenhet som utsetts att lämna tilläggsskatterapport. Skatteverket ska så snart som möjligt överföra den ändrade tilläggsskatterapporten.

Om en annan rapporteringspliktig jurisdiktions behöriga myndighet underrättar Skatteverket om att uppgifter i tilläggsskatterapporten inte har överförts inom tidsfristerna, ska Skatteverket utan oskäligt dröjsmål ta reda på skälet till att uppgifterna inte har överförts. Skatteverket ska inom en månad från den dag underrättelsen togs emot meddela den behöriga myndigheten skälet till att uppgifterna inte har överförts och, i de fall det är relevant, informera om när uppgifterna kan förväntas överföras. Den nya förväntade dagen för överföring ska fastställas till en dag senast tre månader efter den dag underrättelsen om den uteblivna överföringen togs emot.

Skatteverket ska kunna förelägga den som har lämnat in en tilläggs- skatterapport eller är ett moderföretag enligt lagen om tilläggsskatt, att lämna uppgift som verket behöver för att kontrollera en uppgift som lämnats i en tilläggsskatterapport.

Promemorians förslag	Prop. 2025/26:102
Förslagen i promemorian stämmer i sak överens med regeringens, men har
en annan språklig utformning.

Remissinstanserna

Förvaltningsrätten i Stockholm påtalar, i fråga om förslaget att Skatteverket får anmäla till behörig myndighet i en annan stat om det finns skäl att anta att uppgifter i en tilläggsskatterapport som Skatteverket har mottagit genom automatiskt utbyte behöver ändras på grund av uppenbara fel, att motsvarande bestämmelse är obligatorisk i artikel 9a.1 i DAC 9 medan den är fakultativ i artikel 4.1 i GIR MCAA och efterfrågar en närmare motivering till avsteget från direktivet. Sveriges advokatsamfund anser att det bör preciseras i författningstexten vilka åtgärder som Skatteverket kan vidta för att hämta in kompletteringar eller en ändrad tilläggsskatterapport.

Skälen för regeringens förslag

Samarbete om korrigeringar, efterlevnad och efterlevnadskontroll

Bestämmelser om samarbete om korrigeringar, efterlevnad och efter- levnadskontroll i fråga om tilläggskatterapporter finns i artikel 9a i DAC och i avsnitt 4 i GIR MCAA. Artikel 9a infördes genom DAC 9.

Korrigerad tilläggsskatterapport på grund av uppenbara fel

Av artikel 9a.1 i DAC framgår att om en behörig myndighet i en medlemsstat har tagit emot uppgifter inom ramen för ett informations- utbyte och har skäl att tro att upplysningarna i tilläggsskatterapporten behöver korrigeras med avseende på uppenbara fel, ska myndigheten utan oskäligt dröjsmål underrätta den behöriga myndigheten i den andra medlemsstaten om detta. Skyldigheten att underrätta om att tilläggsskatte- rapporten behöver korrigeras gäller endast för uppenbara fel, se artikel

9a.1 och skäl 12 i DAC 9. I artikel 4 GIR MCAA är motsvarande bestämmelse fakultativ, dvs. att den behöriga myndigheten får underrätta en annan behörig myndighet när det finns skäl att anta att uppgifterna i en tilläggsskatterapport behöver korrigeras. En bestämmelse bör tas in i den nya lagen om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter om Skatteverkets skyldigheter att underrätta en annan behörig myndighet när det finns skäl att anta att uppgifter i en tilläggsskatterapport behöver ändras på grund av uppenbara fel. Mottagare kan såväl vara den behöriga myndigheten i den stat där moderföretaget hör hemma som den stat där den enhet som utsetts att lämna tilläggsskatterapport hör hemma. Den sistnämnda är den behöriga myndighet som har utbytt uppgifterna i tilläggsskatterapporten med Skatteverket. Det finns emellertid inget hinder mot att skicka underrättelsen till den stat där moderföretaget hör hemma.

Förvaltningsrätten i Stockholm efterfrågar en närmare motivering till avsteget från direktivet och att bestämmelsen är fakultativ. Reglerna i DAC syftar till att underlätta utbytet av uppgifter i tilläggsskatterapporter. Bestämmelserna är avsedda att linjera med motsvarande bestämmelser

som finns i GIR MCAA. Vid genomförandet av direktivet ska

Prop. 2025/26:102	medlemsstaterna använda sig av GIR MCAA, modellreglerna och
	kommentaren från IF som källa till illustration eller tolkning i den mån de
	är förenliga med DAC, minimibeskattningsdirektivet och EU-rätten, se
	skäl 3 och 16 i DAC 9. DAC föreskriver således skyldigheter i syfte att
	säkerställa en konsekvent tillämpning i medlemsstaterna. GIR MCAA
	utgör däremot ett multilateralt avtal som det är upp till respektive stat att
	ansluta sig till. Skyldigheten enligt DAC att underrätta en annan
	medlemsstat om misstänkta felaktigheter har således begränsats till att
	avse uppenbara fel. Den fakultativa bestämmelsen i GIR MCAA saknar
	dock motsvarande begränsning och gäller generellt. En skyldighet för
	Skatteverket att underrätta om misstänkta fel bör inte gälla generellt utan
	i så fall begränsas till uppenbara fel. Som framgår av skäl 12 i DAC 9
	kommer en sådan underrättelse normalt att ske före en mer grundlig
	riskbedömning eller en skatteutredning. Samtidigt kan det finnas ett
	intresse av att skattemyndigheterna även senare underrättar varandra vid
	upptäckta fel som inte kan anses vara uppenbara. Mot denna bakgrund
	anser regeringen att bestämmelsen i nationell rätt bör vara fakultativ.
	Regeringens avsikt är således inte att göra avsteg från den skyldighet som
	föreskrivs i DAC utan att bestämmelsen om Skatteverkets skyldigheter
	också anses innefatta skyldigheten i DAC att underrätta vid uppenbara fel.
	Även Lagrådet tar upp att Skatteverkets möjlighet att anmäla fel i
	lagrådsremissens lagförslag har begränsats till uppenbara fel. Det föreslås
	dock inte att Skatteverket ska vara skyldigt att anmäla dessa, trots att
	DAC 9 kräver att det ska föreligga en skyldighet. Så som bestämmelsen är
	utformad kommer det inte heller, enligt Lagrådets mening, att vara möjligt
	för Skatteverket att anmäla andra fel än uppenbara sådana. Bestämmelsen
	bör därför justeras för att vara förenlig med artikel 9a i DAC. Det bör även,
	i linje med GIR MCAA, vara möjligt för Skatteverket att anmäla andra fel,
	än de som är uppenbara om det bedöms lämpligt. Regeringen delar
	Lagrådets uppfattning och föreslår en ändrad lydelse av paragrafen i
	enlighet med Lagrådets förslag.
	Om den behöriga myndighet som mottagit underrättelsen håller med om
	att upplysningarna i tilläggsskatterapporten behöver korrigeras, ska den
	utan oskäligt dröjsmål vidta lämpliga åtgärder för att erhålla en korrigerad
	tilläggsskatterapport från det berörda moderföretaget eller den enhet som
	utsetts att lämna tilläggsskatterapporten. Den behöriga myndigheten ska
	sedan utan oskäligt dröjsmål utbyta uppgifterna i den korrigerade tilläggs-
	skatterapporten med alla behöriga myndigheter som sådana uppgifter ska
	utbytas med, se artikel 9a.1 i DAC och artikel 4 i GIR MCAA. Om
	moderföretaget eller den enhet som utsetts att lämna tilläggsskatterapport
	hör hemma i Sverige, kan Skatteverket komma att ta emot underrättelser
	om att uppgifterna i en tilläggsskatterapport behöver kompletteras eller
	ändras. Sådan underrättelse skulle kunna skickas till Skatteverket även om
	den enhet som utsetts att lämna tilläggsskatterapport hör hemma i en annan
	stat, om moderföretaget hör hemma i Sverige. Om Skatteverket håller med
	om att det finns skäl att anta att uppgifterna i rapporten behöver
	kompletteras eller ändras, har Skatteverket en skyldighet att vidta åtgärder
	för att inhämta kompletteringar från moderföretaget eller den enhet som
	utsetts att lämna tilläggsskatterapport. Om uppgifterna i en tilläggsskatte-
	rapport ska ändras så måste en ny tilläggsskatterapport lämnas in med de
54	ändrade eller kompletterande uppgifterna, jfr 38 kap. 1 § SFL. När en

ändrad tilläggsskatterapport har lämnats in är Skatteverket skyldigt att så snart som möjligt överföra uppgifterna i enlighet med den s.k. spridningsmetoden, se avsnitt 6.4.

En bestämmelse som reglerar Skatteverkets skyldighet att vid behov inhämta kompletteringar bör regleras i den nya lagen om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter. Regeringen delar inte Sveriges advokatsamfunds synpunkt att det i lagen bör föreskrivas vilka åtgärder som Skatteverket kan vidta för att hämta in kompletteringar eller en ändrad tilläggsskatterapport. I skatteförfarandelagen finns redan bestämmelser som reglerar att Skatteverket ska kunna inhämta uppgifter som behövs vid en kontroll. Av 2 kap. 5 § SFL framgår den s.k. proportionalitetsprincipen som innebär att beslut enligt lagen får fattas bara om skälen för beslutet uppväger det intrång eller men i övrigt som beslutet innebär för den som beslutet gäller eller för något annat motstående intresse. Samtliga åtgärder för utredning och kontroll ska således vara proportionerliga för att uppväga det intrång eller men i övrigt som beslutet innebär. Det saknas därför behov av ytterligare reglering när det gäller vilka åtgärder som kan vidtas för att inhämta kompletterande upplysningar i fråga om tilläggsskatte- rapport.

När det gäller förutsättningar för Skatteverket att inhämta kompletterande upplysningar kan emellertid konstateras att nuvarande regler i 37 kap. SFL är otillräckliga. I 37 kap. 11 § SFL finns förutsätt- ningar för föreläggande när det gäller utbyte av upplysningar med en annan stat eller utländsk jurisdiktion. Om Skatteverket har tagit emot en begäran om upplysningar och myndigheten behöver en uppgift för att kunna fullgöra sina skyldigheter enligt lagen om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning eller ett avtal som medför skyldighet att utbyta upplysningar i skatteärenden, gäller att Skatteverket får förelägga för att få tillgång till vissa uppgifter. Skatteverket får dock bara förelägga den som de begärda upplysningarna avser om det inte är fråga om ett s.k. tredjemansföreläggande. Eftersom uppgifterna i en tilläggsskatterapport inte nödvändigtvis avser moderföretaget eller den enhet som utsetts att lämna tilläggsskatterapport utan i stället en annan enhet inom koncernen, behöver bestämmelsen i 37 kap. 11 § SFL kompletteras för att Skatteverket ska kunna ha möjlighet att uppfylla de krav som uppställs i artikel 9a i DAC och artikel 4 i GIR MCAA. Skatteverket bör därför kunna förelägga den som har lämnat in en tilläggsskatterapport eller är ett moderföretag enligt lagen om tilläggsskatt att lämna uppgift som myndigheten behöver för att kontrollera en uppgift som lämnats i en tilläggsskatterapport.

Om Skatteverket inte mottagit uppgifter från en behörig myndighet

Av artikel 9a.2 i DAC och artikel 4.2 i GIR MCAA framgår att en behörig myndighet ska underrätta en annan behörig myndighet när den mottagit underrättelser från en eller flera koncernenheter om att tilläggsskatte- rapporten skulle ha lämnats in av moderföretaget eller en enhet som utsetts att lämna tilläggsskatterapport och som hör hemma i den andra staten men uppgifterna inte har överförts.

I de fall en koncernenhet inte lämnar in en tilläggsskatterapport eftersom moderföretaget, eller en enhet som utsetts att lämna tilläggsskatterapport,

Prop. 2025/26:102

Prop. 2025/26:102 lämnar in den för koncernens räkning och staterna har ett gällande avtal om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter, ska koncernenheten

	alltid underrätta sin skattemyndighet om vilken koncernenhet som lämnar
	tilläggsskatterapporten och i vilket stat den enheten hör hemma, se artikel
	44.3 och 4 i minimibeskattningsdirektivet samt artikel. 8.1.2 och 3 i
	modellreglerna. Skatteverket kan således komma att ta emot underrättelser
	från en eller flera svenska koncernenheter om att tilläggsskatterapporten
	lämnas in i en annan stat med vilket Sverige har ett gällande avtal om
	automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter. I de fall uppgifterna inte
	överförs inom tidsfristen för överföring av uppgifter, bör Skatteverket så
	snart tidsfristen har löpt ut underrätta den behöriga myndigheten i den
	andra staten om att det förväntade utbytet inte har skett.
	De tidsfrister som gäller regleras i artikel 8ae.3 eller i artikel 27d.3 och
	27d.4 i DAC och artikel 3.1 och 2 i GIR MCAA. I normalfallet gäller tre
	månader från den dag tilläggsskatterapporten senast ska lämnas i den
	staten. Det kan finnas skillnader mellan olika stater i fråga om när tilläggs-
	skatterapporten senast ska lämnas, dock inte efter den tidpunkt som anges
	i artikel 44.7 och 51 i minimibeskattningsdirektivet och artikel 8.1.6 och
	9.4.1 i modellreglerna, 15 respektive 18 månader efter beskattningsårets
	utgång. Särskilda bestämmelser har dock tagits fram för det första
	rapporterade räkenskapsåret och när utbyte ska ske för första gången.
	Såväl i GIR MCAA som i DAC föreskrivs en längre tidsfrist för utbyte av
	uppgifter om utbytet gäller det första rapporterade räkenskapsåret. För det
	första rapporterade räkenskapsåret ska uppgifter överföras senast sex
	månader efter tidsfristen för inlämning, se artikel 27d.3 i DAC och artikel
	3.2 i GIR MCAA.
	För de medlemsstater som redan infört en huvudregel eller
	kompletteringsregel för tilläggsskatt så är det första beskattningsåret det
	beskattningsår som påbörjas efter 31 december 2023, se artikel 27d.1 i
	DAC. För de stater som ännu inte infört reglerna, inbegripet de medlems-
	stater som har valt att inte tillämpa huvudregeln och kompletteringsregeln
	för tilläggsskatt enligt artikel 50.1 i minimibeskattningsdirektivet, ska det
	första beskattningsåret vara det första beskattningsår för vilket en
	huvudregel eller kompletteringsregel för tilläggsskatt är tillämplig i staten.
	För de stater som enbart tillämpar kvalificerad nationell tilläggsskatt är
	dock det första beskattningsåret det beskattningsår då den kvalificerade
	nationella tilläggsskatten är tillämplig, se artikel 27d.2 i DAC. För
	medlemsstater som i enlighet med artikel 50.1 i minimibeskattnings-
	direktivet har valt att inte tillämpa huvudregeln eller kompletteringsregeln
	för tilläggsskatt, ska det första rapporterade räkenskapsåret vara antingen
	det första räkenskapsåret efter det att den period som valts upphör eller,
	om medlemsstaten har infört en kvalificerad nationell tilläggsskatt, det året
	den kvalificerade nationella tilläggsskatten tillämpas, se artikel 27d.2 i
	DAC.
	För andra stater som ännu inte implementerat en kvalificerad huvudregel
	eller kompletteringsregel för tilläggsskatt eller inte bekräftat för
	koordineringsorganets sekretariat att staten har för avsikt att utbyta
	uppgifter i tilläggsskatterapporter, ska det första rapporterade räkenskaps-
	året vara det år den behöriga myndigheten aviserar detta till sekretariatet.
	Med koordineringsorganet åsyftas här det koordineringsorgan som avses i
56	artikel 24.3 i Europaråds- och OECD-konventionen om ömsesidig

handräckning i skatteärenden, se bilaga 1 till lagen om Europaråds- och OECD-konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden.

Detta innebär att Skatteverket behöver hålla uppdaterat dels vilka tidsfrister som gäller för inlämning av tilläggsskatterapport i andra stater, dels om den staten utbyter information för första gången. Det innebär också att Skatteverket för senare beskattningsår kan komma att ta emot uppgifter genom utbyte vid en senare tidpunkt än för när Skatteverket är skyldigt att överföra uppgifter i en tilläggsskatterapport som lämnats in i Sverige.

I den nya lagen om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter bör det således införas en bestämmelse om Skatteverkets skyldighet att underrätta en annan stat om utebliven överföring av uppgifter och vilken tidsfrist som gäller för utbytet (tre månader, eller sex månader om tilläggsskatte- rapporten avser det första rapporterade beskattningsåret för den rapporteringspliktiga jurisdiktionen).

Skatteverkets skyldigheter om uppgifter i en tilläggsskatterapport inte överförts

Enligt artikel 9a.2 i DAC och artikel 4.2 i GIR MCAA har den behöriga myndigheten som mottar en underrättelse en skyldighet att utan oskäligt dröjsmål fastställa skälet till att uppgifterna inte har lämnats och meddela detta till den behöriga myndigheten som skickade underrättelsen inom en månad från mottagandet av underrättelsen samt, i relevanta fall, information om det förväntade datumet för utbytet av tilläggsskatte- rapporten. Enligt artikel 9a.2 i DAC ska det förväntade datumet för utbytet fastställas till ett datum som infaller senast tre månader från datumet för mottagandet av underrättelsen om det uteblivna utbytet.

För Skatteverket innebär detta att om andra stater har tagit emot underrättelse från en eller flera koncernenheter som hör hemma i den staten om att tilläggsskatterapporten lämnas in i Sverige men den behöriga myndigheten inte har mottagit överföring av uppgifter från Skatteverket inom tidsfristen, kan andra behöriga myndigheter komma att underrätta Skatteverket om det uteblivna utbytet. Med tidsfristen menas att uppgifter ska överföras senast inom tre månader från den dag tilläggsskatterapporten senast ska lämnas enligt 33 d kap. 13 SFL. Skatteverket har då en skyldighet att utan oskäligt dröjsmål ta reda på varför uppgifterna inte har utbytts och meddela detta inom en månad. Om tilläggsskatterapporten har lämnats in till Skatteverket men uppgifterna av någon anledning inte har överförts, ska meddelandet även innehålla information om när det nya förväntade utbytet kan ske. Detsamma gäller om anledningen är att tilläggsskatterapporten har lämnats in för sent. Om anledningen till det uteblivna utbytet är att det inte har lämnats in någon tilläggsskatterapport i Sverige, finns inga uppgifter för Skatteverket att utbyta med andra stater och information om detta bör således lämnas i meddelandet till den behöriga myndigheten som underrättade Skatteverket om det uteblivna utbytet. Den nya förväntade dagen för överföring ska fastställas till en dag senast tre månader efter den dag underrättelsen om den uteblivna överföringen togs emot.

En bestämmelse bör därför tas in i den nya lagen om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter i fråga om Skatteverkets skyldigheter efter

Prop. 2025/26:102

Prop. 2025/26:102 underrättelser från andra behöriga myndigheter om att ett förväntat utbyte inte har skett.

Lagförslag

Förslaget innebär att 15–18 §§ lagen om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter införs. Förslaget innebär även att 37 kap. 11 § skatteförfarandelagen ändras.

	6.6	Standardformulär och standardiserade
		dataformat
	Regeringens bedömning

	Det krävs ingen ändring i svensk lag med anledning av rådets direktiv
	(EU) 2025/872 (DAC 9) när det gäller formulär för tilläggsskatterapport
	och standardiserat datorformat.
	Promemorians bedömning
	Bedömningen i promemorian stämmer överens med regeringens.
	Remissinstanserna
	Näringslivets skattedelegation, till vars yttrande Fastighetsägarna,
	Företagarna, Svensk försäkring, Svensk Sjöfart, Svenskt Näringsliv och
	Swedish Private Equity & Venture Capital Association ansluter sig (nedan
	NSD m.fl.), instämmer i bedömningen.
	Skälen för regeringens bedömning
	Av artikel 8ae.1 i DAC framgår att varje medlemsstat ska vidta
	nödvändiga åtgärder för att kräva att en koncernenhet som ingår i en
	multinationell koncern som lämnar tilläggsskatterapport använder sig av
	standardmallen i avsnitt IV i bilaga VII till direktivet. Av avsnitt III i bilaga
	VII framgår vidare att standardmallen ska användas om ett moderföretag i
	en storskalig nationell koncern innehar ett direkt eller indirekt ägarintresse
	i ett samriskföretag eller dotterbolag till ett samriskföretag som omfattas
	av en kvalificerad nationell tilläggsskatt i en annan medlemsstat.
	Bakgrunden till detta är att spridningsmetoden i såväl GIR MCAA som
	DAC föreskriver att uppgifter då ska utbytas med den stat som har
	beskattningsrätt enligt en regel om kvalificerad nationell tilläggsskatt, jfr
	artikel 8ae.2.c DAC respektive artikel 1.f i GIR MCAA.
	I samband med att reglerna om tilläggsskatt infördes i svensk rätt
	reglerades även skyldigheterna när det gäller att lämna tilläggsskatte-
	rapport. I fråga om formkrav anges i artikel 44.5 i minimibeskattnings-
	direktivet respektive 8.1.4 i modellreglerna att tilläggsskatterapporten ska
	lämnas i standardiserat formulär. Regeringen uttalade i förarbetena att
	eftersom tilläggsskatterapporten ska utformas på motsvarande sätt i
	samtliga stater som tillämpar modellreglerna och i enlighet med
58	riktlinjerna från IF, bör det i skatteförfarandelagen regleras att fastställda

formulär ska användas för att lämna tilläggsskatterapport (prop. Prop. 2025/26:102 2023/24:32 s. 392). Bestämmelsen i 38 kap. 1 § SFL ändrades därför på så

sätt att fastställda formulär ska användas för att lämna tilläggsskatte- rapporter och för ändringar eller tillägg till en tilläggsskatterapport. Av 22 kap. 3 § skatteförfarandeförordningen (2011:1261) framgår att Skatteverket ska fastställa formulär enligt skatteförfarandelagen. Det saknas behov av ytterligare kompletteringar i skatteförfarandelagen för att säkerställa att den rapporterande enheten använder sig av standardmallen.

Bestämmelserna i artikel 20 i DAC rör i sin helhet den praktiska hanteringen av samarbetsärendena och standardformulär och standardiserade datorformat. I artikel 20.4 ändras omfånget så att den nya artikel 8ae i DAC läggs till. Artikeln har inte införts i svensk lag eftersom avsikten är att formulären ska regleras i en förordning eller ett beslut av Europeiska kommissionen och i dessa delar finns det därför inte något behov av reglering i svensk rätt. Inte heller i övrigt behövs någon reglering i lag, utan det får anses tillräckligt att Skatteverket tar fram de arbetsbeskrivningar och liknande som kan behövas för en enhetlig och ändamålsenlig hantering (prop. 2012/13:4 s. 58). Inte heller nu behövs någon författningsändring med anledning av ändringen av artikel 20 i DAC.

6.7Dataskydd m.m.

Regeringens förslag

Skatteverket ska omedelbart underrätta sekretariatet vid koordinerings- organet enligt Europaråds- och OECD-konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden vid överträdelser av sekretessen enligt ett gällande avtal mellan behöriga myndigheter om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter eller vid uppgiftsincidenter eller andra brister i skyddet för uppgifter som har tagits emot. Skatteverket ska då även underrätta koordineringsorganets sekretariat om eventuella påföljder och avhjälpande åtgärder som detta har resulterat i. Om det inträffat en uppgiftsincident i Sverige ska Skatteverket utan dröjsmål rapportera detta och eventuella efterföljande korrigerande åtgärder till Europeiska kommissionen. Kan inte uppgiftsincidenten omedelbart begränsas på ett lämpligt sätt, ska Skatteverket skriftligen begära hos Europeiska kommissionen att Skatteverkets tillträde till CCN-nätet tillfälligtvis upphävs.

Skatteverket ska tillfälligt och omedelbart kunna få avbryta utbytet av upplysningar med en stat om den staten, till följd av en uppgiftsincident eller andra överträdelser av sekretessen och brister i skyddet för uppgifter,

–inte längre anses vara en lämplig partner för automatiskt utbyte av upplysningar,

–tillfälligtvis har fått sitt tillträde till OECD:s dataöverföringssystem upphävt, eller

–har skickat en underrättelse som är gällande till sekretariatet vid koordineringsorganet om att den inte ska ta emot upplysningar från

andra stater och jurisdiktioner.	59

Prop. 2025/26:102		Skatteverket ska återuppta utbytet av upplysningar när dessa

		förutsättningar inte längre är uppfyllda.
		Skatteverket ska underrätta den stat som utbytet avbryts med.
		I lagen om ömsesidig handräckning i skatteärenden ska det klargöras
		att utbytet av upplysningar enligt den lagen omedelbart får avbrytas
		med en stat eller jurisdiktion om den inte längre anses vara en lämplig
		partner för utbyte av upplysningar av tilläggsskatterapporter.
		Regeringens bedömning
		Förslagen innebär inte att personuppgifter kommer att behandlas.
	Promemorians förslag och bedömning
	Förslagen och bedömningen i promemorian stämmer överens med
	regeringens.
	Remissinstanserna
	Ingen remissinstans har några synpunkter på bedömningen eller förslagen.
	Näringslivets skattedelegation, till vars yttrande Fastighetsägarna,
	Företagarna, Svensk försäkring, Svensk Sjöfart, Svenskt Näringsliv och
	Swedish Private Equity & Venture Capital Association ansluter sig (nedan
	NSD m.fl.), för dock fram behov av att utreda en rapporteringsplikt för
	Skatteverket gentemot den part vars uppgifter varit föremål för
	sekretessöverträdelse m.m. Underrättelseskyldigheten bör lämpligen vara
	riktad mot den enhet som lämnat in uppgifterna även om berörda uppgifter
	avser en annan legal enhet.
	Skälen för regeringens bedömning och förslag
	I avsnitt 5.1 i GIR MCAA framgår att alla uppgifter som utbyts ska
	omfattas av sekretessregler och andra skydd i enlighet med Europaråds-
	och OECD-konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden,
	inklusive de bestämmelser som begränsar användningen av de uppgifter
	som utbyts. Frågor om sekretess och användningsbegränsningar avhandlas
	i avsnitt 7. I avsnitt 5.2 i GIR MCAA anges bl.a. att en behörig myndighet
	omedelbart ska underrätta koordineringsorganets sekretariat vid över-
	trädelser av sekretessen enligt GIR MCAA eller vid brister i skyddet för
	uppgifterna och eventuella påföljder och avhjälpande åtgärder som detta
	har resulterat i. Med koordineringsorganet åsyftas här det koordinerings-
	organ som avses i artikel 24.3 i Europaråds- och OECD-konventionen om
	ömsesidig handräckning i skatteärenden, se bilaga 1 till lagen om
	Europaråds- och OECD-konventionen om ömsesidig handräckning i
	skatteärenden. En bestämmelse bör tas in i lagen om automatiskt utbyte av
	tilläggsskatterapporter om att Skatteverket ska göra sådana underrättelser
	till koordineringsorganets sekretariat.
		För att undvika uppgiftsincidenter och begränsa potentiell skada är det
	av yttersta vikt att det finns en mycket god säkerhet vad gäller alla
	uppgifter som utbyts mellan de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna
	inom ramen för DAC. Med uppgiftsincident avses en säkerhetsöver-
60	trädelse som leder till förstöring, förlust eller ändring eller olämplig eller

obehörig åtkomst till, utlämning eller användning av uppgifter, inbegripet men inte begränsat till personuppgifter som överförts, lagrats eller på annat sätt behandlats, till följd av avsiktliga olagliga handlingar, försumlighet eller olycka och som kan röra uppgifters konfidentialitet, tillgänglighet och integritet, se 7 § lagen om administrativt samarbete och avsnitt 6.3. Därför finns det bestämmelser i artikel 25.6 i DAC för det förfarande som medlemsstaterna och kommissionen ska följa i händelse av en uppgiftsincident i en medlemsstat och i händelse av en uppgiftsincident i CCN-nätet. Inom EU finns en motsvarighet till OECD:s dataöver- föringssystem (CTS-systemet) som benämns CCN-nätet. De uppgifter som kommer att behandlas är inte personuppgifter enligt EU:s dataskydds- förordning men de uppgifter som skulle kunna bli föremål för en uppgiftsincident är ändå andra typer av känsliga uppgifter. I 22 b § i lagen om administrativt samarbete anges hur Skatteverket ska agera vid en uppgiftsincident i Sverige och att myndigheten utan dröjsmål ska rapportera en uppgiftsincident och eventuella efterföljande korrigerande åtgärder till Europeiska kommissionen. Om uppgiftsincidenten inte omedelbart kan begränsas på ett lämpligt sätt, ska Skatteverket skriftligen begära hos Europeiska kommissionen att Skatteverkets tillträde till CCN- nätet tillfälligt upphävs. Vidare ska Skatteverket rapportera till Europeiska kommissionen när uppgiftsincidenten har åtgärdats. I 22 c § samma lag anges det på motsvarande sätt hur Skatteverket ska agera vid en uppgiftsincident i en annan medlemsstat. Skatteverket får i en sådan situation även begära att Europeiska kommissionen, tillsammans med Skatteverket eller tillsammans med Skatteverket och en eller flera behöriga myndigheter i andra medlemsstater, ska kontrollera att uppgiftsincidenten har åtgärdats. Det ska också anges att Skatteverket ska återuppta utbytet av upplysningar när uppgiftsincidenten har åtgärdats.

Det utbyte av uppgifter som kommer att ske enligt förslagen i denna proposition sker även med stater som inte är medlemsstater i EU. Med andra stater än medlemsstater i EU sker utbyte av upplysningar dock enligt lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden och dess förordning i stället för enligt lagen om administrativt samarbete. Motsvarande problematik när det gäller uppgiftsincidenter och andra brister i sekretessen och informationssäkerheten finns även i fråga om utbyte av upplysningar med andra stater och jurisdiktioner än medlems- stater i EU. Global Forum (Global Forum on transparency and exchange of information for tax purposes) samordnar det internationella informationsutbyte som sker enligt internationella överenskommelser vid sidan av det utbyte som sker enligt EU-lagstiftningen. Global Forum har tagit fram en gemensam strategi för att hantera brister i sekretessen och informationssäkerheten. Strategin innebär att sådana brister kan medföra att Global Forum bestämmer att en stat eller jurisdiktion inte längre ska anses vara en lämplig partner för automatiskt utbyte av upplysningar, att en stat eller jurisdiktion tillfälligtvis har sitt tillträde till OECD:s dataöverföringssystem upphävt eller att en stat eller jurisdiktion skickar en underrättelse till sekretariatet vid det koordineringsorgan som avses i artikel 24.3 i bilaga 1 till lagen om Europaråds- och OECD-konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden om att den inte ska ta emot upplysningar från andra stater och jurisdiktioner. En bestämmelse bör därför tas in i lagen om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter.

Prop. 2025/26:102

Prop. 2025/26:102 Denna innebär att Skatteverket tillfälligt och omedelbart får avbryta utbytet av upplysningar med en stat eller jurisdiktion om den staten eller jurisdiktionen, till följd av en uppgiftsincident eller andra överträdelser av sekretessen och brister i skyddet för uppgifter

1.inte längre anses vara en lämplig partner för automatiskt utbyte av upplysningar,

2.tillfälligtvis har sitt tillträde till OECD:s dataöverföringssystem upphävt, eller

3.har skickat en underrättelse som är gällande till sekretariatet vid det koordineringsorgan som avses i artikel 24.3 i bilaga 1 till lagen om Europaråds- och OECD-konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden om att den inte ska ta emot upplysningar från andra stater och jurisdiktioner.

Med anledning av vad NSD m.fl. har fört fram kan förtydligas att vid tillämpning av regler om informationsutbyte läggs mycket fokus på att säkerställa informationssäkerheten för att motverka att uppgiftsincidenter över huvud taget uppstår. Som ovan nämns utförs regelbundet granskningar av Global Forum för att säkerställa att samtliga stater lever upp till de högt ställda kraven. Vidare har, enligt art. 25.6 i DAC, den eller de medlemsstater där en uppgiftsincident har inträffat en skyldighet att utreda, begränsa och åtgärda uppgiftsincidenten, utöver att anmäla incidenten till kommissionen. Regeringen har förståelse för önskemålet att få information för det fall företagets uppgifter har varit föremål för en uppgiftsincident. Någon sådan underrättelseskyldighet gentemot juridiska personer finns emellertid inte reglerat i författning när det gäller andra uppgifter som utbyts automatiskt mellan behöriga myndigheter. Det saknas överväganden och tillräcklig analys för att ta ställning till frågan inom ramen för det aktuella lagstiftningsärendet.

Lagförslag

Förslaget innebär att 20 och 21 §§ lagen om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter införs och att 17 a § lagen om ömsesidig handräckning i skatteärenden ändras.

6.8Skatteverkets skyldigheter

Regeringens bedömning

Det krävs ingen ändring i svensk lag med anledning av rådets direktiv (EU) 2025/872 (DAC 9), när det gäller att även utbyte av tilläggsskatte- rapporter ska omfattas av mekanismen för att säkerställa användning av de upplysningar som erhålls genom rapportering eller utbyte av upplysningar enligt direktivet.

Det krävs inte heller någon ändring i svensk lag med anledning av den ändring i direktivet som innebär att medlemsstaterna ska bevara registren över de upplysningar som mottagits genom det automatiska utbytet av upplysningar under en period som inte är längre än vad som är nödvändigt för att uppnå syftet med direktivet men under alla omständigheter inte mindre än fem år från dagen för mottagandet.

Det krävs inte heller någon ändring i svensk lag med anledning av att	Prop. 2025/26:102
direktivet ändrats så att den tjänst som kommissionen ska ta fram för att
bekräfta giltigheten av skatteregistreringsnummer även ska kunna
användas vid automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter.
Promemorians bedömning
Bedömningen i promemorian stämmer överens med regeringens.
Remissinstanserna
Näringslivets skattedelegation, till vars yttrande Fastighetsägarna,
Företagarna, Svensk försäkring, Svensk Sjöfart, Svenskt Näringsliv och
Swedish Private Equity & Venture Capital Association ansluter sig (nedan
NSD m.fl.), instämmer i bedömningen.
Skälen för regeringens bedömning
Skyldigheter
Artikel 18 i DAC reglerar olika skyldigheter som medlemsstaterna har
under DAC. I artikeln ersätts punkt 4 med innebörden att varje
medlemsstats behöriga myndighet ska inrätta en effektiv mekanism för att
säkerställa användning av de upplysningar som erhållits genom
rapportering eller utbyte av upplysningar enligt artiklarna 8–8ae. Tillägget
i artikel 18.4 avser artikel 8ae, som berör inlämningsformat och utbyte av
upplysningar när det gäller tilläggsskatterapporter i enlighet med
minimibeskattningsdirektivet (se avsnitt 6.4). Det är mycket viktigt att de
upplysningar som lämnas enligt DAC används av den behöriga myndighet
i varje medlemsstat som tar emot upplysningarna. Det har därför bedömts
som lämpligt att kräva att den behöriga myndigheten i varje medlemsstat
ska inrätta en effektiv mekanism för att säkerställa användning av de
upplysningar som förvärvats genom rapporteringen eller utbytet av
upplysningar enligt DAC. Sådan användning av upplysningar kan
exempelvis omfatta frivilliga efterlevnadsprogram, meddelanden med
uppmaning om rapportering av uppgifter, kampanjer för ökad
medvetenhet, förhandsifyllning av skattedeklarationer, riskbedömningar,
begränsade revisioner, allmänna revisioner, skattekodning, skatte-
beräkning, införlivande i nationella system och andra skatterelaterade
åtgärder. Regeringen bedömer att det inte behövs någon författnings-
ändring med anledning av tillägget i artikel 18.4 i DAC som skett genom
DAC 9.
Särskilda skyldigheter
Artikel 22 i DAC innehåller ett antal allmänt utformade bestämmelser som
riktar sig till medlemsstaterna och avser vidtagande av nödvändiga
åtgärder för ändamålsenligt och internt samordnat samarbete enligt
direktivet.
Enligt artikel 22.3 ska medlemsstaterna bevara registren över de
upplysningar som mottagits genom det automatiska utbytet av
upplysningar enligt artikel 8–8ad under en period som inte är längre än
vad som är nödvändigt, men under alla omständigheter inte mindre än fem	63

Prop. 2025/26:102 år från dagen för mottagandet, i syfte att uppnå syftet med DAC. I artikeln görs ett tillägg i fråga om artikel 8ae, som berör inlämningsformat och utbyte av upplysningar när det gäller tilläggsskattedeklarationer i enlighet med minimibeskattningsdirektivet (se avsnitt 6.4).

Enligt 1 kap. 8 § SdbL ska uppgifter som behandlas automatiserat i ett ärende gallras senast ett år efter det att ärendet har avslutats om inte regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer har meddelat föreskrifter om att uppgifter ska gallras vid en annan tidpunkt eller att uppgifter ska bevaras. För uppgifter som behandlas med stöd av 2 kap. gäller särskilda bestämmelser. Enligt 2 kap. 11 § SdbL, ska uppgifter och handlingar i databasen, om inget annat anges i 11 a, 12 eller 12 a §, gallras senast sju år efter utgången av det kalenderår då den beskattningsperiod som uppgifterna eller handlingarna kan hänföras till gick ut. De undantag som anges i 11 a och 12 a §§ är inte tillämpliga för nu aktuell lagstiftning. Det behöver därför inte göras någon ändring. Se vidare avsnitt 6.4 i fråga om ändring i lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet som innebär att uppgifter får behandlas för att tillhandahålla information som behövs hos Skatteverket enligt den nya lagen om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter.

Enligt artikel 22.4 i DAC ska medlemsstaterna sträva efter att säkerställa att en rapporteringsskyldig enhet har möjlighet att på elektronisk väg få bekräftelse som gäller giltigheten av skatteregistreringsnummer för varje skattebetalare som är föremål för utbyte av upplysningar enligt artiklarna 8–8ad. Det är kommissionen som ska ta fram detta verktyg enligt artikel

21.8.Skatteverket eller andra behöriga myndigheter ansvarar därför inte för att säkerställa att en uppgiftslämnare kan få bekräftelse om giltigheten av ett utländskt skatteregistreringsnummer eller direkt bidra till att en rapporterande person kan få giltigheten av ett utländskt skatte- registreringsnummer bekräftat. I stället ska Europeiska kommissionen ta fram ett verktyg, och de olika behöriga myndigheterna har i uppdrag att medverka till att detta kan användas i medlemsstaterna. Bekräftelse av upplysningar om skatteregistreringsnummer kan begäras endast för validering av riktigheten i de uppgifter som avses i artiklarna 8.1, 8.3a, 8a.6, 8aa.3, 8ab.14, 8ac.2 och 8ad.3. I artikeln görs ett tillägg i fråga om artikel 8ae i första meningen och 8ae.2 i andra meningen, som berör inlämningsformat och utbyte av upplysningar när det gäller tilläggsskatte- rapporter i enlighet med minimibeskattningsdirektivet (se avsnitt 6.4).

Regeringen bedömer att det inte behövs någon författningsändring med anledning av tillägget i artikel 22.4 i DAC som skett genom DAC 9.

6.9Sanktioner

Regeringens bedömning

Det krävs ingen ändring i svensk lag med anledning av den ändring i rådets direktiv (EU) 2025/872 (DAC 9) som innebär att medlems- staterna ska fastställa regler om sanktioner för överträdelse av nationella bestämmelser som antagits enligt direktivet och vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de tillämpas.

Promemorians bedömning	Prop. 2025/26:102
Bedömningen i promemorian stämmer överens med regeringens.
Remissinstanserna
Näringslivets skattedelegation, till vars yttrande Fastighetsägarna,
Företagarna, Svensk försäkring, Svensk Sjöfart, Svenskt Näringsliv och
Swedish Private Equity & Venture Capital Association ansluter sig (nedan
NSD m.fl.), instämmer i bedömningen och för fram att det med hänsyn till
regelverkets komplexitet är viktigt att sanktionssystem är utformat så att
det tillgodoser krav på rättssäkerhet och proportionalitet samt tillämpas
med stor försiktighet.
Skälen för regeringens bedömning
Av artikel 25a i DAC framgår att medlemsstaterna ska fastställa regler om
sanktioner för överträdelse av nationella bestämmelser som antagits enligt
direktivet vad avser artiklarna 8aa–8ae och vidta alla nödvändiga åtgärder
för att säkerställa att de tillämpas. Sanktionerna ska vara effektiva,
proportionerliga och avskräckande.
Artikel 8ae i DAC berör inlämningsformat och utbyte av upplysningar
när det gäller tilläggsskatterapporter i enlighet med artikel 44 i minimi-
beskattningsdirektivet. Utifrån de uppställda kraven i minimibeskattnings-
direktivet och modellreglerna gjorde regeringen bedömningen att Sverige
har en skyldighet att införa sanktioner som gäller skyldigheten att lämna
tilläggsskatterapport och tilläggsskattedeklaration (se avsnitt 15.8 i prop.
2023/24:32). I samband med att reglerna om tilläggsskatt infördes i svensk
rätt infördes därför bl.a. en ny särskild avgift i form av rapportavgift, se
49 e kap. SFL. När det gäller utformning av sanktionerna och krav på
rättssäkerhet och proportionalitet, bedömdes frågorna inom ramen för det
lagstiftningsprojektet och bör därför inte, som NSD m.fl. efterfrågat,
utvecklas närmare här.
Sanktionerna som införts är effektiva, proportionerliga och
avskräckande. Ändringen i DAC som innebär att medlemsstaterna ska
fastställa regler om sanktioner för överträdelse av nationella bestämmelser
som antagits enligt direktivet och vidta alla nödvändiga åtgärder för att
säkerställa att de tillämpas, medför därför inte någon ändring i svensk lag.

7Sekretess och användningsbegränsningar

7.1		Skattesekretess
	Regeringens förslag
	Regeringens förslag
	Den sekretess som gäller i verksamhet som avser bestämmande av skatt
	för uppgifter om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden
	ska även gälla i ärenden om rapportavgift. Sekretess ska vidare gälla i
	ärenden om automatiskt utbyte av uppgifter i en tilläggsskatterapport.
	Sekretess ska dock inte gälla för beslut i sådana ärenden.		65
			65

Prop. 2025/26:102 Regeringens bedömning

Skattesekretessen omfattar de uppgifter om enskilda ekonomiska förhållanden som lämnas i en tilläggsskatterapport. Detta gäller även uppgifter som tas emot av Skatteverket från andra stater och jurisdiktioner genom automatiskt utbyte av upplysningar.

Promemorians förslag och bedömning

Bedömningen och förslagen i promemorian stämmer i huvudsak överens med regeringens. I promemorian föreslås att det införs en bestämmelse i lag som innebär att från beskattningsdatabasen får uppgifter som lämnats i en tilläggsskatterapport lämnas till enskild som tillhör samma koncern som den som uppgifterna avser, om uppgifterna behövs för bedömning och beräkning av den enskildes skattskyldighet för tilläggsskatt.

Remissinstanserna

Näringslivets skattedelegation, till vars yttrande Fastighetsägarna, Företagarna, Svensk försäkring, Svensk Sjöfart, Svenskt Näringsliv och Swedish Private Equity & Venture Capital Association ansluter sig (nedan NSD m.fl.), tillstyrker att skattesekretess ska omfatta uppgifter i en tilläggsskatterapport men för fram att det är svårt att överblicka konsekvenserna av förslaget om sekretessgenombrott. Det finns risker, t.ex. när ett bolag efter beskattningsårets utgång har lämnat koncernen. Om bolaget köpts upp av en annan koncern som driver konkurrerande verksamhet kan utlämnande av sådan information vara affärsmässigt mycket känslig. Det finns således behov av analys för att skapa en god balans av informationsbehovet och skyddet för känslig information. En naturlig del i detta är att ålägga Skatteverket en underrättelseskyldighet riktad mot den enhet som lämnat in uppgifterna.

Journalistförbundet och Tidningsutgivarna avstyrker bedömningen och förslagen och anser att innehållet i tilläggsskatterapporter inte ska omfattas av absolut sekretess eftersom det finns ett stort insynsintresse när det gäller internationellt arbete för att säkerställa att vinster beskattas där de uppkommer och där värde skapas. Av samma anledning bör inte heller ärenden om rapportavgift och ärenden om automatiskt utbyte av uppgifter i en tilläggsskatterapport omfattas av absolut sekretess. Journalist- förbundet och Tidningsutgivarna tillstyrker dock förslaget om att beslut i ärenden om automatiskt utbyte av uppgifter i en tilläggsskatterapport inte ska omfattas av sekretess.

Sveriges advokatsamfund anser att bestämmelsen om att uppgifter får lämnas till enskild i samma koncern om uppgifterna har betydelse för bedömning och beräkning av skattskyldighet enligt lagen om tilläggsskatt även bör gälla om uppgifterna har betydelse för uttag av mervärdesskatt och andra indirekta skatter, på motsvarande sätt som gäller för Skatteverket när myndigheten tar emot uppgifterna.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Gällande rätt

Offentlighetsprincipen är central i den svenska rättsordningen. Den innebär att allmänheten har rätt till insyn i och tillgång till information om statens och kommunernas verksamhet.

Offentlighetsprincipen kommer till uttryck på olika sätt i Sveriges grundlagar, exempelvis genom yttrandefriheten, meddelarfriheten för tjänstemän och genom rätten att ta del av allmänna handlingar. Bestämmelser om rätten att få ta del av allmänna handlingar finns i tryckfrihetsförordningen, förkortad TF.

Huvudregeln är att allmänna handlingar är offentliga. Rätten att ta del av allmänna handlingar kan dock begränsas genom sekretess. Sekretess innebär en begränsning i allmänhetens rätt att ta del av handlingen, men också en tystnadsplikt för offentliga funktionärer.

Varje begränsning av rätten att ta del av allmänna handlingar ska framgå av en särskild lag, offentlighets- och sekretesslagen, eller lag som den hänvisar till. Rätten att ta del av allmänna handlingar får begränsas, bl.a. om det krävs med hänsyn till skyddet för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden (se 2 kap. 2 § första stycket 6 TF). Med enskild avses både enskilda fysiska personer och enskilda juridiska personer. Alltså omfattas juridiska och fysiska personers ekonomiska förhållanden och fysiska personers personliga förhållanden.

I 27 kap. OSL finns bestämmelser om sekretess till skydd för enskild inom verksamhet som rör skatt, tull, m.m. Enligt 27 kap. 1 § första stycket OSL gäller sekretess i verksamhet som avser bestämmande av skatt eller fastställande av underlag för bestämmande av skatt eller som avser fastighetstaxering för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Föremålet för sekretessen är således uppgifter om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden. Sekretessen är absolut, dvs. någon prövning av om skada kan uppstå om uppgifterna lämnas ut görs inte. Sekretessen omfattar inte bara uppgifter om den som är föremål för bestämmande av skatt m.m. utan även uppgifter om tredje man vars förhållanden berörs (prop. 1979/80:2 del A s. 258).

Utöver vad som följer av 27 kap. 1 § första stycket OSL, framgår det av andra stycket 1 samma paragraf att sekretess även gäller i bl.a. verksamhet som avser förande av eller uttag ur beskattningsdatabasen enligt lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som har tillförts databasen. I propositionen Framtidens dataskydd vid Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten (prop. 2025/26:88) föreslås att andra stycket 1 bör ändras till att sekretess även gäller i verksamhet som avser förande av eller uttag ur en automatiserad uppgiftssamling som har upprättats av Skatteverket och används i verksamhet som avses i beskattningsdatalagen för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden.

Vad som avses med skatt i det aktuella kapitlet framgår av 27 kap. 1 § tredje stycket OSL. Där framgår också att med skatt jämställs vissa avgifter, bl.a. skattetillägg och vissa andra s.k. särskilda avgifter som kan tas ut enligt skatteförfarandelagen.

Prop. 2025/26:102

I 27 kap. 2 § OSL finns en bestämmelse om sekretess i vissa ärendetyper som har anknytning till men ändå ligger något vid sidan om den verksamhet som regleras i 1 §. Sekretess gäller för bl.a. uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden i särskilt ärende om revision eller annan kontroll i fråga om skatt (27 kap. 2 § första stycket 1). Med särskilt ärende avses skattekontroll m.m. som inte ingår som ett led i ett ärende om bestämmande av skatt eller liknande utan är ett fristående förfarande (prop. 1979/80:2 del A s. 261).

Sekretessen enligt 27 kap. 1–4 §§ OSL gäller, i den utsträckning riksdagen har godkänt ett avtal om detta med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, i ärende om handräckning eller bistånd som en svensk myndighet lämnar åt en myndighet eller något annat organ i den staten eller inom den mellanfolkliga organisationen i verksamhet som motsvarar den som avses i nämnda paragrafer (27 kap. 5 § första stycket OSL). Ett exempel på ett sådant avtal är DAC. Av andra stycket i samma paragraf framgår att sekretess gäller, i den utsträckning riksdagen har godkänt ett avtal om detta med en annan stat eller med en mellanfolklig organisation, hos en myndighet i verksamhet som avses i 27 kap. 1–4 §§ OSL för sådan uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som myndigheten förfogar över på grund av avtalet.

Uppgifter som lämnas i en tilläggsskatterapport omfattas av skattesekretess

De uppgifter som ska lämnas i en tilläggsskatterapport är omfattande och avser såväl den rapporterande enheten som andra koncernenheter i samma koncern. Uppgifter som lämnas i en tilläggsskatterapport till Skatteverket kommer att kunna behandlas i Skatteverkets beskattningsverksamhet. Uppgifterna om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden (bl.a. avseende koncernstrukturen och val som påverkar beräkningen av det justerade resultatet och den justerade skattekostnaden) omfattas av sekretess enligt 27 kap. 1 § andra stycket 1 OSL. Det gäller även i fråga om uppgifter som Skatteverket mottar inom ramen för det automatiska utbytet av tilläggsskatterapporter. Det finns därför inte behov av någon ny sekretessbestämmelse till skydd för uppgifter om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som lämnats i en tilläggsskatterapport till Skatteverket av en koncernenhet eller som mottas inom ramen för det automatiska utbytet av tilläggsskatterapporter. Det bör i denna del även hållas i åtanke att de underliggande internationella regelverken förutsätter att uppgifter som Skatteverket tar emot från behöriga myndigheter i andra stater och jurisdiktioner behandlas med sekretess i Sverige, bl.a. avseende innehåll i tilläggsskatterapporter. Uppgifter som lämnas i en tilläggsskatterapport behöver därför, tvärtemot vad Journalistförbundet och Tidningsutgivarna fört fram, omfattas av skattesekretess.

Sekretess bör gälla för uppgifter i ärende enligt lagen om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter

Det automatiska informationsutbytet ger möjlighet till ett effektivare förfarande och lägre administrativ börda för företagen i en multinationell koncern. Det beror på att koncernen kan samordna och effektivisera uppgiftslämningen på central nivå i stället för genom varje koncernenhet.

I många fall torde moderföretaget vara den som tar ansvaret att lämna föreskrivna uppgifter i tilläggsskatterapporten. Det kan emellertid finnas skäl till att en annan enhet i koncernen är bättre lämpad att uppfylla skyldigheten och det finns därför möjlighet att utse en annan koncernenhet att fullgöra denna skyldighet. Den utsedda enheten kan t.ex. höra hemma i en stat där det finns ett bredare nätverk av internationella avtal om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter som innebär större möjligheter att minska den administrativa bördan för koncernen som helhet.

I den stat som tar emot uppgifterna får de användas för administration och verkställighet av den statens lagstiftning i fråga om de skatter som omfattas av minimibeskattningsdirektivet och modellreglerna. Det förutsätts därför att uppgifterna används i den mottagande staten i verksamheter och ärenden som motsvarar de där sekretess gäller i Sverige enligt 27 kap. 1, 2 och 4 §§ OSL. Regeringen gör bedömningen att sekretess för uppgifterna därför gäller enligt 27 kap. 5 § första stycket OSL i ärende om överföring av uppgifterna genom automatiskt utbyte av upplysningar. Det beror på att det är fråga om ett ärende om handräckning eller bistånd som en svensk myndighet lämnar åt en myndighet eller något annat organ i den staten eller inom den mellanfolkliga organisationen i verksamhet som motsvarar den som avses i nämnda paragrafer.

I avsnitt 5.1 i GIR MCAA anges att alla uppgifter som utbyts ska omfattas av den sekretess och annat skydd som föreskrivs i Europaråds- och OECD-konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden. I artikel 22 i den konventionen föreskrivs bl.a. att upplysningar som en part mottar ska behandlas som hemliga och skyddas på samma sätt som upplysningar som har erhållits enligt den interna lagstiftningen i denna part och, i den mån det behövs för att säkerställa det skydd som krävs för personuppgifter, i enlighet med de skyddsregler som anges av den part som lämnar upplysningarna på det sätt som föreskrivs i dess interna lagstiftning. Sådana upplysningar får yppas endast för personer eller myndigheter (däri inbegripet domstolar och förvaltningsorgan eller organ som utövar tillsyn) som fastställer, uppbär eller driver in denna parts skatter eller handlägger andra verkställighetsåtgärder, åtal eller överklagande i fråga om dessa skatter eller som utövar tillsyn över nämnda verksamheter. Endast dessa personer eller myndigheter får använda upplysningarna och bara för sådana ändamål. Vidare får upplysningar som en part har erhållit användas även för andra ändamål, om detta kan ske enligt lagstiftningen i den part som har lämnat upplysningarna och den behöriga myndigheten i denna part samtycker till att upplysningarna används för dessa andra ändamål. Upplysningar som en part har lämnat till en annan part får av den senare överlämnas till en tredje part under förutsättning att den behöriga myndigheten i den förstnämnda parten i förväg samtycker till det.

Vad gäller DAC 9 regleras utlämnande av upplysningar och dokument av artikel 16 i DAC. Av artikeln framgår bl.a. att alla upplysningar, oavsett form, som utväxlas mellan medlemsstaterna vid tillämpning av DAC ska omfattas av samma sekretess och åtnjuta samma skydd som liknande upplysningar i nationell lagstiftning i den mottagande medlemsstaten. Sådana upplysningar får användas för administration och verkställighet av medlemsstaternas nationella lagstiftningar i fråga om de skatter som

Prop. 2025/26:102

Prop. 2025/26:102 regleras i DAC samt mervärdesskatt och andra indirekta skatter, tullar och bekämpning av penningtvätt och motverkan av finansiering av terrorism.

	Upplysningarna får också användas i samband med rättsliga och
	administrativa förfaranden som kan leda till påföljd och som inletts på
	grund av överträdelser av skattelagstiftningen, utan att det påverkar
	allmänna regler och bestämmelser om svarandes och vittnens rättigheter
	vid sådana förfaranden. Vidare får upplysningar och dokument som tagits
	emot i enlighet med DAC, med tillstånd av den behöriga myndigheten i
	den medlemsstat som lämnade upplysningar, användas för andra ändamål
	än de som regleras i DAC i den utsträckning som detta är tillåtet enligt
	lagstiftningen i den medlemsstat vars behöriga myndighet tagit emot
	upplysningarna. Ett sådant tillstånd ska beviljas om informationen kan
	användas för liknande ändamål i den medlemsstat som lämnade
	upplysningarna.
	De uppgifter som lämnas i ärenden enligt lagen om automatiskt utbyte
	av tilläggsskatterapporter har i många fall inte någon direkt koppling till
	sådan verksamhet som avser bestämmande av skatt eller fastställande av
	underlag för bestämmande av skatt i vilken sekretess, enligt 27 kap. 1 §
	första stycket OSL, råder för uppgift om en enskilds personliga eller
	ekonomiska förhållanden. Uppgifter som lämnas i en tilläggsskatterapport
	omfattas dock, enligt bedömningen ovan, av skattesekretess. I 27 kap. 5 §
	OSL finns bestämmelser om sekretess med anledning av internationella
	avtal (däri inbegripet EU-lagstiftning). De krav på sekretess som ställs i
	DAC och GIR MCAA gäller dock, vilket framgår ovan, endast i fråga om
	uppgifter som utbyts mellan behöriga myndigheter i olika stater och
	jurisdiktioner och inte i fråga om uppgifter som lämnas av enskilda
	koncernenheter till Skatteverket t.ex. om vilka koncernenheter som kan
	vara berörda av ett ärende enligt lagen om automatiskt utbyte av
	tilläggsskatterapporter. Sekretessen enligt 27 kap. 5 § gäller endast i den
	mån uppgifterna inhämtas för att utbytas med andra stater och
	jurisdiktioner enligt ett internationellt avtal eller EU-lagstiftning. I den
	mån uppgifterna direkt tillförs en automatiserad uppgiftssamling som
	upprättats av Skatteverket gäller sekretess dock enligt 27 kap. 1 § andra
	stycket 1 OSL. För att uppgifterna direkt ska kunna tillföras uppgifts-
	samlingen måste de lämnas elektroniskt. Det är Skatteverket som avgör i
	vilken form uppgifterna ska lämnas. Även om Skatteverket skulle
	bestämma att alla uppgifter ska lämnas elektroniskt är det ingen garanti för
	att uppgifter inte i något enstaka fall ändå kommer in i fysiskt format, dvs.
	på papper. En sådan handling som kommer in till Skatteverket är en allmän
	handling och ska lämnas ut i den utsträckning det inte råder sekretess för
	uppgifterna i handlingen. Även om uppgifterna sedan används i
	verksamhet som avser förande av eller uttag ur en automatiserad
	uppgiftssamling som har upprättats av Skatteverket och används i
	verksamheten finns de kvar på det papper som skickats in och som är en
	allmän handling. Uppgifterna enligt dessa ärenden omfattas därför inte av
	befintliga sekretessbestämmelser. För att tillförsäkra att sekretess råder för
	samtliga uppgifter som lämnas i ärenden enligt lagen om automatiskt
	utbyte av tilläggsskatterapporter behöver det därför tas in en ny sekretess-
	bestämmelse.
	Rätten att ta del av allmänna handlingar får begränsas enligt 2 kap. 2 §
70	TF endast om det krävs med hänsyn till vissa uppräknade skyddsintressen.

Frågan är då om de uppgifterna har sådan karaktär att det finns skäl att införa en ny sekretessbestämmelse om vilka uppgifter som behöver skyddas och det blir en intresseavvägning mellan behovet av sekretess och rätten till insyn. Det kan, vilket anförs ovan, t.ex. förekomma situationer där uppgifter lämnas av koncernenheter i pappersform och som ännu inte används i verksamhet som avser förande av eller uttag ur en automatiserad uppgiftssamling som har upprättats av Skatteverket och används i verksamheten. Sekretess gäller, enligt 27 kap. 2 § OSL, för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden i vissa ärendetyper som har anknytning till men ändå ligger något vid sidan om den verksamhet som regleras i 27 kap. 1 § OSL. För att tillförsäkra att sekretess råder för samtliga uppgifter om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som lämnas i ärenden enligt lagen om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter bör bestämmelser därför tas in i 27 kap. 2 § OSL om att sekretess ska gälla i sådana ärenden. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen, enligt 27 kap. 2 § femte stycket OSL, i högst tjugo år. I sammanhanget ska det beaktas att det avseende en liknande situation införts en bestämmelse om att sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden avseende ärende enligt lagen (2022:1682) om automatiskt utbyte av upplysningar om inkomster genom digitala plattformar (prop. 2022/23:6 s. 157). Det bör råda sekretess dels eftersom det är fråga om en ärendetyp som har anknytning till den verksamhet som regleras i 27 kap. 1 § OSL, dels eftersom det är ett krav enligt artikel 16 i DAC och i de internationella avtalen att hålla uppgifter konfidentiella. Vid en intresseavvägning görs bedömningen att motsvarande sekretess som i vissa typer av skatteärenden ska gälla för uppgifter om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden i ärenden enligt lagen om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter.

Sekretessen bör inte gälla beslut i ett sådant ärende så länge uppgifterna inte används i verksamhet som avser förande av eller uttag ur en automatiserad uppgiftssamling som har upprättats av Skatteverket och används i verksamheten. Sekretessen enligt den i propositionen Framtidens dataskydd vid Skatteverket, Tullverket och Kronofogde- myndigheten (prop. 2025/26:88) föreslagna ändringen i 27 kap. 1 § andra stycket 1 OSL gäller alltjämt även i fråga om beslut i dessa ärenden. Med verksamhet som avses i 2 § beskattningsdatalagen avses behandling av personuppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet.

Tystnadsplikten avseende uppgifterna inskränker därmed rätten enligt

1 kap. 1 och 7 §§ TF och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter (27 kap. 10 § OSL). Regeringen bedömer att den inskränkning av rätten att meddela och offentliggöra uppgifter är motiverad också avseende uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden i ärende enligt lagen om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter eftersom det är fråga om en bestämmelse om absolut sekretess. Dock föreslår regeringen att 27 kap. 2 § OSL ändras på så sätt att sekretessen inte gäller beslut i dessa ärenden. Det innebär att sekretessen alltså inte kommer att gälla uppgifter som framgår av ett beslut.

Journalistförbundet och Tidningsutgivarna anser att det finns skäl att möjliggöra viss insyn i ärenden enligt lagen om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter eftersom det finns ett stort insynsintresse i sådana

Prop. 2025/26:102

Prop. 2025/26:102 ärenden. Regeringen anser att samma skäl som motiverade den sekretess som gäller enligt 27 kap. 2 § första stycket 6 OSL, respektive föreslås gälla enligt 27 kap. 2 § första stycket 7 OSL, för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden i bl.a. ärenden om utbyte av upplysningar om inkomster via digitala plattformar och utbyte av upplysningar om kryptotillgångar gör sig gällande i ärenden om automatiskt utbyte av uppgifter i en tilläggsskatterapport (se prop. 2022/23:6 s. 160 och prop. 2025/26:5 s. 214). Det bör även hållas i åtanke att de underliggande internationella regelverken förutsätter att uppgifter som Skatteverket tar emot från behöriga myndigheter i andra stater och jurisdiktioner behandlas med sekretess i Sverige. Det är ofrånkomligt att sådana uppgifter som omfattas av sekretess också kommer att ingå i ett ärende om automatiskt utbyte av uppgifter i en tilläggsskatterapport. Uppgifterna bör inte få ett lägre sekretesskydd enbart på grund av att de ingår i ett sådant ärende. Sekretessen bör därför motsvara den sekretess som gäller för samma uppgifter i ett ärende om beskattning.

Sekretess bör gälla för bestämmande av rapportavgift och fastställande av underlag för bestämmande av rapportavgift

I samband med genomförandet av reglerna i minimibeskattningsdirektivet och införandet av lagen om tilläggsskatt, infördes även en ny särskild avgift som kallas rapportavgift, se 49 e kap. SFL. Enligt 27 kap. 1 § första stycket OSL gäller sekretess bl.a. i verksamhet som avser bestämmande av skatt eller fastställande av underlag för bestämmande av skatt för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Enligt 27 kap. 1 § tredje stycket OSL jämställs med skatt bl.a. vissa särskilda avgifter som tas ut enligt SFL. Det gäller t.ex. skattetillägg och dokumentationsavgift. Bestämmelsen har inte något skaderekvisit. Sekretessen är alltså absolut. För uppgift i allmän handling gäller sekretessen, enligt 27 kap. 1 § femte stycket OSL, i högst tjugo år. Av 27 kap. 6 § OSL framgår att sekretessen inte gäller beslut varigenom skatt eller pensionsgrundande inkomst bestäms eller underlag för bestämmande av skatt fastställs. Det innebär att sekretess alltså inte kommer att gälla vid bestämmande av rapportavgift och fastställande av rapportavgift, om detta inte anges i offentlighets- och sekretesslagen.

Rapportavgift som, i enlighet med vad som anges ovan, också är en särskild avgift, bör i sekretesshänseende behandlas på samma sätt som övriga särskilda avgifter som tas ut enligt skatteförfarandelagen. Vid en intresseavvägning görs bedömningen att motsvarande sekretess som gäller i fråga om de andra särskilda avgifterna som kan tas ut enligt skatteförfarandelagen bör gälla för uppgifter om enskilds ekonomiska eller ekonomiska förhållanden för bestämmande av rapportavgift och fastställande av underlag för bestämmande av rapportavgift. På samma sätt som vid bestämmande och fastställande av underlag för andra särskilda avgifter bör även sekretessen för bestämmande av rapportavgift och fastställande av underlag för bestämmande av rapportavgift gälla i högst 20 år. Regeringen föreslår därför att 27 kap. 1 § tredje stycket OSL kompletteras så att skattesekretessen även omfattar rapportavgift.

Journalistförbundet och Tidningsutgivarna anser att det finns skäl att möjliggöra viss insyn i ärenden om rapportavgift eftersom det finns ett

stort insynsintresse i sådana ärenden. Regeringen anser att samma skäl som motiverade den sekretess som gäller enligt 27 kap. 1 § tredje stycket OSL för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden i bl.a. ärenden om plattformsavgift och som föreslås gälla för kryptoavgift gör sig gällande i ärenden om rapportavgift (se prop. 2022/23:6 s. 161 och prop. 2025/26:5 s. 214). Det bör även hållas i åtanke att de underliggande internationella regelverken förutsätter att uppgifter som Skatteverket tar emot från behöriga myndigheter i andra stater och jurisdiktioner behandlas med sekretess i Sverige. Det är ofrånkomligt att sådana uppgifter som omfattas av sekretess också kommer att ingå i ett ärende om rapportavgift. Uppgifterna bör inte få ett lägre sekretesskydd enbart på grund av att de ingår i ett sådant ärende. Rapportavgift, som i enlighet med vad som anges ovan också är en särskild avgift, bör i sekretesshänseende behandlas på samma sätt. Tystnadsplikten avseende bestämmande av rapportavgift och fastställande av underlag för bestämmande av rapportavgift inskränker därmed rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§ TF och 1 kap. 1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter (27 kap.

10§ OSL). Regeringen bedömer att den inskränkning av rätten att meddela och offentliggöra uppgifter är motiverad också avseende rapportavgiften, bl.a. då den bör behandlas på samma sätt som andra särskilda avgifter. Av

27kap. 6 § OSL följer emellertid bl.a. att sekretessen enligt 1 § inte gäller beslut varigenom skatt bestäms. Det innebär att skattesekretessen alltså inte kommer att gälla beslut om rapportavgift.

Sekretessbrytande bestämmelse

Uppgifterna i tilläggsskatterapporten behövs för bedömningen av om koncernen når upp till minimiskattenivån i varje stat där koncernen bedriver verksamhet och, i förekommande fall, beräkna tilläggsskatte- belopp och fördelningen av densamma. Uppgifterna i tilläggsskatte- rapporten utgör således nödvändiga uppgifter för att kontrollera efterlevnad av reglerna och underlag för att bestämma tilläggsskatt i Sverige. Med hänsyn till att uppgifterna kan lämnas av annan koncern- enhet än den som är skattskyldig för tilläggsskatt i Sverige kan Skatteverket, efter utbytet, komma att behöva dela uppgifterna med annan än den uppgifterna avser. Det krävs således en sekretessbrytande bestämmelse som möjliggör att uppgifterna kan spridas i ett ärende om tilläggsskatt. I promemorian föreslås därför ändring av nuvarande 2 kap. 5 § SdbL i syfte att möjliggöra utlämnande av uppgift från beskattnings- databasen i vissa fall till en annan koncernenhet som tillhör samma koncern som den som uppgifterna avser.

Som redogörs för i avsnitt 6.4 beslutade regeringen den 16 december 2025 propositionen Framtidens dataskydd vid Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten (prop. 2025/26:88) i vilken bl.a. föreslås att lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet ska upphöra att gälla och ersättas av en ny lag, beskattningsdatalagen. Vilka uppgifter som enskilda kan ta del av föreslås regleras på förordningsnivå. Ändringarna föreslås träda i kraft den 2 april 2026. Det kan således konstateras att lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet föreslås upphävas innan bestämmelserna om utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport föreslås

Prop. 2025/26:102

Prop. 2025/26:102 träda i kraft. Därmed behöver det inte göras några ändringar i den lagen

med anledning av förslagen i den här propositionen.

NSD m.fl. anser att det finns ett behov av att ålägga Skatteverket en underrättelseskyldighet riktad mot den enhet som lämnat in uppgifterna. Regeringen konstaterar att någon sådan underrättelseskyldighet inte är föremål för detta lagstiftningsprojekt. Skatteverket får dock inte, vilket konstateras ovan, lämna ut uppgifter om en enskild, om det inte av särskild anledning kan antas att den enskilde som uppgiften avser eller någon närstående lider men om uppgiften röjs.

Lagförslag

Förslaget medför ändring av 27 kap. 1 och 2 §§ offentlighets- och sekretesslagen.

7.2Användningsbegränsningar

Regeringens förslag

Upplysningar som Skatteverket tar emot från en behörig myndighet i en annan stat ska endast få användas för beskattningsändamål och endast i fråga om de skatter som omfattas av lagen om Europaråds- och OECD- konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden. Det gäller om inte tillåtelse till annan användning har getts. För användning och vidarebefordran av upplysningar som Skatteverket tar emot från andra medlemsstater i EU gäller bestämmelserna i lagen om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning. Det ska göras en hänvisning i offentlighets- och sekretesslagen till regeln om användningsbegränsning i lagen om automatiskt utbyte av tilläggs- skatterapporter.

Promemorians förslag

Förslagen i promemorian stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

Ingen remissinstans har lämnat några synpunkter på förslaget.

Skälen för regeringens förslag

Som nämns i avsnitt 7.1 får endast vissa personer eller myndigheter ta del av uppgifterna som lämnas i en tilläggsskatterapport. Sådana upplysningar får yppas endast för personer eller myndigheter (däri inbegripet domstolar och förvaltningsorgan eller organ som utövar tillsyn) som fastställer, uppbär eller driver in denna parts skatter eller handlägger andra verkställighetsåtgärder, åtal eller överklagande i fråga om dessa skatter eller som utövar tillsyn över nämnda verksamheter. Endast dessa personer eller myndigheter får använda upplysningarna och bara för sådana ändamål. Vidare får upplysningar som en part har erhållit användas även för andra ändamål, om detta kan ske enligt lagstiftningen i den stat eller

jurisdiktion som har lämnat upplysningarna och den behöriga myndigheten i denna stat eller jurisdiktion samtycker till att upplysningarna används för dessa andra ändamål. Upplysningar som en part har lämnat till en annan part får av den senare överlämnas till en tredje part under förutsättning att den behöriga myndigheten i den förstnämnda parten i förväg samtycker till det. I den nya lagen bör det tas in bestämmelser om dessa användningsbegränsningar.

I DAC finns även, som nämns i avsnitt 7.1, bestämmelser om användning av upplysningar som tas emot från en annan medlemsstat i artikel 16. Sådana upplysningar får bl.a. användas för administration och verkställighet av medlemsstaternas nationella lagstiftningar i fråga om de skatter som regleras i DAC. Upplysningarna får även användas för mervärdesskatt och andra indirekta skatter, tullar och bekämpning av penningtvätt och motverkan av finansiering av terrorism. Vidare får upplysningarna också användas i samband med rättsliga och administrativa förfaranden som kan leda till påföljd och som inletts på grund av överträdelser av skattelagstiftningen, utan att det påverkar allmänna regler och bestämmelser om svarandes och vittnens rättigheter vid sådana förfaranden. Vidare får upplysningar och dokument som tagits emot i enlighet med DAC, med tillstånd av den behöriga myndighet i den medlemsstat som lämnade upplysningarna användas för andra ändamål än de som regleras i DAC i den utsträckning som detta är tillåtet enligt lagstiftningen i den medlemsstat vars behöriga myndighet tagit emot upplysningarna. Ett sådant tillstånd ska beviljas om informationen kan användas för liknande ändamål i den medlemsstat vars behöriga myndighet lämnade dem. Användningsbegränsningarna i DAC bör tas in genom en hänvisning till bestämmelserna om detta i lagen om administrativt samarbete.

Uppgifterna som Skatteverket tar emot från andra stater och jurisdiktioner än medlemsstater i Europeiska unionen får användas endast på det sätt som föreskrivs i artikel 22.2–22.4 i bilaga 1 till lagen om Europaråds- och OECD-konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden. Bestämmelsen tar inte bara sikte på hur Skatteverket får använda upplysningarna, utan också på hur andra personer och myndigheter (däri inbegripet domstolar) som fastställer, uppbär, administrerar eller driver in skatterna eller handlägger åtal eller överklaganden i fråga om skatterna och som får del av uppgifterna, får använda dem. Uppgifterna får användas vid offentliga rättegångar och i domstolsavgöranden (jfr vad som gäller för användningsbegränsningarna för lagen om automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om finansiella konton enligt prop. 2015/16:29 s. 207).

Bestämmelsen i 9 kap. 2 § OSL innehåller en upplysning om lagar i vilka det finns bestämmelser som begränsar möjligheten att använda vissa uppgifter som en svensk myndighet har fått från en myndighet i en annan

Prop. 2025/26:102

Prop. 2025/26:102 stat. Den begränsning i möjligheten att utnyttja upplysningarna som föreslås i lagen om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapport tar sikte på uppgifter som Skatteverket fått från en myndighet i en annan stat. En hänvisning till den lagen bör därför tas in i 9 kap. 2 § OSL.

Lagförslag

Förslaget innebär att 19 § lagen om automatiskt utbyte av tilläggsskatte- rapporter införs. Förslaget medför även ändringar i 9 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen.

8En enhetlig tilläggsskatterapport

8.1Tilläggsskatterapporten ska utgå från modellreglerna

Regeringens förslag

Uppgifter som lämnas i en tilläggsskatterapport ska som huvudregel baseras på modellreglerna med kommentaren till modellreglerna. Om en sådan tillämpning skiljer sig från vad som föreskrivs enligt nationell rätt i en genomförandestat, ska tilläggsskatterapporten även innehålla uppgift om effekten av skillnaden. Undantag från huvudregeln gäller om koncernenheten väljer en förenklingsregel för nationell tilläggsskatt i en stat eller endast en stat har beskattningsrätt över tilläggsskatte- beloppet som beräknats i en stat. Då ska uppgifterna i tilläggsskatte- rapporten baseras på den nationella rätten i den stat för vilken förenklingsregeln har valts eller i den stat som har beskattningsrätt.

Med stat som har beskattningsrätt och genomförandestat avses detsamma som i lagen om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter.

Med modellreglerna avses detsamma som i lagen om tilläggsskatt. Med kommentaren till modellreglerna avses det konsoliderade dokumentet Tax Challenges Arising from the Digitalisation of the Economy – Commentary to the Global Anti-Base Erosion Model Rules (Pillar Two) som antas av OECD/G20 Inclusive Framework on BEPS. Tilläggsskatterapporten ska innehålla en förteckning över de val som har gjorts. Uppgift om när koncernens inledande fas av internationell verksamhet har börjat ska lämnas i tilläggsskatterapporten om det för en koncern tillämpas ett sådant undantag från reglerna under fem år som avses i 6 kap. 16 a eller 16 b § lagen om tilläggsskatt eller motsvarande

regler i en annan stat.

Promemorians förslag

Förslagen i promemorian stämmer i huvudsak överens med regeringens, men har en annan språklig utformning. Vidare saknas i promemorian en definition av kommentaren till modellreglerna.

Remissinstanserna

FAR för fram att förslaget är delvis ofrånkomligt för att få ett enhetligt rapporteringsformat även om man allmänt sett är skeptisk till att icke- bindande dokument görs om till svensk lag. I rapporten bör det vara möjligt att lämna kompletterande information och underlag. Olika länder kan ha olika uppfattning om vilka skatteanspråk som finns vilket innebär svårigheter för de skattskyldiga att veta mot bakgrund av vilka regler som rapporten ska fyllas i och som i förlängningen kan innebära risk för straffavgifter på grund av felaktig rapportering. Det är mycket viktigt att eventuella brister inte går ut över företagen.

Näringslivets skattedelegation, till vars yttrande Fastighetsägarna, Företagarna, Svensk försäkring, Svensk Sjöfart, Svenskt Näringsliv och Swedish Private Equity & Venture Capital Association ansluter sig (nedan NSD m.fl.), tillstyrker förslagen samt instämmer i bedömningen att hänvisningarna i skatteförfarandelagen ska vara dynamiska och för fram att eventuell normgivningskompetens som då ges till OECD kan hanteras genom restriktivitet att påföra skattetillägg, vilket bör komma till uttryck gällande sanktioner. Även Sveriges advokatsamfund instämmer i att det är ändamålsenligt med dynamiska regler i aktuellt fall och poängterar vikten av att Skatteverket kontinuerligt kommunicerar uppdaterade riktlinjer för tillämpning av reglerna.

Förvaltningsrätten i Stockholm ifrågasätter vilken version som ska tillämpas för det fall modellreglerna ändrar lydelse under ett pågående beskattningsår. Av förutsebarhetsskäl bör det tydliggöras om två olika versioner av modellreglerna behöver tillämpas under samma beskattningsår, inte minst mot bakgrund av att felaktiga uppgifter kan leda till att rapportavgift tas ut, eller klargöras vilken version som ska tillämpas. Kammarrätten i Göteborg anför att hänvisningen till modellreglerna i den föreslagna bestämmelsen i 33 d kap. 8 a § avser den för respektive beskattningsår gällande lydelsen, vilket framgår av författnings- kommentaren till nämnda bestämmelse. Kammarrätten förordar att detta anges i lagtexten och preciseras till att avse den lydelse som gällde vid ingången av beskattningsåret.

Skatteverket lämnar synpunkter på lagtextens utformning.

Skälen för regeringens förslag

I artikel 44 i minimibeskattningsdirektivet regleras skyldigheten att lämna deklaration med information om tilläggsskatt. I svensk rätt benämns den aktuella redovisningen för tilläggsskatterapport. Av artikel 8.1.4 i modellreglerna framgår att tilläggsskatterapporten ska lämnas i ett standardiserat formulär som tas fram inom IF. I artikel 8.1.5 anges att definitionerna och instruktionerna i det standardiserade formuläret som utvecklats av IF ska gälla för tilläggsskatterapporten.

Tilläggsskatterapporten är utformad för att förenkla samordningen mellan genomförandestater och underlätta koncernernas administrativa börda. Vad som avses med genomförandestat redogörs för närmare i avsnitt 6.3. Innehållet i tilläggsskatterapporten är omfattande och kommer att ligga till grund för bedömning av om koncernen uppfyller kraven om minimibeskattning. Användandet av ett standardiserat formulär förenklar redovisningen eftersom det undanröjer behovet av flera parallella

Prop. 2025/26:102

Prop. 2025/26:102 redovisnings- eller deklarationsförfaranden. Med hänsyn till omfattningen av de uppgifter som ska redovisas i tilläggsskatterapporten och den

	administrativa börda det innebär för företagen, är varje förenkling av
	förfarandet av central betydelse.
	Generellt kan sägas att de nationella lagstiftningarna om tilläggsskatt
	hos respektive genomförandestat får förväntas vara i huvudsak likartade.
	Detta gäller mot bakgrund av att reglerna ska genomföras i form av ett
	gemensamt tillvägagångssätt (en s.k. ”common approach”). Det innebär
	att de stater som enats om modellreglerna inte är förbundna att införa dem
	i nationell rätt, men om de gör det ska reglerna införas och administreras i
	enlighet med modellreglerna och kommentaren till modellreglerna. I
	minimibeskattningsdirektivet anges att genomförandet av modellreglerna
	inom unionen bör ligga så nära den globala överenskommelsen som
	möjligt (skäl 4 och 6 i minimibeskattningsdirektivet). Detta ska säkerställa
	att de regler som medlemsstaterna genomför i enlighet med minimi-
	beskattningsdirektivet är kvalificerade i den mening som avses i
	modellreglerna och att det blir en konsekvent tillämpning av reglerna i
	medlemsstaterna. Inom IF görs en fullständig granskning (peer review) av
	den lagstiftning som införts i staterna i syfte att konstatera att staternas
	nationella lagstiftning är i enlighet med modellreglerna och kommentaren
	till modellreglerna, och således kvalificerade. Trots detta kan det ändå
	uppstå situationer där skillnader i nationell lagstiftning innebär olika
	beräkningar för samma uppgift i tilläggsskatterapporten (i GloBE
	Information Return och bilagan VII till DAC används engelska ”data
	point”). Det kan t.ex. inträffa när stater hunnit olika långt i
	implementeringen av nya tolkningar av reglerna.
	Syftet med den centrala inlämningen är att koncernen ska kunna lämna
	in en tilläggsskatterapport i en stat som sedan delas med relevanta
	skattemyndigheter i andra stater där koncernenheter hör hemma. Vid
	eventuella skillnader i beräkningarna till följd av att en eller flera staters
	nationella lagstiftning inte är i linje med övrigas, uppstår frågan hur
	koncernen ska redovisa sina beräkningar i tilläggsskatterapporten. Om
	beräkningarna i tilläggsskatterapporten ska redovisas i enlighet med
	nationell rätt i respektive stat, skulle koncernen kunna vara tvungen att
	lämna in flera tilläggsskatterapporter med olika innehåll i olika stater. Det
	i sin tur försvårar det automatiska informationsutbytet som är en
	förutsättning för att koncernen ska kunna lämna in sin tilläggsskatterapport
	centralt med efterföljande utbyte mellan relevanta skattemyndigheter.
	Ett annat alternativ är att säkerställa att endast en enhetlig tilläggsskatte-
	rapport lämnas in där redovisningen avser beräkningar mot bakgrund av
	gemensamma regler. En enhetlig tilläggsskatterapport medför ett
	förbättrat informationsutbyte mellan stater och således ett förbättrat
	system för central inlämning av tilläggsskatterapport i en stat som sedan
	delas med relevanta skattemyndigheter.
	Mot denna bakgrund har IF kommit överens om administrativa riktlinjer
	för hur tilläggsskatterapporten ska fyllas i. Syftet med riktlinjerna är att
	uppnå en balans mellan de samordningsfördelar som det standardiserade
	formuläret medför och att säkerställa att uppgifterna i tilläggsskatte-
	rapporten är relevanta för skattemyndigheterna vid bedömningen av
	skattskyldighet enligt nationell rätt. De administrativa riktlinjerna innebär
78	att multinationella koncerner generellt ska använda sig av modellreglerna

och kommentaren till modellreglerna i de fall flera stater har beskattningsrätt enligt modellreglerna. Vad som avses med beskattningsrätt, modellregler och genomförandestat redogörs för närmare i avsnitt 6.3. I de fall endast en stat har beskattningsrätt, ska beräkningarna baseras på den nationella rätten.

Som ovan nämns kan skillnader uppstå mellan de beräkningar som redovisas i tilläggsskatterapporten och nationell rätt i en eller flera stater. Som FAR för fram är det av intresse att detta inte medför utökad administrativ börda för koncernerna. Eftersom tilläggsskatterapporten utgörs av ett standardiserat formulär är det inte möjligt att, inom ramen för detta lagstiftningsprojekt, ändra utformningen av tilläggsskatterapporten för att det ska vara möjligt att lämna kompletterande information. Uppgift om vilken koncernenhet som är skattskyldig för ett tilläggsskattebelopp ska redovisas i tilläggsskatterapporten. Det ska således vara känt för koncernenheterna vilken stat som har beskattningsrätt för ett tilläggsskattebelopp beräknat i denna eller annan stat. Samtidigt har skattemyndigheterna behov av att få information i de fall den redovisade beräkningen baserat på modellreglerna och kommentaren avviker från nationell rätt i syfte att korrekt kunna bedöma skattskyldigheten i den egna staten. En koncernenhet som hör hemma i en viss stat har kunskap om den nationella lagstiftningen i den staten och således kunskap om nationell rätt avviker från modellreglerna i ett visst fall. Tilläggsskatterapporten ska därför i dessa fall även innehålla uppgift om effekten av skillnaderna. Genomförandestater har också möjlighet att lokalt begära kompletterande uppgifter i fråga om dessa skillnader, vilket är nödvändigt för att bedriva en effektiv skattekontroll.

I syfte att säkerställa ett effektivt informationsutbyte som i sin tur underlättar systemet med central inlämning av tilläggsskatterapport, bör därför klargöras i skatteförfarandelagen att beräkningarna som redovisas i tilläggsskatterapporten som huvudregel ska utgå från tillämpning av modellreglerna och kommentaren till modellreglerna. Modellreglerna definieras i lagen om tilläggsskatt och i skatteförfarandelagen bör en hänvisning till definitionen tas in. Antagna administrativa riktlinjer innebär uppdatering av kommentaren till modellreglerna, varför det i lagrådsremissen inte ansågs nödvändigt att särskilt omnämna de administrativa riktlinjerna.

Lagrådet framhåller att lagen om tilläggsskatt inte innehåller någon definition av vad som avses med uttrycket ”tillhörande kommentar” och att lagrådsremissens förslag inte heller innehåller någon egen sådan definition. Även om författningskommentaren innehåller vissa uttalanden om vad som avses med kommentaren till modellreglerna kan det, enligt Lagrådets mening, inte anses tillräckligt. Eftersom vad som avses med uttrycket har avgörande betydelse för vilka uppgifter som ska lämnas i en tilläggsskatterapport bör det därför, enligt Lagrådet, definieras på lämpligt sätt i lagtext. Regeringen delar Lagrådets uppfattning och föreslår att en definition av kommentaren till modellreglerna införs i skatte- förfarandelagen.

Förvaltningsrätten i Stockholm och Kammarrätten i Göteborg efterfrågar förtydligande av vad som gäller om modellreglerna eller kommentaren ändras under pågående beskattningsår. Syftet med att beräkningarna i tilläggsskatterapporten ska göras mot bakgrund av

Prop. 2025/26:102

Prop. 2025/26:102 modellreglerna och kommentaren är att koncernen ska kunna lämna in en och samma tilläggsskatterapport i samtliga stater där den är

	uppgiftsskyldig, även om vissa staters nationella rätt avviker från
	modellreglerna. Det är därför inte lämpligt att i svensk rätt föreskriva att
	det bör vara lydelsen vid ett visst datum som ska gälla. Ändringar av
	kommentaren till modellreglerna kan komma att ske genom de s.k.
	administrativa riktlinjerna. Syftet med kommentaren är att förtydliga
	modellreglerna. I de administrativa riktlinjerna kan också förenklings-
	regler antas utvecklas och klargöras. I de fallen är det i de administrativa
	riktlinjerna som det bör klargöras från vilket beskattningsår som regeln
	kan användas. Det finns därför inte heller något skäl att ytterligare
	förtydliga detta i lagtext, vilket Kammarrätten i Göteborg uttrycker
	önskemål om.
	De hänvisningar som görs i skatteförfarandelagen till modellreglerna
	och kommentaren till modellreglerna kan göras antingen statiska eller
	dynamiska. En statisk hänvisning innebär att hänvisningen avser rättsakten
	i en viss angiven lydelse. En följd av denna hänvisningsteknik är därmed
	att den nationella författningen normalt behöver ändras varje gång
	bestämmelsen ändras. Den hänvisningstekniken bör användas när
	exempelvis ett EU-direktiv ger den svenska författningstexten ett
	materiellt innehåll. En dynamisk hänvisning innebär i stället att
	hänvisningen avser rättsakten i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen.
	Sådana hänvisningar används i större utsträckning vid EU-förordningar.
	Hänvisningarna till modellreglerna och kommentaren till modell-
	reglerna avser beräkningarna som redovisas i tilläggsskatterapporten.
	Hänvisningarna i skatteförfarandelagen bör vara dynamiska för att
	uppdateringar av kommentaren ska kunna få omedelbart genomslag. En
	följd av att ha dynamiska hänvisningar blir att om kommentaren till
	modellreglerna uppdateras behöver lagstiftaren inte överväga om någon
	ändring behöver göras i den nationella lagstiftningen. Med anledning av
	vad NSD m.fl. lyfter fram kan tydliggöras att hänvisningen till
	modellreglerna och kommentaren till modellreglerna avser mot vilka
	regler som beräkningarna i tilläggsskatterapporten ska göras. Däremot
	påverkas inte bestämmelserna om tilläggsskatt i den svenska materiella
	skattelagstiftningen. Hänvisningen har således ingen betydelse för vilken
	tilläggsskatt som ska tas ut i Sverige. Bestämmelserna om tilläggsskatt för
	svenskt vidkommande regleras i lagen om tilläggsskatt och gäller
	oberoende av mot bakgrund av vilka regler som styr redovisningen i
	tilläggsskatterapporten. Uttag av skattetillägg är en sanktion som tillämpas
	för det fall en skattskyldig har lämnat oriktig uppgift till ledning för egen
	beskattning och skattetillägg på tilläggsskatt är 40 procent av den skatt
	som, om den oriktiga uppgiften hade godtagits, inte skulle ha bestämts för
	den som har lämnat uppgiften (49 kap. 4 och 11 §§ SFL). Även om
	beräkningarna i tilläggsskatterapporten baseras på modellreglerna och
	kommentaren till modellreglerna ska svenska bestämmelser om
	tilläggsskatt tillämpas för skattskyldiga i Sverige. För det fall att en svensk
	koncernenhet är skattskyldig för ett tilläggsskattebelopp eller
	kompletterande tilläggsskatt så ska en tilläggsskattedeklaration lämnas in
	(32 a kap. 2 § SFL). Uppgifter i en tilläggsskattedeklaration ska alltid utgå
	från nationell rätt och bestämmelserna i lagen om tilläggsskatt. Enligt
80	32 a kap. 1 § SFL ska tilläggsskattedeklaration lämnas till ledning för

bestämmande av underlag för att ta ut skatt enligt lagen om tilläggsskatt. Införandet av vilka regler som ska tillämpas vid redovisning i tilläggsskatterapporten i de fall flera länder har beskattningsrätt gäller således endast för tilläggsskatterapporten och inte redovisningen i en tilläggsskattedeklaration.

I de fall en tillämpning av modellreglerna innebär skillnader i beräkningarna i förhållande till nationell rätt i en genomförandestat, ska tilläggsskatterapporten även innehålla uppgift om effekten av dessa skillnader. I förhållande till svensk rätt får Skatteverket på så sätt information om att beräkningarna i rapporten avviker från tillämpning av lagen om tilläggsskatt. I syfte att säkerställa nödvändiga uppgifter för bedömningen av de beräkningar som ska göras enligt lagen om tilläggsskatt, föreslår regeringen att Skatteverket ska ha möjlighet att förelägga koncernenheten som lämnat in rapporten att lämna kompletterande uppgifter för denna bedömning, se avsnitt 8.2.

Undantag från huvudregeln ska tillämpas i två fall, dels när endast ett land har beskattningsrätt, dels när koncernen tillämpar en förenklingsregel för nationell tilläggsskatt i en stat. Undantaget innebär att beräkningarna för den staten, eller undergrupp i den staten, ska baseras på den nationella rätten i den aktuella staten, dvs. i den stat som förenklingsregeln för nationell tilläggsskatt tillämpas eller den stat som har beskattningsrätt. Undantaget gäller således endast för den del av tilläggsskatterapporten som avser redovisningen för den aktuella staten.

Syftet med undantagen är att förenkla för koncernen. I de fall en förenklingsregel för nationell tilläggsskatt tillämpas eller endast en stat har beskattningsrätt, behöver koncernen endast göra beräkningar baserat på den statens nationella rätt. Att även kräva redovisning baserat på modell- reglerna skulle i dessa fall eventuellt innebära dubbla beräkningar och således en omotiverad ökning av den administrativa bördan för företagen. Som Sveriges advokatsamfund för fram, och regeringen tidigare redogjort för vid införandet av tilläggsskatten, är det viktigt med dialog mellan berörda företag och Skatteverket om bl.a. frågeställningar som är specifikt svenska samt löpande information kring Skatteverkets arbete med tolkning av reglerna om tilläggsskatt (jfr prop. 2023/24:32 s. 506).

För stora nationella koncerner som omfattas av lagen om tilläggsskatt, innebär undantaget att dessa koncernenheter alltid ska redovisa beräkningarna baserat på svensk rätt. Detta beror på att det inte finns någon annan stat som har beskattningsrätt i fråga om dessa koncernenheter. Redovisningen i tilläggsskatterapporten för koncernenheter i en nationell koncern ska således utgå från lagen om tilläggsskatt.

Att uppgifterna i en tilläggsskatterapport ska baseras på modellreglerna och kommentaren till modellreglerna innebär att befintliga bestämmelser i 33 d kap. 7 och 8 §§ SFL bör justeras. Hänvisningen till lagen om tilläggsskatt i 7 § bör strykas. I 8 § regleras att uppgift om när koncernens inledande fas av internationell verksamhet har börjat ska lämnas vid tillämpning av undantag från reglerna under fem år. Hänvisningen bör kompletteras så att det, förutom relevanta bestämmelser i lagen om tilläggsskatt, även hänvisas till motsvarande regler i en annan stat. Bestämmelserna om undantag från reglerna under fem år som regleras i 6 kap. 16–18 §§ lagen om tilläggsskatt ändrades efter den 31 december 2023, se SFS 2024:1248 och prop. 2024/25:7. 16 § tredje stycket flyttades

Prop. 2025/26:102

Prop. 2025/26:102 till en ny paragraf, 16 b §, och fjärde stycket till den nya paragrafen 16 c §. Till följd av uppdelningen finns även behov av att uppdatera hänvisningen i 33 d kap. 8 § SFL.

Lagrådet noterar att 33 d kap. 1 § andra stycket tredje strecksatsen bör ändras så att den omfattar de två nya paragraferna, 8 a och 8 b §§. Regeringen delar Lagrådets uppfattning och föreslår att bestämmelsen ändras.

Lagförslag

Förslaget medför att 33 d kap. 1, 2, 7 och 8 §§ skatteförfarandelagen ändras och att 33 d kap. 8 a och 8 b §§ samma lag införs.

8.2Kompletterande bestämmelse om föreläggande

Regeringens förslag

Skatteverket ska ha möjlighet att förelägga en koncernenhet att inkomma med uppgifter som behövs för att kontrollera en lämnad uppgift i en tilläggsskatterapport om det kan antas att uppgiften inte stämmer överens med lagen om tilläggsskatt. Detta ska endast gälla om uppgiften som har lämnats i en tilläggsskatterapport kan antas ha betydelse för bedömningen av skattskyldighet enligt lagen om tilläggsskatt.

Promemorians förslag

Förslagen i promemorian stämmer i huvudsak överens med regeringens. Enligt promemorians förslag ska Skatteverket ha möjlighet att förelägga en svensk koncernenhet. Promemorians förslag har även en annan språklig utformning.

Remissinstanserna

FAR tillstyrker förslaget och anser att svar på föreläggandet bör anses vara en integrerad del av tilläggsskatterapporteringen och således vara en sådan deklarationsupplysning som utesluter skattetillägg. Förvaltningsrätten i Stockholm ifrågasätter om begränsningen i den föreslagna bestämmelsens andra stycke är nödvändig samt noterar att snarlika bestämmelser i 37 kap. 9 och 9 a §§ SFL har en annorlunda utformning.

Skälen för regeringens förslag

I avsnitt 8.1 föreslår regeringen att beräkningarna i tilläggsskatterapporten som huvudregel ska utgå från modellreglerna och kommentaren till modellreglerna. Utgångspunkten är att svensk rätt ska överensstämma med modellreglerna och uppnå samma resultat. Det kan därför antas att beräkningarna i tilläggsskatterapporten överensstämmer med svensk rätt, även om modellreglerna har varit utgångspunkten för koncernens framtagande av uppgifter. Det kan emellertid uppstå situationer där beräkningar enligt modellreglerna leder till ett annat resultat än om

beräkningarna hade utgått från bestämmelserna i lagen om tilläggsskatt. Ett exempel är när nya administrativa riktlinjer antas som innebär en annan tolkning av modellreglerna än vad som är föreskrivet i svensk rätt och nya regler i svensk rätt ännu inte har antagits för att nå motsvarande resultat.

Att koncernenheterna ska utgå från modellreglerna innebär även en skyldighet att i tilläggsskatterapporten lämna uppgift om effekten av skillnaderna i förhållande till den nationella rätten. En sådan uppgift innebär att skattemyndigheten i respektive stat upplyses om att den redovisade beräkningen hade varit annorlunda om beräkningarna skett enligt den nationella lagstiftningen, se avsnitt 8.1.

Det är inte nödvändigtvis så att beräkningen som har gjorts enligt modellreglerna och som avviker från svensk rätt innebär att skatt- skyldighet uppkommer för koncernenheten enligt lagen om tilläggsskatt. Skattskyldighet enligt modellreglerna och svensk rätt för ett beräknat tilläggsskattebelopp baseras på vilken regel för tilläggsskatt som ska tillämpas (s.k. rule order) och som genomförts i 6 kap. lagen om tilläggsskatt. Avvikelserna kan således behöva kontrolleras närmare av Skatteverket. En närmare kontroll bör i de flesta fall innebära att kompletterande uppgifter behövs från företaget om uppkomna skillnader.

Det finns flera olika alternativ kring hur kompletterande uppgifter om skillnaderna ska lämnas till Skatteverket. Utgångspunkten är att en skyldighet att lämna kompletterande uppgifter ska vara nödvändig och proportionerlig och ska inte innebära en större börda för företagen utöver vad som är strikt nödvändigt.

Ett alternativ är att ändra förutsättningarna för när tilläggsskatte- deklaration ska lämnas och således ålägga koncernenheten en skyldighet att lämna tilläggsskattedeklaration i de fall avvikelser från svensk rätt har redovisats i tilläggsskatterapporten. Ett annat alternativ är att utöka möjligheterna för Skatteverket att förelägga koncernenheter om kompletterande uppgifter i de fall avvikelser har rapporterats.

I propositionen Tilläggsskatt för företag i stora koncerner uttalade regeringen att det inte bör införas en skyldighet för samtliga svenska koncernenheter att lämna tilläggsskattdeklaration för varje beskattningsår. Uppgiftsskyldigheten i fråga om att koncernen har en effektiv skattesats som minst uppgår till minimiskattesatsen fullgörs genom tilläggsskatte- rapporten. Tilläggsskatterapporten utgör också ett tillräckligt underlag i de fall koncernen visserligen har tilläggsskattebelopp att betala men skatt- skyldigheten ankommer på en koncernenhet som hör hemma i en annan stat eller jurisdiktion än Sverige. Att därutöver lämna tilläggsskatte- deklaration där det anges att det inte finns skatt att betala i Sverige bidrar inte till en effektivare kontroll och medför således en onödig administrativ börda för företagen (prop. 2023/24:32 s. 395). Det saknas vägande skäl för att frångå bedömningen att tilläggsskatterapporten är tillräcklig för att göra riskbedömningar och kontrollera att koncernen har en effektiv skattesats som uppgår till minimiskattesatsen. Det är centralt att inte utöka den administrativa bördan i andra fall än vad som är nödvändigt. Mot denna bakgrund bör förutsättningarna för när tilläggsskattedeklaration ska lämnas inte ändras. I stället kan en uppgift i tilläggsskatterapporten om att beräkningen medför en skillnad i förhållande till svensk rätt följas upp genom att koncernenheter föreläggs av Skatteverket att inkomma med kompletterande uppgifter som avser dessa skillnader.

Prop. 2025/26:102

Prop. 2025/26:102 Befintliga bestämmelser om föreläggande i 37 kap. SFL är inte tillräckliga för att Skatteverket ska ha de verktyg för kontroll som behövs i en situation där redovisade uppgifter inte utgår från svensk rätt och därför avviker från vad resultatet hade blivit enligt svensk rätt. Det bör därför införas en ny bestämmelse om föreläggande som avser denna situation. Syftet med föreläggandet ska vara att kontrollera skattskyldighet enligt lagen om tilläggsskatt. Begränsningen är således, tvärtemot vad Förvaltningsrätten i Stockholm anfört, nödvändig. Bestämmelsen bör placeras i 37 kap. SFL under rubriken Kontroll av egen uppgifts- eller dokumentationsskyldighet. Det finns därför skäl att utforma bestämmelsen på ett något annat sätt än bestämmelserna i 37 kap. 9 och 9 a §§ SFL, vilket Förvaltningsrätten i Stockholm noterat. Dessa bestämmelser avser kontroll av någon annans uppgiftsskyldighet eller av uppgifter vid återbetalning av eller kompensation för punktskatt.

Lagrådet för fram i sitt yttrande att det i lagen om tilläggsskatt, utöver bestämmelser om koncernenhet och svensk koncernenhet, även finns bestämmelser om statslösa koncernenheter. Med statslös koncernenhet avses enligt 2 kap. 48 § lagen om tilläggsskatt en koncernenhet som inte hör hemma i en stat enligt 1 kap. 13–15 §§ lagen om tilläggsskatt. Det innebär bl.a. att vissa delägarbeskattade enheter och vissa fasta driftställen utgör statslösa koncernenheter. En sådan koncernenhet utgör inte en svensk koncernenhet enligt den lagen. Även om en statslös koncernenhet inte ska lämna tilläggsskattedeklaration eller tilläggsskatterapport ska bl.a. den effektiva skattesatsen och tilläggsskatten beräknas separat för varje sådan koncernenhet (3 kap. 42 § lagen om tilläggsskatt). Sådana enheter är vidare undantagna från tillämpningen av vissa regler, se t.ex. den tillfälliga förenklingsregeln i 8 kap. 12 § lagen om tilläggsskatt. Enligt Lagrådet bör det därför i den fortsatta beredningen övervägas om begränsningen till svenska koncernenheter är ändamålsenlig eller om ordet svenska bör strykas för att på så sätt även göra det möjligt för Skatteverket att kunna förelägga statslösa koncernenheter.

Statslösa koncernenheter är inte skyldiga att lämna tilläggsskatterapport, jfr 33 d kap. 3 § SFL. Statslösa koncernenheter kan dock i vissa fall bli skattskyldiga för tilläggsskatt i Sverige i enlighet med bestämmelserna i lagen om tilläggsskatt. Redovisningen av uppgifter som behövs ska redovisas i en tilläggsskatterapport som lämnas in av en annan uppgiftsskyldig koncernenhet, i Sverige eller annan stat där koncernen bedriver verksamhet. Det kan emellertid finnas behov av att även den statslösa koncernenheten lämnar kompletterande uppgifter, om det behövs för att kontrollera en uppgift som lämnats i en tilläggsskatterapport och uppgiften har betydelse för bedömningen av koncernenhetens skattskyldighet enligt lagen om tilläggsskatt. Mot denna bakgrund anser regeringen, på motsvarande sätt som Lagrådet lyfter fram, att det inte är ändamålsenligt att bestämmelsen begränsas till svenska koncernenheter. Föreläggandemöjligheten bör även kunna riktas mot statslösa enheter i de fall de kan vara skattskyldiga för tilläggsskatt enligt lagen om tilläggsskatt.

I lagrådsremissen föreslogs att den kompletterande bestämmelsen om föreläggande skulle införas som en ny 37 kap. 7 b § i skatteförfarande- lagen. Lagrådet noterar dock att det genom SFS 2025:1340 redan har införts en ny 37 kap. 7 b §, med ikraftträdande den 1 januari 2026.

Regeringen föreslår därför att paragrafens beteckning ändras till 37 kap. Prop. 2025/26:102 7 c §.

FAR anser att svar på föreläggandet bör anses vara en integrerad del av tilläggsskatterapporteringen och således vara en sådan deklarations- upplysning som utesluter skattetillägg. Den föreslagna föreläggande- möjligheten är till för att kontrollera en lämnad uppgift i en tilläggsskatterapport om det kan antas att uppgiften inte stämmer överens med bestämmelserna i lagen om tilläggsskatt och om det kan antas att uppgiften har betydelse för bedömningen av koncernenhetens skattskyldighet enligt den lagen. Ett svar på ett föreläggande kan således inte direkt ses som en sådan deklarationsupplysning som kan utesluta skattetillägg. Det finns dock här skäl att framhålla de befrielsegrunder som finns. Såvitt avser befrielse från skattetillägg anges i 51 kap. 4 § SFL att Skatteverket, vid bedömningen av om det är oskäligt att ta ut skattetillägg på tilläggsskatt med fullt belopp, även ska beakta bl.a. att bestämmelserna i lagen om tilläggsskatt kan vara särskilt komplicerade och att uppgiftsskyldigheten är mycket omfattande. I avsnitt 10 i denna proposition föreslår regeringen även en tillfällig sanktionslättnad, som avser både rapportavgift och skattetillägg.

Föreläggandet kan, i enlighet med 44 kap. 2 § SFL, förenas med vite om det finns anledning att anta att föreläggandet annars inte följs.

Lagförslag

Förslaget medför att 37 kap. 7 c § skatteförfarandelagen införs.

9Automatiserat beslutsfattande

9.1Behov av ändringar för att möjliggöra automatiserade beslut i ärende om tilläggsskatt

Regeringens bedömning

Ändringar bör ske för att möjliggöra ett effektivare beslutsfattande när det gäller beslut om tilläggsskatt. Ändringarna bör avse tidsfristen för omprövning, valutaomräkning och innehållet i en tilläggsskatte- deklaration.

Promemorians bedömning

Bedömningen i promemorian stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

Ingen remissinstans har några synpunkter på bedömningen.

Skälen för regeringens bedömning
Inom skatteförfarandet fattas i dag ett stort antal automatiserade beslut.
Beslutet kan göras i form av ett elektroniskt dokument genom	85

Prop. 2025/26:102 automatiserad databehandling och finns bara i skattedatabasen och inte i pappersform (prop. 2010/11:165 s. 494 och 495). Det gäller bl.a. i de fall beslut om slutlig skatt fattas i enlighet med uppgifterna i inkomst- deklarationen. Därefter kan Skatteverket göra ett urval av ärenden som behöver utredas ytterligare och, inom den tidsfrist som gäller för omprövning, ompröva beslut som har blivit felaktiga. Ett sådant omprövningsbeslut till den skattskyldiges nackdel kan fattas utan att några nya omständigheter har tillkommit (Högsta förvaltningsdomstolens avgörande RÅ 1996 ref. 102).

Förfarandet innebär att Skatteverket kan fatta snabba beslut och därefter rikta utredningsresurser mot de ärenden som av någon anledning behöver utredas närmare. Det medför således ett effektivare förfarande där den skattskyldige får ett snabbt beslut samtidigt som Skatteverket har möjlighet att utreda och säkerställa en materiellt riktig beskattning.

I propositionen Tilläggsskatt för företag i stora koncerner uttalade regeringen att beslutsförfarandet bör inordnas i den systematik som gäller i övrigt enligt skatteförfarandelagen och motsvara vad som gäller för slutlig skatt med möjlighet till automatiserade beslut och omprövning till nackdel på initiativ av Skatteverket även utan att nya omständigheter tillkommit (prop. 2023/24:32 s. 444).

Automatiserat beslutsfattande med möjlighet till omprövning är väl beprövat och den ordning som gäller för beslut om slutlig skatt. Det möjliggör ett effektivare beslutsfattande. Mot denna bakgrund bör övervägas ändringar av de delar av förfarandet av ärenden om tilläggsskatt som utgör hinder för att möjliggöra ett effektivare beslutsfattande.

9.2Förlängd tidsfrist för omprövning till nackdel på Skatteverkets initiativ

Regeringens förslag

Ett beslut om omprövning till nackdel för den som beslutet gäller och som avser ett beslut om tilläggsskatt ska meddelas inom fyra år från utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut (fyraårsfristen).

Ett beslut om omprövning till nackdel för den som beslutet gäller ska få meddelas inom ett år från den dag då deklarationen kom in till Skatteverket, om den som är skyldig att lämna tilläggsskattedeklaration lämnar deklarationen efter utgången av tredje året efter det kalenderår då beskattningsåret har gått ut.

Ett beslut om skattetillägg på tilläggsskatt på grund av oriktig uppgift eller skönsbeskattning ska meddelas inom fyra år från utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut.

Ett beslut om skattetillägg ska få meddelas inom ett år från den dag då tilläggsskattedeklaration kom in till Skatteverket, om den som är skyldig att lämna tilläggsskattedeklaration lämnar deklarationen efter utgången av tredje året efter det kalenderår då beskattningsåret har gått ut.

Promemorians förslag		Prop. 2025/26:102
Förslagen i promemorian stämmer överens med regeringens.
Remissinstanserna
FAR tillstyrker förslaget. Ingen annan remissinstans har några synpunkter
på förslaget.
Skälen för regeringens förslag
Nuvarande regler
Skatteverket är skyldig att ompröva sitt beslut i en fråga som har betydelse
för beskattningen eller något annat förhållande mellan en enskild och det
allmänna om den som beslutet gäller begär omprövning, den som beslutet
gäller eller företrädaren enligt 67 kap. 4 § SFL överklagar eller det finns
andra skäl (66 kap. 2 § SFL). Skatteverket får dock inte ompröva beslut i
frågor som har avgjorts av allmän förvaltningsdomstol om inte särskilt
angivna förutsättningar är för handen (66 kap. 3 § SFL).
Omprövning kan begäras av den som beslutet gäller eller ske på initiativ
av Skatteverket, både till fördel och nackdel för den enskilde. När det
gäller omprövning till nackdel på initiativ av Skatteverket finns en
begränsning i form av att vissa beslut inte får omprövas till nackdel för den
som beslutet gäller (66 kap. 20 § SFL). Det gäller beslut om ansvar för
skatt eller avgift enligt 59 kap. SFL,	beslut om skattetillägg när
skatteavdrag inte har gjorts och i fråga om beslut som är möjliga att
återkalla. Ett beslut om omprövning till nackdel för den som beslutet gäller
ska meddelas inom två år från utgången av det kalenderår då
beskattningsåret har gått ut (66 kap. 21 § SFL).
Om den som är deklarationsskyldig lämnar inkomstdeklaration eller
skattedeklaration efter utgången av året efter det kalenderår då
beskattningsåret har gått ut, får ett beslut om omprövning till nackdel för
den som beslutet gäller meddelas inom ett år från den dag då deklarationen
kom in till Skatteverket. Ett sådant beslut får dock bara meddelas inom sex
år från utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut. För den
som är skyldig att lämna tilläggsskattedeklaration gäller detta om
deklarationen lämnas efter utgången av andra året efter det kalenderår då
beskattningsåret har gått ut. Om den deklarationsskyldige inte har lämnat
någon deklaration, får beslutet meddelas inom sex år från utgången av det
kalenderår då beskattningsåret har gått ut (66 kap. 22 § SFL).
En tilläggsskatterapport ska som utgångspunkt lämnas in 15 månader
efter beskattningsårets utgång och en tilläggsskattedeklaration en månad
därefter (33 d kap. 13 § och 32 a kap. 5 § SFL). Ett besked om beslut om
tilläggsskatt ska skickas inom tre år från utgången av det kalenderår då
beskattningsåret har gått ut (56 a kap.	7 § SFL). Om tilläggsskatte-
rapporten har lämnats in i en annan stat med vilken Sverige har ett gällande
avtal om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter, kommer Skatte-
verket som huvudregel att ta del av tilläggsskatterapporten genom utbyte
inom tre månader efter den dag tilläggsskatterapporten senast ska lämnas
(jfr förslaget till 14 § lagen om automatiskt utbyte av tilläggsskatte-
rapporter). Detta innebär i praktiken att tilläggsskatterapporten som
innehåller redovisning av koncernens beräkningar av tilläggsskattebelopp		87

Prop. 2025/26:102 i respektive stat där Sverige kan ha beskattningsrätt, kommer till Skatteverkets kännedom som tidigast 18 månader efter beskattningsårets utgång. Först i samband med mottagandet av tilläggsskatterapporten kan Skatteverket göra en bedömning av skattskyldigheten och urval av ärenden som behöver utredas ytterligare.

Den nu gällande tvåårsfristen för omprövning enligt huvudregeln innebär att Skatteverket i praktiken saknar möjlighet till omprövning till nackdel för den som beslutet gäller utan att grunderna för efterbeskattning i 66 kap. 27 § SFL är uppfyllda. Tvåårsfristen är därmed alltför kort för att möjliggöra för Skatteverket att fatta automatiserade beslut med efterföljande omprövning enligt huvudregeln. Tidsfristen som regleras i 66 kap. 21 § SFL bör därför förlängas.

Tidsfristen för omprövning bör vara fyra år

Ett besked om beslut om tilläggsskatt ska skickas inom tre år från utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut (56 a kap. 7 § SFL). I syfte att skapa förutsättningar för ett snabbt beslutsfattande i första led och vid behov utreda och ompröva de ärenden som kräver extra resurser, bör fristen för omprövning enligt huvudregeln när det gäller beslut om tilläggsskatt vara fyra år efter utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut. Med anledning av detta bör den förlängda omprövningstiden på grund av för sen eller utebliven deklaration kunna aktualiseras om tilläggsskattedeklarationen lämnas efter utgången av tredje året efter det kalenderår då beskattningsåret har gått ut.

Tidsfrist för beslut om skattetillägg

När Skatteverket meddelar beslut om skattetillägg finns det särskilda bestämmelser för inom vilka tidsfrister ett sådant beslut ska meddelas (52 kap. SFL). Ett beslut om skattetillägg på tilläggsskatt på grund av oriktig uppgift eller skönsbeskattning ska meddelas inom tre år från utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut (52 kap. 3 § SFL). För den som lämnar en tilläggsskattedeklaration efter utgången av andra året efter det kalenderår då beskattningsåret har gått ut, får ett beslut om skattetillägg meddelas inom ett år från den dag då deklarationen kom in till Skatteverket (52 kap. 4 § SFL). Eftersom tidsfristen för ett beslut om omprövning till nackdel för den som beslutet gäller och som avser ett beslut om tilläggsskatt föreslås förlängas behöver 52 kap. 3 och 4 §§ SFL ändras. Tidsfristen för beslut om skattetillägg i 52 kap. 3 § SFL bör därför förlängas till fyra år och tidsfristen i 52 kap. 4 § SFL bör förlängas till utgången av det tredje året efter det kalenderår då beskattningsåret har gått ut, för att korrespondera med den föreslagna fyraårsfristen.

Lagförslag

Förslaget medför att 52 kap. 3 och 4 §§ och 66 kap. 21 och 22 §§ skatte- förfarandelagen ändras.


9.3		Valuta och omräkning	Prop. 2025/26:102
	Regeringens förslag

	Uppgifter om tilläggsskattebelopp och kompletterande tilläggsskatt
	som ska lämnas i en tilläggsskattedeklaration ska anges i svenska
	kronor. Om beräkningarna som ligger till grund för beloppet har gjorts
	i annan valuta än svenska kronor ska omräkning ske. Tilläggsskatte-
	belopp och kompletterande tilläggsskatt ska räknas om enligt den
	genomsnittliga växelkursen för det beskattningsår som beloppet
	hänförs till. De kurser som fastställs av Sveriges riksbank ska användas.
	Om Sveriges riksbank inte har fastställt någon valutakurs ska
	motsvarande kurs från centralbanken i den stat där valutan är officiell
	valuta användas vid omräkning. Om det inte har fastställts någon
	valutakurs för svenska kronor, ska valutakursen för euro användas och
	beloppet ska därefter omräknas till svenska kronor enligt den kurs som
	fastställs av Sveriges riksbank.
	I ett beslut om tilläggsskatt ska belopp anges i svenska kronor. Om
	beloppet som ligger till grund för beslutet anges i annan valuta, ska
	beloppet omräknas till svenska kronor enligt vad som gäller för
	omräkning av uppgifter om belopp som ska lämnas i en tilläggs-
	skattedeklaration.
Promemorians förslag
Förslagen i promemorian stämmer i sak överens med regeringens, men har
en annan språklig utformning.
Remissinstanserna
Sveriges riksbank har inga synpunkter på förslagen. Skatteverket för fram
att uppgift om belopp kan avse andra belopp än skattebelopp, t.ex. bokfört
nettovärde på materiella anläggningstillgångar, och den deklarations-
skyldige kommer därför i vissa fall behöva omräkna dessa belopp till
svenska kronor. Vidare kan det bli fråga om att lämna uppgifter om mer
än en koncern i de fall en koncernenhet under beskattningsåret byter
koncerntillhörighet och den deklarationsskyldige kan då behöva omräkna
belopp som avser respektive koncern i deklarationen. I förslaget till
32 a kap.		6 § SFL bör därför uttrycket ”tilläggsskattebelopp och
kompletterande tilläggsskatt” ersättas med ”belopp”.
Skälen för promemorians förslag
Nuvarande regler
Varje svensk koncernenhet som ingår i en koncern som omfattas av
reglerna i lagen om tilläggsskatt, förutom undantagna enheter, är skyldig
att lämna tilläggsskatterapport till Skatteverket, se 33 d kap. 3 § SFL. Om
moderföretaget, eller en annan koncernenhet som moderföretaget har
utsett, lämnar rapporten för hela koncernens räkning till skattemyndig-
heten i ett land med vilket Sverige har ett avtal om automatiskt utbyte av
tilläggsskatterapporter, behöver dock de svenska koncernenheterna inte
lämna rapporten utan i stället underrätta Skatteverket vilken koncernenhet			89

Prop. 2025/26:102

som lämnar densamma och i vilket land den enheten hör hemma, se 33 d kap. 4 § SFL.

Tilläggsskatterapporten innehåller de uppgifter som behövs för att bedöma om koncernenheternas effektiva skattesats uppnår miniminivån om minst 15 procent i respektive stat samt, i förekommande fall, beräkning av tilläggsskattebelopp om miniminivån inte uppnås. Tilläggsskatte- rapporten innehåller också uppgift om vilken eller vilka koncernenheter som är skattskyldiga för tilläggsskattebeloppet enligt huvudregeln för tilläggsskatt och med vilket belopp. Vidare innehåller rapporten uppgifter som behövs för beräkning av kompletterande tilläggsskatt samt uppgift om vilken eller vilka stater den kompletterande tilläggsskatten fördelas till. Rapporten innehåller också uppgift om nationell tilläggsskatt som ska betalas i en stat.

Uppgifterna i tilläggsskatterapporten ska avse hela koncernen, oavsett vilken koncernenhet som lämnar den. Uppgifter om belopp som lämnas i en tilläggsskatterapport ska därför anges i den valuta som beräkningarna enligt lagen om tilläggsskatt ska göras, se 22 kap. 2 § skatteförfarande- förordningen (2011:1261). När det gäller beräkningar enligt lagen om tilläggsskatt infördes den 1 januari 2025 en ny bestämmelse i form av 1 kap. 17 a § lagen om tilläggsskatt (se SFS 2024:1248 och prop. 2024/25:7) som innebär att de beräkningar som ska göras för att bestämma ett tilläggsskattebelopp ska göras i den valuta som används vid upprättandet av moderföretagets koncernredovisning (presentations- valutan). Vad som avses med koncernredovisning definieras i 2 kap. 19 § lagen om tilläggsskatt.

Uppgifter om belopp som lämnas i tilläggsskatterapporten kommer därför att anges i den valuta som används vid upprättandet av moderföretagets koncernredovisning. Samma valuta används för uppgifter om belopp som lämnas i en tilläggsskattedeklaration, se 22 kap. 2 § skatteförfarandeförordningen.

När Skatteverket i ett beslut om tilläggsskatt bestämmer storleken på tilläggsskatt enligt huvudregeln eller kompletteringsregeln för tilläggs- skatt eller nationell tilläggsskatt ska beloppet anges i svenska kronor. I 56 a kap. 4 § SFL finns därför en omräkningsbestämmelse som anger hur beloppet ska omräknas till svenska kronor om beräkningen har gjorts i en annan valuta.

Bör ordningen för omräkning till svenska kronor förändras?

För att möjliggöra automatiserat beslutsfattande är det nödvändigt att uppgifter om belopp som avser tilläggsskattebelopp eller kompletterande tilläggsskatt som lämnas i en tilläggsskattedeklaration anges i svenska kronor. I stället för att Skatteverket i samband med beslut om tilläggsskatt omräknar ett belopp i annan valuta till svenska kronor bör den deklarationsskyldige omräkna beloppet inför att tilläggsskattedeklaration- en lämnas. En sådan omräkning är endast nödvändig i de fall det finns tilläggsskatt att betala i Sverige som ska redovisas i en tilläggsskatte- deklaration. Vidare är det endast summan av tilläggsskatt att betala enligt huvudregeln för tilläggsskatt, kompletterande tilläggsskatt respektive nationell tilläggsskatt som den deklarationsskyldige är skattskyldig för som behöver omräknas till svenska kronor. Andra belopp än skattebelopp,

t.ex. bokfört nettovärde på materiella anläggningstillgångar, som den deklarationsskyldige kan vara skyldig att lämna uppgift om i en tilläggsskattedeklaration behöver inte omräknas för att möjliggöra automatiskt beslutsfattande. Till skillnad från Skatteverket anser således regeringen att det i bestämmelsen bör tydliggöras att endast belopp som avser summan av tilläggsskattebelopp (såväl enligt huvudregeln som nationell tilläggsskatt) och kompletterande tilläggsskatt behöver omräknas till svenska kronor.

Det behöver därför införas bestämmelser om hur omräkning bör ske från den valuta som används för beräkning av tilläggsskattebelopp enligt lagen om tilläggsskatt och som redovisas i tilläggsskatterapporten till svenska kronor.

Hur bör omräkning ske?

Eftersom reglerna om tilläggsskatt ska tillämpas på samma sätt i ett stort antal stater är det viktigt att det finns regler om hur olika valutor ska hanteras. I avsnitt 1 i de administrativa riktlinjerna från juli 2023 (punkt 6) tas fyra olika frågor upp som rör omräkning från utländsk valuta. När det gäller vilken valuta som ska användas vid beräkningarna för tilläggsskatt och när tilläggsskatterapporten upprättas samt hur omräkning ska ske om beloppen i enheternas redovisning inte är i denna valuta har kompletterande regler införts i lagen om tilläggsskatt den 1 januari 2025 (se SFS 2024:1248 och prop. 2024/25:7). I fråga om vilka omräknings- regler som ska tillämpas för att räkna om tilläggsskatt som har beräknats i en annan valuta till den lokala valutan i den jurisdiktion där skatten ska betalas är det inte nödvändigt med enhetliga regler i samtliga genomförandestater. Detta eftersom den underliggande beräkningen av tilläggsskattebelopp redan har gjorts i presentationsvalutan. Det är därför upp till respektive genomförandestat att bestämma på vilket sätt presentationsvalutan, om annan än den lokala valutan, bör omräknas i det fall det finns tilläggsskatt att betala, se avsnitt 1 i de administrativa riktlinjerna från juli 2023 (punkt 23 och 24).

Det finns flera alternativa metoder för hur omräkning kan ske. Ett alternativ är att använda sig av den genomsnittliga kursen för beskattnings- året och ett annat är kursen vid beskattningsårets utgång. Ett tredje är att använda sig av kursen vid tidpunkten för när tilläggsskatterapporten eller tilläggsskattedeklarationen lämnas in. Med hänsyn till att tidpunkterna för när tilläggsskatterapporten respektive tilläggsskattedeklarationen ska lämnas in infaller mer än ett år efter beskattningsårets utgång skulle en sådan lösning brista i förutsägbarhet och förefaller därför inte vara det främsta alternativet.

I lagen (2000:46) om omräkningsförfarande vid beskattning för företag som har sin redovisning i euro m.m., förkortad omräkningslagen, finns bl.a. bestämmelser om omräkning till svenska kronor för beskattnings- ändamål för inkomstskatt och mervärdesskatt i de fall företag har sin redovisning i euro eller när företag byter redovisningsvaluta. Lagen bygger på ett schabloniserat omräkningsförfarande från euro till kronor som översiktligt innebär att resultatposter räknas om enligt beskattningsårets genomsnittskurs (5 §) och balansräkningsposter enligt kursen vid beskattningsårets utgång (6 §). När det gäller kurser för omräkning anges

Prop. 2025/26:102

Prop. 2025/26:102 i 17 § att de kurser som fastställs av Europeiska centralbanken för

	respektive svenska bankdag ska användas.
	När det gäller den befintliga omräkningsbestämmelsen för tilläggsskatt
	som regleras i 56 a kap. 4 § första stycket SFL anges att belopp i annan
	valuta ska omräknas till svenska kronor utifrån balansdagens kurs för den
	koncernenhets balansdag som beloppet är hänförligt till och om beloppet
	inte kan hänföras till en enskild koncernenhet ska kursen på moder-
	företagets balansdag användas. Beloppet som ska deklareras kan
	emellertid hänföras till flera koncernenheter. Om omräkning ska baseras
	på balansdagens kurs för den koncernenhet som beloppet är hänförligt till
	skulle det kunna uppkomma situationer där olika kurser används för att
	omräkna tilläggsskattebeloppet, trots att dessa belopp ska summeras i
	deklarationen. Det kan också finnas svårigheter när beloppet inte ska
	hänföras till en enskild koncernenhet, t.ex. när ett moderbolag tillämpar
	huvudregeln för tilläggsskatt och moderbolagets andel är 100 procent av
	de lågbeskattade koncernenheterna och det därmed saknas behov av att
	fördela tilläggsskattebeloppet per koncernenhet utan kan summeras för
	hela jurisdiktionen. Detsamma gäller om alla moderbolag som tillämpar
	huvudregeln är skattskyldig för samma andel av tilläggsskattebeloppet för
	varje lågbeskattad koncernenhet i en stat. Mot denna bakgrund är den
	valda metoden inte den enklaste och mest ändamålsenliga lösningen.
	Eftersom tilläggsskattebeloppet redan har räknats fram på koncernnivå
	och sedan tillfallit en skattskyldig koncernenhet, saknas behov att vid
	omräkningen av annan valuta till svenska kronor använda den kurs som
	gäller på balansdagen för den koncernenhet som tilläggsskattebeloppet
	hänförs till.
	En schabloniserad metod torde vara den enklaste metoden att använda.
	Principerna för omräkning som kommer till uttryck i omräkningslagen bör
	därför användas även här. Därför föreslår regeringen att vid omräkning av
	tilläggsskattebelopp som beräknats i annan valuta bör det summerade
	beloppet omräknas som helhet enligt samma principer som gäller enligt
	omräkningslagen. Detsamma gäller för kompletterande tilläggsskatt som
	fördelas till svenska koncernenheter. De summerade tilläggsskatte-
	beloppen respektive kompletterande tilläggsskatt bör därför omräknas
	enligt den genomsnittliga växelkursen för det beskattningsår som beloppet
	hänför sig till. Det är den deklarationsskyldiga koncernenhetens
	beskattningsår som är relevant. Genomsnittskursen för beskattningsåret är
	vid tidpunkten för när tilläggsskattedeklarationen lämnas in väl känd av
	den deklarationsskyldiga koncernenheten. Förslaget bedöms därmed vara
	enkelt att tillämpa och medför ett materiellt riktigt beslut.
	När det gäller vilken valutakurs som bör användas för att beräkna
	genomsnittskursen saknas skäl att frångå den valda regleringen i 56 a kap.
	4 § andra stycket SFL, dvs. den kurs som fastställs av Sveriges riksbank.
	Som anges i förarbetena till den bestämmelsen kan det förutsättas att
	beloppet som anges i tilläggsskatterapporten i de allra flesta fall är någon
	av de valutor vars kurs fastställs av Sveriges riksbank. Det kan emellertid
	inte uteslutas att belopp i en annan valuta kan komma att anges i tilläggs-
	skatterapporten (prop. 2023/24:32 s. 442). Om den aktuella valutakursen
	inte finns noterad hos Sveriges riksbank bör därför motsvarande kurs från
	centralbanken i den stat där valutan är officiell valuta användas	vid
92	omräkning. Om någon valutakurs inte finns för svenska kronor,	ska

valutakursen för euro användas och beloppet ska därefter omräknas till Prop. 2025/26:102 svenska kronor enligt den kurs som fastställs av Sveriges riksbank.

De nya bestämmelserna om omräkning bör placeras i 32 a kap. SFL. I 56 a kap. bör alltjämt finnas en bestämmelse om att Skatteverket ska omräkna tilläggsskatt till svenska kronor för det fall Skatteverkets beslut inte överensstämmer med inlämnad tilläggsskattedeklaration. Beräk- ningen bör ske på samma sätt och en hänvisning bör därför införas till den nya bestämmelsen i 32 a kap. 6 §.

Lagförslag

Förslaget innebär att nuvarande 32 a kap. 5 § skatteförfarandelagen ska betecknas 32 a kap. 7 §. Förslaget medför även att 56 a kap. 4 § skatte- förfarandelagen ändras och att två nya paragrafer, 32 a kap. 5 och 6 §§, införs.

9.4Vad en tilläggsskattedeklaration ska innehålla

Regeringens förslag

För att underlätta det automatiserade beslutsfattandet och fördelningen av nationell tilläggsskatt som beräknats på samriskföretag ska en tilläggsskattedeklaration även innehålla uppgift om summan av tilläggsskattebelopp som den deklarationsskyldige är skattskyldig för enligt huvudregeln för tilläggsskatt, summan av kompletterande tilläggsskatt som fördelas till svenska koncernenheter samt uppgifter som behövs för fördelning av nationell tilläggsskatt.

Promemorians förslag

Förslagen i promemorian stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

Skatteverket för fram att det uttryckligen bör anges att summan av nationell tilläggsskatt ska anges i deklarationen. Det saknas behov av att i deklarationen ta in uppgifter om beräkningen, eftersom tilläggsskatte- rapporten kommer att innehålla sådana uppgifter.

Skälen för regeringens förslag
Nuvarande reglering
En tilläggsskatterapport innehåller de uppgifter som behövs för att bedöma
om det uppkommer ett tilläggsskattebelopp för koncernen samt beräkna
och fördela detsamma. Rapporten innehåller dock inte samtliga uppgifter
som krävs för att skatten ska kunna tas ut i Sverige. Mot denna bakgrund
kompletteras rapporten av ett nationellt deklarationsförfarande i form av
en tilläggsskattedeklaration. Syftet med deklarationen är att vara till
ledning för bestämmande av underlag för att ta ut skatt enligt lagen om
tilläggsskatt (32 a kap. 1 § SFL). En tilläggsskattedeklaration ska lämnas
om koncernenheten är skattskyldig för ett tilläggsskattebelopp enligt lagen	93
	93

Prop. 2025/26:102 om tilläggsskatt eller kompletterande tilläggsskatt som fördelas till svenska koncernenheter (32 a kap. 2 § SFL).

Närmare reglering av vad en tilläggsskattedeklaration ska innehålla finns i 32 a kap. 3 och 4 §§ SFL. Vid införandet av bestämmelserna uttalade regeringen att tilläggsskattedeklarationen ska utgöra ett komplement till tilläggsskatterapporten och inte innehålla motsvarande uppgifter som ska anges i rapporten. Av introduktionen till den av IF fastställda tilläggsskatterapporten klargörs att stater är fria att begära kompletterande uppgifter utöver de som ska anges i rapporten och att sådana uppgifter kan behövas för att t.ex. fastställa skattskyldighet. Staterna uppmanas dock att avhålla sig från att rutinmässigt begära uppgifter utöver tilläggsskatterapporten för beräkning av en koncernenhets skyldighet att betala tilläggsskatt (prop. 2023/24:32 s. 400). Mot denna bakgrund bedömde regeringen att det inte fanns behov av att uppgift om belopp som avser bl.a. tilläggsskatt enligt huvudregeln skulle lämnas i deklarationen.

Behov av kompletterande uppgifter om belopp

Uppgifterna i tilläggsskatterapporten identifierar vilken koncernenhet som är skattskyldig för tilläggsskattebeloppet och dess storlek. En och samma koncernhet kan vara skattskyldig för tilläggsskattebelopp som hänför sig till flera olika lågbeskattade koncernenheter, samriskföretag eller dotterbolag till samriskföretag. Dessa belopp redovisas separat i tilläggs- skatterapporten. I syfte att underlätta det nationella beslutsfattandet och möjliggöra automatiserade beslut bör det i deklarationen anges den totala summan av tilläggsskatt enligt huvudregeln som den skattskyldige är skattskyldig för. För att möjliggöra automatiserade beslut behöver beloppet vidare anges i svenska kronor, vilket regeringen föreslår i avsnitt 9.3.

Den skattskyldige kan även vara skyldig att betala kompletterande tilläggsskatt som har fördelats till svenska koncernenheter. Beloppet kompletterande tilläggsskatt som har fördelats till svenska koncernenheter framgår av tilläggsskatterapporten. När det gäller fördelningen av den kompletterande tilläggsskatten mellan flera skattskyldiga svenska koncernenheter innehåller varken modellreglerna eller minimibeskatt- ningsdirektivet anvisning om vilken eller vilka koncernenheter i staten som ska betala skatten. Det är därför upp till respektive stat att bedöma hur skatten ska fördelas. Bestämmelser om fördelning av kompletterande tilläggsskatt finns i 6 kap. 14 § lagen om tilläggsskatt och uppgifter som krävs för denna fördelning ska lämnas i en tilläggsskattedeklaration. Det finns även möjlighet att, enligt 6 kap. 15 § samma lag, ansöka om att en koncernenhet är skattskyldig för hela den kompletterande tilläggsskatt som fördelas till svenska koncernenheter. I sådana fall saknas behov av uppgifter om fördelning mellan flera svenska koncernenheter (jfr prop. 2023/24:32 s. 653). I syfte att möjliggöra automatiserade beslut bör deklarationen även innehålla uppgift om belopp som avser kompletterande tilläggsskatt som den deklarationsskyldige är skattskyldig för.

Behov av kompletterande uppgifter om fördelning av nationell tilläggsskatt

Enligt 6 kap. 2 a § lagen om tilläggsskatt är en svensk koncernenhet skattskyldig för hela det tilläggsskattebelopp som beräknats och fördelats på ett samriskföretag och dotterföretag till ett samriskföretag om företaget hör hemma i Sverige och tillhör den koncern som den svenska koncern- enheten ingår i. Om en koncern har flera svenska koncernenheter ska skattskyldigheten för tilläggsskattebeloppet fördelas mellan dessa i proportion till varje enhets andel av anställda och materiella tillgångar i Sverige under det beskattningsår som tilläggsskatten avser. Bestämmelsen infördes den 1 januari 2025.

Syftet med ändringen är att säkerställa att den svenska nationella tilläggsskatten ska vara kvalificerad och omfattas av andra staters förenklingsregel för nationell tilläggsskatt. När det gäller samriskföretag och dotterföretag till samriskföretag som hör hemma i Sverige är det nödvändigt att tilläggsskattebelopp som beräknats för företaget och fördelats på företaget omfattas av bestämmelserna om nationell tilläggsskatt i 6 kap. lagen om tilläggsskatt. Skattskyldighet för nationell tilläggsskatt behöver inte placeras på samriskföretaget utan kan placeras på en eller flera andra koncernenheter som är skattskyldiga. Om det finns flera svenska koncernenheter ska skattskyldigheten för tilläggsskatte- beloppet fördelas mellan dessa på motsvarande sätt som gäller för kompletterande tilläggsskatt som allokeras till Sverige, dvs. i proportion till varje enhets andel av koncernens anställda och materiella tillgångar i Sverige under det beskattningsår som tilläggsskatten avser (se 6 kap. 2 a § lagen om tilläggsskatt och prop. 2024/25:7 s. 192 och 196–198). Vidare föreslås i propositionen Ytterligare kompletteringar till bestämmelserna om tilläggsskatt för företag i stora koncerner att bestämmelsen i 6 kap. 2 a § lagen om tilläggsskatt ska ändras på så sätt att tilläggsskattebeloppet ska halveras om svenska koncernenheter i två olika koncerner är skattskyldiga för tilläggsskattebelopp som beräknats och fördelats på ett och samma samriskföretag eller dotterföretag till ett samriskföretag (se prop. 2025/26:22 s. 22 och 75).

Att en koncernenhet i Sverige kan bli skattskyldig för nationell tilläggsskatt i fråga om ett tilläggsskattebelopp som beräknats på ett samriskföretag eller dotterföretag till ett samriskföretag medför att tilläggsskattedeklarationen behöver kompletteras med ytterligare uppgifter. Om en eller flera koncernenheter är skattskyldig för nationell tilläggsskatt i fråga om ett tilläggsskattebelopp som beräknats för ett samriskföretag eller dotterföretag till ett samriskföretag så behöver deklarationen – utöver uppgifter som är nödvändiga för beräkning av nationell tilläggsskatt – även innehålla uppgifter som är nödvändiga för fördelning av nationell tilläggsskatt. Uppgifter som behövs för fördelning av nationell tilläggsskatt kan t.ex. utgöras av uppgifter om anställda och materiella tillgångar för att korrekt kunna beräkna vilken andel av tilläggsskattebeloppet som koncernenheten är skattskyldig för. Därutöver krävs uppgifter om samriskföretaget eller dotterföretaget till samrisk- företaget.

Skatteverket ifrågasätter behovet av att deklarationen ska innehålla uppgifter om beräkning av nationell tilläggsskatt eftersom tilläggsskatte-

Prop. 2025/26:102

Prop. 2025/26:102 rapporten kommer att innehålla sådana uppgifter, samt att det i stället bör anges att summan av nationell tilläggsskatt ska anges i deklarationen. I de fall koncernen använder sig av en förenklingsregel för nationell tilläggsskatt avseende Sverige kommer tilläggsskatterapporten att innehålla de uppgifter som krävs för beräkning av nationell tilläggsskatt enligt svensk rätt. Avsnittet om jurisdiktion avseende Sverige kommer då att beräknas i enlighet med svenska regler för nationell tilläggsskatt, se avsnitt 8.1. Även om Sverige har kvalificerade regler i fråga om nationell tilläggsskatt kan det emellertid förekomma situationer där koncernen är förhindrad att använda sig av förenklingsregeln, den s.k. switch-off regeln (switch-off rule). Switch-off regeln anger undantag och reglerar i vilka fall koncernen inte kan använda sig av en förenklingsregel för nationell tilläggsskatt. Det gäller vissa avvikelser i den nationella tilläggsskatten, särskilt avseende delägarbeskattade enheter, samriskföretag och dotterföretag till samriskföretag, investeringsenheter samt undantag från kompletterande tilläggsskatt i en inledande fas av internationell verksamhet, se vidare annex A i kommentaren till modellreglerna om s.k. QDMTT safe harbour. Exempelvis ska switch-off regeln tillämpas när skattskyldigheten för nationell tilläggsskatt påförs en koncernenhet som inte ingår i samriskföretagskoncernen i stället för samriskföretaget. Vidare gäller också att en koncern endast kan använda sig av en förenklingsregel om nationell tilläggsskatt om den nationella tilläggsskatt är en s.k. ”kvalificerad nationell tilläggsskatt som ska betalas” (”the amount payable under a Qualified Domestic Minimum Top-Up Tax”). Koncernen kan inte använda sig av förenklingsregeln om det förekommer oenighet kring skattskyldigheten eller beloppet och koncernenheten har för avsikt att föra en process, eller om skatten inte går att bestämma eller driva in, se annex A i kommentaren till modellreglerna om s.k. QDMTT safe harbour, avsnitt 3, p.11.

Även om de svenska reglerna om nationell tilläggsskatt är kvalificerade i mening att koncerner generellt kan använda sig av förenklingsregeln om nationell tilläggsskatt så kan det inte uteslutas att det för en enskild koncern förekommer sådana avvikelser som innebär att den inte kan använda sig av förenklingsregeln. I dessa fall kommer avsnittet om Sverige i tilläggsskatterapporten inte baseras på svensk rätt om nationell tilläggsskatt. För att kunna redovisa nödvändiga uppgifter för beräkning av nationell tilläggsskatt i Sverige kan således kompletterande uppgifter behöva lämnas i tilläggsskattedeklarationen. Regeringen bedömer att det endast i undantagsfall kommer vara aktuellt med dessa uppgifter i deklarationen eftersom de flesta koncerner kan använda sig av förenklingsregeln. Inte desto mindre bör kravet på kompletterande uppgifter i fråga om beräkning av nationell tilläggsskatt finnas kvar i de enstaka fall där switch-off regeln ska tillämpas.

Lagförslag

Förslaget innebär att 32 a kap. 3 § skatteförfarandelagen ändras.

10	Tillfällig sanktionslättnad	Prop. 2025/26:102
Regeringens förslag
Skattetillägg eller rapportavgift ska inte tas ut om en koncernenhet har
vidtagit skäliga åtgärder för att redovisa korrekta beräkningar och
korrekta bedömningar i fråga om bestämmelserna om tilläggsskatt.
Bestämmelsen ska tillämpas för räkenskapsår som		börjar före den

1 januari 2027 och avslutas senast den 30 juni 2028.
Promemorians förslag
Förslaget i promemorian stämmer i sak överens med regeringens, men har
en annan språklig utformning.
Remissinstanserna
Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet är positiv till
förslaget och för fram att begreppet skäliga åtgärder inte definieras i
dokumentet, vilket är i linje med vad som föreslagits av OECD, och
poängterar vikten av en pragmatisk tillämpning. Skatteverket lämnar
synpunkter på lagtextens utformning, för att lagtexten tydligare ska
överensstämma med innehållet i dokumentet om Safe Harbours and
Penalty Relief: Global Anti-Base Erosion Rules (Pillar Two). FAR anser
att det är viktigt att sanktionssystemet anpassas till de särskilda
förutsättningar som gäller för tilläggsskatten, och att den tillfälliga
sanktionslättnaden ska tillämpas tillsammans med övriga delar av det
svenska sanktionssystemet. FAR menar vidare att tilläggsskatterapporten
och tilläggsskattedeklarationen, i förhållande till varandra, ska anses
utgöra sådana avstämningsuppgifter som utesluter skattetillägg enligt de
allmänna reglerna i 49 kap. 10 § SFL. Sanktioner bör i normalfallet inte
heller påföras om det finns en oriktig uppgift i tilläggsskatterapporten
medan tilläggsskattedeklarationen är korrekt. Finansbolagens förening
och Näringslivets skattedelegation, till vars yttrande Fastighetsägarna,
Företagarna, Svensk försäkring, Svensk Sjöfart, Svenskt Näringsliv och
Swedish Private Equity & Venture Capital Association ansluter sig (nedan
NSD m.fl.), välkomnar förslaget men för fram att de erfarit att Skatteverket
har haft synpunkter på lagtextens utformning. Det vore olyckligt om den
svenska lagtexten är begränsande i förhållande till de internationella
rekommendationerna och att det behöver justeras i den fortsatta
beredningen. Med hänsyn till regelverkets komplexitet behöver reglerna
om sanktioner, även efter tiden för den tillfälliga sanktionslättnaden,
tillämpas nyanserat och endast aktualiseras i mer graverande fall.
Förvaltningsrätten i Stockholm anser att ändamålsenligheten med två
olika beloppsberäkningar för sanktionerna skattetillägg respektive
rapportavgift kan ifrågasättas eftersom storleken på rapportavgiften ska
beräknas med ett ”fiktivt skattetillägg” som utgångspunkt och efterfrågar
förtydliganden om hur överlappande situationer bör lösas. Sveriges
advokatsamfund är positiv till förslaget och anser att det bör övervägas om
lättnadsregeln inte bör gälla tills vidare, eller i vart fall för en längre period,
samt för fram att det är olyckligt att överlappande situationer inte regleras	97
	97

Prop. 2025/26:102 i lag. Kammarrätten i Göteborg anser att den övergångstid som begränsar tillämpningen av sanktionslättnaden i stället bör anges i form av en övergångsbestämmelse.

Skälen för regeringens förslag

Det finns krav på sanktioner i minimibeskattningsdirektivet och modellreglerna

I inledningen till minimibeskattningsdirektivet framhålls att effektiviteten och rättvisan i den globala minimiskattereformen i hög grad är beroende av att den genomförs i hela världen. För att säkerställa att bestämmelserna efterlevs bör medlemsstaterna därför införa lämpliga sanktioner (skäl 25).

Minimibeskattningsdirektivet innebär därmed en skyldighet att införa sanktioner för överträdelser av de nationella bestämmelser som antagits utifrån direktivet. I direktivet och modellreglerna finns vissa generella bestämmelser om sanktioner. Hur sanktionerna närmare ska se ut är dock upp till respektive medlemsstat att bestämma.

Skyldigheten att införa sanktioner finns i artikel 46 minimibeskattnings- direktivet. Sanktionerna ska gälla för nationella bestämmelser som rör koncernenheters skyldighet att deklarera och betala sin andel av tilläggsskatten och medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de nationella bestämmelserna tillämpas på ett effektivt sätt. Sanktionerna ska vidare vara proportionella och avskräckande.

Av de inledande skälen till minimibeskattningsdirektivet framgår att medlemsstaterna vid fastställandet av sanktioner bör ta särskild hänsyn till risken för att en koncern inte rapporterar den information som krävs för tillämpning av kompletteringsregeln. För att åtgärda denna risk bör medlemsstaterna införa ”avskräckande sanktioner” (skäl 25).

I modellreglerna finns bestämmelser om sanktioner i artikel 8.1.8. Det framgår att ett lands regler om påföljder och sanktioner ska vara tillämpliga gällande tilläggsskatterapporten (”GloBE Information Return”). Av kommentaren till modellreglerna framgår att detta innebär att nationella påföljds- eller sanktionsbestämmelser ska aktualiseras om rapporten inte lämnas in i tid eller om den innehåller oriktig eller bristfällig information. Det är upp till respektive land att välja att antingen utvidga befintliga påföljds- eller sanktionsregler, eller att införa nya regler. Införs nya påföljder eller sanktioner bör dessa stå i proportion till påföljder eller sanktioner som gäller för andra skyldigheter som liknar skyldigheten att lämna tilläggsskatterapport (kommentar till artikel 8.1.8 i modellreglerna).

Sanktioner och sanktionslättnader kopplade till tilläggsskatt och nationell tilläggsskatt

Utifrån de uppställda kraven i minimibeskattningsdirektivet och modell- reglerna gjorde regeringen bedömningen att Sverige har en skyldighet att införa sanktioner som gäller skyldigheten att lämna tilläggsskatterapport respektive skyldigheten att lämna tilläggsskattedeklaration (se avsnitt

15.8.3i prop. 2023/24:32). Det infördes därför en förseningsavgift för det fall tilläggsskatterapporten eller tilläggsskattedeklarationen inte lämnas in i tid (48 kap. 1 § SFL). Vidare infördes en ny sanktion, rapportavgift, för det fall rapporten innehåller fel eller brister (49 e kap. SFL). Rapportavgift

ska tas ut av den som lämnar en tilläggsskatterapport om det klart framgår att felaktiga uppgifter har lämnats i rapporten eller att uppgifter som skulle ha lämnats har utelämnats. En avgift får dock tas ut endast om bristerna är allvarliga. Vid bedömningen av om brister är allvarliga ska det särskilt beaktas om de har orsakat att skatt inte påförts trots att det fanns grund för det, påtagligt ökat risken för att skatt skulle undandras, eller förhindrat eller allvarligt försvårat skattekontrollen. När avgiftens storlek beslutas ska särskild hänsyn tas till arten och omfattningen av bristerna, risken för skatteundandragande, och om den som lämnat rapporten eller annan koncernenhet som bidragit med uppgifter uppsåtligen lämnat felaktiga uppgifter eller låtit bli att lämna uppgifter som skulle ha lämnats, eller varit grovt vårdslös vid uppgiftslämnandet. Detta framgår av 49 e kap. 1 och 4 §§ SFL.

Regeringen gjorde även bedömningen att reglerna om skattetillägg i skatteförfarandelagen ska tillämpas. Skattetillägg på tilläggsskatt får inte tas ut till den del det grundas på en felaktighet eller passivitet som leder till att rapportavgift enligt 49 e kap. tas ut (49 kap. 10 d § SFL).

Skatteverket kan i enlighet med befintliga bestämmelser i 51 kap. SFL besluta om hel eller delvis befrielse från de särskilda avgifterna om det är oskäligt att avgiften tas ut med fullt belopp (se avsnitt 15.8.7 i prop. 2023/24:32). Vid bedömningen ska det särskilt beaktas om den felaktighet eller passivitet som har lett till avgiften kan antas ha berott på ålder, hälsa eller liknande förhållande, berott på en felbedömning av en regel eller betydelsen av de faktiska förhållandena, eller föranletts av vilseledande eller missvisande kontrolluppgifter eller uppgifter om betalningsmottagare i arbetsgivardeklarationer, avgiften inte står i rimlig proportion till felaktigheten eller passiviteten, eller en oskäligt lång tid har gått efter det att Skatteverket har funnit anledning att anta att avgift ska tas ut utan att den som avgiften gäller kan lastas för dröjsmålet. Detta framgår av 51 kap. 1 § SFL.

Det infördes även särskilda grunder för befrielse från förseningsavgift och skattetillägg på tilläggsskatt i 51 kap. 3 och 4 §§ SFL. Vid bedömning- en av om det är oskäligt att ta ut förseningsavgift med fullt belopp när tilläggsskatterapport inte har lämnats i rätt tid ska Skatteverket även beakta om förseningsavgiften har samband med att en anmälan om att annan koncernenhet lämnar tilläggsskatterapporten inte har gjorts eller inte har gjorts i rätt tid. Vid bedömningen av om det är oskäligt att ta ut skattetillägg på tilläggsskatt med fullt belopp ska Skatteverket även beakta om den felaktighet eller passivitet som skattetillägget grundas på även har lett till en sanktion för den rapporterande enheten i en annan stat, och att bestämmelserna i lagen om tilläggsskatt kan vara särskilt komplicerade och att uppgiftsskyldigheten är mycket omfattande.

FAR anför bl.a. att det är synnerligen viktigt att sanktionssystemet anpassas till de särskilda förutsättningar som gäller för tilläggsskatten, och att vissa delar i systematiken är oklara och inte bör hanteras inom ramen för rättstillämpningen. FAR menar vidare att tilläggsskatterapporten och tilläggsskattedeklarationen, i förhållande till varandra, ska anses utgöra sådana avstämningsuppgifter som utesluter skattetillägg enligt de allmänna reglerna i 49 kap. 10 § SFL. Förvaltningsrätten i Stockholm och Sveriges advokatsamfund önskar förtydliganden om hur överlappande situationer avseende rapportavgift och skattetillägg bör lösas. Regeringen

Prop. 2025/26:102

100

konstaterar i denna del att det vid införandet av tilläggsskatten för företag i stora koncerner analyserades vilka sanktioner och befrielsegrunder som skulle kunna aktualiseras och i vilka sammanhang (se avsnitt 15.8 i prop. 2023/24:32). Med avstämningsuppgifter avses bl.a. uppgifter som har lämnats i tilläggsskattedeklaration för det föregående beskattningsåret och som har en direkt koppling till uppgifter som ska lämnas i tilläggs- skattedeklaration för beskattningsåret, och uppgifter som finns i register som har upprättats av Skatteverket för kontroll bl.a. av framtida tilläggskattedeklarationer (se 49 kap. 10 e § SFL). Det är inte möjligt att, inom ramen för detta lagstiftningsprojekt, lämna ytterligare vägledning i denna del.

IF anser att en tillfällig sanktionslättnad bör införas

Idokumentet om Safe Harbours and Penalty Relief: Global Anti-Base Erosion Rules (Pillar Two), som i januari 2025 inarbetats som bilaga C i IF:s dokument GloBE Information Return, beskrivs en tillfällig sanktionslättnad (transitional penalty relief) med anledning av modell- reglernas införande. Sanktionslättnaden innebär att uppgiftsskyldiga under en tidsangiven inledande fas ska undgå sanktioner om de vidtagit skäliga åtgärder (reasonable measures) för att säkerställa att de tillämpat modellreglerna på ett korrekt sätt. Uttrycket skäliga åtgärder definieras inte i dokumentet, utan ska ses mot bakgrund av varje jurisdiktions befintliga regler och praxis. Den gemensamma överenskommelsen om sanktionslättnader är avsedd att ge multinationella företag och de som ansvarar för att fullgöra sina skyldigheter i fråga om skatter en ”mjuklandning” under de första åren då bestämmelser om tilläggsskatt och nationell tilläggsskatt införs. Denna ”mjuklandning” kommer att göra det möjligt för multinationella företag och skatteförvaltningar att bekanta sig med bestämmelserna och utveckla datainsamlingen och rapporterings- och efterlevnadssystemen för att följa de nya reglerna utan att riskera att bestraffas för att ha gjort skäliga misstag. Bl.a. Finland har infört en tillfällig sanktionslättnad. Andra länder, däribland Danmark, Norge och Tyskland har gjort bedömningen att ordinarie skatteförfaranderegler även innefattar den tillfälliga sanktionslättnaden som IF anser bör införas. Detta har då t.ex. utvecklats i förarbetena då modellreglerna infördes i respektive stat.

En tillfällig sanktionslättnad kopplad till skattetillägg och rapportavgift bör införas

Regeringen gjorde i prop. 2023/24:32 bedömningen att det bl.a. av rättssäkerhetsskäl och den möjlighet till befrielse som finns gällande särskilda avgifter enligt befintlig reglering i skatteförfarandelagen bör finnas en möjlighet att fatta beslut om hel eller delvis befrielse från de särskilda avgifterna i de fall det är oskäligt att ta ut dem med fullt belopp. Någon ändring av 51 kap. 1 § SFL behövde enligt regeringen inte göras, då skatteförfarandelagens regler gäller i fråga om de särskilda avgifterna rapportavgift, förseningsavgift och skattetillägg (se avsnitt 15.8.7 i prop. 2023/24:32). I t.ex. 51 kap. 4 § SFL anges att Skatteverket även vid bedömningen av om det är oskäligt att ta ut skattetillägg på tilläggsskatt med fullt belopp ska beakta att bestämmelserna i lagen om tilläggsskatt

kan vara särskilt komplicerade och att uppgiftsskyldigheten är mycket omfattande. Det finns därför enligt befintliga sanktions- och befrielsebestämmelser en möjlighet att, även efter att de tillfälliga sanktionslättnaderna löpt ut, tillämpa dessa nyanserat och endast i graverande fall vilket Finansbolagens förening och NSD m.fl. för fram önskemål om (se även prop. 2023/24:32 s. 418 och 426).

Regeringen gjorde vidare bedömningen i prop. 2023/24:32 att varken de befintliga reglerna i skatteförfarandelagen eller de föreslagna befrielse- reglerna i 51 kap. 3 och 4 §§ SFL innehåller någon direkt motsvarighet till en sådan tidsbegränsad sanktionslättnad som fastställts av IF i dokumentet om Safe Harbours and Penalty Relief: Global Anti-Base Erosion Rules (Pillar Two). Regeringen ansåg därför att frågan krävde ytterligare analyser och bedömningar och att den därför behövde övervägas närmare, varför det fanns anledning att återkomma i frågan (se prop. 2023/24:32

s.435).

I samband med IF:s arbete om införandet av modellreglerna har det

väckts farhågor om att de administrativa påföljderna kan bli orimliga i början av tillämpningsperioden. Detta beror på att det är fråga om en ny och komplicerad reglering, beträffande vilken det inte finns någon etablerad tolknings- och beskattningspraxis i den inledande fasen. För att underlätta för de företag som omfattas av bestämmelserna om skatt enligt lagen om tilläggsskatt bör därför en tillfällig sanktionslättnad, baserad på den av IF föreslagna tillfälliga sanktionslättnaden, införas. Då det rör sig om en tillfällig sanktionslättnad ligger det inte inom ramen för detta lagstiftningsprojekt att överväga om lättnaden bör gälla tills vidare eller för en längre period, vilket Sveriges advokatsamfund för fram önskemål om.

Det är rimligt att inledningsvis ha en generös tillämpning av befrielse när det är fråga om nya komplicerade regler. En tillfällig bestämmelse om sanktionslättnad under en viss inledande fas med utgångspunkt i IF:s överenskommelse om sanktionslättnad framstår som ändamålsenlig i sammanhanget. Om en uppgiftsskyldig har vidtagit skäliga åtgärder (reasonable measures) för att tillse en korrekt tillämpning av reglerna i tilläggsskattelagen så bör det finnas förutsättningar för att underlåta att ta ut sanktionsavgifter under en tidsangiven övergångstid. Detta gäller om en koncernenhet i god tro har infört lämpliga system och försökt utreda korrekt tolkning av regelverket om tilläggsskatt och följt denna tolkning.

I IF:s överenskommelse om sanktionslättnader anges några exempel på när det kan bli aktuellt att avstå från sanktioner under en övergångsperiod. Det skulle till exempel vara möjligt att avstå från att påföra moderföretaget eller den koncernenhet som lämnar in tilläggsskattedeklarationen eller tilläggsskatterapporten en sanktionsavgift om koncernenheten till fullo redovisar den omtvistade beräkningen av tilläggsskatt och grunderna för denna till Skatteverket. Andra exempel som tas upp i överenskommelsen är att det föreligger ett sakfel som är rimligt med hänsyn till omständigheterna, ett fel kan tillskrivas bristande kännedom om regelverket (t.ex. enstaka uträkningsfel), om modellreglerna på något sätt är otydliga och koncernenhetens åtgärder bygger på en rimlig tolkning av dessa eller om koncernenhetens åtgärder inte leder till en minskning av skyldigheten att betala tilläggsskatt under innevarande eller kommande år.

Prop. 2025/26:102

101

Prop. 2025/26:102 Undantaget ska således inte gälla en koncernenhets avsiktliga eller vårdslösa agerande. Den tillfälliga sanktionslättnaden ska inte heller påverka kravet att korrigera eventuella fel och betala eventuell obetald tilläggsskatt för tidigare räkenskapsår i enlighet med kraven i nationell lagstiftning. Som övergångstid som begränsar tillämpningen av sanktionslättnaden bör, vilket anges i dokumentet om Safe Harbours and Penalty Relief: Global Anti-Base Erosion Rules (Pillar Two), gälla för räkenskapsår som börjar före den 1 januari 2027 men inte för räkenskapsår som avslutas efter den 30 juni 2028. Kammarrätten i Göteborg anser att övergångstiden bör anges i form av en övergångsbestämmelse. Enligt regeringen skulle det då inte framgå av någon bestämmelse att den tillfälliga sanktionslättnaden är avsedd att tillämpas under en begränsad period, utan det skulle då enbart framgå av en övergångsbestämmelse. Det ligger dock, enligt regeringens mening, närmare till hands att se begränsningen som en del av de materiella reglerna. Begränsningen bör därför anges i den föreslagna bestämmelsen (jfr prop. 2023/24:32 s. 349).

En tillfällig sanktionslättnad bör kunna omfatta såväl rapportavgift som skattetillägg kopplade till tillämpningen av reglerna i lagen om tilläggs- skatt. Det finns emellertid inte skäl för att låta en sådan sanktionslättnad omfatta förseningsavgifter då dessa regler inte kan betraktas som särskilt komplicerade. Skattetillägg eller rapportavgift bör således inte tas ut för det fall en koncernenhet vidtagit skäliga åtgärder för att redovisa korrekta beräkningar i enlighet med 33 d kap. SFL (som avser tilläggs- skatterapport) och korrekta bedömningar i fråga om bestämmelserna om tilläggsskatt.

För att bättre överensstämma med IF:s överenskommelse om sanktionslättnader anser Skatteverket att det i bestämmelsen bör anges att skattetillägg eller rapportavgift inte ska tas ut för det fall en koncernenhet vidtagit skäliga åtgärder för att säkerställa en korrekt tillämpning av bestämmelserna om tilläggsskatt. Finansbolagens förening och NSD m.fl. anser att det är olyckligt om bestämmelsens utformning är mer begränsande än IF:s överenskommelse om sanktionslättnader. Då den föreslagna befrielsegrunden tar sikte på de åtgärder en koncernenhet vidtagit, är den förslagna lydelsen enligt regeringens mening bättre i överensstämmelse med befrielsegrundens syfte. Någon ändring i enlighet med Skatteverkets förslag är därför inte nödvändig. Den föreslagna bestämmelsen är inte heller mer begränsande än IF:s överenskommelse om sanktionslättnader.

Det kan förekomma situationer då reglerna om uttag av sanktioner i form av rapportavgift och skattetillägg, liksom befintliga befrielsegrunder i 51 kap. SFL, till viss del överlappar varandra. Detta för FAR, Förvaltningsrätten i Stockholm och Sveriges advokatsamfund fram i sina remissvar. Vid införandet av skattetillägg på tilläggsskatt, rapportavgift och de sanktionslättnader kopplade till dessa särskilda avgifter gavs viss vägledning i denna del i propositionen Tilläggsskatt för företag i stora koncerner (prop. 2023/24:32). Det ges även vissa exempel i detta avsnitt på vilken hänsyn som kan tas till vissa förhållanden vid bedömningen av om skattetillägg eller rapportavgift ska tas ut, eller vid bedömningen av om befintliga befrielsebestämmelser är tillämpliga. Det får ankomma på rättstillämpningen att i övrigt tillämpa sådana överlappande regler på ett

102

enhetligt sätt. Det är inte möjligt att, vilket anges ovan, inom ramen för Prop. 2025/26:102 detta lagstiftningsprojekt lämna ytterligare vägledning i denna del.

Lagförslag

Förslaget medför att 51 kap. 5 § skatteförfarandelagen införs.

11Kompletterande bestämmelser när det gäller ansökan om ansvarig koncernenhet för kompletterande tilläggsskatt

11.1 Formkrav

Regeringens förslag

En ansökan om ansvar för kompletterande tilläggsskatt ska lämnas på ett formulär som fastställts av Skatteverket.

Promemorians förslag

Förslaget i promemorian stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

Ingen remissinstans har yttrat sig särskilt över förslaget.

Skälen för regeringens förslag

Om tillämpningen av bestämmelsen om nationell tilläggsskatt och en huvudregel för tilläggsskatt i en stat inte leder till att tilläggsskattebelopp för koncernens samtliga lågbeskattade koncernenheter tas ut i sin helhet, är svenska koncernenheter, förutom investeringsenheter, i vissa fall skattskyldiga för kompletterande tilläggsskatt. Detta framgår av 6 kap. 9 § lagen om tilläggsskatt. Svenska koncernenheter är skattskyldiga för kompletterande tilläggsskatt om moderföretaget inte omfattas av en huvudregel eller endast omfattas av en huvudregel i förhållande till lågbeskattade koncernenheter i andra stater än den där moderföretaget hör hemma och kompletterande tilläggsskatt ska fördelas till svenska koncernenheter. Fördelningen av kompletterande tilläggsskatt baseras på de svenska koncernenheternas andel av anställda och materiella tillgångar, se 6 kap. 10 och 12 §§ lagen om tilläggsskatt. Hur underlaget för kompletterande tilläggsskatt beräknas framgår av 6 kap. 11 § lagen om

tilläggsskatt.
Av 6 kap. 15 § första stycket lagen om tilläggsskatt framgår att om
samtliga svenska koncernenheter ansöker om det ska Skatteverket besluta
att en av dessa är ansvarig för hela den kompletterande tilläggsskatt som
fördelas till svenska koncernenheter. Syftet med bestämmelsen är att
förenkla förfarandet vid uttag av kompletterande tilläggsskatt. I stället för
fördelning av kompletterande tilläggsskatt mellan flera svenska koncern-	103
	103

Prop. 2025/26:102 enheter kan koncernenheterna ansöka om att endast en av dem ska vara ansvarig för att redovisa och betala hela den kompletterande tilläggs- skatten som fördelas till svenska koncernenheter (se prop. 2023/24:32

s.306). En ansökan ska lämnas in senast 14 månader efter utgången av det beskattningsår som den avser (6 kap. 15 § andra stycket lagen om tilläggsskatt).

Av praktiska skäl bör en ansökan om ansvar för kompletterande tilläggsskatt, på motsvarande sätt som deklarationer, kontrolluppgifter, tilläggsskatterapporter m.m., lämnas på ett strukturerat sätt. Att ansökan ges in genom ett fastställt formulär ger Skatteverket möjlighet att tydliggöra vilken information som ska lämnas i samband med ansökan, vilket i sin tur minskar behovet av utredningsåtgärder för det fall informationen är bristfällig. Genom att ansökan ska ske genom ett fastställt formulär underlättas därmed den administrativa bördan för företagen och minskar behovet av utredningsåtgärder för Skatteverket.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att fastställda formulär ska användas för ansökan om ansvar för kompletterande tilläggsskatt. Fastställda formulär ska även användas för den kompletterande ansökan för tillkommande koncernenheter som regeringen föreslår i avsnitt 11.3.

Formuläret ska fastställas av Skatteverket. I likhet med vad som gäller för fastställda formulär enligt skatteförfarandelagen får Skatteverket bedöma och bestämma i vilken form ansökan ska göras, exempelvis om uppgifterna ska lämnas elektroniskt eller på papper (jfr prop. 2022/23:6 s. 136 f.).

Lagförslag

Förslaget medför att 6 kap. 15 a § lagen om tilläggsskatt införs.

11.2Beslut om att ansvaret ska upphöra

Regeringens förslag

En ansökan om att en koncernenhet ska vara ansvarig för hela den kompletterande tilläggsskatt som fördelas till svenska koncernenheter ska inte beviljas om särskilda skäl talar mot det. Om det finns särskilda skäl får Skatteverket besluta att ansvaret för kompletterande tilläggsskatt ska upphöra att gälla. Ett beslut om att ansvaret ska upphöra att gälla gäller från och med dagen för beslutet eller den senare dag som Skatteverket bestämmer. En begäran om omprövning av den som beslutet gäller och överklagande i fråga om beslut om ansvar för kompletterande tilläggsskatt ska ha kommit in inom två månader från den dag då den som beslutet gäller fick del av det.

Promemorians förslag

Förslagen i promemorian stämmer i sak överens med regeringens, men har en annan språklig utformning.

104

Remissinstanserna

Skatteverket för fram att det, i syfte att förenkla administrationen för företagen, även bör införas en möjlighet för den ansvariga koncernenheten att lämna in en ändringsansökan för att omfatta koncernenheter som inträtt i koncernen efter beslutet om ansvar för kompletterande tilläggsskatt. Näringslivets skattedelegation, till vars yttrande Fastighetsägarna, Företagarna, Svensk försäkring, Svensk Sjöfart, Svenskt Näringsliv och Swedish Private Equity & Venture Capital Association ansluter sig (nedan NSD m.fl.), delar bedömningen att det behövs en bestämmelse om att Skatteverket ska kunna besluta att ansvaret för kompletterande tilläggsskatt ska upphöra att gälla och för fram att det dock bör tydliggöras att skilda uppfattningar om innebörden av gällande rätt inte utgör ett skäl till sådant beslut.

Skälen för regeringens förslag

Om samtliga svenska koncernenheter i en koncern ansöker om det ska Skatteverket besluta att en av dessa är ansvarig för hela den kompletterande tilläggsskatt som fördelas till svenska koncernenheter enligt 6 kap. 12 § lagen om tilläggsskatt. Beslutet gäller så länge den ansvariga koncernenheten ingår i koncernen eller till dess att de svenska koncernenheterna gemensamt anmäler att ansvaret ska upphöra (6 kap. 15 § lagen om tilläggsskatt).

I förarbetena till bestämmelsen fördes fram att om det sker förändringar som innebär att det tillkommer koncernenheter som är skattskyldiga för kompletterande tilläggsskatt i Sverige, måste en ny gemensam ansökan lämnas in för att omfatta tillkomna koncernenheter (prop. 2023/24:32 s. 307). Skatteverket föreslår att det, i syfte att förenkla administrationen för företagen, bör införas en möjlighet att lämna in en ändringsansökan i de fall nya koncernenheter tillkommer. Regeringen instämmer i förslaget, se vidare i avsnitt 11.3.

Skattskyldiga för kompletterande tilläggsskatt är enligt 6 kap. 12 § lagen om tilläggsskatt de svenska koncernenheter som ingår i koncernen vid utgången av det beskattningsår som tilläggsskatten avser. Ansökan kan avse vilken svensk koncernenhet som helst. Om Skatteverket har beslutat att en koncernenhet i en koncern ska vara ansvarig för kompletterande tilläggsskatt ska den ansvariga koncernenheten redovisa och betala den kompletterande tilläggsskatten för koncernenheterna och i övrigt företräda koncernenheterna i frågor som rör sådan skatt. Underlag för kontroll av redovisningen ska finnas tillgängligt hos den ansvariga koncernenheten (5 kap. 6 § SFL).

Den ansvariga koncernenheten som Skatteverket har utsett blir således uppgiftsskyldig även för övriga koncernenheters räkning i frågor som rör kompletterande tilläggsskatt. Uppgiftsskyldigheten innebär bl.a. att det är den utsedda enheten som fullgör skyldighet att lämna tilläggsskatte- deklaration som gäller kompletterande tilläggsskatt. Det innebär även att det är den utsedda koncernenheten som ska fullgöra den generella dokumentationsskyldigheten som regleras i 39 kap. 3 § SFL. Om den ansvariga koncernenheten inte har fullgjort sin skyldighet att betala den kompletterande tilläggsskatten får Skatteverket besluta att en eller flera av de andra svenska koncernenheterna tillsammans med den ansvariga

Prop. 2025/26:102

105

Prop. 2025/26:102 koncernenheten är skyldiga att betala skatten, s.k. solidariskt betalnings-

	ansvar. Bestämmelser om solidariskt	betalningsansvar finns i 59 kap.
	23 a § SFL. Om den ansvariga koncernenheten utträder ur koncernen ska
	ansvaret upphöra.
	Det finns emellertid inte någon möjlighet för Skatteverket att upphäva
	ett beslut att en koncernenhet i en koncern ska vara ansvarig för
	kompletterande tilläggsskatt enligt 6 kap. 15 § lagen om tilläggsskatt, t.ex.
	om den ansvariga koncernenheten inte fullgör sin uppgiftsskyldighet eller
	sina skyldigheter att betala den kompletterande tilläggsskatten. Även om
	Skatteverket får besluta att en eller flera av de andra svenska koncern-
	enheterna tillsammans med den ansvariga koncernenheten är skyldiga att
	betala den kompletterande tilläggsskatten, bör Skatteverket ha möjlighet
	att upphäva ett sådant beslut. En koncernenhet som på ett väsentligt sätt
	brister i sina skyldigheter genom att t.ex. inte lämna korrekta uppgifter i
	en deklaration, inte betala in skatt eller inte fullgör sin dokumentations-
	skyldighet bör inte fortsatt vara ansvarig koncernenhet inför kommande
	beskattningsår. En möjlighet att besluta om att ansvaret ska upphöra att
	gälla bör därför införas i lagen om tilläggsskatt. På motsvarande sätt finns
	heller ingen möjlighet för Skatteverket att avslå en ansökan även om den
	koncernenhet som pekas ut som ansvarig tidigare har misskött sina
	skyldigheter. Skatteverket bör även i en sådan situation ha möjlighet att
	inte besluta att en koncernenhet ska vara ansvarig för hela den
	kompletterande tilläggsskatten som fördelas till svenska koncernenheter,
	om särskilda skäl talar emot det.
	Genom kravet på särskilda skäl säkerställs att överträdelser av mindre
	allvarlig karaktär, t.ex. att deklaration och betalning av skatt har skett för
	sent och förseningen är av mindre betydelse, inte medför att ansvaret bör
	upphöra. Som NSD m.fl. för fram, är inte heller det faktum att parterna är
	oense om gällande rätt och driver viss fråga i en process att det föreligger
	särskilda skäl till varför ansvaret bör upphävas.
	De svenska koncernenheterna har möjlighet att senast 14 månader efter
	beskattningsårets utgång anmäla att en koncernenhet ska vara ansvarig för
	den kompletterande tilläggsskatt som fördelas till svenska koncernenheter
	för det aktuella beskattningsåret. En koncernenhet behöver således inte ha
	utsetts på förhand eller under det aktuella beskattningsåret. Eftersom den
	ansvariga koncernenheten är uppgiftsskyldig för kompletterande tilläggs-
	skatt bör beslut om ansvarig koncernenhet meddelas för tidpunkten för när
	tilläggsskattedeklaration senast ska lämnas. På motsvarande sätt får
	Skatteverkets beslut effekt omedelbart om det meddelas före tidpunkten
	för när tilläggsskattedeklarationen senast ska lämnas in. Om beslutet
	meddelas senare är det lämpligt att föreskriva att beslutet gäller för
	kommande beskattningsår som ska rapporteras.
	Ett beslut att inte bevilja en ansökan om att en koncernenhet ska vara
	ansvarig för den kompletterande tilläggsskatt som fördelas till svenska
	koncernenheter och Skatteverkets beslut att ansvaret ska upphöra, ska
	kunna omprövas och överklagas på motsvarande sätt som andra beslut
	enligt skatteförfarandelagen. När det gäller tidsfrist för begäran om
	omprövning av den som beslutet gäller respektive överklagande regleras
	huvudregeln i 66 kap. 7 § respektive 67 kap. 12 § SFL. Tidsfristen bör
	motsvara vad som gäller för t.ex.	registrering, föreläggande	eller
106	tvångsåtgärder vilket innebär två månader från den dag då den		som

beslutet gäller fick del av det. 66 kap. 7 § och 67 kap. 12 § SFL bör därför Prop. 2025/26:102 ändras.

Lagförslag

Förslaget medför att 6 kap. 1 § och 15 § första stycket lagen om tilläggs- skatt samt 66 kap. 7 § och 67 kap. 12 § skatteförfarandelagen ändras och att 6 kap. 15 b § lagen om tilläggsskatt införs.

11.3Ansökan om att en tillkommande koncernenhet ska omfattas av ansvaret

Regeringens förslag

Om en koncernenhet har tillkommit i till koncernen efter Skatteverkets beslut om ansvar för kompletterande tilläggsskatt som fördelas till svenska koncernenheter, ska Skatteverket få besluta att ansvaret även ska gälla den koncernenhet som tillkommit. Beslut ska meddelas efter gemensam ansökan av den ansvariga koncernenheten och den tillkommande koncernenheten.

Regeringens bedömning

Befintliga bestämmelser om att ansökan ska lämnas senast 14 månader efter utgången av det beskattningsår som den avser och att beslutet gäller så länge den ansvariga koncernenheten ingår i koncernen eller till dess att de svenska koncernenheterna gemensamt anmäler att ansvaret ska upphöra, gäller även för ansökan om tillkommande koncernenhet.

Promemorians förslag

Promemorian tar inte upp frågan om koncernenheter som tillkommer i koncerner.

Remissinstanserna

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Ett ansvar för hela den kompletterande tilläggsskatt som fördelas till svenska koncernenheter får beslutas om samtliga koncernenheter i Sverige gemensamt ansöker om detta, se 6 kap. 15 § lagen om tilläggsskatt. Kravet på gemensam ansökan innebär att koncernenheter som ansluter sig till koncernen efter denna tidpunkt inte omfattas av ansvaret. I förarbetena till bestämmelsen fördes fram att om det sker förändringar som innebär att det tillkommer koncernenheter som är skattskyldiga för kompletterande

tilläggsskatt i Sverige, måste en ny gemensam ansökan lämnas in för att

107

Prop. 2025/26:102 omfatta tillkomna koncernenheter (prop. 2023/24:32 s. 307). Skatteverket för fram att det, i syfte att förenkla administrationen för företagen, bör införas en möjlighet att lämna in en ändringsansökan i de fall nya koncernenheter tillkommer.

Syftet med bestämmelsen i 6 kap. 15 § lagen om tilläggsskatt och ansökan om ansvar för kompletterande tilläggsskatt är att förenkla förfarandet vid uttag av kompletterande tilläggsskatt (prop. 2023/24:32 s. 306). Regelverket kring tilläggsskatten är komplext och den administrativa bördan för företagen är omfattande. Varje åtgärd som bidrar till att underlätta för företagen och Skatteverket är värdefull. Regeringen instämmer i Skatteverkets bedömning att förfarandet om ansvar för kompletterande tilläggsskatt kan förenklas genom att möjliggöra ändringsansökan och beslut för nytillkomna koncernenheter. Om den ansvariga koncernenheten kan lämna in en ändringsansökan för att ansvaret även ska gälla koncernenheter som har anslutits till koncernen efter beslutet om ansvar för kompletterande tilläggsskatt så underlättar det på så sätt att övriga svenska koncernenheter inte behöver delta i förfarandet med en förnyad ansökan.

Regeringen föreslår därför att det bör införas en möjlighet för Skatteverket att besluta om att ansvaret för kompletterande tilläggsskatt som fördelas till svenska koncernenheter även ska omfatta en koncernenhet som har tillkommit i koncernen efter det första beslutet om ansvar. Förslaget är avsett att underlätta för företagen och minska deras administrativa börda. Regeringen bedömer att sådan ansökan kan lämnas in av den ansvariga koncernenheten och det saknas behov av att samtliga koncernenheter i Sverige deltar i ansökningsprocessen. I syfte att säkerställa för varje koncernenhet vilka skyldigheter som tillkommer enheten, bedömer dock regeringen att även den tillkommande koncernenheten bör ge sitt medgivande. Ansökan bör därför göras gemensamt av den ansvariga koncernenheten tillsammans med den tillkommande koncernenheten. Om det för ett beskattningsår har tillkommit mer än en koncernenhet, kan ansökan lämnas in gemensamt av den ansvariga koncernenheten tillsammans med samtliga tillkommande koncernenheter.

Ansökan bör, liksom den ursprungliga gemensamma ansökan om ansvar, lämnas in senast 14 månader efter beskattningsårets utgång. Beslutet gäller så länge den ansvariga koncernenheten ingår i koncernen eller till dess att de svenska koncernenheterna gemensamt anmäler att ansvaret ska upphöra.

Den nya bestämmelsen bör införas som ett nytt andra stycke i 6 kap. 15 § lagen om tilläggsskatt.

Lagförslag

Förslaget medför att 6 kap. 15 § andra stycket lagen om tilläggsskatt införs.

108

12		Skattetillägg vid omprövning av	Prop. 2025/26:102
		skönsbeskattningsbeslut
	Regeringens förslag

	Skattetillägg vid omprövning av skönsbeskattningsbeslut ska tas ut av
	den som har skönsbeskattats på grund av att det inte har lämnats någon
	tilläggsskattedeklaration. Ett beslut om skattetillägg ska inte undanröjas
	om en tilläggsskattedeklaration lämnas senare.
Promemorians förslag
Förslaget i promemorian stämmer överens med regeringens.
Remissinstanserna
Näringslivets skattedelegation, till vars yttrande Fastighetsägarna,
Företagarna, Svensk försäkring, Svensk Sjöfart, Svenskt Näringsliv och
Swedish Private Equity & Venture Capital Association ansluter sig (nedan
NSD m.fl.), invänder inte mot förslaget men för fram att det med hänsyn
till att det kan vara svårt att uppfylla sin rapporteringsskyldighet i tid bör
det säkerställas att eftergiftsgrunderna tillämpas generöst.
Skälen för regeringens förslag
I 57 kap. SFL finns regler om skönsmässiga beslut om skatter och avgifter.
I 57 kap. 1 § SFL anges att om den som är skyldig att lämna deklaration
inte har gjort det, ska skatten eller underlaget för skatten bestämmas till
vad som framstår som skäligt med hänsyn till uppgifterna i ärendet
(skönsbeskattning). Bestämmelsen är tillämplig för alla deklarationer som
regleras i skatteförfarandelagen. Eftersom skyldighet att lämna tilläggs-
skattedeklaration regleras i skatteförfarandelagen ska bestämmelsen
tillämpas även i förhållande till skatt enligt lagen om tilläggsskatt (prop.
2023/24:32 s. 449). Skönsbeskattning får dock beslutas bara om ett
föreläggande att lämna deklaration har sänts ut till den deklarations-
skyldige och föreläggandet inte har följts (57 kap. 2 § SFL).
	Skattetillägg ska tas ut vid skönsbeskattning (49 kap. 6 § SFL). Vid
skönsbeskattning är skattetillägget på tilläggsskatt 40 procent av den
skattehöjning som skönsbeskattningen leder till (49 kap. 15 § SFL). Även
om huvudregeln säger att skattetillägg ska tas ut vid skönsbeskattning så
finns det undantag. Ett av dessa undantag är att skattetillägg inte ska
beräknas på skatt som bestäms enligt avstämningsuppgifter som varit
tillgängliga för Skatteverket inom ett år från utgången av beskattningsåret
(49 kap. 15 § SFL). Ett beslut om skattetillägg vid skönsbeskattning på
grund av att den deklarationsskyldige inte har lämnat någon tilläggsskatte-
deklaration ska dock undanröjas om en tilläggsskattedeklaration lämnas
till Skatteverket eller en allmän förvaltningsdomstol inom vissa tidsfrister
(49 kap. 7 § SFL).
	I skatteförfarandelagen finns en särskild bestämmelse om skattetillägg
som ska användas när Skatteverket först har beslutat att skönsbeskatta en
person på grund av att någon inkomstdeklaration inte har lämnats och			109

Prop. 2025/26:102 därefter, på eget initiativ, omprövar detta beslut och påför ytterligare skatt. Bestämmelsen innebär att skattetillägg som tas ut i samband med omprövning av ett tidigare skönsbeskattningsbeslut inte ska undanröjas av den anledningen att en deklaration senare lämnas in till Skatteverket (49 kap. 8 § SFL).

I förarbetena motiveras bestämmelsen med att det inte är rimligt att deklarationsskyldigheten kan ignoreras och inkomster undanhållas utan att det leder till en bestående sanktion. Det bör beaktas att de personer som avses inte har lämnat någon deklaration trots att de är skyldiga att göra det enligt lagen, de har påförts förseningsavgifter, de har förelagts att lämna deklaration och de har blivit skönsbeskattade. Det handlar alltså om personer som upprepade gånger har nonchalerat sina skyldigheter trots att de på olika sätt har uppmärksammats på detta. I jämförelse med många andra situationer då skattetillägg ska tas ut framstår ett sådant agerande typiskt sett som mer klandervärt (prop. 2010/11:165 s. 488 f.).

Bestämmelsen innebär att samtliga förutsättningar enligt 49 kap. 8 § SFL måste vara uppfyllda vid tidpunkten för Skatteverkets beslut att ta ut skattetillägg. För det första måste beslut om skönsbeskattning ha fattats på grund av att någon inkomstdeklaration inte har lämnats. För det andra ska ingen inkomstdeklaration ha lämnats inom föreskriven tidsfrist i 49 kap. 7 § SFL. Slutligen ska skönsbeskattningsbeslutet ha omprövats på initiativ av Skatteverket och ytterligare skatt ha påförts.

Det kan uppkomma sådana situationer i förhållande till uttag av tilläggs- skatten som bestämmelsen i 49 kap. 8 § SFL tar sikte på. Bestämmelsen behöver därför kompletteras, för att även situationer där någon tilläggs- skattedeklaration inte har lämnats ska kunna omfattas.

Det skattetillägg som tas ut vid omprövning av ett skönsbeskattnings- beslut ska beräknas till 40 procent av den ytterligare skatt som tagits ut genom omprövningsbeslutet (49 kap 17 § SFL). Skulle det framstå som oskäligt att ta ut ett skattetillägg med fullt belopp kan Skatteverket besluta om hel eller delvis befrielse (51 kap. SFL).

Med hänsyn till att det kan vara svårt att uppfylla sin rapporterings- skyldighet i tid bör det, enligt NSD m.fl., säkerställas att eftergifts- grunderna tillämpas generöst. Det är, enligt regeringens mening, rimligt att inledningsvis ha en generös tillämpning av befrielse när det är fråga om nya komplicerade regler (se avsnitt 10 om den tillfälliga sanktions- lättanden). Vid bedömningen av om det är oskäligt att ta ut skattetillägg på tilläggsskatt med fullt belopp ska Skatteverket även, enligt 51 kap. 4 § SFL, beakta att bestämmelserna i lagen om tilläggsskatt kan vara särskilt komplicerade och att uppgiftsskyldigheten är mycket omfattande.

Lagförslag

Förslaget medför att 49 kap. 8 § skatteförfarandelagen ändras.

110

13		Ikraftträdande- och			Prop. 2025/26:102
		övergångsbestämmelser
	Regeringens förslag

	Ändring i lagen om Europaråds- och OECD-konventionen om
	ömsesidig handräckning i skatteärenden ska träda i kraft den dag som
	regeringen bestämmer. Ändringar i offentlighets- och sekretesslagen
	ska träda i kraft den 1 augusti 2026. Den nya lagen och övriga
	lagändringar ska träda i kraft den 1 maj 2026. För beskattningsår som
	avslutas före den 31 mars 2025, ska överföring av uppgifter ske inom
	sex månader från den dag tilläggsskatterapporten senast ska lämnas.
	Överföring av uppgifter ska dock inte ske före den 1 december 2026.
Promemorians förslag
Förslagen i promemorian stämmer inte överens med regeringens. I
promemorian föreslås att den nya lagen och övriga lagändringar, förutom
ändring i lagen om Europaråds- och OECD-konventionen om ömsesidig
handräckning i skatteärenden, ska träda i kraft den 1 april 2026.
Remissinstanserna
Ingen remissinstans har några synpunkter på förslaget.
Skälen för regeringens förslag
I artikel 2.1 i DAC 9 föreskrivs att medlemsstaterna ska tillämpa de
bestämmelser som antas i enlighet med direktivet			från och	med den
1 januari 2026. För beskattningsår som avslutas före den 31 mars 2025,
ska överföring av uppgifter ske inom sex månader från den dag
tilläggsskatterapporten senast ska lämnas. Det första utbytet av
tilläggsskatterapporter kommer att äga rum tidigast den 1 december 2026
(se skäl 7 i DAC 9). De föreslagna lagändringarna är angelägna. Den nya
lagen om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter och lagändringarna
hänförligt till utbytet bör därför träda i kraft så snart som möjligt. Med
hänsyn till den tid som de olika leden i lagstiftningsprocessen kan
förväntas ta, anser regeringen att ett ikraftträdande är möjligt tidigast den
1 maj 2026.
	Även övriga lagändringar som gäller bl.a. valuta och omräkning, vad en
tilläggsskattedeklaration ska innehålla och tillfällig sanktionslättnad bör
träda i kraft så snart som möjligt. Det är därför lämpligt att dessa träder i
kraft samtidigt som den nya lagen om automatiskt utbyte av tilläggsskatte-
rapporter och lagändringarna hänförliga till utbytet. Mot bakgrund av
andra pågående lagstiftningsprojekt där ändringar i offentlighets- och
sekretesslagen föreslås träda i kraft under den första halvan av 2026 (se
bl.a. prop. 2025/26:52) bör dock ändringarna i den lagen träda i kraft den
1 augusti 2026. Ett ikraftträdande först då är möjligt eftersom automatiska
utbytet kommer att påbörjas tidigast i december 2026.
	Enligt artikel 2.3 i Europaråds- och OECD-konventionen om ömsesidig
handräckning i skatteärenden ska konventionens			parter	underrätta	111

Prop. 2025/26:102 generalsekreteraren i Europarådet eller OECD om de ändringar i förteckningen över skatter och avgifter som konventionen ska tillämpas på. En sådan ändring träder i kraft den första dagen i den månad som följer på utgången av en tidrymd om tre månader efter den dag underrättelsen mottagits. Mot denna bakgrund är det inte möjligt att nu avgöra vid vilken tidpunkt ändringen i lagen (1990:313) om Europaråds- och OECD- konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden ska träda i kraft. I lagförslaget anges därför att lagen träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

	14	Konsekvensanalys
	I detta avsnitt redogörs för förslagens effekter i den omfattning som
	bedöms stå i proportion till det aktuella lagstiftningsärendet och med
	utgångspunkt i tillämpliga delar av 7 § förordningen (2024:183) om
	konsekvensutredningar. Regelrådet bedömer att konsekvensutredningen
	inte uppfyller kraven i förordningen om konsekvensutredningar.
	Lagen (2023:875) om tilläggsskatt trädde i kraft den 1 januari 2024.
	Lagen genomför minimibeskattningsdirektivet och därmed även modell-
	reglerna i svensk lagstiftning. Modellreglerna är ett omfattade och
	komplext regelverk och resultatet av ett mångårigt internationellt
	samarbete. I propositionen Tilläggsskatt för företag i stora koncerner
	(prop. 2023/24:32) finns en analys av konsekvenserna av förslaget om
	införande av lagen om tilläggsskatt. Det finns i nuläget ingen ny
	information om svenska multinationella koncerner som kan användas för
	att fördjupa konsekvensanalysen och eventuellt ompröva de bedömningar
	som gjordes i nämnda proposition. Bedömningen är att konsekvenserna av
	de enskilda förslagen i denna proposition endast är begränsade. Ur ett
	konsekvensanalysperspektiv bör förslagen i stället tolkas och utvärderas
	tillsammans med de befintliga bestämmelserna om tilläggsskatt. Förslagen
	i denna proposition ändrar inte i sak de bedömningar och slutsatser som
	gjordes vid införandet av dessa regler.
	Kommerskollegium ser positivt på att de EU-rättsliga aspekterna av
	förslaget har analyserats och har inte några invändningar mot den analysen
	eller förslagen i övrigt. Skatteverket anför att förslagen inte innebär några
	ytterligare konsekvenser för Skatteverkets del. Förvaltningsrätten i
	Malmö och Förvaltningsrätten i Stockholm anser att det, mot bakgrund av
	att regelverket är komplext och det redan nu går att förutse kommande
	tillämpningssvårigheter som överlämnas till rättstillämpningen, bör det
	mer noggrant övervägas vilka konsekvenser förslagen kommer att få för
	förvaltningsdomstolarna
	Offentligfinansiella effekter
	I propositionen finns förslag som berör hur tilläggsskatterapporter ska
	utbytas mellan berörda staters skattemyndigheter. De har därför inte någon
112	direkt	påverkan på skatteintäkterna. Emellertid är det bakomliggande

syftet med informationsutbytet att uppgifterna ska vara hjälpmedel för de Prop. 2025/26:102 olika staternas skattemyndigheter för att se till att de koncernenheter som

omfattas betalar rätt skatt i rätt land. Skatteverket i Sverige kommer både att lämna uppgifter till och ta emot uppgifter från skattemyndigheter i andra stater. Det är därför möjligt att förslagen kommer att leda till förändringar i vilka skattepliktiga inkomster som hänförs till Sverige. Det går i dag inte att uppskatta hur stora sådana förändringar skulle kunna bli.

I propositionen finns även förslag och bedömningar om en rad nya och ändrade bestämmelser bl.a. i skatteförfarandelagen. Det rör till exempel förslagen att möjliggöra automatiserat beslutsfattande hos Skatteverket och tydliggöra ramverket när det gäller anmälan om ansvar för kompletterande tilläggsskatt. Förslagen syftar även till att omhänderta vissa av de administrativa riktlinjer som antagits hos IF i fråga om en enhetlig tilläggsskatterapport och tillfällig sanktionslättnad för företag. Inget av dessa förslag bedöms ge upphov till någon offentligfinansiell effekt enligt Finansdepartementets beräkningskonventioner vid ändrade skatte- och avgiftsregler.

Effekter för företag

Förslagen i denna proposition påverkar de företag som omfattas av lagen om tilläggsskatt. Vilka koncerner och företag som omfattas av reglerna om tilläggsskatt har redogjorts för i regeringens proposition Tilläggsskatt för företag i stora koncerner, prop. 2023/24:32. Bedömningen var då att mellan 120 och 130 koncerner med ett svenskt moderföretag skulle omfattas av lagen. Dessa koncerner bedömdes bestå av ca 13 000 koncern- enheter (företag) varav 4 000 i Sverige och 9 000 i utlandet. Lagen bedömdes också omfatta 8 000 koncernenheter i Sverige i koncerner med ett utländskt moderföretag (prop. 2023/24:32 s. 491 och 492). Det finns i dag ingen ny information som ändrar denna bedömning.

Vid införandet av reglerna om tilläggsskatt utgick beräkningarna i fråga om företagens administrativa kostnader från att det ska finnas överens- kommelser om informationsutbyte och att koncernerna kan tillämpa central inlämning (prop. 2023/24:32 s. 498). Effekter när det gäller förslagen i denna proposition om informationsutbyte har således redan beaktats.

Som tidigare nämnts finns det i nuläget ingen ny information om svenska multinationella koncerner som kan användas för att fördjupa konsekvensanalysen i prop. 2023/24:32. Det är därför inte möjligt att komplettera de delar av konsekvensanalysen som Regelrådet finner bristfällig. Generellt kommer de förslag som finns i propositionen att underlätta företagens arbete och minska deras administrativa kostnader.

Effekter för Skatteverket och de allmänna förvaltningsdomstolarna

Förslagen om informationsutbyte medför konsekvenser för Skatteverket
bl.a. i fråga om anpassning och utveckling av IT-system m.m.	113
	113

Prop. 2025/26:102 Konsekvenserna har beaktats vid införandet av reglerna om tilläggsskatt där det konstaterades att kostnaderna för att anpassa och utveckla IT- system uppskattades till 60 miljoner kronor. Ungefär hälften av dessa initiala kostnader kan lånefinansieras. Kostnaderna för avskrivningar och ränta uppskattades till 7 miljoner kronor årligen. De årliga kostnaderna för att förvalta IT-systemen beräknades till 10 miljoner kronor (prop. 2023/24:32 s. 506). Förslagen i denna proposition bedöms inte innebära några effekter utöver de som redan behandlats inom ramen för propositionen Tilläggsskatt för företag i stora koncerner.

Förvaltningsrätten i Malmö och Förvaltningsrätten i Stockholm anser att det mer noggrant bör övervägas vilka konsekvenser förslagen kommer att få för förvaltningsdomstolarna. Konsekvenserna för de allmänna förvaltningsdomstolarna har beaktats vid införandet av reglerna om tilläggsskatt bl.a. i fråga om hur många tillkommande mål som allmänna förvaltningsdomstolar kommer att behöva hantera och när processer kan förväntas uppstå. Kostnaderna för de allmänna förvaltningsdomstolarna beräknades uppgå till 7 miljoner kronor fördelat över flera år. Dessa kostnader bedömdes huvudsakligen uppstå från och med 2027 (prop. 2023/24:32 s. 506 och 507).

Förslagen när det gäller förfarandet av tilläggsskatt bedöms således endast medföra marginella förändringar för Skatteverket och de allmänna förvaltningsdomstolarna då det endast är fråga om ett begränsat antal nya bestämmelser som kompletterar de befintliga bestämmelserna i skatte- förfarandelagen.

Eventuella tillkommande kostnader för Skatteverket och de allmänna förvaltningsdomstolarna ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

Förslagens förenlighet med EU-rätten

Enligt DAC 9 i fråga om beskattning ska det multilaterala avtalet mellan behöriga myndigheter om utbyte av GloBE-information (GIR MCAA) och kommentaren till detta, OECD:s modellregler och förklaringar och exemplen i kommentaren till modellreglerna och eventuella uppdateringar till av dessa beaktas vid tillämpning av direktivet (skäl 16 i DAC 9). Den föreslagna utformningen av bestämmelserna i denna proposition bedöms vara förenlig med DAC, minimibeskattningsdirektivet och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Se även avsnitt 5.

Övrigt

I avsnitt 13 redogörs för de överväganden som gjorts vad gäller ikraft- trädandet för förslagen. Några andra överväganden utöver detta har inte gjorts. Information om de nya reglerna bör tillhandahållas till berörda parter i anslutning till annan information som avser lagen om tilläggsskatt och minimibeskattningsreglerna.

Förslagets konsekvenser bedöms inte vara av sådan omfattning att en utvärdering av de enskilda förslagen i denna proposition är nödvändig.

114

Förslagen bedöms inte få några effekter för enskilda den ekonomiska Prop. 2025/26:102 jämställdheten, den ekonomiska fördelningen eller sysselsättningen.

15 Författningskommentar

15.1Förslaget till lag om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter

Lagens tillämpningsområde och innehåll

1 § Denna lag gäller för sådant automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter som avses i

1.rådets direktiv (EU) 2025/872 av den 14 april 2025 om ändring av direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning, och

2.gällande avtal mellan behöriga myndigheter om automatiskt utbyte av GloBE- information.

Paragrafen anger lagens tillämpningsområde och innehåll.

Av punkt 1 framgår att lagen gäller för sådant automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter som avses i rådets direktiv (EU) 2025/872 av den 14 april 2025 om ändring av direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning (DAC 9) vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning.

Enligt punkt 2 gäller lagen också automatiskt utbyte av information enligt gällande avtal mellan behöriga myndigheter om automatiskt utbyte av GloBE-information. Inom OECD har det tagits fram ett multilateralt avtal mellan behöriga myndigheter om automatiskt utbyte av GloBE- information, GIR MCAA. Med GloBE-information avses upplysningar som lämnas i en tilläggsskatterapport och som ligger till grund för bedömning av om koncernen uppfyller kraven om minimibeskattning. Lagen innebär att DAC 9 och GIR MCAA genomförs i svensk rätt.

Bestämmelser om koncernenheters skyldighet att lämna tilläggsskatte- rapport samt vilka uppgifter tilläggsskatterapporten ska innehålla finns i 33 d kap. skatteförfarandelagen (2011:1244). Att det finns ett gällande avtal om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapport har betydelse för koncernens möjlighet att lämna in sin tilläggsskatterapport centralt, vilket innebär ett undantag från skyldigheten för varje koncernenhet att lämna rapporten till skattemyndigheten i den stat den hör hemma, jfr 33 d kap. 4 § skatteförfarandelagen.

Övervägandena finns i avsnitt 6.2.

2 § I lagen finns

–definitioner och förklaringar (3–11 §§),

–bestämmelser om överföring av uppgifter (12–14 §§),

–bestämmelser om samarbete för att se till att avtal följs och tillämpas (15– 18 §§),

–bestämmelser om användning av upplysningar som Skatteverket tar emot

(19 §),

115

Prop. 2025/26:102 – bestämmelser om underrättelser och åtgärder vid uppgiftsincidenter och andra överträdelser av sekretessen eller brister i skyddet för uppgifter (20 och 21 §§).

Paragrafen anger lagens innehåll och bestämmelsernas ordning. Övervägandena finns i avsnitt 6.2.

Definitioner och förklaringar

3 § Termer och uttryck som används i denna lag har, om inte något annat anges, samma betydelse som i lagen (2023:875) om tilläggsskatt.

Paragrafen anger att termer och uttryck som används i lagen har, om inte något annat anges, samma betydelse som i lagen (2023:875) om tilläggsskatt.

I fråga om lagen om tilläggsskatt definieras tilläggsskatterapport i 2 kap. 42 §, modellreglerna i 2 kap. 47 §, tilläggsskatt i 2 kap. 2 §, regel om nationell tilläggsskatt i 2 kap 3 §, huvudregel för tilläggsskatt i 2 kap. 4 §, kompletteringsregel för tilläggsskatt i 2 kap. 5 §, koncernenhet i 2 kap. 8 §, moderföretag i 2 kap. 11 §, rapporterande enhet i 2 kap. 43 §, samriskföretag i 7 kap. 43 §, dotterföretag till ett samriskföretag i 7 kap. 44 §, samriskföretagskoncern i 7 kap. 45 §, statslös koncernenhet 2 kap. 48 §, stat i 2 kap. 46 § och hör hemma i 1 kap. 11–16 §§.

Övervägandena finns i avsnitt 6.3.

4 § Med OECD:s dataöverföringssystem avses i denna lag det gemensamma system som OECD har utformat för att säkerställa överföring på elektronisk väg mellan behöriga myndigheter på området för beskattning.

Termen uppgiftsincident har samma betydelse som i 7 § lagen (2012:843) om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning.

Paragrafen anger vad som avses med OECD:s dataöverföringssystem och uppgiftsincident i lagen.

I första stycket anges att med OECD:s dataöverföringssystem avses i denna lag det gemensamma system som OECD har utformat för att säkerställa överföring på elektronisk väg mellan behöriga myndigheter på området för beskattning. Med detta avses t.ex. dataöverföringssystemet CTS-systemet. Det finns en motsvarighet till OECD:s dataöverförings- system inom EU som benämns CCN-nätet, se 7 § lagen (2012:843) om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning.

I andra stycket anges att termen uppgiftsincident har samma betydelse som i 7 § lagen om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning.

Övervägandena finns i avsnitt 6.3.

5 § Med rapporteringspliktig jurisdiktion avses i denna lag

1.en medlemsstat i Europeiska unionen, eller

2.en annan stat med vilken Sverige har ett gällande avtal mellan behöriga myndigheter om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter och vilken har identifierats som en sådan i en lista som publicerats av det koordineringsorgan som avses i artikel 24.3 i bilaga 1 till lagen (1990:313) om Europaråds- och OECD- konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden.

116

Paragrafen anger vad som avses med rapporteringspliktig jurisdiktion i Prop. 2025/26:102 lagen.

I punkt 1 anges att med en rapporteringspliktig jurisdiktion avses en medlemsstat i EU.

I punkt 2 anges att med en rapporteringspliktig jurisdiktion avses också en annan stat än en medlemsstat i EU, med vilken Sverige har ett gällande avtal mellan behöriga myndigheter om automatiskt utbyte av tilläggs- skatterapporter och staten har identifierats som en rapporteringspliktig jurisdiktion i en lista som publicerats av det koordineringsorgan som avses i artikel 24.3 i bilaga 1 till lagen (1990:313) om Europaråds- och OECD- konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden. Termen har endast betydelse för med vilka stater uppgifter ska utbytas med. Av 2 kap. 46 § lagen om tilläggsskatt (2023:875) framgår att med stat avses även jurisdiktion.

Övervägandena finns i avsnitt 6.3.

6 § Med det allmänna avsnittet avses det avsnitt i en tilläggsskatterapport som innehåller allmänna upplysningar om den multinationella koncernen som helhet, inklusive dess bolagsstruktur och en övergripande sammanfattning av tillämpningen av reglerna.

Paragrafen anger vad som i lagen avses med det allmänna avsnittet i en tilläggsskatterapport. Paragrafen genomför avsnitt 1.4 i bilaga VII till DAC och avsnitt 1.d i GIR MCAA.

Med det allmänna avsnittet avses det avsnitt i tilläggsskatterapporten som innehåller allmänna upplysningar om koncernen som helhet. Det inkluderar koncernens bolagsstruktur och en övergripande samman- fattning av tillämpning av reglerna om tilläggsskatt. Tilläggsskatte- rapporten utgörs av en standardmall, se bilaga VII till direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning. Ett allmänt avsnitt motsvarar avsnitt 1 i tilläggsskatterapporten. Med övergripande samman- fattning avses tabellen 1.4 i rapporten. I 33 d kap. 8 a och 8 b §§ skatteförfarandelagen (2011:1244) anges att uppgifterna i en tilläggs- skatterapport som utgångspunkt ska baseras på OECD:s modellregler om inte koncernen har valt en förenklingsregel för nationell tilläggsskatt i en stat eller endast en stat har beskattningsrätt.

Övervägandena finns i avsnitt 6.3.

Paragrafen anger vad som avses i lagen med avsnitt om jurisdiktion i en tilläggsskatterapport. Paragrafen genomför avsnitt 1.5 i bilaga VII till DAC och avsnitt 1.e i GIR MCAA.

Med avsnitt om jurisdiktion avses de avsnitt i tilläggsskatterapporten som innehåller information om den närmare tillämpningen av en huvudregel eller kompletteringsregel för tilläggsskatt eller en regel om nationell tilläggsskatt. Informationen ska lämnas för varje stat där den

multinationella koncernen bedriver verksamhet. Tilläggsskatterapporten

117

Prop. 2025/26:102 utgörs av en standardmall, se bilaga VII till direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning. Avsnitt om jurisdiktion motsvarar avsnitt 2 och 3 i tilläggsskatterapporten. Avsnitt 2 avser redovisning av förenklingsregler och undantag och avsnitt 3 avser beräkningar för varje stat där den multinationella koncernen bedriver verksamhet. Minst ett avsnitt 2 och 3 ska således lämnas för varje stat där koncernen bedriver verksamhet. Flera avsnitt 2 och 3 kan emellertid lämnas för en specifik stat. Det kan vara fallet när ett tilläggsskattebelopp ska beräknas separat för en viss undergrupp i koncernen, t.ex. samrisk- företag. Av 2 kap. 46 § lagen om tilläggsskatt (2023:875) framgår att med stat avses även jurisdiktion.

Övervägandena finns i avsnitt 6.3.

I paragrafen definieras vad som avses med stat som har beskattningsrätt. Ett tilläggsskattebelopp beräknas för lågbeskattade koncernenheter eller

samriskföretag och dotterföretag till ett samriskföretag i en stat. Enligt reglerna om skattskyldighet, som i den svenska nationella lagstiftningen återfinns i 6 kap. lagen (2023:875) om tilläggsskatt, finns tre regler för vilka skattskyldighet kan fastställas; nationell tilläggsskatt, huvudregel för tilläggsskatt och kompletteringsregel för tilläggsskatt. Vad som avses med stat definieras i 2 kap. 46 § lagen om tilläggsskatt.

Skattskyldigheten kan ankomma på de lågbeskattade enheterna eller andra koncernenheter i samma stat vid en tillämpning av en kvalificerad regel om nationell tilläggsskatt eller huvudregel för tilläggsskatt. Den kan också ankomma på ett moderföretag eller en moderenhet i en eller flera andra stater enligt en huvudregel för tilläggsskatt. Slutligen kan skattskyldigheten ankomma på en eller flera andra koncernenheter i en eller flera andra stater enligt kompletteringsregeln för tilläggsskatt. Stat med beskattningsrätt är den stat där det tilläggsskattebelopp som beräknats i denna eller annan stat resulterar i skattskyldighet för moderföretaget eller en annan enhet inom koncernen enligt någon av de tre reglerna för tilläggsskatt. Bedömningen av om en stat har beskattningsrätt i fråga om en annan stat kommer därför att bero på de regler som är tillämpliga inte bara i den egna staten utan även i andra genomförandestater (och stater som enbart genomfört en regel om nationell tilläggsskatt) där den multinationella koncernen har koncernenheter och om sådana regler erkänns som kvalificerade. Även om tilläggsskattebeloppet är noll och någon skyldighet att betala tilläggsskatt faktiskt inte uppstår, t.ex. på grund av att den effektiva skattesatsen i den senare staten är över minimiskattesatsen, anses beskattningsrätt föreligga.

En stat som tillämpar en kvalificerad nationell tilläggsskatt anses ha beskattningsrätt i förhållande till den egna staten när regeln om nationell tilläggsskatt tillämpas på koncernenheter eller samriskföretag eller dotterföretag till samriskföretag som hör hemma i den staten. Detsamma gäller i fråga om statslösa koncernenheter eller statslösa samriskföretag

118

och dotterföretag till samriskföretag om de omfattas av statens nationella tilläggsskatt.

Definitionen av stat som har beskattningsrätt har betydelse vid bedömning av vilka stater uppgifter i en tilläggsskatterapport ska överföras till enligt den s.k. spridningsmetoden, se 13 §.

Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.

9 § Med genomförandestat avses en stat som, för ett givet rapporterat beskattningsår, har genomfört

1.en huvudregel för tilläggsskatt,

2.en kompletteringsregel för tilläggsskatt, eller

3.både en huvudregel för tilläggsskatt och en kompletteringsregel för tilläggsskatt.

I paragrafen anges vad som avses med genomförandestat. Paragrafen genomför avsnitt 1.1 i bilaga VII till DAC och avsnitt 1.g i GIR MCAA.

Med genomförandestat avses en stat som har implementerat antingen en kvalificerad huvudregel för tilläggsskatt (IIR-regel) eller kvalificerad kompletteringsregel för tilläggsskatt (UTPR-regel) eller båda. Definitionerna av huvudregel respektive kompletteringsregel för tilläggsskatt finns i 2 kap. 4 och 5 §§ lagen (2023:875) om tilläggsskatt. Av 2 kap. 46 § lagen om tilläggsskatt framgår att med stat avses även jurisdiktion. Rapporterat beskattningsår definieras i 11 §.

Övervägandena finns i avsnitt 6.3.

10 § Med stat som enbart tillämpar kvalificerad nationell tilläggsskatt avses en stat som enbart har genomfört en regel om nationell tilläggsskatt för ett givet rapporterat beskattningsår.

I paragrafen anges vad som avses med stat som enbart tillämpar kvalificerad nationell tilläggsskatt. Paragrafen genomför avsnitt 1.2 i bilaga VII till DAC och avsnitt 1.l i GIR MCAA.

Med stat som enbart tillämpar kvalificerad nationell tilläggsskatt avses en stat som inte tillämpar en kvalificerad huvudregel för tilläggsskatt eller kompletteringsregel för tilläggsskatt och således inte anses vara en genomförandestat enligt 9 § men har genomfört en kvalificerad regel om nationell tilläggsskatt. Definitionen av regel om nationell tilläggsskatt finns i 2 kap 3 § lagen (2023:875) om tilläggsskatt. Av 2 kap. 46 § lagen om tilläggsskatt framgår att med stat avses även jurisdiktion.

Övervägandena finns i avsnitt 6.3.

11 § Med rapporterat beskattningsår avses det beskattningsår som tilläggsskatte- rapporten avser.

I paragrafen anges vad som avses med rapporterat beskattningsår. Paragrafen genomför avsnitt 1.6 i bilaga VII till DAC.

Med rapporterat beskattningsår avses det beskattningsår som tilläggs- skatterapporten avser.

Övervägandena finns i avsnitt 6.3.

Prop. 2025/26:102

119

Prop. 2025/26:102 Överföring av uppgifter

I paragrafen anges att Skatteverket genom automatiskt utbyte ska överföra uppgifter som mottagits i en tilläggsskatterapport till behöriga myndigheter i andra stater och jurisdiktioner. Paragrafen genomför delar av artikel 8ae.2 i DAC och avsnitt 2 i GIR MCAA.

I första stycket regleras att Skatteverkets skyldighet att överföra uppgifter gäller i de fall Skatteverket har tagit emot en tilläggsskatte- rapport som är avsedd att delas med andra stater, s.k. central inlämning. Tilläggsskatterapporten har då lämnats av moderföretaget eller den koncernenhet som har utsetts att lämna tilläggsskatterapporten på koncernens vägnar, jfr 33 d kap. 4 § skatteförfarandelagen (2011:1244). Vilka uppgifter som ska överföras till respektive stat framgår av den s.k. spridningsmetoden som regleras i 13 §. Bedömningen av vilka uppgifter som ska spridas i enlighet med spridningsmetoden ska baseras på den rapporterande enhetens anvisningar. Sådana anvisningar ska lämnas i tilläggsskatterapporten och utrymme för detta finns i det fastställda formuläret, se t.ex. avsnitt 3.1.4 i bilaga VII till DAC.

I andra stycket anges att Skatteverket inte ska lämna de upplysningar som avses i första stycket om uppgifterna är så bristfälliga att de uppenbart inte kan läggas till grund för de syften som uppgifterna lämnas för.

120

Övervägandena finns i avsnitt 6.4.

13 § Uppgifter ska överföras enligt följande:

1. Det allmänna avsnittet i tilläggsskatterapporten ska överföras till den genomförandestat där moderföretaget eller koncernenheter i koncernen hör hemma.

2. Det allmänna avsnittet i tilläggsskatterapporten, med undantag av den övergripande sammanfattningen, ska överföras till de stater som enbart tillämpar kvalificerad nationell tilläggsskatt och

a) där koncernenheter i koncernen hör hemma,

b) där ett samriskföretag eller dotterföretag till ett samriskföretag i koncernen hör hemma, om samriskföretag och dotterföretag till samriskföretag omfattas av statens kvalificerade nationella tilläggsskatt, eller

c) där statslösa koncernenheter eller statslösa samriskföretag och dotterföretag till samriskföretag i koncernen omfattas av statens kvalificerade nationella tilläggsskatt.

3. Ett eller flera avsnitt om jurisdiktion i tilläggsskatterapporten ska överföras till stater som har beskattningsrätt med avseende på de stater som avsnitten gäller.

Den genomförandestat där moderföretaget hör hemma ska tillhandahållas	Prop. 2025/26:102
samtliga avsnitt om jurisdiktion.

I paragrafen anges i vilken utsträckning uppgifter i en tilläggsskatterapport ska överföras till andra genomförandestater eller stater som enbart har genomfört en kvalificerad regel om nationell tilläggsskatt, den s.k. spridningsmetoden. Paragrafen genomför delar av artikel 8ae.2 i DAC och avsnitt 1.f i GIR MCAA.

Enligt första stycket punkt 1 ska det allmänna avsnittet överföras till den genomförandestat där moderföretaget eller koncernenheter i koncernen hör hemma. Genomförandestat definieras i 9 §. Detta innebär att det allmänna avsnittet, som motsvarar avsnitt 1 i tilläggsskatterapporten, ska överföras till alla stater som har genomfört en huvudregel eller kompletteringsregel för tilläggsskatt om minst en koncernenhet hör hemma i den staten.

Enligt första stycket punkt 2 ska det allmänna avsnittet med undantag av den övergripande sammanfattningen som motsvarar avsnitt 1.4 i tilläggsskatterapporten, överföras till de stater som enbart tillämpar en kvalificerad nationell tilläggsskatt. Vad som avses med stat som enbart tillämpar kvalificerad nationell tilläggsskatt definieras i 10 §. Detta gäller om en koncernenhet hör hemma i den staten eller ett samriskföretag, dotterföretag till ett samriskföretag, statslösa koncernenheter eller statslösa samriskföretag och dotterföretag till samriskföretag omfattas av statens kvalificerade nationella tilläggsskatt.

När det gäller avsnitt om jurisdiktion ska, enligt första stycket punkt 3, ett eller flera avsnitt om jurisdiktion överföras till stater som har beskattningsrätt med avseende på den eller de stater som dessa avsnitt gäller. Stater som har beskattningsrätt definieras i 8 §. Avsnitt om jurisdiktion motsvarar avsnitt 2 och 3 i tilläggsskatterapporten och kan utgöras av flera avsnitt för en och samma stat.

I andra stycket regleras ett undantag från första stycket 3. Om en stat har beskattningsrätt endast genom kompletterande tilläggsskatt och som har en procentsats för kompletterande tilläggsskatt som är noll, ska enbart den del av tilläggsskatterapporten som innehåller information om fördelning av kompletterande tilläggsskatt med avseende på den staten överföras motsvarande avsnitt 3.4.3 i tilläggsskatterapporten.

Enligt tredje stycket ska den genomförandestat där moderföretaget hör hemma tillhandahållas samtliga avsnitt om jurisdiktion. Detta innebär att tilläggsskatterapporten i sin helhet ska överföras till den stat där moderföretaget hör hemma, om staten har genomfört en huvudregel eller kompletteringsregel för tilläggsskatt.

Övervägandena finns i avsnitt 6.4.

14 § Uppgifter ska överföras inom tre månader från den dag tilläggsskatte- rapporten senast ska lämnas enligt 33 d kap. 13 § skatteförfarandelagen (2011:1244).

Om tilläggsskatterapporten lämnas in för sent, ska uppgifterna överföras senast inom tre månader från den dag tilläggsskatterapporten lämnades.

121

Prop. 2025/26:102 I paragrafen regleras inom vilken tid uppgifter ska överföras. Paragrafen genomför artiklarna 8ae.3 och 8ae.4 i DAC samt avsnitt 3.1 och 3.3 i GIR MCAA.

Enligt första stycket ska Skatteverket överföra uppgifter till behöriga myndigheter i andra stater och jurisdiktioner senast inom tre månader från den dag tilläggsskatterapporten senast ska lämnas. När tilläggsskatte- rapporten senast ska lämnas framgår av 33 d kap. 13 § skatteförfarande- lagen (2011:1244).

I andra stycket anges den tidsfrist inom vilken uppgifterna ska överföras om tilläggsskatterapporten har lämnats in för sent. Uppgifter ska då överföras inom tre månader från den dag tilläggsskatterapporten lämnades.

Övervägandena finns i avsnitt 6.4.

Samarbete om korrigeringar, efterlevnad och efterlevnadskontroll

15 § Om det finns skäl att anta att uppgifter i en tilläggsskatterapport som Skatteverket har mottagit genom automatiskt utbyte behöver ändras, får Skatteverket anmäla detta till behörig myndighet i den stat där moderföretaget eller den koncernenhet som utsetts att lämna tilläggsskatterapporten hör hemma. Om felet är uppenbart ska Skatteverket anmäla detta.

I paragrafen regleras Skatteverkets möjlighet att anmäla till en annan behörig myndighet i de fall det finns skäl att anta att uppgifter i en tilläggs- skatterapport behöver ändras. Paragrafen genomför delar av artikel 9a.1 i DAC och avsnitt 4.1 i GIR MCAA.

Om Skatteverket har tagit emot uppgifter i en tilläggsskatterapport genom automatiskt utbyte och det finns skäl att anta att uppgifterna behöver ändras på grund av uppenbara fel, får Skatteverket anmäla detta till behörig myndighet i den stat som moderföretaget eller den koncernenhet som utsetts att lämna tilläggsskatterapporten hör hemma. Av artikel 9a.1 i DAC framgår att den mottagande behöriga myndigheten ska, om den håller med om att uppgifterna behöver korrigeras, vidta lämpliga åtgärder för att erhålla en korrigerad tilläggsskatterapport.

Paragrafen utformas enligt Lagrådets förslag. Övervägandena finns i avsnitt 6.5.

16 § Om en svensk koncernenhet har underrättat Skatteverket om vilken enhet som lämnar tilläggskatterapporten och i vilken stat den enheten hör hemma men uppgifter inte har överförts från den rapporteringspliktiga jurisdiktionens behöriga myndighet inom tre månader från den dag tilläggsskatterapporten senast ska lämnas i den staten, ska Skatteverket underrätta den behöriga myndigheten om att uppgifterna inte har mottagits.

För en tilläggsskatterapport som avser det första rapporterade beskattningsåret för den rapporteringspliktiga jurisdiktionen, gäller första stycket om tilläggs- skatterapporten inte mottagits inom sex månader från den dag tilläggs- skatterapporten senast ska lämnas i den staten.

Med första rapporterat beskattningsår avses det första beskattningsår för vilket en huvudregel för tilläggsskatt, en kompletteringsregel för tilläggsskatt eller en regel om nationell tilläggsskatt är tillämplig i en stat.

I paragrafen regleras Skatteverkets skyldighet att underrätta en annan behörig myndighet när ett förväntat utbyte inte har skett. Paragrafen

122

genomför delar av artiklarna 9a.2 och 27d i DAC samt delar av avsnitt 4.2 i GIR MCAA.

Enligt första stycket framgår att Skatteverket ska underrätta en behörig myndighet i de fall uppgifter inte har överförts inom rätt tid. Det gäller när en svensk koncernenhet har underrättat Skatteverket om att en annan koncernenhet lämnar tilläggsskatterapporten för koncernens räkning, s.k. central inlämning. Koncernenhetens anmälan till Skatteverket ska innehålla information om vilken koncernenhet som lämnar tilläggs- skatterapporten och i vilken stat den enheten hör hemma, jfr 33 d kap. 4 § skatteförfarandelagen (2011:1244). Tidsfristen för när utbytet sedan ska ske är tre månader från den dag tilläggsskatterapporten senast ska lämnas i den staten.

I andra stycket anges en förlängd tidsfrist för utbyte under det första rapporterade beskattningsåret. Om tilläggsskatterapporten avser det första rapporterade beskattningsåret ska underrättelse om uteblivet utbyte ske först om utbytet inte har skett inom sex månader från den dag tilläggsskatterapporten senast ska lämnas i den staten.

I tredje stycket anges vad som avses med första rapporterat beskattningsår. Det är det första beskattningsår för vilket en huvudregel för tilläggsskatt, en kompletteringsregel för tilläggsskatt eller en regel om nationell tilläggsskatt är tillämplig i en stat.

Övervägandena finns i avsnitt 6.5.

17 § Om moderföretaget eller den koncernenhet som utsetts att lämna tilläggs- skatterapport hör hemma i Sverige och en annan rapporteringspliktig jurisdiktions behöriga myndighet underrättar Skatteverket om att det finns skäl att anta att uppgifter som har lämnats i en tilläggsskatterapport behöver kompletteras eller ändras, ska Skatteverket vid behov och utan oskäligt dröjsmål vidta lämpliga åtgärder för att inhämta kompletteringar eller en ändrad tilläggsskatterapport från moderföretaget eller den koncernenhet som utsetts att lämna tilläggsskatterapport.

Skatteverket ska så snart som möjligt överföra uppgifter i den ändrade tilläggsskatterapporten i enlighet med 12 §.

I paragrafen regleras Skatteverkets skyldighet att i vissa fall inhämta kompletteringar eller en ändrad tilläggsskatteraport från moderföretaget eller den koncernenhet som utsetts att lämna tilläggsskatterapport. Paragrafen genomför delar av artikel 9a.1 i DAC och avsnitt 4.1 i GIR MCAA.

Enligt första stycket ska Skatteverket, om en annan behörig myndighet underrättar Skatteverket att det finns skäl att anta att uppgifter som har lämnats i en tilläggsskatterapport behöver kompletteras eller ändras, vid behov vidta lämpliga åtgärder för att inhämta kompletteringar eller en ändrad tilläggsskatterapport. Detta gäller i de fall moderföretaget eller den koncernenhet som utsetts att lämna tilläggsskatterapport hör hemma i Sverige. Att Skatteverket ska vidta lämpliga åtgärder vid behov innebär att Skatteverket ska göra en bedömning av om myndigheten delar bedömningen att uppgifterna i tilläggsskatterapporten behöver ändras eller kompletteras. Om Skatteverket bedömer att kompletteringar behöver inhämtas, ska åtgärder vidtas utan oskäligt dröjsmål. Ändringar av eller tillägg till en tilläggsskatterapport sker genom att en uppdaterad tilläggsskatterapport lämnas in, jfr 38 kap. 1 § skatteförfarandelagen

Prop. 2025/26:102

123

Prop. 2025/26:102 (2011:1244). I tilläggsskatterapporten finns även möjlighet att särskilt ange att det avser en korrigerad rapport.

Enligt andra stycket ska Skatteverket så snart som möjligt överföra uppgifterna i en ändrad tilläggsskatterapport. Uppgifter ska överföras i enlighet med 12 § vilket bl.a. innebär att uppgifter ska överföras i enlighet med vad som framgår av 13 § och enligt den rapporterande enhetens anvisningar. Uppgifter ska således inte endast spridas till den behöriga myndighet som underrättade Skatteverket enligt första stycket.

Övervägandena finns i avsnitt 6.5.

Den nya förväntade dagen för överföring ska fastställas till en dag senast tre månader efter den dag underrättelsen om den uteblivna överföringen togs emot.

I paragrafen regleras Skatteverkets skyldigheter när en behörig myndighet underrättar Skatteverket att ett förväntat utbyte inte har skett inom rätt tid. Paragrafen genomför delar av artikel 9a.2 i DAC och avsnitt 4.2 i GIR MCAA.

124

Enligt första stycket ska Skatteverket, när en behörig myndighet underrättar Skatteverket att uppgifter inte har överförts inom rätt tid, utan oskäligt dröjsmål fastställa skälet till att uppgifterna inte har överförts. Vilken tidsfrist som gäller för överföring av uppgifter regleras i 14 §. Skatteverket ska meddela den behöriga myndigheten skälet till att uppgifterna inte har överförts inom en månad från den dag underrättelsen togs emot. Om uppgifterna ska överföras ska Skatteverket samtidigt meddela den behöriga myndigheten när utbytet kan förväntas ske. Det kan t.ex. vara aktuellt när skälet till det uteblivna utbytet är av teknisk natur. Om skälet till det uteblivna utbytet är att moderföretaget eller den koncernenhet som utsetts att lämna tilläggsskatterapport inte har lämnat in någon tilläggsskatterapport till Skatteverket torde det inte vara relevant att samtidigt informera om när ett förväntat utbyte kan ske. Om tilläggsskatterapporten har lämnats in men för sent, är det rimligt att samtidigt informera om när uppgifterna kan förväntas överföras.

Av andra stycket framgår att om Skatteverket informerar om när ett förväntat utbyte kan ske, ska den dagen fastställas till en dag senast tre månader efter den dag underrättelsen om det uteblivna utbytet togs emot.

Övervägandena finns i avsnitt 6.5.

Användning av upplysningar som Skatteverket tar emot

19 § Upplysningar som Skatteverket tar emot från en behörig myndighet i en annan stat inom ramen för det automatiska informationsutbyte som avses i ett gällande avtal mellan behöriga myndigheter om automatiskt utbyte av tilläggsskatte- rapporter, får användas endast på det sätt som föreskrivs i artikel 22.2–22.4 i bilaga 1 till lagen (1990:313) om Europaråds- och OECD-konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden.

För användning och vidarebefordran av upplysningar som Skatteverket tar emot	Prop. 2025/26:102
från en behörig myndighet i en annan stat inom ramen för det automatiska
informationsutbyte som avses i rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011
om administrativt samarbete i fråga om beskattning, i lydelsen enligt rådets
direktiv (EU) 2025/872, gäller 20–22 och 23 §§ lagen (2012:843) om
administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning.
Paragrafen innehåller bestämmelser om begränsningar i hur uppgifter som
tas emot får användas.
I första stycket anges att upplysningar som Skatteverket tar emot från en
behörig myndighet i en annan stat inom ramen för det automatiska
informationsutbyte som avses i ett gällande avtal mellan behöriga
myndigheter om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter, får
användas endast på det sätt som föreskrivs i artikel 22.2–22.4 i bilaga 1 till
lagen (1990:313) om Europaråds- och OECD-konventionen om ömsesidig
handräckning i skatteärenden.
I andra stycket anges att för användning och vidarebefordran av
upplysningar som Skatteverket tar emot från en behörig myndighet i en
annan stat inom ramen för det automatiska informationsutbyte som avses
i DAC i fråga om tilläggsskatterapporter, gäller 20–22 och 23 §§ lagen
(2012:843) om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga
om beskattning. Hänvisningen är utformad så att den avser direktivet i en
viss angiven lydelse, s.k. statisk hänvisning.
Övervägandena finns i avsnitt 6.2 och 7.2.
Underrättelser och åtgärder vid uppgiftsincidenter och andra överträdelser
av sekretessen eller brister i skyddet för uppgifter
20 § Skatteverket ska omedelbart underrätta sekretariatet vid det koordinerings-
organ som avses i artikel 24.3 i bilaga 1 till lagen (1990:313) om Europaråds- och
OECD-konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden vid över-
trädelser av sekretessen enligt ett gällande avtal mellan behöriga myndigheter om
automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter eller vid uppgiftsincidenter eller
andra brister i skyddet för uppgifter som har tagits emot. Skatteverket ska då även
underrätta koordineringsorganets sekretariat om eventuella påföljder och
avhjälpande åtgärder som detta har resulterat i.
Om en överträdelse av sekretessen eller en uppgiftsincident eller annan brist i
skyddet för uppgifterna har inträffat i Sverige tillämpas även 22 b § lagen
(2012:843) om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om
beskattning.
Paragrafen anger hur Skatteverket ska agera vid vissa överträdelser av
sekretessen vid utbyte av upplysningar. Paragrafen genomför artikel 18.4
i DAC och avsnitt 5 i GIR MCAA.
I första stycket anges att Skatteverket omedelbart ska underrätta
sekretariatet vid det koordineringsorgan som avses i artikel 24.3 i bilaga 1
till lagen (1990:313) om Europaråds- och OECD-konventionen om
ömsesidig handräckning i skatteärenden vid överträdelser av sekretessen
enligt ett gällande avtal mellan behöriga myndigheter om automatiskt
utbyte av tilläggsskatterapporter eller vid uppgiftsincidenter eller andra
brister i skyddet för uppgifter som har tagits emot. Skatteverket ska då
även underrätta koordineringsorganets sekretariat om eventuella påföljder
och avhjälpande åtgärder som detta har resulterat i. Termen uppgifts-	125

Prop. 2025/26:102 incident definieras i 7 § lagen (2012:843) om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning.

126

I andra stycket anges att om en överträdelse av sekretessen eller en uppgiftsincident eller annan brist i skyddet för uppgifterna har inträffat i Sverige tillämpas även 22 b § lagen om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning. Det innebär att Skatteverket kan behöva underrätta såväl kommissionen som sekretariatet vid koordineringsorganet om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter sker både med andra medlemsstater i EU enligt DAC och med tredjeländer enligt ett gällande avtal mellan behöriga myndigheter om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter.

Övervägandena finns i avsnitt 6.7.

1.inte anses vara en lämplig partner för automatiskt utbyte av tilläggs- skatterapporter,

2.tillfälligtvis har fått sitt tillträde till OECD:s dataöverföringssystem upphävt,

eller

3.har skickat en underrättelse som är gällande till sekretariatet vid det koordineringsorgan som anges i 20 § om att den inte ska ta emot uppgifter från andra stater.

Skatteverket ska återuppta utbytet av upplysningar när förutsättningarna enligt första stycket 1–3 inte längre är uppfyllda.

Om Skatteverket avbryter utbytet av upplysningar enligt första stycket 1, ska Skatteverket underrätta den aktuella staten om detta.

Paragrafen anger hur Skatteverket ska agera vid vissa överträdelser av sekretessen vid utbyte av upplysningar. Paragrafen genomför artikel 18.4 i DAC och avsnitt 5 i GIR MCAA.

I första stycket anges att Skatteverket tillfälligt och omedelbart får avbryta utbytet av upplysningar med en stat som inte är en medlemsstat i EU om den staten, till följd av en uppgiftsincident eller andra överträdelser av sekretessen och brister i skyddet för uppgifter enligt vissa förutsättningar som anges i punkterna 1–3. Med uppgiftsincident avses detsamma som i 7 § lagen (2012:843) om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning.

I första stycket punkt 1 anges att utbytet kan avbrytas om staten inte anses vara en lämplig partner för automatiskt utbyte av tilläggs- skatterapporter. Med att en stat inte anses vara en lämplig partner för automatiskt utbyte av upplysningar avses att OECD:s Global Forum (the Global Forum on Transparency and Exchange of Information for Tax Purposes) strategi för att hantera uppgiftsincidenter och andra brister i sekretessen och skyddet för uppgifter i ett enskilt fall kan få till följd att forumet inte längre betraktar en stat som en lämplig partner för automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter. Enligt första stycket punkt 2 kan utbytet avbrytas om staten tillfälligtvis har fått sitt tillträde till OECD:s

dataöverföringssystem upphävt. Slutligen kan utbytet avbrytas enligt Prop. 2025/26:102 första stycket punkt 3 om staten har skickat en underrättelse som är

gällande till sekretariatet vid det koordineringsorgan som anges i 20 § om att den inte ska ta emot uppgifter från andra stater.

I andra stycket anges att Skatteverket ska återuppta utbytet av upplysningar när förutsättningarna enligt första stycket 1–3 inte längre är uppfyllda.

I tredje stycket anges att om Skatteverket avbryter utbytet av upplysningar enligt första stycket 1, ska verket underrätta den aktuella staten om detta.

I fjärde stycket anges att om en uppgiftsincident har inträffat i en eller flera medlemsstater i EU tillämpas 22 b § lagen om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning. Det innebär bl.a. att om en uppgiftsincident har inträffat i Sverige ska Skatteverket utan dröjsmål rapportera uppgiftsincidenten och eventuella efterföljande korrigerande åtgärder till Europeiska kommissionen.

Övervägandena finns i avsnitt 6.7.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1.Denna lag träder i kraft den 1 maj 2026.

2.För beskattningsår som avslutas före den 31 mars 2025, ska överföring av uppgifter ske inom sex månader från den dag tilläggsskatterapporten senast ska lämnas. Överföring av uppgifter ska dock inte ske före den 1 december 2026.

I punkt 1 anges att lagen träder i kraft den 1 maj 2026.

Av punkt 2 framgår att vid det första tillfället Skatteverket ska överföra uppgifter i en tilläggsskatterapport, vilket innebär för beskattningsår som avslutas före den 31 mars 2025, ska en förlängd tidsfrist gälla. Uppgifter ska överföras senast sex månader från den dag tilläggsskatterapporten senast ska lämnas, dvs. senast den 31 december 2026. Uppgifter ska dock inte överföras före den 1 december 2026.

Övervägandena finns i avsnitt 13.

15.2Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:313) om Europaråds- och OECD-konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden

Bilaga 2

Förteckning över de svenska skatter och avgifter som konventionen tillämpas på

Konventionen tillämpas på de skatter och avgifter som tas ut enligt följande lagar.

Artikel 2 punkt 1 a:

i)Kupongskattelagen (1970:624), lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader, inkomst-

skattelagen (1999:1229), lagen (2023:875) om tilläggsskatt.	127

Prop. 2025/26:102 ii) Lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel. iii) Lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt.

Artikel 2 punkt 1 b:

i)Begravningslagen (1990:1144), lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund.

ii)Lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift, socialavgiftslagen (2000:980).

iii)A. Lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt.

B. Lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, lagen (1984:404) C. Mervärdesskattelagen (2023:200).

D. Lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, bilskrotningslagen (1975:343), lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel, lagen (1990:613) om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion, lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m., lagen (1994:1776) om skatt på energi, lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus, lagen (1998:506) om flyttning och kontroll av vissa punktskattepliktiga varor, lagen (1999:673) om skatt på avfall, lagen (2018:1139) om skatt på spel, lagen (2022:155) om tobaksskatt, lagen (2022:156) om alkoholskatt.

E. Lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon, vägtrafikskattelagen (2006:227), lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt.

G. Lagen (1972:435) om överlastavgift, lagen (2004:629) om trängselskatt samt bestämmelser som har meddelats med stöd av lagen (2024:172) om infrastrukturavgifter på väg, i fråga om avgifter på allmän väg.

Bilaga 2 till lagen innehåller en förteckning över de svenska skatter och avgifter som Europaråds- och OECD-konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden ska tillämpas på.

Tillägg görs i fråga om lagen (2023:875) om tilläggsskatt och lagen (2018:1139) om skatt på spel. Följande upphävda lagar tas bort från förteckningen. Lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen (1984:409) om skatt på gödselmedel, lagen (1991:1482) om lotteriskatt, lagen (1991:1483) om skatt på vinstsparande m.m. samt lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer.

Ändringen i sista punkten, som innebär att F ändras till G, utgör en rättelse för att punkten korrekt ska återspegla kategoriseringen av skatter som omnämns i artikel 2 punkt 1 b iii i konventionen.

Paragrafen ändras även språkligt. Övervägandena finns i avsnitt 6.2.

15.3Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden

17 a § Skatteverket får tillfälligt och omedelbart avbryta utbytet av upplysningar med en stat eller jurisdiktion om den staten eller jurisdiktionen, till följd av en uppgiftsincident eller andra överträdelser av sekretessen och brister i skyddet för uppgifter,

1.inte längre anses vara en lämplig partner för utbyte av upplysningar om finansiella konton, upplysningar om inkomster genom digitala plattformar, land- för-land-rapporter, upplysningar om vissa kryptotillgångar eller av tilläggsskatterapporter,

2.tillfälligtvis har sitt tillträde till OECD:s dataöverföringssystem upphävt, eller

128

3. har skickat en underrättelse som är gällande till sekretariatet vid det	Prop. 2025/26:102
koordineringsorgan som avses i artikel 24.3 i bilaga 1 till lagen (1990:313) om
Europaråds- och OECD-konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden
om att den inte ska ta emot upplysningar om finansiella konton från andra stater
och jurisdiktioner.
Skatteverket ska återuppta utbytet av upplysningar när förutsättningarna enligt
första stycket 1–3 inte längre är uppfyllda.
Paragrafen innehåller bestämmelser om hur Skatteverket ska agera och
vilka befogenheter Skatteverket får vid en uppgiftsincident eller andra
överträdelser av sekretessen och brister i skyddet för uppgifter.
Ändringen i första stycket innebär att Skatteverkets möjlighet att
tillfälligt och omedelbart avbryta utbytet av upplysningar med en stat eller
jurisdiktion, som inte är en medlemsstat i EU, även ska gälla utbyte av
tilläggsskatterapporter.
Paragrafen ändras även språkligt.
Övervägandena finns i avsnitt 6.7.

15.4Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

9 kap.

2 § Bestämmelser som begränsar möjligheten att använda vissa uppgifter som en svensk myndighet har fått från en myndighet i en annan stat finns i

1.lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden,

2.lagen (2017:496) om internationellt polisiärt samarbete,

3.lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål,

4.lagen (2000:1219) om internationellt tullsamarbete,

5.lagen (2003:1174) om vissa former av internationellt samarbete i brottsutredningar,

6.lagen (2011:1537) om bistånd med indrivning av skatter och avgifter inom Europeiska unionen,

7.lagen (1998:620) om belastningsregister,

8.lagen (2012:843) om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning,

9.lagen (2015:63) om utbyte av upplysningar med anledning av FATCA- avtalet,

10.lagen (2015:912) om automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton,

11.lagen (2017:182) om automatiskt utbyte av land-för-land-rapporter på skatteområdet,

12.lagen (2017:1000) om en europeisk utredningsorder,

13.brottsdatalagen (2018:1177),

14.lagen (2022:613) om finansiell information i brottsbekämpningen,

15.lagen (2022:1682) om automatiskt utbyte av upplysningar om inkomster genom digitala plattformar,

16.lagen (2025:1378) om automatiskt utbyte av upplysningar om krypto- tillgångar, och

17.lagen (2026:000) om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter.

129

Prop. 2025/26:102

130

I paragrafen anges i vilka andra lagar det finns bestämmelser som begränsar möjligheten att använda vissa uppgifter som en svensk myndighet har fått från en myndighet i en annan stat.

I paragrafen har en ny punkt 17 lagts till. Där hänvisas till användarbegränsningarna i lagen (2026:000) om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter.

Den begränsning av användningen av erhållna upplysningar som följer av GIR MCAA och DAC får anses vara av tvingande natur och innebära ett förbud att använda upplysningarna på annat sätt än som avses i 19 § lagen om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter. Bestämmelsen i den paragrafen innefattar inte någon begränsning i enskildas rätt enligt tryckfrihetsförordningen att ta del av eller använda sig av allmänna handlingar. Upplysningar som erhålls från andra stater eller jurisdiktioner kommer dock att omfattas av bestämmelserna i 27 kap. i lagen. Sekretess gäller visserligen inte endast i förhållande till enskilda utan som huvudregel även mellan myndigheter (8 kap. 1 §). Sekretess bryts dock i vissa fall genom sekretessbrytande bestämmelser i lag och förordning, se bl.a. 10 kap. Enligt 6 kap. 5 § ska en myndighet på begäran av en annan myndighet lämna uppgift som den förfogar över, om inte uppgiften är sekretessbelagd eller det skulle hindra arbetets behöriga gång. Om en sekretessbrytande bestämmelse är tillämplig på en uppgift, innebär bestämmelsen i 6 kap. 5 § att en myndighet är skyldig att lämna uppgiften till en myndighet som begär det. De användningsbegränsningar som anges i 19 § lagen om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter får emellertid till följd att en myndighet inte kan utnyttja uppgifterna i sin verksamhet i andra fall än som anges i bestämmelsen. Detta innebär att sekretessbrytande regler i praktiken enbart torde bli aktuella att åberopa när en myndighet har rätt att ta del av uppgifterna för sådana ändamål (jfr prop. 1990/91:131 s. 24 och 25).

Övervägandena finns i avsnitt 7.2.

27 kap.

1 § Sekretess gäller i verksamhet som avser bestämmande av skatt eller fastställande av underlag för bestämmande av skatt eller som avser fastighets- taxering för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden.

Sekretess gäller vidare

3.hos Försäkringskassan för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som Skatteverket har lämnat i ett ärende om särskild sjukförsäkringsavgift.

Med skatt avses i detta kapitel skatt på inkomst och annan direkt skatt samt omsättningsskatt, tull och annan indirekt skatt. Med skatt jämställs arbetsgivaravgift, prisregleringsavgift och liknande avgift, avgift enligt lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund, skattetillägg, återkallelseavgift, dokumentationsavgift, rapporteringsavgift, plattformsavgift, kryptoavgift, rapportavgift och förseningsavgift samt expeditionsavgift och tilläggsavgift enligt

lagen (2004:629) om trängselskatt och tilläggsavgift enligt 8 a § lagen (2016:1067)	Prop. 2025/26:102
om skatt på kemikalier i viss elektronik. Med verksamhet som avser bestämmande
av skatt jämställs verksamhet som avser bestämmande av pensionsgrundande
inkomst.
Första och andra styckena gäller inte om annat följer av 3, 4 eller 6 §.
För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. För uppgift om
avgift enligt lagen om avgift till registrerat trossamfund gäller dock sekretessen i
högst sjuttio år.
I paragrafen finns bestämmelser om skattesekretess.
I tredje stycket görs en komplettering som innebär att rapportavgift läggs
till bland de avgifter som jämställs med skatt vid tillämpning av
bestämmelsen. Bestämmelser om rapportavgift finns i 49 e kap. skatteför-
farandelagen (2011:1244).
Övervägandena finns i avsnitt 7.1.

2 § Sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden i

1.särskilt ärende om revision eller annan kontroll i fråga om skatt samt annan verksamhet som avser tullkontroll och som inte omfattas av 1 §,

2.ärende om kompensation för eller återbetalning av skatt,

3.ärende om anstånd med erläggande av skatt,

4.ärende om kassaregister enligt skatteförfarandelagen (2011:1244),

5.ärende om kontoavgift enligt skatteförfarandelagen,

6.ärende om rådrum enligt 59 kap. skatteförfarandelagen,

7.ärende enligt lagen (2022:1681) om plattformsoperatörers inhämtande av vissa uppgifter på skatteområdet och lagen (2022:1682) om automatiskt utbyte av upplysningar om inkomster genom digitala plattformar,

8.ärende enligt lagen (2025:1377) om inhämtande av vissa uppgifter på skatte- området om kryptotillgångar och lagen (2025:1378) om automatiskt utbyte av upplysningar om kryptotillgångar, och

9.ärende enligt lagen (2026:000) om automatiskt utbyte av tilläggsskatte- rapporter.

Sekretessen gäller inte

1.beslut i ärende som anges i första stycket 2, 3, 7, 8 och 9 samt andra stycket,

2.beslut om undantag från skyldigheter som gäller kassaregister enligt 39 kap. 9 § skatteförfarandelagen,

3.beslut om kontrollavgift enligt 50 kap. skatteförfarandelagen, eller

4.beslut om kontoavgift enligt 49 b kap. 1 § skatteförfarandelagen.

Första och andra styckena gäller inte om annat följer av 3 eller 4 §.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

I paragrafen finns bestämmelser om skattesekretess.

I paragrafens första stycke har en ny punkt 8 lagts till. Genom ändringen tillförsäkras att sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden i ärende enligt lagen (2026:000) om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter.

Ändringen i tredje stycket punkt 1 innebär att sekretessen dock inte ska gälla beslut om ärenden enligt lagen om automatiskt utbyte av tilläggs-

skatterapporter.

131

Prop. 2025/26:102 Övervägandena finns i avsnitt 7.1.

15.5Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

32 a kap.

3 § En tilläggsskattedeklaration ska innehålla

1.nödvändiga identifikationsuppgifter,

2.uppgift om vilken enhet som lämnar tilläggsskatterapport,

3.uppgift om att enheten har tagit del av rapporten i 2,

4.summan av tilläggsskattebelopp som den deklarationsskyldige är skattskyldig för enligt huvudregeln för tilläggsskatt,

5.summan av kompletterande tilläggsskatt som fördelas till svenska koncern- enheter,

6.de uppgifter som behövs för att fördela kompletterande tilläggsskatt, och

7.de uppgifter som behövs för beräkning och fördelning av nationell tilläggsskatt enligt lagen (2023:875) om tilläggsskatt.

	I paragrafen anges vad en tilläggsskattedeklaration ska innehålla.
	I paragrafen har en ny punkt 4 lagts till. Uppgifterna i tilläggsskatte-
	rapporten identifierar vilken koncernenhet som är skattskyldig för tilläggs-
	skattebeloppet och dess storlek. En och samma koncernhet kan vara
	skattskyldig för tilläggsskattebelopp som hänför sig till flera olika
	lågbeskattade koncernenheter, samriskföretag eller dotterbolag till sam-
	riskföretag. Dessa belopp redovisas separat i tilläggsskatterapporten. Den
	nya punkten innebär att en tilläggsskattedeklaration ska innehålla uppgift
	om summan av tilläggsskattebelopp som den deklarationsskyldige är
	skattskyldig för enligt huvudregeln för tilläggsskatt.
	I paragrafen har även en ny punkt 5 lagts till. Beloppet kompletterande
	tilläggsskatt som har fördelats till svenska koncernenheter framgår av
	tilläggsskatterapporten. Den nya punkten innebär att en tilläggsskatte-
	deklaration ska innehålla summan av kompletterande tilläggsskatt som
	fördelas till svenska koncernenheter. När det bara finns en koncernenhet i
	koncernen som är skattskyldig för kompletterande tilläggsskatt i Sverige
	så kommer beloppet att motsvara det belopp som den deklarationsskyldige
	är skattskyldig för. I situationer där det finns flera koncernenheter i
	koncernen som är skattskyldiga för kompletterande tilläggsskatt i Sverige
	så kommer beloppet som den deklarationsskyldige är skattskyldig för
	i stället att framgå av uppgifterna om fördelning av kompletterande
	tilläggsskatt enligt sjätte punkten. Bestämmelser om fördelning av
	kompletterande tilläggsskatt finns i 6 kap. 14 § lagen om tilläggsskatt och
	uppgifter som krävs för denna fördelning ska lämnas i en
	tilläggsskattedeklaration. Det finns även möjlighet att, enligt 6 kap. 15 §
	samma lag, ansöka om att en koncernenhet är skattskyldig för hela den
	kompletterande tilläggsskatt som fördelas till svenska koncernenheter. I
	sådana fall saknas behov av uppgifter om fördelning mellan flera svenska
	koncernenheter.
	Ändringen i punkt 7 innebär att en tilläggsskattedeklaration även ska
	innehålla de uppgifter som behövs för fördelning av nationell tilläggsskatt.
132	Om en eller flera koncernenheter är skattskyldig för nationell tilläggsskatt
132

i fråga om ett tilläggsskattebelopp som beräknats för ett samriskföretag Prop. 2025/26:102 eller dotterföretag till ett samriskföretag så ska deklarationen utöver

uppgifter som är nödvändiga för beräkning av nationell tilläggsskatt, inklusive beloppet som den deklarationsskyldige är skattskyldig för, även innehålla uppgifter som är nödvändiga för fördelning av nationell tilläggs- skatt. Uppgifter som behövs för fördelning av nationell tilläggsskatt kan t.ex. utgöras av uppgifter om anställda och materiella tillgångar för att korrekt kunna beräkna vilken andel av tilläggsskattebeloppet som koncernenheten är skattskyldig för. Därutöver krävs uppgifter om samrisk- företaget eller dotterföretaget till samriskföretaget.

I övrigt ändras paragrafen redaktionellt på så sätt att punkterna 4 och 5 omnumreras till punkterna 6 och 7.

Övervägandena finns i avsnitt 9.4.

Valuta

5 § Uppgifter om tilläggsskattebelopp och kompletterande tilläggsskatt som ska lämnas i en tilläggsskattedeklaration ska anges i svenska kronor.

Om beräkningarna enligt lagen (2023:875) om tilläggsskatt har gjorts i annan valuta än svenska kronor ska omräkning ske enligt 6 §.

I paragrafen, som är ny, finns bestämmelser om valuta och omräkning. Enligt första stycket ska vissa uppgifter om belopp som ska lämnas i en

tilläggsskattedeklaration anges i svenska kronor. Det gäller uppgift om tilläggsskattebelopp enligt huvudregeln och nationell tilläggsskatt samt kompletterande tilläggsskatt och därmed uppgift om skatt som ska betalas i Sverige.

Omräkning till svenska kronor ska ske, enligt andra stycket, om beräkningarna som ligger till grund för beloppet har gjorts i annan valuta än svenska kronor.

Övervägandena finns i avsnitt 9.3.

6 § Tilläggsskattebelopp och kompletterande tilläggsskatt ska räknas om enligt den genomsnittliga växelkursen för det beskattningsår som beloppet hänförs till. De kurser som fastställs av Sveriges riksbank ska användas.

I paragrafen, som är ny, finns bestämmelser om omräkning av tilläggs- skattebelopp som beräknats i annan valuta än svenska kronor.

Av första stycket framgår att tilläggsskattebelopp och kompletterande tilläggsskatt ska räknas om enligt den genomsnittliga växelkursen för det beskattningsår som beloppet hänförs till. Med kurser som fastställs av Sveriges riksbank menas de valutakurser som publiceras av Sveriges riksbank och som utgår från Europeiska centralbankens fastställda kurser omräknade till svenska kronor. Det är den deklarationsskyldiga koncern- enhetens beskattningsår som är relevant. Av 3 kap. 4 § framgår att för skatt enligt lagen (2023:875) om tilläggsskatt avses beskattningsår enligt 2 kap.

133

Prop. 2025/26:102 24 § lagen om tilläggsskatt, dvs. det år som motsvarar moderföretagets räkenskapsår.

I andra stycket anges att motsvarande kurs från centralbanken i den stat där valutan är officiell valuta ska användas vid omräkning, om någon valutakurs inte fastställts av Sveriges riksbank. Om det inte har fastställts någon valutakurs för svenska kronor, ska valutakursen för euro användas och beloppet ska därefter omräknas till svenska kronor enligt den kurs som fastställs av Sveriges riksbank.

Övervägandena finns i avsnitt 9.3.

33 d kap.

1§ I detta kapitel finns bestämmelser om skyldighet att lämna tilläggsskatterapport för koncernenheter som avses i 1 kap. 3 § lagen (2023:875) om tilläggsskatt.

Bestämmelserna ges i följande ordning:

–definitioner (2 §),

–vem som ska lämna tilläggsskatterapport (3 och 4 §§),

–vad en tilläggsskatterapport ska innehålla (5–8 b §§),

–tilläggsskatterapport med förenklat innehåll (9–11 §§),

–bemyndigande (12 §), och

–när tilläggsskatterapporten och anmälan ska lämnas (13 §).

I paragrafen anges kapitlets innehåll och bestämmelsernas ordning. Ändringen är en följd av att två nya paragrafen, 8 a och 8 b §§, läggs till

i kapitlet.

Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet. Övervägandena finns i avsnitt 8.1.

2 § Definitionerna av stat, koncern, svensk koncernenhet, moderföretag, moder- enhet, delägd moderenhet, huvudregel för tilläggsskatt och modellreglerna är desamma i detta kapitel som i lagen (2023:875) om tilläggsskatt.

Definitionerna av genomförandestat och stat som har beskattningsrätt är desamma i detta kapitel som i 8 och 9 §§ lagen (2026:000) om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter.

I paragrafen anges att vissa definitioner är desamma i detta kapitel som i lagen (2023:875) om tilläggsskatt och lagen (2026:000) om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter.

Tillägget i första stycket anger att definitionen av modellreglerna är densamma i detta kapitel som i 2 kap. 47 § lagen om tilläggsskatt.

Det nya andra stycket innebär att definitionerna av genomförandestat och stat som har beskattningsrätt är desamma som i lagen om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter. Stat som har beskattningsrätt definieras i 8 § och genomförandestat definieras i 9 § lagen om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter.

	Övervägandena finns i avsnitt 8.1.
	7 § En tilläggsskatterapport ska innehålla en förteckning över de val som har
	gjorts. Rapporten ska också innehålla en förteckning över de återkallelser av val
	som har gjorts.
	I paragrafen anges att en tilläggsskatterapport ska innehålla uppgifter om
134	val och återkallelse av val.

Ändringen innebär att hänvisningen till lagen (2023:875) om tilläggs- Prop. 2025/26:102 skatt utgår, eftersom uppgifterna i tilläggsskatterapporten ska baseras på

modellreglerna och kommentaren till modellreglerna, jfr 8 a §. Övervägandena finns i avsnitt 8.1.

8 § Om det för en koncern tillämpas ett sådant undantag från reglerna under fem år som avses i 6 kap. 16, 16 a, 16 b eller 17 § lagen (2023:875) om tilläggsskatt eller motsvarande regler i en annan stat, ska tilläggsskatterapporten innehålla uppgift om när koncernens inledande fas av internationell verksamhet har börjat.

I paragrafen anges att tilläggskatterapporten ska innehålla viss uppgift vid tillämpning av undantag under en koncerns inledande fas av internationell verksamhet.

Ändringen är en följd av att 6 kap. 16 § lagen (2023:875) om tilläggs-
skatt ändrades den 1 januari 2025, bl.a. med innebörd att bestämmelsen
delades upp i ytterligare tre paragrafer och att nationell tilläggsskatt som
beräknats och fördelats på ett samriskföretag eller dotterföretag till ett
samriskföretag omfattas av undantag från reglerna om tilläggsskatt i fem
år (jfr prop. 2024/25:7 s. 296 och 297). I bestämmelsen har även ett tillägg
gjorts som innebär att uppgiften ska lämnas även när de baseras på
motsvarande regler i en annan stat. Detta mot bakgrund av att uppgifterna
i tilläggsskatterapporten ska baseras på modellreglerna och kommentaren
till modellreglerna, jfr 8 a §.
Övervägandena finns i avsnitt 8.1.
8 a § Uppgifter som ska lämnas enligt 5–8 §§ ska baseras på en tillämpning av
modellreglerna och kommentaren till modellreglerna. Undantag finns i 8 b §.
Om en sådan tillämpning skiljer sig från vad som föreskrivs enligt nationell rätt
i en genomförandestat, ska tilläggsskatterapporten även innehålla upplysning om
detta och uppgift om effekten av skillnaden.
Med kommentaren till modellreglerna i första stycket avses det konsoliderade
dokumentet Tax Challenges Arising from the Digitalisation of the Economy –
Commentary to the Global Anti-Base Erosion Model Rules (Pillar Two) som antas
av OECD/G20 Inclusive Framework on BEPS.
I paragrafen, som är ny, regleras mot bakgrund av vilka regler som
uppgifterna i en tilläggsskatterapport ska lämnas.
I första stycket anges att uppgifter som ska lämnas i en tilläggs-
skatterapport ska baseras på modellreglerna och kommentaren till
modellreglerna. Modellreglerna definieras i 2 kap. 47 § lagen (2023:875)
om tilläggsskatt, jfr 2 §. Kommentaren till modellreglerna definieras i
tredje stycket. Hänvisningen är dynamisk vilket innebär att det är den för
respektive beskattningsår gällande lydelsen av modellreglerna och
kommentaren till modellreglerna som uppgifterna ska baseras på.
Bestämmelsen innebär att även om bestämmelserna i lagen om
tilläggsskatt avviker från modellreglerna och kommentaren till
modellreglerna så ska uppgifterna i tilläggsskatterapporten baseras på
modellreglerna och kommentaren till modellreglerna. Undantag från
huvudregeln ska tillämpas i två fall, vilket framgår av 8 b §.
Av andra stycket framgår att tilläggsskatterapporten, om tillämpningen
av första stycket medför skillnad från vad nationell rätt i en genom-
förandestat föreskriver, ska innehålla upplysning om och uppgift om	135
	135

Prop. 2025/26:102 effekten av skillnaden. Eftersom uppgifterna i tilläggsskatterapporten ska baseras på modellreglerna och kommentaren till modellreglerna innebär bestämmelsen att den rapporterande enheten även ska upplysa om de fall tillämpning av nationell rätt i en viss stat medför en skillnad i förhållande till vad som har redovisats i tilläggsskatterapporten. Det kan t.ex. avse ett val som den rapporterande enheten har gjort i en stat, definition av en enhet eller beräkning av belopp. Det kan också avse skattskyldighet för tilläggs- skattebelopp. Upplysning om och effekten av skillnaden ska redovisas för varje genomförandestat där sådan skillnad uppkommer mellan nationell rätt och modellreglerna och kommentaren till modellreglerna för det aktuella beskattningsåret.

I tredje stycket anges att med kommentaren till modellreglerna som omnämns i första stycket avses det konsoliderade dokumentet Tax Challenges Arising from the Digitalisation of the Economy – Commentary to the Global Anti-Base Erosion Model Rules (Pillar Two) som antas av OECD/G20 Inclusive Framework on BEPS.

Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet. Övervägandena finns i avsnitt 8.1.

8 b § Om tilläggsskatterapporten innehåller ett val av en förenklingsregel för nationell tilläggsskatt i en stat eller det endast finns en stat som har beskattningsrätt över tilläggsskattebeloppet som beräknats i en stat, ska 8 a § inte tillämpas. Uppgifterna i tilläggsskatterapporten ska då baseras på den nationella rätten i den stat för vilken förenklingsregeln har valts eller i den stat som har beskattningsrätt.

	I paragrafen, som är ny, anges undantagen från huvudregeln att uppgifter
	som lämnas i en tilläggsskatterapport ska baseras på modellreglerna och
	kommentaren till modellreglerna.
	Undantag från huvudregeln i 8 a § gäller om koncernenheten väljer en
	förenklingsregel för nationell tilläggsskatt i en stat eller det endast finns en
	stat som har beskattningsrätt över tilläggsskattebeloppet som beräknats i
	en stat. Då ska uppgifterna i tilläggsskatterapporten baseras på nationell
	rätt i den stat för vilken förenklingsregeln har valts eller i den stat som har
	beskattningsrätt. Undantaget gäller således endast för den del av
	tilläggsskatterapporten som avser redovisningen för den relevanta staten,
	vilket motsvaras av avsnitt 2 och 3 i tilläggsskatterapporten för den
	aktuella staten. Om ett val om förenklingsregel för nationell tilläggsskatt
	har gjorts i en stat innebär det att tilläggsskattebeloppet för koncernenheter
	m.fl. i den staten ska anses vara noll, jfr 8 kap. 18 § lagen (2023:875) om
	tilläggsskatt. Beräkningarna i avsnitt 3 i tilläggsskatterapporten ska då
	baseras på bestämmelserna om nationell tilläggsskatt i den staten. Valet
	kan också samtidigt göras för en annan stat och avsnitt 3 med beräkningar
	avseende den staten ska på motsvarande sätt baseras på den statens
	nationella rätt.
	När det gäller stat som har beskattningsrätt definieras uttrycket i 8 §
	lagen (2026:000) om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter, vilket
	framgår av 2 § andra stycket. I det fall endast en stat har beskattningsrätt
	över tilläggsskattebeloppet som beräknats i en annan stat, ska uppgifterna
	endast baseras på nationell rätt i den staten. T.ex. om ett moderföretag som
136	hör hemma i en genomförandestat direkt eller indirekt innehar 100 procent
136

av andelarna i lågbeskattade koncernenheter i en stat och moderföretaget Prop. 2025/26:102 genom huvudregeln är skattskyldig för hela det tilläggsskattebelopp som

beräknas för de lågbeskattade enheterna, innebär det att endast den staten har beskattningsrätt. Uppgifterna i tilläggsskatterapporten ska då baseras på den statens nationella rätt.

Övervägandena finns i avsnitt 8.1.

37 kap.

7 c § Skatteverket får förelägga en koncernenhet att lämna uppgift som behövs för att kontrollera en uppgift som lämnats i en tilläggsskatterapport om det kan antas att uppgiften inte stämmer överens med bestämmelserna i lagen (2023:875) om tilläggsskatt.

Paragrafen, som är ny, innehåller en kompletterande bestämmelse om föreläggande.

Av första stycket framgår att Skatteverket får förelägga en koncernenhet att lämna uppgift som behövs för att kontrollera en uppgift som lämnats i en tilläggsskatterapport. Vilka uppgifter som en tilläggsskatterapport ska innehålla regleras i 33 d kap. 5–8 b §§. Det krävs inte att det företag som föreläggs inkomma med kompletteringarna också är den koncernenhet som faktiskt har lämnat tilläggsskatterapporten. Varje koncernenhet som omfattas av lagen (2023:875) om tilläggsskatt kan således bli skyldig att lämna kompletterande uppgifter med stöd av bestämmelsen. Att en svensk koncernenhet är uppgiftsskyldig enligt 33 d kap. framgår av 33 d kap. 3 §, jfr 1 kap. 3 § lagen om tilläggsskatt. Vilka företag som är svenska koncernenheter regleras i 2 kap. 9 § lagen (2023:875) om tilläggsskatt. I 6 kap. lagen om tilläggsskatt kan även statslösa koncernenheter i vissa fall bli skattskyldig för tilläggsskatt. Skatteverkets möjlighet att förelägga en koncernenhet att lämna uppgift gäller även en sådan koncernenhet.

Uppgifterna i en tilläggsskatterapport ska baseras på modellreglerna med och kommentaren till modellreglerna. Vad som avses med modellregler definieras i 2 kap. 47 § lagen om tilläggsskatt, jfr 33 d kap.

2 §. Det kan uppstå situationer där beräkningar enligt modellreglerna och kommentaren till modellreglerna leder till ett annat resultat än om beräkningarna hade utgått från bestämmelserna i lagen om tilläggsskatt. Ett exempel är när kommentaren till modellreglerna uppdateras med anledning av att nya administrativa riktlinjer antas och som innebär en annan tolkning av modellreglerna än vad som är föreskrivet i svensk rätt och nya regler i svensk rätt ännu inte har antagits för att nå motsvarande resultat. T.ex. kan nya förenklingsregler antas som ännu inte implementerats i svensk rätt. I de fall tillämpning av modellreglerna innebär en skillnad i förhållande till nationell rätt, är koncernenheten skyldig att i tilläggsskatterapporten lämna uppgift om effekten av skillnaderna, se 33 d kap. 8 a §. Avvikelserna i dessa fall kan således behöva kontrolleras närmare av Skatteverket. En närmare kontroll bör i de flesta fall innebära kompletterande uppgifter från företaget om uppkomna skillnader.

137

Prop. 2025/26:102 Av andra stycket framgår att möjligheten att förelägga endast gäller om uppgiften kan antas ha betydelse för bedömningen av skattskyldighet enligt lagen om tilläggsskatt. Skattskyldigheten regleras i 6 kap. lagen om tilläggsskatt.

Föreläggandet kan, i enlighet med 44 kap. 2 §, förenas med vite om det finns anledning att anta att föreläggandet annars inte följs.

Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet. Övervägandena finns i avsnitt 8.2.

11 § Om Skatteverket har tagit emot en begäran om upplysningar och verket behöver en uppgift för att kunna fullgöra sina skyldigheter enligt lagen (2012:843) om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning eller ett avtal som medför skyldighet att utbyta upplysningar i skatteärenden, gäller följande.

Skatteverket får förelägga

1.den som de begärda upplysningarna avser, att lämna uppgift som verket behöver,

2.den som är eller kan antas vara bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1999:1078) eller som är en annan juridisk person än ett dödsbo, att lämna uppgift som verket behöver om en rättshandling med någon annan, eller

3.den som har lämnat in en tilläggsskatterapport eller är ett moderföretag enligt lagen (2023:875) om tilläggsskatt, att lämna uppgift som verket behöver för att kontrollera en uppgift som lämnats i en tilläggsskatterapport.

Om det finns särskilda skäl, får även någon annan person än som avses i andra stycket 2 föreläggas att lämna sådan uppgift som avses där.

I paragrafen finns bestämmelser om utbyte av upplysningar med en annan stat eller utländsk jurisdiktion.

Tillägget i andra stycket punkt 3 innebär att Skatteverket får förelägga den som har lämnat in en tilläggsskatterapport eller är ett moderföretag enligt lagen (2023:875) om tilläggsskatt, att lämna uppgift som Skatteverket behöver för att kontrollera en uppgift som lämnats i en tilläggsskatterapport. Att Skatteverket i vissa fall har en skyldighet att vidta åtgärder i de fall det finns skäl att anta att uppgifter som har lämnats i en tilläggsskatterapport behöver kompletteras eller ändras framgår av 17 § lagen (2026:000) om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter.

Övervägandena finns i avsnitt 6.5.

49 kap.

8 § Skattetillägg ska tas ut av den som

1.har skönsbeskattats på grund av att någon inkomstdeklaration eller tilläggsskattedeklaration inte har lämnats,

2.inte heller har lämnat deklaration inom den tid som föreskrivs i 7 §, och

3.på Skatteverkets initiativ påförs ytterligare skatt genom omprövning av skönsbeskattningsbeslutet.

Ett beslut om skattetillägg ska inte undanröjas om en inkomstdeklaration eller tilläggsskattedeklaration lämnas senare.

Om skattetillägg inte har tagits ut i samband med det första sköns- beskattningsbeslutet ska, vid tillämpningen av första stycket 2, det som sägs i 7 § om beslutet om skattetillägg och kännedom om skattetillägget i stället gälla skönsbeskattningsbeslutet och kännedom om skönsbeskattningen.

138

I paragrafen finns bestämmelser om skattetillägg vid omprövning av Prop. 2025/26:102 skönsbeskattningsbeslut.

Tillägget i första stycket punkt 1 innebär att skattetillägg vid omprövning av skönsbeskattningsbeslut ska tas ut av den som har skönsbeskattats på grund av att någon tilläggsskattedeklaration inte har lämnats. Samtliga förutsättningar i bestämmelsen måste vara uppfyllda vid tidpunkten för Skatteverkets beslut att ta ut skattetillägg. För det första måste beslut om skönsbeskattning ha fattats på grund av att någon tilläggsskattedeklaration inte har lämnats. För det andra ska ingen tilläggsskattedeklaration ha lämnats inom föreskriven tidsfrist i 7 §. Slutligen ska skönsbeskattnings- beslutet ha omprövats på initiativ av Skatteverket och ytterligare skatt ha påförts.

Tillägget i andra stycket innebär att ett beslut om skattetillägg inte ska undanröjas om en tilläggsskattedeklaration lämnas senare.

Övervägandena finns i avsnitt 12.

51 kap.

5 § Skattetillägg eller rapportavgift ska inte tas ut om en koncernenhet vidtagit skäliga åtgärder för att redovisa korrekta beräkningar i enlighet med 33 d kap. och korrekta bedömningar i fråga om bestämmelserna om tilläggsskatt.

Bestämmelsen gäller för räkenskapsår som börjar före den 1 januari 2027 och avslutas senast den 30 juni 2028.

I paragrafen, som är ny, anges i första stycket att skattetillägg eller rapportavgift inte ska tas ut för det fall en koncernenhet vidtagit skäliga åtgärder för att redovisa korrekta beräkningar i enlighet med 33 d kap. och korrekta bedömningar i fråga om bestämmelserna om tilläggsskatt. I samband med det inkluderande ramverkets arbete om införandet av modellreglerna har det väckts farhågor om att de administrativa påföljderna kan bli orimliga i början av tillämpningsperioden. Om en uppgiftsskyldig har vidtagit skäliga åtgärder för att redovisa korrekta beräkningar i enlighet med 33 d kap. och korrekta bedömningar i fråga om bestämmelserna om tilläggsskatt så bör det finnas förutsättningar för att underlåta att ta ut sanktionsavgifter under en tidsangiven övergångstid. Detta gäller om en koncernenhet i god tro har försökt utreda korrekt tolkning av regelverket om tilläggsskatt och följt denna tolkning.

I det inkluderande ramverkets överenskommelse om sanktionslättnader anges några exempel på när det kan bli aktuellt att avstå från sanktioner under en övergångsperiod. Där anges till exempel att det kan vara möjligt att avstå från att påföra moderföretaget eller den koncernenhet som lämnar in tilläggsskattedeklarationen eller tilläggsskatterapporten en sanktionsavgift om koncernenheten till fullo redovisar den omtvistade beräkningen av tilläggsskatt och grunderna för denna till Skatteverket. Skattetillägg kan tas ut vid oriktig uppgift i en tilläggsskattedeklaration och en rapportavgift ska tas ut när det klart framgår att en tilläggsskatterapport innehåller brister och dessa brister bedöms som allvarliga. Hänsyn till sådana förhållanden kan således komma att tas även vid bedömningen av om någon av dessa sanktionsavgifter ska tas ut.

Andra exempel som tas upp i överenskommelsen är att det föreligger ett

sakfel som är rimligt med hänsyn till omständigheterna, ett fel kan

139

Prop. 2025/26:102 tillskrivas bristande kännedom om regelverket (t.ex. enstaka uträkningsfel), om modellreglerna på något sätt är otydliga och koncernenhetens åtgärder bygger på en rimlig tolkning av dessa eller om koncernenhetens åtgärder inte leder till en minskning av skyldigheten att betala tilläggsskatt under innevarande eller kommande år. Den tillfälliga befrielsegrunden ska komplettera befintliga befrielsegrunder i 51 kap. Enligt 1 § ska Skatteverket besluta om hel eller delvis befrielse från en särskild avgift om det är oskäligt att avgiften tas ut med fullt belopp. Vid bedömningen ska det särskilt beaktas om bl.a. den felaktighet eller passivitet som har lett till avgiften kan antas ha berott på en felbedömning av en regel eller betydelsen av de faktiska förhållandena, eller avgiften inte står i rimlig proportion till felaktigheten eller passiviteten. I 4 § anges att det vid bedömningen av om det är oskäligt att ta ut skattetillägg på tilläggsskatt med fullt belopp ska Skatteverket även beakta bl.a. att bestämmelserna i lagen (2023:875) om tilläggsskatt kan vara särskilt komplicerade och att uppgiftsskyldigheten är mycket omfattande. Hänsyn till sådana förhållanden som tas upp i överenskommelsen kan således komma att tas även vid bedömningen av om befintliga befrielse- bestämmelser är tillämpliga.

Med anledning av regelverkets komplexitet bör Skatteverket tillämpa denna befrielsegrund generöst. Undantaget ska inte gälla en koncernenhets avsiktliga eller vårdslösa agerande.

I andra stycket anges att bestämmelsen endast gäller för räkenskapsår som börjar före den 1 januari 2027. Räkenskapsår måste dock avslutas senast den 30 juni 2028.

Övervägandena finns i avsnitt 10.

52 kap.

3 § Ett beslut om skattetillägg på grund av oriktig uppgift eller skönsbeskattning ska meddelas senast under det andra året efter utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut.

Ett beslut om skattetillägg på tilläggsskatt på grund av oriktig uppgift eller skönsbeskattning ska meddelas inom fyra år från utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut.

Paragrafen anger när ett beslut om skattetillägg på grund av oriktig uppgift eller skönsbeskattning ska meddelas.

Av andra stycket framgår vid vilken tidpunkt ett beslut om skattetillägg på tilläggsskatt på grund av oriktig uppgift eller skönsbeskattning senast ska meddelas. Ändringen innebär att ett sådant beslut ska meddelas inom fyra år från utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut.

Övervägandena finns i avsnitt 9.2.

4 § Om den som är deklarationsskyldig lämnar en inkomstdeklaration eller skattedeklaration efter utgången av året efter det kalenderår då beskattningsåret har gått ut, får ett beslut om skattetillägg meddelas inom ett år från den dag då deklarationen kom in till Skatteverket.

För den som är skyldig att lämna tilläggsskattedeklaration gäller första stycket om deklarationen lämnas efter utgången av tredje året efter det kalenderår då beskattningsåret har gått ut.

140

Om den deklarationsskyldige inte har lämnat någon deklaration, får ett beslut	Prop. 2025/26:102
om skattetillägg meddelas inom sex år från utgången av det kalenderår då

beskattningsåret har gått ut.

Paragrafen reglerar när ett beslut ska fattas om skattetillägg vid för sen eller utebliven deklaration.

Ändringen i andra stycket innebär att för den som är skyldig att lämna tilläggsskattedeklaration gäller första stycket om deklarationen lämnas efter utgången av tredje året efter det kalenderår då beskattningsåret har gått ut.

Övervägandena finns i avsnitt 9.2.

56 a kap.

4 § I ett beslut om tilläggsskatt ska belopp anges i svenska kronor. Om beloppet som ligger till grund för beslutet anges i annan valuta, ska beloppet omräknas till svenska kronor enligt vad som anges i 32 a kap. 6 §.

Paragrafen innehåller bestämmelser om valuta och omräkning i ett beslut om tilläggsskatt.

I 32 a kap. införs nya bestämmelser om omräkning. Nuvarande andra stycket utgår därmed. Ändringen i paragrafen innebär att Skatteverket ska omräkna tilläggsskatt till svenska kronor för det fall Skatteverkets beslut inte överensstämmer med inlämnad tilläggsskattedeklaration, enligt vad som anges i 32 a kap. 6 §. I den bestämmelsen anges att tilläggsskatte- belopp och kompletterande tilläggsskatt ska räknas om enligt den genomsnittliga växelkursen för det beskattningsår som beloppet hänförs till. De kurser som fastställs av Sveriges riksbank ska användas. Om någon valutakurs inte fastställts av Sveriges riksbank används i första hand motsvarande kurs från centralbanken i den stat där valutan är officiell valuta och i andra hand att valutakursen för euro ska användas och beloppet ska därefter omräknas till svenska kronor enligt den kurs som fastställs av Sveriges riksbank.

Övervägandena finns i avsnitt 9.3.

66 kap.

7 § En begäran om omprövning ska ha kommit in till Skatteverket senast det sjätte året efter utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut.

Begäran ska dock ha kommit in inom två månader från den dag då den som beslutet gäller fick del av det om beslutet avser

1.registrering,

2.på vilket sätt preliminär skatt ska betalas,

3.godkännande för tonnagebeskattning eller återkallelse av godkännande för tonnagebeskattning,

4.uppgifts- eller dokumentationsskyldighet,

5.föreläggande,

6.revision, tillsyn över kassaregister eller kontrollbesök,

7.tvångsåtgärder,

8.återkallelseavgift,

9.kontoavgift eller dokumentationsavgift,

10.rapporteringsavgift,

11.plattformsavgift,

12. kryptoavgift,

141

Prop. 2025/26:102

13. kontrollavgift,

14.säkerhet för slutlig skatt för skalbolag,

15.betalning eller återbetalning av skatt eller avgift,

16.verkställighet,

17.avvisning av en begäran om omprövning eller ett överklagande eller någon annan liknande åtgärd, eller

18.ansvar för kompletterande tilläggsskatt.

I paragrafen regleras huvudregeln när det gäller tidsfrist för begäran om omprövning av den som beslutet gäller.

I andra stycket införs en ny punkt 18 som innebär att beslut som avser ansvar för kompletterande tilläggsskatt läggs till. Ansvar för beslut om kompletterande tilläggsskatt avser både beslut efter ansökan enligt 6 kap. 15 § lagen (2023:875) om tilläggsskatt och beslut om upphörande enligt 6 kap. 15 b § samma lag.

Övervägandena finns i avsnitt 11.2.

21 § Ett beslut om omprövning till nackdel för den som beslutet gäller ska meddelas inom två år från utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut (tvåårsfristen).

Om beslutet om omprövning avser ett beslut om tilläggsskatt ska dock beslutet meddelas inom fyra år från utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut (fyraårsfristen).

I paragrafen finns huvudregeln för omprövningstiden.

I andra stycket, som är nytt, anges att beslut om omprövning som avser ett beslut om tilläggsskatt ska meddelas inom fyra år från utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut (fyraårsfristen).

Övervägandena finns i avsnitt 9.2.

22 § Om den som är deklarationsskyldig lämnar inkomstdeklaration eller skatte- deklaration efter utgången av året efter det kalenderår då beskattningsåret har gått ut, får ett beslut om omprövning till nackdel för den som beslutet gäller meddelas inom ett år från den dag då deklarationen kom in till Skatteverket. Ett sådant beslut får dock bara meddelas inom sex år från utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut.

Om den deklarationsskyldige inte har lämnat någon deklaration, får beslutet meddelas inom sex år från utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut.

Första–tredje styckena gäller inte beslut om förseningsavgift.

Paragrafen innehåller bestämmelser om förlängd omprövningstid på grund av för sen eller utebliven deklaration.

Övervägandena finns i avsnitt 9.2.

142

67 kap.

Prop. 2025/26:102

12 § Ett överklagande ska ha kommit in till Skatteverket senast det sjätte året efter utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut.

Överklagandet ska dock ha kommit in inom två månader från den dag då den som beslutet gäller fick del av det om beslutet avser

1.registrering,

2.på vilket sätt preliminär skatt ska betalas,

3.godkännande för tonnagebeskattning eller återkallelse av godkännande för tonnagebeskattning,

4.uppgifts- eller dokumentationsskyldighet,

5.deklarationsombud,

6.tvångsåtgärder,

7.återkallelseavgift,

8.kontoavgift eller dokumentationsavgift,

9.rapporteringsavgift,

10.plattformsavgift,

11.kryptoavgift,

12.kontrollavgift,

13.säkerhet för slutlig skatt för skalbolag,

14.betalning eller återbetalning av skatt eller avgift,

15.verkställighet,

16.avvisning av en begäran om omprövning eller ett överklagande eller någon annan liknande åtgärd, eller

17.ansvar för kompletterande tilläggsskatt.

I paragrafen regleras huvudregeln när det gäller tidsfrist för överklagande av den som beslutet gäller.

I andra stycket införs en ny punkt 17 som innebär att beslut som avser ansvar för kompletterande tilläggsskatt läggs till. Ansvar för beslut om kompletterande tilläggsskatt avser både beslut efter ansökan enligt 6 kap. 15 § lagen (2023:875) om tilläggsskatt och beslut om upphörande enligt 6 kap. 15 b § samma lag.

Övervägandena finns i avsnitt 11.2.

15.6Förslaget till lag om ändring i lagen (2012:843) om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning

1 § Denna lag gäller för sådant samarbete mellan Sverige och en annan medlemsstat i Europeiska unionen som avses i rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om beskattning.

Vid utbyte av upplysningar tillämpas dock i följande fall även andra lagar:

1.Vid utbyte av upplysningar om finansiella konton enligt artikel 8.3a i rådets direktiv 2011/16/EU, i lydelsen enligt rådets direktiv (EU) 2025/872, tillämpas lagen (2015:912) om automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton.

2.Vid utbyte av upplysningar om inkomster från digitala plattformar enligt artikel 8ac i rådets direktiv 2011/16/EU, i lydelsen enligt direktiv (EU) 2021/514, tillämpas lagen (2022:1682) om automatiskt utbyte av upplysningar om inkomster genom digitala plattformar.

3.Vid utbyte av upplysningar om kryptotillgångar från rapporteringsskyldiga leverantörer av kryptotillgångstjänster enligt artikel 8ad i rådets direktiv

143

Prop. 2025/26:102 2011/16/EU, i lydelsen enligt rådets direktiv (EU) 2023/2226, tillämpas lagen (2025:1378) om automatiskt utbyte av kryptotillgångar.

4.Vid utbyte av tilläggsskatterapporter enligt artikel 8ae i rådets direktiv 2011/16/EU, i lydelsen enligt rådets direktiv (EU) 2025/872, tillämpas lagen (2026:000) om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter.

Ändringen av paragrafen, som anger lagens tillämpningsområde, är en följd av att DAC 9, som avser utbyte av tilläggsskatterapporter, regleras i den nya lagen (2026:000) om automatiskt utbyte av tilläggsskatte- rapporter.

I paragrafens andra stycke har en ny punkt 4 lagts till. Av den nya punkten framgår att den nya lagen om automatiskt utbyte av tilläggsskatte- rapporter ska tillämpas för det automatiska informationsutbyte som ska ske vid utbyte av tilläggsskatterapporter enligt direktivets artikel 8ae. Hänvisningen är utformad så att den avser direktivet i en viss angiven lydelse, s.k. statisk hänvisning.

Paragrafen ändras även språkligt. Övervägandena finns i avsnitt 6.4.

15.7Förslaget till lag om ändring i lagen (2023:875) om tilläggsskatt

6 kap.

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

–skattskyldighet för svensk nationell tilläggsskatt (2–2 c §§),

–skattskyldighet enligt huvudregeln för tilläggsskatt (3–8 §§),

–skattskyldighet enligt kompletteringsregeln för tilläggsskatt (9–15 b §§), och

–undantag från reglerna under fem år (16–18 §§).

I 7 kap. finns bestämmelser om hur bestämmelserna i detta kapitel ska tillämpas för särskilda enheter och transaktioner.

I paragrafen anges vilka bestämmelser som kapitlet innehåller. Ändringen i första stycket innebär att de nya bestämmelserna i 15 a och

15 b §§ som införs i kapitlet läggs till. Övervägandena finns i avsnitt 11.2.

15 § Om samtliga svenska koncernenheter i en koncern ansöker om det ska Skatteverket, om inte särskilda skäl talar mot det, besluta att en av dessa är ansvarig för hela den kompletterande tilläggsskatt som fördelas till svenska koncernenheter enligt 12 §.

Om en koncernenhet har tillkommit i koncernen efter beslut om ansvar enligt första stycket, får Skatteverket efter ansökan besluta att ansvaret även ska gälla den koncernenhet som tillkommit. Ansökan ska lämnas gemensamt av den ansvariga koncernenheten och den tillkommande koncernenheten.

I paragrafen regleras ansökan om ansvar för kompletterande tilläggsskatt.

144

I första stycket anges att Skatteverket, efter ansökan av samtliga svenska Prop. 2025/26:102 koncernenheter, ska besluta att en av dessa är ansvarig för hela den

kompletterande tilläggsskatt som fördelas till svenska koncernenheter. Ändringen innebär att ansökan inte ska beviljas om särskilda skäl talar mot det. Särskilda skäl kan vara att den utpekade koncernenheten tidigare på ett väsentligt sätt har försummat sina skyldigheter i fråga om t.ex. redovisning eller betalning av skatt eller att fullgöra sin uppgiftsskyldighet enligt skatteförfarandelagen (2011:1244).

I andra stycket, som är nytt, anges att Skatteverket får besluta att en koncernenhet som tillkommit i koncernen efter beslut enligt första stycket, också ska omfattas av beslutet om ansvar för kompletterande tilläggsskatt. En koncernenhet kan tillkomma i koncernen t.ex. genom överföring av direkta eller indirekta ägarintressen i enheten, eller att den har bildats inom koncernen. Beslut får fattas efter gemensam ansökan av den ansvariga koncernenheten och den tillkommande koncernenheten. Om flera koncernenheter har tillkommit ska ansökan göras gemensamt av samtliga tillkommande koncernenheter tillsammans med den ansvariga koncernenheten. När ansökan ska lämnas in framgår av tredje stycket. Ändringen innebär också att nuvarande andra stycket förs över till tredje stycket.

Övervägandena finns i avsnitt 11.2 och 11.3.

15 a § En ansökan enligt 15 § ska lämnas på ett formulär som fastställts av Skatteverket.

I paragrafen, som är ny, regleras formkrav för en ansöka om ansvar för kompletterande tilläggsskatt.

Ansökan ska lämnas på ett fastställt formulär. Det är Skatteverket som fastställer formulären.

Övervägandena finns i avsnitt 11.1.

15 b § Om det finns särskilda skäl får Skatteverket besluta att en koncernenhets ansvar enligt 15 § ska upphöra att gälla.

Ett sådant beslut gäller från och med dagen för beslutet eller den senare dag som Skatteverket bestämmer.

I paragrafen, som är ny, anges att Skatteverket har möjlighet att besluta att ansvaret för kompletterande tilläggsskatt enligt 15 § ska upphöra att gälla. Beslut om att ansvaret ska upphöra att gälla får beslutas om det finns särskilda skäl. Särskilda skäl kan vara att den ansvariga koncernenheten på ett väsentligt sätt försummat sina skyldigheter i fråga om t.ex. redovisning eller betalning av skatt eller att fullgöra den generella dokumentationsskyldigheten som regleras i 39 kap. 3 § skatteförfarande- lagen (2011:1244).

I andra stycket anges att beslut om att ansvaret ska upphöra att gälla gäller från och med dagen för beslutet eller den senare dag som Skatteverket bestämmer.

Övervägandena finns i avsnitt 11.2.

145

Prop. 2025/26:102

Bilaga 1

Europeiska unionens	SV
officiella tidning	L-serien

2025/872	6.5.2025

RÅDETS DIREKTIV (EU) 2025/872

av den 14 april 2025

om ändring av direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 113 och 115,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (1),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),

i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande, och

av följande skäl:

(1)Rådets direktiv (EU) 2022/2523 (3) genomför den överenskommelse som den 8 oktober 2021 nåddes av OECD: s/G20:s inkluderande ramverk (det inkluderande ramverket) om urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS) och ligger nära de globala modellreglerna mot urholkning av skattebasen (andra pelaren) (Global Anti-Base Erosion Model Rules (Pillar Two)), som utformats av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) (OECD:s modellregler) och som det inkluderande ramverket enades om den 14 december 2021. Genom direktiv (EU) 2022/2523 införs en kvalificerad regel om inkomstinkludering (IIR-regeln, income inclusion rule) och en kvalificerad regel om kompensation för bortfall i skattebetalning (UTPR-regeln, undertaxed profit rule). Enligt det direktivet ges också medlemsstaterna tillåtelse att införa en egen kvalificerad nationell tilläggsskatt.

(2)I direktiv (EU) 2022/2523 fastställs redan regler för inlämning av Deklarationer med information om tilläggsskatt och där presenteras i stora drag de informationskategorier som de multinationella koncerner och storskaliga nationella koncerner som omfattas av det direktivet ska rapportera. Skattemyndigheterna behöver dessa Deklarationer med information om tilläggsskatt för att göra en lämplig riskbedömning, utvärdera om skattskyldigheten är korrekt och övervaka huruvida multinationella koncerner och storskaliga nationella koncerner tillämpar reglerna i direktiv (EU) 2022/2523 på ett korrekt sätt.

(3)Det är därför lämpligt att ändra rådets direktiv 2011/16/EU (4) för att fastställa nya regler om automatiskt utbyte av upplysningar för att underlätta utbytet av upplysningar om Deklarationen med information om tilläggsskatt och därigenom fastställa ramen för det operativa genomförandet av de inlämningsskyldigheter som fastställs i direktiv (EU) 2022/2523, i linje med det inkluderande ramverkets multilaterala avtal mellan behöriga myndigheter om utbyte av GloBE-information och kommentaren till detta samt deklarationen med GloBE-information, i den mån sådana nya regler är förenliga med de inlämningsskyldigheter som fastställs i direktiv (EU) 2022/2523 och med unionsrätten.

(4)Den allmänna regeln är att en ingående enhet bör lämna in en Deklaration med information om tilläggsskatt till sin skatteförvaltning (lokal inlämning), men i direktiv (EU) 2022/2523 föreskrivs ett undantag som innebär att en ingående enhet inte är skyldig att lämna in en Deklaration med information om tilläggsskatt till sin skatteförvaltning om en Deklaration med information om tilläggsskatt har lämnats in av det yttersta moderföretaget eller av en enhet som utsetts att lämna deklarationen och som är belägen i en jurisdiktion som för Det rapporterade räkenskapsåret har ett gällande kvalificerande avtal mellan behöriga myndigheter och den medlemsstat där den ingående enheten är belägen (central inlämning). Detta direktiv utgör ett sådant kvalificerande avtal mellan behöriga myndigheter medlemsstaterna emellan.

(1) Yttrande av den 12 februari 2025 (ännu inte offentliggjort i EUT).

(2) Yttrande av den 26 februari 2025 (ännu inte offentliggjort i EUT).

(3) Rådets direktiv (EU) 2022/2523 av den 15 december 2022 om säkerställande av en global minimiskattenivå för multinationella koncerner och storskaliga nationella koncerner i unionen (EUT L 328, 22.12.2022, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2022/ 2523/oj).

(4) Rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG (EUT L 64, 11.3.2011, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2011/16/oj).

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2025/872/oj

1/39

146

Prop. 2025/26:102 Bilaga 1

EUT L, 6.5.2025

(5)De nya reglerna om automatiskt utbyte av upplysningar bör möjliggöra central inlämning av Deklarationen med information om tilläggsskatt i enlighet med direktiv (EU) 2022/2523 och får också användas för inlämningsändamål i varje jurisdiktion som genomför OECD:s modellregler (genomförande jurisdiktion). (5) Skattemyndigheterna i varje relevant medlemsstat bör få nödvändig information inom ramen för den standardiserade deklarationen.

(6)Medlemsstaterna bör vidta nödvändiga åtgärder för att kräva att de ingående enheter i multinationella koncerner som lämnar deklarationer använder sig av standardmallen i direktiv 2011/16/EU för att fullgöra sin skyldighet att lämna deklaration enligt direktiv (EU) 2022/2523. Medlemsstaterna har utrymme för egen bedömning när det gäller vilken mall storskaliga nationella koncerner ska använda för att fullgöra sina inlämningsskyldigheter att lämna deklaration enligt direktiv (EU) 2022/2523, utom i det fåtal situationer där det finns ett behov av att utbyta upplysningar.

(7)När en medlemsstat tar emot en Deklaration med information om tilläggsskatt som lämnats in inom ramen för central inlämning i enlighet med direktiv (EU) 2022/2523 av det yttersta moderföretaget eller den enhet i en multinationell koncern som har utsetts att lämna deklarationen, bör den medlemsstaten – senast tre månader efter tidsfristen för inlämning eller, om en Deklaration med information om tilläggsskatt tas emot efter tidsfristen för inlämning, senast tre månader efter mottagandet – till andra Genomförande medlemsstater eller till Medlemsstater som enbart tillämpar kvalificerad nationell tilläggsskatt lämna de relevanta specifika delarna av Deklarationen med information om tilläggsskatt i enlighet med den spridningsmetod som godkänts av det inkluderande ramverket. När det gäller det första Rapporterade räkenskapsåret bör tidsfristen för att lämna dessa relevanta specifika delar av Deklarationen med information om tilläggsskatt förlängas till sex månader efter tidsfristen för inlämning. För att ta hänsyn till eventuella förseningar i det nya utbytessystemet kommer det första utbytet under alla omständigheter (dvs. för de första och kommande Rapporterade räkenskapsåren) att äga rum tidigast den 1 december 2026.

(8)Den medlemsstat där det yttersta moderföretaget för den multinationella koncernen är beläget bör erhålla Deklarationen med information om tilläggsskatt i sin helhet. Den Genomförande medlemsstaten bör tillhandahållas det Allmänna avsnittet i Deklarationen med information om tilläggsskatt, förutsatt att någon ingående enhet i den multinationella koncernen är belägen på dess territorium. Medlemsstater som enbart tillämpar kvalificerad nationell tilläggsskatt i vilka ingående enheter i den multinationella koncernen är belägna bör tillhandahållas de relevanta delarna av det Allmänna avsnittet i Deklarationen med information om tilläggsskatt, men Medlemsstater som enbart tillämpar kvalificerad nationell tilläggsskatt bör inte översända några upplysningar avseende Deklarationen med information om tilläggsskatt genom automatiskt utbyte av upplysningar.

(9)Avsnitt om jurisdiktion bör tillhandahållas medlemsstater med beskattningsrätt enligt direktiv (EU) 2022/2523, inbegripet den kvalificerade nationella tilläggsskatten, i enlighet med spridningsmetoden.

(10)Direktiv (EU) 2022/2523 tillåter medlemsstater i vilka högst tolv yttersta moderföretag i koncerner som omfattas av

det direktivet är belägna att välja att under en begränsad tidsperiod inte tillämpa IIR-regeln och UTPR-regeln. I sådana fall bör en medlemsstat, om den inte är en Medlemsstat som enbart tillämpar kvalificerad nationell tilläggsskatt, börja tillämpa reglerna om utbyte av Deklarationer med information om tilläggsskatt (dvs. ta emot och skicka upplysningarna) först när den period som valts enligt direktiv (EU) 2022/2523 upphör.

(11)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av detta direktiv, särskilt för det automatiska utbytet av upplysningar mellan behöriga myndigheter, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter i syfte att anta de nödvändiga praktiska arrangemangen, såsom en del av förfarandet för att inrätta det standardiserade datorformatet. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (6).

(12)Den mottagande behöriga myndigheten bör underrätta den sändande behöriga myndigheten när det finns skäl att tro att de upplysningar som lämnats i en Deklaration med information om tilläggsskatt som är föremål för utbyte behöver korrigeras. Eftersom en sådan underrättelse normalt sker före en mer grundlig riskbedömning eller en skatteutredning bör den sändande behöriga myndigheten endast underrättas om identifierade fel som är uppenbara. De korrigerade upplysningarna bör utan onödigt dröjsmål utbytas med alla behöriga myndigheter för vilka utbyte av sådana upplysningar föreskrivs i enlighet med detta direktiv. Detta förfarande hindrar inte skattemyndigheter från att begära nödvändiga korrigeringar i en uppföljningsbegäran som syftar till att kontrollera efterlevnaden av direktiv (EU) 2022/2523 enligt nationell rätt.

(5) OECD (2021), Tax Challenges Arising from the Digitalisation of the Economy – Global Anti-Base Erosion Model Rules (Pillar Two). Inclusive Framework on BEPS, OECD/G20 Base Erosion and Profit Shifting Project (inte översatt till svenska), OECD Publishing, Paris, https://doi. org/10.1787/782bac33-en.

(6) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2011/182/oj).

2/39	ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2025/872/oj

147

Prop. 2025/26:102 Bilaga 1

EUT L, 6.5.2025

(13)Om en behörig myndighet till följd av en underrättelse från en multinationell koncern förväntar sig ett utbyte av upplysningar och utbytet uteblir, bör den underrätta den behöriga myndighet som förväntades tillhandahålla upplysningarna om det uteblivna utbytet. Den behöriga myndighet som förväntades skicka upplysningarna bör utan onödigt dröjsmål fastställa skälet till att de relevanta upplysningarna inte utbytts och inom en månad informera den behöriga myndighet som underrättat den om det uteblivna utbytet om detta skäl samt, i förekommande fall, ange det förväntade nya datumet för utbytet. För att säkerställa en effektiv tillämpning av direktiv 2011/16/EU är det underförstått att utbytet bör äga rum så snart som möjligt för att undvika att medlemsstaterna orsakas ytterligare förseningar. Det förväntade datumet för utbytet bör fastställas till ett datum senast tre månader efter datumet för mottagandet av underrättelsen om det uteblivna utbytet.

(14)Om Deklarationen med information om tilläggsskatt inte har lämnats in centralt av det yttersta moderföretaget eller den enhet i en multinationell koncern som utsetts att lämna deklarationen och upplysningarna inte erhålls senast det nya förväntade datumet för utbyte, är det underförstått att den behöriga myndighet som underrättade om det uteblivna utbytet kan kräva lokal inlämning eftersom villkoren för central inlämning enligt direktiv (EU) 2022/2523 inte är uppfyllda.

(15)Direktiv 2011/16/EU, inbegripet bilaga VII till detta, i dess ändrade lydelse enligt det här direktivet, bör läsas tillsammans med direktiv (EU) 2022/2523. Villkoren för utbyte av upplysningar med avseende på Deklarationen med information om tilläggsskatt enligt det här direktivet bör ha samma innebörd som villkoren i direktiv (EU) 2022/2523. Dessutom innehåller det här direktivet ytterligare definitioner som är nödvändiga för att återspegla den internationella utvecklingen när det gäller utbyte av upplysningar på skatteområdet.

(16)Medlemsstaterna bör vid genomförandet av detta direktiv använda sig av det multilaterala avtalet mellan behöriga myndigheter om utbyte av GloBE-information och kommentaren till detta, OECD:s modellregler och förklaringarna och exemplen i kommentaren till OECD:s modellregler (Commentary to the Global Anti-Base Erosion Model Rules (Pillar Two)), som offentliggjorts av det inkluderande ramverket om BEPS, samt GloBE-regelverket för genomförande, och eventuella uppdateringar av dessa, som en källa till illustration eller tolkning – i den mån dessa källor är förenliga med det här direktivet, direktiv (EU) 2022/2523 och unionsrätten – i syfte att säkerställa en konsekvent tillämpning i medlemsstaterna. Följaktligen bör de multinationella koncernerna, när de lämnar in Deklarationen med information om tilläggsskatt, använda sig av instruktionerna för inlämning av standardmallen i det inkluderande ramverket om BEPS, såsom inledningen och den förklarande vägledningen om deklarationen med GloBE-information, inbegripet grunden för de upplysningar som rapporteras i deklarationen med GloBE-information och den förenklade övergångsramen för jurisdiktionsrapportering (för räkenskapsår som börjar den 31 december 2028 eller tidigare, men inte räkenskapsår som löper ut efter den 30 juni 2030), som en källa till illustration och tolkning – i den mån dessa källor är förenliga med detta direktiv och unionsrätten – i syfte att säkerställa en konsekvent tillämpning. Det är därför lämpligt att komplettera direktiv 2011/16/EU med ytterligare en bilaga innehållande en standardmall, i linje med den standardmall som tagits fram av det inkluderande ramverket om BEPS, för inlämning av Deklarationer med information om tilläggsskatt enligt direktiv (EU) 2022/2523, i enlighet med det här direktivet.

(17)Den standardmall för Deklarationen med information om tilläggsskatt som anges i detta direktiv säkerställer att de upplysningar och skatteberäkningar som en multinationell koncern är skyldig att lämna inom ramen för Deklarationen med information om tilläggsskatt är tillräckligt omfattande för att skattemyndigheter ska kunna göra en lämplig riskbedömning och bedöma om en ingående enhets skattskyldighet enligt direktiv (EU) 2022/2523 är korrekt. Samtidigt bör det undvikas att multinationella koncerner åläggs onödiga krav på insamling, beräkning och rapportering av upplysningar samt att skattebetalare får flera okoordinerade begäranden om ytterligare upplysningar i varje genomförande jurisdiktion. En standardiserad Deklaration med information om tilläggsskatt påverkar inte en skattemyndighets möjlighet att kräva en rutinmässig nationell skattedeklaration eller att samla in upplysningar för utarbetandet av den nationella deklarationen om tilläggsskatt, och medlemsstaterna bör därför i vissa fall kunna kräva att ytterligare datapunkter rapporteras utöver Deklarationen med information om tilläggsskatt inför utarbetandet av skattedeklarationen (till exempel för att omvandla skattskyldigheten för tilläggsskatt till nationell valuta). Medlemsstaterna bör dock över lag avstå från att som en del av sina rutinmässiga krav avseende nationella deklarationer och betalningar kräva rapportering av ytterligare datapunkter utöver Deklarationen med information om tilläggsskatt, och sådana upplysningar bör exempelvis avse skattskyldighet, betalningsmetod och tidpunkt för betalning eller identifiering av skattebetalare och kontaktuppgifter, snarare än beräkning av en ingående enhets skattskyldighet för tilläggsskatt. Detta direktiv är inte tillämpligt på nationella skattegranskningsåtgärder och hindrar inte skattemyndigheter från att begära nödvändig kompletterande information i uppföljningsbegäranden som syftar till att kontrollera efterlevnaden av bestämmelser som införlivar direktiv (EU) 2022/2523 i deras nationella rätt.

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2025/872/oj

3/39

148

Prop. 2025/26:102 Bilaga 1

EUT L, 6.5.2025

(18)För att säkerställa utbyte av upplysningar om joint ventures och likabehandling bör medlemsstaterna begära – i de sällsynta fall där ett moderföretag i en storskalig nationell koncern innehar ett direkt eller indirekt ägarintresse i ett joint venture eller en filial i ett joint venture, och detta joint venture eller denna filial i ett joint venture omfattas av en kvalificerad nationell tilläggsskatt i en annan medlemsstat – att en sådan storskalig nationell koncern använder samma standardmall som en multinationell koncern, dvs. den standardmall för Deklaration med information om tilläggsskatt som anges i detta direktiv, när den lämnar in sin Deklaration med information om tilläggsskatt. Medlemsstaterna bör följaktligen säkerställa att bestämmelserna om utbyte av upplysningar tillämpas i sådana fall.

(19)Med tanke på behovet av att tillhandahålla en fullständig rättslig ram, så att den täcker de ändringar som införts i direktiv 2011/16/EU genom rådets direktiv (EU) 2023/2226 (7) vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton, är det dessutom viktigt att ändra artikel 8.3a i direktiv 2011/16/EU i enlighet med detta. Omfattningen av de upplysningar som ska utbytas bör fastställas med hänsyn till de över- gångsbestämmelser som fastställs i avsnitt XI i bilaga I i direktiv 2011/16/EU.

(20)Eftersom målet med detta direktiv, nämligen att tillhandahålla regelverket för det operativa genomförandet av de inlämningsskyldigheter som fastställs i direktiv (EU) 2022/2523 på grundval av den gemensamma strategin i OECD: s modellregler och att säkerställa att respektive upplysningar om finansiella konton är föremål för obligatoriskt automatiskt utbyte, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna eftersom självständiga åtgärder från medlemsstaternas sida skulle riskera fragmentering av den inre marknaden, utan snarare, på grund av den globala minimiskattereformens omfattning och eftersom det är av avgörande betydelse att anta lösningar som fungerar för den inre marknaden som helhet, kan uppnås bättre på unionsnivå, får unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(21)Med tanke på att medlemsstaterna måste agera inom mycket kort tid för att påbörja införlivandet av reglerna om Deklarationen med information om tilläggsskatt bör detta direktiv träda i kraft så snart som möjligt.

(22)Direktiv 2011/16/EU bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ändringar av direktiv 2011/16/EU

Direktiv 2011/16/EU ska ändras på följande sätt:

1.Artikel 3.9 ska ändras på följande sätt:

a)Första stycket ska ändras på följande sätt:

i)Led a ska ersättas med följande:

”a) vid tillämpning av artiklarna 8.1 och 8a–8ae, systematiskt lämnande av på förhand bestämda upplysningar till en annan medlemsstat, utan föregående begäran, med i förväg fastställda regelbundna intervaller. Med tillgängliga upplysningar enligt artikel 8.1 avses sådana upplysningar i skattemyndigheternas akter i den medlemsstat som lämnar upplysningarna vilka kan inhämtas i enlighet med förfarandena för insamling och behandling av upplysningar i den medlemsstaten,”.

ii)Led c ska ersättas med följande:

”c) vid tillämpning av andra bestämmelser i detta direktiv än artiklarna 8.1, 8.3a och 8a–8ae, systematiskt lämnande av på förhand bestämda upplysningar i enlighet med första stycket a och b i denna punkt.”

b)Andra stycket ska ersättas med följande:

(7) Rådets direktiv (EU) 2023/2226 av den 17 oktober 2023 om ändring av direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning (EUT L, 2023/2226, 24.10.2023, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2023/2226/oj).

4/39	ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2025/872/oj

149

Prop. 2025/26:102 Bilaga 1

EUT L, 6.5.2025

”I denna artikel, artiklarna 8.3a, 8.7a och 21.2 i detta direktiv samt i bilaga IV till detta direktiv ska alla begrepp med stor begynnelsebokstav ha den betydelse som de har enligt motsvarande definitioner i bilaga I till detta direktiv. I artiklarna 21.5, 25.3 och 25.4 i detta direktiv ska alla begrepp med stor begynnelsebokstav ha den betydelse som de har enligt motsvarande definitioner i bilaga I, V eller VI till detta direktiv. I artikel 8aa i detta direktiv och i bilaga III till detta direktiv ska alla begrepp med stor begynnelsebokstav ha den betydelse som de har enligt motsvarande definitioner i bilaga III till detta direktiv. I artikel 8ac i detta direktiv och i bilaga V till detta direktiv ska alla begrepp med stor begynnelsebokstav ha den betydelse som de har enligt motsvarande definitioner i bilaga V till detta direktiv. I artikel 8ad i detta direktiv och i bilaga VI till detta direktiv ska alla begrepp med stor begynnelsebokstav ha den betydelse som de har enligt motsvarande definitioner i bilaga VI till detta direktiv. I artiklarna 8ae och 9a i detta direktiv och i bilaga VII till detta direktiv ska alla begrepp ha den betydelse som definieras i artiklarna 3, 9.2 a, 16.4, 16.6, 16.8, 16.11, 17.1, 21.5, 22.1, 24.4, 24.6, 26.2, 27.3, 27.4, 27.5, 28.1, 30.2, 31.1, 32, 33.1, 35.1, 36.1, 37.1, 39.1, 42.1, 44.1, 47.1 och 49.3 i rådets direktiv (EU) 2022/2523 (*). Vidare ska alla begrepp med stor begynnelsebokstav ha samma betydelse som den som definieras i avsnitt I i bilaga VII till det här direktivet.

(*)Rådets direktiv (EU) 2022/2523 av den 15 december 2022 om säkerställande av en global minimiskattenivå för multinationella koncerner och storskaliga nationella koncerner i unionen (EUT L 328, 22.12.2022, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2022/2523/oj).”

2.Artikel 8.3a ska ersättas med följande:

”3a. Varje medlemsstat ska vidta de åtgärder som krävs för att se till att dess Rapporteringsskyldiga finansiella institut följer reglerna för rapportering och åtgärder för kundkännedom (due diligence) i bilagorna I och II och för att säkerställa att reglerna faktiskt genomförs och efterlevs i enlighet med avsnitt IX i bilaga I.

I enlighet med de tillämpliga bestämmelserna om rapportering och åtgärder för kundkännedom i bilagorna I och II ska den behöriga myndigheten i varje medlemsstat, genom automatiskt utbyte av upplysningar och inom den tidsfrist som anges i punkt 6 b, till varje annan medlemsstats behöriga myndighet lämna följande upplysningar om beskattningsperioder från och med den 1 januari 2016 avseende ett Rapporteringspliktigt konto:

a)Namn, adress, Skatteregistreringsnummer samt födelsedatum och födelseort (när det gäller fysiska personer) för varje Rapporteringsskyldig person som är Kontohavare av detta konto och, när det gäller Enheter som är Kontohavare och som efter tillämpning av reglerna om åtgärder för kundkännedom i enlighet med bilagorna I och II fastställs ha en eller flera Personer med bestämmande inflytande som är Rapporteringsskyldiga personer, Enhetens namn, adress och Skatteregistreringsnummer samt varje Rapporteringsskyldig persons namn, adress, Skatteregistreringsnummer samt födelsedatum och födelseort.

b)Kontonummer (eller, om kontonummer saknas, funktionell motsvarighet till sådant).

c)Det Rapporteringsskyldiga finansiella institutets namn och (i förekommande fall) identifikationsnummer.

d)Kontots saldo eller värde (inklusive Kontantvärdet eller återköpsvärdet om det rör sig om ett Försäkringsavtal med kontantvärde eller ett Livränteavtal) vid utgången av relevant kalenderår eller annan lämplig rapporteringsperiod, eller att kontots avslutats, om kontot avslutats under det aktuella kalenderåret eller den aktuella perioden.

e)När det gäller Depåkonton:

i)Totalt bruttobelopp för ränta, totalt bruttobelopp för utdelning och totalt bruttobelopp för annan inkomst som härrör från de tillgångar som förvaltas på kontot, och som i vart och ett av fallen betalats ut till eller krediterats kontot (eller med avseende på kontot) under ett kalenderår eller annan lämplig rapporteringsperiod.

ii)Total bruttoavkastning från försäljning eller inlösen av Finansiella tillgångar som betalats ut till eller krediterats kontot under ett kalenderår eller annan lämplig rapporteringsperiod där det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet agerat förvaltare, mäklare, ombud eller annan form av företrädare för Kontohavaren.

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2025/872/oj

5/39

150

Prop. 2025/26:102 Bilaga 1

EUT L, 6.5.2025

f)När det gäller Inlåningskonton, totalt bruttobelopp för ränta som betalats ut till eller krediterats kontot under ett kalenderår eller annan lämplig rapporteringsperiod.

g)När det gäller konton som inte anges i led e eller f, totalt bruttobelopp som under ett kalenderår eller annan lämplig rapporteringsperiod betalats ut till eller krediterats Kontohavaren med avseende på kontot och som det Rapporteringsskyldiga finansiella institutet står som garant för eller är gäldenär för, inklusive sammanlagt belopp för eventuella betalningar av inlösen som gjorts till Kontohavaren under ett kalenderår eller annan lämplig rapporteringsperiod.

h)Huruvida ett giltigt intygande har tillhandahållits för varje Kontohavare.

i)Den eller de roller genom vilka varje Rapporteringsskyldig person som är en Person med bestämmande inflytande i en Enhet som är Kontohavare är en Person med bestämmande inflytande och huruvida ett giltigt intygande har tillhandahållits för varje sådan Rapporteringsskyldig person.

j)Typen av konto, huruvida kontot är ett Redan befintligt konto eller ett Nytt konto och huruvida kontot är ett gemensamt ägt konto, inklusive antalet Kontohavare som gemensamt innehar det.

k)När det gäller Andel i eget kapital som innehas i en Investeringsenhet som är en rättslig konstruktion, den eller de roller genom vilka den Rapporteringsskyldiga personen innehar Andel i eget kapital.

Vid utbyte av upplysningar enligt denna punkt ska, om inget annat föreskrivs i denna punkt eller i bilaga I eller II, belopp och typ för betalningar som görs avseende ett Rapporteringspliktigt konto fastställas i enlighet med den nationella rätten i den medlemsstat som lämnar upplysningarna.

Första och andra styckena i denna punkt ska ha företräde framför punkt 1 c och alla andra unionsrättsliga instrument, i den mån det berörda utbytet av upplysningar omfattas av punkt 1 c eller något annat av unionens rättsliga instrument.

Den behöriga myndigheten i varje medlemsstat ska lämna de upplysningar som anges i andra stycket h–k med avseende på beskattningsperioder från och med den 1 januari 2026.”

3.Följande artikel ska införas:

”Artikel 8ae

Inlämningsformat och utbyte av upplysningar när det gäller Deklarationer med information om tilläggsskatt i enlighet med artikel 44 i direktiv (EU) 2022/2523

1.Varje medlemsstat ska vidta nödvändiga åtgärder för att kräva att den ingående enhet i en multinationell koncern som lämnar deklarationen använder sig av standardmallen i avsnitt IV i bilaga VII till detta direktiv för att fullgöra skyldigheten att lämna deklaration enligt artikel 44 i direktiv (EU) 2022/2523.

2.Den behöriga myndighet i en medlemsstat som har mottagit den Deklaration med information om tilläggsskatt som lämnats in av det yttersta moderföretaget eller av den enhet som utsetts att lämna deklarationen, i enlighet med artikel 44.3 a och b i direktiv (EU) 2022/2523, ska genom automatiskt utbyte och i enlighet med följande spridningsmetod lämna

a)det Allmänna avsnittet i Deklarationen med information om tilläggsskatt till den Genomförande medlemsstat där det yttersta moderföretaget eller de ingående enheterna i den multinationella koncernen är belägna,

b)det Allmänna avsnittet i Deklarationen med information om tilläggsskatt, med undantag av den övergripande sammanfattningen av informationen i avsnitt 1.4 i denna, till de Medlemsstater som enbart tillämpar kvalificerad nationell tilläggsskatt

i) där ingående enheter i den multinationella koncernen är belägna,

6/39	ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2025/872/oj

151

Prop. 2025/26:102 Bilaga 1

EUT L, 6.5.2025

ii)där ett joint venture eller en medlem i en joint venture-koncern i den multinationella koncernen är belägen, om den kvalificerade nationella tilläggsskatten åläggs med avseende på joint ventures i medlemsstaten,

iii)där den kvalificerade nationella tilläggsskatten åläggs i medlemsstaten med avseende på en statslös ingående enhet eller ett statslöst joint venture i den multinationella koncernen,

c)ett eller flera Avsnitt om jurisdiktion i Deklarationen med information om tilläggsskatt, till medlemsstater som i enlighet med direktiv (EU) 2022/2523 har beskattningsrätt, inbegripet för kvalificerad nationell tilläggsskatt, med avseende på de medlemsstater som dessa avsnitt avser.

Utan hinder av vad som anges i första stycket c ska UTPR-jurisdiktioner med en UTPR-procentsats på noll endast tillhandahållas den del av Deklarationen med information om tilläggsskatt som innehåller upplysningar om tilldelning av tilläggsskatt enligt UTPR-regeln med avseende på den jurisdiktionen, där denna information måste överensstämma med ett utdrag ur avsnitt 3.4.3 i Deklarationen med information om tilläggsskatt, och den Genomförande medlemsstat där det yttersta moderföretaget är beläget ska tillhandahållas samtliga Avsnitt om jurisdiktion.

3.Den behöriga myndigheten i en medlemsstat ska lämna den Deklaration med information om tilläggsskatt som mottagits i enlighet med punkt 2, och denna vidarebefordran ska äga rum senast tre månader efter tidsfristen för inlämning för det Rapporterade räkenskapsåret.

4.Den behöriga myndigheten i en medlemsstat ska lämna den Deklaration med information om tilläggsskatt som mottagits efter tidsfristen för inlämning, och denna vidarebefordran ska äga rum senast tre månader efter den dag då deklarationen mottogs.

5.Kommissionen ska genom genomförandeakter anta de nödvändiga praktiska arrangemangen för att underlätta den vidarebefordran som avses i punkt 2 i denna artikel. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 26.2.

6.Kommissionen ska inte ha tillgång till de upplysningar som avses i punkt 2 a–c.

7.Den vidarebefordran av upplysningar som avses i punkterna 2, 3 och 4 i denna artikel ska ske med användning av det standardiserade datorformat som avses i artikel 20.4.”

4.Artikel 8b ska ersättas med följande:

”Artikel 8b

Statistik om automatiska utbyten

Medlemsstaterna ska årligen tillhandahålla kommissionen statistik avseende omfattningen av automatiska utbyten enligt artiklarna 8.1, 8.3a, 8aa, 8ac och 8ae och information om administrativa och andra relevanta kostnader och fördelar i samband med utbyten som ägt rum och eventuella potentiella ändringar, både för skattemyndigheter och för tredje parter.”

5.Följande artikel ska införas:

”Artikel 9a

Samarbete om korrigeringar, efterlevnad och efterlevnadskontroll avseende Deklarationer med information om tilläggsskatt

1.Om den behöriga myndigheten i en medlemsstat har skäl att tro att upplysningarna i en Deklaration med information om tilläggsskatt som lämnats in av ett yttersta moderföretag, eller en enhet som utsetts att lämna deklarationen, beläget inom den andra medlemsstatens jurisdiktion, som lämnats enligt artikel 8ae, behöver korrigeras med avseende på uppenbara fel, ska den utan onödigt dröjsmål underrätta den behöriga myndigheten i den andra medlemsstaten om detta. Om den behöriga myndighet som mottagit underrättelsen håller med om att upplysningarna i Deklarationen med information om tilläggsskatt behöver korrigeras, ska den utan onödigt dröjsmål vidta lämpliga åtgärder för att erhålla en korrigerad Deklaration med information om tilläggsskatt från det berörda yttersta moderföretaget eller den enhet som utsetts att lämna deklarationen. Den ska utan onödigt dröjsmål lämna den korrigerade Deklarationen med information om tilläggsskatt till alla behöriga myndigheter med vilka sådana upplysningar ska utbytas i enlighet med detta direktiv.

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2025/872/oj

7/39

152

Prop. 2025/26:102 Bilaga 1

EUT L, 6.5.2025

2.Om den behöriga myndigheten i en medlemsstat har mottagit en underrättelse från en eller flera ingående enheter som är belägna i den medlemsstaten om att Deklarationen med information om tilläggsskatt för sådana ingående enheter skulle ha lämnats in av det yttersta moderföretaget, eller en enhet som utsetts att lämna deklarationen, beläget i en annan medlemsstat, men upplysningarna i Deklarationen med information om tilläggsskatt inte lämnats inom de tidsfrister som anges i artikel 8ae.3 eller i artikel 27d.3 och 27d.4, ska den utan onödigt dröjsmål underrätta den andra behöriga myndigheten om att upplysningarna inte har mottagits. Den underrättade behöriga myndigheten ska utan onödigt dröjsmål fastställa skälet till att den berörda Deklarationen med information om tilläggsskatt inte har lämnats och meddela den behöriga myndigheten detta inom en månad från mottagandet av underrättelsen, i relevanta fall inbegripet det förväntade datumet för utbytet av Deklarationen med information om tilläggsskatt. Det förväntade datumet för utbytet ska fastställas till ett datum som infaller senast tre månader från datumet för mottagandet av underrättelsen om det uteblivna utbytet.”

6.Artikel 18.4 ska ersättas med följande:

”4. Varje medlemsstats behöriga myndighet ska inrätta en effektiv mekanism för att säkerställa användning av de upplysningar som erhållits genom rapportering eller utbyte av upplysningar enligt artiklarna 8–8ae.”

7.Artikel 20.4 ska ersättas med följande:

”4. Det automatiska utbytet av upplysningar enligt artiklarna 8, 8ac och 8ae ska ske med användning av ett standardiserat datorformat som syftar till att underlätta sådant automatiskt utbyte, som antagits av kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 26.2.”

8.Artikel 22.3 och 22.4 ska ersättas med följande:

”3. Medlemsstaterna ska bevara registren över de upplysningar som mottagits genom det automatiska utbytet av upplysningar enligt artiklarna 8–8ae under en period som inte är längre än vad som är nödvändigt men under alla omständigheter inte mindre än fem år från dagen för mottagandet för att uppnå syftet med detta direktiv.

4.Medlemsstaterna ska sträva efter att säkerställa att en rapporteringsskyldig enhet har möjlighet att på elektronisk väg få bekräftelse på giltigheten av upplysningar om Skatteregistreringsnummer för varje skattebetalare som är föremål för utbyte av upplysningar enligt artiklarna 8–8ae. Bekräftelse av upplysningar om Skatteregistreringsnummer kan begäras endast för validering av riktigheten hos de uppgifter som avses i artiklarna 8.1, 8.3a, 8a.6, 8aa.3, 8ab.14, 8ac.2, 8ad.3 och 8ae.2.”

9.Artikel 25a ska ersättas med följande:

”Artikel 25a

Sanktioner

Medlemsstaterna ska fastställa regler om sanktioner för överträdelse av nationella bestämmelser som antagits enligt detta direktiv vad avser artiklarna 8aa–8ae och vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de tillämpas. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionerliga och avskräckande.”

10.Följande artikel ska införas:

”Artikel 27d

Det första Rapporterade räkenskapsåret och lämnande av upplysningar enligt artikel 8ae för första gången

1.Det första Rapporterade räkenskapsår för vilket upplysningarna ska lämnas enligt artikel 8ae är det första räkenskapsår som inleds från och med den 31 december 2023.

2.För de medlemsstater som har valt att inte tillämpa IIR-regeln och UTPR-regeln enligt artikel 50.1 i direktiv (EU) 2022/2523 ska det första Rapporterade räkenskapsår för vilket upplysningar ska lämnas enligt artikel 8ae vara det första räkenskapsåret efter det att den period som valts upphör.

Trots första stycket i denna punkt ska det första Rapporterade räkenskapsåret för vilket upplysningar ska lämnas enligt artikel 8ae för de medlemsstater som har valt att inte tillämpa IIR-regeln och UTPR-regeln enligt artikel 50.1 i direktiv (EU) 2022/2523, och som har valt att tillämpa en kvalificerad nationell tilläggsskatt enligt artikel 11.1 i det direktivet, vara det första Rapporterade räkenskapsår under vilket den kvalificerade nationella tilläggsskatten tillämpas.

8/39	ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2025/872/oj

153

Prop. 2025/26:102 Bilaga 1

EUT L, 6.5.2025

3.Den behöriga myndigheten i medlemsstaten ska lämna dessa upplysningar enligt artikel 8ae med avseende på det första Rapporterade räkenskapsåret senast sex månader efter tidsfristen för inlämning.

4.Medlemsstaterna ska under alla omständigheter lämna upplysningarna enligt artikel 8ae första gången tidigast den 1 december 2026.”

11.Texten i bilagan till detta direktiv ska läggas till som bilaga VII.

Artikel 2

Införlivande

1.Medlemsstaterna ska senast den 31 december 2025 anta och offentliggöra de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska genast underrätta kommissionen om texten till dessa bestämmelser.

De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 1 januari 2026.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.

2.Utan hinder av vad som anges i punkt 1 i denna artikel ska de medlemsstater som har valt att inte tillämpa IIR-regeln och UTPR-regeln enligt artikel 50.1 i direktiv (EU) 2022/2523, senast dagen innan den period som valts upphör, anta och offentliggöra de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa artikel 1.1 och 1.3–1.11 i detta direktiv.

De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med dagen efter den dag då den period som valts upphör.

Utan hinder av vad som anges i första stycket i denna punkt ska de medlemsstater som har valt att inte tillämpa IIR-regeln och UTPR-regeln enligt artikel 50.1 i direktiv (EU) 2022/2523 och som har valt att tillämpa en kvalificerad nationell tilläggsskatt enligt artikel 11.1 i det direktivet, senast dagen innan det första Rapporterade räkenskapsåret enligt valet att tillämpa en kvalificerad nationell tilläggsskatt inleds, anta och offentliggöra de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa det här direktivet. De ska genast underrätta kommissionen om texten till dessa bestämmelser.

De ska tillämpa dessa åtgärder från och med början av det första Rapporterade räkenskapsåret enligt valet att tillämpa en kvalificerad nationell tilläggsskatt.

Om det första Rapporterade räkenskapsåret som avses i tredje stycket i denna punkt inleds innan eller på den dag då detta direktiv träder i kraft ska de medlemsstater som har valt att inte tillämpa IIR-regeln och UTPR-regeln enligt artikel 50.1 i direktiv (EU) 2022/2523, och som har valt att tillämpa en kvalificerad nationell tilläggsskatt enligt artikel 11.1 i detta direktiv, senast den 31 december 2025 anta och offentliggöra de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska genast underrätta kommissionen om texten till dessa bestämmelser.

De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 1 januari 2026.

3.Genom undantag från punkt 1 i denna artikel ska medlemsstaterna senast den 31 december 2027 anta och offentliggöra de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa artikel 1.8 i detta direktiv. De ska genast underrätta kommissionen om texten till dessa bestämmelser.

De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 1 januari 2028.

4.Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om texten till de centrala bestämmelser i nationell rätt som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2025/872/oj

9/39

154

Prop. 2025/26:102

Bilaga 1

SV	EUT L, 6.5.2025

Artikel 3

Detta direktiv träder i kraft dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 4

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Luxemburg den 14 april 2025.

På rådets vägnar

K. KALLAS

Ordförande

10/39

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2025/872/oj

155

Prop. 2025/26:102 Bilaga 1

EUT L, 6.5.2025

BILAGA

”BILAGA VII

Regler och standardmall för Deklaration med information om tilläggsskatt

AVSNITT I

DEFINITIONER

Med avseende på denna bilaga gäller följande definitioner:

1.Genomförande medlemsstat: en medlemsstat som har genomfört antingen en kvalificerad IIR-regel eller en kvalificerad UTPR-regel enligt definitionerna i artikel 3.18 respektive 3.43 i direktiv (EU) 2022/2523, eller båda, för ett givet Rapporterat räkenskapsår.

2.Medlemsstat som enbart tillämpar kvalificerad nationell tilläggsskatt: medlemsstat som enbart har genomfört en kvalificerad nationell tilläggsskatt enligt definitionen i artikel 3.28 i direktiv (EU) 2022/2523 för ett givet Rapporterat räkenskapsår.

3.Deklaration med information om tilläggsskatt: den deklaration som lämnas in av ett yttersta moderföretag, en enhet som utses att lämna deklarationen, en utsedd lokal enhet eller en ingående enhet, för vilken en standardmall anges i avsnitt IV i denna bilaga.

4.Allmänt avsnitt: det avsnitt i Deklarationen med information om tilläggsskatt som innehåller allmänna upplysningar om den multinationella koncernen som helhet, inbegripet dess bolagsstruktur och en övergripande sammanfattning av tillämpningen av direktiv (EU) 2022/2523; ett sådant avsnitt motsvarar avsnitt 1 i standardmallen för Deklarationen med information om tilläggsskatt.

5.Avsnitt om jurisdiktion: de avsnitt i Deklarationen med information om tilläggsskatt som innehåller information om den närmare tillämpningen av den kvalificerade IIR-regeln, den kvalificerade UTPR-regeln och den kvalificerade nationella tilläggsskatten med avseende på varje jurisdiktion där den multinationella koncernen bedriver verksamhet; sådana avsnitt motsvarar avsnitten 2 och 3 i standardmallen för Deklarationen med information om tilläggsskatt.

6.Rapporterat räkenskapsår: det räkenskapsår som Deklarationen med information om tilläggsskatt avser.

AVSNITT II

KRAV PÅ INLÄMNING AV DEKLARATIONEN

Den ingående enhet som lämnar in Deklarationen med information om tilläggsskatt ska ange de relevanta avsnitten och de relevanta medlemsstater som informationen ska spridas till i enlighet med den spridningsmetod som anges i artikel 8ae.

AVSNITT III

INLÄMNINGSFORMAT OCH UTBYTE AV UPPLYSNINGAR FÖR STORSKALIGA NATIONELLA KONCERNER MED JOINT VENTURE-

FÖRETAG

Om ett moderföretag i en storskalig nationell koncern innehar ett direkt eller indirekt ägarintresse i ett joint venture eller en filial i ett joint venture som omfattas av en kvalificerad nationell tilläggsskatt i en annan medlemsstat än den medlemsstat där den storskaliga nationella koncernen är belägen, ska en sådan storskalig nationell koncern använda den standardmall för Deklarationen med information om tilläggsskatt som anges i avsnitt IV i denna bilaga.

I de fall som omfattas av första stycket ska medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att artiklarna 8ae.2 och 9a tillämpas.

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2025/872/oj

11/39

156

12/39

	p://datahtt ELI:
157	eu/eli/dir/2025/872/oj.europa.

AVSNITT IV

DATAPUNKTER

1.Information om den multinationella koncernen

1.1Identifiering av den ingående enhet som lämnar deklarationen

1. Det yttersta	2. Namn på den ingående	3. Skatteregistreringsnummer	4. Roll	5. Den jurisdiktion där den ingående	6. Mottagande jurisdiktioner för
moderföretaget är den	enhet som lämnar			enhet som lämnar deklarationen är	informationsutbyte (i relevanta fall)
ingående enhet som	deklarationen			belägen
lämnar deklarationen

Ja/Nej

1.2Allmänna uppgifter om den multinationella koncernen

1.2.1Multinationell koncern och Rapporterat räkenskapsår

1. Den multinationella koncernens	2. Startdatum för Rapporterat räkenskapsår	3. Slutdatum för Rapporterat räkenskapsår	4. Ändringsdeklaration
namn

			Ja/Nej

1.2.2Allmänna redovisningsuppgifter för den multinationella koncernen

1. Det yttersta moderföretagets	2. Den redovisningsstandard som används för det yttersta	3. Rapporteringsvaluta som används för det yttersta
koncernredovisning (typ)	moderföretagets koncernredovisning	moderföretagets koncernredovisning (ISO-kod)

1.3Bolagsstruktur

1.3.1Yttersta moderföretag

1.Det yttersta moderföretagets jurisdiktion

2.Tillämpliga regler?

2025.5.6 L, EUT

2025/26:102 .Prop 1 Bilaga

158	ELI:
	eu/eli/dir/2025/872/oj.europa.http://data

13/39

							2025.5.6 L, EUT	2025/26:102.Prop 1 Bilaga
	lämnas in (om detta skiljer sig, i förekommande fall)						2025.5.6 L, EUT	2025/26:102.Prop 1 Bilaga
	3.		Namn på det yttersta moderföretaget
	4.		Skatteregistreringsnummer för det yttersta moderföretaget

	5.		Skatteregistreringsnummer för det yttersta moderföretaget i den jurisdiktion där deklarationen

	6.		Status vid tillämpning av reglerna

	7.		Om det yttersta moderföretaget är en undantagen enhet – typ

	8.		Den jurisdiktion där ett moderföretag med dubbel hemvist anses vara föremål för en kvalificerad
	IIR-regel (om moderföretaget enligt reglerna anses vara beläget i en annan jurisdiktion där det inte är
		föremål för den kvalificerade IIR-regeln) (i förekommande fall)

1.3.2		Koncernenheter (andra än det yttersta moderföretaget) och medlemmar i joint venture-koncerner
1.3.2.1		Ingående enheter och medlemmar i joint venture-koncerner

		Ändringar		1. Förändringar i förhållande till föregående Rapporterat räkenskapsår?		Ja/nej

		Jurisdiktion		2.	Jurisdiktion
				3.	Tillämpliga regler?
				3.	Tillämpliga regler?

		Identifiering av ingående enhet, joint venture		4.	Namn på ingående enhet, joint venture eller filial i ett joint venture
		eller filial i ett joint venture
				5.	Skatteregistreringsnummer
				5.	Skatteregistreringsnummer

				6.	Skatteregistreringsnummer för den jurisdiktion där deklarationen lämnas in (om något finns)

				7.	Status vid tillämpning av reglerna		SV
							SV

14/39

	p://datahtt ELI:
159	eu/eli/dir/2025/872/oj.europa.

							SV
	Ägarstruktur i ingående enhet, joint venture		För varje enhet som har ägarintressen i den ingående enheten, ett joint venture eller en filialen i ett joint venture:				SV
	eller filial i ett joint venture		8. Typen
			8. Typen
			9. Skatteregistreringsnummer (för ingående enheter eller medlemmar i joint venture-koncerner)
			10.	Ägarintresse (i procent)

		Om den ingående enheten är ett delägt	11.	Status för moderföretag
		moderföretag eller ett mellanliggande
		moderföretag, är enheten skyldig att tillämpa
		moderföretag, är enheten skyldig att tillämpa
		en kvalificerad IIR-regel?	12.	Om det mellanliggande moderföretaget inte får tillämpa IIR-regeln, eftersom det yttersta moderföretaget omfattas
			av en kvalificerad IIR-regel eller om det finns ett annat mellanliggande moderföretag som har ett bestämmande
			inflytande i det förstnämnda mellanliggande moderföretaget och omfattas av en kvalificerad IIR-regel, identifiera då
			det yttersta moderföretaget eller det andra mellanliggande moderföretaget (skatteregistreringsnummer)

			13.	Om det delägda moderföretaget inte får tillämpa IIR-regeln, eftersom ett annat delägt moderföretag som omfattas
			av en kvalificerad IIR-regel innehar 100 % av ägarintresset i det förstnämnda delägda moderföretaget, identifiera då det
			andra delägda moderföretaget som är skyldigt att tillämpa en kvalificerad IIR-regel (skatteregistreringsnummer)

		Är UTPR-regeln tillämplig på enheten?	14. Är den inledande fasen av internationell verksamhet tillämplig?			Ja/nej

			15.	Samlade ägarintressen (respektive fördelningsbar andel av tilläggsskatter) för moderföretag som måste tillämpa en
			kvalificerad IIR-regel med avseende på den ingående enheten (respektive med avseende på medlemmen i en joint
			venture-koncern) (i procent)

			16.	Är det yttersta moderföretagets ägarintressen i den ingående enheten (respektive det yttersta moderföretagets		Ja/nej
			fördelningsbara andel av tilläggsskatten för medlemmen i en joint venture-koncern) större än de samlade
			ägarintressena (respektive den fördelningsbara andelen) för moderföretag som måste tillämpa en kvalificerad IIR-regel
			för den ingående enheten (respektive medlemmen i en joint venture-koncern)?

1.3.2.2 Undantagna enheter
							2025.5.6L,EUT	2025/26:102.Prop 1Bilaga
1. Förändringar i förhållande till föregående Rapporterat räkenskapsår?					Ja/Nej		2025.5.6L,EUT	2025/26:102.Prop 1Bilaga

	2. Namn på den undantagna enheten

		3. Typ av undantagen enhet

160	ELI:
	eu/eli/dir/2025/872/oj.europa.http://data

1.3.3Förändringar i bolagsstrukturen som inträffat under Rapporterat räkenskapsår

Rapporterades inte förändringar i bolagsstrukturen under Rapporterat räkenskapsår eftersom de varken påverkade beräkningen av den effektiva skattesatsen eller								Ja/Nej
beräkningen eller fördelningen av tilläggsskatt?

1. Namn på den	2. Skatteregist-	3. Datum då	4. Status före	5. Status efter	6. Enheter som innehar	7. Ägarintressen i den	8. Ägarintressen i den
ingående enheten (eller	treringsnum-	förändringen	förändringen	förändringen	ägarintressen i den	ingående enheten (eller	ingående enheten (eller den
en annan enhet i den	mer	genomfördes			ingående enheten (eller den	den andra enheten)	andra enheten) eller
multinationella					andra enheten) eller	eller medlemmen	medlemmen i joint
koncernen) eller på					medlemmen i joint	i joint	venture-koncernen efter
medlemmen i joint					venture-koncernen före	venture-koncernen före	förändringen (i procent)
venture-koncernen					eller efter förändringen	förändringen
						(i procent)

2025.5.6 L, EUT

2025/26:102 .Prop 1 Bilaga

1.4Övergripande sammanfattning av information

1. Namn på juris- 2. Typ av un- 3. Identifiering av un-

diktionen dergrupp (i fö- dergrupp (i förekom- rekommande mande fall)

fall)

4. Namn på juris-	5. Har safe	6. Intervall för	7. Har tillämp-	8. Tilläggsskatt som
diktion(er) med be-	harbour-regeln	effektiv skatte-	ning av substan-	ska betalas (kvalifice-
skattningsrätt	eller ett un-	sats	sundantaget lett	rad nationell tilläggs-
	dantag tilläm-		till att det inte	skatt)– intervall
	pats?		uppstår någon
			tilläggsskatt?

9.Tilläggsskatt som ska betalas (enligt kva- lificerad IIR-regel/kvali- ficerad UTPR-regel) – intervall

15/39

[Ange relevant	[Ange relevant	Ja/Nej	[Ange relevant	[Ange relevant
alternativ]	alternativ]		alternativ]	alternativ]

2.Safe harbour-jurisdiktioner och undantag

2.1Jurisdiktionens särdrag

1.Namn på jurisdiktionen

2.Typ av undergrupp (i förekommande fall)

3.Identifiering av undergrupp (i förekommande fall)

16/39

	p://datahtt ELI:
161	eu/eli/dir/2025/872/oj.europa.

	4.	Jurisdiktion med beskattningsrätt	SV

	5.	Förekomst av rapporteringspliktiga skillnader (Ja/nej)

2.2	Undantag som är tillämpliga för denna jurisdiktion (tilläggsskatt sänkt till noll)

2.2.1Val av safe harbour-jurisdiktion 2.2.1.1 Val av safe harbour

1. Vald safe harbour	[Ange relevant alternativ]

2.2.1.2Permanenta safe harbour

□ Förenklad beräkning för icke-väsentliga ingående enheter

				1. Totala intäkter för alla icke-väsentliga ingående	2. Sammanlagd förenklad skatt för alla icke-väsentliga
				enheter i jurisdiktionen	ingående enheter i jurisdiktionen

		a. Rapporterat räkenskapsår

		b. Första föregående räkenskapsår (om tillämpligt)			Ej tillämpligt

		c. Andra föregående räkenskapsår (om tillämpligt)			Ej tillämpligt

	d. Genomsnitt för de tre räkenskapsåren (om tillämpligt)				Ej tillämpligt

2.2.1.3	Safe harbour under en övergångsperiod
a)		Safe harbour under en övergångsperiod i samband med land-för-land-rapportering
							2025/26:102 .Prop 1 Bilaga
	1.		Totala intäkter
						2025.5.6 L, EUT
	2.		Resultat före inkomstskatt

	3.		Förenklade medräknade skatter

162	ELI:
	eu/eli/dir/2025/872/oj.europa.http://data

17/39

b)Safe harbour under en övergångsperiod i samband med UTPR-regeln 1. Bolagsskattesats

2.2.2Val för undantag av mindre betydelse

□ Val att tillämpa undantaget av mindre betydelse för Rapporterat räkenskapsår

□ Förenklad beräkning för icke-väsentliga ingående enheter– ingående enheter som inte är icke-väsentliga ingående enheter

			1. Intäkter (finansiella	2. Justerade intäkter		3. Redovisad nettovinst eller	4. Justerad vinst eller
			konton)			nettoförlust	förlust

	a. Rapporterat räkenskapsår

	b. Första föregående räkenskapsår (om tillämpligt)

	c. Andra föregående räkenskapsår (om tillämpligt)

	d. Genomsnitt för de tre räkenskapsåren
2.3
2.3	Multinationell koncern i inledningsfasen av internationell verksamhet (om tillämpligt)

	1.	Första dagen av det räkenskapsår då den multinationella koncernen ursprungligen omfattas av reglerna

	2.	Referensjurisdiktion

	3.	Bokfört nettovärde av materiella anläggningstillgångari referensjurisdiktionen för det räkenskapsår då den
	multinationella koncernen ursprungligen omfattas av reglerna

	4.	Antal jurisdiktioner där den multinationella koncernen har ingående enheter för det räkenskapsår då den
	multinationella koncernen ursprungligen omfattas av reglerna

	5.	Materiella anläggningstillgångar för ingående enheter som är belägna utanför referensjurisdiktionen för det			a. Jurisdiktion
	räkenskapsår då den multinationella koncernen ursprungligen omfattas av reglerna

b. Bokfört nettovärde av materiella anläggningstillgångar för alla ingående enheter som är belägnai varje jurisdiktion

2025.5.6 L, EUT

2025/26:102 .Prop 1 Bilaga

	18/39		6.	Antal jurisdiktioner där den multinationella koncernen har ingående enheter under Rapporterat räkenskapsår

			7.	Summan av bokfört nettovärde av materiella anläggningstillgångar för alla ingående enheter som är belägnai andra
			jurisdiktioner än referensjurisdiktionen under Rapporterat räkenskapsår

		3.	Beräkningar
		3.1	Jurisdiktionens särdrag

			1.	Namn på jurisdiktionen

			2.	Typ av undergrupp (i förekommande fall)

			3.	Identifiering av undergrupp (i förekommande fall) för beräkningen av den effektiva skattesatsen och tilläggsskatten

			4.	Jurisdiktion med beskattningsrätt

			5.	Effektiv skattesats

			6.	Medräknade och justerade skatter

			7.	Justerad nettovinst eller nettoförlust

			8.	Substansundantag
	ELI:
	ELI:		9.	Ytterligare aktuell tilläggsskatt
	.http://data
	.http://data		10. Tilläggsskattebelopp enligt inhemsk rätt

	.europa		11. Val

			12. Sammanlagd aktuell skattekostnad med avseende på medräknade skatter efter fördelning av medräknade skatter
163	eu/eli/dir/2025/872/oj
163	eu/eli/dir/2025/872/oj		som uppkommit för vissa typer av ingående enheter

			13. Kvalificerade skattetillgodohavanden eller omsättningsbara, överlåtbara skattetillgodohavanden (skattekostnad)

			14. Andra skattetillgodohavanden (skattekostnad)

2025.5.6 L, EUT

2025/26:102 .Prop 1 Bilaga

164	ELI:
	eu/eli/dir/2025/872/oj.europa.http://data

19/39

									2025.5.6L,EUT	2025/26:102.Prop 1Bilaga
	15.		Belopp för uppskjuten skattekostnad						2025.5.6L,EUT	2025/26:102.Prop 1Bilaga

	16.		Kvalificerade skattetillgodohavanden eller omsättningsbara, överlåtbara skattetillgodohavanden (intäkt)

	17.		Överskjutande negativa skattekostnadsöverföringar

	18.		Övergångsregler

3.2		Beräkning av effektiv skattesats
3.2.1		Effektiv skattesats

		a. Redovisad nettovinst eller		b. Justerad nettovinst eller	c. Inkomstskattekostnad	d. Medräknade och justerade		e. Effektiv skattesats
		nettoförlust		nettoförlust		skatter

				[A]			[B]	[C]=[B]/[A]

3.2.1.1Beräkning av justerad vinst eller förlust

1. Sammanlagd redovisad nettovinst eller nettoförlust efter fördelningar (alla ingående enheter i jurisdiktionen)

2. Justeringar		Nettobelopp

a) Nettoskattekostnader

b) Undantagna utdelningar

c) Undantagna vinster eller förlusteri	eget kapital

d) Inkluderad omvärderingsmetod för vinst eller förlust

e) Vinster eller förluster från avyttring av tillgångar och skulder som undantagits på grund av omorganisering

f) Asymmetrisk vinst eller förlust i utländsk valuta			SV
			SV

20/39

	p://datahtt ELI:
165	eu/eli/dir/2025/872/oj.europa.

g)Kostnader som enligt policy är otillåtna

h)Fel under tidigare perioder

i) Ändringar av redovisningsprinciper

j) Upplupna pensionskostnader

k) Skuldavskrivningar

l)Aktiebaserad ersättning

m)Justeringar enligt armlängdsprincipen

n)Kvalificerade skattetillgodohavanden eller omsättningsbara, överlåtbara skattetillgodohavanden

o)Val för vinster och förluster enligt realiseringsprincipen

p) Val för justerad tillgångsvinst

q) Kostnad för koncerninterna finansieringskonstruktioner

r)Val för koncerninterna transaktioneri samma jurisdiktion

s)Skatter för försäkringsbolag som åläggs försäkringstagarna

t)Ökning/minskning av eget kapital som tillskrivs utdelning med avseende på övrigt primärkapital och bundet primärkapital för kapitaltäckningsändamål som har betalats/ska betalas eller har erhållits/ska erhållas

u)Ingående enheter som ansluter sig till och lämnar en multinationell koncern

v)Minskning av justerad vinst för det yttersta moderföretaget som är en genomflödesenhet

w)Minskning av justerad vinst för det yttersta moderföretaget som omfattas av ett system med avdragsgill utdelning

x)Val av en beskattningsbar utdelningsmetod

y)Intäkt från internationell sjöfart

z)Transaktioner mellan ingående enheter

3. Den justerade nettovinsten eller nettoförlusten i jurisdiktionen

2025.5.6 L, EUT

2025/26:102 .Prop 1 Bilaga

166	ELI:
	eu/eli/dir/2025/872/oj.europa.http://data

21/39

3.2.1.2 Beräkning av medräknade och justerade skatter

a)Totalbelopp för medräknade och justerade skatter

1. Sammanlagd aktuell skattekostnad med avseende på medräknade skatter efter fördelningar (alla ingående enheter i jurisdiktionen)

2. Justeringar

Nettobelopp

a)Medräknad skatt som upplupen kostnad i vinsten före skatt i de finansiella kontona.

b)Uppskjuten skattefordran för justerad förlust som fastställts eller använts

c)Medräknade skatter för en osäker skattesituation som redovisats som en minskning av medräknade skatter under föregående år

d) Kvalificerat skattetillgodohavande eller omsättningsbara, överlåtbara skattetillgodohavanden som redovisats som en minskning av aktuell skattekostnad

e) Kvalificerade genomflödesskatteförmåner för kvalificerade ägarintressen

f)Aktuell skattekostnad för intäkter som är undantagna från beräkningen av justerad vinst eller förlust

g)Icke kvalificerat skattetillgodohavande, icke-omsättningsbara skattetillgodohavanden som kan överlåtas eller andra skattetillgodohavanden som inte har redovisats som en minskning av aktuell skattekostnad

h)Medräknade skatter som återbetalats eller tillgodoräknats (med undantag för kvalificerade skattetillgodohavanden eller omsättningsbara, överlåtbara skattetillgodohavanden) och som inte behandlas som en justering av aktuell skattekostnad

i)Aktuell skattekostnad som hänför sig till en osäker skattesituation

j)Aktuell skattekostnad som inte förväntas betalas inom tre år

k)Justeringar efter avlämning av deklaration

l)Medräknade skatter avseende nettotillgångsvinst eller nettotillgångsförlust

m)Minskning av medräknade skatter för det yttersta moderföretaget som är en genomflödesenhet

n)Medräknade skatter för justerad vinst i det yttersta moderföretaget som minskas enligt ett system med avdragsgill utdelning

o) Skönsmässigt uppskattad utdelningsskatt

2025.5.6 L, EUT

2025/26:102 .Prop 1 Bilaga

22/39

	p://datahtt ELI:
167	eu/eli/dir/2025/872/oj.europa.

p)Val av en beskattningsbar utdelningsmetod

q)Totalt uppskjutet skattejusteringsbelopp

r)Ökning eller minskning av medräknade skatter som redovisasi eget kapital eller övrigt totalresultat avseende belopp som ingår i justerad vinst eller förlust som kommer att beskattas enligt lokala skatteregler

s)Överskjutande negativa skattekostnadsöverföringar som genererats

t)Minskning av medräknade skatter (men inte under noll) med det återstående saldot av överskjutande negativa skattekostnadsöverföringar

3.Medräknade och justerade skatter

b)Överskjutande negativa skattekostnadsöverföringar

1.	Saldo från tidigare år	[A]

2.	Överskjutande negativa skattekostnadsöverföringar som genererats under Rapporterat räkenskapsår	[B]

3.	Överskjutande negativa skattekostnadsöverföringar som använts under Rapporterat räkenskapsår	[C]

4.	Överskjutande negativa skattekostnadsöverföringar som återstår för efterföljande år	[D]=[A]+[B]-[C]

c)Beräkning enligt blandat övergångs-CFC-system (om något)

1. CFC-jurisdiktioner

2. Undergrupp

3. Sammanlagda skatter som fördelats till den undergruppen inom ramen för ett blandat CFC-skattesystem

Totalt

2025.5.6 L, EUT

2025/26:102 .Prop 1 Bilaga

168	ELI:
	eu/eli/dir/2025/872/oj.europa.http://data

23/39

3.2.2	Beräkning för jurisdiktioner avseende redovisning av uppskjuten skatt				2025.5.6L,EUT	2025/26:102.Prop 1Bilaga
3.2.2.1	Uppskjutna skattejusteringar
a)	Övergripande sammanfattning

		a) Uppskjuten skattekostnad i de finansiella kontona		[A]

	1. Uppskjuten skattekostnad vid	b)	Uppskjuten skattekostnad som avser tillgångar eller skulder för vilka det redovisade värdet enligt reglerna	[B]
			skiljer sig från det redovisade värdet enligt bokföringen.	[B]
			skiljer sig från det redovisade värdet enligt bokföringen.
	tillämpning av reglerna före beräkning
	och justeringar
	och justeringar	c)	Uppskjuten skattekostnad baserat på tillgångars eller skulders redovisade värde enligt reglerna	[C]
		c)		[C]

		d) Uppskjuten skattekostnad vid tillämpning av reglerna före beräkning och justeringar		[D]=[A]-[B]+[C]

	2. Totalt belopp för justeringarna			[E]

	3. Beräkning av den uppskjutna	e) Uppskjuten skattekostnad vid tillämpning av reglerna före beräkning		[F]=[D]+[E]
	skattekostnaden enligt
	minimiskattesatsen	f) Skillnaden mellan uppskjuten skattekostnad som redovisats med en lägre skattesats än minimiskattesatsen och		[G]
				[G]
			uppskjuten skattekostnad som beräknats enligt minimiskattesatsen

		g) Skillnaden mellan uppskjuten skattekostnad som redovisats med en högre skattesats än minimiskattesatsen		[H]
			och uppskjuten skattekostnad som beräknats enligt minimiskattesatsen

	4. Totalt uppskjutet skattejusteringsbelopp			[I]=[F]+[G]-[H]

b)Uppdelning av justeringarna

1. Justeringar av uppskjuten skattekostnad		Nettobelopp

a)	Uppskjuten skattekostnad avseende poster som undantas från justerad vinst eller förlust

b) Uppskjuten skattekostnad avseende ej tillåtna upplupna kostnader

c)	Uppskjuten skattekostnad avseende ej begärda upplupna kostnader		SV
			SV

24/39

	p://datahtt ELI:
169	eu/eli/dir/2025/872/oj.europa.

d) Värdejustering eller justering av redovisningen avseende en uppskjuten skattefordran

e) Uppskjuten skattekostnad till följd av en omvärdering i samband med förändringar i skattesatsen

f)Uppskjuten skattekostnad avseende generering och användning av skattetillgodohavanden

g)Uppskjuten skattefordran till följd av substitut för förlustutjämning framåt eller skönsmässigt uppskattade substitut för förlustutjämning framåt för uppskjutna skattefordringar

h) Ej tillåtna eller ej begärda upplupna kostnader som betalats under räkenskapsåret

i) Återbetald uppskjutna skatteskulder som betalats under räkenskapsåret

j)	Redovisning av en förlust i uppskjuten skattefordran som inte ingår i de finansiella kontona

k)	Justering av uppskjuten skattekostnad till följd av en nedsättning av en skattesats

l)	Justering av uppskjuten skattekostnad till följd av en höjning av en skattesats

m) Ingående enheter som ansluter sig till och lämnar en multinationell koncern

n) Uppskjuten skattekostnad för det yttersta moderföretaget som är en genomflödesenhet

o) Uppskjuten skattekostnad för det yttersta moderföretaget som omfattas av ett system med avdragsgill utdelning

p)	Uppskjutna skattejusteringar till följd av transaktioner mellan ingående enheter

2.	Totalt belopp för justeringarna	[E]

c)Förlustutjämning bakåt

1. Skönsmässigt uppskattade uppskjutna	2. Återbetalning av medräknad skatti samband
skattefordringar hänförliga till förlustutjämning bakåt	med förlustutjämning bakåt

a. Belopp som hänförts till föregående räkenskapsår X

b. Belopp som hänförts till föregående räkenskapsår Y osv.

c. Totalt

2025.5.6 L, EUT

2025/26:102 .Prop 1 Bilaga

170	ELI:
	eu/eli/dir/2025/872/oj.europa.http://data

25/39

3.2.2.2 Återföringsmekanism

a)Årligt belopp för uppskjutna skatteskulder som omfattas av återföringsregeln

1.Belopp för uppskjutna skatteskulder som omfattas av återföringsregeln och som begärts under det femte räkenskapsåret som föregår Rapporterat räkenskapsår

2.Belopp för återförd uppskjutna skatteskulder som fastställts under Rapporterat räkenskapsår i förhållande till det femte föregående räkenskapsåret

3.Belopp för uppskjutna skatteskulder som omfattas av återföringsregeln och som begärts under Rapporterat räkenskapsår

b)Konton för återföring av sammanlagda uppskjutna skatteskulder

1. Rapporterat räkenskapsår

2. Föregående räkenskapsår

a.Belopp för uppskjutna skatteskulder före övergångsåret

b.Belopp för utestående saldo

c.Belopp för omotiverat saldo

3.2.2.3Övergångsbestämmelser 1. Övergångsår

a)Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder vid övergångsårets början Uppskjutna skatteskulder

1. Uppskjutna skatteskulder vid övergångsårets början	2. Uppskjutna skatteskulder beräknade enligt minimiskattesatsen (om tillämpligt)

Uppskjutna skattefordringar

2025.5.6 L, EUT

2025/26:102 .Prop 1 Bilaga

26/39

3. Uppskjutna skattefordringar vid	4. Uppskjutna skattefordringar beräknade	5. Uppskjutna skattefordringar som härrör	6. Uppskjutna skattefordringar som
övergångsårets början	enligt minimiskattesatsen (om tillämpligt)	från undantagna poster	beaktas vid tillämpningen av reglerna

[A]	[B]	[C]	[D]= [[A] eller [B], om tillämpligt] - [C]

b)Överföring av tillgångar efter den 30 november 2021 och före övergångsårets början

1. Jurisdiktion för de av-	2. Skatt som betalats för	3. Uppskjuten skattefordran eller upp-	4. De överförda tillgångarnas
yttrande enheterna	transaktionen/transaktioner-	skjuten skatteskuld netto som återspeglas	redovisade värde vid tillämpning
	na	i den eller de avyttrande ingående en-	av reglerna
		heternas finansiella konton

5.Uppskjuten skattefordran eller skatteskuld netto fastställs med avseende på de överförda tillgångarna vid tillämpning av reglerna för förvärvande ingående enheter

	p://datahtt ELI:
171	eu/eli/dir/2025/872/oj.europa.

3.2.3Val gällande jurisdiktion (i förekommande fall)

3.2.3.1Val gällande jurisdiktion

a)Val

1. Årliga val

a. Val av samlad tillgångsvinst		□

b. Val av oväsentlig minskning av medräknade skatter		□
		□
c. Val att inte tillämpa substansundantaget		□

d. Negativa skattekostnadsöverföringar		□

2. Val för femårsperioden	3. Valt år	4. År för återkallande

e. Val av inkludering av kapitalinvesteringar

f. Val av aktiebaserad ersättning

g. Val av realiseringsprincipen

2025.5.6 L, EUT

2025/26:102 .Prop 1 Bilaga

172	ELI:
	eu/eli/dir/2025/872/oj.europa.http://data

27/39

h.Val av koncerninterna transaktioner

i.Val att inte fördela gränsöverskridande uppskjuten skatt

5. Andra val

6. Valt år

7. År för återkallande

j. Val av justerad förlust

b)Informationskravi samband med val gällande jurisdiktion

1. Inkludering av kapitalvinst eller kapitalförlust med avseende på ett val av inkludering av kapitalinvesteringar

	2.	Saldo för ägarens investering i ett kvalificerat ägarintresse från tidigare år		[A]

3.		Ökning av ägarens investering i ett kvalificerat ägarintresse		[B]

4.		Minskning av ägarens investering i ett kvalificerat ägarintresse		[C]

5.		Utestående saldo för ägarens investering i ett kvalificerat ägarintresse	[D]=[A]+[B]-[C]

3.2.3.2 Val av skönsmässigt uppskattad utdelningsskatt

1.		Val av skönsmässigt uppskattad utdelningsskatt		□

a)Återföringsmekanism

1. Räkenskapsår	2. Belopp av	3. Skönsmässigt uppskattad utdelningsskatt som betalats eller använts				4. Utestående belopp
	skönsmässigt					i konton för återföring av
	uppskattad	Tredje föregående	Andra föregående	Första föregående	Rapporterat räkenskapsår	skönsmässigt uppskattad
	utdelningsskatt	räkenskapsår	räkenskapsår	räkenskapsår		utdelningsskatt

Fjärde föregående
räkenskapsår

2025.5.6 L, EUT

2025/26:102 .Prop 1 Bilaga

28/39

	p://datahtt ELI:
173	eu/eli/dir/2025/872/oj.europa.

	1. Räkenskapsår	2. Belopp av	3. Skönsmässigt uppskattad utdelningsskatt som betalats eller använts						4. Utestående belopp
		skönsmässigt							i konton för återföring av
		uppskattad	Tredje föregående	Andra föregående		Första föregående	Rapporterat räkenskapsår		skönsmässigt uppskattad
		utdelningsskatt	räkenskapsår	räkenskapsår		räkenskapsår			utdelningsskatt

	Tredje föregående		Ej tillämpligt
	räkenskapsår
			Ej tillämpligt
	Andra föregående		Ej tillämpligt	Ej tillämpligt
	räkenskapsår

	Första föregående		Ej tillämpligt	Ej tillämpligt		Ej tillämpligt
	räkenskapsår

	Rapporterat räkenskapsår		Ej tillämpligt	Ej tillämpligt		Ej tillämpligt	Ej tillämpligt		Ej tillämpligt

b)	Omräkning av effektiv skattesats och tilläggsskatt

	1. Minskning av medräknade och justerade skatter för ett föregående räkenskapsår				2. Tillkommande tilläggsskatt			3. Återföringskvot vid avyttring

		[A]				[B]			[C]

3.2.4.Beräkningar för ingående enheter

a)Val av den förenklade övergångsramen för jurisdiktionsrapportering

1. Väljer den multinationella koncernen att tillämpa den förenklade övergångsramen för jurisdiktionsrapportering?	Ja/nej

b)Samlad rapportering för skattekonsolideringsgrupper

1. Skattekonsolideringsgrupp (skatteregistreringsnummer)	2. Konsoliderade enheter (skatteregistreringsnummer)

3.2.4.1. Justerad vinst eller förlust

a)Justeringar av redovisad nettovinst eller nettoförlust

1. Ingående enhet eller medlem i en joint venture-koncern (skatteregistreringsnummer)

2025.5.6 L, EUT

2025/26:102 .Prop 1 Bilaga

174	ELI:
	eu/eli/dir/2025/872/oj.europa.http://data

29/39

2. Redovisad nettovinst eller nettoförlust efter fördelningar

3.	Justeringar		Tillägg	Minskningar

a)	Nettoskattekostnader

b) Undantagna utdelningar

c)	Undantagna vinster eller förlusteri eget kapital

d) Inkluderad omvärderingsmetod för vinst eller förlust

e) Vinster eller förluster från avyttring av tillgångar och skulder som undantagits på grund av omorganisering

f)	Asymmetrisk vinst eller förlust i utländsk valuta

g)	Kostnader som enligt policy är otillåtna

h) Fel under tidigare perioder

i) Ändringar av redovisningsprinciper

j) Upplupna pensionskostnader

k) Skuldavskrivningar

l)	Aktiebaserad ersättning

m) Justeringar enligt armlängdsprincipen

n) Kvalificerade skattetillgodohavanden eller omsättningsbara, överlåtbara skattetillgodohavanden

o)	Val för vinster och förluster enligt realiseringsprincipen

p) Val för justerad tillgångsvinst

q) Kostnad för koncerninterna finansieringskonstruktioner

r) Val för koncerninterna transaktioneri		samma jurisdiktion

s)	Skatter för försäkringsbolag som åläggs försäkringstagarna

2025.5.6 L, EUT

2025/26:102 .Prop 1 Bilaga

30/39

	p://datahtt ELI:
175	eu/eli/dir/2025/872/oj.europa.

u) Ingående enheter som ansluter sig till och lämnar en multinationell koncern

v) Minskning av justerad vinst för det yttersta moderföretaget som är en genomflödesenhet

w) Minskning av justerad vinst för det yttersta moderföretaget som omfattas av ett system med avdragsgill utdelning

x) Val av en beskattningsbar utdelningsmetod

y) Intäkt från internationell sjöfart

z) Transaktioner mellan ingående enheter

4. Justerad vinst eller förlust för den ingående enheten eller medlemmen i en joint venture-koncern

b)Gränsöverskridande fördelning av vinster eller förluster mellan en huvudenhet och ett fast driftsställe och för en genomflödesenhet

1. Ingående enhet

2. Redovisad nettovinst

3. Grund för ju-

4. Annan ingående

5. Jurisdiktion för an-

6. Tillägg till

7. Minskningar

8. Redovisad

eller medlemmar

eller nettoförlust före

steringen

enhet eller medlem

nan ingående enhet el-

denna ingående

till denna ingående

nettovinst eller

i joint venture-kon-

justeringen

i en joint venture-

ler medlem i en joint

enhet

nettoförlust efter

cerner som är beläg-

koncern (skatteregist-

venture-koncern (ISO-

justeringen

na i denna

reringsnummer)

kod)

jurisdiktion eller

statslös ingående en-

het (skatteregistrer-

ingsnummer)

Gränsöverskridande justeringar

1. Ingående enhet eller medlem i en

2. Grund för juster-

3. Annan ingående enhet eller

4. Jurisdiktion för annan

5. Tillägg till denna

6. Minskningar till denna

joint venture-koncern (skatteregistrer-

ingen

medlem i en joint venture-koncern

ingående enhet (ISO-kod)

ingående enhet

ingsnummer)

(skatteregistreringsnummer)

d)Justeringar av den justerade vinsten för det yttersta moderföretaget som är en genomflödesenhet eller omfattas av ett system med avdragsgill utdelning

1. Ingående enhet (eller medlemi en	2. Grund för	3. Identifiering av innehavare av	4. Ägarintresse som innehas direkt (i	5. Minskningar för denna
joint venture-koncern) som är belägen	minskningen	ägarintressen eller utdelningsmottagare	procent)	ingående enhet
i denna jurisdiktion (skatteregistrering-
snummer)

2025.5.6 L, EUT

2025/26:102 .Prop 1 Bilaga

176	ELI:
	eu/eli/dir/2025/872/oj.europa.http://data

31/39

3.2.4.2	Medräknade och justerade skatter					2025.5.6L,EUT	2025/26:102.Prop 1Bilaga
a)	Justeringar av den aktuella skattekostnaden i de finansiella kontona

	1.		Ingående enhet eller medlem i en joint venture-koncern (skatteregistreringsnummer)

	2.		Aktuell skattekostnad med avseende på medräknade skatter efter fördelningar

	3.		Justeringar	Tillägg	Minskningar

		a) Medräknad skatt som upplupen kostnad i vinsten före skatt i de finansiella kontona.

		b) Medräknade skatter för en osäker skattesituation som redovisats som en minskning av medräknade skatter under föregående år

c)Kvalificerat skattetillgodohavande eller omsättningsbara, överlåtbara skattetillgodohavanden som redovisats som en minskning av aktuell skattekostnad

d) Kvalificerade genomflödesskatteförmåner för kvalificerade ägarintressen

e) Aktuell skattekostnad för intäkter som är undantagna från beräkningen av justerad vinst eller förlust

f)Icke kvalificerat skattetillgodohavande, icke-omsättningsbara skattetillgodohavanden som kan överlåtas eller andra skattetillgodohavanden som inte har redovisats som en minskning av aktuell skattekostnad

g)Medräknade skatter som återbetalats eller tillgodoräknats (med undantag för kvalificerade skattetillgodohavanden eller omsättningsbara, överlåtbara skattetillgodohavanden) och som inte behandlas som en justering av aktuell skattekostnad

h)	Aktuell skattekostnad som hänför sig till en osäker skattesituation

i)	Aktuell skattekostnad som inte förväntas betalas inom tre år

j)	Justeringar efter avlämning av deklaration

k)	Medräknade skatter avseende nettotillgångsvinst eller nettotillgångsförlust

l) Minskning av medräknade skatter för det yttersta moderföretaget som är en genomflödesenhet

m) Medräknade skatter för justerad vinst i det yttersta moderföretaget som minskas enligt ett system med avdragsgill utdelning

n) Skönsmässigt uppskattad utdelningsskatt		SV
		SV

32/39

o) Val av en beskattningsbar utdelningsmetod

Totalt uppskjutet skattejusteringsbelopp

Ökning eller minskning av medräknade skatter som redovisas i eget kapital eller övrigt totalresultat avseende belopp som ingår i justerad vinst

eller förlust som kommer att beskattas enligt lokala skatteregler

Medräknade och justerade skatter

Korsfördelning av skatter

Ingående enhet som är

2. Medräknade

3. Grund för

4. Annan ingående

5. Jurisdiktion för an-

6. Tillägg till den-

7. Minskningar till

8. Medräknade skatter

belägen i denna jurisdik-

skatter för den

justeringen

enhet (eller medlem

nan ingående enhet (el-

na ingående enhet

denna ingående enhet

för den ingående enhe-

tion eller som är statslös

ingående enheten

i en joint venture-kon-

ler medlemi en joint

ten (eller medlemmen

ingående enhet (eller

(eller medlem-

cern) (skatteregistrer-

venture-koncern) (ISO-

i en joint venture-kon-

medlemi en joint ventu-

men i en joint

ingsnummer)

kod)

cern) efter justering

re-koncern) (skatteregist-

venture-koncern)

reringsnummer)

före justering

c)Uppskjuten skattekostnad

1.Ingående enhet eller medlem i en joint venture-koncern (skatteregistreringsnummer)

2.Belopp för uppskjuten skattekostnad vid tillämpning av reglerna

		3. Justeringar av uppskjuten skattekostnad		Tillägg	Minskningar
	ELI:
	ELI:	a) Uppskjuten skattekostnad avseende poster som undantas från justerad vinst eller förlust
	.http://data

		b) Uppskjuten skattekostnad avseende ej tillåtna upplupna kostnader
	.europa
	.europa	c)	Uppskjuten skattekostnad avseende ej begärda upplupna kostnader
	eu/eli/dir/2025/872/oj	c)
177
177		d)	Värdejustering eller justering av redovisningen avseende en uppskjuten skattefordran

		e) Uppskjuten skattekostnad till följd av en omvärdering i samband med förändringar i skattesatsen

2025.5.6 L, EUT

2025/26:102 .Prop 1 Bilaga

178	ELI:
	eu/eli/dir/2025/872/oj.europa.http://data

33/39

f) Uppskjuten skattekostnad avseende generering och användning av skattetillgodohavanden

g)Uppskjuten skattefordran till följd av substitut för förlustutjämning framåt eller skönsmässigt uppskattade substitut för förlustutjämning framåt för uppskjutna skattefordringar

h) Ej tillåtna eller ej begärda upplupna kostnader som betalats under räkenskapsåret

i) Återbetalda uppskjutna skatteskulder som betalats under räkenskapsåret

j) Redovisning av en förlust i uppskjuten skattefordran som inte ingår i de finansiella kontona

k) Justering av uppskjuten skattekostnad till följd av en nedsättning av en skattesats

l) Justering av uppskjuten skattekostnad till följd av en höjning av en skattesats

m) Ingående enheter som ansluter sig till och lämnar en multinationell koncern

n) Uppskjuten skattekostnad för det yttersta moderföretaget som är en genomflödesenhet

o) Uppskjuten skattekostnad för det yttersta moderföretaget som omfattas av ett system med avdragsgill utdelning

p) Uppskjutna skattejusteringar till följd av transaktioner mellan ingående enheter

4.Skillnaden mellan uppskjuten skattekostnad som redovisats med en lägre skattesats än minimiskattesatsen och uppskjuten skattekostnad som beräknats enligt minimiskattesatsen

5.Skillnaden mellan uppskjuten skattekostnad som redovisats med en högre skattesats än minimiskattesatsen och uppskjuten skattekostnad som beräknats enligt minimiskattesatsen

6. Totalt uppskjutet skattejusteringsbelopp

3.2.4.3 Val för ingående enhet (eller val som gäller en joint venture-koncern)

1.Ingående enheter (eller medlemi en joint venture-koncern) för vilka ett val görs (skatteregistreringsnummer)

2. Årliga val	a. Val att tillämpa förenklad beräkning för icke-väsentliga ingående enheter
	(förenklad beräkning enligt safe harbour)

	b. Val för skuldavskrivning

	c. Val för ej begärd upplupen kostnad

2025.5.6 L, EUT

2025/26:102 .Prop 1 Bilaga

34/39

	p://datahtt ELI:
179	eu/eli/dir/2025/872/oj.europa.

3.	Val för		4. Valt år		5. År för återkallande
femårsperioden
femårsperioden		d. Val att inte behandla en enhet som en undantagen enhet
		d. Val att inte behandla en enhet som en undantagen enhet

		e. Inkludering av all utdelning med avseende på portföljinnehav

		f. Behandling av valutakursvinster eller valutakursförluster hänförliga till
		risksäkring som en undantagen vinst eller förlust i eget kapital

		g. Valet att behandla en investeringsenhet som en skattetransparent enhet

		h. Val av en beskattningsbar utdelningsmetod

		i. Val för ej begärd upplupen kostnad för femårsperioden

6.	Andra val	j. Val av justerad förlust

		k. Val för verkligt värde


1.	Ingående enheter (eller medlemmar i joint 2. Räkenskapsår för den utlösande händelsen			3. Inkludering under räkenskapsåret av den utlösande händelsen
venture-koncerner) för vilka valet görs				eller inkludering under femårsperioden
(skatteregistreringsnummer)

3.2.4.4 Intäktsundantag inom internationell sjöfart

a)Intäktsundantag inom internationell sjöfart

1. Ingående enhet eller medlem i en joint venture-koncern som är belägen i denna jurisdiktion (skatteregistreringsnummer)

Intäkt från internationell sjöfart	2.	Kategori

	3.	Intäkter	[A]

	4.	Kostnader	[B]

	5.	Intäkt från internationell sjöfart	[C]=[A]-[B]

2025.5.6 L, EUT

2025/26:102 .Prop 1 Bilaga

180	ELI:
	eu/eli/dir/2025/872/oj.europa.http://data

35/39

Intäkter från kvalificerad kompletterande	6.	Kategori
verksamhet inom internationell sjöfart
	7.	Intäkter	[D]

	8.	Kostnader	[E]

	9.	Intäkter från kvalificerad kompletterande verksamhet inom internationell sjöfart	[F]=[D]-[E]

Effekt på substansundantaget	10. Lönekostnader som kan hänföras till undantagna intäkter från internationell sjöfart eller till intäkter från
	kvalificerad kompletterande verksamhet inom internationell sjöfart

	11. Det redovisade värdet av materiella anläggningstillgångar som används för att generera undantagna intäkter från
	internationell sjöfart eller intäkter från kvalificerad kompletterande verksamhet inom internationell sjöfart

Medräknade skatter	12. Medräknade skatter som kan hänföras till undantagna intäkter från internationell sjöfart eller till intäkter från
	kvalificerad kompletterande verksamhet inom internationell sjöfart

b)Jurisdiktionens tak för undantag för intäkter från kvalificerad kompletterande verksamhet inom internationell sjöfart

1.	Totala intäkter från internationell sjöfart för alla ingående enheter (eller medlemmar i joint venture-koncerner)	[A]

2.	Tak på 50 %	50 %x[A]

3.	Totala intäkter från kvalificerad kompletterande verksamhet inom internationell sjöfart för alla ingående enheter (eller medlemmar i joint	[B]
venture-koncerner)

4.	Överskridande av taket om B överstiger 50 % avA	[B]-50 %x[A]

3.2.4.5Information för val att tillämpa beskattningsbar utdelningsmetod (om tillämpligt) Val av en beskattningsbar utdelningsmetod

1. Den ingående ägarenhet (eller med-	2. Investeringsenhet för	3. Faktiska och skönsmässigt upp-	4. Lokal avräkningsbar skat-	5. Den ingående ägarenhetens proportio-
lem i en joint venture-koncern) för	vilken valet görs (skattere-	skattade utdelningar av investe-	teuppräkning som investe-	nella andel av investeringsenhetens ej ut-
vilken ett val görs (skatteregistrering-	gistreringsnummer)	ringsenhetens justerade vinst som	ringsenheten ådragit sig	delade justerade nettovinst
snummer)		erhållits av den ingående ägaren-
		heten

2025.5.6 L, EUT

2025/26:102 .Prop 1 Bilaga

36/39

	p://datahtt ELI:
181	eu/eli/dir/2025/872/oj.europa.

3.2.4.6 Andra redovisningsstandarder

1. Ingående enhet (eller medlemi en joint venture-koncern) med redovisad nettovinst eller	2. Allmänt erkänd eller godkänd redovisningsstandard
nettoförlust baserat på en annan redovisningsstandard (skatteregistreringsnummer)

3.3Beräkning av tilläggsskatt

3.3.1	Tilläggsskatt

	a. Procentsats för tilläggsskatt	b. Substansundantag	c. Överskjutande vinst	d. Ytterligare tilläggsskatt	e. Nationell tilläggsskatt	f. Tilläggsskatt
					som ska betalas

	[A]=15 % - effektiv skattesats	[B]	[C]= justerad nettovinst eller	[D]	[E]	=[A]x[C]+[D]-[E]
			nettoförlust -[B]

3.3.2Beräkning av substansundantag (om tillämpligt) 3.3.2.1 Totalt belopp för substansundantag

	Undantag för lönekostnader				Undantag för materiella anläggningstillgångar				Totalt

	1. Relevanta berättigade		2. Tillämpning av det relevanta		3. Det redovisade värdet av de relevanta		4. Tillämpning av det relevanta		5. Substansundantag
	lönekostnader för berättigade		procentuella pålägget för Rapporterat		berättigade materiella		procentuella pålägget för
	anställda som bedriver verksamhet		räkenskapsår		anläggningstillgångar som är belägna		Rapporterat räkenskapsår
	i jurisdiktionen				i jurisdiktionen

	[A]		[B]			[C]	[D]		[E]=[A]x[B]+[C]x[D]

3.3.2.2 Fördelning av berättigade lönekostnader och redovisat värde av berättigade materiella anläggningstillgångar på fasta driftsställen vid tillämpning av substansundantaget

	1. Relevanta berättigade	2. Det redovisade värdet av		3. Jurisdiktion för fasta		4. Relevanta berättigade lönekostnader		5. Redovisat värde av relevanta berättigade
	lönekostnader	relevanta berättigade materiella		driftsställen		fördelade på fasta driftsställen		materiella anläggningstillgångar fördelade
		anläggningstillgångar						på fasta driftsställen

2025.5.6 L, EUT

2025/26:102 .Prop 1 Bilaga

182	ELI:
	eu/eli/dir/2025/872/oj.europa.http://data

37/39

3.3.2.3 Fördelning av berättigade lönekostnader och redovisat värde av berättigade materiella anläggningstillgångar för en genomflödesenhet vid tillämpning av substansundantaget

1. Relevanta	2. Det redovisade värdet av	3. Jurisdiktion för ingående ägarenheter	4. Relevanta berättigade lönekostnader	5. Redovisat värde för relevanta berättigade
berättigade	relevanta berättigade	(eller för medlemmar i en joint	fördelade på den ingående ägarenheten	materiella anläggningstillgångar fördelade
lönekostnader	materiella	venture-koncern)	(eller undantagna)	på den ingående ägarenheten (eller
	anläggningstillgångar			undantagna)

3.3.3Ytterligare aktuell tilläggsskatt

3.3.3.1 Ytterligare tilläggsskatt annat än vid en justerad nettoförlust under Rapporterat räkenskapsår

Åberopade ar-

2. Innevarande

3. Enligt tidiga-

4. Justerad net-

5. Medräknade

6. Effektiv skat-

7. Överskjutan-

8. Procentsats

9. Tilläggsskatt

10. Ytterligare

tiklar

år

re rapportering

tovinst eller net-

och justerade

tesats

nde vinst

för Tilläggsskatt

tilläggsskatt

eller omräknad

toförlust

skatter

Föregående rä-

a. Tidigare rap-

kenskapsår X

porterad

b. Omräknad

3.3.3.2 Ytterligare tilläggsskatt vid en justerad nettoförlust under Rapporterat räkenskapsår

Medräknade och justerade skatter för jurisdiktionen (om dessa är negativa)

[A]

Justerad förlust för jurisdiktionen

[B]

Förväntade medräknade och justerade skatter

[C]= [B]× 15 %

Ytterligare tilläggsskatt

[D]=[C]-[A]

3.3.4Kvalificerad nationell tilläggsskatt

1.Redovisningsstandard

2.Kvalificerat nationellt tilläggsskattebelopp som ska betalas

3.Minimiskattesats för kvalificerad nationell tilläggsskatt (om den överstiger

15%)

2025.5.6 L, EUT

2025/26:102 .Prop 1 Bilaga

38/39

183	eu/eli/dir/2025/872/oj.europa.http://data ELI:

4.Grund för att kombinera intäkter och skatter (om den skiljer sig från IIR-regler)

5.Använd valuta (om annan än den rapporteringsvaluta som används i koncernredovisningen)

6.	Val för femårsperioden att använda den valuta som används	Valuta	Valt år	År för återkallande
i koncernredovisningen eller den lokala valutan
		Ja/nej
7.	Är substansundantag tillgängligt?	Ja/nej
		Ja/nej
8.	Är undantag av mindre betydelse tillgängligt?	Ja/nej

3.4Fördelning och tilldelning av tilläggsskatt (i förekommande fall)

3.4.1Tillämpning av IIR-regeln för denna jurisdiktion

1.	Tilläggsskatt fördelad på	a. Lågbeskattad ingående enhet eller medlemi en joint venture-koncern (skatteregistreringsnummer)
koncernenhet

		b. Justerad vinst för den lågbeskattade ingående enheten eller medlemmen i en joint venture-koncern	[A]

		c. Tilläggsskatt för den lågbeskattade ingående enheten eller medlemmen i en joint venture-koncern	[C] = [T] x [A]/[A+B+etc.]

2.	Moderföretag som måste	a. Moderföretag (skatteregistreringsnummer)	[Moderföretag 1]
tillämpa en kvalificerad
IIR-regel		b. Jurisdiktion för moderföretag	Jurisdiktion B
IIR-regel


		c. Det justerade vinstbelopp som är hänförligt till ägarintressen som innehas av andra ägare	[D]

		d. Moderföretagets inkluderingskvot	[F]=([A]-D])/[A]

3.	Tilläggsskatt enligt	a. Moderföretagets fördelningsbara andel av tilläggsskatten	[G]=[C]×[F]
	IIR-regeln

		b. Kompensation för IIR-regeln	[H]

		c. Tilläggsskatt som ska betalas av moderföretaget	[I]=[G]-[H]

2025.5.6 L, EUT

2025/26:102 .Prop 1 Bilaga

184	ELI:
	eu/eli/dir/2025/872/oj.europa.http://data

3.4.2Totalt tilläggsskattebelopp enligt UTPR-regeln för denna jurisdiktion

1.Lågbeskattad ingående enhet (eller medlem i en joint venture-koncern) för vilken minskningen enligt UTPR-regeln till noll inte är tillämplig (skatteregistreringsnummer)

2.Tilläggsskatt som beaktas vid beräkningen av den totala tilläggsskatten enligt UTPR-regeln för varje lågbeskattad ingående enhet

3. Totalt tilläggsskattebelopp enligt UTPR-regeln för denna jurisdiktion

3.4.3Tilldelning av tilläggsskatt enligt UTPR-regeln

2025.5.6 L, EUT

2025/26:102 .Prop 1 Bilaga

39/39

1. UTPR-jurisdik-	2. Tilläggsskatt	3. Antal anställda	4. Bokfört nettovär-	5. Procentsats	6. Tilläggsskattebelopp
ktioner	enligt UTPR-regeln		de av materiella an-	enligt UTPR-re-	enligt UTPR-regeln som
	som överförs		läggningstillgångar	geln	tilldelas Rapporterat rä-
					kenskapsår



Totalt

7.Ytterligare kontant skatte- kostnad som uppkommit för ingående enheter i UTPR-juris- diktionen

8.Tilläggsskattebe- elopp enligt UT- PR-regeln som finns kvar att överföra

”.

Prop. 2025/26:102

Bilaga 2

OECD/G20 BASE EROSION AND PROFIT SHIFTING PROJECT

–

Inclusive Framework on BEPS

r r

185

Prop. 2025/26:102 Bilaga 2

186

Prop. 2025/26:102

Bilaga 2

| 1

OECD/G20 Base Erosion and Profit Shifting Project

Tax Challenges Arising from the Digitalisation of the Economy – Multilateral Competent Authority Agreement on the Exchange of GloBE Information (January 2025)

Inclusive Framework on BEPS

PUBE

TAX CHALLENGES ARISING FROM THE DIGITALISATION OF THE ECONOMY – MULTILATERAL COMPETENT AUTHORITY AGREEMENT ON THE EXCHANGE OF GLOBE INFORMATION (JANUARY 2025) © OECD 2025

187

Prop. 2025/26:102

Bilaga 2

This document and any map included herein are without prejudice to the status of or sovereignty over any territory, to the delimitation of international frontiers and boundaries and to the name of any territory, city or area.

This document was approved by the OECD/G20 Inclusive Framework on BEPS on 27 December 2024; and prepared for publication by the OECD Secretariat.

Please cite as:

OECD (2025), Tax Challenges Arising from the Digitalisation of the Economy – Multilateral Competent Authority Agreement on the Exchange of GloBE Information (January 2025), OECD/G20 Inclusive Framework on BEPS, OECD, Paris, https://www.oecd.org/content/dam/oecd/en/topics/policy-sub- issues/global-minimum-tax/multilateral-competent-authority-agreement-exchange-of-globe- information.pdf.

The use of this work, whether digital or print, is governed by the Terms and Conditions to be found at www.oecd.org/termsandconditions.

TAX CHALLENGES ARISING FROM THE DIGITALISATION OF THE ECONOMY – MULTILATERAL COMPETENT AUTHORITY AGREEMENT ON THE EXCHANGE OF GLOBE INFORMATION (JANUARY 2025) © OECD 2025

188

Prop. 2025/26:102

Bilaga 2

| 3

Introduction

The GIR is a standardised return and consists of two parts, namely a General Section that provides general information about the MNE Group as a whole, including its corporate structure and a high-level overview of the application of the GloBE Rules to the MNE Group, as well as one or more Jurisdictional Sections reflecting the detailed application of the GloBE Rules and the QDMTT, where applicable, in respect of each jurisdiction where the MNE Group operates. The portions of the GIR to be provided to each jurisdiction where the MNE Group is operating are multilaterally agreed as part of the Dissemination Approach and depend on the MNE Group’s structure and the rule order under the GloBE Rules.

Pursuant to article 8.1.2, the GloBE Model Rules discharge a Constituent Entity from the requirement to file a GIR with the tax administration of the Implementing Jurisdiction where it is located if a GIR conforming to the requirements of the GloBE Rules is filed by the filing deadline by the Ultimate Parent Entity or Designated Filing Entity located in a jurisdiction that has a Qualifying Competent Authority Agreement with such jurisdiction.

While the default mechanism provided under the GloBE Model Rules is local filing, central filing reduces the compliance burden on MNE Groups, as it limits the number of jurisdictions where Constituent Entities are required to file the GIR. If all Implementing Jurisdictions and QDMTT-only Jurisdictions where Constituent Entities of an MNE Group are located have a Qualifying Competent Authority Agreement in effect with the jurisdiction of the Ultimate Parent Entity or Designated Filing Entity, central filing would enable the MNE Group to file the GIR with a single tax administration that would then exchange the relevant information with the other relevant jurisdictions.

This document contains the Multilateral Competent Authority Agreement on the Exchange of GloBE Information (GIR MCAA), which is based on Article 6 of the Convention on Mutual Administrative Assistance in Tax Matters (Convention), is a Qualifying Competent Authority Agreement as defined in the GloBE Model Rules and sets out the detailed modalities of the exchanges taking place on an automatic basis. It also contains Commentary on the GIR MCAA.

TAX CHALLENGES ARISING FROM THE DIGITALISATION OF THE ECONOMY – MULTILATERAL COMPETENT AUTHORITY AGREEMENT ON THE EXCHANGE OF GLOBE INFORMATION (JANUARY 2025) © OECD 2025

189

Prop. 2025/26:102

Bilaga 2

Multilateral Competent Authority Agreement on

the Exchange of GloBE Information

DECLARATION

I, [NAME and TITLE], [on behalf of] the Competent Authority of [JURISDICTION], declare that it hereby agrees to comply with the provisions of the

Multilateral Competent Authority Agreement on the Exchange of GloBE Information

hereafter referred to as the “Agreement” and attached to this Declaration.

By means of the present Declaration, the Competent Authority of [JURISDICTION] is to be considered a signatory of the Agreement as from [DATE]. The Agreement will come into effect between the Competent Authority of [JURISDICTION] and another Competent Authority in accordance with subparagraph 1(k) of Section 1 thereof.

Signed in [PLACE] on [DATE]

TAX CHALLENGES ARISING FROM THE DIGITALISATION OF THE ECONOMY – MULTILATERAL COMPETENT AUTHORITY AGREEMENT ON THE EXCHANGE OF GLOBE INFORMATION (JANUARY 2025) © OECD 2025

190

Prop. 2025/26:102

Bilaga 2

| 5

MULTILATERAL COMPETENT AUTHORITY AGREEMENT ON THE

EXCHANGE OF GLOBE INFORMATION

Whereas, the Jurisdictions of the signatories to the Multilateral Competent Authority Agreement on the Exchange of GloBE Information (the “Agreement”) are Parties to, or territories covered by, the Convention on Mutual Administrative Assistance in Tax Matters or the Convention on Mutual Administrative Assistance in Tax Matters as amended by the Protocol amending the Convention on Mutual Administrative Assistance in Tax Matters (collectively the “Convention”, individually the “original Convention” or the “amended Convention”, respectively);

Whereas, the Global anti-Base Erosion (GloBE) Rules were developed by the OECD/G20 Inclusive Framework on Base Erosion and Profit Shifting (Inclusive Framework) to ensure that certain large MNE Groups pay a minimum level of tax on the income arising in each jurisdiction where they operate;

Whereas, the Qualified Domestic Minimum Top-up Taxes (QDMTTs) also contribute to achieving the same objective;

Whereas, the GloBE Rules require each Constituent Entity located in an Implementing Jurisdiction to file a GloBE Information Return with the tax administration of such Implementing Jurisdiction to support the administration of the GloBE Rules;

Whereas, the GloBE Information Return consists of two parts, namely a General Section that provides general information about the MNE Group as a whole, including its corporate structure and a high-level summary of GloBE information, as well as one or more Jurisdictional Sections reflecting the detailed application of the GloBE Rules and the QDMTT, where applicable, in respect of each jurisdiction where the MNE Group operates;

Whereas, the Dissemination Approach determining the sections of the GloBE Information Return to be provided to each Implementing Jurisdiction and QDMTT-only Jurisdiction where the MNE Group is operating is multilaterally agreed and depends on the MNE Group’s structure and the rule order under the GloBE Rules;

Whereas, it is expected that the laws of the Jurisdictions would be amended from time to time to reflect updates to the GloBE Rules and that once such changes are enacted by a Jurisdiction the definition of GloBE Rules for the purposes of this Agreement would be deemed to refer to the updated version in respect of that Jurisdiction;

Whereas, the GloBE Rules discharge a Constituent Entity from the requirement to file a GloBE Information Return with the tax administration of the Implementing Jurisdiction where it is located if the return is filed by the filing deadline by the Ultimate Parent Entity or Designated Filing Entity located in a jurisdiction that has a Qualifying Competent Authority Agreement with such Implementing Jurisdiction;

Whereas, pursuant to the Qualifying Competent Authority Agreement, the competent authority of an Implementing Jurisdiction or a QDMTT-only Jurisdiction is expected to receive the relevant sections of the GloBE Information Return on an automatic basis from the competent authority of the jurisdiction where the Ultimate Parent Entity or Designated Filing Entity is located, in accordance with the Dissemination Approach;

Whereas, Chapter III of the Convention authorises the exchange of information for tax purposes, including the exchange of information on an automatic basis, and allows the competent authorities of the jurisdictions to agree on the scope and modalities of such automatic exchanges;

TAX CHALLENGES ARISING FROM THE DIGITALISATION OF THE ECONOMY – MULTILATERAL COMPETENT AUTHORITY AGREEMENT ON THE EXCHANGE OF GLOBE INFORMATION (JANUARY 2025) © OECD 2025

191

Prop. 2025/26:102

Bilaga 2

Whereas, Article 6 of the Convention provides that two or more Parties can mutually agree to exchange information automatically, albeit that the actual exchange of the information will take place on a bilateral basis between the competent authorities;

Whereas, in order to facilitate the streamlined and efficient implementation of the GloBE Rules, the Competent Authorities intend to rely on this Agreement for the automatic exchange of information included within GloBE Information Returns with Implementing Jurisdictions and QDMTT-only Jurisdictions;

Whereas, this Agreement is a Qualifying Competent Authority Agreement, as defined in the GloBE Rules;

Whereas, the Jurisdictions that intend to send information under this Agreement have or are expected to have in place by the time the first exchange of information included within a GloBE Information Return takes place the legal and operational framework to allow for domestic filings of GloBE Information Returns and to permit international exchanges of information included within such GloBE Information Returns (including established processes for ensuring timely, accurate, secure and confidential information exchanges, effective and reliable communications, and capabilities to promptly resolve questions and concerns about exchanges or requests for exchanges and to administer the provisions of this Agreement);

Whereas the Implementing Jurisdictions or QDMTT-only Jurisdictions that intend to receive information under this Agreement have or are expected to have in place by the time the first exchange of information included within a GloBE Information Return takes place, appropriate safeguards to ensure that the information received pursuant to this Agreement remains confidential and is used solely for the purposes set out in the Convention;

Whereas, the Competent Authorities of the Jurisdictions intend to conclude this Agreement, without prejudice to national legislative procedures (if any), and subject to the confidentiality, data safeguards and other protections provided for in the Convention, including the provisions limiting the use of the information exchanged thereunder;

Whereas, recognising the benefits of a centralised filing approach with subsequent exchange of information included within a GloBE Information Return between Competent Authorities, which can promote streamlined compliance and can reduce burdens on MNE Groups and tax administrations, the Competent Authorities of the Jurisdictions will work towards putting in place exchange relationships between signatories of this Agreement, wherever feasible;

Whereas this Agreement further facilitates the exchange of information included within a GloBE Information Return pursuant to the Dissemination Approach with QDMTT-only Jurisdictions;

Now, therefore, the Competent Authorities have agreed as follows:

SECTION 1

Definitions

1.For the purposes of this Agreement, the following terms have the following meanings:

a.the term “Jurisdiction” means a country or a territory in respect of which the Convention is in force or in effect under the original or amended Convention, respectively, either through signature and ratification in accordance with Article 28, or through territorial extension in accordance with Article 29, and which is a signatory to this Agreement;

b.the term “Competent Authority” means, for each respective Jurisdiction, the persons and authorities listed in Annex B of the Convention;

c.the term “GloBE Information Return” means the information return filed by an Ultimate Parent Entity, Designated Filing Entity, Designated Local Entity or Constituent Entity in accordance with the domestic law, rules and/or procedures of the jurisdiction where such

TAX CHALLENGES ARISING FROM THE DIGITALISATION OF THE ECONOMY – MULTILATERAL COMPETENT AUTHORITY AGREEMENT ON THE EXCHANGE OF GLOBE INFORMATION (JANUARY 2025) © OECD 2025

192

Prop. 2025/26:102

Bilaga 2

| 7

entity is located, such return reflecting the format and content of the standardised GloBE Information Return as approved by the OECD/G20 Inclusive Framework on BEPS;

d.the term “General Section” means the section of the GloBE Information Return that contains general information on the MNE Group as a whole, including its corporate structure and a high-level summary of GloBE information, such section being consistent with Section 1 of the GloBE Information Return as approved by the OECD/G20 Inclusive Framework on BEPS;

e.the term “Jurisdictional Sections” means the sections of the GloBE Information Return that contain information on the detailed application of the GloBE Rules and the QDMTT in respect of each jurisdiction where the MNE Group is operating, such sections being consistent with Sections 2 and 3 of the GloBE Information Return as approved by the OECD/G20 Inclusive Framework on BEPS;

f.the term “Dissemination Approach” means the approach approved by the OECD/G20 Inclusive Framework on BEPS to determine in which circumstances and to which extent a General Section or one or more Jurisdictional Sections of the GloBE Information Return are relevant for the administration of domestic taxes of the jurisdiction and pursuant to which:

i.the General Section is to be provided to Implementing Jurisdictions where the Ultimate Parent Entity or Constituent Entities of the MNE Group are located;

ii.the General Section, with the exception of the high-level summary of GloBE information in Section 1.4 of the GloBE Information Return, is to be provided to QDMTT-only Jurisdictions a) where Constituent Entities of the MNE Group are located; b) where a Joint Venture or a member of a JV Group of the MNE Group is located if the QDMTT is imposed in respect of Joint Ventures in the jurisdiction; or c) in situations where the QDMTT is imposed in the jurisdiction in respect of a Stateless Constituent Entity or a Stateless Joint Venture of the MNE Group;

iii.one or more Jurisdictional Section(s) are to be provided to the jurisdiction(s) that have taxing rights under the GloBE Rules or the QDMTT in respect of the jurisdiction(s) to which such Jurisdictional Section(s) relate. Notwithstanding the foregoing, a) UTPR Jurisdictions with a UTPR Percentage of zero are only to be provided with the portion of the GloBE Information Return that contains information on the attribution of Top-up Tax under the UTPR in respect of that jurisdiction, such information being consistent with an excerpt of Section 3.4.3 of the GloBE Information Return; and b) the Implementing Jurisdiction in which the Ultimate Parent Entity is located is provided with all Jurisdictional Sections;

g.the term “Implementing Jurisdiction” means a jurisdiction that has implemented either the IIR, the UTPR or both;

h.the term “GloBE Rules” means the GloBE Model Rules, the Commentary to the GloBE Model Rules, and any Agreed Administrative Guidance as developed by the OECD/G20 Inclusive Framework on BEPS, (including the GloBE Information Return, the Dissemination Approach and any other guidance, conditions, or requirements agreed as part of the GloBE Implementation Framework);

i.the term “Co-ordinating Body” means the co-ordinating body of the Convention that, pursuant to paragraph 3 of Article 24 of the Convention, is composed of representatives of the competent authorities of the Parties to the Convention;

j.the term “Co-ordinating Body Secretariat” means the OECD Secretariat that provides support to the Co-ordinating Body;

k.the term “Agreement in effect” means, in respect of any two Competent Authorities, that both Competent Authorities have signed this Agreement and the first Competent Authority has provided notification to the Co-ordinating Body Secretariat under subparagraph 1(a) of Section 8, including listing the other Competent Authority’s Jurisdiction, and the other Competent Authority has provided notification to the Co-ordinating Body Secretariat under

TAX CHALLENGES ARISING FROM THE DIGITALISATION OF THE ECONOMY – MULTILATERAL COMPETENT AUTHORITY AGREEMENT ON THE EXCHANGE OF GLOBE INFORMATION (JANUARY 2025) © OECD 2025

193

Prop. 2025/26:102

Bilaga 2

subparagraph 1(b) of Section 8, including listing the first Competent Authority’s Jurisdiction; and

l.The term “QDMTT-only Jurisdiction” means a jurisdiction that has only implemented a Qualified Domestic Minimum Top-up Tax (QDMTT).

2.Any capitalised term not otherwise defined in this Agreement will have the meaning it has at that time under the law of the Jurisdiction applying this Agreement, such meaning being consistent with the meaning set forth in the GloBE Rules. Any term not otherwise defined in this Agreement or in the GloBE Rules will, unless the context otherwise requires or the Competent Authorities agree to a common meaning (as permitted by domestic law), have the meaning that it has at that time under the law of the Jurisdiction applying this Agreement, any meaning under the applicable tax laws of that Jurisdiction prevailing over a meaning given to the term under other laws of that Jurisdiction.

SECTION 2

Exchange of Information Included Within GloBE Information Returns

Pursuant to the provisions of Article 6 of the Convention and based on the designations of the Ultimate Parent Entity or Designated Filing Entity, each Competent Authority will exchange on an automatic basis with all other Competent Authorities of Jurisdictions with which it has an active exchange relationship pursuant to paragraph 2 of Section 8 the information included within the GloBE Information Return of the MNE Group received from a Ultimate Parent Entity or Designated Filing Entity located in its Jurisdiction that is relevant for such Jurisdictions pursuant to the Dissemination Approach.

SECTION 3

Time and Manner of Exchange of Information

1.With respect to Section 2, information included within a GloBE Information Return is to be exchanged no later than three months after the filing deadline in the sending Jurisdiction for the Reporting Fiscal Year to which the information relates.

2.Notwithstanding paragraph 1, information included within a GloBE Information Return is to be exchanged, with respect to the first Reporting Fiscal Year indicated by the Competent Authority in the notification pursuant to subparagraph 1a) of Section 8, no later than six months after the filing deadline in the sending Jurisdiction for that Reporting Fiscal Year.

3.Notwithstanding paragraph 1, Competent Authorities will exchange information included within a GloBE Information Return received after the filing deadline in the sending Jurisdiction within three months following the date on which it is received.

4.The Competent Authorities will automatically exchange the information included within GloBE Information Returns through a common schema in Extensible Markup Language.

5.The Competent Authorities will transmit the information through the OECD Common Transmission System and in compliance with the related encryption and file preparation standards.

SECTION 4

Collaboration on Corrections, Compliance and Enforcement

1.A Competent Authority may notify another Competent Authority when the first-mentioned Competent Authority has reason to believe, with respect to an Ultimate Parent Entity or Designated Filing Entity that is located in the Jurisdiction of the other Competent Authority, that information included within

TAX CHALLENGES ARISING FROM THE DIGITALISATION OF THE ECONOMY – MULTILATERAL COMPETENT AUTHORITY AGREEMENT ON THE EXCHANGE OF GLOBE INFORMATION (JANUARY 2025) © OECD 2025

194

Prop. 2025/26:102

Bilaga 2

| 9

a GloBE Information Return requires corrections. In case the notified Competent Authority agrees that information included within a GloBE Information Return requires corrections, it will, without undue delay, take appropriate measures to obtain such corrected information from the concerned Ultimate Parent Entity or Designated Filing Entity and will exchange the corrected information, without undue delay, with all Competent Authorities for which such information is subject to exchange pursuant to Section 2.

2.A Competent Authority may notify another Competent Authority when the first-mentioned Competent Authority received a notification from one or more Constituent Entities located in its Jurisdiction that the GloBE Information Return for such Constituent Entities is filed by the Ultimate Parent Entity or Designated Filing Entity located in the Jurisdiction of the other Competent Authority, but the information included within the GloBE Information Return relevant to the Jurisdiction of the first-mentioned Competent Authority pursuant to the Dissemination Approach was not exchanged by the deadline specified in paragraph 1 or 2 of Section 3. The other Competent Authority will promptly determine the reason for not exchanging such information and will inform the first-mentioned Competent Authority of such reason within one month of the receipt of the notification, including the expected exchange date for the information included within the GloBE Information Return, where relevant.

SECTION 5

Confidentiality and Data Safeguards

1.All information exchanged is subject to the confidentiality rules and other safeguards provided for in the Convention, including the provisions limiting the use of the information exchanged.

2.A Competent Authority will notify the Co-ordinating Body Secretariat immediately of any breach of confidentiality or failure of safeguards and any sanctions and remedial actions consequently imposed. The Co-ordinating Body Secretariat will notify all other Competent Authorities with respect to which this is an Agreement in effect with the first-mentioned Competent Authority.

SECTION 6

Consultations

1.If any difficulties in the implementation or interpretation of this Agreement arise, a Competent Authority may request consultations with one or more Competent Authorities to develop appropriate measures to ensure that this Agreement is fulfilled. To the extent permitted by applicable law, any Competent Authority may, and if it so wishes through the Co-ordinating Body Secretariat, involve other Competent Authorities that have this Agreement in effect with a view to finding an acceptable resolution to the issue.

2.The Competent Authority that requested the consultations pursuant to paragraph 1 shall ensure, as appropriate, that the Co-ordinating Body Secretariat is notified of any conclusions that were reached and measures that were developed, including the absence of such conclusions or measures, and the Co- ordinating Body Secretariat will notify all Competent Authorities with respect to which this is an Agreement in effect with the first mentioned Competent Authority, even those that did not participate in the consultations, of any such conclusions or measures. Taxpayer-specific information, including information that would reveal the identity of the taxpayer involved, is not to be furnished.

3.Information included within a GloBE Information Return provided by a Competent Authority to another Competent Authority under this Agreement may be discussed by the latter with a third Competent Authority provided the third Competent Authority has been provided with the same information by the first- mentioned Competent Authority under this Agreement.

TAX CHALLENGES ARISING FROM THE DIGITALISATION OF THE ECONOMY – MULTILATERAL COMPETENT AUTHORITY AGREEMENT ON THE EXCHANGE OF GLOBE INFORMATION (JANUARY 2025) © OECD 2025

195

Prop. 2025/26:102

Bilaga 2

10|

SECTION 7

Amendments

This Agreement may be amended by consensus by written agreement of all of the Competent Authorities that have this Agreement in effect. Unless otherwise agreed upon, such an amendment is effective on the first day of the month following the expiration of a period of one month after the date of the last signature of such written agreement.

SECTION 8

General Terms

1.A Competent Authority must provide, at the time of signature of this Agreement or as soon as possible thereafter, a notification to the Co-ordinating Body Secretariat:

a.specifying whether it intends to send the information pursuant to this Agreement and, if so:

i.confirming that its Jurisdiction has the legal and operational framework in place to allow for domestic filings of GloBE Information Returns and international exchanges of information included within such GloBE Information Returns with respect to Reporting Fiscal Years commencing on or after the date set out in the notification or specifying any period of provisional application of this Agreement due to pending national legislative procedures (if any); and

ii.including a list of the Jurisdictions of the Competent Authorities to which it wishes to send such information; and

b.specifying whether it wishes to receive information pursuant to this Agreement, and if so,

i.indicating whether its Jurisdiction has implemented an IIR, UTPR or QDMTT;

ii.confirming that it has in place adequate measures to ensure that the required confidentiality and data safeguards are met; and

iii.including a list of the Jurisdictions of the Competent Authorities from which it wishes to receive such information.

Competent Authorities must notify the Co-ordinating Body Secretariat, promptly, of any subsequent change to be made to any of the above-mentioned contents of the notification.

2.For purposes of Section 2, there is an active exchange relationship pursuant to this Agreement, as of the date on which (i) the sending Competent Authority has provided a notification to the Co-ordinating Body Secretariat under subparagraph 1a) of this Section, including listing the receiving Competent Authority’s Jurisdiction and (ii) the receiving Competent Authority has provided a notification to the Co- ordinating Body Secretariat under subparagraph 1b) of this Section, including listing the sending Competent Authority’s Jurisdiction.

3.The Co-ordinating Body Secretariat will maintain a list that will be published on the OECD website of the Competent Authorities that have signed this Agreement and between which Competent Authorities there is an active exchange relationship pursuant to paragraph 2 of this Section.

4.The Co-ordinating Body Secretariat will make available the information provided pursuant to subparagraphs 1a) and b) to other signatories through appropriate means.

5.A Competent Authority may deactivate an exchange relationship under this Agreement by giving notice of deactivation in writing to the Co-ordinating Body Secretariat. The Co-ordinating Body Secretariat will promptly notify the other Competent Authority of such notice. The deactivation will have effect for Reporting Fiscal Years commencing after such notice. Notwithstanding the above, the deactivation will have immediate effect in case it is due to a breach of confidentiality or failure of safeguards.

TAX CHALLENGES ARISING FROM THE DIGITALISATION OF THE ECONOMY – MULTILATERAL COMPETENT AUTHORITY AGREEMENT ON THE EXCHANGE OF GLOBE INFORMATION (JANUARY 2025) © OECD 2025

196

Prop. 2025/26:102

Bilaga 2

| 11

6.A Competent Authority may terminate its participation in this Agreement, by giving notice of termination in writing to the Co-ordinating Body Secretariat. Unless specified otherwise by the Competent Authority, such termination will become effective on the first day of the month following the expiration of a period of 30 months after the date of the notice of termination. In the event of termination, all information previously received under this Agreement will remain confidential and subject to the terms of the Convention.

SECTION 9

Co-ordinating Body Secretariat

Unless otherwise provided for in this Agreement, the Co-ordinating Body Secretariat will notify all Competent Authorities of any notifications that it has received under this Agreement and will provide a notice to all signatories of this Agreement when a new Competent Authority signs this Agreement.

Done in English and French, both texts being equally authentic.

TAX CHALLENGES ARISING FROM THE DIGITALISATION OF THE ECONOMY – MULTILATERAL COMPETENT AUTHORITY AGREEMENT ON THE EXCHANGE OF GLOBE INFORMATION (JANUARY 2025) © OECD 2025

197

Prop. 2025/26:102

Bilaga 2

12|

Commentary to the

Multilateral Competent Authority Agreement on

the Exchange of GloBE Information

Introduction

1.Article 8.1.1. of the Global Anti-Base Erosion (GloBE) Model Rules requires each Constituent Entity of an MNE Group to annually file a GloBE Information Return (GIR) with the tax administration of the jurisdiction where it is located to support the administration of the GloBE Rules.

2.The GIR is a standardised return and consists of two parts, namely a General Section that provides general information about the MNE Group as a whole, including its corporate structure and a high-level overview of the application of the GloBE Rules to the MNE Group, as well as one or more Jurisdictional Sections reflecting the detailed application of the GloBE Rules and the QDMTT, where applicable, in respect of each jurisdiction where the MNE Group operates.

3.The portions of the GIR to be provided to each jurisdiction where the MNE Group is operating are multilaterally agreed as part of the Dissemination Approach and depend on the MNE Group’s structure and the rule order under the GloBE Rules.

4.Article 8.1.2 of the GloBE Model Rules discharges a Constituent Entity from the requirement to file a GIR with the tax administration of the Implementing Jurisdiction where it is located if a GIR conforming to the requirements of the GloBE Rules is filed by the filing deadline by the Ultimate Parent Entity or Designated Filing Entity located in a jurisdiction that has a Qualifying Competent Authority Agreement with such jurisdiction.

5.While the default mechanism provided under the GloBE Model Rules is local filing, central filing reduces the compliance burden on MNE Groups, as it limits the number of jurisdictions where Constituent Entities are required to file the GIR. If all Implementing Jurisdictions and QDMTT-only Jurisdictions where Constituent Entities of an MNE Group are located have a Qualifying Competent Authority Agreement in effect with the jurisdiction of the Ultimate Parent Entity or Designated Filing Entity, central filing would enable the MNE Group to file the GIR with a single tax administration that would then exchange the relevant information with the other relevant jurisdictions.

6.The Multilateral Competent Authority Agreement on the Exchange of GloBE Information (GIR MCAA), which is based on Article 6 of the Convention on Mutual Administrative Assistance in Tax Matters (Convention), is a Qualifying Competent Authority Agreement as defined in the GloBE Model Rules and sets out the detailed modalities of the exchanges taking place on an automatic basis.

7.The GIR MCAA consists of:

•a declaration to be signed by the Competent Authority of the Jurisdiction or its designated representative to become a signatory of the GIR MCAA;

TAX CHALLENGES ARISING FROM THE DIGITALISATION OF THE ECONOMY – MULTILATERAL COMPETENT AUTHORITY AGREEMENT ON THE EXCHANGE OF GLOBE INFORMATION (JANUARY 2025) © OECD 2025

198

Prop. 2025/26:102

Bilaga 2

| 13

•a preamble which explains the purpose of the GIR MCAA as a Qualifying Competent Authority Agreement and sets out representations on confidentiality, data protection safeguards and the existence of the necessary infrastructure;

•nine sections containing the agreed provisions of the GIR MCAA: Section 1 deals with definitions, Section 2 covers the items of information to be exchanged, Section 3 the time and manner of the exchange, Section 4 corrections and collaboration on compliance and enforcement and Section 5 the confidentiality and data safeguards that must be respected. Consultations between the Competent Authorities, amendments to the GIR MCAA and the general terms of the GIR MCAA, including the activation of exchange relationships through the submission of notifications, the deactivation and termination, as well as the role of the Co-ordinating Body Secretariat are dealt with in Sections 6, 7, 8 and 9, respectively.

8.The GIR MCAA is a multilateral agreement based on the principle that information exchanges will be done on a bilateral basis. Recognising the benefits of centralised filing of the GIR, the GIR MCAA is designed to facilitate exchange of information to the widest extent possible. The GIR MCAA therefore does not prevent jurisdictions from exchanging information on a non-reciprocal basis, if and to the extent they are willing to do so.

9.As a general matter, the language of the GIR MCAA does not explicitly require jurisdictions to be Implementing Jurisdictions or to implement a QDMTT to activate an exchange relationship pursuant to Section 8. However, the GIR MCAA does require a jurisdiction to have the legal and operational framework in place to allow for filing and exchange of GloBE Information Returns. The existence of and compliance with the framework will be the object of a peer review, as approved by the Inclusive Framework. Jurisdictions may participate in the exchange framework under the GIR MCAA pending the outcome of the peer review. This GIR MCAA peer review is expected to be of particular importance for those jurisdictions that are not subject to the full legislative review and on-going monitoring process for the global minimum tax. Exchanges under the GIR MCAA would be discontinued for as long as a jurisdiction is found to have material weaknesses in its legal or operational framework under the GIR MCAA peer review. After a period of five years from the first exchanges made under the GIR MCAA, the Inclusive Framework will undertake a review of the exchange framework, including on the participation, in the exchange framework, of jurisdictions that are not Implementing Jurisdictions and that have not implemented a QDMTT by such time.

10.As an alternative to the GIR MCAA, jurisdictions can also establish automatic exchange relationships to exchange GIR information through other Qualifying Competent Authority Agreements, including bilateral competent authority agreements or arrangements based on bilateral double tax treaties or tax information exchange agreements that permit the automatic exchange of information, or the Convention on Mutual Administrative Assistance in Tax Matters. Jurisdictions could also enter into a self- standing intergovernmental agreement or rely on regional legislation for the exchange of GIR information.

Commentary on Section 1

Paragraph 1 – Definitions

11.Paragraph 1 sets out defined terms for purposes of the GIR MCAA.

12.Subparagraph 1(a) defines the Jurisdictions of the Competent Authorities that have signed the GIR MCAA and refers to a country or a territory in respect of which the Convention is in force (in case of the original Convention) or in effect (in case of the amended Convention) either through ratification or territorial extension.

13.The definition of the term “Competent Authority” contained in subparagraph 1(b) refers to the persons and authorities listed in Annex B of the Convention

TAX CHALLENGES ARISING FROM THE DIGITALISATION OF THE ECONOMY – MULTILATERAL COMPETENT AUTHORITY AGREEMENT ON THE EXCHANGE OF GLOBE INFORMATION (JANUARY 2025) © OECD 2025

199

Prop. 2025/26:102

Bilaga 2

14|

14.The term “GloBE Information Return” in subparagraph 1(c) refers to the information return to be filed by an Ultimate Parent Entity, Designated Filing Entity, Designated Local Entity or Constituent Entity in accordance with the domestic law, rules and/or procedures of the jurisdiction where such entity is located, such return reflecting the format and content of the standardised GIR as approved by the OECD/G20 Inclusive Framework on BEPS.

15.The term “General Section” in subparagraph 1(d) means the section of the GIR that contains general information on the MNE Group as a whole, including its corporate structure and a high-level summary of GloBE information, whereas the term “Jurisdictional Sections” in subparagraph 1(e) refers to the sections of the GIR that contain information on the detailed application of the GloBE Rules or the QDMTT, where applicable, in respect of each jurisdiction where the MNE Group operates. Several subgroups may be located in the same jurisdiction, for which an ETR and Top-up Tax calculation or allocation is prepared separately. When that is the case, the term “Jurisdictional Section” refers to each separate section that relates to a relevant subgroup.

16.The Jurisdictional Section to be provided in respect of a jurisdiction (or subgroup, where relevant), generally consists of either the information provided in Section 2 of the GIR (Jurisdictional Safe Harbours and Exclusions) or the information provided in Section 3 of the GIR (GloBE Computations). In some cases identified in the GIR, some information needs to be provided in both sections. The information provided in those sections is prepared per jurisdiction or subgroup, with the exception of Section 3.4.3 which relates to multiple jurisdictions, as it provides for the attribution of the Total UTPR Top-up Tax Amount computed on an aggregated basis for all jurisdictions (or subgroup, where relevant) in respect of which Top-up Tax arises under the UTPR. When Top-up Tax arises under the UTPR in respect of a given jurisdiction (or subgroup, where relevant), the Jurisdictional Section to be exchanged for that jurisdiction also includes Section 3.4.3. The Jurisdictional Sections can include both jurisdictional and Constituent Entity-by- Constituent Entity information. Section 3 of the GIR can generally be completed on a jurisdictional basis under the transitional simplified reporting framework, if applicable. If the MNE Group elects to apply such simplified reporting framework, such MNE Group during the transitional period can complete Section 3 of the GIR on a jurisdictional basis except in certain cases where Constituent Entity-level reporting is required. For example, an MNE Group is required to complete Section 3 for a jurisdiction on a Constituent Entity- by-Constituent Entity basis if Top-up Tax liability arising in such jurisdictions is required under the GloBE Rules to be allocated on a Constituent Entity-by-Constituent Entity basis.

17.Subparagraph 1(f) defines the term “Dissemination Approach” as the approach approved by the OECD/G20 Inclusive Framework on BEPS to determine in which circumstances and to which extent a General Section or one or more Jurisdictional Sections of the GIR are relevant for the administration of domestic taxes of the jurisdiction of a Competent Authority.

18.Pursuant to the Dissemination Approach all Implementing Jurisdictions where the Ultimate Parent Entity or Constituent Entities of the MNE Group are located are to be provided with the General Section. This will provide these jurisdictions with all the data points necessary to verify whether they have taxing rights with respect to other jurisdictions.

19.QDMTT-only Jurisdictions where Constituent Entities of the MNE Group are located are to be provided with the General Section, with the exception of the high-level summary of GloBE Information in Section 1.4 of the GIR, as such information on other jurisdictions is not relevant for the application of the QDMTT. QDMTT-only Jurisdictions where Joint Ventures or members of a JV Group of the MNE Group are located are to be provided with the same information if the QDMTT is imposed in respect of on Joint Ventures in the jurisdiction. Equally, the same information is to be provided to QDMTT-only Jurisdictions where the QDMTT is imposed in respect of on a Stateless Constituent Entity or a Stateless Joint Venture of the MNE Group in the jurisdiction.

20.Jurisdictions are to be provided with the Jurisdictional Sections in connection with the relevant jurisdictions in respect of which they have taxing rights under the GloBE Rules. For this purpose, an

TAX CHALLENGES ARISING FROM THE DIGITALISATION OF THE ECONOMY – MULTILATERAL COMPETENT AUTHORITY AGREEMENT ON THE EXCHANGE OF GLOBE INFORMATION (JANUARY 2025) © OECD 2025

200

Prop. 2025/26:102

Bilaga 2

| 15

Implementing Jurisdiction has taxing rights in respect of another jurisdiction where, under the rule order provided in the GloBE Rules, the Jurisdictional Top-up Tax computed in respect of the latter jurisdiction could result in a Top-up Tax liability due under the charging provisions in the former jurisdiction, even if no Top-up Tax liability actually arises (e.g., because the Effective Tax Rate of the latter jurisdiction is above the Minimum Rate). A jurisdiction with a QDMTT is considered having taxing rights in respect of its own jurisdiction and is therefore to be provided with the Jurisdictional Section in respect of its own jurisdiction when the QDMTT can be imposed in respect of Constituent Entities or Joint Ventures or members of JV Group of the MNE Group.

21.As an exception to the Dissemination Approach in connection with Jurisdictional Sections, UTPR Jurisdictions with a UTPR percentage of zero are only to be provided with the section of the GIR that contains information on the attribution of Top-up Tax under the UTPR in respect of that jurisdiction. Furthermore, the Dissemination Approach foresees that the Implementing Jurisdiction in which the Ultimate Parent Entity is located is to be provided with all Jurisdictional Sections.

22.The definition of the term “Implementing Jurisdiction” in subparagraph 1(g) refers to a jurisdiction that has implemented either the IIR, the UTPR or both. An Implementing Jurisdiction may or may not have implemented a QDMTT. For purposes of the GIR MCAA, however, a jurisdiction is not considered an Implementing Jurisdiction when it has only implemented a QDMTT. A jurisdiction is considered an Implementing Jurisdiction as from the date the IIR, the UTPR or both are in effect in the jurisdiction.

23.The definition of the term “GloBE Rules” in subparagraph 1(h) includes the GloBE Model Rules, the Commentary to the GloBE Model Rules, and any Agreed Administrative Guidance as developed by the OECD/G20 Inclusive Framework on BEPS. This includes the GIR, the Dissemination Approach and any other guidance, conditions, or requirements agreed as part of the GloBE Implementation Framework. It is acknowledged that, in light of the experience gained with the implementation of the GloBE Rules, the OECD/G20 Inclusive Framework on BEPS may agree to update (parts of) the GloBE Rules. In such case, and provided such changes are adopted in the domestic rules of the jurisdictions, the definition of the GloBE Rules (or of other defined terms, such as the GloBE Information Return, the General Section, the Jurisdictional Sections or the Dissemination Approach) is deemed to refer to the updated version in respect of these jurisdictions.

24.The definition of the term “Co-ordinating Body” subparagraph 1(i) refers to the co-ordinating body of the Convention that, pursuant to paragraph 3 of Article 24 of the Convention, is composed of representatives of the competent authorities of the Parties to the Convention. The definition of the term “Co-ordinating Body Secretariat” in subparagraph 1(j) refers to the OECD Secretariat that pursuant to paragraph 3 of Article 24 of the Convention provides support to the Co-ordinating Body.

25.In accordance with subparagraph 1(k) the GIR MCAA is an “Agreement in effect” in respect of any two Competent Authorities, if they have signed the GIR MCAA, provided notification to the Co-ordinating Body Secretariat under paragraph 1 of Section 8, and one Competent Authority has listed the other Competent Authority as an intended recipient of GIR information, and the other Competent Authority has listed the first Competent Authority as intended sender of GIR information.

26.The definition of the term “QDMTT-only Jurisdiction” in subparagraph 1(l) refers to a jurisdiction that has only implemented a QDMTT.

Paragraph 2 – Undefined terms

27.Paragraph 2 sets out the general rule of interpretation for terms not defined in the GIR MCAA. The first sentence of paragraph 2 makes clear that any capitalised term used in the GIR MCAA but not defined therein will have the meaning it has at that time under the law of the Jurisdiction applying this Agreement, such meaning being consistent with the meaning set forth in the GloBE Rules. Where the laws of the Jurisdiction applying this Agreement is amended to reflect updates to the GloBE Rules, such capitalised

TAX CHALLENGES ARISING FROM THE DIGITALISATION OF THE ECONOMY – MULTILATERAL COMPETENT AUTHORITY AGREEMENT ON THE EXCHANGE OF GLOBE INFORMATION (JANUARY 2025) © OECD 2025

201

Prop. 2025/26:102

Bilaga 2

16|

term would have the meaning it has under the updated version of the laws in respect of that Jurisdiction. The second sentence of paragraph 2 provides that, unless the context otherwise requires or the Competent Authorities agree to a common meaning, any term not otherwise defined in the GIR MCAA or the GloBE Rules has the meaning that it has at that time under the law of the Jurisdiction applying the GIR MCAA. In this respect, unless the context requires otherwise, any meaning under the applicable tax laws of that Jurisdiction will prevail over a meaning given to that term under other laws of that Jurisdiction. For instance, in accordance with the Commentary to Art. 10.1 of the GloBE Rules (paragraph 2), the context could require financial accounting terminology or concepts undefined under the GloBE Rules to be interpreted consistent with the meaning given to them under the financial accounting standards and guidance applicable in the Jurisdiction applying the GIR MCAA, irrespective of whether such terms are defined under the domestic tax laws of the same Jurisdiction.

Commentary on Section 2

28.Section 2 provides the legal basis for the exchange and sets out the information that will be exchanged. In general, exchanges will take place on an annual basis. However, information may also be exchanged more frequently than once a year, where appropriate. For example, when a Competent Authority receives corrected GIR information, that information would generally be sent to the other Competent Authority as soon as possible after it has been received, as reflected in paragraph 3 of Section

29.Section 2 further provides that the exchanges of GIR information should be based on the designations of the Ultimate Parent Entity or Designated Filing Entity in its GIR. As such, and in order to ensure an efficient interaction with other GIR exchanges and local filing obligations, exchanges should only take place, if a Jurisdiction is identified as an intended receiving Jurisdiction by the Ultimate Parent Entity or Designated Filing Entity in its GIR.

30.Exchanges with the designated Jurisdictions can of course only take place under the GIR MCAA when there is an active exchange relationship for the Reporting Fiscal Year in place pursuant to paragraph 2 of Section 8 between the Competent Authority of the Jurisdiction where the Ultimate Parent Entity or Designated Filing Entity filed the GIR and the Competent Authority of the designated receiving Jurisdiction.

31.In terms of the scope of the GIR information to be exchanged, the information received by a Competent Authority under the GIR should be in line with the information that is considered relevant for the Jurisdiction of such Competent Authority pursuant to the Dissemination Approach, as defined in Section 1.

Commentary on Section 3

32.Section 3 sets the deadlines for the exchange of the GIR information, in accordance with the Dissemination Approach. The GIR information must be exchanged at the very latest by the agreed deadlines, but Competent Authorities must endeavour nonetheless to exchange the information as early as possible following its receipt.

Paragraph 1 – Standard exchange of information deadline

33.Paragraph 1 requires the GIR information to be exchanged within three months after the filing deadline of the sending Jurisdiction for the Reporting Fiscal Year to which the information relates.

34.As an example, in case the filing deadline for the GIR information in the sending Jurisdiction is 15 months following the end of the Reporting Fiscal Year (in line with Article 8.1.6. of the GloBE Model Rules), then the information would need to be exchanged no later than 18 months following the end of the

TAX CHALLENGES ARISING FROM THE DIGITALISATION OF THE ECONOMY – MULTILATERAL COMPETENT AUTHORITY AGREEMENT ON THE EXCHANGE OF GLOBE INFORMATION (JANUARY 2025) © OECD 2025

202

Prop. 2025/26:102

Bilaga 2

| 17

Reporting Fiscal Year. As another example, in case the filing deadline for the GIR information in the sending Jurisdiction is 18 months following the end of the Reporting Fiscal Year (in line with Article 9.4.1. of the GloBE Model Rules), then the information would need to be exchanged no later than 21 months following the end of the Reporting Fiscal Year.

Paragraph 2 – Deadline for the first information exchange

35.Paragraph 2 provides transitional relief from the exchange obligations for the first Reporting Fiscal Year in respect of which the legal and operational framework that allows the filing of GloBE information is in effect in the sending Jurisdiction. For that first Reporting Fiscal Year, the GIR information must be exchanged within six months after the filing deadline of the sending Jurisdiction for that year.

36.As an example, in case the filing deadline for the GIR information is 18 months following the end of the Reporting Fiscal Year (in line with Article 9.4.1. of the GloBE Model Rules), then for the first Reporting Fiscal Year in respect of which the legal and operational framework that allows the filing of GloBE information is in effect in the sending Jurisdiction, the information would need to be exchanged no later than 24 months following the end of such Reporting Fiscal Year.

Paragraph 3 – Late filing and exchange of information

37.Paragraph 3 addresses cases where GIR information is filed later than the prescribed deadlines and requires Competent Authorities to exchange the GIR information within three months of the date on which the GIR information was received. This rule also applies to GIR information that was amended or corrected following an initial filing of the GIR information.

Paragraph 4 – XML Schema

38.Paragraph 4 provides for the GIR information to be exchanged through a a common schema in Extensible Markup Language (XML). In this respect, the common schema is the latest GIR XML Schema and User Guide, as agreed by the OECD/G20 Inclusive Framework on BEPS.

Paragraph 5 – OECD Common Transmission System

39.Paragraph 5 provides for the GIR information to be transmitted through the OECD Common Transmission System.

Commentary on Section 4

40.Section 4 deals with collaboration between the Competent Authorities on corrections, compliance and enforcement. In addition to the instances foreseen in Section 4, Competent Authorities may also consider to multilaterally negotiate and enter into administrative cooperation agreements to further enhance compliance or enforcement. Such administrative cooperation could be undertaken in various areas, such as coordinated risk assessment and assurance and simultaneous tax examinations. Competent Authorities could require further information from MNE Groups in respect of risks identified based on the information in the GIR in a coordinated manner. For instance, where a QDMTT is not treated as a safe harbour and the Jurisdiction allows for the use of a local accounting standard that differs from the one used in the Consolidated Financial Statements to calculate its QDMTT tax liability, the MNE Group may file a GIR based on the Consolidated Financial Statements in the central filing Jurisdiction, but may locally file a QDMTT return based on the local accounting standard in the QDMTT Jurisdiction. Administrative cooperation agreements could foresee that the QDMTT Jurisdiction and the central filing

TAX CHALLENGES ARISING FROM THE DIGITALISATION OF THE ECONOMY – MULTILATERAL COMPETENT AUTHORITY AGREEMENT ON THE EXCHANGE OF GLOBE INFORMATION (JANUARY 2025) © OECD 2025

203

Prop. 2025/26:102

Bilaga 2

18|

Jurisdiction could exchange the relevant GIR information or the local QDMTT return filed in their respective Jurisdictions with a view to conducting joint compliance activities in respect of an MNE Group.

Paragraph 1 – Correction of errors

41.Paragraph 1 provides that if one Competent Authority has reason to believe that information included in the GIR requires corrections, that Competent Authority may, if it wishes to do so, notify the other Competent Authority. In case the notified Competent Authority agrees, it will take appropriate measures available to obtain an amended GIR information and exchange the relevant amended information with all Competent Authorities pursuant to Section 2 without undue delay.

42.The notice under this paragraph must be in writing and must clearly set out the errors and the reasons for the belief that such errors have occurred. The notified Competent Authority should provide a response or an update as soon as possible. If, however, after reviewing and considering the notice in good faith, the notified Competent Authority does not agree that there is, or has been, an error as described in the notice it should as soon as possible advise the other Competent Authority in writing of such determination and explain the reasons for it.

43.Paragraph 1 is only intended to deal with manifest errors that may have led to incorrect or incomplete information reporting with respect to GIR information so that the information included in the GIR is robust and accurate to allow tax administrations to perform an appropriate risk assessment and to evaluate the correctness of a Constituent Entity’s tax liability under the GloBE Rules. Therefore, errors that are covered by this paragraph do not include errors identified through a more thorough risk assessment or tax examination at a later stage. In addition, any dispute upon differences in the interpretation or the application of the GloBE Rules between jurisdictions would not be covered under paragraph 1.

Paragraph 2 – Information not exchanged by the agreed deadline

44.Paragraph 2 sets out the procedures for notification in cases where a Constituent Entity notified its tax administration that its GIR is to be filed by an Ultimate Parent Entity or Designated Filing Entity in another Jurisdiction, but the relevant information was not exchanged by the agreed deadline. In this case, the Competent Authority may, if it wishes to do so, notify the other Competent Authority that the GIR was to be filed by the Ultimate Parent Entity or Designated Filing Entity located in the Jurisdiction of the other Competent Authority. The other Competent Authority will then promptly determine the reason for not exchanging the concerned GIR information (i.e., the non-receipt of the GIR information, the Jurisdiction of the notifying Competent Authority was not designated as an intended recipient Jurisdictions or technical issues at the level of the tax administration) and update the first-mentioned Competent Authority within one month of the receipt of the notification, including the expected exchange date for the GIR information, where relevant.

Commentary on Section 5

45.Confidentiality of taxpayer information has always been a fundamental cornerstone of tax systems, as well as for the international exchange of tax information. Both taxpayers and tax administrations have a legal right to expect that information exchanged remains confidential and is used only in accordance with the terms of the agreement under which it was exchanged. In order to have confidence in their tax systems and comply with their obligations under the law, taxpayers need to know that the often-sensitive information is not disclosed inappropriately, whether intentionally or by accident. Citizens and governments will only trust international exchange if the information exchanged is used and disclosed only in accordance with the instrument on the basis of which it was exchanged. This is a matter of both the legal framework and of having systems and procedures in place to ensure that the legal framework is respected in practice and

TAX CHALLENGES ARISING FROM THE DIGITALISATION OF THE ECONOMY – MULTILATERAL COMPETENT AUTHORITY AGREEMENT ON THE EXCHANGE OF GLOBE INFORMATION (JANUARY 2025) © OECD 2025

204

Prop. 2025/26:102

Bilaga 2

| 19

that there is no unauthorised disclosure or use of information.1 The ability to protect the confidentiality of tax information is also the result of a “culture of care” within a tax administration which includes the entire spectrum of systems, procedures and processes to ensure that the legal framework is respected in practice and information security and integrity is also maintained in the handling of information. As the sophistication of a tax administration increases, the confidentiality processes and practices must keep pace to ensure that information exchanged remains confidential and is used appropriately.2

46.Section 5, together with Section 8 and the preamble to the GIR MCAA explicitly recognise the importance of confidentiality and data safeguards in connection with the automatic exchange of information included within the GIR.

Paragraph 1 – Confidentiality

47.All information exchanged under the GIR MCAA is subject to the confidentiality rules and other safeguards provided for in the Convention. This includes the limitations based on the purposes for which the information may be used and limits to whom the information may be disclosed. In particular, Article 22 of the Convention states that the information exchanged with a Party should only be disclosed to persons or authorities concerned with the assessment, collection or recovery of, the enforcement or prosecution in respect of, or the determination of appeals in relation to taxes of that Party and that the Party may use the information only for such purposes.

48.Exchange of information instruments, including Article 21 of the Convention, generally provide that information does not have to be supplied to another Jurisdiction if the disclosure of the information would be contrary to the ordre public (public policy) of the Jurisdiction supplying the information. While it is rare for this to apply in the context of information exchanges between Competent Authorities, certain Jurisdictions may, for instance, require their Competent Authorities to specify that information they supply may not be used or disclosed in proceedings that could result in the imposition and execution of the death penalty or torture or other severe violations of human rights (such as for example when tax investigations are motivated by political, racial, or religious persecution) if such exchange would contravene the public policy of the supplying Jurisdiction.

Paragraph 2 – Breach of confidentiality

49.Ensuring the confidentiality of information received under the applicable legal instrument is critical. Paragraph 2 of Section 5 provides that in the event of any breach of confidentiality or failure of safeguards, the Competent Authority must immediately notify the Co-ordinating Body Secretariat of such breach or failure including any sanctions or remedial actions consequently imposed. The content of any such notice must itself respect the confidentiality rules of the GIR MCAA and the Convention. The Co-ordinating Body Secretariat will notify all other Competent Authorities with respect to which this is an Agreement in effect with the first mentioned Competent Authority.

1Further details on the expectations in this respect can be found in paragraphs 8 through 21 of the Commentary on Section 5 of the Multilateral Competent Authority Agreement on Automatic Exchange of Information pursuant to the Crypto-Asset Reporting Framework, available on https://www.oecd.org/tax/international-standards-for-automatic- exchange-of-information-in-tax-matters-896d79d1-en.htm.

2OECD (2012), Keeping it Safe: The OECD Guide on the Protection of Confidentiality of Information Exchanged for Tax Purposes, OECD, Paris, available on www.oecd.org/ctp/exchange-of-tax-information/keeping-it-safe-report.pdf.

TAX CHALLENGES ARISING FROM THE DIGITALISATION OF THE ECONOMY – MULTILATERAL COMPETENT AUTHORITY AGREEMENT ON THE EXCHANGE OF GLOBE INFORMATION (JANUARY 2025) © OECD 2025

205

Prop. 2025/26:102

Bilaga 2

20|

Commentary on Sections 6 and 7

50.These Sections deal with consultations between the Competent Authorities and amendments to the GIR MCAA.

Section 6 – Consultations

51.Section 6 provides that if any difficulties in the implementation or interpretation of this Agreement arise, either Competent Authority may request consultations to develop measures to ensure that this Agreement is fulfilled. To the extent permitted by applicable law, a Competent Authority may, and if it so wishes through the Co-ordinating Body Secretariat, involve other Competent Authorities that have the GIR MCAA in effect with a view to finding an acceptable resolution to the issue.

52.The Competent Authority that requested the consultations shall ensure, as appropriate, that the Co-ordinating Body Secretariat is notified of any conclusions that were reached and measures that were developed, including the absence of such conclusions or measures. The Co-ordinating Body Secretariat will then notify all Competent Authorities with respect to which the GIR MCAA is in effect with the first mentioned Competent Authority, even those that did not participate in the consultations, of any such conclusions or measures.

53.For the avoidance of doubt, the Co-ordinating Body Secretariat should not receive any taxpayer- specific information, including information that would reveal the identity of the taxpayer involved, as part of the notifications under Section 6.

54.Paragraph 3 of Section 6 provides that information included within a GIR provided by a Competent Authority to another Competent Authority under the GIR MCAA may be discussed by the latter with a third Competent Authority provided the third Competent Authority has been provided with the same information by the first-mentioned Competent Authority under the GIR MCAA.

Section 7 – Amendments

55.This paragraph clarifies that this Agreement may be amended by written agreement of the Competent Authorities. Unless the Competent Authorities otherwise agree, such an amendment is effective on the first day of the month following the expiration of a period of one month after the date of the last signature of such written agreement.

Commentary on Section 8

Paragraph 1 – Notifications

56.Paragraph 1 describes the notifications that, at the time of signing the GIR MCAA or as soon as possible thereafter, a Competent Authority must provide to the Co-ordinating Body Secretariat before the GIR MCAA can take effect with respect to another Competent Authority:

•the notification under subparagraph 1(a) allows a Competent Authority to specify whether it intends to send GIR information to other Competent Authorities under the GIR MCAA. If a Competent Authority intends to send GIR information, it should then confirm that its Jurisdiction has the legal and operational framework in place to allow for the domestic filings of GIRs and the international exchanges of such information under the GIR MCAA. Such framework should ensure the reliable, complete, timely and enforceable filing of GIR information. In doing so, the Competent Authority should also specify the start date of the first Reporting Fiscal Year for which it intends to send GIR information. In case the GIR MCAA is temporarily to be applied on a provisional basis due to

TAX CHALLENGES ARISING FROM THE DIGITALISATION OF THE ECONOMY – MULTILATERAL COMPETENT AUTHORITY AGREEMENT ON THE EXCHANGE OF GLOBE INFORMATION (JANUARY 2025) © OECD 2025

206

Prop. 2025/26:102

Bilaga 2

| 21

pending national legislative procedures, this should also be indicated. When specifying such provisional application, the notification should set out the state of advancement of the national legislative procedures, the reasons for the provisional application, and the time period. Finally, the Competent Authority should list the Jurisdictions of the other Competent Authorities to which it intends to send GIR information under the GIR MCAA;

•the notification under subparagraph 1(b) allows a Competent Authority to specify whether it wishes to receive GIR information from other Competent Authorities under the GIR MCAA. If a Competent Authority wishes to receive GIR information, it should indicate whether its Jurisdiction has implemented the IIR, the UTPR and/or a QDMTT. The Competent Authority should further confirm that its Jurisdiction has in place adequate measures to ensure the required confidentiality and data safeguards standards, as discussed in Section 5, are met. This can be confirmed by referring to the relevant Confidentiality and Data Safeguards Report for the Jurisdiction, as adopted by the Global Forum on Transparency and Exchange of Information for Tax Purposes. Finally, the Competent Authority should list the Jurisdictions of the other Competent Authorities from which it wishes to receive GIR information under the GIR MCAA.

57.In addition to providing these notifications set out above, paragraph 1 clarifies that Competent Authorities must notify the Co-ordinating Body Secretariat, promptly, of any subsequent changes to be made to the above-mentioned notifications, once they have been lodged. This would include cases where the notification pursuant to subparagraph 1(a) would need to be amended due to legislative changes in relation to the GloBE Rules.

Paragraph 2 – Activation of exchange relationships

58.Paragraph 2 provides that there is an active exchange relationship pursuant to the GIR MCAA, as of the date on which (i) the sending Competent Authority has provided a notification to the Co-ordinating Body Secretariat under subparagraph 1a) of Section 8, including listing the receiving Competent Authority’s Jurisdiction and (ii) the receiving Competent Authority has provided notifications to the Co-ordinating Body Secretariat under subparagraph 1b) of Section 8, including listing the sending Competent Authority’s Jurisdiction. As such, and in order to facilitate the exchange of GIR information under the GIR MCAA to the largest possible extent, exchange relationships under the GIR MCAA between two Competent Authorities are established whenever the conditions set out in paragraph 1 of Section 8 are met and one Competent Authority is willing to send and the other Competent Authority wishes to receive GIR information, without the necessity that information must be correspondingly flowing in the opposite direction.

Paragraphs 3 and 4 – Role of Co-ordinating Body Secretariat

59.Paragraph 3 clarifies that the Co-ordinating Body Secretariat will maintain a list of the Competent Authorities that have signed the GIR MCAA, and between which Competent Authorities there is an active exchange relationship pursuant to paragraph 2 of Section 8. This information will be published on the OECD website.

60.Paragraph 4 stipulates that the Co-ordinating Body Secretariat will maintain the information provided by Competent Authorities pursuant to subparagraphs 1(a) and 1(b) of Section 8. This information will not be published on the OECD website and will only be made available to the signatories of the GIR MCAA.

TAX CHALLENGES ARISING FROM THE DIGITALISATION OF THE ECONOMY – MULTILATERAL COMPETENT AUTHORITY AGREEMENT ON THE EXCHANGE OF GLOBE INFORMATION (JANUARY 2025) © OECD 2025

207

Prop. 2025/26:102

Bilaga 2

22|

Paragraph 5 – Deactivation of exchange relationships

61.Paragraph 5 provides that a Competent Authority may deactivate an exchange relationship under this Agreement by giving notice of deactivation in writing to the Co-ordinating Body Secretariat. The Co- ordinating Body Secretariat will promptly notify the other Competent Authority of such notice.

62.In general, the deactivation will have effect for Reporting Fiscal Years commencing after such notice. This is to ensure that a full collection and exchange cycle of GIR information can still take place before the exchange relationship ceases to exist. As an exception to that general rule, the deactivation will have immediate effect in case it is due to a breach of confidentiality or failure of safeguards.

63.Following a deactivation, all information previously received under the GIR MCAA will remain confidential and subject to the terms of Section 5 of the GIR MCAA and the Convention.

Paragraph 6 – Termination

64.Pursuant to paragraph 6, a Competent Authority may terminate its participation in the GIR MCAA. In such case, the Competent Authority must notify the Co-ordinating Body Secretariat in writing. As a general rule, a termination will become effective on the first day of the month following the expiration of a period of 30 months after the date of the notification. This is to ensure that any collection and exchange cycle of GIR information that is commenced by another Competent Authority would still be fully covered the GIR MCAA before the termination becomes effective, in order to ensure legal certainty for both Competent Authorities and MNE Groups. In circumstances where this is necessary (e.g., due to national legislative procedures or a court judgement), the Competent Authority terminating its participation in the GIR MCAA may deviate from the default 30-month period and specify another period.

65.The termination of the participation of a Jurisdiction in the Convention would lead to the automatic termination of the GIR MCAA in respect of such Jurisdiction. Accordingly in such circumstances the GIR MCAA would not separately need to be terminated.

66.Paragraph 6 further clarifies that in the event of a termination, all information previously received under the GIR MCAA will remain confidential and subject to the terms of Section 5 of the GIR MCAA and the Convention.

Commentary on Section 9

67.Section 9 clarifies that, unless otherwise provided for in the GIR MCAA, the Co-ordinating Body Secretariat will notify all Competent Authorities of any notifications that it has received under the GIR MCAA. Section 9 also clarifies that the Co-ordinating Body will notify all signatories of the GIR MCAA when a new Competent Authority signs the GIR MCAA.

TAX CHALLENGES ARISING FROM THE DIGITALISATION OF THE ECONOMY – MULTILATERAL COMPETENT AUTHORITY AGREEMENT ON THE EXCHANGE OF GLOBE INFORMATION (JANUARY 2025) © OECD 2025

208

Prop. 2025/26:102

Bilaga 2

OECD/G20 BASE EROSION AND PROFIT SHIFTING PROJECT

Tax Challenges Arising from the Digitalisation of the Economy – Multilateral Competent Authority Agreement on the Exchange of GloBE Information (January 2025)

Inclusive Framework on BEPS

The Global Anti-Base Erosion (GloBE) Model Rules require each Constituent Entity of an MNE Group to annually file a GloBE Information Return (GIR) with the tax administration of the jurisdiction where it is located to support the administration of the GloBE Rules. Under the GloBE Model Rules, a Constituent Entity is discharged from the requirement to file a GIR with the tax administration of the Implementing Jurisdiction where it is located if a GIR conforming to the requirements of the GloBE Rules is filed by the filing deadline by the Ultimate Parent Entity or Designated Filing Entity located in a jurisdiction that has a Qualifying Competent Authority Agreement with such jurisdiction. This document contains the Multilateral Competent Authority Agreement on the Exchange of GloBE Information (GIR MCAA), which is based on Article 6 of the Convention on Mutual Administrative Assistance in Tax Matters (Convention), is a Qualifying Competent Authority Agreement as defined in the GloBE Model Rules and sets out the detailed modalities of the exchanges taking place on an automatic basis. The portions of the GIR to be exchanged with each jurisdiction where the MNE Group is operating are multilaterally agreed as part of the Dissemination Approach and depend on the MNE Group’s structure and the rule order under the GloBE Rules. The document also contains Commentary on the GIR MCAA.

For more information:

ctp.contact@oecd.org

www.oecd.org/tax/beps

@OECDtax

OECD Tax

r d

209

Prop. 2025/26:102 Bilaga 3

MULTILATERALT AVTAL MELLAN BEHÖRIGA MYNDIGHETER OM UTBYTE AV GLOBE-INFORMATION (översättning av

GIR MCAA)

MULTILATERAL	MULTILATERALT AVTAL
COMPETENT AUTHORITY	MELLAN BEHÖRIGA
AGREEMENT ON THE	MYNDIGHETER OM UTBYTE
EXCHANGE OF GLOBE	AV GLOBE-INFORMATION
INFORMATION

SECTION 1	AVSNITT 1

Definitions

1.For the purposes of this Agreement, the following terms have the following meanings:

Definitioner

1.Vid tillämpning av detta avtal ska följande definitioner gälla:

a. the term “Jurisdiction” means a				a. Med jurisdiktion avses ett land
country or a territory in respect of				eller territorium i förhållande till
which the Convention is in force or				vilket konventionen är i kraft eller
in effect under the original or				gällande	enligt den	ursprungliga
amended Convention, respectively,				respektive ändrade		konventionen,
either through		signature	and	antingen	genom undertecknande
ratification	in	accordance	with	och ratifikation i enlighet med
Article 28, or through territorial				artikel 28, eller genom territoriell
extension	in	accordance	with	utvidgning i enlighet med artikel
Article 29, and which is a signatory				29, och som har undertecknat detta
to this Agreement;				avtal.

b. the term “Competent Authority” b. Med behörig myndighet avses, means, for each respective för respektive jurisdiktion, de Jurisdiction, the persons and personer och myndigheter som authorities listed in Annex B of the anges i bilaga B till konventionen. Convention;

	c. the term		“GloBE			Information	c. Med	deklaration	med
	Return”	means		the		information	information om tilläggsskatt avses
	return filed by an Ultimate Parent						deklaration som lämnas in av ett
	Entity,	Designated			Filing Entity,		yttersta moderföretag, en enhet som
	Designated		Local			Entity or	utses att lämna deklaration, en
	Constituent		Entity		in	accordance	utsedd lokal enhet eller en ingående
	with the domestic law, rules and/or						enhet i enlighet med nationell
210	procedures		of	the		jurisdiction	lagstiftning, nationella regler eller

where such entity is located, such

nationella

förfaranden

den

Prop. 2025/26:102

return reflecting the format and

jurisdiktion där enheten är belägen

Bilaga 3

content of the standardised GloBE

och som återspeglar formatet och

Information Return as approved by

innehållet

den standardiserade

the

OECD/G20

Inclusive

deklaration

med

information

Framework on BEPS;

tilläggsskatt

som

godkänts

OECD/G20:s

inkluderande

ramverk

mot

urholkning

skattebasen

och

överföring

vinster (BEPS).

d. the

term

“General

Section”

d. Med allmänt avsnitt avses det

means the section of the GloBE

avsnitt

deklaration

med

Information

Return that

contains

information

tilläggsskatt

som

general information on the MNE

innehåller

allmänna

upplysningar

Group as a whole, including its

om den multinationella koncernen

corporate structure and a high-level

som

helhet,

inbegripet

dess

summary

GloBE

information,

bolagsstruktur och en övergripande

such section being consistent with

sammanfattning

GloBE-

Section 1 of the GloBE Information

information;

ett

sådant

avsnitt

Return as approved by the

motsvarar avsnitt 1 i den

OECD/G20

Inclusive

Framework

deklaration

med

information

BEPS;

tilläggsskatt

som

godkänts

OECD/G20:s

inkluderande

ramverk

mot

urholkning

skattebasen

och

överföring

vinster (BEPS).

e. the

term

“Jurisdictional

e. Med

avsnitt

om jurisdiktion

Sections” means the sections of the

avses de avsnitt i deklaration med

GloBE

Information

Return that

information

tilläggsskatt

som

contain information on the detailed

innehåller

upplysningar

den

application of the GloBE Rules and

närmare tillämpningen av GloBE-

the QDMTT in respect of each

reglerna

och den

kvalificerade

jurisdiction where the MNE Group

nationella

tilläggsskatten

med

is operating, such sections being

avseende på varje jurisdiktion där

consistent with Sections 2 and 3 of

den

multinationella

koncernen

the GloBE Information Return as

bedriver

verksamhet;

sådana

approved

the

OECD/G20

avsnitt motsvarar avsnitten 2 och 3

Inclusive Framework on BEPS;

i den deklaration med information

om tilläggsskatt som godkänts av

OECD/G20:s

inkluderande

ramverk mot urholkning av skatte-

basen och överföring av vinster

(BEPS).

f. the

term

“Dissemination

f. Med

spridningsmetoden

avses

Approach”

means the

approach

den metod som godkänts av

approved

the

OECD/G20

OECD/G20:s

inkluderande

Inclusive Framework on BEPS to

ramverk

mot

urholkning

determine in which circumstances

skattebasen

och

överföring

211

Prop. 2025/26:102

and to which

extent a

General

vinster (BEPS) för att fastställa

Bilaga 3

Section

one

under vilka omständigheter och i

Jurisdictional

Sections

the

vilken utsträckning

det

allmänna

GloBE

Information

Return

are

avsnittet eller ett eller flera avsnitt

relevant for the administration of

om jurisdiktion i deklarationen med

domestic taxes of the jurisdiction

information

tilläggsskatt

är

and pursuant to which:

relevanta

för

administrationen

nationella skatter i en jurisdiktion

i. the General Section is to be

och enligt vilken

provided

Implementing

i. det

allmänna

avsnittet

ska

Jurisdictions

where

the

Ultimate

tillhandahållas

genomförande

Parent

Entity

Constituent

jurisdiktioner

där

det

yttersta

Entities of the MNE Group are

moderföretaget

eller

ingående

located;

enheter

den

multinationella

ii. the General Section, with the

koncernen är belägna,

ii. det

allmänna

avsnittet,

med

exception of the high-level

summary of GloBE information in

undantag

för

den

övergripande

Section 1.4 of the GloBE

sammanfattningen

GloBE-

Information Return, is to be

information i avsnitt 1.4 i

provided

QDMTT-only

deklarationen med information om

Jurisdictions a) where Constituent

tilläggsskatt,

ska

tillhandahållas

Entities of the MNE Group are

jurisdiktioner som enbart tillämpar

located; b) where a Joint Venture or

kvalificerad

nationell

tilläggsskatt

a member of a JV Group of the

a) där ingående enheter i den

MNE Group is located if the

multinationella

koncernen

är

QDMTT is imposed in respect of

belägna, b) där ett joint venture

Joint Ventures in the jurisdiction;

eller en medlem i en joint venture-

or c) in situations where the

koncern

den

multinationella

QDMTT is imposed in the

koncernen

är

beläget respektive

jurisdiction in respect of a Stateless

belägen,

den

kvalificerade

Constituent Entity or a Stateless

nationella

tilläggsskatten åläggs

Joint Venture of the MNE Group;

med avseende på joint ventures i

den jurisdiktionen, eller c) där den

kvalificerade

nationella

tilläggs-

skatten åläggs i jurisdiktionen med

avseende på en statslös ingående

enhet eller ett statslöst joint venture

iii. one

Jurisdictional

i den multinationella koncernen,

iii. ett

eller

flera

avsnitt

Section(s) are to be provided to the

jurisdiction(s)

that

have

taxing

jurisdiktion ska tillhandahållas den

rights under the GloBE Rules or the

eller de jurisdiktioner som har

QDMTT in respect of the

beskattningsrätt

enlighet

med

jurisdiction(s)

which

such

GloBE-reglerna

eller

den

Jurisdictional

Section(s)

relate.

kvalificerade

nationella

tilläggs-

Notwithstanding the foregoing, a)

skatten med avseende på de

UTPR Jurisdictions with a UTPR

jurisdiktioner som avsnitten avser.

Percentage of zero are only to be

Utan hinder av det föregående a)

212

provided

with the portion

the

ska UTPR-jurisdiktioner

med

GloBE Information

Return

that

UTPR-procentsats på noll

endast

Prop. 2025/26:102

contains

information

the

tillhandahållas

den

del

Bilaga 3

attribution of Top-up Tax under the

deklarationen med information om

UTPR in respect of that

tilläggsskatt

som

innehåller

jurisdiction,

such

information

upplysningar om tilldelning

being consistent with an excerpt of

tilläggsskatt enligt UTPR-regeln

Section 3.4.3 of the GloBE

med avseende på den jurisdiktionen

Information Return; and b) the

och som motsvarar ett utdrag ur

Implementing Jurisdiction in which

avsnitt 3.4.3 i deklarationen med

the Ultimate Parent Entity is

information om tilläggsskatt och b)

located is provided with all

ska

den

genomförande

Jurisdictional

Sections;

jurisdiktionen

där

det

yttersta

moderföretaget

är

beläget

tillhandahållas samtliga avsnitt om

g. the

term

“Implementing

jurisdiktion.

g. Med genomförande jurisdiktion

Jurisdiction” means

jurisdiction

that has implemented either the IIR,

avses en jurisdiktion som har

the UTPR or both;

genomfört antingen en IIR-regel

h. the term “GloBE Rules” means

eller en UTPR-regel eller båda.

h. Med

avses

the GloBE Model Rules, the

GloBE-reglerna

Commentary to the GloBE Model

globala

modellreglerna

mot

Rules,

and

any

Agreed

urholkning

skattebasen,

Administrative

Guidance

kommentaren

till

globala

developed

the

OECD/G20

modellreglerna mot urholkning av

Inclusive

Framework

BEPS,

skattebasen och alla överenskomna

(including the GloBE Information

administrativa

riktlinjer

som

Return,

the

Dissemination

utarbetats

OECD/G20:s

Approach and any other guidance,

inkluderande

ramverk

mot

conditions, or requirements agreed

urholkning

skattebasen

och

part

the

GloBE

överföring

vinster

(BEPS)

Implementation Framework);

(inklusive

deklarationen

med

information

tilläggsskatt,

spridningsmetoden och alla andra

riktlinjer, villkor eller krav som

överenskommits som en del av

GloBE-regelverket

för

i. the term “Co-ordinating Body”

genomförande).

i. Med koordineringsorganet avses

means the co-ordinating body of

the Convention that, pursuant to

det koordineringsorgan som, enligt

paragraph 3 of Article 24 of the

artikel 24.3 i konventionen, utgörs

Convention,

composed

företrädare

för

representatives

the

competent

konventionsparternas

behöriga

authorities of the Parties to the

myndigheter.

Convention;

j. the

term

“Co-ordinating

Body

j. Med

Secretariat”

means

the

OECD

koordineringsorganets

sekretariat

avses

det

OECD-

213

Prop. 2025/26:102

Secretariat that provides support to

sekretariat som tillhandahåller stöd

Bilaga 3

the Co-ordinating Body;

till koordineringsorganet.

k. the term “Agreement in effect”

k. Med

gällande

avtal

avses, i

means, in respect of any two

förhållande

till

två

behöriga

Competent

Authorities,

that

both

myndigheter, att båda de behöriga

Competent Authorities have signed

myndigheterna

har

undertecknat

this Agreement and the first

detta avtal, att den första behöriga

Competent Authority has provided

myndigheten i enlighet med avsnitt

notification to the Co-ordinating

8.1 a har tillhandahållit koordiner-

Body

Secretariat

under

ingsorganets

sekretariat

subparagraph 1(a) of Section 8,

underrättelse

där

den

andra

including

listing

the

other

behöriga myndighetens jurisdiktion

Competent

Authority’s

Juris-

anges och den andra behöriga

diction, and the other Competent

myndigheten i enlighet med avsnitt

Authority has provided notification

8.1

har

tillhandahållit

to the Co-ordinating Body

koordineringsorganets

sekretariat

Secretariat

under

subparagraph

en underrättelse där den första

1(b) of Section 8, including listing

behöriga myndighetens jurisdiktion

the first

Competent

Authority’s

anges.

Jurisdiction; and

l. The

term

“QDMTT-only

l. Med

jurisdiktion

som

enbart

Jurisdiction”

means a

jurisdiction

tillämpar kvalificerad

nationell

that has only implemented a

tilläggsskatt

avses en jurisdiktion

Qualified

Domestic

Minimum

som enbart har genomfört en

Top-up Tax (QDMTT).

kvalificerad nationell tilläggsskatt.

2. Any

capitalised

term

not

2. Termer

som

anges

med

otherwise

defined

this

inledande versaler i den engelska

Agreement will have the meaning it

texten och inte definieras i detta

has at that time under the law of the

avtal har den innebörd som de vid

Jurisdiction

applying

this

den

tidpunkten

har

enligt

Agreement,

such

meaning

being

lagstiftningen

den

jurisdiktion

consistent with the meaning set

som tillämpar detta avtal, om den

forth in the GloBE Rules. Any term

innebörden står i överensstämmelse

not otherwise defined in this

med den innebörd som anges i

Agreement or in the GloBE Rules

GloBE-reglerna. Termer som inte

will, unless the context otherwise

definieras på annat sätt i detta avtal

requires

the

Competent

eller i GloBE-reglerna ska, om inte

Authorities agree to a common

sammanhanget

kräver

någonting

meaning (as permitted by domestic

annat eller de behöriga myndig-

law), have the meaning that it has at

heterna kommer överens om en

that time under the law of the

gemensam innebörd (i den mån det

Jurisdiction

applying

this

är

tillåtet

enligt

nationell

Agreement, any meaning under the

lagstiftning), ha den innebörd som

applicable tax laws of that

de vid den tidpunkten har enligt

Jurisdiction

prevailing

over a

lagstiftningen

den

jurisdiktion

meaning given to the term under

som tillämpar detta avtal, varvid

other laws of that Jurisdiction.

innebörden

enligt

tillämplig

214

skattelagstiftning

den

jurisdiktionen har företräde framför				Prop. 2025/26:102
en innebörd som termen ges enligt				Bilaga 3
annan	lagstiftning	i	den

jurisdiktionen.

SECTION 2	AVSNITT 2

Exchange of Information	Utbyte av upplysningar som
Included Within GloBE	ingår i deklarationer med
Information Returns	information om tilläggsskatt

Pursuant to the provisions of Article 6 of the Convention and based on the designations of the Ultimate Parent Entity or Designated Filing Entity, each

Competent Authority will exchange on an automatic basis with all other Competent Authorities of Jurisdictions with which it has an active exchange relationship pursuant to paragraph 2 of Section 8 the information included within the GloBE Information Return of the MNE Group received from a Ultimate Parent Entity or Designated Filing Entity located in its Jurisdiction that is relevant for such Jurisdictions pursuant to the Dissemination Approach.

I enlighet med bestämmelserna i artikel 6 i konventionen och på grundval av det som anges av det yttersta moderföretaget eller den enhet som utses att lämna deklara- tion, ska varje behörig myndighet att med alla andra behöriga myndigheter i jurisdiktioner med vilka den har ett aktivt utbytes- förhållande i enlighet med avsnitt 8.2 automatiskt utbyta de upplysningar som ingår i deklara- tionen med information om tilläggsskatt för den multinationella koncernen och som tagits emot från ett yttersta moderföretag eller en enhet som utses att lämna deklaration som är beläget respektive belägen i dess jurisdiktion och som enligt spridningsmetoden är relevanta för de jurisdiktionerna.

SECTION 3

AVSNITT 3

Time and Manner of Exchange of Information

1.With respect to Section 2, information included within a GloBE Information Return is to be exchanged no later than three

Tidpunkt och sätt för utbyte av upplysningar

1.Med avseende på avsnitt 2 ska upplysningar som ingår i en deklaration med information om

tilläggsskatt utbytas senast tre	215

Prop. 2025/26:102 Bilaga 3

months after the filing deadline in the sending Jurisdiction for the Reporting Fiscal Year to which the information relates.

2.Notwithstanding paragraph 1, information included within a GloBE Information Return is to be exchanged, with respect to the first Reporting Fiscal Year indicated by the Competent Authority in the

notification pursuant to subparagraph 1a) of Section 8, no later than six months after the filing deadline in the sending Jurisdiction for that Reporting Fiscal Year.

4.The Competent Authorities will automatically exchange the information included within GloBE Information Returns through a common schema in Extensible Markup Language.

5.The Competent Authorities will transmit the information through the OECD Common Transmission System and in compliance with the related encryption and file preparation standards.

månader efter tidsfristen för inlämning i den sändande jurisdiktionen för det rapporterade räkenskapsår som upplysningarna avser.

2.Trots vad som sägs i punkt 1 ska upplysningar som ingår i en deklaration med information om tilläggsskatt, med avseende på det första rapporterade räkenskapsår som anges av den behöriga myndigheten i underrättelsen i enlighet med avsnitt 8.1 a, utbytas senast sex månader efter tidsfristen för inlämning i den sändande jurisdiktionen för det rapporterade räkenskapsåret.

3.Trots vad som sägs i punkt 1 ska de behöriga myndigheterna utbyta upplysningar som ingår i en deklaration med information om tilläggsskatt som tagits emot efter tidsfristen för inlämning i den sändande jurisdiktionen inom tre månader efter att den tagits emot.

4.De behöriga myndigheterna ska automatiskt utbyta den information som finns i deklarationen med information om tilläggsskatt genom ett XML-schema.

5.De behöriga myndigheterna ska överföra upplysningarna genom

OECD:sgemensamma överföringssystem och i enlighet med de tillhörande krypterings- och filberedningsstandarderna.

SECTION 4	AVSNITT 4

Collaboration on Corrections,	Samarbete om korrigeringar,
Compliance and Enforcement	efterlevnad och efterlevnads-
	kontroll

216

1. A

Competent

Authority

may

1. En

behörig

myndighet

får

Prop. 2025/26:102

notify

another

Competent

underrätta

annan

behörig

Bilaga 3

Authority when the first-mentioned

myndighet

när

den

förstnämnda

Competent Authority has reason to

behöriga myndigheten har skäl att

believe, with respect to an Ultimate

tro att de upplysningar som ingår i

Parent Entity or Designated Filing

en deklaration med information om

Entity that is located in the

tilläggsskatt behöver korrigeras och

Jurisdiction of the other Competent

det yttersta

moderföretaget

eller

Authority,

that

information

den enhet som utsetts att lämna

included

within

GloBE

deklaration

med information

Information

Return

requires

tilläggsskatt

är

beläget

respektive

corrections. In case the notified

belägen i den andra behöriga

Competent

Authority

agrees

that

myndighetens jurisdiktion. Om den

information

included

within

underrättade behöriga myndigheten

GloBE Information Return requires

håller med om att upplysningarna

corrections, it will, without undue

som ingår i en deklaration med

delay, take appropriate measures to

information

tilläggsskatt

obtain such corrected information

behöver korrigeras ska den, utan

from the concerned Ultimate Parent

onödigt

dröjsmål, vidta lämpliga

Entity or Designated Filing Entity

åtgärder för att erhålla de

and will exchange the corrected

korrigerade

upplysningarna

från

information, without undue delay,

det berörda yttersta moderföretaget

with all Competent Authorities for

eller den enhet som utsetts att

which such information is subject

lämna deklaration med information

to exchange pursuant to Section 2.

om tilläggsskatt och ska den, utan

onödigt

dröjsmål,

utbyta

korrigerade

upplysningarna

med

alla

behöriga

myndigheter

med

vilka

sådana

upplysningar

ska

utbytas i enlighet med avsnitt 2.

2. A

Competent

Authority

may

2. En

behörig

myndighet

får

notify

another

Competent

underrätta

annan

behörig

Authority when the first-mentioned

myndighet

när

den

förstnämnda

Competent

Authority

received

behöriga

myndigheten

har

tagit

notification from one or more

emot en underrättelse från en eller

Constituent Entities located in its

flera ingående enheter belägna i

Jurisdiction

that

the

GloBE

dess

jurisdiktion

att

Information

Return

for

such

deklarationen med information om

Constituent Entities is filed by the

tilläggsskatt

för sådana

ingående

Ultimate

Parent

Entity

enheter lämnas in av det yttersta

Designated Filing Entity located in

moderföretaget eller en enhet som

the Jurisdiction of the other

utsetts att lämna deklaration med

Competent

Authority,

but

the

information om tilläggsskatt som är

information

included

within

the

beläget respektive belägen i den

GloBE Information Return relevant

andra

behöriga

myndighetens

to the Jurisdiction of the first-

jurisdiktion,

men de

upplysningar

mentioned

Competent

Authority

som ingår i deklarationen med

pursuant to the

Dissemination

information

tilläggsskatt

som

Approach was not exchanged by

enligt

spridningsmetoden

är

the deadline specified in paragraph

relevanta

för

den

förstnämnda

217

Prop. 2025/26:102

1 or

Section

3. The

other

behöriga myndighetens jurisdiktion

Bilaga 3

Competent Authority will promptly

inte har utbytts inom den tidsfrist

determine the reason for not

som avses i avsnitt 3.1 eller 3.2.

exchanging

such

information and

Den

andra behöriga myndigheten

will inform the first-mentioned

ska skyndsamt fastställa skälet till

Competent

Authority

such

att upplysningarna inte har utbytts

reason within one month of the

och

meddela

den

förstnämnda

receipt

the

notification,

behöriga myndigheten detta inom

including the

expected

exchange

en månad från mottagandet av

date for the information included

underrättelsen,

i relevanta

fall

within

the

GloBE

Information

inbegripet det förväntade datumet

Return, where relevant.

för utbytet av upplysningarna i

deklarationen med information om

tilläggsskatt.

SECTION 5

AVSNITT 5

Confidentiality and Data

Sekretess och dataskydd

Safeguards

1. All

information

exchanged is

1. Alla

uppgifter

som utbyts

subject to the confidentiality rules

omfattas

sekretessregler

och

and other safeguards provided for

andra skydd i enlighet med

in the Convention, including the

konventionen,

inklusive

provisions limiting the use of the

bestämmelser

som

begränsar

information exchanged.

användningen av de uppgifter som

utbytts.

2. A

Competent

Authority

will

2. En

behörig

myndighet

ska

notify the Co-ordinating Body

omedelbart

underrätta koordiner-

Secretariat

immediately

any

ingsorganets

sekretariat

vid

breach of confidentiality or failure

sekretessbrott eller brister i skyddet

of safeguards and any sanctions and

och

eventuella

påföljder

och

remedial

actions

consequently

avhjälpande åtgärder som detta har

imposed. The Co-ordinating Body

resulterat i. Koordineringsorganets

Secretariat will notify all other

sekretariat

ska

underrätta

alla

Competent Authorities with respect

behöriga myndigheter i förhållande

to which this is an Agreement in

till vilka detta avtal har verkan med

effect with the first-mentioned

den

förstnämnda

behöriga

Competent Authority.

myndigheten.

SECTION 6

AVSNITT 6

Consultations

Samråd

218

1. If

any

difficulties

the

1. Om

det

uppstår svårigheter i

Prop. 2025/26:102

implementation or interpretation of

fråga

genomförandet

eller

Bilaga 3

this Agreement arise, a Competent

tolkningen av detta avtal får en

Authority

may

request

behörig

myndighet

begära

att

consultations with one or more

samråd hålls med en eller flera av

Competent Authorities to develop

de behöriga myndigheterna så att

appropriate measures to ensure that

lämpliga åtgärder kan vidtas för att

this Agreement is fulfilled. To the

säkerställa att avtalet uppfylls. I

extent permitted by applicable law,

den mån det är tillåtet enligt

any Competent Authority may, and

tillämplig

lagstiftning

får

varje

if it so wishes through the Co-

behörig myndighet, om den så

ordinating

Body

Secretariat,

önskar

genom

koordinerings-

involve

other

Competent

organets

sekretariat,

involvera

Authorities

that

have

this

andra

behöriga

myndigheter

för

Agreement in effect with a view to

vilka detta avtal är ett gällande avtal

finding an acceptable resolution to

i syfte att finna en godtagbar

the issue.

lösning på frågan.

2. The

Competent

Authority

that

2. Den behöriga myndighet som i

requested

the

consultations

enlighet med punkt 1 begärde

pursuant to paragraph 1 shall

samråden ska, på lämpligt sätt,

ensure, as appropriate, that the Co-

säkerställa

att

koordinerings-

ordinating

Body

Secretariat

organets sekretariat underrättas om

notified of any conclusions that

alla

eventuella

slutsatser

som

were reached and measures that

dragits och åtgärder som har tagits

were

developed,

including

the

fram,

inbegripet

avsaknaden

absence of such conclusions or

sådana slutsatser eller åtgärder, och

measures, and the Co-ordinating

koordineringsorganets

sekretariat

Body Secretariat will notify all

ska

underrätta

alla

behöriga

Competent Authorities with respect

myndigheter för vilka detta är ett

to which this is an Agreement in

gällande avtal i förhållande till den

effect with the first mentioned

förstnämnda

behöriga

myndig-

Competent

Authority,

even those

heten, även de som inte deltog i

that did not participate in the

samråden,

slutsatserna

eller

consultations,

any

such

åtgärderna.

Skattebetalarspecifika

conclusions

measures.

upplysningar,

inbegripet

Taxpayer-specific

information,

upplysningar som skulle röja den

including information

that would

berörda

skattebetalarens

identitet,

reveal the identity of the taxpayer

ska inte lämnas.

involved, is not to be furnished.

3. Information

included

within

3. Upplysningar

som

ingår

GloBE

Information

Return

deklaration

med

information

provided by a Competent Authority

tilläggsskatt en behörig myndighet

to another

Competent

Authority

tillhandahåller

annan

behörig

under this Agreement may be

myndighet inom ramen för detta

discussed by the latter with a third

avtal får diskuteras av den senare

Competent Authority provided the

med en tredje behörig myndighet,

third

Competent

Authority

has

förutsatt att den tredje behöriga

been provided with the same

myndigheten

har

tillhandahållits

information by the first-mentioned

samma

upplysningar

den

219

Prop. 2025/26:102	Competent	Authority	under	this	förstnämnda behöriga myndigheten
Bilaga 3	Agreement.				inom ramen för detta avtal.

	SECTION 7				AVSNITT 7

	Amendments				Ändringar
	This Agreement may be amended				Detta avtal kan ändras genom en
	by consensus by written agreement				skriftlig	överenskommelse				mellan
	of all of the Competent Authorities				samtliga behöriga myndigheter för
	that have this Agreement in effect.				vilka avtalet har verkan. Om inte de
	Unless otherwise agreed upon, such				behöriga	myndigheterna			kommer
	an amendment is effective on the				överens om annat börjar en sådan
	first day of the month following the				ändring gälla den första dagen i den
	expiration of a period of one month				månad som följer efter utgången av
	after the date of the last signature of				en period om en månad räknat från
	such written agreement.				den dag en sådan skriftlig
					överenskommelse			har		under-
					tecknats	av	samtliga		behöriga
					myndigheter.

	SECTION 8				AVSNITT 8

	General Terms				Allmänna villkor
	1. A Competent Authority			must	1. En behörig myndighet måste, vid
	provide, at the time of signature of				tidpunkten för undertecknandet av
	this Agreement or as soon as				detta avtal eller så snart som
	possible thereafter, a notification to				möjligt efter det, tillhandahålla en
	the Co-ordinating Body Secretariat:				underrättelse		till	koordinerings-
					organets sekretariat som:
	a. specifying whether it intends to				a. anger om den avser att sända
	send the information pursuant to				upplysningarna i enlighet med detta
	this Agreement and, if so:				avtal och, om så är fallet:
	i. confirming that its Jurisdiction				i. bekräfta		att dess jurisdiktion
	has the legal and operational				har det rättsliga och operativa
	framework in place to allow for				regelverket på plats för att
	domestic	filings	of GloBE		möjliggöra inhemsk inlämning av
	Information	Returns		and	deklarationer med information om
	international	exchanges		of	tilläggsskatt		och	internationellt
	information	included	within	such	utbyte	av	upplysningar			som
	GloBE Information Returns			with	lämnats	i	deklarationer			med
	respect to Reporting Fiscal Years				information		om tilläggsskatt med
220	commencing on or after the date set				avseende		på	rapporterade

out in the notification or specifying

räkenskapsår som inleds den dag

Prop. 2025/26:102

any

period

provisional

som anges i underrättelsen eller

Bilaga 3

application of this Agreement due

senare,

eller

anger

eventuella

pending

national

legislative

perioder

för

provisorisk

procedures (if any); and

tillämpning av detta avtal på grund

pågående

nationella

lagstiftningsförfaranden

förekommande fall); och

ii. including

list

the

ii. inkluderar en förteckning över

Jurisdictions

the

Competent

jurisdiktionerna

för

behöriga

Authorities to which it wishes to

myndigheterna till vilka den vill

send such information; and

sända sådana upplysningar; och

b. specifying whether it wishes to

b. anger om den önskar ta emot

receive information pursuant to this

upplysningar i enlighet med detta

Agreement, and if so,

avtal, och om så är fallet,

i. indicating

whether

its

i. anger om dess jurisdiktion har

Jurisdiction

has

implemented

genomfört IIR-regeln, UTPR-

IIR, UTPR or QDMTT;

regeln

eller kvalificerad

nationell

tilläggsskatt;

ii. confirming that it has in place

ii. bekräftar att den har tillräckliga

adequate measures to ensure that

åtgärder på plats för att säkerställa

the

required confidentiality

and

att de nödvändiga kraven på

data safeguards are met; and

sekretess- och dataskydd är

uppfyllda; och

iii. including

list

the

iii. inkluderar

förteckning

Jurisdictions

the

Competent

över

behöriga

myndigheters

Authorities from which it wishes to

jurisdiktioner från vilka den önskar

receive such information.

ta emot sådana upplysningar.

Competent Authorities must notify

behöriga

myndigheterna ska

the Co-ordinating Body Secretariat,

skyndsamt

underrätta

promptly,

any

subsequent

koordineringsorganets

sekretariat

change to be made to any of the

alla

eventuella

efterföljande

above-mentioned contents of the

ändringar

det

ovannämnda

notification.

innehållet i underrättelsen.

2. For purposes of Section 2, there

2. Vid

tillämpning

avsnitt 2

is an active exchange relationship

föreligger ett aktivt utbytes-

pursuant to this Agreement, as of

förhållande i enlighet med detta

the date on which (i) the sending

avtal från och med den dag då (i)

Competent Authority has provided

den

sändande

behöriga

a notification to the Co-ordinating

myndigheten

har

tillhandahållit

Body

Secretariat

under

koordineringsorganets

sekretariat

subparagraph 1a) of this Section,

en underrättelse i enlighet med

including

listing

the

receiving

punkt 1 a) i det här avsnittet, där

Competent Authority’s Jurisdiction

den

bl.a.

anger

den

mottagande

221

Prop. 2025/26:102

and

(ii) the

receiving

Competent

behöriga myndighetens jurisdiktion

Bilaga 3

Authority

has

provided

och (ii) den mottagande behöriga

notification

to the

Coordinating

myndigheten

har

tillhandahållit

Body

Secretariat

under

koordineringsorganets

sekretariat

subparagraph 1b) of this Section,

en underrättelse i enlighet med

including

listing

the

sending

punkt 1 b) i det här avsnittet, där

Competent

Authority’s

den bl.a. anger den sändande

Jurisdiction.

behöriga

myndighetens

juris-

diktion.

3. The

Co-ordinating

Body

3. Koordineringsorganets sekretar-

Secretariat will maintain a list that

iat ska upprätta en förteckning som

will be published on the OECD

ska

publiceras

på

OECD:s

website

the

Competent

webbplats

över

behöriga

Authorities that have signed this

myndigheter som har undertecknat

Agreement

and

between

which

avtalet och mellan vilka behöriga

Competent Authorities there is an

myndigheter som det finns ett

active

exchange

relationship

aktivt utbytesförhållande i enlighet

pursuant to paragraph 2 of this

med punkt 2 i detta avsnitt.

Section.

4. The

Co-ordinating

Body

4. Koordineringsorganets sekretar-

Secretariat will make available the

iat ska på lämpligt sätt göra den

information

provided

pursuant

information som lämnas i enlighet

subparagraphs 1a) and b) to other

med punkt 1 a) och b) tillgängliga

signatories

through

appropriate

för andra undertecknare.

means.

5. A

Competent

Authority

may

5. En

behörig

myndighet

kan

deactivate an exchange relationship

inaktivera

ett

utbytesförhållande

under this Agreement by giving

inom ramen för detta avtal genom

notice of deactivation in writing to

ett

skriftligt

meddelande

the Co-ordinating Body Secretariat.

inaktivering

till

koordinerings-

The

Co-ordinating

Body

organets

sekretariat.

Secretariat will promptly notify the

Koordineringsorganets

sekretariat

other Competent Authority of such

ska skyndsamt underrätta den andra

notice. The deactivation will have

behöriga

myndigheten

effect for Reporting Fiscal Years

meddelandet.

Inaktiveringen får

commencing

after

such

notice.

verkan

för

rapporterade

Notwithstanding

the

above,

the

räkenskapsår

som

inleds

efter

deactivation

will have immediate

meddelandet. Trots vad som sägs

effect in case it is due to a breach of

ovan får inaktiveringen omedelbar

confidentiality

failure

verkan om den beror på ett brott

safeguards.

mot sekretessen eller brister i

skyddsåtgärder.

6. A

Competent

Authority

may

6. En behörig myndighet kan säga

terminate its participation in this

upp sitt deltagande i detta avtal,

Agreement, by giving notice of

genom ett skriftligt meddelande om

termination in writing to the Co-

uppsägning

till

koordinerings-

222

ordinating Body Secretariat. Unless

organets sekretariat.

inget

specified otherwise by the Competent Authority, such termination will become effective on the first day of the month following the expiration of a period of 30 months after the date of the notice of termination. In the event of termination, all information previously received under this Agreement will remain confidential and subject to the terms of the Convention.

annat angetts av den behöriga Prop. 2025/26:102 myndigheten, ska uppsägningen Bilaga 3

börja gälla den första dagen i den månad som följer på utgången av en period på 30 månader efter dagen för meddelandet om uppsägning. I händelse av uppsägning ska alla upplysningar som tidigare tagits emot inom ramen för detta avtal förbli konfidentiella och omfattas av villkoren i konventionen.

SECTION 9	AVSNITT 9

Co-ordinating Body Secretariat	Koordineringsorganets
	sekretariat

Om inte annat följer av avtalet ska koordineringsorganets sekretariat

underrätta alla behöriga myndigheter om alla underrättelser som tas emot enligt detta avtal och ska meddela alla undertecknare av avtalet när en ny behörig myndighet undertecknar avtalet.

Done in English and French, both texts being equally authentic.

Utfärdat på engelska och franska språken, vilka båda texter är lika giltiga.

223

Prop. 2025/26:102	Sammanfattning av promemorian
Bilaga 4
	Promemorian innehåller förslag till genomförande av rådets direktiv (EU)
	2025/872 av den 14 april 2025 om ändring av direktiv 2011/16/EU om
	administrativt samarbete i fråga om beskattning (kallat DAC 9). Direktivet
	är nära sammankopplat med direktivet om säkerställande av en global
	minimiskattenivå för multinationella koncerner och storskaliga nationella
	koncerner i unionen (EU) 2022/2523 (minimibeskattningsdirektivet).
	Minimibeskattningsdirektivet genom-fördes i svensk rätt genom lagen
	(2023:875) om tilläggsskatt och kompletterande bestämmelser i
	skatteförfarandelagen (2011:1244).
	Därutöver innehåller promemorian förslag på ändringar som är en följd
	av det multilaterala avtalet mellan behöriga myndigheter om automatiskt
	utbyte av tilläggsskatterapporter som antagits av OECD/G20:s Inclusive
	Framework on Base Erosion and Profit Shifting (BEPS), kallat det
	inkluderande ramverket (IF).
	I promemorian föreslås även flera ändringar som syftar till att förbättra
	och komplettera skatteförfarandet när det gäller tilläggsskatt för företag i
	stora koncerner samt ändringar som är en följd av nya administrativa
	riktlinjer och ändringar av GloBE Information Return som antagits av IF.
	Dessa ändringar avser bl.a. en tillfällig sanktionslättnad.
	Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 april 2026.

224

Promemorians lagförslag

Förslag till lag om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter

Härigenom föreskrivs1 följande.

1 § Denna lag gäller för sådant automatiskt utbyte av tilläggsskatte- rapporter som avses i

1.rådets direktiv (EU) 2025/872 av den 14 april 2025 om ändring av direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning, och

2.gällande avtal mellan behöriga myndigheter om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter.

2 § I lagen finns

–definitioner och förklaringar (3–12 §§),

–bestämmelser om överföring av uppgifter (13 och 14 §§),

–bestämmelser om samarbete för att se till att avtal följs och tillämpas (15–18 §§),

–bestämmelser om användning av upplysningar som Skatteverket tar emot (19 §),

–bestämmelser om underrättelser och åtgärder vid uppgiftsincidenter och andra överträdelser av sekretessen eller brister i skyddet för uppgifter (20 och 21 §§).

Definitioner och förklaringar

3 § Med OECD:s dataöverföringssystem avses i denna lag det gemensamma system som OECD har utformat för att säkerställa över- föring på elektronisk väg mellan behöriga myndigheter på området för beskattning.

Termen uppgiftsincident har samma betydelse som i 7 § lagen (2012:843) om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning.

4 § Med rapporteringspliktig jurisdiktion avses i denna lag

1.en medlemsstat i Europeiska unionen, eller

2.en annan stat med vilken Sverige har ett gällande avtal mellan behöriga myndigheter om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter och vilken har identifierats som en sådan i en lista som publicerats av det koordineringsorgan som avses i artikel 24.3 i bilaga 1 till lagen (1990:313) om Europaråds- och OECD-konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden.

5 § Med det allmänna avsnittet avses det avsnitt i tilläggsskatterapporten som innehåller allmänna upplysningar om den multinationella koncernen

1Jfr rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om beskattning, i lydelsen enligt rådets direktiv (EU) 2025/872.

Prop. 2025/26:102 Bilaga 5

225

Prop. 2025/26:102	som helhet, inklusive dess bolagsstruktur och en övergripande
Bilaga 5	sammanfattning av tillämpningen av reglerna.
	6 § Med avsnitt om jurisdiktion avses de avsnitt i tilläggsskatterapporten
	som innehåller information om den närmare tillämpningen av reglerna om
	tilläggsskatt eller kvalificerad nationell tilläggsskatt för varje stat där den
	multinationella koncernen bedriver verksamhet.
	7 § Med stat som har beskattningsrätt avses den stat i vilken ett
	moderföretag, en koncernenhet, ett samriskföretag eller dotterföretag till
	ett samriskföretag hör hemma som är eller kan vara skattskyldig för ett
	tilläggsskattebelopp som beräknats i den egna staten eller en annan stat,
	även om tilläggsskattebeloppet är noll.
	8 § Med genomförandestat avses en stat som har genomfört antingen en
	huvudregel för tilläggsskatt enligt definitionen i 2 kap. 4 § lagen
	(2023:875) om tilläggsskatt eller en kompletteringsregel för tilläggsskatt
	enligt definitionen i 2 kap. 5 § lagen om tilläggsskatt eller båda, för ett
	givet rapporterat beskattningsår.

9 § Med spridningsmetod avses följande:

1.Det allmänna avsnittet i tilläggsskatterapporten ska överföras till den genomförandestat där moderföretaget eller koncernenheter i koncernen hör hemma.

a) där koncernenheter i koncernen hör hemma,

b) där ett samriskföretag eller dotterföretag till ett samriskföretag i koncernen hör hemma, om samriskföretag och dotterföretag till samrisk- företag omfattas av statens kvalificerade nationella tilläggsskatt, eller

c) där statslösa koncernenheter eller statslösa samriskföretag och dotterföretag till samriskföretag i koncernen omfattas av statens kvalificerade nationella tilläggsskatt.

3.Ett eller flera avsnitt om jurisdiktion i tilläggsskatterapporten ska överföras till stater som har beskattningsrätt med avseende på de stater som dessa avsnitt gäller.

Den genomförandestat där moderföretaget hör hemma ska tillhanda- hållas samtliga avsnitt om jurisdiktion.

10 § Med stat som enbart tillämpar kvalificerad nationell tilläggsskatt avses en stat som enbart har genomfört en regel om nationell tilläggsskatt enligt definitionen i 2 kap. 3 § lagen (2023:875) om tilläggsskatt för ett givet rapporterat beskattningsår.

226

11 § Med rapporterat beskattningsår avses det beskattningsår som tilläggsskatterapporten avser.

12 § Termer och uttryck som används i denna lag har, om inte något annat anges, samma betydelse som anges i lagen (2023:875) om tilläggs- skatt.

Överföring av uppgifter

13 § Skatteverket ska till en rapporteringspliktig jurisdiktions behöriga myndighet genom automatiskt utbyte överföra uppgifter som Skatteverket har fått i en tilläggsskatterapport enligt 33 d kap. skatteförfarandelagen (2011:1244) från moderföretaget eller den koncernenhet som har utsetts att lämna tilläggsskatterapport och som hör hemma i Sverige. Uppgifter ska överföras i enlighet med spridningsmetoden och baserat på den rapporterande enhetens anvisningar.

14 § Uppgifter ska överföras senast inom tre månader från den dag tilläggsskatterapporten senast ska lämnas enligt 33 d kap. 13 § skatteför- farandelagen (2011:1244).

Om tilläggsskatterapporten lämnas in för sent, ska uppgifterna överföras senast inom tre månader från den dag tilläggsskatterapporten lämnades.

Samarbete om korrigeringar, efterlevnad och efterlevnadskontroll

15 § Om det finns skäl att anta att uppgifter i en tilläggsskatterapport som Skatteverket har mottagit genom automatiskt utbyte behöver ändras på grund av uppenbara fel, får Skatteverket anmäla detta till behörig myndighet i den stat där moderföretaget eller den koncernenhet som utsetts att lämna tilläggsskatterapporten hör hemma.

Om tilläggsskatterapporten avser det första rapporterade beskattnings- året för den rapporteringspliktiga jurisdiktionen, gäller första stycket om tilläggsskatterapporten inte mottagits inom sex månader från den dag tilläggsskatterapporten senast ska lämnas i den staten.

Med första rapporterat beskattningsår avses det första beskattningsår för vilket en huvudregel för tilläggsskatt enligt definitionen i 2 kap. 4 § lagen (2023:875) om tilläggsskatt, en kompletteringsregel för tilläggsskatt enligt definitionen i 2 kap. 5 § lagen om tilläggsskatt eller en regel om nationell tilläggsskatt enligt definitionen i 2 kap. 3 § lagen om tilläggsskatt är tillämplig i en stat.

Prop. 2025/26:102 Bilaga 5

227

Prop. 2025/26:102 Bilaga 5

228

17 § Om moderföretaget eller den koncernenhet som utsetts att lämna tilläggsskatterapport hör hemma i Sverige och en annan rapporterings- pliktig jurisdiktions behöriga myndighet underrättar Skatteverket om att det finns skäl att anta att uppgifter som har lämnats i en tilläggsskatterapport behöver kompletteras eller ändras, ska Skatteverket vid behov och utan oskäligt dröjsmål vidta lämpliga åtgärder för att inhämta kompletteringar eller en ändrad tilläggsskatterapport från moderföretaget eller den koncernenhet som utsetts att lämna tilläggs- skatterapport.

Skatteverket ska så snart som möjligt överföra uppgifter i den ändrade tilläggsskatterapporten i enlighet med 13 §.

18 § Om en annan rapporteringspliktig jurisdiktions behöriga myndighet underrättar Skatteverket om att uppgifter i tilläggsskatterapporten inte har överförts inom den tidsfrist som anges i 14 §, ska Skatteverket utan oskäligt dröjsmål fastställa skälet till att uppgifterna inte har överförts. Skatteverket ska inom en månad från den dag underrättelsen togs emot meddela den behöriga myndigheten skälet till att uppgifterna inte har överförts och, i de fall det är relevant, informera om när uppgifterna kan förväntas överföras.

Den nya förväntade dagen för överföring ska fastställas till en dag senast tre månader efter den dag underrättelsen om den uteblivna överföringen togs emot.

Användning av upplysningar som Skatteverket tar emot

Underrättelser och åtgärder vid uppgiftsincidenter och andra överträdelser av sekretessen eller brister i skyddet för uppgifter

20 § Skatteverket ska omedelbart underrätta sekretariatet vid det koordineringsorgan som avses i artikel 24.3 i bilaga 1 till lagen (1990:313) om Europaråds- och OECD-konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden vid överträdelser av sekretessen enligt ett gällande avtal mellan behöriga myndigheter om automatiskt utbyte av tilläggsskatte- rapporter eller vid uppgiftsincidenter eller andra brister i skyddet för uppgifter som har tagits emot. Skatteverket ska då även underrätta

koordineringsorganets sekretariat om eventuella påföljder och avhjälpande åtgärder som detta har resulterat i.

1.inte anses vara en lämplig partner för automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter,

2.tillfälligtvis har fått sitt tillträde till OECD:s dataöverföringssystem upphävt, eller

3.har skickat en underrättelse som är gällande till sekretariatet vid det koordineringsorgan som anges i 20 § om att den inte ska ta emot uppgifter från andra stater.

Skatteverket ska återuppta utbytet av upplysningar när förutsättningarna enligt första stycket 1–3 inte längre är uppfyllda.

Om Skatteverket avbryter utbytet av upplysningar enligt första stycket 1, ska Skatteverket underrätta den aktuella staten om detta.

1.Denna lag träder i kraft den 1 april 2026.

Prop. 2025/26:102 Bilaga 5

229

Prop. 2025/26:102 Bilaga 5

230

Förslag till lag om ändring i lagen (1990:313) om Europaråds- och OECD-konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden

Härigenom föreskrivs att bilaga 2 till lagen (1990:313) om Europaråds- och OECD-konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden ska ha följande lydelse.

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse	Prop. 2025/26:102
	Bilaga 21	Bilaga 5

Förteckning över de svenska skatter och avgifter som konventionen tillämpas på

Konventionen tillämpas på de skatter och avgifter som utgår enligt följande lagar.

Artikel 2 punkt 1 a:
i) Kupongskattelagen				i) Kupongskattelagen
(1970:624), lagen (1990:659)			om	(1970:624),		lagen (1990:659) om
särskild löneskatt på vissa förvärvs-				särskild löneskatt på vissa förvärvs-
inkomster,	lagen (1991:586)		om	inkomster,		lagen	(1991:586) om
särskild	inkomstskatt		för	särskild inkomstskatt för utomlands
utomlands	bosatta,	lagen		bosatta,	lagen		(1991:591)		om
(1991:591) om särskild inkomst-				särskild inkomstskatt för utomlands
skatt för utomlands bosatta artister				bosatta	artister		m.fl.,		lagen
m.fl., lagen (1991:687) om särskild				(1991:687)		om särskild		löneskatt
löneskatt	på pensionskostnader,			på pensionskostnader,				inkomst-
inkomstskattelagen (1999:1229).				skattelagen		(1999:1229),			lagen
				(2023:875) om tilläggsskatt.

ii)Lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel.

iii)Lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt.

Artikel 2 punkt 1 b:

i)Begravningslagen (1990:1144), lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund.

ii)Lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift, socialavgiftslagen (2000:980).

iii)A. Lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt.

B. Lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter.

C. Mervärdesskattelagen (2023:200).

D. Lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, lagen (1972:820) om skatt på spel, bilskrotningslagen (1975:343), lagen

(1984:409) om skatt på gödselmedel, lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel, lagen (1990:613) om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion, lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m., lagen (1991:1482) om lotteriskatt, lagen (1991:1483) om skatt på vinstsparande m.m., lagen (1994:1776) om skatt på energi, lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus, lagen (1998:506) om flyttning och kontroll av vissa punktskattepliktiga varor, lagen (1999:673) om skatt på avfall, lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer, lagen (2022:155) om tobaksskatt, lagen (2022:156) om alkoholskatt.

1 Senaste lydelse 2024:758.

231

Prop. 2025/26:102 Bilaga 5

232

E. Lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon, vägtrafik- skattelagen (2006:227), lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt.

F. Lagen (1972:435) om överlastavgift, lagen (2004:629) om trängsel- skatt samt bestämmelser som har meddelats med stöd av lagen (2024:172) om infrastrukturavgifter på väg, i fråga om avgifter på allmän väg.

Förslag till lag om ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden

Härigenom föreskrivs1 att 17 a § lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden ska ha följande lydelse.

Prop. 2025/26:102 Bilaga 5

Lydelse enligt lagrådsremissen Föreslagen lydelse Rapportering och utbyte av

upplysningar om kryptotillgångar och vissa andra ändringar avseende det administrativa samarbetet på skatteområdet

17 a §

Skatteverket får tillfälligt och omedelbart avbryta utbytet av upplysningar med en stat eller jurisdiktion om den staten eller jurisdiktionen, till följd av en uppgiftsincident eller andra överträdelser av sekretessen och brister i skyddet för uppgifter

1. inte längre		anses vara en		1. inte längre		anses vara en
lämplig partner för utbyte av				lämplig partner för utbyte av
upplysningar		om	finansiella	upplysningar		om	finansiella
konton, inkomster genom digitala				konton, inkomster genom digitala
plattformar,	av		land-för-land-	plattformar,	av		land-för-land-
rapporter eller uppgifter om vissa				rapporter, uppgifter om vissa
kryptotillgångar,				kryptotillgångar eller av tilläggs-
				skatterapporter,

2.tillfälligtvis har sitt tillträde till OECD:s dataöverföringssystem upphävt, eller

Skatteverket ska återuppta utbytet av upplysningar när förutsättningarna enligt första stycket 1–3 inte längre är uppfyllda.

Denna lag träder i kraft den 1 april 2026.

1 Jfr rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i	233
fråga om beskattning, i lydelsen enligt rådets direktiv (EU) 2025/872.

Prop. 2025/26:102 Bilaga 5

Förslag till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet

Härigenom föreskrivs1 att 1 kap. 4 § och 2 kap. 5 § lagen (2001:181) och behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet2 ska ha följande lydelse.

	Lydelse		enligt		lagrådsremissen			Föreslagen lydelse
	Rapportering				och	utbyte	av
	upplysningar			om kryptotillgångar
	och	vissa		andra		ändringar
	avseende			det	administrativa
	samarbetet på skatteområdet
							1 kap.
							4 §
	Uppgifter får behandlas för att tillhandahålla information som behövs
	hos Skatteverket för
	1. fastställande av underlag för samt bestämmande, redovisning,
	betalning och återbetalning av skatter och avgifter,
	2. bestämmande av pensionsgrundande inkomst,
	3. fastighetstaxering,
	4. revision och annan analys- eller kontrollverksamhet,
	5. tillsyn samt lämplighets- och tillståndsprövning och annan liknande
	prövning,
	6. handläggning
	a) enligt lagen (2007:324) om Skatteverkets hantering av vissa
	borgenärsuppgifter,
	b) av andra frågor om ansvar för någon annans skatter och avgifter,
	c) enligt lagen (2015:912) om automatiskt utbyte av upplysningar om
	finansiella konton och 22 b kap. skatteförfarandelagen (2011:1244),
	d) enligt lagen (2017:182) om automatiskt utbyte av land-för-land-
	rapporter på skatteområdet och 33 a kap. skatteförfarandelagen,
	e) enligt 33 b kap. skatteförfarandelagen,
	f) enligt lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete och lagen
	(2020:548) om omställningsstöd, handläggning av sådant stöd som avses
	i lagen (2023:230) om förfarande för elstöd till företag samt vid
	handläggning av sådan kompensation som avses i lagen (2024:404) om
	skattefrihet och förfarande för kompensation till personer födda 1957 på
	grund av höjd åldersgräns för förhöjt grundavdrag,
	g) enligt lagen (2022:1681) om							g) enligt lagen (2022:1681) om
	plattformsoperatörers					inhämtande		plattformsoperatörers inhämtande
	av vissa uppgifter på skatte-							av vissa uppgifter på skatte-
	området,		lagen		(2022:1682)		om	området, lagen (2022:1682) om
	automatiskt utbyte av upplysningar							automatiskt utbyte av upplysningar
	1 Jfr rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i
234	fråga om beskattning, i lydelsen enligt rådets direktiv (EU) 2025/872.
	2 Senaste lydelse av lagens rubrik 2003:670.


om	inkomster		genom	digitala	om	inkomster	genom digitala	Prop. 2025/26:102
plattformar och 22 c kap. skatteför-					plattformar och 22 c kap. skatteför-			Bilaga 5
farandelagen, och					farandelagen,
h) enligt		lagen	(2025:000) om		h) enligt lagen		(2025:000) om
inhämtande av vissa uppgifter på					inhämtande av vissa uppgifter på
skatteområdet om kryptotillgångar,					skatteområdet om kryptotillgångar,
lagen	(2025:000)		om automatiskt		lagen	(2025:000)	om automatiskt
utbyte av upplysningar om krypto-					utbyte av upplysningar om krypto-
tillgångar		och 22 d kap.		skatte-	tillgångar och 22 d kap. skatteför-
förfarandelagen,					farandelagen, och

i)enligt lagen (2025:000) om automatiskt utbyte av tilläggs- skatterapporter,

7.fullgörande av ett åliggande som följer av ett för Sverige bindande internationellt åtagande,

8.hantering av underrättelser från arbetsgivare om anställning av utlänningar som avses i lagen (2013:644) om rätt till lön och annan ersättning för arbete utfört av en utlänning som inte har rätt att vistas i Sverige,

9.hantering enligt lagen (2024:1300) om uppgiftsskyldighet i fråga om frånvaro på grund av vård av barn, och

10.tillsyn, kontroll, uppföljning och planering av verksamheten.

Lydelse enligt SFS 2025:103

Föreslagen lydelse

2 kap.

5 §

Från databasen får nedan angivna uppgifter lämnas ut till en enskild, om det inte av särskild anledning kan antas att den enskilde som uppgiften avser eller någon närstående lider men om uppgiften röjs.

Uppgifter får lämnas ut om

1.namn och personnummer,

2.organisationsnummer, namn, företagsnamn och juridisk form samt i fråga om handelsbolag och andra juridiska personer sådana uppgifter om huvudkontor och säte som avses i 67 kap. 8 § skatteförfarandelagen (2011:1244),

3.registrering enligt skatteförfarandelagen samt särskilt registrerings- eller redovisningsnummer,

4.på vilket sätt den preliminära skatten ska betalas för en fysisk person,

5.registrering av skyldighet att göra skatteavdrag eller betala arbets- givaravgifter,

6.slag av näringsverksamhet,

7.beslut om likvidation, förenklad avveckling eller konkurs,

8.huruvida en fysisk eller juridisk person är godkänd som skattebefriad förbrukare enligt lagen (1994:1776) om skatt på energi eller lagen (2022:156) om alkoholskatt och i sådana fall från vilken tidpunkt,

9.huruvida en fysisk eller juridisk person är godkänd som registrerad avsändare enligt lagen om skatt på energi, lagen (2022:155) om tobaksskatt eller lagen om alkoholskatt och i sådana fall från vilken tidpunkt,

235

Prop. 2025/26:102 Bilaga 5

10.huruvida en distansförsäljare enligt 10 kap. lagen om tobaksskatt har ställt säkerhet för skatten på de varor som sänds från det andra EU-landet, och

11.huruvida en producent av öl har anmält att den är ett oberoende småbryggeri enligt lagen om alkoholskatt och i sådana fall producentens anmälda årsproduktion och eventuell anteckning om att uppgifterna inte har accepterats av Skatteverket vid en prövning.

Från databasen får även uppgifter som lämnats i en tilläggs- skatterapport lämnas ut till en enskild som enligt lagen (2023:875) om tilläggsskatt tillhör samma koncern som den som uppgifterna avser, om uppgifterna har betydelse för bedömning och beräkning av dennes skatt- skyldighet enligt lagen om tilläggs- skatt.

Denna lag träder i kraft den 1 april 2026.

236

Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

Härigenom föreskrivs1 att 9 kap. 2 § samt 27 kap. 1 och 2 §§ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt lagrådsremissen Föreslagen lydelse Rapportering och utbyte av

upplysningar om kryptotillgångar och vissa andra ändringar avseende det administrativa samarbetet på skatteområdet

9 kap.

2 §

Bestämmelser som begränsar möjligheten att använda vissa uppgifter som en svensk myndighet har fått från en myndighet i en annan stat finns i

1.lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden,

2.lagen (2017:496) om internationellt polisiärt samarbete,

3.lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål,

4.lagen (2000:1219) om internationellt tullsamarbete,

5.lagen (2003:1174) om vissa former av internationellt samarbete i brottsutredningar,

6.lagen (2011:1537) om bistånd med indrivning av skatter och avgifter inom Europeiska unionen,

7.lagen (1998:620) om belastningsregister,

8.lagen (2012:843) om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning,

9.lagen (2015:63) om utbyte av upplysningar med anledning av FATCA-avtalet,

10.lagen (2015:912) om automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton,

11.lagen (2017:182) om automatiskt utbyte av land-för-land-rapporter på skatteområdet,

12.lagen (2017:1000) om en europeisk utredningsorder,

13.brottsdatalagen (2018:1177),

14.lagen (2022:613) om finansiell information i brottsbekämpningen,

Prop. 2025/26:102 Bilaga 5

15. lagen (2022:1682) om

automatiskt utbyte av upplysningar

om inkomster	genom	digitala
plattformar, och
16. lagen	(2025:000)	om

automatiskt utbyte av upplysningar om kryptotillgångar.

15. lagen (2022:1682) om

automatiskt utbyte av upplysningar

om inkomster	genom	digitala
plattformar,
16. lagen	(2025:000)	om

automatiskt utbyte av upplysningar om kryptotillgångar, och

1 Jfr rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i	237
fråga om beskattning, i lydelsen enligt rådets direktiv (EU) 2025/872.

Prop. 2025/26:102 Bilaga 5

238

17. lagen (2025:000) om automatiskt utbyte av tilläggs- skatterapporter.

27kap. 1 §

Sekretess gäller vidare

1.i verksamhet som avser förande av eller uttag ur beskattnings- databasen enligt lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som har tillförts databasen,

3.hos Försäkringskassan för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som Skatteverket har lämnat i ett ärende om särskild sjukförsäkringsavgift.


Med skatt avses i detta kapitel						Med skatt avses i detta kapitel
skatt på inkomst och annan direkt						skatt på inkomst och annan direkt
skatt	samt omsättningsskatt, tull					skatt	samt omsättningsskatt, tull
och annan indirekt skatt. Med skatt						och annan indirekt skatt. Med skatt
jämställs arbetsgivaravgift, prisreg-						jämställs arbetsgivaravgift, prisreg-
leringsavgift			och liknande		avgift,	leringsavgift			och liknande avgift,
avgift enligt lagen (1999:291) om						avgift enligt lagen (1999:291) om
avgift	till	registrerat trossamfund,				avgift	till	registrerat trossamfund,
skattetillägg,			återkallelseavgift,			skattetillägg,			återkallelseavgift,
dokumentationsavgift,				rapport-		dokumentationsavgift,				rapporter-
eringsavgift,			plattformsavgift,			ingsavgift,			plattformsavgift,
kryptoavgift			och förseningsavgift			kryptoavgift,			rapportavgift		och
samt	expeditionsavgift				och	förseningsavgift samt expeditions-
tilläggsavgift			enligt		lagen	avgift	och		tilläggsavgift		enligt
(2004:629) om trängselskatt och						lagen (2004:629) om trängselskatt
tilläggsavgift			enligt	8 a §	lagen	och tilläggsavgift enligt 8 a § lagen
(2016:1067) om skatt på kemikalier						(2016:1067) om skatt på kemikalier
i viss elektronik. Med verksamhet						i viss elektronik. Med verksamhet
som avser bestämmande av skatt						som avser bestämmande av skatt
jämställs		verksamhet		som	avser	jämställs		verksamhet		som	avser
bestämmande			av	pensions-		bestämmande			av	pensions-
grundande inkomst.						grundande inkomst.

Första och andra styckena gäller inte om annat följer av 3, 4 eller 6 §. För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. För uppgift om avgift enligt lagen om avgift till registrerat trossamfund gäller

dock sekretessen i högst sjuttio år.

2 §

Sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden i

1. särskilt ärende om revision eller annan kontroll i fråga om skatt samt										Prop. 2025/26:102
annan verksamhet som avser tullkontroll och som inte omfattas av 1 §,										Bilaga 5
2. ärende om kompensation för eller återbetalning av skatt,
3. ärende om anstånd med erläggande av skatt,
4. ärende om kassaregister enligt skatteförfarandelagen (2011:1244),
5. ärende om kontoavgift enligt skatteförfarandelagen,
6. ärende		enligt		lagen	6. ärende		enligt		lagen
(2022:1681)		om	plattforms-		(2022:1681)		om	plattforms-
operatörers inhämtande av				vissa	operatörers inhämtande av				vissa
uppgifter	på	skatteområdet		och	uppgifter	på	skatteområdet		och
lagen (2022:1682) om automatiskt					lagen (2022:1682) om automatiskt
utbyte	av	upplysningar		om	utbyte	av	upplysningar		om
inkomster genom digitala platt-					inkomster genom digitala platt-
formar, och					formar,
7. ärende enligt lagen (2025:000)					7. ärende enligt lagen (2025:000)
om inhämtande av vissa uppgifter					om inhämtande av vissa uppgifter
på skatteområdet om krypto-					på skatteområdet om krypto-
tillgångar och lagen (2025:000) om					tillgångar och lagen (2025:000) om
automatiskt utbyte av upplysningar					automatiskt utbyte av upplysningar
om kryptotillgångar.					om kryptotillgångar, och
					8. ärende		enligt		lagen
					(2025:000) om automatiskt utbyte
					av tilläggsskatterapporter.
Sekretess gäller i ärende enligt lagen (2007:324) om Skatteverkets
hantering av vissa borgenärsuppgifter för uppgift om en enskilds
personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att
uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne
lider skada eller men.
Sekretessen gäller inte
1. beslut i ärende som anges i					1. beslut i ärende som anges i
första stycket 2, 3, 6 och 7 samt					första stycket 2, 3, 6, 7 och 8 samt
andra stycket,					andra stycket,

2.beslut om undantag från skyldigheter som gäller kassaregister enligt 39 kap. 9 § skatteförfarandelagen,

3.beslut om kontrollavgift enligt 50 kap. skatteförfarandelagen, eller

4.beslut om kontoavgift enligt 49 b kap. 1 § skatteförfarandelagen. Första och andra styckena gäller inte om annat följer av 3 eller 4 §. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Denna lag träder i kraft den 1 april 2026.

239

Prop. 2025/26:102 Bilaga 5

Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

Härigenom föreskrivs i fråga om skatteförfarandelagen (2011:1244) dels att nuvarande 32 a kap. 5 § ska betecknas 32 a kap. 7 §,

dels att 32 a kap. 3 §, 33 d kap. 2, 7 och 8 §§, 37 kap. 11 §, 49 kap. 8 §, 52 kap. 3 och 4 §§, 56 a kap. 4 §, 66 kap. 7, 21 och 22 §§ och 67 kap. 12 § ska ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före 32 a kap. 5 § ska sättas närmast före 32 a kap. 7 §,

dels att rubriken närmast före 66 kap. 27 § ska lyda ”Efterbeskattning – omprövning till nackdel efter tvåårs- eller fyraårsfristen”,

dels att det ska införas sex nya paragrafer, 32 a kap. 5 och 6 §§, 33 d kap.

8 a och 8 b §§, 37 kap. 7 b § och 51 kap. 5 § av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

32 a kap.

3 §1

En tilläggsskattedeklaration ska innehålla

1.nödvändiga identifikationsuppgifter,

2.uppgift om vilken enhet som lämnar tilläggsskatterapport,

3.uppgift om att enheten har tagit del av rapporten i 2,

4. de uppgifter som behövs för att fördela kompletterande tilläggs- skatt, och

5. de uppgifter som behövs för beräkning av nationell tilläggsskatt enligt lagen (2023:875) om tilläggsskatt.

4.summan av tilläggsskatte- belopp som den deklarations- skyldige är skattskyldig för enligt huvudregeln för tilläggsskatt,

5.summan av kompletterande tilläggsskatt som fördelas till svenska koncernenheter,

6.de uppgifter som behövs för att fördela kompletterande tilläggs- skatt, och

7.de uppgifter som behövs för beräkning och fördelning av nationell tilläggsskatt enligt lagen (2023:875) om tilläggsskatt.

Valuta

5 §

Uppgifter om belopp som ska lämnas i en tilläggsskattedeklara- tion ska anges i svenska kronor.

Om beräkningarna enligt lagen (2023:875) om tilläggsskatt har gjorts i annan valuta än svenska

240	1 Senaste lydelse 2023:880.

Definitionerna av stat, koncern, svensk koncernenhet, moder- företag, moderenhet, delägd moderenhet, huvudregel för tilläggsskatt och modellreglerna är desamma i detta kapitel som i lagen (2023:875) om tilläggsskatt. Definitionerna av genomför- andestat och stat som har beskattningsrätt är desamma i detta kapitel som i 7 och 8 §§ lagen (2025:000) om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter.

kronor ska omräkning ske enligt 6 §.

6 §

Om någon valutakurs inte fastställts av Sveriges riksbank gäller följande. Motsvarande kurs från centralbanken i den stat där valutan är officiell valuta ska användas vid omräkning. Om någon valutakurs avseende svenska kronor inte har fastställts, ska valutakursen för euro användas och beloppet ska därefter omräknas till svenska kronor enligt den kurs som fastställs av Sveriges riksbank.

33 d kap.

2 §2

		7 §3
En tilläggsskatterapport ska inne-			En tilläggsskatterapport ska inne-
hålla en förteckning över de val			hålla en förteckning över de val
som har gjorts enligt lagen			som har gjorts. Rapporten ska
(2023:875)	om	tilläggsskatt.	också innehålla en förteckning över

2Senaste lydelse 2023:880.

3 Senaste lydelse 2023:880.

Prop. 2025/26:102 Bilaga 5

241

Prop. 2025/26:102

Rapporten ska också innehålla en

de återkallelser av val som har

Bilaga 5

förteckning över de återkallelser av

gjorts.

val som har gjorts.

8 §4

Om det för en koncern tillämpas

ett sådant

undantag

som

avses i

ett sådant undantag från reglerna

6 kap.

eller

lagen

under fem år som avses i 6 kap. 16,

(2023:875)

tilläggsskatt, ska

16 a,

16 b eller

17 §

lagen

tilläggsskatterapporten

innehålla

(2023:875)

tilläggsskatt

eller

uppgift

när

koncernens

motsvarande regler i en annan stat,

inledande

fas

internationell

ska

tilläggsskatterapporten

inne-

verksamhet har börjat.

hålla uppgift om när koncernens

inledande

fas

internationell

verksamhet har börjat.

8 a §

Uppgifter som ska lämnas enligt 5–8 §§ ska baseras på modell-

reglerna med tillhörande kommentarer. Undantag finns i 8 b §.

Om tillämpning av första stycket medför skillnad från vad nationell rätt i en genomförandestat föreskriver, ska tilläggsskatte-

rapporten även innehålla upplysning om och uppgift om effekten av skillnaden.

8 b §

Om tilläggsskatterapporten inne- håller ett val om förenklingsregel för nationell tilläggsskatt i en stat eller det endast finns en stat som har beskattningsrätt över tilläggs- skattebeloppet som beräknats i en stat, ska 8 a § inte tillämpas. Uppgifterna i tilläggsskatte- rapporten ska då baseras på den nationella rätten i den stat förenklingsregeln har valts eller den stat som har beskattningsrätt.

37 kap.

7 b §

Skatteverket får förelägga en svensk koncernenhet att lämna

242	4 Senaste lydelse 2023:880.

uppgift som behövs för att kontrollera en uppgift som lämnats i en tilläggsskatterapport om det kan antas att uppgiften inte

stämmer överens med bestämmelserna i lagen (2023:875) om tilläggsskatt.

Första stycket gäller endast om det kan antas att uppgiften har betydelse för bedömningen av koncernenhetens skattskyldighet enligt lagen om tilläggsskatt.

11 §5

Om Skatteverket har tagit emot en begäran om upplysningar och verket behöver en uppgift för att kunna fullgöra sina skyldigheter enligt lagen (2012:843) om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning eller ett avtal som medför skyldighet att utbyta upplysningar i skatteärenden, gäller följande.

Skatteverket får förelägga				Skatteverket får förelägga
1. den	som	de	begärda	1. den	som	de	begärda
upplysningarna avser, att			lämna	upplysningarna		avser, att	lämna
uppgift som verket behöver, eller				uppgift som verket behöver,
2. den som är eller kan antas vara				2. den som är eller kan antas vara
bokföringsskyldig		enligt	bokför-	bokföringsskyldig enligt			bokför-
ingslagen (1999:1078) eller som är				ingslagen (1999:1078) eller som är
en annan juridisk person än ett				en annan juridisk person än ett
dödsbo, att lämna uppgift som				dödsbo, att lämna uppgift som
verket behöver om en rättshandling				verket behöver om en rättshandling
med någon annan.				med någon annan, eller
				3. den som har lämnat in en
				tilläggsskatterapport eller			är ett
				moderföretag		enligt	lagen
				(2023:875)	om	tilläggsskatt, att
				lämna uppgift som verket behöver

för att kontrollera en uppgift som lämnats i en tilläggsskatterapport.

Om det finns särskilda skäl, får även någon annan person än som avses i andra stycket 2 föreläggas att lämna sådan uppgift som avses där.

49kap. 8 §

Skattetillägg ska tas ut av den som
1. har skönsbeskattats på grund	1. har skönsbeskattats på grund
av att någon inkomstdeklaration	av att någon inkomstdeklaration
inte har lämnats,	eller tilläggsskattedeklaration inte
	har lämnats,

5Senaste lydelse 2012:847.

Prop. 2025/26:102 Bilaga 5

243

Prop. 2025/26:102 Bilaga 5

244

2.inte heller har lämnat deklaration inom den tid som föreskrivs i 7 §,

och

3.på Skatteverkets initiativ påförs ytterligare skatt genom omprövning av skönsbeskattningsbeslutet.

Ett beslut om skattetillägg ska	Ett beslut om skattetillägg ska
inte undanröjas om en inkomst-	inte undanröjas om en inkomst-
deklaration lämnas senare.	deklaration eller tilläggsskatte-
	deklaration lämnas senare.

51kap.

5 §

Skattetillägg eller rapportavgift ska inte tas ut för det fall en

koncernenhet vidtagit skäliga åtgärder för att redovisa korrekta

beräkningar	i	enlighet		med
33 d kap.	och		korrekta
bedömningar		i	fråga	om
bestämmelserna om tilläggsskatt.
Bestämmelsen			gäller	för

räkenskapsår som börjar före den 1 januari 2027 men inte för räkenskapsår som avslutas efter den 30 juni 2028.

52kap.

3 §6

Ett beslut om skattetillägg på grund av oriktig uppgift eller skönsbeskattning ska meddelas senast under det andra året efter utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut.

Ett beslut om skattetillägg på	Ett beslut om skattetillägg på
tilläggsskatt på grund av oriktig	tilläggsskatt på grund av oriktig
uppgift eller skönsbeskattning ska	uppgift eller skönsbeskattning ska
meddelas inom tre år från utgången	meddelas inom fyra år från
av det kalenderår då beskattnings-	utgången av det kalenderår då
året har gått ut.	beskattningsåret har gått ut.

4 §7

Om den som är deklarationsskyldig lämnar en inkomstdeklaration eller skattedeklaration efter utgången av året efter det kalenderår då beskattningsåret har gått ut, får ett beslut om skattetillägg meddelas inom ett år från den dag då deklarationen kom in till Skatteverket.

6Senaste lydelse 2023:880.

7 Senaste lydelse 2023:880.

För den som är skyldig att lämna

Prop. 2025/26:102

tilläggsskattedeklaration

gäller

tilläggsskattedeklaration

gäller

Bilaga 5

första

stycket

deklarationen

första

stycket

deklarationen

lämnas efter utgången av andra året

lämnas efter utgången av tredje året

efter

det

kalenderår

då

efter

det

kalenderår

då

beskattningsåret har gått ut.

Om den deklarationsskyldige inte har lämnat någon deklaration, får ett

beslut om skattetillägg meddelas inom sex år från utgången av det

kalenderår då beskattningsåret har gått ut.

56 a kap.

4 §8

I ett beslut om tilläggsskatt ska

belopp anges i svenska kronor. Om

beloppet som ligger till grund för

beslutet anges i annan valuta, ska

beloppet

omräknas

till svenska

beloppet omräknas

till

svenska

kronor

utifrån balansdagens

kurs

kronor

enligt

vad

som

anges

för koncernenheten. Om beloppet

32 a kap. 6 §.

inte kan hänföras till en enskild

koncernenhet ska kursen på moder-

företagets balansdag användas.

Den kurs som fastställs av

Sveriges riksbank för köp av

svenska kronor ska användas vid

omräkning. Om någon valutakurs

inte fastställts av Sveriges riksbank

gäller följande. Motsvarande kurs

från centralbanken i den stat där

valutan är officiell valuta ska

användas

vid

omräkning.

någon valutakurs avseende svenska

kronor inte har fastställts, ska

valutakursen

för euro

användas

och

beloppet

ska

därefter

omräknas till svenska kronor enligt

den kurs som fastställs av Sveriges

riksbank.

Lydelse

enligt

lagrådsremissen

Föreslagen lydelse

Rapportering

och

utbyte

upplysningar

om kryptotillgångar

och

vissa

andra

ändringar

avseende

det

administrativa

samarbetet på skatteområdet

8 Senaste lydelse 2023:880.

245

Prop. 2025/26:102 Bilaga 5

66kap. 7 §

En begäran om omprövning ska ha kommit in till Skatteverket senast det sjätte året efter utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut.

Begäran ska dock ha kommit in inom två månader från den dag då den som beslutet gäller fick del av det om beslutet avser

1.registrering,

2.på vilket sätt preliminär skatt ska betalas,

3.godkännande för tonnagebeskattning eller återkallelse av godkännande för tonnagebeskattning,

4.uppgifts- eller dokumentationsskyldighet,

5.föreläggande,

6.revision, tillsyn över kassaregister eller kontrollbesök,

7.tvångsåtgärder,

8.återkallelseavgift,

9.kontoavgift eller dokumentationsavgift,

10.rapporteringsavgift,

11.plattformsavgift,

12.kryptoavgift,

13.kontrollavgift,

14.säkerhet för slutlig skatt för skalbolag,

15.betalning eller återbetalning av skatt eller avgift,

16. verkställighet, eller	16. verkställighet,
17. avvisning av en begäran om	17. avvisning av en begäran om
omprövning eller ett överklagande	omprövning eller ett överklagande
eller någon annan liknande åtgärd.	eller någon annan liknande åtgärd,
	eller
	18. ansvar för kompletterande
	tilläggsskatt.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

21 §

Ett beslut om omprövning till nackdel för den som beslutet gäller ska meddelas inom två år från utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut (tvåårsfristen).

Om beslutet om omprövning avser ett beslut om tilläggsskatt ska dock beslutet meddelas inom fyra år från utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut (fyraårsfristen).

22 §9

246	9 Senaste lydelse 2023:880.

kom in till Skatteverket. Ett sådant beslut får dock bara meddelas inom sex				Prop. 2025/26:102
år från utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut.				Bilaga 5
För den som är skyldig att lämna		För den som är skyldig att lämna
tilläggsskattedeklaration	gäller	tilläggsskattedeklaration	gäller
första stycket om deklarationen		första stycket om deklarationen
lämnas efter utgången av andra året		lämnas efter utgången av tredje året
efter det kalenderår då beskatt-		efter det kalenderår då beskatt-
ningsåret har gått ut.		ningsåret har gått ut.

Om den deklarationsskyldige inte har lämnat någon deklaration, får beslutet meddelas inom sex år från utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut.

Första–tredje styckena gäller inte beslut om förseningsavgift.

Lydelse enligt lagrådsremissen Föreslagen lydelse Rapportering och utbyte av

upplysningar om kryptotillgångar och vissa andra ändringar avseende det administrativa samarbetet på skatteområdet

67kap. 12 §

Ett överklagande ska ha kommit in till Skatteverket senast det sjätte året efter utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut.

Överklagandet ska dock ha kommit in inom två månader från den dag då den som beslutet gäller fick del av det om beslutet avser

1.registrering,

2.på vilket sätt preliminär skatt ska betalas,

3.godkännande för tonnagebeskattning eller återkallelse av god- kännande för tonnagebeskattning,

4.uppgifts- eller dokumentationsskyldighet,

5.deklarationsombud,

6.tvångsåtgärder,

7.återkallelseavgift,

8.kontoavgift eller dokumentationsavgift,

9.rapporteringsavgift,

10.plattformsavgift,

11.kryptoavgift,

12.kontrollavgift,

13.säkerhet för slutlig skatt för skalbolag,

14.betalning eller återbetalning av skatt eller avgift,

15. verkställighet, eller	15. verkställighet,
16. avvisning av en begäran om	16. avvisning av en begäran om
omprövning eller ett överklagande	omprövning eller ett överklagande
eller någon annan liknande åtgärd.	eller någon annan liknande åtgärd,
	eller
	17. ansvar för kompletterande
	tilläggsskatt.

247

Prop. 2025/26:102	Denna lag träder i kraft den 1 april 2026.
Bilaga 5

248

Förslag till lag om ändring i lagen (2012:843) om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (2012:843) om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning ska ha följande lydelse.

Prop. 2025/26:102 Bilaga 5

Lydelse enligt lagrådsremissen Föreslagen lydelse Rapportering och utbyte av

upplysningar om kryptotillgångar och vissa andra ändringar avseende det administrativa samarbetet på skatteområdet

1 §

Denna lag gäller för sådant samarbete mellan Sverige och en annan medlemsstat i Europeiska unionen som avses i rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om beskattning.

Vid utbyte av upplysningar tillämpas dock i följande fall även andra lagar:

1.Vid utbyte av upplysningar om finansiella konton enligt artikel 8.3a i rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om beskattning, i lydelsen enligt rådets direktiv (EU) 2025/872 av den 14 april 2025 om ändring av direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning, tillämpas även lagen (2015:912) om automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton.

2.Vid utbyte av upplysningar om inkomster från digitala plattformar enligt artikel 8ac i rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om beskattning, i lydelsen enligt direktiv (EU) 2021/514, tillämpas lagen (2022:1682) om automatiskt utbyte av upplysningar om inkomster genom digitala plattformar.

3.Vid utbyte av upplysningar om kryptotillgångar från rapporterings- skyldiga leverantörer av kryptotillgångstjänster enligt artikel 8ad i rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om beskattning, i lydelsen enligt rådets direktiv (EU) 2023/2226, tillämpas lagen (2025:000) om automatiskt utbyte av kryptotillgångar.

4.Vid utbyte av tilläggsskatte- rapporter enligt artikel 8ae i rådets

direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om beskattning, i lydelsen enligt rådets direktiv (EU) 2025/872 av den 14 april 2025 om ändring av direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning, tillämpas lagen

(2025:000) om automatiskt utbyte
av tilläggsskatterapporter.	249
	249

Prop. 2025/26:102

Bilaga 5

Denna lag träder i kraft den 1 april 2026.

250

Förslag till lag om ändring i lagen (2023:875) om tilläggsskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2023:875) om tilläggsskatt dels att 6 kap. 1 och 15 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 6 kap. 15 a §, av följande lydelse.

Prop. 2025/26:102 Bilaga 5

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6kap.

1 §1 I detta kapitel finns bestämmelser om

–skattskyldighet för svensk nationell tilläggsskatt (2 och 2 a §§),

–skattskyldighet enligt huvudregeln för tilläggsskatt (3–8 §§),

– skattskyldighet	enligt kom-	– skattskyldighet	enligt kom-
pletteringsregeln för	tilläggsskatt	pletteringsregeln för	tilläggsskatt
(9–15 §§), och		(9–15 a §§), och

– undantag från reglerna under fem år (16–18 §§).

I 7 kap. finns bestämmelser om hur bestämmelserna i detta kapitel ska

tillämpas för särskilda enheter och transaktioner.
15 §
Om samtliga svenska koncern-	Om samtliga svenska koncern-
enheter i en koncern ansöker om	enheter i en koncern ansöker om det
det ska Skatteverket besluta att en	ska Skatteverket, om inte särskilda
av dessa är ansvarig för hela den	skäl talar mot det, besluta att en av
kompletterande tilläggsskatt som	dessa är ansvarig för hela den
fördelas till svenska koncern-	kompletterande		tilläggsskatt	som
enheter enligt 12 §.	fördelas till svenska koncern-
	enheter enligt 12 §.
Ansökan ska göras senast 14 månader efter utgången av det
beskattningsår som den avser. Beslutet gäller så länge den ansvariga
koncernenheten ingår i koncernen eller till dess att de svenska
koncernenheterna gemensamt anmäler att ansvaret ska upphöra.
	Ansökan ska lämnas på ett
	formulär	som	fastställts	av
	Skatteverket.
	15 a §
	Om det finns särskilda skäl får
	Skatteverket	besluta att ansvaret
	enligt 15 § ska upphöra att gälla.
	Ett beslut om att ansvaret ska
	upphöra att gälla enligt första
	stycket gäller från och med dagen
	för beslutet eller den senare dag
	som Skatteverket bestämmer.
1 Senaste lydelse 2024:1248.				251

Prop. 2025/26:102

Bilaga 5

Denna lag träder i kraft den 1 april 2026.

252

Förteckning över remissinstanserna

Prop. 2025/26:102 Bilaga 6

Efter remiss har yttranden kommit in från Bokföringsnämnden, Bolagsverket, Ekobrottsmyndigheten, Ekonomistyrningsverket, Euroclear Sweden AB, FAR, Fastighetsägarna Sverige, Finansbolagens förening, Finansinspektionen, Fondbolagens förening, Företagarna, Förvaltnings- rätten i Malmö, Förvaltningsrätten i Stockholm, Integritetsskydds- myndigheten, Journalistförbundet, Kammarrätten i Göteborg, Kommerskollegium, Näringslivets skattedelegation, Regelrådet, Revisorsinspektionen, Riksbanken, Skatteverket, Stockholms universitet (Juridiska fakulteten), Svensk Försäkring, Svensk Sjöfart, Svenskt Näringsliv, Sveriges advokatsamfund, Swedish Private Equity & Venture Capital Association (SVCA), Tidningsutgivarna, Uppsala universitet (Juridiska fakulteten) och Åklagarmyndigheten.

Följande remissinstanser har avstått från att yttra sig över promemorian: Riksdagens ombudsmän (JO) och Svenska Bankföreningen.

Följande remissinstanser har inte kommit in med något yttrande: Näringslivets regelnämnd, Sparbankernas Riksförbund. Svensk Handel, Svensk Industriförening, Svensk Värdepappersmarknad och Sveriges Aktiesparares Riksförbund.

253

Prop. 2025/26:102 Bilaga 7

254

Lagrådsremissens lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

Förslag till lag om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter

Härigenom föreskrivs1 följande.

Lagens tillämpningsområde och innehåll

1 § Denna lag gäller för sådant automatiskt utbyte av tilläggsskatte- rapporter som avses i

1.rådets direktiv (EU) 2025/872 av den 14 april 2025 om ändring av direktiv 2011/16/EU om administrativt samarbete i fråga om beskattning, och

2.gällande avtal mellan behöriga myndigheter om automatiskt utbyte av GloBE-information.

2 § I lagen finns

–definitioner och förklaringar (3–11 §§),

–bestämmelser om överföring av uppgifter (12–14 §§),

–bestämmelser om samarbete för att se till att avtal följs och tillämpas (15–18 §§),

–bestämmelser om användning av upplysningar som Skatteverket tar emot (19 §),

–bestämmelser om underrättelser och åtgärder vid uppgiftsincidenter och andra överträdelser av sekretessen eller brister i skyddet för uppgifter (20 och 21 §§).

Definitioner och förklaringar

Termen uppgiftsincident har samma betydelse som i 7 § lagen (2012:843) om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning.

4 § Med rapporteringspliktig jurisdiktion avses i denna lag

1.en medlemsstat i Europeiska unionen, eller

1Jfr rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om beskattning, i lydelsen enligt rådets direktiv (EU) 2025/872.

om Europaråds- och OECD-konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden.

5 § Med det allmänna avsnittet avses det avsnitt i en tilläggsskatte- rapport som innehåller allmänna upplysningar om den multinationella koncernen som helhet, inklusive dess bolagsstruktur och en övergripande sammanfattning av tillämpningen av reglerna.

6 § Med avsnitt om jurisdiktion avses de avsnitt i en tilläggsskatterapport som innehåller information om den närmare tillämpningen av reglerna om tilläggsskatt eller kvalificerad nationell tilläggsskatt för varje stat där den multinationella koncernen bedriver verksamhet.

7 § Med stat som har beskattningsrätt avses den stat i vilken ett moder- företag, en koncernenhet, ett samriskföretag eller dotterföretag till ett samriskföretag som är eller kan vara skattskyldig för ett tilläggsskatte- belopp som beräknats i den egna staten eller en annan stat hör hemma. Detta gäller även om tilläggsskattebeloppet är noll.

8 § Med genomförandestat avses en stat som, för ett givet rapporterat beskattningsår, har genomfört

1.en huvudregel för tilläggsskatt enligt definitionen i 2 kap. 4 § lagen (2023:875) om tilläggsskatt,

2.en kompletteringsregel för tilläggsskatt enligt definitionen i 2 kap. 5 § lagen om tilläggsskatt, eller

3.både en huvudregel för tilläggsskatt och en kompletteringsregel för tilläggsskatt.

9 § Med stat som enbart tillämpar kvalificerad nationell tilläggsskatt avses en stat som enbart har genomfört en regel om nationell tilläggsskatt enligt definitionen i 2 kap. 3 § lagen (2023:875) om tilläggsskatt för ett givet rapporterat beskattningsår.

10 § Med rapporterat beskattningsår avses det beskattningsår som tilläggsskatterapporten avser.

11 § Termer och uttryck som används i denna lag har, om inte något annat anges, samma betydelse som i lagen (2023:875) om tilläggsskatt.

Överföring av uppgifter

Skatteverket ska inte lämna de uppgifter som avses i första stycket, om uppgifterna är så bristfälliga att de uppenbart inte kan läggas till grund för

Prop. 2025/26:102 Bilaga 7

255

Prop. 2025/26:102 Bilaga 7

256

de syften som uppgifterna enligt 33 d kap. skatteförfarandelagen lämnas för.

13 § Uppgifter ska överföras enligt följande:

1.Det allmänna avsnittet i tilläggsskatterapporten ska överföras till den genomförandestat där moderföretaget eller koncernenheter i koncernen hör hemma.

a) där koncernenheter i koncernen hör hemma,

b) där ett samriskföretag eller dotterföretag till ett samriskföretag i koncernen hör hemma, om samriskföretag och dotterföretag till samrisk- företag omfattas av statens kvalificerade nationella tilläggsskatt, eller

c) där statslösa koncernenheter eller statslösa samriskföretag och dotter- företag till samriskföretag i koncernen omfattas av statens kvalificerade nationella tilläggsskatt.

3.Ett eller flera avsnitt om jurisdiktion i tilläggsskatterapporten ska överföras till stater som har beskattningsrätt med avseende på de stater som avsnitten gäller.

Den genomförandestat där moderföretaget hör hemma ska tillhanda- hållas samtliga avsnitt om jurisdiktion.

14 § Uppgifter ska överföras inom tre månader från den dag tilläggs- skatterapporten senast ska lämnas enligt 33 d kap. 13 § skatteförfarande- lagen (2011:1244).

Om tilläggsskatterapporten lämnas in för sent, ska uppgifterna överföras senast inom tre månader från den dag tilläggsskatterapporten lämnades.

Samarbete om korrigeringar, efterlevnad och efterlevnadskontroll

För en tilläggsskatterapport som avser det första rapporterade beskatt- ningsåret för den rapporteringspliktiga jurisdiktionen, gäller första stycket om tilläggsskatterapporten inte mottagits inom sex månader från den dag tilläggsskatterapporten senast ska lämnas i den staten.

Skatteverket ska så snart som möjligt överföra uppgifter i den ändrade tilläggsskatterapporten i enlighet med 12 §.

Den nya förväntade dagen för överföring ska fastställas till en dag senast tre månader efter den dag underrättelsen om den uteblivna överföringen togs emot.

Användning av upplysningar som Skatteverket tar emot

Prop. 2025/26:102 Bilaga 7

257

Prop. 2025/26:102	Underrättelser och åtgärder vid uppgiftsincidenter och andra
Bilaga 7	överträdelser av sekretessen eller brister i skyddet för uppgifter
	20 § Skatteverket ska omedelbart underrätta sekretariatet vid det
	koordineringsorgan som avses i artikel 24.3 i bilaga 1 till lagen (1990:313)
	om Europaråds- och OECD-konventionen om ömsesidig handräckning i
	skatteärenden vid överträdelser av sekretessen enligt ett gällande avtal
	mellan behöriga myndigheter om automatiskt utbyte av tilläggsskatte-
	rapporter eller vid uppgiftsincidenter eller andra brister i skyddet för
	uppgifter som har tagits emot. Skatteverket ska då även underrätta
	koordineringsorganets sekretariat om eventuella påföljder och
	avhjälpande åtgärder som detta har resulterat i.
	Om en överträdelse av sekretessen eller en uppgiftsincident eller annan
	brist i skyddet för uppgifterna har inträffat i Sverige tillämpas även 22 b §
	lagen (2012:843) om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i
	fråga om beskattning.

1.inte anses vara en lämplig partner för automatiskt utbyte av tilläggs- skatterapporter,

2.tillfälligtvis har fått sitt tillträde till OECD:s dataöverföringssystem upphävt, eller

3.har skickat en underrättelse som är gällande till sekretariatet vid det koordineringsorgan som anges i 20 § om att den inte ska ta emot uppgifter från andra stater.

Skatteverket ska återuppta utbytet av upplysningar när förutsättningarna enligt första stycket 1–3 inte längre är uppfyllda.

Om Skatteverket avbryter utbytet av upplysningar enligt första stycket 1, ska Skatteverket underrätta den aktuella staten om detta.

1.Denna lag träder i kraft den 1 april 2026.

258

Förslag till lag om ändring i lagen (1990:313) om Europaråds- och OECD-konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden

Härigenom föreskrivs att bilaga 2 till lagen (1990:313) om Europaråds- och OECD-konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden ska ha följande lydelse.

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

Prop. 2025/26:102 Bilaga 7

259

Prop. 2025/26:102									Bilaga 21
Bilaga 7	Nuvarande lydelse				Föreslagen lydelse
	Förteckning över de svenska skatter och avgifter som konventionen
	tillämpas på
	Konventionen tillämpas		på	de	Konventionen			tillämpas		på	de
	skatter och avgifter som utgår				skatter och avgifter som tas ut
	enligt följande lagar.				enligt följande lagar.
	Artikel 2 punkt 1 a:
	i) Kupongskattelagen				i) Kupongskattelagen
	(1970:624), lagen (1990:659)			om	(1970:624),		lagen (1990:659)				om
	särskild löneskatt på vissa förvärvs-				särskild löneskatt på vissa förvärvs-
	inkomster,	lagen (1991:586)		om	inkomster,		lagen	(1991:586)			om
	särskild	inkomstskatt		för	särskild inkomstskatt för utomlands
	utomlands	bosatta,	lagen		bosatta,	lagen		(1991:591)			om
	(1991:591) om särskild inkomst-				särskild inkomstskatt för utomlands
	skatt för utomlands bosatta artister				bosatta	artister		m.fl.,		lagen
	m.fl., lagen (1991:687) om särskild				(1991:687)		om särskild		löneskatt
	löneskatt	på pensionskostnader,			på pensionskostnader,				inkomst-
	inkomstskattelagen (1999:1229).				skattelagen		(1999:1229),			lagen
					(2023:875) om tilläggsskatt.

ii)Lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel.

iii)Lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt.

Artikel 2 punkt 1 b:

i)Begravningslagen (1990:1144), lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund.

ii)Lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift, socialavgiftslagen (2000:980).

iii)A. Lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt.

B. Lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter.

C. Mervärdesskattelagen (2023:200).

	D. Lagen (1972:266) om skatt på					D. Lagen (1972:266) om skatt på
	annonser och reklam, lagen					annonser	och		reklam,
	(1972:820) om skatt på spel,					bilskrotningslagen		(1975:343),
	bilskrotningslagen			(1975:343),		lagen (1984:410) om skatt på
	lagen (1984:409) om skatt på					bekämpningsmedel,			lagen
	gödselmedel, lagen (1984:410) om					(1990:613)	om	miljöavgift		på
	skatt på bekämpningsmedel, lagen					utsläpp av kväveoxider vid energi-
	(1990:613) om miljöavgift				på	produktion, lagen (1990:1427) om
	utsläpp	av	kväveoxider		vid	särskild	premieskatt			för
	energiproduktion,			lagen		grupplivförsäkring, m.m.,			lagen
	(1990:1427)		om	särskild		(1994:1776) om skatt på energi,
	premieskatt för grupplivförsäkring,					lagen (1995:1667) om skatt på
	m.m.,	lagen	(1991:1482)		om	naturgrus,	lagen	(1998:506)		om
260	1 Senaste lydelse 2024:758.

flyttning och kontroll av vissa Prop. 2025/26:102 punktskattepliktiga varor, lagen Bilaga 7 (1999:673) om skatt på avfall, lagen (2018:1139) om skatt på spel, lagen (2022:155) om tobaksskatt, lagen (2022:156) om alkoholskatt.

lotteriskatt, lagen (1991:1483) om skatt på vinstsparande m.m., lagen (1994:1776) om skatt på energi, lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus, lagen (1998:506) om flyttning och kontroll av vissa punktskattepliktiga varor, lagen (1999:673) om skatt på avfall, lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer, lagen (2022:155) om tobaksskatt, lagen (2022:156) om alkoholskatt.

E. Lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon, vägtrafik- skattelagen (2006:227), lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt.

F. Lagen (1972:435) om överlastavgift, lagen (2004:629)

om trängselskatt samt bestämmelser som har meddelats med stöd av lagen (2024:172) om infrastrukturavgifter på väg, i fråga om avgifter på allmän väg.

G. Lagen (1972:435) om överlastavgift, lagen (2004:629)

om trängselskatt samt bestämmelser som har meddelats med stöd av lagen (2024:172) om infrastrukturavgifter på väg, i fråga om avgifter på allmän väg.

261

Prop. 2025/26:102 Bilaga 7

Förslag till lag om ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden

Härigenom föreskrivs1 att 17 a § lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt prop. 2025/26:5

Föreslagen lydelse

17 a §

Skatteverket får

tillfälligt

och

Skatteverket får

tillfälligt

och

omedelbart

avbryta utbytet

omedelbart

avbryta utbytet

upplysningar med en stat eller

jurisdiktion om den staten eller

jurisdiktionen, till följd av en

uppgiftsincident

eller

andra

uppgiftsincident

eller

andra

överträdelser

sekretessen

och

överträdelser

sekretessen

och

brister i skyddet för uppgifter

brister i skyddet för uppgifter,

1. inte

längre

anses vara

1. inte längre

anses

vara

lämplig partner för utbyte av

upplysningar

finansiella

upplysningar

finansiella

konton, upplysningar om inkomster

genom digitala plattformar, land-

för-land-rapporter

eller

upp-

för-land-rapporter,

upplysningar

lysningar

vissa

krypto-

om vissa kryptotillgångar eller av

tillgångar,

tilläggsskatterapporter,

2.tillfälligtvis har sitt tillträde till OECD:s dataöverföringssystem upphävt, eller

Skatteverket ska återuppta utbytet av upplysningar när förutsättningarna enligt första stycket 1–3 inte längre är uppfyllda.

Denna lag träder i kraft den 1 april 2026.

262	1 Jfr rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i
	fråga om beskattning, i lydelsen enligt rådets direktiv (EU) 2025/872.

Förslag till lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet

Härigenom föreskrivs1 att 1 kap. 4 § och 2 kap. 5 § lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet2 ska ha följande lydelse.

Prop. 2025/26:102 Bilaga 7

Lydelse enligt prop. 2025/26:5

Föreslagen lydelse

1kap. 4 §

Uppgifter får behandlas för att tillhandahålla information som behövs hos Skatteverket för

1.fastställande av underlag för samt bestämmande, redovisning, betalning och återbetalning av skatter och avgifter,

2.bestämmande av pensionsgrundande inkomst,

3.fastighetstaxering,

4.revision och annan analys- eller kontrollverksamhet,

5.tillsyn samt lämplighets- och tillståndsprövning och annan liknande prövning,

6.handläggning

a)enligt lagen (2007:324) om Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppgifter,

b)av andra frågor om ansvar för någon annans skatter och avgifter,

c)enligt lagen (2015:912) om automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton och 22 b kap. skatteförfarandelagen (2011:1244),

d)enligt lagen (2017:182) om automatiskt utbyte av land-för-land- rapporter på skatteområdet och 33 a kap. skatteförfarandelagen,

e)enligt 33 b kap. skatteförfarandelagen,

f)enligt lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete och lagen (2020:548) om omställningsstöd, handläggning av sådant stöd som avses i lagen (2023:230) om förfarande för elstöd till företag samt vid handläggning av sådan kompensation som avses i lagen (2024:404) om skattefrihet och förfarande för kompensation till personer födda 1957 på

grund av höjd åldersgräns för förhöjt grundavdrag,
g) enligt lagen (2022:1681) om				g) enligt lagen (2022:1681) om
plattformsoperatörers inhämtande				plattformsoperatörers inhämtande
av vissa uppgifter på skatte-				av vissa uppgifter på skatte-
området,	lagen	(2022:1682)	om	området,	lagen	(2022:1682)	om
automatiskt utbyte av upplysningar				automatiskt utbyte av upplysningar
om inkomster		genom digitala		om inkomster		genom digitala
plattformar och 22 c kap. skatteför-				plattformar och 22 c kap. skatteför-
farandelagen, och				farandelagen,
h) enligt	lagen	(2025:000)	om	h) enligt	lagen	(2025:000)	om
inhämtande av vissa uppgifter på				inhämtande av vissa uppgifter på
1 Jfr rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i
fråga om beskattning, i lydelsen enligt rådets direktiv (EU) 2025/872.							263
2 Senaste lydelse av lagens rubrik 2003:670.

Prop. 2025/26:102 Bilaga 7

skatteområdet om kryptotillgångar,	skatteområdet om kryptotillgångar,
lagen (2025:000) om automatiskt	lagen (2025:000)	om automatiskt
utbyte av upplysningar om krypto-	utbyte av upplysningar om krypto-
tillgångar och 22 d kap. skatte-	tillgångar och 22 d kap. skatteför-
förfarandelagen,	farandelagen, och
	i) enligt lagen	(2026:000) om
	automatiskt utbyte av tilläggs-
	skatterapporter,

7.fullgörande av ett åliggande som följer av ett för Sverige bindande internationellt åtagande,

9.hantering enligt lagen (2024:1300) om uppgiftsskyldighet i fråga om frånvaro på grund av vård av barn, och

10.tillsyn, kontroll, uppföljning och planering av verksamheten.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

5 §3

Uppgifter får lämnas ut om

1.namn och personnummer,

3.registrering enligt skatteförfarandelagen samt särskilt registrerings- eller redovisningsnummer,

4.på vilket sätt den preliminära skatten ska betalas för en fysisk person,

5.registrering av skyldighet att göra skatteavdrag eller betala arbets- givaravgifter,

6.slag av näringsverksamhet,

7.beslut om likvidation, förenklad avveckling eller konkurs,

10.huruvida en distansförsäljare enligt 10 kap. lagen om tobaksskatt har ställt säkerhet för skatten på de varor som sänds från det andra EU-landet, och

264	3 Senaste lydelse 2025:103.

11. huruvida en producent av öl har anmält att den är ett oberoende	Prop. 2025/26:102
småbryggeri enligt lagen om alkoholskatt och i sådana fall producentens	Bilaga 7
anmälda årsproduktion och eventuell anteckning om att uppgifterna inte
har accepterats av Skatteverket vid en prövning.

Från databasen får även uppgifter som lämnats i en tilläggs- skatterapport lämnas ut till en enskild som enligt lagen (2023:875) om tilläggsskatt tillhör samma koncern som den som uppgifterna avser, om uppgifterna har betydelse för bedömning och beräkning av den enskildes skatt- skyldighet enligt lagen om tilläggs- skatt.

Denna lag träder i kraft den 1 april 2026.

265

Prop. 2025/26:102 Bilaga 7

Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

Härigenom föreskrivs1 att 9 kap. 2 § och 27 kap. 1 och 2 §§ offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt prop. 2025/26:5

Föreslagen lydelse

9 kap.

2 §

Bestämmelser som begränsar möjligheten att använda vissa uppgifter som en svensk myndighet har fått från en myndighet i en annan stat finns i

1.lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden,

2.lagen (2017:496) om internationellt polisiärt samarbete,

3.lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål,

4.lagen (2000:1219) om internationellt tullsamarbete,

5.lagen (2003:1174) om vissa former av internationellt samarbete i brottsutredningar,

6.lagen (2011:1537) om bistånd med indrivning av skatter och avgifter inom Europeiska unionen,

7.lagen (1998:620) om belastningsregister,

8.lagen (2012:843) om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning,

9.lagen (2015:63) om utbyte av upplysningar med anledning av FATCA-avtalet,

10.lagen (2015:912) om automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton,

11.lagen (2017:182) om automatiskt utbyte av land-för-land-rapporter på skatteområdet,

12.lagen (2017:1000) om en europeisk utredningsorder,

13.brottsdatalagen (2018:1177),

14.lagen (2022:613) om finansiell information i brottsbekämpningen,

15. lagen	(2022:1682)		om	15. lagen	(2022:1682)		om
automatiskt utbyte av upplysningar				automatiskt utbyte av upplysningar
om inkomster		genom digitala		om inkomster		genom digitala
plattformar, och				plattformar,
16. lagen		(2025:000)	om	16. lagen		(2025:000)	om
automatiskt utbyte av upplysningar				automatiskt utbyte av upplysningar
om kryptotillgångar.				om kryptotillgångar, och
				17. lagen		(2026:000)	om
				automatiskt utbyte av tilläggs-
				skatterapporter.

266	1 Jfr rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i
	fråga om beskattning, i lydelsen enligt rådets direktiv (EU) 2025/872.

27kap. 1 §

Sekretess gäller vidare

3.hos Försäkringskassan för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som Skatteverket har lämnat i ett ärende om särskild sjukförsäkringsavgift.


Med skatt avses i detta kapitel					Med skatt avses i detta kapitel
skatt på inkomst och annan direkt					skatt på inkomst och annan direkt
skatt samt omsättningsskatt, tull					skatt	samt omsättningsskatt, tull
och annan indirekt skatt. Med skatt					och annan indirekt skatt. Med skatt
jämställs	arbetsgivaravgift,			prisre-	jämställs		arbetsgivaravgift, prisre-
gleringsavgift och liknande avgift,					gleringsavgift och liknande avgift,
avgift enligt lagen (1999:291) om					avgift enligt lagen (1999:291) om
avgift till registrerat trossamfund,					avgift	till	registrerat trossamfund,
skattetillägg,		återkallelseavgift,			skattetillägg,			återkallelseavgift,
dokumentationsavgift,			rapport-		dokumentationsavgift,				rapporter-
eringsavgift,		plattformsavgift,			ingsavgift,			plattformsavgift,
kryptoavgift		och förseningsavgift			kryptoavgift,			rapportavgift		och
samt	expeditionsavgift			och	förseningsavgift samt expeditions-
tilläggsavgift		enligt		lagen	avgift	och		tilläggsavgift		enligt
(2004:629) om trängselskatt och					lagen (2004:629) om trängselskatt
tilläggsavgift		enligt	8 a §	lagen	och tilläggsavgift enligt 8 a § lagen
(2016:1067) om skatt på kemikalier					(2016:1067) om skatt på kemikalier
i viss elektronik. Med verksamhet					i viss elektronik. Med verksamhet
som avser bestämmande av skatt					som avser bestämmande av skatt
jämställs	verksamhet		som	avser	jämställs		verksamhet		som	avser
bestämmande		av	pensions-		bestämmande			av	pensions-
grundande inkomst.					grundande inkomst.

dock sekretessen i högst sjuttio år.

2 §

Sekretess gäller för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden i

1.särskilt ärende om revision eller annan kontroll i fråga om skatt samt annan verksamhet som avser tullkontroll och som inte omfattas av 1 §,

2.ärende om kompensation för eller återbetalning av skatt,

3.ärende om anstånd med erläggande av skatt,

Prop. 2025/26:102 Bilaga 7

267

Prop. 2025/26:102 Bilaga 7

268

4.ärende om kassaregister enligt skatteförfarandelagen (2011:1244),

5.ärende om kontoavgift enligt skatteförfarandelagen,

6. ärende		enligt		lagen	6. ärende		enligt		lagen
(2022:1681)		om	plattforms-		(2022:1681)		om	plattforms-
operatörers inhämtande av				vissa	operatörers inhämtande av				vissa
uppgifter	på	skatteområdet		och	uppgifter	på	skatteområdet		och
lagen (2022:1682) om automatiskt					lagen (2022:1682) om automatiskt
utbyte	av	upplysningar		om	utbyte	av	upplysningar		om
inkomster genom digitala platt-					inkomster genom digitala platt-
formar, och					formar,
7. ärende enligt lagen (2025:000)					7. ärende enligt lagen (2025:000)
om inhämtande av vissa uppgifter					om inhämtande av vissa uppgifter
på skatteområdet om krypto-					på skatteområdet om krypto-
tillgångar och lagen (2025:000) om					tillgångar och lagen (2025:000) om
automatiskt utbyte av upplysningar					automatiskt utbyte av upplysningar
om kryptotillgångar.					om kryptotillgångar, och
					8. ärende		enligt		lagen
					(2026:000) om automatiskt utbyte
					av tilläggsskatterapporter.

lider skada eller men.
Sekretessen gäller inte
1. beslut i ärende som anges i	1. beslut i ärende som anges i
första stycket 2, 3, 6 och 7 samt	första stycket 2, 3, 6, 7 och 8 samt
andra stycket,	andra stycket,

2.beslut om undantag från skyldigheter som gäller kassaregister enligt 39 kap. 9 § skatteförfarandelagen,

3.beslut om kontrollavgift enligt 50 kap. skatteförfarandelagen, eller

4.beslut om kontoavgift enligt 49 b kap. skatteförfarandelagen.

Första och andra styckena gäller inte om annat följer av 3 eller 4 §. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Denna lag träder i kraft den 1 april 2026.

Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

Härigenom föreskrivs i fråga om skatteförfarandelagen (2011:1244)1 dels att nuvarande 32 a kap. 5 § ska betecknas 32 a kap. 7 §,

dels att 32 a kap. 3 §, 33 d kap. 2, 7 och 8 §§, 37 kap. 11 §, 49 kap. 8 §, 52 kap. 3 och 4 §§, 56 a kap. 4 §, 66 kap. 7, 21 och 22 §§ och 67 kap. 12 § ska ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före 66 kap. 27 § ska lyda ”Efterbeskattning – omprövning till nackdel efter tvåårs- eller fyraårsfristen”,

dels att rubriken närmast före 32 a kap. 5 § ska sättas närmast före 32 a kap. 7 §,

dels att det ska införas sex nya paragrafer, 32 a kap. 5 och 6 §§, 33 d kap.

8 a och 8 b §§, 37 kap. 7 b § och 51 kap. 5 §, och närmast före 32 a kap. 5 § en ny rubrik av följande lydelse.

Prop. 2025/26:102 Bilaga 7

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

32 a kap.

3 §2

En tilläggsskattedeklaration ska innehålla

1.nödvändiga identifikationsuppgifter,

2.uppgift om vilken enhet som lämnar tilläggsskatterapport,

3.uppgift om att enheten har tagit del av rapporten i 2,

4. de uppgifter som behövs för att fördela kompletterande tilläggs- skatt, och

5. de uppgifter som behövs för beräkning av nationell tilläggsskatt enligt lagen (2023:875) om tilläggsskatt.

4.summan av tilläggsskatte- belopp som den deklarations- skyldige är skattskyldig för enligt huvudregeln för tilläggsskatt,

5.summan av kompletterande tilläggsskatt som fördelas till svenska koncernenheter,

6.de uppgifter som behövs för att fördela kompletterande tilläggs- skatt, och

7.de uppgifter som behövs för beräkning och fördelning av nationell tilläggsskatt enligt lagen (2023:875) om tilläggsskatt.

Valuta

5 §

Uppgifter om tilläggsskatte- belopp och kompletterande tilläggsskatt som ska lämnas i en

1	Senaste lydelse av
32 a kap. 5 § 2023:880
rubriken närmast före 32 a kap. 5 § 2023:880.		269
2	Senaste lydelse 2023:880.

Prop. 2025/26:102 Bilaga 7

tilläggsskattedeklaration ska anges i svenska kronor.

Om beräkningarna enligt lagen (2023:875) om tilläggsskatt har gjorts i annan valuta än svenska kronor ska omräkning ske enligt 6 §.

				6 §
				Tilläggsskattebelopp							och
				kompletterande				tilläggsskatt			ska
				räknas om enligt den genom-
				snittliga		växelkursen				för	det
				beskattningsår				som		beloppet
				hänförs		till.	De		kurser		som
				fastställs av Sveriges riksbank ska
				användas.
				Om Sveriges riksbank inte har
				fastställt		någon		valutakurs gäller
				följande. Motsvarande						kurs	från
				centralbanken i den stat där
				valutan är officiell valuta ska
				användas vid omräkning. Om det
				inte	har		fastställts			någon
				valutakurs för svenska kronor, ska
				valutakursen			för euro			användas
				och	beloppet			ska		därefter
				omräknas till svenska kronor enligt
				den kurs som fastställs av Sveriges
				riksbank.
			33 d kap.
			2 §3
Definitionerna		av stat,	koncern,	Definitionerna				av stat, koncern,
svensk	koncernenhet,		moder-	svensk		koncernenhet,				moder-
företag,	moderenhet,		delägd	företag,		moderenhet,				delägd
moderenhet och		huvudregel för		moderenhet,				huvudregel			för
tilläggsskatt är desamma i detta				tilläggsskatt och modellreglerna är
kapitel som i lagen (2023:875) om				desamma i detta kapitel som i lagen
tilläggsskatt.				(2023:875) om tilläggsskatt.
				Definitionerna				av	genomför-
				andestat och stat som har
				beskattningsrätt				är	desamma i
				detta kapitel som i 7 och 8 §§ lagen
				(2026:000) om automatiskt utbyte
				av tilläggsskatterapporter.

270	3 Senaste lydelse 2023:880.

Om det för en koncern tillämpas ett sådant undantag från reglerna under fem år som avses i 6 kap. 16, 16 a, 16 b eller 17 § lagen (2023:875) om tilläggsskatt eller motsvarande regler i en annan stat, ska tilläggsskatterapporten inne- hålla uppgift om när koncernens inledande fas av internationell verksamhet har börjat. 8 a § Uppgifter som ska lämnas enligt 5–8 §§ ska baseras på modell- reglerna med tillhörande kommentar. Undantag finns i 8 b §. Om en sådan tillämpning skiljer sig från vad som föreskrivs enligt nationell rätt i en genomförande- stat, ska tilläggsskatterapporten även innehålla upplysning om detta och uppgift om effekten av skillnaden. 8 b § Om tilläggsskatterapporten inne- håller ett val om förenklingsregel för nationell tilläggsskatt i en stat eller det endast finns en stat som har beskattningsrätt över tilläggs- skattebeloppet som beräknats i en stat, ska 8 a § inte tillämpas. Uppgifterna i tilläggsskatte- rapporten ska då baseras på den nationella rätten i den stat för vilken förenklingsregeln har valts

		7 §4
En tilläggsskatterapport ska inne-			En tilläggsskatterapport ska inne-
hålla en förteckning över de val			hålla en förteckning över de val
som har gjorts enligt lagen			som har gjorts. Rapporten ska
(2023:875)	om	tilläggsskatt.	också innehålla en förteckning över
Rapporten ska också innehålla en			de återkallelser av val som har
förteckning över de återkallelser av			gjorts.
val som har gjorts.

8 §5

Om det för en koncern tillämpas ett sådant undantag som avses i

6 kap. 16 eller 17 § lagen (2023:875) om tilläggsskatt, ska tilläggsskatterapporten innehålla uppgift om när koncernens inledande fas av internationell verksamhet har börjat.

4Senaste lydelse 2023:880.

5 Senaste lydelse 2023:880.

Prop. 2025/26:102 Bilaga 7

271

Prop. 2025/26:102 Bilaga 7

272

eller i den stat som har beskattningsrätt.

37 kap.

7 b §

Skatteverket får förelägga en svensk koncernenhet att lämna uppgift som behövs för att kontrollera en uppgift som lämnats i en tilläggsskatterapport om det kan antas att uppgiften inte

stämmer överens med bestämmelserna i lagen (2023:875) om tilläggsskatt.

11 §6

Skatteverket får förelägga		Skatteverket får förelägga
1. den som de	begärda upp-	1. den som	de	begärda	upp-
lysningarna avser, att lämna uppgift		lysningarna avser, att lämna uppgift
som verket behöver, eller		som verket behöver,
2. den som är eller kan antas vara		2. den som är eller kan antas vara
bokföringsskyldig	enligt bokför-	bokföringsskyldig		enligt bokför-
ingslagen (1999:1078) eller som är		ingslagen (1999:1078) eller som är
en annan juridisk person än ett		en annan juridisk person än ett
dödsbo, att lämna uppgift som		dödsbo, att lämna uppgift som
verket behöver om en rättshandling		verket behöver om en rättshandling
med någon annan.		med någon annan, eller
		3. den som har lämnat in en
		tilläggsskatterapport eller			är ett
		moderföretag		enligt	lagen
		(2023:875) om	tilläggsskatt, att
		lämna uppgift som verket behöver
		för att kontrollera en uppgift som
		lämnats i en tilläggsskatterapport.

Om det finns särskilda skäl, får även någon annan person än som avses i andra stycket 2 föreläggas att lämna sådan uppgift som avses där.

6Senaste lydelse 2012:847.

49kap. 8 §

Skattetillägg ska tas ut av den som
1. har skönsbeskattats på grund	1. har skönsbeskattats på grund
av att någon inkomstdeklaration	av att någon inkomstdeklaration
inte har lämnats,	eller tilläggsskattedeklaration inte
	har lämnats,

2.inte heller har lämnat deklaration inom den tid som föreskrivs i 7 §,

och

3.på Skatteverkets initiativ påförs ytterligare skatt genom omprövning av skönsbeskattningsbeslutet.

Ett beslut om skattetillägg ska	Ett beslut om skattetillägg ska
inte undanröjas om en inkomst-	inte undanröjas om en inkomst-
deklaration lämnas senare.	deklaration eller tilläggsskatte-
	deklaration lämnas senare.

51kap.

5 §

Skattetillägg eller rapportavgift ska inte tas ut om en koncernenhet vidtagit skäliga åtgärder för att redovisa korrekta beräkningar i

enlighet med 33 d kap. och korrekta bedömningar i fråga om bestämmelserna om tilläggsskatt.

Bestämmelsen gäller för räkenskapsår som börjar före den 1 januari 2027 och avslutas senast den 30 juni 2028.

52kap.

3 §7

Ett beslut om skattetillägg på grund av oriktig uppgift eller skönsbeskattning ska meddelas senast under det andra året efter utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut.

Ett beslut om skattetillägg på	Ett beslut om skattetillägg på
tilläggsskatt på grund av oriktig	tilläggsskatt på grund av oriktig
uppgift eller skönsbeskattning ska	uppgift eller skönsbeskattning ska
meddelas inom tre år från utgången	meddelas inom fyra år från
av det kalenderår då beskattnings-	utgången av det kalenderår då
året har gått ut.	beskattningsåret har gått ut.

7Senaste lydelse 2023:880.

Prop. 2025/26:102 Bilaga 7

273

Prop. 2025/26:102 Bilaga 7

4 §8

ett år från den dag då deklarationen kom in till Skatteverket.
För den som är skyldig att lämna		För den som är skyldig att lämna
tilläggsskattedeklaration	gäller	tilläggsskattedeklaration	gäller
första stycket om deklarationen		första stycket om deklarationen
lämnas efter utgången av andra året		lämnas efter utgången av tredje året
efter det kalenderår då beskatt-		efter det kalenderår då beskatt-
ningsåret har gått ut.		ningsåret har gått ut.

Om den deklarationsskyldige inte har lämnat någon deklaration, får ett beslut om skattetillägg meddelas inom sex år från utgången av det

kalenderår då beskattningsåret har gått ut.
					56 a kap.
					4 §9
I ett beslut om tilläggsskatt ska						I ett beslut om tilläggsskatt ska
belopp anges i svenska kronor. Om						belopp anges i svenska kronor. Om
beloppet som ligger till grund för						beloppet som ligger till grund för
beslutet anges i annan valuta, ska						beslutet anges i annan valuta, ska
beloppet		omräknas till		svenska		beloppet omräknas	till	svenska
kronor	utifrån balansdagens				kurs	kronor enligt vad	som	anges i
för koncernenheten. Om beloppet						32 a kap. 6 §.
inte kan hänföras till en enskild
koncernenhet ska kursen på moder-
företagets balansdag användas.
Den kurs som fastställs av
Sveriges riksbank för köp av
svenska kronor ska användas vid
omräkning. Om någon valutakurs
inte fastställts av Sveriges riksbank
gäller följande. Motsvarande kurs
från centralbanken i den stat där
valutan är officiell valuta ska
användas		vid	omräkning.		Om
någon valutakurs avseende svenska
kronor inte har fastställts, ska
valutakursen för			euro	användas
och	beloppet		ska	därefter

omräknas till svenska kronor enligt den kurs som fastställs av Sveriges riksbank.

274	8	Senaste lydelse 2023:880.
274	9	Senaste lydelse 2023:880.

Lydelse enligt prop. 2025/26:5	Föreslagen lydelse	Prop. 2025/26:102
	66 kap.	Bilaga 7
	66 kap.
	7 §

En begäran om omprövning ska ha kommit in till Skatteverket senast det sjätte året efter utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut.

Begäran ska dock ha kommit in inom två månader från den dag då den som beslutet gäller fick del av det om beslutet avser

1.registrering,

2.på vilket sätt preliminär skatt ska betalas,

3.godkännande för tonnagebeskattning eller återkallelse av godkännande för tonnagebeskattning,

4.uppgifts- eller dokumentationsskyldighet,

5.föreläggande,

6.revision, tillsyn över kassaregister eller kontrollbesök,

7.tvångsåtgärder,

8.återkallelseavgift,

9.kontoavgift eller dokumentationsavgift,

10.rapporteringsavgift,

11.plattformsavgift,

12.kryptoavgift,

13.kontrollavgift,

14.säkerhet för slutlig skatt för skalbolag,

15.betalning eller återbetalning av skatt eller avgift,

16. verkställighet, eller	16. verkställighet,
17. avvisning av en begäran om	17. avvisning av en begäran om
omprövning eller ett överklagande	omprövning eller ett överklagande
eller någon annan liknande åtgärd.	eller någon annan liknande åtgärd,
	eller
	18. ansvar för kompletterande
	tilläggsskatt.
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse

21 §

Ett beslut om omprövning till nackdel för den som beslutet gäller ska meddelas inom två år från utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut (tvåårsfristen).

Om beslutet om omprövning avser ett beslut om tilläggsskatt ska dock beslutet meddelas inom fyra år från utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut (fyraårsfristen).

275

Prop. 2025/26:102 Bilaga 7

22§10

år från utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut.
För den som är skyldig att lämna		För den som är skyldig att lämna
tilläggsskattedeklaration	gäller	tilläggsskattedeklaration	gäller
första stycket om deklarationen		första stycket om deklarationen
lämnas efter utgången av andra året		lämnas efter utgången av tredje året
efter det kalenderår då beskatt-		efter det kalenderår då beskatt-
ningsåret har gått ut.		ningsåret har gått ut.
Om den deklarationsskyldige inte		har lämnat någon deklaration, får

beslutet meddelas inom sex år från utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut.

Första–tredje styckena gäller inte beslut om förseningsavgift.

	Lydelse enligt prop. 2025/26:5	Föreslagen lydelse
	67 kap.
	12 §
	Ett överklagande ska ha kommit in till Skatteverket senast det sjätte året
	efter utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut.
	Överklagandet ska dock ha kommit in inom två månader från den dag
	då den som beslutet gäller fick del av det om beslutet avser
	1. registrering,
	2. på vilket sätt preliminär skatt ska betalas,
	3. godkännande för tonnagebeskattning eller återkallelse av god-
	kännande för tonnagebeskattning,
	4. uppgifts- eller dokumentationsskyldighet,
	5. deklarationsombud,
	6. tvångsåtgärder,
	7. återkallelseavgift,
	8. kontoavgift eller dokumentationsavgift,
	9. rapporteringsavgift,
	10. plattformsavgift,
	11. kryptoavgift,
	12. kontrollavgift,
	13. säkerhet för slutlig skatt för skalbolag,
	14. betalning eller återbetalning av skatt eller avgift,
	15. verkställighet, eller	15. verkställighet,
	16. avvisning av en begäran om	16. avvisning av en begäran om
	omprövning eller ett överklagande	omprövning eller ett överklagande
	eller någon annan liknande åtgärd.	eller någon annan liknande åtgärd,
		eller
		17. ansvar för kompletterande
		tilläggsskatt.
276	10 Senaste lydelse 2023:880.

Denna lag träder i kraft den 1 april 2026.

Prop. 2025/26:102 Bilaga 7

277

Prop. 2025/26:102 Bilaga 7

Förslag till lag om ändring i lagen (2012:843) om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (2012:843) om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt prop. 2025/26:5

Föreslagen lydelse

1 §

Denna lag gäller för sådant samarbete mellan Sverige och en annan

medlemsstat i Europeiska unionen som avses i rådets direktiv 2011/16/EU

av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om

beskattning.

Vid utbyte av upplysningar tillämpas dock i följande fall även andra

lagar:

1. Vid utbyte av upplysningar om

finansiella

konton enligt

artikel

finansiella konton enligt

artikel

8.3a i rådets direktiv 2011/16/EU

8.3a i rådets direktiv 2011/16/EU, i

den

15 februari

2011

lydelsen enligt rådets direktiv (EU)

administrativt samarbete

fråga

2025/872,

tillämpas

lagen

om beskattning, i lydelsen enligt

(2015:912) om automatiskt utbyte

rådets direktiv (EU) 2025/872 av

av upplysningar

om finansiella

den 14 april 2025 om ändring av

konton.

direktiv

2011/16/EU

administrativt samarbete

fråga

om beskattning, tillämpas lagen

(2015:912) om automatiskt utbyte

upplysningar

finansiella

konton.

2. Vid utbyte av upplysningar om

inkomster från digitala plattformar

enligt artikel 8ac i rådets direktiv

2011/16/EU av den 15 februari

2011/16/EU,

lydelsen

enligt

2011 om administrativt samarbete i

direktiv (EU) 2021/514, tillämpas

fråga om beskattning, i lydelsen

lagen (2022:1682) om automatiskt

enligt direktiv

(EU)

2021/514,

utbyte

upplysningar

tillämpas

lagen

(2022:1682) om

inkomster genom digitala platt-

automatiskt utbyte av upplysningar

formar.

om inkomster genom digitala platt-

formar.

3. Vid utbyte av upplysningar om

kryptotillgångar från rapporterings-

skyldiga leverantörer av krypto-

tillgångstjänster enligt artikel 8ad i

rådets direktiv 2011/16/EU av den

rådets

direktiv

2011/16/EU, i

15 februari 2011 om administrativt

lydelsen enligt rådets direktiv (EU)

samarbete i fråga om beskattning, i

2023/2226,

tillämpas

lagen

278

lydelsen enligt rådets direktiv (EU)

2023/2226,	tillämpas	lagen	(2025:000) om automatiskt utbyte	Prop. 2025/26:102
(2025:000) om automatiskt utbyte			av kryptotillgångar.	Bilaga 7
av kryptotillgångar.

4.Vid utbyte av tilläggsskatte- rapporter enligt artikel 8ae i rådets direktiv 2011/16/EU, i lydelsen enligt rådets direktiv (EU)

2025/872, tillämpas lagen (2026:000) om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter.

Denna lag träder i kraft den 1 april 2026.

279

Prop. 2025/26:102 Bilaga 7

Förslag till lag om ändring i lagen (2023:875) om tilläggsskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2023:875) om tilläggsskatt dels att 6 kap. 1 och 15 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas två nya paragrafer, 6 kap. 15 a och 15 b §§, av följande lydelse.

Lydelse enligt prop. 2025/26:22

Föreslagen lydelse

6 kap.

1§

I detta kapitel finns bestämmelser om

–skattskyldighet för svensk nationell tilläggsskatt (2–2 c §§),

–skattskyldighet enligt huvudregeln för tilläggsskatt (3–8 §§),

– skattskyldighet	enligt kom-	– skattskyldighet	enligt kom-
pletteringsregeln för	tilläggsskatt	pletteringsregeln för	tilläggsskatt
(9–15 §§), och		(9–15 b §§), och

– undantag från reglerna under fem år (16–18 §§).

I 7 kap. finns bestämmelser om hur bestämmelserna i detta kapitel ska tillämpas för särskilda enheter och transaktioner.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
15 §
Om samtliga svenska koncern-	Om samtliga svenska koncern-
enheter i en koncern ansöker om	enheter i en koncern ansöker om det
det ska Skatteverket besluta att en	ska Skatteverket, om inte särskilda
av dessa är ansvarig för hela den	skäl talar mot det, besluta att en av
kompletterande tilläggsskatt som	dessa är ansvarig för hela den
fördelas till svenska koncern-	kompletterande tilläggsskatt		som
enheter enligt 12 §.	fördelas till svenska koncern-
	enheter enligt 12 §.
	Om en	koncernenhet	har
	tillkommit i koncernen efter beslut
	om ansvar enligt första stycket, får
	Skatteverket efter ansökan besluta
	att ansvaret även ska gälla den
	koncernenhet	som tillkommit.
	Ansökan ska lämnas gemensamt av

den ansvariga koncernenheten och den tillkommande koncernenheten.

280

15 a §			Prop. 2025/26:102
Ansökan enligt 15 § ska lämnas			Bilaga 7
på ett formulär som fastställts av
Skatteverket.
15 b §
Om det finns särskilda skäl får
Skatteverket	besluta	att ansvaret
enligt 15 § ska upphöra att gälla.
Ett sådant beslut gäller från och
med dagen för beslutet eller den
senare dag	som	Skatteverket
bestämmer.

Denna lag träder i kraft den 1 april 2026.

281

Prop. 2025/26:102	Lagrådets yttrande
Bilaga 8
	Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2025-12-12
	Närvarande: F.d. justitierådet Mahmut Baran samt justitieråden Linda
	Haggren och Christine Lager
	Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av
	förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner
	Enligt	en	lagrådsremiss	den 13 november 2025	har regeringen
	(Finansdepartementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag
	till
	1. lag om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter,
	2. lag om ändring i lagen (1990:313) om Europaråds- och OECD-
	konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden,
	3. lag	om	ändring i lagen	(1990:314) om ömsesidig	handräckning i
	skatteärenden,
	4. lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i
	Skatteverkets beskattningsverksamhet,
	5. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),
	6. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244),
	7. lag om ändring i lagen (2012:843) om administrativt samarbete inom
	Europeiska unionen i fråga om beskattning,
	8. lag om ändring i lagen (2023:875) om tilläggsskatt.
	Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Alicia Eklund, och
	departementssekreteraren Gabriel Cleverdahl. Rättssakkunniga Virginia
	Gräsman var närvarande.
	Förslagen föranleder följande yttrande.
	Inledning
	Lagen om tilläggsskatt som genomför minimibeskattningsdirektivet55
	trädde i kraft den 1 januari 2024. Syftet med regelverket är att säkerställa
	att multinationella koncerner betalar en skälig andel skatt oavsett var de är
	verksamma.
	Inom OECD har utarbetats en modell för ett multilateralt avtal mellan
	behöriga myndigheter om automatiskt utbyte av GloBE-information,
	förkortad GIR MCAA. Avtalet antogs den 27 december 2024. När det
	gäller informationsutbyte inom EU antogs den 14 april 2025 ett direktiv
	om ändring av rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om
	administrativt samarbete i			fråga om beskattning. Direktivet har GIR
	55 Rådets direktiv (EU) 2022/2523 av den 14 december 2022 om säkerställande av en global
282	minimiskattenivå för multinationella koncerner och storskaliga nationella koncerner i
	unionen.

MCAA som utgångspunkt och kallas DAC 9. Reglerna om Prop. 2025/26:102 informationsutbyte gör det möjligt för koncernen att lämna in Bilaga 8 tilläggsskatterapporten endast i en stat och för skattemyndigheterna att

sedermera utbyta relevanta uppgifter i tilläggsskatterapporten med de stater som har genomfört GloBE-reglerna och som koncernen bedriver verksamhet i.

Förslagen i denna lagrådsremiss är i huvudsak avsedda att genomföra DAC 9 och GIR MCAA.

Förslaget till lag om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter

7 §

I paragrafen definieras vad som avses med uttrycket ”stat som har beskattningsrätt”.

Uttrycket motsvarar vad som anges i artikel 8ae.2c i DAC. Det följer av den artikeln att ett visst avsnitt i en mottagen tilläggsskatterapport ska lämnas till en stat som har beskattningsrätt i enlighet med spridningsmetoden i direktivet. Motsvarande reglering finns i GIR MCAA, avsnitt 1.1. f. iii.

Av artikel 8ae.2c i DAC kan vidare utläsas att uttrycket avser en stat som i enlighet med direktiv (EU) 2022/2523 har beskattningsrätt, inbegripet för kvalificerad nationell tilläggsskatt, dvs. i enlighet med minimibeskattningsdirektivet (jfr även skäl 9).

Vad som avses med en stat som har beskattningsrätt är inte närmare definierat i vare sig DAC 9 eller GIR MCAA. Det följer dock av hänvisningarna till minibeskattningsdirektivet att frågan om vilken stat som har beskattningsrätt i en viss situation ska bedömas utifrån det regelverket.

Det handlar alltså om ett unionsrättsligt uttryck som saknar en definition i tillämplig EU-rättslig lagstiftning och som ytterst kommer att tolkas av EU-domstolen utifrån minimibeskattningsdirektivets bestämmelser.

Mot denna bakgrund är det, enligt Lagrådets mening, inte lämpligt att införa en definition av uttrycket som uttömmande anger vad som avses med det.

Om det ska införas en definition av uttrycket bör den vara allmänt hållen och vara i linje med vad som anges i artikel 8ae.2c i DAC. Vägledning om hur lagstiftaren för närvarande uppfattar innebörden av uttrycket kan då ges i författningskommentaren.

283

Prop. 2025/26:102 Bilaga 8

15 §

I paragrafen regleras Skatteverkets möjlighet att anmäla till en annan behörig myndighet i de fall det finns skäl att anta att uppgifter i en tilläggsskatterapport behöver ändras.

Av lagrådsremissen framgår att paragrafen genomför avsnitt 4 i GIR MCAA och artikel 9a i DAC. Bestämmelsen i DAC är dock utformad som en skyldighet att meddela behovet av ändringar när felen är uppenbara medan bestämmelsen i GIR MCAA är utformad som en möjlighet, men omfattar alla fel som behöver ändras. Skatteverkets möjlighet att anmäla fel har i lagtexten begränsats till uppenbara fel. Det föreslås dock inte att Skatteverket ska vara skyldigt att anmäla dessa, trots att DAC 9 kräver att det ska föreligga en skyldighet. Så som bestämmelsen är utformad kommer det inte heller att vara möjligt för Skatteverket att anmäla andra fel än uppenbara sådana. Detta har även lyfts av Förvaltningsrätten i Stockholm.

Enligt Lagrådet bör paragrafen justeras för att vara förenlig med artikel 9a i DAC. Det bör även, i linje med GIR MCAA, vara möjligt för Skatteverket att anmäla andra fel, än de som är uppenbara om det bedöms lämpligt.

Enligt Lagrådet kan bestämmelsen utformas enligt följande.

Om det finns skäl att anta att uppgifter i en tilläggsskatterapport som Skatteverket har mottagit genom automatiskt utbyte behöver ändras, får Skatteverket anmäla detta till behörig myndighet i den stat där moderföretaget eller den koncernenhet som utsetts att lämna tilläggsskatterapporten hör hemma. Om felet är uppenbart ska Skatteverket anmäla detta.

284

Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen

33 d kap. 1 §

I paragrafen, som inte föreslås ändras i lagrådsremissen, anges kapitlets innehåll och bestämmelsernas ordning.

Andra stycket tredje strecksatsen bör ändras så att den omfattar de två nya paragraferna, 8 a och 8 b §§.

33 d kap. 8 a §

I paragrafen, som är ny, regleras mot bakgrund av vilka regler som uppgifterna i en tilläggsskatterapport ska lämnas. I första stycket anges att uppgifter som ska lämnas enligt 5–8 §§ ska baseras på modellreglerna med tillhörande kommentar.

Vad som avses med modellreglerna definieras i 2 kap. 47 § lagen om tilläggsskatt. Genom hänvisningen till lagen om tilläggsskatt i remissens

förslag till 33 d kap. 2 § blir det tydligt att denna definition också är tillämplig för remissens förslag till lagtext i 8 a §. Men detsamma gäller inte för vad som avses med modellreglernas tillhörande kommentar. Lagen om tilläggsskatt innehåller ingen definition av vad som avses med uttrycket ”tillhörande kommentar” och remissens förslag innehåller inte heller någon egen sådan definition. Uttrycket ”tillhörande kommentar” i förslaget till 8 a § är allmänt hållet och vad som kan anses som en sådan tillhörande kommentar kan ge upphov till olika tolkningar.

Även om författningskommentaren innehåller vissa uttalanden om vad som avses med kommentaren till modellreglerna kan det inte anses tillräckligt. Eftersom vad som avses med uttrycket har avgörande betydelse för vilka uppgifter som ska lämnas i en tilläggsskatterapport bör det definieras på lämpligt sätt i lagtext. Om en sådan definition bör tas in i skatteförfarandelagen eller i annan lag, vilken i så fall bestämmelserna i skatteförfarandelagen kan hänvisa till, bör övervägas i det fortsatta lagstiftningsarbetet.

37 kap. 7 b §

I paragrafen, som är ny, föreslås en kompletterande bestämmelse om när Skatteverket kan förelägga en svensk koncernenhet att lämna uppgifter som behövs för att kontrollera en uppgift som har lämnats i en tilläggsskatterapport.

Av lagrådsremissen framgår att syftet bl.a. är att kunna förelägga en svensk koncernenhet när en tilläggsskatterapport, som är framtagen enligt modellreglerna, ändå avviker från svensk rätt.

Med koncernenhet avses enlig 3 kap. 11 a § koncernenhet enligt 2 kap. 8 § lagen om tilläggsskatt. Enligt den bestämmelsen avses med koncernenhet en enhet som ingår i en koncern eller ett fast driftställe till en huvudenhet som ingår i en koncern. Vidare framgår av 2 kap. 9 § den lagen att med svensk koncernenhet avses en koncernenhet som hör hemma i Sverige enligt bestämmelserna i 1 kap. 11–16 §§.

I lagen om tilläggsskatt finns även bestämmelser om statslösa koncernenheter. Med statslös koncernenhet avses enligt 2 kap. 48 § en koncernenhet som inte hör hemma i en stat enligt 1 kap. 13–15 §§. Det innebär bl.a. att vissa delägarbeskattade enheter och vissa fasta driftställen utgör statslösa koncernenheter. En sådan koncernenhet utgör inte en svensk koncernenhet enligt den lagen.

Även om en statslös koncernenhet inte ska lämna tilläggsskattedeklaration eller tilläggsskatterapport ska bl.a. den effektiva skattesatsen och tilläggsskatten beräknas separat för varje sådan koncernenhet, se 3 kap. 42 §. Sådana enheter är vidare undantagna från tillämpningen av vissa regler, se t.ex. den tillfälliga förenklingsregeln i 8 kap. 12 §.

Enligt Lagrådet bör det i den fortsatta beredningen övervägas om begränsningen till svenska koncernenheter är ändamålsenlig eller om ordet

Prop. 2025/26:102 Bilaga 8

285

Prop. 2025/26:102 Bilaga 8

286

svenska bör strykas för att på så sätt även göra det möjligt för Skatteverket att kunna förelägga statslösa koncernenheter.

Lagrådet kan även notera att det genom SFS 2025:1340 redan har införts en ny 37 kap. 7 b § i skatteförfarandelagen, som ska träda i kraft den 1 januari 2026.

Övriga lagförslag

Lagrådet lämnar övriga lagförslag utan erinran.

Prop. 2025/26:102

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 januari 2026

Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Svantesson, Edholm, Waltersson Grönvall, Jonson, Strömmer, Forssmed, Tenje, Slottner, Wykman, Malmer Stenergard, Kullgren, Liljestrand, Bohlin, Carlson, Pourmokhtari, Larsson, Britz, Mohamsson

Föredragande: statsrådet Svantesson

Regeringen beslutar proposition Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner

287

Tryck: Elanders Sverige AB, Vällingby 2026