Sveriges anslutning till

Proposition 1994/95:35

Regeringens proposition
1994/95:35

Sveriges anslutning till

Världshandelsorganisationen m.m.

Prop.

1994/95:35

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 20 oktober 1994

Ingvar Carlsson

Mats Hellström
(U trikesdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

De senaste multilaterala handelsförhandlingarna inom ramen för
Allmänna tull- och handelsavtalet (GATT), den s.k. Uruguayrundan,
avslutades i december 1993, efter mer än sju års förhandlingar.
Förhandlingarna resulterade bl.a. i ett avtal om upprättande av
Världshandelsorganisationen (World Trade Organization, WTO), vilket
inbegriper ett stort antal avtal och överenskommelser på de olika
områden som omfattats av förhandlingarna. WTO skall utgöra en
institutionell ram för detta samlade multilaterala regelverk, vilket med
några undantag betraktas som en odelbar enhet. Avtalet och slutakten
undertecknades vid ett ministermöte i Marrakech, Marocko, den 15 april
1994. Vidare har särskilda undertecknanden skett av vissa i avtalet
ingående överenskommelser, nämligen avtalet om offentlig upphandling,
det internationella mejerivaruavtalet och det internationella
nötköttsavtalet. Avsikten är att det samlade regelverket, med några
undantag, skall träda i kraft den 1 januari 1995.

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner avtalet om upprättande
av Världshandelsorganisationen med de till avtalet knutna handelsavtalen
samt slutakten innefattande resultaten av Uruguayrundan.
Genomförandet av förhandlingsresultatet för svenskt vidkommande
föranleder vissa ändringar eller kompletteringar av svensk lagstiftning.
I ett par fall, offentlig upphandling och handelsrelaterade aspekter av
immaterialrätter (Trade related aspects of intellectual property rights,
TRIPs), behöver sådana lagändringar inte träda i kraft förrän den 1
januari 1996. Regeringen avser att i annat sammanhang lägga förslag till
riksdagen om sådan lagstiftning som kan behövas på dessa områden.

1 Riksdagen 1994/95. I saml. Nr 35. Del A

Genomförandet av resultaten för svensk del kommer på ett avgörande Prop. 1994/95:35
sätt att påverkas av ett eventuellt svenskt medlemskap i Europeiska
Unionen.

De områden som förhandlingarna i Uruguayrundan omfattat ligger till
övervägande del inom EU:s gemensamma handelspolitik. Om Sverige
blir medlem av EU blir det därför inte aktuellt att nationellt genomföra
förhandlingsresultaten, annat än i vissa begränsade avseenden. Vid ett
negativt utslag i folkomröstningen om Sveriges anslutning till EU avser
regeringen att återkomma till riksdagen med förslag till de lagändringar
som krävs för att särskilt resultatet av tullförhandlingama skall kunna
träda i kraft för svenskt vidkommande vid den tidpunkt som
överenskommits.

Utrikesdepartementet

Prop. 1994/95:35

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 oktober 1994

Närvarande: statsministern Carlsson,ordförande, och statsråden Sahlin,
Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström,
Tham, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg,
Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson

Föredragande: statsrådet Hellström

Regeringen beslutar propositionen 1994/95:35 Sveriges anslutning till
Världshandelsorganisationen m. m.

Innehållsförteckning

Prop. 1994/95:35

1      Förslag till riksdagsbeslut...................... 6

2    Ärendet och dess beredning m.m.................. 7

2.1   Inledning............................ 7

2.2   Propositionens disposition ................. 8

3     Avtalet om upprättande av Världshandelsorganisationen

m.m................................... 9

4     Allmänna överväganden ...................... 12

5     Närmare om förhandlingsresultatet i Uruguay-rundan..... 18

5.1   Världshandelsorganisationen (WTO)........... 18

5.2   GATT 1994 och förändringar i GATT.......... 22

5.3  Marrakechprotokollet till GATT 1994.

Förhandlingarna om marknadstillträde för
industrivaror.......................... 25

5.4   Avtalet om tillämpning av sanitära och fytosanitära

åtgärder (Sanitary and Phytosanitary Measures,
SPS)............................... 30

5.5   Avtalet om jordbruk ..................... 32

5.6   Avtalet om textil och konfektion (TEKO) ........ 37

5.7   Avtalet om tekniska handelshinder (Technical

Barriers to Trade, TBT)................... 39

5.8   Avtalet om handelsrelaterade investeringsåtgärder

(Trade-Related Investment Measures, TRIMs) ..... 41

5.9    Avtalet om tillämpning av artikel VI i GATT 1994

(antidumpning) ........................ 43

5.10  Avtalet om tillämpning av artikel VII i GATT 1994

(tullvärdeberäkning) ..................... 45

5.11  Avtalet om kontroll före skeppning (Preshipment

Inspection, PSI)........................ 47

5.12  Avtalet om ursprungsregler................. 49

5.13  Avtalet om importlicensförferanden............ 51

5.14  Avtalet om subventioner och utjämningsåtgärder .... 52

5.15  Avtalet om skyddsåtgärder ................. 55

5.16  Allmänna tjänstehandelsavtalet (General Agreement

on Trade in Services, GATS)................ 57

5.17  Avtalet om handelsrelaterade  aspekter  av

immaterialrätter (Trade-Related Aspects of
Intellectual Property Rights, TRIPs) ........... 64

5.18  Överenskommelsen om regler och förfaranden för

tvistlösning........................... 70

5.19  Avtalet om handelspolitisk granskning (Trade Policy

Review Mechanism, TPRM)................ 72

5.20

5.21

Bilaga 1

Bilaga 2

Bilaga 3

Bilaga 4

Bilaga 5

Bilaga 6

Bilaga 7‘

Plurilaterala handelsavtal .................. 74  Prop. 1994/95:35

5.20.1      Avtalet om offentlig upphandling..... 74

5.20.2      Internationella mejerivaruavtalet och

internationella nötköttsavtalet ........... 77

5.20.3       Avtalet om handel med civila

flygplan......................... 78

Ministerbeslut ........................ 79

Allmän redogörelse för förhandlingarna

i Uruguayrundan....................... 81

1. Bakgrund och förhandlingsförlopp

2. Nordiskt samarbete i Uruguayrundan

3. U-ländema i Uruguayrundan

4. Miljöaspekter i Uruguayrundan

Sammanställning av remissyttranden .......... 104

Svenska tullmedgivanden i Uruguayrundan avseende
jordbruks- och industrivaror samt övriga medgivanden för
jordbruksvaror (bindningslista).............. 112

Tullmedgivanden av betydelse för svensk export samt
svenska tullmedgivanden i Uruguayrundan ..... 411

Tjänstehandel - lista över särskilda åtaganden som gjorts av
Sverige i tjänsteförhandlingama (bindningslista) . . 420

Medgivanden av betydelse för svensk tjänsteexport samt
svenska medgivanden beträffande tjänstehandel . . . 458

Resultatet av Uruguayrundan - samtliga avtalstexter i
engelsk version jämte svensk översättning

'Bilaga 7 är intagen i del B och C

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner avtalet om upprättande av Världshandelsorganisationen med
de till detta avtal i bilagan 1A fogade multilaterala varuhandelsavtalen,
det i bilagan IB fogade Allmänna tjänstehandelsavtalet, det i bilagan 1C
fogade avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter, det i
bilagan 2 fogade avtalet om regler och förfaranden för tvistlösning samt
det i bilagan 3 fogade avtalet om handelspolitisk granskning, jämte
slutakten innefattande resultaten av Uruguayrundan.

2. godkänner avtalet om offentlig upphandling, det internationella
mejerivaruavtalet och det internationella nötköttsavtalet i bilagan 4 till
avtalet om upprättande av Världshandelsorganisationen.

Prop. 1994/95:35

2 Ärendet och dess beredning m.m.

2.1 Inledning

De multilaterala handelsförhandlingarna inom ramen för Allmänna tull-
och handelsavtalet (GATT) i den s.k. Uruguayrundan avslutades i
december 1993 och undertecknades under högtidliga former vid ett
ministermöte i Marrakech, Marocko, den 15 april 1994.
Förhandlingarna inleddes vid ett ministermöte i Punta del Este i Uruguay
i september 1986. Vid detta tillfälle antogs en ministerdeklaration, den
s.k. Punta del Este-deklarationen, som fästlade målsättningar och
riktlinjer för förhandlingarna. Förhandlingarna har därefter allmänt
omtalats under benämningen Uruguayrundan.

Vid ministermötet i Marrakech den 15 april 1994 undertecknades
avtalet om upprättande av Världshandelsorganisationen, benämnt WTO-
avtalet, och slutakten till avtalet av flertalet deltagande länder. Därutöver
undertecknade vissa länder de s.k. plurilaterala avtalen om offentlig
upphandling, mejerivaror och nötkött. Ytterligare länder har därefter
skrivit på avtalen. För svensk del har undertecknandena av avtalen och
slutakten skett med förbehåll för riksdagens godkännande.

Den förhandlingsrunda som nu slutförts - den åttonde i GATT:s
historia - är den mest omfattande som någonsin genomförts inom GATT.
Sverige har genomgående deltagit aktivt i förhandlingarna och var även
en av de pådrivande krafterna för att förhandlingarna skulle komma till
stånd. Det svenska engagemanget i förhandlingarna har krävt omfattande
förberedelser och utredningsarbete. En särskild beredningsgrupp för
förhandlingarna tillsattes år 1986. I beredningsgruppen har underlag för
svenska ställningstaganden i förhandlingarna kontinuerligt utarbetats och
förankrats under förhandlingarnas gång. I gruppen, som under ledning
av Utrikesdepartementets handelsavdelning har verkat fram till
förhandlingarnas slutförande, har ingått företrädare för Justitie-
departementet, Finansdepartementet, Jordbruksdepartementet, Närings-
departementet, Miljödepartementet, Kommunikationsdepartementet,
Kulturdepartementet, Arbetsmarknadsdepartementet, Kommerskollegium,
Generaltullstyrelsen, Jordbruksverket, Sjöfartsverket och den svenska
delegationen i Geneve.

Utöver beredningsgruppen har också funnits en referensgrupp för
förhandlingarna bestående av statssekreterarna i berörda departement,
chefer för vissa underlydande verk och myndigheter samt företrädare på
hög nivå för fackliga organisationer och näringslivsorganisationer.

Kommerskollegium har från förberedelsefasen och fortlöpande under
förhandlingarnas gång genomfört ett mycket stort antal utredningar.
Kollegiets utredningar har gällt grundläggande kartläggningar av svenska
förhandlingsintressen och uppföljande utredningar allt eftersom
förhandlingarna fortskridit. Kollegiets utredningsverksamhet har bedrivits
i nära samråd med näringslivet och dess organisationer, fackliga
organisationer och den akademiska världen. Detta har bl.a. skett inom
ramen för ett antal kontaktgrupper som knutits till kollegiet.

Efter det att förhandlingarna avslutats har Kommerskollegium efter

Prop. 1994/95:35

remiss avgett yttrande angående konsekvenserna av förhandlingsresultatet Prop. 1994/95:35
för svensk del. Kollegiet har därvid inhämtat synpunkter från
Industriförbundet, Sveriges livsmedelsindustriförbund, Jemkontoret,
Kemikontoret, Läkemedelsindustriföreningen, Skogsindustrierna, TEKO-
industrierna, Sveriges verkstadsindustrier, Lantbrukarnas riksförbund,
Tjänsteförbundet, Grossistförbundet svensk handel, Textilimportörema,
ICC:s svenska nationalkommitté, Stockholms handelskammare,
Exportrådet, Sveriges konsumentråd, Exportkreditnämnden, Generaltull-
styrelsen, Konkurrensverket, Konsumentverket, Nämnden för offentlig
upphandling, Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK), Patent-
och registreringsverket, Riksrevisionsverket, Standardiseringskom-
missionen, Statens jordbruksverk, Statens naturvårdsverk, Styrelsen för
teknisk ackreditering (SWEDAC), Telestyrelsen, en akademisk
referensgrupp samt slutligen från Svenska naturskyddsföreningen.

Kommerskollegium har därutöver också gjort en kompletterande
utvärdering av förhandlingsresultatet (rapport 1994:1 från Kommers-
kollegium), vilken legat till grund för ett av kollegiet tillsammans med
Stiftelsen Näringsliv och Samhälle (SNS) organiserat seminarium om
utfallet av Uruguayrundan, vilket riktade sig till företrädare för riksdag,
departement, myndigheter och företag.

Utöver kollegiets insatser har Generaltullstyrelsen efter remiss
inkommit med ett kompletterande yttrande angående genomförandet av
resultatet av tullförhandlingarna för svensk del.

Genom Justitiedepartementets försorg har företagits en hearing
angående genomförandet för svensk del av TRIPs-avtalet.

2.2 Propositionens disposition

Propositionen är indelad i tre delar. Den första delen (del A) redovisar
regeringens allmänna överväganden och motivering till varför Sverige
bör ansluta sig till Världshandelsorganisationen. I denna del redogörs
också närmare för resultatet på de olika förhandlingsområdena i
Uruguayrundan. Del A innehåller därutöver bilagorna 1-6. I bilaga 1
lämnas en översiktlig redogörelse för förhandlingsförloppet, det nordiska
samarbetet i förhandlingarna, resultatet för u-ländemas del och vissa
miljöaspekter av förhandlingarna. En sammanställning av remissyttranden
finns i bilaga 2. I bilaga 3 redovisas de svenska tullmedgivandena i
förhandlingarna och övriga medgivanden för jordbruksvaror (den svenska
bindningslistan). Bilaga 4 redogör översiktligt för milmedgivanden i
förhandlingarna av betydelse för svensk export och sammanfattar
Sveriges egna milmedgivanden. Bilaga 5 innehåller en lista över Sveriges
särskilda åtaganden i förhandlingarna om tjänster. I bilaga 6 görs en
motsvarande redovisning som i bilaga 4 i fråga om medgivandena
beträffande tjänstehandel.

Den andra och tredje delen (del B och C) innefattar bilaga 7 med
samtliga avtalstexter, i engelsk version och i inofficiell svensk
översättning.

3 Avtalet om upprättande av
Världshandelsorganisationen m.m.

Prop. 1994/95:35

Allmänna tull- och handelsavtalet (General Agreement on Tariffs and
Trade, GATT) tillkom år 1947 som ett led i återuppbyggnaden av
världshandeln efter andra världskriget. I GATT-samarbetet deltar numera
etthundratjugofyra stater som s.k. avtalsslutande parter. Därutöver
tillämpas avtalet på s.k. de facto-basis av ett trettiotal länder.
Tillsammans svarar dessa länder för omkring nittio procent av
världshandeln. Sverige inträdde som avtalsslutande part år 1950.

Inom ramen för GATT har under åren 1947-1967 genomförts sex
allmänna tullförhandlingar. Under åren 1973-1979 genomfördes ännu en
förhandlingsomgång, den s.k. Tokyorundan. Dessa förhandlingsomgångar
resulterade i betydande sänkningar av tullarna och stabilitet på
tullområdet. Tokyorundan resulterade utöver tullsänkningar även i en rad
nya multilaterala överenskommelser som reglerar olika former av icke-
tariffära åtgärder.

Bl.a. mot bakgrund av ökade protektionistiska tendenser och bilaterala
handelskonflikter mellan de ledande handelsnationerna, kom tanken på
att inleda en ny förhandlingsrunda att växa sig allt starkare under åren
efter Tokyorundans avslutning. En starkt bidragande faktor var också det
intresse som USA visade för multilaterala förhandlingar i frågor som
hittills varit oreglerade inom GATT, som tjänstehandel, immaterialrätt
och investeringsfrågor. Informella förberedelser för den nya
förhandlingsrundan inleddes under år 1984. Den formella
förhandlingsstarten för vad som kom att allmänt kallas Uruguayrundan
skedde vid ministermötet i Punta del Este i Uruguay i september 1986.

Förhandlingarna i Uruguayrundan har omfattat fler sakområden än
någon av de tidigare GATT-rundorna. Förhandlingarna har haft tre
övergripande mål, vilka definierats i Punta del Este-deklarationen. Dessa
har varit att:

- vidareutveckla liberaliseringen av världshandeln genom tullsänkningar
och genom att minska eller avskaffa icke-tariffara handelshinder,

- förstärka GATT:s regelverk och utsträcka detta till områden som hittills
varit föremål för omfattande undantag, som jordbruk, teko och vidare till
nya och inom GATT hittills oreglerade områden som tjänstehandel,
immaterialrätt och investeringsfrågor,

- stärka GATT:s roll i utformningen av internationell ekonomisk politik
genom att befrämja strukturanpassning och genom närmare samarbete
med andra internationella organisationer som Världsbanken och
Internationella valutafonden.

Resultatet av förhandlingarna innefattas i avtalet om upprättande av
Världshandelsorganisationen (WTO). WTO utgör den gemensamma
institutionella ramen för det reviderade Allmänna tull- och handelsavtalet
(GATT 1994) och de övriga avtal och överenskommelser som slutits i
förhandlingarna. Dessa avtal och överenskommelser är fogade till WTO-
avtalet i ett antal bilagor till detta.

Bilaga 1A till WTO-avtalet innefattar de s.k. multilaterala handelsavtalen,

nämligen:                                                          Prop. 1994/95:35

-GATT 1994, dvs. Allmänna tull- och handelsavtalet (GATT 1947)
kompletterat med överenskommelser om tolkningen av vissa GATT-
artiklar,

-Marrakechprotokollet till GATT 1994, med därtill fogade nationella
listor över tullmedgivanden. Dessa dokument utgör det samlade resultatet
av tullförhandlingarna i Uruguayrundan,

-avtalet om jordbruk,

-avtalet om tillämpning av sanitära och fytosanitära åtgärder (Sanitary
and Phytosanitary Measures, SPS),

-avtalet om textil och konfektion,

-avtalet om tekniska handelshinder (Technical Barriers to Trade, TBT),

-avtalet om handelsrelaterade investeringsåtgärder (Trade-Related

Investment Measures, TRIMs),

-avtalet om tillämpning av artikel VI i GATT 1994 (antidumpning),

-avtalet om tillämpning av artikel VII i GATT 1994 (tullvärdeberäkning),

-avtalet om kontroll före skeppning (Preshipment Inspection, PSI),

-avtalet om ursprungsregler,

-avtalet om importlicensförfaranden,

-avtalet om subventioner och utjämningsåtgärder,

-avtalet om skyddsåtgärder.

Vissa av avtalen i bilaga 1A, nämligen de som avser tekniska
handelshinder, antidumpning, subventioner och utjämningsåtgärder,
tullvärdeberäkning och importlicensförfaranden, förhandlades
ursprungligen fram i Tokyorundan åren 1973-1979 (jfr prop. 1979/80:24)
och har i olika omfattning reviderats och vidareutvecklats i
Uruguayrundan.

Bilaga IB till WTO-avtalet innehåller det nytillkomna Allmänna
tjänstehandelsavtalet (General Agreement on Trade in Services, GATS).
Bilaga 1C innehåller avtalet om handelsrelaterade aspekter av
immaterialrätter (TRIPs), vilket också är ett nytt avtalsområde i GATT-
sammanhang. I bilaga 2 återfinns överenskommelsen om regler och
förfaranden för tvistlösning. Överenskommelsen innebär en förstärkt och
integrerad tvistlösningsordning för det samlade WTO-regelverket. Bilaga
3 innehåller överenskommelsen om handelspolitisk granskning (Trade
Policy Review Mechanism, TPRM).

I förhandlingsresultatet ingår också ett drygt tjugotal ministerbeslut och
deklarationer. Dessa knyter i flertalet fall an till nämnda avtal och
överenskommelser. En slutakt finns också till WTO-avtalet.

Ovan angivna avtal och överenskommelser utgör en i förhandlingarna
överenskommen odelbar enhet. Godkännande av WTO-avtalet innebär
således samtidigt också ett godkännande av samtliga dessa avtal och
överenskommelser.

Därutöver ingår ytterligare fyra avtal i förhandlingsresultatet. Dessa är
s.k. plurilaterala avtal, dvs. de är inte obligatoriskt bindande för samtliga
medlemmar i WTO-avtalet.

Dessa avtal är:

-avtalet om offentlig upphandling,                                                         10

-internationella mejerivaruavtalet.

-internationella nötköttsavtalet,                                            Prop. 1994/95:35

-avtalet om handeln med civila flygplan.

Förhandlingsresultatet redovisas område för område i avsnitt 5 i
propositionen.

11

4 Allmänna överväganden

Prop. 1994/95:35

Regeringens förslag: Riksdagen godkänner avtalet om upprättande
av Världshandelsorganisationen med de till detta avtal knutna
multilaterala handelsavtalen, de plurilaterala handelsavtalen om
offentlig upphandling, mejerivaror och nötkött samt slutakten
innefattande resultaten av Uruguayrundan.

Remissinstanserna: Bedömningarna från det trettiotal remissinstanser
som genom Kommerskollegiets försorg yttrat sig över
förhandlingsresultatet är genomgående positiva. Flera remissinstanser
uttrycker tillfredsställelse över att de utdragna förhandlingarna kunnat
slutföras. Sammanfattningsvis bedöms resultatet som helhet som positivt
särskilt vad beträffar upprättandet av Världshandelsorganisationen, det
avsevärt utvidgade och förstärkta regelverket, vilket innefattar så gott
som alla tillhörande avtal och överenskommelser, nya och effektivare
regler för tvistlösning samt förutsättningar för en sundare global
jordbrukspolitik.

Flera remissinstanser menar att Sverige uppnår betydelsefulla
förbättringar främst genom tullfrihet för viktiga exportvaror på
betydelsefulla exportmarknader utanför Europa, genom avtalet om
handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter (TRIPs) som innebär ett
förbättrat immaterialrättsligt skydd i framför allt u-länderna samt på sikt
också genom kommande liberaliseringar på tjänstehandelsområdet.
Avtalet om offentlig upphandling öppnar exportmöjligheter på nya stora
marknader.

Några remissinstanser har pekat på vissa risker för ett negativt utfall
på vissa enskilda områden, beroende på hur avtalen på områdena för
skyddsåtgärder, subventioner och antidumpning kommer att tillämpas i
praktiken samt möjligen i fråga om hur avvecklingen av
tekorestriktionerna kommer att ske.

Skälen för regeringens förslag: Uruguayrundan har utgjort den i alla
avseenden mest omfattande förhandlingen i GATT:s historia. Det gäller
såväl i fråga om omfattningen som svårighetsgraden av de frågor som
förhandingarna omfattat, antalet länder som aktivt deltagit i
förhandlingarna, men också i fråga om den tid det tagit att slutföra
förhandlingarna.

Att förhandlingarna, trots flera svåra motgångar under årens lopp och
periodvis totala blockeringar, kurmat slutföras med ett gott resultat är en
viktig seger för multilateralt handelssamarbete. Marginalen mellan
misslyckande och framgång var emellertid in i det sista minsta möjliga.
Utan avgörande kompromisser i slutskedet mellan huvudkontrahentema
USA och EU i frågor om jordbruk, tjänstehandel och marknadstillträde
hade rundan inte kunnat slutföras. De avgörande bilaterala uppgörelserna
i slutskedet får dock inte skymma det faktum att den helt övervägande
delen av förhandlingsresultatet är produkten av ett mödosamt kollektivt

12

arbete, i vilket både i-länder och u-länder deltagit och lämnat viktiga Prop. 1994/95:35
bidrag.

Vårt eget starka utrikeshandelsberoende har gjort det naturligt för
Sverige att spela en aktiv och pådrivande roll i förhandlingarna. Även i
den förberedande fasen före ministermötet i Punta del Este tillhörde
Sverige den krets av länder som aktivt verkade för att rundan skulle
komma till stånd.

Den svenska målsättningen har generellt sett varit att verka för så
långtgående resultat som möjligt på de områden som förhandlingarna
omfattat. Även på traditionellt känsliga områden som jordbruk och teko
har Sverige kunnat driva en offensiv linje, mot bakgrund av den
avreglering resp, avskaffande av tidigare importrestriktioner som skett i
Sverige på dessa områden under förhandlingarnas gång.

Genom ett mycket nära och långt drivet samarbete och koordinering
med de andra nordiska länderna, framför allt Norge, Finland och Island,
har Sverige och Norden kunnat få ett större inflytande och
genomslagskraft i förhandlingarna än vad som skulle varit möjligt om
varje land agerat ensamt. Den nordiska gruppen har varit en självskriven
deltagare i de formella och informella grupper som löpande arbetat under
förhandlingarna.

Ur svensk synvinkel måste det resultat som åstadkommits i
förhandlingarna sammantaget anses mycket tillfredsställande. Mot
bakgrund av den allmänt liberala linje Sverige drivit i förhandlingarna,
finns det naturligtvis områden där vi i och för sig gärna sett längre
gående resultat. Men med hänsyn till att det rör sig om
förhandlingskompromisser som innefattat mer än hundra deltagande
länder, är det ändå anmärkningsvärt goda resultat som uppnåtts på
flertalet områden.

Genom de betydande tullsänkningar som överenskommits i
förhandlingarna, genomsnittligt omkring 38% i i-länderna, kommer
svensk export att ges ökat marknadstillträde på viktiga utomeuropeiska
marknader. På flera varuområden av stort svenskt exportintresse
avvecklas tullarna helt bland industriländerna. Marknadstillträdet
förbättras även genom att icke-tariffara handelshinder minskas i
omfattning och underkastas striktare uppföranderegler, vilka också
kommer att gälla för fler länder än vad som är fallet i dag. Detta uppnås
bl.a. genom att Tokyorundans s.k. uppförandekoder om icke-tarifiara
handelshinder2 vidareutvecklats och nu införlivas i WTO. Därmed blir
dessa bindande för alla WTO-medlemmar.

Det nya jordbruksavtalet är banbrytande i GATT-sammanhang genom
att man för första gången på allvar integrerar jordbrukshandeln i det
multilaterala regelverket. Redan genom de marknadsöppningar som nu
sker och genom minskade exportstöd skapas förutsättningar för en
sundare internationell jordbrukshandel och minskade internationella
konflikter. En grundval har också lagts för fortsatt liberalisering på

2Jfr prop. 1979/80:24 om de multilaterala handelsförhandlingarna inom ramen
för Allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) m.m.

13

jordbruksområdet.                                                   Prop. 1994/95:35

Totalt sett innebär förhandlingsresultatet att det nuvarande GATT-
regelverket skärps och utvidgas på ett stort antal områden. Det gäller
åtgärder alltifrån ökad insyn och övervakning av handelspolitiska
åtgärder, skärpta uppföranderegler på viktiga områden som
antidumpning, subventioner m.m., nya regelverk i fråga om
ursprungsregler och kontrollåtgärder före skeppning till reviderade regler
för skyddsåtgärder som bl.a. skall leda till en avveckling av olika former
av handelsbegränsande gråzonsåtgärder.

Utvidgningen av det multilaterala regelverket med avtal om
tjänstehandel, immaterialrätt och investeringsfrågor är en betydande
framgång och speglar det faktum att internationell handel och därmed
handelspolitiken numera omfattar ett allt större område utanför de mer
traditionella handelsfrågorna.

Tjänsteförhandlingama kunde inte slutföras på områdena för finans-,
telekommunikations-, sjöfarts- och personrörlighetstjänster, vilket i sig
var en besvikelse. Det finns dock hopp om att de fortsatta
förhandlingarna inom dessa områden skall leda till tillfredsställande
resultat.

För ett utrikeshandelsberoende land som Sverige med begränsad
förhandlingsstyrka i bilaterala sammanhang är det av stor betydelse att
kunna förlita sig på ett starkt och respekterat multilateralt regelverk. I det
sammanhanget bör särskilt framhållas den förstärkning av reglerna för
tvistlösning som förhandlats fram i rundan. De nya reglerna borgar för
ett snabbare och effektivare tvistlösningsförfarande, något som bör vara
särskilt välkommet för mindre handelsnationer.

Tillskapandet av Världshandelsorganisationen markerar begynnelsen av
en ny era i det multilaterala handelssamarbetet. GATT, som fungerat som
ett provisorium i mer än fyrtio år, omvandlas nu till en regelrätt
organisation. WTO innebär att det nya och utvidgade regelverk som
utgör resultatet av förhandlingarna nu får en fästare och mer enhetlig
organisatorisk ram. En av de viktigaste konsekvenserna av att WTO
etableras är att regelverket blir en odelbar enhet (”one single
undertaking”). Detta innebär att ett land som ansluter sig till WTO
automatiskt blir bundet av hela det samlade regelverket, med undantag
för de s.k. plurilaterala handelsavtalen. Härigenom åstadkommer man ett
betydligt mer enhetligt regelverk än vad som är fallet i dag i GATT.

Genom WTO kommer handelspolitikens roll allmänt sett att framhävas
genom ett regelbundet ministerengagemang i den styrande
Ministerkonferensen. Genom närmare samarbete mellan WTO,
Världsbanken och Internationella valutafonden bör handelspolitiken också
kunna få ett större genomslag i formuleringen och samordningen av
global ekonomisk politik.

Välfärdsvinsterna av det samlade resultatet av Uruguayrundan går inte
att beräkna med någon exakthet. Många av avtalen är av sådan karaktär
att effekterna inte går att mäta i konkreta termer. Därtill kommer att de
positiva effekterna i flera fall kommer att visa sig först på längre sikt.

De preliminära uppskattningar som hittills gjorts av organisationer som                  14

OECD och Världsbanken pekar ändå på väsentliga välfärdsvinster i

storleksordningen 200-265 miljarder amerikanska dollar årligen i ökad Prop. 1994/95:35
global BNP i början på 2000-talet, då resultaten kommer att vara helt
genomförda. Ändå torde dessa uppskattningar vara i underkant, genom
att de endast grundas på de uppskattade effekterna av förbättrat
marknadstillträde för industri- och jordbruksvaror och inte tar hänsyn till
de dynamiska effekterna av det samlade resultatet över en längre
tidsperiod.

Välfärdsvinsterna av minskade handelshinder och ett förstärkt regelverk
kommer även utvecklingsländerna till del, även om förutsättningarna att
kunna dra nytta av de möjligheter som nu ges givetvis kommer att
variera med hänsyn till resp, lands utvecklingsgrad och dess deltagande
i internationell handel. Hänsyn till utvecklingsländernas särskilda problem
har varit en av ledstjärnorna i förhandlingarna och resultatet medger i
flera viktiga avseenden en särbehandling av dessa länder. Det är
samtidigt viktigt att notera att, i takt med en i många regioner snabb
ekonomisk utveckling, insikten om betydelsen av ett starkt och
respekterat regelverk också ökat markant bland utvecklingsländerna.
Dessa har följaktligen deltagit i förhandlingarna på ett betydligt mer
aktivt sätt än i någon tidigare GATT-förhandling.

Det lyckade resultatet i Uruguayrundan är också viktigt för att
balansera den fortgående regionaliseringen av världshandeln. Den
parallella frigörelse av handeln på global basis och förstärkning av det
multilaterala regelverket som nu sker bör motverka att regionala
sammanslutningar utvecklas i riktning mot inåtvända handelsblock.

Resultaten av Uruguayrundan väntar nu på att sättas i kraft, vilket
enligt planerna skall ske den 1 januari 1995. Parallellt med nationell
ratificering pågår arbetet med förberedelser för ikraftträdandet av WTO
i en förberedande kommitté i Geneve. En konferens beträffande
genomförandet av förhandlingsresultatet är planerad att hållas i Geneve
i början av december innevarande år. Då skall bl.a. avgöras om
tillräckligt många länder ratificerat avtalet för att det skall kunna träda
i kraft planenligt. Utvecklingen i viktigare länder ger anledning att tro att
så skall kunna bli fallet.

Även om ikraftträdandet av WTO sker planenligt, är detta i sig ingen
garanti för att den nya handelsorganisationen blir framgångsrik. Det
kommer att krävas ett starkt engagemang, såväl från medlemmarnas som
WTO-ledningens sida, för att de möjligheter som nu öppnas genom
WTO-avtalet skall kunna utnyttjas till fullo och för att WTO skall kunna
bli ett effektivt instrument för att bekämpa protektionism och fortsätta
liberaliseringsarbetet. Det är regeringens avsikt att Sverige skall fortsätta
att aktivt driva frihandelsintressena inom WTO. Detta gäller närmast
inom de områden av tjänstehandeln som lämnades olösta i
Uruguayrundan, nämligen telekommunikations-, finans-, sjöfarts- och
personrörlighetstjänster. Samtidigt är det viktigt att de framtida
förhandiingsfrågor som redan börjar utkristalliseras ges tillräcklig
uppmärksamhet. Här kan särskilt framhållas sambandet mellan
handelspolitik och miljöpolitik. På detta område har Sverige tillsammans
med bl.a. EFTA-ländema varit aktivt pådrivande för att få till stånd en                  15

seriös diskussion i GATT. Det är en framgång att det vid den avslutande

ministerkonferensen i Marrakech togs beslut om att upprätta ett fast Prop. 1994/95:35
forum för den fortsatta hanteringen av miljöaspekterna inom WTO.

Sammanfattningsvis anser regeringen att de resultat som uppnåtts i
Uruguayrundan utgör mycket viktiga bidrag till ett förstärkt och
vidareutvecklat globalt samarbete och regelverk på utrikeshandelns
område. Den mycket snabba utvecklingen av vår utrikeshandel under
efterkrigstiden har kunnat ske mycket tack vare ett öppet handelssystem,
baserat på grundläggande GATT-regler och med stöd av den fortlöpande
handelsliberalisering som skett inom ramen för GATT under årens lopp.
Det har därför varit naturligt för Sverige att inta en aktivt pådrivande roll
i GATT-samarbetet. Även om Sveriges utrikeshandel är starkt
koncentrerad till Europa är svensk industri närvarande på de flesta
exportmarknader i världen och har behov av stabila och respekterade
regler för handelsutbytet. Av det skälet har Sverige också ett starkt
intresse av att den globala frigörelsen av handeln kan ske parallellt och
helst hålla jämna steg med det regionala ekonomiska samarbetet som
fortskrider i många delar av världen.

Som ovan nämnts och som redovisas närmare i avsnitt 5 i
propositionen, innebär förhandlingsresultatet viktiga marknadsöppningar
för svensk exportindustri. Samtidigt innebär resultatet att svenska
konsumenter kommer att gynnas genom lägre priser på importerade
varor. Även på jordbruksområdet bör konsumentintressena gynnas av ett
sänkt gränsskydd och därmed ett större utbud av importerade livsmedel.
De nya områdena tjänstehandel, immaterialrätt och investeringar innebär
historiskt sett viktiga landvinningar i GATT-sammanhang.

Det i viktiga avseenden förstärkta och utvidgade regelverk som WTO
bildar är av särskilt stor betydelse för ett land som Sverige för att kunna
hävda nationella handelsintressen gentemot ekonomiskt starkare
handelsparter. Det innebär också ett viktigt steg för att hålla tillbaka
protektionistiska krafter. Sammantaget har viktiga framsteg gjorts för att
lösa handelskonflikter i multilateralt överenskomna former. Detta bör
medföra minskade friktioner i bilaterala handelsrelationer.

Mot denna bakgrund anser regeringen att riksdagen bör godkänna
avtalet om upprättande av Världshandelsorganisationen med de till detta
avtal i bilagan 1A fogade multilaterala varuhandelsavtalen, nämligen
Allmänna tull- och handelsavtalet 1994 (GATT 1994), avtalet om
jordbruk, avtalet om tillämpning av sanitära och fysiosanitära åtgärder,
avtalet om textil och konfektion, avtalet om tekniska handelshinder,
avtalet om handelsrelaterade investeringsåtgärder, avtalet om tillämpning
av artikel VI i GATT 1994 (antidumpning), avtalet om tillämpning av
artikel VII i GATT 1994 (tullvärdeberäkning), avtalet om kontroll före
skeppning, avtalet om ursprungsregler, avtalet om
importlicensförfaranden, avtalet om subventioner öch utjämningsåtgärder
samt avtalet om skyddsåtgärder, det i bilagan IB fogade Allmänna
tjänstehandelsavtalet, det i bilagan 1C fogade avtalet om
handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter, det i bilagan 2 fogade
avtalet om regler och förfaranden för tvistlösning, det i bilagan 3 fogade
avtalet om handelspolitisk granskning, samt slutligen de i bilagan 4 till                    16

avtalet fogade plurilaterala handelsavtalen, nämligen avtalet om offentlig

upphandling, det internationella mejerivaruavtalet och det internationella Prop. 1994/95:35
nötköttsavtalet jämte slutakten innefattande resultaten av Uruguayrundan.
Överenskommelsen om handel med civila flygplan från år 1979
undergick inte några förändringar i förhandlingarna, varför detta avtal
inte behöver underställas riksdagen för godkännande.

De områden som förhandlingarna i Uruguayrundan omfattat ligger till
övervägande del inom EU:s gemensamma handelspolitik. Om Sverige
blir medlem av EU blir det därför inte aktuellt att nationellt genomföra
förhandlingsresultaten, annat än i vissa begränsade avseenden.
Regeringen har, i propositionen 1994/95:34 Den svenska tullagstiftningen
vid ett EU-medlemskap, lagt fram förslag till sådan svensk lagstiftning
som behövs för att komplettera EU:s regler på tullområdet. Vid ett
negativt utslag i folkomröstningen om Sveriges anslutning till EU avser
regeringen att återkomma till riksdagen med förslag till de lagändringar
som krävs för att särskilt resultatet av tullförhandlingama skall kunna
träda i kraft för svenskt vidkommande vid den tidpunkt som
överenskommits.

I det följande lämnas en redogörelse för förhandlingsresultatet område
för område.

17

2 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 35. Del A

5 Närmare om förhandlingsresultatet i Uruguay- Prop. 1994/95:35
rundan

5.1 Världshandelsorganisationen (WTO)

Sammanfattning:  Genom upprättandet av den nya

Världshandelsorganisationen (World Trade Organization, WTO)
inleds en ny epok i det multilaterala handelssamarbetet. WTO
bildar den institutionella ramen för det nya och sammanhållna
regelverket, vilket omfattar såväl det reviderade Allmänna tull- och
handelsavtalet (GATT 1994) som de andra avtal och
överenskommelser som slutits i Uruguayrundan. WTO skapar
förutsättningar för ett mer enhetligt och effektivt multilateralt
regelverk. Det faktum att en anslutning till WTO samtidigt innebär
ett godtagande av samtliga multilaterala avtal som slutits i
förhandlingarna, innebär mer likvärdiga åtaganden för olika
handelsnationer. Därmed befrämjas en utjämning av
konkurrensvillkoren i internationell handel. Genom WTO ges också
handelspolitiken en större internationell tyngd, bl.a. genom ett
fortlöpande ministerengagemang i WTO:s styrorgan och genom
WTO:s närmare relationer med Världsbanken och IMF.

I WTO-avtalet erkänns också för första gången miljöfrågornas
betydelse i globala handelspolitiska sammanhang. Därmed skapas
en inkörsport till framtida förhandlingar om handel och miljö.

Bakgrund

Allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) har allt sedan sin tillkomst år
1947 utgjort ett provisorium i avvaktan på att den då tilltänkta
Internationella handelsorganisationen (International Trade Organization,
ITO) skulle inrättas. Av olika skäl kom ITO aldrig att ratificeras och
därmed har GATT kommit att fortsätta att tillämpas provisoriskt under
årens lopp. GATT:s i formellt hänseende lösliga organisatoriska struktur
har haft både för- och nackdelar. GATT har genom sin karaktär kunnat
fungera pragmatiskt och med ett förhållandevis litet sekretariat. Just detta
pragmatiska sätt att fungera sägs ofta vara en av förklaringarna till att
GATT sedan sin tillkomst varit så pass framgångsrikt i att liberalisera
världshandeln.

Nackdelarna med den lösliga strukturen har bl.a. varit att GATT
formellt fortsatt att tillämpats provisoriskt. Detta innebär i praktiken att
vissa länder kunnat upprätthålla en del handelshinder och regleringar som
är oförenliga med avtalet, men som landet i fråga av olika skäl inte ansett
det möjligt att avskaffa eller anpassa till GATT-reglema i samband med
anslutningen till avtalet.

GATT-regelverket har också, allt eftersom det tillförts nya
överenskommelser, kommit att bli alltmer heterogent. Bl.a. är

18

länderanslutningen till de olika uppförandekoder om icke-tariffara Prop. 1994/95:35
åtgärder som förhandlades fram i Tokyorundan åren 1973-1979 inte
tillfredsställande. Det brister också i överensstämmelsen och
samordningen mellan själva GATT och senare tillkomna
överenskommelser och avtal vad gäller t.ex. reglerna för tvistlösning.

Organisationsfrågan stod emellertid inte på dagordningen i början av
förhandlingarna. Något förhandlingsmandat på detta område gavs inte vid
ministermötet i Punta del Este i september 1986. Det var först inför det
ministermöte i Bryssel i december 1990, som skulle ha avslutat rundan,
som frågan aktualiserades, främst av EG och Kanada. Motiven varierade,
men inte minst utsikten att förhandlingarna skulle leda till nya omfattande
regelverk för tjänster, immaterialrätt och investeringsfrågor gjorde att
behovet av ett mer effektivt sammanhållet regelverk framstod som alltmer
angeläget.

Det fanns även andra bevekelsegrunder för att driva WTO-ffågan. EG
hade ett starkt intresse av att på olika sätt, bl.a. genom åstadkommande
av en fast organisation och skärpta tvistlösningsregler, söka bekämpa
USA:s tendenser att agera utanför det multilaterala regelverket för att
lösa handelsproblem. USA motsatte sig bl.a. just av detta skäl i det
längsta tanken på att upprätta en ny organisation och förespråkade i
stället en mindre långtgående organisatorisk förstärkning av GATT.
Bakom det amerikanska motståndet låg också en rädsla för att WTO
skulle ges långtgående överstatliga befogenheter och att det skulle bli
svårt att hävda amerikanska intressen i beslutsprocessen i WTO.

Inflytelserika u-länder som Indien och Brasilien genomdrev i WTO-
förhandlingarna att ansvaret för den organisatoriska hanteringen av
avtalen rörande varor, tjänster resp, immaterialrätt skulle fördelas på tre
råd. Detta var ett sätt att politiskt markera den särställning många u-
länder ända från början av förhandlingarna velat ge särskilt
tjänstehandeln men också de immaterialrättsliga frågorna.

Sverige och de nordiska länderna stödde målsättningen om en effektiv
administration av det nya regelverket och deltog aktivt i WTO-
förhandlingama.

Genom intensiva förhandlingar i rundans slutskede, som bl.a.
resulterade i att USA fick igenom krav på ändringar av de föreslagna
WTO-reglerna rörande bl.a. beslutsfattande, ändringar, undantag och s.k.
icke-tillämpning, kunde man slutligen enas om det avtal som nu
föreligger.

Förhandlingsresultatet

Genom WTO-avtalet inleds en ny epok i det multilaterala samarbetet på
utrikeshandelns område. Det drygt fyrtioåriga provisoriet GATT
omvandlas till en regelrätt organisation.

Genom WTO-avtalet upprättas således Världshandelsorganisationen.
I avtalet finns bestämmelser om organisationens uppbyggnad och
organisatoriska struktur, dess ställning, verksamhetsområde och

uppgifter. Vidare finns bestämmelser om bl.a. ursprungligt medlemskap, Prop. 1994/95:35
anslutning, ikraftträdande, frånträde, beslutsfattande, ändringar i och
undantag från regelverket, sekretariat, och budget.

Den nya Världshandelsorganisationen skall utgöra en institutionell ram,
en paraplyorganisation, som skall hålla samman och administrera
Uruguayrundans samlade och mycket omfattande förhandlingsresultat.
Följaktligen skall WTO enligt avtalet underlätta genomförandet,
tillämpningen och funktionen av avtalet och främja dess målsättningar.
WTO har även andra viktiga uppgifter. WTO skall utgöra ett forum för
framtida handelsförhandlingar mellan medlemmarna. Vidare skall WTO
administrera överenskommelsen om tvistlösning och ett genom avtalet
inrättat handelspolitiskt granskningsorgan.

Ett godkännande av WTO-avtalet och därmed ett medlemskap i WTO
innebär samtidigt också ett godkännande av de i bilagorna 1, 2 och 3 till
WTO-avtalet fogade s.k. multilaterala handelsavtalen. Samtliga dessa
avtal och överenskommelser betraktas i avtalet som en odelbar enhet och
utgör integrerade delar av själva WTO-avtalet. Detta omfattande
regelverk innefattar först och främst det reviderade Allmänna tull- och
handelsavtalet jämte samtliga uppförandekoder och andra
överenskommelser som tidigare överenskommits inom GATT och som
i varierande utsträckning kompletterats och byggts ut genom
Uruguayrundan. Vidare omfattar regelverket de betydelsefulla nya avtal
som framförhandlats om tjänstehandel, immaterialrätt och investeringar.
Till WTO-avtalet är slutligen också fogade de s.k. plurilaterala
handelsavtalen, nämligen avtalen om offentlig upphandling, mejerivaror,
nötkött och handel med civila flygplan. WTO skall också i fråga om
dessa avtal utgöra den institutionella ramen för genomförande,
tillämpning och funktion. Till skillnad från de multilaterala
handelsavtalen är dessa plurilaterala avtal inte obligatoriskt bindande för
samtliga WTO-medlemmar. I stället kan medlemmarna ansluta sig till
dessa efter eget val. Det bör nämnas att överenskommelsen om handel
med civila flygplan från år 1979 inte undergick några förändringar i
rundan. I avtalen om mejerivaror och nötkött har endast företagits vissa
tekniska och redaktionella ändringar.

Organisatoriskt kommer WTO att ledas av en ministerkonferens, som
skall mötas minst en gång vartannat år. Den löpande verksamheten leds
av Allmänna rådet, som också blir det sammanhållande organet för det
enhetliga tvistlösningssystem som beslutats i rundan. Rådet ansvarar
också för de handelspolitiska ländergranskningama. Under Allmänna
rådet lyder ytterligare tre råd, ett råd för varuhandeln, ett för
tjänstehandeln och ett för immaterialrätt. Uppdelningen av ansvaret för
verksamheten i tre delar var en eftergift till tongivande u-länder, vilka
sedan förhandlingarnas början krävt att framför allt tjänstehandeln skulle
separeras från förhandlingarna om varor. Det separata rådet för
immaterialrätt kan också ses som en spegling av många u-länders önskan
att markera en viss särställning också för immaterialrättsffågoma, som
man länge aktivt motsatte sig att de överhuvud taget skulle ingå i
förhandlingarna. Som motprestation fick u-ländema acceptera att                 20

möjlighet till motåtgärder mellan olika avtalsområden, s.k.

korsretaliation, infördes. Sådana åtgärder kan vidtas mellan områdena för Prop. 1994/95:35
varor, tjänster resp, immaterialrätt. Detta innebär t.ex. att om en tvist på
tjänstehandelsområdet inte kan lösas utan motåtgärder, kan sådana drabba
handeln på varuområdet.

Genom upprättandet av WTO omvandlas GATT till en regelrätt
organisation. WTO kommer dock knappast att innebära några radikala
förändringar i förhållande till GATT:s nuvarande sätt att arbeta, i vart
fall inte på kortare sikt. GATT har under sin drygt 40-åriga existens i
praktiken kommit att fungera som en organisation. WTO upprätthåller
t.ex. GATT:s hittillsvarande praxis med konsensusbeslut. WTO-beslutet
borgar dock för en rationellare och mer enhetlig administration av
regelkomplexet än hittills. Dessutom skärps disciplinen genom att den
hittillsvarande provisoriska tillämpningen av GATT-regelverket nu
upphör. Skärpta regler och krav för att medge undantag från regelverket
är ett annat exempel på en striktare disciplin genom WTO. Ett viktigt
resultat är också att WTO i kraft av sin paraplyfunktion bör befrämja
integreringen av u-ländema i handelssystemet och allmänt stärka
principen om ett gemensamt och globalt handelssystem. Jämfört med
GATT bör WTO vidare få en högre status i internationella sammanhang,
och på så sätt lättare kunna utöva sin roll att främja en bättre samverkan
mellan ekonomisk politik och handelspolitik. I en särskild
ministerdeklaration framhålls betydelsen av ökad samverkan mellan
handelspolitik och andra ekonomisk-politiska områden och WTO:s
generaldirektör uppmanas att tillsammans med cheferna för IMF och
Världsbanken studera vilka krav WTO:s nya uppgifter ställer när det
gäller samarbetet mellan organisationerna.

Det ökade ministerengagemanget i WTO är i det sammanhanget viktigt.
Detta kan ses som en bekräftelse på handelsfrågomas ökade
allmänpolitiska betydelse. Det bör också underlätta att både inleda och
avsluta framtida handelsförhandlingar. Möjligen kommer WTO att
utvecklas till ett organ för löpande förhandlingar i enskilda frågor i stället
för den förhandlingstekniskt komplicerade ordningen med samlade
förhandlingar i s.k. rundor.

I WTO-avtalets ingress erkänns miljöfrågornas ökande betydelse och
att handelspolitiken bör utformas med hänsynstagande till principen om
en hållbar utveckling och att skydda och bevara miljön. Det var därför
följdriktigt att beslut togs vid det avslutande ministermötet i Marrakech
att konstituera en kommitté för handel och miljö. Denna kommer att
fortsätta sin verksamhet i WTO, med sikte på att så småningom inleda
förhandlingar om nya regler inom WTO på detta område. Sverige har
varit en av de mest aktiva tillskyndama i detta arbete.

Den närmare organisatoriska utformningen av WTO, sekretariatets
organisation och storlek, budget m.m. förhandlas för närvarande om i en
förberedande kommitté under ledning av GATT:s generaldirektör.
WTO:s sekretariat behöver sannolikt utökas något i förhållande till det
nuvarande GATT-sekretariatet, bl.a. för att kunna hantera de nya
regelverk som tillförs på områden som tjänster och immaterialrätt.

Det finns också viktiga utestående rättsliga och institutionella frågor
som behöver lösas innan WTO träder i kraft. Till dessa hör frågan om

21

de framtida relationerna mellan det nuvarande GATT-regelverket (GATT Prop. 1994/95:35
1947) och WTO. Det står klart att WTO och det nuvarande GATT-
regelverket utgör rättsligt åtskilda avtal. Det existerande GATT-
regelverket sätts därför inte ur spel genom ikraftträdandet av WTO, utom
för de länder som begär utträde ur GATT 1947. För att det inte skall
uppstå ett helt avtalslöst tillstånd mellan sådana länder och GATT-
medlemmar som av någon anledning inte omedelbart blir medlemmar av
WTO kan någon form av övergångsarrangemang bli nödvändigt. Det kan
tilläggas vad gäller medlemsskapet i WTO, att både EU och dess
medlemsländer kommer att vara fullvärdiga medlemmar i den nya
organisationen. Alla medlemsländer i EU har undertecknat WTO-avtalet.

Resultatet för svensk del

Sverige, som varit aktivt pådrivande i WTO-förhandlingama, har haft
som primärt intresse att skapa en så rationell och effektiv administration
som möjligt av det samlade resultatet av förhandlingarna. Den
organisation som nu förverkligas svarar väl mot dessa önskemål.
Tillskapandet av särskilda råd för tjänster och immaterialrätt är något vi
sökt motverka eftersom det finns risk för att detta leder till fragmentering
av regelverket. I någon mån bör detta kunna motverkas av den förstärkta
roll det överordnade Allmänna rådet gavs i slutförhandlingarna efter
påtryckningar från bl.a. nordisk sida.

Sammanfattningsvis ligger det för ett utrikeshandelsberoende land som
Sverige ett stort värde i att det multilaterala regelverket stärks och
utvidgas och ges en effektiv institutionell ram.

Det kommer dock att krävas en kraftfull ledning av den nya
Världshandelsorganisationen och ett aktivt engagemang från
medlemmarnas sida för att fullt ut tillvarata de möjligheter som nu
öppnas genom tillkomsten av WTO. Det är regeringens avsikt att Sverige
skall fortsätta att aktivt driva frihandelsintressena även inom den nya
organisationen.

Det är ännu för tidigt att avgöra när ett eventuellt utträde ur GATT
1947 för svenskt vidkommande bör ske. Beslut härom bör anstå tills
klarhet vunnits om övriga GATT-medlemmars intentioner härvidlag i det
förberedande arbete som pågår.

5.2 GATT 1994 och förändringar i GATT

Sammanfattning: Bland de avtal och överenskommelser som är
knutna till WTO-avtalet utgör GATT 1994 ett av huvudelementen.
GATT 1994 består av det ursprungliga Allmänna tull- och
handelsavtalet (GATT 1947) jämte tillhörande anslutningsprotokoll
m.m. samt ett antal överenskommelser om tolkningar av vissa
GATT-artiklar. GATT 1994 är rättsligt åtskilt från GATT 1947.

22

Bakgrund

Prop. 1994/95:35

I förhandlingsmandatet för Uruguayrundan ingick att se över vissa
artiklar i GATT. Det har inte varit fråga om en samlad översyn av
GATT-regelverket, utan en förhandling om enstaka artiklar på förslag av
deltagande länder. Resultatet av denna översyn ingår i vad som nu kallas
GATT 1994.

Förhandlingsresultatet

Översynen av olika GATT-artiklar resulterade i följande
överenskommelser.

Artikel II.Ib, andra avgifter och skatter. Överenskommelsen
föreskriver en skyldighet att i tullbindningslistor förutom bundna tullar
också registrera andra förekommande avgifter och skatter som utgår på
import. Överenskommelsen gäller andra avgifter och skatter än sådana
som är neutrala enligt GATTrs artikel III. Syftet med överenskommelsen
är att skapa insyn och förutsebarhet i fråga om berörda avgifter och
förhindra att de höjs utan att kompensation lämnas. På sikt bör
överenskommelsen befrämja en avveckling av sådana avgifter.
Bestämmelserna torde i praktiken främst komma att beröra vissa u-länder
som tillämpar avgifter och skatter av detta slag, t. ex. hamnavgifter,
statistikavgifter och stämpelavgifter.

Artikel XVII, statshandel. Förstärkt övervakning kommer att ske av
statshandelsföretag, dvs. företag som har monopol i fråga om
utrikeshandel. Detta åstadkoms genom skärpta regler och procedurer för
information och översyn av sådana företag inom ramen för
Världshandelsorganisationen.

Artikel XII och XVIII, betalningsbalansåtgärder. Användandet av
importrestriktioner av betalningsbalansskäl har minskat med åren. Ett
antal viktigare u-länder, t.ex. Sydkorea, har till följd av snabb ekonomisk
utveckling upphört att åberopa GATT:s betalningsbalansregler under
senare år. Det har trots detta ansetts nödvändigt att strama upp nuvarande
regler. Överenskommelsen i Uruguayrundan bygger på riktlinjer från
Tokyorundan. Bl. a. slås fast att i de fall handelsrestriktioner tillgrips för
att skydda betalningsbalansen, skall dessa utformas så att störningar i
internationell handel minimeras. Överenskommelsen betonar starkare än
tidigare att prisbaserade åtgärder, t.ex. importavgifter eller import-
depositionssystem skall ges företräde framför kvantitativa restriktioner.
Förfarandena för anmälan och konsultation i GATT om
betalningsbalansåtgärder stramas upp. Således skall nu avges årliga
rapporter om samtliga restriktioner som är i kraft och tidsfristerna för
konsultationer skärps.

Resultatet får anses uppfylla svenska målsättningar, vilka varit relativt
begränsade mot bakgrund av att användningen av handelsåtgärder till
skydd för betalningsbalansen har minskat under den tid rundan pågått. En
något bättre disciplin bör kunna uppnås på grundval av den

23

överenskommelse som nu träffats.

Art XXIV, frihandelsområden och tullunioner. Överenskommelsen
rörande artikel XXIV klargör och förstärker kriterier och förfaranden för
granskning och översyn av tullunioner och frihandelsområden. Det har
varit ett svenskt intresse att värna om den tolkning av artikel XXIV som
hittills gjorts för att inte undergräva GATT-förenligheten av de
frihandelsarrangemang Sverige ingått inom ramen för EFTA och med
EG. Å andra sidan har vi ur exportsynpunkt också ett intresse av
objektiva och fungerande GATT-regler för granskning av andra regionala
avtal som t.ex. det nordamerikanska frihandelsavtalet (NAFTA) mellan
USA, Kanada och Mexico. De uttolkningar som görs av artikel XXIV är
relativt försiktiga och får sägas ligga i linje med svenska målsättningar.

Bl.a. klargörs att utvärderingen om huruvida ett frihandelsavtal
överensstämmer med kriteriet enligt artikel XXIV. 5, dvs. att den
allmänna nivån för tullar och andra handelshinder inte får höjas till följd
av frihandelsavtalet eller tullunionen, skall ske på grundval av
handelsvägd statistik och uppgifter om tulluppbörd. Om detta har rått stor
oenighet tidigare, bl.a. i samband med granskningen i GATT av EG:s
utvidgning med Storbritannien, Irland och Danmark.

Vad gäller beräkningen av kompensation till tredje land enligt artikel
XXIV.6, bekräftas i stort gällande praxis genom de ytterligare
uttolkningar av artikel XXVIII som gjorts i Uruguayrundan.
Rapporteringsskyldigheten beträffande utvecklingen inom regionala
frihandelsområden och tullunioner skärps. Därutöver innehåller artikel
XXIV-överenskommelsen skärpta regler om federala regeringars
skyldighet att se till att delstatsregeringar och myndigheter lever upp till
GATT-förpliktelser som ingåtts på regeringsnivå.

Artikel XXV, undantag. Många länder, däribland Sverige, har verkat
för klarare och mer enhetliga regler på detta område, i syfte att minska
den nuvarande användningen av undantag och skapa klarare regler för
eventuella framtida undantag. Resultatet innebär att undantag som är i
kraft vid tidpunkten för ikraftträdandet av WTO automatiskt upphör att
gälla, såvida de inte kan förlängas enligt de nya och striktare regler som
gäller enligt WTO-avtalet. Bristande efterlevnad av villkoren i ett beslut
om undantag kan leda till tvistlösning.

Artikel XXVIII, omförhandlingar av tullmedgivanden. De
uttolkningar som görs av artikel XXVIII syftar bl.a. till vissa
förstärkningar av mindre länders rättigheter att erhålla kompensation vid
omförhandlingar av milmedgivanden, något som i princip också varit ett
svenskt intresse. Kriterierna för att fastställa extra förhandlingsrättigheter
för sådana länder är dock rätt allmänt utformade. Av det skälet har man
kommit överens om att se över dem efter fem år i ljuset av vunna
praktiska erfarenheter. Vidare innehåller uttolkningen bl. a. regler för
omförhandling av tullmedgivanden för ”nya” produkter och regler för
omförhandlingar i fall då tullkvoter införs.

Artikel XXXV, ”icke-tillämpning”. Liksom beträffande undantag från
regelverket finns huvudreglerna om s.k. icke-tillämpning nu i själva
WTO-avtalet. För att överbrygga skillnaderna mellan det gamla GATT
och WTO-avtalet har överenskommits att bestämmelserna om icke-

Prop. 1994/95:35

24

tillämpning enligt GATT kan åberopas, även om tullförhandlingar i Prop. 1994/95:35
samband med GATT-anslutning inletts mellan berörda parter.

I övrigt innebär införlivandet av GATT-regelverket i WTO att den
hittillsvarande provisoriska tillämpningen av GATT med stöd av
protokollet om provisorisk tillämpning upphör. Detta innebär att
åtgärder som är oförenliga med GATT och som upprätthållits med stöd
av detta protokoll nu måste avskaffas. Undantag görs endast för den
amerikanska sjöfartslagstiftning, som går under namnet ”Jones Act”,
vilket var ett oeftergivligt amerikanskt krav i förhandlingarna.

Resultatet för svensk del

Även om förhandlingarna om vissa GATT-artiklar inte tillhört Sveriges
främsta prioriteringar, innebär det sammantagna resultatet inte
oväsentliga förstärkningar av GATT-regelverket. Det faktum att den
provisoriska tillämpningen av GATT nu dessutom upphör innebär också
att regelverket som sådant blir mer förutsebart och enhetligt och att en
del handelshinder avvecklas.

5.3 Marrakechprotokollet till GATT 1994. Förhandlingarna
om marknadstillträde för industrivaror

Sammanfattning: Resultatet av marknadstillträdesförhandlingama
innebär att industriländerna sänker sina industrivarutullar med nära
40 % till en genomsnittlig tullnivå på ca 4 %. Drygt 90 % av
medlemmarnas tullar omfattas nu av åtaganden i GATT. De
svenska exportintressena i viktiga industrisektorer är mycket väl
tillgodosedda, framför allt vad beträffar USA, Japan och Kanada.
Sveriges egna åtaganden om en tredjedels tullsänkning motsvarar
väl den allmänna målsättningen för förhandlingen. Sveriges
åtaganden har utformats så att de kan underlätta en anpassning till
EU:s åtaganden vid ett svenskt medlemskap i EU.

Bakgrund

Inom GATT har under åren 1947-1979 förts sju allmänna
tullförhandlingar, av vilka Sverige deltagit i samtliga utom den första. De
deltagande länderna gjorde därvid ömsesidiga åtaganden om
tullsänkningar. Tullförhandlingsresultaten var betydande. Efter den
senaste förhandlingen, Tokyorundan, som avslutades år 1979 var den
genomsnittliga tullsatsen i i-ländema ca 7 %.

I Uruguayrundan önskade inledningsvis ett flertal deltagande länder
sammanföra tullförhandlingama med förhandlingar om minskning eller
eliminering av icke-tariffara åtgärder, vilka tillsammans kom att

25

innefattas under rubriken marknadstillträdesförhandlingar. Prop. 1994/95:35
Förhandlingarna om icke-tariffara åtgärder i Uruguayrundan kom dock
att i praktiken äga rum i andra sammanhang, varför huvuddelen av
marknadstillträdesförhandlingama kom att gälla tullar.

Målsättningarna för tullförhandlingama fastlades vid ett ministermöte
i Montreal år 1988 och innebar bl.a. att tullarna skulle sänkas med minst
en tredjedel, att sänkningar skulle genomföras av både låga och höga
tullar samt att den s.k. tullbindningsgraden, dvs. den andel av tullarna
som omfattas av GATT-åtaganden om maximitull, skulle ökas avsevärt.

De deltagande länderna kunde dock inte nå en överenskommelse om
vilken tullsänkningsmetod som skulle användas. EG, Japan, Kanada, de
nordiska länderna m.fl. förespråkade en harmoniserande
tullsänkningsformel. En sådan hade använts i Tokyorundan och innebär
att höga tullar sänks mer än låga. USA avvisade dock en formel och
förordade i stället förhandlingar om sektorsvis tullfrihet kompletterade
med bilaterala förhandlingar enligt vara-för-vara-metoden. En allmän
formelförhandling omöjliggjordes därmed.

Under år 1990 inleddes sektorsvisa förhandlingar om tullfrihet och
tullharmonisering parallellt med bilaterala förhandlingar vara för vara.
Även om framsteg gjordes både i de bilaterala förhandlingarna och i
sektorsförhandlingarna förhindrade den grundläggande oenigheten om
förhandlingsmetodiken mellan USA och EG länge ett genombrott. Först
vid de s. k. G7-ländernas toppmöte i juli 1993 kunde USA, EG, Japan
och Kanada enas om en kombination av de olika metoderna, dock med
betoning på sektorsvisa lösningar. Sverige och de flesta andra i-länder
stödde denna ansats. U-ländema, med undantag av Sydkorea, ansåg dock
att de sektorer som i överenskommelsen prioriterats för långtgående
tullsänkningar inte var av större exportintresse för dem.

Slutförhandlingama mellan EG och USA i början av december 1993
resulterade i ytterligare uppgörelser om sektorsvis tullfrihet till vilka
Japan, Kanada m. fl. länder anslöt sig. Viktigast var att man i ljuset av
misslyckandet med att nå en överenskommelse om ett multilateralt
stålavtal (Multilateral Steel Agreement, MSA) enades om att oavsett detta
eliminera ståltullarna. I två fall, nämligen trävaror och icke-jämhaltiga
metaller, uteblev dock japanskt stöd varvid förslagen föll.

Förhandlingsresultatet

Industriländernas tullsänkningar uppgår i genomsnitt till 38%. Utfallet
överträffar således den allmänna målsättning som uppställts för
tullförhandlingarna, dvs. en tredjedels tullsänkning. Efter genomförda
milsänkningar hamnar därmed den genomsnittliga milnivån i
industriländerna på 3,9%. USA sänker sina tullar med i genomsnitt 35
%, EG med 37 %, Japan med 56 % och Kanada med 47 %. De svenska
medgivandena motsvarar en milsänkning med 33 %. Efter ett
genomförande av åtagandena skulle den svenska genomsnittliga tullnivån
bli 3,1 % att jämföras med EU:s 3,6%, USA:s 3,5 %, Japans 1,7 % och                26

Kanadas 4,8%.                                                  Prop. 1994/95:35

Förhandlingsresultatet innebär att de flesta i-länder helt avvecklar
tullarna på tio varuområden: läkemedel, papper, stål, byggmaskiner,
jordbruksmaskiner, medicinsk utrustning, möbler och leksaker samt på
jordbruksområdet i fråga om öl och vissa spritdrycker. En kraftig ökning
sker därmed av andelen tullfri import i i-ländema, från 20 % till 43 %.
Tullarna på kemiska produkter harmoniseras på låga nivåer (högst 6,5%).
Med undantag av Sydkorea deltar u-ländema enbart i begränsad
omfattning i sektorsuppgörelsema.

USA sökte härutöver med stöd av flera andra länder att uppnå
tulleliminering även för elektronik, vetenskapliga instrument, trävaror,
icke-järnhaltiga metaller och fisk. Enighet kunde dock inte uppnås mellan
nyckelländerna. För elektronik och vetenskapliga instrument blir
resultatet ändå betydande med sänkningar runt 50 %, i Japan hela 100
%. För trävaror blev sänkningarna 43 % medan utfallet för icke-
järnhaltiga metaller såsom koppar, aluminium och nickel blev mellan 20
% och 50 %. För fisk och fiskprodukter stannar sänkningen vid 26 %.

På vissa andra varuområden är resultaten betydligt mindre långtgående.
EG sökte få till stånd en överenskommelse om tullharmonisering på teko-
området och därutöver långtgående tullsänkningar för skor, glas och
keramik. Förslagen föll dock efter starkt motstånd från framför allt USA.
Sänkningarna för teko blir genomsnittligt 22 %, för skor och läder 18 %.
Även efter Uruguayrundan kommer således de högsta i-landstullarna
återfinnas i dessa sektorer med genomsnittligt 12,1% resp. 7,3 %. En
annan sektor för vilken resultatet blev blygsamt är motorfordon med 23
% genomsnittlig tullsänkning.

Resultatet innebär att också u-ländema nu binder sina tullar i stor
utsträckning. Även om u-ländemas medgivanden i flertalet fall innebär
s. k. takbindningar, dvs. tullarna maximeras vid en högre nivå än den
som gäller för utgående tullar, uppnås betydligt ökad säkerhet och
förutsebarhet för exportörer vad gäller marknadstillträdesvillkoren.
Eftersom i-länderna och de central- och östeuropeiska länderna samtidigt
binder nästan samtliga sina tullar, ökar andelen av GATT-medlemmamas
handel som omfattas av bundna tullar från ca 60 % till drygt 90 %.
Målsättningen om en väsentlig ökning av bindningsgraden får därför
anses vara uppfylld.

För två varuområden, tropiska produkter och s.k. naturresursbaserade
produkter (fisk, trä och icke-järnhaltiga metaller), var
förhandlingsmålsättningama från Montreal-mötet mer ambitiösa. För
tropiska produkter genomfördes betydande tullsänkningar redan år 1989,
även från svensk sida (prop. 1988/89:135). Tillsammans med senare
gjorda åtaganden innebär resultatet för tropiska produkter tullsänkningar
i i-länderna uppgående till 43 %, dvs. mer än genomsnittet. Utfallet för
naturresursbaserade produkter blev däremot något under genomsnittet, en
tullsänkning med 33 %.

27

Genomförandet

De tullsänkningar som man nu har kommit överens om skall enligt
Marrakech-protokollet genomföras i fem lika stora steg med början den
dag då WTO-avtalet träder i kraft. Sluttullama kommer enligt
huvudregeln därmed att sättas i kraft senast fyra år efter WTO-avtalets
ikraftträdande. På vissa områden har längre genomförandeperioder
överenskommits. För stål, papper, teko och leksaker skall
tullsänkningarna ske under en tioårsperiod. På läkemedelsområdet har
däremot berörda länder enats om en omedelbar tullavveckling från den
första dag då WTO-avtalet träder i kraft. Enligt tullprotokollet är det
inget som hindrar att sänkningarna görs snabbare eller i färre steg.

Till tullprotokollet har de länder som undertecknat överenskommelsen
fogat sina resp, listor över medgivanden. Hittills har 89 länder lämnat
sina industrivarulistor, varav några återstår att slutgiltigt verifiera. Den
svenska listan framgår av bilaga 4. De minst utvecklade länderna har
givits möjlighet att fram till april 1995 foga sina listor över medgivanden
till tullprotokollet.

Prop. 1994/95:35

Resultatet för svensk del

Det svenska intresset för förhandlingarna får ses mot bakgrund av de
frihandelsavtal som reglerar Sveriges industrivaruhandel med de flesta
europeiska länder. Av Sveriges totala export av industrivaror går ca 75
% till länderna i EU, EFTA eller central- och Östeuropa. Dessa varor
åtnjuter tullfrihet, med några enstaka tidsbestämda undantag. Det betyder
att tullförhandlingama för svensk del i praktiken har berört de återstående
ca 25 % av exporten. De avsättningsmarknader som i första hand har
varit av intresse för Sverige är USA, Japan, Kanada, Australien, Nya
Zeeland, Sydkorea, ASEAN-ländema, Indien samt de viktigaste
ekonomierna i Latinamerika. Sverige riktade i förhandlingarna önskemål
om specifika tullsänkningar av intresse för svenskt näringsliv till ett
tjugotal länder. Bilaterala förhandlingar fördes med ett drygt femtontal
länder.

Resultatet av förhandlingarna är mycket positivt for svensk del. De
största tullsänkningarna görs i varusektorer av starkt eller mycket starkt
svenskt exportintresse, medan de varusektorer för vilka sänkningarna blir
begränsade i samtliga fall utom ett, nämligen motorfordon, är av mindre
betydelse för den svenska exporten. I motorfordonsektom är dock
tullarna på de viktigaste marknaderna, USA och Japan, redan avvecklade
eller mycket låga.

Sektorsuppgörelserna innebär att en betydande andel av den svenska
exporten till viktiga marknader som USA (35 %), Japan (85 %), Kanada
(39 %) och Sydkorea (32 %) nu blir helt befriade från tullar.
Tullavvecklingen i fråga om stål, läkemedel, medicinsk utrustning,
byggmaskiner och papper kan särskilt framhållas. Därutöver har
betydande tullsänkningar uppnåtts för andra varor av starkt svenskt
exportintresse. Sammantaget kommer tullarna för den svenska exporten

till USA att genomsnittligt sänkas med 45 %, till Japan med 84 %, till Prop. 1994/95:35
Kanada med 56 % och till Sydkorea med 52 %. De kvarstående
genomsnittliga tullnivåerna för svensk export blir mycket låga, i USA 1,8
%, i Japan 0,4 % och i Kanada 3,9 %.

I Australien och Nya Zeeland blir 13 % resp. 43 % av den svenska
exporten tullfri och dessa länder binder för första gången större delen av
sina tullar i GATT.

På de viktigaste u-landsmarknadema, ASEAN-ländema, Indien och
Latinamerika, binds nu tullarna för den övervägande delen av den
svenska exporten. På de största latinamerikanska marknaderna, såsom
Brasilien, Argentina och Mexico, binds t.o.m. samtliga tullar.

Resultaten av förhandlingarna redovisas mer detaljerat i fråga om de
viktigaste länderna i bilaga 5.

För svensk del har på motsvarande sätt som för exporten enbart ca 25
% av totalimporten berörts av tullförhandlingama. En stor del av u-
landsimporten är dessutom redan befriad från tullar genom den tullfrihet
Sverige beviljar enligt det allmänna systemet för tullpreferenser till u-
länderna (Generalized System of Preferences, GSP). Sverige deltar fullt
ut i överenskommelserna om tulleliminering för läkemedel, stål,
byggmaskiner, jordbruksmaskiner, medicinsk utrustning, möbler och
leksaker. På kemiområdet deltar Sverige i överenskommelsen om
tullharmonisering och genomför därutöver de ytterligare sänkningar för
vissa enskilda kemivaror som EG enats om i förhandlingar med USA.
Sverige anslöt sig inte till överenskommelsen om tulleliminering för
papper. Det svenska medgivandet i denna sektor blev i stället en
tredjedels tullsänkning från en redan låg tullnivå.

För övriga varor är i de flesta fall den svenska erbjudna sluttullnivån
identisk med den som EG erbjudit. Detta gäller exempelvis tekosektom,
för vilken den genomsnittliga tullnivån sänks från 12,2 till 9,7 %. Andra
sektorer där tullsänkningarna blir betydande är skor och läder där
tullarna sänks från 8,5 % till 5,0 % i genomsnitt. I de fall EG helt avstått
från erbjudanden om tullsänkningar, exempelvis beträffande personbilar,
de flesta fiskprodukter samt viss konsumentelektronik, har heller inga
svenska åtaganden gjorts. I övriga fall har tullen vanligen sänkts med en
tredjedel i enlighet med målsättningen för förhandlingarna. Sammantaget
motsvarar de svenska åtagandena en sänkning av den genomsnittliga
tullnivån med 33 %, från 4,6 % till 3,1 %, således helt i enlighet med
förhandlingsmålsättningen.

Genomförandet för svensk del

Genomförandet för svensk del av förhandlingsresultatet i fråga om
marknadstillträde för industrivaror blir avhängigt av utslaget i
folkomröstningen om ett medlemskap i Europeiska unionen. Om Sverige
blir medlem i EU, kommer de svenska tullsänkningsåtagandena inte att
genomföras i den nationella lagstiftningen. I stället kommer Sverige vid
inträdet att bli bundet av EU:s då gällande tullregim och de

29

tullsänkningar som därefter sker på grund av EU:s åtaganden i Prop. 1994/95:35
Uruguayrundan. De svenska tullåtagandena i Uruguayrundan kommer
dock att ligga till grund för den granskning av EU:s utvidgning som
kommer att äga rum i WTO enligt GATT:s artikel XXIV och för de
kompensationsförhandlingar med tredje land enligt artikel XXIV.6, som
kan väntas följa för EU:s del i samband därmed.

Om folkomröstningen om ett svenskt EU-medlemskap skulle resultera

i ett negativt utslag avser regeringen återkomma till riksdagen med
förslag till hur genomförandet av tullsänkningsåtagandena i GATT skall
ske för svensk del.

5.4 Avtalet om tillämpning av sanitära och fytosanitära
åtgärder (Sanitary and Phytosanitary Measures, SPS)

Sammanfattning: Sveriges målsättning i förhandlingarna om
tillämpningen av sanitära och fytosanitära regler har varit att
säkerställa ett upprätthållande av höga gränsvärden och standarder
på detta område. Detta mål har uppnåtts genom SPS-avtalets
utformning. Samtidigt innebär avtalet att SPS-åtgärder inte kan
utnyttjas för protektionistiska syften. En högre grad av insyn och
förutsägbarhet har skapats, vilket är till fördel för såväl exportörer
som importörer.

Bakgrund

Inom ramen för jordbruksförhandlingarna i Uruguayrundan tillsattes tidigt
en arbetsgrupp för att studera frågan om särskilda regler för
användningen av säkerhets- och hälsoföreskrifter avseende handeln med
livsmedel, djur och växter. Regler på detta område har tidigare saknats,
utöver ett allmänt undantagsmedgivande i GATT:s artikel XX eller i den
mån berörda åtgärder faller under koden om tekniska handelshinder
(TBT). TBT-koden ansågs emellertid inte tillräcklig, då
skyddsbestämmelser på djur- och växtskyddsområdet i praktiken skiljer
sig avsevärt från motsvarande bestämmelser på industrivaruområdet.

Åtgärder på detta område har gett upphov till alltfler svårlösta
handelstvister och det farms därför ett uttalat behov av att skapa klara
regler för tillämpningen av sanitära och fytosanitära åtgärder. Såväl
export- som importländer hade ett intresse av tydligare regler.
Exportörer, som ansåg att många SPS-krav var för höga och snarast
dolde protektionism och att en substantiell sänkning av gränsskyddet
skulle leda till ett ökat missbruk i detta avseende, önskade ökad
öppenhet, förutsägbarhet och disciplin. Importländer önskade klara regler
till stöd för att vidmakthålla berättigade höga krav, när dessa hade
betydelse för hälsa och säkerhet.

Förhandlingarna fördes, på grund av sin tekniska komplexitet,
fristående från den egentliga jordbruksförhandlingen. I många delar har

30

lösningar och formuleringar i avtalet kunnat hämtas från TBT-koden. Prop. 1994/95:35
Avtalet färdigförhandlades i princip vid ett ministermöte i Bryssel i
december 1990. I slutet av år 1992 kom emellertid USA med ett antal
krav på ändringar i den text som fastlagts i utkastet till slutlig avtalstext
från år 1991. Frågorna löstes av en teknisk expertgrupp under år 1993
utan att substansen i avtalet nämnvärt ändrades.

Förhandlingsresultatet

Avtalet om tillämpning av sanitära och fytosanitära åtgärder innebär en
disciplin för livsmedelsbestämmelser samt veterinärbestämmelser och
växtskyddsregler. Disciplinen rör åtgärder för att skydda människors,
växters eller djurs liv och hälsa och omfattar inte bestämmelser som
grundas på etiska normer, djurskyddshänsyn eller dylikt.

Sanitära och fytosanitära åtgärder skall så långt som möjligt grundas på
internationellt erkända gränsvärden eller normer. Avtalet hänvisar således
till arbetet inom Codex Alimentarius-kommissionen beträffande
livsmedelsstandarder, och till Internationella växtskyddskonventionen
samt Internationella byrån för smittsamma husdjurssjukdomar.
Medlemmarna uppmanas att så långt som möjligt harmonisera sina
sanitära och fytosanitära åtgärder enligt dessa internationella normer och
rekommendationer, vilket på sikt förväntas leda till en höjning av SPS-
standarden bland medlemmarna. Högre krav är dock tillåtna om ett land
bedömer att en högre skyddsnivå är nödvändig. Avtalet kräver dock att
sådana högre krav grundas på vetenskapliga underlag och enhetliga
riskvärderingsprinciper. Avsikten är att förhindra att högre krav används
som förtäckta handelshinder och att säkerställa att en konsekvent
riskbedömningsnivå tillämpas.

I avtalet sägs emellertid också att länder ömsesidigt skall erkänna
varandras sanitära och fytosanitära åtgärder även om de avviker från
internationellt fastställda normer, om den exporterande medlemmen kan
visa att de erbjuder ett tillräckligt skydd. Områden som är fria från
växtskadegörare eller sjukdomar skall erkännas, även om de inte omfattar
hela exportlandet, och export tillåtas om exportlandet kan visa att
området i fråga möter importlandets krav på lämplig skyddsnivå.

Tvister under SPS-avtalet skall lösas inom ramen för den allmänna
tvistlösningsmekanismen. Vid tvister som omfattar tekniska eller
vetenskapliga frågor skall dock panelen rådgöra med experter som utsetts
i samråd med de tvistande parterna.

U-länderna tillhör den grupp av länder som ofta sett sanitära och
fytosanitära krav som hinder för marknadstillträde. Dessa har därför sett
ett värde i att skapa ökad insyn och skärpta regler för användandet av
SPS-åtgärder. Importrestriktioner med hänvisning till SPS-krav kan nu
inte tillämpas godtyckligt, utan skall vara grundade på internationellt
erkända normer och rekommendationer eller, som ovan nämnts,
vetenskapligt underlag och konsekventa riskbedömningsprinciper.

I SPS-avtalet sägs dessutom att medlemmarna i sin tillämpning av SPS-
åtgärder skall ta hänsyn till u-ländemas, och då i synnerhet de minst

utvecklades, särskilda behov. I de fall avtalet medger infasningsperioder Prop. 1994/95:35
för nya SPS-åtgärder, skall längre övergångsperioder medges för
produkter som är av särskilt intresse för u-ländema. Den SPS-kommitté
som skall upprättas bemyndigas också medge de u-länder som så begär
specificerade och tidsbegränsade undantag från samtliga eller delar av
åtagandena i avtalet. Därvid skall vederbörlig hänsyn tas till det berörda
landets handels- och utvecklingsmässiga samt finansiella behov.

Resultatet för svensk del

Sverige har, inom ramen för det nordiska samarbetet, engagerat sig
aktivt i SPS-förhandlingen. Vår målsättning har varit att åstadkomma en
så tydlig och omfattande överenskommelse som möjligt för att undvika
tvister och skapa förutsägbarhet beträffande skyldigheter och åtaganden.
En viktig aspekt var att säkerställa att SPS-åtgärder inte kan användas på
ett protektionistiskt sätt. Eftersom Sverige traditionellt har tillämpat höga
sanitära och fytosanitära skyddskrav för importerade produkter, var det
samtidigt viktigt för Sverige att ha möjlighet att upprätthålla högre
standarder och gränsvärden än vad som gäller internationellt på vissa
områden.

Generellt kan sägas att SPS-avtalet väl uppfyller de svenska
målsättningarna. Avtalet gör det möjligt för Sverige att upprätthålla höga
SPS- krav beträffande människors, djurs eller växters liv eller hälsa även
i framtiden. Avtalet kommer inte att innebära några större förändringar
för svensk industri, förutom att riskerna för att drabbas av godtyckliga
SPS-krav vid export radikalt begränsats.

5.5 Avtalet om jordbruk

Sammanfattning: Jordbruksavtalet är banbrytande i det att handeln
med jordbruksprodukter införlivas i GATT-regelverket. Den
begynnande avreglering och liberalisering av handeln med
jordbruksprodukter detta innebär är välkommen. En viktig grund
för fortsatta reformer har lagts. För svensk del har en stor del av
åtagandena som följer av avtalet uppfyllts genom 1990 års
jordbruksreform. Effekterna kommer för svensk del främst att
märkas på gränsskyddssidan. För u-ländema kommer de striktare
stödreglema, främst beträffande exportsubventioner, att öka deras
möjligheter att konkurrera på världsmarknaden.

Bakgrund

Även om jordbruk formellt sett har omfattats av GATT-regelverket, har

32

jordbrukssektorn i praktiken varit föremål för omfattande undantag från Prop. 1994/95:35
regler om subventioner och gränsskydd. Försök har gjorts under tidigare
förhandlingsrundor i GATT att integrera jordbruket i det generella
regelsystemet, dock utan större framgång. Resultatet av Tokyorundan
blev på jordbruksområdet, förutom vissa begränsade tullsänkningar, att
internationella avtal slöts för mejerivaror respektive nöttkött. Avtalen,
som administreras av GATT, syftar till att genom övervakning,
informationsutbyte och konsultationer verka för en ökad liberalisering
och   stabilisering   av världshandeln med berörda produkter.

Medlemskretsen omfattar viktigare exportörer av de aktuella produkterna.
Mejerivaruavtalet har dessutom haft ett system med minimipriser vid
export. Avtalet har därigenom haft drag av kartellbildning.

Situationen inför inledningen av Uruguayrundan kännetecknades av ett
kraftigt ökande antal handelskonflikter på jordbruksområdet.
Subventionerna till jordbruket och gränsskydd i form av kvantitativa
restriktioner ifrågasattes i allt högre grad i flera tvistlösningspaneler i
GATT. Kostnaderna för konsumenterna och budgetbelastningen av de
interna stödsystemen blev alltmer uppmärksammade. Stödsystemen gav
i ökande grad upphov till en överproduktion som med hjälp av
exportsubventioner fick avsättas på världsmarknaden. Denna dumpning
av jordbruksprodukter på världsmarknaden skapade en osund
konkurrenssituation och stark irritation bland jordbruksexporterande
länder, en del av dem u-länder. Dessa u-länder samt stora
jordbruksexportörer som Australien och Nya Zeeland ställde därför krav
på att en reform av jordbrukshandeln skulle ingå i förhandlingspaketet.
Från u-landssidan var detta ett av kraven för att man i sin tur skulle
acceptera förhandlingar om t.ex. investeringsregler, immaterialrätt och
tjänstehandel.

Jordbruksförhandlingen har utgjort en av de mest turbulenta delarna i
rundan. Motsättningarna har varit starkast mellan huvudaktörerna EG och
USA, där USA från början verkade för en mycket långtgående reform på
jordbruksområdet med bl.a. totalt avskaffande av exportsubventioner. EG
intog emellertid, mot bakgrund av att den gemensamma
jordbrukspolitiken utgör en central beståndsdel i EG-samarbetet, en
betydligt mindre reformvänlig och snarast avvisande attityd. En starkt
pådrivande kraft i liberaliserande riktning har varit den s.k.
Cairnsgruppen, som består av fjorton jordbruksexporterande u- och i-
länder. Japan intog, på grund av sin önskan att bevara sitt mycket höga
jordbruksstöd och det stora politiska problemet att tillåta import av ris,
en mycket återhållsam attityd under hela förhandlingen.

Motsättningarna mellan EG och USA ledde vid ett flertal tillfällen till
blockeringar av förhandlingarna. När utkastet till slutuppgörelse i rundan
presenterades i slutet av år 1991, deklarerade EG att förslaget till
jordbruksavtal inte var acceptabelt. Det faktum att EG våren 1992 kunde
fatta beslut om reform av den gemensamma jordbrukspolitiken (Common
Agricultural Policy, CAP) innebar emellertid att möjligheten att nå en
uppgörelse på jordbruksområdet ökade. En stor del av år 1992 ägnades
åt bilaterala förhandlingar mellan USA och EG om hur en uppgörelse                 33

skulle kunna utformas. Den största stötestenen utgjordes av

3 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 35. Del A

exportsubventionerna. EG (och då främst Frankrike) kunde inte acceptera Prop. 1994/95:35
att minska de subventionerade exportvolymerna med 24% enligt förslaget
till slutuppgörelse. Det var också viktigt för EG att få erkänt att de
arealbidrag som införts med CAP-reformen skulle betraktas som ”gröna”
stöd, dvs. inte omfattas av krav på nedskärningar. Förhandlingarna ledde
i november 1992 till den s.k. Blair House-överenskommelsen. Denna
innebar att åtagandet att minska exportsubventioner ändrades från 24%
till 21%, att arealstödet undantogs från reduktion under reformperioden
och att den s.k. fredsklausulen infördes. Frankrike motsatte sig dock
fortfarande åtagandet beträffande exportsubventioner. Efter Blair House-
överenskommelsen kunde processen emellertid återigen multilateraliseras
och jordbruket utgjorde inte längre den främsta stötestenen i
förhandlingarna. På grundval av de preliminära bindningslistor som
deltagarna presenterat i mars 1992 ägnades större delen av år 1993 åt
bilaterala förhandlingar om åtaganden och medgivanden i dessa listor.

Det franska motståndet mot Blair House-överenskommelsen övervanns

i slutskedet, bl.a. genom att en möjlighet skapades att fasa in
minskningen av den subventionerade exportvolymen under
reformperioden och jordbruksuppgörelsen i sin slutgiltiga form kunde
därmed antas den 15 december 1993.

Förhandlingsresultatet

Jordbruksöverenskommelsen innebär att det för första gången inom
GATT etableras detaljerade regler för subventioner (internt stöd och
exportsubventioner) och gränsskydd även för jordbruksvaror. Genom
omvandling av alla former av gränsskydd till tullar, den s.k.
tarifferingen, har man också kommit tillrätta med den djungel av variabla
avgifter, kvantitativa restriktioner, importförbud, licenser etc. som
tidigare varit vanligt förekommande på jordbruksområdet. I avtalet ingår
dessutom ett åtagande om att fem år efter avtalets ikraftträdande påbörja
förhandlingar om en fortsättning av reformprocessen.

Åtagandet om internt stöd innebär att det sammanlagda interna stödet
skall minskas med 20% under sex år (åren 1995-2000). Neddragningen
behöver inte ske produktvis, utan beräknas på den sammanlagda
stödnivån (Aggregate Measurement of Support, AMS). Utgångspunkt för
neddragningen är stödvolymen under basperioden 1986-1988. Från denna
neddragning undantas sådant stöd som klassificerats som icke
handelsstörande, s.k. grönt stöd, samt vissa typer av areal- och
djurbidrag som ingår i produktionsbegränsningsprogram.

Allt gränsskydd skall omvandlas till tullar (tariffering). Tullarna har
beräknats som skillnaden mellan det inhemska priset och
världsmarknadspriset under basperioden 1986-1988. I många fall har
detta resulterat i tullar på flera hundra procent. På grund av en del
länders mycket kraftiga motstånd mot en allomfattande tariffering, har
införts en möjlighet att uppskjuta tarifferingen till reformperiodens slut.
Kostnaden för att utnyttja denna möjlighet blir att det nedan beskrivna
åtagandet om minimitillträde ökas till 4% respektive 8%.

De s.k. tullkoefficienterna binds vid de framräknade nivåerna. Detta Prop. 1994/95:35
innebär att på samma sätt som gäller på industrivaruområdet, kan dessa
tullar inte höjas utan förhandlingar om kompensation. Tullarna skall
under reformperioden, dvs. fram till år 2001, minskas med i genomsnitt
36%. För varje enskild produkt måste tullen minskas med minst 15%.

För att inte de i vissa fall mycket höga tullnivåer som blir resultatet av
tarifferingen skall medföra att marknadstillträdesmöjligheter minskar, har
införts åtaganden om ett bibehållet resp, minimimarknadstillträde. Det
första innebär att man genom kvoter eller på annat sätt garanterar samma
tillträdesmöjligheter till sin marknad som fanns under basperioden. Detta
kompletteras med åtaganden om minimitillträde, som innebär att det
måste finnas möjlighet att importera kvantiteter som motsvarar 3% av
den inhemska konsumtionen. Denna siffra skall öka till 5% under
reformperioden.

Exportsubventionerna skall minskas med 36% i värde och 21% i
kvantitet. Neddragningarna skall ske med utgångspunkt från den
subventionerade exporten under basperioden 1986-1990. För att undvika
att exportstödsåtagandet får alltför kraftiga effekter i början av
reformperioden, finns möjlighet att i beräkningen inkludera även 1991
och 1992 års exportvolymer. Vid reformperiodens slut skall dock
volymen på den subventionerade exporten ha minskat med 21% jämfört
med volymen under basperioden.

Som ett resultat av Blair House-överenskommelsen finns också en s.k.
fredsklausul i jordbruksavtalet. Denna gäller i hela nio år, dvs. t.o.m. år
2003 och skyddar det gröna stödet mot utjämningstullar eller
tvistlösningsförfaranden. Den typ av arealstöd och djurbidrag som
undantagits från reduceringsåtagandet är också, i princip, skyddat från
utjämningstullar och tvistlösningsförfaranden, så länge det håller sig inom
1992 års stödnivåer. Exportsubventioner skall endast vid påvisande av
skada kunna beläggas med antidumpnings- eller utjämningstullar. I
samtliga fall uppmanas dessutom parterna att visa återhållsamhet med
inledande av undersökningar om utjämningstullar.

U-länderna medges mildare discipliner när det gäller stödneddragningar
och har dessutom möjlighet att utsträcka avtrappningen till tio år. De
minst utvecklade u-ländema undantas helt från skyldigheten att minska
sina subventioner. Minskningen av subventioner till jordbruket i
utvecklade länder bör innebära att det blir lättare för u-länderna att
konkurrera på världsmarknaden. Framför allt bör minskade
exportsubventioner minska risken för att u-landsproducenter konkurreras
ut på sina egna marknader av dumpad överskottsproduktion.

Samtidigt kan just minskningen av exportsubventioner innebära vissa
svårigheter för u-länder som är nettoimportörer av livsmedel. Minskade
exportsubventioner förväntas på sikt leda till ökade världsmarknadspriser,
vilket innebär att dessa länders import av livsmedel kan fördyras. Ett
särskilt ministerbeslut har därför fattats att inom ramen för den nya
jordbrukskommittén övervaka effekterna av jordbruksreformen just för
de u-länder som är nettoimportörer av livsmedel. I beslutet fastslås bl.a.
målsättningar om bibehållet livsmedelsbistånd och möjligheter till hjälp                  35

från Internationella valutafonden, Världsbanken m.m.

Resultatet för svensk del

För Sveriges del är jordbruksavtalet mycket välkommet. Genom 1990 års
jordbruksreform har Sverige redan klarat av mycket av det som
jordbruksavtalet ålägger oss. Effekterna kommer främst att märkas på
gränsskyddssidan. De tullar som nu har bundits i vår bindningslista sätter
ett tak för hur mycket våra interna jordbrukspriser kan överstiga
världsmarknadens. Detta tak sänks dessutom under reformperioden med
i genomsnitt 36%. I praktiken innebär detta att nuvarande system med
variabla införselavgifter kommer att kunna fortsätta tillämpas, dock inom
de gränser våra tullbindningar sätter. Effekterna för enskilda produkter
beror således på världsmarknadspriserna och på nivån på vårt nuvarande
tillämpade gränsskydd i förhållande till det som bundits, dvs. den
variabla avgiften under basperioden 1986-1988. För en del produkter
ligger dagens gränsskydd under den slutnivå vår tullbindning anger.

När det gäller det interna stödet kommer jordbruksavtalets disciplin
baserad på administrativa priser i princip inte att påverka oss. Genom
1990 års reform avskaffades de svenska regleringarna och därmed
merparten av våra administrativa priser. I förhållande till basperioden har
således redan i dagsläget en väsentlig stödneddragning gjorts. Detta
innebär bl.a. att vårt Norrlandsstöd ryms inom den tillåtna stödvolymen
och inte behöver förändras till följd av avtalet.

I den mån Sverige har kvar exportsubventioner sätter naturligtvis
jordbruksavtalet gränser för storleken på och omfattningen av dessa. Det
blir t.ex. inte möjligt att införa exportstöd för produkter som inte hade
sådant stöd under basperioden. I dagsläget utgår exportsubventioner bl.a.
för kött, fläsk och spannmål. Dessa subventioner skall enligt gällande
riksdagsbeslut vara avvecklade till år 1995. Exportsubventioner enligt
GATT:s definition utgår i Sverige även för livsmedelsindustriprodukter
genom råvarukostnadsutjämningssystemet. Åtagandena om minskning av
basperiodens budgetutlägg med 36%, resp. subventionerade
exportvolymer med 21%, medför i huvudsak inga åtgärder för svensk
del. För livsmedelsindustriproduktema är dagens exportstöd större än
under basperioden till följd av ökade exportvolymer. GATT-åtagandet
kan, trots en förväntad minskning av bidragen som en följd av EES-
avtalet, medföra en begränsning av exportstödet i denna sektor.

I tullförhandlingama har Sveriges drivit offensiva exportintressen, bl.a.
rörande vodka. Dessa redovisas under avsnitt 5.3 och i bilaga 4.
Svenska exportintressen beaktas också genom att USA öppnar en kvot
med reducerat gränsskydd för vissa typer av svensk ost i utbyte mot att
Sverige öppnar en global kvot för viss typ av ost.

Prop. 1994/95:35

36

5.6 Avtalet om textil och konfektion (TEKO)

Prop. 1994/95:35

Sammanfattning: Det nya avtalet om textil och konfektion innebär
att alla kvantitativa importbegränsningar för teko-varor avskaffas
successivt under en tioårig övergångsperiod och att handeln med
dessa produkter kommer att regleras av de normala GATT-
reglerna. Övergångsperioden är indelad i tre etapper och under
varje etapp införlivas en bestämd andel varor under de allmänna
GATT-reglerna samtidigt som kvoterna ökas för de varor som
kvarstår under begränsning. Eftersom Sverige avskaffade alla sina
begränsningar redan år 1991 får avtalet bara direkta effekter för
vår del vid ett eventuellt EU-medlemskap med återföljande
återreglering av tekoimporten. För u-ländemas del innebär avtalet
successivt ökade exportmöjligheter.

Bakgrund

Handeln med textil- och konfektionsvaror har varit föremål för
regleringar under mycket lång tid. Begränsningarna var till en början
ensidiga eller rent bilaterala. Under 1960-talet och början av 1970-talet
begränsades viss import enligt det korta respektive det långa
bomullstextilavtalet och sedan år 1974 genom multifiberavtalet
(Multifibre Arrangement, MFA) som förlängts i olika omgångar. Genom
MFA har det således varit möjligt att göra avsteg från de normala
GATT-reglerna när det gäller marknadsstörande import av teko-varor.
Sverige begränsade sin tekoimport inom MFA:s ram fram till dess MFA
IV löpte ut den 31 juli 1991. I Uruguayrundan var det första gången som
man genom förhandlingar sökte införliva denna sektor under de allmänna
GATT-reglerna.

Förhandlingarna präglades av motsättningar mellan exportör- och
importörländer. De svåraste förhandlingsfrågoma gällde hur övergången
skulle ske, övergångstidens längd samt villkoren, dvs. tillväxttakter och
flexibilitetsbestämmelser. Det var inte enbart importörländer utan även
vissa exportörländer som argumenterade för en lång övergångsperiod.
Det gällde utvecklingsländer som relativt nyligen startat tekotillverkning
och som önskade bygga upp sin tekoindustri i skydd av den stabilitet i
fråga om marknadstillträde som tekokvoter ansågs ge. Sverige drev en
liberal linje i förhandlingarna i ett försök att agera brobyggare mellan
exportör- och importörländer.

37

Förhandlingsresultatet

Prop. 1994/95:35

Avtalet innebär att handeln med textil och konfektion nu inordnas i det
allmänna WTO-regelverket efter en övergångsperiod om 10 år uppdelad
i tre etapper. Avvecklingen sker enligt två parallella spår. En bestämd
andel av 1990 års import förs under varje etapp över till de allmänna
WTO-reglerna, vilket innebär att restriktionerna i multifiberavtalet
gradvis avvecklas. För dessa varor gäller således inte den speciella
skyddsklausulen i övergångsarrangemanget. Under övergångsperioden
måste minst 51 % av ett lands import av dessa varor liberaliseras enligt
detta schema. För de varor som kvarstår under begränsning ökas
kvoterna successivt genom en formel som innebär att kvoterna för de
känsligaste varorna, dvs. de med lägst ökningstakter, ökas långsammare
än för andra varor där ökningstakterna redan i dag är högre. Avtalet
innehåller sedvanliga regler om flexibilitet, dvs. utbytbarhet mellan
avtalsår och mellan begränsade varor. Avtalet ger också möjlighet till
avsteg gentemot medlemmar som inte fullföljer sina förpliktelser. Avtalet
innehåller även regler om kringgående av begränsningsavtal. Till skillnad
från MFA kan detta avtal inte förlängas. Därmed kommer samtliga
MFA-begränsningar att upphöra definitivt år 2005.

Resultatet för svensk del

I förhandlingarna drev Sverige och Norden en liberal linje och strävade
efter ett avtal med kortare övergångsperiod och högre ökningstakter. Det
visade sig dock svårt att få gehör för denna linje, då viktiga importör-
och exportörländers positioner var alltför långt ifrån varandra i dessa
centrala frågor. Det viktigaste resultatet är ändå att man genom detta
avtal införlivar sektorn i det allmänna GATT-regelverket och att teko-
restriktionerna efter övergångsperiodens utgång avskaffas. U-ländemas
exportmöjligheter förbättras och ett långvarigt irritationsmoment i
handelsrelationerna mellan industriländer och utvecklingsländer
försvinner successivt. Eftersom Sverige avskaffade samtliga
importbegränsningar på tekoområdet redan år 1991 får avtalet i rådande
läge enbart marginell betydelse ur strikt nationell synvinkel. Däremot får
givetvis avtalet stor betydelse också för Sverige för att begränsa
verkningarna av den återreglering av tekoimporten som följer av ett
eventuellt svenskt EU-medlemskap.

38

5.7 Avtalet om tekniska handelshinder (Technical Barriers
to Trade, TBT)

Prop. 1994/95:35

Sammanfattning: Det nya TBT-avtalet är en utbyggnad av det
avtal som framförhandlades under Tokyorundan. Huvuddragen i
det tidigare avtalet har bibehållits, men texten i det nya avtalet har
disponerats klarare och vissa avsnitt har utvidgats och preciserats.
Den viktigaste förändringen är att tekniska föreskrifter och
standarder har omdefinierats till att omfatta inte enbart en varas
egenskaper utan även relaterade processer och
tillverkningsmetoder. Det nya avtalet skapar förutsättningar för en
minskning av onödiga handelshinder. Genom införlivandet i WTO
kommer antalet länder som omfattas av TBT-disciplinen att öka
kraftigt.

Bakgrund

Liksom de flesta andra avtal inom GATT som reglerar icke-tariffära
handelshinder framförhandlades det nuvarande TBT-avtalet under den
s.k. Tokyorundan i slutet av 1970-talet. Liksom i GATT gäller principen
om icke-diskriminering som en huvudregel i TBT-avtalet. Avtalet, som
omfattar såväl industri- som jordbruksvaror, föreskriver att tekniska
föreskrifter och standarder inte får utarbetas, antas eller tillämpas med
avsikt att skapa hinder för internationell handel. Inte heller får sådana
föreskrifter eller standarder eller deras tillämpning leda till att
oberättigade hinder för internationell handel skapas. Anmälningsplikt
råder för sådana förslag till tekniska föreskrifter och förfaranden som
skiljer sig från internationella standarder och som bedöms få en väsentlig
inverkan på handeln. I avtalet återfinns även definitioner av vad som i
avtalets mening utgör tekniska föreskrifter och standarder.

Förhandlingarna inom Uruguayrundans ram har syftat till att göra
avtalstexten mera överskådlig samt dessutom att skärpa regelverket, t.ex.
med avseende på processer och tillverkningsmetoder, s.k. PPMs (Process
and Production Methods).

Förhandlingsresultatet

Huvuddragen i det nya TBT-avtalet överensstämmer med det nuvarande
avtalet. Avtalstexten har dock vunnit i klarhet och vissa avsnitt har
utvidgats och preciserats. En del begrepp har definierats och andra
omdefinierats. Beträffande tekniska föreskrifter sägs att dessa inte skall
vara mera handelshindrande än vad som är nödvändigt för att tillgodose
ett legitimt syfte, varvid man skall beakta de risker som skulle kunna
uppstå om syftet inte tillgodosågs. Som exempel på legitimt syfte nämns

39

bl.a. skydd för hälsa, säkerhet och miljö.

Den viktigaste förändringen jämfört med det nuvarande avtalet är att
termerna teknisk föreskrift och standard omdefinierats till att omfatta inte
enbart en varas egenskaper utan även relaterade processer och
tillverkningsmetoder. Sådana regler kommer att bli allt viktigare, framför
allt på miljöområdet.

Avsnitten om provning och certifiering har utökats till att omfatta alla
slags förfaranden för bedömning av överensstämmelse med tekniska
föreskrifter och standarder. Skyldigheten att anmäla förslag till tekniska
föreskrifter har utvidgats till att omfatta även vissa lokala
myndighetsorgan, t.ex. inom delstater i federala stater.

Det nya avtalets uppförandekod för standardisering är en nyhet jämfört
med Tokyorundans avtal. Avtalet är öppet för anslutning av statliga och
privata standardiseringsorgan men är endast obligatoriskt för centrala
statliga organ.

Som ett resultat av Uruguayrundan och tillskapandet av den nya
Världshandelsorganisationen kommer alla WTO-medlemmar att omfattas
av det nya avtalet. Det nu gällande TBT-avtalet har enbart drygt fyrtio
medlemmar, merparten i-länder. Liksom det existerande TBT-avtalet,
innehåller det nya avtalet ett antal bestämmelser om särbehandling av u-
länder, t.ex. genom teknisk rådgivning och genom att på olika sätt ta
hänsyn till utvecklingsländernas särskilda problem vid utarbetandet och
tillämpningen av tekniska föreskrifter och standarder.

Resultat för svensk del

TBT-avtalets tillämpningsområde vidgas och omfattar fler tekniska
förekrifter och standarder. Dessutom kommer fler länder och flera
myndigheter att omfattas. Genom att tekniska handelshinder i framtiden
kan undvikas i högre grad skapas bättre förutsättningar för internationell
handel, vilket är en stor fördel för svenska företag.

För Sveriges del kommer den utökade ländertäckningen inledningsvis
att få relativt liten betydelse eftersom vår export till de 40-tal länder som
redan i dag är anslutna utgör drygt 90% av Sveriges totalexport.

Prop. 1994/95:35

40

5.8 Avtalet om handelsrelaterade investeringsåtgärder
(Trade-Related Investment Measures, TRIMs)

Prop. 1994/95:35

Sammanfattning: TRIMs-avtalet utgör ett första steg att reglera
handelsrelaterade investeringsåtgärder inom GATT/WTO. Avtalet
slår fast att ingen åtgärd får vidtas som står i strid med WTO-
avtalets artiklar om icke-diskriminering eller förbud mot
kvantitativa restriktioner. Till avtalet är fogat en förteckning över
de åtgärder som är förbjudna. För svenska företag som är
etablerade utomlands innebär det nya avtalet att man kommer att
kunna undgå många av de krav som man möter i dag. Detta
kommer att gynna såväl dessa foretag som den svenska
exportindustrin i stort.

Bakgrund

I de multilaterala förhandlingarna som ursprungligen ledde fram till
Havanna-stadgan och det ursprungliga GATT från år 1947 framgick
tydligt att de deltagande regeringarna då inte var beredda att låta villkor
beträffande utländska investeringar bli föremål för internationella regler.
Denna situation bestod i stort sett ända fram till tidigt 1980-tal, då
investeringsfrågorna började tilldra sig ökad uppmärksamhet.

I USA företogs studier av industrin och fackföreningsrörelsen som
påvisade handelssnedvridande effekter av investeringsvillkor som t.ex.
krav på köp av lokalt tillverkade komponenter som villkor för utländska
direktinvesteringar.

Även inom internationella organisationer som OECD och Världsbanken
företogs studier i början på 1980-talet av förekommande
investeringsfrämjande medel och krav och hur sådana påverkar utländska
investeringar. Studierna visade att många värdländer konkurrerade
intensivt om utländska investeringar genom att erbjuda olika incitament.
Enligt OECD-studier från år 1983 var de vanligaste handelsrelaterade
investeringsvillkoren krav på lokalt innehåll, begränsning av importerade
insatsvaror, minimiexport och teknologiöverföring.

Det var också främst USA som drev frågan om TRIMs som ett
handelspolitiskt problem i GATT och det var på amerikanskt initiativ
som dessa frågor kom att ingå i förhandlingarna i Uruguayrundan.
Förhandlingarna präglades under lång tid av en stark nord-syd
polarisering. USA var pådrivande medan u-ländema agerade defensivt
och lade tonvikten på varje lands suveräna rätt att utforma sin
investeringspolitik som ett redskap i utvecklingsansträngningama. U-
ländernas motstånd skall ses mot bakgrund av att det just är främst u-
länder som tillämpar investeringsvillkor av de slag förhandlingarna gällt.

41

Förhandlingsresultatet

Prop. 1994/95:35

Det nya TRIMs-avtalet föreskriver att ingen part får vidta någon åtgärd
som står i strid med GATT:s artikel III om s.k. nationell behandling,
dvs. förbudet mot att diskriminera import i förhållande till inhemsk
produktion, eller med artikel XI om förbud mot kvantitativa restriktioner.
Till avtalet är fogat en förteckning på de TRIMs-villkor som är
förbjudna, vare sig de är formellt beordrade eller inte, och som kan
genomdrivas av regeringen eller måste efterlevas av investerande foretag.
Bland förbjudna TRIMs finns krav på lokalt innehåll i produktionen, krav
på en viss relation mellan import och export eller begränsning av import
för lokal produktion i förhållande till företagets export. Alla sådana
villkor som står i strid med avtalet skall anmälas till WTO och skall
avvecklas under en övergångsperiod på två år för i-länder, fem år för u-
länder och sju år för minst utvecklade länder (MUL) räknat från avtalets
ikraftträdande. Utvecklingsländer ges också möjlighet att tillfälligt avvika
från förbudet. Övergångstiderna för u-länder kan under särskilt svåra
omständigheter förlängas. Avtalet skall ses över inom fem år. I samband
med denna översyn skall man överväga om avtalet skall kompletteras
med regler om investerings- och konkurrenspolitik.

Resultatet för svensk del

Den svenska industrin har angivit olika typer av TRIMs som ett reellt
problem vid investeringar utomlands. Samtidigt har man konstaterat att
TRIMs bara utgör en av många faktorer att ta hänsyn till vid ett
investeringsbeslut och man har ofta lärt sig att leva med den situation
som föreligger. Det är emellertid angeläget att TRIMs-villkor avvecklas
i länder där svenska företag är etablerade. När kravet på lokalt innehåll
avskaffas kan detta t.ex. leda till att ökade exportmöjligheter skapas för
svenska moderföretag liksom för andra svenska leverantörer och allmänt
sett kan mer neutrala investeringsförhållanden skapas. Den
framförhandlade TRIMs-texten tillfredställer offensiva svenska intressen
på detta område och får allmänt sett betraktas som bra. Det är också
viktigt att det i avtalet klargörs att handelsrelaterade investeringsvillkor
inte blir tillåtna genom att de kombineras med förmåner av skilda slag.

Det lär visserligen dröja några år innan avtalet får avsedd effekt, men
på sikt kommer dock svenska företag att slippa många av de krav man
möter i dag. Därmed bör man kunna konkurrera på bättre villkor. Det är
vidare positivt att man i själva avtalet förutser möjligheter att bredda
avtalet till att även omfatta investeringspolitik och konkurrenspolitik.
Investeringsfrågorna i bredare bemärkelse framstår redan nu som ett
tänkbart framtida förhandlingsområde i WTO och är också föremål för
förhandlingar i OECD.

42

5.9 Avtalet om tillämpning av artikel VI i GATT 1994
(antidumpning)

Sammanfattning: Det nya antidumpningsavtalet innehåller flera
viktiga förbättringar på centrala punkter i förhållande till tidigare
avtalslydelse. De reviderade bestämmelserna bör leda till ett
minskat utrymme för godtyckliga antidumpningsåtgärder och en
förbättrad användardisciplin. Sammantaget bör avtalet innebära
minskade risker för svensk industri att utsättas för
antidumpningsåtgärder.

Bakgrund

En antidumpningstull är en extratull som får tas ut när ett importland,
efter vederbörlig undersökning, har fastställt att en importerad vara är
dumpad och därför orsakar skada på importlandets inhemska industri.
Med dumpning avses det förhållandet att priset på varan är lägre vid
export än på det exporterande landets hemmamarknad.
Antidumpningsavtalet lägger fast den närmare tillämpningen av artikel VI
i GATT. Avtalet är en utbyggnad av den s.k. antidumpningskoden från
år 1979 och reglerar i detalj under vilka förutsättningar
antidumpningsåtgärder får vidtas.

Vid tidpunkten för ministermötet i Punta del Este år 1986 var frågan
om antidumpning inte bland de prioriterade förhandlingsfrågoma.
Efterhand ökade intresset, men det dröjde ända till våren 1990 innan
förhandlingar kom igång på allvar. Förhandlingarna kom att präglas av
stora motsättningar mellan å ena sidan USA och EG, vilka motsatte sig
striktare regler och å andra sidan övriga länder som förespråkade detta.
Trots mycket intensiva diskussioner och två kompromissförslag under
hösten 1990 kunde man inte enas om ett gemensamt
förhandlingsunderlag. Ytterligare tre försök gjordes inför ministermötet
i Bryssel i december samma år men utan framgång. Förhandlingarna
återupptogs därefter under hösten 1991 med en ny ordförande som i sin
tur gjorde ett flertal fruktlösa försök att medla mellan de olika intressena.
Samtliga utkast förkastades och det sista enbart en månad innan
förhandlingarna skulle vara slutförda i december 1991. Den 20 december
samma år presenterades ett förslag av GATT:s dåvarande
generaldirektör Dunkel som kom att utgöra underlaget för det slutliga
avtalet. Inför slutförhandlingama i Geneve i december 1993 framlade
USA ett stort antal ändringsförslag, men fick enbart gehör för ett
begränsat antal av dessa i den slutliga avtalstexten.

Anledningen till de starka motsättningarna i förhandlingarna kan spåras
i en ökad användning av antidumpningsinstrumentet av i första hand
USA, EG, Kanada och Australien under 90-talet. Kritiken från drabbade
länder har stundtals varit mycket hård och användarländema har

Prop. 1994/95:35

43

anklagats för att införa åtgärder med protektionistiska förtecken.           Prop. 1994/95:35

Även Sverige har vid ett flertal tillfällen drabbats av åtgärder, främst
i USA och i första hand avseende stålprodukter. Sverige drev,
tillsammans med övriga nordiska länderna, mot den bakgrunden en
konsekvent linje att bruket av antidumpningsvapnet måste stävjas.

I Sverige utför Kommerskollegium, efter beslut av regeringen,
undersökningar om påstådd dumpning enligt förordningen (1985:738) om
dumpnings- och subventionsundersökningar. Efter slutförd utredning
överlämnar kollegiet sina slutsatser och förslag till åtgärder till
regeringen. Om förutsättningar förelegat har regeringen därefter meddelat
föreskrifter om antidumpnings- och utjämningstullar enligt lagen
(1987:1069) om tullfrihet m.m. Det bör framhållas att sedan år 1980 har
sådana föreskrifter endast meddelats vid ett par enstaka tillfällen.

Förhandlingsresultatet

Även om det nya antidumpningsavtalet till stora delar bygger på
Tokyorundans regelverk innebär det ändringar av de flesta centrala
bestämmelser. Vad gäller beräkning av dumpningsmarginalema har gjorts
ett antal detaljerade förtydliganden vars samlade innebörd är att
dumpningsmarginalema bör bli lägre i framtida undersökningar. Dock
har vissa av användarländemas ibland tveksamma metoder blivit explicit
godkända genom avtalet. Förändringarna avseende skaderekvisiten är
betydligt färre, men det kan nämnas att sammanslagning av undersökta
länders importandelar vid skadeanalysen nu blir tillåten. Detta kan få till
följd att tröskeln för att bevisa skada sänks för ett enskilt land. Däremot
har kraven för att inleda en undersökning höjts och en undersökning
måste omedelbart avslutas om det visar sig att omfattningen av den
dumpade importvolymen eller dumpningsmarginalens storlek understiger
en viss miniminivå. Reglerna för hur en undersökning skall genomföras
och för hur bevismaterial skall behandlas och värderas har skärpts.

Den kanske viktigaste förändringen är att en antidumpningstull inte får
vara i kraft i mer än högst fem år. Dock kan åtgärden förlängas om det
kan påvisas att ett borttagande av antidumpningstullen skulle innebära att
skadevållande dumpning återuppstår. En nyhet är att länder som har
antidumpningslagstiftning i kraft måste ge berörda parter möjlighet att
överklaga antidumpningsbeslut. Vad gäller tvistlösning kommer WTO:s
generella regler härom att vara tillämpliga, dock med en viss
inskränkning gällande en panels rättighet att detaljgranska ett nationellt
besluts överensstämmelse med avtalet.

Resultatet för svensk del

Då Sverige tillhör den ländergrupp som främst drabbats av

44

antidumpningsåtgärder och inte själv aktivt utnyttjat Prop. 1994/95:35
antidumpningsvapnet, var förhandlingsmålet att öka användardisciplinen
genom ett stramare regelverk. Denna målsättning är i viss utsträckning
uppfylld, om än inte fullt ut. Det finns anledning att tro att de nya
reglerna leder till färre antidumpningsfäll. När åtgärder införs kommer
troligtvis effekterna att bli mindre kännbara än tidigare. Det nya avtalet
kan förhoppningsvis också bidra till att bromsa tendensen att fler och fler
länder vidtar antidumpningsåtgärder. Mycket kommer dock att hänga på
hur det nya avtalet genomförs och tillämpas i praktiken av de mer
framträdande användarländema.

Som ovan anförts är det i Sverige regeringen som meddelar föreskrifter
om antidumpnings- och utjämningstullar enligt den nuvarande lagen
(1987:1069) om tullfrihet m.m. Det nya antidumpningsavtalet föreskriver
att medlemmarna skall tillhandahålla möjligheter för en berörd part att
begära överprövning av slutliga beslut i antidumpningsärenden hos en
oberoende rättslig eller administrativ instans. Regeringens beslut att
meddela föreskrifter om antidumpnings- och utjämningstullar kan
emellertid inte överklagas eller bli föremål för s.k. rättsprövning enligt
lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut. Om
Sverige blir medlem i EU kommer dumpningsfrågoma att hanteras
gemensamt av Sverige och övriga medlemsstater inom ramen för EU:s
gemensamma handelspolitik. Inga lagändringar såvitt gäller ovan berörda
överprövningsförfarande torde då behövas. Vid ett negativt utslag i
folkomröstningen om ett svenskt medlemskap i EU kan vissa ändringar
bli aktuella i lagen (1987:1069) om tullfrihet m.m. Regeringen avser i
sådant fall att återkomma till riksdagen med förslag till de lagändringar
som kan behövas.

5.10 Avtalet om tillämpning av artikel VII i GATT 1994
(tullvärdeberäkning)

Sammanfattning: På begäran av vissa u-länder har gjorts vissa
uttolkningar av GATT:s tullvärderegler. Härigenom har GATT-
reglerna om tullvärdeberäkning också kommit att införlivas i WTO.
En följd av detta bör bli att anslutningen av utanförstående länder
till GATT:s tullvärderegler bör öka. Detta överensstämmer med
svenska intressen på området.

Bakgrund

De gemensamma tullvärderegler som överenskoms i Tokyorundan år
1979 var ett av de viktigaste resultaten i den förhandlingsrundan. Genom
den s.k. tullvärdekoden åstadkoms ett harmoniserat internationellt system
för beräkning av varors tullvärde. Tullvärdekoden har fungerat väl i

45

praktiken och det fanns därför inget intresse, åtminstone inte från i- Prop. 1994/95:35
ländernas sida, att omförhandla tullvärdereglerna i Uruguayrundan.

Anslutningen av u-länder till GATT:s tullvärderegler har dock gått
långsamt. Fortfarande står många u-länder utanför tullvärdekoden, då
man på grund av olika brister i de egna tullförvaltningama inte anser sig
ha möjlighet att leva upp till de relativt strikta GATT-reglerna för
beräkning av tullvärde.

Trots ett länge kompakt motstånd från i-landshåll att ta upp koden i
förhandlingarna, kom så småningom ändå vissa diskussioner till stånd.
Dessa initierades av en grupp u-länder, som genom uttolkningar av de
gällande reglerna ville skapa ett större utrymme för sina tullmyndigheter
att i vissa fall kunna ifrågasätta deklarerade tullvärden än vad
tullvärdereglerna normalt sett medger.

Förhandlingsresultatet

Den kompromiss man till slut kunde enas om innebär att man genom ett
ministerbeslut gör vissa ytterligare uttolkningar av tullvärdekoden till
vägledning då tullmyndigheter har grundad anledning att ifrågasätta en
varas transaktionsvärde. Beslutet går i sak knappast utöver vad som redan
gäller enligt tullvärdekoden. Dessutom antogs två andra texter om s.k.
minimitullvärden respektive tullvärdeberäkning vid import genom
ensamagenter. Även dessa texter tillkom på initiativ av vissa u-länder.
Den förstnämnda texten bekräftar i sak gällande praxis vad gäller
möjligheten att göra reservationer i fråga om minimitullvärden. Den
andra texten innebär en rekommendation att via Tullsamarbetsrådets
(Customs Co-operation Council, CCC) tekniska tullvärdekommitté bistå
u-länder med teknisk rådgivning och studier om konkreta
tullvärdeproblem uppstår.

Resultatet för svensk del

Genom att tullvärdekoden till följd av ovan nämnda ministerbeslut anses
ha förhandlats i Uruguayrundan kom den också att omfattas av WTO och
bli del av det sammanhållna förhandlingsresultatet. En viktig följdeffekt
av detta är att man nu bör kunna se fram emot ett betydligt större
deltagande av u-länder i GATT:s tullvärderegler, vilket varit ett svenskt
önskemål. Därmed närmar man sig också det ursprungliga målet med
tullvärdekoden, nämligen att åstadkomma ett globalt harmoniserat
tullvärdesystem.

46

5.11 Avtalet om kontroll före skeppning (Preshipment
Inspection, PSI)

Sammanfattning: Kontroll före skeppning (PSI) är ett system för
kontroll av exportvarors pris, kvantitet eller kvalitet. Systemet,
som huvudsakligen utnyttjas av u-länder, har till syfte att motverka
ett kringgående av höga tullar eller valutaregleringar genom
vilseledande fakturering. PSI-avtalet innehåller uppföranderegler
för utförandet av exportkontroll i syfte att minimera onödiga
förseningar och kostnader för exportföretagen. Sverige har varit
aktivt pådrivande för avtalets tillkomst.

Bakgrund

För detta avtalsområde används internationellt begreppet PSI, en
förkortning för Preshipment Inspection. PSI är ett kontrollsystem för
exportvarors pris, kvantitet eller kvalitet i syfte att säkerställa ett lands
tullinkomster. Kontrollen har som mål att motverka kringgåendet av
höga tullar eller valutaregleringar genom över- eller underfakturering.
Krav på PSI ställs nästan uteslutande av u-länder och kan avse alla
produktområden.

Allt fler u-länder har under de senaste årtiondena kommit att kräva
PSI-kontroll. För närvarande kräver sammanlagt ett drygt trettiotal u-
länder PSI och har träffat avtal med i allmänhet privata
inspektionsföretag om att utföra kontrollerna.

Frågan om PSI i dess egenskap av handelshinder har sedan lång tid
diskuterats i olika internationella fora. FN:s ekonomiska kommission för
Europa har utformat en rekommendation till medlemsländerna att avstå
från krav på PSI. I Tullsamarbetsrådet (CCC) studeras frågan för
närvarande utifrån u-ländernas behov av kontrollmekanism för att
säkerställa sina tullinkomster. Världsbanken har konstaterat att PSI-
avtalen ofta innebär stora kostnader för u-ländema och studerar nu
kostnads- och intäktsaspekten närmare.

Exportörer i flera länder, däribland Sverige, har länge upplevt PSI
som ett handelshinder. Ett skäl är att kontrollen fördyrar och ibland
försenar exporten, ett annat är det sätt på vilket inspektionsföretagens
ibland utför kontrollen och handlägger inspektionsärenden. Hanteringen
av konfidentiell affärsinformation är givetvis ett känsligt område, men
priskontrollen har upplevts som särskilt besvärande.

Förhandlingsresultatet

PSI-avtalet har ingen tidigare motsvarighet i GATT. Det är en
uppförandekod som reglerar hur ett lands PSI-kontroll ska utföras. Det

Prop. 1994/95:35

47

åligger det land som tillämpar PSI att se till att avtalen med de Prop. 1994/95:35
inspektionsföretag som skall utföra kontrollen står i överensstämmande
med PSI-avtalet.

Avtalet innebär bl.a. att inspektionsföretagen skall utföra inspektionen
på icke-diskriminerande sätt. Det reglerar vidare val av plats för
inspektion och anger vilken information som skall kunna krävas av
exportörerna för att inspektionen skall kunna genomföras. Ett avsnitt
behandlar skydd av konfidentiell affärsinformation. Avtalet omfattar
också regler för konflikthantering. För utförande av priskontroll
innehåller avtalet särskilda riktlinjer.

För konflikter som parterna inte själva kan lösa, föreskriver avtalet
inrättandet av ett oberoende skiljedomsorgan. Detta skall bestå av
representanter för inspektionsföretagen respektive exportörerna.
Internationella Handelskammaren (International Chamber of Commerce,
ICC) och Inspektionsföretagens Internationella Organisation (International
Federation of Inspection Agencies, IFIA) har informerat GATT-
sekretariatet att man har kommit överens om att inrätta ett sådant
oberoende skiljedomsorgan. Det kommer att placeras i London på ICC:s
Internationella sjöfartsbyrå. Överenskommelsen om skiljedomsorganet
gäller för tre år i en första omgång.

De exportörländer som har eller som kommer att införa lagstiftning
avseende PSI, t.ex. auktorisering av PSI-företag, åläggs bl.a. att
offentliggöra dessa lagar och regler.

Bland i-länderna betraktas avtalet som en uppförandekod som varken
tar ställning för eller emot PSI som företeelse. Från u-landshåll hävdar
man däremot att avtalet legitimerar rätten att kunna kräva PSI.

Från i-landshåll har hävdats att u-länderna bör ansluta sig till och
tillämpa WTO:s tullvärderegler för att därigenom angripa eventuella
problem. U-länderna har hävdat att reglerna är otillräckliga för deras
behov.

Eftersom GATT:s tull värderegler nu knyts till WTO-avtalet, innebär
medlemskap i WTO också krav på att tillämpa dessa tullvärderegler, om
än med övergångsbestämmelser i vissa fall. I vad mån konflikter kan
komma att uppstå mellan avtalen om PSI respektive tullvärdeavtalet, med
hänsyn till tullvärdeavtalets starka presumtion att acceptera s.k.
transaktionsvärden, återstår att se.

Resultatet för svensk del

Med hänsyn till att det inte varit politiskt möjligt att förbjuda
tillämpningen av PSI, får en uppförandekod ses som en framgång.
Sverige var aktivt engagerad i de förhandlingar som ledde fram till PSI-
avtalet. Svenska exportföretag tillförsäkras genom avtalet en effektivare
och enklare hantering av PSI-ärenden vilket bör bli tids- och
kostnadsbesparande.

Viktigt är att regler skapats för tvistlösning, eftersom avsaknaden av
detta tidigare upplevts som en besvärande brist. Direkta missbruk i

samband med krav på och utförande av PSI får antas minska väsentligt. Prop. 1994/95:35
Från det att PSI-avtalet färdigförhandlades i december 1990 anses redan
en sanering ha ägt rum bland kontrollföretagen. Det är ännu oklart om
olika länder framgent kan komma att vilja reglera PSI-verksamhet inom
de egna territorierna i ökad utsträckning på ett mer formellt sett, t.ex.
genom ett auktorisationsförfarande för PSI-företag. Beroende på
utvecklingen kan det eventuellt bli aktuellt att överväga ett sådant
förfarande även i Sverige.

5.12 Avtalet om ursprungsregler

Sammanfattning: Genom ett nytt avtal införs uppföranderegler för
s.k. icke-preferentiella ursprungsregler, dvs. ursprungsregler som
används i andra sammanhang än inom t.ex. frihandelsavtal. Avtalet
syftar till en global harmonisering av sådana regler inom en
treårsperiod från WTO-avtalets ikraftträdande. Ett viktigt syfte med
avtalet är att ursprungsregler inte får användas på ett sätt som
skapar hinder och störningar i internationell handel. Avtalet bör
leda till ökad förutsebarhet och minskade handelshinder till följd av
ursprungsregler, även om införandet av harmoniserade regler
nationellt kan leda till visst administrativt merarbete.

Bakgrund

Detta förhandi ingsområde har tidigare inte omfattats av regelverket inom
GATT. För närvarande har olika länder eller ländergrupper egna
regelsystem, i vissa fall flera olika system för olika ändamål.

En icke-neutral ursprungsregel kan utgöra ett mycket effektivt
handelshinder. Sådana regler kan tvinga en producent att välja andra
underleverantörer eller att höja priset på en vara, vilket kan leda till att
kvaliteten på en vara försämras eller att den fördyras.

Frågorna om ursprungsregler drevs hårdast av USA i förhandlingarna.
USA:s målsättning var ursprungligen att tillskapa regler för alla typer av
ursprungsregler, dvs. även för sådana som tillämpas inom ramen för
frihandelsområden och liknande preferensarrangemang. EG och EFTA-
länderna motsatte sig detta, med hänsyn till att sådana ursprungsregler
utgör en del av de kontraktsenliga rättigheter och skyldigheter som
parterna i sådana överenskommelser ingått. Däremot stödde man den
övriga delen av harmoniseringsprogrammet.

49

4 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 35. Del A

Förhandlingsresultatet

Avtalet gäller huvudsakligen s.k. icke-preferentiella ursprungsregler.
Med detta avses ursprungsregler som används i andra sammanhang än
frihandelsavtal och andra former av särskild förmånsbehandling. De icke-
preferentiella ursprungsreglerna skall harmoniseras och samlas i en
regelbok. De globalt enhetliga reglerna skall utarbetas i samarbete mellan
GATT och Tullsamarbetsrådet (CCC) under en tid av tre år med början
från det att WTO-avtalet träder i kraft.

I avtalet anges att allmänna ursprungsregler inte får användas som
handelspolitiska redskap eller leda till restriktiva, snedvridande eller på
annat sätt störande effekter på internationell handel.

Medlemmarna åtar sig att tillämpa de harmoniserade ursprungsreglerna
på ett likvärdigt sätt för alla syften vid bestämmande av ursprung. De
skall också administreras på ett enhetligt och neutralt sätt. Ändringar av
reglerna får inte tillämpas retroaktivt.

Reglerna kommer att grundas på den harmoniserade tullnomenklaturen
(Harmonized System, HS). Ursprung kommer att bestämmas till det land
där en vara i sin helhet är framställd eller där den genomgick senaste
väsentliga bearbetning.

Reglerna skall vara tydligt publicerade. Det skall finnas möjlighet att
få förhandsbesked om en varas ursprung och möjlighet att få beslut i
ursprungsfrågor prövade av oberoende instans. Information som
myndigheter erhåller för ursprungsbestämning skall vara konfidentiell
förutom i samband med rättsliga prövningar.

Under övergångsperioden fram till dess att de enhetliga reglerna är
fastställda skall nationella system för allmänna ursprungsregler tillämpas
enligt motsvarande riktlinjer som ovan angivits för de enhetliga reglerna,
dvs. krav på publikation, möjlighet till förhandsbesked etc.

Förutom bestämmelserna om allmänna ursprungsregler innehåller
avtalet även en deklaration om ursprungsregler för preferensändamål.
Detta blev den begränsade kompromiss som var nödvändig för att
tillgodose något av USA:s förhandlingskrav för sådana ursprungsregler.

För de preferentiella ursprungsreglerna gäller mycket av det som anges
ovan för övergångstiden. En väsentlig skillnad är dock att man tillåter
handelspolitiska inslag i de preferentiella ursprungsreglerna.

Resultatet för svensk del

Ursprungsregler tillhörde inte de av Sverige främst prioriterade
förhandlingsområdena. I fråga om s.k. preferentiella ursprungsregler
hade Sverige, tillsammans med EG och övriga EFTA-länder närmast
defensiva intressen. Ur exportsynvinkel fanns dock ett allmänt intresse
att strömlinjeforma de många varianter av nationella ursprungsregler som
tillämpas i t.ex. USA.

Sveriges nuvarande allmänna ursprungsregler är förenliga med avtalets
bestämmelser. De generella svenska reglerna är i allt väsentligt samlade

Prop. 1994/95:35

50

i en enda författning, förordningen (1984:59) om varors ursprung. Under Prop. 1994/95:35
övergångsperioden kommer avtalet inte att föranleda ändringar av de
svenska reglerna. När de enhetliga reglerna är utarbetade kommer dock
Sveriges nuvarande regler att anpassas till dessa.

Avtalet bidrar allmänt sett till ökad säkerhet i internationell handel och
kan komma att ha effekt på de regler som gäller på våra
exportmarknader och därigenom förbättra exportföretagens
planeringssäkerhet. Detta gäller även under övergångsperioden genom
bestämmelserna om publicering, enhetlighet, förbud mot retroaktivitet,
möjligheterna till förhandsbesked och överprövning. Även bestämmelsen
om sekretess i fråga om uppgifter som myndigheter erhåller i samband
med ursprungsbestämning är positiv för företagen.

Avtalet kommer främst att ha effekt på de sektorer som traditionellt
omfattas av protektionistiska åtgärder. I samband med
ursprungsmärkningsbestämmelser som vissa länder tillämpar uppfattas
ibland ursprungsreglerna som störande. Ett exempel på detta är de regler
Sydkorea införde år 1991.

Ur rent administrativ synvinkel kommer införandet av de
harmoniserade reglerna innebära att svenska myndigheter har att tillämpa
mer detaljerade och komplicerade bestämmelser. Den myndighet som
främst berörs är Tullverket, men även andra myndigheter som inför
bestämmelser rörande varors ursprung kommer att beröras, t.ex.
Livsmedelsverket. Andra som berörs är handelskamrama och inte minst
företagen.

Den eventuella nackdel som detta kan innebära för svenskt
vidkommande uppvägs främst av att ursprungsreglerna blir klarare,
enhetligare och mer neutrala på våra exportmarknader och att missbruk
kan underkastas effektiv tvistlösning.

Om Sverige blir medlem i EU blir EU:s regler om ursprung tillämpliga

i Sverige.

5.13 Avtalet om importlicensförfaranden

Sammanfattning: Det reviderade importlicensavtalet innehåller
skärpta procedurregler för importlicensförfaranden. Genom
integreringen av avtalet i WTO bör också fler länder än vad som
är fallet i dag komma att omfattas av reglerna på detta område.

Bakgrund

Den s.k. importlicenskoden ingick bland de uppförandekoder som
överenskoms i Tokyorundan år 1979. Kodens huvudsyfte var att
eliminera eller minska handelshindrande effekter av hanteringen av
importlicenser. Bl.a. sattes vissa maximitidsgränser inom vilka licenser

51

skulle utfärdas. I Uruguayrundan har importlicenskoden setts över och Prop. 1994/95:35
reviderats i vissa avseenden.

Förhandlingsresultatet

Det reviderade importlicensavtalet innebär en förstärkning av de
nuvarande bestämmelserna. Krav ställs på att parterna skall publicera
tillräcklig information så att exportörer och importörer kan få kännedom
om de villkor som gäller för utfärdande av licenser. Skärpta regler för
notifikation av importlicenskrav har också införts.

När det gäller s.k. automatisk licensiering eller
övervakningslicensiering innehåller det nya avtalet skärpta krav på att
gällande tidsgränser måste följas. För icke-automatisk licensiering har
reglerna omarbetats i syfte att begränsa handelshindrande effekter.
Avtalet slår också fast att den maximala tiden för behandling av
licensansökningar är 60 dagar.

Resultatet för svensk del

Den uppstramning av regelverket som görs i det nya importlicensavtalet
är välkommen. För närvarande har importlicenskoden begränsad
anslutning, särskilt när det gäller utvecklingsländer. Det är därför
positivt att alla medlemmar i WTO kommer att omfattas av de nya
reglerna.

5.14 Avtalet om subventioner och utjämningsåtgärder

Sammanfattning: Avtalet innehåller reviderade och preciserade
regler avseende subventioner och utjämningsåtgärder. Utfallet
avseende subventioner överenstämmer relativt väl med Sveriges
målsättningar även om utrymmet för tillåtna subventioner kom att
bli större än önskat. En stor förtjänst är att subventionsbegreppet
klarlagts. Vad gäller utjämningsåtgärder är resultatet
tillfredsställande då klarare och tydligare bestämmelser uppnåtts.

Bakgrund

Det nya avtalet, som bygger på den s.k. subventionskoden från
Tokyorundan, innehåller allmänna bestämmelser om subventioner och
mer detaljerade regler om utjämningsåtgärder. De senare är till stora
delar identiska med motsvarande regler i antidumpningsavtalet.

52

Erfarenheten har visat att Tokyorundans subventionsregler var Prop. 1994/95:35
otillräckliga och alltför vaga. Efter långa diskussioner beslöts vid
ministermötet i Montreal år 1988 att förhandlingarna skulle genomföras
på grundval av en ”trafikljusmodell”, dvs. subventioner skulle delas in
i tre kategorier: förbjudna (röda), angripbara (gula) resp, tillåtna (gröna).
Reglerna om utjämningsåtgärder var för många länder minst lika viktiga.
Efter ett antal revideringar lade ordföranden i förhandlingsgruppen fram
ett kompromissförslag inför ministermötet i Bryssel i december 1990,
som dock förkastades. Förhandlingarna präglades genomgående av stora
motsättningar mellan i första hand USA och EG. USA:s grundinställning
var att samtliga former av subventioner leder till handelssnedvridningar
och därför borde begränsas, medan EG menade att ingen subvention i sig
kan antas medföra negativa handelseffekter utan närmare prövning.
Samtidigt motsatte sig båda dessa parter, av samma skäl som i
antidumpningsförhandlingarna, alltför strikta regler för införande av
utjämningsåtgärder. Trots intensiva förhandlingar hösten 1991 var
GATT:s dåvarande generaldirektör Dunkel nödsakad att lägga fram en
egen kompromisstext som kom att utsättas för stark kritik.

Det amerikanska synsättet på subventioner ändrades påtagligt som en
följd av Clintonadministrationens tillträde. Från att tidigare ha motarbetat
varje form av tillåtet stöd förespråkades nu utvidgning av den gröna
kategorin. Den nya amerikanska förhandlingspositionen fick stora
återverkningar i den slutliga utformningen av avtalstexten.

Förhandlingarna om utjämningsåtgärder kom i praktiken att anpassas
till och följa antidumpningsförhandlingarna. Frågan var dock av central
betydelse då många länder villkorade sin accept av stränga
subventionsregler till införandet av stramare regler för
utjämningsåtgärder.

Som anförts i avsnitt 5.9 kan regeringen med stöd av lagen
(1987:1069) om tullfrihet m.m. meddela föreskrifter om utjämnings- och
antidumpningsåtgärder. Förfarandet för utjämningsåtgärder är detsamma
som för antidumpningsåtgärder. Sverige har aldrig vidtagit några
utjämningsåtgärder.

Resultatet av förhandlingarna

Det reviderade avtalet har jämfört med Tokyorundans allmänt hållna
bestämmelser om subventioner en ny och tydligare struktur. I texten
fastslås bl.a. vilka slag av statliga stödåtgärder som är att betrakta som
en subvention, när och hur åtgärder får vidtas mot subventioner samt
undantags- och övergångsregler för u-länder och f.d. planekonomier.

Exportsubventioner och subventioner som villkoras på så sätt att
inhemska insatsvaror skall användas före importerade är förbjudna. Stöd
till forskning och utveckling, regional utveckling och miljöanpassning är
tillåtna under förutsättning att ett antal kriterier kan uppfyllas. Övriga
stödformer kan angripas. Om de orsakar skada på annat lands industri
eller orsakar andra negativa handelseffekter, eller om subventionsnivån

överstiger 5% av varans värde, kan det drabbade landet införa Prop. 1994/95:35
motåtgärder. Detta kan antingen ske unilateralt genom
utjämningsåtgärder eller multilateralt genom att WTO:s medlemmar
bemyndigar landet i fråga att vidta sanktioner som står i proportion till
den skada som åsamkats det.

Reglerna om utjämningsåtgärder är till stora delar identiska med de
bestämmelser om antidumpning som redovisats i avsnitt 5.9. I
undersökningar om utjämningsåtgärder fastställs dock omfattningen av en
subvention istället för dumpningmarginalen. Därutöver är WTO:s
allmänna tvistlösningsregler tillämpliga utan några begränsningar. Dock
föreskrivs i en ministerdeklaration att enhetliga lösningar av tvister vad
gäller utjämnings- och antidumpningsåtgärder skall eftersträvas.
Subventionsbestämmelsema för handel med civila flygplan presenteras i
ett särskilt avsnitt. Subventionsreglema avseende jordbruksområdet
regleras genom särskilt avtal.

Resultatet för svensk del

Sverige förespråkade under förhandlingarna den s.k. trafikljusmodellen,
där rätten att ge vissa subventioner som har liten eller obefintlig
handelspåverkan skulle balanseras av strikta regler för övriga stödformer.
Utfallet ligger väl i linje med denna målsättning, även om utrymmet för
tillåtna subventioner blev större än vad vi önskat. Framför allt gäller
detta subventioner till forskning och utveckling, där de tillåtna
subventionsnivåema är höga. Möjligheten att ge subventioner för
anpassning till nya miljökrav är snävt avgränsad och överensstämmer väl
med svenska målsättningar. Bestämmelserna om regionalstöd saknar
hänvisning till befolkningstäthet, men regeringens bedömning är ändå att
nuvarande svenska former för regionalstöd kommer att rymmas inom
avtalet. För övriga stödformer kommer det nya avtalet att medföra
strängare regler och effektivare motåtgärder, vilket är positivt.
Öppenheten i systemet kommer att förbättras i och med den ökade
anmälningsplikten avseende medlemmarnas subventionssystem. Detta
kommer för svensk del att hanteras enligt gällande ordning.

Vad gäller utjämningsåtgärder är utfallet tillfredsställande. På samma
sätt som i fråga om antidumpningsavtalet ligger förtjänsten framför allt
i tillkomsten av klarare och tydligare regler. Dessa bör minska utrymmet
för godtycke i framtida undersökningar. Det är också betydelsefullt att
utjämningsåtgärder endast får vara i kraft en begränsad tid. Liksom
beträffande antidumpningsåtgärder kommer, om Sverige blir medlem i
EU, subventioner och utjämningsåtgärder, att hanteras gemensamt av
Sverige och övriga medlemsstater inom ramen för EU:s gemensamma
handelspolitik.

Som anförts i avsnitt 5.9 kan det vid ett negativt utslag i
folkomröstningen om ett svenskt medlemskap i EU bli aktuellt med vissa
ändringar i lagen (1987:1069) om tullfrihet m.m. Regeringen avser i
sådant fall att återkomma till riksdagen med förslag till de lagändringar
som kan behövas.

5.15 Avtalet om skyddsåtgärder

Sammanfattning: Det nya avtalet om skyddsåtgärder innebär en
mycket detaljerad uttolkning och vidareutveckling av GATT:s
artikel XIX. Regler för hur och när en skyddsåtgärd får vidtas har
förtydligats och tidsgränser har satts för hur länge skyddsåtgärder
får vara i kraft. Förbud mot gråzonsåtgärder har införts. Avtalet
föreskriver att skyddsåtgärder skall vara icke-diskriminerande, men
vissa möjligheter till selektiv tillämpning finns vid införande av
kvoter. Retaliationsrätten har inskränkts, vilket kan leda till att
användningen av skyddsåtgärder ökar.

Bakgrund

Artikel XIX är den centrala GATT-regeln för skyddsåtgärder. Den
tillåter en medlem att vidta skyddsåtgärder mot plötsliga importökningar
som skadar eller hotar skada inhemska producenter av varor av samma
slag eller direkt konkurrerande varor. Artikeln är relativt allmänt
utformad och anger inga detaljerade bestämmelser för när en
skyddsåtgärd får införas. Den praxis om icke-diskriminerande tillämpning
som utvecklats har gjort att artikeln har använts relativt sparsamt. Även
risken att utsättas för omfattande retaliationsåtgärder torde ha verkat
avhållande. Detta har i sin tur lett till ett ökande antal gråzonsåtgärder,
dvs. handelsrestriktioner i form av s.k. frivilliga exportbegränsningsavtal
o.d. Diskussioner har länge pågått om hur denna artikel skall tolkas.
Liksom under Tokyorundan kom förhandlingarna i Uruguayrundan främst
att gälla frågan om selektivitet kontra globalitet, dvs. om en skyddsåtgärd
kan införas mot bara ett land eller om den måste göras icke-
diskriminerande. I Tokyorundan misslyckades man med att lösa denna
fråga.

En annan förhandiingsfråga rörde rätten för det land som utsätts för en
skyddsåtgärd att själv vidta motåtgärder. I artikelns nuvarande
utformning finns denna rätt i form av en rättighet att undandra GATT-
koncessioner som motsvarar den 'förlust’ som man får utstå.
Retaliationsrätten var främst ägnad åt att höja tröskeln för
skyddsåtgärder.

I övrigt diskuterades bl.a. frågan om hur länge en skyddsåtgärd får
vara i kraft och hur gråzonsåtgärder skall avvecklas.

Förhandlingsresultatet

Uruguay rundans avtal om skyddsåtgärder innebär en mycket detaljerad
uttolkning och vidareutveckling av GATT:s artikel XIX. Reglerna för när
och hur en skyddsåtgärd får vidtas har förtydligats och tidsgränser för

Prop. 1994/95:35

55

hur länge en skyddsåtgärd får vara i kraft har införts. Avtalet föreskriver Prop. 1994/95:35
vidare förbud mot gråzonsåtgärder som strider mot reglerna om icke-
diskriminering och lägger också fast tidsgränser för utfasning av
existerande åtgärder.

I avtalet föreskrivs att skyddsåtgärder skall vidtas på global och icke-
diskriminerande basis. Om skyddsåtgärden innebär att kvoter införs och
importlandet kan påvisa att importen från vissa länder har ökat
oproportionerligt mycket i förhållande till den totala importökningen
under en representativ tidsperiod, ges dock möjlighet till riktade åtgärder.

Den generella tidsgränsen för en skyddsåtgärd har satts till fyra år,
med rätt till förlängning i ytterligare fyra år. En begränsningsåtgärd får
således vara i kraft i högst åtta år. Alla åtgärder med längre varaktighet
än ett år skall dock successivt trappas ned under löptiden. Vidare har en
spän införts mot att vidta nya åtgärder i anslutning till att de gamla löper
ut. En lika lång period som begränsningen har gällt, dock minst två år,
måste gå innan åtgärden får vidtas på nytt mot samma vara. I sådana fall
måste naturligtvis en ny prövning göras innan åtgärden återinförs.

Rätten till motåtgärder har inskränkts. Om överenskommelse inte kan
nås kvarstår rätten att införa motåtgärder, men dessa får inte införas
under de tre första åren som åtgärden är i kraft, om skälet till införandet
av skyddsåtgärder är en importökning i absoluta termer.

I det nya avtalet har man även definierat begreppen ”allvarlig skada”,
”hot om allvarlig skada” och ”inhemsk industri”. Vidare exemplifieras
faktorer som man har att beakta vid fastställande av skada eller hot
därom. Genom avtalet ges u-ländema vissa förmånligare villkor bl.a.
genom att de kan ha en skyddsåtgärd i kraft under längre tidsperioder än
i-länder. U-länder skall också undantas från skyddsåtgärder om deras
individuella andel av importen till det land som vidtar skyddsåtgärden
understiger tre procent, dock på villkor att sådana länders sammantagna
andel utgör högst nio procent av totalimporten.

Resultatet för svensk del

Svenskt export kännetecknas av relativt låga importandelar på många
marknader, vilket gjort an vi hittills nästan helt har undgått att utsättas
för skyddsåtgärder. En mycket positiv aspekt av det nya avtalet är att
gråzonsåtgärder förbjuds och att existerande åtgärder av detta slag skall
avvecklas. Detta bör innebära att den långvariga trenden att tillgripa
handelsrestriktioner utanför det multilaterala regelverket nu kan brytas,
vilket bör bidra till att förtroendet för det multilaterala regelverket ökar.
Det finns dock en risk att den inskränkning i retaliationsrätten som det
nya avtalet innehåller kan komma att leda till att användandet av
skyddsåtgärder enligt artikel XIX ökar. Det är emellertid först på sikt
som man kan få en uppfattning om hur olika länder kommer att tillämpa
de nya reglerna.

56

Prop. 1994/95:35

5.16 Allmänna tjänstehandelsavtalet (General Agreement on
Trade in Services, GATS)

Sammanfattning: Enligt GATT:s beräkningar var Sverige år 1991
världens 15:e största tjänsteexportör med ett exportvärde om 15,2
miljarder amerikanska dollar (1,7 % m den totala världsexporten).
Värdet av Sveriges tjänsteexport, så som den kan mätas, utgjorde
år 1992 ca 30 % av värdet av varuexporten samma år, och värdet
av den svenska tjänsteexporten har under perioden 1985-1991 ökat
betydligt snabbare än värdet av varuexporten. Tillskapandet av ett
multilateralt regelverk för den internationella handeln med tjänster
har mot den bakgrunden varit ett högt prioriterat svenskt intresse
och att tjänstehandelsförhandlingama i Uruguayrundan ledde till ett
sådant avtal får betraktas som en stor framgång. Avtalet är
uppbyggt med GATT som förebild och innehåller förutom ett
ramavtal och bilagor med kompletterande regler för vissa
tjänstesektorer även nationella bindningslistor över åtaganden i
fråga om regleringar för handeln med tjänster i olika sektorer.
Förhandlingarna om finans-, telekommunikations-, sjöfarts- och
personrörlighetstjänster kunde inte slutföras inom ramen för
Uruguayrundan och fortsätter därför med sikte på att avslutas inom
två år.

Bakgrund

Det totala värdet av den internationella handeln med tjänster uppgick år
1992 till ca 1000 miljarder USD. Värdet av tjänstehandeln hade då under
en följd av år ökat betydligt snabbare än värdet av varuhandeln och en
fortsatt liknande utveckling förutses. Sverige har intagit en framskjuten
position bland världens tjänsteexportörer och värdet av den svenska
tjänsteexporten var år 1991 15,2 miljarder USD. Det är tjänsteföretagen
i Sverige som svarar för den snabbast växande andelen av Sveriges
näringsliv, och värdet av tjänsteexporten uppgick år 1992 till ca 30 % w
värdet av varuexporten. Liksom i andra större industriländer ökar
sysselsättningen i Sverige på tjänsteområdet medan den minskar inom de
traditionella varuhandelssektorema.

Förhandlingar om tjänstehandel har inte förts i någon av de tidigare
GATT-rundorna.

Genom tillskapandet av ett allmänt tjänstehandelsavtal har man för
första gången lyckats etablera ett generellt multilateralt regelverk för
handeln med tjänster som även gäller tjänsteföretags etablering i utlandet.

57

USA, starkt uppbackat av egna inflytelserika lobbygrupper inom främst Prop. 1994/95:35
finanssektom, var det land som starkast drev frågan om att inkludera
tjänster i Uruguayrundan. USA fick dock efter hand stöd av EG, som
insåg vilken betydelse tjänstehandeln hade för medlemsländerna, och då
i första hand Frankrike, Storbritannien och Tyskland.

Sverige och de övriga nordiska länderna gav också från början sitt stöd
åt förhandlingar om tjänstehandel, liksom flertalet övriga i-länder.
Sverige och övriga Norden har deltagit mycket aktivt i förhandlingarna
om ramavtalet och dess bilagor samt de nationella bindningslistorna.

Många u-länder, däribland nyckelländer som Indien och Brasilien, var
däremot starkt negativa till att förhandla om tjänstehandel i
Uruguayrundan. De ansåg att tjänstesektorn var av begränsat
exportintresse för u-ländema och att förhandlingar skulle befästa i-
landsdominansen i tjänstehandeln och dra uppmärksamheten från
förhandlingarna om för u-länderna prioriterade frågor som
marknadstillträde i varusektom (t.ex. teko och jordbruk). U-ländemas
farhågor om att tjänstehandeln skulle dominera den kommande
förhandlingsrundan ledde till krav på en formell separering av
tjänstehandelsförhandlingama från förhandlingarna om varor, och en
speciell förhandlingsgrupp (GNS, Group on Negotiations in Services)
tillskapades.

Trots dessa motsättningar kunde ministrarna i Punta del Este enas om
att förhandlingar om handel med tjänster skulle inledas. Målsättningen
med förhandlingarna var att etablera ett multilateralt ramverk av
principer och regler för tjänstehandel. Detta skulle leda till ökande handel
med tjänster parallellt med ökad öppenhet och fortlöpande liberalisering.

Allt eftersom förhandlingarna fortskred kom också motståndet från u-
länderna mot förhandlingar om tjänstehandel att successivt minska. I takt
med en således allt mer konstruktiv attityd, kunde ambitionen höjas till
att omfatta nationella åtaganden också av u-ländema. Denna
attitydförändring har motiverats dels av unilaterala liberaliseringsprogram
i flera u-länder, dels av att flera u-länder har utvecklat sina
tjänstehandelssektorer och fått ökad insikt om egna offensiva
förhandlingsintressen.

På grund av oenighet mellan partema i slutskedet av förhandlingarna
om värdet av gjorda åtaganden på vissa områden kunde förhandlingarna
om finans-, sjöfarts- och personrörlighetstjänster inte slutföras. Man
beslöt därför att fortsätta förhandlingarna efter Uruguay rundans
avslutning. För telekommunikationstjänster hade man redan tidigare
beslutat om fortsatta förhandlingar. Förhandlingarna på ovan nämnda
områden har redan inletts och kommer att fortsätta i högst två år framåt.

Förhandlingsresultatet

Tjänstehandelsavtalet, som enligt avtalets definitioner täcker all handel
med tjänster, är uppbyggt med GATT-regelverket som förebild och
består av tre huvuddelar:

58

1. ett ramavtal med allmänna förpliktelser som gäller alla medlemmar Prop. 1994/95:35
och all tjänstehandel,

2. nationella bindningslistor för åtaganden om marknadstillträde och
nationell behandling för enskilda tjänstehandelssektorer samt

3. bilagor och ministerbeslut som behandlar speciella förhållanden inom
respektive tjänstehandelssektor, inklusive beslut om förlängda
förhandlingar inom vissa tjänstehandelssektorer.

Bland de viktigaste tjänstehandelssektorer som omfattas av avtalet kan
särskilt nämnas finansiella tjänster, telekommunikationer och transporter.
Andra viktiga sektorer är t.ex. yrkesmässiga tjänster (advokater,
revisorer, arkitekter, ingenjörer, etc.), datatjänster, forsknings- och
utvecklingstjänster, fastighetsmäkleri, uthyrning, olika konsult- och
kontorstjänster, posttjänster, distribution, undervisning, miljötjänster,
hälsorelaterade tjänster och turism.

Tjänstehandelsavtalet innehåller också bestämmelser om fortsatta
förhandlingar om och utveckling av regler för bl.a. kvalifikationer,
licenser, subventioner och statlig upphandling.

Ramavtalet

Tjänstehandelsavtalet är uppbyggt med GATT som förebild, men med
vissa variationer på grund av tjänstehandelns speciella karaktär. Den
kanske viktigaste skillnaden är att tjänstehandelsavtalet gäller såväl
handel i traditionell mening som tjänsteföretags investeringar i utlandet.
Nedan anges några av huvudprinciperna och reglerna i avtalet.

Mest gynnad nations-principen (MGN) innebär att den mest förmånliga
behandling av tjänster och tjänsteleverantörer som ett visst land ger till
något annat land måste utsträckas till att gälla alla länder som
undertecknat tjänstehandelsavtalet på samma villkor. Vissa möjligheter
till undantag från MGN-principen föreskrivs. Sådana får dock inte gälla
för längre tid än tio år och skall ses över vart femte år. En förteckning
över de begärda undantagen (s.k. MGN-undantagslista) skall bifogas
varje lands bindningslista.

Även principen om nationell behandling, dvs. principen om att en
utländsk tjänst eller tjänsteleverantör inte får ges sämre behandling,
varken de fäcto eller de jure, än motsvarande inhemska tjänster eller
tjänsteleverantörer, finns fastlagd i tjänstehandelsavtalet. Reservationer
kan dock, till skillnad från i GATT, göras mot denna princip och skall
i så fall särskilt anges i resp, lands bindningslista.

Avtalet syftar till öppenhet och insyn i fråga om relevanta lagar och
andra författningar som berör tjänstehandel. Sådana skall offentliggöras
på lämpligt sätt.

Regler om ekonomisk integration tillåter länder att under vissa
förutsättningar ingå avtal om längre gående ekonomisk integration (t.ex.
EES, EG och NAFTA). Detta innebär t.ex. att EES-ländema, utöver
den nivå som bundits multilateralt i tjänstehandelsavtalet, kan ge sina
resp, tjänster och tjänsteleverantörer en bättre behandling än den man ger

59

utländska tjänster och tjänsteleverantörer. Avtal om full integration av Prop. 1994/95:35
arbetsmarknader tillåts också. Detta innebär t.ex.att den nordiska
gemensamma arbetsmarknaden inte behöver utsträckas att gälla enligt
MGN-principen.

Undantag från de generella avtalsförpliktelsema får, i likhet med vad
som gäller enligt GATT, göras när det gäller att skydda den allmänna
ordningen, djurs, människors eller växters liv och hälsa, tillämpandet av
lagar om bl.a. bedrägeri, konfidentiella handlingar, skatter samt rikets
säkerhet, etc.

Tjänstehandelsavtalet innehåller också regler för tvistlösning och
konsultation.

Slutligen innehåller tjänstehandelsavtalet även bestämmelser om
inrättande av speciella informations- och kontaktpunkter. Det ankommer
på regeringen att närmare bestämma hur dessa bestämmelser skall
genomföras för svensk del.

Nationella bindningslistor

Införandet av en viss tjänstesektor (t.ex. miljötjänster) i ett lands
nationella bindningslista innebär att landet i fråga har gjort ett obegränsat
åtagande dels i fråga om marknadstillträde (främst med avseende på
frånvaron av kvantitativa begränsningar), dels beträffande nationell
behandling för sektorn i fråga. Det är dock tillåtet att inom resp,
tjänstesektor bibehålla ev. kvantitativa restriktioner (t.ex. begränsningar
i fråga om värde, volym, etc.) som kan anses begränsa en utländsk
tjänsts eller tjänsteleverantörs tillträde till en marknad genom att ange
dem i bindningslistan. Begränsningar i fråga om nationell behandling är
på samma sätt tillåtna genom angivande i bindningslistan av regler som
medför att utländska tjänster eller tjänsteleverantörer i något avseende ges
mindre förmånlig behandling än inhemska tjänster och tjänsteleverantörer
på landets hemmamarknad.

Varje land kan alltså välja hur långtgående åtaganden man vill göra
inom varje sektor och därmed dess liberaliseringsgrad. Efter bilaterala
förhandlingar med andra länder har åtagandena införts i landets
bindningslista, vilket innebär att de bundits, dvs. mer restriktiva regler
får därefter inte införas. Bindningslistan gäller dock multilateralt - dvs.
lika mot alla avtalsparter enligt MGN-principen. Ett bundet åtagande kan
inte försämras utan att landet i fråga tvingas betala kompensation till
andra avtalsparter i enlighet med tjänstehandelsavtalets bestämmelser.

Bindningslistoma sätter således ett tak för existerande restriktioner. I
kommande förhandlingsrundor skall restriktionerna successivt trappas ned
på motsvarande sätt som successiva förhandlingar i GATT reducerat
varutullama sedan år 1947.

60

Bilagor och ministerbeslut

Bilagan om artikel Il-undantag fastställer formerna för hur undantag från
MGN-principen skall göras och deras giltighetstid.

Bilagan om rörlighet för fysiska personer som levererar tjänster under
avtalet slår fast att avtalet dels inte täcker personer som individuellt söker
tillgång till ett annat avtalsslutande lands arbetsmarknad, dels inte gäller
permanent anställning, medborgarskap eller bosättning.

För personrörlighetssektom föreligger dessutom ett ministerbeslut om
att förhandlingarna om dessa tjänster skall fortsätta i syfte att uppnå
längre gående åtaganden. Dessa förhandlingar skall vara avslutade senast
6 månader efter WTO-avtalets ikraftträdande. Visserligen har i stort sett
samtliga länder gjort åtaganden för att möjliggöra rörlighet över
gränserna för företagsledare och specialister, men detta har av u-länderna
betraktats som otillräckligt.

Enligt bilagan om lufttransporttjänster och därtill relaterade aktiviteter
ingår reparations- och underhållstjänster, marknadsföring och försäljning
samt datareservationssystem i tjänstehandelsavtalet, medan däremot
trafikrättigheter är undantagna.

Bilagan om finansiella tjänster reglerar rätten till nationell lagstiftning
om försiktighetsåtgärder i syfte att skydda integriteten och stabiliteten i
ett lands finansiella system.

I andra bilagan om finansiella tjänster anges att MGN-undantagen
suspenderas och att ändringar av gjorda åtaganden får göras i samband
med de ovan nämnda förlängda förhandlingarna om finansiella tjänster.

Till tjänstehandelsavtalet finns dessutom fogat ett ministerbeslut om
förlängda förhandlingar om finanstjänster. Frågan om åtaganden inom
finanssektorn blev i slutförhandlingama i Uruguayrundan en av de allra
viktigaste frågorna. Bakgrunden var att USA, på grund av missnöje med
vissa länders finanserbjudanden, avsåg att gradera sitt
finanstjänsteerbjudande i två nivåer, vilket skulle ha undergrävt
tjänstehandelsavtalets MGN-förpliktelse.

För att förhindra detta överenskoms i förhandlingarnas absoluta
slutskede att de åtaganden som nu görs på MGN-basis inte skall tillämpas
förrän de förlängda förhandlingarna om finansiella tjänster avslutats.
Förhandlingarna skall vara avslutade senast sex månader efter det att
WTO-avtalet trätt i kraft. Vid det tillfället ges de avtalsslutande länderna
rätt att utan krav på kompensation förändra sina åtaganden och MGN-
undantag. Avsikten är att det i samband med de förlängda
förhandlingarna om finansiella tjänster skall gå att uppnå sådana
förbättringar av vissa länders finanserbjudanden att långtgående MGN-
undantag inte blir nödvändiga.

Det faktum att MGN-undantagen suspenderas fram till december 1995
ledde till att USA endast gjorde åtaganden på en lägre nivå. Som en
reaktion därpå reducerade några länder, bl.a. Japan, värdet av sina
åtaganden. Emellertid ansåg sig bl.a. EG, Schweiz, de nordiska länderna,
Australien, Nya Zeeland, Hongkong, Malaysia, Thailand, Mexico och
Kanada, trots detta, kunna bibehålla sina ursprungliga högre

Prop. 1994/95:35

61

åtagandenivåer.                                                        Prop. 1994/95:35

Bilagan om förhandlingar om sjötransporttjänster anger ramarna för de
förlängda förhandlingarna om sjötransporttjänster.
Sjöfartsförhandlingama har komplicerats av att en rad länder haft
svårigheter med att göra åtaganden om marknadstillträde och nationell
behandling.

USA har inte gjort åtaganden för en av de tre delsektorema,
internationell sjöfart, samtidigt som man genom MGN-undantag har
bibehållit möjligheten att vidta unilaterala åtgärder mot länder som man
anser föra en ur amerikansk synvinkel orättvis sjöfartspolitik.

Flera andra aktörer, däribland EG och Norden, har emellertid arbetat
för ett långtgående resultat och lyckats få många länder att göra
betydande åtaganden inom sjöfartssektom.

Då läget i slutförhandlingama var fortsatt blockerat, beslöt man att
skjuta liberaliserande åtaganden på framtiden och förhandlade i stället
fram ett ministerbeslut om förlängda förhandlingar.

Detta medförde att flertalet OECD-länder, däribland EG och de
nordiska länderna, helt drog tillbaka sina sjöfartsåtaganden. Mot
bakgrund av de relativt omfattande åtaganden som erbjudits, är resultatet
av sjöfartsförhandlingama en besvikelse, inte minst för de nordiska
länderna som engagerat sig for att sjöfarten skulle införas under
tjänstehandelsavtalet. Det är dock positivt att sektom inte uteslöts helt,
och förhoppningen står nu till de förlängda förhandlingarna, som skall
vara avslutade senast i juni 1996.

Telekommunikationsbilagan innehåller bestämmelser om tillgång till och
användande av medlemmarnas allmänna teletjänster på skäliga och icke-
diskriminerande villkor.

Bilagan om basteletjänster anger ramarna för de fortsatta
förhandlingarna för basteletjänster (i första hand s.k. taltelefoni), vilka
enligt ett ministerbeslut skall vara avslutade senast den 30 april 1996.
Deltagande länder gör i utgångsläget inte några åtaganden för
basteletjänster, men förbinder sig samtidigt att inte förbättra sin
förhandlingssituation under tidsperioden (s.k. fredsklausul).

Sverige har engagerat sig starkt för de förlängda
basteleförhandlingarna, och beslutet om att dessa nu kommer att äga mm
var välkommet ur svensk synvinkel.

Yrkesmässiga tjänster

Även för yrkesmässiga tjänster har upprättats en arbetsgrupp, som skall
ge prioritet åt frågor om revisorstjänster. Gruppen har som mål att
etablera multilaterala regler angående kvalifikations- och licenskrav samt
tekniska standarder i syfte att onödiga handelshinder avskaffas.

62

Resultatet för svensk del

Prop. 1994/95:35

Tillkomsten av ett avtal som reglerar den internationella handeln med
tjänster har varit ett av Sveriges högst prioriterade förhandiingsmål. Även
om det är mindre tillfredsställande att viktiga sektorer inom
tjänstehandeln inte kunnat fardigförhandlas, är det av största vikt att ett
avtal som reglerar den internationella handeln med tjänster nu tillskapats
och att ett forum därmed inrättats för fortsatta förhandlingar i
liberaliserande riktning om tjänstehandeln. Detta kommer att få stor
betydelse inte bara för den gränsöverskridande tjänstehandeln (som
sannolikt utgör en mindre del av den handel avtalet täcker) utan även för
tjänsteföretags möjligheter att investera utomlands eller att förflytta vissa
kategorier av sina anställda över gränserna för att arbeta i tjänsteföretag.
Tack vare de nationella bindningslistorna ges nu möjlighet att göra sig
underrättad om vilken regim ett visst land upprätthåller med avseende på
tjänstehandel. Vidare ges en helt annan förutsebarhet än tidigare eftersom
den i bindningslistan återspeglade regimen inte kan försämras utan att
krav på kompensation kan riktas mot landet i fråga.

Eftersom de åtaganden Sverige gjort i tjänsteförhandlingama inte går
utöver vad som för närvarande gäller i fråga om marknadstillträde etc.,
föranleder avtalet inte några krav på ändrad eller kompletterad
lagstiftning.

Det närmare utfallet av de bilaterala tjänstehandelsförhandlingama för
Sveriges och viktigare deltagarländers del redovisas i propositionens
bilaga 6.

63

5.17 Avtalet om handelsrelaterade aspekter av
immaterialrätter (Trade-Related Aspects of Intellectual
Property Rights, TRIPs)

Sammanfattning: TRIPs-avtalet tillför Världshandelsorganisationen
ett betydelsefullt regelverk inom ett område som tidigare inte
förekommit i GATT-sammanhang. Avtalet behandlar skyddet av de
immaterialrättsliga ensamrätterna och innefattar bestämmelser om
bl.a. upphovsrätt, varumärken, patent, mönster, kretsmönster,
geografiska kännetecken och företagshemligheter. Avtalet syftar till
att främja ett adekvat och effektivt skydd för immaterialrättema
och att motverka den omfattande internationella handeln med
förfalskade varor. Av stor betydelse är att avtalet också ställer krav
på att medlemmarna inför nationella förfaranden som skall
säkerställa skyddet för immaterialrättema. Bristfälligt eller
obefintligt immaterialrättsligt skydd i många utvecklingsländer har
under lång tid vållat rättsinnehavare avsevärda förluster. Avtalet
måste mot denna bakgrund anses ha en avsevärd principiell
betydelse eftersom åtskilliga utvecklingsländer för första gången
inlemmas i en övergripande och sanktionerad internationell
immaterialrättslig skyddsordning.

Avtalet kommer att underlätta för svenska rättsinnehavare och
exportföretag att värja sig mot olika former av intrång i
immaterialrättsliga ensamrätter på världsmarknaden. Svensk
lagstiftning uppfyller avtalets bestämmelser utom såvitt avser
skyddet för geografiska ursprungsbeteckningar och de särskilda
kraven i samband med gränsåtgärder. Bestämmelserna i avtalet
behöver inte tillämpas förrän den 1 januari 1996. Regeringen avser
att i annat sammanhang återkomma till riksdagen med förslag till
sådan lagstiftning som kan behövas.

Bakgrund

De immaterialrättsliga ensamrätterna är som en allmän utgångspunkt
nationella och skyddet för dem därför territoriellt begränsat till det land
där ensamrätten uppkommit. Dessa ensamrätter kan emellertid i många
fall ha ett betydande ekonomiskt värde för rättsinnehavaren på
världsmarknaden. Som exempel härpå kan nämnas ensamrätten till
välkända varumärken, musikaliska verk eller till patentskyddade
industriella uppfinningar. Ofta har avsevärda belopp lagts ned på att
utveckla patentskyddade uppfinningar inom t.ex. högteknologi- eller
läkemedelsområdet eller på att marknadsföra och inarbeta varumärken på
marknaden.

Rättsinnehavamas och industrins behov av rättsskydd i andra länder har
naturligt nog lett till att ett stort antal internationella konventioner slutits

Prop. 1994/95:35

64

på immaterialrättens område. Immaterialrätten är därför sedan lång tid Prop. 1994/95:35
i hög grad internationell till sin karaktär. Särskilt gäller detta
upphovsrätten, patenträtten och varumärkesrätten. Grundläggande är
inom upphovsrätten Bemkonventionen från år 1886 och inom det
industriella rättsskyddet Pariskonventionen från år 1883. Konventionerna
har återkommande reviderats och byggts ut. Deras syfte är att säkerställa
att rättsinnehavare i ett land som är anslutet till konventionen (s.k.
konventionsstat) skall erhålla ett rimligt rättsskydd i övriga
konventionsstater. Konventionerna bygger på två grundläggande
principer, principerna om nationell behandling och om minimiskydd.

Den särskilda internationella organisationen för immaterialrättsliga
frågor, World Intellectual Property Organization (WIPO) administrerar
de internationella konventionerna på immaterialrättens område och verkar
för deras vidareutveckling. Sverige är anslutet till Bemkonventionen och
Pariskonventionen samt är medlem av WIPO.

Det internationella regelverket har emellertid visat sig ha fundamentala
brister. Detta gäller både i materiellt och procedurelit hänseende. Ett
effektivt patentskydd i utvecklingsländerna har ofta saknats. Vissa länder
har använt tvångslicensiering som ett handelspolitiskt instrument i stor
omfattning. Regelverket har saknat krav på införande av nationella
sanktionsbestämmelser och förfaranden för bindande tvistlösning på
internationell nivå. Regelverkets efterlevnad har därför på många håll
varit närmast obefintlig. Handel med förfalskade varor - i synnerhet
varumärkesförfalskade och upphovsrättsligt piratkopierade varor - har
trots det internationella regelverket sedan lång tid och i betydande
omfattning förekommit i många delar av världen. Handeln har särskilt
varit koncentrerad till ett antal utvecklingsländer i Sydostasien och
Latinamerika.

Försök inom WIPO:s ram att komma överens om förbättringar av
regelverket i nämnda avseenden har hittills inte varit tillräckligt
framgångsrika. Unilaterala påtryckningar och bilaterala
överenskommelser mellan enskilda i-länder och u-länder har därför
förekommit i stor utsträckning. De här redovisade förhållandena har
sammantaget lett till avsevärda ekonomiska förluster för åtskilliga
innehavare av immaterialrättsliga ensamrätter. Frågor om
handelsrelaterade aspekter beträffande immaterialrätt togs mot denna
bakgrund på främst amerikanskt initiativ upp till diskussion redan under
förberedelserna för Uruguayrundan och kom efter hårda förhandlingar att
ingå i ministerdeklarationen från Punta del Este.

De motsättningar mellan framför allt i-länder och u-länder som
konstaterats redan under förberedelserna kom också under lång tid att
prägla själva förhandlingarna. Först under år 1990 kom regelrätta
multilaterala förhandlingar igång på allvar. Förhandlingarna var ytterst
komplicerade. Flera ordförandetexter presenterades och diskuterades
under långdragna och tidvis intensiva förhandlingar. Under hösten 1991
intensifierades förhandlingarna ytterligare och den 20 december samma
år presenterade GATT-sekretariatet ett textförslag inom ramen för
GATT:s förre generalsekreterare Dunkels s.k. avtalspaket som i allt                  55

väsentligt motsvarar den slutliga lydelsen av TRIPs-avtalet. Texten var

5 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 35. Del A

i motsats till många andra som då lades fram en i allt väsentligt Prop. 1994/95:35
förhandlad text. Ett mindre antal ändringar och tillägg kom att infogas i
den slutgiltiga avtalstexten under slutförhandlingarna i Geneve i
december 1993.

Förhandlingsresultatet

Avtalet inleds med en ingress och innefattar 73 artiklar uppdelade i sju
delar.

Av avtalets ingress framgår att avtalet bl.a. syftar till att minska
störningar och hinder för den internationella handeln, särskilt sådana
störningar och hinder som följer av handeln med förfalskade varor, att
främja ett effektivt och adekvat skydd för immaterialrättema, att
säkerställa att effektiva och lämpliga nationella medel finns tillgängliga
för skyddets säkerställande samt att tillse att effektiva och snabba
multilaterala förfaranden för förebyggande och lösande av tvister mellan
medlemmarna finns att tillgå.

Av avtalets inledande del, som innehåller allmänna bestämmelser och
grundläggande principer, framgår att bestämmelserna i avtalet är av
minimikaraktär. Medlemmarna är oförhindrade att införa ett längre
gående skydd i sina respektive nationella rättsordningar. Förhållandet till
vissa viktigare immaterialrättskonventioner, däribland Bern- och
Pariskonventionen klargörs. I förhållande till dessa konventioner innebär
avtalet ett på flera viktiga punkter förstärkt skydd. Principen om nationell
behandling skall iakttas. För första gången i det multilaterala
internationella regelverket om immaterialrätt har införts en bestämmelse
om mest-gynnad-nationsbehandling. Denna innebär att alla
immaterialrättsliga förmåner som en medlem beviljar en annan medlems
rättssubjekt omedelbart och ovillkorligt skall medges alla andra
medlemmars rättssubjekt. Vissa undantag medges, bl.a. för
internationella avtal om skydd för immaterialrätter vilka trätt i kraft före
WTO-avtalets ikraftträdande, förutsatt att de anmäls till TRIPs-rådet och
inte utgör en godtycklig eller otillbörlig diskriminering av andra
medlemmars rättssubjekt. Vidare finns en särskild artikel som hänför sig
till avtalets förhållande till nationella bestämmelser om s.k. konsumtion
av immaterialrätter.

Avtalets andra del innehåller skyddsnormer i fråga om de enskilda
immaterialrättema.

Vad först beträffar upphovsrätt och därmed närstående rättigheter är av
särskild betydelse att datorprogram skall skyddas som litterärt verk i
enlighet med vad som föreskrivs i fråga om sådana verk i
Bemkonventionen. Datorprogram ges därmed ett fullgott upphovsrättsligt
skydd. Även databaser som utgör verk skall erhålla sådant skydd. Vidare
innehåller avtalet bestämmelser som ger rättsinnehavare tillfredsställande
uthyrningsrättigheter i fråga om datorprogram och filmverk. De
upphovsrätten närstående rättigheterna, dvs. utövande konstnärer,

producenter av fonogram och filmer samt radio- och TV-företag erhåller Prop. 1994/95:35
genom avtalet ett inbördes balanserat och godtagbart skydd. Mindre
tillfredsställande är att upphovsmännens ideella rättigheter inte regleras
i avtalet.

Varumärken, mönster och kretsmönster i halvledarprodukter har under
förhandlingarna utgjort förhållandevis okontroversiella områden.
Förhandlingsresultatet är för svenskt vidkommande tillfredsställande.
Särskilt kan nämnas att varumärkesskyddet utsträcks till att omfatta även
märken som avser tjänster, att tvångslicensiering av varumärken förbjuds
och att möjligheten att föreskriva villkor om att utländska varumärken
måste användas i kombination med lokala märken begränsas. Vidare
innehåller avtalet särskilda bestämmelser om mönsterskydd för
textilmönster. I fråga om kretsmönster har ett mer långtgående skydd
kunnat överenskommas än vad som följer av fördraget om rättsligt skydd
för kretsmönster i halvledarprodukter (den s.k.
Washingtonkonventionen).

Patentskyddet har under förhandlingarna utgjort ett nyckelområde där
betydande motsättningar förelegat mellan i-länder och u-länder men också
mellan de västeuropeiska länderna och USA. Betydelsefulla framgångar
har efter utdragna och komplicerade förhandlingar uppnåtts på
patentområdet. Grundstenarna i patentavsnittet är följande. Patent skall
kunna beviljas för alla uppfinningar, både produkter och förfaranden,
inom alla teknikområden. Medlemmarna kan i sin nationella lagstiftning
föreskriva om vissa undantag från det patenterbara området. Särskilt kan
nämnas att undantag kan föreskrivas för patent på enskilda exemplar av
växter och djur. Däremot skall patent kunna meddelas för
mikroorganismer och icke-biologiska och mikrobiologiska förfaranden för
framställning av växter och djur. En betydelsefull icke-
diskrimineringsprincip i fråga om patent är inskriven i avtalet. Således
föreskrivs att patent skall kunna meddelas och patenträttigheter åtnjutas
oberoende av platsen för uppfinningen, teknikområde och huruvida den
patentskyddade produkten importeras eller tillverkas lokalt.
Bestämmelsen riktar sig såväl mot amerikansk diskriminering av
utländska patentsökanden som mot många u-länders krav på lokal
tillverkning för erhållande av patent. Såväl produkt- som processpatent
erhåller genom avtalet ett tillfredsställande skydd. Patentskyddets
giltighetstid skall vara 20 år. I avtalet finns också detaljerade
bestämmelser rörande villkoren för användning av föremålet för patent
utan rättsinnehavarens samtycke, främst tvångslicensiering. Möjlighet att
erhålla rättslig prövning av beslut om upphävande eller ogiltigförklaring
av patent skall finnas. I patentavsnittet finns slutligen en bestämmelse om
s.k. omkastad bevisbörda i fråga om processpatent.

I avtalet finns också bestämmelser om skydd mot vilseledande
användning av geografiska ursprungsbeteckningar. Vidare ges ett särskilt
skydd för geografiska ursprungsbeteckningar med avseende på vin och
sprit. Slutligen finns vissa bestämmmelser om skydd for
företagshemligheter. Uppgifter och testresultat som rör läkemedel och
lantbrukskemiska produkter ges ett särskilt skydd i samband med                 57

nationella förfaranden för marknadsgodkännande.

I avtalets tredje del ges bestämmelser som avser att säkerställa att Prop. 1994/95:35
enskilda rättsinnehavare tillhandahålles medel att värja sig mot olika
former av intrång i sina ensamrätter. Medlemmarna åläggs således genom
avtalet att i sina nationella rättsordningar införa vissa förfaranden för att
möjliggöra att effektiva åtgärder kan vidtas mot immaterialrättsliga
intrång, inbegripet förfaranden för att förebygga sådana intrång och
sanktionsmöjligheter som avskräcker från vidare intrång. Såväl
civilrättsliga som straffrättsliga förfaranden och sanktionsmöjligheter
berörs. Särskilda bestämmelser om förutsättningarna för interimistiska
åtgärder föreskrivs. Krav uppställs om att de rättsliga myndigheterna
skall vara behöriga att besluta om snabba och effektiva interimistiska
åtgärder för att förebygga intrång och för att bevara bevisning om
intrång. Slutligen uppställs ett obligatoriskt krav på medlemmarna om
införande av vissa gränsåtgärder i syfte att hindra import och spridning
av varumärkesförfalskade eller upphovsrättsligt piratkopierade varor på
den inhemska marknaden. Åtgärderna innebär i korthet att skäligen
misstänkta varor efter ansökan av rättsinnehavare tillfälligt hålls kvar vid
gränsen av tullmyndigheterna i avvaktan på en närmare prövning av
intrångsfrågan.

Avtalets fjärde del innehåller vissa bestämmelser om procedurer och
förfaranden för erhållande och upprätthållande av immaterialrättsliga
ensamrätter.

Del V berör förebyggande och lösande av tvister. Betydelsefullt är att
tvister mellan medlemmar i anledning av TRIPs-avtalet skall hanteras
inom ramen för WTO:s integrerade ordning för tvistlösning.

Del VI innehåller övergångsbestämmelser för u-länder och behandlas
nedan. Generellt gäller att ingen medlem är skyldig att tillämpa
bestämmelserna i avtalet före utgången av en period av ett år räknat från
dagen för WTO-avtalets ikraftträdande.

Avtalets sjunde del, slutligen, innehåller vissa institutionella och
avslutande bestämmelser. Ett särskilt TRIPs-råd inrättas. Vidare finns en
viktig bestämmelse om skydd för existerande skyddsföremål. U-ländema
har i vissa fall erhållit relativt långa övergångsperioder, bl.a. för att
införa skydd för produktpatent inom tidigare oskyddade teknikområden.
Mot denna bakgrund föreskrivs att berörda u-länder omedelbart skall
registrera patentansökningar avseende läkemedel och lantbrukskemiska
produkter så att patent kan beviljas så snart övergångsperioden löpt ut.
Under vissa förutsättningar skall också under övergångsperioden
exklusiva marknadsföringsrättigheter kunna beviljas för sådana produkter
under en period av högst fem år.

TRIPs-avtalet tillvaratar på flera sätt u-ländemas speciella intressen.
Många bestämmelser i avtalet är särskilt utformade för att möta u-
ländernas speciella situation och önskemål i samband med genomförandet
av förändringar i sin immaterialrättslagsiftning. Redan i avtalets ingress
sägs att medlemmarna är medvetna om de minst utvecklade ländernas
behov i dessa avseenden i syfte att skapa en sund och livskraftig teknisk
grund. U-länderna har medgivits särskilda övergångsperioder för att
genomföra avtalets bestämmelser. För u-länder gäller således en allmän                  68

övergångsperiod om fem år. Vissa östeuropeiska länder under utveckling

från centralstyrda ekonomier till marknadsekonomier medges också en Prop. 1994/95:35
allmän femårig övergångsperiod. För produktpatent inom tidigare
oskyddade teknikområden erhåller berörda u-länder ytterligare en femårig
övergångsperiod, alltså sammanlagt tio år från WTO-avtalets
ikraftträdande.

Avtalet innehåller också bestämmelser om tekniskt och finansiellt
samarbete mellan i-länder och u-länder, bl.a. i samband med
genomförandet av avtalsbestämmelserna i u-ländema.

Resultatet för svensk del

Tillskapandet av en sammanhängande immaterialrättslig skyddsordning
med global giltighet har från svensk sida utgjort en högt prioriterad fråga
i Uruguayrundan. Svenska rättsinnehavare och svensk exportindustri har
starka offensiva intressen på världsmarknaden framför allt i fråga om
skyddet för upphovsrätt, patent, mönster och varumärken.
Förhandlingsresultatet får sammantaget betecknas som högst
tillfredsställande, särskilt mot bakgrund av de kraftfulla motsättningar
mellan i-länder och u-länder som länge präglade förhandlingarna.
Förhandlingsresultatet har närmare kommenterats ovan.

Som anförts är ingen medlem skyldig att tillämpa avtalets bestämmelser
före utgången av en period av ett år räknat från WTO-avtalets
ikraftträdande. För att den svenska lagstiftningen skall uppfylla avtalets
bestämmelser fordras vissa ändringar i fråga om skyddet för geografiska
ursprungsbeteckningar för vin- och spritprodukter och de särskilda
kraven i samband med gränsåtgärder. De ändringar som behövs för att
uppfylla kraven på skydd för geografiska ursprungsbeteckningar har
övervägts av Marknadsföringsutredningen i dess slutbetänkande Ny
marknadsföringslag (SOU 1993:59). För att uppfylla åtagandena i fråga
om geografiska ursprungsbeteckningar enligt TRIPs-avtalet och Madrid-
överenskommelsen angående undertryckande av oriktiga eller
vilseledande ursprungsbeteckningar på handelsvaror (SÖ 1969:77) har
den förutvarande regeringen i en nyligen beslutad lagrådsremiss begärt
lagrådets yttrande över en ändring i lagen (1978:763) med vissa
bestämmelser om marknadsföring av alkoholdrycker. Regeringen har, i
propositionen 1994/95:34 Den svenska tullagstiftningen vid ett EU-
medlemskap, lagt fram förslag till lagstiftning om tullkontroll av
varumärkesintrång, vilket föranleds av ett svenskt medlemskap i EU.

69

5.18 Överenskommelsen om regler och förfaranden för
tvistlösning

Prop. 1994/95:35

Sammanfattning: Den överenskommelse om tvistlösning som
träffats i Uruguayrundan innebär påtagliga förbättringar jämfört
med det rådande systemet. Det nya integrerade systemet blir
tillämpligt för hela det regelverk som omfattas av WTO och
innebär en högre grad av automatik i förfarandet och en snabbare
hantering av tvister. Överenskommelsen innehåller en uttalad avsikt
att medlemmarna skall lösa tvister inom ramen för det multilaterala
regelverk som omfattas av WTO uteslutande genom anlitande av
det nya enhetliga tvistlösningssystemet. De nya
tvistlösningsreglerna utgör en hörnsten i det förstärkta multilaterala
regelverket och är av stort potentiellt värde inte minst för att
stärka mindre handelsnationers möjligheter att hävda sina intressen
i tvister.

Bakgrund

GATT:s roll som forum för att lösa handelstvister har alltmer kommit att
accentueras under de senaste decennierna. Det ökade antalet tvister har
många förklaringar. Alltfler länder deltar i det internationella
handelsutbytet, förekomsten av icke-tariffara handelshinder har ökat och
oklarheter eller brister i regelverket på områden som jordbruk har
medfört ökande konflikter, inte minst mellan USA och EU. I grunden är
det naturligtvis positivt att länder väljer att slita tvister inom det
multilaterala regelverket i stället för att tillgripa gråzonsåtgärder som
utanförstående länder inte har insyn i eller kan påverka. Med ett ökande
antal tvister i GATT har dock även bristerna i det rådande systemet
kommit att framstå allt tydligare. Tvistlösningen förhalas ofta genom att
upprättandet av paneler fördröjs. Det händer också alltför ofta att
panelrapporter inte antas i GATT-rådet och att antagna panelrapporter
inte efterlevs av den part som felat. Detta har också erfarits från svensk
sida. I två panelfäll rörande export av stålprodukter från svenska
tillverkare till USA har panelerna som undersökt respektive tvister givit
Sverige rätt, men detta har ännu inte lett till att USA avvecklat de
berörda åtgärderna (antidumpningstullar).

Ett stärkande av tvistlösningssystemet har varit en
förhandlingsmålsättning som omfattats av så gott som alla deltagare i
Uruguayrundan. Den har också varit en av de prioriterade frågorna för
svenskt och nordiskt vidkommande.

70

Förhandlingsresultatet

Prop. 1994/95:35

Överenskommelsen om tvistlösning (Dispute Settlement Understanding,
DSU) bygger på och utvecklar både existerande GATT-regler och
procedurer och den preliminära överenskommelse om tvistlösning som
träffades redan vid halvtidsöversynen av Uruguayrundan i Montreal år
1988. Ett genomgående drag i de nya tvistlösningsreglema är ökad
snabbhet och automatik i förfarandet. Detta gäller såväl för upprättande
av paneler, antagande av panelrapporter som för det nya
överprövningsförfarande som införs angående panelutslag. Tydligt
angivna tidsgränser gäller för alla fäser av tvistlösningsförfarandet. Ett
permanent överprövningsorgan inrättas som överprövningsinstans för
panelrapporter som inte accepteras av en part i en tvist. Ett nytt inslag
är att det ges utrymme för skiljedomsförfaranden då det råder oenighet
om nivån på kompensation i förekommande fall. Detta är några exempel
på förstärkningar av tvistlösningssystemet som bör leda till ett avsevärt
effektiviserat system. Det skapas nu förutsättningar för att kunna komma
ifrån de flaskhalsar som i dag ofta uppstår genom att beslut om
upprättande av paneler förhalas och att vissa panelutslag inte blir antagna
i rådet när de framläggs. Det faktum att det nu etableras ett enhetligt
tvistlösningssystem för hela det nya regelverket i WTO är också en klar
fördel. Den hittillsvarande uppsplittringen av tvistlösningsregler mellan
olika uppförandekoder och överenskommelser i GATT har orsakat
åtskilliga problem.

Ett viktigt element i tvistlösningsöverenskommelsen är också att den
slår fast en allmän förpliktelse att lösa tvister angående avtalsenliga
rättigheter och skyldigheter inom ramen för DSU och att följa däri
fastslagna regler och procedurer. Överenskommelsen innehåller således
en stark presumtion för att söka lösningar i multilateralt accepterade
former i stället för genom unilateralt agerande.

Resultatet för svensk del

Som ett utrikeshandelsberoende land med begränsad förhandlingsstyrka
i bilaterala sammanhang har Sverige ett starkt intresse av ett väl
fungerande och respekterat tvistlösningssystem. Bristerna i det rådande
systemet har tydligt illustrerats i de tvister Sverige sökt lösa inom GATT
under senare år. Det förstärkta tvistlösningssystemet som nu
överenskommits är därför av stort svenskt intresse och är ett av de
viktigaste resultaten i förhandlingarna om ett stärkt multilateralt
regelverk.

71

5.19 Avtalet om handelspolitisk granskning (Trade Policy
Review Mechanism, TPRM)

Sammanfattning: Ett system för regelbundna granskningar av
WTO-medlemmarnas handelspolitik permanentas inom
Världshandelsorganisationen. TPRM-systemet har varit i kraft
provisoriskt sedan år 1989. Granskningarna skall särskilt ta fasta
på vilken inverkan enskilda länders handelspolitik har på det
multilaterala handelssystemet. Granskningsintervallet bestäms av
ländernas andel av världshandeln, där de fyra största
handelsnationerna USA, EU, Kanada och Japan granskas vartannat
år. Sverige tillhör den grupp länder som skall granskas vart fjärde
år. Sveriges handelspolitik granskades första gången år 1990 och
den andra granskningen av Sverige äger rum i december 1994.

Bakgrund

I slutet av år 1983 tillsatte GATT:s dåvarande generaldirektör en
informell grupp bestående av sju framstående personer för att studera och
rapportera om de problem som det internationella handelssystemet stod
inför. Detta arbete kom att bli ett steg i förberedelserna för Uruguay-
rundan. Gruppen avlade sin rapport i början av år 1985 och
rekommenderade bland annat att regeringarna borde åläggas att
regelbundet redogöra för och försvara sin handelspolitik. Detta kunde
ske genom att införa regelbundna granskningar i GATT i likhet med de
granskningar av den ekonomiska politiken som redan ägde rum inom
OECD:s ram. Mot denna bakgrund beslutade ministrarna i samband med
halvtidsöversynen av rundan i Montreal år 1988 att inrätta ett system
med regelbundna granskningar av enskilda länders handelspolitik i syfte
att skapa ökad insyn och kunskap om GATT-ländernas handelsregimer
och hur det multilaterala handelssystemet påverkas av dessa.

Förhandlingsresultatet

GATT-medlemmarna delas in i tre olika grupper beroende på landets
andel av världshandeln. I den första gruppen, som omfattar USA, EU,
Kanada och Japan sker granskningarna vartannat år. De därpå följande
sexton länderna, däribland Sverige, granskas vart fjärde år, medan övriga
länder granskas vart sjätte år. För de minst utvecklade länderna kan dock
granskningarna ske med längre intervaller. Granskningarna skall ske på
grundval av två rapporter, den ena utarbetad av WTO-sekretariatet och
den andra av det granskade landet.

TPRM-systemet skall enligt överenskommelsen ses över i ljuset av
vunnen erfarenhet. En första preliminär diskussion om de hittills vunna

Prop. 1994/95:35

72

erfarenheterna har nyligen ägt rum i GATT. I maj 1994 beslutades i Prop. 1994/95:35
GATT:s råd att - för att undvika dubbelarbete - den tidigare
obligatoriska regeringsrapporten inför granskningen kan ersättas med ett
policyuttalande. De nuvarande granskningsintervallen bibehålls trots att
det visat sig svårt att genomföra det antal granskningar per år som vore
önskvärt.

Resultatet för svensk del

Den svenska handelspolitiken bedrivs under full allmän insyn. Det ligger
i Sveriges intresse att även andra länders handelspolitik ges full
genomlysning. En öppen diskussion och redovisning av handelspolitiken
och dess konsekvenser är också viktigt för att hålla tillbaka
protektionistiska krafter och belysa kostnader och samhällskonsekvenser
av handelsrestriktioner. Det tillskapade systemet med regelbundna
granskningar av samtliga medlemmars handelspolitik är således ett viktigt
steg i rätt riktning och det finns skäl att välkomna att detta nu
permanentas i och med tillskapandet av WTO.

73

5.20 Plurilaterala handelsavtal

5.20.1 Avtalet om offentlig upphandling

Sammanfattning: Det nya avtalet om offentlig upphandling, som
träder i kraft den 1 januari 1996, omfattar samtliga centrala statliga
myndigheter, lokala och regionala myndigheter, vissa bolag samt
även myndigheter och vissa bolag inom el-, lokaltransport-,
flygplats-, hamn- och vattensektom. Avtalet täcker upphandling av
varor, tjänster och byggentreprenader. Regelverket har stramats
upp och förtydligats. En viktig förbättring är att det nu blir möjligt
att genom nationella rättsmedel överklaga en upphandling. För
svenska företag medför det nya avtalet att tidigare stängda
marknader nu öppnas och utsätts för konkurrens. Även om Sverige
genom lagen om offentlig upphandling (LOU) redan öppnat sin
upphandlingsmarknad för anbudsgivare från övriga delar av
världen, kan WTO-avtalet innebära en viss ökad konkurrens också
på den svenska marknaden. Man har beräknat att det nya avtalet
innebär en tiodubbling av upphandlingsmöjlighetema jämfört med
den nuvarande överenskommelsen. Värdet av den upphandling som
kommer att omfattas av det nya avtalet har beräknats till drygt 400
miljarder amerikanska dollar per år.

Bakgrund

När GATT tillkom i slutet av 1940-talet undantogs statlig upphandling
från reglerna om icke-diskriminering och nationell behandling. I takt med
att den allmänna tullnivån drastiskt sänktes genom de efterföljande
förhandlingsrundoma i GATT, visade det sig att regeringar i många
länder i stället sökte andra vägar för att gynna den inhemska
produktionen. Ett sådant sätt var att favorisera inhemska produkter och
företag vid offentlig upphandling. Mot denna bakgrund blev det alltmer
angeläget att skapa internationella regler även på detta område. Detta
skedde under Tokyorundan och en uppförandekod för statlig upphandling
låg färdig år 1979. Bland de länder som undertecknade
upphandlingskoden fanns de flesta viktiga i-länder utom Australien och
Nya Zeeland. Sverige anslöt sig år 1979 (Prop. 1979/80:24). Bland u-
länderna var det dock enbart Hongkong, Singapore och Israel som anslöt
sig. Liksom i GATT är hörnstenarna i upphandlingskoden icke-
diskriminering och nationell behandling, dvs. utländska och inhemska
anbudsgivare skall behandlas lika och det är inte tillåtet att diskriminera
mellan utländska anbudsgivare.

I upphandlingskoden gavs ett uttryckligt mandat till de anslutna
länderna att i förhandlingar söka bredda, förbättra och utvidga koden. En

Prop. 1994/95:35

74

första sådan förhandlingsomgång genomfördes åren 1983-1986, men gav Prop. 1994/95:35
relativt magert resultat. Den andra förhandlingsomgången påbörjades år
1986 och pågick parallellt med Uruguayrundan fram till avslutningen i
december 1993. Många av deltagarna betraktade dock även dessa
förhandlingar som en del av rundan och då särskilt i fråga om
utvärderingen av förhandlingsresultatet i rundan om ökat
marknadstillträde.

Denna förhandling kom i hög grad att präglas av motsättningar mellan
EG och USA, som har haft olika syn på den nuvarande
upphandlingskodens tillämpningsområde. En annan svår stötesten gällde
frågan om att införliva sektorerna för el, vatten, telekommunikationer
och transporter (försörjningssektorerna) under avtalet. Det främsta
problemet har gällt telekommunikationssektorn, där EG och USA haft
diametralt olika uppfattningar.

Under långa perioder var förhandlingarna låsta och det var först sedan
EG och USA lyckats träffa en bilateral överenskommelse som
förhandlingarna på allvar kunde multilateraliseras. EG och USA träffade
ytterligare en bilateral uppgörelse i december 1993, strax innan
förhandlingarna skulle avslutas. Båda dessa överenskommelser öppnade
vägen för slutförhandlingarna, som i allt väsentligt baserades på de
bilaterala uppgörelserna.

Förhandlingsresultatet

Det nya avtalet om offentlig upphandling, som träder i kraft den 1
januari 1996, innebär en rad förbättringar jämfört med den tidigare
upphandlingskoden. Avtalet har utvidgats till att förutom varor även
omfatta tjänster och byggentreprenader. Regelverket har stramats upp och
förtydligats. En viktig förbättring är att anbudsgivare nu ges en möjlighet
att nationellt överklaga ett upphandlingsbeslut. Parternas möjlighet till
tvistlösningsordning kvarstår och är integrerat med WTO:s nya
tvistlösningsordning, med det undantaget att s.k. korsretaliering, dvs.
möjlighet att retaliera inom andra områden, inte tillåts.
Myndighetsomfattningen har utsträckts till samtliga centrala statliga
myndigheter, myndigheter och vissa bolag på lokal och regional nivå
liksom myndigheter och vissa bolag inom några av
försörjningssektorerna.

Liksom i den nuvarande överenskommelsen gäller det nya avtalet
enbart för de myndigheter och bolag som finns upptagna i resp, lands
förteckning, som bifogas avtalet. Flera länder, däribland Sverige, har
infört olika undantag när det gäller tillämpningen av reglerna. Dessa
avsteg bygger på reciprocitetsprincipen och är direkt hämtade från
uppgörelsen i slutskedet av förhandlingarna mellan EG och USA. Liksom
den tidigare överenskommelsen omfattar det nya avtalet EG, EFTA-
ländema utom Island, USA, Kanada, Japan, Israel och Korea. Singapore
som är medlem av den nuvarande överenskommelsen deltog inte i de
avslutande förhandlingarna och har således heller inte undertecknat

avtalet. Hongkong, som accepterade avtalet i december 1993 beslutade
dock därefter att inte underteckna det nya avtalet. Skälet var främst ett
starkt missnöje med de många undantagen och avstegen från principen
om nationell behandling som gjordes i förhandlingarnas slutskede.

För Sveriges del innebär det nya avtalet att samtliga centrala statliga
myndigheters upphandling av varor, tjänster och byggentreprenader
omfattas av avtalet. När det gäller myndigheter och vissa bolag på lokal
och regional nivå gäller åtagandena gentemot alla parter utom USA och
Kanada. Inom försörjningssektorerna omfattas el, lokaltransporter,
flygplatser, hamnar och vatten. Även här har en rad avvikelser införts.
Åtagandena inom elsektorn gäller inte Kanada, Japan och USA. För
lokaltransporter undantas Kanada, Israel, Japan, Korea och USA, för
flygplatser undantas Kanada, Korea och USA, för hamnar och vatten
Kanada och USA.

EG och USA enades också att man fram till undertecknandet av WTO-
avtalen i Marrakech skulle söka ytterligare förbättra sina resp,
erbjudanden. Detta ledde fram till en skriftväxling i vilken man utvidgar
sina åtaganden på bilateral basis, men med avsikt att multilateralisera
resultatet inom WTO:s ram. EG och USA har enats om utvidgningar på
regional och lokal nivå och inom försörjningssektorerna. En del av denna
överenskommelse är dock uteslutande bilateral mellan USA och EG.

Prop. 1994/95:35

Resultatet för svensk del

Trots de inskränkningar som återfinns i det nya avtalet står det klart att
Sverige har en hel del att vinna på den utvidgning av avtalets
tillämpningsområde som ägt rum. Denna innebär en avsevärd förbättring
av svenska företags möjligheter att konkurrera på tidigare stängda
marknader på samma villkor som inhemska leverantörer. Utvidgningen
till tjänster och byggentreprenader innebär också en klar förbättring. Det
är naturligtvis också positivt att själva regelverket förbättrats och gjorts
klarare. Sverige har genom lagen (1992:1528) om offentlig upphandling
(LOU), som trädde i kraft i samband med genomförandet av EES-avtalet
den 1 januari 1994, redan öppnat sin upphandlingsmarknad för
anbudsgivare från andra länder. Det nya WTO-avtalet om offentlig
upphandling kan dock medföra en viss ökad konkurrens på den svenska
marknaden genom att tröskelvärdena i praktiken sänks något för ett antal
statliga myndigheters upphandling av varor och tjänster. Det nya
upphandlingsavtalet omfattar värdemässigt ca tio gånger så mycket som
det nuvarande och värdet har beräknats till drygt 400 miljarder
amerikanska dollar. Detta värde kommer att ytterligare öka när resultatet
av skriftväxlingen mellan EG och USA multilateraliseras.

76

5.20.2 Internationella mejerivaruavtalet och internationella Prop. 1994/95:35
nötköttsavtalet

Det internationella mejerivaruavtalet och internationella
nötköttsavtalet från år 1979 har genomgått vissa tekniska och
redaktionella förändringar och utgör därmed i formellt hänseende
nya avtal.

Bakgrund

En omförhandling har skett av GATT:s internationella mejerivaruavtal
och internationella nötköttsavtal, vilka ursprungligen tillkom som ett
resultat av Tokyorundan (jfr prop. 1979/80:24). Endast smärre, främst
redaktionella, korrigeringar har skett av avtalstexterna. Avtalens syfte är
att genom övervakning av världshandeln med berörda produkter,
informationsutbyte och konsultationer verka för en stabilisering av
densamma.

Det internationella mejerivaruavtalet består av en allmän del och en
varuavtalsdel. Den allmänna delen upptar bestämmelser rörande
information, konsultationer, multilaterala uppföranderegler m.m. och
omfattar färskvaror, mjölkpulver, smör, ost och kasein. De i avtalet
deltagande länderna skall regelbundet lämna upplysningar om
utvecklingen beträffande produktion, konsumtion, priser, lager och
handel. Redogörelser skall även lämnas för den inhemska politiken på
varuområdet samt för handelspolitiska åtgärder. Varuavtalsdelen, som
tidigare omfattade tre protokoll, utgör nu en bilaga till den allmänna
delen och har formen av ett avtal om minimipriser vid expon av
mjölkpulver, mjölkfett och ost.

Det internationella nötköttsavtalet är i stort utformat som
mejerivaruavtalets allmänna del. Någon motsvarighet till varuavtalsdelen
finns inte. Avtalet omfattar nötkött och levande nötkreatur. De
avtalsslutande länderna åtar sig att regelbundet lämna upplysningar
beträffande produktion, konsumtion, priser, lager och handel.
Redogörelser skall även lämnas för den inhemska politiken på
varuområdet samt för handelspolitiska åtgärder.

Resultatet för svensk del

Sverige är anslutet till de resp, ursprungliga avtalen sedan år 1979.
Föreliggande avtal är i princip oförändrade i substans men utgör formellt
nya avtal genom de tekniska och redaktionella ändringar de genomgått.
Regeringen har undertecknat resp, avtal med förbehåll för riksdagens
godkännande.

77

5.20.3 Avtalet om handel med civila flygplan

Prop. 1994/95:35

Sammanfattning: Parallellt med Uruguayrundan fördes
förhandlingar om en revidering av 1979 års avtal om handeln med
civila flygplan. Dessa förhandlingar kunde dock inte slutföras. Trots
detta misslyckande innebär ändå resultatet av förhandlingarna i
Uruguayrundan förstärka subventionsregler även för
flygindustrisektorn, eftersom samtliga parter har accepterat att
GATTrs generella subventionsregler, med vissa undantag, skall vara
tillämpliga för den civila flygindustrin.

Bakgrund

Det gällande flygindustriavtalet förhandlades fram i Tokyorundan åren

1978-1979. Avtalets huvudsyfte var att bidra till en så störningsfri
internationell handel som möjligt inom den civila flygindustrisektorn,
bl.a. genom att avskaffa tullarna för civila flygplan, flygplansdelar och
reparationer av civila flygplan. Avtalet innehåller också regler om icke-
tariffara handelshinder, t.ex. tekniska handelshinder, statlig upphandling
och kvantitativa restriktioner. Sverige är anslutet till avtalet sedan år
1979.

Den allt mer ökande konkurrensen mellan USA och EG både vad gäller
tillverkning och handel med stora flygplan och en minskad efterfrågan av
dessa kom under slutet av 1980-talet att leda till allt allvarligare bilaterala
kontroverser. USA anklagade EG för att konkurrera ut de amerikanska
flygplanstillverkarna Boeing och McDonnell-Douglas genom att ge
subventioner till det europeiska Airbus-projektet. EG ansåg å sin sida att
den amerikanska flygindustrin åtnjöt stöd i motsvarande omfattning
genom indirekta subventionsformer. För att lösa denna konflikt kom EG
och USA i juli 1992 överens om ett bilateralt avtal om begränsningar av
och ramar för det statliga stödet till den civila flygindustrin.

Kort därefter begärdes omförhandlingar av GATTrs flygindustriavtal.

Förhandlingsresultatet

Försöken att uppnå ett reviderat flygindustriavtal har misslyckats trots
mycket intensiva förhandlingar och en över tiden förändrad EG-position,
som från att eftersträva reviderade GATT-regler enligt mönster från det
bilaterala avtalet med USA övergick till att förespråka en lösning baserad
på GATTrs subventionsregler. USA kunde, som enda land, inte acceptera
det kompromissförslag som lades fram av ordföranden i
förhandlingsgruppen i december 1993. I stället enades deltagarna om att
det nya subventionsavtalets regler skall vara tillämpliga för den civila

78

flygindustrisektorn, dock med undantag för vissa av dess bestämmelser, Prop. 1994/95:35
nämligen (a) bestämmelsen att skada förutsätts uppstå när en subvention
uppgår till fem procent eller mer av en varas värde, (b) bestämmelsen att
skada förutsätts uppstå vid efterskänkande av lån och (c) bestämmelsen
att vissa subventioner till forskning och utveckling är tillåtna.

Förhandlingarna om ett reviderat flygindustriavtal kommer visserligen att
fortsätta under år 1994 men utsikterna att nå ett avtal får bedömas som
små.

Resultatet för svensk del

För svensk del hade ett nytt flygindustriavtal enligt det ovan nämnda
ordförandeförslaget varit att föredra. Utfallet av Uruguayrundan bör ändå
komma att medföra en förbättrad subventionsdisciplin inom den civila
flygindustrisektom trots att vissa av undantagen innebär en svagare
disciplin än med de allmänna subventionsreglema.

Det kan också konstateras att EG:s accept av subventionskodens
generella regler, med ovannämnda undantag, inte hade varit möjlig utan
den intensiva förhandling som fördes om flygindustriavtalet i
Uruguay rundans slutskede. Det bör noteras att 1979 års avtal
fortsättningsvis kommer att vara i kraft vilket bl.a. innebär att tullfrihet
för den civila flygplanssektom fortsatt kommer att råda mellan parterna
i avtalet.

5.21 Ministerbeslut

I slutakten till WTO-avtalet innefattande Uruguayrundans resultat ingår
även ett drygt tjugotal ministerbeslut och deklarationer i det
förhandlingsresultat som är knutet till WTO och som utgör en odelbar
enhet. Texterna till dessa återfinns i bilaga 7 till propositionen.

Det rör sig i allmänhet om beslut, tolkningsuttalanden o.d. som är
direkt knutna till något av de enskilda avtalen eller överenskommelserna.
Dessa texter har beröns ovan i samband med redovisningen av resp,
avtal eller överenskommelse.

Utöver dessa ingår två beslut av mer allmänt innehåll. Det ena av dessa
fastslår ett antal åtgärder som bör vidtagas för att underlätta anslutningen
till WTO av de minst utvecklade länderna (MUL) och för att på olika sätt
öka värdet av de resultat som överenskommits i förhandlingarna för
denna ländergrupp. MUL ges t.ex. rätt till en flexibel anpassning till
WTO-regelverket och förlängd tid att slutföra förhandlingar om egna
medgivanden för varor och tjänster. Andra länder uppmanas att
genomföra åtaganden snabbare än de tidtabeller som gäller t.ex. på
tullområdet för varor av särskilt exportintresse för MUL.

Det andra av de mer generella besluten behandlar
anmälningsförfaranden till WTO och syftar bl.a. till att söka förenkla och                  79

skapa överblick över den mängd av information om nationell lagstiftning

etc. som redan nu anmäls till GATT och som kommer att öka betydligt Prop. 1994/95:35
genom WTO:s bredare ansvarsområde. Detta skall bl.a. ske genom
tillskapande av ett centralt register över anmälningar som görs till WTO.

Bland ministerbesluten kan också nämnas de fyra beslut som antogs vid
ministermötet i Marrakech angående anslutningen till WTO, handel och
miljö, organisatoriska och finansiella implikationer av WTO resp,
upprättande av en förberedande kommitté för WTO.

80

Bilaga 1 Allmän redogörelse för förhandlingarna i
Uruguayrundan

Underbilaga: Punta del Este-deklarationen.

1.1 Bakgrund och förhandlingsförlopp

Nedan lämnas en kronologisk översikt över förberedelserna för
Uruguayrundan och förhandlingsförloppet under de år rundan pågått.

1979-1982. Den föregående förhandlingsrundan inom ramen för
GATT (Tokyo-rundan) avslutades i september 1979 efter sex års
förhandlingar. Flera av de ledande deltagarländerna gjorde vid
avslutningen bedömningen att detta var den sista stora förhandlingsrundan
inom GATT. Visserligen hade förhandlingarna resulterat i flera viktiga
överenskommelser, bl.a. s.k. uppförandekoder rörande icke-tariffara
hinder och relativt långtgående tullsänkningar, men just genom det breda
spektrum av frågor som omfattats och det stora antalet deltagare hade
förhandlingarna kommit att bli så komplicerade och utdragna att man
ansåg det nödvändigt att tänka sig förhandlingar i andra former i
framtiden. Inte minst ansåg man rundeformatet alltför tidskrävande.
Tokyorundan startades år 1973 och var tänkt att avslutas två år senare.
I realiteten kom det att ta sex år att avsluta förhandlingarna.

Det dröjde emellertid inte länge förrän trycket på att fortsätta
liberaliseringsprocessen började växa. Det var inte minst de ökande
konflikterna mellan EG och USA på jordbruksområdet som drev på
denna utveckling. Dock ansågs inte tiden mogen att inleda nya formella
förhandlingar. För att ändå söka avleda det växande trycket att agera
inom GATT, inkallades ett ministermöte i GATT år 1982. Vid detta
antogs ett arbetsprogram, vilket var tänkt att utgöra ett alternativ till de
traditionella rundeförhandlingama. Arbetsprogrammet innefattade flera
områden som senare kom att ingå i Uruguayrundan (bl.a. tjänstehandel).

1982-1986. Ministermötet år 1982 konstaterades snart vara ett
misslyckande. Utan ett politiskt åtagande att verkligen realförhandla, gick
arbetsprogrammet snart i stå. Under tiden fortsatte protektionistiska
tendenser att tillta och bilaterala handelskonflikter blev allt mer
svårbemästrade. Mot den bakgrunden började tanken på en ny
förhandlingsrunda att så småningom få grogrund bland i-ländema.
Liksom i tidigare GATT-förhandlingar var USA den främsta drivkraften
i denna utveckling. I mars 1984 hölls ett informellt ministermöte i
Washington för att diskutera en ny förhandlingsrunda. Detta möte blev
inledningen till en serie informella ministermöten, som först hölls i en
mindre i-landskrets, senare med deltagande av några av de tongivande u-
ländema, och vid vilka planerna på en ny runda tog allt fastare form.
Sverige deltog från ett tidigt skede i denna informella process och stod
bl.a. som värd för ett ministermöte i Stockholm i juni 1985.

Parallellt startade så småningom en förberedelseprocess inom GATT.

Prop. 1994/95:35

Bilaga 1

81

6 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 35. Del A

En förberedande kommitté tillsattes inom GATT i november 1985.
Förberedelseprocessen blev komplicerad och kännetecknades av misstro
och konfrontation mellan å ena sidan en växande grupp av länder som
ville få till stånd en ny runda och å den andra en militant u-landsgrupp,
ledd av Indien och Brasilien. Den senare gruppen verkade framför allt
för att undvika en förhandling om de nya områden som särskilt USA
drev, nämligen tjänster, immaterialrätt och investeringsfrågor. I detta
låsta läge kom en informell grupp bestående av ett trettiotal i- och u-
länder (däribland EFTA-länderna) att spela en central roll i uppspelet till
ministermötet i Punta del Este. Inom denna grupp lyckades man
förhandla fram ett utkast till en ministerdeklaration som också till stora
delar kom att accepteras i Punta del Este.

September 1986. Ministermötet i Punta del Este, Uruguay, ägde rum
i slutet av september 1986. Efter en veckas segslitna förhandlingar
enades man om den ministerdeklaration som blev startsignalen och angav
förhandlingsmålsättningarna för Uruguayrundan. Deklarationen
innefattade ett stort antal förhandlingsområden, inklusive de tre nya
förhandlingsfrågor som USA givit högsta prioritet, men med mindre
explicita mandat än vad USA krävt. 105 länder anmälde sig som
deltagare i förhandlingarna, som enligt deklarationen skulle vara slutförda
inom fyra år.

1986- 1987. Hösten 1986 ägnades främst åt förhandlingar om själva
förhandlingsstrukturen, dvs. hur arbetet närmare skulle organiseras. I
januari 1987 fastställdes organisationsplanen. Femton
förhandlingsgrupper upprättades under ledning av TNC (Trade
Negotiations Committee). Tjänsteförhandlingarna fördes inom en separat
förhandlingsgrupp under TNC, (Group on Negotiations and Services -
GNS).

1987- 1988. Substansförhandlingarna inleddes. Förhandlingsarbetet
ägnades i första hand åt grundläggande analyser och fördjupade
positionsbestämningar, upprättande av en databas för tullförhandlingama
etc. och generellt åt att närmare definiera ramarna och metoderna för
förhandlingarna på olika områden. Arbetet gick långsamt på många
områden på grund av djupgående motsättningar, inte minst mellan i- och
u-länder, om såväl angreppssätt som de närmare målsättningarna i olika
frågor. Under år 1988 inriktade arbetet bl.a. på att åstadkomma vissa
delresultat inför den s.k. halvtidsöversyn (”mid-term review”) som var
förutsedd i Punta del Este-deklarationen och som man beslöt hålla i
Montreal i december 1988. Montrealmötet blev delvis ett misslyckande.
Det förhandlingspaket som preliminärt överenskommits, inklusive
marknadsöppningar för tropiska produkter, en preliminär uppgörelse om
tvistlösningsregler och om en handelspolitisk granskning (TPRM)
blockerades av ett antal latinamerikanska länder som inte kunde acceptera
den föreslagna uppläggningen av jordbruksförhandlingarna. Denna första
blockering på grund av jordbruksfrågan kom att följas av flera.

1988- 1989. Efter ytterligare förhandlingar och kompromisser, lyckades
man vid ett TNC-möte på hög tjänstemannanivå i april 1989 komma
överens om paketuppgörelsen från Montrealmötet. Detta innebar att
tullmedgivanden m.m. för tropiska produkter kunde genomföras och att

Prop. 1994/95:35

Bilaga 1

de preliminära överenskommelser som träffats om tvistlösning och TPRM Prop. 1994/95:35
började tillämpas. Halvtidsöversynen innebar i övrigt att Bilaga 1
förhandlingsmålsättningama på de flesta områden ytterligare
preciserades.

1989-1990. Förhandlingarna fortskred men gick trögt på flera av
nyckelområdena. Det nödvändiga samspelet saknades mellan
huvuddeltagama, såväl i fråga om målsättning som metodik på viktiga
förhandlingsområden som jordbruk och marknadstillträde. Beslut fattades
om att hålla det avslutande ministermötet i Bryssel i december 1990. Ju
närmare detta möte kom, desto klarare framstod det att förhandlingarna
inte skulle kunna avslutas vid denna tidpunkt. Därtill var
meningsmotsättningarna alltför stora på viktiga områden och
förhandlingarna helt enkelt inte tillräckligt långt framskridna för att
kunna slutföras. Ändå ansågs det av politiska skäl inte möjligt att ställa
in mötet. En intensiv upptrappning av förhandlingarna skedde
månaderna före Brysselmötet.

Ministermötet i Bryssel den 3-7 december 1990 blev, inte oväntat, ett
misslyckande. Återigen stupade förhandlingarna främst på
jordbruksfrågan. Även om en politisk uppgörelse hade träffats på
jordbruksområdet, hade ytterligare tid krävts för att tekniskt kunna
slutföra förhandlingarna på detta och många andra områden.

GATT:s generaldirektör Dunkel gavs i uppdrag undersöka
möjligheterna att återuppliva förhandlingarna i Geneve.

1991- 1992. Efter konsultationer kunde TNC i februari 1991 anta ett
program för återupptagande av förhandlingarna. Även om det skedde
framsteg under året på flera områden i förhandlingarna förblev
motsättningarna stora på jordbruksområdet, förhandlingsuppläggningen
i fråga om marknadstillträde, tjänstehandelsavtalets utformning m.m.

I ett läge då avgörande frågor fortsatt var blockerade, tog GATT:s
generaldirektör på sig ansvaret, därtill uppmuntrad av ett antal delegater,
att presentera ett förslag till förhandlingsuppgörelse. Detta presenterades
som en paketuppgörelse, att antas i sin helhet eller förkastas.). Förslaget,
den s.k. ”Draft Final Act”, framlades i december 1991 och föregicks av
ytterligare en intensiv förhandlingsperiod.

I januari 1992 möttes TNC för att höra deltagarnas reaktioner på den
föreslagna paketuppgörelsen.

Flertalet länder, däribland Sverige och de nordiska länderna, kunde
acceptera förslaget som en allomfattande kompromisslösning. Det gjorde
däremot inte EG, som på grund av motstånd framför allt från Frankrike,
inte kunde acceptera jordbruksförslaget. Även USA hade svårigheter med
vissa delar av Dunkel-förslaget, men tonade ned dessa med följd att EG
framstod som den part som omöjliggjorde en kompromissuppgörelse.

I detta läge beslöt TNC om att fortsätta förhandlingarna enligt fyra
”spår”, omfattande marknadstillträde, tjänster, en rättslig granskning av
samtliga texter och särskild process under TNC:s ansvar för att behandla
förslag till ändringar av Draft Final Act.

1992- 1993. I den situation som hade uppstått, dvs. att en övervägande

majoritet av deltagarna kunde acceptera Draft Final Act, men däremot                 33

inte de två huvuddeltagama USA och EG, kom förhandlingsprocessen i

utestående frågor på ett avgörande sätt att bestämmas av de bilaterala Prop. 1994/95:35
framsteg, eller lika ofta bristen härpå, som gjordes mellan dessa länder. Bilaga 1
Tullförhandlingama och tjänstehandelsförhandlingama fortsatte parallellt
med bilaterala förhandlingskontakter mellan ett stort antal deltagare men
inte heller i dessa kunde göras några avgörande genombrott i avsaknad
av kompromisser mellan USA och EG. Den informella s.k. ”Quad”-
gruppen, i vilken förutom EG och USA även Japan och Kanada ingår,
möttes allt oftare för att söka lösa upp knutar i förhandlingarna, men
oftast med blygsamt resultat. Japan var i dessa sammanhang låst av sin
mycket restriktiva hållning i jordbruksfrågan, framför allt frågan om
importen av ris.

EG:s förhandlingsutrymme begränsades länge av de samtidigt pågående
förhandlingarna i Bryssel om reform av den interna jordbrukspolitiken
(CAP).

När EG i maj 1992 internt kunde enas om CAP-reformen, ledde detta
också till intensifierade bilaterala förhandlingar med USA. Dessa
resulterade i november samma år i en bilateral uppgörelse mellan de två
länderna om justeringar i det föreslagna jordbruksavtalet. Samtidigt
träffades en bilateral uppgörelse om importen av oljeväxter till EG, en
tvist som länge hotat att leda till handelskrig mellan de två parterna.

Den bilaterala uppgörelsen (den s.k. Blair House-överenskommelsen)
ledde också till att förhandlingarna i Geneve kunde multilateraliseras.
Trots intensiva förhandlingar i slutet av år 1992, visade det sig omöjligt
att nå avgörande kompromisser. Efter det att jordbruksfrågan lösts
bilateralt mellan huvudkontrahentema kom tullförhandlingarna att hamna
i fokus och ansträngningarna inriktades nu alltmer på att finna en
kompromiss mellan USA:s prioriterade mål att eliminera tullarna inom
vissa varusektorer och EG:s betoning på horisontella tullsänkningar och
att sänka höga tullar mer än låga.

Vid årsskiftet 1992-93 tvingades man dock konstatera att de nödvändiga
genombrotten saknades och förhandlingarna tycktes driva mot ett osäkert
öde, utan politisk styrning.

Problemen förstärktes i februari 1993 då USA:s förhandlingsmandat
(det s.k. ”fast track”-mandatet) löpte ut. Förhandlingarna fortsatte att
avmattas under de närmast följande månaderna.

Ytterligare problem tillkom i juni samma år då Frankrike tillkännagav

att man krävde vissa justeringar av Blair House-överenskommelsen.

I juli 1993 godkände den amerikanska kongressen president Clintons
begäran om en förlängning av förhandlingsmandatet till den 15 april
1994. För att den interna amerikanska beslutsprocessen skulle kunna
följas, krävde detta att förhandlingarna i Geneve kunde slutföras till den
15 december 1993. Detta kom också att bli riktmärket för slutpunkten i
förhandlingarna.

Ett första steg mot det slutliga genombrottet togs vid de s.k. G7-
ländemas möte i Tokyo i juli 1993. Vid detta tillkännagavs en
paketuppgörelse i tullförhandlingama mellan de deltagande länderna,
vilken dock inte var fullständig.

Peter Sutherlands tillträde som ny generaldirektör för GATT under                 84

sommaren 1993 kom också att aktivt bidra till att slutförhandlingen tog

fart. Sutherlands personliga kraftfulla agerande i huvudstäderna liksom Prop. 1994/95:35
i Geneve skapade ökat tryck för att nå en uppgörelse i ett läge då många Bilaga 1
redan dödförklarat Uruguayrundan.

Ett intensivt förhandlingsprogram inleddes i augusti 1993. De
slutgiltiga avgörandena lät dock vänta på sig in i det sista. I Washington
tog kongressbehandlingen av det nordamerikanska frihandelsavtalet
(NAFTA) mycket av Clintonadministrationens uppmärksamhet under
hösten. När kongressen efter hårda förhandlingar godkände NAFTA-
avtalet i november, undanröjdes i praktiken också ett av de sista hindren
för att USA skulle kunna koncentrera sina krafter på att slutföra
förhandlingarna i Uruguayrundan.

Slutförhandlingen, i vilken tull-, tjänstehandels- och
antidumpningsfrågor stod i förgrunden, ägde rum under en veckas tid i
december och kulminerade med en paketuppgörelse den 15 december,
samma dag som förhandlingarna enligt USA:s förhandlingsmandat måste
vara slutförda. På tjänsteområdet nådde man inte ända fram. Deltagarna
tvingades acceptera fortsatta förhandlingar inom de centrala sektorerna
tele-, finans- och sjöfartstjänster.

1994. Vid den avslutande ministerkonferensen i Marrakech i april
1994, undertecknades förhandlingsresultatet under högtidliga former. Vid
mötet fattades också ett antal ministerbeslut bl.a. om upprättande av en
förberedande kommitté för WTO. Det förberedande arbetet, som
inbegriper organisatoriska frågor, budgetfrågor, rättsliga och
institutionella frågor, fortsatta förhandlingar om olösta
tjänstehandelsfrågor m.m. pågår för närvarande i Geneve.

Parallellt med dessa förberedelser, pågår arbetet med nationell
ratificering. Avsikten är att avtalen skall träda i kraft den 1 januari 1995.
En s.k. genomförandekonferens är planerad att hållas i början av
december 1994. Då skall bl.a. tas slutlig ställning till om tillräckligt
många länder ratificerat avtalet för att det skall kunna träda i kraft
planenligt den 1 januari 1995.

1.2 Nordiskt samarbete i Uruguay-rundan

De nordiska länderna har en lång tradition av nära samarbete i GATT-
sammanhang. Både i den s.k. Kennedyrundan 1964-1967 och
Tokyorundan 1973-1979 var detta samarbete mycket framträdande och
värdefullt. Det nordiska samarbetet kom ytterligare att fördjupas i
förhandlingarna i Uruguayrundan. Redan i ett tidigt skede av
förhandlingarna genomfördes en nordisk arbetsfördelning där ansvaret för
nordiskt talesmannaskap, förberedelser och avrapportering från möten
fördelades mellan Norge, Finland och Sverige. Island har också deltagit
i detta samarbete, men har på grund av begränsade egna administrativa
resurser inte haft något eget koordineringsansvar. Danmark, såsom EG-
medlem deltog däremot inte i samarbetet. Genom detta långt drivna
samarbete har de nordiska länderna påtagligt kunnat rationalisera sitt
deltagande i förhandlingarna. Resurser har kunnat frigöras så att Norden
varit representerat i alla förhandlingssammanhang, och kunnat tala med

85

en röst. Detta uppträdande har vunnit stor respekt bland övriga Prop. 1994/95:35
förhandlingsdeltagare och ledde till att Norden som grupp kom att Bilaga 1
betraktas som självskriven deltagare i alla viktigare
förhandlingssammanhang, såväl formella som informella. Det
gemensamma agerandet har givetvis också medfört att nordiska
ståndpunkter fått större tyngd än vad som skulle ha varit fallet om varje
land agerat nationellt. Möjligheten att följa förhandlingarna på alla
fronter och bidra med konkreta förslag har naturligtvis också ökat
betydligt genom det samfällda nordiska agerandet. Alternativet hade varit
att antingen avsätta betydligt större nationella resurser för
förhandlingarna, eller att väsentligt sänka ambitionsnivån. Sverige
företrädde de nordiska länderna på områdena marknadstillträde,
förhandlingarna om vissa GATT-artiklar,  handelsrelaterade

investeringsåtgärder (TRIMs),   kontroll före   skeppning (PSI),

ursprungsregler, tullvärde, tjänstehandel, statlig upphandling, flygindustri
och i förhandlingarna om WTO.

1.3 U-länderna i Uruguayrundan

Uruguayrundan har inneburit ett tydligt trendbrott när det gäller u-
ländernas deltagande i GATT-samarbetet och klart visat att u-ländema
utgör en i många avseenden alltmer heterogen grupp av stater. Till
skillnad från vad som blev fallet i Uruguayrundan, har u-ländema i
tidigare förhandlingar främst inriktat sig på att utverka särbehandling och
undantag från regelverket. Även om också förhandlingarna i
Uruguayrundan till en början visade liknande tendenser och präglades av
hårda konfrontationer mellan i-länder och vissa grupper av u-länder, kom
förhandlingsklimatet successivt att bli allt mer konstruktivt. Ett stort antal
u-länder kom så småningom att aktivt delta i förhandlingarna med egna
konstruktiva bidrag både t.ex. i marknadstillträdesförhandlingama och i
förhandlingarna om regelverket.

En viktig erfarenhet från Uruguayrundan är också att det tidigare
gruppvisa agerandet i princip upphört. I Tokyorundan förhandlade u-
ländema mestadels gemensamt för att utverka en så långtgående
särbehandling som möjligt.

Som ovan nämnts startade Uruguayrundans förhandlingar i ett
konfrontatoriskt klimat. En militant grupp av u-länder, ledd av Indien
och Brasilien, sökte i det längsta förhindra, om inte att förhandlingarna
inleddes, så åtminstone att de nya förhandlingsområdena skulle tas med.
Denna linje fick dock begränsat stöd av andra u-länder. En majoritet av
dessa gjorde i stället gemensam sak med den grupp av moderata länder
som förhandlade fram de avgörande kompromisserna för att
Uruguayrundan skulle kunna komma till stånd.

Uppluckringen i Uruguayrundan av nord/syd-tänkandet och det
gruppvisa agerandet illustreras också av u-landsdeltagandet i de många
informella konstallationer som bildades under förhandlingarna, i vilka
både i- och u-länder drev likartade intressen. Ett belysande exempel är
den s.k. Caims-gruppen, som består av fjorton jordbruksexporterande i-

och u-länder och som under förhandlingarna fungerat som Prop. 1994/95:35
intressesammanslutning och påtryckargrupp för en långtgående Bilaga 1
liberalisering av den internationella jordbrukshandeln. U-länder har i
olika grupperingar också gjort gemensam sak med mindre och medelstora
i-länder för att driva vissa intresseinriktningar i olika delar av
förhandlingarna rörande regelverket, t.ex. på områden som tjänstehandel,
antidumpning m.m.

Den alltmer konstruktiva inställning som intogs av u-ländema i
förhandlingarna speglar den snabba ekonomiska utveckling som ägt rum
i flera u-landsregioner och den genomgripande omläggning och
liberalisering av handelspolitiken som skett under den tid Uruguayrundan
pågått. Det senare fick också ett påtagligt genomslag i u-ländernas egna
medgivanden, särskilt på marknadstillträdesområdet.
Handelsliberaliseringen medför avsevärda samhällsekonomiska vinster för
dessa länder och underlättar deras exportsatsningar.

I många av de viktigare u-ländema har tullarna sänkts till
genomsnittsnivåer om 15-20% från tidigare i många fall prohibitiva
nivåer. I Uruguayrundan har u-ländema för första gången i GATT:s
historia bundit sina tullar i betydande grad. På industrivaruområdet har
u-länderna nu ökat graden av tullbindningar till drygt 60% från att ha
legat på endast omkring 20% före Uruguayrundan. Flera u-länder, bl.a.
de latinamerikanska, har bundit sina tullar till 100%. Även om det i
allmänhet rör sig om s.k. takbindningar, dvs. bindningar på en högre
nivå än de tullar som utgår i praktiken, innebär resultatet av
marknadstillträdesförhandlingama att u-ländema nu påtagit sig väsentligt
ökade förpliktelser på ett område där man tidigare haft mycket stor
handlingsfrihet.

På många andra sätt leder resultatet av Uruguayrundan till en närmare
integrering av u-ländema i det multilaterala regelverket. Genom
anslutning till WTO kommer u-ländema att omfattas av uppföranderegler
på många områden som man hittills kunnat stå utanför. Det gäller inte
minst Tokyorundans uppförandekoder på det icke-tarifFära området
(tekniska handelshinder-TBT, antidumpning, subventioner, tullvärde,
importlicenser) som hittills haft begränsad anslutning av u-länder, men
som genom införlivandet i WTO blir gällande för alla WTO-medlemmar.

Även på de nya områden som införlivas i WTO - tjänster,
immaterialrätt och investeringsåtgärder - har det varit ett starkt intresse
i förhandlingarna från i-ländernas sida att förmå u-ländema att acceptera
multilaterala regler och discipliner. Behovet härav har framstått särskilt
tydligt på ett område som immaterialrätt där en stor del av de
handelsrelaterade problem som förhandlingarna sökt lösa just gällt
piratkopiering, patentintrång etc. i olika u-länder. Men det rör sig ändå
inte om ensidiga eftergifter av u-ländema. Insikten har efter hand vuxit
om att ett starkt nationellt immaterialrättsligt skydd också är väsentligt
för att kunna attrahera utländska investeringar. Införlivandet i WTO-
regelverket innebär också bättre möjligheter att försvara nationella
intressen i tvister.

Även om förhandlingarna således på många sätt syftat till närmare                  §7

integration av u-ländema i GATT/WTO-regelverket har särbehandling i

olika former medgivits för att underlätta denna anpassning. Som närmare
framgått av redovisningen i avsnitt 5 i propositionen har detta skett på
många olika sätt. Förutom olika åtgärder för att underlätta u-ländemas
anpassning till WTO:s regelverk, som t.ex. längre övergångstider och
infasningsmöjligheter, har det ställts betydligt mindre långtgående krav
i fråga om u-ländernas medgivanden i förhandlingarna om
marknadstillträde, både på industrivarusidan och på jordbruksområdet,
jämfört med vad som varit fallet för i-ländemas vidkommande. De minst
utvecklade länderna har liksom i tidigare GATT-förhandlingar medgivits
långtgående särbehandling, bl.a. med stöd av ett särskilt ministerbeslut,
som berörts i avsnitt 5.21 i propositionen.

Även i tjänsteförhandlingarna har u-länderna generellt sett gjort mindre
långtgående åtaganden inom olika tjänstesektorer än i-ländema.

Vad gäller u-ländemas egen export, bör resultaten av Uruguayrundan
genom konjunkturstödjande dynamiska effekter kunna bidra till ökad
efterfrågan på råvaror. Dessa dynamiska effekter förstärks av de viktiga
marknadsöppningar som tullförhandlingarna lett till. Även om många u-
länder fortfarande har sina största exportintressen inom jordbruks- och
teko-områdena, finns också betydande exportintressen på
industrivaruområdet i övrigt, där betydelsefulla marknadsöppningar nu
kommit till stånd. Resultatet av tullförhandlingama i Uruguayrundan
innebär att tullarna sänks för huvuddelen av i-ländemas import från u-
länderna och att andelen av denna import som blir helt tullfri på mest
gynnad nationsbasis (MGN) ökar från 22% till 45% i genomsnitt.

GATT-sekreteriatet har visserligen beräknat att i-ländemas
handelsvägda genomsnittstull efter Uruguayrundan är något högre
gentemot u-länder än mot i-ländema. Detta beror på att tullarna för vissa
viktiga u-landsprodukter som teko, skor, fisk och fiskeprodukter sänks
mindre än genomsnittligt i rundan. I sammanhanget bör dock beaktas de
kompenserande effekterna av att kvoter och andra handelshinder
avskaffas eller minskas på teko- och jordbruksområdena.

Dessutom bör erinras om att u-ländema redan åtnjuter omfattande
tullpreferenser enligt det allmänna systemet för u-landspreferenser (GSP)
eller andra preferensarrangemang i i-ländema, ofta med särskilt
gynnsamma villkor för de minst utvecklade länderna (MUL). Även om
dessa förmåner formellt sett urholkas av tullsänkningarna på MGN-basis
i Uruguayrundan, uppvägs detta av den ökade stabilitet i handelsvillkoren
som kontraktsenligt bundna tullar ger.

Jordbruksavtalet bäddar genom begränsning av stöd och
exportsubventioner för en mer rättvis konkurrens mellan i- och u-
landsbönder. Tullsänkningarna om genomsnittligt 36% och åtaganden om
att garantera ett marknadstillträde motsvarande minst 3 %, sedemera 5 %,
av den inhemska konsumtionen ger ökade exportmöjligheter. Särskilda
åtaganden har gjorts beträffande tropiska produkter, där i-landstullama
sänks med i genomsnitt 42%. Dessa sänkningar sattes till större delen i
kraft redan under år 1989. Även om jordbruksavtalet på sikt förväntas
leda till ökade världsmarknadspriser på livsmedel, bör det faktum att
dumpningen av i-ländemas överskottsproduktion begränsas, leda till
bättre förutsättningar för att bygga upp den inhemska jordbrukssektorn.

Prop. 1994/95:35

Bilaga 1

88

Det begränsar också risken för att effektiva u-landsproducenter Prop. 1994/95:35
konkurreras ut på sina närmarknader på grund av europeiska eller Bilaga 1
amerikanska exportsubventioner.

Teko-export utgör drygt 20 procent av den totala u-landsexporten. Det
faktum att i-ländema nu gått med på att avveckla importrestriktionerna
inom denna sektor, om än på tio år, är därför av stor betydelse. Detta
kompletteras med en sänkning av teko-tullama i i-ländema med i
genomsnitt 20%.

Tjänstehandel och tjänsteexport är snabbt växande också i många u-
länder. För dryga hälften av u-landsdeltagama svarar tjänstehandeln för
mer än 20% av exportintäkterna. Det faktum att även denna sektor nu
omfattas av det multilaterala regelverket har därför sitt intresse även för
många u-länder, särskilt vad gäller arbets- och kunskapsintensiva
områden som data, byggnadstjänster och turism, inom vilka viktiga
åtaganden gjorts i förhandlingarna.

U-landsreaktionerna på slutresultatet av förhandlingarna har varit
övervägande positiva. Man har framför allt tagit fasta på att det genom
WTO nu tillskapas ett starkare multilateralt regelverk som ger mindre
handelsnationer bättre förutsättningar att försvara sina intressen i
relationerna med ekonomiskt starkare handelspartners bl.a. genom ett
effektivare system för tvistlösning.

Kritiken har varit begränsad och främst inriktats på att resultatet av
marknadstillträdesförhandlingarna i vissa fall inte ansetts tillräckligt
långtgående eller att t.ex. avvecklingen av teko-restriktionema utsträckts
över alltför lång tid.

De fattigaste länderna som är nettoimportörer av livsmedel utgör en
grupp som riskerar att drabbas negativt av höjda livsmedelspriser, som
kan bli följd av jordbruksavtalet. Som framgår av redovisningen i avsnitt
5.5 i propositionen har detta erkänts i ett särskilt ministerbeslut. Detta
anvisar också åtgärder för att begränsa sådana eventuella negativa
effekter, t.ex. genom livsmedelsbistånd och bistånd genom Världsbanken
och IMF.

De positiva omdömena om förhandlingsresultatet dominerar dock och
det finns ett påtagligt intresse bland u-ländema att bli medlemmar i den
nya Världshandelsorganisationen. Realistiskt bör man dock inte räkna
med att alla u-länder som för närvarande är avtalsslutande parter i GATT
kommer att kunna ansluta sig till WTO redan från den 1 januari 1995.
I många fall, särskilt när det gäller de minst utvecklade länderna, lär det
komma att ställas krav på omfattande teknisk rådgivning för att
möjliggöra en anpassning till det nya regelverket.

1.4 Miljöaspekter i Uruguayrundan

Miljöfrågorna har med all rätt fått en alltmer framträdande plats på den
nationella och den internationella dagordningen, och behovet av snabba
och omfattande lösningar på miljöområdet är ofta pressande. Miljöfrågor
som sådana har dock inte funnits med som något särskilt
förhandlingsområde i Uruguayrundan. När förhandlingsmandatet

89

fastställdes i Punta del Este 1986 fanns inte samma starka förespråkare
för miljöintressena som i dag. Röster höjdes visserligen under
förhandlingarnas gång för att miljöfrågor skulle inkluderas i den
pågående rundan. Förhandlingsparterna var dock eniga om att det snarast
skulle ha varit kontraproduktivt att under pågående runda försöka föra in
en förhandling om regler för handel och miljö. Man ansåg att detta skulle
ha blockerat ett avslutande av rundan under överskådlig framtid.

Trots att de miljörelaterade handelsfrågoma inte funnits med som något
förhandlingsområde, avspeglar dock förhandlingsresultatet på flera
områden att hänsyn tagits till miljöaspekter. Det främsta exemplet är
ingressen till avtalet om upprättandet av Världshandelsorganisationen. I
denna sägs att medlemmarna skall "medge ett optimalt utnyttjande av
världens resurser i enlighet med målsättningen om hållbar utveckling, i
syfte att både skydda och bevara miljön och ge ökade möjligheter för
detta på sätt som är förenligt med medlemmarnas respektive behov och
intressen vid skilda nivåer av ekonomisk utveckling”. Främjandet av en
hållbar utveckling görs härmed till ett riktmärke för den nya organisation
som kommer att stå för hanteringen av samtliga avtal som slutits i
Uruguayrundan.

Uruguayrundan innefattade totalt femton förhandlingsområden och de
ändringar i regelverket som dessa resulterat i kan i och för sig tänkas få
effekter även på miljöområdet. De förhandlingsområden som närmast
berör miljöaspekter är bl.a. avtalet om tekniska handelshinder (TBT) och
avtalet om sanitära och fytosanitära åtgärder (SPS). Båda avtalen
erkänner uttryckligen medlemmarnas rätt att vidta de åtgärder de anser
nödvändiga för att skydda människors, djurs eller växters liv eller hälsa
eller miljön. Detta skall dock ske på ett sätt som inte diskriminerar
gentemot eller mellan medlemmarna samt på det sätt som är minst
handelsstörande. För första gången i GATT:s regelverk tillåts också
handelsåtgärder baserade på processer eller produktionsmetoder som
påverkar en varas egenskaper. Detta är ett viktigt steg framåt från
miljösynpunkt, då tidigare enbart åtgärder baserade på produktens
innehåll varit tillåtna. Som exempel kan nämnas att krav på
värmebehandling av timmer nu blir helt legalt som importrestriktion. I
SPS-avtalet hänvisas till internationella normer eller standarder på det
sanitära och fysosanitära området. Dessa sätter emellertid inte något tak
för vilka gränsvärden det enskilda landet kan tillämpa för sin import.
Medlemmarna är fria att tillämpa strängare gränsvärden om dessa
grundar sig på ett vetenskapligt underlag och enhetliga
riskvärderingsprinciper. Avsikten med dessa krav är att säkerställa att
högre gränsvärden inte används som förtäckta handelshinder. I SPS-
avtalet fastställs också att paneler tillsatta för att lösa tvister inom avtalet
skall kunna söka råd från vetenskaplig expertis.

Jordbruksavtalet är också högst relevant ur miljösynvinkel. En del av
de hittillsvarande stödformerna till jordbruket (främst i i-länder) är
utformade så att de driver fram en mycket intensiv produktion. Det har
lönat sig att med hjälp av gödnings- och bekämpningsmedel åstadkomma
en så stor produktion som möjligt. Uruguay rundans jordbruksreform
innebär att det för första gången skapats internationella regler för

Prop. 1994/95:35

Bilaga 1

90

begränsning av de mest produktionsdrivande stödformerna. Denna typ av Prop. 1994/95:35
intensiva jordbruk blir därmed inte längre lika lönsam. Omläggning till Bilaga 1
mer extensiv och miljövänlig odling uppmuntras. Så är t.ex. stöd
kopplade till miljö- eller naturvårdsprogram undantagna från åtaganden
om stödreducering.

Avtalet om handelsrelaterade immaterialrätter (TRIPs) har kritiserats
av flera miljö- och u-landsorganisationer. Kritiken har framför allt gällt
huruvida patent skall kunna beviljas för växter och djur och andra typer
av liv. En sådan rätt skulle bl.a. påverka u-landsbönders rätt till
utveckling av sitt eget utsäde. I TRIPs-avtalet föreskrivs emellertid
uttryckligen att parter till avtalet har rätt att undanta växter och djur samt
biologiska förfaranden för framställning av växter och djur från
patenteringsskyldighet. På den positiva sidan kan också framhållas att det
stärkta rättsliga skydd för uppfinningar och teknologi som avtalet
innebär, bör öka möjligheterna för alla länder att få tillgång till bl.a. ny
miljövänlig teknologi.

Andra områden som uppmärksammats och kritiserats av miljörörelsen
är Världshandelsorganisationen (WTO) som sådan och bristen på insyn
i tvistlösningsförfarandet. Kritik har riktats mot WTO för påstådd
överstatlighet. Detta bygger dock i mångt och mycket på
missuppfattningar om syftena med det multilaterala handelssamarbetet.
WTO kommer inte att få någon högre grad av överstatlighet än
nuvarande GATT och beslut kommer också fortsättningsvis fattas med
enhällighet. När det gäller den påtalade bristen på insyn i
tvistlösningssystemet innebär WTO i sig ingen förändring jämfört med
tidigare regler. Det bör här framhållas att tvistlösningspanelemas uppgift
enbart är att yttra sig över huruvida en part i en tvist brutit mot det
handelspolitiska regelverket eller ej, inte att uttala sig om olika
miljöåtgärders berättigande. Panelmedlemmarna behöver därför inte
själva ha miljökompetens. Skulle de emellertid känna att de behöver
vägledning i en tvist finns möjlighet för dem att knyta en expertgrupp till
sig. Att det inte finns möjlighet för enskilda intresseorganisationer eller
andra utomstående att närvara som observatörer vid
tvistlösningsförfaranden hänger samman med att tvistlösningsförfarandet
ofta har som mål att uppnå en förlikning mellan de tvistande parterna. I
slutändan innebär detta många gånger en form av förhandling om hur
balansen mellan de inblandade parternas medgivanden och åtaganden
skall upprätthållas. I denna ofta känsliga process måste av naturliga skäl
insynsmöjligheterna för utomstående begränsas. Det kan tilläggas att inte
heller medlemsländer som inte är parter i tvisten har tillträde till denna
del av förfarandet. I den mån enskilda intresseorganisationer vill försöka
påverka ett tvistlösningsförfarande, kan detta ske via hänvändelser till
respektive nationella regeringar.

Slutsatsen är således att Uruguayrundan inte innebär något som kan
tolkas som försämringar ur miljösynpunkt jämfört med de regler som
gällt hittills. GATT:s artikel XX kvarstår oförändrad och ger enskilda
länder samma möjligheter som tidigare att införa handelsrestriktioner, då
sådana anses nödvändiga för att skydda människors, djurs eller växtems                  91

liv eller hälsa. Avtalen i övrigt ger också medlemmarna stor frihet att

införa miljöregler, så länge dessa uppfyller kraven på icke- Prop. 1994/95:35
diskriminering, dvs. behandlar alla medlemmar lika, och så länge samma  Bilaga 1

regler gäller för importerade och inhemska produkter (s.k. nationell
behandling).

Ser man mer generellt på effekterna av Uruguayrundan är
förhoppningen att den liberalisering av världshandeln som denna innebär,
skall leda till ett ökat handelsutbyte mellan världens nationer och stärkt
ekonomisk tillväxt. En förbättrad ekonomisk tillväxt bör i sin tur
innebära att möjligheterna ökar för att avsätta resurser för
miljövårdsinsatser. Genom handelsliberalisering utnyttjas komparativa
fördelar på den internationella marknaden. Detta leder till att
produktionen i ökad utsträckning äger rum där förutsättningarna är bäst.
Den ökade konkurrensen innebär också ett effektivare utnyttjande av
världens resurser. Konsekvenserna av en avskärmning från internationell
konkurrens genom handelshinder eller på annat sätt, har i många länder
varit förödande. Detta gäller inte bara för den ekonomiska tillväxten,
utan också för miljön genom att föråldrade, mycket energislösande
produktionsmetoder konserverats. Speciellt tydligt har detta visat sig i
förhållandena i de gamla statshandelsländerna.

Det finns emellertid ett stort behov av att se över relationen mellan
handels- och miljöregler. Det är angeläget att dessa två politikområden
samverkar i strävan att uppnå hållbar utveckling. Sverige tog därför
redan för flera år sedan initiativ till diskussion och konkret arbete
rörande handel och miljö i arbetsgrupper i såväl GATT som OECD.
Sverige är nordisk talesman för handel och miljö i GATT. Från svensk
sida eftersträvas klarare regler beträffande åtgärder för att skydda den
globala miljön. En utgångspunkt är härvidlag att globala miljöproblem
bör lösas genom multilateralt samarbete. Det är viktigt att det i
GATT/WTO bereds utrymme för åtgärder som överenskommits inom
ramen för internationella miljökonventioner. Åtgärder som vidtas av ett
enskilt land och som inte har stöd i globala överenskommelser
(unilaterala åtgärder) har i regel begränsad effekt på globala
miljöproblem. Det finns också stor risk för att sådana åtgärder utnyttjas
i protektionistiska syften.

Vid ministermötet i Marrakech i april i år beslutades om att upprätta
en speciell miljökommitté i GATT/WTO och ett arbetsprogram för denna
antogs. U-ländema har varit och är skeptiska till hela handel- och
miljöprocessen. Arbetsprogrammet är därför upplagt så att det inrymmer
punkter av intresse för såväl i- som u-länder. Frågan om internationella
miljökonventioner finns med, liksom bl.a. olika miljöreglers effekter på
möjligheterna till marknadstillträde och märknings- och
förpackningsfrågor. Arbetsprogrammet är tillfredsställande ur svensk
synvinkel.

92

Underbilaga

20 September 1986

Prop. 1994/95:35

Bilaga 1

Multilateral Trade Negotiations

The Uruguay Round

MINISTERIAL DECLARATION ON THE
URUGUAY ROUND

Ministers, meeting on the occasion of the Special Session of the
CONTRACTING PARTIES at Punta del Este, have decided to launch
Multilateral Trade Negotiations (The Uruguay Round). To this end, they
have adopted the following Declaration. The Multilateral Trade
Negotiations will be open to the participation of countries as indicated in
Parts I and II of this Declaration. A Trade Negotiations Committee is
established to carry out the negotiations. The Trade Negotiations
Committee shall hold its first meeting not later than 31 October 1986.
It shall meet as appropriate at Ministerial level. The Multilateral Trade
Negotiations will be concluded within four years.

PART I

NEGOTIATIONS ON TRADE IN GOODS

The CONTRACTING PARTIES meeting at Ministerial level

DETERMINED to halt and reverse protectionism and to remove
distortions to trade

DETERMINED also to preserve the basic principles and to further the
objectives of the GATT

DETERMINED also to develop a more open, viable and durable
multilateral trading system

CONVINCED that such action would promote growth and development

93

MINDFUL of the negative effects of prolonged financial and monetary
instability in the world economy, the indebtedness of a large number of
less-developed contracting parties, and considering the linkage between
trade, money, finance and development

DECIDE to enter into Multilateral Trade Negotiations on trade ingoods
within the framework and under the aegis of the General Agreement on
Tariffs and Trade.

Prop. 1994/95:35

Bilaga 1

A. OBJECTIVES

Negotiations shall aim to:

(i)   bring about further liberalization and expansion of world trade to
the benefit of all countries, especially less-developed contracting
parties, including the improvement of access to markets by the
reduction and elimination of tariffs, quantitative restrictions and
other non-tariff measures and obstacles;

(ii)   strengthen the röle of GATT, improve the multilateral trading
system based on the principles and rules of the GATT and bring
about a wider coverage of world trade under agreed, effective and
enforceable multilateral disciplines;

(iii)  increase the respons i veness of the GATT system to the evolving
intemational economic environment, through facilitating necessary
structural adjustment, enhancing the relationship of the GATT with
the relevant intemational organizations and taking account of
changes in trade pattems and prospects, including the growing
importance of trade in high technology products, serious difficulties
in commodity markets and the importance of an improved trading
environment providing, inter alia. for the ability of indebted
countries to meet their financial obligations;

(iv)  foster concurrent co-operative action at the national and
intemational levels to strengthen the inter-relationship between
trade policies and other economic policies affecting growth and
development, and to contribute towards continued, effective and
determined efforts to improve the functioning of the intemational
monetary system and the flow of financial and real investment
resources to developing countries.

94

B. GENERAL PRINCIPLES GOVERNING NEGOTIATIONS

Prop. 1994/95:35

Bilaga 1

(i)   Negotiations shall be conducted in a transparent manner, and
consistent with the objectives and commitments agreed in this
Declaration and with the principles of the General Agreement in
order to ensure mutual advantage and increased benefits to all
participants.

(ii)   The launching, the conduct and the implementation of the outcome
of the negotiations shall be treated as parts of a single undertaking.
However, agreements reached at an early stage may be
implemented on a provisional or a definitive basis by agreement
prior to the formal conclusion of the negotiations. Early
agreements shall be taken into account in assessing the overall
balance of the negotiations.

(iii)  Balanced concessions should be sought within broad trading
areas and subjects to be negotiated in order to avoid unwarranted
cross-sectoral demands.

(iv)  The CONTRACTING PARTIES agree that the principle of
differential and more favourable treatment embodied in Part IV and
other relevant provisions of the General Agreement and in the
Decision of the CONTRACTING PARTIES of 28 November 1979
on Differential and More Favourable Treatment, Reciprocity and
Fuller Participation of Developing Countries applies to the
negotiations. In the implementation of standstill and rollback,
particular care should be given to avoiding disruptive effects on the
trade of less-developed contracting parties.

(v)   The developed countries do not expect reciprocity for commitments
made by them in trade negotiations to reduce or remove tariffs and
other barriers to the trade of developing countries, i.e. the
developed countries do not expect the developing countries, in the
course of trade negotiations, to make contributions which are
inconsistent with their individual development, financial and trade
needs. Developed contracting parties shall therefore not seek,
neither shall less-developed contracting parties be required to
make, concessions that are inconsistent with the latter’s
development, financial and trade needs.

(vi)  Less-developed contracting parties expect that their capacity to
make contributions or negotiated concessions or take other
mutually agreed action under the provisions and procedures of the
General Agreement would improve with the progressive
development of their economies and improvement in their trade
situation and they would accordingly expect to participate more
fully in the framework of rights and obligations under the General
Agreement.

95

(vii) Special attention shall be given to the particular situation and
problems of the least-developed countries and to the need to
encourage positive measures to facilitate expansion of their trading
opportunities. Expeditious implementation of the relevant
provisions of the 1982 Ministerial Declaration conceming the least-
developed countries shall also be given appropriate attention.

C. STANDSTILL AND ROLLBACK

Commencing immediately and continuing until the formal completion
of the negotiations, each participant agrees to apply the following
commitments:

Standstill

(i)   not to take any trade restrictive or distorting measure inconsistent
with the provisions of the General Agreement or the Instruments
negotiated within the framework of GATT or under its auspices;

(ii)   not to take any trade restrictive or distorting measure in the
legitimate exercise of its GATT rights, that would go beyond that
which is necessary to remedy specific situations, as provided for
in the General Agreement and the Instruments referred to in (i)
above;

(iii)  not to take any trade measures in such a manner as to improve its
negotiating positions;

Rollback

(i)    that all trade restrictive or distorting measures inconsistent with the
provisions of the General Agreement or Instruments negotiated
within the framework of GATT or under its auspices, shall be
phased out or brought into conformity within an agreed timeframe
not later than by the date of the formal completion of the
negotiations, taking into account multilateral agreements,
undertakings and understandings, including strengthened rules and
disciplines, reached in pursuance of the Objectives of the
Negotiations;

(ii)   there shall be progressive implementation of this commitment on
an equitable basis in consultations among participants concemed,
including all affected participants. This commitment shall take
account of the concems expressed by any participant about
measures directly affecting its trade interests;

Prop. 1994/95:35

Bilaga 1

96

(iii) there shall be no GATT concessions requested for the elimination Prop. 1994/95:35
of these measures.                                                    Bilaga 1

Surveillance of standstill and rollback

Each participant agrees that the implementation of these commitments
on standstill and rollback shall be subject to multilateral surveillance so
as to ensure that these commitments are being met. The Trade
Negotiations Committee will decide on the appropriate mechanisms to
carry out the surveillance, including periodic reviews and evaluations.
Any participant may bring to the attention of the appropriate surveillance
mechanism any actions or omissions it believes to be relevant to the
fulfilment of these commitments. These notifications should be
addressed to the GATT secretariat which may also provide further
relevant information.

D. SUBJECTS FOR NEGOTIATION

Tariffs

Negotiations shall aim, by appropriate methods, to reduce or, as
appropriate, eliminate tariffs including the reduction or elimination of
high tariffs and tariff escalation. Emphasis shall be given to the
expansion of the scope of tariff concessions among all participants.

Non-tariff measures

Negotiations shall aim to reduce or eliminate non-tariff measures,
including quantitative restrictions, without prejudice to any action to be
taken in fulfilment of the rollback commitments.

Tropical Products

Negotiations shall aim at the fullest liberalization of trade in tropical
products, including in their processed and semi-processed forms and shall
cover both tariff and all non-tariff measures affecting trade in these
products.

The CONTRACTING PARTIES recognize the importance of trade in
tropical products to a large number of less-developed contracting parties
and agree that negotiations in this area shall receive special attention,
including the timing of the negotiations and the implementation of the
results as provided for in B(ii).

7 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 35. Del A

Natural resource-based products

Negotiations shall aim to achieve the fullest liberalization of trade in
natural resource-based products, including in their processed and semi-
processed forms. The negotiations shall aim to reduce or eliminate tariff
and non-tariff measures, including tariff escalation.

Textiles and clothing

Negotiations in the area of textiles and clothing shall aim to formulate
modalities that would permit the eventual integration of this sector into
GATT on the basis of strengthened GATT rules and disciplines, thereby
also contributing to the objective of further liberalization of trade.

Agriculture

The CONTRACTING PARTIES agree that there is an urgent need to
bring more discipline and predictability to world agricultural trade by
correcting and preventing restrictions and distortions including those
related to structural surpluses so as to reduce the uncertainty, imbalances
and instability in world agricultural markets.

Negotiations shall aim to achieve greater liberalization of trade in
agriculture and bring all measures affecting import access and export
competition under strengthened and more operationally effective GATT
rules and disciplines, taking into account the general principles goveming
the negotiations, by:

(i)   improving market access through, inter alia. the reduction of
import barriers;

(ii)   improving the competitive environment by increasing discipline on
the use of all direct and indirect subsidies and other measures
affecting directly or indirectly agricultural trade, including the
phased reduction of their negative effects and dealing with their
causes;

(iii)  minimizing the adverse effects that sanitary and phytosanitary
regulations and barriers can have on trade in agriculture, taking
into account the relevant intemational agreements.

In order to achieve the above objectives, the negotiating group having
primary responsibility for all aspects of agriculture will use the
Recommendations adopted by the CONTRACTING PARTIES at their
Fortieth Session, which were developed in accordance with the GATT
1982 Ministerial Work Programme, and take account of the approaches
suggested in the work of the Committee on Trade in Agriculture without
prejudice to other alternatives that might achieve the objectives of the
negotiations.

Prop. 1994/95:35

Bilaga 1

98

GATT Artides

Participants shall review existing GATT Artides, provisions and
disciplines as requested by interested contracting parties, and, as
appropriate, undertake negotiations.

Safeguards

(i)   A comprehensive agreement on safeguards is of particular
importance to the strengthening of the GATT system and to
progress in the Multilateral Trade Negotiations.

(ii)   The agreement on safeguards:

- shall be based on the basic principles of the General Agreement;

- shall contain, inter alia. the following elements: transparency,
coverage, objective criteria for action including the concept of
serious injury or threat thereof, temporary nature, degressivity and
structural adjustment, compensation and retaliation, notification,
consultation, multilateral surveillance and dispute settlement; and

- shall clarify and reinforce the disciplines of the General Agreement
and should apply to all contracting parties.

MTN Agreements and Arrangements

Negotiations shall aim to improve, clarify, or expand, as appropriate,
Agreements and Arrangements negotiated in the Tokyo Round of
Multilateral Negotiations.

Subsidies and countervailing measures

Negotiations on subsidies and countervailing measures shall be based
on a review of Artides VI and XVI and the MTN Agreement on
subsidies and countervailing measures with the objective of improving
GATT disciplines relating to all subsidies and countervailing measures
that affect intemational trade. A negotiating group will be established to
deal with these issues.

Dispute settlement

In order to ensure prompt and effective resolution of disputes to the
benefit of all contracting parties, negotiations shall aim to improve and
strengthen the rules and the procedures of the dispute settlement process,
while recognizing the contribution that would be made by more effective
and enforceable GATT rules and disciplines. Negotiations shall include
the development of adequate arrangements for overseeing and monitoring
of the procedures that would facilitate compliance with adopted

Prop. 1994/95:35

Bilaga 1

99

recommendations.

Trade-related aspects of intellectual property rights. including trade in
counterfeit goods

Prop. 1994/95:35

Bilaga 1

In order to reduce the distortions and impediments to intemational
trade, and taking into account the need to promote effective and adequate
protection of intellectual property rights, and to ensure that measures and
procedures to enforce intellectual property rights do not themselves
become barriers to legitimate trade, the negotiations shall aim to clarify
GATT provisions and elaborate as appropriate new rules and disciplines.

Negotiations shall aim to develop a multilateral framework of
principles, rules and disciplines dealing with intemational trade in
counterfeit goods, taking into account work already undertaken in the
GATT.

These negotiations shall be without prejudice to other complementary
initiatives that may be taken in the World Intellectual Property
Organization and elsewhere to deal with these matters.

Trade-related investment measures

Following an examination of the operation of GATT Artides related
to the trade restrictive and distorting effects of investment measures,
negotiations should elaborate, as appropriate, further provisions that may
be necessary to avoid such adverse effects on trade.

E. FUNCTIONING OF THE GATT SYSTEM

Negotiations shall aim to develop understandings and arrangements:

(i)   to enhance the surveillance in the GATT to enable regular
monitoring of trade policies and practices of contracting parties and
their impact on the functioning of the multilateral trading system;

(ii)   to improve the overall effectiveness and decision-making of the
GATT as an institution, including, inter alja, through involvement
of Ministers;

(iii)  to increase the contribution of the GATT to achieving greater
coherence in global economic policy-making through strengthening
its relationship with other intemational organizations responsible
for monetary and financial matters.

100

F. PARTICIPATION

Prop. 1994/95:35

Bilaga 1

(a) Negotiations will be open to:

(i)    all contracting parties,

(ii)   countries having acceded provisionally,

(iii)  countries applying the GATT on a de facto basis having
announced, not later than 30 April 1987, their intention to accede
to the GATT and to participate in the negotiations,

(iv)  countries that have already informed the CONTRACTING
PARTIES, at a regular meeting of the Council of Representatives,
of their intention to negotiate the terms of their membership as a
contracting party, and

(v) developing countries that have, by 30 April 1987, initiated
procedures for accession to the GATT, with the intention of
negotiating the terms of their accession during the course of the
negotiations.

(b) Participation in negotiations relating to the amendment or application
of GATT provisions or the negotiation of new provisions will,
however, be open only to contracting parties.

G. ORGANIZATION OF THE NEGOTIATIONS

A Group of Negotiations on Goods (GNG) is established to carry out
the programme of negotiations contained in this Part of the Declaration.
The GNG shall, inter alia:

(i)	elaborate and put into effect detailed trade negotiating plans prior to 19 December 1986;
(ii)	designate the appropriate mechanism for surveillance of commitments to standstill and rollback;
(iii)	establish negotiating groups as required. Because of the interrelationship of some issues and taking fully into account the general principles goveming the negotiations as stated in B(iii) above it is recognized that aspects of one issue may be discussed in more than one negotiating group. Therefore each negotiating group should as required take into account relevant aspects emerging in other groups;	101

(iv)  also decide upon inclusion of additional subject matters in the
negotiations;

(v)   co-ordinate the work of the negotiating group and supervise the
progress of the negotiations. As a guideline not more than two
negotiating groups should meet at the same time;

(vi)  the GNG shall report to the Trade Negotiations Committee.

In order to ensure effective application of differential and more
favourable treatment the GNG shall, before the formal completion of the
negotiations, conduct an evaluation of the results attained therein in
terms of the Objectives and the General Principles Governing
Negotiations as set out in the Declaration, taking into account all issues
of interest to less-developed contracting parties.

Prop. 1994/95:35

Bilaga 1

PART II

NEGOTIATIONS ON TRADE IN SERVICES

Ministers also decide, as part of the Multilateral Trade Negotiations,
to launch negotiations on trade in services.

Negotiations in this area shall aim to establish a multilateral framework
of principles and rules for trade in services, including elaboration of
possible disciplines for individual sectors, with a view to expansion of
such trade under conditions of transparency and progressive liberalization
and as a means of promoting economic growth of all trading partners and
the development of developing countries. Such framework shall respect
the policy objectives of national laws and regulations applying to services
and shall take into account the work of relevant intemational
organizations.

GATT procedures and practices shall apply to these negotiations. A
Group of Negotiations on services is established to deal with these
matters. Participation in the negotiations under this Part of the
Declaration will be open to the same countries as under Part I. GATT
secretariat support will be provided, with technical support from other
organizations as decided by the Group of Negotiations on Services.

The Group of Negotiations on Services shall report to the Trade
Negotiations Committee.

102

IMPLEMENTATION OF RESULTS UNDER PARTS I AND II

Prop. 1994/95:35 Bilaga 1

When the results of the Multilateral Trade Negotiations in all areas
have been established, Ministers meeting also on the occasion of a
Special Session of CONTRACTING PARTIES shall decide regarding the
intemational implementation of the respective results.

103

Bilaga 2 Sammanställning av remissyttranden

Prop. 1994/95:35

Bilaga 2

Inledning

Remissbehandlingen av förhandlingsresultatet i Uruguayrundan har skett
genom Kommerskollegiets försorg. Kollegiet har presenterat sitt svar i
två delar. Dels hänvisar man till den sammanfattande utvärdering av
förhandlingsresultaten som presenterats i en rapport från
Kommerskollegium "Uruguayrundan - avstamp mot en ny
världshandelsordning" (Rapport 1994:1 från Kommerskollegium), vilken
bifogats remissvaret. Den andra delen av remissvaret utgörs av de
inkomna svaren från det trettiotal näringslivsorganisationer och
myndigheter som tillställts avtalstexterna och vilka omnämns i avsnitt 2.1
i propositionen.

Kommerskollegiets egna slutsatser sammanfattas i inledningen till ovan
nämnda rapport. Efter att först ha framhållit de allmänna fördelarna med
det utvidgade regelverket under WTO, i vilket grundläggande GATT-
principer som icke-diskriminering och nationell behandling bevaras,
konstaterar kollegiet att resultatet av Uruguayrundan mest innebär
fördelar för Sverige enligt följande ämnesvisa sammanfattning:

Tullar

När det gäller tullar fanns allt att vinna i förhandlingen och föga att
förlora för ett högindustrialiserat lågtulland som Sverige.

Resultaten visar att förhandlingsresultatet nästan är skräddarsytt för
svenska exportintressen. Vi får nu tullfrihet på våra viktigaste
exportmarknader för massa/papper, läkemedel, stål och viktiga maskiner
och instrument.

I genomsnitt sänks tullarna i industriländerna med närmare 40%. De
svenska tullarna sänks med ca 33%. Motsvarande siffror för våra
viktigaste handelspartners är: EG 37%, USA 33%, Canada 46% och
Japan 56%. Skillnaderna mellan Sveriges och EG:s tullar minskar
generellt, vilket bör underlätta Sveriges anslutning till EU.

Jordbruk

Jordbrukssektorn har i praktiken till stora delar varit tämligen orörd av
GATT:s regelverk. Detta har resulterat i allt annat än fri konkurrens på
lika villkor. Både gränsskydd i en mångfald former och subventioner av
olika slag har skapat en snedvriden konkurrenssituation och en helt
artificiell prisbild på världsmarknaden.

Det vore fel att påstå att vi genom Uruguayrundan helt kommit till rätta
med dessa problem, men en god grund för fortsatt liberalisering har ändå
lagts. Gränsskydden samordnas till enbart prisrelaterade åtgärder. Dessa
binds och kan bli föremål för fortsatta förhandlingar. Än så länge utgör

104

många bindningar av jordbrukstullar s.k. takbindningar, dvs. det finns en
hel del "luft" i systemet. Möjligheterna att subventionera jordbruket,
såväl internt som vid export begränsas. Allt detta bidrar på sikt till en
sundare jordbrukspolitik och mer realistiska priser på världsmarknaden.

Teko

EU-anslutningen underlättas även i andra avseenden av rundans resultat.
Exempel på detta är avvecklingen av teko-restriktionema gentemot u-
länder efter en övergångstid som gör att Sverige endast temporärt
behöver återinföra licenssystem som en följd av anpassningen till EU.

Regelverket

Uppstramningar av regelverket bidrar också generellt till ökad samsyn
mellan olika länder när det gäller nationell handelspolitik. Detta kommer
förstås att bli mest märkbart inom områden där det förekommit
störningar och avsteg från frihandelslinjen. Eftersom Sverige i eget
intresse av tradition förspråkat frihandel och stor restriktivitet när det
gällt avsteg från denna linje, är alla uppstramningar av regelverket som
kan bidra till ökad återhållsamhet hos våra handelspartners och stärka
våra rättigheter vid eventuella tvister av godo.

Antidumpning, skyddsåtgärder

Fördelar kommer förhoppningsvis att märkas när det gäller
antidumpning, där både USA och EG kanske kommer att bli något mer
restriktiva i sin tillämpning och där Sverige redan har en restriktiv linje.
Risken finns dock att dessa återhållande faktorer kan komma att
balanseras av att utrymmet för andra skyddsåtgärder vidgas. Hur detta
kommer att se ut i praktiken kan förstås inte bedömas ännu.

Offentlig upphandling

Utvidgningen av avtalet om offentlig upphandling innebär väsentligt
utökade konkurrensmöjligheter för svenska företag.

Fortsatta förhandlingar

Inom vissa förhandlingssektorer har man ännu inte lyckats nå slutgiltiga
resultat, utan förhandlingarna fortsätter. Exempel på sektorer av stort
intresse för Sverige är finansiella tjänster och bastelefonitjänster samt
civil flygindustri och stål. Speciellt när det gäller stålsektom är utgången
oviss innan man hunnit utvärdera resultaten av en rad andra avtal i
paketet. Det är inte helt uteslutet att man kan komma att lägga planerna
på ett speciellt sektorsavtal för stål på hyllan tills vidare.

Prop. 1994/95:35

Bilaga 2

105

Prop. 1994/95:35

Bilaga 2

Miljöfrågor

Ett speciellt arbetsprogram för att hantera de viktiga sambanden mellan
miljö- och handelspolitik slås fast. Norden har aktivt deltagit i detta
arbete och kommer säkert även i fortsättningen att ha en hög profil.
Programmet är en kompromiss mellan olika u- och i-landsintressen men
bör lämna utrymme för diskussion av samtliga frågor av handels- och
miljöpolitiskt intresse inom ramen för WTO:s kompetens. En särskild
kommitté för dessa frågor inrättas.

En grundläggande princip för arbetet är att det inte ska råda någon
konflikt mellan å ena sidan att upprätthålla ett öppet och icke-
diskriminatoriskt handelssystem och å andra sidan att värna om miljön
och verka för en bärkraftig utveckling.

U-länderna

U-länderna har naturligtvis både givit och tagit i rundan liksom alla andra
deltagare. Generellt sett verkar resultaten balanserade. U-ländema vinner
långsiktigt på avregleringen av tekosektom och det minskade
jordbruksskyddet. Det har mycket riktigt i debatten påpekats att
jordbruksuppgörelsen kan innebära höjda livsmedelspriser och ökade
nettokostnader för u-länder som är nettoimportörer. Att detta skulle vara
ett motiv för att inte begränsa jordbruksskyddet måste dock bestämt
avvisas. Dessa länder bör i stället stödjas på andra sätt. På sikt får
dessutom dessa länders export bättre förutsättningar och nya
avsättnings möj 1 igheter.

I tullförhandlingarna har de flesta u-länder åtagit sig avsevärt fler
bindningar än tidigare. Samtidigt bör man känna till att dessa i regel
ligger på en högre nivå än de faktiskt tillämpade tullarna. Med andra ord
har u-länderna generellt fortfarande stor handlingsfrihet när det gäller
tullar, samtidigt som de kommer i åtnjutande av tullsänkningarna i i-
länderna.

I den andra delen av kommerskollegiets remissvar sammanfattas
remissinstansernas synpunkter under nedanstående rubriker:

- Allmänt

- Institutionella frågor (WTO, tvistlösning m.m.)

- Varuhandel - GATT 1994

- Tjänstehandel - GATS

- Immaterialrättigheter - TRIPs

- Tvistlösning

- Upphandling

Vissa av förhandlingsområdena har inte föranlett närmare analys och

106

kommentarer från remissinstanserna. Detta gäller t.ex. ursprungsregler, Prop. 1994/95:35
handelsrelaterade investeringsvillkor (TRIMs) och kontroll före Bilaga 2
skeppning (PSI) som därför saknas i sammanställningen.

Allmänt

Flera tunga remissinstanser uttrycker tillfredsställelse över att
förhandlingarna slutförts. Industriförbundet säger att "stabilare
förhållanden för den internationella handeln tillskapas samtidigt som
grunden läggs för fortsatta liberaliseringar på ett antal områden."
Grossistförbundet Svensk Handel betraktar den principiella enigheten
"som viktigare än detaljer i vissa förhandlingsgrupper." Med en avslutad
runda anser man att det finns en gemensam plattform för fortsatta
diskussioner i internationella handelsfrågor. Närings- och
teknikutvecklingsverket (NUTEK) bedömer att "överenskommelsen som
helhet bör leda till att handeln blir friare och därmed till positiva effekter
för det svenska näringslivet, även om önskade förhandlingsresultat inte
nåtts på alla punkter." Konkurrensverket finner det värdefullt "att
GATT:s regelverk har tydliggjorts eller förstärkts på en rad områden
som är av stor vikt för att främja utvecklingen av den internationella
handeln."

Institutionella frågor

Beträffande bildandet av WTO anser Industriförbundet att skapandet av
en sammanhållen organisation är "ett av de viktigare resultaten av
förhandlingarna". Genom WTO uppnås ett helhetspaket för rundans
resultat, ett "one single undertaking" som enligt förbundet är ett klart
plus som förtjänar att lyftas fram.

Förändringarna av tvistlösningssystemet och utvidgningen till nya
sakområden är enligt förbundets mening en klar förbättring, "särskilt för
mindre länder som tidigare ofta varit utlämnade åt större länders goda
vilja". Jemkontoret anser t.o.m. att de nya reglerna "lovar...att avsevärt
förbättra svenska stålföretags situation". Särskilt välkomnas att
panelutslag ska antas automatiskt utom när samtliga WTO-länder anser
det felaktigt.

Xäruhandel - GÅTT 1994

Industrivaror

I det material kollegiet lämnat ut för analys och kommentarer ingick inga
specificerade resultat av förhandlingarna om marknadstillträde för
industrivaror, eftersom de inte förelåg förrän helt nyligen. Några få
branschorganisationer - Skogsindustrierna, Jemkontoret och

107

Kemikontoret - har ändå uttalat sig i positiv riktning om det preliminära
utfall som nämndes från förhandlingarna.

Samtidigt beklagar Grossistförbundet, Kemikontoret och
Textilimportörerna att avvecklingsperioderna för kvantitativa
restriktioner och tullar - upp till tio år - är alltför långa.

Jordbruk

På jordbruksområdet konstaterar Jordbruksverket att avtalets effekter
på handelsvolymerna är svåra att uppskatta men att ökningar får
förutsättas. Verket ser det som positivt att nya stödregler leder till
stabilare och högre prisnivå på världsmarknaden samt att tidigare stängda
marknader öppnas när allt gränsskydd omvandlas till tullar. Man slår fast
att åtagandena vad gäller gränsskydd/marknadstillträde kommer att få de
största effekterna för Sverige och att världsmarknadspriserna och kronans
växelkurs är starkt styrande för effekterna.

Även Lantbrukarnas Riksförbund pekar på ett antal faktorer som gör
avtalets effekter osäkra: världsmarknadspriserna och infasningen av
Sverige i EU:s jordbrukspolitik och GATT-åtaganden. Den generella
bedömningen av avtalet är positiv även om man menar att medlemskap
i EU är av väsentligt större betydelse för jordbruket.

Sveriges Livsmedelsindustriförbund bedömer att högre
världsmarknadspriser inte är att vänta förrän tidigast i slutet av
reformperioden, främst till följd av att både EU och USA väljer en sen
basperiod för avvecklingen av exportstöd. Man klargör också att
världsmarknadsprisernas svängningar kommer att slå igenom alltmer på
de svenska priserna.

Förbundet menar att GATT-avtalet i kombination med ett svenskt
medlemskap i EU ger "möjligheter till expansion och internationell
marknad, medan avsaknaden av ett EU-medlemskap medför kontraktion
och begränsning till svensk marknad för jordbruket och den övervägande
delen av svensk livsmedelsindustri." Samtidigt menar förbundet att sänkta
importtullar genom GATT-avtalet kommer att ge lägre livsmedelspriser
och ett mer varierat utbud.

Sanitära och fytosanitära regler

Både Jordbruksverket och Livsmedelsindustriförbundet anser i princip
att avtalet inte innebär några förändringar för Sverige och våra höga krav
på detta område.

Teko

Även om avregleringsperioden på tio år anses för lång är avtalets slutmål
positivt enligt Grossistförbundet. Man betonar också att Sverige har en

Prop. 1994/95:35

Bilaga 2

108

central roll att spela i att bevara trycket så att avregleringen verkligen Prop. 1994/95:35
genomförs. För Textilimportörerna är det viktigaste beslutet att Bilaga 2
integrera teko under normala GATT-regler och att processen har en hög
grad av automatik. Man har dock farhågor att det finns krafter som kan
försena arbetet. Enligt Konkurrensverket kan rundans resultat väntas
leda till vissa prissänkningar. Effekterna på konkurrensen av återinförda
restriktioner till följd av EU-medlemskap kan ännu inte överblickas.

TEKO-industrierna har avstått från att lämna synpunkter.

Tekniska handelshinder (TBT)

Flera remissinstanser - främst SIS, SWEDAC, Konkurrensverket och
Industriförbundet - ser positivt på det nya avtalet. Det största intresset
ligger i att produktionsmetoder numera omfattas och att en frivillig
uppförandekod inkluderats. Konkurrensverket menar att harmonisering
av standarder etc. är en viktig förutsättning för ökad konkurrens och
hoppas att TBT-kommittén kommer att ta konkurrensmässiga hänsyn i sitt
arbete.

Antidumpning

Skärpningen av antidumpningsreglema kommenteras av ett antal
instanser. Industriförbundet hade "gärna sett större inskränkningar i
möjligheterna att utnyttja AD-reglema" och menar rentav att rundan som
one-single-undertaking riskerar att aktivera nya länder på detta område.
Jernkontoret signalerar en positiv inställning till de nya reglerna, men
meddelar samtidigt att det i branschen finns en försiktig attityd innan man
sett hur USA kommer att agera. Ett klarare regelverk och ett mer
begränsat utrymme för antidumpningsåtgärder är positivt från
Konkurrensverkets utgångspunkter, även om visst godtycke vid
tolkningen ännu kan förutses.

Subventioner

Industriförbundet anser det vara förvånansvärt höga stödnivåer som
tillåts för forskning och utveckling, vilket bör bevakas noga så att svensk
industri inte hamnar i en sämre konkurrenssituation. Däremot anser man
nivåerna för tillåtet stöd till miljöförbättrande åtgärder alltför lågt satta.
Förbundet menar också att reglerna om motåtgärder i vissa fall utan
föregående skadeprövning kan ge omfattande utrymme för skyddsåtgärder
och vara en källa till konflikter. Jernkontoret anser avtalet vara till
fördel för svensk stålindustri eftersom det är konkurrenter i andra länder
som påverkas av de striktare reglerna. NUTEK bedömer att de
nuvarande svenska statsstöden till företag faller inom de tillåtnas ram.
Några av dem kan räknas till den grupp som kan leda till motåtgärder,

109

men enligt verket fyller dessa stöd inte avtalets kriterier för att föranleda Prop. 1994/95:35
åtgärder. Konkurrensverket menar att revideringen av GATT:s Bilaga 2
skydsklausul   bl.a.   kan minska användningen av frivilliga

exportbegränsningar (VERs) som faktiskt påverkar konkurrensen på
berörda nationella marknader.

Skyddsåtgärder

Den maximala skyddstiden åtta år är enligt Industriförbundet alltför
lång. En annan svaghet i de nya reglerna är retaliationsförbudet under de
första tre åren av en åtgärd. Förbundet sätter också frågetecken för
öppningen mot viss begränsad selektivitet. Konkurrensverket menar att
revideringen av GATT:s skyddsklausul bl.a. kan minska användningen
av frivilliga exportbegränsningar (VERs) som faktiskt påverkar
konkurrensen på berörda nationella marknader.

Tjänster

Även om avtalet inte innehåller så stora liberaliseringar, hälsar
Tjänsteförbundet med stor tillfredsställelse att ett avtal kommit till
stånd. Effekterna för handeln blir dock märkbara först när man
åstadkommer de väsentliga liberaliseringarna. Telestyrelsen anser att
utgången av rundan, speciellt i sin förlängning, har positiva effekter för
den svenska telemarknaden och teletjänstföretagen. Detta i sin tur
kommer att kunna öka efterfrågan på teleutrustning, vilket kan vara
väsentligt också för den svenska tillverkande industrin.
Industriförbundet anser att GATS är ett av rundans viktigare resultat,
trots att den omedelbara praktiska effekten är osäker. En grund för
framtida liberaliseringar har lagts.

Handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter (TRIPs)

Patent- och registreringsverket noterar med tillfredsställelse att avtalet
är ägnat att medföra ett förstärkt internationellt skydd för innehavare av
svenska immaterialrättigheter. Vissa lagändringar krävs och har redan
initierats. Enligt Industriförbundet är TRIPs-avtalet rundans kanske
främsta resultat utifrån förutsättningarna. Den största bristen anses ligga
i de långa övergångsperioder som u-ländema tillerkänts trots att
"merparten av de problem avtalet söker lösa finns i dessa länder."
Kemikontoret anför att avtalet har betydelse inom stora delar av den
kemiska industrin, särskilt läkemedelsindustrin. Resultatet innebär steg
i rätt riktning, men kritik kan komma mot att u-ländemas åtaganden inte
går långt nog.

Offentlig upphandling

110

Det nya avtalet om offentlig upphandling medför enligt Nämnden för
offentlig upphandling inte några större förändringar för de svenska
upphandlande enheterna jämfört med vad som redan gäller enligt lagen
om offentlig upphandling (LOU). Vissa skillnader i systemen finns dock,
varför en samordning till ett regelverk förordas. Skillnaden kan hanteras
så att det strängaste alternativet väljs. Riksrevisionsverket konstaterar
att det ingångna avtalet kommer att ge svenskt näringsliv stora
exportmöjligheter, medan exportbetydelsen för statliga myndigheter blir
liten. Även importmässigt blir konsekvenserna små eftersom GATT-
reglerna till stor del överensstämmer med LOU som i sin tur är anpassad
till EG-direktiv om offentlig upphandling.

Industriförbundet anser det nya avtalet innehålla "väsentliga
förbättringar och utvidgningar av upphandlingsreglema" bl.a. genom
ökad myndighetsomfattning och breddning med tjänsteområdet och
byggentreprenader m.m. Om motsättningarna mellan EG och USA kan
lösas anser förbundet att förhandlingsresultatet t.o.m. är mycket bra.

Prop. 1994/95:35

Bilaga 2

111

Bilaga 3 - Svenska tullmedgivanden (bindningslista)

Prop. 1994/95:35

Bilaga 3

Allmänna anmärkningar (jordbruksvaror)

Nuvarande marknadstillträde

Sverige har baserat beräkningarna av tullekvivalentema (TE) på de
faktiskt tillämpade införselavgiftema under basperioden. Eftersom
marknadstillträde gavs över importavgifterna under basperioden kommer
samma möjligheter till marknadstillträde att kvarstå efter tarifferingen.
Tillämpad skyddsnivå kommer att justeras på lämpligt sätt om sådant
marknadstillträde inte skulle uppkomma. Sådana situationer skulle kunna
innefatta interna policyändringar som påverkar möjligheterna till
marknadstillträde.

I händelse av tillämpning av skyddsmekanismen, kommer Sverige att
respektera åtagandena i Artikel 5.2 i avtalet om jordbruk. Detta innebär
att nuvarande marknadstillträde, mätt som importkvantiteter under
basperioden, inte kommer att påverkas av tillämpningen av
skyddsmekanismen.

Vid mätning av nuvarande marknadstillträde skall avvikelser såsom
extremt låg skörd i basperioden beaktas.

Prisutjämning

Produkter som ingår i prisutjämningssystemet är i bindningslistan
indikerade med □. Dessa är i allmänhet av högre bearbetningsgrad och
är ofta en blandning av två eller fler jordbruksprodukter. Den bundna
tullen för dessa produkter består av två komponenter, en fast komponent
och en komponent baserad på tullekvivalentema (TE) för de obearbetade
jordbruksprodukter som använts i produktionen. Tillämpad tull för den
senare komponenten kommer att baseras på faktiskt använda kvantiteter
av obearbetade jordbruksprodukter, men bara upp till den bundna
tullnivån.

112

Bilaga 3 Svenska tullmedgivanden (bindningslista)

Tulltaxe- nummer	Varunummer		Varuslag		Bastullsatser i förhandi.	Gällande tullsatser	Överens- komna med- givanden
1		2	3		4	5	6
			JORDBRUKSVAROR
01.01			Levande hästar, åsnor, mulor och mulåsnor:
			hästar:
	ur	110,	föl under ett år ...............	. 100 kg	T 627:-	fri*	489:-
	ur	190
	ur	110,	hingstar....................		B fri	fri	fri
	ur	190
			andra:
	ur	110.	varmblodiga ...............	. . . 1 St.	B 150:-	fri	117:-
	ur	190
	ur	110,	andra....................	. . . 1 st.	B 50:-	fri	39:-
	ur	190
		200	åsnor, mulor och mulåsnor..........		B fri	fri	fri
01.02			Levande nötkreatur och andra oxdjur:
			renrasiga avelsdjur:
	ur	100	bufflar.....................		B fri	fri	fri
	ur	100	andra .....................	. 100 kg	T 806:-	fri*	628:-
			andra:
			nötkreatur:
		901	kalvar ...................	. 100 kg	T 771:-	fri*	655:-
		902	ungnöt...................	. 100 kg	T 806:-	fri*	685:-
		903	kor, oxar och tjurar...........	. 100 kg	T 806:-	fri*	685:-
			andra oxdjur:
	ur	904	bufflar...................		B fri	fri	fri
	ur	904	andra....................		0 fri	fri	fri
01.03			Levande svin:
		100	renrasiga avelsdjur ...............	. 100 kg	T 768:-	fri*	491:-
			andra:
			vägande mindre än 50 kg:
	ur	910	vildsvin ..................		B fri	fri	fri
	ur	910	andra....................	. 100 kg	T 768:-	fri*	491:-
			vägande 50 kg eller mer:
	ur	920	vildsvin ..................		B fri	fri	fri
	ur	920	andra....................	. 100 kg	T 768:-	fri*	491:-
01.04			Levande får och getter:
		100	får .........................	. 100 kg	T 858:-	fri*	600:-
		200	getter .......................		B fri	fri	fri
01.05			Levande fjäderfä, nämligen höns, ankor, gäss, kalkoner
			och pärlhöns:				113
			vägande högst 185 g:

8 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 35. Del A

110

190

910

990

höns.....

andra .....

andra slag:

höns......

andra .....

Andra levande djur

100 kg	T 731:-	fri*	467:-
100 kg	T 803:-	fri*	513:-
100 kg	T 731:-	fri*	467:-
100 kg	T 942:-	fri*	602:-
	B fri	fri	fri

114

Tulltaxe- nummer	Varunummer		Varuslag		Bastullsatser i förhandl.	Gällande tullsatser	Överens- komna med- givanden
1		2	3		4	5	6
02.01			Kött av nötkreatur eller andra oxdjur, färskt eller kylt:
			hela eller halva kroppar:
	ur	100	kött av buffel.................		B fri	fri	fri
	ur	100	annat......................	. 100 kg	T 1898:-	fri*	1320:-
					(380 %)		(266 %)
			styckat kött med ben:
			av kalv:
	ur	201	kött av buffel...............		B fri	fri	fri
	ur	201	annat....................	. 100 kg	T 3037:-	fri*	1974:-
					(167 %)		(108 %)
		202	fjärdedels kroppar av andra nötkreatur än kalv ....................	. 100 kg	T 1898:-	fri*	1320:-
					(158 %)		(110 %)
			andra slag:
	ur	209	kött av buffel...............		B fri	fri	fri
	ur	209	annat....................	. 100 kg	T 3037:-	fri*	1974:-
					(169 %)		(109 %)
			benfritt kött:
			av kalv:
	ur	301	kött av buffel...............		B fri	fri	fri
	ur	301	annat....................	. 100 kg	T 3037:-	fri*	2308:-
					(94 %)		(71 %)
			andra slag:
	ur	309	kött av buffel...............		B fri	fri	fri
	ur	309	annat....................	. 100 kg	T 3037:-	fri*	2308:-
					(56 %)		(42 %)
02.02			Kött av nötkreatur eller andra oxdjur, fryst:
			hela eller halva kroppar:
	ur	100	kött av buffel.................		B fri	fri	fri
	ur	100	annat......................	. 100 kg	T 1898:-	fri*	1320:-
					(79 %)		(55 %)
			styckat kött med ben:
			av kalv:
	ur	201	kött av buffel...............		B fri	fri	fri
	ur	201	annat....................	. 100 kg	T 3037:-	fri*	1974:-
					(122 %)		(79 %)
		202	fjärdedels kroppar av andra nötkreatur än kalv ....................	. 100 kg	T 1898:-	fri*	1320:-
					(189 %)		(132 %)
			andra slag:
	ur	209	kött av buffel...............		B fri	fri	fri
	ur	209	annat....................	. 100 kg	T 3037:-	fri*	1974:-
					(183 %)		(119 %)
			benfritt kött:
			av kalv:				115

02.03

02.04

ur 301

ur 301

ur 309

ur 309

ur 110

ur 110

ur 120

ur 120

ur 190

ur 190

ur 210

ur 210

ur 220

ur 220

ur 290

ur 290

100

210

220

230

300

kött av buffel

annat.....

andra stag:
kött av buffel

annat

B fri

100 kg T 3037:-

(117 %)

B fri

100 kg

T 3037:-

(96 %)

Kött av svin, färskt, kylt eller fryst:

färskt eller kylt:

hela eller halva kroppar:
kött av vildsvin ...................

annat.....................

skinka och bog, med ben:

kött av vildsvin ..............

100 kg

B fri

T 1242:-

(232 %)

B fri

annat

annat:

fryst:

kött av vildsvin

annat

hela eller halva kroppar:

kött av vildsvin

annat

skinka och bog, med ben:

kött av vildsvin

annat

annat:

kött av vildsvin

annat.....................

Kött av får eller get, färskt, kylt eller fryst:

hela eller halva kroppar av lamm, färska

eller kylda .....................

annat kött av får, färskt eller kylt:

hela eller halva kroppar...........

styckat kött med ben.............

benfritt kött...................

hela eller halva kroppar av lamm,

frysta ........................

annat kött av får.fryst:

100 kg

100 kg

100 kg

100 kg

100 kg

T 1906:-

(86 %)

B fri

T 1906:-

(51 %)

B fri

B fri

T 1906:-

(102 %)

B fri

T 1906:-

(68 %)

100 kg T 1746:-
(91 %)

100 kg T 1746:-

fri
fri*

fri
fri*

fri
fri*

fri
fri*

fri
fri*

fri

fri*

fri

fri*

fri

fri*

fri*

fri*

fri*

fri*

fri*

fri

2277:-

(88 %)

fri

2277:-

(72 %)

fri

794:-

(148 %)

fri

1219:-

(55 %)

fri

1219:-

(32 %)

fri

794:-

(108 %)

fri

1219:-

(65 %)

fri

1219:-

(44 %)

1271:-
(66 %)

1271:-

1650:-

(57 %)

1920:-

(70 %)

1117:-

(61 %)

116

02.05

02.06

410

420

430

500

001

002

ur 100

ur 100

ur 210

ur 210

ur 220

ur 220

ur 290

ur 290

ur 300

ur 300

ur 410

ur 410

ur 490

ur 490

ur 800

ur 800

hela eller halva kroppar

styckat kött med ben

benfritt kött

100 kg

100 kg

100 kg

kött av get ..........................

Kött av häst, åsna, mula eller mulåsna, färskt, kylt eller
fryst:

av häst

100 kg

av åsna, mula eller mulåsna

Andra ätbara delar av nötkreatur, andra oxdjur, svin,
får, get, häst, åsna, mula eller mulåsna, färska, kylda
eller frysta:

nötkreatur eller andra oxdjur, färska eller kylda:

100 kg

av

av

av

av

av nötkreatur

av andra oxdjur ............

nötkreatur eller andra oxdjur, frysta:

tunga:

av nötkreatur

av andra oxdjur

lever:

av nötkreatur

av andra oxdjur

andra:

av nötkreatur

av andra oxdjur . .

svin, färska eller kylda:

av tamsvin .......

andra slag

svin .frysta:

lever:

av tamsvin

andra slag

andra:

av tamsvin

andra slag........

andra slag, färska eller kylda:

av häst eller får......

av andra djur .

andra slag, frysta:

100 kg

100 kg

100 kg

100 kg

100 kg

100 kg

100 kg

T 1746:-

(105 %)

T 2260:-

(95 %)

T 2260:-

(83 %)

B fri

T 1521:-

(100 %)

B fri

T 809:-

(41 %)

B fri

T 809:-

(28 %)

B fri

T 809:-

(101 %)

B fri

T 809:-

(60 %)

B fri

B fri

T 809:-

(74 %)

B fri

B fri

T 809:-

(51 %)

B fri

fri*

fri*
fri*
fri

fri*

fri

fri*
fri

fri*
fri

fri*
fri

fri*
fri

fri*
fri

fri*

fri

fri*
fri

fri*
fri

U17:_
(67 %)
1446:-
(61 %)

1762:-

(65 %)
fri

1186:-

(78 %)
fri

517:-

(26 %)

fri

517:-

(18 %)

fri

517:-

(65 %)

fri

517:-

(38 %)

fri

517:-

(79 %)

fri

517:-

(47 %)

fri

517:-

(39 %)

fri

517:-

(32 %)

fri

117

02.07

ur 900

ur 900

100

210

220

230

ur 310

ur 310

ur 390

ur 390

410

420

430

ur 500

ur 500

02.08

100

200

901

909

02.09

02.10

av häst eller får............	. . . . 100 kg	T 809:-	fri*	517:-
		(82 %)		(52 %)
av andra djur..............		B fri	fri	fri
Kött och andra ätbara delar av fjäderfa enligt nr 01.05,
färska, kylda eller frysta:
fjäderfä, ostyckat, färskt eller kylt . . .	... 100 kg	T 1397:-	fri*	894:-
		(264 %)		(169 %)
fjäderfä, ostyckat, fryst:
höns...................	... 100 kg	T 1098:-	fri»	702:-
		(92 %)		(59 %)
kalkoner.................	... 100 kg	T 1397:-	fri*	894:-
		(30 %)		(19 %)
ankor, gäss och pärlhöns ......	... 100 kg	T 1397:-	fri»	894:-
		(69 %)		(44 %)
fjäderfäkött (styckat) samt andra ätbara delar av
fjäderfä (inbegripet lever), färska eller kylda:
fet gås- eller anklever:
gåslever...............	... 100 kg	B 200:-/	fri	128:-/
		10 %		6,4 %
annan ................	... 100 kg	T 1089:-	fri*	697:-
		(5 %)		(3 %)
andra slag:
gåslever...............	... 100 kg	B 200:-/	fri	128:-/
		10 %		6,4 %
andra slag..............	... 100 kg	T 2376:-	fri*	1520:-
		(68 %)		(43 %)
fjäderfäkött (styckat) samt andra ätbara delar av
fjäderfä med undantag av lever, frysta:
av höns.................	... 100 kg	T 1852:-	fri*	1185:-
		(111 %)		(71 %)
av kalkoner...............	... 100 kg	T 2376:-	fri*	1520:-
		(66 %)		(42 %)
av ankor, gäss eller pärlhöns ....	... 100 kg	T 2376:-	fri*	1520:-
		(41 %)		(26 %)
fjäderfälever, fryst:
gåslever.................	... 100 kg	B 200:-/	fri	128:-/
		10 %		6,4 %
andra slag................	... 100 kg	T 1089:-	fri*	697:-
		(5 %)		(3 %)
Annat kött och andra ätbara djurdelar,	färska, kylda
eller frysta:
av kanin eller hare ............		B fri	fri	fri
grodlår ...................		B fri	fri	fri
andra slag:
av ren..................		B fri	fri	fri
annat...................		B fri	fri	fri
Svinfett, inte innehållande kött, och fjäderfäfett (inte
utsmälta), färska, kylda, frysta, saltade,	torkade eller
rökta......................	. . . . 100 kg	T 1906:-	fri*	1220:-
		(200 %)		(128 %)
Kött och andra ätbara djurdelar, saltade,torkade eller				118
rökta; ätbart mjöl av kött eller andra djurdelar:

ur 110

ur 110

ur 120

ur 120

kött av svin:

skinka och bog, med ben:

av vildsvin ......................

ur 190

ur 190

ur 200

ur 200

901

903

ur 909

ur 909

ur 909

andra slag.............	..... lOOkg
sidfläsk (randigt): av vildsvin ............ andra slag.............	..... lOOkg
annat: av vildsvin ............ andra slag.............	..... lOOkg
kött av nötkreatur eller andra oxdjur: av buffel ...............
andra slag...............	..... lOOkg
andra slag, inbegripet ätbart mjöl av djurdelar: kött av ren ..............	kött eller andra
kött av fjäderfä ...........	..... lOOkg
annat: saltad gåslever..........

andra ätbara djurdelar av andra djur än av häst,
nötkreatur, tamsvin, får eller fjäderfä......

andra slag.................. 100 kg

B fri	fri	fri
T 2113:-	fri*	1352:-
(46 %)		(29 %)
B fri	fri	fri
T 2113:-	fri*	1352:-
(77 %)		(49 %)
B fri	fri	fri
T 2113:-	fri*	1352:-
(39 %)		(25 %)
B fri	fri	fri
T 3038:-	fri»	2370:-
(22 %)		(17 %)
B fri	fri	fri
T 1468:-	fri*	939:-
(36 %)		(23 %)
B fri	fri	fri
B fri	fri	fri
T 1691:-	fri»	1438:-
(67 %)		(56 %)

119

Tulltaxe- nummer	Varunummer	Varuslag		Bastullsatser i förhandl.	Gällande tullsatser	Överens- komna med- givanden
1	2	3		4	5	6
04.01		Mjölk och grädde, inte koncentrerade och inte med socker eller annat sötningsmedel:	försatta
	100	med en fetthalt av högst 1 viktprocent ....	100 kg	T 438:-	fri*	270:-
				(130 %)		(81 %)
	200	med en fetthalt av mer än 1 viktprocent men högst 6 viktprocent.............	100 kg	T 438:-	fri»	270:-
				(75 %)		(46 %)
	300	med en fetthalt av mer än 6 viktprocent.....................	100 kg	T 1650:-	fri*	1400:-
				(82 %)		(69 %)
04.02		Mjölk och grädde, koncentrerade eller försatta med
		socker eller annat sötningsmedel:
	100	i form av pulver eller granulat eller i annan fast form,
		med en fetthalt av högst 1,5 viktprocent . . .	100 kg	T 2096:-	fri*	1048:-
				(276 %)		(138 %)
		i form av pulver eller granulat eller i annan fast form,
		med en fetthalt av mer än 1,5 viktprocent:
	210	inte försatta med socker eller annat sötningsmedel .................	100 kg	T 2420:-	fri*	1258:-
				(98 %)		(51 %)
	290	andra ......................	100 kg	T 2420:-	fri*	1258:-
				(283 %)		(147 %)
		andra slag:
	910	inte försatta med socker eller annat sötningsmedel .................	100 kg	T 2650:-	fri*	1378:-
				(351 %)		(183 %)
	990	andra ......................	100 kg	T 2650:-	fri*	1378:-
				(378 %)		(197 %)
04.03		Kärnmjölk, filmjölk, gräddfil, yoghurt, kefir och annan
		fermenterad eller syrad mjölk och grädde	även
		koncentrerade, försatta med socker eller	annat
		sötningsmedel, smaksatta eller innehållande frukt, bär.
		nötter eller kakao:
	100	yoghurt .......................	100 kg	T 2420:-a	fria*	1258:-a
				(359 %)		(187 %)
	900	andra slag .....................	100 kg	T 2420:-a	fria*	1258:-°
				(195 %)		(101 %)
04.04		Vassle, även koncentrerad eller försatt med socker eller annat sötningsmedel; produkter bestående av naturliga mjölkbeståndsdelar, även försatta med socker eller annat
		sötningsmedel, inte nämnda eller inbegripna	någon
		annanstans:
	100	vassle och modifierad vassle, även koncentrerad eller
		försatt med socker eller annat sötningsmedel	100 kg	T 862:-	fri*	730:-
				(139 %)		(118 %)
	900	andra slag .....................	100 kg	T 862:-	fri*	730:-
				(33 %)		(28 %)

120

04.05		Smör och andra fetter och oljor framställda av mjölk..........................	100 kg	T 1213:- (46 %)	fri*	1030:- (39 %)
04.06		Ost och ostmassa:
		färsk (inte mognad) ost (inbegripet mesost) samt
		ostmassa:
	101	mesost......................	100 kg	T 1314:-	fri*	1116:-
				(53 %)		(45 %)
	109	annan ......................	100 kg	T 2243:-	fri*	1650:-
				(78 %)		(58 %)
	200	riven eller pulveriserad ost av alla slag.......................	100 kg	T 2679:-	fri*	1419:-
				(105 %)		(56 %)
	300	smältost, inte riven eller pulveriserad ....................	100 kg	T 2109:-	fri*	1600:-
				(90 %)		(68 %)
	400	grönmögelost ...................	100 kg	T 2419:-	fri*	1210:-
				(73 %)		(36 %)
		annan ost:
	901	annan mögelost än grönmögelost .....	100 kg	T 2419:-	fri*	1644:-
				(74 %)		(50 %)
	909	annan ......................	100 kg	T 2679:-	fri*	1650:-
				(161 %)		(100 %)
04.07		Fågelägg med skal, färska, konserverade eller kokta:
	ur 000	fjäderfäägg.....................	100 kg	T 604:-	fri*	386:-
				(186 %)		(119 %)
	ur 000	andra ........................		B fri	fri	fri
04.08		Fågelägg utan skal samt äggula, färska,	torkade,
		ångkokta eller kokta i vatten, gjutna, frysta eller på annat sätt konserverade, även försatta med socker eller
		annat sötningsmedel:
		äggula:
	110	torkad......................	100 kg	T 2962:-	fri*	1895:-
				(80 %)		(51 %)
	190	annan ......................	100 kg	T 1228:-	fri*	785:-
				(123 %)		(79 %)
		andra slag:
	910	torkade .....................	100 kg	T 3208:-	fri*	2053:-
				(162 %)		(104 %)
	990	andra ......................	100 kg	T 826:-	fri*	528:-
				(54 %)		(34 %)
04.09		Naturlig honung...................	100 kg	B 25:-	25:-	16:-
04.10		Ätbara produkter av animaliskt ursprung, inte eller inbegripna någon annanstans........	nämnda	O fri	fri	fri

121

Tulltaxe- nummer	Varunummer	Varuslag	Bastui Isatser i förhandi.	Gällande tullsatser	Överens- komna med- givanden
1	2	3	4	5	6
05.01		Människohår, obearbetat, även tvättat eller avfettat; avfall av människohår ....................	B fri	fri	fri
05.02		Borst och andra hår av svin; hår av grävling samt andra djurhår för borsttillverkning; avfall av sådana borst och hår................................	B fri	fri	fri
05.03		Tagel och tagelavfall, även i ordnade skikt med eller utan underlag:
	001	råtagel; tagelavfall......................	B fri	fri	fri
	009	andra slag ..................... 100 kg	B 10:-	10:-	fri
05.04		Tarmar, blåsor och magar av djur (andra än fiskar), hela eller i bitar........................	B fri	fri	fri
05.05		Skinn och andra delar av fåglar, med kvarsittande fjädrar eller dun, fjädrar och delar av fjädrar (även med klippta kanter) samt dun, även rengjorda, desinficerade eller behandlade i konserverande syfte men inte vidare bearbetade; mjöl och avfall av fjädrar eller delar av fjädrar..............................	B fri	fri	fri
05.06		Ben och kvicke, obearbetade, avfettade, enkelt preparerade (men inte tillformade), behandlade med syra eller befriade från gelatin; mjöl och avfall av dessa produkter............................	B fri	fri	fri
05.07		Elfenben, sköldpadd, valbarder och valbardsborst, hom, hovar, klövar, naglar, klor och näbbar, obearbetade eller enkelt preparerade men inte tillformade; mjöl och avfall av dessa produkter...................	B fri	fri	fri
05.08		Korall och liknande material, obearbetade eller enkelt preparerade men inte vidare bearbetade; skal av blötdjur, kräftdjur och tagghudingar samt ryggskal av bläckfisk (os sepiae), obearbetade eller enkelt preparerade men inte tillformade; mjöl och avfall av dessa produkter ........................	B fri	fri	fri
05.09		Naturlig tvättsvamp av animaliskt ursprung .......	B fri	fri	fri
05.10		Ambra, bävergäll, sibet och mysk; spanska flugor; galla, även torkad; körtlar och andra animaliska produkter som används för beredning av farmaceutiska produkter, färska, kylda, frysta eller tillfälligt konserverade på annat sätt............................	B fri	fri	fri
05.11		Animaliska produkter, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; döda djur av sådana slag som omfattas av 1 och 3 kap., otjänliga till människoföda	B fri	fri	fri

122

Tulltaxe- nummer	Varunummer	Varuslag	Bastullsatser i förhandi.	Gällande tullsatser	Överens- komna med- givanden
1	2	3	4	5	6
06.01		Lökar, stamknölar, rotknölar och rhizomer, i vila, under tillväxt eller i blomning; växter (inbegripet plantor) och rötter av cikoriaarter, andra än rötter enligt nr 12.12:
		lökar, stamknölar, rotknölar och rhizomer, i vila:
	101	inte planterade...................... planterade:	B fri	fri	fri
	102	av gladiolus och liljekonvalje...........	B fri	fri	fri
	109	andra..........................	B 8 %	8 %	6,8 %
		lökar, stamknölar, rotknölar och rhizomer, under tillväxt eller i blomning; växter (inbegripet plantor) och rötter av cikoriaarter:
		inte planterade:
	201	med blommor eller blomknoppar . . . 100 kg	B 350:-	350:-	fri
	202	andra..........................	B fri	fri	fri
		planterade:
	203	av gladiolus eller liljekonvalje...........	B fri	fri	fri
	209	andra..........................	B 8 %	8 %	6,8 %
06.02		Andra levande växter (inbegripet rötter), sticklingar och ympkvistar; svampmycelium:
	100	icke rotade sticklingar samt ympkvistar ........ fruktträd och bärbuskar, även oforädlade:	O fri	fri	fri
	201	i form av rötter .....................	O fri	fri	fri
		i annan form:
		körsbärs-, plommon-, päron- och äppelträd:
	202	förädlade .....................	06 %	6 %	5.1 %
	203	oförädlade.....................	O 3 %	3 %	fri
	209	andra fruktträd och bärbuskar ..........	O 8 %	8 %	6,8 %
		rhododendron och azalea, även oforädlade:
	ur 300	i form av rötter .....................	O fri	fri	fri
	ur 300	i annan form.......................	B fri	fri	fri
		rosor, även oforädlade:
	401	i form av rötter .....................	O fri	fri	fri
		i annan form:
	ur 409	krukväxter ......................	0 8%	8 %	6,8 %
	ur 409	andra..........................	B 10 %	8 %	8.5 %
	910	svampmycelium .......................	O fri	fri	fri
	991	rötter .............................	O fri	fri	fri
		andra slag:
	992	al, alm, ask, asp, avenbok, björk, bok, ek, gran, lind, lärk, lönn, poppel och tall ...........	B fri	fri	fri
	993	erica och kamel ia....................	B fri	fri	fri
		andra slag:			123

06.03

06.04

994		krukväxter ...................... akvarieväxter..................... andra växter:	0 8% O 8 %	8 % 8 %	6,8 % fri
	995
ur	999	andra prydnadsväxter..............	B 10 %	8 %	8.5 %
ur	999	andra........................	O 8 %	8 %	6,8 %
		Snittblommor och blomknoppar av sådana slag som är lämpliga till buketter eller annat prydnadsändamål, friska, torkade, färgade, blekta, impregnerade eller på annat sätt preparerade:
		friska:
		mimosa, ljung, ginst, heliconia och strelitzia:
ur	101	mimosa och ljung............. 100 kg	B 300:-	fri	fri
ur	101	ginst, heliconia och strelitzia under tiden 1 mars
		- 30 november............... 100 kg	B 1 000:-	fri	fri
ur	101	ginst, heliconia och strelitzia under tiden 1 december - 29 februari.......... 100 kg	B 500:-	fri	fri
	102	nejlikor och rosor under tiden 1 mars - 30 november.................... 100 kg	B 1 000:-	1 000:-	850:-
	103	nejlikor under tiden
		1 december - 29 februari .......... 100 kg	B 400:-	400:-	340:-
	104	gladiolus under tiden 1 maj • 30 september 100 kg gladiolus under tiden 1 oktober - 30 april, rosor under tiden 1 december - 31 januari och tulpaner under tiden 1 juni - 30 september:	B 300:-	300:-	255:-
ur	105	gladiolus under tiden 1 oktober - 30 april . . .	B fri	fri	fri
ur	105	rosor under tiden 1 december - 31 januari . . .	B fri	fri	fri
ur	105	tulpaner under tiden
		1 juni - 30 september........... 100 kg	B 1 000:-	fri	fri
	106	rosor under tiden 1 februari - 29 februari och tulpaner under tiden
		1 december - 29 februari ........ 100 kg	B 500:-	500:-	425:-
	107	tulpaner under tiden 1 mars - 31 maj och 1 oktober - 30 november .......... 100 kg	B 1 000:-	750:-	850:-
		andra:
	108	under tiden 1 mars - 30 november.................. 100 kg	B 1 000:-	1 000:-	850:-
	109	under tiden 1 december - 29 februari ................... 100 kg	B 500:-	500:-	425:-
	900	andra slag .......................... Blad, kvistar och andra växtdelar, utan blommor eller blomknoppar, samt gräs, mossa och lavar, utgörande varor av sådana slag som är lämpliga till buketter eller annat prydnadsändamål, friska, torkade, färgade, blekta, impregnerade eller på annat sätt preparerade:	0 fri	fri	fri
	100	mossa och lavar.......................	0 fri	fri	fri
		andra slag:
		friska:
	911	adiantum och asparagus ......... 100 kg	O 350:-	350:-	fri
	919	andra..........................	O fri	fri	fri
	990		0 fri	fri	fri

Tulltaxe- nummer	Varunummer	Varuslag	Bastullsatser i förhandi.	Gällande tullsatser	Överens- komna med- givanden
1	2	3	4	5	6
07.01		Potatis, färsk eller kyld:
	100	utsädespotatis ................... 100 kg	T 50:-	fri	25:-
			(23 %)		(11 %)
		annan potatis:
	901	nyskördad, under tiden 6 juni - 5 juli........	O 20 %	20 %	17 %
		Minimitull: per 100 kg	25:-	25:-	21:-
	909	annan ...................... 100 kg	T 50:-	fri	25:-
			(37 %)		(18 %)
07.02		Tomater, färska eller kylda:
	001	under tiden 16 april - 15 maj...............	B 10 %	10 %	8,5 %
		Minimitull: per 100 kg	50:-'	50:-	42:-
	002	under tiden 16 maj - 30 juni...............	B 17 %	17 %	14,4 %
		Minimitull: per 100 kg	50:-'	50:-	42:-
	003	under tiden 1 juli - 30 september ............	B 17 %	17 %	14,4 %
		Minimitull: per 100 kg	70:-'	70:-	59:-
	004	under tiden 1 oktober - 31 oktober...........	B 17 %	17 %	14,4 %
		Minimitull: per 100 kg	50:-'	50:-	42:-
	005	under tiden 1 november - 15 april............	B fri	fri	fri
07.03		Kepalök (vanlig lök), schalottenlök, vitlök, purjolök och lök av andra Allium-arter, färska eller kylda:
		kepalök (vanlig lök) och schalottenlök:
		nyskördad ("buntlök"):
	101	kepalök under tiden 1 juni - 30 november . . . kepalök under tiden 1 december - 31 maj:	O 10 %	10 %	8.5 %
	ur 102	under tiden 1 mars - 31 maj .........	B fri	fri	fri
	ur 102	under tiden 1 december - 29 februari ....	O fri	fri	fri
	105	schalottenlök under tiden 1 maj - 30 november	O 10 %	10 %	fri
	106	schalottenlök under tiden 1 december - 30 april	O fri	fri	fri
		annan:
	103	under tiden 16 juli - 29 februari.........	O 20 %	20 %	17 %
		Minimitull: per 100 kg	25:-	25:-	21:-
		under tiden 1 mars - 15 juli:
	ur 104	kepalök under tiden 1 mars - 31 maj ....	B fri	fri	fri
	ur 104	annan .......................	O fri	fri	fri
	200	vitlök .............................	B fri	fri	fn
		purjolök och lök av andra Allium-arter:
		under tiden 1 maj - 30 november:
	ur 901	purjolök, gräslök och piplök (Welsh onions) . .	B 10 %	10 %	8.5 %
	ur 901	andra Allium-arter..................	O 10 %	10 %	8,5 %
		under tiden 1 december - 30 april:
	ur 902	purjolök, gräslök och piplök (Welsh onions) . .	B fri	fri	fri
	ur 902	andra Allium-arter..................	O fri	fri	fri
07.04		Kål, färsk eller kyld:			125
		blomkål (inbegripet broccolo):

07.05

ur 101

ur 101

ur 102

ur 102

ur 102

ur 102

ur 102

201

202

901

902

903

904

905

ur 906

ur 906

907

908

111

112

118

ur 119

ur 119

191

ur 192

ur 192

211

under tiden 1 juni - 30 november: blomkål........................	0 10 %
broccolo ........................	B 20 %
under tiden 1 december - 31 maj:
blomkål under tiden 1 december - 30 april . .	B fri
blomkål under tiden 1 maj - 31 maj.......	O fri
broccolo under tiden 1 december - 31
december.......................	B 20 %
broccolo under tiden 1 mars - 31 maj......	B 20 %
broccolo under tiden 1 januari - 29 februari . .	B fri
brysselkål:
under tiden 1 juni - 31 december ..........	0 20 %
under tiden 1 januari - 31 maj............	O fri
annan kål:
vitkål och rödkål:
under tiden 1 maj - 30 november ........	0 10 %
under tiden 1 december - 30 april........	0 17 %
grönkål:
under tiden 1 juni - 31 december ........	0 20 %
under tiden 1 januari - 31 maj ..........	0 fri
sallatskål:
under tiden 1 april - 31 december........	0 20 %
under tiden 1 januari - 31 mars:
under tiden 1 januari - 29 februari......	B fri
under tiden 1 mars - 31 mars.........	0 fri
annan (inbegripet broccoli):
under tiden 1 mars - 31 december.........	B 20 %
under tiden 1 januari - 29 februari .........	B fri
Trädgårdssallat (Lactuca sativa) och cikoriasallat (arter
av släktet Cichorium), färska eller kylda:
trädgårdssallat:
huvudsallat:
isbergssallat:
under tiden 1 maj - 30 november ......	0 11 %
under tiden 1 december - 30 april......	B fri
annan huvudsallat:
under tiden 1 mars - 15 december......	0 11 %
under tiden 16 december - 29 februari:
under tiden 1 januari - 29 februari ....	B fri
under tiden 16 december - 31 december	0 fri
annan trädgårdssallat:
under tiden 1 mars - 15 december........	O 11 %
under tiden 16 december - 29 februari:
under tiden 1 januari - 29 februari......	B fri
under tiden 16 december - 31 december . .	O fri
cikoriasallat:
witloofcikoria (Cichorium intybus var. foliosum):
under tiden 1 mars - 15 december........	0 II %

10 %

10 %

fri

fri

fri

fri

fri

20 %

fri

10 %

17 %

20 %

fri

20 %

fri

fri

20 %

fri

11 %

fri

11 %

fri

fri

11 %

fri

fri

11 %

8.5 %

n %

fri

fri

17 %

17 %
fri

17 %
fri

8,5 %

14,4 %

17 %
fri

17 %

fri

fri

17 %

fri

9,3 %

fri

9,3 %

fri

fri

9,3 %

fri

fri

126

fri

07.06

07.07

07.08

07.09

ur 212		under tiden 16 december - 29 februari: under tiden 1 januari - 29 februari......	B fri	fri	fri
ur	212	under tiden 16 december - 31 december . . annan cikoriasallat:	O fri	fri	fri
	291	under tiden 1 mars - 15 december........ under tiden 16 december - 29 februari:	O 11 %	11 %	fri
ur	292	under tiden 1 januari - 29 februari......	B fri	fri	fri
ur	292	under tiden 16 december - 31 december . . Morötter, rovor, rödbetor, haverrot (salsifi), rotselleri, rädisor och liknande rotfrukter, färska eller kylda: morötter och rovor:	O fri	fri	fri
	101	morötter..........................	O 10 %	10 %	8,5 %
	102	rovor ............................ andra slag:	O 5 %	5 %	4,2 %
	901	pepparrot......................... andra:	O 3 %	3 %	2,5 %
ur	909	rödbetor........................	B 5 %	5 %	4,2 %
ur	909	andra.......................... Gurkor, färska eller kylda: slanggurkor:	O 5 %	5 %	4,2 %
	001	under tiden 16 mars - 30 april............	B 20 %	20 %	17 %
	002	under tiden 1 maj - 30 juni.............. Minimitull: per 100 kg	B 20 % 50:-'	20 % 50:-	17 % 42:-
	003	under tiden 1 juli - 30 september .......... Minimitull: per 100 kg	B 20 % 70:-'	20 % 70:-	17 % 59:-
	004	under tiden 1 oktober - 15 mars........... andra:	B fri	fri	fri
	008	under tiden 16 juni - 30 september......... under tiden 1 oktober - 15 juni:	O 20 %	20 %	17 %
ur	009	under tiden 1 oktobar - 15 maj..........	B fri	fri	fri
ur	009	under tiden 16 maj - 15 juni ........... Baljfrukter och spritade baljväxtfrön av sådana slag som används for livsmedels- eller foderändamål, färska eller kylda: ärter (Pisum sativum):	O fri	fri	fri
	101	under tiden 1 mars - 31 december..........	O 5 %	5 %	4,2 %
	102	under tiden 1 januari - 29 februari ........ bönor (arter av släktena Vigna och Pfaseolus):	O fri	fri	fri
	201	under tiden 1 mars - 31 december..........	O 7 %	7 %	5,9 %
	202	under tiden 1 januari - 29 februari ......... andra slag:	O fri	fri	fri
	901	under tiden 1 mars - 31 december..........	07 %	7 %	5.9 %
	902	under tiden 1 januari - 29 februari ......... Andra köksväxter, färska eller kylda: kronärtskockor:	O fri	fri	fri
	101	under tiden 1 juli - 30 november ..........	B 10 %	10 %	fri
	102	under tiden 1 december - 30 juni .......... sparris:	B fri	fri	fri    12?

ur

ur

ur

ur

ur

201	under tiden 1 maj - 30 juni..............	B 14 %	14 %	11,9 %
202	under tiden 1 juli - 30 april..............	B fri	fri	fri
301	auberginer: under tiden 1 maj - 30 november ..........	B 10 %	10 %	fri
302	under tiden 1 december - 30 april..........	B fri	fri	fri
401	bladselleri (blekselleri): under tiden 1 maj - 30 november ..........	B 10 %	10 %	fri
402	under tiden 1 december - 30 april..........	B fri	fri	fri
511	svampar och tryffel: svampar: champinjoner.....................	B 10 %	10 %	8,5 %
519	andra..........................	B fri	fri	fri
520	tryffel ...........................	B fri	fri	fri
600	frukter av släktena Capsicum (paprika) och Pimenta	B fri	fri	fri
701	vanlig spenat, nyzeeländsk spenat samt trädgårdsmålla: under tiden 1 maj - 30 november ..........	B 10 %	10 %	8,5 %
702	under tiden 1 december - 30 april..........	B fri	fri	fri
901	andra slag: sockermajs........................	O fri	fri	fri
908	andra: under tiden 1 maj - 30 november ........	B 10 %	10 %	8,5 %
909	under tiden 1 december - 30 april........	B fri	fri	fri
100	Köksväxter (även ångkokta eller kokta i vatten), frysta: potatis.............................	0 20 %	20 %	17 %
	Minimitull: per 100 kg	25:-	25:-	21:-
210	baljfrukter och spritade baljväxtfrön: ärter (Pisum sativum) .................	B 16 %	16 %	13,6 %
220	bönor (arter av släktena Vigna och Phaseolus) . .	B 16 %	16 %	13,6 %
290	andra ...........................	O 7 %	1 %	fri
301	vanlig spenat, nyzeeländsk spenat samt trädgårdsmålla: vanlig spenat.......................	B 16 %	16 %	13,6 %
302	nyzeeländsk spenat samt trädgårdsmålla ......	O 10 %	10 %	fri
400	sockermajs: majskolvar och majskorn i detaljhandelsförpack- ningar, andra än fryst majs som före ffysningen undergått förvällning eller liknande beredning . .	B fri	fri	fri
400	annan ...........................	O fri	fri	fri
801	andra köksväxter: morötter samt kepalök (vanlig lök) och schalottenlök......................	B 16 %	16 %	13,6 %
802	sparris samt frukter av släktena Capsicum (paprika) och Pimenta: frukter av släktena Capsicum (andra än sötpaprika) och Pimenta..............	B fri	fri	fri
802	sparris.........................	O fri	fri	fri
802	andra slag.......................	O fri	fri	fri
803	broccoli..........................	B fri	fri	fri

128

809	andra ...........................	O beläggs	beläggs	beläggs
		under hela	under hela	under hela
		året med	året med	året med
		samma tull	samma tull	samma tull
		som motsva-	som	som
		rande färska	motsva-	motsva-
		produkter	rande	rande
		under den tid	färska	färska
		dessa är	produkter	produk-ter
		högst tullbe-	under den	under den
		lagda	tid dessa	tid dessa
			är högst	är högst
			tullbe-	tullbe-
			lagda	lagda
	blandningar av köksväxter:
901	morötter och ärter, blandade .............	B 16 %	16 %	13,6 %
909	andra ...........................	O beläggs	beläggs	beläggs
		under hela	under hela	under hela
		äret med	året med	året med
		samma tull	samma tull	samma tull
		som motsva-	som	som
		rande färska	motsva-	motsva-
		produkter	rande	rande
		under den tid	färska	färska
		dessa är	produk-ter	produk-ter
		högst	under den	under den
		tullbelagda	tid dessa	tid dessa
			är högst	är högst
			tullbe-	tullbe-
			lagda	lagda
	Köksväxter tillfälligt konserverade (t.ex. med svaveldioxidgas eller i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar) men olämpliga för direkt konsumtion i detta tillstånd:
100	kepalök (vanlig lök) ....................	0 20 %	20 %	17 %
	Minimitull: per 100 kg	25:-	25:-	21:-
200	oliver .............................	0 10 %	10 %	fri
300	kapris.............................	0 10 %	10 %	fri
	gurkor:
401	slanggurkor........................	0 20 %	20 %	17 %
	Minimitull: per 100 kg	70:-	70:-	59:-
409	andra ...........................	0 20 %	20 %	17 %
	andra köksväxter; blandningar av köksväxter:
ur 900	frukter av släktet Capsicum, andra än sötpaprika, och av släktet Pimenta.................	B fri	fri	fri

129

9 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 35. Del A

07.12

07.13

ur 900		andra slag.........................	0 beläggs	beläggs
			under hela	under hela
			året med	året med
			samma tull	samma tull
			som motsva-	som
			rande färska	motsva-
			produkter	rande
			under den tid	färska
			dessa är	produk-ter
			högst tullbe-	under den
			lagda	tid dessa är högst fullbe- lagda
		Torkade köksväxter, hela, i bitar, skivade, krossade eller pulveriserade, men inte vidare beredda:
	100	potatis, även i bitar eller skivad, men inte vidare beredd........................ 100 kg	T 357:- (33 %)	fri
	200	kepalök (vanlig lök) .................... svampar och tryffel:	B 3 %	3 %
	301	champinjoner ......................	B 3 %	3 %
	309	andra svampar samt tryffel ..............	B fri	fri
		andra köksväxter; blandningar av köksväxter:
		vitlök, sparris och sockermajs:
ur	901	vitlök..........................	B fri	fri
ur	901	sparris.........................	B 3 %	fri
ur	901	sockermajs ......................	0 fri	fri
		blandningar av köksväxter innehållande potatis, vitlök, sparris, sockermajs, tryffel eller svampar, andra än champinjoner, som karaktärsgivande beståndsdel:
ur	902	innehållande potatis eller sockermajs som karaktärsgivande beståndsdel ...........	0 fri	fri
ur	902	innehållande vitlök, tryffel eller svampar, andra än champinjoner, som karaktärsgivande beståndsdel......................	B fri	fri
ur	902	innehållande sparris som karaktärsgivande beståndsdel......................	B 3 %	fri
		andra slag:
ur	909	blandningar av köksväxter andra än de enligt stat.nr 07.12.902 ..................	B 3 %	3 %
ur	909	andra..........................	B 3 %	3 %
		Torkade, spritade baljväxtfrön av sådana slag som används for livsmedels- eller foderändamål, även skalade eller sönderdelade:
	100	ärter (Pisum sativum) .............. 100 kg	T 98:-	fri*
			(24 %)
	200	kikärter............................	O fri	fri
		bönor (arter av släktena Vigna och Phaseolus):

som

tid dessa

lagda

303:-

(28 %)

fri

fri

fri

fri

fri

fri

fri

fri

fri

fri

fri

80:-

(14 %)

fri

motsva-
rande

året med
samma tuil

beläggs
under hela

färska
produk-ter
under den

är högst
tullbe-

130

310	bönor av arterna Vigna mungo (L.) Hepper och Vig na radiata (L.)		T 201:-	fri*	fri
	Wilczek....................	. 100 kg
320	adzukibönor (Phaseolus eller Vigna angularis)...................	. 100 kg	T 201:-	fri*	fri
330	trädgårdsbönor (Phaseolus vulgaris) (bruna bönor,
	vita bönor etc.) ...............	. 100 kg	T 201:-	fri»	170:-
			(31 %)		(26 %)
390	andra .....................	. 100 kg	T 201:-	fri*	fri
400	linser .......................		O fri	fri	fri
500	bondbönor (Vicia faba var. major) och (Vicia faba var. equina och Vicia faba	hästbönor
	var. minor) ...................	. 100 kg	T 39:-	fri*	33:-
			(30 %)		(25 %)
900	andra slag ....................	. 100 kg	T 39:-	fri*	33:-
			(8 %)		(6 %)
	Maniok-, arrow- och salepsrot, jordärtskockor, batater
	(sötpotatis) och liknande rötter, stam- eller	rotknölar
	med hög halt av stärkelse eller inulin, färska eller torkade, hela eller i bitar och även i form av pelletar;
	märg av sagopalm:
100	maniokrot (kassava) ..............	. 100 kg	T 222:-	fri*	135:-
			(23 %)		(14 %)
200	batater (sötpotatis) ...............		O fri	fri	fri
900	andra slag ....................	. 100 kg	T 222:-	fri*	135:-
			(8 %)		(5 %)

131

Tulltaxe- nummer	Varunummer	Varuslag		Bastullsatser i förhandl.	Gällande tullsatser	Överens- komna med- givanden
1	2	3		4	5	6
		8 kap.
		Ätbar frukt samt ätbara bär och nötter; citrusfrukter eller meloner	skal av
08.01		Kokosnötter, paranötter och kasjunötter, färska eller torkade, även skalade.....................		B fri	fri	fri
08.02		Andra nötter, färska eller torkade, även skalade		B fri	fri	fri
08.03		Bananer, inbegripet mjölbananer, färska eller torkade .		B fri	fri	fri
08.04		Dadlar, fikon, ananas, avokado, guava, mango och mangostan, färska eller torkade...............		B fri	fri	fri
08.05		Citrusfrukter, färska eller torkade ........		B fri	fri	fri
08.06		Vindruvor, färska eller torkade:
		färska:
	101	under tiden 1 juli - 31 oktober.......	100 kg	B 12:50	12:50	fn
	102	under tiden 1 november - 30 juni .....		B fri	fri	fri
	200	torkade (russin och korinter)..........		B fri	fri	fri
08.07		Meloner (inbegripet vattenmeloner) och papayafrukter, färska:
		meloner (inbegripet vattenmeloner):
		under tiden 16 juni - 30 september:
	101	vattenmeloner ...............		B 18 %	18 %
	102	andra slag..................		B 18 %	18 %	15,3 %
	103	under tiden 1 oktober - 15 juni ......		B fri	fri	fri
	200	papayafrukter ...................		B fri	fri	fri
08.08		Äpplen, päron och kvittenfrukter, färska:
		äpplen:
		under tiden 1 augusti - 23 januari, tullvärde per 100 kg av:	med ett
	103	högst 200:-.................	100 kg	B 250:-2	250:-	212:-
	104	201:-- 275:-................	100 kg	B 175:-!	175:-	148:-
	105	276:- - 350:-................	100 kg	B 100:-2	100:-	85:-
	106	351:-eller däröver ............	100 kg	B 25:-2	25:-	21:-
	107	under tiden 24 januari - 31 juli ......		B fri	fri	fri
		päron och kvittenfrukter:
		päron under tiden 1 augusti - 31 oktober, tullvärde per 100 kg av:	med ett
	203	högst 200:-.................	100 kg	B 250:-!	250:-	212:-
	204	201:-- 275:-................	100 kg	B 175:-2	175:-	148:-
	205	276:- - 350:-................	100 kg	B 100:-2	100:-	85:-
	206	351:-eller däröver ............	100 kg	B 25:-2	25:-	21:-
	207	päron under tiden 1 november - 31 juli		B fri	fri	fri
	208	kvittenfrukter under tiden 16 juli - 31 december ..............	100 kg	B 25:-	25:-	fri
	209	kvittenfrukter under tiden 1 januari - 15 juli		B fri	fri	fn   132

08.09

100

201

202

300

401

402

403

08.10

08.11

101

ur 102

ur 102

201

202

203

301

302

303

304

401

402

409

901

909

100

Aprikoser, körsbär, persikor (inbegripet	nektariner).
plommon och slånbär, färska:
aprikoser...................		B fri
körsbär:
under tiden 16 juni - 31 juli .....		B 5 %
under tiden 1 augusti - 15 juni ....		B fri
persikor (inbegripet nektariner) .....		B fri
plommon och slånbär: plommon:
under tiden 16 juli - 30 september		B 15 %
under tiden 1 oktober - 15 juli . .		B fri
slånbär ..................		B fri
Annan frukt och andra bär, färska: jordgubbar och smultron:
under tiden 8 juni - 31 augusti ....		B 14 %
under tiden 1 september - 7 juni:
under tiden 1 juni - 7 juni.....		B 14 %
under tiden 1 september - 31 maj		B fri
hallon, björnbär, mullbär och loganbär: hallon:
under tiden 1 juni - 31 augusti . .		0 7%
under tiden 1 september - 31 maj		B fri
björnbär, mullbär och loganbär . . .		B fri
vinbär och krusbär: svarta vinbär:
under tiden 1 juni - 31 augusti . .		O 11 %
under tiden 1 september - 31 maj		B fri
andra vinbär samt krusbär:
under tiden 1 juni - 31 augusti . .		O 7 %
under tiden 1 september - 31 maj		B fri
tranbär, blåbär, lingon och andra bär av släktet
Vaccinium:
blåbär...................		B fri
lingon ...................		B fri
andra ...................		B fri
andra slag:
kiwifrukter................		B fri
andra ...................		B fri
Frukt, bär och nötter (även ångkokta eller kokta i
vatten), frysta, med eller utan tillsats av	socker eller
annat sötningsmedel:
jordgubbar och smultron .........	... 100 kg	O 50:-
	100 kg	T 44:-°
hallon, björnbär,   mullbär,loganbär,	vinbär och	(6 %)
krusbär:

fri

5 %

fri

fri

15 %

fri

fri

14 %

fri

fri

7 %
fri
fri

11 %
fri

7 %

fri

fri

fri

fri

fri

fri

50:-o

fri

fri

fri

fri

12,7 %

fri

fri

11,9 %

fri

fri

fri

fri

fri

9,3 %

fri

fri

fri

fri

fri

fri

fri

fri

42:-

37:-°

(5 %)

133

201

202

209

901

902

903

909

08.12

hallon

100 kg

B fri

T 44:-a

(4 %)

fri°

svarta vinbär

100 kg

andra

100 kg

andra slag:

blåbär......................

lingon......................

äpplen och päron ...............

andra

100 kg

100 kg

100 kg

100 kg

100 kg

Frukt, bär och nötter, tillfälligt konserverade (t.ex. med
svaveldioxidgas eller i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten
eller andra konserverande lösningar) men olämpliga för
direkt konsumtion i detta tillstånd:

körsbär:

O 11 %
T 44:-°

(5 %)

O beläggs
under hela
året med
samma tuil
som motsva-
rande färska
produkter
under den tid
dessa är
högst tullbe-
lagda

T 44:-a
(7 %)

B fri
T 44:-o

(3 %)

O fri

T 44:-a
(5 %)

O 25 :-
T 44:-°
(7 %)

O beläggs
under hela
året med
samma tull
som motsva-
rande färska
produkter
under den tid
dessa är
högst fullbe-
lagda

T 44:-a

(5 %)

11 %□

beläggs
under hela
året med
samma tull
som
motsva-
rande
färska
produk-ter
under den
tid dessa
är högst
tullbe-
lagda°

fria

fria

25:-a

beläggs
under hela
året med
samma tull
som
motsva-
rande
färska
produk-ter
under den
tid dessa
är högst
tullbe-
lagdaa

fri
37:-a
(3 %)

9,3 %
37:-a
(4 %)
beläggs
under heta
året med
samma tull
som
motsva-
rande
färska
produk-ter
under den
tid dessa
är högst
fullbe-
lagda

37:-a
(5 %)

fri
37:-°
(2 %)
fri

37:-°
(4 %)

21:-
37:-n
(5 %)
beläggs
under hela
äret med
samma tull
som
motsva-
rande
färska
produk-ter
under den
tid dessa
är högst
fullbe-
lagda
37:-°
(4 %)

134

08.13

08.14

ur 100	i svavelsyrlighetsvatten, under tiden 1 juni - 31
	juli.............................	B 5 %	5 %	fri
ur 100	andra ...........................	0 5 %	5 %	fri
200	jordgubbar och smultron .................	0 17 %	17 %	14,4 %
	andra slag:
901	äpplen...........................	O 20 %	20 %	17 %
902	hallon...........................	O fri	fri	fri
903	päron ...................... 100 kg	O 25:-	25:-	fri
	andra:
ur 909	cedrater i saltvatten.................	B fri	fri	fri
ur 909	andra..........................	O beläggs	beläggs	beläggs
		under hela	under hela	under hela
		året med	året med	året med
		samma tull	samma tull	samma tull
		som motsva-	som	som
		rande färska	motsva-	motsva-
		produkter	rande	rande
		under den tid	färska	färska
		dessa är	produk-ter	produk-ter
		högst tullbe-	under den	under den
		lagda	tid dessa	tid dessa
			är högst	är högst
			tullbe-	tullbe-
			lagda	lagda
	Frukt och bär, torkade, med undantag av frukt enligt nr
	08.03 - 08.06; blandningar av nötter eller av torkad
	frukt eller torkade bär enligt detta kapitel ........	B fri	fri	fri
	Skal av citrusfrukter eller meloner, färska, frysta,
	torkade eller tillfälligt konserverade i saltvatten,
	svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande
	lösningar ............................	B fri	fri	fri

135

Tulltaxe- nummer	Varunummer	Varuslag	Bastu 1 lsatser i förhandi.	Gällande tullsatser	Överens- komna med- givanden
1	2	3	4	5	6
		9 kap.
		Kaffe, te, matte och kryddor
09.01		Kaffe, även rostat eller befriat från koffein; skal och hinnor av kaffe; kaffesurrogat innehållande kaffe, oavsett mängden........................	B fri	fri	fri
09.02		Te, även aromatiserat:
	ur 100-	annat än aromatiserat te, innehållande en mekanisk
	400	blandning av vanligt te och delar av olika andra aromatiska växter eller frukter (även ytterligare aromatiserat genom tillsats av eteriska oljor eller konstgjorda aromämnen) .................	B fri	fri	fri
	ur 100-	annat .............................	O fri	fri	fri
	400
09.03		Matte...............................	B fri	fri	fri
09.04		Peppar av släktet Piper; frukter av släktena Capsicum (paprika) och Pimenta, torkade, krossade eller malda .	B fri	fri	fri
09.05		Vanilj...............................	B fri	fri	fri
09.06		Kanel och kanelknopp ....................	B fri	fri	fri
09.07		Kryddnejlikor, nejlikstjälkar och modernejlikor.....	B fri	fri	fn
09.08		Muskot, muskotblomma och kardemumma........	B fri	fri	fri
09.09		Anis, stjämanis, fänkål, koriander, spiskummin, kummin och enbär ......................	B fri	fri	fri
09.10		Ingefära, saffran, gurkmeja, timjan, lagerblad, curry och andra kryddor.......................	B fri	fri	fri

136

Tulltaxe- nummer	Varunummer	Varuslag		Bastullsatser i förhandi.	Gällande tullsatser	Överens- komna med- givanden
1	2	3		4	5	6
		10 kap.
		Spannmål
10.01		Vete samt blandsäd av vete och råg:
	100	durumvete ....................	. lOOkg	T 86:-	fri*	73:-
				(66 %)		(56 %)
	900	andra slag ....................	. . lOOkg	T 95:-	fri*	70:-
				(78 %)		(58 %)
10.02		Råg..........................	. lOOkg	T 92:-	fri*	69:-
				(98 %)		(73 %)
10.03		Kom.........................	lOOkg	T 82:-	fri*	69:-
				(90 %)		(75 %)
10.04		Havre ........................	100 kg	T 79:-	fri*	66:-
				(28 %)		(23 %)
10.05		Majs:
	100	utsädesmajs ...................	lOOkg	T 93:-	fri*	25:-
		andra slag:
	ur 900	majs för popcorn ..............		B fri	fri	fri
	ur 900	annan .....................	100 kg	T 93:-	fri*	70:-
				(33 %)		(24 %)
10.06		Ris..........................		B fri	fri	fri
10.07		Sorghum ......................	100 kg	T 91:-	fri*	70:-
				(40 %)		(31 %)
10.08		Bovete, hirs och kanariefrö; annan spannmål:
	100	bovete.......................		B fri	fri	fri
	200	hirs ........................	100 kg	T 91:-	fri*	58:-
				(19 %)		(12 %)
	300	kanariefrö ....................		B fri	fri	fri
		annan spannmål:
	ur 900	vildris (Zizania aquativa) .........		B fri	fri	fri
	ur 900	andra slag...................	100 kg	T 82:-	fri*	69:-
				(3 %)		(2 %)

137

Tulltaxe- nummer	Varunummer		Varuslag		Bastullsatser i förhandi.	Gällande tullsatser	Överens- komna med- givanden
1		2	3		4	5	6
11.01			Finmalet mjöl av vete eller av blandsäd av vete och råg ........................	100 kg	T 121:-	fri*	102:-
					(38 %)		(32 %)
11.02			Finmalet mjöl av spannmål, annat än av vete blandsäd av vete och råg:	eller av
		100	av råg ........................	100 kg	T 118:-	fri*	100:-
					(39 %)		(33 %)
		200	av majs.......................	100 kg	T 119:-	fri*	101:-
					(62 %)		(52 %)
		300	av ris ........................		B fri	fri	fri
			andra slag:
	ur	900	av bovete, kanariefrö och vildris aquatica) ....................	(Zizania	B fri	fri	fri
	ur	900	andra ......................	100 kg	T 126:-	fri*	107:-
					(22 %)		(18 %)
11.03			Krossgryn, grovt mjöl (inbegripet fingryn) och pelletar
			av spannmål:
			krossgryn samt grovt mjöl (inbegripet fingryn):
		110	av vete......................	100 kg	T 121:-	fri*	102:-
					(46 %)		(39 %)
		120	av havre.....................	100 kg	T 126:-	fri*	107:-
					(16 %)		(13 %)
		130	av majs .....................	100 kg	T 119:-	fri*	101:-
					(127 %)		(107 %)
		140	av ris .....................		B fri	fri	fri
			av annan spannmål:
	ur	190	av bovete, kanariefrö och vildris aquatica) ...................	(Zizania	B fri	fri	fri
	ur	190	andra .....................	100 kg	T 118:-	fn*	100:-
					(15 %)		(12 %)
			pelletar:
		210	av vete.....................	100 kg	T 121:-	fri*	102:-
					(57 %)		(48 %)
			av annan spannmål:
	ur	290	av ris, bovete, kanariefrö och vildris aquatica) .................	(Zizania	B fri	fri	fri
	ur	290	andra....................	100 kg	T 118:-	fri*	100:-
					(24 %)		(20 %)
11.04			Spannmål, bearbetad på annat sätt (t.ex. skalad, valsad, bearbetad till flingor eller pärlgryn, klippt eller gröpad), med undantag av ris enligt nr 10.06; groddar av spannmål, hela, valsade, bearbetade till flingor eller
			malda:
			spannmål, valsad eller bearbetad till flingor:
		110	kom......................	100 kg	T 107:-	fri*	90:-
					(19 %)		(16%)13J

11.05

11.06

11.07

11.08

120	havre.......................	100 kg	T 126:-	fri*	107:-
			(28 %)		(23 %)
	av annan spannmål:
ur 190	av ris, bovete, kanariefrö och vildris (Zizania
	aquatica) ..................		B fri	fri	fri
ur 190	andra.....................	100 kg	T 118:-	fri*	100:-
			(15 %)		(12 %)
	spannmål bearbetad på annat sätt (t.ex.	skalad.
	bearbetad till pärlgryn, klippt eller gröpad):
210	kom.......................	100 kg	T 107:-	fri*	90:-
			(14 %)		(11 %)
220	havre.......................	100 kg	T 126:-	fri»	107:-
			(14 %)		(11 %)
230	majs.......................	100 kg	T 119:-	fri*	101:-
			(98 %)		(83 %)
	av annan spannmål:
ur 290	av ris, bovete, kanariefrö och vildris (Zizania
	aquatica) ..................		B fri	fri	fri
ur 290	andra.....................	100 kg	T 118:-	fri»	100:-
			(29 %)		(24 %)
300	groddar av spannmål, hela, valsade, bearbetade till
	flingor eller malda ................	100 kg	T 71:-	fri*	55:-
			(21 %)		(16 %)
	Mjöl, flingor, kom och pelletar av potatis:
100	mjöl.........................	100 kg	T 308:-	fri*	261:-
			(39 %)		(33 %)
200	flingor, kom och pelletar ............	100 kg	T 359:-	fri*	305:-
			(70 %)		(59 %)
	Mjöl av torkade baljväxtfrön enligt nr 07.13,	av sago
	eller av rötter, stam- eller rotknölar enligt nr	07.14;
	mjöl och pulver av produkter enligt 8 kap.:
100	mjöl av torkade baljväxtfrön enligt nr 07.13		B fri	fri	fri
200	mjöl av sago eller av rötter, stam- eller rotknölar
	enligt nr 07.14 ..................	100 kg	T 222:-	fri*	135:-
			(7 %)		(4 %)
300	mjöl och pulver av produkter enligt 8 kap. .		B fri	fri	fri
	Malt, även rostat:
100	orostat........................	100 kg	T 133:-	fri*	113:-
			(72 %)		(61 %)
200	rostat ........................	100 kg	T 133:-	fri*	113:-
			(58 %)		(49 %)
	Stärkelse; inulin:
	stärkelse:
110	vetestärkelse ..................	100 kg	T 291:-	fri*	190:-
			(155 %)		(101 %)
120	majsstärkelse..................	100 kg	T 318:-	fri*	190:-
			(174 %)		(104 %)
130	potatisstärkelse.................	100 kg	T 290:-	fri*	173:-
			(177 %)		(106 %)
140	maniokstärkelse (kassavastärkelse).....	100 kg	T 318:-	fri»	190:-
			(155 %)		(93 %)139

	190	annan stärkelse .........	....... 100 kg	T 318:-	fri*	190:-
				(40 %)		(24 %)
	200	inulin .................		B fri	fri	fri
11.09		Vetegluten, även torkat........		B 6 %	6 %	5 %

140

Tulltaxe- nummer	Varunummer	Varuslag		Bastullsatser i förhandi.	Gällande tullsatser	Överens- komna med- givanden
1	2	3		4	5	6
12.01		Sojabönor, även sönderdelade .........	lOOkg	T 95:-	fri»	80:-
				(45 %)		(38 %)
12.02		Jordnötter, även skalade eller sönderdelade rostade eller på annat sätt tillagade.	men inte
	100	med skal .....................	100 kg	T 95:-	fri*	23:-
				(11 %)		(3 %)
	200	skalade, även sönderdelade..........	100 kg	T 95:-	fri»	47:-
				(15 %)		(8 %)
12.03		Kopra ........................	lOOkg	T 95:-	fri»	23:-
				(38 %)		(10 %)
12.04		Linfrön, även sönderdelade...........		O fri	fri	fri
12.05		Rapsfrön och rybsfrön, även sönderdelade . .	100 kg	T 175:-	fri»	148:-
				(119 %)		(101 %)
12.06		Solrosfrön, även sönderdelade .........	100 kg	T 74:-	fri»	37:-
				(28 %)		(14 %)
12.07		Andra oljeväxtfrön och oljehaltiga frukter, även
		sönderdelade:
	100	palmnötter och palmkämor..........	100 kg	T 95:-	fri*	47:-
				(10 %)		(5 %)
	200	bomullsfrön ...................	100 kg	T 95:-	fri*	47:-
				(13 %)		(6 %)
	300	ricinusfrön....................		B fri	fri	fri
	400	sesamfrön ....................		B fri	fri	fri
	500	senapsfrön ....................	lOOkg	T 95:-	fri*	70:-
				(38 %)		(28 %)
	600	safflorfrön ....................	100 kg	T 95:-	fri*	47:-
				(26 %)		(13 %)
		andra slag:
	910	vallmofrön ..................	100 kg	T 95:-	fri*	70:-
				(23 %)		(17 %)
	920	sheanötter (karitenötter) ..........	100 kg	T 95:-	fri*	23:-
				(64 %)		(16 %)
		andra:
	ur 990	bokollon och oiticicafrön .......		B fri	fri	fn
	ur 990	andra....................	100 kg	T 95:-	fri*	47:-
				(32 %)		(16 %)
12.08		Mjöl av oljeväxtfrön eller oljehaltiga frukter, med
		undantag av mjöl av senapsfrön:
	100	av sojabönor...................	lOOkg	T 95:-	fri*	80:-
				(22 %)		(18 %)
	900	andra slag ....................	100 kg	T 95:-	fri*	47:-
				(78 %)		(39 %)
12.09		Frön, frukter och sporer av sådana slag som som utsäde:	används
		betfrön:
	110	sockerbetfrön ................		B fri	fri	fri 141

12.10

12.11

12.12

12.13

190		andra ...........................	B fri	fri
		frön av foderväxter, andra än betor:
	210	lusernfrön (alfalfafrön)................. frön av klöver (arter av släktet Trifolium):	B fri	fri
ur	220	vitklöverfrön.....................	B fri	fri
ur	220	andra..........................	O fri	fri
	230	svingelfrön........................	O fri	fri
	240	frön av ängsgröe (Poa pratensis L.).......	B fri	fri
	250	frön av rajgräs (Lolium multiflorum Lam., Lolium perenne L.) ............	0 fri	fri
	260	timotejfrön ......................	0 fri	fri
		andra:
ur	290	frön av hundäxing (Dactylis glomerata) och renlosta (Bromus arvensis) ..........	0 fri	fri
ur	290	andra........................	B fri	fri
	300	blomsterfrön.........................	B fri	fri
		andra slag:
	910	köksväxtfrön.......................	B fri	fri
		andra:
	991	frön av skogsträd ..................	B fri	fri
	999	andra..........................	B fri	fri
		Humle, färsk eller torkad, även mald, pulveriserad eller
		i form av pelletar; lupulin:
	100	humle, varken mald, pulveriserad eller i form av pelletar ............................	B fri	fri
	200	humle, mald, pulveriserad eller i form av pelletar; lupulin ............................	B fri	fri
		Växter och växtdelar (inbegripet frön och frukter) av sådana slag som används främst för framställning av parfymeringsmedel, för farmaceutiskt bruk eller för insektsbekämpning, svampbekämpning eller liknande ändamål, färska eller torkade, även skurna, krossade eller pulveriserade....................... Johannesbröd, alger, sockerbetor och sockerrör, färska eller torkade, även malda; fruktkämor och andra vegetabiliska produkter (inbegripet orostad cikoriarot av varieteten Cichorium intybus sativum) av sådana slag som används främst till människoföda, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans:	B fri	fri
	100	johannesbröd, inbegripet johannesbrödfrön......	B fri	fri
	200	alger..............................	B fri	fri
	300	aprikos-, persiko- och plommonkämor......... andra slag:	B fri	fri
	910	sockerbetor................... 100 kg	T 28:- (20 %)	fri*
	920	sockerrör.........................	B fri	fri
	990	andra ...........................	B fri	fri
		Halm, agnar och skal av spannmål, oberedda, även hackade, malda, pressade eller i form av pelletar ....	B fri	fri

fri

fri

fri
fri
fri
fri

fri

fri

fri

fri

fri

fri

fri

fri

fri

fri

fri

fri

fri

23:-

(17 %)

fri

fri

fri

142

12.14

		Kålrötter, foderbetor och andra foderrotfrukter, hö, lusern (alfalfa), klöver, esparsett, foderkål, lupiner, vicker och liknande djurfoder, även i form av pelletar:
	100	mjöl och pelletar av lusern (alfalfa)...... 100 kg	T 65:-	fri*	55:-
			(21 %)		(17 %)
		andra slag:
ur	901	hö .............................	B fri	fri	fri
ur	901	mjöl och pelletar av hö ........... 100 kg	T 65:-	fri*	55:-
			(47 %)		(40 %)
		andra:
ur	909	fodermedel, andra än foderrotfrukter, i form av mjöl eller pelletar............. 100 kg	T 65:-	fri*	55:-
			(35 %)		(29 %)
ur	909	andra..........................	B fri	fri	fri

143

Tulltaxe- nummer	Varunummer	Varuslag	Bastullsatser i förhandi.	Gällande tullsatser	Överens- komna med- givanden
1	2	3	4	5	6
		13 kap.
		Schellack o.d.; naturliga gummiarter och hartser samt andra växtsafter och växtextrakter
13.01		Schellack o.d.; naturliga gummiarter, hartser, gummihartser och balsamer.................	B fri	fri	fri
13.02		Växtsafter och växtextrakter; pektinämnen, pektinater och pektater; agar-agar samt annat växtslem och andra förtjockningsmedel, även modifierade, erhållna ur vegetabiliska produkter....................	B fri	fri	fri

144

Tulltaxe- nummer	Varunummer	Varuslag	Bastullsatser i förhandl.	Gällande tullsatser	Överens- komna med- givanden
1	2	3	4	5	6
		14 kap.
		Vegetabiliska flätningsmaterial; vegetabiliska produkter, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans
14.01		Vegetabiliska material av sådana slag som används främst för flätning (t. ex. bambu, rotting, vass, säv, vide, rafia, tvättad, blekt eller färgad halm samt lindbast).............................	B fri	fri	fri
14.02		Vegetabiliska material av sådana slag som används främst som fyllning eller stoppning (t. ex. kapock, krollsplint och sjögräs), även i ordnade skikt med eller utan underlag..........................	B fri	fri	fri
14.03		Vegetabiliska material av sådana slag som används främst i borstar eller kvastar (t. ex. kvastdurra, piassava, risrot och tampicofibrer), även snodda eller buntade .............................	B fri	fri	fri
14.04		Vegetabiliska produkter, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans .......................	B fri	fri	fri

145

10 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 35. Del A

Tulltaxe- nummer	Varunummer	Varuslag	Bastullsatser i förhandi.	Gällande tullsatser	Överens- komna med- givanden
1	2	3	4	5	6
15.01		Ister; annat svinfett och fjäderfäfett, utsmälta, även utpressade eller extraherade med lösningsmedel ....	O fri	fri	fri
15.02		Fetter av nötkreatur, andra oxdjur, får eller getter, råa eller utsmälta, även utpressade eller extraherade med lösningsmedel .........................	O fri	fri	fri
15.03		Solarstearin, isterolja, oleostearin, oleomargarin och talgolja, inte emulgerade, blandade eller på annat sätt beredda .............................	O fri	fri	fri
15.04		Fetter och oljor av fisk eller havsdäggdjur samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade:
		fiskleveroljor och fraktioner av sådana oljor:
	ur 100	fiskleveroljor.......................	B fri	fri	fri
	ur 100	fraktioner av sådana oljor...............	O fri	fri	fri
	200,	andra ...........................	O fri	fri	fri
	300
15.05		Ullfett och fettartade ämnen erhållna ur ullfett (inbegripet lanolin) ......................	B fri	fri	fri
15.06		Andra animaliska fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade......................	O fri	fri	fri
15.07		Sojabönolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade:
	100	oraffinerad olja, även avslemmad ............	O fri	fri	fri
		andra slag:
	901	avsedda att användas uteslutande för tekniskt bruk	0 8%	8 %	5,1 %
		andra:
	902	fasta fraktioner....................	O 17 %	17 %	10,9 %
	909	andra produkter ...................	O 15 %	15 %	9,6 %
15.08		Jordnötsolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade:
	100	oraffinerad olja ....................... andra slag:	O fri	fri	fri
	901	avsedda att användas uteslutande för tekniskt bruk	O 8 %	8 %	5,1 %
		andra:
	902	fasta fraktioner....................	O 17 %	17 %	10,9 %
	909	andra..........................	O 15 %	15 %	9,6 %
15.09		Olivolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade:
	100	jungfruolja.......................... andra slag:	O fri	fri	fri
	901	avsedda att användas uteslutande för tekniskt bruk	O 8 %	8 %	5,1 %
		andra:
	902	fasta fraktioner....................	O 17 %	17 %	10,9 %146
	909	andra..........................	O 15 %	15 %	9,6 %

15.10

15.11

15.12

15.13

001	Andra oljor erhållna enbart ur oliver samt fraktioner av sådana oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade, inbegripet blandningar av dessa oljor eller fraktioner med oljor eller fraktioner enligt nr 15.09: oraffinerade oljor, även blandade med jungfruolja . .	O fri	fri	fri
002	andra slag: avsedda att användas uteslutande för tekniskt bruk	0 8%	8 %	5,1 %
003	andra: fasta fraktioner....................	O 17 %	17 %	10,9 %
009	andra produkter ...................	O 15 %	15 %	9,6 %
100	Palmolja och fraktioner av denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade: oraffinerad olja .......................	O fri	fri	fri
901	andra slag: avsedda att användas uteslutande för tekniskt bruk	0 8%	8 %	5,1 %
902	andra: fasta fraktioner....................	O 17 %	17 %	10,9 %
909	andra produkter ...................	O 15 %	15 %	9,6 %
110	Solrosolja, safflorolja och bomullsfröolja samt fraktioner av dessa oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade: solrosolja och safflorolja samt fraktioner av dessa oljor: oraffinerade oljor ....................	O fri	fri	fn
191	andra slag: avsedda att användas uteslutande för tekniskt bruk ..........................	O 8 %	8 %	5,1 %
192	andra: fasta fraktioner..................	O 17 %	17 %	10,9 %
199	andra produkter .................	O 15 %	15 %	9,6 %
210	bomullsfröolja samt fraktioner av denna olja: oraffinerad olja, även befriad från gossypol ....	O fri	fri	fri
291	andra slag: avsedda att användas uteslutande för tekniskt bruk ..........................	O 8 %	8 %	5,1 %
292	andra: fasta fraktioner..................	O 17 %	17 %	10,9 %
299	andra produkter .................	O 15 %	15 %	9,6 %
110	Kokosolja, palmkämolja och babassuolja samt fraktioner av dessa oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade: kokosolja och fraktioner av denna olja: oraffinerad olja .....................	O fri	fri	fri
191	andra slag: avsedda att användas uteslutande för tekniskt bruk ..........................	O 8 %	8 %	5,1 %
192	andra: fasta fraktioner..................	O 17 %	17 %	10,9 %
199	andra produkter .................	O 15 %	15 %	9,6 % 147

15.14

15.15

	210 291	palmkämolja och babassuolja samt fraktioner av dessa oljor: oraffinerade oljor .................... andra slag: avsedda att användas uteslutande för tekniskt bruk ..........................	Ofri 0 8%	fri 8 %
		andra:
	292	fasta fraktioner..................	O 17 %	17 %
	299	andra produkter .................	O 15 %	15 %
		Rapsolja, rybsolja och senapsolja samt fraktioner av dessa oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade:
	100	oraffinerade oljor...................... andra slag:	O fri	fri
	901	avsedda att användas uteslutande för tekniskt bruk	O 8 %	8 %
		andra:
	902	fasta fraktioner....................	O 17 %	17 %
	909	andra produkter ...................	O 15 %	15 %
		Andra vegetabiliska fetter och feta oljor (inbegripet jojobaolja) samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade:
		linolja och fraktioner av denna olja:
	110	oraffinerad olja ..................... andra slag:	B fri	fri
ur	190	fraktioner.......................	O fri	fri
ur	190	andra produkter ...................	B fri	fri
		majsolja och fraktioner av denna olja:
	210	oraffinerad olja ..................... andra slag:	O fri	fri
	291	avsedda att användas uteslutande för tekniskt bruk .......................... andra:	O 8 %	8 %
	292	fasta fraktioner..................	O 17 %	17 %
	299	andra produkter .................	O 15 %	15 %
		ricinolja och fraktioner av denna olja:
ur	300	fraktioner.........................	Ofri	fri
ur	300	andra produkter.....................	B fri	fri
		tungolja och fraktioner av denna olja:
ur	400	fraktioner.........................	O fri	fri
ur	400	andra produkter.....................	B fri	fri
		sesamolja och fraktioner av denna olja:
	501	oraffinerad olja ..................... andra slag:	O fri	fri
	502	avsedda att användas uteslutande för tekniskt bruk .......................... andra:	O 8 %	8 %
	503	fasta fraktioner..................	O 17 %	17 %
	509	andra produkter .................	O 15 %	15 %

fri

5,1 %

10,9 %

9,6 %

fri

5,1 %

10,9 %

9,6 %

fri

fri

fri

fri

5,1 %

10,9 %

9,6 %

fri

fri

fri

fri

fri

5,1 %

10,9 %

9,6 % 148

15.16

15.17

jojobaolja och fraktioner av denna olja:

ur 600

ur 600

ur 901

ur 901

902

903

904

909

101

102

109

201

ur 202

ur 202

203

209

fraktioner

......................... O fri

andra produkter.....................

andra fetter och oljor samt fraktioner av dessa:

krotonolja, oiticicaolja och tobaksfröolja samt
fraktioner av dessa oljor:

krotonolja och oiticicaolja.............

andra produkter ...................

andra slag:

oraffinerade fetter och oljor............

andra:

avsedda att användas uteslutande för tekniskt
bruk ........................

andra:

fasta fraktioner

andra produkter ...............

Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt
fraktioner av sådana fetter eller oljor, som helt eller
delvis hydrerats, omförestrats (även internt) eller
elaidiniserats, även raffinerade men inte vidare
bearbetade:

animaliska fetter och oljor samt fraktioner av sådana
fetter eller oljor:

produkter med karaktär av konstgjorda vaxer . . .
andra slag:

avsedda att användas uteslutande för tekniskt
bruk ..........................

andra

vegetabiliska fetter och oljor samt fraktioner av
sådana fetter eller oljor:

produkter med karaktär av konstgjorda vaxer . . .
andra slag:

avsedda att användas uteslutande för tekniskt
bruk:

linolja, krotonolja, oiticicaolja, ricinolja,
tobaksfröolja, tungolja och jojobaolja samt
fraktioner av dessa oljor:

tobaksfröolja och fraktioner av denna
olja.......................

andra produkter ...............

andra

andra

Margarin: ätbara blandningar och beredningar av
animaliska eller vegetabiliska fetter eller oljor eller av
fraktioner av olika fetter eller oljor enligt detta kapitel,
andra än ätbara fetter och oljor samt fraktioner av
sådana fetter eller oljor enligt nr 15.16:

margarin med undantag av flytande
margarin ...................... 100 kg

B fri

B fri

O fri

O fri

0 8%

O 17 %

O 15 %

B 5,8 %

O fri

B fri

0 8%

O 17 %

O 25 %

T 182:-n

(16 %)

fri

fri

fri

fri

fri

8 %

17 %

15 %

5,8 %

8 %

17 %

5,8 %

fri

fri

8 %

17 %

25 %a

fri

fri

fri

fri

fri

5,1 %

10,9 %

9,6 %

3,7 %

5,1 %

10,9 %

3,7 %

fri

fri

5,1 %

10,9 %

21 %

154:-n

(13 %)!49

901

902

903

ur 909

ur 909

ur 909

andra slag:

konstister och annat berett ätbart fett med undantag
av margarin .......................

blandningar av raffinerade produkter enligt nr
15.07 - 15.16, i flytande form, med undantag av
emulsioner:

avsedda att användas uteslutande för tekniskt
bruk ..........................

andra

andra slag:

flytande fettemulsioner

andra, avsedda att användas uteslutande för
tekniskt bruk.....................

andra

O 25 %

0 8%

O 15 %

O fri

O 8 %3

25 %

8 %

15 %

fri

8 %

15 %

16 %

5,1 51

9.6 51

fri

5,1 51

9.6 51

15.18

Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt
fraktioner av sådana fetter eller oljor, kokta, oxiderade,
dehydratiserade, faktiserade, blåsta, polymeriserade
genom upphettning i vakuum eller i inert gas eller på
annat sätt kemiskt modifierade, med undantag av
produkter enligt nr 15.16; oätliga blandningar eller
beredningar av animaliska eller vegetabiliska fetter eller
oljor eller av fraktioner av olika fetter eller oljor enligt
detta kapitel, inte nämnda eller inbegripna någon
annanstans:

linolja (inbegripet linoxyn), tungolja, oiticicaolja och
ricinolja samt fraktioner av dessa oljor, kemiskt
modifierade; blandningar som huvudsakligen består av
linolja, tungolja, krotonolja, oiticicaolja, ricinolja
eller tobaksfröolja eller av fraktioner av dessa oljor,
även kemiskt modifierade:

ur 001

linolja (inbegripet linoxyn). tungolja, oiticicaolja
och ricinolja samt fraktioner av dessa oljor,
kemiskt modifierade; blandningar av icke kemiskt
modifierade vegetabiliska oljor som huvudsakligen
består av linolja, tungolja, krotonolja, oiticicaolja

ur 001

002

009

eller ricinolja.................. 100 kg

andra slag.................... 100 kg

andra oätliga blandningar som består av raffinerade
produkter enligt nr 15.07 -15.16.............

andra slag

B 4:50:-

O 3:-

.......................... Ofri

3:-

3:-

8 %

fri

fri

fri

5,1

fri

15.19

Tekniska enbasiska fettsyror; sura oljor från
raffinering; tekniska fettalkoholer:

tekniska enbasiska fettsyror; sura oljor från
raffinering:

110

120

130

ur 190

stearin

olein

........................... O fri

............................ B fri

tallfettsyra
andra:

ricinoljefettsyra, även dehydratiserad;
lanolinsyra ......................

O fri

B fri

fri

fri

fri

fri

fri

fri

fri

fri

150

	ur 190 ur 190	fettsyror av linolja; andra fettsyror med ett jodtal på 170 eller däröver ....... 100 kg andra..........................	B 2:- O fri	fri fri	fri fri
		tekniska fettalkoholer:
	201	produkter med karaktär av konstgjorda vaxer . . .	B fri	fri	fri
	209	andra ...........................	B 6 %	6 %	fri
15.20		Glycerol (glycerin), även ren; glycerolvatten och glycerollut............................	O fri	fri	fri
15.21		Vegetabiliska vaxer (andra än triglycerider), bivax, andra insektsvaxer samt spermaceti (valrav), även raffinerade eller färgade ...................	B fri	fri	fri
15.22		Degras; återstoder från bearbetning av fetter, feta oljor eller andra fettartade ämnen eller av animaliska eller vegetabiliska vaxer ......................	B fri	fri	fri

151

Tulltaxe- nummer	Varunummer		Varuslag		Bastullsatser i förhandi.	Gällande tullsatser	Överens- komna med- givanden
1		2	3		4	5	6
16.01			Korv och liknande produkter av kött, andra djurdelar
			eller blod; beredningar av dessa produkter:
			korv och liknande produkter:
	ur	001	gåsleverkorv.................		B fri	fri	fri
	ur	001	annan korv och liknande produkter . . .	. 100 kg	T 1468:-	fri*	1115:-
					(41 %)		(31 %)
		002	beredningar ...................	. 100 kg	T 1468:-	fri*	1115:-
					(49 %)		(37 %)
16.02			Kött, andra djurdelar och blod, beredda eller
			konserverade på annat sätt:
		100	homogeniserade beredningar.........	■ lOOkg	T 2019:-	fri*	1342:-
					(112 %)		(75 %)
			varor av lever av alla slags djur:
		201	gåsleverpastej ................		B fri	fri	fri
		209	andra .....................	. lOOkg	T 1362:-	fri*	1062:-
					(49 %)		(38 %)
			varor av fjäderfä enligt nr 01.05:
		310	av kalkon...................	. 100 kg	T 1468:-“	fri*	940:-
					(36 %)		(23 %)
		390	andra .....................	. 100 kg	T 1606:-4	fri*	1028:-
					(34 %)		(21 %)
			varor av svin:
		410	skinka.....................	■ lOOkg	T 1875:-	fri*	1200:-
					(68 %)		(43 %)
		420	bog.......................	. lOOkg	T 1875:-	fri*	1200:-
					(85 %)		(54 %)
			andra produkter av svin, inbegripet styckningsdelar:	blandade
	ur	490	konserverade produkter i hermetiskt	tillslutna
			detaljhandelsförpackningar, bestående	av bönor
			och kött av tamsvin...........	. 100 kg	B 50:-	fri	32:-
	ur	490	andra....................	. 100 kg	T 1875:-	fri*	1200:-
					(86 %)		(55 %)
			varor av nötkreatur eller andra oxdjur:
	ur	500	konsererverade produkter i hermetiskt	tillslutna
			detaljhandelsförpackningar, innehållande men mindre än 60 viktprocent oxkött . .	minst 40	O avgiften	fri*	avgiften
					får inte		får inte
					överstiga 32		överstiga
					% av den		32 % av
					variabla		den
					avgiften på		variabla
					hela		avgiften på
					nötkroppar		hela nöt-
					(ur		kroppar
					02.02.100)		(ur 02.02. io°) 152

	ur 500	andra ......................	100 kg	T 2019:-	fri*	1716:-
				(106 %)		(90 %)
	900	andra varor, inbegripet beredningar av blod	av alla
		slags djur......................	100 kg	T 1620:-	fri»	1377:-
				(48 %)		(40 %)
16.03		Extrakter och safter av kött, fisk, kräftdjur, eller andra ryggradslösa vattendjur........	blötdjur	B fri	fri	fri

* Införselavgift

153

Tulltaxe- nummer	Varunummer	Varuslag	Bastullsatser i forhandl.	Gällande tullsatser	Överens- komna med- givanden
l	2	3	4	5	6
17.01		Socker från sockerrör eller sockerbetor samt kemiskt ren sackaros, i fast form:
		råsocker utan tillsats av aromämnen eller färgämnen:
	110	socker från sockerrör ............ 100 kg	T 204:-	fri*	173:-
			(132 %)		(112 %)
	120	socker från sockerbetor ........... 100 kg	T 204:-	fri*	173:-
			(22 %)		(18 %)
		andra slag:
	910	med tillsats av aromämnen eller färgämnen 100 kg	T 293:-	fri*	249:-
			(10 %)		(8 %)
	990	annat....................... 100 kg	T 293:-	fri*	249:-
			(44 %)		(37 %)
17.02		Annat socker, inbegripet kemiskt ren laktos, maltos, glukos och fruktos, i fast form; sirap och andra sockerlösningar utan tillsats av aromämnen eller färgämnen; konstgjord honung, även blandad med naturlig honung; sockerkulör:
	100	mjölksocker (inbegripet kemiskt ren laktos) samt sirap och andra lösningar av mjölksocker...... 100 kg	T 133:-	fri*	113:-
			(26 %)		(22 %)
	200	lönnsocker samt sirap och andra lösningar av lönnsocker..................... 100 kg	T 293:-	fri*	249:-
			(7 %)		(9 %)
	300	druvsocker (inbegripet kemiskt ren glukos) samt sirap och andra lösningar av druvsocker, inte innehållande fruktsocker (fruktos) eller innehållande mindre än 20 viktprocent fruktsocker beräknat på torrsubstansen................... 100 kg	T 358:-	fri*	302:-
			(90 %)		(76 %)
	400	druvsocker samt sirap och andra lösningar av druvsocker, innehållande minst 20 viktprocent men mindre än 50 viktprocent fruktsocker beräknat på torrsubstansen................... 100 kg	T 358:-	fri*	302:-
			(60 %)		(51 %)
	500	kemiskt ren fruktos.....................	B 6,5 %	6,5 %	5,5 %
	600	annat fruktsocker samt sirap och andra lösningar av fruktsocker, innehållande över 50 viktprocent fruktsocker beräknat på torrsubstansen .... 100 kg	T 355:-	fri*	301:-
			(32 %)		(27 %)
		andra slag, inbegripet invertsocker:
	901	invertsocker och konstgjord honung, även blandad med naturlig honung............. 100 kg	O 50:-	50:-	42:-
	902	sockerkulör................... 100 kg	T 293:-	fri*	249:-
			(53 %)		(45 %)
	909	andra ...................... 100 kg	T 293:-	fri*	249:-
			(27 %)		(22 %)
17.03		Melass erhållen vid utvinning eller raffinering av socker:			154

	100 900	sockerrörsmelass ...................... andra slag ..........................		O fri O fri	fri fri		fri fri
17.04		Sockerkonfektyrer (inbegripet vtt choklad), inte
		innehållande kakao:
	100	niggummi, även överdraget med socker .	. . 100 kg	B 5 %	5	%°	4,2 %
				T 283:-°			240:-°
				(12 %)			(10 %)
		andra slag:
	901	fondantmassor, mandelmassor, pastor	och andra
		liknande halvfabrikat i bulk.......	. . 100 kg	O 5 %	5	%°	2,7 %
				T 1540:-°			830:-°
				(110 %)			(59 %)
		andra konfektyrer:
	902	karameller................	. . 100 kg	B 5 %	5	%°	2,7 %
				T 1540:-°			830:-°
				(84 %)			(71 %)
	903	pastiller.................	. . 100 kg	B 5 %	5	%°	2,7 %
				T 1540:-°			830:-°
				(62 %)			(52 %)
	904	lakritskonfekt och andra lakritsvaror	. . 100 kg	B 5 %	5	%°	4,2 %
				T 290:-°			245:-°
				(20 %)			(17 %)
	905	kola (inbegripet knäck)........	. . 100 kg	B 5 %	5	%°	3,4 %
				T 680:-°			457:-a
				(44 %)			(30 %)
	909	andra...................	. . 100 kg	B 5 %	5	%°	3 %
				T 616:-°			364:-°
				(38 %)			(22 %)

155

Tulltaxe- nummer	Varunummer	Varuslag	Bastullsatser i förhandi.	Gällande tullsatser	Överens- komna med- givanden
1	2	3	4	5	6
18.01		Kakaobönor, hela eller krossade, även rostade .....	B fri	fri	fri
18.02		Kakaoskal och annat kakaoavfall..............	B fri	fri	fri
18.03		Kakaomassa, även avfettad .................	B fri	fri	fri
18.04		Kakaosmör (fett eller olja)............. 100 kg	B 10:-	10:-	7:-
18.05		Kakaopulver utan tillsats av socker eller annat sötningsmedel .................... 100 kg	B 10:-	10:-	7:-
18.06		Choklad och andra livsmedelsberedningar innehållande kakao:
		kakaopulver med tillsats av socker eller annat sötningsmedel:
	101	endast avsett för framställning av pudding och annan liknande efterrätt eller dryck .... 100 kg	05 %	5 %°	2,7 %
			T 1540:-°		830:-°
			(120 %)		(65 %)
	109	annat....................... 100 kg	B 5 %	5 %°	2,7 %
			T 1540:-°		830:-°
			(162 %)		(87 %)
		andra beredningar i form av block, kakor eller stänger vägande mer än 2 kg eller i flytande form, pastaform, pulverform, granulatform eller liknande form, löst förpackade i förpackningar innehållande mer än 2 kg:
	201	glasspulver och glasspasta (glassmassa); pulver, flingor, pastor och flytande beredningar endast avsedda för framställning av pudding och annan liknande efterrätt eller dryck ........ 100 kg	O 5 %	5 %°	2,7 %
			T 1540:-°		830:-°
			(127 %)		(69 %)
	209	andra ...................... 100 kg	B 5 %	5 %°	2,9 %
			T 873:-°		502:-°
			(105 %)		(61 %)
		andra beredningar, i form av block, kakor eller stänger:
	310	fyllda ...................... 100 kg	B 5 %	5 %°	2,8 %
			T 814:-°		452:-°
			(36 %)		(20 %)
		ofyllda:
	321	blockchoklad................ 100 kg	B 5 %	5 %°	2,9 %
			T 873:-°		502:-°
			(37 %)		(21 %)
	329	andra..................... 100 kg	B 5 %	5 %°	2,9 %
			T 873:-°		502:-°
			(31 %)		(18 %)
		andra slag:
	901	konfekt och andra konfektyrer av choklad eller innehållande kakao, för direkt konsumtion............... 100 kg	B 5 %	5 %°	2,8 %
			T 814:-°		452:-°
			(26 %)		(14 %)1SC>

902	glasspulver och glasspasta (glassmassa); puddingar
	och andra liknande efterrätter;	pulver, flingor,
	pastor och flytande beredningar endast avsedda för
	framställning av pudding och	annan liknande
	efterrätt eller dryck........	..... 100 kg	0 5%	5 %°	2,7 %
			T 1540:-°		830:-°
			(130 %)		(70 %)
909	andra ................	..... 100 kg	B 5 %	5 %°	2,8 %
			T 814:-°		452:-°
			(22 %)		(12 %)

157

Tulltaxe-
nummer

Varunummer

1

19.01

ur 100

ur 100

200

901

902

903

ur 905

Varuslag	Bastullsatser i förhandi.	Gällande tullsatser	Överens- komna med- givanden
3	4	5	6
Maltextrakt; livsmedelsberedningar av mjöl, stärkelse eller maltextrakt, som inte innehåller kakaopulver eller innehåller mindre än 50 viktprocent kakaopulver, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; livsmedelsberedningar av varor enligt nr 04.01 - 04.04, som inte innehåller kakaopulver eller innehåller mindre än 10 viktprocent kakaopulver, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans:
beredningar avsedda för barn, i detaljhandelsförpackningar:
livsmedelsberedningar av varor enligt nr 04.01 - 04.04, innehållande mindre än 10 viktprocent kakaopulver (med undanlag av följande: pulver, flingor, pastor och flytande beredningar endast avsedda för framställning av pudding och annan liknande efterrätt eller dryck; puddingar och andra liknande efterrätter; glasspulver och glasspasta glassmassa)................... 100 kg	B 5 %	fri°	2,6 %
	T 1027:-°		532:-°
	(73 %)		(38 %)
andra ...................... 100 kg	T 1027:-c	fri°	532:-°
	(73 %)		(38 %)
mixer och degar för beredning av bakverk enligt nr 19.05 ........................ 100 kg	T 1035:-°	fri°	673:-°
	(93 %)		(61 %)
andra slag:
maltextrakt........................	B fri	fri	fn
livsmedelsberedningar av varor enligt nr 04.01 - 04.04:
alkoholfria beredningar för framställning av drycker ................... 100 kg	0 5%	5 %°	2.9 %
	T 1106:-°		647:-°
	(284 %)		(106 %)
glasspulver, glasspasta (glassmassa) och puddingpulver ............... 100 kg	O 5 %	5 %°	2.9 %
	T 1106:-°		647:-°
	(236 %)		(139 %)
andra:
livsmedelsberedningar av varor enligt nr 04.01 - 04.04, innehållande mindre än 10 viktprocent kakaopulver (med undantag av följande: pulver, flingor, pastor och flytande beredningar endast avsedda för framställning av pudding och annan liknande efterrätt elller dryck; puddingar och andra liknande efterrätter; glasspulver och glasspasta (glassmassa) .............. 100 kg	B 5 %	fri°	3 %
	T 1203:-°		713:-°
	(142 %)		(85 %)15g

19.02

19.03

19.04

19.05

ur 905

909

110

190

ur 200

ur 200

300

400

101

109

901

909

101

andra................... 100 kg

andra livsmedelsberedningar ........ 100 kg

Pastaprodukter, såsom spagetti, makaroner, nudlar,
lasagne, gnocchi, ravioli och cannelloni, även kokta,
fyllda (med kött eller andra födoämnen) eller på annat
sätt beredda; couscous, även beredd:

okokta pastaprodukter, inte fyllda eller på annat sätt

beredda:
innehållande ägg ............... 100 kg

andra ...................... 100 kg

fyllda pastaprodukter, även kokta eller på annat sätt
beredda:

innehållande mer än 20 viktprocent fisk, kräftdjur

eller blötdjur.................. 100 kg

andra ...................... 100 kg

andra pastaprodukter............... 100 kg

couscous

100 kg

Flingor, gryn o.d., framställda av

stärkelse

100 kg

Livsmedelsberedningar erhållna genom svällning eller
röstning av spannmål eller spannmålsprodukter (t.ex.
majsflingor); spannmål, annan än majs, i form av kom,
förkokt eller på annat sätt beredd:

livsmedelsberedningar erhållna genom svällning eller
röstning av spannmål eller spannmålsprodukter:
innehållande kakaopulver .......... 100 kg

andra

100 kg

andra slag:
risprodukter .................. 100 kg

andra ...................... 100 kg

Bakverk, även innehållande kakao; nattvardsbröd,
tomma oblatkapslar av sådana slag som är lämpliga for
farmaceutiskt bruk, sigilloblater och liknande produkter:
knäckebröd:

på basis av råg

100 kg

T 1203:-°
(142 %)

T 1740:-°

(97 %)

T 209:-°

(18 %)

T 209:-°

(36 %)

B fri

T 763:-°

(57 %)

T 1145:-°

(85 %)

T 757:-°

(62 %)

T 202:-°

(32 %)

T 290:-°

(17 %)

B 5 %

T 257:-°

(20 %)

B 10 %

T 257:-°

(14 %)

T 690:-°

(63 %)

T 212:-°

(24 %)

O 5 %

T 129:-°

(7 %)

fri°

fri°

fri°

fri°

fri°

fri°

fri°

fri°

fri°

5 %°

10 %°

fri°

fri°

5 %°

713:-°
(85 %)
876:-°
(49 %)

165:-°
(14 %)

165:-°

(28 %)

fri

473:-°
(35 %)
771:-°

(58 %)

446:-°

(36 %)
170:-°
(27 %)

173:-°

(10 %)

3.9 %

199:-°

(15 %)

7,8 %
199:-°

(11 %)

461:-°

(42 %)

180:-°

(20 %)

3,7 %

97:-°

(5 %) iS9

109	andra .....................	100 kg	O 5 %	5 %°	3,7 %
			T 129:-°		97:-°
			(11 %)		(8 %)
200	pain d’épices...................	100 kg	0 5%	5 %°	3,9 %
			T 513:-°		405:-°
			(39 %)		(31 %)
	söta kex, småkakor o.d.; våfflor och rån (wafers):
301	rån (wafers) med mellanlägg av kräm övervägande delen överdragna	e.d., till
	med choklad.................	100 kg	B 5 %	5 %°	3 %
			T 673:-°		400:-°
			(27 %)		(16 %)
305	andra rån (wafers)..............	100 kg	B 5 %	5 %°	4 %
			T 250:-°		200:-°
			(12 %)		(9 %)
306	våfflor.....................	100 kg	B 5 %	5 %°	3,3 %
			T 503:-°		335:-°
			(20 %)		(13 %)
307	söta kex och småkakor med mellanlägg	av kräm
	e.d. till övervägande delen överdragna med
	choklad....................	. 100 kg	B 5 %	5 %°	3 %
			T 673:-°		400:-°
			(29 %)		(17 %)
308	andra .....................	. 100 kg	B 5 %	5 %°	4.1 %
			T 426:-°		349:-°
			(31 %)		(25 %)
400	skorpor, rostat bröd och liknande	rostade
	produkter...................	. 100 kg	O 5 %	5 %°	4,2 %
			T 184:-°		156:-°
			(16 %)		(13 %)
	andra slag:
901	nattvardsbröd, tomma oblatkapslar av sådana slag som är lämpliga för farmaceutiskt bruk,
	sigilloblater och liknande produkter . . . andra, frysta:		B fri	fri	fri
902	wienerbröd, wienerlängder och liknande..................	. 100 kg	O 5 %	5 %°	4,1 %
			T 561:-°		458:-°
			(37 %)		(30 %)
	andra:
ur 905	kex, andra än söta kex ......	. 100 kg	B 5 %	5 %°	3,4 %
			T 762:-°		514:-°
			(53 %)		(36 %)
ur 905	andra..................	. lOOkg	05 %	5 %°	3,4 %
			T 762:-°		514:-°
			(53 %)		(36 %)
	andra, inte frysta:
906	kex, andra än söta kex enligt stat, nr	19.05.307
	eller 19.05.308 .............	. lOOkg	B 5 %	5 %°	4,1 %
			T 426:-°		349:-°
			(23 %)		(18 %)
909	andra....................	. 100 kg	O 5 %	5 %°	3,4 %
			T 762:-°		514>d160
			(64 %)		(43 %)

Tulltaxe- nummer	Varunummer		Varuslag	Bastullsatser i förhandl.	Gällande tuilsatser	Överens- komna med- givanden
1		2	3	4	5	6
20.01			Köksväxter, frukt, bär, nötter och andra ätbara växtdelar, beredda eller konserverade med ättika eller ättiksyra:
			gurkor:
		101	hela gurkor, minst 85 stycken per kg avrunnen vikt.............................	B 5 %	5 %	fri
		109	andra slag.........................	B 10 %	10 %	8,5 % 25:-
			Minimitull: per 100 kg	30:-	30:-
		200	kepalök (vanlig lök) .................... andra slag:	B 11 %	11 %	9,3 %
		901	rödbetor..........................	B 10 %	10 %	8,5 %
			oliver och kapris samt frukter av släktena Capsicum (paprika) och Pimenta; sockermajs:
	ur	902	oliver och kapris; sötpaprika; majskolvar och majskorn i detaljhandelsförpackningar......	B fri	fri	fri
	ur	902	annan sockermajs; frukter av släktena Capsicum (andra än sötpaprika) och Pimenta........	O fri	fri	fri
		903	rödkål och kronärtskockor ..............	B 7 %	7 %	5,9 %
		904	andra köksväxter ....................	B 11 %	11 %	9,3 %
			frukt, bär, nötter och andra ätbara växtdelar:
	ur	909	frukt, bär och nötter ................	B fri	fri	fri
	ur	909	andra ätbara växtdelar ...............	O fri	fri	fri
20.02			Tomater, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra...................	B fri	fri	fri
20.03			Svampar och tryffel, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra:
			svampar:
		101	champinjoner ......................	B 15 %	15 %	12,7 %
		109	andra ...........................	B fri	fri	fri
		200	tryffel .............................	B fri	fri	fri
20.04			Andra köksväxter, beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra, frysta:
		100	potatis........................ 100 kg	T 340:-°	frin	211:-n
				(75 %)		(46 %)
			andra köksväxter samt blandningar av köksväxter:
			oliver, kapris, frukter av släktena Capsicum (paprika) och Pimenta, sparris, sockermajs och produkter av ärter eller bönor enligt nr 07.13:
	ur	901	oliver, kapris, sötpaprika, sparris; majskolvar och majskorn i detaljhandelsförpackningar . . .	B fri	fri	fri
	ur	901	produkter av ärter eller bönor enligt nr 07.13 ................... 100 kg	T 20:-	fri	fri
	ur	901	frukter av släktena Capsicum (andra än sötpaprika) och Pimenta......... 100 kg	T 20:-	fri	fri
	ur	901	annan sockermajs............. 100 kg	T 20:-	fri	fri    161

11 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 35. Del A

20.05

902		ärter, med undantag av produkter av ärter eniigt nr 07.13 ...........................	B 10 %	10 %	8,5 %
	903	bönor, med undantag av produkter av bönor enligt nr 07.13 .........................	B 8 %	8 %	fri
		kepalök (vanlig lök), stekt eller friterad; surkål:
ur	904	skivad kepalök. stekt eller friterad; surkål . . .	B 5 %	5 %	fri
ur	904	annan kepalök, stekt eller friterad........	B 11 %	5 %	fri
	905	andra köksväxter, oblandade .............	B 11 %	11 %	7 %
		blandningar av köksväxter:
ur	909	produkter av potatis, av ärter eller bönor enligt nr 07.13, av frukter av släktena Capsicum (andra än sötpaprika) eller Pimenta eller av annan sockermajs än majskolvar och majskorn i detaljhandelsforpackningar...........	O beläggs	beläggs	beläggs
			med samma	med	med
			tull som den	samma tull	samma tull
			bestånds-del	som den	som den
			eller de	bestånds-	bestånds-
			bestånds-	del eller	del eller
			delar som	de	de
			ger bland-	bestånds-	bestånds-
			ningen dess	delar som	delar som
			huvud-	ger bland-	ger bland-
			sakliga	ningen	ningen
			karaktär	dess	dess
				huvud-	huvud-
				sakliga	sakliga
				karaktär	karaktär
ur	909	av andra produkter .................	B beläggs	beläggs	beläggs
			med samma	med	med
			tull som den	samma tull	samma tull
			bestånds-del	som den	som den
			eller de	bestånds-	bestånds-
			bestånds-	del eller	del eller
			delar som	de	de
			ger bland-	bestånds-	bestånds-
			ningen dess	delar som	delar som
			huvud-	ger bland-	ger bland-
			sakliga	ningen	ningen
			karaktär	dess	dess
				huvud-	huvud-
				sakliga	sakliga
				karaktär	karaktär
		Andra köksväxter, beredda eller konserverade på annat sätt än med änika eller ättiksyra, inte frysta:
		homogeniserade köksväxter:

162

av majskolvar eller majskorn, inte i
detaljhandelsförpackningar, av produkter av potatis
eller av ärter och bönor enligt nr 07.13 ......

O beläggs
med samma
tull som den
bestånds-del
eller de
bestånds-

delar som
ger bered-
ningen dess
huvud-
sakliga
karaktär

av andra produkter

B beläggs
med samma
tull som den
bestånds-del
eller de
bestånds-
delar som
ger bered-
ningen dess
huvud-
sakliga
karaktär

beläggs
med
samma tull
som den
bestånds-
del eller
de
bestånds-
delar som
ger bered-
ningen
dess
huvud-
sakliga
karaktär
beläggs
med
samma tull
som den
bestånds-
del eller
de
bestånds-
delar som
ger bered-
ningen
dess
huvud-
sakliga
karaktär

beläggs
med
samma tull
som den
bestånds-
del eller
de
bestånds-
delar som
ger bered-
ningen
dess
huvud-
sakliga
karaktär
beläggs
med
samma tull
som den
bestånds-
del eller
de
bestånds-
delar som
ger bered-
ningen
dess
huvud-
sakliga
karaktär

potatis:

produkter av mjöl av potatis

enligt nr 11.05 ................

andra slag....................

100 kg 0 5 %
T 698:-a

(53 %)

100 kg T 564:-a

(67 %)

surkål

ärter (Pisum sativum):

produkter av ärter enligt nr 07.13

100 kg

T 20:-

andra produkter

B 10 %

5 %o

friu

5 %

fri*

10 %

3,3 %

465 :-n
(35 %)

409:-a
(49 %)
fri

fri

8,5 %

bönor (arter av släktena Vigna och Phaseolus):
spritade bönor:

produkter av bönor enligt

nr 07.13 ...................

andra produkter ..............

lOOkg

T 20:-

B 8 %

andra bönor

....................... B 8 %

sparris

oliver

B fri

B fri

fri»

8 %

8 %

fri

fri

fri
fri
fri
fri
fri

sockermajs (Zea mays var. sacchatata):

163

20.06

ur 800		majskolvar och majskorn i detaljhandelsförpack- ningar ...........................	B fri	fri	fri
ur	800	andra ...........................	O fri	fri	fri
		andra köksväxter samt blandningar av köksväxter:
		kapris och frukter av släktena Capsicum (paprika) och Pimenta:
ur	901	kapris och sötpaprika................	B fri	fri	fri
ur	901	frukter av släktena Capsicum (andra än sötpaprika) och Pimenta..............	0 fri	fri	fri
		kepalök (vanlig lök), stekt eller friterad:
ur	902	skivad kepalök. stekt eller friterad........	B 5 %	5 %	fri
ur	902	annan kepalök, stekt eller friterad........	B 11 %	5 %	fn
	903	andra köksväxter, oblandade .............	B 11 %	11 %	7 %
		blandningar av köksväxter:
ur	909	av produkter av potatis, av ärter eller bönor enligt nr 07.13, av frukter av släktena Capsicum (andra än sötpaprika) eller Pimenta, eller av annan sockermajs än majskolvar och majskom i detaljhandelsförpackningar.............	0 beläggs	beläggs	beläggs
			med samma	med	med
			tull som den	samma tull	samma tull
			bestånds-del	som den	som den
			eller de	bestånds-	bestånds-
			bestånds-	del eller	del eller
			delar som	de	de
			ger bland-	bestånds-	bestånds-
			ningen dess	delar som	delar som
			huvud-	ger bland-	ger bland-
			sakliga	ningen	ningen
			karaktär	dess	dess
				huvud-	huvud-
				sakliga	sakliga
				karaktär	karaktär
ur	909	av andra produkter .................	B beläggs	beläggs	beläggs
			med samma	med	med
			tull som den	samma tull	samma tull
			bestånds-del	som den	som den
			eller de	bestånds-	bestånds-
			bestånds-	del eller	del eller
			delar som	de	de
			ger bland-	bestånds-	bestånds-
			ningen dess	delar som	delar som
			huvud-	ger bland-	ger bland-
			sakliga	ningen	ningen
			karaktär	dess	dess
				huvud-	huvud-
				sakliga	sakliga
				karaktär	karaktär
		Frukt, bär, nötter, fruktskal och andra växtdelar, kanderade, glaserade eller på liknande sätt beredda med socker......................... 100 kg	B fri T 191:-°	fria	162:-°
			(9 %)		(7%) 164

20.07

20.08

20.09

Sylter, frukt- och bärgeléer, marmelader, mos och
pastor av frukt, bär eller nötter, beredda genom kokning
eller annan värmebehandling, med eller utan tillsats av
socker eller annat sötningsmedel:

ur 100

ur 100

910

ur 991

ur 991

999

110-

800

910

ur 920

ur 920

ur 990

ur 990

110-

400,

600

homogeniserade beredningar:

äpplen, beredda genom kokning eller annan
värmebehandling ....................

andra

O fri

........................... B fri

andra slag:

av citrusfrukter

andra:

100 kg

av jordgubbar, smultron, svarta vinbär eller

äpplen:

av äpplen ................ 100 kg

av jordgubbar, smultron och

svarta vinbär.............. 100 kg

andra..................... 100 kg

Frukt, bär, nötter och andra ätbara växtdelar, pä annat
sätt beredda eller konserverade, med eller utan tillsats
av socker, annat sötningsmedel eller alkohol, inte
nämnda eller inbegripna någon annanstans:

nötter, jordnötter och andra frön, även blandade med
varandra; ananas; citrusfrukter; päron; aprikoser;
körsbär; persikor; jordgubbar och smultron......

andra slag, inbegripet blandningar, andra än
blandningar enligt stat, nr 20.08.190:

palmhjärtan........................

blandningar:

av andra ätbara växtdelar, inte inlagda i sockerlag
...................... lOOkg

andra blandningar

100 kg

andra:

ätbara växtdelar, inte inlagda i sockerlag......

andra ...........................

Frukt- och bärsaft (inbegripet druvmust) samt
köksväxtsaft, ojäst och utan tillsats av alkohol, även
med tillsats av socker eller annat sötningsmedel:

apelsinsaft; grapefruktsaft; oblandad saft av andra
citrusfrukter; ananassaft; druvsaft (inbegripet
druvmust) ..................... 100 kg

B 5 %

T 191:-°

(18 %)

07%
T 191:-°

(18 %)

B 7 %

T 191:-°

(18 %)

B 5 %

191:-°

(18 %)

B fri

B fri

T 226:-°
(24 %)

B fri

T 226:-°

(24 %)

O fri

B fri

B fri

T 161:-°

(13 %)

fri

fri

5 %°

7 %°

7 %°

5 %°

fri

fri

fri°

fri°

fri

fri

fri°

fri

fri

4,2 %
162:-°

(15 %)

5,9 %
162:-°
(15 %)

5,9 %
162:-°

(15 %)

4.2 %
162:-°

(15 %)

fri

fri

191:-°

(20 %)

191:-°

(20 %)

fri

fri

fri

136:-°
(11 %)

165

tomatsaft: utan tillsats av socker..................		B fri	fri	fri
med tillsats av socker .........		O fri	fri	fri
äppelsaft ...................	. . . 100 kg	B 5 %	5 %°	4.2 %
		T 161:-°		136:-°
		(23 %)		(19 %)
oblandad saft av annan frukt eller av	bär eller av
andra köksväxter:
av svarta vinbär, jordgubbar
eller smultron ..............	. . . 100 kg	B 10 %	10 %°	8,5 %
		T 161:-°		136:-°
		(13 %)		(11 %)
av päron, körsbär eller plommon . .	. . . 100 kg	B 5 %	5 %°	4,2 %
		T 161:-°		136:-°
		(21 %)		(17 %)
av annan frukt eller av andra bär . .	. . . 100 kg	B fri	fri°	fri
		T 161:-°		136:-°
		(7 %)		(5 %)
av köksväxter:
av köksväxter (andra än tomater),	utan tillsats
av socker ...............		B 3 %	3 %	2,5 %
av köksväxter (andra än tomater),	med tillsats
av socker ...............		0 3%	3 %	2,5 %
biandsaft:
innehållande saft av svarta vinbär, jordgubbar eller
smultron .................	. . . 100 kg	B 10 %	10 %°	8,5 %
		T 161:-°		136:-°
		(12 %)		(10 %)
innehållande saft av äpplen, päron.	körsbär eller
plommon men inte innehållande saft av svarta
vinbär, jordgubbar eller smultron . .	. . . 100 kg	B 5 %	5 %°	4,2 %
		T 161:-°		136:-°
		(15 %)		(12 %)
annan biandsaft innehållande tomatsaft som
karaktärsgivande beståndsdel:
utan tillsats av socker........		B fri	fri	fri
med tillsats av socker........		0 fri	fri	fri
annan biandsaft innehållande annan	köksväxtsaft
som karaktärsgivande beståndsdel:
utan tillsats av socker........		B 3 %	3 %	fri
med tillsats av socker........		0 3 %	3 %	fri
annan biandsaft...............	. . . 100 kg	B fri	fri°	fri
		T 161:-°		136:-°
		(14 %)		(11 %)

166

Tulltaxe-
nummer

Varunummer

21.01

ur 100

ur 100

ur 200

ur 200

300

21.02

101

109

201

ur 209

ur 209

300

21.03

ur 100

ur 100

200

301

Varuslag	Bastullsatser i förhandi.	Gällande tullsatser	Överens- komna med- givanden
3	4	5	6
Extrakter, essenser och koncentrat av kaffe, te eller matte samt beredningar pä basis av dessa produkter eller på basis av kaffe, te eller matte; rostad cikoriarot och andra rostade kaffesurrogat samt extrakter, essenser och koncentrat av dessa produkter:
extrakter, essenser och koncentrat av kaffe samt beredningar på basis av sådana extrakter, essenser eller koncentrat eller på basis av kaffe:
extrakter, essenser och koncentrat av kaffe samt beredningar på basis av sådana extrakter, essenser eller koncentrat ....................	B fri	fri	fri
beredningar på basis av kaffe............. extrakter, essenser och koncentrat av te eller matte samt beredningar på basis av sådana extrakter, essenser eller koncentrat eller på basis av te eller	O fri	fri	fri
matte:
extrakter, essenser och koncentrat av te eller matte samt beredningar på basis av sådana extrakter, essenser eller koncentrat .......................	B fri	fri	fri
beredningar på basis av te eller matte........	O fri	fri	fri
rostad cikoriarot och andra rostade kaffesurrogat samt extrakter, essenser och koncentrat av dessa produkter	B fri	fri	fri
Jäst (aktiv eller inaktiv); andra encelliga mikroorganismer, döda (med undantag av vacciner enligt nr 30.02); beredda bakpulver:
aktiv jäst:
pressjäst, även granulerad.......... 100 kg	0 60:-	60:-	51:-
annan aktiv jäst (även torr)..............	O 15 %	15 %	9,6 %
inaktiv jäst; andra encelliga mikroorganismer, döda:
inaktiv jäst........................ andra slag:	O 15 %	15 %	9,6 %
encelliga alger, döda ................	B fri	fri	fri
andra encelliga mikroorganismer, döda.....	Ofri	fri	fri
beredda bakpulver .....................	B 7,5 %	7,5 %	4,8 %
Såser samt beredningar för tillredning av såser; blandningar för smaksättningsändamål; senapspulver och beredd senap:
sojasås:
innehållande mer än 20 % fett............	B 18 %	4 %	11,5 %
annan ...........................	B 4 %	4 %	2,5 %
tomatketchup och annan tomatsås ....... 100 kg	B 4 %	4 %a	3,4 %
	T 59:-n		50:-°
	(6 %)		(5 %)
senapspulver och beredd senap:
senapspulver.......................	B 20 %	15 %	12,8 %16?

302

ur 901

ur 901

ur 909

ur 909

21.04

ur 101

ur 101

ur 108

ur 108

ur 109

ur 109

ur 200

beredd senap...............	. . 100 kg	B 5 % T 59:-° (5 %)	5 %°	4,2 % 50:-° (4 %)
andra slag:
majonnäs:
innehållande mer än 20 % fett . .	. . 100 kg	04%	4 %°	3,2 %
		T 879:-°		697:-°
		(108 %)		(86 %)
annan .................	. . 100 kg	B 4 %	4 %°	3,2 %
		T 752:-°		601:-°
		(93 %)		(74 %)
andra:
innehållande mer än 20 % fett . .	. . 100 kg	04%	4 %°	2,5 %
		T 1822:-°		1151:-°
		(82 %)		(52 %)
innehållande högst 20 % fett ...	. . 100 kg	B 4 %	4 %°	2,5 %
		T 1822:-°		1151:-°
		(82 %)		(52 %)
Soppor och buljonger samt beredningar för tillredning
av soppor eller buljonger; homogeniserade sammansatta
livsmedelsberedningar:
soppor och buljonger samt beredningar för tillredning
av soppor eller buljonger:
innehållande kött:
innehållande mer än 20 % fett . .	. . 100 kg	07%	7 %°	4,3 %
		T 1529:-°		947:-°
		(59 %)		(36 %)
andra..................	. . 100 kg	B 7 %	7 %°	4,3 %
		T 1529:-°		947:-°
		(59 %)		(36 %)
andra, i form av kakor, tärningar, pulver e.d.:
innehållande mer än 20 % fett . .	. . 100 kg	0 7 %	7 %°	4,4 %
		T 667:-°		420:-°
		(26 %)		(16 %)
andra..................	. . 100 kg	B 7 %	7 %°	4,4 %
		T 667:-°		420:-°
		(26 %)		(16 %)
andra slag:
innehållande mer än 20 % fett . .	. . 100 kg	07 %	7 %°	3,9 %
		T 407:-°		228:-°
		(56 %)	—	(31 %)
andra..................	. . 100 kg	B 7 %	7 %°	3,9 %
		T 407:-°		228:-°
		(56 %)		(31 %)
homogeniserade sammansatta livsmedelsberedningar:
innehållande kött eller andra
ätbara djurdelar.............	. . . 100 kg	0 7 %	7 %°	4,4 %
		T 1799:-°		1136:-°
		(108 %)		(69 %)

168

	ur	200	innehållande fisk, kräftdjur, blötdjur, grönsaker eller frukt.................... 100 kg	B 7 %	7 %°	3,8 %
				T 480:-°		261:-°
				(29 %)		(18 %)
	ur	200	andra ...................... 100 kg	07 %	7 %°	3,8 %
				T 480:-°		261:-°
				(29 %)		(18 %)
21.05			Glassvaror, även innehållande kakao ...... 100 kg	05 %	5 %°	3,3 %
				T 1278:-°		854:-°
				(66 %)		(44 %)
21.06			Livsmedelsberedningar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans:
			proteinkoncentrat och texturerade proteiner:
	ur	100	vegetabiliska proteinkoncentrat, även texturerade, i detaljhandelsförpackningar ......... 100 kg	B fri T 95:-°	fri°	80:-°
				(12 %)		(10 %)
	ur	100	andra ...................... 100 kg	O fri T 95:-°	fri°	80:-°
				(12 %)		(10 %)
			andra slag:
		901	alkoholfria beredningar for framställning av drycker ..................... 100 kg	05 %	5 %°	2,9 %
				T 1639:-°		966:-°
				(48 %)		(28 %)
		903	glasspulver, glasspasta (glassmassa) och puddingpulver................. 100 kg	O 5 %	5 %°	2,6 %
				T 1229:-°		635:-°
				(175 %)		(90 %)
		904	produkter beredda av smör eller annat mjölkfett .................... 100 kg	0 25 %	25 %°	21 %
				T 970:-°		824:-°
				(22 %)		(18 %)
			sockerfria konfektyrer för direkt konsumtion:
		905	tuggummi.................. 100 kg	05 %	5 %°	2,5 %
				T 105:-°		52:-°
				(2 %)		(1 %)
		906	pastiller ................... 100 kg	05 %	5 %°	2,5 %
				T 105:-°		52:-°
				(2 %)		(1 %)
		907	andra..........................	05 %	5 %°	2,5 %
			100 kg	T 524:-°		262:-°
				(10 %)		(5 %)
		909	andra ...................... 100 kg	0 fri T 3784:-°	fri°	2679:-°
				(105 %)		(74 %)

169

Tulltaxe- nummer	Varunummer	Varuslag	Bastullsatser i förhandi.	Gällande tullsatser	Överens- komna med- givanden
1	2	3	4	5	6
22.01		Vatten, inbegripet naturligt eller konstgjort
		mineralvatten samt kolsyrat vatten, utan tillsats av
		socker eller annat sötningsmedel eller av aromämne; is
		och snö:
		mineralvatten och kolsyrat vatten:
	ur 100	kolsyrat vatten......................	O fri	fri	fri
	ur 100	annat............................	B fri	fri	fri
	900	andra slag ..........................	B fri	fri	fri
22.02		Vatten, inbegripet mineralvatten och kolsyrat vatten,
		med tillsats av socker eller annat sötningsmedel eller av
		aromämne, samt andra alkoholfria drycker, med
		undantag av frukt- och bärsaft samt köksväxtsaft enligt
		nr 20.09:
		vatten, inbegripet mineralvatten och kolsyrat vatten,
		med tillsats av socker eller annat sötningsmedel eller
		av aromämne:
	ur 100	kolsyrat vatten................. 100 kg	O fri	fria
			T 44:-ö		37:-°
			(12 %)		(10 %)
	ur 100	annat....................... 100 kg	B fri	fria
			T 44:-°		37:-a
			(12 %)		(10 %)
		andra slag:
	901	maltdrycker med en alkoholhalt av högst 0,5
		volymprocent................... 100 1	O 10:-	10:-	4:-
		andra:
	ur 909	kolsyrat vatten ............... 100 kg	O fri	fria
			T 344:-a		188:-°
			(49 %)		(27 %)
	ur 909	andra..................... 100 kg	B fri	fria
			T 344:-°		188:-°
			(49 %)		(27 %)
22.03		Maltdrycker:
		med en alkoholhalt:
	001	överstigande 0,5 volymprocent men inte
		2,25 volymprocent (lättöl)........... 100 1	O 10:-	10:-	4:-
	002	överstigande 2,25 volymprocent men inte 3,5
		volymprocent (öl)................ 100 1	O 12:-	12:-°	10:-
		100 kg	T 20:-°		17:-°
			(5 %)		(4 %)
	003	överstigande 3,5 volymprocent
		(starköl)...................... 100 1	B 14:-	14:-a	12:-
		100 kg	T 33:-°		28:-a
			(5 %)		(4 %)
22.04		Vin av färska druvor, inbegripet vin som gjorts starkare
		genom tillsats av alkohol; druvmust, annan än sådan			170
		enligt nr 20.09:

22.05

22.06

101	musserande vin, med en alkoholhalt: överstigande 0,5 volymprocent men inte 2,25 volymprocent.......................	O fri	fri
109	överstigande 2,25 volymprocent....... 100 1	B 40:-	40:-
211	annat vin; druvmust vars jäsning har förhindrats eller avbrutits genom tillsats av alkohol: på kärl rymmande högst 2 liter, med en alkoholhalt: överstigande 0,5 volymprocent men inte 2,25 volymprocent.....................	B fri	fri
212	överstigande 2,25 volymprocent men inte 15 volymprocent................. 100 1	B 15:-	15:-
219	överstigande 15 volymprocent ...... 100 1	B 40:-	40:-
291	på kärl rymmande mer än 2 liter, med en alkoholhalt: överstigande 0,5 volymprocent men inte 2,25 volymprocent.....................	B fri	fri
292	överstigande 2,25 volymprocent men inte 15 volymprocent: på kärl rymmande högst 10 liter . . . 100 1	B 15:-	15:-
293	på andra kärl............... 100 1	B 7:-	7:-
294	överstigande 15 volymprocent: på kärl rymmande högst 10 liter . . . 100 1	B 40:-	40:-
299	på andra kärl............... 100 1	B 30:-	30:-
ur 300	annan druvmust: på kärl rymmande högst 10 liter..... 100 1	B 25:-	10:-
ur 300	på andra kärl................. 100 1	B 10:-	10:-
101	Vermut och annat vin av färska druvor, smaksatt med växter eller aromatiska ämnen: på kärl rymmande högst 2 liter, med en alkoholhalt: överstigande 0,5 volymprocent men inte 2,25 volymprocent.......................	B fri	fri
102	överstigande 2,25 volymprocent men inte 15 volymprocent................... 100 1	B 15:-	15:-
109	överstigande 15 volymprocent ........ 100 1	B 40:-	40:-
901	på kärl rymmande mer än 2 liter, med en alkoholhalt: överstigande 0,5 volymprocent men inte 2,25 volymprocent.......................	B fri	fri
902	överstigande 2,25 volymprocent men inte 15 volymprocent: på kärl rymmande högst 10 liter..... 100 1	B 15:-	15:-
903	på andra kärl................. 100 1	B 7:-	7:-
904	överstigande 15 volymprocent: på kärl rymmande högst 10 liter..... 100 1	B 40:-	40:-
909	på andra kärl................. 100 1	B 30:-	30:-
	Andra jästa drycker, t. ex. äppelvin (cider), päronvin och mjöd; blandningar av jästa drycker samt blandningar av jästa drycker och alkoholfria drycker, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans: musserande, andra än äppel- och päronvin, med en alkoholhalt:

fri

fri

fri

fri

6:-

3:-

16:-

12:-

fri

fri

6:-

16:-

10:-

4:-

fri

fri

16:-

12:-

fri

16:-

171

001	överstigande 0,5 volymprocent men inte volymprocent...................	2,25	O fri	fri
002	överstigande 2,25 volymprocent.......	100 1	B 100:-	100:-
	andra slag, med en alkoholhalt:
003	överstigande 0,5 volymprocent men inte 2,25 volymprocent ...............		B fri	fri
	överstigande 2,25 volymprocent men inte 15
	volymprocent:
004	på kärl rymmande högst 10 liter.....	100 1	B 25:-	25:-
005	på andra kärl.................	100 1	B 10:-	10:-
	överstigande 15 volymprocent:
006	på kärl rymmande högst 10 liter.....	100 1	B 40:-	40:-
009	på andra kärl.................	100 1	B 50:-	50:-
	Odenaturerad etylalkohol med en alkoholhalt av	minst
	80 volymprocent; etylalkohol och annan denaturerade, oavsett alkoholhalt:	sprit.
	odenaturerad etylalkohol med en alkoholhalt av 80 volymprocent:	minst
101	avsedd att användas uteslutande för kemisk
	omvandling....................		B 6 %	fri
109	annan .......................		B 6 %	6 %
	etylalkohol och annan sprit, denaturerade, oavsett
	alkoholhalt:
201	avsedda att användas uteslutande för kemisk
	omvandling....................		B 6 %	fri
209	andra .......................		B 6 %	6 %
	Odenaturerad etylalkohol med en alkoholhalt av mindre än 80 volymprocent; sprit, likör och andra spritdrycker; sammansatta alkoholhaltiga beredningar av sådana slag
	som används for framställning av drycker:
100	sammansatta alkoholhaltiga beredningar av sådana
	slag som används för framställning av drycker		B 5 %	5 %
	sprit erhållen genom destillering av druvvin pressåterstoder av druvor:	eller
201	på kärl rymmande högst 10 liter.......	100 1	B 67:50	67:50
209	på andra kärl...................	100 1	B 17:5g5	17:50*
	whisky:
301	på kärl rymmande högst 10 liter.......	100 1	B 40:-	40:-
309	på andra kärl...................	100 1	B 15:-’	15:-’
	rom och taffia:
401	på kärl rymmande högst 10 liter.......	100 1	B 67:50	67:50
409	på andra kärl...................	100 1	B 17:5g5	17:50*
	gin och genever:
501	på kärl rymmande högst 10 liter.......	100 1	B 40:-	40:-
509	på andta kärl...................	100 1	B 15:-’	15:-’
	andra slag:
901	drycker med en alkoholhalt överstigande volymprocent men inte 2,25 volymprocent .	0.5	B fri	fri

22.09

902	likör, bitter och liknande drycker ...... 100 1	B 92:50	92:50	37:-
	andra:
	brännvin, okryddat eller kryddat; vodka:
903	på kärl rymmande högst 10 liter ... 100 1	B 40:-	40:-	30:-
904	på andra kärl............... 100 1	B 15:-’	15:-s	11:25’
	andra:
905	på kärl rymmande högst 10 liter ... 100 1	B 67:50	67:50	27:-
909	på andra kärl............... 100 1	B 17:5g5	nso5	7:-5
	Ättika ..............................	B 6 %	6 %	2,4 %

173

Tulltaxe- nummer	Varunummer	Varuslag	Bastuilsatser i förhand 1.	Gällande tullsatser	Överens- komna med- givanden
1	2	3	4	5	6
23.01		Mjöl och pelletar av kött eller andra djurdelar eller av fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur, otjänliga till männniskofoda; grevar:
	100	mjöl och pelletar av kött eller andra djurdelar; grevar	B fri	fri	fri
	200	mjöl och pelletar av fisk eller av kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur ...........	B fri	fri	fri
23.02		Kli, fodermjöl och andra återstoder, även i form av pelletar, erhållna vid siktning, målning eller annan bearbetning av spannmål eller baljväxter:
	100	av majs....................... 100 kg	T 71:-	fri*	60:-
			(85 %)		(72 %)
	200	av ris ........................ 100 kg	T 71:-	fri*	60:-
			(18 %)		(15 %)
	300	av vete ....................... 100 kg	T 71:-	fri*	60:-
			(100 %)		(85 %)
	400	av annan spannmål................ 100 kg	T 71:-	fri*	60:-
			(65 %)		(55 %)
	500	av baljväxter.................... 100 kg	T 71:-	fri*	60:-
			(13 %)		(11 %)
23.03		Återstoder från stärkelseframställning och liknande återstoder, betmassa, bagass och annat avfall från sockerframställning, drav, drank och annat avfall från bryggerier eller brännerier, även i form av pelletar:
	100	återstoder från stärkelseframställning och liknande återstoder...................... 100 kg	T 114:-	fri*	70:-
			(48 %)		(30 %)
	200	betmassa, bagass och annat avfall från sockerframställning................ 100 kg	T 868:-	fri*	730:-
			(118 %)		(100 %)
	300	drav, drank och annat avfall från bryggerier eller brännerier ..................... 100 kg	T 71:-	fri*	55:-
			(59 %)		(45 %)
23.04		Oljekakor och andra fasta återstoder från utvinning av sojabönolja, även malda eller i form av pelletar 100 kg	T 114:-	fri*	70:-
			(63 %)		(39 %)
23.05		Oljekakor och andra fasta återstoder från utvinning av jordnötsolja, även malda eller i form av pelletar....................... 100 kg	T 114:-	fri*	70:-
			(11 %)		(6 %)
23.06		Oljekakor och andra fasta återstoder från utvinning av vegetabiliska fetter eller oljor, andra än de som omfattas av nr 23.04 eller 23.05, även malda eller i form av pelletar:
	100	av bomullsfrön .................. 100 kg	T 114 %	fri»	70:-
			(70 %)		(43 %)
	200	av linfrön...................... 100 kg	T 114:-	fri*	70:-
			(81 %)		(50 %)174

23.07

23.08

23.09

300

400

500

600

ur 900

ur 900

ur 900

100

900

101

ur 102

ur 102

ur 109

ur 109

ur 901

ur 901

ur 902

ur 902

903

av solrosfrön....................

av raps- eller rybsfrön..............

av kokosnötter eller kopra............

av palmnötter eller palmkämor ........

andra slag:

mandelkli....................

oljemjöl frän ricinusfrön

andra ...........

Vindruv; rå vinsten......

100 kg

Vegetabiliska ämnen och vegetabiliskt avfall samt
vegetabiliska återstoder och biprodukter av sådana slag
som används vid utfodring av djur, inte nämnda eller
inbegripna någon annanstans, även i form av pelletar:

ekollon och hästkastanjer

andra slag

O fri

T 114:-

(66 %)

B fri

................. O fri

lOOkg

T 65:-

(45 %)

Beredningar av sådana slag som används vid utfodring
av djur:

hund- eller kattfoder i detaljhandelsförpackningar:

hundbröd

B fri

annat torrfoder:

vitaminfodermedel och mineralfodermedel, ej
innehållande mjölkpulver .............

annat

lOOkg

B fri

T 1115:-
(174 %)

annat foder:

vitaminfodermedel och mineralfodermedel, ej
innehållande mjölkpulver.............

annat

lOOkg

B fri

T 1115:-

(174 %)

andra slag:

hund- eller kattfoder i andra förpackningar; foder
for andra sällskapsdjur:

vitaminfodermedel och mineralfodermedel, ej
innehållande mjölkpulver.............

annat

100 kg

mineralfodermedel, antibiotikafodermedel och
vitaminfodermedel, inbegripet kolinkloridfoder-
medel:

vitaminfodermedel och mineralfodermedel, ej
innehållande mjölkpulver.............

annat

melasserad betmassa och andra

sötade fodermedel

100 kg

B fri

T 1115:-

(186 %)

B fri

O fri

T 30:-

(28 %)

fri*
fri*
fri*
fri»

fri

fri

fri*
fri

fri
fri*

fri

fri
fri*

fri
fri*

fri
fri*

fri

fri

fri*

70 %
(66 %)
70:-
(58 %)
70:-
(58 %)
70:-
(81 %)

fri

fri

70:-

(41 %)

fri

fri

55:-

(38 %)

fri

fri

710:-

(111 %)

fri

710:-

(111 %)

fri

710:-

(119 %)

fri

fri

25:50

(23 %)175

909	annat............	........... 100 kg	T 1115:-	fri*	710:-
			(22 %)		(14 %)

176

Tulltaxe- nummer	Varunummer		Varuslag		Bastullsatser i förhandi.	Gällande tullsatser	Överens- komna med- givanden
1		2	3		4	5	6
24.01			Råtobak; tobaksavfall................		B fri	fri	fri
24.02			Cigarrer, cigariller och cigaretter av tobak eller tobaksersättning:
			cigarrer och cigariller innehållande tobak:
		101	vikt högst 1,7 g per styck..........	. 100 st	B 1:70	1:70	fri
		102	vikt högre än 1,7 g men inte högre än styck.......................	3 g per . 100 st	B 3:20	3:20	fri
		103	vikt högre än 3 g men inte högre än 5 g per styck ....................	. 100 st	B 6:60	6:60	fri
		104	vikt högre än 5 g per styck.........	. 100 st	B 8:90	8:90	fri
			cigaretter innehållande tobak:
		201	vikt högst 0,85 g per styck.........	. 100 st	B 0:60	0:60	fri
		202	vikt högre än 0,85 g per styck.......	. 100 st	B 1:10	1:10	fri
			andra slag:
			cigarrer och cigariller inte innehållande tobak:
	ur	900	vikt högst 1,7 g per styck........	. 100 st	B 1:70	fri	fri
	ur	900	vikt högre än 1,7 g men inte högre än styck.....................	3 g per . 100 st	B 3:20	fri	fri
	ur	900	vikt högre än 3 g men inte högre än styck.....................	5 g per . 100 st	B 6:60	fri	fri
	ur	900	vikt högre än 5 g per styck.......	. 100 st	B 8:90	fri	fri
			cigaretter inte innehållande tobak:
	ur	900	vikt högst 0,85 g per styck .......	. 100 st	B 0:60	fri	fri
	ur	900	vikt högre än 0,85 g per styck.....	. 100 st	B 1:10	fri	fri
24.03			Andra varor tillverkade av tobak eller tobaksersättning; "homogeniserad" eller "rekonstituerad" tobak; tobaks- extrakt:
		100	röktobak, även innehållande tobaksersättning mängden)...................... andra slag:	(oavsett 100 kg	B 487:50	487:50	fri
		910	"homogeniserad" eller "rekonstituerad" tobak . . .		B fri	fri	fri
		990	andra ......................		B fri	fri	fri

177

12 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 35. Del A

Tulltaxe- nummer	Varunummer	Varuslag	Bastullsatser i förhandi.	Gällande tullsatser	Överens- komna med- givanden
1	2	3	4	5	6
29.05		Acykliska alkoholer samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av sådana alkoholer:
		andra polyoler:
	430	mannitol..........................	B 11 %	11 %	7 %
	440	D-glucitol (sorbitol)...................	B 11 %	11 %	7 % |

178

Tulltaxe- nummer	Varunummer	Varuslag	Bastullsatser i förhandi.	Gällande tuilsatser	Överens- komna med- givanden
1	2	3	4	5	6
33.01		Eteriska oljor (även terpenfria), inbegripet "concretes" och "absolutes"; resinoider; koncentrat av eteriska oljor i fett, icke flyktig olja, vax e.d., erhållna genom s.k. enfleurage eller maceration; terpenhaltiga biprodukter erhållna vid avterpenisering av eteriska oljor; vatten från destillation av eteriska oljor och vattenlösningar av sådana oljor .........................	B fri	fri	fri 1

179

Tulltaxe- nummer	Varunummer	Varuslag	Bastullsatser i förhandi.	Gällande tullsatser	Överens- komna med- givanden
1	2	3	4	5	6
35.01		Kasein, kaseinater och andra kaseinderivat; kaseinlim:
	100	kasein.............................	B fri	fri	fri
	900	andra slag ..................... 100 kg	B 14:-	14:-	9:-
35.02		Albuminer (inbegripet koncentrat av två eller flera vassleproteiner innehållande mer än 80 viktprocent vassleproteiner, beräknat på torrsubstansen), albuminater och andra albuminderivat:
		äggalbumin:
		tjänligt till människoföda:
	101	torkat..................... 100 kg	O 300:-	300:-°	216:-
		100 kg	T 3972:-°		2860:-°
			(96 %)		(69 %)
	102	annat..................... 100 kg	O 100:-	100:-°	72:-
		100 kg	T 596:-°		429:-°
			(263 %)		(189 %)
	109	otjänligt till människoföda...............	O fri	fri	fri
	900	andra slag ..........................	B fri	fri	fri
35.03		Gelatin (inbegripet gelatinfolier med kvadratisk eller rektangulär form, även ytbehandlade eller färgade) och gelatinderivat; husbloss; annat lim av animaliskt ursprung, dock inte kaseinlim enligt nr 35.01 . 100 kg	B 14:-	14:-	9:-
35.04		Peptoner och peptonderivat; andra proteinämnen samt derivat av sådana ämnen, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; hudpulver, även behandlat med kromsalt.............................	B fri	fri	fri
35.05		Dextrin och annan modifierad stärkelse (t.ex. forklistrad eller förestrad stärkelse); lim och klister pä basis av stärkelse, dextrin eller annan modifierad stärkelse:
		dextrin och annan modifierad stärkelse:
	101	innehållande mer än 20 % stärkelse eller stärkelseprodukter............... 100 kg	O 40:40	40:40n	24:20
		100 kg	T 319:-°		190:-°
			(85 %)		(51 %)
	109	andra slag.........................	09 %	9 %	5,7 %
		lim och klister:
	201	innehållande mer än 20 % stärkelse eller stärkelseprodukter............... 100 kg	O 40:40	40:40a	24:20
		100 kg	T 319:-°		190:-°
			(56 %)		(33 %)
	209	andra slag.........................	O 9 %	9 %	5,7 %

180

Tulltaxe- nummer	Varunummer	Varuslag	Bastullsatser i förhandi.	Gällande tullsatser	Överens- komna med- givanden
1	2	3	4	5	6
38.09		Appreturmedel, preparat för påskyndande av färgning eller för fixering av färgämnen samt andra produkter och preparat (t.ex. glättmedel och betmedel), av sådana slag som används inom textil-, pappers- eller läderindustrin eller inom liknande industrier, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans:
		på basis av stärkelse eller stärkelseprodukter:
	101	i detaljhandelsförpackningar som väger per styck högst 1 kg netto..................... andra:	B 5,8 %	5,8 %	3,7 %
	102	innehållande mer än 20 % stärkelse eller stärkelseprodukter............. 100 kg	O 40:40	40:40a	24:20
		100 kg	T 319:-°		190:-°
			(148 %)		(89 %)
	109	andra..........................	0 9%	9 %	5,7 %
38.23		Beredda bindemedel för gjutformar eller gjutkämor; kemiska produkter samt preparat från kemiska eller närstående industrier (inbegripet sådana som består av blandningar av naturprodukter), inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; restprodukter från kemiska eller närstående industrier, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans:
	600	sorbitol, annan än sorbitol enligt stat.nr 29.05.440	B 9 %	9 %	5,7 %

181

Tulltaxe- nummer	Varunummer	Varuslag	Bastullsatser i förhandi.	Gällande tullsatser	Överens- komna med- givanden
1	2	3	4	5	6
41.01		Oberedda hudar och skinn av nötkreatur och andra oxdjur samt av hästdjur (färska eller saltade, torkade, kalkade, picklade eller på annat sätt konserverade, men inte garvade, beredda till pergament eller vidare beredda), även avhårade eller spaltade ..........	B fri	fri	fri
41.02		Oberedda skinn av får och lamm (färska eller saltade, torkade, kalkade, picklade eller på annat sätt konserverade, men inte garvade, beredda till pergament eller vidare beredda), även avhårade eller spaltade, med undantag av sådana som enligt anm. 1 c inte omfettas av detta kapitel.........................	B fri	fri	fri
41.03		Andra oberedda hudar och skinn (färska eller saltade, torkade, kalkade, picklade eller på annat sätt konserverade, men inte garvade, beredda till pergament eller vidare beredda), även avhårade eller spaltade, med undantag av sådana som enligt anm. 1 b eller 1 c inte omfattas av detta kapitel ...................	B fri	fri	fri

182

Tulltaxe- nummer	Varunummer	Varuslag	Bastullsatser i förhand 1.	Gällande tullsatser	Överens- komna med- givanden
1	2	3	4	5	6
43.01		Oberedda pälsskinn (inbegripet huvuden, svansar, tassar och andra delar eller avklipp lämpliga för körsnärsbruk), andra än oberedda hudar och skinn enligt nr 41.01, 41.02 eller 41.03.................	B fri	fri	fri 1

183

Tulltaxe- nummer	Varunummer	Varuslag	Bastullsatser i förhandi.	Gällande tullsatser	Överens- komna med- givanden
1	2	3	4	5	6
50.01		Silkeskokonger, lämpliga för avhaspling .........	B fri	fri	fri
50.02		Råsilke, inte snott eller tvinnat...............	B fri	fri	fri
50.03		Avfall av natursilke (inbegripet silkeskokonger, inte lämpliga för avhaspling, gamavfall samt rivet avfall och riven lump)...........................	B fri	fri	fri

184

Tulltaxe- nummer	Varunummer	Varuslag	Bastullsatser i förhandl.	Gällande tullsatser	Överens- komna med- givanden
1	2	3	4	5	6
51.01		Ull, okardad och okammad.................	B fri	fri	fri
51.02		Fina eller grova djurhår. okardade och okammade . . .	B fri	fri	fri
51.03		Avfall av ull eller av fina eller grova djurhår, inbegripet garnavfall men inte rivet avfall och riven lump.....	B fri	fri	fri

185

Tulltaxe- nummer	Varunummer	Varuslag	Bastullsatser i förhandl.	Gällande tullsatser	Överens- komna med- givanden
1	2	3	4	5	6
52.01		Bomull, okardad och okammad...............	B fri	fri	fri
52.02		Avfall av bomull (inbegripet gamavfall samt rivet avfall och riven lump)........................	B fri	fri	fri
52.03		Bomull, kardad eller kammad................	B 3.8 %	3,8 %	fri

186

Tulltaxe- nummer	Varunummer	Varuslag	Bastullsatser i förhandi.	Gällande tullsatser	Överens- komna med- givanden
1	2	3	4	5	6
53.01		Lin, oberett eller berett men inte spunnet; blånor och avfall av lin (inbegripet garnavfall samt rivet avfall och riven lump)...........................	B fri	fri	fri
53.02		Mjukhampa (Cannabis sativa L.), oberedd eller beredd men inte spunnen; blånor och avfall av mjukhampa (inbegripet gamavfall samt rivet avfall och riven lump)	B fri	fri	fri

• Införselavgift (Hänvisar till 1, 2, 4, 7, 10, 11, 12, 16, 17, 20 och 23 kap.)

a Råvarukostnadsutjämning (Hänvisar till 4, 8, 15, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 35 och 38 kap.)

' Minimitullen kan justeras i relation till utvecklingen av produktionskostnaderna i Sverige för dessa varor. Denna justering
skall emellertid inte i nägot fall överstiga utvecklingen av levnadskostindex i Sverige under samma period. (Hänvisar till nr 07.02
och 07.07)

2 Sverige förbehåller sig rätten att enligt GATT Artikel XXVin modifiera importprisintervallen och den differentierat bundna
milen i relation till utvecklingen av CIF-prisema för import till Sverige av äpplen och päron. (Hänvisar till nr 08.08)

’ Beroende på ändring i tulltaxelagen är bastullsatsen = tullsatsen fr o m 1 juli 1992, se SFS (1992:570). (Hänvisar till nr
15.17)

4 Avgiftskoefficient 1,6 (Hänvisar till nr 16.02)

5 Tullsatsen avser en alkoholhalt av 50 volymprocent vid +20 “C. (Hänvisar till nr 22.08)

187

Andra svenska medgivanden för jordbruksvaror än tullar

a

ba

CJ
•o
:CS
lx?

■o <D

ci "o

188

x>
u.

-o
c

D

Andra svenska medgivanden för jordbruksvaror än tullar

1

u.

g.

189

oo

r*

■'±

£

C/3

fe
Q

INTERNSTÖD: Åtagande om Total AMS

D

73

C

3
X)

OO

•<

<N

oo

o
r-

C4

Tt
cn

00

Q\

00

s

<

a

190

2

l

CO

CTJ

I

>

—
*5
cé

OO

Os

cn

ÖO

3

CZ>

§

el

•<

sO

Os

Os

Os

00

Os
cn

so

r-

Os

sO

r*
Os
os

00

in

3

Os

«n

os

Os

Os

00

os

r-
Os

00

Os

OS

00

00

SO

so
t"
irs

8

191

i

1

C/J
CTJ

I

>
u

4J
C£

00

r-

SO

SO

o>

r- oo o\ o —

Os Os Os o o

\©    oo as o

O' O' O\    Q

Os Os 0s Os O

—' —• — — r-4

Se bilaga

192

§; 8 o	SO Os	r- Os	00 Os	Os Os
00 OS Q a a 8	•n o Os	SO O Os	CO Os	00 OS Os

13 Riksdagen 1994/95. 1 santl. Nr 35. Del A

Beskrivning av produkter Bas utgiftsnivå Tillämpat år Årligt och slutligt Bas kvantitet Tillämpat år Årligt och slutligt Relevanta stödtabeller
och tulltaxenr på sex ställig (miljoner SEK)                            åtagande om        ( ’000 tonnes)                        kvantitetsåtagande och dokumentreferens

HS-nivå                                                         utgiftsnivån                                                  (’000 ton)

(miljoner SEK)

OO

KO

■'t

cm

oo

(N     cn

cn     cm

n    cm    cm

KO

OS

OS
Os

Os

KO

OK

OK

r-

OK

Os

8

Os

Os

Os

Os

Os

do

OK

Os

sO OK

C- OK

00 Os

Os Os

8

o

sO Os

OK

00 Os

Os OK

8

O

Os

sO

00

KO

00

•n

OK

cn

dn

in

sO

O

KO

oo

OK

KO

Os

KO

Ok

Os

KO

Os

Os

KO

Os

cd

Os

c<

os

Os

KO

Os

O

>/■)

Os

m CM

Os

CM CM

Os

o CM

Os

Os

Os

r-

CM

SO

Os

CM

OK

(M CM

Os

CM

Os

Os

Os

oo

CM

KO

■g
■o
E
oo

:O

6

00

00

CM

<u
>

o

■o

194

Beskrivning av produkter Bas utgiftsnivå Tillämpat år Ärligt och slutligt Bas kvantitet Tillämpat år Årligt och slutligt Relevanta stödtabeller
och tulltaxenr på sex ställig (miljoner SEK)                           åtagande om       ( ’000 tonnes)                        kvantitetsåtagande och dokumentreferens

HS-nivå                                                        utgiftsnivån                                                  (’OOO ton)

(miljoner SEK)

Se bilaga

195

Beskrivning av produkter Bas utgiftsnivå Tillämpat år Årligt och slutligt Bas kvantitet       Tillämpat år Årligt och slutligt Relevanta stödtabeller

och tulltaxenr på sex ställig (miljoner SEK)                           åtagande om        ( ’000 tonnes)                        kvantitetsåtagande och dokumentreferens

HS-nivå                                                         utgiftsnivån                                                  (’000 ton)

(miljoner SEK)

196

Beskrivning av produkter Bas utgiftsnivå Tillämpat år Årligt och slutligt Bas kvantitet Tillämpat år Årligt och slutligt Relevanta stödtabeller
och tulltaxenr på sex ställig (miljoner SEK)                           åtagande om        ( ’000 tonnes)                        kvantitetsåtagande och dokumentreferens

HS-nivå                                                         utgiftsnivån                                                  ('000 ton)

(miljoner SEK)

OO

SO

Tt

Os

oo
o

r-
O

r-

Tt

T)
Tf

r~

cn
Tt

O

oi

00

00

so    cn

os    os

O  o

OS 00
Os cn

s

Os

Os

Os

sO

Os

<T)

Os
OS

r-

Os

sO

Os

Os

o

■»t

8

Os

so     r-

Os    Os

«O)      SO

Os    Os

Os    Os

Os Q
OS o

00 OS

Os 00 Os 00
os (N os -

OI

00
O

r-
Tt

Os

OO
oo

sO

OS

•O

Os

Os

OO OS IT) Os
r* os m os
so —< \O —

o-

oö
rf

8

Os

sO

Os

»T)

Os

Os

o-
Os

SO

Os

197

JU

i

I

c/3

I

>

o

flj

OL

00

•03

>

Q 'sO CM Os

Os oo oo r»

O O O O

00 Os Q —'    sO

Os Os O O   Os

c- oo os q    <n

Os Os Os O    Os

Os Os Os O    Os

C9 sD O tT
oo t"- sd

§ e
Os Q
Os O
Os O
— CM

00

C

'£) g
o .2,

u

J2

£X

on
c
'c

>
'C

00

-o
o

U

CQ

c- oo
Os Os

o
Os Os
os Os

Os

O

00

Os

Os

S O

§ 5

Os
Os

sO

Os

•n
Os

Os

O

cn

CM

Os

CM —■

00
os

CM —■

00

O

Os

O

8

O
o
Os

198

v©     CO

Os     O\

O    s©    04    Os

os      oo      oo      t--'

(N

C"
r*

00 Os Q —<
Os Os O O

oo os q
Os Os Os O
Os Os Os Ö

00 Os Q —■
Os Os Ö O

r- 00 Os Q
Os Os Os O
Os Os Os O

Se bilaga

Beskrivning av produkter Bas utgiftsnivå Tillämpat år Ärligt och slutligt Bas kvantitet Tillämpat år Årligt och slutligt Relevanta stödtabeller
och tulltaxenr på sex ställig (miljoner SEK)                           åtagande om        ( 'OCX) tonnes)                        kvantitetsåtagande och dokumentreferens

HS-nivå                                                        utgiftsnivån                                                  ('000 ton)

(miljoner SEK)

Tt

rf

so

os

CT)
Os
Os

1996/97       -                                         1996/97

1997/98       -                                         1997/98

1998/99       -                                         1998/99

1999/00       -                                         1999/00

2000/01       -                                         2000/01

201

oo

JU

2

c3

s

§

<u

&

sO

os
r-
■o-

Os O
os m

—< tT

F- Os		00 Os		os Os		8		o
s©		f^	00	OO	O	O^	cn		SO
Os		Os	CM	Os	•"J	Os	<z		sO
Os	CM	Os	Os en	Os	sO cn	Os	c*s c*s	CM	O c*^

Se bilaga

202

Bilaga - Exportsubventioner

	Tulltaxenummer inkluderade i produktgrupperna i åtagandelistan för exportsubventioner
Produktbeskrivning	Tulltaxenummer
Vete och vetemjöl	10.01, 11.01, 11.03.11, 11.03.21
Foderspannmål	10.02 - 10.05, 10.07 - 10.08, 11.02, 11.03.12 - 11.03.19, 11.03.29, 11.04, 11.07
Ris

Oljehaltiga fröer	-
Vegetabiliska oljor	-
Oljekakor	-
Socker

Smör och smörolja	04.05
Skummjölkpulver	04.02
Ost	04.06
Andra mjölkprodukter	04.01, 04.02
Nötkött	02.01, 02.02, 02.06.10 - 02.06.29, 02.10.20, ex 16.01.00, ex 16.02.10, 16.02.50, 16.02.90
Griskött	02.03, 02.06.30 - 02.06.49, ex 02.09.00, 02.10.11 - 02.10.19, ex 16.01.00, ex 16.02.10, 16.02.41, 16.02.42, 16.02.49, 16.02.90
Fjäderfakött	02.07, ex 02.09.00, ex 02.10.90, 16.02.31, 16.02.39, 16.02.90

Fårkött

” Se bilaga

203

	Tulltaxenummer inkluderade i produktgrupperna i åtagandelistan för exportsubventioner
Produktbeskrivning	Tulltaxenummer
Levande djur	01.01.11, 01.02.10, 01.03.10
Ägg	04.07, 04.08
Vin

Frukt	-
Grönsaker	07.03.10 - 90, 07.04.90, 07.06.10, 07.06.90, 07.10.80, 07.07.00, 07.08.20, 07.09.70, 07.10.21, 07.10.80, 20.04.90, 20.05.40

Tobak

Bomull

Bearbetade produkter

ex 04.03.10, ex 04.03.90, ex 08.11.10 - 90, ex 15.17.10, ex 15.17.90, ex 16.01, ex 16.02.10, 16.02.20, 17.04.10, 17.04.90, 18.06.10, 18.06.20, 18.06.30, 18.06.90, 19.01.10, 19.01.20, 19.01.90, 19.02.11 - 19, ex 19.02.20, 19.02.30, 19.02.40, 19.03.00, 19.04.10 - 19.04.90, 19.05.10, 19.05.20, 19.05.30, 19.05.40, 19.05.90, 20.04.10, 20.05.20, 20.06.00, 20.07.91 - 99, ex 20.08.92, ex 20.09.10 - 90, 21.03.20, ex 21.03.30, 21.03.90, 21.04.10, 21.04.20, 21.05.00, 21.06.10, 21.06.90, ex 22.02.10, ex 22.02.90, 22.03.00, ex 22.08.90, 35.02.10, 35.05.10, 35.05.20, ex 38.09.10

” Se bilaga

204

Allmänna anmärkningar (industrivaror)

Genomförandet av medgivanden (kolumn 4) *)

a) Allmänna bestämmelser

Om inget annat anges nedan skall alla medgivanden som tas upp i
kolumn 4 genomföras i fem lika stora sänkningssteg. Den första av
dessa sänkningar skall ske då WTO-avtalet träder i kraft, och varje
efterföljande sänkning skall ske den 1 januari varje efterföljande år.

b) Kemiska produkter:

Tullarna på varor som innefattas i överenskommelsen om att
eliminera tullarna på särskilt angivna framaceutiska varor
kommer att elimineras omedelbart vid ikraftträdandet av WTO-
avtalet (se den följande allmänna anmärkningen).

Medgivanden för alla andra kemiska varor kommer att
genomföras enligt följande:

Bastullar 10 % eller            5 lika stora sänkningar

därunder

10.1 % eller däröver           10 lika stora sänkningar

De alternativa maximumtullar som anges i kolumn 4 för
tullpositioner med specifik tull inom kapitel 28, 29, 31, 35, 36
och 37 kommer att införas den dag då WTO-avtalet träder i
kraft.

Den alternativa maximumtull som anges i kolumn 4 för statistiskt
varunummer ur 38.23.102 kommer att införas enligt de allmänna
bestämmelserna om genomförandet av medgivanden, med
utgångspunkt från en bastull (värdetullekvivalens) på 9.2 %.

c) Kapitel 50-63

Medgivanden för textilier och kläder kommer att genomföras i
10 lika stora sänkningar.

d) Kapitel 72-73

Medgivanden om tullfrihet kommer att genomföras i 10 lika stora
steg.

e) HS 9501-9505

Medgivanden om tullfrihet kommer att genomföras i 10 lika stora
steg.

l) Se bilaga

205

Farmaceutiska varor

Tullarna på farmaceutiska varor enligt definitionen i GATT-dokument
L/7430 kommer att elimineras i överensstämmelse med föreskrifterna
i detta diskussionsprotokoll och de förfaranden som anges däri.

Tecknet B i kolumn 4 anger de tullpositioner som täcks av dokument
L/7430.

*) Med "kolumn 4" avses här kolumn 4 i den svenska tullbindningslistan
i GATT. Uppgifterna i denna kolumn återfinns i kolumn 6 i den följande
förteckningen.

0 Se bilaga

206

Tulltaxe- nummer	Varunummer		Vhruslag	Bastullsatser i förhandi.	Gällande tullsatser	Överens- komna med- givanden
1	2		3	4	5	6
			INDUSTRIVAROR
03.01			Levande fisk:
		100	akvariefisk ............................	B fri	fri	fri
		920	ål (arter av släktet Anguilla) ................	O fri	fri	fri
03.02			Fisk, försk eller kyld, med undantag av fiskfiléer och annat fiskkött enligt nr 03.04:
		660	ål (arter av släktet Anguilla) ................	O fri	fri	fri
03.03			Fisk, fryst, med undantag av fiskfiléer och annat fiskkött enligt nr 03.04:
		760	ål (arter av släktet Anguilla) ................	O fri	fri	fri
03.05			Fisk, torkad eller saltad; rökt (även varmrökt) fisk; mjöl och pelletar av fisk, tjänliga till människoföda:
			lever, rom och mjölke,torkade, rökta eller saltade:
	ur	200	torskrom i tunnor, saltad eller rökt; sockersaltad
			fiskrom ............................	B fri	fri	fri
	ur	301,	sockersaltad fisk ........................	B fri	fri	fri
	ur	309,
	ur	510,
	ur	590,
	ur	610,
	ur	620,
	ur	630,
	ur	690
	ur	309,	lax, öring och regnbåge, hel eller i filéer, saltad, men
	ur	690	inte torkad eller rökt .....................	B fri	fri	fri
03.06			Kräftdjur, även utan skal, levande, färska, kylda, frysta, torkade eller saltade; kräftdjur med skal, ångkokta eller kokta i vatten,även kylda, frysta, torkade eller saltade; mjöl och pelletar av kräftdjur, tjänliga till människoföda:
	ur	191,	sötvattenskräffor ........................	B fri	fri	fri
	ur	290	mjöl och pelletar av kräftdjur, tjänliga till
			människoföda:
			av räkor:

h Se bilaga

207

03.07

ur	199,	i detaljhandelsförpackningar ............	B 5 %	fri	5 %
ur	290
ur	199,	andra............................	B 3,5 %	fri	3,5 %
ur	290
ur	199,	av krabba och hummer..................	B fri	fri	fri
ur	290
ur	191,	av andra kräftdjur .....................	B 3,5 %	fri	3,5 %
ur	199,
ur	290	Blötdjur, även utan skal, levande, färska,kylda, frysta, torkade eller saltade; ryggradslösa vattendjur, andra än kräftdjur och blötdjur, levande, färska, kylda, frysta, torkade eller saltade; mjöl och pelletar av andra ryggradslösa vattendjur än kräftdjur, tjänliga till människoföda:
ur	910,	ryggradslösa vattendjur, andra än kräftdjur och
ur	990	blötdjur .............................. mjöl och pelletar av andra ryggradslösa vattendjur än kräftdjur, tjänliga till människoföda:	B fri	fri	fri
ur	990	av ostron ...........................	B fri	fri
ur	990	av musslor, i detaljhandelsförpackningar ......	B 5 %	fri	5 %
ur	990	andra..............................	B 3,5 %	fri	3,5 %

Se bilaga

208

Tulltaxe- nummer	Varunummer	Varuslag	Bastullsatser i förhandi.	Gällande tullsatser	överens- komna med- givanden
1	2	3	4	5	6
16.04		Fisk, beredd eller konserverad; kaviar:
		fisk, hel eller i bitar, men inte hackad eller malen:
		lax:
	111	inkokt lax.........................	B fri	fri	fri
	119	annan............................	B 3,5 %	3,5 %	3,5 %
		sill och strömming:
	121	i förpackningar med en nettovikt av minst 45 kg..............................	B fri	fri	fri
	122,	i andra förpackningar.................	B 3,5 %	3,5 %	3,5 %
	129	äkta sardiner samt sardineller och skarpsill:
	131	i förpackningar med en nettovikt av minst 45 kg..............................	B fri	fri	fri
	132-	i andra förpackningar.................	B 3,5 %	3,5 %	2,3 %
	139
	140	tonfisk (av släktet Thunnus) och bonit (Euthynnus eller Katsuwonus pelamis samt arter av släktet Sarda) .............................	B fri	fri	fri
	150	makrill.............................	B 3,5 %	3,5 %	3,5 %
		äkta ansjovis:
	161	i förpackningar med en nettovikt av minst 45 kg..............................	B fri	fri	fri
	169	i andra förpackningar.................	B 3,5 %	3,5 %	3,5 %
		annan fisk:
	191	sillfisk, annan än sillfisk enligt stat, nr 16.04.121,   16.04.131 eller 16.04.161, i förpackningar med en nettovikt av minst 45 kg	B fri	fri	fri
	192	fiskfiléer, fiskpinnar och liknande produkter, panerade, även stekta, frysta ...........	B 3,5 %	3,5 %	2,3 %
	ur 199	beredd eller konserverad fisk av ostrimmig pelamid (Orcynopsis unicolor)...........	B 3,5 %	3,5 %	2,3 %
	ur 199	annan ............................	B 3,5 %	3,5 %	3,5 %
		annan beredd eller konserverad fisk:
		fiskrom, annan än kaviar:
	201	i förpackningar med en nettovikt av minst 5 kg	B fri	fri	fri

" Se bilaga

209

14 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 35. Del A

16.05

202	i andra förpackningar.................	B 5 %	5 %	5 %
	annan, fryst:
203	fiskpinnar och liknande produkter andra än
	enligt stat, nr 16.04.192, panerade, även stekta	B 5 %	5 %	3,3 %
204	annan ............................	B 5 %	5 %	5 %
	andra slag:
205	fiskbullar .........................	B 3,5 %	3,5 %	2,3 %
209	annan ............................	B 3,5 %	3,5 %	3,5 %
	kaviar:
301	störrom ............................	B fri		fri
	annan:
302	i förpackningar med en nettovikt av minst 5 kg	B fri	fri	fri
309	i andra förpackningar.................	B 5 %	5 %	3,5 %
	Kräftdjur, blötdjur och andra ryggradslösa vattendjur,
	beredda eller konserverade:
101,	krabba ...............................	B fri	fri	fri
109
	räkor:
201	utan skal, kokta och frysta men inte vidare beredda	B fri	fri	fri
202	andra, i detaljhandelsförpackningar..........	B 5 %	5 %	5 %
209	andra..............................	B 3,5 %	3,5 %	3,5 %
300	hummer ..............................	B fri	fri	fri
400	andra kräftdjur .........................	B 3,5 %	3,5 %	3,5 %
	andra slag:
901	ostron .............................	B fri
902	musslor i detaljhandelsförpackningar.........	B 5 %	5 %	5 %
909	andra..............................	B 3,5 %	3,5 %	3,5 %

" Se bilaga

210

Tulltaxe- nummer	Varunummer	Väruslag	Bastullsatser i förhandi.	Gällande tullsatser	överens- komna med- givanden
1	2	3	4	5	6
25.01		Salt (inbegripet bordsalt och denaturerat salt) och ren natriumklorid, även i vattenlösning och även med tillsats av klumpningshindrande medel eller flytmedel; havsvatten..............................	B fri	fri	fri§
25.02		Svavelkis och andra naturliga jämsulfider, orostade . .	B fri	fri	fri
25.03		Svavel av alla slag, annat än sublimerat svavel, fällt
		svavel och kolloidalt svavel..................	B fri	fri	fri
25.04		Naturlig grafit ...........................	B fri	fri	fri
25.05		Naturlig sand av alla slag, även färgad, annan än metallhaltig sand enligt 26 kap................	B fri	fri	fri
25.06		Kvarts (annan än naturlig sand); kvartsit,även grovhuggen eller enkelt sönderdelad, genom sågning eller på annat sätt, till block eller plattor av kvadratisk eller rektangulär form ......................	B fri	fri	fri
25.07		Kaolin och andra kaolinartade leror, även brända ....	B fri	fri	fri
25,08		Annan lera (med undantag av expanderade leror enligt nr 68.06), andalusit, cyanit och sillimanit, även brända; mullit; chamotte och dinas...................	B fri	fri	fri
25.09		Krita:
	001	obearbetad ............................	B fri	fri	fri
	002	malen eller slammad .....................	B 2,2 %	2,2 %	fn
25.10		Naturliga k a 1 c i u m f o s f at e r, naturliga
		aluminiumkalciumfosfater och fosfatkrita.........	B fri	fri	fri
25.11		Naturligt bariumsulfat (tungspat); naturligt bariumkarbonat (witherit), även bränt, dock inte bariumoxid enligt nr 28.16...................	B fri	fri	fri
25.12		Kiseldioxidhaltiga fossilmjöl (t ex. kiselgur, trippel och diatomit) och liknande kiseldioxidhaltiga jordarter, även brända, med en skrymdensitet av högst 1   ........	B fri	fri	fri
25.13		Pimsten; smärgel; naturlig korund, naturlig granat och andra naturliga slipmedel, även värmebehandlade . . .	B fri	fri	fri
25.14		Skiffer, även grovhuggen eller enkelt sönderdelad, genom sågning eller på annat sätt, till block eller plattor av kvadratisk eller rektangulär form ............	B fri	fri	fri

Se bilaga

211

Marmor, travertin, s.k. belgisk granit och annan monument- eller byggnadskalksten med en skrymdensitet av minst 2,5 samt alabaster, även grovhuggna eller enkelt sönderdelade, genom sågning eller på annat sätt, till block eller plattor av kvadratisk eller rektangulär	B fri	fri	fri
form.................................. Granit, porfyr, basalt, sandsten och annan monument- eller byggnadssten, även grovhuggna eller enkelt sönderdelade, genom sågning eller på annat sätt, till block eller plattor av kvadratisk eller rektangulär form	B fri	fri	fri
Småsten, grus och krossad sten av sådana slag som vanligen används för inblandning i betong eller för vägbyggen, banbyggen e.d., singel och flinta, även värmebehandlade; makadam av slagg eller liknande industriellt avfall, även innehållande sådana material som är nämnda i första delen av detta nummer; tjärmakadam; krosskom, skärv och pulver av stenarter enligt nr 25.15 eller 25.16, även värmebehandlade .............	B fri	fri	fri
Dolomit, även bränd; dolomit, grovhuggen eller enkelt sönderdelad, genom sågning eller på annat sätt, till block eller plattor av kvadratisk eller rektangulär form; stampmassa av dolomit (inbegripet tjärdolomit).....	B fri	fri	fri
Naturligt magnesiumkarbonat (magnesit); smält magnesia; dödbränd (sintrad) magnesia, även innehållande små mängder av andra oxider, tillsatta före sintringen; annan magnesiumoxid, även ren .......	B fri	fri	fri
Gipssten; anhydrit; bränd gips, även färgad eller innehållande små mängder acceleratorer eller fördröjningsmedel.........................	B fri	fri	fri
Kalksten med användning som flussmedel; kalksten av sådana slag som vanligen används för framställning av kalk eller cement .........................	B fri	fri	fri
Osläckt kalk, släckt kalk och hydraulisk kalk, dock inte kalciumoxid och kalciumhydroxid enligt nr 28.25 . . .	B fri	fri	fri
Portlandcement, aluminatcement, slaggcement och liknande hydraulisk cement, även färgade eller i form av klinker ...........................100 kg	B 0:30	0:30	0:20
Asbest.................................	B fri	fri	fri
Glimmer, även kluven; glimmeravfall ...........	B fri	fri	fri
Talk (inbegripet naturlig steatit), även grovhuggen eller enkelt sönderdelad, genom sågning eller på annat sätt, till block eller plattor av kvadratisk eller rektangulär form..................................	B fri	fri	fri

212

25.27	Naturlig kryolit; naturlig chiolit ...............	B fri	fri	fri
25.28	Naturliga borater och koncentrat av sådana borater (även brända), med undantag av borater utvunna ur naturliga saltlösningar; naturlig borsyra innehållande högst 85 viktprocent H3BO3, beräknat på torrsubstansen .....	B fri	fri	fri
25.29	Fältspat; leucit; nefelin och nefelinsyenit; flusspat . . .	B fri	fri	fri
25.30	Mineraliska ämnen, inte nämnda eller inbegripna någon
	annanstans..............................	B fri	fri	fri

n Se bilaga

213

Tulltaxe- nummer	Varunummer	Vhruslag	Bastullsatser i förhandi.	Gällande tullsatser	överens- komna med- givanden
1	2	3	4	5	6
2601		Järnmalm, även anrikad, inbegripet rostad svavelkis och
		andra rostade naturliga jämsulfider .............	B fri	fri	fri
26.02		Manganmalm, även anrikad, inbegripet manganhaltig
		järnmalm, även anrikad, med en manganhalt av minst 20
		viktprocent, beräknat på torrsubstansen...........	B fri	fri	fri
26.03		Kopparmalm, även anrikad ..................	B fri	fri	fri
26.04		Nickelmalm, även anrikad...................	B fri	fri	fri
26.05		Koboltmalm, även anrikad...................	B fri	fri	fri
26.06		Aluminiummalm, även anrikad................	B fri	fri	fri
26.07		Blymalm, även anrikad .....................	B fri	fri	fri
26.08		Zinkmalm, även anrikad ....................	B fri	fri	fri
26.09		Tennmalm, även anrikad ....................	B fri	fri	fri
26.10		Krommalm, även anrikad....................	B fri	fri	fri
26.11		Völframmalm, även anrikad ..................	B fri	fri	fri
26.12		Uranmalm och toriummalm, även anrikade........	B fri	fri	fri
26.13		Molybdenmalm, även anrikad.................	B fri	fri	fri
26.14		Titanmalm, även anrikad....................	B fri	fri	fri
26.15		Niobmalm, tantalmalm, vanadinmalm och
		zirkoniummalm, även anrikade................	B fri	fri	fri
26.16		Ädelmetallmalm, även anrikad................	B fri	fri	fri
26.17		Annan malm, även anrikad ..................	B fri	fri	fri
26.18		Granulerad slagg (slaggsand) från järn och
		ståltillverkning ..........................	B fri	fri	fri

0 Se bilaga

214

26.19

26.20

26.21

Ogranulerad slagg, glödspån och annat avfall från jäm-
och ståltillverkning ........................

Aska och återstoder (andra än från järn- och
ståltillverkning) innehållande metaller eller
metallföreningar ..........................

Annan slagg och annan aska, inbegripet aska av
havstång...............................

B fri

B fri

B fri

fri

fri

fri

fri

fri

fri

Se bilaga

215

Tulltaxe- nummer	Varunummer	Väruslag	Bastullsatser i förhandi.	Gällande tullsatser	överens- komna med- givanden
1	2	3	4	5	6
27.01		Stenkol; briketter och liknande fasta bränslen framställda
		av stenkol ..............................	B fri	fri	fri
27.02		Brunkol, även agglomererad, dock inte gagat (jet) . . .	B fri	fri	fri
27.03		Torv (inbegripet torvströ), även agglomererad......	B fri	fri	fri
27.04		Koks (inbegripet lågtemperaturkoks) av stenkol, brunkol eller torv, även agglomererad; retortkol ..........	B fri	fri	fri
27.05		Kolgas, vattengas, generatorgas och liknande gaser, andra än petroleumgaser och andra gasformiga kolväten	O fri	fri	fri
27.06		Stenkols-, brunkols- och torvtjära samt andra mineraltjäror, även separerade eller delvis destillerade (toppade), inbegripet s.k. preparerad tjära:
		råtjära, även separerad (centrifugerad)..........	B fri	fri	fri
	001	andra slag........................100 kg	B 1:-	1:-	fri
	009
27.07		Oljor och andra produkter erhållna genom destillation av högtemperaturtjära från stenkol; liknande produkter i vilka vikten av de aromatiska beståndsdelarna överstiger vikten av de ickearomatiska beståndsdelarna.......	B fri	fri	fri
27.08		Stenkolstjärbeck och annat mineraltjärbeck samt koks av
		sådant beck.............................	B fri	fri	fri
27.09		Råolja erhållen ur petroleum eller ur bituminösa minera	B fri	fri	fri
27.10		Oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral, andra än råolja; produkter, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans, innehållande som karaktärsgivande beståndsdel minst 70 viktprocent oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral ...........	B fri	fri	fri
27.11		Petroleumgaser och andra gasformiga kolväten 100 kg	B 2:-	fri	1:30
27.12		Xäselin; paraffin, mikrovax, "slack wax", ozokerit, montanvax (lignitvax), torvvax, andra mineralvaxer och liknande produkter erhållna genom syntes eller genom andra processer, även färgade.................	B fri	fri	fri
27.13		Petroleumkoks, petroleumbitumen (asfalt) och andra återstoder från oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral........................	B fri	fri	fri

0 Se bilaga

216

27.14		Naturlig bitumen och naturasfalt; bituminösa skiffrar och oljeskiffrar samt naturlig bitumenhaltig sand; asfaltit och asfaltsten...............................	B fri	fri	fri
27.15		Bituminösa blandningar baserade på naturasfalt, naturlig bitumen, petroleumbitumen, mineraltjära eller mineraltjärbeck (t. ex. asfaltmastix, "cut backs"): flytande produkter; fasta produkter, direkt emulgerbara med vatten .......................100 kg	B 1:-	1:-	fri
	001	andra slag.............................	B fri	fri	fri
	009

0 Se bilaga

217

Tulltaxe- nummer	Varunummer	Väruslag	Bastullsatser i förhandi.	Gällande tullsatser	Överens- komna med- givanden
1	2	3	4	5	6
28.01		Fluor, klor, brom och jod:
	100	klor.................................	B 4,1 %	4,1 %	4,1 %
	200	jod .................................	B fri	fri	fri
	300	fluor; brom............................	B fri	fri	fri
28.02		Svavel, sublimerat eller fällt; kolloidalt
		svavel ................................	B fri	fri	fri
28.03		Kol (kimrök och andra former av kol, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans).................	B fri	fri	fri
28.04		Hydrogen (väte), ädelgaser och andra ickemetaller:
		ädelgaser .............................	B fri	fri	fri
	210,
	290	oxygen (syre) ..........................	B 5,3 %	5,3 %	5,3 %
	400	kisel, innehållande minst 99,99 viktprocent
	610	kisel ...........................100 kg	B 5:-	5:-	fri
		annan kisel.......................100 kg	B 5:-	5:-	5:-
	690	Maximituil:			5,5 %
		andra slag.............................	B fri	fri	fri
	100, 300,
	500,
	700-
	900
28.05		Alkalimetaller och alkaliska jordartsmetaller; sällsynta jordartsmetaller, skandium och yttrium, även blandade eller legerade med varandra; kvicksilver .........	B fri	fri	fri
28.06		Hydrogenklorid (klorväte) och saltsyra (klorvätesyra); klorosvavelsyra ..........................	B 3,2 %	3,2 %	3,2 %
28.07		Svavelsyra; oleum (rykande svavelsyra) .........	B 3,2 %	3,2 %	3,2 %
28.08		Salpetersyra; blandningar av svavelsyra och salpetersyra	B 8 %	8 %	5,5 %
28.09		Fosforpentoxid; fosforsyror och polyfosforsyror:
		hypofosforsyra..........................	B 5,8 %	fri	5,5 %
	201	andra slag.............................	B 4 %	4 %	4 %
	100, 202,
	209
28.10		Boroxider; borsyror........................	B fri	fri	fri

n Se bilaga

218

28.11	ur 199		Andra oorganiska syror och andra oorganiska oxygenföreningar av ickemetaller: andra oorganiska syror: arseniksyror .........................	B fri
		191	perklorsyra..........................	B 5,8 %
		110,	andra slag...........................	B 5,8 %
	ur	199
			andra oorganiska oxygenföreningar av ickemetaller:
			svaveldioxid och svaveltrioxid.............	B 3,2 %
		230,
		291	arseniktrioxid och arsenikpentoxid ..........	B fri
	ur	299	koldioxid (kolsyra).....................	B 5,8 %
		210	andra slag...........................	B 5,8 %
		220,
	ur	299
28.12			Halogenider och halogenidoxider av ickemetaller:
			fosforklorider och fosforylklorid..............	B 5,8 %
		101	andra slag.............................	B 5,8 %
		109,
		900
28.13			Sulfider av ickemetaller; kommersiell fosfortrisulfid:
			koldisulfid (kolsvavla) ....................	B 3,5 %
		100	andra slag.............................	B fri
		900
28.14			Ammoniak, vattenfri eller i vattenlösning.........	B 9 %
28.15			Natriumhydroxid (kaustik soda); kaliumhydroxid
			(kaustikt kali); natrium- och kaliumperoxid:
			natriumhydroxid (kaustik soda), i fast form ......	B 5,8 %
		110	andra slag.............................	B 3,5 %
		120-
		300
28.16			Magnesiumhydroxid och magnesiumperoxid; oxider,
			hydroxider och peroxider av strontium eller barium . .	B fri
28.17			Zinkoxid; zinkperoxid......................	B fri
28.18			Konstgjord korund, även inte kemiskt definierad;
			aluminiumoxid; aluminiumhydroxid ............	B fri
28.19			Kromoxider och kromhydroxider ..............	B fri
28.20			Manganoxider ...........................	B fri
28.21			Järnoxider och jämhydroxider; jordpigment innehållande
			minst 70 viktprocent bundet järn, räknat som Fe2O, . .	B fri
28.22			Koboltoxider och kobolthydroxider; kommersiella
			koboltoxider ............................	B fri
28.23			Titanoxider .............................	B fri

fri

5,8 %

fri

3,2 %

fri

5,8 %

fri

fri

5,5 %

5,5 %

3,2 %

fri

5,5 %

5,5 %

5,5 %

5,5 %

3.5 %

fri

5.5 %

5.5 %

3.5 %

fri

fri

fri B

fri

fri

fri

fri

fri

11 Se bilaga

219

28.24		Bly oxider; mönja och orangemönja.............	B fri	fri	fri
28.25		Hydrazin och hydroxylamin samt oorganiska salter av dessa ämnen; andra oorganiska baser, andra metalloxider, metallhydroxider och metallperoxider:
		hydrazin och oorganiska salter av hydrazin ......	B 3,8 %	3,8 %	3,8 %
	101	andra slag.............................	B fri	fri	fri
	102-
	900
28.26		Fluorider, fluorosilikater, fluoroaluminater och andra
		fluorkomplexa salter:
	110-	fluorider ..............................	B fri	fri	fri
	190
	200-	andra slag.............................	B 3,8 %	fri	3,8 %
	900
28.27		Klorider, kloridoxider och hydroxidklorider; bromider och bromidoxider; jodider och jodidoxider........	B fri	fri	fri
28.28		Hypokloriter; kommersiellt kalciumhypoklorit; kloriter; hypobromiter:
	100	kommersiellt kalciumhypoklorit och andra kalciumhypokloriter ......................	B fri	fri	fri
	901	hypobromiter ..........................	B fri	fri	fri
	909	andra................................	B 5,8 %	5,8 %	5,5 %
28.29		Klorater och perklorater; bromater och perbromater; jodater och perjodater:
	901	perklorater ............................	B 5,8 %	5,8 %	5,5 %
	110.	andra slag.............................	B fri	fri	fri
	190,
	909
28.30		Sulfider; polysulfider.......................	B fri	fri	fri
28.31		Ditioniter (hydrosulfiter) och sulfoxylater:
	101	natriumfomialdehydsulfoxylat ...............	B 3,2 %	3,2 %	3,2 %
	109,	andra slag.............................	B fri	fri	fri
	900
28.32		Sulfiter; tiosulfater ........................	B fri	fri	fri

” Se bilaga

220

28.33

28.34

28.35

28 36

28.37

28.38

11 Se bilaga

Sulfater; alunarter, peroxosulfater (persulfater):

aluminiumsulfat

B 3,5 %

220

251,

291,

301

110-
210,
230,
240,
259-
270,
299,
309,
400

100

210-

290

220-

240,

260,

310,

391

210,
ur 290,
ur 399

100,

250,

ur 290,
ur 399

100

200-

990

koppar(II)sulfat, jäm(Il)sulfat (ferrosulfat) och

aluminiumkaliumsulfat (kalialun)

............. B 3,2 %

andra slag

Nitriter; nitrater:

nitriter

nitrater

B fri

............................... B 5,8 %

............................... B fri

Fosfinater (hypofosfiter), fosfonater (fosfiter), fosfater
och polyfosfater:

mono-, di- och trinatriumfosfat; kaliumfosfater; andra

kalciumfosfater än kalciumhydrogenortofosfat;

natrium-, kalium- och kalciumpolyfosfater

ammoniumfosfater; natriumfosfater, andra än mono-,

di- och trinatriumfosfat; ammoniumpolyfosfater . . .
andra slag.............................

Karbonater; peroxokarbonater (perkarbonater);
kommersiellt ammoniumkarbonat innehållande
ammoniumkarbamat:

kommersiellt ammoniumkarbonat och andra

ammoniumkarbonater

andra slag

Cyanider, cyanidoxider och komplexa cyanider .

Fulminater, cyanater och tiocyanater

B 3,5 %

B 3,5 %

B fri

B 5,8 %

B fri

B fri

B fri

3,5 %

3,2 %

fri

fri

fri

3,5 %

fri

fri

5,8 %

fri

fri

fri

3,5 % B

3,2 %

fri

5,5 %

fri

3,5 %

3,5 %

fri

5,5 %

fri

fri

fri

221

28.39

28.40

28.41

28.42

28.43

28.44

28.45

28.46

28.47

28.48

28.49

	Silikater; kommersiella silikater av alkalimetaller: natriums i likater; kaliumsilikater ..............	B 3,2 %	3,2 %	3,2 %
110-	andra slag.............................	B 3,2 %	fri	3,2 %
200
900	Borater; peroxoborater (perborater):
110,	dinatriumtetraborat (renad borax).............	B fri	fri	fri
190
200	andra borater...........................	B fri	fri	fri
	peroxoborater (perborater):
301	natriumperoxoborat ....................	B 3,5 %	3,5 %	3,5 %
309	andra..............................	B fri	fri	fri
	Salter av metalloxosyror och metallperoxosyror.....	B fri	fri	fri R
	Andra salter av oorganiska syror eller peroxosyror, med undantag av azider........................ Ädla metaller i kolloidal form; oorganiska och organiska föreningar av ädla metaller, även inte kemiskt definierade; amalgamer av ädla metaller:	B fri	fri	fri R
	silvemitrat ............................	B 1,4 % B fri		1,4 % R fri
210	andra slag............................		fri
100,
290-
900	Radioaktiva kemiska grundämnen och radioaktiva isotoper (inbegripet klyvbara och fertila kemiska grundämnen och isotoper) samt föreningar av sådana grundämnen och isotoper; blandningar och återstoder innehållande dessa produkter .................	B fri	fri	fri R
	Isotoper som inte omfattas av nr 28.44; oorganiska och organiska föreningar av sådana isotoper, även inte kemiskt definierade........................	B fri	fri	fri R
	Oorganiska och organiska föreningar av sällsynta jordartsmetaller, yttrium eller skandium eller av blandningar av dessa metaller.................	B fri	fri	fri R
	Hydrogenperoxid (väteperoxid), även i fast form (i förening med karbamid) ....................	B 5,8 %	5,8 %	5,5 %
	Fosfider, även inte kemiskt definierade, med undantag av jämfosfid (fosfoijäm) .................... Karbider, även inte kemiskt definierade:	B fri	fri	fri
100	kalciumkarbid ...........................	B 5 %	5 %	5 %
200	kiselkarbid (karborundum)...................	B fri	fri	fri
901,	andra slag ...........................	B fri	fri	fri
909

Se bilaga

222

28.50	Hydrider, nitrider, azider, silicider och borider, även inte kemiskt definierade, med undantag av sådana föreningar som även utgör karbider enligt nr 28.49 ..........	B fri	fri	fri
28.51	Andra oorganiska föreningar (inbegripet destillerat vatten och ledningsförmågevatten samt vatten av motsvarande renhetsgrad); flytande luft (även med ädelgasema avlägsnade); komprimerad luft; amalgamer, med undantag av amalgamer av ädla metaller ........	B fri	fri	fri R

0 Se bilaga

223

Tulltaxe- nummer	Varunummer	Väruslag	Bastullsatser i förhandi.	Gällande tullsatser	överens- komna med- givanden
1	2	3	4	5	6
29.01		Acykliska kolväten:
	291	nonen och dodecen ......................	B fri
	100-	andra slag.............................	B 6,5 %	6,5 %	fri
	240,
	299
29.02		Cykliska kolväten:
	110,	cyklohexan, dekahydronaftalen (dekalin), bensen
	191,	(bensol), toluen (toluol), xylener (xyloler), cymen
	200-	(cymol), naftalen (naftalin), tetrahydronaftalen
	440,	(tetralin), antracen och fenantren .............	B fri	fri	fri B
	700,
	901	styren (styrol) ..........................	B 6,5 %	fri	fri B
	500	andra slag.............................	B 6,5 %	6,5 %	fri B
	199,
	600,
	909
29.03		Halogenderivat av kolväten:
	110-	mättade klorderivat av acykliska kolväten .......	B 11 %	11 %	5,5 %
	199	omättade klorderivat av acykliska kolväten:
	210	vinylklorid (monokloreten) ...............	B 9 %	fri	5,5 %
	220-	andra slag...........................	B 11 %	11 %	5,5 %
	290
	300	fluor-, brom- eller jodderivat av acykliska kolväten . halogenderivat av acykliska kolväten innehållande två eller flera olika halogener:	B 11 %	11 %	5,5 % B
		mättade klorfluorkolväten ................	B fri	fri	fri B
	401-
	406	andra .............................	B 11 %	11 %	5,5 % B
	407-
	409	andra slag.............................	B 6,5 %	6,5 %	5,5 % B
	510-
	690

0 Se bilaga

224

29.04

29.05

29 06

29.07

11 Se bilaga

100	Sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av kolväten, även halogenerade: derivat med enbart sulfonsyragrupper, samt salter och etylestrar av sådana derivat.................	B 6,9 %	6,9 %
201-	andra slag.............................	B 9 %	9 %
900 110	Acykliska alkoholer samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av sådana alkoholer: mättade monoalkoholer: metanol (metylalkohol)....................	B 9 %	9 %
121	propanol-(l) (propylalkohol) och propanol-(2) (isopropylalkohol): avsedda att användas uteslutande för tillverkning av natrium- eller kaliumxantat...............	B 5,8 %	fri
	andra..............................	B 9 %	9 %
129	butanoler (butylalkoholer) ..................	B 11 %	11 %
130, 140	pentanol (amylalkohol) och pentanolisomerer: avsedda att användas uteslutande för tillverkning av natrium- eller kaliumxantat...............	B 5,8 %	fri
151	andra..............................	B 9 %	9 %
	oktanol (oktylalkohol) och oktanolisomerer ......	B 11 %	11 %
	andra................................	B 6,5 %	6,5 %
159 160	omättade monoalkoholer...................	B 6,5 %	6,5 %
170, 190	dioler................................	B 11 %	11 %
210- 290	andra polyoler än mannitol och sorbitol ........	B 11 %	11 %
310- 390 410, 420,	halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av acykliska alkoholer .............................	B 6,5 %	6,5 %
490 500 110	Cykliska alkoholer samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av sådana alkoholer: mentol...............................	B fri	fri
120	cyklohexanol, metylcyklohexanoler och dimetyicyklohexanoler ....................	B fri	fri
130-	andra slag.............................	B 6,5 %	6,5 %
290 110	Fenoler, fenolalkoholer: fenol (hydroxibensen) och salter av fenol .......	B 6,5 %	fri

5,5 % B

5,5 % R

5,5 %

5,5 %

5,5 %

5,5 %

5,5 %

5,5 %

5,5 %

5,5 %

5,5 % B

5,5 % B

5,5 %

5,5 % B

fri

fri

5,5 % B

5,5 %

225

15 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 35. Del A

29.08

29.09

29 10

29.11

29.12

29.13

120, 140- 191,	kresoler, xylenoler, naftoler, butylfenol och amylfenol, resorcinol, hydrokinon (kinol) och pyrogallol samt salter av dessa föreningar .....	B fri
210,
220,
291
130,	andra slag.............................	B 6,5 %
199,
230,
299,
300	Halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av fenoler
	eller fenolalkoholer........................	B 6,5 %
	Etrar, eteralkoholer, eterfenoler, eteralkoholfenoler, alkoholperoxider, eterperoxider, ketonperoxider (även inte kemiskt definierade) samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av sådana föreningar .......... Epoxider, epoxialkoholer, epoxifenoler och epoxietrar med tre atomer i ringen samt halogen-, sulfo-, nitro- och	B 9 %
	nitrosoderivat av sådana föreningar.............	B 6,5 %
	Acetaler och hemiacetaler, även med annan oxygenfunktion, samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av sådana föreningar............. Aldehyder, även med annan oxygenfunktion; cykliska polymerer av aldehyder; paraformaldehyd:	B 5,8 %
110-	metanal (formaldehyd), etanal (acetaldehyd),b u t a n a 1
191,	(butyraldehyd, normal isomer), akrylaldehyd,
301,	krotonaldehyd, aldol, trioximetylen (trioxan), paraldehyd
501,	och paraformaldehyd.......................	B 9 %
600
410,	vanillin (4-hydroxi-3-metoxibensaldehyd) och
420	etylvanillin (3-etoxi-4-hydroxibensaldehyd) ......	B 6,5 %
199-	andra slag.............................	B 5,8 %
290,
309,
490,
509	Halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av produkter enligt nr 29.12...........................	B 6,9 %

fri

6,5 %

6,5 %

9 %

6,5 %

5,8 %

9 %

6,5 %

5,8 %

6,9 %

fri R

5,5 % R

5,5 % R

5,5 % R

5,5 % B

5,5 % R

5,5 % R

5,5 %

5,5 % B

5,5 % B

l> Se bilaga

226

29.14

29.15

29.16

110,	Ketoner och kinoner, även med annan oxygenfunktion, samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av sådana föreningar: aceton och butanon (etylmetylketon)...........	B 6,9 %
120
210,	kamfer, cyklohexanon och metylcyklohexanoner . . .	B fri
220
130,	andra slag.............................	B 5.8 %
190,
230-
700	Mättade acykliska monokarboxy Isyror samt deras anhydrider, halogenider, peroxider och peroxisyror, halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av sådana föreningar:
210	ättiksyra..............................	B 11 %
291	blyacetater ............................	B fri
	estrar av ättiksyra:
320	vinylacetat ..........................	B 9 %
310,	andra..............................	11 %
330-
390
110,	myrsyra; salter av myrsyra; syror med minst 10
120,	kolatomer.............................	B 6,5 %
701,
901
130,	andra slag.............................	B 6,5 %
220-
240,
299,
400-
600,
709,
909	Omättade acykliska monokarboxylsyror, cykliska monokarboxylsyror samt deras anhydrider, halogenider, peroxider och peroxisyror; halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av sådana föreningar:
311	bensoesyra och salter av bensoesyra...........	B fri
151.	syror med minst 10 kolatomer.............	B 6,5 %
191

6,9 %

fri

5,8 %

11 %

fri

9 %

11 %

fri

6,5 %

fri

fri

5,5 %

fri

5,5 % B

5,5 %

fri

5,5 %

5,5 % B

5,5 % B

5,5 % B

fri

6,5 % B

” Se bilaga

227

29.17

29.18

Se bilaga

110-

140,

159,

199,

200,

312-

390

III,

191

140

112-

130,

199-

390

111

112

120,

131

132

140

151

152

160,

170

191

199

andra slag

Polykarboxylsyror samt deras anhydrider, halogenider,
peroxider och peroxisyror; halogen-, sulfo-, nitro- och
nitrosoderivat av sådana föreningar:

oxalsyra och bämstenssyra samt salter av dessa syror

maleinsyraanhydrid ......................

andra slag.............................

Karboxylsyror med annan oxygenfunktion samt deras
anhydrider, halogenider, peroxider och peroxisyror;
halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av sådana
föreningar:

karboxylsyror med alkoholfunktion men utan annan
oxygenfunktion samt deras anhydrider, halogenider,
peroxider och peroxisyror; derivat av sådana
föreningar:

mjölksyra och salter av mjölksyra ............

estrar av mjölksyra .................... . . .

vinsyra och salter av vinsyra............. . .

estrar av vinsyra ........................

citronsyra.............................

salter av citronsyra.......................

estrar av citronsyra

glukonsyra och mandelsyra (fenylglykolsyra) samt
salter och estrar av dessa syror...............

andra slag:

andra syror samt salter och estrar av dessa

andra

karboxylsyror med fenolfonktion men utan annan
oxygenfunktion samt deras anhydrider, halogenider,
peroxider och peroxisyror; derivat av sådana
föreningar:

B 6,5 %

B fri

B fri

B 6,5 %

B fri

B 6,5 %

B 6,5 %

B fri

B 6.5 %

B 6,5 %

B 6,5 %

B 5.8 %

6,5 %

fri

fri

6,5 %

fri

6,5 %

fri

fri

6,5 %

6,5 %

6,5 %

5,8 %

6,5 % B

fri B

fri B

6,5 %

fri

6,5 %

6,5 %

fri

6,5 %

6,5 % B

6,5 % B

5,8 % B

228

29.19

29.20

29.21

210. 221 222	salicylsyra och o-acetylsalicylsyra samt salter av dessa .............................. estrar av o-acetylsalicylsyra...............	B fri B 6,5 %	fri 6,5 %	fri B 6,5 % R
230	andra estrar av salicylsyra samt salter av sådana estrar..............................	B 6,5 %	6,5 %	6,5 % B
291	andra slag: gallussyra och salter av gallussyra ..........	B fri	fri	fri B
292	estrar av gallussyra; andra syror samt salter och estrar av dessa........................	B 6,5 %	6,5 %	6,5 % B
299	andra..............................	B 5,8 %	5,8 %	5,8 % B
301	karboxylsyror med aldehyd- eller ketonfunktion men utan annan oxygenfunktion samt deras anhydrider, halogenider, peroxider och peroxisyror; derivat av sådana föreningar: syror samt salter och estrar av dessa.........	B 6,5 %	6,5 %	6,5 % B
309	andra..............................	B 5,8 %	5,8 %	5,8 % B
901	andra slag: syror samt salter och estrar av dessa.........	B 6,5 %	6,5 %	6,5 % B
909	andra..............................	B 5,8 %	5,8 %	5,8 % B
001	Estrar av fosforsyra och deras salter, inbegripet laktofosfater; halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av sådana föreningar: estrar med fenoler .......................	B 6,5 %	6.5 %	6,5 % B
009	andra................................	B 5,8 %	5,8 %	5,8 % B
901	Estrar av andra oorganiska syror (med undantag av estrar av hydrogenhalogenider) och deras salter; halogen- , sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av sådana föreningar: estrar av salpetersyrlighet eller salpetersyra; halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av sådana föreningar	B 6,5 %	6,5 %	6,5 % B
100,	andra slag.............................	B 6,9 %	6,9 %	6,5 % B
909 410, 421, 431, 451,	Föreningar med aminofunktion: anilin, nitranilin, toluidiner, 1-naftylamin, 2-naftylamin, xylidiner, o-, m-, p-fenylendiamin och tolylendiaminer samt salter av dessa föreningar ..................	B 5,8 %	fri	5,8 % B
491, 511

Se bilaga

229

	110-	andra slag.............................	B 9 %
	300,
	429,
	432,
	440,
	459,
	499,
	519,
	590
29.22		AminofÖreningar med oxygenfunktion:
	291,	p-(N-metylamino)-fenolsulfat (metol);
	491	dimetylaminoättiksyra och alkalisalter av denna syra	B fri
	110-	andra slag.............................	B 6,5 %
	220,
	299-
	420,
	492-
	500
29.23		Kvatemära ammoniumsalter och ammoniumhydroxider; lecitiner och andra fosfoaminolipider............	B 5,8 %
29.24		Föreningar med karboxamidfunktion; föreningar av kolsyra med amidfunktion ...................	B 6,5 %
29.25		Föreningar med karboximidfunktion (inbegripet sackarin och dess salter) och föreningar med iminofunktion:
	110	sackarin och salter av sackarin...............	B fri
	190,	andra slag.............................	B 6,5 %
	200
29.26		Föreningar med nitrilfunktion.................	B 5,8 %
29.27		Diazo-, azo- och azoxiföreningar ..............	B 6,5 %
29.28		Organiska derivat av hydrazin eller hydroxylamin . . .	B 5,8 %
29.29		Föreningar med annan nitrogen funktion:
	901	cyklohexylsulfaminsyra och salter av denna syra . . .	B fri
	100,	andra slag.............................	B 6,9 %
	909
29.30		Svavelorganiska föreningar:
	101	natrium- och kaliumxantater ...........100 kg	B 1:50
		Maximitull:
	901	tiokarbanilid (difenyltiokarbamid) ............	B 5,8 %
	109-	andra slag.............................	B 5,8 %
	400,
	909

9 %

fri

6,5 %

5,8 %

6,5 %

fri

6.5 %

5,8 %

6,5 %

5,8 %

fri

6,9 %

fri

fri

5.8 %

6,5 % B

fri B

6,5 % B

5,8 % B

6,5 % B

fri B

6,5 %

5,8 % B

6,5 % B

5,8 % B

fri B

6,5 % B

1:50

6,5 %

5.8 % B

5.8 % B

11 Se bilaga

230

29.31

29.32

29.33

29.34

29.35

29.36

29.37

29.38

29.39

001 002	Andra metallorganiska och ickemetallorganiska	B fri B 6,9 %	fri 6,9 %	fri R 6,5 % R
	föreningar:
	arsenikorganiska föreningar.................
	kvicksilverorganiska föreningar ..............
003,	andra slag.............................	B 5,8 %	5,8 %	5,8 % B
009	Heterocykliska föreningar med enbart oxygen som heteroatom(er) ...........................	B 5,8 %	5,8 %	5,8 % B
311	Heterocykliska föreningar med enbart nitrogen som heteroatom(er); nukleinsyror och salter av nukleinsyror: pyridin...............................	B fri	fri	fri
391	pyridinhomologer........................	B 5,8 %	5,8 %	5.8 % B
901	hexametylentetramin .....................	B 6,9 %	6,9 %	6,5 %
110-	andra slag.............................	B 6,5 %	6,5 %	6,5 % B
290, 312, 392- 790, 909 901	Andra heterocykliska föreningar: heterocykliska föreningar med enbart svavel som heteroatom(er)..........................	B 5,8 %	5,8 %	5,8 % B
902	sultoner och sultamer.....................	B 6,9 %	6,9 %	6,5 % B
100-	andra slag.............................	B 6,5 %	6,5 %	6,5 % B
300, 909	Sulfonamider............................	B 6,9 %	6,9 %	6,5 % B
	Provitaminer och vitaminer, naturliga eller syntetiskt reproducerade (inbegripet naturliga koncentrat), sådana derivat av provitaminer eller vitaminer som används främst som vitaminer samt blandningar av dessa ämnen med varandra, även i lösning .................	B fri	fri	fri B
	Hormoner, naturliga eller syntetiskt reproducerade; hormonderivat använda främst som hormoner; andra steroider använda främst som hormoner..........	B fri	fri	fri B
	Glykosider, naturliga eller syntetiskt reproducerade, samt salter, etrar, estrar och andra derivat av glykosider . . .	B fri	fri	fri B
	Växtalkaloider, naturliga eller syntetiskt reproducerade, samt salter, etrar, estrar och andra derivat av växtalkaloider ...........................	B fri	fri	fri B

” Se bilaga

231

29,40

29.41

29.42

Sockerarter, kemiskt rena, andra än sackaros, laktos,
maltos, glukos och fruktos; sockeretrar och sockerestrar
samt salter av sockeretrar eller sockerestrar, andra än
produkter enligt nr 29.37, 29.38 och 29.39 .......

Antibiotika .............................

Andra organiska föreningar ..................

B 6,5 %

B fri

B 6,9 %

6,5 %

fri

6,9 %

6,5 % R

fri R

6,5 % R

11 Se bilaga

232

Tulltaxe- nummer	Varunummer	Varuslag	Bastullsatser i förhandi.	Gällande tullsatser	överens- komna med- givanden
1	2	3	4	5	6
30.01		Körtlar och andra organ för organoterapeutiskt bruk, torkade, även pulveriserade; extrakter av körtlar eller andra organ eller av deras sekret, för organoterapeutiskt bruk; heparin och salter av heparin; andra ämnen och material från människor eller djur, beredda för terapeutiskt eller profylaktiskt bruk, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans:
	ur 900	heparin och salter av heparin................	B 5,3 %	fri	fri B
	100,	andra slag.............................	B fri	fri	fri B
	200,
	ur 900
30.02		Människoblod; djurblod berett för terapeutiskt, profylaktiskt eller diagnostiskt bruk; immunsera och andra fraktioner av blod; vacciner, toxiner, kulturer av mikroorganismer (med undantag av jäst) och liknande produkter ..............................	B fri	fri	fri B
30.03		Medikamenter (med undantag av varor enligt nr 30.02, 30.05 eller 30.06) bestående av två eller flera beståndsdelar som har blandats med varandra för terapeutiskt eller profylaktiskt bruk men som inte föreligger i avdelade doser eller i former eller förpackningar för försäljning i detaljhandeln.......	B fri	fri	fri B
30.04		Medikamenter (med undantag av varor enligt nr 30.02, 30.05 eller 30.06) bestående av blandade eller oblandade produkter för terapeutiskt eller profylaktiskt bruk, föreliggande i avdelade doser eller i former eller förpackningar för försäljning i detaljhandeln.......	B fri	fri	fri B
30.05		V^dd, förbandsgas, bindor och liknande artiklar (t.ex. fördiga förband, häftplåster och kataplasmer), impregnerade eller överdragna med farmaceutiska produkter eller föreliggande i former eller förpackningar för försäljning i detaljhandeln för medicinskt, kirurgiskt, dentalt eller veterinärt ändamål:
	901	vadd samt varor av vadd.................	B 9 %	9 %	fri B
	100,	andra slag.............................	B 12 %	12 %	fri B
	909
30.06		Farmaceutiska produkter enligt anm. 3 till detta kapitel:

0 Se bilaga

233

	tandcement och andra tandfyllningsmedel; bencement:
401	bencement ..........................	B 3,8 %	fri	fri B
409	andra slag...........................	B 4,4 %	4,4 %	fri B
500	lådor, askar, etuier o.d. med utrustning för första förband ..............................	B 4,4 %	4,4 %	fri B
100- 300, 600	andra slag.............................	B fri	fri	fn B

0 Se bilaga

234

Tulltaxe- nummer	Varunummer	Väruslag	Bastullsatser i förhandi.	Gällande tullsatser	Överens- komna med- givanden
1	2	3	4	5	6
31.01		Animaliska eller vegetabiliska gödselmedel, även blandade med varandra eller kemiskt behandlade; gödselmedel framställda genom blandning eller kemisk behandling av animaliska eller vegetabiliska produkter	B fri	fri	fri
31.02		Kvävegödselmedel, mineraliska eller kemiska:
	100	karbamid (urinämne), även löst i vatten ........	B 9,5 %	9,5 %	6,5 %
		ammoniumsulfat; dubbelsalter och blandningar av
		ammoniumsulfat och ammoniumnitrat:
	210	ammoniumsulfat .................100 kg	B 2:40	2:40	2:40
		Maximitull:			6,5 %
	290	andra slag...........................	B 8 %	8 %	6,5 %
		ammoniumnitrat, även löst i vatten:
	301	i torr form ..........................	B 8 %	8 %	6,5 %
	302	löst i vatten .........................	B 9,5 %	9,5 %	6,5 %
		blandningar av ammoniumnitrat med kalciumkarbonat eller andra oorganiska ämnen utan gödselverkan:
	401	innehållande mer än 15 viktprocent ammoniumnitrogen, beräknat på vattenfri torrsubstans..........................	B 8 %	8 %	6,5 %
	402	innehållande mer än 1,8 men högst 15 viktprocent ammoniumnitrogen, beräknat på vattenfri torrsubstans.....................100 kg	B 2:40	2:40	2:40
		Maximitull:			6,5 %
	409	andra..............................	B fri	fri	fri
	500	natriumnitrat...........................	B fri	fri	fri
		dubbelsalter och blandningar av kalciumnitrat och ammoniumnitrat:
	601	blandningar innehållande mer än 15 viktprocent ammoniumnitrogen, beräknat på vattenfri torrsubstans..........................	B 8 %	8 %	6,5 %
	602	produkter innehållande mer än 1,8 men högst 15 viktprocent ammoniumnitrogen, beräknat på vattenfri torrsubstans ..............100 kg	B 2:40	2:40	2:40 6,5 %
		Maximitull:
	609	andra..............................	B fri	fri	fri
	700	kalciumcyanamid........................	B fri	fri	fri

0 Se bilaga

235

31.03

31 04

31.05

800	blandningar av karbamid och ammoniumnitrat, lösta i vatten eller ammoniak .................... andra slag, inbegripet blandningar som inte omfattas av de föregående varunumren:	B 9,5 %	9,5 %	6,5 %
901	blandningar med karbamid; karbamid löst i ammoniak; ammoniumnitrat löst i ammoniak . . .	B 9,5 %	9,5 %	6,5 %
902	blandningar med ammoniumnitrat, innehållande mer än 15 viktprocent ammoniumnitrogen, beräknat på vattenfri torrsubstans .................	B 8 %	8 %	6,5 %
903	produkter innehållande mer än 1,8 men högst 15 viktprocent ammoniumnitrogen, beräknat på vattenfri torrsubstans ..............100 kg	B 2:40	2:40	2:40 6,5 %
	Maximitull:
909	andra..............................	B fn	fri	fri
	Fosforgödselmedel, mineraliska eller kemiska......	B fri	fri	fri
	Kaligödselmedel, mineraliska eller kemiska ....... Mineraliska eller kemiska gödselmedel som innehåller två eller tre av grundämnena nitrogen (kväve), fosfor och kalium; andra gödselmedel; varor enligt detta kapitel i tablettform eller liknande former eller i förpackningar med en bruttovikt av högst 10 kg:	B fri	fri	fri
100	varor enligt detta kapitel i tablettform eller liknande former eller i förpackningar med en bruttovikt av högst 10 kg............................	B 7 %	7 %	6,5 %
200	mineraliska eller kemiska gödselmedel som innehåller både nitrogen, fosfor och kalium (NPK-gödselmedel)	B 7 %	7 %	6,5 %
300	diammoniumhydrogenortofosfat (diammoniumfosfat)	B 3,5 %	3,5 %	3,5 %
400	ammoniumdihydrogenortofosfat (monoammoniumfosfat) och blandningar av detta ämne med diammoniumhydrogenortofosfat (diammoniumfosfat) ......................	B 3,5 %	3,5 %	3,5 %
510,	andra mineraliska eller kemiska gödselmedel som
590	innehåller både nitrogen och fosfor............	B 7 %	7 %	6,5 %
600	mineraliska eller kemiska gödselmedel som innehåller
	både fosfor och kalium....................	B fri	fri	fri
	andra slag:
901	nitrogenhaltiga .......................	B 7 %	7 %	6,5 %
909	andra..............................	B fri	fri	fri

11 Se bilaga

236

Tulltaxe- nummer	Varunummer	Väruslag	Bastullsatser i förhandi.	Gällande tullsatser	överens- komna med- givanden
1	2	3	4	5	6
32.01		Garvämnesextrakter av vegetabiliskt ursprung; garvsyror (tanniner) samt salter, etrar, estrar och andra derivat av garvsyror...............................	B fri	fri	fri
32.02		Syntetiska organiska garvämnen; oorganiska garvämnen; garvningspreparat, även innehållande naturliga garvämnen; enzymatiska garveripreparat:
	101	syntetiska organiska garvämnen med en askhalt av högst 20 viktprocent, beräknat på torrsubstansen . . .	B 3,8 %	3,8 %	3,8 %
	109,	andra slag.............................	B fri	fri	fri
	900
32.03		Färgämnen av vegetabiliskt eller animaliskt ursprung (inbegripet färgämnesextrakter men inte djurkol), även kemiskt definierade; preparat enligt anm. 3 till detta kapitel på basis av färgämnen av vegetabiliskt eller animaliskt ursprung........................	B fri	fri	fri B
32.04		Syntetiska organiska färgämnen, även kemiskt definierade; preparat enligt anm. 3 till detta kapitel på basis av syntetiska organiska färgämnen; syntetiska organiska produkter av sådana slag som används som optiska vitmedel eller som luminoforer, även kemiskt definierade..............................	B fri	fri	fri B
32.05		Substratpigment; preparat enligt anm. 3 till detta kapitel på basis av substratpigment ..................	B fri	fri	fri
32.06		Andra färgämnen; preparat enligt anm. 3 till detta kapitel, som inte omfattas av nr 32.03, 32.04 eller 32.05; oorganiska produkter av sådana slag som används som luminoforer, även kemiskt definierade ...........	B fri	fri	fri
32.07		Beredda pigment, beredda opakmedel, beredda färger, icke frittad emalj- och glasyrmassa, engober, flytande lysterfärger och liknande preparat av sådana slag som används inom keramik-, emaljerings- eller glasindustrin; fritta och annat glas i form av pulver, kom eller flingor	B fri	fri	fri
32.08		Lacker (även opigmenterade) och andra målningsfärger på basis av syntetiska polymerer eller kemiskt modifierade naturliga polymerer, dispergerade eller lösta i icke vattenhaltigt medium; lösningar enligt anm. 4 till detta kapitel.............................	B 10 %	10 %	6,5 %

0 Se bilaga

237

32.09		Lacker (även opigmenterade) och andra målningsfärger på basis av syntetiska polymerer eller kemiskt modifierade naturliga polymerer, dispergerade eller lösta i vattenhaltigt medium .....................	B 6 %	6 %	6 %
32.10		Andra lacker (även opigmenterade) och målningsfärger (inbegripet kallvattenfärger); beredda kallvattenfärger av sådana slag som används för färgning av läder:
	001	lacker och andra målningsfärger, andra än kall vattenfärger.........................	B 10 %	10 %	6,5 %
	009	andra slag.............................	B 3,8 %	3,8 %	3.8 %
32.11		Beredda sickativ..........................	B 3,8 %	3,8 %	3,8 %
32.12		Pigment (inbegripet pulver och fjäll av metall) dispergerade i icke vattenhaltigt medium, i flytande form eller i pastaform, av sådana slag som används vid tillverkning av målningsfärger; brons- och färgfolier; färgämnen i former eller förpackningar för försäljning i detaljhandeln:
	901	bronspasta.............................	B 6 %	6 %	6 %
	100,	andra slag.............................	B 3,8 %	3,8 %   \	3.8 %
	909
32.13		Konstnärsfärger, färger för skolbruk, plakatfärger, brytningsfär ger, hobbyfärger och liknande färger i form av tabletter eller i tuber, burkar, flaskor, skålar eller i liknande former eller förpackningar.............	B 4,4 %	4,4 %	4,4 %
32.14		Fönsterkitt, ympvax, hartscement och andra tätnings- och utfyllningsmedel; spackelfärger; icke eldfasta preparat för ytbeläggning av fasader, innerväggar, golv, innertak o.d...................................	B 3,8 %	3,8 %	3,8 %
32.15		Tryckfärger, bläck, tusch och liknande färger, även
		koncentrerade eller i fast form:
	111-	tryckfärger ............................	B 4,9 %	4,9 %	4,9 %
	190	andra slag:
	901	dupliceringsfärger .....................	B 4,9 %	4,9 %	4,9 %
	909	andra..............................	B 3,2 %	3,2 %	3.2 %

0 Se bilaga

238

Tulltaxe- nummer	Varunummer	Väruslag	Bastullsatser i förhandi.	Gällande tullsatser	Överens- komna med- givanden
1	2	3	4	5	6
33.02		Blandningar av luktämnen samt blandningar (inbegripet alkohollösningar) på basis av ett eller flera luktämnen, av sådana slag som används som råvaror inom industrin	B 3.8 %	fri	fri
33.03		Parfymer och luktvatten.....................	B 6 %	6 %	fri
33.04		Preparat för skönhetsvård, make-up eller hudvård (andra än medikamenter), inbegripet solskyddsmedel; preparat för manikyr eller pedikyr....................	B 6 %	6 %	fri
33.05		Hårvårdsmedel...........................	B 6%	6 %	fri
33.06		Preparat för mun- eller tandhygien, inbegripet pastor och pulver för fästande av tandproteser .............	B 6 %	6 %	fri
33.07		Preparat avsedda att användas före, vid eller efter rakning, deodoranter för personligt bruk, badpreparat, hårborttagningsmedel samt andra parfymeringsmedel, kosmetiska preparat och toalettmedel, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; beredda rumsdesodoriseringsmedel, även oparfymerade och även med desinficerande egenskaper:
		preparat avsedda att användas före, vid eller efter rakning:
	101	rakkräm............................	B 4,4 %	4,4 %	4,4 %
	102,	andra..............................	B 6 %	6 %	6 %
	109
	201,	deodoranter och medel mot transpiration, för
	209	personligt bruk .........................	B 6 %	6 %	6 %
	300	parfymerat badsalt och andra badpreparat ....... rumsparfymerings- och rumsdesodoriseringsmedel, inbegripet luktgivande preparat som används vid religiösa ceremonier:	B 6 %	6 %	6 %
	410	"agarbatti" och andra luktgivande preparat som verkar genom bränning..................	B 6%	6%	6 %
	490	andra.......................	B 6 %	6 %	6 %
	901,	andra slag.........................	B 6 %	6 %	6 %
	909

0 Se bilaga

239

Tulltaxe- nummer	Varunummer	Viruslag	Bastullsatser i förhandi.	Gällande tullsatser	överens- komna med- givanden -
1	2	3	4	5	6
34 01		Tvål och såpa; organiska ytaktiva produkter och preparat avsedda att användas som tvål, i form av stänger, kakor eller gjutna stycken, även innehållande tvål; papper, vadd, filt och bondad duk, impregnerade, överdragna eller belagda med tvål, såpa eller annat rengöringsmedel:
	111	toalettvål (inbegripet raktvål) samt organiska ytaktiva produkter och preparat avsedda att användas som toalettvål, i form av stänger, kakor eller gjutna stycken.....................100 kg	B 35:-	35:-	fri
	119-	andra slag.............................	B 6,2 %	6,2 %	fri
	200
34.02		Organiska ytaktiva ämnen (andra än tvål och såpa); ytaktiva preparat, tvättmedel (inbegripet tvätthjälpmedel) och rengöringsmedel, även innehållande tvål eller såpa, andra än sådana som omfattas av nr 34.01:
		organiska ytaktiva ämnen, även i detaljhandelsförpackningar:
	111,	i detaljhandelsförpackningar ..............	B 5,8 %	5,8 %	4 %
	121,
	131,
	191
	119,	andra..............................	B 7 %	7 %	4 %
	129,
	139,
	199
	200,	andra slag.............................	B 5,8 %	5,8 %	4 %
	900
34.03		Beredda smöijmedel (inbegripet sådana beredda skäroljor, preparat för losstagning av bultar och muttrar, rostskyddsmedel och andra medel mot korrosion samt formsläppmedel som är baserade på smöijmedel) samt preparat av sådana slag som används för olje- eller fettbehandling av textilmaterial, läder, pälsskinn eller andra material, med undantag av preparat som innehåller som karaktärsgivande beståndsdel minst 70 viktprocent oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral	B fri	fri	fri
34.04		Konstgjorda vaxer och beredda vaxer:
		av kemiskt modifierat montanvax:

n Se bilaga

240

	101	i vatten lösliga eller direkt emulgerbara vaxer . .	B 5,8 %	5,8 %	fri
	109	andra..............................	B fri	fri	fri
	200	av polyetylenglykol ......................	B 5,8 %	5,8 %	fri
		andra slag:
	901	vaxliknande glycerider; i vatten lösliga eller direkt emulgerbara vaxer.....................	B 5,8 %	5,8 %	fri
	909	andra..............................	B fri	fri	fri
34.05		Puts- och polermedel för skodon, möbler, golv, karosserier, glas eller metall, skurpasta, skurpulver och liknande preparat (även i form av papper, vadd, filt, bondad duk, porös plast eller poröst gummi som impregnerats, överdragits eller belagts med sådana preparat), med undantag av vaxer enligt nr 34.04 . . .	B 3,2 %	3,2 %	fri
34.06		Stearinljus, paraffinljus, vaxljus o.d.............	B 4,6 %	4,6 %	fri
34.07		Modelleringspastor, inbegripet sådana som är avsedda för barn; s.k. dentalvax samt avtrycksmassor för dentalt bruk, föreliggande i satser, i detaljhandelsförpackningar eller i form av plattor, hästskoformade stycken, stänger e.d.; andra preparat för dentalt bruk, på basis av gips .	B fri	fri	fri

11 Se bilaga

241

16 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 35. Del A

Tulltaxe- nummer	Varunummer	Vbruslag	Bastullsatser i förhandi.	Gällande tullsatser	Överens- komna med- givanden
1	2	3	4	5	6
35.06		Lim och klister, beredda, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; produkter lämpliga för användning som lim eller klister, förpackade för försäljning i detaljhandeln som lim eller klister i förpackningar med en nettovikt av högst 1 kg:
	100	produkter lämpliga för användning som lim eller klister, förpackade för försäljning i detaljhandeln som lim eller klister i förpackningar med en nettovikt av högst 1 kg ............................ andra slag:	B 6,5 %	6,5 %	6,5 %
	910	lim och klister på basis av gummi eller plast (inbegripet konsthartser)............100 kg	B 14:-	14:-	14:-
		Maximitull:			6,5 %
	990	andra.........................100 kg	B 14:-	14:-	14:- 6,5 %
		Maximitull:
35.07		Enzymer; enzympreparat, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans:
	100	löpe och koncentrat av löpe.................	B fri	fri	fri
		andra slag:
	ur 900	enzympreparat, innehållande livsmedel .......	O fri	fri	fri
	ur 900	andra..............................	B fri	fri	fri B

Se bilaga

242

Tulltaxe- nummer	Varunummer	Vferuslag	Bastullsatser i förhandi.	Gällande tullsatser	överens- komna med- givanden
1	2	3	4	5	6
36.01		Krut:
	001	svartkrut..............................	B 3,2 %	3,2 %	3,2 %
	009	andra slag.............................	B 6 %	6 %	6 %
36.02		Beredda sprängämnen, andra än krut............	B 6 %	6 %	6 %
36.03		Stubin; tändhattar, rivtändare, sprängkapslar och liknande tändmedel (även elektriska):
	001	svartkrutsstubin .........................	B 3,2 %	3,2 %	3,2 %
	002	annan stubin...........................	B 6 %	6 %	6 %
	009	andra slag.............................	B fri	fri	fri
36.04		Fyrverkeripjäser, signalraketer, regnraketer, knallsignaler och andra pyrotekniska artiklar:
	901	pyrotekniska artiklar (andra än fyrverkeripjäser) för signalerings- eller livräddningsändamål .........	B 5,1 %	fri	5,1 %
	100, 909	andra slag.............................	B 5,1 %	5,1 %	5,1 %
36.05		Tändstickor, andra än pyrotekniska artiklar enligt nr 36.04 ............................ 100 kg Maximitull:	B 4:-'	4:-2	4:-2 6,5 %
36.06		Jämcerium (ferrocerium) och andra pyrofora legeringar i alla former; varor av brännbara ämnen enligt anm. 2 till detta kapitel.............................	B fn	fri	fri

Se bilaga

243

Tulltaxe- nummer	Varunummer	Varuslag	Bastullsatser i förhandi.	Gällande tullsatser	Överens- komna med- givanden
1	2	3	4	5	6
37.01		Fotografiska plåtar och fotografisk bladfilm, strålningskänsliga, oexponerade, av annat material än papper, papp eller textilvara; bladfilm, strålningskänslig, oexponerad, avsedd för omedelbar bildframställning, även i form av filmpaket:
		röntgenplåtar och röntgenfilm:
	101	för dentalt och annat medicinskt bruk........	B fri	fri	fri
	109	andra slag (t.ex. för industriellt bruk)........	B fri	fri	fri
	200-	andra slag.............................	B fri	fri	fri
	990
37.02		Fotografisk film i rullar, strålningskänslig, oexponerad, av annat material än papper, papp eller textilvara; film i rullar, strålningskänslig, oexponerad, avsedd för omedelbar bildffamställning:
	100	röntgenfilm............................	B fri	fri	fri
	200-	andra slag.............................	B fri	fri	fri
	950
37.03		Fotografiskt papper, fotografisk papp och fotografisk textilvara, strålningskänsliga, oexponerade:
	101,	med silverhalogenidemulsion................	B fri	fri	fri
	201,
	901	andra slag:
	102,	papper och papp ......................	B 3,2 %	3,2 %	3,2 %
	202,
	902
	103,	textilvara ...........................	B 3,8 %	3,8 %	3,8 %
	203,
	903
37.04		Fotografiska plåtar, fotografisk film, fotografiskt papper, fotografisk papp och fotografisk textilvara, exponerade men inte framkallade ......................	B fri	fri	fri
37.05		Fotografiska plåtar och fotografisk film, exponerade och framkallade, med undantag av kinofilm ..........	B fri	fri	fri
37.06		Kinofilm, exponerad och framkallad, med eller utan ljudspår eller med enbart ljudspår:

0 Se bilaga

244

37.07

ur	101,	kinofilm med enbart ljudspår................	B fri	fri	fri
ur	901	andra slag:
ur	101,	annan kinofilm, negativ, ävensom positiv avsedd att
ur	901	användas uteslutande för kopiering..........	B fri	fri	fri
	109,	annan.........................100 kg	B 350:-	350:-	350:-
	909	Maximitull:			6,5 %
		Kemiska preparat för fotografiskt bruk (andra än lacker, lim, klister och liknande preparat); oblandade produkter för fotografiskt bruk, föreliggande i avdelade doser eller
		i braksfärdigt skick i sådan form som säljs i
		detaljhandeln:
		strålningskänsliga emulsioner:
	101	kollodiumemulsion.....................	B 5,3 %	5,3 %	5,3 %
	109	andra..............................	B fri	fri	fri
	900	andra slag.............................	B fri	fri	fri

0 Se bilaga

245

Tulltaxe- nummer	Varunummer	Vhruslag	Bastullsatser i förhandi.	Gällande tullsatser	överens- komna med- givanden
1	2	3	4	5	6
38.01		Konstgjord grafit; kolloidal och halvkolloidal grafit; preparat på basis av grafit eller annat kol, i pastaform eller i form av block, plattor eller andra halvfabrikat .	B fn	fri	fri
38.02		Aktiverat kol; aktiverade naturliga mineraliska produkter; djurkol, inbegripet använt djurkol:
	100	aktiverat kol ...........................	B fri	fri	fri
	901,	andra slag.............................	B fri	fri	fri
	909
38.03		Tallolja (tallsyra), även raffinerad ..............	B fri	fri	fri
38.04		Avfallslut från tillverkning av massa av ved, även koncentrerad, avsockrad eller kemiskt behandlad, inbegripet ligninsulfonater men inte tallolja enligt nr 38.03 .................................	B fri	fri	fri
38.05		Balsamterpentin, extraherad terpentin, sulfatterpentin och andra terpentinoljor, framställda genom destillation eller annan behandling av barrträ; rå dipenten; sulfitterpentin och annan rå p-cymen; "pine oil" innehållande alfaterpineol som huvudbeståndsdel.............	B fri	fri	fri
38.06		Kolofonium och hartssyror samt derivat av dessa ämnen; hartssprit och hartsoljor; naturhartser modifierade genom utsmältning:
	100,	kolofonium och hartssyror samt salter av kolofonium
	200	och av hartssyror........................	B fri	fri	fri
	300	estrar bildade av hartssyror och glycerol eller annan polyol ............................... andra slag:	B 5,3 %	5,3 %	5,3 %
	901	naturhartser modifierade genom utsmältning ....	B 5,3 %	5,3 %	5,3 %
	909	andra..............................	B fri	fri	fri
38.07		Trätjära; trätjäroljor; trätjärkreosot; rå metanol; vegetabiliskt beck; bryggeriharts och liknande preparat på basis av kolofonium, hartssyror eller vegetabiliskt beck..................................	B fri	fri	fri

0 Se bilaga

246

38.08		Insekts-, svamp- och ogräsbekämpningsmedel, groningshindrande medel, tillväxtreglerande medel för växter, desinfektionsmedel, bekämpningsmedel mot gnagare och liknande produkter, föreliggande i former eller förpackningar för försäljning i detaljhandeln eller som preparat eller utformade artiklar (t.ex. band, vekar och ljus, preparerade med svavel, samt flugpapper) . .	B 5,8 %
38.09		Appreturmedel, preparat för påskyndande av får gn ing eller för fixering av färgämnen samt andra produkter och preparat (t.ex. glättmedel och betmedel), av sådana slag som används inom textil-, pappers- eller läderindustrin eller inom liknande industrier, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans:
	910-	andra slag (andra än sådana på basis av stärkelse eller
	930	stärkelseprodukter).......................	B 5,8 %
38.10		Betmedel för metaller; flussmedel och andra preparat, utgörande hjälpmedel vid lödning eller svetsning; pulver och pastor för lödning eller svetsning, bestående av metall och andra ämnen; preparat av sådana slag som används för fyllning eller beläggning av svetselektroder eller svetstråd............................	B 2,2 %
38.11		Preparat för motverkande av knackning, oxidation, korrosion eller hartsbildning, viskositetsförbättrande preparat och andra beredda tillsatsmedel för mineraloljor (inbegripet bensin) eller för andra vätskor som används för samma ändamål som mineraloljor ...........	B fri
38.12		Beredda vulkningsacceleratorer; sammansatta mjukningsmedel för gummi eller plast, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; antioxidanter och andra sammansatta stabiliseringsmedel för gummi eller plast:
	100	beredda vulkningsacceleratorer...............	B fri
	200	sammansatta mjukningsmedel för gummi eller plast	B 9 %
		antioxidanter och andra sammansatta
		stabiliseringsmedel för gummi eller plast:
	301	antioxidanter för gummi.................	B fri
	309	andra..............................	B 9%
38.13		Preparat och laddningar till brandsläckningsapparater; brandsläckningsbomber .....................	B 2,5 %
38.14		Sammansatta organiska lösnings- och spädningsmedel, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; beredda förg- eller lackborttagningsmedel ..............	B 9 %

5,8 %

5,8 %

2,2 %

fri

fri

9%

fri

9%

2,5 %

9 %

5,8 % B

5,8 %

2,2 %

fri

fri

6,5 %

fri

6.5 %

2.5 %

6.5 %

Se bilaga

247

38.15

38.16

38.17

38.18

38.19

38 20

38.21

38.22

38.23

	Reaktionsinitiatorer, reaktionsacceleratorer samt beredda katalysatorer, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans .................	B 6,5 %	fri
	Eldfast cement, eldfast murbruk, eldfast betong och liknande eldfasta beredningar, andra än produkter enligt nr 38.01 ...............................	B fri	fri
	Blandningar av alkylbensener och blandningar av alkylnaftalener, andra än sådana som omfattas av nr 27.07 eller 29.02 .........................	B 6,5 %	6,5 %
001	Kemiska grundämnen, dopade för användning inom elektroniken, i form av skivor, plattor eller liknande former; kemiska föreningar, dopade för användning inom elektroniken: kisel ................................	B 6,5 %	6,5 %
009	andra slag.............................	B 9 %	9%
	Hydrauliska bromsvätskor och andra beredda vätskor för hydraulisk kraftöverföring, inte innehållande oljor erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral eller innehållande mindre än 70 viktprocent sådana oljor . .	B 9 %	9 %
	Frysskyddsmedel och beredda flytande avisningsmedel	B 9 %	9 %
	Beredda närsubstrat för odling av mikroorganismer . .	B fri	fri
	Sammansatta reagens för diagnostiskt bruk eller laboratoriebruk, andra än sådana som omfattas av nr 30.02 eller 30.06 .........................	B 9 %	9 %
101	Beredda bindemedel för gjutformar eller gjutkämor; kemiska produkter samt preparat från kemiska eller närstående industrier (inbegripet sådana som består av blandningar av naturprodukter), inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; restprodukter från kemiska eller närstående industrier, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans: beredda bindemedel för gjutformar eller gjutkämor: på basis av naturliga hartsartade produkter.....	B fri	fri
ur 102	på basis av stärkelse eller stärkelseprodukter och innehållande mer än 20 % av dessa ämnen, i förpackningar med en nettovikt av högst 1 kg ...................100 kg	B 11 %	40:40
ur 102	andra på basis av stärkelse eller stärkelseprodukter och innehållande mer än 20 % av dessa ämnen..................100 kg	O 40:40	40:40
	Maximitull:

%

6,5

fri

6,5

%

6,5

%

6,5

%

6,5

%

%

6,5

fri

fri

fri

%

6,5

28:20

6,5 %

11 Se bilaga

248

ur	109	på basis av stärkelse eller stärkelseprodukter och innehållande högst 20 % av dessa ämnen, i förpackningar med en nettovikt av mer än I kg	O 9 %	9 %	6,5 %
ur	109	andra..............................	B 9 %	9 %	6,5 %
		naftensyror, vattenolösliga salter av naftensyror samt estrar av naftensyror:
	201	naftensyror samt sådana alkalisalter av naftensyror
		som inte omfattas av nr 34.02 .............	B fri	fri	fri
	209	andra..............................	B 9 %	9 %	6,5 %
	300	osintrade metallkarbider, blandade med varandra eller
		med metalliska bindemedel.................	B fn	fri	fri
		beredda tillsatsmedel för cement, murbruk eller betong:
	401	bestående av oorganiska ämnen ............	B fri	fri	fri
	409	andra..............................	B 9 %	9 %	6,5 %
	500	murbruk och betong, inte eldfasta.............	B fri	fri	fri
		andra slag:
ur	901	sulfonaftensyror samt sådana alkalisalter av sulfonaftensyror som inte omfattas av nr 34.02; rå vinsyra samt salter av rå citronsyra och rå vinsyra	B fri	fri	fri
ur	901	rå citronsyra .........................	B 6.5 %	fri	6,5 %
	902	rå träättiksyra och salter av denna syra.......	B 6,5 %	6,5 %	6,5 %
	903	gasvatten och gasreningsmassa.............	B fri	fri	fri
	904	restprodukter från kemiska eller
		närstående industrier ...................	B fri	fri	fri

0 Se bilaga

249

905

blandningar som inte omfattas av stat.nr 38.23.101
- 38.23.904 och som består av oorganiska ämnen
(t.ex. mineraliska produkter, oorganiska kemikalier,
glas- eller metallpulver), i förpackningar som väger
per styck mer än 10 kg brutto .............

beläggs
med
samma
tull som
den
bestånds-
del vars
tullsats
medför
högsta
tullen,
dock högst

6,5 % B

9 %;
någon
hänsyn
skall dock
inte tas till
ringa
mängd
ämnen
som inte
väsentli-
gen
påverkar
varans
beskaf-
fenhet

906-

909

blandningar som inte omfattas av statnr 38.23.101

- 38.23.904 och som består av oorganiska ämnen
(t.ex. mineraliska produkter, oorganiska kemikalier,
glas- eller metallpulver), i förpackningar som väger

per styck högst 10 kg brutto; andra kemiska
produkter och preparat från kemiska eller
närstående industrier ...................

6,5 % R

” Se bilaga

250

Tulltaxe- nummer	Wunummer	Wruslag	Bastullsatser i förhandi.	Gällande tullsatser	Överens- komna med- givanden
1	2	3	4	5	6
39.01		Polymerer av eten, i obearbetad form ...........	B 9 %	9 %	6,5 % B
39.02		Polymerer av propen eller av andra olefiner, i obearbetad form..........................	B 9 %	9 %	6,5 % B
39.03		Polymerer av styren, i obearbetad form ..........	B 9 %	9 %	6,5 %
39.04		Polymerer av vinylklorid eller av andra halogenerade olefiner, i obearbetad form...................	B 9 %	9 %	6,5 % B
39.05		Polymerer av vinylacetat eller av andra vinylestrar, i obearbetad form; andra vinylpolymerer i obearbetad form..................................	B 9 %	9%	6,5 % B
39.06		Akrylpolymerer i obearbetad form .............	B 9 %	9 %	6,5 % B
39.07		Polyacetaler, andra polyetrar samt epoxihartser, i obearbetad form; polykarbonater, alkydhartser, polyallylestrar och andra polyestrar, i obearbetad form	B 9 %	9%	6,5 % B
39.08		Polyamider i obearbetad form.................	B 9 %	9%	6,5 % B
39.09		Aminoplaster, fenoplaster och polyuretaner, i obearbetad form..................................	B 9 %	9 %	6,5 % B
39.10		Silikoner i obearbetad form ..................	B 9 %	9%	6,5 % B
39.11		Petroleumhartser, kumaronindenhartser, polyterpener, polysulfider, polysulfoner och andra produkter omnämnda i anm. 3 till detta kapitel, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans, i obearbetad form ....	B 9 %	9 %	6,5 % B
39.12		Cellulosa och kemiska cellulosaderivat, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans, i obearbetad form:
		cellulosaacetater:
	110	inte mjukgjorda.......................	B fri	fri	fri
	120	mjukgjorda..........................	B 9 %	9 %	6,5 %
	201- 390	cellulosanitrater (inbegripet kollodium) och cellulosaetrar........................... andra slag:	B 9 %	9 %	6,5 % B
		cellulosapropionat och cellulosabutyrat samt blandestrar av cellulosaacetat, cellulosapropionat eller cellulosabutyrat:
	901	inte mjukgjorda.....................	B fri	fri	fri
	902	mjukgjorda........................	B 9 %	9 %	6,5 % B
	909	andra..............................	B 9 %	9 %	6,5 % B

0 Se bilaga

251

39.13

39.14

39.15

39.16

39.17

39.18

		Naturliga polymerer (t.ex. alginsyra) och modifierade naturliga polymerer (t.ex. härdade proteiner och kemiska derivat av naturgummi), inte nämnda eller inbegripna någon annanstans, i obearbetad form:
	100	alginsyra samt salter och estrar av alginsyra......	B fri
		andra slag:
	901	härdade proteiner......................	B fri
	909	andra..............................	B 5,3 %
		Jonbytare på basis av polymerer enligt nr 39.01 - 39.13,
		i obearbetad form.........................	B 9 %
		Avklipp och annat avfall av plast samt plastskrot .... Enfibertråd med ett största tvärmått av mer än 1 mm samt stavar, stänger och strängar (inbegripet profilerade stänger och strängar), även ytbehandlade men inte bearbetade på annat sätt, av plast:	B 9%
ur	901	av härdade proteiner......................	B fri
ur	901	av cellulosanitrat ........................	B 12 %
	100,	andra................................	B 12 %
	200,
	902,
	909	Rör och slangar samt rördelar (t.ex. skarvrör, knärör och flänsar) och andra tillbehör till rör eller slangar, av plast:
		konsttarmar av härdade proteiner eller av cellulosaplast:
	101	av härdade proteiner....................	B 6,9 %
	102	av cellulosaplast ......................	B fri
		för användning i civila flygplan:
ur	210-	rör och slangar, försedda med kopplingsanordningar
	310,	e.d.; rördelar och andra tillbehör till rör eller
ur	330-	slangar............................	B fri
	400
ur	210-	andra rör, slangar, rördelar och andra tillbehör till rör
	310,	eller slangar ...........................	B 12 %
	321,
	329,
ur	330-
	400	Golvbeläggningsmaterial av plast, även självhäftande, i rullar eller i form av plattor; vägg- eller takbeklädnad av plast enligt definition i anm. 9 till detta kapitel.....	B 12 %

fri

fri

5,3 %

9 %

9 %

fri

fri

12 %

6,9 %

fri

fri

12 %

12 %

fri

fri

5,3 % B

6,5 % B

6,5 %

fri

6,5 %

6,5 %

6,5 %

fri

fri

6,5 %

6,5 %

l) Se bilaga

252

39.19

39.20

ur	101,	Plattor, duk, film, folier, tejp, remsor och andra platta produkter av plast, självhäftande, även i rullar: av härdade proteiner......................	B fri	fri
ur	901
ur	101,	av cellulosanitrat ........................	B 12 %	fri
ur	901
	109,	av annan plast..........................	B 12 %	12 %
	909
		Andra slag av plattor, duk, film, folier och remsor, av
		plast, inte porösa och inte förstärkta, laminerade eller pä
		liknande sätt kombinerade med annat material:
	100-	av polymerer av eten, propen, styren eller vinylklorid,
	690	av akrylpolymerer, polykarbonater, alkydhartser,
		polyallylestrar eller andra polyestrar...........	B 12 %	12 %
		av cellulosa eller kemiska cellulosaderivat:
ur	711	av cellulosaregenerat, avsedda att användas
		uteslutande för tillverkning av strålningskänslig
		film...............................	B fri	fri
ur	711	produkter av cellulosaregenerat, med en tjocklek av
		minst 1,5 mm ........................	B 12 %
	719	andra av cellulosaregenerat ...............	B 12 %	12 %
	720	av vulkanfiber........................	B 3,2 %	3,2 %
		av cellulosaacetat:
	731	produkter med en tjocklek av minst 1,5 mm .	B 12 %	fri
		andra:
	732	avsedda att användas uteslutande för
		tillverkning av strålningskänslig film ....	B fri	fri
	739	andra..........................	B 12 %	12 %
		av andra cellulosaderivat:
	791	av cellulosanitrat (oavsett tjocklek) eller av
		andra cellulosaderivat med en tjocklek av minst
		1,5 mm .........................	B 12 %
		andra:
	792	avsedda att användas uteslutande för
		tillverkning av strålningskänslig film ....	B fri	fri
	799	andra..........................	B 12 %	12 %
		av annan plast:
	991	av härdade proteiner....................	B fri	fri
	992	av plast enligt nr 39.13 (utom härdade proteiner)	B 6,3 %	6,3 %

fri

6,5 %

6,5 %

6,5 %

fri

6,5 %

6,5 %

3,2 %

6,5 %

fri

6,5 %

6,5 %

fri

6,5 %

fri

6,3 %

l) Se bilaga

253

39.21

39.22

39.23

39.24

39.25

39.26

910-	av annan plast........................	B 12 %	12 %	6,5 %
940,
999
	Andra slag av plattor, duk, film, folier och remsor av
	plast:
	porösa produkter:
141,	av härdade proteiner eller cellulosanitrat (oavsett
191	tjocklek); av annan plast enligt nr 39.12 med en
	tjocklek av minst 1,5 mm................	B 12 %	fri	6,5 %
192	av plast enligt nr 39.13 (utom härdade proteiner)	B 12 %	6,3 %	6,5 %
110-	av annan plast........................	B 12 %	12 %	6,5 %
130,
149,
199
	andra produkter:
ur 901	av härdade proteiner....................	B fn	fri	fri
ur 901	av cellulosanitrat (oavsett tjocklek); av annan plast
	enligt nr 39.12 med en tjocklek av minst 1,5 mm	B 12 %	fri	6,5 %
902	av plast enligt nr 39.13 (utom härdade proteiner)	B 6,3 %	6,3 %	6,3 %
903,	av annan plast........................	B 12 %	12 %	6,5 %
909
	Badkar, duschkar, tvättställ, bidéer, toalettstolar, sitsar
	och lock till toalettstolar, spolcistemer och liknande
	sanitetsartikiar, av plast.....................	B 12 %	12 %	6,5 %
	Artiklar för transport eller förpackning av varor, av
	plast; proppar, lock, kapsyler och andra
	förslutningsartiklar av plast ..................	B 12 %	12 %	6,5 %
	Bords- och köksartiklar, andra hushållsartiklar samt
	toalettartiklar, av plast......................	B 12 %	12 %	6,5 %
	Byggvaror av plast, inte nämnda eller inbegripna någon
	annanstans..............................	B 12 %	12 %	6,5 %
	Andra plastvaror samt varor av andra material enligt nr
	39.01 - 39.14:
101	stenciler..............................	B 6,9 %	6,9 %	6,5 %
ur 900	andra plastvaror, för användning i civila flygplan .	B fri	fri	fri
109-	andra slag.............................	B 12 %	12 %	6,5 %
400,
ur 900

” Se bilaga

254

Tulltaxe- nummer	Varunummer	Varuslag	Bastullsatser i förhandi.	Gällande tullsatser	överens- komna med- givanden
1	2	3	4	5	6
40.01		Naturgummi, balata, guttaperka, guayulegummi, chiclegummi och liknande naturliga produkter, i obearbetad form eller i form av plattor, duk eller
		remsor ................................	B fri	fri	fri
40.02		Syntetgummi samt faktis framställd av oljor, i obearbetad form eller i form av plattor, duk eller remsor; blandningar av produkter enligt nr 40.01 med produkter enligt nr 40.02, i obearbetad form eller i form av plattor, duk eller remsor ..................	B fri	fri	fri
40.03		Gummiregenerat, i obearbetad form eller i form av plattor, duk eller remsor ....................	B fri	fri	fri
40.04		Avklipp och annat avfall samt skrot, av annat gummi än
		hårdgummi, även pulveriserat eller granulerat......	B fri	fri	fri
40.05		Ovulkat gummi med inblandning av tillsatsämnen, i obearbetad form eller i form av plattor, duk eller
		remsor:
	101,	förrådsb landningar .......................	B fri	fri	fri
	911,
	991
	109,	andra slag.............................	B 3,2 %	3,2 %	fri
	200,
	919,
	999
40.06		Ovulkat gummi i andra former (t.ex. stänger, rör eller strängar) samt varor av ovulkat gummi (t.ex. ringar och rondeller):
	901	varor av ovulkat gummi i förening med annat
		material ...........................	B 3,8 %	3,8 %	fri
	100,	andra slag.........................	B 3,2 %	3,2 %	fri
	909
40.07		Tråd och rep av mjukgummi:
	001	tråd .........................	B fri	fri	fri
	009	rep .................................	B 6,2 %	6,2 %	3 %
40.08		Plattor, duk, remsor, stänger och strängar (inbegripet profilerade stänger och strängar), av mjukgummi:
	110,	plattor, duk och remsor....................	B 5,3 %	5,3 %	3 %
	210

255

40 09

40.10

40.11

	andra slag:
ur 299	profilerade stänger och strängar av icke poröst
	mjukgummi, i avpassade längder, för användning i
	civila flygplan.......................	B fri
190,	andra..............................	B 4,4 %
291,
292,
ur 299
	Rör octi slangar av mjukgummi, även försedda med
	kopplingsanordningar e.d. (t.ex. skarvrör, knärör och
	flänsarr
100	inte /förstärkta eller på annat sätt kombinerade med
	annat material, inte försedda med
	kopplingsanordningar e.d...................	B 7 %
	förstärkta eller på annat sätt kombinerade med enbart
	metall, inte försedda med kopplingsanordningar e.d.:
201	spiral- och pansarslangar.................	B 6 %
209	andra..............................	B 7 %
300	förstärkta eller på annat sätt kombinerade med enbart
	textilmaterial, inte försedda med kopplingsanordningar
	e.d..................................	B 7 %
	förstärkta eller på annat sätt kombinerade med annat
	material, inte försedda med kopplingsanordningar e.d.:
401	spiral- och pansarslangar.................	B 6 %
409	andra..............................	B 7 %
	försedda med kopplingsanordningar e.d.:
ur 501,	lämpliga som ledningar för gaser eller vätskor, för
ur 509	användning i civila flygplan ..............	B fri
ur 501	spiral- och pansarslangar.................	B 6 %
ur 509	andra..............................	B 7 %
	Drivremmar och transportband av mjukgummi .....	B 9 %
	Nya däck, andra än massivdäck, av gummi:
	av sådana slag som används på luftfartyg:
ur 300	för användning i civila flygplan............	B fri
ur 300	andra..............................	B 9%
	Minimitull: per 100 kg	70:-
101,	andra slag.............................	B 9 %
209,	Minimitull: per 100 kg	70:-
400-
990

fri

4,4 %

7 %

6 %

7 %

7 %

6 %

7 %

fn

6 %

7 %

9 %

fri

9 %

70:-

9 %

70:-

fri

2,9 %

3 %

3 %

3 %

3 %

3 %

3 %

fri

3 %

3 %

6,5 %

fri

4 %

31:-

4 %

31:-

*’ Se bilaga

256

40.12

40.13

40.14

40.15

40.16

” Se bilaga

109 101,	Regummerade eller begagnade däck, massivdäck, av gummi; massivdäck, utbytba samt fälgband, av gummi: regummerade däck: för användning i civila flygplan .... andra......................	andra än ira slitbanor	B fri B 9 %	fri 9%
109	Minimitull:	per 100 kg	70:-	70:-
	begagnade däck, andra än massivdäck:
200	för användning i civila flygplan ....		B fri	fri
200	andra......................		B 9 %	9%
	Minimitull:	per 100 kg	70:-	70:-
	andra slag:
901	massivdäck..................		B 5,3 %	5,3 %
909	andra......................		B 9 %	9 %
	Minimitull:	per 100 kg	70:-	70:-
	Innerslangar av gummi .............		B 9%	9%
	Minimitull:	per 100 kg	70:-	70:-
	Hygieniska och farmaceutiska artiklar	(inbegripet
	dinappar), av mjukgummi, även med hårdgummi:	delar av
100	kondomer.....................		B fri	fri
	andra slag:
901	preventivmedel, andra än kondomer .		B fn	fri
909	andra......................		B 2,2 %	2,2 %
	Kläder och tillbehör till kläder (inbegripet handskar), för
	alla ändamål, av mjukgummi:
	handskar:
110	för kirurgiskt bruk.............		B 3,8 %	3,8 %
190	andra......................		B 3,8 %	3,8 %
900	andra slag.....................		B 5,1 %	5,1 %
	Andra varor av mjukgummi:
	av poröst gummi:
100	för användning i civila flygplan ....		B fri	fri
100	andra......................		B 3,8 %	3,8 %
	andra slag:
910,	golvbeläggningsmaterial och mattor, radergummin;
920,	fendrar för fartyg eller kajer, äver uppblåsbara;
940,	andra uppblåsbara artiklar; delar och tillbehör till
950,	motorfordon .................		B 3,8 %	3,8 %
991

fri

4 %

31:-

fri

4 %

31:-

4 %

4 %

31:-

4 %

31:-

fri

fri

fri

2 %

2,7 %

5 %

fri

3,5 %

2,5 %

257

17 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 35. Del A

40.17

ur 931, ur 939		packningar, tätningar o.d.,för användning i civila flygplan ............................	B fri	fri	fri
ur	999	andra varor, för användning i civila flygplan . . .	B fri	fri	fri
ur	931,	andra..............................	B 3,8 %	3,8 %	2,5 %
ur	939,
ur	999
		Hårdgummi (t.ex. ebonit) i alla former, inbegripet avfall
		och skrot; varor av hårdgummi:
	001	avfall, skrot och pulver....................	B fri	fri	fri
ur	009	rör av hårdgummi, försedda med kopplingsanordningar
		e.d., lämpliga som ledningar för gaser eller vätskor,
		för användning i civila flygplan.............	B fri	fri	fri
ur	009	andra................................	B 3,2 %	3,2 %	fri

0 Se bilaga

258

Tulltaxe- nummer	Varunummer	Varuslag	Bastullsatser i förhandi.	Gällande tullsatser	överens- komna med- givanden
1	2	3	4	5	6
41.04		Läder av nötkreatur och andra oxdjur samt av hästdjur, annat än läder enligt nr 41.08 eller 41.09:
	101,	förgarvade hudar och skinn, avsedda för vidare
	211,	garvning..............................	B fri	fri	fri
	221
	109,	andra................................	B 4,4 %	4,4 %	4,4 %
	219,
	229-
	390
41.05		Läder av får och lamm, annat än läder enligt nr 41.08
		eller 41.09:
	111,	förgarvade hudar och skinn, avsedda för vidare
	121	garvning..............................	B fri	fri	fri
	200	berett till pergament eller vidare berett efter garvningen ............................	B 4,4 %	4,4 %	2,5 %
	119,	andra................................	B 4,4 %	4,4 %	2 %
	129,
	190
41.06		Läder av get och killing, annat än läder enligt nr 41.08
		eller 41.09:
	111.	förgarvade hudar och skinn, avsedda för vidare
	121	garvning..............................	B fri	fri	fri
	200	berett till pergament eller vidare berett efter garvningen ............................	B 4,4 %	4,4 %	3 %
	119,	andra................................	B 4,4 %	4,4 %	2 %
	129,
	190
41.07		Läder av andra djur, annat än läder enligt nr 41.08 eller
		41.09:
	101,	förgarvade hudar och skinn, avsedda för vidare
	211,	garvning..............................	B fri	fri	fri
	291,
	901
	109,	andra................................	B 4,4 %	4,4 %	2 %
	219,
	299,
	909

0 Se bilaga

259

41.08	Sämskläder (inbegripet nysämskläder) ...........	B 4,4 %	4,4 %	2,5 %
41.09	Lackläder och laminerat lackläder; metalliserat läder .	B 4,4 %	4,4 %	2,5 %
41.10	Avklipp och annat avfall av läder eller konstläder,
	olämpligt för tillverkning av lädervaror; läderpulver	B fri	fri	fri
41.11	Konstläder på basis av läder eller läderfibrer, i plattor,
	skivor eller remsor, även i rullar...............	B 4,4 %	4,4 %	2,5 %

n Se bilaga

260

Tulltaxe- nummer	Varunummer	Varuslag	Bastullsatser i förhandi.	Gällande tullsatser	överens- komna med- givanden
1	2	3	4	5	6
42.01		Sadelmakeriarbeten för alla slags djur (inbegripet draglinor, koppel, knäskydd, munkorgar, vojlockar, sadelväskor, hundtäcken o.d.), av alla slags material	B 4.9 %	4,9 %	2,7 %
42.02		Koffertar, resväskor, sminkväskor, attachéväskor, portföljer, skolväskor, fodral, etuier och väskor för glasögon, kikare, kameror, musikinstrument eller vapen samt liknande artiklar; ressäckar, necessärer, ryggsäckar, handväskor, shoppingväskor, plånböcker, portmonnäer, kartfodral,      cigarettetuier, tobakspungar, verktygsväskor, sportväskor, flaskfodral, smyckeskrin, puderdosor, matsilveretuier och liknande artiklar, av läder, konstläder, plast (i form av plattor, duk eller folier), textilvara, vulkanfiber eller papp eller helt eller till största delen belagda med sådant material eller med papper:
		koffertar, resväskor, sminkväskor, attachéväskor, portföljer, skolväskor och liknande artiklar:
	110	med utsida av läder, konstläder
		eller lackläder........................	B 6,2 %	6,2 %	3 %
	120	med utsida av plast eller textilvara..........	B 6,2 %	6,2 %	5,2 %
	190	andra..............................	B 6,2 %	6,2 %	5,7 %
		handväskor, även med axelrem, inbegripet handväskor utan handtag:
	210	med utsida av läder, konstläder
		eller lackläder........................	B 6,2 %	6,2 %	6,2 %
		Maximitull: per 100 kg	400:-	400:-	400:-
	220,	andra.............................	B 6,2 %	6,2 %	6,2 %
	290	Maximitull: per 100 kg	400:-	400:-	400:-
		artiklar av sådana slag som normalt bärs i fickan eller
		handväskan:
	310	med utsida av läder, konstläder
		eller lackläder........................	B 6,2 %	6,2 %	3 %
	320	med utsida av plast (i form av plattor, duk eller folier) eller textilvara...................	B 6,2 %	6,2 %	6,2 %
	390	andra..............................	B 6,2 %	6,2 %	3,7 %
		andra slag:

n Se bilaga

261

	910	med utsida av läder, konstläder eller lackläder........................	B 6,2 %	6,2 %	3 %
	920	med utsida av plast (i form av plattor, duk eller folier) eller textilvara...................	B 6,2 %	6,2 %	4,1 %
	990	andra..............................	B 6,2 %	6,2 %	3,7 %
42.03		Kläder och tillbehör till kläder, av läder eller konstläder:
	101-	kläder ...............................	B 7%	7 %	4 %
	109
	210-	handskar och halvhandskar .................	B 6,5 %	6,5 %	6,5 %
	299
	300,	andra................................	B 4,9 %	4,9 %	4,9 %
	400
42.04		Maror av läder eller konstläder, av sådana slag som används i maskiner, apparater eller mekaniska redskap eller för annat tekniskt ändamål ...............	B 4,9 %	4,9 %	3 %
42.05		Andra varor av läder eller konstläder............	B 4,9 %	4,9 %	2,5 %
42.06		'Åror av tarmar, guldslagarhinna. blåsor eller senor . .	B fri	fri	fri

0 Se bilaga

262

Tulltaxe- nummer	Varunummer	Varuslag	Bastullsatser i förhandl.	Gällande tullsatser	överens- komna med- givanden
1	2	3	4	5	6
43.02		Garvade eller på annat sätt beredda pälsskinn (inbegripet huvuden, svansar, tassar och andra delar eller avklipp), lösa eller hopfogade (dock inte med andra material), med undantag av varor enligt nr 43.03:
		hela skinn, med eller utan huvud, svans eller tassar, lösa:
	110- 130	av mink, av kanin och hare eller av följande lamm: astrakan, breitschwanz, karakul, persian och liknande lamm, indiskt, kinesiskt och mongoliskt lamm samt tibetlamm............................. andra:	B 2,5 %	2,5 %	fri
	191, 192	av lamm, andra än sådana enligt stat.nr 43.02.130, får, get eller killing ....................	B 2,5 %	2,5 %	2,2 %
	193	av räv .............................	B 2,5 %	2,5 %	fri
	199	andra..............................	B 2,5 %	2,5 %	2,2 %
	200	huvuden, svansar, tassar och andra delar eller avklipp, icke hopfogade ......................... hela skinn och delar eller avklipp av skinn, hopfogade:	B 2,5 %	2,5 %	fri
	301	s.k. ryckta skinn ......................	B 7 %	7 %	2,7 %
	309	andra slag...........................	B 3,2 %	3,2 %	2,2 %
43.03		Kläder och tillbehör till kläder samt andra varor av pälsskinn:
	103	handskar..............................	B 4,9 %	4,9 %	3,7 %
	101, 102, 109, 900	andra................................	B 7 %	7%	3,7 %
43.04		Konstgjord päls och varor av konstgjord päls:
	001	konstgjord päls .........................	B 5,3 %	5,3 %	3,2 %
	002	varor av konstgjord päls...................	B 7,2 %	7,2 %	3,2 %

!) Se bilaga

263

Tulltaxe-
nummer

1

44.01

44.02

44.03

44.04

44.05

44.06

44.07

ur	102,
ur	103,
ur	210-
	999
	101,
ur	102,
ur	103,
	104,
	109,
ur	210-
	999

44.08

100

Varunummer

Väruslag	Bastullsatser i förhandl.	Gällande tullsatser	överens- komna med- givanden
3	4	5	6
Brännved i form av stockar, kubbar, vedträn, kvistar, risknippen e.d.; trä i form av flis eller spån, annat än träspån enligt nr 44.04; sågspån och annat träavfall, även agglomererat till vedträn, briketter, pelletar eller liknande former ..........................	B fri	fri	fri
Träkol (inbegripet kol av nötter eller nötskal), även agglomererat ............................	B fri	fri	fri
Virke, obearbetat, barkat, befriat från splintved eller bilat eller grovt sågat på två eller fyra sidor ..........	B fri	fri	fri
Tunnbandsvidjor av trä; kluvna störar; pålar och störar av trä, tillspetsade men inte sågade i längdriktningen; träkäppar, grovt tillformade men inte svarvade, böjda eller på annat sätt bearbetade, lämpliga för tillverkning av promenadkäppar, paraplyer, verktygsskaft e.d.; träspån av sådana slag som används för tillverkning av korgar, askar, siktar e.d. samt liknande spån.......	B fri	fri	fri
Träull; trämjöl ...........................	B fri	fri	fri
Järnvägs- och spårvägssliprar av trä.............	B fri	fri	fri
Virke, sågat eller kluvet i längdriktningen eller skuret eller svarvat till skivor, även hyvlat, slipat eller fingerskarvat, med en tjocklek av mer än 6 mm: icke sammansatt parkettstav, hyvlad ...........	B 2,5 %	fri	fri
andra slag.............................	B fri	fri	fri
Faner (även skarvat) och annat virke, sågat i längdriktningen eller skuret eller svarvat till skivor, även hyvlat, slipat eller fingerskarvat, med en tjocklek av högst 6 mm: av barrträ .............................	B 1,4 %	1,4 %	0,9 %

” Se bilaga

264

44.09

44.10

44.11

44.12

44.13

44.14

44.15

200	av följande tropiska träslag: mörkröd meranti, ljusröd meranti, vit lauan, sipomahogny, limba, okoumé, obeche (abachi), afrikansk mahogny, sapellimahogny, baboen, äkta mahogny (arter av släktet Swietenia), brasiliansk jakaranda och rosenträ ............	B 1,4 %	fri
900	andra slag............................. Virke (inbegripet icke sammansatt parkettstav), likformigt bearbetat utefter hela längden (spontat, falsat, fasat, försett med pärlstav, profilerat, bearbetat till rund form e.d.) på kanter eller sidor, även hyvlat, slipat eller fingerskarvat:	B 1,4 %	1,4 %
	av barrträ:
101	icke sammansatt parkettstav ..............	B 2,5 %	2,5 %
102	profilerat virke .......................	B 3,2 %	3,2 %
107,	andra slag...........................	B fri	fri
109	av lövträ:
201	icke sammansatt parkettstav ..............	B 2,5 %	2,5 %
202	profilerat virke .......................	B 3,2 %	3,2 %
209	andra slag...........................	B fri	fri
	Spånskivor och liknande skivor av trä eller andra vedartade material, även agglomererade med harts eller andra organiska bindemedel.................. Fiberskivor av trä eller andra vedartade material, även innehållande harts eller andra	B 2,2 %	2,2 %
	organiska bindemedel .................100 kg	2:-	2:-
	Kryssfaner (plywood), fanerade skivor och liknande
	trälaminat:
110-	kryssfaner (plywood) bestående enbart av träfanerskikt
199	som vart och ett har en tjocklek av högst 6 mm . . .	B 2,5 %	2,5 %
210-	andra slag.............................	B 3,5 %	3,5 %
990	Förtätat trä i block, plattor, ribbor eller profilerade
	former ................................	B fri	fri
	Träramar för målningar, fotografier, speglar e.d..... Packlådor, förpackningsaskar, häckar, tunnor, andra än tunnor enligt nr 44.16, och liknande förpackningar, av trä; kabeltrummor av trä; lastpallar, pallboxar och liknande anordningar, av trä:	B 3,2 %	3,2 %
	packlådor, förpackningsaskar, häckar, tunnor (andra än tunnor enligt nr 44.16) och liknande förpackningar; kabeltrummor:

0,9 %

0,9 %

fri

fri

fri

fri

fri

fri

1,5 %

1:30

1,7 %

2,3 %

fri

fri

” Se bilaga

265

44.16

44.17

44.18

101	förpackningar: bestående huvudsakligen av skivor enligt nr 44.11............................	B 3,2 %	3,2 %	2,1 %
102	andra............................	B fri	fri	fri
103	kabeltrummor ........................	B 3,8 %	3,8 %	2,5 %
200	lastpallar, pallboxar och liknande anordningar ....	B 3,8 %	3,8 %	2,5 %
	Fat, tunnor, kar, baljor och andra tunnbinderiarbeten samt delar till sådana arbeten, av trä, inbegripet tunnstav ...............................	B 2,5 %	2,5 %	fri
001	Vfcrktyg och redskap, infattningar, handtag och skaft till verktyg eller redskap, borstträn samt borst- och kvastskaft, av trä; skoläster och skoblock, av trä: verktyg och redskap, infattningar, handtag och skaft till verktyg eller redskap, borstträn samt borst- och kvastskaft: av hickory ..........................	B fri	fri	fri
002	av annat träslag.......................	B 2,2 %	2,2 %	fri
005	skoläster och skoblock: grovt tillformade ämnen.................	B fri	fri	fri
006	andra slag...........................	B 3,8 %	3,8 %	fri
100	Bvggnadssnickerier och timmermansarbeten, av trä, inbegripet cellplattor, sammansatt parkettstav samt vissa takspån ("shingles" och "shakes”): fönster (även franska) och fönsterkarmar........	B fri	fri	fri
201	dörrar, dörrkarmar och dörrtrösklar: bestående huvudsakligen av skivor enligt nr 44.11	B 3,2 %	3,2 %	fri
209	andra..............................	B fri	fri	fri
ur 300	sammansatt parkettstav: för mosaikgolv .......................	B 2,5 %	2,5 %	1,7 %
ur 300	annan ..............................	B 2,5 %	2,5 %	fri
401	formar, formluckor o.d., för betonggjutning: bestående huvudsakligen av skivor enligt nr 44.11	B 3,2 %	3,2 %	fri
409	andra..............................	B fri	fri	fri
500	vissa takspån ("shingles" och "shakes").........	B 3,8 %	3,8 %	fri
901	andra slag: cellplattor...........................	B 3,5 %	3,5 %	fri
902	andra produkter: bestående huvudsakligen av skivor enligt nr 44.11............................	B 3,2 %	3,2 %	fri

" Se bilaga

266

	903, 909	andra............................	B fri	fri	fri
44.19		Bords- och köksartiklar av trä.................	B 3,8 %	3,8 %	fri
44.20		Trä med inläggningar, skrin, askar, etuier och fodral för
		smycken, matsilver och liknande artiklar, av trä;
		statyetter och andra prydnadsföremål, av trä;
		rumsinventarier av trä, inte inbegripna i 94 kap.:
	901	trä med inläggningar .....................	B 3,5 %	3,5 %	2,3 %
	100,	andra................................	B 3,8 %	3,8 %	fri
	909
44.21		Andra varor av trä:
	100	klädhängare ...........................	B 3,8 %	3,8 %	fri
	901	spolar, cops, bobiner, trådrullar o.d............	B 2,2 %	2,2 %	fri
	909	andra................................	B 3,8 %	3,8 %	fri

0 Se bilaga

267

Tulltaxe- nummer	Varunummer	Väruslag	Bastullsatser i förhandl.	Gällande tullsatser	Överens- komna med- givanden
1	2	3	4	5	6
45.01		Naturkork, obearbetad eller enkelt förarbetad; korkavfall; krossad, granulerad eller malen kork............	B fn	fri	fri
45.02		Naturkork, befriad från det yttre barklagret eller sågad eller skuren så att yttersidan och innersidan blivit tämligen parallella, samt naturkork i kvadratiska eller rektangulära block, plattor, skivor eller remsor (inbegripet skarpkantade ämnen till korkar) .......	B fri	fri	fri
45.03		Vhror av naturkork ........................	B fri	fri	fri
45.04		Presskork (kork som agglomererats med eller utan bindemedel) och varor av presskork:
	ur 900	packningar, tätningar o.d., för användning i civila flygplan ..............................	B fri	fri	fri
	101, 109, ur 900	andra................................	B 2,9 %	2,9 %	1,9 %

0 Se bilaga

268

Tulltaxe- nummer	Varunummer	Varuslag	Bastullsatser i förhandl.	Gällande tullsatser	Överens- komna med- givanden
1	2	3	4	5	6
46.01		Flätor och liknande produkter av flätningsmaterial, även sammanfogade till band; flätningsmaterial, flätor och liknande produkter av flätningsmaterial, hopbundna i parallella parter eller vävda till platta produkter, även utgörande färdiga artiklar (t.ex. mattor och gallerverk):
	101,	av plast ..............................	B 7,2 %	7,2 %	1,7 %
	991
	109,	av annat material........................	B 3,8 %	fri	fri
	200,
	910,
	999
46.02		Korgmakeriarbeten och andra artiklar, formade direkt av flätningsmaterial eller tillverkade av varor enligt nr 46.01; artiklar av luffa:
	901	av plast ..............................	B 7,2 %	7,2 %	4,7 %
	100,	av annat material........................	B 3,8 %	fri	fri
	909

0 Se bilaga

269

Tulltaxe- nummer	Varunummer	Viruslag	Bastullsatser i förhandl.	Gällande tullsatser	överens- komna med- givanden
1	2	3	4	5	6
47.01		Mekanisk massa av ved.....................	B fri	fri	fri
47.02		Dissolvingmassa av ved.....................	B fri	fri	fri
47.03		Sodamassa och sulfatmassa, av ved, med undantag av
		dissolvingmassa ..........................	B fri	fri	fri
47.04		Sulfitmassa av ved, med undantag av dissolvingmassa	B fri	fri	fri
47.05		Halvkemisk massa av ved ...................	B fri	fn	fri
47.06		Massa av andra fibrösa cellulosahaltiga material ....	B fri	fri	fri
47.07		Avfall och förbrukade varor av papper eller papp . . .	B fri	fri	fri

0 Se bilaga

270

Tulltaxe- nummer	Varunummer	Varuslag	Bastullsatser i förhandl.	Gällande tullsatser	överens- komna med- givanden
1	2	3	4	5	6
48.01		Tidningspapper i rullar eller ark...............	B fri	fri	fri
48.02		Papper och papp, obelagda och obestrukna, av sidana slag som används för skrivning, tryckning eller annat grafiskt ändamål, samt papper och papp till hålkort och hålremsor, i rullar eller ark, med undantag av papper enligt nr 48.01 eller 48.03; papper och papp, handgjorda:
	100	papper och papp, handgjorda................	B 2,2 %	2,2 %	1,5 %
	200	papper och papp av sådana slag som används för tillverkning av papper och papp som är ljuskänsliga, värmekänsliga eller elektrokänsliga............	B 2,2 %	2,2 %	1,5 %
	300	karbonråpapper .........................	B 1,8 %	1,8 %	1,2 %
	400	tapetråpapper .......................... annat papper och annan papp, inte innehållande mekanisk massa eller med en halt av sådan massa av högst 10 viktprocent av det totala fiberinnehållet (träfritt papper, träfri papp):	B 2,2 %	2,2 %	1,5 %
	510	vägande mindre än 40 g/m1...............	B 2,2 %	2,2 %	1,5 %
	520,	andra..............................	B 2,2 %	2,2 %	1,5 %
	530
	600	annat papper och annan papp, med en halt av mekanisk massa av mer än 10viktprocent av det totala fiberinnehållet (trähaltigt papper, trähaltig papp)...........	B 2,2 %	2,2 %	1,5 %
48.03		Papper av sådan typ som används till toalettpapper, ansiktsservetter, handdukar eller bordsservetter samt liknande papper av sådana slag som används för hushållsändamål eller sanitärt ändamål samt cellulosavadd och duk av cellulosafibrer, även kräppade,
		plisserade, präglade, perforerade, ytfärgade,
		ytdekorerade eller tryckta, i rullar med en bredd av mer än 36 cm eller i kvadratiska eller rektangulära ark som (i ovikt skick) har minst en sida som är längre än 36 cm	B 2 %	2 %	1,3 %
48.04		Kraftpapper och kraftpapp, obelagda och obestrukna, i rullar eller ark, med undantag av varor enligt nr 48.02 eller 48 03:
	311	kondensatorpapper.......................	B 1,4 %	1,4 %	0,9 %

0 Se bilaga

271

	110- 290, 312- 590	annat................................	B 2,2 %	2,2 %
48.05		Annat papper och annan papp, obelagda och obestrukna, i rullar eller ark:
	100	halvkemiskt vågningspapper ................	B 2,2 %	2,2 %
	210- 290	papper och papp, flerskiktade................	B 2.2 %	2,2 %
	300	omslagspapper av sulfitmassa................	B 2,2 %	2,2 %
	400	filtrerpapper och filtrerpapp.................	B 2,2 %	2,2 %
	500	grålumppapper och grålumppapp .............	B 1,4 %	1,4 %
	600	annat papper, vägande högst 150 g/m2..........	B 2,2 %	2,2 %
	700, 800	annat................................	B 2,2 %	2,2 %
48.06		Pergamentpapper, pergamentpapp,      smörpapper, genomskinligt ritpapper och pergamyn (glassin) samt annat glättat, genomsynligt eller genomskinligt papper, i rullar eller ark ...........................	B 2,2 %	2,2 %
48.07		Papper och papp, sammansatta (bestående av skikt förenade med bindemedel), inte belagda, bestrukna eller impregnerade, även armerade invändigt, i rullar eller ark...................................	B 2,2 %	2,2 %
48.08		Papper och papp, vågade (med eller utan fastlimmade plana ytskikt), kräppade, plisserade, präglade eller perforerade, i rullar eller ark, med undantag av varor enligt nr 48.03 eller 48.18...................	B 2,2 %	2,2 %
48.09		Karbonpapper, självkopierande papper och annat kopierings- eller övertryckspapper (inbegripet belagt, bestruket eller impregnerat papper för stenciler eller offsetplåtar), även tryckta, i rullar med en bredd av mer än 36 cm eller i kvadratiska eller rektangulära ark som (i ovikt skick) har minst en sida som är längre än 36 cm	B 2 %	2 %
48.10		Papper och papp, på ena eller båda sidorna belagda eller bestrukna med kaolin eller andra oorganiska ämnen med eller utan bindemedel, men utan annan beläggning, även ytfärgade, ytdekorerade eller tryckta, i rullar eller ark	B 2 %	2 %
48.11		Papper, papp, cellulosavadd och duk av cellulosafibrer, belagda, bestrukna, impregnerade, överdragna, ytfärgade, ytdekorerade eller tryckta, i rullar eller ark, med undantag av varor enligt nr 48.03, 48.09, 48.10 eller 48.18 .................................	B 2 %	2 %
48.12		Filterblock och filterplattor av pappersmassa.......	B fri	fri

1,5 %

1,5 %

1,5 %

1,5 %

1,5 %

0,9 %

1,5 %

1,5 %

1,5 %

1,5 %

1,5 %

1,3 %

1,3 %

1,3 %

fri

0 Se bilaga

272

48.13

48.14

48.15

48.16

48.17

48.18

” Se bilaga

	Cigarettpapper, även tillskuret eller i häften; cigaretthylsor............................ Papperstapeter och liknande väggbeklädnad; s.k. fönsterpapper:	B 2,2 %	2,2 %
100	papperstapeter och liknande väggbeklädnad av ingrainpapper ..........................	B 3,8 %	3,8 %
200	papperstapeter och liknande väggbeklädnad av papper som på utsidan är överdraget eller belagt med ett komat, präglat, färgat, mönstertryckt eller på annat sätt dekorerat plastskikt ......................	B 12 %	12 %
301	papperstapeter och liknande väggbeklädnad av papper som på utsidan är belagt med flätningsmaterial, även hopbundet till parallella parter eller vävt: med flätningsmaterial av plast.............	B 7,2 %	7,2 %
309	med annat flätningsmaterial...............	B 3,8 %	3,8 %
900	andra slag.............................	B 3,8 %	3,8 %
	Golvbeläggningsmaterial med botten av papper eller papp, även tillskuret .......................	B 3,8 %	3,8 %
101	Karbonpapper, självkopierande papper och annat kopierings- eller övertryckspapper (med undantag av papper enligt nr 48.09), pappersstenciler och offsetplåtar av papper, även förpackade i askar: karbonpapper och liknande kopieringspapper i rullar med en bredd av mer än 15 cm men högst 36 cm . .	B 2 %	2 %
109-	andra................................	B 3,2 %	3,2 %
900	Kuvert, kortbrev, brevkort med enbart postalt tryck samt korrespondenskort, av papper eller papp; askar, mappar o.d. av papper eller papp, innehållande ett sortiment av brevpapper, papperskuvert e.d........	B 3,2 %	3,2 %
100	Toalettpapper, näsdukar, servetter för rengöring av ansikte eller händer, handdukar, hushållspapper, borddukar, bordsservetter, blöjor, tamponger, lakan och liknande hushålls-, sanitets- och sjukhusartiklar samt kläder och tillbehör till kläder, av pappersmassa, papper, cellulosavadd eller duk av cellulosafibrer: toalettpapper...........................	B 2,5 %	2,5 %
201	näsdukar, servetter för rengöring av ansikte eller händer, handdukar och hushållspapper: hushållspapper i rullar ..................	B 2,2 %	2 %
209	andra..............................	B 3,2 %	3.2 %

1,5 %

2,5 %

8 %

4,8 %

2,5 %

%

2,5

2,5

%

1,3

%

2,1

%

2,1

%

1,7 %

1,5 %

2,1 %

273

18 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 35. Del A

48.19

48.20

48.21

48.22

48.23

300- 900	andra slag...........................	B 3,2 %	3,2 %
	Kartonger, askar, lådor, säckar, påsar och andra förpackningar av papper, papp, cellulosavadd eller duk av cellulosafibrer, kortregisterlådor, brevkorgar och liknande artiklar av sådana slag som används på kontor, i butiker e.d., av papper eller papp .............	B 3,2 %	3,2 %
	Kontorsböcker, räkenskapsböcker, anteckningsböcker, orderböcker,     kvittensböcker, brevpapper i block, anteckningsblock, dagböcker och liknandea r t i k 1 a r, ävensom skrivböcker, skrivunderlägg, samlingspärmar (för lösblad eller andra), mappar, blankettsatser, även interfolierade med karbonpapper, samt liknande artiklar, av papper eller papp; album för prover eller samlingar samt bokpärmar och bokomslag, av papper eller papp	B 3,2 %	3,2 %
	Etiketter av alla slag, av papper eller papp, även tryckta	B 3,2 %	3,2 %
	Bobiner, spolar, cops och liknande artiklar av pappersmassa, papper eller papp (även perforerade eller härdade) ...............................	B 3,2 %	3,2 %
110, 190	Andra slag av papper, papp, cellulosavadd eller duk av cellulosafibrer, tillskurna till bestämd storlek eller form; andra varor av pappersmassa, papper, papp, cellulosavadd eller duk av cellulosafibrer: papper, gummerat eller försett med annan klistrande beläggning, i remsor eller rullar..............	B 2,5 %	2,5 %
200	filtrerpapper och filtrerpapp.................	B 2,5 %	2,5 %
300	ostansade kort för hålkortsmaskiner, även i sammanhängande banor ...................	B 3,2 %	3,2 %
400	tryckt papper i rullar, ark eller rondeller, avsett för registrerande apparater ....................	B 3,2 %	3,2 %
510, 590	annat papper och annan papp av sädana slag som används för skrivning, tryckning eller annat grafiskt ändamål..............................	B 2,5 %	2,5 %
600	brickor, fat, tallrikar, bägare o.d., av papper eller papp........................	B 3,2 %	3,2 %
700	formpressade artiklar av pappersmassa .........	B 3,2 %	3,2 %
901	andra slag: papper, papp, cellulosavadd och duk av cellulosafibrer, tillskurna till bestämd storlek eller form: kondensatorpapper...................	B 1,4 %	1.4 %

2,1 %

2,1 %

2,1 %

2,1 %

2,1 %

1,7 %

1,7 %

2,1 %

2,1 %

1,7 %

2,1 %

2,1 %

0,9 %

” Se bilaga

274

902	andra............................ andra slag:	B 2,5 %	2,5 %	1,7 %
ur 909	packningar, tätningar o.d. av papper eller papp,
	för användning i civila flygplan..........	B fri	fri	fri
ur 909	andra............................	B 3,2 %	3,2 %	2,1 %

0 Se bilaga

275

Tulltaxe- nummer	Varunummer	Varuslag	Bastullsatser i förhandl.	Gällande tullsatser	Överens- komna med- givanden
1	2	3	4	5	6
49.01		Tryckta böcker, broschyrer, häften och liknande tryckalster, även i form av enstaka blad..........	B fri	fri	fri
49.02		Tidningar och tidskrifter, även illustrerade eller innehållande reklam .......................	B fri	fri	fri
49.03		Bilderböcker, ritböcker och målarböcker för barn . . .	B fri	fri	fri
49.04		Musiknoter, tryckta eller handskrivna, även häftade, bundna eller illustrerade ....................	B fri
49.05		Kartor av alla slag, inbegripet atlaser, väggkartor, topografiska kartor och glober, tryckta...........	B fri	fri	fri
49.06		Planritningar, andra ritningar samt teckningar för arkitektoniskt, ingenjörstekniskt, industriellt, kommersiellt, topografiskt eller liknande ändamål, i form av handgjorda original; handskrivna texter; karbonkopior samt fotografiska reproduktioner påstrålningskänsligt papper av de varor som nämnts tidigare i detta nummer ...............	B fri	fri	fri
49.07		Omakulerade frimärken, beläggningsstämplar o.d., gångbara eller avsedda som nyutgåva i det land till vilket de är destinerade; stämpelpapper; sedlar; checkblanketter; aktier, obligationer och liknande värdehandlingar ..........................	B fri	fri	fri
49.08		Dekalkomanier...........................	B 3,2 %	3,2 %	2,1 %
49.09		Brevkort och vykort, med bildtryck eller annat tryck; tryckta kort med personliga hälsningar, meddelanden eller tillkännagivanden, även med bildtryck, med eller utan kuvert eller utstyrsel.............	B 3,2 %	3,2 %	2,1 %
49.10		Almanackor av alla slag, tryckta, inbegripet almanacksblock ..........................	B fn	fri	fri
49.11		Andra tryckalster, inbegripet tryckta bilder samt fotografier..............................	B fri	fri	fri

0 Se bilaga

276

Tulltaxe- nummer	Värunummer	Varuslag	Bastullsatser i förhandl.	Gällande tullsatser	överens- komna med- givanden
1	2	3	4	5	6
50.04		Gam av natursilke (annat än gam spunnet av avfall av
		natursilke), inte i detaljhandelsuppläggningar ......	B fri	fri	fri
50.05		Gam spunnet av avfall av natursilke, inte i
		detaljhandelsuppläggningar...................	B fri	fri	fri
50.06		Gam av natursilke samt gam spunnet av avfall av
		natursilke, i detaljhandelsuppläggningar, gut.......	B fri	fri	fri
50.07		Vävnader av natursilke eller av avfall av natursilke	B fri	fri	fri

0 Se bilaga

277

Tulltaxe- nummer	Värunummer	Väruslag	Bastullsatser i förhandl.	Gällande tullsatser	överens- komna med- givanden
1	2	3	4	5	6
51.04		Rivet avfall och riven lump av ull eller av fina eller grova djurhår............................	B fri	fri	fri
51.05		Ull samt fina eller grova djurhår, kardade eller kammade (inbegripet kammad ull i bulk)................	B fri	fri	fri
51.06		Kardgam av ull, inte i detaljhandelsuppläggningar . . .	B 3,8 %	3,8 %	3,8 %
51.07		Kamgam av ull, inte i detaljhandelsuppläggningar . . .	B 4,4 %	4,4 %	4 %
51.08		Gam (kardgam eller kamgam) av fina djurhår, inte i detaljhandelsuppläggningar
	100	kardgam..............................	B 3,8 %	3,8 %	3,8 %
	200	kamgam..............................	B 4,4 %	4,4 %	4 %
51.09		Garn av ull eller fina djurhår, i detaljhandelsuppläggningar...................	B 4,4 %	4,4 %	4,4 %
51.10		Gam av grova djurhår eller tagel (inbegripet överspunnet gam av tagel), även i detaljhandelsuppläggningar:
		inte i detaljhandelsuppläggningar:
	001	t.o.m. nr 6 metrisk numrering .............	B 3,8 %	3,8 %	3,8 %
	002	annat..............................	B fri	fri	fri
	003	i detaljhandelsuppläggningar ..............	B 4,4 %	4,4 %	4,4 %
51.11		Kardgamsvävnader av ull eller fina djurhår........	B 14 %	14 %	8 %
		......................Minimitull: per 100 kg	400:-	400:-	229:-
51.12		Kamgamsvävnader av ull eller fina djurhår........	B 14 %	14%	8 %
		......................Minimitull: per 100 kg	400:-	400-	229-
51.13		Vävnader av grova djurhår eller av tagel .........	B 5,3 %	5,3 %	5,3 %

0 Se bilaga

278

Tulltaxe-

nummer

1

52.04

52.05

52.06

Se bilaga

\hrunummer

ruslag

3

Sytråd av bomull, även i detaljhandelsuppläggningar:

inte i detaljhandelsuppläggningar .............

i detaljhandelsuppläggningar

Gam av bomull (annat än sytråd), innehållande minst 85
viktprocent bomull, inte i detaljhandelsuppläggningar:

med en längdvikt av minst 125 decitex

med en längdvikt av mindre än 125 decitex:

med en längdvikt av minst 66,35 decitex (högst 89

engelskt nummer)

med en längdvikt av mindre än 66,35 decitex (mer

än 89 engelskt nummer)

Gam av bomull (annat än sytråd), innehållande mindre
än 85 viktprocent bomull, inte i
detaljhandelsuppläggningar:

med en längdvikt av minst 125 decitex

med en längdvikt av mindre än 125 decitex:

Bastullsatser
i förhandl.

4

B 13 %

B 13 %

B fri

Gällande

tullsatser

13 %

13 %

7 %

fri

fri

7 %

Överens-
komna
med-
givanden

6

4 %

5 %

4 %

4 %

fri

4 %

279

52.07

52.08

52.09

52.10

52.11

52.12

l) Se bilaga

ur 150,

ur 250,

ur 350,

ur 450

ur 150,

ur 250,

ur 350,
ur 450

111

211

119-

190,

219-

590

med en längdvikt av minst 66,35 decitex (högst 89 engelskt nummer) .....................	B 7 %	fri	4 %
med en längdvikt av mindre än 66,35 decitex (mer
än 89 engelskt nummer).................	B fri	fri	fri
Garn av bomull (annat än sytråd), i
detaljhandelsuppläggningar...................	B 7 %	7 %	5 %
Vävnader av bomull, innehållande minst 85 viktprocent bomull och vägande högst 200 g/m2: oblekta, med tvåskaftsbindning, inte merceriserade, vägande minst 14 g/m2 men högst 40 g/m2, som på en yta av 1 cm2 innehåller sammanlagt minst 13 men högst 24 varp- och väfttrådar................	B 13 %	fri	8 %
blekta, med tvåskaftsbindning, vägande minst 14 g/m2 men högst 40 g/m2, som på en yta av 1 cm2innehåller sammanlagt minst 13 men högst 24 varp- och väfttrådar .............................	B 13 %	2 %	8 %
andra slag.............................	B 13 %	13 %	8 %
Vävnader av bomull, innehållande minst 85 viktprocent
bomull och vägande mer än 200 g/m2 ...........	B 13 %	13 %	8 %
Vävnader av bomull, innehållande mindre än 85 viktprocent bomull, med inblandning huvudsakligen eller uteslutande av konstfibrer och vägande högst 200 g/m2	B 13 %	13 %	8 %
Vävnader av bomull, innehållande mindre än 85 viktprocent bomull, med inblandning huvudsakligen eller uteslutande av konstfibrer och vägande mer än 200 g/m'	B 13 %	13 %	8 %
Andra vävnader av bomull...................	B 13 %	13 %	8 %

280

Tulltaxe- nummer	Varunummer		Xfiruslag		Bastullsatser i förhandl.	Gällande tullsatser	överens- komna med- givanden
1		2	3		4	5	6
53.03			Jute och andra bastfibrer för textilt ändamål (med
			undantag av lin, mjukhampa och rami), oberedda eller
			beredda men inte spunna; blånor och avfall	av dessa
			fibrer (inbegripet gamavfall samt rivet avfall och riven
			lump)..........................		B fri	fri	fri
53.04			Sisal och andra textilfibrer från växter av släktet Agave,
			oberedda eller beredda men inte spunna; blånor och
			avfall av dessa fibrer (inbegripet gamavfall samt rivet
			avfall och riven lump)...............		B fri	fri	fri
53.05			Kokosfibrer, manillahampa (abaca eller Musa textilis
			Nee), rami och andra vegetabiliska textilfibrer, inte
			nämnda eller inbegripna någon annanstans,	oberedda
			eller beredda men inte spunna; blånor och	avfall av
			dessa fibrer (inbegripet gamavfall samt rivet avfall och
			riven lump).......................		B fri	fri	fri
53.06			Gam av lin:
			enkelt:
		101	över nr 35 engelsk numrering,	inte i
			detaljhandelsuppläggningar .........		B fri	fri	fri
			andra slag:
	ur	109	inte i detaljhandelsuppläggningar . . .		B 5,3 %	5,3 %	4 %
	ur	109	i detaljhandelsuppläggningar ......		B 5,3 %	5,3 %	5 %
			tvinnat (flertrådigt):
	ur	200	inte i detaljhandelsuppläggningar .....		B 5,3 %	5,3 %	4 %
	ur	200	i detaljhandelsuppläggningar ........		B 5,3 %	5,3 %	5 %
53.07			Gam av jute eller andra bastfibrer för textilt	ändamål
			enligt nr 53.03 .....................		B fri	fri	fri
53.08			Gam av andra vegetabiliska textilfibrer; pappersgam:
		100	gam av kokosfibrer ................		B fri	fri	fri
			gam av mjukhampa:
	ur	200	inte i detaljhandelsuppläggningar .....		B 5,3 %	5,3 %	4 %
	ur	200	i detaljhandelsuppläggningar ........		B 5,3 %	5,3 %	5 %
		300	pappersgam .....................		B 5,3 %	5,3 %	4 %
		900	andra slag.......................		B 5,3 %	5,3 %	4 %
53.09			Vävnader av lin....................		B 13 %	13 %	8 %

0 Se bilaga

281

53.10	101, 901 109, 909	Vävnader av jute eller andra bastfibrer för textilt ändamål enligt nr 53.03: med en bredd av högst 150 cm och en vikt av minst 310 g/m2 ............................. andra................................	B 8 % B 10 %	8 % 10 %	4 % 4 %
53.11	001	Vävnader av andra vegetabiliska textilfibrer; vävnader av pappersgam: av kokosfibrer utan inblandning av andra textilfibrer ........................	B 3,2 %	fri	3,2 %
	002	av mjukhampa..........................	B 7,2 %	7,2 %	7,2 %
	009	andra................................	B 6,2 %	6,2 %	6,2 %

282

Tulltaxe- nummer	Varunummer	Vhnislag	Bastullsatser i förhandl.	Gällande tullsatser	överens- komna med- givanden
1 54.01	2	3 Sytråd av konstfilament, även i detaljhandelsuppläggningar: av syntetfilament:	4	5	6
	ur 100	inte i detaljhandelsuppläggningar ...........	B 7 %	fri	4 %
	ur 100	i detaljhandelsuppläggningar .............. av regenatfilament:	B 7 %	fri	5 %
	201	i detaljhandelsuppläggningar ..............	B 8 %	8 %	5 %
54.02	209	inte i detaljhandelsuppläggningar ........... Minimitull: per 100 kg Gam av syntetfilament (annat än sytråd), inte i detaljhandelsuppläggningar, inbegripet monofilamentgam av syntetmaterial med en längdvikt av mindre än 67 decitex:	B 8 % 130:-	8 % 130:-	4 % 65:-
	101, 201, 611, 621, 691	kordgam..............................	B 13 %	13 %	4 %
54.03	109, 209, 310- 590, 619, 629, 699	annat................................ Gam av regenatfilament (annat än sytråd), inte i detaljhandelsuppläggningar, inbegripet monofilamentgam av regenatmaterial med en längdvikt av mindre än 67 decitex:	B 7 %	fri	4 %
	101, 411, 421, 491	kordgam..............................	B 13 %	13 %	4 %

0 Se bilaga

283

	109- 390, 419, 429, 499	annat................................ Minimitull: per 100 kg	B 8 % 130:-	8 % 130:-	4 % 65:-
54.04		Monofilamentgam av syntetmaterial med en längdvikt av minst 67 decitex och med ett största tvärmått av högst I mm; remsor o.d. (t. ex. konstbast) av syntetmaterial, med en bredd i föreliggande skick av högst 5 mm . . .	B 7 %	fri	4 %
54.05		Monofilamentgam av regenatmaterial med en längdvikt av minst 67 decitex och med ett största tvärmått av högst 1 mm; remsor o.d. (L ex. konstbast) av regenatmaterial med en bredd i föreliggande skick av högst 5 mm............................	B 7 %	7 %	4 %
54.06		Gam av konstfilament (annat än sytråd), i detaljhandelsuppläggningar:
	100	gam av syntetfilament ....................	B 7%	fri	5 %
	200	gam av regenatfilament....................	B 8 %	8 %	5 %
54.07		Vävnader av gam av syntetfilament, inbegripet vävnader framställda av material enligt nr 54.04 ...........	B 13 %	12 %	8 %
54.08		Vävnader av gam av regenatfilament, inbegripet vävnader framställda av material enligt nr 54.05:
		vävnader framställda av högstyrkegam av viskos:
	101	innehållande minst 85 viktprocent regenatfilament eller vägande mindre än 200 g/m2 ..........	B 16 %	16 %	8 %
		Minimitull: per 100 kg	560:-	560:-	280:-
	109	andra..............................	B 16 %	16 %	8 %
		Minimitull: per 100 kg	400:-	400:-	200:-
	210-	andra vävnader, innehållande minst 85 viktprocent
	240	regenatfilament eller remsor e.d. av regenatmaterial	B 16 %	16 %	8 %
		Minimitull: per 100 kg	560:-	560:-	280:-
		andra vävnader:
	311,	vägande mindre än 200 g/m2..............	B 16 %	16 %	8 %
	321,	Minimitull: per 100 kg	560:-	560:-	280:-
	331,
	341
	312,	vägande minst 200 g/m2 .................	B 16 %	16 %	8 %
	322,	Minimitull: per 100 kg	400:-	400:-	200:-
	332,
	342

0 Se bilaga

284

Tulltaxe- nummer	Varunummer		Varuslag	Bastullsatser i förhandl.	Gällande tullsatser	överens- komna med- givanden
1		2	3	4	5	6
55.01			Fiberkabel av syntetfilament..................	B 3,2 %	fri	3,2 %
55.02			Fiberkabel av regenatfilament.................	B 4,9 %	4,9 %	4 %
55.03			Syntetstapelfibrer, inte kardade, kammade eller på annat sätt beredda för spinning....................	B 3,2 %	fri	3,2 %
55.04			Regenatstapelfibrer, inte kardade, kammade eller på annat sätt beredda för spinning................	B 4,9 %	4,9 %	4 %
55.05			Avfall (inbegripet kamavfall och gamavfall samt rivet avfall och riven lump) av konstfibrer:
		100	av syntetfibrer..........................	B 3,2 %	fri	3,2 %
		200	av regenatfibrer.........................	B 4,9 %	fri	4 %
55.06			Syntetstapelfibrer, kardade, kammade eller på annat sätt beredda för spinning.......................	B 3,2 %	fri	3,2 %
55.07			Regenatstapelfibrer, kardade, kammade eller på annat sätt beredda för spinning....................	B 4,9 %	4,9 %	4 %
55.08			Sytråd av k o n st st a p e 1 fi b r e r, även i detaljhandelsuppläggningar:
			av syntetstapelfibrer:
		101	i detaljhandelsuppläggningar ..............	B 10 %	7 %	5 %
		109	annan ..............................	B 10 %	7 %	4 %
			av regenatstapelfibrer:
	ur	200	i detaljhandelsuppläggningar ..............	B 10 %	10 %	5 %
	ur	200	annan ..............................	B 10 %	10 %	4 %
55.09			Gam (annat än sytråd) av syntetstapelfibrer, inte i detaljhandelsuppläggningar:
	ur	110-	med en längdvikt av mindre än 66,35 decitex (mer än
		990	89 engelsk numrering) ....................	B fri	fri	fri
	ur	110-	med en längdvikt av mindre än 125 men inte mindre
		990	än 66,35 decitex ........................	B 10 %	fri	4 %
	ur	110-	annat................................	B 10 %	7 %	4 %
		990
55.10			Gam (annat än sytråd) av regenatstapelfibrer, inte i detaljhandelsuppläggningar:
	ur	110-	med en längdvikt av mindre än 66,35 decitex (mer än
		900	89 engelsk numrering) ....................	B fri	fri	fri

Se bilaga

285

	ur 110- 900 ur 110- 900	med en längdvikt av mindre än 125 men inte mindre än 66,35 decitex ....................... annat................................	B 10 % B 10 %	fri 10 %	4 % 4 %
55.11		Gam (annat än sytråd) av konststapelfibrer, i detaljhandelsuppläggningar:
	100,	av syntetstapelfibrer ......................	B 10 %	7%	5 %
	200
	300	av regenatstapelfibrer .....................	B 10%	10 %	5 %
55.12		Vävnader av syntetstapelfibrer innehållande minst 85 viktprocent sådana fibrer ....................	B 13 %	13 %	8 %
55.13		Vävnader av syntetstapelfibrer, innehållande mindre än 85 viktprocent sådana fibrer, med inblandning huvudsakligen eller uteslutande av bomull, med en vikt av högst 170 g/m2.........................	B 13 %	13 %	8 %
55.14		Vävnader av syntetstapelfibrer, innehållande mindre än 85 viktprocent sådana fibrer, med inblandning huvudsakligen eller uteslutande av bomull, med en vikt av mer än 170 g/m! ......................	B 13 %	13 %	8 %
55.15		Andra vävnader av syntetstapelfibrer ............	B 13 %	13 %	8 %
55.16		Vävnader av regenatstapelfibrer
	211,	innehållande minst 40 viktprocent regenatfilament	B 15 %	15 %	8 %
	221,
	231,
	241
	110-	andra................................	B 15 %	13 %	8 %
	140,
	219,
	229,
	239,
	249,
	310-
	940

Se bilaga

286

Tulltaxe- nummer	Varunummer	Varuslag	Bastullsatser i förhandl.	Gällande tullsatser	överens- komna med- givanden
1	2	3	4	5	6
56.01		Vhdd av textilmaterial och varor av sädan vadd; textilfibrer med en längd av högst 5 mm (flock) samt stoft och noppor av textilmaterial:
	300	textilfibrer med en längd av högst 5 mm samt stoft och noppor av textilmaterial ................	B fri	fri	fri
	101,	sanitetsbindor och sanitetstamponger, blöjor och
	109	liknande sanitetsartiklar, av vadd .............	B 9 %	9 %	5 %
	210-	andra slag.............................	B 9 %	9%	4 %
	290
56.02		Filt, även impregnerad, överdragen, belagd eller
		laminerad:
	100	nålfilt och fibermaskbondad duk..............	B 10 %	10 %	6,7 %
	210-	andra slag.............................	B 10 %	10 %	8 %
	900
56.03		Bondad duk, även impregnerad, överdragen, belagd eller
		laminerad ..............................	B 10 %	10 %	8 %
5604		Tråd och rep av gummi, textilöverdragna; textilgam samt remsor o.d. enligt nr 54.04 eller 54.05, impregnerade, överdragna eller belagda med gummi eller plast eller försedda med hölje av gummi eller plast:
	200	högstyrkegam av polyestrar, av nylon eller andra polyamider eller av viskos, impregnerat eller överdraget ............................	B 13 %	13 %	4 %,
	100,	andra slag.............................	B 6,2 %	6,2 %	4 %
	900
56.05		Metalliserat gam (även överspunnet), dvs. textilgam eller remsor o.d. enligt nr 54.04 eller 54.05, i förening med metall i form av tråd eller pulver eller överdragna med metall:
	001	remsor o.d. enligt nr 54.04 .................	B 7 %	fri	4 %
	009	andra slag.............................	B 7 %	7 %	4 %
56.06		Överspunnet gam samt remsor o.d. enligt nr 54.04 eller 54.05, överspunna (dock inte gam enligt nr 56.05 och överspunnet tagelgam); sniljgam (inbegripet sniljgam framställt av textilflock); chainettegam:
		sniljgam:
	001	av bomull...........................	B 7 %	7 %	7 %

0 Se bilaga

287

56.07

56.08

	005	av annat textilmaterial ..................	B 10 %
		andra slag:
	006	av regenatfilament .....................	B 16 %
	009	av annat textilmaterial ..................	B 12 %
		Surmingsgam och tågvirke, även flätade och även impregnerade, överdragna eller belagda med gummi eller plast eller försedda med hölje av gummi eller plast:
	100	av jute eller andra bastfibrer för textilt ändamål enligt nr 53.03 ...............	B fri
	210-	av sisal eller andra textilfibrer av släktet Agave, av
	300	manillahampa (Musa textilis Nee) eller andra hårda fibrer (bladfibrer).......................	B 8 %
	410,	av polyeten eller polypropylen...............	B 13 %
	490	av andra syntetfibrer:
	501	av syntetfilament......................	B 13 %
	502	av syntetstapelfibrer....................	B 8 %
		andra slag:
	901	av regenatfilament .....................	B 16 %
	909	av annat textilmaterial ..................	B 8 %
		Knutna nät av surmingsgam eller tågvirke, som längdvara eller i avpassade stycken; avpassade fisknät och andra fiskredskap av nät samt andra konfektionerade varor av nät, av textilmaterial:
		avpassade fisknät och andra fiskredskap av nät:
	901	av bomull......................100 kg	B 8 %
	110,	av annat textilmaterial .............100 kg	B 8 %
	902	knutna nät:
	191	av konstfilament ......................	B 13 %
	192,	av annat textilmaterial ..................	B 10 %
	903	andra konfektionerade varor av nät:
		av trikå:
ur	193	av syntetfilament....................	O 11 %
ur	194	av regenatfilament ...................	O 16 %
ur	195,	av annat textilmaterial ................	O 13 %
ur	909	andra slag:
ur	193	av syntetfilament....................	B 11 %

10 %

16 %

12 %

fri

fri

13 %

13 %

8 %

16 %

8 %

25:-

45:-

13 %

10%

11 %

16 %

13 %

11 %

11 Se bilaga

fri

fri

8 %

8 %

8 %

8 %

8 %

8 %

8 %

8 %

8 %

8 %

8 %

8 %

8 %

288

	ur 194		av regenatfilament ................... av annat textilmaterial ................	B 16 % B 13 %	16 % 13 %	8 % 8 %
	ur	195,
56.09	ur	909	Wror av gam, av remsor o.d. enligt nr 54.04 eller 54.05 eller av surmingsgam eller tågvirke, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans:
		001	av syntetfilament ........................	B 7,2 %	7,2 %	7,2 %
		002	av regenatfilament .......................	B 8 %	8 %	8 %
		009	av annat textilmaterial ....................	B 5,3 %	5,3 %	5,3 % 1

0 Se bilaga

289

19 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 35. Del A

Tulltaxe- nummer	Varunummer	Varuslag	Bastullsatser i förhandl.	Gällande tullsatser	Överens- komna med- givanden
1	2	3	4	5	6
57.01		Mattor och annan golvbeläggning av textilmaterial, knutna, även konfektionerade.................	B fri	fri	fri
57.02		Mattor och annan golvbeläggning av textilmaterial, vävda, inte tuftade eller flockade, även konfektionerade, inbegripet kelim-, soumak- och karamanievävnader och liknande handvävda produkter:
	100	kelim-, soumak- och karamanievävnader och liknande
		handvävda produkter .....................	B 6,9 %	6,9 %	3 %
		golvbeläggning av kokosfibrer:
	201	utan inblandning av andra fibrer............	B fri	fri	fri
	209	annan ..............................	B 12 %	12 %	8 %
	310-	andra slag.............................	B 12 %	12 %	8 %
	990
57.03		Mattor och annan golvbeläggning av textilmaterial, tuftade, även konfektionerade:
	901	av kokosfibrer utan inblandning av andra fibrer . . .	B fri	fri	fri
	100-	andra................................	B12 %	12 %	8 %
	300,
	909
57.04		Mattor och annan golvbeläggning av filt av textilmaterial, inte tuftade eller flockade, även konfektionerade ..........................	B 10%	10 %	8 %
57.05		Andra mattor och annan golvbeläggning av textilmaterial, även konfektionerade:
	001	av kokosfibrer utan inblandning av andra fibrer . . .	B fri	fri	fri
	009	av annat textilmaterial ....................	B 12 %	12 %	8 %

0 Se bilaga

290

Tulltaxe- nummer	Varunummer	Varuslag	Bastullsatser i förhandl.	Gällande tullsatser	överens- komna med- givanden
1	2	3	4	5	6
58.01		Luggvävnader, inbegripet sniljvävnader, andra än varor enligt nr 58.02 och 58.06:
	901	av natursilke...........................	B 7,2 %	7,2 %	7,2 %
	100-	av annat textilmaterial ....................	B 13 %	13 %	8 %
	360,
	909
58.02		Handduksfrotté och liknande frottévävnader, andra än band enligt nr 58.06; tuftade dukvaror av textilmaterial, andra än varor enligt nr 57.03 ................	B 13 %	13 %	8 %
58.03		Slingervävnader, andra än band enligt nr 58.06:
	901	av syntetfilament ........................	B 13 %	12 %	8 %
	902	av regenatfilament .......................	B 16 %	16 %	8 %
	100, 909	av annat textilmaterial ....................	B 13 %	13 %	8 %
58.04		Tyll, trådgardinsvävnad och nätknytningar; spetsar som längdvara eller i form av motiv:
	101	fisknät av bomull...................100 kg	B 8 %	25:-	8 %
	102	fisknät av annat textilmaterial ..........100 kg	B 8 %	45:-	8 %
		andra slag:
	103,	av syntetfilament ......................	B 6,9 %	6,9 %	6,9 %
	211,
	301
	104,	av regenatfilament .....................	B 8 %	8 %	8 %
	212,
	302
	109,	av annat textilmaterial ..................	B 7,2 %	7,2 %	7,2 %
	219,
	290,
	309
58.05		Handvävda tapisserier av typerna Gobelins, Flandern, Aubusson, Beauvais och liknande samt handbroderade tapisserier (t.ex. med petits points eller korsstygn), även konfektionerade ..........................	B 6,2 %	6,2 %	6,2 %
58.06		Vävda band, andra än varor enligt nr 58.07; band bestående av sammanklistrade parallella trådar eller fibrer:

0 Se bilaga

291

100

vävda band med lugg (även av frottétyp)

B 12 %

58.07

58.08

58.09

58.10

andra slag:

201,

321,

401

ur 202,

ur 391,

ur 402

ur 202,

ur 391,

ur 402

209,

310,

329,

399,

409

101,

901

109,

909

101,

901

109,

909

001

002

009

101,

921

11 Se bilaga

av regenatfilament

av jute

..................... B 16 %

Minimitull: per 100 kg

500:-

av andra bastfibrer för textilt ändamål enligt nr

53.03 ..............................

av andra textilmaterial

B 12 %

.................. B 12 %

Etiketter, märken och liknande artiklar av textilmaterial.

som längdvara eller tillskurna, inte broderade:

av regenatfilament

av annat textilmaterial

B 16 %

.................... B 12 %

Flätor som längdvara; snörmakeriarbeten som längdvara,
utan broderier och inte utgörande trikåvaror; tofsar,
pomponger och liknande artiklar:

av regenatfilament

....................... B 16 %

av annat textilmaterial

.................... B 12 %

Vävnader av metalltråd och vävnader av metalliserat
gam enligt nr 56.05, av sådana slag som används i
kläder, som inredningsvävnader eller för liknande
ändamål, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans:

av metalliserade remsor av syntetmaterial

av metalliserade remsor av regenatmaterial

andra slag

....... B 13 %

...... B 16 %

Broderier som längdvara eller i form av motiv:

av regenatfilament

....................... B 8 %

12 %

16 %

500:-

8 %

8 %

12 %

16 %

12 %

16 %

12 %

12 %

16 %

7 %

8 %

8 %

8 %

250:-

8 %

8 %

8 %

8 %

8 %

8 %

8 %

8 %

8 %

7 %

8 %

292

	109,	av annat textilmaterial ....................	B 5,8 %	5,8 %	5,8 %
	910,
	929,
	990
58.11		Textilvaror som längdvara, bestående av ett eller flera lager av dukvara av textilmaterial, sammanfogade med stoppningsmaterial genom sömnad eller på annat sätt, andra än broderier enligt nr 58.10..............	B beläggs	beläggs	beläggs
			med samma	med	med
			tull som den	samma tull	samma tull
			dukvara som	som den	som den
			ger varan	dukvara	dukvara
			dess karaktär	som ger	som ger
				varan dess	varan dess
				karaktär	karaktär

0 Se bilaga

293

Tulltaxe- nummer	Varunummer	Väruslag	Bastullsatser i förhandl.	Gällande tullsatser	Överens- komna med- givanden
I	2	3	4	5	6
59.01		Textilvävnader överdragna med gummi arabicum e.d. eller med stärkelseprodukter, av sådana slag som används till bokpärmar o.d.; kalkerväv; preparerad målarduk; kanfas och liknande styva textilvävnader av sådana slag som används till hattstommar:
	100	textilvävnader överdragna med gummi arabicum e.d. eller med stärkelseprodukter, av sådana slag som används till bokpärmar o.d..................	B 5,3 %	5.3 %	5,3 %
	900	andra slag.............................	B 6,9 %	6,9 %	6,9 %
59.02		Kordväv av högstyrkegam av nylon eller andra polyamider, polyestrar eller viskos:
	901	av viskos, impregnerad, överdragen eller belagd med gummi...............................	B 16 %	16%	8 %
		Minimitull: per 100 kg	175:-	175:-	88:-
	101,	av nylon eller andra polyamider eller av polyestrar,
	201	impregnerad, överdragen eller belagd med gummi	B 13 %	fri	8 %
	109,	andra slag.............................	B 13 %	13 %	8 %
	209,
	909
59.03		Textilvävnader, impregnerade, överdragna, belagda eller laminerade med plast, andra än vävnader enligt nr 59.02:
	101,	av sådana slag som används till bokpärmar o.d. . . .	B 8 %	8 %	8 %
	901
	109,	andra................................	B 12 %	12 %	8 %
	200,
	909
59.04		Linoleummattor o.d., även i tillskurna stycken; golvbeläggning bestående av en textilbotten med överdrag eller beläggning, även i tillskurna stycken . .	B 5,6 %	5,6 %	5,6 %

0 Se bilaga

294

59.05

59.06

59.07

59 08

59 09

ur 001, ur 009		Texti Itapeter: med utsida av textilmaterial av konstfibrer eller bomull...............................	B beläggs med samma tull som det textil- material varav utsidan består	beläggs med samma tull som det textil- material varav utsidan består	beläggs med samma tull som det textil- material varav utsidan består
ur	001,	med utsida av annat material................	B beläggs	beläggs	beläggs
ur	009		med samma	med	med
			textilma-	samma	samma
			terial varav	textilma-	textilma-
			utsidan	terial varav	terial varav
			består	utsidan	utsidan
				består	består
		Gummibehandlade textilvävnader, andra än vävnader
		enligt nr 59.02:
		trikå:
	101,	av syntetfilament ......................	B 6,9 %	6,9 %	6,9 %
	911
	102,	av regenatfilament .....................	B 8,5 %	8,5 %	8 %
	912
	103,	av annat textilmaterial ..................	B 7,2 %	7,2 %	7,2 %
	919
	109,	andra................................	B 12 %	12 %	8 %
	990	Textilvävnader med annan impregnering, annat överdrag eller annan beläggning; målade teaterkulisser, ateljéfonder o.d., av textilvävnad ..............	B 6,9 %	6,9 %	6,9 %
		Vekar av vävt, flätat eller stickat textilmaterial, för lampor, kaminer, tändare, ljus e.d.; glödstrumpor och rundstickad glödstrumpsväv, även impregnerade . . . Brandslangar och liknande slangar av textilmaterial, även med invändig beläggning, armering eller tillbehör av	B 4,6 %	4,6 %	4,6 %
		annat material ...........................	B 6,2 %	6,2 %	6,2 %

11 Se bilaga

295

59.10		Drivremmar och transportband av textilmaterial, även förstärkta med metall eller annat material........	B 5,8 %	5,8 %	5,8 %
59.11		Produkter och artiklar av textilmaterial, för tekniskt bruk, specificerade i anm. 7 till detta kapitel:
	200	siktduk, även konfektionerad................	B 4,9 %	4,9 %	4,9 %
	100, 310- 900	andra slag.............................	B 9 %	9 %	8 %

0 Se bilaga

296

Tulltaxe- nummer	Varunummer	Varuslag	Bastullsatser i förhandl.	Gällande tullsatser	Överens- komna med- givanden
1 60.01	2	3 Luggvaror, inbegripet varor med lång lugg samt frotté, av trikå:	4	5	6
	101, 221, 921	av syntetfilament ........................	B 13 %	10 %	8 %
	102, 222, 922	av regenatfilament .......................	B 16 %	16 %	8 %
60.02	109, 210, 223, 290, 910, 923, 990	av annat textilmaterial .................... Andra dukvaror av trikå: innehållande minst 5 viktprocent töjfibergam eller gummitråd:	B 14 %	14 %	8 %
	101, 301	av syntetfilament......................	B 6,9 %	6,9 %	6,9 %
	102, 302	av regenatfilament .....................	B 8,5 %	8,5 %	8 %
	109, 309	av annat textilmaterial .................. andra slag:	B 7,2 %	7,2 %	7,2 %
	201, 431, 931	av syntetfilament......................	B 13 %	10 %	8 %
	202, 432, 932	av regenatfilament .....................	B 16 %	16 %	8 %

Se bilaga

297

Se bilaga

209,

410,

420,

433,

490,

910,

920,

933,

990

av annat textilmaterial

.................. B 14 %

14 %

298

Tulltaxe- nummer	Varunummer	Varuslag	Bastullsatser i förhandl.	Gällande tullsatser	överens- komna med- givanden
1	2	3	4	5	6
61.01		Överrockar, bilrockar, slängkappor, anoraker, skidjackor, vindjackor och liknande ytterkläder, av trikå, för män eller pojkar:
	100	av ull eller fina djurhår....................	B 15 %	15 %	12 %
	301	av syntetfilament ........................	O 13 %	13 %	12 %
	302	av regenatfilament .......................	O 17 %	17 %	12 %
		Minimitull: per 100 kg	700:-	700:-	494:-
	200,	av annat textilmaterial ....................	O 15 %	15 %	12 %
	303,	Minimitull: per 100 kg	400:-	400:-	320:-
	900
61.02		Kappor (inbegripet slängkappor), bilrockar, anoraker, skidjackor, vindjackor och liknande ytterkläder, av trikå, för kvinnor eller flickor:
	100	av ull eller fina djurhår....................	B 15 %	15 %	12 %
	301	av syntetfilament ........................	O 13 %	13 %	12 %
	302	av regenatfilament .......................	O 17%	17 %	12 %
		Minimitull: per 100 kg	700:-	700:-	494:-
	200,	av annat textilmaterial ....................	O 15 %	15 %	12 %
	303,	Minimitull: per 100 kg	400:-	400:-	320:-
	900
61.03		Kostymer, ensembler, kavajer, blazrar, jackor (andra än sådana enligt nr 61.01) och byxor (andra än badbyxor), av trikå, för män eller pojkar:
	110,	av ull eller fina djurhår....................	B 15 %	15 %	12 %
	210,
	310,
	410
	121,	av syntetfilament ........................	O 13 %	13 %	12 %
	231,
	331,
	431
	191,	av regenatfilament .......................	O 17 %	17 %	12 %
	291,	Minimitull: per 100 kg	700:-	700:-	494:-
	391,
	491

0 Se bilaga

299

61.04

11 Se bilaga

122,
199.
220,
232,
299,
320,
332,
399,

421,

422,

433,

434,
499

110,

210,

310,

410,

510,

610

131,

231,

331,

431,

531,
631

191,

291,

391,

441,

591,

691

av annat textilmaterial ....................	O 15 %	15 %
Minimitull: per 100 kg	400:-	400:-
Dräkter, ensembler, kavajer, blazrar, jackor (andra än sådana enligt nr 61.02), klänningar, kjolar, byxkjolar och byxor, av trikå, för kvinnor eller flickor:
av ull eller fina djurhår....................	B 15 %	15 %
av syntetfilament ........................	O 13 %	13 %
av regenatfilament .......................	O 17 %	17 %
Minimitull: per 100 kg	700:-	700:-

300

61.05

61.06

61.07

11 Se bilaga

120,
132,
199,
220,
232,
299,
320,
332,
399,
420,
432,
442,
490,
520,
532,
599,
621,
622,

633,

634,
699

201

202

901

100,
203,
909

901

201

202

100,
203,

909

121,

221

122,

222

191,

291

av annat textilmaterial

Minimitull: per 100 kg

Skjortor av trikå, för män eller pojkar:

av syntetfilament
av regenatfilament

Minimitull: per 100 kg

av ull eller fina djurhår

av annat textilmaterial

O 15 %

400:-

B 17 %

B 16 %

560:-

B 15 %

.................... 0 15%

Minimitull: per 100 kg

400:-

15 %

400:-

10 %

16 %

560:-

15 %

15 %

400:-

12 %

320:-

12 %

12 %

420:-

12 %

12 %
320:-

Blusar, skjortor och skjortblusar av trikå, för kvinnor
eller flickor:

av ull eller fina djurhår....................

av syntetfilament ........................

av regenatfilament

B 15 %

O 13 %

....................... 0 17%

Minimitull. per 100 kg

700:-

av annat textilmaterial

Minimitull: 100 kg

Kalsonger, nattskjortor, pyjamas, badrockar,
morgonrockar och liknande artiklar, av trikå, för män
eller pojkar:

kalsonger, nattskjortor och pyamas:

av syntetfilament

O 15 %

400:-

...................... B 17 %

av regenatfilament .....................

Minimitull: per 100 kg
av ull eller fina djurhår..................

B 16 %

560:-

B 15 %

15 %

13 %

17 %

700:-

15 %

400:-

10 %

16 %

560:-

15 %

12 %

12 %

12 %

494:-

12 %

320:-

12 %

12 %

420:-

12 %

301

61.08

61.09

11 Se bilaga

110,

123,

199,
210,
223,

299

991

921

922

910,

923,

999

111.

221,

321

112,

222,

322

191,

291,

391

113,

199,

210,

223,

299,

310,

323,

399

991

921

922

910,

923,

999

901

902

av annat textilmaterial

andra slag:

.................. 0 15%

Minimitull: per 100 kg

400:-

15 %

400:-

12 %

320:-

av ull eller fina djurhår..................

av syntetfilament......................

av regenatfilament

B 15 %

O 13 %

..................... 0 17%

Minimitull: per 100 kg

700:-

av annat textilmaterial

.................. 0 15%

Minimitull: per 100 kg

400:-

15 %

13 %

17 %
700:-

15 %

400:-

12 %

12 %

12 %

494:-

12 %

320:-

Underklänningar, underkjolar, underbyxor, trosor,
nattlinnen, pyjamas, negligéer, badrockar, morgonrockar
och liknande artiklar, av trikå, för kvinnor eller
flickor:

underklänningar, underkjolar, underbyxor, trosor,
nattlinnen och pyamas:

av syntetfilament

av regenatfilament

Minimitull: per 100 kg

B 17 %

B 16 %

560:-

10 %

av ull eller fina djurhår

av annat textilmaterial

Minimitull: per 100 kg

B 15 %

O 15 %

400:-

andra slag:

av ull eller fina djurhår..................

av syntetfilament......................

av regenatfilament . .
av annat textilmaterial

B 15 %

O 13 %

................ O 17 %

Minimitull: per 100 kg 700:-

................ 0 15%

Minimitull: per 100 kg 400:-

T-tröjor, undertröjor och liknande tröjor, av trikå:

av syntetfilament:

T-tröjor ............................

andra ..............................

O 13 %

B 17 %

16 %

560:-

15 %

15 %

400:-

12 %

12 %

420:-

12 %

12 %

320:-

12 %

12 %

12 %
494:-

12 %

320:-

12 %

12 %

302

61 10

61.11

	av regenatfilament:
903	T-tröjor ............................	O 17 %	17 %	12 %
	Minimitull. per 100 kg	700:-	700:-	494:-
904	andra..............................	B 16 %	16 %	12 %
	Minimitull: per 100 kg	560:-	560:-	420:-
905	av ull eller fina djurhår....................	B 15 %	15 %	12 %
101	av annat textilmaterial ....................	O 15 %	15 %	12 %
109,	Minimitull: per 100 kg	400:-	400:-	320:-
907,
909
	Tröjor (andra än sådana enligt nr 61.09), pullovrar,
	koftor, västar och liknande artiklar, av trikå:
100	av ull eller fina djurhår....................	B 15 %	15 %	12 %
301	av syntetfilament ........................	O 13 %	13 %	12 %
302	av regenatfilament .......................	O 17 %	17 %	12 %
	Minimitull: per 100 kg	700:-	700:-	494:-
200,	av annat textilmaterial ....................	O 15 %	15 %	12 %
303,	Minimitull: per 100 kg	400:-	400:-	320:-
900
	Babykläder och tillbehör till sådana kläder, av trikå:
	av ull eller fina djurhår:
101	vantar .............................	B 7,7 %	7,2 %	7,7 %
109	andra slag...........................	B 15 %	15 %	12 %
	av bomull:
201	vantar .............................	B 7,7 %	7,2 %	7,7 %
202	strumpor, sockor o.d., inbegripet skodon utan påsatt
	sula...............................	O 13 %	13 %	12 %
209	andra slag...........................	O 15 %	15 %	12 %
	Minimitull: per 100 kg	400:-	400:-	320:-
	av syntetfilament:
301	underkläder..........................	B 17 %	10 %	12 %
302	vantar .............................	B 6,2 %	6,2 %	6,2 %
303	andra slag...........................	O 13 %	13 %	12 %
	av syntetstapelfibrer:
304	vantar .............................	B 7,7 %	7,2 %	7,7 %
305	strumpor, sockor o.d., inbegripet skodon utan påsatt
	sula...............................	B 13 %	13 %	12 %
309	andra slag...........................	O 15 %	15 %	12 %
	Minimitull: per 100 kg	400:-	400:-	320:-
	av annat textilmaterial:
	av regenatfilament:
901	underkläder........................	B 16 %	16 %	12 %
	Minimitull: per 100 kg	560:-	560:-	420:-
902	vantar ...........................	B 8,9 %	8,5 %	8,9 %
903	andra slag.........................	O 17 %	17 %	12 %
	Minimitull: per 100 kg	700:-	700:-	494:-
	andra:

” Se bilaga

303

61.12

61.13

61.14

61.15

904	vantar .............................	B 7,7 %
909	andra slag...........................	O 15 %
	Minimitull: per 100 kg	400:-
	Träningsoveraller, skiddräkter, baddräkter och badbyxor,
	av trikå:
192,	av ull eller fina djurhår....................	B 15 %
203,
392,
492
121,	av syntetfilament ........................	O 13 %
201,
311.
411
191,	av regenatfilament .......................	O 17 %
202,	Minimitull: per 100 kg	700:-
391,
491
110,	av annat textilmaterial ....................	O 15 %
122,	Minimitull: per 100 kg	400:-
199,
209,
312,
399,
412,
499
	Kläder av dukvaror av trikå enligt nr 59.03, 59.06 eller
	59.07:
	av dukvaror enligt nr 59.03 eller 59.07:
001	av syntetfilament ......................	O 13 %
002	av regenatfilament .....................	O 17 %
	Minimitull: per 100 kg	700:-
003	av ull eller fina djurhår..................	B 15 %
005	av annat textilmaterial ..................	O 15 %
	Minimitull: per 100 kg	400:-
	av dukvaror enligt nr 59.06:
006	av syntetfilament......................	B 6,9 %
007	av regenatfilament .....................	B 8.5 %
009	av annat textilmaterial ..................	B 7,2 %
	Andra kläder av trikå:
100	av ull eller fina djurhår....................	B 15 %
301	av syntetfilament ........................	O 13 %
302	av regenatfilament .......................	O 17 %
	Minimitull: per 100 kg	700:-
200,	av annat textilmaterial ...................	O 15 %
303,	Minimitull: per 100 kg	400:-
900
	Strumpbyxor, trikåer, strumpor, sockor o.d., inbegripet
	åderbrocksstrumpor samt skodon utan påsatt sula, av
	trikå:

7,2 %

15 %

400:-

15 %

13 %

17 %

700:-

15 %

400:-

13 %

17 %

700:-

15 %

15 %
400:-

6,9 %

8,5 %

7,2 %

15 %

13 %

17 %

700:-

15 %

400:-

” Se bilaga

7,7 %

12 %

320:-

12 %

12 %

12 %

494:-

12 %

320:-

12 %

12 %

494:-

12 %

12 %

320:-

6,9 %

8.5 %

7,2 %

12 %

12 %

12 %

494:-

12 %

320:-

304

111	strumpbyxor och trikåer: av syntetfibergam hos vilket enkelgamet har en längdvikt av mindre än 67 decitex (60 denier): strumpbyxor av syntetfilament...........	B 17 %	17 %	12 %
112	trikåer av syntetfilament...............	B 17 %	10 %	12 %
113	av syntetstapelfibrer..................	O 15 %	15 %	12 %
	Minimitull: per 100 kg	400:-	400:-	320:-
	av syntetfibergam hos vilket enkelgamet har en längdvikt av minst 67 decitex:
121	strumpbyxor av syntetfilament...........	B 17 %	17 %	12 %
122	trikåer av syntetfilament ...............	B 17 %	10 %	12 %
123	av syntetstapelfibrer..................	O 15 %	15 %	12 %
	Minimitull: per 100 kg	400:-	400:-	320:-
	av annat textilmaterial:
191	av regenatfilament ...................	B 16 %	16 %	12 %
	Minimitull: per 100 kg	560:-	560:-	420:-
192	av ull eller fina djurhår................	B 15 %	15 %	12 %
199	andra............................	O 15 %	15 %	12 %
	Minimitull: per 100 kg	400:-	400:-	320:-
	långa strumpor och knästrumpor för damer, av gam hos vilket enkelgamet har en längdvikt av mindre än 67 decitex:
	åderbrocksstrumpor innehållande gummitråd:
201	av syntetfilament....................	B 6,9 %	6,9 %	6,9 %
202	av regenatfilament ...................	B 8,5 %	8,5 %	8,5 %
203	av annat textilmaterial ................	B 7,2 %	7,2 %	7,2 %
	andra slag:
	av syntetfilament, med ett tullvärde per par av:
204	mindre än 2:08 ...................	O 25 %	25 %	12 %
205	2:08 - 3:47 .................per par	O 0:52	0:52	0:32
206	mer än 3:47 .....................	O 15 %	15 %	12 %
207	av regenatfilament ...................	B 16 %	16 %	12 %
208	av annat textilmaterial ................	B 13 %	13 %	12 %
	andra slag:
	åderbrocksstrumpor innehållande gummitråd:
931	av syntetfilament....................	B 6,9 %	6,9 %	6,9 %
991	av regenatfilament ...................	B 8,5 %	8,5 %	8,5 %
911,	av annat textilmaterial ................	B 7,2 %	7,2 %	7.2 %
921,
932,
992	andra slag:
933	av syntetfilament....................	B 15 %	15 %	12 %
	Minimitull: per 100 kg	1700:-		1360:-
993	av regenatfilament ...................	B 16 %	16 %	12 %

0 Se bilaga

305

20 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 35. Del A

61.16

61.17

11 Se bilaga

919,

922,

929,

934,

935,

999

101,

931

102,

991

109,

910,

920,

932,

999

103,

203,

803,

903

101,

201,

801,

901

102,

202,

802,

902

109,

209,

809,

909

av annat textilmaterial ................	B 13 %	13 %	12 %
Handskar och vantar av trikå:
av syntetfilament ........................	B 6,2 %	6,2 %	6,2 %
av regenatfilament .......................	B 8,9 %	8,5 %	8,9 %
av annat textilmaterial ....................	B 7,7 %	7,2 %	7,7 %
Andra konfektionerade tillbehör till kläder, av trikå;
delar till       kläder eller till tillbehör till kläder, av
trikå:
av ull eller fina djurhår....................	B 15 %	15 %	12 %
av syntetfilament ........................	0 13 %	13 %	12 %
av regenatfilament .......................	0 17%	17 %	12 %
Minimitull: per 100 kg	700:-	700:-	494:-
av annat textilmaterial ....................	0 15 %	15 %	12 %
Minimitull: per 100 kg	400:-	400:-	320:-

306

Tulltaxe- nummer	Varunummer	Vhruslag	Bastullsatser i förhandl.		Gällande tullsatser	Överens- komna med- givanden
1 62.01	2	3 Överrockar, bilrockar, slängkappor, anoraker, skidjackor, vindjackor och liknande ytterkläder, för män eller pojkar:		4	5	6
	131, 931	av syntetfilament ........................	B	13 %	13 %	12 %
	132, 932	av regenatfilament .......................	B	17 %	17 %	12 %
62.02	110, 120, 133- 920, 933, 990	av annat textilmaterial .................... Kappor (inbegripet slängkappor), bilrockar, anoraker, skidjackor, vindjackor och liknande ytterkläder, för kvinnor eller flickor:	B	14 %	14 %	12 %
	131, 931	av syntetfilament ........................	B	17 %	13 %	12 %
	132, 932	av regenatfilament .......................	B	17 %	17 %	12 %
62.03	no, 120, 133- 920, 933, 990	av annat textilmaterial .................... Kostymer, ensembler, kavajer, blazrar, jackor (andra än sådana enligt nr 62.01) och byxor (andra än badbyxor), för män eller pojkar:	B	14 %	14 %	12 %
	121. 231, 331, 431, 432	av syntetfilament ........................	B	13 %	13 %	12 %
	191, 291, 391, 491	av regenatfilament....................	B	17 %	17 %	12 %

0 Se bilaga

307

62.04

62.05

11 Se bilaga

110,
122,
199-
220,
232,
299-
320,
332,
399-
422,

433,

434,
499

131,

231,

331,

431,

531,

631,

632

191,

291,

391,

441,

591,

691

110,

120,

132,

199-

220,

232,

299-

320,

332,

399-

420,

432,

442-

520,

532,
599-

622,

633,

634,

699

301

302

av annat textilmaterial

.................... B 14 %

Dräkter, ensembler, kavajer, blazrar, jackor (andra än
sådana enligt nr 62.02), klänningar, kjolar, byxkjolar och
byxor, för kvinnor eller flickor:

av syntetfilament

B 17 %

14 %

13 %

12 %

12 %

av regenatfilament .......................

av annat textilmaterial ....................

Skjortor för män eller pojkar:

av syntetfilament ........................

av regenatfilament .......................

B 17 %

B 14 %

B 13 %

B 17 %

17 %

14 %

13 %

17 %

12 %

12 %

12 %

12 %

308

62.06

62.07

62.08

11 Se bilaga

100,

200,

303,

900

401

402

100-

300,

403,

900

911,
923,
991

191,
221,

921

192,
222,

922

110,

199,

210,

223,

290,

919,

929,

999

911.

923,

991

111,

221,

921

112,

222,

922

av annat textilmaterial

.................... B 15 %

Blusar, skjortor och skjortblusar, för kvinnor eller
flickor:

av syntetfilament

........................ B 17 %

av regenatfilament

....................... B 17 %

av annat textilmaterial

.................... B 14 %

Undertröjor, kalsonger, nattskjortor, pyjamas, badrockar,
morgonrockar och liknande artiklar, för män eller
pojkar:

badrockar, morgonrockar och liknande artiklar av
annat textilmaterial än konstfilament...........

andra slag:

av syntetfilament

B 14 %

...................... B 13 %

av regenatfilament

..................... B 17 %

av annat textilmaterial

Linnen, undertröjor, underklänningar, underkjolar,
underbyxor, trosor, nattlinnen, pyjamas, negligéer,
badrockar, morgonrockar och liknande artiklar, för
kvinnor eller flickor:

negligéer, badrockar, morgonrockar och liknande
artiklar av annat textilmaterial än konstfibrer.....

andra slag:

av syntetfilament

av regenatfilament

B 15 %

B 14 %

B 13 %

B 17 %

15 %

13 %

17 %

14 %

14 %

13 %

17 %

15 %

14 %

13 %

17 %

12 %

12 %

12 %

12 %

12 %

12 %

12 %

12 %

12 %

12 %

12 %

309

62.09

62.10

62.11

” Se bilaga

113-

210,

223,

290,

919,

929,

999

301

901

101,

201,

303,

905

302

902

109,

209,

309,

909

101

ur 400,
ur 500

109,

200,

300,
ur 400,
ur 500

111,

ur 201,

331,

332

121,

ur 201,

431,

432

112,

122,

202,

333,

433

av annat textilmaterial

.................. B 15 %

Babykläder och tillbehör til! sådana kläder:
vantar, strumpor, sockor och strumpskyddare:
av syntetfilament......................

av regenatfilament .....................

av annat textilmaterial ..................

andra slag:

av syntetfilament ......................

av regenatfilament .....................

av annat textilmaterial ..................

Kläder av textilvaror enligt nr 56.02, 56.03, 59.03, 59.06
eller 59.07:

underkläder:

av textilvaror enligt nr 56.02 eller 56.03

andra

andra kläder

Träningsoveraller, skiddräkter, baddräkter och badbyxor;
andra kläder:

av syntetfilament:

för män eller pojkar

för kvinnor eller flickor

av regenatfilament

15 %

12 %

B 6,2 %

B 8 %

B 7,2 %

B 17 %

B 17 %

B 14 %

B 15 %

B 15 %

B 14 %

B 13 %

................. B 17 %

B 17 %

6,2 %

8 %

7,2 %

13 %

17 %

14 %

15 %

14 %

14 %

13 %

13 %

17 %

6,2 %

8 %

7,2 %

12 %

12 %

12 %

12 %

12 %

12 %

12 %

12 %

12 %

310

	119,	av annat textilmaterial ....................	B 14 %
62.12	129, 209- 322, 335- 422, 435- 490 101,	Bysthållare, gördlar, korsetter, hängslen, strumphållare, strumpeband och liknande artiklar samt delar till sådana varor, även av trikå: av syntetfilament ........................	B 13 %
	201, 301, 901 102,	av regenatfilament .......................	B 17 %
	202, 302, 902 109,	av annat textilmaterial ....................	B 15 %
62.13	209, 309, 909 901	Näsdukar: av syntetfilament ........................	B 6,2 %
	902	av regenatfilament .......................	B 8 %
	100,	av annat textilmaterial ....................	B 7,2 %
62.14	200, 909	Sjalar, scarfar, halsdukar, mantiljer, slöjor o.d.:
	301	av syntetfilament ........................	B 6,2 %
	401	av regenatfilament .......................	B 8 %
	100,	av annat textilmaterial ....................	B 7,2 %
62.15	200, 302, 402, 900	Slipsar och liknande artiklar..................	B 7,5 %
62.16	001	Handskar och vantar: av syntetfilament ........................	B 6,2 %
	002	av regenatfilament .......................	B 8 %
	009	av annat textilmaterial ....................	B 7,2 %

14 %

13 %

17 %

15 %

7,5 %

6,2 %

8 %

7,2 %

6,2 %

8 %

7,2 %

6,2 %

8 %

7,2 %

12 %

12 %

12 %

12 %

6,2 %

8 %

7,2 %

6,2 %

8 %

7,2 %

7,5 %

6,2 %

8 %

7,2 %

Se bilaga

311

62.17	101,	Andra konfektionerade tillbehör till kläder eller till tillbehör till kläder, enligt nr 62.12: av regenatfilament ...........	kläder; delar till andra än sådana	B 16 %	16 %	12 %
	901
		av annat textilmaterial:
	109	tillbehör................		B 13 %	13 %	6,3 %
	909	delar ..................		B 13 %	13 %	12 %

0 Se bilaga

312

Tulltaxe- nummer	Varunummer		Väruslag	Bastullsatser i förhandl.	Gällande tullsatser	överens- komna med- givanden
1		2	3	4	5	6
63.01			Res- och sängfiltar:
		101,	av ull eller fina djurhår....................	O 13 %	13 %	12 %
		200	Minimitull: per 100 kg	300:-	300:-	277:-
		109, 300,	av annat textilmaterial ....................	O 13 %	13 %	12 %
		400,
		900
63.02			Sänglinne, bordslinne, toaletthanddukar, kökshanddukar och liknande artiklar:
			av trikå:
		101,	av syntetfilament......................	O 12 %	12 %	12 %
		401,
	ur	931
		102,	av regenatfilament .....................	O 20 %	20 %	12 %
		402,
	ur	932
		109,	av annat textilmaterial ..................	O 14 %	14 %	12 %
		409,
	ur	600-
		920,
	ur	933,
	ur	990
	ur	210-	av filt eller bondad duk....................	B 10 %	10 %	10 %
		390,
	ur	510-
		590,
	ur	910-
		990	andra slag:
	ur	221,	av syntetfilament......................	O 12 %	12 %	12 %
	ur	321,
	ur	531,
	ur	931
	ur	222,	av regenatfilament .....................	O 20 %	20%	12 %
	ur	322,
	ur	532,
	ur	932

0 Se bilaga

313

63.03

63.04

63.05

ur	210,			0 14 %
ur	223-
	310,
ur	323,
ur	390,
ur	510,
ur	520,
ur	533-
	920,
ur	933,
ur	990
		Gardiner, rullgardiner och draperier; gardinkappor och
		sängomhängen:
		av trikå:
	121	av syntetfilament......		O 13 %
	191	av regenatfilament .....		O 17 %
			Minimitull: per 100 kg	700:-
	192	av ull eller fina djurhår . .		O 15 %
	110,	av annat textilmaterial . .		O 15 %
	122,		Minimitull: per 100 kg	400:-
	199	andra slag:
	921	av syntetfilament......		O 12 %
	991	av regenatfilament .....		O 20 %
	910,	av annat textilmaterial . .		O 14 %
	922,
	999
		Andra inredningsartiklar, andra än sådana enligt nr
		94.04:
		av trikå:
	111.	av syntetfilament......		O 13 %
	911
	112,	av regenatfilament .....		O 17 %
	912		Minimitull: per 100 kg	700:-
	113,	av ull eller fina djurhår .		O 15 %
	913
	119,	av annat textilmaterial . .		O 15 %
	919	andra slag:	Minimitull: per 100 kg	400:-
	191,	av syntetfilament......		O 12 %
	931
	192,	av regenatfilament .....		O 20 %
	991
	199,	av annat textilmaterial .		O 14 %
	920,
	932,
	999	Säckar och påsar av sådana förpackning av varor:	slag som används för

14 %

12 %

11 Se bilaga

13 %

17 %
700:-

15 %

15 %

400:-

12 %

20 %

14 %

13 %

17 %

700:-

15 %

15 %

400:-

12 %

20 %

14 %

12 %

12 %
494:-

12 %

12 %
320:-

12 %

12 %

12 %

12 %

12 %

494:-

12 %

12 %

320:-

12 %

12 %

12 %

314

63.06

63.07

Se bilaga

100

200-

900

410-

911,

991

110-

390,

919,

999

102,

202,

902

103,

203,

903

104,

204,

904

105,

205,

905

101,

201,

901

106,

206,

906

107,

207,

907

109,
209,
909

av jute eller andra bastfibrer för textilt ändamål enligt nr 53.03 .............................. av annat textilmaterial ....................		B fri B 6,2 %	fri 6,2 %	fri 6,2 %
Presenningar och markiser; tält; segel till båtar, segelbrädor eller fordon; kampingartiklar: luftmadrasser och luftkuddar ................		B 4 %	4 %	4 %
andra...............		B 13 %	13 %	12 %
Andra konfektionerade tillskämingsmönster: av trikå: av syntetfilament.....	artiklar, inbegripet	O 13 %	13 %	12 %
av regenatfilament ....	Minimitull: per 100 kg	O 17 % 700:-	17 % 700:-	12 % 494:-
av ull eller fina djurhår .		O 15 %	15 %	12 %
av annat textilmaterial		O 15 %	15 %	12 %
	Minimitull: per 100 kg	400:-	400:-	320:-
av filt eller bondad duk . . .		B 10 %	10 %	10 %
andra slag: av syntetfilament.....		B 11 %	11 %	11 %
av regenatfilament . .		B 16 %	16 %	12 %
av annat textilmaterial		B 13 %	13 %	12 %

315

63.08	Satser bestående av vävnadsstycken och gam, med eller utan tillbehör, och avsedda för tillverkning av mattor, tapisserier, broderade borddukar eller servetter eller liknande      artiklar av textilmaterial samt föreliggande i detaljhandelsförpackningar...................	B beläggs	beläggs	beläggs
		med samma	med	med
		tull som den	samma tull	samma tull
		bestånds-del	som den	som den
		som ger	bestånds-	bestånds-
		satsen dess	del som	del som
		karaktär	ger satsen	ger satsen
			dess	dess
			karaktär	karaktär
63.09	Begagnade kläder och andra begagnade artiklar.....	B 5,1 %	5,1 %	5,1 %
63.10	Lump, inbegripet klipp och liknande avfall av textilvaror (även av surmingsgam och tågvirke)............	B fri	fri	fri

" Se bilaga

316

Tulltaxe- Varunummer

nummer

1

64.01

ur 990

100-

920,
ur 990

64.02

64.03

64.04

11 Se bilaga

191

111,

119,

199-

990

191

110,

199-

993

ur 110,

ur 190

ur 110,

ur 190

ur 110,

ur 190

ur 110,

ur 190

ur 200

ur 200

Varuslag	Bastullsatser i förhandl.	Gällande tullsatser	Överens- komna med- givanden
3	4	5	6
Vattentäta skodon med yttersulor och överdelar av gummi eller plast och hos vilka överdelarna varken är fästade vid sulan eller hopfogade genom sömnad, nitning, spikning, skruvning, pluggning eller liknande förfarande: galoscher vägande högst 700 gram per par.......	B 25 %	14 %	10 %
andra................................	O 14 %	14 %	10 %
Andra skodon med yttersulor och överdelar av gummi eller plast: skodon för sport eller idrott, avsedda för montering på skridskor .............................	O 3.2 %	3,2 %	10 %
andra................................	O 14 %	14%	10 %
Skodon med yttersulor av gummi, plast, läder eller konstläder och med överdelar av läder: skodon för sport eller idrott, avsedda för montering på skridskor .............................	B 14 %	3,2 %	8 %
andra................................	B 14 %	14 %	8 %
Skodon med yttersulor av gummi, plast läder eller konstläder och med överdelar av textilmaterial: skodon med yttersulor av gummi eller plast: med överdelar av kan v as: med yttersulor helt av gummi ...........	B 20 %	14 %	10 %
andra............................	O 14 %	14 %	10 %
med överdelar av vävnad innehållande silke, konstfilament eller tunn metalltråd .........	B 18 %	14 %	10 %
med överdelar av annat textilmaterial ........	O 14 %	14 %	10 %
skodon med yttersulor av läder eller konstläder: med överdelar av kanvas eller vävnad innehållande silke, konstfilament eller tunn metalltråd ......	O 14 %	14 %	10 %
med överdelar av annat textilmaterial .......	B 14 %	14 %	10 %

317

6405

64.06

100	Andra skodon: med överdelar av läder eller konstläder.........	B 5,8 %	5,8 %	3,5 %
200	med överdelar av textilmaterial ..............	B 5,8 %	5,8 %	4 %
901	andra slag: med yttersulor av gummi, plast, läder eller konstläder...........................	B 14 %	14 %	10 %
909	med yttersulor av annat material ...........	B 5,8 %	5,8 %	4 %
101	Delar till skodon (inbegripet överdelar, även hopfogade med andra sulor än yttersulor); lösa inläggssulor, hälinlägg o.d.; damasker, benläder och liknande artiklar samt delar till sådana artiklar: överdelar och delar till överdelar, andra än styvnader: nåtlade överdelar, avsedda för montering på skridskor ...........................	B 7,2 %	3,2 %	3 %
102	andra nåtlade överdelar..................	B 7,2 %	7,2 %	3 %
109	andra slag...........................	B 5,8 %	5,8 %	3 %
200	yttersulor och klackar av gummi eller plast .....	B 5,8 %	5,8 %	3 %
910	andra slag: av trä..............................	B 5,8 %	5,8 %	3 %
991	av annat material: delar till skodon, inte omfattade av stat.nr 64.06.109, 64.06.200 eller 64.06.910, samt inläggssulor, hälinlägg o.d..............	B 5,8 %	5,8 %	3 %
992	damasker, benläder och liknande artiklar samt delar till sådana artiklar: av textilmaterial ..................	B 7,2 %	7,2 %	3 %
999	av annat material..................	B 4,9 %	4,9 %	3 %

" Se bilaga

318

Tulltaxe- nummer	Varunummer	Varuslag	Bastullsatser i förhandl.	Gällande tullsatser	överer komna med- givand'1
1	2	3	4	5	6
65.01		Hattstumpar av filt, varken formpressade eller försedda med brätte; plana eller cylindriska hattämnen (inbegripet uppskurna hattämnen) av filt .................	B 6,2 %	6,2 %	2,7 %
65.02		Hattstumpar, flätade eller hopfogade av band eller remsor av alla slags material, varken formpressade eller försedda med brätte, foder eller garnering ........	B 6,2 %	6,2 %	fri
65.03		Filthattar och andra huvudbonader av filt, tillverkade av hattstumpar eller plana hattämnen enligt nr 65.01, även ofodrade och ogamerade:
	001	capeliner av hårfilt.......................	B 6,2 %	6,2 %	2,7 %
	009	andra slag.............................	B 6,2 %	6,2 %	5,7 %2:75
		Maximitull: per styck	3:-	3:-
65.04		Hattar och andra huvudbonader, flätade eller hopfogade av band eller remsor av alla slags material, även ofodrade och ogamerade ....................	B 6,2 %	6,2 %	fri
		Maximitull: per styck	3:-	3:-
65.05		Hattar och andra huvudbonader, av trikå eller tillverkade av spetsar, filt eller annan textilvara i längder (dock inte av band eller remsor), även ofodrade och ogamerade; hårnät av alla slags material, även fodrade och garnerade:
	101	hårnät av människohår ....................	B fri	fri	fri
	109-	andra................................	B 10 %	10 %	2,7 ”/» 1:35
	909	Maximitull: per styck	5:-	5:-
65.06		Andra huvudbonader, även ofodrade och ogamerade .	B 8 %	8 %	2,7 %
65.07		Svettremmar, foder, skyddsöverdrag, hattstommar, hattställningar, mösskärmar och hakremmar för huvudbonader:
	001	svettremmar ...........................	B fri	fri	fri
	009	andra................................	B 4,4 %	4.4 %	2,7

Se bilaga

319

Tulltaxe- nummer	Varunummer	Väruslag	Bastullsatser i förhandl.	Gällande tullsatser	Överens- komna med- givanden
1	2	3	4	5	6
66.01		Paraplyer och parasoller (inbegripet käpparaplyer, trädgårdsparasoller och liknande parasoller) .......	B 6,9 %	6,9 %	4,7 % 0:75
		Minimitull: per styck	1:-	1:-
66.02		Promenadkäppar, sittkäppar, piskor, ridspön o.d.....	B 3,8 %	3,8 %	2,7 %
66.03		Delar, beslag och tillbehör till artiklar enligt nr 66.01 och 66.02 ..............................	B 3,8 %	3,8 %	2,7 %

11 Se bilaga

320

Tulltaxe- nummer	Varunummer	Vhruslag	Bastullsatser i förhandl.	Gällande tullsatser	överens- komna med- givanden
1	2	3	4	5	6
67.01		Skinn och andra delar av fåglar, med kvarsittande fjädrar eller dun, fjädrar, delar av fjädrar, dun samt varor av dessa produkter (andra än varor enligt nr 05.05 samt bearbetade spolar och skaft)..................	B 3,8 %	3,8 %	2,7 %
67.02		Konstgjorda blommor, blad och frukter samt delar till sådana varor; artiklar tillverkade av konstgjorda blommor, blad eller frukter ..................	B 5,1 %	5,1 %	4,7 %
67.03		Människohår, rotvänt, tunnat, blekt eller på annat sätt bearbetat; ull, andra djurhår och andra textilmaterial, bearbetade för användning vid tillverkning av peruker o.d...................................	B fri	fri	fri
67.04		Peruker, lösskägg, lösa ögonbryn och ögonfransar, lösflätor o.d., av människohår, djurhår eller textilmaterial; varor av människohår, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans .................	B fri	fri	fri

11 Se bilaga

321

21 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 35. Del A

Tulltaxe- nummer	Varunummer	Virus lag	Bastullsatser i förhandl.	Gällande tullsatser	Överens- komna med- givanden
1	2	3	4	5	6
68.01		Gatsten, kantsten och trottoarsten av naturlig sten (utom skiffer) ................................	B fri	fri	fri
68.02		Bearbetad monument- eller byggnadssten (utom skiffer) samt varor av sådan sten, andra än varor enligt nr 68.01; mosaikbitar o.d. av naturlig sten (inbegripet skiffer), även på      underlag; konstfärgade kom, skärvor och pulver av naturlig sten (inbegripet skiffer):
	101,	opolerade och oslipade....................	B fri	fri	fn
	210-
	911,
	921,
	931,
	991	polerade eller slipade:
	102	plattor, kuber och liknande artiklar, även av annan form än kvadratisk eller rektangulär, vilkas största yta kan inneslutas i en kvadrat med en sidlängd av mindre än 7 cm; konstfärgade kom, skärvor och pulver .............................	B 3,8 %	3,8 %	fri
	912,	annan ..............................	B 3,8 %	3,8 %	1,7 %
	922,
	932,
	992
68.03		Bearbetad skiffer och varor av skiffer eller agglomererad skiffer:
	001	opolerade och oslipade....................	B fri	fri	fri
	002	polerade eller slipade.....................	B 3,8 %	3,8 %	1,7 %
68.04		Kvarnstenar, slipstenar, slipskivor o.d., utan ställning, för målning, slipning, skärpning, polering, riktning eller skärning, handverktyg för skärpning eller polering samt delar till sådana varor, av naturlig sten, av agglomererade naturliga eller konstgjorda slipmedel eller av keramiskt material, även med delar av andra material:
	100	kvarnstenar, defibrörstenar o.d................	B fri	fri	fri
		andra artiklar, utom handverktyg:
	210	av agglomererad naturlig eller syntetisk diamant av andra agglomererade slipmedel eller av keramiskt material:	B fri	fri	fri
	221	trippelsten och wienerpimsten ...........	B fri	fri	fri
	229	andra............................	B 5,1 %	5,1 %	fri
	230	av naturlig sten.......................	B fri	fri	fri
		handverktyg för skärpning eller polering:
	301	av naturlig sten, trippelsten, wienerpimsten eller agglomererad naturlig eller syntetisk diamant . . .	B fri	fri	fri
	309	andra..............................	B 3,8 %	3,8 %	fri

0 Se bilaga

322

68.05

68.06

68.07

68.08

68.09

68 10

68.11

68.12

100	Naturliga eller konstgjorda slipmedel i form av pulver eller kom, på underlag av textilmaterial, papper, papp eller annat material, även tillskuret, sytt eller på annat sätt utformat: på underlag av enbart textilvävnad ............	B 3,8 %	3,8 %	1,7 %
200	på underlag av enbart papper eller papp ........	B 2,2 %	2,2 %	1,7 %
301	på underlag av annat material: på underlag av vulkanfiber ...............	B 2,2 %	2,2 %	1,7 %
309	andra..............................	B 3.8 %	3,8 %	1,7 %
101, 102	Slaggull, stenull och liknande mineralull; expanderad vermikulit, expanderade leror, skumslagg och liknande expanderade mineraliska material; blandningar och varor av värmeisolerande, ljudisolerande eller ljudabsorberande mineraliska material, andra än sädana som omfattas av nr 68.11 eller 68.12 eller 69 kap.: slaggull, stenull och liknande mineralull (även blandade med varandra) i lös form eller i form av skivor eller rullar........................	B 3,2 %	3,2 %	fri
200	expanderad vermikulit, expanderade leror, skumslagg och liknande expanderade mineraliska material (även blandade med varandra) ...................	B fri	fri	fri
901	blandningar och varor av värmeisolerande, ljudisolerande eller ljudabsorberande mineraliska material: varor av slaggull, stenull eller liknande mineralull som inte omfattas av stat.nr 68.06.102 .......	B 3,2 %	3,2 %	fri
909	andra..............................	B fri	fri	fri
	'Aror av asfalt eller liknande material (t.ex. petroleumbitumen eller stenkolstjärbeck) .........	B fri	fri	fri
	Plattor, skivor, block och liknande varor av vegetabiliska fibrer, av halm eller av spån, flis eller annat avfall av trä, agglomererade med cement, gips eller annat mineraliskt bindemedel .....................	B 3,2 %	3,2 %	1,7 %
	Vfrror av gips eller av blandningar på basis av gips . .	B 3,2 %	3,2 %	1,7 %
	Vhror av cement, betong eller konstgjord sten, även armerade...............................	B fri	fri	fri
	\hror av asbestcement, cellulosacement e.d...............................100 kg	B 0:60	0:60	fri
700	Bearbetade asbestfibrer; blandningar på basis av asbest eller på basis av asbest och magnesiumkarbonat; varor av sådana blandningar eller av asbest (t.ex. tråd, vävnader, kläder, huvudbonader, skodon och packningar), även med förstärkning, andra än varor enligt nr 68.11 och 68.13: tätningar av hoppressade asbestfibrer, i ark eller rullar	B 2,2 %	2,2 %	2,2 %
ur 901	packningar och tätningar (även i längder) som inte omfattas av stat.nr 68.12.700: varor av asbest, för användning i civila flygplan .	B fri	fri	fri
ur 901	andra..............................	B 2,2 %	2,2 %	2,2 %

11 Se bilaga

323

	100- 600, 909		andra slag.............................	B fri	fri	fri
68.13			Friktionsmaterial och varor av sådant material (t.ex. skivor, rullar, remsor, segment, rondeller, brickor och klossar), omonterade, för bromsar, kopplingar e.d., på basis av asbest, andra mineraliska ämnen eller cellulosa, även i förening med textilmaterial eller annat material:
	ur	101-	bromsbelägg och bromsklossar samt andra varor för
		900	kopplingar e.d., av friktionsmaterial på basis av asbest eller andra mineraliska ämnen, omonterade, avsedda för användning i civila flygplan............	B fri	fri	fri
	ur	101	andra bromsbelägg.......................	B 2,2 %	2,2 %	1,5 %
	ur	102,	andra slag.............................	B 3,8 %	3,8 %	2,7 %
	ur	900
68.14			Bearbetad glimmer och varor av glimmer, inbegripet agglomererad eller rekonstruerad glimmer, även på underlag av papper, papp eller annat material ......	B fri	fri	fri
68 15			Varor av sten eller andra mineraliska ämnen (inbegripet varor av torv), inte nämnda eller inbegripna någon
			annanstans..............................	B fri	fri	fri

0 Se bilaga

324

Tulltaxe- nummer	Varunummer	Väruslag	Bastullsatser i förhandl.	Gällande tullsatser	överens- komna med- givanden
1	2	3	4	5	6
69.01		Murstenar, block, plattor och andra keramiska varor av kiseldioxidhaltiga fossilmjöl (t.ex. kiselgur, trippel eller diatomit) eller av liknande kiseldioxidhaltiga jordarter	B fn	fri	fri
69.02		Eldfasta murstenar, block, plattor och liknande eldfasta keramiska byggvaror, andra än sådana som består av kiseldioxidhaltiga fossilmjöl eller av liknande kiseldioxidhaltiga jordarter:
	101	magnesit-, magnesitkrom- och krommagnesitprodukter	B fri	fri	fri
	109-	andra................................	B 2,2 %	2,2 %	1,5 %
	900
69.03		Andra eldfasta keramiska varor (t.ex. retorter, deglar, mufflar, munstycken, stoppare, stöd, skålar, rör, hylsor och stänger), andra än sådana som består av kiseldioxidhaltiga fossilmjöl eller av liknande kiseldioxidhaltiga jordarter...................	B fri	fri	fri
69.04		Murtegel, bjälklagstegel, håltegel o.d., av keramiskt material:
	101,	av syrafast material ......................	B 2,2 %	2,2 %	1,5 %
	901
	109,	av annat material........................	B fri	fri	fri
	009
69.05		Takpannor, skorstenspipor, rökhuvar, skorstensfoder, byggnadsornament och andra byggvaror, av keramiskt material ...............................	B 2,2 %	2,2 %	fri
69.06		Ledningsrör, rännor och rördelar, av keramiskt material:
	001	av syrafast stengods......................	B 2,2 %	2,2 %	fri
	009	av annat material........................	B fri	fri	fri
69.07		Oglaserade "gatstenar", trottoarplattor, golvplattor o.d., plattor för eldstäder samt väggplattor, av keramiskt material; oglaserade mosaikbitar o.d., av keramiskt material, även på underlag:
	101,	med en tjocklek av minst 3 cm ..............	B fri	fri	fri
	901
	109,	med en tjocklek av mindre än 3 cm ...........	B 8 %	8 %	5 %
	902-
	904
69.08		Glaserade "gatstenar", trottoarplattor, golvplattor o.d., plattor för eldstäder samt väggplattor, av keramiskt material; glaserade mosaikbitar o.d., av keramiskt material, även på underlag...................	B 8 %	8 %	6 %

*’ Se bilaga

325

69.09	191,	Laboratorieartiklar samt artiklar för kemiskt eller annat tekniskt bruk, av keramiskt material; hoar, kar och liknande behållare av keramiskt material, av sådana slag som används inom lantbruket; krukor, burkar och liknande artiklar av keramiskt material, av sådana slag som används för transport eller förpackning av varor: av syrafast stengods......................	B 2,2 %	2,2 %	2,2 %
	901
	110,	av annat material........................	B fri	fri	fri
	199,
	909
69.10		Diskhoar, tvättställ, pelare till tvättställ, badkar, bidéer, WC-stolar, spolcistemer, urinaler och liknande sanitetsartiklar för installation, av keramiskt material .	B 7%	7 %	4,7 %
69.11		Bords- och köksartiklar, andra hushållsartiklar samt toalettartiklar, av porslin:
	101-	vita eller enfärgade ......................	B 10 %	10 %	8,5 %
	103,
	901
	107-	andra................................	B 10 %	10 %	8,5 %
	109,	Minimitull: per 100 kg	75:-	75:-	63:75
	909
69.12		Bords- och köksartiklar, andra hushållsartiklar samt toalettartiklar, av andra keramiska material än porslin:
		vita eller enfärgade:
	001	stengods............................	B 10 %	10 %	5,5 %
	002,	andra..............................	B 10 %	10 %	9%
	003	andra slag:
	007	stengods............................	B 10 %	10 %	5.5 %
		Minimitull: per 100 kg	25:-	25:-	13:75
	008,	andra..............................	B 10 %	10 %	9 % 22:50
	009	Minimitull: per 100 kg	25:-	25:-
69.13		Statyetter och andra prydnadsföremål av keramiskt material ...............................	B 10 %	10 %	6 %
69.14		Andra varor av keramiskt material .............	B 6.2 %	6.2 %	5 %

0 Se bilaga

326

Tulltaxe- nummer	Varunummer	Varuslag	Bastullsatser i förhandl.	Gällande tullsatser	överens- komna med- givanden
1	2	3	4	5	6
70.01		Avfall och skrot av glas; glasmassa.............	B fri	fri	fri
70.02		Glas i form av kulor (andra än reflexpärlor o.d. enligt nr 70.18), stänger, stavar eller rör, obearbetat........	B fri	fri	fri
70.03		Gjutet eller valsat planglas och profilglas, även försedda med ett absorberande eller reflekterande skikt men inte bearbetade på annat sätt:
	110-	planglas..............................	B 5,3 %	5,3 %	3,8 %
	200
	300	profilglas .............................	B 5,8 %	5,8 %	3 %
70.04		Draget eller blåst planglas, även försett med ett absorberande eller reflekterande skikt men inte bearbetat på annat sätt ............................	B 5,8 %	5,8 %	4,4 %
70.05		Flytglas och ytslipat eller ytpolerat planglas, även försett med ett absorberande eller reflekterande skikt men inte bearbetat på annat sätt......................	B 5,3 %	5,3 %	2 %
70.06		Glas enligt nr 70.03, 70.04 eller 70.05, böjt, bearbetat på kanterna, graverat, borrat, emaljerat eller på annat sätt bearbetat, men inte inramat och inte i förening med annat material ...........................	B 5,8 %	5,8 %	3 %
70.07		Säkerhetsglas bestående av härdat eller laminerat glas:
	ur 210	vindrutor av laminerat säkerhetsglas, för användning i civila flygplan.......................... andra slag:	B fri	fri	fri
	110,	härdat säkerhetsglas....................	B 5,8 %	5,8 %	3 %
	190
	ur 210,	laminerat säkerhetsglas..................	B 6,2 %	6,2 %	3 %
	290
70.08		Flerväggiga isolerrutor av glas ................	B 5,8 %	5,8 %	3 %
70.09		Speglar av glas, inbegripet backspeglar, även inramade	B 6,2 %	6,2 %	4 %
70.10		Damejeanner, flaskor, burkar, krukor, ampuller och andra behållare av glas, av sådana slag som används för transport eller förpackning av varor; konserveringsburkar av glas; proppar, lock och andra tillslutningsanordningar av glas:
	100	ampuller..............................	B fri	fri	fri
	901-	andra................................	B 5,3 %	5,3 %	3,5 %
	909
70.11		Öppna glashöljen (inbegripet kolvar och rör) till elektriska lampor, katodstrålerör e.d. samt delar av glas till sådana höljen, inte försedda med påmonterade detaljer................................	B fri	fri	fri
70.12		Glas till termosflaskor eller andra termoskärl:

0 Se bilaga

327

	001 009	utan metalibeläggning..................... andra................................	B 4,4 % B 5,1 %
70.13		Glasvaror av sådana slag som används som bords-, köks- , toalett- eller kontorsartiklar, för prydnadsändamål inomhus eller för liknande ändamål (andra än sådana som omfattas av nr 70.10 eller 70.18)...........	B 12 %
70.14		Glasvaror för signaleringsändamål samt optiska element av glas (andra än sådana som omfattas av nr 70.15), inte optiskt bearbetade.........................	B 6,2 %
70.15		Urglas och liknande glas, glas för icke synkorrigerande eller synkorrigerande glasögon, böjda, kupiga eller formade på liknande sätt, inte optiskt bearbetade; ihåliga glasglober och segment av glasglober för tillverkning av sådana glas .............................	B fri
70.16		Block, plattor, murstenar och andra artiklar av pressat eller formgjutet glas, även med trådinlägg, av sådana slag som används i byggnader eller andra konstruktioner; glastämingar och andra små glasbitar, även på underlag, för mosaikarbeten eller liknande dekorativa ändamål; s.k. blyinfattade rutor o.d., av glas; cellglas i form av block,
		plattor, skivor, isolermantlar e.d.:
	100	glastämingar och andra små glasbitar, även på underlag, för mosaikarbeten eller liknande dekorativa ändamål.............................. andra slag:	B 5,1 %
	901	s.k. blyinfattade rutor o.d ................	B 6,2 %
	909	andra..............................	B fri
70.17		Laboratorieartiklar samt hygieniska och farmaceutiska artiklar av glas, även graderade eller kalibrerade .............................	B 6,2 %
70.18		Glaspärlor, imitationer av naturpärlor, imitationer av ädelstenar eller halvädelstenar och liknande smärre artiklar av glas samt varor tillverkade av sådana artiklar, andra än bijouterivaror; ögon av glas, andra ärproteser; statyetter och andra prydnadsartiklar av glas, framställda genom s.k. lamparbete, andra än bijouterivaror; reflexpärlor o.d. av glas med en diameter av högst 1
		mm:
	100	glaspärlor, imitationer av naturpärlor, imitationer av ädelstenar eller halvädelstenar och liknande smärre artiklar av glas .........................	B 3,8 %
	200	reflexpärlor o.d. av glas med en diameter av högst 1
		mm.................................	B 5,1 %
		andra slag:
	901	varor tillverkade av artiklar enligt stat.nr 70.18.100	B 3,8 %
	909	andra..............................	B 5,1 %
70.19		Glasfibrer (inbegripet glasull) och varor av glasfibrer (t.ex. gam och vävnader):

12 %

6,2 %

fri

5,1 %

6,2 %

3,8 %

5,1 %

3,8 %

5,1 %

4,4 %

5,1 %

6,2 %

fri

3 %

3,4 %

11 %

3 %

fri

3,4 %

3 %

fri

3 %

3 %

3 %

3 %

3,4 %

” Se bilaga

328

70.20

101, 390	huggna fiberknippen; tunn duk, filt, mattor, skivor, plattor och liknande icke vävda produkter (andra än armeringsmattor och tunn duk) ..............	B 7 %	7 %	5 %
310,	armeringsmattor; tunn duk .................	B 7 %	7%	5 %
320
109,	roving och andra fiberknippen (andra än huggna
200	fiberknippen); annat gam; vävnader och vävda band	B 9 %	9 %	7 %
	andra slag:
901	trikåvaror, flätor o.d. samt artiklar tillverkade av
	dessa varor eller av gam, vävnader eller vävda
	band ..............................	B 9 %	9 %	6 %
909	andra..............................	B 7 %	7 %	5 %
	Andra varor av glas .......................	B 6,2 %	6,2 %	3 %

11 Se bilaga

329

Tulltaxe- nummer	Varunummer	Vhruslag	Bastullsatser i förhandl.	Gällande tullsatser	överens- komna med- givanden
1	2	3	4	5	6
71.01		Naturpärlor och odlade pärlor, även bearbetade eller sorterade men inte uppträdda, monterade eller infattade; osorterade naturpärlor och odlade pärlor, temporärt uppträdda för att underlätta transporten ..........	B fri	fri	fri
71.02		Diamanter, även bearbetade men inte monterade eller infattade ...............................	B fri	fri	fri
71.03		Ädelstenar (andra än diamanter) och halvädelstenar, även bearbetade eller sorterade men inte uppträdda, monterade eller infattade; osorterade ädelstenar (andra än diamanter) och halvädelstenar, temporärt uppträdda för att underlätta transporten....................	B fri	fri	fri
71.04		Syntetiska   eller rekonstruerade ädelstenar och halvädelstenar, även bearbetade eller sorterade men inte uppträdda,   monterade eller infattade; osorterade syntetiska   eller rekonstruerade ädelstenar och halvädelstenar, temporärt uppträdda för att underlätta transporten .............................	B fri	fri	fri
71.05		Stoft och pulver av naturliga eller syntetiska ädelstenar och halvädelstenar ........................	B fri	fri	fri
71.06		Silver (inbegripet förgyllt eller platinerat silver), obearbetat eller i form av halvfabrikat eller pulver:
	100	i form av pulver ........................ andra slag:	B 1,4 %	1,4 %	fri
	910	obearbetat...........................	B fri	fri	fri
		i form av halvfabrikat:
	921	rör..............................	B fri	fri	fri
	929	andra............................	B 1,4 %	1,4 %	fri
71.07		Oädel metall med plätering av silver, obearbetad eller i form av halvfabrikat.......................	B 1,4 %	1,4 %	fri
71.08		Guld (inbegripet platinerat guld), obearbetat eller i form av halvfabrikat eller pulver ..................	B fri	fri	fri
71.09		Oädel metall eller silver, med plätering av guld, obearbetade eller i form av halvfabrikat..........	B fri	fri	fri
71.10		Platina, obearbetad eller i form av halvfabrikat eller pulver.................................	B fri	fri	fri
71.11		Oädel metall, silver eller guld, med plätering av platina, obearbetade eller i form av halvfabrikat..........	B fri	fri	fri
71.12		Avfall och skrot av ädla metaller eller av metall med plätering av ädel metall.....................	B fri	fri	fri
71.13		Bijouterivaror och delar till sådana varor, av ädel metall eller av metall med plätering av ädel metall.......	B 3.8 %	3.8 %	fri
71.14		Guldsmedsvaror och delar till sådana varor, av ädel metall eller av metall med plätering av ädel metall . .	B 3,8 %	3.8 %	fri

0 Se bilaga

330

71.15	100 901 909	Andra varor av ädel metall eller av metall med plätering av ädel metall: katalysatorer i form av trådduk eller trådnät av platina andra slag: artiklar för tekniskt bruk................. andra..............................	B fri B fri B 3,8 %	fri fri 3,8 %	fri fri fri
71.16		Vhror bestående av naturpärlor eller odlade pärlor eller av ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga, syntetiska
71.17		eller rekonstruerade) ....................... Bijouteri varor som inte omfattas av nr 71.13 eller 71.16: av oädel metall, även förgylld, försilvrad eller platinerad:	B fri	fri	fri
	110	manschettknappar och bröstknappar .........	B 4,4 %	4,4 %	3,7 %
	190	andra.............................. andra slag:	B 3,8 %	3,8 %	3,7 %
	901	av plast ............................	B 12 %	12%	3,7 %
	909	av annat material......................	B 3,8 %	3,8 %	3,7 %
71.18		Mynt .................................	B fri	fri	fri

0 Se bilaga

331

Tulltaxe- nummer	Varunummer	Vhruslag	Bastullsatser i förhandl.	Gällande tullsatser	Överens- komna med- givanden
1	2	3	4	5	6
72.01		Tackjärn och spegeljäm i form av tackor eller i andra obearbetade former:
	101-	olegerat tackjärn innehållande högst 0,5 viktprocent
	103	fosfor................................	B 2.5 %	fri	1,7 %
	200	olegerat tackjärn innehållande mer än 0,5 viktprocent fosfor................................	B 2,5 %	fri	2,2 %
	300	legerat tackjärn .........................	B 2,5 %	fri	1,7 %
	400	spegeljäm.............................	B fri	fri	fri
72.02		Ferrolegeringar:
		ferrokisel (kiseljäm) innehållande:
		mer än 55 viktprocent kisel:
	211	mer än 0,5 viktprocent aluminium ...................100 kg	B 3:-	3:-	3:-
	212	högst 0,5 viktprocent aluminium ...................100 kg	B 3:-	3:-	3:-
	291	mer än 15 men högst 55 viktprocent kisel .................100 kg	B 3:-	3:-	3:-
	292	högst 15 viktprocent kisel................	B fri	fri	fri
		ferrokiselmangan innehållande:
	301	mer än 15 viktprocent kisel..........100 kg	B 3:-	3:-	3:-
	302	högst 15 viktprocent kisel................	B fri	fri	fri
	411-	ferrokrom.............................	B fri	fri	fri
	492
	110-	andra slag.............................	B fri	fri	fri
	192,
	500-
	999
72.03		Produkter erhållna genom direkt reduktion av järnmalm (järnsvamp) samt andra porösa, jämbaserade produkter i form av oregelbundna stycken eller pelletar eller i liknande former; jäm med en renhetsgrad av minst 99,94 viktprocent i form av oregelbundna stycken eller pelletar eller i liknande former:
	100	produkter erhållna genom direkt reduktion av järnmalm (järnsvamp).....................	B fri	fri	fri
	900	andra slag.............................	B 2,5 %	2.5 %	fri
72.04		Avfall och skrot av jäm eller stål; omsmältningsgöt av jäm eller stål............................	B fri	fri	fri
72.05		Granulat och pulver av tackjärn, spegeljäm, jäm eller stål:
	100	granulat ..............................	B 2,5 %	2,5 %	fri
	211-	pulver ...............................	B fri	fri	fri
	290

0 Se bilaga

332

72.06

72.07

72.08

72.09

72.10

100	Jäm och olegerat stål i form av göt eller i andra obearbetade former (med undantag av jäm enligt nr 72.03): göt .................................	B 2,5 %	2,5 %
901	andra slag: smältstycken och råskenor................	B fri	fri
909	annat..............................	B 2,5 %	2,5 %
	Halvfärdiga produkter av jäm eller olegerat stål ....	B 3,2 %	3,2 %
110- 240	Vhlsade platta produkter av jäm eller olegerat stål, med en bredd av minst 600 mm, varmvalsade och varken pläterade, på annat sätt metallöverdragna eller försedda med annat överdrag: i ringar eller rullar, inte vidare bearbetade efter varmvalsn ingen .........................	B 3,2 %	3,2 %
310, 410	andra slag: inte vidare bearbetade efter varmvalsningen, valsade på fyra sidor eller i slutna spår, med en bredd av högst 1 250 mm och med en tjocklek av minst 4 mm, utan mönster i relief ..........	B 4,4 %	4,4 %
321-	andra..............................	B 5 %	5 %
350, 421- 909	Vhlsade platta produkter av jäm eller olegerat stål, med en bredd av minst 600 mm, kallvalsade och varken pläterade, på annat sätt metallöverdragna eller försedda med annat överdrag .......................	B 5 %	5 %
111-	Välsade platta produkter av jäm eller olegerat stål, med en bredd av minst 600 mm, pläterade, på annat sätt metallöverdragna eller försedda med annat överdrag: pläterade eller på annat sätt överdragna med tenn . .	B fri	fri
129, ur 701, ur 709, ur 902, ur 909 201, 209,	pläterade eller på annat sätt överdragna med aluminium eller bly ......................	B 5 %	fri
601, 609, ur 701, ur 709, ur 902, ur 909

fri

fri

fri

fri

fri

fri

fri

fri

fri

0 Se bilaga

333

311-

509,

702,

703,
ur 709,

901,
ur 902,
ur 909

andra

................................ B 5 %

fri

72.11

Vhlsade platta produkter av jäm eller olegerat stål, med
en bredd av mindre än 600 mm och varken pläterade, på
annat sätt metallöverdragna eller försedda med annat
överdrag:

72.12

110,

210

120-

192,

220-

909

101,

109,
ur 401,
ur 403,
ur 601,
ur 603

ur 401,
ur 403,

501,

503,
ur 601,
ur 603

211-

309,

402,

409,

502,

509,

602,

609

varmvalsade men inte vidare bearbetade efter

varmvalsningen, valsade på fyra sidor eller i slutna
spår, med en bredd av mer än 150 mm och med en
tjocklek av minst 4 mm, inte i ringar eller rullar och
utan mönster i relief......................

B 4,4 %

4,4 %

fri

andra

fri

Vblsade platta produkter av jäm eller olegerat stål, med
en bredd av mindre än 600 mm, pläterade, på annat sätt
metallöverdragna eller försedda med annat överdrag:

pläterade eller på annat sätt överdragna med tenn . .

pläterade eller på annat sätt överdragna med
aluminium eller bly ......................

andra

B fn

fri

fri

fri

fri

72.13

72.14

72.15

Stång av jäm eller olegerat stål, varmvalsad, i
oregelbundet upprullade ringar................ B 5 %

Annan stång av jäm eller olegerat stål, smidd,
varmvalsad, varmdragen eller varmsträngpressad, även

vriden efter valsningen men inte vidare bearbetad ... B 5 %

Annan stång av jäm eller olegerat stål

fri

fri

fri

11 Se bilaga

334

72.16		Profiler av jäm eller olegerat stål:
	ur 904,	profilerade valsade platta produkter (andra än
	ur 905	sinuskorrugerade), pläterade eller på annat sätt
		överdragna med tenn ....................	B fri	fri
	ur 904,	profilerade valsade platta produkter (andra än
	ur 905	sinuskorrugerade), pläterade eller på annat sätt
		överdragna med aluminium eller bly...........	5 %	fri
	101,	H-profiler oavsett vikten per löpmeter samt andra
	311,	profiler vägande minst 60 kg per    löpmeter,
	321,	varmvalsade, varmdragna eller varmsträngpressade
	331,	men inte vidare bearbetade .................	B 5 %	fri
	332,
	401,
	501
	102,	andra................................	B 5 %	5 %
	210,
	220,
	312,
	322,
	402,
	502-
	903,
	909
'2.17		Tråd av jäm eller olegerat stål ................	B 5 %	5 %
'2.18		Rostfritt stål i form av göt eller i andra obearbetade
		former; halvfärdiga produkter av rostfritt stål:
	100	i form av göt eller i andra obearbetade
		former ...............................	B 2,5 %	2,5 %
	901-	halvfärdiga produkter.....................	B 3,2 %	3,2 %
	909
72.19		Välsade platta produkter av rostfritt stål, med en bredd
		av minst 600 mm:
	111-	varmvalsade men inte vidare bearbetade, i ringar eller
	142	rullar................................	B 3,2 %	3,2 %
	211-	andra................................	B 5 %	5 %
	904
72.20		Välsade platta produkter av rostfritt stål, med en bredd
		av mindre än 600 mm......................	B 5 %	5 %
72.21		Stång av rostfritt stål, varmvalsad, i oregelbundet
		upprullade ringar .........................	B 5 %	5 %
72.22		Annan stång av rostfritt stål; profiler av rostfritt stål .
			B 5 %	5 %
72.23		Tråd av rostfritt stål .......................	B 5 %	5 %
72.24		Annat legerat stål i form av göt eller i andra obearbetade
		former; halvfärdiga produkter av annat legerat stål:
	100	i form av göt eller i andra obearbetade former ....	B 2,5 %	2,5 %
	901-	halvfärdiga produkter.....................	B 3,2 %	3,2 %
	903

fri

fri

fri

fri

fri

fri

fri

fri

fri

fri

fri

fri

fri

fri

fri

0 Se bilaga

335

72.25

72.26

	101, 201, 300	Valsade platta produkter av annat legerat stål, med en bredd av minst 600 mm: varmvalsade men inte vidare bearbetade, i ringar eller rullar................................	B 3,2 %	3,2 %
ur	103,	pläterade eller på annat sätt överdragna med tenn . .	B fri	fri
ur	104,
ur	204,
ur	209,
ur	901,
ur	909
ur	103,	pläterade eller på annat sätt överdragna med
ur	104,	aluminium eller bly ......................	B 5 %	fri
ur	204,
ur	209,
ur	901,
ur	909
	102,	andra................................	B 5 %	5 %
ur	103,
ur	104,
	202,
	203,
ur	204,
ur	209,
	401-
	502,
ur	901,
ur	909
		Valsade platta produkter av annat legerat stål, med en
		bredd av mindre än 600 mm:
ur	102,	pläterade eller på annat sätt överdragna med tenn . .	B fri	fri
ur	103,
ur	104,
ur	205,
ur	209,
ur	991,
ur	999
ur	102,	pläterade eller på annat sätt överdragna med
ur	103,	aluminium eller bly ......................	B 5 %	fri
ur	104,
ur	205,
ur	209,
ur	991,
ur	999

fri

fri

fri

fri

fri

0 Se bilaga

336

72.29

72.27

72.28

101,		andra................................	B 5 %	5 %	fri
ur	102,
ur	103,
ur	104,
	201-
	204,
ur	205,
ur	209,
	910-
	922,
ur	991,
ur	999	Stång av annat legerat stål, varmvalsad, i oregelbundet upprullade ringar ......................... Annan stång av annat legerat stål; profiler av annat legerat stål; ihåligt borrstål av legerat eller olegerat stål:	B 5 %	5 %	fri
ur	709	profilerade valsade platta produkter, pläterade eller på annat sätt överdragna med tenn ..............	B fri	fri	fri
ur	709	profilerade valsade platta produkter, pläterade eller på annat sätt överdragna med aluminium eller bly ... .	B 5 %	fri	fri
ur	701	H-profiler oavsett vikten per löpmeter samt andra profiler vägande minst 60 kg per    löpmeter, varmvalsade, varmdragna eller varmsträngpressade men inte vidare bearbetade .................	B 5 %	fri	fri
	101-	andra................................	B 5 %	5 %	fri
	609,
ur	701,
	702,
	703,
ur	709,
	801,
	802	Tråd av annat legerat stål....................	B 5 %	5 %	fri

11 Se bilaga

337

22 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 35. Del A

Tulltaxe- nummer	Varunummer		Varuslag	Bastullsatser i förhandl.	Gällande tullsatser	Överens- komna med- givanden
1		2	3	4	5	6
73.01			Spont av jäm eller stål, även med borrade eller stansade hål eller tillverkad genom sammanfogning; profiler framställda genom svetsning, av jäm eller stål:
		100	spont ................................	B 5 %	fri	fri
		200	profiler ...............................	B 4,4 %	4,4 %	fri
73.02			Banbyggnadsmateriel av jäm eller stål för järnvägar eller spårvägar, nämligen räler, moträler och kuggskenor, växeltungor, spårkorsningar, växelstag och andra delar till spårväxlar, sliprar, rälskarvjäm, rälstolar, rälstolskilar, underläggsplattor, klämplattor, spårhållare, spårplattor och annan speciell materiel för sammanbindning eller fästande av räler:
		101,	räler ..............................	B fri	fri	fri
		109
		200	sliprar .............................	B 3,8 %	3,8 %	fri
		300	växeltungor, spårkorsningar, växelstag och andra delar till spårväxlar ....................	B 3,8 %	3,8 %	2,7 %
			rälskarvjäm och underläggsplattor:
		401	valsade.............................	B 3,8 %	3,8 %	fri
		409	andra..............................	B 3,8 %	3,8 %	fn
			andra slag:
		901	moträler............................	B 3,8 %	3,8 %	fri
		909	andra..............................	B 3,8 %	3,8 %	fri
73.03			Rör och ihåliga profiler, av gjutjärn:
		001	med en invändig diameter av minst 510 mm .....	B fri	fri	fri
		009	andra................................	B 7 %	7 %	3,2 %
73.04			Rör och ihåliga profiler, av jäm (annat än gjutjärn) eller stål, sömlösa:
	ur	310,	rör, försedda med kopplingar, lämpliga som ledningar
	ur	392,	för gaser eller vätskor, för användning i civila
	ur	393,	flygplan ..............................	B fri	fri	fri
	ur	410,
	ur	492-
		519,
	ur	592-
		594,
	ur	900

0 Se bilaga

338

73.05

73.06

73.07

73.08

100- 204,		andra................................	B 7 %	7 %
ur	310,
	391,
ur	392,
ur	393,
	394,
ur	410,
	491,
ur	492-
	519,
	591,
ur	592-
	594,
	595,
ur	900	Andra rör av jäm eller stål (t.ex. svetsade eller nitade) med runt inre och yttre tvärsnitt och med en ytterdiameter av mer än 406,4 mm ............. Andra rör och andra ihåliga profiler, av jäm eller stål (t.ex. hopböjda utan fogning, svetsade eller nitade):	B 7 %	7 %
ur	301,	rör, försedda med kopplingar, lämpliga som ledningar
ur	306-	för gaser eller vätskor, för användning i civila
	609	flygplan ..............................	B fri	fri
	101-	andra................................	B 7 %	7%
	200,
ur	301,
	302-
	305,
ur	306-
	609,
	900	Rördelar (t.ex. kopplingar, knärör och muffar) av jäm eller stål:
ur	220,	gängade muffar (kopplingar) ................	B 7 %	7 %
ur	920
	110-	andra................................	B 7 %	7 %
	210,
ur	220,
	231-
	910,
ur	920,
	931-
	999	Konstruktioner (med undantag av monterade eller monteringsfärdiga byggnader enligt nr 94.06) och delar till konstruktioner (t.ex. broar, brosektioner, slussportar, tom, fackverksmaster, tak, fackverk till tak, dörrar, fönster, dörr- och fönsterkarmar, dörrtrösklar, fönsterluckor, räcken och pelare), av jäm eller stål; plåt, stång, profiler, rör o.d. av jäm eller stål, bearbetade för användning i konstruktioner..................	B 4,4 %	4,4 %

fri

fri

fri

fri

3,7 %

fri

11 Se bilaga

339

73.09

73.10

73.11

73.12

73.13

73.14

73.15

73.16

73.17

73.18

73.19

73.20

11 Se bilaga

ur 100,
ur 900

ur 100,

ur 900

100

200,

300,

900

Cisterner, tankar, kar och liknande behållare av jäm eller stål, för alla slags ämnen (andra än komprimerad eller till vätska förtätad gas), med en rymd av mer än 300 1, även med inre beklädnad eller värmeisolerade men inte försedda med maskinell utrustning eller utrustning för uppvärmning eller avkylning .................	B 4,4 %	4,4 %	2,2 %
Tankar, fat, burkar, flaskor, askar och liknande behållare av jäm eller stål, för alla slags ämnen (andra än komprimerad eller till vätska förtätad gas), med en rymd av högst 300 1, även med inre beklädnad eller värmeisolerade men inte försedda med maskinell utrustning eller utrustning för uppvärmning eller avkylning ..............................	B 4,4 %	4,4 %	2,7 %
Behållare av jäm eller stål för komprimerad eller till vätska förtätad gas ........................	B 4,4 %	4,4 %	2,7 %
Tvinnad tråd, linor, kablar, flätade band, sling o.d., av jäm eller stål, utan elektrisk isolering: försedda med ändbeslag, för användning i civila flygplan ..............................	B fri	fri	fri
andra................................	B 4,4 %	4,4 %	fri
Taggtråd av jäm eller stål; vridet band eller vriden enkel flat tråd, med eller utan taggar, samt löst tvinnad dubbel tråd, av sådana slag som används till stängsel, av jäm eller stål ...............................	B 4,4 %	4,4 %	fri
Duk (även ändlös), galler och nät (inbegripet stängselnät), av jäm- eller ståltråd; klippnät av jäm eller stål...................................	B 4,4 %	4,4 %	fri
Kättingar och kedjor samt delar till dessa varor, av jäm eller stål ...............................	B 4,4 %	4,4 %	2,7 %
Ankaren och draggar samt delar till dessa varor, av jäm eller stål ...............................	B 3,2 %	3,2 %	2,7 %
Spik, stift (inbegripet häftstift), spikbleck, märlor och liknande artiklar, av jäm eller stål, även med huvud av annat material, dock inte sådana med huvud av koppar	B 4,4 %	4,4 %	fri
Skruvar, bultar, muttrar, skruvkrokar, nitar, kilar, sprintar, saxsprintar, underläggsbrickor (inbegripet fjäderbrickor) och liknande artiklar, av jäm eller stål .	B 4,4 %	4,4 %	3,7 %
Synålar, stickor, snömålar, virknålar, broderprylar och liknande artiklar, för handarbete, av jäm eller stål; knappnålar, säkerhetsnålar och liknande artiklar av jäm eller stål, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans: synålar, stoppnålar och brodemålar............	B fri	fri	fri
andra................................	B 3,2 %	3,2 %	2,7 %
Fjädrar och fjäderblad, av jäm eller stål..........	B 4,4 %	4,4 %	2,7 %

340

73.21			Kaminer, spisar (inbegripet värmeledningsspisar), grillar, glödpannor, gaskök, tallriksvärmare och liknande icke elektriska artiklar för hushållsbruk samt delar till sådana artiklar, av jäm eller stål....................	B 4,4 %	4,4 %	2,7 %
73.22			Radiatorer för centraluppvärmning, inte försedda med elektrisk uppvärmningsanordning, och delar till sådana radiatorer, av jäm eller stål; luftvärmare och varmluftsfördelare (inbegripet apparater som även kan fördela sval eller konditionerad luft), inte försedda med elektrisk uppvärmningsanordning men utrustade med motordriven fläkt eller biåsmaskin, samt delar till sådana apparater, av jäm eller stål:
	ur	900	luftvärmare och varmluftsfördelare, inte försedda med elektrisk uppvärmnings-anordning men utrustade med motordriven fläkt eller biåsmaskin, av jäm eller stål, men inte delar till sådana apparater, för användning i civila flygplan.........................	B fri	fri	fri
		110,	andra................................	B 4,4 %	4,4 %	3,2 %
		190,
	ur	900
73.23			Bords-, köks- och andra hushållsartiklar samt delar till sådana artiklar, av jäm eller stål; stålull; diskbollar, putsvantar o.d., av jäm eller stål:
		100	stålull; diskbollar, putsvantar o.d..............	B 3,2 %	3,2 %	3,2 %
		910-	andra slag.............................	B 4,4 %	4,4 %	3,2 %
		990
73.24			Sanitetsgods och delar till sanitetsgods, av jäm eller stål:
	ur	100	diskbänkar och tvättställ, av rostfritt stål, för användning i civila flygplan ................	B fri	fri	fri
	ur	900	annat sanitetsgods (än badkar) av jäm eller stål, för användning i civila flygplan ................	B fri	fri	fri
	ur	100,	andra slag.............................	B 4,4 %	4,4 %	3,2 %
		210,
		290,
	ur	900
73.25			Andra gjutna varor av jäm eller stål:
		100	av icke aducerat gjutjärn...................	B 4,4 %	4,4 %	1,7 %
		910,	andra slag.............................	B 4,4 %	4,4 %	2,7 %
		990
73.26			Andra varor av jäm eller stål:
	ur	200	varor av jäm- eller ståltråd, för användning i civila flygplan ..............................	B fri	fri	fri
		110-	andra................................	B 4.4 %	4,4 %	2,7 %
		199,
	ur	200,
		901,
		909

0 Se bilaga

341

Tulltaxe- nummer	Varunummer	Miruslag	Bastullsatser i förhandl.	Gällande tullsatser	överens- komna med- givanden
1	2	3	4	5	6
74.01		Kopparskärsten; cementkoppar (utfälld koppar).....	B fri	fri	fri
74.02		Oraffinerad koppar; kopparanoder för elektrolytisk raffinering.....................	B fri	fri	fri
74.03		Raffinerad koppar och kopparlegeringar, i obearbetad form..................................	B fri	fri	fri
7404		Avfall och skrot av koppar...................	B fri	fri	fri
74.05		Kopparförlegeringar .......................	B fri	fri	fri
74.06		Pulver och fjäll av koppar:
	100	pulver med annan än bladstruktur.............	B fri	fri	fri
	200	pulver med bladstruktur; fjäll ...............	B 3,8 %	3,8 %	fri
74.07		Stäng och profiler av koppar:
	221,	av kopparlegering innehållande mer än 10
	291	viktprocent nickel .......................	B 1,4 %	1,4 %	0,9 %
	100-	andra slag.............................	B 2,5 %	2,5 %	1,7 %
	212,
	229,
	299
7408		Tråd av koppar:
	221,	av kopparlegering innehållande mer än 10
	291	viktprocent nickel .......................	B 1,4 %	1,4 %	0,9 %
	111-	andra slag.............................	B 2,5 %	2,5 %	1,7 %
	210,
	229,
	299
74.09		Plåt och band av koppar, med en tjocklek av mer än 0,15 mm:
	311,	av kopparlegering innehållande mer än 10
	391,	viktprocent nickel .......................	B 1,4 %	1,4 %	0,9 %
	401,
	901
	110-	andra slag.............................	B 2,5 %	2,5 %	1,7 %
	290,
	319,
	399,
	409,
	909
74.10		Folier av koppar (även tryckta eller på baksidan förstärkta med papper, papp, plast eller liknande material) med en tjocklek (förstärkningsmaterial inte inräknat) av högst 0,15 mm:
	121,	av kopparlegering innehållande mer än 10
	221	viktprocent nickel .......................	B 1,4 %	1,4 %	0,9 %

0 Se bilaga

342

	110,	andra................................	B 2,5 %	2,5 %	1,7 %
	129,
	210,
	229
74.11		Rör av koppar ...........................	B 2,5 %	2,5 %	1,7 %
74.12		Rördelar (t.ex. kopplingar, knärör och muffar) av koppar ................................	B 3,2 %	3,2 %	2,1 %
74.13		Tvinnad tråd, linor, flätade band o.d., av koppar, utan elektrisk isolering:
	ur 000	försedda med ändbeslag, för användning i civila flygplan ..............................	B fri	fri	fri
	ur 000	andra................................	B 2,5 %	2,5 %	1,7 %
74.14		Duk (även ändlös), galler och nät av tråd av koppar; klippnät av koppar ........................	B 3,2 %	3,2 %	2,1 %
74.15		Spik, stift (inbegripet häftstift), märlor och liknande artiklar, av koppar eller av jäm eller stål med huvud av koppar; skruvar, bultar, muttrar, skruvkrokar, nitar, kilar, sprintar, saxsprintar, underläggsbrickor (inbegripet fjäderbrickor) och liknande artiklar, av koppar .....	B 3,2 %	3,2 %	2,1 %
74.16		Fjädrar av koppar.........................	B 3,2 %	3,2 %	2,1 %
74.17		Kokapparater och andra uppvärmningsapparater av sådana slag som används i hushåll, icke elektriska, samt delar till sådana apparater, av koppar............	B 3,2 %	3,2 %	2,1 %
74.18		Bords-, köks- och andra hushållsartiklar samt delar till sådana artiklar, av koppar; diskboilar, putsvantar o.d., av koppar; sanitetsgods och delar till sanitetsgods, av koppar ................................	B 3,2 %	3,2 %	2,1 %
74.19		Andra varor av koppar:
	991	knappnålar och säkerhetsnålar ...............	B 3,8 %	3,8 %	2,5 %
	100,	andra................................	B 3,2 %	3,2 %	2,1 %
	910,
	999

” Se bilaga

343

Tulltaxe- nummer	Varunummer	Väruslag	Bastullsatser i förhandl.	Gällande tullsatser	överens- komna med- givanden
1	2	3	4	5	6
75.01		Nickelskärsten, nickeloxidsinter och andra me lianprodukter vid framställning av nickel.......	B fri	fri	fri
75.02		Nickel i obearbetad form....................	B fri	fri	fri
75.03		Avfall och skrot av nickel ...................	B fri	fri	fri
75.04		Pulver och fjäll av nickel....................	B fri	fri	fri
75.05		Stång, profiler och tråd av nickel ..............	B 1,4 %	1,4 %	fri
75.06		Plät, band och folier av nickel ................	B 1,4 %	1,4 %	fri
75.07		Rör och rördelar (t.ex. kopplingar, knärör och muffar) av nickel...............................	B 1,4 %	1,4 %	fri
75.08		Andra varor av nickel:
	001	anoder för fömickling.....................	B fri	fri	fri
	009	andra slag.............................	B 3,2 %	3,2 %	fri

0 Se bilaga

344

Tulltaxe- nummer	Varunummer	Varuslag	Bastullsatser i förhandl.	Gällande tullsatser	Överens- komna med- givanden
1	2	3	4	5	6
7601		Aluminium i obearbetad form.................	B fri	fri	fri
76.02		Avfall och skrot av aluminium ................	B fri	fri	fri
76.03		Pulver och fjäll av aluminium:
	100	pulver med annan än bladstruktur............. pulver med bladstruktur; gäll:	B fri	fri	fri
	201	avsedda att användas uteslutande vid tillverkning av porbetong ................	B fri	fri	fri
	209	andra..............................	B 3,8 %	3,8 %	2,5 %
76.04		Stång och profiler av aluminium...............	B 2,5 %	2,5 %	1,7 %
76.05		Tråd av aluminium ........................	B 2,5 %	2,5 %	1,7 %
76.06		Plåt och band av aluminium, med en tjocklek av mer än 0,2 mm................................	B 2,5 %	2,5 %	1,7 %
76.07		Folier av aluminium (även tryckta eller på baksidan förstärkta med papper, papp, plast eller liknande material) med en tjocklek (förstärkningsmaterial inte inräknat) av högst 0,2 mm...................	B 2,5 %	2,5 %	1,7 %
76.08		Rör av aluminium:
	ur 100,	försedda med kopplingar, lämpliga som ledningar för
	ur 200	gaser eller vätskor, för användning i civila flygplan .	B fri	fri	fri
	ur 100,	andra................................	B 2,5 %	2,5 %	1,7 %
	ur 200
76.09		Rördelar (t.ex. kopplingar, knärör och muffar) av aluminium..............................	B 3,2 %	3,2 %	2,1 %
76.10		Konstruktioner (med undantag av monterade eller monteringsfärdiga byggnader enligt nr 94.06) och delar till konstruktioner (t.ex. broar, brosektioner, tom, fackverksmaster, tak, fackverk till tak, dörrar, fönster, dörr- och fönsterkarmar, dörrtrösklar, räcken och pelare), av aluminium; plåt, stång, profiler, rör o.d. av aluminium, bearbetade för användning i konstruktioner	B 3,2 %	3,2 %	2,1 %
76.11		Cisterner, tankar, kar och liknande behållare av aluminium, för alla slags ämnen (andra än komprimerad eller till vätska förtätad gas), med en rymd av mer än 300 1, åven med inre beklädnad eller värmeisolerade men inte försedda med maskinell utrustning eller utrustning för uppvärmning eller avkylning .......	B 3,2 %	3,2 %	2,1 %
76.12		Fat, burkar, flaskor, askar och liknande behållare (inbegripet förpackningsrör och förpackningstuber), av aluminium, för alla slags ämnen (andra än komprimerad eller till vätska förtätad gas), med en rymd av högst 300 1, även med inre beklädnad eller värmeisolerade men inte försedda med maskinell utrustning eller utrustning för uppvärmning eller avkylning:
	100	förpackningstuber .......................	B 3,8 %	3,8 %	2,5 %

n Se bilaga

345

	901, 909	andra slag.............................	B 3,2 %	3,2 %	2,1 %
76.13		Behållare av aluminium för komprimerad eller till vätska förtätad gas.............................	B 3,2 %	3,2 %	2,1 %
76.14		Tvinnad tråd, linor, flätade band o.d., av aluminium, utan elektrisk isolering .....................	B 2,5 %	2,5 %	1,7 %
76.15		Bords-, köks- och andra hushållsartiklar samt delar till sådana artiklar, av aluminium; diskbollar, putsvantar o.d., av aluminium; sanitetsgods och delar till sanitetsgods, av aluminium...................	B 3,2 %	3,2 %	2,1 %
76.16		Andra varor av aluminium...................	B 3,2 %	3,2 %	2,1 %

0 Se bilaga

346

Tulltaxe- nummer	Varunummer	Vhruslag	Bastullsatser i förhandl.	Gällande tullsatser	Överens- komna med- givanden
1	2	3	4	5	6
78.01		Bly i obearbetad form......................	B fri	fri	fri
78.02		Avfall och skrot av bly .....................	B fri	fri	fri
78.03		Stång, profiler och tråd av bly ................	B fri	fri	fri
78.04		Plåt, band och folier av bly; pulver och fjäll av bly . .	B fri	fri	fri
78.05		Rör och rördelar (t.ex. kopplingar, knärör och muffar) av bly.................................	B fri	fri	fri
78.06		Andra varor av bly:
	001	förpackningstuber .......................	B 3,8 %	3,8 %	2,5 %
	002	blyull samt linor av bly ...................	B fri	fri	fri
	009	andra slag.............................	B 3,2 %	3,2 %	2,1 %

Se bilaga

347

Tulltaxe- nummer	Varunummer	Varuslag	Bastullsatser i förhandl.	Gällande tullsatser	överens- komna med- givanden
1	2	3	4	5	6
79.01		Zink i obearbetad form .....................	B fn	fri	fri
79.02		Avfall och skrot av zink ....................	B fn	fri	fri
79.03		Stoft, pulver och fjäll av zink.................	B fri	fri	fri
79.04		Stång, profiler och tråd av zink................	B fri	fri	fri
79.05		Plåt, band och folier av zink .................	B fri	fri	fri
79.06		Rör och rördelar (t.ex. kopplingar, knärör och muffar) av zink................................	B fri	fri	fri
79.07		Andra varor av zink:
	100,	takrännor, nockplåtar, ramar till takfönster samt andra
	901	färdiga byggvaror; spik, stift, bultar och nitar.....	B fri	fri	fri
	909	andra................................	B 3,2 %	3,2 %	2,1 %

0 Se bilaga

348

Tulltaxe- nummer	Varunummer	Väruslag	Bastullsatser i förhandl.	Gällande tullsatser	Överens- komna med- givanden
1	2	3	4	5	6
80.01		Tenn i obearbetad form.....................	B fri	fri	fri
80.02		Avfall och skrot av tenn ....................	B fri	fri	fri
80,03		Stång, profiler och tråd av tenn................	B fri	fri	fri
80.04		Plåt och band av tenn med en tjocklek av mer än 0,2 mm ..................................	B fri	fri	fri
80.05		Folier av tenn (även tryckta eller på baksidan förstärkta med papper, papp, plast eller liknande material) med en tjocklek (förstärkningsmaterial inte inräknat) av högst 0,2 mm; pulver och fjäll av tenn:
	100	folier................................	B 1,4 %	1,4 %	fri
	200	pulver och fjäll .........................	B fri	fri	fri
80.06		Rör och rördelar (t.ex. kopplingar, knärör och muffar) av tenn................................	B fri	fri	fri
80.07		Andra varor av tenn:
	001	förpackningstuber .......................	B 3,8 %	3,8 %	fri
	009	andra slag.............................	B 3,2 %	3,2 %	fri

Se bilaga

349

Tulltaxe- nummer	Varunummer	Vfaruslag	Bastullsatser i förhandl.	Gällande tullsatser	överens- komna med- givanden
1	2	3	4	5	6
81.01		Vblfram och varor av volfram, inbegripet avfall och skrot:
	930	tråd .................................	B 1,4 %	1,4 %	0,9 %
	991	spiraler...............................	B 1,4 %	1,4 %	0,9 %
	100-	andra................................	B fri	fri	fri
	920,
	999
81.02		Molybden och varor av molybden, inbegripet avfall och skrot:
	930,	tråd och spiraler ........................	B 1,4 %	1,4 %	0,9 %
	991
	100-	andra ................................	B fri	fri	fri
	920,
	999
81.03		Tantal och varor av tantal, inbegripet avfall och skrot	B fri	fri	fri
81.04		Magnesium och varor av magnesium, inbegripet avfall och skrot:
	110,	obearbetad ............................	B fri	fri	fri
	190
	200,	avfall och skrot; jämnstora spån och kom; pulver . .	B fri	fri	fri
	300	andra slag:
	901	stång, profiler, tråd, plåt, band, folier och rör . . .	B 1,4 %	1,4 %	0,9 %
	909	andra..............................	B 3,2 %	3,2 %	2,1 %
81.05		Koboltskärsten och andra mellanprodukter vid framställning av kobolt; kobolt och varor av kobolt, inbegripet avfall och skrot...................	B fri	fri	fn
81 06		Vismut och varor av vismut, inbegripet avfall och skrot	B fri	fri	fri
81.07		Kadmium och varor av kadmium, inbegripet avfall och skrot ..................................	B fri	fri	fri
81.08		Titan och varor av titan, inbegripet avfall och skrot:
	ur 900	rör av titan, försedda med kopplingar, lämpliga som ledningar för gaser eller vätskor, för användning i civila flygplan.........................	B fri	fri	fri
	100,	andra................................	B fri	fri	fri
	ur 900
81.09		Zirkonium och varor av zirkonium, inbegripet avfall och skrot ..................................	B fri	fri	fri
81.10		Antimon och varor av antimon, inbegripet avfall och skrot ..................................	B fri	fri	fri
81.11		Mangan och varor av mangan, inbegripet avfall och skrot ..................................	B fri	fri	fri

” Se bilaga

350

81.12	Beryllium, krom, germanium, vanadin, gallium, hafnium, indium, niob, rhenium och tallium samt varor av dessa metaller, inbegripet avfall och skrot ......	B fri	fri	fri
81.13	Kermeter och varor av kermeter, inbegripet avfall och skrot..................................	B fn	fri	fri

0 Se bilaga

351

Tulltaxe- nummer	Varunummer	Varuslag	Bastullsatser i förhandl.	Gällande tullsatser	överens- komna med- givanden
1	2	3	4	5	6
82.01		Handverktyg och handredskap av följande slag: spadar, skyfflar, korpar, hackor, högafflar, grepar, krattor, räfsor och rakor; yxor, röjknivar och liknande huggverktyg; sekatörer och liknande klippverktyg av alla slag; liar, skäror, höknivar, häcksaxar, föll- och klyvkilar samt andra verktyg och redskap av sådana slag som används inom lantbruk, trädgårdsskötsel eller skogsbruk...........................	B 3,2 %	3,2 %	1,7 %
82.02		Handsågar; blad för alla slags sågar (inbegripet slitsfräsar, spårfräsar och otandade sågblad):
	101-	handsågar; bandsågblad....................	B 4,4 %	4,4 %	1,7 %
	209
	400	sågkedjor för motorsågar...................	B fri	fri	fri
	310,	andra................................	B 4,4 %	4,4 %	2,7 %
	320,
	910,
	990
82.03		Filar, raspar, tänger (inbegripet avbitartänger), pincetter, plåtsaxar, röravskärare, bultsaxar, huggpipor och liknande handverktyg:
	401	röravskärare ...........................	B 3,2 %	3,2 %	1,7 %
	100-	andra................................	B 4,4 %	4,4 %	1,7 %
	300,
	409
82.04		Skruvnycklar och skiftnycklar (inbegripet momentnycklar); utbytbara hylsor till hylsnycklar, med eller utan handtag.........................	B 4,4 %	4,4 %	1,7 %
82.05		Handverktyg (inbegripet glasmästardiamanter), inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; biåslampor; skruvstycken, skruvtvingar o.d., andra än tillbehör och delar till verktygsmaskiner; städ; transportabla smidesässjor; hand- eller pedaldrivna slipstenar och slipskivor med ställning:
		borr- och gängverktyg:
	101	handborrar; borr- och sparrsockar...........	B 3,2 %	3,2 %	1,7 %
	109	andra..............................	B 4,4 %	4,4 %	1,7 %
	200	hammare och släggor.....................	B 4,4 %	4,4 %	3,7 %
	301,	hyvlar, stämjärn, skölpar och liknande skärande
	309	verktyg för träbearbetning..................	B 4,4 %	4,4 %	3,7 %
	400	skruvmejslar........................... andra handverktyg (inbegripet glasmästardiamanter):	B 3,2 %	3,2 %	3,2 %
	510	verktyg och redskap för hushållsbruk ........	B 4,4 %	4,4 %	3,7 %
		andra:

0 Se bilaga

352

82.06

82.07

82.08

82.09

82.10

82.11

82.12

0 Se bilaga

591	tubpressar och skärcirklar ..............	B 3,2 %	3,2 %	3,2 %
599	andra............................	B 4,4 %	4,4 %	3,7 %
600	biåslampor ............................	B 4,4 %	4,4 %	2,7 %
701,	skruvstycken, skruvtvingar o.d...............	B 4,4 %	4,4 %	3,7 %
709
800	städ; transportabla smidesässjor; hand- eller pedaldrivna slipstenar och slipskivor med ställning . satser av artiklar enligt två eller flera av de föregående	B 4,4 %	4,4 %	2,7 %
	varunumren:
901	innehållande något eller några av följande verktyg som karaktärsgivande beståndsdel: handborrar, skruvmejslar, borr- och sparrsockar, tubpressar och skärcirklar .......................	B 3,2 %	3,2 %	3,2 %
909	andra..............................	B 4,4 %	4,4 %	3,7 %
	Satser av handverktyg enligt två eller flera av numren 82.02 - 82.05, föreliggande i detaljhandelsförpackningar:
001	innehållande något eller några av följande verktyg som karaktärsgivande beståndsdel: röravskärare, handborrar, skruvmejslar, borr- och sparrsockar, tubpressar och skärcirklar ............................	B 3,2 %	3,2 %	3,2 %
009	andra................................	B 4,4 %	4,4 %	3,7 %
	Utbytbara verktyg för hand verktyg, även mekaniska, eller för verktygsmaskiner (t.ex. för pressning, stansning, gängning, borrning, arborming, driftning, fräsning, svarvning eller skruvdragning), inbegripet dragskivor för dragning och matriser för strängpressning av metall, samt verktyg för berg- eller jordborming ......... Knivar och skärstål för maskiner eller mekaniska	B 3,2 %	3,2 %	2,7 %
	apparater...............................	B 3,2 %	3,2 %	1,7 %
	Plattor, skär, stavar och liknande delar till verktyg, omonterade, av hårdmetall eller annan kermet .....	B 3,2 %	3,2 %	2,7 %
	Handdrivna mekaniska apparater och redskap, som väger högst 10 kg och som används för beredning eller servering av matvaror eller drycker............. Knivar med skärande egg, även tandad (inbegripet trädgårdsknivar), inte nämnda eller inbegripna någon annanstans, samt blad till sådana knivar:	B 3,2 %	3,2 %	2,7 %
100	satser med olika artiklar ...................	B 7 %	7 %	4,7 %
	andra slag:
911,	skaft ..............................	B 3,2 %	3,2 %	2,7 %
921,
931
919,	andra..............................	B 7 %	7 %	4,7 %
922,
929,
939,
940	Rakknivar, rakhyvlar och rakapparater (icke elektriska) samt blad till dessa (inbegripet ämnen till rakblad i bandform):

353

23 Riksdagen 1994/95. I saml. Nr 35. Del A

	101, 901	rakknivar samt blad och andra delar till rakknivar	B 3,2 %	3,2 %	2,7 %
	102,	rakhyvlar och rakapparater (icke elektriska) samt delar
	909	till sådana.............................	B 4,6 %	4,6 %	2,7 %
	200	blad till rakhyvlar (inbegripet ämnen till rakblad i bandform) .................	B 5,1 %	5,1 %	2,7 %
82.13		Saxar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans, samt skär till saxar enligt detta nummer..........	B 3,2 %	3,2 %	2,1 %
82.14		Andra skär- och klippverktyg (t.ex. hårklippningsmaskiner, huggknivar och hackknivar för slakterier och charkuterier eller för hushållsbruk, pappersknivar); artiklar och satser av artiklar för manikyr eller pedikyr (inbegripet nagelfilar).......	B 3,2 %	3,2 %	2,7 %
82.15		Skedar, gafflar, slevar, tårtspadar, fiskknivar, smörknivar, sockertänger och liknande köks- och bordsartiklar:
	911,	handtag och skaft av oädel metall ............	B 3,2 %	3,2 %	2,7 %
	991
	100,	andra................................	B 7 %	7 %	4,7 %
	200,
	919,
	999

n Se bilaga

354

Tulltaxe- nummer	Varunummer	Varuslag	Bastullsatser i förhandl.	Gällande tullsatser	Överens- komna med- givanden
1	2	3	4	5	6
83.01		Hänglås och andra lås (nyckellås, kombinationslås och elektriska lås) av oädel metall; knäppen och byglar med knäppe, försedda med lås, av oädel metall; nycklar av oädel metall till i detta nummer nämnda artiklar:
	401,	kappsäcks-, koffert- och portföljlås samt delar till
	601	sådana lås.............................	B 5,3 %	5,3 %	2,7 %
	100-	andra................................	B 4,4 %	4,4 %	2,7 %
	300,
	402-
	500,
	609,
	700
83.02		Beslag och liknande artiklar av oädel metall, som är lämpliga för möbler, dörrar, trappor, fönster, markiser, persienner, rullgardiner, karosserier, sadelmakeriarbeten, koffertar, kistor, skrin e.d.; hatthyllor, hatthängare, konsoler o.d., av oädel metall; länkrullar med hjulhållare av oädel metall; automatiska dörrstängare av oädel metall:
		för användning i civila flygplan:
	ur 100,	gångjärn; länkrullar; andra beslag och liknande
	ur 200,	artiklar (andra än sådana lämpliga för motorfordon
	ur 420, ur 490, ur 600	eller byggnader); automatiska dörrstängare ....	B fri	fri	fri
	ur 100, ur 200,	andra................................	B 3,2 %	3,2 %	2,7 %
	300-
	419,
	ur 420, ur 490,
	500,
	ur 600
83.03		Kassaskåp, kassakistor samt dörrar till kassavalv e.d., armerade eller på annat sätt förstärkta, förvaringsfack för kassavalv samt kassaskrin, dokumentskrin o.d., av oädel metall.................................	B 3,2 %	3,2 %	2,7 %
83.04		Dokumentskåp, kortregisterskåp, brevkorgar, manuskripthållare, pennfat, stämpelställ och liknande kontors- och skrivbordsartiklar, av oädel metall, andra än kontorsmöbler enligt nr 94.03 .................	B 3,2 %	3.2 %	2,7 %
83.05		Mekanismer och beslag för samlingspärmar eller brevordnare, pappersklämmor, gem, ryttare till kortregister och liknande kontorsartiklar, av oädel metall; häftklammer i staplar (för t.ex. kontorsbruk, tapetserarbruk eller emballering), av oädel metall . . .	B 3,2 %	3,2 %	2,7 %

Se bilaga

355

83.06

83.07

83.08

83.09

83.10

83 11

Se bilaga

101

109

210,

290

300

ur 100,
ur 900

ur 100,
ur 900

Ringklockor, bjällror, gonggonger o.d., icke elektriska, av oädel metall; statyetter och andra prydnadsföremål, av oädel metall; fotografiramar, tavelramar och liknande ramar, av oädel metall; speglar av oädel metall: ringklockor, bjällror, gonggonger o.d.: cykelringklockor och delar till sådana ringklockor.......................... andra.............................. statyetter och andra prydnadsföremål ..........	B 5,1 % B fri B fn	5,1 % fri fri	fri fri fri
fotografi ramar, tavelramar och liknande ramar; speglar...............................	B 3,2 %	3,2 %	2,7 %
Böjliga slangar och rör av oädel metall, även med kopplingsanordningar:
försedda med kopplingar, för användning i civila flygplan ............................	B fri	fri	fri
andra................................	B 3,2 %	3.2 %	2,7 %
Knäppen, byglar med knäppe, spännen med eller utan knäppe, hakar, hyskor, snörhålsringar o.d., av oädel metall, av sådana slag som används till kläder, skodon, markiser, handväskor, reseffekter e.d.; römitar och tvåspetsnitar, av oädel metall; pärlor och paljetter, av oädel metall.............................	B 3,2 %	3,2 %	2,7 %
Proppar, kapsyler och lock (inbegripet kronkorkar, skruvkapsyler och proppar med pip), sprundtappar med gängning, sprundplåtar, plomber och andra tillbehör till förpackningar, av oädel metall ................	B 3,2 %	3,2 %	2,7 %
Skyltar, namnplåtar, adressplåtar och liknande plåtar, siffror, bokstäver och andra symboler, av oädel metall, med undantag av sådana som omfattas av nr 94.05 . .	B 3,2 %	3,2 %	2,7 %
Tråd, stavar, rör, plattor, elektroder och liknande produkter av oädel metall eller hårdmetall, överdragna eller fyllda med flussmedel, av sådana slag som används för lödning eller svetsning eller för pålödning eller påsvetsning av metall eller hårdmetall; tråd och stavar av agglomererat pulver av oädel metall, för metallsprutnin^	B 3.2 %	3.2 %	2,7 %

356

Tulltaxe- nummer	Varunummer	Varuslag	Bastullsatser i förhandl.	Gällande tullsatser	Överens- komna med- givanden
1	2	3	4	5	6
84.01		Kärnreaktorer; obestrålade bränsleelement för kärnreaktorer; maskiner och apparater för isotopseparation:
	100	kärnreaktorer...........................	B 3.8 %	3,8 %	3,7 %
	200	maskiner och apparater för isotopseparation samt delar till sådana.............................	B 3,8 %	3,8 %	3,7 %
	300	obestrålade bränsleelement .................	B 3,8 %	3.8 %	3,7 %
	400	delar till kärnreaktorer ....................	B 3,8 %	3,8 %	1,9 %
84.02		Ångpannor och andra ånggeneratorer (andra än sådana varmvattenpannor för centraluppvärmning som också kan producera lågtrycksånga); hetvattenpannor .....	B 3,8 %	3,8 %	2,7 %
84.03		Värmepannor för centraluppvärmning, andra än sådana enligt nr 84.02 ...........................	B 4,4 %	4,4 %	2,7 %
84.04		Hjälpapparater för användning tillsammans med ånggeneratorer eller värmepannor enligt nr 84.02 eller 84.03 (t.ex. economisers, överhettare, sotningsapparater och anordningar för stoftåterföring); kondensorer för ångmaskiner ............................	B 3,8 %	3,8 %	2,7 %
84.05		Generatorer för gengas eller vattengas, även med gasrenare; generatorer för acetylengas samt liknande gasgeneratorer som arbetar med vatten, även med gasrenare...............................	B 3,8 %	3,8 %	1,7 %
84.06		Ångturbiner.............................	B 3,8 %	3,8 %	2,7 %
84.07		Förbränningskolvmotorer med gnisttändning och med fram- och återgående eller roterande kolvar:
	100	motorer till luftfartyg ..................... motorer för fartygsdrift:	B fri	fri	fri
	210	utombordsmotorer .....................	B 3 %	3 %	2 %
	290	andra..............................	B 3 %	3 %	1,5 %
	310-	andra slag.............................	B 3,8 %	3,8 %	2,7 %
	900
84.08		Förbränningskolvmotorer med kompressionständning (diesel- eller semidieselmotorer):
	ur 900	för användning i civila flygplan..............	B fri	fri	fri
	100,	andra slag.............................	B 3,8 %	3,8 %	2,7 %
	200,
	ur 900
84.09		Delar som är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till motorer enligt nr 84.07 eller 84.08:
	100	till luftfartygsmotorer .....................	B fri	fri	fri
	910,	andra slag.............................	B 3,8 %	3,8 %	2,7 %
	990
84.10		Hydrauliska turbiner, vattenhjul samt regulatorer för sådana maskiner..........................	B 3,8 %	3.8 %	2,7 %

Se bilaga

357

84.11

84.12

84.13

84.14

110- 220.		Turbojetmotorer, turbopropmotorer och andra gasturbinmotorer: turbojet- och turbopropmotorer samt delar därtill	B fri
	910	andra gasturbinmotorer och delar därtill:
ur	810,	för användning i civila flygplan ...........	B fri	fri
ur	820,
ur	990
ur	810,	andra slag...........................	B 3,8 %	3,8 %
ur	820,
ur	990	Andra motorer:
	100,	reaktionsmotorer, andra än turbojetmotorer samt delar
	901	därtill................................	B fn	fri
ur	210,	hydrauliska motorer samt delar därtill, för användning
ur	290,	i civila flygplan.........................	B fri	fri
ur	909
ur	310-	andra motorer samt delar därtill, för användning i
	800,	civila flygplan..........................	B fri	fri
ur	909
ur	210-	andra slag.............................	B 3,8 %	3,8 %
	800,
ur	909	Vätskepumpar, även försedda med mätanordning; vätskeelevatorer:
ur	190-	vätskepumpar, även försedda med mätanordning
	300,	(andra än bränsle- eller smörjmedelspumpar av sådana
ur	500-	slag som används på bensinstationer eller i garage) och
	810,	betongpumpar samt delar därtill, för användning i
ur	910	civila flygplan..........................	B fri	fri
	110,	andra slag.............................	B 3 %	3 %
ur	190-
	300,
	400,
ur	500-
	810,
	820,
ur	910,
	920	Luft- eller vakuumpumpar, kompressorer för luft eller andra gaser samt fläktar och biåsmaskiner; ventilations- eller cirkulationskåpor med inbyggd fläkt, även försedda med filter:
		för användning i civila flygplan:

fri

fri

2,7 %

fri

fri

fri

2,7 %

fri

1,7 %

Se bilaga

358

84 15

84.16

84.17

84.18

ur	100-	luft- och vakuumpumpar, kompressorer för luft
	300,	eller andra gaser, andra än luftkompressorer
ur	510,	monterade på ett hjulförsett underrede och avsedda
ur	590,	att dragas, samt fläktar och biåsmaskiner;
ur	801-	ventilations- eller cirkulationskåpor med inbyggd
	909	fläkt, andra än sådana kåpor med en horisontell sidlängd av högst 120 cm; delar till luft- eller vakuumpumpar, kompressorer för luft eller andra gaser samt till fläktar och andra biåsmaskiner . . .	B fri
		andra slag:
ur	100	vakuumpumpar .......................	B 3 %
ur	510,	bords-, golv-, vägg-, fönster- eller takfläktar med
	600,	inbyggd elektrisk motor med en effekt av högst 125
ur	901	W; ventilations- eller cirkulationskåpor med en horisontell sidlängd av högst 120 cm, delar till dessa artiklar........................	B 4,4 %
ur	200,	andra slag...........................	B 3 %
ur	300,
	400,
ur	590,
ur	801,
ur	809,
ur	909	Luftkonditioneringsapparater bestående av en motordriven fläkt samt anordningar för reglering av temperatur och fuktighet, inbegripet sådana apparater i vilka fuktigheten inte kan regleras separat:
	100	apparater av fönster- eller väggtyp, hopbyggda till en enhet................................	B 3 %
		andra slag:
ur	810-	luftkonditioneringsapparater, andra än apparater av
	900	fönster- eller väggtyp hopbyggda till en enhet, samt delar därtill, för användning i civila flygplan . . .	B fri
ur	810-	andra..............................	B 3 %
	900	Brännare för flytande bränsle, pulveriserat fast bränsle eller gas, till eldstäder; mekaniska eldningsapparater (stokrar) samt mekaniska eldstadsrostar, mekaniska anordningar för avlägsnande av aska och liknande anordningar för sådana apparater:
	901	rostar till mekaniska eldstadsrostar............	B fri
	100-	andra slag ...........................	B 3.8 %
	300,
	909	Industri- och laboratorieugnar, inbegripet förbränningsugnar, icke elektriska..............	B 3,8 %
		Kylskåp, frysar och annan kyl- eller ftysutrustning, elektriska och andra; värmepumpar, andra än luftkonditioneringsapparater enligt nr 84.15:

fri

3 %

3 %

3,8 %

fri

3 %

4,4 %

3 %

fri

3,8 %

fri

1,7 %

2,2 %

2,2 %

2,2 %

fri

2 %

fri

1.7 %

1,7 %

11 Se bilaga

359

84.19

84.20

ur ur ur ur	100, 300, 400, 610- 699	för användning i civila flygplan: kombinerade kyl- och frysskåp med separata dörrar; frysboxar med en rymd av högst 800 1; frysskåp med en rymd av högst 900 1; annan kyl- eller fry sutrustning än kyl- eller fry sutrustning enligt nr 8418.10 - 8418.50; värmepumpar...........	B fri	fri
ur	100,	andra kombinerade kyl- och frysskåp med separata
	211,	dörrar; kompressionskylskåp av hushållstyp......	B 3,8 %	3,8 %
	219
	220,	andra slag.............................	B 3.8 %	3,8 %
	290,
ur	300,
ur	400,
	500,
ur	610-
	699,
	910,
	990	Maskiner och apparater, även med elektrisk uppvärmning, för behandling av material genom förfaranden som inbegriper temperaturändring, såsom uppvärmning, kokning, röstning, desti! lering, rektifiering, sterilisering, pastörisering, ångbehandling, torkning, indunstning, förångning, kondensering eller avkylning, dock inte maskiner och apparater av sådana slag som används för hushållsbruk; genomströmnings- eller förrådsvarmvattenberedare, icke elektriska:
		för användning i civila flygplan:
ur	500,	värmeväxlare och delar därtill .............	B fri	fri
ur	900
ur	810	apparater för beredning av varma drycker, för matlagning eller för uppvärmning av mat .....	B fri	fri
		andra slag:
	110,	genomströmnings- eller förrådsvarmvattenberedare,
	190	icke elektriska........................	B 3,8 %	3,8 %
	200,	steriliseringsapparater för medicinskt eller kirurgiskt
ur	900	bruk eller för laboratoriebruk samt delar därtill	B 3,8 %	3,8 %
	310-	andra slag...........................	B 3,8 %	3,8 %
	400,
ur	500,
	600,
ur	810,
	890,
ur	900	Kalandrar och andra valsmaskiner, andra än maskiner för bearbetning av metall eller glas, samt valsar till sådana maskiner:
	100	kalandrar och andra valsmaskiner.............	B 3,8 %	3,8 %
	910,	delar ................................	B 3,8 %	3.8 %
	990

fri

1,9 %

2,2 %

fri

fri

2,6 %

fri

1,7 %

1,7 %

2,2 %

” Se bilaga

360

84.21

84.22

84.23

84.24

84.25

" Se bilaga

ur 190,

ur 210,

ur 230-

390

110

120

ur 190

ur 210,

220,
ur 230-

390,

910,

990

200,

309

111.

119

190,

301,

400,

900

ur 100

ur 100,

200-

900

Centrifuger, inbegripet torkcentrifuger; maskiner och
apparater för filtrering eller rening av vätskor eller
gaser:

för användning i civila flygplan:

centrifuger (andra än torkcentrifuger); maskiner och
apparater för filtrering eller rening av vätskor
(exklusive drycker andra än vatten) eller gaser . .

andra slag:

centrifuger, inbegripet torkcentrifuger:
mjölkseparatorer ....................

torkcentrifuger för tvätt ...............

andra............................

andra

Diskmaskiner; maskiner och apparater för rengöring eller
torkning av flaskor eller andra kärl; maskiner och
apparater för påfyllning, tillslutning, kapsylering eller
etikettering av flaskor, burkar, askar, lådor, påsar, säckar
eller andra förpackningar; andra maskiner och apparater
för förpackning eller inslagning av varor; apparater för
inpressning av kolsyra i drycker:

maskiner och apparater för rengöring eller torkning av
flaskor eller andra kärl; maskiner och apparater för
påfyllning, tillslutning, kapsylering eller etikettering av
flaskor, burkar, askar, lådor, påsar, säckar eller andra
förpackningar ..........................

diskmaskiner av hushållstyp

andra slag

Vågar (med undantag av vågar känsliga för 0,05 g eller
mindre), inbegripet räkne- och kontrollvågar; vikter av
alla slag för vågar.............. ...........

Mekaniska apparater (även för handkraft) för
utsprutning, spridning eller finfördelning av vätskor eller
pulver; brandsläckningsapparater, även laddade;
sprutpistoler och liknande apparater; ångbläster- och
sandblästerapparater samt liknande apparater:

brandsläckningsapparater,
användning i civila flygplan

även laddade, för

B fri

B 3,8 %

B 3,8 %

B 3,8 %

B 3,8 %

B fri

B 3,8 %

B 3,8 %

B 3,8 %

B fri

fri

3,8 %

3,8 %

3,8 %

3,8 %

fri

3.8 %

3.8 %

3,8 %

fri

2,2 %

2.7 %

1,5 %

1.7 %

fri

2.7 %

1.7 %

1,7 %

andra

Taljor och lyftblock; vinschar och gångspel; domkrafter:

B 3,8 %

fri

3.8 %

fri

1,7 %

361

84.26

84.27

84.28

84.29

84.30

ur 110, ur 190,		för användning i civila flygplan: taljor och lyftblock; vinschar; gångspel och domkrafter ..........................	B fri		fri
ur	310,
ur	390,
ur	420,
ur	490
ur	110,	andra slag.............................	B	3,8 %	3,8 %
ur	190,
	200,
ur	310,
ur	390,
	410,
ur	420,
ur	490	Lyftkranar, inbegripet kabelkranar och mobila portallyftare; gränsletruckar och krantruckar:
ur	990	lyftkranar (andra än travers-, bro-, bock-, portal-, tom- eller portalsvängkranar eller sådana avsedda för montering på vägfordon) ej självgående, för användning i civila flygplan ................	B	fri	fri
	110-	andra slag.............................	B	3,8 %	3,8 %
	910,
ur	990	Gaffeltruckar; andra truckar samt icke självgående
		vagnar, med lyft- eller annan hanteringsutrustning . . .	B 3.8 %		3,8 %
		Andra maskiner och apparater för lyftning eller annan hantering, lastning, lossning eller transport (t.ex. hissar, rulltrappor, transportörer och linbanor):
ur	100,	hissar, inbegripet skiphissar; pneumatiska elevatorer
ur	200,	och pneumatiska transportörer; andra kontinuerligt
ur	330,	arbetande godselevatorer och godstransportörer, ej
ur	390,	försedda med skopor; andra maskiner och apparater
ur	900	för lyftning eller annan hantering, lastning, lossning
		eller transport, för användning i civila flygplan . . .	B fri		fri
ur	100,	andra slag.............................	B 3,8 %		3,8 %
ur	200,
	310,
	320,
ur	330,
ur	390,
	400-
	600,
ur	900	Självgående bladschaktmaskiner, väghyvlar, skrapor,
		grävmaskiner, lastare, stampmaskiner och vägvältar . .	B 3,8 %		3,8 %
		Andra maskiner och apparater för grävning, hyvling, planering, stampning, tillpackning, schaktning, borrning eller brytning av jord, sten, mineral eller malm; pålningsmaskiner och påluppdragningsmaskiner;
		snöplogar och snöslungor....................	B 3,8 %		3,8 %

fri

fri

fri

fri

3.4 %

fri

fri

fri

fri

0 Se bilaga

362

84.31		Delar som är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till maskiner och apparater enligt nr 84.25 - 84.30:
	200	till maskiner och apparater enligt nr 84.27 .......	B 3,8 %	3,8 %
	100,	andra slag.............................	B 3,8 %	3,8 %
	310-
	490
84.32		Maskiner och redskap för lantbruk, trädgårdsskötsel eller skogsbruk, avsedda för jordens beredning eller odling; vältar för gräsmattor eller idrottsplatser ..........	B 3,8 %	3,8 %
84.33		Maskiner och redskap för skörd eller tröskning, inbegripet halm- eller foderpressar; gräsklippningsmaskiner och slättermaskiner; maskiner för rengöring eller sortering av ägg, frukt eller andra lantbruksprodukter, andra än maskiner enligt nr 84.37	B 3,8 %	3,8 %
84.34		Mjölkningsmaskiner samt maskiner och apparater för mejerihanteringen .........................	B 3,8 %	3,8 %
84.35		Pressar, krossar och liknande maskiner och apparater som används vid framställning av vin, cider, fruktsaft eller liknande drycker......................	B 3,8 %	3,8 %
84.36		Andra maskiner och apparater för lantbruk, trädgårdsskötsel, skogsbruk, fjäderfäa ve 1 eller biodling, inbegripet groningsapparater försedda med maskinell utrustning eller uppvärmningsanordning; äggkläckningsapparater och kycklingmödrar.......	B 3,8 %	3,8 %
84.37		Maskiner och apparater för rensning eller sortering av spannmål, torkade baljväxtfrön eller andra frön; maskiner och apparater som används inom kvamindustrin eller för bearbetning av spannmål eller torkade baljväxtfrön, andra än maskiner och apparater av lantbrukstyp.............................	B 3,8 %	3,8 %
84.38		Maskiner och apparater, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i detta kapitel, för industriell beredning eller tillverkning av matvaror eller drycker, andra än maskiner och apparater som används för utvinning eller beredning av animaliska eller vegetabiliska fetter och feta oljor ..............	B 3,8 %	3,8 %
84.39		Maskiner och apparater för tillverkning av massa av fibrösa cellulosahaltiga material eller för tillverkning eller efterbehandling av papper eller papp ........	B 3,8 %	3,8 %
84.40		Bokbinderimaskiner och bokbinderiapparater, inbegripet trådhäftmaskiner..........................	B 3,8 %	3,8 %
84.41		Andra maskiner och apparater för bearbetning av pappersmassa, papper eller papp, inbegripet skärmaskiner av alla slag....................	B 2,5 %	2,5 %

3,4 %

fri

fri

fri

fri

1,7 %

1,7 %

1,7 %

1,7 %

1,7 %

1,7 %

1,7 %

'* Se bilaga

363

84.42

84.43

84.44

84.45

84.46

84.47

84.48

84.49

84.50

501	Maskiner, apparater och redskap (andra än verktygsmaskiner enligt nr 84.56 - 84.65) för typgjutning eller typsättning eller för preparering eller tillverkning av klichéer, tryckplåtar, tryckcylindrar eller andra tryckformar; typer, tryckplåtar, klichéer, tryckcylindrar och andra tryckformar; plåtar, cylindrar och litografiska stenar, preparerade för grafiskt ändamål (t.ex. slipade, komade eller polerade): tryckplåtar, klichéer, tryckcylindrar och andra tryckformar............................	B 3,8 %	3,8 %
100-	andra slag.............................	B fri	fri
400,
503	Tryckpressar; hjälpapparater för användning vid tryckning...............................	B fri	fri
	Maskiner för sprutning, sträckning, texturering eller nedskärning av konstfibermaterial ..............	B 3,8 %	3,8 %
	Maskiner för beredning av textilfibrer; maskiner för spinning, tvinning eller snodd av textilgam samt andra maskiner för framställning av textilgam; maskiner för spolning (inbegripet väftspolmaskiner), rullning eller haspling av textilgam samt maskiner för beredning av textilgam för användning i maskiner enligt nr 84.46 eller 84.47 .................................	B 3.8 %	3.8 %
	Vävstolar...............................	B 3,8 %	3,8 %
	Trikåmaskiner, maskbondningsmaskiner, maskiner för tillverkning av överspunnet gam, tyll, spetsar, broderier, snörmakeriarbeten, flätor eller nätknytningar samt maskiner för tuftning ...................... Hjälpmaskiner och hjälpapparater för användning tillsammans med maskiner enligt nr 84.44, 84.45, 84.46 eller 84.47 (t.ex. skaftmaskiner, jacquardmaskiner, varp- och skottväktare samt anordningar för skyttelväxling); delar och tillbehör som är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till maskiner enligt detta nummer eller enligt nr 84.44, 84.45, 84.46 eller 84.47 (t.ex. spindlar, spinnvingar, kardbeslag, kammar, spinnmunstycken, skyttlar, solv, skaftramar och trikåmaskinsnålar):	B 3,8 %	3,8 %
511	trikåmaskinsnålar........................	B fri	fri
110-	andra................................	B 3,8 %	3.8 %
490,
519,
590	Maskiner och apparater för tillverkning eller efterbehandling av filt eller bondad duk som längdvara eller i tillformade stycken, inbegripet maskiner för tillverkning av filthattar; hattformar............. Vhttentvättmaskiner för hushåll eller tvätterier, inbegripet maskiner som både tvättar och torkar tvätten:	B 3,8 %	3,8 %
	maskiner för högst 10 kg torr tvätt:

1,7 %

fri

fri

1,7 %

1,7 %

1,7 %

1,7 %

fri

1,7 %

’’ Se bilaga

364

84.51

84.52

84.53

84.54

111 119	helautomatiska: för högst 6 kg torr tvätt ............... andra............................	B 3.8 % B 3,8 %	3,8 % 3,8 %	3 % 2,6 %
120,	andra..............................	B 3,8 %	3,8 %	2,7 %
190
200	maskiner för mer än 10 kg torr tvätt...........	B 3,8 %	3,8 %	2,2 %
900	delar ................................	B 3,8 %	3,8 %	2,7 %
301,	Maskiner och apparater (andra än tvättmaskiner enligt nr 84.50) för tvättning eller annan rengöring, vridning, torkning, strykning, pressning (inbegripet fixeringspressar), blekning, färgning, appretering, beläggning, impregnering eller annan efterbehandling av textilgam, textilvävnader eller andra textilvaror, även konfektionerade, samt maskiner för anbringande av massa på underlag av textilvara eller på annat underlag och som används vid tillverkning av linoleummattor eller liknande golvbeläggning; maskiner för upprullning, avrullning, läggning, skärning eller tandning av dukvaror av textilmaterial: stryk- och pressmaskiner (inbegripet fixeringspressar)	B 3,8 %	3,8 %	2.2 %
309
100-	andra................................	B 3,8 %	3,8 %	2,2 %
290, 400- 900
100	Symaskiner, andra än trådhäftmaskiner enligt nr 84.40; möbler, stativ och överdrag, speciellt konstruerade för symaskiner; symaskinsnålar: symaskiner för hemsömnad.................	B 5,3 %	5,3 %	4 %
210,	andra symaskiner........................	B 5,3 %	5,3 %	3,7 %
290
300	symaskinsnålar .........................	B fri	fri	fri
400,	andra................................	B 5,3 %	5,3 %	2,7 %
900
	Maskiner och apparater för beredning, garvning eller annan bearbetning av hudar, skinn eller läder eller för tillverkning eller reparation av skodon eller andra varor av hudar, skinn eller läder, andra än symaskiner ....	B 3,8 %	3,8 %	1,7 %
201,	Konvertrar, gjutskänkar, götkokiller och gjutmaskiner av sådana slag som används inom metallurgin eller i metallgjuterier: götkokiller samt delar därtill ................	B 2,2 %	2,2 %	1,7 %
902
301,	kontinuerliga, roterande gjutmaskiner samt delar	B fri	fri	fri
901	därtill................................

l) Se bilaga

365

	100,	andra................................	B 3,8 %	3,8 %	1,7 %
84.55	202, 309, 909 901	Metallvalsverk och valsar till sådana valsverk: obearbetade gjutgodsdetaljer ................	B 3,2 %	3,2 %	2,7 %
	100-	andra................................	B 3,8 %	3,8 %	2,7 %
84.56	300. 909 101, 201, 301,	Verktygsmaskiner för avverkande bearbetning av alla slags material med laser eller annan ljus- eller fotonstråle, ultraljud, elektroerosion, elektrokemisk process, elektronstråle, jonstråle eller plasmaljusbåge: maskiner för bearbetning av metall eller hårdmetall, vägande per styck mer än 10 000 kg .......................	B fri	fri	fri
	901 102, 202,	maskiner för bearbetning av trä, kork, ben, hårdgummi, hårdplast eller liknande hårda material .	B fri	fri	fri
	902 109	andra slag: arbetande med laser eller annan ljus- eller fotonstråle ..........................	B 3,8 %	3.8 %	2,7 %
	209,	andra..............................	B 3,8 %	3,8 %	2,2 %
84.57	309, 909 101,	Fleroperationsmaskiner, enstationsmaskiner med mer än en bearbetningsenhet samt transfermaskiner, för metallbearbetning: vägande per styck mer än 10 000 kg...........	B fri	fri	fri
	201, 301 109,	andra slag.............................	B 3,8 %	3,8 %	2,7 %
84.58	209, 309 III,	Svarvar för metallbearbetning: vägande per styck mer än 10 000 kg...........	B fri	fri	fri
	191, 911, 991 119,	andra................................	B 3,8 %	3,8 %	2,7 %
84.59	199, 919, 999	Verktygsmaskiner (inbegripet borr-, fräs- och gängenheter) för borrning, arborming, fräsning eller gängskäming i metall, andra än svarvar enligt nr 84.58:

0 Se bilaga

366

84.60

84.61

11 Se bilaga

211,
291,
311,
391,
401,
511,

591,

611,

691,
701

319,

399,

409

100,
219,
299,
519,
599,
619,
699,
709

111.

191,
211,
291,
311,
391,
401,

901

119,

199,
219,
299

319,
399,
409

909

vägande per styck mer än 10 000 kg...........	B fri	fri	fri
andra slag: maskiner för arborming, utgörande kombinerade borr- och fräsverk; andra maskiner för arborming	B 3,8 %	3,8 %	1,7 %
andra..............................	B 3,8 %	3,8 %	2,7 %
Verktygsmaskiner för gradning, skärpning, slipning, hening, läppning, polering eller annan ytbehandling av metall, hårdmetall eller annan kermet med hjälp av slipstenar, slipmedel eller polerdon, andra än kuggskämings- och kuggslipmaskiner enligt nr 84.61: vägande per styck mer än 10 000 kg...........	B fri	fri	fri
andra slag: slipmaskiner, i vilka vaije axels läge kan ställas in med en noggrannhet av 0,01 mm...........	B 3,8 %	3,8 %	2,7 %
skärpningsmaskiner; heningsmaskiner och läppningsmaskiner.....................	B 3,8 %	3,8 %	1,7 %
andra.............................. Verktygsmaskiner för hyvling, stickning, driftning, kuggskäming, kuggslipning, sågning eller kapning samt andra verktygsmaskiner för avverkande bearbetning av metall, hårdmetall eller annan kermet, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans:	B 3,8 %	3,8 %	2,7 %

367

	101,	vägande per styck mer än 10 000 kg...........	B fn	fri	fri
	201,
	301,
	401,
	501,
	901	andra slag:
	209,	kipphyvlar och stickmaskiner; driftmaskiner;
	309,	sågmaskiner och kapmaskiner .............	B 3,8 %	3,8 %	1,7 %
	509
	109,	andra..............................	B 3,8 %	3,8 %	2,7 %
	409,
	909
84.62		Verktygsmaskiner (inbegripet pressar) för bearbetning av metall genom smidning; verktygsmaskiner (inbegripet pressar) för bearbetning av metall genom bockning, falsning, riktning, klippning eller stansning; pressar för bearbetning av metall eller metallkarbider, inte nämnda
		ovan:
	210,	numeriskt styrda maskiner för bockning, falsning eller
	310,	riktning (inbegripet pressar); numeriskt styrda
	410	klippmaskiner (inbegripet pressar), andra än kombinerade stans- och klippmaskiner; numeriskt styrda stansmaskiner (inbegripet pressar) samt kombinerade stans- och klippmaskiner .........	B 3,8 %	3,8 %	2,7 %
	100,	andra................................	B 3,8 %	3,8 %	1,7 %
	290,
	390,
	490,
	910,
	990
84.63		Andra verktygsmaskiner för icke avverkande bearbetning av metall, hårdmetall eller annan kermet .........	B 3,8 %	3,8 %	2,7 %
84.64		Verktygsmaskiner för bearbetning av sten, keramiska produkter, betong, asbestcement eller liknande mineraliska material eller för bearbetning av glas i kallt tillstånd................................	B 3,8 %	3,8 %	2,2 %
84.65		Verktygsmaskiner (inbegripet maskiner för spikning, klamring, limning eller annan sammansättning) för bearbetning av trä, kork, ben, hårdgummi, hårdplast eller liknande hårda material:
		maskiner som kan utföra olika slags bearbetningar utan verktygsbyte mellan bearbetningarna:
	101	för avverkande bearbetning, andra än svarvar eller maskiner för barkning, hyvling eller sågning . . .	B fri	fri	fri
	109	andra slag...........................	B 5,3 %	5,3 %	2.7 %
		andra slag:
	910	sågmaskiner ......................... maskiner för hyvling, fräsning eller gradning (genom utskärning):	B 5,3 %	5,3 %	2,7 %

0 Se bilaga

368

84.66

84.67

84.68

84.69

84.70

84.71

921	hyvelmaskiner......................	B 5,3 %	5,3 %	2,7 %
929	andra............................	B fri	fri	fri
930	slip-, puts- och polermaskiner .............	B fri	fri	fri
940	bockningsmaskiner och sammansättningsmaskiner	B 5,3 %	5,3 %	2,7 %
950	borrmaskiner och tapphålsmaskiner..........	B fri	fri	fri
960	maskiner för klyvning, knivskäming eller fanersvarvning........................ andra:	B 5,3 %	5,3 %	2,7 %
991	maskiner för avverkande bearbetning, andra än svarvar och barkningsmaskiner...........	B fri	fri	fri
999	andra............................	B 5,3 %	5,3 %	2,7 %
	Delar och tillbehör som är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till maskiner enligt nr 84.56 - 84.65, inbegripet hållare för arbetsstycken eller verktyg, självöppnande gänghuvuden, delningsdockor och annan speciell utrustning för verktygsmaskiner; verktygshållare till alla slags handverktyg.........	B 3,8 %	3,8 %	1,2 %
	Handverktyg, pneumatiska eller hopbyggda med icke elektrisk motor...........................	B 3,8 %	3,8 %	1,7 %
	Maskiner och apparater för lödning eller svetsning, även användbara för skäm ing, dock inte sådana som omfattas av nr 85.15; maskiner och apparater för ythärdning med gas................................... Skrivmaskiner och ordbehandlingsmaskiner:	B 3,8 %	3,8 %	2,2 %
101,	automatiska skrivmaskiner samt
109	ordbehandlingsmaskiner ................... andra skrivmaskiner, elektriska:	B 3,8 %	3,8 %	2,3 %
210	med en vikt utan fodral av högst 12 kg.......	B 3.8 %	3,8 %	2,5 %
290	andra..............................	B 3,8 %	3,8 %	2,3 %
310,	andra skrivmaskiner, icke elektriska ...........	B 3,8 %	3,8 %	2,5 %
390	Räknemaskiner; bokföringsmaskiner, frankostämplingsmaskiner, biljettmaskiner och liknande maskiner och apparater, med inbyggt räkneverk; kassakontrollapparater:
100,	räknemaskiner..........................	B 3,8 %	3,8 %	2,5 %
210,
290,
300
400	bokföringsmaskiner ......................	B 3,8 %	3,8 %	2 %
500	kassakontrollapparater.....................	B 3.8 %	3,8 %	2 %
900	andra slag............................. Datorer och enheter till datorer; magnetiska och optiska läsare, maskiner för överföring av data till databärare i kodad form samt maskiner för bearbetning av sådana data, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans:	B 3,8 %	3,8 %	2 %
ur 100-	datorer och enheter till datorer, för användning i civila
930	flygplan ..............................	B fri	fri	fri
ur 100	andra analogimaskiner och hybridmaskiner ......	B 3,8 %	3,8 %	1,9 %

" Se bilaga

369

24 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 35. Del A

84.72

84.73

84.74

84.75

ur	200	andra digitalmaskiner med åtminstone en centralenhet, ett inorgan och ett utorgan (de sistnämnda får vara kombinerade) inom samma hölje .............	B 3,8 %	3,8 %	1,9 %
ur	910	andra digitala centralenheter, även sådana som föreligger tillsammans med övriga enheter i ett datorsystem och även sådana som innehåller ett eller två av följande tre slag av enheter inom samma hölje, nämligen: minnen, inorgan och utorgan.........	B 3,8 %	3,8 %	1.9 %
ur	920,	andra................................	B 3,8 %	3,8 %	fri
ur	930,
	990	Andra maskiner och apparater för kontorsbruk (t.ex. dupliceringsmaskiner av hektograftyp, stencilapparater, adresseringsmaskiner, sedelutbetalningsautomater, maskiner för sortering, räkning eller förpackning av mynt, pennformeringsapparater, hålslag och häftapparater):
	100	dupliceringsmaskiner av hektograftyp och stencilapparater ......................	B 3,8 %	3,8 %	2 %
	200	adresseringsmaskiner och maskiner för prägling av adressplåtar............................	B 3,8 %	3,8 %	2,3 %
	300	maskiner för sortering, vikning, kuvertering, banderollering, öppning, tillslutning eller försegling av post samt maskiner för anbringande eller makulering av frimärken ...........................	B 3,8 %	3,8 %	2,2 %
	900	andra slag............................. Delar och tillbehör (andra än överdrag, fodral, väskor o.d.) som är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till maskiner enligt nr 84.69 - 84.72:	B 3,8 %	3,8 %	2,2 %
	300	delar och tillbehör till maskiner och apparater enligt nr 84.71 ................................	B 3,8 %	3,8 %	2 %
	100-	andra................................	B 3,8 %	3,8 %	3 %
	290,
	400	Maskiner och apparater för sortering, siktning, avskiljning, tvättning, krossning, målning, blandning eller knådning av jord, sten, malm eller andra mineraliska ämnen i fast form (inbegripet pulver- eller pastaform); maskiner och apparater för agglomerering, formning eller gjutning av fasta mineraliska bränslen, keramiska massor, icke hårdnad betong, gips eller andra mineraliska produkter i pulver- eller pastaform; maskiner för tillverkning av gjutformar av sand...........	B 3,8 %	3,8 %	fri
		Maskiner för sammansättning av elektriska eller elektroniska lampor, rör eller blixtlampor i glashöljen; maskiner för tillverkning av glas eller bearbetning av glas i varmt tillstånd:
	100	maskiner för sammansättning av elektriska eller elektroniska lampor, rör eller blixtlampor i glashöljen	B 3,8 %	3,8 %	1,7 %

11 Se bilaga

370

84.76

84.77

84.78

84.79

84.80

84.81

84.82

Se bilaga

200

900

821,

901

ur 890,

ur 909

100

200-

400,

810,

829,
ur 890,
ur 909

maskiner för tillverkning av glas eller
bearbetning av glas i varmt tillstånd...........

delar ................................

B 3,8 %

B fri

Försäljningsautomater för varor (t.ex. frimärks-, cigarett-
, livsmedels- eller dryckesautomater), inbegripet
växlingsautomater......................... B 3,8 %

Maskiner och apparater för bearbetning av gummi eller
plast eller för tillverkning av varor av dessa material,
inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i detta B 3,8 %
kapitel ................................

Maskiner och apparater för beredning eller bearbetning
av tobak, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans
i detta kapitel............................

Maskiner och mekaniska apparater med självständiga
arbetsuppgifter, inte nämnda eller inbegripna någon
annanstans i detta kapitel:

slagg-granuleringsmaskiner samt delar därtill

för användning i civila flygplan:

B 3,8 %

..... B fri

icke elektriska startmotorer; propellerregulatorer,
icke elektriska; servomekanismer, icke elektriska;
vindrutetorkare, icke elektriska; hydropneumatiska
ackumulatorer; pneumatiska startapparater för
turbojet-, turboprop- eller andra gasturbinmotorer;
toaletter, speciellt konstruerade för luftfartyg;
mekaniska m a nö v rer i ngsorgan för
dragkraftsreversering; luftfuktnings- och
luftavfuktningsapparater; delar till alla här
uppräknade maskiner och apparater .........

andra slag:

maskiner och apparater för anläggnings- eller
byggnadsverksamhet e.d..................

andra..............................

B fri

B 3,8 %

B 3,8 %

Formflaskor för metallgjuterier; bottenplattor till
gjutformar; gjutmodeller; gjutformar och andra formar
för metall (andra än götkokiller), hårdmetall, glas,
mineraliska ämnen, gummi eller plast ........... B 3,8 %

Kranar, ventiler och liknande anordningar för
rörledningar, ångpannor, tankar, kar e.d., inbegripet
reducerventiler och termostatreglerade ventiler ..... B 3,8 %

Kullager och rullager

B 3,8 %

3,8 %

fri

3,8 %

3,8 %

3,8 %

fri

fri

3.8 %

3.8 %

3,8 %

3.8 %

3.8 %

1,7 %

fri

1,7 %

1,7 %

1,7 %

fri

fri

fri

1,7 %

1.7 %

2,2 %

2.8 %

84.83

84.85

84.84

ur 101- 109, ur 300- 909		Transmissionsaxlar (inbegripet kamaxlar och vevaxlar) och vevar; lagerhus och glidlager; kuggtransmissioner och friktionstransmissioner; kulskruvar; växellådor och andra utväxlingar, inbegripet momentväxlar; svänghjul, remskivor, linskivor, block och blockskivor; friktionskopplingar och andra axelkopplingar (inbegripet universalkopplingar): för användning i civila flygplan: andra än lagerhus med kullager eller rullager; delar till varor enligt nr 8483.10, 8483.30, 8483.40, 8483.50 eller 8483.60 ................... andra................................	B fri B 3,8 %	fri 3,8 %	fri 2,7 %
ur	101-
	109,
	200,
ur	300-
	909	Packningar av metallplåt i förening med annat material eller av två eller flera skikt av metall; satser av packningar av skilda material, i påsar, kuvert eller liknande förpackningar:
ur	100,	för användning i civila flygplan..............	B fri	fri	fri
ur	900
ur	100,	andra................................	B 3,8 %	3,8 %	1,7 %
ur	900	Delar till maskiner och apparater, inte försedda med elektriska kopplingsanordningar, isolatorer, spolar, kontaktelement eller andra elektriska anordningar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i detta kapitel ................................	B 3,8 %	3.8 %	1,7 %

11 Se bilaga

372

Tulltaxe- nummer	Varunummer		Varuslag	Bastullsatser i förhandl.	Gällande tullsatser	Överens- komna med- givanden
1		2	3	4	5	6
85.01			Elektriska motorer och generatorer (med undantag av generatoraggregat):
			för användning i civila flygplan:
	ur	200-	motorer med en uteffekt av mer än 735 W men
		531,	högst 150 kW; likströmsgeneratorer;
	ur	610-	växelströmsgeneratorer med en uteffekt av högst
		630	750 kVA............................	B fri	fri	fri
		100,	andra................................	B 3,8 %	3,8 %	2,7 %
	ur	200-
		531,
		532,
		533,
	ur	610-
		630,
		640
85.02			Elektriska generatoraggregat och roterande omformare:
	ur	110-	för användning i civila flygplan..............	B fri	fri	fri
		400
	ur	110-	andra................................	B 3,8 %	3,8 %	2,7 %
		400
85.03			Delar som är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till maskiner enligt nr 85.01 eller 85.02	B 3,8 %	3,8 %	2,7 %
85.04			Elektriska transformatorer, statiska omformare (t.ex. likriktare) och induktansspolar:
			för användning i civila flygplan:
	ur	100,	förkopplingsdon för gasurladdningslampor och
	ur	310-	andra induktansspolar; elektriska transformatorer
		330,	andra än dielektriska transformatorer med
	ur	400,	vätskeisolation, med en normaleffekt av högst 500
	ur	500	kVA; statiska omformare.................	B fri	fri	fri
			andra slag:
		900	delar ..............................	B 3,8 %	3,8 %	2,2 %
	ur	100,	andra..............................	B 3,8 %	3,8 %	2,7 %
		210-
		230,
	ur	310-
		330,
		340,
	ur	400,
	ur	500

0 Se bilaga

373

85.05

85.06

85.07

85.08

85.09

85.10

85.11

85.12

85.13

” Se bilaga

110-

300

900

ur 100-

909

ur 100-

909

200

901

902

100,

909

ur 100-

800

ur 100-

800,

900

Elektromagneter; permanentmagneter samt varor avsedda
att tjänstgöra som permanentmagneter efter
magnetisering; magnetchuckar och andra
elektromagnetiska eller permanentmagnetiska
uppspänningsanordningar; elektromagnetiska kopplingar
och bromsar; elektromagnetiska lyftdon:

permanentmagneter samt varor avsedda att tjänstgöra
som permanentmagneter efter magnetisering;
elekromagnetiska kopplingar och bromsar;
elektromagnetiska lyftdon ..................

andra slag, inbegripet delar

Galvaniska element och batterier

Elektriska ackumulatorer samt separatorer till sådana
ackumulatorer, även kvadratiska eller rektangulära:

för användning i civila flygplan

andra

Elektromekaniska handverktyg med inbyggd elektrisk

motor.................................

Elektromekaniska hushållsapparater med inbyggd
elektrisk motor...........................

Rakapparater och hårklippningsmaskiner med inbyggd
elektrisk motor:

hårklippningsmaskiner ....................

blad och skärhuvuden till rakapparater .........

saxar till hårklippningsmaskiner..............

andra ................................

Elektrisk tändnings- och startutrustning av sådana slag
som används till förbränningsmotorer med gnist- eller
kompressionständning (t.ex. tändmagneter,
tändgeneratorer, tändspolar, tändstift och glödtändstift
samt startmotorer); generatorer (för likström eller
växelström) och bakströmsreläer av sådana slag som
används tillsammans med förbränningsmotorer:

andra än delar, för användning i civila flygplan . . .

andra

B 3,8 %

B 3,8 %

B 5,3 %

B fri

B 3,8 %

B 3,8 %

B 4,4 %

B 3,8 %

B 4,6 %

B 3,2 %

B 3,8 %

B fri

................................ B 3,8 %

Elektrisk belysnings- och signalutrustning (med undantag
av varor enligt nr 85.39), elektriska vindrutetorkare samt
elektriska avfrostnings- och avimningsanordningar, av
sådana slag som används till cyklar eller motorfordon

Bärbara elektriska lampor med egen kraftkälla (t.ex.
torrbatterier, ackumulatorer eller generatorer), andra än
sådana som omfattas avnr85.12 ..............

B 3,8 %

B 3,8 %

3,8 %

3,8 %

5.3 %

fri

3,8 %

3,8 %

4.4 %

3,8 %

4,6 %

3,2 %

3,8 %

3,8 %

3,8 %

3,8 %

2,2 %

1,8 %

3,5 %

fri

2,7 %

2,7 %

2,2 %

3.2 %

2.2 %

2,2 %

2,2 %

fri

2,5 %

2,7 %

2,5 %

374

85.14

85.15

85.16

85.17

85.18

	Elektriska ugnar (inbegripet sådana med induktiv eller dielektrisk uppvärmning) för industri- eller laboratoriebruk; annan utrustning med induktiv eller dielektrisk uppvärmning, för industri- eller laboratoriebruk...........................	B 3,8 %	3,8 %	2,2 %
	Maskiner och apparater för lödning eller svetsning, elektriska (inbegripet sådana som arbetar med elektriskt uppvärmd gas) eller arbetande med laser eller annan ljus- eller fotonstråle, ultraljud, elektronstråle, magnetpuls eller plasmaljusbåge, inbegripet sådana som också kan användas för skärning; elektriska maskiner och apparater för varmsprutning av metall eller hårdmetall..............................	B 3,8 %	3,8 %	2,7 %
100	Elektriska genomströmnings- eller förrådsvarmvatten- beredare och doppvärmare; elektriska apparater för rumsuppvärmning eller för uppvärmning av marken; elektriska värmeapparater för hårbehandling (t.ex. hårtorkar, onduleringsapparater och locktångsvärmare) eller för torkning av händerna; elektriska stryk- och pressjärn; andra elektriska värmeapparater av sådana slag som används för hushållsbruk; elektriska värmemotstånd, andra än sådana enligt nr 85.45: elektriska varmvattenberedare och doppvärmare . . .	B 3,8 %	3,8 %	2,7 %
210- 320	elektriska apparater för rumsuppvärmning eller för uppvärmning av marken; elektriska värmeapparater för hårbehandling ..........................	B 3,8 %	3,8 %	2,7 %
330	apparater för torkning av händerna............	B 3,8 %	3,8 %	2,7 %
400, 901	elektriska stryk- och pressjärn samt delar därtill (andra än värmemotstånd).....................	B 4,4 %	4,4 %	2,7 %
500	mikrovågsugnar.........................	B 3,8 %	3,8 %	2,7 %
601- 790	andra ugnar; spisar, kokplattor (kompletta), grillar och rostar; andra elektriska värmeapparater .........	B 3,8 %	3,8 %	2,7 %
ur 800	elektriska värmemotstånd: endast försedda med stommar av isolermaterial och med elektriska anslutningar samt avsedda att användas mot isbeläggning eller för avisning, för användning i civila flygplan ..............	B fri	fri	fri
ur 800	andra..............................	B 3,8 %	3,8 %	2,7 %
909	andra delar............................	B 3,8 %	3,8 %	2,7 %
100	Elektriska apparater för trådtelefoni eller trådtelegrafi, inbegripet sådana apparater för bärfrekvenssystem: telefonapparater.........................	B 3,8 %	3,8 %	fri
400	andra apparater, för bärfrekvenssystem .........	B 3,8 %	3.8 %	2,5 %
200-	andra................................	B 3,8 %	3,8 %	2,5 %
309, 810- 900	Mikrofoner och mikrofonstativ; högtalare, med eller utan hölje; hörtelefoner, även kombinerade med mikrofon; tonfrekvensförstärkare; elektriska Ijudförstärkningsan- läggningar:

Se bilaga

375

85.19

85.20

ur	100- 500	andra än delar, för användning i civila flygplan . . . andra slag:	B fri	fri
ur	100	mikrofoner och mikrofonstativ.............	B 4,9 %	4,9 %
		högtalare, med eller utan hölje:
ur	210	enstaka högtalare, med hölje............	B 6,5 %	6,5 %
ur	220	högtalaraggregat med två eller flera inmonterade högtalare ................	B 6,5 %	6,5 %
ur	290	andra............................	B 6,5 %	6,5 %
ur	300	hörtelefoner, även kombinerade med mikrofon ...........................	B 3,8 %	3,8 %
ur	400	tonfrekvensförstärkare ..................	B 6,5 %	6,5 %
ur	500	ljudförstärkningsanläggningar .............	B 6,5 %	6,5 %
		delar:
	901	till mikrofoner eller mikrofonstativ........	B 4,9 %	4,9 %
	902	till hörtelefoner.....................	B 3,8 %	3,8 %
	909	andra slag.........................	B 6,5 %	6,5 %
		Skivspelare, elektriska grammofoner, kassettbandspelare (andra än sådana enligt nr 85.20) och andra apparater för ljudåtergivning, inte försedda med anordning för ljudinspelning:
	100	grammofonautomater .....................	B 3,2 %	3,2 %
	210-	andra elektriska grammofoner; skivspelare (andra än
	390	laserskivspelare) ........................	B 5,3 %	5,3 %
	400	dikteringsmaskiner (för enbart avlyssning)....... andra apparater för ljudåtergivning:	B 5,3 %	5,3 %
	910	kassettbandspelare ..................... andra slag:	B 5,3 %	5,3 %
	991	ljudåtergivningsapparater för kinematografiskt bruk ............................	B 3,8 %	3,8 %
	992,	andra............................	B 5,3 %	5,3 %
	999	Bandspelare och andra apparater för ljudinspelning, även innehållande anordning för ljudåtergivning:
		för användning i civila flygplan:
ur	909	bandspelare och andra apparater för ljudinspelning, inte innehållande anordning för ljudåtergivning .	B fri	fri
		andra slag:
	100,	dikteringsmaskiner som inte kan arbeta utan yttre
	200	kraftkälla; telefonsvarare................. andra bandspelare innehållande anordning för ljudåtergivning:	B 5,3 %	5,3 %
	311,	kassettbandspelare ...................	B 5,3 %	5,3 %
	319
	390	andra............................	B 5,3 %	5,3 %
		andra slag:

fri

2.5 %

4.5 %

4,5 %

3 %

2 %

4,5 %

2 %

2 %

2 %

2 %

2,1 %

2 %

3,5 %

4,8 %

3,3 %

4,8 %

fri

4 %

2 %

5,3 %

Se bilaga

376

85.21

85.22

85.23

85.24

85.25

85.26

	901	ljudinspelningsapparater för kinematografiskt bruk ............................	B 3,8 %
ur	909	andra............................	B 5,3 %
		Apparater för inspelning eller återgivning av videosignaler, även med inbyggd videotuner:
ur	100	arbetande med magnetband, för användning i civila flygplan ..............................	B fri
ur	100,	andra................................	B 5,3 %
	900	Delar och tillbehör till apparater enligt nr 85.19 - 85.21:
ur	900	enheter och underenheter avsedda för apparater enligt nr 85.20.901 eller 85.20.909, bestående av två eller flera med varandra hopsatta eller hopfogade detaljer, för användning i civila flygplan..............	B fri
	100	pickuper..............................	B 3,8 %
ur	900	andra................................	B 3,8 %
		Beredda oinspelade media för inspelning av ljud eller för liknande inspelning av andra fenomen, andra än produkter enligt 37 kap..................... Grammofonskivor, inspelade band och andra media med inspelningar av ljud eller av andra fenomen, inbegripet matriser för tillverkning av grammofonskivor men inte produkter enligt 37 kap.:	B fri
	109	grammofonskivor (andra än CD-skivor), andra än för språkundervisning ..................100 kg	B 25:-
	101,	andra slag.............................	B fri
	210-
	909	Apparater för sändning av radiotelefoni, radiotelegrafi, rundradio eller television, även med inbyggd utrustning för mottagning, ljudinspelning eller ljudåtergivning; televisionskameror:
		för användning i civila flygplan:
ur	100-	apparater för sändning av radiotelefoni eller
	209	radiotelegrafi, med eller utan inbyggd utrustning för mottagning..........................	B fri
		andra slag:
ur	100	apparater för sändning .................. apparater för sändning, med inbyggd utrustning för mottagning:	B 4,9 %
ur	201	reläapparater.......................	B 4,9 %
ur	202-	andra............................	B 6,5 %
	209	televisionskameror:
	301	för yrkesmässig användning.............	B 4,9 %
	309	andra............................	B 4.9 %
		Radarapparater, apparater för radionavigering samt apparater för radiomanövrering eller radiostyming:

3,8 %

5,3 %

fri

5,3 %

fri

3,8 %

3,8 %

fri

25:-

fri

fri

4,9 %

4,9 %

6,5 %

4,9 %

4,9 %

Se bilaga

fri

5,3 %

fri

2,5 %

2,5 %

fri

fri

fri

fri

3,6 %

4.9 %

6,5 %

3 %

4.9 %

377

85.27

85.28

85 29

ur 100-		för användning i civila flygplan..............	B fri		fri	fri
	920
ur	100-	andra................................	B 4,9 %		4,9 %	3,7 %
	920	Apparater för mottagning av radiotelefoni, radiotelegrafi eller rundradio, även med inbyggd utrustning för inspelning eller återgivning av ljud eller med inbyggt ur:
ur	901,	apparater för mottagning av radiotelefoni eller
ur	909	radiotelegrafi, för användning i civila flygplan ....	B fri		fri	fri
	110,	rundradiomottagare som kan arbeta utan yttre
	190	kraftkälla, inbegripet apparater som också kan ta emot
		radiotelefoni eller radiotelegrafi ..............	B 6,5 %		6,5 %	6,5 %
	210,	rundradiomottagare som inte kan arbeta utan yttre
	290	kraftkälla, av sådana slag som används i motorfordon, inbegripet apparater som också kan ta emot
		radiotelefoni eller radiotelegrafi ..............	B 6,5 %		6,5 %	6,5 %
		andra rundradiomottagare, inbegripet apparater som också kan ta emot radiotelefoni eller radiotelegrafi:
	310	med inbyggd utrustning för inspelning eller
		återgivning av ljud.....................	B 6,5 %		6,5 %	6,5 %
	320	utan inbyggd utrustning för inspelning eller
		återgivning av ljud men med inbyggt ur......	B 6,5 %		6,5 %	fri
	390	andra..............................	B 6,5 %		6,5 %	4,3 %
ur	901,	andra apparater .........................	B 6,5	%	6,5 %	4,3 %
ur	909	Televisionsmottagare (inbegripet videomonitorer och videoprojektorer), även med inbyggd rundradiomottagare, inbyggd utrustning för inspelning eller återgivning av ljud eller inbyggd utrustning för inspelning eller återgivning av videosignaler:
		för förgtelevision:
	101	videomonitorer med inbyggd utrustning för inspelning eller återgivning av videosignaler . . .	B 5,3	%	5,3 %	5,3 %
	102,	andra slag...........................	B 6,5	%	6,5 %	6,5 %
	109	för svartvit eller annan enfärgad television:
	201	videomonitorer med inbyggd utrustning för inspelning eller återgivning av videosignaler . . .	B 5,3	%	5,3 %	5,3 %
	202,	andra slag...........................	B 6,5	%	6,5 %	2 %
	209	Delar som är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till apparater enligt nr 85.25 - 85.28:
		för användning i civila flygplan:
ur	101,	antenner och antennreflektorer av alla slag,
ur	109,	lämpliga att användas uteslutande eller
ur	909	huvudsakligen till apparater enligt nr 85.25 - 85.27; enheter och underenheter till apparater enligt nr 85.26, bestående av två eller flera med varandra hopsatta eller hopfogade detaljer, speciellt avsedda för inmontering i civila luftfartyg...........	B fri		fri	fri

11 Se bilaga

378

85.30

85.31

85.32

ur ur	101, 901 109,	andra slag: till apparater för mottagning av radiotelegrafi, radiotelefoni, rundradio eller television....... andra..............................	B 6,5 % B 4,9 %	6,5 % 4,9 %	3,6 % 3,6 %
ur	909	Elektrisk signalerings-, säkerhets- eller trafikövervakningsutrustning för järnvägar, spårvägar, landsvägar, gator, floder, kanaler, parkeringsplatser, hamnanläggningar eller flygfält (andra än sådana enligt nr 86.08)............................... Elektriska signalapparater, akustiska eller visuella (t.ex. ringklockor, sirener, signaltablåer samt tjuvlarms- och brand larmsapparater), andra än apparater enligt nr 85.12 eller 85.30:	B 3,8 %	3,8 %	1,7 %
ur	100- 800	andra än delar, för användning i civila flygplan . . .	B fri	fri	fri
ur ur	100 200	tjuvlarmsapparater, brandlarmsapparater o.d...... signaltablåer med flytande kristaller (LCD) eller lysdioder (LED) ........................	B 4,9 % B 4,9 %	4,9 % 4,9 %	2,2 % 4 %
ur	800	andra apparater .........................	B 4,9 %	4,9 %	2,2 %
	900	delar ................................ Elektriska kondensatorer, fasta eller variabla: fasta kondensatorer för användning i kretsar med 50/60 Hz och som kan arbeta vid en reaktiv effekt av minst 0,5 kvar (faskompensatorer):	B 4.9 %	4,9 %	4 %
	101	vägande högst 250 g per styck.............	B 5,6 %	5,6 %	2,7 %
	102- 104	andra.............................. andra fasta kondensatorer: tantalkondensatorer; elektrolytkondensatorer med aluminium:	B 3,8 %	3,8 %	2,7 %
	211, 221	vägande högst 250 g per styck...........	B 5,6 %	5,6 %	3,7 %
	219, 229	andra............................ andra slag:	B 3,8 %	3,8 %	3,7 %
	231, 241, 251, 291	vägande högst 250 g per styck...........	B 5,6 %	5.6 %	2,7 %
	239, 249, 259. 292- 294	andra............................ vridkondensatorer och andra variabla kondensatorer:	B 3,8 %	3,8 %	2,7 %
	301	vägande högst 250 g per styck.............	B 5,6 %	5.6 %	3,7 %
	309	andra.............................. delar:	B 3.8 %	3,8 %	3,7 %

Se bilaga

379

	901 909	vägande högst 250 g per styck............. andra..............................	B 5,6 % B 3,8 %	5,6 % 3,8 %	3.7 % 3.7 %
85.33		Elektriska motstånd (inbegripet reostater   och potentiometrar), andra än värmemotstånd:
	100-	motstånd .............................	B 5,3 %	5,3 %	2,7 %
	400
	900	delar ................................	B 4,9 %	4,9 %	2,7 %
85.34		Tryckta kretsar...........................	B 4,9 %	4,9 %	3,3 %
85.35		Elektriska apparater och andra artiklar för brytning, omkoppling eller skyddande av elektriska kretsar eller för åstadkommande av anslutning till eller förbindelse i elektriska kretsar (t.ex. strömställare, smältsäkringar, överspänningsavledare, spänningsbegränsare, stötvågsfilter, stickproppar och kopplingsdosor), för en driftspänning av mer än 1 000 V:
		smältsäkringar:
	101	av keramiskt material...................	B 6,2 %	6,2 %	2,7 %
	109	av annat material......................	B 5,3 %	5,3 %	2,7 %
	210-	andra slag............................	B 4,9 %	4,9 %	2,7 %
	900
85.36		Elektriska apparater och andra artiklar för brytning, omkoppling eller skyddande av elektriska kretsar eller för åstadkommande av anslutning till eller förbindelse i elektriska kretsar (t.ex. strömställare, reläer, smältsäkringar, stötvågsfilter, stickproppar, uttag, lamphållare och kopplingsdosor), för en driftspänning av högst 1 000 V:
		smältsäkringar:
	101	av keramiskt material...................	B 6,2 %	6,2 %	2,3 %
	109	av annat material......................	B 5,3 %	5,3 %	2,3 %
		glödlampshållare:
	611	vägande högst 500 g per styck.............	B 6,2 %	6,2 %	2,3 %
	612	andra..............................	B 5,3 %	5,3 %	2,3 %
	200-	andra................................	B 4,9 %	4,9 %	2,3 %
	500,
	690,
	900
85.37		Tavlor, paneler, hyllor, bänkar, skåp o.d. (inbegripet styrskåp för numeriska styrsystem), utrustade med två eller flera apparater eller andra artiklar enligt nr 85.35 eller 85.36 och avsedda att tjänstgöra som elektriska manöver- eller kopplingsorgan, inbegripet sådana tavlor etc. som innehåller instrument eller apparater enligt 90 kap., dock inte kopplingsanordningar enligt nr 85.17 .	B 4,9 %	4,9 %	2,1 %
85 38		Delar som är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till apparater eller andra artiklar enligt nr 85.35, 85.36 eller 85.37:
	100	tavlor, paneler, hyllor, bänkar, skåp o.d. för varor enligt nr 85.37, inte försedda med apparater .....	B 4,9 %	4,9 %	2,2 %
	900	andra................................	B 4,9 %	4,9 %	3,2 %

Se bilaga

380

85.39

85.40

85.41

ur 100	Elektriska glödlampor och gasurladdningslampor, inbegripet s.k. sealed beam lamp units, samt lampor för ultraviolett eller infrarött ljus; båglampor: S.k. sealed beam lamp units: för användning i civila flygplan............	B fri	fri	fri
ur 100	andra..............................	B 3,8 %	3,8 %	2,7 %
	andra glödlampor, med undantag av lampor för ultraviolett eller infrarött ljus:
210	volframhalogenlampor .............100 kg andra lampor, med en effekt av högst 200 W och för en spänning av mer än 100 V:	B 200:-	200:-	130:-
221	metalltrådslampor ..............100 kg	B 200:-	200:-	130:-
229	andra............................	3,8 %	3,8 %	2,7 %
	andra:
	metalltrådslampor:
291	lampor för motorfordon ........100 kg	B 200:-	200:-	130:-
292	dvärglampor (för cykelbelysning, ficklampor e.d.) .....................100 kg	B 200:-	200:-	130:-
293	andra slag .................100 kg	B 200:-	200:-	130:-
299	andra............................	B 3,8 %	3,8 %	2,7 %
	andra slag:
901	socklar till glödlampor..................	B fri	fri	fri
310-	andra..............................	B 3,8 %	3,8 %	2,7 %
400,
909	Elektronrör, glödkatodrör, kallkatodrör och fotokatodrör (t.ex. rör med vakuum, rör fyllda med ånga eller gas, rör för kvicksilverströmriktare, katodstrålerör och rör för televisionskameror):
110,	bildrör för televisionsmottagare, inbegripet sådana för
120	videomonitorer ......................... rör till televisionskameror; bildomvandlarrör och bildförstärkarrör; andra fotokatodrör:	B fri	fri	fri
201	rör för televisionskameror................	B fri	fri	fri
209	andra..............................	B 3,8 %	3,8 %	2,7 %
300	andra katodstrålerör ......................	B fri	fri	fri
891,	ventilrör till röntgenapparater samt delar därtill . . .	B fri	fri	fri
991
410-	andra ................................	B 3,8 %	3,8 %	2,7 %
810,
899,
910,
999	Dioder, transistorer och liknande halvledarkomponenter eller h a 1 v 1 e d a r e 1 e m e n t; ljuskänsliga halvledarkomponenter eller halvledarelement, inbegripet fotoelektromotoriska celler, även sammanfogade till moduler eller monterade i paneler; lysdioder; monterade piezoelektriska kristaller:

Se bilaga

381

85.42

85.43

85.44

100- 402, 500		dioder, transistorer och liknande halvledarkomponenter eller haivledarelement andra än ljuskänsliga halvledarkomponenter eller haivledarelement; lysdioder .............................	B 2,5 %	2,5 %	1,7 %
	409	ljuskänsliga halvledarkomponenter eller haivledarelement, inbegripet fotoelektromotoriska celler, även sammanfogade till moduler eller monterade i paneler......................	B 3,8 %	3,8 %	2,3 %
	600,	andra................................	B 3,8 %	3,8 %	2,5 %
	900	Elektroniska integrerade kretsar och andra elektroniska mikrokretsar:
	110-	integrerade kretsar och andra elektroniska	B 2,5 %	2,5 %	1,7 %
	800	mikrokretsar ...........................
	900	delar ................................	B 3,8 %	3,8 %	2,9 %
		Elektriska maskiner och apparater med självständiga arbetsuppgifter, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i detta kapitel:
		för användning i civila flygplan:
ur	800,	färdskrivare, "synchros" och transduktorer,
ur	900	elektriska; avfrostnings- och avimningsanordningar med elektriska motstånd, för luftfartyg; enheter och underenheter för färdskrivare, bestående av två eller flera med varandra hopsatta eller hopfogade detaljer ............................	B fri	fri	fri
		andra slag:
	100-	partikelacceleratorer; signalgeneratorer; maskiner
	300	och apparater för elmetallisering på elektrolytisk väg, för elektrolys eller för elektrofores ......	B 4,9 %	4,9 %	3,7 %
ur	800	apparater för elektrisk nervstimulering .......	B 4,9 %	4,9 %	fri
ur	800	andra maskiner och apparater .............	B 4,9 %	4,9 %	3,3 %
ur	900	delar ..............................	B 4,9 %	4,9 %	3,7 %
		Isolerad (inbegripet lackerad eller anodoxiderad) tråd och kabel (även koaxialkabel) och andra isolerade elektriska ledare, även försedda med kopplingsanordningar; optiska fiberkablar, i vilka vaije enstaka fiber är försedd med eget hölje, även i förening med elektriska ledare eller försedda med kopplingsanordningar:
	110-	tråd för lindning av spolar; koaxialkabel och andra
	200	elektriska koaxialledare.................... tändstiftskabelsatser och andra kabelsatser, av sådana slag som används i fordon, luftfartyg eller fartyg:	B 5,3 %	5,3 %	3,7 %
ur	300	av sådana slag som används i luftfartyg, för användning i civila flygplan ..............	B fri	fri	fri
ur	300	andra slag...........................	B 5,3 %	5,3 %	3,7 %

11 Se bilaga

382

	411- 419,	andra elektriska ledare, för en spänning av högst 1 000 V, med kopplingsanordningar................	B 5,3 %	5,3 %	3,3 %
	511- 519 701.	optiska fiberkablar .......................	B fri	fri	fri
	709 491-	andra................................	B 5,3 %	5,3 %	3,7 %
85.45	499, 591- 609 111,	Kolelektroder, kolborstar, lampkol, kol för galvaniska element och andra artiklar av grafit eller annat kol, även i förening med metall, av sådana slag som används för elektriskt ändamål: vägande minst 3 kg per styck: grafiterade .....................100 kg	B 2:-	2:-	fri
	191, 901 112,	andra..............................	B fri	fri	fri
	192, 902 200	vägande mindre än 3 kg per styck: kolborstar...........................	B 3,8 %	3,8 %	2,7 %
	119,	elektroder......................100 kg	B 10:-	10:-	fri
	199 909	andra.........................100 kg	B 10:-	10:-	fri
85.46	201,	Elektriska isolatorer, oavsett materialet: av keramiskt material.....................	B 8 %	8 %	4.7 %
	209 100,	av annat material........................	B 5,3 %	5,3 %	3,7 %
85.47	900 100	Isolerdetaljer (med undantag av isolatorer enligt nr 85.46) för elektriska maskiner eller apparater eller för annat elektriskt ändamål, utgörande detaljer helt av isolermaterial bortsett från mindre metalldelar (t.ex. gängade hylsor) som ingjutits eller inpressats i massan i samband med tillverkningen och som är avsedda uteslutande för sammanfogning; elektriska isolerrör samt förbindningsdetaljer till sådana, av oädel metall, invändigt belagda med isolermaterial: isolerdetaljer av keramiskt material ...........	B 8 %	8 %	4,7 %
	200	isolerdetaljer av plast.....................	B 7,2 %	7,2 %	3,7 %
	901	andra slag: isolerdetaljer av annat material ............	B 5,3 %	5,3 %	3,7 %
85.48	905	elektriska isolerrör samt förbindningsdetaljer till sådana ............................. Elektriska delar till maskiner och apparater, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i detta kapitel ....	B 3,2 % B 4,9 %	3,2 % 4,9 %	3,2 % 2,7 %

0 Se bilaga

383

Tulltaxe- nummer	Varunummer	Varuslag	Bastullsatser i förhandl.	Gällande tullsatser	Överens- komna med- givanden
1	2	3	4	5	6
86.01		Lok drivna med kraft från en yttre elektrisk kraftkälla eller från elektriska ackumulatorer .............	B 3,8 %	3,8 %	1,7 %
86.02		Andra lok; tendrar ........................	B 3,8 %	3,8 %	1,7 %
86.03		Självgående vagnar för järnvägar eller spårvägar, andra än sådana som omfattas av nr 86.04 ............	B 4,4 %	4,4 %	1,7 %
86.04		Underhålls- och servicevagnar för järnvägar eller spårvägar, även självgående (t.ex. verkstadsvagnar, kranvagnar, vagnar med utrustning för hoppackning av spårunderlag eller för utläggning av räls samt undersökningsvagnar och dressiner):
	001	självgående............................	B 4,4 %	4,4 %	1,7 %
	002	inte självgående.........................	B 3,2 %	3,2 %	1,7 %
86.05		Personvagnar  för  järnvägar  eller  spårvägar,  inte självgående; resgodsvagnar, postvagnar och andra specialvagnar  för  järnvägar  eller  spårvägar,  inte självgående (med undantag av sådana som omfattas av nr 86.04)...............................	B 3,2 %	3,2 %	1,7 %
86.06		Godsvagnar för järnvägar eller spårvägar, inte självgående .............................	B 3,2 %	3,2 %	1,7 %
86.07		Delar till lok eller annan rullande järnvägs- eller spårvägsmateriel:
	210, 290	bromsapparater och delar till bromsapparater.....	B 3,8 %	3,8 %	1,7 %
	110- 190, 300- 990	andra................................	B 3,2 %	3,2 %	1,7 %
86.08		Stationär järnvägs- och spårvägsmateriel; mekanisk (inbegripet elektromekanisk) signalerings-, säkerhets- och trafikövervakningsutrustning för järnvägar, spårvägar, landsvägar, gator, floder, kanaler, parkeringsplatser, hamnanläggningar eller flygfält; delar till sådan materiel och utrustning ..............	B 3,2 %	3,2 %	1,7 %
86.09		Godsbehållare (containrar), inbegripet sådana för transport av vätskor, speciellt konstruerade och utrustade för befordran med ett eller flera slag av transportmedel	B 3,2 %	3,2 %	fri

0 Se bilaga

384

Tulltaxe- nummer	Varunummer		Vhruslag	Bastullsatser i förhandl.	Gällande tullsatser	överens- komna med- givanden
1		2	3	4	5	6
87.01			Traktorer (andra än dragtruckar enligt nr 87.09):
		100	traktorer som körs av gående................	B 5,3 %	5,3 %	3 %
		200	dragfordon för påhängsvagnar ...............	B 5,3 %	5,3 %	3,5 %
		300	bandtraktorer...........................	B 5,3 %	5,3 %	fri
			andra slag:
	ur ur	901, 902	lantbrukstraktorer (med undantag av traktorer som körs av gående) och skogsbrukstraktorer, hjulbuma	B 5,3 %	5,3 %	fri
	ur ur	901, 902	andra..............................	B 5,3 %	5,3 %	3,5 %
87.02			Motorfordon för transport av minst 10 personer, inbegripet föraren.........................	B 7,7 %	7,7 %	6,2 %
87.03			Bilar och andra motorfordon, konstruerade huvudsakligen för personbefordran (andra än sådana enligt nr 87.02), inbegripet stationsvagnar och tävlingsbilar:
		101	fordon speciellt konstruerade för förd på snö.....	B 6,2 %	6,2 %	fri
		103- 900	andra................................	B 6,2 %	6,2 %	6,2 %
87.04			Motorfordon för godsbefordran:
		100	dumprar, konstruerade för användning i terräng . . .	B 7,7 %	7,7 %	fri
		211- 900	andra fordon...........................	B 7,7 %	7,7 %	6,2 %
87.05			Motorfordon för speciella ändamål, andra än sådana som är konstruerade huvudsakligen för person- eller godsbefordran (t.ex. bärgningsbilar, kranbilar, brandbilar, bilar med betongblandare, bilar med anordning för sopning eller spolning, verkstadsbilar och röntgenbilar)	B 6,5 %	6,5 %	3,7 %
87.06			Underreden försedda med motor, till motorfordon enligt nr 87.01 - 87.05:
		001	till fordon enligt nr 87.01 ..................	B 5,3 %	5,3 %	3,5 %
		002	till fordon enligt nr 87.03 ..................	B 6,5 %	6,5 %	4,5 %
		009	till andra fordon ........................	B 7,7 %	7,7 %	6,7 %
87.07			Karosserier (inbegripet förarhytter) till motorfordon enligt nr 87.01 - 87.05:
		100	till fordon enligt nr 87.03 ..................	B 6,5 %	6,5 %	4,5 %
		900	till andra fordon ........................	B 7,7 %	7,7 %	4,5 %
87.08			Delar och tillbehör till motorfordon enligt nr 87.01 - 87.05:

" Se bilaga

385

25 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 35. Del A

87.09

87.10

87.11

87.12

87.13

Se bilaga

101,
291,
311,
391,
401,
501,
601,
701,
801,
911,
921,
931,
941,
991

109,
210,
299,
319,
399,
409,
509,
609,
709,
809,
919,
929,
939,
949,
999

100,

201

209-

900

100

900

till fordon enligt nr 87.01

till andra fordon

.................. B 5,3 %

........................ B 6.2 %

Truckar, inte försedda med lyft- eller
hanteringsutrustning, av sådana slag som används i
fabriker, magasin, hamnområden eller på flygplatser for
korta transporter av gods; dragtruckar av sådana slag
som används på järnvägsperronger; delar till i detta
nummer nämnda fordon.....................

Stridsvagnar och andra motordrivna pansrade
stridsfordon, även utrustade med vapen, samt delar till
sådana fordon ...........................

Motorcyklar (inbegripet mopeder) samt cyklar försedda
med hjälpmotor, med eller utan sidvagn; sidvagnar;

med förbränningskolvmotor med fram- och återgående
kolv eller kolvar och med en cylindervolym av högst
245 cm3 ..............................

andra

5,3 %

6,2 %

3,5 %

4,5 %

B 3,8 %

B fri

3.8 %

fri

3.5 %

fri

B 5,1 %

B 3,8 %

Tvåhjuliga cyklar och andra cyklar (inbegripet trehjuliga
transportcyklar), utan motor............... 1 st 7:-

Rullstolar och andra fordon för sjuka eller
rörelsehindrade, med eller utan motor eller annan
mekanisk framdrivningsanordning:

utan mekanisk framdrivningsanordning .........

andra................................

B 3.8 %

B fri

5,1 %

3.8 %

7:-

3,8 %

fri

4.1 %

2,8 %

6:-

fri

fri

386

87.14	110, 190	Delar och tillbehör till fordon enligt nr 87.11 - 87.13: till motorcyklar (inbegripet mopeder) ..........	B 5,1 %	5,1 %	3,7 %
	200	till fordon för sjuka eller rörelsehindrade........	B 5,1 %	5,1 %	fri
	910- 990	andra................................	B 5.1 %	5,1 %	4,7 %
87.15 87.16		Barnvagnar och delar till barnvagnar............ Släp fordon och påhängs vagnar; andra fordon, utan mekanisk framdrivningsanordning; delar till fordon enligt detta nummer:	B 3,8 %	3,8 %	2,7 %
	100- 400	släp fordon och påhängs vagnar...............	B 3,8 %	3,8 %	2,7 %
	800, 900	andra fordon; delar ......................	B 3,8 %	3,8 %	1,7 %

0 Se bilaga

387

Tulltaxe- nummer	Varunummer	Viruslag	Bastullsatser i förhandl.	Gällande tullsatser	Överens- komna med- givanden
1	2	3	4	5	6
88 01		Ballonger och luftskepp; segel- och glidflygplan, inbegripet flygdrakar, samt andra luftfartyg utan motor	B fri	fri	fri
88.02		Andra luftfartyg (t.ex. helikoptrar och flygplan); rymdfarkoster (inbegripet satelliter) och bärraketer för rymdfarkoster............................	B fri	fri	fri
88.03		Delar till varor enligt nr 88.01 eller 88.02 ........	B fri	fri	fri
88.04		Fallskärmar (inbegripet styrbara fallskärmar) och s.k. rotochutes; delar och tillbehör till dessa varor:
	001	fallskärmar samt delar och tillbehör till fallskärmar	B 3,8 %	3,8 %	2,7 %
	009	andra slag.............................	B fri	fri	fri
88.05		Startanordningar för luftfartyg; inbromsningsanordningar av sådana slag som används på hangarfartyg samt liknande utrustning; markträningsapparater för flygutbildning; delar till i detta nummer nämnda varor:
	ur 200	markträningsapparater för flygutbildning samt delar till sådana apparater, för användning i civila flygplan . .	B fri	fri	fri
	100,	andra slag.............................	B fri	fri	fri
	ur 200

0 Se bilaga

388

Tulltaxe- nummer	Varunummer	Uirus lag	Bastullsatser i förhandl.	Gällande tullsatser	överens- komna med- givanden
1	2	3	4	5	6
89 01		Kryssningsfartyg, utflyktsfartyg, färjor, lastfartyg, pråmar och liknande fartyg för person- eller godsbefordran:
	101,	av jäm, med en bruttodräktighet av högst 703 .....	B 3,8 %	3,8 %	1,7 %
	201,
	301,
	901
	102,	andra................................	B fri	fri	fri
	109,
	202,
	209,
	302,
	309,
	902,
	909
89.02		Fiskefartyg (inbegripet valfångstfartyg); fabriksfartyg och andra fartyg för beredning eller konservering av fiskeriprodukter eller valar...................	B fri	fri	fri
89.03		Fritidsbåtar och andra fartyg för nöjes- eller sportbruk; roddbåtar och kanoter:
		uppblåsbara:
	101	roddbåtar och kanoter...................	B fri	fri	fri
	109	andra..............................	B 3,8 %	3,8 %	2,7 %
		andra slag:
	991	roddbåtar och kanoter...................	B fri	fri	fri
	912-	andra..............................	B 3,8 %	3,8 %	1,7 %
	929,
	999
89.04		Bogserbåtar och fartyg för påskjutning av andra fartyg:
	001	av jäm, med en bruttodräktighet av högst 703 .....	B 3,8 %	3,8 %	1,7 %
	009	andra................................	B fri	fri	fri
89.05		Fyrskepp, flodsprutor, mudderverk, pontonkranar och andra fartyg i fråga om vilka förflyttningen är av underordnad betydelse i förhållande till deras huvuduppgift; flytdockor; flytande eller nedsänkbara borrnings- eller produktionsplattformar ..........	B fri	fri	fri
89.06		Andra fartyg, inbegripet krigsfartyg och andra livbåtar än roddbåtar:
	001	krigsfartyg ............................ andra slag:	B fri	fri	fri
	002	av jäm, med en bruttodräktighet av högst 703 . .	B 3,8 %	3,8 %	1,7 %
	009	andra..............................	B fri	fri	fri
89.07		Annan flytande materiel (t.ex. flottar, tankar, kassuner, bryggor, bojar och sjömärken) ................	B fri	fri	fn

0 Se bilaga

389

89.08	Fartyg och annan flytande materiel avsedda att huggas
	upp ..................................	B fri	fri	fri

0 Se bilaga

390

Tulltaxe-
nummer

Varunummer

Varuslag

Bastullsatser
i förhandl.

Gällande
tullsatser

Överens-
komna
med-
givanden

I

90.01

90.02

90.03

90.04

90.05

90.06

n Se bilaga

ur 900

101-

500,
ur 900

ur 901,

ur 909

111,

ur 901

119-

200,
ur 909

3

Optiska fibrer och optiska fiberknippen; optiska
fiberkablar, andra än sådana enligt nr 85.44; skivor och
plattor av polariserande material; linser (inbegripet
kontaktlinser), prismor, speglar och andra optiska
element, oavsett materialet, omonterade, andra än sådana
element av glas som inte är optiskt bearbetade:

linser (med undantag av kontaktlinser och
glasögonlinser), prismor, speglar och andra optiska
element, oavsett materialet, omonterade, andra än
sådana element av glas som inte är optiskt bearbetade,
för användning i civila flygplan..............

andra................................

Linser, prismor, speglar och andra optiska element,
oavsett materialet, monterade, utgörande delar eller
tillbehör till instrument eller apparater, andra än sådana
element av glas som inte är optiskt bearbetade:

för användning i civila flygplan:

linser, prismor, speglar och andra optiska element,
andra än objektiv eller filter, oavsett materialet,
monterade, utgörande delar eller tillbehör till
instrument eller apparater, andra än sådana element
av glas som inte är optiskt bearbetade........

andra slag:

kameraobjektiv samt delar och tillbehör till sådana
objektiv, vägande mer än 3 kg per styck; optiska
sökare till kameror samt delar och tillbehör till
sådana sökare ........................

andra

Bågar och infattningar för glasögon e.d. samt delar till
sådana artiklar ...........................

B fri

B fri

B fri

B 2,2 %

B 3,8 %

B 3,2 %

Glasögon o.d., avsedda för synkorrektion, som skydd för
ögonen eller för annat ändamål................ B 3,2 %

Kikare (monokulära och binokulära), inbegripet teleskop,
samt stativ till sådana; andra astronomiska instrument
och stativ till sådana, med undantag av
radioastronomiska instrument................. B fri

Stillbildskameror; blixtljusapparater och blixtlampor, för
fotografiskt bruk, andra än gasurladdningslampor enligt
nr 85.39:

fri                fri

fri                fri

fri

2,2 %

3,8 %

3,2 %

3,2 %

fri

fri

1.5 %

2.5 %

2,2 %

2,1 %

fri

391

90.07

90.08

90.09

90.10

201, 301, 401, 511. 521, 531,	stillbildskameror samt delar och tillbehör till sådana (andra än kassetter, slutare, bländare och icke optiska sökare samt delar och tillbehör till sådana artiklar) vägande högst 3 kg per styck; blixtljusapparater och blixtlampor för fotografiskt bruk samt delar och tillbehör till sådana ......................	B 3,8 %	3,8 %
591,
610-
690,
919,
990
100,	andra................................	B 2,2 %	2,2 %
209,
309,
409,
519,
529,
539,
599,
911	Kinokameror och kinoprojektorer, även med inbyggd utrustning för inspelning eller återgivning av ljud:
119,	kinokameror, även med inbyggd utrustning för
199,	inspelning eller återgivning av ljud, samt delar och
911	tillbehör till sådana, vägande mer än 3 kg per styck; kassetter, slutare, bländare och icke optiska sökare till kinokameror samt delar och tillbehör därtill......	B 2,2 %	2,2 %
111,	andra................................	B 3.8 %	3,8 %
191,
210,
290,
919,
920	Sti 1 lbi ldsprojektorer; fotografiska (andra än kinematografiska) förstorings- och förminsknings- apparater............................... Fotokopieringsapparater med optiskt system eller av kontakttyp samt       värmekopieringsapparater:	B 3,8 %	3,8 %
HO,	apparater för elektrostatisk fotokopiering........	B 2,2 %	2,2 %
120
210	andra fotokopieringsapparater med optiskt system . .	B 2,2 %	2,2 %
220-	andra................................	B 3,8 %	3,8 %
900	Apparater och utrustning för foto- eller kinolaboratorier (inbegripet apparater för projicering av ledningsmönster på strålningskänsliga halvledarmaterial), inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i detta kapitel; negatoskop; projektionsdukar .................	B 3,8 %	3.8 %

%

2,5

1,5

%

%

1,5

2,5

%

2,5 %

1,5 %

2,7 %

1.5 %

2.5 %

11 Se bilaga

392

90.11

90.12

90.13

90.14

90.15

90.16

90.17

90.18

90 19

0 Se bilaga

Optiska mikroskop, inbegripet sådana för fotomikrografi,
kinefotomikrografi eller mikroprojektion .........

Mikroskop, andra än optiska mikroskop;
diffraktionskameror........................

Anordningar med flytande kristaller, inte utgörande
artiklar som är mera specifikt beskrivna i andra nummer;
lasrar, andra än laserdioder; andra optiska apparater och
instrument samt andra optiska artiklar, inte nämnda eller
inbegripna någon annanstans i detta kapitel .......

Kompasser; andra instrument och apparater för
navigering:

B 3,8 %

B fri

B 3,8 %

3,8 %

fri

3,8 %

2,5 %

fri

2,5 %

ur 100,

ur 200,

ur 900

801

ur 100,
ur 200,

809,

ur 900

491

110-

410,

499-

900

för användning i civila flygplan:

kompasser och andra instrument och apparater för
flygnavigering samt delar och tillbehör till sådana

andra slag:

elektriska instrument för lödning ...........

andra..............................

Instrument och apparater för geodesi (inbegripet
fotogrammetrisk geodesi), lantmäteri, hydrografi,
oceanografi, hydrologi, meteorologi eller geofysik, med
undantag av kompasser; avståndsmätare..........

Vågar känsliga för 0,05 g eller mindre, även med
tillhörande vikter .........................

Ritinstrument, ritsinstrument och räkneinstrument (t.ex.
ritapparater, pantografer, gradskivor, ritbestick,
räknestickor och räkneskivor); instrument som hålls i
handen för längdmätning (t.ex. mätstockar, mätband,
mikrometrar och skjutmått), inte nämnda eller inbegripna
någon annanstans i detta kapitel ...............

Instrument och apparater som används för medicinskt,
kirurgiskt, dentalt eller veterinärt bruk, inbegripet
scintigrafer, andra elektromedicinska apparater samt
instrument för synprovning:

tandläkarstolar med inbyggd tandläkarutrustning

andra

Apparater för mekanoterapi; massageapparater; apparater
för psykotekniska undersökningar; apparater för
ozonterapi, syreterapi, aerosolterapi eller konstgjord
andning samt andra andningsapparater för terapeutiskt
bruk..................................

B fri

B fri

B 3,8 %

B 3,8 %

B 3,8 %

B 3,8 %

B 3,2 %

B 3,8 %

B 3,8 %

fri

fri

3,8 %

3,8 %

3,8 %

3,8 %

3,2 %

3,8 %

3,8 %

fri

fri

2,7 %

2,7 %

2,7 %

2,7 %

fri

fri

fri

393

90.20

90.21

90.22

ur 000	Andra andningsapparater, inbegripet gasmasker men inte sådana enkla skyddsmasker som varken har mekaniska delar eller utbytbart filter: andningsapparater, inbegripet gasmasker, men inte delar till andningsapparater, för användning i civila flygplan ..............................	B fri	fri
ur 000	andra................................	B 3.8 %	3,8 %
	Ortopediska artiklar, inbegripet kryckor, medicinsk- kirurgiska gördlar och brockband; spjälor och andra artiklar för behandling av frakturer; konstgjorda kroppsdelar; hörapparater för hörselskadade och andra artiklar som är avsedda att bäras av användaren, att hållas i handen eller att implanteras i kroppen för att kompensera en defekt eller ett handikapp:
110-	ortopediska artiklar, inbegripet kryckor, medicinsk-
300	kirurgiska gördlar och brockband; spjälor och andra artiklar för behandling av frakturer; konstgjorda kroppsdelar ........................... hörapparater för hörselskadade och andra artiklar som är avsedda att bäras av användaren, att hållas i handen eller att implanteras i kroppen för att kompensera en defekt eller ett handikapp:	B fri	fri
400,	hörapparater för hörselskadade samt delar och
901	tillbehör till sådana ....................	B 2,2 %	2.2 %
500,	andra..............................	B 3.8 %	fri
909	Apparater baserade på utnyttjandet av röntgen-, alfa-, beta- eller gammastrålar, även för annat än medicinskt, kirurgiskt, dentalt eller veterinärt bruk, inbegripet radiografi- och radioterapiapparater, röntgenrör och andra röntgengeneratorer, högspänningsgeneratorer, manöverpaneler och manöverpulpeter, skärmar samt bord, stolar o.d. för röntgenundersökning eller röntgenbehandling:
110,	apparater, baserade på utnyttjandet av röntgenstrålar,
190	även för annat än medicinskt, kirurgiskt, dentalt eller veterinärt bruk, inbegripet radiografi- och radioterapiapparater ...................... apparater, inbegripet delar och tillbehör, baserade på utnyttjandet av alfa-, beta- eller gammastrålar, även för annat än medicinskt, kirurgiskt, dentalt eller veterinärt bruk, inbegripet radiografi- och radioterapiapparater:	B 2 %	2 %
210	apparater för medicinskt, kirurgiskt, dentalt eller veterinärt bruk .......................	B 3.8 %	3.8 %
290	apparater för annat bruk.................	B 3,8 %	3.8 %
902	delar och tillbehör till apparater enligt stat.nr 90.22.210 och 90.22.290 .................	B 3.8 %	3.8 %
300,	röntgenrör och delar till röntgenrör...........	B fri	fri
901

fri

1,7 %

fri

fri

%

%

fri

2,1

2,1
fri

fri

fri

” Se bilaga

394

909

90.23

90.24

90.25

90.26

90.27

90.28

90.29

11 Se bilaga

ur 110-

900

ur 110

ur 110-

900

ur 100-

900

ur 100-

900

ur 100-

900

ur 100-

900

andra slag, inbegripet delar och tillbehör........	B 2 %	2 %	2 %
Instrument, apparater och modeller avsedda för demonstrationsändamål (Lex. vid undervisning eller på utställningar), olämpliga för annan användning.....	B fri	fri	fri
Maskiner och apparater för provning av hårdhet, hållfasthet, sammanpressbarhet, elasticitet eller andra mekaniska egenskaper hos material (t.ex. metaller, trä, textilvaror, papper eller plast).................	B 3,8 %	3,8 %	2,1 %
Areometrar och liknande instrument, termometrar, pyrometrar, barometrar, hygrometrar och psykrometrar, även registrerande, samt alla slags kombinationer av dessa instrument: för användning i civila flygplan..............	B fri	fri	fri
andra slag: termometrar för medicinskt eller veterinärt bruk .	B 3,8 %	3,8 %	fri
andra..............................	B 3,8 %	3,8 %	2,1 %
Instrument och apparater för mätning eller kontroll av gasers eller vätskors strömning, nivå, tryck e.d. (t.ex. genomströmningsmätare, nivåmätare, manometrar och värmeförbrukningsmätare), med undantag av instrument och apparater enligt nr 90.14, 90.15, 90.28 och 90.32: för användning i civila flygplan..............	B fri	fri	fri
andra................................	B 3,8 %	3,8 %	2,1 %
Instrument och apparater för fysikalisk eller kemisk analys (t.ex. polarimetrar, reftaktometrar, spektrometrar samt gas- eller rökanalysapparater); instrument och apparater för mätning eller kontroll av viskositet, porositet, dilatation, ytspänning e.d.; instrument och apparater för mätning eller kontroll av värmemängd, ljudnivä eller ljusintensitet (inbegripet exponeringsmätare); mikrotomer...............	B 3,8 %	3,8 %	2,5 %
Förbruknings- och produktionsmätare för gaser, vätskor eller elektricitet, inbegripet kalibreringsmätare för sådana instrument..............................	B 3,8 %	3,8 %	2,1 %
Wvräknarc, produktionsräknare, taxametrar, v äg mätare, stegräknare o.d.; hastighetsmätare och tako metrar, andra än artiklar enligt nr 90.14 eller 90.15; stroboskop: för användning i civila flygplan: varvräknare, elektriska eller elektroniska; hastighetsmätare och takometrar, delar och tillbehör till sådana instrument...................	B fn	fri	fri
andra................................	B 3,8 %	3,8 %	2,6 %

395

90.30	ur	100-	Oscilloskop, spektrumanalysapparater samt andra instrument och apparater för mätning eller kontroll av elektriska storheter, med undantag av mätare enligt nr 90.28; instrument och apparater för mätning eller påvisande av alfa-, beta-, gamma- eller röntgenstrålning, kosmisk strålning eller annan joniserande strålning: för användning i civila flygplan..............	B fri	fri	fri
		900
	ur	900	delar och tillbehör .......................	B 3,8 %	3,8 %	2,5 %
	ur	100-	andra................................	B 3,8 %	3,8 %	2,1 %
		890
90.31			Instrument, apparater och maskiner för mätning eller kontroll, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans
			i detta kapitel; profilprojektorer:
		100-	maskiner för balansering av mekaniska delar;
		400	provbänkar; profilprojektorer; andra optiska instrument och apparater .......................... f8r användning i civila flygplan:	B 3,8 %	3,8 %	2,8 %
	ur	800,	instrument och apparater för mätning eller kontroll;
	ur	900	delar och tillbehör till instrument och apparater enligt stat.nr 90.31.800 ..................	B fri	fri	fri
	ur	800,	andra slag.............................	B 3,8 %	3,8 %	2,8 %
	ur	900
90.32			Instrument och apparater för automatisk reglering:
	ur	100-	för användning i civila flygplan..............	B fri	fri	fri
		900
	ur	100-	andra................................	B 3,8 %	3,8 %	2,8 %
		900
90.33			Delar och tillbehör (inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i detta kapitel) till maskiner, instrument och apparater enligt 90 kap......................	B 3,8 %	3,8 %	2,1 %

0 Se bilaga

396

Tulltaxe- nummer	Varunummer		Varuslag	Bastullsatser i förhandl.	Gällande tullsatser	Överens- komna med- givanden
1		2	3	4	5	6
91.01			Armbandsur, fickur och liknande ur, inbegripet stoppur, med boett av ädel metall eller av metall med plätering av ädel metall ...........................	B 2,2 %	2,2 %	1,5 %
91.02			Armbandsur, fickur och liknande ur, inbegripet stoppur, andra än sådana som omfattas av nr 91.01 ........	B 2,2 %	2,2 %	1,5 %
91.03			Vägg- och bordsur med fickursverk, med undantag av ur enligt nr 91.04...........................	B 2,2 %	2,2 %	2,2 %
91.04			Ur till instrumentbräden och liknande ur för fordon, luftfartyg, rymdfarkoster eller fartyg:
	ur	000	för användning i civila flygplan..............	B fri	fri	fri
	ur	000	andra................................	B 2,2 %	2,2 %	1,5 %
91.05			Andra ur:
		110,	väckarur..............................	B 2,2 %	2,2 %	1,5 %
		190
		210,	väggur ...............................	B 4,6 %	4,6 %	3,7 %
		290	andra slag:
		910	batteridrivna eller avsedda för nätanslutning . . .	B 4,6 %	4,6 %	3,7 %
			andra:
		991	skeppskronometrar.....................	B 2,2 %	2,2 %	1,5 %
		999	andra..............................	B 4,6 %	4,6 %	3,7 %
91.06			Apparater för registrering av tid på dygnet samt apparater för mätning, registrering eller annan indikering av tidsintervaller, försedda med urverk eller synkronmotor (t.ex. tidkontrollur och tidstämpelur) . .	B 4,9 %	4,9 %	3,7 %
91.07			Tidströmställare med urverk eller synkronmotor ....	B 4,9 %	4,9 %	3,7 %
91.08			Verk till fick- eller armbandsur, kompletta och
			sammansatta ............................	B 2,2 %	2,2 %	1,5 %
91.09			Andra urverk, kompletta och sammansatta:
			för användning i civila flygplan:
	ur	191,	urverk med en bredd eller diameter av högst 50
	ur	901	mm, kompletta och sammansatta, andra än till väckarur............................	B fri	fri	fri
			andra slag:
		110,	till ur enligt stat.nr 91.04.000, 91.05.110, 91.05.190
	ur	191,	eller 91.05.991 .......................	B 2,2 %	2,2 %	1,5 %
	ur	901
		192,	till ur enligt stat.nr 91.05.210, 91.05.290, 91.05.910
		902	eller 91.05.999 .......................	B 4,6 %	4,6 %	3,7 %
		193,	till artiklar enligt nr 91.06 eller 91.07........	B 3,8 %	3,8 %	3,7 %
		903

!) Se bilaga

91.10		Kompletta urverk, inte sammansatta eller delvis sammansatta (urverkssatser); ofullständiga urverk, sammansatta; råurverk......................	B fri	fri	fri
91.11		Boetter till ur enligt nr 91.01 eller 91.02 samt delar till sådana ................................	B 2,2 %	2,2 %	1,5 %
91.12		Urfoder och andra höljen till varor enligt detta kapitel samt delar till sådana ......................	B 3,8 %	3,8 %	2,7 %
91.13		Urarmband och delar till urarmband:
	100	av ädel metall eller av metall med plätering av ädel metall ...............................	B 3,8 %	3,8 %	2,7 %
	901	av läder ..............................	B 4,9 %	4,9 %	3,7 %
	200,	andra................................	B 3,8 %	3,8 %	2,7 %
	909
91.14		Andra urdelar............................	B fri	fri	fri

Se bilaga

398

Tulltaxe- nummer	Varunummer	Varuslag	Bastullsatser i förhandl.	Gällande tullsatser	Överens- komna med- givanden
1	2	3	4	5	6
92.01		Pianon, inbegripet självspelande pianon; cembalor och andra stränginstrument med klaviatur:
	100-	pianon ...............................	B 5,1 %	5,1 %	3,2 %
	901	Maximitull: per styck	125:-	125:-	78:-
	902	andra slag.............................	B fri	fri	fri
92.02		Andra stränginstrument (t.ex. gitarrer, violiner och harpor):
	100,	stråkinstrument; harpor....................	B fri	fri	fri
	901
	909	andra................................	B 4,4 %	4,4 %	3,2 %
92.03		Piporglar med klaviatur; orgelharmonier och liknande klaviaturinstrument med metalltungor ...........	B 4.4 %	4,4 %	3,2 %
92.04		Dragspel och liknande instrument; munspel .......	B 4,4 %	4,4 %	3,2 %
92.05		Andra biåsinstrument (t.ex. klarinetter, trumpeter och säckpipor)..............................	B fri	fri	fri
92.06		Slaginstrument (t.ex. trummor, xylofoner, cymbaler, kastanjetter och maracas)....................	B fri	fri	fri
92.07		Musikinstrument hos vilka ljudet framställs eller måste förstärkas på elektrisk väg (t.ex. orglar, gitarrer och dragspel)...............................	B 4,4 %	4,4 %	3,2 %
92.08		Speldosor, orkestrion, positiv, mekaniska sångfåglar, musiksågar och andra musikinstrument, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i detta kapitel; lockpipor o.d. av alla slag för härmning av djurläten; visselpipor, signalhorn och andra ljudsignalredskap som blåses med munnen........................	B 4,4 %	4,4 %	3,2 %
92.09		Delar (t.ex. mekanismer till speldosor) och tillbehör (t.ex. kort, rondeller och rullar till mekaniska instrument) till musikinstrument; metronomer, stämgafflar och stämpipor av alla slag:
	300	strängar till musikinstrument ............... andra slag:	B 4,4 %	4,4 %	2,7 %
	911	höljen och stomryggar till pianon samt delar till sådana artiklar........................	B 5,1 %	5,1 %	2,7 %
	919,	klaviaturer till musikinstrument enligt nr 92.01,
	921,	92.03 eller 92.07 samt delar till sådana klaviaturer;
	931,	andra delar och tillbehör till instrument enligt nr
	941,	92.01; tonbord till orgelharmonier och delar till
	991	sådana tonbord; delar och tillbehör till stråkinstrument eller harpor samt till instrument enligt nr 92.05 .......................	B fri	fri	fri
	100	metronomer, stämgafflar och stämpipor.......	B 4,4 %	4,4 %	3,2 %
	200	mekanismer till speldosor................	B 4,4 %	4,4 %	1,7 %

’ Se bilaga

399

929,	andra..............................	B 4,4 %	4,4 %	2,7 %
939,
949,
999

Se bilaga

400

Tulltaxe- nummer	Varunummer	Varuslag	Bastullsatser i förhandl.	Gällande tullsatser	Överens- komna med- givanden
1	2	3	4	5	6
93.01		Vhpen för militärt bruk, andra än revolvrar, pistoler samt vapen enligt nr 93.07 ......................	B fri	fri	fri
93.02		Revolvrar och pistoler, andra än sådana som omfattas av nr 93.03 eller 93.04 .......................	B fri	fri	fri
93.03		Andra eldvapen och liknande artiklar som verkar genom förbränning av en explosiv laddning (tex. jaktgevär, mynningsladdade eldvapen, signalpistoler och liknande artiklar för enbart ljussignalering, pistoler och revolvrar för lös ammunition, slaktapparater och linkastningsapparater) ......................	B 2,5 %	2,5 %	1,7 %
93.04		Andra vapen (t.ex. fjäder-, luft- eller gasdrivna gevär och pistoler samt batonger), med undantag av vapen enligt nr 93.07 ...........................	B 3,2 %	3,2 %	2,1 %
93.05		Delar och tillbehör till artiklar enligt nr 93.01 - 93.04:
	101,	delar och tillbehör till vapen för militärt bruk och till
	291,	revolvrar och pistoler enligt nr 93.02; andra delar och
	901,	tillbehör, av trä .........................	B fri	fri	fri
	902
	102	delar och tillbehör till revolvrar och pistoler enligt nr 93.03 ................................	B 2,5 %	2,5 %	1,7 %
	210,	andra delar och tillbehör till eldvapen..........	B 2,5 %	2,5 %	1,7 %
	299,
	903
	109,	andra................................	B 3,2 %	3,2 %	2,1 %
	909
93.06		Bomber, granater, torpeder, minor, robotprojektiler och liknande krigsammunition samt delar till sådan ammunition; annan ammunition (t.ex. patroner) och andra projektiler samt delar till sådana artiklar, inbegripet hagel och förladdningar:
	301,	ammunition och delar därtill för militärt bruk eller för
	901	revolvrar och pistoler enligt nr 93.02 ..........	B fn	fri	fri
	100-	andra................................	B 3,2 %	3,2 %	1,7 %
	290,
	309,
	909
93.07		Väijor, sablar, bajonetter, lansar och liknande vapen samt delar till sådana vapen, ävensom slidor och baljor till sådana vapen .........................	B fri	fri	fri

11 Se bilaga

401

26 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 35. Del A

Tulltaxe- nummer	Varunummer		Vänislag	Bastullsatser i förhandl.	Gällande tullsatser	Överens- komna med- givanden
1		2	3	4	5	6
94.01			Sittmöbler (andra än sådana som omfattas av nr 94.02), även bäddbara, samt delar till sittmöbler:
			sittmöbler av sådana slag som används till luftfartyg:
	ur	100	inte läderöverklädda, för användning i civila flygplan ............................	B fri	fri	fri
	ur	100	andra..............................	B 3,8 %	3,8 %	fri
		200	sittmöbler av sådana slag som används till motor- fordon ...............................	B 3,8 %	3,8 %	2,5 %
		500	sittmöbler av rotting, vide, bambu eller liknande material ..............................	B 3,8 %	fri	fri
		300,	andra sittmöbler.........................	B 3,8 %	3,8 %	fri
		400,
		610-
		809	delar:
		903	av rotting, vide, bambu eller liknande material . .	B 3,8 %	fri	fri
		901,	av annat material......................	B 3,8 %	3,8 %	fri
		902,
		909
94.02			Möbler för medicinskt, kirurgiskt, dentalt eller veterinärt bruk (t.ex. operations- eller undersökningsbord, sjukhussängar med mekaniska anordningar, tandläkarstolar); frisörstolar och liknande stolar som kan både vridas, lutas bakåt och höjas; delar till i detta nummer nämnda artiklar ....................	B 3,2 %	3,2 %	fn
94.03			Andra möbler samt delar till sådana möbler:
	ur	200,	möbler av metall eller av plast, för användning i civila
	ur	701,	flygplan ..............................	B fri	fri	fri
	ur	709
		401-	köksmöbler av trä .......................	B 3.8 %	3,8 %	2,7 %
		409
		801	möbler av rotting, vide, bambu eller liknande material	B 3,8 %	fri	fri
		100,	andra möbler...........................	B 3,8 %	3,8 %	fri
	ur	200,
		300,
		501-
		609,
	ur	701,
	ur	709,
		809	delar:
		903	av rotting, vide, bambu eller liknande material . .	B 3.8 %	fri	fri
		901,	av annat material......................	B 3,8 %	3.8 %	fri
		902,
		909

Se bilaga

402

94.04

94.05

11 Se bilaga

Resårbottnar till sängar; sängkläder och liknande
inredningsartiklar (t.ex. madrasser, sängtäcken, kuddar
och puffar) försedda med resårer, stoppning eller inlägg
av vilket material som helst eller tillverkade av poröst
gummi eller porös plast, med eller utan överdrag:

901

101,
211.

902

109,
219-
300,
903-

909

ur 104-

107,
ur 601,
ur 609,
ur 920,
ur 999

300

ur 104,
ur 105,

201,

401,

405,

501,
ur 601,
ur 920

103,

203,

402,

407,

503,

603,

910

102,

202,

406,

502,

602,

991

elektriska värmedynor ....................

andra slag:

av metall, trä eller poröst gummi, utan överdrag

andra

Belysningsarmatur och andra belysningsartiklar
(inbegripet strålkastare) samt delar till sådana artiklar,
inte nämnda eller inbegripna någon annanstans;
ljusskyltar, namnplåtar med belysning, o.d. med fast,
varaktigt monterad ljuskälla samt delar till sådana
artiklar, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans:

för användning i civila flygplan:

elektriska tak- eller vägglampor av oädel metall
eller plast; ljusskyltar, namnplåtar med belysning,
o. d., av oädel metall eller plast; delar till sådana
varor, av oädel metall eller plast ...........

andra slag:

julgransbelysningar ....................

andra:

av plast ..........................

av glas ...........................

av textilmaterial ....................

B 5,3 %

B 4,4 %

B 7,2 %

B fri

B 4,4 %

B 12 %

B 6,2 %

O 14 %

5,3 %

3,8 %

7,2 %

fri

4,4 %

12 %

6,2 %

14 %

3,7 %

3,7 %

3,7 %

fri

3.7 %

4.7 %

3.7 %

4.7 %

403

94.06

ur 106,	av annat material....................	B 3,2 %	3,2 %	2,7 %
ur 107, 209, 403, 408, 509, ur 609, ur 999 001	Monterade eller monteringsfårdiga byggnader: av trä, av spånskivor enligt nr 44.10, av trälaminat enligt nr 44.12 eller av betong...............	B fri	fri	fri
002	av plast ..............................	B 12 %	12 %	fri
003	av jäm eller stål ........................	B 4,4 %	4,4 %	2,7 %
009	av annat material........................	B 3,2 %	3,2 %	2,7 %

11 Se bilaga

404

Tulltaxe- nummer	Varunummer	Varuslag	Bastullsatser i förhandl.	Gällande tullsatser	Överens- komna med- givanden
1	2	3	4	5	6
95.01		Leksaksfordon med hjul, avsedda för barn (t.ex. trehjuliga leksakscyklar, sparkcyklar och trampbilar); dockvagnar .............................	B 4,4 %	4,4 %	fri
95.02		Dockor föreställande människor ...............	B 6,2 %	6,2 %	fri
95.03		Andra leksaker; skalenliga modeller och liknande modeller för förströelse, mekaniska eller icke mekaniska; pussel av alla slag.........................	B 4,4 %	4,4 %	fri
95.04		Artiklar för inomhusspel, inbegripet spelapparater för spelhallar, nöjesfält e.d., biljardbord och bord för kasinon samt automatiska kägelresare för bowlinghallar:
	300	spelapparater med mynt- eller pollettinkast ......	B 2,4 %	2,4 %	fri
	100,	andra................................	B 4,4 %	4,4 %	fri
	200,
	400,
	900
95.05		Prydnadsartiklar för högtider, kamevalsartiklar och liknande artiklar, inbegripet trolleri- och skämtartiklar	B 4,4 %	4,4 %	fn
95.06		Redskap och annan utrustning för kroppsövningar, gymnastik, idrott, annan sport (inbegripet bordtennis), utomhusspel eller utomhuslek, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i detta kapitel; simbassänger och plaskdammar:
	400	bordtennisutrustning......................	B 4,4 %	4,4 %	2,7 %
	510,	tennisracketar, även osträngade; bollar av läder . . .	B fri	fri	fri
	621,
	691
	701	skridskor och rullskridskor, inbegripet skridskokängor med fastsatta skridskor eller rullskridskor, av läder eller metall............................ andra slag:	B 3,2 %	3,2 %	fri
	111,	av trä..............................	B 2,2 %	2,2 %	1,5 %
	191,
	291,
	311,
	391,
	591,
	692,
	911,
	991,
	992

0 Se bilaga

405

	112, 121, 192, 292, 312, 392, 592, 693, 912, 993	av läder eller metall....................	B 3,2 %	3,2 %	2,7 %
	118, 119, 129, 199, 210, 299, 319, 320, 399, 599, 610, 629, 699, 709, 919, 999	av annat material......................	B 4,4 %	4,4 %	2,7 %
95.07		Spön, fiskkrokar och andra redskap för fiske med rev; landningshåvar, gärilshåvar och liknande håvar; lockfåglar (andra än sådana som omfattas av nr 92.08 eller 97.05) och liknande artiklar för jakt:
	200	fiskkrokar, även med tafs ..................	B fri	fri	fri
	101, 109, 300- 909	andra slag.............................	B 3,8 %	3,8 %	2,5 %
95.08		Karuseller, gungor, skjutbanor och annan utrustning för nöjesfält e.d.; ambulerande cirkusar, ambulerande menagerier och ambulerande teatrar ............	B 3,8 %	3,8 %	1,7 %

” Se bilaga

406

Tulltaxe-
nummer

Varunummer

I

96.01

ur 100,
ur 900

ur 100,

ur 900

96.02

96.04

96.05

” Se bilaga

001

002

009

100,

901

902

210-

500,

909

Väruslag	Bastullsatser i förhandl.	Gällande tullsatser	överens- komna med- givanden
3	4	5	6
Elfenben, ben, sköldpadd, hom, korall, pärlemor och andra animaliska snidningsmaterial, bearbetade, samt varor av dessa material (inbegripet varor erhållna genom gjutning):
plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare bearbetning............................	B fri	fri	fri
andra slag.............................	B 3,8 %	fri	fri
Vegetabiliska eller mineraliska snidningsmaterial, bearbetade, samt varor av dessa material; varor, gjutna eller genom snidning eller på annat sätt formade av vax, stearin, naturliga gummiarter eller naturliga hartser eller av modelleringspastor samt andra gjutna eller genom snidning eller på annat sätt formade varor, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; bearbetat icke härdat gelatin (med undantag av gelatin enligt nr 35.03) samt varor av icke härdat gelatin:
vegetabiliska eller mineraliska snidningsmaterial samt varor av sådana material:
plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare bearbetning..........................	B fri	fri	fri
andra slag...........................	B 3,8 %	3,8 %	2,2 %
andra varor............................	B fri	fri	fri
Kvastar, viskor, borstar (inbegripet borstar som utgör delar till maskiner, apparater eller fordon), penslar, mekaniska mattsopare utan motor samt moppar och dammvippor; bindlar för borsttillverkning; målningsrullar och målardynor; avtorkare o.d. av gummi eller annat mjukt material:
kvastar, borstar och viskor av endast hopbundna kvistar eller annat vegetabiliskt material, med eller utan skaft; mekaniska mattsopare.............	B 3,8 %	3,8 %	2,5 %
bindlar för borsttillverkning.................	B beläggs	beläggs	beläggs
	med samma	med	med
	tull som	samma tull	samma tull
	motsvaran-de	som	som
	borstma-	motsvar-	motsvar-
	terial	ande	ande
		borstma-	borstma-
		terial	terial
andra slag.............................	B 5,3 %	5,3 %	3,7 %
Handsiktar och handsåll.....................	B 3,8 %	3,8 %	2,5 %
Reseetuier med artiklar för toalettändamål, för sömnad eller för rengöring av skor eller kläder...........	B 6.2 %	6,2 %	3.7 %

407

96.06

96.07

96.08

96.09

96.10

96.11

96.12

96.13

96.14

96.15

101,	Knappar samt knappformar och andra delar till knappar; knappämnen: knappar av plast ........................	B 6,2 %	6,2 %	3,7 %
210, 291
109,	andra................................	B 4,4 %	4,4 %	3,7 %
220, 299, 300
	Blixtlås och delar till blixtlås.................	B 6,2 %	6,2 %	4,1 %
911	Kulpennor; pennor med filtspets eller annan porös spets; reservoarpennor och liknande pennor; pennor för duplicering; stiftpennor; pennskaft, pennförlängare o.d.; delar (inbegripet hylsor och hållare) till artiklar enligt detta nummer, andra än sådana som omfattas av nr 96.09: skrivpennor (stålpennor o.d.) och spetsar till sådana pennor: av ädel metall........................	B 3,8 %	3,8 %	2,7 %
919	andra..............................	B fri	fri	fri
100-	andra slag.............................	B 2 %	2 %	1,3 %
600, 990
	Blyerts-, anilin- och färgpennor (andra än pennor enligt nr 96.08), blyerts-, anilin- och färgstift, grifflar, pastellkritor och andra färgkritor, ritkol, skriv- och ritkrita samt skräddarkrita ...................	B 3,8 %	3,8 %	2,7 %
	Skrivtavlor, även försedda med ram.............	B 3,8 %	3,8 %	2,7 %
	Datumstämplar, sigillstämplar, pagineringsstämplar och liknande handstämplar (inbegripet handverktyg för tryckning eller prägling av etiketter); s.k. typtryckerier	B 3,2 %	3,2 %	2,7 %
	Färgband för skrivmaskiner och liknande färgband, indränkta med färg eller på annat sätt preparerade för att kunna ge ett avtryck, även på spolar eller i patroner; färgdynor (även sådana som inte är indränkta med färg), med eller utan ask ........................	B 5,3 %	5,3 %	2,7 %
	Cigarettändare och andra tändare, även mekaniska eller elektriska, samt delar till sådana tändare, andra än tändstenar och vekar.......................	B 3,2 %	3,2 %	2,7 %
100, 201	Rökpipor (inbegripet piphuvuden), cigarr- och cigarettmunstycken samt delar till sådana artiklar: grovt tillformade ämnen av trä eller rot för tillverkning av pipor; icke färdigarbetade piphuvuden .......	B fri	fri	fri
209,	andra................................	B 3,8 %	3,8 %	2,7 %
900
	Kammar, hårspännen o.d.; hårnålar, hårklämmor, papiljotter o.d., andra än sådana som omfattas av nr 85.16, samt delar till sådana artiklar:

Se bilaga

408

	110.	kammar, hårspännen o.d....................	B 6,2 %	6,2 %	2,7 %
	190	andra slag:
	901	av plast ............................	B 12 %	12 %	2,7 %
	909	av annat material......................	B 3,2 %	3,2 %	2,7 %
96.16		Rafräschissörer och beslag till sådana; pudervippor och liknande varor för anbringande av kosmetiska preparat eller toalettmedel:
	100	rafräschissörer och beslag till sådana...........	B 5.1 %	5,1 %	2,7 %
	200	pudervippor och liknande varor för anbringande av kosmetiska preparat eller toalettmedel..........	B 3,8 %	3,8 %	2,7 %
96.17		Termosflaskor och andra termoskärl, kompletta med ytterhölje; delar till sådana kärl, andra än lösa glas . .	B 5,3 %	5,3 %	3,5 %
96.18		Provdockor, skyltdockor o.d.; rörliga figurer och ställ av sådana slag som används i skyltfönster...........	B 3,8 %	3,8 %	1,7 %

0 Se bilaga

409

Tulltaxe- nummer	Varunummer	Varuslag	Bastullsatser i förhandl.	Gällande tullsatser	Överens- komna med- givanden
1	2	3	4	5	6
97.01		Målningar och teckningar utförda helt för hand, andra än teckningar enligt nr 49.06 och andra än handdekorerade föremål; collage och liknande prydnadstavlor......	B fri	fri	fri
97.02		Konstgrafiska originalblad ...................	B fri	fri	fri
97.03		Originalskulpturer, oavsett materialet............	B fri	fri	fri
97.04		Frimärken ochbeläggningsstämplar, frankeringsstämplar, förstadagsbrev samt kuvert, brevkort, kortbrev o.d. försedda med frimärke, makulerade, eller, om de är omakulerade, inte gångbara och inte avsedda som nyutgåva i det land till vilket de är destinerade.....	B fri	fri	fil
97.05		Samlingar och föremål för samlingar av zoologiskt, botaniskt, mineralogiskt, anatomiskt, historiskt, arkeologiskt, paleontologiskt, etnografiskt eller numismatiskt intresse ......................	B fri	fri	fri
97.06		Antikviteter med en ålder av över 100 år.........	B fri	fri	fri

'Tullen beräknas efter varomas vikt inkl, sådant förefintligt emballage, med vilket varor av ifrågavarande slag brukar försäljas i
detaljhandeln. (Hänvisar till nr 36.05)

2Tullen beräknas efter varomas nettovikt. (Hänvisar till nr 36.05)

3Med bruttodräktighet avses det bruttodräktighetstal som anges i fartygets mätbrev. (Hänvisar till nr 89.01, 89.04 och 89.06)

Se bilaga

410

Bilaga 4 Tullmedgivanden av betydelse för svensk export samt
svenska tullmedgivanden i Uruguayrundan

4.1. Fördelar för svensk export

USA

Jordbruksvaror

Sveriges exportintressen på jordbruksområdet är tämligen begränsade.
Bland de produkter som prioriterades i förhandlingarna med USA är
vodka den ekonomiskt mest betydelsefulla med en svensk export 1989
uppgående till 79 miljoner amerikanska dollar. Tullen sänks med 36 %
till 8,4 cent/1, motsvarande 1,9 % tull. Vidare erhölls tullfrihet för
sojabönsolja för läkemedelstillverkning med 5 miljoner dollar i
exportvärde.

Industrivaror

USA är den i särklass viktigaste utomeuropeiska exportmarknaden för
svensk del. Allmänt sett får USA:s medgivanden på industrivaruområdet
betraktas som mycket förmånliga för svensk export. När tullsänkningarna
genomförts erhåller övervägande delen av svensk export till USA en
milbehandling i USA som är mycket näraliggande den som Kanada och
Mexico åtnjuter under NAFTA-avtalet.

Nuvarande genomsnittliga tullbelastning för hela den svenska exporten
av industrivaror är 3,2 %. USA:s tullmedgivanden leder till att
genomsnittstullen för dessa varor minskas till 1,8%, vilket motsvarar en
sänkning med 45 %. Om hänsyn tas till att USA inte gav några
medgivanden beträffande den för Sverige ekonomiskt betydelsefulla
personbilsexporten, kan tullsänkningen för övrig svensk
industrivaruexport beräknas till ca 65 %. Ca 35 % av svensk export
kommer att vara helt befriad från mil, motsvarande 1,5 miljarder
amerikanska dollar 1989.

I det följande belyses närmare effekten av USA:s medgivanden inom
vissa varusektorer som väger tungt i den svenska exporten till USA.

De amerikanska tullarna elimineras helt för svensk export i enlighet
med plurilaterala sektorsöverenskommelser avseende stål, läkemedel,
papper, byggmaskiner, jordbruksmaskiner, medicinsk utrustning, möbler
och leksaker. USA är en viktig avsättningsmarknad på samtliga dessa
varuområden. Stål kan särskilt framhållas eftersom de amerikanska
tullarna för rostfritt stål för många produkter ofta är höga, mellan 10 och
12,5 %.

Därutöver kommer USA att eliminera milen för en rad andra produkter
av starkt svensk exportintresse såsom parkettpanel, vätskepumpar,
centrifuger, diskmaskiner, symaskiner och kedjesågar.

På kemiområdet erhålls betydande milsänkningar även utanför
läkemedelsområdet. I enlighet med överenskommelsen om
tullharmonisering sänks samtliga höga tullar ned till 6,5 %.

Prop. 1994/95:35

Bilaga 4

411

Tullarna på kristallglas sänks för dricksglas av bly kristall från 6 % till
3 % och för övriga dricksglas från 7,2 % till 5 %.

På verkstadsproduktområdet erhöll Sverige i de bilaterala
förhandlingarna betydelsefulla sänkningar för bageriugnar från 5,7 % till

3,5 %, för elektriska absorbtionskylskåp från 2,9 % till 1 % samt för
tvättmaskiner för mer än 10 kg från 2,8 % till 1 %.

För telekommunikationsutrustning har visserligen USA erbjudit vissa
tullsänkningar, men genomförandet är mycket osäkert eftersom de
villkorats till en framtida utvidgning av upphandlingsuppgörelsen till att
omfatta teleprodukter . Övriga elektroniktullar och tullar på vetenskapliga
instrument sänks med mer än 50 %.

På personbilsområdet gjorde som nämnts USA inga åtaganden
beträffande personbilstullen, som dock redan är låg, 2,5 %. Tullen på
bildelar sänks från 3,1 % till 2,5 %.

För de teko-varor som Sverige prioriterat sänks tullen med mellan 12
och 50 %, vilket är betydligt mer än de genomsnittliga sänkningarna med
13 % som USA erbjuder på teko-området.

Ett annat område där tullsänkningarna blev obetydliga är icke-
järnhaltiga metaller.

Japan

Sverige har inga starka exportintressen på jordbruksområdet i Japan, som
dock i enlighet med jordbruksavtalet i genomsnitt sänkt jordbrukstullama
med 36 %. Eftersom Japan i förhandlingarna accepterade att eliminera
tullarna på whisky och konjak fanns ett starkt svenskt intresse att uppnå
samma tullstatus för vodka. Detta lyckades emellertid inte och
vodkatullen sänks enbart marginellt till 88 yen/1, motsvarande ca 25%.
För gelatin och dextrin erhölls tullsänkningar med 15 %.

På industrivaruområdet får Japans medgivanden allmänt sett betraktas
som utomordentligt förmånliga för svensk export. Tullarna sänks i
genomsnitt med 84 %, från 3,3 % till 0,4 % genomsnittlig tull dvs.
mycket nära fullständig tullfrihet. 85 % av den svenska exporten kommer
att vara helt befriad från tull, 1989 motsvarande ett värde av 803
miljoner amerikanska dollar. Exporten till Japan har sedan dess ökat
kraftigt.

De japanska tullarna är i många fall lägre än de s.k. bastullama för
förhandlingarna, från vilka sänkningarna beräknas. De verkliga
tullsänkningar som svensk export kommer i åtnjutande av är därför lägre
än de beräknade 84 %, vilket självfallet inte reducerar värdet av de
utomordentligt låga sluttullama.

De japanska tullarna elimineras helt för svensk export i enlighet med
plurilaterala sektorsöverenskommelser avseende stål, läkemedel, papper,
byggmaskiner, jordbruksmaskiner, medicinsk utrustning, möbler och
leksaker. Därutöver elimineras tullarna för samtliga verkstadsprodukter
av svenskt exportintresse, liksom för vetenskapliga instrument.

För kemiprodukter vid sidan av läkemedel ansluter sig Japan till
överenskommelsen om tullharmonisering och erbjuder därutöver även

Prop. 1994/95:35

Bilaga 4

412

sänkningar för produkter med låga tullar, vilka flera är av svenskt
exportintresse.

På trävaruområdet sänks de japanska tullarna med ca 50 % från
bastullnivån. Av särskilt svenskt intresse är att milen på sågade trävaror
sänks till 4,8 % och att milen på prefabricerade trähus elimineras.

Tullarna på kristallglas halveras till nivåer mellan 3,1 och 3,9 %
mil. För icke-järnhaltiga metaller såsom koppar maximeras milen till
3 %.

På fiskområdet erhöll Sverige sänkningar för rökt fisk från 15 % till
10 % mil och för öring och regnbåge från 5 % till 3,5 %.

Kanada

Kanadas medgivanden på industrivaruområdet är mycket förmånliga för
svensk export. Nuvarande genomsnittliga milbelastning för den svenska
exporten uppgår till 8,8 %. Kanadas medgivanden leder till att denna
sänks med 56 % till 3,9 %. 39 % av den svenska exporten kommer att
bli helt befriad från tullar, vilket 1988 motsvarade 282 miljoner
amerikanska dollar. Diskrimineringseffektema för svensk industri som
följer av Kanadas frihandelsavtal med USA och av NAFTA-avtalet
lindras därmed betydligt.

De kanadensiska tullarna elimineras helt för svensk export i enlighet
med plurilaterala sektorsöverenskommelser avseende stål, läkemedel,
papper, byggmaskiner, jordbruksmaskiner, medicinsk utrustning, möbler
och leksaker. Kanada har dock undantagit möbler för hushållsbruk från
tullfrihet. Tullsänkningarna blir i de flesta fall betydande eftersom
berörda tullar i dessa sektorer för närvarande är relativt höga, runt 10 %.

Därutöver kommer Kanada som följd av en bilateral uppgörelse med
Sverige eliminera tullarna för kristallglas, från dagens nivå mellan

10,2 % och 20 %, och för vissa elektriska kondensatorer, från dagens
nivå på 10,2 %.

För bilar och bildelar sänks milen från 9,2 % till 6,1 %. För de flesta
övriga produkter av svenskt exportintresse sänks tullarna med runt en
tredjedel.

Australien

Det viktigaste resultatet beträffande svensk export till Australien är att
landet för första gången binder merparten, eller 96 %, av sina
industrivarutullar. De milsänkningar Australien inledde redan under

1980-talet binds nu i de flesta fall i GATT. Ytterligare tullsänkningar
genomförs i några fall. Den genomsnittliga bindningsnivån för svensk
export kan beräknas till 14 % mil. 13 % av den svenska exporten befrias
helt från mil.

I de flesta av de varusektorer som omfattas av överenskommelser om
tullfrihet eller tullharmonisering binder Australien tullarna vid 5 % mil
resp 10 % (kemiprodukter). På läkemedelsområdet ges dock tullfrihet

Prop. 1994/95:35

Bilaga 4

413

för större delen av sektorn. Genom en bilateral uppgörelse med Sverige
binds tullarna för visst kristallglas vid tullfrihet resp. 5 % tull och vid
5 % tull för vissa hårdmetallverktyg, vissa elektriska transformatorer
samt för vissa reläer.

Tullen för telekommunikationsutrustning binds vid 15 %, medan
personbilstullen binds vid 60 % tull.

Nya Zeeland

Nya Zeeland har liksom Australien genomfört ett tullsänkningsprogram
oberoende av Uruguayrundan. Nya Zeeland binder som resultat av
förhandlingarna samtliga industrivarutullar. För svensk del innebär detta
att den genomsnittliga tullbindningsnivån för svensk export blir 11,8 %.
Närmare hälften, eller 43 %, av den svenska exporten kommer att vara
helt befriad från tullar.

Nya Zeeland eliminerar helt tullen för svensk export av papper i
enlighet med sektorsöverenskommelsen. Nya Zeeland anslöt sig ej till
övriga sektorsöverenskommelser.

Sydkorea

Sveriges intressen i Sydkorea är koncentrerade till industrivaruområdet.
Sydkorea genomför oberoende av GATT-förhandlingama en tullreform
som reducerar de genomsnittliga tullarna till ca 8 %. Vad som nu
uppnåtts är att Sydkorea binder 90 % av industrivarutullama vid en nivå
strax över utgående tull. Sydkorea genomför dessutom ytterligare
tullsänkningar genom deltagande i ett antal av
sektorsöverenskommelsema.

Utfallet för svensk del av tullförhandlingarna med Sydkorea blev
mycket positivt. Genom koreanskt deltagande i sektorsöverskommelser
elimineras tullarna för papper, stål, byggmaskiner, jordbruksmaskiner,
medicinsk utrustning (dock med vissa undantag), möbler och leksaker
(vissa undantag). Härigenom blir ca 32 % av den svenska exporten
tullfri, motsvarande 65 miljoner amerikanska dollar 1988.

På kemiområdet maximeras tullen till 6,5 % i enlighet med
sektorsöverenskommelsen.

Tullarna binds för de allra flesta produkter som prioriterats av Sverige
i förhandlingarna. Ett markant undantag är dock läkemedel.

ASEAN-länderna

ASEAN-ländema, dvs. Singapore, Thailand, Malaysia, Indonesien,
Filippinerna och Brunei har en snabbt ökande betydelse för svensk
export. Ar 1993 var den samlade svenska exporten till detta område i
nivå med exporten till Japan.

ASEAN-ländemas medgivanden i förhandlingarna utgörs till största

Prop. 1994/95:35

Bilaga 4

414

delen av takbindningar och i vissa fall bindningar av utgående tullar.
Enbart i undantagsfall leder medgivandena till tullsänkningar. För svensk
del är det emellertid av utomordentligt stor betydelse att dessa länder nu
för första gången binder en betydande del av sina industrivarutullar i
GATT, alltifrån Filippinernas 67 % till Indonesiens 92 %. Singapore
binder sina tullar vid ca 5 % genomsnittlig tullnivå, Malaysia vid ca
10 %, Filippinerna vid ca 25 %, Thailand vid ca 30 % och Indonesien
vid ca 40 % tullnivå.

De för Sverige viktigaste ASEAN-ländema var i förhandlingarna
Thailand, Malaysia och Indonesien. Singapores faktiska tullregim baseras
i huvudsak på tullfrihet. Den svenska exporten till Filippinerna är
fortfarande relativt blygsam. I det senare landet uppnåddes dock
tullbindningar för nästan samtliga prioriterade svenska produkter.

I Thailand erhöll Sverige tullbindningar på nivåer mellan 5 % och

30 % (80 % för personbilar) för nästan samtliga prioriterade produkter
omfattande sektorer som kemi, papper och verkstadsprodukter inkl,
telekommunikationsutrustning. De enda undantagen gäller vissa
stålprodukter, dragfordon samt bildelar.

I Malaysia erhöll Sverige tullbindningar för ungefär två tredjedelar av
de prioriterade produkterna på nivåer mellan tullfrihet och 30 % tull.
Tullarna binds för kemivaror samt de flesta pappers-, stål- och
verkstadsprodukter av svenskt intresse. Undantagen gäller huvudsakligen
vissa pappers- och stålvaror samt personbilar och dragfordon.

Indonesien binder tullarna för samtiiga prioriterade svenska exportvaror
vid 30 % eller 40 % nivå.

Indien

Indiens GATT-åtaganden på tullområdet har tidigare varit mycket
blygsamma. Den öppning och avreglering av den indiska ekonomin som
är på väg att genomföras har även medfört en ändrad attityd till GATT.
Indiens medgivanden i förhandlingarna innebär en dramatisk förbättring
av marknadstillträdesvillkoren. Indien binder tullarna för två tredjedelar
av industrivaruimporten vid en högsta nivå av 40 % tull, i många fall vid
25 % tull. Undantag för tullbindningar görs enbart för vad som betecknas
som konsumentprodukter.

För svensk del är resultatet i Indien utomordentligt tillfredsställande.
Den svenska exportstrukturen med sin koncentration på insatsvaror till
industrin medför att nästan samtliga tullar av intresse för Sverige binds
på en för indiska förhållanden mycket låg nivå. Från en bastull på nära
100 % tull sänks genomsnittstullen för svensk export med 61 % till en
nivå på 37 %.

De latinamerikanska länderna

Betydande handelsliberaliseringar har genomförts i de flesta
latinamerikanska länder under de senaste åren. Mexico och Chile var

Prop. 1994/95:35

Bilaga 4

415

bland de första länderna som i samband med sin anslutning till GATT
erbjöd sig att binda samtliga tullar, vilket kommit att tjäna som förebild
för andra länder som söker GATT-medlemskap, exempelvis Venezuela
som anslöts till GATT år 1990.

De för Sverige viktigaste länderna i förhandlingarna var Mexico,
Brasilien, Argentina, Chile och Colombia. Sammantaget måste resultatet
betraktas som tillfredsställande. Tullarna för samtliga exportvaror av
svenskt intresse binds nu i GATT, i många fall för första gången. Även
om det i de allra flesta fäll inte medför några tullsänkningar skapas
härmed en betydande säkerhet och förutsägbarhet för svenska exportörer.

Brasilien och Argentina binder nu samtliga sina tullar vid maximalt
35 % tull, Colombia vid 40 % tull. Sverige lyckades därutöver erhålla
bindningar på något lägre nivå för vissa prioriterade produkter.

Chile sänker sin allmänna bindningsnivå till maximalt 25 % tull.

Mexico gavs i förhandlingarna en hög prioritet såsom Sveriges
viktigaste exportmarknad i Latinamerika och landets ökade betydelse som
följd av NAFTA-avtalet med USA och Canada. Mexico erbjöd enbart en
generell sänkning av den allmänna bindningsnivån till 35 %, vilket bör
sättas i relation till att de utgående tullarna i genomsnitt är så låga som
13 %. För svensk del söktes bindningar på lägre nivå för prioriterade
produkter. För telekommunikationsutrustning, motsvarande en femtedel
av den svenska exporten, erhölls bindningar vid 30 % tull.

4.2 Svenska tullmedgivanden

Jordbruksvaror.

Allt gränsskydd annat än tullar har tarifferats, dvs. omvandlats till tullar.
Storleken på de tarifferade tullarna motsvarar den genomsnittliga
importavgiften för respektive produkt under perioden 1986-1988.
Avvecklingen av utjämningssystemet för mejeriprodukter och pristillägget
för får och lammkött har beaktats vid tarifferingen. För
livsmedelsindustriproduktema, där gränsskyddet beror på ingående
råvaror, har schabloner (standardrecept) nyttjats vid tarifferingen.

De tarifferade tullarna har reducerats med mellan 15 och 100%, i
genomsnitt med 37%. En anpassning till EU:s gränsskyddsnivåer har
varit ett riktmärke vid reduceringen. Målsättningen har varit att om
möjligt inte underskrida EU:s gränsskyddsnivåer för att därigenom
undvika kompensationskrav vid en GATT-prövning av ett svenskt EU-
medlemskap. I de fall det inte gått att undvika ett underskridande av
EU:s gränsskyddsnivå har en minimineddragning på 15% gjorts.

För nötköttsproduktema varierar neddragningarna mellan 15 och 25%
medan gränsskyddet för fläsk, fjäderfä och ägg, som är betydligt högre
än EU:s, reduceras med 36%. För mejeriprodukterna varierar
neddragningarna mellan 15 och 50%. Den större reduceringen görs för
vissa typer av ost och den mindre är aktuell för smör. Inom

Prop. 1994/95:35

Bilaga 4

416

spannmålsområdet varierar neddragningarna mellan 15 och 26%.
Minimal neddragning (15%) görs för socker liksom för vissa typer av
oljeftöer. Gränsskyddet för trädgårdsprodukter dras ned med i genomsnitt
36%. Trädgårdsprodukter med stort behov av fortsatt skydd får tullarna
sänkta med 15% medan vissa andra produkter blir helt tullfria. Storleken
på reduceringen för livsmedelsindustriproduktema är beroende av
storleken på neddragningen av gränsskyddet på ingående råvaror. För vin
och sprit dras tullarna ned med i huvudsak 60% medan tullarna för tobak
helt tas bort.

Till följd av att svensk import av fjäderfäkött var mindre än 5% av
konsumtionen under perioden 1986-1988 har en minimitillträdeskvot
öppnats med särskilt förmånligt gränsskydd för denna typ av kött. Kvoten
ökar successivt till 1245 ton år 2000. För övriga
produkter/produktgrupper var den svenska importen under basperioden
större än 5 % av konsumtionen varför inga minimitillträdeskvoter behöver
öppnas för dessa.

Vid bilaterala förhandlingar med USA öppnades en global kvot för 300
ton s.k. pizzaost med reducerat gränsskydd. I utbyte har USA öppnat en
kvot för 300 ton svensk ost.

Fiskförhandlingarna hanterades formellt som en del av
industrivaruförhandlingen. De svenska tullnivåerna är redan mycket låga,
även om inte alla tullar är bundna i GATT. Utfallet av förhandlingarna
blev tämligen blygsamt och EU gjorde mycket begränsade åtaganden.
Mot bakgrund av detta inskränker sig de svenska åtagandena till
tullsänkningar med en tredjedel för vissa fiskberedningar samt bindning
av gällande tullfrihet för ål.

Industrivaror.

Från svensk sida erbjöds år 1990 en sänkning av tullarna i enlighet med
den tullsänkningsformel som EG föreslagit och som även stöddes av
Norge, Finland och Schweiz. Samtidigt inleddes förhandling om tullfrihet
resp, tullharmonisering i en lång rad varusektorer, i många fall på
initiativ av Förenta Staterna men även efter förslag från EG, Kanada och
Japan. Sverige gav tidigt sitt stöd till flera av dessa sektorsinitiativ såsom
komplement till tullsänkningar enligt en formel.

För Sveriges vidkommande var det från förhandlingsstarten av stor
betydelse vilken linje EG valde, både ur näringslivets synvinkel och som
ett led i vårt närmande till EG. Efter det att ansökan om medlemskap
inlämnats år 1991 ökade betydelsen av att de slutliga svenska
medgivanden gjordes i linje med EG:s.

EG presenterade hösten 1993 ett nytt erbjudande som baserades dels på
de sektorslösningar EG stödde, dels på de bilaterala förhandlingar som
förts med i första hand USA. Sverige reviderade i ljuset av detta sitt
erbjudande i november 1993. Revideringen gjordes med tre målsättningar
för handen: bevakande av svenska exportintressen, uppnående av
förhandlingsmålet om en tredjedels tullsänkning samt strävan att närma
oss EU:s tullnivåer.

Slutjusteringar av det svenska erbjudandet gjordes i december 1993 då

Prop. 1994/95:35

Bilaga 4

417

27 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 35. Del A

de bilaterala förhandlingarna hade avslutats och det stod klart i vilka
varusektorer tullavvecklings- resp, tullharmoniseringslösningar skulle
uppnås i en bredare krets länder.

I förhållande till Sveriges totala import av industrivaror (inklusive fisk,
men exklusive mineraloljeprodukter) år 1988 från länder utanför
EU/EFTA-området innebär tullmedgivandena en genomsnittlig
tullsänkning med 33 %. Den genomsnittliga tullnivån på
industrivaruområdet kommer härigenom att utgöra 3,1 % mot tidigare

4,6 %.

Tullarna elimineras för följande varusektorer i enlighet
överenskommelser som nåtts i industrilandskretsen: läkemedel, stål,
byggmaskiner, jordbruksmaskiner, medicinsk utrustning, möbler och
leksaker. Tullelimineringen sker i fem årliga steg, med undantag för
läkemedel där den sker omedelbart och för stål och leksaker där den sker
i tio årliga steg.

Överenskommelsen om tullfrihet för farmaceutiska produkter omfattar
förutom hela kapitel 30 även ett betydande antal andra farmacetiska
produkter samt varor som används vid tillverkning av sådana.
Förhandlingsresultatet redovisas i ett särskilt diskussionsprotokoll.

På kemiområdet innebär överenskommelsen om tullharmonisering att
tullarna sänks till den överenskomna högsta nivån 6,5 %, för vissa
produkter är nivån 5,5 % och för andra ges tullfrihet. Tullar som redan
är lägre än den överenskomna högsta nivån påverkas i huvudsak inte.
De svenska tullarna för parfym, tvål och tvättmedel tas dock i likhet med
EU:s bort eller sänks till 4 % . För kemiområdet som helhet, inklusive
läkemedel, sker en genomsnittlig tullsänkning med 36 %, från 4,4 % till

2.8 %. För tullar över 10% sker sänkningen i tio årliga lika stora steg,
i övrigt i fem årliga steg.

För trä- och pappersprodukter sänks tullarna med en tredjedel. Sverige
anslöt sig inte till den av USA föreslagna överenskommelsen om
tullfrihet för pappersprodukter eftersom USA inte var villigt att utsträcka
sina medgivanden till produkter av starkt svenskt exportintresse såsom
visst kristallglas och vodka. På träområdet elimineras tullarna för vissa
produkter i de fall EU erbjudit tullfrihet. Den genomsnittliga tullnivån på
trä och pappersområdet, inklusive möbler, sänks med 79 % till 0,3 %.

På textil- och konfektionsområdet sänks tullarna i enlighet med EU:s
harmoniseringsförslag. Detta innebär tullfrihet för råvaror, 4-5 % tull för
garner och konstfiber, 8 % för tyger och 12 % tull för konfektionsvaror.
Tullar som redan är lägre än harmoniseringsnivån sänks inte. I
genomsnitt sänks teko-tullarna från 12,2 % till 9,5 %, en sänkning med
20 %. Sänkningarna sker i tio årliga steg.

För skor och läderprodukter sänks tullarna med i genomsnitt 41 %,
från 8,5 % till 5,0 %.

För icke-järnhaltiga metaller sänks tullarna med en tredjedel, med
undantag av nickel och tenn för vilka tullfrihet införs.

På elektronikområdet sänks tullarna för halvledare och elektroniska
kretsar med ca en tredjedel. Tullen på datorer halveras från 3,8 % till

1.9 % medan tullfrihet kommer att gälla för viss kringutrustning och
tillbehör till datorer.

Prop. 1994/95:35

Bilaga 4

418

När det gäller konsumentelektronik som tv, video, radio och Prop. 1994/95:35
bandspelare sker inga eller marginella sänkningar.                         Bilaga 4

419

Prop. 1994/95:35

Bilaga 5

Leveranssätt: 1) Gränsöverskridande handel 2) Konsumtion i utlandet 3) Kommersiell etablering 4) Fysiska personers närvaro

II II

>

C3

on

5

Angivandet av lagar och förordningar utgör endast referenser.

Undantag från dessa bestämmelser kan beviljas om det kan bevisas att bosättning inte är nödvändig.

420

Leveranssätt: 1) Gränsöverskridande handel 2) Konsumtion i utlandet 3) Kommersiell etablering 4) Fysiska personers närvaro

Prop. 1994/95:35

Bilaga 5

421

Prop. 1994/95:35

Bilaga 5

Leveranssätt: 1) Gränsöverskridande handel 2) Konsumtion i utlandet 3) Kommersiell etablering______4) Fysiska personers närvaro

>

□
C/2

OO
kO
cn

Undantag från denna bestämmelse kan beviljas om det kan bevisas att bosättning inte är nödvändig.

422

Prop. 1994/95:35

Bilaga 5

Leveranssätt: 1) Gränsöverskridande handel 2) Konsumtion i utlandet 3) Kommersiell etablering 4) Fysiska personers närvaro

O
V)	E
u* <D	o Vi
u.	u<
=Cd 00	<D C	C <D
•cd	O CA
Ui JU	<D Q-
Hd OO	cd	Jz CA
73	CA	<D
cd	ca	"O
>		:cd u<

OO	cd	u. cd	O
	CA e	Ä	C
i	:cd l— 00	•c	o CA t-
p	<D X>	cd	1) Q.

-j

Förlängning kan beviljas.

423

<x3

U
s >
;g s

Vi' cri

:O3

GO

iP

cd

L>

1

3

1

« =

> C5

<D

Prop. 1994/95:35

Bilaga 5

cg oo S
cd	oo
«5	CL
Ui	CL
i2	G
<u	1)
g	2

u

75

&

J2

3

3

00

<D

U

O
<U
cl
ao

s*

■S

00

O

75

<U

a

G?
g

G

oo

G5

oo
.P

Jd

75

75

1)
CL
Vi

ju

75

<D

k-

<D

O

ä

<D

g

O

Vi

75

1

Vi
g
-ä
1

<□

00
y
x>

g

S

G

O

00

u.

U

CL

75
s

00
s
<U
u

<D

"g
'q
g

GO

§

Vi

—

75
v

75

xj

cd

§

s

Vi

g

o

Vi

<D

73

iP

JU

75

cd

g

O
"g

>
ed

00

"vi

£

O

GO

<D

<D

>

g

o

.g

J2

ig

cd

OJ

73

i

2

75
G

00 P
=<3 •§

g -g
o g
•g ig *
5 SE

JU

75

g

O

Vi

5

>
o

Vi

cd
u-
u

U5
<D

75

g

O

•3

GO

00
c
'g
:g

GO
u.
<U

JU

75

c
•o

Ut

JU

•03

g

O
_cd

-G

Ui
iP

G?
’g
■~7>
:O3

Vi

Ui
iP

<D

75

cd

<D
<C

>>
GO

<u

<u
G

g

o

G0

O

*C
c
P

<D
>

Vi

g

O

<D

3

75
cd
G
<D
00
Cd
00
G
<D

t2 :o3
"G U
G

<D

•Cd

<u
:O

C/5

g

O

GO
-G

8

u
Vi
U
u.

CL
<V

<U

go

oo		’>	<u
'vi U4	op	g O	u< e3
ig	G	xs	s
	o G0	G	3
xs	:g >	'vi u	73 G

o3

03

-G

£
o
Vi

:c3

g
O

Vi

03

3

u

CL

J2
S

5

<D

I

<D

k-

03

k-
•Cd

o3

8

w
c

g

o

Vi

C

o

CO

<u
CL

<D

03

x>

03

C3
00

G

C

:g

Vi

2
jO

u

<D

"3

<D

1

>
cd

<U
jd
g
■§

I
-G

JJ

75

a

■a

Vi

kl

;P

2

<u

75

•S

l-l
<D

00

03
00
G

<D

o •
CL
,C/3 •'

U
-C

Q

Ui

2
75

o
73

1

GO
oo
S
<D
u
ip

;Cd

3
c

c
<D

<D

<U
00

<D

>
CZ)

00
Cg

O
X)

ui
<D

O

75

U
oo
y
u

CL
D

M 2
g
oo 2

E

G

g

Vi

2

Vi

OJ
X)

g

O

vi

C

E

g

*3

3

75

O

Ui

<D

>
:Q

o

■g

I

c
<U
Vi
<D
u.

CL

U

<D

>
cd

<U
u
jd

•cd
iä

1

o

GO

u
<v
CL

2

2

G

O
00
■g

5
g
<D
00

cd

<D
G

u.

<D

>
cd

O
k-
2

TT ^5
a > -s

oo •— G
g ÖpÄ
<D —

Im

<2

<u
g
:g

s

cd

O

<D

_V
vi
u

1)

cd
-G

Q

O

UQ

-Q

424

Aktiebolag tillåts under vissa villkor.

Leveranssätt: 1) Gränsöverskridande handel 2) Konsumtion i utlandet 3) Kommersiell etablering______4) Fysiska personers närvaro

00	► e c •s e c ~ 1 -		8 i— J3 ■— u	hM :etf CQ Q	-j JD O	O M u. O	C cri >
		al >	<D	JD		-G	O

	> t2 O
£	cn	3
	z—\	O
04	1—1

Prop. 1994/95:35

Bilaga 5

425

Prop. 1994/95:35

Bilaga 5

Leveranssätt: 1) Gränsöverskridande handel 2) Konsumtion i utlandet 3) Kommersiell etablering______4) Fysiska personers närvaro

T3

u
-w

I

1

•-

a

£

>

Utländsk examen och praktik som ger motsvarande kompetens erkänns.

426

SVERIGE (forts.)

Leveranssätt: 1) Gränsöverskridande handel 2) Konsumtion i utlandet 3) Kommersiell etablering 4) Fysiska personers närvaro

Prop. 1994/95:35

Bilaga 5

427

Prop. 1994/95:3.

Bilaga 5

SVERIGE (forts.)

Leveranssätt: 1) Gränsöverskridande handel 2) Konsumtion i utlandet 3) Kommersiell etablering______4) Fysiska personers närvaro

C 5

>

428

Prop. 1994/95:35

Bilaga 5

Leveranssätt: 1) Gränsöverskridande handel 2) Konsumtion i utlandet 3) Kommersiell etablering______4) Fysiska personers närvaro

Vi ’>

s
o
Vi

73

>

O
73

a

□
-Q
O

429

Leveranssätt: 1) Gränsöverskridande handel 2) Konsumtion i utlandet 3) Kommersiell etablering 4) Fysiska personers närvaro

Prop. 1994/95:35

Bilaga 5

430

Prop. 1994/95:35

Bilaga 5

Leveranssätt: 1) Gränsöverskridande handel 2) Konsumtion i utlandet 3) Kommersiell etablering______4) Fysiska personers närvaro

u
o

O	■o	<D
C/5 E	a □ X	a o
o a	O	■ —
<D		O
00

CQ

E

■o

x:

<D
■a

CT3
u
4>

o

en
u.
CTJ
>

■o

Ui

»ad

431

Prop. 1994/95:35

Bilaga 5

SVERIGE (forts.)

Leveranssätt: 1) Gränsöverskridande handel 2) Konsumtion i utlandet 3) Kommersiell etablering______4) Fysiska personers närvaro

i den

G <D •o

c o •o

CO

co

>

>

>

ca

op

oo

00 G

S

c

a>

ia

ca

ca

C o

E

E

E

O

O

O

ca

co

co

c

"O

■o

•o

ca

ca

ca

s <y

>

>

>

T3

E

E

E

>

O

O

O

G G

G c

G C

2 u

2 o

2 u

ca g OO 5

■O o T3

:O <D **- -Q

:O <U TJ

C 00

ca

w ca

«_r ca

■a .e

— T5 <U

<D — T3 4)

<D — <D

a =a

ca

ca

ca

c G □ £

ca BA

ca

ca

§ ä

ca

ca

ca

G G 3 G

OO

OO

OO

x> 9

g

00

00

00

oo

oo

o O

a

G

£

5-E

£

£

o-E

c

G

^G

o -n

3.2

z~

o

Z—s

z—v

z—s.

o

z---

z__s

o

(N

cn

CN

rt JZ

—■*

(N

432

Prop. 1994/95:35

Bilaga 5

05 00 C	05 oo C	*-T 05 <D — 73 Q 5 § o-g	oo C	CTJ oo Q	cs oo G	«_T Ctf <u — 11 o-S
		o				o
ri		Tt JZ			m	Tt x:

433

28 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 35. Del A

Omtryck

Leveranssätt: 1) Gränsöverskridande handel 2) Konsumtion i utlandet 3) Kommersiell etablering______4) Fysiska personers närvaro

Prop. 1994/95:35

Bilaga 5

434

Leveranssätt: 1) Gränsöverskridande handel 2) Konsumtion i utlandet 3) Kommersiell etablering______4) Fysiska personers närvaro

"5
G
#o
i

5
-o

>

*2

1

u.

2

E

>

o
-*->

4»

T3

Prop. 1994/95:35

Bilaga 5

o
"O

S
o
C/j

O
rf -C

435

Prop. 1994/95:35

Bilaga 5

Leveranssätt: 1) Gränsöverskridande handel 2) Konsumtion i utlandet 3) Kommersiell etablering______4) Fysiska personers närvaro

-w

■3

CC

i
u * S

>

s
‘E

436

Prop. 1994/95:35

Bilaga 5

Leveranssätt: 1) Gränsöverskridande handel 2) Konsumtion i utlandet 3) Kommersiell etablering______4) Fysiska personers närvaro

>
CO

markerar att den avsedda tjänsten endast utgör en del av den totala mängden aktiviteter som täcks av CPC-klassiftceringen.

437

Prop. 1994/95:35

Bilaga 5

markerar att den avsedda tjänsten endast utgör en del av den totala mängden aktiviteter som täcks av CPC-klassificeringen.

Leveranssätt: 1) Gränsöverskridande handel 2) Konsumtion i utlandet 3) Kommersiell etablering______4) Fysiska personers närvaro

	03			«_r ni
<D “O			<D — 73 <D				<u — •O <D				<u — *O <D
C 3	03	03	3 S	03 ÖO	03	03	3 C	05 ÖO	05	03	c 3 3 S
X	ÖÖ		x 2	c	oo			c	ÖO	ÖX)	x 2
o	e	JS	o -S		C		O S		►2	£	o =
X—X		z-s	o	X	z“"x		o	z—«x			o
*“1		cn	Tt X		(N	cn	Tt X		(N		Tt X

			«-T 03	03				~ 03
<u •o			«D = "O <D				<u =				<D —
c 3	03	03	3 S	öö	cä	03	§ c	03 ÖO G	03	03	3 5
X	ÖO	ÖO	x 2	G	ÖO	ÖO	x 2		ÖO	ÖO
o	C	e	o-g		e	£	o-S		£	£	o-S
		z—-x	o	x,			o				o
	CM	cn	rt X		(N		Tt X			CO	TT X

438

•—

Prop. 1994/95:35

Bilaga 5

Leveranssätt: 1) Gränsöverskridande handel 2) Konsumtion i utlandet 3) Kommersiell etablering______4) Fysiska personers närvaro

u
OJ

	£ o E	c <D
		4)
	M—	*u	*
		03
	4)		■Q
	-q	OJ	c
03	c □	c	□		05
OD		o	-O	OD	OD
C	O	— t—	O		C
		o
ro		x:		(N	CO

C				C
4)				v
•O				"O
•-*				•—
C/3				C/3
’>				’>
ob				'ob
a				a
£				03
E				E
o				o
				Vi
•o				T3
ra
>				>
e				E
o •				o
G c					c
S				E	JD
:Q 4)				;O	<D
-o				<4->	"O
_T 03					o3
za				4)
"O 4)				■o	4)
C *j 3 S	03 OD	o3	05	s 3	a
Ja 2	G	2P	OD	X)	o
o c		J=	C	O	'E
o					o
Tt -a		n	ro		JS

X)
•o

obundet då leveranssättet inte är tekniskt möjligt.

439

Leveranssätt:    1) Gränsöverskridande handel 2) Konsumtion i utlandet 3) Kommersiell etablering 4) Fysiska personers

Prop. 1994/95:35

Bilaga 5

440

Prop. 1994/95:35

Bilaga 5

Leveranssätt: 1) Gränsöverskridande handel 2) Konsumtion i utlandet 3) Kommersiell etablering______4) Fysiska personers närvaro

ec
a

Q

c

■w

g

5
-o

>
&

markerar att den avsedda tjänsten endast utgör en del av den totala mängden aktiviteter som täcks av CPC-klassificeringen.

441

Prop. 1994/95:35

Bilaga 5

Leveranssätt: 1) Gränsöverskridande handel 2) Konsumtion i utlandet 3) Kommersiell etablering 4) Fysiska personers närvaro

C					c
<D					<D
•o					73
•—					• —
<73					<73
					>
‘öb					’öb
a					c
03					?3
E					E
o					o
<73					<73
73					73
03					03
>					>
s					£
o					o
	C					C
2	JD				2
•O		♦			:O	<D
	73	*				73
	j^	D				j3
<D 73	3	73 c			<D 73	"o
C □	c o	□ .O	03 ÖO	03 oo	C □ X)	c o
O	<73 C	O	£	C	O	_<Z> ’E
	o	x—s	X—s	X—		o
Tt			n	cn	7t	x:

* Exklusive telefoni, paket- och kretskopplade datatjänster, telegraf, telex, mobiltelefoni, personsökning och satellittjänster.

** Obundet då leveranssättet inte är tekniskt möjligt.

442

ÖVfLKIljiS (lortsj

Leveranssätt: 1) Gränsöverskridande handel 2) Konsumtion i utlandet 3) Kommersiell etablering______4) Fysiska personers närvaro

o5 00 a	03 00 a	03 00 e
x—s	X—S	X—s
	C4	cn

<D
”O

-a

00
’>
’ob

c

s

o

•o

>

s

o

2

&

o
T5

i)

G

3
X)
O

o

Prop. 1994/95:35

Bilaga 5

443

Prop. 1994/95:35

Bilaga 5

Leveranssätt: 1) Gränsöverskridande handel 2) Konsumtion i utlandet 3) Kommersiell etablering______4) Fysiska personers närvaro

>
C3

Vi

E
o
<73

03
>

E
o

2
£

G

JD

T3

U7 —
•O <D

		e
03	o3	03	□	a
00	00	00	o	o
J=	G	G	o	<73 ’E
	X—S			o
	CN	cn

o	t-<	>
c	<O
o -Z	Vi	XZ Q
4)	<D	O
03	00	u<
o-	<D	O

E
o
<73

Regelbunden försäljning från ett permanent försäljningsställe eller fabrik berörs inte av dessa regler.

444

Prop. 1994/95:35

Bilaga 5

T3			•T3
C			C
3		CT3	5
X	00	oo	X
o	c	G	o
	(N	cn

s			c ts
3	ctS	03	G £
X	oo	00	x 2
O	G	G	O -s
			o
	CN	C<1	Tt X

445

Prop. 1994/95:35

Bilaga 5

Leveranssätt: 1) Gränsöverskridande handel 2) Konsumtion i utlandet 3) Kommersiell etablering______4) Fysiska personers närvaro

E o 2			C JD
		•O	<D
		<-*—i	■o
		d •Q	— "5
		c
	cs	3	c
oo	00	X)	o
G	G	o	.22 ‘C
			o
ri			x

E o 2		G JD
	;O	D
		73
		crl
	D	X
	•o	D
	G 3	G
Ö0	x	O
J=	O	<Z> C
		o
C*~)	Tt	X

•c3
•o

<D
■o

G

□
X)

446

Prop. 1994/95:35

Bilaga 5

Obundet då leveranssättet inte är tekniskt möjligt.

447

Leveranssätt: 1) Gränsöverskridande handel 2) Konsumtion i utlandet 3) Kommersiell etablering 4) Fysiska personers närvaro

Öp
•O4

£

<z>

o

u.

O

C

73

4)
■o

S

3
-C
O

Prop. 1994/95:35

Bilaga 5

448

Prop. 1994/95:35

Bilaga 5

449

29 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 35. Del A

Omtryck

Prop. 1994/95:35

Bilaga 5

E
.o
I

5

T5

>

SVERIGE (forts.)

u

o

3
£

O-

medlems territorium. 3) Etablering. 4) Tillfälligt tillträde för personal.

450

SVERIGE (forts.)

Prop. 1994/95:35

Bilaga 5

451

30 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 35. Del A

Rättelse: S. 458-461 Tillkommit och sidförskjutning därefter

Prop. 1994/95:35

Bilaga 5

Leveranssätt: 1) Gränsöverskridande handel 2) Konsumtion i utlandet 3) Kommersiell etablering______4) Fysiska personers närvaro

			3 C		eö	nl	□ c
00	00	oo	£ 9	oo	00	00
	£	G	o-=	Q	G	£	o-E
			o	v.			o
		en			(N		Tt Ä

a>
•o

>

c

<u
■o

♦ O	■ CT3 00		E		—
3	3			3	"E
c				G
□	>			3	c
		00	00	-O	o
O	E Q	£	G	O	<z> ’E
					o
—•	E	(N	cn	tT	x:

Obundet då leveransättet inte är tekniskt möjligt.

452

Prop. 1994/95:35

Bilaga 5

Leveranssätt: 1) Gränsöverskridande handel 2) Konsumtion i utlandet 3) Kommersiell etablering______4) Fysiska personers närvaro

£	cn		11 s-å	öo	DO C	■o 3 § S-å
			o			o
		cn	x:		n	tt x:

453

Leveranssätt: 1) Gränsöverskridande handel 2) Konsumtion i utlandet 3) Kommersiell etablering______4) Fysiska personers närvaro

C

OJ

73

Prop. 1994/95:35

Bilaga 5

>

<D

73

			s o 2 1 •O O 73
eS		CS	*_T os <D — 73 <U § £
Oö	ÖO	ÖO
		G	o-E
			o
	04	C*")

1 >
03	03		2 1 * 2 « •O D 73 4_r cs <D — 73 <D § £
öO	ÖO	ÖO	JD O
			o-g
			o
—■	04	cn

454

Prop. 1994/95:3

Bilaga 5

SVERIGE (forts.)

Leveranssätt: 1) Gränsöverskridande handel 2) Konsumtion i utlandet 3) Kommersiell etablering______4) Fysiska personers närvaro

g

o

73
03
>

s Is
03	■o 15 -O o3 <V — ■o <u 3 I	CS
öO		öO
£	o-S	c
	o	x—v
cn	Tt x:

oS       oj

ÖO

G   C

455

Leveranssätt: I) Gränsöverskridande handel 2) Konsumtion i utlandet 3) Kommersiell etablering______4) Fysiska personers närvaro

Prop. 1994/95:35

Bilaga 5

S

o

•C3
CX

<U

>

05 00	oo £	oj <U = 73 OJ 1 g o-S	* t 1	Inga	CV J?	<D — 73 <U f 1 o-S
		o				o
04	cn			04	cn	Tf X2

04

O
cn <u □

W

456

1

:g

■w

■S

■ä

a

=

>

Prop. 1994/95:35

Bilaga 5

<u

>

s

o

•o

5

t»
<u
>

U.
V

u
g

<4—

CJ

>

Ui
g
o

’3)

■*

*

457

Prop. 1994/95:35

Bilaga 5

SVERIGE - SLUTLIG LISTA ÖVER ARTIKEL II (MGN)-UNDANTAG

458

Prop. 1994/95:35

Bilaga 5

459

Prop. 1994/95:35

Bilaga 5

■o

CT3

CZ)

e

j5

460

Prop. 1994/95:35

Bilaga 5

Förhållanden som föranleder behov av undantag	G ■-                                     > U e                           u. 73 5                         :O -       « o w g Ö                               g.ts 5 E CT5                    > 2       c L- S:2.2:o 6 ‘in In                      ■£ e 5 s > cqx>UJ^           ^säSEaSO
Planerad varaktighet	"O                                 T5 03                                                03 S                       ä :03                                                     :C3 U                       G ÖO                               ÖC o                o
Länder mot vilka åtgärden tillämpas	Nordiska länder Alla länder där CRS- systemförsäljare eller moderbolag är belägna
Beskrivning av åtgärden med angivande av dess oförenlighet med artikel II	Åtgärder som vidtas för tillhandahållande av sändningsmöjligheter för program från nordiska länder och för finansiering av och utbetalning av medel från stödprogram som Nordiska film- och TV-fonden, som syftar till att förbättra produktionen och distributionen av audiovisuella arbeten som produceras i de nordiska länderna Bestämmelser, genom vilka skyldigheterna för försäljning av CRS-tjänster eller för moderbolag och deltagande flygbolag undantas i fall då behandling motsvarande den som medges enligt svenska bestämmelser inte medges i moderbolagets ursprungsland eller i systemförsäljarens ursprungsland
Sektor eller undersektor	j-                                        Ui « o >      «           É g> c | s o 03j=                  -äBä-S -era, 1 cggJ^iS           ef •- --B    o E S          & g » 3 « > u   3 u .Ä c                  C U   03'** o 3 3.2 3--2.2          2 22 □ gotöS^og       s o £ S "3 :03 u • —■      U Q             — C O □ > < -ZP Q.-o C S O- C            Q cu O O E 03

461

Bilaga 6 Medgivanden av betydelse för svensk tjänsteexport samt
svenska medgivanden beträffande tjänstehandel

Sverige bedrev under Uruguay rundans gång aktiva bilaterala
förhandlingar om respektive lands nationella bindningslista och MGN-
undantag för tjänster med bl.a. USA, Kanada, Japan, Sydkorea, Mexiko,
Brasilien, Indien, ASEAN-ländema, Polen, Ungern och Tjeckoslovakien.
Sverige förhandlade däremot inte med EES-ländema eller Schweiz.

Generellt kan konstateras, att de flesta i Uruguayrundan deltagande
länderna i sina bindningslistor gjort åtaganden som svarar mot gällande
lagstiftning och regler (s.k. ”standstill”-åtaganden). Även om det kan
sägas vara en besvikelse att de åtaganden som ingår i bindningslistoma
i dagsläget inte medför någon ytterligare marknadsöppning, innebär de
ändå att mera restriktiva bestämmelser inte kan införas utan att krav på
kompensation kan resas mot det land som önskar införa sådana. Ett tak
för restriktionerna har alltså skapats inom sektorer där åtaganden har
gjorts, vilket även utgör bas för framtida förhandlingar om ytterligare
liberaliseringar.

En utgångspunkt för de svenska kraven har varit att våra motparters
bindningslistor skulle täcka samtliga sektorer. Från svensk sida lades
också stor vikt vid att respektive lands bindningslista skulle vara så klart
formulerad, att inga restriktioner kunde döljas.

Sveriges starkaste krav fanns i första hand inom finans- och
telekommunikationssektorerna, för vilka vi från våra motparter krävde
åtaganden som motsvarade åtminstone gällande lagstiftning och
regelverk. För vidare information om utfallet i de olika sektorerna
hänvisas till respektive underrubrik nedan.

I det följande görs en kort sammanfattande utvärdering av de för
svenskt vidkommande viktigaste åtagandena från våra mera betydande
handelsparter liksom en sammanfattning av svenska åtaganden av
betydelse. Det bör här noteras att en detaljerad utvärdering av åtaganden
inom finans-, bastele-, sjöfarts- och personrörlighetssektorema på detta
stadium inte är meningsfull, eftersom dessa sektorer fortsätter att
förhandlas i ytterligare 1-2 år. Samtliga åtaganden och MGN-undantag
inom finans-, bastele- och sjöfärtssektorn är dessutom villkorade
såtillvida, att de länder som undertecknat tjänstehandelsavtalet har rätt att
ändra sina åtaganden och MGN-undantag, utan att krav på kompensation
kan resas mot dem, i samband med att de förlängda förhandlingarna
avslutas.

Finanssektorn

Sverige har potentiellt starka intressen inom finanssektorn och har i
Uruguayrundan deltagit mycket aktivt i förhandlingsarbetet, bl.a. genom
medverkan i olika informella arbetsgrupper och genom ett omfattande
engagemang i bilaterala förhandlingar. Eftersom ministerbeslutet om
fortsatta finanstjänsteförhandlingar gör det möjligt för deltagarna att efter

Prop. 1994/95:35

Bilaga 6

462

dessa förhandlingar ändra både sina åtaganden och sina MGN-undantag,
allt efter utfallet i förhandlingarna, är det inte meningsfullt att på detta
stadium söka göra någon detaljerad utvärdering av utfallet för svensk del.
Det kan dock konstateras att oenigheten om värdet av gjorda åtaganden
och bristande reciprocitet ledde till att några länder, bl.a. USA och
Japan, i slutskedet gjorde åtaganden på en lägre nivå än man tidigare
förutskickat. Den allmänna åtagandenivån hade dessförinnan varit i stort
sett tillfredsställande för Sverige.

USA drog alltså i sitt slutliga finanstjänsteerbjudande tillbaka den
tvåstegsmodell med differentierade åtaganden baserade på reciprocitet,
som lett till så stark kritik, och band i stället en lägre åtagandenivå.
Denna lägre nivå innebär i stort sett en frysning av existerande regelverk
(”standstill”) för banker, försäkringsbolag och andra företag som
tillhandahåller finansiella tjänster förutom vad gäller marknadstillträde
genom gränsöverskridande verksamhet och företagsetablering. USA
förbehåller sig därmed rätten att, om man så önskar, hindra utländska
finansiella företags expansion i USA. Avsikten från amerikansk sida är
att behålla påtryckningsmöjligheter mot de länder som man anser gjort
otillräckliga åtaganden för finansiella tjänster.

Japan reducerade i slutskedet av förhandlingarna sina åtaganden för
finansiella tjänster så att de till viss del liknar de amerikanska
åtagandena. I grunden behålls de åtaganden som hela tiden legat på
förhandlingsbordet, men man har infört en restriktion som inte tillåter
utländska företag att etablera nya dotterbolag och filialer eller att utvidga
redan existerande verksamhet.

Kanada bibehöll sina åtaganden inom den finansiella sektorn men
införde ett långtgående MGN-undantag som ger Kanada rätt att basera
etableringstillstånd för utländska finansiella företag på reciprocitet.

EG beslutade, liksom de nordiska länderna, att bibehålla långtgående
åtaganden inom den finansiella sektorn och gör inte heller något brett
MGN-undantag för finansiella tjänster som tillåter aktioner för att åtgärda
andra länders eventuella ”orättvisa” handlingar på finansområdet. EU:s
medlemsländer har förbundit sig att under de förlängda förhandlingarnas
gång inte introducera regler som inkräktar på nu gällande nationell
behandling, ej heller att införa begränsningar av nuvarande
marknadstillträde.

Sydkoreas finanstjänsteåtaganden har innehållit en del stränga
restriktioner för utländska företag, i första hand krav på behovsprövning.
Sverige har upprepade gånger i de bilaterala förhandlingarna begärt att
Sydkorea skulle dra tillbaka dessa krav. I slutbudet kvarstår kraven på
behovsprövning för bl.a. försäkringsbolag och företag som handlar med
värdepapper medan de har tagits bort för banker.

ASEAN-ländernas åtaganden, som från början vållat amerikanskt
missnöje och därmed utlöst hotet om det amerikanska tvåstegsåtagandet,
har under förhandlingarnas gång förbättrats, dock inte till en nivå som
anses tillfredsställande av USA. Från svensk sida har emellertid gjorts
bedömningen att ASEAN-ländernas åtaganden närmat sig en rimlig nivå.
Det är samtidigt angeläget att dessa länder gör sådana åtaganden att USA
helt kan överge sin tvåstegsmodell.

Prop. 1994/95:35

Bilaga 6

463

Sveriges åtaganden återspeglar nu gällande regelverk. Detta kan Prop. 1994/95:35
allmänt beskrivas som liberalt. De svenska reservationerna mot avtalets Bilaga 6
förpliktelser är få och har endast måttlig kommersiell betydelse. Sverige
har inte heller under förhandlingarna utsatts för något tryck att ytterligare
liberalisera regelverket.

I de fortsatta förhandlingarna om finanstjänster som skall vara
avslutade sex månader efter WTO-avtalets ikraftträdande, kommer
Sverige bl.a. att eftersträva att de länder som i Uruguayrundans slutskede
försämrade sina åtaganden åter för upp dessa till den tidigare högre
nivån. Det åtagande som för närvarande gäller från USA:s sida är inte
acceptabelt för svensk del, och det gäller därför att söka förmå i första
hand Japan och ASEAN-ländema att förbättra sina åtaganden till en
sådan nivå att USA kan återgå till sin tidigare högre åtagandenivå.

Telekommunikationssektorn

Även i denna sektor har Sverige starka intressen. Sveriges målsättning
har varit att säkra så liberala åtaganden som möjligt från de för Sverige
mest betydelsefulla handelspartema, i första hand OECD-ländema och
Sydkorea. Det bör noteras att åtaganden inom Uruguayrundan gjorts
endast för de s.k. mervärdestjänsterna (VANS - Value Added NetWork
Services), eftersom de s.k. basteletjänstema (i första hand taltelefoni) inte
har förhandlats i Uruguayrundan. Utvärderingen av telesektom gäller
därför endast mervärdestjänster.

Bl.a. EG, USA, Kanada, Sydkorea och Australien gör åtaganden utan
några begränsningar avseende marknadstillträde och nationell behandling
för mervärdestjänster.

Japans teleåtaganden skiljer sig från andra länders genom att man gör
åtaganden för all sorts teleöverföring som inte innebär etablerande av
telenät.

Sverige har för sin del gjort ett åtagande utan några begränsningar
avseende marknadstillträde och nationell behandling för samma
mervärdestjänster som EG. Sverige har också varit berett att göra ett
motsvarande mycket liberalt åtagande utan några begränsningar avseende
marknadstillträde och nationell behandling för basteletjänster. De svenska
åtagandena svarar mot gällande svensk lagstiftning på området.

Sjöfartssektorn

Åtaganden för marknadstillträde och nationell behandling inom
sjöfartssektorn har genomgående varit problematiska för flera länder.
USA har inte ansett sig kunna göra åtaganden för internationell sjöfart
samtidigt som man genom MGN-undantag velat behålla möjligheten att
vidta unilaterala åtgärder. I samband med slutförhandlingama bestämdes
att förhandlingarna om sjöfårtstjänster skulle fortsätta efter
Uruguayrundans slut. Eftersom ministerbeslutet om förlängda
sjöfartstjänsteförhandlingar, på samma sätt som för de fortsatta
finanstjänsteförhandlingama, medger deltagarna att efter avslutandet av                 4^4

förhandlingarna modifiera både sina åtaganden och sina MGN-undantag,

är det inte meningsfullt att på detta stadium göra någon detaljerad Prop. 1994/95:35
utvärdering av utfallet.                                                    Bilaga 6

Beslutet om de fortsatta förhandlingarna medförde dessutom att flertalet
OECD-länder, inklusive de nordiska länderna, drog tillbaka sina
sjöfartsåtaganden helt.

De erbjudanden som var framlagda, innan beslutet om förlängda
förhandlingar fattades, varierade starkt i substans. OECD-ländemas
erbjudanden, utom USA:s, återspeglade i hög grad den liberala
handelsregim som präglar sektorn i flertalet länder.

Personrörlighetssektorn

USA, Kanada, Japan, Sydkorea och EG har bundit tillträde och tillfälligt
uppehåll för anställda i tjänsteföretag inom kategorierna företagsledare,
specialister samt personal som är engagerad i etablerandet av
tjänsteföretag eller genomför affarsbesök, s.k. ”business visitors”.

Sverige har, liksom EG och övriga Norden, markerat intresse för
förbättrat tillträde för företagsledare och specialister i första hand i
ASEAN-ländema i de förlängda förhandlingarna som skall vara avslutade
sex månader efter WTO-avtalets ikraftträdande. Utökade åtaganden
härvidlag är nämligen en förutsättning för att foretag som etablerar sig
på en marknad skall kunna få ta med sig chefer och specialister från
moderföretaget. Sverige har gjort motsvarande åtaganden.

Audiovisuella tjänster

Den audiovisuella sektorn tilldrog sig mycket uppmärksamhet, i
synnerhet i slutet av förhandlingarna. Med bl.a. den amerikanska
filmindustrin i ryggen hade USA drivit på för att EG skulle binda sig för
att i alla fall inte minska det nuvarande marknadstillträdet för
audiovisuella tjänster. EG motsatte sig detta hårt och krävde också att i
ramavtalet få infört skrivningar om kulturell särart, varmed man ville
uppnå att man inte heller i samband med framtida förhandlingsrundor
skulle utsättas för krav om liberalisering. Mot denna bakgrund är det
knappast förvånande att EG och USA mot slutet av förhandlingarna
fastslog, att man inte kunde enas om att göra åtaganden inom den
audiovisuella sektorn.

Uppgörelsen mellan EG och USA innebär i praktiken att EG i sitt
tjänstehandelserbjudande inte gjort några åtaganden för audiovisuella
tjänster och även skyddat sig genom ett omfattande MGN-undantag.
Detta har lett till att ett flertal andra länder, däribland de nordiska, dragit
tillbaka sina åtaganden för audiovisuella tjänster. Genom att så många
länder har dragit tillbaka sina åtaganden för audiovisuella tjänster har det
kommit att sägas att hela sektorn hamnat utanför tjänstehandelsavtalet.
Detta är dock inte riktigt, eftersom ramavtalets generella regler om
MGN, öppenhet m.m. gäller för sektorn. Däremot finns för den
audiovisuella sektorn inte något beslut om fortsatta förhandlingar.

465

Övriga tjänstesektorer

Bland övriga för Sverige viktigare tjänstesektorer för vilka åtaganden
gjorts kan nämnas yrkesmässiga tjänster (inbegripande bl.a. advokater,
revisorer, arkitekter och ingenjörer), datatjänster, forsknings- och
utvecklingstjänster, fastighetsmäkleri, olika konsulttjänster, posttjänster,
distribution, undervisning, miljötjänster, hälsorelaterade tjänster och
turism. Sveriges viktigare handelsparter har i allmänhet för dessa tjänster
gjort åtaganden som svarar mot gällande regelverk. Även om de gjorda
åtagandena inte i dagsläget innebär någon liberalisering, utgör de tak för
existerande restriktioner och grund för framtida liberaliserande
förhandlingar, vilket i sig är mycket positivt. De svenska åtagandena för
dessa sektorer svarar också mot gällande svenskt regelverk, som i de
flesta fall är klart liberalt.

gotab 47221, Stockholm 1994

Prop. 1994/95:35

Bilaga 6

466