Skärpta villkor för anhöriginvandring (Proposition 2025/26:301)

Skärpta villkor för anhöriginvandring

Regeringens proposition 2025/26:301

Skärpta villkor för anhöriginvandring	Prop.
	2025/26:301

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Visby den 25 juni 2026

Ulf Kristersson

Johan Forssell (Justitiedepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringen föreslår skärpta villkor för anhöriginvandring.

Förslagen innebär att reglerna om vem som kan beviljas uppehålls- tillstånd som anhörig anpassas till EU:s rättsliga miniminivåer. Det ska gälla skilda regler i fråga om möjligheten att vara anknytningsperson för svenska medborgare, andra nordiska medborgare och personer med permanent uppehållsrätt respektive för personer med uppehållstillstånd.

För att uppehållstillstånd ska kunna beviljas på grund av anknytning till en person som har tidsbegränsat uppehållstillstånd ska det som huvudregel krävas att anknytningspersonen har vistats med uppehållstillstånd i Sverige sedan minst två år. Undantag ska bl.a. gälla för ensamkommande barn och för flyktingar i vissa situationer.

De försörjningskrav som gäller vid anhöriginvandring ska skärpas. Bland annat ska försörjningskrav gälla i fler situationer. Kravet ska gälla även vid en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd.

Reglerna om uppehållstillstånd för nära anhöriga utanför kärnfamiljen ska bli bättre anpassade för förlängningssituationer. Det innebär bl.a. att den som är under 21 år och tidigare har beviljats uppehållstillstånd på grund av anknytning som barn, men som fyllt 18 år, ska kunna beviljas uppehållstillstånd.

Det föreslås också att möjligheterna för vissa anhöriginvandrare att ansöka om uppehållstillstånd inifrån Sverige tillfälligt ska utökas.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 oktober 2026.

Prop. 2025/26:301 Innehållsförteckning

	1	Förslag till riksdagsbeslut .................................................................		5
	2	Lagtext	..............................................................................................	6
		2.1	Förslag till lag om ändring i utlänningslagen
			(2005:716) ..........................................................................	6
		2.2	Förslag till lag om ändring i utlänningslagen
			(2005:716) ........................................................................	27
		2.3	Förslag till lag om ändring i studiestödslagen
			(1999:1395) ......................................................................	30
		2.4	Förslag till lag om ändring i lagen (2001:82) om
			svenskt medborgarskap ....................................................	33
		2.5	Förslag till lag om ändring i lagen (2013:156) om
			samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare.........	35
		2.6	Förslag till lag om ändring i lagen (2026:000) om
			ändring i utlänningslagen (2005:716)...............................	36
	3	Ärendet och dess beredning ............................................................		37
	4	Reglerna om anhöriginvandring skärps och anpassas till EU:s
		rättsliga miniminivå ........................................................................		38
		4.1	Behovet av en reform .......................................................	38
		4.2	Tydligare och mer situationsanpassade regler för
			anknytningspersoner.........................................................	39
		4.3	Reglerna om uppehållstillstånd ska bara vara
			tvingande om det krävs enligt EU-rätten ..........................	48
		4.4	Reglerna om uppehållstillstånd i fråga om barn
			förtydligas och knyts till vårdnaden .................................	53
		4.5	Möjligheten att bevilja uppehållstillstånd för en
			blivande make eller sambo begränsas ..............................	56
		4.6	Uppehållstillstånd för umgänge med barn........................	59
		4.7	Det ska finnas en ventil för udda och ömmande
			situationer .........................................................................	61
	5	Särskilda bestämmelser för unga vuxna som tidigare har haft
		uppehållstillstånd ............................................................................		64
		5.1	Utökade möjligheter till uppehållstillstånd för unga
			vuxna ................................................................................	64
		5.2	En tillfällig möjlighet för vissa anhöriginvandrare att
			ansöka om uppehållstillstånd inifrån Sverige ...................	68
	6	Ett krav på väntetid införs...............................................................		76
	7	Ett skärpt försörjningskrav..............................................................		82
		7.1	Försörjningskravet bör höjas men även fortsatt vara
			knutet till förbehållsbeloppet vid löneutmätning ..............	82
		7.2	Undantagen från försörjningskravet ska begränsas ..........	88
		7.3	Försörjningskravet ska gälla även vid en ansökan
			om fortsatt uppehållstillstånd ...........................................	91
		7.4	Försörjningskrav för särskilda personkategorier ..............	98
		7.5	Ett krav på sjukförsäkring i vissa fall .............................	101
2	8	Skärpt vandelsprövning ................................................................		102
2

8.1Kränkningar mot anknytningspersonen eller en

annan familjemedlem ska särskilt beaktas.....................

102

8.2Ändrat tillämpningsområde för reglerna om att neka

uppehållstillstånd...........................................................	104
9 Reglerna om fortsatt uppehållstillstånd skärps.............................	106

9.1Fortsatt uppehållstillstånd på grund av särskild

anknytning till Sverige ..................................................

106

9.2Utvidgning och anpassning av reglerna om fortsatt

		uppehållstillstånd...........................................................	108
10	Skärpta krav för att bevisa biologiska släktskap ...........................		110
11	Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser .................................		114
12	Konsekvenser av förslagen ...........................................................		117
	12.1	Konsekvenser för Migrationsverket ...............................	117
	12.2	Övriga konsekvenser för staten .....................................	121
	12.3	Konsekvenser för enskilda ............................................	125
	12.4	Övriga konsekvenser .....................................................	132
13	Författningskommentar ................................................................		137

13.1Förslaget till lag om ändring i utlänningslagen

(2005:716) .....................................................................

137

13.2Förslaget till lag om ändring i utlänningslagen

	(2005:716) .....................................................................	163
13.3	Förslaget till lag om ändring
	i studiestödslagen (1999:1395) ......................................	165

13.4Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:82) om

svenskt medborgarskap..................................................

167

13.5Förslaget till lag om ändring i lagen (2013:156) om

samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare......

168

13.6Förslaget till lag om ändring i lagen (2026:000) om

	ändring i utlänningslagen (2005:716)............................	169
Bilaga 1	Sammanfattning av betänkandet Skärpta villkor för
	anhöriginvandring (SOU 2025:95) ................................	170
Bilaga 2	Betänkandets lagförslag.................................................	174
Bilaga 3	Förteckning över remissinstanserna (SOU 2025:95).....	198
Bilaga 4	Sammanfattning av promemorian med
	kompletterande förslag till SOU 2025:95......................	199
Bilaga 5	Förteckning över remissinstanserna (promemoria
	med kompletterande förslag till SOU 2025:95).............	200
Bilaga 6	Sammanfattning av utkastet till lagrådsremiss
	Tillfälligt utökade möjligheter för vissa
	anhöriginvandrare att ansöka om uppehållstillstånd
	inifrån Sverige ...............................................................	201
Bilaga 7	Utkastets lagförslag .......................................................	202
Bilaga 8	Förteckning över remissinstanserna (utkast till
	lagrådsremiss Tillfälligt utökade möjligheter för

Prop. 2025/26:301

Prop. 2025/26:301	vissa anhöriginvandrare att ansöka om
	uppehållstillstånd inifrån Sverige)..................................	209
Bilaga 9	Lagförslag i lagrådsremissen Skärpta villkor för
	anhöriginvandring ..........................................................	210
Bilaga 10	Lagrådets yttrande över lagrådsremissen Skärpta
	villkor för anhöriginvandring .........................................	236
Bilaga 11	Lagförslag i lagrådsremissen Tillfälligt utökade
	möjligheter för vissa anhöriginvandrare att ansöka
	om uppehållstillstånd inifrån Sverige .............................	237
Bilaga 12	Lagrådets yttrande över lagrådsremissen Tillfälligt
	utökade möjligheter för vissa anhöriginvandrare att
	ansöka om uppehållstillstånd inifrån Sverige .................	244
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 juni 2026.........		245

1	Förslag till riksdagsbeslut	Prop. 2025/26:301

Regeringens förslag:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utlännings- lagen (2005:716).

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utlännings- lagen (2005:716).

3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i studiestöds- lagen (1999:1395).

4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap.

5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2013:156) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare.

6.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2026:000) om ändring i utlänningslagen (2005:716).

Prop. 2025/26:301 2

Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Härigenom föreskrivs1 i fråga om utlänningslagen (2005:716)2 dels att 5 kap. 3–3 f §§ ska upphöra att gälla,

dels att rubriken närmast före 5 kap. 3 § ska utgå,

dels att nuvarande 5 kap. 3 g § ska betecknas 5 kap. 3 m §,

dels att den nya 5 kap. 3 m, 16 och 17–18 §§, 5 b kap. 19 §, 6 kap. 4 §,

6 a kap. 9 och 10 a §§, 6 b kap. 14 §, 7 kap. 3, 3 b och 3 c §§, 12 kap. 18 §, 13 kap. 15 och 16 §§ och 21 kap. 4 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas sjutton nya paragrafer, 5 kap. 3–3 l och 18 b §§,

5 b kap. 15 a §, 6 a kap. 4 b § och 12 kap. 12 c §, och närmast före 5 kap. 3, 3 a, 3 c, 3 d, 3 f, 3 h–3 j och 3 m §§ nya rubriker av följande lydelse.

	Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
		5 kap.
		Uppehållstillstånd på grund av
		anknytning till bl.a. svenska
		medborgare
		3 §
		Uppehållstillstånd på grund av an-
		knytning till en person (anknytnings-
		personen) som är bosatt i Sverige
		och är svensk medborgare eller
		medborgare i något annat nordiskt
	1 Jfr rådets direktiv 2003/86/EG av den 22 september 2003 om rätt till familjeåterförening, i
	den ursprungliga lydelsen, rådets direktiv 2003/109/EG av den 25 november 2003 om
	varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning, i den ursprungliga lydelsen, Europaparla-
	mentets och rådets direktiv 2014/66/EU av den 15 maj 2014 om villkor för inresa och vistelse
	för tredjelandsmedborgare inom ramen för företagsintern förflyttning av personal, i den
	ursprungliga lydelsen, Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/801 av den 11 maj
	2016 om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för forskning, studier,
	praktik, volontärarbete, deltagande i elevutbytesprogram eller utbildningsprojekt och för au
	pair-arbete, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2021/1883, samt
	Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2021/1883 av den 20 oktober 2021 om villkor
	för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för högkvalificerad anställning och om
	upphävande av rådets direktiv 2009/50/EG, i den ursprungliga lydelsen.
	2 Senaste lydelse av
	5 kap. 3 § 2026:1142
	5 kap. 3 a § 2026:1142
	5 kap. 3 b § 2021:765
	5 kap. 3 c § 2021:765
	5 kap. 3 d § 2026:1142
6	5 kap. 3 e § 2021:765
6	5 kap. 3 f § 2021:765.

land eller har permanent uppehålls- rätt får ges till en utlänning som är

1. anknytningspersonens make eller sambo,

2.barn till anknytningspersonen och anknytningspersonens make eller sambo,

3.barn till anknytningspersonen, om barnet står under dennes vård- nad, eller

4.barn till anknytningspersonens make eller sambo, om barnet står under dennes vårdnad.

Uppehållstillstånd på grund av anknytning till personer med uppehållstillstånd i Sverige

3 a §

Uppehållstillstånd på grund av an- knytning till en person som är bosatt i Sverige och har permanent uppe- hållstillstånd eller ett tidsbegränsat uppehållstillstånd med en giltighets- tid om minst ett år och välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppe- hållstillstånd ska, om inte annat föl- jer av andra stycket eller 17 a eller 17 b §, ges till en utlänning som är

1.anknytningspersonens make eller sambo,

2.barn till anknytningspersonen och anknytningspersonens make eller sambo,

3.barn till anknytningspersonen, om barnet står under dennes vård- nad, eller

4.barn till anknytningspersonens make eller sambo, om barnet står under dennes vårdnad.

Första stycket gäller inte om an- knytningspersonen

1.har uppehållstillstånd med till- fälligt skydd enligt 21 kap., eller

2.är subsidiärt skyddsbehövande eller har beviljats uppehållstillstånd enligt 12 kap. 18 § av motsvarande skäl.

Uppehållstillstånd på grund av anknytning till en sådan person som avses i andra stycket 2 som är bosatt

iSverige och har ett sådant uppe- hållstillstånd som anges i första

Prop. 2025/26:301

Prop. 2025/26:301	stycket får ges till en utlänning som
	är
	1. anknytningspersonens make eller
	sambo,
	2. barn	till	anknytningspersonen
	och anknytningspersonens make eller
	sambo,
	3. barn	till	anknytningspersonen,
	om barnet står under dennes vård-
	nad, eller
	4. barn	till	anknytningspersonens
	make eller sambo, om barnet står
	under dennes vårdnad.
	3 b §
	Bestämmelserna i 3 a § gäller inte
	om utlänningen är en sådan famil-
	jemedlem som avses i artikel 23.1 i
	skyddsgrundsförordningen.
	Uppehållstillstånd för barn som
	adopteras
	3 c §
	Med barn till anknytningspersonen
	likställs ett barn som har adop-
	terats eller som avses bli adopterat
	av anknytningspersonen om adop-
	tionsbeslutet		har meddelats eller
	avses komma att meddelas av
	svensk domstol eller annars gäller i
	Sverige. Det krävs inte att ett barn
	som avses bli adopterat står under
	anknytningspersonens vårdnad.
	När en ansökan om uppehålls-
	tillstånd grundas på ett beslut om
	adoption som har meddelats av
	svensk domstol, ska den anknytning
	som har uppkommit genom beslutet
	godtas i ärendet om uppehålls-
	tillstånd.
	Uppehållstillstånd på grund av
	anknytning till barn
	3 d §
	Uppehållstillstånd på grund av an-
	knytning till ett barn som är flykting
	och vid ankomsten till Sverige var
	skilt från båda sina föräldrar eller
	från någon annan vuxen person
	som får anses ha trätt i föräldrar-
	nas ställe, eller som har lämnats
8	ensamt efter ankomsten, ska ges till

en utlänning som är barnets föräl- der, om inte annat följer av 17 a § första stycket.

Uppehållstillstånd får även ges till en utlänning som är förälder till ett barn som är subsidiärt skydds- behövande om barnet har kommit till Sverige under sådana omstän- digheter som anges i första stycket.

3 e §

Uppehållstillstånd på grund av an- knytning till ett barn som är bosatt i Sverige och är svensk medborgare eller medborgare i något annat nor- diskt land eller har permanent uppe- hållsrätt eller permanent uppehålls- tillstånd får ges till en utlänning som

1.är förälder till och vårdnads- havare för samt sammanbor med barnet, eller

2.utövar umgänge med barnet, som inte är av begränsad omfatt- ning.

Uppehållstillstånd på grund av anknytning i särskilda situationer

3 f §

Uppehållstillstånd på grund av an- knytning till en sådan anknytnings- person som avses i 3 § får ges till en utlänning som har för avsikt att ingå äktenskap eller inleda ett sambo- förhållande med anknytningsperso- nen, om förhållandet framstår som seriöst och inte särskilda skäl talar mot att tillstånd ges.

Uppehållstillstånd på grund av anknytning till en sådan anknyt- ningsperson som avses i 3 a § första eller tredje stycket får ges till en utlänning som har för avsikt att ingå äktenskap eller inleda ett samboför- hållande med anknytningspersonen om

–förhållandet har etablerats i hemlandet och framstår som seriöst,

–inte särskilda skäl talar mot att tillstånd ges, och

–det har funnits synnerliga svå- righeter för anknytningspersonen och utlänningen att leva tillsam-

Prop. 2025/26:301

mans i hemlandet på grund av att förhållandet inte har accepterats.

Om en utlänning beviljas uppe- hållstillstånd enligt första eller andra stycket får uppehållstillstånd på grund av anknytning till samma anknytningsperson även ges till utlänningens barn, om barnet står under utlänningens vårdnad.

3 g §

Uppehållstillstånd på grund av an- knytning till en sådan anknytnings- person som avses i 3 eller 3 a § får ges till en utlänning som på annat sätt än vad som i övrigt anges i detta kapitel är nära anhörig till anknyt- ningspersonen, om

1.utlänningen har ingått i samma hushåll som anknytningspersonen och det finns ett särskilt beroende- förhållande mellan dem som fanns redan i hemlandet, eller

2.utlänningen tidigare har haft uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning till anknytningsperso- nen och

a) är under 21 år, eller

b) ingår i samma hushåll som an- knytningspersonen och det finns ett särskilt beroendeförhållande mellan dem.

Uppehållstillstånd på grund av särskild anknytning till Sverige

3 h §

Uppehållstillstånd får ges till en utlänning som har särskild anknyt- ning till Sverige, om det finns syn- nerliga skäl.

Krav på vistelsetid i Sverige för vissa anknytningspersoner

3 i §

Om anknytningspersonen har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får uppehållstillstånd på grund av an- knytning till honom eller henne enligt 3 a §, 3 f § eller 3 g § 1 be- viljas endast om anknytningsper- sonen har vistats i Sverige med

uppehållstillstånd sedan minst två Prop. 2025/26:301 år när ansökan om uppehållstill-

stånd på grund av anknytning gavs in.

Kravet på vistelsetid gäller inte om

1.anknytningspersonen har be- viljats internationellt skydd som flykting och familjebanden mellan utlänningen och anknytningsperso- nen har etablerats före anknytnings- personens inresa i Sverige, eller

2.utlänningen är ett barn som har fötts i Sverige och anknytnings- personen är barnets förälder och sammanbor med barnet i Sverige.

Utöver det som framgår av andra stycket får undantag från kravet på vistelsetid medges om det finns sär- skilda skäl.

Krav på försörjning och bostad för uppehållstillstånd på grund av anknytning

3 j §

Uppehållstillstånd på grund av an- knytning till en person enligt 3, 3 a, 3 f eller 3 g § får beviljas endast om anknytningspersonen kan försörja sig och utlänningen samt har en bo- stad av tillräcklig storlek och stan- dard för sig och utlänningen.

Första stycket gäller inte om

1.anknytningspersonen är ett barn,

2.utlänningen är ett barn som har fötts i Sverige och anknytningsper- sonen är barnets förälder och sam- manbor med barnet i Sverige, eller

3.anknytningspersonen är med- borgare i Sverige eller en annan EES-stat eller Schweiz, utlänningen är anknytningspersonens make eller sambo och utlänningen och anknyt- ningspersonen har sammanbott utomlands en längre tid eller det på något annat sätt står klart att för- hållandet är väl etablerat.

Prop. 2025/26:301

Lydelse enligt SFS 2026:1142

3 g §

Ett uppehållstillstånd som beviljas enligt 3 eller 3 a § på grund av an- knytning till en utlänning som har beviljats ett tidsbegränsat uppehålls- tillstånd enligt 6 § eller enligt 12 kap. 18 §, eller som flykting eller subsidiärt skyddsbehövande med stöd av artikel 24 i skyddsgrunds- förordningen eller motsvarande äldre bestämmelser, ska vara tidsbe- gränsat och gälla för samma tid som uppehållstillståndet för anknytnings- personen.

Ett uppehållstillstånd som beviljas enligt 3 eller 3 a § på grund av anknytning till någon som är bosatt eller har beviljats uppehållstill- stånd för bosättning i Sverige, eller

3 k §

Om anknytningspersonen har bevil- jats internationellt skydd som flyk- ting gäller 3 j § endast om

1.ansökan om uppehållstillstånd görs senare än tre månader efter det att anknytningspersonen bevil- jades internationellt skydd som flykting,

2.familjeåterförening är möjlig i ett land utanför EU som anknyt- ningspersonen eller utlänningen har en särskild anknytning till, eller

3.familjebanden mellan utlän- ningen och anknytningspersonen inte har etablerats före anknytnings- personens inresa i Sverige.

3 l §

Undantag från 3 j § får medges helt eller delvis, om det finns särskilda skäl. Om ansökan om uppehålls- tillstånd gäller en sådan situation som avses i 3 f § första stycket får undantag medges, om det finns syn- nerliga skäl.

Giltighetstiden för uppehålls- tillstånd på grund av anknytning

Föreslagen lydelse

3 m §

Ett uppehållstillstånd som beviljas enligt 3 a § eller någon av 3 d– 3 g §§ på grund av anknytning till en utlänning som har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd ska vara tidsbe- gränsat och gälla för samma tid som uppehållstillståndet för anknytnings- personen. I fall som avses i 3 f § tredje stycket ska dock barnets uppe- hållstillstånd gälla för samma tid som förälderns uppehållstillstånd.

Ett uppehållstillstånd som beviljas enligt 3 eller 3 a § eller någon av 3 d–3 g §§ på grund av anknytning till någon som är svensk medbor- gare eller medborgare i något

ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 2 b §, eller som beviljas i andra fall enligt 3 a § första eller tredje stycket, ska vara tidsbegrän- sat och gälla i två år.

Om ett nytt tidsbegränsat uppe- hållstillstånd beviljas enligt 3 eller 3 a § ska det gälla i två år. Uppe- hållstillståndet får dock inte gälla för längre tid än uppehållstillståndet för anknytningspersonen. Om ank- nytningspersonen har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som flykting ska det nya tidsbegränsade uppehållstillståndet i stället gälla för samma tid som uppehållstillståndet för anknytningspersonen. En ut- länning som med stöd av 3 § första stycket 1 eller 2 b eller 3 a § första stycket 1 eller andra stycket har beviljats ett tidsbegränsat uppehålls- tillstånd får beviljas ett nytt uppe- hållstillstånd på den grunden endast om förhållandet består.

En ansökan om permanent uppe- hållstillstånd får, när giltighetstiden för ett uppehållstillstånd löper ut och om annat inte följer av femte styck- et, beviljas om en utlänning har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd i minst tre år och förutsättningarna för uppehållstillstånd enligt 3 eller 3 a § och de särskilda kraven i 7 § är upp- fyllda.

Ett permanent uppehållstillstånd enligt fjärde stycket får inte beviljas om en utlänning har haft ett uppe- hållstillstånd som har beviljats enligt 3 eller 3 a § på grund av an- knytning till någon som har bevilj- ats ett tidsbegränsat uppehållstill- stånd enligt 2 b eller 6 § eller enligt 12 kap. 18 §, eller som flykting eller subsidiärt skyddsbehövande med stöd av artikel 24 i skydds-

annat nordiskt land eller har per- manent uppehållsrätt eller perma- nent uppehållstillstånd, eller som beviljas enligt 3 h §, ska vara tids- begränsat och gälla i två år. I fall som avses i 3 f § tredje stycket ska dock barnets uppehållstillstånd gälla för samma tid som förälderns uppehållstillstånd.

Om ett nytt tidsbegränsat uppe- hållstillstånd beviljas enligt 3 eller 3 a § eller någon av 3 d–3 h §§ ska det gälla i två år. Uppehållstillstånd- et får dock inte gälla för längre tid än uppehållstillståndet för anknyt- ningspersonen. Om anknytnings- personen har beviljats ett tids- begränsat uppehållstillstånd som flykting ska det nya tidsbegränsade uppehållstillståndet i stället gälla för samma tid som uppehållstill- ståndet för anknytningspersonen. En utlänning som med stöd av 3 § 1 eller 4, 3 a § första stycket 1 eller 4 eller tredje stycket 1 eller 4 eller 3 f § har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får beviljas ett nytt uppehållstillstånd på den grun- den endast om förhållandet består.

Ett permanent uppehållstillstånd enligt fjärde stycket får inte beviljas om en utlänning har haft ett uppe- hållstillstånd som har beviljats en- ligt 3 eller 3 a § eller någon av 3 d– 3 h §§ eller motsvarande äldre be- stämmelser på grund av anknytning till någon som har beviljats ett tids- begränsat uppehållstillstånd enligt 2 b eller 6 § eller enligt 12 kap. 18 §, eller som flykting eller sub- sidiärt skyddsbehövande med stöd

Prop. 2025/26:301

Prop. 2025/26:301	grundsförordningen eller motsvar-	av artikel 24 i skyddsgrundsförord-
	ande äldre bestämmelser.	ningen eller motsvarande äldre be-
		stämmelser.
	Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	16 §3
	Uppehållstillstånd får beviljas en	Uppehållstillstånd	får	beviljas en
	utlänning som med stöd av 3 §	utlänning som med stöd av 3 § 1
	första stycket 1 eller 2 b eller 3 a §	eller 4, 3 a § första stycket 1 eller 4
	första stycket 1 eller andra stycket	eller tredje stycket 1		eller 4 eller
	har beviljats ett tidsbegränsat uppe-	3 f § har beviljats ett tidsbegränsat
	hållstillstånd och som inte kan få ett	uppehållstillstånd och som inte kan
	nytt sådant uppehållstillstånd för att	få fortsatt sådant uppehållstillstånd
	förhållandet har upphört, om	på grund av att
	1. utlänningen har särskild an-
	knytning till Sverige,
	2. förhållandet har upphört främst	1. förhållandet har upphört och
	på grund av att i förhållandet ut-	det främst beror på att utlänningen,
	länningen, eller utlänningens barn,	eller hans eller hennes barn, i för-
	utsatts för våld eller för annan all-	hållandet utsatts för våld eller annan
	varlig kränkning av sin frihet eller	allvarlig kränkning av sin frihet
	frid, eller	eller frid, eller
	3. andra starka skäl talar för att	2. förhållandet har upphört eller
	utlänningen ska ges fortsatt uppe-	av någon annan anledning inte kan
	hållstillstånd.	läggas till grund för att bevilja
		fortsatt uppehållstillstånd och om-
		ständigheterna på annat sätt är
		särskilt ömmande.
	Ett uppehållstillstånd som beviljas enligt första stycket ska vara tids-
	begränsat och gälla i tretton månader.
	Lydelse enligt SFS 2026:1221	Föreslagen lydelse
	17 §
	Vid prövningen av en ansökan om	Vid prövning av en ansökan om
	uppehållstillstånd enligt detta kapitel	uppehållstillstånd enligt detta kapi-
	ska det, utom i fall som avses i 1 a,	tel ska det, utom i fall som avses i
	1 b, 2 a, 2 d, 3 eller 4 §, särskilt be-	1 a §, 1 b §, 2 a §, 2 d §, 3 a § första
	aktas om utlänningen utgör ett hot	stycket, 3 d § första stycket eller 4 §,
	mot allmän ordning eller säkerhet,	särskilt beaktas	om	utlänningen
	har dömts för brott eller i övrigt brus-	utgör ett hot mot allmän ordning
	tit i sin vandel. Vid prövning av en	eller säkerhet, har dömts för brott
	ansökan om uppehållstillstånd i fall	eller i övrigt brustit i sin vandel.
	som avses i 3 a § första stycket 1 och
	andra stycket ska det särskilt beak-
	tas om utlänningen, eller hans eller
	hennes barn, kan antas komma att
14	3 Senaste lydelse 2021:765.

bli utsatt för våld eller annan all-
varlig kränkning av sin frihet eller
frid om ansökan beviljas.
	Vid prövning av en ansökan om
	uppehållstillstånd i fall som avses i
	3 §, 3 a § tredje stycket, 3 d § andra
	stycket eller någon av 3 e–3 g §§ ska
	det särskilt beaktas om
	1. utlänningen, eller hans eller
	hennes barn, kan antas komma att
	bli utsatt för våld eller annan all-
	varlig kränkning av sin frihet eller
	frid om ansökan beviljas,
	2. anknytningspersonen, eller nå-
	gon annan familjemedlem, kan an-
	tas komma att bli utsatt för våld
	eller annan allvarlig kränkning av
	sin frihet eller frid av utlänningen
	om ansökan beviljas, eller
	3. det finns sådana omständig-
	heter som anges i 17 a eller 17 b §.
Uppehållstillstånd enligt 3 § första	Uppehållstillstånd för ett barn på
stycket 2 eller 3 och 3 a § andra	grund av anknytning enligt detta
stycket får beviljas endast efter med-	kapitel får beviljas endast om det
givande också av den förälder till	också medges av den förälder till
vilken anknytning inte åberopas, om	vilken anknytning inte åberopas, om
den föräldern har del i vårdnaden av	den föräldern har del i vårdnaden av
barnet.	barnet.

Uppehållstillstånd ska inte beviljas en person som har ställning som varak- tigt bosatt i en annan EU-stat, eller hans eller hennes anhöriga, om personen utgör ett hot mot allmän ordning eller säkerhet.

17 a §

Uppehållstillstånd får vägras i såda-	Uppehållstillstånd får vägras i såda-
na fall som avses i 3 §, om	na fall som avses i 3 a § första
	stycket eller 3 d § första stycket, om
1. oriktiga uppgifter medvetet	1. oriktiga uppgifter medvetet har
lämnats eller omständigheter med-	lämnats eller omständigheter med-
vetet förtigits som är av betydelse	vetet har förtigits som är av bety-
för att få uppehållstillståndet,	delse för att få uppehållstillståndet,
2. en utlänning adopterats eller ett	2. en utlänning har adopterats eller
äktenskap ingåtts eller ett samboför-	ett äktenskap ingåtts eller ett sambo-
hållande inletts uteslutande i syfte att	förhållande inletts uteslutande i syfte
ge utlänningen rätt till uppehållstill-	att ge utlänningen rätt till uppehålls-
stånd,	tillstånd,

3.utlänningen utgör ett hot mot allmän ordning eller säkerhet, eller

4.utlänningen har dömts för brott eller i övrigt brustit i sin vandel och uppehållstillståndet enligt artikel 3 i rådets direktiv 2003/86/EG av den 22 september 2003 om rätt till familjeåterförening, i den ursprungliga lydelsen, inte omfattas av bestämmelserna i det direktivet.

Prop. 2025/26:301

Prop. 2025/26:301	Uppehållstillstånd får vägras även			Uppehållstillstånd får vägras även
	i sådana fall som avses i 3 § första			i sådana fall som avses i 3 a § första
	stycket 1 eller 2 b, om			stycket 1 eller 4, om
	1. makarna eller		samborna inte	1. makarna eller	samborna inte
	lever tillsammans eller inte har så-			lever tillsammans och inte heller har
	dan avsikt,			för avsikt att göra det,
	2. den person	till	vilken anknyt-	2. den person till	vilken anknyt-
	ning åberopas eller utlänningen som			ning åberopas, eller utlänningen som
	sökt uppehållstillstånd är gift eller			sökt uppehållstillstånd, är gift eller
	sambo med någon annan, eller			sambo med någon annan, eller
	3. någon av makarna eller samborna är under 21 år.
	Vid bedömningen av om uppehållstillstånd bör vägras ska hänsyn tas till
	utlänningens övriga levnadsomständigheter och familjeförhållanden.
	Nuvarande lydelse			Föreslagen lydelse
			17 b §4
	Uppehållstillstånd skall vägras i de			Uppehållstillstånd	ska vägras i
	fall som avses i 3 § första stycket 1			sådana fall som avses i 3 a § första
	eller 2 b om den person till vilken			stycket 1 eller 4 om anknytnings-
	anknytning åberopas är gift med en			personen är gift med en annan person
	annan person	och	sammanlever	och lever tillsammans med den
	med den personen i Sverige.			personen i Sverige.
	Lydelse enligt SFS 2026:1142			Föreslagen lydelse
			18 §
	En utlänning som vill ha uppehållstillstånd i Sverige ska ha ansökt om och
	beviljats ett sådant tillstånd före inresan i landet. En ansökan om uppe-
	hållstillstånd får inte bifallas efter inresan.
	Första stycket gäller dock inte om			Första stycket gäller inte om

1.utlänningen kan beviljas uppehållstillstånd här med stöd av 21 kap. 2, 3, 4 eller 6 §,

2.utlänningen med stöd av 6 § bör beviljas uppehållstillstånd här,

3. en ansökan om uppehållstill-	3. en ansökan om uppehållstill-
stånd avser förlängning av ett tids-	stånd avser förlängning av ett tids-
begränsat uppehållstillstånd som	begränsat uppehållstillstånd som
beviljats en utlänning med stöd av 3	har beviljats en utlänning med stöd
eller 3 a §,	av 3 eller 3 a § eller någon av 3 d–
	3 h §§,

4.utlänningen kan beviljas eller har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd här med stöd av 15 §,

	5. utlänningen enligt	3 § första	5. utlänningen enligt 3 eller 3 a §
	stycket 1–4, 3 a § första	stycket 1–4	eller någon av 3 d–3 h §§ har stark
	eller andra stycket har stark an-		anknytning till en person som är
	knytning till en person som är bosatt		bosatt i Sverige och det inte skäligen
	i Sverige och det inte skäligen kan		kan krävas att utlänningen reser till
16	4 Senaste lydelse 2006:220.

krävas att utlänningen reser till ett	ett annat land för att ge in ansökan
annat land för att ge in ansökan där,	där,

6.utlänningen har rätt till uppehållstillstånd med stöd av artikel 23 i skyddsgrundsförordningen,

7.utlänningen kan beviljas uppehållstillstånd enligt 15 d §,

8.följande villkor är uppfyllda:

a)utlänningen ansöker om förlängning av ett tidsbegränsat uppehålls- tillstånd, för arbete som har beviljats enligt 10 § i de fall som avses i 6 kap. 2 § första stycket, eller för att bedriva näringsverksamhet enligt 10 a §,


b) utlänningen har ett tidsbegrän-	b) utlänningen har
sat uppehållstillstånd för arbete som	– ett	tidsbegränsat			uppehållstill-
har beviljats enligt 10 § i de fall som	stånd för arbete som har beviljats en-
avses i 6 kap. 2 § första stycket och	ligt 10 § i de fall som avses i 6 kap.
ansöker om ett tidsbegränsat uppe-	2 § första stycket och inom giltig-
hållstillstånd för att bedriva närings-	hetstiden för detta tillstånd ansöker
verksamhet enligt 10 a § eller tvär-
	om ett	tidsbegränsat			uppehållstill-
tom inom giltighetstiden för det tidi-
	stånd för		att	bedriva	näringsverk-
gare tillståndet och förutsättning-
	samhet enligt 10 a §,				och förutsätt-
arna för det tillståndet varit upp-
	ningarna för det tidigare tillståndet
fyllda, eller
	har varit uppfyllda, eller

	– ett	tidsbegränsat			uppehållstill-
	stånd för att bedriva näringsverk-
	samhet	som		har beviljats		enligt
	10 a § och inom giltighetstiden för
	detta tillstånd ansöker om ett tids-
	begränsat		uppehållstillstånd			för
	arbete enligt 10 § i de fall som avses
	i 6 kap. 2 § första stycket, och förut-
	sättningarna för det tidigare till-
	ståndet har varit uppfyllda, eller

c)en ansökan avser ett uppehållstillstånd som familjemedlem till en utlänning som avses i a eller b, om ansökan ges in inom giltighetstiden för det tidigare tillståndet som familjemedlem och utlänningen beviljas uppehållstillstånd enligt de bestämmelser som anges där,

9. utlänningen har ett uppehålls-	9. utlänningen har ett uppehålls-
tillstånd enligt 10 § eller 5 b kap.	tillstånd enligt 10 § eller 5 b kap.
3 § och antingen slutfört en högsko-	3 § och antingen har slutfört en
leutbildning som avser studier som	högskoleutbildning som avser stu-
motsvarar minst två terminer eller	dier som motsvarar minst två ter-
fullföljt minst två terminer vid en	miner eller fullföljt minst två ter-
utbildning på forskarnivå eller har	miner vid en utbildning på forskar-
ett uppehållstillstånd enligt 5 b kap.	nivå eller har ett uppehållstillstånd
1, 2, 4, 7 eller 8 §,	enligt 5 b kap. 1, 2, 4, 7 eller 8 §,

10.utlänningen har rätt till uppehållstillstånd enligt 2 a eller 2 d §, eller

11.det annars finns synnerliga skäl.

Första stycket gäller inte heller om utlänningen har beviljats en visering för att besöka en arbetsgivare i Sverige eller är undantagen från kravet på visering om han eller hon ansöker om ett uppehållstillstånd för arbete inom ett slag av arbete där det råder stor efterfrågan på arbetskraft. En ytterligare förutsättning är att arbetsgivaren skulle förorsakas olägenheter om utlän-

Prop. 2025/26:301

Föreslagen lydelse 18 b § Det som föreskrivs i 18 § första stycket gäller inte för en utlänning som efter den 1 oktober 2023 har haft uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning i egenskap av barn till en förälder eller till föräl- derns make eller sambo. En ansökan om uppehållstillstånd efter inresan i Sverige får bifallas för en utlänning som avses i första stycket utan hinder av ett lagakraft- vunnet utvisningsbeslut om det beslu- tet fick laga kraft den 1 januari 2025 eller senare. 5 b kap. 15 a § Det som föreskrivs i 15 § första stycket gäller inte för en utlänning som efter den 1 oktober 2023 har haft uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning i egenskap av barn till en förälder eller till föräl- derns make eller sambo. En ansökan om uppehållstillstånd efter inresan i Sverige får bifallas för en utlänning som avses i första stycket utan hinder av ett lagakraft- vunnet utvisningsbeslut om det beslu- I fråga om uppehållstillstånd för en utlänning som ska avvisas eller utvisas enligt ett beslut som har fått laga kraft gäller föreskrifterna i 18 b och 20 §§ samt 12 kap. 16 b, 16 c, 16 e, 16 g, 17 a, 17 c och 18– 20 §§.

Prop. 2025/26:301 ningen måste resa till ett annat land för att ge in ansökan där eller att det annars finns särskilda skäl.

Första stycket gäller inte heller en utlänning som har beviljats ett uppe- hållstillstånd enligt 9 §, om ansökan avser ett tidsbegränsat uppehålls- tillstånd för arbete enligt 10 § i de fall som avses i 6 kap. 2 § första stycket eller för att bedriva näringsverksamhet enligt 10 a § och ges in inom giltighetstiden för det tidigare tillståndet.

Vid skälighetsbedömningen enligt andra stycket 5 ska konsekvenserna för ett barn av att skiljas från sin förälder särskilt beaktas, om det står klart att uppehållstillstånd skulle ha beviljats om prövningen gjorts före inresan i Sverige.

I fråga om uppehållstillstånd för en utlänning som ska avvisas eller utvisas enligt ett beslut som har fått laga kraft gäller föreskrifterna i

20 § samt 12 kap. 16 b, 16 c, 16 e, 16 g, 17 a, 17 c och 18–20 §§.

Nuvarande lydelse

	tet fick laga kraft den 1 januari 2025 Prop. 2025/26:301
	eller senare.
19 §5
Familjemedlemmar som avses i	Uppehållstillstånd på grund av an-
5 kap. 3 § första stycket 1–3 till den	knytning till en person som har ett
som har ett uppehållstillstånd enligt	uppehållstillstånd enligt 1, 2 eller 7 §,
1, 2 eller 7 §, ska beviljas uppehålls-	ska ges till en sådan familjemedlem
tillstånd, om inte något annat följer	som avses i 5 kap. 3 a § första styck-
av andra eller tredje stycket. Familje-	et, om inte något annat följer av
medlemmens uppehållstillstånd ska	andra–fjärde styckena. Familjemed-
gälla för samma tid som anknyt-	lemmens	uppehållstillstånd ska
ningspersonens tillstånd.	gälla för samma tid som anknyt-
	ningspersonens tillstånd.
	Uppehållstillstånd får endast ges
	om familjemedlemmen har tillräck-
	liga medel för sitt uppehälle under
	tillståndstiden. Om vistelsen ska upp-
	gå till högst ett år krävs det också att
	familjemedlemmen kommer att om-
	fattas av en heltäckande sjukför-
	säkring som gäller i Sverige.
	Undantag från kravet på att familje-
	medlemmen	ska ha tillräckliga
	medel för sitt uppehälle får medges
	helt eller delvis, om det finns sär-
	skilda skäl.
För barn som åberopar anknyt-	För barn som åberopar anknyt-
ning till den som har ett uppehålls-	ning till den som har ett uppehålls-
tillstånd enligt 1, 2 eller 7 § eller till	tillstånd enligt 1, 2 eller 7 § eller till
hans eller hennes make eller sambo	hans eller hennes make eller sambo
gäller 5 kap. 17 § andra stycket.	gäller 5 kap. 17 § tredje stycket.
Uppehållstillstånd får vägras i fall som avses i 5 kap. 17 a och 17 b §§.
6 kap.
4 §6
En utlänning som vill ha arbets-	En utlänning som vill ha arbets-
tillstånd i Sverige ska ha ansökt om	tillstånd i Sverige ska ha ansökt om
och beviljats ett sådant tillstånd	och beviljats ett sådant tillstånd
före inresan i landet. En ansökan	före inresan i landet. En ansökan
om arbetstillstånd får inte bifallas	om arbetstillstånd får inte bifallas
efter inresan utom i fall som avses i	efter inresan utom i fall som avses i
5 kap. 18 § andra–fjärde styckena,	5 kap. 18 § andra–fjärde styckena
18 a och 19 §§, vilka bestämmelser	och 18 a–19 §§, vilka bestämmel-
tillämpas på motsvarande sätt i	ser tillämpas på motsvarande sätt i
fråga om arbetstillstånd.	fråga om arbetstillstånd.

5Senaste lydelse 2019:1208.

6 Senaste lydelse 2022:303.

Prop. 2025/26:301	6 a kap.
		4 b §
		Det som föreskrivs i 4 § första
		stycket gäller inte för en utlänning
		som efter den 1 oktober 2023 har
		haft uppehållstillstånd i Sverige på
		grund av anknytning i egenskap av
		barn till en förälder eller till för-
		älderns make eller sambo.
		En ansökan om EU-blåkort efter
		inresan i Sverige får bifallas för en
		utlänning som avses i första stycket
		utan hinder av ett lagakraftvunnet
		utvisningsbeslut om	det beslutet
		fick laga kraft den 1 januari 2025
		eller senare.
	9 §7
	En familjemedlem som avses i 5 kap.	Uppehållstillstånd på grund av an-
	3 § första stycket 1–3 till den som	knytning till en person som har ett
	har ett EU-blåkort, eller till den som	EU-blåkort, eller till en person som
	har haft ett EU-blåkort och beviljats	har haft ett EU-blåkort och beviljats
	ställning som varaktigt bosatt i	ställning som varaktigt bosatt i
	Sverige, ska beviljas uppehållstill-	Sverige, ska ges till en sådan familje-
	stånd om anknytningspersonen kan	medlem som avses	i 5 kap.	3 a §
	försörja sig och familjemedlemmen.	första stycket. Uppehållstillstånd får
	Försörjningskravet gäller inte vid	endast ges om anknytningspersonen
	prövning av en ansökan om fortsatt	kan försörja sig och familjemed-
	uppehållstillstånd. Familjemedlem-	lemmen. Om vistelsen ska uppgå till
	mens uppehållstillstånd ska gälla för	högst ett år krävs det också att
	samma tid som EU-blåkortet eller,	familjemedlemmen	kommer	att
	om anknytningspersonen har be-	omfattas av en heltäckande sjukför-
	viljats ställning som varaktigt bosatt	säkring som gäller i Sverige. Familje-
	i Sverige, högst två år i taget.	medlemmens uppehållstillstånd ska
		gälla för samma tid som EU-blå-
		kortet eller, om anknytningsperso-
		nen har beviljats ställning som
		varaktigt bosatt i Sverige, högst två
		år i taget.
	Undantag från försörjningskravet	Undantag från försörjningskravet
	får medges helt eller delvis, om det	i första stycket får medges helt eller
	finns särskilda skäl.	delvis, om det finns särskilda skäl.
	För barn som åberopar anknyt-	För barn som åberopar anknyt-
	ning till den som har EU-blåkort,	ning till den som har EU-blåkort,
	eller till den som har haft ett EU-	eller till den som har haft ett EU-
	blåkort och beviljats ställning som	blåkort och beviljats ställning som
	varaktigt bosatt i Sverige, eller till	varaktigt bosatt i Sverige, eller till
20	7 Senaste lydelse 2024:1220.

hans eller hennes make eller sambo			hans eller hennes make eller sambo Prop. 2025/26:301
gäller 5 kap. 17 § andra stycket.			gäller 5 kap. 17 § tredje stycket.
Uppehållstillstånd får vägras i fall som avses i 5 kap. 17 a och 17 b §§.
		10 a §8
En familjemedlem som avses i			En familjemedlem	som avses		i
5 kap. 3 § första stycket 1–3 till en			5 kap. 3 a § första stycket och som
utlänning som har haft ett EU-			åberopar anknytning till en ut-
blåkort	och	beviljats permanent	länning som har haft ett EU-blåkort
uppehållstillstånd får lägga sam-			och beviljats permanent uppehålls-
man vistelser med uppehållstill-			tillstånd får lägga samman vistelser
stånd som familjemedlem i en eller			med uppehållstillstånd på grund av
flera EU-stater för att uppfylla			anknytning i en eller flera EU-stater
kraven i 5 kap. 3 g § fjärde stycket.			för att uppfylla kraven i 5 kap.
Av den tid som anges där ska			3 m § fjärde stycket. Av den tid som
sökanden de senaste två åren räknat			anges där ska sökanden de senaste
från tiden för ansökan ha haft ett			två åren räknat från tiden för ansökan
uppehållstillstånd som familjemed-			ha haft ett uppehållstillstånd på grund
lem utfärdat av Sverige.			av anknytning till anknytnings-
			personen utfärdat av Sverige.
		6 b kap.
		14 §9
Familjemedlemmar som avses i			Uppehållstillstånd	på	grund	av
5 kap. 3 § första stycket 1–3 till den			anknytning till en person som har
som har ett ICT-tillstånd eller ett ICT-			ett ICT-tillstånd eller ett ICT-till-
tillstånd för rörlighet för längre			stånd för rörlighet för längre vistel-
vistelse, ska beviljas uppehålls-			se, ska ges till en sådan familje-
tillstånd	om	anknytningspersonen	medlem som avses	i 5 kap. 3 a §
kan försörja sig och familjemed-			första stycket. Uppehållstillstånd
lemmen. Detta gäller dock inte vid			får endast ges om anknytningsper-
prövning av en ansökan om fortsatt			sonen kan försörja sig och familje-
uppehållstillstånd. Familjemedlem-			medlemmen. Om vistelsen ska upp-
mens uppehållstillstånd ska gälla			gå till högst ett år krävs det också
för samma tid som anknytnings-			att familjemedlemmen kommer att
personens tillstånd.			omfattas av en heltäckande sjuk-
			försäkring som gäller i Sverige.
			Familjemedlemmens uppehållstill-
			stånd ska gälla för samma tid som
			anknytningspersonens tillstånd.
Undantag från försörjningskravet i första stycket får medges helt eller
delvis, om det finns särskilda skäl.
För barn som åberopar anknyt-			För barn som åberopar anknytning
ning till den som har ett ICT-tillstånd			till den som har ett ICT-tillstånd eller
eller ett ICT-tillstånd för rörlighet			ett ICT-tillstånd för rörlighet för
för längre vistelse, eller till hans			längre vistelse, eller till		hans eller

8Senaste lydelse 2024:1220.

9 Senaste lydelse 2022:303.

Prop. 2025/26:301 eller hennes make eller sambo,	hennes make eller sambo, gäller
gäller 5 kap. 17 § andra stycket.	5 kap. 17 § tredje stycket.
Uppehållstillstånd får vägras i fall som avses i 5 kap. 17 a och 17 b §§.
Lydelse enligt SFS 2026:1221	Föreslagen lydelse

7 kap.

3 §

Uppehållstillstånd får återkallas för en utlänning som har rest in i landet, om

1.utlänningen utan arbetstillstånd bedriver verksamhet som kräver ett sådant tillstånd,

2.utlänningen har beviljats arbetstillstånd enligt 6 kap. 2 § första stycket och anställningen upphört, om inte utlänningen inom tre månader har fått en ny anställning som omfattas av arbetstillståndet eller inom samma tid ansökt om arbetstillstånd med anledning av en ny anställning och ansökan därefter beviljas, eller

3.det på grund av tidigare verksamhet eller i övrigt kan antas att utlän- ningen

a) i Sverige eller i något annat nordiskt land kommer att bedriva sabotage, spioneri eller olovlig underrättelseverksamhet,

b) i Sverige eller i något annat nordiskt land kommer att bedriva sådant företagsspioneri som utövas på uppdrag av eller understöds av en främ- mande makt eller av någon som agerar för en främmande makts räkning där det kan antas att brottet inte leder till endast böter, eller

c) kommer att bedriva verksamhet med koppling till terrorism.

Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd	Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd
som meddelats med stöd av 5 kap.	som meddelats med stöd av 5 kap.
3 § första stycket 1 eller 2 b eller	3 § 1 eller 4, 3 a § första stycket 1
3 a § första stycket 1 eller andra	eller 4 eller tredje stycket 1 eller 4
stycket får återkallas om förhållandet	eller 3 f § får återkallas om förhåll-
upphör.	andet upphör.

	3 b §
	Ett uppehållstillstånd för en utlänning får återkallas, om han eller hon utgör
	ett hot mot allmän ordning eller säkerhet, har dömts för brott eller i övrigt
	har brustit i sin vandel.
	Första stycket ska inte tillämpas	Första stycket ska inte tillämpas
	på uppehållstillstånd som avses i	på uppehållstillstånd som avses i
	5 kap. 1 a, 1 b, 2 a, 2 d eller 4 §. Det	5 kap. 1 a §, 1 b §, 2 a §, 2 d §, 3 a §
	ska inte heller tillämpas på uppe-	första	stycket,	3 d §	första stycket
	hållstillstånd som avses i 5 kap. 3 §	eller 4 §.
	i de fall som enligt artikel 3 i rådets
	direktiv 2003/86/EG av den 22
	september 2003 om rätt till familje-
	återförening, i den ursprungliga ly-
	delsen, omfattas av det direktivet.
	3 c §
	Ett uppehållstillstånd som avses i	Ett uppehållstillstånd som avses i
	5 kap. 3 § får, i andra fall än som	5 kap. 3 a § första stycket eller 3 d §
22	avses i 3 b §, återkallas om utlän-	första	stycket	får	återkallas om

ningen utgör ett hot mot allmän ord-	utlänningen utgör ett hot mot allmän Prop. 2025/26:301
ning eller säkerhet.	ordning eller säkerhet.

Ett uppehållstillstånd får återkallas för en utlänning som har ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat, om utlänningen utgör ett hot mot allmän ordning eller säkerhet. Detsamma gäller för utlänningens anhöriga.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

12 kap.

12 c §

Om en utlänning som avses i 5 kap. 18 b §, 5 b kap. 15 a § eller 6 a kap. 4 b § har ansökt om uppehållstill- stånd får Migrationsverket eller, om ett beslut om ett sådant uppehålls- tillstånd har överklagats, en migra- tionsdomstol eller Migrationsöver- domstolen besluta om inhibition av ett beslut om att utvisa utlänningen.

Lydelse enligt SFS 2026:1142

Föreslagen lydelse

18 §

Migrationsverket får bevilja uppehållstillstånd om det i ett ärende om verk- ställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning som fått laga kraft kommer fram nya omständigheter som innebär att

1.det finns ett hinder mot verkställighet enligt 1, 2 eller 3 §,

2.det finns anledning att anta att det avsedda mottagarlandet inte kommer att vara villigt att ta emot utlänningen, eller

3.det finns medicinska hinder eller någon annan särskild anledning att beslutet inte bör verkställas.

Barn får beviljas uppehållstillstånd enligt första stycket 3 även om de om- ständigheter som kommer fram inte har samma allvar och tyngd som krävs för att tillstånd ska beviljas vuxna personer.

Vid	bedömningen enligt		första	Vid bedömningen enligt första
stycket 3 av om det finns någon				stycket 3 av om det finns någon
annan särskild anledning att ett be-				annan särskild anledning att ett be-
slut inte bör verkställas ska konsek-				slut inte bör verkställas ska konsek-
venserna för ett barn av att skiljas				venserna för ett barn av att skiljas
från sin förälder särskilt beaktas, om				från sin förälder särskilt beaktas, om
det står klart att uppehållstillstånd på				det står klart att uppehållstillstånd på
grund	av	stark anknytning	enligt	grund av stark anknytning enligt
5 kap.	3 §	första stycket 1–4	eller	5 kap. 3 eller 3 a § eller någon av
5 kap. 3 a § första stycket 1–4 eller				3 d–3 f §§ skulle ha beviljats om
andra stycket skulle ha beviljats om				prövningen gjorts före inresan i
prövningen gjorts före inresan i				Sverige.

Sverige.
Migrationsverket får också besluta om inhibition.
Första stycket 1 gäller inte om nya omständigheter ska prövas inom
ramen för en efterföljande ansökan enligt artikel 55 i asylprocedurförord-
ningen.	23

Prop. 2025/26:301 Första–fjärde styckena gäller inte för en utlänning som omfattas av be- stämmelserna i 17 a §.

Nuvarande lydelse			Föreslagen lydelse
		13 kap.
		15 §10
I ärenden om uppehållstillstånd på			I ärenden om uppehållstillstånd på
grund av	familjeanknytning enligt		grund av anknytning enligt 5 kap.
5 kap. 3 § första stycket 2 och 3 a §			3 § 2–4, 3 a § första stycket 2–4 och
första stycket 2–4 samt tredje styck-			tredje stycket 2–4 samt 3 e, 3 g och
et 2 och 3 ska Migrationsverket ge			3 h §§ ska Migrationsverket ge sö-
sökanden och den person till vilken			kanden	och	anknytningspersonen
anknytning åberopas tillfälle att få			tillfälle att få en DNA-analys utförd
en DNA-analys utförd när det gäller			i fråga om ett åberopat biologiskt
det biologiska släktskap som åbe-			släktskap, om
ropas i ansökan, om
1. den	övriga utredningen	om	1. sökanden inte genom annan
släktskapet inte är tillräcklig för att			utredning har kunnat visa att det
uppehållstillstånd ska beviljas, och			åberopade släktskapet finns, och
2. det inte är uppenbart att det åbe-			2. det	inte	är uppenbart att det
ropade släktskapsförhållandet		inte	åberopade släktskapet inte finns.
föreligger.
Om ansökningen ska avslås av			Om ansökan ska avslås av andra
andra skäl än på grund av otillräck-			skäl än på grund av otillräcklig ut-
lig utredning om släktskapet, behö-			redning	om	släktskapet, behöver
ver tillfälle till DNA-analys enligt			tillfälle till DNA-analys inte läm-
första stycket inte lämnas.			nas.

En DNA-analys får utföras endast om den som ska undersökas har infor- merats om syftet med DNA-analysen och har gett sitt skriftliga samtycke.

Kostnaden för provtagning, transport av prover och analys ska betalas

av staten.
	16 §11
Har DNA-analys i något annat fall än		Om det i något annat fall än de som
de som avses i 15 § åberopats i ett		avses i 15 § har åberopats en DNA-
ärende	om uppehållstillstånd på	analys i ett ärende om uppehållstill-
grund	av familjeanknytning enligt	stånd på grund av anknytning enligt
5 kap. 3 § första stycket 2 och 3 a §		5 kap. 3 § 2–4, 3 a § första stycket 2–
första stycket 2–4 samt tredje stycket		4 och tredje stycket 2–4 samt 3 e, 3 g
2 och 3, har den som bekostat en		och 3 h §§, har den som bekostat
DNA-analys rätt till ersättning från		DNA-analysen rätt till ersättning
staten för skälig kostnad för provtag-		från staten för skälig kostnad för
ning, transport av prover och analys,		provtagning, transport av prover
om		och analys, om

1.sökanden inte har getts tillfälle att få en DNA-analys utförd enligt 15 §,

24	10	Senaste lydelse 2014:778.
24	11	Senaste lydelse 2014:778.

2. analysen visar det åberopade släktskapet, och

3. uppehållstillstånd beviljas på	3. uppehållstillstånd beviljas på
grund av den åberopade familje-	grund av den åberopade anknyt-
anknytningen.	ningen.
Beslut om ersättning meddelas av	Ett beslut om ersättning medde-
Migrationsverket efter särskild an-	las av Migrationsverket. En sär-
sökan. En ansökan om ersättning	skild ansökan om ersättning ska
ska göras senast sex månader efter	göras senast sex månader efter det
det att ärendet om uppehållstill-	att ärendet om uppehållstillstånd
stånd har avgjorts slutligt.	har avgjorts slutligt.

21kap. 4 §

Om ett uppehållstillstånd med till-				Om ett uppehållstillstånd med till-
fälligt skydd har getts till en person,				fälligt skydd har getts till en person
får ett sådant tillstånd också ges till				(anknytningspersonen) ska ett så-
den som är gift eller sambo med den				dant tillstånd också ges till en ut-
person som beviljats tillstånd samt				länning som är make eller sambo till
till en utlänning som är ogift och				anknytningspersonen eller barn till
som är barn antingen till den som				anknytningspersonen eller till hans
beviljats tillstånd eller till den				eller hennes make eller sambo, om
person som den som beviljats till-				familjen fanns redan i ursprungs-
stånd är gift eller sambo med.				landet och splittrades på grund av
				omständigheterna kring den mass-
				iva tillströmningen av fördrivna per-
				soner.
Annan nära anhörig till den som				Utöver det som anges i första
beviljats uppehållstillstånd			med	stycket	får	uppehållstillstånd med
tillfälligt skydd får beviljas uppe-				tillfälligt skydd också ges till en
hållstillstånd	med	tillfälligt	skydd	utlänning som på annat sätt är nära
under de förutsättningar som anges i				anhörig	till anknytningspersonen
5 kap. 3 §	första	stycket 4	och	och som ingick i samma hushåll vid
andra stycket trots att den person				tidpunkten		för omständigheterna
som först beviljats tillstånd varken är				kring den massiva tillströmningen
bosatt i Sverige eller har beviljats				av fördrivna personer och som vid
uppehållstillstånd		för bosättning		den tidpunkten var helt eller delvis
här.				beroende av anknytningspersonen.

Uppehållstillstånd enligt denna paragraf får vägras en utlänning endast om det finns synnerliga skäl med hänsyn till rikets säkerhet eller på grund av utlänningens brottslighet.

1.Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2026.

2.Kravet på vistelsetid i 5 kap. 3 i § gäller inte i

–ärenden där ansökan om uppehållstillstånd har inkommit till Migra- tionsverket före ikraftträdandet, och

–ärenden om förlängning av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av anknytning som har beviljats en utlänning enligt äldre bestäm- melser.

Prop. 2025/26:301

Prop. 2025/26:301 3. I fråga om återkallelse av uppehållstillstånd på grund av anknytning som har beviljats före ikraftträdandet gäller 7 kap. 3 § i den äldre lydelsen.

2.2	Förslag till lag om ändring i utlänningslagen	Prop. 2025/26:301
	(2005:716)

Härigenom föreskrivs i fråga om utlänningslagen (2005:716)1

dels att 5 kap. 18 b §, 5 b kap. 15 a §, 6 a kap. 4 b § och 12 kap. 12 c § ska upphöra att gälla,

dels att 5 kap. 18 § och 6 kap. 4 § ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt förslaget i avsnitt 2.1 Föreslagen lydelse

5kap. 18 §2

En utlänning som vill ha uppehållstillstånd i Sverige ska ha ansökt om och beviljats ett sådant tillstånd före inresan i landet. En ansökan om uppe- hållstillstånd får inte bifallas efter inresan.

Första stycket gäller inte om

1.utlänningen kan beviljas uppehållstillstånd här med stöd av 21 kap. 2, 3, 4 eller 6 §,

2.utlänningen med stöd av 6 § bör beviljas uppehållstillstånd här,

3.en ansökan om uppehållstillstånd avser förlängning av ett tidsbegrän- sat uppehållstillstånd som har beviljats en utlänning med stöd av 3 eller 3 a § eller någon av 3 d–3 h §§,

4.utlänningen kan beviljas eller har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd här med stöd av 15 §,

5.utlänningen enligt 3 eller 3 a § eller någon av 3 d–3 h §§ har stark anknytning till en person som är bosatt i Sverige och det inte skäligen kan krävas att utlänningen reser till ett annat land för att ge in ansökan där,

6.utlänningen har rätt till uppehållstillstånd med stöd av artikel 23 i skyddsgrundsförordningen,

7.utlänningen kan beviljas uppehållstillstånd enligt 15 d §,

8.följande villkor är uppfyllda:

b)utlänningen har

–ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för arbete som har beviljats enligt 10 § i de fall som avses i 6 kap. 2 § första stycket och inom giltighetstiden för detta tillstånd ansöker om ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för att bedriva näringsverksamhet enligt 10 a §, och förutsättningarna för det tidi- gare tillståndet har varit uppfyllda, eller

1 Senaste lydelse av
5 kap. 18 b § 2026:000
5 b kap. 15 a § 2026:000
6 a kap. 4 b § 2026:000
12 kap. 12 c § 2026:000.	27
2 Senaste lydelse 2026:000.	27

Prop. 2025/26:301

fall som avses i 6 kap. 2 § första stycket, och förutsättningarna för det tidi- gare tillståndet har varit uppfyllda, eller

c)en ansökan avser ett uppehållstillstånd som familjemedlem till en utlänning som avses i a eller b, om ansökan ges in inom giltighetstiden för det tidigare tillståndet som familjemedlem och utlänningen beviljas uppe- hållstillstånd enligt de bestämmelser som anges där,

9. utlänningen har ett uppehållstillstånd enligt 10 § eller 5 b kap. 3 § och antingen har slutfört en högskoleutbildning som avser studier som mot- svarar minst två terminer eller fullföljt minst två terminer vid en utbildning på forskarnivå eller har ett uppehållstillstånd enligt 5 b kap. 1, 2, 4, 7 eller 8 §,

10. utlänningen har rätt till uppehållstillstånd enligt 2 a eller 2 d §, eller 11. det annars finns synnerliga skäl.

iSverige.

I fråga om uppehållstillstånd för	I fråga om uppehållstillstånd för
en utlänning som ska avvisas eller	en utlänning som ska avvisas eller
utvisas enligt ett beslut som har fått	utvisas enligt ett beslut som har fått
laga kraft gäller föreskrifterna i	laga kraft gäller föreskrifterna i
18 b och 20 §§ samt 12 kap. 16 b,	20 § samt 12 kap. 16 b, 16 c, 16 e,
16 c, 16 e, 16 g, 17 a, 17 c och 18–	16 g, 17 a, 17 c och 18–20 §§.
20 §§.

6kap. 4 §3

En utlänning som vill ha arbets-	En utlänning som vill ha arbets-
tillstånd i Sverige ska ha ansökt om	tillstånd i Sverige ska ha ansökt om
och beviljats ett sådant tillstånd	och beviljats ett sådant tillstånd
före inresan i landet. En ansökan	före inresan i landet. En ansökan
om arbetstillstånd får inte bifallas	om arbetstillstånd får inte bifallas
efter inresan utom i fall som avses i	efter inresan utom i fall som avses i
5 kap. 18 § andra–fjärde styckena	5 kap. 18 § andra–fjärde styckena,
och 18 a–19 §§, vilka bestämmel-	18 a och 19 §§, vilka bestämmelser

3Senaste lydelse 2026:000.

ser tillämpas på motsvarande sätt i		tillämpas på motsvarande sätt i Prop. 2025/26:301
fråga om arbetstillstånd.		fråga om arbetstillstånd.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2028.

2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet.

2. den studerande har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd med stöd av artikel 23 i Europaparla- mentets och rådets förordning (EU) 2024/1347 eller med stöd av 5 kap. 3, 3 a, 3 d, 3 e, 3 f, 3 g, 3 h eller 6 § eller 12 kap. 18 § första stycket 1 utlänningslagen eller med stöd av lagen (2017:353) om uppehållstill- stånd för studerande på gymnasial nivå, eller Om den studerande i fall som avses i fjärde stycket 2 har beviljats uppehållstillstånd på grund av an- knytning till någon som har ett tids-

Prop. 2025/26:301 2.3	Förslag till lag om ändring i studiestödslagen
	(1999:1395)
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 § och 3 kap. 4 § studiestödslagen (1999:1395)
ska ha följande lydelse.
Lydelse enligt SFS 2026:1150		Föreslagen lydelse

2 kap.

4 §

Studiehjälp får lämnas till studerande som är svenska medborgare. Studiehjälp får också lämnas till studerande som inte är svenska medbor-

gare, om de studerande

1.är bosatta i Sverige och har permanent uppehållstillstånd här, och

2.har bosatt sig i Sverige huvudsakligen i annat syfte än att genomgå utbildning här.

Kravet på permanent uppehållstillstånd i andra stycket 1 gäller inte för per- soner som har fått en varaktig anknytning till Sverige och som är

1.utländska medborgare med uppehållsrätt enligt 3 a kap. 3 eller 4 § utlänningslagen (2005:716),

2.schweiziska medborgare med uppehållstillstånd, eller

3.familjemedlemmar till schweiziska medborgare som avses i 2 och själva har uppehållstillstånd.

Studiehjälp får lämnas även om kravet på permanent uppehållstillstånd i andra stycket 1 inte är uppfyllt, om

1.den studerande har beviljats internationellt skydd med stöd av Europa- parlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1347 av den 14 maj 2024 om normer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd, för en enhetlig status för flyktingar eller personer som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbe- hövande och för innehållet i det beviljade skyddet, om ändring av rådets direktiv 2003/109/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/95/EU,

3. det finns särskilda skäl.

begränsat uppehållstillstånd får stu- diehjälp endast lämnas om anknyt- ningspersonen

1. har beviljats internationellt skydd som flykting eller subsidiärt skydds- behövande, eller

2. har beviljats uppehållstillstånd enligt 5 kap. 2 b eller 6 § eller 12 kap. 18 § första stycket 1 utlänningslagen.

I 1 kap. 4–7 §§ finns bestämmelser om att vissa utländska medborgare ska jämställas med svenska medborgare.

3kap. 4 §

Studiemedel får lämnas till studerande som är svenska medborgare. Studiemedel får också lämnas till studerande som inte är svenska medbor-

gare, om de studerande

1.är bosatta i Sverige och har permanent uppehållstillstånd här, och

2.har bosatt sig i Sverige huvudsakligen i annat syfte än att genomgå ut- bildning här.

Kravet på permanent uppehållstillstånd i andra stycket 1 gäller inte för personer som har en varaktig anknytning till Sverige och som är

1.utländska medborgare med uppehållsrätt enligt 3 a kap. 3 eller 4 § utlänningslagen (2005:716),

2.schweiziska medborgare med uppehållstillstånd, eller

3.familjemedlemmar till schweiziska medborgare som avses i 2 och själva har uppehållstillstånd.

Studiemedel får lämnas även om kravet på permanent uppehållstillstånd i andra stycket 1 inte är uppfyllt, om

3. det finns särskilda skäl.

Prop. 2025/26:301

Prop. 2025/26:301		uppehållstillstånd på grund av an-
		knytning till någon som har ett tids-
		begränsat uppehållstillstånd får stu-
		diemedel endast lämnas om anknyt-
		ningspersonen
		1. har beviljats internationellt skydd
		som flykting eller subsidiärt skydds-
		behövande, eller
		2. har beviljats uppehållstillstånd
		enligt 5 kap. 2 b eller 6 § eller 12 kap.
		18 § första stycket 1 utlänningslagen.
	I 1 kap. 4–6 §§ finns bestämmelser om att vissa utländska medborgare ska
	jämställas med svenska medborgare.

	Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2026.


2.4	Förslag till lag om ändring i lagen (2001:82)		Prop. 2025/26:301
	om svenskt medborgarskap
Härigenom föreskrivs att 6, 8 och 20 §§ lagen (2001:82) om svenskt
medborgarskap ska ha följande lydelse.
Lydelse enligt SFS 2026:1151		Föreslagen lydelse

6 §

Ett barn som har fötts i Sverige och som sedan födelsen är statslöst för- värvar svenskt medborgarskap efter anmälan av den eller dem som har vårdnaden om barnet, om barnet har permanent uppehållstillstånd och

En utlänning som är född i Sverige och sedan födelsen är statslös förvärvar svenskt medborgarskap efter anmälan om han eller hon

1. har fyllt arton men inte tjugoett år vid anmälningstillfället,

2. har permanent uppehållstillstånd	2. har permanent uppehållstillstånd
i Sverige eller har beviljats ett tids-	i Sverige eller har beviljats ett tids-
begränsat uppehållstillstånd med stöd	begränsat uppehållstillstånd med stöd
av 5 kap. 3, 3 a eller 6 § eller 12 kap.	av 5 kap. 3 eller 3 a § eller någon av

Prop. 2025/26:301 18 § utlänningslagen (2005:716) eller	3 d–3 h §§ eller 6 § eller 12 kap. 18 §
med stöd av artikel 23 i Europa-	utlänningslagen (2005:716) eller med
parlamentets och rådets förordning	stöd av	artikel 23 i Europaparla-
(EU) 2024/1347, eller som flykting	mentets och rådets förordning (EU)
eller subsidiärt skyddsbehövande	2024/1347 eller som flykting eller
med stöd av artikel 24 i samma förord-	subsidiärt	skyddsbehövande med
ning eller motsvarande äldre bestäm-	stöd av artikel 24 i samma förordning
melser,	eller motsvarande äldre bestämmel-
	ser,

3.har haft hemvist här i landet sedan fem år eller under sammanlagt tio år,

och

4.inte har dömts för ett brott mot Sveriges säkerhet eller dömts till frihets- berövande påföljd i fem år eller längre.

20 §

Det som föreskrivs i denna lag om krav på permanent uppehållstillstånd gäller inte för den som

1.är medborgare i Danmark, Finland, Island eller Norge, eller

2.har välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppehållstillstånd och

a)har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 2 b eller 6 § eller enligt 12 kap. 18 § utlänningslagen (2005:716), eller som flykting eller subsidiärt skyddsbehövande med stöd av artikel 24 i Europaparlamen- tets och rådets förordning (EU) 2024/1347 eller motsvarande äldre bestäm- melser, eller

b) har beviljats ett tidsbegränsat	b) har beviljats ett tidsbegränsat
uppehållstillstånd enligt 5 kap. 3 eller	uppehållstillstånd enligt 5 kap. 3 eller
3 a § utlänningslagen (2005:716) på	3 a § eller någon av 3 d–3 h §§ utlän-
grund av anknytning till en sådan	ningslagen på grund av anknytning
utlänning som avses i a.	till en sådan utlänning som avses i a.

Kravet i första stycket 2 på välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppe- hållstillstånd gäller inte för den som har hemvist i Sverige sedan tio år.

I fråga om medborgare i övriga länder inom Europeiska ekonomiska sam- arbetsområdet (EES) och sådana familjemedlemmar som avses i 3 a kap. 2 § utlänningslagen (2005:716) ska vid tillämpningen av denna lag uppehållsrätt likställas med ett permanent uppehållstillstånd. Detsamma gäller för de utlänningar som har beviljats uppehållsstatus i Sverige enligt avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen (EUT L 29, 31.1.2020, s. 7).

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2026.

2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (2013:156) Prop. 2025/26:301 om samhällsorientering för vissa nyanlända

invandrare

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (2013:156) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

2 §1

Lagen gäller även för nyanlända invandrare som har fyllt 18 år men inte

har uppnått riktåldern för pension	enligt 2 kap. 10 a–10 d §§ socialför-
säkringsbalken, är folkbokförda i en kommun och har beviljats
1. uppehållstillstånd på grund av	1. uppehållstillstånd på grund av
anknytning enligt 5 kap. 3 § första	anknytning enligt 5 kap. 3, 3 a eller
stycket utlänningslagen (2005:716),	3 d § utlänningslagen (2005:716),
2. uppehållstillstånd på grund av	2. uppehållstillstånd på grund av
anknytning enligt 5 kap. 3 a § första	anknytning enligt någon av 5 kap.
stycket 1–4, andra eller tredje stycket	3 e–3 h §§ utlänningslagen,
utlänningslagen,

3.uppehållskort efter ansökan enligt 3 a kap. 10 § utlänningslagen,

4.uppehållstillstånd som familjemedlem eller anhörig enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 5 kap. 23 § tredje, fjärde eller, när det gäller familjemedlem till en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd för arbete, femte stycket utlänningslagen,

5.uppehållstillstånd som familjemedlem enligt 6 a kap. 9 § utlännings- lagen,

6.uppehållstillstånd som familjemedlem enligt 6 b kap. 14 § utlännings- lagen, eller

7.uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person som har bevil- jats uppehållstillstånd med stöd av någon av bestämmelserna i 1 a §.

1.Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2026.

2.För uppehållstillstånd som har beviljats enligt 5 kap. 3 eller 3 a § utlänningslagen (2005:716) i deras lydelse före den 1 oktober 2026 gäller 2 § i den äldre lydelsen.

1 Senaste lydelse 2025:227.

Prop. 2025/26:301 2.6	Förslag till lag om ändring i lagen (2026:000)
	om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 3 d § utlänningslagen (2005:716) i stället för lydelsen enligt lagen (2026:000) om ändring i den lagen ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt SFS 2026:1221

Föreslagen lydelse

7 kap.

3 d §

Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får, utöver vad som i övrigt framgår av denna lag, återkallas om förutsättningarna för uppehållstillståndet inte längre är uppfyllda.

Ett uppehållstillstånd ska inte åter- kallas enligt första stycket om det finns förutsättningar att meddela uppehållstillstånd enligt 5 kap. 3 g § 2.

3	Ärendet och dess beredning	Prop. 2025/26:301

Regeringen beslutade i juli 2024 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av det svenska regelverket för att bevilja uppehållstill- stånd på grund av anknytning (dir. 2024:68). Utredningen, som antog nam- net Utredningen om skärpta villkor för anhöriginvandring, överlämnade i september 2025 betänkandet Skärpta villkor för anhöriginvandring (SOU 2025:95). En sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 1. Betänkan- dets lagförslag finns i bilaga 2.

Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstans- erna finns i bilaga 3. Remissyttrandena finns tillgängliga på regeringens webbplats (regeringen.se) och i lagstiftningsärendet (Ju2025/01907).

För att komplettera beredningsunderlaget i de delar som avser försörjnings- kravet för anhöriginvandring har Justitiedepartementet tagit fram prome- morian Ett skärpt försörjningskrav vid anhöriginvandring (Ju2025/02715). En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 4. Promemorian har remiss- behandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 5. Remiss- yttrandena finns tillgängliga på regeringens webbplats (regeringen.se) och i lagstiftningsärendet (Ju2025/02715).

Som ett led i den fortsatta beredningen har även ett utkast till lagråds- remiss utarbetats inom Justitiedepartementet, Tillfälligt utökade möjligheter för vissa anhöriginvandrare att ansöka om uppehållstillstånd inifrån Sverige. En sammanfattning av utkastets innehåll finns i bilaga 6. Utkastets lagförslag finns i bilaga 7. Utkastet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 8. Remissyttrandena finns tillgängliga på regeringens webbplats (regeringen.se) och i lagstiftningsärendet (Ju2026/01367).

I propositionen behandlas de lagförslag som läggs fram i betänkandet
och i utkastet till lagrådsremiss. Promemorian, som innehåller förslag till
förordningsändringar, berörs i avsnitt 7.1. Promemorians förslag, liksom
betänkandets förslag till förordningsändringar, bereds vidare i Regerings-
kansliet.
Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om åt-
gärder mot skuggsamhället (bet. 2021/22:SfU16 punkt 1, rskr. 2021/22:196).
Av tillkännagivandet följer att utförande av DNA-analys ska vara huvudregel
i ärenden om uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning (bet.
2021/22:SfU16 s. 14). Tillkännagivandet behandlas i avsnitt 10. Tillkännagi-
vandet är slutbehandlat.
Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om åter-
vändande för den som utvisats på grund av brott mot familjemedlem
(bet. 2021/22:SfU28 punkt 16, rskr. 2021/22:387). Tillkännagivandet behand-
las i avsnitt 8.1. Tillkännagivandet är slutbehandlat.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 1 juni 2026 att inhämta Lagrådets yttrande över
de lagförslag som finns i bilaga 9. Lagrådets yttrande finns i bilaga 10.
Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.
Regeringen beslutade den 11 juni 2026 att inhämta Lagrådets yttrande
över de lagförslag som finns i bilaga 11. Lagrådets yttrande finns i bila-
ga 12. Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.	37

Prop. 2025/26:301 I förhållande till lagrådsremissernas lagförslag görs vissa språkliga och redaktionella ändringar.

4Reglerna om anhöriginvandring skärps och anpassas till EU:s rättsliga miniminivå

4.1Behovet av en reform

Den asylrelaterade invandringen till Sverige har under lång tid varit om- fattande. I kombination med bristande integration har det bidragit till att Sverige i dag står inför stora utmaningar med ett växande utanförskap. För att bryta och vända den negativa utvecklingen genomför regeringen om- fattande reformer för att åstadkomma en ansvarsfull, restriktiv och lång- siktigt hållbar migrationspolitik. Målet är att kraftigt minska den asylrela- terade invandringen. Därigenom skapas bättre förutsättningar för en lyck- ad integration. Sedan regeringen tillträdde 2022 har antalet asylsökande minskat med nästan 60 procent till och med 2025, trots ett fortsatt högt söktryck till andra europeiska länder. Regeringen bedömer dock att fler åtgärder bör göras för att ytterligare minska invandringen.

Anhöriginvandringen har under lång tid varit hög och kunnat ske på alldeles för generösa villkor. Ett viktigt led i det paradigmskifte som nu genomförs är att skärpa villkoren för anhöriginvandring. Regeringen anser att det kan bidra till att förbättra integrationen och minska risken för att människor som flyttar till Sverige hamnar i ett utanförskap.

Det svenska regelverket för att bevilja uppehållstillstånd på grund av anknytning har nyligen skärpts i flera avseenden. Möjligheterna till undan- tag från försörjningskravet har begränsats och åldersgränsen för att neka uppehållstillstånd på grund av anknytning har höjts (prop. 2023/24:18). Det är dock angeläget att regelverket stramas åt ytterligare. Reglerna bör som utgångspunkt inte vara mer generösa än vad som följer av EU-rätten och Sveriges övriga internationella åtaganden. Det är viktigt att reglerna inte leder till orimliga resultat i enskilda fall och att de utformas med beaktande av bl.a. barnets bästa i enlighet med bl.a. FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Hänsyn bör också tas till Sveriges konkurrenskraft och kompetensförsörjning. Mot den bakgrunden lämnas i propositionen en rad förslag som syftar till att begränsa anhöriginvan- dringen och skapa tydligare och mer ändamålsenliga regler.

4.2	Tydligare och mer situationsanpassade regler	Prop. 2025/26:301
	för anknytningspersoner

Regeringens förslag

Reglerna om anhöriginvandring i 5 kap. utlänningslagen ska få en ny ut- formning. Anknytningspersonerna ska delas in i följande två huvudkate- gorier:

•svenska medborgare, andra nordiska medborgare och personer med permanent uppehållsrätt, och

•personer med uppehållstillstånd.

Det ska i vissa avseenden gälla skilda regler för de olika personkatego- rierna i fråga om möjligheten att vara anknytningsperson. Även i fort- sättningen ska vissa särskilda regler gälla när anknytningspersonen är ett barn.

För att en svensk eller annan nordisk medborgare eller en person med permanent uppehållsrätt i Sverige ska kunna vara anknytningsperson ska det, i likhet med vad som gäller i dag, krävas att personen är bosatt i Sverige.

För att en person med uppehållstillstånd i Sverige ska kunna vara anknytningsperson enligt 5 kap. utlänningslagen ska det krävas att per- sonen är bosatt i Sverige och antingen har permanent uppehållstillstånd eller tidsbegränsat uppehållstillstånd med en giltighetstid om minst ett år. Något krav på att uppehållstillståndet ska ha beviljats på någon särskild grund ska inte ställas upp. Därtill ska en person som inte har välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppehållstillstånd inte kunna vara anknyt- ningsperson enligt 5 kap. utlänningslagen.

Reglerna i 5 kap. utlänningslagen ska inte gälla för personer som har uppehållstillstånd med tillfälligt skydd. Reglerna i 21 kap. utlännings- lagen om uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person med tillfälligt skydd ska anpassas till den EU-rättsliga miniminivån.

I fråga om ensamkommande barn ska kravet på att barnet ska vara ogift för att kunna vara anknytningsperson i förhållande till sina föräldrar tas bort.

Regeringens bedömning

Möjligheten för studenter att vara anknytningsperson vid anhöriginvand- ring bör tas bort i andra fall än de som omfattas av tvingande EU-regler. För doktorander bör det dock fortsatt finnas en möjlighet att vara anknyt- ningsperson. Regeringen avser att bereda och återkomma med förslag på sådana förordningsändringar.

Utredningens förslag

Utredningens förslag stämmer i huvudsak överens med regeringens för- slag och bedömning. Till skillnad från regeringens förslag innebär utred- ningens förslag en ändring i fråga om vilka personkategorier som omfattas

av rätten till studiestöd, och att bestämmelserna i 6 a kap. 10 § andra

Prop. 2025/26:301

stycket utlänningslagen, som likställer vissa EU-blåkortsinnehavare med en utlänning som har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 1 §, ska tas bort. Utredningen gör ingen bedömning i frågan om att begränsa möjligheten för studenter att vara anknytningsperson.

Remissinstanserna

Många remissinstanser har inga synpunkter på förslagen eller yttrar sig inte särskilt över dem.

Flera remissinstanser tillstyrker eller är positiva till förslagen eller delar av dem. Migrationsverket ser överlag positivt på förslagen, bl.a. att pröv- ningen görs mer enhetlig och situationsanpassad och att familjeåterföre- ningsdirektivets krav genomförs i utlänningslagstiftningen på ett tydligare sätt än i dag. Även Nacka kommun tillstyrker att reglerna blir mer situa- tionsanpassade. Förvaltningsrätten i Luleå och Förvaltningsrätten i Malmö ser i stort positivt på de förtydliganden som förslagen innebär i fråga om vem som kan vara anknytningsperson. Svenska Röda Korset till- styrker förslaget att det inte längre ska ställas upp något krav på att ett tidsbegränsat uppehållstillstånd ska ha beviljats på någon särskild grund, för att uppehållstillstånd på grund av anknytning ska kunna beviljas.

Flera remissinstanser, bl.a. Barnombudsmannen, Sveriges advokatsam- fund och Svenska Röda Korset, är positiva till att kravet på att ett ensam- kommande barn ska vara ogift för att kunna vara anknytningsperson tas bort. Ett antal remissinstanser, bl.a. Länsstyrelsen i Skåne län, Svenska Röda Korset och Sveriges advokatsamfund, är också positiva till att det kommer att bli möjligt för syskon till ensamkommande barn att ansöka om uppehållstillstånd på grund av anknytning till en förälder som har beviljats uppehållstillstånd på grund av anknytning till det ensamkommande barnet. Sveriges advokatsamfund framhåller dock samtidigt att det föreslagna kravet på att anknytningspersonen ska ha beviljats ett uppehållstillstånd på minst ett år riskerar att medföra att rätten till uppehållstillstånd i många fall urholkas, eftersom föräldrar beviljas uppehållstillstånd för samma tid som det ensamkommande barnet. Sveriges advokatsamfund anser därför att denna grupp bör undantas från det kravet.

Några remissinstanser, däribland Civil Rights Defenders, Diskrimine- ringsombudsmannen, Rädda Barnen, Skellefteå kommun, Länsstyrelsen Blekinge län och Uppsala universitet, avstyrker eller är kritiska till delar av förslagen. Civil Rights Defenders anser bl.a. att en ordning som gör större åtskillnad mellan olika personer riskerar att bli svåröverskådlig för enskilda och för rättstillämpningen och bidra till en fragmentisering av migrationsrätten. Uppsala universitet menar att en differentiering som i hög grad knyts till formell status, såsom medborgarskap, riskerar att bli oproportionerlig om den tillämpas schablonmässigt och utan tillräcklig hänsyn till individuella omständigheter.

Några remissinstanser, däribland Migrationsverket och Sveriges advo- katsamfund, anser att det finns en risk för tolknings- och tillämpnings- svårigheter med de parallella regelverk som förslagen innebär. Migra- tionsverket framhåller bl.a. att möjligheten att tillämpa parallella regler på ett och samma förhållande kan innebära att olika förutsättningar gäller för personer inom samma personkategori eller inom en viss familj. Det kan bl.a. gälla i fråga om undantag från kravet på att uppehållstillstånd ska

beviljas före inresan och i fråga om nivån på försörjningskravet. Myndig- Prop. 2025/26:301 heten menar att de praktiska följderna av en ordning med parallella regler

om uppehållstillstånd på grund av anknytning är svåra att överblicka. Centrala studiestödsnämnden (CSN) framhåller att den av utredningen

föreslagna följdändringen i studiestödslagen innebär att nya kategorier av anhöriginvandrare får rätt till studiestöd och att det saknas överväganden kring förslagens påverkan på studiestödet.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Skilda regler om anhöriginvandring bör gälla för personer med en stark rätt att vistas i Sverige respektive personer med uppehållstillstånd

De allmänna reglerna om uppehållstillstånd på grund av anknytning finns i 5 kap. 3 och 3 a §§ utlänningslagen (2005:716). Bestämmelserna i 5 kap. 3 §, som är tvingande, har sin grund i rådets direktiv 2003/86/EG av den 22 september 2003 om rätt till familjeåterförening (familjeåterförenings- direktivet) och ger vissa nära anhöriga en rätt till uppehållstillstånd. Familjeåterföreningsdirektivet bygger på tanken att en tredjelandsmed- borgare som har en permanent bosättning i en medlemsstat ska ha rätt att återförenas med medlemmar i kärnfamiljen som också är tredjelands- medborgare. Till skillnad från direktivet gäller den svenska regleringen även för EU-medborgare, inkluderat svenska medborgare och andra nord- iska medborgare. I 5 kap. 3 a § utlänningslagen finns bestämmelser om uppehållstillstånd för anhöriga som inte grundar sig på EU-rätten. De reg- lerna är inte tvingande. Det finns utöver reglerna i 5 kap. även särskilda regler om anhöriginvandring för vissa personkategorier, exempelvis för personer med uppehållstillstånd med tillfälligt skydd (21 kap. 4 § utlän- ningslagen) och för arbetstagare (4 kap. 4 a § utlänningsförordningen [2006:97]).

För att anpassa regelverket om anhöriginvandring till de miniminivåer som följer av EU-rätten och Sveriges övriga internationella åtaganden bör de allmänna reglerna om anhöriginvandring utformas så att det i större ut- sträckning än i dag görs åtskillnad mellan olika anknytningspersoner be- roende på grunden för deras rätt att vistas i Sverige. Det är rimligt att i vissa avseenden tillämpa olika regler om anhöriginvandring för svenska med- borgare, och andra personer med en stark rätt att vistas i Sverige, respek- tive för personer som vistas i Sverige med uppehållstillstånd. En sådan åt- skillnad kan inte minst motiveras av den anknytning till Sverige som med- borgarskapet innebär och den ovillkorliga rätt att vistas här i landet som följer av medborgarskapet. Mer förmånliga regler för den aktuella gruppen ligger också i linje med de lagändringar som syftar till att stärka medbor- garskapets status (se prop. 2025/26:175). Regeringen bedömer att en ordning som innebär att skilda regler om anhöriginvandring tillämpas för svenska medborgare och personer med uppehållstillstånd varken utgör otillåten diskriminering eller är oproportionerlig (jfr t.ex. Europadom- stolens avgörande i Abdulaziz, Cabales and Balkandali mot Förenade Konungariket, dom den 28 maj 1985, ansökan nr 9214/80, 9473/81 och 9474/81).

Prop. 2025/26:301

När anknytningspersonen är svensk medborgare, medborgare i något annat nordiskt land eller har permanent uppehållsrätt i Sverige

För att en person ska kunna vara anknytningsperson krävs det enligt 5 kap. 3 och 3 a §§ utlänningslagen som huvudregel att anknytningspersonen an- tingen är bosatt eller har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sve- rige. Utlänningar behöver i regel ha uppehållstillstånd för att kunna vara anknytningsperson. Detta gäller dock inte för medborgare i de nordiska länderna, eftersom de är undantagna från kravet på uppehållstillstånd i Sverige. En nordisk medborgare behöver alltså endast vara bosatt här för att kunna vara anknytningsperson (se prop. 2005/06:72 s. 28). Vidare kan EES-medborgare och deras familjemedlemmar ha uppehållsrätt i Sverige, vilket innebär en rätt att vistas här utan uppehållstillstånd. Bestämmelserna om detta finns i 3 a kap. utlänningslagen. EES-medborgare och familje- medlemmar som har vistats lagligt i Sverige utan avbrott under minst fem år har permanent uppehållsrätt här (3 a kap. 6 och 7 §§ utlänningslagen). Uppehållsrätt och permanent uppehållsrätt kan även följa av utträdes- avtalet mellan Förenade kungariket och EU (utträdesavtalet). Bestäm- melser om detta finns bl.a. i artikel 15 i utträdesavtalet. En utlänning med permanent uppehållsrätt i Sverige har ansetts ha en sådan stark rätt att vistas här att det är möjligt att bevilja uppehållstillstånd på grund av ankny- tning till en sådan person. Däremot har en utlänning med enbart uppehålls- rätt inte ansetts kunna vara anknytningsperson vid tillämpningen av ank- nytningsreglerna i 5 kap. utlänningslagen (se rättsfallen MIG 2016:9 och MIG 2017:17).

De som i dag likställs med svenska medborgare på så sätt att de kan vara anknytningspersoner utan att ha uppehållstillstånd i Sverige är alltså andra nordiska medborgare och personer med permanent uppehållsrätt. Som framgår ovan omfattas inte dessa grupper av familjeåterförenings- direktivet, förutsatt att de är EU-medborgare. Sett till den nordiska lika- behandlingsprincipen och den likabehandlingsprincip som följer av EU- rätten finns det dock inte skäl att ändra den nuvarande ordningen. Nor- diska medborgare och personer med permanent uppehållsrätt bör alltså även fortsatt likställas med svenska medborgare vid tillämpningen av anknytningsreglerna. Reglerna om detta bör däremot förtydligas.

Det bör även i fortsättningen krävas att anknytningspersonen är bosatt i Sverige för att reglerna ska kunna tillämpas. När en person ska anses bosatt i Sverige får bedömas i enlighet med tidigare praxis. En svensk medborgare som är bosatt i utlandet bör, på samma sätt som i dag, kunna vara anknytningsperson vid anhöriginvandring, förutsatt att personen har manifesterat en konkret avsikt att bosätta sig i Sverige inom en nära framtid (se rättsfallet MIG 2007:36). Till skillnad från Migrationsverket anser regeringen inte att det finns behov av att kodifiera denna praxis.

Reglerna om uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person med uppehållstillstånd bör ges en mer generell utformning

Huvudregeln i svensk rätt är som anges ovan att en utlänning behöver ha uppehållstillstånd för att kunna vara anknytningsperson vid anhöriginvand- ring. Som utgångspunkt krävs det permanent uppehållstillstånd. Sedan en tid tillbaka gäller emellertid att även vissa personer med tidsbegränsat uppehållstillstånd har rätt eller möjlighet att vara anknytningsperson (5 kap.

3 § tredje stycket och 3 a § första stycket 1 b och 2 utlänningslagen). Reglerna infördes vid övergången till ordningen med tidsbegränsade uppehållstillstånd för bl.a. skyddsbehövande i syfte att säkerställa det svenska regelverkets förenlighet med bl.a. familjeåterföreningsdirektivet (prop. 2020/21:191, bet. 2020/21:SfU28, rskr. 2020/21:412). De som i dag omfattas av möjligheten att vara anknytningsperson med ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. utlänningslagen är flyktingar, subsidiärt skyddsbehövande (för närvarande benämnda alternativt skyddsbehövande; benämningen ändras dock fr.o.m. den 12 juli i år, se prop. 2025/26:262 s. 230–232), personer som har beviljats uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter enligt 5 kap. 6 § utlänningslagen och personer som har beviljats uppehållstillstånd på grund av verkställig- hetshinder enligt 12 kap. 18 § utlänningslagen. Efter förslag av regeringen har riksdagen beslutat att reglerna ska gälla även för personer med tidsbe- gränsat uppehållstillstånd som varaktigt bosatt i Sverige i samband med att möjligheten att beviljas permanent uppehållstillstånd för bl.a. denna grupp utmönstras (se prop. 2025/26:262 s. 140 och 141).

En utlänning med tidsbegränsat uppehållstillstånd som inte har välgrun- dade utsikter att beviljas varaktigt uppehållstillstånd ska inte kunna vara anknytningsperson. Tidigare har angetts att prövningen av om en anknyt- ningsperson har välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppehållstillstånd ska göras i förhållande till hur troligt det är att skyddsbehovet eller, i fråga om andra personer än skyddsbehövande, grunden för uppehållstillståndet kvarstår vid tidpunkten för när personen som tidigast kan ansöka om perma- nent uppehållstillstånd. Det förutsätter dock inte att det görs någon prövning av om personen uppfyller kraven för ett sådant uppehållstillstånd (se bl.a. prop. 2025/26:262 s. 142). Den som har beviljats ett tidsbegränsat uppehålls- tillstånd på grund av verkställighetshinder enligt 12 kap. 18 § utlännings- lagen som inte är bestående ska inte anses ha välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppehållstillstånd. Begreppet varaktigt uppehållstillstånd är ett EU-rättsligt begrepp vars tolkning ska följa EU-rätten. Regeringen noterar att i andra översättningar – exempelvis eng. resident permit, fr. séjour permanent och ty: unbefristete Aufenthaltserlaubnis – av familjeåterföre- ningsdirektivet används begreppet ”permanent” i stället för ”varaktigt” (jfr även SOU 2005:15 s. 136, där det görs gällande att den svenska översätt- ningen av artikel 3.1 är felaktig då begreppet ”varaktigt” uppehållstillstånd i stället för ”permanent” används).

Utgångspunkten för regeringens politik är att anpassa den svenska reg- leringen till EU:s rättsliga miniminivå, bland annat genom att asylrelaterade uppehållstillstånd ska vara tidsbegränsade och leda till antingen svenskt medborgarskap, återvandring eller återvändande. Efter förslag av regeringen har riksdagen beslutat att möjligheten till permanent uppehållstillstånd för vissa grupper ska utmönstras från och med den 12 juli i år (se prop. 2025/26:262). I det sammanhanget konstaterar regeringen att möjligheten att beviljas uppehållstillstånd under en längre tid kan beaktas vid prövningen av kravet på välgrundade utsikter till varaktigt uppehållstillstånd, och bedömer att kravet är tillräckligt tydligt för att kunna tillämpas även efter det att permanent uppehållstillstånd utmönstras (se prop. 2025/26:262 s. 141– 143). Bedömningen av huruvida en person har möjlighet att beviljas uppehållstillstånd under längre tid bör ta sin utgångspunkt i hur troligt det är att anknytningspersonen snart kommer att uppnå status som varaktigt bosatt.

Prop. 2025/26:301

Prop. 2025/26:301 En sådan person ges en mer principiell rätt att stanna i Sverige. Om ut- länningen exempelvis uppnått en vistelsetid om fyra år, vilket i normalfallet betyder att det ursprungliga tillståndet förlängts minst en gång, samt upp- fyller övriga krav för att beviljas sådan status, alltså i huvudsak inte vistats längre tid utanför Sverige eller inte utgör hot mot allmän ordning och säker- het, bör han eller hon anses ha välgrundade utsikter till ett varaktigt uppe- hållstillstånd. Som framhållits ovan är dock begreppet varaktigt uppe- hållstillstånd ett EU-rättsligt begrepp vars tolkning följer av EU-rätten.

I familjeåterföreningsdirektivet uppställs inga krav på att anknytnings- personens uppehållstillstånd ska ha beviljats på en viss grund för att en rätt till familjeåterförening ska föreligga. Tillämpningsområdet är i stället brett i den meningen att direktivet innebär en rätt till familjeåterförening för per- soner som är tredjelandsmedborgare, vistas lagligen i en medlemsstat, har uppehållstillstånd med giltighetstid på minst ett år och har välgrundade ut- sikter att få ett varaktigt uppehållstillstånd (artikel 3.1). Direktivet omfattar de flesta grupper med uppehållstillstånd i Sverige. Som framgår ovan om- fattas dock inte unionsmedborgare. Personer med tillfälligt eller subsidiärt skydd undantas också (se vidare om dessa grupper i följande avsnitt).

För att åstadkomma långsiktigt hållbara och tydliga regler som så långt möjligt anpassas till direktivet bör reglerna i 5 kap. utlänningslagen om uppehållstillstånd på grund av anknytning till personer med uppehålls- tillstånd ges en mer generell utformning. En person bör kunna vara anknyt- ningsperson vid anhöriginvandring om han eller hon har permanent uppe- hållstillstånd eller, under de förutsättningar som följer av familjeåterfören- ingsdirektivet, tidsbegränsat uppehållstillstånd. Det bör alltså inte krävas att ett tidsbegränsat uppehållstillstånd ska ha beviljats på någon av vissa särskilt angivna grunder. Migrationsverket och Svenska Röda Korset ställer sig positiva till denna reform. Det bör dock framhållas att även om detta innebär att nya personkategorier omfattas av tillämpningsområdet av reglerna i 5 kap. utlänningslagen så innebär förslaget inte att nya personkategorier får rätt till uppehållstillstånd i Sverige. Det har att göra med att dessa person- kategorier redan i dag omfattas av andra regler om anhöriginvandring (se vidare i det kommande).

Förslaget innebär att vissa kategorier av personer med tidsbegränsade uppehållstillstånd, exempelvis arbetskraftsinvandrare och forskare, kommer att omfattas av parallella regelverk (se bl.a. 4 kap. 4 a § utlänningsförord- ningen och 5 b kap. 19 §, 6 a kap. 9 § och 6 b kap. 14 § utlänningslagen). Migrationsverket och Sveriges advokatsamfund anför att detta kan medföra tolknings- och tillämpningssvårigheter. Regeringen instämmer emellertid i utredningens bedömning att förslaget inte bör medföra några betydande svårigheter i detta avseende. I enlighet med principen att en specialregel går före mer allmänna regler, bör en prövning enligt en tillämplig specialregel, exempelvis 4 kap. 4 a § utlänningsförordningen, föregå en prövning enligt 5 kap. utlänningslagen. En sådan ordning bör också i normalfallet framstå som naturlig, eftersom tillämpningen av en specialregel normalt kommer att innebära att färre krav behöver vara uppfyllda, och därmed ger ett för den enskilde mer fördelaktigt resultat. För den som omfattas av särskilda regler om anhöriginvandring kommer en tillämpning av 5 kap. utlänningslagen att aktualiseras endast när en tillämpning av specialreglerna är mindre förde- laktigt eller inte ger utrymme för bifall till ansökan. I en sådan situation får

Migrationsverket i andra hand pröva om uppehållstillstånd bör beviljas med stöd av 5 kap. utlänningslagen.

En följd av förslaget är att personer som har beviljats tidsbegränsat uppe- hållstillstånd på grund av anknytning i sin tur kommer att kunna vara anknytningsperson förutsatt att övriga villkor, bl.a. kravet på välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppehållstillstånd är uppfyllda. Ett flertal remissinstanser, bl.a. Svenska Röda Korset och Sveriges advokatsamfund, är positiva till detta.

Några remissinstanser, bl.a. Migrationsverket, efterfrågar en särskild be- stämmelse om uppehållstillstånd för syskon till ensamkommande barn och menar att det skulle förenkla tillämpningen och göra den mer enhetlig, förutsebar och rättssäker. Regeringen bedömer emellertid, i likhet med utredningen, att det inte finns tillräckliga skäl för att införa en särskild regel om uppehållstillstånd för syskon till ensamkommande barn. Sådana situa- tioner som inte omfattas av förslagen bör lämpligen hanteras inom ramen för det befintliga regelverket.

Som påpekas av CSN innebär den följdändring i studiestödslagen som utredningen föreslår att fler kategorier av anhöriginvandrare kan komma att omfattas av möjligheten att få studiestöd. Detta beror på att reglerna om uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person med uppehålls- tillstånd föreslås få en mer generell utformning. Enligt regeringen saknas det skäl att i det här sammanhanget föreslå några ändringar som påverkar rätten till studiestöd. Regeringen föreslår därför att följdändringarna i studiestöds- lagen ska få en annan utformning än den som utredningen föreslår, så att personkretsen som kan få studiestöd inte ändras.

Till skillnad från utredningen bedömer regeringen att det saknas anledning att ta bort bestämmelserna i 6 a kap. 10 § andra stycket utlänningslagen som likställer vissa EU-blåkortsinnehavare med en utlänning som har ett tids- begränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 1 §.

Förutsättningarna för att en person med tidsbegränsat uppehållstillstånd ska kunna vara anknytningsperson

Det bör uttryckligen anges i lagen att en anknytningsperson med uppe- hållstillstånd ska vara bosatt i Sverige. Med det avses att personen ska vara folkbokförd här. I enlighet med familjeåterföreningsdirektivet bör det vi- dare krävas att anknytningspersonen har ett uppehållstillstånd med giltig- hetstid om minst ett år. Detta bör gälla undantagslöst. Till skillnad från Sveriges advokatsamfund anser regeringen inte att det bör införas något undantag från kravet på att anknytningspersonen ska ha beviljats ett sådant tillstånd vid ansökan om uppehållstillstånd för syskon till ensamkomman- de barn.

Vidare ska en utlänning som inte har välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppehållstillstånd inte kunna vara anknytningsperson. Detta krav är inte nytt. Att reglerna om uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person med tidsbegränsat uppehållstillstånd föreslås få en mer generell utformning innebär dock att det kan bli aktuellt att bedöma kravet i för- hållande till fler personkategorier än vad som är fallet i dag. Bedömningen får i dessa fall göras på samma sätt som i andra fall (se prop. 2020/21:191 s. 160–163, prop. 2023/24:18 s. 11 och 12 och prop. 2025/26:262 s. 141– 143).

Prop. 2025/26:301

De personkategorier med uppehållstillstånd som inte omfattas av familjeåterföreningsdirektivet

Familjeåterföreningsdirektivet omfattar inte unionsmedborgare och deras anhöriga (artikel 3.3). Även sådana personer kan ha uppehållstillstånd och som Migrationsverket påpekar innebär den föreslagna generella utform- ningen av reglerna om uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person med uppehållstillstånd att de omfattas av dessa regler. Regeringen delar utredningens bedömning att behovet av särskilda regler för EU- medborgare är begränsat, eftersom dessa personer många gånger inte grundar sin rätt att vistas i Sverige på uppehållstillstånd utan på uppehålls- rätt. En särskild reglering för EU-medborgare med uppehållstillstånd risk- erar att göra regelverket onödigt komplext. Något undantag för EU- medborgare från reglerna om uppehållstillstånd på grund av anknytning till någon med uppehållstillstånd föreslås alltså inte.

Asylsökande och personer som åtnjuter subsidiärt skydd undantas också från familjeåterföreningsdirektivets tillämpningsområde (artikel 3.2). Vi- dare kan uppehållstillstånd på grund av verkställighetshinder ibland be- viljas på grund av omständigheter som i ett tidigare skede hade kunnat ligga till grund för att bevilja personen uppehållstillstånd som subsidiärt skyddsbehövande (jfr 12 kap. 1, 3 och 18 §§ utlänningslagen). Den som har beviljats uppehållstillstånd på grund av verkställighetshinder med hänsyn till sådana omständigheter omfattas alltså inte heller av familjeåterfören- ingsdirektivets tillämpningsområde.

Att dessa personkategorier inte omfattas av familjeåterföreningsdirek- tivet innebär dock inte att de saknar rättigheter i aktuellt avseende. I samman- hanget måste även andra internationella åtaganden, främst den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) beaktas. Av artikel 8 i Europakonvention- en framgår att var och en har rätt till respekt för bl.a. sitt familjeliv. Denna rättighet får myndigheter inte ingripa i annat än med stöd av lag och förut- satt att det i ett demokratiskt samhälle är nödvändigt med hänsyn till vissa i artikeln utpekade allmänna intressen. Att konventionsstaterna kan ha en positiv skyldighet att tillåta familjeåterförening även för personer som åtnjuter alternativt skydd kan också utläsas av Europadomstolens praxis (se bl.a. Europadomstolens avgörande i M.A. mot Danmark, dom den 9 juli 2021, ansökan nr 6697/18). Europakonventionens artikel 14 förbjuder vidare diskriminering i förhållande till de rättigheter som följer av kon- ventionen och artikeln har ansetts kunna omfatta invandringsstatus (se bl.a. Europadomstolens avgörande i Hode och Abdi mot Förenade kungariket, dom den 6 november 2012, ansökan nr 22341/09).

Regeringen bedömer att det även i förhållande till dessa grupper för familjeåterförening bör krävas att anknytningspersonen är bosatt i Sverige och har permanent uppehållstillstånd eller ett tidsbegränsat uppehålls- tillstånd med en giltighetstid om minst ett år. En person inom den aktuella gruppen, med tidsbegränsat uppehållstillstånd, som inte har välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppehållstillstånd, bör dock inte kunna vara anknytningsperson. I avsnitt 4.3 föreslås därutöver att reglerna om familje- återförening för den aktuella gruppen ska ha en fakultativ utformning.

Personer med uppehållstillstånd med tillfälligt skydd enligt det s.k. massflyktsdirektivet (rådets direktiv 2001/55/EG av den 20 juli 2001 om

miniminormer för att ge tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av för- Prop. 2025/26:301 drivna personer och om åtgärder för att främja en balans mellan medlems-

staterna) undantas också från familjeåterföreningsdirektivets tillämpnings- område (artikel 3.2). Särskilda regler om anhöriginvandring finns dock i massflyktsdirektivet. En utlänning som omfattas av ett beslut om tillfälligt skydd ska enligt 21 kap. 2 § utlänningslagen få ett tidsbegränsat uppehålls- tillstånd med tillfälligt skydd, och regler om uppehållstillstånd på grund av anknytning finns i 21 kap. 4 § utlänningslagen.

Reglerna i 5 kap. utlänningslagen bör inte tillämpas i dessa fall. Reglerna om uppehållstillstånd på grund av anknytning i 21 kap. bör dock anpassas till massflyktsdirektivet. Reglerna bör utformas i linje med direktivets reg- ler i syfte att säkerställa att en tillämpning i enlighet med direktivets mini- minivå. Det innebär att make, sambo och barn till anknytningspersonen, eller barn till anknytningspersonens make eller sambo, ska beviljas uppehålls- tillstånd med tillfälligt skydd, om det är fråga om en familj som fanns redan i ursprungslandet och som splittrades på grund av omständigheter kring den massiva tillströmningen av fördrivna personer. Vidare ska uppe- hållstillstånd med tillfälligt skydd få ges till andra nära anhöriga som levde tillsammans och ingick i familjegemenskapen vid tidpunkten för om- ständigheterna kring den massiva tillströmningen, om de vid den tid- punkten var helt eller delvis beroende av anknytningspersonen (jfr artikel 15.1 i massflyktsdirektivet).

Vad gäller personer med ställning som varaktigt bosatt i en annan EU- stat ska det för uppehållstillstånd på grund av anknytning till en sådan person krävas att familjen har bildats redan i den första EU-staten. De nödvändiga författningsändringarna kan i denna del göras i förordning.

När anknytningspersonen är ett barn

I 5 kap. 3 § första stycket 4 utlänningslagen regleras rätten till uppehålls- tillstånd för föräldrar till skyddsbehövande ensamkommande barn. Be- stämmelsen omfattar fall när en förälder till ett ensamkommande barn ansöker om uppehållstillstånd på grund av anknytning till barnet och har sin grund i familjeåterföreningsdirektivet (artikel 10.3 a). Reglerna om uppehållstillstånd på grund av anknytning till skyddsbehövande barn är tillämpliga såväl när barnet har flyktingstatus som när hon eller han har status som subsidiärt skyddsbehövande. Något krav beträffande vilken typ av uppehållstillstånd som ska ha beviljats barnet ställs inte heller upp i bestämmelserna. Som konstateras ovan omfattar familjeåterföreningsdirek- tivet inte subsidiärt skyddsbehövande. Sett till rätten till familjeliv enligt Europakonventionen och de krav som följer av barnkonventionen, inte minst gällande likabehandling, framstår det dock som nödvändigt att svensk rätt även fortsatt ger en uttrycklig möjlighet för ensamkommande skydds- behövande barn att återförenas med sina föräldrar, oavsett barnets skydds- status.

Bestämmelserna om rätt till uppehållstillstånd för föräldrar till skydds- behövande barn innehåller krav på att barnet ska vara ogift för att det ska föreligga en rätt till uppehållstillstånd för föräldern. Av EU-domstolens praxis framgår emellertid att något krav på att ett ensamkommande barn som är flykting ska vara ogift för att omfattas av en möjlighet till familje-

Prop. 2025/26:301 återförening med sin förälder inte får ställas upp (dom Belgische Staat, C- 230/21, EU:C:2022:887). Detta krav bör alltså tas bort.

Möjligheten för studenter att vara anknytningsperson bör begränsas

Som framgår ovan finns det utöver reglerna i 5 kap. utlänningslagen sär- skilda regler om anhöriginvandring för vissa personkategorier. Det gäller bl.a. studenter (se 4 kap. 5 c § och 4 a kap. 6 § utlänningsförordningen). För forskare och doktorander finns det skäl att ha förmånligare regler i syfte att stärka Sverige som en attraktiv forskningsnation och den långsik- tiga konkurrenskraften (jfr prop. 2025/26:146). Enligt regeringens mening saknas det dock skäl att i andra fall tillåta studenter att vara anknytnings- personer, annat än om det krävs av tvingande EU-regler. Regeringen avser att ta fram och bereda förslag till förordningsändringar i syfte att ta bort möjligheten för studenter att vara anknytningsperson i andra fall än de som omfattas av tvingande EU-regler. För doktorander bör dock fortsatt en sådan möjlighet finnas.

	4.3	Reglerna om uppehållstillstånd ska bara vara
		tvingande om det krävs enligt EU-rätten

	Regeringens förslag
	Uppehållstillstånd på grund av anknytning ska även fortsättningsvis ges
	till make, sambo och barn inom kärnfamiljen om det följer av familje-
	återföreningsdirektivet. För anknytningspersoner som är subsidiärt
	skyddsbehövande eller har beviljats uppehållstillstånd på grund av
	verkställighetshinder av motsvarande skäl ska reglerna vara fakultativa
	och innebära en möjlighet för vissa anhöriga att beviljas uppehålls-
	tillstånd i Sverige. Även reglerna om uppehållstillstånd för anhöriga till
	anknytningspersoner som är svenska medborgare eller medborgare i
	något annat nordiskt land eller har permanent uppehållsrätt ska vara
	fakultativa.
	Reglerna om uppehållstillstånd för föräldrar till ensamkommande barn
	ska även fortsatt vara tvingande i fråga om barn som har flyktingstatus.
	När det gäller barn med status som subsidiärt skyddsbehövande ska
	reglerna i stället vara fakultativa.

	Utredningens förslag
	Utredningens förslag stämmer överens med regeringens.
	Remissinstanserna
	Flera remissinstanser avstyrker eller invänder mot förslaget att reglerna
	om uppehållstillstånd för vissa anhöriga ska få en fakultativ utformning.
	Bland dessa finns Asylrättscentrum, Civil Rights Defenders, Diskrimi-
	neringsombudsmannen, Institutet för mänskliga rättigheter, Länsstyrelsen
	i Dalarnas län, Länsstyrelsen i Skåne län, Myndigheten för delaktighet,
48	Svenska Kyrkan, Svenska Röda Korset, Umeå universitet och Uppsala

universitet. Dessa remissinstanser framför bl.a. att förslaget leder till mer	Prop. 2025/26:301
skönsmässiga bedömningar och minskar förutsebarheten och att det för-
svagar enskildas rättigheter, särskilt när det gäller barn med status som
subsidiärt skyddsbehövande. Förvaltningsrätten i Göteborg, Förvalt-
ningsrätten i Malmö och Förvaltningsrätten i Stockholm anser att det är
oklart hur prövningen ska skilja sig från den nuvarande ordningen och
efterfrågar förtydliganden.
Ett flertal remissinstanser, bl.a. Asylrättscentrum, Civil Right Defend-
ers, Institutet för mänskliga rättigheter och Svenska Röda Korset, ifråga-
sätter förslaget med hänvisning till Sveriges internationella åtaganden. De
framhåller att subsidiärt skyddsbehövande och flyktingar bör behandlas på
samma sätt. Bland andra Svenska Röda Korset och Länsstyrelsen i
Dalarnas län påpekar att EU-kommissionen i sina riktlinjer för tillämpning
av familjeåterföreningsdirektivet har uppmanat medlemsstaterna att ge
personer med subsidiärt skydd liknande rättigheter som flyktingar. Civil
Right Defenders menar att förslaget inte är proportionerligt och att mindre
ingripande åtgärder bör övervägas. De efterfrågar också en mer djup-
gående analys av förslagets förhållande till EU-rätten när det gäller subsi-
diärt skyddsbehövande. Ett flertal remissinstanser ifrågasätter om försla-
get är förenligt med barnkonventionen och särskilt principen om barnets
bästa. Bland dessa finns Asylrättscentrum, Institutet för mänskliga rättig-
heter, Myndigheten för delaktighet, Rädda Barnen, Svenska kyrkan och
Svenska Röda Korset. De framhåller att en fakultativ bestämmelse för
ensamkommande barn med status som subsidiärt skyddsbehövande riske-
rar att strida mot diskrimineringsförbudet i barnkonventionen. Några
remissinstanser, bl.a. Länsstyrelsen Västra Götalands län, framhåller att
förslagen kan få en negativ effekt på människors psykiska hälsa och integ-
ration med hänvisning till att försämrade möjligheter att ha sina anhöriga
nära ofta leder till sämre etablering på arbetsmarknaden och sämre sociala
kontakter. Förvaltningsrätten i Malmö påpekar att förslaget medför att
villkoren för anhöriginvandring för svenska och nordiska medborgare blir
sämre än för personer med uppehållstillstånd i Sverige. Föreningen
Svenskar i Världen betonar att kärnfamiljen till svenska medborgare bör
ha en särställning.
Skälen för regeringens förslag
Nuvarande regler om vem som kan beviljas uppehållstillstånd som
anhörig
I utlänningslagen finns bestämmelser om uppehållstillstånd på grund av
anknytning för bl.a. anknytningspersonens kärnfamilj, dvs. make eller
sambo liksom barn till anknytningspersonen eller anknytningspersonens
make eller sambo (se 5 kap. 3 §). Bestämmelserna har sin grund i familje-
återföreningsdirektivet och motsvarar i huvudsak direktivet. Reglerna
innebär en principiell rätt till uppehållstillstånd för anknytningspersonens
kärnfamilj. Medan direktivet endast omfattar familjeåterförening för
tredjelandsmedborgare, avser bestämmelserna i utlänningslagen, som är
tvingande, familjeåterförening för alla personer som är bosatta i Sverige
oavsett medborgarskap. Svensk rätt går alltså utöver vad som krävs enligt
EU-rätten. I utlänningslagen finns också bestämmelser om uppehållstill-
stånd för vissa anhöriga utanför kärnfamiljen, t.ex. för den som har för	49

Prop. 2025/26:301 avsikt att ingå äktenskap eller inleda ett samboförhållande med anknyt- ningspersonen (se 5 kap. 3 a §). Reglerna har inte sin grund i familje- återföreningsdirektivet och innebär ingen rätt till uppehållstillstånd, utan endast en sådan möjlighet.

Enligt utlänningslagen har ensamkommande barn som är skyddsbehö- vande en ovillkorlig rätt till återförening med sina föräldrar (se 5 kap. 3 § första stycket 4). Denna rätt har sin grund i familjeåterföreningsdirektivet men omfattar till skillnad från direktivet både barn med status som flykting och barn med status som subsidiärt skyddsbehövande.

Reglerna om uppehållstillstånd på grund av anknytning i situationer som inte omfattas av EU-rätten bör vara fakultativa

För att åstadkomma en ansvarsfull, restriktiv och långsiktigt hållbar migra- tionspolitik är det en viktig utgångspunkt för regeringen att svensk rätt inte går utöver vad som krävs enligt EU-rätten samtidigt som Sveriges inter- nationella åtaganden respekteras. Som utredningen framhåller behöver det göras en åtskillnad mellan olika anknytningspersoner för att svensk rätt ska kunna anpassas till EU:s rättsliga miniminivåer. Det görs lämpligen utifrån grunden för berörda personers rätt att vistas i Sverige. Utredningen föreslår att reglerna om uppehållstillstånd för anhöriga i de situationer som inte omfattas av EU-rättens tvingande regler ska vara fakultativa och utfor- mas som en möjlighet – inte en rättighet – att beviljas uppehållstillstånd. Innan familjeåterföreningsdirektivet genomfördes i svensk rätt var reg- lerna om anhöriginvandring i sin helhet fakultativa, på så sätt att de inne- bar en möjlighet att ge uppehållstillstånd för vissa anhöriga. Detta är också i linje med hur andra bestämmelser om uppehållstillstånd är utformade (se t.ex. 5 kap. 3 a § utlänningslagen). För att åstadkomma ett långsiktigt håll- bart regelverk är det lämpligt med en återgång till den ordningen be- träffande de grupper som inte omfattas av EU-rättens tvingande regler. På det sättet tydliggörs att det är fråga om nationella regler som inte har sin grund i EU-rätten. Genom att införa särskilda regler för de situationer som omfattas respektive inte omfattas av EU-rätten blir det tydligare för tillämparen när EU-domstolens praxis måste tillämpas.

Mot den bakgrunden bör reglerna om uppehållstillstånd för make, sam- bo och barn, liksom i förekommande fall föräldrar, till anknytningspersoner som omfattas av familjeåterföreningsdirektivet fortsatt utformas som en rätt till uppehållstillstånd. För de personer som inte omfattas av familje- återföreningsdirektivet bör reglerna däremot innebära en möjlighet till familjeåterförening för vissa anhöriga. Det innebär att reglerna blir fakul- tativa för svenska medborgare och andra nordiska medborgare, personer med permanent uppehållsrätt, subsidiärt skyddsbehövande och personer som har beviljats uppehållstillstånd på grund av verkställighetshinder av motsvarande skäl.

Bland andra Institutet för mänskliga rättigheter, Myndigheten för delak- tighet och Svenska kyrkan menar att ensamkommande barn med status som subsidiärt skyddsbehövande bör ha samma möjligheter till familjeåter- förening som barn med flyktingstatus. Regeringen anser att det även när det gäller uppehållstillstånd för föräldrar till ensamkommande barn bör göras en åtskillnad mellan tvingande och fakultativa regler. Detta är i linje

med den allmänna utgångspunkten att anpassa regelverket till EU:s

rättsliga miniminivåer och tydliggöra vilka regler som har sin grund i EU- rätten. Det innebär att för barn med status som flykting bör reglerna fortsatt vara tvingande i enlighet med familjeåterföreningsdirektivet. När det gäller barn med status som subsidiärt skyddsbehövande, som inte omfattas av direktivets tvingande bestämmelser, bör reglerna ges en fakultativ utformning.

Flera remissinstanser anser att en fakultativ bestämmelse leder till oförutsebarhet och tillämpningssvårigheter. Förvaltningsrätten i Göteborg och Förvaltningsrätten i Malmö anser att det är otydligt vilka skäl som ska beaktas och vilken skillnad som är avsedd i förhållande till nuvarande regler.

Avsikten med förslaget är att utgångspunkten ska vara att anknytnings- personens make, sambo och barn ska beviljas uppehållstillstånd om det inte finns skäl som talar i en annan riktning. Den fakultativa regeln innebär att Migrationsverkets och andra tillämpande myndigheters bedömnings- utrymme kommer att öka och att utrymmet att avslå en ansökan kommer att vara större. Naturligtvis behöver myndigheterna förhålla sig till 1 kap. 9 § regeringsformen och i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Att det finns en rätt till uppehålls- tillstånd för vissa anhöriga – dvs. en tvingande regel – innebär att uppe- hållstillstånd som utgångspunkt ska beviljas och endast får vägras på vissa i utlänningslagen särskilt angivna grunder. Bestämmelser om det finns i 5 kap. 17 a och 17 b §§ och innebär att ett uppehållstillstånd kan vägras bl.a. om oriktiga uppgifter har lämnats eller om omständigheter förtigits som är av betydelse för att få uppehållstillståndet eller om sökanden utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet. Att det finns en möjlighet till uppehållstillstånd för vissa anhöriga – dvs. en fakultativ regel – innebär att fler omständigheter kan beaktas. Omständigheter som särskilt ska beaktas framgår av 5 kap. 17 § första och andra styckena. Där framgår att det särskilt ska beaktas bl.a. om utlänningen har dömts för brott eller om anknytningspersonen eller en annan familjemedlem kan antas komma att bli utsatt för våld eller annan allvarlig kränkning av sin frihet eller frid av utlänningen om ansökan beviljas (se närmare avsnitt 8 och prop. 2025/26:264 s. 42 och 60–62). I enlighet med regeringens förslag i den nämnda propositionen har riksdagen beslutat att en utlännings vandel (levnadssätt) i ökad utsträckning ska kunna beaktas vid prövningen av beviljande av uppehållstillstånd.

Förslagen är förenliga med Sveriges konventionsåtaganden

Att vissa personkategorier inte omfattas av EU-rättens tvingande regler om uppehållstillstånd på grund av anknytning innebär inte att dessa grupper saknar rättigheter. Som flera remissinstanser påpekar måste andra inter- nationella åtaganden beaktas, särskilt Europakonventionen, EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna och barnkonventionen. En i samman- hanget central bestämmelse är artikel 8 i Europakonventionen om var och ens rätt till respekt för bl.a. sitt familjeliv. Det är en rättighet som inte får inskränkas annat än med stöd av lag och förutsatt att det i ett demokratiskt samhälle är nödvändigt med hänsyn till statens säkerhet, den allmänna säkerheten, landets ekonomiska välstånd eller till förebyggande av oord- ning eller brott eller till skydd för hälsa eller moral eller för andra personers

Prop. 2025/26:301

Prop. 2025/26:301 fri- och rättigheter. Förslagen innebär inte att anknytningspersoner som är exempelvis subsidiärt skyddsbehövande eller har beviljats uppehålls- tillstånd på grund av verkställighetshinder av motsvarande skäl undantas från möjligheten till familjeåterförening. Med förslagen kommer det även fortsatt finnas en möjlighet för anhöriga till dessa grupper att beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Att grunderna för att neka uppehållstillstånd skiljer sig åt mellan olika kategorier av anknytningspersoner syftar till att det ska vara tydligt vilka regler som har sin grund i familjeåterförings- direktivet och att svenska regler inte ska vara mer förmånliga än EU-rätten kräver. Det är nödvändigt för statens intresse av en reglerad anhörig- invandring och för att åstadkomma en ansvarsfull och långsiktigt hållbar migrationspolitik för anhöriginvandring. Avsikten är att det ska bidra till att förbättra integrationen och minska risken för att människor som flyttar till Sverige hamnar i ett utanförskap. Regeringen bedömer att förslagen är proportionerliga och godtagbara ur likabehandlings- och diskriminerings- synpunkt och även i övrigt förenliga med Sveriges internationella åtagan- den. Även om EU-kommissionen i sina riktlinjer för tillämpning av familjeåterföreningsdirektivet uppmanar medlemsstaterna att ge personer som har beviljats subsidiärt skydd och flyktingar liknande rättigheter, finns det ingen sådan skyldighet enligt direktivet.

Flera remissinstanser påpekar att förslagen kan leda till att enskilda påverkas negativt, särskilt när det gäller barn som är subsidiärt skyddsbe- hövande. Det bör understrykas att det alltid ska göras en individuell bedömning i det enskilda fallet av om uppehållstillstånd bör nekas. Inom ramen för den prövningen ska inte minst beaktas de krav som följer av Europakonventionen och barnkonventionen. I fall som rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas (se bl.a. 1 kap. 10 § utlänningslagen och artikel 3 i barnkonventionen). Det innebär att det ska göras en bedömning av vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i övrigt kräver.

Som Förvaltningsrätten i Malmö påpekar innebär förslagen att nära anhöriga till svenska och andra nordiska medborgare i vissa fall kan få sämre möjligheter till uppehållstillstånd i Sverige än tredjelandsmedborg- are som omfattas av EU-rätten. Det hade naturligtvis varit att föredra om reglerna hade kunnat utformas på ett enhetligt sätt. Att Sverige i vissa avseenden är bundet av tvingande regler utgör dock inte skäl mot att i övrigt utnyttja det nationella handlingsutrymmet.

Sammanfattningsvis bedömer regeringen att förslagen utgör ett lämpligt steg i arbetet med att åstadkomma en ansvarsfull, restriktiv och långsiktigt hållbar migrationspolitik och att de är förenliga med svenska konventions- åtaganden.

4.4	Reglerna om uppehållstillstånd i fråga om barn Prop. 2025/26:301
	förtydligas och knyts till vårdnaden

Regeringens förslag

För uppehållstillstånd på grund av anknytning ska det i fråga om barn som inte är gemensamma krävas att anknytningspersonen eller anknyt- ningspersonens make eller sambo är vårdnadshavare för barnet.

Kravet på att ett barn ska vara ogift för att kunna beviljas uppehålls- tillstånd på grund av anknytning ska tas bort.

Det ska förtydligas att ett barn som har adopterats eller som avses bli adopterat likställs med biologiska barn, med den skillnaden att det inte ska krävas att ett barn som avses bli adopterat står under anknyt- ningspersonens vårdnad.

Utredningens förslag

Utredningens förslag stämmer i sak överens med regeringens.

Remissinstanserna

Flera remissinstanser avstyrker eller invänder mot förslaget att reglerna om uppehållstillstånd för icke-gemensamma barn ska knytas till vårdnad- en. Bland dessa finns Asylrättscentrum, Förvaltningsrätten i Göteborg, Svenska Röda Korset och Sveriges advokatsamfund. De framhåller att förslaget kan få negativa konsekvenser särskilt för kvinnor, eftersom kvinnors möjlighet att få rättslig vårdnad om barn är begränsad i vissa länder. Advokatsamfundet, Asylrättscentrum och Förvaltningsrätten i Göteborg är kritiska till bedömningen att sådana situationer, som de menar är vanligt förekommande, kan hanteras genom tillämpning av den före- slagna ventilbestämmelsen. Länsstyrelsen i Dalarnas län och Läns- styrelsen i Norrbottens län betonar att lagen bör utformas så att kvinnor och män ges samma förutsättningar. Svenska Röda Korset för fram att det kan vara komplicerat att få fram dokumentation som visar vem som är vårdnadshavare och att det kan kräva inställelse i hemlandet. Migrations- verket pekar på att det finns en risk för att ansökningar avvisas, eftersom avsaknad av vårdnad kan innebära att en ansökan inte har gjorts av en behörig ställföreträdare. I sådana fall kommer någon materiell prövning inte att ske och en prövning av ventilbestämmelsen kommer inte att vara möjlig enligt verket. Vissa remissinstanser ifrågasätter förslagets förenlig- het med Sveriges internationella åtaganden. Bland andra Asylrättscentrum och Barnombudsmannen efterfrågar resonemang utifrån barnkonven- tionen. En konsekvensanalys utifrån enskildas fri- och rättigheter, särskilt rätten till respekt för privat- och familjelivet enligt EU-stadgan och Europakonventionen, efterfrågas av Civil Rights Defenders.

Den övervägande majoriteten av remissinstanser som yttrar sig till- styrker eller är positivt inställda till förslaget att kravet på att ett barn ska vara ogift ska utgå. Bland dessa finns Asylrättscentrum, Barnombuds- mannen, Civil Rights Defenders, Institutet för mänskliga rättigheter, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen Västra Götalands län, Svenska

Prop. 2025/26:301 Röda Korset och Advokatsamfundet. Remissinstanserna är positiva till att det genom förslaget tydliggörs att barnäktenskap inte erkänns i Sverige. Institutet för mänskliga rättigheter anför att förslaget kan innebära ett ökat skydd för vissa grupper. Civil Rights Defenders framhåller att förslaget ligger i linje med EU-rätten och barnkonventionen.

Skälen för regeringens förslag

Reglerna om uppehållstillstånd för icke-gemensamma barn bör knytas till vårdnaden

Enligt utlänningslagen har anknytningspersonens ogifta barn, liksom ogifta barn till hans eller hennes make eller sambo, rätt att beviljas uppe- hållstillstånd i Sverige (se 5 kap. 3 § första stycket 2). Denna rätt omfattar alltså både gemensamma barn och barn till endast anknytningspersonen eller maken eller sambon. Om det inte är fråga om ett gemensamt barn får uppehållstillstånd dock endast beviljas efter medgivande av den förälder till vilken anknytning inte åberopas, om den föräldern har del i vårdnaden av barnet (5 kap. 17 § andra stycket). Medan familjeåterförenings- direktivets regler om icke-gemensamma barns rätt till uppehållstillstånd anknyter till vårdnaden är det enligt utlänningslagen tillräckligt att an- knytningspersonen eller dennes make eller sambo är barnets förälder. I det avseendet innebär svensk rätt en större rätt till familjeåterförening än direktivets minimikrav.

I syfte att anpassa svensk rätt till direktivet föreslår utredningen att rätten till uppehållstillstånd för ett barn som inte är anknytningspersonens och hans eller hennes makes eller sambos gemensamma barn ska förutsätta att föräldern också är vårdnadshavare för barnet.

Flera remissinstanser, t.ex. Asylrättscentrum och Förvaltningsrätten i Göteborg, menar att förslaget kan leda till nackdelar för framför allt kvinnor eftersom det i vissa länder är svårt för kvinnor att få rättslig vård- nad om barn. Regeringen anser att det är rimligt och i linje med familje- återföreningsdirektivet att ett krav på vårdnad ska gälla i fråga om icke- gemensamma barn. Som remissinstanserna lyfter fram är det samtidigt angeläget att lagstiftningen ger samma möjligheter för män och kvinnor. Om kravet på vårdnad i enskilda fall skulle leda till orimliga resultat, t.ex. på grund av att lagstiftningen i utlandet begränsar kvinnors möjligheter att få vårdnad om barn, bör det därför utgöra skäl att bevilja uppehållstillstånd genom en tillämpning av den ventilbestämmelse som ger möjlighet att bevilja uppehållstillstånd på grund av särskild anknytning till Sverige vid synnerliga skäl (se avsnitt 4.7). Regeringen anser att ventilen är lämpad för ändamålet att undvika orimliga resultat i enskilda fall. Som utredningen och några remissinstanser, bl.a. Svenska Röda Korset, påpekar kan det vara svårare för enskilda att bevisa ett vårdnadshavarskap än ett föräldraskap. Vissa remissinstanser ifrågasätter mot bl.a. den bakgrunden förslagets för- enlighet med Sveriges internationella åtaganden, särskilt barnkonvention- en och Europakonventionen. Med hänsyn till statens intresse av att kunna reglera invandringen och för att säkerställa att svensk rätt inte är mer för- månlig än vad EU-rätten kräver, bedömer regeringen att åtgärden är lämplig. Förslaget är enligt regeringens uppfattning förenligt med Sveriges internationella åtaganden, däribland barnkonventionen och Europakon-

54ventionen.

Enligt Migrationsverket innebär förslaget en risk för att ansökningar Prop. 2025/26:301 avvisas, eftersom avsaknad av vårdnad kan innebära att ansökan inte har

gjorts av en behörig ställföreträdare. Det innebär enligt verket att ansökan inte kommer att prövas materiellt. Det kan konstateras att en ansökan om uppehållstillstånd för ett barn ska göras av en behörig ställföreträdare för barnet, dvs. normalt vårdnadshavaren. Sådana svårigheter som ett krav på att visa behörighet att företräda ett barn för med sig uppkommer därmed redan i många ärenden och hanteras av Migrationsverket.

Som utredningen föreslår bör kravet på vårdnad i fråga om icke-gemen-
samma barn få genomslag även när det gäller anknytning till personer som
omfattas av särskilda regler om uppehållstillstånd som tar sikte på forsk-
ning och studier inom högre utbildning, EU-blåkort och företagsintern
förflyttning av personal (ICT-tillstånd). Detsamma bör gälla för familje-
medlemmar till en person med ställning som varaktigt bosatt i en annan
EU-stat. Nödvändiga författningsändringar i det sistnämnda avseendet kan
göras genom förordning.
Kravet på att ett barn ska vara ogift är otidsenligt och bör tas bort
I de bestämmelser i utlänningslagen som avser uppehållstillstånd för barn
finns det i dag krav på att barnet ska vara ogift. Kravet stämmer i och för
sig överens med familjeåterföreningsdirektivet. Enligt svensk lag får
dock den som är under 18 år inte ingå äktenskap (2 kap. 1 § äktenskaps-
balken). Sedan 2019 gäller dessutom som huvudregel att inga barnäkten-
skap erkänns i Sverige, se 1 kap. 8 a § lagen (1904:26 s. 1) om vissa
internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap.
Förbudet mot erkännande gäller oavsett parternas anknytning till Sverige
när äktenskapet ingicks och deras ålder vid tidpunkten för erkännande-
prövningen. Undantag kan göras vid synnerliga skäl, dock inte så länge
någon av parterna är under 18 år. Lagändringen syftade till att säkerställa
att alla som befinner sig i Sverige skyddas mot barnäktenskap och till att
motverka förekomsten av barnäktenskap. Efter förslag av regeringen har
riksdagen beslutat att det inte ska finnas något undantag från förbudet att
erkänna barnäktenskap (prop. 2025/26:213). I stället ska det finnas en
möjlighet att, i undantagsfall, tillerkänna ett sådant äktenskap viss rätts-
verkan (om det finns synnerliga skäl för det och båda parterna är över 18 år
när frågan prövas). Ändringarna träder i kraft i juli 2026.
Eftersom utländska barnäktenskap inte erkänns i Sverige om någon av
parterna fortfarande är ett barn, finns det ingen anledning att kräva att ett
barn ska vara ogift för att kunna få uppehållstillstånd på grund av anknyt-
ning. Kravet är dessutom otidsenligt och svårförenligt med den inställning
till barnäktenskap som annars kommer till uttryck i den svenska lagstift-
ningen. Att kravet utgår är, som Advokatsamfundet pekar på, en logisk
följd av att barnäktenskap inte accepteras i Sverige. Regeringen delar även
Civil Rights Defenders ståndpunkt att förslaget ligger i linje med EU-rätten
och barnkonventionen. Kravet bör också utgå i förhållande till de personer
som berörs av massflyktsdirektivet.
De särskilda reglerna om adopterade barn bör förenklas
Av familjeåterföreningsdirektivet framgår att barn som har adopterats ska
likställas med biologiska barn. Det är en utgångspunkt även enligt svensk	55
	55

Prop. 2025/26:301 rätt. I de allra flesta fall kan en ansökan om uppehållstillstånd för ett adop- terat barn prövas enligt de vanliga bestämmelserna som rör barn i 5 kap. utlänningslagen. Uppehållstillstånd ska beviljas ett barn som har adop- terats eller som avses bli adopterat av anknytningspersonen om adoptions- beslutet har meddelats eller avses komma att meddelas av svensk domstol eller gäller i Sverige med stöd av bestämmelser om internationella adop- tioner (se 5 kap. 3 § första stycket 3). När en ansökan om uppehållstill- stånd grundas på ett beslut om adoption som har meddelats av svensk dom- stol, ska den anknytning som har uppkommit genom beslutet godtas i ärendet om uppehållstillstånd (5 kap. 3 § andra stycket). Det finns inte anledning till ändring i sak av reglerna om adopterade barn och barn som avses adopteras av anknytningspersonen, men däremot kan reglerna förenklas och förtydligas. Det föreslås därför att barn som har adopterats eller som avses adopteras av anknytningspersonen ska likställas med bio- logiska barn vid tillämpningen av anknytningsreglerna i 5 kap. utlän- ningslagen, med den skillnaden att det inte ska krävas att ett barn som avses bli adopterat ska stå under anknytningspersonens vårdnad.

4.5Möjligheten att bevilja uppehållstillstånd för en blivande make eller sambo begränsas

Regeringens förslag

I fråga om anknytningspersoner med uppehållstillstånd i Sverige ska möjligheten att bevilja uppehållstillstånd för en blivande make eller sambo begränsas till de fall där förhållandet etablerats i hemlandet och det har funnits synnerliga svårigheter för paret att leva tillsammans där på grund av att förhållandet inte accepterats.

Utredningens förslag

Utredningens förslag stämmer i huvudsak överens med regeringens. Utredningen föreslår att det ska ha varit omöjligt för personerna att leva tillsammans i hemlandet för att uppehållstillstånd ska kunna beviljas.

Remissinstanserna

Flera remissinstanser, bl.a. Civil Right Defenders, Förvaltningsrätten i Luleå, Institutet för mänskliga rättigheter, Svenska Röda Korset och Sveriges advokatsamfund, är kritiska till att förslaget begränsar möjlig- heten att bevilja uppehållstillstånd för en blivande make eller sambo till en person som vistas i Sverige med uppehållstillstånd. De framhåller bl.a. att förslaget utgör en otillåten särbehandling av utländska medborgare som inte är proportionerlig. Många remissinstanser, bl.a. Diskriminerings- ombudsmannen och Advokatsamfundet, är positiva till att det föreslås en ventil för att möjliggöra anhöriginvandring för personer som inte har kunnat leva tillsammans i hemlandet eftersom förhållandet inte accep- terats. Bland andra Förvaltningsrätten i Malmö, Förvaltningsrätten i Stockholm, Förvaltningsrätten i Göteborg och Svenska Röda Korset

efterfrågar förtydliganden av vilka situationer som ska omfattas. Vissa remissinstanser, t.ex. Asylrättscentrum, Diskrimineringsombudsmannen och Svenska Röda Korset, lyfter fram att förslaget bör omfatta förhållan- den mellan transpersoner och andra relationer som inte har accepterats på grund av hedersnormer. Som exempel nämner de par som har olika reli- gion, trosuppfattning eller etnisk tillhörighet. Några remissinstanser, bl.a. Asylrättscentrum och Förvaltningsrätten i Malmö, efterfrågar förtyd- liganden i fråga om vilken bevisning som ska krävas. Förvaltningsrätten i Malmö pekar på att begreppet omöjligt medför att det kan komma att ställas mycket höga krav på bevisning och göra bestämmelsen svår att tillämpa i praktiken. I syfte att säkerställa att samtliga relevanta situationer omfattas förespråkar Civil Rights Defenders och Svenska Röda Korset alternativ till begreppet omöjligt, t.ex. ”inte varit möjlig” eller ”inte kunnat ske”. Svenska Röda Korset anser att det avgörande bör vara huruvida anledningen till att paret inte har levt tillsammans i hemlandet varit att detta varit omöjligt på grund av omständigheter de själva inte kunnat råda över. Förvaltningsrätten i Luleå anser att begreppet hemlandet bör bytas ut till utlandet bl.a. för att inkludera personer som levt ett familjeliv i något annat land än hemlandet.

Skälen för regeringens förslag

Enligt utlänningslagen kan en utlänning som har för avsikt att ingå äkten- skap eller inleda ett samboförhållande med en person i Sverige beviljas uppehållstillstånd (se 5 kap. 3 a § första stycket 1 a och b). Om anknytnings- personen är bosatt i Sverige utan krav på uppehållstillstånd förutsätter detta att förhållandet framstår som seriöst och att inte särskilda skäl talar mot att tillstånd ges. Om anknytningspersonen har ett tidsbegränsat uppehållstill- stånd tillkommer ett krav på att förhållandet ska ha etablerats redan i hem- landet. Det finns alltså inte någon generell möjlighet att bevilja uppehålls- tillstånd för en blivande make eller sambo.

Någon skyldighet att bevilja uppehållstillstånd för anhöriga utanför kärn- familjen följer inte av familjeåterföreningsdirektivet. För att åstadkomma en långsiktigt hållbar migrationspolitik finns det anledning att skärpa reg- lerna. När det gäller svenska medborgare, som genom sitt medborgarskap har en stark anknytning till Sverige och en ovillkorlig rätt att vistas här, bedömer regeringen att en utmönstring eller begränsning av den aktuella möj- ligheten skulle få alltför långtgående negativa konsekvenser för enskilda. Mot den bakgrunden bör det för personer som är bosatta i Sverige och är svenska medborgare eller medborgare i något annat nordiskt land eller har permanent uppehållsrätt även fortsatt finnas en möjlighet till anhörig- invandring för en blivande make eller sambo under förutsättning att för- hållandet framstår som seriöst och inte särskilda skäl talar mot att uppehålls- tillstånd ges. I fråga om personer som vistas i Sverige med uppehålls- tillstånd finns det inte lika starka skäl att tillåta anhöriginvandring av aktuellt slag. Den möjligheten bör därför begränsas. Det bör dock finnas kvar en viss möjlighet för dessa grupper i syfte att undvika orimliga kon- sekvenser.

När den nuvarande ordningen med tidsbegränsade uppehållstillstånd för bl.a. skyddsbehövande infördes framhöll regeringen att reglerna om uppehållstillstånd för blivande makar och sambor innebar en möjlighet

Prop. 2025/26:301

Prop. 2025/26:301 för bl.a. personer i samkönade relationer som inte kunnat sammanbo i sina hemländer att beviljas uppehållstillstånd på grund av anknytning. För att

	ordningen med tidsbegränsade uppehållstillstånd inte skulle leda till
	orimliga konsekvenser, och för att säkerställa att reglerna blev långsiktigt
	hållbara och förenliga med Sveriges konventionsåtaganden, ansågs det att
	en viss möjlighet att beviljas uppehållstillstånd på grund av anknytning för
	sådana anhöriga skulle finnas även för vissa anknytningspersoner med
	tidsbegränsade uppehållstillstånd (se prop. 2020/21:191 s. 88 och 89).
	Det är angeläget att säkerställa att möjligheten till familjeåterförening
	även fortsatt är neutral i förhållande till kön och sexuell läggning och
	inkluderar par som etablerat en relation i hemlandet men inte har kunnat
	dela hushåll på grund av att deras relation inte accepterats. Utredningen
	föreslår att uppehållstillstånd ska kunna beviljas i sådana situationer om
	det har varit omöjligt för paret att leva tillsammans i hemlandet. Rege-
	ringen instämmer med de remissinstanser som menar att begreppet omöj-
	ligt riskerar att leda till tillämpningssvårigheter. I stället bör det ställas upp
	ett krav på att det har funnits synnerliga svårigheter för paret att leva
	tillsammans i hemlandet på grund av att förhållandet inte har accepterats.
	Flera remissinstanser, bl.a. Förvaltningsrätterna i Göteborg, Malmö och
	Stockholm och Svenska Röda Korset, efterfrågar förtydliganden av vilka
	situationer som är avsedda att omfattas.
	Genom kravet på att det ska ha funnits synnerliga svårigheter att leva
	tillsammans i hemlandet begränsas tillämpningsområdet till sådana fall där
	par varit förhindrade att leva tillsammans på grund av lagstiftning eller
	starka normer i samhället. Det kan t.ex. handla om samkönade relationer,
	men tillämpningsområdet begränsas inte till att avse sådana fall. Som bl.a.
	Diskrimineringsombudsmannen lyfter fram, kan det handla om förhållan-
	den som inte varit möjliga i hemlandet på grund av hedersrelaterade
	normer eller av andra liknande skäl. Bedömningen av förutsättningarna för
	en tillämpning behöver göras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet
	med hänsyn till vad som framkommer om relationen och tillgänglig
	information om landet i fråga. När det gäller vilken bevisning som ska
	krävas efterfrågar några remissinstanser, bl.a. Asylrättscentrum, förtydlig-
	anden. Det kan konstateras att principen om fri bevisföring och bevis-
	värdering gäller och det är därför inte lämpligt att i förväg mer detaljerat
	uttala sig om vilken bevisning som ska krävas eller hur bedömningen ska
	gå till.
	Några remissinstanser anser att förslaget att begränsa möjligheten till
	uppehållstillstånd för en blivande make eller sambo är oproportionerligt
	och innebär en otillåten särbehandling av personer med permanenta
	uppehållstillstånd. Förslaget innebär en begränsning av möjligheterna till
	anhöriginvandring för såväl personer med permanent uppehållstillstånd som
	personer med tidsbegränsat sådant. I sammanhanget kan noteras att artikel
	8 i Europakonventionen tar sikte på att skydda enskildas familjeliv men
	den föreskriver inte en rätt till familjebildning. Förslaget syftar inte heller
	till olikbehandling av anknytningspersoner utifrån ursprung. Med hänsyn
	till syftet att åstadkomma en ansvarsfull och restriktiv migrationspolitik
	bedömer regeringen att förslaget är proportionerligt. Vidare kommer det
	även i fortsättningen finnas möjlighet att bevilja uppehållstillstånd för en
	make eller sambo. Förslaget innebär därför inte heller något oöverstigligt
58	hinder för familjeåterförening för personer i relationer av långsiktig och

seriös karaktär. Om en tillämpning av reglerna i ett enskilt fall skulle leda Prop. 2025/26:301 till ett orimligt resultat kommer det dessutom även fortsatt att finnas

möjlighet att bevilja uppehållstillstånd på grund av särskild anknytning till Sverige vid synnerliga skäl (se avsnitt 4.7). Sammantaget bedömer reger- ingen att förslaget är förenligt med svenska konventionsåtaganden.

Regeringen ser inte skäl att utforma förslaget på annat vis, t.ex. genom att ändra begreppet hemlandet till utlandet.

4.6	Uppehållstillstånd för umgänge med barn

Regeringens förslag
Möjligheten att bevilja uppehållstillstånd för en förälder som är vård-
nadshavare för och bor tillsammans med ett barn i Sverige, eller som
utövar umgänge med ett barn här, ska finnas kvar. Det ska tydliggöras
att syftet är att skydda ett redan pågående familjeliv mellan barnet och
föräldern, inte att möjliggöra för en förälder att flytta till Sverige för
att inleda ett familjeliv.

Utredningens förslag
Utredningens förslag stämmer överens med regeringens.
Remissinstanserna
De flesta remissinstanser yttrar sig inte särskilt över förslaget. Delega-
tionen för migrationsstudier (Delmi) tillstyrker förslaget. Delmi anser att
det stärker rättssäkerheten och är i linje med barnkonventionen men efter-
frågar samtidigt en fördjupad barnrättslig analys. Asylrättscentrum anser
att möjligheten till att bevilja uppehållstillstånd för föräldrar behövs med
hänvisning till barnkonventionen.
Flera remissinstanser avstyrker eller invänder mot förslaget. Bland dessa
finns Diskrimineringsombudsmannen, Rädda Barnen och Sveriges
advokatsamfund. Asylrättscentrum och Rädda Barnen anser att även barn
med tidsbegränsade uppehållstillstånd bör omfattas med hänvisning till
barnkonventionen. De ifrågasätter också begränsningen till att skydda ett
redan pågående familjeliv. Svenska Röda Korset påpekar att förslaget
riskerar att slå hårt mot familjer som har förlorat kontakten på grund av
krig eller konflikt. Advokatsamfundet hänvisar till barnkonventionen och
särskilt rätten för det barn som är skilt från den ena eller båda föräldrarna
att regelbundet upprätthålla ett personligt förhållande till och direkta
kontakter med båda föräldrarna. Även Förvaltningsrätten i Göteborg
efterfrågar förtydliganden om i vilka situationer som förslaget är tillämp-
ligt.
Skälen för regeringens förslag
Enligt utlänningslagen är det möjligt att bevilja uppehållstillstånd för en
förälder på grund av anknytning till ett barn som är bosatt i Sverige, om
föräldern är vårdnadshavare och sammanbor med barnet (se 5 kap. 3 a §		59

Prop. 2025/26:301 första stycket 3). När bestämmelsen infördes konstaterades det att någon ovillkorlig rätt att komma till ett land för att återförenas med sitt barn varken

	finns enligt nationell eller internationell praxis, och att syftet med reglerna
	inte var att frångå detta (se prop. 2013/14:217 s. 24).
	Enligt utlänningslagen får uppehållstillstånd även ges till en utlänning
	som ska utöva umgänge, som inte är av begränsad omfattning, med ett
	barn som är bosatt i Sverige (se 5 kap. 3 a § första stycket 4). Bestäm-
	melsen är inte tillämplig om anknytningspersonen har beviljats ett tids-
	begränsat uppehållstillstånd (se 5 kap. 3 a § fjärde stycket). Möjligheten
	ska ses i ljuset av Europakonventionen och Europadomstolens praxis, som
	innebär att föräldrar och barn kan ha ett familjeliv som skyddas av artikel
	8 även efter en separation, om föräldern och barnet har en regelbunden
	kontakt (se t.ex. Europadomstolens avgörande i Ciliz mot Nederländerna,
	dom den 11 juli 2000, ansökan nr 29192-95).
	Regeringen anser att det även fortsatt bör finnas möjlighet att bevilja
	uppehållstillstånd för en förälder i de fall då anknytningspersonen, dvs. det
	i Sverige bosatta barnet, är svensk medborgare eller medborgare i något
	annat nordiskt land eller har permanent uppehållsrätt eller permanent uppe-
	hållstillstånd i Sverige.
	Regeringen anser även att det på ett tydligare sätt än i dag bör framgå
	att syftet är att skydda barnets redan existerande familjeliv och inte att
	möjliggöra för föräldrar att komma till Sverige för att inleda ett sådant här.
	Formuleringen ”ska utöva umgänge” bör därför ersättas med ”utövar
	umgänge”. I fråga om vilka situationer som omfattas kan vägledning
	även fortsättningsvis hämtas från den praxis som finns gällande nuva-
	rande reglering. Förutsättningarna för uppehållstillstånd får alltjämt
	bedömas utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.
	Några remissinstanser, t.ex. Asylrättscentrum och Rädda Barnen, anser att
	tillämpningsområdet bör utökas till att även omfatta barn med tidsbegrän-
	sade uppehållstillstånd med hänvisning till barnkonventionen. Asylrätts-
	centrum pekar på att barn enligt konventionen har en rätt att leva ihop med
	båda sina föräldrar. När den nuvarande ordningen med tidsbegränsade
	uppehållstillstånd för bl.a. skyddsbehövande infördes gjordes bedömningen
	att det inte fanns skäl att låta regeln omfatta även barn med tidsbegränsat
	uppehållstillstånd. Efter förslag av regeringen har riksdagen nyligen beslutat
	om utmönstring av permanenta uppehållstillstånd för vissa grupper,
	vilket innebär att fler barn kommer att vistas i Sverige med tidsbegrän-
	sade uppehållstillstånd (prop. 2025/26:262). Regeringen gör i den pro-
	positionen bedömningen att en ordning med enbart tidsbegränsade uppe-
	hållstillstånd för vissa grupper inte kan anses strida mot något svenskt kon-
	ventionsåtagande. Förslagen i denna proposition föranleder ingen annan
	bedömning. I sammanhanget kan tilläggas att riksdagen efter förslag från
	regeringen också beslutat att barn ska ges en självständig möjlighet att
	ansöka om svenskt medborgarskap och att det ska gälla ett lägre hemvist-
	krav för barn än för vuxna (prop. 2025/26:175). Det finns som nämnts
	ingen ovillkorlig rätt att komma till ett land för att återförenas med sitt barn.
	Om ett enskilt beslut att neka uppehållstillstånd enligt den aktuella
	bestämmelsen skulle innebära ett oproportionerligt ingrepp i sökandens
	eller anknytningspersonens rätt till familjeliv enligt artikel 8 i Europa-
	konventionen bör det finnas ett utrymme att bevilja uppehållstillstånd med
60	stöd av andra bestämmelser i utlänningslagen (se 5 kap 6 § och den före-

slagna 5 kap. 3 h §). I bedömningen ska principen om barnets bästa alltid Prop. 2025/26:301 beaktas (se bl.a. artikel 3 i barnkonventionen och 1 kap. 10 § utlännings-

lagen). Regeringen bedömer att svensk rätt även fortsättningsvis kommer att vara i enlighet med Sveriges internationella åtaganden, däribland barn- konventionen. Med målsättningen om en ansvarsfull och restriktiv migra- tionspolitik bör den aktuella regeln inte utvidgas till att omfatta barn med tidsbegränsat uppehållstillstånd. Av liknande skäl bedömer regeringen att begränsningen till att skydda ett redan pågående familjeliv är lämplig.

4.7Det ska finnas en ventil för udda och ömmande situationer

Regeringens förslag

Det ska även fortsatt finnas en ventil som ger möjlighet att bevilja uppehållstillstånd på grund av särskild anknytning till Sverige om det finns synnerliga skäl. Den ska kunna tillämpas i samtliga sådana fall.

Det ska inte längre finnas en särskild bestämmelse om uppehålls- tillstånd till utlänningar som har svenskt ursprung eller som under lång tid har vistats i Sverige med uppehållstillstånd.

Utredningens förslag

Utredningens förslag stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

Flera av remissinstanserna är positiva till att ventilbestämmelsen föreslås vara kvar. Bland dessa finns Migrationsverket, Asylrättscentrum, Institutet för mänskliga rättigheter, Myndigheten för delaktighet och Svenska Röda Korset. Bland andra Asylrättscentrum pekar på att en ventil är nödvändig med hänsyn till andra förslag i utredningen.

Några remissinstanser, bl.a. Sveriges advokatsamfund och Institutet för mänskliga rättigheter, ifrågasätter att flera av de övriga förslagen innebär att fler situationer hänvisas till ventilbestämmelsen. Flera remissinstanser anser att förslaget innebär en risk för skönsmässiga bedömningar och efterfrågar förtydliganden. Myndigheten för delaktighet anser att de exem- pel som anges i bestämmelsen bör utvecklas i syfte att främja rättssäkra och likvärdiga bedömningar. Även Förvaltningsrätten i Göteborg efter- frågar exempel på situationer som kan omfattas av bestämmelsen. Svenska Röda Korset understryker att avsaknad av exempel i förarbeten kan öka risken för inkonsekvent rättstillämpning. Asylrättscentrum förutser att bestämmelsen kommer att behöva användas i situationer som inte kan förväntas utgöra undantag. Enligt Asylrättscentrum går det inte att upprätt- hålla ett krav på att det ska vara fråga om udda situationer om bestämmel- sen tillämpas till följd av EU-rätten eller Sveriges konventionsåtaganden. Svenska Röda Korset anser att ett system som bygger på att skydds- intressen ska kunna tillgodoses genom undantag och att möjligheten till

familjeåterförening blir beroende av en godtycklig och mycket restriktiv

Prop. 2025/26:301 tillämpning innebär en risk för att Sverige inte uppfyller sina internatio- nella åtaganden. Advokatsamfundet har liknande synpunkter. Migrations- verket pekar på att det är oklart hur bestämmelsen förhåller sig till ventil- bestämmelsen om synnerligen ömmande omständigheter (se 5 kap. 6 § utlänningslagen).

De flesta remissinstanser yttrar sig inte särskilt över förslaget att det inte ska finnas en särskild bestämmelse om uppehållstillstånd till utlänningar som har svenskt ursprung eller som under lång tid har vistats i Sverige med uppehållstillstånd. Bland andra Civil Rights Defenders och Föreningen Svenskar i Världen avstyrker det förslaget. Civil Rights Defenders ifråga- sätter förslagets förenlighet med artikel 8 i Europakonventionen och fram- håller att det är kontraproduktivt ur integreringsperspektiv att ta bort möjligheten och att bestämmelsen är en nödvändig säkerhetsventil. För- eningen Svenskar i Världen pekar på att regeln kan vara avgörande för

	personer som har förlorat sitt svenska medborgarskap av formella skäl.
	Skälen för regeringens förslag
	Det finns fortsatt behov av en ventil för udda och ömmande fall
	Enligt utlänningslagen får, om det finns synnerliga skäl, uppehållstillstånd
	beviljas en utlänning som är adopterad i Sverige i vuxen ålder, är anhörig till
	en utlänning som är flykting eller subsidiärt skyddsbehövande, eller på annat
	sätt har särskild anknytning till Sverige (se 5 kap. 3 a § tredje stycket).
	Genom kravet på synnerliga skäl framgår att det ska röra sig om ömmande
	och udda situationer för att uppehållstillstånd ska beviljas (se prop.
	2004/05:170 s. 277).
	Regeringen anser att det även fortsättningsvis finns behov av en ventil
	som möjliggör beviljande av uppehållstillstånd på grund av anknytning till
	Sverige i speciella situationer som inte omfattas av utlänningslagens övriga
	bestämmelser. Det kan vara sådana fall som anges som exempel i lagtexten
	men även andra. Det saknas mot denna bakgrund anledning att ange ut-
	tryckliga exempel i lagtexten, varför de nuvarande exemplen bör utgå.
	Enligt regeringens uppfattning är det lämpligare att lagtexten får en mer
	generell utformning och begränsas genom kravet på synnerliga skäl.
	Avsikten är att bestämmelsen ska kunna tillämpas i samtliga sådana fall.
	Flera remissinstanser efterfrågar ytterligare vägledning kring vad som
	ska krävas för att ventilen ska vara tillämplig. Av det föregående framgår
	att avsikten är att ventilen ska kunna tillämpas i olika situationer för att
	undvika orimliga resultat i enskilda fall. Det kan t.ex. handla om svårig-
	heter att uppfylla kravet på vårdnadshavarskap (se avsnitt 4.4). Som
	utredningen framhåller bör det dessutom vid bedömningen i enskilda fall
	beaktas hur ett avslag på en ansökan förhåller sig till Sveriges inter-
	nationella åtaganden. Om ett avslag skulle stå i strid med sådana åtag-
	anden bör kravet på synnerliga skäl anses uppfyllt. Även om regeringen
	har förståelse för önskemålet från remissinstanserna om ytterligare väg-
	ledning är det varken möjligt eller lämpligt att redogöra mer ingående för
	i vilka situationer en ansökan om uppehållstillstånd kan beviljas med stöd
	av ventilen. Bedömningen av om det finns synnerliga skäl för att bevilja
	uppehållstillstånd till en utlänning som har särskild anknytning till Sverige
	måste i stället göras utifrån samtliga relevanta omständigheterna i det en-
62	skilda fallet med beaktande av principerna om fri bevisföring och bevis-

prövning. I varje enskilt fall blir alltså en samlad bedömning avgörande. Vidare är tidigare förarbetsuttalanden om vad som omfattas av bestäm- melsen och kan utgöra synnerliga skäl fortfarande relevanta (se prop. 2004/05:170 s. 277 och 278 och prop. 2013/14:217 s. 26).

Några remissinstanser, t.ex. Svenska Röda Korset, ifrågasätter en ord- ning som tillämpar en undantagsbestämmelse i syfte att uppfylla Sveriges konventionsåtaganden. I sammanhanget kan det dock noteras att be- stämmelsen framför allt har till syfte att fånga upp olika svårförutsebara situationer och dessutom måste ses mot bakgrund av utlänningslagen i sin helhet. Att Sveriges konventionsåtaganden i vissa fall skulle kunna aktu- aliseras innebär inte per automatik att situationen i fråga är annat än för- hållandevis ovanlig (eller udda och ömmande). Syftet med ventilen är att säkerställa att samtliga sådana situationer där det finns synnerliga skäl och en anknytning till Sverige kan omfattas. Med anledning av remissinstan- sernas synpunkter bör det dock betonas att regeringens uppfattning är att de regler om anhöriginvandring som föreslås i denna proposition fullt ut är förenliga med EU-rätten och Sveriges övriga internationella åtaganden.

Institutet för mänskliga rättigheter m.fl. menar att ett allmänt hållet kriterium såsom synnerliga skäl innebär ett inte oväsentligt utrymme för skönsmässiga överväganden. Det ligger i en ventilbestämmelses natur att den ska ha en generell utformning och kunna tillämpas i en rad olika situa- tioner. Att bestämmelsen kan uppfattas som oförutsägbar får dock vägas mot fördelen att den också kan fånga upp en mängd svårförutsebara situa- tioner. På så sätt kan orimliga resultat undvikas.

När det gäller förslagets relation till den ventilbestämmelse som tar sikte på synnerligen ömmande omständigheter (5 kap. 6 § utlänningslagen) framhåller Migrationsverket att det kan förekomma att en person uppfyller kriterierna i båda bestämmelserna. Det förekommer dock sedan tidigare att rätt till uppehållstillstånd kan föreligga på flera grunder samtidigt. Det kan även konstateras att 5 kap. 6 § endast ska tillämpas om uppehållstillstånd inte kan ges på någon annan grund och att huvudregeln att en utlänning ska ha ansökt om och beviljats ett uppehållstillstånd före inresan inte gäller i sådana fall (se 5 kap. 18 §).

Den nuvarande bestämmelsen om uppehållstillstånd för utlänningar som har svenskt ursprung eller under lång tid har vistats i Sverige bör tas bort

Enligt utlänningslagen får uppehållstillstånd beviljas en utlänning som har svenskt ursprung eller som under lång tid har vistats i Sverige med uppe- hållstillstånd (5 kap. 3 a § första stycket 5). Det kan röra sig om personer som tidigare under en längre tid haft svenskt medborgarskap, personer med svenskt påbrå eller personer som har vistats i Sverige under lång tid med uppehållstillstånd. När bestämmelsen infördes konstaterades att personer med svenskt ursprung, liksom personer som har vistats i Sverige under lång tid med uppehållstillstånd, enligt fast praxis beviljades uppehållstillstånd i Sverige och att dessa situationer därför borde regleras särskilt (se prop. 2004/05:17 s. 183). Av statistik från Migrationsverket framgår att förhållandevis få uppehållstillstånd beviljas med stöd av den aktuella be- stämmelsen (fyra under 2022 och sex under 2023). Civil Right Defenders och Föreningen Svenskar i Världen anser att bestämmelsen fyller en viktig

Prop. 2025/26:301

Prop. 2025/26:301 funktion, t.ex. för personer som av formella skäl har förlorat sitt svenska medborgarskap.

Enligt regeringens uppfattning saknas det behov av en särskild regel för de aktuella situationerna som är ovanligt förekommande. Dessa situationer bör i stället lämpligen bedömas enligt andra bestämmelser i utlännings- lagen, framför allt möjligheten att bevilja uppehållstillstånd på grund av särskild anknytning till Sverige vid synnerliga skäl (den föreslagna 5 kap. 3 h §).

5Särskilda bestämmelser för unga vuxna som tidigare har haft uppehållstillstånd

5.1Utökade möjligheter till uppehållstillstånd för unga vuxna

Regeringens förslag

Reglerna om uppehållstillstånd för nära anhöriga utanför kärnfamiljen ska bli bättre anpassade för förlängningssituationer. Det ska gälla sådana situationer som rör unga vuxna som tidigare har beviljats uppehålls- tillstånd på grund av anknytning som barn, men som har fyllt 18 år. Uppe- hållstillstånd ska kunna beviljas i en sådan situation om utlänningen är under 21 år. Uppehållstillstånd ska också kunna beviljas om ut- länningen ingår i samma hushåll som anknytningspersonen och det finns ett särskilt beroendeförhållande mellan dem. Det ska inte finnas något krav på att beroendeförhållandet ska ha uppkommit i hemlandet.

Ett uppehållstillstånd ska inte kunna återkallas på grund av att för- utsättningarna för uppehållstillståndet inte längre är uppfyllda, när det finns förutsättningar att besluta om ett sådant uppehållstillstånd som avses här.

Utredningens förslag

Utredningens förslag stämmer delvis överens med regeringens. Utred- ningen föreslår inga särskilda regler för personer under 21 år.

Remissinstanserna

De flesta av remissinstanserna tillstyrker eller har inga invändningar mot utredningens förslag. Bland dessa finns Arbetsförmedlingen, Civil Rights Defenders, Göteborgs stad, Svenska Röda Korset, Svenskt Näringsliv, Sveriges advokatsamfund och flera länsstyrelser. Remissinstanserna fram- håller bl.a. att det är positivt att förslaget syftar till att komma till rätta med de tillämpningssvårigheter som de nuvarande reglerna har gett upphov till när det gäller unga vuxna och att förslaget kan möjliggöra för unga i skolåldern att fullfölja sin utbildning. Myndigheten för delaktighet fram- håller att förslaget även är av särskild vikt för personer med grava funk-

tionsnedsättningar som kan vara i beroendeförhållande till sina föräldrar eller andra anhöriga under hela sitt liv. Sveriges universitetslärare och forskare (SULF) välkomnar förslaget men menar att det också bör omfatta personer som har uppehållstillstånd på grund av t.ex. ställning som varak- tigt bosatt, EU-blåkort eller tillstånd för företagsintern förflyttning (ICT). Enligt SULF vore det bättre med en generell åldersgräns på 21 år, vilket skulle harmoniera med EU-regler om uppehållsrätt. Svenskt Näringsliv har liknande synpunkter. Advokatsamfundet välkomnar förslaget men noterar att det endast kommer att innebära en kortare respit för de berörda personerna och att det är svårt att överblicka hur det påverkar barns psy- kiska mående att leva med vetskapen om att vistelsen i landet är av tillfällig natur. Institutet för mänskliga rättigheter tillstyrker förslaget men menar att det inte är tillräckligt för att läka den brist som har uppkommit efter det att tidsbegränsade uppehållstillstånd blivit huvudregel.

Några remissinstanser, bl.a. Förvaltningsrätten i Göteborg, Myndig- heten för delaktighet och Asylrättscentrum, efterfrågar förtydliganden om vad som menas med beroendeförhållanden. Förvaltningsrätten i Göteborg menar att det är oklart om förslaget kommer att innebära någon skillnad mot i dag, eftersom kravet på beroendeförhållande kvarstår och det fram- står som sannolikt att det även fortsättningsvis kommer att finnas en gräns när barnet fyller 18 år och blir vuxet enligt svensk rätt. Även Asylrätts- centrum menar att förslaget kommer att få begränsad betydelse om bero- endeförhållande är avsett att tolkas på samma sätt som i dag. Enligt Asylrättscentrum krävs det förtydliganden av om förslaget ska omfatta den som går i skolan efter 18-årsdagen, dvs. de situationer där föräldrar är underhållspliktiga till dess barnet fyller 21 år. Även Institutet för mänsk- liga rättigheter framhåller att begreppet särskilt beroendeförhållande är svårtolkat, att det finns en risk för oproportionerliga konsekvenser och att förslaget i många fall kommer att leda till splittring av familjer där familje- medlemmarna har stark anknytning till både Sverige och varandra.

Flera remissinstanser, bl.a. Diskrimineringsombudsmannen, Institutet för mänskliga rättigheter, Asylrättscentrum och Civil Rights Defenders, framhåller att kravet på beroendeförhållande kan motverka integration och självständighet, eftersom de unga måste kvarstå i ett beroendeförhållande till sina föräldrar för att kunna få fortsatt uppehållstillstånd.

Migrationsverket menar att det inte är tillräckligt tydligt vilka kategorier anhöriginvandrare som omfattas, t.ex. de som tidigare haft uppehållstill- stånd på grund av anknytning till arbetstagare enligt specialreglerna i 4 kap. utlänningsförordningen men som vid ansökan om fortsatt uppe- hållstillstånd åberopar anknytning till en anhörig som omfattas av reglerna om permanent uppehållstillstånd. Migrationsverket påtalar också att för- slaget kommer att kunna tillämpas flera år efter det att den anhöriga haft uppehållstillstånd. Eftersom syftet med förslaget är att möjliggöra uppe- hållstillstånd under en övergångsperiod menar verket att det kan behöva klargöras att det endast ska kunna tillämpas i tidsmässigt omedelbar an- slutning till att den anhöriga har haft uppehållstillstånd på grund av an- knytning.

Prop. 2025/26:301

Skälen för regeringens förslag

Enligt utlänningslagen kan uppehållstillstånd beviljas för en utlänning som är nära anhörig till en person i Sverige, om han eller hon har ingått i samma hushåll som anknytningspersonen och det finns ett särskilt beroende- förhållande mellan släktingarna som fanns redan i hemlandet (5 kap. 3 a § första stycket 2). Detta tar sikte på personer utanför kärnfamiljen. Som utredningen framhåller finns det behov av att överväga om reglerna behö- ver anpassas med anledning av den nya ordningen med tidsbegränsade uppehållstillstånd. Såväl utredningen som flera remissinstanser, bl.a. Sveriges advokatsamfund, konstaterar att det är vanligt förekommande med ärenden om förlängning av uppehållstillstånd för personer som har beviljats uppehållstillstånd på grund av anknytning som barn men hunnit fylla 18 år under tillståndstiden. Det finns i dag inga regler i utlännings- lagen som är tydligt anpassade för den aktuella situationen. I stället prövas dessa ärenden enligt olika bestämmelser (vanligen 5 kap. 3 a § första stycket 2 eller tredje stycket 3 eller 6 § utlänningslagen), med varierande utfall.

När ordningen med tidsbegränsade uppehållstillstånd infördes 2021 gjordes vissa överväganden när det gäller de situationer då det sker för- ändringar under den tid som en person har uppehållstillstånd i Sverige (prop. 2020/21:191 s. 96). En situation som särskilt togs upp var att ett barn blir vuxet under tillståndstiden. Det framhölls att det vid prövningen av förlängningsansökningar från personer som har beviljats uppehållstill- stånd som barn men som fyllt 18 år under tillståndstiden exempelvis kunde bli aktuellt att tillämpa 5 kap. 3 a § första stycket 2 utlänningslagen, dvs. uppehållstillstånd för en person som är nära anhörig om han eller hon har ingått i samma hushåll och det finns ett särskilt beroendeförhållande mellan släktingarna som fanns redan i hemlandet. Enligt den tolkning som Migrationsverket har gjort av bestämmelsen gäller dock, även i en förläng- ningssituation, att såväl hushållsgemenskapen som beroendeförhållandet måste ha funnits redan i hemlandet för att tillstånd ska kunna beviljas. Denna tolkning leder i vissa fall till att bestämmelsen inte bedöms tillämplig. Vidare framgår det av praxis från Migrationsöverdomstolen att det vid bedömningen av om det finns ett särskilt beroendeförhållande krävs att det, utöver det naturliga band som finns mellan nära anhöriga, finns faktorer som gör att de inte kan leva åtskilda från varandra (se rättsfallet MIG 2026:2).

Det kan konstateras att regleringen om uppehållstillstånd för nära anhöriga utanför kärnfamiljen har gett upphov till vissa tillämpnings- svårigheter i förlängningssituationer. I en del fall har reglerna också lett till oönskade effekter. Det gäller särskilt i fråga om unga personer som har fyllt 18 år men som t.ex. går på gymnasieskolan och fortfarande är bero- ende av sina föräldrar. Utredningen föreslår mot den bakgrunden att de nuvarande reglerna som har införts just i syfte att ge möjlighet att bevilja uppehållstillstånd för bl.a. unga hemmavarande vuxna anpassas för att tyd- ligt kunna tillämpas även i förlängningssituationer. De allra flesta remiss- instanser som uttalar sig är positiva till förslaget.

Regeringen instämmer i att det finns behov av regler som är bättre an- passade för dessa situationer. Regeringen instämmer vidare med de remiss- instanser som menar att utredningens förslag, på grund av tolkningen av vad som utgör ett särskilt beroendeförhållande, riskerar att inte få det av-

sedda genomslaget och att det därför finns anledning att utvidga förslagets tillämpningsområde. Några remissinstanser, bl.a. Diskrimineringsombuds- mannen, Institutet för mänskliga rättigheter, Asylrättscentrum och Civil Rights Defenders, framhåller att kravet på att det ska finnas ett beroende- förhållande kan motverka att unga blir självständiga och självförsörjande. Enligt regeringens mening finns det anledning att ta fasta på detta. Försla- get bör syfta till att säkerställa en rimlig ordning för unga personer som fortfarande är beroende av sina föräldrar, men det bör inte utesluta den som börjar bli självständig genom t.ex. sina studier eller arbete. Det finns anledning att möjliggöra för unga vuxna som har kommit till Sverige som del av en familj att avsluta sina gymnasiestudier och få tid på sig att påbörja ett självständigt liv, t.ex. genom studier vid högskola eller arbete. För unga personer bör regeln därför ha en mer generell utformning. Detta har också fördelen att oförutsedda konsekvenser i enskilda fall och gränsdragningssvårigheter kan undvikas i så stor utsträckning som möjligt.

För att åstadkomma detta bör en anhörig, som tidigare har haft uppe- hållstillstånd på grund av anknytning till anknytningspersonen, kunna få uppehållstillstånd om han eller hon är under 21 år. Om utlänningen är under 21 år och tidigare har haft uppehållstillstånd på grund av anknytning bör det alltså inte krävas något ytterligare för att fortsatt uppehållstillstånd ska kunna beviljas genom anknytning till samma person. Det bör inte krävas att det tidigare uppehållstillståndet har beviljats på någon särskild grund, utöver att det ska ha beviljats på grund av anknytning till anknytnings- personen.

Uppehållstillstånd bör också kunna beviljas, oavsett utlänningens ålder, om han eller hon tidigare har haft uppehållstillstånd på grund av anknyt- ning till anknytningspersonen och ingår i samma hushåll som denne och det finns ett särskilt beroendeförhållande mellan släktingarna. Detta är i enlighet med utredningens förslag. Det bör då inte finnas något krav på var beroendeförhållandet ska ha uppkommit. Även ett beroendeförhållande som har uppkommit efter sökandens flytt till Sverige ska alltså kunna läggas till grund för bedömningen. Som Myndigheten för delaktighet på- talar torde förslaget i den delen fylla en funktion när det gäller personer som på grund av vissa funktionsnedsättningar är beroende av anhöriga. Förslaget bedöms dock få begränsad effekt för andra nära anhöriga, t.ex. äldre föräldrar, eftersom de i en förlängningssituation som regel redan omfattas av nuvarande regler.

Som Migrationsverket framhåller kommer det inte att finnas något hinder mot att förlänga ett uppehållstillstånd vid fler än ett tillfälle, med tillämpning av förslaget. Det gäller särskilt den del av förslaget som gäller utan ålders- gräns. En begränsad krets av personer träffas av förslaget i den delen. Det saknas därför behov av att införa ett sådant krav på tidsmässigt samband som Migrationsverket föreslår.

Som SULF förespråkar bör förslaget omfatta även anknytning till per- soner med uppehållstillstånd som t.ex. varaktigt bosatt eller som forskare, med EU-blåkort eller med tillstånd för företagsintern förflyttning (ICT). Det följer av att reglerna om vem som kan vara anknytningsperson föreslås få en mer generell utformning.

Reglerna bör vara fakultativa och innebära en möjlighet att beviljas uppehållstillstånd. Vid prövningen bör det beaktas om det finns skäl mot att bevilja uppehållstillstånd. Sammantaget bedöms förslaget på ett

Prop. 2025/26:301

Prop. 2025/26:301 ändamålsenligt sätt ge möjlighet att bevilja fortsatt uppehållstillstånd för unga vuxna under en period efter 18-årsdagen.

Efter förslag av regeringen har riksdagen beslutat att ett tidsbegränsat uppehållstillstånd ska få återkallas om förutsättningarna för tillståndet inte längre finns (prop. 2025/26:264). Det innebär att ett uppehållstillstånd som beviljats ett barn på grund av anknytning kan återkallas när han eller hon fyllt 18 år. För att de nu föreslagna reglerna om förlängning av uppehålls- tillstånd för unga vuxna ska få avsedd effekt bör den nya återkallelse- möjligheten inte gälla om det finns förutsättningar att besluta om ett sådant uppehållstillstånd som föreslås här (se närmare prop. 2025/26:264 s. 100).

	5.2	En tillfällig möjlighet för vissa
		anhöriginvandrare att ansöka om
		uppehållstillstånd inifrån Sverige

	Regeringens förslag
	En utlänning som efter den 1 oktober 2023 har haft uppehållstillstånd
	på grund av anknytning i egenskap av barn till en förälder eller till
	förälderns make eller sambo ska kunna ansöka om och beviljas uppe-
	hållstillstånd på annan grund och arbetstillstånd inifrån Sverige.
	En ansökan om uppehållstillstånd efter inresan i Sverige ska få
	bifallas för en utlänning som avses i första stycket utan hinder av ett
	lagakraftvunnet utvisningsbeslut om det beslutet fick laga kraft den
	1 januari 2025 eller senare.
	Migrationsverket eller, om beslutet om uppehållstillstånd har över-
	klagats, en migrationsdomstol eller Migrationsöverdomstolen ska få
	besluta om inhibition av beslutet att utvisa utlänningen.

	Förslagen i utkastet till lagrådsremiss
	Förslagen i utkastet till lagrådsremiss stämmer överens med regeringens.
	Remissinstanserna
	De allra flesta remissinstanserna tillstyrker eller har inga invändningar mot
	förslaget om utökade möjligheter för vissa utlänningar att ansöka om
	uppehållstillstånd inifrån landet. Bland dessa finns Arbetsgivarverket,
	Förvaltningsrätten i Luleå, Institutet för mänskliga rättigheter, Kammar-
	rätten i Stockholm, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
	(MUCF) och Sveriges advokatsamfund. Asylrättscentrum, som i och för
	sig tillstyrker förslaget, anser dock att den föreslagna regleringen är alltför
	snävt avgränsad och att särskilt tidsgränserna riskerar att leda till att lik-
	artade fall behandlas olika.
	Förvaltningsrätten i Malmö och Förvaltningsrätten i Göteborg efter-
	frågar ett förtydligande avseende vilka uppehållstillstånd på grund av
	anknytning som omfattas av förslaget, t.ex. om barn som beviljats uppe-
	hållstillstånd som familjemedlem till en arbetstagare och personer som
68	beviljats uppehållstillstånd av anknytningsskäl med stöd av andra bestäm-

melser omfattas. Sveriges universitetslärare och forskare (SULF) lyfter att det är viktigt att barn till föräldrar som har eller har haft uppehållstillstånd för studier omfattas av förslaget. Sveriges advokatsamfund anser att fler personer med familjeband och koppling till Sverige bör omfattas, exempelvis utlänningar som har beviljats uppehållstillstånd på grund av anknytning till syskon eller på grund av synnerligen ömmande omstän- digheter.

Förvaltningsrätten i Luleå framhåller att det finns en risk för tillämp- ningssvårigheter om den berörda gruppen behöver uppfylla samtliga ordinarie krav för att beviljas uppehållstillstånd för t.ex. arbete och studier. Även SULF påpekar att lönenivån för arbetstillstånd är så hög att den kan vara svår att nå upp till och menar att det bör övervägas om ett undantag bör gälla under en viss tid.

MUCF lyfter att vandelskraven bör tillämpas på ett sätt som beaktar ungas särskilda förutsättningar. Migrationsverket påpekar att det kan finnas unga vuxna som redan arbetar i Sverige utan föreskrivet tillstånd och att det kan leda till att utlänningen inte kan få sin ansökan om uppe- hållstillstånd beviljad. Verket pekar också på att utkastet inte innehåller några förslag till undantag från kravet på arbetstillstånd under handlägg- ningstiden. Sveriges advokatsamfund har en liknande synpunkt. Migra- tionsverket undrar hur möjligheten att söka uppehållstillstånd inifrån Sverige vid lagakraftvunna utvisningsbeslut förhåller sig till kraven i student- och forskardirektivet.

Migrationsverket efterfrågar ett klargörande av om även utlänningar som utvisats på grund av brott omfattas. Migrationsverket undrar också hur förslaget förhåller sig till möjligheten att ansöka om internationellt skydd.

Sveriges advokatsamfund framhåller att den omständigheten att sökan- den tidigare ansökt om uppehållstillstånd och fått avslag inte bör beaktas i negativ riktning vid prövning av om ett nytt uppehållstillstånd ska beviljas. Migrationsverket anser att det finns en risk för att en utlänning ansöker om uppehållstillstånd vid upprepade tillfällen i syfte att fördröja verkställig- heten av ett utvisningsbeslut. Förvaltningsrätten i Malmö ifrågasätter behovet av en uttrycklig möjlighet för Migrationsverket och domstolarna att kunna inhibera ett utvisningsbeslut.

Kammarrätten i Stockholm lyfter frågor om vad som händer om en utlänning som beviljats uppehållstillstånd senare ansöker om ytterligare förlängning av tillståndet i de fall utvisningsbeslutet står fast. Sveriges advokatsamfund anser att lagakraftvunna utvisningsbeslut som huvud- regel bör upphävas. Asylrättscentrum och Sveriges advokatsamfund har synpunkter på frågan om hur ett meddelat återreseförbud ska hanteras för utlänningar som beviljas uppehållstillstånd enligt förslaget.

Flera remissinstanser, bl.a. Domstolsverket, Förvaltningsrätten i Göte- borg, Förvaltningsrätten i Stockholm, Justitiekanslern och Sveriges Kommuner och Regioner, påpekar att utkastet till lagrådsremiss har remitterats med en mycket kort svarstid. Några av remissinstanserna anser att det har påverkat möjligheten att göra en fullständig analys av den lagtekniska lösningen, bestämmelsernas ändamålsenlighet och förslagets närmare konsekvenser. Enligt Sveriges advokatsamfund riskerar den korta svarstiden dessutom att leda till att enskilda kan komma att drabbas av rättsförluster som inte har varit möjliga att överblicka. Institutet för mänsk-

Prop. 2025/26:301

Prop. 2025/26:301 liga rättigheter och SULF har förståelse för den korta remisstiden mot bak- grund av att det är angeläget att få bestämmelserna på plats snarast möjligt.

	Skälen för regeringens förslag
	En tillfällig möjlighet bör införas för vissa anhöriginvandrare att ansöka
	om uppehållstillstånd och arbetstillstånd inifrån Sverige
	I avsnitt 5.1 föreslås att en utlänning som är under 21 år och som tidigare
	har beviljats uppehållstillstånd på grund av anknytning som barn, men som
	har fyllt 18 år, ska kunna beviljas uppehållstillstånd (föreslagna 5 kap.
	3 g § 2 a utlänningslagen).
	Huvudregeln enligt 5 kap. 18 § första stycket utlänningslagen är att en
	utlänning som vill ha uppehållstillstånd ska ha ansökt om och beviljats ett
	sådant tillstånd före inresan i Sverige. För arbetstillstånd gäller samma
	huvudregel (6 kap. 4 § utlänningslagen). Från huvudregeln i 5 kap. 18 §
	första stycket finns flera undantag, bl.a. för en utlänning som ansöker om
	förlängt uppehållstillstånd på grund av anknytning eller för arbete. Uppe-
	hållstillstånd får också beviljas efter inresan om det annars finns synnerliga
	skäl (5 kap. 18 § andra stycket). Det föreslås att också ett uppehållstill-
	stånd för nära anhöriga under 21 år ska kunna sökas och beviljas inifrån
	landet i vissa fall (se t.ex. föreslagna 5 kap. 18 § andra stycket 3 ut-
	länningslagen).
	Med anledning av beskedet från regeringen och samarbetspartiet under
	våren 2026 att ny lagstiftning var på gång på området meddelade Migra-
	tionsverket den 10 mars 2026 att myndigheten tills vidare inte kommer att
	fatta beslut om avslag i vissa ärenden som gäller unga vuxna. Det finns
	emellertid unga vuxna som har haft uppehållstillstånd på grund av anknyt-
	ning och som fortfarande befinner sig i landet men som inte kommer att
	kunna få ett uppehållstillstånd enligt den föreslagna bestämmelsen om
	uppehållstillstånd för nära anhöriga under 21 år. Så kan vara fallet om
	utlänningen hinner fylla 21 år innan en prövning kan göras enligt den
	bestämmelsen. Det finns vidare unga vuxna som har haft uppehållstill-
	stånd på grund av anknytning men som inte kommer att kunna ansöka om
	ett sådant uppehållstillstånd inifrån landet, t.ex. för att giltighetstiden för
	utlänningens tidigare uppehållstillstånd hinner löpa ut innan en ny ansökan
	görs. Enligt nuvarande regelverk behöver dessa unga vuxna som utgångs-
	punkt lämna landet för att ansöka om och beviljas uppehållstillstånd. På
	motsvarande sätt som en person som omfattas av den föreslagna bestäm-
	melsen om uppehållstillstånd för nära anhöriga under 21 år kan dessa unga
	vuxna ha påbörjat ett självständigt liv i Sverige genom studier vid hög-
	skola eller arbete. Många av dessa personer hade sannolikt kunnat beviljas
	ett sådant uppehållstillstånd om deras ansökan om förlängning av uppe-
	hållstillstånd hade prövats efter det att den regeln trätt i kraft. Att dessa
	personer ska behöva lämna landet för att ansöka om uppehållstillstånd
	anser regeringen, i likhet med flera remissinstanser såsom Asylrätts-
	centrum och MUCF, varken är rimligt eller ändamålsenligt. Dessa unga
	vuxna, som har haft uppehållstillstånd i Sverige i egenskap av barn på
	grund av anknytning till en förälder eller till förälderns make eller sambo,
	bör därför få en möjlighet att ansöka om och beviljas uppehållstillstånd
	inifrån landet. Regeringen anser, i motsats till Sveriges advokatsamfund,
70	inte att förslaget bör utvidgas till att omfatta fler personkategorier.

Utöver utlänningar som har haft uppehållstillstånd som barn på grund av anknytning till en förälder eller till förälderns make eller sambo enligt de allmänna reglerna om anhöriginvandring i 5 kap. utlänningslagen kan det också röra sig om utlänningar som har haft uppehållstillstånd som barn på grund av anknytning till t.ex. forskare enligt 5 b kap. 19 § utlänningslagen och innehavare av EU-blåkort enligt 6 a kap. 9 § samma lag. Som Förvalt- ningsrätten i Malmö uppmärksammar omfattas även utlänningar som har beviljats uppehållstillstånd som familjemedlem i egenskap av barn till en arbetstagare med stöd av 4 kap. 4 a § utlänningsförordningen av förslaget. Även utlänningar som i egenskap av barn har beviljats uppehållstillstånd som familjemedlem till studerande inom högre utbildning enligt 4 a kap. 6 § samma förordning omfattas, vilket framhålls som betydelsefullt av SULF. Däremot omfattas, som Förvaltningsrätten i Göteborg och Sveriges advokatsamfund är inne på, inte exempelvis utlänningar som beviljats uppehållstillstånd på annan grund, t.ex. med stöd av bestämmel- sen om synnerligen ömmande omständigheter i 5 kap. 6 § utlänningslagen eller om verkställighetshinder i 12 kap. 18 § samma lag.

Det är angeläget att det inte har förflutit alltför lång tid sedan utlänningen hade ett uppehållstillstånd på grund av anknytning i egenskap av barn till en förälder eller till förälderns make eller sambo. En utlänning bör därför ha haft ett sådant uppehållstillstånd någon gång under de senaste tre åren före ikraftträdandet, alltså efter den 1 oktober 2023, för att omfattas av förslaget. Regeringen delar inte Asylrättscentrums bedömning att denna tidsgräns är alltför snäv.

Möjligheten att ansöka om och beviljas uppehållstillstånd inifrån Sverige bör inte vara begränsad till någon särskild grund

En utlänning som omfattas av förslaget bör kunna ansöka om och beviljas uppehållstillstånd inifrån landet på valfri grund. En utlänning som är under 21 år kan exempelvis ansöka om uppehållstillstånd enligt den föreslagna 5 kap. 3 g § 2 a utlänningslagen. Förslaget möjliggör även för ansökningar inifrån landet av uppehållstillstånd på annan grund för de utlänningar som inte kan beviljas uppehållstillstånd enligt den paragrafen, t.ex. för att de har fyllt 21 år under året. Utlänningen behöver givetvis uppfylla kraven för att beviljas uppehållstillstånd på den aktuella grunden. Det ska natur- ligtvis inte heller finnas skäl mot att bevilja uppehållstillstånd, t.ex. på grund av brottslighet enligt 5 kap. 17 § utlänningslagen. Efter förslag av regeringen i prop. 2025/26:264 har riksdagen beslutat att det, vid pröv- ningen av om det finns skäl mot att bevilja uppehållstillstånd, i ökad utsträckning ska beaktas såväl brottslighet som andra brister i vandeln. Exempelvis kan bristande regelefterlevnad utgöra skäl för att inte bevilja ett uppehållstillstånd, det kan handla om att inte följa lagar och andra föreskrifter, samt domstolsavgöranden, förelägganden eller myndighets- beslut (prop. 2025/26:264 s. 30).

Att utlänningen behöver uppfylla kraven för det uppehållstillstånd som han eller hon söker betyder t.ex. att om utlänningen vill ansöka om ett uppehållstillstånd för arbete enligt 5 kap. 10 § utlänningslagen och arbets- tillstånd enligt 6 kap. 2 § första stycket samma lag behöver villkoren för dessa tillstånd vara uppfyllda. Sedan den 1 juni 2026 gäller bl.a. att utlänningens lön som huvudregel måste uppgå till minst 90 procent av

Prop. 2025/26:301

Prop. 2025/26:301 medianlönen i Sverige. Från denna huvudregel finns dock en möjlighet för regeringen att meddela föreskrifter om undantag (6 kap. 9 § utlännings-

	lagen). För att möjliggöra att utlänningen kan ansöka om arbetstillstånd
	inifrån landet bör det göras ett undantag från kravet i 6 kap. 4 § utlännings-
	lagen, om att en utlänning som vill ha ett arbetstillstånd i Sverige ska ha
	ansökt om och beviljats ett sådant tillstånd före inresan i landet.
	Förvaltningsrätten i Luleå och SULF påtalar att det kan vara svårt för
	unga vuxna att uppfylla kraven för att beviljas uppehållstillstånd för t.ex.
	arbete och studier. Regeringen konstaterar att syftet med nu aktuella
	förslag inte är att införa någon ny grund för uppehållstillstånd utan endast
	att ge en möjlighet för utlänningar som befinner sig i Sverige att under
	vissa förutsättningar ansöka om och beviljas uppehållstillstånd inifrån
	landet. Det är ett viktigt led i en reglerad invandring att en utlänning som
	vill vistas i Sverige också uppfyller kraven för det, t.ex. genom att beviljas
	uppehållstillstånd på grund av anknytning eller för arbete eller studier. Att
	sänka kraven för just dessa utlänningar eller att, som SULF är inne på,
	införa ett särskilt undantag från kraven på arbetstillstånd, framstår därför
	inte som lämpligt.
	Om utlänningen inte uppfyller kraven för ett uppehålls- eller arbets-
	tillstånd ska ansökan avslås. Som Migrationsverket och Sveriges advokat-
	samfund påtalar skulle detta exempelvis kunna ske om en utlänning har
	arbetat utan föreskrivet tillstånd. Det föreslås inga särskilda regler som
	undantar utlänningen från kravet på arbetstillstånd under handläggnings-
	tiden. Däremot kan utlänningen, precis som när ansökan om arbetstillstånd
	görs utanför landet, söka och få en anställning som kan åberopas som
	grund för ansökan om arbetstillstånd innan ett sådant beviljas.
	Utöver de allmänna reglerna om uppehållstillstånd i 5 kap. finns det i
	utlänningslagen speciella regler för vissa uppehållstillstånd, t.ex. uppe-
	hållstillstånd för forskning, för studier inom högre utbildning och EU-
	blåkort som bygger på EU-direktiv. För att förslaget ska vara ändamåls-
	enligt bör det vara möjligt att ansöka om även dessa tillstånd inifrån landet.
	Frågan om varifrån en ansökan om ett sådant tillstånd ska göras regleras i
	särskilda bestämmelser (5 b kap. 15 § och 6 a kap. 4 § utlänningslagen),
	där det framgår att huvudregeln är att en ansökan ska ges in och beviljas
	före inresan i landet. Vilka krav som får ställas för ansökan och beviljande
	av tillstånden regleras av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU)
	2016/801 av den 11 maj 2016 om villkoren för tredjelandsmedborgares
	inresa och vistelse för forskning, studier, praktik, volontärarbete, deltagan-
	de i elevutbytesprogram eller utbildningsprojekt och för au pairarbete,
	kallat student- och forskardirektivet, respektive Europaparlamentets och
	rådets direktiv (EU) 2021/1883 av den 20 oktober 2021 om villkor för
	tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för högkvalificerad anställning
	och om upphävande av rådets direktiv 2009/50/EG, kallat blåkortsdirek-
	tivet. Av direktiven följer att en ansökan om uppehållstillstånd ska ges in
	och prövas antingen när den berörda tredjelandsmedborgaren vistas utan-
	för den medlemsstat som tredjelandsmedborgaren vill resa in i eller när
	tredjelandsmedborgaren redan vistas i den medlemsstaten i egenskap av
	innehavare av ett giltigt uppehållstillstånd eller en giltig visering för längre
	vistelse (artikel 7.4 i student- och forskardirektivet och artikel 10.2 i blå-
	kortsdirektivet). Medlemsstaten får dock genom undantag i enlighet med
72	sin nationella lagstiftning godta att en ansökan lämnas in även om utlän-

ningen inte innehar ett sådant tillstånd eller en visering för längre vistelse Prop. 2025/26:301 (artikel 7.4 i student- och forskardirektivet respektive artikel 10.3 i blåkortsdirektivet). Som Migrationsverket noterar får undantaget tillämp-

as för utlänningar som vistas lagligen på medlemsstatens territorium. Migrationsverket meddelade den 1 juni 2026 att verket tills vidare inte ska fatta beslut om avslag i vissa ärenden eller verkställa beslut om utvisning för personer som omfattas av nu aktuella förslag. Detta innebär att Migra- tionsverket ska avbryta verkställigheten (inhibition) av ovan nämnda be- slut om utvisning som har fått laga kraft. Utlänningar som träffas av förslagen och som har fått sina utvisningsbeslut inhiberade vistas lagligen i Sverige. Den ordning som nu föreslås bedöms därför vara förenlig med EU-rätten.

Möjligheten bör även omfatta vissa utlänningar som har ett utvisningsbeslut som har fått laga kraft

En del utlänningar som skulle ha kunnat beviljas uppehållstillstånd med stöd av den föreslagna 5 kap. 3 g § 2 a utlänningslagen om den hade funnits på plats tidigare har redan hunnit få ett utvisningsbeslut i samband med att de inte har beviljats ett förlängt uppehållstillstånd. Vissa av dessa utlänningar befinner sig fortfarande i landet, t.ex. för att det finns hinder mot att verk- ställa utvisningen. Inte heller dessa utlänningar kan ansöka om och beviljas uppehållstillstånd för nära anhöriga under 21 år inifrån landet.

En viktig utgångspunkt är att ett beslut som har fått laga kraft ska verk- ställas och att utlänningen då ska lämna landet. I regel kan en utlänning som ska utvisas enligt ett beslut som har fått laga kraft endast få frågan om uppe- hållstillstånd prövad enligt reglerna om verkställighetshinder i 12 kap. utlänningslagen (5 kap. 18 § sjätte stycket samma lag). Det är emellertid rimligt att även utlänningar som har fått ett utvisningsbeslut bör få en möj- lighet att i denna situation ansöka om och beviljas ett nytt uppehållstillstånd inifrån landet. De skulle annars behandlas annorlunda än de utlänningar som inte fått ett utvisningsbeslut enbart till följd av att Migrationsverket för när- varande inte fattar beslut om avslag i vissa ärenden som gäller unga vuxna.

Det är angeläget att ett sådant utvisningsbeslut inte har meddelats för allt- för lång tid sedan, vilket skulle gynna utlänningar som har befunnit sig i landet illegalt under en längre tid. Därtill har Migrationsöverdomstolen ut- talat att en utlänning som under en längre tid uppehållit sig illegalt i Sverige är en omständighet som ska väga tungt mot att bevilja undantag från huvud- regeln om att uppehållstillstånd ska ha sökts och beviljats före inresan i landet (se rättsfallet MIG 2009:2, vid prövning av frågan om synnerliga skäl enligt 5 kap. 18 § andra stycket). Det bör därför fastställas en tidsgräns för när utvisningsbeslutet ska ha fått laga kraft. Tidsgränsen bör bestämmas så att de utlänningar som den nya regleringen avser att träffa omfattas. Till skillnad från Asylrättscentrum bedömer regeringen att det är utlänningar som har fått ett beslut om utvisning som har fått laga kraft den 1 januari 2025 eller senare. Det innebär att de som har fått ett utvisningsbeslut som har fått laga kraft före det datumet inte kan ansöka om och beviljas ett uppehålls- tillstånd inifrån landet.

MUCF lyfter att det är angeläget att de vandelskrav som ska beaktas vid prövningen av om ett uppehållstillstånd ska beviljas tillämpas på ett sätt som

beaktar ungas särskilda förutsättningar. Som anges ovan har riksdagen efter

Prop. 2025/26:301 förslag av regeringen i prop. 2025/26:264 beslutat att bristande regel- efterlevnad ska kunna utgöra skäl för att inte bevilja ett uppehållstillstånd.

	Vidare kan en utlänning som uppsåtligen eller av oaktsamhet uppehåller sig
	i Sverige utan föreskrivet tillstånd dömas till böter (20 kap. 1 § utlännings-
	lagen). Sådana omständigheter som i och för sig kan beaktas inom ramarna
	för vandelsprövningen kan dock få olika genomslag beroende på i vilken
	situation prövningen görs (prop. 2025/26:264 s. 31). Att en sådan utlänning
	som nu avses inte har följt ett utvisningsbeslut som har fått laga kraft den
	1 januari 2025 eller senare bör inte vara en omständighet som ensamt utgör
	tillräckliga skäl mot att bevilja ett uppehållstillstånd som söks enligt de
	tillfälliga reglerna. Däremot kan en sådan omständighet i förening med
	andra brister eller brottslighet utgöra sådana skäl mot att bevilja ett uppe-
	hållstillstånd. Som anges i den propositionen ska en helhetsbedömning göras
	(prop. 2025/26:264 s. 42 och 43).
	Migrationsverket efterfrågar ett klargörande av om även utlänningar som
	har utvisats på grund av brott omfattas av förslaget. Syftet med förslaget är
	inte att ge större möjligheter för den som har utvisats på grund av brott att
	stanna kvar i Sverige utan att ge vissa unga vuxna som har haft uppehålls-
	tillstånd på grund av anknytning en möjlighet att ansöka om ett nytt sådant
	uppehållstillstånd eller ett uppehållstillstånd på annan grund, t.ex. arbete
	eller studier, utan att först behöva lämna landet. Som Migrationsverket själv
	konstaterar får verket enligt 5 kap. 20 § utlänningslagen inte besluta om
	uppehållstillstånd för utlänningar som har utvisats av allmän domstol på
	grund av brott. I samma paragraf anges också att Migrationsverket, om
	verket finner att en sådan utlänning bör beviljas uppehållstillstånd enligt
	12 kap. 16 b § eller 16 e § andra stycket, ska lämna över ärendet till den
	migrationsdomstol till vilken verkets beslut om uppehållstillstånd hade
	kunnat överklagas. Det nu aktuella förslaget innebär inte någon skillnad i
	detta avseende. Reglerna innebär inte heller någon ändring i fråga om
	möjligheten att ansöka om internationellt skydd för en utlänning som har ett
	lagakraftvunnet utvisningsbeslut. Den situationen regleras av EU-rätten,
	som har företräde framför den nya regleringen.
	Om en utlänning beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får ett ut-
	visningsbeslut inte verkställas medan tillståndet gäller (12 kap. 16 § tredje
	stycket utlänningslagen). Kammarrätten i Stockholm lyfter frågor om möj-
	ligheten för en person som omfattas av förslaget att senare ansöka om för-
	längning av ett uppehållstillstånd i de fall då utvisningsbeslutet står fast. En
	ansökan om fortsatt uppehållstillstånd där det tidigare tillståndet beviljats
	med stöd av 5 kap. eller 6 kap. utlänningslagen eller 4 kap. eller 4 a kap.
	utlänningsförordningen kan bifallas efter inresan trots ett utvisningsbeslut,
	om ansökan har lämnats in i rätt tid (se Migrationsverkets rättsliga ställ-
	ningstagande, RS/082/2021 s. 16–18). Om ett permanent uppehållstillstånd
	meddelas upphör ett beslut om utvisning som inte har meddelats av allmän
	domstol att gälla (12 kap. 22 § fjärde stycket utlänningslagen). Till skillnad
	från Sveriges advokatsamfund anser regeringen inte att de nu aktuella
	förslagen ger anledning att utöka möjligheterna att upphäva ett utvisnings-
	beslut (jfr 12 kap. 16 § första och andra styckena utlänningslagen).
	Asylrättscentrum efterfrågar ett förtydligande av hur ett meddelat åter-
	reseförbud påverkar möjligheten att beviljas uppehållstillstånd enligt för-
	slaget. Om ett beslut om utvisning har förenats med ett återreseförbud har
74	Migrationsverket möjlighet att upphäva det i samband med att utlänningen

beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd (8 kap. 26 § utlänningslagen och Prop. 2025/26:301 rättsfallet MIG 2014:10). Som Sveriges advokatsamfund påpekar kan ett

beslut om återreseförbud ha meddelats även efter att ett utvisningsbeslut har meddelats.

Inhibition

Som Förvaltningsrätten i Malmö påtalar får Migrationsverket i vissa fall besluta om att stoppa verkställigheten av ett beslut om utvisning (inhibition), t.ex. om det finns särskilda skäl (12 kap. 13 § utlänningslagen). Regeringen anser emellertid att Migrationsverket bör ges en uttrycklig möjlighet att inhibera ett utvisningsbeslut om en utlänning som tidigare har haft uppe- hållstillstånd i Sverige som barn på grund av anknytning till en förälder eller till förälderns make eller sambo ansöker om ett nytt uppehållstillstånd. Vid bedömningen av om ett beslut ska inhiberas bör Migrationsverket göra en preliminär bedömning av om utlänningens ansökan om uppehållstillstånd kommer att bifallas. Vissa ärenden kommer vara relativt enkla att ta ställning till medan andra kan komma att kräva mer utredning. Även under tiden som denna utredning pågår kan det finnas anledning att inhibera utlänningens utvisningsbeslut.

En domstol som ska pröva ett överklagande får, som Förvaltningsrätten i
Malmö även noterar, besluta att det överklagade beslutet, om det annars
skulle gälla omedelbart, tills vidare inte ska gälla och även i övrigt besluta
rörande saken (28 § förvaltningsprocesslagen [1971:291]). Det bör dock
uttryckligen regleras att även en domstol ska kunna besluta om inhibition av
en utlännings utvisningsbeslut om beslutet om uppehållstillstånd har över-
klagats.
Som Sveriges advokatsamfund påtalar kan det i vissa fall finnas anledning
för en utlänning att göra flera ansökningar om uppehållstillstånd. Det är upp
till Migrationsverket att i varje enskilt fall göra en preliminär bedömning av
om utlänningens ansökan kommer att bifallas. Det finns dock ingen skyl-
dighet för Migrationsverket eller en domstol att inhibera ett beslut enligt den
nya regleringen och den omständigheten att en ansökan har gjorts innebär
inte i sig ett hinder mot att ett utvisningsbeslut verkställs. En utlänning bör
därför inte vid upprepade tillfällen kunna ansöka om uppehållstillstånd
inifrån Sverige enligt förslaget enbart i syfte att fördröja verkställigheten av
ett utvisningsbeslut som Migrationsverket befarar.
Beredningen av förslagen i utkastet till lagrådsremiss
Flera remissinstanser, bl.a. Domstolsverket, Förvaltningsrätten i Göteborg,
Förvaltningsrätten i Stockholm, Justitiekanslern, Sveriges Kommuner och
Regioner och Sveriges advokatsamfund, framhåller att remisstiden har varit
kort. Det beredningskrav som gäller för regeringsärenden enligt 7 kap. 2 §
regeringsformen innebär dock inte att beredningen behöver vara lika i alla fall.
I vissa fall kan beredningen behöva avvika från gängse rutiner (jfr konstitu-
tionsutskottets betänkanden 2009/10:KU10 s. 76 och 77 och 2022/23:KU20
s. 109).
Förslagen kompletterar förslaget i avsnitt 5.1 om en möjlighet för nära
anhöriga under 21 år att beviljas uppehållstillstånd som föreslås träda i kraft
den 1 oktober 2026. Det är därför angeläget att även dessa förslag träder i
kraft vid den tidpunkten. De nu aktuella förslagen omfattar även unga vuxna	75
	75

Prop. 2025/26:301 som har lagakraftvunna utvisningsbeslut och som fortfarande befinner sig i landet. Som Institutet för mänskliga rättigheter och SULF anför är det därför av stor vikt att de ändringar som nu föreslås kan träda i kraft så snart som möjligt. Det rör sig vidare om förslag av begränsad omfattning och som endast ska gälla under en viss tid. Förslagen innebär vidare inga inskränk- ningar av rättigheter utan bedöms uteslutande ha positiva effekter för de enskilda som omfattas av dem. Därutöver har frågan inte varit helt ny för remissinstanserna då ett flertal av dem även var mottagare av remissen av betänkandet Skärpta villkor för anhöriginvandring (SOU 2025:95) som ligger till grund för förslaget i avsnitt 5.1. Det är mot den bakgrunden som längden på remisstiden har bestämts.

Remissinstanserna har haft möjlighet att ge in svar skriftligt, men även muntligt via telefon. De flesta remissinstanser har också svarat. Synpunkter har följaktligen lämnats av såväl domstolar och förvaltningsmyndigheter som organisationer. Det rådrum som har lämnats för att möjliggöra för remissinstanserna att bedöma förslagens konsekvenser och dess inverkan på områden som de särskilt bevakar eller berörs av kan därför inte anses ha varit alltför begränsat i förhållande till frågans beskaffenhet.

Regeringen bedömer sammantaget att de nu aktuella förslagen, och dess konsekvenser, har blivit tillräckligt belysta genom remitteringen och att beredningskravet enligt regeringsformen är uppfyllt.

6Ett krav på väntetid införs

Regeringens förslag

För att uppehållstillstånd ska kunna beviljas på grund av anknytning till en person som har tidsbegränsat uppehållstillstånd med stöd av reglerna i

5kap. utlänningslagen ska det som huvudregel krävas att anknytnings- personen har vistats med uppehållstillstånd i Sverige sedan minst två år, när ansökan om uppehållstillstånd på grund av anknytning ges in. Krav- et ska inte gälla vid tillämpning av regler om anhöriginvandring utanför

5kap. utlänningslagen.

Kravet på vistelsetid ska inte gälla

• när ansökan avser familjeåterförening mellan ett ensamkommande barn och barnets förälder,

• om anknytningspersonen är flykting och det är fråga om en relation som har etablerats före inresan i Sverige,

• om utlänningen är ett barn som har fötts i Sverige och anknyt- ningspersonen är barnets förälder som sammanbor med barnet i Sverige, eller

• om utlänningen tidigare har haft uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning till anknytningspersonen och är under 21 år, eller ingår i samma hushåll som anknytningspersonen och det finns ett särskilt beroendeförhållande mellan dem.

Undantag från kravet på vistelsetid ska också få göras vid särskilda skäl.

Utredningens förslag

Utredningens förslag stämmer i huvudsak överens med regeringens. Ut- redningen föreslår inte något undantag då utlänningen tidigare har haft uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning till anknytningsper- sonen och är under 21 år, eller ingår i samma hushåll som anknytnings- personen och det finns ett särskilt beroendeförhållande mellan dem.

Remissinstanserna

Många av remissinstanserna har antingen inga synpunkter på eller yttrar sig inte särskilt över förslaget. Bland dessa finns Kammarrätten i Stock- holm, Förvaltningsrätten i Göteborg, Förvaltningsrätten i Malmö och Svenskt Näringsliv.

Ett stort antal remissinstanser, bl.a. Asylrättscentrum, Arbetsförmed- lingen, Barnombudsmannen, Civil Rights Defenders, Diskriminerings- ombudsmannen, Institutet för mänskliga rättigheter, Länsstyrelsen i Skåne län, Rädda barnen, Svenska Kyrkan, Svenska Röda Korset, Skellefteå kommun, Sveriges advokatsamfund, UNHCR och Umeå universitet, av- styrker eller är negativt inställda till förslaget. Bland dessa remissinstanser påtalar många att den faktiska separationstiden, med beaktande av Migra- tionsverkets handläggningstider, riskerar att bli mycket lång. Dessa remissinstanser framhåller att långvariga familjeseparationer kan fördröja integrationen och leda till negativa effekter för såväl individen som sam- hället. Några av remissinstanserna framhåller också att försörjningskravet vid anhöriginvandring i praktiken redan innebär en väntetid. Arbets- förmedlingen och Alvesta kommun menar att förslaget riskerar leda till fördröjd etablering på arbetsmarknaden. Flera av remissinstanserna menar att förslaget, i strid med sitt syfte, riskerar att leda till försämrad inte- gration.

Civil Right Defenders förespråkar, för det fall förslaget genomförs, en kortare väntetid än två år. Asylrättscentrum och Institutet för mänskliga rättigheter anser att även tid då anknytningspersonen väntar på ett beslut om uppehållstillstånd i Sverige bör kunna räknas in som en del av vistelse- tiden. Asylrättscentrum menar att en annan ordning skulle vara i strid med EU-kommissionens riktlinjer för tillämpningen av familjerättsdirektivet. Förvaltningsrätten i Stockholm och Förvaltningsrätten i Luleå ifrågasätter om ett krav på att väntetiden ska ha passerat när ansökan om uppehålls- tillstånd för familjeåterförening ges in är förenligt med artikel 8 i familje- återföreningsdirektivet.

Vidare framhåller många av de kritiska remissinstanserna att konse- kvenserna riskerar att bli särskilt allvarliga för barn. Bland andra Umeå universitet och Asylrättscentrum framhåller att det finns en reell risk att barn i flera fall hinner uppnå vuxen ålder under väntetiden, vilket i prak- tiken omöjliggör familjeåterförening. Några remissinstanser, bl.a. Barn- ombudsmannen och Diskrimineringsombudsmannen, efterlyser ett ut- tryckligt undantag från väntetiden för barn. För det fall förslagen genom- förs är dock flera av remissinstanserna, bl.a. Institutet för mänskliga rättig- heter och Barnombudsmannen, positiva till de föreslagna undantagen.

Vissa av remissinstanserna, däribland Asylrättscentrum och Svenska kyrkan, är kritiska till att subsidiärt skyddsbehövande inte likställs med flyktingar på så sätt att de undantas från kravet på vistelsetid under vissa

Prop. 2025/26:301

Prop. 2025/26:301 förutsättningar. Kritiken framförs bl.a. med hänvisning till Sveriges kon- ventionsåtaganden och EU-kommissionens riktlinjer för tillämpningen av familjeåterföreningsdirektivet. Sveriges advokatsamfund och Asylrätts- centrum anser att skillnaden, när det gäller barn, kan utgöra en förbjuden särbehandling utifrån barnkonventionens diskrimineringsförbud. Migra- tionsverket efterlyser ett förtydligande av om den som har beviljats uppe- hållstillstånd på grund av politisk förföljelse enligt bestämmelserna i

12kap. utlänningslagen, men som saknar flyktingstatusförklaring, ska lik- ställas med flyktingar och omfattas av undantaget från kravet på vistelse- tid.

Några av remissinstanserna, bl.a. Sveriges advokatsamfund och Svenska Röda Korset, befarar att möjligheten till undantag vid särskilda skäl riskerar att tillämpas för strikt och därmed bli verkningslös. Myndigheten för delaktighet anser att det tydligt bör framgå att funktionsnedsättning kan vara ett giltigt skäl för att medge undantag från väntetiden.

	Skälen för regeringens förslag
	Ett krav på väntetid vid anhöriginvandring bör införas
	Enligt artikel 8 i familjeåterföreningsdirektivet får medlemsstaterna kräva
	att anknytningspersonen ska ha vistats lagligen på deras territorium under
	en period som inte får överstiga två år, innan han eller hon kan återförenas
	med sina familjemedlemmar. Syftet är att ge medlemsstaterna möjlighet
	att försäkra sig om att familjeåterföreningen sker under goda villkor efter
	det att anknytningspersonen har vistats i landet under en tillräckligt lång
	period för att ha uppnått en viss nivå av integration (se dom Parlamentet
	mot rådet, C-540/03, EU:C:2006:429 punkt 97 och 98). Flera EU-länder,
	däribland Frankrike, Belgien, Spanien, Nederländerna och Finland, har
	använt sig av möjligheten att tillämpa en väntetid vid anhöriginvandring.
	I svensk rätt finns däremot inget sådant krav. När direktivet genomfördes i
	svensk rätt konstaterade regeringen att Sverige inte tillämpade en ordning
	som innebar krav på att en utlänning skulle ha vistats här i landet en viss tid
	för att en anhörig skulle kunna beviljas uppehållstillstånd, men att en ut-
	länning med ett tidsbegränsat uppehållstillstånd däremot inte kunde vara
	anknytningsperson. Regeringen ansåg inte att några ytterligare begräns-
	ningar skulle införas (prop. 2005/06:72 s. 41). I dag råder andra förut-
	sättningar. Sedan 2016 beviljas skyddsbehövande som huvudregel tids-
	begränsade uppehållstillstånd vid första beslutstillfället och sedan 2021
	innehåller utlänningslagen en uttrycklig reglering om anhöriginvandring
	för bl.a. skyddsbehövande med tidsbegränsade uppehållstillstånd. Det ger
	anledning till nya överväganden.
	Som anförs i avsnitt 4 är det för regeringen viktigt att åstadkomma en
	ansvarsfull, restriktiv och långsiktigt hållbar migrationspolitik. En viktig
	del i det är att möjligheterna att vara anknytningsperson för den som har
	beviljats uppehållstillstånd i Sverige som utgångspunkt inte ska vara mer
	generösa än vad som följer av EU-rätten eller Sveriges internationella åta-
	ganden i övrigt. Det är regeringens uppfattning att viktiga faktorer för en
	god integration är arbete, språkkunskaper och bostad för den egna familj-
	en. För att anknytningspersonen ska kunna uppnå detta krävs normalt en
	tids vistelse i landet. Några av remissinstanserna framhåller att försörj-
78	ningskravet vid anhöriginvandring i praktiken redan innebär en väntetid.

Likt utredningen bedömer regeringen dock att en lagreglerad väntetid, på Prop. 2025/26:301 ett mer träffsäkert sätt än vad som är fallet i dag, kan säkerställa att per-

soner som kommer till Sverige vistas här under en tillräckligt lång tid för att hinna etablera sig i samhället innan familjeåterförening äger rum. Det ger i sin tur anknytningspersonens familjemedlemmar bättre förutsättningar för integration när de anländer till Sverige. Dessutom kan det förhållandet att Sverige, till skillnad från flera andra EU-länder, i dag inte tillämpar en väntetid vid anhöriginvandring fungera som en tilldragningsfaktor.

Regeringen bedömer att ett krav på vistelsetid kan utformas så att det
inte ger upphov till orimliga konsekvenser i enskilda fall eller strider mot
principen om barnets bästa i enlighet med artikel 3 i barnkonventionen (se
vidare kommande avsnitt).
Mot den bakgrunden bör en väntetid införas. Kravet på väntetid bör
som utgångspunkt gälla för att uppehållstillstånd ska kunna beviljas på
grund av anknytning till personer med uppehållstillstånd enligt reglerna
i 5 kap. utlänningslagen. Med beaktande av den tid det i regel tar innan
en person kan beviljas permanent uppehållstillstånd finns det dock inte
skäl att införa ett krav på väntetid i de fall anknytningspersonen har
permanent uppehållstillstånd.
Krav på väntetid bör inte gälla när en ansökan om uppehållstillstånd
på grund av anknytning prövas med stöd av någon av de särskilda regler
som finns för vissa personkategorier, t.ex. arbetstagare och forskare. Ett
krav på väntetid i dessa fall skulle riskera Sveriges kompetensförsörjning
och konkurrenskraft.
Väntetidens längd bör bestämmas till två år
Familjeåterföreningsdirektivet ger medlemsstaterna möjlighet att införa en
väntetid på maximalt två år. För att säkerställa att syftet med väntetiden
uppfylls, dvs. att anknytningspersonen har vistats i landet under en till-
räckligt lång period för att etablera sig i samhället, bör väntetiden inte vara
kortare än vad direktivet tillåter. Två år är också en väntetid som tillämpas
av vissa medlemsstater, bl.a. Finland. Att bestämma väntetiden till två år
är dessutom i linje med ambitionen att anpassa svensk rätt till EU-rättens
miniminivå. Samma väntetid bör gälla även för anknytningspersoner som
inte omfattas av familjeåterföreningsdirektivet, dvs. för subsidiärt skydds-
behövande och personer som har beviljats uppehållstillstånd enligt 12 kap.
18 § utlänningslagen av motsvarande skäl.
Ett antal remissinstanser framhåller att Migrationsverkets handlägg-
ningstider riskerar att innebära att väntetiden i praktiken blir betydligt
längre än två år. Enligt artikel 5.4 i familjeåterföreningsdirektivet ska som
huvudregel sökanden så snart som möjligt, och senast nio månader efter
det att en ansökan om familjeåterförening har lämnats in, underrättas om
beslutet i ärendet. En motsvarande reglering finns i 4 kap. 21 a § utlän-
ningsförordningen. Flera av remissinstanserna påpekar att Migrations-
verket i dag inte uppfyller det kravet. En långsiktigt hållbar reglering bör
dock utformas med utgångspunkt i en fungerande ärendehandläggning.
Utformningen av kravet på väntetid
Utredningen föreslår att väntetiden ska beräknas som den tid som anknyt-
ningspersonen har vistats i Sverige med uppehållstillstånd. Några av remiss-	79
	79

Prop. 2025/26:301 instanserna, bl.a. Asylrättscentrum, har invänt att även tid i väntan på ett beslut om uppehållstillstånd är laglig och bör omfattas.

Syftet med väntetiden är att anknytningspersonen ska ha hunnit etablera sig i samhället så att familjeåterföreningen kan ske under goda villkor. Under asyltiden ska asylsökande i huvudsak bo på Migrationsverkets asylboenden och de har i normalfallet inte rätt att arbeta. Etableringen kan därför påbörjas först efter att uppehållstillstånd har beviljats. Att låta tid som har spenderats i Sverige innan ett beslut om uppehållstillstånd omfattas av vistelsetiden skulle därför inte ligga i linje med reglernas syfte. Det bör alltså krävas att anknytningspersonen har vistats i Sverige med uppehållstillstånd sedan minst två år för att familjeåterförening ska få ske. Regeringen bedömer att detta är förenligt med familjeåterförenings- direktivet.

Som utgångspunkt bör tiden med uppehållstillstånd omedelbart ha före- gått ansökan om familjeåterförening och ha varit sammanhängande för att räknas in i vistelsetiden. Kortare avbrott som inte kan anses äventyra syftet med väntetiden bör dock kunna godtas. Tid som anknytningsper- sonen har inväntat ett beslut med anledning av en i rätt tid ingiven ansökan om förlängning av ett tidigare meddelat uppehållstillstånd bör också få räknas in i vistelsetiden. En anknytningsperson kan tidigare ha vistats lag- ligt i Sverige under en längre tid utan krav på uppehållstillstånd, exempel- vis med uppehållsrätt eller uppehållsstatus. I en sådan situation bör möjlig- heten att göra undantag från väntetiden utgöra ett tillräckligt skydd mot orimliga resultat (se vidare nedan).

Utredningen föreslår att kravet på vistelsetid ska vara uppfyllt när ansökan om uppehållstillstånd för den anhörige ges in och att en ansökan som har inkommit före väntetidens utgång ska avslås, om inte skäl för undantag från kravet föreligger. Förvaltningsrätten i Stockholm och För- valtningsrätten i Luleå ifrågasätter om det är förenligt med familjeåter- föreningsdirektivet att låta förhållandena vid ansökningstidpunkten vara av avgörande betydelse för beslutet om familjeåterförening. Förvaltnings- rätten i Luleå lyfter i sammanhanget fram att Migrationsverkets hand- läggningstider riskerar att innebära att ett sådant krav fördröjer återfören- ingen ytterligare.

Det kan konstateras att det i direktivet inte anges vid vilken tidpunkt som kravet på viss vistelsetid ska vara uppfyllt. Regeringen anser inte att ett krav på att väntetiden ska ha passerat när ansökan om uppehållstillstånd för den anhörige ges in hindrar eller orimligt försvårar utövandet av rätten till familjeåterförening. Regeringen bedömer därför att ett sådant krav är förenligt med familjeåterföreningsdirektivet (jfr dom Noorzia, C-338/13, EU:C:2014:2092, punkt 13 och 14). Det kan i sammanhanget noteras att även Finland tillämpar en ordning som innebär att väntetiden ska ha passerat vid denna tidpunkt.

En regel som innebär att kravet på vistelsetid ska vara uppfyllt vid ansökan har den fördelen att alla sökande som tidsmässigt befinner sig i samma situ- ation behandlas lika (jfr dom Noorzia, C-338/13, EU:C:2014:2092, punkt 16–18). En sådan regel är tydlig och enkel att tillämpa. En annan ordning riskerar att bli svårtillämpad och medföra att stora ärendebalanser byggs upp hos Migrationsverket. Det skulle i sin tur kunna få en negativ påverkan på handläggningstiderna.

Mot den bakgrunden föreslår regeringen att väntetiden ska ha passerat Prop. 2025/26:301 när ansökan om uppehållstillstånd ges in. Om så inte är fallet bör ansökan

avslås, om inte skäl för undantag föreligger.

Vissa undantag från väntetiden bör gälla

När anknytningspersonen är flykting och det är fråga om en relation som har etablerats före inresan i Sverige får det inte tillämpas någon väntetid (artikel 9.2 och 12.2 i familjeåterföreningsdirektivet). Det bör alltså införas ett undantag för dessa fall. Det bör krävas att anknytningspersonen har beviljats internationellt skydd som flykting för att undantaget ska gälla.

Flera av remissinstanserna är kritiska till att subsidiärt skyddsbehövande inte likställs med flyktingar i sammanhanget och menar att det kan strida mot såväl direktivet som Sveriges konventionsåtaganden att inte undanta dem från kravet på väntetid på motsvarande sätt. Familjeåterförenings- direktivet är inte tillämpligt på subsidiärt skyddsbehövande. Även om EU- kommissionen i sina riktlinjer för tillämpningen av direktivet uppmuntrar medlemsstaterna att anta bestämmelser som ger subsidiärt skyddsbehö- vande liknande rättigheter som flyktingar, finns det alltså inte någon skyldighet enligt direktivet att undanta subsidiärt skyddsbehövande från kravet på vistelsetid.

Det kan däremot inte uteslutas att det i ett enskilt fall skulle stå i strid med svenska konventionsåtaganden att neka uppehållstillstånd på grund av anknytning till en subsidiärt skyddsbehövande med hänvisning till att kravet på väntetid inte är uppfyllt (jfr artikel 8 och 14 i Europakonven- tionen samt artikel 2 i barnkonventionen). Som framgår nedan kommer det dock finnas möjlighet att inom ramen för prövningen medge undantag från kravet på väntetid vid särskilda skäl. Det möjliggör en individuell be- dömning av varje sökandes situation utifrån omständigheterna i det en- skilda fallet, med beaktande av relevant praxis från t.ex. EU-domstolen och Europadomstolen (jfr prop. 2023/24:18 s. 20).

Oavsett anknytningspersonens skyddsstatus bör väntetid inte heller gälla i ärenden som avser familjeåterförening mellan ett ensamkommande barn och barnets förälder. En annan ordning skulle inte bara skjuta upp möj- ligheten till familjeåterförening för barn med status som subsidiärt skyddsbehövande utan även helt undanröja den möjligheten för vissa äldre barn. En sådan ordning skulle kunna ifrågasättas utifrån såväl Europakon- ventionen som barnkonventionen och sannolikt också innebära svåra gräns- dragningar för Migrationsverket. För att undvika att väntetiden får orimliga resultat bör den inte heller tillämpas om ärendet gäller uppehållstillstånd för ett barn som har fötts i Sverige och som åberopar anknytning till en förälder som sammanbor med barnet. Väntetiden bör inte heller tillämpas i de förlängningssituationer som behandlas i avsnitt 5 (se lagförslaget under 2.1 och den föreslagna 5 kap. 3 g § 2 utlänningslagen).

Förutom de nu nämnda situationerna bör det finnas möjlighet att göra undantag från väntetiden i andra situationer där det med hänsyn till omständigheterna inte framstår som rimligt att uppställa ett sådant krav. Undantag bör få medges om det finns särskilda skäl. Genom den möjlig- heten kommer det att finnas utrymme för Migrationsverket att göra de proportionalitetsöverväganden som krävs. Vid åtgärder som rör barn ska

i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa och orimliga

Prop. 2025/26:301 konsekvenser i enskilda fall kan därmed undvikas. Vid bedömningen av om särskilda skäl för undantag föreligger bör hänsyn tas till situationen som helhet. Möjligheten att göra undantag bör vara större i ärenden som rör barn, exempelvis då ett barn ansöker om uppehållstillstånd på grund av anknytning till en förälder. Det bör även kunna bli aktuellt att göra undantag i andra särskilt ömmande fall. Exempelvis bör det, som Myndig- heten för delaktighet påpekar, kunna bli aktuellt när anknytningspersonen eller den anhörige har en funktionsnedsättning. Genom möjligheten att göra undantag från väntetiden bedömer regeringen att förslaget tillräckligt beaktar Sveriges skyldigheter enligt barnkonventionen och Europakon- ventionen.

7Ett skärpt försörjningskrav

7.1Försörjningskravet bör höjas men även fortsatt vara knutet till förbehållsbeloppet vid löneutmätning

Regeringens bedömning

Försörjningskravet bör även fortsättningsvis regleras på lägre normnivå än lag och vara knutet till förbehållsbeloppet vid utmätning av lön. Nivån för försörjningskravet bör dock höjas.

Arbetsrelaterad ersättning som lämnas tillfälligt under pågående an- ställning bör jämställas med lön. Inkomst från subventionerad anställ- ning, ersättning från arbetslöshetsförsäkring eller aktivitetsstöd bör inte få beaktas. Inte heller andra ersättningar med anledning av arbetslöshet bör få beaktas.

Vid tillämpningen av försörjningskravet bör även fortsatt utgångs- punkt tas i förbehållsbeloppet för hela hushållet.

Utredningens bedömning

Utredningens bedömning stämmer delvis överens med regeringens. Utred- ningen bedömer inte att försörjningskravets nivå bör höjas. Utredningen bedömer att ersättning från arbetslöshetsförsäkring eller annan liknande arbetsrelaterad ersättning även fortsättningsvis ska jämställas med lön.

Remissinstanserna

De flesta av remissinstanserna yttrar sig inte särskilt över bedömningen. Länsstyrelsen Dalarnas län och Länsstyrelsen Örebro län delar bedöm- ningen att försörjningskravet bör vara knutet till förbehållsbeloppet och att kravet inte bör höjas. Även Länsstyrelsen Västernorrlands län, Institutet för mänskliga rättigheter, Svenska Röda Korset och Rädda Barnen anser att försörjningskravet inte bör höjas. De anför bl.a. att försörjningskravet kan förhindra familjeåterförening. Hagfors kommun, Nacka kommun och

Skellefteå kommun anser att försörjningskravet kan stärka inkludering och Prop. 2025/26:301 etablering i samhället. Migrationsverket efterfrågar att det i lag regleras

vilken krets personer som anknytningspersonen ska kunna försörja. Myndigheten för delaktighet menar att effekten av att bidrag inte räknas in särskilt kan drabba personer med funktionsnedsättning. Förvaltnings- rätten i Luleå efterfrågar en analys av hur försörjningskravet ska förstås och tillämpas när det t.ex. finns delade bostadskontrakt, särkullbarn eller gemensam förmögenhet hos äkta makar. Asylrättscentrum efterfrågar att inkomst från en partner som bor tillsammans med anknytningspersonen ska kunna räknas in.

Promemorians förslag

Promemorians förslag stämmer överens med regeringens bedömning att försörjningskravet bör höjas och bedömningen i fråga om vilken inkomst som bör få beaktas. I promemorian föreslås att försörjningskravet vid anhöriginvandring ska vara uppfyllt om anknytningspersonens lön efter avdrag för preliminär skatt uppgår till 1,30 gånger normalbeloppet vid utmätning av lön och bostadskostnaden.

Remissinstanserna

Flera remissinstanser, däribland Justitiekanslern, Förvaltningsrätten i Göteborg och Kammarrätten i Stockholm, har inga synpunkter i sak. Nacka kommun menar att åtgärden att höja försörjningskravet skulle kunna vara ett steg i rätt riktning för att motverka utanförskap. Barnombuds- mannen instämmer i att ett skärpt försörjningskrav kan motverka ekono- misk utsatthet för barn men kan samtidigt riskera att familjeåterförening blir omöjlig. Arbetsförmedlingen tillstyrker den föreslagna utformningen av försörjningskravet men tar inte ställning till den föreslagna nivån. Myndigheten anser att ersättning från arbetslöshetsförsäkring bör jäm- ställas med lön.

En majoritet av remissinstanserna, däribland Asylrättscentrum, Barn- ombudsmannen, Delegationen för migrationsstudier, Sveriges advokat- samfund och de länsstyrelser som har yttrat sig, avstyrker förslagen. Flera av de kritiska remissinstanserna, t.ex. Delegationen för migrationsstudier och Svenska Röda Korset, menar att förslagen inte kommer att gynna integrationen utan snarare hämma den. Vidare menar flera remissinstanser, däribland Civil Rights Defenders och Institutet för mänskliga rättigheter, att förslagen kommer att ha negativa effekter för enskilda, t.ex. i form av försämrad psykisk hälsa. Flera remissinstanser, däribland Delegationen för migrationsstudier, Diskrimineringsombudsmannen och Jämställdhets- myndigheten, menar att förslagen särskilt kan påverka kvinnor negativt. Många remissinstanser, som Barnombudsmannen och Svenska kyrkan, befarar att förslagen ska negativt påverka barn och barns intressen och pekar i det sammanhanget på betydelsen av Barnkonventionen. Vissa remissinstanser, som Civil Rights Defenders, Förvaltningsrätten i Malmö och Sveriges advokatsamfund, ifrågasätter om förslagen är förenliga med familjeåterföreningsdirektivet och Europakonventionen. Även Migra- tionsverket befarar att vissa beslut kan komma att stå i strid med direktivet

och konventionen. Sveriges advokatsamfund ifrågasätter logiken i försla-

Prop. 2025/26:301

gen, bl.a. mot bakgrund av att förbehållsbeloppet vid utmätning i andra sammanhang anses tillräckligt för att leva på. Andra remissinstanser, t.ex. Almega, Svenskt Näringsliv och Sveriges akademikers centralorganisation (Saco), ser en risk för att förslagen kan negativt påverka företagens kompe- tensförsörjning, särskilt i fråga om effekten att en arbetskraftsinvandrare som får permanent uppehållstillstånd kommer att omfattas av det höjda försörjningskravet. Migrationsverket menar på liknande sätt att den effekten kan leda till att fler arbetskraftsinvandrare väljer att lämna landet och till fler ärendens hos myndigheten. Myndigheten bedömer vidare att förslaget om att höja försörjningskravet kan medföra att myndigheten i större utsträckning än hittills kommer att behöva avgöra om det är möjligt att göra undantag från försörjningskravet, vilket kan komplicera hand- läggningen och påverka handläggningstiderna. Myndigheten efterfrågar vidare en större överensstämmelse mellan de olika försörjningskraven i utlänningslagstiftningen, liksom förtydliganden av ”tillfälliga” ersätt- ningar som ska jämställas med lön. Enligt myndigheten kan en följd av förslaget i fråga om vilka inkomster som ska beaktas bli att inkomst- grundad ålderspension inte kan beaktas, vilket kan försvåra familjeåter- förening mellan pensionärer och deras anhöriga.

Skälen för regeringens bedömning

De senaste årens omfattande invandring har bidragit till att Sveriges befolkning har vuxit snabbt under 2000-talet. Integrationsproblemen är betydande och det är alltför många som fastnar i utanförskap trots många år i Sverige. Att kunna försörja sig själv har stor betydelse för en persons möjligheter att vara en del av det svenska samhället. Att se över och skärpa reglerna om försörjningskrav vid anhöriginvandring är ett viktigt led i arbetet med att komma till rätta med de nuvarande problemen med bristande integration och växande utanförskap.

Enligt huvudregeln i hittillsvarande 5 kap. 3 b § utlänningslagen får uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person enligt 3 eller 3 a § beviljas endast om anknytningspersonen kan försörja sig och utlänningen och har en bostad av tillräcklig storlek och standard för sig och utlän- ningen. Regeln stämmer överens med artikel 7.1 c i familjeåterförenings- direktivet, där det framgår att en medlemsstat får kräva att anknytnings- personen har stabila och regelbundna försörjningsmedel som är tillräckliga för att försörja anknytningspersonen och hans eller heller hennes familje- medlemmar utan hjälp från systemet för socialt bistånd i den berörda medlemsstaten. Vidare framgår av artikel 7.1 a att en medlemsstat får kräva att anknytningspersonen har en bostad som anses normal för en familj av jämförbar storlek i samma område och som uppfyller medlems- statens gällande allmänna bestämmelser om säkerhet och sanitära för- hållanden.

Försörjningskravet är uppfyllt om anknytningspersonen har en lön som efter avdrag för preliminär skatt uppgår till förbehållsbeloppet vid utmät- ning av lön enligt 7 kap. 5 § utsökningsbalken. Beräkningen ska göras med beaktande även av vad som behövs för försörjning av utlänningen. Kravet är också uppfyllt om anknytningspersonen har inkomster från näringsverk- samhet eller en förmögenhet som han eller hon kan försörja sig och utlänningen på (se 4 kap. 4 d § utlänningsförordningen).

Löneutmätning är en form av utmätning som innebär att arbetsgivaren håller inne en del av gäldenärens lön och betalar ut den till Kronofogde- myndigheten. Kronofogdemyndigheten fastställer ett förbehållsbelopp som gäldenären får behålla och som syftar till att gäldenären inte ska behöva leva under en skälig levnadsnivå. Förbehållsbeloppet är alltså en form av existensminimum som består av bostadskostnaden och ett normal- belopp. Normalbeloppet ska täcka vanliga levnadskostnader som exem- pelvis mat, kläder, telefon och hushållsel. För 2026 uppgår normalbeloppet till 6 243 kronor i månaden för en ensamstående vuxen, 10 314 kronor för två sammanlevande makar och 18 322 kronor för två sammanlevande makar och två barn (7–10 år), se Kronofogdemyndighetens föreskrifter om bestämmande av förbehållsbeloppet vid löneutmätning under 2026 (KFMFS 2025:1). Normalbeloppet för barn är olika beroende på barnens ålder. Vilken inkomst som krävs för att försörjningskravet ska vara upp- fyllt kan alltså variera beroende på familjens storlek och anknytnings- personens boendekostnader.

Att knyta försörjningskravet till förbehållsbeloppet vid utmätning av lön har flera fördelar. Det är ett redan befintligt och väl inarbetat referens- belopp som årligen räknas upp baserat på konsumentprisindex och som på ett flexibelt sätt kan anpassas till olika familjekonstellationer. Försörj- ningskravet bör därför även fortsättningsvis vara knutet till förbehålls- beloppet vid utmätning av lön.

Försörjningskravet, som infördes 2010, syftar framför allt till att stärka integrationen. I förarbetena uttalas bl.a. att avgörande faktorer för en god integration är arbete, språkkunskaper och bostad för den egna familjen. Om anknytningspersonen redan har etablerats i samhället genom att han eller hon är egenförsörjande och har en bostad främjas även de nyanlända familjemedlemmarnas integration (prop. 2009/10:77 s. 19 och prop. 2023/24:18 s. 17). Den bedömningen gäller fortfarande. Samtidigt kan det konstateras att problemen med bristande integration och ett växande utanförskap kvarstår.

Som ett led i arbetet med att komma till rätta med de problem som tidi- gare års omfattande invandring har skapat bör därför försörjningskravets nivå höjas. Flera remissinstanser, däribland Asylrättscentrum, Delegatio- nen för migrationsstudier, Sveriges advokatsamfund och Institutet för mänskliga rättigheter, menar att ett höjt försörjningskrav riskerar att hindra familjeåterförening. Ett höjt försörjningskrav kan förstås leda till att färre uppehållstillstånd beviljas på grund av anknytning. Det är samtidigt viktigt att personer som kommer till landet har en tillräcklig försörjning. Det bidrar till en minskad risk för utanförskap för de anhöriga som beviljas uppe- hållstillstånd. Den risken skulle enligt regeringens bedömning minska ytterligare med ett högre försörjningskrav. Regeringen delar alltså inte den uppfattning som vissa remissinstanser, t.ex. Delegationen för migra- tionsstudier och Svenska Röda Korset, ger uttryck för, att försörjnings- kravet – eller en höjning av det – riskerar att hämma integrationen.

Försörjningskravet bör utformas på ett sådant sätt att ingen anhörig- invandrare ska räknas som fattig eller riskera fattigdom vid ankomsten till Sverige. Ett försörjningskrav som motsvarar 1,30 gånger normalbeloppet vid löneutmätning stämmer enligt regeringens uppfattning bättre överens med den ambitionen än dagens nivå. Därmed innebär kravet att anknyt- ningspersonen eller hans eller hennes familjemedlemmar inte blir en

Prop. 2025/26:301

Prop. 2025/26:301 belastning för det sociala förmånssystemet om uppehållstillstånd för familje- återförening beviljas. Det är förenligt med både familjeåterförenings-

	direktivet och artikel 8 i Europakonventionen att ha ett försörjningskrav
	som villkor för familjeåterförening, under förutsättning att kravet och tillämp-
	ningen i det enskilda fallet uppfyller kraven på proportionalitet. Enligt rege-
	ringens uppfattning kan varken direktivet eller konventionen anses innebära
	att försörjningskravet inte får vara högre än andra mått på existensminimum
	som kan förekomma, t.ex. förbehållsbeloppet vid utmätning. Tvärtom måste
	den närmare nivån på ett försörjningskrav ligga inom den bedömnings-
	marginal som tillkommer varje stat när den reglerar villkoren för anhörig-
	invandring. En rimlig höjning av kravet kan därför inte i sig vara i strid med
	eller äventyra familjeåterföreningsdirektivets syfte. Att det ska kunna göras
	en bedömning i det enskilda fallet gäller oavsett och tar sig uttryck i möjlig-
	heten att göra undantag från kravet.
	Nivån på försörjningskravet bör även fortsättningsvis regleras på lägre
	normnivå än lag. I samband med att höjningen genomförs bör behovet av
	övergångsbestämmelser beaktas. I promemorian Ett skärpt försörjningskrav
	vid anhöriginvandring föreslås i det avseendet att det skärpta försörjnings-
	kravet under en övergångsperiod om 12 månader inte ska gälla för förläng-
	ningsansökningar av uppehållstillstånd som har beviljats före ikraftträ-
	dandet.
	Det höjda försörjningskravet bör gälla vid anhöriginvandring enligt de
	allmänna reglerna i 5 kap. utlänningslagen. Det innebär att en arbetskrafts-
	invandrare som har fått permanent uppehållstillstånd omfattas, vilket vissa
	remissinstanser, som Almega och Svenskt Näringsliv, menar kan leda till
	en minskad vilja för högkvalificerad arbetskraft att stanna i Sverige. Enligt
	regeringens uppfattning är det dock en rimlig utgångspunkt att en arbets-
	tagare får bättre villkor ju längre en anställning varar. När en utlänning väl
	beviljas ett permanent uppehållstillstånd bör han eller hon ha goda möj-
	ligheter att klara ett högre försörjningskrav. Att försörjningskravet vid
	anhöriginvandring kan komma att bli något högre när anknytningsperso-
	nen har beviljats permanent uppehållstillstånd bedöms därför, särskilt inte
	för högkvalificerade personer, innebära några hinder. Vissa remiss-
	instanser, som Diskrimineringsombudsmannen, menar att ett höjt försörj-
	ningskrav särskilt påverkar kvinnor negativt. Att det finns skillnader i den
	generella lönenivån mellan kvinnor och män är enligt regeringens mening
	inte ett tillräckligt skäl mot att höja försörjningskravet. Det är dessutom
	särskilt angeläget att fler personer i gruppen utrikes födda kvinnor får en
	egen inkomst och strävar efter att upprätthålla en hög nivå av deltagande
	på arbetsmarknaden, t.ex. genom att gå från deltids- till heltidsarbete.
	Förändringarna av försörjningskravet skulle, som Migrationsverket är inne
	på, initialt kunna innebära en ökad arbetsbörda för myndigheten. Den
	effekten förväntas dock avta över tid.
	Vid tillämpningen av försörjningskravet vid anhöriginvandring har
	hittills ersättning från arbetslöshetsförsäkring eller annan liknande arbets-
	relaterad ersättning jämställts med lön. För uppfyllande av kravet beaktas
	också om anknytningspersonen har inkomster från näringsverksamhet
	eller en förmögenhet som han eller hon kan försörja sig och utlänningen
	på (4 kap. 4 d § utlänningsförordningen). I promemorian Ett skärpt
	försörjningskrav vid anhöriginvandring föreslås vissa ändringar när det
86	gäller vilka inkomster som kan uppfylla försörjningskravet.

Försörjningskravet vid anhöriginvandring i 5 kap. utlänningslagen bör enligt regeringens uppfattning utformas så att det ger incitament för anknytningspersonen att etablera sig på arbetsmarknaden. Utgångspunkt- en bör därför vara att anknytningspersonen har lön från arbete som efter avdrag för preliminär skatt uppgår till den föreslagna nivån. Vilka inkoms- ter som därutöver ska få beaktas bör utformas i likhet med vad som redan gäller vid anhöriginvandring till en arbetskraftsinvandrare, EU-blåkorts- innehavare eller ICT-tillståndsinnehavare (se 4 kap. 4 c § utlännings- förordningen).

Att beakta inkomster från subventionerad anställning, ersättning från arbetslöshetsförsäkring eller aktivitetsstöd kan inte sägas ge incitament för att etablera sig på arbetsmarknaden. Det påverkas inte av att, som vissa remissinstanser lyfter, ersättning från arbetslöshetsförsäkring bygger på att personen tidigare har arbetat. Sådana inkomster bör därför inte beaktas. Inte heller andra ersättningar med anledning av arbetslöshet bör beaktas. Arbetsrelaterad ersättning som lämnas tillfälligt under pågående anställ- ning bör däremot jämställas med lön. Det kan t.ex. handla om sjukpenning eller föräldrapenning (jfr SOU 2025:1 s. 323). Migrationsverket efter- frågar ett förtydligande av vad ”tillfälligt” innebär i det här sammanhanget. Det väsentliga för den bedömningen bör enligt regeringens mening vara att ersättningen betalas under pågående anställning och att den enskilde förväntas återgå i tjänst och få lön som vanligt. Om det inte finns någon förutsebar möjlighet för den enskilde att återgå i arbete bör det i stället bli fråga om att göra undantag från försörjningskravet (se nedan). Detsamma gäller i en situation då anknytningspersonen har inkomst från en subven- tionerad anställning till följd av en funktionsnedsättning. I de situationer det skulle vara orimligt att inte medge anhöriginvandring finns alltså möjligheten att göra undantag från försörjningskravet. Vad gäller den fråga om reglernas effekter för personer med funktionsnedsättning som bl.a. Myndigheten för delaktighet lyfter, finns alltså möjligheten att i det enskilda fallet göra undantag. Detsamma gäller för ålderspensionärer.

Subventionerade anställningar kan ha positiva effekter på nyanländas arbetsrelevanta lärande (SOU 2025:1 s. 325). Att undanta den typen av inkomst vid prövningen av om försörjningskravet är uppfyllt kan minska incitamenten att delta i sådana anställningar och därigenom motverka syftet med förslaget. Avsikten med t.ex. nystartsjobb, introduktionsjobb och etableringsjobb är dock att dessa ska vara temporära och leda till etablering på den reguljära arbetsmarknaden. Det eventuella hindret mot familjeåterförening är alltså tillfälligt. I och med förslaget om en vistelse- tid om minst två år för vissa anknytningspersoner (se avsnitt 6) bör dess- utom anknytningspersonen ha goda förutsättningar att hinna etablera sig på arbetsmarknaden.

Även fortsättningsvis bör kravet kunna vara uppfyllt om anknytnings- personen har inkomster från näringsverksamhet eller en förmögenhet som han eller hon kan försörja sig och familjemedlemmen på. Enligt Migra- tionsverkets hittillsvarande praxis bör det då i princip vara fråga om likvida medel eller tillgångar som snabbt kan avyttras. Om sökanden kan visa att anknytningspersonen har löpande månadsvisa inkomster, t.ex. hyresintäkter från fastighetsuthyrning, kan dessa räknas med i bedöm- ningen under förutsättning att den sammantagna försörjningsförmågan är varaktig.

Prop. 2025/26:301

Prop. 2025/26:301 Vid bedömningen av om försörjningskravet är uppfyllt beaktas inte bidrag av olika slag. Vissa bidrag kan beaktas i sänkande riktning när förbe- hållsbeloppet fastställs, dvs. när det bestäms vilken nivå som anknytnings- personens inkomster måste uppgå till för att försörjningskravet ska anses uppfyllt. Den ordningen behöver inte ändras.

Vid tillämpningen av försörjningskravet bör utgångspunkten även fortsättningsvis vara det förbehållsbelopp som gäller för hela hushållet. Det omfattar, som Migrationsverket påpekar, anknytningspersonen och ut- länningen, liksom barn som anknytningspersonen är skyldig att försörja (se rättsfallet MIG 2019:22). Till skillnad från Migrationsverket bedömer regeringen att detta inte behöver anges i lag. I stället bör, liksom hittills, den närmare utformningen av försörjningskravet avgränsas i förordning och genom rättstillämpningen (jfr prop. 2020/21:191 s. 105 och 106). Detsamma gäller de frågor om tillämpningen som Asylrättscentrum och Förvaltningsrätten i Luleå lyfter fram.

7.2Undantagen från försörjningskravet ska begränsas

Regeringens förslag

Undantaget från försörjningskravet om det finns särskilda skäl ska be- gränsas. I ärenden som avser uppehållstillstånd för en blivande make eller sambo ska det som huvudregel i stället krävas synnerliga skäl för att undantag ska kunna göras.

När anknytningspersonen är flykting ska försörjningskravet gälla om familjeåterförening är möjlig i ett tredje land till vilket anknytnings- personen eller utlänningen har en särskild anknytning.

Utredningens förslag

Utredningens förslag stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

Flera remissinstanser, däribland Justitiekanslern och Kriminalvården, har inga synpunkter på förslagen. Andra remissinstanser, exempelvis Asyl- rättscentrum, Civil Rights Defenders, Institutet för mänskliga rättigheter och Delegationen för migrationsstudier, avstyrker förslagen. Civil Rights Defenders anser att ett annorlunda försörjningskrav för vissa blivande makar och sambor kan vara diskriminerande. Diskrimineringsombuds- mannen menar också att förslaget kan ha en diskriminerande effekt, genom att begränsningen kan drabba samkönade par i större utsträckning. Förvaltningsrätten i Göteborg efterfrågar förtydliganden av vad som ska anses utgöra synnerliga skäl. Myndigheten för delaktighet anser att det tydligt bör framgå att funktionsnedsättning kan vara ett giltigt skäl för att göra undantag. Svenskar i Världen tillstyrker att möjligheten till undantag vid väletablerade relationer behålls men menar att utlandssvenskar med

nyare relationer riskerar att i högre grad omfattas av försörjningskravet.

UNHCR menar att bevisbördan för att familjeåterförening är möjlig i ett Prop. 2025/26:301 tredje land ligger på den stat som tillämpar försörjningskravet.

Skälen för regeringens förslag

Undantaget vid särskilda skäl bör begränsas

Enligt hittillsvarande 5 kap. 3 f § utlänningslagen får det, utöver vad som följer av 5 kap. 3 c–3 e §§ samma lag, göras undantag från försörjnings- kravet helt eller delvis, om det finns särskilda skäl. En tillämpning av denna ventilbestämmelse kan bli aktuell för personer som i och för sig har rätt till familjeåterförening men som av olika skäl inte kan uppfylla för- sörjningskravet. Det kan vara fråga om äldre personer som har lämnat arbetsmarknaden eller personer med varaktiga funktionsnedsättningar, vilket Myndigheten för delaktighet särskilt lyfter fram. Därutöver kan den tillämpas när anknytningspersonen är flykting och det på grund av sär- skilda omständigheter framstår som objektivt sett ursäktligt att en ansökan om familjeåterförening ges in efter tremånadersfristen (prop. 2023/24:18 s. 21–23).

Att ventilbestämmelsen är tänkt att tillämpas i undantagssituationer framgår av kravet på särskilda skäl. Bestämmelsen gör det möjligt att göra en sådan individuell bedömning av varje sökandes situation som krävs enligt EU-rätten. Eftersom det, som Asylrättscentrum påpekar, redan hand- lar om en tillämpning i rena undantagssituationer finns det inte skäl att generellt ändra undantagets utformning. Däremot finns det anledning att införa ett högre krav för undantag i sådana ärenden där grunden för uppe- hållstillstånd typiskt sett är svagare. Det kan då vara mer motiverat att upprätthålla ett strikt försörjningskrav, eftersom banden mellan personerna

–och därmed grunden för familjeåterförening – typiskt sett är svagare. Det är i allmänhet i de ärenden som avser en blivande make eller

sambo som skälen för familjeåterförening är svagare. I de fallen bör ett undantag från försörjningskravet enligt regeringens mening kräva synner- liga skäl, vilket innebär att omständigheterna måste vara mycket speciella för att avsteg från huvudregeln ska göras. Om anledningen till att paret inte har kunnat leva tillsammans i hemlandet är att det har varit förenat med synnerliga svårigheter på grund av att relationen inte accepteras där bör det dock räcka med särskilda skäl. En annan ordning skulle försämra möj- ligheterna för exempelvis samkönade par att återförenas i Sverige. Genom att denna situation regleras särskilt motverkas den effekt som Diskri- mineringsombudsmannen befarar. Till skillnad från vad Civil Rights Defenders menar är det inte fråga om ett annat försörjningskrav för blivande makar och sambor, utan om en begränsning av möjligheten att göra undantag från kravet. Eftersom den begränsningen bygger på hur väletablerad relationen är, vilket är centralt för anhöriginvandringen, kan det inte anses vara diskriminerande.

I ärenden som avser anknytningspersonens make, sambo eller barn bör det även fortsatt vara möjligt att göra undantag från försörjningskravet om det finns särskilda skäl. Vidare bör undantag kunna göras vid särskilda skäl i ärenden som avser nära anhöriga som har levt eller lever i hushålls- gemenskap med anknytningspersonen och där ett särskilt beroende- förhållande mellan släktingarna föreligger.

Prop. 2025/26:301

En anpassning till familjeåterföreningsdirektivet

Av artikel 17 i familjeåterföreningsdirektivet följer att medlemsstaterna måste göra en individuell bedömning i varje enskilt fall av om familje- återförening ska beviljas. Att en medlemsstat inte får avslå en ansökan om familjeåterförening enbart med hänvisning till att anknytningspersonens inkomster är lägre än ett visst beslutat referensbelopp, utan en individuell prövning, framgår också av EU-domstolens praxis (dom Chakroun, C- 578/08, EU:C:2010:117, punkt 48). Att ett krav på försörjning som villkor för familjeåterförening måste tillämpas med flexibilitet framgår även av Europadomstolens praxis.

I utlänningslagen finns flera undantag från försörjningskravet. De gäller när anknytningspersonen är ett barn (5 kap. 3 c § första stycket), när anknytningspersonen är medborgare i Sverige, en annan EES-stat eller Schweiz vid väletablerade förhållanden (5 kap. 3 c § andra stycket) och när utlänningen är ett barn som har fötts i Sverige och anknytnings- personen är barnets förälder och bor tillsammans med barnet i Sverige (5 kap. 3 e §). För skyddsbehövande finns det ytterligare regler i 5 kap. 3 d § utlänningslagen. Vidare kan undantag göras, helt eller delvis, om det finns särskilda skäl (5 kap. 3 f § samma lag).

De undantag från försörjningskravet som enligt 5 kap. 3 c och 3 e §§ utlänningslagen gäller i särskilda situationer bör, som utredningen före- slår, fortsätta att gälla.

Enligt 5 kap. 3 d § utlänningslagen tillämpas försörjningskravet för flyktingar endast i vissa situationer. Så är fallet för det första om ansökan om familjeåterförening görs senare än tre månader efter det att anknyt- ningspersonen har beviljats uppehållstillstånd som flykting eller för- klarats vara flykting. För det andra gäller försörjningskravet om familje- återförening är möjlig i ett land utanför EU som familjen har en särskild anknytning till. För det tredje gäller det om utlänningen och anknyt- ningspersonen inte har bott tillsammans utomlands en längre tid och det inte heller på något annat sätt står klart att förhållandet är väl etablerat.

Enligt artikel 12.1 i familjeåterföreningsdirektivet gäller dock att det får ställas krav på att flyktingen eller dennes familjemedlemmar ska styrka att villkoren i artikel 7 är uppfyllda – vilket bl.a. innefattar kravet på stabila och regelbundna försörjningsmedel – om familjeåterförening är möjlig i ett tredjeland med vilket anknytningspersonen och/eller familjemedlemmen har särskild anknytning.

Förutsättningarna för anhöriginvandring bör begränsas. Det svenska undantaget från försörjningskravet som hänvisar till ett tredjeland som familjen har en särskild anknytning till, är mer förmånligt än vad familje- återföreningsdirektivet kräver. Bestämmelsen bör därför enligt rege- ringens mening anpassas till direktivet. Vissa remissinstanser lyfter fram att utredningens förslag strider mot familjeåterföreningsdirektivets syften. Direktivet kan emellertid inte förstås som att det hindrar alla begränsningar av anhöriginvandringen. Tvärtom ger direktivet medlems- staterna förutsättningar att införa sådana begränsningar. De förutsätt- ningarna får dock inte användas på ett sätt som äventyrar direktivets syfte (jfr EU-domstolens uttalande i dom Chakroun, C-578/08, EU:C:2010:117, punkt 43).

Regeringens förslag innebär en inskränkning av undantaget från Prop. 2025/26:301 försörjningskravet men medför inte att familjeåterförening är utesluten

och kan inte anses äventyra direktivets syfte. Undantaget bör alltså utformas så att försörjningskravet gäller även för flyktingar, om familje- återförening är möjlig i ett land utanför EU som anknytningspersonen eller utlänningen har en särskild anknytning till.

7.3	Försörjningskravet ska gälla även vid en
	ansökan om fortsatt uppehållstillstånd

Regeringens förslag
Försörjningskravet ska tillämpas även vid en ansökan om fortsatt uppe-
hållstillstånd på grund av anknytning. Det ska vara möjligt att göra
undantag från kravet.
Regeringens bedömning
Vid bedömningen av om kravet är uppfyllt i en förlängningssituation
bör även familjemedlemmens och andra hushållsmedlemmars försörj-
ningsförmåga kunna beaktas.

Utredningens förslag
Utredningens förslag stämmer överens med regeringens förslag och be-
dömning.
Remissinstanserna
Vissa remissinstanser, som Justitiekanslern och Kriminalvården, har inga
synpunkter på förslaget. Arbetsförmedlingen tillstyrker förslaget och anför
att ett tydligt försörjningskrav kan främja etableringen på arbetsmark-
naden och skapa starkare incitament till egen försörjning. Arbetsförmed-
lingen ser dock en risk för att personer som behöver vidareutbilda sig eller
validera sina kunskaper avstår från detta till förmån för mindre kvalifi-
cerade arbeten. De flesta av remissinstanserna, däribland Asylrättscen-
trum, Barnombudsmannen, Diskrimineringsombudsmannen, Sveriges
advokatsamfund och de länsstyrelser som har yttrat sig, avstyrker försla-
get. Flera av dem anför att förslaget riskerar att skapa inlåsningseffekter
och ett ökat beroende av arbetsgivaren, motverka vidareutbildning och
orsaka osäkerhet och stress hos de berörda personerna. Vissa remiss-
instanser, däribland Bodens kommun och Delegationen för migrations-
studier, menar att förslaget kan motverka integration. Flera remissinstan-
ser menar att särskilt barn och kvinnor kan påverkas negativt av förslaget.
Barnombudsmannen ser en risk för en negativ påverkan på barns rättig-
heter. Asylrättscentrum menar att förslaget kan leda till att hemmavarande
barn över 18 år måste bidra till hushållets försörjning, vilket kan leda till
personen inte anses vara i ett tillräckligt starkt beroendeförhållande till
föräldern för att få behålla sitt uppehållstillstånd på grund av anknytning.
Vissa remissinstanser, exempelvis Civil Rights Defenders och Institutet för		91

Prop. 2025/26:301 mänskliga rättigheter, efterfrågar en bortre tidsgräns då kravet inte längre ska tillämpas. Migrationsverket efterfrågar mer vägledning för att avgöra betydelsen av att personen har brustit i att leva upp till försörjningskravet under föregående tillståndsperiod. Migrationsverket efterfrågar vidare att undantag ska göras från försörjningskravet vid förlängning av uppe- hållstillstånd för anhöriga till utlänningar med rättigheter enligt det tur- kiska associeringsavtalet. Sveriges advokatsamfund anser att det behöver förtydligas att flyktingar är undantagna från försörjningskravet vid en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd. Vidare efterfrågar Advokatsam- fundet ett förtydligande av om den som har beviljats ett undantag från kravet vid den ursprungliga prövningen med automatik ska beviljas undantag vid en förlängningsprocess. Förvaltningsrätten i Luleå och Förvaltningsrätten i Malmö menar att det bör framgå av lagtexten att utrymmet för att tillämpa ett undantag från försörjningskravet är större vid

	förlängningsansökningar än vid förstagångsansökningar.
	Skälen för regeringens förslag och bedömning
	Övervägande skäl talar för ett försörjningskrav i förlängningssituationer
	När försörjningskravet infördes i utlänningslagen gjordes bedömningen att
	kravet endast ska prövas vid ansökningstillfället och att den som en gång
	hade beviljats ett uppehållstillstånd i Sverige inte ska fråntas det, om det
	senare visar sig att kravet inte längre är uppfyllt (prop. 2009/10:77 s. 27).
	Motsvarande bedömning gjordes i efterföljande lagstiftningsärenden (prop.
	2015/16:174 s. 76 och prop. 2020/21:191 s. 163). När försörjningskravet
	infördes var huvudregeln att anhöriga beviljades permanent uppehålls-
	tillstånd direkt. Det var alltså sällan aktuellt att göra en ny prövning av
	uppehållstillståndet. Det kan också av andra skäl ifrågasättas om den
	bedömning som gjordes då fortfarande är hållbar. Syftet med försörj-
	ningskravet är givetvis inte att det endast ska vara uppfyllt när frågan om
	uppehållstillstånd för den anhörige prövas första gången. För att vara
	meningsfullt måste kravet fortsätta att vara uppfyllt även därefter. Det kan
	nämligen dröja innan anhöriginvandraren själv har fått en varaktig egen
	försörjning. Fram till dess är han eller hon beroende av anknytningsperso-
	nens försörjning. Det finns redan ett krav på att anknytningspersonens
	inkomster måste ha en viss varaktighet. Hittills har det dock inte gjorts
	någon uppföljning av om kravet uppfylls.
	Familjeåterföreningsdirektivet hindrar inte att försörjningskravet tilläm-
	pas också i förlängningssituationer, förutsatt att regleringen tillämpas på
	ett välavvägt sätt. Det framgår av artikel 16.1 a i direktivet att medlems-
	staterna får återkalla ett uppehållstillstånd eller avslå en ansökan om för-
	nyelse av uppehållstillstånd för en familjemedlem, om villkoren i direk-
	tivet inte längre är uppfyllda. Vid prövningen av försörjningskravet vid en
	förnyelse av uppehållstillståndet är medlemsstaten skyldig att beakta
	familjemedlemmarnas bidrag till hushållets inkomst. EU-domstolen har
	vidare bekräftat att det är möjligt för medlemsstaterna att, när villkoren i
	direktivet inte längre är uppfyllda, återkalla uppehållstillståndet för en
	familjemedlem eller avslå en ansökan om att förnya tillståndet (dom
	Khachab, C-558/14, EU:C:2016:285, punkt 37 och 38). Att det uttalandet,
	som Asylrättscentrum påpekar, gjordes i ett mål som handlade om en
92	förstagångsansökan saknar betydelse.

Att tillämpa försörjningskravet även vid en ansökan om fortsatt uppe- hållstillstånd skulle ha vissa likheter med den tidigare gällande ordningen med s.k. uppskjuten invandringsprövning, som innebar att permanent uppehållstillstånd på grund av anknytning i vissa fall beviljades först efter ett eller flera tidsbegränsade tillstånd. Den ordningen tillkom för att motverka missbruk (se prop. 1999/2000:43 s. 23 och 24). Eftersom det inte görs någon uppföljning av försörjningskravet inom ramen för det nuva- rande regelverket, är det svårt att veta i vilken utsträckning det förekommer fusk och missbruk. Avsaknaden av uppföljning innebär en risk för att missbruk av regelverket inte upptäcks, något som i sig kan ge incitament till bristande regelefterlevnad. Att inte följa upp försörjningskravet kan dessutom medföra att incitamenten till självförsörjning minskar med tiden. Det kan motverka integrationen i samhället och bidra till utanförskap. Allt detta talar för att försörjningskravet ska tillämpas också vid en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd. Dessutom skulle det, som Arbetsförmedlingen och Sundsvalls kommun lyfter fram, innebära ett starkt incitament till egenförsörjning, vilket är eftersträvansvärt i sig. Det kan också innebära vissa samhällsekonomiska vinster, om det bidrar till att personer i Sverige i högre grad håller sig självförsörjande. Kravet skulle exempelvis kunna skapa incitament för de berörda personerna att flytta till kommuner där möjligheterna att erhålla arbete och egen bostad är goda.

Övertygande skäl talar alltså för att tillämpa försörjningskravet även vid prövningen av om ett uppehållstillstånd ska förlängas. Det kan dock, som flera remissinstanser påpekar, uppstå vissa negativa effekter av förslaget. I de fall försörjningskravet inte är uppfyllt vid förlängningstillfället kommer det typiskt sett att medföra att uppehållstillståndet inte kan förlängas. Det är en ingripande effekt för dem som berörs. Men redan före- komsten av kravet kan få negativa effekter i form av påfrestning och oro. Det får antas gälla såväl för anknytningspersonen som för berörda familje- medlemmar. Barnfamiljer kan påverkas i högre utsträckning, eftersom försörjningskravet då är högre. Flera remissinstanser, däribland Barn- ombudsmannen, Rädda Barnen och flera länsstyrelser, lyfter fram försla- gets konsekvenser för barn. Det kan samtidigt konstateras att det är positivt för barn att leva i ett hushåll med tillräcklig försörjning. Det är också positivt för ett barn att dess föräldrar blir en del av arbetsmarknaden och samhället i stort, i enlighet med de ändamål som delvis motiverar för- sörjningskravet. Det är därför inte möjligt att enkelt konstatera att förslaget har en negativ påverkan på barn, utan det är en mer komplex fråga än så. Därför är det också väsentligt, inte minst med beaktande av de krav som följer av barnkonventionen, att det går att göra en individuell bedömning i det enskilda fallet, där hänsyn ska tas till barnets intressen och bästa.

Vissa remissinstanser lyfter risken för inlåsningseffekter som kan uppstå om en anknytningsperson behöver prioritera enklare arbeten, som ger en inkomst, framför t.ex. vidareutbildning. Förslaget kan ha sådana effekter. Det kan dock ifrågasättas om det med någon styrka talar för att anknyt- ningspersonen och hans eller hennes anhöriga i stället ska behöva leva på inkomster som är lägre än försörjningskravet, eller genom olika former av bidrag. Det är nämligen följden av att försörjningskravet inte är uppfyllt. Det kan dessutom vara möjligt att kombinera arbete med utbildning. Regeringen delar inte heller den uppfattning som lyfts fram av vissa remissinstanser, t.ex. Civil Rights Defenders och Delegationen för migra-

Prop. 2025/26:301

Prop. 2025/26:301 tionsstudier, att förslaget av liknande skäl kan ha en integrationshäm- mande effekt. Tvärtom innebär arbete och egenförsörjning viktiga faktorer

	för integrationen. Några remissinstanser, däribland Bodens kommun och
	Diskrimineringsombudsmannen, menar att förslaget kan bli särskilt
	betungande för kvinnor, liksom andra grupper som generellt sett har lägre
	inkomster. Det finns dock redan ett försörjningskrav som ska vara uppfyllt
	vid den första ansökan om uppehållstillstånd på grund av anknytning. Det
	kan inte förväntas vara svårare för personer i grupper som på ett generellt
	plan har lägre inkomster att behålla den inkomst som uppfyllde försörj-
	ningskravet vid den ursprungliga prövningen. Detta kan förvisso påverkas
	av att familjen har blivit större under tiden i Sverige. Regeringen bedömer
	också att försörjningskravet bör höjas (se avsnitt 7.1). Det kan innebära
	större svårigheter för vissa personer att uppfylla försörjningskravet vid en
	framtida förlängningssituation. Det är dock en allmän konsekvens av
	höjningen, som är godtagbar med hänsyn till dess syften. Det är dessutom
	särskilt angeläget att fler personer i gruppen utrikes födda kvinnor får en
	egen inkomst och strävar efter att upprätthålla en hög nivå av deltagande
	på arbetsmarknaden, t.ex. genom att gå från deltids- till heltidsarbete. Vid
	prövningen i en förlängningssituation bör dessutom även andra familje-
	medlemmars, t.ex. en makes, inkomster kunna beaktas (se strax nedan).
	Intresset av att anknytningspersonen och hans eller hennes anhöriga kan
	försörja sig väger tungt. Det gör även intresset av att upptäcka missbruk
	och andra situationer där förutsättningarna för ett uppehållstillstånd inte
	längre finns. Dessa skäl överväger de negativa effekterna som förslaget kan
	antas innebära. Det måste också beaktas att det bör finnas en möjlighet att
	göra undantag från kravet i enskilda fall (se nedan). Försörjningskravet
	bör därför som utgångspunkt gälla även vid en ansökan om fortsatt uppe-
	hållstillstånd.
	Det följer av artikel 16.1 a i familjeåterföreningsdirektivet att vid en
	förnyelse av ett uppehållstillstånd måste hänsyn tas till andra familje-
	medlemmars förmåga att bidra till hushållets försörjning. Vid en ansökan
	om fortsatt uppehållstillstånd, dvs. en ansökan om fortsatt uppehålls-
	tillstånd på grund av anknytning till samma anknytningsperson (jfr rätts-
	fallet MIG 2024:14), bör även utlänningens och andra familjemedlem-
	mars inkomster beaktas. Det bör gälla oavsett ärendetyp. En sådan regel
	ökar också incitamenten för anhöriga att få en egen försörjning. För att
	den anhöriges inkomster ska räknas med vid bedömningen av om försörj-
	ningskravet är uppfyllt bör det dock, i likhet med vad som är fallet när det
	gäller anknytningspersonens inkomster, krävas att det är fråga om varak-
	tiga inkomster. Med familjemedlemmar bör i sammanhanget förstås
	familjemedlemmar som ingår i hushållet, inte andra släktingar.
	Asylrättscentrum och Sveriges advokatsamfund menar att förslaget kan
	leda till att hemmavarande barn över 18 år måste bidra till hushållets
	inkomster. Att en sådan anhörig har en egen inkomst kan i sin tur påverka
	bedömningen av om det finns ett tillräckligt starkt beroendeförhållande
	mellan den anhörige och anknytningspersonen, vilket kan tala emot att ett
	fortsatt uppehållstillstånd ska beviljas. I avsnitt 5 föreslår regeringen att
	uppehållstillstånd ska kunna beviljas den som är under 21 år och som
	tidigare har haft uppehållstillstånd på grund av anknytning. Någon bedöm-
	ning av beroendeförhållandet behöver då inte göras. Den som däremot är
94	21 år eller äldre och som har en egen inkomst har inte längre en sådan stark

anknytning till anknytningspersonen som motiverar ett fortsatt uppehålls- tillstånd på den grunden. Det kommer alltså inte att vara aktuellt att pröva försörjningskravet i förhållande till en sådan person. Det kan vara så att en anhörig som är under 21 år inte ingår i anknytningspersonens hushåll. Försörjningskravet bör ändå gälla men som vid alla förlängningssitua- tioner bör den anhöriges inkomster kunna beaktas. Vad gäller kravet på tillräcklig bostad bör det beaktas att den anhörige har en egen bostad.

Försörjningskravet bör även i en förlängningssituation bedömas framåt- blickande. Trots det kommer tillämpningen av kravet vid en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd delvis att ha karaktär av uppföljning. Om det vid förlängningstillfället visar sig att anknytningspersonens försörjnings- förmåga under tillståndstiden varit lägre än kravet, bör det kunna få betydelse för möjligheterna att få förlängt uppehållstillstånd.

Migrationsverket efterfrågar mer vägledning angående betydelsen av att det har förekommit brister i försörjningskravet under föregående till- ståndsperiod. Sådana brister kan få betydelse för prognosen om framtiden. Om anknytningspersonen inte har lyckats behålla den försörjningsnivå som kunde förutses vid den första prövningen, kan det tala för att nivån inte heller kan upprätthållas för framtiden. Det måste då bedömas varför försörjningen har varit lägre och huruvida orsaken till det fortfarande är aktuell. Om t.ex. anknytningspersonen på grund av sjukdom eller föräldra- ledighet har haft en lägre inkomst under en period behöver det inte ha någon betydelse för framtiden. Detsamma kan gälla om t.ex. anknytnings- personen på grund av det allmänna konjunkturläget har varit utan arbete en period, och konjunkturen har förbättrats vid det andra prövnings- tillfället. Om det däremot inte framkommer något godtagbart skäl till att anknytningspersonen inte har arbetat så mycket som han eller hon har kunnat, kan det tala för att försörjningskravet inte kommer att kunna upp- nås i framtiden. Särskilt bör detta gälla om det visar sig att det tidigare beslutet har meddelats på grundval av felaktiga uppgifter. Om det medve- tet har lämnats oriktiga uppgifter kan det i sig ha betydelse för den nya prövningen (5 kap. 17 a § 1 utlänningslagen, jfr rättsfallet MIG 2014:5).

Det måste alltid göras en helhetsbedömning av om försörjningskravet är uppfyllt, med beaktande av bl.a. artikel 8 i Europakonventionen. I författ- ningskommentaren beskrivs närmare hur regleringen är avsedd att tillämpas.

Efter förslag av regeringen i prop. 2025/26:264 har riksdagen nyligen beslutat att möjligheterna att återkalla uppehållstillstånd ska utökas. Bland annat ska det vara möjligt att återkalla ett tidsbegränsat uppehållstillstånd om förutsättningarna för tillståndet inte längre föreligger. Bedömningen av om ett tillstånd får återkallas ska motsvara den som ska göras vid förlängning av ett tillstånd (s. 75 och 124). Det innebär att om det för ett visst uppehålls- tillstånd finns särskilda villkor som bara gäller vid det första ansöknings- tillfället, ska det förhållandet att utlänningen inte uppfyller dem inte beaktas. Denna regel träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

Hittills har försörjningskravet endast prövats vid den ursprungliga ansökan. Uppehållstillståndet för den anhörige får alltså inte återkallas med stöd av den föreslagna bestämmelsen, på grund av att försörjningskravet inte längre är uppfyllt. I och med det nu aktuella förslaget om att tillämpa försörjnings- kravet även vid prövningen av ett förnyat uppehållstillstånd skulle det dock bli möjligt att återkalla ett uppehållstillstånd på den grunden. Det är en i sig rimlig ordning. Prövningen av om ett uppehållstillstånd ska få återkallas ska

Prop. 2025/26:301

Prop. 2025/26:301 motsvara prövningen av om tillståndet ska förlängas. Det innebär i fråga om försörjningskravet att bedömningen ska vara framåtblickande. För att ett uppehållstillstånd ska få återkallas på grund av att försörjningskravet inte har varit uppfyllt måste alltså orsaken till bristen bedömas. Om t.ex. anknytnings- personen har varit utan arbete en kortare period men vid prövningstillfället åter har en inkomst som uppfyller försörjningskravet, finns det sällan anled- ning att återkalla den anhöriges uppehållstillstånd. Det kan också bli aktuellt att göra undantag från försörjningskravet i en sådan situation, på samma sätt som vid prövningen av om uppehållstillståndet ska förnyas.

Tillämpningen av undantagen i en förlängningssituation

Samma möjligheter till undantag från försörjningskravet bör gälla i en för- längningssituation som vid en förstagångsansökan. Flera av undantagen är sådana att förutsättningar för att bevilja undantag kommer att finnas även vid en förlängning. Som Sveriges advokatsamfund påpekar bör t.ex. flykt- ingar vara undantagna från försörjningskravet under samma förutsättningar som vid den ursprungliga ansökan. Vid en tillämpning av undantaget vid särskilda eller synnerliga skäl kan dock förlängningssituationen ge upphov till särskilda och delvis nya överväganden jämfört med den ursprungliga prövningen. Inte minst kan det vara fallet när anknytningspersonen är skyddsbehövande men inte omfattas av de särskilda undantag som under vissa förutsättningar gäller för den gruppen. Även i situationer som inte direkt omfattas av skyddsgrundsförordningens regler om familjesamman- hållning behöver skyddet för familjeliv enligt Europakonventionen och bestämmelserna i barnkonventionen samt, för flyktingar, artikel 17 i familje- återföreningsdirektivet beaktas. En individuell prövning av förutsätt- ningarna för undantaget ska göras och att ett undantag gjordes vid den första prövningen innebär inte att ett undantag per automatik ska göras i förläng- ningssituationen.

Europadomstolen har i fråga om utlänningar vars tillstånd att vistas i ett land har återkallats, t.ex. på grund av att personen dömts för brott, fäst avseende vid bl.a. längden på sökandens vistelse i det land från vilket han eller hon ska utvisas, sökandens familjesituation, om det finns barn som är berörda och, i så fall, barnens ålder och sökandens band till värdlandet respektive destinationslandet. Även i fall där det inte är statens intresse av att förebygga brott utan snarare statens ekonomiska intressen som talar mot att fortsatt uppehållstillstånd beviljas måste en liknande proportionalitets- bedömning göras (se Europadomstolens avgörande i Hasanbasic mot Schweiz, dom den 11 juni 2013, ansökan nr 52166/09).

Bedömningen av om det finns skäl att göra undantag från försörjnings- kravet kommer typiskt sett att bli mer komplicerad i ett förlängningsärende än vid en förstagångsansökan. Det kan antas vara fallet oavsett på vilken grund anknytningspersonen vistas i Sverige. I en förlängningssituation måste nämligen rätten till familjeliv beaktas ur såväl anknytningspersonens som familjemedlemmens perspektiv liksom i förekommande fall andra be- rörda familjemedlemmars, däribland barn. Den yttersta konsekvensen av att försörjningskravet inte är uppfyllt vid en ansökan om fortsatt uppehålls- tillstånd kan bli att familjemedlemmen behöver lämna Sverige. Bedöm- ningarna av försörjningskravet och skälen för undantag måste göras med omsorg och noggrannhet.

Till skillnad från Förvaltningsrätten i Luleå och Förvaltningsrätten i Malmö anser regeringen att det inte är nödvändigt att förutsättningarna för att tillämpa undantagen i en förlängningssituation framgår av lagtexten. Det ligger i undantagsbestämmelsens natur att hänsyn ska tas till alla relevanta omständigheter. Att omständigheterna kan vara annorlunda i en förläng- ningssituation jämfört med en förstagångsansökan är uppenbart.

Efter förslag av regeringen i prop. 2025/26:264 har riksdagen nyligen beslutat att ett tidsbegränsat uppehållstillstånd ska kunna återkallas om det inte längre finns förutsättningar för tillståndet. Denna regel träder i kraft den dag som regeringen bestämmer. Prövningen av återkallelsefrågan ska mot- svara prövningen av om ett uppehållstillstånd ska förlängas. Det kan därför även i en återkallelsesituation bli aktuellt att pröva om det ska göras undan- tag från försörjningskravet.

Migrationsverket efterfrågar att det ska göras undantag från försörjnings- kravet vid förlängning av uppehållstillstånd för familjemedlemmar till en person med rättigheter enligt det turkiska associeringsavtalet (Associerings- rådets beslut nr 1/80 av den 19 september 1980 om utveckling av asso- cieringen mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Turkiet). Migrationsverket lyfter fram att det även finns svårigheter för andra familjer där den huvudsökande har arbetstillstånd enligt 6 kap. 2 § tredje stycket utlänningslagen, där bl.a. arbetstillstånd enligt internationella avtal regleras. Några bestämmelser om uppehållstillstånd för familjemedlemmar i dessa situationer finns inte (jfr 4 kap. 4 a § utlänningsförordningen). Det saknas underlag för att överväga sådana regler i det här sammanhanget.

Det bör inte finnas någon bortre gräns för försörjningskravet

Vissa remissinstanser, som Civil Rights Defenders och Svenska Röda Korset, efterfrågar en bortre tidsgräns då försörjningskravet inte längre ska tillämpas vid prövningen av ett fortsatt uppehållstillstånd. Utöver trygghetsskäl för de personer som berörs kan kostnads- och effektivitetsskäl tala för det. Enligt regeringens uppfattning finns det dock inte något behov av en bortre tids- gräns. För detta talar inte minst att betydelsen av försörjningskravet ändå kommer att minska med tiden. Det finns också anledning att fram till dess ha en uppföljning av att försörjningskravet är uppfyllt.

Familjeåterföreningsdirektivet hindrar inte att försörjningskravet för anhöriginvandring upprätthålls till dess familjemedlemmen får ett eget, självständigt uppehållstillstånd. Efter en viss tids vistelse i Sverige kommer dock utrymmet för att neka ett fortsatt uppehållstillstånd enbart på grund av försörjningskravet typiskt sett att vara mindre. Det går inte att göra mer generella uttalanden om hur lång vistelsetid som, ensamt eller i kombination med andra omständigheter, bör kunna motivera avsteg från försörjnings- kravet. I stället får den tid som sökanden har vistats i Sverige beaktas inom ramen för den proportionalitetsbedömning som behöver göras för frågan om undantag från försörjningskravet. Det innebär att vistelsetidens betydelse kan komma att variera mellan olika ärenden.

Det finns olika sätt för en anhörig att beviljas ett eget, självständigt uppe- hållstillstånd, varvid det nu aktuella försörjningskravet inte ska tillämpas. Efter tre år med ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av anknytning kan den anhöriga enligt hittillsvarande 5 kap. 3 g § utlänningslagen ansöka om ett eget, permanent uppehållstillstånd. Efter fem års vistelse i landet är

Prop. 2025/26:301

Prop. 2025/26:301 det möjligt att ansöka om ställning som varaktigt bosatt enligt 5 a kap. 1 §, med vilket följer ett självständigt uppehållstillstånd enligt 5 kap. 2 b §.

För att beviljas ett permanent uppehållstillstånd ska utlänningen enligt

5 kap. 7 § utlänningslagen kunna försörja sig själv. För ställning som varak- tigt boende krävs enligt 5 a kap. 2 § att sökanden fullt ut kan försörja sig och sin familj med egna medel så att grundläggande behov av uppehälle och bostad är tillgodosedda. Den bestämmelsen har sin grund i artikel 5 i rådets direktiv 2003/109/EG av den 25 november 2003 om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning (VABO-direktivet). Enligt EU-domstolen omfattas av uttrycket egna medel i den aktuella artikeln även medel som sökanden får av en utomstående, förutsatt att de är regelbundna och till- räckliga (dom X, mål C-302/18, EU:C:2019:830 punkt 43). Detta innebär att det mer sällan kommer att bli aktuellt att tillämpa försörjningskravet vid anhöriginvandring i mer än fem år, eftersom även en familjemedlem som efter fem år försörjs av anknytningspersonen kan ansöka om status som varaktigt bosatt.

7.4Försörjningskrav för särskilda personkategorier

Regeringens förslag

Försörjningskravet vid anhöriginvandring när anknytningspersonen har EU-blåkort eller ICT-tillstånd ska gälla även vid prövningen av en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd. Vid prövningen ska det vara möjligt att beakta även familjemedlemmens och andra hushållsmed- lemmars försörjningsförmåga. Undantag från kravet ska även fort-sätt- ningsvis kunna göras vid särskilda skäl, både vid en förstagångsansökan och vid en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd.

För att ett uppehållstillstånd ska beviljas en familjemedlem till en forskare ska familjemedlemmen ha tillräckliga medel för sitt uppehälle under tillståndstiden. Undantag ska kunna göras vid särskilda skäl.

Regeringens bedömning

Även när anknytningspersonen har nationellt uppehållstillstånd för arbete bör försörjningskravet tillämpas vid prövningen av en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd. Vid prövningen bör det vara möjligt att beakta även familjemedlemmens och andra hushållsmedlemmars försörjningsförmåga. Undantag bör kunna göras från försörjningskravet vid särskilda skäl. Det bör regleras på lägre normnivå än lag.

Det bör införas ett försörjningskrav som villkor för att uppehålls- tillstånd ska ges till en familjemedlem till en person som har ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat. Försörjningskravet bör höjas på samma sätt som kravet för uppehållstillstånd enligt 5 kap. utlän- ningslagen. Försörjningskravet bör tillämpas även vid prövningen av en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd. Undantag bör kunna göras från försörjningskravet vid särskilda skäl.

Utredningens förslag	Prop. 2025/26:301
Utredningens förslag stämmer i huvudsak överens med regeringens förslag
och bedömning. Utredningen föreslår inte att försörjningskravet för den som
har ställning som varaktigt bosatt ska höjas.
Remissinstanserna
Bland de remissinstanser som yttrar sig är synpunkterna blandade. Almega
och Svenskt Näringsliv tillstyrker förslagen för anknytningspersoner som
har EU-blåkort eller ICT-tillstånd under förutsättning att utredningens
förslag om att begränsa anhörigkretsen till barn under 18 år för personer
med nationellt arbetstillstånd inte genomförs. Vidare anser de att det bör
göras en samlad bedömning av familjens försörjningsförmåga. Arbetsför-
medlingen tillstyrker förslagen och menar att de kan stärka möjligheterna
till egen försörjning och skapa ett tydligare regelverk för anhöriginvand-
ring. Myndigheten noterar dock att kravet kan försvåra möjligheterna att
attrahera och behålla internationell kompetens. Asylrättscentrum har
samma invändningar mot förslaget om att tillämpa försörjningskravet vid
förlängningsärenden som mot motsvarande förslag i situationer enligt
5 kap. utlänningslagen. Sveriges advokatsamfund avstyrker förslagen.
Arbetsförmedlingen tillstyrker förslaget gällande anknytningspersoner
som är forskare. Sveriges advokatsamfund, Sveriges akademikers central-
organisation (Saco) och Sveriges universitetslärare och forskare (SULF)
avstyrker förslaget. Förvaltningsrätten i Göteborg menar att situationen
för forskare skiljer sig från andra fall av anhöriginvandring och efterfrågar
förtydliganden av vad som ska utgöra särskilda skäl för undantag från
försörjningskravet. Svenskt Näringsliv ifrågasätter, liksom SULF, behovet
av att införa ett försörjningskrav vid anhöriginvandring för forskare.
Svenskt Näringsliv menar också att familjemedlemmarnas försörjnings-
förmåga bör bedömas samlat. Även Saco och SULF uppfattar att för-
sörjningskravet med utredningens utformning innebär att kravet läggs på
familjemedlemmen snarare än på anknytningspersonen. Saco menar,
liksom Arbetsgivarverket, att förslaget kan minska Sveriges attraktivitet
för internationell forskningskompetens. Uppsala universitet påpekar att
forskare kan ha familjemedlemmar som inte själva har motsvarande kvali-
fikationer.
I fråga om försörjningskravet för familjemedlemmar till en person som
har ställning som varaktigt bosatt har Asylrättscentrum samma invänd-
ningar mot att tillämpa kravet vid förlängningsärenden som mot motsva-
rande förslag i situationer enligt 5 kap. utlänningslagen.
Skälen för regeringens förslag och bedömning
Försörjningskravet vid arbetskraftsinvandring ska gälla i
förlängningsärenden
Risken för att försörjningskravet inte skulle vara uppfyllt i en förläng-
ningssituation är typiskt sett mindre i fall som rör arbetskraftsinvandrare,
med hänsyn till de lönekrav som gäller för bl.a. arbetstillstånd. Det är dock
rimligt att kräva att en familj även vid arbetskraftsinvandring klarar sin
försörjning under hela tillståndstiden. Försörjningskravet bör därför som
utgångspunkt gälla även vid förlängning av ett uppehållstillstånd på grund av	99
	99

Prop. 2025/26:301 anknytning när anknytningspersonen har EU-blåkort, ICT-tillstånd eller nationellt uppehållstillstånd för arbete. I enlighet med vad som föreslås i fråga om försörjningskravet i andra förlängningssituationer bör det vara möjligt att beakta även andra familjemedlemmars försörjningsförmåga, något som Almega och Svenskt Näringsliv efterfrågar. Eftersom personer i de be- rörda grupperna i stor utsträckning förväntas uppfylla kraven bedömer rege- ringen, till skillnad från Arbetsförmedlingen, att förslagen inte i någon större utsträckning kommer att påverka möjligheten att attrahera och behålla internationell kompetens. Regeringen bemöter de invändningar som Asyl- rättscentrum har mot förslagen i avsnitt 7.3.

100

Det bör även fortsättningsvis vara möjligt att göra undantag från försörjningskravet när det finns särskilda skäl för det. För personer med EU-blåkort och ICT-tillstånd är det också nödvändigt med hänsyn till EU- rätten. I fråga om personer med nationellt uppehållstillstånd för arbete finns det ett större utrymme för en mer strikt tillämpning av försörjnings- kravet. Samtidigt kan det i enskilda fall finnas ett behov av undantag. När försörjningskravet för den aktuella gruppen infördes framhölls att avsikten var att undantag endast skulle göras i fall där det framstod som orimligt att ett försörjningskrav uppställdes, exempelvis om försörjningskravet i ett enskilt fall skulle bedömas stå i strid med Sveriges internationella åtaganden (t.ex. det turkiska associeringsavtalet), om en arbetskraftsinvandrare efter en viss tids arbete i Sverige (t.ex. på grund av en arbetsplatsolycka) skulle bli delvis arbetsoförmögen eller om två makar med medföljande barn tillsammans ansökte om arbetstillstånd och hade löner som var för sig men inte sammantaget var lägre än försörjningskravet. Det angavs också att det ska göras en individuell bedömning av varje sökandes situation och att en bedömning bör göras i varje enskilt fall av om det finns särskilda skäl att göra undantag från försörjningskravet (prop. 2021/22:134 s. 113 och 114). Undantaget bör tillämpas på motsvarande sätt i förlängningsärenden.

Ett försörjningskrav införs för forskare

Enligt de hittillsvarande reglerna gäller inte något försörjningskrav för sådan anhöriginvandring som regleras i 5 b kap. 19 § utlänningslagen, dvs. när anknytningspersonen har beviljats uppehållstillstånd för bl.a. forskning. Det finns inte något hinder mot att ställa upp ett sådant krav enligt student- och forskardirektivet. Det finns inte heller några tungt vägande skäl för att forskare ska behandlas annorlunda än andra personer i det här avseendet.

Ett försörjningskrav som villkor för anhöriginvandring för den aktuella gruppen kan enligt regeringens bedömning inte antas innebära någon över- hängande risk för att Sverige skulle bli mindre attraktivt som forsknings- och innovationsnation eller på något annat sätt påverka Sveriges möjligheter att attrahera internationell kompetens. För att minska risken för att kravet i enskilda fall ska komplicera ansökningsförfarandet eller annars riskera att få negativa effekter bör dock försörjningskravet inte utformas som ett krav på att anknytningspersonen ska kunna försörja sig och familjemedlemmen. I stället bör det utformas som ett krav som delvis motsvarar det som gäller för anknytningspersonen själv, dvs. som ett krav på att familjemedlemmen har tillräckliga medel för sitt uppehälle under tillståndstiden. Det bör inte, som Svenskt Näringsliv, Saco och SULF befarar, innebära att familjemed- lemmen måste försörja sig själv utan medlen ska kunna komma från

anknytningspersonen. Det innebär ett lägre ställt krav än för andra kategorier Prop. 2025/26:301 av anhöriginvandrare, där anknytningspersonen måste kunna försörja både

sig själv och den anhöriga. Det bör vara möjligt att göra undantag från kravet vid särskilda skäl, delvis mot bakgrund av att villkoren för anhörig- invandring även för den aktuella gruppen ytterst styrs av reglerna i familje- återföreningsdirektivet.

Ett försörjningskrav införs för personer med ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat

Reglerna om uppehållstillstånd för familjemedlemmar till en person med ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat bör anpassas till VABO- direktivet. Ett försörjningskrav bör gälla som villkor för anhöriginvandring enligt 4 kap. 16 a § utlänningsförordningen. Den bestämmelse i VABO- direktivet som ger möjlighet att ha ett försörjningskrav som villkor för familjeåterförening i en andra medlemsstat (artikel 16.4) har en delvis annorlunda konstruktion än artikel 7 i familjeåterföreningsdirektivet. Försörjningskravet bör därför utformas med utgångspunkt i det krav som enligt 5 a kap. 2 § utlänningslagen gäller för att beviljas ställning som varaktigt bosatt i Sverige. Det innebär ett krav på att anknytningsperso- nen, eller utlänningen, fullt ut ska kunna försörja sig och sin familj med egna medel så att grundläggande behov av uppehälle och bostad är tillgo- dosedda. Det nya kravet bör tillämpas på samma sätt. Den nivå på för- sörjning som bör krävas bör dock motsvara den högre nivå som regeringen bedömer bör krävas för ett uppehållstillstånd som anhörig enligt 5 kap. utlänningslagen (se avsnitt 7.1).

För att undvika orimliga resultat i enskilda fall och för att åstadkomma en enhetlig reglering bör det vara möjligt att göra undantag från försörj- ningskravet om det finns särskilda skäl. I likhet med vad som föreslås för andra anknytningssituationer bör försörjningskravet tillämpas även vid en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd, vilket är förenligt med VABO- direktivet (se artikel 22.1).

De nödvändiga författningsändringarna kan göras i förordning.

7.5Ett krav på sjukförsäkring i vissa fall

Regeringens förslag

Det ska vara ett villkor för anhöriginvandring att den anhöriga har en heltäckande sjukförsäkring när anknytning åberopas till en person med EU-blåkort, ICT-tillstånd, nationellt uppehållstillstånd för arbete, uppe- hållstillstånd för forskning eller uppehållstillstånd för studier inom högre utbildning. Kravet på sjukförsäkring ska dock endast gälla vid vistelser som uppgår till högst ett år.

Utredningens förslag

Utredningens förslag stämmer överens med regeringens.

101

Prop. 2025/26:301 Remissinstanserna

De flesta av remissinstanserna yttrar sig inte särskilt över förslaget. Migra- tionsverket efterfrågar en tydlig definition av vad som behövs för att en sjukförsäkring ska anses vara heltäckande. Svenskt Näringsliv ifrågasätter behovet av att införa ett krav på en heltäckande sjukförsäkring.

Skälen för regeringens förslag

Vid en ansökan om EU-blåkort, ICT-tillstånd eller uppehållstillstånd för forskning eller studier inom högre utbildning krävs i vissa fall att utlän- ningen kan visa att han eller hon har, eller har ansökt om, en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige. Samma krav gäller vid ansökan om uppehållstillstånd för vissa specialistutbildningar enligt 4 kap. 5 § ut- länningsförordningen. Från och med den 1 juni 2026 kommer ett mot- svarande krav att gälla för nationellt uppehållstillstånd för arbete (se prop. 2025/26:87).

Kravet innebär att försäkringen ska täcka kostnaderna för både akut och annan sjukvård samt sjukhusvistelse, tandvård och eventuell hemtransport av medicinska skäl (se prop. 2025/26:87 s. 114, prop. 2019/20:9 s. 175 och prop. 2021/22:134 s. 141). Vad som i det enskilda fallet utgör en heltäckande sjukförsäkring har dock ansetts vara en fråga för rättstillämpningen att avgöra (se prop. 2019/20:9 s. 49 och 175 och prop. 2024/25:18 s. 62).

I fråga om anhöriga till personer inom de nämnda kategorierna med tillståndstid för kortare tid än ett år finns en risk för att de inte ska anses bosatta i Sverige och därmed inte omfattas av regionernas skyldighet att tillhandahålla annat än akut hälso- eller sjukvård. Regeringen anser därför, till skillnad från Svenskt Näringsliv, att det finns ett behov av att införa ett krav på heltäckande försäkring även för de anhöriga.

8Skärpt vandelsprövning

8.1Kränkningar mot anknytningspersonen eller en annan familjemedlem ska särskilt beaktas

Regeringens förslag

Vid prövningen av en ansökan om uppehållstillstånd som inte grundas på Sveriges internationella åtaganden ska det särskilt beaktas om anknytningspersonen, eller någon annan familjemedlem, kan antas komma att bli utsatt för våld eller annan allvarlig kränkning av sin frihet eller frid av utlänningen om ansökan beviljas.

Utredningens förslag

Utredningens förslag stämmer i huvudsak överens med regeringens. Till skillnad från regeringen föreslår utredningen att det särskilt ska beaktas om utlänningen tidigare har utsatt anknytningspersonen eller en annan

102

familjemedlem för våld eller annan allvarlig kränkning av hans eller Prop. 2025/26:301 hennes frihet eller frid.

Remissinstanserna

De flesta av remissinstanserna, däribland Jämställdhetsmyndigheten, Läns- styrelsen i Blekinge län, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i Örebro län, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Skellefteå kommun och Sundsvalls kommun, tillstyrker förslaget eller har ingen invändning mot det. Läns- styrelsen i Blekinge län och Länsstyrelsen i Skåne län anser att även våld eller kränkningar som har skett i en tidigare relation bör beaktas vid bedöm- ningen. Förvaltningsrätten i Göteborg framför att det saknas vägledning i fråga om vad som avses med att bl.a. brottslighet ska beaktas och vilken omständighet som brottsligheten ska vägas mot vid en proportionalitets- bedömning.

Skälen för regeringens förslag

I utlänningslagen finns det flera regler om vilka omständigheter som ska beaktas särskilt vid prövningen av en ansökan om uppehållstillstånd (se

5 kap. 17–17 b §§). Vid den prövningen ingår det alltid en bedömning av utlänningens livsföring, men den genomförs på olika sätt beroende på vilken situation som det är fråga om. Det har också betydelse om bestämmelsen har sin grund i EU-rätten eller inte.

Vid en ansökan om uppehållstillstånd enligt de regler som inte har sin grund i EU-rätten ska det vid prövningen särskilt beaktas om den sökande har gjort sig skyldig till brott eller brott i förening med annan misskötsamhet (se 5 kap. 17 § första stycket). Efter förslag av regeringen i prop. 2025/26:264 har riksdagen nyligen beslutat att prövningen ska utvidgas så att det – utöver brottslighet – särskilt ska beaktas om utlänningen utgör ett hot mot allmän ordning eller säkerhet eller i övrigt har brustit i sin vandel. Med bristande vandel avses främst bristande regelefterlevnad, obetalda skulder och att utlänningen försörjer sig på ett oärligt sätt. Ändringen innebär alltså att fler och delvis andra omständigheter ska beaktas inom ramen för vandels- prövningen. Motsvarande vandelsprövning ska även göras i samtliga fall som rör uppehållstillstånd på grund av anknytning där uppehållstillståndet inte har sin grund i EU-rätten, främst familjeåterföreningsdirektivet. Änd- ringen innebär att det skapas relativt stora möjligheter att neka uppehålls- tillstånd på grund av tidigare brottslighet, inklusive allvarliga brott mot närstående. De nya reglerna träder i kraft den 13 juli 2026.

I dag ska vid prövningen även, i förhållande till vissa i lagen angivna uppehållstillstånd, särskilt beaktas om utlänningen, eller utlänningens barn, kan antas bli utsatt för våld eller annan allvarlig kränkning av sin frihet eller frid om ansökan skulle beviljas. Det är alltså inte endast konstaterade brott som ska beaktas, utan även risken för att bl.a. utlänningen utsätts för sådana. För att ytterligare markera allvaret i våld och kränkningar i nära relation bör motsvarande grund införas i förhållande till anknytningspersonen och andra familjemedlemmar. Till skillnad från utredningen anser regeringen att det finns skäl att utforma även denna reglering som en framåtblickande risk- bedömning, på motsvarande sätt som den befintliga bedömningen av risken

för att utlänningen eller utlänningens barn far illa. Bedömningen bör därmed

103

Prop. 2025/26:301 ta sikte på om anknytningspersonen eller en annan familjemedlem kan antas bli utsatt för våld eller allvarliga kränkningar, och inte endast på konstaterade brott. Detta innebär att, vilket efterfrågas av Länsstyrelsen i Blekinge län och Länsstyrelsen i Skåne län, våld eller kränkningar som skett i en tidigare relation kan beaktas vid riskbedömningen. Att införa detta som en omstän- dighet som ska beaktas särskilt innebär bl.a. att det ska väga tungt vid be- dömningar som aktualiseras när olika intressen ställs mot varandra. När det gäller dessa bedömningar efterfrågar Förvaltningsrätten i Göteborg ett för- tydligande i förhållande till vilka omständigheter en utlännings brottslighet ska vägas mot. Regeringen konstaterar att det aktuella förslaget endast innebär att omständigheten ska beaktas särskilt som skäl mot att bevilja uppehållstillstånd, men att bedömningen i övrigt bör ske på samma sätt som tidigare, dvs. omständigheterna som talar för uppehållstillstånd är desamma.

De regler som behandlar omständigheter som ska beaktas särskilt vid ansökan om uppehållstillstånd och som har sin grund i EU-rätten bör inte ändras på motsvarande sätt. De bygger på det EU-rättsliga begreppet hot mot allmän ordning eller säkerhet (se 5 kap. 17 § tredje stycket och 17 a § första stycket 3).

Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om återvändande för den som utvisats på grund av brott mot familjemedlem (bet. 2021/22:SfU28 punkt 16, rskr. 2021/22:387). Genom tillägget att det i vissa fall särskilt ska beaktas om anknytningspersonen, eller någon annan familjemedlem, kan antas komma att bli utsatt för våld eller annan allvarlig kränkning av utlänningen om ansökan beviljas förtydligas att denna omstän- dighet ska väga tungt som skäl mot uppehållstillstånd. Genom detta förslag anser regeringen att tillkännagivandet är slutbehandlat.

8.2Ändrat tillämpningsområde för reglerna om att neka uppehållstillstånd

Regeringens förslag

Tillämpningsområdet för de rent nationella reglerna om omständigheter som ska beaktas särskilt som skäl för att neka uppehållstillstånd ska ut- vidgas till att gälla i fler anknytningsärenden. Tillämpningsområdet för de regler som har sin grund i EU-rätten ska begränsas till viss del.

Det ska förtydligas att vissa ytterligare omständigheter ska beaktas i ärenden som inte omfattas av EU-rätten.

Utredningens förslag

Utredningens förslag stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

De flesta av remissinstanserna yttrar sig inte särskilt över förslagen. Jäm- ställdhetsmyndigheten, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Länsstyrelsen i Örebro län och Länsstyrelsen i Blekinge

104

län tillstyrker förslaget i den del det avser utvidgning av tillämpningsom- Prop. 2025/26:301 rådet för de rent nationella reglerna.

Skälen för regeringens förslag

Justering av tillämpningsområden

När familjeåterföreningsdirektivet genomfördes i svensk rätt bedömde rege- ringen att samma regler för familjeåterförening borde gälla oavsett anknyt- ningspersonens medborgarskap. Denna bedömning gjordes trots att direk- tivet endast omfattar tredjelandsmedborgare och deras familjemedlemmar (se prop. 2005/06:72 s. 28). Hittillsvarande 5 kap. 3 § utlänningslagen, som rör förutsättningar för uppehållstillstånd på grund av anknytning, omfattar alltså både svenska och utländska anknytningspersoner, oavsett medborgar- skap. I denna proposition föreslås det att reglerna om anhöriginvandring ska bli mer situationsanpassade och att reglerna för anknytningssituationer som inte omfattas av EU-rätten ska bli helt fakultativa (se avsnitt 4).

Som beskrivs i avsnitt 8.1 finns det bestämmelser i utlänningslagen som reglerar vilka omständigheter som ska beaktas särskilt som skäl mot att bevilja uppehållstillstånd (se 5 kap. 17 § första stycket). Dessa har hittills endast tillämpats på uppehållstillstånd som grundar sig på regler som helt saknar koppling till EU-rätten (se 5 kap. 3 a §).

Mot bakgrund av propositionens förslag om en mer situationsanpassad reglering om anhöriginvandring är det rimligt att utvidga tillämpningsområ- det för 5 kap. 17 § första stycket utlänningslagen på motsvarande sätt. Det innebär att den bestämmelsen ska tillämpas på anknytningsärenden som inte omfattas av EU-rätten. Regeln blir då tillämplig t.ex. när anknytning åbe- ropas till en svensk medborgare eller till en person som har beviljats uppe- hållstillstånd som subsidiärt skyddsbehövande. Det kan i detta sammanhang noteras att riksdagen nyligen, efter förslag av regeringen i prop. 2025/26:264, har beslutat att motsvarande utvidgning ska ske i förhållande till vandels- prövningen.

Som en konsekvens av den aktuella ändringen kommer även de ytterligare omständigheter som anges i 5 kap. 17 § första stycket utlänningslagen att beaktas i de fall där uppehållstillståndet inte baseras på Sveriges internatio- nella åtaganden, däribland risken för att utlänningen eller hans eller hennes barn kommer att utsättas för våld eller kränkningar. Uppgifter som kan vara av betydelse vid en sådan bedömning finns i belastningsregistret och miss- tankeregistret, och som en följd av detta bör Migrationsverkets möjlighet att inhämta uppgifter i respektive register utvidgas. Detta kan göras genom förordningsändringar.

I utlänningslagen finns det vidare en regel som tar sikte på polygama förhållanden och som innebär att uppehållstillstånd ska vägras i de fall som avser make eller sambo och dennes barn, om anknytningspersonen är gift med en annan person och sammanlever med den personen i Sverige (se

5 kap. 17 b §). Bestämmelsen har sin grund i familjeåterföreningsdirektivet men är genom sin hittillsvarande utformning tillämplig även på andra situa- tioner. Bestämmelsens tillämpningsområde bör, i enlighet med utredningens förslag, begränsas till att omfatta anknytningssituationer som omfattas av EU-rätten. Som framgår nedan föreslås dessa situationer dock fortsatt beaktas inom ramen för bedömningen i 5 kap. 17 § andra stycket.

105

Prop. 2025/26:301 Det ska förtydligas vilka omständigheter som ska beaktas i ärenden som inte omfattas av EU-rätten

106

I 5 kap. 17 a och 17 b §§ utlänningslagen anges de vägransgrunder som har sin grund i familjeåterföreningsdirektivet. Bestämmelserna tillämpas i så- dana anknytningsärenden som avser make, sambo eller barn (se 5 kap. 3 §). Det rör sig bl.a. om fall där oriktiga uppgifter medvetet har lämnats eller omständigheter medvetet har förtigits och fall där en utlänning har adop- terats eller ett äktenskap eller samboförhållande ingåtts eller inletts ute- slutande i syfte att ge utlänningen rätt till uppehållstillstånd.

Förslagen i denna proposition hindrar inte att de omständigheter som anges i 5 kap. 17 a och 17 b §§ beaktas i ärenden som inte omfattas av EU-rätten, eftersom dessa regler nu föreslås vara fakultativa (jfr prop. 2025/26:264 s. 62.) Utredningen anser dock att detta ändå bör förtydligas genom att det uttryck- ligen anges i 5 kap. 17 § andra stycket 3 att sådana omständigheter även ska beaktas i andra anknytningsärenden. Regeringen delar den bedömningen.

9Reglerna om fortsatt uppehållstillstånd skärps

9.1Fortsatt uppehållstillstånd på grund av särskild anknytning till Sverige

Regeringens förslag

Möjligheten att bevilja fortsatt uppehållstillstånd på grund av en ut- lännings särskilda anknytning till Sverige när en anknytningsgrundande relation har upphört ska tas bort.

Utredningens förslag

Utredningens förslag stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

De remissinstanser som yttrar sig särskilt över förslaget är kritiska till det. Flera remissinstanser, däribland Civil Rights Defenders och Länsstyrelsen i Dalarnas län, anser att förslaget riskerar att försvaga incitamenten att etablera sig i Sverige eller kan innebära negativa konsekvenser för kompetensförsörjningen. Civil Rights Defenders ifrågasätter även om för- slaget är förenligt med artikel 8 i Europakonventionen, eftersom de be- rörda personerna ofta har starka band till Sverige. Rädda Barnen anser att förslaget är särskilt negativt för de barn som har kommit till Sverige tillsammans med en förälder som har fått uppehållstillstånd som make eller sambo till en person i Sverige, vid separation mellan föräldern och dess partner. Svenska Röda Korset och Stockholms kommun lyfter fram att möjligheten att få fortsatt uppehållstillstånd på grund av särskild anknyt- ning till Sverige är viktig för personer som vill bryta upp från en relation,

men inte uppfyller de krav som ställs vid fortsatt uppehållstillstånd om det förekommit våld eller kränkningar i relationen. Svenska Röda Korset anför även att det finns behov av att fortsatt kunna bevilja ett tidsbegränsat uppe- hållstillstånd på grund av särskild anknytning till Sverige, eftersom det ger individer nödvändig tid för att planera inför ett hållbart återvändande.

Skälen för regeringens förslag

Ett uppehållstillstånd som beviljas på grund av anknytning ska vara tidsbe- gränsat vid första beslutstillfället (se hittillsvarande 5 kap. 3 g § utlännings- lagen). Vilken begränsning i tid som gäller i varje enskilt fall beror på anknyt- ningspersonen och dennes uppehållstillstånd. När det första uppehålls- tillståndet löper ut behöver utlänningen alltså ansöka om ett nytt uppehålls- tillstånd. Om denne har beviljats uppehållstillstånd i egenskap av make eller sambo, blivande make eller sambo eller barn till en sådan person får ett nytt tidsbegränsat uppehållstillstånd endast beviljas på den grunden om förhållandet består (se 5 kap. 3 g § tredje stycket med hänvisningar till 5 kap. 3 och 3 a §§). Om det anknytningsgrundande förhållandet har upp- hört gäller i stället att en sådan utlänning kan beviljas fortsatt uppehålls- tillstånd i tre situationer, nämligen om utlänningen har särskild anknytning till Sverige, om förhållandet har upphört på grund av att utlänningen eller hans eller hennes barn har utsatts för våld eller kränkningar eller om andra starka skäl talar för att utlänningen ska ges fortsatt uppehållstillstånd. Ett sådant uppehållstillstånd ska vara tidsbegränsat och gälla i tretton månader (se 5 kap. 16 §).

Bestämmelsen om fortsatt uppehållstillstånd på grund av särskild an- knytning till Sverige täcker både familjeanknytningsfall och fall där utlän- ningen på något annat sätt har fått särskild anknytning till det svenska sam- hället, t.ex. genom etablering på arbetsmarknaden. För att uppehållstill- stånd ska kunna beviljas på grund av särskild anknytning till Sverige enbart genom etablering på arbetsmarknaden krävs enligt praxis två års anställning på heltid samt att anknytningen till arbetsmarknaden har eta- blerats under en tid då sökanden haft tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av anknytning.

Som utredningen konstaterar finns det inte någon skyldighet för Sverige att ha så förmånliga regler som de som gäller om fortsatt uppehållstillstånd vid särskild anknytning till Sverige. Utredningens förslag i denna del, dvs. att ta bort den aktuella grunden för fortsatt uppehållstillstånd, framstår som en viktig och nödvändig åtgärd för att åstadkomma en ansvarsfull och långsiktigt hållbar migrationspolitik. Det kommer också fortsatt att finnas möjlighet för personerna som träffas av förslaget att söka uppehålls- tillstånd på andra grunder. Det bedöms därför, särskilt sett till att det rör sig om ett uppehållstillstånd som inte kan förlängas, som en proportion- erlig åtgärd och även i övrigt förenligt med Sveriges internationella åtag- anden.

Regeln är dessutom anpassad till en tid då de flesta anhöriga omedelbart beviljades permanent uppehållstillstånd. Sedan dess har utlänningslag- stiftningen utformats med andra utgångspunkter. Bland annat är huvud- regeln numera att den som inte längre har en grund för uppehållstillstånd som utgångspunkt ska återvända hem. Enligt regeringens mening bör därför möjligheten till fortsatt uppehållstillstånd på den grunden tas bort.

Prop. 2025/26:301

107

Prop. 2025/26:301 Ändringen kan inledningsvis, som vissa remissinstanser påpekar, komma att påverka de berörda personerna och deras arbetsgivare, i de fall person- erna med den hittillsvarande regleringen skulle ha ansetts ha en särskild anknytning till Sverige genom etablering på arbetsmarknaden. Eftersom ett uppehållstillstånd som beviljas enligt 5 kap. 16 § utlänningslagen inte kan förlängas efter tretton månader, bör dock de negativa effekterna på arbetsmarknaden och för de enskilda vara begränsade. Inte heller Svenska Röda Korsets påpekande att den aktuella grunden för fortsatt uppehålls- tillstånd bör vara kvar för att enskilda ska kunna planera för ett hållbart återvändande framstår som ett starkt skäl mot förslaget.

När det gäller Rädda Barnens synpunkt om att barn kan drabbas negativt av förslaget bedömer regeringen att sådana konsekvenser i tillräcklig utsträckning kan beaktas genom att fortsatt uppehållstillstånd ska kunna beviljas om omständigheterna är särskilt ömmande, se avsnitt 9.2.

Utredningen bedömer att möjligheten till fortsatt uppehållstillstånd på grund av våld och kränkningar inte bör ändras. Regeringen har ingen ann- an uppfattning. Till skillnad från vad Svenska Röda Korset och Stockholms kommun anför begränsas därigenom i tillräcklig omfattning riskerna för att någon stannar i en destruktiv relation på grund av rädsla för att utvisas.

9.2Utvidgning och anpassning av reglerna om fortsatt uppehållstillstånd

Regeringens förslag

Fortsatt uppehållstillstånd ska kunna beviljas om omständigheterna är särskilt ömmande. I en sådan situation ska uppehållstillstånd också kunna beviljas när förhållandet av annan anledning än att det upphört inte kan ligga till grund för att bevilja fortsatt uppehållstillstånd.

Utredningens förslag

Utredningens förslag stämmer överens med regeringens.

Remissinstanserna

De flesta av de remissinstanser som yttrar sig, däribland Sveriges advokat- samfund och Svenska Röda Korset, tillstyrker förslagen. Förvaltnings- rätten i Göteborg önskar ett förtydligande i fråga om vilken praxis som fortsatt ska vara vägledande med anledning av ändringen från fortsatt uppehållstillstånd på grund av andra starka skäl till särskilt ömmande omständigheter.

Skälen för regeringens förslag

Särskilt ömmande omständigheter

Som beskrivs i avsnitt 9.1 kan fortsatt uppehållstillstånd vid brusten an- knytning beviljas också om andra starka skäl talar för det. Denna grund saknar direkt motsvarighet i familjeåterföreningsdirektivet. Direktivet

108

innehåller emellertid ett krav på att medlemsstaterna ska anta bestämmel- Prop. 2025/26:301 ser som garanterar att oberoende uppehållstillstånd utfärdas i särskilt

ömmande fall (artikel 15.3 i direktivet). När direktivet genomfördes i Sverige ansågs svensk rätt redan överensstämma med kravet, bl.a. med hänvisning till 5 kap. 16 § utlänningslagen. Även om paragrafen kan antas täcka in de situationer som direktivet tar sikte på, eftersom det som ska beaktas vid bedömningen också är olika humanitära skäl, bör den enligt regeringens mening ändras så att den även till ordalydelsen ligger närmare direktivet.

Direktivet innehåller inte någon definition av begreppet särskilt ömman- de fall eller några exempel på sådana. EU-domstolen har uttalat att särskilt ömmande fall, med hänsyn till dess betydelse i vanligt språkbruk, förut- sätter att det föreligger omständigheter som till sin natur är mycket allvar- liga eller svåra för den berörda familjemedlemmen eller som för denne medför en hög grad av utsatthet eller sårbarhet som överskrider de risker som ett normalt familjeliv vanligtvis förknippas med (se dom Sagrario, C- 63/23, EU:C:2024:6226). Som utredningen anför bör viss ledning fortsatt kunna hämtas i tidigare praxis. Att, som Förvaltningsrätten i Göteborg önskar, lämna någon närmare vägledning i fråga om vilken praxis som är fortsatt aktuell efter ändringen är emellertid inte möjligt. Den ändrade ordalydelsen bör dock öppna för en viss skärpning av tillämpningen.

Utvidgning av tillämpningsområdet vid särskilt ömmande omständigheter

En förutsättning för att fortsatt uppehållstillstånd ska beviljas enligt 5 kap. 16 § utlänningslagen är att det anknytningsgrundande förhållandet har upphört. Utredningens bedömning är att de uttalanden som EU-domstolen gör i domen i Sagrario, kan tolkas så att sådana särskilt ömmande fall som kan motivera uppehållstillstånd inte nödvändigtvis måste ha orsakats av att det anknytningsgrundande förhållandet har upphört, utan att medlems- staterna i stället är skyldiga att möjliggöra för vissa familjemedlemmar att få ett oberoende uppehållstillstånd även då de svårigheter som familjemed- lemmen står inför saknar samband med ett sådant uppbrott. Så kan vara fallet t.ex. om anknytningspersonen vid förlängningstillfället inte längre har uppehållstillstånd i Sverige eller inte längre är bosatt här. För att säkerställa att svensk rätt lever upp till familjeåterföreningsdirektivets krav föreslår utredningen att möjligheten till fortsatt uppehållstillstånd bör gälla inte endast när ett anknytningsgrundande förhållande har upphört, utan även när förhållandet av någon annan anledning inte kan läggas till grund för att bevilja fortsatt uppehållstillstånd.

Utredningens förslag i denna del bör tydliggöras så att det framgår att det gäller i förhållande till prövningen av om omständigheterna är särskilt ömmande. Genom förslaget skapas en möjlighet för anhöriga att beviljas fortsatt uppehållstillstånd i sådana undantagssituationer.

109

Prop. 2025/26:301 10		Skärpta krav för att bevisa biologiska
		släktskap

	Regeringens förslag
	Sökanden och anknytningspersonen ska kunna få en DNA-analys
	utförd för att bevisa det biologiska släktskap som åberopas i ansökan.
	Möjligheten ska finnas om sökanden inte genom annan utredning har
	kunnat styrka det åberopade släktskapet, och det inte utifrån utredningen
	är uppenbart att det åberopade släktskapet inte finns.

	Utredningens förslag
	Utredningens förslag stämmer delvis överens med regeringens. Utredningen
	föreslår att möjligheten att få en DNA-analys utförd ska gälla i alla anknyt-
	ningsärenden enligt 5 kap. utlänningslagen. Utredningen lämnar dessutom
	förslag om regleringen av Migrationsverkets personuppgiftsöverföring till
	Rättsmedicinalverket.
	Remissinstanserna
	Remissutfallet är blandat. Sundsvalls kommun tillstyrker förslagen. Nacka
	kommun instämmer i utredningens bedömning att tydligare beviskrav stär-
	ker rättssäkerheten och minskar risken för felaktiga beslut men menar också
	att DNA-analys bör användas restriktivt av integritetsskyddskäl. Svenska
	Röda Korset anser att det är viktigt att åtgärder vidtas som motverkar att barn
	beviljas uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person som oriktigt
	påstår sig vara barnets förälder. Asylrättscentrum välkomnar möjligheten att
	använda DNA-analys i fler fall men anser att det inte bör leda till ett striktare
	beviskrav i fråga om sökandens identitet. Svenska Röda Korset och Civil
	Rights Defenders tillstyrker att möjligheten att använda DNA-analys
	fortfarande ska bygga på frivillighet, vilket också Uppsala universitet menar
	är nödvändigt utifrån bl.a. regeringsformen och skyddet för privatlivet. Civil
	Rights Defenders anser att beviskravet inte får utformas på ett sådant sätt att
	DNA-analys i praktiken blir obligatorisk. Svenska Röda Korset anser, lik-
	som Diskrimineringsombudsmannen, av liknande skäl att nivån av fri-
	villighet kan ifrågasättas, eftersom DNA-analys kan vara det enda sättet för
	de berörda personerna att få uppehållstillstånd. Svenska Röda Korset pekar
	särskilt på betydelsen av DNA-analys för personer från länder utan funge-
	rande struktur för identitetshandlingar. Svenska Röda Korset ser också en
	risk för att det höjda beviskravet kan medföra att identitetshandlingar inte
	kommer att anses tillräckliga, ens tillsammans med andra omständigheter.
	Diskrimineringsombudsmannen, som avstyrker förslaget om en utökad
	användning av DNA-analys, anför att dokumentation från olika länder godtas
	i olika utsträckning och att personer med ursprung i vissa länder därför i högre
	grad kommer att behöva gå igenom DNA-analys, vilket är problematiskt ur ett
	likabehandlingsperspektiv. Vidare anser ombudsmannen att barn i familjer där
	det saknas genetisk koppling mellan föräldrar och barn, som barn till sam-
	könade föräldrar, kan drabbas hårdare av förslaget. Sveriges advokatsamfund
110	avstyrker förslaget om ett skärpt beviskrav. Advokatsamfundet menar att det

saknas underlag om förekomsten av felaktiga uppgifter och pekar bl.a. på att Prop. 2025/26:301 DNA-analys är ett ingrepp i den personlig integriteten och innebär en risk för

att icke-biologiska barn uppdagas.

Migrationsverket efterfrågar att DNA-analys ska kunna erbjudas i fler fall än enligt förslaget, t.ex. i förhållande till asylsökande. Myndigheten menar att DNA-analys genom utredningens övriga förslag kan bli aktuell i fler fall än hittills.

Integritetsskyddsmyndigheten tillstyrker att reglerna om personuppgifts- överföring förtydligas.

Skälen för regeringens förslag

Beviskravet för biologiska släktskap bör höjas

I vissa ärenden om uppehållstillstånd på grund av anknytning ska Migra- tionsverket ge sökanden och anknytningspersonen tillfälle att få en DNA- analys utförd när det gäller det biologiska släktskap som åberopas i ansökan. Det handlar om ärenden enligt 5 kap. 3 § första stycket 2 och 3 a § första stycket 2–4 och tredje stycket 2 och 3 utlänningslagen, vilket bl.a. omfattar ärenden med ett barn som sökande och en förälder som anknytningsperson.

Skyldigheten att erbjuda en DNA-analys gäller endast om den övriga utredningen om släktskapet inte är tillräcklig för att uppehållstillstånd ska beviljas och det inte är uppenbart att det åberopade släktskapsförhållandet inte finns. Om det finns skäl att avslå en ansökan av andra anledningar än på grund av att utredningen om släktskapet är otillräcklig, behöver en DNA- analys inte erbjudas. En DNA-analys får utföras endast om den som ska undersökas har informerats om syftet med DNA-analysen och gett sitt skrif- tliga samtycke. Kostnaden för analysen ska betalas av staten (13 kap. 15 § utlänningslagen). Den som själv har bekostat en DNA-analys i ett anknyt- ningsärende kan i vissa fall få ersättning för kostnaden från staten (13 kap.

16 § samma lag).

Enligt uppgifter som Migrationsverket har lämnat till utredningen bevilja- des under 2024 uppehållstillstånd på grund av anknytning med stöd av 5 kap. 3 och 3 a §§ utlänningslagen i totalt 24 504 fall. Under samma år använ- des DNA-analys i 544 ärenden till en total kostnad om knappt 4,2 miljoner kronor såvitt avser Rättsmedicinalverkets hantering. DNA-analys används alltså inte i särskilt stor utsträckning.

En DNA-analys gör det möjligt att visa att det finns ett biologiskt släkt- skap när den övriga utredningen inte är tillräcklig för det. Ett särskilt skäl till att möjligheten infördes var att motverka risken att barn förenas med perso- ner som inte är deras biologiska föräldrar och utnyttjas för att skapa en fiktiv anknytning till Sverige (prop. 2005/06:72 s. 69). När möjligheten infördes framhölls särskilt att den skulle grunda sig på frivillighet. Förslaget bedöm- des därmed inte stå i strid med det grundlagsstadgade skydd som enskilda har mot staten i fråga om påtvingade kroppsliga ingrepp enligt 2 kap. 6 § regeringsformen (prop. 2005/06:72 s. 74–76).

Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om åt- gärder mot skuggsamhället (bet. 2021/22:SfU16 punkt 1, rskr 2021/22:196). Av tillkännagivandet följer att utförande av DNA-analys ska vara huvudre- gel i ärenden om uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning (bet. 2021/22:SfU16 s. 14).

111

Prop. 2025/26:301	Att ärenden om uppehållstillstånd på grund av anknytning kan avse sökan-
	de från olika länder innebär att omständigheterna i enskilda ärenden kan se
	mycket olika ut. Eftersom folkbokföringssystemen i olika länder skiljer sig
	åt kan inte minst möjligheterna att bevisa de omständigheter som åberopas
	till stöd för ansökan genom skriftliga handlingar variera kraftigt. För perso-
	ner från länder med ordnad folkbokföring innebär det oftast inte några större
	problem att med hjälp av skriftlig dokumentation styrka åberopade släkts-
	kapsförhållanden eller ett åberopat äktenskap. I dessa ärenden finns många
	gånger goda möjligheter för Migrationsverket att kontrollera handlingarnas
	äkthet. För personer med härkomst från länder med bristande folkbokföring
	eller utbredd korruption kan förhållandena i hemlandet däremot innebära
	betydande svårigheter när det gäller att skaffa fram nödvändig dokumen-
	tation. Det kan också finnas skäl att ifrågasätta de dokument som finns.
	Att kunna bevisa ett släktskap när det t.ex. saknas pålitliga identitetshand-
	lingar kan bidra till familjeåterförening. Samtidigt innebär möjligheten till
	DNA-analys att ogrundade påståenden om släktskap kan upptäckas. Möjlig-
	heten bör därför behållas. Till skillnad från utredningen och bl.a. Migrations-
	verket och Asylrättscentrum anser regeringen att möjligheten inte bör
	erbjudas i fler fall än hittills. En sådan utvidgning skulle kräva att staten står
	för kostnaden för analysen, åtminstone i vissa fall. DNA-analys bör enligt
	regeringens mening i stället erbjudas i de fall som med de föreslagna änd-
	ringarna i 5 kap. utlänningslagen motsvarar de fall då analysen hittills erbju-
	dits. Det finns inget hinder mot att åberopa en DNA-analys även i andra
	anknytningsärenden. Det förutsätter dock att sökanden själv tar initiativ till
	det och bekostar analysen.
	En DNA-analys bör även fortsättningsvis endast erbjudas när den övriga
	bevisningen inte räcker för att bevisa släktskapet, vilket är den mest effektiva
	ordningen. En sådan ordning är även mest förenlig med principen om fri
	bevisföring, som innebär att en part inte är tvungen att använda en viss typ
	av bevisning. Frågan om när DNA-analys ska erbjudas är därmed kopplad
	till frågan om vilket krav som bör ställas på den övriga bevisningen om
	släktskap. Det normala beviskravet i anknytningsärenden är att de åberopade
	omständigheterna ska göras sannolika, vilket har ansetts gälla även för
	frågan om släktskap (se t.ex. rättsfallet MIG 2007:45 och Migrationsverkets
	rättsliga ställningstagande Beviskravet i anknytningsärenden RS/030/2021).
	Att biologiskt släktskap närmast går att bevisa fullt ut talar dock för att
	tillämpa ett högre beviskrav i sådana ärenden. Ett högre beviskrav skulle
	också minska risken för att uppehållstillstånd ges när ett påstående om
	släktskap inte stämmer. Detta talar för att släktskapet bör styrkas, snarare än
	göras sannolikt. Ett sätt att uppnå ett sådant skärpt beviskrav är att höja kra-
	ven på den utredning om släktskapet som måste läggas fram för att det inte
	ska krävas en DNA-analys för att bevisa släktskapet.
	Vissa remissinstanser, t.ex. Civil Rights Defenders och Svenska Röda
	Korset, befarar att ett högre beviskrav kan göra DNA-analys i det närmaste
	obligatoriskt, särskilt mot bakgrund av att vissa länder har mindre pålitliga
	folkbokföringssystem och identitetshandlingar. Diskrimineringsombuds-
	mannen menar av samma skäl att personer från vissa länder riskerar att
	behandlas annorlunda än andra.
	Enligt regeringens uppfattning är det emellertid inte ett tillräckligt skäl
	mot att höja beviskravet att vissa identitetshandlingar är mindre pålitliga.
112	Det är tvärtom ett skäl för att i större utsträckning erbjuda DNA-analys, för

att kunna undanröja tvivel om påstådda släktskap. Förslaget innebär inte heller någon omotiverad särbehandling av personer av ett visst ursprung. Behovet av DNA-analys för att styrka släktskapet baseras på sakliga omstän- digheter som inte beror på personerna själva eller deras ursprung i sig.

DNA-analys bör även fortsättningsvis bygga på frivillighet. Det är, som Uppsala universitet påpekar, av betydelse inte minst utifrån 2 kap. 6 § regeringsformen och artikel 8 i Europakonventionen. Ett höjt beviskrav inne- bär inte att analysen blir obligatorisk. Ett åberopat släktskap ska även fort- sättningsvis kunna bevisas på andra sätt än genom DNA-analys, efter en hel- hetsbedömning av bevisningen. Normalt sett bör utgångspunkten vara att det räcker med skriftlig dokumentation. För att dokumentationen ska anses tillräcklig bör det dock krävas att det finns ett fullgott skriftligt underlag, att det finns anledning att sätta tilltro till dokumentationen och att det inte finns omständigheter i ärendet som ger anledning att tvivla på släktskapsför- hållandena eller åberopade dokuments äkthet.

Svenska Röda Korset påpekar att det i vissa länder saknas möjlighet att genomföra en DNA-analys på en svensk ambassad, varför det i praktiken blir omöjligt att bevisa släktskapet. Enligt regeringens mening är det emellertid inte ett tillräckligt skäl för att i allmänhet behålla ett lägre bevis- krav. Uppehållstillstånd på grund av biologiskt släktskap ska vara förbe- hållet biologiska släktingar. Om de lägre kraven på utredningen behålls kan det inte säkerställas.

Vissa remissinstanser pekar på risken för att oriktiga släktskapsförhållan- den kan komma att upptäckas i högre grad än hittills, även i fall där berörda personer inte själva har varit medvetna om de verkliga släktskapsför- hållandena. Det kan leda till komplicerade situationer, inte minst för berörda barn. Att det finns barn som utan att veta om det inte är biologiska barn till sina föräldrar, och föräldrar som på motsvarande sätt inte är biologiska föräl- drar till sina barn, är något som Migrationsverket redan måste hantera. Den potentiellt ökade risken för att sådana situationer upptäcks utgör inte ett tillräckligt skäl mot förslaget. Det kan också konstateras att analysen tar sikte på just biologiska släktskap. Förslagen påverkar alltså inte sådana anhöriga som vare sig har eller påstås ha ett biologiskt band till anknytningspersonen. Regeringen delar därför inte Diskrimineringsombudsmannens farhåga att barn till samkönade föräldrapar eller transpersoner skulle drabbas hårdare av förslagen.

Sammanfattningsvis bör reglerna ändras så att en DNA-analys ska erbju- das när sökanden inte genom någon annan utredning har kunnat styrka det åberopade släktskapet. Liksom hittills ska analysen inte erbjudas om det är uppenbart att släktskapet inte finns, t.ex. på grund av åldern hos de berörda.

Genom det höjda beviskravet kommer DNA-analys att krävas i fler fall. Enligt regeringens mening åstadkommer förslaget därmed det som ett utfö- rande av DNA-analys som huvudregel skulle åstadkomma. Regeringen av- ser inte att vidta några ytterligare åtgärder med anledning av riksdagens till- kännagivande, som därmed är slutbehandlat.

Regleringen om personuppgiftsöverföring bör förtydligas

Migrationsverket har i en hemställan till regeringen efterfrågat att de rätts- liga förutsättningarna för den överföring av personuppgifter från Migra- tionsverket till Rättsmedicinalverket som krävs för att Rättsmedicinalverket

Prop. 2025/26:301

113

Prop. 2025/26:301 ska kunna utföra DNA-analyser ska tydliggöras (Ju2017/02513). Bakgrun- den till hemställan är att Datainspektionen, numera Integritetsskyddsmyn- digheten, i ett samrådsyttrande har bedömt att 4 kap. 21 c § utlännings- förordningen begränsar Migrationsverkets möjligheter att behandla person- uppgifter genom att överföra dessa till Rättsmedicinalverket (Datainspektio- nens samrådsyttrande den 22 december 2016, dnr 2343-2016).

Den personuppgiftsbehandling som aktualiseras hos Migrationsverket och utlandsmyndigheterna i samband med DNA-analys är tillåten med stöd av artikel 6.1 första stycket e i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning). Bestämmelsen i 4 kap. 21 c § utlänningsförordningen är allmänt hållen och det framgår inte tydligt av bestämmelsen vilka personuppgifter som kan komma att behandlas av Migrationsverket i samband med en underrättelse till Rättsmedicinalverket om att en provtagning för DNA-analys ska genom- föras. Även av integritetsskäl framstår det som lämpligt att den personupp- giftsbehandling som kan aktualiseras i samband med en underrättelse om DNA-analys regleras på ett tydligare och mer precist sätt, inte minst för att öka förutsebarheten för enskilda vars personuppgifter kan komma att be- handlas med stöd av regleringen.

Av angivna skäl överväger regeringen att förtydliga förordningsbestäm- melsen så att det framgår vilka uppgifter som ska överföras i samband med en DNA-analys. Därigenom skulle även bestämmelsens sekretessbrytande verkan bli tydligare, på så sätt att det med större tydlighet framgår vilka uppgifter som kan lämnas mellan de berörda myndigheterna.

	11	Ikraftträdande- och
		övergångsbestämmelser

	Regeringens förslag
	Lagändringarna ska träda i kraft den 1 oktober 2026.
	Förslagen om tillfälligt utökade möjligheter för vissa anhöriginvand-
	rare att ansöka om och beviljas uppehållstillstånd och arbetstillstånd
	inifrån Sverige ska upphöra att gälla den 1 januari 2028. Även möjlig-
	heten att besluta om inhibition av ett beslut om utvisning avseende sådana
	utlänningar ska upphöra att gälla vid den tidpunkten. Äldre föreskrifter
	ska fortsätta att gälla för överklagande av beslut som har meddelats med
	stöd av de tidsbegränsade reglerna före upphörandet.
	Kravet på vistelsetid för uppehållstillstånd på grund av anknytning ska
	inte tillämpas i ärenden där ansökan om uppehållstillstånd har inkommit
	till Migrationsverket före ikraftträdandet. Kravet ska inte heller tillämpas
	vid en ansökan om förlängning av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd
	som har beviljats en utlänning på grund av anknytning enligt äldre regler.
	Tidsbegränsade uppehållstillstånd som har beviljats enligt äldre regler
	om uppehållstillstånd på grund av anknytning ska kunna återkallas och
114	den som har fått ett sådant uppehållstillstånd ska ha rätt till samhälls-

orientering under samma förutsättningar som om uppehållstillstånd hade	Prop. 2025/26:301
beviljats enligt de nya bestämmelserna.

Utredningens förslag

Utredningens förslag stämmer i huvudsak överens med regeringens. Utred- ningen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2027. Utred- ningen föreslår i fråga om kravet på vistelsetid ingen övergångsbestämmelse i förlängningssituationer.

Remissinstanserna

De flesta av remissinstanserna har inga synpunkter på utredningens förslag eller yttrar sig inte särskilt över dem.

Ett antal remissinstanser anför att det bör införas övergångsbestämmel- ser för alla förslag, så att äldre bestämmelser ska tillämpas på ärenden som har inletts vid ikraftträdandet. Civil Rights Defenders menar att det strider mot likhetsprincipen att tillämpa olika regler på samtidigt inledda ärenden, och ser allvarligt på att enskilda genom överklagande kan försämra sin situation. Svenska Röda Korset anför att avsaknad av övergångsbestäm- melser i vissa fall kommer att få en positiv effekt, t.ex. vad avser lättnader i ärenden om ensamkommande barn, men anser att skyddsmekanismer bör införas eftersom förslagen i stort riskerar att få svåra humanitära konsek- venser och slå hårt mot personer med begränsade resurser. Svenska Röda Korset menar också att handläggningstiderna riskerar att förlängas till nivåer som blir omöjliga att hantera. Sveriges advokatsamfund menar att förslagen sannolikt kommer att leda till mindre förutsebarhet, mindre enhetlighet och mindre rättssäkerhet, vilket med styrka talar för att det krävs övergångsbestämmelser. Uppsala universitet menar att frågan om övergångsbestämmelser bör utredas vidare så att enskildas rättigheter inte riskerar att kränkas och att tilliten till den offentliga förvaltningens för- måga att upprätthålla rättssäkerheten inte försämras. Förvaltningsrätten i Göteborg menar att de omständigheter som utredningen lyfter fram talar för att det finns behov av övergångsbestämmelser. Domstolen menar också att utan övergångsbestämmelser kan vissa mål vid migrationsdomstolarna behöva återförvisas till Migrationsverket för ny handläggning. Förvalt- ningsrätten i Stockholm menar också att rättssäkerhetsskäl talar för att äldre bestämmelser ska tillämpas vid överklagande av ett beslut som har meddelats före ikraftträdandet.

Migrationsverket menar att uttrycket ärenden som har inletts framstår som något oklart och öppet för tolkning och anser att det skulle vara mer precist och tydligare att utforma övergångsbestämmelsen så att kravet på vistelsetid inte ska gälla i ärenden där ansökan om uppehållstillstånd har inkommit till Migrationsverket före ikraftträdandet.

Förslagen i utkastet till lagrådsremiss

Förslagen i utkastet till lagrådsremiss stämmer överens med regeringens.

115

Prop. 2025/26:301

116

Remissinstanserna

De flesta av remissinstanserna har inga synpunkter på förslagen. Kammar- rätten i Stockholm och Förvaltningsrätten i Luleå påpekar att tidpunkten för prövningen hos Migrationsverket kommer att vara avgörande för om bestämmelserna är tillämpliga, och att handläggningstiderna hos Migra- tionsverket därmed kan påverka om en utlänning kommer att kunna ansöka om uppehållstillstånd inifrån landet eller inte. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) lyfter att det kan leda till att lika fall behandlas olika beroende på när ett ärende prövas. Asylrättscentrum anser att det bör övervägas om regleringen helt eller delvis bör vara permanent.

Skälen för regeringens förslag

Ikraftträdande

De föreslagna författningsändringarna bör träda i kraft så snart som möjligt, vilket bedöms vara den 1 oktober 2026.

Förslagen i avsnitt 5.2, om utökade möjligheter för vissa anhöriginvan- drare att ansöka om uppehållstillstånd och arbetstillstånd inifrån Sverige, syftar till att åtgärda ett problem som endast existerar under en övergångs- period efter det att lagändringarna som föreslås i avsnitt 5.1 träder i kraft. Bestämmelserna bör därför, till skillnad från vad Asylrättscentrum anser, upphöra att gälla den 1 januari 2028. Dessförinnan bör Migrationsverket ha hunnit pröva samtliga ärenden och efter denna tidpunkt torde förslagen inte längre ha någon praktisk betydelse. Regeringen delar därför inte MUCF:s farhåga att olika fall kommer att behandlas olika beroende på när ett ärende prövas eller Kammarrätten i Stockholms och Förvaltningsrätten i Luleås oro över att handläggningstiderna hos Migrationsverket kan påverka om en utlänning kommer att kunna ansöka om uppehållstillstånd inifrån landet eller inte.

Övergångsbestämmelser till förslagen om tillfälligt utökade möjligheter att ansöka om uppehållstillstånd och arbetstillstånd inifrån landet

Utgångspunkten inom förvaltningsrätten är att den lag som gäller vid tid- punkten för en prövning ska tillämpas om inget annat föreskrivs. För överklagade beslut som har meddelats med stöd av den föreslagna till- fälliga regleringen om utökade möjligheter att ansöka om uppehålls- tillstånd och arbetstillstånd inifrån landet är det emellertid rimligt att de bestämmelserna fortsatt tillämpas även efter ett överklagande av ett sådant beslut. Upphävandet bör därför förenas med en övergångsbestämmelse om att äldre föreskrifter fortfarande gäller i fråga om överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet.

Övergångsbestämmelser till övriga förslag

Utan övergångsbestämmelser kommer övriga nya bestämmelser att tillämpas från ikraftträdandet, även i mål och ärenden som redan hand- läggs. Som anförs av utredningen och flera remissinstanser är en nackdel med att ge ändringarna effekt även i pågående ärenden att olika regler kan bli tillämpliga i mål och ärenden som har inletts samtidigt. Det finns också risk för att enskilda som överklagar beslut som har fattats i enlighet med äldre regler hamnar i ett sämre läge genom överklagandet. Utöver de

negativa effekter som detta kan medföra för enskilda kommer ärenden som Prop. 2025/26:301 inför ikraftträdandet varit färdigberedda men inte hunnit avslutas att be-

höva kompletteras. Som ett par förvaltningsrätter påpekar kan en konsekvens också bli att vissa ärenden återförvisas till Migrationsverket för att de nya reglerna innebär att nya frågor uppkommer, som bör prövas av första instans. Det kan också rent allmänt finnas anledning att iaktta viss försiktighet när det gäller att införa bestämmelser som påverkar sådana rättigheter eller skyldigheter för enskilda som uppkommit före ikraftträdandet.

Trots detta talar syftet med förslagen, dvs. att anpassa den svenska reg- leringen till miniminivån enligt EU-rätten, med styrka för att låta de nya reglerna få ett snabbt genomslag. På så sätt undviks också att Migrations- verket och migrationsdomstolarna under lång tid framåt kommer att behöva tillämpa parallella regelsystem. Regeringen bedömer inte att en sådan ordning står i strid med krav på förutsebarhet och rättssäkerhet.

Den föreslagna väntetiden bör dock endast tillämpas i ärenden som har inletts efter ikraftträdandet. En tillämpning av reglerna direkt i pågående ärenden skulle kunna leda till orimliga resultat eller till att regleringen ur- holkas genom frekventa undantag. Väntetiden bör alltså inte tillämpas i ärenden där ansökan om uppehållstillstånd har getts in till Migrationsverket före ikraftträdandet. Vidare skulle det under en övergångsperiod kunna uppstå situationer då kravet på väntetid inte är uppfyllt i samband med en ansökan om förlängning av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som har be- viljats en utlänning på grund av anknytning enligt äldre regler. I en sådan situation bör inte heller kravet tillämpas.

Vidare krävs övergångsbestämmelser i syfte att säkerställa att möjlig- heterna att återkalla ett uppehållstillstånd som har beviljats enligt äldre regler inte begränsas, liksom för att säkerställa att personer som har be- viljats uppehållstillstånd med stöd av äldre regler även fortsatt kommer att kunna erbjudas samhällsorientering i samma utsträckning som tidigare.

12Konsekvenser av förslagen

12.1Konsekvenser för Migrationsverket

Regeringens bedömning

Förslagen bedöms i vissa delar ge upphov till ökade kostnader för Migra- tionsverket. Som en följd av det utökade försörjningskravet beräknas handläggningen av förlängningsärenden bli mer resurskrävande. Kost- naderna för DNA-analyser beräknas öka i begränsad utsträckning. Regeringen har därför i budgetpropositionen för 2026 tillfört medel till Migrationsverket, vilket innebär att förslagens kostnader ryms inom myndighetens befintliga ekonomiska ramar.

Övriga förslag bedöms innebära endast marginellt ökade kostnader som ryms inom Migrationsverkets befintliga anslag.

117

Prop. 2025/26:301 Utredningens bedömning

Utredningens bedömning överensstämmer i huvudsak med regeringens. Utredningen bedömer att förslagen i delar kan medföra effektivitetsvinster och därmed kostnadsbesparingar.

Remissinstanserna

Migrationsverket instämmer i utredningens bedömning att förslagen kan förväntas ge upphov till ökade kostnader för myndigheten, framför allt vad gäller handläggning av förlängningsärenden som prövas enligt 5 kap. ut- länningslagen och DNA-analyser, och att dessa kostnader bör täckas gen- om ökade anslag. Därutöver anser Migrationsverket att förslagen innebär ytterligare ökade kostnader på grund av ett utökat behov av utveckling och uppdatering av bl.a. e-ansökningar och handläggningssystem, som myn- digheten bedömer inte ryms inom befintliga anslag. Om ökade anslag inte ges kommer utvecklingen behöva stå tillbaka i det avseendet. Länsstyrels- en i Dalarnas län instämmer inte i utredningens slutsats att de bedömnin- gar som behöver göras med anledning av väntetiden är okomplicerade och att handläggningsmomentet inte kommer innebära omfattande merarbete.

Svenska Röda Korset anser att förslagens påverkan på den rättsliga kvaliteten hos Migrationsverket behöver belysas, t.ex. risken för variation i handläggning och godtyckliga bedömningar som kan uppstå när ett regel- verk är komplext och undantagsbaserat. Röda Korset påpekar också att flera förslag förutsätter att Migrationsverket vidtar åtgärder för att nå för- ordningsstyrda handläggningstider. Även Civil Rights Defenders framför att vissa förslag, t.ex. kravet på väntetid och prövningen av undantag från detta, riskerar att leda till förlängda handläggningstider och högre kostnad- er hos Migrationsverket.

Bedömningen i utkastet till lagrådsremiss

Bedömningen i utkastet till lagrådsremiss stämmer överens med regering- ens.

Remissinstanserna

Migrationsverket delar bedömningen som görs i utkastet till lagrådsremiss att omfattningen av utökade arbetsuppgifter med anledning av förslagen kan rymmas inom befintliga anslag, även om det finns osäkerhetsfaktorer kopplade till bl.a. antalet ärenden som kan komma att prövas enligt reglerna.

Skälen för regeringens bedömning

Flera av förslagen kommer att innebära nya handläggningsmoment och bedömningar för Migrationsverkets del. Det gäller t.ex. de förslag som innebär en mer generell utformning av reglerna om när en person med tidsbegränsat uppehållstillstånd ska kunna vara anknytningsperson, att försörjningskravet vid anhöriginvandring även ska tillämpas i förläng- ningsärenden, att en väntetid ska gälla i vissa anknytningssituationer, att möjligheten att bevilja uppehållstillstånd för en blivande make eller sambo

118

ska begränsas och att ett krav på försäkringsskydd ska uppställas i vissa anknytningssituationer.

Gemensamt för förslagen är att de kräver att Migrationsverket avsätter resurser för utbildning och informationsinsatser, liksom för att uppdatera rättsliga ställningstaganden och andra relevanta styrdokument. Bland annat i syfte att, som Svenska Röda Korset lyfter, motverka variation i handläggning. Inom det migrationsrättsliga området har dock ett flertal förslag till lagändringar också lämnats i andra lagstiftningsprojekt, vilket innebär att den typen av insatser kommer behöva vidtas oberoende av förslagen i denna proposition. Sammantaget bör alltså de nu aktuella förslagen ha marginell påverkan på Migrationsverkets verksamhet totalt sett. Merparten av de nya bedömnings- och handläggningsmoment som vissa av förslagen innebär bedöms inte påverka Migrationsverkets hand- läggning påtagligt eller innebära omfattande merarbete. Fortsatt korta handläggningstider för högkvalificerad arbetskraftsinvandring är viktigt för talangattraktion och näringslivets kompetensförsörjning.

Förslaget i avsnitt 5.1 innebär att vissa personer kommer att vara kvar i landet längre och att ytterligare ansökningar om uppehållstillstånd kan till- komma. Det finns inte några närmare uppgifter om hur många personer som kommer att beröras av förslaget. Det kan dock inte röra sig om så många personer att det får annat än marginell påverkan på Migrations- verkets verksamhet. Förslaget bedöms inte heller öka utgifterna för verk- ställighet i någon omfattning av betydelse.

Förslagen i avsnitt 5.2 om att vissa utlänningar tillfälligt ska ges möj- lighet att ansöka om och beviljas uppehållstillstånd inifrån landet kan också leda till något fler ansökningar om uppehållstillstånd än vad som annars skulle vara fallet, även om det inte går att fastställa hur många utlänningar som kommer att söka och beviljas uppehållstillstånd med stöd av förslagen. Förslagen innebär dock inte några nya tillståndsgrun- der och prövningen i sak bör därför kunna göras på motsvarande sätt som i dag. Migrationsverket kommer emellertid att behöva pröva om förut- sättningarna för att ge in och beviljas en ansökan om uppehållstillstånd före inresan är uppfyllda i fler fall än om förslagen inte genomförs. I fråga om utlänningar som har ett utvisningsbeslut kommer en bedömning också att behöva göras av om det finns anledning att inhibera det beslu- tet. Detta kan sammantaget medföra en något ökad arbetsbelastning för Migrationsverket. Förändringarna i arbetsbelastning bedöms dock vara mycket begränsade i och med att förslagen avser en avgränsad krets utlänningar som tidigare har haft uppehållstillstånd och som redan befinner sig i landet. Förslagen är dessutom tidsbegränsade och kommer att upphöra att gälla den 1 januari 2028. Sammantaget bedömer rege- ringen att förslagen i avsnitt 5.2 endast i liten utsträckning kommer att påverka Migrationsverkets handläggning, och kostnaderna för dessa ären- den antas därför rymmas inom myndigheternas befintliga anslag. Denna bedömning delas även av bl.a. Migrationsverket, även om myndigheten anger att det finns osäkerhetsfaktorer kopplade till bl.a. antalet ärenden.

Vissa förslag är emellertid av sådant slag att de kan förväntas ha en något större påverkan på Migrationsverkets handläggning och kräva vissa insats- er från myndighetens sida. Det gäller exempelvis förslaget om väntetid i vissa anknytningsärenden (se avsnitt 6). I denna del kan det, bl.a. för att motverka de problem som Svenska Röda Korset och Civil Rights Defend-

Prop. 2025/26:301

119

Prop. 2025/26:301 ers lyfter kring handläggningstider, krävas att Migrationsverket inför rutiner för att snabbt kunna identifiera de ärenden där väntetiden inte har

	löpt ut, och där det inte finns skäl för undantag. Det kan också krävas att
	myndigheten avsätter resurser för att skyndsamt kunna hantera dessa ären-
	den. För att undvika att väntetiden leder till orimliga resultat i enskilda fall
	kan det också vara aktuellt att avsätta resurser för att se till att handlägg-
	ningstiden i anknytningsärenden där väntetiden har löpt ut inte blir orim-
	ligt lång. Detta skulle t.ex. kunna göras genom att handläggning sker i
	olika spår. Kravet på väntetid innebär inte nya ärendetyper hos Migrations-
	verket, men det innebär nya bedömningar och handläggningsmoment. In-
	flödet av denna typ av ärenden skulle också kunna öka innan förslagen
	träder i kraft. De nya bedömningarna och momenten bör dock inte vara
	juridiskt komplicerade och många ärenden kommer att kunna avgöras
	snabbare och på ett mindre resurskrävande sätt än i dag.
	Även de föreslagna skärpningarna av försörjningskravet kan, som Migra-
	tionsverket också framför, komma att påverka myndighetens verksamhet.
	Det gäller framför allt förslaget att försörjningskravet som huvudregel ska
	tillämpas även i förlängningsärenden (se avsnitt 7.3). Förslaget innebär att
	det tillkommer handläggningsmoment, t.ex. inhämtning av inkomst-
	underlag och kontroller med arbetsgivare. Det kan förväntas ge upphov till
	ett ökat antal kompletteringar som i sin tur kan påverka handläggnings-
	tiderna. I vissa ärenden kan det tillkomma handläggningsåtgärder till följd
	av att andra familjemedlemmars försörjningsförmåga ska kunna beaktas.
	Hur förslaget närmare kommer att påverka handläggningen av förläng-
	ningsärenden är svårt att bedöma med någon högre grad av säkerhet.
	Vilken effekt förslaget får i detta avseende beror bl.a. på hur de enskilda
	ärendena ser ut, t.ex. i vilken utsträckning förhållandena kommer att ha
	förändrats vid förlängningstillfället och i vilken utsträckning kravet får ka-
	raktären av en efterhandskontroll av redan prövade förhållanden. Vad gäller
	ärenden som omfattas av särskilda regler om uppehållstillstånd för familje-
	medlemmar (se avsnitt 7.4) bedömer regeringen att de föreslagna föränd-
	ringarna av försörjningskravet inte kommer att ha en lika stor effekt på hand-
	läggningen som i ärenden som handläggs enligt 5 kap. utlänningslagen. Det
	beror på att anknytningspersonens försörjningsförmåga redan prövas in-
	om ramen för prövningen av anknytningspersonens ansökan om uppehålls-
	tillstånd och att de tillkommande bedömningsmoment som försörjningskravet
	vid anhöriginvandring innebär därför normalt sett får antas vara relativt
	okomplicerade.
	Regeringen bedömer att en tillämpning av försörjningskravet i förläng-
	ningsärenden kan komma att leda till fler avslag i sådana ärenden. Eftersom
	avslagsbeslut i förlängningsärenden ofta kombineras med ett utvisnings-
	beslut kan det innebära ökade kostnader. I förlängningen kommer det också
	att leda till fler överklaganden, vilket kan orsaka fler återförvisningar – inte
	minst eftersom ekonomiska förhållanden kan ändras under handlägg-
	ningstiden. Att hantera sådana återförvisade ärenden kommer att kräva
	vissa resurser. Även kostnaderna för förvar kan komma att påverkas.
	Samtidigt är det rimligt att anta att de flesta anknytningspersoner som en
	gång uppfyllt försörjningskravet också kommer att uppfylla kravet när det
	blir aktuellt att förlänga familjemedlemmens uppehållstillstånd. Enligt för-
	slaget kommer det att utöver anknytningspersonens inkomster vara möjligt
120	att beakta andra hushållsmedlemmars inkomster vid prövningen av ansökan

om fortsatt uppehållstillstånd. Det kommer även att finnas ett något större Prop. 2025/26:301 utrymme för att göra undantag från kravet. Vid en sammantagen bedöm-

ning bör förslagen därför inte påverka avslagsfrekvensen i förlängnings- ärenden i någon väsentlig utsträckning.

I propositionen föreslås en höjning av beviskravet för ett åberopat bio- logiskt släktskap (se avsnitt 10). Förslaget förväntas leda till att DNA-ana- lys kommer att användas i något större utsträckning. Detta kommer att innebära vissa kostnader för Migrationsverket. Utöver att förslaget kan påverka handläggningstiderna kommer fler DNA-analyser att innebära kostnader i form av avgifter till Rättsmedicinalverket. Det är svårt att uppskatta hur många fler DNA-analyser per år som förslagen kan leda till. Det är rimligt att anta att den årliga kostnaden kommer att öka något men att det handlar om en begränsad ökning.

Avslutningsvis kan nämnas att en samlad konsekvens avseende förslag- en i denna proposition är att avslagsfrekvensen i anknytningsärenden, både i förstagångsärenden och i förlängningsärenden, kan förväntas öka. Det kommer i så fall, om ärendeinflödet inte samtidigt minskar, leda till fler beslut om utvisningar och fler överklaganden. Ett ökat antal utvisningar kan i sin tur leda till ökade kostnader för återvändande och för förvar. Vissa förslag kan dock antas leda till ett minskat ärendeinflöde, t.ex. begränsningen av möjligheten att bevilja uppehållstillstånd för en blivande make eller sambo till en anknytningsperson med uppehållstillstånd (se avsnitt 4.5). Sammantaget bedömer regeringen att de ökade kostnader som uppstår med anledning av förslagen i och med tillskotten i budgetpropo- sitionen för 2026 ryms inom myndighetens befintliga förvaltningsanslag.

12.2Övriga konsekvenser för staten

Regeringens bedömning

Förslagen kan på kort sikt leda till att antalet överklaganden till migra- tionsdomstolarna ökar och därmed vissa tillfälligt ökade kostnader för domstolarna. Dessa kostnader bedöms rymmas inom befintliga anslag. Förslagen om tillfälligt utökade möjligheter för vissa anhöriginvandrare att ansöka om och beviljas uppehållstillstånd inifrån Sverige bedöms därutöver ge upphov till marginellt ökade kostnader för offentliga biträden i utlänningsärenden.

Förslagen om utökade möjligheter att neka uppehållstillstånd, liksom tillämpningen av försörjningskravet i förlängningsärenden, kommer sannolikt att påverka antalet utlänningar som utvisas ur Sverige. Det leder i så fall till vissa ökade kostnader för Polismyndigheten och Krim- inalvården. Kostnaderna bedöms dock rymmas inom myndigheternas befintliga anslag.

Förslagen bedöms ha marginella kostnadsmässiga effekter för Rätts- medicinalverket och utlandsmyndigheterna. Förslagen om tillfälligt utökade möjligheter att ansöka om och beviljas uppehållstillstånd inifrån Sverige bör emellertid samtidigt minska kostnaderna för utlandsmyndigheterna i viss utsträckning. Eventuella merkostnader

ryms inom befintliga anslag.

121

Prop. 2025/26:301 Utredningens bedömning

Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna

Domstolsverket anser att finansiering saknas för den kostnadsökning som verket menar att förslagen innebär för migrationsdomstolarna, och avstyrker av den anledningen förslagen. Domstolsverket anser vidare att konsekvenserna för domstolarna bör bedömas i ljuset av andra aktuella utredningar och lagförslag på migrationsrättens område. Förvaltnings- rätten i Göteborg, Förvaltningsrätten i Luleå och Förvaltningsrätten i Stockholm bedömer att förslagen kommer leda till ökade kostnader för domstolarna. De lyfter bl.a. att förslagen kan leda till ett ökat behov av utbildning för anställda och ökad arbetsbelastning samt att förslaget om försörjningskrav vid förlängningsärenden kommer leda till mer arbete och därmed ökade kostnader. Antalet överklagade beslut kan också antas öka. Förvaltningsrätten i Luleå anser därutöver att förslaget om väntetid kan medföra ökade kostnader för domstolarna eftersom det kan innebära att personer som fått avslag med hänvisning till väntetiden söker uppehålls- tillstånd igen. Även Förvaltningsrätten i Malmö anser att förslagen kommer att leda till ökade kostnader för domstolar och lyfter bl.a. att för- slaget om försörjningskrav innebär komplicerade bedömningar, som kan kräva utredningsåtgärder från domstolarnas sida. Även Kammarrätten i Stockholm påpekar att förslagen förväntas leda till en ökad tillströmning av mål till domstolarna. Några remissinstanser ifrågasätter utredningens slutsats om att förslagen på sikt kommer leda till en minskning i antalet ansökningar.

Svenska Röda Korset anser att förslagens påverkan på den rättsliga kva- liteten hos domstolarna behöver belysas, t.ex. risken för variation i hand- läggning och godtyckliga bedömningar som kan uppstå när ett regelverk är komplext och undantagsbaserat.

Kriminalvården framför att det saknas närmare beräkningar av de kost- nadsmässiga effekterna för myndigheten, men utifrån det underlag som presenteras i utredningen instämmer myndigheten i utredningens bedöm- ning. Viss osäkerhet finns dock i förhållande till hur stora de tillkommande transportvolymerna kommer vara och myndigheten framhåller därför att de kostnadsmässiga effekterna behöver följas upp.

Rättsmedicinalverket och Säkerhetspolisen har inte några synpunkter på utredningens konsekvensbedömning.

Bedömningen i utkastet till lagrådsremiss

Bedömningen i utkastet till lagrådsremiss stämmer överens med regering- ens.

Remissinstanserna

Kammarrätten i Stockholm, Förvaltningsrätten i Göteborg och Förvalt- ningsrätten i Malmö ifrågasätter bedömningen i utkastet till lagrådsremiss om att förslagen endast kommer att leda till marginellt ökade kostnader för bl.a. migrationsdomstolarna. Förvaltningsrätten i Malmö pekar på att det i

122

många fall är fråga om en handläggning av omfattande aktmaterial och Prop. 2025/26:301 Förvaltningsrätten i Göteborg lyfter att förslagen i framtiden kan leda till

mer komplicerade mål när utlänningar som har fått en starkare anknytning till Sverige nekas fortsatt uppehållstillstånd. Domstolsverket bedömer att förslagen inte i någon större mån påverkar Sveriges Domstolar ekono- miskt, organisatoriskt och utbildningsmässigt, inklusive verksamhetsstöd, arbetsformer och rättssäkerheten.

Skälen för regeringens bedömning

Konsekvenser för domstolarna

Förslagen i denna proposition innebär i flera avseenden begränsningar av möjligheterna att beviljas uppehållstillstånd i Sverige på grund av an- knytning. Därför är det rimligt att anta att förslagen, i vart fall på kort sikt, leder till fler avslagsbeslut hos Migrationsverket och därmed fler över- klaganden till migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen. På längre sikt är det emellertid rimligt att anta att en ökad avslagsfrekvens kommer att vägas upp av ett minskat ärendeinflöde. Ökningen kommer del- vis bestå av mål som är förhållandevis enkla att hantera. Det gäller t.ex. avslag med hänvisning till kravet på väntetid (se avsnitt 6).

Även förslaget att försörjningskravet vid anhöriginvandring ska tillämpas i förlängningsärenden (se avsnitt 7.3) kan få effekten att antalet avslagsbeslut, och därmed antalet överklaganden, ökar. Det kan öka domstolarnas kost- nader, liksom kostnaderna för offentliga biträden. Eftersom Migrations- verkets avslagsbeslut i förlängningsärenden i stor utsträckning kombineras med ett utvisningsbeslut kan det även påverka kostnaden för verkställighet och förvar. Regeringens bedömning är dock att förslaget inte kommer att ge upphov till någon väsentlig ökning av antalet avslag i förlängningsären- den. Den kostnadsmässiga effekten av förslaget bör därför bli begränsad. Effekterna av förslaget på antalet avslags- och utvisningsbeslut kan påverkas av yttre faktorer, som konjunkturläget. Det innebär en viss osäkerhet.

Förslagen i avsnitt 5.2 som avser tillfälligt utökade möjligheter att an- söka om uppehållstillstånd inifrån landet bör leda till att fler ansökningar prövas och avslås av Migrationsverket och kan därmed även leda till fler överklaganden vilket innebär att domstolarna får en ökad måltillström- ning. Den tillfälliga möjligheten att inhibera ett utvisningsbeslut kan även medföra att domstolarna kan behöva ta ställning till frågan om inhibition i något fler fall. Målen kan också, som Förvaltningsrätten i Malmö och Förvaltningsrätten i Göteborg är inne på, i vissa fall vara omfattande eller komplicerade, särskilt när det föreligger ett lagakraftvunnet utvisnings- beslut. Förändringarna i arbetsbelastning för domstolarna bedöms dock vara mycket begränsade i och med att förslagen avser en avgränsad krets utlänningar som tidigare har haft uppehållstillstånd och som redan be- finner sig i landet. Förslagen är dessutom tidsbegränsade och kommer att upphöra att gälla den 1 januari 2028. Om personer som inte omfattas av förslagen ansöker om uppehållstillstånd inifrån landet, vilket bl.a. Kammarrätten i Stockholm befarar, bör domstolarnas hantering av dessa mål och ärenden vara relativt snabb och okomplicerad. Sammantaget bedömer regeringen – till skillnad från bl.a. Förvaltningsrätten i Göteborg

–att förslagen om tillfälligt utökade möjligheter att ansöka om uppehålls-

tillstånd inifrån landet endast i liten utsträckning kommer att påverka

123

Prop. 2025/26:301 domstolarnas handläggning, och kostnaderna antas därför rymmas inom deras befintliga anslag. Denna bedömning delas även av bl.a. Domstols- verket.

I samband med att en ansökan om uppehållstillstånd som har getts in inifrån landet prövas och avslås fattas normalt ett avlägsnandebeslut. Enligt 18 kap. 1 § utlänningslagen ska, om det inte kan antas att behov av biträde saknas, offentligt biträde förordnas för en utlänning när ett ärende avser avvisning eller utvisning. Motsvarande rätt till offentligt biträde föreligger även i mål och ärenden där verkställighet av beslut om exempel- vis utvisning inhiberas av Migrationsverket, en migrationsdomstol eller Migrationsöverdomstolen. Förslagen i avsnitt 5.2 kan därför medföra att ett offentligt biträde förordnas i fler ärenden vilket kan medföra ökade kostnader (anslaget 1:6 Offentliga biträden i utlänningsärenden). Med beaktande av att förslagen är tidsbegränsade och rör en avgränsad krets utlänningar bedöms dock även en eventuell ökning av kostnaderna för offentligt biträde vara begränsade.

Som Förvaltningsrätten i Göteborg, Förvaltningsrätten i Luleå och Förvaltningsrätten i Stockholm påpekar, kan förslagen medföra visst be- hov av utbildning för migrationsdomstolarna, bl.a. för att motverka sådan variation i handläggningen som Svenska Röda Korset belyser. I den delen gör regeringen samma bedömning som i förhållande till Migrationsverket, dvs. att det inte primärt är förslagen i denna proposition som ger upphov till ett sådant behov och att de nu aktuella förslagen har mindre påverkan på migrationsdomstolarnas verksamhet totalt sett.

Sammantaget är det svårt att säkert uppskatta vilka effekter på antalet av- slagsbeslut och, i förlängningen, överklaganden till domstol som förslagen i denna proposition kan leda till. Som några remissinstanser påpekar kan dock kostnaderna för domstolarna inledningsvis komma att öka något med anledning av förslagen. På lång sikt bedömer emellertid regeringen att det är rimligt att anta att förslagen kommer att bidra till att ärendeinflödet till Migrationsverket minskar, vilket kommer att motverka effekten av en högre avslagsfrekvens. Regeringen bedömer därför att förslagen inte kommer att innebära några större merkostnader för domstolarna, och att dessa ryms inom befintliga anslag.

Konsekvenser för Säkerhetspolisen, Polismyndigheten och Kriminal- vården

Om fler avslagsbeslut fattas av Migrationsverket kommer fler utlänningar att utvisas från Sverige. Det leder till kostnader för Polismyndigheten, som vanligen verkställer beslut om utvisning i de fall den utvisade inte fri- villigt lämnar landet, och för Kriminalvården, som normalt ombesörjer transporterna i sådana fall. Som tidigare redovisats är regeringens bedömning att förslagen inte bör innebära en påtaglig ökning av antalet utvisningar samt att de – i vart fall på sikt – kommer att leda till ett minskat ärendeinflöde, vilket motverkar de kostnadsmässiga effekterna för berörda myndigheter. Regeringen bedömer därför att kostnadsökningar som förslagen medför för Polismyndigheten eller Kriminalvården ryms inom befintliga anslag. Förslagen i bedöms inte heller ge upphov till ökade kostnader för Säker- hetspolisen.

124

Konsekvenser för Rättsmedicinalverket

Förslagen som rör DNA-analys (se avsnitt 10) förväntas medföra att Rätts- medicinalverket kommer att utföra något fler analyser. Eftersom dessa är avgiftsfinansierade förväntas det inte medföra någon ökad kostnad för verket. Kostnaden för DNA-analyser har minskat i takt med metodutvecklingen. Att antalet ärenden hos myndigheten har minskat kraftigt under senare år har dock medfört att de indirekta kostnaderna blivit högre per ärende. Samtidigt har handläggningstiderna minskat med åren. Tiderna bedöms inte påverkas av förslagen i någon större utsträckning. Förslagen bedöms inte heller leda till att myndigheten behöver öka antalet personer som arbetar med DNA- analyser. Sammantaget bedömer därför regeringen att förslagen får begrän- sad effekt för Rättsmedicinalverkets verksamhet. Eventuella merkost- nader bör rymmas inom befintliga anslag.

Konsekvenser för utlandsmyndigheterna

Förslagen påverkar även utlandsmyndigheterna. Inte minst gäller det för- slaget som innebär att fler DNA-analyser kan behöva ombesörjas av dessa (se avsnitt 10). Förslagen i avsnitt 5.2 om en tillfälligt utökad möjlighet att ansöka om och beviljas uppehållstillstånd inifrån Sverige kan dock leda till ett minskat tryck på utlandsmyndigheter i form av bl.a. färre ansök- ningar om uppehållstillstånd, arbetstillstånd och viseringar vilket bedöms leda till minskade kostnader. Förslagen bedöms därför sammantaget inte föranleda mer än marginella kostnader för utlandsmyndigheterna, som bör rymmas inom befintliga anslag.

12.3Konsekvenser för enskilda

Regeringens bedömning

Förslagen bedöms innebära att färre personer kommer att uppfylla kraven för att beviljas uppehållstillstånd på grund av anknytning. De kan mot den bakgrunden påverka enskilda personers psykiska mående och integration i samhället negativt. Förslagen om utökade möjligheter till uppehållstillstånd för unga vuxna och om tillfälligt utökade möjligheter för vissa anhöriga att ansöka om och beviljas uppehållstillstånd inifrån Sverige bedöms dock innebära positiva konsekvenser för enskilda.

Förslagen bedöms respektera de konventionsåtaganden och inter- nationella avtal som Sverige har att följa.

Vissa av förslagen innebär en utökad personuppgiftsbehandling, vilket innebär risker för enskildas personliga integritet.

Förslagen bedöms innebära både positiva och negativa konsekvenser för barn.

Utredningens bedömning

Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens.

Prop. 2025/26:301

125

Prop. 2025/26:301

126

Remissinstanserna

Flera remissinstanser, däribland Asylrättscentrum, Civil Rights Defenders, Svenska Röda Korset, Sveriges advokatsamfund och Uppsala universitet, framhåller att förslagen, särskilt i de delar som avser väntetid och för- sörjningskrav, kommer att minska möjligheterna till familjeåterförening och står i konflikt med familjeåterföreningsdirektivet och konventions- skyddade rättigheter. Institutet för mänskliga rättigheter efterfrågar en grundlig analys av förslagens konsekvenser för de mänskliga rättigheterna. Flera remissinstanser, bl.a. Alvesta kommun, Arbetsförmedlingen, Arbets- givarverket, Länsstyrelsen i Skåne län, Malmö stad, Rädda Barnen och Svenska Röda Korset, menar också att förslagen kan påverka enskildas psykiska mående genom stress och oro. Vad gäller förslaget om att till- lämpa försörjningskravet vid förlängningssituationer lyfter vissa remiss- instanser, bl.a. Sveriges advokatsamfund, att det kan medföra en ökad beroendeställning i förhållande till arbetsgivaren.

Flera remissinstanser, t.ex. Asylrättscentrum, Barnombudsmannen, Diskrimineringsombudsmannen, Nacka kommun, Rädda Barnen och Svenska Röda Korset, lyfter förslagens konsekvenser för barn. Vissa av dessa anser att utredningens analys av förslagen utifrån barnkonventionen inte är tillräcklig, alternativt att det saknas en barnkonsekvensanalys.

Myndigheten för delaktighet och Försäkringskassan menar att det inte har gjorts en konsekvensanalys i fråga om migranter med funktionsned- sättning och att detta innebär att gruppen osynliggörs.

Promemorians bedömning

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens i fråga om ett höjt försörjningskrav och att undanta vissa typer av inkomster vid bedöm- ningen av om kravet är uppfyllt.

Remissinstanserna

Flera remissinstanser, som Civil Rights Defenders, Institutet för mänskliga rättigheter och Göteborgs stad, menar att förslagen kan få negativa konse- kvenser för enskilda, bl.a. i fråga om enskildas hälsa och etablering. Vissa remissinstanser, som Svenska kyrkan och Sveriges advokatsamfund, anser att förslaget ytterligare försvårar familjeåterförening. Barnombudsmannen anser att det utifrån promemorian inte går att bedöma förslagets förenlighet med rättigheterna i barnkonventionen. Andra remissinstanser, som Läns- styrelsen i Västra Götalands län, Länsstyrelsen i Örebro län och Nacka kommun, menar att förslagen kan få negativa effekter för barn. Vissa remissinstanser, som Civil Rights Defenders, Diskrimineringsombuds- mannen och Myndigheten för delaktighet, menar att ett undantag av inkomst från subventionerad anställning kan negativt påverka personer med funktionsnedsättning.

Bedömningen i utkastet till lagrådsremiss

Bedömningen i utkastet till lagrådsremiss stämmer överens med rege- ringens.

Remissinstanserna

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) anser att förslagen kan minska osäkerheten för den enskilde och kan förbättra möjligheterna för unga vuxna att fullfölja gymnasiestudier, påbörja högre utbildning eller etablera sig på arbetsmarknaden. Även Sveriges univer- sitetslärare och forskare (SULF) anger att förslagen är positiva för de indi- vider som berörs.

MUCF efterlyser ett tydligare barnrätts- och ungdomsperspektiv i kon- sekvensanalysen medan Uppsala universitet efterfrågar överväganden om hur tidsgränserna förhåller sig till unga vuxnas rätt till privat- och familje- liv enligt artikel 8 i Europakonventionen. Institutet för mänskliga rättig- heter önskar en bedömning av hur förslaget förhåller sig till Sveriges inter- nationella konventionsåtaganden, särskilt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Skälen för regeringens bedömning

Allmänt om konsekvenser för enskilda

Förslaget om att reglerna om uppehållstillstånd bara ska vara tvingande om det krävs enligt EU-rätten (avsnitt 4.3) bedöms leda till en minskning av beviljade uppehållstillstånd för anhöriga vilket kan antas påverka de berörda negativt. Vidare innebär de övriga förslagen i avsnitt 4 att möjlig- heterna att beviljas uppehållstillstånd på grund av anknytning begränsas för vissa personer. Exempelvis kommer möjligheten att bevilja uppehållstill- stånd för en blivande make eller sambo till en person med uppehållstillstånd i Sverige att begränsas. Det kan innebära negativa konsekvenser för enskil- da som har för avsikt att ingå äktenskap eller inleda samboförhållande med personer i utlandet. Samtidigt kommer möjligheten till familjeåterförening för makar och sambor att finnas kvar vilket innebär att det inte finns något oöverstigligt hinder för personer i långsiktiga och etablerade relationer att återförenas. För par som inte kunnat leva tillsammans i hemlandet på grund av att förhållandet inte accepterats föreslås dessutom en möjlighet till uppehållstillstånd för en blivande make eller sambo. Detta kan antas vara positivt för par i t.ex. samkönade relationer. Förslaget att det i fråga om barn som inte är gemensamma ska krävas att anknytningspersonen eller dennes make eller sambo är vårdnadshavare för barnet kan få negativa kon- sekvenser för enskilda som inte kan bevisa att de är vårdnadshavare. Med hänsyn till att en ansökan om uppehållstillstånd för ett barn redan idag ska göras av en behörig ställföreträdare, dvs. normalt vårdnadshavaren, bedöms dock konsekvenserna av förslaget inte bli så stora.

Förslagen om utökade möjligheter till uppehållstillstånd för unga vuxna (avsnitt 5.1) bedöms innebära positiva konsekvenser för de enskilda som ges ökade möjligheter till uppehållstillstånd. Förslagen om tillfälligt utökade möjligheter för vissa anhöriginvandrare att ansöka om uppehållstillstånd inifrån Sverige (avsnitt 5.2) innebär också utökade möjligheter att beviljas uppehållstillstånd på någon annan grund inifrån landet. I likhet med bl.a. MUCF bedömer regeringen att förslagen kan minska osäkerheten för den enskilde och därigenom förbättra utlänningarnas möjligheter till integra- tion, etablering och delaktighet i samhället. Som MUCF framhåller ger förslagen bättre förutsättningar för unga vuxna att fullfölja gymnasie-

Prop. 2025/26:301

127

Prop. 2025/26:301 studier, påbörja högre utbildning eller etablera sig på arbetsmarknaden. Förslagen bedöms därmed vara positiva för enskilda, särskilt unga vuxna.

	Förslaget om väntetid i vissa anknytningsärenden (se avsnitt 6) innebär
	att vissa personer kommer att behöva vänta längre än i dag innan en an-
	sökan om familjeåterförening kan ges in. Detta kan – som flera remiss-
	instanser påpekar – innebära påfrestningar för dessa personers mående och
	kan därmed få vissa negativa konsekvenser för deras integration i
	samhället. Samtidigt bör det redan gällande försörjningskravet och den tid
	det ofta tar för personer med asylrelaterade uppehållstillstånd att bli
	självförsörjande i praktiken innebära att möjligheten till familjeåter-
	förening i många fall inte kommer att skjutas upp i förhållande till vad
	som är fallet i dag. I sådana fall kan förslaget innebära en ökad tydlighet
	i fråga om förutsättningarna för familjeåterförening.
	Förslagen om vissa begränsningar av möjligheten att göra undantag från
	försörjningskravet vid anhöriginvandring (se avsnitt 7.2) bedöms endast
	påverka ett begränsat antal personer. Förslaget att försörjningskravet ska
	gälla även vid en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd (se avsnitt 7.3)
	kommer att påverka desto fler. Det är inte möjligt att säga exakt hur många
	som berörs. I juni 2025 fanns 62 500 personer i Sverige med tidsbegränsat
	uppehållstillstånd på grund av anknytning enligt reglerna i 5 kap. utlännings-
	lagen. Det är inte samtliga dessa personer som berörs av förslagen. Exempel-
	vis hade 7 200 personer uppehållstillstånd på grund av anknytning till en
	person med ett tidsbegränsat asylrelaterat uppehållstillstånd och som alltså
	kan vara undantagen från försörjningskravet. Regeringen bedömer att försla-
	get kommer att ha störst påverkan på de personer vars uppehållstillstånd har
	beviljats på grund av anknytning till en person med ett asylrelaterat
	uppehållstillstånd. Det handlar främst om subsidiärt skyddsbehövande
	eftersom flyktingar som regel kommer att undantas från försörjningskravet
	även vid förlängning. Att dessa anhöriga kan förväntas påverkas i större
	utsträckning beror på att det typiskt sett tar längre tid för personer med
	sådana uppehållstillstånd, och deras anhöriga, att nå en mer stabil ställ-
	ning på arbetsmarknaden.
	Genom möjligheterna till undantag från försörjningskravet kommer det att
	vara möjligt att undvika orimliga resultat i enskilda fall, inte minst i fall
	som berör barn. Förslaget kan trots det, som flera remissinstanser lyfter
	fram, innebära psykiska påfrestningar och ökad stress för många personer,
	inte minst personer med tidsbegränsade eller på annat sätt osäkra anställ-
	ningar. Ytterst innebär förslaget att förlängning av uppehållstillstånd inte
	kommer att beviljas den anhörige om kravet inte är uppfyllt. För anknyt-
	ningspersonen kan förslaget innebära en ökad stress hänförlig inte bara
	till den osäkerhet som kravet kan ge upphov till gällande familjens möjlig-
	heter att få stanna tillsammans i Sverige utan även den press som kan
	komma av att kravet i första hand riktas mot honom eller henne. I förläng-
	ningsärenden kommer det emellertid att finnas utrymme att beakta även
	andra hushållsmedlemmars inkomster. Det kommer inte bara att ge större
	förutsättningar att uppfylla kravet utan bör även utgöra ett incitament för
	personer som kommit till Sverige på grund av anknytning att etablera sig i
	arbetslivet. Förslaget ökar incitamenten till arbete för de som berörs och
	får positiva effekter för de personer som skaffar sig en egen försörjning.
	Det finns en begränsad risk för att tillämpningen av försörjningskravet
128	även vid förlängning kan ge upphov till vissa beroendeförhållanden på

arbets- eller bostadsmarknaden. Det kan inte uteslutas att kravet kan få personer att avhålla sig från att söka samhällets stöd, av oro för att det kan påverka möjligheterna för familjen att få stanna i Sverige.

Att höja försörjningskravet kan leda till liknande effekter som förslaget om att tillämpa kravet vid förlängningsärenden. Det bedöms ha störst påverkan på anknytningspersoner som har svårt att nå en stabil ställning på arbetsmarknaden och tillräckligt hög lönenivå liksom dennes anhöriga. Förslaget, som syftar till att anhöriginvandrare inte ska räknas som fattiga, bedöms dock i förlängningen ha positiva effekter, både för enskilda och för samhället. Genom de redan befintliga möjligheterna till undantag från försörjningskravet kommer det även att vara möjligt att undvika orimliga resultat i enskilda fall.

Vissa personer kan på grund av en funktionsnedsättning ha svårt att försörja sig genom arbete eller att arbeta i en omfattning som krävs för att uppfylla försörjningskravet, vilket bl.a. Myndigheten för delaktighet lyfter fram. Särskilda skäl att göra undantag från försörjningskravet kan emeller- tid vara att anknytningspersonen är arbetsoförmögen på grund av sjukdom som inte endast är tillfällig eller på grund av någon annan varaktig fysisk eller psykisk funktionsnedsättning. Särskilda skäl bör därför även kunna avse personer med inkomster från mer varaktiga subventionerade anställ- ningar, t.ex. lönebidrag eller skyddat arbete, som riktar sig till personer med en funktionsnedsättning och som långsiktigt har svårt att få en egen arbetsrelaterad inkomst på den reguljära arbetsmarknaden. Genom den möjlighet till undantag som redan finns bedöms därför det höjda försörj- ningskravet inte påverka personer med en funktionsnedsättning på ett oproportionerligt sätt. Förslagen om tillfälligt utökade möjligheter för vissa anhöriginvandrare att ansöka om uppehållstillstånd inifrån Sverige (avsnitt 5.2) bedöms inte få några särskilda effekter för utlänningar med funktionsnedsättning.

Förslagen som innebär att möjligheterna att neka uppehållstillstånd i vissa fall ska utökas (se avsnitt 8) kan påverka möjligheten till anhöriginvand- ring för vissa personer. Även om dessa effekter kan uppfattas som negativa ska dock beaktas att ett av syftena med förslagen är att motverka våld i nära relationer och att förslagen således också innebär ett skydd för enskilda, inte minst för kvinnor och barn. Förslagen innebär även en utökad personuppgiftsbehandling, vilket innebär risker för enskildas personliga integritet. Regeringen bedömer emellertid att syftena med det aktuella för- slaget, närmare bestämt att ge Migrationsverket större möjligheter att beakta risken för att personer som ansöker om uppehållstillstånd i Sverige utsätts för våld eller andra allvarliga kränkningar om uppehållstillstånd beviljas samt att ge Migrationsverket ett fullgott underlag för att göra den typen av riskbedömningar, väger tyngre än det integritetsintrång den föreslagna regleringen kan innebära för enskilda.

I propositionen finns även ett förslag som innebär att möjligheterna att beviljas förlängt uppehållstillstånd när en anknytningsgrundande relation upphör begränsas (se avsnitt 9). Detta innebär att vissa personer inte kommer att ha möjlighet att stanna i Sverige när uppehållstillståndet löper ut. Förslaget kan medföra en något ökad risk för att fler personer stannar kvar i en destruk- tiv relation av oro för att ett uppbrott kommer påverka möjligheten att få stanna i Sverige. Eftersom det även framöver kommer finnas möjlighet att bevilja fortsatt uppehållstillstånd om ett förhållande upphör på grund av våld

Prop. 2025/26:301

129

Prop. 2025/26:301 i nära relation bedömer regeringen emellertid att regelverket ger tillräckliga förutsättningar för enskilda att lämna den typen av relation.

130

Förslagen som innebär att beviskravet för biologiska släktband höjs (avsnitt 10) kan leda till att något fler ansökningar om uppehållstillstånd avslås och således negativa konsekvenser för vissa personer. Det kan få till följd att personer som befinner sig i länder med bristande folkbokföring och dokumentation, och där det saknas möjlighet att utföra en DNA-analys, kan få svårare att bevisa biologiska släktskap. Den effekten bedöms dock som begränsad. Förslaget kan påverka barn som i hemlandet ingått i familjegemenskapen utan att vara biologiska barn till de personer som de betraktar som sina föräldrar, och som inte heller är formellt adopterade. Regeringen bedömer att det endast kan handla om några få fall.

Sammanfattningsvis innebär förslagen, som flera remissinstanser på- pekar, vissa negativa konsekvenser för enskilda.

Förslagen om tillfälligt utökade möjligheter för vissa anhöriginvandrare att ansöka om uppehållstillstånd inifrån Sverige bedöms förenliga med de konventionsåtaganden, bl.a. Europakonventionen, och internationella avtal som Sverige har att följa. Konsekvenserna avseende respektive för- slags förenlighet med EU-rätten och Sveriges konventionsåtaganden har i övrigt bedömts i skälen för de berörda förslagen. Förslagen är nödvändiga för att åstadkomma en restriktiv och hållbar invandring, vilket i sin tur ger förutsättningar för en god integration. Vidare kommer den beslutande myndigheten att kunna göra en sammantagen bedömning i det enskilda fallet. Förslagen bedöms därför vara proportionerliga i förhållande till syftet.

Särskilt om konsekvenser för barn

I fall som rör barn ska särskilt beaktas vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt barnets bästa i övrigt kräver i enlighet med 1 kap 10 § utlänningslagen och barnkonventionen. Barn berörs genomgående av förslagen, och i några avseenden bedöms de innebära en viss försämring ur ett barnperspektiv. Framför allt bedöms förslagen kunna ha negativa effekter för barn med status som subsidiärt skyddsbehövande, liksom för barn som har en förälder som har beviljats uppehållstillstånd i Sverige på den grunden. Detta har dels att göra med att reglerna för dessa barn föreslås bli fakultativa till sin utformning (se avsnitt 4.3), dels med att det i huvudsak är de sistnämnda barnen som kommer att påverkas av den föreslagna väntetiden (se avsnitt 6). Även om barn med status som subsidiärt skyddsbehövande, och barn som har en förälder med sådan status, inte längre kommer att omfattas av tvingande regler om familjeåterförening, kommer en mot- svarande möjlighet till familjeåterförening fortsättningsvis att finnas för den aktuella gruppen. I fråga om väntetiden kommer det att finnas möjlighet att göra undantag som ger utrymme att beakta barns bästa på ett sådant sätt att orimliga resultat kan undvikas. Förslaget som innebär att möjligheten att bevilja uppehållstillstånd på grund av anknytning till barn begränsas till att skydda barns redan existerande familjeliv (se avsnitt 4.6) kan påverka barn negativt. Även förslaget om att tillämpa försörjningskravet även i för- längningsärenden kan innebära en risk för negativa effekter för barn (se avsnitt 7.3). Detta är något som många remissinstanser lyfter fram. Orimliga konsekvenser i enskilda fall kan dock undvikas genom de möjligheter som

finns att göra undantag från försörjningskravet. Förslaget är inte tänkt att leda till att ett barn måste lämna landet utan att en vårdnadshavare kan göra det tillsammans med barnet. Redan förekomsten av kravet kan emellertid leda till stress och oro för de berörda familjerna, vilket kan påverka barn. Om förslaget får avsedd effekt, dvs. ökar incitamenten för självförsörjning, bedömer regeringen att det även kan få positiva effekter för barn, sett till de risker för fysisk och psykisk ohälsa, dåliga skolresultat, sämre möjlig- heter till en meningsfull fritid och social exkludering som förknippas med att leva i ekonomisk utsatthet.

Även en höjd nivå för försörjningskravet riskerar att påverka barn nega- tivt eftersom fler ansökningar om uppehållstillstånd på grund av anknyt- ning sannolikt kan komma att avslås, i vart fall inledningsvis. Det innebär en risk för att familjeåterföreningen försenas, vilket kan påverka barns förutsättningar för integration negativt, och leda till att familjer splittras. Även här måste de negativa konsekvenser som ett höjt krav kan få ställas i relation till fördelarna med kravet för de barn som beviljas uppehålls- tillstånd. Genom att anknytningspersoner och anhöriga som har beviljats uppehållstillstånd får en bättre ekonomisk situation kan integrationen främjas och risken för utanförskap minska. En ökad självförsörjning bedöms få positiva effekter för barn som beviljas uppehållstillstånd i Sverige eftersom risken för ekonomisk utsatthet minskar. Det föreslagna försörjningskravet kan alltså underlätta för familjemedlemmar som be- viljas uppehållstillstånd att komma in i det svenska samhället och minska risken för att barn lever i fattigdom vid ankomsten till Sverige. Genom den möjlighet till undantag vid särskilda skäl som finns kan även orimliga konsekvenser i enskilda fall undvikas.

MUCF efterfrågar ett tydligare barnrätts- och ungdomsperspektiv i konsekvensanalysen gällande den tillfälligt utökade möjligheten för vissa anhöriginvandrare att ansöka om uppehållstillstånd inifrån Sverige (av- snitt 5.2). Barn omfattas inte direkt av den föreslagna regleringen eftersom den riktar sig till utlänningar över 18 år som tidigare har haft uppehålls- tillstånd på grund av anknytning i egenskap av barn. Den föreslagna reg- leringen, i kombination med förslaget om att den som vistas här med uppehållstillstånd på grund av anknytning som barn ska få möjlighet till förlängt uppehållstillstånd även efter 18-årsdagen (se avsnitt 5.1), kan dock innebära en tryggare tillvaro för många barn. Dagens regler innebär att många barn som närmar sig myndighetsåldern lever i ovisshet i fråga om möjligheterna att få stanna i landet. Förslagen i avsnitt 5 bedöms inne- bära stora fördelar för dessa barn, eftersom förutsättningarna för att få gå klart gymnasieskolan och påbörja ett självständigt liv i Sverige blir tydligare. Även om förslagen alltså inte som sådana omfattar barn bedöms de mot denna bakgrund som positiva ut ett barnrätts- och ungdomsper- spektiv. Även förslaget om att kravet på att ett barn ska vara ogift för att kunna beviljas uppehållstillstånd på grund av anknytning ska tas bort (se avsnitt 4.3) får anses positivt ur ett barnperspektiv. Förslagen bedöms alltså ha både positiva och negativa konsekvenser för barn.

Att beakta och säkerställa barnets rättigheter handlar emellertid många gånger om att göra intresseavvägningar mellan barnets bästa och motstå- ende intressen, t.ex. statens intresse av en reglerad invandring. De negativa konsekvenser som förslagen kan medföra måste, enligt regeringen, ställas i relation till syftet att åstadkomma en restriktiv och hållbar invandring,

Prop. 2025/26:301

131

Prop. 2025/26:301 vilket i sin tur ger förutsättningar för en god integration. Förslagen innebär att det i varje enskilt fall är möjligt att göra en avvägning mellan barnets intresse och andra motstående intressen. Till skillnad från vad t.ex. Asylrättscentrum anför, bedöms förslagen vara förenliga med dessa och ger utrymme att i tillräcklig utsträckning beakta berörda barns bästa.

	12.4	Övriga konsekvenser

	Regeringens bedömning
	Vissa av förslagen kan förväntas få positiva konsekvenser för det brotts-
	förebyggande arbetet.
	Vissa av förslagen bedöms bidra till bättre integration och bättre för-
	utsättningar att uppnå en ökad jämställdhet mellan kvinnor och män.
	Andra förslag kan dock få negativa effekter för såväl integrationen
	som jämställdheten.
	Förslagen om utökade möjligheter till uppehållstillstånd för unga vuxna
	och tillfälligt utökade möjligheter för vissa anhöriginvandrare att ansöka om
	uppehållstillstånd inifrån Sverige bedöms innebära positiva konsekvenser
	för företag. Övriga förslag kan få begränsade negativa konsekvenser för
	företagens kompetensförsörjning.
	För landets kommuner kan förslagen innebära ett minskat antal ny-
	anlända. Vidare kan förslagen medföra lägre kostnader för ekonomiskt
	bistånd. På lång sikt kan förslagen få viss negativ påverkan på kom-
	petensförsörjningen i offentlig sektor.

	Utredningens bedömning
	Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens.
	Remissinstanserna
	Vad gäller integration och arbetsmarknad lyfter flera remissinstanser,
	däribland Alvesta kommun, Arbetsförmedlingen och Civil Rights Defend-
	ers, att förslaget om väntetid kan få negativ påverkan på dessa områden.
	Flera remissinstanser, däribland Alvesta kommun, Asylrättscentrum och
	Diskrimineringsombudsmannen, menar vidare att förslagen avseende för-
	sörjningskrav kan ha negativ påverkan på bl.a. integrationen. Arbetsför-
	medlingen anser emellertid, i likhet med utredningen, att ett försörjnings-
	krav i förlängningsärendena kan främja etablering på arbetsmarknaden.
	Även Hagfors kommun och Nacka kommun lyfter försörjningskravet som
	positivt för integrationen. Flera remissinstanser, däribland Arbetsförmed-
	lingen, Asylrättscentrum och Civil Rights Defenders, anser att det finns en
	risk att personer avstår från att vidareutbilda sig med anledning av för-
	sörjningskravet.
	Arbetsgivarverket, Sveriges akademikers centralorganisation (Saco)
	och Sveriges universitetslärare och forskare (SULF) lyfter även att för-
	slaget på försörjningskrav för familjemedlemmar till forskare kan minska
	Sveriges attraktivitet för internationell forskningskompetens. Arbetsför-
132	medlingen framför vidare att förslagen kan leda till att färre personer

generellt söker och beviljas uppehållstillstånd i Sverige, vilket riskerar att Prop. 2025/26:301 minska tillgången på arbetskraft och därmed försvåra kompetensför-

sörjningen. Bland andra Länsstyrelsen i Blekinge län och Länsstyrelsen i Skåne län instämmer i utredningens bedömning att förslagen kommer leda till negativa konsekvenser för företag inom de branscher där nyanlända i hög utsträckning arbetar.

Vad gäller konsekvenser för jämställdheten instämmer flera remissin- stanser, däribland Asylrättscentrum, Arbetsförmedlingen, Civil Rights De- fenders, i utredningens bedömning att förslagen rörande försörjningskrav kan drabba kvinnor särskilt hårt och därmed ha en negativ effekt på jäm- ställdheten. Några remissinstanser, bl.a. Asylrättscentrum och Länsstyrel- sen i Dalarnas län, anser att förslaget som innebär att det i fråga om barn som inte är gemensamma införs ett krav på att en förälder ska vara vård- nadshavare kan ha sådan effekt, eftersom kvinnors möjlighet att få rättslig vårdnad om barn är begränsad i vissa länder.

Avseende konsekvenser för kommuner och regioner framför flera remissinstanser, bl.a. Bodens kommun, Göteborgs kommun, Länsstyrelsen i Blekinge län och Länsstyrelsen i Örebro län, att de förslag som innebär skärpta krav i förhållande till anhöriginvandring kan få negativ påverkan på kompetensförsörjningen i offentlig sektor. Bodens kommun framhåller att tidigare bestämmelser om skärpta försörjningskrav redan inneburit att värdefull personal tvingats lämna välfärdsyrken inom kommunen, att plan- eringen av skola, förskola och vissa välfärdstjänster kan påverkas om in- flödet av anhöriginvandrare minskar samt att förslaget om väntetid riskerar att skapa sociala spänningar och psykisk ohälsa. Bodens kommun lyfter även att de skärpta kraven på längre sikt kan innebära att de personer som faktiskt får uppehållstillstånd har starkare etableringsförutsättningar, vilket kan minska behovet av försörjningsstöd och öka andelen självför- sörjande hushåll. Länsstyrelsen i Dalarnas län och Länsstyrelsen i Örebro län lyfter särskilt att borttagandet av möjligheten till fortsatt uppehålls- tillstånd vid särskild anknytning till Sverige kan leda till negativa konsek- venser för kompetensförsörjningen. Flera remissinstanser, bl.a. Förvalt- ningsrätten i Stockholm, Förvaltningsrätten i Göteborg, Almega, Asylrättscentrum, Bodens kommun, Länsstyrelsen i Blekinge län, Malmö stad, Svenskt Näringsliv och Rädda Barnen, riktar kritik mot att det pågår många parallella lagstiftningsprojekt på migrationsrättens område och att konsekvenserna av förslagen därför är svåra att överblicka. Ett antal remissinstanser, bl.a. Kammarrätten i Stockholm, efterlyser en samordning av de förslag som lämnas och en samlad konsekvensanalys.

Bedömningen i utkastet till lagrådsremiss

Bedömningen i utkastet till lagrådsremiss stämmer överens med regering- ens.

Remissinstanserna

Arbetsgivarverket framhåller att det är positivt att förslagen bedöms minska osäkerheten för såväl den enskilde som för arbetsgivare. Sveriges Kommu- ner och Regioner anser att förslagen bidrar till att ta tillvara målgruppens

potential som ett viktigt tillskott till kompetensförsörjningen på arbets-

133

Prop. 2025/26:301 marknaden. Även Sveriges universitetslärare och forskare (SULF) anger att målgruppen är en resurs som Sverige kan dra stor nytta av.

Skälen för regeringens bedömning

Konsekvenser för det brottsförebyggande arbetet

Förslagen om utökade möjligheter att neka uppehållstillstånd på grund av anknytning kan antas leda till att fler utlänningar nekas uppehållstill- stånd på grund av tidigare brottslighet, vilket då sannolikt kommer att ha en brottsförebyggande effekt. Även de utökade möjligheterna att neka uppe- hållstillstånd på grund av risken för att anknytningspersonen utsätter sökanden, eller hans eller hennes barn, för brott kommer sannolikt att ha samma positiva brottsförebyggande effekt (se avsnitt 8).

Konsekvenser avseende integrationen

Målet för integrationspolitiken är att utrikes födda kvinnor och män ska ha samma skyldigheter, rättigheter och möjligheter som den övriga befolk- ningen att leva ett fritt, värdigt och självständigt liv inom samhällsgemen- skapen. Detta förutsätter att den som långvarigt befinner sig i Sverige an- stränger sig för att bli en del av det svenska samhället och att samhället både ställer krav och ger möjligheter till integration.

Regeringen bedömer att de förslag som lämnas i denna proposition kom- mer att bidra till ökade förutsättningar att nå vissa av de integrationspoli- tiska delmålen. Framför allt gäller det, som några remissinstanser också pekar på, förslaget att försörjningskravet ska tillämpas även i förläng- ningsärenden (se avsnitt 7.3), vilket kommer att innebära ökade incita- ment för enskilda till egenförsörjning. Inte minst kan kravet ge incitament för nyanlända att flytta till kommuner där möjligheterna att få ett arbete och egen bostad är goda. Genom arbetsmarknaden blir den enskilde också en del av det svenska samhället. Samtidigt finns det, som flera remiss- instanser lyfter, en risk för att kravet kan få negativa effekter för integra- tionen. Till exempel kan incitamenten minska för nyanlända att delta i t.ex. etableringsprogram eller sfi, eller vidareutbilda sig, för att i stället fokusera på att få eller behålla en viss inkomst. Viss risk finns också för att förslaget kan minska incitamenten för en jämn fördelning av arbetet i hemmet, om det sker på bekostnad av att anknytningspersonens försörjningsförmåga min- skar.

Förslaget som avser väntetid (se avsnitt 6) bedöms kunna få positiva effekter för integrationen. För anhöriga som beviljas uppehållstillstånd kommer det vid ankomsten till Sverige att vara positivt att anknytnings- personen redan har vistats här en tid och på så sätt har hunnit tillgodogöra sig kunskaper om det svenska samhället och språkkunskaper. Samtidigt finns viss risk för negativa konsekvenser. En uppskjuten möjlighet att ansöka om familjeåterförening kan innebära emotionella och psykiska belastningar, vilket i sin tur kan påverka integrationen negativt.

Förslaget om ökade möjligheter till förlängt uppehållstillstånd, även efter 18-årsdagen, för den som vistas här med uppehållstillstånd på grund av anknytning (se avsnitt 5) bedöms öka incitamenten för unga att fullfölja sin gymnasieutbildning, vilket ökar möjligheterna till integration.

134

Förslagen bedöms alltså sammantaget ha både positiva och negativa Prop. 2025/26:301 effekter på integrationen, där regeringen bedömer att de positiva konsek-

venserna väger tyngre än de negativa.

Konsekvenser för jämställdheten

Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Även om försla- gen i propositionen är generellt utformade kommer de i vissa avseenden att påverka kvinnor i högre utsträckning än män, vilket har att göra med att fler kvinnor än män beviljas uppehållstillstånd på grund av anknytning. Flera remissinstanser, däribland Asylrättscentrum, Arbetsförmedlingen och Civil Rights Defenders, instämmer i utredningens bedömning att för- slagen rörande försörjningskrav kan drabba kvinnor hårdare och därmed ha en negativ effekt på jämställdheten. Som nämns ovan kan förslagen till viss del leda till försämrade möjligheter för framför allt kvinnor att etablera sig på arbetsmarknaden, och även motverka en jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Samtidigt bedöms förslaget ha poten- tial att öka incitamenten till egenförsörjning, även för anhöriginvandrare. Särskilt gäller detta eftersom det vid prövningen av en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd kommer att vara möjligt att beakta även andra hus- hållsmedlemmars än anknytningspersonens inkomster vid bedömningen. Det innebär att förslagen även kan bidra till en ökad ekonomisk jämställdhet.

Som några remissinstanser, bl.a. Asylrättscentrum, framhåller riskerar kravet på att en förälder också är vårdnadshavare till barnet (se avsnitt 4.4) att särskilt påverka kvinnor från länder där möjligheten att få rättslig vård- nad om barn är begränsad. Om kravet på vårdnad i enskilda fall skulle leda till orimliga resultat, t.ex. på grund av att lagstiftningen i utlandet be- gränsar kvinnors möjlighet att få vårdnad om barn, kommer det dock att finnas möjlighet att tillämpa en ventilbestämmelse (se avsnitt 4.7). Sam- mantaget bedöms därför risken för att förslaget påverkar kvinnor negativt vara begränsad.

Även förslaget som innebär att möjligheten till fortsatt uppehållstillstånd vid brusten anknytning på grund av en utlännings särskilda anknytning till Sverige tas bort (se avsnitt 9.1) kan i högre grad påverka kvinnor, eftersom fler kvinnor än män beviljas uppehållstillstånd på grund av anknytning. Då det fortfarande kommer att vara möjligt att bevilja fortsatt uppehålls- tillstånd när förhållandet upphört på grund av våld i relationen bör risken för att personer stannar i destruktiva relationer, av oro för att ett uppbrott skulle kunna påverka möjligheten att få stanna i Sverige, vara låg.

Förslagen om utökade möjligheter att beakta relationsvåld, och risken för sådant våld, i anknytningsärenden (avsnitt 8.1) bedöms kunna få positiva effekter ur ett jämställdhetsperspektiv eftersom det kan bidra till att före- bygga våld mot kvinnor.

Förslagen om tillfälligt utökade möjligheter för vissa anhöriginvandrare att ansöka om uppehållstillstånd inifrån Sverige i avsnitt 5.2 bedöms inte få några konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och män.

135

Prop. 2025/26:301

136

Konsekvenser för företag och för möjligheten att attrahera internationell kompetens

Regeringen anser, i likhet med Sveriges Kommuner och Regioner, att förslagen om tillfälligt utökade möjligheter för vissa anhöriginvandrare att ansöka om uppehållstillstånd inifrån Sverige (avsnitt 5.2) kan bidra till en förbättrad kompetensförsörjning och, som SULF för fram, tillvarata en resurs för Sverige. Detsamma gäller förslaget om utökade möjligheter till uppehållstillstånd för unga vuxna (avsnitt 5.1). Dessa förslag bedöms därför vara positiva för arbetsgivare. Eftersom övriga förslag, i vart fall på längre sikt, kan komma att bidra till en minskad asylinvandring och även innebära att färre personer beviljas uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning kan dessa förslag påverka vissa företags och branschers kompetensförsörjning negativt. Det menar bl.a. Länsstyrelsen i Norrbottens län. Den effekten kan i viss utsträckning motverkas av att förslagen om försörjningskrav innebär ökade incitament för enskilda att flytta till de orter där det finns ett större behov av arbetskraft. Vissa remiss- instanser, däribland Almega, Arbetsförmedlingen, Arbetsgivarverket och Svenskt Näringsliv, anser att förslagen kan påverka svenska företags möjligheter att attrahera kompetens från utlandet. Enligt regeringen bör dock inte de skärpningar som föreslås att på ett avgörande sätt försvåra möjligheten för en arbetskraftsinvandrare att ta med sin familj till Sverige. Prövningen av försörjningskravet i förlängningsärenden förväntas inte heller få någon avgörande betydelse för viljan bland hög- kvalificerade arbetskraftsinvandrare att komma till Sverige, då dessa personer i regel kommer att uppfylla försörjningskravet. Regeringen bedömer därför att förslaget kan förväntas få en begränsad negativ påverkan på företagens kompetensförsörjning eller Sveriges konkurrens- kraft. Förslagen bedöms inte medföra några kostnader för företag, såsom administrativa kostnader eller liknande.

Vissa remissinstanser, som Sveriges akademikers centralorganisation (Saco) och Sveriges universitetslärare och forskare (SULF) lyfter att förslaget om försörjningskrav för familjemedlemmar till forskare kan minska Sveriges attraktivitet för internationell forskningskompetens. För- slaget innebär en något höjd tröskel för dessa personer. Anknytningsper- sonen – forskaren – kommer dock att ha en inkomst i Sverige. Kravet ska dessutom utformas så att även familjemedlemmens inkomster kan beaktas. Regeringen bedömer därför att kravet inte innebär någon överhängande risk för att Sverige skulle bli mindre attraktivt som forsknings- och inno- vationsnation eller annars påverka Sveriges möjligheter att attrahera inter- nationell kompetens i det här avseendet.

Konsekvenser för kommuner och regioner

Som några remissinstanser påpekar kan de förslag som innebär en mer återhållsam invandring påverka kompetensförsörjningen i kommuner och regioner, eftersom många nyanlända arbetar i offentlig sektor. Till viss del bör eventuella negativa konsekvenser kunna motverkas genom att andra, som står utanför arbetsmarknaden, erbjuds yrken där det uppstår eventuell brist på personal. Genom skärpta regler om försörjningskrav ökar också incitamenten för enskilda att ta anställning i bristyrken och att flytta till de delar av landet där det finns ett större behov av arbetskraft. Länsstyrelsen

i Dalarnas län och Länsstyrelsen i Örebro län påpekar att förslaget att ta Prop. 2025/26:301 bort möjligheten till fortsatt uppehållstillstånd vid särskild anknytning till

Sverige, som t.ex. hittills kunnat tillämpas vid etablering på arbetsmark- naden, kan innebära negativa konsekvenser för kompetensförsörjningen i kommuner och regioner. Eftersom ett sådant uppehållstillstånd endast kan förlängas vid ett tillfälle, under en begränsad tid, bedömer regeringen att det förslaget inte nämnvärt bör påverka kompetensförsörjningen.

Som Bodens kommun påpekar kan förslagen även innebära att de per- soner som beviljas uppehållstillstånd har bättre förutsättningar att etablera sig, vilket kan minska behovet av försörjningsstöd och öka andelen själv- försörjande hushåll. Regeringen bedömer därför att förslagen innebär minskade kostnader för kommunerna i fråga om ekonomiskt bistånd.

Förslagen om tillfälligt utökade möjligheter för vissa anhöriginvandrare att ansöka om uppehållstillstånd inifrån Sverige i avsnitt 5.2 bedöms inte leda till några ökade kostnader för kommunerna eller regionerna.

Övriga konsekvenser

Ett stort antal remissinstanser, bl.a. Delegationen för migrationsstudier, Institutet för mänskliga rättigheter, Länsstyrelsen i Norrbottens län och Kammarrätten i Stockholm, påpekar att det är svårt att överblicka konse- kvenserna av förslagen mot bakgrund av det samlade reformarbetet på migrationsområdet och efterfrågar en samlad analys. En sådan större ana- lys av migrationsrättsområdet som remissinstanserna efterfrågar ryms inte inom ramen för detta lagstiftningsprojekt.

13Författningskommentar

13.1Förslaget till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716)

5 kap. Uppehållstillstånd

Uppehållstillstånd på grund av anknytning till bl.a. svenska medborgare

3 § Uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person (anknytningspersonen) som är bosatt i Sverige och är svensk medborgare eller medborgare i något annat nordiskt land eller har permanent uppehållsrätt får ges till en utlänning som är

1.anknytningspersonens make eller sambo,

2.barn till anknytningspersonen och anknytningspersonens make eller sambo,

3.barn till anknytningspersonen, om barnet står under dennes vårdnad, eller

4.barn till anknytningspersonens make eller sambo, om barnet står under dennes vårdnad.

I paragrafen, som är ny, finns bestämmelser om när uppehållstillstånd på grund av anknytning till personer med stark anknytning till Sverige, bl.a. svenska medborgare, kan beviljas den närmaste familjen, dvs. make, sambo och barn. Övervägandena finns i avsnitt 4.

137

Prop. 2025/26:301 Paragrafen motsvarar delvis hittillsvarande 3 § första stycket men har ett mer begränsat tillämpningsområde bl.a. på så sätt att den inte omfattar anknytningspersoner som vistas i Sverige med uppehållstillstånd (de fallen regleras i 3 a §).

138

I paragrafen anges att svenska medborgare och medborgare i andra nor- diska länder och personer med permanent uppehållsrätt kan vara anknyt- ningsperson vid anhöriginvandring, om de är bosatta i Sverige. Nordiska medborgare och den som har permanent uppehållsrätt behöver, till skillnad från andra utlänningar, inte ha uppehållstillstånd för att vara anknyt- ningsperson. Någon ändring i sak i fråga om när dessa personer kan vara anknytningspersoner är inte avsedd. Med uppehållsrätt avses såväl uppe- hållsrätt för EES-medborgare och familjemedlemmar till EES-medborgare som uppehållsrätt enligt utträdesavtalet mellan Förenade kungariket och EU (jfr 3 a och 3 b kap.). EES-medborgare och familjemedlemmar till EES- medborgare som har vistats lagligt i Sverige utan avbrott under minst fem år har permanent uppehållsrätt (3 a kap. 6 och 7 §§). I utlänningsförord- ningen (2006:97) finns även bestämmelser om förtida permanent uppe- hållsrätt i vissa fall (3 a kap. 5 och 6 §§). Motsvarande bestämmelser om permanent uppehållsrätt finns i utträdesavtalet mellan Förenade kunga- riket och EU (artikel 15).

Till skillnad från hittillsvarande 3 § är paragrafen fakultativ. Den föreskri- ver numera att uppehållstillstånd får ges till anhöriga som omfattas av parag- rafen i stället för att dessa ska ges uppehållstillstånd. Någon rätt till uppe- hållstillstånd för de anhöriga som omfattas finns alltså inte. Paragrafen innebär i stället en möjlighet för dessa anhöriga att beviljas uppehållstillstånd. Utgångspunkten är att en sådan anhörig ska ges uppehållstillstånd om det inte finns skäl som talar i en annan riktning. Genom ändringen ges tillämpande myndigheter ett större utrymme att avslå en ansökan om uppehållstillstånd om det finns skäl för det. Av 17 § första och andra styckena framgår omständig- heter som därvid särskilt ska beaktas. Det ska göras en samlad bedömning utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.

Punkterna 1–4 motsvarar i huvudsak hittillsvarande första stycket 1 och 2. De anhöriga som omfattas är anknytningspersonens kärnfamilj, dvs. make eller sambo (punkt 1), gemensamma barn (punkt 2), anknytningspersonens barn (punkt 3) och makens eller sambons barn (punkt 4). Kravet på att ett barn ska vara ogift för att beviljas uppehållstillstånd på grund av anknyt- ning tas bort. I fråga om barn som inte är gemensamma införs i punkterna 3 och 4 krav på att anknytningspersonen eller dennes make eller sambo ska vara vårdnadshavare. Paragrafen omfattar även adopterade barn, se 3 c §. Av 17 § tredje stycket framgår att det vid gemensam vårdnad krävs medgivande också av den vårdnadshavare till vilken anknytning inte åberop- as.

Av 3 j § framgår att det för att uppehållstillstånd ska beviljas med stöd av den aktuella paragrafen som utgångspunkt krävs att anknytnings- personen kan försörja sig och den anhörige samt har en lämplig bostad.

Uppehållstillstånd på grund av anknytning till personer med uppehållstillstånd i Sverige

3 a § Uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person som är bosatt i Sverige och har permanent uppehållstillstånd eller ett tidsbegränsat uppehålls-

tillstånd med en giltighetstid om minst ett år och välgrundade utsikter att beviljas Prop. 2025/26:301 varaktigt uppehållstillstånd ska, om inte annat följer av andra stycket eller 17 a

eller 17 b §, ges till en utlänning som är

1.anknytningspersonens make eller sambo,

2.barn till anknytningspersonen och anknytningspersonens make eller sambo,

3.barn till anknytningspersonen, om barnet står under dennes vårdnad, eller

4.barn till anknytningspersonens make eller sambo, om barnet står under dennes vårdnad.

Första stycket gäller inte om anknytningspersonen

1.har uppehållstillstånd med tillfälligt skydd enligt 21 kap., eller

2.är subsidiärt skyddsbehövande eller har beviljats uppehållstillstånd enligt 12 kap. 18 § av motsvarande skäl.

Uppehållstillstånd på grund av anknytning till en sådan person som avses i and- ra stycket 2 som är bosatt i Sverige och har ett sådant uppehållstillstånd som anges

iförsta stycket får ges till en utlänning som är

1.anknytningspersonens make eller sambo,

2.barn till anknytningspersonen och anknytningspersonens make eller sambo,

3.barn till anknytningspersonen, om barnet står under dennes vårdnad, eller

4.barn till anknytningspersonens make eller sambo, om barnet står under dennes vårdnad.

I paragrafen, som är ny, finns bestämmelser om när uppehållstillstånd på grund av anknytning till personer som har uppehållstillstånd i Sverige ska eller får beviljas den närmaste familjen, dvs. make, sambo och barn. Övervä- gandena finns i avsnitt 4.

Paragrafen motsvarar delvis hittillsvarande 3 §. Bestämmelserna i hit- tillsvarande 3 a § flyttas till de nya 3 d–3 g §§, med undantag för första stycket 5, som upphör att gälla.

Enligt första stycket kan en person med uppehållstillstånd i Sverige vara anknytningsperson om han eller hon antingen har permanent uppehålls- tillstånd eller ett tidsbegränsat uppehållstillstånd med en giltighetstid om minst ett år och välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppehållstill- stånd. Det krävs också att personen är bosatt i Sverige, det innebär att han eller hon ska vara folkbokförd här.

Paragrafen uppställer, till skillnad från hittillsvarande regler, inget krav på att ett tidsbegränsat uppehållstillstånd ska ha beviljats på någon särskild grund för att tillståndshavaren ska kunna vara anknytningsperson. Det innebär att den som har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som uppfyller kraven i stycket kan vara anknytningsperson oavsett på vilken grund som uppehållstillståndet har beviljats. Det kan, utöver uppehållstillstånd till skyddsbehövande, t.ex. röra sig om personer med EU-blåkort (enligt 6 a kap.), personer som har uppehållstillstånd som forskare m.m. (enligt 5 b kap.) eller med anledning av företagsintern flyttning av personal (enligt 6 b kap.) eller enligt utlänningsförordningen (2006:97). En följd av ändringen är att vissa kategorier av personer med tidsbegränsade uppehålls-

tillstånd, t.ex. arbetskraftsinvandrare och forskare, omfattas av parallella
regelverk om anhöriginvandring (se bl.a. 4 kap. 4 a § utlänningsförord-
ningen och 5 b kap. 19 §, 6 a kap. 9 § och 6 b kap. 14 § förevarande lag).
En prövning ska i första hand göras enligt en tillämplig specialregel. Vissa
kategorier av personer med uppehållstillstånd undantas från styckets
tillämpningsområde. För sådana personer gäller i vissa avseenden särskilda
regler (se andra och tredje styckena).	139

Prop. 2025/26:301	Kravet på att ett tidsbegränsat uppehållstillstånd ska ha en viss minsta
	giltighetstid för att tillståndshavaren ska kunna vara anknytningsperson är
	nytt. Kravet på att anknytningspersonen ska ha välgrundade utsikter att
	beviljas varaktigt uppehållstillstånd följer även av hittillsvarande regler. Att
	bestämmelsens tillämpningsområde vidgas innebär dock att kravet kan
	behöva bedömas i förhållande till fler personkategorier än vad som hittills
	har varit fallet. Bedömningen får göras på motsvarande sätt som tidigare
	(se prop. 2020/21:191 s. 160–163, prop. 2023/24:18 s. 11 och 12 och prop.
	2025/26:262 s. 140–143).
	Första stycket 1–4 motsvarar i huvudsak hittillsvarande 3 § första
	stycket 1 och 2. Uppräkningen av vilka utlänningar som omfattas mot-
	svarar 3 §, se kommentaren till den paragrafen.
	Enligt första stycket 1–4 ska uppehållstillstånd ges till anhöriga som
	omfattas av stycket. Detta innebär att dessa anhöriga har en principiell rätt
	till uppehållstillstånd. Det följer av att bestämmelsen har sin grund i artikel
	4.1 i familjeåterföreningsdirektivet. I sådana fall som anges i 17 a och
	17 b §§ kan dock uppehållstillstånd vägras, se närmare kommentaren till
	de paragraferna.
	I andra stycket undantas vissa personkategorier från tillämpnings-
	området för den tvingande regleringen i första stycket. Det gäller dels
	anknytningspersoner med uppehållstillstånd med tillfälligt skydd enligt
	21 kap., dels subsidiärt skyddsbehövande och personer som har beviljats
	uppehållstillstånd enligt 12 kap. 18 § av motsvarande skäl, dvs. i praktiken
	personer som har beviljats uppehållstillstånd på grund av verkställig-
	hetshinder av sådant slag som avses i 12 kap. 1 eller 3 § (se dock be-
	träffande dessa personkategorier tredje stycket och 21 kap. 4 §). Dessa
	personkategorier omfattas inte av familjeåterföreningsdirektivet (se
	artikel 3.2). Något motsvarande undantag för unionsmedborgare gäller inte
	enligt stycket (jfr artikel 3.3 i direktivet).
	I tredje stycket finns regler om uppehållstillstånd för den närmaste
	familjen (make, sambo och barn) till personer med status som subsidiärt
	skyddsbehövande och personer med uppehållstillstånd enligt 12 kap. 18 §
	av motsvarande skäl. Sådana personer kan vara anknytningsperson under
	samma förutsättningar som andra personer med uppehållstillstånd i
	Sverige. Det krävs alltså att anknytningspersonen är bosatt i Sverige och
	har permanent uppehållstillstånd eller ett tidsbegränsat uppehållstillstånd
	med en giltighetstid om minst ett år och välgrundade utsikter att beviljas
	varaktigt uppehållstillstånd. Kretsen av anhöriga som omfattas är också
	densamma som i första stycket. I likhet med 3 § föreskrivs dock att
	uppehållstillstånd får ges till dessa anhöriga. Stycket är alltså fakultativt
	och ska tillämpas på samma sätt som 3 §, se kommentaren till den
	paragrafen. Av 17 § tredje stycket framgår att det vid gemensam vårdnad
	krävs medgivande också av den vårdnadshavare till vilken anknytning inte
	åberopas.
	Av 3 i § framgår att om anknytningspersonen har ett tidsbegränsat
	uppehållstillstånd krävs som huvudregel att han eller hon har vistats i
	Sverige sedan minst två år när ansökan om uppehållstillstånd på grund av
	anknytning ges in, för att ansökan ska kunna beviljas.
	Av 3 j § framgår att det för att uppehållstillstånd ska beviljas med stöd av
	den förevarande paragrafen som utgångspunkt krävs att anknytningsperson-
140	en kan försörja sig och den anhörige samt har en lämplig bostad.

3 b § Bestämmelserna i 3 a § gäller inte om utlänningen är en sådan familje- Prop. 2025/26:301 medlem som avses i artikel 23.1 i skyddsgrundsförordningen.

Paragrafen, som är ny, innehåller ett undantag från reglerna i 3 a §. Över- vägandena finns i avsnitt 4.

Bestämmelserna i hittillsvarande 3 b § flyttas till 3 j §.

Paragrafen motsvarar bestämmelsen i 3 § fjärde stycket i dess lydelse enligt SFS 2026:1142 (se prop. 2025/26:162). Någon ändring i sak är inte avsedd.

Uppehållstillstånd för barn som adopteras

3 c § Med barn till anknytningspersonen likställs ett barn som har adopterats eller som avses bli adopterat av anknytningspersonen om adoptionsbeslutet har meddelats eller avses komma att meddelas av svensk domstol eller annars gäller i Sverige. Det krävs inte att ett barn som avses bli adopterat står under anknyt- ningspersonens vårdnad.

När en ansökan om uppehållstillstånd grundas på ett beslut om adoption som har meddelats av svensk domstol, ska den anknytning som har uppkommit genom beslutet godtas i ärendet om uppehållstillstånd.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser som kompletterar 3 och 3 a §§ i fråga om adoption. Övervägandena finns i avsnitt 4.4.

Bestämmelserna i hittillsvarande 3 c § flyttas till 3 j §.

I första stycket regleras uppehållstillstånd som grundas på beslut om adoption. Stycket motsvarar i huvudsak hittillsvarande 3 § första stycket 3 och andra stycket men har delvis en annan konstruktion. Kravet på att ett barn ska vara ogift tas bort. Av första meningen framgår att med barn i 3 och 3 a §§ likställs ett barn som har adopterats eller som avses bli adop- terat av anknytningspersonen om adoptionsbeslutet har meddelats eller kommer att meddelas av svensk domstol eller annars gäller i Sverige. Tillägget om att adoptionsbeslutet annars gäller i Sverige ersätter hänvis- ningarna till lagen (1997:191) med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner och lagen (2018:1289) om adoption i internationella situatio- ner. Någon ändring i förhållande till hittillsvarande ordning är inte avsedd. I fråga om ett barn som avses bli adopterat krävs inte att barnet står under anknytningspersonens vårdnad. Barn som redan är adopterade omfattas av de allmänna reglerna i 5 kap. om barn.

Andra stycket motsvarar hittillsvarande 3 § andra stycket.

Uppehållstillstånd på grund av anknytning till barn

3 d § Uppehållstillstånd på grund av anknytning till ett barn som är flykting och vid ankomsten till Sverige var skilt från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, eller som har lämnats ensamt efter ankomsten, ska ges till en utlänning som är barnets förälder, om inte annat följer av 17 a § första stycket.

Uppehållstillstånd får även ges till en utlänning som är förälder till ett barn som är subsidiärt skyddsbehövande om barnet har kommit till Sverige under sådana omständigheter som anges i första stycket.

141

Prop. 2025/26:301 Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om uppehållstillstånd på grund av anknytning till ett ensamkommande barn. Övervägandena finns i avsnitt 4.

Paragrafen motsvarar delvis hittillsvarande 3 § första stycket 4. Bestämmelserna i hittillsvarande 3 d § flyttas till 3 k §.

Första stycket reglerar rätten för ensamkommande barn med flykting- status att återförenas med sina föräldrar. Stycket motsvarar hittillsvarande 3 § första stycket 4, med den skillnaden att tillämpningsområdet begränsas till att avse barn med flyktingstatus och att det hittillsvarande kravet på att barnet ska vara ogift tas bort. Uppehållstillstånd ska ges till en förälder som omfattas av bestämmelsen. Det innebär att en sådan anhörig har en principiell rätt till uppehållstillstånd. Bestämmelsen har sin grund i artikel

10.3a i familjeåterföreningsdirektivet. Av 17 a § första stycket framgår att uppehållstillstånd kan vägras i vissa situationer, se närmare kommentaren till den paragrafen.

Andra stycket reglerar möjligheten för ensamkommande barn som är subsidiärt skyddsbehövande att återförenas med sina föräldrar. Stycket är till skillnad från första stycket fakultativt. Någon rätt till uppehållstill- stånd för de anhöriga som omfattas finns alltså inte. Paragrafen innebär i stället en möjlighet för dessa anhöriga att beviljas uppehållstillstånd. Utgångspunkten är att en sådan anhörig ska ges uppehållstillstånd om det inte finns skäl som talar i en annan riktning. Genom ändringen ges tillämpande myndigheter ett större utrymme att avslå en ansökan om uppehållstillstånd om det finns skäl för det. Av 17 § första och andra styckena framgår omständigheter som därvid särskilt ska beaktas. En samlad bedömning ska göras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Vid bedömningen av om en ansökan ska avslås kan vägledning hämtas från den praxis som finns gällande hittillsvarande regler.

3 e § Uppehållstillstånd på grund av anknytning till ett barn som är bosatt i Sverige och är svensk medborgare eller medborgare i något annat nordiskt land eller har permanent uppehållsrätt eller permanent uppehållstillstånd får ges till en utlänning som

1. är förälder till och vårdnadshavare för samt sammanbor med barnet, eller

2. utövar umgänge med barnet, som inte är av begränsad omfattning.

	Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om uppehållstillstånd på
	grund av anknytning till ett barn. Övervägandena finns i avsnitt 4.6.
	Paragrafen motsvarar delvis hittillsvarande 3 a § första stycket 3 och 4.
	Bestämmelserna i hittillsvarande 3 e § flyttas till 3 j §.
	Paragrafen reglerar möjligheten att bevilja uppehållstillstånd för att
	skydda ett pågående familjeliv mellan ett barn i Sverige och barnets
	förälder. Paragrafen motsvarar i huvudsak hittillsvarande 3 a § första stycket
	3 och 4, med den skillnaden att det numera i punkt 2 föreskrivs att uppe-
	hållstillstånd får ges till en förälder som ”utövar” i stället för ”ska utöva”
	umgänge med ett barn som omfattas av paragrafen. Ändringen tydliggör
	att det ska vara fråga om ett pågående familjeliv. Paragrafen möjliggör
	alltså inte för en förälder att flytta till Sverige för att inleda ett familjeliv.
	Vidare förtydligas bestämmelsen på så sätt att det uttryckligen anges vilka
	i Sverige bosatta barn som kan vara anknytningspersoner, nämligen barn
142	som är svenska medborgare eller medborgare i något annat nordiskt land
142

eller har permanent uppehållsrätt eller permanent uppehållstillstånd här. Prop. 2025/26:301 Med bosatt i Sverige avses detsamma som i 3 a §, se kommentaren till den

paragrafen.

Uppehållstillstånd på grund av anknytning i särskilda situationer

3 f § Uppehållstillstånd på grund av anknytning till en sådan anknytningsperson som avses i 3 § får ges till en utlänning som har för avsikt att ingå äktenskap eller inleda ett samboförhållande med anknytningspersonen, om förhållandet framstår som seriöst och inte särskilda skäl talar mot att tillstånd ges.

Uppehållstillstånd på grund av anknytning till en sådan anknytningsperson som avses i 3 a § första eller tredje stycket får ges till en utlänning som har för avsikt att ingå äktenskap eller inleda ett samboförhållande med anknytningspersonen om

–förhållandet har etablerats i hemlandet och framstår som seriöst,

–inte särskilda skäl talar mot att tillstånd ges, och

–det har funnits synnerliga svårigheter för anknytningspersonen och utlän- ningen att leva tillsammans i hemlandet på grund av att förhållandet inte har accepterats.

Om en utlänning beviljas uppehållstillstånd enligt första eller andra stycket får uppehållstillstånd på grund av anknytning till samma anknytningsperson även ges till utlänningens barn, om barnet står under utlänningens vårdnad.

I paragrafen, som är ny, finns bestämmelser om uppehållstillstånd på grund
av anknytning för bl.a. en blivande make eller sambo. Övervägandena finns
i avsnitt 4.5.
Paragrafen motsvarar delvis hittillsvarande 3 a § första stycket 1 a och
1 b och andra stycket. Den omfattar såväl fall när anknytningspersonen är
bosatt i Sverige och är svensk medborgare eller medborgare i något annat
nordiskt land eller har permanent uppehållsrätt som fall när anknytnings-
personen är bosatt i Sverige och har uppehållstillstånd. Kraven för att vara
anknytningsperson vid tillämpningen av paragrafen motsvarar de krav
som gäller enligt 3 och 3 a §§.
Bestämmelserna i den hittillsvarande 3 f § flyttas till 3 l §.
I första stycket regleras möjligheten att bevilja uppehållstillstånd för en
utlänning som har för avsikt att ingå äktenskap eller bli sambo med en
person som är svensk medborgare eller medborgare i något annat nordiskt
land eller har permanent uppehållsrätt och är bosatt i Sverige. Det krävs
att förhållandet framstår som seriöst och att inte särskilda skäl talar mot att
uppehållstillstånd ges.
I andra stycket regleras möjligheten att bevilja uppehållstillstånd för en
utlänning som har för avsikt att ingå äktenskap eller bli sambo med en
person som är bosatt i Sverige med uppehållstillstånd. Stycket motsvarar
delvis hittillsvarande 3 a § första stycket 1 b. Numera omfattas dock både
anknytningspersoner med permanent uppehållstillstånd och anknytnings-
personer med tidsbegränsat uppehållstillstånd. Samma krav på uppehållstill-
ståndet ställs som enligt 3 a §. Det krävs att relationen framstår som seriös,
att inte särskilda skäl talar mot att uppehållstillstånd ges och att det är fråga
om ett förhållande som etablerats redan i hemlandet. Därutöver införs ett
nytt krav på att det ska ha funnits synnerliga svårigheter för anknytnings-
personen och utlänningen att leva tillsammans i hemlandet på grund av att
förhållandet inte har accepterats. Med rekvisitet synnerliga svårigheter
avses att paret varit förhindrade att leva tillsammans på grund av lag-	143

Prop. 2025/26:301 stiftning eller starka normer i samhället. Paragrafen innebär att det fort- farande finns möjlighet att bevilja uppehållstillstånd för t.ex. personer i samkönade relationer som inte har haft möjlighet att sammanbo i sitt hemland. Tillämpningsområdet är dock inte begränsat till sådana fall utan gäller även för personer i olikkönade relationer vars förhållande inte accepteras i den kultur de levt i (se prop. 2020/21:191 s. 88). Det kan t.ex. handla om förhållanden som inte varit accepterade på grund av hedersnormer eller för att paret har olika religion eller etnisk tillhörighet. Bedömningen av om det finns förutsättningar att tillämpa bestämmelsen får göras utifrån en samlad bedömning av omständigheterna i det enskilda fallet.

Tredje stycket motsvarar i huvudsak hittillsvarande 3 a § andra stycket. Bestämmelsen är numera fakultativ, se närmare kommentaren till 3 §. Det införs ett krav på att utlänningen ska ha vårdnaden om barnet. Kravet på att ett barn ska vara ogift tas bort. Av 17 § tredje stycket framgår att det vid gemensam vårdnad krävs medgivande också av den vårdnadshavare till vilken anknytning inte åberopas. Giltighetstiden för uppehållstillstånd som beviljas enligt bestämmelsen framgår numera av 3 m §.

Genom hänvisningen till 3 och 3 a §§ omfattas även bl.a. anknytnings- personer med EU-blåkort enligt 6 a kap., personer som har beviljats uppe- hållstillstånd som forskare m.m. enligt 5 b kap. eller med anledning av företagsintern flyttning av personal enligt 6 b kap.

3 g § Uppehållstillstånd på grund av anknytning till en sådan anknytningsperson som avses i 3 eller 3 a § får ges till en utlänning som på annat sätt än vad som i övrigt anges i detta kapitel är nära anhörig till anknytningspersonen, om

1.utlänningen har ingått i samma hushåll som anknytningspersonen och det finns ett särskilt beroendeförhållande mellan dem som fanns redan i hemlandet, eller

2.utlänningen tidigare har haft uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknyt- ning till anknytningspersonen och

a) är under 21 år, eller

b) ingår i samma hushåll som anknytningspersonen och det finns ett särskilt beroendeförhållande mellan dem.

	I paragrafen, som är ny, finns ytterligare bestämmelser om uppehållstill-
	stånd på grund av anknytning för anhöriga utanför kärnfamiljen. Över-
	vägandena finns i avsnitt 5.1.
	I paragrafen regleras förutsättningarna för att bevilja uppehållstillstånd för
	nära anhöriga som inte omfattas av andra bestämmelser i 5 kap. Bestäm-
	melserna i den hittillsvarande 3 g § flyttas till 3 m §.
	Punkt 1 motsvarar hittillsvarande 3 a § första stycket 2.
	Genom den nya punkt 2 anpassas reglerna för att även kunna tillämpas i
	ärenden om fortsatt uppehållstillstånd. Av punkten framgår att om det är
	fråga om en ansökan om uppehållstillstånd från en person som tidigare har
	haft uppehållstillstånd på grund av anknytning till en sådan anknytnings-
	person som anges i punkten, kan uppehållstillstånd beviljas om utlän-
	ningen är under 21 år eller om de ingår i samma hushåll och det finns ett
	särskilt beroendeförhållande mellan dem. Det görs ingen skillnad mellan
	biologiska och adopterade barn.
	Punkten är tillämplig oavsett vilken bestämmelse som utlänningens
144	tidigare uppehållstillstånd grundats på, förutsatt att uppehållstillståndet har

beviljats med anledning av anknytning till anknytningspersonen. Genom Prop. 2025/26:301 hänvisningen till 3 a § och till följd av ändringarna i den paragrafen

omfattas anknytning till personer med EU-blåkort enligt 6 a kap., personer som har beviljats uppehållstillstånd som forskare m.m. enligt 5 b kap. eller med anledning av företagsintern flyttning av personal enligt 6 b kap., lik- som även anknytning till personer som har uppehållstillstånd enligt någon annan bestämmelse, av regeln i förevarande paragraf. Det förutsätter att kraven på uppehållstillståndet i 3 a §, bl.a. vad gäller välgrundade utsikter till varaktigt uppehållstillstånd är uppfyllda. Om utlänningen är under 21 år ställs i punkten inte upp några ytterligare krav för att uppehållstillstånd ska kunna beviljas. Är utlänningen över 21 år krävs hushållsgemenskap och ett särskilt beroendeförhållande. Med det avses detsamma som i punkten 1. Det finns till skillnad från vad som gäller enligt punkten 1 inget krav på att beroendeförhållandet ska ha uppkommit redan i hemlandet.

Paragrafen är fakultativ och innebär en möjlighet att beviljas uppehålls- tillstånd. Vid prövningen ska det beaktas om det finns skäl mot att bevilja uppehållstillstånd. Någon rätt till uppehållstillstånd för de anhöriga som omfattas finns alltså inte. Utgångspunkten är att en sådan anhörig ska ges uppehållstillstånd om det inte finns skäl som talar i en annan riktning. I 17 § första och andra styckena anges omständigheter som särskilt ska beaktas som skäl mot att bevilja uppehållstillstånd. En samlad bedömning ska göras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.

Av 18 § andra stycket 3 framgår att huvudregeln att en utlänning som vill ha uppehållstillstånd i Sverige ska ha ansökt om och beviljats ett sådant tillstånd före inresan i landet inte gäller om en ansökan avser förlängning av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som har beviljats med stöd av 3 eller 3 a § eller någon av 3 d–3 h §§. I sådana fall krävs det inte att utlänningen lämnar landet för att ansöka om förlängning av ett tidsbegränsat uppe- hållstillstånd med stöd av paragrafen. Av 18 § andra stycket 5 framgår vidare att en ansökan om uppehållstillstånd kan göras utan att utlänningen lämnar landet om utlänningen har stark anknytning till en person som är bosatt i Sverige och det inte skäligen kan krävas att utlänningen reser till ett annat land för att ge in ansökan där. I 18 b § finns även ett tillfälligt undantag från huvudregeln om att en ansökan ska ges in och beviljas före inresan i landet som gäller för vissa utlänningar, se författningskommen- taren till den paragrafen.

Av 3 j § framgår att det för att uppehållstillstånd ska beviljas med stöd av den förevarande paragrafen som utgångspunkt krävs att anknytnings- personen kan försörja sig och den anhörige samt har en lämplig bostad.

Uppehållstillstånd på grund av särskild anknytning till Sverige

3 h § Uppehållstillstånd får ges till en utlänning som har särskild anknytning till Sverige, om det finns synnerliga skäl.

I paragrafen, som är ny, regleras uppehållstillstånd på grund av anknytning till Sverige, dvs. i andra situationer än i 3–3 g §§. Övervägandena finns i avsnitt 4.7.

Paragrafen motsvarar i huvudsak hittillsvarande 3 a § tredje stycket med den skillnaden att de exempel som där angetts tas bort och att paragrafen

har en mer generell utformning. I likhet med vad som gällt hittills är para-

145

Prop. 2025/26:301 grafen avsedd att tillämpas i udda och ömmande situationer. Den kan t.ex. tillämpas i situationer där uppehållstillstånd inte kan ges med stöd av någon annan bestämmelse i kapitlet men där ett avslag på ansökan skulle strida mot Sveriges internationella åtaganden.

146

Krav på vistelsetid i Sverige för vissa anknytningspersoner

3 i § Om anknytningspersonen har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får uppe- hållstillstånd på grund av anknytning till honom eller henne enligt 3 a §, 3 f § eller 3 g § 1 beviljas endast om anknytningspersonen har vistats i Sverige med uppe- hållstillstånd sedan minst två år när ansökan om uppehållstillstånd på grund av anknytning gavs in.

Kravet på vistelsetid gäller inte om

1.anknytningspersonen har beviljats internationellt skydd som flykting och familjebanden mellan utlänningen och anknytningspersonen har etablerats före anknytningspersonens inresa i Sverige, eller

2.utlänningen är ett barn som har fötts i Sverige och anknytningspersonen är barnets förälder och sammanbor med barnet i Sverige.

Utöver det som framgår av andra stycket får undantag från kravet på vistelsetid medges om det finns särskilda skäl.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om krav på vistelsetid i Sverige för vissa anknytningspersoner med uppehållstillstånd. Övervägan- dena finns i avsnitt 6.

Av första stycket framgår att en ansökan om uppehållstillstånd på grund av anknytning enligt 3 a §, 3 f § eller 3 g § 1, endast får beviljas om ankny- tningspersonen har vistats i Sverige med uppehållstillstånd sedan minst två år. I 3 a § finns regler om uppehållstillstånd för den närmaste familjen (make, sambo och barn) till personer som har uppehållstillstånd i Sverige. I 3 f och 3 g §§ finns regler om uppehållstillstånd för andra anhöriga. Kravet på vistelsetid gäller endast i de fall anknytningspersonen har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. Kravet gäller inte när anknytningspersonen är ett skyddsbehövande barn och sökanden är barnets förälder (dvs. situa- tioner som regleras i 3 d och 3 e §§). Kravet gäller inte heller i de situa- tioner som omfattas av 3 g § 2. Det gäller inte heller när en ansökan om uppehållstillstånd på grund av anknytning prövas med stöd av någon av de särskilda regler som finns för vissa personkategorier, t.ex. arbets- tagare (se bl.a. 4 kap. 4 a § utlänningsförordningen [2006:97]).

Den tid under vilken anknytningspersonen har inväntat beslut med anledning av en i rätt tid ingiven ansökan om förlängning av ett tidigare meddelat uppehållstillstånd ska räknas som vistelsetid enligt paragrafen. Som utgångspunkt ska tiden med uppehållstillstånd omedelbart ha föregått ansökan om familjeåterförening och ha varit sammanhängande för att få räknas in. Kortare avbrott som inte äventyrar syftet med väntetiden, dvs. att anknytningspersonen ska uppnå en sådan nivå av integrering att familjeåterföreningen kan ske under goda villkor, kan dock godtas. Det kan exempelvis handla om affärsresor, semester eller besök hos familj i ursprungslandet. Vistelsetiden ska ha passerat när ansökan om uppe- hållstillstånd på grund av anknytning ges in. Om så inte är fallet ska ansökan avslås, om inte skäl för undantag enligt andra eller tredje stycket föreligger.

Av andra stycket 1 framgår att kravet på vistelsetid inte gäller om anknytningspersonen har beviljats internationellt skydd som flykting och

familjebanden mellan sökanden och anknytningspersonen har etablerats Prop. 2025/26:301 före inresan i Sverige. Bestämmelser om uppehållstillstånd för personer

som har beviljats internationellt skydd finns i artikel 24 i skyddsgrunds- förordningen. Undantaget har sin bakgrund i familjeåterföreningsdirektivet (artiklarna 9.2 och 12.2) och motsvarar i sak undantaget från försörj- ningskravet i 3 k § första stycket 3 (hittillsvarande 3 d § första stycket 3, se prop. 2020/21:191 s. 164).

Av andra stycket 2 framgår att kravet inte heller ska tillämpas när sökanden är ett barn som har fötts i Sverige och anknytningspersonen är barnets förälder och sammanbor med barnet i Sverige (jfr motsvarande undantag från försörjningskravet i 3 j § andra stycket 2).

Av tredje stycket framgår att undantag från kravet på vistelsetid även får göras om det finns särskilda skäl. Särskilda skäl kan föreligga om det i det enskilda fallet inte framstår som rimligt att uppställa ett krav på vistelsetid. Vid bedömningen, som ska vara en helhetsbedömning, ska såväl anknyt- ningspersonens situation i Sverige som utlänningens situation i hemlandet beaktas. Möjligheten till undantag är i regel större i ärenden som rör barn. Omständigheter som särskilt kan behöva beaktas är barnets ålder och familje- situation i övrigt. Om barnet t.ex. vistas under ordnade förhållanden i hem- landet med sin andra förälder kan det tillmätas betydelse vid bedömningen. Om ärendet i stället rör ett barn utan annan förälder eller annan vuxen som tar om hand om barnet i hemlandet finns det som regel särskilda skäl för att medge undantag från kravet på vistelsetid (jfr 1 kap. 10 §). Skulle ett krav på vistelsetid i det enskilda fallet bedömas vara i strid med Sveriges kon- ventionsåtaganden föreligger också särskilda skäl att medge undantag.

Krav på försörjning och bostad för uppehållstillstånd på grund av anknytning

3 j § Uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person enligt 3, 3 a, 3 f eller 3 g § får beviljas endast om anknytningspersonen kan försörja sig och utlänningen samt har en bostad av tillräcklig storlek och standard för sig och utlänningen.

Första stycket gäller inte om

1.anknytningspersonen är ett barn,

2.utlänningen är ett barn som har fötts i Sverige och anknytningspersonen är barnets förälder och sammanbor med barnet i Sverige, eller

3.anknytningspersonen är medborgare i Sverige eller en annan EES-stat eller Schweiz, utlänningen är anknytningspersonens make eller sambo och utlänningen och anknytningspersonen har sammanbott utomlands en längre tid eller det på något annat sätt står klart att förhållandet är väl etablerat.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om försörjningskrav och krav på lämplig bostad vid anhöriginvandring. Övervägandena finns i av- snitt 7.3.

Paragrafen motsvarar delvis hittillsvarande 3 b, 3 c och 3 e §§.

Av första stycket följer, till skillnad från hittillsvarande 3 b §, att försörj- ningskravet gäller även vid en prövning av en ansökan om fortsatt uppehålls- tillstånd. Det avser alltså ett förnyat uppehållstillstånd på grund av anknyt- ning till samma anknytningsperson. Prövningen av försörjningskravet ska i de fallen göras på i princip samma sätt, dvs. genom en bedömning av om

anknytningspersonen har en tillräcklig försörjningsförmåga som också har en

147

Prop. 2025/26:301 viss varaktighet. Bedömningen är på så sätt framåtblickande. Tillämpningen av kravet vid en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd får dock delvis karak- tären av en uppföljning. Om det vid förlängningstillfället visar sig att anknyt- ningspersonens försörjningsförmåga under tillståndstiden har varit lägre än kravet, får det betydelse för bedömningen av om kravet kan förväntas vara uppfyllt framöver. Det måste då bedömas varför försörjningen har varit lägre och huruvida orsaken till det fortfarande är aktuell. Att anknytnings- personens inkomster har varit lägre under en period till följd av exempelvis sjukdom eller föräldraledighet saknar typiskt sett betydelse för framtiden. Inte heller om anknytningspersonen på grund av konjunkturläget har varit utan arbete en period, och konjunkturen har förbättrats vid det andra prövningstillfället, behöver det bristande uppfyllandet ha en avgörande betydelse. Om däremot anknytningspersonen inte har arbetat så mycket som han eller hon har kunnat, kan det tala för att försörjningskravet inte kommer att kunna uppnås i framtiden. Detsamma gäller om oriktiga uppgifter har lämnats vid det första bedömningstillfället.

I vissa situationer enligt 3 g § får uppehållstillstånd beviljas trots att utlän- ningen inte ingår i anknytningspersonens hushåll. Kravet på försörjning och tillräcklig bostad gäller även i den situationen. I bedömningen av om bostaden är tillräcklig kan dock beaktas att utlänningen har en egen bostad.

I andra stycket, som motsvarar hittillsvarande 3 c och 3 e §§, finns vissa undantag från försörjningskravet. Undantagen ändras inte i sak. De kan göras gällande även vid en ansökan om ett förnyat uppehållstillstånd.

3 k § Om anknytningspersonen har beviljats internationellt skydd som flykting gäller 3 j § endast om

1.ansökan om uppehållstillstånd görs senare än tre månader efter det att anknytningspersonen beviljades internationellt skydd som flykting,

2.familjeåterförening är möjlig i ett land utanför EU som anknytningspersonen eller utlänningen har en särskild anknytning till, eller

3.familjebanden mellan utlänningen och anknytningspersonen inte har etablerats före anknytningspersonens inresa i Sverige.

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser som begränsar tillämp- ningsområdet för huvudregeln i 3 j § om försörjningskravet och kravet på lämplig bostad. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.

Paragrafen motsvarar delvis hittillsvarande 3 d §.

I punkt 1 avses den första ansökan om uppehållstillstånd och inte en ansökan om förlängt uppehållstillstånd.

Av punkt 2 framgår, till skillnad från hittillsvarande 3 d § första stycket 2, att försörjningskravet gäller om familjeåterförening är möjlig i ett land utanför EU som anknytningspersonen eller utlänningen har en särskild anknytning till. Det motsvarar det som följer av artikel 12.1 andra stycket i familjeåterföreningsdirektivet.

	I punkt 3 är utformningen anpassad efter artikel 9.2 i familjeåterförenings-
	direktivet. Det är en skillnad från hittillsvarande 3 d § första stycket 3 och
	andra stycket. Någon ändring i sak är dock inte avsedd (jfr prop. 2020/21:191
	s. 111).
	3 l § Undantag från 3 j § får medges helt eller delvis, om det finns särskilda skäl.
	Om ansökan om uppehållstillstånd gäller en sådan situation som avses i 3 f §
148	första stycket får undantag medges, om det finns synnerliga skäl.

Paragrafen, som är ny, ger möjlighet att helt eller delvis medge undantag från försörjningskravet och kravet på lämplig bostad i 3 j §. Över- vägandena finns i avsnitt 7.2.

Utöver de undantag som anges i 3 j § andra stycket och 3 k § anges det i första meningen att undantag från försörjningskravet kan göras om det finns särskilda skäl. Det motsvarar hittillsvarande 3 f §. Liksom övriga undantag gäller undantaget vid särskilda skäl även vid prövningen av en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd. I de fallen motsvarar prövningen den som ska göras vid den första ansökan och samma slags omständigheter kan alltså utgöra särskilda skäl. Vid en ansökan om fortsatt uppehålls- tillstånd kan dock vissa särskilda överväganden behöva göras. Inte minst måste hänsyn tas till den tid som sökanden har vistats i Sverige, hans eller hennes etablering här och möjligheterna att utöva familjelivet i hem- landet. Om anknytningspersonen har internationellt skydd i Sverige är förutsättningarna för att göra undantag från kravet som utgångspunkt större än i andra ärenden, liksom i fall som berör barn. Att med hänvisning till försörjningskravet neka ett fortsatt uppehållstillstånd för ett barn utan någon annan vårdnadshavare i hemlandet är bara aktuellt om anknytnings- personen har möjlighet att återvända med barnet.

Av andra meningen framgår att det i situationer som avses i 3 f § första stycket krävs synnerliga skäl för att avsteg från kraven på försörjning och bostad ska kunna göras. Det handlar om den situationen att utlänningen är anknytningspersonens blivande make eller sambo utan att anknytnings- personen och utlänningen har varit förhindrade att leva tillsammans i hem- landet (jfr 3 f § andra stycket). Det innebär att omständigheterna måste vara mycket speciella för att undantag ska kunna medges i en sådan situation. Undantag kan göras med hänsyn till såväl anknytningspersonens som sökandens situation. Det kan handla om samma slags omständigheter som kan utgöra särskilda skäl, men som gör sig gällande i högre grad (jfr prop. 2009/10:77 s. 34). Ett exempel är att anledningen till att försörj- ningskravet inte är uppfyllt är en slumpmässig omständighet som inte beror på anknytningspersonen själv och som denna inte kunnat undvika, t.ex. nedsatt arbetsförmåga på grund av en olycka, i förening med att det finns en godtagbar förklaring till att paret inte har levt – och inte heller kan leva – tillsammans i hemlandet.

Giltighetstiden för uppehållstillstånd på grund av anknytning

3 m § Ett uppehållstillstånd som beviljas enligt 3 a § eller någon av 3 d–3 g §§ på grund av anknytning till en utlänning som har ett tidsbegränsat uppehålls- tillstånd ska vara tidsbegränsat och gälla för samma tid som uppehållstillståndet för anknytningspersonen. I fall som avses i 3 f § tredje stycket ska dock barnets uppehållstillstånd gälla för samma tid som förälderns uppehållstillstånd.

Ett uppehållstillstånd som beviljas enligt 3 eller 3 a § eller någon av 3 d–3 g §§ på grund av anknytning till någon som är svensk medborgare eller medborgare i något annat nordiskt land eller har permanent uppehållsrätt eller permanent uppehållstillstånd, eller som beviljas enligt 3 h §, ska vara tidsbegränsat och gälla i två år. I fall som avses i 3 f § tredje stycket ska dock barnets uppehållstillstånd gälla för samma tid som förälderns uppehållstillstånd.

Om ett nytt tidsbegränsat uppehållstillstånd beviljas enligt 3 eller 3 a § eller någon av 3 d–3 h §§ ska det gälla i två år. Uppehållstillståndet får dock inte gälla

Prop. 2025/26:301

149

Prop. 2025/26:301 för längre tid än uppehållstillståndet för anknytningspersonen. Om anknytnings- personen har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som flykting ska det nya tidsbegränsade uppehållstillståndet i stället gälla för samma tid som uppehålls- tillståndet för anknytningspersonen. En utlänning som med stöd av 3 § 1 eller 4, 3 a § första stycket 1 eller 4 eller tredje stycket 1 eller 4 eller 3 f § har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får beviljas ett nytt uppehållstillstånd på den grunden endast om förhållandet består.

150

En ansökan om permanent uppehållstillstånd får, när giltighetstiden för ett uppe- hållstillstånd löper ut och om annat inte följer av femte stycket, beviljas om en utlänning har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd i minst tre år och förutsättningarna för uppehållstillstånd enligt 3 eller 3 a § eller någon av 3 d–3 h §§ och de särskilda kraven i 7 § är uppfyllda.

Ett permanent uppehållstillstånd enligt fjärde stycket får inte beviljas om en utlänning har haft ett uppehållstillstånd som har beviljats enligt 3 eller 3 a § eller någon av 3 d–3 h §§ eller motsvarande äldre bestämmelser på grund av anknyt- ning till någon som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 2 b eller 6 § eller enligt 12 kap. 18 §, eller som flykting eller subsidiärt skyddsbehövande med stöd av artikel 24 i skyddsgrundsförordningen eller motsvarande äldre bestämmelser.

Paragrafen, som i hittillsvarande lydelse betecknas 3 g §, innehåller bestäm- melser om giltighetstiden för uppehållstillstånd som beviljas på grund av anknytning enligt 3 §, 3 a § eller någon av 3 d–3 h §§. Övervägandena finns i avsnitt 4.

Hänvisningarna ändras till följd av de ändringar som framgår av 3, 3 a och 3 d–3 h §§.

I första och andra styckena görs tillägg som i sak motsvarar den del av den hittillsvarande regleringen i 3 a § andra stycket som innebär att om en ut- länning som har för avsikt att ingå äktenskap eller inleda ett sambo- förhållande med en person i Sverige beviljas uppehållstillstånd ska uppe- hållstillstånd för samma tid ges till utlänningens barn.

Fortsatt uppehållstillstånd i vissa fall

16 § Uppehållstillstånd får beviljas en utlänning som med stöd av 3 § 1 eller 4, 3 a § första stycket 1 eller 4 eller tredje stycket 1 eller 4 eller 3 f § har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd och som inte kan få fortsatt sådant uppe- hållstillstånd på grund av att

1. förhållandet har upphört och det främst beror på att utlänningen, eller hans eller hennes barn, i förhållandet utsatts för våld eller annan allvarlig kränkning av sin frihet eller frid, eller

2.förhållandet har upphört eller av någon annan anledning inte kan läggas till grund för att bevilja fortsatt uppehållstillstånd och omständigheterna på annat sätt är särskilt ömmande.

Ett uppehållstillstånd som beviljas enligt första stycket ska vara tidsbegränsat och gälla i tretton månader.

Paragrafen innehåller bestämmelser om fortsatt uppehållstillstånd bl.a. när ett anknytningsgrundande förhållande har upphört. Övervägandena finns i avsnitt 9.

I första stycket justeras hänvisningarna som en följd av andra ändringar i kapitlet. Dessutom görs en språklig ändring genom att uppehållstillståndet

beskrivs som fortsatt i stället för nytt. Detta innebär ingen ändring i sak. I Prop. 2025/26:301 stycket tas också den hittillsvarande punkt 1 bort. Det innebär att det inte

längre är möjligt att bevilja fortsatt uppehållstillstånd för en utlänning på den grunden att utlänningen har särskild anknytning till Sverige.

Den nya punkt 1 motsvarar hittillsvarande punkt 2.

Punkt 2 motsvarar hittillsvarande punkt 3. Punkten ändras så att fort- satt uppehållstillstånd får beviljas om omständigheterna på annat sätt är särskilt ömmande, i stället för som hittills om andra starka skäl talar för fortsatt uppehållstillstånd. Samtidigt utvidgas tillämpningsområdet till att även omfatta situationer när ett tidigare anknytningsgrundande förhållande inte kan ligga till grund för att bevilja fortsatt uppehålls- tillstånd, utan att detta beror på att förhållandet har upphört. Så kan vara fallet om anknytningspersonen har förlorat sitt eget uppehållstillstånd eller inte längre är bosatt i Sverige. Genom ändringen åstadkoms en när- mare överensstämmelse med artikel 15.3 andra meningen i familjeåterför- eningsdirektivet. Även med den nya lydelsen ska uppehållstillstånd beviljas om det finns humanitära skäl, t.ex. allvarliga eller svåra omständigheter, som medför en hög grad av utsatthet eller sårbarhet. Även om ordalydelsen skärps kan viss ledning för tillämpningen hämtas i hittillsvarande rätts- praxis, med beaktande av EU-domstolens avgöranden.

Särskilda skäl mot att bevilja uppehållstillstånd

17 § Vid prövning av en ansökan om uppehållstillstånd enligt detta kapitel ska det, utom i fall som avses i 1 a §, 1 b §, 2 a §, 2 d §, 3 a § första stycket, 3 d § första stycket eller 4 §, särskilt beaktas om utlänningen utgör ett hot mot allmän ordning eller säkerhet, har dömts för brott eller i övrigt brustit i sin vandel.

Vid prövning av en ansökan om uppehållstillstånd i fall som avses i 3 §, 3 a § tredje stycket, 3 d § andra stycket eller någon av 3 e–3 g §§ ska det särskilt beaktas om

1.utlänningen, eller hans eller hennes barn, kan antas komma att bli utsatt för våld eller annan allvarlig kränkning av sin frihet eller frid om ansökan beviljas,

2.anknytningspersonen, eller någon annan familjemedlem, kan antas komma att bli utsatt för våld eller annan allvarlig kränkning av sin frihet eller frid av utlänningen om ansökan beviljas, eller

3.det finns sådana omständigheter som anges i 17 a eller 17 b §. Uppehållstillstånd för ett barn på grund av anknytning enligt detta kapitel får

beviljas endast om det också medges av den förälder till vilken anknytning inte åberopas, om den föräldern har del i vårdnaden av barnet.

Uppehållstillstånd ska inte beviljas en person som har ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat, eller hans eller hennes anhöriga, om personen utgör ett hot mot allmän ordning eller säkerhet.

Paragrafen anger vissa omständigheter som särskilt ska beaktas i ärenden om
uppehållstillstånd som inte omfattas av EU-rätten. Övervägandena finns i
avsnitt 8.
Det hittillsvarande första stycket delas upp i två separata stycken. I första
och andra styckena ändras hänvisningarna till andra paragrafer i kapitlet.
Därigenom utvidgas tillämpningsområdet till att omfatta fler anknytnings-
situationer. Andra stycket delas dessutom in i tre punkter.
Andra stycket 1 motsvarar hittillsvarande första stycket andra menin-
gen.	151
	151

Prop. 2025/26:301 I andra stycket 2, som är ny, införs en ny omständighet som särskilt ska beaktas som skäl mot uppehållstillstånd. Den tar sikte på situationen att anknytningspersonen, eller någon annan familjemedlem, kan antas komma att bli utsatt för våld eller annan allvarlig kränkning av sin frihet eller frid av utlänningen om ansökan beviljas. Liksom vid bedömningen enligt punkt 1 rör det sig om en framåtsyftande riskbedömning, men det är i stället utlänningens bakgrund som läggs till grund för bedömningen. Om det kommer fram att utlänningen gjort sig skyldig till t.ex. våldsbrott mot närstående kan det i allmänhet antas att anknytningspersonen, eller någon annan familjemedlem, kan komma att fara illa om ansökan beviljas. Vid prövningen bör, liksom vid prövningen enligt punkt 1, hänsyn tas till när i tiden som tidigare kränkningar har inträffat, vilken omfattning de haft och på vilket sätt de kan innebära en risk för att anknytningspersonen eller någon annan familjemedlem far illa. Dessa omständigheter ska sedan, som vid bedömningen i övrigt, vägas mot de skäl som talar för att uppehålls- tillstånd beviljas. I detta hänseende är någon ändring alltså inte avsedd.

Andra stycket 3 förtydligar att omständigheter som kan utgöra skäl att vägra uppehållstillstånd enligt 17 a och 17 b §§, som har sin grund i familjeåterföreningsdirektivet, även ska beaktas i anknytningsärenden som inte omfattas av EU-rätten och som därmed omfattas av förevarande paragraf.

17 a § Uppehållstillstånd får vägras i sådana fall som avses i 3 a § första stycket eller 3 d § första stycket, om

1.oriktiga uppgifter medvetet har lämnats eller omständigheter medvetet har förtigits som är av betydelse för att få uppehållstillståndet,

2.en utlänning har adopterats eller ett äktenskap ingåtts eller ett sambo- förhållande inletts uteslutande i syfte att ge utlänningen rätt till uppehållstillstånd,

3.utlänningen utgör ett hot mot allmän ordning eller säkerhet, eller

4.utlänningen har dömts för brott eller i övrigt brustit i sin vandel och uppe- hållstillståndet enligt artikel 3 i rådets direktiv 2003/86/EG av den 22 september 2003 om rätt till familjeåterförening, i den ursprungliga lydelsen, inte omfattas av bestämmelserna i det direktivet.

Uppehållstillstånd får vägras även i sådana fall som avses i 3 a § första stycket

1eller 4, om

1.makarna eller samborna inte lever tillsammans och inte heller har för avsikt att göra det,

2.den person till vilken anknytning åberopas, eller utlänningen som sökt uppehållstillstånd, är gift eller sambo med någon annan, eller

3.någon av makarna eller samborna är under 21 år.

Vid bedömningen av om uppehållstillstånd bör vägras ska hänsyn tas till utlän- ningens övriga levnadsomständigheter och familjeförhållanden.

Paragrafen innehåller bestämmelser om när uppehållstillstånd får vägras i anknytningsärenden som omfattas av EU-rätten. Övervägandena finns i avsnitt 8.2.

Tillämpningsområdet för första stycket begränsas till att avse anknyt- ningssituationer som regleras i nya 3 a § första stycket och 3 d § första stycket.

Tillämpningsområdet för andra stycket begränsas till att avse anknyt-

ningssituationer som regleras i nya 3 a § första stycket 1 och 4.

152

Prop. 2025/26:301

17 b § Uppehållstillstånd ska vägras i sådana fall som avses i 3 a § första stycket 1 eller 4 om anknytningspersonen är gift med en annan person och lever tillsam- mans med den personen i Sverige.

Paragrafen anger när uppehållstillstånd på grund av anknytning ska vägras

ivissa anknytningsärenden som omfattas av EU-rätten. Övervägandena finns i avsnitt 8.2.

Tillämpningsområdet för paragrafen begränsas till att avse sådana an- knytningssituationer som regleras i nya 3 a § första stycket 1 och 4.

När ansökan om uppehållstillstånd ska vara gjord

18 § En utlänning som vill ha uppehållstillstånd i Sverige ska ha ansökt om och beviljats ett sådant tillstånd före inresan i landet. En ansökan om uppehållstillstånd får inte bifallas efter inresan.

Första stycket gäller inte om

1.utlänningen kan beviljas uppehållstillstånd här med stöd av 21 kap. 2, 3, 4 eller 6 §,

2.utlänningen med stöd av 6 § bör beviljas uppehållstillstånd här,

3.en ansökan om uppehållstillstånd avser förlängning av ett tidsbegränsat uppe- hållstillstånd som har beviljats en utlänning med stöd av 3 eller 3 a § eller någon av 3 d–3 h §§,

4.utlänningen kan beviljas eller har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd här med stöd av 15 §,

5.utlänningen enligt 3 eller 3 a § eller någon av 3 d–3 h §§ har stark anknyt- ning till en person som är bosatt i Sverige och det inte skäligen kan krävas att utlänningen reser till ett annat land för att ge in ansökan där,

6.utlänningen har rätt till uppehållstillstånd med stöd av artikel 23 i skydds- grundsförordningen,

7.utlänningen kan beviljas uppehållstillstånd enligt 15 d §,

8.följande villkor är uppfyllda:

a)utlänningen ansöker om förlängning av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd, för arbete som har beviljats enligt 10 § i de fall som avses i 6 kap. 2 § första stycket, eller för att bedriva näringsverksamhet enligt 10 a §,

b)utlänningen har

–ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för att bedriva näringsverksamhet som har beviljats enligt 10 a § och inom giltighetstiden för detta tillstånd ansöker om ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för arbete enligt 10 § i de fall som avses i 6 kap. 2 § första stycket, och förutsättningarna för det tidigare tillståndet har varit uppfyllda, eller

c) en ansökan avser ett uppehållstillstånd som familjemedlem till en utlänning som avses i a eller b, om ansökan ges in inom giltighetstiden för det tidigare tillståndet som familjemedlem och utlänningen beviljas uppehållstillstånd enligt de bestämmelser som anges där,

9. utlänningen har ett uppehållstillstånd enligt 10 § eller 5 b kap. 3 § och antingen har slutfört en högskoleutbildning som avser studier som motsvarar minst

153

Prop. 2025/26:301 två terminer eller fullföljt minst två terminer vid en utbildning på forskarnivå eller

har ett uppehållstillstånd enligt 5 b kap. 1, 2, 4, 7 eller 8 §,

10.utlänningen har rätt till uppehållstillstånd enligt 2 a eller 2 d §, eller

11.det annars finns synnerliga skäl.

Första stycket gäller inte heller en utlänning som har beviljats ett uppehålls- tillstånd enligt 9 §, om ansökan avser ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för arbete enligt 10 § i de fall som avses i 6 kap. 2 § första stycket eller för att bedriva näringsverksamhet enligt 10 a § och ges in inom giltighetstiden för det tidigare tillståndet.

Vid skälighetsbedömningen enligt andra stycket 5 ska konsekvenserna för ett barn av att skiljas från sin förälder särskilt beaktas, om det står klart att uppehålls- tillstånd skulle ha beviljats om prövningen gjorts före inresan i Sverige.

Paragrafen innehåller bestämmelser om när en ansökan om uppehållstillstånd ska vara gjord. Övervägandena finns i avsnitt 4 och 5.2.

Hänvisningarna i andra stycket 3 och 5 ändras till följd av de ändringar som framgår av 3, 3 a och 3 d–3 h §§. I andra stycket 8 görs en redaktionell ändring.

Sjätte stycket ändras på så sätt att det görs en hänvisning till att även 18 b § gäller i fråga om uppehållstillstånd för en utlänning som ska utvisas enligt ett beslut som har fått laga kraft.

18 b § Det som föreskrivs i 18 § första stycket gäller inte för en utlänning som efter den 1 oktober 2023 har haft uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknyt- ning i egenskap av barn till en förälder eller till förälderns make eller sambo.

En ansökan om uppehållstillstånd efter inresan i Sverige får bifallas för en utlänning som avses i första stycket utan hinder av ett lagakraftvunnet utvisnings- beslut om det beslutet fick laga kraft den 1 januari 2025 eller senare.

Paragrafen är ny och behandlar vissa situationer när en ansökan om uppe- hållstillstånd får ges in och beviljas efter inresa i landet. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

Genom första stycket införs ett undantag från huvudregeln i 18 § första stycket om att en utlänning ska ha ansökt om och beviljats ett uppehålls- tillstånd före inresan i Sverige. Undantaget innebär att en utlänning som efter den 1 oktober 2023 har haft uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning i egenskap av barn till en förälder eller till förälderns make eller sambo får ansöka om och beviljas uppehållstillstånd på någon annan grund inifrån landet. Utöver utlänningar som har haft uppehållstillstånd som barn på grund av anknytning enligt 5 kap. kan det exempelvis röra sig om utlänningar som har haft uppehållstillstånd som barn på grund av anknytning till t.ex. forskare enligt 5 b kap. 19 § och innehavare av EU- blåkort enligt 6 a kap. 9 §.

154

Utlänningen får ansöka om uppehållstillstånd på vilken grund som helst. Prop. 2025/26:301 Det kan till exempel handla om uppehållstillstånd som nära anhörig under

21 år enligt 3 g § 2 a, för arbete enligt 10 § eller på grund av någon annan anknytning enligt 3 §. För beviljande måste givetvis de krav som ställs för att beviljas uppehållstillstånd på den grunden vara uppfyllda. Det ska inte heller finnas skäl mot att bevilja uppehållstillstånd, till exempel på grund av brottslighet eller på grund av andra brister i vandeln enligt 17 §. Som framgår av 20 § får Migrationsverket inte bevilja uppehållstillstånd för en utlänning som av allmän domstol har utvisats på grund av brott. Om Migrationsverket finner att en sådan utlänning bör beviljas uppehålls- tillstånd enligt 12 kap. 16 b § eller 16 e § andra stycket ska verket inte besluta i ärendet utan med ett eget yttrande lämna över detta till den migra- tionsdomstol till vilken verkets beslut om uppehållstillstånd hade kunnat överklagas.

Av andra stycket framgår att en ansökan om uppehållstillstånd efter inresan i Sverige får bifallas för en sådan utlänning som avses i första stycket utan hinder av ett lagakraftvunnet utvisningsbeslut om det beslutet fick laga kraft den 1 januari 2025 eller senare. I 12 kap. 12 c § finns en möjlighet att inhibera ett utvisningsbeslut, se författningskommentaren till den paragrafen. Ett beslut om utvisning får under vissa förutsättningar upphävas. Om en utlänning beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd utan att utvisningsbeslutet upphävs får det beslutet inte verkställas medan tillståndet gäller (12 kap. 16 §). Om utlänningen beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd kan Migrationsverket i vissa fall upphäva ett återrese- förbud som har förenats med ett beslut om utvisning (8 kap. 26 § och rättsfallet MIG 2014:10).

5 b kap. Uppehållstillstånd för forskning, studier inom högre utbildning, viss praktik, visst volontärarbete och au pair-arbete

När ansökan om uppehållstillstånd ska vara gjord

15 a § Det som föreskrivs i 15 § första stycket gäller inte för en utlänning som efter den 1 oktober 2023 har haft uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknyt- ning i egenskap av barn till en förälder eller till förälderns make eller sambo.

En ansökan om uppehållstillstånd efter inresan i Sverige får bifallas för en utlänning som avses i första stycket utan hinder av ett lagakraftvunnet utvis- ningsbeslut om det beslutet fick laga kraft den 1 januari 2025 eller senare.

Paragrafen är ny och behandlar vissa situationer när en ansökan om vissa slag av uppehållstillstånd får ges in och beviljas efter inresa i landet. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

Genom paragrafen införs ett undantag från huvudregeln i 15 § första stycket om att en utlänning ska ha ansökt om och beviljats ett uppehålls- tillstånd enligt 1 eller 3–6 §§ före inresan i Sverige. Personkretsen som omfattas av undantaget är densamma som i 5 kap. 18 b §, se författnings- kommentaren till den paragrafen. Undantaget innebär att en sådan ut- länning inifrån landet får ansöka om och beviljas uppehållstillstånd enligt 1 eller 3–6 §§, dvs. ett uppehållstillstånd för forskning, studier inom högre

155

Prop. 2025/26:301 utbildning, praktik med anknytning till högre utbildning, volontärarbete inom ramen för Europeisk volontärtjänst eller au pair-arbete.

Uppehållstillstånd för familjemedlemmar till forskare

19 § Uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person som har ett uppe- hållstillstånd enligt 1, 2 eller 7 §, ska ges till en sådan familjemedlem som avses i

5kap. 3 a § första stycket, om inte något annat följer av andra–fjärde styckena. Familje- medlemmens uppehållstillstånd ska gälla för samma tid som anknytningspersonens tillstånd.

Uppehållstillstånd får endast ges om familjemedlemmen har tillräckliga medel för sitt uppehälle under tillståndstiden. Om vistelsen ska uppgå till högst ett år krävs det också att familjemedlemmen kommer att omfattas av en heltäckande sjuk- försäkring som gäller i Sverige. Undantag från kravet på att familjemedlemmen ska ha tillräckliga medel för sitt uppehälle får medges helt eller delvis, om det finns särskilda skäl.

För barn som åberopar anknytning till den som har ett uppehållstillstånd enligt 1, 2 eller 7 § eller till hans eller hennes make eller sambo gäller 5 kap. 17 § tredje stycket.

Uppehållstillstånd får vägras i fall som avses i 5 kap. 17 a och 17 b §§.

Paragrafen innehåller bestämmelser om uppehållstillstånd för familjemed- lemmar till forskare. Övervägandena finns i avsnitt 7.4 och 7.5.

Genom hänvisningen i första stycket anges den krets av familjemed- lemmar som omfattas av paragrafens tillämpningsområde. Till följd av ändringarna i 5 kap. ändras hänvisningen till att avse kretsen enligt nya 5 kap. 3 a § första stycket. Detta motsvarar artikel 4.1 i familjeåterföre- ningsdirektivet. Som en följd av ändringarna i 5 kap. gäller inte något krav på att ett barn ska vara ogift för att kunna beviljas uppehållstillstånd på grund av anknytning. Däremot gäller i situationer som avser icke-gemen- samma barn ett nytt krav på att anknytningspersonen eller anknytnings- personens make eller sambo ska vara vårdnadshavare för barnet för att uppehållstillstånd med stöd av paragrafen ska kunna beviljas (se 5 kap. 3 a § första stycket). Hänvisningen avser endast vilka familjemedlemmar som omfattas och innebär inte att de krav som gäller för uppehållstillstånd enligt 5 kap. 3 a § gäller för ett uppehållstillstånd enligt den förevarande paragrafen.

Det nya andra stycket innebär att det för att uppehållstillstånd ska beviljas en familjemedlem till en forskare krävs att familjemedlemmen har försörjning och att det finns ett försäkringsskydd vid kortare vistelser. Kravet på försäkringsskydd motsvarar det krav som enligt 9 § gäller som villkor för anknytningspersonens eget uppehållstillstånd och en mot- svarande tillämpning är avsedd. Även kravet på försörjning motsvarar i huvudsak det krav som gäller som villkor för anknytningspersonens eget uppehållstillstånd, med den skillnaden att familjemedlemmen inte måste ha tillräckliga medel för att bekosta sin återresa. I övrigt är en motsvarande tillämpning avsedd. Att familjemedlemmen ska ha tillräckliga medel förutsätter inte att det är familjemedlemmen själv som står för sin försörj- ning. En samlad bedömning ska göras och även anknytningspersonens inkomster kan beaktas.

I tredje stycket ändras en hänvisning till följd av att strukturen i 5 kap. 17 § ändras.

156

6 kap. Arbetstillstånd

Prop. 2025/26:301

När ansökan om arbetstillstånd ska vara gjord

4 § En utlänning som vill ha arbetstillstånd i Sverige ska ha ansökt om och beviljats ett sådant tillstånd före inresan i landet. En ansökan om arbetstillstånd får inte bifallas efter inresan utom i fall som avses i 5 kap. 18 § andra–fjärde styckena och 18 a–19 §§, vilka bestämmelser tillämpas på motsvarande sätt i fråga om arbetstillstånd.

Paragrafen reglerar när en ansökan om arbetstillstånd ska vara gjord. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

Andra meningen ändras på så sätt att det även görs en hänvisning till

5 kap. 18 b §. Genom hänvisningen framgår att arbetstillstånd får beviljas efter inresan i landet för en utlänning som omfattas av den bestämmelsen.

6 a kap. EU-blåkort

Ansökan om tillstånd

4 b § Det som föreskrivs i 4 § första stycket gäller inte för en utlänning som efter den 1 oktober 2023 har haft uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning i egenskap av barn till en förälder eller till förälderns make eller sambo.

En ansökan om EU-blåkort efter inresan i Sverige får bifallas för en utlänning som avses i första stycket utan hinder av ett lagakraftvunnet utvisningsbeslut om det beslutet fick laga kraft den 1 januari 2025 eller senare.

Paragrafen är ny och behandlar vissa situationer när en ansökan om EU- blåkort får ges in och beviljas efter inresa i landet. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

Genom paragrafen införs ett undantag från huvudregeln i 4 § första stycket om att en utlänning ska ha ansökt om och beviljats ett EU-blåkort före inresan i Sverige. Personkretsen som omfattas av undantaget är den- samma som i 5 kap. 18 b §, se författningskommentaren till den parag- rafen. Undantaget innebär att en sådan utlänning får ansöka om och bevil- jas EU-blåkort inifrån landet.

Uppehållstillstånd för familjemedlemmar

9 § Uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person som har ett EU- blåkort, eller till en person som har haft ett EU-blåkort och beviljats ställning som varaktigt bosatt i Sverige, ska ges till en sådan familjemedlem som avses i 5 kap.

3a § första stycket. Uppehållstillstånd får endast ges om anknytningspersonen kan försörja sig och familjemedlemmen. Om vistelsen ska uppgå till högst ett år krävs det också att familjemedlemmen kommer att omfattas av en heltäckande sjukför- säkring som gäller i Sverige. Familjemedlemmens uppehållstillstånd ska gälla för samma tid som EU-blåkortet eller, om anknytningspersonen har beviljats ställning som varaktigt bosatt i Sverige, högst två år i taget.

Undantag från försörjningskravet i första stycket får medges helt eller delvis, om det finns särskilda skäl.

För barn som åberopar anknytning till den som har EU-blåkort, eller till den som har haft ett EU-blåkort och beviljats ställning som varaktigt bosatt i Sverige, eller till hans eller hennes make eller sambo gäller 5 kap. 17 § tredje stycket.

Uppehållstillstånd får vägras i fall som avses i 5 kap. 17 a och 17 b §§.

157

Prop. 2025/26:301 Paragrafen innehåller bestämmelser om uppehållstillstånd för familjemed- lemmar till den som har ett EU-blåkort eller till den som har haft ett EU- blåkort och beviljats ställning som varaktigt bosatt i Sverige. Övervägan- dena finns i avsnitt 7.4 och 7.5.

Det hittillsvarande undantaget i första stycket från försörjningskravet vid en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd tas bort. Det innebär att försörj- ningskravet gäller även vid prövningen av en sådan ansökan. Även vid en sådan ansökan kan undantag göras vid särskilda skäl, vilket framgår av andra stycket, som inte ändras. Vidare införs det i första stycket ett krav på försäkringsskydd vid kortare vistelser för att familjemedlemmar till en person som har ett EU-blåkort, eller som har haft ett EU-blåkort och be- viljats ställning som varaktigt bosatt i Sverige, ska få beviljas uppehålls- tillstånd.

Genom hänvisningen i första stycket anges den krets av familjemed- lemmar som omfattas av bestämmelsens tillämpningsområde. Till följd av ändringarna i 5 kap. ändras hänvisningen till att avse nya 5 kap. 3 a § första stycket. Ändringen är av samma slag som ändringen i 5 b kap. 19 §, se kommentaren till den paragrafen.

I tredje stycket ändras en hänvisning till följd av att strukturen i 5 kap. 17 § ändras.

10 a § En familjemedlem som avses i 5 kap. 3 a § första stycket och som åbero- par anknytning till en utlänning som har haft ett EU-blåkort och beviljats per- manent uppehållstillstånd får lägga samman vistelser med uppehållstillstånd på grund av anknytning i en eller flera EU-stater för att uppfylla kraven i 5 kap. 3 m § fjärde stycket. Av den tid som anges där ska sökanden de senaste två åren räknat från tiden för ansökan ha haft ett uppehållstillstånd på grund av anknytning till anknytningspersonen utfärdat av Sverige.

Iparagrafen regleras möjligheten för en familjemedlem till en EU-blå- kortsinnehavare att lägga samman vistelsetid i andra EU-stater vid pröv- ningen av en ansökan om permanent uppehållstillstånd. Övervägandena finns i avsnitt 4.

Hänvisningarna ändras till följd av ändringarna i 5 kap.

6 b kap. Tillstånd för företagsintern förflyttning, ICT Uppehållstillstånd för familjemedlemmar

	14 § Uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person som har ett ICT-
	tillstånd eller ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse, ska ges till en sådan
	familjemedlem som avses i 5 kap. 3 a § första stycket. Uppehållstillstånd får endast
	ges om anknytningspersonen kan försörja sig och familjemedlemmen. Om vistelsen
	ska uppgå till högst ett år krävs det också att familjemedlemmen kommer att
	omfattas av en heltäckande sjukförsäkring som gäller i Sverige. Familjemed-
	lemmens uppehållstillstånd ska gälla för samma tid som anknytningspersonens
	tillstånd.
	Undantag från försörjningskravet i första stycket får medges helt eller delvis, om
	det finns särskilda skäl.
	För barn som åberopar anknytning till den som har ett ICT-tillstånd eller ett ICT-
	tillstånd för rörlighet för längre vistelse, eller till hans eller hennes make eller
	sambo, gäller 5 kap. 17 § tredje stycket.
158	Uppehållstillstånd får vägras i fall som avses i 5 kap. 17 a och 17 b §§.

Prop. 2025/26:301

Paragrafen innehåller bestämmelser om uppehållstillstånd för familjemed- lemmar till den som har ett ICT-tillstånd eller ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse. Överväganden finns i avsnitt 7.4 och avsnitt 7.5.

Ändringarna är av samma slag som ändringarna i 6 a kap. 9 §, se kom- mentaren till den paragrafen.

7 kap. Återkallelse av tillstånd

3 § Uppehållstillstånd får återkallas för en utlänning som har rest in i landet, om

1.utlänningen utan arbetstillstånd bedriver verksamhet som kräver ett sådant tillstånd,

2.utlänningen har beviljats arbetstillstånd enligt 6 kap. 2 § första stycket och anställningen upphört, om inte utlänningen inom tre månader har fått en ny anstäl- lning som omfattas av arbetstillståndet eller inom samma tid ansökt om arbets- tillstånd med anledning av en ny anställning och ansökan därefter beviljas, eller

3.det på grund av tidigare verksamhet eller i övrigt kan antas att utlänningen

a) i Sverige eller i något annat nordiskt land kommer att bedriva sabotage,

spioneri eller olovlig underrättelseverksamhet,

b)i Sverige eller i något annat nordiskt land kommer att bedriva sådant företags- spioneri som utövas på uppdrag av eller understöds av en främmande makt eller av någon som agerar för en främmande makts räkning där det kan antas att brottet inte leder till endast böter, eller

c)kommer att bedriva verksamhet med koppling till terrorism.

Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som meddelats med stöd av 5 kap. 3 § 1 eller 4, 3 a § första stycket 1 eller 4 eller tredje stycket 1 eller 4 eller 3 f § får återkallas om förhållandet upphör.

Paragrafen innehåller bestämmelser om återkallelse av uppehållstillstånd. Övervägandena finns i avsnitt 4.

Ändringarna i andra stycket är följdändringar till ändringarna i 5 kap.

3 b § Ett uppehållstillstånd för en utlänning får återkallas, om han eller hon utgör ett hot mot allmän ordning eller säkerhet, har dömts för brott eller i övrigt har brustit i sin vandel.

Första stycket ska inte tillämpas på uppehållstillstånd som avses i 5 kap. 1 a §,

1 b §, 2 a §, 2 d §, 3 a § första stycket, 3 d § första stycket eller 4 §.

Paragrafen innehåller bestämmelser om återkallelse av uppehållstillstånd i vissa fall. Övervägandena finns i avsnitt 4.

Ändringarna i andra stycket är följdändringar till ändringarna i 5 kap.

3 c § Ett uppehållstillstånd som avses i 5 kap. 3 a § första stycket eller 3 d § första stycket får återkallas om utlänningen utgör ett hot mot allmän ordning eller säkerhet.

Ett uppehållstillstånd får återkallas för en utlänning som har ställning som varak- tigt bosatt i en annan EU-stat, om utlänningen utgör ett hot mot allmän ordning eller säkerhet. Detsamma gäller för utlänningens anhöriga.

Paragrafen innehåller bestämmelser om återkallelse av uppehållstillstånd. Övervägandena finns i avsnitt 4.

Ändringarna i första stycket är följdändringar till ändringarna i 5 kap.

159

Prop. 2025/26:301 12 kap. Verkställighet av beslut om avvisning och utvisning

Inhibition

12 c § Om en utlänning som avses i 5 kap. 18 b §, 5 b kap. 15 a § eller 6 a kap. 4 b § har ansökt om uppehållstillstånd får Migrationsverket eller, om ett beslut om ett sådant uppehållstillstånd har överklagats, en migrationsdomstol eller Migra- tionsöverdomstolen besluta om inhibition av ett beslut om att utvisa utlänningen.

Paragrafen är ny och innehåller bestämmelser om inhibition av vissa utlänningars beslut om utvisning. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.

Av paragrafen framgår att om en utlänning som avses i 5 kap. 18 b §,

5 b kap. 15 a § eller 6 a kap. 4 b § har ansökt om uppehållstillstånd får Migrationsverket besluta om inhibition, dvs. tillfälligt avbryta verkställig- heten, av ett beslut om att utvisa utlänningen. Om ett beslut om ett sådant uppehållstillstånd som utlänningen har ansökt om har överklagats får även en domstol besluta om inhibition av ett beslut om att utvisa utlänningen. Vid bedömningen av om beslutet ska inhiberas ska Migrationsverket, migrationsdomstolen eller Migrationsöverdomstolen göra en preliminär bedömning av sannolikheten för att utlänningens ansökan om uppehålls- tillstånd kommer att bifallas. Även i ärenden som kräver mer utredning innan en sådan preliminär bedömning kan göras kan det finnas anledning att inhibera sökandens utvisningsbeslut under tiden för utredningen.

Åtgärder vid hinder mot verkställighet

18 § Migrationsverket får bevilja uppehållstillstånd om det i ett ärende om verk- ställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning som fått laga kraft kommer fram nya omständigheter som innebär att

1.det finns ett hinder mot verkställighet enligt 1, 2 eller 3 §,

2.det finns anledning att anta att det avsedda mottagarlandet inte kommer att vara villigt att ta emot utlänningen, eller

3.det finns medicinska hinder eller någon annan särskild anledning att beslutet inte bör verkställas.

Barn får beviljas uppehållstillstånd enligt första stycket 3 även om de omstän- digheter som kommer fram inte har samma allvar och tyngd som krävs för att tillstånd ska beviljas vuxna personer.

Vid bedömningen enligt första stycket 3 av om det finns någon annan särskild anledning att ett beslut inte bör verkställas ska konsekvenserna för ett barn av att skiljas från sin förälder särskilt beaktas, om det står klart att uppehållstillstånd på grund av stark anknytning enligt 5 kap. 3 eller 3 a § eller någon av 3 d–3 f §§ skulle ha beviljats om prövningen gjorts före inresan i Sverige.

Migrationsverket får också besluta om inhibition.

Första stycket 1 gäller inte om nya omständigheter ska prövas inom ramen för en efterföljande ansökan enligt artikel 55 i asylprocedurförordningen.

Första–fjärde styckena gäller inte för en utlänning som omfattas av bestäm- melserna i 17 a §.

Paragrafen innehåller bestämmelser om uppehållstillstånd på grund av hinder mot verkställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning. Övervägandena finns i avsnitt 4.

Ändringarna i tredje stycket är följdändringar till ändringarna i 5 kap.

160

13 kap. Handläggningen av ärenden hos	Prop. 2025/26:301
förvaltningsmyndigheterna m.m.

DNA-analys

15 § I ärenden om uppehållstillstånd på grund av anknytning enligt 5 kap. 3 § 2–4, 3 a § första stycket 2–4 och tredje stycket 2–4 samt 3 e, 3 g och 3 h §§ ska Migra- tionsverket ge sökanden och anknytningspersonen tillfälle att få en DNA-analys utförd i fråga om ett åberopat biologiskt släktskap, om

1.sökanden inte genom annan utredning har kunnat visa att det åberopade släktskapet finns, och

2.det inte är uppenbart att det åberopade släktskapet inte finns.

Om ansökan ska avslås av andra skäl än på grund av otillräcklig utredning om släktskapet, behöver tillfälle till DNA-analys inte lämnas.

En DNA-analys får utföras endast om den som ska undersökas har informerats om syftet med DNA-analysen och har gett sitt skriftliga samtycke.

Kostnaden för provtagning, transport av prover och analys ska betalas av staten.

Paragrafen reglerar förutsättningarna för att i ett anknytningsärende få en DNA-analys utförd när det gäller ett åberopat biologiskt släktskap. Över- vägandena finns i avsnitt 10.

Genom ändringarna i första stycket anpassas hänvisningarna till de ändringar som görs i 5 kap. Vidare skärps de krav som ska ställas på annan åberopad bevisning för att en DNA-analys inte ska erbjudas för att sökanden ska kunna bevisa det åberopade släktskapet. Kravet att sökanden ska visa att släktskapet finns är högt ställt. Om det inte görs krävs det att resultatet av DNA-analysen utvisar släktskapet för att ansökan ska beviljas.

16 § Om det i något annat fall än de som avses i 15 § har åberopats en DNA- analys i ett ärende om uppehållstillstånd på grund av anknytning enligt 5 kap. 3 § 2–4, 3 a § första stycket 2–4 och tredje stycket 2–4 samt 3 e, 3 g och 3 h §§, har den som bekostat DNA-analysen rätt till ersättning från staten för skälig kostnad för provtagning, transport av prover och analys, om

1.sökanden inte har getts tillfälle att få en DNA-analys utförd enligt 15 §,

2.analysen visar det åberopade släktskapet, och

3.uppehållstillstånd beviljas på grund av den åberopade anknytningen.

Ett beslut om ersättning meddelas av Migrationsverket. En särskild ansökan om ersättning ska göras senast sex månader efter det att ärendet om uppehållstillstånd har avgjorts slutligt.

Paragrafen innehåller regler om rätt till ersättning från staten för skälig kostnad för provtagning, transport av prover och analys i vissa fall för den som har bekostat en DNA-analys. Övervägandena finns i avsnitt 10.

Hänvisningarna i första stycket anpassas till de ändringar som görs i

5 kap.

21 kap. Tillfälligt skydd

4 § Om ett uppehållstillstånd med tillfälligt skydd har getts till en person (an- knytningspersonen) ska ett sådant tillstånd också ges till en utlänning som är make eller sambo till anknytningspersonen eller barn till anknytningspersonen eller till hans eller hennes make eller sambo, om familjen fanns redan i ursprungslandet

161

Prop. 2025/26:301 och splittrades på grund av omständigheterna kring den massiva tillströmningen av fördrivna personer.

Utöver det som anges i första stycket får uppehållstillstånd med tillfälligt skydd också ges till en utlänning som på annat sätt är nära anhörig till anknytningsperso- nen och som ingick i samma hushåll vid tidpunkten för omständigheterna kring den massiva tillströmningen av fördrivna personer och som vid den tidpunkten var helt eller delvis beroende av anknytningspersonen.

Uppehållstillstånd enligt denna paragraf får vägras en utlänning endast om det finns synnerliga skäl med hänsyn till rikets säkerhet eller på grund av utlänningens brottslighet.

I paragrafen regleras när uppehållstillstånd med tillfälligt skydd ska eller får ges till anhöriga till en person som beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd i Sverige. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

Reglerna anpassas till artikel 15 i rådets direktiv 2001/55/EG av den 20 juli 2001 om miniminormer för att ge tillfälligt skydd vid massiv till- strömning av fördrivna personer och om åtgärder för att främja en balans mellan medlemsstaterna.

Första stycket ändras så att det uttryckligen anges att anknytnings- personens make eller sambo samt barn till anknytningspersonen eller hans eller hennes make eller sambo har rätt till uppehållstillstånd, förutsatt att det är fråga om en familj som fanns redan i ursprungslandet och som splittrats på grund av omständigheter kring den massiva tillströmningen. Att det ska vara fråga om en familj som etablerats redan i ursprungslandet innebär inte att familjen måste ha bestått av precis samma personer där. Det relevanta är att förhållandet mellan utlänningen och anknytningspersonen fanns redan där. Kravet på att ett barn ska vara ogift för att omfattas av stycket tas bort.

I andra stycket regleras möjligheten till uppehållstillstånd för anhöriga utanför den närmaste familjen. Stycket anpassas till massflyktsdirektivet. Bestämmelsen är i likhet med den nuvarande regleringen fakultativ.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2026. 2. Kravet på vistelsetid i 5 kap. 3 i § gäller inte i

–ärenden där ansökan om uppehållstillstånd har inkommit till Migrationsverket före ikraftträdandet, och

–ärenden om förlängning av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av anknytning som har beviljats en utlänning enligt äldre bestämmelser.

3. I fråga om återkallelse av uppehållstillstånd på grund av anknytning som har beviljats före ikraftträdandet gäller 7 kap. 3 § i den äldre lydelsen.

Enligt punkt 1 träder lagen i kraft den 1 oktober 2026.

Av punkt 2 framgår att kravet på vistelsetid inte ska tillämpas i ärenden som har inkommit till Migrationsverket senast dagen före ikraftträdandet. Kravet ska enligt punkten inte heller tillämpas i ärenden om förlängning av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som har beviljats en utlänning på grund av anknytning enligt äldre regler. Det innebär att en utlänning som redan vid ikraftträdandet vistas i Sverige med uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person här och som ansöker om förlängt uppehålls-

162

tillstånd på grund av anknytning till personen inte omfattas av kravet på Prop. 2025/26:301 vistelsetid.

Punkt 3 införs till följd av att de paragrafer som 7 kap. 3 § andra stycket hänvisar till upphävs och innebär att ett uppehållstillstånd som har bevil- jats på grund av anknytning med stöd av äldre regler även fortsatt får åter- kallas i enlighet med de hittillsvarande reglerna, om förhållandet upphör.

Övervägandena finns i avsnitt 11.

13.2Förslaget till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716)

5 kap. Uppehållstillstånd

När ansökan om uppehållstillstånd ska vara gjord

Första stycket gäller inte om

1.utlänningen kan beviljas uppehållstillstånd här med stöd av 21 kap. 2, 3, 4 eller 6 §,

2.utlänningen med stöd av 6 § bör beviljas uppehållstillstånd här,

3.en ansökan om uppehållstillstånd avser förlängning av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som har beviljats en utlänning med stöd av 3 eller 3 a § eller någon av 3 d–3 h §§,

4.utlänningen kan beviljas eller har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd här med stöd av 15 §,

5.utlänningen enligt 3 eller 3 a § eller någon av 3 d–3 h §§ har stark anknytning till en person som är bosatt i Sverige och det inte skäligen kan krävas att utlänning- en reser till ett annat land för att ge in ansökan där,

6.utlänningen har rätt till uppehållstillstånd med stöd av artikel 23 i skydds- grundsförordningen,

7.utlänningen kan beviljas uppehållstillstånd enligt 15 d §,

8.följande villkor är uppfyllda:

b)utlänningen har

– ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för arbete som har beviljats enligt 10 § i de fall som avses i 6 kap. 2 § första stycket och inom giltighetstiden för detta tillstånd ansöker om ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för att bedriva näringsverksamhet enligt 10 a §, och förutsättningarna för det tidigare tillståndet har varit uppfyllda, eller

– ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för att bedriva näringsverksamhet som har beviljats enligt 10 a § och inom giltighetstiden för detta tillstånd ansöker om ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för arbete enligt 10 § i de fall som avses i 6 kap. 2 § första stycket, och förutsättningarna för det tidigare tillståndet har varit upp- fyllda, eller

c) en ansökan avser ett uppehållstillstånd som familjemedlem till en utlänning som avses i a eller b, om ansökan ges in inom giltighetstiden för det tidigare till- ståndet som familjemedlem och utlänningen beviljas uppehållstillstånd enligt de bestämmelser som anges där,

9. utlänningen har ett uppehållstillstånd enligt 10 § eller 5 b kap. 3 § och anting- en har slutfört en högskoleutbildning som avser studier som motsvarar minst två

163

Prop. 2025/26:301 terminer eller fullföljt minst två terminer vid en utbildning på forskarnivå eller har ett uppehållstillstånd enligt 5 b kap. 1, 2, 4, 7 eller 8 §,

10.utlänningen har rätt till uppehållstillstånd enligt 2 a eller 2 d §, eller

11.det annars finns synnerliga skäl.

Första stycket gäller inte heller en utlänning som har beviljats ett uppehålls- tillstånd enligt 9 §, om ansökan avser ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för arbete enligt 10 § i de fall som avses i 6 kap. 2 § första stycket eller för att bedriva närings- verksamhet enligt 10 a § och ges in inom giltighetstiden för det tidigare tillståndet.

Vid skälighetsbedömningen enligt andra stycket 5 ska konsekvenserna för ett barn av att skiljas från sin förälder särskilt beaktas, om det står klart att uppe- hållstillstånd skulle ha beviljats om prövningen gjorts före inresan i Sverige.

I fråga om uppehållstillstånd för en utlänning som ska avvisas eller utvisas enligt ett beslut som har fått laga kraft gäller föreskrifterna i 20 § samt 12 kap. 16 b, 16 c, 16 e, 16 g, 17 a, 17 c och 18–20 §§.

Paragrafen reglerar när en ansökan om uppehållstillstånd ska vara gjord. Övervägandena finns i avsnitt 5.2 och 11.

Sjätte stycket ändras på så sätt att hänvisningen till 18 b § tas bort som en följd av att den paragrafen upphör att gälla.

6 kap. Arbetstillstånd

När ansökan om arbetstillstånd ska vara gjord

4 § En utlänning som vill ha arbetstillstånd i Sverige ska ha ansökt om och beviljats ett sådant tillstånd före inresan i landet. En ansökan om arbetstillstånd får inte bifallas efter inresan utom i fall som avses i 5 kap. 18 § andra–fjärde styckena, 18 a och 19 §§, vilka bestämmelser tillämpas på motsvarande sätt i fråga om arbetstillstånd.

Paragrafen reglerar när en ansökan om arbetstillstånd ska vara gjord. Övervägandena finns i avsnitt 5.2 och 11.

Andra meningen ändras på så sätt att hänvisningen till 18 b § tas bort som en följd av att den paragrafen upphör att gälla.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2028.

2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för överklagande av beslut som har med- delats före ikraftträdandet.

Enligt punkt 1 träder lagen i kraft den 1 januari 2028.

Av punkt 2 framgår att äldre föreskrifter fortfarande gäller för överkla- gande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet. Domstolen ska då lägga samma regler – dvs. äldre föreskrifter – till grund för prövningen som Migrationsverket har tillämpat.

Övervägandena finns i avsnitt 11.

164

13.3	Förslaget till lag om ändring	Prop. 2025/26:301
	i studiestödslagen (1999:1395)

2 kap. Studiehjälp

Vem som kan få studiehjälp

4 § Studiehjälp får lämnas till studerande som är svenska medborgare. Studiehjälp får också lämnas till studerande som inte är svenska medborgare,

om de studerande

1.är bosatta i Sverige och har permanent uppehållstillstånd här, och

2.har bosatt sig i Sverige huvudsakligen i annat syfte än att genomgå utbildning

här.

Kravet på permanent uppehållstillstånd i andra stycket 1 gäller inte för personer som har fått en varaktig anknytning till Sverige och som är

1.utländska medborgare med uppehållsrätt enligt 3 a kap. 3 eller 4 § utlännings- lagen (2005:716),

2.schweiziska medborgare med uppehållstillstånd, eller

3.familjemedlemmar till schweiziska medborgare som avses i 2 och själva har uppehållstillstånd.

Studiehjälp får lämnas även om kravet på permanent uppehållstillstånd i andra stycket 1 inte är uppfyllt, om

1.den studerande har beviljats internationellt skydd med stöd av Europaparla- mentets och rådets förordning (EU) 2024/1347 av den 14 maj 2024 om normer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till inter- nationellt skydd, för en enhetlig status för flyktingar eller personer som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande och för innehållet i det beviljade skyddet, om ändring av rådets direktiv 2003/109/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/95/EU,

2.den studerande har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd med stöd av artikel 23 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1347 eller med stöd av 5 kap. 3, 3 a, 3 d, 3 e, 3 f, 3 g, 3 h eller 6 § eller 12 kap. 18 § första stycket 1 utlänningslagen eller med stöd av lagen (2017:353) om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå, eller

3.det finns särskilda skäl.

Om den studerande i fall som avses i fjärde stycket 2 har beviljats uppehålls- tillstånd på grund av anknytning till någon som har ett tidsbegränsat uppehålls- tillstånd får studiehjälp endast lämnas om anknytningspersonen

1.har beviljats internationellt skydd som flykting eller subsidiärt skyddsbehövande,

eller

2.har beviljats uppehållstillstånd enligt 5 kap. 2 b eller 6 § eller 12 kap. 18 § första stycket 1 utlänningslagen.

I 1 kap. 4–7 §§ finns bestämmelser om att vissa utländska medborgare ska jäm- ställas med svenska medborgare.

Paragrafen innehåller bestämmelser om till vilka personer som studiehjälp får lämnas. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

Ändringarna i fjärde stycket och det nya femte stycket är följdändringar till ändringarna i 5 kap. utlänningslagen och innebär ingen ändring i sak.

165

Prop. 2025/26:301 3 kap. Studiemedel

Vem som kan få studiemedel

4 § Studiemedel får lämnas till studerande som är svenska medborgare. Studiemedel får också lämnas till studerande som inte är svenska medborgare,

om de studerande

1.är bosatta i Sverige och har permanent uppehållstillstånd här, och

2.har bosatt sig i Sverige huvudsakligen i annat syfte än att genomgå utbildning

här.

Kravet på permanent uppehållstillstånd i andra stycket 1 gäller inte för personer som har en varaktig anknytning till Sverige och som är

1.utländska medborgare med uppehållsrätt enligt 3 a kap. 3 eller 4 § utlännings- lagen (2005:716),

2.schweiziska medborgare med uppehållstillstånd, eller

3.familjemedlemmar till schweiziska medborgare som avses i 2 och själva har uppehållstillstånd.

Studiemedel får lämnas även om kravet på permanent uppehållstillstånd i andra stycket 1 inte är uppfyllt, om

3.det finns särskilda skäl.

Om den studerande i fall som avses i fjärde stycket 2 har beviljats uppehållstill- stånd på grund av anknytning till någon som har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får studiemedel endast lämnas om anknytningspersonen

1.har beviljats internationellt skydd som flykting eller subsidiärt skyddsbehövande,

eller

2.har beviljats uppehållstillstånd enligt 5 kap. 2 b eller 6 § eller 12 kap. 18 § första stycket 1 utlänningslagen.

I 1 kap. 4–6 §§ finns bestämmelser om att vissa utländska medborgare ska jäm- ställas med svenska medborgare.

Paragrafen innehåller bestämmelser om till vilka personer som studie- medel får lämnas. Övervägandena finns i avsnitt 4.2.

Ändringarna i fjärde stycket och det nya femte stycket är följdändringar till ändringarna i 5 kap. utlänningslagen och innebär ingen ändring i sak.

166

13.4	Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:82)	Prop. 2025/26:301
	om svenskt medborgarskap

Förvärv av svenskt medborgarskap genom anmälan

6 § Ett barn som har fötts i Sverige och som sedan födelsen är statslöst förvärvar svenskt medborgarskap efter anmälan av den eller dem som har vårdnaden om barnet, om barnet har permanent uppehållstillstånd och hemvist här i landet.

Kravet på permanent uppehållstillstånd i första stycket gäller inte ett barn som har haft hemvist här i landet sedan fem år eller under sammanlagt tio år och som har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 3, 3 a, 3 g, 3 h eller 6 § eller 12 kap. 18 § utlänningslagen (2005:716) eller med stöd av artikel 23 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1347 av den 14 maj 2024 om normer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd, för en enhetlig status för flyktingar eller personer som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande och för inne- hållet i det beviljade skyddet, om ändring av rådets direktiv 2003/109/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/95/EU, eller som flykting eller subsidiärt skyddsbehövande med stöd av artikel 24 i samma förord- ning eller motsvarande äldre bestämmelser.

I paragrafen finns bestämmelser om förutsättningarna för barn som är födda i Sverige och som sedan födelsen är statslösa att förvärva svenskt medborgarskap efter anmälan av den eller de som har vårdnaden om barnet. Övervägandena finns i avsnitt 4.

Ändringarna i andra stycket är följdändringar till ändringarna i 5 kap. utlänningslagen.

8 § En utlänning som är född i Sverige och sedan födelsen är statslös förvärvar svenskt medborgarskap efter anmälan om han eller hon

1.har fyllt arton men inte tjugoett år vid anmälningstillfället,

2.har permanent uppehållstillstånd i Sverige eller har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd med stöd av 5 kap. 3 eller 3 a § eller någon av 3 d–3 h §§ eller 6 § eller 12 kap. 18 § utlänningslagen (2005:716) eller med stöd av artikel 23 i Europa- parlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1347 eller som flykting eller subsidiärt skyddsbehövande med stöd av artikel 24 i samma förordning eller motsvarande äldre bestämmelser,

3.har haft hemvist här i landet sedan fem år eller under sammanlagt tio år, och

4.inte har dömts för ett brott mot Sveriges säkerhet eller dömts till frihets- berövande påföljd i fem år eller längre.

I paragrafen finns bestämmelser som ger unga vuxna i åldrarna 18 till 20 år möjlighet att göra en egen anmälan om att förvärva svenskt medbor- garskap. Övervägandena finns i avsnitt 4.

Ändringarna i punkt 2 är följdändringar till ändringarna i 5 kap. ut- länningslagen.

Vissa bestämmelser som rör krav på permanent uppehållstillstånd och uppehållsrätt

20 § Det som föreskrivs i denna lag om krav på permanent uppehållstillstånd
gäller inte för den som
1. är medborgare i Danmark, Finland, Island eller Norge, eller	167

Prop. 2025/26:301 2. har välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppehållstillstånd och

a)har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 2 b eller 6 § eller enligt 12 kap. 18 § utlänningslagen (2005:716), eller som flykting eller subsidiärt skyddsbehövande med stöd av artikel 24 i Europaparlamentets och rådets förord- ning (EU) 2024/1347 eller motsvarande äldre bestämmelser, eller

b)har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 3 eller 3 a § eller någon av 3 d–3 h §§ utlänningslagen på grund av anknytning till en sådan ut- länning som avses i a.

Kravet i första stycket 2 på välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppehålls- tillstånd gäller inte för den som har hemvist i Sverige sedan tio år.

I fråga om medborgare i övriga länder inom Europeiska ekonomiska samarbets- området (EES) och sådana familjemedlemmar som avses i 3 a kap. 2 § utlännings- lagen (2005:716) ska vid tillämpningen av denna lag uppehållsrätt likställas med ett permanent uppehållstillstånd. Detsamma gäller för de utlänningar som har beviljats uppehållsstatus i Sverige enligt avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen (EUT L 29, 31.1.2020, s. 7).

Paragrafen reglerar i vilka fall som kravet på permanent uppehållstillstånd inte behöver vara uppfyllt för att en person ska kunna förvärva svenskt medborgarskap. Övervägandena finns i avsnitt 4.

Ändringarna i första stycket 2 b är följdändringar till ändringarna i 5 kap. utlänningslagen.

13.5Förslaget till lag om ändring i lagen (2013:156) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare

2 § Lagen gäller även för nyanlända invandrare som har fyllt 18 år men inte har uppnått riktåldern för pension enligt 2 kap. 10 a–10 d §§ socialförsäkringsbalken, är folkbokförda i en kommun och har beviljats

1.uppehållstillstånd på grund av anknytning enligt 5 kap. 3, 3 a eller 3 d § utlänningslagen (2005:716),

2.uppehållstillstånd på grund av anknytning enligt någon av 5 kap. 3 e–3 h §§ utlänningslagen,

3.uppehållskort efter ansökan enligt 3 a kap. 10 § utlänningslagen,

4.uppehållstillstånd som familjemedlem eller anhörig enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 5 kap. 23 § tredje, fjärde eller, när det gäller familje- medlem till en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd för arbete, femte stycket utlänningslagen,

5.uppehållstillstånd som familjemedlem enligt 6 a kap. 9 § utlänningslagen,

6.uppehållstillstånd som familjemedlem enligt 6 b kap. 14 § utlänningslagen,

eller

7.uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person som har beviljats uppehållstillstånd med stöd av någon av bestämmelserna i 1 a §.

Paragrafen reglerar målgruppen för kommunernas ansvar att erbjuda nyan- lända invandrare samhällsorientering. Övervägandena finns i avsnitt 4.

Ändringarna i punkt 1 och 2 är följdändringar till ändringarna i 5 kap. utlänningslagen.

168

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Prop. 2025/26:301

1.Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2026.

2.För uppehållstillstånd som har beviljats enligt 5 kap. 3 eller 3 a § utlännings- lagen (2005:716) i deras lydelse före den 1 oktober 2026 gäller 2 § i den äldre lydelsen.

Enligt punkt 1 träder lagen i kraft den 1 oktober 2026.

Punkt 2 innebär att 2 § i den äldre lydelsen gäller för utlänningar som har beviljats uppehållstillstånd på grund av anknytning med stöd av äldre bestämmelser i 5 kap. 3 eller 3 a § utlänningslagen.

Övervägandena finns i avsnitt 11.

13.6Förslaget till lag om ändring i lagen (2026:000) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

7 kap. Återkallelse av tillstånd

3 d § Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får, utöver vad som i övrigt framgår av denna lag, återkallas om förutsättningarna för uppehållstillståndet inte längre är uppfyllda.

Ett uppehållstillstånd ska inte återkallas enligt första stycket om det finns förutsättningar att meddela uppehållstillstånd enligt 5 kap. 3 g § 2.

Paragrafen innehåller bestämmelser om återkallelse av uppehållstillstånd. Övervägandena finns i avsnitt 5.

Det nya andra stycket innebär att återkallelse enligt första stycket inte ska ske när det finns förutsättningar att meddela uppehållstillstånd enligt 5 kap. 3 g § 2, dvs. på grund av anknytning i förlängningssituationer när utlänningen är under 21 år eller ingår i samma hushåll som anknytnings- personen och det finns ett särskilt beroendeförhållande mellan dem.

169

Prop. 2025/26:301 Bilaga 1

Sammanfattning av betänkandet Skärpta villkor för anhöriginvandring (SOU 2025:95)

Krav för att vara anknytningsperson

En mer situationsanpassad reglering om anhöriginvandring

När de nuvarande reglerna om anhöriginvandring i 5 kap. utlänningslagen (2005:716) infördes var det med utgångspunkten att enhetliga regler skulle gälla för alla personer i Sverige, oavsett medborgarskap. Utredningen föreslår i stället att regleringen om anhöriginvandring ska bli mer situa- tionsanpassad, på så sätt att olika krav och förutsättningar i vissa avseen- den ska gälla för olika personkategorier. I fråga om vilka krav som ska ställas för att vara anknytningsperson vid anhöriginvandring föreslår utredningen följande.

För att en svensk eller nordisk medborgare, eller person med permanent uppehållsrätt i Sverige, ska kunna vara anknytningsperson ska det, i likhet med vad som gäller i dag, krävas att personen är bosatt i Sverige.

För att en person med uppehållstillstånd i Sverige ska kunna vara an- knytningsperson ska det, utöver bosättning, krävas att personen antingen har permanent uppehållstillstånd eller ett tidsbegränsat uppehållstillstånd med en giltighetstid om minst ett år och välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppehållstillstånd. Förslaget innebär att det för personer med tidsbegränsade uppehållstillstånd införs ett krav på minsta giltighetstid för tillståndet, vilket är ett nytt krav. Samtidigt innebär förslaget att det nuva- rande kravet på att ett tidsbegränsat uppehållstillstånd ska ha beviljats på någon av vissa särskilt angivna grunder för att tillståndsinnehavaren ska kunna vara anknytningsperson utgår. I fråga om de närmare förutsätt- ningarna för anhöriginvandring ska det däremot i vissa avseenden göras en åtskillnad mellan olika anknytningspersoner utifrån tillståndsgrund.

För att ett ensamkommande barn ska kunna vara anknytningsperson i förhållande till sina föräldrar föreslår utredningen att det, i likhet med vad som gäller i dag, inte ska ställas krav på vilken typ av uppehållstillstånd som har beviljats barnet. Vidare föreslår utredningen att det nuvarande kravet på att ett sådant barn ska vara ogift för att kunna vara anknyt- ningsperson i förhållande till sina föräldrar ska tas bort.

En väntetid vid anhöriginvandring införs

Utredningen föreslår att det för att en ansökan om uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person med tidsbegränsat uppehållstillstånd ska kunna beviljas som huvudregel ska krävas att anknytningspersonen har vistats i Sverige med uppehållstillstånd sedan minst två år när ansökan om uppehållstillstånd för familjemedlemmen ges in. Vissa ärenden ska vara undantagna från väntetiden, däribland ärenden som gäller ensamkomman- de barn och vissa ärenden som gäller flyktingar. Det ska också vara möjligt att göra undantag från väntetiden om det finns särskilda skäl.

170

Anhöriga som kan beviljas uppehållstillstånd på grund av anknytning

Enligt nuvarande regler i 5 kap. 3 § utlänningslagen har en utlänning som är make, sambo eller barn till en anknytningsperson i Sverige en principiell rätt till uppehållstillstånd. Den tvingande regleringen är utformad med utgångspunkt i familjeåterföreningsdirektivet men omfattar alla anknyt- ningspersoner, oavsett medborgarskap eller grund för uppehållstillstånd. Utredningen föreslår att regleringen om anhöriginvandring för situationer som inte omfattas av EU-rätten i stället ska ges en i sin helhet fakultativ utformning, även för situationer som rör den närmaste familjen. Förslaget innebär bl.a. att anknytningsreglerna i 5 kap. utlänningslagen inte längre ska ge någon principiell rätt till anhöriginvandring för alternativt skydds- behövande eller för personer som har beviljats uppehållstillstånd på grund av verkställighetshinder av motsvarande skäl, utan endast en sådan möjlig- het. Samma sak ska gälla när anknytningspersonen är svensk eller nordisk medborgare, eller har permanent uppehållsrätt i Sverige. Förslaget innebär att möjligheterna att beakta omständigheter som talar mot att bevilja uppe- hållstillstånd kommer att bli större i anknytningsärenden som inte omfattas av EU-rätten.

Vidare lämnar utredningen följande förslag:

•Rätten eller möjligheten till uppehållstillstånd för icke gemensamma barn ska knytas till vem som har vårdnaden om barnet.

•Kravet på att ett barn ska vara ogift för att en rätt eller möjlighet för barnet att få uppehållstillstånd på grund av anknytning till en förälder, eller förälderns make eller sambo, ska tas bort.

•Möjligheten att bevilja uppehållstillstånd för en utlänning som har för avsikt att gifta sig eller bli sambo med en person som har uppehålls- tillstånd i Sverige ska begränsas till att omfatta situationer när orsaken till att anknytningspersonen och utlänningen inte levt tillsammans i hemlandet varit att det varit omöjligt på grund av att förhållandet inte accepterats där.

•Den nuvarande regleringen som ger möjlighet att ge uppehållstillstånd till en utlänning som har svenskt ursprung eller som under lång tid har vistats i Sverige med uppehållstillstånd ska tas bort.

•Den nuvarande regleringen som ger möjlighet att bevilja uppehålls- tillstånd för nära anhöriga utanför kärnfamiljen (exempelvis unga hemmavarande vuxna) ska bli bättre anpassad för att även kunna tillämpas i förlängningsärenden.

Krav på försörjning m.m. som villkor för anhöriginvandring

Enligt nuvarande regler i 5 kap. utlänningslagen får uppehållstillstånd på grund av anknytning som utgångspunkt endast ges om anknytnings- personen kan försörja sig och familjemedlemmen samt har en lämplig bostad. Utredningen föreslår att möjligheterna att göra undantag från för- sörjningskravet ska begränsas, dels på så sätt att det nuvarande undantaget när anknytningspersonen är flykting anpassas till regleringen i familjeåter- föreningsdirektivet, dels på så sätt att den nuvarande möjligheten att göra undantag från kravet vid särskilda skäl begränsas till att gälla i vissa

Prop. 2025/26:301 Bilaga 1

171

Prop. 2025/26:301 Bilaga 1

anknytningssituationer. I andra anknytningssituationer ska det i stället krävas synnerliga skäl för undantag.

Utredningen föreslår också att försörjningskravet vid anhöriginvandring som utgångspunkt ska gälla även vid prövning av en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd, vilket är en skillnad i förhållande till vad som gäller i dag. Vid prövningen av en sådan ansökan ska dock även familjemedlem- mens, och andra familjemedlemmars, inkomster kunna beaktas vid be- dömningen av om kravet är uppfyllt.

Skäl att neka uppehållstillstånd på grund av anknytning

Utredningen föreslår att det ska införas ett förtydligande i utlänningslagen av innebörden att tidigare våld eller kränkningar mot anknytnings- personen, eller någon annan familjemedlem, ska beaktas särskilt i ärenden om uppehållstillstånd på grund av anknytning som inte omfattas av EU- rätten. Vidare lämnas förslag som innebär att möjligheten att neka uppe- hållstillstånd kommer att bli större i vissa sådana ärenden.

Fortsatt uppehållstillstånd vid ändrade förhållanden

Utredningen föreslår att möjligheten att bevilja fortsatt uppehållstillstånd när en anknytningsgrundande relation har upphört på grund av att sökan- den har särskild anknytning till Sverige (vilket i praxis tillämpas som ett krav på två års heltidsanställning) ska tas bort. Vidare föreslås att reg- leringen ska ändras på så sätt att det när ett anknytningsgrundande för- hållande har upphört ska vara möjligt att bevilja fortsatt uppehållstillstånd för sökanden om omständigheterna är särskilt ömmande, i stället för om starka skäl talar för att sökanden ska ges fortsatt uppehållstillstånd, vilket innebär en anpassning till EU-rätten.

Utredningen föreslår också att tillämpningsområdet för regleringen om fortsatt uppehållstillstånd vid brusten anknytning ska utvidgas till att även omfatta vissa andra situationer när ett tidigare anknytningsgrundande för- hållande inte kan läggas till grund för att bevilja fortsatt uppehållstillstånd, exempelvis på grund av att anknytningspersonen har förlorat sitt uppe- hållstillstånd eller lämnat Sverige. Även detta innebär en anpassning till EU-rätten.

DNA-analys i anknytningsärenden

Utredningen föreslår att regleringen om DNA-analys i anknytningsären- den ska ändras på så sätt att det ska bli tydligare vilka krav som ska ställas på annan åberopad bevisning för att en DNA-analys ska anses obehövlig. Förslaget syftar till att säkerställa att DNA-analys kommer till användning i sådana fall där omständigheterna ger anledning att tvivla på de åberopade släktskapsförhållandena. Det föreslås också att regleringen om DNA- analys ska utvidgas till att omfatta fler anknytningsärenden.

Vidare föreslås en ändring i utlänningsförordningen i syfte att tydliggöra vilka uppgifter som ska överföras från Migrationsverket till Rättsmedici- nalverket i samband med DNA-analys.

172

Anhöriginvandring för särskilda personkategorier

Utöver ändringar i 5 kap. utlänningslagen föreslår utredningen vissa änd- ringar av de regler om anhöriginvandring som finns i andra delar av utlänningslagstiftningen. Bland annat föreslås följande:

•Anhörigkretsen som ska kunna beviljas uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person med nationellt uppehållstillstånd för arbete ska begränsas till make, sambo och barn under 18 år.

•Regleringen om uppehållstillstånd för familjemedlemmar till personer med ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat ska anpassas efter regleringen i det s.k. VABO-direktivet, vilket bl.a. innebär en skärpning av anhörigkretsen och att ett försörjningskrav införs.

•Ett försörjningskrav vid anhöriginvandring ska införas för forskare.

•Försörjningskravet vid anhöriginvandring kopplad till arbetskrafts- invandring ska gälla även vid prövning av en ansökan om fortsatt uppe- hållstillstånd.

•I vissa situationer där det som villkor för anknytningspersonens eget uppehållstillstånd uppställs ett krav på försäkringsskydd ska ett mot- svarande krav införas som villkor för anhöriginvandring.

•Regleringen i 21 kap. 4 § utlänningslagen ska anpassas efter regle- ringen i massflyktsdirektivet.

Ikraftträdande m.m.

Utredningen föreslår att ändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2027 men att den föreslagna väntetiden inte ska tillämpas i ärenden som har inletts hos Migrationsverket före ikraftträdandet.

Prop. 2025/26:301 Bilaga 1

173

Prop. 2025/26:301 Bilaga 2

Betänkandets lagförslag

Förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Härigenom föreskrivs i fråga om utlänningslagen (2005:716)

dels att nuvarande 5 kap. 3 b, 3 d, 3 f och 3 g §§ ska betecknas 5 kap. 3 f–

3 i §§,

dels att 5 kap. 3, 3 a, 3 c och 3 e §§, de nya 5 kap. 3 f–3 i §§, 5 kap. 16 och 17–18 §§, 5 b kap. 19 §, 6 a kap. 9–10 a §§, 6 b kap. 14 §, 7 kap. 3 §, 12 kap. 18 §, 13 kap. 15 och 16 §§, 21 kap. 4 § och rubriken närmast före 5 kap. 3 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas två nya paragrafer, 5 kap. 3 b och 3 d §§, och närmast före 3 a–3 f och 3 i §§ rubriker av följande lydelse.

	Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	5 kap.
	Uppehållstillstånd på grund	Uppehållstillstånd på grund
	av anknytning	av anknytning till bl.a. svenska
		medborgare
	3 §1
	Uppehållstillstånd ska, om inte	Uppehållstillstånd på grund av an-
	annat följer av 17–17 b §§, ges till	knytning till en person (anknytnings-
		personen) som är bosatt i Sverige
		och är svensk eller nordisk medbor-
		gare eller har permanent uppe-
		hållsrätt får, om inte annat följer av
		17 § andra stycket, ges till en ut-
		länning som är
	1. en utlänning som är make eller	1. anknytningspersonens	make
	sambo till någon som är bosatt	eller sambo,
	eller som har beviljats uppehålls-
	tillstånd för bosättning i Sverige,
	2. ett utländskt barn som är ogift	2. barn till anknytningspersonen
	och	och anknytningspersonens	make
		eller sambo,
	a) har en förälder som är bosatt i
	eller har beviljats uppehållstill-
	stånd för bosättning i Sverige, eller
	b) har en förälder som är gift
	eller sambo med någon som är bo-
	satt i eller har beviljats uppehålls-
	tillstånd för bosättning i Sverige,
	3. ett utländskt barn som är ogift	3. barn till anknytningspersonen,
	och som har adopterats eller som	om barnet står under hans eller
	avses bli adopterat av någon som	hennes vårdnad, eller
174	1 Senaste lydelse 2023:652. Ändringen innebär bl.a. att tredje stycket tas bort.

vid tidpunkten för adoptionsbe-
slutet var och fortfarande är bosatt
i eller har beviljats uppehålls-
tillstånd för bosättning i Sverige,
om barnet inte omfattas av 2 och
om adoptionsbeslutet
– har meddelats eller avses kom-
ma att meddelas av svensk domstol,
– gäller i Sverige enligt lagen
(1997:191) med anledning av
Sveriges tillträde till Haagkonven-
tionen om skydd av barn och sam-
arbete vid internationella adoptioner,
eller
– gäller i Sverige enligt lagen
(2018:1289) om adoption i inter-
nationella situationer,
4. en utlänning som är förälder	4. barn till anknytningspersonens
till ett ogift utländskt barn som är	make eller sambo, om barnet står
flykting eller alternativt skydds-	under makens eller sambons vård-
behövande, om barnet vid ankoms-	nad.
ten till Sverige var skilt från båda
sina föräldrar eller från någon
annan vuxen person som får anses
ha trätt i föräldrarnas ställe, eller
om barnet lämnats ensamt efter
ankomsten, och
5. en utlänning som är förälder
till ett ogift utländskt barn som är
flykting eller alternativt skydds-
behövande, eller en annan vuxen
person som får anses ha trätt i
föräldrarnas ställe, om utlänningen
befinner sig i Sverige och beslutet
om hans eller hennes asylansökan
fattas i samband med beslutet om
barnets asylansökan.
När en ansökan om uppehålls-	När en ansökan om uppehålls-
tillstånd grundas på ett beslut om	tillstånd grundas på ett beslut om
adoption som har meddelats av	adoption som har meddelats av
svensk domstol, ska den anknyt-	svensk domstol, ska den anknyt-
ning som har uppkommit genom	ning som har uppkommit genom
beslutet godtas i ärendet om uppe-	beslutet godtas i ärendet om uppe-
hållstillstånd.	hållstillstånd. Med barn i första
	stycket 2 och 3 likställs även ett barn
	som avses bli adopterat av anknyt-
	ningspersonen om adoptionsbe-
	slutet kommer att meddelas av svensk
	domstol eller annars erkänns i
	Sverige. Något krav på att barnet

Prop. 2025/26:301 Bilaga 2

175

2 Senaste lydelse 2023:652. 1. en utlänning som har för avsikt att ingå äktenskap eller inleda ett samboförhållande med en person som a) är bosatt eller som har bevil- jats uppehållstillstånd för bosätt- ning i Sverige, om förhållandet framstår som seriöst och inte sär- skilda skäl talar mot att tillstånd ges, eller b) har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 1 eller 6 § eller enligt 12 kap. 18 § och som har välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppehållstillstånd, om förhållandet framstår som seriöst och har etablerats redan i hemlan- det och inte särskilda skäl talar mot att tillstånd ges,

Prop. 2025/26:301 Bilaga 2

176

	ska stå under anknytningspersonens
	vårdnad gäller inte i dessa fall.
Uppehållstillstånd enligt första
stycket 1 och 2 ska även beviljas om
den person som utlänningen åbe-
ropar anknytning till (anknytnings-
personen) har beviljats ett tids-
begränsat uppehållstillstånd enligt
1 eller 6 § eller enligt 12 kap. 18 §
och har välgrundade utsikter att
beviljas varaktigt uppehållstillstånd.
	Uppehållstillstånd på grund av
	anknytning till personer med
	uppehållstillstånd i Sverige
3 a §2
Uppehållstillstånd får, om inte annat	Uppehållstillstånd på grund av an-
anges i 17 § andra stycket, ges till	knytning till en person	som är
	bosatt i Sverige och har permanent
	uppehållstillstånd eller ett tids-
	begränsat uppehållstillstånd med
	en giltighetstid om minst ett år och
	välgrundade utsikter att	beviljas
	varaktigt uppehållstillstånd ska, om
	inte annat följer av andra stycket
	eller 17 a–b §§, ges till en utlän-
	ning som är
	1. anknytningspersonens	make
	eller sambo,

2. en utlänning som på något annat sätt än som avses i 3 § eller i denna paragraf är nära anhörig till någon som är bosatt eller som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige eller som har beviljats ett tidsbegränsat uppe- hållstillstånd enligt 1 eller 6 § eller enligt 12 kap. 18 § och som har välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppehållstillstånd, om han eller hon har ingått i samma hus- håll som den personen och det finns ett särskilt beroendeförhållande mellan släktingarna som fanns redan i hemlandet,

3.en utlänning som är förälder till och vårdnadshavare för samt sammanbor med ett barn som är bosatt i Sverige,

4.en utlänning som ska utöva umgänge, som inte är av begränsad omfattning, med ett barn som är bosatt i Sverige, och

5.en utlänning som har svenskt ursprung eller som under lång tid har vistats i Sverige med uppehålls- tillstånd.

Om en utlänning har getts uppe- hållstillstånd enligt första stycket 1 ska uppehållstillstånd för samma tid också ges till utlänningens ogifta barn.

När det finns synnerliga skäl får uppehållstillstånd också i andra fall än som avses i första och andra styckena beviljas en utlänning som

1. är adopterad i Sverige i vuxen ålder,

2. är anhörig till en utlänning som är flykting eller alternativt skyddsbehövande, eller

2.barn till anknytningspersonen och anknytningspersonens make eller sambo,

3.barn till anknytningspersonen, om barnet står under hans eller hennes vårdnad, eller

4.barn till anknytningspersonens make eller sambo, om barnet står under makens eller sambons vård- nad.

Första stycket gäller inte om an- knytningspersonen

1.har uppehållstillstånd med till- fälligt skydd enligt 21 kap.

2.är alternativt skyddsbehövan- de eller har beviljats uppehålls- tillstånd enligt 12 kap. 18 § av mot- svarande skäl.

Uppehållstillstånd på grund av anknytning till en sådan person som avses i andra stycket 2 som är bosatt i Sverige och har ett sådant uppehållstillstånd som anges i första stycket får, om inte annat följer av 17 § andra stycket, ges till en ut- länning som är

1.anknytningspersonens make eller sambo,

2.barn till anknytningspersonen och anknytningspersonens make eller sambo,

Prop. 2025/26:301 Bilaga 2

177

Prop. 2025/26:301 Bilaga 2

178

3. på annat sätt har särskild anknytning till Sverige.

Uppehållstillstånd enligt första stycket 1 a, 3 och 4 och tredje stycket 2 ska inte beviljas om an- knytningspersonen har beviljats ett

tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 1 eller 6 § eller enligt 12 kap. 18 §.

3. barn till anknytningspersonen, om barnet står under hans eller hennes vårdnad, eller

4.barn till anknytningspersonens make eller sambo, om barnet står under makens eller sambons vård- nad.

När en ansökan om uppehålls- tillstånd grundas på ett beslut om adoption som har meddelats av svensk domstol, ska den anknytning som har uppkommit genom beslutet godtas i ärendet om uppehålls- tillstånd. Med barn i första stycket 2 och 3 samt tredje stycket 2 och 3 likställs även ett barn som avses bli adopterat av anknytningspersonen om adoptionsbeslutet kommer att meddelas av svensk domstol eller annars erkänns i Sverige. Något krav på att barnet ska stå under

anknytningspersonens vårdnad gäller inte i dessa fall.

Uppehållstillstånd på grund av anknytning till barn

3 b §

Uppehållstillstånd på grund av anknytning till ett barn som är flykting och vid ankomsten till Sverige var skilt från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, eller har lämnats ensamt efter ankomsten, ska ges till en utlänning som är barnets förälder, om inte annat följer av 17 a § första stycket.

Utöver vad som anges i första stycket får uppehållstillstånd ges till en utlänning som är förälder till ett barn som är alternativt skydds- behövande om barnet har kommit till Sverige under sådana omstän- digheter som anges i första stycket.

Utöver vad som anges i första och andra styckena ska uppehålls- tillstånd på grund av anknytning till ett barn som är flykting eller alternativt skyddsbehövande ges

till en utlänning som är förälder till barnet, eller en annan vuxen som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, om utlänningen befinner sig i Sverige och beslutet om hans eller hennes asylansökan fattas i samband med beslutet om barnets asylan- sökan.

Uppehållstillstånd på grund av anknytning till ett barn som är bo- satt i Sverige och är svensk eller nordisk medborgare eller har per- manent uppehållsrätt eller perma- nent uppehållstillstånd får ges till en utlänning som

1. är förälder till och vårdnadsha- vare för samt sammanbor med bar- net, eller

2. utövar umgänge med barnet, som inte är av begränsad omfatt- ning.

			Uppehållstillstånd på grund
			av anknytning i särskilda
			situationer
		3 c §
Kraven i 3 b §	gäller inte om		Uppehållstillstånd på	grund	av
anknytningspersonen är ett barn.			anknytning till en sådan anknyt-
			ningsperson som avses i 3 § första
			stycket får ges till en utlänning som
			har för avsikt att ingå äktenskap
			eller inleda ett samboförhållande
			med anknytningspersonen, om för-
			hållandet framstår som seriöst och
			inte särskilda skäl talar mot att till-
			stånd ges.
Kraven i 3 b § gäller inte heller			Uppehållstillstånd på	grund	av
när anknytningspersonen är med-			anknytning till en sådan anknyt-
borgare i Sverige, annan EES-stat			ningsperson som avses i 3 a § första
eller Schweiz, om			eller tredje stycket får ges till en
1. utlänningen	är	anknytnings-	sådan utlänning som avses i första
personens make eller sambo, och			stycket i denna bestämmelse, under
2. utlänningen	och	anknytnings-	de förutsättningar som anges där,
personen har sammanbott utom-			om det är fråga om ett förhållande
lands en längre tid eller det på annat			som etablerats redan i hemlandet
sätt står klart att förhållandet är väl			och orsaken till att anknytnings-
etablerat.			personen och utlänningen inte levt
			tillsammans där varit att detta varit

omöjligt på grund av att förhål- landet inte accepterats.

Prop. 2025/26:301 Bilaga 2

179

Prop. 2025/26:301 Bilaga 2

180

Om en utlänning beviljas uppe- hållstillstånd enligt första eller andra styckena får, om inte annat följer av 17 § andra stycket, uppe- hållstillstånd på grund av anknyt- ning till samma anknytningsperson även ges till utlänningens barn, om barnet står under utlänningens vård- nad.

Uppehållstillstånd på grund av anknytning till en sådan anknyt- ningsperson som avses i 3 § första stycket eller 3 a § första eller tredje stycket får ges till en utlänning som på annat sätt än vad som i övrigt anges i detta kapitel är nära an- hörig till anknytningspersonen, om utlänningen har ingått i samma hushåll som anknytningspersonen och det finns ett särskilt beroende- förhållande mellan släktingarna som fanns redan i hemlandet. En utlänning som är nära anhörig till anknytningspersonen och som tidi- gare har haft uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning till honom eller henne får beviljas uppehållstillstånd om utlänningen ingår i samma hushåll som anknyt- ningspersonen och det finns ett särskilt beroendeförhållande mellan släktingarna.

Uppehållstillstånd på grund

av annan särskild anknytning till Sverige

3 d §

Utöver vad som framgår av 3– 3 c §§ får uppehållstillstånd bevil- jas en utlänning som har särskild anknytning till Sverige, om det finns synnerliga skäl.

	Krav på vistelsetid i Sverige för
	vissa anknytningspersoner
3 e §
Kraven i 3 b § gäller inte om	Om anknytningspersonen har	ett
utlänningen är ett barn som har fötts	tidsbegränsat uppehållstillstånd får
i Sverige och anknytningspersonen	uppehållstillstånd på grund	av
	anknytning till honom eller henne

är förälder till barnet och samman- bor med barnet i Sverige.

3 b §

Uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person enligt 3 eller 3 a § får beviljas endast om anknytningspersonen kan försörja sig och utlänningen samt har en bostad av tillräcklig storlek och standard för sig och utlänningen. Detta gäller dock inte vid prövning av en ansökan om fortsatt uppehålls- tillstånd.

enligt 3 a eller 3 c § beviljas endast					Prop. 2025/26:301
om anknytningspersonen har vistats i					Bilaga 2
Sverige med uppehållstillstånd se-
dan minst två år när ansökan om
uppehållstillstånd		på grund		av
anknytning ges in.
Kravet på vistelsetid i första
stycket gäller inte om
1. anknytningspersonen			är	flyk-
ting och	familjebanden		mellan
utlänningen	och	anknytningsper-

sonen etablerats innan anknytnings- personens inresa i Sverige, eller

2. utlänningen är ett barn som har fötts i Sverige och anknytnings- personen är barnets förälder och sammanbor med barnet i Sverige.

Utöver vad som framgår av andra stycket får undantag från kravet på vistelsetid i första stycket medges om det finns särskilda skäl.

Krav på försörjning och bostad för uppehållstillstånd på grund av anknytning

3 f §3

Uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person enligt 3– 3 c §§ får beviljas endast om anknytningspersonen kan försörja sig och utlänningen samt har en bostad av tillräcklig storlek och standard för sig och utlänningen. Detta gäl- ler även vid prövning av en ansökan om fortsatt uppehållstillstånd.

Kraven på försörjning och bo- stad i första stycket gäller inte om

1.anknytningspersonen är ett barn,

2.utlänningen är ett barn som har fötts i Sverige och anknytnings- personen är förälder till barnet och sammanbor med barnet i Sverige, eller

3.anknytningspersonen är med- borgare i Sverige, annan EES-stat eller Schweiz, utlänningen är

3 Senaste lydelse av 3 b § 2023:652.

181

Prop. 2025/26:301 Bilaga 2

	anknytningspersonens make eller
	sambo och utlänningen och anknyt-
	ningspersonen	har	sammanbott
	utomlands en längre tid eller det på
	annat sätt står klart att förhållandet
	är väl etablerat.
3 d §	3 g §4
Om anknytningspersonen har be-	Om anknytningspersonen är flyk-
viljats uppehållstillstånd som flyk-	ting gäller kraven på försörjning
ting eller förklarats vara flykting	och bostad i	3 f §	första stycket
gäller kraven i 3 b § endast om	endast om

1.ansökan om uppehållstillstånd görs senare än tre månader efter det att anknytningspersonen har beviljats uppehållstillstånd som flykting eller förklarats vara flykting,

2. familjeåterförening är möjlig i	2. familjeåterförening är möjlig i
ett land utanför EU som familjen har	ett land utanför EU som anknyt-
en särskild anknytning till, eller	ningspersonen eller utlänningen har
	en särskild anknytning till, eller

3.utlänningen och anknytningspersonen inte har sammanbott utom- lands en längre tid och det inte heller på annat sätt står klart att förhållandet är väl etablerat.

Vid tillämpning av första stycket 3 ska det anses stå klart att ett för- hållande är väl etablerat om utlänningen är anknytningspersonens make eller sambo och äktenskapet ingåtts eller samboförhållandet förelegat före anknytningspersonens inresa i Sverige.

Vad som sägs i första och andra			Vad som sägs i första och andra
styckena gäller även om anknyt-			styckena gäller även om anknyt-
ningspersonen har beviljats uppe-			ningspersonen är alternativt skydds-
hållstillstånd	som	alternativt	behövande, om utlänningen be-
skyddsbehövande eller		förklarats	finner sig i Sverige och beslutet om
vara alternativt	skyddsbehövande,		hans eller hennes asylansökan fattas
om utlänningen befinner sig i			i samband med beslutet om anknyt-
Sverige och beslutet om hans eller			ningspersonens asylansökan.
hennes asylansökan fattas i samband

med beslutet om anknytningsperso- nens asylansökan.

3 f §

Utöver vad som följer av 3 c–3 e §§ får undantag från kraven i 3 b § medges helt eller delvis, om det finns särskilda skäl.

182	4	Senaste lydelse av 3 d § 2023:652.
182	5	Senaste lydelse av 3 f § 2021:765.

3 h §5

Utöver vad som följer av 3 f § andra stycket och 3 g § får undan- tag från kraven på försörjning och bostad i 3 f § första stycket medges helt eller delvis, om det finns sär- skilda skäl och ansökan gäller en sådan utlänning som avses i 3 § för- sta stycket, 3 a § första eller tredje

			stycket eller 3 c § andra, tredje eller
			fjärde stycket. Om ansökan gäller
			en sådan		utlänning			som	avses i
			3 c § första stycket får undantag från
			kraven medges, helt eller delvis, om
			det finns synnerliga skäl.
			Giltighetstiden för
			uppehållstillstånd på grund
			av anknytning
3 g §			3 i §6
Ett uppehållstillstånd		som beviljas	Ett uppehållstillstånd					som	beviljas
enligt 3 eller 3 a § på grund av an-			enligt 3 a–c §§ på grund av anknyt-
knytning till en utlänning som har			ning till en utlänning som har ett
beviljats ett tidsbegränsat uppehålls-			tidsbegränsat			uppehållstillstånd ska
tillstånd enligt 1 eller 6 § eller enligt			vara tidsbegränsat och gälla för
12 kap. 18 § ska vara tidsbegränsat			samma tid som uppehållstillståndet
och gälla för samma tid som uppe-			för anknytningspersonen. I fall som
hållstillståndet	för	anknytnings-	avses i 3 c § tredje stycket ska dock
personen.			barnets uppehållstillstånd gälla för
			samma tid som förälderns uppe-
			hållstillstånd.
Ett uppehållstillstånd som beviljas			Ett uppehållstillstånd som beviljas
enligt 3 eller	3 a §	på grund av	enligt	3–3 c §§			på	grund		av
anknytning till någon som är bosatt			anknytning till någon som är svensk
eller har beviljats uppehållstill-			eller nordisk medborgare eller har
stånd för bosättning i Sverige, eller			permanent		uppehållsrätt					eller
som beviljas i andra fall enligt 3 a §			permanent		uppehållstillstånd,					eller
första eller tredje stycket, ska vara			som beviljas enligt 3 d §, ska vara
tidsbegränsat och gälla i två år.			tidsbegränsat och gälla i två år. I
			fall som avses i 3 c § tredje stycket
			ska dock barnets uppehållstillstånd
			gälla för samma tid som förälderns
			uppehållstillstånd.
Om ett nytt tidsbegränsat uppe-			Om ett nytt tidsbegränsat uppe-
hållstillstånd beviljas enligt 3 eller			hållstillstånd			beviljas enligt				3–
3 a § ska det gälla i två år. Uppe-			3 d §§ ska det gälla i två år. Uppe-
hållstillståndet får dock inte gälla för			hållstillståndet får dock inte gälla för
längre tid än	uppehållstillståndet		längre	tid	än	uppehållstillståndet
för anknytningspersonen. En utlän-			för anknytningspersonen. En utlän-
ning som med stöd av 3 § första			ning som med stöd av 3 § första
stycket 1 eller 2 b eller 3 a § första			stycket 1		eller		4,	3 a §	första
stycket 1 eller	andra stycket har		stycket 1		eller		4	eller	tredje
beviljats ett tidsbegränsat uppehålls-			stycket 1 eller 4 eller 3 c § första–
tillstånd får beviljas ett nytt uppe-			tredje stycket har beviljats ett tids-
hållstillstånd på den grunden endast			begränsat		uppehållstillstånd					får
om förhållandet består.			beviljas	ett nytt			uppehållstillstånd

6Senaste lydelse av 3 g § 2021:765.

Prop. 2025/26:301 Bilaga 2

183

Prop. 2025/26:301 Bilaga 2

En ansökan om permanent uppe- hållstillstånd får, när giltighetstiden för ett uppehållstillstånd löper ut, beviljas om en utlänning har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd i minst tre år och förutsättningarna för uppehållstillstånd enligt 3 eller 3 a § och de särskilda kraven i 7 § är uppfyllda.

på den grunden endast om för- hållandet består.

En ansökan om permanent uppe- hållstillstånd får, när giltighetstiden för ett uppehållstillstånd löper ut, beviljas om en utlänning har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd i minst tre år och förutsättningarna för uppehållstillstånd enligt 3–3 d §§ och de särskilda kraven i 7 § är uppfyllda.

	16 §7
Uppehållstillstånd får	beviljas en	Uppehållstillstånd		får	beviljas en
utlänning som med stöd av 3 §		utlänning som med stöd av 3 §
första stycket 1 eller 2 b eller 3 a §		första stycket 1 eller 4, 3 a § första
första stycket 1 eller andra stycket		stycket 1	eller	4	eller	tredje
har beviljats ett	tidsbegränsat	stycket 1 eller 4 eller 3 c § första–
uppehållstillstånd och som inte kan få		tredje stycket har beviljats ett tids-
ett nytt sådant uppehållstillstånd för		begränsat	uppehållstillstånd			och
att förhållandet har upphört, om		som inte kan få fortsatt sådant
		uppehållstillstånd för att förhål-
		landet har upphört eller för att för-

hållandet av annan anledning inte kan läggas till grund för att bevilja fortsatt uppehållstillstånd, om

1.utlänningen har särskild an- knytning till Sverige,

2. förhållandet	har	upphört	1. förhållandet	har	upphört
främst på grund av att i förhållandet			främst på grund av att i förhållandet
utlänningen, eller utlänningens barn,			utlänningen, eller utlänningens barn,
utsatts för våld eller för annan			utsatts för våld eller för annan
allvarlig kränkning av sin frihet			allvarlig kränkning av sin frihet
eller frid, eller			eller frid, eller
3. andra starka skäl talar för att			2. omständigheterna		på annat
utlänningen ska ges fortsatt uppe-			sätt är särskilt ömmande.
hållstillstånd.

Ett uppehållstillstånd som beviljas enligt första stycket ska vara tidsbegränsat och gälla i tretton månader.

		17 §8
	Vid prövningen av en ansökan om		Vid prövningen av en ansökan om
	uppehållstillstånd enligt detta kapitel		uppehållstillstånd enligt detta kapitel
	ska det, utom i fall som avses i 1, 2,		ska det, utom i fall som avses i 1, 2,
	2 a, 2 d, 3 eller 4 §, särskilt beaktas		2 a, 2 d, 3 a första stycket, 3 b första
	om den sökande gjort sig skyldig till		eller tredje stycket eller 4 §, särskilt
	brott eller brott i förening med annan		beaktas om den sökande gjort sig
184	7	Senaste lydelse 2021:765.
184	8	Senaste lydelse 2022:1015.

misskötsamhet. Vid	prövning av	skyldig till brott eller brott i förening
uppehållstillstånd	enligt 3 a §	med annan		misskötsamhet.	Vid
första stycket 1 och andra stycket		prövning av uppehållstillstånd enligt
ska det särskilt beaktas om utlän-		3 §, 3 a § tredje stycket, 3 b § andra
ningen eller utlänningens barn kan		eller fjärde stycket eller 3 c § ska det
antas bli utsatt för våld eller för		särskilt beaktas om
annan allvarlig kränkning av sin		1. utlänningen eller utlänningens
frihet eller frid om uppehålls-		barn kan antas bli utsatt för våld
tillstånd skulle beviljas.		eller för annan allvarlig kränkning av
		sin frihet eller frid om uppehålls-
		tillstånd skulle beviljas,
		2. utlänningen tidigare har utsatt
		anknytningspersonen eller annan
		familjemedlem för våld eller annan
		allvarlig kränkning av hans eller
		hennes frihet eller frid, eller
		3. det	föreligger sådana omstän-
		digheter	som	anges i 17 a	eller
		17 b §.

Uppehållstillstånd enligt	3 §	Uppehållstillstånd för ett barn på
första stycket 2 eller 3 och	3 a §	grund av anknytning enligt detta
andra stycket får beviljas endast		kapitel får beviljas endast efter
efter medgivande också av den		medgivande också av den förälder
förälder till vilken anknytning inte		till vilken anknytning inte åbe-
åberopas, om den föräldern har del		ropas, om den föräldern har del i
i vårdnaden av barnet.		vårdnaden av barnet.

	17 a §9
Uppehållstillstånd får vägras	i Uppehållstillstånd får vägras i
sådana fall som avses i 3 §, om	sådana fall som avses i 3 a § första
	stycket eller 3 b § första eller tredje
	stycket om

1.oriktiga uppgifter medvetet lämnats eller omständigheter medvetet förtigits som är av betydelse för att få uppehållstillståndet,

2.en utlänning adopterats eller ett äktenskap ingåtts eller ett sambo- förhållande inletts uteslutande i syfte att ge utlänningen rätt till uppe- hållstillstånd, eller

3.utlänningen utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet.

Uppehållstillstånd	får vägras	Uppehållstillstånd får vägras
även i sådana fall som avses i 3 §		även i sådana fall som avses i 3 a §
första stycket 1 eller	2 b, om	första stycket 1 eller 4, om

1.makarna eller samborna inte lever tillsammans eller inte har sådan avsikt,

2.den person till vilken anknytning åberopas eller utlänningen som sökt uppehållstillstånd är gift eller sambo med någon annan, eller

3.någon av makarna eller samborna är under 21 år.

9Senaste lydelse 2023:652.

Prop. 2025/26:301 Bilaga 2

185

Prop. 2025/26:301 Bilaga 2

186

Vid bedömningen av om uppehållstillstånd bör vägras ska hänsyn tas till utlänningens övriga levnadsomständigheter och familjeförhållanden.

17 b §10

Uppehållstillstånd skall vägras i de	Uppehållstillstånd ska vägras i
fall som avses i 3 § första stycket 1	sådana fall som avses i 3 a § första
eller 2 b om den person till vilken	stycket 1 eller 4 om anknytnings-
anknytning åberopas är gift med en	personen är gift med en annan person
annan person och sammanlever	och sammanlever med den perso-
med den personen i Sverige.	nen i Sverige.

18 §

Första stycket gäller dock inte om

1.utlänningen har rätt till uppehållstillstånd här som flykting eller alter- nativt skyddsbehövande enligt 1 § eller kan beviljas uppehållstillstånd här med stöd av 21 kap. 2, 3, 4 eller 6 §,

2.utlänningen med stöd av 6 § bör beviljas uppehållstillstånd här,

3. en ansökan	om uppehållstill-	3. en ansökan om uppehållstill-
stånd avser förlängning av ett		stånd avser förlängning av ett
tidsbegränsat	uppehållstillstånd	tidsbegränsat	uppehållstillstånd
som beviljats en utlänning med stöd		som beviljats en utlänning med stöd
av 3 eller 3 a §,		av 3–3 d §§,

4.utlänningen kan beviljas eller har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd här med stöd av 15 §,

5. utlänningen enligt 3 § första	5. utlänningen			enligt			3 §	första
stycket 1–4, 3 a § första stycket 1–4	stycket,	3 a §		första		eller		tredje
eller andra stycket har stark an-	stycket,	3 b §	första,			andra		eller
knytning till en person som är bosatt	fjärde stycket eller 3 c § har stark
i Sverige och det inte skäligen kan	anknytning till en person som är
krävas att utlänningen reser till ett	bosatt i Sverige och det inte skäligen
annat land för att ge in ansökan där,	kan krävas att utlänningen reser till
	ett annat land för att ge in ansökan
	där,
6. utlänningen har rätt till uppe-	6. utlänningen			har	rätt		till	uppe-
hållstillstånd med stöd av 3 § första	hållstillstånd		med		stöd		av	3 b §
stycket 5,	tredje stycket,

7.utlänningen kan beviljas uppehållstillstånd enligt 15 d §,

8.följande villkor är uppfyllda:

a)utlänningen ansöker om förlängning av ett tidsbegränsat uppe- hållstillstånd, för arbete som har beviljats enligt 10 § i de fall som avses i 6 kap. 2 § första stycket, eller för att bedriva näringsverksamhet enligt 10 a §,

b)utlänningen har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för arbete som har beviljats enligt 10 § i de fall som avses i 6 kap. 2 § första stycket och ansöker om ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för att bedriva närings-

10Senaste lydelse 2006:220.

verksamhet enligt 10 a § eller tvärtom inom giltighetstiden för det tidigare	Prop. 2025/26:301
tillståndet och förutsättningarna för det tillståndet varit uppfyllda, eller	Bilaga 2

9. utlänningen har ett uppehållstillstånd enligt 10 § eller 5 b kap. 3 § och antingen slutfört studier som motsvarar 30 högskolepoäng eller fullföljt en termin vid forskarutbildning eller har ett uppehållstillstånd enligt 5 b kap. 1, 2, 4, 7 eller 8 §,

10. utlänningen har rätt till uppehållstillstånd enligt 2 a eller 2 d §, eller 11. det annars finns synnerliga skäl.

5 b kap.

19§11

Familjemedlemmar som	avses i	Uppehållstillstånd		på	grund av
5 kap. 3 § första stycket 1–3 till den		anknytning till en person som har
som har ett uppehållstillstånd enligt		ett uppehållstillstånd enligt 1, 2
1, 2 eller 7 §, ska beviljas uppe-		eller 7 §, ska ges till en sådan
hållstillstånd, om inte något annat		familjemedlem som avses i 5 kap.
följer av andra eller tredje stycket.		3 a § första stycket om familjemed-
Familjemedlemmens	uppe-	lemmen har tillräckliga medel för
hållstillstånd ska gälla för samma		sitt uppehälle	under tillståndstiden
tid som anknytningspersonens till-		samt, vid vistelse som kommer att
stånd.		uppgå till högst ett år, kommer att
		omfattas av en heltäckande sjuk-
		försäkring som gäller i Sverige.
		Undantag från kravet på att familje-
		medlemmen	ska	ha	tillräckliga
		medel för sitt uppehälle under till-
		ståndstiden får medges helt eller
		delvis, om det finns särskilda skäl.
		Familjemedlemmens uppehållstill-
		stånd ska gälla för samma tid som
		anknytningspersonens tillstånd.

För barn som åberopar anknytning till den som har ett uppehållstillstånd enligt 1, 2 eller 7 § eller till hans eller hennes make eller sambo gäller 5 kap. 17 § andra stycket.

Uppehållstillstånd får vägras i fall som avses i 5 kap. 17 a och 17 b §§.

			6 a kap.
			9 §12
En familjemedlem		som	avses i	Uppehållstillstånd	på	grund av
5 kap. 3 § första stycket 1–3 till den				anknytning till en person som har
som har ett EU-blåkort, eller till den				ett EU-blåkort, eller till en person
som har haft ett EU-blåkort och				som har haft ett EU-blåkort och
beviljats ställning		som	varaktigt	beviljats ställning	som	varaktigt
11	Senaste lydelse 2019:1208.					187
12	Senaste lydelse 2024:1220.

Prop. 2025/26:301 Bilaga 2

188

bosatt i Sverige, ska beviljas uppe-		bosatt i Sverige, ska ges till en så-
hållstillstånd	om anknytningsper-	dan familjemedlem som avses i
sonen kan försörja sig och familje-		5 kap. 3 a § första stycket om an-
medlemmen.	Försörjnings-kravet	knytningspersonen kan försörja sig
gäller inte vid prövning av en		och familjemedlemmen. Familje-
ansökan om fortsatt uppehålls-till-		medlemmens uppehållstillstånd ska
stånd. Familjemedlemmens uppe-		gälla för samma tid som EU-blå-
hållstillstånd ska gälla för samma		kortet eller, om anknytningsper-
tid som EU-blåkortet eller, om		sonen har beviljats ställning som
anknytningspersonen har beviljats		varaktigt bosatt i Sverige, högst två
ställning som varaktigt bosatt i		år i taget.
Sverige, högst två år i taget.

Undantag från försörjningskravet i första stycket får medges helt eller delvis, om det finns särskilda skäl.

Uppehållstillstånd får vägras i fall som avses i 5 kap. 17 a och 17 b §§.

10§13

Bestämmelserna om uppehållstillstånd för familjemedlemmar i detta kapitel gäller inte för familjemedlemmar till

1.EES-medborgare som har rätt till fri rörlighet i Sverige,

2.medborgare i Schweiz som har rätt till fri rörlighet i Sverige, eller

3.innehavare av ett EU-blåkort som har en flyktingstatusförklaring eller en alternativ skyddsstatusförklaring i Sverige.

Vid tillämpning av bestämmel- serna om uppehållstillstånd på grund av anknytning i 5 kap. lik- ställs en innehavare av ett EU- blåkort som har en flyktingstatus- förklaring eller en alternativ skydds- statusförklaring i Sverige med en utlänning som har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 1 §.

10 a §
En familjemedlem som avses i	En familjemedlem		som	avses i
5 kap. 3 § första stycket 1–3 till en	5 kap. 3 a §	första	stycket som
utlänning som har haft ett EU-	åberopar anknytning till en ut-
blåkort och beviljats permanent	länning som har haft ett EU-blåkort
uppehållstillstånd får lägga sam-	och beviljats permanent uppe-
man vistelser med uppehålls-	hållstillstånd	får lägga		samman
tillstånd som familjemedlem i en	vistelser med uppehållstillstånd på
eller flera EU-stater för att uppfylla	grund av anknytning i en eller flera
kraven i 5 kap. 3 g § fjärde stycket.	EU-stater för att uppfylla kraven i
Av den tid som anges där ska	5 kap. 3 i § fjärde stycket. Av den

13Senaste lydelse 2024:1220. Ändringen innebär att andra stycket tas bort.

sökanden de senaste två åren räknat från tiden för ansökan ha haft ett uppehållstillstånd som familjemed- lem utfärdat av Sverige.

tid som anges där ska sökanden de	Prop. 2025/26:301
senaste två åren räknat från tiden för	Bilaga 2
ansökan ha haft ett uppehållstillstånd
på grund av anknytning till anknyt-
ningspersonen utfärdat av Sverige.

6 b kap.

14§14

Familjemedlemmar som avses i	Uppehållstillstånd	på	grund	av
5 kap. 3 § första stycket 1–3 till den	anknytning till en person som har
som har ett ICT-tillstånd eller ett ICT-	ett ICT-tillstånd eller ett ICT-
tillstånd för rörlighet för längre	tillstånd för rörlighet för längre
vistelse, ska beviljas uppehålls-	vistelse, ska ges till en sådan
tillstånd om anknytningspersonen	familjemedlem som avses i 5 kap.
kan försörja sig och familjemed-	3 a § första stycket om anknyt-
lemmen. Detta gäller dock inte vid	ningspersonen kan försörja sig och
prövning av en ansökan om fortsatt	familjemedlemmen och familjemed-
uppehållstillstånd. Familjemedlem-	lemmen, vid vistelse som kommer att
mens uppehållstillstånd ska gälla	uppgå till högst ett år, kommer att
för samma tid som anknytnings-	omfattas av en heltäckande sjuk-
personens tillstånd.	försäkring som gäller i Sverige.
	Familjemedlemmens
	uppehållstillstånd	ska	gälla	för
	samma tid som anknytningsper-
	sonens tillstånd.

Undantag från försörjningskravet i första stycket får medges helt eller delvis, om det finns särskilda skäl.

För barn som åberopar anknytning till den som har ett ICT-tillstånd eller ett ICT-tillstånd för rörlighet för längre vistelse, eller till hans eller hennes make eller sambo, gäller 5 kap. 17 § andra stycket.

Uppehållstillstånd får vägras i fall som avses i 5 kap. 17 a och 17 b §§.

7kap. 3 §15

Uppehållstillstånd får återkallas för en utlänning som har rest in i landet, om

1.utlänningen utan arbetstillstånd bedriver verksamhet som kräver ett sådant tillstånd,

3.det på grund av tidigare verksamhet eller i övrigt kan antas att utlänningen

a) i Sverige eller i något annat nordiskt land kommer att bedriva sabotage, spioneri eller olovlig underrättelseverksamhet,

14Senaste lydelse 2022:303.

15 Senaste lydelse 2024:28.

189

Prop. 2025/26:301 Bilaga 2

190

b)i Sverige eller i något annat nordiskt land kommer att bedriva sådant företagsspioneri som utövas på uppdrag av eller understöds av en främmande makt eller av någon som agerar för en främmande makts räkning där det kan antas att brottet inte leder till endast böter, eller

c)kommer att bedriva verksamhet med koppling till terrorism.

Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd	Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd
som meddelats med stöd av 5 kap.	som meddelats med stöd av 5 kap.
3 § första stycket 1 eller 2 b eller	3 § 1 eller 4, 3 a § första stycket 1
3 a § första stycket 1 eller andra	eller 4 eller tredje stycket 1 eller 4
stycket får återkallas om förhållandet	eller 3 c § första–tredje stycket får
upphör.	återkallas om förhållandet upphör.

Uppehållstillstånd får dock inte återkallas enligt första stycket 1 om utlänningen har vistats här i landet i mer än tre år med uppehållstillstånd när frågan om återkallelse prövas av den myndighet som först beslutar i saken. Om utlänningen har vistats här i landet i mer än fem år med uppehållstillstånd när frågan om återkallelse prövas av den myndighet som först beslutar i saken, får uppehållstillståndet återkallas enligt första stycket 3 endast om det finns synnerliga skäl för det.

12kap. 18 §16

Migrationsverket får bevilja uppehållstillstånd om det i ett ärende om verkställighet av ett beslut om avvisning eller utvisning som fått laga kraft kommer fram nya omständigheter som innebär att

1.det finns ett hinder mot verkställighet enligt 1, 2 eller 3 §,

2.det finns anledning att anta att det avsedda mottagarlandet inte kommer att vara villigt att ta emot utlänningen, eller

3.det finns medicinska hinder eller någon annan särskild anledning att beslutet inte bör verkställas.

Barn får beviljas uppehållstillstånd enligt första stycket 3 även om de omständigheter som kommer fram inte har samma allvar och tyngd som krävs för att tillstånd ska beviljas vuxna personer.


Vid bedömningen enligt	första	Vid	bedömningen			enligt	första
stycket 3 av om det finns någon		stycket 3 av om det finns någon
annan särskild anledning att ett		annan särskild anledning att ett
beslut inte bör verkställas ska kon-		beslut inte bör verkställas ska kon-
sekvenserna för ett barn av att		sekvenserna för ett barn av att
skiljas från sin förälder särskilt		skiljas från sin förälder särskilt
beaktas, om det står klart att uppe-		beaktas, om det står klart att uppe-
hållstillstånd på grund av stark an-		hållstillstånd på grund av stark an-
knytning enligt 5 kap. 3 §	första	knytning		enligt 5 kap. 3 §			första
stycket 1–4 eller 5 kap. 3 a § första		stycket,		3 a §	första	eller	tredje
stycket 1–4 eller andra stycket skulle		stycket,		3 b §	första,	andra eller
ha beviljats om prövningen gjorts		fjärde	stycket		eller 3 c §		första–
före inresan i Sverige.		fjärde stycket skulle ha beviljats om
		prövningen gjorts före inresan i
		Sverige.

Migrationsverket får också besluta om inhibition.

16Senaste lydelse 2021:765.

13kap. 15 §17

I ärenden om uppehållstillstånd på				I ärenden om uppehållstillstånd på
grund	av	familjeanknytning	enligt	grund	av familjeanknytning enligt
5 kap. 3 § första stycket 2 och 3 a §				5 kap.	ska	Migrationsverket ge
första	stycket 2–4 samt		tredje	sökanden och		anknytningspersonen
stycket 2		och 3 ska Migrations-		tillfälle att få en DNA-analys utförd
verket ge sökanden och den person				när det gäller ett åberopat biologiskt
till vilken anknytning åberopas				släktskap, om
tillfälle att få en DNA-analys utförd
när det gäller det biologiska släktskap
som åberopas i ansökan, om
1. den		övriga utredningen om		1. sökanden inte genom annan
släktskapet inte är tillräcklig för att				utredning kunnat visa att det åbero-
uppehållstillstånd ska beviljas, och				pade	släktskapsförhållandet före-
2. det inte är uppenbart att det				ligger, och
åberopade		släktskapsförhållandet		2. det inte utifrån redan befintlig
inte föreligger.				utredning är uppenbart att det
				åberopade		släktskapsförhållandet
				inte föreligger.

Om ansökningen ska avslås av andra skäl än på grund av otillräcklig utredning om släktskapet, behöver tillfälle till DNA-analys enligt första stycket inte lämnas.

En DNA-analys får utföras endast om den som ska undersökas har infor- merats om syftet med DNA-analysen och har gett sitt skriftliga samtycke.

Kostnaden för provtagning, transport av prover och analys ska betalas av staten.

16§18

Har DNA-analys i något annat fall än					Har DNA-analys i något annat fall än
de som avses i 15 § åberopats i ett					de som avses i 15 § åberopats i ett
ärende	om uppehållstillstånd på				ärende	om	uppehållstillstånd på
grund	av	familjeanknytning		enligt	grund	av familjeanknytning enligt
5 kap. 3 § första stycket 2 och 3 a §					5 kap. har den som bekostat en
första	stycket 2–4		samt	tredje	DNA-analys rätt till ersättning från
stycket 2		och 3,	har den	som	staten för skälig kostnad för
bekostat en DNA-analys rätt till					provtagning,		transport av prover
ersättning från staten för skälig					och analys, om
kostnad för provtagning, transport av
prover och analys, om

1.sökanden inte har getts tillfälle att få en DNA-analys utförd enligt 15 §,

2.analysen visar det åberopade släktskapet, och

3.uppehållstillstånd beviljas på grund av den åberopade familje- anknytningen.

17Senaste lydelse 2014:778.

18Senaste lydelse 2014:778.

Prop. 2025/26:301 Bilaga 2

191

Prop. 2025/26:301 Bilaga 2

192

Beslut om ersättning meddelas av Migrationsverket efter särskild an- sökan. Ansökan om ersättning ska göras senast sex månader efter det att ärendet om uppehållstillstånd har avgjorts slutligt.

21kap. 4 §

Om ett uppehållstillstånd med till-				Om ett uppehållstillstånd med till-
fälligt skydd har getts till en person,				fälligt skydd har getts till en person
får ett sådant tillstånd också ges till				(anknytningspersonen) ska ett sådant
den som är gift eller sambo med				tillstånd också ges till en utlänning
den person som beviljats tillstånd				som är make eller sambo till
samt till en utlänning som är ogift				anknytningspersonen eller barn till
och som är barn antingen till den				anknytningspersonen eller			hans
som beviljats tillstånd eller till den				eller hennes make eller sambo, om
person som den som beviljats				familjen fanns redan i ursprungs-
tillstånd är gift eller sambo med.				landet och splittrades på grund av
				omständigheter kring den massiva
				tillströmningen.
Annan nära anhörig till den som				Utöver vad som anges i första
beviljats uppehållstillstånd			med	stycket	får	uppehållstillstånd	med
tillfälligt skydd får beviljas uppe-				tillfälligt skydd också ges till en
hållstillstånd	med	tillfälligt	skydd	utlänning som på annat sätt är nära
under de förutsättningar som anges i				anhörig	till anknytningspersonen
5 kap. 3 §	första	stycket 4	och	och som levde tillsammans och in-
andra stycket trots att den person				gick i	familjegemenskapen		vid
som först beviljats tillstånd varken är				tidpunkten		för omständigheterna
bosatt i Sverige eller har beviljats				kring den massiva tillströmningen
uppehållstillstånd		för bosättning		och som vid den tidpunkten var helt
här.				eller delvis beroende av anknyt-
				ningspersonen.

Uppehållstillstånd enligt denna paragraf får vägras en utlänning endast om det finns synnerliga skäl med hänsyn till rikets säkerhet eller på grund av utlänningens brottslighet.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2027.

2.Kravet på vistelsetid i 5 kap. 3 e § gäller inte i ärenden om uppehålls- tillstånd som inletts hos Migrationsverket senast dagen före ikraftträdandet.

3.I fråga om återkallelse av uppehållstillstånd som har beviljats på grund av anknytning före den 1 januari 2027 gäller 7 kap. 3 § i den äldre lydelsen.

Förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395)

Prop. 2025/26:301 Bilaga 2

Härigenom föreskrivs att	2 kap. 4 § och 3 kap. 4 § studiestödslagen
(1999:1395) ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse

2 kap.

4 §1

Studiehjälp får lämnas till studerande som är svenska medborgare. Studiehjälp får också lämnas till studerande som inte är svenska

medborgare, om de studerande

1.är bosatta i Sverige och har permanent uppehållstillstånd här, och

2.har bosatt sig i Sverige huvudsakligen i annat syfte än att genomgå utbildning här.

Kravet på permanent uppehållstillstånd i andra stycket 1 gäller inte för personer som har fått en varaktig anknytning till Sverige och som är

1.utländska medborgare med uppehållsrätt enligt 3 a kap. 3 eller 4 § utlänningslagen (2005:716),

2.schweiziska medborgare med uppehållstillstånd, eller

3.familjemedlemmar till schweiziska medborgare som avses i 2 och själva har uppehållstillstånd.

Studiehjälp får lämnas även om		Studiehjälp får lämnas även om
kravet på permanent uppehållstill-		kravet på permanent uppehållstill-
stånd i andra stycket 1 inte är upp-		stånd i andra stycket 1 inte är upp-
fyllt, om den studerande har bevil-		fyllt, om den studerande har bevil-
jats ett tidsbegränsat uppehålls-		jats ett tidsbegränsat uppehålls-
tillstånd med stöd av 5 kap. 1, 3, 3 a		tillstånd med stöd av 5 kap. 1, 3–3 d
eller 6 § eller	12 kap. 18 § första	eller 6 § eller	12 kap. 18 § första
stycket 1 utlänningslagen eller med		stycket 1 utlänningslagen eller med
stöd av lagen (2017:353) om uppe-		stöd av lagen (2017:353) om uppe-
hållstillstånd	för studerande på	hållstillstånd	för studerande på
gymnasial nivå eller om det finns		gymnasial nivå eller om det finns
särskilda skäl.		särskilda skäl.

I 1 kap. 4–7 §§ finns bestämmelser om att vissa utländska medborgare ska jämställas med svenska medborgare.

3 kap.

4 §2

Studiemedel får lämnas till studerande som är svenska medborgare. Studiemedel får också lämnas till studerande som inte är svenska

medborgare, om de studerande

1.är bosatta i Sverige och har permanent uppehållstillstånd här, och

2.har bosatt sig i Sverige huvudsakligen i annat syfte än att genomgå utbildning här.

1	Senaste lydelse 2021:770.	193
2	Senaste lydelse 2021:770.	193

Prop. 2025/26:301 Bilaga 2

194

Kravet på permanent uppehållstillstånd i andra stycket 1 gäller inte för personer som har en varaktig anknytning till Sverige och som är

1.utländska medborgare med uppehållsrätt enligt 3 a kap. 3 eller 4 § utlänningslagen (2005:716),

2.schweiziska medborgare med uppehållstillstånd, eller

3.familjemedlemmar till schweiziska medborgare som avses i 2 och själva har uppehållstillstånd.

Studiemedel får lämnas även om		Studiemedel får lämnas även om
kravet på permanent uppehållstill-		kravet på permanent uppehållstill-
stånd i andra stycket 1 inte är upp-		stånd i andra stycket 1 inte är upp-
fyllt, om den studerande har bevil-		fyllt, om den studerande har bevil-
jats ett tidsbegränsat uppehålls-		jats ett tidsbegränsat uppehålls-
tillstånd med stöd av 5 kap. 1, 3, 3 a		tillstånd med stöd av 5 kap. 1, 3–3 d
eller 6 § eller	12 kap. 18 § första	eller 6 § eller	12 kap. 18 § första
stycket 1 utlänningslagen eller med		stycket 1 utlänningslagen eller med
stöd av lagen (2017:353) om uppe-		stöd av lagen (2017:353) om uppe-
hållstillstånd	för studerande på	hållstillstånd	för studerande på
gymnasial nivå eller om det finns		gymnasial nivå eller om det finns
särskilda skäl.		särskilda skäl.

I 1 kap. 4–6 §§ finns bestämmelser om att vissa utländska medborgare ska jämställas med svenska medborgare.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2027.

Förslag till lag om ändring i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap

Härigenom föreskrivs att 6 och 8 §§ lagen (2001:82) om svenskt med- borgarskap ska ha följande lydelse.

Prop. 2025/26:301 Bilaga 2

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
	6 §1

Ett barn som har fötts i Sverige och som sedan födelsen är statslöst förvärvar svenskt medborgarskap efter anmälan av den eller dem som har vårdnaden om barnet, om barnet har permanent uppehållstillstånd och

hemvist här i landet.
Kravet på permanent uppehålls-	Kravet på permanent uppehålls-
tillstånd i första stycket gäller inte	tillstånd i första stycket gäller inte
ett barn som har haft hemvist här i	ett barn som har haft hemvist här i
landet sedan fem år eller under	landet sedan fem år eller under
sammanlagt tio år och som har	sammanlagt tio år och som har
beviljats ett tidsbegränsat uppe-	beviljats ett tidsbegränsat uppe-
hållstillstånd med stöd av 5 kap. 1,	hållstillstånd med stöd av 5 kap. 1,
3, 3 a eller 6 § eller 12 kap. 18 §	3–3 d eller 6 § eller 12 kap. 18 §
utlänningslagen (2005:716).	utlänningslagen (2005:716).

8 §2

En utlänning förvärvar svenskt medborgarskap efter anmälan, om han eller hon

1.har fyllt arton men inte tjugoett år vid anmälningstillfället,

2.har permanent uppehållstillstånd i Sverige, och

3.har haft hemvist här i landet sedan fem år eller, i fråga om den som är statslös,

a) sedan fem år,

b) under sammanlagt tio år, eller

c) sedan han eller hon fyllde femton år.

Kravet i första stycket 2 gäller inte en utlänning som

1.är född i Sverige,

2.sedan födelsen är statslös,

3.har haft hemvist här i landet sedan fem år eller under sammanlagt tio år, och

4. har beviljats ett tidsbegränsat					4. har beviljats ett tidsbegränsat
uppehållstillstånd		med	stöd	av	uppehållstillstånd		med	stöd	av
5 kap.	1, 3, 3 a	eller	6 §	eller	5 kap. 1,	3–3 d	eller	6 §	eller
12 kap.	18 §	utlänningslagen			12 kap.	18 §	utlänningslagen
(2005:716).					(2005:716).

Utöver de krav som anges i första stycket krävs för förvärv av svenskt medborgarskap att utlänningen gör sannolikt att den uppgivna identiteten är riktig. Det krävs även att han eller hon varken

1	Senaste lydelse 2024:423.	195
2	Senaste lydelse 2024:423.	195

Prop. 2025/26:301 Bilaga 2

196

1.är skäligen misstänkt eller dömd för ett brott för vilket det svåraste straff som är föreskrivet är fängelse i fyra år eller mer eller för upprepad brottslighet som inte är mindre allvarlig eller ligger långt tillbaka i tiden,

2.är skäligen misstänkt eller dömd för ett brott utanför Sverige som enligt svensk lag motsvarar ett brott för vilket det svåraste straff som är föreskrivet är fängelse i fyra år eller mer eller för upprepad brottslighet utanför Sverige som enligt svensk lag inte är mindre allvarlig eller ligger långt tillbaka i tiden,

3.bedöms utgöra ett hot mot Sveriges säkerhet eller allmän säkerhet, eller

4.har varit verksam i, eller haft bestämmande inflytande över, en orga- nisation eller grupp vars verksamhet innefattar systematiska, omfattande och grova övergrepp på andra människor.

Tredje stycket gäller inte en utlänning som är född i Sverige och som sedan födelsen är statslös.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2027.

Förslag till lag om ändring i lagen (2013:156) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (2013:156) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare ska ha följande lydelse.

Prop. 2025/26:301 Bilaga 2

Lydelse enligt SFS 2025:227	Föreslagen lydelse
	2 §1

Lagen gäller även för nyanlända invandrare som har fyllt 18 år men inte har uppnått riktåldern för pension enligt 2 kap. 10 a–10 d §§ socialförsäk- ringsbalken, är folkbokförda i en kommun och har beviljats

1. uppehållstillstånd på grund av		1. uppehållstillstånd på grund av
anknytning enligt 5 kap. 3 § första		anknytning enligt 5 kap. 3 § första
stycket	utlänningslagen	stycket,	3 a §	första eller		tredje
(2005:716),		stycket eller 3 b § första, andra eller
		tredje	stycket		utlänningslagen
		(2005:716),
2. uppehållstillstånd på grund av		2. uppehållstillstånd på grund av
anknytning enligt 5 kap. 3 a § första		anknytning enligt 5 kap. 3 b § fjärde
stycket 1–4, andra eller tredje stycket		stycket,	3 c §	eller	3 d §	utlän-
utlänningslagen,		ningslagen,

3.uppehållskort efter ansökan enligt 3 a kap. 10 § utlänningslagen,

5.uppehållstillstånd som familjemedlem enligt 6 a kap. 9 § utlännings- lagen,

6.uppehållstillstånd som familjemedlem enligt 6 b kap. 14 § utlännings- lagen, eller

7.uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person som har beviljats uppehållstillstånd med stöd av någon av bestämmelserna i 1 a §.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2027.

2.För uppehållstillstånd som har beviljats enligt 5 kap. 3 § eller 3 a § utlänningslagen (2005:716) före den 1 januari 2027 gäller 2 § i den äldre lydelsen.

1 Lydelse enligt 2025:227.

197

Prop. 2025/26:301 Bilaga 3

Förteckning över remissinstanserna (SOU 2025:95)

Remissyttranden över betänkandet Skärpta villkor för anhöriginvandring (SOU 2025:95) har lämnats av Almega, Alvesta kommun, Arbets- förmedlingen, Arbetsgivarverket, Asylrättscentrum, Barnombudsmannen, Bodens kommun, Centrala studiestödsnämnden, Civil Rights Defenders, Delegationen för migrationsstudier (Delmi), Diskrimineringsombuds- mannen, Domstolsverket, Föreningen Svenskar i Världen, Försäkrings- kassan, Förvaltningsrätten i Göteborg, Förvaltningsrätten i Luleå, För- valtningsrätten i Malmö, Förvaltningsrätten i Stockholm, Göteborgs kom- mun, Hagfors kommun, Institutet för mänskliga rättigheter, Integritets- skyddsmyndigheten, Justitiekanslern, Jämställdhetsmyndigheten, Kam- marrätten i Stockholm, Konjunkturinstitutet, Kriminalvården, Länsstyrel- sen i Blekinge län, Länsstyrelsen i Dalarnas län, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i Örebro län, Länsstyrelsen Norrbottens län, Länsstyrelsen Västernorrlands län, Länsstyrelsen Västra Götalands län, Malmö kom- mun, Migrationsverket, Myndigheten för delaktighet, Nacka kommun, Polismyndigheten, Regelrådet, Rädda Barnen, Rättsmedicinalverket, Skellefteå kommun, Stockholms kommun, Sundsvalls kommun, Svenska institutet, Svenska kyrkan, Svenska Röda Korset, Svenskt Näringsliv, Sveriges advokatsamfund, Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Sveriges ambassad i Addis Abeba, Sveriges ambassad i Bang- kok, Sveriges ambassad i Washington, Sveriges Kommuner och Regioner, Sveriges universitetslärare och forskare (SULF), Säkerhetspolisen, Tillväxtverket, Trelleborgs kommun, Umeå universitet, UNHCR:s kontor för de nordiska och baltiska länderna, Uppsala universitet, Vinnova och Åre kommun.

Landsorganisationen i Sverige (LO), Region Stockholm, Riksdagens ombudsmän (JO), Ronneby kommun och SmåKom avstår från att yttra sig.

Alingsås kommun, Business Sweden, Eskilstuna kommun, Independent Living Institute, Kumla kommun, Myndigheten för ungdoms- och civil- samhällesfrågor, Region Jönköpings län, Region Norrbotten, Region Skåne, Riksorganisationen GAPF, Sveriges generalkonsulat i Istanbul, Tjänstemännens centralorganisation (TCO), UNICEF Sverige och Västra Götalandsregionen har fått tillfälle att yttra sig men har inte inkommit med yttrande.

Därutöver har yttranden inkommit från Akademikerförbundet SSR, Equmeniakyrkan, Flyktinggruppernas Riksråd (FARR), Lunds universitet, Sociala Missionen, Sveriges förenade studentkårer (SFS) och Verdandi.

198

Sammanfattning av promemorian med kompletterande förslag till SOU 2025:95

Prop. 2025/26:301 Bilaga 4

I promemorian lämnas ett alternativt förslag till förslagen i betänkandet Skärpta villkor för anhöriginvandring (SOU 2025:95). Förslaget innebär dels att det nuvarande försörjningskravet vid anhöriginvandring ska höjas, dels att det ska införas vissa begränsningar av vilka inkomster som ska få beaktas. Syftet med förslagen om ett skärpt försörjningskrav är att fler ska kunna försörja sig själva och sin familj för att skapa möjligheter att komma till rätta med integrationsproblemen och motverka utanförskap.

Förordningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027. För ansökningar om förlängning av ett uppehållstillstånd som har beviljats före ikraftträdandet föreslås äldre föreskrifter gälla, om ansökan om förläng- ning har registrerats hos Migrationsverket senast den 1 januari 2028.

199

Prop. 2025/26:301 Bilaga 5

Förteckning över remissinstanserna (promemoria med kompletterande förslag till SOU 2025:95)

Remissyttranden över promemorian med kompletterande förslag till SOU 2025:95 har lämnats av Almega, Arbetsförmedlingen, Arbetsgivarverket, Asylrättscentrum, Barnombudsmannen, Civil Rights Defenders, Dele- gationen för migrationsstudier (Delmi), Diskrimineringsombudsmannen, Domstolsverket, Föreningen Svenskar i Världen, Företagarna, Försäk- ringskassan, Förvaltningsrätten i Göteborg, Förvaltningsrätten i Luleå, Förvaltningsrätten i Malmö, Förvaltningsrätten i Stockholm, Göteborgs kommun, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvär- dering (IFAU), Institutet för mänskliga rättigheter, Justitiekanslern, Jäm- ställdhetsmyndigheten, Kammarrätten i Stockholm, Länsstyrelsen i Blekinge län, Länsstyrelsen i Dalarnas län, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen i Örebro län, Länsstyrelsen Norrbottens län, Länsstyrelsen Västernorrlands län, Länsstyrelsen Västra Götalands län, Malmö kom- mun, Migrationsverket, Myndigheten för delaktighet, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Nacka kommun, Polismyndigheten, Regelrådet, Stockholms kommun, Svenska institutet, Svenska kyrkan, Svenska Röda Korset, Svenskt Näringsliv, Sveriges advokatsamfund, Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Sveriges ambassad i Addis Abeba, Sveriges ambassad i Bangkok, Sveriges ambassad i Washington, Sveriges generalkonsulat i Istanbul, Sveriges Kommuner och Regioner, Sveriges universitetslärare och forskare (SULF), Säkerhetspo- lisen, Tillväxtverket, Umeå universitet och Uppsala universitet.

Hagfors kommun, Landsorganisationen i Sverige (LO), Region Jönkö- pings län, Region Stockholm, Riksdagens ombudsmän (JO) och SmåKom avstår från att yttra sig.

Alingsås kommun, Alvesta kommun, Bodens kommun, Business Sweden, Eskilstuna kommun, Independent Living Institute, Kumla kom- mun, Region Norrbotten, Region Skåne, Riksorganisationen GAPF, Ron- neby kommun, Rädda Barnen, Skellefteå kommun, Sundsvalls kommun, Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Trelleborgs kommun, UNHCR:s kontor för de nordiska och baltiska länderna, UNICEF Sverige, Västra Götalandsregionen och Åre kommun har fått tillfälle att yttra sig men har inte inkommit med yttrande.

Därutöver har yttranden inkommit från Akademikerförbundet SSR och Equmeniakyrkan.

200

Sammanfattning av utkastet till lagrådsremiss Tillfälligt utökade möjligheter för vissa anhöriginvandrare att ansöka om uppehållstillstånd inifrån Sverige

Prop. 2025/26:301 Bilaga 6

I utkastet till lagrådsremiss lämnas förslag som syftar till att tillfälligt ut- öka möjligheten för vissa utlänningar att ansöka om uppehållstillstånd inifrån Sverige.

Förslagen innebär att det införs en tillfällig reglering som gör det möjligt för en utlänning som efter den 1 oktober 2023 har haft uppehållstillstånd som barn på grund av anknytning till en förälder eller till förälderns make eller sambo att kunna ansöka om och beviljas uppehållstillstånd på någon annan grund inifrån Sverige. Om en sådan utlänning har fått ett utvis- ningsbeslut som har fått laga kraft ska utlänningen kunna ansöka om och beviljas uppehållstillstånd inifrån landet förutsatt att det beslutet fick laga kraft den 1 januari 2025 eller senare. Det föreslås också att Migrations- verket eller, om ett beslut om ett uppehållstillstånd har överklagats, en domstol ska få besluta om inhibition av utvisningsbeslutet för en sådan utlänning.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 oktober 2026 och upphöra att gälla den 1 januari 2028.

201

Prop. 2025/26:301 Bilaga 7

Utkastets lagförslag

Förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Härigenom föreskrivs i fråga om utlänningslagen (2005:716) dels att 5 kap. 18 § och 6 kap. 4 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas fyra nya paragrafer, 5 kap. 18 b §, 5 b kap. 15 a §,

6 a kap. 4 b § och 12 kap. 12 c §, av följande lydelse.

Lydelse enligt lagrådsremissen Föreslagen lydelse Skärpta villkor för anhöriginvand-

ring

5 kap.

18 §1

Första stycket gäller inte om

1.utlänningen kan beviljas uppehållstillstånd här med stöd av 21 kap. 2, 3, 4 eller 6 §,

2.utlänningen med stöd av 6 § bör beviljas uppehållstillstånd här,

3.en ansökan om uppehållstillstånd avser förlängning av ett tidsbegrän- sat uppehållstillstånd som har beviljats en utlänning med stöd av 3 eller 3 a § eller någon av 3 d–3 h §§,

4.utlänningen kan beviljas eller har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd här med stöd av 15 §,

6.utlänningen har rätt till uppehållstillstånd med stöd av artikel 23 i skyddsgrundsförordningen,

7.utlänningen kan beviljas uppehållstillstånd enligt 15 d §,

8.följande villkor är uppfyllda:

b)utlänningen har

202	1 Senaste lydelse 2026:000.

I fråga om uppehållstillstånd för en utlänning som ska avvisas eller utvisas enligt ett beslut som har fått laga kraft gäller föreskrifterna i 18 b och 20 §§ samt 12 kap. 16 b, 16 c, 16 e, 16 g, 17 a, 17 c och 18– 20 §§. Föreslagen lydelse 18 b § Det som föreskrivs i 18 § första stycket gäller inte för en utlänning som har haft uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning i egenskap av barn till en förälder eller till förälderns make eller sambo efter den 1 oktober 2023. En ansökan om uppehållstill- stånd efter inresan i Sverige får bifallas för en utlänning som avses i första stycket utan hinder av ett

fall som avses i 6 kap. 2 § första stycket, och förutsättningarna för det tidigare tillståndet har varit uppfyllda, eller

10. utlänningen har rätt till uppehållstillstånd enligt 2 a eller 2 d §, eller 11. det annars finns synnerliga skäl.

iSverige.

Nuvarande lydelse

Prop. 2025/26:301 Bilaga 7

203

Prop. 2025/26:301 Bilaga 7

204

beslut om utvisning om utvisnings- beslutet har fått laga kraft den 1 januari 2025 eller senare.

5 b kap.

15 a §

Det som föreskrivs i 15 § första stycket gäller inte för en utlänning som har haft uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning i egenskap av barn till en förälder eller till förälderns make eller sambo efter den 1 oktober 2023.

En ansökan om uppehålls- tillstånd efter inresan i Sverige får bifallas för en utlänning som avses i första stycket utan hinder av ett beslut om utvisning om utvisnings- beslutet har fått laga kraft den 1 januari 2025 eller senare.

6kap. 4 §2

En utlänning som vill ha arbets-	En utlänning som vill ha arbets-
tillstånd i Sverige ska ha ansökt om	tillstånd i Sverige ska ha ansökt om
och beviljats ett sådant tillstånd	och beviljats ett sådant tillstånd
före inresan i landet. En ansökan	före inresan i landet. En ansökan
om arbetstillstånd får inte bifallas	om arbetstillstånd får inte bifallas
efter inresan utom i fall som avses i	efter inresan utom i fall som avses i
5 kap. 18 § andra–fjärde styckena,	5 kap. 18 § andra–fjärde styckena
18 a och 19 §§, vilka bestämmelser	och 18 a–19 §§, vilka bestämmel-
tillämpas på motsvarande sätt i	ser tillämpas på motsvarande sätt i
fråga om arbetstillstånd.	fråga om arbetstillstånd.

6 a kap.

4 b §

Det som föreskrivs i 4 § första stycket gäller inte för en utlänning som har haft uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning i egenskap av barn till en förälder eller till förälderns make eller sambo efter den 1 oktober 2023.

En ansökan om EU-blåkort efter inresan i Sverige får bifallas för en utlänning som avses i första stycket utan hinder av ett beslut om utvis- ning om utvisningsbeslutet har fått

2Senaste lydelse 2022:303.

laga kraft den 1 januari 2025 eller senare.

12 kap.

12 c §

Om en utlänning som avses i

5 kap. 18 b §, 5 b kap. 15 a § eller 6 a kap. 4 b § har ansökt om uppe- hållstillstånd får Migrationsverket eller, om ett beslut om ett sådant uppehållstillstånd har överklagats, en migrationsdomstol eller Migra- tionsöverdomstolen besluta om inhibition av ett beslut om att utvisa utlänningen.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2026.

Prop. 2025/26:301 Bilaga 7

205

Prop. 2025/26:301 Bilaga 7

Förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Härigenom föreskrivs i fråga om utlänningslagen (2005:716) 1

dels att 5 kap. 18 b §, 5 b kap. 15 a §, 6 a kap. 4 b § och 12 kap. 12 c § ska upphöra att gälla,

dels att 5 kap. 18 § och 6 kap. 4 § ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt förslaget i avsnitt 2.1 Föreslagen lydelse

5 kap.

18 §2

Första stycket gäller inte om

1.utlänningen kan beviljas uppehållstillstånd här med stöd av 21 kap. 2, 3, 4 eller 6 §,

2.utlänningen med stöd av 6 § bör beviljas uppehållstillstånd här,

3.en ansökan om uppehållstillstånd avser förlängning av ett tidsbe- gränsat uppehållstillstånd som har beviljats en utlänning med stöd av 3 eller 3 a § eller någon av 3 d–3 h §§,

4.utlänningen kan beviljas eller har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd här med stöd av 15 §,

6.utlänningen har rätt till uppehållstillstånd med stöd av artikel 23 i skyddsgrundsförordningen,

7.utlänningen kan beviljas uppehållstillstånd enligt 15 d §,

8.följande villkor är uppfyllda:

b)utlänningen har

	1 Senaste lydelse av
	5 kap. 18 b § 2026:000
	5 b kap. 15 a § 2026:000
	6 a kap. 4 b § 2026:000
206	12 kap. 12 c § 2026:000.
206	2 Senaste lydelse 2026:000.

fall som avses i 6 kap. 2 § första stycket, och förutsättningarna för det tidi- gare tillståndet har varit uppfyllda, eller

c)en ansökan avser ett uppehållstillstånd som familjemedlem till en ut- länning som avses i a eller b, om ansökan ges in inom giltighetstiden för det tidigare tillståndet som familjemedlem och utlänningen beviljas uppe- hållstillstånd enligt de bestämmelser som anges där,

10. utlänningen har rätt till uppehållstillstånd enligt 2 a eller 2 d §, eller 11. det annars finns synnerliga skäl.

iSverige.

I fråga om uppehållstillstånd för	I fråga om uppehållstillstånd för
en utlänning som ska avvisas eller	en utlänning som ska avvisas eller
utvisas enligt ett beslut som har fått	utvisas enligt ett beslut som har fått
laga kraft gäller föreskrifterna i	laga kraft gäller föreskrifterna i
18 b och 20 §§ samt 12 kap. 16 b,	20 § samt 12 kap. 16 b, 16 c, 16 e,
16 c, 16 e, 16 g, 17 a, 17 c och 18–	16 g, 17 a, 17 c och 18–20 §§.
20 §§.

6kap. 4 §

Prop. 2025/26:301 Bilaga 7

En utlänning som vill ha arbetst- illstånd i Sverige ska ha ansökt om och beviljats ett sådant tillstånd före inresan i landet. En ansökan om arbetstillstånd får inte bifallas efter inresan utom i fall som avses i 5 kap. 18 § andra–fjärde styckena och 18 a–19 §§, vilka bestäm-mel- ser tillämpas på motsvarande sätt i fråga om arbetstillstånd.

En utlänning som vill ha arbets- tillstånd i Sverige ska ha ansökt om och beviljats ett sådant tillstånd före inresan i landet. En ansökan om arbetstillstånd får inte bifallas efter inresan utom i fall som avses i

5kap. 18 § andra–fjärde styckena,

18a och 19 §§, vilka bestämmelser tillämpas på motsvarande sätt i fråga om arbetstillstånd.

207

Prop. 2025/26:301

Bilaga 7

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2028.

2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet.

208

Förteckning över remissinstanserna (utkast till lagrådsremiss Tillfälligt utökade möjligheter för vissa anhöriginvandrare att ansöka om uppehållstillstånd inifrån Sverige)

Prop. 2025/26:301 Bilaga 8

Efter remiss har yttrande över utkastet till lagrådsremiss lämnats av Arbetsgivarverket, Asylrättscentrum, Domstolsverket, Förvaltningsrätten i Göteborg (migrationsdomstolen), Förvaltningsrätten i Luleå (migrations- domstolen), Förvaltningsrätten i Malmö (migrationsdomstolen), Förvalt- ningsrätten i Stockholm (migrationsdomstolen), Justitiekanslern, Kam- marrätten i Stockholm (Migrationsöverdomstolen), Migrationsverket, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Sveriges advokat- samfund, Sveriges Kommuner och Regioner, Sveriges universitetslärare och forskare, Säkerhetspolisen och Uppsala universitet.

Yttrande har även inkommit från Institutet för mänskliga rättigheter. Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att

lämna några synpunkter: Business Sweden, Företagarna, Jämställdhets- myndigheten, Polismyndigheten, Regelrådet, Riksdagens ombudsmän (JO), Småkom, Svenska Röda Korset och Svenskt Näringsliv.

209

Prop. 2025/26:301 Bilaga 9

Lagförslag i lagrådsremissen Skärpta villkor för anhöriginvandring

Förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Härigenom föreskrivs1 i fråga om utlänningslagen (2005:716)2 dels att 5 kap. 3–3 f §§ ska upphöra att gälla,

dels att rubriken närmast före 5 kap. 3 § ska utgå,

dels att nuvarande 5 kap. 3 g § ska betecknas 5 kap. 3 m §,

dels att 5 kap. 3 m, 16 och 17–18 §§, 5 b kap. 19 §, 6 a kap. 9 och 10 a §§,

6 b kap. 14 §, 7 kap. 3, 3 b och 3 c §§, 12 kap. 18 §, 13 kap. 15 och 16 §§, 21 kap. 4 § och rubriken närmast före 5 kap. 17 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas tretton nya paragrafer, 5 kap. 3–3 l §§, och närmast före 5 kap. 3, 3 a, 3 c, 3 d, 3 f, 3 h–3 j och 3 m §§ nya rubriker av följande lydelse.

	Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
		5 kap.
		Uppehållstillstånd på grund av
		anknytning till bl.a. svenska
		medborgare
		3 §
		Uppehållstillstånd på grund av an-
		knytning till en person (anknytnings-
		personen) som är bosatt i Sverige
		och är svensk medborgare eller
		medborgare i något annat nordiskt
		land eller har permanent uppe-
		hållsrätt får ges till en utlänning
		som är
	1 Jfr rådets direktiv 2003/86/EG av den 22 september 2003 om rätt till familjeåterförening, i
	den ursprungliga lydelsen, rådets direktiv 2003/109/EG av den 25 november 2003 om
	varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning, i den ursprungliga lydelsen, Europaparla-
	mentets och rådets direktiv 2014/66/EU av den 15 maj 2014 om villkor för inresa och vistelse för
	tredjelandsmedborgare inom ramen för företagsintern förflyttning av personal, i den ursprungliga
	lydelsen, Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/801 av den 11 maj 2016 om
	villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för forskning, studier, praktik,
	volontärarbete, deltagande i elevutbytesprogram eller utbildningsprojekt och för au pair-arbete, i
	lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2021/1883, samt
	Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2021/1883 av den 20 oktober 2021 om villkor
	för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för högkvalificerad anställning och om
	upphävande av rådets direktiv 2009/50/EG, i den ursprungliga lydelsen.
	2 Senaste lydelse av
	5 kap. 3 § 2026:000
	5 kap. 3 a § 2026:000
	5 kap. 3 b § 2021:765
	5 kap. 3 c § 2021:765
	5 kap. 3 d § 2026:000
210	5 kap. 3 e § 2021:765
210	5 kap. 3 f § 2021:765.

1. anknytningspersonens make eller sambo,

2.barn till anknytningspersonen och anknytningspersonens make eller sambo,

3.barn till anknytningspersonen, om barnet står under dennes vård- nad, eller

4.barn till anknytningspersonens make eller sambo, om barnet står under dennes vårdnad.

Uppehållstillstånd på grund av anknytning till personer med uppehållstillstånd i Sverige

3 a §

Uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person som är bosatt i Sverige och har permanent uppehållstillstånd eller ett tidsbe- gränsat uppehållstillstånd med en giltighetstid om minst ett år och välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppehållstillstånd ska, om inte annat följer av andra stycket eller 17 a eller 17 b §, ges till en utlänning som är

1. anknytningspersonens make eller sambo,

2.barn till anknytningspersonen och anknytningspersonens make eller sambo,

3.barn till anknytningspersonen, om barnet står under dennes vård- nad, eller

4.barn till anknytningspersonens make eller sambo, om barnet står under dennes vårdnad.

Första stycket gäller inte om anknytningspersonen

1.har uppehållstillstånd med till- fälligt skydd enligt 21 kap., eller

2.är subsidiärt skyddsbehövande eller har beviljats uppehållstill- stånd enligt 12 kap. 18 § av mot- svarande skäl.

Uppehållstillstånd på grund av anknytning till en sådan person som avses i andra stycket 2 som är bosatt i Sverige och har ett sådant uppehållstillstånd som anges i

Prop. 2025/26:301 Bilaga 9

211

Prop. 2025/26:301	första stycket får ges till en ut-
Bilaga 9	länning som är
	1. anknytningspersonens			make
	eller sambo,
	2. barn till anknytningspersonen
	och anknytningspersonens			make
	eller sambo,
	3. barn till anknytningspersonen,
	om barnet står under dennes vård-
	nad, eller
	4. barn till anknytningspersonens
	make eller sambo, om barnet står
	under dennes vårdnad.
	3 b §
	Bestämmelserna i 3 a § gäller inte
	om utlänningen är en sådan famil-
	jemedlem som avses i artikel 23.1 i
	skyddsgrundsförordningen.
	Uppehållstillstånd för barn som
	adopteras
	3 c §
	Med barn till anknytningspersonen
	likställs ett barn som har adop-
	terats eller som avses bli adopterat
	av anknytningspersonen om adop-
	tionsbeslutet har	meddelats		eller
	avses komma att meddelas av
	svensk domstol eller annars gäller i
	Sverige. Det krävs inte att ett barn
	som avses bli adopterat står under
	anknytningspersonens vårdnad.
	När en ansökan om uppehålls-
	tillstånd grundas på ett beslut om
	adoption som har meddelats av
	svensk domstol, ska den anknytning
	som har uppkommit genom beslutet
	godtas i ärendet om uppehålls-
	tillstånd.
	Uppehållstillstånd på grund av
	anknytning till barn
	3 d §
	Uppehållstillstånd	på	grund av
	anknytning till ett barn som är
	flykting och vid ankomsten till
	Sverige var skilt från båda sina
	föräldrar eller från någon annan
	vuxen person som får anses ha trätt
	i föräldrarnas ställe, eller som har
212	lämnats ensamt efter		ankomsten,

ska ges till en utlänning som är barnets förälder, om inte annat följer av 17 a § första stycket.

3 e §

Uppehållstillstånd på grund av an- knytning till ett barn som är bosatt i Sverige och är svensk medborgare eller medborgare i något annat nordiskt land eller har permanent uppehållsrätt eller permanent uppehållstillstånd får ges till en utlänning som

1.är förälder till och vårdnads- havare för samt sammanbor med barnet, eller

2.utövar umgänge med barnet, som inte är av begränsad omfatt- ning.

Uppehållstillstånd på grund av anknytning i särskilda situationer

3 f §

Uppehållstillstånd på grund av anknytning till en sådan anknyt- ningsperson som avses i 3 § får ges till en utlänning som har för avsikt att ingå äktenskap eller inleda ett samboförhållande med anknyt- ningspersonen, om förhållandet framstår som seriöst och inte särskilda skäl talar mot att tillstånd ges.

–förhållandet har etablerats i hemlandet och framstår som seriöst,

–inte särskilda skäl talar mot att tillstånd ges, och

Prop. 2025/26:301 Bilaga 9

213

Prop. 2025/26:301 Bilaga 9

214

–det har funnits synnerliga svårigheter för anknytningsperso- nen och utlänningen att leva till- sammans i hemlandet på grund av att förhållandet inte har accep- terats.

3 g §

Uppehållstillstånd på grund av anknytning till en sådan anknyt- ningsperson som avses i 3 eller 3 a § får ges till en utlänning som på annat sätt än vad som i övrigt anges i detta kapitel är nära an- hörig till anknytningspersonen, om

1.utlänningen har ingått i samma hushåll som anknytnings- personen och det finns ett särskilt beroendeförhållande mellan dem som fanns redan i hemlandet, eller

2.utlänningen tidigare har haft uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning till anknyt- ningspersonen och

a) är under 21 år, eller

b) ingår i samma hushåll som anknytningspersonen och det finns ett särskilt beroendeförhållande mellan dem.

Uppehållstillstånd på grund av särskild anknytning till Sverige

3 h §

Uppehållstillstånd får ges till en utlänning som har särskild anknyt- ning till Sverige, om det finns synnerliga skäl.

Krav på vistelsetid i Sverige för vissa anknytningspersoner

3 i §

Om anknytningspersonen har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får uppehållstillstånd på grund av

anknytning till honom eller henne enligt 3 a §, 3 f § eller 3 g § 1 be- viljas endast om anknytnings- personen har vistats i Sverige med uppehållstillstånd sedan minst två år när ansökan om uppehållstill- stånd på grund av anknytning gavs in.

Kravet på vistelsetid gäller inte om

2.utlänningen är ett barn som har fötts i Sverige och anknytnings- personen är barnets förälder och sammanbor med barnet i Sverige.

Utöver det som framgår av andra stycket får undantag från kravet på vistelsetid medges om det finns särskilda skäl.

Krav på försörjning och bostad för uppehållstillstånd på grund av anknytning

3 j §

Uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person enligt 3, 3 a, 3 f eller 3 g § får beviljas endast om anknytningspersonen kan försörja sig och utlänningen samt har en bostad av tillräcklig storlek och standard för sig och utlänningen.

Första stycket gäller inte om

1.anknytningspersonen är ett barn,

2.utlänningen är ett barn som har fötts i Sverige och anknytnings- personen är barnets förälder och sammanbor med barnet i Sverige, eller

3.anknytningspersonen är med- borgare i Sverige eller en annan EES-stat eller Schweiz, utlänning- en är anknytningspersonens make eller sambo och utlänningen och anknytningspersonen har samman-

Prop. 2025/26:301 Bilaga 9

215

Prop. 2025/26:301	bott utomlands en längre tid eller
Bilaga 9	det på något annat sätt står klart att
	förhållandet är väl etablerat.
	3 k §
	Om anknytningspersonen har bevil-
	jats internationellt skydd som flyk-
	ting gäller 3 j § endast om
	1. ansökan om uppehållstillstånd
	görs senare än tre månader efter
	det att	anknytningspersonen har
	beviljats internationellt skydd som
	flykting,
	2. familjeåterförening är möjlig i
	ett land utanför EU som anknyt-
	ningspersonen		eller utlänningen
	har en särskild anknytning till, eller
	3. familjebanden mellan utlän-
	ningen	och	anknytningspersonen
	inte har etablerats före anknytnings-
	personens inresa i Sverige.

3 l §

Undantag från 3 j § får medges helt eller delvis, om det finns särskilda skäl. Om ansökan om uppehålls- tillstånd gäller en sådan utlänning som avses i 3 f § första stycket får undantag medges, om det finns synnerliga skäl.

Lydelse enligt prop. 2025/26:262

3 g §

Ett uppehållstillstånd som beviljas enligt 3 eller 3 a § på grund av anknytning till en utlänning som har beviljats ett tidsbegränsat uppehålls- tillstånd enligt 6 § eller enligt 12 kap. 18 §, eller som flykting eller subsidiärt skyddsbehövande med stöd av artikel 24 i skydds- grundsförordningen eller mot- svarande äldre bestämmelser, ska vara tidsbegränsat och gälla för

Giltighetstiden för uppehålls- tillstånd på grund av anknytning

Föreslagen lydelse

3 m §3

Ett uppehållstillstånd som beviljas enligt 3 a § eller någon av 3 d– 3 g §§ på grund av anknytning till en utlänning som har ett tids- begränsat uppehållstillstånd ska vara tidsbegränsat och gälla för samma tid som uppehållstillståndet för anknytningspersonen. I fall som avses i 3 f § tredje stycket ska dock barnets uppehållstillstånd gälla för samma tid som förälderns uppe- hållstillstånd.

216	3 Senaste lydelse av tidigare 5 kap. 3 g § 2026:000.

samma tid som uppehållstillståndet för anknytningspersonen.

Ett uppehållstillstånd som beviljas enligt 3 eller 3 a § på grund av anknytning till någon som är bosatt eller har beviljats uppehållstill- stånd för bosättning i Sverige, eller ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 2 b §, eller som beviljas i andra fall enligt 3 a § första eller tredje stycket, ska vara tidsbe- gränsat och gälla i två år.

tidsbegränsat uppehållstillstånd som flykting ska det nya tidsbegrä- nsade uppehållstillståndet i stället gälla för samma tid som uppehålls- tillståndet för anknytningsperson- en. En utlänning som med stöd av 3 § första stycket 1 eller 2 b eller 3 a § första stycket 1 eller andra stycket har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får beviljas ett nytt uppehållstillstånd på den grund- en endast om förhållandet består.

En ansökan om permanent uppe- hållstillstånd får, när giltighetstiden för ett uppehållstillstånd löper ut och om annat inte följer av femte stycket, beviljas om en utlänning har haft tidsbegränsat uppehålls- tillstånd i minst tre år och förut- sättningarna för uppehållstillstånd enligt 3 eller 3 a § och de särskilda kraven i 7 § är uppfyllda.

Ett permanent uppehållstillstånd enligt fjärde stycket får inte beviljas om en utlänning har haft ett uppe- hållstillstånd som har beviljats

Ett uppehållstillstånd som beviljas enligt 3 eller 3 a § eller någon av 3 d–3 g §§ på grund av anknytning till någon som är svensk med- borgare eller medborgare i något annat nordiskt land eller har permanent uppehållsrätt eller per- manent uppehållstillstånd, eller som beviljas enligt 3 h §, ska vara tids- begränsat och gälla i två år. I fall som avses i 3 f § tredje stycket ska dock barnets uppehållstillstånd gälla för samma tid som förälderns uppehållstillstånd.

Om ett nytt tidsbegränsat uppe- hållstillstånd beviljas enligt 3 eller 3 a § eller någon av 3 d–3 h §§ ska det gälla i två år. Uppehållstillstånd- et får dock inte gälla för längre tid än uppehållstillståndet för anknyt- ningspersonen. Om anknytnings- personen har beviljats ett tids- begränsat uppehållstillstånd som flykting ska det nya tidsbegränsade uppehållstillståndet i stället gälla för samma tid som uppehålls- tillståndet för anknytningsperson- en. En utlänning som med stöd av 3 § 1 eller 4, 3 a § första stycket 1 eller 4 eller tredje stycket 1 eller 4 eller 3 f § har beviljats ett tids- begränsat uppehållstillstånd får be- viljas ett nytt uppehållstillstånd på den grunden endast om förhållan- det består.

Ett permanent uppehållstillstånd enligt fjärde stycket får inte beviljas om en utlänning har haft ett uppe- hållstillstånd som har beviljats en-

Prop. 2025/26:301 Bilaga 9

217

Prop. 2025/26:301 Bilaga 9

enligt 3 eller 3 a § på grund av an- knytning till någon som har bevilj- ats ett tidsbegränsat uppehållstill- stånd enligt 2 b eller 6 § eller enligt 12 kap. 18 §, eller som flykting eller subsidiärt skyddsbehövande med stöd av artikel 24 i skydds- grundsförordningen eller motsvar- ande äldre bestämmelser.

ligt 3 eller 3 a § eller någon av 3 d– 3 h §§ eller motsvarande äldre be- stämmelser på grund av anknytning till någon som har beviljats ett tids- begränsat uppehållstillstånd enligt 2 b eller 6 § eller enligt 12 kap. 18 §, eller som flykting eller sub- sidiärt skyddsbehövande med stöd av artikel 24 i skyddsgrundsförord- ningen eller motsvarande äldre be- stämmelser.

Nuvarande lydelse			Föreslagen lydelse
		16 §4
Uppehållstillstånd	får	beviljas en	Uppehållstillstånd får beviljas en
utlänning som med stöd av 3 §			utlänning som med stöd av 3 § 1
första stycket 1 eller 2 b eller 3 a §			eller 4, 3 a § första stycket 1 eller 4
första stycket 1 eller andra stycket			eller tredje stycket 1 eller 4	eller
har beviljats ett tidsbegränsat uppe-			3 f § har beviljats ett tidsbegränsat
hållstillstånd och som inte kan få ett			uppehållstillstånd och som inte kan
nytt sådant uppehållstillstånd för att			få fortsatt sådant uppehållstillstånd
förhållandet har upphört, om			på grund av att
1. utlänningen har särskild an-
knytning till Sverige,
2. förhållandet	har	upphört	1. förhållandet har upphört och
främst på grund av att i förhållandet			det främst beror på att utlänningen,
utlänningen, eller utlänningens barn,			eller hans eller hennes barn, i
utsatts för våld eller för annan			förhållandet utsatts för våld eller
allvarlig kränkning av sin frihet			annan allvarlig kränkning av sin
eller frid, eller			frihet eller frid, eller
3. andra starka skäl talar för att			2. förhållandet har upphört eller
utlänningen ska ges fortsatt uppe-			av någon annan anledning inte kan
hållstillstånd.			läggas till grund för att bevilja
			fortsatt uppehållstillstånd	och
			omständigheterna på annat sätt är
			särskilt ömmande.

Ett uppehållstillstånd som beviljas enligt första stycket ska vara tids- begränsat och gälla i tretton månader.

	Lydelse enligt prop. 2025/26:264		Föreslagen lydelse
		17 §5
	Vid prövningen av en ansökan om		Vid prövning av en ansökan om
	uppehållstillstånd enligt detta kapitel		uppehållstillstånd enligt detta kapi-
	ska det, utom i fall som avses i 1 a,		tel ska det, utom i fall som avses i
	1 b, 2 a, 2 d, 3 eller 4 §, särskilt		1 a §, 1 b §, 2 a §, 2 d §, 3 a §
218	4	Senaste lydelse 2021:765.
218	5	Senaste lydelse 2026:000.

beaktas om utlänningen utgör ett hot mot allmän ordning eller säker- het, har dömts för brott eller i övrigt brustit i sin vandel. Vid prövning av en ansökan om uppehållstillstånd i fall som avses i 3 a § första stycket 1 och andra stycket ska det särskilt beaktas om utlänningen, eller hans eller hennes barn, kan antas komma att bli utsatt för våld eller annan allvarlig kränkning av sin frihet eller frid om ansökan beviljas.

första stycket, 3 d § första stycket eller 4 §, särskilt beaktas om utlän- ningen utgör ett hot mot allmän ordning eller säkerhet, har dömts för brott eller i övrigt brustit i sin vandel.

Prop. 2025/26:301 Bilaga 9

		Vid prövning av en ansökan om
		uppehållstillstånd i fall som avses i
		3 §, 3 a § tredje stycket, 3 d § andra
		stycket eller någon av 3 e–3 g §§ ska
		det särskilt beaktas om
		1. utlänningen, eller hans	eller
		hennes barn, kan antas komma att
		bli utsatt för våld eller annan
		allvarlig kränkning av sin frihet
		eller frid om ansökan beviljas,
		2. anknytningspersonen,	eller
		någon annan familjemedlem, kan
		antas komma att bli utsatt för våld
		eller annan allvarlig kränkning av
		sin frihet eller frid av utlänningen
		om ansökan beviljas, eller
		3. det finns sådana omständig-
		heter som anges i 17 a eller 17 b §.
Uppehållstillstånd enligt	3 §	Uppehållstillstånd för ett barn på
första stycket 2 eller 3 och	3 a §	grund av anknytning enligt detta
andra stycket får beviljas endast		kapitel får beviljas endast om det
efter medgivande också av den		också medges av den förälder till
förälder till vilken anknytning inte		vilken anknytning inte åberopas,
åberopas, om den föräldern har del		om den föräldern har del i vård-
i vårdnaden av barnet.		naden av barnet.

	17 a §6
Uppehållstillstånd får vägras	i Uppehållstillstånd får vägras i
sådana fall som avses i 3 §, om	sådana fall som avses i 3 a § första
	stycket eller 3 d § första stycket, om

6Senaste lydelse 2026:000.

219

Prop. 2025/26:301 Bilaga 9

1. oriktiga uppgifter medvetet	1. oriktiga	uppgifter medvetet
lämnats eller omständigheter med-	har lämnats	eller omständigheter
vetet förtigits som är av betydelse	medvetet har förtigits som är av
för att få uppehållstillståndet,	betydelse för att få uppehållstill-
	ståndet,
2. en utlänning adopterats eller ett	2. en utlänning har adopterats eller
äktenskap ingåtts eller ett sambo-	ett äktenskap ingåtts eller ett sambo-
förhållande inletts uteslutande i syfte	förhållande inletts uteslutande i syfte
att ge utlänningen rätt till uppehålls-	att ge utlänningen rätt till uppehålls-
tillstånd,	tillstånd,

3.utlänningen utgör ett hot mot allmän ordning eller säkerhet, eller

Uppehållstillstånd	får vägras	Uppehållstillstånd	får vägras
även i sådana fall som avses i 3 §		även i sådana fall som avses i 3 a §
första stycket 1 eller 2 b, om		första stycket 1 eller 4, om
1. makarna eller samborna inte		1. makarna eller	samborna inte
lever tillsammans eller inte har		lever tillsammans och inte heller har
sådan avsikt,		för avsikt att göra det,
2. den person till vilken anknyt-		2. den person till vilken anknyt-
ning åberopas eller	utlänningen	ning åberopas, eller utlänningen
som sökt uppehållstillstånd är gift		som sökt uppehållstillstånd, är gift
eller sambo med någon annan, eller		eller sambo med någon annan, eller

3. någon av makarna eller samborna är under 21 år.

Vid bedömningen av om uppehållstillstånd bör vägras ska hänsyn tas till utlänningens övriga levnadsomständigheter och familjeförhållanden.

Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
17 b §7
Uppehållstillstånd skall vägras i de	Uppehållstillstånd ska vägras i
fall som avses i 3 § första stycket 1	sådana fall som avses i 3 a § första
eller 2 b om den person till vilken	stycket 1 eller 4 om anknytnings-
anknytning åberopas är gift med en	personen är gift med en annan person
annan person och sammanlever	och lever tillsammans med den
med den personen i Sverige.	personen i Sverige.

Lydelse enligt prop. 2025/26:262 Föreslagen lydelse

18 §8

Första stycket gäller dock inte om

Första stycket gäller inte om

220	7	Senaste lydelse 2006:220.
220	8	Senaste lydelse 2026:000.

1.utlänningen kan beviljas uppehållstillstånd här med stöd av 21 kap. 2, 3, 4 eller 6 §,

2.utlänningen med stöd av 6 § bör beviljas uppehållstillstånd här,

3. en ansökan om uppehållstill-	3. en ansökan om uppehållstill-
stånd avser förlängning av ett tids-	stånd avser förlängning av ett tids-
begränsat uppehållstillstånd som	begränsat uppehållstillstånd som
beviljats en utlänning med stöd av 3	har beviljats en utlänning med stöd
eller 3 a §,	av 3 eller 3 a § eller någon av 3 d–
	3 h §§,

4.utlänningen kan beviljas eller har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd här med stöd av 15 §,

5. utlänningen enligt	3 § första	5. utlänningen enligt 3 eller 3 a §
stycket 1–4, 3 a § första	stycket 1–4	eller någon av 3 d–3 h §§ har stark
eller andra stycket har stark an-		anknytning till en person som är
knytning till en person som är bosatt		bosatt i Sverige och det inte skäligen
i Sverige och det inte skäligen kan		kan krävas att utlänningen reser till
krävas att utlänningen reser till ett		ett annat land för att ge in ansökan
annat land för att ge in ansökan där,		där,

6.utlänningen har rätt till uppehållstillstånd med stöd av artikel 23 i skyddsgrundsförordningen,

7.utlänningen kan beviljas uppehållstillstånd enligt 15 d §,

8.följande villkor är uppfyllda:


b) utlänningen har ett tidsbegrän-			b) utlänningen har
sat uppehållstillstånd för arbete som			– ett	tidsbegränsat uppehållstill-
har beviljats enligt 10 § i de fall som			stånd för arbete som har beviljats
avses i 6 kap. 2 § första stycket och			enligt 10 §		i	de	fall som	avses i
ansöker om ett tidsbegränsat uppe-			6 kap. 2 § första stycket och						inom
hållstillstånd för att bedriva närings-			giltighetstiden			för detta		tillstånd
verksamhet	enligt 10 a §	eller
			ansöker om ett tidsbegränsat uppe-
tvärtom inom giltighetstiden för det
			hållstillstånd för att bedriva närings-
tidigare tillståndet och förutsättning-
			verksamhet enligt 10 a §, och förut-
arna för det	tillståndet varit	upp-
			sättningarna		för		det tidigare till-
fyllda, eller
			ståndet har varit uppfyllda, eller

			– ett	tidsbegränsat uppehållstill-
			stånd för att bedriva näringsverk-
			samhet	som		har	beviljats		enligt
			10 a § och inom giltighetstiden för
			detta tillstånd ansöker om ett tids-
			begränsat		uppehållstillstånd				för
			arbete enligt 10 § i de fall som avses
			i 6 kap. 2 § första stycket, och förut-
			sättningarna för det tidigare till-
			ståndet har varit uppfyllda, eller

Prop. 2025/26:301 Bilaga 9

221

Prop. 2025/26:301 Bilaga 9

9. utlänningen har ett uppehålls-	9. utlänningen har ett uppehålls-
tillstånd enligt 10 § eller 5 b kap.	tillstånd enligt 10 § eller 5 b kap.
3 § och antingen slutfört en högsko-	3 § och antingen har slutfört en
leutbildning som avser studier som	högskoleutbildning som avser stu-
motsvarar minst två terminer eller	dier som motsvarar minst två ter-
fullföljt minst två terminer vid en	miner eller fullföljt minst två ter-
utbildning på forskarnivå eller har	miner vid en utbildning på forskar-
ett uppehållstillstånd enligt 5 b kap.	nivå eller har ett uppehållstillstånd
1, 2, 4, 7 eller 8 §,	enligt 5 b kap. 1, 2, 4, 7 eller 8 §,

10.utlänningen har rätt till uppehållstillstånd enligt 2 a eller 2 d §, eller

11.det annars finns synnerliga skäl.

I fråga om uppehållstillstånd för en utlänning som ska avvisas eller ut- visas enligt ett beslut som har fått laga kraft gäller föreskrifterna i 20 § samt 12 kap. 16 b, 16 c, 16 e, 16 g, 17 a, 17 c och 18–20 §§.

	Nuvarande lydelse		Föreslagen lydelse
		5 b kap.
		19 §9
	Familjemedlemmar	som avses i	Uppehållstillstånd på grund av an-
	5 kap. 3 § första stycket 1–3 till den		knytning till en person som har ett
	som har ett uppehållstillstånd enligt		uppehållstillstånd enligt 1, 2 eller 7 §,
	1, 2 eller 7 §, ska beviljas uppe-		ska ges till en sådan familjemedlem
	hållstillstånd, om inte något annat		som avses i 5 kap. 3 a § första styck-
	följer av andra eller tredje stycket.		et, om inte något annat följer av
	Familjemedlemmens	uppehållstill-	andra–fjärde styckena. Familjemed-
	stånd ska gälla för samma tid som		lemmens uppehållstillstånd ska gälla
	anknytningspersonens tillstånd.		för samma tid som anknytningsper-
			sonens tillstånd.
			Uppehållstillstånd får endast ges
			om familjemedlemmen har tillräck-
			liga medel för sitt uppehälle under
222	9 Senaste lydelse 2019:1208.

tillståndstiden. Om vistelsen ska upp-	Prop. 2025/26:301
gå till högst ett år krävs det också att	Bilaga 9
familjemedlemmen kommer att
omfattas av en heltäckande sjukför-
säkring som gäller i Sverige. Undan-
tag från kravet på att familjemed-
lemmen ska ha tillräckliga medel för
sitt uppehälle får medges helt eller
delvis, om det finns särskilda skäl.
För barn som åberopar anknytning till den som har ett uppehållstillstånd
enligt 1, 2 eller 7 § eller till hans eller hennes make eller sambo gäller 5 kap.
17 § andra stycket.
Uppehållstillstånd får vägras i fall som avses i 5 kap. 17 a och 17 b §§.

6 a kap.

9§10

En familjemedlem som avses i 5 kap.		Uppehållstillstånd på grund av an-
3 § första stycket 1–3 till den som har		knytning till en person som har ett
ett EU-blåkort, eller till den som har		EU-blåkort, eller till en person som
haft ett EU-blåkort och beviljats		har haft ett EU-blåkort och beviljats
ställning som varaktigt bosatt i		ställning som varaktigt bosatt i
Sverige, ska beviljas uppehållstill-		Sverige, ska ges till en sådan familje-
stånd om anknytningspersonen kan		medlem som avses i 5 kap. 3 a §
försörja sig och familjemedlemmen.		första stycket. Uppehållstillstånd får
Försörjningskravet	gäller inte vid	endast ges om anknytningspersonen
prövning av en ansökan om fortsatt		kan försörja sig och familjemed-
uppehållstillstånd.	Familjemedlem-	lemmen. Om vistelsen ska uppgå till
mens uppehållstillstånd ska gälla för		högst ett år krävs det också att
samma tid som EU-blåkortet eller,		familjemedlemmen kommer att om-
om anknytningspersonen har be-		fattas av en heltäckande sjukförsäk-
viljats ställning som varaktigt bosatt i		ring som gäller i Sverige. Familje-
Sverige, högst två år i taget.		medlemmens uppehållstillstånd ska
		gälla för samma tid som EU-blå-
		kortet eller, om anknytningspersonen
		har beviljats ställning som varaktigt
		bosatt i Sverige, högst två år i taget.
Undantag från försörjningskravet		Undantag från försörjningskravet
får medges helt eller delvis, om det		i första stycket får medges helt eller
finns särskilda skäl.		delvis, om det finns särskilda skäl.

Uppehållstillstånd får vägras i fall som avses i 5 kap. 17 a och 17 b §§.

10 Senaste lydelse 2024:1220.

223

Prop. 2025/26:301 Bilaga 9

224

				10 a §11
En	familjemedlem	som	avses	i	En familjemedlem	som avses i
5 kap. 3 § första stycket 1–3 till en					5 kap. 3 a § första stycket och som
utlänning som har haft ett EU-blå-					åberopar anknytning till en utlän-
kort och beviljats permanent uppe-					ning som har haft ett EU-blåkort och
hållstillstånd får lägga			samman		beviljats permanent	uppehållstill-
vistelser med uppehållstillstånd som					stånd får lägga samman vistelser
familjemedlem i en eller flera EU-					med uppehållstillstånd på grund av
stater för att uppfylla kraven i 5 kap.					anknytning i en eller flera EU-stater
3 g § fjärde stycket. Av den tid som					för att uppfylla kraven i 5 kap. 3 m §
anges där ska sökanden de senaste					fjärde stycket. Av den tid som anges
två åren räknat från tiden för ansö-					där ska sökanden de senaste två åren
kan ha haft ett uppehållstillstånd					räknat från tiden för ansökan ha haft
som	familjemedlem	utfärdat		av	ett uppehållstillstånd på grund av
Sverige.					anknytning till anknytningspersonen
					utfärdat av Sverige.

6 b kap.

14§12

Familjemedlemmar som avses i	Uppehållstillstånd på grund av an-
5 kap. 3 § första stycket 1–3 till den	knytning till en person som har ett
som har ett ICT-tillstånd eller ett	ICT-tillstånd eller ett ICT-tillstånd för
ICT-tillstånd för rörlighet för längre	rörlighet för längre vistelse, ska ges
vistelse, ska beviljas uppehålls-	till en sådan familjemedlem som av-
tillstånd om anknytningspersonen	ses i 5 kap. 3 a § första stycket. Uppe-
kan försörja sig och familjemed-	hållstillstånd får endast ges om an-
lemmen. Detta gäller dock inte vid	knytningspersonen kan försörja sig
prövning av en ansökan om fortsatt	och familjemedlemmen. Om vistel-
uppehållstillstånd. Familjemedlem-	sen ska uppgå till högst ett år krävs
mens uppehållstillstånd ska gälla för	det också att familjemedlemmen
samma tid som anknytningsperso-	kommer att omfattas av en heltäck-
nens tillstånd.	ande sjukförsäkring som gäller i
	Sverige. Familjemedlemmens uppe-
	hållstillstånd ska gälla för samma tid
	som anknytningspersonens tillstånd.

Undantag från försörjningskravet i första stycket får medges helt eller delvis, om det finns särskilda skäl.

Uppehållstillstånd får vägras i fall som avses i 5 kap. 17 a och 17 b §§.

11Senaste lydelse 2024:1220.

12Senaste lydelse 2022:303.

Lydelse enligt prop. 2025/26:264

Föreslagen lydelse

7kap. 3 §13

Uppehållstillstånd får återkallas för en utlänning som har rest in i landet, om

1.utlänningen utan arbetstillstånd bedriver verksamhet som kräver ett sådant tillstånd,

3.det på grund av tidigare verksamhet eller i övrigt kan antas att utlänningen

a) i Sverige eller i något annat nordiskt land kommer att bedriva sabotage, spioneri eller olovlig underrättelseverksamhet,

b) i Sverige eller i något annat nordiskt land kommer att bedriva sådant företagsspioneri som utövas på uppdrag av eller understöds av en främmande makt eller av någon som agerar för en främmande makts räkning där det kan antas att brottet inte leder till endast böter, eller

c) kommer att bedriva verksamhet med koppling till terrorism.

Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd	Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd
som meddelats med stöd av 5 kap.	som meddelats med stöd av 5 kap.
3 § första stycket 1 eller 2 b eller	3 § 1 eller 4, 3 a § första stycket 1
3 a § första stycket 1 eller andra	eller 4 eller tredje stycket 1 eller 4
stycket får återkallas om förhållandet	eller 3 f § får återkallas om förhåll-
upphör.	andet upphör.

3 b §

Ett uppehållstillstånd för en utlänning får återkallas, om han eller hon utgör ett hot mot allmän ordning eller säkerhet, har dömts för brott eller i övrigt

har brustit i sin vandel.
Första stycket ska inte tillämpas	Första stycket ska inte tillämpas
på uppehållstillstånd som avses i	på uppehållstillstånd som avses i
5 kap. 1 a, 1 b, 2 a, 2 d eller 4 §. Det	5 kap.	1 a §,	1 b §,	2 a §,	2 d §,
ska inte heller tillämpas på uppe-	3 a §	första	stycket,	3 d §	första
hållstillstånd som avses i 5 kap. 3 §	stycket eller 4 §.
i de fall som enligt artikel 3 i rådets
direktiv 2003/86/EG av den 22
september 2003 om rätt till familje-
återförening, i den ursprungliga
lydelsen, omfattas av det direktivet.
3 c §14
Ett uppehållstillstånd som avses i	Ett uppehållstillstånd som avses i
5 kap. 3 § får, i andra fall än som	5 kap.	3 a §	första	stycket	eller

13Senaste lydelse 2026:000.

14Senaste lydelse 2026:000.

Prop. 2025/26:301 Bilaga 9

225

Prop. 2025/26:301 Bilaga 9

avses i 3 b §, återkallas om utlän-	3 d § första stycket får återkallas
ningen utgör ett hot mot allmän	om utlänningen utgör ett hot mot
ordning eller säkerhet.	allmän ordning eller säkerhet.

Lydelse enligt prop. 2025/26:262

Föreslagen lydelse

12 kap.

18 §15

1.det finns ett hinder mot verkställighet enligt 1, 2 eller 3 §,

2.det finns anledning att anta att det avsedda mottagarlandet inte kommer att vara villigt att ta emot utlänningen, eller

3.det finns medicinska hinder eller någon annan särskild anledning att beslutet inte bör verkställas.

Vid	bedömningen enligt		första	Vid bedömningen enligt första
stycket 3 av om det finns någon				stycket 3 av om det finns någon
annan särskild anledning att ett				annan särskild anledning att ett
beslut inte bör verkställas ska kon-				beslut inte bör verkställas ska kon-
sekvenserna för ett barn av att skiljas				sekvenserna för ett barn av att skiljas
från sin förälder särskilt beaktas, om				från sin förälder särskilt beaktas, om
det står klart att uppehållstillstånd på				det står klart att uppehållstillstånd på
grund	av	stark anknytning	enligt	grund av stark anknytning enligt
5 kap.	3 §	första stycket 1–4	eller	5 kap. 3 eller 3 a § eller någon av
5 kap. 3 a § första stycket 1–4 eller				3 d–3 f §§ skulle ha beviljats om
andra stycket skulle ha beviljats om				prövningen gjorts före inresan i
prövningen gjorts före inresan i				Sverige.
Sverige.

Migrationsverket får också besluta om inhibition.

Första stycket 1 gäller inte om nya omständigheter ska prövas inom ramen för en efterföljande ansökan enligt artikel 55 i asylprocedurförord- ningen.

Första–fjärde styckena gäller inte för en utlänning som omfattas av bestämmelserna i 17 a §.

226	15 Senaste lydelse 2026:000.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

13kap. 15 §16

I ärenden om uppehållstillstånd på				I ärenden om uppehållstillstånd på
grund	av	familjeanknytning	enligt	grund av anknytning enligt 5 kap. 3 §
5 kap. 3 § första stycket 2 och 3 a §				2–4, 3 a § första stycket 2–4			och
första	stycket 2–4 samt		tredje	tredje stycket 2–4 samt 3 e, 3 g och
stycket 2		och 3 ska Migrations-		3 h §§	ska	Migrationsverket	ge
verket ge sökanden och den person				sökanden och		anknytningspersonen
till vilken anknytning åberopas				tillfälle att få en DNA-analys utförd
tillfälle att få en DNA-analys utförd				i fråga om ett åberopat biologiskt
när det gäller det biologiska släkt-				släktskap, om
skap som åberopas i ansökan, om
1. den		övriga utredningen om		1. sökanden		inte genom annan
släktskapet inte är tillräcklig för att				utredning har kunnat visa att det
uppehållstillstånd ska beviljas, och				åberopade släktskapet finns, och
2. det inte är uppenbart att det				2. det	inte är uppenbart att		det
åberopade		släktskapsförhållandet		åberopade släktskapet inte finns.
inte föreligger.
Om ansökningen ska avslås av				Om ansökan ska avslås av andra
andra skäl än på grund av otillräck-				skäl än på grund av otillräcklig
lig utredning om släktskapet, behö-				utredning om släktskapet, behöver
ver tillfälle till DNA-analys enligt				tillfälle till DNA-analys inte läm-
första stycket inte lämnas.				nas.

En DNA-analys får utföras endast om den som ska undersökas har informerats om syftet med DNA-analysen och har gett sitt skriftliga sam- tycke.

Kostnaden för provtagning, transport av prover och analys ska betalas av staten.

16§17


Har DNA-analys i något annat fall än					Om det i något annat fall än de som
de som avses i 15 § åberopats i ett					avses i 15 § har åberopats en DNA-
ärende	om	uppehållstillstånd på			analys i ett ärende om uppehållstill-
grund	av	familjeanknytning		enligt	stånd på grund av anknytning enligt
5 kap. 3 § första stycket 2 och 3 a §					5 kap. 3 § 2–4, 3 a § första stycket 2–
första	stycket 2–4		samt	tredje	4 och tredje stycket 2–4 samt 3 e, 3 g
stycket 2 och 3,			har den	som	och 3 h §§, har den som bekostat
bekostat en DNA-analys rätt till					DNA-analysen rätt till ersättning
ersättning från staten för skälig					från staten för skälig kostnad för
kostnad för provtagning, transport av					provtagning, transport av prover
prover och analys, om					och analys, om

1.sökanden inte har getts tillfälle att få en DNA-analys utförd enligt 15 §,

2.analysen visar det åberopade släktskapet, och

16Senaste lydelse 2014:778.

17Senaste lydelse 2014:778.

Prop. 2025/26:301 Bilaga 9

227

Prop. 2025/26:301 Bilaga 9

3.uppehållstillstånd beviljas på grund av den åberopade familje- anknytningen.

Beslut om ersättning meddelas av Migrationsverket efter särskild an- sökan. En ansökan om ersättning ska göras senast sex månader efter det att ärendet om uppehålls- tillstånd har avgjorts slutligt.

3.uppehållstillstånd beviljas på grund av den åberopade anknyt- ningen.

Ett beslut om ersättning med- delas av Migrationsverket. En sär- skild ansökan om ersättning ska göras senast sex månader efter det att ärendet om uppehållstillstånd har avgjorts slutligt.

			21 kap.
				4 §
Om ett uppehållstillstånd med till-				Om ett uppehållstillstånd med till-
fälligt skydd har getts till en person,				fälligt skydd har getts till en person
får ett sådant tillstånd också ges till				(anknytningspersonen) ska ett sådant
den som är gift eller sambo med				tillstånd också ges till en utlänning
den person som beviljats tillstånd				som är make eller sambo till an-
samt till en utlänning som är ogift				knytningspersonen eller barn till
och som är barn antingen till den				anknytningspersonen eller till hans
som beviljats tillstånd eller till den				eller hennes make eller sambo, om
person som den som beviljats				familjen fanns redan i ursprungs-
tillstånd är gift eller sambo med.				landet och splittrades på grund av
				omständigheterna kring den mass-
				iva tillströmningen av fördrivna per-
				soner.
Annan nära anhörig till den som				Utöver det som anges i första
beviljats uppehållstillstånd			med	stycket	får	uppehållstillstånd med
tillfälligt skydd får beviljas uppe-				tillfälligt skydd också ges till en
hållstillstånd	med	tillfälligt	skydd	utlänning som på annat sätt är nära
under de förutsättningar som anges i				anhörig	till anknytningspersonen
5 kap. 3 §	första	stycket 4	och	och som ingick i samma hushåll vid
andra stycket trots att den person				tidpunkten		för omständigheterna
som först beviljats tillstånd varken är				kring den massiva tillströmningen
bosatt i Sverige eller har beviljats				av fördrivna personer och som vid
uppehållstillstånd		för bosättning		den tidpunkten var helt eller delvis
här.				beroende av anknytningspersonen.

Uppehållstillstånd enligt denna paragraf får vägras en utlänning endast om det finns synnerliga skäl med hänsyn till rikets säkerhet eller på grund av utlänningens brottslighet.

1.Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2026.

2.Kravet på vistelsetid i 5 kap. 3 i § gäller inte i

–ärenden där ansökan om uppehållstillstånd har inkommit till Migrations- verket före ikraftträdandet, och

–ärenden om förlängning av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av anknytning som har beviljats en utlänning enligt äldre bestämmelser.

3.I fråga om återkallelse av uppehållstillstånd på grund av anknytning som har beviljats före ikraftträdandet gäller 7 kap. 3 § i den äldre lydelsen.

228

2. den studerande har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd med stöd av artikel 23 i Europapar- lamentets och rådets förordning (EU) 2024/1347 eller med stöd av 5 kap. 3, 3 a, 3 d, 3 e, 3 f, 3 g, 3 h eller 6 § eller 12 kap. 18 § första stycket 1 utlänningslagen eller med stöd av lagen (2017:353) om uppehållstill- stånd för studerande på gymnasial nivå, eller Om den studerande i fall som av- ses i fjärde stycket 2 har beviljats

Förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 § och 3 kap. 4 § studiestödslagen (1999:1395) ska ha följande lydelse.

Prop. 2025/26:301 Bilaga 9

Lydelse enligt prop. 2025/26:262

Föreslagen lydelse

2 kap.

4 §1

Studiehjälp får lämnas till studerande som är svenska medborgare. Studiehjälp får också lämnas till studerande som inte är svenska med-

borgare, om de studerande

1.är bosatta i Sverige och har permanent uppehållstillstånd här, och

2.har bosatt sig i Sverige huvudsakligen i annat syfte än att genomgå utbildning här.

Kravet på permanent uppehållstillstånd i andra stycket 1 gäller inte för per- soner som har fått en varaktig anknytning till Sverige och som är

1.utländska medborgare med uppehållsrätt enligt 3 a kap. 3 eller 4 § utlänningslagen (2005:716),

2.schweiziska medborgare med uppehållstillstånd, eller

3.familjemedlemmar till schweiziska medborgare som avses i 2 och själva har uppehållstillstånd.

Studiehjälp får lämnas även om kravet på permanent uppehållstillstånd i andra stycket 1 inte är uppfyllt, om

1.den studerande har beviljats internationellt skydd med stöd av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1347 av den 14 maj 2024 om normer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd, för en enhetlig status för flykt- ingar eller personer som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande och för innehållet i det beviljade skyddet, om ändring av rådets direktiv 2003/109/EG och om upphävande av Europaparlamen- tets och rådets direktiv 2011/95/EU),

2. den studerande har beviljats ett

tidsbegränsat uppehållstillstånd med stöd av artikel 23 i Europapar- lamentets och rådets förordning (EU) 2024/1347 eller med stöd av 5 kap. 3, 3 a eller 6 § eller 12 kap. 18 § första stycket 1 utlänningslag- en eller med stöd av lagen (2017:353) om uppehållstillstånd för studeran- de på gymnasial nivå, eller

3. det finns särskilda skäl.

1 Senaste lydelse 2026:000.

229

Prop. 2025/26:301 Bilaga 9

230

uppehållstillstånd på grund av an- knytning till någon som har ett tids- begränsat uppehållstillstånd får studiehjälp endast lämnas om an- knytningspersonen

1. har beviljats internationellt skydd som flykting eller subsidiärt skyddsbehövande, eller

2. har beviljats uppehållstillstånd enligt 5 kap. 2 b eller 6 § eller 12 kap. 18 § första stycket 1 utlänningslagen.

I 1 kap. 4–7 §§ finns bestämmelser om att vissa utländska medborgare ska jämställas med svenska medborgare.

3kap. 4 §2

Studiemedel får lämnas till studerande som är svenska medborgare. Studiemedel får också lämnas till studerande som inte är svenska

medborgare, om de studerande

1.är bosatta i Sverige och har permanent uppehållstillstånd här, och

2.har bosatt sig i Sverige huvudsakligen i annat syfte än att genomgå utbildning här.

Kravet på permanent uppehållstillstånd i andra stycket 1 gäller inte för personer som har en varaktig anknytning till Sverige och som är

1.utländska medborgare med uppehållsrätt enligt 3 a kap. 3 eller 4 § utlänningslagen (2005:716),

2.schweiziska medborgare med uppehållstillstånd, eller

3.familjemedlemmar till schweiziska medborgare som avses i 2 och själva har uppehållstillstånd.

Studiemedel får lämnas även om kravet på permanent uppehållstillstånd i andra stycket 1 inte är uppfyllt, om

2. den studerande har beviljats ett	2. den studerande har beviljats ett
tidsbegränsat uppehållstillstånd med	tidsbegränsat uppehållstillstånd med
stöd av artikel 23 i Europaparlamen-	stöd av artikel 23 i Europaparlamen-
tets och rådets förordning (EU)	tets och rådets förordning (EU)
2024/1347 eller med stöd av 5 kap. 3,	2024/1347 eller med stöd av 5 kap. 3,
3 a eller 6 § eller 12 kap. 18 § första	3 a, 3 d, 3 e, 3 f, 3 g, 3 h eller 6 § eller
stycket 1 utlänningslagen eller med	12 kap. 18 § första stycket 1 utlän-
stöd av lagen (2017:353) om uppe-	ningslagen eller med stöd av lagen

2Senaste lydelse 2026:000.

hållstillstånd för studerande på gym-	(2017:353) om uppehållstillstånd för
nasial nivå, eller	studerande på gymnasial nivå, eller
3. det finns särskilda skäl.
	Om den studerande i fall som av-
	ses i fjärde stycket 2 har beviljats
	uppehållstillstånd		på	grund	av
	anknytning till någon som har ett
	tidsbegränsat uppehållstillstånd får
	studiemedel endast			lämnas	om
	anknytningspersonen
	1. har	beviljats	internationellt
	skydd som flykting eller subsidiärt
	skyddsbehövande, eller
	2. har	beviljats uppehållstillstånd
	enligt 5 kap. 2 b eller 6 § eller 12 kap.
	18 § första stycket 1 utlänningslagen.

I 1 kap. 4–6 §§ finns bestämmelser om att vissa utländska medborgare ska jämställas med svenska medborgare.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2026.

Prop. 2025/26:301 Bilaga 9

231

Kravet på permanent uppehålls- tillstånd i första stycket gäller inte ett barn som har haft hemvist här i landet sedan fem år eller under sammanlagt tio år och som har be- viljats ett tidsbegränsat uppehålls- tillstånd med stöd av 5 kap. 3, 3 a, 3 g, 3 h eller 6 § eller 12 kap. 18 § utlänningslagen (2005:716) eller med stöd av artikel 23 i Europapar- lamentets och rådets förordning (EU) 2024/1347 av den 14 maj 2024 om normer för när tredje- landsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd, för en enhet- lig status för flyktingar eller perso- ner som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbe- hövande och för innehållet i det beviljade skyddet, om ändring av rådets direktiv 2003/109/EG och om upphävande av Europaparla- mentets och rådets direktiv 2011/95/EU, eller som flykting eller subsidiärt skyddsbehövande med stöd av artikel 24 i samma förordning eller motsvarande äldre bestämmelser.

Prop. 2025/26:301 Bilaga 9

Förslag till lag om ändring i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap

Härigenom föreskrivs att 6, 8 och 20 §§ lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt prop. 2025/26:262

Föreslagen lydelse

6 §1

Kravet på permanent uppehålls- tillstånd i första stycket gäller inte ett barn som har haft hemvist här i landet sedan fem år eller under sammanlagt tio år och som har be- viljats ett tidsbegränsat uppehålls- tillstånd med stöd av 5 kap. 3, 3 a eller 6 § eller 12 kap. 18 § utlän- ningslagen (2005:716) eller med stöd av artikel 23 i Europaparla- mentets och rådets förordning (EU) 2024/1347 av den 14 maj 2024 om normer för när tredjelandsmed- borgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd, för en enhetlig status för flyktingar eller personer som upp- fyller kraven för att betecknas som subsidiärt skyddsbehövande och för innehållet i det beviljade skyddet, om ändring av rådets direktiv 2003/109/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/95/EU, eller som flykting eller subsidiärt skyddsbe- hövande med stöd av artikel 24 i samma förordning eller motsvaran- de äldre bestämmelser.

8 §2

En utlänning som är född i Sverige och sedan födelsen är statslös förvärvar svenskt medborgarskap efter anmälan om han eller hon

232	1	Senaste lydelse 2026:000.
232	2	Senaste lydelse 2026:000.

1. har fyllt arton men inte tjugoett år vid anmälningstillfället,
2. har	permanent		uppehållstill-	2. har	permanent uppehållstill-
stånd i Sverige eller har beviljats ett				stånd i Sverige eller har beviljats ett
tidsbegränsat		uppehållstillstånd med		tidsbegränsat uppehållstillstånd med
stöd av 5 kap. 3, 3 a eller 6 § eller				stöd av	5 kap. 3	eller	3 a §	eller
12 kap.	18	§	utlänningslagen	någon av 3 d–3 h §§ eller 6 § eller
(2005:716) eller med stöd av artikel				12 kap.	18 §	utlänningslagen
23 i Europaparlamentets och rådets				(2005:716) eller med stöd av arti-
förordning (EU) 2024/1347, eller				kel 23	i Europaparlamentets			och
som flykting eller subsidiärt skydds-				rådets förordning		(EU)	2024/1347
behövande med stöd av artikel 24 i				eller som flykting eller subsidiärt
samma förordning eller motsva-				skyddsbehövande		med	stöd	av
rande äldre bestämmelser,				artikel 24 i samma förordning eller
				motsvarande äldre bestämmelser,

3.har haft hemvist här i landet sedan fem år eller under sammanlagt tio år, och

4.inte har dömts för ett brott mot Sveriges säkerhet eller dömts till frihetsberövande påföljd i fem år eller längre.

20 §3

Det som föreskrivs i denna lag om krav på permanent uppehållstillstånd gäller inte för den som

1.är medborgare i Danmark, Finland, Island eller Norge, eller

2.har välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppehållstillstånd och a) har beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd enligt 5 kap. 2 b eller

6 § eller enligt 12 kap. 18 § utlänningslagen (2005:716), eller som flykting eller subsidiärt skyddsbehövande med stöd av artikel 24 i Europaparla- mentets och rådets förordning (EU) 2024/1347 eller motsvarande äldre

bestämmelser, eller
b) har beviljats ett tidsbegränsat	b) har beviljats	ett tidsbegränsat
uppehållstillstånd enligt 5 kap. 3 eller	uppehållstillstånd	enligt 5 kap. 3
3 a § utlänningslagen (2005:716) på	eller 3 a § eller någon av 3 d–3 h §§
grund av anknytning till en sådan	utlänningslagen på grund av ank-
utlänning som avses i a.	nytning till en sådan utlänning som
	avses i a.

Kravet i första stycket 2 på välgrundade utsikter att beviljas varaktigt uppehållstillstånd gäller inte för den som har hemvist i Sverige sedan tio år.

I fråga om medborgare i övriga länder inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och sådana familjemedlemmar som avses i 3 a kap. 2 § utlänningslagen (2005:716) ska vid tillämpningen av denna lag uppehållsrätt likställas med ett permanent uppehållstillstånd. Det- samma gäller för de utlänningar som har beviljats uppehållsstatus i Sverige enligt avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen (EUT L 29, 31.1.2020, s. 7).

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2026.

3Senaste lydelse 2026:000.

Prop. 2025/26:301 Bilaga 9

233

Prop. 2025/26:301 Bilaga 9

Förslag till lag om ändring i lagen (2013:156) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (2013:156) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

2 §1

Lagen gäller även för nyanlända invandrare som har fyllt 18 år men inte

har uppnått riktåldern för pension	enligt 2 kap. 10 a–10 d §§ social-
försäkringsbalken, är folkbokförda i en kommun och har beviljats
1. uppehållstillstånd på grund av	1. uppehållstillstånd på grund av
anknytning enligt 5 kap. 3 § första	anknytning enligt 5 kap. 3, 3 a eller
stycket utlänningslagen (2005:716),	3 d § utlänningslagen (2005:716),
2. uppehållstillstånd på grund av	2. uppehållstillstånd på grund av
anknytning enligt 5 kap. 3 a § första	anknytning enligt någon av 5 kap.
stycket 1–4, andra eller tredje stycket	3 e–3 h §§ utlänningslagen,
utlänningslagen,

3.uppehållskort efter ansökan enligt 3 a kap. 10 § utlänningslagen,

5.uppehållstillstånd som familjemedlem enligt 6 a kap. 9 § utlännings- lagen,

6.uppehållstillstånd som familjemedlem enligt 6 b kap. 14 § utlännings- lagen, eller

7.uppehållstillstånd på grund av anknytning till en person som har bevil- jats uppehållstillstånd med stöd av någon av bestämmelserna i 1 a §.

1.Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2026.

2.För uppehållstillstånd som har beviljats enligt 5 kap. 3 eller 3 a § utlänningslagen (2005:716) i deras lydelse före den 1 oktober 2026 gäller 2 § i den äldre lydelsen.

234	1 Senaste lydelse 2025:227.

Förslag till lag om ändring i lagen (2026:000) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 3 d § utlänningslagen (2005:716) i stället för lydelsen enligt lagen (2026:000) om ändring i den lagen ska ha följande lydelse.

Prop. 2025/26:301 Bilaga 9

Lydelse enligt prop. 2025/26:264

Föreslagen lydelse

7kap. 3 d §

Ett tidsbegränsat uppehållstillstånd får, utöver vad som i övrigt framgår av denna lag, återkallas om förutsättningarna för uppehållstillståndet inte längre är uppfyllda.

Ett uppehållstillstånd ska inte återkallas enligt första stycket om det finns förutsättningar att med- dela uppehållstillstånd enligt 5 kap. 3 g § 2.

235

Prop. 2025/26:301 Bilaga 10

Lagrådets yttrande över lagrådsremissen Skärpta villkor för anhöriginvandring

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2026-06-09

Närvarande: F.d. justitieråden Eskil Nord och Dag Mattsson samt justitierådet Magnus Medin

Skärpta villkor för anhöriginvandring

Enligt en lagrådsremiss den 1 juni 2026 har regeringen (Justitiedeparte- mentet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till

1.lag om ändring i utlänningslagen (2005:716),

2.lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395),

3.lag om ändring i lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap,

4.lag om ändring i lagen (2013:156) om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare,

5.lag om ändring i lagen (2026:000) om ändring i utlänningslagen (2005:716).

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av rättssakkunniga Malcolm Clark, Frida Solding, Oskar Lindbom och Anna Wendelstam.

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

236

Lagförslag i lagrådsremissen Tillfälligt utökade möjligheter för vissa anhöriginvandrare att ansöka om uppehållstillstånd inifrån Sverige

Förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Härigenom föreskrivs i fråga om utlänningslagen (2005:716) dels att 6 kap. 4 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas fyra nya paragrafer, 5 kap. 18 b §, 5 b kap. 15 a §,

6 a kap. 4 b § och 12 kap. 12 c §, av följande lydelse.

Prop. 2025/26:301 Bilaga 11

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 kap.

18 b §

Det som föreskrivs i 18 § första stycket gäller inte för en utlänning som har haft uppehållstillstånd i Sverige på grund av anknytning i egenskap av barn till en förälder eller till förälderns make eller sam- bo efter den 1 oktober 2023.

En ansökan om uppehållstill- stånd efter inresan i Sverige får bifallas för en utlänning som avses i första stycket utan hinder av ett beslut om utvisning om utvisnings- beslutet har fått laga kraft den 1 januari 2025 eller senare.

5 b kap.

15 a §

237

Prop. 2025/26:301 Bilaga 11

238

6kap. 4 §1

En utlänning som vill ha arbets-	En utlänning som vill ha arbets-
tillstånd i Sverige ska ha ansökt om	tillstånd i Sverige ska ha ansökt om
och beviljats ett sådant tillstånd	och beviljats ett sådant tillstånd
före inresan i landet. En ansökan	före inresan i landet. En ansökan
om arbetstillstånd får inte bifallas	om arbetstillstånd får inte bifallas
efter inresan utom i fall som avses i	efter inresan utom i fall som avses i
5 kap. 18 § andra–fjärde styckena,	5 kap. 18 § andra–fjärde styckena
18 a och 19 §§, vilka bestämmelser	och 18 a–19 §§,	vilka bestäm-
tillämpas på motsvarande sätt i	melser tillämpas	på motsvarande
fråga om arbetstillstånd.	sätt i fråga om arbetstillstånd.

6 a kap.

4 b §

En ansökan om EU-blåkort efter inresan i Sverige får bifallas för en utlänning som avses i första stycket utan hinder av ett beslut om utvisning om utvisningsbeslutet har fått laga kraft den 1 januari 2025 eller senare.

12 kap.

12 c §

Om en utlänning som avses i

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 2026.

1Senaste lydelse 2022:303.

Förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Härigenom föreskrivs i fråga om utlänningslagen (2005:716)1

dels att 5 kap. 18 b §, 5 b kap. 15 a §, 6 a kap. 4 b § och 12 kap. 12 c § ska upphöra att gälla,

dels att 5 kap. 18 § och 6 kap. 4 § ska ha följande lydelse.

Prop. 2025/26:301 Bilaga 11

Lydelse enligt förslaget i avsnitt 2.3 Föreslagen lydelse

5kap. 18 §2

En utlänning som vill ha uppehållstillstånd i Sverige ska ha ansökt om och beviljats ett sådant tillstånd före inresan i landet. En ansökan om uppehållstillstånd får inte bifallas efter inresan.

Första stycket gäller inte om

1.utlänningen kan beviljas uppehållstillstånd här med stöd av 21 kap. 2, 3, 4 eller 6 §,

2.utlänningen med stöd av 6 § bör beviljas uppehållstillstånd här,

3.en ansökan om uppehållstillstånd avser förlängning av ett tidsbegrän- sat uppehållstillstånd som har beviljats en utlänning med stöd av 3 eller 3 a § eller någon av 3 d–3 h §§,

4.utlänningen kan beviljas eller har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd här med stöd av 15 §,

6.utlänningen har rätt till uppehållstillstånd med stöd av artikel 23 i skyddsgrundsförordningen,

7.utlänningen kan beviljas uppehållstillstånd enligt 15 d §,

8.följande villkor är uppfyllda:

b)utlänningen har

1 Senaste lydelse av
5 kap. 18 b § 2026:000
5 b kap. 15 a § 2026:000
6 a kap. 4 b § 2026:000
12 kap. 12 c § 2026:000.	239
2 Senaste lydelse 2026:000.	239

Prop. 2025/26:301 Bilaga 11

fall som avses i 6 kap. 2 § första stycket, och förutsättningarna för det tidi- gare tillståndet har varit uppfyllda, eller

c)en ansökan avser ett uppehållstillstånd som familjemedlem till en utlänning som avses i a eller b, om ansökan ges in inom giltighetstiden för det tidigare tillståndet som familjemedlem och utlänningen beviljas uppe- hållstillstånd enligt de bestämmelser som anges där,

9. utlänningen har ett uppehållstillstånd enligt 10 § eller 5 b kap. 3 § och antingen har slutfört en högskoleutbildning som avser studier som motsva- rar minst två terminer eller fullföljt minst två terminer vid en utbildning på forskarnivå eller har ett uppehållstillstånd enligt 5 b kap. 1, 2, 4, 7 eller 8 §,

10. utlänningen har rätt till uppehållstillstånd enligt 2 a eller 2 d §, eller 11. det annars finns synnerliga skäl.

iSverige.

I fråga om uppehållstillstånd för	I fråga om uppehållstillstånd för
en utlänning som ska avvisas eller	en utlänning som ska avvisas eller
utvisas enligt ett beslut som har fått	utvisas enligt ett beslut som har fått
laga kraft gäller föreskrifterna i	laga kraft gäller föreskrifterna i
18 b och 20 §§ samt 12 kap. 16 b,	20 § samt 12 kap. 16 b, 16 c, 16 e,
16 c, 16 e, 16 g, 17 a, 17 c och 18–	16 g, 17 a, 17 c och 18–20 §§.
20 §§.
Lydelse enligt förslaget i avsnitt 2.1	Föreslagen lydelse

	6 kap.
	4 §3
	En utlänning som vill ha arbets-	En utlänning som vill ha arbets-
	tillstånd i Sverige ska ha ansökt om	tillstånd i Sverige ska ha ansökt om
	och beviljats ett sådant tillstånd	och beviljats ett sådant tillstånd
	före inresan i landet. En ansökan	före inresan i landet. En ansökan
	om arbetstillstånd får inte bifallas	om arbetstillstånd får inte bifallas
	efter inresan utom i fall som avses i	efter inresan utom i fall som avses i
	5 kap. 18 § andra–fjärde styckena	5 kap. 18 § andra–fjärde styckena,
240	3 Senaste lydelse 2026:000.

och 18 a–19 §§, vilka bestämmel- ser tillämpas på motsvarande sätt i fråga om arbetstillstånd.

18 a och 19 §§, vilka bestämmelser	Prop. 2025/26:301
tillämpas på motsvarande sätt i	Bilaga 11
fråga om arbetstillstånd.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2028.

2.Äldre föreskrifter gäller fortfarande för överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet.

241

Prop. 2025/26:301 Bilaga 11

Förslag till lag om ändring i lagen (2026:000) om ändring i utlänningslagen (2005:716)

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 18 § utlänningslagen (2005:716) i stället för lydelsen enligt lagen (2026:000) om ändring i den lagen ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt lagrådsremissen Föreslagen lydelse Skärpta villkor för anhörigin-

vandring

5 kap.

18 §

Första stycket gäller inte om

1.utlänningen kan beviljas uppehållstillstånd här med stöd av 21 kap. 2, 3, 4 eller 6 §,

2.utlänningen med stöd av 6 § bör beviljas uppehållstillstånd här,

3.en ansökan om uppehållstillstånd avser förlängning av ett tidsbegrän- sat uppehållstillstånd som har beviljats en utlänning med stöd av 3 eller 3 a § eller någon av 3 d–3 h §§,

4.utlänningen kan beviljas eller har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd här med stöd av 15 §,

6.utlänningen har rätt till uppehållstillstånd med stöd av artikel 23 i skyddsgrundsförordningen,

7.utlänningen kan beviljas uppehållstillstånd enligt 15 d §,

8.följande villkor är uppfyllda:

b)utlänningen har

c) en ansökan avser ett uppehållstillstånd som familjemedlem till en utlänning som avses i a eller b, om ansökan ges in inom giltighetstiden för

242

det tidigare tillståndet som familjemedlem och utlänningen beviljas uppe- hållstillstånd enligt de bestämmelser som anges där,

9.utlänningen har ett uppehållstillstånd enligt 10 § eller 5 b kap. 3 § och antingen har slutfört en högskoleutbildning som avser studier som mot- svarar minst två terminer eller fullföljt minst två terminer vid en utbildning på forskarnivå eller har ett uppehållstillstånd enligt 5 b kap. 1, 2, 4, 7 eller 8 §,

10.utlänningen har rätt till uppehållstillstånd enligt 2 a eller 2 d §, eller

11.det annars finns synnerliga skäl.

I fråga om uppehållstillstånd för en utlänning som ska avvisas eller utvisas enligt ett beslut som har fått laga kraft gäller föreskrifterna i

20 § samt 12 kap. 16 b, 16 c, 16 e, 16 g, 17 a, 17 c och 18–20 §§.

Prop. 2025/26:301 Bilaga 11

243

Prop. 2025/26:301 Bilaga 12

Lagrådets yttrande över lagrådsremissen Tillfälligt utökade möjligheter för vissa anhöriginvandrare att ansöka om uppehållstillstånd inifrån Sverige

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2026-06-18

Närvarande: f.d. justitieråden Eskil Nord och Dag Mattsson samt justitie- rådet Magnus Medin

Tillfälligt utökade möjligheter för vissa anhöriginvandrare att ansöka om uppehållstillstånd inifrån Sverige

Enligt en lagrådsremiss den 11 juni 2026 har regeringen (Justitiedeparte- mentet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till

1.lag om ändring i utlänningslagen (2005:716)

2.lag om ändring i utlänningslagen (2005:716)

3.lag om ändring i ändring i lagen (2026:000) om ändring i utlännings- lagen (2005:716)

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Beatrice Bohm och rättssakkunniga Ulrika Mossberg.

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

244

Justitiedepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 juni 2026

Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Busch, Waltersson Grönvall, Jonson, Strömmer, Forssmed, Tenje, Forssell, Slottner, Wykman, Bohlin, Rosencrantz, Dousa, Larsson, Britz, Lann

Föredragande: statsrådet Forssell

Regeringen beslutar proposition 2025/26:301 Skärpta villkor för anhöriginvandring

Prop. 2025/26:301

245