S? Kungl. May.ts proposition nr 328 (Proposition 1946:328 - höst)

S? Kungl. May.ts proposition nr 328.

Nr 328.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag med
vissa bestämmelser örn rättegången i tryckfrihetsmål;
given Stockholms slott den 20 september 1946.

Under åberopande av bilagda, i statsrådet och lagrådet förda protokoll
vill Kungl. Majit härigenom jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen
att antaga härvid fogade förslag till lag med vissa bestämmelser örn rättegången
i tryckfrihetsmål.

GUSTAF.

Herman Zetterberg.

Bihang lill riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 328.

Kungl. Maj:ts proposition nr 328.

Förslag

till

Lag

med vissa bestämmelser örn rättegången i tryckfrihetsmål.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Mål angående brott som avses i § 3 tryckfrihetsförordningen upptages,
om den skrift som föranlett åtalet är tryckt i stad i vars rådhusrätt enligt
gällande bestämmelser jämte borgmästaren finnas minst två lagfarna ledamöter,
vid den rådhusrätten men i annat fall vid rådhusrätten i stad som
är säte för länsstyrelsen i det län där skriften är tryckt eller, om den staden
hör till domsaga, vid den rådhusrätt i länet med angiven sammansättning
som är närmast tryckningsorten.

Beträffande sådan utom riket på svenska språket tryckt skrift, å vilken
huvuddistributören finnes angiven, vare dennes boningsort ansedd som tryckningsort.

Är vid talans väckande tryckningsorten eller, i fall som avses i andra
stycket, huvuddistributörens boningsort ej känd eller är fråga om annan utom
riket tryckt skrift än i andra stycket sägs, vare som tryckningsort ansedd
ort där skriften anträffas.

2 §.

I mål varom i 1 § förmäles skall rätten vid förberedande behandling så
snart ske kan utreda vem som är ansvarig för skriftens innehåll; och må
rätten därvid meddela beslut i sådan fråga. Tillika skall bestämmas, huruvida
frågan om skriftens innehåll är brottsligt skall prövas av jury.

Vid målets beredande må rätten, även då fråga är om allmänt åtal, höra
part eller annan så ock meddela beslut i fråga örn målets avvisande.

Om särskild talan mot beslut, varigenom rätten ogillat invändning av den
tilltalade, att han icke är ansvarig för skriftens innehåll, gäde vad i rättegångsbalken
är stadgat angående invändning örn rättegångshinder.

3 §.

Då jury skall medverka, skola i samband med målets beredande vid sammanträde
med parterna inför rätten de åtgärder för juryns bildande vidtagas
som i tryckfrihetsförordningen stadgas. Sedan målets beredande slutförts,
skall rätten utsätta tid för huvudförhandling inför juryn.

Kungl. Maj.ts proposition nr 328.

Skall jury ej medverka, varde målet, sedan beredandet slutförts, utsatt
till huvudförhandling i den för brottmål i allmänhet gällande ordningen.

4 §.

Angående rättens sammansättning vid huvudförhandling inför jury gäde
vad i rättegångsbalken är i allmänhet föreskrivet örn domförhet vid huvudförhandling.
De till tjänstgöring i juryn utsedda skola genom rättens försorg
skriftligen kallas till förhandlingen; och skall kallelsen innehålla såväl uppgift
å den tid inom vilken anmälan örn laga förfall eller begäran om befrielse
från jurymannauppdraget på annan grund senast bör vara till rätten
inkommen som ock erinran om påföljd för försummelse att hörsamma kallelsen.

Visar juryman laga förfall eller beviljas honom befrielse från jurymannauppdraget,
inkallas suppleant till tjänstgöring. Finner rätten att juryman
icke styrkt laga förfall eller avslås begäran om befrielse från uppdraget,
varde jurymannen underrättad därom. De av rätten uttagna suppleanterna
skola inkallas i den ordning vari de utlottats och de av part utsedda suppleanterna
i den ordning de nämnts.

Uteblir juryman å tid till vilken förhandlingen inför juryn utsatts, skall
suppleant för den uteblivne inkallas, om uppskov med målet därigenom kan
undvikas. Äger den uteblivne ej laga förfall och vållas av utevaron uppskov
med målet, vare han skyldig att ersätta statsverket och parterna den kostnad
som genom försummelsen uppkommer; dock må ersättningsskyldigheten
jämkas efter vad rätten finner skäligt.

5 §.

Då fulltalig jury tillstädeskommit inför rätten, skola juryns medlemmar
avlägga denna försäkran: »Jag N. N. lovar och försäkrar på heder och samvete,
att jag såsom ledamot i denna jury efter bästa förstånd skall besvara
de frågor som av rätten framställas och i obrottslig tystnad hålla såväl vad
under juryns överläggningar yttras som huru de särskilda medlemmarna
rösta. Detta vill och skall jag som en ärlig och uppriktig domare troget hålla.»

6 §•

Vid huvudförhandlingen äger juryman att med rättens tillstånd framställa
fråga till part, vittne, sakkunnig eller annan.

Fortsatt huvudförhandling må ej hållas, med mindre juryns sammansättning
är oförändrad.

7 §•

Sedan förhandlingen inför juryn blivit förd till slut, skall rätten ulan
uppskov till juryns besvarande skriftligen avfatta frågan huruvida skriftens
innehåll är brottsligt efter det eller de lagrum som åklagaren eller målsäganden
funnit tillämpliga. Avser åtalet flera brott eller föranleder målets
beskaffenhet i övrigt flera frågor, skola de framställas var för sig. Innan
frågorna till juryn slutligen avfattas, skall närvarande part beredas tillfälle

Kungl. Maj:ts proposition nr 328.

att yttra sig över desamma. Därefter överlägge juryn i enrum under en av
juryn utsedd ordförande. Framställd fråga skall av juryn besvaras med ja
eller nej. Ej må juryn åtskiljas innan samtliga frågor blivit besvarade.

8 §.

Vid juryns överläggning skola handlingarna i målet jämte rättens protokoll
vara tillgängliga för juryn.

Juryns beslut skall grundas å vad vid huvudförhandlingen inför juryn
förekommit. Har ny huvudförhandling ägt rum, skall beslutet grundas å vad
därvid förekommit.

Juryns svar skall, skriftligen avfattat, tillställas rätten, varefter dom skall
meddelas senast påföljande söckendag.

9 §.

Juryman åtnjuter av statsmedel dagtraktamente och reseersättning enligt
de grunder som gälla för landstingsmän.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1948; därvid gälle i tillämpliga
delar vad i lagen om införande av nya rättegångsbalken finnes föreskrivet.

Genom lagen upphäves lagen den 9 april 1937 (nr 118) med vissa bestämmelser
om rättegången i tryckfrihetsmål.

Kungl. Maj.ts proposition nr 328.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet d Stockholms
slott den 31 maj 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Mossberg.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler fråga örn
ändrad lagstiftning angående rättegången i tryckfrihetsmål samt anför följande.

Enligt lagen den 9 april 1937 (nr 118) med vissa bestämmelser om rättegången
i tryckfrihetsmål skall åtal för innehållet i tryckt skrift upptagas, örn
skriften är tryckt i stad i vars rådhusrätt enligt gällande bestämmelser jämte
borgmästaren finnas minst två lagfarna ledamöter, vid den rådhusrätten men
i annat fall vid rådhusrätten i stad som är säte för länsstyrelsen i det län
där skriften är tryckt. I nya RB förutsättes, att rådhusrätter som icke ha
minst tre lagfarna ledamöter skola indragas. Detta föranleder, att fråga kan
uppkomma örn förläggande även av vissa residensstäder under landsrätt. Möjlighet
därtill har också numera beretts genom en år 1945 vidtagen ändring i
lagen den 17 juni 1932 (nr 263) om stads och landsbygds förenande i judiciellt
avseende. På grund härav böra de nyssnämnda forumreglema för tryckfrihetsmål
fullständigas med stadganden om laga domstol för det fall att
både tryckningsorten och residensstaden lyda under häradsrätt.

Även i ett annat avseende uppkommer genom processreformen behov av
tillägg till de nuvarande bestämmelserna om rättegången i tryckfrihetsmål.
Enligt 1 kap. 11 § nya RB skall rådhusrätt i grövre brottmål bestå av en lagfaren
domare och nämnd. I tryckfrihetsmål där jury medverkar skulle det
emellertid knappast vara lämpligt att samtidigt låta nämnd deltaga i handläggningen.
Särskilda föreskrifter torde därför böra givas angående rättens
sammansättning i dylika mål.

Slutligen må framhållas att åtskilliga av de stadganden som meddelas i
1937 års lag numera blivit överflödiga, enär enahanda regler enligt nya RB
gälla för rättegång överhuvud. De bestämmelser som sålunda erhållit motsvarighet
i nya RB böra tydligen icke vidare bibehållas.

Med hänsyn till nu berörda förhållanden har processlagberedningen i sitt
den 17 mars 1944 avgivna betänkande angående nya RB:s införande m. in.
(SOU 1944: 9 och 10) framlagt förslag till ny lag i förevarande ämne.

Kungl. Maj:ts proposition nr 328.

I forumfrågan förordar beredningen, att vid landsrättsförläggning av residensstad
häradsrätten skall vara tryckfrihetsdomstol i rådhusrättens ställe.
Detta har medfört, att ökad betydelse kommit att tillmätas spörsmålet om
rättens sammansättning i jurymål. I sådant avseende föreslås, att rätten skall
bestå av en lagfaren domare samt att juryn skall, sedan den ensam avgjort
frågan om den åtalade skriftens brottslighet, sammanträda med domaren och
fungera som nämnd vid målets slutliga avdömande.

För genomförande av dessa beredningens förslag förutsättes ändring i
tryckfrihetsförordningen. I betänkandet har också upptagits utkast till bestämmelser
därom. Dessa medtogos dock icke bland de förslag till grundlagsändringar
i anledning av processreformen som genom proposition (nr
246) framlades för 1944 års riksdag. I propositionen framhöll dåvarande departementschefen,
statsrådet Bergquist, att särskilt förslaget om utvidgning
av juryns befogenhet borde bliva föremål för förnyade överväganden i sammanhang
med en tillämnad allsidig utredning angående revision av tryckfrihetsförordningen.
Numera ha särskilda sakkunniga tillkallats för att verkställa
en sådan utredning. Förslag som dessa sakkunniga kunna komma att
framlägga beträffande tryckfrihetsprocessens utformning kunna emellertid ej
leda till grundlagsändring förrän efter utgången av innevarande andrakammarperiod
eller således tidigast år 1949. Med hänsyn härtill och då nya RB
avses skola träda i kraft redan den 1 januari 1948 måste i avvaktan på utredningens
resultat en provisorisk reglering ske av ifrågavarande spörsmål. Jag
anhåller att nu få upptaga till behandling frågan om en dylik provisorisk
reglering.

Vad först angår reglerna örn forum föreskrives i tryckfrihetsförordningen,
att mål rörande innehållet i tryckt skrift skall upptagas vid rådhusrätt enligt
vad därom stadgas i särskild lag, stiftad i den ordning § 87 regeringsformen
föreskriver. Härav följer, att om residensstad lägges under landsrätt, tryckfrihetsmål
som bort upptagas vid den indragna rådhusrätten i stället måste
hänvisas till annan rådhusrätt. Därvid torde endast rådhusrätt i stad inom
länet böra ifrågakomma. Såsom processlagberedningen framhållit skulle nämligen
anlitande av domstol utom länet medföra åtskilliga svårigheter bland
annat i fråga örn juryns sammansättning. Något oundgängligt behov av att
kunna anvisa forum i annat län torde ej heller föreligga. På sätt anförts i
propositionen 1944: 246 synes man åtminstone tills vidare ej ha anledning att
räkna med att rådhusrätten i någon residensstad skall komma att indragas
utan att i länet fortfarande finnes någon stad med rådhusrätt. I övrigt bör
som villkor för behörighet uppställas, att rådhusrätten har minst tre lagfarna
ledamöter. Därest flera rådhusrätter med sådan sammansättning finnas inom
länet, synes företräde böra givas åt den som är närmast tryckningsorten.

I fråga om rättens sammansättning i jurymål vill jag framhålla, att nya
RB:s bestämmelser örn medverkan av nämnd i rådhusrätt vid handläggningen
av grövre brottmål främst motiverats därmed, alt det i dessa mål vore av särskild
vikt att allmänheten genom sina målsmän toge del i dömandets ansvar
och därigenom erhölle förtroende för det sätt varpå domstolen fullgjorde sin

Kungl. Maj:ts proposition nr 328.

uppgift. I de tryckfrihetsmål om vilka nu är fråga blir denna synpunkt i väsentlig
mån tillgodosedd redan genom juryns deltagande. Den omständigheten
att straffmätningen sker utan medverkan av lekmän synes mig ej böra
tillmätas alltför stor betydelse. I tryckfrihetsmål kommer det nämligen mera
sällan i fråga att tillgripa straff jämförliga med dem som ådömas i vanliga
svårare brottmål. 1 avbidan på en slutlig reglering av den föreliggande frågan
torde därför den nuvarande organisationen av domstolen utan olägenhet kunna
bibehållas även i de jurymål där brottet är av grövre beskaffenhet. Rådhusrätten
hör således då jury medverkar alltid lia den sammansättning som
i nya RB är i allmänhet föreskriven för domförliet vid huvudförhandling.
I rätten böra alltså liksom för närvarande sitta tre ledamöter.

Genom att förutsättningar saknas att nu genomföra förslaget om befogenhet
för juryn att vid målets avdömande fungera såsom nämnd bortfaller anledningen
till en av beredningen föreslagen ändring i jurymannaförsäkrans
lydelse. Det är vidare icke utan grundlagsändring möjligt att, såsom beredningen
förordat, låta rätten i juryn insätta en person med uppgift att vara
juryns ordförande. På grund härav erfordras vissa jämkningar i beredningens
förslag. Dessutom torde ändring böra ske även på en annan punkt i
förslaget.

Beträffande domstolens sammansättning i mål som enligt lag eller överenskommelse
mellan parterna skola handläggas utan jury har beredningen
förordat, att rätten alltid skall bestå av en lagfaren domare och nämnd. Förslaget
härom sammanhänger nära med beredningens ståndpunktstagande i
fråga örn domstolsorganisationen i jurymål. Såsom redan framhållits förutsätter
jag, att i sistnämnda avseende tills vidare skall gälla detsamma som för
närvarande samt att frågan om medverkan av lekmän även vid det slutliga
avdömandet framdeles skall upptagas till förnyat övervägande. I avvaktan
därpå torde i tryckfrihetsmål som ej handläggas med jury rätten lämpligen
böra sammansättas efter de grunder som enligt nya RB skola tillämpas i vanliga
brottmål. Detta betyder, att rätten i regel skall vara domför med tre lagfarna
ledamöter men i mål örn grövre brott bestå av lagfaren domare med
nämnd.

Vad beredningen eljest föreslagit synes mig lämpligt och torde böra genomföras.

Från de utgångspunkter för vilka sålunda redogjorts har jag låtit inom departementet
utarbeta nytt förslag till lag med vissa bestämmelser örn rättegången
i tryckfrihetsmål. I den mån skälen för de ändringar departementsförslaget
innefattar i förhållande till gällande lag ej framgå redan av det förut
anförda, ber jag att få hänvisa till beredningens betänkande.

Både tryckfrihetsförordningen och den nuvarande rättegångslagen för
tryckfrihetsmål utgå från att alla dylika mål äro alt betrakta såsom brottmål.
Enligt nya RB anses som brottmål endast mål, i vilka talan föres örn ansvar.
Rör mål vari talan grundas på brottslig gärning uteslutande skadestånd eller
annat enskilt anspråk, skall målet handläggas i den för tvistemål stadgade

Kungl. Maj:ts proposition nr 328.

ordningen. Vad tryckfrihetsmål beträffar torde emellertid grundlagsstadgandena
om juryprövning få anses innebära, att — frånsett mål om inbjudning
till deltagande i lotteri — rätt att påkalla medverkan av jury skall finnas i
alla fall då frågan om tryckt skrifts brottslighet göres till föremål för rättslig
prövning. Jag förutsätter därför, att tryckfrihetsmål fortfarande i regel skola
behandlas i enlighet med föreskrifterna i den särskilda rättegångslagen, även
om något ansvarsyrkande icke framställts. Örn skadeståndstalan föres särskilt,
sedan frågan örn skriftens brottslighet redan avgjorts i annan rättegång
mot svaranden, lär emellertid handläggning enligt reglerna för tvistemål
kunna ifrågakomma.

Den föreslagna lagen bör uppenbarligen träda i kraft samtidigt med nya
RB, d. v. s. den 1 januari 1948. I mål vari stämning utfärdats eller rättegång
eljest inletts före nämnda dag bör dock den nuvarande lagen alltjämt
äga tillämpning.

Härefter hemställer föredraganden, att lagrådets utlåtande över förenämnda
inom departementet upprättade förslag till lag med vissa bestämmelser
örn rättegången i tryckfrihetsmål, av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar, måtte för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas
genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
bifaller Hans Majit Konungen.

Ur protokollet:
Bertil Crona.

Kungl. Maj:ts proposition nr 328■

Förslag

till

Lag ''

med vissa bestämmelser örn rättegången i tryckfrihetsmål.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Mål angående brott som avses i § 3 tryckfrihetsförordningen upptages,
om den skrift som föranlett åtalet är tryckt i stad i vars rådhusrätt enligt
gällande bestämmelser jämte borgmästaren finnas minst två lagfarna ledamöter,
vid den rådhusrätten men i annai fall vid rådhusrätten i stad som
är säte för länsstyrelsen i det län där skriften är tryckt eller, om den staden
lyder under häradsrätt, vid den rådhusrätt i länet med angiven sammansättning
som är närmast tryckningsorten.

Beträffande sådan utom riket på svenska språket tryckt skrift, å vilken
huvuddistributören finnes angiven, vare dennes boningsort ansedd som tryckningsort.

Är tryckningsorten eller, i fall som avses i andra stycket, huvuddistributörens
boningsort ej känd, när talan väckes, eller är fråga örn annan utom
riket tryckt skrift än i andra stycket sägs, vare som tryckningsort ansedd
ort där skriften anträffas.

2 §•

Mål varom i 1 § fönnäles skall av rätten företagas till förberedande behandling
så snart ske kan. Finnes part eller annan böra höras, förordne rätten
därom.

Vid målets beredande skall utredas vem som är ansvarig för skriftens
innehåll; beslut i sådan fråga så ock i fråga om måls avvisande må meddelas
under målets beredande. Om särskild talan mot beslut, varigenom rätten
ogillat invändning av den tilltalade, att han icke är ansvarig för skriftens
innehåll, gällö vad i rättegångsbalken är stadgat angående invändning om
rättegångshinder.

Vid målets beredande skall tillika bestämmas, huruvida frågan om skriftens
innehåll är brottsligt skall prövas av jury.

Skall jury ej medverka, varde målet, sedan beredandet slutförts, utsatt till
huvudförhandling i den för brottmål i allmänhet gällande ordningen.

3 §•

Då jury skall medverka, skola i samband med målets beredande vid sammanträde
med parterna inför rätten de åtgärder för juryns bildande vid -

Kungl. Maj.ts proposition nr 328.

tagas som i tryckfrihetsförordningen stadgas. Åklagaren eller målsäganden
skall närmare angiva i vilket hänseende han påstår skriften vara brottslig
jämte det eller de lagrum som han finner tillämpliga.

4 §•

Sedan målets beredande slutförts, skall rätten utsätta tid för huvudförhandling
inför juryn. Angående rättens sammansättning vid huvudförhandlingen
gäde vad i rättegångsbalken är i allmänhet föreskrivet om domförhet
vid sådan förhandling. De till tjänstgöring i jury utsedda skola genom rättens
försorg skriftligen kallas till förhandlingen; och skall kallelsen innehålla
såväl uppgift å den tid inom vilken anmälan om laga förfall eller begäran
örn befrielse från jurymannauppdraget på annan grand senast bör vara till
rätten inkommen som ock erinran om påföljd för försummelse att hörsamma
kallelsen.

Uteblir juryman å tid till vilken förhandlingen inför juryn utsatts, skall
suppleant för den uteblivne inkallas, örn uppskov med målet därigenom kan
undvikas. Äger den uteblivne ej laga förfall och vållas av utevaron uppskov
med målet, vare han skyldig att ersätta statsverket och parterna den kostnad
som genom försummelsen uppkommer; dock må ersättningsskyldigheten
jämkas efter vad rätten finner skäligt.

5 §•

6 §•

Målet liandlägges vid huvudförhandlingen i juryns närvaro. Juryman äger
att med rättens tillstånd framställa fråga till part, vittne, sakkunnig eller
annan.

7 §■

Sedan förhandlingen inför juryn blivit förd till slut, skall rätten utan
uppskov till juryns besvarande skriftligen avfatta frågan huruvida skriftens
innehåll är brottsligt efter det eller de lagrum som åklagaren eller målsäganden
funnit tillämpliga. Avser åtalet flera brott eller föranleder målets

Kungl. Maj:ts proposition nr 328.

beskaffenhet i övrigt flera frågor, skola de framställas var för sig. Innan
frågorna till juryn slutligen avfattas, skall närvarande part beredas tillfälle
att yttra sig över desamma. Därefter överlägge juryn i enrum under en av
juryn utsedd ordförande. Framställd fråga skall av juryn besvaras med ja
eller nej. Ej må juryn åtskiljas innan samtliga frågor blivit besvarade.

8 §•

Vid juryns överläggning skola handlingarna i målet jämte rättens protokoll
vara tillgängliga för juryn.

Juryns beslut skall grundas på vad vid huvudförhandlingen inför juryn
förekommit. I beslutet må ej deltaga juryman som ej övervarit hela huvudförhandlingen.
Har ny huvudförhandling ägt rum, skall beslutet grundas
på vad därvid förekommit.

Juryns svar skall, skriftligen avfattat, tillställas rättens ordförande, varefter
dom skall meddelas senast påföljande söckendag.

9 §•

över alla mål som omförmälas i 1 § skall genom rättens försorg föras
särskild dagbok.

10 §.

Juryman åtnjuter av statsmedel dagtraktamente och reseersättning enligt
de grunder som gälla för landstingsmän.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1948; den skall dock ej äga
tillämpning i mål vari stämning utfärdats eller rättegång eljest inletts före
nämnda dag.

Genom lagen upphäves lagen den 9 april 1937 (nr 118) med vissa bestämmelser
om rättegången i tryckfrihetsmål.

Kungl. Maj:ts proposition nr 328.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl, Maj:ts lagråd den 6 september
19i6.

Närvarande:

regeringsrådet Kellberg,
justitieråden Guldberg,

Ekberg,

Santesson.

Enligt lagrådet den 14 juni 1946 tillhandakommet utdrag av protokoll över
justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet
den 31 maj 1946, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande
skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över
upprättat förslag till lag med vissa bestämmelser örn rättegången i tryckfrihetsmål.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, hade inför lagrådet föredragits
av hovrättsassessorn Sven Strömberg.

Förslaget föranledde följande yttrande av lagrådet.

1 §•

I förevarande paragraf stadgas, att tryckfrihetsmål skall upptagas, örn den
skrift som föranlett åtalet är tryckt i stad, i vars rådhusrätt enligt gällande
bestämmelser jämte borgmästaren finnas minst två lagfarna ledamöter, vid
den rådhusrätten men i annat fall vid rådhusrätten i stad, som är säte för
länsstyrelsen i det län där skriften är tryckt, eller, om den staden lyder under
häradsrätt, vid den rådhusrätt i länet med angiven sammansättning, som
är närmast tryckningsorten.

Enligt nya RB skall rådhusrätt alltid bestå av, jämte borgmästare, minst
två lagfarna ledamöter. Skulle den nu föreslagna lagen ha varit avsedd att
slutligt reglera rättegången i tryckfrihetsmål, borde ifrågavarande stadgande
ha erhållit en avfattning, som bättre överensstämmer med reglerna i nya RB.
Såsom föredragande departementschefen anfört, innebär förslaget emellertid
allenast en provisorisk reglering av omförmälda spörsmål, avsedd att gälla
för tiden intill slutförandet av den nu pågående utredningen angående revision
av tryckfrihetsförordningen. Under denna tid komma på grund av
stadgandet i 26 § i det av riksdagen antagna förslaget till lag örn införande
av nya RB att i flera städer bibehållas rådhusrätter, i vilka icke finnas, förutom
borgmästaren, minst två lagfarna ledamöter. Vid sådant förhållande
synes avfattningen av förevarande stadgande kunna godtagas.

Kanal. Maj:ts proposition nr 32b.

2 och 3 §§.

Innan tryckfrihetsmål utsattes till huvudförhandling, bör av rätten utredas
vem som är ansvarig för skriftens innehåll, och på förhand skall tillika
bestämmas, huruvida jury skall medverka. Medför tillämpningen av de allmänna
processreglerna, att förberedelse äger rum, bör denna uppenbarligen
omfatta nyss nämnda förberedande åtgärder. Nya RB innehåller emellertid
icke några bestämmelser om förberedelse i mål om allmänt åtal, och
med avseende å tryckfrihetsmål av detta slag erfordras närmare reglering av
de förberedande åtgärder, som enligt vad förut sagts böra vidtagas. De
föreskrifter, som i ämnet lämnats under 2 §, kunna emellertid tänkas orsaka
den missuppfattningen, att rätten i tryckfrihetsmål ej skulle ingå i annan
förberedande behandling än som omtalas i sagda paragraf. Även örn faran för
dylikt missförstånd ej tages i beräkning, synes det mindre tillfredsställande,
att förevarande lag beträffande mål, i vilka förberedelse sker enligt nya RB,
upprepar där meddelade stadganden om handläggningen. Genom ändrad
formulering och omgruppering av innehållet i 2 § första, andra och tredje
styckena torde vad nu anmärkts kunna avhjälpas, på samma gång som viss
fördel uppnås i systematiskt avseende. Sålunda kan 2 § inledas med föreskrift
om att i mål, varom i 1 § förmäles, rätten skall vid förberedande behandling
så snart ske kan utreda vem som är ansvarig för skriftens innehåll
samt att rätten därvid må meddela beslut i sådan fråga; i anslutning
härtill angives, att tillika skall bestämmas, huruvida frågan örn skriftens
innehåll är brottsligt skall prövas av jury. Såsom andra stycke kan lämpligen
givas bestämmelse örn att rätten vid målets beredande må, även då
fråga är örn allmänt åtal, höra part eller annan så ock meddela beslut i
fråga örn målets avvisande, varefter det fullföljdsstadgande, som i förslaget
återfinnes i andra styckets andra punkt, upptages såsom paragrafens tredje
stycke.

Lagrådet vill därjämte förorda, att det föreslagna sista stycket i 2 § överföres
till 3 §. Med hänsyn till att stadgandet behandlar det mindre vanliga
fallet, då jury ej skall medverka, synes det böra insättas såsom andra stycke
i sistnämnda paragraf.

Enligt 3 § i förslaget skall åklagaren eller målsäganden närmare angiva,
i vilket hänseende han påstår skriften vara brottslig, jämte det eller de lagrum,
som han finner tillämpliga. Emellertid följer av vanliga processuella
regler, att stämningen i målet skall innehålla erforderliga uppgifter i detta
avseende. Med hänsyn härtill och till de föreskrifter, som eljest gälla angående
talans preciserande vid måls beredande och vid huvudförhandling,
torde anledning saknas att meddela särskild bestämmelse i ämnet. Utgår
stadgandet, kan här i stället lämpligen intagas den i 4 § givna föreskriften
om att rätten, sedan målets beredande slutförts, skall utsätta tid för huvudförhandling
inför juryn.

Kungl. Maj:ts proposition nr 328.

1 §•

Vid bifall till lagrådets under 2 och 3 §§ sist gjorda hemställan utgår
första punkten i förevarande paragrafs första stycke.

6 och 8 §§.

Gällande lag med vissa bestämmelser örn rättegången i tryckfrihetsmål
innehåller i 9 § andra stycket, att därest påbörjad förhandling inför juryn
uppskjutes, förhandlingen skall fortsättas, örn den tid, inom vilken målet
återupptages till slutlig handläggning, ej överstiger fjorton dagar samt rättens
och juryns sammansättning är oförändrad vid målets senare handläggning,
ävensom att i annat fall ny förhandling skall äga rum. Förslaget upptager
icke några motsvarande bestämmelser. I nya RB stadgas emellertid såsom
villkor för fortsättning av uppskjuten huvudförhandling, att målet återupptages
till slutlig handläggning inom två veckor från dagen för första förhandlingens
avslutande samt att de domare, som då sitta i rätten, övervarit
den tidigare handläggningen. Äro dessa villkor ej uppfyllda, skall ny huvudförhandling
hållas. Då sagda bestämmelser bli tillämpliga jämväl i tryckfrihetsmål,
erfordras icke i dessa delar särskilda föreskrifter i förevarande
lag. Beträffande juryn stadgas i 8 § av förslaget, att juryman, som icke övervarit
hela huvudförhandlingen, ej må deltaga i juryns beslut. Förslaget överensstämmer
härutinnan med vad processlagberedningen föreslagit. I sin motivering
har beredningen framhållit, att av sistnämnda stadgande skulle bland
annat följa, att om uppskov blir nödvändigt, ny fullständig huvudförhandling
måste äga rum, så snart juryns sammansättning icke är oförändrad.
En sådan slutsats synes dock ej oomtvistlig, och i varje fall måste det med
hänsyn till betydelsen av denna regel anses mindre tillfredsställande, att den
ej kommit till direkt uttryck i lagtexten. Lagrådet vill därför hemställa, antili
stadgandet i 6 § fogas ett andra stycke av innehåll, att fortsatt huvudförhandling
ej må hållas, med mindre juryns sammansättning är oförändrad. Vidtages
sådan ändring i förslaget, blir omförmälda föreskrift i 8 § överflödig.

9 §•

Det i denna paragraf upptagna stadgandet om förande av särskild dagbok
i tryckfrihetsmål torde med hänsyn till den i 6 kap. 11 § nya RB givna
regeln, att vid rätten skall över alla mål föras dagbok, icke vara erforderligt.
Därest det anses påkallat att i tryckfrihetsmål föres särskild dagbok,
må enligt 13 § nämnda kapitel föreskrift härom meddelas i administrativ
ordning.

Nu förevarande paragraf bör alltså utgå ur förslaget.

övergångsbestämmelserna.

Enligt vad här stadgas skall den föreslagna lagen ej äga tillämpning
i mål, vari stämning utfärdats eller rättegång eljest inletts före den 1
januari 1948. Föreskriften överensstämmer ej helt med reglerna i 12 §

Kungl. Maj:ts proposition nr 328.

förslaget till lag om införande av nya RB. I detta förslag uppställas nämligen
vissa undantag från den angivna huvudregeln. En följd av olikheten mellan
förslagen skulle bli, att därest ett tryckfrihetsmål, som anhängiggjorts före
den 1 januari 1948, därefter på grund av återförvisning ånyo upptages av
underrätten, målet såvitt angår rättegången i allmänhet skall handläggas enligt
nya RB, under det att beträffande de delar av förfarandet, som regleras
av den särskilda lagen om tryckfrihetsmål, äldre lag skall tillämpas. Det
synes lämpligare, att i förevarande förslag, liksom i flera andra följdförfattningar
till nya RB, stadgas, att i tillämpliga delar skall gälla vad i lagen örn
införande av nämnda balk finnes föreskrivet.

Ur protokollet:
Bertil Crona.

Kungl. Maj:ts proposition nr 328.

Utdrag au protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 20 september 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Quensel, Erlander, Danielson, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Erigsson.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler lagrådets
den 6 september 1946 avgivna utlåtande över det den 31 maj 1946 till lagrådet
remitterade förslaget till lag med vissa bestämmelser örn rättegången i
tryckfrihetsmål.

Med förmälan, att de av lagrådet framställda erinringarna beaktats samt
att ytterligare ett par redaktionella jämkningar vidtagits, hemställer föredraganden,
att det sålunda jämkade förslaget måtte jämlikt § 87 regeringsformen
genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna, av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Thore Wisén.

Stockholm 1946. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

40229S