Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Run(jl. Maj. ts Råd. Proposition Rr 3

Proposition 1912:3

Run(jl. Maj. ts Råd. Proposition Rr 3.

t

Nr 3.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen, angående
uppförande af kvinnliga biträden i postverkets stat samt
fastställande af postverkets stat för driftkostnader är
1913; gifven Stockholms slott den 13 januari 1912.

Under åberopande af bilagda utdrag af protokollet öfver civiliirenden
för denna dag vill Kungl. Maj:t härigenom föreslå Riksdagen
I.) dels att å postverkets aflöningsstat från och med år 1913 uppföra
25 kvinnliga biträden bos generalpoststyrelsen samt 16 kvinnliga
biträden vid postverkets distrikts- och lokalförvaltningar;

dels att medgifva, att till en hvar af dessa biträden må utgå 700
kronor i lön och 550 kronor i tjänstgöringspenningar, hvartill kunna
komma två ålderstillägg till lönen, hvardera å 200 kronor, efter 3
och 6 år;

att ortstillägg skall utgå till biträde i Stockholm med 150 kronor
och till biträde å annan ort, där de allmänna lefnadskostnaderna äro
särskild! höga, med 100 kronor; samt

att ortstillägg skall anses tillhöra lönen, men icke medföra höjning
af pensionsunderlag;

dels ock besluta, att med afseende å ifrågavarande befattningar
skall såsom allmänna villkor och bestämmelser gälla:

att, då vid uppförande i stat af sådan tjänst till innehafvare af
tjänsten befordras person, som omedelbart före sin befordran inom postverket
utfört samma arbete som det till tjänsten hörande mot fast arfvode
under föregående år till belopp, öfverstigande hvad enligt staten
skall utgå till tjänstens innehafvare, generalpoststyrelsen skall äga bereda
fyllnad i aflöningen för dess uppbringande till nämnda arfvodes
belopp;

att biträde, som är anställdt vid postverket den 1 januari 1913 och
blir antaget till biträde å denna stat, äger att, i den mån generalpoststyrelsen
finner biträde böra komma i åtnjutande af en dylik förmån,
för åtnjutande af löneförhöjning genom ålderstillägg räkna sig till godo
den tid, biträdet därförinnan innehaft stadig anställning vid postverket;

att tillsättning af biträdestjänst skall ske efter tjänstens ledigförklarande
genom kungörelse;

Bihang till lliksd. prof. 1912. 1 Sami. 1 Afd. 3 Höft. (Nr 3.)

1

2 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.

att rörande kompetensfordringar skola gälla de närmare stadganden,
som må varda af Kungl. Maj:t bestämda; samt

att i öfrigt de för postverkets tjänstemän meddelade bestämmelser
skola, i tillämpliga delar och i den män de icke stå i strid mot hvad
här blifvit föreskrifvet, lända till efterrättelse.

II.) dels medgifva,

att dispositionsbiträdet änkefru Josefina Bernhardina Karolina Landquist,
född Ekström, må äga att under sin återstående lifstid å postverkets
pensionsstat uppbära ett årligt understöd af 700 kronor, att
utgå från och med månaden näst efter den, under hvilken entledigande
ur postverkets tjänst varder henne meddeladt;

att dispositionsbiträdet änkefru Hilda Maria Josefina Carlander, född
Sjölander, må äga att under sin återstående lifstid å postverkets pensionsstat
uppbära ett årligt understöd af 300 kronor, att utgå från och
med månaden näst efter den, under hvilken entledigande ur postverkets
tjänst varder henne meddeladt;

att biträdande postexpeditören Johan Alfred Rylander må äga att
under sin återstående lifstid å postverkets pensionsstat uppbära ett årligt
understöd af 1,200 kronor, att utgå från och med månaden näst
efter den, under hvilken entledigande ur postverkets tjänst varder honom
meddeladt;

atc kontorsbiträdet Amelie Carolina Elisabeth Hesselgren må äga
att under sin återstående lifstid å postverkets pensionsstat uppbära ett
årligt understöd af 1,000 kronor, att utgå från och med månaden näst
efter den, under hvilken entledigande ur postverkets tjänst varder henne
meddeladt;

att sorteringsbiträdet änkefru Jenny Fatima Giertz, född Scheenliolm,
må äga att under sin återstående lifstid å postverkets pensionsstat
uppbära ett årligt understöd af 600 kronor, att utgå från och med
månaden näst efter den, under hvilken entledigande ur postverkets
tjänst varder henne meddeladt;

dels ock bestämma postverkets anslag till driftkostnader för år 1913,
förslagsvis, till 23,217,300 kronor, att utgå direkt af postmedlen.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Axel Schotte.

3

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 3.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13
januari 1912.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Ehrensvård,
Statsråden: Petersson,

Schotte,

Bero,

Bergström,
friherre Adelswård,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Chefen för civildepartementet, statsrådet Schotte anförde:

Innan jag öfvergår till postverkets särskilda anslagsbehof, ber jag Uppförande
att få behandla en fråga, som har inverkan på flera af de olika anslågen,
nämligen frågan om fasta biträdens uppförande i poststaten. Jag postverkets
torde därvid väsentligen kunna hänvisa till hvad chefen för finans- stat
departementet förut denna dag anfört och här allenast behöfva redogöra
för de förhållanden, som speciellt röra postverket.

Hvad först beträffar beliofvet af kvinnliga biträden har generalpoststyrelsen
i utlåtande af den 30 september 1910 hemställt, att i
postverkets aflöningsstat måtte varda uppförda 25 kvinnliga biträden
hos styrelsen, 12 dylika biträden hos postdirektionerna (= postverkets
distriktsförvaltningar) och 4 vid postkontoret Malmö 1.

Till stöd för sin framställning har styrelsen anfört hufvudsakligen
följande.

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.

Hos styrelsen funnes anställda 28 kvinnliga s. k. kontorsbiträden.
Af dem måste 25 anses jämväl för framtiden vara oundgängligen
nödvändiga.

Dessa 25 vore anställda:

4, utan placering å viss byrå, för verkställande af renskrifning;

1, å styrelsens första byrå, för expedierande af utgående slcrifvelser
och remisser m. in. samt förande af åtskilliga anteckningar rörande
postverkets personal;

5, å andra byrån, för utöfvande af kontroll vid frankoteckenstillverkningen;
samt

15, å fjärde byrån, dels för att biträda vid revisionsarbetet, 9 å
inrikes postanvisningsrevisionen, 3 å utrikes postanvisningsrevisionen
och 1 å tidningsrevisionen, och dels, de 2 öfriga, för att å reklamationskontoret
öppna och, om möjligt, beställa dit inkommande vanliga
bref, som postanstalterna icke kunnat beställa med ledning af adressanteckningar
å brefvens utsidor.

Styrelsen har ansett de nämnda 25 biträdena böra uppföras i stat.

Hos styrelsen funnes — meddelas vidare i styrelsens yttrande —
äfven anställda 20 s. k. sortererskor, som hade till åliggande att, i och
för motgranskningen af inlämningspostanstalternas och utbetalningspostanstalternas
postanvisningsräkenskaper, omlägga de till styrelsen såsom
verifikationer till nämnda räkenskaper inkommande utbetalta postanvisningarna.
Visserligen hade det synts styrelsen behjärtansvärdt, att äfven
dessa biträden måtte komma i åtnjutande af en tryggare ställning. Då
emellertid tilläfventyrs, genom ändrade anordningar, dessa biträden,
hvilkas arbete vore mindre kvalificeradt än de förras, i en framtid
kunde varda obehöfliga, hade styrelsen ansett sig icke för närvarande
böra ifrågasätta deras uppförande i stat.

Hos distriktsförvaltningarna erfordrades på stadigvarande sätt, för
verkställande af renskrifning m. m., tillsammans 12 biträden, nämligen
3 vid postdirektionen i södra distriktet, 1 vid postdirektionen i Stockholms
distrikt och 2 vid en hvar af postdirektionerna i västra, östra,
mellersta och norra distrikten. Styrelsen ansåg, att dessa 12 biträden
jämväl borde uppföras i stat.

Vid postkontoret Malmö 1 funnes anställda åtskilliga kvinnliga
biträden, hvilka på grund af beskaffenheten af de göromål, som ålåge
dem, syntes kunna hänföras till nu ifrågavarande biträdesklass.

Postkontoret Malmö 1 hade till särskild uppgift att förmedla postanvisningsutväxlingen
mellan, å ena sidan, Sverige samt, å andra sidan,
Amerikas förenta stater, England, Kanada och Ryssland.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3. ,5

Denna postanvisningsutväxling vore anordnad enligt det s. k. listsystemet,
enligt hvilket i ett land inbetalda postanvisningsbelopp uppfördes
å listor, som tillsändes viss utväxlingspostanstalt i adresslandet.
I allmänhet öfversändes icke af afgångslandets utväxlingspostanstalt de
inbetalda postanvisningarna tillika med listorna, utan adresslandets utväxlingspostanstalt
utskrefve med ledning af listorna nya anvisningar,
afsedda för utbetalningen. Postanvisningar, inbetalda i Amerikas förenta
stater, öfversändes emellertid numera jämte listorna till postkontoret
Malmö 1.

De vid detta postkontor anställda, nu åsyftade biträden hade till
åliggande att å de listor, som från postkontoret öfversändes till de
främmande utväxlingspostanstalterna, uppföra i Sverige inbetalade, för
utbetalning i vederbörande främmande länder afsedda postanvisningsbelopp;
att med ledning af de listor, som från de främmande utväxlingspostanstalterna
inkomme till postkontoret, utskrifva för utbetalning i
Sverige afsedda postanvisningar; samt att med vederbörande listor kollationera
de från Amerikas förenta stater öfversända anvisningarna m. m.
Dessa göromål kräfde icke någon allmän postal utbildning och kunde
därför lämpligen anförtros åt biträden af nu ifrågavarande slag. Generalpoststyrelsen
ansåg 4 sådana biträden vid postkontoret Malmö 1
böra uppföras i stat.

Löneregleringskommittén har ansett sig icke böra göra någon
erinran mot generalpoststyrelsens förslag om uppförande å _ postverkets
aflöningsstat af 25 kvinnliga biträden hos styrelsen, 12 dylika biträden
hos vederbörande distriktsförvaltningar (postdirektioner) och 4 vid postkontoret
Malmö 1.

Att af de hos distriktsförvaltningarna erforderliga 12 biträdena ett
större antal beräknats för postdirektionen i södra distriktet än för någon
af de öfriga postdirektionerna lärer, enligt hvad kommittén inhämtat,
särskildt bero på omfattningen af det arbete, som hvilar på postdirektionen
i södra distriktet i afseende å postutväxlingen med utlandet.

Beträffande ajlöningsbeloppet torde, såsom chefen för finansdepartementet
till statsrådsprotokollet öfver finansärenden för denna dag yttrat,
för postverket stadgas ett belopp, som med hänsyn till den längre
tjänstgöringstiden något öfverstiger normaltypen. Såväl kommittén som
chefen för finansdepartementet hafva uttalat sig för en aflöning af 700
kronor i lön och 550 kronor i tjänstgöringspenningar. Därtill)skulle
komma två ålderstillägg efter 3 och 6 år, hvartdera å 200 kronor, som
enligt chefens för finansdepartementet förslag skulle tillhöra lönen.

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.

Generalpoststyrelsen har sedermera hemställt, att hvardera ålderstilllägget,
i likhet med hvad styrelsen förut föreslagit, måtte utgå med
250 kronor, hvaraf 150 kronor skulle anses såsom lön och 100 kronor
såsom tjänstgöringspenningar. Styrelsen har såsom stöd för denna sin
hemställan anfört, att det arbete, flertalet af postverkets biträden hafva
att utföra, torde vara mera kvalificerad! än det som åligger biträden
med normaltypens aflöning.

Hvad styrelsen sålunda anfört anser jag icke innefatta tillräcklig
anledning till afvikelse från hvad chefen för finansdepartementet föreslagit,
hvartill jag alltså ansluter mig.

1 fråga om ortstillägg till biträdena har generalpoststyrelsen meddelat,
att postverkets tjänstemannapersonal af högre grad i Stockholm,
där postdirektionerna i östra och mellersta distrikten äfven vore förlagda,
i allmänhet åtnjöte ortstillägg med 15 procent samt i Malmö,
Göteborg och Sundsvall, där postdirektionerna i södra, västra och norra
distrikten vore förlagda, i allmänhet åtnjöte dylikt tillägg med 10 procent
af den fasta aflöningen eller arfvode!.

Med anledning däraf ansåg styrelsen, att ortstillägget för de i
Stockholm anställda biträdena skulle bestämmas till 150 kronor och att
ortstillägg borde tillkomma de å öfriga nämnda orter anställda biträdena
med 100 kronor.

Kommittén har föreslagit, att till ofvannämnda af kommittén, föreslagna
aflöningsförmåner skulle komma ortstillägg med 150 kronor i
Stockholm och med 100 kronor å de öfriga orter, där ortstillägg tillkommer
posttjänstemän af högre grad.

I detta sammanhang har kommittén erinrat därom, att postdirektionen
i östra distriktet, som förut varit förlagd till Stockholm, jämlikt Eders
Kungl. Maj:ts beslut den 27 mars 1911 förflyttats till Linköping. Hå
posttjänstemän af högre grad i Linköping icke åtnjuta ortstillägg, lärer
sådant ej heller komma att tillerkännas de två kvinnliga biträden, som
enligt generalpoststyrelsens förslag skulle anställas vid postdirektionen
i östra distriktet.

Mot de sålunda föreslagna beloppen har jag intet annat att erinra
än att stadgandet angående ortstillägg torde höra formuleras i öfverensstämmelse
med motsvarande stadgande i § 7 uti aflöningsreglementet för
tjänstemän vid postverket (nådiga kungörelsen den 27 augusti 1909).

I samma § är jämväl stadgadt, att ortstillägg, som utgår till tjänsteman
åt högre grad, skall anses såsom lön, men icke medföra höjning af
pensionsunderlaget. Enahanda bestämmelse synes böra gälla rörande
ortstillägg till biträden, om hvilka nu är fråga. Hetta öfverensstäminer
jämväl med kommitténs förslag.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.

7

Beträffande de allmänna villkor och bestämmelser, som böra gälla
för de fasta biträdesbefattningarna kan jag hänvisa till chefens för
finansdepartementet ofvannämnda yttrande, allenast med erinran att
beträffande arbetstid och rätt för gifta kvinnor att innehafva ifrågavarande
befattningar torde böra tillsvidare gälla hvad som är stadgadt
för öfriga ordinarie kvinnliga befattningshafvare vid postveidcet.

Dessutom torde, i enlighet med styrelsens och kommitténs hemställan,
böra stadgas, att den, som vid den nu föreslagna ändringens
ikraftträdande innehar stadig anställning i postverket och antages till
biträde af ifrågavarande slag å postverkets stat, skall äga att för
åtnjutande af ålderstillägg räkna sig till godo den tid, biträdet därförinnan
innehaft stadig anställning i postverket, vare sig hos styrelsen
eller sådan styrelsen underlydande förvaltning, där ett eller flera biträden
å stat varda anställda, dock med det från § 3 i öfvergångsbestämmelserna
i gällande aflöningsreglemente hämtade tillägg, att åtnjutandet
af dylik förmån skall vara beroende af generalpoststyrelsens bepröfvande.

På grund af hvad jag nu anfört hemställer jag, att Eders Kungl.
Maj:t måtte föreslå Riksdagen

dels att å postverkets aflöningsstat från och med
år 1913 uppföra

25 kvinnliga biträden hos generalpoststyrelsen
samt 16 kvinnliga biträden vid postverkets distriktsoch
lokalförvaltningar;

dels att medgifva, att till en hvar af dessa biträden
må utgå 700 kronor i lön och 550 kronor i tjänstgöringspenningar,
hvartill kunna komma två ålderstilllägg
till lönen, hvartdera å 200 kronor, efter 3 och 6 år;

att ortstillägg skall utgå till biträde i Stockholm
med 150 kronor och till biträde å annan ort, där de
allmänna lefnadskostnadeina äro särskild! höga, med
100 kronor; samt

att ortstillägg skall anses tillhöra lönen, men icke
medföra höjning af pensionsunderlag;

dels och besluta, att med afseende å ifrågavarande
befattningar skall såsom allmänna villkor och bestämmelser
gälla:

att, då vid uppförande i stat af sådan tjänst till
innehafvare af tjänsten befordras person, som omedelbart
före sin befordran inom postverket utfört samma arbete
som det till tjänsten hörande mot fast arfvode

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.

under föregående år till belopp, öfverstigande hvad
enligt staten skall utgå till tjänstens innehafvare, generalpoststyrelsen
skall äga bereda fyllnad i aflöningen
för dess uppbringande till nämnda arfvodes belopp;

att biträde, som är anställdt vid postverket den 1
januari 1913 och blir antaget till biträde å denna stat,
äger att, i den mån generalpoststyrelsen finner biträde
böra komma i åtnjutande af en dylik förmån, för åtnjutande
af löneförhöjning genom ålderstillägg räkna
sig till godo den tid, biträdet därförinnan innehaft
stadig anställning vid postverket;

att tillsättning af biträdestjänst skall ske efter
tjänstens ledigförklarande genom kungörelse;

att rörande kompetensfordringar skola gälla de
närmare stadganden, som må varda af Kungl. Maj:t
bestämda; samt

att i öfrigt de för postverkets tjänstemän meddelade
bestämmelser skola, i tillämpliga delar och i
den mån de icke stå i strid mot hvad här blifvit föreskrifvet,
lända till efterrättelse.

Vid bifall till hvad jag sålunda hemställt torde §§ 1 och 7 i aflöningsreglementet
för tjänstemän vid postverket den 27 augusti 1909
från och med den 1 januari 1913 böra erhålla ändrad lydelse enligt
närslutna bilaga.

Postverkets stat för driftkostnader.

1 skrifvelse den 7 november 1911 har generalpoststyrelsen afgifvit
förslag till stater för postverket för av 1913; och får jag nu anmäla detta
förslag, sävidt angår driftkostnaderna.

De för år 1912 af Eders Kungl. Maj:t fastställda stater för postverkets
driftkostnader upptaga följande slutsummor:

Aflöningar ........................................................................... kr. 12,573,200: —

Öfvergångsstat ....................................................................... » 37,370: —

Pensioner.............................................................................. » 200,165: —

Transport kr. 12,876,735: —

Kiingl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 3.

9

Postbefordran.........................................

Transport kr.

................................ »

12,876,735

6,841,000

Omkostnader ........................................

................................. »

2,660,000

Oförutsedda utgifter.............................

................................. >''

15,000

Afkortningar och restitutioner .......

................................ »

7,465

Tillsammans kr.

22,400,200

Hvad angår förhållandena under år 1913, har jag att först behandla

Aflöningar.

Beträffande anslagen till

1. Generalpoststyrelsen

så äro dessa i staten för år 1912 upptagna till ett slutbelopp af 441,100 Aflöning».

krön or ^ belopp för

Kronor. . _ _ generalpost Enär

vid ingången af år 1913 tre år förflutit, sedan den nu gäl- styrelsen,
lande aflöningsstaten för postverkets tjänstemän trädde i kraft, blifva,
enligt hvad generalpoststyrelsen anfört, jämlikt § 1 uti aflöningsreglementet
af den 27 augusti 1909, åtskilliga af styrelsens tjänstemän från
förstnämnda tidpunkt berättigade till aflöningsförhöjning. Enligt inom
styrelsen verkställda beräkningar blifva på grund däraf samt i följd
af nedsättning i aflöningen för vissa befattningar, som i anledning af
befordran, omplacering eller afsked för nuvarande innehafvare eller af
annan anledning redan besatts med eller kunna förutses hafva intill
samma tidpunkt besatts med nya innehafvare, äfvensom genom uppförande
i stat af de af mig förut omnämnda kvinnliga biträdena, de
förändringar i anslagsbeloppen för ifrågavarande aflöningar för år 1913
erforderliga, som framgå af följande tabellariska redogörelse.

Generalpostdirektören
4 byråchefer ............

Första byrån.

2 sekreterare............

3 notarier ...............

År 1912.

År 1913.

Ökning
år 1918
i förhål-lande till
år 1912.

Minsk-ning år
1913 i för-hållande
till år
1912.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

13.000

36.000

49,000

13,000

34.500

47,500

1,500

13,500

13,800

27,300

13,000

15,100

28,100

800

76,300

75,600

800

1,500

Bihang till Biksd. prof. 1912. 1 Sami. 1 Afd. 3 Höft.

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.

År 1912.

År 1913.

Ökning
år 1913
i förhål-lande till
år 1912.

Minsk-

ning år
1913 i för-hållande
till år
1912.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Transport

_

76,300

_

75,600

800

1,500

Andra byrån.

1 1 kamrerare .................................

7,000

7,000

j 1 sekreterare.................................

6,000

6,500

2 intendenter.................................

13,000

13,000

| 1 förrådsförvaltare ........................

5,500

4,200

1 notarie .....................................

4,600

5,000

1 aktuarie....................................

5,000

5,500

2 revisorer ....................................

9,700

11,000.

S 2 revisorer och bokhållare...............

9,600

60.400

10.500

62,700

2,300

Tredje byrån.

1 1 sekreterare .................................

7,000

7,000

S 2 förste aktuarier...........................

11,500

12,000

1 registrator .................................

5,000

4,600

1 notarie .....................................

4,200

27,700

4,600

28,200

500

I Fjärde byrån.

1 sekreterare.................................

7,000

7,000

| 1 ombudsman ...............................

5,000

5,500

1 försto aktuarie...........................

6,000

6,500

j 2 notarier ....................................

8,800

8,800

j 3 revisorer....................................

16,000

42,800

16,000

43,800

1,000

j 17 förste postexpeditörer, manliga ...

65,000

65,000

| 12 postexpeditörer »

38,400

38,400

20 » kvinnliga...

36,000

36,000

1 25 biträden, kvinnliga.....................

41,250

41,250

19 vaktmästare..............................

24,300

27,000

2,700

i Förste vaktmästaren, arfvode............

200

200

Summa

-

371.100

418,150

48,550

1,500

Ökning 47,050 kronor.

Häraf framgår, att summan af aflöningsbeloppen för generalpoststyrelsens
tjänstemän bör för år 1913 höjas med 47,050 kronor.

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.

I anslaget till ortstillägg erfordras för år 1913 icke annan ändring
än att, under förutsättning af bifall till min framställning om uppförande
i stat af förbemälda kvinnliga biträden, detsamma bör höjas med
3,750 kronor eller från 20,000 kronor till 23,750 kronor.

Beträffande anslaget till arfvoden åt extra tjänstemän, vikariatsersättning
in. m. anför generalpoststyrelsen följande.

Detta anslag tiar från och med år 1910 varit i staterna upptaget
till förslagsvis 50,000 kronor. Utgifterna å anslaget, som hufvudsakligen
utgöras af arfvoden till stadigvarande biträden och tillfälliga biträden
samt till vikarier i anledning af semester m. m., hafva för år 1910

uppgått till i rundt tal.................................................................. kr. 74,900: —

och beräknas för år 1911 uppgå till omkring .................... » 77,500: —

Denna utgiftsökning härleder sig väsentligen däraf, att generalpoststyrelsen
i följd af den städse skeende starka stegringen i postanvisningsrörelsen
— antalet postanvisningar, som år 1909 utgjorde
7,077,780, ökades nämligen under år 1910 "till 8,070,182, eller med icke
mindre än 14 procent — varit nödsakad att anlita ökadt antal biträden vid
postanvisningsrevisionen för den omsortering af utbetalade postanvisningar,
som för revisionsarbetets fullgörande är nödvändig. Därjämte
använder generalpoststyrelsen i större utsträckning än förut för tjänstgöring
i styrelsen i anledning af vikariat in. in. extra tjänstemän vid
distrikts- och lokalförvaltningarna, hvilkas arfvoden i sådana fall utbetalas
i generalpoststyrelsens kassa af förevarande anslag, under det att
de i allmänhet lägre aflöningarna till deras vikarier utgå vid nämnda
förvaltningar.

På grund häraf hemställer generalpoststyrelsen, att anslaget i fråga
för år 1913 icke sättes lägre än till förslagsvis 80,000 kronor, hvilket
skulle innebära en förhöjning af 30,000 kronor i förhållande till det
senast fastställda anslagsbeloppet.

Hvad generalpoststyrelsen anfört såsom stöd för dess förslag om
berörda anslags höjande, finner jag vara välgrundadt. Å andra sidan
bör, vid bifall till'' mitt förut framställda förslag om öfverflyttning
på ordinarie stat af 25 kvinnliga biträden hos styrelsen, nu ifrågavarande
anslag kunna minskas med ett belopp af 33,600 kronor, motsvarande
nuvarande aflöningar till de kvinnliga biträden hos generalpoststyrelsen,
som komme att till de ordinarie befattningarna befordras.
Jag hemställer därför, att ifrågavarande anslag måtte för år 1913 bestämmas
till 46,400 kronor, hvilket innebär en minskning af 3,600 kronor
i förhållande till år 1912.

Departements chefen.

12

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 3.

Summan af anslagen under generalpoststyrelsen, som, enligt hvad

förut nämnts, i staten för år 1912 är upptagen till ......... kr. 441,100: —

skulle, vid bifall till hvad jag ofvan föreslagit, komma att

för år 1913 ökas med tillhopa .......................................... y> 47,200: —

eller till kr. 488,300: —

Aflöuingsbelopp
för
distriktsoch
lokalförvaltningarna.

2. Distrikts- och lokalförvaltningarna.

I fråga om dessa anslag, för år 1912 upptagna till en slutsumma
af 10,037,100 kronor, gäller först detsamma, som ofvan anförts beträffande
afiöningsbelopp för generalpoststyrelsens tjänstemän, eller att
från och'' med år 1913 ett stort antal tjänstemän blifva på grund af § 1
uti gällande aflöningsreglemente berättigade till aflöningsförhöjningar,
äfvensom att uppförande å stat af kvinnliga biträden höjer anslagsbeloppen.
Enligt verkställda beräkningar böra på grund däraf och i följd af jämkningar
i anledning af vissa tjänsters besättande med nya innehafvare anslagsbeloppen
för distrikts- och lokalförvaltningarnas tjänstemän för år
1913 förändras på sätt af här nedan införda tabell närmare framhår.

År 1912.

År 1913.

ökning år
1913 i för-hållande till
år 1912.

Minskning år
1913 i för-hållande till
år 1912.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

6 postdirektörer .................................

46,000

47,500

1,500

9 postmästare af klass 1 A..................

62,700

63,700

1,000

21 » » » in..................

135,000

135,500

500

6 öfverkontrollörer ..............................

30,000

33,000

3,000

18 postmästare af klass 2 A..................

107,000

106,500

500

7 förste kontrollörer............................

39,200

39,000

200

26 postmästare af klass 2 B..................

142,000

140,600

1,400

76 » n » 3

380,000

380,000

52 kontrollörer ....................................

250,000

257,200

7,200

__

100 postmästare af klass 4.....................

443,400

445,000

1,600

142 förste postexpeditörer, manliga .........

566,000

584,000

18,000

27 » » , kvinnliga.........

67,500

67,500

800 postexpeditörer, manliga ..................

2,198,600

2,330,000

131,400

240 » , kvinnliga ................

433,200

454,600

21,400

16 biträden, kvinnliga...........................

26,400

26,400

525 förste postvaktmästare o. förste postiljoner

833,000

860,000

27,000

1,625 postvaktmästare och postiljoner v........

2,055,600

2,080,200

24,600

Summa

7,789,200

8,050,700

263,600

2,100

Ökning 261,500 kronor.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.

13

Häraf framgår, att summan af aflöningsbeloppen för distrikts- och
lokalförvaltningarnas tjänstemän af ofvan anförda anledningar borde för
år 1913 höjas med tillhopa 261,500 kronor.

Dessutom föreslår generalpoststyrelsen af andra grunder, för livilka
här nedan närmare redogöres, ändring af senast fastställda anslagsbelopp
till manliga postexpeditörer, till kvinnliga postexpeditörer, till
förste postvaktmästare och förste postiljoner samt till postvaktmästare
och postiljoner, liksom ock till ortstillägg samt till arfvoden åt extra
tjänstemän, vikariatsersättning m. m.

Hvad då först postexpeditörerna angår, meddelar generalpoststyrelsen,
att i postverkets stat för år 1910 upptogos för distrikts- och lokalförvaltningarna
sammanlagdt 990 postexpeditörstjänster, däraf 750 manliga
och 240 kvinnliga. Sagda antal tjänster hade i staten uppförts med
godkännande af den utaf postverkets löneregleringskommission förordade
grundsats, att antalet postexpeditörstjänster borde för framtiden
så tillmätas, att befordran till dylik befattning skulle i regel kunna
vinnas efter en extra tjänstetid af vid pass 5 år, en grundsats, som
dock, enligt dåvarande chefens för civildepartementet erinran, borde
tillämpas endast i den mån densamma läte sig förenas med postverkets
behof af arbetskrafter. Tillsammans med postexpeditörstjänsterna hos
generalpoststyrelsen — 12 manliga och 20 kvinnliga — utgjorde således
enligt 1910 års stat hela antalet ordinarie postexpeditörer 762
manliga och 260 kvinnliga, eller tillhopa 1,022. I det sålunda uti staten
uppförda antal manliga och kvinnliga postexpeditörer ägde emellertid
generalpoststyrelsen, enligt bemyndigande i nådigt bref den 27
augusti 1909, att verkställa erforderlig jämkning, under villkor att sammanlagda
antalet, 1,022, icke öfverskredes.

I statförslaget för år 1911 föreslogs icke af generalpoststyrelsen
någon ökning af antalet postexpeditörer, utan blef jämväl för samma
år antalet postexpeditörer fastställdt till 1,022.

På förslag af generalpoststyrelsen uppfördes i 1912 års stat 50
nya postexpeditörstjänster, hvilka alla, med hänsyn till dem som beräknats
då stå närmast i tur att befordras till ordinarie, skulle vara
manliga; och hafva dessa nya tjänster tillförts distrikts- och lokalförvaltningarna.
Antalet vid nämnda förvaltningar anställda postexpeditörer
uppgår sålunda, enligt 1912 års stat, tillhopa till 800 manliga och —
såsom förut — 240 kvinnliga.

Därest i öfverensstämmelse med ofvan anförda, af Eders Kungi. Maj:t
och Riksdagen godkända grundsats extra ordinarietiden för ifrågavarande

Ökning af
antalet ordinarie
postexpeditörer
.

14

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr ö’.

tjänstemän skall kunna hållas nere vid omkring 5 år, erfordras, enligt
hvad generalpoststyrelsen påpekar, äfven för år 1913 ökning af antalet
ordinarie postexpeditörer. Vid utgången af år 1910 utgjorde nämligen
antalet biträdande postexpeditörer (extra tjänstemän af högre grad med
fast arfvode) 192. Under loppet af år 1911 hade 8 nya biträdesbefattningar
inrättats; men då åtskilliga under året ledigblifna dylika befattningar
icke behöft återbesättas, hade antalet minskats och utgjorde den 1
november 1911 allenast 167. Därtill komma omkring 400 reservpostexpeditörer
(extra tjänstemän af högre grad utan fast arfvode), af hvilka,
såvidt generalpoststyrelsen säger sig kunna finna, endast omkring 290
torde söka vinna befordran.

Af förenämnda 167 biträdande postexpeditörer lära, enligt styrelsens
förmenande, 19 icke kunna komma i åtanke vid tillsättande af
ordinarie tjänst — en del af dem utgöres af gifta kvinnor — hvadan
sålunda antalet biträdande postexpeditörer med utsikt till befordran i
november 1911 utgjorde 148, däraf 132 manliga och 16 kvinnliga.

För bättre öfversikts skull meddelar generalpoststyrelsen följande
sammanställning af hela den reservpersonal af högre grad, som styrelsen
ansett böra medtagas vid beräkningen af dem, som kunna hafva
anspråk på befordran. De däri förekommande uppgifterna afse förhållandena
i november 1911.

Grupp.

Dag för
anställning
såsom e. o.
postexpeditör.

Antalet biträdande
postexpeditörer.
(nov. 1911)

Antalet reserv-postexpoditörer.
(nov. 1911)

Summa.

Tjänsteålder.
(nov. 1911)

manliga.

kvinnliga.

manliga.

kvinnliga.

1 .......................

“/» 1905

4

i

_

5

6 år 6 mån.

2 ........................

“/« 1906

74

8

82

5 » 7 »

3 ........................

23/5 1907

27

15

20

15

77

4 » 6 »

4 .......................

19/ä 1908

26

32

58

3 » 6 »

5 ......................

28/ö 1909

1

1

58

41

101

2 » 6 »

6 ................:......

21/5 1910

23

36

59

1 » 6 »

7 ........................

s»/6 1911

45

11

56

— »6 »

132

16

187

103

438

Beträffande de i tabellen upptagna biträdande postexpeditörer och
reservpostexpeditörer har generalpoststyrelsen antagit, att omkring 60
skulle vid 1912 års ingång vara befordrade till ordinarie postexpeditörer,
däraf 50 med anledning af från och med sagda tidpunkt nyinrättade
postexpeditörstjänster. Den vanliga årsafgången bland postexpeditörerna

Kungl. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 3.

15

kan för år 1912 beräknas till omkring 40, hvadan intill utgången af samma
år kunna antagas hafva befordrats alla uti första och andra grupperna
upptagna samt 13 af tredje gruppen. Vid 1912 års utgång skulle sålunda
såsom obefordrade kvarstå de öfriga 64 af tredje gruppen jämte
samtliga af fjärde, femte, sjätte och sjunde grupperna med en tjänsteålder,
som då skulle uppgå till respektive 5 år 7 månader, 4 år 7 månader,
3 år 7 månader, 2 år 7 månader och 1 år 7 månader. Om
dessa tjänstemän skulle afvakta befordran endast på grund af vanlig
afgång, skulle extratiden för flertalet af dem komma att utsträckas till
6 å 6 Vä år och för en del ända till omkring 7 år. Det vill vid sådant
förhållande, säger generalpoststyrelsen, synas som om ett antal af åtminstone
50 nya postexpeditörstjänster borde upptagas i 1913 års aflöningsstat.
Detta öfverensstämmer också med eu af styrelsen för Posttjänstemännens
förening hos generalpoststyrelsen gjord framställning.
En sådan åtgärd torde äfven vara fullt befogad med hänsyn till det
fortfarande behofvet för postverket af ökade arbetskrafter, som gifvetvis
betingas af posttrafikens tillväxt. I detta hänseende framhåller generalpoststyrelsen,
att postverkets inkomster utgjort

under år 1909............................................. kr. 20,972,500

» » 1910........................................... » 21,905,318

samt att desamma kunna beräknas blifva .

under år 1911............................................. kr. 23,443,000

» » 1912........................................... » 24,448,600

» :» 1913............................................. » 25,610,000

Nedanstående af generalpoststyrelsen lämnade jämförelse mellan
antalet försändelser åren 1909 och 1910 (inrikes, till och från utlandet
samt transiterande) visar, att poströrelsen är i stigande.

År 1909 År 1910

antal antal

Brefpostförsändelser............................................. 219,166,222 231,855,465

Paket ........................................................................ 4,221,491 4,710,142

Postanvisningar..................................................... 7,077,780 8,070,182

Tidningar och tidskrifter (inklusive afgiftsplik tiga

tidningsbilagor) nummerexemplar... 183,240,174 181,636,081

Samtliga postförsändelser 413,705,667 426,271,870

En sådan fortgående tillväxt i posttrafiken nödvändiggör naturligen
också, säger generalpoststyrelsen, en motsvarande ökning af den ordi -

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.

narie personalen af såväl högre som lägre grad. Denna ökning bör
enligt styrelsens åsikt, för undvikande af ojämnheter i befordringssystemet,
äga rum på det sätt, att för hvarje år på ordinarie stat öfverflyttas
ett efter förhållandena afpassadt antal biträdande tjänstemän.

Af de 50 nya postexpeditörstjänster, som generalpoststyrelsen därför
hemställer måtte i 1913 års stat uppföras, torde, med hänsyn till
dem som då stå närmast i tur att befordras till ordinarie, 30 böra
vara manliga och 20 kvinnliga. Öfverflyttning på ordinarie stat af
dessa biträdande postexpeditörer komme, då en hvar af de manliga,
jämlikt § 3 i öfvergängsbestämmelserna till aflöningsreglementet, skulle
erhålla en årsaflöning af 2,200 kronor samt en hvar af de kvinnliga
komme att erhålla 1,500 kronors sådan aflöning, att öka anslagen till
manliga och kvinnliga postexpeditörer med respektive 66,000 kronor och

30,000 kronor eller med tillhopa 96,000 kronor. Men då arfvodena åt
ifrågavarande tjänstemän, därest de kvarstode såsom biträdande postexpeditörer,
beräknats uppgå tillhopa till omkring 65,500 kronor — i
medeltal 1,430 till en hvar manlig och 1,130 till en hvar kvinnlig —
komme ökningen på aflöningsstaten i dess helhet att af nu förevarande
anledning belöpa sig till endast 30,500 kronor jämte den höjning
af anslaget till ortstillägg, hvarom nedan närmare förmäles.

Sammanläggas nu de förut omförmälda aflöningsförhöjnmgarna åt
en del af de nuvarande postexpeditörerna, 131,400 kronor för de manliga och
21,400 kronor för de kvinnliga, med aflöningarna åt de föreslagna 50
nya postexpeditörerna, 66,000 kronor för de manliga och 30,000 kronor
för de kvinnliga, skulle höjningarna i anslagsbeloppen tillhopa uppgå
för de manliga till 197,400 kronor och för de kvinnliga till 51,400
kronor.

Anslagen, som för år 1912 äro upptagna till respektive 2,198,600
kronor och 433,200 kronor, skulle alltså för år 1913 uppgå för manliga
postexpeditörer till förslagsvis 2,396,000 kronor och för kvinnliga till
förslagsvis 484,600 kronor.

Ökning af an- Hvad härefter beträffar förste postvaktmästare och förste postiljon^'',
talet förste auftjr o-ener al poststyrelsen följande.

tara och förete Före ingången af år 1910 innehade samtliga förste postbetjänte
postiijoner. Upp(jrag allenast tills vidare att bestrida vissa viktigare göromål, hvilka
uppdrag sålunda kunde när som helst återkallas. Enligt förslag af
postverkets löneregleringskommission och hemställan af generalpoststyrelsen
blefvo med nämnda års ingång 450 tillförordnade förste postbetjänte,
motsvarande omkring två tredjedelar af det dåvarande antalet

Kung1. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 3.

it

716, uppförda på ordinarie stat. Med denna proportion afsågs, enligt
kommissionens uttalande, att i regel icke någon sådan tjänsteman skulle
komma på ordinarie stat, förr än han varit i dylik befattning pröfvad
under en tid af minst 2 år. I staten för år 1911 upptogos ordinarie
förste postvaktmästare och förste postiljoner till samma antal som i
staten för år 1910 nämligen 450; men på hemställan af generalpoststyrelsen
i statförslaget för år 1912 blef antalet af dessa tjänstemän
för sistnämnda år ökadt med 75 och sålunda förhöjdt till 525.

Antalet tjänstemän af lägre grad, som, på sätt ofvan nämnts, meddelats
uppdrag att bestrida viktigare göromål, utgjorde, enligt hvad generalpoststyrelsen
meddelar:

vid utgången af år 1904
)> » » 1905

» » » » 1906.

» » » ^ 1907

» » >''< » 1908

» » » D 1909

x» » » » 1910

och den 1 november 1911

340 st.
398 »
441 »
659 >
706 »
716 »
742 »
762 »

hvilket antal antogs icke komma att afsevärdt förändras intill årets utgång.
Af de sistnämnda voro 450 ordinarie och 312 tillförordnade, men,
såsom förut nämnts, skulle med 1912 års ingång ytterligare 75 befordras
till ordinarie, hvilkas antal då skulle utgöra 525, under det att de
tillförordnades antal torde uppgå till 237.

Generalpoststyrelsen meddelar, att förenämnda 312 tillförordnade
hafva erhållit sina uppdrag:

14 st.
35 »
32 ),
68 »
53 »
26 »
53 »
31 »

1904

1905

1906

1907

1908

1909

1910

1911

Då generalpoststyrelsen har för afsikt att fortfarande, i all den
mån så låter sig göra, i stället för tjänstemän af högre grad använda

Bihang till lliksd. prof. 1912. 1 Sami. 1 Af i. 3 Höft. 3

18

Kungt. Maj:ts Nåd. Proposition Kr 3.

funktionärer af ifrågavarande slag, torde kunna beräknas, säger styrelsen,
att antalet postvaktmästare och postiljoner med högre tjänsteställning
kommer att intill utgången af år 1912 ökas till omkring 800,
däraf 525 då äro ordinarie och 275 tillförordnade. Dessa senare äro
emellertid ordinarie i egenskap af postvaktmästare och postiljoner och
innehafva sina uppdrag tills vidare mot åtnjutande af särskildt tillägg
till tjänstgöringspenningarna med högst 20 kronor, för månad räknadt,
jämlikt § 8 i aflöningsreglementet.

Äfven om med hänsyn till nu anförda förhållanden och till den
vanliga årsafgången bland ifrågavarande tjänstemän 8 stycken för år
1911 -— en ökning redan för år 1913 i antalet ordinarie förste postvaktmästare
och postiljoner icke kan sägas vara nödvändig för upprätthållande
af den hittills tillämpade proportionen — Vs ordinarie och Vs
tillförordnade — har generalpoststyrelsen dock, på grund af den ganska
höga tjänsteåldern — öfver 5 år — för åtskilliga af dem, som år 1913
skulle fortfarande kvarstå såsom tillförordnade, och då det torde vara
lämpligt att hvarje år ett visst om än mindre antal öfverföres å ordinarie
stat, ansett sig böra hemställa, att i 1913 års stat antalet förste
postvaktmästare och förste postiljoner ökas med 35 och sålunda höies
från 525 till 560.

Ett bifall till denna hemställan skulle, då aflöningen till eu hvar
af de sålunda uppflyttade torde kunna beräknas till 1,640 kronor, medföra
en höjning i anslaget till förste postvaktmästare och förste postiljoner
med 57,400 kronor. Anslaget till postvaktmästare och postiljoner
skulle, enligt hvad styrelsen påpekar, under antagande att eu hvar
uppbär eu aflöning af 1,400 kronor, komma att minskas dels med

49,000 kronor, dels ock med omkring 6,700 kronor, utgörande särskild
ersättning, hvilken såsom tillägg till tjänstgöringspenningarna
utbetalas till 35 postvaktmästare och postiljoner. Ortstilläggen beröras
ej af den ifrågasatta öfverflyttningen, enär de till samtliga tjänstemän
af lägre grad utgå efter samma, af aflöningens storlek oberoende
skala.

Sammanläggas nu de förut omförmälda aflöningsförhöjningarna åt
eu del af de nuvarande förste postvaktmästarna och förste postiljonerna,
27,000 kronor, med aflöningarna åt de 35 nya befattningshafvarna,
57,400 kronor, skulle höjningarna i anslaget tillhopa uppgå till 84,400
kronor.

Anslagsbeloppet, som i 1912 års stat är upptaget till 833,000
kronor, skulle således för år 1913 uppgå till 917,400 kronor.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3. 19

Hvad vidare angår ordinarie postvaktmästare och postil joner, har
deras antal fastställts

i staten för år 1910 till 1,400 st.

» » » » 1911 » 1,550 » och

i) » » » 1912 » 1,625 :»

Generalpoststyrelsen anför nu, att, då tjänstetiden såsom biträdande
postvaktmästare och biträdande postiljon ansetts böra i allmänhet begränsas
till 4 år, torde för beredande af förbättring i den extra personalens
befordringsförhållanden antalet ordinarie postvaktmästare och
postiljoner böra ökas jämväl i staten för år 1913.

I november 1911 funnos anställda 556 biträdande postvaktmästare
och postiljoner (extra tjänstemän af lägre grad med fast arfvode).

Därtill kommer ett antal af 410 reservvaktmästare och reservpostiljoner
(extra tjänstemän af lägre grad utan fast arfvode).

Generaipoststyrelsen meddelar, att bland förenämnda 556 biträdande
postvaktmästare och postiljoner finnes — oberäknadt några få
äldre, som af olika anledningar ansetts tills vidare icke böra befordras
— ett ganska stort antal, som redan nu tjänstgjort såsom biträdande
under en tid af mellan 3 och något öfver 4Ys år, nämligen

138, antagna under första halfåret 1907, öfver 41/* år
76, » » andra x> 1907, s> 4 »

86, » » första » 1908, » 3l/a »

41, » » andra » 1908, )) 3 »

Då i staten för år 1912 de ordinaries antal ökats med 75 och därjämte
i succession efter de i samma stat upptagna ytterligare förste
postvaktmästare och förste postiljoner komma att till ordinarie uppflyttas
75, kan antagas, att vid 1912 års ingång till ordinarie befordrats samtliga
138 till första gruppen hörande och därjämte 12 af andra gruppen.
Då den vanliga årliga afgången kan anses utgöra omkring 50, skulle
under år 1912 komma att till ordinarie befordras ytterligare 50 af
andra gruppen, hvadan vid utgången af samma år skulle komma att
kvarstå 14 af andra gruppen, 86 i tredje gruppen och 41 i fjärde
gruppen, med en tjänstetid, som då skulle uppgå till respektive 5
år 1 månad, 4 år 7 månader och 4 år 1 månad.

Under sådana förhållanden och då enligt generalpoststyrelsens åsikt
en ökning af den ordinarie personalen med 150 postvaktmästare och

Ökning af antalet
ordinarie
postvaktmästare
och
postiljoner.

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr

O

o.

Ökning af
anslaget till
ortstillägg.

postiljoner, med hänsyn till den ofvan påvisade stegringen i posttrafiken,
låter väl förena sig med postverkets behof af arbetskrafter, har generalpoststyrelsen
hemställt, att för år 1913 ytterligare 150 biträdande
postvaktmästare och postiljoner öfverflyttas på ordinarie stat.

Därest generalpoststyrelsens förslag om ökning af antalet förste
postvaktmästare och förste postiljoner med 35 bifalles, skulle emellertid,
då därigenom motsvarande antal biträdande postvaktmästare och postiljoner
i succession komme att befordras till ordinarie, det i staten för år
1912 upptagna antalet 1,625 postvaktmästare och postiljoner i staten
för år 1913 endast behöfva ökas med 115 och sålunda uppgå till
1,740.

Öfverflyttning på ordinarie stat af ifrågavarande 150 biträdande
postvaktmästare och postiljoner komme, då en hvar af dem finge uppbära
en aflöning af 1,100 kronor, att öka anslaget med 165,000 kronor.
Men då arfvodena åt ifrågavarande tjänstemän skulle, därest de kvarstode
såsom biträdande postvaktmästare och postiljoner, utgöra tillhopa

135.000 — 900 kronor för en hvar — komme ökningen på aflöningsstaten
i dess helhet af denna anledning att belöpa sig till endast

30.000 kronor jämte den här efteråt omnämnda höjning af anslaget till
ortstillägg.

Lägges till ofvannämnda 165,000 kronor det belopp af 24,600 kronor,
som, enligt hvad förut om förmälts, åtgår till aflöDingsförhöjningar åt
nu ifrågavarande tjänstemän, skulle anslaget till postvaktmästare och
postiljoner, som i 1912 års stat upptagits till 2,055,600 kronor, komma
att för år 1913 uppgå till 2,245,200 kronor.

Ett bifall ^till generalpoststyrelsens förslag om ökning af förste
postvaktmästare och förste postiljoner med ett antal af 35 skulle emellertid,
såsom förut nämnts, minska sistnämnda summa dels med 49,000
kronor dels ock med 6,700 kronor eller tillhopa med 55,700 kronor,
och skulle sålunda under nämnda förutsättning anslaget för år 1913
komma att utgöra förslagsvis 2,189,500 kronor, hvilket innebär en
ökning af 133,900 kronor i senast beviljade anslag.

Beträffande ortstillägg till tjänstemän vid distrikts- och lokalförvaltningarna
erinrar generalpoststyrelsen, att detsamma fastställts förslagsvis i

1910 års stat till...................... 540,000 kr.

i 1911 :» » » 575,000 »

i 1912 » » » 624,600 »

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.

21

Utgifterna å anslaget uppgingo:

för år 1910 till ..................................................................... 615,025 kr.

och beräknas af generalpostyrelsen för år 1911
uppgå,

för ordinarie tjänstemän till

omkring ........................... kr. 623,500

och för biträdande tjänstemän

till omkring ..................... » 95,000 eller tillhopa 718,500 kronor.

Anledningen till att utgifterna å anslaget så väsentligt öfverstigit
de i staterna beräknade är enligt styrelsens uppgift hufvudsakligen
att söka däruti, att jämväl den extra personalen vid distrikts- och
lokalförvaltningarna tillerkänts ortstillägg för tiden från 1910 års ingång
räknadt.

'' Genom nådigt bref till generalpoststyrelsen den 8 april 1910 angående
grunderna för aflöningen till extra tjänstemän vid postverket bär nämligen,
såsom styrelsen erinrar, Eders Kungl. Maj:t funnit godt att för tillämpning
från ingången af samma år förordna, bland annat, att biträdande postexpeditör,
stationerad å ort, där de allmänna lefuadskostnaderna vore
särskildt höga, ägde, så länge han tjänstgjorde å sådan ort, uppbära
ortstillägg, utgående, enligt af generalpoststyrelsen fastställda grunder,
med femton eller tio procent af det fasta arfvodet, samt att biträdande
postvaktmästare eller biträdande postiljon, stationerad å ort, där de allmänna
lefnadskostnaderna vore särskildt höga, ägde, så länge han tjänstgjorde
å sådan ort, uppbära ortstillägg, utgående, enligt af styrelsen fastställda
grunder, med antingen 180, 120 eller 60 kronor, allt för år räknadt.
För beräkning af ortstillägg till biträdande tjänstemän af såväl högre
som lägre grad skall, enligt hvad generalpoststyrelsen bestämt, lända
till efterrättelse samma gruppindelning af stationsorterna, som är
eller varder fastställd beträffande ortstillägg åt postverkets ordinarie
tjänstemän.

Till det för år 1912 fastställda anslag
bör läggas

dels ...............................................................

................. kr. 624,600

.................. » 93,900

Transport kr. 718,500

22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.

Analaget till
arfvoden åt
extra tjänsteman,
^vikariatsersättning

m. m.

Transport kr. 718,500

utgörande det belopp, hvarmed de för år 1911 beräknade
utgifterna komma att öfverskjuta anslaget för år 1912,
dels, i anledning af vissa, förut omförmälda aflönings förhöjningar,

ett belopp af ........................................................ x> 20,000

dels, för den händelse generalpoststyrelsens förslag om
inrättande för år 1913 af 50 nya postexpeditörsbefattningar
samt 150 nya befattningar af lägre grad vinner

bifall, ett belopp af ...................................................................... „ u 700

af hvilket 2,000 kronor belöper på de förra och 9,700 kronor
på de senare.

Summan, kr. 750,200

eller i rundt tal 750,000 kronor, utgör alltså det belopp, hvartill anslaget,
enligt generalpoststyrelsens beräkning, torde böra för år 1913
förslagsvis fastställas. Detta innebär en förhöjning af 125,400 kronor
i förhållande till anslaget för år 1912. Uppförandet på ordinarie stat
af vissa; kvinnliga biträden synes, enligt inhämtade upplysningar, icke
behöfva föranleda ytterligare höjning af anslaget ifråga.

Under titeln arfvoden åt extra tjänstemän, vikariatsersättning in. in.
ingå följande utgifter:

a) arfvoden till biträdande postexpeditörer samt till biträdande postvaktmästare
och postiljoner;

b) . anslag, ställda till postdirektörs eller postmästares disposition
(dispositionsanslag) för tillgodoseende af vare sig mera stadigvarande
eller tillfälligare behof af personalförstärkning;

c) anslag för beredande af semesterledighet och sabbatsledighet åt
tjänstemän af högre och lägre grad (semesterledighet dock endast åt
ordinarie tjänstemän);

d) vikariatser sättning, aflöningsfyllnad i vissa fall åt vikarie för af
sjukdomsfall träffad tjänsteman af högre eller lägre grad, ordinarie eller
extra, hvarjämte äfven af detta anslag utgår ersättning åt vikarie för
tjänsteman af lägre grad, som inkallats till undervisningskurs.

Såsom förut anförts, utgjorde den 1 november 1911 antalet biträdande
postexpeditörer 167. Detta antal väntades, enligt hvad generalpoststyrelsen
meddelar, under återstående delen af år 1911 blifva
oförändradt.

23

Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 3.

Från 1912 års början komme antalet biträdande befattningar att
minskas med SO, till följd af att å sagda års stat äro uppförda 50 nya
ordinarie postexpeditörstjänster. De biträdande postexpeditörernas antal
beräknades således vid ingången af år 1912 utgöra 117.

Generalpoststyrelsen säger sig nu hålla före, att, oaktadt ifrågavarande
personal under de båda senaste åren genom indragning af
vakanta befattningar kunnat stadigt minskas, och ehuru generalpoststyrelsen
anser sig böra fortfarande, i den män sådant låter sig göra,
till tjänstemän af lägre grad öfverflytta arbete, som förut handlagts af
tjänstemän af högre grad, det dock torde med hänsyn till posttrafikens
allmänna utveckling böra räknas med, att de biträdande postexpeditörernas
antal behöfver under åren 1912 och 1913 något ökas. Denna
ökning anser generalpoststyrelsen emellertid kunna begränsas för båda
åren till sammanlagdt 40. Hela antalet biträdande postexpeditörer under
år 1913 skulle då komma att utgöra i rundt tal 160.

Med beräkning att af detta antal tjänstemän 120 äro manliga och
40 kvinnliga, skulle, då fast aflöning åt en manlig biträdande postexpeditör
kan anses utgöra i medeltal 1,430 kronor samt åt eu kvinnlig
1,130 kronor, för aflöning åt biträdande postexpeditörer för år 1913
erfordras ett belopp af 216,800 kronor. Därest emellertid generalpoststyrelsens
förslag om utbyte af 30 manliga ock 20 kvinnliga biträdande
postexpeditörer mot samma antal ordinarie bifalles, bör från
nämnda belopp dragas cn summa af 65,500 kronor. Till återstående
90 manliga biträdande postexpeditörer och 20 kvinnliga torde aflöningarna
för år 1913 sålunda kunna beräknas till..... kr. 151,300: —

Af biträdande postvaktmästare och postiljoner
tunnos i november 1911 anställda 556, hvilket antal,
enligt hvad generalpoststyrelsen meddelar, beräknats
under återstående delen af samma år förblifva oförändradt.

Af dessa komme på grund af den ordinarie personalens
ökning för år 1912 med 75 ett lika stort
antal att befordras, hvarjämte i succession efter de i
samma stat upptagna nya förste postvaktmästare och
förste postiljoner komme att till ordinarie antagas
ytterligare 75, hvadan således vid 1912 års ingång
kvarstå 406 biträdande postvaktmästare och postiljoner.

Transport kr. 151,300: —

24

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 3.

Transport kr.

Ökningen af antalet biträdande postvaktmästare
och postiljoner på grund af trafikens tillväxt torde,
säger styrelsen, för åren 1912 och 1913 kunna anslås
till omkring 50 för år eller sålunda till omkring 100
för båda åren.

Under januari—oktober år 1911 har, enligt hvad
generalpoststyrelsen meddelar, en ökning med omkring
50 af antalet biträdande postvaktmästare och
postiljoner ägt rum, beroende på, förutom poströrelsens
stegring och fortgående utbyte af biträdande
tjänstemän af högre grad mot sådana af lägre grad,
jämväl den omständigheten, att ständig förstärkningstjänstgöring,
för hvilken kostnaden förut bestridts af
till postdirektörs eller postmästares disposition ställda
anslag, i åtskilliga fall ansetts på grund af tjänstgöringens
art och omfattning numera böra fullgöras af
fast anställda tjänstemän. Då pågående utredning
rörande användningen af s. k. dispositionsanslag för
uppehållande af postvaktmästargöromål torde komma
att visa, att ytterligare ett flertal dylika anslag lämpligen
böra indragas och biträdande tjänstemän i stället
anställas, anser generalpoststyrelsen angifna ökning
för åren 1912 och 1913 af 100 biträdande postvaktmästare
och postiljoner vara den minsta möjliga.

Lägges nu detta antal till de vid 1912 års början
kvarstående 406, kommer hela antalet att under år
1913 utgöra 506 eller utjämnadt 510.

Till dessas aflönande skulle, då till biträdande
postvaktmästare eller postiljon utgår fast årsarfvode
af 900 kronor, erfordras ett belopp af 459,000 kronor.
Därest emellertid generalpoststyrelsens förslag
om inrättande af 35 nya förste postvaktmästare och
förste postiljonsbefattningar samt ytterligare 115 ordinarie
postvaktmästar- och postiljonsbefattningar bifalles,
hvarigenom 150 biträdande postvaktmästare och
postiljoner komma att öfverföras å ordinarie stat, böra,
såsom styrelsen påpekar, från sistnämnda belopp dra Transport

kr.

151,300:

151,300

25

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.

Transport kr. 151,300: —
gas 135,000 kronor, hvadan för återstående 360 biträdande
postvaktmästare och postiljoner aflöningarna
för år 1913 af styrelsen beräknas till ett samman lagdt

belopp af ..................................................................... » 324,000: —

Dispositionsanslaget, hvilket för år 1912 beräknats
till 395,000 kronor, anser generalpoststyrelsen, med
hänsyn till hvad nyss anförts angående dispositionsbiträdens
af lägre grad utbytande mot fast anställda
extra tjänstemän, kunna för år 1913 minskas med

45,000 kronor. Vid bifall till min hemställan om
uppförande å ordinarie stat af 16 kvinnliga biträden,
torde dispositionsanslaget kunna minskas med ytterligare
16,800 kronor, motsvarande i rundt tal aflöningarna
till de kvinnliga biträden, som komme att

befordras till ordinarie befattningar. Dispositionsanslaget
torde därför för år 1913 kunna minskas till » 333,200: —

Anslaget för semesterledighet, hvilket för år 1912
beräknats till 220,000 kronor, anser styrelsen för år

1913 böra höjas till.................................................................. » 230,000:

För sabbatsledighet erforderligt anslag, som för
år 1912 beräknats till 100,000 kronor, finner styrelsen
för år 1913 böra anslås till......................................... » 110,000: —

Vikariatsersättningen, som i staten för år 1912
inräknats med ett belopp af 180,000 kronor, anser styrelsen
för år 1913 böra upptagas till............................. » 200,000: —

Summa kr. 1,348,500: —

Emellertid har generalpoststyrelsen, såsom Eders Kungl. Maj:t behagade
erinra sig, efter afgifvandet af den skrifvelse af den 7 november
1911, hvarur ofvanstående framställning om anslag till extra tjänstemän,
vikariatsersättning m. m. är hämtad, i skrifvelse af den 21 november
1911 hos Eders Kungl. Maj:t gjort framställning om beredande
af förbättrad ställning åt postverkets reservpersonal. Denna framställning,
så vidt den har betydelse för postverkets utgiftsstater, innebär
hufvudsakligen följande.

De hittillsvarande reservpostexpeditörerna skulle förenas med nuvarande
biträdande postexpeditörerna till en kategori, benämnd extra
postexpeditörer. Dessa extra tjänstemän skulle efter två år från antagandet
till extra postexpeditörer kunna utöfver begynnelsearfvodet,
Bihang till Biksd. prof. 1912. 1 Sami. 1 Afd. 3 Höft. 4

26

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.

som vid tjänstgöring beräknas efter 1,350 kronor för manlig och 1,080
kronor för kvinnlig postexpeditör om året, komma i åtnjutande af den
aflöningsförhöjning på 150, respektive 120, kronor, som förut fordrat två
år från antagandet till biträdande postexpeditör.

De förutvarande reservvaktmästarna och reservpostiljonerna skulle
förenas med biträdande postvaktmästarna och biträdande postiljonerna
till eu grupp extra postiljoner samt vid tjänstgöring beräkna arfvode
efter samma belopp, 900 kronor för år, som de förutvarande bil rådande
postvaktmästarna och postiljonerna uppburit. Dessutom skulle denna
grupp efter två år från antagandet kunna erhålla ett tillägg på 60
kronor för år, hvarjämte skulle utgå beklädnad samt läkarvård och
medikamenter.

Samtliga nu ifrågavarande funktionärer af högre och lägre grad
med fast placering (efter erhållen regelbunden tjänstgöring vid viss
postanstalt) skulle dessutom kunna vid sjukdom uppbära viss del af
arfvodet.

Eders Kungl. Maj:t, som enligt § 15 i gällande aflöningsreglemente
för tjänstemän vid postverket äger att bestämma grunderna för
aflöningen till extra tjänstemän, har den 30 december 1911 bifallit
nämnda framställning.

I enlighet härmed torde nu de af generalpoststyrelsen ofvan föreslagna
anslagsbelopp till arfvoden till biträdande postexpeditörer samt
till biträdande postvaktmästare och postiljoner, för beredande af semesterledighet
och till vikariatsersättning böra höjas med sammanlagdt 75,000
kronor, däraf 30,000 kronor anses belöpa på tjänstemän af högre grad
och 45,000 kronor på tjänstemän af lägre grad. Anslaget till arfvoden
åt extra tjänstemän, vikariatsersättning m. m. skulle således uppgå till

1,423,500 kronor, hvilket belopp jämfördt med motsvarande, i staten
för år 1912 upptagna anslag 1,623,300 kronor, utvisar en minskning
af 199,800 kronor.

Summan af samtliga under aflöningar till distriktsoch
lokalförvaltningarna förekommande anslag utgör
för år 1912 ............................................................................. kr. 10,037,100: —

Läggas härtill ofvan föreslagna förhöjningar,
nämligen:

i anledning af aflöningsförhöjningar och uppförande

i staten af 16 kvinnliga biträden » 261,500: —

» » » ökning af postexpeditörernas antal » 96,000: —

Transport kr. 10,394,600: —

27

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.

Transport kr. 10,394,600: —
i anledning af ökning af antalet förste postvakt -

mästare och förste postiljoner ... » 57,400: —

» » » ökning af antalet postvaktmästare och

postiljoner......................................... » 109,300: —

å anslaget till ortstillägg ................................................ »_125,400: —

men från summan häraf kr. 10,686,700: —

dragés föreslagen nedsättning i anslaget till arfvoden

åt extra tjänstemän, vikariatsersättning m. in. ... kr. 199,800: -

komma samtliga under aflöningar till distrikts- och
lokalförvaltningarna förekommande anslag att
för år 1913 utgöra......................................................... )> 10,486,900: —

hvilket innebär en förhöjning i förhållande till år 1912 af 449,800
kronor.

Generalpoststyrelsens beräkning af erforderlig höjning af anslagen Departementatill
distrikts- och lokalförvaltningarna är, såsom af dess förevarande fram- chefen''
ställning framgår, hufvudsakligen grundad dels på aflöningsreglementets
bestämmelser om aflöningsförhöjning, dels ock på redan godkända grundsatser
om viss begränsning af extra ordinarietiden samt viss proportion
mellan ordinarie och extra tjänstemän äfvensom på postverkets fortgående
utveckling och posttrafikens tillväxt.

På grund häraf finner jag mig böra biträda styrelsens förslag såväl
om öfverflyttning på ordinarie stat af 50 biträdande postexpeditörer,
hvarigenom de ordinarie postexpeditörerna komma att ökas till 830
manliga och 260 kvinnliga, som om ökning af antalet förste postvaktmästare
och förste postiljoner med 35, hvarigenom sistnämnda kategori
af tjänstemän skulle komma att utgöra 560.

Likaledes anser jag'' mig böra tillsty^rka generalpoststyrelsens hemställan
om ökning af den ordinarie personalen med 115 postvaktmästare
och postiljoner, hvarigenom hela antalet postvaktmästare och
postiljoner skulle komma att uppgå till 1,740.

För den ökning, som föranledes af extra personalens af Eders
Kungl. Maj:t godkända löneförbättring, har jag ofvan redogjort. Här
ber jag endast att få tillägga, att denna förbättring synes mig hafva
varit af behofvet påkallad och möjligen i sin mån kan bidraga till att
hålla nere antalet af extra personalen genom att mot den högre aflöningen
mera arbete kan utkräfvas.

Mot hvad generalpoststyrelsen i öfrigt föreslagit i fråga om distriktsoch
lokalförvaltningarna har jag icke heller något att erinra.

28

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.

Öfriga

anslag-.

Ökning af anslaget
till arfvoden
vid
poststation^.

Ökning af anslaget
till arfvoden
åt frimärksförsäljare.

Summan af anslagen under aflöningär till distrikts- och lokalförvaltningarna,
i staten för år 1912 upptagna till 10,037,100 kronor, skulle''således
för år 1913 ökas med 449,800 kronor till 10,486,900 kronor.

3. Öfrig a anslag.

Anslaget till arfvoden vid poststationer har förslagsvis upptagits:

i staten för år 1910 till........................................................ kr. 1,780,000: —

» » y> » 1911 » ........................................................ » 1,900,000: —

» » » » 1912 »....................................................... » 2,000,000: —

Generalpoststyrelsen meddelar nu, att utgifterna å

anslaget under år 1910 uppgått i rundt tal till... » 1,746,600: —
och för år 1911 beräknas komma att uppgå till omkring.
................................................................................... » 1,776,900: —

Anledningen till denna ringa utgiftsökning torde, enligt hvad styr
relsen uppgifver, vara att söka dels däri, att ingen afsevärd förändringskett
i arfvodena åt föreståndarna för vid järnväg belägna poststationer,
beträffande hvilka arfvoden reglering genomförts för en tid af fem år
från och med år 1910, dels att den till poststationerna förut utgående
frimärksprovisionen från och med sistnämnda år omsatts i fasta arfvoden,
dels ock däri att generalpoststyrelsen sökt att begränsa utgifterna
å anslaget, för så vidt så kunnat ske utan olägenhet för den korresponderande
allmänheten.

Då det emellertid synes generalpoststyrelsen vara af vikt, att detta
anslag hålles tillräckligt högt, på det styrelsen må vara i tillfälle att, i
all den mån sådant låter sig göra, tillmötesgå berättigade anspråk på
inrättandet af nya poststationer och på arfvodesförhöjningar jämväl åt
föreståndare vid stationer, som ej äro belägna vid järnväg, anser styrelsen
anslaget i fråga, för undvikande af dess öfverskridande i följd
af oförutsedda omständigheter, böra för år 1913 sättas till förslagsvis

2,050,000 kronor, hvilket innebär en ökning af 50,000 kronor i senast
fastställda anslag.

Mot detta generalpoststyrelsens förslag har jag intet att erinra.

Å anslaget till arfvoden åt frimärksförsälj are, hvilket i staterna för
åren 1910—1912 upptagits till förslagsvis 55,000 kronor, hafva utgifterna,
oaktadt antalet frimärksförsäljare afsevärdt minskats, af generalpoststyrelsen
beräknats för år 1911 komma att uppgå till omkring 68,000
kronor, hvilket torde vara att tillskrifva den allmänna stegringen i
posttrafiken.

29

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.

Enligt nådiga brefvet till generalpoststyrelsen den 3 december 1909
utgår nämligen från 1910 års början arfvode till franko teckensförsäljare
med två kronor för hvarje fullt hundratal af värdet å de frankotecken,
som blifvit af sådan försäljare inköpta å vederbörande postkontor.

Med hänsyn härtill anser generalpoststju-elsen anslaget böra för
år 1913 upptagas till förslagsvis 75,000 kronor.

Detta, som i jämförelse med senast bestämda anslag innebär eu
förhöjning af 20,000 kronor, anser jag mig jämväl böra tillstyrka.

Anslaget till gratifikationer in. rn. åt tjänstemän bär från och med
år 1905 varit i staterna fastställdt till 20,000 kronor. Utgifterna å anslaget,
som gifvetvis kunna växla ganska mycket under olika år, hafva
för år 1910 uppgått i rundt tal till 16,200 kronor. För år 1911 kunde
vid tiden för afgifvande af generalpoststyrelsens förevarande förslag utgifterna
ännu icke ens approximativt beräknas, enär de största utbetalningarna
från anslaget förekomma först mot slutet af året.

Såsom här efteråt under anslaget till undervisningskurser vidare
omförmäles, bestridas från gratifikationsanslaget jämväl ersättningarna
till lärare med flera funktionärer vid undervisningskurserna för posttjänstemän
af lägre grad. Dessa kostnader, beräknade tillhopa till omkring

1,500 kronor för år, anser generalpoststyrelsen lämpligen böra i stället
utgå af anslaget till undervisningskurser. Då anslaget till gratifikationer
emellertid icke är förslagsanslag, hemställer generalpoststyrelsen,
att någon nedsättning af detsamma af nämnda anledning icke må äga
rum, Titan att anslaget för år 1913 bestämmes till samma belopp som
för 1912, eller till 20,000 kronor.

Från ifrågavarande anslag har hittills med hänsyn till ordalydelsen
af detsamma ansetts kunna gäldas gratifikationer endast till personer,
som i egentlig mening äro anställda såsom tjänstemän vid postverket,
men däremot icke till funktionärer, som på grund af kontrakt eller
eljest enligt uppdrag äro anställda af postverket eller anlitas i dess
ärenden, såsom i tjänst varande poststationsföreståndare, landtbrefbärare,
postförare med flera. Generalpoststyrelsen erinrar nu, att, då sådan
person under sysselsättning för postverkets räkning träffas af olycksfall
eller eljest lider skada, äger generalpoststyrelsen — sedan 1910
års ingång (jmfr. statsverkspropositionen till 1909 års Riksdag, sjätte
hufvudtitein, sid. 181) — utan särskild underdånig framställning af
det näst härefter omförmälda anslaget tilldela honom ett efter förhållandena
afpassadt understöd. Men vid upprepade tillfällen har af olika
anledningar inträffat, att generalpoststyrelsen ansett skäl föreligga att

Anslaget till
gratifikationer
m. m. åt
tjänstemän.

30

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.

Departements chefen.

tilldela dylika personer någon belöning för berömvärdt, oegennyttigt
handlingssätt till postverkets bästa, såsom t. ex. då särskild rådighet
visats till afvärjande af eldsolycka i postlokal eller vid framforsling af
post under synnerligen svåra och lifsfarliga förhållanden eller i andra
liknande fall, hvarå icke heller bestämmelserna i § 20 af gällande instruktion
för generalpoststyrelsen äro tillämpliga. I sådana fall anser nu
generalpoststyrelsen, att det lämpligen skulle kunna öfverlåtas åt styrelsen
att utan föregående underdånig framställning besluta om ^anordnande
af gratifikationer till skäliga belopp från nu förevarande anslag.
Under förutsättning af bifall härtill har generalpoststyrelsen i staten
för år 1913 upptagit anslaget i fråga såsom anslag »till gratifikationer
m. m. åt tjänstemän eller andra personel’, som äro anställda vid postverket
eller anlitas i dess ärendens.

Emot det af generalpoststyrelsen framställda förslag om öfverflyttande
till anslaget för undervisningskurser af kostnaden för lärare
med flera funktionärer vid nyss nämnda undervisningskurser synes mig
intet vara att erinra. Likaledes finner jag generalpoststyrelsens hemställan
om utsträckt rätt för styrelsen att disponera det hittillsvarande
anslaget till gratifikationer m. m. åt tjänstemän böra vinna bifall.
Följaktligen hemställer jag om bifall till hvad styrelsen uti nu ifrågavarande
del föreslagit.

Anslaget till understöd åt personer, som äro eller varit anställda vid
postverket eller anlitats i dess ärenden, torde, i enlighet med generalpoststyrelsens
hemställan, böra för år 1913 bestämmas till enahanda belopp,
som finnes upptaget i staterna för år 1912.

Härmed skulle anslag sbelopp et under »öfrig a, anslag», för år 1912
sammanlagdt 2,095,000 kronor, för år 1913 uppgå till 2f 65,000 kronor.

Totalsumman af anslagen till aflöningarna är i staten

för år 1912 upptagen till....................................... kr.

Läggas därtill de nu föreslagna höjningarna å
anslagen

till generalpoststyrelsen..................... kr. 47,200: —

till distrikts- och lokalförvaltningarna
................................................ » 449,800: —

samt å öfriga anslag ........................ » 70,000: —

skulle anslagen till aflöning ar för dr 1913 sluta

ä ett belopp af ................................................. kr. 13,140,200: —

12,573,200: —

567,000: —

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.

31

B. Öfrcrgångsstat.

1. Generalpoststyrelsen.

1912 års öfvergångsstat upptager tolf tjänstemän i l;a graden. Då
numera, enligt hvad generalpoststyrelsen upplyst, två af dessa befordrats,
den ena till notarie och den andra till förrådsförvaltare, och således
åtnjuta sina aflöningar från aflöningsstaten för generalpoststyrelsen,
komma för år 1913 att på öfvergångsstaten kvarstå endast 10.
Dessas sammanlagda aflöning för samma år kommer att uppgå till

37,500 kronor, hvartill anslagsbeloppet för ifrågavarande tjänstemän
bör för år 1913 fastställas. Då motsvarande belopp är å 1912 års
stat upptaget till 44,000 kronor, skulle således för år 1913 en minskning
af 6,500 kronor äga rum i senast fastställda anslagsbeloppet.

Det å öfvergångsstaten upptagna anslaget till arfvoden åt extra
tjänstemän har allt sedan år 1910, med hvilket år omorganisationen för
postverket genomfördes, varit upptaget med 30,000 kronor.

Generalpoststyrelsen erinrar, att ifrågavarande anslag tillkommit
för att åtminstone en del af de amanuenser och extra tjänstemän, som
vid 1910 års ingång voro anställda hos styrelsen, skulle, intill dess de
vunno befordran till ordinarie tjänst eller på annat sätt finge sin utkomst,
beredas möjlighet att kvarstanna vid sina befattningar. Det då
härför anvisade anslaget, 30,000 kronor, ansågs motsvara arfvoden till
omkring 20 dylika tjänstemän. Emellertid meddelar styrelsen nu, att
flertalet af dessa tjänstemän fatt sin utkomst i andra verk och därför
lämnat postverket, hvarjämte några vunnit befordran till ordinarie
tjänster i postverket. Antalet hos generalpoststyrelsen ännu anställda
dylika tjänstemän uppgår till endast 9 med en sammanlagd aflöning af
omkring 14,000 kronor. Ifrågavarande anslag kan sålunda för år 1913
nedsättas till detta belopp, hvilket skulle innebära en minskning i anslaget
med 16,000 kronor.

Förenämnda två anslag, till tjänstemän i l:a graden
och till arfvoden åt extra tjänstemän, skulle således
för år 1913 uppgå tillhopa till .......................... kr. 51,500: —

Från denna summa skola emellertid, såsom generalpoststyrelsen
erinrar, af dragas de aflöningar, som innehållas
för vissa å aflöningsstaten upptagna tjänster,

Transport kr. 51,500: —

Öfrergångs
stat fölgeneralpoststyrelsen.

32

Öfvergångs
stat för
distriktsoch
lokalförvaltningarna.

Kung!. Majds Nåd. Proposition N:r 3.

Transport kr. 51,500: —

hvilka skola hållas obesatta, så länge förenämnda
tjänstemän å öfvergångsstat kvarstå. Dessa tunder
A. upptagna aflöningarsD sammanlagda belopp är i
staten för år 1912 fastställdt till 68,800 kronor och
afser aflöningar till 12 förste postexpeditörer i
stället för å öfvergångsstaten upptagna 12 tjänstemän
i l:a graden samt till 5 manliga och 4 kvinnliga
postexpeditörer i stället för de extra tjänstemännen
å öfvergångsstat. Då numera, såsom förut
nämnts, tjänstemännen i l:a lönegraden minskats
till 10 och de extra tjänstemännen å öfvergångsstat
från förut beräknade 20 till 9 och på grund däraf af
ofvan angifna vakanta tjänster tillsatts 2 förste postexpeditörstjänster
samt 3 manliga och 2 kvinnliga postexpeditörstjänster,
bör förenämnda för år 1912 afdragna
belopp, 68,800 kronor, minskas med aflöningsbeloppet
för dessa sålunda nu tillsatta tjänster, tillhopa
20,700 kronor. Beloppet för Dunder A. upptagna
aflöningarD, som afgå, bör sålunda för år 1913

sättas till............................................................................... » 48,100: —

Återstå sålunda kr. 3,400: —

Lägges härtill aflöningen till 1 kammarskrifvare med

samma belopp som för år 1912 .................................... » 1,600: —

skulle summan kr. 5,000: —

utgöra det slutbelopp, hvartill för år 1913 öfvergångsstaten för generalpoststyrelsen
skulle uppgå.

Ben i 1912 års stat upptagna slutsumman, 6,800 kronor, bör sålunda
för år 1913 minskas med 1,800 kronor till 5,000 kronor.

2. Distrikts- och lokalförvaltningarna.

I senast fastställda öfvergångsstat böra i enlighet med generalpoststyrelsens
hemställan allenast vidtagas följande ändringar.

De jämlikt § 4 i öfvergångsbestämmelserna till aflöningsreglementet
för tjänstemän vid postverket till vissa tjänstemän utgående personliga
aflöningstillägg, i 1912 års stat upptagna till ett belopp af 1,570 kronor,

Kling1, Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.

33

kunna för år 1913 nedsättas till 950 kronor eller således med 620
kronor. En del af de tjänstemän, som vid afgifvandet af förslag till
stater för år 1912 voro berättigade till sådana aflöningstillägg, hafva
nämligen, enligt styrelsens uppgift, genom befordran eller aflöningsförhöjning
antingen redan nu erhållit eller kunna beräknas med 1913
års ingång erhålla så höga inkomster, att de ej vidare kunna komma
i åtnjutande af dylikt personligt aflöningstillägg.

Enär en af de två i 1912 års stat uppförda kontrollörer, enligt
hvad generalpoststyrelsen vidare meddelar, under loppet af samma år uppnår
pensionsåldern, bortfaller för år 1913 den för honom i sistnämnda stat
upptagna aflöning, 4,900 kronor.

Slutsumman för distrikts- och lokalförvaltningarna, i 1912 års öfvergångsstat
upptagen till 30,570 kronor, skulle på grund af ofvan
angifna minskningar, tillhopa 5,520 kronor, för år 1913 komma att
uppgå till 25,050 kronor. Lägges härtill anslaget för generalpoststyrelsen,
utgörande 5,000 kronor, bör anslaget till öfvergängsstaten i
dess helhet, i 1912 års stat fastställdt till 37,370 kronor, i 1913 års stat
upptagas till 30,050 kronor, hvilket innebär en minskning af 7,320
kronor.

C. Pensioner.

Anslagen å senast fastställda pensionsstat uppgå till..... kr. 266,165:

Generalstyrelsen har nu anmält, att till följd af dödsfall
böra afföras de pensionsbelopp, som skulle hafva
utgått till:

förre postbetjänten J. Bergstrand..........

.. kr.

600

-----

»

postbetjänten A. Sjörén ...............

. »

600

J)

postmästaren P. G. Westberg- ....

.. »

2,800

»

postbetjänten J. Forsberg............

.. »

600

))

postbetjänten J. Olsson ............

. ))

600

))

postmästaren G. F. G. Aurell ....

. »

3,200

»

postbetjänten E. R. Hjulström ....

. »

800

»

postmästaren C. R. Bothén...........

)>

2,800

»

postbetjänten A. Andersson..........

. 1 )>

800

))

postbetjänten D. K. Ljungström..

. »

670

»

postbetjänten F. YV. Hjertman.....

»

800

»

postbetjänten H. J:son Sjögren .

»

510

Transport kr.

14,780

— kr. 266,165: —

Bihang till Riksd. prof. 1912. 1 Sami. 1

Afd.

3 Höft.

5

Pensions stnt.

£>
tJ.

34 Kungt Maj.is Nåd. Proposition Nr

Transport ler. 14,780: — kr. 266,165
aflidne extra postiljonen Magnus Sjöqvists
änka Catarina Johanna Jans dotter

.............................................- _____2Q0: — » 14,980

Till återstående........................................................................ kr. 251,185

böra läggas de i senaste pensionsstat ej upptagna pensioner,
som jämlikt nedan angifna nådiga bref
blifvit tillerkända följande personer, nämligen:
förre postmästaren C. N. Lange (kung!.

bref den 25 november 1910).........

kr.

3,700: -

»

postvaktmästaren A. Palmgren

(kungl. bref den 9 december 1910)

»

800: —

»

postvaktmästaren N. 0. Bergbom

(kungl. bref den 9 december 1910)

D

800: -

»

postmästaren G. H. A. Slettengren

(kungl. bref den 23 december 1910)

)>

4,300:

1)

postmästaren J. E. Eriksson (kungl.

bref den 30 december 1910)...........

))

4,600: -

))

postvaktmästaren C. O. Norell

(kungl. bref den 30 december 1910)

600: —

))

postvaktmästaren C. J. Andersson

(kungl. bref den 10 februari 1911)

800: -

»

postmästaren J. Schultzberg (kungl.

bref den 3 mars 1911) ................

»

3,100: —

))

revisorn A. V. Landberg (kungl.

bref den 17 mars 1911).................

»

3,700: —

)>

postmästaren J. A. Olsson (kungl.

bref den 31 mars 1911) ...............

»

4,300: —

))

postexpeditören S. A. F. Peterson

(kungl. bref den 31 mars 1911)...

»

2,700: —

»

postvaktmästaren J. Andersson

(kungl. bref den 31 mars 1911)...

800: —

postexpeditören Selma A. Sjölander

(kungl. bref den 5 maj 1911).........

»

1,530: —

)>

postvaktmästaren C. F. O. Boström

(kung!, bref den 2 juni 1911).........

s>

800: —

»

postvaktmästaren J. O. Bandqvist

(kungl. bref den 7 juli 1911).......

»

800:

Transport kr.

33,330: —

kr. 251,185

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.

35

Transport kr. 33,330: — kr. 251,185:
förre postiljonen J. O. Östman (kungl.

bref den 14 juli 1911).................... » 800: —

» kontrollören C. A. A. Petersohn

(kungl. bref den 12 augusti 1911) » 2,550: —

» postvaktmästaren C. A. Svensson

(kungl. bref den 25 augusti 1911) » 800: —

» postvaktmästaren P. M. I:son Palmqvist
(kungl. bref den 1 september

1911) .................................................... » 800:

•» förste postvaktmästaren A. G. Alsén
(kungl. bref den 15 september

1911) ................................................... » 830: —

)> postiljonen J. G. Backman (kungl.

bref den 15 september 1911)......... » 800: —

» postvaktmästaren L. P. Halvarsson
(kungl. bref den 19 oktober
1911) ................................................. » 600: —

» postexpeditören F. O. Bertini (kungl.

bref den 10 november 1911)...... )i

)> postiljonen E. Wiberg (kungl. bref

den 17 november 1911)................. »

» postexpeditören E. E. Rylén (kungl.

bref den 17 november 1911)......... »

» postmästaren J. Collin (kungl.

bref den 8 december 1911) ........... ))

» postmästaren O. L. Sandegren
(kungl. bref den 8 december 1911) »
» postmästaren C. J. Pettersson
(kungl. bref den 8 december 1911) »

2,700: -760: —

2,700: —

3,700: —

3,400: —

4>000: '' kr. 57,770:

Utgifterna å pensionsstaten skulle enligt denna beräkningsgrund
komma att för år 1913 belöpa sig till kr. 308,955: —

Uti eu till Eders Kungl. Maj:t ställd, af generalpoststyrelsen med
skrifvelse den 8 april 1911 öfverlämnad skrift bar dispositionsbiträdet
vid postkontoret i Kalmar änkefru Josefina Bernhardina Karolina
Lindquist, född Ekström, anhållit, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå
Riksdagen tillerkänna henne ett årligt understöd af 1,000 kronor, att

Understöd åt
dispositionsbiträdet
J. B.
K. Lindquist,
f. EkstrÖra.

36

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.

utgå från och med månaden näst efter den, under hvilken hon entledigas
från sin befattning.

Ånkefru Lindquist är född den 28 december 1847 och således 64
år gammal. Hon antogs den 6 mars 1869 till s. k. postskrifvare vid
postkontoret i Kalmar, förordnades den 22 juni 1875 af generalpoststyrelsen
till extra biträde vid samma postkontor, blef den 1 maj
1884 af styrelsen i samma egenskap förflyttad till postkontoret i Södertälje
och förordnades den 17 juni 1887 af styrelsen att tills vidare
vara postexpeditör, med anställning fortfarande vid postkontoret i Södertälje.
I april 1895 ingick sökanden äktenskap och måste på grund
häraf, enligt gällande bestämmelser, frånträda sin postexpeditörstjänst,
men blef i stället ånyo antagen till extra biträde vid postkontoret i
Södertälje.

I september 1897 upphörde sökanden att tjänstgöra vid postverket,
i det att hon, på gjorda ansökningar, först beviijades ledighet och sedan
erhöll entledigande från sin extra biträdesbefattning. Eller mannens
frånfälle blef hon den 1 maj 1905 af postmästaren i Kalmar anställd å
sin nuvarande befattning.

Generalpoststyrelsen har i sin berörda skrifvelse anfört följande.

Med ett s. k. dispositionsbiträde förstås en person, som af en
postförvaltare anställts såsom biträde vid postkontoret med aflöning af
ett till postförvaltarens disposition för aflönande af sådant biträde anvisadt
anslag.

Sökanden har i dylik egenskap sig ålagd tjänstgöring i samma
omfattning som en af postverket direkt aflönad tjänsteman. Det anslag,
hvarmed sökanden aflönas, utgick ursprungligen med 900 kronor för
år, men höjdes år 1906 till 1,050 kronor för år.

Under sin tjänstgöring vid postverket har sökanden städse med
godt vitsord bestridt henne åliggande göromål.

Enligt hvad styrelsen inhämtat åtnjuter sökanden icke någon annan
inkomst än den, hon uppbär från postverket.

Med hänsyn till den långa tid, 35 år, sökanden ägnat sina krafter
åt postverket, anser styrelsen billigheten fordra, att hon icke på sin
ålderdom, då hon ej längre kan arbeta för sitt uppehälle, lämnas utan
alla medel till sin försörjning. Styrelsen finner sig därför böra tillstyrka,
att ett årligt understöd efter entledigandet må varda henne tilldeladt.
.

Beträffande beloppet af det understöd, som bör tilldelas sökanden,
erinrar generalpoststyrelsen, att eu kvinnlig tjänsteman, som

37

Klingl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 8.

icke enligt gällande bestämmelser var pensionsberättigad, nämligen biträdande
postexpeditören vid postkontoret i Falköping Anna Maria Hammarstrand
år 1910 fått sig beviljadt ett årligt understöd efter entledigandet
till belopp af 900 kronor, motsvarande två tredjedelar af det
henne tillerkända arfvode. Styrelser anser därför beloppet af det understöd,
som bör tillkomma sökanden, skäligen kunna bestämmas till 700
kronor för år, utgörande två tredjedelar af det anslagsbelopp 1,050
kronor, hvarmed sökanden för närvarande aflönas.

Styrelsen upplyser i detta sammanhang tillika, att ett stort antal
personer visserligen äro anställda såsom dispositionsbiträden vid postkontoren,
men att ytterst få pläga under någon längre tid innehafva
dylik anställning. Enligt af styrelsen inhämtade upplysningar synes
ock intet annat dylikt biträde än sökanden och en annan person, änkefru
H. M. J. Carlander, om hvilken i det följande vidare skall talas, åtminstone
för närvarande kunna med fog göra anspråk att komma i åtnjutande
af liknande förmån.

På grund af det anförda tillstyrker generalpoststyrelsen så till vida
nådigt bifall till den af sökanden gjorda framställningen, att styrelsen
hemställer,

att Eders Kungl. Maj:t täcktes till Riksdagen aflåta nådig proposition
med förslag, att sökanden må varda berättigad att från och med
månaden näst efter den, under hvilken entledigande från innehafvande
befattning varder henne meddeladt, under sin återstående lifstid af
postmedlen uppbära ett årligt understöd af sjuhundra kronor.

Till följd af nådig remiss har statskontoret afgifvit utlåtande i
ärendet och därvid tillstyrkt bifall till ansökningen, på sätt generalpoststyrelsen
hemställt.

Jämväl den i det föregående omnämnda änkefru Hilda Maria Josefina
Carlander, född Sjölander, hvilken tjänstgör såsom dispositionsbiträde
vid postkontoret Stockholm 7, har gjort framställning om aflåtande
af nådig proposition till Riksdagen med förslag om beviljande åt henne
af årligt understöd till belopp af förslagsvis 600 kronor, att utgå från och
med månaden näst efter den, hvarunder hon komme att frånträda sin
befattning i postverkets tjänst.

Sökanden är född den 2 februari 1847 och således snart 65 år
gammal. Hon blef den 1 april 1880 af postdirektören i Stockholm antagen
till s. k. dispositionsbiträde vid postkontoret Stockholm 7.

Generalpoststyrelsen har uti infordradt utlåtande anfört följande.

Understöd åt
dispositionsbiträdet
Hilda
Maria Josefina
Carlander,
f. Sjölander.

38

Kimgl. Ma,j:ts Nåd. Proposition Nr 3.

Understöd å
biträdande
postexpeditören
J. A.
Rylander.

Den sökanden åliggande tjänstgöringen omfattar eu tid af omkring
fem timmar dagligen.

Hennes aflöning utgick först med 360 kronor för år, men höjdes
år 1888 till 600 kronor för år och år 1897 till två kronor för dag.

Under den tid, hon innehaft sin befattning, har hon städse med
godt vitsord bestridt henne åliggande göromål.

Hon åtnjuter, utöfver sin aflöning såsom dispositionsbiträde, ej
annan inkomst än en henne såsom änka efter en telegraftjänsteman
tillkommande pension af 420 kronor för år.

Under åberopande i tillämpliga delar af de skäl, styrelsen, såsom
jag ofvan anmält, anfört till stöd för sin framställning i anledning af
dispositionsbiträdet Lindquists nyssberörda ansökning, hemställer nu
generalpoststyrelsen, att Eders Kungl. Maj:t behagade så till vida bifalla
sökandens anhållan, att Eders Kungl. Maj:t måtte till Riksdagen aflåta
nådig proposition med förslag, att sökanden må varda berättigad att från
och med månaden näst efter den, under hvilken entledigande från
innehafvande befattning varder henne meddeladt, under sin återstående
lifstid af postmedlen uppbära ett årligt understöd af trehundra kronor.

Jämväl statskontoret har uti afgifvet utlåtande tillstyrkt bifall till
förevarande ansökning, på sätt generalpoststyrelsen hemställt.

Generalpoststyrelsen har vidare gjort framställning om beviljande
af årligt understöd åt biträdande postexpeditören vid postkontoret Stockholm
1 Johan Alfred Rylander.

Styrelsen meddelar, att Rylander hos styrelsen anhållit, att, då han
på grund af hög ålder och förminskade kroppskrafter ej såge sig i stånd
att längre sköta sin tjänst i postverket, styrelsen ville åt honom
utverka ett årligt understöd, till belopp ej understigande 1,500 kronor,
att utgå under hans återstående lifstid från den dag, han afginge ur postverkets
tjänst.

Rylander, som är född den 29 oktober 1842, började sin tjänstgöring
i postverket den 12 september 1867 vid postkontoret i Nässjö,
hvarest han från och med den 20 maj 1868 till och med den 27 juni
samma år på grund af förordnande utaf generalpoststyrelsen bestred
postförvaltartjänsten. Den 27 juli 1868 antogs Rylander af generalpoststyrelsen
till extra ordinarie kontorsskrifvare vid postverket. Därefter
stod Rylander intill 1869 års utgång till postverkets frilla disposition
och innehade därunder för en tid af 5 veckor, räknadt från och

Kung!. ''Maj:ts Nåd. Proposition Nr S.

39

med den 6 juli 1869, förordnande såsom postförvaltare vid postkontoret
i Nässjö. I början af år 1870 lämnade Ryländer emellertid postverkets
tjänst, men bär under åren 1881 och 1882 enligt ett till generalpoststyrelsen
ingifvet intyg tjänstgjort såsom kopist vid Kungl. Majrts
beskickning i Paris.

I oktober 1882 återinträdde Rylander i postverkets tjänst, nu vid
postkontoret i Stockholm. Sedan han under åren 1882 —1889, under
hvilken tid han dock stått till postverkets fulla disposition, innehaft
förordnanden såsom extra biträde under sammanlagdt tre år 27 dagar,
antogs han den 1 augusti 1889 till extra biträde vid Stockholms postkontor
eller, såsom dylik befattningshafvare numera benämnes, biträdande
postexpeditör. Rylander har sedan dess alltjämt tjänstgjort vid
Stockholms postkontor i sistberörda egenskap förutom den tid af tillhopa
tio månader 14 dagar, då han innehaft förordnande såsom postexpeditör
vid samma postkontor. Efter år 1882 har Rylander åtnjutit tjänstledighet
för sjukdom och för enskilda angelägenheter, så vidt nu är kändt,
allenast under tillhopa en månad 4 dagar. Den årliga aflöning, som
till Rylander utgått från postverket, har utgjort från och med den 1
augusti 18S9 till 1895 års utgång 900 kronor, år 1896 960 kronor,
åren 1897 — 1898 1,200 kronor, 1899—1900 1,350 kronor, 1901—1906
1,500 kronor, 1907—1909 1,650 kronor och från och med den 1 januari
1910 1,897 kronor 50 öre.

Enligt intyg, utfärdade vid olika tillfällen under Rylanders tjänstetid,
har han städse utmärkt sig för flit och punktlighet samt med berömvärd
ordning och noggrannhet fullgjort honom anförtrodda tjänstegöromål,
hvarjämte han jämväl i öfrigt förhållit sig väl. Rylanders arbetsförmåga
har emellertid under de sista åren på grund af hans höga
ålder blifvit så nedsatt, att han numera icke kan, trots allvarligt bemödande,
på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina tjänsteåligganden.

Rylander, som är ogift, äger veterligen ej någon förmögenhet eller
någon anförvandt, af hvilken han kan påräkna något som helst understöd,
utan är för sitt uppehälle uteslutande hänvisad till sin aflöning
från postverket.

Anledningen till att Rylander ej befordrats till ordinarie torde, enligt
hvad generalpoststyrelsen uj)plyser,'' hafva varit, att han vid den tid,
då sådan befordran kunde hafva ifrågakommit, redan uppnått alltför
hög ålder. Därest Rylander emellertid varit befordrad till ordinarie
tjänst, skulle han, som uppnått 69 lefnadsår och något mer än 3272

40

Understöd åt
kontorsbiträdet
hos generalpoststyrelsen
Amélie
Carolina Elisabeth
Hesselgren.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.

tjänsteår, enligt lagen angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension
af den 11 oktober 1907 för närvarande hafva varit berättigad till
ss/35 af hel pension och vid utgången af april månad 1912 till ,l3/35 af
dylik pension. Då Rylander, såsom nämnts, numera åtnjuter i aflöning
1,897 kronor 50 öre, skulle hel pension, a/s af nämnda belopp, utgöra
1,265 kronor samt det belopp, som Rylander, därest han vore ordinarie
tjänsteman, vore berättigad att erhålla i pension, nu utgöra 1,160 kronor
och vid april månads utgång 1912 1,200 kronor.

Generalpoststyrelsen anser sig med anledning häraf icke kunna
förorda högre årlig pension åt Rylander än 1,200 kronor.

Generalpoststyrelsen, som erinrar om att biträdande postexpeditören
Paul Olsson Wahrenman år 1911 beviljats årligt understöd
till belopp af 1,200 kronor, hemställer nu, att då Rylander, som uppnått
den höga åldern af 69 år och på grund däraf ej längre kan på
ett fullt tillfredsställande sätt uppehålla sin tjänstebefattning, saknar
egna medel till sin försörjning, Rylander måtte förklaras berättigad att
från och med månaden näst efter den, under hvilken entledigande ur postverkets
tjänst varder honom beviljadt, under sin återstående lifstid
af poslmedlen uppbära ett årligt understöd af ett tusen två hundra
kronor.

Yttermera har generalpoststyrelsen anfört följande.

I eu till generalpoststyrelsen ställd skrift har hos styrelsen anställda
kontorsbiträdet Amélie Carolina Elisabeth Hesselgren anhållit,
att styrelsen måtte hos Eders Kung]. Maj:t göra framställning om
beredande åt henne af pension till belopp af 1,000 kronor för år.

Sökanden är född den 29 oktober 1844, antogs till extra biträde
med fast anställning å generalpoststyrelsens kameralbyrå — nuvarande
andra byrå — från och med den 1 januari 1877 och har
sedan dess alltjämt bestridt berörda biträdesbefattning, för tiden intill
1910 års början med benämning amanuens och därefter kontorsbiträde.
Sökanden har i dylik egenskap haft till liufvudsakligt åliggande
att verkställa utskrifning af de från byrån utgående skrivelser, anmärkningsakter
m. m., eller sålunda varit anställd som skrifbiträde, men
hon har därjämte biträdt med kollationeringsgöromål samt uppsättande
af enklare konceptskrifvelser. Hennes tjänstgöringstid är sex timmar
hvarje helgfri dag å tjänsterummet, men har hon vid vissa tider af
året måst underkasta sig betydligt utsträckt tjänstgöringstid utan särskild
ersättning därför.

41

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 3.

Den årliga aflöning, som till sökanden utgått från postverket, har
utgjort

åren 1877—1887................................ 720 kronor,

» 1888—1895................................ 900 »

» 1896—1901................................ 1,080 »

år 1902 ............................................ 1,200 »

från 1 januari 1903—30 september 1906 ... 1,320 »

» 1 oktober 1906—31 december 1907 ... 1,560 » och

från och med den 1 januari 1908 ................. 1,680 »

med hvilket sistnämnda belopp hennes årsarfvode fortfarande utgår.

Under hela sin långa tjänstetid har sökanden åtnjutit tjänstledighet
sammanlagdt endast omkring 3 Va månader.

Under sin tjänstgöring hos generalpoststyrelsen har sökanden
städse ådagalagt stort ordningssinne och utmärkt samvetsgrannhet
äfvensom på ett plikttroget sätt och till styrelsens synnerliga belåtenhet
fullgjort sina åligganden och henne i öfrigt lämnade uppdrag.

Förutom ett å sparbank innestående mindre belopp äger sökanden
ej några tillgångar, hvarmed hon, i händelse af sjukdom eller oförmögenhet
att nöjaktigt sköta sin befattning, skulle kunna försörja sig
ens på torftigaste sätt.

Någon annan anställning än den hos styrelsen har sökanden icke.

Ehuru sökanden visserligen ännu är i åtnjutande af obrutna kroppskrafter,
synes man dock, säger generalpoststyrelsen, ej kunna förvänta,
att hon, vid den ålder, hon nu uppnått, allt fortfarande skall, åtminstone
för någon längre tid framåt, förmå med samma kraft som hittills
uppfylla sina åligganden. Då sökanden med väl vitsordad tjänstgöring
i 35 år ägnat tid och krafter åt statens tjänst, anser styrelsen billigheten
fordra, att hon, som nu uppnått 67 års ålder, af staten beredes
det understöd, utan hvilket hon, enligt hvad förut nämnts, vid inträdande
minskad arbetsförmåga skulle sakna medel till sin nödtorftiga
utkomst. Styrelsen finner sig därför böra tillstyrka, att ett årligt understöd
efter entledigandet må varda sökanden tilldeladt.

Beträffande understödets storlek erinrar generalpoststyrelsen om
det förslag om beredande af fastare anställning åt vissa biträden hos
statens ämbetsverk och myndigheter, som af mig förut omnämts. Därvid
har afsetts, beträffande generalpoststyrelsen, att, bland andra, fyra
hos styrelsen för verkställande af renskrifning anställda biträden borde,
såsom äfven framdeles oundgängligen erforderliga, uppföras på ordinarie
stat. Därest ordinarie tjänst kunnat beredas dylika biträden tidigare
Bihang till Riksd. prot. 1912. 1 Sami. 1 Afd. 3 Haft. 6

42

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.

och innan sökanden uppnått så hög ålder, att denna bort lägga hinder
för Hesselgrens befordran, hade hon, enligt hvad styrelsen meddelar,
säkerligen blifvit af styrelsen utnämnd till ordinarie biträde och skulle
i denna egenskap med de af löneregleringskommittén föreslagna löneförmånerna
varit berättigad till en pension af 1,000 kronor.

Vidare har generalpoststyrelsen erinrat därom, att Riksdagen, på
framställning af Eders Kungl. Maj:t, medgifvit pensioner till sistnämnda
belopp, 1,000 kronor för år, åt, bland andra, skrifbiträdet i kammarkollegium
änkan Fredrique Schenholm samt skrifbiträdena hos domänstyrelsen
Anna K. M. Zetterstén och Elisabeth Nordendahl, de två
förstnämnda år 1910 och den sistnämnda år 1911.

Generalpoststyrelsen anser därför, att det för sökanden ifrågasatta
understödets belopp skäligen bör bestämmas till 1,000 kronor för år.

På grund häraf har generalpoststyrelsen hemställt, att sökanden
matte förklaras berättigad att från och med månaden näst efter den,
under hvilken entledigande ur postverkets tjänst varder henne meddeladt,
under sin återstående lifstid af postmedlen uppbära ett årligt
understöd af ett tusen kronor.

Understöd
åt sorteringsbiträdet
hos
generalpoststyrelsen

änkefru Jenny
Fatima Giertz,
f. Scheenholm.

Slutligen meddelar generalpoststyrelsen, att sorteringsbiträdet hos
styrelsen änkefru Jenny Fatima Giertz, född Scheenholm, hos styrelsen
anhållit, att styrelsen ville åt henne utverka ett årligt understöd.

Sökanden är född den 5 maj 1848 och blef, enligt hvad generalpoststyrelsen
upplyser, den 1 juli 1878 antagen till s. k. dispositionsbiträde
vid Filipstads postkontor. I sådan egenskap tjänstgjorde
sökanden till den 1 juni 1888 och hade såsom dispositionsbiträde sig
ålagd tjänstgöring i samma omfattning som en af postverket direkt
aflönad tjänsteman. Det anslag, hvarmed sökanden aflönades, utgick
med 600 kronor för år.

Från och med den 1 oktober 1890 erhöll sökanden anställning
hos generalpoststyrelsen såsom biträde med sortering af dit inkomna
postanvisningar m. m. I sagda egenskap såsom s. k. sorteringsbiträde
har sökanden allt sedan dess varit anställd hos styrelsen, för
tiden 1 oktober 1890—30 april 1896 med tjänstgöring under tillhopa
2 månader af hvarje kvartal och från den 1 maj 1896 med tjänstgöring
året om.

Hennes tjänstgöringstid är 5 timmar hvarje helgfri dag å tjänsterummet.

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 3.

43

Under hela sin långa tjänstetid har sökanden åtnjutit tjänstledighet
för sjukdom och för enskilda angelägenheter allenast under två månader
22 dagar.

Sökandens aflöning under hennes tjänstetid hos generalpoststyrelsen
har utgjort

för tiden

1

oktober

1890— 3

april

1896

40

kr.

för mål

»

»

1

maj

januari

1896—31

december

1899

720

»

år,

»

1

1900—31

»

1902

840

y>

»,

1

»

1903—31

oktober

1906

960

» ,

»

1

november

1906—30

juni

1907

1,080

»

»

»

»

1

juli

1907—31

december

1908

1,200

»

»

» ,

samt för

tiden från och med 1

januari

1909

1,320

»

» ,

med hvilket belopp för år arfvodet fortfarande utgår.

Generalpoststyrelsen vitsordar, att sökanden under sin tjänstetid
hos styrelsen med flit, ordning och noggrannhet samt till styrelsens
fulla belåtenhet utfört henne åliggande göromål.

Förutom den henne efter mannen, aflidne postmästaren C. L. Giertz,
tillkommande pension, 300 kronor för år, åtnjuter sökanden icke någon
annan inkomst än den, hon uppbär från postverket.

Då sökanden med väl vitsordad tjänstgöring i närmare 31 år ägnat
sina krafter åt postverket, förklarar sig generalpoststyrelsen anse billigheten
fordra, att hon, som nu uppnått 63 års ålder och börjat känna behof
af hvila, på sin ålderdom, då hon ej längre kan arbeta för sitt uppehälle,
beredes det understöd, utan hvilket hon skulle sakna erforderliga
medel till sin nödtorftiga utkomst. Styrelsen tillstyrker därför, att ett
årligt understöd efter entledigandet må varda henne tilldeladt.

Hvad understödets storlek beträffar framhåller generalpoststyrelsen
följande.

Då sökanden numera uppnått 63 lefnadsår och mera än 30 tjänsteår,
skulle hon, därest hon varit befordrad till ordinarie tjänst, enligt lagen
angående civila tjänstinnehafvares rätt till pension hafva varit berättigad
till hel pension, 2/:s af sitt nuvarande arfvode.

Med anledning häraf och under åberopande af ofvan omförmälda
beslut om pension åt biträdande postespeditören Anna Maria Hammarstrand
tillstyrker general poststyrelsen, att man vid beräknandet af det
belopp, som bör tillerkännas sökanden i understöd, måtte utgå från
2/s af det årsarfvode, 1,320 kronor, hvarmed sökanden för närvarande
aflönas, eller 880 kronor. Med hänsyn till den pension, 300 kronor
för år, sökanden åtnjuter efter sin framlidne man, anser styrelsen dock

44

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.

Departements chefens yttrande.

något afdrag böra göras från det sålunda beräknade beloppet och
finner därför, att understödet för sökanden skäligen bör bestämmas till
600 kronor för år.

På grund af hvad styrelsen sålunda anfört hemställer styrelsen,
att sökanden måtte förklaras berättigad att från och med månaden
näst efter den, under hvilken entledigande ur postverkets tjänst
varder henne meddeladt, under sin återstående lifstid af postmedlen
uppbära ett årligt understöd af sexhundra kronor.

Beträffande frågan om understöd åt dispositionsbiträdena, änkefruarna
Lindquist och Carlander anser jag, likasom generalpoststyrelsen,
billigheten fordra, att åt dessa personer, som ägnat så lång tid åt postverkets
tjänst, på ålderdomen beredes skäligt understöd, och har jag i
fråga om storleken af understöden intet att erinra emot de af styrelsen
föreslagna beloppen, sjuhundra kronor för änkefru Lindquist och
trehundra kronor för änkefru Carlander.

Hvad vidare angår biträdande postexpeditören Rylander, finner jag
samma skäl tala för bifall till generalpoststyrelsens förslag om årligt
understöd för honom, som föranledde nästlidna års Riksdag att på Eders
Kungl. Maj:ts förslag bevilja ett årligt understöd af 1,200 kronor åt biträdande
postexpeditören P. O. Wahrenman. På grund häraf och under åberopande
af generalpoststyrelsens yttrande i fråga om storleken af det
understöd, som skäligen borde tilldelas Rylander, får jag hemställa om
framläggande af förslag till Riksdagen i enlighet med generalpoststyrelsens
förevarande framställning.

Hvad därefter beträffar generalpoststyrelsens framställning i fråga
om kontorsbiträdet Hesselgren, så synes mig alla skäl tala för att
understöd beredes henne. Det kan ifrågasättas, huruvida icke Hesselgren
borde erhålla det högsta belopp, som, enligt hvad jag förut föreslagit,
skall tillkomma skrifbiträden hos postverket i pension eller 1,100
kronor. Då emellertid nämnda rättighet förutsätter, att pensionsafgift
under en följd af år erlagts, har jag stannat vid det af styrelsen föreslagna
beloppet, 1,000 kronor.

Slutligen får jag jämväl förorda generalpoststyrelsens, enligt mitt
förmenande, välgrundade hemställan om beredande af årligt understöd
åt sorteringsbiträdet änkefru Giertz, som har nedlagt ett långt
lits förtjänstfulla arbete i postverkets tjänst och därför nu synes vara
väl förtjänt af understöd. I fråga om storleken af det understöd,
som bör tilldelas henne, ansluter jag mig till generalpoststyrelsen.

45

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.

Pensionsstaten har ofvan beräknats till.............................

Skulle, såsom föreslagits, årligt understöd beviljas dispositionsbiträdet
änkefru Lindquist, född Ekström,

med....................................................................................

dispositionsbiträdet änkefru Carlander, född Sjölander,

med....................................................................................

biträdande postexpeditören Biländer med..........................

kontorsbiträdet Hesselgren med............................................

och sorteringsbiträdet änkefru Giertz, född Scheenholm,
med......................................................................................

kr. 308,955: —

700: —

» 300: —

» 1,200: —

» 1,000: —

» 600: -

komme pensionsstaten att sluta på ett belopp af

kr. 312,755: —

hvithet med 46,590 kronor öfver stiger summan af anslagen å den senast
fastställda pensionsstaten, 266,165 kronor.

D. Postbefordran.

(Förslagsanslag.)

I fråga om anslaget till postbefordran å järnväg erinrar generalpoststyrelsen,
att från detta bestridas ej blott utgifterna till statens och
enskilda järnvägar för transport af post utan äfven kostnader dels för
underhåll af statsjärnvägarnas postvagnar (med undantag af axlar och
hjul) och för sådana ändringar å desamma, som vidtagas på begäran
af generalpoststju-elsen, dels för anskaffande och underhåll af inredningar
i postkupéer å enskilda järnvägar, dels ock för postkupéers uppvärmning,
belysning och renhållning.

Anslaget i fråga bär upptagits:

i staten för år 1910 till ................................................... kr. 3,800,000: —

» » » » 1911 )) ..................................................... » 4,000,000: —

» » i> » 1912 » ..................................................... » 4,200,000: —

Utgifterna å anslaget hafva för år 1910 uppgått till

i rundt tal .................................................................. kr. 3,702,900: —

och kunna, enligt generalpoststyrelsens uppgift, för
år 1911 med ledning af förhållandena under
månaderna januari—augusti samma år beräknas
komma att, uppgå till ................................................ » 3,780,400: —

Den stegring, som år efter år plägar förekomma i utgifterna å
detta anslag, föranledes naturligen, anmärker generalpoststyrelsen, af

Anslag till
postbefordran.

Ökning af anslaget
ti 1
postbefordran
å. järnväg.

46

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.

den alltjämt fortgående utsträckningen af järnvägsförbindelserna och
behofvet al att med de nya järnvägslägenheterna anordna postbefordran
äfvensom af nödvändigheten att i följd af posttrafikens, särskildt
paketrörelsens, tillväxt använda ökadt kupéutrymme. Att denna stegring
synes blifva jämförelsevis obetydlig under år 1911 i förhållande
till nästföregående år, härleder sig, enligt generalpoststyrelsen, däraf,
att styrelsen under året fortsatt genomförandet af vissa under föregående
år påbörjade omläggningar i järnvägsposttrafiken, hvarigenom i
flera fall den postbefordring, som förut ägt rum i olika tåg, kunnat
utan olägenhet sammanföras till ett färre antal tåg, äfvensom däraf, att
i åtskilliga fall befintliga lägenheter visat sig kunna äfven i öfrigt.
mera rationellt utnyttjas. Detta hade för år 1910 den inverkan, att,
ehuru järnvägslinjernas längd från nästföregående år ökats från 13,480
kilometer till 13,713 kilometer, hade likväl antalet å järnväg postförda
kilometer minskats från 28,442,413 till 28,089,126.

Generalpoststyrelsen har meddelat en förteckning öfver de järnvägslinjer,
hvilka, så vidt nu är kändt, äro afsedda att före utgången af
år 1913 öppnas för allmän trafik.

Möjligen kunna icke alla dessa järnvägslinjer, med en sammanlagd
längd af omkring 428 kilometer, hinna fullbordas i beräknad tid,
men det torde dock, enligt hvad generalpoststyrelsen inhämtat, kunna
antagas, att större delen af desamma skola komma till användning för
postbefordran före utgången af år 1913.

Äfven om denyssberörda omläggningarna i järnvägsposttrafiken numera
bill vit till största delen genomförda, synes dock, fortsätter generalpoststyrelsen,
då poströrelsens allt fort farande påräknade tillväxt påkallar ökade
kupéutrymmen, försiktigheten bjuda att för år 1912 beräkna utgiftsstegringen
— utöfver den ofvan approximativt angifna utgiftssumman
för år 19il, 3,780,400 kronor — till omkring 200,000 kronor. Och med
hänsyn jämväl till de betydande bansträckor, som antagligen under år
1913 komma att tagas i användning äfven för postföring, har generalpoststyrelsen
ansett utgifterna å detta anslag för år 1913 böra beräknas
till 4,300,000 kronor, hvilket innebär en förhöjning af 100,000 kronor i
senast beviljade anslag.

Ökning af anslaget
till
postbefordran
å landsväg
jämte lokala
transporter.

Anslaget till postbefordran å landsväg jämte lokala transporter, af
hvilket anslag äfven bestrides kostnaden för landtbrefbäring, är upptaget
i staten

för år 1910 till .........................................................................kr. 1,720,000: —

» » 1911 » ............................................................,..............» 1,900,000: —

47

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.

Kostnaden för ifrågavarande postbefordran har, enligt
hvad generalpoststyrelsen upplyser, uppgått för år

1910 i rundt tal till........................................................

samt kan för år 1911 approximativt beräknas till............

kr. 1,616,900: —
d 1,653,700: —

Af den för år 1910 uppgifna kostnaden har ett belopp af 1,390,400
kronor utgått till den egentliga landsvägspostföringen och återstoden,
226,500 kronor, till lokala transporter.

Beträffande ifrågavarande anslag anför generalpoststyrelsen vidare.

I samma mån som järnvägsnätet utvidgas till orter, som förut varit
mindre väl lottade i afseende på kommunikationer, uppstår genom
däraf följande merkantilt och industriellt uppsving äfven behof af
ökade posttörbindelser för angränsande orter; och ligger det i postverkets
intresse att främja denna utveckling genom inrättande af nya
eller utvidgande af redan befintliga postala anordningar, såsom landtbrefbärings-,
kärrpost- och gångpostlinjer. Järnvägarnas ökade betydelse
år från år för postföringen kan sålunda icke sägas föranleda minskadt
behof af postföring å landsväg, utan snarare motsatsen.

Längden af samtliga de landsvägslinjer, å hvilka post befordras,
ökas också årligen ganska betydligt. Denna längd, som år 1909 uppgick
till 42,296 kilometer, har sålunda under år 1910 ökats till 42,835
kilometer. Äfven antalet å landsvägspostlinjer postförda kilometer har
ökats från 12,371,669 under år 1909 till 12'',578,418 under år 1910.

Den för. befordran af vanliga åkande poster utbetalade legan har
för olika linjer under år 1909 växlat mellan 4,2 öre och 25 öre samt
för år 1910 mellan 4,2 öre och 50 öre, allt för häst och kilometer.

I medeltal för hela riket har legan under år 1909 uppgått för
åkande post till 11,8 öre, för gång- och roddpost till 9,2 öre samt för
landtbrefbärare till 9,8 öre för kilometer. Denna medellega har under
år 1910 utgjort respektive 11,3, 9,2 och 9,9 öre för kilometer.

Antalet landtbrefbärare uppgick den 1 november 1911 till sammanlagdt
1,942, däraf 410 af första klass och 1,532 af andra klass.
Motsvarande antal för samma tid år 1910 utgjorde tillhopa 1,840, däraf
340 af första och 1,500 af andra klass. Landtbrefbärarna af första
klassen hafva till åliggande att, jämte det de äro skyldiga bestrida de
göromål, som i allmänhet tillkomma landtbrefbärare, dels med vissa inskränkningar
behandla jämväl assurerade försändelser och postanvisningar
äfvensom lösenförsändelser och postförskott, dels ock med vissa
begränsningar förmedla insättningar i postsparbanken och försälja sparmärken
samt verkställa inkasseringsuppdrag, som af postverket mottagits.

48

Minskning af
anslaget till
postbefordran
sjöledes emellan
Sveriges
fastland och
Gottland.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.

Med förmälan att generalpoststyrelsen har för af sikt att älven
framdeles i allt större utsträckning tillgodose landsbygdens. behof af
förbättrade postförbindelser, särskildt genom landtbrefbärariustitutionens
allt vidare utveckling, och då medel böra finnas tillgängliga jämväl
för eventuell ökning af kostnaderna för lokala transporter, hemställer
styrelsen, att anslaget i fråga för år 1913 ej sättes lägre än
till förslagsvis 2,050,000 kronor, hvilket innebär eu ökning af 50,000
kronor i det senast bestämda anslagsbeloppet.

Beträffande anslaget till postbefordran sjöledes emellan Sveriges fastland
och Gottland, hvilket från och med år 1908 varit i staterna upptaget
till 85,000 kronor, anför nu generalpoststyrelsen följande.

Ifrågavarande postbefordran, som ombesörjes af ångfartygsaktiebolaget
Gotland, har allt sedan vinterperioden 1906—1907 fullgjorts
med 6 turer i veckan fram och åter vintertiden. Sommartiden är postbefordringen
minst daglig, rvf de 6 veckoturerna vintertiden hafva 2
verkställts å linjen Visby—Nynäshamn—Stockholm, 2 å linjen Visby
—Nynäshamn och 2 å linjen Visby—Västervik. Ersättningen till bolaget
för vinterseglationen har under sista 5-årsperioden 1906—1911 uppgått
för dubbel tur:

å linjen Visby—Stockholm till 650 kr,, däraf 450 kr. erlagts af postverket
och 200 kr. af handels- och sjöfartsfonden,
å linjen Visby—Nynäshamn till 550 kr., som erlagts af postverket,
å linjen Visby—Västervik till 450 kr., som äfven erlagts af postverket.

Sammanlagda ersättningen till bolaget för postföringen under senaste
vinterseglation har utgjort 71,550 kronor, däraf postverket haft
att utgifva 62,850 kronor samt handels- och sjöfartsfonden 8,700 kronor.
Ersättningen för sommarposttöringen, som helt och hållet gäldas
af postverket, har varit bestämd till 22,000 kronor i ett för allt för
sommarperiod.

Med hänsyn till önskvärdheten af att åvägabringa reguljär daglig
postförbindelse året om mellan Gottland och tastlandet och att denna
postförbindelse i sin helhet anknytes till en och samma punkt å fastlandet,
nämligen Nynäshamn, har af generalpoststyrelsen med förutnämnda
ångfartygsaktiebolag afslutats ett preliminärt kontrakt, hvilket
generalpoststyrelsen i skrifvelse den 10 oktober 1911 underställt
Eders Kungl. Maj:ts nådiga pröfning. Enligt detta nya aftal har
bolaget åtagit sig att underhålla regelbunden daglig postförbindelse med
Gottland året om med Nynäshamn såsom enhetlig anloppspunkt å tast -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3. 49

landet mot en ersättning i ett för allt af 75,000 kronor för år, af
kvilket belopp 60,000 kronor skola anses utgöra godtgörelse för vinterfarten
samt återstoden 15,000 kronor godtgörelse för sommarfarten. För
icke fullgjorda resor skola emellertid vissa afdrag ske enligt öfverenskomma
grunder. Af det såsom godtgörelse för vinterfarten angifna beloppet,
60,000 kronor, skulle emellertid, enligt bestämmelse i kontraktet,
från handels- och sjöfartsfonden utgå 200 kronor för hvarje dubbel
resa mellan Visby och Stockholm, under det att ersättningen i öfrigt
skulle utgå från postverket. Detta kontrakt är afslutadt att gälla under
minst fem år från och med den 15 november 1911.

Då den andel i godtgörelsen för vinterfarten, som skulle utgå från
handels- och sjöfartsfonden, af generalpoststyrelsen beräknats, liksom
förut, till omkring 8,700 kronor för- år, torde postverkets årliga utgift
för ifrågavarande postbefordring komma att uppgå till omkring 66,300
kronor. Anslaget i fråga borde därför, enligt styrelsens åsikt, för år
1913 bestämmas till förslagsvis 67,000 kronor, h vilket innebär en minskning
af 18,000 kronor i det senast fastställda anslaget.

Med anledning af hvad generalpoststyrelsen sålunda anfört i fråga
om anslaget till postbefordran sjöledes emellan Sveriges fastland och
Gottland tillåter jag mig erinra om följande. Vid föredragning den
10 november 1911 af generalpoststyrelsens berörda skrifvelse den 10
oktober 1911 jämte kommerskollegii däröfver afgifna yttrande samt
en inkommen skrift från Smålands och Blekinge handelskammare,
däri denna uttalat sig för att vid vinterpostföringen mellan fastlandet
och Gottland staden Västervik måtte angöras minst två gånger,
bemyndigade Eders Kungl. Maj:t generalpoststyrelsen att med ångfartygsaktiebolaget
Gotland träffa aftal rörande uppehållande af
nämnda trafik på hufvudsakligen de villkor, som finnas upptagna i
ofvannämnda förslag till kontrakt, dock med iakttagande dels att en
eller två af veckoturerna fram och åter mellan Visby och Nynäshamn
skola, när helst Kungl. Maj:t så bestämmer, äfven för hela vinterseglationen
kunna utbytas mot ett lika antal turer i veckan fram och
åter mellan Visby och Västervik, i följd hvaraf generalpoststyrelsen anbefalldes
att undersöka, huruvida för nyssnämnda fall någon nedsättning
kunde vinnas i den aftalade ersättningen till bolaget, dels ock att fördelningen
mellan postmedlen samt handels- och sjöfartsfonden af nämnda
ersättning skall ankomma på särskildt beslut framdeles af Kungl.
Maj:t.

Bihang till Biksd. prof. 1912. 1 Sami. 1 Afd. 3 Raft. 7

Departements chefen.

50

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.

öfriga anslag
till postbefordran
sjöledes.

Departements chefen.

Därjämte anbefallde Eders Kungl. Maj:t kommerskollegium att skyndsamt
inkomma dels — efter utredning angående hufvudsakliga storleken
och beskaffenheten af den trafik, som under de två sista vinterseglationerna
förmedlats å linjen Gottland—Västervik, samt sedan hushållningssällskapets
i Gottlands län förvaltningsutskott lämnats tillfälle uttala
sig — med yttrande, huruvida och i hvilken omfattning trafik- och handelsförhållandena
syntes kräfva regelbunden förbindelse vintertid mellan
Gottland och Västervik, dels ock, därest behof af dylik förbindelse förelåge,
med utredning och yttrande, huruvida och på hvilka villkor förbindelsen
kunde anordnas, i det fall att samtliga postturer förläggas mellan
Visby och Nynäshamn eller Visby och Stockholm.

De sålunda anbefallda utredningarna hafva visserligen numera inkommit
till Eders Kungl. Maj:t, men ärendet är ännu icke i skick att kunna
föredragas inför Eders Kungl. Maj:t. Det är således nu omöjligt att
afgöra, i hvad mån ändring i nu ifrågavarande anslags storlek kan ifrågakomma
samt huruvida och till hvilket belopp bidrag till ifrågavarande
vinterfart kan påräknas från handels- och sjöfartsfonden.

Emellertid saknar jag anledning frångå den af generalpoststyrelsen
framlagda beräkningen i fråga om storleken af det för år 1913
erforderliga förslagsanslaget för ifrågavarande postbefordran.

Anslagen till postbefordran sjöledes-, emellan öfriga inrikes orter,
emellan Sverige och Tyskland, emellan Sverige och Danmark, emellan
Sverige och Finland samt emellan Sverige och Storbritannien och
Amerika, äfvensom anslaget till transitersättning åt främmande postverk,
anser generalpoststyrelsen böra för år 1913 bibehållas oförändrade.

Under åberopande af hvad jag redan yttrat i fråga om anslaget
till postbefordran sjöledes mellan Sveriges fastland och Gottland får
jag anmäla, att jag icke bär något att, erinra emot styrelsens förslag
i öfrigt i fråga om anslagen till postbefordran.

Genom höjning af anslaget

till postbefordran å järnväg ............................................. med kr. 100,000: —

» » å landsväg j ämte lokala transporter » » 50,000: —

summa kr. 150,000: —

samt genom minskning i anslaget till postbefordran

sjöledes mellan Sveriges fastland och Gottland med kr. 18,000: —

skulle anslagen under titel »D. Postbefordram komina

att ökas......................................................................... med kr. 132,000: —

nämligen från 6,841,000 kronor under år 1912 till 6,973,000 kronor under
år 1913.

51

Kungl. Maj:ts Nåd. Proportion Nr 3.

E. Omkostnader.

(F örslagsanslag.)

Anslaget till felräkningspenningar har i staterna för åren 1909—
1912 varit upptaget till 70,000 kronor.

Generalpoststyrelsen meddelar nu, att utgifterna å anslaget hafva
uppgått i runda tal

för år 1909 till ........................................................................... kr. 63,890:

» » 1910 » ............................................................................. » 70,060: —

och beräknas för år 1911 komma att uppgå till.............. » 71,400: —

På grund däraf och då, allt efter som poströrelsen växer, antalet
af de tjänstemän, som hafva att betjäna allmänheten och som enligt
gällande bestämmelser äro berättigade till felräkningspenningar, måste
ökas, förklarar sig generalpoststyrelsen anse, att anslaget för år 1913
icke bör sättas lägre än till 75,000 kronor, hvilket innefattar en förhöjning
af 5,000 kronor.

Beträffande anslaget till ersättning för tjänsteresor i allmänhet, hvilket
från och med år 1904 varit i staterna fastställdt till förslagsvis 75,000
kronor, uppger nu generalpoststyrelsen, att utgifterna å detta anslag i
runda tal uppgått

för år 1909 till ........................................................................... kr. 61,600: —

» » 1910 » .............................................................................. » 74,600: —

samt beräknas för år 1911 komma att uppgå till omkring » 80,400: —

Såväl generalpoststyrelsens ledamöter som postverkets distriktschefer
eller deras närmaste män åligger det. såsom styrelsen erinrar,
att tid efter annan företaga inspektionsresor för att tillse, att likformighet
och samarbete äga rum mellan underlydande vid fullgörandet
af deras åligganden, samt för undersökning eljest af förhållanden, som
för postverket äro af vikt. Distriktscheferna hafva särskildt att förskaffa
sig noggrann kännedom om allmänhetens å skilda orter önskningar
och behof i postalt hänseende samt om postanstalterna, deras
skötsel och personal.

Enligt gällande bestämmelser skall å hvarje postkontor inspektion
och inventering verkställas minst en gång årligen och i öfrigt så ofta
omständigheterna kunna därtill föranleda. Beträffande poststationerna,
hvilkas antal den 1 november 1911 uppgick till icke mindre än 3,063,
är föreskrifvet, att hvarje poststation skall genom vederbörande post -

Omkost nadsstaten.

Höjning af
analaget till
felräkningspenningar.

Höjning af
anslaget till
ersättning för
tjänsteresor i
allmänhet.

52

Minskning af
anslaget till
traktamenten
för tjänstgöring
i postkupé
eller å
landsvägspostlinje.

Anslagen till
öfverliggningslokaler

och till uniformsbeklädnad.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3-

direktörs föranstaltande inspekteras och inventeras i regel en gång
hvart tredje år samt i öfrigt så ofta nödigt befinnes.

Med hänsyn till den stora vikten af dessa inspektionsförrättningar
såväl för befrämjande af postverkets utveckling som till förebyggande
af förluster för postverket torde, påpekar general poststyrelsen, det för
ändamålet afsedda anslaget böra beräknas så, att erforderliga medel
finnas att tillgå utan att anslagets öfverskridande riskeras. Generalpoststyrelsen
föreslår därför, att anslaget ifråga för år 1913 sättes till
förslagsvis 85,000 kronor, hvilket innebär en ökning af 10,000 kronor
i senast fastställda anslag.

Anslaget till traktamenten för tjänstgöring i postkupé eller d landsvägspostlinje
var i staten för år 1910 upptaget till 250,000 kronor samt
höjdes i staten för år 1911 till 270,000 kronor, hvilket belopp bibehållits
oförändradt i 1912 års stat.

Generalpoststyrelsen erinrar, att af detta anslag numera utgå allenast
resetraktamenten till tjänstemän för resor i järnvägspostkupé och
med sjöpostexpeditioner äfvensom till landsvägspostiljoner. Utgifterna
hafva, enligt styrelsens uppgift, under år 1910 uppgått i rundt tal till
223,900 kronor, men synas, såvidt nu kan beräknas, för år 1911 ej

uppgå till högre belopp än omkring 214,900 kronor.

Såsom generalpoststyrelsen redan i det föregående framhållit, har
styrelsen under de senaste åren genomfört vissa omläggningar i järnvägsposttrafiken,
hvarigenom i flera fall den postbefordring, som förut

ägt rum i olika tåg, kunnat utan olägenhet sammanföras till ett färre

antal tåg. Därjämte har postföringen i postkupéexpedition ytterligare
inskränkts, under det att postföring i stället anordnats i postiljonskupé.

Dessa omständigheter hafva medfört en icke obetydlig minskning
af postverkets utgifter äfven å nu förevarande anslag. Generalpoststyrelsen
hemställer därför, att anslaget för år 1913 nedsättes med

30.000 kronor eller till förslagsvis 240,000 kronor.

Anslaget till öfverliggningslokaler åt tjänstemän, tjänstgörande i postkupé
eller å landsvägspostlinje, anser generalpoststyrelsen böra för år
1913 upptagas med samma belopp som i den för år 1912 fastställda
staten.

Anslaget till uniformsbeklädnad, som för år 1912 är beräknadt till

330.000 kronor, bör i anledning af den utsträckning afl rätten till uniformsbeklädnad,
som jag ofvan omnämnt, höjas med 30,000 kronor till

360.000 kronor.

53

Kungi. Maj.is Nåd. Proposition Nr 3.

Anslaget till sjukvård m. m., hvilket i staten för 1909 utbröts från
anslaget till diverse utgifter och därvid sattes till förslagsvis 25,000
kronor, har i staterna för de följande åren bibehållits oförändradt.

Utgifterna å detta anslag, däraf bestridas kostnaderna för beredande
af läkarvård och medikamenter åt vid postverket anställda tjänstemän
af lägre grad, ordinarie och extra, hafva, enligt hvad generalpoststyrelsen
meddelar, uppgått i runda tal

för år 1909 till..................................................................... kr. 19,700: —

och » » 1910 » ......................................................................» 25,800: —

För år 1911 hafva utgifterna beräknats uppgå till omkring.
....................................................................................... » 27,600: —

Med anledning af dessa utgiftsstegringar, som medfört anslagets öfverskridande,
samt med hänsyn till ofvannämnda ökning af de tjänstemän,
som åtnjuta ifrågavarande förmån, torde anslaget för år 1913 böra
upptagas till 33,000 kronor, hvarigenom anslaget skulle höjas med

8,000 kronor.

I anslaget till undervisningskurser anser generalpoststyrelsen en
icke oväsentlig böjning erforderlig. Detta anslag, som för första gången
är upptaget i 1909 åi-s stat, har i sagda och hvarje följande stat varit
fastställdt till 10,000 kronor. För år 1911 komme emellertid de
kostnader, som bestridas af anslaget, enligt hos generalpoststyrelsen
nu verkställda beräkningar, att uppgå till i rundt tal 32,000
kronor.

Om anledningen härtill meddelar styrelsen följande.

Till allra största delen utgöras dessa utgifter af arfvoden till postelever.
Jämlikt nådiga brefvet den 27 augusti 1909 angående postverkets
utgiftsstater för år 1910 m. m. äger generalpoststyrelsen att
till oaflönad deltagare i utaf styrelsen anordnad postelevkurs låta utbetala
ett belopp af 2 kronor 50 öre för dag under den praktiska delen
af dylik kurs, att utgå från anslaget till undervisningskurser.

Posteievkursen består af: proftjänstgöring under tiden 16 augusti
—15 januari, teoretisk elevkurs i Stockholm under tiden 1 nästföljande
februari—15 maj, praktisk utbildningskurs från och med den 1 därpå
följande juni till slutet af maj månad följande år. Kursen omfattar
således 21 månader. Elevernas utbildning under den praktiska kursen
afser att bibringa insikt och färdighet i postarbetets olika grenar. Med
hänsyn härtill få eleverna under ifrågavarande tid tjänstgöra icke blott

Höjning af
anslaget till
sjukvård m. m.

Höjning af
anslaget till
undervisningskurser.

54

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.

vid olika postkontor utan, beträffande de manliga eleverna, äfven inom
ambulanta postanstalter och vid postdirektionerna. Jämsides med tjänstgöringen
hafva eleverna att på egen hand utvidga och befästa sina
under den teoretiska kursen förvärfvade kunskaper i postförfattningarna.
För de sista 14 dagarna af det praktiska utbildningsåret sammandragas
eleverna i Stockholm för undergående af slutexamen.

Under en afsevärd del af den praktiska utbildningskursen anlitas
eleverna dels att under semester och annan ledighet uppehålla tjänstemannabefattningar,
dels ock att tidtals tjänstgöra såsom förstärkningsbiträden
vid postanstalterna. Under dylika förordnanden aflönas eleverna
af annat anslag, och den ofvannämnda särskilda ersättningen utgår
naturligtvis då icke.

Vid beräkning af anslaget till undervisningskurser för år 1910, då
den första praktiska utbildningskursen för postelever skulle börja den
1 juni, ansåg generalpoststyrelsen, med hänsyn därtill att posteleverna
kunde väntas blifva tagna i anspråk för vikariat under största delen af
de 7 månader af kursen, som folio på nämnda år, ifrågavarande ersättningsbelopp
komma att uppgå till högst 7,000 kronor.

Sedermera visade sig emellertid, att eleverna i fråga under hela
den tid kursen pågick eller intill slutet af maj månad 1911 behöfde
anlitas för vikariats- eller förstärkningstjänstgöring under allenast, i
medeltal för samtliga elever, 4 månader af år 1910 och närmare en
månad under år 1911. Undersökning rörande hittillsvarande användning
i aktiv tjänst af de postelever, som deltaga i praktisk utbildningskurs
sedan den 1 juni 1911, har gifvit till resultat, att jämväl dessa
elever torde komma att upptagas af tjänstgöringsuppdrag under tillhopa
omkring 5 månader af utbildningsåret. Ersättning åt postelever att
utgå af anslaget till undervisningskurser är således, anmärker generalpoststyrelsen,
enligt den vunna erfarenheten erforderlig för en tid af
i genomsnitt 7 månader af hvarje kalenderår beträffande en hvar elev,
och anser därför generalpoststyrelsen, att ersättningsbeloppet för år
1913 bör beräknas efter denna grund.

Vidare anför styrelsen, att det för tillgodoseendet af postverkets
behof af reservtjänstemän af högre grad är nödvändigt att fortfarande
tills vidare årligen anordna postelevkurser. Reservpersonalens af nämnda
grad antal utgör för närvarande omkring 400. Därvid är dock att
märka, att endast högst 300 af reservtjänstemännen äro oinskränkt
disponibla för tjänstgöring i postverket, i det att öfriga utgöras af personer,
som förut innehaft fast anställning i verket men af skilda anled -

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 3. 55

ningar lämnat denna och därvid erhållit tillstånd att kvarstå såsom
reservpostexpeditörer mot skyldighet att fullgöra viss begränsad tjänstgöring
för bibehållande af denna rätt. Någon minskning af den till
ständigt förfogande stående reservpersonalen kan eldigt styrelsen för
närvarande icke äga rum, då samtliga reservtjänstemän i regel äro inkallade
till tjänstgöring året om.

Deltagarna i den praktiska utbildningskursen för postelever 1910
—1911 utgjorde 57. I kursen 1911—1912 deltaga 46 elever, och beräknas
af generalpoststyrelsen, med afseende å de postelevaspiranter,
som för närvarande fullgöra proftjänstgöring, motsvarande antal beträffande
den praktiska kursen 1912—1913 komma att uppgå till inemot
55. Det ta tal, som general post styrelsen anser tills vidare ungefärligen
motsvara postverkets årliga behof af nya tjänstemän, betecknar en betydande
nedgång i jämförelse med förhållandena år 1908, då omkring
90 elever i hvarje kurs funnos erforderliga.

Enligt förutnämnda beräkningar skall under år 1913 af anslaget
till undervisningskurser utgå ersättning med 2 kronor 50 öre för dag
till 55 postelever under 7 månader. Räknas 30 dagar i hvarje månad,
skulle för ändamålet blifva erforderligt ett belopp af 28,875 kronor
eller i rundt tal 29,000 kronor. Anmärkas bör, säger generalpoststyrelsen,
att denna utgift emellertid icke enbart tjänar utbildningssyftet,
i det att, då eleverna äro ålagda tjänstgöring 5 timmar hvarje söckendag
under den praktiska kursen, deras arbetskraft i icke obetydlig mån
kommer posttjänsten till godo.

Generalpoststyrelsen erinrar, att vid beräknandet af storleken äf
nuvarande anslag till undervisningskurser förutsattes, att ersättningarna
till lärarna m. fl. funktionärer vid postelevkursen skulle utbetalas af
detta anslag, hvaremot kostnaderna för kurser för posttjänstemän af
lägre grad äfvensom kostnader för språkkurser för tjänstemän af den
högre graden ansågos kunna inberäknas i anslaget till gratifikationer.
Utgifterna för språkkurser hafva dock, enligt hvad generalpoststyrelsen
meddelar, bestridts af anslaget till undervisningskurser. Generalpoststyrelsen
anser emellertid lämpligast, att från sistnämnda anslag
bestridas samtliga kostnader för undervisningen vid utbildningskurser
för postpersonalen. Hela denna utgiftspost torde — med hänsyn till
att den såsom föreståndare för postverkets undervisningsanstalt tjänstgörande
notarien å generalpoststyrelsens första byrå meddelar undervisning
såväl i postelevkursen som i utbildningskurser för tjänstemän af
lägre grad, hvilka senare kurser, efter att förut hafva ägt rum inom de

56

Ktmgl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.

Anslaget till
posthusens
underhåll
utgår.

Höjning af
anslaget till
hyror för
postlokaler.

olika postdistrikten, från och med år 1910 centraliserats och förlagts
till undervisningsanstalten — enligt styrelsens beräkning för år 1913
icke komma att öfverstiga 3,500 kronor. Däraf torde omkring 2,000
kronor falla på post elevkursen och återstoden 1,500 kronor på öfriga
kurser.

Ersättningen till i kurs deltagande posttjänstemäns af lägre grad
vikarier utgår från anslaget sarf voden åt extra tjänstemän, vikari atsersättning
m. in.», och anses ändring däri icke böra ske.

Enligt hvad sålunda beräknats, bör, säger generalpoststyrelsen,
anslaget till undervisningskurser för år 1913 upptagas till 32,500 kronor,
eller afrundadt 33,000 kronor, hvilket innebär en förhöjning af 23,000
kronor i senast fastställda anslag.

Det hittills å omkostnadsstaten uppförda anslaget till posthusens
underhåll kommer i enlighet med grunderna för den nya uppställning af
riksstaten, som af Eders Kungl. Maj:t och Riksdagen godkänts sistlidet
år, att i staten för år 1913 afföras från omkostnadsstaten och i stället —
likasom anslaget till underhåll af inventarier — upptagas under särskild
titel »afsättning till förnyelsefond», hvarom jag i det följande kommer
att vidare yttra mig.

Anslaget till hyror för postlokaler har i staterna fastställts

, för år 1911 till......................................... kr. 330,000: —

» » 1912 »......................................... » 365,000: —

Utgifterna för år 1910 uppgingo, enligt hvad generalpoststyrelsen

nu uppgifver, i rundt tal till................................................. kr. 253,800: —

och kunna för år 1911 beräknas uppgå till omkring... » 325,500: —

Styrelsen erinrar nu, att i samma mån som posttrafiken i allmänhet
tillväxer och därigenom arbetet å postanstalterna ökas, gör sig
behof af större postlokaler gällande. Generalpoststyrelsen har fördenskull
och särskildt med anledning af pakettrafikens starka tillväxt sett
sig nödsakad att gå i författning om anskaffande af rymligare och tidsenligare
postlokaler å vissa orter, där behofvet af ökadt utrymme för
postverkets behof gjort sig mest kännbart.

Ktmtjl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 3. 57

Då det icke kan antagas, att den årliga ökningen utöfver 1911
års utgiftssumma för hvardera af åren 1912 och 1913 kommer att
understiga 35,000 kronor, hemställer general poststyrelsen, att anslaget
för år 1913 ej sättes lägre än till 395,000 kronor, hvilket innefattar
on ökning af 30,000 kronor i senast fastställda anslag.

Uti anslaget till postlokalers uppvärmning, belysning och städning
föreslår generalpoststyrelsen icke någon förändring för år 1913.

Anslaget för tillverkning af frankotecken var i staten för år 1910
uppfördt med 240,000 kronor, men sänktes i 1911 års stat med hänsyn
till förmånligare kontraktsvillkor till 160,000 kronor, hvilket belopp
bibehållits oförändradt i 1912 års stat.

Utgifterna å anslaget, hvilka för år 1910 uppgingo till i rundt tal
182,700 kronor, kunna, enligt styrelsens uppgift, för år 1911 approximativt
beräknas till omkring 162,000 kronor.

Ökningen i frimärksåtgången i anseende till den väntade fortgående
stegringen i posttrafiken antages af generalpoststyrelsen komma
att medföra en ökad kostnad å ifrågavarande anslag för åren 1912 och
1913 af tillhopa omkring 13,000 kronor utöfver den för år 1911 beräknade
utgiftssumman, hvadan generalpoststyrelsen anser, att anslaget bör för
år 1913 sättas till förslagsvis 175,000 kronor, hvilket innebär en förhöjning
af 15,000 kronor i det senast fastställda anslagsbeloppet.

I likhet med anslaget till posthusens underhåll kommer äfven anslaget
till underhåll af inventarier att afföras från omkostnadsstaten och
i stället upptagas under titeln »afsättning till förnyelsefond», såsom
nedan vidare omförmäles.

Anslaget till blankett- och cirkulärtryck, skrifmaterialier m. m. är i
staterna upptaget

för år 1910 till................. kr. 380,000: —

» » 1911 » .......................... » 420,000: —

). » 1912 »......................................... » 475,000: —

Generalpoststyrelsen upplyser nu, att utgifterna å detta anslag,
som för år 1910 uppgingo till i rundt tal 465,000 kronor, under år
1911 icke obetydligt nedgått, beroende dels på att kostnaderna för
cirkulärtryck, reglementen och taxor kunnat betydligt nedbringas, dels

Bihang till RiJcsd. prof. 1912. 1 Sami. 1 Afd. S Höft. 8

Anslaget till
postlokalers
uppvärmning
m. in.

Höjning af
analaget för
tillverkning af
frankotecken.

Anslaget till
underhåll af
inventarier
utgår.

Minskning af
anslaget till
blankett- och
cirkulärtryck,
skrifmaterialier
m. m.

58

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Kr 3.

på minskad användning af kuvert, dels ock därpå att styrelsen genom
uppsägning af leveranskontrakten beträffande ett stort antal blanketter
betingat sig icke ringa prisnedsättningar.

Med hänsyn härtill anser generalpoststyrelsen sig kunna föreslå en
nedsättning af 25,000 kronor i anslaget, hvilket sålunda för år 1913
upptages till förslagsvis 450,000 kronor.

Höjning åt Anslaget till förbrukningsartiklar är i staten för hvardera af åren
förbrrfknings- 19101 1911 0Ch 1912 upptaget till 170,000 krOnOl’.
artiklar. Utgifterna hafva enligt generalpoststyrelsen utgjort under år 1910

i rundt tal 134,000 kronor och kunna för år 1911 beräknas komma att
uppgå till omkring 173,300 kronor.

Under sådana förhållanden anser generalpoststyrelsen, att för mötande
af utgifterna i nämnda hänseende anslaget för år 1913 ej bör
tilltagas lägre än 180,000 kronor, hvilket innebär en förhöjning af

10,000 kronor i senast beviljade anslag.

Höjning i Äfven i anslaget till telefonafgifter och telegramporto, hvilket upp anteilfon-fÖr

förts i staterna för hvartdera af åren 1910 och 1911 till 20,000 kronor
afgifter och samt för år 1912 fastställts till 30,000 kronor, föreslår generalpost telegramporto.

gfyrelsen en mindre förhöjning.

Utgifterna å anslaget hafva för år 1910 uppgått till omkring

25.200 kronor och beräknas af styrelsen för år 1911 till omkring

33.200 kronor.

Generalpoststyrelsen meddelar, att telegrafstyrelsen till upphörande
med 1911 års utgång uppsagt gällande öfverenskommelse med generalpoststyrelsen
angående postverkets telefonabonnemang hos telegrafverket,
i följd hvaraf från 1912 års början skola för postverkets telefoner
erläggas samma afgifter, som gälla för enskilda abonnenter. I
följd däraf och med hänsyn till eventuellt ökade kostnader för sådana
telefonsamtal i tjänsten, som äro belagda med särskild afgift, samt för
flera postkontors förseende med rikstelefonförbindelse, har generalpoststyrelsen
beräknat, att för år 1913 erfordras ett anslagsbelopp af 35,000
kronor, hvilket i förhållande till senast fastställda anslag innefattar en
ökning af 5,000 kronor.

Anslaget till I anslaget till diverse utgifter föreslår generalpoststyrelseu icke
utgifter någ011 förändring för år 1913.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.

59

Mot hvad generalpoststyrelsen under anslagen till omkostnader Departementsföreslagit
har jag icke ansett mig kunna göra någon anmärkning.

Här ofvan har föreslagits höjning af anslaget

till felräkningspenningar .............................................. med kr. 5,000: —

» ersättning för tjänsteresor i allmänhet.................. » )> 10,000: —

)) uniformsbeklädnad...................................................... » » 30,000: —

» sjukvård m. no............................................................... » » 8,000: —

» undervisningskurser..................................................... » » 23,000: —

)> hyror för postlokaler................................................. » » 30,000: —

» tillverkning af frankotecken .................................... » » 15,000: —

» förbrukningsartiklar..................................................... » » 10,000: —

» telefonafgifter och telegramporto ....... >-> » 5,000: -

summa kr. 136,000: —

samt minskning i anslagen till traktamenten för
tjänstgöring i postkupé eller å landsvägspost linje.

......................................... med kr. 30,000: —

och till blankett- och cirkulär tryck,

skrifmaterialier m. in. » » 25,000:— ^ 55,000:_

Genom dessa ändringar kommer omkostnadsstaten
att ökas med........................................................... kr. 81,000: —

Från omkostnad sstaten, som för år 1912 upptagits
till............................................................................ kr. 2,660,000: —

skall emellertid, vid bifall till det förslag jag
ämnar i det följande framlägga, till annan utgiftstitel
afföras anslagen till posthusens underhåll
och till underhåll af inventarier, för år 1912 upptagna
tillhopa till............................................................. » 220,000: —

Om till skillnaden kr. 2,440,000: —
lägges den nu föreslagna ökningen................................. » 81,000: —

utgör summan kr. 2,521,000: —

Omkostnadsstaten för är 1913 torde således upptagas till 2,521,000 kronor.

F. Oförutsedda utgifter.

Till oförutsedda utgifter hänföras tillfälliga utgifter, såsom kost- Anslag till
nader, föranledda af tjänstemäns från postverkets distrikts- och lokalförvaltningar
inkallande för deltagande hos styrelsen i reglements- med flera

Anslag till
afkortning
gar och
restitutioner.

Afsättning
till en förnyelsefond.

Underhåll af
hus.

60 Kungl. Maj.is Nåd, Proposition Nr 3.

arbeten, godtgörelser af olika slag, utbetalade med stöd af särskilda
nådiga beslut m. m.

Ifrågavarande anslag är i staterna upptaget för livartdera af åren
1910—1912 till 15,000 kronor. Någon anledning till ändring för år
1913 af detta anslagsbelopp har generalpoststyrelsen ej ansett föreligga,
och torde i enlighet härmed anslaget böra jämväl för år 1913
bestämmas till 15,000 kronor.

Gr. A thor tn in gar och rcstitutioner.

(Förslagsvis.)

Under denna titel afföras ersättningar för bortkomna eller skadade
v.ärdeförsändelser, anmärkningsprovision samt afkortningar och institutioner
af postafgifter i allmänhet. Dessa utgifter äro under olika år
mycket växlande. De uppgingo sålunda under åren 1908, 1909 och
1910 till omkring respektive 8,400, 11,300 och 9,900 kronor.

I staten för år 1912 äro samma utgifter förslagsvis upptagna till
7,465 kronor.

För vinnande af jämn slutsumma å staten synas desamma för år
1913 lämpligen kunna bestämmas till förslagsvis 10,295 kronor, hvilket
innebär en ökning af 2,830 kronor i senast fastställda anslag.

Enligt de grunder för den nya riksstatens uppställning, som af
Eders Kungl. Maj:t och Riksdagen godkänts, får det af staten i byggnader
och inventarier nedlagda kapital icke nedskrifvas, utan måste
genom underhåll uppehållas, hvaremot kostnaderna för nämnda underhåll
äro att anse såsom driftkostnad.

För att hvad postverket beträffar förekomma, att dessa underhållskostnader
under olika år komma att trycka alltför ojämnt, har Eders
Kungl. Maj:t, på tillstyrkan af dåvarande chefen för civildepartementet,
i nådigt bref till styrelsen den 15 september 1911 förklarat sig firma
lämpligt, att af postverkets inflytande trafikinkomster afsättas vissa procent
å olika slag af hus och inventarier till en förnyelsefond, samt i
anledning däraf uppdragit åt generalpoststyrelsen att vid afgifvande af
förslag till omkostnadsstat för år 1913 förebringa erforderlig utredning
i sådant hänseende.

I anledning häraf har geueralpoststyrelsen nu anfört följande.

Postverkets fastigheter utgöras af såväl sten- som trähus.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.

fil

l:o) Hus af sten.

O r t.

Beräknadt
värde vid
1210 års
sint.

Kronor.

Stockholm: posthuset vid Vasagatan.....................................................................

3,146,600

k » Lilla Nygatan...............................................................

140,000

» » fastigheterna n:r 1, 2 och 8 i kvarteret Riddaren...............

426,200

Göteborg.........................................................................................................

583,300

Hälsingborg......................................................................................................

255,000

Katrineholm ..................................................................................................

100,000

Läxa..........................................................................................................

115,000

Malmö .........................................................................................................

1,048,000

Norrköping......................................................................................................

92,000

Storvik...........................................................................................................

61,700

Sundsvall (postverkets del i det gemensamma post- och telografhuset)........................

175,000 1

j Ystad ............................................................................................................

37,800

i Nässjö...........................................................................................................

129,700

Summa

6,340,300 !

Byggnadernas ofvan angifva värde har beräknats sålunda: till de
verkliga kostnaderna för fastigheten vid dess uppförande eller inköp
hafva för hvarje år lagts utgifterna för sådana under året å huset vidtagna
reparations- eller förändringsarbeten, genom hvilka husets värde
ansetts hafva i motsvarande grad ökats.

Hvart och ett af forenämnda hus skulle enligt denna af generalpoststyrelsen
tillämpade beräkningsgrund kunna anses vid 1911 års
slut hafva enahanda värde som vid 1910 års slut med undantag af
posthusen i Göteborg, Storvik, Sundsvall och Ystad, hvilkas värde år
1911 oaf nedannämnda anledningar ökats.

A posthuset i Göteborg hafva under år 1911 påbörjats vissa
omfattande reparations- och ändringsarbeten, uppgående till ett sammanlagdt
belopp af omkring 35,000 kronor. Af denna kostnadssumma
afser emellertid endast ett belopp af 16,000 kronor arbeten, som medföra
värdestegring å huset. Den öfriga kostnaden hänför sig till rena
underhållsarbeten.

Af samma anledning hafva posthusen i Sundsvall och Ystad under
år 1911 i värde ökats med respektive 14,600 kronor och 7,300 kronor.

62

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.

Under år 1911 hafva afslutats de under år 1909 påbörjade arbetena
med uppförande af posthusbyggnaden i Storvik. För sagda byggnad
med tillhörande tomt hafva enligt nådiga brefven den 22 juni 1906
och den 16 oktober 1908 anvisats sammanlagdt 95,000 kronor. . Då
detta anslagsbelopp i det allra närmaste åtgått för byggnadens uppförande,
kommer, densammas värde år 1911 att sättas till detta belopp,
hvilket innebär en ökning af 33,300 kronor i förhållande till det för
år 1910 för samma byggnad upptagna värdet, 61,700 kronor.

Om således till det för år 1910 upptagna sammanlagda värdet af

postverkets hus af sten.................................................. kronor 6,340,300: —

läggas förenämnda värdestegringar, nämligen:

för posthuset i Göteborg

................... »

16,000: —

» » i Sundsvall

................... »

14,600: —

» :» i Ystad

.................. »

7,300: —

» j> i Storvik

................... :»

33,300: —

erhålles en

summa af kronor

6,411,500: —

som skulle kunna anses utgöra sammanlagda värdet vid 1911 års utgång
af postverket tillhöriga, i bruk tagna hus af sten.

Därjämte har, såsom generalpoststyrelsen erinrar, anvisats erforderliga
medel till uppförande af posthus i Trälleborg och Västervik.

För uppförande af posthuset i Trälleborg, hvarå arbetena nu pågå,
hafva år 1909 anvisats dels å postverkets utgiftsstater för år 1910
under titel nybyggnader ett anslag af 160,000 kronor, dels ock de innestående
medlen å den under statskontorets förvaltning ställda fonden
till posthusbyggnader, hvilka medel för det dåvarande uppgingo till
omkring 115,000 kronor, eller således tillhopa 275,000 kronor. Härtill
kommer kostnaden för posthustomten. För inköp däraf hade år 1908
anvisats ett särskildt anslag å 40,000 kronor. Af detta anslagsbelopp
åtgingo för ändamålet endast 37,566 kronor, hvilket sistnämnda belopp
dock i den i generalpoststyrelsens årsberättelse intagna tablån öfver
postverkets fastigheter m. m., för vinnande af jämnare summa, upptagits
till 37,600 kronor.

Till inköp för postverkets räkning af två tomter i Västervik och
för uppförande å desamma af ett posthus, afsedt att inrymma jämväl
lokaler för telegrafverkets behof, har dels å riksstaten anvisats ett särskildt
anslag för år 1912 å 173,400 kronor, dels ock medgifvits, att utöfver
berörda anslag Unge användas det belopp, 26,625 kronor, som

Kung1. Maj:ts Nåd. ''Proposition Nr 3. C?3

influtit vid försäljning af vissa postverkets fastigheter i Jönköping och
som jämlikt nådigt bref till generalpoststyrelsen den 5 juni 1909 reserverats
för anskaffande af lokaler i landsorten för postverkets behof.
Sammanlagda anslagsbeloppet för den blifvande posthusbyggnaden i
Västervik med tillhörande tomt belöper sig sålunda till i rundt tal

200,000 kronor.

Generalpoststyrelsen anför vidare, att underhållskostnaderna för
samtliga förut angifna, i användning tagna stenhus för åren 1908—1910

i rundt tal uppgått till ................................................... kronor 179,200: —

samt beräknas för år 1911 uppgå till........................... » 110,000: —

eller för åren 1908—1911 tillhopa kronor 289,200: —

hvilket för år utgör 72,300 kronor eller 1,13 % af värdet å dessa hus
vid 1911 års utgång.

Enär före år 1908 i de för postverket fastställda stater utgifterna för
posthusens underhåll äro under gemensam titel sammanförda med utgifterna
för förhyrande af postlägenheter, och till följd däraf ej af postverkets
liufvudböcker före samma tid framgår, huru mycket som i underhåll
belöper sig på posthusen, är generalpoststyrelsen icke i tillfälle
lämna uppgift å kostnaderna för posthusens underhåll för någon längre
tid tillbaka än från och med sistnämnda år.

2:o) Hus af trä.

Enligt generalpoststyrelsens uppgift äger postverket dylika hus å
de i nedanstående tablå angifna orter.

O r t.

Beräknadt
värde vid |
1910 års
slut.

Kronor.

Haparanda ......................................................................................................

21,000

Karlsborg.........................................................................................................

33,200

Ljusdal............................................................................................................

12,300

Moholm............................................................................................................

10,200 .

Eagunda ...................,.....................................................................................

33,100 :

Båda...........................................................................................................

18,900

Vingåker.....................................................................................................

2,500

Ange.,................... ........................................................................................

25,000

Summa

156,300 1

64

Inventarier.

Kungt. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 3.

Under år 1911 hafva, enligt hvad styrelsen meddelar, endast
å posthuset i Ragunda vidtagits sådana ändringsarbeten, hvarigenom
sammanlagda värdet af dessa hus något ökats. Denna ökning belöper
sig till allenast 700 kronor, hvadan sammanlagda värdet af postverkets
byggnader af trä för närvarande utgör 156,900 kronor.

De på postverkets trähus nedlagda underhållskostnader hafva i
rundt tal utgjort:

för åren 1908—1910 tillhopa............................................ kronor 4,000: —

samt för år 1911................................................................... 3> 3,000: —

tillhopa för åren 1908—1911 kronor 7,000: —

eller för år 1,750 kronor, hvilket utgör 1,12 % af trähusens värde.

Medelkostnaden för år för underhållet af postverkets hus kan således
beräknas uppgå till:

för stenhusen...... kronor 72,300: — utgörande 1,13 % af värdet för år 1911

och för trähusen » 1,750:— » 1,12 % » » » j> 1911

eller tillhopa ...... kronor 74,050:— » 1,13 % » samtliga husens

värde för år 1911.

Underhållskostnaden för husen stiger, såsom generalpoststyrelsen
påpekar, gifvetvis i den mån fastigheterna blifva äldre. Af postverkets
fastigheter äro de mest dyrbara, såsom posthuset vid Vasagatan härstädes
samt posthusen i Malmö och Hälsingborg in. fl., tillkomna under
de senare åren och hafva således ännu icke tarfvat några större reparationer.
Med hänsyn härtill och då det därjämte befunnits, att några
af postverkets fastigheter, såsom de i Ljusdal, Ange och Råda, inom
närmaste tid måste undergå ganska omfattande reparationer, torde det
vara nödvändigt, att ett större belopp finnes disponibelt för underhåll
af postverkets fastigheter för år 1913 än ofvanstående medeltal utvisar.

Generalpoststyrelsen anser sålunda, att i förnyelsefonden bör för
posthusens underhåll inberäknas för år 1913 ett belopp af 90,000 kronor,
hvilket utgör 1,37% af värdet vid 1911 års slut af samtliga postverkets
i användning tagna byggnader.

Vidare skulle af förnyelsefonden, fortsätter generalpoststyrelsen,
utgå medel till underhåll af postverkets inventarier.

I postverkets omkostnadsstat för år 1911 äro, i likhet med föregående
år, utgifterna för inköp och underhåll af postverkets inventarier

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3. 60

sammanförda under eu gemensam anslagstitel »inköp och underhåll af
inventarier». Generalpoststyrelsen har emellertid föranstaltat därom,
att redan för år 1911 förenämnda utgifter i postverkets räkenskaper
särskilts, så att af räkenskaperna nu framgår huru stort belopp som
åtgått för inköp af inventarier och huru mycket för underhåll af inventarier.

Kostnaderna för inköp af inventarier hafva, enligt hvad styrelsen
nu meddelar, för 1911 års åtta första månader uppgått till i rundt

tal ...........................................................................

.................. kr.

120,800: —

ökas detta belopp med hälften ..................

.................. »

60,400: —

erhålles en summa af ..................................

.................. »

181,200: —

som skulle utgöra det belopp, hvartill kostnaderna för inköp af inventarier
för år 1911 kunna beräknas hafva uppgått.

Värdet af postverkets inventarier år 1910 har

uppskattats till........................................................................ kr. 1,700,000; —

Lägges härtill ofvanstående kostnadssumma för
under år 1911 inköpta inventarier.................................... » 181,200: —

skulle värdet af postverkets inventarier vid 1911
års slut uppgå till ............................................................. kr. 1,881,200: —

Utgifterna för underhåll af inventarierna hafva de åtta första månaderna
af år 1911 uppgått till i rundt tal ........................ kr. 47,500: —

ökas detta belopp med hälften ....................................... » 23,750: —

erhålles det belopp....................................................................... kr. 71,250: —

eller i rundt tal 71,000 kronor, hvartill kostnaderna för underhållet af
inventarierna af generalpoststyrelsen beräknas uppgå för år 1911.
Underhållskostnaderna för inventarierna skulle sålunda enligt denna beräkning
för år 1911 endast uppgå till omkring 4 % af inventariernas
värde. Gifvetvis växla emellertid kostnaderna för såväl inköp

som underhåll af inventarier med betydliga belopp det ena året i jämförelse
med det andra. Så måste för år 1911, å ena sidan, kostnaderna
för inköp af inventarier anses såsom ovanligt höga, enär under
året dels för posttransporterna i Göteborg inköpts 4 automobiler för
en sammanlagd kostnad af 30,000 kronor, dels ock för en del postBihang
till Biksd. prot. 1912. 1 Sami. 1 Afd. 3 Höft. 9

66

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr ,9.

kontor, däribland de i Växjö, Västerås och Östersund, hvilka under året
inflyttat i nya lokaler, anskaffats nästan fullständig uppsättning af nya
möbler. Men, å andra sidan, måste de nu approximativt beräknade utgifterna
för underhållet af inventarierna under år 1911 enligt styrelsens
uppfattning anses ganska låga, beroende, bland annat, däraf att för alla
de postkontor, för hvilka nya lokaler anskaffats, några kostnader ej
nedlagts å underhåll af de äldre inventarierna, hvilka till större delen
slopats. Det normala utgiftsbeloppet för underhållet torde enligt generalpoststyrelsen
för närvarande kunna anses utgöra 100,000 kronor för
år, till. hvilket belopp detta anslag också fastställts för år 1912. Då
värdet af postverkets inventarier vid 1912 års slut kan beräknas uppgå
till i rundt tal 2,000,000 kronor — inventariernas ofvan angifna värde
år 1911, kronor 1,881,200 + det å riksstaten för år 1912 anvisade anslaget
till inköp af inventarier, kronor 125,000 — skulle det för samma
år anvisade anslaget till underhåll af inventarier, 100,000 kronor, ut-*
göra 5 procent af inventariernas värde.

Generalpoststyrelsen anser därför, att i förnyelsefonden bör till
underhåll af inventarier för år 1913 och tills vidare, intill dess närmare
kännedom om dessa utgifter vunnits, afsättas 5 procent af inventariernas
värde.

För år 1913 hemställer generalpoststyrelsen, på sätt jag kommer
att i annat sammanhang anmäla i fråga om utgifterna för kapitalökning,
att för inköp af inventarier för postverkets behof måtte å riksstaten
anvisas ett anslag af 270,000 kronor.

Det i staten för år 1912 fastställda anslaget till underhåll af inventarier
....................................................................................... kr. 100,000: —

skulle således enligt ofvan angifna beräkningsgrund
för år 1913 behöfva ökas med 5 % å 270,000 kronor
eller...........................................................................__...... » 13,500: —

hvarigenom för sistnämnda år kostnaderna för underhållet
af postverkets inventarier skulle komma att uppgå

till............''........................................ ............................................. kr. 113,500: —

hvilket belopp generalpoststyrelsen anser böra afrundas till 115,000
kronor.

Sammanlägges den förut för år 1913 beräknade kostnaden för posthusens
underhåll........................................................................... kr. 90,000: —

Transport kr. 90,000: —

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.

67

Transport kr. 90,000: —

med här ofvan för samma år beräknade kostnaden för

underhållet af inventarierna...................................................... )) 115,000: —

erhålles det belopp ............................................................. kr. 205,000: —

som enligt generalpoststyrelsens åsikt bör för år 1913 afsättas till förnyelsefond.

Under förutsättning af bifall härtill bar generalpoststyrelsen af
sådan anledning i staten för driftkostna''der år 1913 under titel Ii. ))Afsättning
till förnyelsefond)> upptagit ett belopp af förslagsvis 205,000
kronor. Detta belopp är 15,000 kronor mindre än summan, 220,000
kronor, af de i 1912 års stat upptagna anslagen till »posthusens underhåll)),
120,000 kronor, och »underhåll af inventarier», 100,000 kronor.

Då utgifterna för underhåll af postverkets hus och inventarier betydligt
variera under olika år och då det under vissa förhållanden,
såsom vid eldsolycka eller dylikt, kan befinnas oundgängligen nödigt
att kunna disponera medel, anser generalpoststyrelsen, att afsättningen
till förnyelsefonden bör upptagas såsom förslagsanslag.

Enligt grunderna för den af Eders Kungl. Maj:t och Riksdagen Departementssistlidet
år godkända uppställningen af riksstaten torde afsättning år- chefenligen
böra ske till en förnyelsefond för att uppehålla postverkets hus
och inventarier i deras fulla värde. Vid beräknandet af de belopp, som
sålunda böra reserveras, måste man taga hänsyn till, att i framtiden
äfven större reparationer om möjligt böra bestridas ur denna fond.

Särskilt för husbyggnaderna kunna säkerligen dessa reparationer understundom
komma att uppgå till ganska afsevärda summor. Det synes
mig fördenskull vara försiktigast att räkna med en något högre afsättningsprocent
till underhåll af fastigheterna än styrelsen föreslagit. Tillsvidare
torde man böra beräkna en afsättning af åtminstone 1 Va procent
på de i bruk tagna fastigheternas värde. Det af styrelsen föreslagna
beloppet bör därför lämpligen höjas till 100,000 kronor.

Mot styrelsens förslag till afsättning för förnyelse af inventarier
har jag intet att erinra. Det belopp, som afsättes till förnyelsefond,
synes icke vara af beskaffenhet att böra upptagas såsom förslagsanslag.

På grund af hvad jag sålunda anfört torde till afsättning till förnyelsefond
för år 1913 beräknas ett belopp) af 215,000 kronor.

Varda de af mig ofvan gjorda framställningar rörande postverkets
stat för driftkostnader för år 1913 godkända, komma statens särskilda
hufvudsummor och slutsumma att utgöra de belopp, som finnas upptagna

68

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.

i efterföljande tablå, hvilken äfven innehåller jämförelse med 1912 års
stat för driftkostnader.

År 1912.

Kronor.

År 1913.

Kronor.

Ökning

år 1913 i
förhållande
till år 1912.
Kronor.

Minskning
år 1913 i
förhållande
till år 1912.
Kronor.

A. Aflöningar ........................................

12,573,200

13,140,200

567,000

B. Ofvergångsstat ..................................

37,370

30,050

7,320

C. Pensioner..........................................

266,165

312,755

46,590

D. Postbefordran ....................................

6,841,000

6,973,000

132,000

E. Omkostnader ....................................

*) 2,660,000

2,521,000

139,000

E. Oförutsedda utgifter ...........................

15,000

15,000

G. Afkortningar och restitutioner...............

7,465

10,295

2,830

H. Afsättning till förnyelsefond ...............

215,000

215,000

Summa

8

<M

8

of

CM

23,217,300

963,420

146,320

Ökning 817,100 kronor.

*) Häri ingick summan af anslagen till posthusens underhåll och till underhåll af inventarier, 220,000
kronor. För år 1913 hafva dessa anslag aflörts från omkostnadsstaten och i stallet upptagits under titeln H.
Afsättning till förnyelsefond.

Åberopande hvad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen

dels medgifva,

att dispositionsbiirädet änkefru Josefina Bernhardina
Karolina Lindquist, född Ekström, må äga att
under sin återstående lifstid å postverkets pensionsstat
uppbära ett årligt understöd af 700 kronor, att utgå
från och med månaden näst efter den, under hvilken
entledigande ur postverkets tjänst varder henne meddeladt; att

dispositionsbiträdet änkefru Hilda Maria Josefina
Carlander, född Sjölander, må äga att under sin
återstående lifstid å postverkets pensionsstat uppbära
ett årligt understöd af 300 kronor, att utgå från och
med månaden näst efter den, under hvilken enltedigande
ur postverkets tjänst varder henne meddeladt;

att biträdande postexpeditören Johan Alfred Rylander
må äga att under sin återstående lifstid å post -

69

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.

verkets pensionsstat uppbära ett årligt understöd af

1,200 kronor, att utgå från och med månaden näst
efter den, under hvilken entledigande ur postverkets
tjänst varder honom meddeladt;

att kontorsbiträdet Amélie Carolina Elisabeth
Hesselgren må äga att under sin återstående lifstid å
postverkets pensionsstat uppbära ett årligt understöd
af 1,000 kronor, att utgå från och med månaden näst
efter den, under hvilken entledigande ur postverkets
tjänst varder henne meddeladt;

att sorteringsbiträdet änkefru Jenny Fatima
Giertz, född Scheenholm, må äga att under sin återstående
lifstid å postverkets pensionsstat uppbära ett
årligt understöd af 600 kronor, att utgå från och med
månaden näst efter den, under hvilken entledigande
ur postverkets tjänst varder henne meddeladt;

dels ock bestämma postverkets anslag till driftkostnader
för år 1913, förslagsvis, till 23,217,300 kronor,
att utgå direkt af postmedlen.

Till denna af statsrådets öfriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall
samt förordnade, att proposition i ämnet af den
lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skulle aflåtas
till Riksdagen.

Ur protokollet:

Niklas A. Lindhult.

70

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.

Bilaga.

Aflöningsreglemente för tjänstemän vid postverket.

§ 1.

Till generalpostdirektören utgår arfvode af postmedlen med 13,000
kronor för år, att utbetalas i samma ordning som lön.

Till öfriga tjänstemän utgår fast aflöning enligt följande stat,
hvilken angifver tjänstemännens fördelning i vissa grupper, de för
tjänstemännen inom en och samma grupp bestämda aflöningsbelopp samt
det antal år, som bör förflyta från det tjänsteman tillträdt visst aflöningsbelopp,
intill dess han kan komma i åtnjutande af det närmast högre.

Tjänstemän åt högre grad.

-Kronor.

År.

Kronor.

O

År.

Kronor.

År.

Kronor.

Är.

Kronor.''

Byråchef

_

8,000

3

8,500

3

9,000

Postdirektör .

• _

7,000

3

7,500

3

8,000

Kamrerare; sekreterare

6,000

3

6,500

3

7.000

Postmästare af klass 1 A..................

5,500

3

6,000

3

6,500

3

7,000

Förste aktuarie; intendent; ombudsman;
postmästare af klass 1 B; öfverkon-

trollör ...........

5,000

3

5,500

3

6,000

3

6,500

Postmästare af klass 2 A; förste kon-

trollör .......

4,600

3

5,000

3

5,500

3

6,000

Aktuarie; förrådsförvaltare; notarie; re-gistrator; revisor; revisor och bok-

hållare; postmästare af klass 2 B

4,200

3

4,600

3

5,000

3

5,500

Postmästare af klass 3, manlig; kon-

trollör..........

3,800

3

4,200

3

4,600

3

5,000

Postmästare af klass 4, manlig

-

3,500

3

3,800

3

4,200

3

4,600

Förste postexpeditör, manlig...............

3,200

3

3,500

3

3,800

3

4,200

Postexpeditör, manlig ........... j

1,800

2

2,000

2

2,200

2

2,400

2

2,600

3

2,900

3

3,200

3

3,500

3

3,800

Postmästare af klass 3, kvinnlig

2,900

3

3,100

3

3,400

Postmästare af klass 4, kvinnlig

2,700

O

O

2,900

3

3,100

Förste postexpeditör, kvinnlig

__

1,900

3

2,100

3

2,300

3

2,500

Postexpeditör, kvinnlig1)

1,500

3

1,700

3

1.900

3

2,100

Biträde, kvinnligt

1,250

3

1,450

3

1,650

*) För kvinnlig postexpeditör, som icke åtnjuter ortstillägg, höjes efter tre år slutaflöningon med 100
kronor, hvilket belopp anses tillhöra lönen, men dock icke medför höjning af pcnsionsunderlaget.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.

71

Kronor.

O

År.

Kronor.

o

År.

Kronor.

o

År.

Kronor.

O

År.

Kronor.

Tjänstemän af lägre grad.

Vaktmästare hos generalpoststyrelsen *)

1,140

3

1,260

3

1,380

3

1,500

3

1,650

Förste postvaktmästare; förste postiljon

1,340

5

1,490

5

1,640

Postvaktmästare; postiljon........

1,100

5

1,250

5

1,400

*) Förste vaktmästare åtnjuter särskilt^ arfvode af 200 kronor om året. Därest vaktmästare i sådan
egenskap åtnjuter fri bostad med belysning och uppvärmning samt i öfrigt erforderligt bränsle, skall, så länge
denna förmån kvarstår, å lönen afdragas 300 kronor årligen.

Förestående aflöningsbelopp fördelas på följande sätt i lön och
tj änstgöringspenningar.

Lön.

Tj änst-görings-penningar.

Summa

aflöning.

Tjänstemän af högre grad.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

5,600

3,400

9,000

%

5,300

3,200

8,500

5,000

3,000

8,000

4,800

2,700

7,500

4,600

2,400

7,000

4,300

2,200

6,500

4,000

2,000

6,000

3,700

1,800

5,500

3,400

1,600

5,000

Manliga tjänstemän ....................................

3,100

1,500

4,600

2,900

1,300

O

O

G''»

2,700

1,100

3,800

2,550

950

3,500

2,400

800

3,200

2,175

725

2,900

1,950

650

2,600

1,800

600

2,400

1,650

550

2,200

1,500

500

2,000

1,350

450

1,800

72

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.

Lön.

Kronor.

Tjänst-

görings-

penningar.

Kronor.

Summa

aflöning.

Kronor.

1,900

1,500

3,400

1,800

1,300

3,100

1,775

1,125

2,900

1,750

950

2,700

1,700

800

2,500

1,650

650

2,300

Kvinnliga tjänstemän ..............................................<

1,575

525

2,100

1,425

475

1,900

1,275

425

1,700

1,100

550

1,650

f,125

375

1,500

900

550

1,450

700

550

1,250

Tjänstemän af iiigre grad.

1,000

650

1,650

950

550

1,500

Vaktmästare hos generalpoststyrelsen ..........................

900

480

1,380

850

410

1,260

800

340

1,140

|

960

680

1,640

Förste postvaktmästare; förste postiljon........................j

900

590

1,490

1

840

500

1,340

800

600

1,400

Postvaktmästare; postiljon ........................................J

800

450

1,250

800

300

1,100

Utöfver den fasta aflöningen ntgår arfvode till postmästaren vid
postkontoret Stockholm 1 med 500 kronor, vid postkontoret Göteborg 1
med 400 kronor och vid postkontoret Malmö 1 med 300 kronor, allt
för år. Sådant arfvode anses såsom lön, men medför icke höjning af
pensionsunderlaget.

§ 7.

Postmästare af klasserna 3 och 4, kontrollörer, förste postexpeditörer,
postexpeditörer, kvinnliga biträden, förste postvaktmästare, förste

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 3.

73

postiljoner, postvaktmästare och postiljoner, stationerade å ort, där de
allmänna lefnadskostnaderna äro särskildt höga, äga, så länge de tjänstgöra
å sådan ort, uppbära ortstillägg, utgående, enligt af generalpoststyrelsen
fastställda grunder, med följande belopp, för år räknadt:

till omförmälda tjänstemän af högre grad, med undantag af kvinnliga
biträden, med femton eller tio procent af den fasta aflöningen, dock högst
450 respektive 300 kronor till manlig tjänsteman och högst 225 respektive
150 kronor till kvinnlig tjänsteman;

till kvinnliga biträden, stationerade i Stockholm, med 150 kronor
och, stationerade å annan ort, där de allmänna lefnadskostnaderna äro
särskildt höga, med 100 kronor;

till omförmälda tjänstemän af lägre grad

antingen med 250 kronor, med förhöjning efter fem år till 300
kronor och efter tio år till 350 kronor,

eller med 200 kronor, med förhöjning efter fem år till 250 kronor
och efter tio år till 300 kronor,
eller med 150 kronor.

Ortstillägg, som utgår till tjänsteman af högre grad, anses såsom
lön, men medför icke höjning af pensionsunderlaget; ortstillägg, som
åtnjutes af tjänsteman af lägre grad, anses såsom tjänstgöringspenningar.

Beträffande förhöjning af ortstillägget åt tjänsteman af lägre grad
gälla enahanda bestämmelser som i fråga om förhöjning af den fasta
aflöningen.

Bihang till JRiksd. prof. 1912. 1 Sami.

1 Afd. 3 Häft.

10

Tillbaka till dokumentetTill toppen