Rungl. Maj.ts proposition nr 120 (Proposition 1952:120)

Rungl. Maj.ts proposition nr 120.

Nr 120.

Kungi. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa
avlönings- m. fl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel
för budgetåret 1952/53 m. m.; given Stockholms
slott den 7 mars 1952.

Ivungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF.

Torsten Nilsson.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen framläggas slutliga anslagsäskanden beträffande vissa
anslag under fjärde huvudtiteln, som i förslaget till riksstat upptagits med
allenast beräknade belopp.

Förslag framlägges vidare om anordnande av högre försvarsstudier (försvarshögskola)
under budgetåret 1952/53.

Beträffande det stamanställda underbefälet vid armén föreslås, att det
nuvarande systemet med kontraktsbunden korttidsanställning skall upphöra.
I stället föreslås att underbefälet rekryteras direkt ur de värnpliktigas
led, varvid underbefälsaspiranterna avses skola efter avslutad värnpliktsutbildning
anställas såsom aspiranter med viss tids ömsesidig uppsägningsrätt.
Det förutsätles, att flertalet aspiranter som med godkännande vitsord
genomgår utbildningen skall kunna erhålla pensionsberättigande anställning
inom försvaret.

Vidare framläggas förslag om ändrad statsammansättning för kustartilleriets
underofficerare ävensom förslag rörande löneställningen för militära
förvaltare. Slutligen föreslås bl. a. vissa ändringar i kungörelsen om
värnpliktsavlöning samt anvisande av anslag för bidrag till utförande av
vissa anordningar för luftvärn.

1—860 ost Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 120.

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Utdrag av protokollet över för svar särenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 7 mars 1952.

Närvarande :

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Sköld, Danielson, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson,
Andersson, Lingman, Hammarskjöld, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar
Nilson, Lindell.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartementen
anför chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Torsten Nilsson,
följande.

I de anslagsäskanden som framlagts i årets statsverksproposition vid
anmälan av fjärde huvudtiteln ha vissa anslag upptagits med allenast beräknade
belopp. Slutliga anslagsberäkningar ha sedermera framlagts beträffande
några av dessa anslag. Jag får nu anmäla de övriga anslag som
återstå att slutligt äska. I sammanhang härmed upptager jag till behandling
vissa andra försvarsfrågor av ekonomisk betydelse eller mera allmän
räckvidd.

En sammanställning av de uppskjutna slutliga anslagsäskandena under
fjärde huvudtiteln för budgetåret 1952/53 torde få intagas i protokollet
efter anslagsberäkningarna.

[1.] Fråga om inrättande av en försvarshögskola.

Vid anmälan av 1951 års statsverksproposition redogjorde min företrädare
i ämbetet för ett av överbefälhavaren framlagt förslag om inrättande
av en försvarshögskola för högre försvarsstudier (prop. 1951:1,
bil. 6, s. 58 o. f.). Enligt förslaget skulle målsättningen för sådana studier
vara att åt högre civila och militära befattningshavare ge en vidgad
överblick över det totala krigets problem och att som förberedelse för högre
chefs- eller högre stabsbefattningar ge vidgade kunskaper om krigsmaktens
olika delar samt om planläggning och genomförande av gemensamma operationer.
Undervisningen vid försvarshögskolan skulle omfatta föreläsningar,
gruppstudier och krigsspel. Det årliga antalet elever vid skolan beräknades
till 10—15 civila och 30—40 militära. Skolan skulle organiseras med chef,
fasta och tillfälliga lärare samt expedition, överbefälhavaren hemställde
att principbeslut måtte fattas rörande inrättandet av en försvarshögskola.

Kungl. Maj ds proposition nr 120. 3

Han föreslog vidare att skolan skulle, under ledning tills vidare av chefen
för försvarsstaben, börja som ett provisorium under hösten 1951. Erforderlig
skolpersonal, souschef, lärare och adjutant samt elever förutsattes
under provisorieåret skola kommenderas till skolan. Överbefälhavaren hemställde
slutligen om anslag för en provisorisk kurs hösten 1951.

Föredragande departementschefen uttalade i anslutning till överbefälhavarens
förslag att det vore av stor vikt för samordningen inom det totala
försvaret att den personal, civil och militär, som hade att handlägga försvarsfrågor
i denna vidsträcktare bemärkelse, ägde kännedom om de olika
grenarna inom verksamhetsområdet och deras speciella problem. Ehuru
departementschefen delade överbefälhavarens uppfattning, att en ordnad
studieverksamhet på detta område borde komma till stånd, kunde han icke
förorda att beslut redan då fattades om att en särskild utbildningsanstalt
inrättades för ändamålet. Departementschefen ansåg det lämpligt att erfarenheterna
från verksamheten under det av överbefälhavaren föreslagna
övergångsåret avvaktades innan ställning toges till frågan hur verksamheten
i fortsättningen skulle vara organiserad.

För att bestrida kostnader för studieverksamheten under budgetåret
1951/52 beräknade departementschefen medel under försvarsstabens anslag.
Sålunda beräknades under avlöningsanslaget 16 200 kronor för arvoden
åt lärare och för biträdeshjälp och under omkostnadsanslaget 10 000
kronor för undervisningsmateriel. Vid anslagsberäkningarna förutsattes att
för visst förberedelsearbete skulle i möjligaste mån kunna tagas i anspråk
tillgänglig personal och befintlig expeditionsmateriel inom försvarsstaben
samt att reseersättningar och traktamentskostnader skulle redovisas som
utgifter för resor i tjänsten och belasta vederbörliga reseersättningsanslag.

Riksdagen beslöt i överensstämmelse med vad departementschefen anfört.
Kungl. Maj :t meddelade sedermera beslut att kurser i högre försvarsstudier
finge anordnas under verksamhetsåret 1951—52.

överbefälhavaren har i skrivelse den 15 februari 1952 avgivit redogörelse
för verksamheten vid och erfarenheterna från den kurs i högre försvarsstudier,
som i anledning av förenämnda beslut ägt rum under sista
kvartalet 1951. 1 anslutning härtill har överbefälhavaren framlagt ett på
dessa erfarenheter grundat förslag till organisation av en försvarshögskola.

Angående den under 1951 anordnade kursen har överbefälhavaren anfört
bl. a. följande. Kursen hade bedrivits i form av föreläsningar,
diskussioner, grupparbeten, studiebesök samt applikatoriska exempel
och krigsspel. I kursledningen hade ingått, förutom militära lärare, en
representant för respektive civilförsvar, ekonomiskt försvar och psykologiskt
försvar. Föreläsningarna hade så gott som uteslutande hållits
av civila eller militära experter utanför kursledningen. Kursen hade
pågått 10 veckor och hade föregåtts av kompendiestudier för eleverna.
Antalet elever hade utgjort 35, av vilka 11 varit civila och 24 militära. Av

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

de militära eleverna hade 8 deltagit i kursen endast de sista 5 veckorna. —
Erfarenheterna från kursen hade övervägande varit mycket goda. En bestämd
erfarenhet hade dock blivit att en kurs vid försvarshögskolan borde
vara oförändrat sammansatt från början till slut och att således, i motsats
till vad som skett under kursen 1951, icke ett antal äldre militära kursdeltagare
finge tillkomma vid kursens mitt. Antalet civila och militära
kursdeltagare borde lämpligen vara ungefär lika stort.

Överbefälhavaren har bedömt att ett starkt framträdande behov föreligger
av att snarast inrätta en försvarshögskola som ett forum för högre
försvarsstudier och har funnit det otvivelaktigt att en försvarshögskola
med kurser av i huvudsak under år 1951 prövad typ synnerligen väl skulle
kunna fylla sin uppgift. Denna uppgift bär angivits vara att åt högre civila
och militära befattningshavare ge en vidgad överblick över det totala krigets
problem, att som en förberedelse för högre militära chefs- eller stabsbefattningar
och för motsvarande civila befattningshavare ge fördjupade insikter
om det totala försvarets olika grenar samt om planläggning och genomförande
av för dem gemensamma försvarsuppgifter ävensom att utföra
eller medverka vid specialstudier av för det totala försvaret särskilt aktuella
frågor.

I fortsättningen lämnas en närmare redogörelse för överbefälhavarens
förslag angående den tilltänkta försvarshögskolan.

Utbildningen vid försvarshögskolan har av överbefälhavaren föreslagits
få följande omfattning.

A. Två kurser i Stockholm om vardera 9 veckors längd och avsedda företrädesvis
för regementsofficerare i högst lönegrad Mo 14 samt motsvarande
befattningshavare inom den civila statsförvaltningen och företrädare för
annan krigsviktig halvstatlig eller icke-statlig verksamhet, såsom forskning,
industri, finansiell verksamhet, press, radio in. m. Båda kurserna skulle
föregås av ett 4—6 månaders kompendieskede, varunder 25—30 kompendier
successivt skulle utsändas till de avsedda kursdeltagarna. För civila elever,
vilka icke önskade deltaga i tilltänkta särskilda krigsspel, avseende samverkansproblem
inom krigsmakten, skulle kurslängden utgöra 7 veckor. I vardera
kursen skulle deltagarantalet vara 25, varav 40—50 % civila. Kurserna
borde äga rum, den första ungefär 15 oktober—15 december, den andra ungefär
15 januari—15 mars eller 1 februari—1 april.

B. En eller flera korta kurser (konferenser) med företrädesvis internatförläggning
utanför Stockholm. Kurserna i fråga skulle omfatta upp till 10
dagar och avses antingen för högre officerare (Mo 15 och högre) samt motsvarande
befattningshavare inom den civila statsförvaltningen och företrädare
för annan krigsviktig halvstatlig eller icke-statlig verksamhet, eller
ock för civila och militära elever för studium av visst aktuellt problem inom
det totala försvaret. Båda slagen av kurser förutsåges kunna föregås av ett
skede, varunder förhandsinformationer i skriftlig form skulle utsändas.

C. En fältövning, innefattande studium på fältet av det totala försvaret
inom visst område samt studiebesök. Fältövningar, som borde förläggas till
någon av månaderna juni—september, avsåges äga rum i två omgångar och
ha en längd av ungefär 7 dagar. Vardera övningen avsåges för omkring hälften
av deltagarna i vinterhalvårets kurser.

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

överbefälhavaren bär vidare anfört att en förutsättning för försvarshögskolans
verksamhet vore att dess ledning kunde hålla kontakt med utvecklingen
inom de olika områden, som innefattades i den totala krigföringen.
Detta vore emellertid en åtgärd som högskolans fåtaliga lärarpersonal
omöjligen kunde helt fylla. Det syntes därför angeläget att tillskapa
ett rådgivande organ avsett att tillföra skolans ledning erforderliga
råd och anvisningar beträffande utbildningsprogrammets inriktning och
omfattning, överbefälhavaren föresloge därför att ett försvarshögskolans
råd skulle inrättas, bestående av omkring sju personer med framstående
skicklighet och erfarenhet inom kunskaps- och verksamhetsområden
av betydelse för utbildningen vid högskolan.

Vad angår befattningen som chef för försvarshögskolan har
överbefälhavaren anfört att chefskapet bedömdes bli en krävande och ansvarsfylld
befattning med många kontaktpunkter med civila myndigheter
och institutioner. För att personvalet skulle kunna underlättas borde befattningen
som chef uppföras i de alternativa lönegraderna Mo 12 — Mo 14
—Mo 17 samt kunna tillsättas oberoende av försvarsgren. Behovet av heltidsanställda
militära lärare, vilka måste vara av högsta kvalitet, utgjorde
tre, en ur varje försvarsgren. Dessa lärare borde, likaledes för att
underlätta personvalet, uppföras i de alternativa lönegraderna Ma 10 —
Ma 11 — Ma 12. Angivna fyra befattningar borde uppföras på högskolans
stat. Beträffande dessa befattningshavare har emellertid överbefälhavaren
räknat med alt behovet tills vidare kunde tillgodoses inom ramen för förefintliga
personalstater för krigsmakten genom överflyttning av beställningar
i samband med framtida rationaliseringar inom försvarsorganisationen,
omplaceringar, anställning mot arvode eller i nödfall kommendering. Utöver
ifrågavarande befattningar förelåge behov av tre biträdande militära
lärare, en ur varje försvarsgren, avsedda för deltidstjänstgöring under omkring
6 månader. Detta behov kunde tillgodoses genom kommendering.

I fråga om civila lärare borde i första hand företrädare för utrikespolitik,
civilförsvar, ekonomiskt försvar och psykologiskt försvar men i
andra hand jämväl för forskning, hälso- och sjukvård samt kommunikationsväsende
m. in. knytas till skolan med en efter behovet varierande
tjänstgöringsskyldighet. I regel skulle härvid ifrågakomma heltidstjänstgöring
under viss tid, främst då samlade kurser påginge och någon tid
dessförinnan, varunder vederbörande skulle erhålla tjänstledighet med
C-avdrag från ordinarie tjänst och kompenseras genom arvode från högskolan
motsvarande de mistade löneförmånerna, i genomsnitt beräknade
efter 31 löneklassen. Den sammanlagda tjänstgöringstiden för de civila
lärarna beräknades till 28 månader. Beträffande den lärare, som avsåges
företräda civilförsvaret, bar överbefälhavaren, gemensamt med civilförsvarsstyrelsen,
föreslagit den anordningen att på civilförsvarsstyrelsens
personalstat skulle uppföras ytterligare en befattning i lönegrad 31 med
skyldighet för styrelsen att till försvarshögskolans förfogande såsom

Kunnl. Maj:ts proposition nr 120.

lärare i civilförsvar ställa eu tillräckligt kvalificerad tjänsteman. Även
i fråga om den lärare som avsåges företräda det ekonomiska försvaret vore
enligt överbefälhavarens mening en motsvarande anställningsform mycket
önskvärd. — Härutöver har förutsatts, att särskilda föreläsare skulle anlitas.
Antalet föreläsningstimmar per år har beräknats till 115; arvode till
föreläsare har föreslagits skola utgå med 90 kronor per timme.

överbefälhavaren har vidare beräknat att utbildningsår v oden
skulle utgå, till de civila lärarna med 180 kronor per månad för sammanlagt
högst 28 månader, till envar av de heltidsanställda militära
lärarna med 180 kronor per månad under 12 månader samt till envar av de
biträdande militära lärarna med 120 kronor per månad under 6 månader.

Överbefälhavaren har vidare anmält behov av viss expeditionspersonal
att avlönas å skolans stat. Behovet beräknas till en expeditionsofficer
med arvode enligt löneklassen 1: 29 och en expeditionsunderofficer
med arvode enligt löneklassen 1: 20 — befattningarna avsedda för pensionerad
kapten respektive pensionerad underofficer — samt ett kanslibiträde
i Ca 11 eller Cell och ett biträde för skriv- och kontorsgöromål med lön
enligt föreskrifterna angående reglerad befordringsgång.

Beträffande lokalfrågan för försvarshögskolan har överbefälhavaren
anfört, att det vore mycket önskvärt att skolan inom en nära framtid kunde
beredas ett sammanhängande och för ändamålet lämpligt lokalutrymme så
nära som möjligt intill högkvarterets byggnader vid Östermalmsgatan och
på Gärdet. Intill dess så kunde ske skulle dock, om än med viss svårighet,
försvarshögskolan provisoriskt kunna beredas utrymme inom militärstabsbyggnaden.

Kostnaderna för den föreslagna försvarshögskolan ha, i anslutning
till vad sålunda anförts, av överbefälhavaren beräknats enligt följande.

Engångskostnader för anskaffning av undervisnings- och expeditionsmateriel
skulle uppgå till sammanlagt 9 000 kronor.

De årliga kostnaderna skulle utgöra (avrundade belopp):

Avlöningar m. m....................................................... 183 000 kronor

Reseersättningar m. m. till militära elever ..................... 27 000 »

Utbildningskostnader vid fältövningar m. m................... 45 000 »

Summa 255 000 kronor

Reseersättningar m. m. till civila elever ha förutsatts skola bestridas av
respektive civila myndigheter.

I beloppet till avlöningar ha inräknats 90 000 kronor för löner till chefen
för skolan och tre militära lärare. Såsom tidigare anförts har överbefälhavaren
emellertid räknat med att behovet av dessa befattningshavare tills
vidare kunde tillgodoses inom ramen för förefintliga personalstater inom
krigsmakten. Om dessa kostnader frånräknas, minskas de årliga kostnaderna
till 165 000 kronor. Vidare ha i angivet belopp inräknats 19 200
kronor för den befattning, som enligt överbefälhavarens förslag borde uppföras
på civilförsvarsstyrelsens stat under elfte huvudtiteln.

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Under åberopande av det anförda har överbefälhavaren hemställt att eu
försvarshögskola måtte inrättas från och med budgetåret 1952/53 samt att
för ändamålet måtte för samma budgetår anvisas dels under fjärde huvudtiteln,
under särskilda anslag för försvarshögskolan, till avlöningar 74 000
kronor, till omkostnader 71 800 kronor och till engångsanskaffning av
undervisnings- och expeditionsmateriel 9 000 kronor eller tillsammans
154 800 kronor, dels ock under elfte huvudtiteln å civilförsvarsstyrelsens
stal 19 200 kronor.

Rörande sitt förslag till försvarshögskola har överbefälhavaren haft samråd
med försvarsgrenscheferna, fortifikationsförvaltningen, försvarets sjukvårdsstyrelse,
krigsmatcriclverkct, försvarets forskningsanstalt, försvarsväsendets
radioanstalt, civilförsvarsstyrelsen, riksnämnden för ekonomisk
försvarsberedskap, järnvägsstyrelsen, telegrafstyrelsen, generalpoststyrelsen,
luf tf artsstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen,
arbetsmarknadsstyrelsen, medicinalstyrelsen, sjukvårdsberedskapsnämnden,
statens jordbruksnämnd, statspolisintendenten och ordföranden
i utredningen för det psykologiska försvaret. Samtliga ha förklarat sig i
allt väsentligt instämma i överbefälhavarens framställning.

Försvarets civilförvaltning, med vilket ämbetsverk överbefälhavaren
jämväl samrått, har i avgivet yttrande tillstyrkt att en försvarshögskola nu
organiseras i huvudsaklig överensstämmelse med vad överbefälhavaren
föreslagit. Beträffande vissa frågor har dock civilförvaltningen anmält eu
från överbefälhavarens förslag avvikande mening. Ämbetsverket har sålunda
beträffande chefen och de tre militära lärarna förklarat, att det tills
vidare borde anstå med inrättandet av särskilda tjänster för dessa på
skolans personalförteckning. Oavsett detta ställningstagande har civilförvaltningen
dock redan nu berört löneställningen för dessa tjänster och
därvid förklarat sig icke kunna förorda att för tjänsterna avsåges alternativa
lönegrader. Frågan om de löneställningar, som borde tillämpas,
borde enligt civilförvaltningens mening i sinom tid få prövas av de för
översyn av vissa chefstjänster tillkallade sakkunniga respektive 1949 års
tjänsteförteckningskommitté.

I fråga om expeditionspersonalen vid försvarshögskolan har civilförvaltningen
ansett det tillrådligt att man tills vidare icke bunde sig vid en
allt för stor personaluppsättning. Ämbetsverket har i anslutning härtill
uttalat alt det måhända kunde vara tillfyllest med en arvodesbefattning i
1: 29 samt ett extra ordinarie biträde för skriv- och kontorsgöromål. Medel
borde i så fall beräknas för anställande jämväl av viss extra personal.

Civilförvaltningen har vidare beträffande utbildningsarvodena till lärarna
vid skolan icke kunnat tillstyrka systemet med ett visst fixerat belopp per
månad utan förordat att samtliga lärare vid skolan skulle erhålla arvode
enligt gällande limtaxa för deltidstjänstgörande militära lärare vid skolor
av skolkalegori I. Därvid borde liksom vid krigshögskolan och motsvarande
skolor gälla en begränsning av arvodet till 2 100 kronor för år.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 120.

Civilförvaltningen har slutligen föreslagit att för nästkommande budgetår
skulle anvisas nya anslag till Försvarshögskolan: Avlöningar å 70 000
kronor och till Försvarshögskolan: Omkostnader å 80 000 kronor. I sistnämnda
belopp ha inräknats även de medel, som av överbefälhavaren föreslagits
skola anvisas i form av engångsanslag.

Departementschefen.

Den försöksverksamhet beträffande högre försvarsstudier, som bedrivits
under hösten 1951, har klart styrkt behovet av en försvarshögskola för
sådan studieverksamhet. Jag är emellertid icke nu beredd att taga slutlig
ställning till den omfattning verksamheten vid en sådan skola bör givas
för framtiden. Denna fråga bör göras till föremål för ytterligare överväganden.
Härav följer att jag icke heller kan förorda att slutligt beslut nu
fattas om skolans organisation. Jag föreslår emellertid att verksamheten
under budgetåret 1952/53 får bedrivas i huvudsak i den omfattning och med
den organisation överbefälhavaren föreslagit. Härvid förutsätter jag att
behovet av chef och militära lärare tillgodoses inom ramen för befintlig
personal. Vad beträffar expeditionspersonalen räknar jag tills vidare med
att en pensionerad officer med arvode och ett kanslibiträde skola vara tillfyllest.
Förekommande behov av extra skri vpersonal bör tillgodoses genom
utnyttjande av försvarsstabens personal; denna torde vid behov få utökas.
Närmare bestämmelser om verksamheten vid försvarshögskolan och avlöningsförmåner
åt lärare m. in. torde få meddelas av Kungl. Maj :t.

Beträffande kostnaderna för ifrågavarande utbildningsverksamhet under
nästa budgetår förutsätter jag att avlöningar till chefen och de militära
lärarna bestridas från vederbörliga ordinarie anslag. Samtliga övriga
avlönings- och arvodeskostnader torde få belasta den under försvarsstabens
avlöningsanslag upptagna anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie
personal, vilken är betecknad förslagsvis. Kostnaderna för de
militära elevernas resor för inställelse till och utryckning från utbildningskurs
torde få bestridas från vederbörliga anslag till reseersättningar in. in.
Motsvarande kostnader för civila elever åter böra bestridas av de civila
myndigheterna. Jag förutsätter att övriga utgifter av omkostnadskaraktär
få bestritjas från försvarsstabens omkostnadsanslag.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen

att godkänna vad jag i det föregående föreslagit i fråga om
högre försvarsstudier under budgetåret 1952/53.

Kungl. Maj-.ts proposition nr 120.

[2.] Arméns manskapsorganisation.

Inledning.

Antalet fast anställt manskap är bestämt med hänsyn till å ena sidan
fredstjänstens behov av att kunna disponera erforderligt underbefäl för
tjänstgöring såsom instruktörer under utbildningsarbetet eller såsom yrkesoch
förhandsmän och å andra sidan behovet av personal i krigsorganisationen
med gedignare militär utbildning och större militär rutin än de
värnpliktiga. Krigsorganisationens ifrågavarande behov av personal kan
emellertid icke helt täckas genom ianspråktagande av personal på aktiv
stat. Bland annat på grund härav har en viss omsättning inom den fast
anställda manskapskadern ansetts erforderlig.

Omsättningen regleras därigenom att manskapet anställes med kontrakt
för viss tid. Detta system, volontärinstitutionen, infördes genom beslut av
1901 års riksdag. Första anställningstiden är numera inom armén i regel
4Va år, varvid första halvåret omfattar utbildning i huvudsakligen allmänbildande
ämnen. Därefter följer rekrytskola om 6 månader. Under andra
anställningsåret genomgås korpral (konstapel-) skola och under tredje året
furirskola. Enär huvuddelen av de anställdas första kontraktstid åtgår för
deras egen skolning, kan sålunda endast omkring lU av denna tid disponeras
till instruktör stjänstgöring.

Anställningskontrakt kan förlängas, i regel för ett år i taget; dock äger
kontraktsanställt manskap icke kvarstå i tjänst längre än till 34 års ålder.

På grundval av förslag av 1942 års underbefälsutredning (SOU 1944: 2)
fattades vid 1944 års riksdag (prop. nr 143; rd. skr. nr 273) beslut om
inrättande av ett antal beställningar för långtjänstunderbefäl, överfurirer,
samtidigt med att kadern av kontraktsanställt manskap minskades. I enlighet
med förslag av 1944 års manskapsutredning (SOU 1946: 7) beslöt
1947 års riksdag (prop. nr 130; rd. skr. nr 327) en fortsatt minskning
av antalet beställningar för kontraktsanställt manskap, medan antalet pensionsberättigande
framtidsplatser ökades. I slutläget skall antalet färdigutbildade
underbefäl utgöra 3 883, varav 1 573 överfurirer och 2 310 furirer.

Överfurirsbeställning kan erhållas av den som varit anställd under 6
år. Beställningen är pensionsberättigande med en tjänstepensionsålder av
55 år.

Efter specialutbildning kan underbefäl vidare erhålla anställning såsom
armétekniker med möjligheter att efter ytterligare utbildning vidarebefordras.

Ur det fast anställda manskapets led rekryteras därjämte underofficerskåren
samt till en del jämväl officerskåren.

Staterna för budgetåret 1951/52 samt vakanserna i oktober 1951 framgå
av följande tabell (beställningsmän äro icke medräknade).

10 Kungl. Maj:Is proposition nr 120.

Truppslag	överfurirer		F urirer		Korpraler	Vicekorpraler och meniga

	Stat	Till- satta	Vakan- ser	Stat	Till- satta	Vakan- ser	Stat	Till- satta	Vakan- ser	Stat	Till- satta	Vakan- ser
Inf ... .	520	474	46	994	531	463	380	214	166	760	221	539
Kav ..	61	60	1	107	90	17	42	33	9	87	33	54
Ptrp ..	97	77	20	236	172	64	120	87	33	225	90	135
Art....	185	180	5	384	288	96	157	120	37	313	145	168
Lv ....	136	116	20	298	258	40	145	115	30	287	114	173
Ing----	56	46	10	115	87	28	48	38	10	94	60	34
Sign ..	26	24	2	68	51	17	32	26	6	64	32	32
Träng	126	no	16	296	162	134	103	64	39	206	74	132
Summa	1207	1087	120	2 498	1649	849	1027	697	330	2 036	769	1 267

Under hösten 1951 ha 840 volontärer över stat anställts, varför antalet
vakanser bland vicekorpraler och meniga för närvarande utgör 427.

Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1948 tillkallade min företrädare
i ämbetet sju sakkunniga med uppdrag att verkställa utredning
rörande befälsrekryteringen och befälsorganisationen vid armén och därmed
sammanhängande spörsmål (befälsutredningen).

I direktiven till utredningen hänvisades till Kungl. Maj :ts proposition
nr 206 till 1948 års riksdag angående vissa frågor rörande försvarets organisation
(s. 177—181), där bl. a. framlagts resultatet av en inom försvarsdepartementet
verkställd preliminär utredning beträffande frågan om befälsrekryteringen
och befälsorganisationen vid armén. Denna utredning
hade utmynnat i ett skisserat förslag till befälsorganisation vid ett infanteriregemente,
uppgjort under förutsättning att den nuvarande volontärinstitutionen
ersattes med cn organisation, i vilken utnyttjades värnpliktiga
instruktörer, samt att officers- och underofficerskårerna sammanfördes
till en enda befälskår.

I direktiven till utredningen anförde min företrädare i ämbetet därjämte
bl. a. att utredningen närmast borde ha till syfte att framlägga ett fullständigt
förslag till befälsfrågans lösning vid armén, i första hand beträffande
infanteriet. Vad särskilt anginge underbefälsrekryteringen, hade
tillkomsten av beställningar för långtjänstunderbefäl och tekniker i större
utsträckning ävensom den år 1947 gjorda regleringen av manskapslönerna
givetvis icke varit utan betydelse för rekryteringens utfall men hade visat
sig icke tillräckliga för att man skulle kunna komma till rätta med svårigheterna.

Befälsutredningen har numera uppgivit att de grundläggande utredningarna
avslutats samt att principiellt och preliminärt ståndpunktstagande
har skett i fråga om det förslag till en enhetligt rekryterad befälskår
som enligt direktiven skulle framläggas.

Frågan om underbefälsrekryteringen har under den senaste tiden upptagits
till behandling i flera sammanhang.

Sålunda anmälde försvarets socialbyrå i skrivelse den 7 februari 1951

Kungl. May.ts proposition nr 120.

vissa med rekryteringen till krigsmakten av fast anställt manskap sammanhörande
spörsmål och föreslog att åt särskilt tillkallade utredningsmän
skulle uppdragas att skyndsamt genomföra en undersökning rörande med
manskapsrekryteringen sammanhörande förhållanden.

över socialbyråns hemställan avgåvos yttranden av cheferna för armén,
marinen och flygvapnet.

Även försvarsväsendets underbefälsförbund hemställde i skrivelse den
20 februari 1951 om skyndsammast möjliga principutredning beträffande
det fast anställda manskapets rekryterings-, utbildnirfgs-, anställnings- och
löneförhållanden.

I avgivet utlåtande över underbefälsförbundets hemställan anförde befälsutredningen,
att det låge i sakens natur, att det fast anställda manskapets
rekryteringsförhållanden m. in. icke kunde lösryckas ur sitt sammanhang
med befälsrekryteringen i övrigt. Den otillfredsställande underbefälsrekryteringen
vore sålunda en väsentlig orsak till befälsutredningens tillkomst.
Vid sådant förhållande vore det icke lämpligt att påbörja en ny underbefälsutredning
vid sidan av befälsutredningen.

Sedermera har chefen för armén i skrivelse den 20 november 1951 framlagt
förslag till ny underbefälsorganisation vid armén. I ärendet ha yttranden
avgivits av överbefälhavaren, efter hörande av cheferna för marinen
och flygvapnet, försvarets civilförvaltning, fortifikationsförvaltningen, försvarets
sjukvårdsstyrelse, arméförvaltningen, försvarets socialbyrå, statskontoret,
statens lönenämnd, statens organisationsnämnd, befälsutredningen,
Svenska officersförbundet, Svenska underofficersförbundet, Försvarsväsendets
underbefälsförbund, Försvarets civila tjänstemannaförbund
och Försvarsverkens civila personals förbund.

Jag anhåller att nu få upptaga detta förslag till behandling.

Huvuddragen av arméehefens förslag.

Arméchefen.

Behovet av truppinstruktörer inom armén har annéehefen beräknat till
4 090 man. Flertalet instruktörer anses icke kunna användas i trupptjänst
längre än till ca 42 års ålder. För att bereda de äldre instruktörerna pensionsberätligande
befattningar föreslås alt sammanlagt omkring 875 för
närvarande civila eller civilmilitära befattningar vid nuvarande innehavares
avgång övertagas av det äldre underbefälet. Såsom för underbefäl lämpliga
befattningar har arméchefen föreslagit befattningar som förrådsvaktmästare,
kontorist, garageförman, bilförare, remontryttare och kanslibiträde
ävensom vissa arvodesbefattningar för underofficerare. Till de nu
nämnda befattningarna, som avses skola omvandlas till militära inretjänstbefattningar
(motsvarande) för underbefäl, tillkomma 200 nya beställningar
för vaktchefer vid arméns 50 förband ävensom 50 beställningar för
tillsyningsmän av utbildningsanordningarna på truppförbandens övningsfält.

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Genom det stora antalet inretjänstbefattningar för äldre underbefäl beräknas
hela instruktörskadern kunna beredas långtjänstanställning. Härigenom
skulle det årliga rekryteringsbehovet minskas från nuvarande ca
1 100 man till 470 man, däri inräknat 50 % reserv m. in.

Arméchefens förslag innebär vidare att underbefälets rekrytering i fortsättningen
skall ske direkt ur de värnpliktigas led. En förtidsinskrivning
vid tidigast 17 års ålder skall medgivas. Sedan rekryteringen värnpliktsvägen
givit önskat resultat, skulle volontärinstitutionen avskaffas.

Beträffande underbefälets utbildnings- och anställningsförhållanden föreslår
arméchefen följande. Efter genomgången värnpliktsutbildning (motsvarande
nuvarande gruppchefsskola A), varunder värnpliktsavlöning åtnjutes,
anställas därför lämpliga värnpliktiga såsom underbefälsaspiranter
och genomgå en instruktörsskola. Därunder utgår kontant aspirantlön enligt
8 lönegraden (två lönegrader lägre än furirslönegraden 10). Vid instruktörsskolans
slut sker utnämning till e. o. furir och efter 2 års väl vitsordad
tjänstgöring äger ordinariesättning rum. Efter 6 års instruktionstjänst
som furir får befordran ske till överfurir. Tidpunkten för denna
befordran skall dock samordnas för motsvarande befattningshavare inom
de olika försvarsgrenarna.

Vid omkring 42 års ålder sker kommendering till förut nämnda inretjänstbefattningar.
I samband därmed må befordran ske till en av arméchefen
föreslagen ny beställning, rustmästare. Pensionsavgång medgives
mellan 50 och 55 år.

Arméchefen har hemställt att principbeslut måtte fattas snarast möjligt
om införande av eu ny underbefälsorganisation i enlighet med ovan angivna
riktlinjer.

Instruktörernas (det fast anställda underbefälets) fördelning vid ett infanteriregemente
enligt arméchefens förslag framgår av följande tablå.

K ung t. Maj:ts proposition nr 120.

Beställningar	Fördelning	Antal
För inre tjänst	(Genomsnittsålder — 42—53 år)
Rustmästare ..........	Nuvarande överfurirer i stabstjänst..............	6
	» » » trupptjänst (kunna ersätta fanjunkare som kompanikvartermästare)........	10
	Föreslagen överfurir för utbildningsanordn.......	1
	Nuvarande förrådsvaktmästare ..................	4
	Nuvarande kontorist i kassatjänst ..............	1
	Av nuvarande uoffarvodister och kanslibiträden ..	4
	Föreslagen vaktpersonal ........................	4
	Nuvarande befattning utom regementet, som avses rekryteras från dess underbefäl................	12
För trupptjänst	Summa inretjänstbefattningar	42

Rustmästare ..........	Över 42 år....................................	10
Överfurirer.........1..	Under 42 år ..................................	57
Furirer................	Utom uoffasp ................................	23
	Uofifasp ......................................	4,5
	Summa	»4,5
Totalt antal
Rustmästare ..........	42—53 år ....................................	42
Överfurirer............	27-42 år ....................................	57
Furirer................	21—27 år ....................................	23
	För uoffutbildning (4 årg. å 3 man)..............	12
	10
	Summa	144
Årlig rekrytering......		10

Fördelningen vid armén i dess helhet enligt arméchefens förslag framgår
av följande tablå.

Beställnin gar	Fördelning	Antal
För inre tjänst	(Genomsnittsålder = 42—53 år)
Rustmästare ..........	Vid högre staber samt utbildningsanstalter ......	170
	Vid förvaltningar................................	137
	Vid försvarsområde sstaber ......................	118
	Vid förbanden ..................................	1391
	Summa inretjänstbefattningar	181«
För trupptjänst
Rustmästare ..........	Över 42 år....................................	400
Överfurirer............	Under 42 år ..................................	2 475
Furirer................	Utom uoffasp ................................	990
	Uoffasp ......................................	225
	Summa	4 01)0
Totalt antal
Rustmästare ..........	Över 42 år....................................	1 816
Överfurirer............	27-42 år ....................................	2 475
Furirer................	21—27 år ....................................	990
	För uoffutbildning (4 årg. å 150) ................	600
Korpraler..............	470
	Summa	»851
Årlig rekrytering ......		470

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Yttranden.

överbefälhavaren har i samband med insändandet av arméchefens förslag
uttalat, att cheferna för marinen och flygvapnet i princip intet haft
att erinra mot förslagets genomförande vid armén, överbefälhavaren har
tillstyrkt arméchefens förslag samt förordat att ett principiellt beslut i enlighet
med förslaget fattas utan dröjsmål.

Försvarets civilförvaltning, som ställt sig tveksam till vissa detaljer i
förslaget, anser emellertid detta vara ägnat att väsentligt underlätta manskapsrekryteringen.
Förslaget anses böra försöksvis prövas under viss,
icke alltför kort tid.

Statskontoret anser de principiella tankegångarna i förslaget vara förtjänta
av att beaktas. Med en närmare prövning av detsamma anses emellertid
böra anstå i avvaktan på resultatet av befälsutredningens arbete.
Någon anledning att forcera ett ställningstagande anses icke föreligga, då
arméchefen endast åsyftat att ett principbeslut avseende ett långtidsprogram
skulle fattas. Statskontoret förutsätter att vid ett ställningstagande
till arméns underbefälsorganisation jämväl beaktas konsekvenserna för
övriga försvarsgrenar.

Försvarets socialbyrå ansluter sig till den skisserade idélösningen av
problemet om tillgodoseende av instruktörbehovet men anser sig icke kunna
taga slutställning till vissa spörsmål. Socialbyrån förutsätter att dessa
spörsmål skola bli föremål för ytterligare övervägande samt att socialbyrån
beredes tillfälle att medverka i erforderlig omfattning.

Befälsuiredningen hänvisar till sitt förut omförmälda yttrande över
underbefälsförbundets hemställan och framhåller, att det icke finnes anledning
att på grund av arméchefens förslag frångå detta sitt ståndpunktstagande.
Arméchefens förslag ger fastmera vid handen att det icke låter
sig göra att i grunden omstöpa en personalgrupps förhållanden utan att
detta får återverkningar på närstående personalgrupper såsom i fråga om
underofficerskåren. Enligt befälsutredningens förmenande är det icke
längre fråga endast om en underbefälsutredning. Härtill kommer, att det
icke kan vara riktigt, att underbefälsfrågan, som intimt sammanhänger med
bl. a. frågan om underofficers- och officerskårernas framtida organisation,
löses med förbigående av befälsutredningens arbete med samma spörsmål.
Enligt befälsutredningens uppfattning är arméchefens förslag icke helt förenligt
med befälsutredningens förslag i fråga om en enhetligt rekryterad
befälskår. Däremot kan arméchefens förslag såtillvida vara delvis förenligt
med befälsutredningens förslag som principerna för instruktörskaderns
rekrytering och utbildning överensstämma.

Svenska underofficersförbnndet hemställer att arméchefens förslag icke
föranleder annan åtgärd än att detsamma överlämnas till befälsutredningen
för att tagas i beaktande vid dess arbete. Förbundet föreslår att chefen för
armén i avvaktan på befälsutredningens förslag snabbt vidtager åtgärder

Kungl. Maj:ts proposition nr 120. 15

av tillfällig karaktär med syfte att snarast möjligt förbättra tillgången på
underbefäl vid förbanden.

Försvar sväsendets underbefälsförbund anser arméchefens förslag vara
lämpat för att läggas till grund för ett principbeslut i underbefälsfrågan.

Försvarets civila tjänstemannaförbund framhåller att underbefälsfrågan
icke kan lösas fristående från befälsfrågan i dess helhet, varför arméchefens
förslag borde överlämnas till befälsutredningen. Det föreliggande förslaget
har varit föremål för ingående behandling inom förbundets lokalavdelningar,
varvid det med synnerlig skärpa framkommit att detsamma icke
kan accepteras som en tillfredsställande lösning.

Försvarsverkens civila personals förbund anser att befälsutredningens
resultat bör avvaktas samt att under tiden alla lättnader som äro möjliga
för att tillgodose f. d. fast anställt manskaps försörjning vidtagas.

Behovet av instruktörer.

Arméchefen.

Chefen för armén har framhållit betydelsen av god kvalitet hos instruktörerna
samt härom anfört bl. a. följande.

Erfarenheten hade hittills bestyrkt att värnpliktigt befäl icke — utan
mycket lång utbildningstid — kunde användas som kvalificerade truppinstruktörer.
Det värnpliktiga befälets utbildning måste därför inriktas på
truppföring och icke på trupputbildning. Utnyttjandet av värnpliktigt
underbefäl som kvalificerade truppinstruktörer efter en utbildningstid i
huvudsak motsvarande den nuvarande vore otänkbart. Den minsta tidrymd,
som enligt vid arméstaben verkställd utredning erfordrades för att skapa
en användbar truppinstruktör, uppginge till 2 år. Ett tillräckligt antal
grundligt skolade, rutinerade truppinstruktörer måste disponeras1 för utbildningsverksamheten.
De instruktörer som disponerades i fred måste i
krig vara användbara för kvalificerade befattningar i krigsorganisationen.

Beträffande tillgången på instruktörer vid infanteriet har arméchefen
uppgivit att utbildningsstyrkan per förband under 1951 i genomsnitt varit
790 värnpliktiga, organiserade på 23 plutonsenheter, samt att på varje
pluton funnits i medeltal 1 officer, 1 underofficer och 1 överfurir eller furir.
I anslutning härtill har arméchefen anfört bl. a. följande.

I fråga om officerare och underofficerare kunde tillgången vid huvuddelen
av förbanden för närvarande betraktas som i huvudsak tillfredsställande.
I avseende på underbefäl vore tillgången emellertid helt otillräcklig.
Detta medförde att utbildningsbefälet vid förbanden i sin strävan att nå
ett fullödigt utbildningsresultat finge en onaturligt stor arbetsbelastning.
De ofta mycket omsorgsfulla planer och förberedelser som måste göras tillkorame
oftast på sådan tid av dygnet, som för officerare, underofficerare
och underbefäl bort utgöra en berättigad fritid. Det vore ur effektivitetssynpunkt
nödvändigt att de två mest kvalificerade instruktörerna vid plutonen,
officeren och underofficeren, bereddes tillfälle att på tjänstetid grundligt
förbereda kommande övningar. Det nuvarande läget hade redan medfört
ett betydande antal fall av överansträngning med följdsjukdomar bland
förbandens personal.

Kung!. Maj:ts proposition nr 120.

Beträffande antalet kvalificerade instruktörer per pluton bär arméchefen
framhållit, att detta spörsmål i olika sammanhang varit föremål för offentlig
utredning eller riksdagsbeslut, vilket framginge av följande tabell.

Instruktörer	Summa
Off eller uoff	Uoff eller ubef	Ubef
i	i	3	5
i	i	3	5
i	i	4	6
i	i	4	6
i	i	3	5
i	i	1	3

Antalet 6 vore enligt arméchefen otvivelaktigt grundat på den taktiska
indelningen och befälsbehovet vid den krigsorganiserade skytteplutoneu,
d. v. s. 1 plutonchef (officer), 1 ställföreträdare (underofficer eller äldre
underbefäl) och 4 grupper med vardera en gruppchef (underbefäl). Fast
anställt underbefäl av överfurirs och furirs grad borde emellertid vid en
utbildningspluton principiellt icke tjänstgöra såsom gruppchefer, d. v. s.
truppförare, utan som truppinstruktörer.

För att erhålla en överblick över vad ett modernt, rationaliserat utbildningsarbete
kräver i fråga om befälskader har chefen för armén låtit vederbörande
truppslagsinspektörer verkställa beräkningar över vad utbildningen
kunde komma att fordra. Arméchefen har beträffande de allmängiltiga
grunder som därvid varit vägledande anfört bl. a. följande.

Övningsavdelningens storlek och sammansättning vore beroende av
truppslaget. Den minsta övningsavdelningen varierade från 3 man (teknisk
specialavdelning) till 9 man (grupp vid infanteriet), övningsavdelning
motsvarande pluton varierade i styrka från 10—15 man vid teknisk
specialutbildning till omkring 35 man vid infanteriet i allmänhet, övningsavdelning
motsvarande pluton hade ansetts böra ha en befälstillgång på 1
officer, 1 underofficer samt 4—5 instruktörer. För vissa avdelningar med
personalstyrka under 30 man och med specialbetonad utbildning hade 1
officer eller underofficer samt 2—3 instruktörer ansetts vara tillfyllest.
För att viss del av dagen frigöra plutonsbefälet för övningsplanläggning
m. m. samt för att åstadkomma ett rationellare utnyttjande av utbildningsanordningar
och specialutbildat befäl hade ansetts lämpligt att låta s. k.
centrala instruktörsgrupper sköta utbildningen under I1/*—2 timmar per
dag och övningsavdelning.

Värnpliktskontingenten per förband vore enligt armécbefen för närvarande
ovanligt liten men redan efter 1955 beräknades kontingenten kunna
öka för att 1962 bli 50 % större än nu. Därest de nyss angivna allmänna
beräkningsgrunderna skulle strikt följas även sedan kontingenterna ökats,
bleve emellertid befälsbehovet så stort att det av ekonomiska skäl icke
skulle kunna tillgodoses. De önskvärda 4 instruktörerna (underbefäl) per

Kungl. Maj:ts proposition nr 120. 17

normalpluton måste därför reduceras till 3. Emellertid vore 5 kvalificerade
befäl att anse såsom ett absolut minimikrav.

Med utgångspunkt från av truppslagsinspektörerna gjorda beräkningar
skulle medelbehovet av underbefäl som instruktörer per förband, jämte
erforderlig reserv, vid de olika truppslagen bli följande.

Infanteriregemente ..................... 94

Pansarinfanteriregemente ............ 119

Kavalleriregemente ..................... 30

Pansarregementc ........................ 74

Artilleriregemente ..................... 66

Artillerikår .............................. 34

Luftvärnsregemente .................. 98

Luftvärnskår ........................... 84

Ingenjörkår .............................. 50

Signaltrupperna ........................ 166

Trängregemente ........................ 100

För armén beräknas ett behov av 4 090 instruktörer.

Yttrande.

Befälsutredningen konstaterar beträffande befälsbehovet inom krigsorganisationen
att behov föreligger av lägre specialutbildad personal i vissa
tekniskt betonade tjänster. Antalet är dock ringa. Erfarenheten har visat
att även fredsutbildningsverksamheten kan befordras genom tillgång på
sådan särskilt utbildad personal. Denna personal har befälsutredningen
benämnt instruktörer. Antalet instruktörer i special tjänst vid infanteriregemente
för fredsutbildningsorganisationen har beräknats till 18. Därest
de förslag till gruppchefsutbildning som numera framlagts (SOU 1951: 57)
bli godtagna, tillkommer enligt befälsutredningen ett visst antal instruktörer
i vapenljänst. Detta antal har beräknats till 22.

Vid varje övningskompani (motsvarande enhet) och vid kasernkompaniet
förutsätter befälsutredningen ett administrativt biträde eller sålunda
tillhopa 9. För vakttjänstens handhavande räknas med 4 militärt utbildade
vaktchefer varjämte för stabs- och förvaltningstjänsten erfordras 9 administrativa
biträden. Härtill komma ytterligare 5 beställningar, avsedda för
kommenderingar utom regementet samt såsom reserv vid sjukdom etc.
Enligt de beräkningar befälsutredningen hittills verkställt, anses behovet
av underbefäl vid ett infanteriregemente preliminärt kunna uppskattas till
67 man.

Instriiktörsbeliovets tillgodoseende.

A rméchefen.

Instruktörstjänsten borde enligt arméchefen icke vara ett »genomgångsyrke»
utan meritera till pensionsberättigande framtidsplatser. En utök 2—

as» 52 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 120.

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

ning av antalet pensionsberättigande beställningar för underbefäl i trupptjänst
måste därför -—- förutom förbättrade löneförmåner och ändrade
anställningsvillkor — bedömas såsom den enda framkomliga vägen att tillförsäkra
förbanden erforderligt antal truppinstruktörer. Genom den långsammare
personalomsättningen skulle därjämte rekryteringsbehovet högst
betydligt komma att minskas.

En utökning av antalet pensionsberättigande beställningar vid t. ex. ett
infanteriregemente från nuvarande 20 till 94 komme emellertid att medföra
avsevärt stegrade avlönings- och pensionskostnader. Detta i synnerhet som
svårigheter förefunnes att med nuvarande organisation effektivt utnyttja
så många truppinstruktörer efter ca 40 års ålder, från vilken ungefärliga
tidpunkt flertalet icke längre lämpade sig för den fysiskt krävande trupptjänsten.
Genom att utnyttja sådana civila eller civilmilitära beställningar,
som skulle kunna innehas av underbefäl från ca 40 års ålder, kunde, utan
kostnadsökning, av civil personal för närvarande bestridda uppgifter lösas,
samtidigt som truppinstruktörer tillkomme i fred och kvalificerat befäl
tillkomme i krigsorganisationen.

Enligt arméchefen innebure underbefälets avsedda ställning i dessa inretjänstbefattningar
att de fortfarande skulle vara militära tjänstemän med
skyldighet att fullgöra viss tjänst för att uppehålla sin truppföringsförmåga.
En övergång till ett sådant system kunde givetvis ske först i samband
med att nuvarande civila befattningshavare pensionerades eller eljest
lämnade tjänsten.

Med utgångspunkt från behovet av instruktörer har arméchefen beräknat
att sammanlagt omkring 875 för närvarande civila eller civilmilitära befattningar
vid armén skulle övertagas av underbefäl samt därvid föreslagit befattningarna
såsom förrådsvaktmästare, bilförare, garageförmän, remontryttare,
kontorister och kanslibiträden ävensom vissa arvodesbefattningar
för pensionerade underofficerare. Efter förslag av de centrala förvaltningsmyndigheterna
kunde även ett antal befattningar inom dessa verksamhetsområden,
som för närvarande innehades av på sakanslag avlönad personal,
utnyttjas för underbefäl i inretjänstbefattning.

Arméchefen har vidare föreslagit 200 nya beställningar för vakttjänst
vid arméns 50 förband samt i anslutning härtill anfört i huvudsak följande.

De nuvarande kasernvakterna bestode i regel av fast anställt underbefäl
eller värnpliktiga befälselever som vaktchefer samt värnpliktiga som vaktmanskap.
Systemet vore föga effektivt, enär det dagligen toge i anspråk
ett av de fåtaliga truppunderbefälen samt inkräktade på de värnpliktigas
knappa övningstid. Ett äldre fast anställt underbefäl med specialutbildning
i vakt-, polis- och brandskyddstjänst som vaktchef jämte bevakningshund
och ett begränsat antal värnpliktiga som ordonnanser skulle innebära
en effektivare bevakning. Enligt gällande bestämmelser om arbetstid
behövdes sammanlagt 4 man för dylik tjänstgöring dygnet runt.

Chefen för armén har vidare föreslagit inrättandet av en beställning för
äldre underbefäl vid ettvart av arméns 50 förband, avsedd för skötsel och
underhåll av utbildningsanordningarna på truppförbandens övningsfält.

Kunyl. Maj:ts proposition nr 120.

Yttranden.

Försvarets civilförvaltning har framhållit att, därest samtliga förrådsvaktmästartjänster
vid förbanden ombildades till militära tjänster, befordringsmöjligheterna
för den lägre förrådspersonalen skulle helt elimineras.
De civila befattningar som skulle ersättas av militära beställningar vore
hänförda till vitt skilda lönegrader, högst 17 och lägst 9 lönegraden. Det
vore betänkligt att avse tjänstemän i 12 lönegraden för arbetsuppgifter som
för närvarande utfördes av personal i 9 lönegraden. Samma betänkligheter
mötte givetvis att för arbetsuppgifter, för vilka enligt sedvanliga principer
för lönegradsavvägning utnyttjades tjänster i 17 lönegraden, avse personal
i väsentligt lägre lönegrad. Dessa betänkligheter borde dock få vika för
de väsentliga fördelar i militärt hänseende, som vunnes vid ett genomförande
av förslaget.

Enligt statskontoret måste, därest tjänster i lönegraderna 9—17 kunna
ersättas med befattningar i en och samma lönegrad, antingen den nuvarande
löneställningen knappast vara väl avvägd eller också endast en del
av tjänsterna i fråga lämpa sig för underbefäl.

Statens lönenämnd bär av samma skäl som civilförvaltningen ställt sig
tveksam beträffande ianspråktagande av äldre underbefäl för vissa civila
och civilmilitära befattningar. Om det av organisatoriska skäl ansåges
lämpligt att tillgodose behovet av truppinstruktörer på sätt arméchefen
föreslagit — något som lönenämnden icke hade att bedöma — ville lönenämnden
dock icke motsätta sig ett genomförande av förslaget.

Statens organisationsnämnd har icke haft något att erinra mot principerna
i förslaget. Kanslibiträdes- och kontoristtjänsterna borde dock endast
i undantagsfall utbytas mot tjänster för underbefäl för att icke rekryteringen
av lämpliga kontors- och skrivbiträden skulle äventyras.

Svenska officersförbundet har hävdat rent principiellt att fast anställd
militär personal, som på grund av tjänstens krav måste överföras till annan
verksamhet eller pensioneras And relativt låg ålder, måste anses vara berättigad
att erhålla fortsatt försörjning genom verksamhet inom försvaret
intill tiden för uppnående av den levnadsålder, vid vilken pensionsavgång
av statstjänstemän normalt skedde. Om tillämpandet av en dylik princip
medförde minskat behov av civil personal inom försvaret borde i samband
med erforderlig översyn av försvarets personalorganisation tillses, att rimliga
befordringsmöjligheter för den civila personalen bibehölles.

Svenska underof(icersförbundet har med hänsyn till bl. a. underofficerskårens
intressen bestämt avstyrkt att för underofficerare avsedda arvodesbefattningar
överföras till befattningar för underbefäl.

Försvarsväsendets underbefälsförbund har ingen erinran att göra mot
förslaget.

Försvarets civila tjänstemannaförbund har bestämt avstyrkt förslaget i
denna del och därvid anfört bl. a. följande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Ett genomförande av förslaget komme att medföra mycket stora svårigheter
att på ett fullgott sätt rekrytera den civila personalen i de lägre lönegraderna
vid förbanden, då dessa befattningshavare därigenom fråntoges
de redan nu alltför begränsade möjligheterna till befordran. Den militära
anställningsformen för ifrågavarande inretjänstbefattningar komme därjämte
att medföra icke oväsentliga svårigheter av löneteknisk och praktisk
natur.

Beträffande arvodesbefattningarna kunde en kvalitetsförsämring icke
gagna förvaltningstjänsten. Principiellt borde anställningsformen vara civil
i alla de fall, där icke särskilda krav på militär sakkunskap erfordrades
för tjänstens skötande. Sådana krav syntes icke erfordras, när det gällde
föreståndaren för förrådsbokföringskontor, expeditionsförestandare, kasernföreståndare
och liknande befattningar.

Med avseende på de centrala förvaltningsmyndigheterna skulle ett ianspråktagande
av vissa befattningar för underbefäl icke gagna tjänsten. Att
för sådana tjänster, varom här vore fråga, tillämpa andra lönesättningsprinciper
och annan pensionsålder än för den stora gruppen av tjänstemän
förefölle orimligt.

Det kunde vidare icke anses rimligt att de till civila befattningar överförda
underbefälen skulle fullgöra viss trupptjänstgöring. Personal inom
exempelvis personalregistreringsväsendet kunde knappast kontinuerligt frigöras
för att upprätthålla sin trupptjänstgöringsförmåga utan att detta
skulle få mycket allvarliga konsekvenser för förvaltningstjänsten.

Försvarsverkens civila personals förbund har med tillfredsställelse konstaterat
att arméchefen icke föreslagit att förrådsmannabefattningarna
skulle utnyttjas för underbefäl. Enligt förbundets uppfattning hade emellertid
arméchefen sett alltför enkelt och ensidigt på 1 rågan om beredande
av framtidsplatser för underbefäl, då arméchefen förutsatt att civila befattningshavare
skulle avstå från sina befattningar till förmån för underbefälet.
Även om ett avskedande av civil personal icke skulle äga rum ansåge förbundet
det föreslagna systemet oriktigt. Därest det förutsattes att underbefälet
skulle beredas tillfälle genomgå särskild utbildning och specialkurser,
som vore ägnade att giva kunskaper utöver vad som direkt fordrades
för den militära tjänsten, borde vederbörande vid avgången ur denna
tjänst på vanligt sätt söka ledigförklarade befattningar i tävlan med andra
sökande. Enligt det föreslagna systemet skulle underbefäl uppenbarligen
överföras till vissa tjänster av förmanskaraktär utan någon prövning.

Rekrytering värnpliktsvägen.

Armé chefen.

Chefen för armén har föreslagit att underbefälets rekrytering tills vidare
försöksvis skulle ske direkt ur de värnpliktigas led, nämligen bland dem
som vid inskrivningen bleve uttagna till underbefäls(gruppchefs-)utbildning.
För att vidga rekryteringsunderlaget och minska tidsrummet mellan
avslutad skolgång och värnpliktsutbildningens påbörjande borde möjlighet
skapas till förtidsinskrivning vid tidigast 17 års ålder för dem som önskade
bli underbefälsaspiranter. Detta syntes enligt arméchefen bli den vanligaste

Kungl. Maj:ts proposition nr 120. 21

rekryteringsvägen. Sedan rekrytering värnpliktsvägen givit önskat resultat,
skulle volontärinstitutionen avskaffas.

Yttranden.

Försvarets socialbyrå har framhållit att möjligheten till förtidsinskrivning
kunde förutsättas komma att utnyttjas av åtskilliga. Det medförde i
allmänhet betydande fördelar att få fullgöra värnpliktstjänstgöringen vid
en lägre levnadsålder än den för närvarande vanligen förekommande. Därmed
följde dock icke att de förtidsinskrivna till erforderligt antal komine
att efter första värnpliktstjänstgöringens slut övergå till instruktörsyrket.
Den av arméchefen föreslagna rekryteringsvägen kunde därför lika litet
som den nuvarande skapa några garantier för att instruktörsbehovet bleve
fyllt. Det betydde mycket hur anställningsförhållandena och lönevillkoren
utformades. Socialbyrån ansåge att försök med det föreslagna rekryteringssystemet
vore önskvärda men att av resultatet av dylika försök generella
slutsatser torde bli svåra att draga om möjlighet ej skulle föreligga att
redan vid försöken tillämpa de anställnings- och lönevillkor, vilka vore avsedda
att erbjudas vid slutlig övergång till det nya systemet. Mot att försök
under sådana förhållanden komine till stånd hade socialbyrån intet att
erinra.

Befälsutredningen har uttalat att många skäl — främst medicinska och
psykologiska — talade mot att en förtidsinskrivning till ett så krävande
yrke som underbefälstjänsten ägde rum på andra grunder än dem som
gällde för värnpliktiga i allmänhet, d. v. s. vid tidigast 19 års ålder. Man
borde vidare först som värnpliktig ha prövat på den militära tjänsten,
innan man bestämde sig för ett sådant speciellt yrke som underbefälstjänsten.
Tiden vore mogen för ett totalt slopande av volontärinstitutionen.

Utbildning och tjänstgöring.

Armé chefen.

Enligt arméchefens förslag skola de blivande underbefälsaspiranterna
först genomgå gruppchefsutbildning (motsvarande gruppchefsskola A för
övriga värnpliktiga). Efter godkänd gruppchefsskola skall vederbörande
antagas som underbefälsaspirant och befordras till korpral samt börja instruktörsskola.
Instruktörsskolorna skola centraliseras truppslagsvis. Utnämning
till e. o. furir beräknas ske efter genomgången instruktörsskola,
vilken beräknas pågå cirka 10 månader.

Arméchefen har beräknat den effektiva utbildningstiden till 19 månader.
Denna förkortning bedömes vara möjlig genom det förbättrade rekryteringsunderlaget
samt genom att utbildningen efter avslutad gruppchefsskola
helt inriktas på skapandet av instruktörer på eu enda utbildningslinje. Vid
vissa truppslag kan dock en uppdelning på flera utbildningslinjer eller en
årlig växling mellan utbildningslinjerna bli nödvändig.

Ordinarie beställning som furir skall erhållas efter 2 års väl vitsordad

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

tjänstgöring såsom instruktör. Efter 0 års tjänst såsom furir skall befordran
ske till överfurir, varvid beställningshavaren fortfarande gör tjänst
såsom instruktör vid utbildningsförband.

Senast när överfuriren nått omkring 40 års ålder skall enligt armécliefen
omskolning påbörjas till befattning i stabs-, förvaltnings- eller förrådstjänst
för den, som avses för dylik tjänst. Vid omkring 42 års ålder
sker genom kommendering överflyttning till inre tjänst för huvuddelen av
överfurirerna. Ett mindre antal skall emellertid kvarstå i trupptjänst företrädesvis
i de centrala instruktörsgrupperna.

För att stimulera intresset för underbefälsyrket har arméchefen ifrågasatt
inrättandet av eu ny högre underbefälsbeställning, förslagsvis benämnd
rustmästare. Denna titel skulle tilldelas alla i samband med övergång till
de föreslagna inretjänstbefattningarna.

Eftersom underbefälen i inretjänstbefattningar fortfarande skola vara
militära tjänstemän anser arméchefen att de böra ha uniformsplikt.

Yttrande.

Befälsutredningen har beträffande inslruklörsutbildningen framhållit att
de av utredningen föreslagna instruktörerna i specialtjänst omedelbart
skulle utbildas för denna tjänst och som regel kvarstanna i sådan tjänst
till uppnådd pensionsålder. De föreslagna instruktörerna i vapentjänst
skulle enligt befälsutredningen vid 35 års ålder omskolas till tjänst som
militärt utbildade administrativa biträden och vaktchefer. Något ianspråktagande
av civila befattningar för äldre underbefäl skulle icke ske.

Anställnings- och löneförhållanden.

Arméchefen.

Chefen för armén har föreslagit att den blivande underbefälsaspiranten i
konsekvens med principen om rekrytering ur de värnpliktigas led skulle
erhålla värnpliktslön under gruppchefsutbildningen. Systemet med lön uppdelad
i kontantlön och naturaförmåner erbjöde numera icke erforderlig
konkurrenskraft på arbetsmarknaden. Arméchefen har därför föreslagit
att för underbefälsaspiranten (korpralen) efter genomgången gruppchefsskola
skulle prövas aspirantanställningsforinen, vilket innebure en inplacering
i lönegrad Cf 8 med en årslön av 4 344 kronor å medeldyrort, rörligt
tillägg ej inräknat. För närvarande uppginge korpralens kontantlön enligt
samma grunder till 2 220 kronor, vartill komme naturaförmåner, som kunde
beräknas till ca 2 000 kronor per år. Aspirantanställningsforinen innebure
därjämte bl. a. att en uppsägningstid om minst en månad skulle iakttagas
av såväl anställningsmyndigheten som den anställde. Den nuvarande kontraktsanställningen
borde avskaffas, enär den vore förlegad och icke svarade
mot anställningsförfarandet på andra områden.

Beträffande underbefälets löner har arméchefen understrukit nödvändigheten
att de gjordes så konkurrenskraftiga att de animerade lämpliga värn -

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

pliktiga att välja instruktörsyrket. Arméchefen har förutsatt att lönesättningen
för det färdigutbildade underbefälet prövades av 1949 års tjänsteförteckningskommitté.

Beträffande pensionsåldern för överfurirer har arméchefen erinrat om
1944 års riksdagsbeslut, innebärande en pensionsålder av 55 år. Med hänsyn
till de ekonomiska konsekvenserna vid en pensionsålder av 50 år och
i överensstämmelse med principen om rörlig pensionsålder för civila tjänstemän,
har arméchefen föreslagit en rörlig pensionsålder för överfurirerna
med avgång tidigast vid 50 år, men med möjlighet att kvarstå till 55 år.
Medelåldern för pensionering har uppskattats till 53 år. Arméchefen har
uttalat att frågan om pensionsåldern kunde tarva ytterligare utredning,
vilken borde verkställas av 1948 års pensionsålderskommitté.

Chefen för armén har föreslagit att nuvarande bestämmelser om avskedspremier
och civilanställnings försäkring etc. efter en övergångsperiod borde
ändras i enlighet med det föreslagna systemets principer. Även med det
nya systemet måste man räkna med en viss avgång bland det utbildade
underbefälet, t. ex. bland sådana som skola övertaga faders gård eller
rörelse. Dessa, som borde erhålla avskedspremie, vars storlek skulle bestämmas
med ledning av antalet fullgjorda instruktörsmånader (sparpremie),
borde emellertid tillvaratagas för krigsorganisationen och åläggas
skyldighet att fullgöra befäls- och repetitionsövningar. En särskild reservunderbefälsorganisation
borde även införas.

Yttranden.

Försvarets civilförvaltning har i fråga om rörlig pensionsålder för i förslaget
omnämnda tjänster ansett att detta borde prövas i samband med
utredning rörande de militära pensionsåldrarna i allmänhet.

Statskontoret har, då löne- och pensionsfrågorna förutsatts skola bli
närmare prövade av tjänsteförteckningskommittén respektive pensionsålderskommittén,
icke ansett sig ha anledning att närmare ingå på arméchefens
förslag i dessa delar.

Statens lönenämnd har ifrågasatt behovet av avskedspremier för dem
som lämna tjänsten för att t. ex. övertaga faders gård eller rörelse. Avskedspremier
i dess nuvarande form utgjorde ett led i de åtgärder som statsmakterna
vidtagit för att underlätta återgången till civil verksamhet för
korttidsanställt underbefäl. Dylika åtgärder vore icke påkallade när allt
underbefäl förutsattes kunna erhålla pensionsberättigande beställningar.

Befälsulredningcn har ansett principiellt felaktigt att bibehålla avskedspremien
då ju avsikten vore att bereda varje utbildad instruktör varaktig
anställning inom försvaret.

Svenska underofficersförbundet har ansett sig sakna möjlighet att ingå
på någon detaljgranskning av arméchefens förslag i dessa delar. Förbundet
ansåge sig emellertid icke kunna tillstyrka införandet av en ny underbefälsgrad
med benämningen rustmästare, enär denna titel sedan slutet
av 1800-talet vore eu underolficerstitel vid marinen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Försvarsväsendets underbefålsförbund har framhållit att övergång från
biandlön till kontantlön för korpralerna vore en absolut förutsättning för
att den nya rekryteringsvägen skulle giva ett åsyftat resultat. Biandlönesystemet
liksom systemet med kontraktsanställning vore oförenligt med
moderna arbetsmarknadsförhållanden. I fråga om underbefälsaspirantens
löneställning hade förbundet förutsatt eu inplacering i 9 lönegraden men
kunde såsom en övergångsanordning godtaga en inplacering i 8 lönegraden.
Beträffande lönesättningen för det färdigutbildade underbefälet borde det,
utan att avvakta tjänsteförteckningskommitténs förslag, kunna beslutas,
att det äldre långtjänstunderbefälet (rustmästarna) skulle vara inplacerade
två lönegrader högre än det yngre långtjänstunderbefälet (överfurirerna).

Enligt förbundets mening borde staterna avvägas så att överfurirsbefordran
ägde rum efter tre års anställning som furir.

Försvarets civila tjänstemannaförbund har framhållit att det för rekryteringen
av underbefäl tidigare framförda argumentet angående möjligheterna
till befordran till underofficer och officer tydligen spelat ut sin roll.
Förbundet ville emellertid ifrågasätta om ambitiös ungdom icke lockades
mera av möjligheten att avancera till underofficer eller officer än av utsikterna
att vid 40 års ålder erhålla någon av de föreslagna pensionsberättigande
befattningarna, för vilka avsetts en högsta pensionsålder av 55 år.

Kostnadsberäkningar.

A r m é c b e f e n.

Arméchefen har överslagsmässigl kostnadsberäknat förslaget i enlighet
med från civilförvaltningen under band meddelade anvisningar. Det nuvarande
systemet har med fullt utbyggd kader beräknats draga en kostnad
av omkring 67,8 miljoner kronor mot 58,s miljoner kronor enligt det föreslagna
systemet. Genom avskaffandet av volontärinstitutionen och omläggningen
av stamunderbefälets utbildning komme värnpliktskontingenten att
öka, vilket medförde ökad belastning av hithörande anslag. Hänsyn härtill
har tagits vid kostnadsberäkningen. I avvaktan på 1949 års tjänsteförteckningskommittés
prövning har arméchefen för rustmästarna räknat med
överfurirs löneställning. Hänsyn har icke tagits till de merkostnader som
kunde föranledas av inretjänstpersonalens repetitionsutbildning och sänkningen
av pensionsåldern i nuvarande civila eller civilmilitära befattningar,
sedan de övertagits av underbefäl.

Yttrande.

Statskontoret har icke ansett sig kunna med säkerhet bedöma huruvida
de framlagda kostnadsberäkningarna vore hållbara. Statskontoret har emellertid
inhämtat att kostnaderna för den ifrågasatta sänkningen av pensionsåldern
för omkring 875 tjänstemän uppskattades till ca 7 miljoner kronor.
Vidare finge beaktas att staten förutsatts skola ikläda sig ökade pensions -

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

förpliktelser genom inrättande av inemot 2 000 pensionsgrundande tjänster
samt att för till inre tjänst överflyttat underbefäl befattningar i högre lönegrad
än Ma 3 avsetts skola inrättas. Ett genomförande av förslaget syntes
därför vara förenat med kostnadsökningar för statsverket. Möjligheter förelåge
dock till reducering av kostnaderna. Ovannämnda utgift om 7 miljoner
minskades eller skulle överhuvudtaget icke alls uppkomma därest pensionsåldern
för rustmästare (överfurir) sattes högre än enligt förslaget.
Vidare borde det övervägas om icke det av arméchefen föreslagna antalet
instruktörer kunde beskäras. Statskontoret ville därjämte framhålla att
en minskning i varje fall till hälften av den avsevärda nyrekryteringen
otvivelaktigt — särskilt i nuvarande av allmän brist på arbetskraft karakteriserade
arbetsmarknadsläge — skulle innebära betydande fördelar ur
bl. a. samhällsekonomisk synpunkt.

Övergångsorganisation.

Arméchefen.

Chefen för armén har förutsatt att nuvarande civila och civilmilitära personal
i befattningar, som föreslagits skola överföras till militära beställningar,
skulle kvarstå tills gällande pensionsålder uppnåddes. Arméchefen
har vidare föreslagit att de av nuvarande befattningshavare, vilka önska
övergå till militär anställning, borde, efter prövning i varje särskilt fall, få
möjlighet därtill. Nuvarande överfurirer -— även sådana som vore under 42
är — skulle successivt övertaga vakanta inretjänstbefattningar. Därest lämpligt
underbefäl icke disponerades skulle beställningen i fråga övergångsvis
besättas med civil extra personal.

Arméchefen har framhållit att ett fullständigt överförande av ifrågavarande
civila befattningar till motsvarande militära komme att kräva en avsevärd
tid. Avgångar i större omfattning bland de civila befattningshavarna
komme att börja först om ca 13 år och vore i huvudsak avslutade först om
drygt 20 år. Efter denna tid komme endast enstaka civila eller civilmilitära
befattningshavare att finnas kvar i de föreslagna militära beställningarna.
Dessa förhållanden gynnade enligt arméchefen genomförandet av
det nya systemet, enär först efter omkring 13 år nu i tjänst varande underbefäl
i större utsträckning kunde övertaga ifrågavarande civila befattningar.

Enligt arméchefen kunde emellertid utbyggandet av instruktörskadern
ske betydligt snabbare än kadern av inretjänstbefattningshavare, vilket vore
betydelsefullt med hänsyn till rådande instruktörsbrist. Armécliefen har
räknat med en årlig pensionsavgång av 105 man samt en ärlig tillförsel av
ungefär motsvarande antal c. o. furirer för underbefälskårens egen rekrytering.
Därest — för att erhålla lämpligaste åldersfördelning samt urval —
omkring 60 % av nuvarande ca 5 000 underbefäl i tjänst, fördelade huvudsakligen
på 10 årsklasser, bereddes fortsatt anställning, återstode att fylla
ett behov av (4 090 — 3 000 =) 1 090. Detta behov kunde täckas genom
ordinarie rekrytering på 6 å 7 år. Men redan dessförinnan borde enligt

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

arméchefen en förbättring av instruktörsläget ha inträffat genom att de
stora avgångarna efter kontraktets utlöpande minskats. Genom en mindre
överrekrytering med omkring 30 underbefälsaspiranter de närmaste åren
kunde övergångstiden minskas med omkring 1 år. Möjlighet borde öppnas
för värnpliktiga, som genomgått gruppchefsutbildning under senare år och
i övrigt visat sig lämpliga, att vinna inträde på instruktörsskola 1952. F. d.
fast anställt underbefäl, som önskade återinträda och som hade tillräckliga
kvalifikationer, borde få möjlighet därtill.

På grundval av erfarenheter rörande rekryteringsmöjligheterna skulle
övergång ske till endera vår- eller höstinryckning för samtliga underbefälsaspiranter.
Nuvarande elever i volontärsoldat- och korpralskolorna skulle
fullfölja sin ordinarie utbildning. Furirskolorna skulle efterhand samordnas
med instruktörsskolorna. Allteftersom rekryteringen värnpliktsvägen
gåve önskat resultat, skulle volontärinstitutionen helt avvecklas.

Arméchefen har för budgetåret 1952/53 föreslagit, att överfurirskadern
— frånsett överfurirer i hovslagartjänst — utbygges med 139 beställningar.
Vidare föreslås skola tillkomma 19 beställningar, avsedda för försvarsoinrådesstaberna
såsom instruktörer vid det frivilliga försvarsarbetet. Antalet
överfurirer i hovslagartjänst föreslås minskat med 1. Förslaget innebär,
såsom följande tabell utvisar, att sammanlagda antalet överfurirer skulle
komma att uppgå till 1 520 mot 1 363 för innevarande budgetår, eller eu
nettoökning med 157 beställningar.

Truppslag m. in.	Budgetår
	19.M/52	1952/53
IV. militärområdet ..........................................	2	2
Forsvarsområdesstaber ......................................	1	20
Infanteriet................................................	520	595
Kavalleriet..................................................	116 1	1072
Pansartrupperna ............................................	97	109
Artilleriet ..................................................	185	208
Luftvärnet..................................................	136	145
Ingenjörtrupperna ..........................................	56	65
Signaltrupperna ............................................	26	28
Trängen ....................................................	207 8	221 8
Arméhundskolan ............................................	2	3
Infanteriskjutskolan..........................................	6	6
Ridskolan ..................................................	2	2
Arméns jägarskola ..........................................	5	5
Tygförvaltningsskolan ......................................	2	2
Arméns signalskola..........................................	—	O u
Summa 1 därav 55 i hovslagartjänst * » 64 » » 8 » 81 » sjukvårdstjänst	1363	1520

Med hänsyn till föx-utsedd minskning av antalet stamhästar har arméchefen
föreslagit, att — liksom fallet är för innevarande budgetår — beställning
för överfurir i hovslagartjänst (vid kavalleriet) vid inträffande
ledighet icke må återbesättas utan medgivande av Kungl. Maj :t.

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Civilförvaltningen har tillstyrkt, alt överfurirskadern ökas på sätt chefen
för armen föreslagit. De för hundtjänstskolan avsedda beställningarna borde
dock upplagas på personalförteckning för nämnda skola.

För budgetåret 1951/52 fastställd personalförteckning för armén upplager,
med undantag av musikmanskap och furirer i beställningsmannatjänst
vid tygstaten, följande antal beställningar för icke-ordinarie manskap,
nämligen 2 608 furirer, 1 027 korpraler (konstaplar) samt 2 036 vicekorpraler
(vicekonstaplar) och meniga. Arméchefens förslag till stater
för dylikt manskap för budgetåret 1952/53 innebär i stort sett en fortsatt
begränsning i enlighet med vad 1944 års manskapsutredning föreslagit i sitt
vid 1947 års riksdag prövade förslag till åtgärder för att begränsa antalet
kontraktsanställt manskap inom krigsmakten, varvid beaktats att vid K 1
och A 8 tills vidare må bibehållas visst antal furirsbeställningar för bevakningsuppgifter
(prop. 1951: 110, s. 108 och 114). Enligt förslaget minskas
antalet beställningar för furirer med 135 till 2 473, för korpraler (konstaplar)
med 4 till 1 023 samt för vicekorpraler (vicekonstaplar) och meniga
med 14 till 2 022.

Mot vad arméchefen föreslagit i denna del bar civilförvaltningen icke
haft något att erinra.

Departementschefen.

Det nuvarande systemet för rekrytering av underbefälskadern inom
armén, volontärinstitutionen, infört genom beslut av 1901 års riksdag, ingav
redan vid dess antagande vissa betänkligheter. Efter hand visade sig
även att volontärrekryteringen, framför allt vid infanteriet, var förenad
med stora svårigheter. Trots alltmer ökade vakanser inom underbefälskadern
bibehölls emellertid systemet praktiskt taget oförändrat ända fram
till 1925 års försvarsbeslut, då ett nytt utvecklingsskede började. De åtgärder,
som före 1925 vidtagits, hade främst tagit sikte på att tillgodose volontärinstilutionens
rent militära syfte att tillhandahålla armén tillräckligt antal
underbefäl. De av 1925 års riksdag beslutade reformerna inneburo att
volontärinstitutionen utformades på ett sådant sätt att den fast anställde
meddelades ett visst mått av allmänbildning så att han kunde hävda sig
på den civila arbetsmarknaden då han lämnade sin tjänst. Vidare skapades
möjligheter för de fast anställda att vinna officersbefordran. Under åren
närmast efter 1925 genomfördes dessa reformer i stort sett och efter hand
vidtogos ytterligare åtgärder i enlighet med de år 1925 uppdragna riktlinjerna.
Genom 1942 års försvarsbeslut vidgades ytterligare allmänbildningsmöjligheterna
för det fast anställda underbefälet. Syftet var emellertid
icke endast att bereda underbefälet konkurrenskraft på den civila arbetsmarknaden
utan även att — i överensstämmelse med 1925 års beslut —
öppna större möjligheter för underbefälet att vinna anställning som officer
på stat. Samtidigt med dessa strävanden att höja den allmänna bildningsnivån
bos underbefälet bar vidtagits en rad åtgärder för att främja civilanställningen.

Kungi. Maj:ts proposition nr 120.

Oaktat dessa rekryteringsbefrämjande åtgärder har rekryteringen på
senare år blivit helt otillfredsställande, särskilt inom infanteriet. Antalet
vakanser inom underbefälsgraderna har på grund härav ökats betydligt
och är för närvarande så storl, att allvarliga svårigheter uppstått att på ett
tillfredsställande sätt bedriva tjänsten vid truppförbanden.

Mot bakgrunden bland annat av den dåliga underbefälsrekryteringen tillsattes
år 1948 eu utredning, befälsutredningen, för att framlägga förslag
till befälsfrågans lösning vid armén. Enligt det alternativ, som i första hand
skulle undersökas, förutsattes, att volontärinstitutionen skulle ersättas med
ett system med värnpliktiga instruktörer. Av olika skäl har befälsutredningen
ännu icke kunnat slutföra sitt arbete. Av utredningens i ärendet
avgivna utlåtande framgår emellertid, att man numera räknar med att för
instruktörsuppgifter utnyttja fast anställda underbefäl. Systemet med värnpliktiga
instruktörer anses sålunda icke längre användbart.

Utmärkande för den nuvarande underbefälsorganisationen är den snabba
personalomsättningen. Med hänsyn till att endast ett mindre antal underbefäl
kan tillförsäkras stadigvarande anställning inom försvaret slutar
nämligen flertalet underbefäl sin anställning vid armén vid kontraktstidens
utgång eller kort tid därefter. På grund av den relativt långa utbildningstiden
blir härigenom den tid vederbörande står till förfogande för befälsuppgifter
mycket kort. Systemet måste därför med hänsyn till de dryga
utbildningskostnaderna betraktas såsom i förhållande till effekten mycket
dyrbart. Den snabba personalomsättningen föranleder vidare, att det årliga
nyrekryteringsbehovet blir stort, för nu löpande utbildningsår omkring
1 150. Då samtidigt kontraktssystemet — vilket innebär att befälsaspiranten
före anställningen måste binda sig för som regel 4Vs år — torde verka
rekryteringshämmande, är det knappast överraskande att under nu rådande
förhållanden på arbetsmarknaden behovet icke kunnat fyllas.

Även om givetvis rekryteringssvårigheterna blivit särskilt framträdande
under senare år med rådande goda arbetsmöjligheter på den civila arbetsmarknaden,
torde sålunda systemet i och för sig väsentligt bidraga till
de ogynnsamma rekryteringsresultaten.

Det av arméchefen framlagda förslaget avser en radikal omläggning av
underbefälsorganisationen. Volontärinstitutionen — med viss tids kontraklsanställning
och korttidsanställning av större delen av underbefälet — slopas
i princip och ersättes med ett system, i vilket underbefälet rekryteras direkt
ur de värnpliktigas led bland dem som Aid inskrivning uttagits till underbefäls-(gruppchefs-)utbildning.
På motsvarande sätt som inom den civila
statsförvaltningen anställas underbefälsaspiranterna, efter avslutad värnpliktsutbildning,
såsom aspiranter med aiss tids ömsesidig uppsägningsrätt.
Flertalet aspiranter som med godkännande
ningen tillförsäkras anställningar inom försA’aret med pensionsrätt. Omsättningen
av underbefäl — och därmed det årliga rekryteringsbehoAret —
minskas till mindre än hälften.

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Arméchefens förslag synes mig äga påtagliga förtjänster och vara väl ägnat
att i princip läggas till grund för ett beslut. Genom det minskade rekryteringsbehovet
och slopandet av kontraktsanställningen bör ett väsentligt
bättre rekryteringsresultat kunna ernås. Förlängningen av den genomsnittliga
anställningstiden medför vidare avsevärda kostnadsbesparingar. Till
belysning härav må nämnas att ett genomförande av förslaget i hela dess
vidd — innebärande en ökning av befälslcadern med omkring 1 000 man —
skulle medföra en årlig besparing av omkring 9 miljoner kronor. Härvid
ha dock de ökade pensionskostnaderna icke beaktats.

1 några remissutlåtanden har anförts, att med beslut om ändring av
underbefälssystemet borde anstå, till dess befälsutredningen slutfört sitt
arbete. Enär emellertid arméchefens förslag synes i princip ansluta sig till
de riktlinjer, efter vilka befälsutredningen numera arbetar, och sålunda
icke kan anses föregripa resultatet av nämnda utredning, anser jag icke
tillräckliga skäl föreligga att uppskjuta frågans prövning. Det ogynnsamma
rekryteringsläget gör det angeläget att en bättre underbefälsorganisation
snarast genomföres. Jag föreslår därför, att arméchefens förslag
i princip lägges till grund för proposition redan till innevarande års riksdag.

Jag övergår nu till vissa detaljer i förslaget.

För att vidga rekryteringsunderlaget och minska tidsrummet mellan
avslutad skolgång och värnpliktsutbildningens påbörjande har arméchefen
föreslagit, att de som önska erhålla anställning som underbefälsaspiranter
skola kunna förtidsinskrivas redan vid 17 års ålder. De skäl som anförts
till stöd härför ha synts mig vägande, och jag tillstyrker därför förslaget
Irots de betänkligheter, som härutinnan anförts av befälsutredningen.

Mot arméchefens förslag beträffande underbefälsaspiranternas utbildning
och anställning som furirer har jag intet att erinra. Beträffande
frågan om avlöningsförmåner under instruktörsskola samt tidpunkten för
erhållande av extra ordinarie anställning m. m. torde dock böra tillämpas
i huvudsak motsvarande grunder som inom statsförvaltningen i övrigt. Den
förkortning av utbildningstiden som förslaget innebär medför en avsevärd
minskning av utbildningskostnaderna.

Arméchefen har som redan anmärkts räknat med en väsentlig utökning
av antalet instruktörsbefattningar — de befattningar för vilka underbefälet
i första hand avses. Då det anses omöjligt att utnyttja underbefälet i instruktörsbefattningar
efter 42-årsåldern, kräves även en avsevärd ökning av
antalet befattningar för äldre underbefäl. Arméchefen bar med hänsyn härtill
sett sig nödsakad föreslå, att sammanlagt omkring 875 befattningar,
som för närvarande bestridas av civila eller civilmilitära tjänstemän m. fl.,
skola övertagas av äldre underbefäl. Arméchefen har vidare räknat med
att 250 nya beställningar för underbefäl skola inrättas för vakttjänst och
för vissa göromål avseende truppförbandens ulbildningsanordningar.

Befälsutredningen synes ha räknat med en icke oväsentlig ökning av
den hefälskategori, som motsvarar de nuvarande officerarna och underoffi -

Kungl. Maj.ts proposition nr 120.

cerarna, och liar med hänsyn bland annat härtill räknat med avsevärt färre
underbefälsinstruktörer med påföljd att befintliga befattningar för andra
än underbefäl behöva tagas i anspråk i endast begränsad omfattning för
att placera äldre underbefäl.

För egen del finner jag mig icke för närvarande kunna taga slutlig
ställning till behovet av instruktörer. För att icke föregripa framtida ställningstaganden
till befälsfrågan i dess helhet vill jag föreslå, att förändringarna
beträffande underbefälskaderns sammansättning för nästa budgetår
hållas inom ramen för den underbefälskader, som är fastställd för
innevarande budgetår. Detta innebär, att vid ett normalinfanteriregemente
skulle finnas 79 beställningar för överfurirer och furirer. Enligt arméchefens
förslag skulle motsvarande antal för nästa budgetår utgöra 84 och
i slutläget uppgå till 134, medan befälsutredningen räknat med 67. I det
av arméchefen för slutläget beräknade antalet ingå vissa beställningar som
avses för uppgifter vilka nu fyllas av civil eller civilmilitär personal.

Med den av mig nyss angivna förutsättningen beräknar jag det sammanlagda
antalet överfurirer och furirer vid armén till 3 971. Av beställningarna
torde 1 520 böra avses för överfurirer och 2 451 för furirer. I enlighet med
arméchefens förslag torde de furirer, som varit anställda såsom extra ordinarie
under minst 2 år och visat sig lämpliga för fortsatt tjänst, böra erhålla
ordinarie anställning. Antalet bör dock icke få överstiga 760. Befordran
till överfurir får ske i mån av tillgång på beställningar, dock tidigast
efter sex år som furir.

Jag har intet att erinra mot att underbefälskadern på längre sikt utökas
med de av arméchefen föreslagna beställningarna för vaktchefer och tillsynsmän
för vissa utbildningsanordningar. Dylika befattningar böra i princip
förbehållas äldre underbefäl. Med den begränsade utökning av överfurirskadern
som jag föreslår för nästa budgetår synes det däremot icke
erforderligt att nu taga ställning till förslaget att placera äldre underbefäl
i befattningar som nu uppehållas av civila och civilmilitära tjänstemän m. fl.

Fördelningen av underbefälsbeställningarna på olika befattningar synes
böra ankomma på chefen för armén. Av dennes förslag framgår bl. a., att
ett antal beställningar avsetts för instruktörer i specialtjänst.

Till frågan om inrättande av beställningar för rustmästare kan jag icke
nu taga ställning.

Frågan om pensionsåldern för överfurirer synes böra prövas i samband
med att pensionsåldern för övrig personal inom försvaret upptages till behandling.

Med utgångspunkt i övrigt från arméchefens beräkningar föreslår jag,
att kadern av underbefäl och underbefälsaspiranter för budgetåret 1952/53
— med undantag av musikmanskap och furirer i beställningsmannatjänst
vid tygstaten — fastställes på sätt framgår av följande sammanställning.

Rungl. Maj.ts proposition nr 120.

	Budgetår
	1951/52	1952/53
Överfurirer...................	1363,	1520
Furirer...............................	2 608
Korpraler (Konstaplar).........................	1027	1023
Vicekorpraler (Vicekonstaplar) ocli meniga........	2 036	1340
Summa	7 034	6 334

Antalet beställningar skulle således minskas med (7 034 — 6 334=)
700. Minskningen beror huvudsakligen på det minskade rekryteringsbehov,
som kommer att föreligga genom övergången till den nya underbefälsorganisationen.
Nyrekryteringen, vilken innevarande budgetår avsetts skola
omfatta omkring 1 150 volontärer och i verkligheten utgjort omkring 850
man, beräknas för nästa budgetår — under Ailket år redan anställda volontärer
disponeras — till allenast omkring 350 man för att i fortsättningen
normalt uppgå till omkring 500 man per år.

Såsom arméchefen föreslagit bör möjlighet erbjudas för lämpliga förutvarande
fast anställda underbefäl att efter särskild prövning erhålla återanställning
inom de till förfogande stående staterna.

De föreslagna ändringarna beträffande manskapskaderns sammansättning
böra beaktas vid uppgörande av personalförteckningar för budgetåret
1952/53.

Det torde böra ankomma på Kungl. Maj :t att efter förslag av chefen
för armén meddela de bestämmelser som kunna erfordras för genomförandet
av den nu föreslagna underbefälsorganisationen.

Åberopande vad i det föregående anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen

att besluta, att arméns manskapsorganisation skall utformas
efter i huvudsak de riktlinjer, som här angivits.

[3.] Löneställ ningen för förvaltare vid armén, flottan och flygvapnet.

Enligt före den 1 juli 1951 gällande ordning uppdelades underofficerarna
i tre tjänste- och lönegrader, nämligen sergeanter (underofficerare av 2.
graden) i Ma 4, fanjunkare (styckjunkare, flaggunderofficerare) i Ma 5
samt förvaltare i Ma 6. I samband med genomförandet från och med den
1 juli 1947 av allmän lönereglering för statens tjänstemän infördes i det
militära lönegradsschemat ytterligare en för förvaltare avsedd lönegrad,
Ma 8, omfattande löneklasserna 22—25. Vid inrättandet av denna lönegrad
lämnades emellertid öppet, i vilken omfattning och efter vilka grunder förvaltare
borde inplaceras i den nya lönegraden. Genom beslut den 30 juni
1949 uppdrog emellertid Kungl. Maj:t åt 1949 års tjänsteförteckningskominitté
att verkställa utredning och avgiva förslag rörande löneställningen
för militära förvaltare och därmed sammanhängande frågor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

I sitt betänkande den 19 januari 1951 rörande flottans underofficerare
föreslog marinens underofficerssakkunniga bl. a., att vid flottan skulle
finnas 32 beställningar för förvaltare i Ma 8 och 123 för förvaltare i Ma 6.
De sakkunniga framhöllo därvid, att frågan om förvaltarnas löneställning
icke kunde undantagas från tjänsteförteckningskommitténs prövning. I
propositionen 1951: 110 uttalade föredragande departementschefen, att han
på grundval av de sakkunnigas förslag, med vissa däri förordade ändringar,
för budgetåret 1951/52 räknade med 13 förvaltarbeställningar i Ma 8 och 99
i Ma 6 vid flottan. I propositionen förutsattes vidare att vissa maskintjänstchefer
m. fl. skulle under sjötjänstgöring anses bestrida förvaltargöromål.
Riksdagen beslöt i enlighet med departementschefens förslag.

Enligt gällande personalförteckningar för de olika försvarsgrenarna utgör
antalet förvaltarbeställningar — inberäknat vissa övergångsvis upptagna
beställningar — 13 i Ma 8 och 572 i Ma 6 med följande fördelning.

Försvarsgren	Beställningar
Ma 8	Ma 6
		>293
Marinen:	13	108
		3H
	_	133
1 Härav 2 alternativt Ha	5.

Beställningarna för förvaltare vid armén avses för tygförrådstjänst, intendenturförrådstjänst,
kassatjänst, sjukvårdsförrådstjänst, kasernvårdstjänst,
expeditionstjänst och instruktörstjänst. Förvaltarbeställningarna
vid marinen äro avsedda för instruktörstjänst, teknisk tjänst, stabs- och
annan förvaltningstjänst än vid förråd, förrådstjänst samt kassatjänst
in. m. Förvaltarbeställningar vid flygvapnet avses för flygstationstjänst,
signaltjänst, förrådstjänst och kassatjänst.

194-9 års tjänsteförteckningskommitté har i skrivelse den 22 november
1951 framlagt förslag angående förvaltarnas löneställning. Kommittén har
därvid till en början uttalat, att kommittén tolkat det åt kommittén genom
beslutet den 30 juni 1949 givna uppdraget så, att detta i första hand avsåge
frågan om lönegradsplacering av förvaltare med utnyttjande av de nuvarande
lönegraderna Ma 8 och Ma 6. Frågan om löneställningen för förvaltare
i förhållande till andra grupper anställningshavare upptoge kommittén
icke i förevarande sammanhang till behandling.

Tjänsteförteckningskommittén har förklarat, att kommittén övervägt,
huruvida samtliga förvaltarbeställningar borde hänföras till en och samma
lönegrad. Kommittén har därvid funnit att tillräckliga skäl icke f. n. föreligga
för en sådan åtgärd. I enlighet härmed har kommittén förordat, att
de båda lönegraderna Ma 6 och Ma 8 alltjämt tagas i anspråk för förvaltare.

Kungl. Maj.ts proposition nr 120.

Kommittén har vidare uttalat, att den ägnat ingående överväganden åt
frågan om förvaltarnas differentiering på nämnda båda lönegrader. Med
beaktande av arbetets art, ansvarsförhållanden och övriga på lönegradsplaceringen
inverkande omständigheter har kommittén framställt nedanstående
förslag.

Beträffande armén föreslås att i Ma 8 placeras dels 65 förvaltare vid fälttygkåren
i tygförrådstjänst vid truppförband och lantmilitära försvarsområden,
dels 112 förvaltare vid intendenturkåren, nämligen 60 i intendenturförrådstjänst
vid truppförbanden, Kiruna—Jokkmokks försvarsområde
och de centrala intendenturanstalterna samt 52 i kassatjänst, övriga förvaltarbeställningar
föreslås bibehållna i Ma 6.

Vad angår marinen ha, såsom tidigare nämnts, 13 beställningar i Ma 8
redan inrättats vid flottan varjämte vissa vikariatslöneförordnanden i
samma lönegrad medgivits. Kommittén föreslår till en början, att marinens
underofficerssakkunnigas förslag angående inplacering i Ma 8 genomföres.
Detta innebär, att ytterligare (32—13 =) 19 beställningar skulle hänföras
till nämnda lönegrad. Vid allmän prövning av förvaltarfrågan — på sätt
marinens underofficerssakkunniga förutsatt — har kommittén därutöver
funnit skäl föreligga för placering i Ma 8 av ytterligare 21 beställningar,
av vilka 11 nu äro i Ma 5.

De av kommittén sålunda föreslagna 40 nya förvaltarbeställningarna i
Ma 8 vid flottan detaljredovisas i följande sammanställning.

Befattningar	Antal
Förvaltare tjänstgörande vid niarinstabens organisationsavdelning.............. Chef för underofficersdetali ÖSS och ÖSK ........... Chef för registerdetalj ÖSG ............................	1 2 1
Maskintjänstchef (uppbördsmaskinist) pä, 9 stadsjagare och jagaren Klas Horn ..	10
Maskintjänstchef (uppbördsmaskinist) pä 2 landskapsjagare .	2
Kontrollant vid maskinsektion ÖVK ..........	1
Biträde åt chef för fartygsavdelning ÖVS, ÖVK och ÖVG. .	3
Biträde åt chef för skrovsektion ÖVK . . .	1
Uppbördsman vid beklädnadsförråd MDO och. MDS..........	2
Uppbördsman vid beklädnads- och intendenturinventarieförråd MDV. .	1
Uppbördsman vid proviantförråd MDS ............	1
Kassachef vid marinstaben.............................	1
Chef för avlöningsdetalj MDO och MDS ....	2
Uppbördsman vid sjöreserv ÖVS....................	1
Fartygschef på 3 tankfartyg ........................	3
Biträde åt nybyggnadskontrollant i marinförvaltningen . . .	1
Uppbördsman vid elektroinventarieförråd, tillika föreståndare för kraftcentral ÖVG	1
Uppbördsman vid reservdelsförråd för motorer ÖVS..	1
Föreståndare för kommenderings- och militär personaldetalj ÖVS och ÖVK .	2
Uppbördsman vid artilleriammunitionsförråd ÖVS och ÖVK..	2
Uppbördsman vid artilleriinventarie- och artilleriammunitionsförråd ÖVG ......	1
Summa beställningar i Ma 8	40

Antalet beställningar i Ma 8 vid flottan skulle alltså vid bifall till förslaget,
bortsett från vikariatslöneförordnanden, uppgå till sammanlagt 53.

3 — »r.o 5* till)(011; till riksdagens protokoll 11)52. 1 sand. Nr 120.

34 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

För kustartilleriets vidkommande anser kommittén, att de förvaltare i
kassatjänst som med säkerhet kunna beräknas erforderliga i sådan egenskap
efter genomförd omorganisation av stabs- och förvaltningstjänsten,
böra hänföras till Ma 8. I enlighet härmed föreslås, att 5 beställningar för
kassachefer placeras i nämnda lönegrad.

Övriga förvaltarbeställningar vid marinen föreslås bibehållna i Ma 6, vad
kustartilleriet beträffar i avvaktan på resultatet av pågående organisationsundersökningar
och marinens underofficerssakkunnigas utredning.

Vad angår flygvapnet föreslår kommittén att de 20 nuvarande beställningarna
såsom förvaltare i kassatjänst hänföras till den högre förvaltargraden.

Beträffande förvaltare i flygstationstjänst och i förrådstjänst (flygmateriel),
sammanlagt 74 beställningar, har kommittén anfört följande.
Enligt principbeslut av 1948 års riksdag (prop. 206, s. 446, 447, 455 och 462)
skola nuvarande beställningar vid fullt genomförd personalorganisation ersättas
med verkmästare av 1. klassen i Ca 21. Emellertid beslöts att det
skulle anstå med frågan om det sätt, på vilket övergången till den nya personalorganisationen
skulle ske. I enlighet med beslut vid 1951 års riksdag
(prop. 110 s. 177) har Kungl. Maj :t den 1 juni 1951 meddelat vissa bestämmelser
av provisorisk natur. Sålunda må, i den mån vakanser uppkomma
i de 54 beställningarna för förvaltare i flygstationstjänst samt
20 beställningar för förvaltare i förrådstjänst (flygmateriel), tills vidare
såsom ersättare för sådana förvaltare anställas extra tjänstemän i Cg 19.
Av det anförda framgår, att ifrågavarande 74 beställningar för framtiden
ej äro avsedda för militära förvaltare utan för civilmilitära verkmästare.
Frågan om lönegradsplaceringen av verkmästarbeställningar vid
försvaret har ännu ej varit föremål för prövning inom kommittén. Kommittén
har ej ansett sig böra ingå på spörsmålet om ifrågavarande förvaltares
lönegradsplacering.

Övriga förvaltare vid flygvapnet har kommittén föreslagit skola bibehållas
i Ma 6.

Kommitténs förslag — som medför en kostnadsökning för löner av omkring
500 000 kronor — innebär sammanfattningsvis följande.

Försvarsgren	Förva Itarbestäl Iningar
Nuvarande förhållanden	Kommitténs förslag
Ma 6	Ma 8	Ma 6	Ma 8
Armén ............................	293		116	177
Marinen
Flottan *)........................	108	13	79	53
Kustartilleriet ..................	38	—	33	5
Flygvapnet........................	133	—	113	20
S:a	572	13	341	255
*) Vikariatslönoförordnanden f3r vissa maskintjäiistchefer ej modräknade.

Kunyl. Maj:ls proposition nr 120.

Kommittén har anmält, att förhandlingar ägt rum mellan kommittén och
tjänstemännens centralorganisation (TCO) samt att därvid, ehuru vissa
meningsskiljaktigheter kommit till uttryck, överenskommelse träffats om
nyss angivna förslag. Kommittén har i detta sammanhang framhållit, att
organisationen beträffande flygvapnet uttalat önskemål, att nuvarande 54
förvaltare i flygstationstjänst och 20 förvaltare i förrådstjänst (flygmateriel)
måtte övergångsvis hänföras till lönegrad Ma 8.

I skrivelse den 20 december 1951 har förvaltaren B. Andersson m. fl.
hemställt, alt följande förvaltarbeställningar måtte placeras i Ma 8, nämligen
dels vid Stockholms örlogsvarv beställningarna för förvaltare vid
artilleri- och eldledningsförråden, minammunitions- och mininventarieförråden,
sveputrednings- och svepinventarieförråden, teleinventarie- och teleutredningsförråden
samt material- och drivmedelsförråden, dels vid Ostkustens
marindistrikt beställningarna för förvaltare vid proviantförrådet
och vid intendenturinventarieförrådet, dels ock beställningen för förvaltare
Vid marinens centrala intendenturförråd i Norberg.

Chefen för flygvapnet har i skrivelse den 13 februari 1952 hemställt bl. a.,
att beställningarna för flygvapnets förvaltare i förrådstjänst (intendenturmateriel)
och i signaltjänst, vilka beställningar av tjänsteförteckningskommittén
förutsatts skola bibehållas i Ma 6, med hänsyn till de med beställningarna
förenade arbetsuppgifterna måtte placeras i Ma 8.

Departementschefen.

Tjänsteförteckningskommitténs nu framlagda förslag angående löneställningen
för militära förvaltare har, såsom framgår av den lämnade redogörelsen,
avlåtits efter förhandlingar mellan kommittén och tjänstemännens
centralorganisation (TCO). Därvid har — låt vara att vissa meningsskiljaktigheter
kommit till uttryck — överenskommelse träffats i enlighet
med det av kommittén framlagda förslaget.

Kommitténs förslag avser löneställningen för förvaltare vid samtliga försvarsgrenar.
Marinens underofficerssakkunniga ha numera med skrivelse
den 7 februari 1952 avgivit betänkande rörande kustartilleriets underofficerare.
Förslaget kommer att av mig anmälas i nästa punkt. Jag upptager
därför icke under nu förevarande punkt frågan om löneställningen för förvaltare
vid kustartilleriet.

Såvitt avser armén, flottan och flygvapnet tillstyrker jag att de av kommittén
föreslagna uppflyttningarna till förvaltarbeställningar i Ma 8 genomföras.
Därjämte föreslår jag alt till Ma 8 uppflyttas ytterligare en förvaltare
vid fältlygkåren, nämligen armétygförvaltaren vid Stockholms kustartilleförsvar.
Anledning att därutöver avvika från kommitténs förslag synes
mig f. n. icke föreligga. Det bör i delta sammanhang framhållas att kommitténs
ställningstagande onekligen i viss mån försvårats av att bedömandet
beträffande eu stor del av försvaret icke kunnat grundas på en

36 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

efter verkställd rationaliseringsundersökning avpassad organisation. Det
torde därför icke vara uteslutet att, efter hand som organisationsundersökningarna
inom försvaret fortsätta och beslut om ändrad organisation i anslutning
därtill meddelas, jämkningar i de nu föreslagna löneställningarna
kunna befinnas påkallade.

Nyinrättade förvaltarbeställningar böra besättas i den takt personalläget
medgiver. Av mig enligt det anförda förordade personalförändringar böra
beaktas vid uppgörande av personalförteckning för nästa budgetår.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att godkänna vad jag i det föregående föreslagit rörande
förvaltare vid armén, flottan och flygvapnet.

[4.] Kustartilleriets underofficerare.

På grundval av marinens underofficerssakkunnigas utredning rörande
flottans underofficerare fattades vid 1951 års riksdag (prop. nr 110; rd.
skr. nr 4) beslut om ändrad sammansättning av staten för flottans underofficerare
in. m. Marinens underofficerssakkunniga ha numera slutfört
sin utredning jämväl rörande kustartilleriets underofficerare och de sakkunniga1
ha med skrivelse den 7 februari 1952 avgivit betänkande rörande
denna utredning (stencilerat).

Över underofficerssakkunnigas nämnda betänkande ba yttranden avgivits
av chefen för marinen, försvarets civilförvaltning, försvarets sjukvårdsstyrelse,
statskontoret, statens lönenämnd, statens organisationsnämnd,
Svenska underofficersförbundet samt Marinens inaskinbefälsförening.

Den i utredningsarbetet deltagande representanten för kustartilleriets
maskinunderofficerare har till det nu avgivna betänkandet fogat ett särskilt
yttrande. Beträffande innebörden av detta yttrande torde få hänvisas
till det följande.

Marinens underofficerssakkunniga.

De sakkunniga ha på grundval av nuvarande personalstater verkställt
vissa beräkningar över befordringsåldrar m. in. Därvid har framhållits, att
en sådan undersökning endast kan giva värden för inbördes jämförelsei.
Vid beräkningarnas utförande ha de sakkunniga måst bortse från vissa
faktorer, såsom möjligheten för underofficerare att övergå till andra än

1 Utredningsarbetet rörande kustartilleriets underofficerare har verkställts av överdirektören
i arbetsmarknadsstyrelsen C. W. Curtman, ordförande, byråchefen i civildepartementet
L. Rydback, majoren å kustartilleriets reservstat E. Wennerstrom samt för
frågor rörande maskinbefälet underofficeren av 2. graden vid kustartilleriet G. Svenson
och för frågor rörande underofficerskårerna i övrigt numera förvaltaren vid flottan
A. E. Nyman.

Kungl, Maj:ts proposition nr 120.

underofficersbeställningar inom krigsmakten, rådande olikheter i fråga om
befordringsenheter m. in. Värdena i följande tablå äro beräknade utan
hänsyn till sådana faktorer och dessutom grundade på antagandet att de
för budgetåret 1951/52 fastställda underofficersstaterna äro helt besatta.

Försvarsgren	Genomsnittlig befordringsålder till flaggunderofficer (fanjun-kare), därest befordrings-ålder till förvaltare utgör 4ö år \| 60 år
Kustartilleriet .................	44,i	44,3
Flottan..............................	40,3	40,6
Armén.....................	37,4	38.1
Flygvapnet..........................	37,8	39,2

De sakkunniga ha ävenledes beräknat hur stor del — angiven i procent
— av varje årskull 45-åriga resp. 50-åriga flaggunderofficerare (motsvarande)
som har möjlighet att vinna förvaltarbefordran, därest denna inträffar
vid 45 år respektive 50 år. Ifrågavarande beräkningar redovisas i
följande tablå.

Försvarsgren	Procent av hel årskull 45-åriga resp. 50-åriga flaggunder-officerarc, som bli förvaltare därest förvaltarbefordran inträffar vid
45 år	60 år
Kustartilleriet ............	16,o 22,3 23,6 45,2	24,8 34.7 38.8 75.8
Flottan (medeltal) .............
Armén....................
Flygvapnet...................

Under de sakkunnigas arbete ha framförts önskemål om en översyn av
befälsorganisationen vid kustartilleriet. Med hänsyn bl. a. till det uppdrag
som givits befälsutredningen och till den i samband därmed berörda frågan
om att utsträcka befälsutredningen även till andra delar av försvaret än
armén ha de sakkunniga emellertid ansett sig icke böra ingå på befälsorganisatoriska
spörsmål. De sakkunniga ha således utgått från att befälsorganisationen
innefattar en underofficerskår med traditionell struktur
och avgränsning mot officers- och underbefälskårerna.

Utbildningsfrågorna ha ansetts ligga utom de sakkunnigas utredningsuppdrag.
Vid detta ställningstagande har beaktats icke blott vad i det föregående
anförts rörande befälsutredningens arbete utan även att enligt Kungl.
Maj:ts bemyndigande den 30 maj 1947 särskilda sakkunniga ha tillkallats
för att verkställa utredningar i detta ämne (försvarets skolutredning).

Under utredningsarbetet rörande flottans underofficerare prövade de
sakkunniga ett föreliggande förslag till omorganisation av marinens maski -

Iiungl. May.ts proposition nr 12U.

nistkårer. Förslaget, som i enlighet med benämningen omfattade även kustartilleriets
maskinister, bär av den i utredningsarbetet deltagande representanten
för maskinunderofficerarna vid kustartilleriet ånyo aktualiserats.
De sakkunniga ha emellertid icke funnit skäl alt ändra den principiella
ställning till förslaget som de tidigare intagit, innebärande sammanfattningsvis
att marinens maskinister även i fortsättningen böra vara underofficerare.
De sakkunniga ha sålunda räknat med alt kustartilleriets maskinister skola
ingå i organisationen på sätt nu är fallet, d. v. s. som en del av underofficerskåren.

Herr Svenson har i särskilt yttrande förklarat, att han ansåge, att frågan
om maskinisternas organisation m. in. genom de sakkunnigas ställningstagande
i detta avseende icke lösts på ett tillfredsställande sätt men att han,
i avvaktan på eu allmän omprövning av hela befälsorganisationen, ansåge
sig icke nu böra framställa något yrkande i denna fråga.

Beträffande omfattningen och sammansättningen av kustartilleriets underofficerskår
ha de sakkunniga erinrat om, att behovet av underofficerare
på aktiv stat är beroende av kustartilleriorganisationens storlek och uppbyggnad
samt av gränsdragningen mellan arbetsuppgifterna för officerare,
underofficerare och underbefäl. Av betydelse för behovsberäkningen är
vidare om till utgångspunkt tages krigs- eller fredsorganisalionen.

De sakkunniga ha förklarat att de vid fullgörandet av sitt uppdrag mött
svårigheter att finna fasta utgångspunkter för en slutlig prövning av
underofficerskårens vid kustartilleriet storlek och sammansättning. Anledningen
härtill vore framförallt att fredsorganisationen av stabs- och
förvaltningstjänsten vid kustartilleriet f. n. omprövades. Då även krigsorganisationen
syntes komma att påverkas av den slutliga utformningen
av stabs- och förvaltningstjänsten i fred hade de sakkunniga ansett sig böra
avstå från en detalj prövning av behoven av underofficerare i freds- och
krigsorganisationerna.

Med hänsyn till att organisationen är föremål för översyn ha de sakkunniga
övervägt, om de inte bort låta utredningsarbetet vila i avbidan på
att ett fastare underlag för arbetet skulle skapas. Detta skulle emellertid ha
inneburit, framhålla de sakkunniga, att kustartilleriets underofficerare
kommit i en ogynnsam situation i förhållande till flottans underofficerare,
vilkas avlönings- och befordringsförhållanden förbättrats fr. o. in. den 1
juli 1951. Även av rekrytcringsskäl borde den avsedda utredningen icke
skjutas på framtiden. Efter prövning av olika möjligheter att utan tidsutdräkt
fullfölja arbetet ha de sakkunniga stannat för att verkställa utredningen
med utgångspunkt från de arbetsuppgifter som nu i fred åvila kustartilleriets
underofficerare eller — i fråga om stabs- och förvaltningstjänsten
— komma att åvila dem efter en omorganisation av samtliga kustartilleriförsvar
i anslutning till ett förslag till omorganisation av Stockholms kustartilleriförsvar,
som den 15 januari 1951 avgivits till Kung!. Maj:t. De sak -

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

kunnigas förslag är vidare grundat på det antal underofficerare som enligt
personalförteckningen för budgetåret 1951/52 må finnas vid kustartilleriet
eller 513, varav 16 för musikunderofficerare. De sakkunniga ha erinrat om
att enligt 1942 års försvarsbeslut skulle kustartilleriets mobiliseringsbehov
av underofficerare på aktiv stat uppgå till 556 befattningshavare. Enligt
inspektörens för kustartilleriet beräkningar erfordras emellertid numera
ett avsevärt större antal stamunderofficerare.

De sakkunniga ha närmare studerat förhållandena vid Stockholms kustartilleriförsvar
och Vaxholms kustartilleriregemente samt verkställt en överföring
av de synpunkter, som därvid framkommit, på övriga kustartilleriförsvar
och kustartillcritruppförband. Grundmaterialet till sistnämnda
arbete ha de sakkunniga erhållit av inspektören för kustartilleriet. Detta
förfaringssätt kan, enligt vad de sakkunniga framhålla, icke leda till en
definitiv stat för kustartilleriets underofficerare. Därest organisationsundersökningar
verkställdes vid andra kustartilleriförsvar än Stockholms
kunde dessa leda till resultat, vilka avvika från det underlag som de sakkunniga
utnyttjat.

De sakkunnigas huvuduppgift beträffande kustartilleriets underofficerare
har i princip varit densamma som i fråga om flottans underofficerare,
d. v. s. värdering och lönegradsplacering av befattningar avsedda för stamunderofficerare.
Härvid har beaktats vad 1949 års tjänsteförteckningskommitté
anfört i sin skrivelse den 22 november 1951 rörande löneställningen
för militära förvaltare. I övrigt har vid lönegradsplaceringen av de olika
underofficersbefattningarna i tillämpliga delar använts samma grunder
som vid värderingen och lönegradsplaceringen av flottans underofficerare.
De sakkunniga ha i sitt betänkande närmare motiverat och kommenterat
vissa ställningstaganden (s. 48 o. f. i betänkandet).

Vid utredningen ha de sakkunniga icke ingått på frågor rörande kustartilleriets
musikpersonal, enär hithörande spörsmål syntes komma att
omprövas i anslutning till 1947 års musikutrednings arbete.

Sedan 141 befåttningar, vilkas innehavare enligt de sakkunnigas uppfattning
kunna tillhöra antingen lönegraden Ma 5 eller lönegraden Ma 4,
fördelats med hälften till vardera av nämnda lönegrader, har den beräknade
staten för kustartilleriets underofficerare erhållit följande sammansättning
(musikunderofficerarna #ej medräknade).

Bon ii in ning	Lönegrad	Antal
Förvaltare1 ........................	Ma 8	33
Förvaltare..........................	Ma 6	42
Flaggunderofficerare ................	Ma 5	1%
Underofficerare av 2. graden........	Ma 4	226
Summa beställningar		497
1 Vara? 7 i kasaatjänat.

I följande tablå redovisas närmare de föreslagna förvaltarbeställningarna.

Kungl. May.ts proposition nr 120.

Befattning	Antal
Lönegrad Ma 8
Förvaltare tjänstgörande vid marinförvaltningens skeppsbyggnadsavdelning	i
Förvaltare tjänstgörande vid knstartilleriinspektionens personal- och orga-
nisationsavdelning ....................................................	1
Telemästare vid tygavdelning (SK och BK) ..............................	2
Förvaltare vid artilleriinventarieförråd (SK och BK) ......................	2
Förvaltare vid artilleriinventarie- och artilleriammutiitionsförråd (GKocliHK)	2
Förvaltare vid artilleriammunitionsförråd (SK och BK)....................	2
Förvaltare vid mininventarie- och minammunitionsförråd (SK, BK, GK, GbK
och HK) ..............................................................	5
Förvaltare vid intendenturförråd (SK, BK, GK, GbK och HK) ............	5
Förvaltare vid fortifikationsavdelnings värme- och sanitetsdetalj (SK, BK
och GbK)..............................................................	3
Förvaltare vid fartygsmaterielförråd (i$K, BK och GbK) ..................	3
Chef för kassaavdelning (SK, BK, GK, GbK, HK, KA 1 och KA 2)........	7
Summa beställningar i lönegrad Ma 8	33

Befattning	Antal
Lönegrad Ma 6 Förvaltare tjänstgörande vid mariaförvaltningens vapenavdelning ........	i
Expeditionsföreståndare vid kustartilleriförsvarsstabs chefsexpedition (SK, BK, GK, GbK och HK)................................................	5
Expeditionsföreståndare vid tygavdelning (SK och BK)....................	2
Tygunderofficer, rustmästare, vid tygavdelning (SK, BK och GbK)........	3
Artilleritygunderofficer vid tygavdelning (SK och BK)....................	2
Telemästare vid tygavdelning (GbK)......................................	1
Förvaltare vid artilleriinventarieförråd (GbK) ............................	1
Förvaltare vid artilleriammuuitionsförråd (GbK) ..........................	1
Förvaltare vid sjukvårdsförråd (SK) ......................................	1
Förvaltare vid fortifikationsavdelnings värme- och sanitetsdetalj (GK och HK)	2
Förvaltare vid fartygsmaterielförråd (GK och HK)........................	2
Expeditionsföreståndare vid truppförbands stabsavdelning (KA 1 och KA 2)	2
Personalregistrator vid truppförbands personalavdelning (KA 1, Ka 2, KA a,	5
Expeditionsföreståndare vid truppförbands intendenturavdelning (KA 1 och KA 2) ................................................................	2
Förvaltare vid truppförbands intendenturförråd (KA 1 och KA 2). ^........	2
Fartygschef..............................................................	10
Summa beställningar i lönegrad Ma 6	42

De sakkunniga ha erinral om att för utnämning till underofficer av 2.
graden vid kustartilleriet fordras, att vederbörande tillhör den yrkesavdelning,
inom vilken utnämning skall äga rum. Befordran till flaggunderofficer
sker däremot oberoende av yrkesavdelning. Beträffande förvaltarna är
läget det, att flertalet förvaltarbefattningar — med hänsyn till de kunskaper
som fordras för att bestrida med befattningarna förenade göromål — kunna
besättas endast med underofficerare ur viss yrkesgren.

Under utredningsarbetet har fråga uppkommit, huruvida nuvarande
befordringssystem ger full rättvisa åt den värdering och lönegradsplacering
av underofficersbefattningarna som de sakkunniga verkställt.

De sakkunniga ha för sin del funnit att innan kustartilleriets organisa -

Kungl. Maj.ts proposition nr 120.

tionsfrågor och därmed sammanhängande personalproblem lösts frågan
om ändring av befordringssystemet icke bör upptagas till prövning.

Herr Svenson har i särskilt yttrande föreslagit att maskinisterna vid
kustartilleriet skola bilda egen befordringsenhet.

I denna fråga ha de sakkunniga närmare anfört följande.

Då redan nu flertalet förvaltarbefattningar i princip rekryteras yrkesavdelningsvis
berör den ifrågasatta ändringen av befordringssystemet i
huvudsak endast möjligheterna att nå flaggunderofficersbeställning. Denna
möjlighet är i avgörande grad beroende av fördelningen på lönegraderna
Ma 5 och Ma 4 av de befattningar, som de sakkunniga hänfört till Ma 5/4.
Fördelas dessa befattningar inom varje yrkesavdelning med hälften till vardera
av lönegraderna Ma 5 och Ma 4 uppkomma skiljaktiga befordringsförhållanden
mellan yrkesavdelningarma. Maskinunderofficerarna skulle
under sådana förhållanden nå flaggunderofficersbeställning tidigare än
övriga underofficerare. För ett system med befordran yrkesavdelningsvis
talar att därigenom befordringsmöjligheterna skulle motsvara den fördelning
å lönegrader som de sakkunniga föreslagit för underofficerarna inom
de olika yrkesavdelningarna. Enligt de upplysningar som lämnats de sakkunniga
förorda emellertid de ansvariga myndigheterna, att kustartilleriets
underofficerare liksom hittills bilda en gemensam befordringsenhet.

På grundval av den föreslagna staten ha de sakkunniga verkställt vissa
beräkningar över befordringsmöjligheterna för kustartilleriets underofficerare.
Av dessa beräkningar framgår, att därest förvaltarbefordran äger
rum vid 50 års ålder flaggunderofficersbeställning kommer att nås vid
39,6 års ålder. Inträffar förvaltarbefordran vid 45 års ålder kommer flaggunderofficersbeställning
att uppnås vid 39,2 års ålder. I förstnämnda fall
beräknas 51 % av en årskull 50-åriga underofficerare kunna påräkna förvaltarbeställning.
1 sistnämnda fall beräknas motsvarande värde till i runt
tal 32 % av en årskull 45-åriga underofficerare.

Ett genomförande av den föreslagna staten har beräknats medföra eu
lönekostnadsökning med i runt tal 184 000 kronor.

Remissutlåtanden.

Remissmyndigheterna ha i huvudsak anslutit sig till den av de sakkunniga
verkställda beräkningen av beställningar i Ma 4 och Ma 5. Beträffande
förvaltarbeställningarna ha myndigheterna i vissa fall anmält avvikande
uppfattningar. För remissyttrandena må lämnas följande redogörelse.

Den metod de sakkunniga valt för att lösa aktuella frågor rörande kustartilleriets
underofficerare har av chefen för marinen ansetts vara den enda
möjliga. Med hänsyn till rådande förutsättningar har marinchefen bedömt
det framlagda förslaget som ett principförslag. Detta förhållande borde
emellertid icke utgöra hinder för att förslaget i stort sett genomfördes från
och med budgetåret 1952/53. De sakkunnigas förslag till personalstat inncbure
en avsevärd förbättring av personalens anställningsförhållanden och

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

befordringsmöjliglieter och vore därför ägnat att stimulera rekryteringen
till vapnet. Vissa svårigheter för att helt genomföra förslaget i vad det
avser beställningar för förvaltare beräknades uppkomma, eftersom förslagets
organisatoriska underlag endast delvis hade motsvarighet i verkligheten.
Marinchefen ansåge emellertid, att beställningar borde inrättas för
sådana i förslaget upptagna förvaltarbefattningar, som i nuvarande organisation
motsvarades av befattningar med liknande arbets- och ansvarsområden.
Vid tveksamhet borde vikariatslöneförordnande få meddelas. Marinchefen
delade de sakkunnigas uppfattning att kustartilleriets maskinister
alltjämt borde ingå som en del av kustartilleriets underofficerskår och icke
utgöra särskild befordringsenhet. Marinchefen har framställt detaljerinringar
i bl. a. följande avseenden.

Lönegraden Ma 6 vore tillräcklig för förvaltaren vid kustartilleriinspektionen.
Föreslagen beställning i Ma 8 kunde bättre utnyttjas för annan befattning.
Av de sakkunniga föreslagna förvaltarbeställningar för telemästare
vid kustartilleriförsvaren borde ianspråktagas för uppbördsmän vid teleförråden
och samtidigt utnyttjas för teknisk tjänst. Beträffande Gotlands och
Hemsö kustartilleriförsvar hemställes i anslutning härtill att av de sakkunniga
beräknade telemästarbeställningar i Ma 5 måtte utbytas mot beställningar
i Ma 6. Förvaltaren vid artilleriammunitionsförrådet tillhörande
Göteborgs kustartilleriförsvar borde placeras i Ma 8. I avvaktan på resultatet
av prövningen av verkställda organisationsundersökningar borde tills
vidare meddelas vikariatslöneförordnanden på de förvaltarbefattningar,
som föreslagits för fortifikationsavdelningarna. Förslaget om att inrätta
förvaltarbeställningar för expeditionsföreståndarna vid intendenturavdelningarna
vid Vaxholms och Karlskrona kustartilleriregementen avstyrkes;
ifrågavarande beställningar borde i stället inrättas vid Stockholms Respektive
Blekinge kustartilleriförsvar. Kasernförvaltaren vid Vaxholms kustartilleriregemente
hade arbets- och ansvarsuppgifter som motiverade inplacering
i lönegraden Ma 6. I stället för beställningar i Ma ö för fartygschefer
på vissa av kustartilleriets vedettbåtar borde medgivas att ifrågavarande
fartygschefer finge vikariatslöneförordnas i Ma 6.

Försvarets civilförvaltning har förklarat sig anse att, därest åtgärder nu
vidtagas i anledning av de sakkunnigas betänkande, dessa åtgärder borde
givas provisorisk natur. Stor försiktighet borde jämväl iakttagas så att icke
genom vidtagna åtgärder de fortsatta rationaliserings- och omorganisationsarbetena
försvårades. Så länge samtliga kassachefer vid kustartilleriet intoge
samma ställning och utförde samma arbete borde de icke differentieras
i lönehänseende. Skulle för kasernförvaltare vid kustartilleriförsvaren avses
underofficerare på aktiv stat, talade skäl för att vederbörande hänfördes
till Ma 6. För sjukvårdsavdelningens vid Vaxholms kustartilleriregemente
expedition borde i stället för föreslagen flaggunderofficer beräknas en
överfurir.

Kungl. Maj.ts proposition nr 120.

Främst med hänsyn till att stora delar av kustartilleriets fredsorganisation
äro under omprövning har statskontoret funnit det icke tillrådligt,
att beslut nu fattas om eu generell lönerevision för kustartilleriets underofficerare
i den av de sakkunniga förordade omfattningen. Vad särskilt anginge
inplaceringen av beställningar i Ma 8 borde varsamhet iakttagas jämväl
av den anledningen, att frågan om ett mera allmänt utnyttjande av
denna lönegrad måste bliva beroende av statsmakternas ställningstagande
till det av 1949 års tjänsteförteckningskommitté bedrivna utredningsarbetet.
I stället för inrättande av beställningar i högre lönegrader borde vikariatslöneförordnanden
i viss utsträckning meddelas. Statskontoret kunde icke
tillstyrka, att lönegraden Ma 8 avsåges för kassachefsbeställningar i vidare
mån än som tjänsteförteckningskoinmittén angivit i sin skrivelse den 22
november 1951. Antalet dylika beställningar borde sålunda minskas från 7
till 5.

Statens lönenämnd bär funnit det vara utomordentligt svårt att ingå på
någon närmare prövning av de föreslagna lönegradsplaceringarna främst
därför att valet av olika lönegrader ytterst måste bli beroende av de arbetsuppgifter,
som komme att åvila kustartilleriets underofficerare sedan den
nya organisationen av stabs- och förvaltningstjänsten blivit fastställd. Lönenämnden
har därför inskränkt sig till att göra vissa uttalanden i anslutning
till några av de föreslagna lönegradsplaceringarna. Av dessa uttalanden
framgår följande. Lönenämnden kunde icke på föreliggande uppgifter bedöma
placeringen av vissa telemästare i Ma 8. Lönenämnden ställde sig
vidare tveksam till förslaget i vad det avser underofficerare vid fortifikationsavdelnings
värme- och sanitetsdetalj. Mot förslaget att samtliga kassachefer
skola vara förvaltare i Ma 8 hade lönenämnden intet att erinra.
Nämnden ifrågasatte om icke överfurir kunde avses som kompaniadjutant.

Vid ett genomförande av de föreslagna lönegradsplaceringarna har lönenämnden
funnit det vara ur principiell synpunkt riktigt att befordran till
flaggunderofficer även i fortsättningen sker oberoende av yrkesavdelning.

Statens organisationsnämnd har uttalat bl. a. följande. Nämnden kunde
icke biträda förslaget alt avse förvaltare såsom föreståndare för KA 1 intendenturavdelnings
expedition; motsvarande befattningshavare vid rationaliserade
arméförband vore fanjunkare eller sergeant. Om däremot, såsom
av nämnden i annat sammanhang föreslagits, kustartilleriförsvarsstabens
och regementets förvaltningar in. m. sammansloges, kunde det vara lämpligt
att en förvaltare vore föreståndare för intendenturexpeditionen i den
sammanslagna organisationen. Förekommande göromål motiverade icke
att för tjänsten såsom uppbördsman vid sjukvårdsförrådet inom Stockholms
kustartilleri för svar avsåges förvaltare. Förvaltarbeställningar borde icke
heller avses för fartygschefer. Det med ifrågavarande tjänst förenade
större ansvaret borde i ställol kompenseras genom lönetillägg ungefär motsvarande
skillnaden mellan befattningshavarens lön och förvaltarlön. Nämnden
hade vidare den uppfattningen, att arbetsuppgifter komme att saknas

44 Kungl. Maj:ts proposition nr 120

för en teleunderofficer i arlilleriinventarieförrådet vid Stockholms kustartilleriförsvar.
Uppbördsmannen för artilleriinventarieförrrådet vid Göteborgs
kustartilleriförsvar borde liksom motsvarande uppbördsmän vid
övriga kustartilleriförsvar placeras i lönegraden Ma 8.

Under förutsättning att sjiikvårdsförvaltarna vid trängregemenlena hänföras
till lönegraden Ma 8 bör även, enligt försvarets sjukvårdsstyrelse, förvaltaren
vid sjukvårdsförrådet tillhörande Stockholms kustartilleriförsvar
placeras i samma lönegrad samt uppbördsmannen för sjukvårdsförrådet
vid Blekinge kustartilleriförsvar hänföras till lönegraden Ma 6.

Svenska underofficers förbundet har yttrat bl. a. följande. Om de sakkunnigas
förslag vunne statsmakternas gillande komme kustartilleriets underofficerare
i befordringshänseende att intaga samma ställning som försvarets
övriga underofficerare. Förbundet skulle notera detta med tillfredsställelse.
Förbundet hade emellertid funnit de sakkunnigas förslag innebära en undervärdering
av underofficerarnas insatser i utbildningstjänsten och inom vissa
tekniskt betonade tjänsteområden. I några fall hade underofficersbefattningar
inom stabs- och förvaltningstjänsten ej vunnit tillräcklig uppskattning.
Med hänsyn till angelägenheten av att föreslagna förbättringar genomfördes
snarast möjligt ville förbundet emellertid icke motsätta sig att de sakkunnigas
förslag fastställdes, därvid dock vissa angivna jämkningar borde
vidtagas. Sålunda borde förvaltarbefaltningarna vid artilleriinventarie- och
artilleriammunitionsförråden inplaceras i Ma 8 oberoende av huruvida telematerielen
skulle tillhöra dessa förråd. Förvaltarbefattningen vid sjukvårdsförrådet
tillhörande Stockholms kustartilleriförsvar borde inplaceras i Ma 8
och uppbördsmannen för sjukvårdsförrådet inom Blekinge kustartilleriförsvar
uppflyttas till Ma 6. Vidare borde kompaniadjutanterna hänföras till
Ma 5 samt befattningen såsom uppbördsmän och förste instruktör vid kustartilleriets
radarskola uppflyttas till Ma 6.

Marinens maskinbefälsförening har framhållit i huvudsak följande.
Frågan om kustartilleriets maskinunderofficerares ställning i organisationen
m. m. bleve icke tillfredsställande löst med mindre hela befälsorganisationen
omprövades. Maskinunderofficerarna vid kustartilleriet borde bilda
egen befordringsenhet. Förnyade överväganden rörande vissa förvaltares
lönegradsplacering borde komma till stånd.

Departementschefen.

Med hänsyn till pågående omprövning av kustartilleriets organisation
har det varit svårt för underofficerssakkunniga att finna fasta utgångspunkter
för det utredningsarbete, som enligt givna direktiv borde komma
till stånd. De sakkunniga ha grundat sin bedömning på ett föreliggande
organisationsförslag rörande Stockholms kustartilleriförsvar samt förutsatt
att nuvarande antal underofficerare tills vidare skola finnas vid kustartilleriet.
Ehuru ett dylikt förfaringssätt icke kan, såsom de sakkunniga själva
framhållit, leda till en slutlig stat för kustartilleriets underofficerare, kan

Kungl. Maj:ts proposition nr 120. 45

jag i likhet med marinchefen godtaga den av underofficerssakkunniga valda
metoden att lösa uppgiften.

Av verkställda undersökningar kan konstateras, bl. a., att kustartilleriets
underofficerare f. n. icke ha den löneställning som deras arbetsuppgifter
och ansvarsställning motivera. De sakkunniga ha ävenledes påvisat, att
underofficerarnas vid kustartilleriet nuvarande befordringsförhållanden
äro sämre än befordringsförhållandena för krigsmaktens övriga underofficerare.
Den beräknade stat för underofficerare, som de sakkunniga ha framlagt
och vilken i görligaste mån är grundad på arbetsvärdering, innebär
en väsentlig förbättring av nyssnämnda förhållanden. Jag förordar därför
att de sakkunnigas förslag till statsammansättning för kustartilleriets underofficerare
med i det följande anmälda avvikelser lägges till grund för förslag
till riksdagen. Jag vill emellertid framhålla att den lösning av förevarande
frågor, som jag härmed förordar, i avvaktan på resultatet av pågående
organisationsundersökningar och utredningar av skilda slag icke
kan betraktas som slutlig.

När på grundval av underofficerssakkunnigas utredning förslag till ändrad
statsammansättning in. in. för flottans underofficerare (prop. 1951: 110,
s. 41) framlades, uttalades den uppfattningen att flottans maskinister tills
vidare borde intaga den ställning i organisationen som de f. n. ha. Jag förordar
att ävenledes kustartilleriets maskinister tills vidare ingå i organisationen
på sätt nu är fallet. Samtliga underofficerare vid kustartilleriet
böra i enlighet härmed tills vidare bilda en gemensam befordringsenhet.

Jag är icke nu beredd taga ställning till frågan om löneställningen för de
underofficerare ur kustartilleriet, som tjänstgöra i marinförvaltningen.
Denna fråga bör lösas i samband med prövningen av föreliggande förslag
rörande marinförvaltningens organisation. För ifrågavarande två tjänster
räknar jag tills vidare med två beställningar i Ma 5 i stället för de föreslagna
två beställningarna för förvaltare (en i Ma 8 och en i Ma 6). Lika
med marinchefen anser jag att för underofficer, som tjänstgör vid kustartilleriinspektionens
personal- och organisationsavdelning, bör avses en
beställning i Ma 6 i stället för i Ma 8, som de sakkunniga föreslagit. Vidare
förordar jag att innehavarna av förvaltarbefattningarna vid fortifikationsavdelnings
värme- och sanitetsdetalj tills vidare, i avvaktan på resultatet
av pågående prövning av förslaget till organisation av försvarets fastighetsförvaltning,
vikariatslöneförordnas i de av de sakkunniga föreslagna lönegraderna.
Förvaltarbeställningar för nu nämnda befattningar torde icke för
närvarande böra inrättas. Jag räknar med att de underofficerare som erhålla
vikariatslöncförordnandc tillhöra lönegraden Ma 5. Vad angår lartvgschefer
på vissa av kustartilleriets båtar föreslår jag att i stället för sex beställningar,
avsedda för cheferna på vedettbåtarna V 51—V 56, vikariatslöneförordnanden
i Ma 6 meddelas åt beställningshavare i Ma 5. Vidare är
jag icke beredd att nu föreslå inrättande av flera än fem beställningar för
kassachefer i Ma 8. Innehavarna av de andra lvu beställningarna för kassa -

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

chefer, nu i Ma 6, böra erhålla vikariatslöneförordnanden i Ma 8. De sakkunniga
ha föreslagit att två beställningar i Ma 6 inrättas för föreståndare
vid Vaxholms kustartilleriregementes och Karlskrona kustartilleriregementes
intendenturavdelningars expeditioner och därvid förutsatt att tjänsten
vid sistnämnda intendenturavdelning, som f. n. innehaves av underofficer
i arvodesbefattning, ombildas till tjänst för underofficer på aktiv stat.
Marinchefen har i sitt yttrande föreslagit att ifrågavarande förvaltarbeställningar
överföras till Stockholms respektive Blekinge kustartilleriförsvar.
Organisationsnämnden har ansett att det kan vara lämpligt att, sedan kustartilleriförsvarsstabens
och regementets förvaltningar sammanslagits, avse
förvaltare för ifrågavarande tjänst. Utan att nu taga ställning till föreliggande
organisationsförslag i detta hänseende förordar jag att för expeditionsgöromål
inom intendenturtjänsten vid Stockholms och Blekinge kustartilleriförsvar
inrättas två beställningar i Ma 6. Beträffande Blekinge kustartilleriförsvar
torde dock förvaltarbeställningen icke få tagas i anspråk förrän
nuvarande innehavare av arvodesbefattningen vid Karlskrona kustartilleriregementes
intendenturavdelning har avgått. I samband därmed bör arvodesbefattningen
indragas.

På grundval av underofficerssakkunnigas förslag med de ändringar jag
i det föregående förordat räknar jag för nästkommande budgetår med 2G
beställningar i Ma 8, 36 beställningar i Ma 6, 215 beställningar i Ma 5 samt
236 beställningar i Ma 4, musikunderofficerare inbegripna. Enligt vad jag
i det föregående anfört räknar jag dessutom med att fem underofficerare,
varav två förvaltare (kassachefer) i Ma 6, vikariatslöneförordnas i Ma 8
samt att åtta andra underofficerare vikariatslöneförordnas i Ma 6. Det torde
få ankomma på Kungl. Maj :t att fördela förvaltarbeställningarna på befattningar.
Nyinrättade förvaltarbefattningar böra tillsättas i den mån organisatoriska
förutsättningar därför föreligga och i den takt personalläget medgiver.
Jag har för avsikt att i personalförteckningen för nästa budgetår
beakta de förslag rörande underofficerskaderns sammansättning som här
framlagts.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att godkänna vad jag i det föregående föreslagit rörande
kustartilleriets underofficerare.

[5.] Ratiunaliseringsverksamhet inom försvaret.

Liksom skett till tidigare motsvarande propositioner torde i detta sammanhang
böra lämnas en översikt över det aktuella läget beträffande den
rationaliseringsverksamhet inom försvaret som bedrives genom statens
organisationsnämnds försorg, särskilt i den mån denna verksamhet påverkar
anslagsberäkningarna i det följande eller eljest utformningen av
skilda organisationsenheter under nästa budgetår.

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Undersökningarna rörande den centrala förrådsorganisationen pågå och
beröra huvudsakligen arméns centrala tyganstalter. Utredningen rörande
tygreparationstjänsten i vad avser driften vid tygverkstäder och därav betingade
organisationsundersökningar ha slutförts. I utredningen, som
verkställts i samråd med arméstaben, arméförvaltningens tygavdelning och
statens sakrevision, ha experter från den privata industrien deltagit.

Rapport över organisationsförsöken 1949—1950 inom I. och III. militärområdena
rörande den regionala och lokala fortifikations- och byggnadsförvaltningen
har framlagts av fortifikationsförvaltningen i samråd med
och under medverkan av nämnden.

Omorganisationen av stabs- och förvaltningstjänsten in. m. vid trängregementena,
pansarregementena, de motoriserade artilleriregementena
utom Göta artilleriregemente, Norrlands artilleriregemente, Gotlands artillerikår
samt luftvärnsregementena utom Stockholms luftvärnsregemente
har genomförts. Förberedelser för genomförandet av organisationen vid
Göta artilleriregemente pågå. Organisationen vid Stockholms luftvärnsregemente
beräknas bliva ändrad efter regementets förflyttning till den nya
förläggningsorten Norrtälje.

Ändrad organisation av stabs- och förvaltningstjänsten in. m. vid luftvärnskårerna
har fastställts att gälla som normalorganisation, i första hand
för typförbandet, Skånska luftvärnskåren. Genomförandet av organisationen
vid de övriga kårerna pågår successivt i samråd med och under medverkan
av nämnden.

Förslag till ändrad organisation av stabs- och förvaltningstjänsten m. m.
föreligger för artilleriets skjutskola, Villingsberg.

Sedan slutligt ställningstagande till kavalleriets fredsorganisation nu
föreligger, ha kompletterande organisationsundersökningar omfattande
stabs- och förvaltningstjänsten m. m. verkställts vid Livregementets husarer
med Signalregementets kompani i Skövde samt vid Norrlands dragonregemente.
Rapport över dessa undersökningar har framlagts. Vid Livgardesskvadronen
pågå organisationsundersökningar.

Organisationsundersökningarna rörande stabs- och förvaltningstjänsten
m. m. vid Bodens ingenjörkår ha slutförts. Rapport över dessa undersökningar
har framlagts.

Förslag till ändrad organisation av stabs- och förvaltningstjänsten m. m.
vid försvarsområdesstaberna föreligger efter undersökningar vid Karlstads
försvarsområde samt Norrköping—Linköpings försvarsområde.

Ändrad organisation av stabs- och förvaltningstjänsten m. m. vid infanteriskjutskolan
har nu i princip fastställts. Genomförandet av organisationen
i samråd med och under medverkan av nämnden pågår.

Avgivet förslag om ändrad organisation av arméhundskolan är föremål
för prövning.

I samråd med därav berörda myndigheter pågår en successiv översyn
rörande tillämpningen av den nya organisationen vid truppförbanden, över -

Kungl. Maj.ts proposition nr 120.

synen, som även betingas av efter organisationsundersökningarna inträffade
förändringar rörande utbildning, krigsorganisation, materielmängd
m. m., har hittills i huvudsak omfattat ekonomitjänsten.

Avgivna rapporter rörande organisationsundersökningarna vid Sydkustens
marindistrikt och Stockholms kustartilleriförsvar äro under behandling.

Vid flygvapnet beräknas försök med flottiljorganisation, grundade på
verkställda undersökningar vid en flottilj, kunna igångsättas först under
1953.

Vissa av de här angivna förslagen till organisationsändringar vid armén
kunna nu upptagas till behandling. De personalförändringar som äro erforderliga
för övergång till ny organisation komma att behandlas i det
följande under arméns avlöningsanslag. I den mån det skulle visa sig möjligt
att tidigare än nu beräknats genomföra rationaliseringen även vid
andra enheter än som sålunda förutsatts skola kunna omorganiseras före
utgången av nästa budgetår böra givetvis sådana möjligheter tillvaratagas.
Jag förutsätter därför att — liksom varit fallet för innevarande och tidigare
budgetår — Kungl. Maj:t skall äga att jämväl under budgetåret 1952/53
vidtaga de jämkningar i vederbörande personalorganisationer som kunna
bliva erforderliga i anledning av beslut om organisationsändringar, dock
givetvis alltjämt icke såvitt avser personalstaterna för ordinarie personal,
samt att bereda särskild ersättning åt personal som med bibehållen löncställning
bestrider göromål som i en ny organisation ankomma på innehavare
av högre tjänst.

[6.] Avlöningsförmåner in. m. åt värnpliktiga. I proposition till innevarande
års riksdag med förslag till ändring i värnpliktslagen m. m. har på
grundval av 1949 års gruppchefsutrednings betänkande rörande gruppchefsutbildningen
och därmed sammanhängande frågor (SOU 1951:57) föreslagits,
bland annat, att utbildningstiden för värnpliktiga i allmänhet samt för
värnpliktiga, vilka uttagits för utbildning till underbefäl, skall förlängas.
Vid anmälan av nämnda proposition har jag framhållit att förslagen påkalla
vissa ändringar i föreskrifterna rörande avlöning in. in. till värnpliktiga.
Jag torde nu få upptaga dessa frågor till behandling. I samband därmed
behandlar jag även uppkommen fråga rörande jämkning av bestämmelserna
om värnpliktigas förmåner i samband med inskrivningsförrättning.

Enligt kungörelsen om värnpliktsavlöning (SFS 1945:881) utgår lägsta
ifrågakommande penningbidrag till menig, som icke fullgjort värnpliktstjänstgöring
under sammanlagt 300 dagar. Förhöjt bidrag utgår till den
menige från och med den 301 :a tjänstgöringsdagen. Tiden 300 dagar motsvarar
sammanlagda längden av första tjänstgöring och en repetitionsövning
vid armén och kustartilleriet enligt gällande bestämmelser. Det må

Kungl. Maj ds proposition nr 120.

anmärkas att det skördeuppehåll som nu förekommer vid armén och varunder
utgå vanliga ekonomiska förmåner icke kvalificerar till förhöjning av
bidraget. Motivet till regeln om 300 dagar torde ha varit att vid tidpunkten
för andra repetitionsövningen en stor del av de värnpliktiga bildat familj
och blivit försörjningspliktiga.

överbefälhavaren har i yttrande till civilförvaltningen framhållit, att
första repetitionsövningen numera fullgöres av huvuddelen av arméns värnpliktiga
någon gång mellan tredje och nionde åren efter inskrivningsåret.
Redan vid fullgörande av denna repetitionsövning kunna åtskilliga värnpliktiga
antagas vara försörj ningspliktiga. Det anses därför skäligt att det
högre penningbidraget utgår redan från och med första repetitionsövningen.

Civilförvaltningen (skr. 21/i 1952) har biträtt överbefälhavarens mening.

I nyssnämnda proposition har föreslagits att första tjänstgöringen vid
armén skall omfatta 304 dagar, häri inräknat det under sommarhalvåret
förekommande övningsuppehållet. Därest denna tjänstgöringstid genomföres,
synes det skäligt och lämpligt att förhöjt penningbidrag får utgå
från och med den 305 :e tjänstgöringsdagen. Denna regel bör — såsom
myndigheterna funnit — gälla enhetligt för samtliga försvarsgrenar. Penningbidraget
till vapenfria värnpliktiga torde böra utgå efter motsvarande
normer.

Enligt 1949 års gruppchefsutrednings förslag skola värnpliktiga gruppchefselever
samt värnpliktiga föregångsmän, vilka med godkännande vitsord
genomgått föreskriven utbildning, i samband med utryckningen från
första tjänstgöring tilldelas premie om 200 kronor respektive 100 kronor.
Dylik premie avses efter prövning i varje särskilt fall skola kunna tilldelas
även värnpliktig som utan godkännande vitsord genomgått underbefälsutbildning
men som under utbildningen visat ambition och intresse.
I värnpliktspropositionen har lämnats en närmare redogörelse för förslagen
och däröver avgivna remissutlåtanden. Vid prövningen av dessa frågor i
nämnda sammanhang har jag funnit förslagen i stort sett lämpliga. Jag
biträder alltså vad gruppchefsutredningen föreslagit i fråga om premier åt
värnpliktiga gruppchefer och föregångsmän och föreslår, att därutöver
nämnda förslag genomföres även vid marinen i den omfattning som av
mig angivits i värnpliktspropositionen.

Frågan om ersättning till inskrivnings skyldiga för mistad arbetsinkomst
in. in. i samband med inskrivningsförrättning har prövats av
1945 års och 1950 års riksdagar. I sina av riksdagen godkända utlåtanden
(1945: 280 och 1950: 4) har statsutskottet anfört att inställelse till inskrivningsförrättning
torde fä anses utgöra eu integrerande del av varje svensk
man enligt värnpliktslagen åliggande skyldighet. Befogad anledning har
därför icke synts utskottet föreligga att betrakta ifrågavarande inställelse
såsom sådant uppdrag, för vilket gottgörelse i allmänhet plägar utgå. Utskottet
har därför icke givit sin anslutning till förslag om ersättning för
mistad arbetsinkomst.

4—säo m Biliang till riksdagens protokoll 191)2.

/ sand. Nr 120.

Kungl. Maj-.ts proposition nr 120.

Högerns ungdomsförbund (skr. 8/i 1952) har hemställt om en undersökning
rörande möjligheterna att ändra värnpliktsavlöningsbestämmelsema
såtillvida att inskrivningsskyldiga skola kunna tillerkännas ersättning för
utlägg samt för förlorad arbetsförtjänst i samband med inskrivningsförrättning.
Försvarets civilförvaltning har den 8 februari 1952, efter samråd
med chefen för armén, avgivit yttrande i ärendet.

De skäl, som av statsutskottet anförts, torde alltjämt äga giltighet vid
bedömandet av frågan om ersättning för förlorad inkomst. Däremot synes
det skäligt att ersättning för utlägg för kost och logi får utgå till sådana
inskrivningsskyldiga som bo så långt från närmaste inskrivningsplats att
de nödgas vara frånvarande från sin bostadsort mer än ett dygn. Jag föreslår
att traktamentsersättning enligt lägsta traktamentsklass i allmänna
resereglementet — för närvarande 12 kronor för hel dag och 9 kronor för
hel natt — skall utgå till dylika värnpliktiga.

De ändringar i gällande författningar som vid bifall till vad jag i det
föregående förordat bliva erforderliga torde få utfärdas av Kungl. Maj:t.
Vid beräknandet i 1952 års statsverksproposition av vederbörliga anslag
för budgetåret 1952/53 ha här berörda ändringar i huvudsak beaktats, och
någon uppräkning av desamma är alltså icke erforderlig.

Under hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att godkänna vad jag i det föregående föreslagit i fråga om
penningbidrag, premier samt traktamentsersättning till värnpliktiga.

[7.] Försvarets civilförvaltning: Avlöningar.

Anslag Nettoutgift

1950/51 .............................. 2 450 000 2 609 220

1951/52 (statsliggaren s. 166) 2 398 000

1952/53 (förslag) ............... 2 855 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, p. 4) har Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets civilförvaltning:
Avlöningar för budgetåret 1952/53 beräkna ett förslagsanslag
av 2 850 000 kronor.

Yrkande.

Försvarets civilförvaltning (skr. 29/s 1951) har hemställt att anslaget
höjes med 452 000 kronor.

ökning Minskning

1. Uppflyttning i lönegrad

1 maskinbiträde Ce 9 — tekniker Ce 15 .................. 2 136

1 maskinbiträde Ce 9 — tekniker Cell .................. 756

2. 2 telefonister Cg 6 utgå ....................................... 8 424

Kungl. Maj:ts proposition nr 120. 51

Ökning Minskning

3. 1 befattning för pensionerad underofficer utgår ...... 4 220

4. 10 biträden i reglerad befordringsgång — kontorsbi träden

Ca 8 ................................................... — -—

5. Omräkning

Löneklassuppflyttningar m. in............................... 27 240

Rörligt tillägg ................................................... 434 787

464 919 12 644

Avrundat + 452 000

Motiv.

1. Civilförvaltningen anser, att ifrågavarande lönegradsuppflyttningar,
som överensstämma med militära förvaltningsutredningens förslag, äro
nödvändiga för att tillförsäkra ämbetsverket kvalificerad personal för handhavande
av verkets hålkortsmaskiner.

2. Under budgetåret 1951/52 ha under civilförvaltningens icke-ordinariepost
beräknats medel för avlönande av två telefonister intill den 1 april
1952, då ämbetsverket föi-utsattes ha övergått till automatväxel. Posten
föreslås för nästkommande budgetår minskad med motsvarande belopp (9
månaders lön).

3. Innehavaren av en i civilförvaltningens organisation ingående befattning
för pensionerad underofficer med arvode motsvarande lön enligt 20
löneklassen, avsedd för ämbetsverkets sjörevision, har avgått under innevarande
budgetår. Då militära förvaltningsutredningen icke föreslagit
någon motsvarande tjänst, räknar civilförvaltningen med att densamma
skall utgå ur organisationen.

4. Jämlikt grunderna för den reglerade befordringsgången böra 10 nya
ordinarie kontorsbiträdestjänster uppföras å civilförvaltningens personalförteckning.
Av de nytillkommande tjänsterna komma 4 att besättas med
personal, som innehar högre extra ordinarie befattningar.

Departementschefen.

I sitt den 16 oktober 1950 dagtecknade betänkande (SOU 1950: 36 och
37) framlade 1946 års militära förvaltningsutredning förslag rörande försvarets
centrala tyg-, intendentur- och civilförvaltning. Förslaget berörde
följande centrala ämbetsverk, nämligen försvarets civilförvaltning och
krigsmaterielverket samt armé-, marin- och flygförvaltningarna. Vid anmälan
i årets statsverksproposition av förevarande anslag meddelade jag, att
förvaltningsutredningens förslag vore föremål för beredning inom försvarsdepartementet
och att jag avsåge att senare hemställa, att särskild proposition
i ämnet förelädes 1952 års riksdag. Under den fortsatta behandlingen
av ärendet har det emellertid visat sig att detsamma kräver ytterligare
överväganden. Med hänsyn härtill är det icke möjligt alt på grundval
av utredningsförslaget framlägga förslag till årets riksdag. Så som
frågan om en omorganisation av försvarsförvaltningen nu ligger till, är

52 Kungl. Maj ds proposition nr 120.

det för nästa budgetår icke möjligt att annat än i undantagsfall vidtaga
några personalförändringar vid de myndigheter som beröras av oinorganisationsförslaget.

Det uppskov med ifrågavarande organisationsfrågas slutliga lösning, som
sålunda icke kan undvikas, bör emellertid icke hindra, att ändringar i den
bestående organisationen provisoriskt vidtagas, i den mån så anses påkallat
av rationaliseringskrav eller andra förhållanden.

Genom beslut den 28 september 1951 har Kungl. Maj:t — i anslutning
till av överbefälhavaren i utlåtande över förvaltningsutredningens betänkande
gjorda förslag — bl. a. förordnat om vissa ändringar beträffande
krigsmaterielverkets arbetsuppgifter, varvid viss del av verkets anskaffningsverksamhet
överförts på försvarsgrensförvaltningarna. Jag förutsätter
att Kungl. Maj :t även i andra uppkommande fall skall äga att inom ramen
för gällande stater och beviljade anslag företaga erforderliga jämkningar i
förvaltningsorganisationen. Det kan härvid befinnas erforderligt att i vissa
fall bereda tjänstemän vikariatslön i högre lönegrad liksom ock att med
anlitande av sakanslag anställa ytterligare personal.

Civilförvaltningens förslag har icke givit mig anledning till erinran. Dock
är jag icke beredd alt nu taga ställning till frågan om hålkortspersonalens
löneställning. I anslutning till den år 1951 genomförda löneförhöjningen
för statstjänstemän bör det till generaldirektörens ställföreträdare i civilförvaltningen
utgående arvodet å 1 200 kronor uppräknas med 300 kronor
till 1 500 kronor. Vidare bör uppräkning ske av 2 inspektionsarvoden å nu
1 800 kronor till 1 980 kronor och ett arvode till biträde vid civilförvaltningens
arkiv å nu 588 kronor till 048 kronor.

Riksdagens beslut i anledning av propositionen 1951:114 angående
lönerevision för vissa chefstjänstemän m. in. bär medfört vissa löneförhöjningar
för tjänstemän, som avlönas från ifrågavarande anslag. Medel härför
böra beräknas under vederbörande anslagsposter.

Anslaget beräknar jag för budgetåret 1952/53 till 2 855 000 kronor enligt
följande.

Anslagsposten Avlöningar till ordinarie tjänstemän ökasmed
9 100 kronor för höjda grundlöner med anledning av 1951 års lönerevision
för chefstjänstemän, med 30 000 kronor för grundlön till sex ordinariesatta
biträden för skriv- och kontorsgöromål samt med 2 475 kronor för löneklassuppflvttningar.
Posten ökas sålunda med i runt tal 42 000 kronor till
(828 000 + 42 000 =) 870 000 kronor.

Posten Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar
minskas till följd av indragning av ett arvode med 8 136 kronor till
(35 000 — 8 136 =) avrundat 27 000 kronor.

Anslagsposten Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, ökas på grund av den tidigare föreslagna höjningen av
fyra arvoden med 720 kronor till (5 388 + 720 =) 6 108 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Posten Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ökas
med 21 000 kronor för löneklassuppflyttningar och 2 000 kronor för bestridande
av vikariatslön i lönegrad Ce 37 åt advokatfiskalen enligt lönerevisionen
för chefstjänstemän samt minskas med 6 336 kronor för två telefonister
och med 30 000 kronor för sex biträden för skriv- och kontorsgöromål.
Posten minskas sålunda med (6 336 + 30 000 — 21 000 — 2 000 =)
i runt tal 13 000 kronor och uppföres med (1 295000 —13 000 =) 1 282 000
kronor.

Posten Rörligt tillägg höjes, främst med hänsyn till genomförd avlöningsförhöjning,
med 433 280 kronor till (258 612 -f 433 280 =) 691 892
kronor.

Inkomstposten Pensionsmedel minskas med hänsyn till att en för
pensionerad underofficer avsedd befattning indrages och ökas något till
följd av det rörliga tilläggets höjning i fråga om kvarvarande två arvodesbefattningar.
Posten beräknas till (2 x 10 850 =) i avrundat tal 22 000
kronor, innebärande en minskning med (24 000—-22 000=) 2 000 kronor.

Anslagsökningen utgör 457 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen att

a) på personalförteckningen för försvarets civilförvaltning
uppföra ytterligare 10 kontorsbiträdestjänster i lönegrad
Ca 8;

b) fastställa följande avlöningsstat för försvarets civilförvaltning,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1952/53:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 870 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe fattningar,

förslagsvis .................................... 27 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t ................................................ 6 108

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 1 282 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 691 892

Summa kronor 2 877 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ................................. 22 000

Nettoutgift kronor 2 855 000

c) till Försvarets civilförvaltning: Avlöningar för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 2 855 000 kronor.

Kiingl. Maj:ts proposition nr 120
[8.] Krigsmaterielverket: Avlöningar.

Anslag Nettoutgift

1950/51 .............................. 2 385 000 2 612 958

1951/52 (statsliggaren s. 169 ) 2 465 000

1952/53 (förslag) ............... 2 960 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, p. 8) har Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Krigsmaterielverket:
Avlöningar för budgetåret 1952/53 beräkna ett förslagsanslag av
2 825 000 kronor.

Yrkande.

Krigsmaterielverket (skr. 18/s 1951) har hemställt, att anslaget ökas med
460 000 kronor.

1. Klassifikations- och katalogiseringsarbete. s

1 förste byråingenjör Ce 29 ................................................ 17 520

1 ingenjör Cg 22 ............................................................... 12 132

1 tekniker Ce 15 ............................................................... 8 772

2. 1 ingenjör i Ce 22 överföres från sakanslag ........................... 12 132

3. Uppflyttningar i lönegrad.

2 byråingenjörer Ce 27 — förste byråingenjörer Ce 29 ............ 1 596

1 byråsekreterare Ce 24 — förste byråsekreterare Ce 27 ......... 1 572

4 ingenjörer Ce 22 —- byråingenjörer Ce 24 ........................... 2 952

1 bitr. ingenjör Ce 20 -— ingenjör Ce 22 ................................. 684

1 kanslibiträde Cell — kontorist Ce 13 .............................. 348

4. Krigsmaterielverkets lokalförvaltningar.

1 driftsingenjör Cg 27 ...................................................... 14 808

2 verkstadsförmän Cg 16 ................................................... 16 776

1 reparatör Ce 11 ............................................................ 6 804

1 säsonganställd eldare, 8 tjänstgöringsmånader .................. 4 500

5. Omräkning ..................................................................... 360 000

6. 1 byråingenjör Cg 27 — Ce 27 ............................................. —

460 596

eller i runt tal 460 000

Motiv.

1—3 och 6. I huvudsak samma yrkanden framställdes i verkets anslagsäskanden
för innevarande budgetår. Beträffande motiveringen torde få
hänvisas till propositionen 1951: 1, bil. 6, s. 36 och 37.

4. De begärda befattningarna avses för en ny lokalförvaltning, vars sammansättningsverkstad
beräknas bli färdig för drift under innevarande budgetår.

5. Kostnadsökningen, som är av automatisk natur, hänför sig med omkring
30 000 kronor till löneklassuppflyttningar och i övrigt till rörligt
tillägg.

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Departementschefen.

Såsom i det föregående vid anmälan av civilförvaltningens avlöningsanslag
anförts har ställning ännu icke kunnat tagas till resultatet av det
utredningsarbete, som bedrivits av 1946 års militära förvaltningsutredning.
Med hänsyn härtill och av skäl som jag i övrigt i nyssberörda sammanhang
anfört kan jag icke tillstyrka något av de förslag till förändringar beträffande
personalorganisationen vid krigsmaterielverkets huvuddel som verket
nu framställt. Däremot har jag intet att erinra mot den av verket begärda
personalförstärkningen för lokalförvaltningen i Kortfors.

Kungl. Maj :ts under civilförvaltningens avlöningsanslag omnämnda beslut
den 28 september 1951 innebär, att vissa uppgifter överflyttas från
krigsmaterielverket till försvarsgrensförvaltningarna. Jag utgår från att
det skall vara Kungl. Maj :t obetaget att låta personal vid krigsmaterielverket,
som härigenom frigöres, tjänstgöra vid försvarsgrensförvaltningarna.

I enlighet med riksdagens beslut i anledning av propositionen 1951: 114
angående lönerevision för vissa chefstjänstemän m. in. ha ett antal byråchefer
och jämställda befattningshavare i lägre lönegrad än Ca 37 eller Ma 12 i
krigsmaterielverket samt armé-, marin- och flygförvaltningarna i avbidan
på resultatet av militära förvaltningsutredningens förslag förordnats att
mot vikariatslön bestrida göromål som eljest ankomma på tjänstemän i
37 lönegraden. Då förslag i berörda organisationsfråga icke kan föreläggas
innevarande års riksdag, torde löneställningen för ifrågavarande byråchefer
m. fl. snarast böra upptagas till prövning med utgångspunkt från dem nu
åvilande arbetsuppgifter. Det torde därvid få ankomma på Kungl. Maj :t att
vidtaga de jämkningar i vikariatslöneförordnandena vartill prövningen kan
giva anledning. För krigsmaterielverkets vidkommande berör frågan tre
byråchefer i Ce 33. Medel för beredande av vikariatslön åt dessa i Ce 37
torde för nästa budgetår böra beräknas under verkets icke-ordinariepost.
Medel för de löneförhöjningar i övrigt, som föranletts av berörda lönerevision
och ha avseende å krigsmaterielverket, böra jämväl beräknas under
anslaget.

Anslaget beräknar jag för budgetåret 1952/53 till 2 960 000 kronor enligt
följande.

Posten Avlöningar till ordinarie tjänstemän ökas med 2 400
kronor på grund av 1951 års lönerevision för chefstjänstemän till (130 000
4- 2 400 =) 132 400 kronor.

P ten Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal liöjes
m d 33 400 kronor för den nytillkommande personalen vid lokalförvaltningarna
i Kortfors, med 6 000 kronor för vikariatslön i lönegrad Ce 37
till tre byråchefer och med 30 000 kronor för löneklassuppflyttningar till
(2 010 000 + 33 400 + 6 000 + 30 000 =) i runt tal 2 079 000 kronor.

Posten Rörligt tillägg ökas med 423 600 kronor till (256 000 -4-423 600=) 679 600 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Utgiftsposterna Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar,
100 000 kronor, samt Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj :t, 17 000 kronor, ävensom inkomstposten
Pensionsmedel, 48 000 kronor, upptagas till oförändrade belopp.

Anslagsökningen utgör 495 000 kronor.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen att

a) fastställa följande avlöningsstat för krigsmaterielverket,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 132 400

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe fattningar,

förslagsvis ................................. 100 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .............................. 17 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
...................................................... 2 079 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 679 600

Summa kronor 3 008 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ................................. 48 000

Nettoutgift kronor 2 960 000

b) till Krigsmaterielverket: Avlöningar för budgetåret 1952/
53 anvisa ett förslagsanslag av 2 960 000 kronor.

[9.] Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar.

Anslag Nettoutgift

1950/51 .............................. 1 515 000 1 580 161

1951/52 (statsliggaren s. 173) 1 470 000

1952/53 (förslag) ............... 1 700 000

I årets statsverksproposition (Bil. 6, punkt 13) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Fortifikationsförvaltningen:
Avlöningar för budgetåret 1952/53 beräkna ett förslagsanslag
av 1 750 000 kronor. I samband därmed anmäldes, att fortifikationsförvaltningen
gemensamt med statens organisationsnämnd i skrivelse
den 26 november 1951 framlagt förslag till ny organisation av den
regionala och lokala fortifikations- och byggnadsförvaltningen.

I skrivelse den 17 augusti 1951 med förslag till anslagsäskanden för
budgetåret 1952/53 erinrade fortifikationsförvaltningen om föredragande

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 120.

departementschefens uttalande till propositionen 1951:110 (s. 61), att en
översyn av ämbetsverkets organisation borde ske, lämpligen i samband med
att frågan om den lokala och regionala fortifikations- och byggnadsförvaltningens
organisation löstes. Enligt ämbetsverkets uppfattning kunde en
dylik översyn knappast utföras inom sådan tid, att resultatet därav kunde
föreläggas 1952 års riksdag. De förslag till personalförändringar in. m., som
fortifikationsförvaltningen framlagt för budgetåret 1952/53, hade ämbetsverket
bedömt vara helt oberoende av en eventuell omorganisation av verket.

Yrkande.

Fortifikationsförvaltningen har i skrivelsen den 17 augusti 1951 hemställt,
att anslaget höjes med 300 000 kronor.

Ökning Minskning

1. 1 pensionerad officer (skjulbaneofficer) 1:29—1:31 1 596

2. Uppfinningar i lönegrad.

6 amanuenser enligt reglerad befordringsgång — förste
byråsekreterare Ce 27 .......................................... 5 607

1 kanslibiträde Ca 11 (registrator på administrativa

byrån) — kontorist Ca 13 ...................................... 339

2 biträden för skriv- och kontorsgöromål — kanslibiträden
Ce 11 ................................................... 1512

3. ökade kostnader för anlitande av lantmäteriteknisk

sakkunskap ...................................................... 6 000

4. 1 kansliskrivare Ca 15 å övergångsstat indrages ......... 9 864

5. Omräkning.

Löneklassuppflyttningar ....................................... 10 822

Rörligt tillägg ..................................................... 284 000_

309 876 9 864

+ 300 012

Avrundat 300 000

Motiv.

1. Förslaget motiveras med de med ifrågavarande tjänst förenade arbetsuppgifternas
speciella och ansvarsfulla natur. Den genomgripande förändring
på handvapenteknikens och skjututbildningsteknikens område, som
ägt rum under åren närmast före det senaste världskriget, hade medfört
skärpta krav på skjutbaneofficercns arbetsinsats. Denne måste ägna största
uppmärksamhet åt skyddsanordningar i stridsskjutningsterräng och på
skjutbanor samt åt säkerhetsföreskrifter till förebyggande av riskmoment
för den militära personalen och civilbefolkningen.

2 och 3. Förslagen ha framställts i tidigare medelsäskanden (prop. 1951:
110, s. 58).

4. Innehavaren av den å personalförteckningen upptagna tjänsten för
kansliskrivare i Ca 15 å övergångsstat pensioneras under innevarande budgetår.
Med hänsyn härtill föreslås tjänsten skola avföras ur förteckningen.

58 Kungl. Maj:ts ‘proposition nr 120.

I övrigt har fortifikationsförvaltningen föreslagit att å personalförteckningen
för extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ce 24 med
avlöning från byggnadsanslag uppföras ytterligare två tjänster för förste
byråingenjör i Ce 29, avsedda den ena för befästningsbyråns konstruktionssektion
och den andra för byggnadsbyråns arkitekt- och konstruktionssektion.
— Beträffande den föreslagna tjänsten för en förste byråingenjör
vid befästningsbyråns konslruktionssektion har ämbetsverket framhållit,
att på grund av den fortlöpande ansvällningen av sektionens arbetsuppgifter
för närvarande vid sektionen funnes anställda 12 befattningshavare
i lönegraderna 24—13 med arbetsuppgifter av teknisk natur. Vid sektionen
funnes emellertid icke någon befattning för kvalificerad konstruktör med
högre teknisk utbildning förutom sektionschefen. Ytterligare en tekniker
med högre utbildning angives erforderlig. Den nye förste byråingenjören
avses skola tjänstgöra såsom ställföreträdare för sektionschefen. — Inom
byggnadsbyråns arkitekt- och konstruktionssektion finnes för närvarande
en särskild detalj för kostnadsberäkningar. Vid detaljen tjänstgöra två
byråingenjörer i 24 lönegraden och en biträdande ingenjör i 19 lönegraden.
Som chef för detaljen anses med hänsyn till arbetsuppgifternas kvalificerade
och ansvarsfulla natur böra avses en förste byråingenjör i Ce 29.
Till stöd för lönegradsplaceringen av tjänsten har åberopats, att chefen
för kostnadsberäkningssektionen inom byggnadsstyrelsen är placerad i 30
lönegraden. Omfattningen av de kvalificerade göromålen vid sektionen har,
enligt vad ämbetsverket anfört, icke gjort det möjligt att disponera någon
annan befattningshavare vid sektionen för ifrågavarande detalj.

Departementschefen.

Vid behandlingen av förevarande anslagsfråga i årets statsverksproposition
anmälde jag, att det förslag till ny organisation av den regionala
och lokala fortifikations- och byggnadsförvaltningen, som fortifikationsförvaltningen
gemensamt med statens organisationsnämnd framlagt i skrivelse
den 26 november 1951, var föremål för remissbehandling. Enär ett
ställningstagande till den föreslagna nya organisationen kunde komma att
påverka centralorganets personalbehov var jag icke beredd att då fatta
slutlig ståndpunkt till medelsbehovet under förevarande anslag. På grund
av organisationsärendets omfattning och innebörden av förslaget har ett
flertal myndigheter hemställt om förlängning av remisstiden. Jag har ansett
mig böra bifalla dessa yrkanden. Förlängningen av remisstiden medför
emellertid, att det icke är mig möjligt att taga slutlig ställning till förslaget
inom sådan tid, att proposition i ämnet kan föreläggas årets riksdag.

Vad angår fortifikationsförvaltningens anslagsäskanden för budgetåret
1952/53 torde, i enlighet med ämbetsverkets förslag, den å övergångsstat
uppförda kansliskrivartjänsten i Ca 15 få utgå ur personalförteckningen
fr. o. in. nästa budgetår.

På de av fortifikationsförvaltningen anförda skälen tillstyrker jag att

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

befattningen som skjutbaneofficer uppflyttas från löneklass 1:29 till 1:31
ävensom att en tjänst för förste byråingenjör i Ce 29 med avlöning från
byggnadsanslag inrättas vid befästningsbyråns lconstruktionssektion. Övriga
förslag till personalförändringar kan jag f. n. ej biträda.

Jag anser mig icke heller för nästa budgetår kunna under anslaget beräkna
ytterligare medel för lantmäteriteknisk sakkunskap.

Enligt tilläggsbestämmelserna till statens allmänna avlöningsreglemente,
bilaga D, III. Tjänstemän vid försvaret, utgå vid vissa myndigheter förvaltningsarvoden
å 720 kronor. Vid fortifikationsförvaltningen utgå 3 dylika
arvoden. Jag föreslår att arvodena i anslutning till de 1951 genomförda
avlöningsförhöjningarna ökas med 60 kronor till 780 kronor.

Anslaget beräknar jag för budgetåret 1952/53 till 1 700 000 kronor enligt
följande.

Anslagsposten Avlöningar till ordinarie tjänstemän ökas med
7 764 kronor för höjda grundlöner jämlikt 1951 års lönerevision för chefstjänstemän
och med 973 kronor för löneklassuppflyttningar samt minskas
med 7 428 kronor på grund av indragning av en kansliskrivartjänst i Ca 15.
Posten ökas alltså med (7 764 + 973 — 7 428 =) 1 309 kronor till (440 000
+ 1 309 =) i runt tal 441 000 kronor men kan med hänsyn till belastningen
under tidigare budgetår minskas med 31 000 kronor till 410 000 kronor.

Posten Arvoden till pensionerad personal i arvodesbef attningar
ökas med 1 212 kronor för uppflyttning av skjutbaneofficeren från
löneklassen 1: 29 till 1: 31 till (126 000 + 1 212 =) i runt tal 127 000 kronor.

Posten Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, ökas med 180 kronor för höjning av 3 förvaltningsarvoden
till (9 660 + 180=) 9 840 kronor.

Posten Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ökas
med 7 324 kronor för löneklassuppflyttningar till (826 000 + 7 324=) i
runt tal 833 500 kronor.

Posten Rörligt tillägg ökas med 260 320 kronor till (157 340 +
260 320 =) 417 660 kronor.

Inkomstposten Pensionsmedel ökas med 9 000 kronor till (89 000 +
9 000 =) 98 000 kronor.

Anslagshöjningen utgör 230 000 kronor.

Med hänsyn till att även den lägre extra ordinarie personalen vid fortifikationsförvaltningen
förtecknas i personalförteckning, som fastställes av
Kungl. Maj :t, torde anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal även för nästa budgetår kunna betecknas förslagsvis. Posten bör
emellertid liksom hittills maximeras av Kungl. Maj :t.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen att

a) dels ur personalförteckningen för fortifikationsförvaltningen
utesluta en under rubriken Tjänsteman å övergångsstat
upptagen tjänst för kansliskrivare i lönegrad Ca 15, dels

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

ock på förteckningen under rubriken Extra ordinarie tjänstemän
i högre lönegrad än Ce 24 med avlöning från byggnadsanslag
uppföra ytterligare en tjänst för förste byråingenjör i
lönegrad Ce 29;

b) fastställa följande avlöningsstat för fortifikationsförvaltningen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1952/53:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1- Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 410 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefatt ningar,

förslagsvis ....................................... 127 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 9 840

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
...................................................... 833 500

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 417 660

Summa kronor 1 798 000
Särskilda uppbärdsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ................................. 98 000

Nettoutgift kronor 1 700 000

c) till Fortifikations förvaltningen: Avlöningar för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 1 700 000 kronor.

[10.] Arméförvaltningen: Avlöningar.

Anslag Nettoutgift

1950/51 .............................. 1 440 000 1 466 934

1951/52 (statsliggaren s. 176) 1 350 000

1952/53 (förslag) ............... 1 610 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, p. 18) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Arméförvaltningen:
Avlöningar för budgetåret 1952/53 beräkna ett förslagsanslag av
1 610 000 kronor.

Yrkande. <

Arméförvaltningen (skr. ,8/8 1951) har hemställt, att anslaget ökas med
274 000 kronor.

til

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

1. Uppflyttning i lönegrad. ökning

1 förste byråsekreterare Ce 27—Ce 29 ................................. 624

3 amanuenser i reglerad befordringsgång —• förste byråsekreterare
Ce 27 ..................................................................... 1 836

1 kontorist Ca 13 — kontor sskrivare Ca 19 ........................... 2 028

1 expeditionsvakt Ca 9 —- förste expeditionsvakt Ca 11 ......’...... 528

4 biträden i reglerad befordringsgång — kanslibiträden Ce 11 ... 2 832

2. 6 biträden i reglerad befordringsgång uppföras å ordinarie stat —

3. Omräkning ..................................................................... 266 092

Avrundat 274 000

Motiv.

1. Till stöd för ifrågavarande yrkanden, av vilka flertalet framställts
redan i tidigare av arméförvaltningen gjorda anslagsäskanden, ha i huvudsak
åberopats de med respektive tjänster förenade arbetsuppgifternas art
och omfattning.

3. Kostnadsökningen, som är av automatisk natur, hänför sig till avlöningsförhöjningar
på grund av 1951 års lönerevision för chefstjänstemän,
löneklassuppflyttning och 1951 års höjning av det rörliga tillägget.

Arméförvaltningen har vidare (skr. 16/4 1951) hemställt om ändrad
tjänstebenämning för två å ämbetsverkets personalförteckning för extra
ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ce 24 uppförda befattningar''.
Framställningen innebär att en förste byråsekreterartjänst i Ce 27 på grund
av med tjänsten förenade arbetsuppgifter benämnes byråintendent samt
att en ingenjörtjänst i Ce 25 med hänsyn till löneställningen benämnes
byråingenjör.

Departementschefen.

Av skäl som jag anfört vid anmälan av civilförvaltningens avlöningsanslag
kan jag icke tillstyrka de av arméförvaltningen begärda lönegradsuppflyttningarna.

Mot inrättande i enlighet med arméförvaltningens förslag av ytterligare
6 ordinarie kontorsbiträdestjänster i utbyte mot samma antal biträdestjänster
för skriv- och kontorsgöromål har jag intet att erinra. Vid arméförvaltningen
utgå 25 förvaltningsarvoden å 720 kronor enligt tilläggsbestämmelserna
till statens allmänna avlöningsreglemente, bilaga D, III.
Tjänstemän vid försvaret. Såsom jag anfört vid behandlingen av fortifikationsförvaltningens
avlöningsanslag böra dessa arvoden höjas till 780
kronor.

De av arméförvaltningarna föreslagna ändrade tjänstebenämningarua
anser jag mig kunna godtaga.

Anslaget beräknar jag för budgetåret 1952/53 till 1 610 000 kronor enligt
följande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Posten Avlöningar till ordinarie tjänstemän ökas med 5 916
kronor till följd av den förra året beslutade chefslöneregleringen och med
31 680 kronor för ordinariesättning av 6 biträdestjänster till (340 000 +
5 916 + 31 680 =) i runt tal 378 000 kronor.

Anslagsposten Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar,
365 000 kronor, uppföres med oförändrat belopp.

Posten Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, ökas med 1 500 kronor för höjning av förvaltningsarvoden
till (18 000 + 1 500 =) 19 500 kronor.

Posten Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ökas
med 7176 kronor för löneklassuppflyttningar och minskas med 31 680
kronor på grund av ordinariesättning av 6 biträdest jänster. Posten minskas
med i runt tal 24 000 kronor och uppföres med (716 000—24 000=)
692 000 kronor.

;Anslagsposten Rörligt tillägg ökas med 290 500 kronor till (161 000
+ 290 500 =) 451 500 kronor.

Inkomstposten Pensionsmedel ökas på grund av de höjda rörliga
tilläggen med 46 000 kronor till (250 000 + 46 000 =) 296 000 kronor.

Anslagsökningen utgör 260 000 kronor.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen att

a) på personalförteckningen för arméförvaltningen uppföra
ytterligare 6 kontor sbi trädest jänster i lönegrad Ca 8 samt vidtaga
de ändringar i fråga om tjänstebenämning, som jag i det
föregående förordat;

b) fastställa följande avlöningsstat för arméförvaltningen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 378 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe fattningar,

förslagsvis .................................... 365 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .............................. 19 500

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 692 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ....... 451 500

Summa kronor 1 906 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ........ 296 000

Nettoutgift kronor 1 610 000

c) till Arméförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1952/

53 anvisa ett förslagsanslag av 1 610 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 120. 63

[11.] Marinförvaltningen: Avlöningar.

Anslag

1950/51 .............................. 655 000

1951/52 (statsliggaren s. 178) 600 000

1952/53 (förslag) ............... 710 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, p. 20) har Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinförvaltningen:
Avlöningar för budgetåret 1952/53 beräkna ett förslagsanslag av
710 000 kronor.

Yrkande.

Marinförvaltningen (skr. 13/s 1951) har hemställt, att anslaget ökas med

148 400 kronor.

1. Personalförstärkningar. ökning

1 förste byråsekreterare Cg 27 (föreståndare för personalkontoret)
........................................................................... 17 313

1 byråingenjör Ce 24 (hjälpfartygsplaneringen) ..................... 13 572

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål .............................. 6 288

2. Lönegradsuppflyttningar.

1 förste byråsekreterare Ca 27 (chef för civilbyråns kansli) -—

Cg 29 ........................................................................... 1 560

1 byråsekreterare Ca 24 (vapenavdelningen) — Cg 27 ............ 804

1 kamrerare Ce 23 (dispositionsbokförare) — Ce 24 ............... 808

1 kontorist Cg 13 (sekreterare hos souschefen) — kansliskrivare

Ce 15 ........................................................................... 432

1 kanslibiträde Cg 11 (dispositionsbokf öringen) — kontorist
Ce 13 ........................................................................... 435

3. Omräkning ..................................................................... 107 188

148 400

Motiv.

1. Befattningen såsom föreståndare för marinförvaltningens personalkontor
bestrides f. n. av en revisor i Ca 24. Marinförvaltningen har i tidigare
äskanden, med tillstyrkan av försvarets civilförvaltning, föreslagit att
för befattningen inrättas en tjänst för förste byråsekreterare i Ce 27. Beträffande
motiven härför torde få hänvisas till prop. 1950: 1, bil. 6, s. 37.
Marinförvaltningen föreslår nu, att för befattningen i fråga tills vidare
inrättas en extra tjänst i Cg 27. Därvid förutsätter ämbetsverket, att den
ordinarie revisor stjänsten, som egentligen är avsedd för kameralkontoret,
återföres dit.

För arbetsuppgifter i samband med hjälpfartygsplaneringen inrättades
vid marinförvaltningen fr. o. m. budgetåret 1946/47 bl. a. en byråingenjörstjänst
i Ce 24 och en ingenjörstjänst i Ce 22. Sedan emellertid ämbetsverket
berett innehavaren av tjänsten i Ce 22 anställning såsom extra tjänsteman
i Cg 24 med avlöning från sakanslag, har anslagsposten till avlöningar till

Nettoutgift

633 527

liungl. Maj:ts proposition nr 120.

övrig icke-ordinarie personal nedräknats med ett belopp motsvarande avlöning
enligt lönegraden Ce 22 (prop. 1950: 1, bil. 6, s. 38). Då innehavaren
av den extra tjänsten i Cg 24 avgått samt kompetent sökande till denna
tjänst icke kunnat erhållas, föreslår marinförvaltningen, att i stället inrättas
en byråingenjör stjänst i Ce 24 med avlöning från ämbetsverkets avlöningsanslag.

Det föreslagna nya biträdet för skriv- och kontorsgöromål avses för personalkontoret.
Med hänsyn till den betungande arbetsbördan på kontoret
har det visat sig nödvändigt att kunna avlasta en del rutingöromål på ett
dylikt biträde.

2. Till stöd för förslaget om lönegradsuppflyttning av chefen för civilbyråns
kansli anför marinförvaltningen bl. a., att befattningshavaren i
fråga regelbundet vore föredragande såväl inför chefen för ämbetsverket
och souschefen som inför chefen för civilbyrån samt att de ärenden han
hade att föredraga ofta vore av invecklad och arbetskrävande natur. Han
hade vidare beslutanderätt i samma utsträckning som byråchef inom marinförvaltningens
olika avdelningar.

Marinförvaltningen har i tidigare äskanden föreslagit, att för en på
vapenavdelningen tjänstgörande byråsekreterare i Ca 24 skall inrättas
tjänst för förste byråsekreterare i Ce 27 (prop. 1950: 1, bil. 6, s. 37). Ämbetsverket
föreslår nu, att en extra tjänst i Cg 27 inrättas för ifrågavarande
befattningshavare och att den ordinarie tjänsten i Ca 24 därvid vakantsättes.

Marinförvaltningen har upprepat tidigare (prop. 1949: 1, bil. 6, s. 56)
framlagt förslag om att uppflytta föreståndaren för ämbetsverkets dispositionsbokföring,
nu i Ce 23 med benämningen kamrerare, till Ce 24. Denne
tjänsteman hade under ämbetsverkets kamrerare (Ca 29) den närmaste
uppsikten över och ansvaret för dispositionsbokföringen.

Souschefens sekreterare hade att vid sidan av övriga sekreterargöromål
föra protokoll vid allmänna sammanträden, som hölles inför souschefen
i regel en gång i veckan och där allmänna riktlinjer för arbetet inom förvaltningen
uppdroges eller principiella frågor debatterades. Protokollen,
som i flera fall vore vidlyftiga, uppsattes och utskreves självständigt av
sekreteraren efter hennes stenografiska anteckningar. Sekreteraren vore
vidare souschefen behjälplig med dennes korrespondens, därvid anspråk
ställdes på befattningshavarens språkkunnighet. Även i övrigt hade sekreteraren
att efter uppdrag av souschefen självständigt utföra kvalificerade
göromål.

Det till uppflyttning i Ce 13 föreslagna kanslibiträdet i Cg 11 handhade
ärenden avseende beställningar och medelsanvisningar till lokalförvaltningar
in. m., uppgjorde sammanställningar och bokföringshandlingar för
täckande av å förskottstitlar bokförda avlöningar till personal, avlönad
från sakanslag, biträdde med kontroll över reskontrabokföringens riktighet
och verkställde vederbörlig utgallring och arkivering av icke längre aktuella
reskontrakort m. in.

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

3. Av ökningen hänföra sig omkring 90 000 kronor till den år 1951
genomförda höjningen av det rörliga tillägget och omkring 8 000 kronor
till lönerevisionen för chefstjänstemän samma år.

Marinförvaltningen har vidare (skr. 3I» 1952) hemställt om vidtagande
av vissa åtgärder i syfte bl. a. att förbättra förhållandena beträffande den
kvalificerade tekniska personalen vid ämbetsverket.

Departementschefen.

Av skäl som jag anfört vid anmälan av civilförvaltningens avlöningsanslag
kan jag icke tillstyrka de av marinförvaltningen begärda personalförändringarna.

Vid marinförvaltningen utgå 10 förvaltningsarvoden å 720 kronor. I
överensstämmelse med vad jag föreslagit under fortifikationsförvaltningens
avlöningsanslag böra dessa arvoden höjas till 780 kronor.

Anslaget beräknas av mig för budgetåret 1952/53 till 710 000 kronor
enligt följande.

Posten Avlöningar till ordinarie tjänstemän ökas med 5 790
kronor till följd av den förra året beslutade chefslöneregleringen. Posten
uppföres med (225 000 + 5 790 =) i runt tal 231 000 kronor.

Anslagsposten Arvoden till pensionerad personal i arvodesbef
attningar, 170 000 kronor, uppföres med oförändrat belopp.

Posten Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, ökas på grund av ovannämnda höjning av förvaltningsarvodena
med 600 kronor till 7 800 kronor.

Posten Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ökas
med 8 000 kronor för löneklassuppflyttningar m. m. till (242 000 + 8 000 =)
250 000 kronor.

Anslagsposten Rörligt tillägg ökas med 118 400 kronor till (74 800
+ 118 400=) 193 200 kronor.

Inkomstposten Pensionsmedel ökas på grund av höjda rörliga tilllägg
med 23 000 kronor till (119 000 + 23 000 —) 142 000 kronor.

Anslagsökningen utgör 110 000 kronor.

Åberopande det anförda får jag hemställa, alt Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen att

a) fastställa följande avlöningsstat för marinförvaltningen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 231 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefatt ningar,

förslagsvis .......................................... 170 000

5—»sos* Bihan g till riksdagens protokoll 1952. 6 samt. Nr 120.

Kungl. May.ts ''proposition nr 120.

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis ................................. 7 800

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 250 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 193 200

Summa kronor 852 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis .................................... 142 000

Nettoutgift kronor 710 000

b) till Marinförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1952/
53 anvisa ett förslagsanslag av 710 000 kronor.

[12.J Marinförvaltningen: Utrustning och inredning av nya lokaler. I
annat sammanhang kommer jag att framlägga förslag om anvisande av
anslag för anordnande av vissa provisoriska lokaler inom Stockholms luftvärnsregementes
kasernetablissement i Stockholm. Lokalerna avses i första
hand för försvarets forskningsanstalt, men i desamma avses även skola
inrymmas bl. a. delar av marinförvaltningen.

Marinförvaltningen har beräknat, att för utrustning och inredning av de
för ämbetsverket avsedda lokalerna erfordras ett belopp av 159 000 kronor
enligt följande specifikation.

Kronor

Möblering av lokalerna ........................... 85 000

Skrivbordsutrustningar ........................... 1 800

Lysrör sarmatur....................................... 27 000

Inträdesavgift för 60 abonnenter ............... 30 000

Tjuvlarmsanläggning .............................. 9 000

Mörkläggningsgardiner ............................ 1 500

Cykelställ.............................................. 400

Flyttning av möbler m. m......................... 1 800

Anslagstavlor m. m. och oförutsett ............ 2 500

Summa 159 000

Med den begränsning av byggnadsprograinmet varmed jag nödgas räkna
synes det ovisst om marinförvaltningen kommer att kunna disponera så omfattande
lokalutrymmen som i ämbetsverkets kostnadsberäkning förutsatts.
Med beaktande härav och med hänsyn till vikten av att begränsa statsutgifterna
föreslår jag, att för ändamålet anvisas allenast 70 000 kronor.
Detta belopp torde böra anvisas såsom reservationsanslag för budgetåret
1952/53.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Marinförvaltningen: Utrustning och inredning av nya

lokaler för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av

70 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

\ 13.] Flygförvaltningen: Avlöningar.

Anslag Nettoutgift

1950/51 .............................. 896 000 808 502

1951/52 (statsliggaren s. 179) 751 000

1952/53 (förslag) ............... 930 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, p. 22) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygförvaltningen:
Avlöningar för budgetåret 1952/53 beräkna ett förslagsanslag av
980 000 kronor.

Yrkande.

Flygförvaltningen (skr. 17/s 1951) har hemställt, att anslaget höjes med
234 000 kronor.

ökning

1. 1 byråintendent (drivmedelsassistent) Ce 27—Ca 27 ............... —

2. 3 biträden i reglerad befordringsgång uppföras å ordinarie stat —

3. Chefen för materielavdelningens elektriska byrå Cp 9 (vikariats -

lön Ca 37)—Cp 14 ............................................................ 2 000

4. Omräkning ..................................................................... 232 000

234 000

Motiv.

1. Stadigvarande behov anses föreligga av ifrågavarande tjänst oavsett
den framtida utformningen av flygförvaltningens organisation; yrkandet
har framställts även i anslagsäskandena för innevarande och närmast föregående
budgetår.

3. Med hänsyn till den avsevärda omfattningen och den synnerligen
kvalificerade arten av de göromål, som äro förenade med ifrågavarande
tjänst, anses densammas inplacering från och med nästa budgetår i Cp 14
oundgängligen erforderlig.

4. Kostnadsökningen, som är av automatisk natur, hänför sig till bl. a.
1951 års lönerevision för vissa chefstjänstemän, höjningen av rörliga tilllägget
samt löneklassuppflyttningar.

Departementschefen.

Av skäl som jag anfört i det föregående vid anmälan av civilförvaltningens
avlöningsanslag kan jag icke nu tillstyrka den av flygförvaltningen
begärda ordinariesättningen av en byråintendentstjänst.

Mot inrättande i enlighet med flygförvaltningens förslag av ytterligare
3 ordinarie kontorsbiträdestjänster i utbyte mot samma antal biträdestjänster
för skriv- och kontorsgöromål har jag intet att erinra.

Till frågan om löneställningen för chefen för materielavdelningens elektriska
byrå kan jag icke nu taga ställning.

Vid flygförvaltningen utgå 5 förvaltningsarvoden å 720 kronor. I överensstämmelse
med vad jag föreslagit under fortifikationsförvaltningens avlöningsanslag
böra dessa arvoden höjas till 780 kronor.

68 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Anslaget beräknar jag för budgetåret 1952/53 till 930 000 kronor enligt
följande.

Posten Avlöningar till ordinarie tjänstemän ökas med 26 000
kronor på grund av 1951 års chefslönereglering och med 15 000 kronor på
grund av nyinrättande av ordinarie kontorsbiträdestjänster till (280 000 +
26 000 + 15 000 =) 321 000 kronor.

Anslagsposten Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar,
100 000 kronor, uppföres med oförändrat belopp.

Posten Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, ökas med 300 kronor för höjning av förvaltningsarvoden
till (8 600 + 300 =) 8 900 kronor.

Posten Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ökas
med 4 000 kronor på grund av nämnda chefslönereglering och med likaledes
4 000 kronor för löneklassuppflyttningar m. m. men minskas med
15 000 kronor på grund av ordinariesättning av bi trädest jänster. Posten
minskas sålunda med 7 000 kronor och uppföres med (351 000 — 7 000 —)
344 000 kronor.

Anslagsposten Rörligt tillägg ökas med 164 700 kronor till (76 400
+ 164 700 =) 241 100 kronor.

Inkomstposten Pensionsmedel ökas på grund av höjda rörliga tilllägg
med 20 000 kronor till (65 000 + 20 000 =) 85 000 kronor.

Anslagsökningen utgör 179 000 kronor.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen att

a) på personalförteckningen för flygförvaltningen uppföra
ytterligare 3 kontorsbiträdestjänster i lönegrad Ca 8;

b) fastställa följande avlöningsstat för flygförvaltningen, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 321 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe -

fattningar, förslagsvis .................................... 100 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 8 900

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 344 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 241 100

Summa kronor 1 015 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ................................. 85 000

Nettoutgift kronor 930 000

c) till Flygförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1952/53

anvisa ett förslagsanslag av 930 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.
[14.J Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

1950/51

Anslag Nettoutgift

116 000 000 129 888 891

1951/52 (statsliggaren s. 185)1 122 000 000

1952/58 (förslag)

143 000 000

1 Därutöver 45 000 kronor överförda från anslaget Armén: Vissa repetitionsövningar m. m.

I årets statsverksproposition (Bil. 6, punkt 29) har Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen, att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén:
Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1952/53 beräkna ett
förslagsanslag av 144 100 000 kronor.

Till följd huvudsakligast av förefintliga vakanser utvisa försvarsgrenarnas
allmänna avlöningsanslag lägre belastning än vad som skulle vara
fallet, om alla i personalförteckningarna för armén, marinen och flygvapnet
redovisade personalstater vore fyllda. För att såvitt möjligt erhålla
överensstämmelse mellan anslag och belastning ha anslagen för varje
budgetår beräknats med ledning av tillgängliga uppgifter om medelsförbrukningen
på anslag för tidigare budgetår. Den beräkning av medelsbehoven
under dessa anslag efter genomsnittliga löneklassplaceringar och
ortsgruppsfördelning för samtlig i personalförteckningar redovisad personal
som angivits av 1945 års försvarskommitté (jfr prop. 1948: 206, s.
90 f.) tillämpas sålunda icke numera. Enligt meddelade direktiv har även
försvarets civilförvaltning för budgetåret 1952/53 beräknat ifrågavarande
anslag med ledning av tidigare medelsförbrukning.

Yrkanden.

Försvarets civilförvaltning har i anslutning till yrkanden av chefen för
armén m. fl. myndigheter föreslagit vissa personalförändringar m. m. vid
armén.

1. Arméstabens organisation.

Överste vid generalstabskåren Ma

12—Mo 14/Ma 12 ........................

1 biträdande ingenjör Cg 19—Ce 19 ... —

1 personalassistent Ce 19 (Cg 19) ... 10 320

1 kansliskrivare Ca 15 — kontors skrivare

Ca 17 ........................... -—

1 kanslibiträde Ca 11 — kansliskrivare
Ce 15 ................................. —

1 kontorsskrivare Cg 17 — Ce 17 ......

1 kanslibiträde Ce 11, vakant .........

Arméchefens m. fl. yrkanden

Anslagsförändringar vid bifall till
civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

1 förste expeditionsvakt Ca 11 med
vikariatslön i 14 lönegraden — förrådsuppbördsman
Ca 14 (förrådsför man

Ce 14) .............................. — + 10 320

2. Indragning av T 2 N m. m.

1 bataljonsläkarbeställning Ca 27 tillföres
infanteriets kadettskola ...... —

1 köksföreståndare Ca 12 (indrages

vid vakans) .............................. —

1 förrådsvaktmästare Ce 12 ............ 6 816

1 förrådsman Ce 9 ........................ 5 844

2 biträden för skriv- och kontors göromål

.................................... 11 040

1 ekonomibiträde Ce 6 .................. 4 944

1 ekonomibiträde Ce 3 .................. 4 260

1 sjukvårdsbiträde Ce 3 .................. 4 260

5 ekonomibiträden Ce 2 .................. 20 400

1 förrådsunderofficer 1: 20, vakant — _ 57 554

3. Indragning av Lv 3:s mobiliserings central

i Stockholm in. m.

1 maskinist Ca 16 (vikariatslön

Ca 17) — maskinmästare Ce 17

(Cg 17) ................................. —

1 maskinist Ca 16 (vikariatslön

Ca 17)—maskinmästare Ca 17 ... —

1 reparatör Ce 13 ........................ 7 440 4. 7 440

4. Löneställningen för och redovisningen

av vissa skolchefer.

Chefen för ridskolan Ma 11 — Ma

11/Ma 10 —

Major Ma 10 — chef för pansartrupp skolan

Ma 11/Ma 10 .................. —

överstelöjtnant Mall — chef för

arméns signalskola Ma 12/Ma 11 ... — —

5. Löneställningen för försvarsområdes befälhavare.

Kommendanten i Stockholm, tillika
försvarsområdesbefälhavare för
Stockholms försvarsområde 2:14

— Mol4 ................................. —

7 försvarsområdesbefälhavare Mo 14
eller 1: 34 — Mo 14 .................. —

Kungl. Maj.ts proposition nr 120.

Anslagsförändringar vid bifall
Arméchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning

11 försvarsområdesbefälhavar.e 1: 34
— Ma 12 (5 försvarsområdesbefälhavare
1:34 — Ma 12 eller 1: 34) ... 19 960

Försvarsområdesbefälhavaren för Kiruna—Jokkmokks
försvarsområde

Mall — Ma 12 .......................^ 5 316 +

6. Utbyggnad av regementsofficerska dern

vid luftvärnet.

1 överstelöjtnant eller major Ma
11/Ma 10 och 1 major Ma 10 (2

majorer Ma 10) ........................ 33 596 +

7. överflyttning av viss värnpliktsut bildning

till luftvärnet.

1 sergeantsbeställning Ma 4 vid kavalleriet
överföres till luftvärnet ...... —

Beställningar för 1 kapten Ma 9, 1
löjtnant Ma 7, 1 fanjunkare Ma 5
och 1 sergeant Ma 4 vid pansartrupperna
överföras till motsvarande
beställningar vid luftvärnet ...... —

1 sergeantsbeställning Ma 4 vid ingen- *

jörtrupperna överföres till luftvärnet
.................................... —

1 löjtnantsbeställning Ma 7 vid träng trupperna

överföres till luftvärnet —

8. Radarskolans organisation.

1 beställning för överstelöjtnant eller

major Ma 11/10 vid luftvärnet överföres
till A2 .............................. —

2 kaptener Ma 9 vid luftvärnet (Md 9

vid A 2) ................................. 26 064

1 driftingenjör Cg 24 — arméingenjör

av 1. graden Ca 29 ..................... 3 948

1 driftingenjör Cg 24 — arméingenjör
av 2. graden Ca 27 ............... 2 316

2 tyghantverkare av 1. klassen Ca 18 18 936

3 armétekniker Ca 12 .................. 22 320

1 tekniskt biträde Ce 11 ............... 7 092

3 vaktmästare Ce 9 (Ce 10) ............ 20 196

4 förrådsmän Ce 9 ........................ 25 488

2 biträden för skriv- och kontorsgöro mål

....................................... 10 800

Vissa utbildningsarvoden ............... 2 880

till

Summa

25 276

33 596

140 040

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

10.

11.

12.

13.

Arméchefens m. fl. yrkanden

Omorganisation av hundväsendet.

Personalen vid arméhundväsendet
avföres från arméns stat ............

Vissa arvoden ..............................

Personal för fallskärmsjägarutbildning.

1 arméingenjör av 2. graden Ce 27 ...

1 förrådsförman Cg 12, 3 förrådsförmän
Cg 11 och 1 förrådsman
Cg 9 (2 förrådsvaktmästare Cg 12
och 3 förrådsman Cg 9) ............

Fortsatt planenlig utbyggnad av arméingenjörkåren.

1 arméingenjör av 1. graden Ce 29 —
armédirektör av 1. graden Ca 33 ...

1 arméingenjör av 1. graden Ce 29 —
armédirektör av 2. graden Ca 31 ...

2 arméingenjörer av 2. graden Ce 27

— armédirektörer av 2. graden
Ca 31 .......................................

1 arméingenjör av 1. graden Ce 29 ...

Förstärkning av den tekniska tjänsten
i övrigt.

1 major Ma 10 vid fälttygkåren —

överstelöjtnant Ma 11 ...............

2 majorer Ma 10 vid fälttygkåren —

överstelöjtnanter eller majorer
Ma 11/10 .................................

3 majorer Ma 10 vid fälttygkåren ...

1 tygverkmästare av 1. klassen Ca 21

och 2 tygverkmästare av 2. klassen
Ca 19 (3 tygverkmästare av 2. klassen
Ca 19) ..............................

7 tyghantverkare av 1. klassen Ca 18

och 19 tyghantverkare av 2. klassen
Ca 16 (26 tyghantverkare av 2. klassen
Ca 16) ..............................

8 armétekniker Ca 12 ..................

35 furirer ....................................

Förändringar i övrigt beträffande

militär personal.

1 musikdirektör av 1. graden Ma 9
vid II — musikinspektör Ma 10 ...

Anslagsförändringar vid bifall till
civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

202 656

15 000 — 217 656

14 808

32 556 + 47 364

3 041
1 599

6 462

— + 11102

2 376

29 325

224 510
58 648

232 631 + 82 228

3 948

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 120.

14.

15.

16.

17.

18.

Anslagsförändringar vid bifall till •

Arméchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

1 överste Ma 12 vid A 8 — överstelöjtnant
eller major Mall/10 vid

krigshögskolan ........................ —

1 fanjunkare vid intendenturkåren

Ma 5 — förrådsunderofficer 1: 20		4 935_	987
Försvarets reservsjuksköterskekår ... Andra förändringar beträffande sjuk-	2100	+	2 100
vårdspersonal. 5 bataljonsläkare Ca 25 vid II, P 2, Lv 1, Lv 2 och Lv 3 ..................	68 708
1 sjukgymnast (med halvtidstjänst-göring) Cg 13 vid I 1 — Ce 13 ......	____	+	68 708
Vissa bevakningskostnader. Tillsynsmän .................................	32 172
Bevakning vid arméstaben ............	3 000	+	35 172
Förändringar i övrigt beträffande för-råds- och vaktpersonal. 1 vaktmästare Ce 9 vid VI. militär-befälsstaben — bilförare Ce 10 ... 3 förrådsvaktmästare Cg 12 vid Ki-	384
runa—Jokkmokks försvar sområ-desstab — Ce 12 ........................
1 förrådsvaktmästare Ce 12 vid A 1 ... 18 förrådsmän Ce 9 vid infanterire-	7 740
gementena utom 118 .................. 9 vaktmästare Ce 9 vid A 8 — Cell	113 094
(Ce 10) .................................... 7 vaktmästare Ce 9 vid AIS— Cell	3 456
(Ce 10) ....................................	2 688	f	127 362

Förändringar i övrigt beträffande
kontorspersonal.

1 kanslibiträde Cg 11 vid IV. militärbefälsstaben
— Ce 11 .................. —

1 kontorsbiträde Ca 8 hos arméöver läkaren

— kontorist Ca 13 (kanslibiträde
Cell) ........................... 1 104

2 kontorsbiträden Ca 8, vid I 2 och

I 19 — kanslibiträden Ca 11 (Ce 11) 2 160

2 biträden för skriv- och kontorsgöromål,
vid V. och VI. militärbefälsstaberna
-— kanslibiträden
Ce 11

2 160

Kungl. Maj.ts proposition nr 120.

Arméchefens in. fl. yrkanden

Anslagsförändringar vid bifall till
civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning

3 biträden för skriv- och kontorsgöromål,
vid I. militärbefälsstaben, K 1
och Lv 1, uppföras på personalförteckningen
.............................. —

3 biträden för skriv- och kontorsgöro -

mål, vid I 1, T 1 och T 2 ............ 15 960

108 biträden för skriv- och kontors göromål

— kontorsbiträden Ca 8 ... — _j 19.

Övriga personalförändringar m. m.

46 hästskötare Ce 9 — remontdres sörer

Cell .............................. 32 522

Personal på avgångsstat ............... 36 180

Indelt manskap ........................... 4 000

Fänrikar ........................*............ 65 840

Vissa arvoden .............................. 4 100

Civila lärare .............................. 25 000

Höjning av de rörliga tillläggsför månerna

................................. 21 680 000 4.

Summa

21 384

21 635 602

20. Lönerevision för köksföreståndare m. fl. enligt beslut av 1951 års
riksdag föranleder ändringar i personalförteckningen för ordinarie tjänstemän
enligt följande sammanställning.

Ökning Minskning Summa

17 köksföreståndare i Ca 14 — Ca 20,

17 i Ca 14 — Ca 18, 4 i Ca 14 —

Ca 17, 1 i Ca 12 — Ca 18 och 19 i
Ca 12 — Ca 17 samt 17 biträdande
köksföreståndare i Ca 10 — Ca 16

och 40 i Ca 10 — Ca 14 ............... — —

21. Rationaliseringen av stabs- och förvaltningstjänsten vid lägre truppförband
m. m. vid armén medför eller bedömes medföra följande personalförändringar
fr. o. m. budgetåret 1952/53.

A i.

1 förvaltare Ma 8................................

2 förvaltare Ma 6................................

2 styckjunkare .................................

1 pensionerad officer 1: 29 .................

4 pensionerade underofficerare 1: 20 .....

1 förrådsvaktmästare Ce 12 .................

3 kanslibiträden Ce 11 .......................

5 förrådsmän Ce 9 .............................

2 biträden för skriv- och kontorsgöromål

Ökning Minskning

12 132
19 728

17 544

6 670

16 880

7 740
22 176
33 180

11 232

Summa

+ 55 970

Kungl. Maj-.ts proposition nr 120.

A 7.	Ökning	Minskning	Summa
1 arméingenjör av 2. graden Ca 27 ............. 1 förvaltare Ma 8..................................... 2 förvaltare Ma 6..................................... 2 styckjunkare ......................................	.. 14 808 .. 11160 ... 18 144	16 152
1 pensionerad officer 1: 29 ...................... 3 pensionerade underofficerare 1: 20 ..........	.. 5 590	10104
2 förrådsvaktmästare Ce 12 ...................... 3 kanslibiträden Cell ............................ 1 förrådsman Ce 9 .................................. 2 biträden för skriv- och kontorsgöromål ....	.. 14 232 .. 20 412 .. 6 108	10 344	+ • 53 854
P 4. 1 överfurir ............................................ 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål ....	7116		+ 7 116

A 2.

1 arméingenjör Ce 24 ............................... 2 förvaltare Ma 8..................................... 2 förvaltare Ma 6.................................... 2 styckjunkare ......................................	... 13 032 ... 23 304 ... 18 936	16 848
1 pensionerad officer 1: 29 ...................... 4 pensionerade underofficerare 1: 20 ..........	.. 6 130	15 152
1 förrådsvaktmästare Ce 12 ...................... 3 kanslibiträden Ce 11 ............................ 3 förrådsmän Ce 9 .................................. 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål .......	7 440 .. 21276 .. 19 116	5 400	+ 71834
Lv 5-—Lv 7. 3 förvaltare Ma 8.................................... 6 förvaltare Ma 6..................................... 6 styckjunkare ......................................	... 35 916 .. 58 392	51 936
3 pensionerade officerare 1: 29 ................ 6 pensionerade underofficerare 1: 20 ..........	.. 19 470	24 456
9 kanslibiträden Ce 11 ............................ 4 förrådsmän Ce 9 .................................. 3 biträden för skriv- och kontorsgöromål ____	.. 65 628 .. 26 280	16 632	+ 112 662

Ing 3.

1 förvaltare Ma 8.......................................

2 förvaltare Ma 6.......................................

1 fanjunkare ...........................................

1 överfurir ..............................................

2 furirer .................................................

3 pensionerade underofficerare 1: 20, varav eu

vakanl .................................................

12 132
19 728

8 772

7 740
14 040

8 440

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Ökning Minskning

1 ingenjörförrådsförvaltare Ca 22 ............... 12 132

2 förrådsvaktmästare Ce 12 ........................ 15 480

3 kanslibiträden Ce 11 .............................. 22 176

4 förrådsmän Ce 9 .................................... 26 544

6 biträden för skriv- och kontorsgöromål ...... 33 696

K 3 och K 4.

2 förvaltare Ma 8 ....................................... 22 812

4 förvaltare Ma 6 ....................................... 37 080

4 fanjunkare ........................................... 33 000

3 pensionerade officerare 1:29 .................. 17 310

6 pensionerade underofficerare 1:20 ............ 21 468

3 förrådsvaktmästare Ce 12 ........................ 21 672

6 kanslibiträden Ce 11 .............................. 41 688

6 förrådsmän Ce 9 .................................... 37 440

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål ...... 5 172

S 1 Sk.

3 pensionerade underofficerare 1:20 ............ 10 104

1 förrådsvaktmästare Ce 12 ........................ 7 116

2 förrådsmän Ce 9 .................................... 12 216

3 biträden för skriv- och kontorsgöromål ...... 15 516

InfSS

t förvaltare Ma 8 ....................................... 10 692

1 fanjunkare eller styckjunkare — fanjunkare,
styckjunkare eller sergeant ............... —

1 pensionerad officer 1: 29 ........................ 5 050

1 skogvaktare (arvode) .............................. 350

1 skogvaktare Ca 16 ................................. 5 352

1 stallföreståndare Ce 13 ........................... 7 116

1 kontorist Ca 13 — kansliskrivare Ca 15 ...... 612

2 förrådsvaktmästare Cg 12—Ca 12 ...............

2 kanslibiträden Ca 11 .............................. 12 984

6 förrådsmän Ce 9 .................................... 35 064

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål ......... 4 944

ArtSS.

1 förvaltare Ma 8....................................... 12 132

1 skogvaktare (arvode) .............................. 200

1 skogvaktare Cg 16—Ce 16 ........................ —

1 förrådsvaktmästare Ce 12 ........................ 6 816

1 kanslibiträde Cg 11 —Ce 11 ..................... —

2 förrådsmän Ce 9 .................................... 11688

Summa

11 240

+ 128 706

- 44 952

+ 47 244

30 436

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

22. Avvecklingen av K 2 m. m.

Chefen för Herrevadsklosters remontdepå

1:31—1:34 ..........................................

1 förvaltningsunderofficer vid remontdepån

1:20—1:21 ..........................................

1 förrådsvaktmästare och 4 förrådsmän vid

fo 14....................................................

1 hemvärnsunderofficer 1:20 vid foll .........

3 biträden för skriv- och kontorsgöromål
(Herrevadsklosters remontdepå, I 7, fo 11)...
1 major Ma 10 i stället för regementschef Ma 12

vid vakans.............................................

1 major, 1 ryttmästare och 1 fanjunkare överföras
till InfSS .......................................

15 överfurirer överföras till I 7,1 15, K 3 och K 4
7 arvodesbefattningar för underofficerare

(1:20) indragas .....................................

65 beställningar för icke-ordinarie manskap

överföras till 17, 115, K 3 och K 4 ............

1 furir i sjukvårdstjänst samt 9 vicekorpraler

och meniga indragas ..............................

Följande civila tjänster indragas: 1 maskinist
Ca 16, 1 kontorist Ca 13, 2 förrådsvaktmästare
Ca 12, 1 eldare av 1. klassen Ca 11, 1
kanslibiträde Ca 11, 1 biträdande köksföreståndare
Ca 10, 3 kontor sbiträden Ca 8, 1
översköterska Ce 14, 1 förrådsvaktmästare
Ce 12, 1 eldare Ce 10, 5 förrådsmän Ce 9, 8
biträden för skriv- och kontorsgöromål, 3
sjukvårdsbiträden Ce 5, 13 ekonomibiträden

Ce 5 och Ce 4 .......................................

1 bataljonsläkare Ca 27 överföres till II ......

1 regementsveterinär Ca 27 och 2 förvaltare
Ma 6 indragas vid vakans ........................

Ökning Minskning Summa

682

576

30 192
3 368

15 288

8 420

43 836

240 324

— 242 474

Motiv.

1. Arméstabens organisation. Arméchefen har upprepat sitt tidigare
framförda yrkande om utbyte av den å staten för generalstabskåren uppförda,
för chefen för sektion I vid arméstaben avsedda beställningen för
överste i Ma 12 mot beställning för överste i Mo 14 (före 1951 års lönerevision
för statsförvaltningens chefstjänstemän Mo 12) eller Ma 12 (prop.
1951: 110, s. 72).

Vid arméstaben finnes enligt Kungl. Maj:ts medgivande inrättad en extra
tjänst för biträdande ingenjör i Cg 19, avsedd för bilddetaljen. Civilför -

78 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

valtningen har tillstyrkt, att tjänsten omvandlas till extra ordinarie fr. o. m.
den 1 juli 1952.

Liksom vid övriga försvarsgrensstaber finnes vid arméstaben inrättad
en tjänst för personalassistent i Ce 19, avsedd för handläggning av frivilligfrågor.
I skrivelse den 13 januari 1951 anförde chefen för armén bl. a.
följande: Erfarenheterna inom arméstaben hade bestyrkt behovet av 2 personalassistenter.
Kommittén för frivilligt försvarsarbete hade räknat med
att en dylik befattningshavare skulle placeras i en av kommittén föreslagen
frivilligledning. I avvaktan på slutligt ställningstagande till kommitténs
förslag borde i stället för en deltidsanställd mobiliseringslotta anställas en
extra personalassistent vid arméstaben mot ett arvode motsvarande avlöning
enligt lönegrad Ce 19. — Civilförvaltningen yttrade att, då det syntes
angeläget att åstadkomma en förstärkning av representationen för det frivilliga
försvarsarbetet inom arméledningen, ämbetsverket tillstyrkte att ett
utbyte komme till stånd. Civilförvaltningen förordade dock, att den nya
befattningen tills vidare inrättades såsom extra i lönegrad Cg 19. — Vid
anmälan av propositionen 1951: 110 (s. 112) förklarade sig departementschefen
emellertid icke kunna tillstyrka, att ytterligare en tjänst för personalassistent
inrättades.

Arméchefen har nu återkommit till denna fråga och föreslagit, att från
och med nästa budgetår ytterligare en tjänst för personalassistent i Ce 19
inrättas vid arméstaben i utbyte mot deltidstjänst för mobiliseringslotta.
Civilförvaltningen har vidhållit sin förut angivna uppfattning i ämnet.

Arméchefen har upprepat tidigare framfört förslag om att utbyta en
tjänst för kansliskrivare i Ca 15 på arméstabens expedition mot en tjänst
för kontorsskrivare i Ca 17 (prop. 1951: 110, s. 72). Civilförvaltningen har
förklarat att, såvitt ämbetsverket kunnat finna, på innehavaren av kansliskrivartjänsten
icke ankomme göromål av den självständiga natur som förutsattes
för en kontorsskrivare i 17 lönegraden, och civilförvaltningen har
därför ej heller för nästa budgetår räknat med att den föreslagna uppflyttningen
kommer till stånd.

Beträffande av arméchefen föreslagen uppflyttning till kansliskrivartjänst
i Ce 15 av den för personalavdelningen avsedda kanslibiträdestjänsten
i Ca 11 har civilförvaltningen i sina förslag till anslagsäskanden
— under hänvisning till att frågan syntes komma under bedömande av
1947 års biträdesutredning — förklarat, att ämbetsverket icke räknade med
den föreslagna uppflyttningen.

Enligt Kungl. Maj:ts medgivande finnes vid arméstabens taktikavdelning
sedan april 1951, med vakanthållande av en kanslibi trädest jänst i
Cell, inrättad en extra kontorsskrivartjänst i Cg 17, avsedd för avdelningens
reglementsdetalj. Civilförvaltningen har tillstyrkt förslag av arméchefen
om att extra-ordinariesätta kontorsskrivartjänsten och i samband
därmed indraga kanslibiträdestjänsten.

Innehavaren av tjänsten för förste expeditionsvakt i Ca 11 har sedan

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

den 1 juli 1948 varit förordnad att bestrida göromål, som ankomma på förrådsförman
i Ca 14. Arméchefen har upprepat ett tidigare framfört förslag
(jfr prop. 1951: 110, s. 72) om att i utbyte mot expeditionsvaktstjänsten
inrätta en tjänst för förrådsuppbördsman i Ca 14. Civilförvaltningen har
förordat, att förstnämnda tjänst utbytes mot en tjänst för förrådsförman i
Ce 14, i samband varmed borde föreskrivas, att tjänsten i Ca 11 skulle
hållas vakant så länge innehavaren av tjänsten uppehölle befattningen

1 Ce 14.

2. Indragning av T2N m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag har
1951 års riksdag (prop. 110, p. 1; rd. skr. 4) beslutat, att Göta trängregementes
kompani i Nora (T 2 N) skulle fr. o. m. budgetåret 1952/53 utgå
ur fredsorganisationen, i samband varmed förbandets permanent organiserade
sjukvårdskompani skulle underställas chefen för Norrlands trängregemente
(T 3) och förläggas till Västernorrlands regemente (121). Det
förutsattes härvid att den mobiliseringscentral, som f. n. är ansluten till
T 2 N, skulle bibehållas vid sin förläggning i Nora.

Arméchefen har nu hemställt, att av honom i skrivelse den 21 december
1950 framlagt förslag till personalförändringar i samband med indragningen
av T 2 N måtte genomföras fr. o. m. den 1 juli 1952. Förslaget, som
tillstyrkts av civilförvaltningen, innebär följande.

Av den vid T2N befintliga militära personalen — 1 major, 1 kapten.

2 löjtnanter, 1 fanjunkare, 3 sergeanter, 3 överfurirer och 5 furirer -—- avses
fanjunkaren såsom förrådsunderofficer vid mobiliseringscentralen.
Övrig nu nämnd militär personal liksom 1 instruktionssköterska i Ce 15
överföres till andra trängförband.

För mobiliseringscentralen avses därutöver av personalen vid T 2 N 1
förrådsvaktmästare i Ce 12 och 3 förrådsmän i Ce 9.

_ Följande tjänster indragas, nämligen 1 förrådsvaktmästare i Ce 12, 1 köksföreståndare
i Ca 12, 1 förrådsmän i Ce 9, 2 biträden för skriv- och kontorsgöromål,
1 ekonomibiträde i Ce 6, 1 ekonomibiträde i Ce 3, 1 sjukvårdsbiträde
i Ce 3 och 5 ekonomibiträden i Ce 2.

Tjänster för 1 maskinist i Ce 12 och 1 eldare av 2. klass i Ce 9 — vilkas
innehavare numera förordnats att mot vikariatslön bestrida göromål som
eljest ankomma på maskinist i Ce 13 respektive eldare i Ce 10 — förutsättas
skola bibehållas tills vidare, redovisade vid mobiliseringscentralen, så länge
förvaltningen av T2N:s nuvarande etablissement ankommer på militär
myndighet.

Civilförvaltningen har i enlighet med ett av arméchefen tillstyrkt förslag
av arméöverläkaren förordat, att den för T 2 N avsedda, f. n. vakanta beställningen
för bataljonsläkare i Ca 27 tillföres infanteriets kadettskola, där
läkarbehovet i enlighet med av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser nu
tillgodoses genom avtal om tjänstgöring med en bataljonsläkare vid fältläkarkåren.

I gällande personalförteckning finnes för T 2 N uppförd en arvodesbefattning
för förrådsunderofficer i 1: 20. Befattningen, som är vakant, har
civilförvaltningen föreslagit skola indragas.

Iiungl. Maj-As proposition nr 120.

3. Indragning av Lv 3:s mobiliseringscentral i Stockholm m. m. För att
säkerställa mobiliseringen av de för Stockholms försvar avsedda luftvärnsförbanden
har enligt beslut av 1946 års riksdag (skr. nr 365; prop. nr 120,
s. 151—152) för Stockholms luftvärnsregemente (Lv 3) upprättats en
mobiliseringscentral i Stockholm.

Den av statsmakterna beslutade förflyttningen av Lv 3 till Norrtälje beräknas
av arméchefen kunna genomföras under år 1952, varvid utbildningsverksamheten
förutsatts skola överföras fr. o. m. den 1 april samt
stabs- och förvaltningstjänsten fr. o. m. den 1 oktober.

Arméchefen (skr. 29/i2 1951) har i anslutning härtill, efter samråd
med statens organisationsnämnd och försvarets civilförvaltning, framlagt
förslag om att indraga Lv3:s mobiliseringscentral och ersätta denna med
en särskild luftvärnsavdelning vid Stockholms försvarsområdes (fo 44) stab.
Arméchefen har härom anfört följande.

Så länge Lv 3 vore förlagt till Stockholm kunde regementets personal
disponeras för olika uppgifter jämväl vid mobiliseringscentralen. Efter
regementets förflyttning till Norrtälje kunde samverkan icke åstadkommas
på samma sätt. För att undvika eljest nödvändig utökning av förvaltningspersonalen
vid mobiliseringscentralen borde denna anslutas till annan myndighet.
Undersökningar hade visat, att det ur såväl freds- som krigsorganisatoriska
synpunkter vore lämpligt, att mobiliseringscentralen fr. o. m.
den 1 juli 1952 inginge i fo 44 såsom en särskild luftvärnsavdelning.

Organisationsnämnden, som efter framställning från arméchefen verkställt
undersökningar rörande mobiliseringscentralens och regementets personalbehov
efter regementets förflyttning till Norrtälje, hade efter att ha
slutfört undersökningarna anmält att slutgiltiga förslag icke kunde framläggas
utan ingående undersökningar vid fo 44 för samtlig personal och vid
regementet sedan förflyttning till Norrtälje ägt rum.

Med hänsyn härtill syntes det — med i fortsättningen angivna undantag
— böra anstå med jämkningar i vederbörliga personalförteckningar
till dess att resultatet av de slutliga undersökningarna förelåge. För att
möjliggöra materielöverlämning m. m. före regementets avflyttning borde
emellertid principbeslut snarast fattas om mobiliseringscentralens upphörande
och ersättande med en särskild luftvärnsavdelning i försvarsområdesstaben.

Som chef för mobiliseringscentralen tjänstgör f. n. en major på aktiv
stat vid luftvärnet. Arméchefen har föreslagit, att som chef för den ifrågasatta
luftvärnsavdelningen avses en major eller kapten på aktiv stat vid
luftvärnet.

Arméchefen har vidare hemställt, att personal, som f. n. funnes anställd
vid Lv3:s mobiliseringscentral för materielens vård m. m., finge — i den
mån personalen icke erfordrades vid Lv 3 -—- i erforderlig utsträckning tills
vidare disponeras vid fo 44 med Stockholm såsom stationeringsort.

Arméchefen har slutligen föreslagit att särskilt beslut nu skulle fattas
angående personalen vid Lv 3:s fasta maskinanläggningar. Det syntes lämpligt,
att en del av den nuvarande maskinpersonalen avsåges för de genom
Lv3:s förflyttning ledigblivna lokalerna i Stockholm, Svea livgardes förut -

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

varande etablissement därstädes och intendenturförvaltningsskolans lokaler,
varvid, med hänsyn till att frågan om lokalernas framtida användning
ännu vore oavgjord, ledigblivna tjänster tills vidare borde besättas med
extra personal. Behovet av reparatör- och eldarpersonal vid regementets
förläggning i Norrtälje borde tillgodoses genom överflyttning och nyanställning.
I anslutning härtill har arméchefen föreslagit, att följande tjänster
avses för lokalerna i Stockholm, nämligen 1 maskinmästare i Ce 17 (Cg 17),
i samband varmed en nu vakant maskinisttjänst i Ca 16 förutsatts skola
indragas, 1 reparatör i Ca 11, varvid förutsatts att innehavaren av tjänsten
finge förordnas att mot vikariatslön bestrida göromål som eljest ankomma
på reparatör i Ca 13 ävensom att tjänsten vid ledighet icke finge återbesättas
utan Kungl. Maj:ts medgivande, 1 reparatör i Ce 11 (Cg 11), 4 eldare
i Ce 10 (Cg 10) samt 1 eldare i Ce 10, avsedd för intendenturförvaltningsskolan.
Behovet av reparatör- och eldarpersorial för Lv3:s etablissement i
Norrtälje har föreslagits skola tillgodoses med nu befintliga tjänster för
1 maskinist i Ca 16, 1 reparatör i Ca 11 och 4 eldare i Ce 10 samt med inrättande
av 1 ny reparatör tjänst i Ce 13; maskinisttjänsten har därvid förutsatts
skola utbytas mot tjänst för maskinmästare i Ca 17.

Maskinanläggningen i Norrtälje, som icke är klassificerad, beräknas
skola hänföras till samma grupp som den nuvarande anläggningen i
Stockholm.

4. Här redovisade förslag om ändrad löncställning för vissa skolchefer
framfördes av arméchefen redan i äskandena för innevarande budgetår och
tillstyrktes då av civilförvaltningen. Vid anmälan av propositionen 1951: 110
(s. 106) anförde emellertid departementschefen, att han förutsatte, att en
översyn av löneställningen för cheferna för vissa skolor vid försvaret skulle
komma till stånd inom en nära framtid. I avvaktan därpå ville departementschefen
icke för budgetåret 1951/52 föreslå några löneförändringar för
dylika chefer. Civilförvaltningen har med hänsyn till vad departementschefen
sålunda anfört icke nu räknat med de föreslagna jämkningarna.

5. Löneställningen för försvarsområdesbefälhavare. Enligt gällande

fredsorganisation äro försvarsområdesbefälhavarna 20 till antalet. I gällande
personalförteckningar finnas för försvarsområdesbefälhavare uppförda
—- förutom 1 arvodesbcfattning i 2: 14 för kommendant i Stockholm,
tillika försvarsområdesbefälhavare för Stockholms försvarsområde, och 1
beställning i Mall för försvarsområdesbefälhavare för Kiruna—Jokkmokks
försvarsområde, tillika chef för arméns jägarskola — 7 beställningar
i Mo 14 och 18 arvodesbefattningar i 1: 34. Beställningarna i Mo 14
må vid behov tagas i anspråk för omplacering av regementschefer till försvarsområdesbefälhavare.
Beställningarna äro härvid i första hand avsedda
för försvarsområdesbefälhavare för Malmö, Kristianstads, Kalmar—
Växjö, Göteborg—Halmstads, Norrköping—Linköpings, Uppsala—Västerås
och Härnösand—Sundsvalls försvarsområden men må i stället disponeras
för annat försvarsområde. 1 den mån i enlighet härmed befattningar som
6—35o r.2 ttihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 120.

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

försvarsområdesbefälhavare uppehållas av ordinarie beställningshavare i
Mo 14 skola motsvarande arvodesbefattningar hållas vakanta (jfr prop.
1949: 135, s. 53).

Arméchefen har nu föreslagit, att för samtliga befattningar som försvarsområdesbefälhavare
skola avses beställningar på aktiv stat, av vilka 8 i
Mo 14 och övriga i Ma 12. Till stöd för förslaget har anförts i huvudsak
följande.

Den tioåriga erfarenhet av försvarsområdesbefälhavarnas verksamhet,
som nu vunnits, visade att dessa befattningshavare permanent vore ställda
inför stora och omfattande arbetsuppgifter. Inom flertalet av de i instruktionen
för försvarsområdesbefälhavare upptagna verksamhetsområdena
hade arbetsomfånget ökat sedan instruktionen år 1943 tillkom. Ett försvarsområde
hade numera, i medeltal, lika stor mobiliseringsstyrka som
t. ex. ett artilleriregemente — vissa försvarsområden hade en väsentligt
större mobiliseringsstyrka, i några fall betydligt större än ett infanteriregemente
— vartill komme hemvärn och frivilliga organisationer. En försvarsområdesbefälhavare
förde vid mobilisering och i krig befälet över ett betydande
antal förband. Dessa kunde vara av många olika typer. Förrådsoch
mobiliseringsplatserna vore av beredskapsskäl spridda över hela försvarsområdet.
För försvarsområdesbefälhavaren medförde detta omfattande
planläggning och tidskrävande inspektioner.

På utbildningssidan hade verksamheten med hemvärn och andra frivilliga
organisationer fått en alltmer ökad omfattning. Försvarsområdesbefälhavaren
hade dessutom — efter införande av systemet med repetitionsövningar
i krigsförband — betydelsefulla uppgifter vid ledande av dessa övningar
för lokalförsvarsförbanden. Han måste noga följa den tekniska och
taktiska utvecklingen. I detta syfte hade hl. a. kurser för försvarsområdesbefälhavare
ordnats vid infanteriskjutskolan. Även i fråga om fysisk uthållighet
måste numera kraven sättas högt.

Försvarsområdesstabernas ökade arbetsuppgifter hade senast kunnat
konstateras i samband med statens organisationsnämnds undersökningar
vid bl. a. Karlstads och Norrköping—Linköpings försvarsområden. Tendensen
visade på en fortsatt stegring av verksamheten. Det vore emellertid
icke enbart arbetsuppgifterna som vore betungande. Som målsman för den
frivilliga utbildningen måste försvarsområdesbefälhavare i mycket stor utsträckning
använda sin fritid, kvällar, söndagar och helger för tjänsteåligganden
utan att någon häremot svarande kompensation kunde åstadkommas
under annan tid.

En jämförelse mellan det ansvar och de uppgifter, som åvilade en överstelöjtnant
vid ett förband -—- slutlönen för överstelöjtnant utginge efter 34
löneklassen — och de, som ålåge en försvarsområdesbefälhavare, talade bestämt
till den senares förmån. Försvarsområdesbefälhavarens arbetsuppgifter
vore närmast jämförbara med regements- eller kårchefs.

De stora krav som alltså numera ställdes på försvarsområdesbefälhavarna
medförde, att det icke längre kunde anses tillrådligt att för dem avse arvodesbefattningar
för pensionerad personal. Samtliga befattningar borde vara
av den art att omplacering av aktiv personal till och från desamma kunde
ske. De borde kunna besättas även med yngre krafter. En dylik rörlighet
kunde ernås endast om befattningarna överfördes till aktiv stat. De komme
då att kunna besättas med såväl överstar, regements-(kår-)chefer (vid
önskat eller önskvärt ombyte) som överstelöjtnanter, dessa senare för befordran
till slutpost eller — av yngre — som passage till regementschefs -

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

befattning. Icke minst sistnämnda möjlighet, som nu icke stode öppen, tillmätte
arméchefen stor betydelse när det gällde blivande regementschefers
utbildning.

Civilförvaltningen har anfört, att ämbetsverket ansåge de av arméchefen
anförda motiven för det föreliggande förslaget i hög grad beaktansvärda.
Emellertid syntes syftet med förslaget böra tillgodoses genom att den nuvarande
anordningen, enligt vilken vissa befattningar för försvarsområdesbefälhavare
kunde besättas med personal på aktiv stat, utvidgades. Tills
vidare syntes man kunna stanna vid att inrätta 1 beställning i Mo 14, avsedd
för kommendanten i Stockholm, samt 5 beställningar i Ma 12. Beträffande
dessa beställningar borde gälla motsvarande föreskrifter som för de
nu befintliga beställningarna i Mo 14. Någon minskning av det antal tjänster
för försvarsområdesbefälhavare, som nu vore uppfört å personalförteckningen
för pensionerad personal i arvodesbefattning, borde således icke vidtagas.
Mot förslaget att utbyta den för försvarsområdesbefälhavare för
Kiruna—Jokkmokks försvarsområde avsedda beställningen i Ma 11 mot beställning
i Ma 12 hade civilförvaltningen intet att erinra.

6. I 1942 års försvarsbeslut (prop. 1942: 210, s. 240 och 241) förutsattes,
att regementsofficerskadern vid luftvärnet vid fullt utbyggd organisation
skulle bestå av^tillhopa 31 regementsofficerare, varav 20 majorer. I gällande
personalförteckning finnas för luftvärnet uppförda, förutom 1 beställning
för alternativt major eller kapten, 29 regementsofficersbeställningar,
varav 3 regementschefer i Mo 14, 4 kårchefer i Ma 12, 1 chef för luftvärnsskjutskolan
i Ma 12 eller Ma 11, 3 överstelöjtnanter i Ma 11, 1 överstelöjtnant
eller major i Ma 11 eller Ma 10 och 17 majorer i Ma 10. Den alternativa
beställningen för överstelöjtnant eller major inrättades fr. o. in. budgetåret
1949/50 för chefen för den nyinrättade radarskolan (prop. 1949: 135,
s. 60 o. f.).

Arméchefcn bär föreslagit, att fr. o. m. nästa budgetår vid luftvärnet
inrättas ytterligare beställningar för 1 överstelöjtnant eller major och 1
major. Vid bifall härtill skulle antalet regementsofficersbeställningar vid
luftvärnet, bortsett från den för radarskolan avsedda, komma att uppgå till
det antal, som förutsatts i 1942 års försvarsbeslut. Arméchefen har i anslutning
härtill anfört, att orsaken till att regementsofficerskadern vid luftvärnet
ännu icke utbyggts enligt 1942 års försvarsbeslut vore den, att tillgången
på kvalificerat befäl för regementsofficersbefattningarna tidigare
icke varit tillräcklig; denna brist förelåge emellertid icke längre.

Civilförvaltningen har tillstyrkt, att en ökning av antalet regementsofficersbeställningar
vid luftvärnet kommer till stånd, men har ifrågasatt om
det icke kunde vara tillfyllest att tills vidare inrätta 2 majorsbeställningar.
Såsom av det följande (p. 8) framgår har civilförvaltningen räknat med
att den för radarskolan avsedda beställningen för överstelöjtnant eller
major skulle överföras till staten för Göta artilleriregemente.

Kungl. May.ts proposition nr 120.

7. Överflyttning av viss värnpliktsutbildning till luftvärnet. Som ett led

1 strävandena att effektivisera luftvärnsutbildningen har fr. o. in. utbildningsåret
1951/52 en kontingent ur vartdera infanteriet, kavalleriet, pansartrupperna
och trängtrupperna —- tillhopa 117 man — överförts till luttvärnet.
Ur ingenjörtrupperna beräknas 1''r. o. m. nästa utbildningsår 45
man komma att överföras till luftvärnet för utbildning. Med hänsyn till
den ökade utbildningsverksamheten vid luftvärnet har arméchefen, med
tillstyrkan av civilförvaltningen, föreslagit de i sammanställningen angivna
överflyttningarna till luftvärnet av beställningar ur kavalleriet, pansartrupperna,
ingenjörtrupperna och trängtrupperna.

8. Sedan 1951 års riksdag (prop. 110, p. 1; rd. skr. 4) beslutat, att arméns
radarskola skall förläggas i anslutning till Göta artilleriregemente (A 2),
har arméchefen framlagt förslag till personaluppsättning för skolan. Enligt
förslaget avses för skolan viss personal, som nu redovisas på luftvärnets
eller artilleriets stat, varjämte följande beställningar och tjänster skulle
inrättas för verksamheten vid skolan, nämligen vid luftvärnet 2 kaptensbeställningar
i Ma 9, vid arméingenjörkåren beställningar för 1 arméingenjör
av 1. graden i Ca 29 och 1 arméingenjör av 2. graden i Ca 27 i utbyte
mot 2 extra driftingenjörstjänster i Cg 24, vid tygstaten beställningar för

2 tyghantverkare av 1. klassen i Ca 18 och 3 armétekniker i Ca 12 samt
på särskild stat för skolan 1 tekniskt biträde i Ce 11, 3 vaktmästare i Ce 9,
4 förrådsmän i Ce 9 och 2 biträden för skriv- och kontorsgöromål.

Försvarets civila tjänstemannaförbund och försvarsverkens civila personals
förbund ha hemställt, att det tekniska biträdet skulle placeras i
högre lönegrad än arméchefen föreslagit, varvid förstnämnda förbund förordat
15 lönegraden. Civila tjänstemannaförbundet har därjämte föreslagit,
att de tre vaktmästartjänsterna placerades i 11 lönegraden och att i stället
för fyra förrådsmannatjänster inrättades samma antal tjänster för institutionsvaktmästare
i 11 lönegraden.

Civilförvaltningen har förutsatt att, sedan verksamheten vid skolan
vunnit erforderlig stadga och frågan om A2:s rationalisering blivit aktuell
genom statens organisationsnämnds försorg, undersökningar skola verkställas
rörande personalbehovet vid skolan. För nästa budgetår har ämbetsverket
emellertid räknat med den av arméchefen föreslagna personaluppsättningen.
Då civilförvaltningen utgått från att radarskolan i förvaltningshänseende
skulle vara underställd chefen för A 2, har ämbetsverket ansett
att de för skolan erforderliga tjänsterna, med undantag av tjänster för
arméingenjörer och tygstatspersonal, borde upptagas på regementets stat
och där redovisas särskilt såsom avsedda för skolan. Därvid borde kaptensbeställningarna
hänföras till lönegrad Md 9. I övrigt har civilförvaltningen
icke ifrågasatt annan ändring beträffande arméchefens förslag till lönegradsplacering
av de nya tjänsterna än att ämbetsverket för de tre vaktmästarna
— vilka vore avsedda för bevakningsgöromål — förordat inplacering
i Ce 10, vilken lönegrad kommit till användning för motsvarande
tjänster vid marinens underofficersskola.

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Civilförvaltningen har vidare i detta sammanhang föreslagit, att den på
luftvärnets stat uppförda, för chefen för radarskolan avsedda beställningen
för överstelöjtnant eller major i Mall eller Ma 10 överföres till A2:s stat
och där redovisas särskilt såsom avsedd för skolan.

Slutligen har civilförvaltningen på förslag av arméchefen räknat med
två nya utbildningsarvoden å vartdera 1 440 kronor för lärare i radartjänst
vid skolan.

9. Arméchefen har — under erinran om ett tidigare framlagt förslag
rörande omorganisation av hundväsendet — hemställt att arméhundväsendet
och arméhundskolan ombildas till försvarshundväsendet respektive
försvarets hundtjänstskola. Därvid har förutsatts att för försvarshundväsendet
skulle anvisas särskilda anslag under rubriken D. Vissa för försvaret
gemensamma ändamål. — Civilförvaltningen har biträtt förslaget
och räknat med att all f. n. från arméns förevarande anslag avlönad, för
arméhundväsendet avsedd personal skulle avföras från arméns stat. Härigenom
beräknades uppkomma en kostnadsminskning under detta anslag
av 202 656 kronor.

Vidare beräknas under förevarande anslag uppkomma en ytterligare kostnadsminskning
av 15 000 kronor, avseende arvoden till deltidstjänstgörande
militära och civilmilitära lärare.

10. Såsom framgår av årets statsverksproposition (bil. 6, s. 78) anordnades,
efter det att Kungl. Maj :t den 2 juni 1950 därtill lämnat medgivande,
under våren 1951 en försökskurs i fallskärmsutbildning med fast anställt
befäl. Sedan chefen för armén gjort framställning bl. a. om tillstånd
att under år 1952 utvidga försöksverksamheten att avse jämväl värnpliktiga,
medgav Kungl. Maj :t jämlikt brev den 20 september 1951 bl. a. dels
att vissa praktiska försök finge anordnas under en månad hösten 1951 och
en månad senvintern 1952 med personal, som under år 1951 genomgått
fallskärmsutbildning, och dels att vid 1951 års höstinskrivningar högst 135
värnpliktiga finge, efter eget åtagande, preliminärt uttagas för fallskärmsjägarutbildning
med skyldighet att fullgöra första tjänstgöring under den
längre tid, högst 4 månader, utöver den för övriga värnpliktiga vid armén
bestämda, som kunde komma att i laga ordning beslutas. Slutligen har
Kungl. Maj :t enligt brev den 18 januari 1952 medgivit att utbildning försöksvis
av värnpliktiga i fallskärmsjägartjänst må äga rum med början
under 1952. I brevet ha därjämte meddelats hl. a. följande bestämmelser:
Av de värnpliktiga, som vid 1951 års inskrivningsförrättningar preliminärt
uttagits för fallskärmsjägarutbildning, skola högst 100 slutligt uttagas till
dylik utbildning. Sålunda uttagen värnpliktig är, jämlikt eget åtagande, för
sin utbildning skyldig att, utöver tjänstgöringstid, som angives i 27 § 1 mom.
A och — i förekommande fall — B värnpliktslagen, fullgöra tjänstgöring om
ytterligare högst 120 dagar i omedelbar anslutning till första tjänstgöringen.
Under utbildningens första skede skola så många värnpliktiga avskiljas
från utbildningen alt högst 90 värnpliktiga komma alt genomgå grundläggande
fallskärmsutbildning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Kungl. Maj :t har vidare medgivit att för packning, vård och kontroll
m. in. av fallskärmar få anställas, enligt brevet den 20 september 1951, för
högst nio månader under innevarande budgetår en ingenjör i Cg 27 vid
arméförvaltningen och en förrådsman i Cg 9 vid Karlsborgs luftvärnsregementc
(Lv 1) samt enligt brevet den 18 januari 1952 därutöver två förrådsvaktmästare
i Cg 12, av vilka en under högst fem månader och en under
högst tre månader, samt två förrådsmän i Cg 9 under högst tre månader.
Lönekostnaderna för denna personal skola bestridas från förevarande anslag,
delposten Tillfälligt anställd personal.

I skrivelse den 14 juli 1951 med anslagsäskandcn för budgetåret 1952/53
anmälde chefen för armén, att han hade för avsikt att, därest resultatet
av försöksutbildningen motsvarade förväntningarna, göra framställning om
fortsatt årlig fallskärmsjägarutbildning. Arméchefen föreslog i anslutning
härtill att följande för utbildningsverksamheten i fråga erforderlig personal
måtte tillkomma fr. o. m. budgetåret 1952/53, nämligen vid arméingenjörkåren
1 arméingenjör av 2. graden i Ce 27 samt vid Lv 1 1 förrådsförman i
Cg 12, 3 förrådsförmän i Cg 11 och 1 förrådsman i Cg 9. Civilförvaltningen
tillstyrkte, att en beställning för arméingenjör av 2. graden i Ce 27 inrättades.
Vad beträffar förrådspersonalens omfattning räknade ämbetsverket
liksom arméchefen med fem extra tjänster för nästa budgetår. Ämbetsverket
föreslog emellertid att för ändamålet tills vidare skulle anställas 2
förrådsvaktmästare i Cg 12 och 3 förrådsmän i Cg 9.

11. Slutläget för personaluppsättningen vid arméingenjörkåren fastställdes
preliminärt genom beslut av 1948 års riksdag. Vissa jämkningar i detta
beslut gjordes av 1949 och 1950 års riksdagar. Härom hänvisas till prop.
1951: 110, s. 78.

Arméchefen har nu föreslagit, att vid arméingenjörkåren planenligt skola
tillkomma ordinarie beställningar för en armédirektör av 1. graden i Ca 33
och tre armédirektörer av 2. graden i Ca 31 i utbyte mot beställningar för
två arméingenjörer av 1. graden i Ce 29 och två arméingenjörer av 2. graden
i Ce 27. Förslaget har tillstyrkts av civilförvaltningen.

Marinöverdirektören har framlagt ett tidigare framställt förslag att en
för marinförvaltningen avsedd befattning för arméingenjör av 1. graden i
Ce 29 (motoringenjör) måtte tillkomma på arméingenjörkårens stat (jfr
prop. 1951: 110, s. 78). Chefen för marinen har ansett, att frågan härom
borde lösas i samband med att ställning tages till militära förvaltningsutredningens
förslag. Civilförvaltningen har förklarat sig dela marinchefeus
uppfattning och har därför icke i sina anslagsäskanden räknat med att
någon dylik beställning inrättas.

12. Vad beträffar personalbehovet i övrigt för den tekniska tjänsten
inom armén har arméchefen återkommit till den av honom tidigare (jfr
prop. 1951: 110, s. 78 o. f.) väckta frågan om att åstadkomma förbättrade
befordringsförhållanden inom fälttygkåren. I detta syfte har arméchefen
föreslagit, att tre maj or sbeställningar, avsedda för stabstygofficerare vid

Kung!. Maj:ts proposition nr 120.

militärbefälsstaber, utbytas mot beställningar för en överstelöjtnant och två
överstelöjtnanter eller majorer. Civilförvaltningen har liksom tidigare förordat
utbyte av två majorsbeställningar mot beställningar för överstelöjtnant
eller major.

Till stöd för förslaget att inrätta tre nya majorsbeställningar vid fälttygkåren
har chefen för armén framhållit, att i enlighet med ett inom arméförvaltningens
tygavdelning utarbetat förslag angående omorganisation av
tygavdelningens centralförråd viss materiel skulle fördelas på förråden vid
A 4, A 6 och A 9. Härigenom komme dessa organisationsenheter att bli
lika stora som tygstationerna. Då med befattningen såsom tygofficer vid
nämnda förband icke i fortsättningen kunde förenas chefskapet över de
till förbanden förlagda centralförråden, borde särskilda tjänster inrättas
för cheferna för dessa förråd. Civilförvaltningen har emellertid ansett, att
med frågan om inrättande av här avsedda chefstjänster borde anstå till
dess ställning i princip tagits till organisationsfrågan i dess helhet.

Arméchefen har för nästa budgetår föreslagit fortsatt utbyggnad av tygstaten
(jfr prop. 1951: 110, s. 80) genom att inrätta nya beställningar för
-— förutom tidigare (p. 8) redovisade 2 tyghantverkare av 1. klassen och 3
armétekniker för arméns radarskola — 1 tygverkmästare av 1. klassen i
Ca 21, 2 tygverkmästare av 2. klassen i Ca 19, 7 tyghantverkare av 1. klassen
i Ca 18, 19 tyghantverkare av 2. klassen i Ca 16 och 8 armétekniker i
Ca 12. Antalet furirsbeställningar har föreslagits skola i samband därmed
minskas med 35. Enligt arméchcfens mening borde utbyggnaden av tygstaten
fortsätta under budgetåren 1953/55 genom att för vartdera budgetåret
skulle tillkomma ytterligare 16 tyghantverkarbeställningar. Arméchefen
har — under hänvisning till tidigare uttalanden av departementschefen att
en viss försiktighet borde iakttagas vid den fortsatta utbyggnaden av tygstaten
-— anfört att en ytterligare fördröjning av tillkomsten av tyghantverkarbeställningarna
komme att medföra sådana vådor beträffande vården
av nuvarande och nytillkommande dyrbar materiel, att arméchefen ansåge
sig böra framföra mycket starka betänkligheter mot en sådan fördröjning.

Civilförvaltningen — som enligt det föregående tillstyrkt inrättande av
de föreslagna beställningarna för radarskolan — har beträffande arméchefens
förslag i övrigt anfört bl. a. följande. Tygstatens utbyggnad hade
hittills skett i långsammare takt än som från början avsetts. Vid sådant
förhållande och i betraktande av det alltmer ökade behovet av tekniskt utbildad
personal syntes i och för sig icke något vara att invända mot den
av chefen för armén föreslagna utökningen, vilken vore väsentligt mindre
omfattande än enligt tidigare förslag. Emellertid vore det icke möjligt för
civilförvaltningen att uttala sig om, huru tjänsterna borde fördelas på olika
lönegrader. Med hänsyn härtill och då föreliggande fråga kunde komma
att påverkas av resultaten såväl av arbetsledarutredningens arbete som av
tilltänkta organisationsundersökningar vid tygverkstäder in. in., ansåge civilförvaltningen
sig icke kunna tillstyrka någon utökning av antalet beställ -

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

ningar för tygverkmästare av 1. klassen. Jämväl i fråga om tyghantverkarbeställningarna
gjorde sig nyss åberopade skäl gällande. Härtill komme alt
uppdelningen av nämnda beställningar på två lönegrader närmast syntes
vara föranledd av önskemålet att åstadkomma en befordringsgång inom tyghantverkargraden.
Då spörsmålet om befordringsgång för skilda personalkategorier
syntes falla under tjänsteförteckningskommitténs bedömande,
ansåge civilförvaltningen sig icke heller beredd tillstyrka utökning av antalet
beställningar för tyghantverkare av 1. klassen. Mot den föreslagna
ökningen av antalet armétekniker hade ämbetsverket icke något att erinra.
Civilförvaltningen har i anslutning till det anförda förordat att, såvitt nu är
i fråga, nya beställningar inrättas för 3 tygverkmästare av 2. klassen, 26
tyghantverkare av 2. klassen samt 8 armétekniker. Antalet beställningar
för furirer i beställningsmannatjänst vid tygstaten borde minskas med föreslaget
antal.

I skrivelse den 10 oktober 1951 har Civilmilitära tjänstemannaförbundet
hemställt, att de av arméchefen föreslagna förändringarna beträffande antalet
tygverkmästare av 1. och 2. klassen och tyghantverkare av 1. och 2.
klassen måtte genomföras fr. o. in. nästa budgetår.

13. Förändringar i övrigt beträffande militär personal. 1947 års musikutredning
har i ett den 3 februari 1951 dagtecknat betänkande framlagt förslag
rörande militärmusikens uppgifter och organisation. I yttrande över
betänkandet har chefen för armén —- jämte det att förslag av utredningen
om inrättande av en musikinspektion för militärmusiken avstyrkts — föreslagit
att en musikinspektör, gemensam för hela försvaret, snarast måtte
inrättas. Denne borde enligt arméchefens mening inneha majorsbeställning
samt vara knuten som musikdirektör till Svea livgarde. I avvaktan på
Kungl. Maj :ts beslut angående militärmusikens framtida organisation har
chefen för armén nu föreslagit, att från och med budgetåret 1952/53 måtte
inrättas en beställning för musikinspektör i Ma 10 vid Svea livgarde i utbyte
mot en beställning för musikdirektör av 1. graden vid samma regemente,
varjämte arméchefen anfört bl. a. följande. Befattningen borde tillkomma
oberoende av de större eller mindre indragningar av militärmusikkårer,
som kunde komma att beslutas. Behovet av en reglerande och inspekterande
målsman för militärmusiken hade hittills tillgodosetts genoin
att musikdirektören vid Svea livgarde utnyttjats. För detta merarbete hade
musikdirektören icke erhållit särskild lön. Däremot hade efter framställning
i varje särskilt fall gratifikationer tillerkänts honom.

Civilförvaltningen har erinrat om att ämbetsverket i utlåtande över
musikutredningens betänkande tillstyrkt, att en särskild beställning för
musikinspektör i Ma 10 inrättas. Ämbetsverket har nu förklarat sig biträda
arméchefens förslag för budgetåret 1952/53.

Då Norrbottens artillerikår (A 5) enligt beslut av 1951 års riksdag
fr. o. m. den 1 juli samma år upphörde som självständigt fredsförband
och anslöts till Bodens artilleriregemente (A 8), blev den för kåren avsedda

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

kårchefsbeställningen i Ma 12 övertalig. Beställningen, som i gällande personalförteckning
redovisas såsom en överstebeställning i nämnda lönegrad
vid A 8, skall enligt i förteckningen intagen föreskrift indragas vid uppkommande
vakans (prop. 1951:110, s. 114). Enligt Kungl. Maj :ts beslut
den 27 juli 1951 utnyttjas innehavaren av beställningen f. n. för tjänstgöring
vid arméstaben. Arméchefen har nu anfört, att sammanslagningen av
krigshögskolan med artilleri- och ingenjörhögskolan till en gemensam krigshögskola
i personellt hänseende innebure en viss utökning av lärarpersonalen.
I avvaktan på de organisatoriska förändringar, som vore att förutse
inom armén, hade arméchefen i sitt förslag rörande sammanslagningen förordat,
att lärarbehovet tills vidare skulle tillgodoses kommenderingsvägen.
Den nu verkställda sammanslagningen av A 5 och A 8 innebure en sådan
förändring. Arméchefen föreslår nu att kårchefsbeställningen utbytes mot
en beställning för överstelöjtnant eller major vid högskolan. Beställningen
borde lämpligen avses för förste läraren i matematik och tillämpad mekanik.
Civilförvaltningen har tillstyrkt förslaget och i samband därmed påpekat,
att i personalförteckningen borde angivas att beställningen icke finge
tillsättas förrän överstebeställningen blivit vakant.

Vid Svea trängregemente finnas tre mobiliseringscentraler, varav en i
Solna. Befattningen som förrådsunderofficer vid centralen i Solna uppehälles
f. n. av innehavaren av en fanjunkarbeställning vid intendenturkåren,
vilken beställning enligt föreskrift i personalförteckningen skall indragas
vid innehavarens avgång. Då denne beräknas avgå med pension
den 1 oktober 1952, har civilförvaltningen tillstyrkt förslag av arméchefen
att för denna mobiliseringscentral skall — i överensstämmelse med vad
som gäller för de båda andra centralerna — fr. o. m. nästa budgetår inrättas
en arvodesbefattning för förrådsunderofficer i 1: 20. Befattningen
förutsättes få tillsättas först i samband med indragning av fanjunlcarbeställningen.

14. Försvarets reservsjuksköterskekår utgör, enligt av Kungl. Maj:t den
15 juni 1951 meddelade provisoriska bestämmelser för kåren (jfr prop.
1950: 110, s. 55), en under försvarets sjukvårdsstyrelse stående personalkår
med uppgift att i såväl fred som i krig förse försvarets förband m. m.
med särskilt utbildad extra personal. Chef för kåren är sjuksköterskeinspektrisen
hos sjukvårdsstyrelsen. Här avsedd sjuksköterskepersonal, som
får förordnas för högst tre år i sänder, är skyldig att tjänstgöra i krig och
då värnpliktiga eljest tagas i anspråk för rikets försvar eller säkerhet eller
för fullgörande av beredskapsövning. Därjämte är personalen skyldig att
tjänstgöra vid försvarets sjukvård sammanlagt 120 dagar under den treårsperiod
för vilken vederbörande anställts. Personalen äger åtnjuta dels
årsarvode med 500 kronor jämte rörligt tillägg enligt samma grunder och
samma procenttal som gälla angående höjning av månadslön, angiven i
de i statens löneplansförordning intagna grundlönetabcllerna, dels ock dagarvode
med åtta kronor under föreskriven årlig tjänstgöring. Personalen
är vidare berättigad till övertids- och reseersättningar in. m.

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Enligt beslut samma dag har Kungl. Maj :t vidare dels bemyndigat sjukvårdsstyrelsen
att under budgetåret 1951/52 anställa intill 20 sjuksköterskor
i reservsjuksköterskekåren, dels ock förordnat, att å nämnda budgetår
belöpande avlöningskostnader för kåren skola bestridas av den under
arméns avlöningsanslag, anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal, upptagna delposten 3. Avlöningar till viss extra personal
m. m., delposten c) Tillfälligt anställd personal. Kostnaderna för ifrågavarande
personal beräknas för närvarande till 25 000 kronor för budgetår.
Försvarets civilförvaltning har föreslagit att medel för detta ändamål anvisas
under en särskild post, benämnd Viss icke-ordinarie sjukvårdspersonal.

I skrivelse den 16 januari 1952 har försvarets sjukvårdsstyrelse — under
hänvisning till den vid 1951 års riksdag beslutade höjningen av sjuksköterskornas
avlöningsförmåner — hemställt att dagarvodet till personal i
reservsjuksköterskekåren höjes till 12 kronor 75 öre eller att årsarvodets
grundbelopp höjes till 585 kronor och dagarvodet till 10 kronor. Civilförvaltningen
har tillstyrkt en höjning av löneförmånerna och föreslagit att
dagarvodet bestämmes till 10 kronor. Vid bifall till civilförvaltningens förslag
skulle uppstå en kostnadsökning å 2 100 kronor.

15. Andra förändringar beträffande sjukvårdspersonal. Chefen för armén
har anfört, att behovet av läkare vid II — för vilket förband enligt gällande
organisation avses en regementsläkarbeställning i Ca 29 och en bataljonsläkarbeställning
i Ca 25 — vore särskilt stort på grund av att regementet
hade landets största inskrivningsexpedition. Sålunda hade till regementet
måst kommenderas ytterligare en läkare. Kommenderingen hade i
regel endast kunnat ske i enmånadsperioder. De upprepade bytena hade
ur såväl medicinsk som militär synpunkt medfört betydande olägenheter.
Arméchefen har med hänsyn till det anförda föreslagit, att för regementet
inrättas ytterligare en bataljonsläkarbeställning i Ca 25.

Arméchefen har vidare föreslagit, att en bataljonsläkarbeställning i Ca 25
inrättas för ettvart av P 2 samt Lv 1—Lv 3. För ettvart av dessa förband
avses enligt gällande organisation endast en läkarbeställning — regementsläkare
i Ca 29.

Civilförvaltningen har erinrat om att f. n. åtskilliga vakanser förefunnes
inom fältläkarkåren och att stora svårigheter säkerligen komme att uppstå
vid besättandet även av nytillkommande beställningar. Emellertid hade
arméöverläkaren framhållit betydelsen ur rekryteringssynpunkt av att
fältläkarkåren tillfördes ytterligare ordinarie beställningar. Med hänsyn
härtill och då den av chefen för armén nu ifrågasatta utökningen av läkarpersonalen
vid P 2 och luftvärnsregementena stode i överensstämmelse med
vad 1944 års militärsjukvårdskommitté därom föreslagit i sitt betänkande
den 15 januari 1947 (SOU 1947:5) tillstyrkte civilförvaltningen, att nya
ordinarie läkartjänster tillkomme för ifrågavarande förband. De av arméchefen
anförda skälen för att tillföra I 1 ytterligare en läkartjänst funne

Kungl. Maj:ts proposition nr 120. 91

civilförvaltningen bärande. Ämbetsverket ville därför ej motsätta sig alt
även denna tjänst inrättades.

Enligt Kungl. Maj:ts medgivande finnes vid 11 inrättad en extra tjänst
för sjukgymnast i Cg 13 med halvtidstjänstgöring. Civilförvaltningen har
tillstyrkt förslag av arméchefen om att omvandla tjänsten till extra ordinarie,
fortfarande med halvtidstjänstgöring.

16. Vissa bcvakningskostnader. I arméns gällande förteckning å vissa
arvoden och särskilda ersättningar finnes för ettvart av militärområdena
uppfört ett belopp för arvoden till tillsynsmän för byggnader, övningsfält,
förråd m. m. att fördelas enligt militärbefälhavarens bestämmande.
För att möjliggöra tillsyn vid nya förråd eller åstadkomma ökad tillsyn vid
befintliga förråd har civilförvaltningen, efter förslag av arméchefen, räknat
med ett ökat medelsbehov för dylika arvoden av tillhopa 32 172 kronor.

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens ämbetsbyggnad i Stockholm
inrymmer lokaler även för vissa delar av arméstaben. Enligt beslut
den 26 oktober 1951 har Kungl. Maj :t medgivit, att för bestridandet under
innevarande budgetår av den del av kostnaderna för bevakning av ämbetsbyggnaden,
som kunde anses belöpa på de för arméstaben disponerade
lokalerna, 3 000 kronor finge ställas till arméchefens förfogande från den
å arméns avlöningsstat upptagna anslagsposten till arvoden och särskilda
ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t. Civilförvaltningen har, då här avsedda
kostnader synts .vara ofrånkomliga även framdeles, räknat med
samma kostnader under budgetåret 1952/53.

17. Förändringar i övrigt beträffande förråds- och vaktpersonal. I gällande
personalförteckning finnes för envar av militärbefälsstaberna uppförd
en tjänst för vaktmästare i Ce 9. Arméchefen har föreslagit att, enär innehavaren
av den för VI. militärbefälsstaben avsedda vaktmästartjänsten
numera nästan uteslutande toges i anspråk såsom bilförare, tjänsten omändras
till en tjänst för bilförare i Ce 10. Befattningen i fråga vore enligt
arméchefens mening lämplig för äldre underbefäl och borde därför vid nuvarande
befattninghavarens avgång övertagas av sådant underbefäl. Civilförvaltningen
har tillstyrkt förslaget och därvid förutsatt, att föreskrift
meddelas att bilförartjänsten vid innehavarens avgång utbytes mot överfurirsbeställning.

I gällande personalförteckning finnas för staben för Kiruna—Jokkmokks
försvarsområde uppförda 5 tjänster för förrådsvaktmästare i Ca 12. Enligt
en till personalförteckningen meddelad föreskrift må 3 av dessa tjänster
tillsättas först i mån av vakanser i motsvarande tjänster vid övriga försvarsområden.
I stället må enligt Kungl. Maj :ts medgivande vid nämnda
stab finnas inrättade 3 tjänster för extra förrådsvaktmästare i 12 lönegraden.

Försvarsområdesbefälhavaren har, under framhållande av svårigheterna
att i tjänst bibehålla personal med endast extra anställning, hemställt om
fastare anställningsform för de tre förrådsvaktmästarna i Cg 12. Civilför -

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

valtningen har i äskandena för nästa budgetår och i särskild skrivelse den
26 oktober 1951 föreslagit, att tjänsterna i fråga, vilka funnits inrättade
sedan budgetåret 1946/47, utbytas mot extra ordinarie förrådsvaktmästartjänster
i Ce 12 och att i samband därmed antalet ordinarie förrådsvaktmästartjänstcr
vid försvarsområdesstaben minskas till två. Ämbetsverket
har härvid framhållit, att med hänsyn till bl. a. stabens förläggningsort,
Kiruna, speciella skäl talade för att möjligheter funnes att bereda den därstädes
anställda personalen någorlunda fast anställning. Det syntes vidare
mindre sannolikt att vid en eventuellt ifrågakommande minskning av antalet
ordinarie förrådsvaktmästare vid andra försvarsområden kunna omplacera
sålunda övertaliga tjänstemän till Kiruna.

Enligt gällande personalförteckningar finnes vid Svea artilleriregemente
(Al) inrättade tillhopa 4 tjänster för förrådsvaktmästare, av vilka 3 i
Ca 12 och 1 i Ce 12. Då enligt fastställd normalorganisation av stabs- och
förvaltningstjänsten m. m. vid motoriserat artilleriregemente, vilken organisation
i här ifrågavarande fall även skall tillämpas vid A 1, skola finnas
5 förrådsvaktmästartjänster vid sådant regemente, har civilförvaltningen
föreslagit inrättande vid A 1 av ytterligare 1 dylik tjänst i Ce 12.

Enligt gällande organisation vid rationaliserat infanteriregemente är
expeditionsföreståndare vid truppförbandssjukhus tillika uppbördsman för
sjukvårdsmaterielen och skall med biträde av sjukvårdsunderbefälet ombesörja
förrådstjänsten såvitt avser denna materiel. Med hänsyn till den
ökade uppbörden av sjukvårdsmateriel vid infanteriförbanden har statens
organisationsnämnd företagit förnyade undersökningar av ifrågavarande
förrådstjänst och därvid funnit, att vid samtliga infanteriregementen utom
118 behov föreligger av ytterligare arbetskraft för ändamålet. Något motsvarande
behov föreligger däremot icke vid kavalleriet, pansartrupperna,
artilleriet och luftvärnet. Chefen för armén har nu föreslagit den jämkningen
i gällande organisation vid förband tillhörande de fem nämnda
truppslagen, att intendenlurförrådsförvaltaren skall övertaga uppbörden av
sjukvårdsmaterielen. För att täcka behovet av arbetskraft för förrådstjänsten
föreslår chefen för armén vidare, att vid varje infanteriregemente
utom I 18 skall tillkomma 1 förrådsman i Ce 9. Förslaget har biträtts av
organisationsnämnden, arméförvaltningens intendenturavdelning, försvarets
sjukvårdsstyrelse och civilförvaltningen.

I gällande personalförteckning finnas för A 8 och arméns intendenturförråd
i Stockholm uppförda 9 respektive 7 vaktmästartjänster i Ce 9, samtliga
avsedda för bevakningsuppgifter. Chefen för armén har upprepat av
honom tidigare framställt förslag om att uppflytta vaktmästartjänsterna
vid A 8 till Ce 10. Försvarets civila tjänstemannaförbund åter har föreslagit,
att här avsedda tjänster vid A 8 och intendenturförrådet uppflyttas till
Ce 11. Civilförvaltningen har förklarat, att enligt ämbetsverkets mening
vaktpersonal borde placeras i 10 lönegraden och har därför förordat, att
tjänsterna i fråga uppflyttas till Ce 10.

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

I samband med sina medelsäskanden för innevarande budgetår anmälde
civilförvaltningen vissa, i propositionen 1951: 110 under förevarande anslag
(p. 20) närmare redovisade förslag om ändrad löneställning och tjänstebenämning
för förråds- och vaktpersonal in. fl. vid arméns underofficersskola
och krigsskolan. Därvid ansåg sig ämbetsverket, i avvaktan på kommande
organisationsundersökningar vid dessa skolor och med hänsyn till
meddelade direktiv för budgetarbetet, icke böra räkna med några ändringar
i förevarande hänseende. Vid anmälan av nämnda proposition anförde
departementschefen i denna fråga, att han i avvaktan på organisationsundersökningar
vid skolorna icke ansåg sig kunna föreslå några förändringar
beträffande personalen vid desamma.

För nästa budgetår har arméchefen upprepat förslaget att utbyta en
vaktmästartjänst i Ce 9 vid underofficersskolan mot kanslibiträdestjänst i
Ce 11. övriga ifrågavarande förslag till personalförändringar vid underofficersskolan
och krigsskolan ha framförts ånyo av Försvarets civila
tjänstemannaförbund och Försvarsverkens civila personals förbund. Civilförvaltningen
har anfört att ämbetsverket — som i enlighet med vad ämbetsverket
tidigare anfört ansåge det önskvärt att vissa ändringar företoges i
fråga om löneställningar och tjänstebenämningar för här avsedd personal
— med hänsyn till departementschefens berörda ställningstagande dock
icke vore berett förorda förslagen i fråga.

Försvarsverkens civila personals förbund har yrkat, att för vissa vaktmän
vid Bodens försvarsområde, vilka nu äro anställda mot arvode, måtte
inrättas lönegradsplacerade tjänster. Civilförvaltningen har förklarat att,
i avvaktan på förebådad utredning rörande bevakningstjänstens ordnande
inom försvaret i dess helhet (jfr prop. 1951: 110, s. 140 och 141), ämbetsverket
icke vore berett att nu framlägga förslag med anledning av förbundets
yrkande.

18. Förändringar i övrigt beträffande kontorspersonal. Arméchefen har
med tillstyrkan av civilförvaltningen upprepat ett för innevarande budgetår
(prop. 1951: 110, s. 98 och 111) framställt förslag om att vid IV. militärbefälsstaben
inrätta eu extra-ordinarie kanslibiträdestjänst i utbyte mot en
extra sådan tjänst, vars innehavare avses för proviantredovisningen för de
till stabens etabiissement förlagda förbanden.

I gällande personalförteckningar finnas under rubriken Tjänstegrensinspektörer
uppförda tjänster för bl. a. 4 kontorsbiträden i Ca 8 och 3 biträden
för skriv- och kontorsgöromål. Chefen för armén har med instämmande
av Försvarets civila tjänstemannaförbund föreslagit, att en av kontorsbiträdestjänsterna,
avsedd för arméöverläkarens expedition, uppflyttas
till tjänst för kontorist i Ca 13. Å innehavaren av denna kontorsbiträdestjänst
ankomme bl. a. personalregistrering, i samband med mobiliseringsplanläggning,
av landets samtliga läkare, tandläkare och apotekare jämte
vissa kategorier värnpliktiga. Vederbörande förde dessutom tjänstekort
in. in. för fältläkarkårens icke ständigt tjänstgörande personal. Civilför -

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

vattningen, som tidigare (prop. 1950: 110, s. 15) förordat att en kanslibiträdestjänst
i Ce 11 inrättas för ifrågavarande arbetsuppgifter, har även
nu räknat med att en dylik tjänst skulle tillkomma. Härvid borde en tjänst
för biträde för skriv- och kontorsgöromål indragas.

Fr. o. m. innevarande budgetår ha, i utbyte mot tjänster för biträde
för skriv- och kontorsgöromål, vid förband med större antal truppregistrerade
— 28 000 och därutöver — inrättats tjänster för kanslibiträden i
Cell såsom föreståndare för plåt- och maskingrupp vid mobiliseringsavdelningarna.
Arméchefen har nu, med tillstyrkan av statens organisationsnämnd,
hemställt, att för motsvarande befattningar vid I 2 och 119, vid
vilka förband antalet truppregistrerade i det närmaste uppginge till nämnda
antal, måtte inrättas kanslibiträdestjänster i Ca 11 i utbyte mot kontor sbiträdestjänster.
Civilförvaltningen har förordat, att för ändamålet inrättas
kanslibiträdestjänster i Ce 11 i utbyte mot tjänster för biträde för skrivoch
kontorsgöromål.

Gällande personalförteckning upptager för militärbefälsstaberna bl. a.
2 kanslibiträdesbefattningar i Ce 11 vid IV. militärbefälsstaben, varav 1 i
kassatjänst, samt 1 kanslibiträdestjänst i Ce 11 vid envar av övriga militärbefälsstaber.
Chefen för armén har nu föreslagit, att vid vardera av V.
och VI. militärbefälsstaberna skulle tillkomma en tjänst för kanslibiträde
i Ce 11 för föreståndaren för stabens skrivcentral och registratorn vid expeditionen.
Enligt förslaget skulle i stället en tjänst för biträde för skrivoch
kontorsgöromål indragas vid vardera staben. Civilförvaltningen har
ansett skäl tala för en utökning av antalet kanslibiträdestjänster vid militärbefälsstaberna
och har därför tillstyrkt arméchefens förslag.

Vid I. militärbefälsstaben samt vid vartdera av K 1 och Lv 1 finnes enligt
vederbörligt medgivande inrättad en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål
utöver i gällande personalförteckning uppförda tjänster för
dylika biträden. Då behovet av tjänsterna i fråga beräknats bli stadigvarande,
ha de föreslagits skola uppföras på personalförteckningen fr. o. m.
nästa budgetår.

En ny tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål har av chefen
för armén föreslagits skola tillkomma vid ettvart av II, TI och T 2, avsedda
den vid I 1 såsom biträde för handläggning av rättsärenden och ärenden
rörande förkommen eller skadad materiel, den vid T 1 för truppregistret,
där arbetet efter intendenturtruppernas överförande till trängtrupperna
ökat, och den vid T 2 för underhållsskolan. Statens organisationsnämnd
och civilförvaltningen ha tillstyrkt arméchefens förslag.

I enlighet med principerna för reglerad befordringsgång för biträdespersonal
föreslår civilförvaltningen, att tillhopa 108 kontorsbiträdestjänster
i Ca 8 tillkomma i utbyte mot samma antal biträdestjänster för skriv- och
kontorsgöromål, nämligen

hos tjänstegrensinspektör 1 tjänst;

vid militärbefälsstaberna 13 tjänster, av vilka 2 vid I., 3 vid III., 3 vid

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

IV., 1 vid V. och 4 vid VII. militärbefälsstaben;

vid fortifikationsbefälhavarstaben i Boden 1 tjänst;
vid konnnendantsstaben i Stockholm 1 tjänst;
vid försvarsområdesstaberna 5 tjänster, av vilka 2 vid Kiruna—Jokkmokks,
1 vid Östersunds och 2 vid Uppsala—Västerås försvarsområdesstab;

vid infanteriet 41 tjänster, av vilka 5 vid vartdera av I 4 och I 14, 4 vid
116, 3 vid ettvart av I 2, 13, 15, 16 och I 21, 2 vid ettvart av I 7, 111, I 12
och 117 samt 1 vid ettvart av I 1, I 8, I 13 och I 20;

vid kavalleriet 5 tjänster, av vilka 3 vid K 1 samt 1 vid vartdera av K 3
och K 4;

vid pansartrupperna 6 tjänster, av vilka 4 vid P 3 och 2 vid P 4;
vid artilleriet 14 tjänster, av vilka 4 vid vartdera av A 4 och A 8, 3 vid
A 6 samt 1 vid ettvart av A 2, A 3 och A 7;

vid luftvärnet 6 tjänster, av vilka 3 vid Lv 1 samt 1 vid ettvart av Lv 3,
Lv 5 och Lv 6;

vid ingenjör trupperna 4 tjänster, av vilka 2 vid Ing 1 och 1 vid vartdera
av Ing 2 och Ing 3;

vid signaltrupperna 1 tjänst, avsedd för signalregementets kompani i
Boden;

vid trängen 4 tjänster, av vilka 1 vid T 2 och 3 vid T 4; ävensom
vid utbildningsanstalterna 6 tjänster, av vilka 3 vid vardera av krigsskolan
och arméns signalskola.

19. Övriga personalförändringar m. m. Vid remontdepåerna finnas f. n.
inrättade tjänster för 38 remontdressörer i 11 lönegraden, varav 25 extra
ordinarie och 13 extra, samt 65 hästskötare i 9 lönegraden, varav 46 extra
ordinarie och 19 extra. Förslag om att uppflytta samtliga här avsedda hästskötartjänster
till tjänster för remontdressörer i 11 lönegraden ha tidigare
framförts dels motionsvis vid 1949 års riksdag (statsutsk. uti. 1949: 155,
s. 30) och dels av chefen för armén i äskandena för innevarande budgetår
(prop. 1951:110, s. 85 o. f.). Arméchefens förslag, vilket liksom motionärernas
förslag i huvudsak motiverades med att remontdressörer och hästskötare
utförde i stort sett samma arbetsuppgifter, ville civilförvaltningen
icke motsätta sig under förutsättning att såsom villkor för placering i 11
lönegraden uppställdes, att vederbörande under tre år fullgjort väl vitsordad
tjänstgöring i befattning med samma eller likartade arbetsuppgifter.
Under denna prövotid borde vederbörande anställas såsom aspirant i Cf 9.

I anslutning till ett av Försvarsverkens civila personals förbund nu framställt
yrkande i denna löneställningsfråga har civilförvaltningen förklarat
sig vidhålla sin tidigare uttalade uppfattning i frågan. Ämbetsverket har
räknat med att de 46 tjänsterna för hästskötare i Ce 9 utbytas mot samma
antal tjänster för remontdressörer i Cell fr. o. in. den 1 juli 1952.

Civilförvaltningen har beräknat, att två till avgångsstat överförda beställningshavare
avgå med pension den 1 oktober 1952.

Kungl. Maj ds proposition nr 120.

Kostnaderna för avlöning åt indelt manskap uppskattar civilförvaltningen
för nästa budgetår till 79 000 kronor, innebärande en kostnadsminskning
med 4 000 kronor. Antalet kvarstående indelta har av arméchefen beräknats
till 57.

I enlighet med förslag av chefen för armén räknar civilförvaltningen med
att antalet fänrikar under budgetåret 1952/53 skall utgöra 220 mot för
innevarande budgetår beräknade 228.

I arméns gällande förteckning å vissa arvoden och särskilda ersättningar
finnas under rubriken Veterinärväsendet uppförda arvodesbelopp å tillhopa
18 400 kronor, varav 500 kronor för anlitande av sakkunniga i arméledningen,
16 000 kronor för veterinärvården vid de förband in. in., där dylik
vård icke bestrides av militärveterinär, och 1 900 kronor för kostnader
för besiktningar, överfältveterinären har framhållit, att det för anlitande
av sakkunniga avsedda beloppet visat sig för lågt till följd av att sakkunniga
måst tagas i anspråk i ökad utsträckning och arvodena måst beräknas
efter högre grunder än hittills. Förhöjning av övriga två belopp påkallades
av föreslagen höjning av veterinärpraktiktaxan och den allmänna
lönestegringen. I anslutning till det anförda har överfältveterinären, med
tillstyrkan av civilförvaltningen, föreslagit, att arvodesbeloppen i fråga
höjas till respektive 1 000 kronor, 19 200 kronor och 2 300 kronor, eller till
sammanlagt 22 500 kronor.

Med hänsyn till höjning av timtaxan och med beaktande av belastningen
under budgetåret 1950/51 har civilförvaltningen beräknat medelsbehovet
under nästa budgetår för arvoden till civila lärare till 500 000 kronor, innebärande
en höjning med 25 000 kronor.

Den genomförda höjningen av de rörliga tilläggsförmånerna beräknas
erfordra en höjning av anslagsposten rörligt tillägg med i runt tal 22 300 000
kronor och av inkomstposten Pensionsmedel med omkring 620 000 kronor,
innebärande en nettoökning under anslaget av (22 300 000 — 620 000 =)
21 680 000 kronor.

20. Enligt skrivelse den 12 december 1951, nr 378, har riksdagen godkänt
i propositionerna nr 214 och 227 förordade riktlinjer för en lönerevision
för bl. a. lägre vård- och ekonomipersonal, sjuksköterskeutbildad personal
samt köksföreståndare och biträdande köksföreståndare. Tjänsteman,
som innehar ordinarie tjänst, skulle jämlikt ifrågavarande beslut erhålla
anställning i den nya lönegraden allenast såsom extra ordinarie i avvaktan
på att ändring i vederbörande personalförteckning kunde beslutas av 1952
års riksdag. Kungl. Maj :t har sedermera enligt brev den 14 december 1951
förordnat, att personal vid försvaret som beröres av riksdagsbeslutet skall,
räknat fr. o. m. den 1 juli 1951, uppflyttas i lönegrad enligt vad som framgår
av vid brevet fogade tablåer. Lönerevisionen medför en kostnadsökning
under förevarande anslag av i runt tal 695 000 kronor för innevarande budgetår.

Kungl. Maj.ts proposition nr 120.

21. Rationalisering av stabs- och förvaltningstjänsten m. m. Kungl.
Maj :t har den 11 januari respektive den 8 februari 1952 förordnat, att
fastställd organisation av stabs- och förvaltningstjänsten vid infanteriregemente
skall — utom såvitt avser kasernvårdsavdelningen — med vissa avvikelser
gälla jämväl för stabs- och förvaltningstjänsten in. m. vid Norrlands
artilleriregemente (A 4) och Gotlands artillerikår (A 7). Beträffande
förbandens personalorganisation ha därvid bl. a. följande bestämmelser
meddelats.

I personalorganisationen vid A 4 ha förutsatts skola ingå förvaltarbeställningar
för regementsexpeditionsföreståndare, personalregistrator och tygförrådsförvaltare.
Dessa beställningar ha medgivits få intill den 1 juli 1952
uppehållas av styckjunkare, vilka därvid må vara förordnade att bestrida
göromål som eljest ankomma på förvaltare. För två styckjunkare, som härvid
frånträda utövningen av sina beställningar, må vikarie icke förordnas.

I gällande personalförteckningar ha vidare förutsatts skola vidtagas följande
ändringar. Antalet för pensionerad personal avsedda arvodestjänster
ökas med tjänster för 1 batterichef i 1: 29, 1 föreståndare för förrådsbokföringskontor
i 1: 20 och 1 stabsunderofficer i 1: 20 samt minskas med
tjänster för 1 biträde i personaldetalj, 1 biträde åt mobiliseringsofficer, 1
biträde åt regementsintendent, 1 köksföreståndare och 2 tygunderofficerare,
samtliga i 1: 20. Vidare utbytes eu arvodestjänst i 1: 20 för furageuppbördsman
mot motsvarande tjänst för furageunderofficer. Tjänster för 1 förrådsvaktmästare
i Ce 12, 3 kanslibiträden i Ce 11 och 5 förrådsmän i Ce 9 tillkomma.
2 tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål indragas.

I personalorganisationen vid A 7 ha förutsatts skola ingå 1 tjänst för
motoringenjör samt motsvarande förvaltarbeställningar som ovan angivits
beträffande A 2, varvid samma bestämmelser beträffande uppehållande av
förvaltartjänsterna m. m. föreskrivits skola gälla.

I gällande personalförteckningar ha vidare förutsatts skola vidtagas följande
ändringar. Antalet för pensionerad personal avsedda arvodestjänster
ökas med tjänster för 1 batterichef i 1: 29 och 1 föreståndare för förrådsbokföringskontor
i 1: 20 samt minskas med 1 biträde i personaldetalj, 1
biträde åt regementsintendent, 1 köksföreståndare och 1 tygunderofficer,
samtliga i 1: 20. Tjänster för 2 förrådsvaktmästare i Ce 12, 3 kanslibiträden
i Ce 11 och 1 förrådsmän i Ce 9 tillkomma. 2 tjänster för biträde för skrivoch
kontorsgöromål indragas.

Enligt av statens organisationsnämnd verkställd kompletterande översyn
av personalorganisationen för stabs- och förvaltningstjänsten m. in.
vid P 4 bör dels utöver nuvarande överfurirsbeslällning vid kasernkompaniet
tillkomma en dylik beställning vid kompaniet, avsedd för chef för eu
för regementet och III. militärbefälsstaben gemensam körcentral, dels ock
en f. n. såsom tillfällig upptagen tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål
vid den till P4 förlagda pansartruppskolan upptagas såsom stadig7
—850 52 Bill ang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 120.

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

varande tjänst. Chefen för armén (skr. 3/u 1951) har hemställt, att av organisationsnämnden
sålunda förordade personalförändringar måtte genomföras.
Civilförvaltningen har tillstyrkt framställningen.

Under förevarande punkt ha i övrigt sammanställts de personalförändringar
som, såvitt nu kan bedömas, bliva erforderliga vid genomförande
av ändrad organisation av stabs- och förvaltningstjänsten vid Göta artilleriregemente
(A 2), Sundsvalls, Göteborgs och Luleå luftvärnskårer (Lv 5—
Lv 7), Bodens ingenjörkår (Ing 3), Livregementets husarer (K 3), Norrlands
dragonregemente (K 4), Signalregementets kompani i Skövde (SISk),
Infanteriskjutskolan (InfSS) samt Artilleriskjutskolan (ArtSS), ävensom
de kostnadsförändringar som kunna beräknas bli följden av dessa personalförändringar.

22. Avvecklingen av K 2 m. m. Efter förslag av Kungl. Maj :t i propositionen
1951:110 (s. 7 o. f.) beslöt riksdagen (skr. nr 4) dels att Skånska
kavalleriregementet (K 2) skulle indragas fr. o. m. budgetåret 1952/53 och
ersättas med en mobiliseringscentral, i samband varmed regementets cykelkontingent
skulle förläggas till Södra skånska infanteriregementet (17)
och dess ryttarkontingent till Livregementets husarer (K 3), dels ock att
K 3:s cykelkontingent skulle i samband med indragningen av K 2 förläggas
till Älvsborgs regemente (115).

Sedan Kungl. Maj :t uppdragit åt chefen för armén att genomföra dessa
förändringar i arméns organisation samt att till Kungl. Maj :t inkomma
med förslag till de närmare bestämmelser som borde i anledning av förändringarna
meddelas av Kungl. Maj :t, har chefen för armén, efter arméförvaltningens
hörande och efter att hava samrått med försvarets civilförvaltning,
fortifikationsförvaltningen, försvarets sjukvårdsstyrelse och statens
organisationsnämnd, med skrivelse den 24 augusti 1951 ingivit utredning
med förslag i ämnet.

Avvecklingen av K 2 har enligt förslaget förutsatts skola ske i fyra etapper,
omfattande den första etappen tidsperioden intill den 16 april 1952
och de övriga etapperna tidsperioderna den 16 april—den 30 juni, den 1
juli—den 30 september samt den 1 oktober—den 31 december 1952.

Kungl. Maj :t har enligt beslut den 15 februari 1952 bemyndigat arméchefen
att i mån av behörighet vidtaga åtgärder för avveckling av K 2 i
huvudsak enligt i utredningen framlagd plan. Den mobiliseringscentral,
som förutsatts skola ersätta K 2 fr. o. in. ingången av budgetåret 1952/53,
har föreskrivits skola förläggas till Ljungbylied och benämnas Skånska
kavallerimobiliseringscentralen (kavmobcL) samt anslutas till Herrevadsklosters
remontdepå. Chefen för denna depå har föreskrivits skola i egenskap
av chef för mobiliseringscentralen vara underställd befälhavaren för
Kristianstads försvarsområde (fo 14).

Beträffande personalfrågor i övrigt, som sammanhänga med avvecklingen,
har Kungl. Maj:t meddelat bl. a. följande bestämmelser.

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Som utbildningsbefäl vid de cykelkontingenter från K 2 och K 3, som
forutsatts skola förläggas till I 7 respektive I 15, skola vid vartdera infanteriregementet
tjänstgöra iöljande ordinarie militära beställningshavare ur
kavalleriet, nämligen 4 ryttmästare, 6 löjtnanter, 3 fanjunkare, 5 sergeanter
och 6 överfurirer. Officerare och underofficerare skola fr. o. m. den 1
oktober 1952 placeras till tjänstgöring vid vederbörligt regemente. Intill
nämnda dag må, i mån av tillgång på personal, officerare, underofficerare
och överfurirer, i första hand från K. 2, kommenderas till tjänstgöring vid
vederbörligt infanteriregemente.

övrig officers- och underofficerspersonal, utom musikpersonal, vid K 2
placeras till tjänstgöring vid andra kavalleriförband fr. o. in. den 15 april
1952 eller den senare tidpunkt under 1952, som med hänsyn till befälsbeliovet
vid regementet under avvecklingstiden är lämplig.

Musikfanjunkare och musiksergeanter vid eller i K 2 må placeras eller
tills vidare, dock längst intill den 1 oktober 1952, kommenderas till tjänstgöring
vid andra närliggande truppförband.

Det skall ankomma på vederbörande förvaltningsmyndigheter att i samråd
med arméchefen vidtaga åtgärder för omplacering av civil ordinarie
personal vid K 2 till annan tjänst inom krigsmakten eller för att eljest
bereda personalen annan anställning.

Civil icke-ordinarie personal vid K 2, som icke i enlighet med vad arméchefen
föreslagit erfordras för fortsatt tjänstgöring inom försvaret, skall
uppsägas och entledigas fr. o. in. tidpunkt, då personalen icke längre är
erforderlig vid regementet

Av arvodesbefattningarna vid K 2 för pensionerade underofficerare skola
3 indragas fr. o. in. den 1 oktober 1952 och 4 fr. o. in. den 1 januari 1953. I

I fortsättningen lämnas en redogörelse för arméchefens förslag rörande
avvecklingen av Iv 2 i de delar ärendet icke avgjorts genom Kungl. Maj:ts
beslut den 15 februari 1952.

I gällande personalförteckning äro för Herrevadsklosters remontdepå
uppförda arvodestjänster för depåchef i 1:31 och för förvaltningsunderofficer
i 1:20. Arméchefen har föreslagit, att tjänsterna uppflyttas till
1:34 respektive 1:21. Såsom skäl härför har åberopats de ökade arbetsuppgifter
och det ökade ansvar, som omorganisationen medförde för dessa
belattningshavare. Därjämte har föreslagits att ett biträde för skriv- och
kontorsgöromål övergångsvis tillföres remontdepån.

För mobiliseringscentralens förråd har arméchefen föreslagit skola avses
1 förrådsvaktmästare och 4 förrådsmän, redovisade vid fo 14, samt 1 fanjunkare
på aktiv stat vid kavalleriet såsom förrådsunderofficer. Förrådsunderofficeren
förutsättes jämväl skola tjänstgöra såsom kasernunderofficcr
för såväl mobiliseringscentralen som det s. k. Ljungbyhedlägret.

Enär truppregistreringen av K2:s cykelförband avses att överföras till
I 7, har arméchefen räknat med att personaldetaljen vid I 7 tillföres ett
biträde för skriv- och kontorsgöromål.

Den frivilliga utbildningsverksamheten i Hälsingborgsområdet ledes av
försvarsområdesbefälhavaren i Malmö (foll). Arméchefen har framhållit,
att Iv 2 utgjorde ett stöd för denna utbildningsverksamhet inom såväl Hälsingborgs-
som Ängel bo! in.sområdena genom alt regementet kunde ställa

100 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

instruktörer och materiel till förfogande. När detta stöd bortfölle borde
enligt arméchefen i princip andra förband, främst ur garnisonen i Hässleholm,
övertaga motsvarande uppgifter. Dock borde viss förstärkning ske
av personalen vid försvarsområdet. Sålunda borde inrattas 1 arvodestjänst
för hemvärnsunderofficer i 1: 20 samt till försvarsområdet kommenderas
1 underofficer på aktiv stat såsom biträdande instruktör, båda befattningshavarna
med placering i Hälsingborg. Tjänsterna borde vid första tillsättandet
vara förbehållna underofficerare vid K 2. Vidare erfordrades vid
försvarsområdet med placering i Hälsingborg 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål,
gemensamt för hemvärns- och utbildningsavdelningarna.

Rörande den militära ordinarie personalen har arméchefen förslagit bl. a.
följande.

Den för K 2 avsedda regementschefsbeställningen vid kavalleriet har föreslagits
skola, efter det nuvarande innehavaren avgått eller förflyttats till
annan beställning, utbytas mot en majorsbeställning, avsedd för K 4, vid
vilket förband behov förelåge av ytterligare en regementsofficer.

Eu majorsbeställning, som komme att bli övertalig, har föreslagits överförd
till infanteriskjutskolan (InfSS). Härom har arméchefen anfört följande.

Enligt gällande personalförteckning finnes vid InfSS 1 majorsbeställning,
avsedd för chefen för skyddsskolan. På grund av den ringa tekniska
utbildning, som under senare år ägt rum, har emellertid chefen för skyddsskolan
tagits i anspråk för taktikundervisning vid de truppslagsofficersskolor,
som förlagts till Rosersberg. Vid InfSS föreligger oundgängligt behov
av en kompetent taktiklärare även under de tider, då truppslagsofficersskolorna
icke ha någon undervisning. Med hänsyn till den ökade vild,
som numera åter måste tillmätas skvddsutbildningen inom armén, ar det
oundgängligen nödvändigt, att det finnes en sakkunnig målsman för arméns
skyddstjänst. På grund härav föreslås, att en genom K 2:s indragning övertalig
majorsbeställning vid kavalleriet överflyttas till InfSS.

Till InfSS har vidare föreslagits skola överflyttas beställningar för 1
ryttmästare (tygofficer) och 1 fanjunkare (tygunderofficer). Övriga officers-
och underofficersbetällningar utom musikpersonal har förutsatts även
i fortsättningen skola redovisas på kavalleriets stat.

Beträffande överfurirsbeställningarna har föreslagits att G skola överföras
till I 7, 6 till I 15, 1 till K 3 och 2 till K 4.

Vad angår beställningarna för icke-ordinarie manskap utom musikpersonal
har föreslagits, att 9 beställningar för vicekorpraler och meniga
indragas. Övriga beställningar borde enligt förslaget fördelas på andra
förband.

Samtliga beställningar för den civila ordinarie personalen beräknades
enligt arméchefen kunna dragas in fr. o. m. den 1 januari 1953.

Av andra extra ordinarie tjänstemän än manskap avsåges 12 remontryttare
överföras till K 3, K 4 och Herrevadsklosters remontdepå. Övrig personal
kunde dragas in.

101

Kungl. Maj-.ts proposition nr 120.

Vad angår musikpersonalen liar chefen för armén anfört, att frågan
hur det skulle förfaras med denna personal sammanhängde med Kungl.
Maj :ts framtida ställningstagande till den militära musikorganisationen i
dess helhet. I avvaktan på detta ställningstagande borde personalen tills
vidare kommenderas till tjänstgöring i Hälsingborgs närhet. Särskild uppmärksamhet
borde ägnas de musiksergeanter i K 2, som til! följd av befordringsläget
icke kunnat erhålla sergeants lön.

Beträffande den vid K 2 placerade personal som redovisas på andra
personalstater har föreslagits att beställningen för bataljonsläkare överföres
till Svea livgarde (II). Angående behovet av en ny läkare vid I 1
hänvisas till vad som anförts under punkten 15 i det föregående. Beställningarna
för 1 regementsveterinär och 2 förvaltare vid intendenturkåren
borde enligt förslaget indragas vid vakans. En övertalig kaptensbeställning
vid intendenturkåren (regementsintendent) borde i avvaktan på
slutligt ställningstagande till organisationen av försvarsområdesstaberna
och behovet av intendenter på aktiv stat vid dessa staber icke indragas.
En beställning för furir i sjukvårdstjänst föresloges skola indragas.

Chefen för armén har i särskild skrivelse den 26 november 1951 anfört
följande: På grund av indragningen av K 2 och T 2 N komrne viss icke-ordinarie
personal och arbetarpcrsonal att bli övertalig den 1 juli 1952 eller
senare under budgetåret 1952/53. I den mån lämpliga befattningar inom
armén funnes lediga vid ifrågavarande tidpunkt komrne dessa att erbjudas
den personal, som sålunda bleve övertalig. Vederbörande myndigheter hade
av arméchefen orienterats härom. Emellertid kunde förutses, att det icke
bleve möjligt att bereda samtliga övertaliga anställning. En stor del av
dem, som i så fall måste avskedas, hade varit i statens tjänst ett flertal år.
Dessa borde erhålla ekonomisk kompensation. Arméchefen hemställde därför,
att dylik personal inåtte beredas årlig ersättning eller avsked^ersättning.

Försvarets civilförvaltning har i yttrande (»Vis 1951) förklarat att ämbetsverket
ansåge det skäligt, att ifrågavarande personal bereddes viss gottgörelse.
I samband därmed har civilförvaltningen erinrat om att 1945 års
försvarskommitté i sitt betänkande med förslag angående försvarets organisation
del I (SOU 1947: 72, s. 115 o. f.) behandlat förevarande spörsmål
och därvid anfört i huvudsak följande.

Gottgörelse till icke-ordinarie befattningshavare och arbetare, vilka bleve
övertaliga och icke kunde beredas anställning i den nya försvarsorganisationen,
torde kunna bestämmas i huvudsaklig anslutning till de i kungörelsen
1926: 10 tillämpade allmänna principerna och således för olika
kategorier befattningshavare utgöra antingen förtidspension eller ock avskedsersättning
i form av ett engångsbelopp. Med beaktande av de regleringar,
som genom kungörelserna 1946:402 och 1947:657 vidtagits beträffande
tidigare beviljade förtidspensioner och årliga ersättningar, syntes förtidspensionerna
för de löntagare, vilka komine att beröras av pcrsonalindrag -

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

ningarna, böra bestämmas till enahanda belopp, som enligt 1947 års pensionsreglementen
skulle utgå som ålderspension — inberäknat därå belöpande
rörligt tillägg — för respektive pensionstagare med utgångspunkt
från antalet vid tidpunkten för entledigandet intjänta tjänstår. Såsom villkor
för erhållande av förtidspension borde i anslutning till vad därom föreskrivits
i såväl kungörelsen 1926: 10 som Kungl. Maj:ts brev den 30 november
1945 angående årlig ersättning och avskedsersättning åt viss övertalig
personal vid tvätt- och reparationstjänsten inom försvarsväsendet gälla
bl. a., att löntagaren vid tidpunkten för avgången ur tjänst uppnått en
levnadsålder av minst 50 år och vid samma tidpunkt hade en sammanlagd
anställningstid i statens tjänst av minst 15 år. Förtidspension borde utgå
fr. o. in. dagen näst efter den, då avgång ur tjänst ägde rum, intill den dag,
då löntagaren ägde uppbära tjänstelivränta eller pension, vid vars bestämmande
hänsyn tagits till den anställningstid, för vilken den årliga ersättningen
beräknats. I övrigt syntes de i Kungl. Maj :ts förenämnda brev den
30 november 1945 intagna bestämmelserna i stort sett kunna tillämpas.
Kommittén ville slutligen i detta sammanhang framhålla, att för det fall,
att löntagare vid inträdet i pensionsåldern tillkommande tjänstelivränta
eller annan pensionsförmån skulle understiga förtidspensionens belopp,
billighetsskäl talade för att tjänstelivräntan eller pensionsförmånen avpassades
så, att den svarade mot förtidspensionens belopp. — Beträffande civila
löntagare, som icke uppfyllde villkoren för att kunna erhålla förtidspension,
föresloge försvarskonnnittén, att dylik personal skulle tillerkännas avskedsersättning
med ett engångsbelopp. Vad anginge storleken av denna
ersättning ansåge kommittén med hänsyn till arbetsmarknadsläget tillfyllest,
att ersättningen bestämdes enligt de i förenämnda brev den 30
november 1945 angivna, i förhållande till motsvarande ersättning enligt
kungörelsen 1926: 10 snävare grunderna. Ersättningen, som skulle utgå
allenast till löntagare med minst fem års anställningstid, skulle alltså motsvara
eu månads eller, om anställningstiden uppgått till minst 10 år, två
månaders arbetsförtjänst.

Civilförvaltningen har ansett angivna ersättningsgrunder böra vinna tilllämpning
jämväl å personal, som i samband med nu ifrågavarande organisationsförändringar
blir övertalig, och har därför föreslagit, att av riksdagen
utverkas ett allmänt bemyndigande för Kungl. Maj :t att pröva och avgöra
i samband härmed uppkommande frågor i huvudsaklig överensstämmelse
med de av 1945 års försvarskommitté angivna grunderna. Uppkommande
kostnader ha förutsatts skola bestridas, beträffande årliga ersättningar från
det under tolfte huvudtiteln uppförda förslagsanslaget Diverse pensioner
och understöd in. in. och beträffande avskedsersättningar från de anslag,
från vilka löntagarens avlöningskostnader omedelbart före avgången bestritts.

Departementschefen.

1. I enlighet med beslut av innevarande års riksdag angående placering
i lönegrad av vissa chefstjänster (prop. 1952: 1, bil. 2, p. 2; rd. skr. 44)
skall den överstebeställning i Ma 12 vid generalstabskåren, som avses för
chefen vid sektion I vid arméstaben, utbytas mot en beställning för överste
i Mo 14.

103

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 120.

Förslaget om att till extra ordinarie anställning överföra den för bilddetaljen
inrättade extra tjänsten för biträdande ingenjör i Cg 19 kan jag
icke för närvarande biträda.

Ej heller kan jag tillstyrka, alt ytterligare en tjänst för pcrsonalassistent
inrättas.

I sammanställningen angivna förslag till förändringar beträffande kontorspersonal
vid annéstaben torde icke nu böra föranleda annan åtgärd
än att den för personalavdelningen avsedda kanslibiträdestjänsten i Ca 11
i anslutning till beslut av innevarande års riksdag angående lönegradsplacering
för viss biträdespersonal in. in. (prop. 14; rd. skr. 45) utbytes mot
en kontoristtjänst i Ca 13. Till följd av nämnda riksdagsbeslut böra vidare,
i utbyte mot en kanslibiträdestjänst i Ca 11 och två biträdestjänster för
skriv- och kontorsgöromål, inrättas ytterligare en kontoristtjänst i Ca 13,
avsedd för sekreteraren åt chefen för utbildningsavdelningen in. m., respektive
två tjänster för kanslibiträden i Ce 11, avsedda det ena biträdet för
diarieföring och registrering på chefsexpeditionen och det andra för biblioteksarbete.

Förslaget att eu tjänst för förrådsförman inrättas för den förste expeditionsvakt
i Ca 11, som f. n. uppbär vikariatslön i 14 lönegraden, upptager
jag ej i förevarande sammanhang till prövning.

2. Jag kan icke tillstyrka att den vakanta, för T 2 N avsedda bataljonsläkarbeställningen
i Ca 27 tillföres infanteriets kadettskola. Beställningen
bör i stället indragas fr. o. in. nästa budgetår.

Det kan ifrågasättas huruvida icke, liksom i allmänhet vid mobiliseringscentraler,
göromålen som förrådsunderofficer vid bär avsedda mobiliseringscentral
böra fullgöras av underofficer i arvodesbefattning. Med hänsyn till
att ifrågavarande förrådsunderofficer tills vidare torde komma att tagas i
anspråk för skötseln av det nuvarande etablissementet i Nora, anser jag
mig emellertid böra tillstyrka, att för befattningen tills vidare avses en
fanj,unkare. Den vakanta arvodesbefattningen för förrådsunderofficer bör
bibehållas på personalförteckningen. Föreskrift bör emellertid meddelas om
att befattningen icke får tillsättas så länge berörda arbetsuppgifter fullgöras
av underofficer på aktiv stat.

De i övrigt under förevarande punkt föreslagna personalförändringarna
torde böra genomföras.

3. Jag ansluter mig till arméchefcns förslag om att Lv3:s mobiliseringscentral
i Stockholm skall indragas i samband med regementets förflyttning
till Norrtälje och att i stället skall inrättas en särskild luftvärnsavdelning
vid Stockholms försvarsområdesstab. Till frågan om härför erforderliga
jämkningar i personalförteckningarna torde jag få återkomma sedan
förslag härom, grundat på vederbörliga organisationsundersökningar, framlagts
av arméchefen. Under tiden torde den f. n. för materielvård in. m.
anställda personalen vid mobiliseringscentralen få i erforderlig utsträckning
disponeras vid försvarsområdet med Stockholm såsom stationeringsort.

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Beträffande personaluppsättningen vid Lv3:s maskinanläggningar ansluter
jag mig till arméchefens förslag. Med hänsyn till den osäkerhet som
f. n. råder i fråga om det framtida utnyttjandet av de lokaler, som betjänas
av anläggningarna i Stockholm, torde i princip befattningarna vid
dessa anläggningar böra tills vidare tillsättas med extra tjänstemän. I den
mån för anläggningarna i Stockholm avses därstädes redan nu anställd ordinarie
eller extra ordinarie personal, torde befattningarna tills vidare böra
vid avgång ersättas med extra tjänstemän.

4.—6. De förslag, som redovisats under dessa punkter, kan jag f. n. ej
biträda.

7. De föreslagna överflyttningarna till luftvärnets stat av beställningar
från andra personalstater torde böra genomföras.

8. Den på luftvärnets stat uppförda, för chefen för radarskolan avsedda
beställningen för överstelöjtnant eller major bör tills vidare kvarstå på
luftvärnets stat.

Jag är icke f. n. beredd föreslå att ytterligare officersbeställningar inrättas
för radarskolans räkning. 1

Beställningar för arméingenjörs- och tygstatspersonal torde böra finnas
inrättade för radarskolan i den utsträckning arméchefen föreslagit. Jag
föreslår dock att de båda arméingenjörsbeställningarna tills vidare uppföras
såsom extra ordinarie i Ce 29 respektive Ce 27.

Förslaget om att för radarskolan beräkna en tjänst för tekniskt biträde
i Ce It kan jag icke för närvarande biträda.

I avvaktan på närmare utredning beträffande vakttjänstens ordnande
vid skolan är jag icke beredd tillstyrka att mer än en vaktmästartjänst
inrättas. Denna tjänst torde böra hänföras till Ce 9.

Vad angår förrådsmän och biträden för skriv- och kontorsgöromål tillstyrker
jag arméchefens förslag på det sätt att jag förordar, att för nästa
budgetår vid skolan inrättas tre tjänster för förrådsmän och en tjänst för
dylikt biträde.

Jag räknar enligt föreliggande förslag med att för radarskolan skola
tillkomma två utbildningsarvoden för lärare i radar tjänst. Dessa arvoden
böra bestämmas till 1 560 kronor.

9. Vid anmälan av innevarande års statsverksproposition har jag vid
behandlingen av arméns anslag till furagering (prop. 1952: 1, bil. 6, punkt
44) förklarat mig icke för nästa budgetår räkna med någon kostnadskrävande
omorganisation av hundväsendet. De kostnader för hundväsendet,
som för närvarande bestridas från arméns avlöningsanslag, böra i anledning
härav belasta detta anslag även under nästa budgetår.

10. Vid behandlingen till statsverkspropositionen av arméns anslag till
övningar m. m. (prop. 1952: 1, bil. 6, punkt 48) har jag räknat med att
under budgetåret 1952/53 skall försöksvis anordnas fallskärmsjägarutbildning
även för värnpliktiga. Omfattningen av och löneställningen för den
personal, som under budgetåret behöver anställas för utbildningens bedrivande,
beräknar jag i enlighet med civilförvaltningens förslag, dock att

105

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

tills vidare en extra ingenjör i Cg 27 alltjämt bör vara anställd i stället för
den föreslagna extra ordinarie arméingenjören samt att medel böra beräknas
för anställning i 12 lönegraden av den förrådspersonal som utnyttjas
för fallskärmspackning. Kostnaderna för personalen i fråga synas böra
bestridas av delposten övrig extra personal.

11. Jag anser mig i likhet med civilförvaltningen kunna tillstyrka arméchefens
förslag till fortsatt utbyggnad av arméingenjörkåren.

Förslaget om att på arméingenjörkårens stat inrätta en arméingenjörsbeställning
av 1. graden, avsedd för marinförvaltningen, är jag fortfarande
icke beredd tillstyrka.

12. De under denna punkt redovisade förslagen om uppflyttning i lönegrad
av maj or sbeställningar vid fälttygkåren och om inrättande av nya sådana
beställningar kan jag f. n. ej biträda.

Jag anser mig böra tillstyrka, att tygstaten fr. o. m. nästa budgetår ytterligare
utbygges i enlighet med arméchefens förslag; dock förordar jag beträffande
de tre tygverkmästarbeställningarna, att samtliga i enlighet med
civilförvaltningens förslag upptagas såsom tygverkmästare av 2. klassen i
Ca 19. Förutom de beställningar jag i det föregående föreslagit skola tillkomma
för arméns radarskola böra alltså följande beställningar nu tillföras
tygstaten, nämligen tre tygverkmästare av 2. klassen i Ca 19, sju tyghantverkare
av 1. klassen i Ca 18, 19 tyghantverkare av 2. klassen i Ca 16 och
åtta armétekniker i Ca 12. I samband härmed kunna 35 furirsbeställningar
vid tygstaten indragas.

13. Jag anser mig böra biträda förslaget alt från och med nästa budgetår
vid Svea livgarde inrätta eu beställning för musikinspektör i Ma 10
i utbyte mot den befintliga musikdirektörsbeställningen. Innehavaren av
den nya beställningen bör såsom förutsatts fullgöra arbetsuppgifter såsom
inspektör för musikverksamheten inom hela försvaret.

Däremot är jag icke nu beredd taga ställning till förslaget att utbyta den
till följd av indragningen av Norrbottens artillerikår övertaliga kårehefsbeställningen
mot en för lärare vid krigshögskolan avsedd beställning.

Såsom myndigheterna föreslagit bör för Svea trängregementes mobiliseringscentral
i Solna inrättas en arvodesbefattning för förrådsunderofficer
i 1: 20 i utbyte mot den övergångsvis kvarstående fanjunkarbeställning vid
intendenturkåren, vars innehavare f. n. tjänstgör som förrådsunderofficer
vid centralen. Arvodesbefattningen bör få tillsättas först i samband med alt
fanjunkarbeställningen efter pensionsavgång kan indragas.

14. Den år 1951 beslutade höjningen av sjuksköterskornas avlöningsförmåner
torde böra föranleda en förbättring även av de förmåner som tillkomma
personal i reservsjuksköterskekåren. Jag anser mig böra förorda att
denna förbättring i enlighet med civilförvaltningens förslag åstadkommes
genom att dagarvodet under föreskriven årlig tjänstgöring höjes från åtta
till tio kronor.

15. Jag tillstyrker förslaget, att I 1 tillföres en ny beställning för bataljonsläkare
i Ca 25. Härför bör utnyttjas den bataljonsläkarbeställning, som
blir övertalig genom indragningen av K 2 (jfr p. 22).

106 Kungl. Alaj:ts proposition nrl20.

Övriga under denna punkt redovisade förslag är jag icke beredd att f. n.
tillstyrka.

16. Den ökade medelsanvisning, som föreslagits under denna punkt,
anser jag mig böra tillstyrka.

17. Jag biträder förslaget att den ifrågavarande vaktmästartjänsten i
Ce 9 vid VI. militärbefälsstaben omvandlas till en bilförartjänst i Ce 10.
Till frågan huruvida befattningen i framtiden bör avses för äldre underbefäl
tager jag icke nu ställning.

Vidare kan jag tillstyrka de under förevarande punkt föreslagna, i sammanställningen
redovisade förändringarna beträffande förrådspersonal.

Jag är icke för närvarande beredd förorda ändrad löneställning för de
befintliga vaktmästartjänsterna vid A 8 och arméns intendenturförråd i
Stockholm.

I likhet med civilförvaltningen är jag icke heller nu beredd förorda något
av de förslag till personalförändringar vid underofficersskolan och krigsskolan,
som berörts under denna punkt.

18. Förslaget att omvandla den extra lcanslibiträdestjänsten vid IV. militärbefälsstaben
till extra ordinarie kan jag icke heller nu förorda.

Jag är icke nu beredd pröva de föreslagna uppflyftningarna i lönegrad
av ett kontorsbiträde hos arméöverläkaren samt två biträden för
skriv- och kontorsgöromål vid V. och VI. militärbefälsstaberna. Ej heller
kan jag tillstyrka att föreståndarna för plåt- och maskingruppen vid I 2
och I 19 nu erhålla sådan uppflyttning.

Övriga under förevarande punkt redovisade förslag kan jag biträda.

19. Jag är icke heller nu beredd tillstyrka att de till 9 lönegraden hänförda
hästskötartjänsterna vid remontdepåerna uppflyttas till tjänster för
remontdressör ill lönegraden.

Jag kommer senare under detta anslag att föreslå omreglering av vissa
vid försvarsgrenarna utgående arvoden med hänsyn till de 1951 genomförda
löneförhöjningarna. På grund härav föranleder förslaget under denna
punkt om höjning av vissa vid veterinärväsendet utgående arvoden icke
något särskilt uttalande från min sida.

Vad i övrigt föreslagits och anförts under denna punkt ger mig icke
anledning till erinran.

20. De i sammanställningen angivna lönegradsuppflyttningarna böra i
anslutning till berörda riksdagsbeslut genomföras fr. o. m. nästa budgetår.
Därvid har hänsyn icke tagits till de inskränkningar i lönegradsuppflyttningarna
som, på sätt förutsatts i riksdagsbeslutet, kunna förekomma med
hänsyn till att vederbörande tjänsteman icke avlagt viss avgångsexamen.
Erinran om ifrågavarande undantag från eljest gällande lönegradsplacering
bör intagas i personalförteckningen.

21. Såsom framgår av den lämnade redogörelsen har Kungl. Maj:t enligt
beslut den 11 januari respektive den 8 februari 1952 meddelat bestämmelser
rörande rationalisering av stabs- och förvaltningstjänsten m. m. vid

107

Kungl. Maj.ts proposition nr 120.

A 4 och A 7. De i besluten förutsatta ändringarna i personalförteckningarna
torde böra vidtagas för budgetåret 1952/53. Jag föreslår vidare att för förbanden
inrättas följande beställningar, nämligen 1 för A 7 avsedd beställning
för arméingenjör av 2. graden i Ca 27 vid arméingenjörkåren, 2 förvaltarbeställningar
i Ma 8 vid fälttygkåren, avsedda den ena för A 4 och
den andra för A 7, samt 2 förvaltarbeställningar i Ma 6 (regementsexpeditionsföreståndare,
personalregistrator) vid vartdera av A 4 och A 7. I samband
därmed torde vid vartdera förbandet 2 styckjunkarbeställningar böra
indragas.

Jag vill vidare anmäla, att Kungl. Maj :t, i enlighet med vad som förutsatts
i propositionen 1951: 110 (s. 112), genom beslut den 24 augusti och
den 28 september 1951 respektive den 1 november 1951 fastställt ändrad
organisation av stabs- och förvaltningstjänsten vid Södermanlands pansarregemente
(P3) och Karlsborgs luftvärnsregemente (Lvl). Erforderliga
ändringar i anslutning til! berörda beslut torde böra vidtagas i personalförteckningarna.

I enlighet med arméchefens av civilförvaltningen tillstyrkta framställning
av den 3 november 1951 föreslår jag, att en överfurirsbeställning,
avsedd för en för P 4 och III. militärbefälsstaben gemensam körcentral, inrättas.
Av arméchefen föreslagen förändring beträffande 1 tjänst för skrivoch
kontorsgöromål vid P 4 har icke givit mig anledning till erinran.

I propositionerna 1950: 110 (s. 12, 46 och 57) och 1951:110 (s. 70, 102
och 112) ha förslag framlagts till personalförändringar i anledning av förutsatta
rationaliseringar av stabs- och förvaltningstjänsten vid samtliga vid
ifrågavarande Lid motoriserade artilleriregementen (typförband A 6) samt
vid Skånska luftvärnskåren (Lv4; typförband). Beslut har sedermera
fattats om motorisering av A 2 (prop. 1951: 110, s. 12 o. f.). Rationalisering
av sistnämnda förband och återstående luftvärnskårer kommer att succesivt
genomföras. Jag föreslår, att erforderliga beställningar och befattningar
inrättas för dessa förband samt att medel beräknas för att anställa övrig
personal vid förbanden fr. o. in. nästa budgetår. I sammanställningen över
yrkanden ha under förevarande punkt upptagits de personalförändringar
som, såvitt nu kan bedömas, erfordras för att genomföra rationaliseringarna
på här ifrågavarande områden. Personalförslagen överensstämma i huvudsak
med de för vederbörande typförband fastställda personalstaterna. Då
frågan om den regionala och lokala fortifikations- och byggnadsförvaltningens
organisation ännu icke lösts, böra tills vidare inga förändringar
beträffande kasernvårdsavdelningarna vidtagas. I enlighet härmed föreslår
jag inga beställningar för kasernförvaltare. I övrigt föreslår jag, att
för A 2 inrättas eu arméingcnjörbeställning i Ce 24 vid arméingenjörkåren
samt att förvaltarbeställningar till det antal, som angivits i sammanställningen
över yrkanden under denna punkt, inrättas vid A 2, Lv 5—Lv 7 och
fälttygkåren, varvid förvaltat-beställningarna vid förbanden förutsättas
skola placeras i Ma 6 och vid fälttygkåren i Ma 8. Jag förordar vidare,

103

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

att befattningar för pensionerade officerare inrättas till det antal soin angivits
i berörda sammanställning samt att indragning av beställningar för
styckjunkare och befattningar för pensionerade underofficerare vidtagas
i enlighet med vad i sammanställningen angivits. Speciella förhållanden
vid de särskilda förbanden kunna komma att föranleda avvikelser från
de angivna personaluppsättningarna. Såvitt avser arvodesbefattningar för
pensionerad personal bör Kungl. Maj:t äga att reglera de personalförändringar
som sålunda komma att erfordras.

Statens organisationsnämnd har avgivit rapport över organisationsundersökningar
vid Ing 3, InfSS och ArtSS samt över kompletterande undersökningar
vid K 3, K 4 och S 1 Sk. Ehuru slutlig ställning till dessa organisationsfrågor
ännu icke kunnat tagas har jag likväl ansett mig böra föreslå
vissa personalförändringar som, såvitt nu kan bedömas, bliva erforderliga
för att organisationen skall kunna ändras.

Vad först angår Ing 3 förordar jag att 1 förvaltarbeställning i Ma 8 inrättas
på fälttygkårens stat med placering vid tygförrådet samt att 2 förvaltarbeställningar
i Ma 6, avsedda för kårexpeditionsföreståndare och personalregistrator,
uppföras på ingenjörtruppernas personalstat. Beställningar
för 1 fanjunkare och 1 överfurir kunna indragas. Vidare erfordras icke
längre beställning för ingenjörförrådsförvaltare. 2 arvodesbefattningar i
1:20 föreslås tillkomma (föreståndare för förrådsbokföringskontor och i
ekonomi tjänst) och 5 sådana befattningar indragas (biträde i personaldetalj
och åt regementsintendent, expeditionsunderofficer, köksföreståndare
och tygunderofficer). Viss ökning av antalet icke-ordinarie tjänstemän
beräknas bli erforderlig.

Beträffande härefter K 3 och S 1 Sk ha undersökningarna enligt organisationsnämndens
uppfattning bestyrkt, att stabs- och förvaltningstjänsten
vid dessa förband kan samordnas. Med anledning härav förordar jag i
detta hänseende följande personalförändringar. För tygförrådet vid K 3
inrättas 1 förvaltarbeställning i Ma 8 på fälttygkårens stat. Härigenom
kunna indragas 2 arvodesbefattningar för underofficerare (1:20) avsedda
för 1 tygunderofficer vid vartdera av K 3 och S 1 Sk. På kavalleriets personalstat
uppföras 2 förvaltarbeställningar i Ma 6 (regementsexpeditionsföreståndare
och personalregistrator vid K 3) i utbyte mot 2 fanjunkarbeställningar.
2 arvodesbefattningar för pensionerade officerare (1:29), avsedda
för biträdande inobiliseringsofficer och skvadronschef, tillkomma vid K 3.
Förutom i det föregående omnämnda 2 befattningar för pensionerade underofficerare
kunna ytterligare 5 sådana arvodesbefattningar vid K 3 och S 1 Sk
indragas (biträde i personaldetalj och åt regementsintendent samt köksföreståndare
vid K 3, biträde i personaldetalj och expeditionsunderofficer
vid S 1 Sk). Vid K 3 bör tillkomma 1 befattning för pensionerad underofficer
i 1:20 (föreståndare för förrådsbokföringskontor). Vid K 3 erfordras
dessutom vissa extra ordinarie tjänstemän, varigenom personaluppsättningen
vid S 1 Sk kan undergå en mindre minskning.

109

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Enligt föreliggande förslag bör personalorganisationen vid K 4 givas en
något annorlunda struktur än den som föreslagits för K 3 med S 1 Sk och
vilken angivits vara normalorganisation. På grundval av föreliggande förslag
beräknar jag för K 4 följande personaländringar. 1 förvaltarbeställning
i Ma 8 på fälttygkårens stat (tygförrådet) samt 2 förvaltarbeställningar
i Ma 6 på kavalleriets stat (regementsexpeditionsföreståndare och
personalregistrator) tillkomma, varigenom 1 arvode för pensionerad underofficer
i 1: 20 (tygunderofficer) samt 2 fanjunkarbeställningar på kavalleriets
stat kunna indragas. För skvadronschefsbefattning erfordras 1 pensionerad
officer i 1: 29. Därjämte bör tillkomma 1 befattning för pensionerad
underofficer i 1: 20 (föreståndare för förrådsbokföringskontor) samt utgå
3 sådana befattningar (biträde i personaldetalj och åt regementsintendent
samt köksföreståndare). Viss ökning av antalet extra ordinarie tjänstemän
beräknas bliva erforderlig.

Angående Inf SS föreslår jag, att eu förvaltarbeställning i Ma 8 inrättas
vid fälttygkåren. I enlighet med vad jag ämnar förorda vid behandlingen
i det följande av personalförändringar i samband med K2:s avveckling
torde beställningar för en ryttmästare (tygofficer) i Ma 9 och en fanjunkare
(tygunderofficer) i Ma 5 vid K 2 böra överflyttas till infanteriskjutskolans
stat. Jag förutsätter att sistnämnda beställning vid inträffande ledighet
indrages och att först därvid förvaltarbeställningen tillsättes. Därjämte
bör, såsom civilförvaltningen föreslagit i skrivelse den 5 februari 1952, en
särskild beställning för kassachef inrättas vid skolan. Härför bör avses en
befintlig beställning för förvaltare (i kassatjänst) vid intendenturkåren,
som eljest genom indragningen av K 2 skulle bli övertalig. Beställningen
bör placeras i Ma 8. Vidare förordar jag, att beställningen på infanteriskjutskolans
stat för fanjunkare eller styckjunkare utbytes mot beställning
för fanjunkare, styckjunkare eller sergeant. Beträffande arvodestjänster
för pensionerad personal böra tjänsterna för intendent m. m. och tygofficer
i 1: 29 samt för köksföreståndare och tygunderofficer i 1: 20 utgå. Tjänster
för kasernkompanichef i 1: 29 samt föreståndare för förrådsbokföringskontor
och skjutfältsunderofficer i 1: 20 tillkomma. Vidare böra tjänster
tillkomma för 1 skogvaktare i Ca 16 i utbyte mot nuvarande arvodestjänst,
1 kansliskrivare i Ca 15 i utbyte mot kontoristtjänst i Ca 13, 2 kanslibiträden
i Ca 11 samt 2 förrådsvaktmästare i Ca 12, de sistnämnda i utbyte
mot motsvarande extra tjänster.

Beträffande slutligen ArtSS, som avses i förvaltningshänseende skola
underställas chefen för Bergslagens artilleriregemente (A 9), förordar jag,
att 1 förvaltarbeställning i Ma 8 inrättas vid fälttygkåren. Vidare bör 1
arvodestjänst i 1: 20 för förrådsunderofficcr tillkomma på A9:s stat och 1
dylik tjänst för köksföreståndare på artilleriskjutskolans stat utgå. De på
artilleriskjutskolans stater uppförda tjänsterna för köksföreståndare i Ca 12
och biträdande intendent i 1: 29 torde böra överföras till A9:s stater.

22. Det förslag rörande avvecklingen av K 2 in. in. som arméchefen

Kungl. Maj.ts proposition nr 120.

framlagt har, som framgår av redogörelsen i det föregående under denna
punkt, i vissa delar redan föranlett beslut av Kungl. Maj :t.

Av arméchefen framlagda förslag om förbättrade löneställningar för
chefen för remontdepån och förvaltningsunderofficeren vid depån kan jag
för närvarande icke tillstyrka. Jag har däremot icke något att erinra mot
att ett biträde för skriv- och kontorsgöromål tillföres depån.

Jag förordar, att såsom förrådsunderofficer vid mobiliseringscentralens
förråd tills vidare avses en fanjunkare på kavalleriets stat. Arméchefens
förslag i övrigt i denna del föranleder icke någon erinran från min sida.

Den föreslagna personalförstärkningen vid personaldetaljen vid I 7 kan
jag tillstyrka liksom förslagen om att vid fo It inrätta 1 arvodestjänst i
1:20 för hemvärnsunderofficer och 1 tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål.

Enligt Kungl. Maj :ts förenämnda beslut ha bestämmelser meddelats om
tjänstgöring vid I 7 och I 15 för ett antal officerare, underofficerare och
överfurirer ur kavalleriet. Ifrågavarande beställningar för officerare och
underofficerare torde tills vidare böra redovisas på kavalleriets stat. Beträffande
överfurirsbeställningarna tillstyrker jag arméchefens tidigare
redovisade förslag om beställningarnas överförande till andra förband.

I enlighet med Kungl. Maj :ts nyssnämnda beslut skola arvodesbefattningarna
för pensionerade underofficerare indragas.

Jag är f. n. ej beredd biträda förslaget att utbyta den övertaliga regemcntschefsbeställningen
vid kavalleriet mot en majorsbeställning. Vid uppkommande
ledighet i beställningen torde densamma emellertid tills vidare
icke böra indragas.

I enlighet med arméchefens förslag förordar jag att beställningar vid
kavalleriet för 1 major, 1 ryttmästare och 1 fanjunkare överflyttas till InfSS.

Enär den civila ordinarie personalen vid K 2 synes kunna placeras på
andra befattningar inom krigsmakten eller beredas annan anställning,
kunna befattningarna för denna personal indragas.

Vad arméchefen föreslagit beträffande icke-ordinarie personal utom
musikmanskap har icke givit mig anledning till erinran.

Genom indragningen av K 2 blir musikpersonalen övertalig. I avvaktan
på att slutlig ställning tages till frågan om militärmusikens framtida organisation
böra beställningarna — med undantag av musikdirektörsbeställningen,
som är vakant — tills vidare icke dragas in. Personalen bör överföras
till andra förband. Vid uppkommande vakans böra beställningarna
icke få återbesättas utan Kungl. Maj :ts bemyndigande.

Vad angår personal på andra personalkårers än kavalleriet stater har
jag i det föregående (p. 15) förklarat mig tillstyrka, att den övertaliga
bataljonsläkarbeställningen vid K 2 utnyttjas för inrättande av en ny sådan
beställning i Ca 25 vid 11. Den nuvarande innehavaren av förstnämnda
beställning förutsättes skola erhålla begärd anställning på reserv -

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

stat. Intill den 1 oktober 1953, då en å reservstat uppförd regementsläkarbeställning
beräknas bliva ledig, bör för detta ändamål kunna utnyttjas
vakant majorsbeställning å reservstaten. Såsom arméchefen föreslagit bör
beställningen för regementsveterinär indragas vid vakans. Av två förvaltarbeställningar
vid intendenturkåren bör den ena (i kassatjänst) överflyttas
till Inf SS i enlighet med vad jag tillstyrkt under nästföregående
punkt, medan den andra bör indragas vid vakans. Förslaget att tills vidare
bibehålla en övertalig kaptensbeställning vid intendenturkåren har icke givit
mig anledning till erinran.

Såsom arméchefen framhållit torde det icke bli möjligt att bereda samtlig
icke-ordinarie personal och arbelarpersonal, som i samband med avvecklingen
av K 2 och T 2 N blir övertalig, anställning. Starka skäl synes mig
tala för att av denna personal de som under en längre tid varit anställda
i statens tjänst erhålla viss gottgörelse. I enlighet med civilförvaltningens
förslag torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att pröva och avgöra i samband
med avvecklingen av förenämnda förband uppkommande frågor om
ersättning till övertalig icke-ordinarie personal och arbetarpersonal i huvudsaklig
överensstämmelse med de av 1945 års försvarskommitté angivna
grunderna. Uppkommande kostnader torde få bestridas på sätt civilförvaltningen
föreslagit.

På grund av beslut av innevarande års riksdag angående placering i
lönegrad av vissa chefstjänster (prop. 1952: 1, bil. 2, p. 2; rd. skr. 44)
skola, förutom den i det föregående (p. 1) angivna lönegradsuppflyttningen
av den för chefen för sektion I vid arméstaben avsedda överstebeställningen,
vidtagas följande lönegradsförändringar såvitt angår förevar ande anslag.
Beställningen som chef för krigshögskolan i Ma 12 uppflyttas till Mo 14.
De för K 3 och K 4 avsedda sekundchefs- respektive regementschefsbeställningarna
samt kårchefsbeställningarna vid artilleriet, luftvärnet och ingenjörtrupperna,
alla i Ma 12, ävensom beställningen som chef för infantcriskjutskolan
i Ma 12 eller Mall uppflyttas till Mo 13. Beställningarna som
chef för krigsskolan, arméns underofficersskola, artilleriskjutskolan och
luftvärnsskjutskolan, alla i Ma 12 eller Mall, placeras i Ma 12.

För riksdagen torde anmälas, att Kungl. Maj :t den 30 november 1951,
efter framställning från chefen för armén, medgivit, att ingenjörtruppernas
mobiliseringsccntraler från och med den 1 december 1951 må provisoriskt
överflyttas, mobiliseringscentralen i Karlstad från Göta till Svea
ingenjörkår och mobiliseringscentralen i Östersund från Svea till Bodens
ingenjörkår. överflyttningen erfordrar icke någon särskild medelsanvisning,
och någon omflyttning av personal kommer icke att äga rum. Beslutet
medför emellertid, att vissa formella jämkningar måste vidtagas under

112

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

rubriken Ingenjörkårerna i personalförteckningen för andra extra ordinarie
tjänstemän än manskap.

Den kontanta ersättningen till musikelever är i enlighet med beslut av
1948 års riksdag (jfr prop. 1948:206, s. 165) utformad i anslutning till
penningbidraget till värnpliktiga. Enligt Kungl. Maj:ts brev den 30 juni
1948 angående vissa anslag för budgetåret 1948/49 under riksstatens fjärde
huvudtitel äger sålunda musikelev åtnjuta — förutom inkvartering, beklädnad,
förplägnad och sjukvård eller ersättning för dylik förmån på sätt
för icke-ordinarie, medelst kontrakt för viss tid tillsatt manskap finnes
stadgat — kontantersättning, beräknad efter 540 kronor för år för de första
300 dagarna av anställningstiden och efter 720 kronor för år för tid därefter.
Vid anmälan till årets statsverksproposition av arméns anslag till
avlöningar in. m. till värnpliktiga har jag föreslagit förhöjning av penningbidraget
till värnpliktiga. Vidare har jag i det föregående förordat ändring
av bestämmelserna i kungörelsen om värnpliktsavlöning rörande bl. a. det
antal tjänstgöringsdagar, som skall kvalificera till erhållande av närmast
högre penningbidrag än det lägsta. Jag förutsätter att den kontanta ersättningen
till musikelever anpassas efter de föreslagna ändringarna angående
penningbidraget. Närmare bestämmelser härom torde böra meddelas av
Kungl. Maj :t. Kostnaderna för ifrågavarande omreglering av ersättningen
till musikelever beräknas för armén till omkring 17 000 kronor.

I anslutning till de under år 1951 genomförda avlöningsförhöjningarna
torde omreglering böra ske av flertalet vid försvarsgrenarna nu utgående
arvoden, i den mån så ej redan skett. Härvid räknar jag med att arvoden,
som äro avsedda att utgöra full ersättning för heltidstjänstgöring, skola uppräknas
med omkring 20 %. Huvuddelen av övriga arvoden åter — exempelvis
de befattningsarvoden, som upptagits i bilagan D till tilläggsbestämmelserna
till statens allmänna avlöningsreglemente, avdelning III. Tjänstemän vid
försvaret, samt i respektive försvarsgrenars förteckningar å vissa arvoden
och särskilda ersättningar upptagna bisysslearvoden — torde böra uppräknas
med omkring 10 %. Det torde böra ankomma på Kungl. Maj :t att meddela
erforderliga närmare föreskrifter för arvodesregleringens genomförande.
Kostnaderna för densamma uppskattar jag för armén till omkring
60 000 kronor.

Med beaktande av vad jag i det föregående föreslagit i fråga om personalförändringar
m. m. vid armén och med ledning av belastningen på arméns
avlöningsanslag under förfluten del av innevarande budgetår beräknar jag
nämnda anslag för budgetåret 1952/53 sålunda:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 67 300 000 (+ 3 000 000) kronor;

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar 6 500 000
(•— 100 000) kronor;

Kungl. Maj:ts proposition nr 120. Ilo

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, 765 000
( + 95 000) kronor;

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 37 700 000 (■—2 800 000
kronor;

Rörligt tillägg 34 375 000 (+ 21 065 000) kronor;

Pensionsmedel 3 640 000 (+ 260 000) kronor.

Anslaget bör alltså upptagas till 143 000 000 (+ 21 000 000) kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningarna
för ordinarie tjänstemän och för pensionerad
personal i arvodesbefattningar vid armén, som föranledas
av vad jag i det föregående föreslagit;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att med avseende på personalförteckningarna
meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga
delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser
som genom Kungl. Maj:ts brev den 1 juni 1951
fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av
arméns personalförteckningar för budgetåret 1951/52;

c) godkänna följande avlöningsstat för arméns anslag till
avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret
1952/53:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags -

vis ......................................................... 67 300 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar,
förslagsvis ........................... 6 500 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ........................ 765 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................................ 37 700 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 34 375 000

Summa kronor 146 640 000
Särskilda uppbördsmedel :

Pensionsmedel, förslagsvis .............................. 3 640 000

Nettoutgift kronor 143 000 000

d) till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 143 000 000
kronor.

8—9#o os Bihmg till riksdagens protokoll 1902. I sand. Nr 120.

114 Kungl. Maj-.ts proposition nr 120.

[15.1 Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

Anslag Nettoutgift

1950/51 .............................. 47 200 000 49 976 436

1951/52 (statsliggaren s. 222) 47 800 000

1952/53 (förslag) ............... 57 700 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 69) liar Kungl. Maj it föreslagit
riksdagen att, i avlad an på särskild proposition i ämnet, till Marinen: Avlöningar
till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1952/53 beräkna ett förslagsanslag
av 57 100 000 kronor.

Beträffande de grunder, som numera tillämpas vid beräkningen av försvarsgrenarnas
allmänna avlöningsanslag, får jag hänvisa till vad jag därom
anfört i det föregående vid anmälan av motsvarande anslagsfråga för armén.

Yrkanden.

Försvarets civilförvaltning har i anslutning till yrkanden av chefen för

marinen m. fl. föreslagit vissa personalförändringar m. m. rid marinen.

Anslagsförändringar vid bifall till

Marinchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

1. Uppflyttning i lönegrad av vissa högre
militära beställningar.

1 chef för Stockholms örlogsvarv
Mo 14—Mo 15 ...........................

1 inspektörer Ma 12—Mo 15 ............ —

1 kommendör Ma 12—chef för Göteborgs
örlogsvarv Mo 14 ............... —

1 souschef vid marinstaben, 2 kommendörer
rid flottan (flaggkapten
resp. sjögående förbandschef), 1
kommendör vid marinintendenturkåren,
1 chef för sjökrigshögskolan,

1 chef för sjökrigsskolan samt 1 chef
för Gotlands kustartilleriförsvar,
tillika chef för Gotlands kustartillerikår,
alla Ma 12—Mo 14 .........

2 kommendörkaptener av 1. graden,

chefer för vapenavdelningarna vid
Stockholms och Karlskrona örlogsvarv,
Ma 11—Mo 12 .................. —

1 överstelöjtnant Ma 11 — chef för
kustartilleriets skjutskola Mo 14 ... —

1 överstelöjtnant Ma 11 — chef för
Norrlandskustens marindistrikt, tilllika
chef för Hemsö kustartilleri -

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 120.

115

Anslagsförändringar vid bifall till

Marinchefens m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

försvar och Härnösands kustartilleridetachement
Mo 14 ............... .

2. Personal vid marinstaben för hydrografisk
forskning.

1 laborator (chef för hydrografisk detalj
) Ce 29................................. 17 520

1 föreståndare för militärmeteorologisk
informationstjänst Ca 27 på
övergångsstat vid flygstaben över -

föres till marinstaben .................. .

• 2 hydrografassistenter Ce 19 och 2

hydrograftekniker Ce 16 (4 tekniker
Ce 13) ................................. 32 352

1 biträde för skriv- och kontorsgöro mål.

......................................... 5 616

2 tekniker Cg 13 ........................... 16176 + 393^

3. Marinstabens bilddetalj.

1 fotograf Ce 15 — faktor Ce 18 ......

1 offsettrj-ckare Cg 12—Ce 13 .........

2 fotografer Cg 13—Ce 13 ...............

1 tekniskt biträde Cg 8 — offsettbi träde

Ce 13 ..............................

3 tekniska biträden Cg 8 — fotokopister
Ce 8 .................................

1 tekniskt biträde Cg 8 — tryckeribiträde
Ce 8 .................................

1 föreståndare för fotolaboratoriet

Ce 18 .......................................

1 laboratorieförman Ce 13 ...............

1 fotograf Ce 13 ...........................

1 fotobiträde Ce 8 ........................

4. Marinstabens organisation i övrigt.

1 kommendörkapten av 2. graden
Ma 10 vid marinintendenturkåren...

1 studierektor Ce 26—Cb 10 ............

1 chef för polisdetaljen Ce 25—Ce 27
1 expeditionsofficer 1:29 — förste

expeditionsofficer 1:31 ...............

1 bibliotekarie 1:29—1:31 ............

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål
— kanslibiträde Ce 11 (för telefonväxel)
.................................

116

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.20.

Anslagsförändringar vid bifall
Marinchefens in. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning

1 kanslibiträde Ce 11 ..................... 7 392

1 bilförare Ce 10 — tekniskt biträde

Ce 11 (expeditionsvakt Ce 10) ...... — _ -f

5. Utökning av officer skadern vid flottan
och kustartilleriet in. in.

Flottan.

1 kommendörkapten av 1. graden

Ma 11 ....................................... —

1 kommendörkapten av 2. graden

Ma 10 ....................................... ~

19 kaptener Ma 9 ........................... —

6 löjtnanter Ma 7 —• kaptener Ma 9... —

Kustartilleriet.

14 kaptener Ma 9 ........................... —

7 löjtnanter Ma 7 ........................... —__________

fl. Förändringar beträffande lärarpersonalen
vid sjökrigshögskolan.

1 kapten Md 9 (lärare i taktik) —
kommendörkapten av 2. graden
Ma 10 (kommendörkapten av 2.
graden, major eller kapten Ma 10/

Md 9) ..................................... 1974

2 kommendörkaptener av 2. graden,

majorer eller kaptener Ma 10/9 (lärare
i strategi och stabstjänst) —
kommendörkaptener av 2. graden
eller majorer Ma 10 ..................

1 kapten Ma 9 (biträdande lärare i

artilleri) .......................................“__+

7. Sjövärnskårens organisation.

1 chef för sjövärnskåren 1:31—1: 34 —

2 expeditionsunderofficerare 1:20 __SO08 ______________ +

8. Förändringar i övrigt beträffande mi litär

personal.

27 flaggunderofficerare vid flottan
Ma 5 — förvaltare Ma 6 ...............

1 förvaltare Ma 6 vid flottan ............

1 expeditionsunderofficer 1: 20 vid
Karlskrona kustartilleriregemente

1 expeditionsofficer 1: 29 och 1 expe -

28 188
9 864

3 368

till

Summa

7 392

1 974

8 008

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

117

	Anslagsförändringar vid bifall till
Marinchefens m. fl. yrkanden	civilförvaltningens förslag
ditionsunderofficer 1: 20 vid Älvs-borgs kustartilleriregemente .........	Ökning	Minskning Summa
	9 918
1 expeditionsunderofficer vid Karls-krona örlogsstation och 1 avdel-ningsföreståndare i artillerisektio-nen vid Karlskrona örlogsvarv, båda 1:20 ............................		6 736 + 18 030
Mariningenjörkårens organisation. 2 marindirektörer av 1. graden Ca 33 — chefer för fartygsavdelningarna vid Stockholms resp. Karlskrona örlogsvarv, båda Co 12 ...............
1 marindirektör av 1. graden Ca 33 ...	20 556
6 mariningenjörer av 1. graden Ca 29	101 880
3 mariningenjörer av 2. graden Ca 27	46 044
6 specialingenjörer av 2. graden Ca 29	101 880
2 specialingenjörer av 3. graden Ca 27	30 696	+ 301 056
Förändringar beträffande sjukvårds-personal. 1 läkare med arvode vid Härnösands kustartilleridetachement m. m. — marinläkare av 1. graden Ca 27 ...
1 marinläkare av 1. graden Ca 25 ...	—
1 marinläkare av 1. graden Cd 25 ...	—
2 marinläkare av 1. graden vid marin-läkarkåren .............................
5 marinläkare av 2. graden vid marin-läkarkåren .............................
2 sjukvårdsbiträden Cg 3 vid Gotlands kustartilleriförsvar — Ce 3............
1 sjukvårdsbiträde Ce 3 vid Göteborgs örlogsstation — undersköterska Ce 5
1 över sköterska Ce 12 vid sjökrigs-skolan — Ca 12 .......................
Förändringar i övrigt beträffande po-lis- och vaktpersonal in. m. 1 överkonstapel Ca 19 vid Göteborgs örlogsvarv .................................	9 912
4 inspektionskonstaplar Ce 16 vid Hemsö, Stockholms, Blekinge och Göteborgs kustartilleriförsvar ......

118

Kungl. May.ts proposition nr 120.

Anslagsförändringar vid bifall till
civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

1 356
1 440
20 528

4 040

7 200____+ 44 476

12. Förstärkning av brandskyddet.

1 brandmästare Cg 16 vid Stockholms

kustartilleriförsvar ..................... —

Ersättningar för förlorad arbetsförtjänst
vid brandövningar (1 200

kronor) ......................................—______ -—

13. Ordinarie kontorsbiträdestjänster.

24 biträden för skriv- och kontorsgöro mål

— kontorsbiträden Ca 8 ......... — _

14. Förändringar i övrigt beträffande kon torspersonal.

Marinchefens m. fl. yrkanden

1 konstapel vid Karlskrona örlogsvarv
Cg 14—Ce 14 .....................

1 vaktmästare Ce 10 vid sjökrigsskolan
— förrådsförman Ce 14 .........

4 vaktmästare Cg 9 (portvakter) vid

sjökrigsskolan — Ce 9 (Ce 10) ......

ökade kostnader för tillsynsmän vid

befästningar, kruthus m. m..........

ökade kostnader för uppbörds- och
tillsynsmän vid marinens kustbevakning
....................................

Vaktman vid Gustafsviks örlogsdepå

Norrlandskustens marindistrikt.

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål.
......................................... 5 400

Ostkustens mariudistrikt.

1 kanslibiträde Ce 11 -— kontorist
Ce 13 .......................................

3 biträden för skriv- och kontorsgöro mål

— kanslibiträden Cell ......... 3 312

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål
— kanslibiträde Cell .........

1 befintlig tjänst för biträde för skriv och

kontorsgöromål uppföres på
personalförteckningen ................

Västkustens marindistrikt.

2 biträden för skriv- och kontorsgöromål
— kanslibiträden Ce 11 ......... —

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

119

Marinchefens in. fl. yrkanden

2 befintliga tjänster för biträden för
skriv- och kontorsgöromål uppföras
på personalförteckningen ............

Sjökrigsskolan.

1 kontorist Ce 13 — kansliskrivare
Ce 15 .......................................

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål
— kanslibiträde Ce 11 ............

Övriga personalförändringar m. m.

1 förrådsförman Cg 12 vid Ostkustens

marindistrikt — Cg 14 ...............

2 stabslottor Cell med Va-tidstjänst göring

vid Norrlandskustens och
Västkustens marindistrikt .........

2 stabslottor Ce 11 med 3A-tidstjänstgöring
vid Ostkustens och Sydkustens
marindistrikt .....................

42 månadsarvoden å 300 kronor till

assistenter för frivilligfrågor -— 25

dylika arvoden ...........................

Viss forskning .............................. 18 000

2 stabsarvoden å 720 kronor vid kustartilleriinspektionen
................... —

2 utbildningsarvoden å 1 800 kronor
till heltidstjänstgörande lärare i
kustartilleritaktik och förbindelselära
Aid sjökrigshögskolan ......... 3 600

1 utbildningsarvode å 1 440 kronor

till heltidstjänstgörande lärare i
skjutteknik vid kustartilleriets
skjutskola ............................... .

Arvoden till deltidstjänstgörande militära
och civilmilitära lärare ......... 13 500

2 arvoden å 750 kronor till ledare för

specialkurs i krigsfartygs konstruktion
vid teknisk högskola — 2 arvoden
å 1 000 kronor ..................... —-

Arvode å 1 500 kronor till klockare vid
Skeppsholms församling i Stockholm
-— arvode å 1 800 kronor ...... —

Anslagsförändringar vid bifall till
civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

1 056

9 768

120

Kungl. Maj:ls proposition nr 120.

Marinchefens in. fl. yrkanden

Arvode å 1 560 kronor till juridiskt
biträde vid Stockholms kustartilleriförsvar
-— arvode å 1 000 kronor ...

Civila lärare .................................

Höjt representationsbidrag till chefen

för Västkustens marindistrikt ......

Höjning av de rörliga tilläggsförmå nerna

....................................... 8 900 000 g 934 540

16. Lönerevision för köksföreståndare m. fl. enligt beslut av 1951 års
riksdag föranleder ändringar i personalförteckningen för ordinarie tjänstemän
inom marinen enligt följande sammanställning.

2 köksföreståndare i Ca 14—Ca 20, 3
i Ca 14—Ca 18, 2 i Ca 14—Ca 17, 1 i
Ca 12—Ca 18 och 5 i Ca 12—Ca 17
samt 2 biträdande köksföreståndare
i Ca 10—Ca 16 och 9 i Ca 10—Ca 14

Motiv.

1. Uppflyltning i lönegrad av vissa högre militära beställningar. Marinchefen
har föreslagit att beställningen som chef för Stockholms örlogsvarv
uppflyttas från Mo 14 till Mo 15. Till stöd härför har anförts, att denne
med avseende å arten och omfattningen av sina tjänsteåligganden vore helt
jämställd med chefen för Karlskrona örlogsvarv, vilken är uppförd i Mo 15.

Vid den av 1951 års riksdag beslutade lönerevisionen för vissa chefstjänstemän
(prop. nr 114, rd. skr. nr 219) bibehöllos beställningshavare i
Ma 12 i denna lönegrad men med lön efter 40 löneklassen ä löneplan 1.
Det förutsattes emellertid att dessa tjänsters slutliga placering skulle prövas
vid en särskild översyn. Chefen för marinen bar nu i sina äskanden
för nästa budgetår framlagt förslag om uppflyttningar till högre lönegrader
av samtliga beställningar i Ma 12 vid marinen. Förslagen framgå av
sammanställningen i det föregående.

Befattningarna som chefer för vapenavdelningarna vid örlogsvarven i
Stockholm och Karlskrona uppehållas av kommendörkaptener av 1. graden
å flottans stat. Marinchefen har hemställt att för nämnda chefer inrättas
särskilda beställningar i Mo 12. Till stöd härför har anförts bl. a.:
örlogsvarvs vapenavdelning omspänner den marina vapenteknikens alla områden.
Chefen för vapenavdelningen har att tjänstgöra som ställföreträdare
för varvschefen och fullgör därvid dennes åligganden. Därest befattningen
som varvschef innehaves av civil person eller civilmilitär beställningshavare
är chefen för vapenavdelningen förbandschef för örlogsvarvet.

Anslagsförändringar vid bifall till
civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

560

121

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

I tidigare medelsäskanden (prop. 1949:135, s. 110; prop. 1950:110,
s. 82; prop. 1951: 110, s. 125) har föreslagits att för chefen för kustartilleriets
skjutskola skulle inrättas en beställning för alternativt överste eller
överstelöjtnant (Ma 12 eller Mall) i utbyte mot en överstelöjtnantsbeställning
i Mall. Marinchefen föreslår nu att för nämnde skjutskolechef inrättas
en beställning i Mo 14.

För chefen för Norrlandskustens marindistrikt, tillika chef för Hemsö
kustartilleriförsvar och Härnösands kustartilleridetacheinent, är särskild
beställning icke inrättad. Befattningen bestrides av överstelöjtnant, upptagen
i personalförteckningen för kustartilleriet. Chefen för marinen föreslår
att särskild beställning i Mo 14 inrättas för nämnde inarindistriktschef
och anför att denne har samma kvalitativa arbetsuppgifter som övriga
marindistrikts-, kustartilleriförsvars- och förbandschefer.

Civilförvaltningen har i sitt förslag till anslagsäskanden förutsatt, alt
löneställningen för samtliga under ifrågavarande punkt redovisade beställningar
komme att prövas av särskilda sakkunniga. Med hänsyn därtill har
civilförvaltningen icke i nämnda sammanhang räknat med de av marinchefen
föreslagna lönegradsuppflyttningarna.

2. Såsom ledare för den hydrografiska verksamheten inom marinstaben
tjänstgör f. n. innehavaren av den på flygstabens personalförteckning uppförda
tjänsten på övergångsstat för föreståndare för militär-meteorologisk
informationstjänst i Ca 27. För verksamheten tages dessutom i anspråk
värnpliktiga, varjämte enligt Kungl. Maj :ts medgivande må finnas anställda
två extra tekniker i Cg 13. Chefen för marinen har nu föreslagit, att vid
marinstabens förbindelseavdelning skall inrättas en särskild hydrografisk
detalj. I fråga om behovet av eu dylik organisation har marinchefen anfört
i huvudsak följande.

Ljudvågornas fortplantning i vatten vore beroende av vattnets täthet,
vilken bestämdes av vattnets temperatur och salthalt. Dessa element, som
varierade under året samt under olika hydrografiska och meteorologiska
betingelser, vore av avgörande betydelse för ljudvågornas fortplantningsriktning
och -hastighet och därmed för ubåts jakttjänsten och ubåtstjänsten.
Utomlands hade vidtagits vittgående organisatoriska åtgärder för att tillgodose
behovet av dylika hydrografiska underlag. Omfattande mätningar
hade utförts och påginge i aktuella operationsområden. Bearbetningen
skedde som regel vid centrala marina organ.

Utefter Sveriges långsträckta kust vore de hydrografiska förhållandena
mycket skiftande. Uppgifter av för hydrofontjänst erforderlig tillförlitlighetsgrad
saknades emellertid på grund av hittillsvarande mätningars ringa
omfattning och sporadiska karaktär. Endast vid kusten utfördes mera
regelbundet mätningar på vissa fyrskepp, medan mätexpeditioncr till sjöss
hade förekommit mera tillfälligt och huvudsakligen under sommarmånaderna.
Systematiska mätningar vore oundgängligen nödvändiga för att
hydrofontjänsten skulle kunna givas erforderlig effektivitet. Sådana mätningar
borde fortgå under en följd av år.

Bearbetningen av de hydrografiska mätningarna avsåge i stort att utröna
genomsnittsförhållandena av de tidigare nämnda hydrografiska ele -

122

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

inenten i olika omräden, avvikelserna från dessa genomsnittsförhållanden
under olika hydrografiska och meteorologiska betingelser samt arbetsmetodik
för prognostiskt, hydrografiskt bedömande i land och ombord. Dessa
hydrografiska undersökningsresultats operativa utnyttjande förutsatte praktisk
erfarenhet och måste därför inövas redan i fred.

Från och med sommaren 1951 vore en stor del av jaktfartygen och vissa
bottenhydrofonstationer utrustade med instrument för mätning och registrering
av vattentemperaturen. Observationerna, som uppginge till ca 2 000
i månaden, måste bearbetas och sammanställas statistiskt, instrumenten
måste kontrolleras lortlöpande, deras glasskivor för registrering av temperatur
och vattentryck omsotas, varjämte erforderlig utbildning måste äga
rum. För utförande av dessa arbetsuppgifter krävdes i krig såväl som i
fred en särskild organisation, vars uppgift sammanfattningsvis kunde sägas
vara att tillgodose för utbåtsjakttjänsten och ubåtstjänsten erforderlig
hydrografisk forskning, hydrografisk utbildning, instrumentkontroll och
mätningsverksamhet samt att handlägga övriga ärenden rörande den hydrografiska
tjänsten.

För chefen för den hydrografiska detaljen har marinchefen föreslagit
skola inrättas eu tjänst i Ce 29, som förutsatts skola tillsättas med innehavaren
av förenämnda pa övergångsstat uppförda tjänst i Ca 27. Personaluppsättningen
i övrigt för den nya detaljen har marinchefen föreslagit
skola utgöras av fyra tekniska biträden — två liydrografassistenter i Ce 19
och två hydrograftekniker i Ce 16 — samt ett biträde för skriv- och kontor
sgöromål.

Försvarsverkens civila personals förbund har föreslagit, att hydrografteknikertjänsterna
placeras i Ce 17.

Civilförvaltningen har med hänsyn till vad marinchefen anfört rörande
behovet av här avsedd verksamhet och då enligt vad ämbetsverket inhämtat
medel ställts till förfogande för anskaffning av ett särskilt undersökningsfartyg
ansett sig böra tillstyrka, att verksamheten gives en fastare organisation.
Ämbetsverket har utgått trän den av marinchefen föreslagna personaluppsättningen.
Vad löneställningarna beträffade syntes intet vara att
invända mot att för chefsbefattningen avsåges 29 lönegraden, vilken tilllämpades
för personal med motsvarande arbetsuppgifter inom fiskeristyrelsens
hydrografiska avdelning. I avvaktan på tjänsteförteckningskommitténs
prövning av ifrågavarande befattning syntes densamma, i likhet
med motsvarande befattningar vid fiskeristyrelsen, böra vara förenad med
tjänstebenämningen laborator. Föreståndartjänsten på övergångsstat -sid
flygstaben borde överflyttas till marinstabens personalförteckning över
ordinarie tjänstemän. Emot en dylik anordning hade chefen för flygvapnet
förklarat sig icke ha något att erinra. För de föreslagna liydrografbefattningarna
i övrigt krävdes enligt vad civilförvaltningen inhämtat icke någon
akademisk kompetens utan allenast praktisk kännedom om och kunskaper
i handhavandet av den komplicerade tekniska hydrografmaterielen. Några
befattningar med motsvarande arbetsuppgifter syntes icke finnas på andra
håll inom statsförvaltningen. Frågan om löneställning och tjänstebenämning
jämväl för här avsedda tjänster horde prövas av tjänsteförtecknings -

123

Kungl. Maj-.ts proposition nr 120.

kommittén, varvid också syntes böra övervägas, huruvida särskild befordringsgång
borde införas för personalen. F. n. ansåge civilförvaltningen sig
icke böra räkna med alt tjänsterna upptoges i högre lönegrad än som tilllämpades
för de befintliga extra tekniker tjänsterna eller 13 lönegraden.

I ärendet ha yttranden inhämtats från statskontoret samt Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut.

Statskontoret har förklarat alt ämbetsverket icke hade något att erinra
mot att en hydrografisk detalj inrättas vid marinstabens förbindelseavdelning
samt att verket anslöte sig till vad civilförvaltningen anfört i
ärendet; dock att, enär för chefstjänsten icke syntes komma att uppställas
krav på vetenskaplig utbildning, denne icke borde betecknas laborator utan
i stället föreståndare.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut har förklarat sig under
angivna förutsättningar tillstyrka marinchefens förslag.

3. Marinstabens bilddetalj. Förslagen innebära i huvudsak en upprepning
av marinchefens för budgetåren 1950/51 och 1951/52 framställda förslag
(prop. 1950: 110, s. 81, och prop. 1951: 110, s. 121 o. f.).

I sina förslag till anslagsäskanden för nästa budgetår bär civilförvaltningen
— i avvaktan på slutligt ställningstagande till vissa av 1946 års
militära förvaltningsutredning framlagda förslag med avseende på hjälptryckerianläggningarna
inom försvaret, innebärande bl. a. att marinledningens
hjälptryckeri och fotolaboratorium skulle överföras från marinstaben
till marinförvaltningen — icke räknat med någon jämkning i anställningsförhållandena
för personalen vid marinstabens bilddetalj.

4. Marinstubens organisation i övrigt. Den beställning för kommendörkapten
av 2. graden vid marinintendenturkåren, som av marinchefen föreslagits
skola inrättas fr. o. in. nästa budgetår, avses för chefen för en under -hållsdetalj inom marinstabens operationsavdelning. Enligt Kungl. Maj :ts
medgivande är f. n. en regementsofficer ur kåren kommenderad till tjänstgöring
i sådan befattning. Då emellertid ställning ännu icke kunde tagas
till frågan huruvida ett underhållstjänstorgan definitivt borde inordnas i
marinstaben, tmr marinchefen förutsatt alt beställningen i fråga tills vidare
skulle tillsättas endast på förordnande. Civilförvaltningen har anfört,
att behovet av högre beställningar inom marinintendenturkåren syntes
vara beroende av ett slutligt ställningstagande till såväl förvaltningsutredningens
förslag som spörsmålen om den marina organisationen över huvud
taget. Vid sådant förhållande och då frågan om ställningen för och organisationen
av ett blivande underhållst jänstorgan i marinledningen icke
vore löst, vore civilförvaltningen icke beredd att nu tillstyrka förslaget om
inrättande av här avsedd beställning.

Chefen för marinen har upprepat ett i äskandena för innevarande budgetår
framfört förslag om att uppflytta tjänsten för studierektor vid marinstaben
från Ce 26 till Cb 10. I avvaktan på slutlig prövning av försvarets
skolutrednings förslag har civilförvaltningen icke heller nu kunnat förorda
den föreslagna uppflyttningen.

124

Kungl. May.ts proposition nr 120.

Beträffande chefen för polisdetaljen vid marinstaben har marinchefen
anfört bl. a. följande. Nämnda tjänst vore placerad i Ce 25 enligt beslut av
1948 års riksdag (prop. 1948:209, s. 107). Det vore av vikt att innehavaren
av befattningen erhållit viss polisutbildning. Viss hänsyn härtill hade
tagits vid bestämmandet av löneställningen, i det att lägsta lönen för landsfiskal
utgått efter 25 lönegraden vid tiden för nämnda riksdagsbeslut. Genom
beslut av 1951 års riksdag hade landsfiskalerna emellertid uppflyttats
till lägst 27 lönegraden. Enär skäl talade för ett bibehållande av pariteten
i lönehänseende mellan landsfiskaler och chefen för polisdetaljen föresloge
marinchefen, att tjänsten i fråga skulle uppflyttas till Ce 27. Civilförvaltningen
åter har anfört, att ämbetsverket för sin del icke ansåge de med
tjänsten förenade arbetsuppgifterna jämförbara med dem som numera ankomme
på landsfiskalerna. De sistnämnda hade erhållit väsentligt förändrade
arbetsuppgifter i samband med den nya processordningen och den nyligen
beslutade ändrade distriktsindelningen (jfr prop. 1951: 140). Ämbetsverket
kunde därför icke förorda den föreslagna uppflyttningen. — Försvarets
civila tjänstemannaförbund har på anförda skäl hemställt att tjänsten
måtte uppflyttas till Ce 27.

Förslagen om uppflyttning av en expeditionsofficers- och en bibliotekariebefattning
ha framförts tidigare (se prop. 1951:110, s. 122). Civilförvaltningen
har — med hänsyn till de av departementschefen vid anmälan
av propositionen 1951: 110 (s. 137) gjorda uttalandena i anledning av en
av ämbetsverket ifrågasatt allmän översyn av löneställningen i arvodesbetattningar
— ansett sig icke heller nu kunna biträda förslagen.

Förslaget om att inrätta en kanslibiträdestjänst för föreståndaren för
telefonväxeln framställdes av marinchefen redan i anslagsäskandena för
innevarande budgetår. I anledning därav anförde civilförvaltningen i sina
förslag till äskanden för samma budgetår, att en av ämbetsverket verkställd
undersökning givit vid handen, alt ojämnheter förelåge i lönesättningen
för telefonpersonal. Ämbetsverket förutsatte emellertid, att denna
fråga skulle komma under bedömande i samband med pågående utredningar
och räknade därför tills vidare icke med att Aid försvaret skulle
inrättas några nya kanslibiträdestjänster för dylik personal. Av samma
skäl har civilförvaltningen icke heller nu kunnat tillstyrka förslaget i fråga.

Ett av kanslibiträdena vid marinstaben användes uteslutande såsom
sammanträdesstenograf. Då det emellertid ansetts nödvändigt att tillföra
staben ännu en sammanträdesstenograf, har marinchefen föreslagit att för
ändamålet skall inrättas ytterligare en kanslibiträdestjänst i Cell; innehavaren
av den nya tjänsten avses tills vidare skola tjänstgöra jämväl såsom
sekreterare hos chefen för organisationsavdelningen. Civilförvaltningen
har tillstyrkt detta förslag.

Sedan en för försvarsmyndigheterna i Gärdesbyggnaden gemensam körcentral
inrättats vid flvgstaben föreslog civilförvaltningen i skrivelse den
30 januari 1948, att två befattningar för bilförare i Ce 10 vid marinstaben

125

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

skulle överföras till flygstabens personalförteckning. Då den ene av bilförarna
tidigare delvis utnyttjats för vaktmästargöromål inom marinstaben
och då det kunde ifrågasättas, huruvida icke så kunde bli fallet även i fortsättningen,
förordade departementschefen vid anmälan av propositionen
1948:209 (s. 108,) att endast en av befattningarna skulle överföras till
flygstaben. Den andra befattningen skulle i avvaktan på ytterligare erfarenheter
tills vidare kvarstå å marinstabens personalförteckning. Enligt
departementschefen kunde det ifrågasättas, huruvida icke, därest denna
ordning bleve bestående, tjänsten vid marinstaben borde ändras till cxpeditionsvaktstjänst
i Ce 9. 1 äskandena för innevarande budgetår anförde
civilförvaltningen beträffande sistnämnda befattning, att tjänsteinnehavarens
arbetsuppgifter vid marinstaben dåmera vore av sådan storlek, att
han icke kunde avses för tjänstgöring i körcentralen, varför civilförvaltningen
förordade att tjänsten omvandlades till en expeditionsvaktstjänst.
För att undvika löneminskning för den nuvarande innehavaren av bilförartjänsten
syntes expedilionsvaktstjänsten enligt ämbetsverkets mening böra
upptagas i 10 lönegraden med angivande, att tjänsten vid nuvarande innehavarens
avgång skulle nedflyttas i 9 lönegraden. Statens lönenämnd ansåg
tillräckliga skäl icke föreligga för en dylik övergångsanordning utan
föreslog, att bilförartjänsten fr. o. in. ingången av budgetåret 1951/52 skulle
utbytas mot eu expeditionsvaktstjänst i Ce 9 (prop. 1951: 110, s. 122 o. f.j.
Förslagen föranledde emellertid icke någon åtgärd från statsmakternas sida.

Marinchefen har nu föreslagit, att bilförartjänsten utbytes mot en tjänst
för tekniskt biträde i Cell. Marinchefen har till stöd härför anfört att
ifrågavarande tjänstemans huvudsakliga arbetsuppgifter bestode i skötsel
och betjänande av dupliceringsapparater vid stabsexpeditionen samt att
dessa uppgifter direkt motsvarade göromål, som exempelvis inom marinförvaltningen
utfördes av tekniskt biträde i Cell. Civilförvaltningen åter
har vidhållit sitt tidigare förslag i ämnet.

5. Utökning av officers kadern vid flottan och kustartilleriet m. in.
Marinchefen har anfört, att sjökrigsmaterielens snabba utveckling medfört
en ökning av antalet tjänstegrenar inom flottan. Såväl land- som sjöorganisationen
krävde därför ökad personal för stridsledning, radar, ubåtsjakt,
robotvapen m. in. Uti en inom marinstabens personalavdelning upprättad
promemoria hade detta personalbehov närmare belysts. Enligt promemorian
krävdes för de nya tjänstegrenar na ävensom för vissa andra behov
en utökning av antalet beställningar inom sjöofficerskåren för budgetåret
1952/53 med sammanlagt G2 beställningar. Marinchefen har under
hänvisning till innehållet i promemorian förklarat, att en avsevärd utökning
av sjöofficerskåren vore ofrånkomlig; med hänsyn till rekryteringsläget
har marinchefen emellertid begränsat sig till att för nästkommande
budgetår föreslå en ökning med 21 beställningar. Marinchefen bar vidare
i syfte att skapa bättre befordringsmöjligheter för kompaniofficerare föreslagit,
att sex löjtnant sbeställningar utbytas mot kaptensbeställningar.

126

Kungl. Maj:ts proposition nr 120

Enligt vad soin under hand inhämtats avses de två av marinchefen föreslagna
nya regementsofficersbeställningarna för befattningar vid den inom
flygförvaltningen organiserade försvarets robotvapenbyrå.

Jämväl för kustartilleriets del hade enligt vad chefen för marinen
framhållit den tekniska utvecklingen medfört behov av personalförstärkningar.
Uti en av inspektören för kustartilleriet uppgjord sammanställning
hade redovisats ett ökat behov av officerare för stridslednings-, radar- och
robotorganisation samt för vissa förstärkningar av det fasta kustartilleriförsvaret.
Totalbehovet beräknades enligt sammanställningen till 54 beställningar,
av vilka med hänsyn till rekryteringsläget 43 horde tillkomma
fr. o. in. den 1 juli 1952. Denna personalökning, som borde fördela sig med
28 beställningar i Ma 9 och 15 beställningar i Ma 7, erfordrades jämväl för
att tillgodose behovet av kvalificerat befäl för utbildningens rationella bedrivande.
Marinchefen har funnit sig icke kunna tillstyrka en så omfattande
utökning av kustartilleriets officerskår utan räknat med att beställningar
skulle tillkomma endast för 14 kaptener och 7 löjtnanter.

Civilförvaltningen har anfört, att ämbetsverket väl insåge, att den utveckling,
som försiggått och alltjämt påginge inom här berörda verksamhetsområden,
helt naturligt måste medföra behov av personalförstärkningar.
Civilförvaltningen ansåge det vanskligt att göra något uttalande
om de anmälda behoven och i vilken takt de borde tillgodoses. Civilförvaltningen
ville erinra om all marinens underofficerssakkunniga i sitt betänkande
den 19 januari 1951 rörande flottans underofficerare föreslagit
eu allmän översyn av flottans personalorganisation. En sådan översyn hade
civilförvaltningen tillstyrkt. Då vidare frågan om de marina officerskadrarnas
storlek och sammansättning ytterst måste vara beroende av den
marina organisationen över huvud taget och jämväl av fartygsbeståndet
inom flottan, förefölle det ämbetsverket tveksamt, om någon utökning av
ifrågavarande officerskårer nu borde komma till stånd. Då vidare frågan om
beredande av gynnsammare avlöningsförhållanden för äldre löjtnanter
vore beroende av tjänsteförteckningskommitténs arbete, syntes några jämkningar
i personalstaterna icke böra vidtagas enbart i syfte att åstadkomma
förbättrade befordringsmöjligheter inom kompaniofficersgraderna. Skulle
någon utökning av flottans och kustartilleriets officerskårer, såvitt nu vore
i fråga, anses böra komma till stånd redan fr. o. m. den 1 juli 1952, borde
den sålunda i allt fall vara väsentligt mindre omfattande än vad marinchefen
föreslagit. Vid anslagsberäkningarna utginge civilförvaltningen från
oförändrat antal beställningar i skilda grader.

6. Förändringar beträffande lärarpersonalen vid sjökrigshögskolan. Vid
sjökrigshögskolan finnas inrättade beställningar för, bl. a„ 3 kommendörkaptener
av 2. graden, majorer eller kaptener i Ma 10 eller Ma 9 (lärare i
strategi, artilleri och stabstjänst) samt 1 kapten i Md 9 (lärare i taktikj.
Chefen för marinen har — under framhållande att arbetsuppgifterna för

127

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

lärarna i strategi, stabstjänst och taktik numera vore av sådan art att för
desamma endast kunde avses regementsofficerare —- föreslagit, att 2 av
nämnda beställningar för kommendörkaptener av 2. graden, majorer eller
kaptener utbytas mot beställningar för kommendörkaptener av 2. graden
eller majorer i Ma 10 och att kaptensbeställningen utbytes mot en beställning
för kommendörkapten av 2. graden i Ma 10. Civilförvaltningen har
för sin del endast ansett sig kunna förorda, att kaptensbeställningen i fråga
utbytes mot en beställning för kommendörkapten av 2. graden, major eller
kapten i Ma 10 eller Md 0.

Med hänsyn till behovet av personal för ballistisk forskning har marinchefen
föreslagit att en kaptensbeställning i Ma 9 skall inrättas för en biträdande
lärare i artilleri vid sjökrigshögskolan. Civilförvaltningen har
förklarat sig, i avvaktan på utredning inom försvarets forskningsanstalt
rörande här avsedda spörsmål, icke vara beredd tillstyrka förslaget.

7. Sjövärnskårens organisation. Förslaget om att uppflytta den för
chefen för sjövärnskåren avsedda arvodesbefattningen från löneklass 1:31
till löneklass 1: 34 bär tidigare framställts av chefen för marinen och tillstyrkts
av civilförvaltningen i äskandena för innevarande och närmast
föregående två budgetår (prop. 1949: 135, s. 115, prop. 1950: 110, s. 82,
och prop. 1951: 110, s. 126). Förslaget har motiverats med den ökning av
arbetsuppgifter och ansvar, som för befattningshavaren i fråga blivit en
följd av kårens vid 1948 års riksdag beslutade omorganisation. Chefen för
marinen har nu framhållit bl. a. att riksdagsbeslutet var grundat på förslag
av 1945 års försvarskommitté samt att kommittén i samband med sitt
förslag förordat, att till chefen för sjövärnskåren skulle utgå arvode efter
löneklassen 1: 34. Civilförvaltningen har i sina förslag till anslagsäskanden
för nästkommande budgetår förklarat att ämbetsverket fortfarande
ansåge skäl tala för den föreslagna uppflyttningen men att ämbetsverket,
med hänsyn till ifrågasatt utredning rörande löneställningen för pensionerad
personal i arvodesbefattningar, icke nu vore berett upptaga förslaget.

Den nämnda omorganisationen av sjövärnskåren hade, framhåller marincbefen,
inneburit en effektivisering av utbildningen, varvid sjövärnsmännen
ålagts att fullgöra repetitionsutbildning. Härigenom hade expeditionsarbetet
vid sjövärnsflottiljerna fått ökad omfattning. Det vore därför nödvändigt
att tillföra de större flottiljerna särskild expeditionspersonal. Det
mest trängande behovet härvidlag förelåge för de flottiljer, som vore förlagda
i Stockholm och Göteborg. Marinchefen bär därför föreslagit, att 2
befattningar för expeditionsunderofficerare med arvode enligt löneklassen
1 : 20 inrättas för dessa flottiljer. Civilförvaltningen har icke haft något att
erinra mot att nämnda befattningar tillkomma.

8. Förändringar i övrigt beträffande militär personal. På grundval av

marinens underofficerssakkunnigas betänkande rörande arbetsuppgifter,
anställningsvillkor in. m. för underofficerarna vid flottan föreslog Kungl.
Maj:t i propositionen 1951: 110 (s. 41 441 vissa ändringar av staten för

128

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

flottans underofficerare. Vid framläggandet av propositionen, som i förevarande
avseende vann riksdagens bifall, ansåg sig departementschefen,
med hänsyn till vad chefen för marinen i yttrande över betänkandet anfört,
icke utan ytterligare utredning kunna biträda underofficerssakkunnigas
förslag att inrätta förvaltarbeställningar i Ma 6 för 4 vaktbefälhavare
i maskin på kryssare, 6 maskintjänstchefer på kustjagare, 2 maskintjänstchefer
på ubåts jaktfartyg, 11 elektrotjänstchefer på stadsjagare och jagaren
Klas Horn samt 2 instruktionsunderofficerare vid vissa skolor eller kurser,
d. v. s. för sammanlagt 25 befattningar. För samtliga nu nämnda befattningar
räknades med beställningar i Ma 5. Departementschefen förordade
vidare att bland annat maskintjänstchefer på ubåtar skulle anses
bestrida göromål som ankomma på beställningshavare i Ma 8 beträffande
större ubåt och Ma 6 beträffande mindre ubåt. Chefen för marinen hade
i sitt nämnda yttrande föreslagit att vikariatslön skulle utgå under sjötjänstgöring.

Kungl. Maj:t har genom brev den 1 november 1951, med giltighet fr. o. in.
den 1 juli 1951, utfärdat föreskrifter, som innebära bland annat, att innehavare
av befattning som nyss nämnts må under sjötjänstgöring, som beräknas
pågå minst sex månader i följd, vikariatslöneförordnas i Ma 6 eller
—- beträffande maskintjänstchef på större ubåt — i Ma 8.

I skrivelse den 17 januari 1952 har marinens maskinbefälsförening hemställt
bland annat, att beställningar i Ma 6 måtte inrättas för nyssnämnda
25 befattningar samt alt ytterligare överväganden måtte ske rörande maskintjänstchefernas
i ubåt möjligheter att utnämnas till förvaltare i Ma 8
och Ma 6. Chefen för marinen har i yttrande den 14 februari 1952 över
maskinbefälsföreningens nyssnämnda framställning på anförda skäl förklarat
sig numera tillstyrka förslaget om att för ifrågavarande 25 befattningar
inrätta beställningar i Ma t> men avstyrkt den ifrågasatta utnämningen
av maskintjänstchefer på ubåtar till förvaltare. Marinchefen har
sedermera föreslagit att maskintjänstchef (''uppbördsmaskinist) på ubåt
måtte få meddelas vikariatslöneförordnande i huvudsak enligt ett av de
underofficerssakkunniga i betänkandet närmare angivet system.

Maskinbefälsföreningen har vidare i skrivelse den 1 mars 1952 anhållit
att två beställningar i Ma 6 måtte inrättas för elektrotjänstchefer (uppbördselektriker)
på landskapsjagare.

Vid marinförvaltningen är på försök inrättad en skyddstjänstbyrå, för
vilken bland annat avses en förvaltare i befattning som kvartermästare.
Marinchefen har föreslagit att för denna befattning inrättas en förvaltarbeställning
och att densamma i avvaktan på resultatet av tjänsteförteckningskommitténs
prövning av frågan om löneställningen för förvaltare placeras
i Ma 6. Civilförvaltningen har förklarat sig intet ha att erinra mot
att en dylik beställning inrättas i samband med att beslut fattas om skyddstjänstbyråns
inordnande i fredsorganisationen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 120. 129

Civilförvaltningen har i likhet med marinchefen räknat med att de under
förevarande punkt i sammanställningen angivna arvodesbefattningarna
kunna utgå ur organisationen fr. o. in. budgetåret 1952/53.

9. I gällande personalförteckning äro för mariningenjörkåren uppförda
följande beställningar, nämligen 1 chef, marinöverdirektör, i Cp 17, 5
marindirektörer av 1. graden i Ca 33, 15 marindirektörer av 2. graden i
Ca 31, 5 förste mariningenjörer i Ca 30, 11 mariningenjörer av 1. graden i
Ca 29, 22 mariningenjörer av 2. graden i Ca 27, 15 specialingenjörer av 1.
graden i Ca 31, 1 specialingenjör av 1. eller 2. graden i Ca 31 eller Ca 30,
9 specialingenjörer av 2. graden i Ca 30, 3 specialingenjörer av 2. graden
i Ca 29 och 21 specialingenjörer av 3. graden i Ca 27.

Till personalförteckningen har föreskrivits att, vid uppkommande vakanser
i beställningarna för förste mariningenjör och specialingenjör av
2. graden i Ca 30, en beställning för specialingenjör av 2. graden, vcrkstadsingenjör,
skall indragas samt — då 30 lönegraden avses icke skola ingå
i lönegradsserien för ingenjör spersonal — övriga beställningar skola utbytas
mot beställningar för mariningenjörer av 1. graden respektive specialingenjörer
av 2. graden i Ca 29. Vidare har föreskrivits, att vid uppkommande
vakans beställningen för specialingenjör av 1. eller 2. graden skall
indragas.

Chefen för marinen har nu förutsatt, att frågan om utökning av och
löneställning för personal vid mariningenjörkåren, som avses för tjänstgöring
inom marinförvaltningen, kommer att lösas i samband med att
ställning tages till militära förvaltningsutredningens förslag. Skulle en omorganisation
av de militära förvaltningarna icke genomföras fr. o. m. den
1 juli 1952 vidhåller marinchefen sina för innevarande budgetår framlagda
förslag beträffande här avsedd personal. Dessa förslag inneburo —
frånsett vad som därav bifallits genom beslut av 1951 års riksdag — att 2 beställningar
för mariningenjör av 2. graden i Ca 27 skulle utbytas mot beställningar
för förste marindirektör i Co 14, avsedda för chefen för
konstruktionskontoret på marinförvaltningens skeppsbyggnadsavdelning
och assistenten på samma avdelning, att 2 beställningar för specialingenjörer
av 3. graden i Ca 27 skulle utbytas mot beställningar för specialingenjör
av 1. graden i Ca 33, avsedda för byråchefer inom marinförvaltningen, samt
att 4 beställningar för mariningenjörer av 1. graden i Ca 29, avsedda för
vissa andra befattningar inom ämbetsverket, skulle tillkomma.

Civilförvaltningen har förklarat att med hänsyn til! det läge, vari frågan
om de centrala förvaltningsmyndigheternas organisation befunne sig,
ämbetsverket icke i sina anslagsäskanden räknat med någon förändring i
mariningenjörkåren, såvitt avsåge för marinförvaltningen erforderliga beställningar.

Marinchefens förslag att i utbyte mot två beställningar för marindirektör
av 1. graden i Ca 33 inrätta beställningar i Co 12 för cheferna för fartygsavdelningarna
vid Stockholms och Karlskrona örlogsvarv har civilförvalt 9—350

52 Bihana till riksdagens protokoll 1952. I samt. Nr 120.

130

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 120.

ningen i sina förslag till anslagsäskanden förklarat sig icke kunna tillstyrka
i avvaktan på resultatet av utredningen angående löneställningen
för vissa högre tjänster. Däremot liar civilförvaltningen, under hänvisning
till den väsentliga utökning av mariningenjörkåren, som förvaltningsutredningen
förutsatt, icke haft något att erinra mot att nya beställningar
inrättas vid kåren fr. o. m. nästa budgetår i den utsträckning marinchefen
förordat. Beträffande placeringen av beställningarna i fråga har inhämtats
i huvudsak följande.

Beställningen för marindirektör av 1. graden i Ca 33 avses för chef för
marinöverdirektörens expedition. — Av de sex beställningarna för mariningenjör
av 1. graden i Ca 29 avses en för instruktionsingenjör vid undervisningsanstalter,
en för biträdande marinattaché, en för maskiningenjör
på kryssare av typ Tre Kronor, en för avdelningsingenjör på Göteborgsavdelningen,
en för avdelningschef på Stockholmsavdelningen och/eller
chef för maskinskolan samt en för tjänstgöring vid skyddstjänstskolan. —
Av de tre beställningarna för mariningenjör av 2. graden i Ca 27 avses eu
för instruktionsingenjör vid marinens underofficersskola, en för ubåtsingenjör
på Stockholmsavdelningen, maskinskolan, och en för tjänstgöring
vid marinöverdirektörens inspektionsorgan. — Av de sex beställningarna
för specialingenjör av 2. graden i Ca 29 avses en för experimentingenjör
(miningenjör) vid Stockholms örlogsvarv, en för teleingenjör vid Göteborgs
örlogsvarv, en för torpedingenjör vid försvarets robotvapenbyrå, en för
eldledningsingenjör (elektroingenjör) vid Blekinge eller Göteborgs kustartilleriförsvar,
en för elektroingenjör vid marinöverdirektörens inspektionsorgan
och en för elektroingenjör vid marinens underofficersskola. —
De båda beställningarna för specialingenjör av 3. graden i Ca 27 åter avses
för artilleriingenjörer, den ene på vapenavdelningen vid Stockholms örlogsvarv
och den andre vid Blekinge kustartilleriförsvar.

10. Förändringar beträffande sjukvårdspersonal. I marinens förteckning
å vissa arvoden och särskilda ersättningar har upptagits bl. a. ett arvode
å 9 000 kronor till läkare vid Härnösands kustartilleridetachement. Av
arvodet utgöra 1 500 kronor ersättning för fullgörande av tjänst såsom
stabsläkare och chef för sjukvårdsförvaltningen vid Norrlandskustens marindistrikt
jämte Hemsö kustartilleriförsvar.

Marinchefen har upprepat i äskandena för innevarande och närmast
föregående budgetår framställt förslag om att inrätta en beställning för
marinläkare av 1. graden för stabsläkaren vid kustartilleriförsvaret, tillika
detachementsläkare vid kustartilleridetachementet (prop. 1950: 110, s. 85,
och prop. 1951:110, s. 129). Civilförvaltningen har tidigare icke kunnat
tillstyrka förslaget med hänsyn till att militära läkarlöneutredningens arbete
kunde komma att aktualisera frågor, som kunde bli avgörande för beräkningen
av antalet läkare. Ämbetsverket har även nu, under åberopande
av samma skäl, förklarat sig icke kunna tillstyrka förslaget.

Marinchefen har föreslagit inrättande av 2 beställningar i 25 lönegraden
för marinläkare av 1. graden, avsedda den ena för biträdande regementsläkare
vid Älvsborgs kustartilleriregemente och den andra för tjänstgörande
läkare i marinöverläkarens expedition. Då sistnämnda beställning

131

Kungl. Maj.ts ''proposition nr 120.

borde tillsättas genom iörordnande tills vidare, har för denna beställning
föreslagits en ny lönegradsbeteckning, Cd. I samband med att berörda beställningar
inrättades kunde enligt marinchefen 2 arvoden för marinläkare
av 2. graden vid marinläkarkåren indragas. Civilförvaltningen har förklarat
sig icke vara beredd förorda ifrågavarande förslag.

Marinchefen har upprepat ett för innevarande budgetår (prop. 1951: 110,
s. 129 o. f.) framlagt förslag om att för stabsläkare vid kustflottan inrätta
2 arvodestjänster tör marinläkare av 1. graden med tjänstgöringsskyldighet
för befattningshavaren under 90 dagar per år och med årsarvode av 4 900
kronor jämte tillägg, samt att i samband därmed indraga 3 arvodestjänster
lör marinläkare av 2. graden. Årsarvodet för marinläkare av 2. graden utgör
3 900 kronor jämte tillägg, och sådan läkare är tjänstgöringsskyldig
under 60 dagar per år. Civilförvaltningen, som i äskandena för innevarande
budgetår framhöll, att den föreslagna anordningen syntes vara beroende
av de resultat, till vilka militära läkarlöneutredningen kunde komma,
har icke heller nu varit beredd tillstyrka förslaget.

Civilförvaltningen har tillstyrkt förslag av marinchefen om att för Gotlands
kustartilleriförsvar inrätta 2 sjukvårdsbiträdestjänster i Ce 3 i utbyte
mot befintliga extra tjänster.

Ett av marinchefen ånyo framställt förslag om att vid Göteborgs örlogsstation
inrätta en tjänst för undersköterska i Ce 5 i utbyte mot en tjänst
för sjukvårdsbiträde i Ce 3 har civilförvaltningen, som i ärendet samrått
med försvarets sjukvårdsstyrelse, icke heller nu kunnat biträda.

Civilförvaltningen har icke heller kunnat tillstyrka ett av chefen för sjökrigsskolan
framställt förslag om ordinariesätlning av överskötersketjänsten
vid skolan.

11. Förändringar i övrigt beträffande polis- och vaktpersonal in. m.
Marinchefen har upprepat av honom för innevarande och närmast föregående
budgetår framfört förslag om att inrätta en för Göteborgs örlogsvarv
avsedd beställning för överkonstapel i Ca 19. Förslaget har tillstyrkts av
civilförvaltningen.

Marinchefen föreslog i äskandena för innevarande budgetår, att eu beställning
för inspektionskonstapel i Ce 16 skulle inrättas vid ettvart av
Stockholms, Blekinge och Göteborgs kustartilleriförsvar, avsedd såsom biträde
åt kustartilleriförsvarschefen vid handläggning av bevakningsfrågor
och övervakning av bevakningstjänsten inom försvarsområdet. Marinchefen
betonade särskilt att —- sedan till följd av departementschefens ställningstagande
vid anmälan av propositionen 1950:110 (s. 97) frågan om bevakningen
vid kustartilleri försvaren ställts på framtiden — det vore ofrånkomligt,
att cheferna för de tre stora kustartilleriförsvaren finge tillgång till
särskild personal för kontinuerlig tillsyn av förråd och anläggningar.
Civilförvaltningen ansåg sig, i avvaktan på resultatet av eu i nyssnämnda
proposition omförmäld undersökning rörande hevakningsförhållandena
inom försvaret, icke kunna tillstyrka att andra än extra tjänster inrättades

132

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

för ändamålet. Vid anmälan av propositionen 1951: 110 (s. 140 o. f.) anförde
departementschefen, att frågan om hur en allsidig utredning av försvarets
bevakningsförhållanden lämpligen borde anordnas övervägdes inom försvarsdepartementet.
Han vore icke beredd tillstyrka, att beställningar för inspektionskonstapel,
extra ordinarie eller extra, då inrättades.

Marinchefen har nu upprepat sitt berörda förslag ävensom föreslagit,
att en beställning för inspektionskonstapel i Ce 16 inrättas även för Hemsö
kustartilleriförsvar. Civilförvaltningen har emellertid förklarat att, med
hänsyn till det läge vari frågan om en översyn av bevakningsförhållandena
vid försvaret befunne sig, ämbetsverket icke nu kunde tillstyrka att de föreslagna
tjänsterna inrättas.

Civilförvaltningen har däremot tillstyrkt, att en extra tjänst för konstapel
i Cg 14 vid Karlskrona örlogsvarv göres till extra ordinarie.

Förslag om att utbyta en tjänst för vaktmästare i Ce 10 vid sjökrigsskolan
mot en förrådsförmanstjänst i Ce 14, vars innehavare skulle svara för vården
av skolans gymnastik- och idrottsmateriel, har tidigare tillstyrkts av
civilförvaltningen i äskandena för budgetåren 1949/50 och 1950/51 (prop.
1949: 135, s. 123, och prop. 1950: 110, s. 91). Med hänsyn till anvisade riktlinjer
för budgetarbetet kunde civilförvaltningen emellertid icke i äskandena
för innevarande budgetår förorda ett för samma budgetår framlagt
förslag i ämnet (prop. 1951:110, s. 131). Däremot har civilförvaltningen
i äskandena för nästa budgetår åter tillstyrkt det föreslagna utbytet.

Civilförvaltningen har vidare tillstyrkt förslag av marinchefen om att
till extra ordinarie omvandla 4 vid sjökrigsskolan inrättade extra tjänster
för vaktmästare i Cg 9, avsedda för bevakning av skolans område. Tjänsterna
borde emellertid, i överensstämmelse med vad ämbetsverket i andra sammanhang
föreslagit beträffande liknande tjänster, placeras i 10 lönegraden.

I gällande förteckning å vissa arvoden och särskilda ersättningar finnas
uppförda för Stockholms kustartilleriförsvar ett belopp av 60 290 kronor
till tillsynsmän vid befästningar, kruthus in. in. och för Blekinge kustartilleriförsvar
ett belopp av 53 250 kronor till huvudsakligen samma ändamål.
Civilförvaltningen har förordat, att beloppen i fråga höjas med 10 910 kronor
till 71 200 kronor respektive 8 850 kronor till 62 100 kronor. Enligt vad
som inhämtats belöper ökningen för Stockholms kustartilleriförsvar till
största delen på arvodeshöjningar med hänsyn till de allmänna lönestegringarna
under det att ökningen för Blekinge kustartilleriförsvar helt beror
på tillkomsten av nya bevakningsuppgifter.

Åt en särskild tillsynsman för kronans byggnader vid Carlstens f. d.
fästning i Marstrand har årligen utbetalats 768 kronor av medel, som för
bevakningsändamål disponerats av militärbefälhavaren för III. militärområdet.
Sedan förvaltningen av ifrågavarande byggnader numera överförts
till Göteborgs kustartilleriförsvar, har detta belopp föreslagits skola i stället
utgå från marinens avlöningsanslag.

I berörda förteckning finnas vidare uppförda för Norrlandskustens

Kungl. Maj:ts proposition nr 120. 133

och Sydkustens marindistrikt 3 200 resp. 3 800 kronor till uppbördsmän
vid marinens kustbevakning och för Västkustens marindistrikt 606 kronor
till tillsynsman vid Södra Strandverket i Marstrand. Civilförvaltningen har
förordat, att beloppen för de två förstnämnda marindistrikten höjas med
1 900 resp. 700 kronor med hänsyn till utökning av antalet bevakningsobjekt.
Till tillsynsman vid Södra Strandverket i Marstrand in. fl. har civilförvaltningen
föreslagit skola upptagas ett belopp av 2 046 kronor. Höjningen,
1 440 kronor, hänför sig till två nya arvoden å vartdera 720 kronor
för tillsynsmän vid decentraliserade förråd.

till en heltidsanställd vaktman vid Gustafsviks örlogsdepå, Norrlandskustens
marindistrikt, utgår f. n. ett arvode av 6 000 kronor från marinens
anslag till drivmedelsförråd m. in. Civil förval t ningen har förordat, att kostnaderna
lör arvode åt vaktmannen i fortsättningen bestridas från förevarande
anslag. Därjämte har föreslagits att arvodet med hänsyn till de allmänna
lönestegringarna skall höjas med 20 % till 7 200 kronor.

12. I äskandena lör innevarande budgetår förordade civilförvaltningen,
i anledning av ett av forlifikationsförvaltningen avgivet förslag till förstärkning
av brandskyddet vid försvaret, bland annat att vid Stockholms kustartilleriförsvar
skulle tillkomma en tjänst för brandmästare i Cg 16 och att
ett belopp av 3 200 kronor skulle beräknas till ersättningar för förlorad arbetsförtjänst
vid brandövningar in. in. Vid anmälan av propositionen
1951:110 (s. 110), anförde departementschefen, att han icke var beredd
att förorda att särskilda tjänster inrättades för brandmästare. Denna uppgift
borde liksom hittills fullgöras av militär personal. Till ersättningar för
förlorad arbetsförtjänst vid brandövningar beräknade departementschefen
för marinens del ett belopp av 2 000 kronor. Ett nu av marinchefen framställt
iörslag att fr. o. m. nästa budgetår inrätta en brandmästartjänst vid
Stockholms kustartilleriförsvar och att höja berörda arvodesbelopp till
3 200 kronor har icke biträtts av civilförvaltningen.

13. Ordinarie kontorsbiträdestjänster. 1 enlighet med principerna för
reglerad befordringsgång för biträdespersonal ha tillhopa 24 kontorsbiträdestjänster
i Ca 8 föreslagits skola tillkomma vid marinen i utbyte mot
samma antal biträdestjänster för skriv- och kontorsgöromål, nämligen

vid Norrlandskustens marindistrikt 2 tjänster, av vilka 1 för
Hemsö kustartilleri försvar och 1 för Härnösands kustartilleridetachement;

vid Ostkustens marindistrikt 3 tjänster, av vilka 1 för Stockholms
örlogsstalion och 2 för Stockholms kustartilleriförsvar;
vid Gotlands k u s tar ti lleri försvar 1 tjänst;

vid Sydkustens marindistrikt 9 tjänster, av vilka 3 för Karlskrona
örlogsstalion och 6 för Karlskrona kustartilleriregemente;

vid Västkustens marindistrikt 6 tjänster, av vilka 3 för marindistrikisslaben
och gemensamma förvaltningsorgan, 1 för Göteborgs örlogsstation,
1 för Älvsborgs kustartilleriregemente och 1 för Göteborgs kustartilleriförsvar; -

134

Kungl. Ma,j:ts proposition nr 120.

vid sjökrigsskolau 1 tjänst; samt

vid marinens underofficersskola 2 tjänster.

14. Förändringar i övrigt beträffande kontorspersonal. Marinchefen har
anmält behov av ytterligare en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål
vid Norrlandskustens marindistrikt på grund av'' ökade
skrivgöromål i anledning av krigsförberedelsearbetet. Civilförvaltningen har
ansett detta behov böra tills vidare tillgodoses genom anställande av extra
arbetskraft.

Ostkustens marindistrikt. Marinchefen har med hänsyn tlil organisationsundersökningarna
inom Sydkustens marindistrikt ansett sig icke
vara beredd taga ställning till ett av chefen för Ostkustens marindistrikt
framfört förslag om uppflyttning av en för marindistriktets arkiv avsedd
tjänst för kanslibiträde i Ce 11 till kontoristtjänst i Ce 13. Försvarets civila
tjänstemannaförbund har däremot hemställt att uppflytiningen måtte
komma till stånd. Civilförvaltningen, som i sina medelsäskanden för budgetåret
1950/51 avstyrkt ett då framfört förslag i ämnet, har icke heller nu
räknat med någon uppflyttning av tjänsten i fråga.

Civilförvaltningen har tidigare (jfr prop. 1951:110, s. 133) föreslagit,
att 2 tjänster för kanslibiträde i Ce 11 vid kameralkontoret, avsedda för
föreståndarna för detaljen för stampersonalens avlöningar och detaljen för
värnpliktsavlöningar, måtte tillkomma i utbyte mot tjänster för biträde för
skriv- och kontorsgöromål. Civilförvaltningen har nu förklarat sig vidhålla
detta förslag. Statens organisationsnämnd har på anförda skäl förklarat
sig kunna tillstyrka uppflyttning endast av sistnämnda tjänst.

Vidare har civilförvaltningen förordat förslag av marinchefen att för
föreståndaren för plåt- och maskingruppen vid Stockholms örlogsstations
truppregister inrätta en kanslibiträdestjänst i Ce 11 i utbyte mot en biträdestjänst
för skriv- och kontorsgöromål. Marinchefen har till stöd för
förslaget anfört bl. a. följande: Vid anmälan av prop. 1951: 110 hade departementschefen
under arméns allmänna avlöningsanslag uttalat sig angående
fråga om lönegradsplaeering av sådana föreståndare. Av departementschefens
ställningstagande framginge, att för ifrågavarande befattningar
borde avses kanslibiträde vid förband med 28 000 eller flera truppregistrerade
(jfr prop. s. 97 o. 111). Antalet truppregistrerade vid Stockholms
örlogsstation uppginge till något över 26 000. Arbclsomfånget för föreståndaren
vid stationen vore emellertid, med hänsyn till bl. a. de ständiga
adressförändringarna beträffande de vid sjömanshus inskrivna värnpliktiga,
betydligt större än vid ett infanteriregemente med motsvarande antal truppregistrerade.

Förslag av marinchefen om att för föreståndaren för marindistriktets
telefonväxel inrätta eu kanslibiträdestjänst i Ce 11 i utbyte mot en biträdestjänst
för skriv- och kontorsgöromål har civilförvaltningen, liksom i äskandena
för innevarande budgetår (prop. 1951: 110, s. 133), icke kunnat tillstyrka.

135

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Från posten Övrig extra personal bestridas i'', n. enligt Kungl. Maj:ts medgivande
kostnaderna för lön åt ett biträde för skriv- och kontorsgöromål
tjänstgörande såsom signalexpeditör vid Ostkustens marindistrikt. Liksom
för innevarande budgetår (prop. 1951:110, s. 133) har civilförvaltningen
förordat, att tjänsten uppföres på personalförteckningen.

Västkustens marindistrikt. Civilförvaltningen tillstyrkte i äskandena
för budgetåret 1950/51 (prop. 1950: 110, s. 92) förslag av marinchefen
om att till kanslibiträde i Ce 11 uppflytta en för marindistriktschefens
expedition avsedd tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål. Ett
av marinchefen för budgetåret 1951/52 ånyo framställt förslag härom kunde
civilförvaltningen emellertid icke biträda med hänsyn till direktiven för
budgetarbetet (prop. 1951:110, s. 134). Civilförvaltningen har icke heller
nu ansett sig böra biträda förslag i ämnet av marinchefen.

Ej heller har civilförvaltningen kunnat tillstyrka, att i enlighet med
marindistriktschefens förslag för kameralkontoret skulle tillkomma eu
kanslibiträdestjänst i Ce 11 i utbyte mot en biträdestjänst för skriv- och
kontorsgöromål.

Enligt Kungl. Maj :ts medgivande avlönas f. n. från posten övrig extra
personal, bland andra, ett biträde för skriv- och kontorsgöromål, avsett för
signalexpeditör vid Västkustens marindistrikt, och ett dylikt biträde, avsett
för kassaavdelningen vid Göteborgs kustartilleriförsvar. Civilförvaltningen
har tillstyrkt framställda förslag att uppföra tjänsterna i fråga på personalförteckningen.

Sjökrigsskolan. Marinchefen har tidigare föreslagit, att eu tjänst för
kontorist i Ce 13 vid intendenturavdelningen uppflyttas till kansliskrivare
i Ce 15 samt att två bi trädest jänster för skriv- och kontorsgöromål uppflyttas
till kanslibiträden i Ce 11, avsedda det ena för föreståndare för skrivcentralen
och det andra för biträde på kassaavdelningen. Samma förslag
har nu framställts för nästkommande budgetår.

Civilförvaltningen, som i äskandena för budgetåret 1950/51 (prop. 1950:
110, s. 92) förordat, att kontoristtjänsten uppflyttas till kansliskrivartjänst
och att en kanslibiträdestjänst för föreståndaren för skrivcentralen inrättas
i utbyte mot en biträdestjänst för skriv- och kontorsgöromål, ansåg sig
emellertid i äskandena för innevarande budgetår (prop. 1951: 110, s. 134)
med hänsyn till riktlinjerna för budgetarbetet icke kunna tillstyrka det då
ånyo framförda förslaget härom. Ämbetsverket var icke heller då berett
upptaga förslaget om att uppflytta en biträdestjänst för skriv- och kontorsgöromål
i kassatjänst till kanslibiträde. Civilförvaltningen har nu anfört,
att sedan fråga uppkommit om viss omläggning av kassaverksamheten
m. m. vid skolan ämbetsverket hade för avsikt alt verkställa vissa ytterligare
undersökningar rörande tjänsterna för kontorspersonal. I avvaktan
på resultatet härav har ämbetsverket av nu ifrågavarande förslag kunnat
tillstyrka endast att för skrivcentralen inrättas en kanslibiträdestjänst i
utbyte mot en biträdestjänst för skriv- och kontorsgöromål.

136

Kungl. Maj: Is proposition nr 120.

15. Övriga personalförändringar in. in. Enligt Kungl. Maj:ts medgivande
avlönas f. n. från posten Övrig extra personal en extra förrådsförman i
lönegrad Cg 12, avsedd för föreståndaren och uppbördsmannen för skrivmaterielförrådet
vid Ostkustens marindistrikt. Marinchefen har med hänsyn
till organisationsförsöken inom Sydkustens marindistrikt icke tillstyrkt
ett av chefen för förstnämnda marindistrikt framfört förslag om att utbyta
berörda extra tjänst mot en förrådsförmanstjänst i Ce 14. Försvarets civila
tjänstemannaförbund har för sin del hemställt, att eu extra tjänst i Cg 14
skulle inrättas i avvaktan på nämnda organisationsförsök. Civilförvaltningen
har icke nu kunnat tillstyrka förbundets förslag.

Den för innevarande budgetår med 12 600 kronor uppförda posten Assistenter
för frivilligfrågor må enligt av Kungl. Maj :t meddelade bestämmelser
disponeras att såsom månatliga arvoden av, i ett för allt, 300 kronor av
marinchefen fördelas mellan för mobiliseringsuppgifter anlitad kvinnlig
krigstjänstpersonal vid marindistriktsstaber in. m. Ifrågavarande post förslår
alltså för innevarande budgetår till (12 600 : 300 =) 42 dylika månadsarvoden.

Marinchefen har nu föreslagit, att 4 tjänster för stabslottor i Ce 11 med
deltidstjänstgöring skola inrättas. Av tjänsterna avses en med Va-tidstjänstgöring
vid vartdera av Norrlandskustens och Västkustens marindistrikt och
en med 3U-tidstjänstgöring vid vartdera av Ostkustens och Sydkustens
marindistrikt. Härvid skulle antalet månadsarvoden nedräknas till 25.
Civilförvaltningen har emellertid, i avvaktan på slutligt ställningstagande
till de förslag, som framlagts av kommittén för frivilligt försvarsarbete,
ansett sig böra räkna med oförändrade grunder för avlöning till här avsedd
personal.

Marinchefen har föreslagit, att för nästa budgetår ett belopp av 18 000
kronor beräknas för operativ forskning. Till stöd för förslaget har marinchefen
anfört följande.

Under andra världskriget togo de krigförande staterna i anspråk civila
vetenskapsmän för lösande av vissa operativa problem. De resultat, som
sålunda arbetande forskare framlade, kunde anses ha i väsentlig grad underlättat
de allierades slutliga seger. Sedan hösten 1950 hade motsvarande
verksamhet — om än i blygsam skala -— ägt rum inom marinledningen,
varvid det visat sig angeläget att civila vetenskapsmän fastare knötes till
marinstaben. Deltidstjänstgöring förenad med arvode syntes därvid till en
början vara den mest lämpliga anställningsformen. Det vore nämligen viktigt
att de ianspråktagna forskarna uppehälle intim kontakt med den fria
forskningen vid landets universitet, varvid idéer och uppslag kunde hämtas
från de vidaste vetenskapliga kretsar. Enär olika vetenskapsgrenar — t. ex.
statistik, psykologi, naturvetenskap — borde vara representerade syntes
tills vidare tre arvoden för 1/3-tidstjänstgöring böra utgå. Då det vore angeläget
att framstående vetenskapsmän knötes till verksamheten, syntes arvodena
böra ansluta sig till lönen i löneklass 30 i ortsgrupp 5 eller, beräknade
för heltidst jänstgöring, 18 000 kronor. För budgetåret 1952/53 borde
därför ett belopp av 18 000 kronor ställas till förfogande för arvoden på
vartdera 6 000 kronor till tre deltidstjänstgörande forskare.

137

Kungl. Maj.ts proposition nr 120.

Civilförvaltningen, som utgått från att marinchefens förslag låge i linje
med den verksamhet på förevarande område, avseende försvaret i dess helhet,
till vilken chefen för försvarsstaben tagit vissa initiativ, har för ändamålet
räknat med det begärda beloppet.

Chefen för marinen har upprepat sitt för innevarande och närmast föregående
två budgetår (prop. 1949: 135, s. 116, prop. 1950: 110, s. 81 o. f., samt
prop. 1951:110, s. 134 o. f.) framställda förslag om att för kustartilleriinspektionen
inrätta ytterligare två stabsarvoden om vartdera 720 kronor.
Civilförvaltningen har ansett sig alltjämt vara förhindrad tillstyrka förslaget.

I äskandena för innevarande budgetår avstyrkte civilförvaltningen av
marinchefen framställda förslag om att inrätta ett nytt arvode om 1 800
kronor till hellidstjänstgörande lärare i kustartilleritaktik vid sjökrigshögskolan
samt att beräkna medel för en heltidstjänstgörande lärare i skjutteknik
vid kustartilleriets skjutskola i stället för till en befintlig deltidstjänstgörande
lärare. Ämbetsverket räknade emellertid med sådan höjning
av arvodeskostnaderna för deltidstjänstgörande militära och civilmilitära
lärare vid marinen, att en deltidstjänstgörande lärare i kustartilleritaktik
skulle kunna avses för sjökrigshögskolan. Departementschefen anslöt sig
vid anmälan av propositionen 1951:110 (s. 135 och 142) till civilförvaltningens
förslag.

Marinchefen har nu upprepat sina berörda förslag ävensom hemställt,
att medel, 1 800 kronor, beräknas för en heltidstjänstgörande lärare i förbindelselära
vid sjökrigshögskolan i stället för såsom nu till deltidstjänstgörande
lärare. Civilförvaltningen har tillstyrkt att två utbildningsarvoden
om 1 800 kronor till heltidstjänstgörande lärare i kustartilleritaktik och i
förbindelselära vid sjökrigshögskolan inrättas allenast under förutsättning
att de för ifrågavarande lärare avsedda beställningarna överföras till skolans
stat. Däremot har civilförvaltningen icke heller nu tillstyrkt förslaget
om att inrätta ett arvode för heltidstjänstgörande lärare i skjutteknik vid
kustartilleriets skjutskola.

Medelsbehovet för deltidstjänstgörande militära och civilmilitära lärare
har civilförvaltningen, med hänsyn till genomförd höjning av arvodesbeloppen
enligt timtaxan, för nästa budgetår beräknat till 106 500 kronor mot
för innevarande budgetår 93 000 kronor.

För innevarande budgetår (prop. 1951: 110, s. 135, 136 och 142) ha beräknats
två arvoden om vartdera 750 kronor till ledare för specialkurs i
krigsbyggnadskonst vid teknisk högskola. Marinchefen har upprepat sitt
för innevarande budgetår framställda förslag om att bestämma arvodena
till 1 000 kronor. Civilförvaltningen har emellertid i sin pctitaskrivelse föreslagit,
att arvodena i fråga bibehållas vid nuvarande belopp i avvaktan på
en jämkning av de enligt gällande timtaxa ulgående timarvodena till lärare
vid skola tillhörande skolkatcgori 1.

I marinens gällande förleckning å vissa arvoden och särskilda ersätt -

138

Kungl. Maj-.ts proposition nr 120.

ningar finnes under rubriken Ostkustens marindistrikt uppfört ett arvode
å 1 500 kronor till klockare vid Skeppsholms församling i Stockholm.
Marinchefen har föreslagit, att arvodet med hänsyn till den allmänna lönestegringen
skall höjas till 1 800 kronor. Civilförvaltningen har emellertid
icke räknat med höjning av arvodet.

I nyssnämnda förteckning finnes vidare under saimna rubrik upptaget
ett arvode å 1 560 kronor till juridiskt biträde vid Stockholms kustartilleriförsvar.
Civilförvaltningen har tillstyrkt, att arvodet i enlighet med förslag
av marinchefen sänkes till 1 000 kronor.

Till civila lärare ha för innevarande budgetår anvisats 300 000 kronor.
Marinchefen har för nästa budgetår beräknat 447 000 kronor för ändamålet.
Då belastningen på bär avsedd delpost under budgetåret 1950/51 uppgått
till endast i runt tal 275 000 kronor, har civilförvaltningen icke kunnat tillstyrka
någon höjning av medelsanvisningen under posten i fråga.

Marinchefen har föreslagit, att det till chefen för Västkustens marindistrikt
jämlikt 33 § 6 mom. statens allmänna avlöningsreglemente utgående
representationsbidraget höjes från 1 500 kronor till 3 000 kronor. Härvid
har marinchefen förutsatt, att frågan om representationsbidrag till innehavare
av militära chefsbeställningar skulle upptagas till allsidig prövning.
Civilförvaltningen har hänvisat till vad 1945 års lönekommitté beträffande
representationsbidrag anfört i sitt den 11 mars 1947 dagtecknade betänkande
med förslag till statens allmänna avlöningsreglemente m. in. (SOU
1947:23, s. 139 o. f.), och har i anledning av vad där anförts förklarat sig
icke kunna tillstyrka marinchefens förslag.

Civilförvaltningen har beräknat att med hänsyn till höjningen av de rörliga
tilläggsförmånerna anslagsposten Rörligt tillägg bör ökas med i runt
tal 9 000 000 kronor och inkomstposten Pensionsmedel med i runt tal
100 000 kronor. Härigenom skulle uppkomma en nettoökning under anslaget
av 8 900 000 kronor.

16. Angående denna punkt torde få hänvisas till framställningen rörande
motsvarande fråga under arméns avlöningsanslag (p. 20). Ifrågavarande
lönerevision medför under innevarande budgetår en kostnadsökning under
förevarande anslag av i runt tal 200 000 kronor.

Departementschefen.

1. I enlighet med beslut av innevarande års riksdag angående placering
i lönegrad av vissa chefstjänster (prop. 1952:1, bil. 2, p. 2; rd. skr. 44)
skola följande förändringar vidtagas beträffande högre militära beställningar
vid marinen. Souschefen vid marinstaben, inspektörerna för sjöartilleriet,
torpedvapnet, ubåtsvapnet och minväsendet, chefen för sjökrigshögskolan
samt den kommendör, som tjänstgör i befattning som flaggkapten,
alla nu i Ma 12, uppflyttas till Mo 14. Den kommendör, som tjänstgör
såsom chef för Göteborgs örlogsvarv, nu i Ma 12, uppflyttas i beställning
såsom chef för örlogsvarvet i Mo 13. Den kommendör, som tjänstgör

139

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

i befattning som sjögående förbandschef, samt chefen för Gotlands kustartilleriförsvar,
tillika chef för Gotlands kustartillerikår, båda nu i Ma 12,
uppflyttas till Mo 13.

Jag anser mig vidare böra föreslå, att den överstelöjtnantsbeställning vid
kustartilleriet, vars innehavare tjänstgör i befattning som chef för Norrlandskustens
marindistrikt, tillika chef för Hemsö kustartilleriförsvar och
Härnösands kustartilleridetachement, omändras Ull beställning i Mo 13 för
chef för marindistriktet, tillika chef för kustartilleriförsvaret och kustartilleridetachementet.

Några ytterligare förändringar beträffande de under denna punkt avsedda
beställningarna är jag icke beredd tillstyrka.

2. I gällande personalförteckning för marinen finnas under rubriken
Marinens väderlekstjänst uppförda 5 meteorologtjänster, av vilka 1 i Ce 22
och 4 i Ce 19. Enligt föreskrift till förteckningen må, om beställning för
meteorolog icke kan besättas med kompetent beställningshavare, i stället
anställas väderleksassistent eller såsom extra tjänsteman i Cg 14 person,
som genomgått erforderlig utbildning i väderlekstjänst. Därjämte har
Kungl. Maj :t genom beslut den 30 mars 1951 medgivit att 2 extra tekniker
i Cg 13 må finnas anställda för hydrologiska undersökningar, därvid motsvarande
antal meteorologbeställningar skola hållas vakanta.

Enligt vad jag inhämtat äro samtliga meteorologbeställningar vid marinen
för närvarande vakanta. De 5 beställningarna utnyttjas så att 1 tekniker
i Cg 13 är anställd för hydrologisk tjänstgöring med stöd av Kungl.
Maj:ts medgivande den 30 mars 1951 medan 4 personer äro anställda i enlighet
med omförmälda föreskrift till personalförteckningen. Av sistnämnda
4 tjänstemän sysselsättas 3 i stor utsträckning med hydrografisk verksamhet.

Av det sagda framgår, att den hydrografiska tjänsten för närvarande
bedrives med utnyttjande bl. a. av personal, som är avsedd för marinens
väderlekstjänst. Med hänsyn härtill är jag icke utan närmare utredning
angående en eventuell omorganisation av väderlekstjänsten vid marinen
och personalbehovet för denna tjänst beredd att taga ställning till marinchefens
förslag om inrättande av en särskild hydrografisk detalj vid marinstaben.

3. Jag är fortfarande icke beredd förorda några förändringar beträffande
personaluppsättningen vid marinstabens bilddetalj.

4. Förslaget om att inrätta ytterligare en kanslibiträdestjänst i Cell vid
marinstaben, avsedd för sammanträdesstenograf, anser jag mig böra biträda.

Övriga under denna punkt i sammanställningen redovisade förslag torde
icke nu böra föranleda annan åtgärd än att, i anslutning till beslut av innevarande
års riksdag angående lönegradsplacering för viss biträdespersonal
in. m. (prop. 14; rd. skr. 45), för föreståndaren för telefonväxeln inrättas
eu kanslibiträdestjänst i Ce 11 i utbyte mot en tjänst för biträde för skrivoch
kontorsgöromål.

140

liungl. Maj:ts proposition nr 120.

5. Jag anser mig icke kunna tillstyrka någon utökning av officerskadern
vid flottan och kustartilleriet fr. o. in. nästa budgetår. Jag är icke
heller nu beredd förorda den föreslagna uppflyttningen till kaptensbeställningar
av vissa löjtnantsbeställningar vid flottan.

6. Ej heller kan jag för närvarande tillstyrka något av de under denna
punkt framställda förslagen.

7. Den föreslagna uppflyttningen till löneklass 1: 34 av den nu till löneklass
1:31 hänförda arvodesbefattningen såsom chef för sjövärnskåren
torde böra komma till stånd fr. o. m. nästa budgetår.

Jag kan däremot icke tillstyrka, att de båda föreslagna expeditionsunderofficersbefattningarna
nu inrättas.

8. Såsom framgår av det föregående har marinchefen numera tillstyrkt
förslaget om att inrätta förvaltarbeställningar i Ma 6 för 4 vaktbefälhavare
i maskin på kryssare, 6 maskintjänstchefer på kustjägare, 2 maskintjänstchefer
på ubåts jaktfartyg, 11 elektr otjänstchefer på stads jagare och jagaren
Klas Horn samt 2 instruktionsunderofficerare vid vissa skolor eller kurser.
Sedan ärendet ytterligare övervägts anser jag mig böra förorda att de föreslagna
25 beställningarna i Ma 6 inrättas i utbyte mot 25 beställningar i
Ma 5. Jag har vidare funnit skäl föreligga att hänföra elektrotjänstcheferna
på landskaps jagare till Ma 6. Jag föreslår således att 2 beställningar i Ma 5
utbytas mot 2 beställningar i Ma 6 för nämnda befattningshavare. De nyinrättade
27 förvaltarbeställningarna böra tagas i anspråk i den takt som
personaltillgång in. in. medgiver.

Frågan om att bereda maskintjänstchef (uppbördsmaskinist) i ubåt
löneförmåner, motsvarande dessa befattningshavares arbetsuppgifter enligt
marinens underofficerssakkunnigas värdering, har varit föremål för
ingående prövning. Jag finner i likhet med marinchefen att frågan bäst
löses genom att inrätta ett vikariatslönesystem i huvudsak enligt underofficerssakkunnigas
förslag. Detta innebär sammanfattningsvis att maskintjänstchef
(uppbördsmaskinist) må meddelas vikariatslöneförordnande i
Ma 8 på större ubåt och i Ma 6 på mindre ubåt för period om tre år eller
för den kortare tid för vilken godkännande läkarintyg för tjänst på ubåt
erhållits. Förordnandet bör få bibehållas under tid vederbörande genomgår
utbildning eller beordrats till tillfällig tjänstgöring i annan befattning.
Vikariatslöneförordnanden av här angivet slag torde få meddelas till ett
antal av högst 15 i Ma 8 och 9 i Ma 6. Närmare föreskrifter synas böra
meddelas av Kungl. Maj:t.

Förslaget att inrätta en förvaltarbeställning vid flottan, avsedd för den
på försök inrättade skyddstjänstbyrån vid marinförvaltningen, är jag icke
nu beredd tillstyrka.

Jag har intet att erinra mot att de under förevarande punkt i sammanställningen
angivna arvodesbefattningarna utgå ur organisationen fr. o. in.
nästa budgetår.

141

Kungl. Maj.ts proposition nr 120.

9. Jag anser mig icke kunna för nästa budgetår tillstyrka andra förändringar
beträffande mariningenjörkåren än att jag förordar att nya beställningar
inrättas för tre mariningenjörer av 1. graden i Ca 29 och fyra
specialingenjörer av 2. graden, likaledes i Ca 29.

10. De under denna punkt redovisade förslagen är jag f. n. icke beredd
tillstyrka.

11. Jag anser mig icke kunna f. n. tillstyrka något av de under denna
punkt framställda förslagen till inrättande av nya tjänster eller till förändringar
beträffande redan befintliga tjänster.

Vad angår de under punkten angivna arvodeskostnaderna får jag erinra
om att jag vid behandlingen av arméns avlöningsanslag föreslagit att, i
anslutning till de under år 1951 genomförda avlöningsförhöjningarna, vissa
arvoden, som nu bestridas från försvarsgrenarnas avlöningsanslag, skola
omregleras. För marinens del återkommer jag härtill i det följande vid
den fortsatta behandlingen av förevarande anslag. För nya ändamål, inberäknat
arvode till den nu från sakanslag avlönade vaktmannen vid
Gustaf sviks örlogsdepå, beräknar jag i runt tal 20 000 kronor.

12. I likhet med civilförvaltningen kan jag icke biträda marinchefens
under denna punkt framställda förslag.

13. I enlighet med vad under denna punkt föreslagits böra 24 ordinarie
kontorsbiträdestjänster tillkomma vid marinen i utbyte mot tjänster för
biträde för skriv- och kontorsgöromål.

14. I avvaktan på organisationsundersökningar är jag icke beredd tillstyrka
förslaget att inrätta ytterligare en tjänst för biträde för skriv- och
kontorsgöromål vid Norrlandskustens marindistrikt.

Övriga under denna punkt framställda förslag är jag icke f. n. beredd
pröva i annan mån än att jag tillstyrker att på personalförteckningen uppföras
tre tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål.

15. Jag räknar ej nu med någon uppflyttning i lönegrad av den befintliga
extra förrådsförmanstjänsten vid Ostkustens marindistrikt.

Liksom civilförvaltningen räknar jag med oförändrade grunder för avlöning
till personal för handläggning av frivilligfrågor.

Förslaget om att medel måtte anvisas för beredande av arvoden åt vetenskapsmän
för operativ forskning kan jag icke f. n. biträda.

Jag kan alltjämt icke tillstyrka någon utökning av antalet stabsarvoden.

Två nya utbildningsarvoden till heltidstjänstgörande lärare i kustartilleritaktik
respektive förbindelselära vid sjökrigshögskolan torde böra tillkomma
fr. o. in. nästa budgetår. Arvodena böra bestämmas till 1 980
kronor.

Liksom civilförvaltningen räknar jag däremot icke med något nytt utbildningsarvode
för heltidstjänstgörande lärare i skjutteknik vid kustartilleriets
skjutskola.

Civilförvaltningens beräkning av medelsbehovet för deltidstjänstgörande
militära och civilmilitära lärare under nästa budgetår föranleder ingen
erinran från min sida.

142

Kungl. Majrts proposition nr 120.

Förslagen om höjning av arvodena till ledare för specialkurs i krigsfartygs
konstruktion vid teknisk högskola och till klockare vid Skeppsholms
församling i Stockholm torde böra prövas i samband med den reglering av
vissa befintliga arvoden, som jag vid behandlingen i det föregående av
arméns avlöningsanslag förutsatt skall komma till stånd.

Arvodet till juridiskt biträde vid Stockholms kustartilleriförsvar bör såsom
föreslagits sänkas från 1 560 kronor till 1 000 kronor.

Jag kan icke för närvarande tillstyrka förslaget om att höja representationsbidraget
till chefen för Västkustens marindistrikt.

Civilförvaltningens förslag i övrigt under denna punkt ger mig icke anledning
till erinran.

16. De i sammanställningen angivna lönegradsuppflyttningarna böra i
anslutning till berörda riksdagsbeslut genomföras fr. o. m. nästa budgetår.

I övrigt hänvisar jag till vad jag anfört beträffande motsvarande fråga
under arméns avlöningsanslag.

I det föregående har jag vid behandlingen av arméns avlöningsanslag
förutsatt att den kontanta ersättningen till musikelever skulle anpassas
efter föreslagna ändringar rörande penningbidraget till värnpliktiga. Kostnaderna
härför beräknar jag för marinen till omkring 8 800 kronor.

Jag har vidare vid behandlingen av arméns avlöningsanslag uttalat att,
i anslutning till de under år 1951 genomförda avlöningsförhöjningarna, en
omreglering borde ske av flertalet vid försvarsgrenarna nu utgående arvoden,
i den mån så ej redan skett. För marinens del uppskattar jag kostnaderna
härför till omkring 35 000 kronor.

Med beaktande av vad jag i det föregående föreslagit i fråga om personalförändringar
m. m. vid marinen och med ledning av belastningen på marinens
avlöningsanslag under förfluten del av innevarande budgetår beräknar
jag nämnda anslag för budgetåret 1952/53 sålunda:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 30 200 000 (+ 1 700 000) kronor;

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar 980 000
(— 60 000) kronor;

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, 470 000
(+ 127 000) kronor;

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 13 100 000 (—500 000)
kronor;

Rörligt tillägg 13 690 000 (+ 8 673 000) kronor;

Pensionsmedel 740 000 (+ 40 000) kronor.

Anslaget bör alltså upptagas till 57 700 000 (+ 9 900 000) kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att

143

Kungl. Maj.ts proposition nr 120.

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningarna
för ordinarie tjänstemän och för pensionerad
personal i arvodesbefattningar vid marinen, som föranledas
av vad jag i det föregående föreslagit;

b) godkänna följande avlöningsstat för marinens anslag
till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under
budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 30 200 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe -

fattningar, förslagsvis ................................. 980 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 470 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
................................................... 13 100 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 13 690 000

Summa kronor 58 440 000

Särskilda uppbördsmcdel:

Pensionsmedel, förslagsvis .............................. 740 000

Nettoutgift kronor 57 700 000

c) till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för
budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 57 700 000
kronor.

[16.] Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

Anslag Nettoutgift

1950/51 .............................. 48 200 000 54 969 536

1951/52 (statsliggaren s. 242) 50 000 000

1952/53 (förslag) .................. 63 700 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, p. 99) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet:
Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1952/53 beräkna ett förslagsanslag
av 63 650 000 kronor.

144

Kungl. Maj:ls proposition nr 120.

Yrkanden.

Försvarets civilförvaltning har i anslutning till yrkanden av chefen för
flygvapnet m. fl. föreslagit vissa personalförändringar m. m. vid flygvapnet.

	Anslagsförändringar vid bifall till
Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden	civilförvaltningens förslag
Förändringar beträffande flygstaben. 1 major Ma 10 — överstelöjtnant	Ökning	Minskning Summa
eller major Ma 11/10 ..................	1 188
4 kaptener Ma 9 — majorer Ma 10 ... 1 arvodesbefattning för pensionerad
officer 1: 29 .............................. 1 föreståndare för militärmeteorolo-gisk informationstjänst Ca 27 på övergångsstat vid flygstaben över-
föres till marinstaben .................. 1 vaktmästare Ce 9 — förste vakt-		15 888
mästare Ca 11 ........................... 1 expeditionsvakt Ca 9 — förste expe-	756
ditionsvakt Ca 11 .....................	756
2 kanslibiträden Ce 11 — Ca 11 ......	—
1 kanslibiträde Cg 11 — Ce 11 ......... 1 biträde för skriv- och kontorsgöro-	—
mål — kanslibiträde Ce 11 .........	—
1 garageförman Ce 12 — Ce 14.........	684
1 reparatör Cg 11 ........................ Luftbevakningens organisation. Inspektionen för luftbevak-ningen. 1 major eller kapten Ma 10/9 — överstelöjtnant eller major Ma		— 12 504
11/10 .......................................	3 162
1 kapten Ma 9 ..............................	13 572
1 expeditionsofficer 1: 29 ............... Förband och skoloi\	6 670
6 majorer Ma 10 ........................	99 924
14 kaptener Ma 9 ........................	177 078
8 löjtnanter Ma 7........................... 5 arvodesbefattningar för pensione-	73 848
rade officerare 1: 29 ..................	29 020	+ 403 274

3. överförande av vissa underofficerare
till civilmilitär anställningsform.

54 förvaltare (i flygstationstjänst)
Ma 6 — verkmästare av 1. klassen
(i flygstationstjänst) Ca 21 .........

1 998

145

Rungl. Maj-.ts proposition nr 120.

Anslagsförändringar vid bifall till

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

20 förvaltare (i förrådstjänst) Ma 6

— verkmästare av 1. klassen (i förrådstjänst)
Ca 21 ..................... 29 660

17 fanjunkare Ma 5 — mästare av

1. klassen Ca 18 ..........................J7272____ + 44934

4. Personal för fallskärmsjägarutbild ning.

1 sergeant Ma 4 ........................... 7 752

3 flygtekniker Ca 12 ..................... 21 348 + 29 100

5. Förändringar i övrigt beträffande

militär personal.

2 kaptener Ma 9, vid flygkrigshögskolan
respektive flygkadettskolan

— majorer Ma 10 ..................... 7 896

2 mobiliseringsofficerare 1: 29 vid

centrala flygverkstäderna å Malmen
respektive i Västerås ............ 11 180

1 mobiliseringsofficer 1: 29 vid F 2 ... 6 130

1 förvaltare (i förrådstjänst) Ma 6
vid F 2 .................................... _

1 förvaltare (i kassatjänst) Ma 6 vid

flygvapnets centrala skolor ......... 9 072

12 fänrikar ................................. 94 §92

15 sergeanter .............................. 118 365

47 korpraler eller vicekorpraler ...... 127 511

81 furirer, 22 korpraler, 101 vicekorpraler
eller meniga ............._ 811 719 __ 648 617

6. Förändringar beträffande läkar- och

sjukvårdspersonal.

2 specialflygläkare, Cp 5 jämte av löningsförstärkning

.................. —

Avlöningsförstärkning till en förste

flygläkare ................................. 10 008

5 flygläkare av 2. graden ............... 25 000

19 sjukvårdsförmån Ce 11 -—Ce 12... — , 35 008

7. Förändringar i övrigt beträffande tek nisk

personal.

Utökning av antalet verkmästare,
mästare och flygtekniker vid fullt
utbyggd organisation .................. —

4 mästare av 1. klassen Ca 18 ......... 36 924

9 mästare av 2. klassen Ca 16 ......... 76 833

10—»so 52 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 120.

146

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Anslagsförändringar vid bifall till

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden civilförvaltningens förslag

	Ökning Minskning	Summa
24 flygtekniker Ca 12 .................. 1 verkmästare av 1. klassen Ca 21 ...	173 904 8 036
95 hjälp tekniker Ce 10 .................. 5 fältmästare Ce 20 — Ce 24 (Ce 22)	624 435 6 225 +	910 285
Fortsatt utbyggnad av flottiljpolis-organisationen. 1 förste flottilj polis Ca 16 ............... 13 flottilj poliser Ca 14 ..................	8 537 102 583 +	111 120
Förändringar beträffande meteorolog-
personalen. Reglerad befordringsgång för extra ordinarie meteorologer och för
meteorologassistenter .................. 3 meteorologassistenter Ce 16 — Ce 19 38 tekniska biträden Ce 8 — Ce 11 ...	3 600	3 600

10. Förändringar i övrigt beträffande för råds-

och vaktpersonal m. m.

18 hundgårdsföreståndare Ce 9 —

Ce 12 .......................................

19 förrådsmästare Cg 16 —- Ce 16 ...
1 förman Cg 12 vid F 17 — Ce 12 ...

34 förrådsmän Cg 9 — Ce 9 ............

1 vaktmästare Cg 9 vid F 5 — Ce 9 ...

20 förrådsmän Ce 9 .....................

19 förrådsmän Ce 9 — förrådsförmän

Ce 12 .......................................

11. Förändringar i övrigt beträffande

kontorspersonal.

1 kontorist Ce 13 vid F 2 — Ca 13 ...

1 kanslibiträde Ce 11 vid F 2 — Ca 11

2 kanslibiträden Cg 11 vid flygvap nets

centrala skolor och centralförrådet
för intendenturmateriel —
Cell .......................................

1 kanslibiträde Cg 11 .....................

2 befintliga tjänster för skriv- och

kontorsgöromål, vid tredje eskaderstaben
och F 2, uppföras på personalförteckningen
.....................

19 biträden för skriv- och kontorsgöromål
— kanslibiträden Ce 11 ...
18 biträden för skriv- och kontorsgöromål
— kontorsbiträden Ca 8 ...

18 558

124 300

142 858

6 804

147

Rungl. Maj.ts proposition nr 120.

Chefens för flygvapnet m. fl. yrkanden

12. övriga personalförändringar m. m.

17 trafikledare Ce 22 — förste trafikledare
Ce 23

Anslagsförändringar vid bifall till
civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

1 garageförman Ce 12 vid flygvapnets centrala skolor — Ce 14 ............	636
1 radiotelegrafist Ce 16 ..................	9 120
Flygtillägg m. in.........................	439 000
Arvoden till deltidstjänstgörande militära och civilmilitära lärare ...	21 000
Civila lärare .................................	—
Assistenter för frivilligfrågor .........	--
Höjning av rörligt tillägg ...............	10 200 000

+ 10 669 756

13. Lönerevision för köksföreståndare m. fl. enligt beslut av 1951 års
riksdag föranleder ändringar i personalförteckningen för ordinarie tjänstemän
inom flygvapnet enligt följande sammanställning.

1 köksföreståndere i Ca 14 — Ca 18,

1 i Ca 14 — Ca 17, 1 i Ca 12 — Ca 18
och 17 i Ca 12 — Ca 17, 21 biträdande
köksföreståndare i Ca 10 —

Ca 14 samt 1 över sköter ska i Ca 12
— Ca 14.

Motiv.

1. Förändringar beträffande flygstaben. Chefen för flygvapnet har upprepat
sitt redan för innevarande budgetår framställda förslag om att i utbyte
mot en majorsbeställning inrätta en beställning för alternativt överstelöjtnant
eller major, avsedd för chefen för personalavdelningen (prop.
1951: 110, s. 146 o. f.). Civilförvaltningen har även nu tillstyrkt förslaget.

I sina förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1951/52 avstyrkte civilförvaltningen
däremot förslag av chefen för flygvapnet om att för chefen
för pressdetaljen inrätta en majorsbeställning i utbyte mot en kaptensbeställning
(prop. 1951: 110, s. 147). Av flygvapenchefen ånyo framfört förslag
i ämnet har även nu avstyrkts av civilförvaltningen.

För innevarande budgetår föreslog chefen för flygvapnet vidare, att tre
beställningar för kapten, avsedda för ställföreträdande avdelningschefer
vid operations-, organisations- och utbildningsavdelningarna, skulle utbytas
mot majorsbeställningar. Civilförvaltningen ansåg sig i äskandena för
samma budgetår icke kunna biträda förslaget (prop. 1951: 110, s. 147 o. f.).
I anledning av ett av flygvapenchefen nu ånyo framfört förslag i ämnet har
civilförvaltningen anfört, att ämbetsverket — även om vissa skäl talade
för alt nämnda avdelningar, liksom tidigare signalavdelningen, tillfördes
majorsbeställningar — dock icke nu vore beredd tillstyrka förslaget.

148

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

1945 års försvarskommitté (SOU 1947: 72, del I, s. 612) räknade i sitt
förslag till organisation av flygstaben med att vid stabens expedition skulle
finnas bland annat tre arvodesbefattningar för pensionerade officerare i
1: 29, av vilka en skulle vara vice värd för flygvapnets ämbetsbyggnad.
Vid behandlingen i propositionen 1948:206 (s. 412) av berörda organisationsfråga
hade departementschefen ej något att erinra mot försvarskommitténs
förslag i förevarande del. Någon för vice värd avsedd arvodesbefattning
har emellertid ännu icke inrättats. Hittills ha göromålen såsom vice
värd fullgjorts av en reservofficer, som inkallats till frivillig tjänstgöring
med avlöning från vakant kaptensbeställning.

Chefen för flygvapnet har nu, då frän och med budgetåret 1952/53 vakanta
kaptensbeställningar beräknas icke komma att finnas tillgängliga,
föreslagit, att den för vice värd avsedda arvodesbefattningen inrättas. Civilförvaltningen
har emellertid anfört, att det förefölle som om frågan om bestridande
av arbetsuppgifter som vice värd i vad avsåge samtliga till Ladugårdsgärde
förlagda ämbetsbyggnader borde närmare övervägas. Ämbetsverket
ansåge sig icke för närvarande böra räkna med att den nu ifrågavarande
befattningen skulle tillkomma.

Såsom anförts i det föregående vid behandlingen av marinens avlöningsanslag
(punkt 2) föreslås den på flygvapnets personalförteckning för flygstaben
uppförda tjänsten på övergångsstat för föreståndare för militärmeteorologisk
informationstjänst i Ca 27 skola överföras till marinstaben.

Förslag om att utbyta en vaktmästartjänst i Ce 9 mot förste vaktmästartjänst
i Ca It, avsedd för bevakningstjänst, och en expeditionsvaktstjänst
i Ca 9 mot en förste expeditionsvaktstjänst i Ca It, avsedd för filmtjänst,
framställdes av chefen för flygvapnet för innevarande och närmast föregående
budgetår (prop. 1950: 110, s. 103 o. f., och prop. 1951: 110, s. 148).
I anledning av dessa förslag förordade civilförvaltningen i äskandena för
nämnda budgetår, att en vaktmästartjänst i Ce 9 skulle omvandlas till
tjänst för förste expeditionsvakt i Ca 11. Statens lönenämnd biträdde civilförvaltningens
förslag. Sedan flygvapenchefen nu ånyo framfört sina förenämnda
förslag, har civilförvaltningen förklarat att — enär från flygstaben
bestämt hävdats, att av civilförvaltningen ifrågasatt omfördelning av
arbetsuppgifterna befattningshavarna emellan av praktiska skäl icke kunde
genomföras — ämbetsverket icke längre ville motsätta sig helt bifall till
förslagen.

Civilförvaltningen har vidare liksom i äskandena för innevarande budgetår
(prop. 1951:110, s. 148) tillstyrkt förslag av chefen för flygvapnet
om att ordinariesätta två extra ordinarie kanslibiträdestjänster.

Enligt Kungl. Maj :ts medgivande finnes vid flygstaben med avlöning
från posten Övrig extra personal anställt ett extra kanslibiträde i Cg 11,
avsett för operationsavdelningen. Då ett stadigvarande behov av tjänsten
anses föreligga, har civilförvaltningen tillstyrkt, att tjänsten omvandlas
till extra ordinarie.

149

Kangl. Maj-.ts proposition nr 120.

Av chefen för flygvapnet föreslaget utbyte av en biträdestjänst för skrivoch
kontorsgöromål mot en tjänst för kanslibiträde i Ce 11 har civilförvaltningen
ansett böra anstå.

Chefen för flygvapnet har upprepat ett förslag att uppflytta tjänsten för
garageförman vid flygstaben från 12 till 14 lönegraden (prop. 1951:110,
s. 148 och 149). Civilförvaltningen har liksom tidigare förklarat sig anse,
att åtskillnad i löneställningen mellan flygstabens garageförman och de
till 14 lönegraden hänförda garageförmännen vid flygförbanden icke vore
sakligt motiverad, och ämbetsverket har nu räknat med, att den föreslagna
uppflyttningen kommer till stånd.

I skrivelse den 18 juli 1951 har chefen för flygvapnet hemställt, att en
extra tjänst för reparatör i högst Cg 11 måtte få inrättas vid flygstaben.
Tjänsten vore avsedd för bilreparatör vid den för försvarets myndigheter
å Ladugårdsgärde gemensamma körcentralen. Det hade hittills varit avsett,
att för ifrågavarande ändamål skulle finnas anställd en reparatör
med avlöning enligt kollektivavtal. På grund av läget på arbetsmarknaden
kunde dylik reparatör emellertid numera icke erhållas. Till följd därav
hade de normalt förekommande reparationerna och den löpande översynen
av körcentralens bilpark, som omfattade 13 fordon, måst anförtros åt privata
reparationsverkstäder. Detta vore emellertid ur underhålls- och kostnadssynpunkt
ofördelaktigt. Möjligheterna att anställa reparatör beräknades
bli avsevärt större om tjänstemannaställning kunde erbjudas.

Civilförvaltningen har förklarat sig i avvaktan på resultatet av 1948
års anställningsutrednings och 1949 års tjänsteförteckningskommittés arbete
icke vara beredd tillstyrka att den yrkade bilreparatörstjänsten i 11
lönegraden inrättas.

2. Luftbevakningens organisation. Genom beslut av 1948 års riksdag
(prop. 206, s. 420—425) överfördes luftbevakningen från armén till flygvapnet
och tillskapades en fast fredsorganisation för denna verksamhetsgren.
Sålunda inrättades inom flygledningen en inspektion för luftbevakningen
med en inspektör i Mo 14 som chef, en major eller kapten som
stabschef, tre kaptener och en kommenderad officer ur luftvärnet. Vidare
förstärktes envar av de fem flygbasområdesstaberna med en kapten, flygbaskåren
(F21) med en major samt flygkadettskolan (F 20) — där utbildning
av värnpliktiga till officerare och underofficerare i luftbevakningstjänst
skulle äga rum — med en kapten och två löjtnanter. Sammanlagt
skulle alltså enligt nämnda riksdagsbeslut på flygvapnets stat finnas 14
officerare för luftbevakningens ledning och för berörda utbildning vid F 20.

Jämlikt beslut av 1951 års riksdag (prop. nr 110, s. 182—188) skall utbyggnaden
och moderniseringen av luftbevakningen i materiellt hänseende
omfatta ytterligare områden utöver vad som förutsattes i 1948 års riksdagsbeslut.

Chefen för flygvapnet har upprepat ett för innevarande budgetår framfört
förslag om att för stabschefen vid inspektionen för luftbevakningen

150

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

inrätta en beställning för alternativt överstelöjtnant eller major i utbyte
mot den befintliga beställningen för alternativt major eller kapten (prop.
1951:110, s. 164 o. f.). Civilförvaltningen har tillstyrkt förslaget.

Chefen för flygvapnet har hemställt, att en ny beställning för kapten
måtte inrättas vid luftbevakningsinspektionen. Till stöd härför har flygvapenchefen
anfört bland annat följande.

Det hade ursprungligen avsetts, att luftbevakningsinspektionen skulle
organiseras på fyra detaljer. Chef för dessa skulle vara de tre kaptener,
som enligt riksdagsbeslutet 1948 tillkommit för luftbevakningsinspektionen
samt den officer ur luftvärnet, som enligt samma beslut skulle kommenderas
till tjänstgöring vid inspektionen. Erfarenheterna hade emellertid
redan efter första året visat, att organisationen icke vore lämplig. En omorganisation
hade därför måst vidtagas, därvid eu femte detalj, avsedd för
luftförsvarscentralfrågor, hade inrättats. Chef för denna detalj vore en
tillfälligt kommenderad kapten. Med hänsyn till arbetsuppgifternas omfattning
och invecklade natur — den moderna radarmaterielen med sin stora
räckvidd och komplicerade konstruktion hade som följd bland annat stora
problem beträffande informationsmaterialets utnyttjande, främst vid luftförsvarscentralerna
— bedömdes behovet av en särskild deltaljehef för hithörande
frågor bliva bestående.

På grund av att arbetsbelastningen på luftbevakningsinspektionen blivit
mycket stor erfordrades, enligt vad chefen för flygvapnet vidare anfört,
förstärkning även av expeditionspersonalen vid inspektionen. Med hänsyn
bland annat till det stora antalet hemliga handlingar vid expeditionen har
flygvapenchefen föreslagit den lösningen, att en befattning för exeditionsofficer
i 1: 29 inrättas vid inspektionen. Därvid har förutsatts att en vakant
befattning för mobiliseringsofficer i samma löneklass vid central flygverkstad
samtidigt skall indragas (jfr p. 5).

Chefen för flygvapnet har vidare föreslagit, att från och med nästa
budgetår för luftbevakningen inrättas nya beställningar för 6 majorer, 14
kaptener och 8 löjtnanter samt 5 arvodesbefattningar för pensionerade
officerare i 1: 29. Av vad flygvapenchefen till stöd härför anfört inhämtas
bland annat följande.

1948 års riksdagsbeslut hade grundats på omfattande utredningar och
praktiska prov i begränsad utsträckning, som under åren 1944—1947
verkställts genom överbefälhavarens försorg. På grund av bland annat den
otillräckliga tillgången på i luftbevaknings- och jaktstridsledningsfrågor
utbildad militär och teknisk personal hade vid ifrågavarande utredningar
endast riktlinjerna för den nya luftbevakningsorganisationen kunnat uppdragas,
under det att detaljutformningen såväl i organisatoriskt som tekniskt
avseende måst anstå. Detta omfattande utredningsarbete hade fortsatt
inom flygvapnet, bland annat genom särskilda kommittéer med bistånd
av berörda militära och civila myndigheter. Under arbetets gång hade
anpassning successivt måst göras till den snabbt fortgående flygtekniska utvecklingen.
Genom studiebesök utomlands samt genom mera fullständiga
egna prov med den nya organisationen hade numera säkrare underlag erhållits
för att bedöma vad som krävdes av en modern luftbevakningsorganisation
med avseende på personal och materiel.

151

Kungl. Maj:ts •proposition nr 120.

Enligt föreliggande planeiy vilka vore under genomförande, skulle luftbevakningen
i krig i stort sett organiseras enligt följande. Landet indelades
i ett antal luftförsvarssektorer. Inom varje sektor handhades luftbevakningen
av en luftbevakningsbataljon. Bataljonen bemannade en för sektorns
luftförsvar gemensam större luftförsvarscentral (lfc) och ett antal
mindre luftförsvarsgruppcentraler (lgc). Luftförsvarssektorerna indelades
alltefter deras betydelse ur luftförsvarssynpunkt i tre olika typer, betecknade
respektive I, II och III, varvid typ I avsåge de viktigaste områdena.

Detaljerade utredningar och praktiska prov rörande arbetsuppgifter,
kompetenskrav och ansvar i de olika befattningarna inom lfc typ I utvisade
klart, att officersbehovet i krig icke — såsom fallet varit inom närmast
motsvarande organisation under beredskapsåren och såsom förutsatts även
för den moderniserade organisationen enligt 1948 års försvarsbeslut —
kunde tillgodoses uteslutande med reservofficerare och värnpliktiga officerare
med hänsyn till den relativt korta utbildningen och starkt begränsade
tjänstgöringsskyldigheten i fred för dessa personalkategorier. Ett
visst minimum av aktiva officerare erfordrades därför såväl i krig som fred
för att luftbevakningen omedelbart vid krigsutbrott skulle kunna fungera
tillfredsställande och lämna erforderligt underlag för totalförsvarets verksamhet.

Det sammanlagda minimibehovet av aktiva officerare för luftbevakningsbataljonerna
inom sektorerna av typ I och de viktigaste sektorerna
av typ II hade beräknats till 28. Lfc typ I avsåges att delvis vara organiserade
redan i fred. Det vore därför i och för sig lämpligt att placera
samtliga de aktiva officerare, som erfordrades för dessa lfc, vid de flottiljer,
som vid krig uppsatte bataljonsstaber med sådana lfc. Behov förelåge
emellertid i fred av en särskild företrädare för luftbevakningstjänsten vid
varje flottilj och av över hela landet fördelade instruktörer för frivillig utbildning
i luftbevakningstjänst. Därjämte hade den enligt 1948 års riksdagsbeslut
för F 20 beräknade lärarpersonalen visat sig otillräcklig, varför
personalförstärkning erfordrades.

Med hänsyn till det anförda beräknades de för krigsorganisationen erforderliga
nya aktiva officerarna fredsplaceras, en major och en löjtnant
vid envar av de sex förband, som skulle organisera lfc typ I, en kapten vid
envar av övriga tretton förband (motsvarande) samt en kapten och två
löjtnanter vid F 20.

De fem föreslagna nya arvodesbefattningarna i 1: 29 åter avsåges för
flygbasområdesstaberna. Enligt 1948 års riksdagsbeslut förstärktes envar
av flygbasområdesstaberna med en kapten. Erfarenheterna hade emellertid
visat, att omfattningen av de med luftbevakningen sammanhängande arbetsuppgifterna
vid dessa staber bleve så betydande att uppgifterna icke
kunde läggas på en enda officer. En uppdelning av dessa göromål borde
ske i radartjänst och optisk tjänst. De med den optiska tjänsten förenade
arbetsuppgifterna syntes tills vidare i avvaktan på ytterligare erfarenheter
kunna fullgöras av en officer i arvodesbefattning.

Civilförvaltningen, som ansett sig icke kunna göra något uttalande angående
de verkställda personalberäkningarna, har emellertid vid anslagsberäkningen
utgått från att de föreslagna beställningarna och befattningarna
skulle komma att inrättas. Ämbetsverket förutsatte därvid, att
desamma i den mån de icke kunde besättas med för luftbevakningstjänst
lämpad personal, skulle hållas vakanta och icke utnyttjas för meddelande
av vik aria tsförordnanden.

152

Kungl. Maj.ts proposition nr 120.

3. överförande av vissa underofficerare till civilmilitår anställningsform.
Enligt principbeslut av 1948 års riksdag (prop. 206, s. 446, 447, 455 och 462)
skulle vid fullt genomförd personalorganisation befintliga beställningar för
förvaltare i flygstationstjänst och i förrådstjänst (flygmateriel) samt för
fanjunkare i stationsunderofficers- och förrådsunderofficersbefattningar
ersättas med verkmästare av 1. klassen respektive mästare av 1. klassen.
I äskandena för budgetåret 1951/52 föreslog chefen för flygvapnet att
nämnda beslut skulle genomföras från och med innevarande budgetår.
Departementschefen ansåg emellertid försiktigheten bjuda att — i avvaktan
på resultatet av 1949 års tjänsteförteckningskommittés utredning i
fråga om löneställningen för förvaltare —- genomföra ifrågavarande principbeslut
endast beträffande beställningar för fanjunkare. I avvaktan på
närmare utredning beträffande vissa särskilda befattningar föreslog departementschefen,
att från och med budgetåret 1951/52 60 fanjunkarbeställningar
skulle utbytas mot beställningar för mästare av 1. klassen i
Ca 18. Beträffande de ifrågavarande 74 förvaltarbeställningarna och återstående
17 fanjunkarbeställningar förordade departementschefen, att såsom
ett provisorium extra tjänstemän i Cg 19 respektive Cg 16 skulle få
anställas såsom ersättare vid uppkommande vakanser (prop. 1951:110, s.
151—154, 176 och 177). Riksdagen beslöt i enlighet härmed.

Såsom framgår av det föregående har tjänsteförteckningskommittén
numera slutfört utredningen angående löneställningen för militära förvaltare
samt i skrivelse den 22 november 1951 framlagt härav föranledda förslag.
Kommittén har emellertid ansett sig icke böra ingå på spörsmålet
om lönegradsplaceringen för här ifrågavarande 74 förvaltarebeställningar,
enär dessa för framtiden vore avsedda icke för militära förvaltare utan för
civilmilitära verkmästare. Frågan om lönegradsplaceringen av verkmästare
vid försvaret har ännu ej varit föremål för prövning av kommittén.

I sin skrivelse den 1 juni 1951 rörande medelsäskanden för budgetåret
1952/53 hemställde chefen för flygvapnet att 1948 års förenämnda riksdagsbeslut
måtte genomföras i sin helhet från och med nästa budgetår. Förslaget
har tillstyrkts av civilförvaltningen.

I fråga om de 17 återstående fanjunkarbeställningar, som föreslagits
skola omvandlas till beställningar för mästare av 1. klassen i Ca 18, anförde
flygvapenchefen bland annat följande. De nya tjänsterna avsåges numera
för föreståndarna för flottiljernas instruktionsverkstäder, som enligt 1942
års försvarsbeslut skulle vara verkmästare av 2. klassen (nu Ca 19). Arbetsuppgifterna
för föreståndarna i fråga vore av teknisk natur — ansvar
för planläggning och ledning av viss teknisk undervisningsverksamhet
samt för anskaffning och vård av undervisningsmateriel -— och motiverade
väl den föreslagna löneställningen. Avsikten vore att här avsedda mästare
skulle kunna omplaceras från tjänst vid instruktionsverkstad till flygstationstjänst
eller omvänt.

4, I skrivelse den 11 september 1951 har chefen för flygvapnet hemställt

153

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

om viss personalförstärkning vid flygvapnet, sammanhängande med den
vid behandlingen i det föregående av arméns motsvarande anslag (p. 10)
berörda fallskärmsjägarutbildningen. Efter viss flygplansanskaffning avsåges
nämligen ett av flygvapnets transportflygplan i fred skola ställas till
arméns förfogande för nämnda utbildning. Samtidigt måste emellertid tillkomma
särskild personal för flygplanets skötsel i luften och på marken.
Flygvapnets personalorganisation, fullt genomförd, borde därför utökas
med beställningar för 1 sergeant (flygsignalist), 2 furirer (fältflygare —
flygförare) och 3 flygtekniker (2 flygplan- och 1 elektrotekniker). Samtliga
beställningar utom för fältflygare erfordrades redan under budgetåret
1952/53.

5. Förändringar i övrigt beträffande militär personal. Chefen för flygvapnet
har upprepat sina för innevarande budgetår (prop. 1951: 110, s. 165)
framställda förslag om att i utbyte mot kaptensbeställningar inrätta två
majorsbeställningar, avsedda den ena för förste lärare vid flygkrigshögskolan
och den andra för skolchefens ställföreträdare (läraren i krigskonst
eller förste flygläraren) vid flygkadettskolan. Till stöd för förslaget i vad
avser flygkrigshögskolan har flygvapenchefen åberopat förstelärarbefattningarnas
stora vikt för den högre utbildningen inom flygvapnet samt erinrat
om att för närmast motsvarande befattningar vid krigshögskolan numera
avsåges beställningar för överstelöjtnant eller major (jfr prop. 1951:
110, s. 106). Med avseende på det föreslagna utbytet vid flygkadettskolan har
framhållits, att motsvarande lärarbefattningar vid arméns signalskola och
sjökrigsskolan bestredes av beställningshavare i Ma 10. Civilförvaltningen
har ansett sig böra biträda ifrågavarande förslag.

I flygvapnets gällande förteckning för pensionerad personal i arvodesbefattningar
finnas under rubriken Centrala flygverkstäderna uppförda tre
befattningar för mobiliseringsofficerare i 1: 29, en för varje verkstad. Då
det visat sig omöjligt att rekrytera befattningarna vid centrala flygverkstäderna
å Malmen och i Västerås, ha de för dem avsedda arbetsuppgifterna
fördelats på andra tjänstemän. Såsom av det föregående (p. 2)
framgår har chefen för flygvapnet förutsatt, att en av sistnämnda två befattningar
skall indragas i samband med att en befattning för expeditionsofficer
i 1: 29 vid inspektionen för luftbevakningen inrättas. Den andra befattningen
för mobiliseringsofficer föreslås skola överflyttas till Roslagens
flygkår (F2). Till stöd för förslaget, som tillstyrkts av civilförvaltningen,
har i huvudsak åberopats angelägenheten av att minska kårchefens och
kåradjutantens arbetsbörda, vilken blivit alltför stor till följd av verksamhetens
ökning vid kåren.

Chefen för flygvapnet har föreslagit, att för F 2 skall inrättas en beställning
för förvaltare i förrådstjänst (intendenturmateriel). Härvid har flygvapenchefen
förutsatt att en beställning för verkmästare av 1. klassen i
Ca 21, som disponeras vid F 2, skall indragas den 1 oktober 1952, då beställningens
innehavare avgår med pension (jfr p. 7 i det följande). Civil -

154 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

förvaltningen har i avvaktan på organisationsförsök vid flygvapnets förhand
ansett sig icke böra räkna med att en förvaltarbeställning nu tillkommer.

Enligt förslag av 1945 års försvar skommitté skulle kassachefen vid
flygvapnets centrala skolor i Västerås vara förvaltare. Vid anmälan av propositionen
1948:206 framhöll emellertid departementschefen (s. 479), att
— i avvaktan på resultatet av pågående undersökning huruvida kassatjänsten
för flygvapnets centrala intendenturförråd i Västerås skulle kunna
omhänderhavas av kassaavdelningen vid de centrala skolorna — någon
aktiv underofficer i kassatjänst tills vidare icke borde beräknas för skolorna.

Chefen för flygvapnet har nu föreslagit, alt en förvaltarbeställning i
kassatjänst inrättas för de centrala skolorna från och med nästa budgetår
och därvid erinrat om att kassatjänsten vid centrala intendenturförrådet
numera överförts till skolornas kassa samt att kassachefsgöromålen där
för närvarande bestredes av en pensionerad förvaltare. Denne upphölle såsom
extra tjänsteman en i personalförteckningen upptagen extra ordinarie
befattning för kontorist vid skolorna. Han hade emellertid meddelat sin
avsikt att avgå under år 1952.

Civilförvaltningen har framhållit, att till kassaavdelningen vid de centrala
skolorna numera anslutits även kassaverksamheten vid ridskolan.
Med hänsyn till den omfattning kassaavdelningen sålunda erhållit och med
beaktande av att kassachefen måste tagas i anspråk såsom lärare vid den
undervisning i kassatjänst, som bedreves vid skolorna, ansåge civilförvaltningen,
att en beställning för förvaltare i kassatjänst, avsedd för de centrala
skolorna, borde tillkomma från och med budgetåret 1952/53.

Civilförvaltningen har i enlighet med förslag av chefen för flygvapnet
räknat med att antalet fänrikar under budgetåret 1952/53 skall utgöra i
medeltal 51 mot omkring 63 under innevarande budgetår.

Enligt beslut av 1948 års riksdag (prop. 1948:206, s. 462) skola för stammanskap,
som vid övergången till flygvapnets nya personalorganisation redan
påbörjat sin utbildning, i princip bibehållas de möjligheter till vidareutbildning
och befordran till underofficer och officer, som förelegat vid
rekryteringstillfället, och följaktligen även till beställningar, som icke
längre skola ingå i den nya organisationen, fullt genomförd. För att möjliggöra
befordran av bland annat sådant manskap, som i överensstämmelse
med nyssnämnda riksdagsbeslut under innevarande budgetår utbildas till
underofficer, har chefen för flygvapnet föreslagit, att antalet sergeantsbeställningar
ökas med 15. Civilförvaltningen har biträtt förslaget.

Antalet icke-ordinarie manskapsbeställningar vid flygvapnet, med undantag
för musikmanskap, vid fullt genomförd organisation har senast
(prop. 1951:110, s. 166 och 178) fastställts till sammanlagt 1 222, varav
653 furirer, 106 korpraler, 117 korpraler eller vicekorpraler och 346 vicekorpraler
eller meniga. För budgetåret 1951/52 fastställd personalförteck -

155

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

ning för flygvapnet upptager, förutom musikmanskap, följande beställningar
för icke-ordinarie manskap, nämligen 1 031 furirer, 172 korpraler,
70 korpraler eller vicekorpraler och 447 vicekorpraler eller meniga, tillhopa
1 720 beställningar. Överskottet på furirer i förhållande till genomförd
organisation är i huvudsak avsett att motväga brist på underofficerare
(signalister) och hjälptekniker samt att vid de förband, där flottiljpolisorganisationen
ej genomförts, tillgodose behovet av personal för de arbetsuppgifter
som eljest ankomma på flottiljpoliser.

Flygvapenchefen har i sitt militärorganisatoriska underlag för budgetåret
1952/53 räknat med följande förändringar i antalet beställningar för
icke-ordinarie manskap, utom musikmanskap, nämligen minskning med
81 furirer till (1 031 — 81 =) 950, minskning med 22 korpraler till (172
— 22 —) 150, ökning med 47 korpraler eller vicekorpraler till (70 + 47 =)
117 och minskning med 101 vicekorpraler eller meniga till (447 — 101 =:)
346. Civilförvaltningen har grundat sin anslagsberäkning på det av flygvapenchefen
sålunda angivna antalet beställningar.

6. Förändringar beträffande läkar- och sjukvårdspersonal. Sedan ett av
chefen för flygvapnet i skrivelse den 28 februari 1949 framlagt förslag till
en organisation med särskilda speciaiflygläkare (flygande flygläkare) vid
flygvapnet icke vunnit statsmakternas bifall (prop. 1950: 110, s. 107—110
och 119), framlade flygvapenchefen i skrivelse den 21 december 1950 förslag
till en modifierad organisation med specialflygläkare. Sistnämnda förslag,
för vilket jämte däröver avgivna yttranden lämnats en redogörelse till
propositionen 1951: 110 (s. 157—163), innebar bland annat att två tjänster
i Cp 5 med högst tolvårigt förordnande skulle inrättas för fullständigt flygutbildade
specialflygläkare med placering i flygledningen. Specialflygläkarna,
som skulle vara heltidsanställda, skulle utöver lön uppbära avlöningsförstärkning
med 10 000 kronor samt flygtillägg enligt gällande grunder.
Vid anmälan av propositionen 1951: 110 (s. 177) kunde departementschefen
alltjämt icke tillstyrka, att dylika tjänster inrättades. Departementschefen
anförde vidare, att en försöksverksamhet kunde sägas redan pågå
på området i det att en vid flygvapnet anställd förste flygläkare vore flygutbildad
och fullgjorde arbetsuppgifter av den art som avsetts skola ankomma
på en specialflygläkare. Denna hans tjänstgöring syntes ha gett
goda resultat, varför departementschefen räknade med att verksamheten
finge fortsätta. Departementschefen ansåg dock, att ersättning skäligen
borde utgå till denne tjänsteman för arbetsuppgifter som pålagts honom utöver
dem som vore förenade med hans tjänst som förste flygläkare.

Chefen för flygvapnet har i sitt militärorganisatoriska underlag för
nästa budgetår upprepat förslaget om att inrätta två förordnandetjänster i
Cp 5 för fullständigt flygutbildade läkare, förenade med förenämnda avlöningsförstärkning.

Civilförvaltningen har med hänsyn till den ställning statsmakterna tidigare
tagit till frågan om en specialflygläkarorganisation ansett sig icke

156

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

böra räkna med att de föreslagna tjänsterna skola inrättas från och med
budgetåret 1952/53. Till avlöningsförstärkning åt förenämnde förste flygläkare
har civilförvaltningen i detta sammanhang räknat med ett belopp
av 10 008 kronor för samma budgetår.

Chefen för flygvapnet har med tillstyrkan av civilförvaltningen upprepat
sitt för innevarande budgetår framställda förslag om att öka antalet befattningar
för flygläkare av 2. graden från 26 till 31.

Vid anmälan av propositionen 1951: 110 (s. 163 och 177) kunde departementschefen
i avvaktan på organisationsundersökningar vid flygflottiljerna
icke biträda ett av Försvarets civila tjänstemannaförbund framställt
yrkande om uppflyttning till 12 lönegraden av de till 11 lönegraden hänförda
tjänsterna för sjukvårdsförmån vid förbanden. Tjänstemannaförbundet
har nu upprepat detta yrkande. Civilförvaltningen har, ehuru ämbetsverket
icke funnit anledning frångå sin tidigare angivna uppfattning att
dessa tjänster borde uppflyttas till 12 lönegraden, med hänsyn till departementschefens
nyssnämnda ställningstagande ansett sig icke nu böra upptaga
förbundets yrkande.

7. Förändringar i övrigt beträffande teknisk personal.

Antalet beställningar för verkmästare, mästare och flygtekniker har —
bortsett från de verkmästar- och mästarbeställningar, vilka enligt 1948 års
riksdagsbeslut avsetts skola tillkomma i utbyte mot underofficersbeställningar
(jfr p. 3) — för fullt genomförd personalorganisation (jfr prop.
1948:206, s. 455, samt 1950:110, s. 111 och 120) beräknats till 25 verkmästare
av 1. klassen i Ca 21, 17 verkmästare av 2. klassen i Ca 19, 91
mästare av 1. klassen i Ca 18, 198 mästare av 2. klassen i Ca 16 och 1 987
flygtekniker i Ca 12. Samtliga dessa beställningar —• jämte -vässa övergångsvis
kvarstående verkmästarbeställningar och 60 mästarbeställningar av 1.
klassen, vilka från och med innevarande budgetår tillkommit i utbyte mot
fanjunkarbeställningar — finnas uppförda i gällande personalförteckning.
Två av beställningarna för verkmästare av 1. klassen ha inberäkhats enligt
beslut av 1950 års riksdag i anledning av förslag av chefen för flygvapnet
om att med hänsyn till beräknat behov av personal för radartjänst öka antalet
beställningar vid genomförd organisation med, förutom nyssnämnda
två beställningar, 1 verkmästare av 2. klassen, 4 mästare av 1. klassen, 9
mästare av 2. klassen och 24 flygtekniker.

Chefen för flygvapnet har liksom för innevarande budgetår upprepat sitt
berörda förslag i de delar detsamma icke vunnit bifall, eller alltså såvitt
avser nyssnämnda beställningar för verkmästare av 2. klassen, mästare och
flygtekniker. Flygvapenchefen har vidare, under framhållande av att personalbehovet
för radartjänst snarast måste fyllas med hänsyn till pågående
materielleveranser, föreslagit, att av beställningarna i fråga mästar- och
flygteknikerbeställningarna inrättas från och med nästa budgetår. Civilförvaltningen
har tillstyrkt vad flygvapenchefen sålunda föreslagit.

Såsom av det föregående (p. 5) framgår har chefen för flygvapnet förut -

157

Kungl. Maj.ts proposition nr 120.

satt att - - i samband med föreslaget inrättande av en förvaltarbeställning
i förråds tjänst, avsedd för F 2 — en beställning för verkmästare av 1. klassen,
som disponeras vid F 2, skall indragas den 1 oktober 1952, då beställningens
innehavare avgår med pension. Civilförvaltningen har räknat med
att beställningen i fråga indrages vid nämnda tidpunkt.

I anslutning till beslut av 1951 års riksdag (prop. 1951:110, s. 154—
156 och 177) om övergång till rekrytering av flygteknikerbeställningar från
civilmilitära hjälptekniker ha från och med innevarande budgetår i personalförteckningen
uppförts 150 beställningar för hjälptekniker i Ce 10. Chefen
för flygvapnet har nu föreslagit, att antalet dylika beställningar ökas
med 95 till 245, varigenom rekryteringsbehovet beräknades bliva täckt.
Förslaget har tillstyrkts av civilförvaltningen.

Försvarets civila tjänstemannaförbund har vidhållit sitt tidigare (jfr
prop. 1951: 110, s. 168 och 169) framställda yrkande om att till lönegraden
Ce 24 uppflytta befintliga tjänster för fältmästare i Ca 20. Civilförvaltningen,
som förutsatt att ifrågavarande löneställningsfråga komme att
upptagas av tjänsteförteckningskommittén, har nu liksom tidigare räknat
med att tjänsterna placeras i 22 lönegraden.

8. Enligt propositionen 1948:206 (s. 455) beräknades behovet av flottiljpoliser
till 258, varav 19 förste flottiljpoliser (Ca 16) och 239 flottiljpoliser
(Ca 14). Hittills har inrättats beställningar för 12 förste flotliljpoliser
och 148 flottiljpoliser. Den nu föreslagna och av civilförvaltningen tillstyrkta
utökningen med 1 respektive 13 beställningar skulle möjliggöra,
att flottilj polisorganisationen kunde genomföras vid ytterligare eu flottilj.

9. Förändringar beträffande meteorologpersonalen. Chefen för flygvapnet
har upprepat sina tidigare framförda förslag om att införa reglerad
befordringsgång för extra ordinarie meteorologer, nu 19 i Ce 23, 43 i Ce 22
och 19 i Ce 19, och för meteorologassistenter, nu 3 i Ce 16 (jfr prop. 1951:
110, s. 169 och 170). Liksom i äskandena för innevarande budgetår har
civilförvaltningen, i avvaktan på Kungl. Maj:ts ställningstagande till förslaget
om befordringsgång för meteorologer, utgått från oförändrad löneställning
för denna personal. Beträffande förslaget om befordringsgång för
meteorologassistenter har ämbetsverket förklarat sig vidhålla ett av ämbetsverket
tidigare framfört förslag om att uppflytta meteorologassistenttjänsterna
till Ce 19.

I gällande personalförteckning finnas under rubriken Väderlekstjänsten
uppförda 40 tjänster för tekniska biträden i Ce 8, 2 vid flygstaben och 2
vid varje förband. Civilförvaltningen har liksom tidigare (jfr prop. 1951:
110, s. 170) förklarat sig icke kunna biträda förslag av Försvarets civila
tjästemannaförbund om att uppflytta de för förbanden avsedda tjänsterna
till Ce 11.

10. Förändringar i övrigt beträffande förråds- och vaktpersonal in. in.
För ettvart av flygvapnets förband utom F3 finnes i gällande personalförteckning
uppförd en tjänst för hundgårdsföreståndare i Ce 9. Chefen för

158

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

flygvapnet har med tillstyrkan av civilförvaltningen upprepat tidigare
framfört förslag om att uppflytta nämnda tjänster till Ce 12 (jfr prop.
1951: 110, s. 172).

Vidare har chefen för flygvapnet ånyo framfört sitt för innevarande
budgetår (prop. 1951: 110, s. 172) framlagda förslag om att till extra ordinarie
omändra följande extra tjänster, nämligen 19 förrådsmästare i Cg 16,
1 förman i Cg 12 vid F 17, 34 förrådsmän i Cg 9 — 4 vid flygvapnets centrala
skolor, 3 vid F 3 och F 8, 2 vid F 5, F 11, F 14, F 16 och F 21 samt
1 vid flygstaben, Fl, F 2, F 4, F 6, F 7, F 9, F 10, F12, F 13, F 15, F 17,
F 18 och Flygbo O — och 1 vaktmästare i Cg 9 vid F 5. Civilförvaltningen
har liksom i äskandena för innevarande budgetår tillstyrkt förslaget i vad
avser de 34 förrådsmannatjänsterna. Då de nuvarande innehavarna av
förrådsmästartjänsterna varit anställda under avsevärd tid, har ämbetsverket,
oberoende av att slutlig ställning icke tagits till organisationen av
flygflottiljerna, icke velat motsätta sig att även dessa tjänster nu omvandlas
till extra ordinarie.

Chefen för flygvapnet har med tillstyrkan av civilförvaltningen föreslagit,
att från och med nästa budgetår skola för drivmedelstjänsten vid envar
av tio flygflottiljer med reaktionsdrivna flygplan tillkomma tjänster för
två förrådsmän i Ce 9. Till stöd för förslaget har i huvudsak åberopats det
förhållandet att övergång till reaktionsdrift medför väsentligt ökad drivmedelsförbrukning
och därmed ökad omfattning av drivmedelstjänsten
vid vederbörande förhand.

Försvarets civila tjänstemannaförbund har upprepat av förbundet tidigare
framställt förslag om att till förrådsförmän i Ce 12 uppflytta de förrådsmän
i Ce 9 vid flygflottiljerna, vilka tjänstgöra såsom föreståndare för
fallskärmsförråd (jfr prop. 1951:110, s. 171 och 172). Civilförvaltningen,
som förutsatt att löneställningsfrågan för här avsedda tjänstemän ägnas
fortsatt uppmärksamhet vid de organisationsförsök som avses skola igångsättas
vid flygvapnet, har icke i sina äskanden för nästa budgetår räknat
med ändrad löneställning för tjänstemännen i fråga.

11. Förändringar i övrigt beträffande kontorspersonal. Chefen för flygvapnet
har upprepat förslag om att ordinariesätta en kontoristtjänst och en
kanslibiträdestjänst vid Roslagens flygkår (F2), båda i kassatjänst. Civilförvaltningen
har ansett sig numera kunna tillstyrka förslaget.

Vidare har flygvapenchefen ånyo föreslagit att två befintliga extra kanslibiträdestjänster,
avsedda den ena för flygvapnets centrala skolor (kassatjänst)
och den andra för centralförrådet för intendenturmateriel, utbytas
mot extra ordinarie tjänster. Civilförvaltningen, som enligt det föregående
(p. 5) föreslagit att en beställning för förvaltare i kassatjänst skall inrättas
vid de centrala skolorna från och med nästa budgetår, har anfört att vid
bifall härtill en kontoristtjänst vid skolorna komme att frigöras och att för
sådant fall behov av den extra kanslibiträdestjänsten vid skolorna icke
längre syntes föreligga. Tjänsten i fråga borde därför indragas från och

159

Kungl. May.ts proposition nr 120.

med samma budgetår. Beträffande den extra tjänsten vid centralförrådet
borde enligt civilförvaltningens mening tills vidare anstå med extra-ordinariesättning
av densamma.

Civilförvaltningen har, då stadigvarande behov av ytterligare en tjänst
för biträde för skriv- och kontorsgöromål syntes föreligga vid vardera av
tredje eskader staben och F 2, tillstyrkt förslaget om att på personalförteckningen
uppföra de båda tjänsterna.

Med hänsyn till det ringa antalet truppregistrerade vid flygvapnets förband
har civilförvaltningen ansett sig icke kunna tillstyrka ett av Försvarets
civila tjänstemannaförbund ånyo framfört förslag om uppflyttning till
kanslibiträden av de för föreståndare för plåt- och maskingrupp avsedda befattningarna.

Civilförvaltningen har förordat, att i enlighet med principerna för reglerad
befordringsgång för biträdespersonal tillhopa 18 kontorsbiträdestjänster
i Ca 8 skola tillkomma i utbyte mot samma antal biträdestjänster för
skriv- och kontorsgöromål med följande fördelning:

flygstaben 1,

flygförbanden 16, av vilka 3 vid vardera av F 9 och F 14, 2 vid vardera
av F 16 och F 21 samt 1 vid vardera av F 4, F 6, F 7, F 10, F 12 och
F 18, samt

flyg kadettskolan 1.

12. Övriga personalförändringar in. m. I gällande personalförteckning
finnas uppförda följande tjänster för trafikledarpersonal, nämligen fyra
förste trafikledare i Ce 23, varav två vid flygstaben och en vid vardera av
F 8 och F 9 samt 57 trafikledare i Ce 22, tre vid varje förband. När tjänsterna
för förste trafikledare inrättades (se prop. 1947:130, s. 196 o. 197)
var avsikten, att dessa trafikledare skulle utöva distriktstrafikledningen i
var sitt militära flygsäkerhetsdistrikt. Sedan chefen för flygvapnet i skrivelse
den 7 juli 1947 anmält, att denna organisation icke då syntes möjlig
att genomföra, medgav Kungl. Maj :t emellertid genom beslut den 19 mars
1948, att två av ifrågavarande förste trafikledare finge disponeras för den
centrala flygsäkerhetsledningen samt att de två övriga finge tagas i anspråk
för att reglera och samordna den militära och civila flygtrafiken vid Stockholm
och Göteborg samt placeras till tjänstgöring vid F 8 respektive F 9.

Chefen för flygvapnet har nu föreslagit, att vid ettvart av de 17 förband,
vid vilka tjänst för förste trafikledare i Ce 23 icke finnes, skall inrättas en
dylik tjänst i utbyte mot en trafikledartjänst i Ce 22. Till stöd för förslaget
har flygvapenchefen anfört i huvudsak följande.

Samtidigt med att arbetsbelastningen för trafikledarna ökat genom tillkomsten
av nya hjälpmedel för flygning i nedsatt sikt samt genom den
ökade flygverksamheten, hade trafikledarnas ansvar blivit avsevärt större
än tidigare dels genom att de numera direkt omhänderhade signalförbindelsen
mellan flygplanen och marken och dels genom att de nya hjälpmedlen
för flygning i nedsatt sikt krävde, att trafikledarna direkt via radio
ledde flygplanen i samband med landning och molngenomgång, övergången

160

Kungl. Ma,j:ts proposition nr 120.

till reaflygplan med höga hastigheter och korta aktionstider hade även
ställt större krav på flygsäkerhetstjänsten, bland annat därigenom att beslut
nu måste fattas och genomföras snabbare än tidigare. I praktiken hade
det därför numera visat sig nödvändigt att ålägga en av trafikledarna vid
varje flottilj att närmast under den ene av de till flottilj chefens förfogande
stående regementsofficerarna ansvara för att trafikledartjänsten organiserades
och leddes ändamålsenligt. Nämnda omständigheter motiverade, att
vid varje flottilj en tjänst för trafikledare omvandlades till befattning för
förste trafikledare. Som jämförelse kunde nämnas att vid de civila trafikflygplatserna
föreståndaren för trafikledningen vore placerad i Ce 23 vid
de mindre flygplatserna och i Ce 25 vid de större (Bromma, Torslanda
och Bulltofta).

Civilförvaltningen har anfört att, då de för F 8 och F 9 avsedda tjänsterna
för förste trafikledare tillkommit med hänsyn till de speciella förhållanden,
som råda vid nämnda flottiljer, och då frågan om löneställningen
för trafikledarpersonalen syntes böra prövas av tjänsteförteckningskommittén,
ämbetsverket ansåge att med den ifrågasatta lönegradsuppflyttningen
borde anstå tills vidare.

Chefen för flygvapnet har med tillstyrkan av civilförvaltningen upprepat
tidigare (jfr prop. 1951: 110, s. 173) framfört förslag om att uppflytta
garageförmanstjänsten vid flygvapnets centrala skolor från Ce 12 till Ce 14
eller samma lönegrad i vilken flygförbandens motsvarande, befattningshavare
äro inplacerade. Förslaget har understötts av Försvarets civila tjänstemannaförbund.

1 skrivelse den 5 november 1951 har chefen för flygvapnet hemställt,
att för F 21 måtte inrättas en tjänst för radiotelegrafist i Ce 16 utöver de
två dylika tjänster, som redan finnas vid förbandet. Till stöd härför har
anförts i huvudsak följande.

För att flygvapnets övningar i övre Norrland samt flygambulanstjänsten
därstädes skulle kunna bedrivas med tillräcklig effektivitet och flygsäkerhet
hade det visat sig nödvändigt att komplettera det glesa radionätet
i denna del av landet med en transportabel markradiostation i Kiruna. Den
hade betjänats av från F 21 tillfälligt kommenderad personal. Stationen
hade visat sig oumbärlig och den hölle på att göras permanent med ungefär
samma utrustning som flottiljernas nuvarande fasta inarkradiostationer.
Detta beräknades vara klart omkring den 1 januari 1952. På grund av
personalläget inom flygvapnet hade det visat sig omöjligt att hålla radiostationen
i Kiruna bemannad året runt. För att betjäna stationen erfordrades
en rutinerad och yrkesskicklig telegrafist.

Civilförvaltningen har tillstyrkt förslaget.

Till bestridande av kostnaderna för de lönetillägg, som skola utgå av
anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän, såsom flygtillägg,
mekanikertillägg in. in., beräknades 4 616 000 kronor för budgetåret 1951/
52 enligt propositionen 1951: 110. För nästa budgetår har civilförvaltningen
beräknat motsvarande kostnader till 4 900 000 kronor, vilket skulle innebära
en kostnadsökning med 284 000 kronor. Kostnaderna för flygtillägg
till manskap beräknas öka med 159 000 kronor till 1 635 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 120. 161

Arvoden till deltidstjänstgörande militära och civilmilitära lärare bei
äknar civilförvaltningen, i enlighet med förslag av chefen för flygvapnet,
till 121 000 Kronor för nästkommande budgetår, innebärande en ökning med
21 000 kronor, ökningen beror i huvudsak på redan genomförd höjning av
arvodesbeloppen.

Till civila lärare avses för innevarande budgetår ett belopp av förslagsvis
170 000 kronor enligt av Kungl. Maj :t fastställd fördelning av anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. Flygvapenchefen
har beräknat motsvarande behov för budgetåret 1952/53 till 174 000 kronor.
Med hänsyn till belastningen å posten under budgetåret 1950/51 har civilförvaltningen
emellertid räknat med att höjning för ifrågavarande ändamål
icke skall erfordras.

Medelsbehovet för mobiliseringslottor har av flygvapenchefen uppskattats
till 59 800 kronor för nästkommande budgetår, innebärande en ökning
med 41 800 kronor. Härvid har förutsatts att arvode skulle utgå med 300
kronor per 100-tal krigsfrivilliga lottor samt att mobiliseringslottorna därjämte
skulle erhålla ytterligare IV2 arvode per år för tjänstgöring i flygbasområdesstab.
Civilförvaltningen har emellertid förklarat sig anse att
— i avvaktan på slutligt ställningstagande till de förslag, som framlagts av
kommittén för frivilligt försvarsarbete — medelsbehovet borde beräknas
efter nuvarande grunder. Ämbetsverket har därför föreslagit, att posten
upptages till oförändrat belopp.

Civilförvaltningen har med hänsyn till höjningen av de rörliga tilläggsförmånerna
räknat med en ökning av utgifterna under anslagsposten Rörligt
tillägg med i runt tal 10 300 000 kronor och av inkomsterna under
posten Pensionsmedel med i runt tal 100 000 kronor. Härigenom skulle
uppstå en nettoökning å 10 200 000 kronor.

13. Angående denna punkt torde få hänvisas till framställningen rörande
motsvarande fråga under arméns avlöningsanslag (p. 20). Ifrågavarande
lönerevision medför under innevarande budgetår en kostnadsökning under
förevarande anslag av i runt tal 200 000 kronor.

Departementschefen.

1. Jag kan icke heller för nästa budgetår tillstyrka de nu ånyo framställda
förslagen om uppflyttning i lönegrad av en majors- och fyra kaptensbeställningar.

Liksom civilförvaltningen räknar jag icke heller med att en för vice värd
avsedd arvodesbefattning tillkommer fr. o. m. nästa budgetår. Frågan om
bestridande av arbetsuppgifterna som vice värd bör upptagas till förnyad
prövning beträffande samtliga ämbetsbyggnader på Ladugårdsgärde.

Vid behandlingen i det föregående av marinens avlöningsanslag (p. 2)
har jag förklarat mig icke nu vara beredd att taga ställning till marinchefens
förslag om inrättande av eu särskild hydrografisk detalj vid marinstaben.
Med hänsyn härtill bör tjänsten för föreståndare för militärmeteo 1

1—350 52 Bihan g till riksdagens protokoll 1952. 1 sand. Nr. 120.

162

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

rologisk informationstjänst i Ca 27 tills vidare alltjämt redovisas på flygvapnets
personalförteckning.

Till förslagen om uppflyttning i lönegrad av en vaktmästare, en expeditionsvakt
och en garageförman är jag icke beredd taga ställning i detta sammanhang.

Förslaget att utbyta en extra kanslibiträdestjänst mot en extra ordinarie
dylik tjänst anser jag mig däremot böra tillstyrka.

Beträffande kontorspersonalen vid flygstaben förordar jag i övrigt inga
andra förändringar fr. o. m. nästa budgetår än som följa av beslut av innevarande
års riksdag angående lönegradsplacering för viss biträdespersonal
m. in. (prop. 14; rd. skr. 45). I anslutning till detta beslut böra i utbyte
mot fyra biträdestjänster för skriv- och kontorsgöromål inrättas samma
antal kanslibiträdestjänster i Ce 11, avsedda en för avlöningsuträkning, en
för kvalificerade kontorsgöromål på operationsavdelningen, en för registrering
på organisationsavdelningen m. m. och en för registrering på personalavdelningen
m. m.

Förslaget om att för körcentralen inrätta en reparatörstjänst i Cg 11
är jag icke för närvarande beredd biträda.

2. Jag kan icke för närvarande biträda förslagen om lönegradsuppflyttning
av den för stabschef vid inspektionen för luftbevakningen avsedda
beställningen och om inrättande av en ny kaptensbeställning vid inspektionen.
Däremot anser jag mig böra tillstyrka, att vid inspektionen inrättas
en för pensionerad officer avsedd befattning såsom expeditionsofficer med
arvode enligt löneklassen 1: 29. I det följande (p. 5) föreslår jag att samtidigt
en vakant befattning för mobiliseringsofficer i samma löneklass vid
central flygverkstad indrages.

Övriga under denna punkt upptagna förslag anser jag kräva ytterligare
överväganden. Jag är därför icke beredd att nu tillstyrka förslagen.

3. Vad angår förslaget att 1948 års principbeslut om utbyte av beställningar
för vissa förvaltare och fanjunkare vid flygvapnet mot civilmilitära
verkmästare- och mästarebeställningar skulle genomföras nästa budgetår
beträffande återstående befattningar, får jag till en början erinra om att
frågan om lönegradsplaceringen av de i sammanhanget aktuella civilmilitära
beställningarna ännu ej varit föremål för prövning inom tjänsteförteckningskommittén.
Härtill kommer att kommittén den 6 mars 1952 framlagt
förslag till ändrad konstruktion av lönegraderna för militär personal,
innebärande bl. a. att lönegraden för fanjunkare — nu med löneklasserna
15, 16, 18 och 20 — skulle omfatta löneklasserna 19, 20, 21 och 22
samt att den lägre förvaltar lönegraden — nu med löneklasserna 18, 20 och
22 — skulle omfatta löneklasserna 21, 22, 23 och 24. Den framtida löneställningen
för här ifrågavarande kategorier militära och civilmilitära
tjänster är således oklar. I avbidan på att dessa lönefrågor bli slutligt
prövade torde det fortsatta genomförandet av 1948 års berörda principbeslut
tills vidare böra anstå. Med hänsyn härtill bör den under innevarande

163

Iiungl. Maj:ts proposition nr 120.

budgetår införda provisoriska anordningen, alt vid vakanser i här ifrågavarande
underofficersbeställningar såsom ersättare anställas civilmilitära
extra tjänstemän, utsträckas att gälla även under budgetåret 1952/53. Löneställningen
för dylika extra tjänstemän torde av Kungl. Maj :t få omprövas
sedan statsmakterna meddelat beslut i anledning av tjänsteförteckningskommitténs
förenämnda förslag.

4. Det torde tills vidare böra anstå med den personalökning, som föreslagits
under denna punkt.

5. Jag kan icke heller nu tillstyrka förslaget om lönegradsuppflyttning
av de båda för lärare vid flygkrigshögskolan respektive flygkadettskolan avsedda
kaptensbeställningarna.

En av de båda vakanta befattningarna för mobiliseringsofficer (1:29)
vid central flygverkstad bör indragas i samband med tillkomsten av den
av mig i det föregående (p. 2) till nyinrättande föreslagna expeditionsofficersbefattningen
i samma lönegrad vid inspektionen för luftbevakningen.
Jag har intet att erinra mot att den återstående vakanta mobiliseringsofficersbefattningen
vid central flygverkstad tills vidare i avvaktan
på organisationsundersökningar överflyttas till F 2.

I avvaktan på organisationsundersökningar vid F 2 är jag icke beredd
tillstyrka förslaget om att inrätta en förvaltarbeställning i förrådstjänst
vid nämnda förband.

Övriga under förevarande punkt föreslagna personalförändringar kan
jag tillstyrka. Förvaltaren i kassatjänst vid flygvapnets centrala skolor
bör placeras i Ma 8.

6. Jag kan alltjämt icke tillstyrka att särskilda beställningar inrättas
för specialflygläkare.

I fråga om avlöningsförstärkning till berörde förste flygläkare får jag
erinra om att Kungl. Maj:t enligt beslut den 7 december 1951 medgivit
att till denne finge, räknat fr. o. in. den 1 juli 1951, såsom särskild ersättning
för arbetsuppgifter som flygande läkare utgå arvode med, i ett för
allt, 6 600 kronor för år. Jag räknar med samma arvode under budgetåret
1952/53.

Förslaget om att inrätta ytterligare fem befattningar för flygläkare av

2. graden, för vilka förutsatts viss obligatorisk flygutbildning, anser jag
mig alltjämt icke kunna biträda. Ej heller kan jag f. n. biträda förslaget
om lönegradsuppflyttning av sjukvårdsförmännen vid flottiljerna.

7. Jag anser mig nu böra tillstyrka, att antalet beställningar för verkmästare,
mästare och flygtekniker vid fullt genomförd organisation ytterligare
ökas med de föreslagna för radartjänst avsedda beställningarna för
en verkmästare av 2. klassen, 4 mästare av 1. klassen, 9 mästare av 2. klassen
och 24 flygtekniker. Å andra sidan bör — då jag i likhet med civilförvaltningen
förordar att den beställning för verkmästare av 1. klassen,
vars innehavare tjänstgör vid F 2, indrages fr. o. in. den 1 oktober 1952 —
antalet dylika beställningar vid genomförd organisation minskas med en.

164

Kungl. Maj-.ts proposition nr 120.

I enlighet med det anförda beräknar jag alltså nu antalet här avsedda beställningar
vid fullt genomförd organisation — bortsett från de verkmästar-
och mästarbeställningar, vilka tillkommit eller avsetts skola tillkomma
i utbyte mot underofficersbeställningar — till (25 — 1 =) 24 verkmästare
av 1. klassen, (17 + 1 =) 18 verkmästare av 2. klassen, (91 +4=)
95 mästare av 1. klassen, (198 + 9=) 207 mästare av 2. klassen och
(1 987 + 24=) 2 011 flygtekniker.

Jag anser mig böra tillstyrka, att förenämnda för radartjänst avsedda
beställningar för 4 mästare av 1. klassen, 9 mästare av 2. klassen och 24
flygtekniker inrättas fr. o. m. nästa budgetår.

Vidare kan jag tillstyrka att i enlighet med föreliggande förslag antalet
hjälptekniker i Ce 10 från och med nästa budgetår ökas med 95 till 245.

Jag är icke heller nu beredd föreslå ändrad löneställning för fältmästarna.

8. Det under denna punkt redovisade förslaget kan jag tillstyrka.

9. Jag kan icke för närvarande tillstyrka något av de under denna punkt
framställda förslagen.

10. Jag är icke i detta sammanhang beredd pröva de under denna punkt
redovisade förslagen rörande nu befintlig personal utom såvitt avser förrådsmästarna,
för vilka jag föreslår extra ordinarie anställning.

Det torde vara ofrånkomligt att nu förstärka förrådspersonalen vid de
flygflottiljer som äro utrustade med reaktionsdrivna flygplan. Jag tillstyrker
därför den av flygvapenchefen föreslagna personalökningen. De
nya förrådsmännen böra tills vidare anställas såsom extra tjänstemän.

11. Jag förordar att det alltjämt får anstå med ordinariesättning av de
för kassan vid F 2 avsedda kontorist- och kanslibi trädest jänster na.

I det föregående (p. 5) har jag tillstyrkt att en beställning för förvaltare
i kassatjänst inrättas för flygvapnets centrala skolor. Då en extra ordinarie
kontoristtjänst härvid frigöres för skolornas kassa, torde såsom civilförvaltningen
anfört den för kassan avsedda extra kanslibi trädest jänsten
kunna indragas.

Jag finner i likhet med civilförvaltningen att det tills vidare bör anstå
med extra ordinariesättning av den extra kanslibi trädest jänsten vid centralförrådet
för intendenturmateriel.

Förslaget om att på personalförteckningen uppföra de båda tjänsterna
för biträde för skriv- och kontorsgöromål vid tredje eskader staben respektive
F 2 kan jag tillstyrka. Däremot kan jag icke biträda förslaget om att
till kanslibiträden uppflytta de för föreståndare för plåt- och maskingrupp
vid flygflottiljerna avsedda tjänsterna för biträden för skriv- och kontorsgöromål.

Såsom civilförvaltningen förordat böra i enlighet med principerna för
reglerad befordringsgång i utbyte mot biträdest jänster för skriv- och kontorsgöromål
tillkomma tillhopa 18 kontorsbiträdestjänster i Ca 8 med i det
föregående angiven fördelning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 120. 165

12. Förslaget om lönegradsuppflyttning av 17 tjänster för trafikledare
i Ce 22 är jag icke beredd pröva i detta sammanhang, liksom ej heller det
ånyo framställda förslaget om uppflyttning i lönegrad av garageförmanstjänsten
vid flygvapnets centrala skolor.

Jag anser mig böra tillstyrka förslaget om att inrätta ytterligare en
tjänst för radiotelegrafist i Ce 16 vid F 21.

Vad civilförvaltningen i övrigt föreslagit och anfört under denna punkt
har icke givit mig anledning till erinran.

13. De i sammanställningen angivna lönegradsuppflyttningarna böra i
anslutning till berörda riksdagsbeslut genomföras fr. o. m. nästa budgetår.
I övrigt hänvisar jag till vad jag anfört beträffande motsvarande fråga
under arméns avlöningsanslag.

På grund av beslut av innevarande års riksdag angående placering i
lönegrad av vissa chefstjänster (prop. 1952: 1, bil. 2, punkt 2; rd. skr. 44)
skola beställningarna för souschef vid flygstaben och chef för flygkrigshögskolan,
båda i Mo 14 eller Ma 12, placeras i Mo 14 samt beställningen
som chef för flygvapnets centrala skolor i Ma 12 eller Mall placeras i
Ma 12.

I det föregående har jag vid behandlingen av arméns avlöningsanslag
förutsatt att den kontanta ersättningen till musikelever skulle avpassas
efter föreslagna ändringar rörande penningbidraget till värnpliktiga. Kostnaderna
härför beräknar jag för flygvapnet till 7 000 kronor.

Jag har vidare vid behandlingen av arméns avlöningsanslag uttalat att,
i anslutning till de under år 1951 genomförda avlöningsförhöjningarna,
en omreglering borde ske av flertalet vid försvarsgrenarna nu utgående
arvoden, i den mån så ej redan skett. För flygvapnets del uppskattar jag
kostnaderna härför till omkring 12 000 kronor.

Med beaktande av vad jag i det föregående föreslagit i fråga om personalförändringar
m. in. vid flygvapnet och med ledning av belastningen
pä flygvapnets avlöningsanslag under förfluten del av innevarande budgetår
beräknar jag nämnda anslag för budgetåret 1952/53 sålunda:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän 32 100 000 (+ 1 100 000) kronor;

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar 1 040 000
(— 10 000) kronor;

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, 215 000
(+ 35 000) kronor;

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 15 800 000 (+ 400 000)
kronor;

Rörligt tillägg 15 145 000 (+ 10 075 000) kronor;

Pensionsmedel 600 000 (—100 000) kronor.

Anslaget bör alltså upptagas till 63 700 000 (+ 11 700 000) kronor.

166 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningarna
för ordinarie tjänstemän och för pensionerad
personal i arvodesbefattningar vid flygvapnet, som
föranledas av vad jag i det föregående föreslagit;

b) godkänna följande avlöningsstat för flygvapnets anslag
till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under
budgetåret 1952/53:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 32 100 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar,
förslagsvis ................................. 1 040 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .............................. 215 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
................................................... 15 800 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 15 145 000

Summa kronor 64 300 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis .............................. 000 000

Nettoutgift kronor 63 700 000

c) till Flggvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för
budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 63 700 000
kronor.

[17.] Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar.

Anslag Nettoutgift

1950/51 .............................. 1 310 000 1 405 035

1951/52 (statsliggaren s. 264) 1 315 000

1952/53 (förslag).................. 1 660 000

I årets statsverksproposition (Bil. 6, punkt 134) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets
forskningsanstalt: Avlöningar för budgetåret 1952/53 beräkna ett förslagsanslag
av 1 660 000 kronor.

Kungl. Maj ds proposition nr 120.

167

Yrkande.

Försvarets forskningsanstalt (skr. 24/s 1951) har hemställt, att anslaget
höjes med 1 515 000 kronor.

ökning Minskning

1. Personalförstärkningar m. m.

Kansliet.

Kamrerare Ca 27 — byrådirektör Ca 31......... 1596

Avdelning 1.

3 laboratorer Cp 9 .................................... 66 708

3 laboratorer Ce 31 .................................... 57 348

1 förste forskningsläkare Ce 29 .................. 17 520

2 forskningsingenjörer Ce 27 ........................ 31 776

2 forskningsassistenter Ce 25 — forskningsingenjörer
Ce 27 .................................... 1 632

Avdelning 2.

3 laboratorer Cp 9 .................................... 66 708

2 laboratorer Ce 31 .................................... 38 232

2 förste forskningsingenjörer Ce 29 ............... 35 040

8 forskningsingenjörer Ce 27 ..................... 127 104

Avdelning 3.

4 laboratorer Cp 9 .................................... 88 944

1 laborator Ce 31 ....................................... 19 116

5 förste forskningsingenjörer Ce 29 ............ 87 600

11 forskningsingenjörer Ce 27 ........................ 174 768

2. Ordinariesättningar m. m.

Revisor Ce 24—Ca 24 ................................. —

Kansliskrivare Ce 15 — kassör Ca 15 ............ —

2 biträden för skriv- och kontorsgöromål -—
kontorsbiträden Ca 8 enligt bestämmelserna
om reglerad befordringsgång .....................

3. överflyttning av tjänster.

Ett antal tjänster i 24 och lägre lönegrader överflyttas
från anslaget till viss forskningsverksamhet
................................................. 455 024

4. Arvodestjänst i 1: 20 för pensionerad underofficer
utgår ............................................. 3 600

5. Omräkning.

Löneklassuppflyttningar in. in...................... 11 000

Rörligt tillägg .......''................................... 238 000

1 518 116 3 600

+ 1 514 516
Avrundat 1 515 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 120.

168

Motiv.

1.—3. Förslagen innebära huvudsakligen upprepningar av förslag i forskningsanstaltens
medelsäskanden för tidigare budgetår. Motiven till förslagen
överensstämma i stort sett med de tidigare åberopade. Härom torde få hänvisas
till prop. 1951: 110, s. 185—188.

4. Sedan innehavaren av ifrågavarande tjänst numera avlidit anses
tjänsten böra indragas.

Forskningsanstalten har vidare i skrivelser den 5 och den 12 december
1951 hemställt, att för ballistisk forskning och krutforskning måtte för
budgetåret 1952/53 anvisas sammanlagt (365 000 + 415 000 =) 780 000
kronor.

Vad först angår den ballistiska forskningen har forskningsanstalten anmält,
att försvarets ballistiska råd enligt en av rådet till överbefälhavaren
den 20 oktober 1951 överlämnad utredning med förslag angående den ballistiska
forskningens ordnande inom försvaret funnit det nödvändigt, att
ett för försvarsgrenarna gemensamt organ för allsidig ballistisk forskning
av grundläggande karaktär med det snaraste skapades. Det ballistiska forskningsorganets
arbetsuppgifter, i vilka förutsattes icke skola ingå det utvecklingsarbete
och den försöksverksamhet som f. n. bedreves och alltfort måste
bedrivas vid försvarsgrensförvaltningarna, ansåges vara av sådan art, att de
med fördel kunde inrymmas inom en vidgad ram för forskningsanstalten.

I anslutning härtill hade försvarets ballistiska råd föreslagit, att ifrågavarande
organ skulle förläggas till forskningsanstalten, varvid förutsatts,
att rådet även framdeles skulle bestå såsom ett kontaktorgan i ballistiska
frågor för samtliga intresserade parter. Den organisation och det personalbehov,
som vid full utbyggnad erfordrades för att lösa det ballistiska forskningsorganets
arbetsuppgifter, borde enligt rådet fastställas först sedan
erfarenheter vunnits inom en begränsad organisation.

För egen del har forskningsanstalten, i enlighet med av rådet framlagt
förslag, efter samråd med chefen för försvarsstaben förordat, att organisationen
utbygges i etapper, varvid den första utbyggnadsetappen förutsattes
skola genomföras under budgetåret 1952/53. Fn grupp för ballistisk mätteknik,
vilken verksamhet utgör grundförutsättning för forskningens bedrivande,
föreslås därvid skola inrättas vid forskningsanstaltens avdelning 2.
Som chef för denna skulle avses en förste forskningsingenjör i Ce 29. Personalen
i övrigt vid gruppen skulle utgöras av 1 laborant i Ce 19, 1 tekniker
i Ce 15 och 1 tekniskt biträde i Ce 11. Själva forskningen avsåges skola bedrivas
vid krigshögskolan och sjökrigshögskolan av i huvudsak två arbetsgrupper,
den ena för innerballistik och den andra för ytterballistik. Personalen
för denna forskning skulle utgöras av 1 deltidstjänstgörande lärare
i ballistik från vardera av dessa högskolor, 2 deltidstjänstgörande assistenter
samt 2 forskningsingenjörer i Ce 27. Som gemensam chef (sektionschef)
skulle avses en laborator i Cp 9. Vid sektionen skulle vidare tjänstgöra 1

169

Ilungl. Maj:ts proposition nr 120.

tekniskt biträde i Ce 13 och 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål (kontorsbiträde).
Avlöningskostnaderna för denna personal utom lärarna och
assistenterna avsåges skola bestridas av forskningsanstaltens anslag. Under
ifrågavarande fas av utbyggnadsprogrammet förutsattes att aerodynamisk
sakkunskap vid arméförvaltningens tygavdelning, där f. n. en aerodynamiker
i Cg 31 funnes anställd, finge disponeras. Kostnaderna för den första
utbyggnadsetappen beräknades till sammanlagt 365 000 kronor, varav 115 000
kronor avsåge avlöningskostnader och 250 000 kronor kostnader för materiel
m. in.

Vad härefter angår det anmälda medelsbehovet för krutforskning har
forskningsanstalten framhållit, att det krut som f. n. användes inom landet
icke fyllde de krav, som numera måste ställas med hänsyn till eldrörsslitning,
flamfrihet och i vissa fall även ballistisk stabilitet. Det hade därför
visat sig nödvändigt att söka komma fram till nya kruttyper. För
att krutforskningen skulle kunna igångsättas hade för innevarande budgetår
försvarsgrensförvaltningarna ställt sammanlagt 85 000 kronor till förfogande,
varjämte forskningsanstalten tillskjutit 35 000 kronor av anstaltens
anslag. Medel för ändamålet kunde emellertid i fortsättningen icke
ställas till förfogande av nämnda förvaltningar. — Inom försvaret hade
bildats en försvarets samarbetsgrupp för explosivämnesforskning, i vilken
grupp funnes representanter för krigsmaterielverket, försvarets fabriksstyrelse,
försvarsgrensförvaltningarna, försvarsstaben och forskningsanstalten.
Gruppen hade uppdragit åt ett utskott att inventera önskemålen
beträffande krutforskningen och resurserna härför samt att
framlägga förslag till genomförande av denna forskning. Utskottet hade
verkställt en av samarbetsgruppen med tillstyrkan till forskningsanstalten
överlämnad utredning rörande arbetsprogram för krutforskningen under
budgetåret 1952/53 ävensom personal- och kostnadsstat för samma budgetår.
Arbetsprogrammet hade utarbetats under förutsättning, att den ballistiska
forskningen ordnades i enlighet med vad nyss angivits samt att planerad
försöksanläggning för krut vid Åkers krutbruk färdigställts senast den
1 juli 1952. Kostnaderna för arbetsprogrammets genomförande hade beräknats
till sammanlagt 415 000 kronor, varav avlöningskostnader 215 000
kronor och materielkostnader m. in. 200 000 kronor. Personalbehovet hade
angivits till, vid forskningsanstalten 1 forskningsingenjör i Ce 27, 2 forskningsassistenter
i Ce 24 och 2 tekniker i Ce 13 samt vid Åkers krutbruk 1
civilingenjör i Ce 27, 1 ingenjör i Ce 19 samt 2 laboratoriebiträden.

DepartemeiUschefen.

Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 oktober 1950 har min företrädare
i ämbetet tillkallat en utredningsman för alt verkställa utredning
rörande den centrala ledningen av forskningsanstalten och dess avdelningar
ävensom alt i samband därmed ägna uppmärksamhet åt frågan
om de olika befattningshavarnas tjänsteåligganden. Utredningsarbetet har

170 Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

av olika skäl blivit fördröjt, och något resultat av utredningen föreligger
sålunda ännu icke.

Bland de frågor som utredningsmannen har att undersöka märkes
frågan om organisationen av anstaltens styrelse. I styrelsen ingå, förutom
anstaltens överdirektör, företrädare för dels forskningen inom anstaltens
huvudsakliga forskningsområden och dels de militära intressena. Med hänsyn
till d’e många intressen som sålunda skola företrädas inom styrelsen
består denna av icke mindre än 10 ledamöter och 8 suppleanter. Enär de
sistnämnda förutsättas som regel skola närvara vid styrelsens sammanträden
för att hålla sig underrättade om verksamheten, uppgår antalet vid
styrelsesammanträdena närvarande — inberäknat anstaltens avdelningschefer,
vilka ofta äro föredragande — till mer än 20. Erfarenheten har
visat, att denna organisation icke motsvarar de krav som numera måste
ställas på forskningsanstaltens ledning. Det torde få ankomma på Kungl.
Maj :t att, sedan utredningen slutförts, besluta om de ändringar beträffande
styrelsens sammansättning och därmed sammanhängande frågor som må
befinnas påkallade. Det kan härvid visa sig erforderligt att, intill dess
ärendet kan föreläggas riksdagen, vidtaga provisoriska ändringar i den för
anstaltens och dess avdelningars ledning avsedda personalorganisationen.

I avvaktan på resultatet av utredningen kan jag icke nu tillstyrka de
föreslagna förändringarna beträffande tjänsterna för en kamrerare i Ca 27,
en revisor i Ce 24 och en kansliskrivare i Ce 15.

Enligt principerna för reglerad befordringsgång böra 2 biträden för
skriv- och kontorsgöromål uppföras å personalförteckningen såsom kontorsbiträden
i Ca 8.

Mot förslaget att en tjänst för pensionerad underofficer med arvode
enligt löneklassen 1: 20 skall indragas har jag icke något att erinra.

Vad angår förslagen i övrigt rörande personalförändringar och utbyggnad
av organisationen inser jag till fullo det önskvärda i att forskningsverksamheten
inom det militära området intensifieras. Jag kan emellertid
icke för ändamålet tillstyrka ökning av medelsanvisningen i den utsträckning
anstalten föreslagit. För att möjliggöra en viss begränsad personalökning
föreslår jag endast, att anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie
personal uppräknas med 75 000 kronor. Någon överflyttning av
personalkostnader från forskningsanslaget till avlöningsanslaget kan jag
icke tillstyrka.

Enligt tilläggsbestämmelserna till statens allmänna avlöningsreglemente,
bilaga D, III. Tjänstemän vid försvaret, utgå vid forskningsanstalten 6 arvoden
å 720 kronor till militärassistenter. Dessa arvoden böra i anslutning till
de 1951 genomförda avlöningsförhöjningarna ökas med 60 kronor till 780
kronor.

Anslaget beräknar jag för budgetåret 1952/53 till 1 660 000 kronor enligt
följande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 120. 171

Posten Avlöningar till ordinarie tjänstemän ökas med 10 716
kronor på grund av 1951 års lönerevision för chefstjänstemän och med
9 456 kronor för 2 kontorsbiträden i Ca 8 till (233 000 + 10 716 + 9 456 =)
i runt tal 253 000 kronor.

Posten Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, ökas med 360 kronor för höjning av arvoden till militärassistenter
till (13 300 + 360 =) i runt tal 13 700 kronor.

Posten Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ökas
med förut angivet belopp, 75 000 kronor, och med 11 000 kronor för löneklassuppflyttningar
m. m. samt minskas med 9 456 kronor för 2 biträden
för skriv- och kontorsgöromål. Posten upptages sålunda till (929 000 +
75 000 + 11 000 — 9 456 =) i runt tal 1 005 000 kronor.

Posten Rörligt tillägg ökas med 252 200 kronor till (136 100 +
252 200 =) 388 300 kronor.

Utgiftsposten Arvode till pensionerad personal i arvodesbefattning,
9 100 kronor, och inkomstposten Pensionsmedel, 5 500
kronor, utgå.

Anslagsökningen utgör 345 000 kronor.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen att

a) på personalförteckningen för försvarets forskningsanstalt
uppföra ytterligare två kontorsbiträdestjänster i lönegrad Ca 8;

b) fastställa följande avlöningsstat för försvarets forskningsanstalt,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1952/53:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 253 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t ................................................ 13 700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 1 005 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 388 300

Summa kronor 1 660 000

c) till Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar för budgetåret
1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 1 660 000 kronor.

[is.;

Försvarets forskningsanstalt: Omkostnader.

1950/51 ..............................

1951/52 (statsliggaren s. 265)
1952/53 (förslag)..................

Anslag

215 000
235 000
350 000

Nettoutgift

327 094

I årets statsverksproposition (Bil. 6, punkt 134) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets
forskningsanstalt: Omkostnader för budgetåret 1952/53 beräkna ett förslagsanslag
av 350 000 kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 120.

172

Y rkande.

Försvarets forskningsanstalt har hemställt, att anslaget höjes med 190 000

kronor.

ökning

1. Sjukvård m. in................................................................ 5 000

2. Reseersättningar in. m....................................................... 25 000

3. Bränsle, vatten och elektrisk ström ....................................... 65 000

4. Övriga expenser ............................................................... 95 000

190 000

M o t i v.

1. Anslagsposten till sjukvård m. m. (nu 25 000 kronor) anses med hänsyn
till belastningen under budgetåret 1950/51 (i runt tal 35 000 kronor) och
förutsatt utökning av anstaltens organisation böra uppräknas med minst
5 000 kronor.

2. Kungl. Maj:t har medgivit, att resekostnaderna för personal, avlönad
från anslaget till viss forskningsverksamhet, må bestridas från samma
anslag. Det för budgetåret 1952/53 till 55 000 kronor beräknade medelsbehovet
till reseersättningar m. m. (nu 30 000 kronor) grundas på förutsättningen,
att så får ske jämväl i fortsättningen.

3. Delposten till bränsle, vatten och elektrisk ström (nu 65 000 kronor)
anses med hänsyn till belastningen under budgetåret 1950/51 (i runt tal
131 000 kronor) böra uppräknas med åtminstone 65 000 kronor.

4. Å delposten till övriga expenser (nu 115 000 kronor) uppgingo utgifterna
under budgetåret 1950/51 till i runt tal 129 400 kronor. Till det
gjorda överskridandet har Kungl. Maj :t lämnat medgivande. Beträffande
denna delpost framhålles att möjlighet bör förefinnas att i erforderlig utsträckning
tillgodose sådana utgiftsändamål, som kunna verka främjande
på verksamheten och bidraga till att göra denna framgångsrik. Med utgångspunkt
härifrån och på grundval av företagna undersökningar rörande
kostnaderna för ifrågavarande expenser under budgetåret 1950/51 beräknas
delposten till 210 000 kronor, huvudsakligen avseende skrivmateriel o. dyl.,
telegram, telefon och annonsering samt inköp och underhåll av inventarier.

Departementschefen.

Med hänsyn till belastningen under budgetåret 1950/51 å anslagsposten
till sjukvård torde för detta ändamål böra beräknas ytterligare 10 000
kronor. I övrigt förordar jag att anslaget med hänsyn till de allmänna prishöjningarna
uppräknas med 105 000 kronor. Anslaget torde således böra
höjas med 115 000 kronor till 350 000 kronor. Jag hemställer alltså, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Försvarets forskningsanstalt: Omkostnader för

budgetåret 1952/53 anvisa ett förslagsanslag av 350 000

kronor.

173

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

(19.J Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet.

Anslag Nettoutgift Behållning

1950/51 ....................................''5 400 000 5 512 154 557 985

1951/52 (statsliggaren s. 265) ...... 5 900 000

1952/53 (förslag) ........................ 7 100 000

1 Därutöver anvisat på tilläggsstat 500 000 kronor och överfört från anslag under
tolfte huvudtiteln 283 000 kronor.

Reservationsbehållningen var vid utgången av budgetåret 1950/51 i sin
helhet bunden genom utlagda beställningar.

I årets statsverksproposition (Bil. 6, punkt 134) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets
forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet för budgetåret 1952/53 beräkna
ett reservationsanslag av 7 100 000 kronor.

Försvarets forskningsanstalt (skr. äVs 1951) har efter samråd med bland
andra överbefälhavaren — med angivande av att kostnaderna för forskningsverksamheten
för nästa budgetår beräknats till 11 140 000 kronor men att
forskningsanslaget syntes kunna gottskrivas inkomster å 1 640 000 kronor
— hemställt, att anslaget höjes med 3 600 000 kronor. Därvid har anstalten
utgått från att avlöningskostnader å cirka 455 000 kronor, som eljest måste
bestridas från detta anslag, skulle överflyttas till avlöningsanslaget. Dessutom
har anstalten liksom för innevarande budgetår hemställt om bemyndigande
att utlägga beställningar på materiel för forskningsverksamhet
intill ett belopp av 1 500 000 kronor utöver anvisade anslagsmedel. Rörande
den närmare innebörden av förslaget torde få hänvisas till de handlingar
som komma att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

I skrivelse den 6 november 1951 har krigsmaterielverket efter samråd med
forskningsanstalten hemställt om ett anslag för budgetåret 1952/53 av
990 000 kronor för utveckling och tillverkning inom landet av elektronrör
och andra teletekniska detaljer. Krigsmaterielverket har därvid erinrat om,
att verket för utveckling och tillverkning inom landet av elektronrör och
andra teletekniska detaljer för budgetåret 1951/52 anmält ett medelsbehov
av 990 000 kronor. Medel hade emellertid anvisats endast för utveckling och
tillverkning av elektronrör. För detta ändamål hade för budgetåret 1951/52
ställts till förfogande ett belopp av allenast 700 000 kronor från förevarande
anslag. I anledning härav hade arbetena såvitt avsåge elektronrör icke
kunnat bedrivas i planerad omfattning samt arbeten såvitt avsåge andra
teletekniska detaljer än elektronrör icke igångsatts. Då möjligheterna att
importera elektronrör och andra detaljer försämrats och kunde förutses
komma att alltjämt försämras ansåge ämbetsverket eu sådan ökning av
anslaget motiverad, att utvecklingsarbetet för svensk tillverkning kunde
bedrivas snabbare än som tidigare förutsatts. Ämbetsverket ville emellertid
inskränka sig till att för budgetåret 1952/53 äska endast det anslag, som

174

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

beräknades nödvändigt för att kunna bedriva arbetet beträffande elektronrör
och övriga detaljer enligt tidigare uppgjorda planer.

Vidare har forskningsanstalten i skrivelse den 21 november 1951 hemställt,
att för utarbetande av evakueringsplan för forskningsanstalten m. m.
180 000 kronor måtte anvisas.

Departementschefen.

Det är mig icke möjligt att tillstyrka högre anslag till viss forskningsverksamhet
än 7 100 000 kronor, innebärande en anslagshöjning om 1 200000 kronor.
Såsom framgår av vad jag tidigare anfört under forskningsanstaltens avlöningsanslag
räknar jag därvid med att de personalkostnader, som av forskningsanstalten
föreslagits skola överflyttas till avlöningsanslaget, alltjämt
skola belasta forskningsanslaget. Jag förutsätter vidare, att inom ramen för
det av mig för viss forskningsverksamhet tillstyrkta anslagsbeloppet skola
bestridas erforderliga kostnader för utveckling och tillverkning inom
landet av elektronrör och andra teletekniska detaljer, i den mån icke andra
medel stå till förfogande därför. Någon särskild medelsanvisning för att
förbereda anstaltens evakuering kan jag icke heller tillstyrka. Liksom för
innevarande budgetår bör utverkas riksdagens bemyndigande att medgiva
utläggande av materielbeställningar intill ett belopp av 1 500 000 kronor
utöver anvisade medel.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) till Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet
för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 7 100 000 kronor;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att medgiva att därutöver beställningar
av materiel för försvarets forskningsanstalts verksamhet
må utläggas inom en kostnadsram av 1 500 000 kronor.

[20.] Försvarets forskningsanstalt: Engångsanskaffning av viss utrustning.

Anslag Nettoutgift Behållning

1950/51 ..................................... 250 000 236 594 13 629

1951/52 (statsliggaren s. 265) ...... 245 000

1952/53 (förslag) ........................ 300 000

Reservationsbehållningen var vid utgången av budgetåret 1950/51 i sin
helhet bunden genom utlagda beställningar.

I årets statsverksproposition (Bil. 6, punkt 134) har Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets
forskningsanstalt: Engångsanskaffning av viss utrustning för budgetåret
1952/53 beräkna ett reservationsanslag av 300 000 kronor.

Försvarets forskningsanstalt har hemställt, att anslaget uppföres med
730 000 kronor för utrustning av nytillkommande lokaler för anstalten samt

175

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

för anskaffning, i anledning av förutsatt utökning av anstaltens organisation,
av instrument och verkstadsutrustning av engångsanskaffningsnatur.
För egen del kan jag icke tillstyrka, att anslaget för nästa budgetår uppföres
med högre belopp än 300 000 kronor, vilket skulle innebära en anslagshöjning
med 55 000 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen

att till Försvarets forskningsanstalt: Engångsanskaffning av
viss utrustning för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag
av 300 000 kronor.

[21.] Bidrag till utförande av vissa anordningar för luftvärn. I skrivelse
den 24 juli 1951 har krigsskgddsnämnden för kraftanläggningar gjort framställning
om medelsanvisning för att utföra ställningar och övriga anordningar
för luftvärn vid vissa kraftanläggningar. Av framställningen inhämtas
i huvudsak följande.

Centrala driftledningen, som utgör det gemensamma administrativa
organet för de statliga samt de större kommunala och enskilda kraftverksföretagen
i landet, har genom sitt utredande och verkställande organ, riksdriftbyrån,
låtit uppgöra en plan för placering av luftvärn vid kraftanläggningar.
Planen har godkänts av försvarsstaben, riksnämnden för ekonomisk
försvarsberedskap, centrala driftledningen och krigsskyddsnämnden. Kostnaderna
för de ställningar och värn jämte erforderliga förrådsbyggnader,
som nödvändiggöras av luftvärnets uppställning enligt planen, ha uppskattats
till i runt tal 5,5 miljoner kronor enligt prisläget i april 1951. Av
beloppet belöpa omkring 2,14 miljoner kronor på vattenfallsstyrelsens anläggningar.

Grupperingen av luftvärn enligt den föreliggande planen har bestämts
under beaktande uteslutande av syftet att i krig upprätthålla möjligheterna
till samköming olika kraftföretag emellan och att säkerställa kraftförsörjningen
inom respektive områden, de s. k. elblocken. Krigsskyddsnämnden
ifrågasätter om icke de för ifrågavarande luftvärn erforderliga särskilda
anordningarna äro av annan art än de skyddsåtgärder som avses i lagen
den 12 juni 1942 (nr 335) om särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar
och om således anläggningarnas ägare med stöd av samma
lag skulle kunna förpliktas att ens till någon del bekosta anordningarna i
fråga. Nämnden anser för sin del att här avsedda kostnader principiellt
sett äro av natur att böra bestridas av allmänna medel. Emellertid anser
nämnden att, då en anläggnings utrustande med luftvärn gagnar icke blott
anläggningen själv utan också de anläggningar, som överföra kraft till eller
mottager kraft från den förstnämnda anläggningen, det icke vore obilligt
att ägarna till dessa anläggningar få med 25 % deltaga i kostnaden för luftvärnsuppställningarna.

Krigsskyddsnämnden har i anslutning härtill hemställt, alt medel måtte
ställas till förfogande för utförande av ställningar och övriga anordningar
för luftvärn vid samtliga de kraftanläggningar, där enligt den åberopade
planen luftvärn vore avsett att uppställas, intill ett belopp motsvarande
75 % av den verkliga kostnaden.

Civilförsvarsstgrclscn delar krigsskyddsnämndens uppfattning att här

176

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

avsedda kostnader principiellt sett böra bestridas av allmänna medel. Då
skyddandet av landets kraftförsörjning under krig är av största betydelse
för civilförsvaret, finner civilförsvarsstyrelsen det synnerligen angeläget
att de nya ställningar m. m., som erfordras för utplacering av det för kraftanläggningarna
avsedda luftvärnet, snarast komma till utförande och att
särskilda medel härför anvisas i enlighet med krigsskyddsnämndens förslag.

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap framhåller att tryggandet
av kraftstationernas och distributionsnätets drift måste anses vara ett
riksintresse av stor betydelse. Nämnden understryker därför kraftigt betydelsen
av att förberedande åtgärder för utplacering av luftvärn enligt föreliggande
plan snarast vidtagas.

Statskontoret anser ägarna till respektive kraftanläggningar vara enligt
förenämnda lag den 12 juli 1942 (nr 335) pliktiga att svara för här avsedda
kostnader. Detta anser statskontoret jämväl bestyrkas av att, statskontoret
veterligt, de åtgärder för uppställande av luftvärnspjäser, som redan vidtagits
vid de enskilda anläggningarna, genomförts utan bidrag av statsmedel.
Statskontoret finner det också vara av praktiska hänsyn mindre
välbetänkt att i särskild ordning finansiera dessa kostnader för anläggningens
skydd. Valet av skyddsåtgärder bör enligt statskontoret icke få
bli avgörande för den enskildes ekonomiska insats. Enligt ämbetsverkets
uppfattning bör alltså något generellt medgivande om statsbidrag till ifrågavarande
arbeten icke lämnas. Skulle emellertid krigsskyddsnämnden vid
prövningen av omständigheterna i det enskilda fallet finna, att ett åläggande
för den enskilde kan anses oskäligt betungande, bör, framhåller statskontoret
vidare, möjlighet hållas öppen att lämna bidrag av statsmedel. I
sådant fall borde nämnden göra framställning härom till Kungl. Maj :t.
För ändamålet syntes ett lämpligt avvägt belopp, förslagsvis högst 500 000
kronor, böra ställas till förfogande. Vad anginge vattenfallsstyrelsens anläggningar
syntes det få ankomma på styrelsen att äska medel i vanlig
ordning.

Chefen för försvarsstaben bedömer det vara synnerligen angeläget att
här avsedda luftvärnsställningar snart komma till stånd. Försvarsstabschefen
anser några betänkligheter icke hehöva möta mot att det allmänna
härvid medverkar på sätt krigsskyddsnämnden föreslagit. Ett lösande av
frågan på det sätt statskontoret anvisat skulle på ett betänkligt sätt fördröja
avgörandet av statsbidragsfrågan och leda till att ställningarnas utförande
uppskötes avsevärd tid.

Departementschefen.

För det totala försvaret och folkförsörjningen torde det vara en angelägenhet
av största betydelse att under krig kunna i möjligaste mån skydda
landets kraftanläggningar från förstörelse genom luftanfall. De ställningar
och andra anordningar soln äro nödvändiga för att man på effektivaste

Kungl. Maj:ts proposition nr 120. 177

sätt skall kunna utnyttja härför avsett luftvärn böra därför komina till utförande
snarast möjligt.

Ifrågavarande anordningar äro av den natur, att det synes tveksamt om
lagen den 12 juni 1942 (nr 335) om särskilda skyddsåtgärder för vissa
kraftanläggningar är tillämplig å desamma. Därest så icke är fallet, föreligger
för närvarande icke någon laglig skyldighet för kraftanläggningarnas
ägare att vidtaga åtgärderna. Å andra sidan synas kraftföretagen själva
ha ett sådant direkt intresse av ett så starkt luftförsvar som möjligt att
jag icke kan förorda, att anläggningskostnaderna helt bekostas av statsmedel.
Jag föreslår i stället att kostnaderna delas lika mellan staten och
anläggningarnas ägare. Vattenfallsverket torde härvid böra behandlas på
samma sätt som enskild ägare. Då jag icke funnit anledning till erinran

mot beräkningen av här avsedda kostnader, skulle det belopp staten bör

tillskjuta för ändamålet uppgå till (5 500 000:2 =) 2 750 000 kronor. Jagföreslår
att detta belopp anvisas såsom ett särskilt reservationsanslag under
fjärde huvudtiteln för budgetåret 1952/53.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Bidrag till utförande av vissa anordningar för luftvärn
för budgetåret 1952/53 anvisa ett reservationsanslag av

2 750 000 kronor.

Sammanställning

över de i det föregående äskade anslagen ävensom de anslag under riksstatens
fjärde huvudtitel, om vilka slutliga äskanden framlagts i den i annat
sammanhang anmälda propositionen nr 51.

Anslag	I statsverkspro-positionen upp-taget belopp	Slutligt äskat belopp
Försvarets civilförvaltning: Avlöningar . .	2 850 000	2 855 000
Krigsmaterielverket: Avlöningar ...	2 825 000	2 960 000
Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar . . .	1 750 000	1 700 000
Arméförvaltningen: Avlöningar..........	1 610 000	1 610 000
Marinförvaltningen: Avlöningar ...................... Marinförvaltningen: Utrustning ock inredning av nya	710 000	710 000
lokaler.....................	—	70 000
Flygförvaltningen: Avlöningar .......	980 000	930 000
Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fi............. Armén: Ersättning till försvarets fastighetsfond: Arméns	144 100 000	143 000 000
dellond.........................	25158 000	25 357 000
Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. 11........... Marinen: Ersättning till försvarets fastighetsfond: Ma-	57 100 000	57 700 000
rinens delfond ....................	8 927 000	9 170 000
Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. ...... Flygvapnet: Ersättning till försvarets fastighetsfond:	63 650 000	63 700 000
Flygvapnets delfond ...........	15 201 000	15 217 000
Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar...........	1 660 000	1 660 000
Försvarets forskningsanstalt: Omkostnader....	350 000	350 000
Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet Försvarets forskningsanstalt: Engångsanskaffuing av viss	7 1U0 000	7 100 000
utrustning .........................	300 000	300 000
Bidrag till utförando av vissa anordningar för luftvärn Ersättning till försvarets fastighetsfond: Befästningars	—	2 750 000
delfond............................................	14 717 000	13 643 000
Summa anslagsökning	1 794 000

12—»so 52 Bihnvg till riksdagens protokoll l!)-r>2. / samt. Nr 120.

178

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

Enligt årets statsverksproposition (bil. 6, s. 244) skulle fjärde huvudtitelns
slutsumma för budgetåret 1952/53 vid bifall till vad däri föreslagits
uppgå till 1 502 963 600 kronor. Vid bifall till de här angivna förslagen
skulle slutsumman ökas med 1 794 000 kronor till 1 504 757 600 kronor.

Med bifall till vad föredragande departementschefen sålunda,
med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,
hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen, att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.

Ur protokollet:

A. Broberg.

Kungl. Maj:ts proposition nr 120.

179

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

1. Fråga om inrättande av en försvarshögskola.............................. 2

Departementschefen...................................................... 8

2. Arméns manskapsorganisation ............................................ 9

Departementschefen...................................................... 27

3. Löneställningen för förvaltare vid armén, flottan och flygvapnet........ 31

Departementschefen...................................................... 35

4. Kustartilleriets underofficerare ............................................ 36

Departementschefen...................................................... 44

5. Rationaliseringsverksamhet inom försvaret................................ 46

6. Avlöningsförmåner m. m. åt värnpliktiga ................................ 48

7. Försvarets civilförvaltning: Avlöningar.................................... 50

8. Krigsmateriel verket: Avlöningar .......................................... 54

9. Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar.................................... 56

10. Arméförvaltningen: Avlöningar............................................ 60

11. Marinförvaltningen: Avlöningar............................................ 63

12. Marinförvaltningen: Utrustning och inredning av nya lokaler .......... 66

13. Flygförvaltningen: Avlöningar ............................................ 67

14. Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl............................. 69

Departementschefen...................................................... 102

15. Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl............................. 114

Departementschefen...................................................... 138

16. Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl......................... 143

Departementschefen...................................................... 161

17. Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar.................................. 166

18. Försvarets forskningsanstalt: Omkostnader................................ 171

19. Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet ................ 173

20. Försvarets forskningsanstalt: Engångsanskaffning av viss utrustning____ 174

21. Bidrag till utförande av vissa anordningar för luftvärn ................ 175

Sammanställning................................................................ I77