Rongl. Maj ds Nåd. Proposition No 56 (Proposition 1891:56)

Rongl. Maj ds Nåd. Proposition No 56.

H:o 56.

Kongl. Maf.ts nådiga proposition till Riksdagen i fråga om
reglering af bergslagernas jernvägsaktiebolags obligationsskuld;
gifven Stockholms slott den 2 april 1891.

Med anledning af en utaf styrelsen för bergslagernas jernvägsaktiebolag
å bolagets vägnar i underdånighet gjord framställning, vill Kong!
Maj:t, under åberopande af bifogade statsrådsprotokoll öfver finansärenden
för denna dag, härmed föreslå Riksdagen att bemyndiga riksgäldskontor
att för de till nämnda bolags 5 procent obligationslån hörande
obligationer och räntekuponger, som af staten innehafvas, medgifva:

beträffande obligationslånet: att detsamma må bibehållas utelöpande
till oförändrad ränta, men genom påstämpling å obligationerna förbehåll
göras derom, att amorteringen af samma obligationslån upphör intill dess
det obligationslån för oguldna räntekuponger, om hvilket nedan förmärs,
blifvit till fullo återbetaldt; att derefter amortering af 5 procent obligationslånet
skall ega rum; samt att slutbetalning af lånet skall vara till
fullo verkstält! senast år 1920 med rätt för bolaget att redan efter ingången
af år 1900 uppsäga hela lånet till inbetalning sex månader efter
i allmänna tidningarne skedd uppsägning;

och vidkommande gäldandet af de till 5 procent obligationslånet
hörande förfallna, men icke infriade kuponger: att sådant må ske medelst
ett kupongskuldens nominella värde motsvarande 4 procent obligationslån
af den beskaffenhet, som inhemtas af det härvid under litt. A fogade
formulär till de förbindelser, som för detta lån skulle utfärdas.

Bih. till Riksd. Prof. 1891. 1 Samt. 1 Afd. 3G Höft. (No 56J.

Kongl, Maj:ts Nåd. Proposition No 56.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kongl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kongl. nåd och ynnest städse väl bevågen.

OSCAR.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 56.

Litt. A.

Formulär till förbindelse.

Serie. Kr.

Till innehafvare!! af denna skuldförbindelse betalar Bergslagernas
Jernvägs Aktiebolag senast den 15 Januari 1912 på sätt som angifves i
omstående utfästelse Kronor med fyra procent årlig ränta från den

15 Januari 1892 till dess betalning sker.

Räntan erlägges den 1 Januari och 1 Juli.

Bergslagernas Jernvägsaktiebolag förbehåller sig rätt att efter ingången
af år 1900 återbetala hela lånet sex månader efter i allmänna
tidningarne skedd uppsägning.

Göteborg den 1891.

För Bergslagernas Jernvägsaktiebolag
Dess Styrelse:

Denna skuldförbindelse utgör andel af ett den af Bergsla gernas

Jernvägsaktiebolag för inlösen af utelöpande oinfriade kuponger
tillhörande obligationslånet den 15 Januari 1874 upplagdt lån å Kronor
fördeladt i

Och har Bergslagernas Jernvägsaktiebolag beträffande nu ifrågavarande
lån gjort följande

Kongl, May.ts Nåd. Proposition N:o 56.

Utfästelse.

Bergslagernas Jernvägsaktiebolag förbinder sig härmed:
att, så länge denna skuldförbindelse är utelöpande, icke verkställa
amortering å bolagets obligationslån den 15 Januari 1874, ej heller företaga
någon utdelning till aktieegarne;

att, sedan annuiteten å Jernvägsbolagets statslån och räntan å dess
obligationslån blifvit betalda, använda öfverskottet af bolagets nettobehållning
till gäldande af räntan å denna skuldförbindelse;

att, derest dylikt öfverskott för ett eller flera år ej skulle förslå till
sistberörda räntas fulla gäldande, använda hvarje derefter följande års
öfverskott till att i främsta rummet täcka bristen i föregående års räntebetalningar; att,

med hvad af nyssnämnda öfverskott kan återstå sedan full ränta
å denna förbindelse blifvit erlagd, verkställa inlösen af de denna dag af
bolaget i utbyte mot förfallna oinfriade kuponger tillhörande berörda
obligationslån utfärdade skuldförbindelser;

att hvarje år, sådan inlösen kan ske, den 1 Juli verkställa densamma
efter inför Notarius Publicus i Göteborg den första helgfria dagen
i föregående Juni månad skedd utlottning, som omedelbart derefter kungöres
i allmänna tidningarne;

att, till säkerhet för denna skuldförbindelses behöriga fullgörande i
taka händer nedsätta i jernvägen näst efter obligationslånet intecknad förbindelse
å Kronor ;

samt att, utan afseende å hvad lag stadgar angående preskriptionstid,
fullgöra sina åtaganden på grund af denna förbindelse;

dock förbehåller Bergslagernas Jern vägsaktiebolag sig att ränta å
denna skuldförbindelse ej må utsökas, der ej visas kan att bolaget brustit
i iakttagandet af här ofvan stadgade bestämmelser om användning af
bolagets nettobehållning.

Göteborg den 1891.

För Bergslagernas Jernvägsaktiebolag
Dess Styrelse:

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 56.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
2 april 1891.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern friherre Akerhielm,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena grefve Levvenhaupt,

Statsråden: herr friherre von Otter,
herr Wennerberg,
friherre Palmstierna,
friherre von Essen,
friherre Akerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet friherre von Essen anförde
i underdånighet:

I underdånig skrifvelse den 7 nästlidne mars har styrelsen för bergslagernas
jernvägsaktiebolag gjort framställning i syfte af reglering af
bolagets obligationsskuld och dervid till en början beträffande bolagets
nuvarande affärsställning upplyst,

att bolaget för anskaffande af medel, hvilka utöfver aktiekapital och
statslån kunde för utförande af bolagets jernvägsbyggnader erfordras, den
15 januari 1874 upplagt ett obligationslån å............... kr. 36,000,000: —

6 Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 56.

deraf dock utlemnats endast ............................................. kr. 33,079,500: —

att häraf amorterats dels med
byggnadsmedel åren 1875—1881 ... kr. 502,200: —

och dels med trafikmedel......... » 3,649,500: — 4,151,700: -—

så att återstoden af utelöpande obligationer nu utgjorde kr. 28,927,800: —
att med tillgängliga medel inlösts de till obligationslånet
hörande räntekuponger till och med n:o 23,
förfallen den 15 juli 1885, hvaremot ogulden men
förfallen ränta å berörda lån för närvarande upp*

ginge till................................................................................. » 8,342,145: —

hvadan alltså hela skulden till obligationsinnehafvarne

utgjorde..................................t................................................. kr. 37,269,945:

samt att å statslånet, som ursprungligen utgjorde
5,000,000 kronor, och å hvithet annuiteten behörigen

erlagts, återstode oguldne ................................................... » 4,650,580: 37

Bolagets hela skuld belöpte sig alltså till ............ kr. 41,920,525: 37

Vidare har styrelsen till ledning för bedömande af jernvägens ränteförmåga
meddelat följande tablå, utvisande för de senast förflutna 5 åren
huru stor del af den i styrelsens årsberättelser till bolagsstämmor upptagna
nettobehållning stått till förfogande för liqvid åt fordringsegarne,
nemligen:

	I styrelsens Berättel-ser uppgifven netto-behållning	Häraf användt till rörlig materiel, för-råd, utvidgnings-arbeten m. m.	Öfverskott
1886.......................................	1,489,484	31	253,159	25	1,236,325	06
1887.......................................	1,602,650	74	155,491	84	1,447,158	90
1888.......................................	1,828,047	90	126,499	04	1,701,548	86
1889.......................................	2,125,573	31	410,508	76	1,715,064	55
1890.......................................	2,179,123	82	429,983	70	1,749,140	12

Styrelsen anför härefter, hurusom, på sätt af ofvanstående redogörelse
framginge, det, sedan byggnadsmedel ej längre kunnat användas till liqvid
åt obligationsinnehafvarne, icke varit för bolaget möjligt att, med underlåtande
af amortering, gälda, jemte annuiteten å statslånet, full ränta å

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 56. 7

obligationsskulden och än mindre att fullgöra så väl ränteliqvid som
amortering. Om nemligen kapitalamorteringen från och med år 1882
instälts och derefter öfverskottet af inkomster användts ensamt till annuitet
å statslånet och ränteliqvider för obligationslånet, hade påföljden blifvit,
att kapitalskulden för obligationslånet nu varit lika stor som vid slutet
af 1881, eller 32,577,300: — kronor, och att bolaget det oaktadt häftat
för nödlidande kuponger till belopp öfverstigande 5,000,000: — kronor.
Vid sådant förhållande hade styrelsen, särskild! med föranledande af den
låga kurs, hvartill obligationerna tidigare i den allmänna marknaden nedgått,
i afsigt att befordra äfven obligationsinnehafvarnes intresse valt sådant
liqvidationssätt, att efter omständigheterna amortering verkstälts samt
mindre eller större del af räntan guldits. Styrelsen, som noga tillsett,
att bolagets nettobehållning, såvidt den ej tagits i anspråk för den för
trafikens skötsel nödiga ökningen af rörlig materiel in. m. eller för utvidgning
af spårsystemet in. in., efter gäldande af annuiteten å statslånet
oafkortad kommit obligationsinnehafvarne till godo, skulle hafva önskat
att frågan om reglering af skulden till obligationsinnehafvarne ännu någon
tid fått anstå i afvaktan derå, att vare sig med fortsatt begagnande af
förberörda liqvidationssätt eller utan annotering men med betalning af full
ränta och minskning af kupongskulden, i den mån trafiken dertill lemnade
tillgång, vid tilltagande trafik skulle möjliggjorts betalning af bolagets
hela obligations- och ränteskuld genom ett nytt lån, hvarom aftal
då, sedan ytterligare erfarenhet om jernvägens afkastning vunnits, lättare
skulle kunnat träffas,

Emellertid hade innehafvare af obligationer, representerande betydliga
belopp, ansett tiden redan nu vara inne för reglering af obligationsskulden;
och hade, på inbjudning af skandinaviska kreditaktiebolaget och
Stockholms enskilda bank till bildande af ett konsortium för tillvaratagande
af obligationsinnehafvarnes rätt, ett sammanträde af desse hållits
i Stockholm den 14 sistlidne februari, dervid förslag till reglering af
skulden antagits och delegerade utsetts med uppdrag att verka i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med det antagna förslaget. Med föranledande
af obligationsinnehafvarnes berörda sammanslutning hade derefter extra
bolagsstämma med delegarne i jern vägsbolaget hållits den 26 förberörda
februari, dervid styrelsen bemyndigats dels att å bolagets vägnar med
full laga verkan vidtaga alla de åtgärder, som kunde anses vara erforderliga
för åstadkommande af reglering och konsolidering af bolagets skulder
i öfverensstämmelse med de derför vid obligationsinnehafvarnes möte an -

Kongl. Mai ds Nåd. Proposition N:o 56.

tagna grunder vare sig utan ändring eller med de förändringar och modifikationer
deri, som styrelsen för vinnande af nyssnämnda ändamål
kunde finna lämpligt att å bolagets vägnar medgifva, dels ock — för
det fall att uppgörelse i enlighet med de antagna grunderna icke kunde
komma till stånd — att å bolagets vägnar med full laga verkan vidtaga
alla erforderliga åtgärder för åstadkommande af reglering och kon o

o o O O

solidering af bolagets skulder efter andra mer eller mindre skiljaktiga
grunder, som af styrelsen kunde finnas lämpliga.

Sedan emellertid obligationsinnehafvare, representerande betydliga belopp,
i en till delegerade ingifven skrift förklarat sig icke kunna biträda
det vid sammanträdet den 14 sistlidne februari uppgjorda förslag till
reglering af bolagets obligationsskuld, samt delegerade i anledning deraf,
och då en likartad uppfattning gjort sig gällande äfven pa andra håll
bland obligationsinnehafvarne, funnit det vara ändamålslöst att vidare afhandla
frågan på grund af de vid merberörda sammanträde uttalade åsigter,
hemställer nu styrelsen, med anslutning till ett af delegerade framstäldt
förslag, att Eders Kongl. Maj:t täcktes till nu församlade Riksdag i nåder
aflåta proposition om uppdrag för riksgäldskontoret att för de till bolagets
obligationslån hörande obligationer och räntekuponger, som af staten innehades,
medgifva:

beträffande obligationslånet: att detsamma finge bibehållas utelöpande
till oförändrad ränta, men genom påstämpling å obligationerna förbehåll
göras derom, att amorteringen af samma obligationslån upphörde intill
dess det obligationslån för oguldna räntekuponger, om hvilket här nedan
förmärs, blifvit till fullo återbetaldt; att derefter amortoring utaf
5 procent obligationslånet skulle ega ruin, sedan aktieegarne förut undfått
intill 5 procent ränta, men att slutbetalning af lånet skulle vara till
fullo verkstad! senast år 1920 med rätt för bolaget att redan efter ingången
af år 1900 uppsäga hela lånet till inbetalning sex månader efter
i allmänna tidningarne skedd uppsägning; och

vidkommande gäldandet af de till 5 procent lånet hörande förfallna
men icke infriade kuponger: att sådant finge ske medelst ett kupongskuldens
nominella värde motsvarande 4 procent obligationslån af den beskaffenhet,
som inhemtades af ett vid skrifvelsen fogadt formulär till de förbindelser,
som för detta lån skulle utfärdas;

och uttalar styrelsen sin förhoppning att på detta sätt kunna bevara
och framdeles för bolagets delegare göra fruktbärande det betydande, till
nära 14,000,000 kronor uppgående aktiekapital, som blifvit nedlagdt i bo -

Kongl. Mag ris Nåd. Proposition No 56.

lagets för hela riket högst nyttiga jernvägsföretag, som sannolikt utan
denna stora uppoffring af kommuner och enskilde först i eu aflägsen framtid
skulle kommit till stånd, hvarjemte styrelsen i det skede, hvari frågan
om konsolidering af bolagets obligationsskuld numera kommit, anser att
det nu framlagda förslaget har utsigt att vinna den erforderliga anslutningen
af obligationsinnehafvarne under förutsättning, att det biträdes äfven
af staten för dess betydande del af ifrågavarande lån.

Sedan Eders Kongl. Maj:t genom nådig remiss lemnat fullmägtige i
riksgäldskontoret tillfälle att yttra sig öfver ifrågavarande framställning
hafva fullmägtige den 16 nästlidne mars afgifvit underdånigt utlåtande i
ämnet och dervid till en början erinrat, hurusom Eders Kongl. Maj:t den 26
september 1871 beviljat åtskilliga personer koncession å fem olika jernvägsanläggningar
och deribland:

l:o från staden Falun till Ludvika station å Vessman—Barkens
jernväg;

2:o från Ludvika eller annan tjenlig punkt å Frövi—Ludvika-banan
till Kihls station å nordvestra stambanan; och

3:a från Kihl vester om sjön Venern till Göteborg.

Härjemte behagade Eders Kongl. Maj:t, på det att utförandet af den
för bergsbrukets befordrande och utveckling vigtiga jernvägslinien från
Ludvika eller annan lämplig plats å Frövi—Ludvika-banan till Kihl måtte
vara betryggadt jemväl, i den händelse, att koncessionsinnehafvarne icke
komme att utföra företaget i dess helhet, i resolutionen tillförsäkra det
aktiebolag, som bildat sig för anläggning af nyssberörda jernväg från
Ludvika eller annan lämplig plats å Frövi—Ludvika-banan till Kihl, att af
de 10,000,000 riksdaler, 1871 års lagtima Riksdag stält till Eders Kongl.
Maj:ts disposition för understödjande af enskilda jernvägsanläggningar, undfå
försträckning till belopp, motsvarande två tredjedelar af de enligt kostnadsförslag,
som Eders Kongl. Maj:t faststälde, för anläggningen beräknade
kostnader, dock ej öfverstigande 5,000,000 riksdaler.

Sedan Eders Kongl. Maj:t derefter den 26 januari 1872 faststält ordning
för bergslagernas jernvägsaktiebolag, å hvilket bolag, bildadt i ändamål
att tillvägabringa och bedrifva de genom berörda resolution koncessionerade
jernvägslinier, ej mindre innehafvande af koncessionerna till anläggning
af dessa jernvägslinier än äfven det i resolutionen omförmälda,
under benämning Vermlands bergslagsbanas aktiebolag bildade bolag öfverlåtit
alla de genom samma resolution beviljade rättigheter och förmåner,
anhöll bergslagernas jernvägsaktiebolag, under anförande hurusom bolaget
Bih. till Riksd. Prof. 1891. 1 Sami. 1 Afd. 86 Höft. 2

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 56.

vore ur stånd att, utan undfående af försträckning från staten, utföra
ifrågavarande jernvägsföretag i dess helhet, att Eders Kongl. Maj:t täcktes
bestämma de vilkor, under hvilka den tillförsäkrade försträckningen skulle
komma bolaget till del och få af bolaget lyftas.

Med anledning häraf fann Eders Kongl. Maj:t, enlig nådigt bref den
1 november 1872, godt att af 1871 års fond för låneunderstöd till enskilda
jernvägar åt bergslagernas jernvägsaktiebolag anvisa ett belopp af
5,000,000 riksdaler för anläggning af jernvägen från Ludvika till Kihls
station å nordvestra stambanan.

A detta lån, hvars sista andel från riksgäldskontoret utbetalades den
1 juli 1876 och hvarför Riksgäldskontoret såsom säkerhet innehar inteckning
med främsta betalningsrätt i bergslagernas jernvägsaktiebolags hela
jernväg från Falun till Göteborg, återstår oguldet ett belopp af 4,650,580
kronor 37 öre jemte derå löpande 5 procent ränta från den 31 december
1890.

För anskaffande af erforderliga medel utöfver inbetaldt aktiekapital
och berörda statslån till utförande af de jernvägar, hvarå bolaget förvärfvat
koncession, hade bolaget den 15 januari 1874 upplagt ett med 5
procent årlig, halfårsvis förfallande ränta löpande obligationslån å 36,000,000
kronor. Med förmälan att ett konsortium af in- och utländska banker och
bankirer af detta lån öfvertagit obligationer till ett belopp af 29,000,000
kronor efter en kurs af 90 procent, hvaremot bolaget sjelft tills vidare
reserverat obligationer å 7,000,000 kronor, för hvilket belopp deltagare
i lånet icke kunnat vinnas, samt att den inom landet allt knappare tillgången
på ledigt kapital för bolaget omöjliggjort placeringen af nyssnämnda
återstående del af obligationslånet, anhöll bolagets styrelse, som icke funnit
någon annan utväg att kunna genomföra företaget, i en till Eders Kongl.
Maj:t den 31 december 1877 ingifven skrift om Eders Kongl. Maj:ts
medverkan för undfående af låneunderstöd af allmänna medel.

På framställning af Eders Kongl. Maj:t beslöt 1878 års Riksdag att
på vissa vilkor, som bolaget sedermera uppfylt, skulle för statsverkets
räkning få inköpas af bolaget utfärdade till dess upplagda obligationslån
å 36,000,000 kronor hörande obligationer å 6,753,600 kronor efter en
kurs af 90 procent å nominella beloppet, motsvarade 6,078,240 kronor.
Till följd af detta Riksdagens beslut hade riksgäldskontoret under åren
1878 och 1879 förvärfvat 6,753,600 kronor i obligationer af berörda lån,
för hvilket bergslagernas jernväg vore intecknad med rätt näst efter det
bolaget beviljade statslånet å ursprungligen 5,000,000 kronor. Af de

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 56.

utaf staten sålunda öfvertagna obligationerna hade emellertid utlottats och
af bolaget till och med den 15 januari innevarande år infriats ett belopp
af 765,000 kronor, så att riksgäldskontorets fordran i obligationer för
närvarande utgjorde 5,988,600 kronor, hvilket belopp i inköp kostat
5,889,740 kronor. Deremot hade bolaget icke förmått fullgöra stadgade
ränteliqvider å obligationslånet. Den sista af bolaget inlösta halfårskupongen
hade förfallit den 15 juli 1885, hvadan elfva derefter förfallna kuponger
ännu återstode oinlösta. Af dessa kuponger innehade riksgäldskontoret
ett belopp af 1,718,145 kronor, då följaktligen riksgäldskontorets
hela fordran hos bolaget på grund af öfvertagna obligationer uppginge
till 7,706,745 kronor jemte från den 15 sistlidne januari upplupen, icke
förfallen ränta efter 5 procent för år å 5,988,600 kronor.

Då bergslagernas jernvägsaktiebolag nu syntes kunna utan olägenhet
fullgöra ränteliqvider na å obligationslånet, hade innevarande års Riksdag
uppdragit åt fullmägtige att, på sätt fullmägtige kunde pröfva lämpligt,
tillse, att bolagets styrelse i främsta rummet erlade förfallen och hädanefter
förfallande ränta å bolagets obligationsskuld till riksgäldskontor och
först sedan räntan blifvit vederbörligen gulden verkstälde amortering derå.

Af det vid styrelsens nu ifrågavarande underdåniga ansökning fogade
formulär till de förbindelser, hvilka skulle af bolaget utfärdas för att
lemnas i utbyte mot förfallna oinfriade kuponger, tillhörande ofvan berörda
obligationslån, framginge, att bolaget ville utfästa sig att, så länge
någon dylik skuldförbindelse vore utelöpande, icke verkställa amortering
å bolagets obligationslån af den 15 januari 1874 och icke heller företaga
någon utdelning till aktieegarne. I detta hänseende stode styrelsens förslag
till reglering af bolagets obligationsskuld i öfverensstämmelse med
Riksdagens nyssnämnda beslut. Fullmägtige hade derför icke något att
anmärka emot den grund, hvarpå omförmälda förslag vore bygdt.

Enligt förslaget skulle det lån, som vore afsedt att träda i stället
för bolagets kupongskuld, löpa med 4 procent årlig ränta. Då obligationsinnehafvarne
icke vore lagligen berättigade till ränta å förfallna oinlösta
kuponger, syntes i jemförelse med det af bolaget iakttagna förfaringssätt
beträffande liqviden af dess obligationsskuld den erbjudna räntegodtgörelsen
innebära en oomtvistlig fördel för innehafvarne af bolagets obligationer
och sådana förfallna kuponger, som tillhörde redan infriade obligationer.

Emot den i förslaget intagna bestämmelsen att, sedan det ifrågasatta
4 procent lånet blifvit återbetaldt, amortering af 5 procent obligations -

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 56.

lånet skulle ega rum först sedan aktieegarne undfått intill 5 procent
ränta, hade fullmägtige deremot ansett sig böra erinra, att en sådan bestämmelse
skulle åt aktieegarne inrymma en förmån, som stode i uppenbar
strid med innehållet af de utaf bolaget utfärdade 5 procent obligationerna.
I den å dessa obligationer aftryckta del af det om lånet upprättade kontrakt
funnes nemligen stadgadt, att bolagets behållna årsinkomster och alla
disponibla tillgångar i öfrigt skulle i främsta rummet användas till liqviderande,
näst efter annuiteten å statslånet, af ränta och amortering å nu ifrågavarande
lån, i följd hvaraf någon utdelning å aktierna i bolaget icke finge
ega rum, förr än den förfallna räntan och amorteringen blifvit guldna. Då
bolaget, om föreliggande förslag bifölles ocli kupongskulden således blefve
förvandlad till ett 4 procent lån på omkring 8,000,000 kronor, skulle få
vidkännas en årlig amorterings- och ränteutgift af mer än 2,000,000
kronor, innan amorteringen af 5 procent lånet finge vidtaga, skulle emellertid
äfven i lyckligaste fall den aktieegarne tillkommande ränta, hvarom
nu vore fråga, icke kunna utfalla, förr än en jemförelsevis lång tid förflutit.
Ett medgifvande af omförmälda art synes fullmägtige dessutom
mindre välbetänkt, enär det skulle kunna befaras, att deruti måhända
kornme att för delegarne i bolaget ligga en frestelse att för ernående af
den fördel, för hvilken medgifvandet öppnade utsigt, skänka mindre omtanke
åt banans och materielens underhåll.

Ehuru den enligt förslaget bolaget förbehållna rättighet att efter
ingången af år 1900 återbetala sitt nuvarande obligationslån icke egde
något stöd i lydelsen af de till detta lån hörande obligationer, syntes likväl
tillräcklig anledning saknas att från riksgäldskontorets sida motsätta sig
den af bolaget önskade konverteringsrätten, hvarom numera vid afslutandet
af obligationslån förbehåll allmänt gjordes. Det vore emellertid enligt
fullmägtiges mening utan tvifvel fördelaktigt för riksgäldskontoret, om
konverteringstiden, som, i händelse af bifall till förslaget, komme att
inträda, då enligt amorteringsplanen omkring en tredjedel af lånet skulle
vara återbetald, blefve framflyttad till en något senare tidpunkt.

, Fullmägtige hade ansett sig jemväl böra fästa uppmärksamhet derpå,
att det skulle kunna ifrågasättas, huruvida icke för antagandet af ifrågavarande
förslag, hvilket torde få anses medföra afsevärda fördelar för
bolaget, från statens sida borde uppställas samma fordran, som 1886 års
Riksdag gjorde till vilkor för åtnjutandet af den vid nämnda riksdag
beviljade nedsättning i räntan å lånen till enskilda jernvägar — af hvilken
räntenedsättning bergslagernas jernvägsaktiebolag icke begagnade sig —

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 56.

eller att bolaget skulle vara underkastadt de jemkningar i erhållna koncessionsvilkor
eller andra af Eders Kongl. Maj:t gifna bestämmelser, hvilka
Eders Kongl. Maj:t, ur statens och det allmännas synpunkt samt för åstadkommande
af närmare öfverensstämmelse med de under senare tid gifna
koncessioner, funne skäl att föreskrifva. Enligt hvad fullrnägtige inhemtat,
saknade koncessionen å bergslagernas jernväg åtskilliga ur berörda synpunkt
vigtiga bestämmelser, under det att åter andra vore i väsentliga
stycken olika dem, som numera meddelades.

Med afseende å de uppoffringar, delegarne i bolaget fått vidkännas
för åstadkommande af ifrågavarande, för det allmänna vigtiga trafikförbindelse,
syntes emellertid fullrnägtige hvad fullrnägtige anfört rörande det
af bolagets styrelse nu framlagda förslag till reglering af bolagets obligationsskuld
likväl icke, derest öfriga obligationsinnehafvare inginge på detsamma,
böra utgöra hinder för antagande äfven från statens sida af förslaget
med undantag dock af den deri förekommande bestämmelsen om
aktieegarnes rätt till 5 procent ränta eller rättare sagdt utdelning, innan
amortering å bolagets nuvarande obligationslån finge ega rum.

Sedan styrelsen för bergslagernas jernvägsaktiebolag lemnats tillfälle
att inkomma med underdånigt yttrande i anledning af det utaf fullmägtige
i riksgäldskontoret afgifna utlåtande, har styrelsen anfört, att jernvägsaktiebolaget
å sin sida underkastade sig, att den i delegerades för
obligationsinnehafvarne af bolaget antagna förslag ingående bestämmelse
om rätt för aktieegarne till ränta eller utdelning, innan vidare amortering
å bolagets nuvarande obligationslån finge ega rum, må bortfalla.

Bland de af bolaget från statens sida äskade medgifvanden är den
föreslagna rätten att efter ingången af år 1900 till återbetalning uppsäga
hela 5 procent obligationslånet utan tvifvel det vigtigaste. Fullrnägtige
i riksgäldskontoret hafva också, utan att likväl bestämdt motsätta sig
förslaget i denna del, antydt, att det vore fördelaktigt för riksgäldskontoret,
om konverteringstiden blefve framflyttad till en något senare tidpunkt.
Ehuru detta naturligtvis icke kan bestridas, bör man likväl icke
förbise, att statens lånetransaktioner med bolaget icke varit förenade med
någon uppoffring. Sålunda har staten å det bolaget år 1872 beviljade
lån å 5,000,000 kronor uppburit och kommer alltjemt att uppbära ränta
efter 5 procent, hvilken ränta betydligt öfverstiger statens egen nuvarande
upplåningsränta. Likaledes hafva de af staten åren 1878 och 1879 efter
en kurs af 90 procent af bolaget inköpta obligationerna å sammanlagdt

Kongl. Maj:ts Nåd, Proposition No 56.

6,753,600 kronor intill flen 15 juli 1885 lemnat 5 .procent ränta å nominella
beloppet, och skulle enligt förslaget staten, jemte godtgörelse för
den hittills förfallna, men icke godtgjorda räntan, äfven hädanefter intill
konverteringstiden åtnjuta enahanda ränta å nyssnämnda belopp. Härtill
kommer att staten äfven så till vida på obligationslånet skördat vinst, att
af de ä 90 procent inköpta obligationerna hittills utlottats ett belopp af
765,000 kronor. Med afseende härå och då aktieegarne, hvilka med betydliga
egna uppoffringar bragt stora bergslagsbanan till stånd, härigenom
beredt väsentliga fördelar åt en stor del af landet, anser jag mig ega skäl
att tillstyrka bifall till bolagets framställning i denna del.

Hvad åter beträffar bolagets förslag om uppläggande af ett 4 procent
obligationslån till täckande af obligationsinnehafvarnes fordran för icke
liqviderade räntekuponger, af hvilka riksgäldskontoret innehar ett belopp
af 1,718,145 kronor, finner jag lika med fullmägtige, att detta erbjudande
för staten innebär eu väsentlig fördel och att detsamma derför bör antagas.
Amorteringen af detta lån kan äfven under de lyckligaste förhållanden
icke vara fullbordad till år 1900, då konverteringen af 5 procent
obligationslånet skulle få ske, och den af bolaget begärda rätten att åt
aktieegarne lemna 5 procent ränta, innan amortering af nyssnämnda lån
egde rum, synes derför endast innefatta en skenbar fördel, af hvilken
bolaget, äfven om densamma beviljades, ej lärer komma att begagna sig.
Då bolaget emellertid förklarat sig vilja låta förslaget i denna del falla,
har jag intet att erinra vid fullmägtiges hemställan om uteslutande af
den ifrågasatta bestämmelsen.

Slutligen hafva fullmägtige ansett det kunna ifrågasättas, huruvida
icke såsom vilkor för de ifrågastälda medgifvandena från statens sida borde
uppställas skyldighet för bolaget att underkasta sig vissa jemkningar i de
erhållna koncessionsvilkoren. Med anledning häraf tillåter jag mig likväl
erinra, att, då staten beträffande de nu ifrågavarande, af staten inköpta
obligationerna icke kan sägas stå i annat förhållande till bolaget än hvarje
annan obligationsinnehafvare, skäl icke synas mig vara för handen att till
detta förhållande utsträcka tillämpningen af vilkor, hvilka med skäl kunna
uppställas, då fråga är om förändringar beträffande de för befrämjande af
enskilda jernvägsanläggningar utlemnade statslån.

Åberopande hvad jag nu anfört, hemställer jag i underdånighet, att
Eders Kongl. Maj:t täcktes i nådig proposition föreslå Riksdagen att bemyndiga
riksgäldskontoret att för de till bergslagernas jernvägsaktiebolags

Kongl. Mcij:ts Nåd. Proposition No 56.

5 procent obligationslån hörande obligationer och räntekuponger, som af
staten innehafvas, medgifva:

beträffande obligationslånet: att detsamma må bibehållas utelöpande
till oförändrad ränta, men genom påstämpling å obligationerna förbehåll
göras derom, att amorteringen af samma obligationslån upphör intill dess
det obligationslån för oguldna räntekuponger, om hvilket nedan förmäles,
blifvit till fullo återbetaldt; att derefter amortering af 5 procent obligationslånet
skall esa rum; samt att slutbetalning af lånet skall vara till
fullo verkstäld senast år 1920 med rätt för bolaget att redan efter ingången
af år 1900 uppsäga hela lånet till inbetalning sex månader efter
i allmänna tidningarna skedd uppsägning;

och vidkommande gäldandet af de till 5 procent obligationslånet
hörande förfallna, nu icke infriade kuponger: att sådant må ske medelst
ett kupongskuldens nominella värde motsvarande 4 procent obligationslån
af den beskaffenhet, som inhemtas af det vid bolagets skrifvelse fogade
formulär till de förbindelser, som för detta lån skulle utfärdas, hvilket
formulär torde få under litt. — — biläggas dagens protokoll.»

Hvad föredragande departementschefen sålunda yttrat och hemstält,
deruti statsrådets öfriga ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t Konungen
gilla och bifalla; och skulle nådig proposition till Riksdagen aflåtas af den
lydelse, bilagan litt. — — vid detta protokoll utvisar.

Ex protocollo
Hugo Mahn.