Reviderat protokoll om förbud mot eller restriktioner i användningen av minor, försåt och andra anordningar av den 3 maj 1996

Proposition 1996/97:145

Regeringens proposition
1996/97:145

Reviderat protokoll om förbud mot eller restriktioner
i användningen av minor, försåt och andra
anordningar av den 3 maj 1996

Prop.

1996/97:145

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 6 mars 1997

Lena Hjelm- Wallén

Pierre Schori

(Utrikesdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner ett reviderat protokoll
(II) om förbud mot eller restriktioner i användningen av minor, försåt och
andra anordningar av den 3 maj 1996 till konvention om förbud mot eller
inskränkningar i användningen av vissa konventionella vapen som kan
anses ytterst skadebringande eller ha urskillningslösa verkningar (1980
års vapenkonvention).

I det reviderade protokollet utsträcks dess tillämpning till interna
konflikter. Protokollet innehåller förbud mot användningen av icke-
detekterbara truppminor och detekteringsskydd. I protokollet ställs krav
på självförstöring och självdesaktivering för avståndsutlagda truppminor
och för truppminor som inte är inhägnade och bevakade. Parterna åtar sig
också restriktioner vad avser användningen av avståndsutlagda minor, så
att de antingen självförstörs eller självneutraliseras samt
sj älvdesakti veras.

Vidare innehåller protokollet ett förbud mot varje överföring av icke-
detekterbara truppminor. Övrig överlåtelse, import och export, av andra
minor begränsas. Varje part i en konflikt åläggs att röja de minfält eller
mineringar som denne lägger ut. Skyddet mot verkningar av minor
förstärks för bl.a. Förenta nationernas fredsbevarande styrkor och
humanitära operationer, Röda korsets internationella kommittés och
andra humanitära organisationers operationer.

1 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 145

Parterna åtar sig att kriminalisera överträdelser mot protokollets Prop. 1996/97:145
bestämmelser avseende användningen av minor, försåt och andra
anordningar. Vidare åtar de sig att hålla årliga konsultationer om
protokollets tillämpning.

Innehållsförteckning

Prop. 1996/97:145

1 Förslag till riksdagen............................................................................ 5

2 Ärendet och dess beredning.................................................................. 5

3 Bakgrund.............................................................................................. 5

3.1 1980 års vapenkonvention........................................................... 7

4 Innehållet i det reviderade protokollet.................................................. 8

4.1 Tillämpningsområde.................................................................... 8

4.2 Definitioner................................................................................. 9

4.3 Allmänna regler och restriktioner för minor,

försåt och andra anordningar....................................................... 10

4.4 Truppminor..................................................................................11

4.4.1 Förbud mot icke-detekterbara truppminor.......................11

4.4.2 Övergångsbestämmelser för

detekterbarhetskravet.......................................................11

4.5 Avståndsutlagda minor................................................................12

4.5.1 Avståndsutlagda minor....................................................12

4.5.2 Avståndsutlagda minor, andra än truppminor..................12

4.5.3 Avståndsutlagda truppminor............................................13

4.5.4 Övergångsbestämmelser för krav på självförstöring

och desaktivering av truppminor.....................................13

4.6 Överföring..................................................................................14

4.7 Försåt och andra anordningar......................................................14

4.8 Upprättandet av protokoll och minkartor....................................15

4.9 Tekniskt bistånd..........................................................................16

4.10 Skydd för Förenta nationernas fredsbevarande

verksamhet och andra humanitära insatser..................................16

4.11 Konsultationer om protokollets efterlevnad................................18

4.12 Överträdelse av protokollets bestämmelser.................................18

5 Protokollet och svenska förhållanden...................................................19

Prop. 1996/97:145

6 Godkännande av protokollet................................................................22

Bilaga Protokoll om förbud mot eller restriktioner i användningen av
minor, försåt och andra anordningar reviderat den 3 maj 1996 tillägg till
konventionen om förbud mot eller inskränkningar i användningen av
vissa konventionella vapen som kan anses ytterst skadebringande eller ha
urskillningslösa verkningar.........................................................................25

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 mars 1997.....................46

1 Förslag till riksdagen

Prop. 1996/97:145

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner den 3 maj 1996
reviderade protokoll II om förbud mot eller restriktioner i användningen
av minor, försåt eller andra anordningar till 1980 års vapenkonvention
(SÖ 1982:27), med de förklaringar och tillkännagivanden som regeringen
förordat.

2 Ärendet och dess beredning

På en begäran av konventionsstatema, vilken bekräftats av Förenta
nationernas generalförsamling i resolution 48/79, sammankallade
generalsekreteraren, i sin egenskap av depositarie, en konferens för
granskning och ändringar av 1980 års vapenkonvention. 1 enlighet med
resolutionen bestämdes att gransknings- och ändringskonferensen
(granskningskonferensen) skulle förberedas av regeringsexperter.
Expertgruppen sammanträdde vid fyra tillfällen i Geneve under åren
1994 och 1995. Granskningskonferensen sammanträdde vid tre tillfallen;
den 25 september-13 oktober 1995 i Wien samt den 15-19 januari 1996
och den 22 april-3 maj 1996 i Geneve. Konferensen antog det reviderade
protokollet II den 3 maj 1996. Förenta nationernas generalförsamling
antog den 10 december 1996 resolution 51/49 om 1980 års
vapenkonvention, i vilken staterna bl.a. uppmanas att så snart som
möjligt tillträda konventionen och dess reviderade protokoll II.
Protokollet träder i kraft efter det att tjugo stater har lämnat sitt samtycke
till att bli bundna av det. Det reviderade protokollet beräknas träda i kraft
under år 1997.

Berörda myndigheter och enskilda organisationer har deltagit och yttrat
sig under förhandlingsarbetet. Under utarbetandet av propositionen har
Försvarsmakten och Överbefälhavaren beretts tillfälle att lämna
synpunkter. Mot denna bakgrund har ett remissförfarande inte ansetts
behövligt.

Avtalet i svensk och engelsk text fogas som bilaga till propositionen.

3 Bakgrund

Strävanden att folkrättsligt reglera användningen av vissa vapen är av
gammalt datum.

I S:t Petersburgs-deklarationen introducerades år 1868 ett förbud mot
explosivkulor med mindre vikt än 400 gram. I företalet slås fast att “det
enda legitima mål staterna må uppställa under krig är försvagandet av
fiendens militära krafter”. För att uppnå detta anses det tillräckligt att
försätta största möjliga antal fiendesoldater ur stridbart skick. På den
första fredskonferensen i Haag år 1899 antogs en deklaration angående
förbud mot användning av kulor som lätt utvidgar sig eller tillplattas i

kroppen s.k. dum-dum kulor. Sverige utfärdade deklarationen som lag
(1900:76) Internationella överenskommelser, afslutade vid
fredskonferensen i Haag. Den IV Haagkonventionen från år 1907,
Lantkrigsreglementet, reglerar framförallt soldaternas uppträdande på
slagfältet. I dess artikel 22 stadgas att de krigförande inte har oinskränkt
frihet i valet av medel att skada motståndaren och i dess artikel 23
forbjuds användningen av gifter eller förgiftade vapen samt av vapen,
projektiler eller ämnen som är ägnade att förorsaka onödigt lidande.
Sverige utfärdade konventionen som lag (1910:153) Internationella
överenskommelser, afslutade vid andra fredskonferensen i Haag. År 1925
antogs ett protokoll rörande förbud mot användande i krig av kvävande,
giftiga eller liknande gaser samt bakteriologiska stridsmedel, det s.k.
Genéve-protokollet. Sverige ratificerade protokollet år 1930 (SÖ
1930:27).

Efter andra världskriget sammankallades år 1949 en internationell
konferens för att bl.a. förbättra skyddet för sårade och sjuka till lands och
till sjöss, krigsfångar och civilbefolkningen i ockuperade områden. Vid
denna konferens antogs den 12 augusti 1949 fyra konventioner
(Genévekonventionema). Sverige ratificerade år 1953 de fyra
Genévekonventionema om skydd for krigets offer (SÖ 1953:14-17). Det
dröjde till år 1977 innan en diplomatkonferens ånyo antog en konvention
som berörde användningen av vissa vapen i väpnade konflikter. Den 8
juni 1977 antogs två tilläggsprotokoll till Genévekonventionema
angående skydd för krigets offer. Det första tilläggsprotokollet (protokoll
I) avser internationella konflikter och det andra tilläggsprotokollet
(protokoll II) reglerar interna konflikter.

Det grundläggande skyddet för civilbefolkningen förstärktes i
protokoll I. I dess artikel 35 bekräftas förbudet att använda vapen,
projektiler och material av sådan beskaffenhet att de förorsakar
överflödig skada eller onödigt lidande. Artikel 36 stadgar att varje stat är
skyldig att pröva huruvida ett nytt vapen eller stridsmedel eller en ny
stridsmetod har effekter, som står i strid med folkrättens regler. I artikel
51 förbjuds urskillningslösa attacker. Attacker mot militära mål måste
begränsas eller undvikas, om anfallens mihtära betydelse inte står i
proportion till de risker som civilbefolkningen utsätts för, den s.k.
proportionalitetsprincipen. Denna innebär bl.a. att ett antal skarpt
avgränsade och tydliga militära mål belägna i en stad, i en by eller i annat
område med en liknande koncentration av civila inte far betraktas som ett
enda militärt mål. Sverige ratificerade år 1979 de båda
tilläggsprotokollen (SÖ 1979:22-23).

Vid 1977 års konferens antogs inga restriktioner eller förbud avseende
användningen av särskilda vapenkategorier. Som uppföljning beslöt
Förenta nationerna vid denna tidpunkt att sammankalla till en ny
diplomatkonferens om förbud mot eller begränsningar i användningen av
urskillningslösa eller särskilt skadebringande konventionella vapen.
Diplomatkonferensens slutakt antogs den 10 oktober 1980.

Prop. 1996/97:145

3.1 1980 års vapenkonvention

1980 års konvention om forbud mot eller inskränkningar i
användningen av vissa konventionella vapen som kan anses ytterst
skadebringande eller ha urskillningslösa verkningar (1980 års
vapenkonvention) är avsedd att i första hand minska civilbefolkningens
lidande och begränsa krigets offer i konflikter. Sverige beslutade att
ratificera konventionen den 24 juni 1982 (prop. 1981/82: 206, SÖ
1982:27). Konventionen är en ramkonvention till vilken har fogats fyra
protokoll. Den trädde i kraft år 1983. Vid antagandet fanns tre protokoll
till konventionen: ett protokoll om icke-detekterbara fragment (protokoll
I), ett protokoll om förbud mot eller restriktioner i användningen av
minor, försåtvapen och andra anordningar (protokoll II) och ett protokoll
om förbud mot eller restriktioner i användningen av brandvapen
(protokoll III).

Konferensen om granskning och ändring av vapenkonventionen och
protokoll II (granskningskonferensen) sammankallades under artikel 8
(3) (a) av ramkonventionen, som möjliggör för konventionsstatema att
granska tillämpningen av konventionen och dess bifogade protokoll samt
anta ändringar i dessa. Därigenom kunde ett nytt protokoll om
synförstörande laservapen antas. Den 13 oktober 1995 antogs ett fjärde
protokoll; Protokoll om synförstörande laservapen (protokoll IV) (prop.
1995/96:210). Sverige ratificerade protokollet den 5 december 1996.
Ytterligare förbud och inskränkningar i användningen av andra
vapentyper kan antas genom att nya protokoll fogas till konventionen.
Vart och ett av protokollen träder i kraft sex månader efter den dag då
tjugo stater har meddelat sitt samtycke till att vara bundna av det.

I granskningskonferensen deltog 51 medlemsstater, 36
observatörsstater och 70 enskilda organisationer. Konferensens
ordförande var ambassadör Johan Molander, Sverige.

Sverige har sedan år 1994 verkat för ett internationellt totalförbud mot
truppminor, vilket omfattar förbud mot användning, export, lagring och
produktion. Riksdagens utrikesutskott framhöll då att ett internationellt
totalförbud utgör den enda verkliga lösningen på det humanitära problem
användningen av minor ger upphov till (bet.l993/94:UU19).

Under granskningskonferensen anslöt sig allt fler länder till ett
totalförbud mot truppminor. Vid antagande av protokollet hade antalet
stater som sade sig stödja ett totalförbud vuxit till närmare 40. Samtidigt
hävdade ett flertal länder mycket starkt behovet av att fortsatt få använda
minor som försvarsvapen. Meningsmotsättningarna mellan
medlemsstaterna kom således att växa under förhandlingens gång.
Motståndet mot att förbjuda användningen av minor som ett legitimt
försvarsvapen var betydande bl.a. bland de minproducerande staterna,
stater som gränsar till stormakter eller med potentiella konflikthärdar i
sitt närområde. Ingen av de permanenta medlemmarna i Förenta
nationernas säkerhetsråd var heller beredd att ansluta sig till ett
totalförbud. Förenta staterna, Storbritannien och Frankrike drev längre
gående förbud av truppminors användning än vad Ryssland och Kina var

Prop. 1996/97:145

beredda att acceptera. De senare ansåg att det var tillräckligt med mer
långtgående inskränkningar i användningen av truppminor samt förbud
mot export av dessa för att tillgodose de humanitära intressena.

Konventionsstatema enades om bl.a. att förbjuda användningen och
överföring av icke-detetekterbara truppminor, mer omfattande
inskränkningar i användningen av minor och bättre skydd för t.ex.
Förenta nationernas insatser.

Ett antal länder föreslog att ett rapporterings eller inspektionssystem
skulle införas för att kontrollera efterlevnaden av protokollets förbud mot
användning av vissa minor. Flertalet utvecklingsländer motsatte sig ett
sådant system. Som kompromiss beslöts att årliga konsultationer skulle
ske mellan konventionsstatema kring tillämpningen och efterlevnaden av
protokollet.

Konventionsstatema kunde enas om att brott mot protokollets
bestämmelser angående användning av minor, försåt och andra
anordningar skulle kriminaliseras och var att jämställa med folkrättsbrott.

Det är mot denna bakgrund som de ytterligare begränsningarna i
användningen och förbud av vissa typer av minor som nu införts i det
reviderade protokollet bör bedömas. Det reviderade protokollet kommer
om det tillämpas i varje typ av konflikt att nedbringa antalet minoffer och
bör ses som en framgång för den humanitära rätten. Det är av vikt att
protokollet får en universell anslutning och en så vid tillämpning som
möjligt.

Prop. 1996/97:145

4 Innehållet i det reviderade protokollet

Protokollet består av fjorton artiklar och en teknisk bilaga. Det innehåller
förbud och restriktioner i användningen av minor, försåt och andra
anordningar. Protokollet är tillämpligt på vapen som används i landkrig.
Sjöminor regleras inte i protokollet.

4.1 Tillämpningsområde

I artikel 1 anges protokollets tillämpningsområde. Till skillnad från
ramkonventionen, som enbart är tillämplig i internationella konflikter,
skall protokollet tillämpas i såväl internationella som interna konflikter.
Det är tillämpligt i varje väpnad konflikt där två eller flera av de
fördragsslutande staterna deltar, även om en av dem inte erkänner att
krigstillstånd föreligger. Protokollet skall tillämpas mellan
fördragsslutande stater som tillträtt det. Om en i konflikten inblandad
part, som inte har anslutit sig, förklarar att denne avser tillämpa och
faktiskt tillämpar protokollet, blir det bindande mellan denna part och de
till protokollet anslutna staterna. Det är också tillämpligt vid ockupation
av fördragsslutande stats område även om ockupatfonen inte mött militärt
motstånd. I enlighet med artikel 1 punkten 4 i protokoll I till
Genévekonventionema är protokollet tillämpligt på väpnade konflikter i

vilka folk kämpar mot kolonialt förtryck, främmande ockupation eller
mot rasistiska regimer under hänvisning till sin självbestämmanderätt.

Protokollet skall även tillämpas i interna konflikter men omfattar inte
situationer som uppkommit till följd av interna störningar och
spänningar. Varje part i en konflikt, som utspelar sig på en
fördragsslutande stats territorium, är skyldig att följa protokollets förbud
och restriktioner. Protokollets tillämplighet i interna konflikter påverkar
varken en stats suveräna rättigheter eller en väpnad parts rättsställning
eller ett territoriums folkrättsliga status.

Vid antagandet av protokollet förklarade Sverige att protokollet i
relevanta delar också är tillämpligt i fredstid.

4.2 Definitioner

1 artikel 2 definieras bl.a. mina, försåt och andra anordningar. En mina
definieras som ammunition placerad under, på eller nära marken eller på
annan yta och som är konstruerad för att explodera vid närvaro, närhet
eller kontakt av en person eller ett fordon. Truppmina definieras som en
mina som i första hand är konstruerad att explodera genom en persons
närvaro, närhet eller kontakt och som försätter en eller flera personer ur
stridbart skick, skadar eller dödar dessa.

Vid antagandet av protokollet avgav Sverige en tolkningsförklaring
beträffande en fordons- eller stridsvagnsmina som försetts med
röjningsskydd. och som exploderar när en person försöker röja sådana
minor. Oavsett röjningsskyddet skall dessa typer av minor alltjämt vara
klassificerade som fordons- eller stridsvagnsminor.

Avståndsutlagda minor är minor som läggs ut med hjälp av artilleri,
missiler, raketer, granatkastare eller som falls från en luftfarkost t.ex. en
helikopter.

Minor som läggs ut med hjälp av landbaserade utläggningssystem, t.ex.
från stridsfordon där spridningsradien inte överstiger 500 meter, är
undantagna från protokollets definition av avståndsutlagda minor. För
dessa gäller reglerna för platslagda minor.

Försåt är anordning eller material som utformats, konstruerats eller
anpassats för att döda eller skada och som fungerar på ett oförutsett vis,
t.ex. exploderar, när en person rubbar eller nalkas ett till synes ofarligt
föremål eller utför en till synes riskfri handling.

Andra anordningar betraktas som varianter av minor och försåt, där det
inte är klart om ammunitionen är att betrakta som en mina eller vapen,
t.ex. s.k. Claymore-vapen. Med andra anordningar i artikel 2 punkt 5
avses även en manuellt placerad ammunition och anordning, inklusive en
improviserad explosiv sprängladdning, som färdigställts på plats, och
vars syfte är att döda, skada eller förstöra. Den utlöses antingen manuellt,
genom fjärrstyrning eller med automatik. Detta sker en viss tid efter
utläggningen. Andra anordningar kräver inte offrets närvaro, närhet eller
kontakt för att detonera.

Begreppet minfålt omfattar också simulerade mineringar s.k.
skenminfålt enligt artikel 2 punkt 8.

Prop. 1996/97:145

1 * Riksdagen 1996/97. 1 sand. Nr 145

I artikel 2 punkt 10 definieras själ v förstörande mekanism som en
inbyggd eller externt tillsatt automatiskt fungerande mekanism som
säkerställer att minan förstörs.

I artikel 2 punkt 11 definieras självneutraliserande mekanism som en
inbyggd automatiskt fungerande mekanism som oskadliggör minan.

I artikel 2 punkt 12 definieras självdesaktivera så att minan automatiskt
sätts ur funktion genom att en komponent som är avgörande för dess
funktion oåterkalleligt upphör att fungera, t.ex. att ett batteri förbrukas.

I artikel 2 punkt 13 definieras fjärrkontroll som styrning, t.ex. osäkra
eller utlösa ett vapen, på avstånd.

Röjningsskydd i artikel 2 punkt 14 betecknar en anordning som är
avsedd att skydda minan. Den är antingen en beståndsdel av eller en
tillsats som placerats på eller under minan och som aktiveras när försök
görs att rubba minan.

Överföring i artikel 2 punkt 15 omfattar den fysiska förflyttningen in
eller ut ur ett lands territorium, överlåtelse av äganderätt eller kontroll av
minor, men inte överlämnande av minerat landområde.

4.3 Allmänna regler och restriktioner för minor, försåt och
andra anordningar

I artikel 3 stadgas om allmänna inskränkningar i användningen av minor,
försåt och andra anordningar. Dessa vapen måste uppfylla de tekniska
krav och restriktioner som uppställs i den tekniska bilagan för att få
användas.

Varje part i en konflikt är ansvarig för alla minor, försåt och andra
anordningar som denne använder. Parten är skyldig att inhägna, utmärka
och bevaka sina minfält samt efter de aktiva fientlighetemas upphörande
utan dröjsmål röja dessa.

1 punkt 5 förbjuds användningen av detekteringsskydd på minor, försåt
och andra anordningar. Vidare stadgas i punkt 6 att ett röjningsskydd inte
far ha längre livstid än den mina som det är avsett att skydda.

Förbudet att orsaka överflödig skada eller onödigt lidande slås fast i
punkten 3.1 punkt 7 stadgas om förbud att använda någon av dessa vapen
mot civil egendom, civilbefolkning eller enskilda, vare sig det gäller
anfall, försvar eller repressalier. I punkt 8 förbjuds urskillningslös
användning av minor, försåt och andra anordningar. Urskillningslös
användning innefattar bl.a. användning när anfallets militära betydelse
inte står i proportion till de risker som civilbefolkningen eller civil
egendom utsätts för. Detta gäller bl.a. utläggning av minor som inte är
riktade mot ett bestämt militärt mål. 1 punkten 9 preciseras att ett antal
skarpt avgränsade och tydliga militära mål, belägna i en stad, i en by eller
i annat område med en liknande koncentration av civila, inte skall
betraktas som ett enda militärt mål.

Av punkten 10 följer skyldighet att utmärka minfalt och vidta åtgärder
för att så långt som möjligt skydda civilbefolkningen. Kravet på en part
att bereda skydd faller, om anordningarna är placerade inom eller i
omedelbar närhet av ett militärt mål som tillhör eller står under kontroll

Prop. 1996/97:145

av motparten. Varning skall utfärdas vid varje utläggning av minor,
försåt eller andra anordningar kan drabba civilbefolkningen, om inte en
strid mellan markstyrkor som har inletts eller är överhängande och
omöjliggör detta enligt punkten 11.

4.4 Truppminor

Prop. 1996/97:145

4.4.1 Förbud mot icke-detekterbara truppminor

Artikel 4 förbjuder användningen av icke-detekterbara truppminor.
Detekterbarhet definieras i punkten 2 i den tekniska bilagan. Truppminor
som inte uppfyller kriteriet för detekterbarhet får inte användas. En
truppmina är detekterbar om den avger en svarssignal, som motsvarar
den signal som avges av minst 8 gram järn i en sammanhållen massa.
Med detta kriterium säkerställs att minan kan upptäckas med allmänt
tillgänglig teknisk utrustning för minsökning.

4.4.2 Övergångsbestämmelser for detekterbarhetskravet

Det bör observeras att nedan angivna bestämmelser endast avser
användning. I den tekniska bilagans punkt 2 (a) anges att alla truppminor
tillverkade efter den 1 januari 1997 skall ha ett inbyggt material eller
innehålla en komponent i sin konstruktion som avger en svarssignal
motsvarande 8 gram eller mer järn i en sammanhållen massa. Den skall
kunna upptäckas med vanligt förekommande minsökningsutrustning.

Av punkt 2 (b) följer att truppminor tillverkade före den 1 januari 1997
skall antingen ha inbyggt eller före utplacering förses med ett material
eller en anordning, som inte lätt kan avlägsnas, så att minan avger en
svarssignal enligt ovan.

Om en fördragsslutande stat inte omedelbart kan uppfylla kravet på
detekterbarhet kan denna, samtidigt med sitt samtycke att vara bunden av
protokollet, förklara att den avser att skjuta upp uppfyllandet av
detekterbarhetskravet: det s.k. 8 grams-kriteriet. Detta framgår av punkt 2
(c). Uppskjutandet av efterlevnaden får inte överstiga nio år från det att
protokollet träder i kraft. Under övergångsperioden skall den
fördragsslutande staten begränsa användningen av dessa förbjudna
truppminor till ett minimum.

Artikel 5 är tillämplig på truppminor som är platslagda d.v.s. som inte
sprids med avståndsutläggande system. I punkt 2 stadgas ett förbud att
använda truppminor som inte är självförstörande och
självdesaktiverande, såvida de inte placeras i ett inhägnat och bevakat
område, som omges av varningsskyltar. Varningsskyltarna skall vara väl
synliga för en person som står i begrepp att ge sig in på det markerade
området. Skyltarna skall vara varaktiga till sin karaktär. Hur minfålt skall
registreras och protokollföras samt utmärkas på kartor framgår av punkt

1 i den tekniska bilagan. I bilagans punkt 4 anges hur internationella Prop. 1996/97:145
varningsskyltar för minfålt och mineringar bör vara utformade.

Part som lagt ut minor skall röja dem innan minfåltet överges, om det
inte överlämnas till en annan styrka som åtar sig röjningsansvaret och
bevakningen av minfåltet enligt punkt 2 (b). Den utläggande parten
befrias från dessa skyldigheter endast om kontrollen över minfålten
förloras som ett resultat av fientlig eldgivning eller andra stridshandlingar
enligt punkt 3.

Vid antagandet av protokollet förklarade Sverige att de skyldigheter
som följer av artikel 5 punkt 2 inte får hindra de fördragsslutande staterna
eller parterna i en konflikt från att vid ingående av överenskommelser,
t.ex. vid fredsfördrag, fördela skyldigheten att röja på annat sätt än vad
artikel 5 föreskriver.

Artikel 5 punkt 6 avser att reglera s.k. Claymore-vapen som bl.a. kan
användas av Förenta nationernas fredsbevarande styrkor för att skydda
sina grupperingar. Vapen, som skjuter ut fragment i en sektor mindre än
90 grader och är placerade på eller över marken, får användas utanför
inhägnade områden och utan varningsskyltar. Detta gäller endast om de
skall användas i mindre än 72 timmar, är placerade i omedelbar
anslutning till en militär gruppering och området är bevakat.

4.5 Avståndsutlagda minor

Artikel 6 reglerar avståndsutlagda minor. Med de modema metoderna för
avståndsutläggning kan stora områden mycket snabbt mineras. I detta
sammanhang skall dock förbudet mot urskillningslös användning
beaktas.

4.5.1 Avståndsutlagda minor

Enligt artikel 6 punkt 1 är det förbjudet att använda avståndsutlagda
minor, om de inte protokollförs vid utläggningen enligt punkt 1 b) i den
tekniska bilagan. Förutom referenspunkternas koordinater skall också
anges det totala antalet utlagda minor, typen av minor, tidpunkten för
utplacering samt när de beräknas självförstöras. Kopior av minprotokoll
och kartor skall finnas och förvaras på tillräckligt hög befålsnivå för att
trygga deras säkerhet så långt som möjligt. Partema skall bevara sina
respektive minprotokoll och kartor under hela konflikten.

Effektiv förvarning skall i största möjliga utsträckning ges vid varje
spridning eller fällning av sådana minor som kan komma att påverka
civilbefolkningen enligt artikel 6 punkt 4.

4.5.2 Avståndsutlagda minor, andra än truppminor

Enligt punkt 3 är det förbjudet att använda avståndsutlagda minor såvida
de inte i möjligaste mån är försedda med en effektiv mekanism som
självförstör eller självneutraliserar minan. De bör också vara

självdesaktiverande så att de inte längre fungerar som minor när deras Prop. 1996/97:145
militära syfte upphört.

4.5.3 Avståndsutlagda truppminor

Enligt artikel 6 punkt 2 är det förbjudet att använda avståndsutlagda
truppminor som inte uppfyller kraven på självförstöring och
självdesaktivering enligt den tekniska bilagan punkt 3.

I punkt 3 (a) stadgas att alla avståndsutlagda truppminor skall vara
utformade och konstruerade så att de självförstörs inom trettio dagar från
utplacering. Efter dessa trettio dagar skall minst nittio procent av minorna
ha självförstörts. Dessutom skall varje truppmina ha en reservfunktion,
s.k. självdesaktivering, som medför att minan upphör att fungera som en
mina inom 120 dagar efter utplaceringen. Den sammantagna tillåtna
felmarginalen för självförstöringsmekanismen och

självdesaktiveringsfunktionen är en på tusen. Det medför att endast en av
tusen utlagda truppminor får fungera som en mina 120 dagar efter
utläggningen.

Punkt 3 (b) hänvisar till artikel 5, vilket innebär att alla platslagda
truppminor, även de som sprids med landbaserade system, skall uppfylla
kraven på självförstöring och självdesaktivering. I annat fall skall de
inhägnas och bevakas.

4.5.4 Övergångsbestämmelser för krav på självforstöring och
desaktivering av truppminor

Övergångsbestämmelserna avser användning. I den tekniska bilagan
punkt 3 (c) anges att en fördragsslutande stat som inte omgående kan
uppfylla de tekniska kraven för truppminor i punkterna (a) eller (b), far
förklara att den avser uppskjuta efterlevnaden av kraven på
självförstöring och självdesaktivering under maximalt nio år från
protokollets ikraftträdande. En sådan förklaring skall avges i samband
med statens notifikation om samtycke att vara bunden av protokollet.

Uppskjutandet av efterlevnaden far endast avse truppminor
producerade före protokollets ikraftträdande. Truppminor tillverkade
efter protokollets ikraftträdande skall innehålla såväl
självförstöringsmekanism som självdesaktiveringsfunktion.

Under övergångsperioden åtar sig den fördragsslutande staten att
minimera användningen av truppminor som inte uppfyller de tekniska
kraven. För avståndsutlagda truppminor gäller att de antingen skall
uppfylla kravet på självförstöring eller självdesaktivering för att fa
brukas. Platslagda truppminor skall åtminstone uppfylla kravet på
sj äl vdesaktivering.

Sammanfattningsvis skall samtliga truppminor vara detekterbara, vare
sig de är platslagda eller avståndsutlagda. Från och med ikraftträdandet
av protokollet skall de vara självförstörande och självdesaktiverande i
enlighet med specifikationerna i den tekniska bilagan. Om de inte
uppfyller dessa krav skall de protokollföras och inhägnas och området

utmärkas med varningsskyltar och bevakas. Truppminor producerade
efter protokollets ikraftträdande skall vara försedda med engelsk eller
nationell text varav framgår ursprungsland, månad och år för
tillverkning, samt serie- eller tillverkningsnummer för att underlätta
minröjning.

4.6 Överföring

Genom artikel 8 införs ett antal förbud att överföra minor. I artikeln åtar
sig de fördragsslutande staterna att begränsa spridningen av minor.

Artikel 8 punkten 1 (a) stadgar att inga minor vars användning är
förbjuden får överföras. Artikelns förbud mot överföring omfattar alla
icke-detekterbara truppminor och alla avståndsutlagda truppminor som
inte självförstörs och självdesaktiveras inom 120 dagar. Förbudet mot
överföring av icke-detekterbara truppminor gäller fr.o.m. den 1 januari
1997, medan förbudet för avståndsutlagda truppminor gäller från
protokollets ikraftträdande.

Artikel 8 punkten 1 (b) begränsar kretsen av köpare och mottagare av
övriga minor. En fördragsslutande stat får inte överföra minor till en
väpnad grupp, enskilda eller icke-stater. Överföring får däremot ske till
en annan fördragsslutande stat eller ett bemyndigat ombud för staten,
som har i uppdrag att inhandla och inneha militär materiel.

I punkt 1 (c) av artikel 8 åtar sig de fördragsslutande staterna att vara
återhållsamma med överföring av minor, vilkas användning på något sätt
är begränsad i det reviderade protokollet. Denna restriktivitet omfattar
alla minor, även fordons- och stridsvagnsminor.

Vidare i punkt 1 (c) åtar sig varje fördragsslutande stat att inte överföra
truppminor till stater, som inte anslutit sig till protokollet. Överföring till
icke-fördragsslutande stater får bara ske om den importerande staten
förklarar att den är beredd att tillämpa protokollets bestämmelser. Enligt
punkt 1 (d) åtar sig såväl den överförande staten som den mottagande
staten att säkerställa att överföringen av minor sker i enlighet med
protokollets bestämmelser och andra humanitärrättsliga regler.

I artikel 8 punkt 2 klargörs att förbudet att överföra icke-detekterbara
truppminor och avståndsutlagda truppminor som inte självförstörs och
självdesaktiveras inom 120 dagar gäller oavsett om en fördragsslutande
stat förklarar att den avser tillämpa en övergångsperiod.

I avvaktan på att protokollet träder i kraft åtar sig de fördragsslutande
staterna, enligt punkt 3, att avstå från varje åtgärd som kan undergräva
överföringsförbudet av vissa typer av truppminor.

4.7 Försåt och andra anordningar

I artikel 7 stadgas förbud mot att använda vissa till synes oskyldiga
föremål som försåt eller andra anordningar. Det är förbjudet att anbringa
försåt eller sprängladdningar på bl.a. Röda korsets emblem; sjuka, sårade
eller döda människor; leksaker; köksverktyg; religiösa föremål; mat eller

Prop. 1996/97:145

kadaver. Artikeln är inte avsedd att vara uttömmande utan bör läsas Prop. 1996/97:145
tillsammans med övriga regler om förrädiskt förfarande i
humanitärrättsliga konventioner som Lantkrigsreglementet,
Genévekonventionema och dess protokoll. Förbudet att använda försåt
eller andra anordningar i närheten av eller i anslutning till civil egendom
i artikel 3 punkt 10 upprepas i artikel 7 punkt 3.

4.8 Upprättandet av protokoll och minkartor

Artikel 9 innehåller regler om upprättande av protokoll och minkartor,
och tillhandahållande av information om minfält, minerade områden,
minor, försåt och andra anordningar. Med upprättande av protokoll och
minkartor avses protokollföring.

I artikel 9 punkt 1 (i) stadgas att protokoll skall föras över alla minfält,
minerade områden, minor, områden med försåt och andra anordningar. I
tekniska bilagans punkt 1 (a) anges hur protokollföring skall ske för
andra minor än de avståndsutlagda. Kravet på protokollföring gäller
oavsett om mineringen är planerad eller inte. För att minor skall kunna
upptäckas och röjas skall protokollen, skisserna och kartorna innehålla
information om typ, nummer, utläggningsmetod, livstid, eventuellt
röjningsskydd, datum för utplacering och annan relevant information.
Kopior av kartor och protokoll skall innehas och förvaras på tillräckligt
hög befalsnivå för att trygga deras säkerhet, så långt detta är möjligt.

Artikel 9 punkt 2 stadgar att parterna i en konflikt skall bevara sina
respektive minprotokoll under hela konflikten. Omedelbart efter att de
aktiva militära fientlighetema har upphört skall parterna vidta alla
nödvändiga och lämpliga åtgärder för att skydda civilbefolkningen från
verkningar av minfålt, minerade områden, minor, försåt och andra
anordningar som parterna kontrollerar.

För att skydda civilbefolkningen bör en parts protokoll och annan
relevant information över minfält eller övriga ovannämnda mineringar,
som denne inte längre kontrollerar, utlämnas till motparten och Förenta
nationernas generalsekreterare. Krav på att under alla omständigheter
utlämna protokoll och kartor omedelbart efter fientlighetemas
upphörande till generalsekreteraren och motparten föreligger bara om
motparten dragit tillbaka samtliga styrkor. Vid fortsatt närvaro av
motpartens styrkor på partens territorium, bör parterna söka nå en
överenskommelse om utlämning av protokoll så fort som möjligt.
Parternas säkerhetsintressen skall beaktas i detta sammanhang.

I artikel 9 punkt 3 stadgas att denna artikel inte skall inverka på
bestämmelserna i artikel 10 om röjningsplikt och artikel 12 om skydd
mot verkningar av minfält för bl.a. Förenta nationernas styrkor .

Förekomsten av minfält, minor, försåt och andra anordningar i
områden utan varningsskyltar har skapat problem för Förenta nationernas
fredsbevarande verksamhet och humanitära hjälpinsatser. I artikel 10
åläggs de stridande parterna att avlägsna dessa olika typer av mineringar i
de områden som de kontrollerar.

När de aktiva fientlighetema har upphört skall alla minfält, minerade
områden, minor, försåt eller andra anordningar röjas, t.ex. avlägsnas och
förstöras, eller inhägnas och bevakas i enlighet med artikel 5 punkt 2.
Den part som har förlorat eller inte längre kontrollerar sitt territorium
skall, enligt punkt 3, i den utsträckning som parten finner lämpligt med
hänsyn till sin säkerhet ge den part som nu kontrollerar området, det
tekniska och materiella bistånd som behövs för att fullgöra
röjningsplikten.

Parterna bör sträva efter att ingå bilaterala överenskommelser liksom
avtal med andra stater och internationella organisationer om
tillhandahållandet av tekniskt och materiellt bistånd. Om partema finner
det lämpligt kan de företa gemensamma röjningsoperationer.

4.9 Tekniskt bistånd

Artikel 11 reglerar tillhandahållandet av tekniskt bistånd. Varje
fördragsslutande stat åtar sig att underlätta och, har rätt att i möjligaste
mån delta i utbyte av utrustning, materiel och teknisk information för att
uppfylla protokollets bestämmelser och av hjälpmedel för minröjning.
Fördragsslutande stater får inte införa särskilda bestämmelser som
omotiverat försvårar informationsutbytet.

Varje fördragsslutande stat åtar sig att lämna uppgifter till Förenta
nationernas databas över röjningsteknik, experter, myndigheter eller
nationella kontakter för minröjning. Samtliga länder uppmanas att bidra
till databasen och Förenta nationernas frivilliga fond för minröjning. En
begäran om tekniskt bistånd från en fördragsslutande stat skall sändas till
Förenta nationernas generalsekreterare, som delger den till de övriga
konventionsstatema och berörda internationella organisationer.

Generalsekreteraren ombeds vidta lämpliga åtgärder för att
tillsammans med den begärande staten utvärdera behovet av bistånd för
minröjning eller tekniskt bistånd för att uppfylla protokollets krav.
Generalsekreteraren bereds tillfälle att avge en rapport om
biståndsbehovet.

Varje fördragsslutande stat har rätt att söka tekniskt bistånd för att
minska övergångsperioden för att uppfylla protokollets tekniska krav.
Ansökan far inte avse vapenteknologi. De fördragsslutande staterna skall
i den mån inget hinder föreligger enligt lag ge det bistånd som behövs för
att främja efterlevnaden av protokollets bestämmelser.

4.10 Skydd för Förenta nationernas fredsbevarande
verksamhet och andra humanitära insatser

Artikel 12 reglerar skyddet mot verkningar av minor för vissa
internationella insatser, fredsbevarande styrkor, missioner och
delegationer som agerar enligt Förenta nationernas stadga, humanitära
delegationer eller undersökningsdelegationer från Förenta nationerna,
Röda korsets internationella kommitté, nationella Rödakorsföreningar

Prop. 1996/97:145

eller Rödahalvmåneföreningar och andra humanitära delegationer eller Prop. 1996/97:145
undersökningsdelegationer från verkningar av minfålt, minerade
områden, minor, försåt och andra anordningar. Graden av skydd som den
fördragsslutande parten eller en part i en konflikt skall ge dessa grupper
varierar.

För att nu nämnda grupper skall tillerkännas skydd enligt artikel 12
krävs att insatserna sker med värdlandets eller värdpartens samtycke.
Sådant samtycke är inte nödvändigt för Förenta nationernas styrkor eller
delegationer som utför fredsbevarande verksamhet, observatörsuppdrag
eller liknande insatser i ett område i enlighet med Förenta nationernas
stadga. Artikeln är också tillämplig på parter som inte anslutit sig till
protokollet. Dess tillämpning medför inte att en parts folkrättsliga
ställning eller ett territoriums rättsliga ställning påverkas. Artikeln
hindrar inte tillämpningen av internationella humanitärrättsliga regler,
andra internationella instrument eller beslut av Förenta nationernas
säkerhetsråd, som ger ett mer långtgående skydd.

Artikel 12 punkt 2 (a) (i) reglerar varje styrka, delegation eller andra
internationella styrkor som utför fredsbevarande verksamhet eller
liknande funktion i enlighet med Förenta nationernas stadga. Detta
innebär att artikeln, efter protokollets ikraftträdande, kan komma att
tillämpas på sådana internationella insatser som för närvarande görs i f.d.
Jugoslavien. Punkt 2 punkt (a) (ii) avser varje regional mission som
upprättats enligt Förenta nationernas stadgas kapitel VIII och som verkar
i ett konfliktområde. Varje part i en konflikt eller fördragsslutande stat
som kontrollerar ett område skall, om chefen för en mission av Förenta
nationerna begär det, vidta åtgärder som är möjliga för att ge skydd mot
verkningarna av minor, minfålt, försåt eller andra anordningar. Av punkt
(b) (ii) följer att parten i konflikten skall, om så bedöms nödvändigt, röja
eller oskadliggöra alla minor, försåt och andra anordningar i området som
den kontrollerar. Vidare skall parten i konflikten informera chefen för
missionen om alla minfålts och andra mineringars läge i det område där
den skall verka. Om möjligt skall denna information ställas till
missionens förfogande.

Artikel 12 punkt 3 reglerar skyddet för humanitära operationer och
undersökningsmissioner från Förenta nationerna. Parten i konflikten skall
på begäran av chefen för missionen eller operationen ge skydd så långt
som möjligt från verkningarna av minor. Om missionen eller operationen
behöver tillträde till eller passage över ett område som parten kontrollerar
för att utföra sitt uppdrag, eller en säker väg för att nå platsen där insatsen
skall utföras, skall parten informera om en säker väg till platsen, om inga
aktiva fientligheter pågår och informationen finns. Om parten inte kan
informera om en säker väg till eller från platsen skall om möjligt en väg
röjas genom minfålten.

Artikel 12 punkt 4 reglerar Röda korsets internationella kommittés
insatser. Dessa skall utföras med värdlandets samtycke. Deras insatser
ges samma rätt till skydd och bistånd av en part eller fördragsslutande
stat i en konflikt som insatser av Förenta nationerna.

Artikel 12 punkt 5 avser andra humanitära delegationer: nationella
Rödakorsföreningar, Rödahalvmåneföreningar eller deras Internationella ,

1** Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 145

federation, opartiska humanitära organisationer, minröjningsoperationer
och varje undersökningskommission som upprättats enligt
Genévekonventionema skall så långt det är möjligt beredas skydd mot
verkningar av minor. Parten i en konflikt skall antingen informera om en
säker väg till och från platsen där insatsen skall utföras eller om sådan
information inte finns, om möjligt röja en väg genom minfälten.

Alla uppgifter som en part lämnat ut under sekretess till någon av
organisationerna, som omfattas av artikel 12 t.ex. Förenta nationernas
styrkor eller delegationer, får enligt artikel 12 punkt 6 inte röjas utanför
den berörda styrkan eller delegationen utan den uppgiftslämnande
partens uttryckliga tillåtelse.

Utan inskränkningar i den immunitet och de privilegier som de kan ha,
eller som följer av uppdraget skall personal som ingår i styrkor eller
delegationer följa landets lagar och förordningar och avstå från
handlingar eller verksamhet som inte är förenliga med deras uppdrags
opartiska och internationella karaktär.

4.11 Konsultationer om protokollets efterlevnad

Artikel 13 reglerar samarbetet mellan de fördragsslutande staterna för att
säkra protokollets efterlevnad. Årliga konsultationsmöten skall äga rum
efter det att protokollet trätt i kraft. Vilka som får delta vid dessa
konsultationer kommer att bestämmas av de fördragsslutande staterna när
de antar mötesstadgar.

Vid mötet skall en översyn av protokollets rättsliga status och
tillämpning ske, ärenden som anmälts till behandling genom staternas
rapporter tas upp, översynskonferenser förberedas, information om
minröjningsteknik utbytas.

Inför konsultationerna skall de fördragsslutande staterna inkomma med
en årlig rapport till Förenta nationernas generalsekreterare enligt punkt 4.
Rapporterna skall informera om hur civilbefolkning och försvarsmakt
informerats om protokollets bestämmelser, minröjnings- och
rehabiliteringsprogram, åtgärder som vidtagits för att uppfylla
protokollets tekniska krav, huruvida lagstiftning antagits för beivrande av
brott mot protokollets bestämmelser samt andra ärenden.

4.12 Överträdelse av protokollets bestämmelser

I artikel 14 åläggs varje fördragsslutande stat att vidta åtgärder för att
förhindra att protokollets bestämmelser kränks av personer eller på
territorier under dess jurisdiktion eller kontroll. De fördragsslutande
parterna förbinder sig att införa straffbestämmelser för svåra
överträdelser mot protokoller i samband med en väpnad konflikt. Om en
individ i samband med en väpnad konflikt avsiktligt dödar eller allvarligt
skadar civila genom överträdelse av protokollets
användningsbestämmelser skall denne lagforas och straffas.

Prop. 1996/97:145

De fördragsslutande staterna skall samråda och samarbeta bilateralt,
genom Förenta nationernas generalsekreterare eller andra internationella
förfaranden för att lösa problem avseende tolkningen av protokollet eller
dess tillämpning.

Varje fördragsslutande stat skall se till att dess försvarsmakt utfärdar
instruktioner och utbildar sin personal i protokollets bestämmelser.

Prop. 1996/97:145

5 Protokollet och svenska förhållanden

Regeringens bedömning: Det behövs inga lagändringar för att Sverige
skall kunna uppfylla sina åtaganden enligt det reviderade protokollet.

Skälen for regeringens bedömning: Såsom redovisats i föregående
avsnitt uppställer protokollet ett förbud dels mot att använda icke-
detekterbara truppminor, dels att överföra sådana vapen. Avståndsutlagda
truppminor som inte självförstörs och självdesaktiveras förbjuds vid
protokollets ikraftträdande. Vidare införs restriktioner i användningen av
avståndsutlagda minor.

Vilka vapensystem som skall stå till Försvarsmaktens förfogande är
inte reglerat i lag. I prop. 1996/97:4 om totalförsvarets förnyelse, etapp 2
s. 177 föreslog regeringen ett totalförbud mot användning av truppminor.
Befintliga truppminor i det svenska försvarets förråd skulle förstöras så
snart praktiska möjligheter förelåg och i vart fall senast år 2001.
Riksdagen godkände förslaget om ett totalförbud mot användning av
truppminor i det svenska försvaret den 13 december 1996 (bet.
1996/97:FÖU 1 s.137)

Enligt regeringens bedömning har således genom riksdagens beslut
protokollets förbud mot användning av icke-detekterbara minor uppfyllts.

Lagen (1992:1300) om krigsmateriel uppställer ett generellt förbud
mot tillverkning, tillhandahållande och utförsel av vapen, ammunition
och annan för militärt bruk utformad materiel som enligt regeringens
föreskrifter utgör krigsmateriel (1-6 §§). Tillstånd krävs för

tillhandahållande av krigsmateriel av svenska myndigheter, svenska
företag och enskilda personer som är bosatta i Sverige eller stadigvarande
vistas i landet. Tillståndskravet gäller även vid tillhandahållande av
krigsmateriel i utlandet (4-5 §§)- I förordningen (1992:1303) om
krigsmateriel har regeringen angivit vad som skall anses vara
krigsmateriel. Landminor, försåt och andra anordningar återfinns i
förteckningen över krigsmateriel för strid.

Överträdelse av utförselförbudet bestraffas enligt lagen (1960:418) om
straff för varusmuggling. Krigsmateriellagens generella förbud
upprättshålls genom lagens ansvarsbestämmelser (24-27 §§).

Frågor om tillstånd enligt krigsmateriellagen prövas av Inspektionen
för strategiska produkter, som emellertid skall överlämna ärenden till
regeringens prövning om de skulle ha principiell betydelse eller annars
vara av särskild vikt (1 a §).

Tillstånd enligt 1 § andra stycket krigsmateriellagen får endast lämnas
om det finns säkerhetspolitiska eller försvarspolitiska skäl för det och det
inte strider mot Sveriges utrikespolitiska mål och principer. I prop.
1991/92:174 Lag om krigsmateriel s. 41 f. anges de riktlinjer för
krigsmaterielexport och annan utlandssamverkan som skall tillämpas vid
tillståndsprövning, vilken vid denna tidpunkt gjordes av regeringen.
Tillstånd får endast avse stat, statlig myndighet eller av staten
auktoriserad mottagare. Tillstånd till utförsel eller annan
utlandssamverkan enligt krigsmateriellagen skall inte beviljas, om det
skulle strida mot internationella överenskommelser som Sverige har
biträtt, mot beslut av Förenta nationernas säkerhetsråd eller mot
folkrättsliga regler om export från neutral stat under krig (ovillkorliga
hinder).

Föredragande statsråd anförde i det sammanhanget att:

“Genom att ansluta Sverige till en internationell överenskommelse
förpliktar sig regeringen att fullgöra de skyldigheter som följer av
överenskommelsen. De begränsningar för svensk utlandssamverkan på
krigsmaterielområdet, som kan följa av en överenskommelse som
Sverige biträtt, iakttas i praktiken genom att regeringen inte medger
undantag från lagens förbud i berörda delar. De ovillkorliga hindren i
riktlinjerna utgör således en erinran om att regeringen måste fullgöra sina
internationella förpliktelser.”

Resonemanget har givetvis en generell giltighet. Genom att det
reviderade minprotokollet godkänns uppkommer ett ovillkorligt hinder
mot export av truppminor, som inte uppfyller kravet på detekterbarhet,
och av truppminor till icke-statliga organ. Vid protokollets ikraftträdande
tillkommer avståndsutlagda truppminor, som inte självförstörs och
självdesaktiveras. Sådana begränsningar gäller redan i dag vid utförsel av
krigsmateriel.

Det förhållandet att den prövande instansen numera är Inspektionen för
strategiska produkter förändrar inte de riktlinjer som lagts fast för
tillståndsprövning (prop. 1995/96: 31 s. 22).

Regeringen gör med hänsyn till vad som ovan anförts den
bedömningen att svensk lag redan uppfyller de krav som uppställs i
artikel 8.

Enligt artikel 14 punkt 1 i protokollet skall de fördragsslutande staterna
vidta alla lämpliga åtgärder, inklusive lagstiftning och andra åtgärder, för
att hindra och motverka att protokollet kränks av personer eller på
territorier under statens domsrätt eller kontroll. I punkt 2 anges att detta
också skall innefatta lämpliga åtgärder för att säkerställa att straffrättsliga
åtgärder vidtas och lagföring sker av personer, som i en väpnad konflikt
och i strid med bestämmelserna i protokollet avsiktlig dödar civila eller
förorsakar dem allvarlig skada.

Minor, försåt och andra anordningar torde inte ha andra än rent militära
användningsområden. Skulle en person komma över och göra bruk av
dessa anordningar för annat än militära ändamål kan denne dömas för
bl.a.. mord, dråp, grov misshandel eller försök till sådana brott (3 kap. 1,
2, 6 och 11 §§ brottsbalken). Av 2 kap. brottsbalken framgår att svensk

Prop. 1996/97:145

lag är tillämplig och svensk domstol behörig att döma for dessa brott,
även om brotten har begåtts utomlands.

De allmänna straffbestämmelserna är givetvis även tillämpliga på
militära sammanhang. Det ligger emellertid i sakens natur att
Försvarsmakten har rätt att använda våld for att försvara landet eller för
att kunna fullgöra andra uppdrag inom ramen för t.ex. den
fredsfrämjande verksamheten. Som tidigare nämnts finns inte i lag
reglerat vilka vapen som skall stå till Försvarsmaktens förfogande för
sådana ändamål eller hur dessa skall användas. Detta beslutas normalt
genom beslut av regeringen och berörd myndighet men styrs ytterst av
folkrätten.

Vad som nu sagts innebär att brottsbalkens bestämmelser om mord,
dråp och misshandel inte alltid är lämpade för att användas vid brott som
har begåtts i väpnade konflikter. I stället har en särskild
straffbestämmelse införts i brottsbalken som bl.a. gäller användningen av
metoder för krigföring som inte är tillåtna enligt folkrätten. Enligt 22
kap. 6 § brottsbalken skall den som gör sig skyldig till en svår
överträdelse av något sådant avtal med främmande makt eller någon
sådan allmänt erkänd grundsats som rör den internationella humanitära
rätten i väpnade konflikter dömas för folkrättsbrott till fängelse i högst
fyra år. Såsom exempel på sådan svår överträdelse anges i bestämmelsen
bl.a. användande av stridsmetoder eller stridsmedel som är förbjudna
enligt folkrätten, anfall på civilpersoner eller den som är försatt ur
stridbart skick, eller inledande av ett urskillningslöst anfall med vetskap
om att anfallet kommer att förorsaka synnerligen svåra förluster eller
skador på civilpersoner eller civil egendom. Är brottet grovt, skall dömas
till fängelse i högst tio år eller på livstid. Vid bedömande om brottet är
grovt skall enligt paragrafen särskilt beaktas bl.a. om många människor
dödats eller skadats eller omfattande egendomsförlust uppkommit på
grund av brottet.

Folkrättsbrott är inte ett militärt brott. Gärningsmannen behöver
således inte vara krigsman utan envar som begår en gärning av
ifrågavarande slag är straffbar.

Bestämmelsen om folkrättsbrott är ett s.k. blankettstraffbud och
innehåller ingen fullständig brottsbeskrivning. Straffansvarets omfattning
och närmare innehåll bestäms istället genom de avtal som Sverige slutit
med främmande makt och av den folkrättsligt bindande sedvanerätten på
området. Bland de avtal som åsyftas ingår 1980 års vapenkonvention
med tillhörande protokoll (Beckman m. fl., Kommentar till brottsbalken
II, sjätte upplagan, s. 569). Att använda vapen på ett sätt som står i strid
med bestämmelserna i konventionen och det reviderade protokollet faller
därmed in under 22 kap. 6 § brottsbalken om svår överträdelse.

Genom att Sverige ansluter sig till det reviderade protokollet kommer
detta att utgöra ett sådant internationellt avtal som åsyftas i bestämmelsen
om folkrättsbrott. Att som en metod för krigföring använda minor, försåt
och andra anordningar på ett sätt som står i strid med protokollets
bestämmelser och därvid medvetet döda eller allvarligt skada
civilpersoner måste i princip alltid anses vara en sådan svår överträdelse
och därmed vara straffbart som folkrättsbrott.

Prop. 1996/97:145

Beträffande folkrättsbrott gäller enligt 2 kap. 1 och 3 §§ brottsbalken
att svensk lag är tillämplig och svensk domstol behörig för brottet oavsett
var detta har begåtts. Detta innebär att Sverige kan leva upp också till
kravet på domsrätt som följer av artikel 14 punkt 1.

Regeringen gör med hänsyn till vad som redovisats den bedömningen
att svensk lag redan uppfyller kraven på kriminalisering och domsrätt
enligt artikel 14.

Sammantaget gör regeringen den bedömningen att inga lagändringar
krävs för att Sverige skall kunna ansluta sig till det reviderade protokollet

Prop. 1996/97:145

6 Godkännande av protokollet

Regeringens förslag: Riksdagen godkänner det reviderade protokoll II
om förbud mot eller restriktioner i användningen av minor, försåt och
andra anordningar av den 3 maj 1996, med följande tillkännagivande och
förklaringar:

- Sverige avser att tillämpa protokollet även i fredstid;

- Sverige anser att uttrycket “i första hand” i definitionen av en
truppmina i artikel 2 punkt 3 skall tolkas så att en fordons- eller
stridsvagnsmina som försetts med röjningsskydd, och som exploderar vid
kontakt när försök görs att röja den, inte skall klassificeras som en
truppmina;

- Sverige anser att de skyldigheter som följer av artikel 5 punkt 2 inte
skall tolkas så att fördragsslutande parter eller parter i en konflikt hindras
att ingå avtal om att annan part utför minröjningen.

Skälen för regeringens förslag: Sverige har sedan länge arbetat aktivt
för att stärka och utveckla den internationella humanitära rätten och
förhindra användandet och utvecklandet av stridsmedel och stridsmetoder
som är urskillningslösa och orsakar överflödigt och onödigt lidande.
Inom den humanitära rätten måste en avvägning ske mellan å ena sidan
de suveräna staternas legitima militära intressen och säkerhetsintressen
och å andra sidan det humanitära intresset att minska lidandet för
civilbefolkningen och soldater i väpnade konflikter. Det bör framhållas
vilka betydande svårigheter som föreligger för stater att komma överens
om inskränkningar i befintliga vapensystem. Detta framträder tydligt
beträffande minor som är förhållandevis billiga, men effektiva vapen och
som normalt spelar en central roll i ett lands försvarsdoktrin.

1980 års minprotokoll har hittills reglerat internationella konflikter.
Det reviderade protokollet blir tillämpligt även i interna konflikter.
Betydelsen av detta är stor eftersom merparten av alla pågående
konflikter i dag är interna och minor ofta används som terrorvapen mot
civilbefolkningen. De minkatastrofer som bevittnas i länder som
Afghanistan, Angola, Kambodja, f.d. Jugoslavien och Mozambique kan i
stor utsträckning hänföras till det omfattande och urskillningslösa bruket
av truppminor i interna konflikter.

Det reviderade protokollet påverkar dessvärre inte de truppminor som Prop. 1996/97:145
redan har placerats ut utan kan endast reglera den framtida användningen
av dessa minor. Om det reviderade protokollets bestämmelser följs bör
dock antalet minoffer i framtiden minska.

Det reviderade protokollet ålägger de stridande parterna skyldighet att
dels röja de minfält som de lagt ut, dels ett ansvar att underlätta bl.a.
Förenta nationernas fredsbevarande insatser, humanitära operationer.
Röda korsets internationella kommittés, Internationella
rödakorsfederationens och andra humanitära organisationers arbete i
minerade områden.

Samtidigt skärps reglerna för användning av samtliga typer av
landminor. I synnerhet förbjuds de lågmetalliska truppminoma som är
mycket svåra att upptäcka och röja och som i hög utsträckning är orsaken
till civilbefolkningens lidande. Kriteriet för detekterbarhet och förbudet
mot detekteringsskydd kommer att avsevärt förbättra möjligheterna att i
framtiden röja minor.

Genom att införa ett förbud mot överföring eller export av bl.a.
lågmetalliska truppminor och exportbegränsningar av truppminor till
icke-fördragsslutande stater och icke-statliga organ förhindras deras
fortsatta spridning.

De tekniska kraven på självförstöring och självdesaktivering för
avståndsutlagda truppminor får anses utgöra den kompromiss som under
rådande politiska omständigheter bäst tillgodoser såväl militära som
humanitära aspekter på bruket av truppminor och som möjliggör ett
universellt antagande av det reviderade protokollet. Det är av stor vikt att
stora minproducerande länder och länder med stora lager av minor och
mindrabbade länder är beredda att bli bundna av det reviderade
protokollet.

Det är av synnerlig vikt att protokollet så snart som möjligt ratificeras
av de stater som deltog i förhandlingarna och andra stater, så att det får
en vidsträckt anslutning. När tjugo stater har anslutit sig träder
protokollet i kraft.

Sverige fortsätter sina ansträngningar i olika fora för att nå ett
internationellt totalförbud mot truppminor med en bred anslutning. För
att skyddet av civilbefolkningen skall bli effektivt krävs en universell
anslutning till ett traktatsfäst totalförbud mot truppminor.

Sverige liksom många andra länder anser att flertalet av de förbud som
protokollet stadgar är av den art att de måste efterlevas i fredstid för att
vara verkningsfulla. Ett tillkännagivande härom kommer att göras när
Sverige ger sitt godkännande av att bli bundet av protokollet. Sverige
kommer också att avge en förklaring avseende definitionen av truppmina,
så definitionen inte kan ges en sådan tolkning att den omfattar andra
typer av minor än truppminor. Vidare anser regeringen att den plikt som
införs för parterna i en väpnad konflikt att röja minfålt inte får förhindra
eller försvåra att en annan part utför minröjningen. En sådan förklaring
kommer också att avges i samband med att Sverige ansluter sig till det
reviderade protokollet.

Eftersom protokollet enligt regeringens bedömning utgör en Prop. 1996/97:145
överenskommelse av större vikt skall det, med det tillkännagivande och
de förklaringar som regeringen förordat, enligt regeringsformen

10 kap. 2 § underställas riksdagen för godkännande.

Prop. 1996/97:145

Bilaga I

Bilaga B

Annex B

PROTOKOLL OM FÖRBUD MOT ELLER
RESTRIKTIONER I ANVÄNDNINGEN AV
MINOR, FÖRSÅT

OCH ANDRA ANORDNINGAR REVIDERAT
DEN 3 MAJ 1996 (PROTOKOLL II
REVIDERAT DEN 3 MAJ 1996)
TILLÄGG TILL KONVENTION
OM FÖRBUD MOT ELLER
INSKRÄNKNINGAR I ANVÄNDNINGEN AV
VISSA KONVENTIONELLA VAPEN SOM
KAN ANSES VARA YTTERST
SKADEBRINGANDE ELLER HA
URSKILLNINGSLÖSA VERKNINGAR

ARTIKEL 1: ÄNDRING AV PROTOKOLL

Protokollet om förbud mot eller restriktioner i
användningen av minor, försåtvapen och andra
anordningar (protokoll II), tillägg till Konvention
om förbud mot eller inskränkningar i
användningen av vissa konventionella vapen som
kan anses vara ytterst skadebringande eller ha
urskillningslösa verkningar ("konventionen"), är
härmed ändrad. Texten till det reviderade
protokollet skall ha följande lydelse:

"Protokoll om förbud mot eller restriktioner i
användningen av minor, försåt och andra
anordningar
reviderat den 3 maj 1996
(Protokoll II reviderat den 3 maj 1996)

PROTOCOL ON PROHIBITIONS OR
RESTRICTIONS ON THE USE OF
MINES, BOOBY-TRAPS
AND OTHER DEVICES AS AMENDED ON
3 MAY 1996 (PROTOCOL II AS AMENDED
ON 3 MAY 1996)

ANNEXED TO THE CONVENTION
ON PROHIBITIONS OR
RESTRICTIONS ON
THE USE OF CERTAIN CONVENTIONAL
WEAPONS WHICH MAY BE DEEMED
TO BE EXCESSIVELY INJURIOUS OR TO
HAVE INDISCRIMINATE EFFECTS

ARTICLE 1: AMENDED PROTOCOL

The Protocol on Prohibitions or Restrictions on
the Use of Mines, Booby-Traps and Other
Devices (Protocol II), annexed to the Convention
on Prohibitions or Restrictions on the Use of
Certain Conventional Weapons Which May Be
Deemed to Be Excessively Injurious or to Have
Indiscriminate Effects ("the Convention”) is
hereby amended. The text of the Protocol as
amended shall read as follows:

"Protocol on Prohibitions or Restrictions on
the Use of Mines, Booby-Traps and Other
Devices
as Amended on 3 May 1996
(Protocol II as amended on 3 May 1996)

25

Prop. 1996/97:145

Bilaga I

Artikel 1

Tillämpningsområde

1. Detta protokoll avser användning pä land av
minor, försåt och andra anordningar som anges
häri, inbegripet minor som utlagts för att hindra
motparten från att använda stränder,
övergångsställen vid vattenleder eller floder, men
omfattar inte användning av sjöminor till havs
eller i inre vattenleder.

2. Detta protokoll skall, utöver de situationer
som avses i artikel 1 i denna konvention,
tillämpas på situationer som avses i den för
Genévekonventionema av den 12 augusti 1949
gemensamma artikel 3. Detta protokoll är icke
tillämpligt på situationer som uppkommit till
följd av interna störningar och spänningar, såsom
upplopp enstaka och sporadiska våldshandlingar
och andra liknande handlingar vilka icke är att
betrakta såsom väpnade konflikter.

3. Vid icke internationella väpnade konflikter
som äger rum på en hög fördragsslutande parts
territorium, skall varje part i konflikten vara
skyldig att tillämpa förbuden och restriktionerna i
detta protokoll.

4. Ingenting i detta protokoll skall åberopas i
syfte att påverka en stats suveränitet; ej heller i
syfte att påverka regeringens ansvar eller med
alla lagliga medel bevara eller återupprätta lag
och ordning i staten eller att försvara statens
nationella enhet och territoriella integritet.

5. Ingenting i detta protokoll skall åberopas till
försvar för ett direkt eller indirekt ingripande,
vilken orsaken än må vara, i den väpnade
konflikten eller i den höga fördragsslutande parts
inre eller yttre angelägenheter på vilkens
territorium konflikten äger rum.

6. Tillämpningen av bestämmelserna i detta
protokoll för icke-fördragsslutande parter i en
konflikt som godtagit detta protokoll, skall inte
förändra parternas rättsliga ställning eller
påverka ett omstritt territoriums rättsliga status,
vare sig direkt eller indirekt.

Article 1

Scope of applicalion

1. This Protocol relätes to the use on land of the
mines, booby-traps and other devices, deftned
herein, including mines laid to interdict beaches.
waterway crossings or river crossings, but does
not apply to the use of anti-ship mines at sea or in
inland waterways.

2. This Protocol shall apply, in addition to
situations referred to in Article 1 of this
Convention, to situations referred to in Article 3
common to the Geneva Conventions of 12 August
1949. This Protocol shall not apply to situations of
intemal disturbances and tensions, such as riots,
isolated and sporadic acts of violence and other
acts of a similar nature, as not being armed
conflicts.

3. In case of armed conflicts not of an
intemational character occurring in the territory of
one of the High Contracting Parties, each party to
the conflict shall be bound to apply the
prohibitions and restrictions of this Protocol.

4. Nothing in this Protocol shall be invoked for
the purpose of affecting the sovereignty of a State
or the responsibility of the Government, by all
legitimate means, to maintain or re-establish law
and order in the State or to defend the national
unity and territorial integrity of the State.

5. Nothing in this Protocol shall be invoked as a
justification for intervening, directly or indirectly,
for any reason whatever, in the armed conflict or
in the intemal or extemal affairs of the High
Contracting Party in the territory of which that
conflict occurs.

6. The applicalion of the provisions of this
Protocol to parties to a conflict, which are not
High Contracting Parties that have accepted this
Protocol, shall not change their legal status or the
legal status of a dtsputed territory, either explicitly
or implicitly.

26

Artikel 2

Definitioner

Prop. 1996/97:145

Bilaga 1

Article 2

Definitions

För detta protokolls syfte används följande
definitioner:

1. Mina betecknar ammunition som är placerad
under, på eller nära marken eller pä annan yta
och konstruerad för att explodera genom en
persons eller ett fordons närvaro, närhet eller
kontakt.

2. Avståndsutlagd mina betecknar mina som inte
utläggs direkt på plats, utan med hjälp av
artilleri, missil, raket, granatkastare eller
liknande hjälpmedel, eller som fälls från
luftfartyg. Minor, som utläggs med hjälp av ett
landbaserat system från mindre än 500 meter,
betraktas inte som avståndsutlagda såvida de
används i enlighet med artikel 5 och andra
tillämpliga artiklar i detta protokoll.

3. Truppmina betecknar en mina som i första
hand är konstruerad för att explodera genom en
persons närvaro, närhet eller kontakt och som
försätter ur stridbart skick, skadar eller dödar en
eller flera personer.

4. Försåt betecknar anordning eller material som
utformats, konstruerats eller anpassats för att
döda eller skada och som fungerar på oförutsett
vis när en person rubbar eller nalkas ett till synes
ofarligt föremål eller utför en till synes riskfri
handling.

5. Andra anordningar betecknar manuellt
utplacerad ammunition och anordningar,
innefattande improviserade explosiva
anordningar, avsedda att döda, såra eller skada
och som sätts i funktion manuellt, genom
fjärrkontroll eller automatiskt efter viss tid.

6. Militärt mål betecknar, i vad avser materiella
ting, varje föremål, som till följd av art, läge,
ändamål eller användning effektivt bidrar till de
militära operationernas genomförande och vars
totala eller delvisa förstöring, intagande eller
neutralisering under de vid tidpunkten ifråga
rådande förhållandena medför en avgjord militär
fördel.

7. Civil egendom betecknar alla föremål som inte
utgör militära mål enligt punkt 6 i denna artikel.

8. Minfält betecknar ett definierat område inom
vilket minor har utlagts. Mineral område
betecknar ett område som är farligt beroende på

For the purpose of this Protocol:

1. Mine means a munition placed under, on or
near the ground or other surface area and
designed to be exploded by the presence,
proximity or contact of a person or vehicle.

2. Remotely-delivered mine means a mine not
directly emplaced but delivered by artillery,
missile, rocket, mörtar, or similar means, or
dropped from an aircraft. Mines delivered from a
land-based system from less than 500 metres are
not considered to be "remotely delivered",
provided that they are used in accordance with
Article 5 and other relevant Artides of this
Protocol.

3. Anti-personnel mine means a mine primarily
designed to be exploded by the presence,
proximity or contact of a person and that will
incapacitate, injure or kill one or more persons.

4. Booby-trap means any device or material which
is designed, constructed, or adapted to kill or
injure, and which functions unexpectedly when a
person disturbs or approaches an apparentiy
harmless object or performs an apparentiy safe
act.

5. Other devices means manually-emplaced
munitions and devices including improvised
explosive devices designed to kill, injure or
damage and which are actuated manually, by
remote control or autcmatically after a lapse of
time.

6. Military objective means, so far as objects are
concemed, any object which by its nature,
location, purpose or use makes an effective
contribution to military action and whose total or
partial destruction, capture or neutralization, in
the circumstances ruling at the time, offers a
deftnite military advantage.

7. Civilian objects are all objects which are not
military objectives as deftned in

paragraph 6 of this Article.

8. Minefield is a deftned area in which mines have
been emplaced and "mined area" is an area which
is dangerous due to

27

Prop. 1996/97:145

Bilaga I

förekomst av minor. Skenminfält betecknar ett
område fritt från minor, som simulerar ett
minfålt. Termen minfålt inbegriper skenminfält.

9. Upprättande av protokoll och minkartor
betecknar en fysisk, administrativ och teknisk
verksamhet, syftande till att i officiella akter
registrera all tillgänglig information som kan
underlätta lokalisering av minfålt, minerade
områden, minor, försåt och andra anordningar.

10. Självförstörande mekanism betecknar en
inbyggd eller applicerad automatiskt fungerande
mekanism som säkerställer att den ammunition
den är inbyggd i eller monterad på förstörs.

11. Självneutraliserande mekanism betecknar en
inbyggd automatiskt fungerande mekanism som
oskadliggör den ammunition i vilken den är
inbyggd.

12. Självdeaktivera betyder att automatiskt
försätta ammunition ur funktion genom att
oåterkalleligt förbruka en komponent, exempelvis
ett batteri, som behövs för att ammunitionen
skall fungera.

13. Fjärrkontroll betecknar styrning på avstånd.

14. Röjningsskydd betecknar en anordning avsedd
att skydda en mina och som utgör en del av den,
är kopplad till den, ansluten till den eller
placerad under den och som aktiveras när försök
görs att röja minan.

15. Överföring betecknar, utöver den fysiska
förflyttningen av minor till eller från en stats
territorium, överlåtelse av äganderätten till och
kontrollen över minorna, men ir.te överlämnande
av område där minor är utlagda.

Artikel 3

Allmänna restriktioner för användningen av
minor, försåt och andra anordningar

1. Denna artikel är tillämplig beträffande:

the presence of mines. "Phoney minefield" means
an area free of mines that simulates a minefield.
The term "minefield" includes phoney mineftelds.

9. Recording means a physical, administrative and
technical operation designed to obtain, for the
purpose of registration in offtcial records, all
available information facilitating the location of
mineftelds, mined areas, mines, booby-traps and
other devices.

10. Self-destruction mechanism means an
incorporated or extemally attached automatically-
functioning mechanism which secures the
destruction of the munition into which it is
incorporated or to which it is attached.

11. Self-neutralization mechanism means an
incorporated automatically-functioning mechanism
which renders inoperable the munition into which
it is incorporated.

12. Self-deactivating means automatically
rendering a munition inoperable by means of the
irreversible exhaustion of a component, for
example, a battery, that is essential to the
operation of the munition.

13. Remote control means control by commands
from a distance.

14. Anti-handling device means a device intended
to protect a mine and which is part of, linked to,
attached to or placed under the mine and which
activates when an attempt is made to tamper with
the mine.

15. Transfer involves, in addition to the physical
movement of mines into or from national
territory, the transfer of title to and control over
the mines, but does not involve the transfer of
territory containing emplaced mines.

Article 3

General restrictions on the use of mines.

booby-traps and other devices

1. This Article applies to:

a)	minor;	(a)	mines;
b)	försåt; och	(b)	booby-traps; and
c)	andra anordningar.	(c)	other devices.

2. Varje hög fördragsslutande part eller part i en
konflikt är, enligt bestämmelserna i detta
protokoll ansvarig för alla minor, försåt och
andra anordningar som parten använder och åtar

2. Each High Contracting Party or party to a
conflict is, in accordance with the provisions of
this Protocol, responsible for all mines, booby-
traps, and other devices employed by it and

28

Prop. 1996/97:145

Bilaga 1

sig att röja, avlägsna, förstöra eller utöva tillsyn
över dem så som anges i artikel 10 i detta
protokoll.

3. Det är under alla förhållanden förbjudet att
använda minor, försåt eller andra anordningar,
som är så utformade eller är av sådan
beskaffenhet att de förorsakar överflödig skada
eller onödigt lidande.

4. Vapen som omfattas av denna artikel skall
uppfylla de krav och begränsningar, som anges i
tekniska bilagan för varje särskild kategori.

5. Det är förbjudet att använda minor, försåt
eller andra anordningar, som är försedda med en
mekanism eller anordning, särskilt utformad för
att få deras sprängladdning att explodera genom
närvaro av allmänt tillgängliga minsökare på
grund av deras magnetiska påverkan eller annan
påverkan utan beröring, vid normal användning
under minsökning.

6. Det är förbjudet att använda
självdeaktiverande minor utrustade med
röjningsskydd utformat så att det kan fungera
efter att själva minan har upphört att fungera.

7. Det är under alla förhållanden förbjudet att
bruka vapen som omfattas av denna artikel, vare
sig offensivt, defensivt eller som
repressalieåtgärd, mot civilbefolkningen som
sådan, mot enskilda civilpersoner eller civil
egendom.

8. Urskillningslös användning av vapen som
omfattas av denna artikel är förbjuden.
Urskillningslös användning är utplacering av
sådana vapen:

(a) då de inte placeras vid, inom eller riktas mot
ett militärt mål. Vid tvekan huruvida egendom,
som normalt användes för civila ändamål, såsom
platser avsedda för religiösa ändamål, hus eller
annan form av bostad, eller skolor, kan utnyttjas
i syfte att effektivt bidraga till militär
verksamhet, skall förutsättas att så inte är fallet;

(b) då man använder stridsmetoder eller
vapenbärare som inte kan riktas mot ett bestämt
militärt mål; eller

(c) då de förväntas förorsaka oavsiktliga förluster
i människoliv bland civilbefolkningen, skador på
civila, skador på civil egendom eller en
kombination därav, vilka skulle vara överdrivna
vid en jämförelse med den påtagliga och direkta
militära fördel som kan emotses.

undertakes to clear, remove, destroy or maintain
them as specified in Article 10 of this Protocol.

3. It is prohibited in all circumstances to use any
mine, booby-trap or other device which is
designed or of a nature to cause superfluous injury
or unnecessary suffering.

4. Weapons to which this Article applies shall
strictly comply with the standards and limitations
specified in the Technical Annex with respect to
each particular category.

5. It is prohibited to use mines, booby-traps or
other devices which employ a mechanism or
device specifically designed to detonate the
munition by the presence of commonly available
mine detectors as a result of their magnetic or
other non-contact influence during normal use in
detection operations.

6. It is prohibited to use a self-deactivating mine
equipped with an anti-handling device that is
designed in such a manner that the anti-handling
device is capable of functioning after the mine has
ceased to be capable of functioning.

7. It is prohibited in all circumstances to direct
weapons to which this Article applies, either in
offence, defence or by way of reprisals, against
the civilian population as such or against
individual civilians or civilian objects.

8. The indiscriminate use of weapons to which
this Article applies is prohibited. Indiscriminate
use is any placement of such weapons:

(a) which is not on, or directed against. a military
objective. In case of doubt as to whether an object
which is normally dedicated to civilian purposes,
such as a place of worship, a house or other
dwelling or a school, is being used to make an
effective contribution to military action, it shall be
presumed not to be so used;

(b) which employs a method or means of delivery
which cannot be directed at a specific military
objective; or

(c) which may be expected to cause incidental loss
of civilian life, injury to civilians, damage to
civilian objects, or a combination thereof, which
would be excessive in relation to the concrete and
direct military advantage anticipated.

29

Prop. 1996/97:145

Bilaga I

9. Ett antal skarpt avgränsade och tydliga
militära mål belägna i en stad, i en by eller i
annat område med en liknande koncentration av
civila eller civil egendom skall inte betraktas
såsom ett enda militärt mål.

10. Alla försiktighetsåtgärder som är möjliga
skall vidtas för att skydda civilpersoner från
verkningarna av de vapen som omfattas av denna
artikel. Möjliga försiktighetsåtgärder är sådana
försiktighetsåtgärder som är genomförbara eller
praktiskt möjliga med hänsyn till alla vid
tidpunkten ifråga rådande förhållanden inbegripet
humanitära och militära överväganden. Dessa
förhållanden innefattar, men är inte begränsade
till, följande:

(a) minornas långsiktiga och kortsiktiga verkan
på den lokala civilbefolkningen vad gäller
minfältets varaktighet;

(b) möjliga åtgärder för att skydda
civilbefolkningen (exempelvis inhägning och
skyltar, varning och övervakning);

(d) kortsiktiga och långsiktiga militära krav på ett
minfält.

11. Effektiv förvarning skali ges om varje
utläggning av minor, försåt eller andra
anordningar som kan drabba civilbefolkningen,
såvida inte förhållandena omöjliggör sådan
varning.

AmkeH

Restriktioner för användningen av truppminor

Det är förbjudet att använda truppminor som inte
kan detekteras på sätt som anges i punkt 2 i den
tekniska bilagan.

Artikel 5

Restriktioner för användningen av truppmmor.
andra än avståndsutlagda minor

1. Denna artikel är tillämplig för truppminor
andra än avståndsutlagda minor.

2. Det är förbjudet att använda vapen som
omfattas av denna artikel som inte uppfyller den
tekniska bilagans bestämmelser om
självförstöring och självdeaktivering såvida inte;

9. Several clearly separated and distinct military
objectives located in a city, town, village or other
area containing a similar concentration of civilians
or civilian objects are not to be treated as a single
military objective.

10. All feasible precautions shall be taken to
protect civilians from the effects of weapons to
which this

Article applies. Feasible precautions are those
precautions which are practicable or practically
possible taking into account all circumstances
ruling at the time, including humanitarian and
military consideralions. These circumstances
include, but are not limited to:

(a) the short- and long-term effect of mines upon
the local civilian population for the duration of the
minefield;

(b) possible measures to protect civilians (for
example, fencing, signs, waming and
monitoring);

(d) the short- and long-term military requirements
for a minefield.

11. Effective advance waming shall be given of
any emplacement of mines, booby-traps and other
devices which may affect the civilian population,
unless circumstances do not permit.

Article 4

Restrictions on the use of anti-personnel mines

It is prohibited to use anti-personnel mines which
are not detectable, as specified in paragraph 2 of
the Technical Annex.

Article 5

Restrictions on the use of anti-personnel mines
other than remotelv-delivered mines

1. This Article applies to anti-personnel mines
other than remotely-delivered mines.

2. It is prohibited to use weapons to which this
Article applies which are not in compliance with
the provisions on self-destruction and self-
deactivation in the Technical Annex, unless:

30

Prop. 1996/97:145

Bilaga I

(a) vapnen placeras inom ett markerat område
som övervakas av militär personal och skyddas
av stängsel eller andra medel för att trygga att
civilbefolkningen effektivt utestängs från
området; markeringen måste vara tydlig och av
varaktig natur och vara synlig åtminstone för en
person som står i begrepp att bege sig in i det
markerade området; och

(b) vapnen röjs innan området lämnas för såvitt
området inte överlämnas till en annan stats
stridskrafter som åtar sig ansvaret för de
skyddsåtgärder som krävs i denna artikel och
efterföljande röjning av dessa vapen.

3. En part i en konflikt är befriad från att fortsatt
uppfylla bestämmelserna i punkterna 2 (a) och 2

(b) i denna artikel endast om uppfyllandet inte
kan ske på grund av att parten genom fientlig
militär verksamhet har förlorat kontrollen över
området, däri inräknat förhållanden där direkt
fientlig militär verksamhet omöjliggör att
bestämmelserna kan uppfyllas. Om denna part
återtar kontrollen över området, skall parten åter
uppfylla bestämmelserna i punkterna 2 (a) och 2
(b) i denna artikel.

4. Om stridskrafter tillhöriga en part i en konflikt
vinner kontroll över ett område, där sådana
vapen, som omfattas av denna artikel, har blivit
utplacerade, skall dessa stridskrafter i största
möjliga utsträckning upprätthålla och, om så
erfordras, vidta de skyddsåtgärder som krävs i
denna artikel till dess att dessa vapen har röjts.

5. Alla möjliga åtgärder skall vidtas för att
hindra otillåtet avlägsnande, förändring,
förstöring eller döljande av varje anordning,
system eller materiel som används för att
utmärka gränsen av ett markerat område.

6. Vapen, som omfattas av denna artikel, som
utkastar fragment i en sektor mindre än 90
grader och som är placerade på eller över
marken, får användas under högst 72 timmar
utan att de åtgärder vidtas som avses i punkten 2

(a) ovan; om

(a) de är placerade i omedelbar närhet av den
militära enhet som har placerat ut dem; och

(b) området övervakas av militär personal för att
trygga att civilbefolkningen effektivt utestängs.

(a) such weapons are placed within a perimeter-
marked area which is monitored by military
personnel and protected by fencing or other
means, to ensure the effective exclusion of
civilians from the area. The marking must be of a
distinct and durable character and must at least be
visible to a person who is about to enter the
perimeter-marked area; and

(b) such weapons are cleared before the area is
abandoned, unless the area is tumed over to the
forces of another State which accept responsibility
for the maintenance of the protections required by
this Article and the subsequent clearance of those
weapons.

3. A party to a conflict is relieved from further
compliance with the provisions of sub-paragraphs
2 (a) and 2 (b) of this Article only if such
compliance is not feasible due to forcible loss of
control of the area as a result of enemy military
action, including situations where direct enemy
mi litary action makes it impossible to comply. If
that party regains control of the area, it shall
resume compliance with the provisions of sub-
paragraphs 2 (a) and 2 (b) of this Article.

4.1f the forces of a party to a conflict gain control
of an area in which weapons to which this Article
applies have been laid, such forces shall, to the
maximum extern feasible, maintain and, if
necessary, establish the protections required by
this Article until such weapons have been cleared.

5. All feasible measures shall be taken to prevent
the unauthorized removal, defacement,
destruction or concealment of any device, system
or material used to establish the perimeter of a
perimeter-marked area.

6. Weapons to which this Article applies which
propel fragments in a horizontal are of less than
90 degrees and which are placed on or above the
ground may be used without the measures
provided for in sub-paragraph 2 (a) of this Article
for a maximum period of 72 hours, if:

(a) they are located in immediate proximity to the
military unit that emplaced them; and

(b) the area is monitored by military personnel to
ensure the effective exclusion of civilians.

31

Artikel 6

Restriktioner för användningen av

1. Det är förbjudet att använda avståndsutlagda
minor om de inte protokollförs i enlighet med
punkt 1 (b) i den tekniska bilagan.

2. Det är förbjudet att använda avståndsutlagda
truppminor som inte uppfyller bestämmelserna
om självförstöring och självdeaktivering i den
tekniska bilagan.

3. Det är förbjudet att använda andra
avståndsutlagda minor än truppminor, såvida de
inte, i möjligaste mån, är försedda med en
effektiv självförstörande eller
självneutraliserande mekanism, samt har en
reservfunktion för självdeaktivering utformad så
att minorna inte längre kan fungera som sådana
när de inte längre tjänar det militära syfte för
vilket de utlagts.

4. Effektiv förvarning skall ges vid utläggning
eller fällning av avståndsutlagda minor som kan
skada civilbefolkningen, såvida inte
förhållandena omöjliggör sådan varning.

Artikel 7

Förbud mot användning av försåt och andra
anordningar

1. Utan intrång i folkrättsliga regler tillämpliga i
väpnade konflikter avseende förrädiskt
förfarande, är det under alla förhållanden
förbjudet att använda försåt och andra
anordningar som på något sätt är fastade vid eller
förenade med följande:

(a) internationellt erkända skyddsemblem, tecken
eller signaler;

(b) sjuka, sårade eller döda personer;

(d) sjukvårdsenheter, medicinsk utrustning,
läkemedelsförråd eller sjuktransporter;

(e) bamleksaker eller andra lösa föremål eller
produkter särskilt avsedda för barns förplägnad,
hälsa, hygien, beklädnad eller utbildning;

(f) matvaror och drycker;

Prop. 1996/97:145
Bilaga 1

Article 6
Restrictions on the use of
remoiely-delivered mines

1. It is prohibited to use remotely-delivered mines
unless they are recorded in accordance with sub-
paragraph 1 (b) of the Technical Annex.

2. It is prohibited to use remotely-delivered anti-
personnel mines which are not in compliance with
the provisions on self-destruction and self-
deactivation in the Technical Annex.

3. It is prohibited to use remotely-delivered mines
other than anti-personnel mines. unless, to the
extern feasible, they are equipped with an
effective self-destruction or self-neutralization
mechanism and have a back-up self-deactivation
feature, which is designed so that the mine will no
longer function as a mine when the mine no
longer serves the military purpose for which it
was placed in position.

4. Effective advance waming shall be given of
any delivery or dropping of remotely-delivered
mines which may affect the civilian population,
unless circumstances do not permit.

Article 7

Prohibitions on the use of booby-traps and other
devices

1. Without prejudice to the rules of intemational
law applicable in armed conflict relating to
treachery and perftdy, it is prohibited in all
circumstances to use booby-traps and other
devices which are in any way attached to or
associated with:

(a) intemational!y recognized protective emblems,
signs or signals;

(b) sick, wounded or dead persons;

(d) medical facilities, medical equipment, medical
supplies or medical transportation;

(e) children's toys or other portable objects or
Products specially designed for the feeding,
health, hygiene, clothing or education of children;

(f) food or drink;

32

Prop. 1996/97:145

Bilaga 1

(g) köksutrustning eller redskap, utom i militära
anläggningar, förläggningar eller förråd;

(h) föremål som har klar religiös anknytning;

(i) historiska minnesmärken, konstföremål eller
platser avsedda för religionsutövning, vilka utgör
folkens kulturella eller andliga arv; eller

(j) levande djur eller djurkroppar.

2. Det är förbjudet att använda försåt eller andra
anordningar i form av skenbart ofarliga, lösa
föremål som är särskilt utformade och
konstruerade för att innehålla explosiva ämnen.

3. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 3, är
det förbjudet att använda sådana vapen som
omfattas av denna artikel i en stad, en by eller i
andra områden med liknande koncentration av
civilbefolkning där strider mellan
markstridskrafter inte äger rum eller inte
förefaller vara omedelbart förestående, såvida
inte:

(a) vapnen är placerade i eller i omedelbar närhet
av ett militärt mål; eller

(b) åtgärder vidtas för att skydda
civilbefolkningen från dessa vapens verkningar,
exempelvis genom utplacering av vaktposter,
utfärdande av varningar eller uppsättande av
stängsel.

Artikel 8

Överföring

1. För att främja syftet med detta protokoll, åtar
sig varje hög fördragsslutande part:

(a) att inte överföra minor vars användning är
förbjuden enligt detta protokoll;

(b) att inte överföra minor till någon annan
mottagare än en stat eller ett statligt organ
bemyndigat att mottaga sådan överföring;

(c) att visa återhållsamhet i fråga om att överlåta
minor, vilkas användning är underkastad
restriktioner enligt detta protokoll. Särskilt åtar
sig varje hög fördragsslutande part att inte
överföra truppminor till stater som inte är
bundna av detta protokoll, om inte den
mottagande staten accepterar att tillämpa detta
protokoll; och

(g) kitchen utensils or appliances except in
military establishments, military locations or
military supply depots;

(h) objects clearly of a religious nature;

(i) historic monuments, works of art or places of
worship which constitute the cultural or spiritual
heritage of peoples; or

(j) animals or their carcasses.

2. It is prohibited to use booby-traps or other
devices in the form of apparentiy harmless
portable objects which are specifically designed
and constructed to contain explosive material.

3. Without prejudice to the provisions of Article

3, it is prohibited to use weapons to
which this Article applies in any city, town,
village or other area containing a similar
concentration of civilians in which combat
between ground forces is not taking place or does
not appear to be imminent, unless either:

(a) they are placed on or in the close vicinity of a
military objective; or

(b) measures are taken to protect civilians from
their effects, for example, the posting of waming
sentries, the issuing of wamings or the provision
of fences.

Article 8

Transfers

1. In order to promote the purposes of this
Protocol, each High Contracting Party:

(a) undertakes not to transfer any mine the use of
which is prohibited by this Protocol;

(b) undertakes not to transfer any mine to any
recipient other than a State or a State agency
authorized to recetve such transfers;

(c) undertakes to exercise restraint in the transfer
of any mine the use of which is restricted by this
Protocol. In particular, each High Contracting
Party undertakes not to transfer any anti-
personnel mines to States which are not bound by
this Protocol, unless the recipient State agrees to
apply this Protocol; and

33

Prop. 1996/97:145

Bilaga I

(d) att säkerställa att överföring enligt denna
artikel sker i enlighet med tillämpliga
bestämmelser i detta protokoll och internationella
humanitärrättsliga regler, både av överförande
och mottagande stat.

2. Om en hög fördragsslutande part förklarar att
den avser uppskjuta efterlevnaden av vissa
bestämmelser för användning av vissa minor
enligt den tekniska bilagan skall likväl punkt 1

(a) i denna artikel tillämpas på sådana minor.

3. Alla höga fördragsslutande parter skall i
avvaktan på att detta protokoll träder i kraft,
avhålla sig från handlingar som skulle vara
oförenliga med punkt 1 (a) i denna artikel.

Artikel 9

Upprättande av protokoll och minkartor och
användning av uppgifter om minfält, minerade
områden, minor, försåt och andra anordningar

1. Alla uppgifter om minfält, minerade områden,
minor, försåt och andra anordningar skall
protokollföras i enlighet med bestämmelserna i
den tekniska bilagan.

2. Alla sådana protokoll och minkartor skall
bevaras av parterna i en konflikt, vilka utan
dröjsmål efter fientlighetemas upphörande skall
vidta alla nödvändiga och lämpliga åtgärder, vari
även ingår användningen av dessa uppgifter, för
att skydda civila personer från verkningar av
minfålt, minerade områden, minor, försåt och
andra anordningar i områden som står under
deras kontroll.

De skall också samtidigt tillhandahålla den andra
parten eller de andra parterna i en konflixt och
Förenta nationernas generalsekreterare all
information de har om minfält, minerade
områden, minor, försåt och andra anordningar
som de själva har placerat ut i områden som inte
längre står under deras kontroll; emellertid gäller
ömsesidigt att om stridskrafter tillhörande en part
i en konflikt befinner sig på en motparts
territorium, så får vilken som helst av parterna
innehålla sådan information gentemot
generalsekreteraren och motparten i den
utsträckning som säkerhetsintressen kräver att
uppgifterna inte lämnas ut, till dess ingendera
parten längre befinner sig på den andra partens
territorium. 1 sistnämnda fall skall de innehållna
uppgifterna meddelas så snart som dessa
säkerhetsintressen medger detta.

(d) undertakes to ensure that any transfer in
accordance with this Article takes place in full
compliance, by both the transferring and the
recipient State, with the relevant provisions of this
Protocol and the applicable norms of intemational
humanitarian law.

2. In the event that a High Contracting Party
declares that it will defer compliance with specific
provisions on the use of certain mines, as
provided for in the Technical Annex, sub-
paragraph 1 (a) of this Article shall however
apply to such mines.

3. All High Contracting Parties, pending the entry
into force of this Protocol, will refrain from any
actions which would be inconsistent with sub-
paragraph 1 (a) of this Article.

Article 9

Recording and use of information on minefields.
mined areas, mines. boobv-traps and other
devices

1. All information conceming mineftelds, mined
areas, mines, booby-traps and other devices shall
be recorded in accordance with the provisions of
the Technical Annex.

2. All such records shall be retained by the parties
to a conflict, who shall, without delay after the
cessation of active hostilities, take all necessary
and appropriate measures, including the use of
such information, to protect civilians from the
effects of minefields, mined areas, mines, booby-
traps and other devices in areas under their
control.

At the same time, they shall also make available
to the other party or parties to the conflict and to
the Secretary-General of the United Nations all
such information in their possession conceming
minefields, mined areas, mines, booby-traps and
other devices laid by them in areas no longer
under their control; provided, however, subject to
reciprocity, where the forces of a party to a
conflict are in the territory of an adverse party,
either party may withhold such information from
the Secretary-General and the other party, to the
extent that security interests require such
withholding, until neither party is in the territory
of the other. In the latter case, the information
withheld shall be disclosed as soon as those
security interests permit.

34

Prop. 1996/97:145

Bilaga 1

Där så är möjligt, skall parterna i konflikten efter
ömsesidig överenskommelse söka tillse att sådana
uppgifter meddelas vid första möjliga tillfälle på
ett sätt som är förenligt med varje parts
säkerhetsintressen.

3. Denna artikel skall inte inverka på
bestämmelserna i artiklarna 10 och 12 i detta
protokoll.

Artikel 10

Röjning av minfält, minerade områden, mmor,
försåt och andra anordningar samt internationellt
samarbete

1. Efter de aktiva fientlighetemas upphörande
skall alla minfålt, minerade områden, minor,
försåt och andra anordningar utan dröjsmål röjas
eller omhändertas i enlighet med artikel 3 och
artikel 5 punkt 2 i detta protokoll.

2. De höga fördragsslutande parterna och
parterna i en konflikt skall ha detta ansvar för
minfålt, minerade områden, minor, försåt och
andra anordningar i områden som står under
deras kontroll.

3. Beträffande minfält, minerade områden,
minor, försåt och andra anordningar utplacerade
av en part i områden över vilka den ej längre
utövar kontroll, skall denna part förse den part
som har kontroll över området, i den
utsträckning denna part medger detta, teknisk
och materiell hjälp som erfordras för att uppfylla
ansvaret enligt punkt 2 i denna artikel.

4. När så bedöms nödvändigt skall parterna söka
nå överenskommelser, både sinsemellan och, i
tillämpliga fall, med andra stater och med
internationella organisationer, om
tillhandahållande av teknisk och materiell hjälp,
som även, under därtill lämpliga förhållanden,
skall omfatta genomförandet av gemensamma
åtgärder som behövs för att uppfylla detta
ansvar.

Artikel 11

Tekniskt samarbete och bistånd

1. Varje hög fördragsslutande part åtar sig att
underlätta, och skall ha rätt att delta i, största
möjliga utbyte av utrustning, materiel och
vetenskaplig och teknisk information om
tillämpningen av detta protokoll och av
hjälpmedel för minröjning. De höga
fördragsslutande parterna skall särskilt avhålla

Wherever possible, the parties to the conflict shall
seek, by mutual agreement, to provide for the
release of such information at the earliest possible
time in a manner consistent with the security
interests of each party.

3. This Article is without prejudice to the
provisions of Artides 10 and 12 of this Protocol.

Anicle 10

Removal of mineftelds. mined areas, mines.
booby-traps and other devices and intemational
cooperation

1. Without delay after the cessation of active
hostilities, all minefields, mined areas, mines,
booby-traps and other devices shall be cleared,
removed, destroyed or maintained in accordance
with Article 3 and paragraph 2 of Article 5 of this
Protocol.

2. High Contracting Parties and parties to a
conflict bear such responsibility with respect to
minefields, mined areas, mines, booby-traps and
other devices in areas under their control.

3. With respect to minefields, mined areas,
mines, booby-traps and other devices laid by a
party in areas over which it no longer exercises
control, such party shall provide to the party in
control of the area pursuant to paragraph 2 of this
Article, to the extern permitted by such party,
technical and material assistance necessary to
fulfil such responsibility.

4. At all times necessary, the parties shall
endeavour to reach agreement, both among
themselves and, where appropriate, with other
States and with intemational organizations, on the
provision of technical and material assistance,
including, in appropriate circumstances, the
undertaking of joint operations necessary to fulfil
such responsibilities.

Anicle 11

Technological cooperation and assistance

1. Each High Contracting Party undertakes to
facilitate and shall have the right to participate in
the fullest possible exchange of equipment,
material and scientific and technological
information conceming the implementation of this
Protocol and means of mine clearance. In
particular, High Contracting Parties shall not

35

Prop. 1996/97:145

Bilaga I

sig från att införa omotiverade inskränkningar för
tillhandahållande av minröjningsutrustning och
därtill hörande teknisk information för
humanitära syften.

2. Varje hög fördragsslutande part åtar sig att
förse den databas för minröjning som har
inrättats inom FN-systemet med information,
särskilt avseende hjälpmedel och teknik för
minröjning och med förteckningar över experter,
specialiserade organ eller nationella kontakter för
minröjning.

3. Varje hög fördragsslutande part som har
möjlighet därtill skall lämna bistånd vid
minröjning genom FN-systemet, andra
internationella organ eller bilateralt, eller bidra
till Förenta nationernas frivilliga fond till bistånd
till minröjning.

4. Framställningar av höga fördragsslutande
parter om bistånd som grundas på relevanta
uppgifter kan inges till Förenta nationerna, andra
behöriga organ eller andra stater. De kan inges
till Förenta nationernas generalsekreterare, som
skall vidarebefordra dem till alla
fördragsslutande parter och relevanta
internationella organisationer.

5. Vad avser framställningar som framförs till
Förenta nationerna, får generalsekreteraren,
inom ramen för de resurser han förfogar över,
vidta lämpliga åtgärder för att bedöma
situationen, och, i samarbete med den begärande
fördragsslutande parten, besluta om lämpligt
bistånd till denna part vid minröjning eller
tillämpning av protokollet. Generalsekreteraren
kan även vända sig till de höga fördragsslutande
parterna avseende en sådan bedömning, liksom
angående beskaffenhet och omfattning av
erforderligt bistånd.

6. Utan inskränkning i deras konstitutionella och
andra rättsliga bestämmelser, åtar sig de höga
fördragsslutande parterna att samarbeta och
överföra teknologi för att underlätta
tillämpningen av tillämpliga förbud och
restriktioner enligt detta protokoll.

7. Varje hög fördragsslutande part har rätt att
begära och mottaga tekniskt bistånd i tillämpliga
fall från annan fördragsslutande part om viss
annan hithörande teknologi än vapenteknologi i
den utsträckning som behövs för att minska den
övergångsperiod som avses i tekniska bilagan.

impose undue restrictions on the provision of
mine clearance equipment and related
technological information for humanitarian
purposes.

2. Each High Contracting Party undertakes to
provide information to the database on mine
clearance established within the United Nations
System, especially information conceming various
means and technologies of mine clearance, and
lists of experts, expert agencies or national points
of contact on mine clearance.

3. Each High Contracting Party in a position to
do so shall provide assistance for mine clearance
through the United Nations System, other
intemational bodies or on a bilateral basis, or
contribute to the United Nations Voluntary Trust
Fund for Assistance in Mine Clearance.

4. Requests by High Contracting Parties for
assistance, substantiated by relevant information,
may be submitted to the United Nations, to other
appropriate bodies or to other States. These
requests may be submitted to the Secretary-
General of the United Nations, who shall transmit
them to all High Contracting Parties and to
relevant intemational organizations.

5. In the case of requests to the United Nations,
the Secretary-General of the United Nations,
within the resources available to the Secretary-
General of the United Nations, may take
appropriate steps to assess the situation and, in
cooperation with the requesting High Contracting
Party, determine the appropriate provision of
assistance in mine clearance or implementation of
the Protocol. The Secretary-General may also
report to High Contracting Parties on any such
assessment as well as on the type and scope of
assistance required.

6. Without prejudice to their constitutional and
other legal provisions, the High Contracting
Parties undertake to cooperate and transfer
technology to facilitate the implementation of the
relevant prohibitions and restrictions set out in
this Protocol.

7. Each High Contracting Party has the right to
seek and receive technical assistance, where
appropriate, from another High Contracting Party
on speciftc relevant technology, other than
weapons technology, as necessary and feasible,
with a view to reducing any period of deferral for
which provision is made in the Technical Annex.

36

Prop. 1996/97:145

Bilaga I

Artikel 12

Skvdd mot verkningar av minfält, minerade
områden, minor, försåt och andra anordningar

1. Tillämpning

(a) Med undantag av de styrkor och delegationer
som avses i punkt 2 (a) (i), är denna artikel
endast tillämplig på delegationer som utför
verksamhet med den höga fördragsslutande
partens samtycke på vars territorium
verksamheten utförs.

(b) Tillämpningen av bestämmelserna i denna
artikel för parter i en konflikt som inte är
fördragsslutande parter, skall inte förändra
parternas rättsliga ställning eller ett omstritt
territoriums rättsliga ställning, vare sig direkt
eller indirekt.

(c) Bestämmelserna i denna artikel innebär inga
inskränkningar i internationella
humanitärrättsliga regler, andra tillämpliga
internationella avtal eller beslut av Förenta
nationernas säkerhetsråd som ger bättre skydd
för personal vilka utför verksamhet som omfattas
av denna artikel.

2. Fredsbevarande styrkor och delegationer och
vissa andra styrkor och delegationer

(a) Denna punkt är tillämplig för;

(i) Varje FN-styrka eller FN-delegation som
utför fredsbevarande verksamhet,
observationsuppdrag eller liknande insatser i ett
område i enlighet med Förenta nationernas
stadga;

(ii) varje styrka, upprättad i enlighet med kapitel
VIII i FN-stadgan, som utför verksamhet i ett
konfliktområde.

(b) Varje hög fördragsslutande part eller part i en
konflikt skall, på anmodan av chefen för en
styrka eller en delegation som omfattas av denna
artikel

(i) så långt den förmår, vidta de åtgärder som
erfordras för att skydda styrkan eller
delegationen från verkningar av minor, försåt
och andra anordningar i varje område som står
under dess kontroll

Article 12

Protection from the effects of minefields. mined
areas, mines.booby-traps and other devices

1. Application

(a) With the exception of the forces and missions
referred to in sub-paragraph 2(a)(i) of this
Article, this Article applies only to missions
which are performing functions in an area with
the consent of the High Contracting Party on
whose territory the functions are performed.

(b) The application of the provisions of this
Article to parties to a conflict which are not High
Contracting Parties shall not change their legal
status or the legal status of a disputed territory,
either explicitly or implicitly.

(c) The provisions of this Article are without
prejudice to existing intemational humanitarian
law, or other intemational instruments as
applicable, or decisions by the Security Council
of the United Nations, which provide for a higher
level of protection to personnel functioning in
accordance with this Article.

2. Pcace-keeping and certain oiher forces and
missions

(a) This paragraph applies to:

(i) any United Nations force or mission
performing peace-keeping, observation or similar
functions in any area in accordance with the
Charter of the United Nations; and

(ii) any mission established pursuant to Chapter
VIII of the Charter of the United Nations and
performing its functions in the area of a conflict.

(b) Each High Contracting Party or party to a
conflict, if so requested by the head of a force or
mission to which this paragraph applies, shall:

(i) so far as it is able, take such measures as are
necessary to protect the force or mission from the
effects of mines, booby-traps and other devices in
any area under its control;

37

Prop. 1996/97:145

Bilaga I

(ii) om så erfordras för att effektivt skydda
personalen, röja eller oskadliggöra alla minor,
försåt och andra anordningar i områdei i fråga i
den utsträckning parten förmår; och

(iii) informera chefen för styrkan eller
delegationen om var alla kända minfålt. minerade
områden, minor, försåt och andra anordningar är
placerade i det område i vilket styrkan eller
delegationen verkar och, så långt det är möjligt,
till chefen för styrkan eller delegationen ställa all
information till förfogande som den innehar om
sådana minfält, minerade områden, minor, försåt
och andra anordningar.

3. FN-delegationer för undersökningar och
humanitärt bistånd

(a) Denna punkt är tillämplig för varje humanitär
delegation eller undersökningsdelegation från
Förenta nationerna.

(b) Varje hög fördragsslutande part eller part i en
konflikt skall, på anmodan av chefen för en
delegation som omfattas av denna punkt

(i) tillhandahålla delegationens personal det
skydd som avses i punkt 2 (b) (i) i denna artikel;
och

(ii) om tillträde till eller genom ett område som
står under partens kontroll erfordras för att
delegationen skall kunna utföra sin verksamhet
och för att trygga säker genomfart till eller
genom detta område för delegationspersonalen:

(aa) om inte pågående fientligheter förhindrar
det, informera delegationschefen om en säker
väg till detta område, om sådan information finns
tillgänglig; eller

(bb) om information om en säker väg inte kan
tillgodoses enligt stycke (aa), så långt det är
möjligt, röja en väg genom minfälten.

4. Delegationer från Röda Korsets internationella
kommitté

(a) Denna punkt är tillämplig för varje delegation
från Röda Korsets internationella kommitté som
utför verksamhet med värdstatens eller
värdstaternas medgivande enligt bestämmelserna
i Genévekonventionema av den 12 augusti 1949
och, i tillämpliga fall, i dessas tilläggsprotokoll.

(ii) if necessary in order effectively to protect
such personnel, remove or render harmless, so
far as it is able, all mines. booby-traps and other
devices in that area; and

(iii) inform the head of the force or mission of the
location of all known minefields, mined areas,
mines, booby-traps and other devices in the area
in which the force or mission is performing its
functions and, so far as is feasible, make available
to the head of the force or mission all information
in its possession conceming such minefields,
mined areas, mines, booby-traps and other
devices.

3. Humanitarian and fact-finding missions of the
United Nations System

(a) This paragraph applies to any humanitarian or
fact-finding mission of the United Nations
System.

(b) Each High Contracting Party or party to a
conflict, if so requested by the head of a mission
to which this paragraph applies, shall:

(i) provide the personnel of the mission with the
protections set out in sub-paragraph 2(b)(i) of this
Article; and

(ii) if access to or through any place under its
control is necessary for the performance of the
mission's functions and in order to provide the
personnel of the mission with safe passage to or
through that place:

(aa) unless on-going hostilities prevent, inform the
head of the mission of a safe route to that place if
such information is available; or

(bb) if information identifying a safe route is not
provided in accordance with sub-paragraph (aa),
so far as is necessary and feasible, clear a lane
through minefields.

4. Missions of the International Committee of the
Red Cross

(a) This paragraph applies to any mission of the
Intemational Committee of the Red Cross
performing functions with the consent of the host
State or States as provided for by the Geneva
Conventions of 12 August 1949 and. where
applicable, their Additional Protocols.

38

Prop. 1996/97:145

Bilaga 1

(b) Varje hög fördragsslutande part eller part i en
konflikt skall, på anmodan av chefen för en
delegation som omfattas av denna punkt:

(i) tillhandahålla delegationens personal det
skydd som avses i punkt 2 (b) (i) i denna artikel;
och

(ii) vidta de åtgärder som anges i punkt 3 (b) (ii)
i denna artikel.

5. Övriga humanitära delegationer och
undersökningsdelegationer

(a) I den mån punkterna 2, 3 och 4 i denna
artikel inte är tillämpliga skall denna punkt
tillämpas för följande delegationer när de utför
verksamhet i ett konfliktområde eller bistår offer
i en konflikt:

i) varje humanitär delegation från en nationell
rödakors- eller rödahalvmåne-förening eller
Internationella Rödakorsfederationen;

(ii) varje delegation från en opartisk humanitär
organisation, inklusive varje opartisk humanitär
minröjningsinsats;

(iii) varje undersökningsdelegation som
upprättats enligt bestämmelserna i
Genévekonventionema av den 12 augusti 1949
och, i tillämpliga fall, bifogade tilläggsprotokoll.

(b) Varje hög fördragsslutande part eller part i en
konflikt skall, på anmodan av chefen för en
delegation som omfattas av denna punkt, i
möjligaste mån:

(i) tillhandahålla delegationens personal det
skydd som avses i punkt 2 (b) (i) i denna artikel;
och

(ii) vidta de åtgärder som anges i punkt 3 (b) (ii)
i denna artikel.

6. Sekretess

Alla uppgifter som lämnas under sekretess enligt
denna artikel skall av mottagaren behandlas med
sekretess och får inte röjas utanför den berörda
styrkan eller delegationen utan uttrycklig
tillåtelse av uppgiftslämnaren.

(b) Each High Contracting Party or party to a
conflict, if so requested by the head of a mission
to which this paragraph applies, shall:

(i) provide the personnel of the mission with the
protections set out in sub-paragraph 2(b)(i) of this
Article; and

(ii) take the measures set out in sub-paragraph
3(b)(ii) of this Article.

5. Other humanitarian missions and missions of
enquirv

(a) Insofar as paragraphs 2, 3 and 4 of this Article
do not apply to them, this paragraph applies to the
following missions when they are performing
functions in the area of a conflict or to assist the
victims of a conflict:

(i) any humanitarian mission of a national Red
Cross or Red Crescent society or of their
Intemational Federation;

(ii) any mission of an impartial humanitarian
organization, including any impartial
humanitarian demining mission; and

(iii) any mission of enquiry established pursuant
to the provisions of the Geneva Conventions of 12
August 1949 and, where applicable, their
Additional Protocols.

(b) Each High Contracting Party or party to a
conflict, if so requested by the head of a mission
to which this paragraph applies, shall, so far as is
feasible:

(i) provide the personnel of the mission with the
protections set out in sub-paragraph 2(b)(i) of this
Article; and

(ii) take the measures set out in sub-paragraph
3(b)(ii) of this Article.

6. Confidentialitv

All information provided in confidence pursuant
to this Article shall be treated by the recipient in
strict confidence and shall not be released outside
the force or mission concemed without the
express authorization of the provider of the
information.

39

Prop. 1996/97:145

Bilaga 1

7. Iakttagande av lagar och förordningar

Utan inskränkningar i den immunitet och de
privilegier som de åtnjuter eller i enlighet med de
krav som gäller för deras uppdrag, skall personal
som ingår i de styrkor och delegationer för vilka
denna artikel är tillämplig:

(a) följa värdstatens lagar och förordningar; och

(b) avhålla sig från varje handling eller
verksamhet som är oförenlig med uppdragets
opartiska och internationella karaktär.

Artikel 13

Konsultationer mellan de höga fördragsslutande
parterna

1. De höga fördragsslutande parterna åtar sig att
samråda och samarbeta i alla ärenden avseende
detta protokolls tillämpning. I detta syfte skall
årligen hållas en konferens med de höga
fördragsslutande parterna.

2. Deltagandet i de årliga konferenserna skall
bestämmas av de stadgar som de höga
fördragsslutande parterna kommer överens om.

3. Konferensen skall:

(a) göra en översyn av detta protokolls rättsliga
status och tillämpning;

(b) behandla ärenden som härrör från de höga
fördragsslutande parternas rapporter i enlighet
med punkt 4 i denna artikel;

(d) behandla den tekniska utvecklingen
beträffande skydd av civilbefolkningen mot
urskillningslös verkan av minor.

4. De höga fördragsslutande parterna skall inge
årliga rapporter till depositarien, som skall
förmedla dem till alla höga fördragsslutande
parter före konferensen, om någon eller några av
följande frågor:

(a) spridande av information om detta protokoll
till dess försvarsmakt och civilbefolkningen;

(b) minröjning och rehabiliteringsprogram;

7. Respect for laws and regulations

Without prejudice to such privileges and
immunities as they may enjoy or to the
requirements of their duties, personnel
participating in the forces and missions referred to
in this Article shall:

(a) respect the laws and regulations of the host
State; and

(b) refrain from any action or activity
incompatible with the impartial and intemational
nature of their duties.

Article 13

Consultations of High Contracting

Parties

1. The High Contracting Parties undertake to
consult and cooperate with each other on all
issues related to the operation of this Protocol.
For this purpose, a conference of High
Contracting Parties shall be held annually.

2. Participation in the annual conferences shall be
determined by their agreed Rules of Procedure.

3. The work of the conference shall include:

(a) review of the operation and status of this
Protocol;

(b) consideration of matters arising from reports
by High Contracting Parties according to
paragraph 4 of this Article;

(d) consideration of the development of
technologies to protect civilians against
indiscriminate effects of mines.

4. The High Contracting Parties shall provide
annual reports to the Depositary, who shall
circulate them to all High Contracting Parties in
advance of the conference, on any of the
following matters:

(a) dissemination of information on this Protocol
to their armed forces and to the civilian
population;

(b) mine clearance and rehabilitation
programmes;

40

Prop. 1996/97:145

Bilaga 1

(d) lagstiftning i anledning av detta protokoll;

(e) åtgärder vidtagna i fråga om internationellt
utbyte av teknisk information, internationellt
samarbete om minröjning samt tekniskt
samarbete och bistånd; och

(f) andra relevanta ärenden.

5. Kostnaden för konferensen skall fördelas
mellan de höga fördragsslutande parterna och
icke fördragsslutande parter som deltar i
konferensens arbete, enligt Förenta nationernas
bidragsskala efter vederbörlig justering.

Artikel 14

Efterlevnad

1. Varje hög fördragsslutande part skall vidta alla
lämpliga åtgärder, inklusive lagstiftning och
andra åtgärder, för att hindra och motverka att
detta protokoll kränks av personer eller på
territorier under dess jurisdiktion eller kontroll.

2. De åtgärder som avses i punkt 1 i denna
artikel innefattar lämpliga åtgärder för att
säkerställa att straffrättsliga åtgärder vidtas och
lagföring sker av personer som i en väpnad
konflikt och i strid med bestämmelserna i detta
protokoll avsiktligen dödar civilpersoner eller
förorsakar dem allvarlig skada.

3. Varje hög fördragsslutande part skall också
begära att dess försvarsmakt utfärdar relevanta
militära bestämmelser och
tillämpningsföreskrifter och att försvarsmaktens
personal får den utbildning som svarar mot dess
uppgifter och ansvar för att efterleva
bestämmelserna i detta protokoll.

4. De höga fördragsslutande parterna åtar sig att
samråda och samarbeta bilateralt, genom Förenta
nationernas generalsekreterare eller genom andra
behöriga internationella förfaranden för att lösa
problem som kan uppkomma i fråga om
tolkningen och tillämpningen av bestämmelserna

i detta protokoll.

(d) legislation related to this Protocol;

(e) measures taken on intemational technical
information exchange, on intemational
cooperation on mine clearance, and on technical
cooperation and assistance; and

(f) other relevant matters.

5. The cost of the Conference of High
Contracting Parties shall be bome by the High
Contracting Parties and States not parties
participating in the work of the conference, in
accordance with the United Nations scale of
assessment adjusted appropriately.

Article 14

Compliance

1. Each High Contracting Party shall take all
appropriate steps, including legislative and other
measures, to prevent and suppress violations of
this Protocol by persons or on territory under its
jurisdiction or control.

2. The measures envisaged in paragraph 1 of this
Article include appropriate measures to ensure the
imposition of penal sanctions against persons
who, in relation to an armed conflict and contrary
to the provisions of this Protocol, wilfully kill or
cause serious injury to civilians and to bring such
persons to justice.

3. Each High Contracting Party shall also require
that its armed forces issue relevant military
instruetions and operating procedures and that
armed forces personnel receive training
commensurate with their duties and
responsibilities to comply with the provisions of
this Protocol.

4. The High Contracting Parties undertake to
consult each other and to cooperate with each
other bilaterally, through the Secretary-General of
the United Nations or through other appropriate
intemational procedures, to resolve any problems
that may arise with regard to the interpretation
and application of the provisions of this Protocol.

41

Prop. 1996/97:145

Bilaga 1

Teknisk bilaga

1. Protokollföring

(a) Upprättande av protokoll över läget för
minor, andra än avståndsutlagda minor, minfält,
minerade områden, försåt och andra
anordningar, skall ske i enlighet med följande
bestämmelser:

(i) läget för minfält, minerade områden och
områden med försåt och andra anordningar, skall
anges exakt i förhållande till koordinatema för
minst två referenspunkter och med den
uppskattade utsträckningen av det område, som
innehåller dessa vapen, i förhållande till dessa
referenspunkter;

(ii) kartor, skisser eller protokoll skall upprättas
så att de anger läget för minfålt, minerade
områden, försåt och andra anordningar i
förhållande till referenspunkterna; av protokollen
skall även framgå områdenas gränser och
utsträckning; och

(iii) för att möjliggöra upptäckt och röjning av
minor, försåt och andra anordningar, skall
kartor, skisser eller protokoll innehålla
fullständig information om typ, antal, sätt för
utplacering, tändanordning och livslängd, dag
och tidpunkt för utplacering, röjningsskydd (i
förekommande fall) och annan relevant
information om dessa vapens utplacering. När så
är möjligt skall protokollföringen redovisa varje
minas exakta läge, utom i fråga om minfält där
minorna utlagts i rader, varvid det räcker att
radernas läge anges. Det exakta läget och
mekanismen för varje utlagt försåt skall
protokollföras separat.

(b) Det bedömda läget och området för
avståndsutlagda minor skall anges med
koordinater för referenspunkterna (normalt
hömpunkter) och bekräftas när så är möjligt
genom att utmärkas på marken vid första möjliga
tillfälle. Det totala antalet utlagda minor, typ,
dag och tidpunkt för utläggning samt tiden för
självförstöring, skall också protokollföras.

(c) Exemplar av protokollen skall förvaras på
tillräckligt hög befalsnivå för att trygga deras
säkerhet så långt det är möjligt.

(d) Det är förbjudet att använda minor som
tillverkats efter detta protokolls ikraftträdande
om de inte är försedda med påskrift om följande
uppgifter på engelska eller på vederbörande
nationella språk:

Technical Annex

l.Recording

(a) Recording of the location of mines other than
remotely-delivered mines, minefields, mined
areas, booby-traps and other devices shall be
carried out in accordance with the following
provisions:

(i) the location of the minefields, mined areas and
areas of booby-traps and other devices shall be
specified accurately by relation to the coordinates
of at least two reference points and the estimated
dimensions of the area containing these weapons
in relation to those reference points;

(ii) maps, diagrams or other records shall be
made in such a way as to indicate the location of
minefields, mined areas, booby-traps and other
devices in relation to reference points, and these
records shall also indicate their perimeters and
extern; and

(iii) for purposes of detection and clearance of
mines, booby-traps and other devices, maps,
diagrams or other records shall contain complete
information on the type, number, emplacing
method, type of fuse and life time, date and time
of laying, anti-handling devices (if any) and other
relevant information on all these weapons laid.
Whenever feasible the minefield record shall
show the exact location of every mine, except in
row minefields where the row location is
sufficient. The precise location and operating
mechanism of each booby-trap laid shall be
individually recorded.

(b) The estimated location and area of remotely-
delivered mines shall be specified by coordinates
of reference points (normally comer points) and
shall be ascertained and when feasible marked on
the ground at the earliest opportunity. The total
number and type of mines laid, the date and time
of laying and the self-destruction time periods
shall also be recorded.

(d) The use of mines produced after the entry into
force of this Protocol is prohibited unless they are
marked in English or in the respective national
language or languages with the following
information:

42

Prop. 1996/97:145

Bilaga 1

(i) ursprungsland;

(ii) månad och år för tillverkningen;

(iii) serienummer eller partinummer.

Påskriften skall vara synlig, läslig, varaktig och,
i möjligaste mån, resistent mot miljöpåverkan.

2. Specifikationer för detekterbarhet

(a) Truppminor tillverkade efter den 1 januari
1997 skall ha ett inbyggt material eller en
anordning som möjliggör att minan kan
upptäckas med allmänt tillgänglig teknisk
utrustning för detektering av minor och som
avger en svarssignal som motsvarar en signal
från minst åtta (8) gram järn i en sammanhållen
massa.

(b) Truppminor tillverkade före den 1 januari
1997 skall antingen i sin konstruktion ha, eller
före utplacering ha försetts med, ett material
eller anordning, som inte lätt kan avlägsnas, och
som möjliggör att minan kan upptäckas med
allmänt tillgänglig teknisk utrustning för
detektering av minor och som avger en
svarssignal som motsvarar en signal från minst
åtta (8) gram järn i en sammanhållen massa.

(c) Om en hög fördragsslutande part beslutar att
den inte omedelbart kan uppfylla bestämmelserna
i punkt (b) ovan, får parten, i samband med sin
notifikation om samtycke att vara bunden av
detta protokoll, förklara att den avser uppskjuta
uppfyllandet av bestämmelsen i punkt (b) ovan på
en tid som inte får överstiga nio år räknat från
detta protokolls ikraftträdande. Under
övergångsperioden skall parten, i möjligaste
mån, begränsa till ett minimum användningen av
truppminor som inte uppfyller nämnda
bestämmelse.

3. Specifikationer för självförstöring och
självdeaktivering

(a) Alla avståndsutlagda truppminor skall vara
utformade och konstruerade så att färre än tio
(10) procent av de aktiverade minorna inte
förstör sig själva inom 30 dagar efter
utplaceringen och att varje mina har en
reservfunktion för självdeaktivering utformad
och konstruerad så att tillsammans med den
självförstörande mekanismen, inte fler än en
mina på tusen aktiverade minor fungerar som
mina 120 dagar efter utplaceringen.

(i) name of the country of origin;

(ii) month and year of production; and

(iii) serial number or lot number.

The marking should be visible, legible, durable
and resistant to environmental effects, as far as
possible.

2. Speciftcations on detectabilitv

(a) With respect to anti-personnel mines produced
after 1 January 1997, such mines shail incorporate
in their construction a material or device that
enables the mine to be detected by commonly-
available technical mine detection equipment and
provides a response signal equivalent to a signal
from 8 grammes or more of iron in a single
coherent mass.

(b) With respect to anti-personnel mines produced
before 1 January 1997, such mines shall either
incorporate in their construction, or have attached
prior to their emplacement, in a manner not easily
removable, a material or device that enables the
mine to be detected by commonly-available
technical mine detection equipment and provides a
response signal equivalent to a signal from 8
grammes or more of iron in a single coherent
mass.

(c) In the event that a High Contracting Party
determines that it cannot immediately comply
with sub-paragraph (b), it may declare at the time
of its notification of consent to be bound by this
Protocol that it will defer compliance with sub-
paragraph (b) for a period not to exceed 9 years
from the entry into force of this Protocol. In the
meantime it shall, to the extern feasible, minimize
the use of anti-personnel mines that do not so
comply.

3. Specifikations on self-destruction and self-
deactivation

(a) All remotely-delivered anti-personnel mines
shall be designed and constructed so that no more
than 10% of activated mines will fail to self-
destruct within 30 days after emplacement, and
each mine shall have a back-up self-deactivation
feature designed and constructed so that, in
combination with the self-destruction mechanism,
no more than one in one thousand activated mines
will function as a mine 120 days after
emplacement.

43

Prop. 1996/97:145

Bilaga 1

(b) Alla icke-avståndsutlagda truppminor som
används utanför markerat område enligt
definitionen i artikel 5 i detta protokoll, skall
uppfylla de krav på självförstöring och
självdeaktivering som anges i punkt (a) ovan.

(c) Om en hög fördragsslutande part beslutar att
den inte omedelbart kan uppfylla bestämmelserna
i punkterna (a) eller (b) ovan, får den, i samband
med sin notifikation om samtycke att vara
bunden av detta protokoll förklara att den,
beträffande minor tillverkade före detta
protokolls ikraftträdande, avser uppskjuta
uppfyllandet av bestämmelserna i punkterna (a)
eller (b) ovan för en period som inte får
överstiga nio år räknat från detta protokolls
ikraftträdande.

Under denna övergångstid skall den
fördragsslutande parten:

(i) åta sig att, så långt det är möjligt, begränsa ett
minimum användning av truppminor som inte
uppfyller ovan angivna bestämmelser till; och

(ii) beträffande avståndsutlagda truppminor,
antingen uppfylla kraven på självförstöring eller
självdeaktivering, och, i fråga om övriga
truppminor, åtminstone uppfylla kraven på
självdeaktivering.

4. Internationella skyltar för utmärkning av
minfält och minerade områden

Skyltar motsvarande bifogat exempel och med
nedanstående beskrivning, skall användas vid
utmärkning av minfält och minerade områden för
att säkerställa att de är synliga och kända för
civilbefolkningen:

(a) storlek och form: en triangel som är minst 28
cm (11 inches) x 20 cm (7,9 inches) eller en
kvadrat med en sida på minst 15 cm (6 inches);

(b) farg: röd eller orange med en gul
reflekterande bård;

(c) symbol: den symbol som framgår i bifogat
exempel, eller en alternativ symbol, lätt
igenkännlig i det område där skylten skall
användas för att markera farligt område;

(b) All non-remotely delivered anti-personnel
mines, used outside marked areas, as deftned in
Article 5 of this Protocol, shall comply with the
requirements for self-destruction and self-
deactivation stated in sub-paragraph (a).

(c) In the event that a High Contracting Party
determines that it cannot immediately comply
with sub-paragraphs (a) and/or (b), it may declare
at the time of its notification of consent to be
bound by this Protocol, that it will, with respect
to mines produced prior to the entry into force of
this Protocol, defer compliance with sub-
paragraphs (a) and/or (b) for a period not to
exceed 9 years from the entry into force of this
Protocol.

During this period of deferral, the High
Contracting Party shall:

(i) undertake to minimize, to the extern feasible,
the use of anti-personnel mines that do not so
comply; and

(ii) with respect to remotely-delivered anti-
personnel mines, comply with either the
requirements for self-destruction or the
requirements for self-deactivation and, with
respect to other anti-personnel mines comply with
at least the requirements for self-deactivation.

4. International signs for minefields and mined
areas

Signs similar to the example attached and as
specified below shall be utilized in the marking of
minefields and mined areas to ensure their
visibility and recognition by the civilian
population:

(a) size and shape: a triangle or square no smaller
than 28 centimetres (11 inches) by 20 centimetres
(7.9 inches) for a triangle, and 15 centimetres (6
inches) per side for a square;

(b) colour: red or orange with a yellow reflecting
border;

(c) symbol: the symbol illustrated in the
Attachment, or an altemative readily recognizable
in the area in which the sign is to be displayed as
identifying a dangerous area;

44

Prop. 1996/97:145

Bilaga 1

(d) språk: skyltarna skall innehålla ordet "minor"
på ett av konventionens sex officiella språk
(arabiska, engelska, franska, kinesiska, ryska
och spanska) och på det eller de språk som är
förhärskande i området;

(e) utplacering: skyltarna skall utplaceras runt
minfältet eller det minerade området på
tillräckligt avstånd för att säkerställa att de är
synliga för civilpersoner som närmar sig
området.

ARTIKEL 2: IKRAFTTRÄDANDE

Detta reviderade protokoll träder i kraft i
enlighet med artikel 8 punkt (1) (b) i
konventionen.

(d) language: the sign should contain the word
"mines" in one of the six official languages of the
Convention (Arabic, Chinese, English, French,
Russian and Spanish) and the language or
languages prevalent in that area; and

(e) spacing: signs should be placed around the
minefield or mined area at a distance sufficient to
ensure their visibility at any point by a civilian
approaching the area.'

ARTICLE 2: ENTRY INTO FORCE

This amended Protocol shall enter into force as
provided for in paragraph 1 (b) of Article 8 of the
Convention.

45

UTRIKESDEPARTEMENTET

Prop. 1996/97:145

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 mars 1997

Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden
Peterson, Freivalds, Wallström, Tham, Åsbrink, Schori, Blomberg,
Winberg, Uusman, Ulvskog, Lindh, Johansson, von Sydow, Klingvall,
Åhnberg, Pagrotsky, Östros, Messing

Föredragande: statsrådet Hjelm-Wallén

Regeringen beslutar proposition 1996/97:145 Reviderat protokoll om
förbud mot eller restriktioner i användningen av minor, försåt och andra
anordningar av den 3 maj 1996.

gotab 53077, Stockholm 1997

Reviderat protokoll om förbud mot eller restriktioner i användningen av minor, försåt och andra anordningar av den 3 maj 1996

Regeringens proposition1996/97:145