Regeringens skrivelse med överlämnande av årsredovisning för statsföretag AB

Proposition 1975:88

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens skrivelse nr 88 år 1975                  Skr 1975: 88

Nr 88

Regeringens skrivelse med överlämnande av årsredovisning för Statsföretag AB;

beslutad den 22 maj 1975.

Regeringen överlämnar till riksdagen, enligt bifogade utdrag av regeringsprotokoll, årsredovisning för år 1974 för Slalsförelag AB.

På regeringens vägnar OLOF PALME

RUNE B. JOHANSSON

1    Riksdagen 1975.1 saml Nr 88

Skr 1975: 88

Uldrag
INDUSTRIDEPARTEMENTET               PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1975-05-22

Närvarande: statsminister Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Johansson, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Bengtsson, Carlsson, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-"Wallén

Föredragande: statsrådet Johansson

Skrivelse med överlämnande av årsredovisning för Statsföretag AB

I beslutet om bildandet av Statsföretag AB (prop. 1969: 121, SU 168, rskr 381) ingick att en redovisning av verksamheten hos bolaget årligen skulle överlämnas lUl riksdagen. Detla bör liksom föregående år (skr. 1974: 126) ske genom att bolagets årsredovisning för det senaste verksamhetsåret överlämnas tUl riksdagen. Årsredovisningen bör fogas till protokollet i detla ärende som bilaga.

Med hänvisning till vad jag sålunda anfört hemställer jag att regeringen överlämnar årsredovisningen för år 1974 för Statsföretag AB lill riksdagen.

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Skr 1975: 88

Bilaga

Statsföretag 1974 årsredovisning

Verksamheten i sammandrag

	Budget
	1975	1974	1973	1972	1971	1970
Fakturering i milj. kr.	10 000	8 063	5 606	4 441	3 947	3 592
Resultat före boksluts-
disposilioner och
skatter i milj. kr.	1 000	987	406	263	193	269
— i % av faktureringen	10,0	12,2	7,2	5,9	4,9	7,5
Avkastning på arbetande
kapital	10,3	11,8	6,5	5,0	4,7	6,2
Anlal anställda	42 700	41 299	36 999	35 022	34 285	34 093
Investeringar i milj. kr.	1 900	1 098	856	931	740	512
Löner i milj. kr.		1 616	1 353	1 183	1 074	945
Föreslagen utdelning
i milj. kr.		56	42	—	—	—

Skr 1975: 88 4

Koncernöversikt

Statsföretagsgmppen 1970—74

1974 är det femte verksamhetsåret för Statsföretag och därmed för förelagsgruppen såsom koncern. Detla kan motivera en kort tillbakablick.

Slatsföretagsgruppens utveckling kan summeras i följande tal:

—    fakturerad försäljning har ökat med ca 125 % till drygt 8 000 milj. kr.

—    antalet anslällda har ökat med drygt 21 % till ca 41 300

—    investeringarna har under femårsperioden uppgått tiU över 4 000 milj. kr. och vinsten före dispositioner och skatter nått en markant positiv trend under de sista åren.

Investeringsverksamheten har varit mycket hög under hela perioden. Kombinationen av stora eftersatta investeringsbehov och en förmånlig svensk kapitalmarknad skapade ett gynnsamt utgångsläge för denna expansiva poUtik.

MöjUgheten att utnyttja koncernbidragsinstitutet för vinstöverföringar inom koncernen har också verksamt bidragit till den höga investeringstakten.

Den helt dominerande delen av de gångna fem årens investeringar är lokaliserad till Norrland. Hos såväl LKAB som NJA överstiger investeringsutbetalningarna 1 miljard kr. Också ASSI har genomfört en stor satsning i sina norrländska anläggningar i Piteåregionen. Flera av koncernens mindre och medelstora företag etablerade också nya produktionsenheter i de nortländska stödområdena.

Investeringar 1974

Hos NJA var investeringstakten fortsatt mycket hög. Arets investeringar översteg 320 milj. kr. En utredning om Stålverk 80 presenterades i början av året. Efter beslut av NJAs och Statsförelags styrelser överlämnades 'ärendet till regeringen för erforderUg finansiell medverkan. Denna lämnades efter riksdagsbehandUng och ett praktiskt taget enhälligt stöd från alla poUtiska partier.

Under det gångna året genomfördes en omfattande förprojektering för att klargöra förutsättningama för att bygga ett raffinaderi, lokaliserat till Brofjorden. Fortsatta studier igångsattes i nära samarbete med industridepartementet.

Vid Uddevallavarvet inleddes en intensiv investeringsverksamhet som syftar tiU att på 3—4 år radikalt modernisera produktionsapparaten och samtidigt öka kapaciteten.

Också hos Berol Kemi blev 1974 det första året av en period med växande investeringsanspråk.

Skr 1975: 88					5
Statsföretagsgruppens verksamhetsområden
	Anlal	Fakturering		Resultat
	förelag	(milj.  kr.)		(milj.  kr.)*
	1974	1974	1973	1974	1973
Gruvor	2	2 042,2	1 479,9	359,6	219,3
Järnverk	1	994,1	655,3	-23,8	-16,4
Varvs- och mekanisk
verkstadsindustri	6	945,5	672,7	61,9	49,0
Skogs- och träindustri	3	1 718,5	983,5	481,6	106,8
Kemisk-teknisk industri	3	856,7	587,7	132,0	39,9
Konsumenlvaruindustri	1	628,8	494,4	147,3	120,9
Serviceföretag	6	697,9	599,3	12,7	-13,4
Utvecklings- och etableringS'
företag	3	211,4	146,0	-52,7	-24,3
Övriga förelag	4	107,9	61,7	-52,6	-0,7
Summa rörelsedrivande
dotterbolag	29	8 203,0	5 680,5	1 066,0	486,8
Statsföretag AB	1	_	_	-52,8	-46,0
Inlernleveranser och elimi-
neringsposter i koncern-
bokslutet		—140,5	—74,9	-26,3	-34,7
Summa	30	8 062,5	5 605,6	986,9	406,1

* före bokslutsdispositioner och skaller.

Ytterligare ett uttryck för gruppens expansiva verksamhet var den rad av förelagsförvärv som genomfördes.

Förutom Statsföretags köp av Pullmaxgrappen för SMTs räkning, ett köp som kommenteras i Statsföretags förvaltningsberättelse, genomfördes bl. a. följande företagsförvärv av dotterbolag inom gruppen.

ASSI slöt avtal med Esselte AB om förvärv av samtliga aktier i Örebro Pappersbruk med anläggningar i Örebro och Frövifors. Lokaliseringen till Bergslagsreglonen var för ASSI speciellt intressant. Den skogsmark som tUlhörde braket såldes till domänverket. Senare under året förvärvade ASSI även Töreboda Limträ som ett led i en integrering mot ökad förädling av ASSIs sågade trävaror.

Efter långvariga diskussioner träffades vid halvårsskiftet avtal mellan Sonab och AGA om köp av AGAs mobilradioenhet med anläggningar i Gävle och ett tillverkande dotterbolag i Finland. Genom denna affär bedöms Sonabs industridivision få tUlräcklig volym för att klara en växande konkurrens. Såväl detta företagsköp som Kalmar Verkstads köp under höslen av Lidhults Mekaniska Verkstad, tillverkare av tunga gaffeltruckar, genomfördes med finansieU medverkan från Statsföretag.

För Kalmar Verkstad innebär tiUskottet från Lidhult att bolaget tagit ytterUgare ett steg mot en planmässig satsning på lastmaskiner för containerhantering.

Vid årsskiftet 1974/75 slutförde Karlskronavarvet förhandUngar med ägarna till HvUans Mekaniska Verkstad i Kristianstad. Detta företag

Skr 1975: 88                                                             6

tillverkar tyngre traverser och har under senare år uppnått stora framgångar inte minst på export. Genom detta förvärv öppnas möjlighetei till en nödvändig kapacitetsökning för Karlskronavarvet. Dessuiom passar förvärvet in i varvets planer på en breddad verksamhet med sikte bl. a. på den växande offshorebranschen.

Vid årsskiftet avslutades också förhandlingar mellan LKAB och de tidigare ägarna av TuoUuvaara Gruvaktiebolag med verksamhet i Kiruna. Vid sidan av denna mycket naluriiga komplettering tiU LKABs verksamhet i Kiruna har LKAB dessutom under året medverkat i fortsatta satsningar såväl i Sverige som utomlands genom de båda oljeprospekte-ringsföretagen OPAB och Petroswede där LKAB innehar 25 % av aktierna.

Slutiigen förtjänar nämnas Tobaksbolagets köp av 75 % av aktierna i Ekströms LivsmedelsProdukter AB, Örebro, ett naturligt komplement i enUghet med Tobaksbolagels tidigare fastlagda riktlinjer om diversifiering i konsumentvaruledet.

Koncernens struktur

Arbetet alt åstadkomma ett fastare strukturellt mönster för bolagen i Statsföretagsgruppen fortsatte.

AB Stalsgruvor överläts av Statsföretag till LKAB med verkan från den 1 januari 1975.

En särskild byggmaterialgrapp bestående av en rad dotterbolag lill Svetab är under bildande. Den första uppgiften för denna nya grupp blir att sanera en starkt förlustbringande verksamhet.

Ett närmare samarbete mellan de båda i Statsföretagsgruppen ingående varven etablerades och fömtsättningar skapades för en större intressegemenskap mellan LKAB och NJA.

Marknadsförutsättningar och resultat

Under första halvåret 1974 rådde en utpräglad högkonjunktur inom så gott som samtUga de branscher, där Statsföretagsgmppen är representerad. Inflationstakten, som tidigare varit lägre i Sverige än i flertalet västeuropeiska länder, ökade och kapitalmarknaden åtstramades.

Inom vissa branscher inträdde emeUertid försämrade villkor mot slutet av året.

Sågade tr'åvaror, en stor produktgrupp hos ASSI, tUlhörde de allra första som drabbades av de sämre konjunkturerna.

StåUndustrin noterade sänkta världsmarknadspriser under hösten och den oceangående sjöfarten arbetar för närvarande under mycket ansträngda betingelser. Detta påverkar varvsindustrin, där orderingången

Skr 1975:88                                                             7

snarast är negativ genom de annuUeringar som redarna tvingats begära. Gruppens varv har dock ännu icke drabbats av några avbeslällningar.

Konsumenlvarusektorn däremot hade goda villkor under hela året. Delta gynnade såväl Tobaksbolaget som SARA. Även verkstadsindustrin kunde summera större orderstockar vid årets utgång.

LKAB, som i huvudsak gör sina försäljningsavslut av järnmalm under hösten, kunde för andra årel i följd genomföra stora prishöjningar på större delen av malmsortimenlel. Fortsatt vikande stålkonjunktur kan möjligen betyda en förskjutning framåt i tiden av beställda kvantiteter malm, men prisnivån ligger 1975 cirka 40 % över 1974.

Inflationen ställde förelagen inför nya problem, inte bara av redovis-ningsleknisk natur. Resultatredovisningen visar i tider av stark inflation förrädiskt lUllalande överskott. Trots rekordvinster förblir emellertid kassavalven tomma. Rörelsekapital i form av varulager och kundfordringar stiger explosionsartat och investeringarna blir väsentligt dyrare än beräknat. Detla inträffade 1974. Risk föreligger att investeringsplanerna i vissa fall måsle nedjusteras för alt rymmas inom tiUgängUga ramar.

Tack vare speciellt gynnsamma marknadsvUlkor i några branscher nådde Statsföretagsgruppen 1974 elt överskott före bokslulsdispositioner och skatter på närmare 1 000 milj. kr. Så gott som hela resultatförbättringen jämfört med 1973 kan hänföras tiU ASSI, LKAB och Berol Kemi. Överskottet innefattar betydande prisvinster på material.

Även om överskottet totalt sett kan anses mycket tillfredsställande, noterades mot slutet av året en tendens mot lägre kapitalavkastning hos flertalet bolag. Antalet företag med s'ämre resultat 1974 än 1973 var större än antalet med bättre. Stora resultatförsämringar rapporterades på senhösten av bl. a. Sonab och Svetab. NJA och Uddcomb nödgades också revidera sina prognoser för årets resullatutfall i negativ riktning. Under det gångna årel uppnåddes dock i flera fall resultat som överträffade alla förväntningar. ASSIs och Berol Kemis rekordöverskott var följden av en god planering och ett skickligt utnyttjande av gynnsamma yttre vUlkor. SARA och SMT-PuUmax redovisade överskott som årel innan bedömdes omöjUga att uppnå 1974.

Den omständigheten att Uddevallavarvet i bokslutet 1974 kunde beakta samtliga kursförluster även på långfristiga skulder, delvis härrörande från tidigare år, måsle anses som elt styrkebevis.

Av koncernens samlade nettoöverskott disponerades 2/3 eller ca 650 milj. kr. för ökad konsolidering i form av extra avskrivningar av maskiner, avsättningar till lagerreserver och investeringsfonder. Dessuiom avsattes till arbetsmiljöfonder ca 70 milj. kr. och till särskilda investe. ringsfonder ca 50 milj. kr.

Efler dessa dispositioner återstår fortfarande ett utrymme för ökad

Skr 1975: 88                                                             8

skattefri konsolidering i lagerreserver och genom extra avskrivningar av storleksordningen 900 milj. kr.

Under det gångna året steg antalet anställda i Statsföretagsgmppen med 4 300. Nyförvärvade företag tillförde gruppen 2 500 nya medarbetare.

Framåtblick

De erfarenheter som hittills vunnits av de anställdas medverkan i styrelsearbetet och i andra beslutande organ är genomgående positiva. Genom de riktlinjer för ett utvidgat samråd om företagens ekonomi, som moderbolagets styrelse antagit, kommer de anställda att få förbättrade förutsättningar för en aktiv och för företaget nyttig insats.

Som tidigare n'ämnts registreras vid flera av gruppens företag tecken på försämrade konjunkturer. Något enhetiigt mönster kan emellertid ännu inte skönjas. Uppfattningen om hur djup konjunklurförsämringen blir varierar också starkt. Trots en kraftig resultatförb'ättring hos LKAB är emellertid det sammanlagda, budgeterade överskottet för 1975 ungefär detsamma som 1974 medan koncernomsättningen väntas stiga med över 20 %. Investeringsvolymen blir fortsatt mycket hög och koncernens samlade likvida resurser kommer att minska relativt sett även med en planerad upplåning som budgeterats överstiga 1 000 milj. kr.

Efter samråd med samtiiga bolag inom gruppen har Statsföretags styrelse antagit riktlinjer för ett utvidgat finansiellt samarbete meUan moderbolaget och dotterbolagen. Detta samarbete syftar till alt på bästa sätt utnyttja knappa kapitalresurser. Samarbetet inneb'år dock inte någon centralisering av löpande finansiella transaktioner.

LKAB

Varifrån ska vi få pengar?

För närvarande har väl många industrichefer inte bara i vårt land utan även utomlands känslan, att det skulle gå att sälta igång många naturliga och lovande projekt, bara det gick att skaffa långsiktigt kapital. Det ansträngda läget på kapitalmarknaden sammanhänger med budget-underbalanseringar i olika länder, överströmning av kapital till oljelän-derna med dåUg återcirkulation, valutasvårigheter och alla de nya risker, som dessa omständigheter för med sig.

Vad LKAB bettäffar har våra förvaltningar alltjämt en glupande aptit ifråga om investeringsmedel. Utbetalningarna för investeringar kommer alt i år ligga på omkring 400 milj. kr., och ändå gör vi inga slörre extraturer. Summan har blivit så stor bl. a. därför, att investeringskost-

Skr 1975: 88                                                            9

naderna på ett år stigit med någonting mellan 20 och 30 procent. Det är den värsta kostnadschocken sedan Koreaboomen. Den gången för drygt 20 år sedan sjönk en del priser avsevärt efler relativt kort tid, men nu frågar man sig, om inte inflationen kommer att rasa vidare.

Men vid sidan av dessa allmänna bekymmer dyker nya behov upp. Vi skulle vilja gå vidare med malmförädlingen. Miljöinvesteringarna drar väldiga belopp — över 200 milj. kr. är beslutade eller genomförda sedan 1969, och fortsättning följer. Vi sysslar med ett apatilfosforsyreprojekl, som ser lovande ut. Vi önskar, om det visar sig tekniskt och ekonomiskt möjligt, få till stånd en brytning i Kaunisvaara. Vi nosar på en kopparmalm, som ligger utanför dörren i Kiruna och som kan visa sig vara ell projekl. Det behövs mer pengar i oljeprospektering både hemma och utomlands. Slutligen finns det diverse projekl, som alltjämt är för ovissa för att nämnas vid namn.

Är det någon mening att fullfölja alla dessa uppslag och utredningar, lägga ned förprojektkostnader, preliminärt förhandla i olika riktningar, då man inte säkert vet, hur kostnader, priser, arbetstider, paragraf-32-utredningar, kapitalmarknad och hundra andra s. k. parametrar i långtidsplaneringen kommer att påverka ekonomin och investeringsutrymmet? Håller vi på att ta oss vatten över huvudet? Vi vågar knappast leva efter våra gamla konjunkturcykelkurvor, ty den internationella situationen liknar inte någon annan vi upplevat under efterkrigstiden.

Sedan rätt tidigt under 1974 började jag notera, att i utländska industrikretsar en känsla av ovisshet och osäkerhet spred sig, och tonfallen var inle desamma som i "vanliga" lågkonjunkturlägen. Oljeproblemali-ken, betalningsbalanserna, kapitalmarknadens försämrade funktion uppfattades som nya inslag. Denna atmosfär förmärktes inle vid samma tid i Sverige. Vi levde i vår försenade högkonjunkturs tillfälliga optimism. Men nu har det börjat svänga — och även h'är diskuterar man inle så mycket de gamla vanliga konjunkturfenomenen utan ställer långsikli-gare frågor.

Företagschefer är kloka, om de i en lågkonjunktur söker vara mera optimistiska än sina medarbetare och i en högkonjunktur mera pessimistiska. Detta innebär att tänka långsiktigt. Chefen är ju betald för att vara förståndigast. Men om ovissheten just gäller en långsiktigare utveckling, då kanske inte det gamla receptet duger? Hurtfriska deklarationer om att en företagare alltid måste vara optimist hjälper inle så långt, då man på känn måste bUda sig en uppfattning om långsiktiga prioriteringar, som vid en nyansering i den ena eller andra riktningen kan betyda en miljard eller två miljarder större eller mindre resursbehov.

LKAB hade ett bättre 1974 än 1973, vi väntar oss en avsevärd resultatförbättring 1975, om inte något helt oförutsett inträffar. Trots detla

Skr 1975:88                                                             10

och trots en stark balansräkning upplever vi stämningar av det slag jag skildrat och som jag tyckt mig finna inom många företag — kanske i de flesla.

Verkligheten är så rik på möjligheter. Det saknas sannerligen inte idéer i industrin. Men vill människorna ha högre levnadsstandard då får kapitalmarknaden inte förbli tunn. Nöjer vi oss med en långsam tillväxt, då ler sig klimatet tillfredsstäUande.

Arne S Lundberg

Norrbottens Järnverk AB

Verksamheten vid Norrbollens Järnverk (NJA) har alltsedan 1970 präglats av snabb expansion. Faktureringen har tredubblats från 338 milj. kr. 1970 lill 990 milj. kr. 1974 och antalet anställda, som vid 1970 års utgång var cirka 3 400, har ökat till cirka 4 800. Detta innebär att faktureringen per anställd fördubblats. Det kan påpekas, att ca 500 av ökningen av antalet ansfäUda beror på genomförda arbetstidsförkortningar för flerskiftsarbete. Under 1975 beräknas faktureringen öka med ytterUgare 50 % och antalet anställda med ca 350.

Denna expansion har möjliggjorts av stora investeringar. Den 6 juni 1974 invigdes officiellt Investeringsprogram 70. Detta investeringsprogram, som har kostat beräknade ca 550 milj. kr. och genomförts inom planerad tidsram, har inneburit en genomgripande nydaning av järnverkets metallurgiska anläggningar och en väsentUg modernisering och kapacitetsökning för valsade och manufaklurerade produkter.

Under 1975 las Koksverk 75 i drift. Koksverket, som får en kapacitet på ca 1 miljon ton koks per år, genomförs också inom beräknad kostnadsram, 340 milj. kr. Andra anläggningar som tas i drift under 1975 är

—    Stålverk 75, som omfattar en LD-stålugn på 100 ton och 2 nya slränggjutningsmaskiner

—    Normalisering 75, som ger järnverket en slor kapacitet för värmebehandling av höghållfast stål.

Den sammanlagda kostnaden för dessa investeringar är ca 270 milj. kr.

Den 28 maj 1974 fattade riksdagen beslut om uppförande av Stålverk 80. Detta är ett stålverk för framställning av ämnen och uppförs i anslutning till NJAs nuvarande industriområde. Verket får en kapacitet på 4 mUjoner ton per år och kommer att sysselsätta ca 2 500 man. Produkterna kommer alt säljas liU andra järnverk som på grund av sitt läge eller sin storlek har sämre fömtsättningar för metallurgisk produktion.

Organisationsförändring

1970 hade järnverket en rent funktionell organisation, där verkställande direktörens närmaste medarbetare var specialiserade på ekonomi.

Skr 1975:88                                                            11

produktion, försäljning etc. Under 1970-talet har lönsamhetsansvariga divisioner successivt skapats. Det senaste steget i denna utveckling tas under 1975. Därefter kommer NJA att bestå av 4 divisioner med självständigt resultatansvar samt en central stab.

Resultat 1974

NJA har under många år redovisat förluster. Vi hade hoppats att tack vare de nya anläggningarna kunna vända denna utveckling under 1974 och redovisa elt positivt resultat. Detta har dock ej lyckats.

Stålindustrins marknadsläge var gynnsamt under 1974. Många stålföretag kunde dock endast delvis tillgodogöra sig de mycket stora prishöjningar som officiellt noterats, eftersom man haft stora orderstockar. Detta är specieUt utpräglat för NJA, som levererar stora tonnage till varv. Varven kr'äver av leverantören att order på fartygsmalerial tecknas llU fasta priser flera år i förväg.

Det otillfredsställande resultatet för 1974 förklaras också av att det tagit längre lid än beräknat att uppnå full produktion i de nya metallurgiska anläggningarna. Skälen till detla är flera. Ett skäl är, att det visat sig medföra ovänlat stora problem att använda en hög andel kulsinter i masugnarna. Ett annat är ett flertal olycksfallsliknande missöden som hänt med produktionsutrustningarna. Problemen inom de metallurgiska avdelningarna har kommit att överskugga de positiva insalser som gjorts inom andra delar av produktionen, som tidigare medfört problem för järnverket. Detla gäUer framför alll planering och materialhantering inom valsverken och manufakturavdelningarna.

Av järnverkets fakturering har 41 % gått tUl varvsindustrin, 19 % tUl verkstadsindustrin, 23 % tiU byggnadsindustrin och 17 % varit halvfabrikat för andra järnverk. Exportandelen var ca 46 %. För fartygsmalerial redovisas en förlust på 65 milj. kr. under det att övriga produkter sammanlagt givit en vinst på 38 milj. kr. Resultatet för hela leveransvolymen blev således — 27 milj. kr.

Prognos

Ar 1975 bedöms allmänt att bU ett väsentligt svårare år för stålindustrin "ån 1974. Försäljningspriserna har tills vidare stabiUserats på en relativt hög nivå inom Sverige och EG-marknaden, men priserna på andra marknader har faUit. Samtidigt som marknadsräget för stål blir s'ämre slår kostnadsslegrmgarna till följd av oljekrisen ut med full kraft under 1975. Sålunda höjs priset på malm från LKAB med ca 50 % och kol-och kokspriserna blir också mycket höga.

För NJA kommer på grund av råvaraprisstegringarna de gamla fartygskontrakten till fasta priser att utgöra en svår belastning även 1975. A andra sidan har företaget goda möjligheter att förbättra sin produk-

Skr 1975: 88                                                            12

tion och produktivitet och vi hoppas därför alt för 1975 kunna uppnå ett bättre resultat 'än för 1974 trots att de yttre fömtsättningarna bUr långt sämre. För de därpå följande åren förväntas en förbättrad resultatutveckling. Investeringarna i världens stålindustri har varit otUlräckliga och det finns en underliggande brist på stål, som på sikt bör leda tUl prishöjningar.

John Olof Edström

Uddevallavarvet AB

Trots utpräglad lågkonjunktur under 1974 har svensk varvsindustri upprätthållit hög produktion och sysselsättning. För att även i framtiden kunna hålla platsen som världens andra skeppsbyggnadsnation måste de svenska varven besitta slora resurser. Kapitalförsörjningen blir en dominerande fråga för branschen de närmaste åren.

Då nu pågående stora investeringsprogram är slutfört, torde Uddevallavarvet stå väl rustat inför en kommande uppgång i sjöfartskonjunklu-rerna.

Är 1974 har präglats av ogynnsamma sjöfartskonjunkturer. För tankmarknaden kan man rentav tala om depression. De svenska varven har dock upprätthållit oförändrad hög produktion och sysselsättning. Sverige håUer alltj'ämt platsen som v'ärldens andra skeppsbyggnadsnation efter Japan. Orderslocken omfatiar i stort sett leveranser t. o. m. 1977, i vissa fall in i 1978. Dess värde vid årsskiftet 1974/75 har beräknats till ca 17 500 milj. kr. varav för export ca 14 000 milj. kr. Värdet av 1974 års levererade fartyg uppgår tUl ca 3 700 milj. kr. varav för export 2 900 milj. kr.

Sjöfarten är som näringslivet i övrigt ständigt underkastad variationer. Erfarenheterna visar även att markanta växlingar i sjöfarlskonjunk-turerna i och för sig är ett normalt tillstånd. Den nuvarande lågkonjunkturen 'är emellertid ovanligt kraftig med djupgående verkningar. Energikrisen och förvecklingarna i Mellersta östern har starkast påverkat tankfarten.

94 % av internationella handeln sjöburen

Sjöfartens stora betydelse framstår tydligast, om man betänker att 94 % av världens alla internationeUa transporter — mätt i tonkilometer — sker med fartyg. Vägarna över haven Ugger alltid öppna, och transport med fartyg är i jämförelse med andra altemativ en ekonomisk, mU-jövänlig och energisparande transportform. Den sjöburna världshandeln kommer därför med all sannoUkhet att ständigt öka.

För att möta konjunkturens sv'ängnmgar krävs att varvsföretagen är så rustade — ekonomiskt, tekniskt och organisatoriskt — att de kan ge-

Skr 1975: 88                                                            13

nomleva perioder med lågkonjunktur. Varvindustrin med sin långa orderstock har varit och är aUtjämt sysselsättningsstabil. Varven måste dock vara beredda att ständigt utveckla nya fartygstyper alltefter transportbehovet. Råolja, petroleumprodukter, järnmalm, kol, spannmål, bauxit och fosfat svarar för 70 % av världens totala sjöburna handel uttryckt i ton. En betydande del av varvsproduktionen kommer därför att avse fartyg för sådana laster. Konventionella transporlsätt kommer att påverkas av nya laslhanteringsmetoder baserade på ny teknik. Fartygen blir mer specialiserade och tekniskt komplicerade. För transport av råolja torde säkerligen de största fartygstyperna med sin överlägsna transportekonomi bli alltmer dommerande. Hamnar och terminaler världen över byggs ut för alt taga emot dessa stora fartyg.

Kapitalförsörjningen dominerande fråga

Framtiden kommer att ställa stora krav på varvsföretagens ekonomiska och tekniska resurser. Forskning och utveckling kommer att kräva ökade insatser, och betydande investeringar måste ske i varvsanläggningarna för att ständigt håUa dem moderna. De större varvsenheterna måste ha en volymmässigt förhållandevis stor produktionskapacitet för att bli lönsamma och en avsevärd flexibilitet för alt kunna möta marknadens krav beträffande olika fartygstyper. Bl. a. därför blir kapitalförsörjningen den dominerande frågan för varven de närmaste åren. Sammantaget måste vårt lands varvsindustri ha ungefär nuvarande omfattning för att kunna bära alla kostnader för forskning och utveckling, UtbUdning, standardisering, gemensamma organ o. d. En ökad samverkan i gemensamma organ liksom direkt mellan varven under upprätthållande av en sund konkurrens är angelägen.

Trots att Sverige är ett högkostnadsland torde vår utvecklade teknologi och industrins infrastruktur skapa goda föratsättningar för att vår varvsindustri även i framtiden kan behålla sin stäUning.

Uddevallavarvels år 1973 beslutade stora investeringsprogram är nu inne i sitt mest intensiva skede. Den starka inflationen har tvingat fram vissa modifikationer och inskränkningar, men planen fuUföIjs i princip. Vid den omsvängning i sjöfartskonjunkturerna, som förr eller senare ät alt emotse, kommer Uddevallavarvet alt slå väl rastat. De naturliga förutsättningarna för ett storvarv i Uddevalla är gynnsamma. Det gäUer att utnyttja dessa och genom ökad rationalisering och kostnadsjakt möta en hårdnande konkurrens och press på fartygspriserna. De personliga insatserna kommer därvid att ha avgörande betydelse.

TillfredsstäUande årsresultat för Uddevallavarvet

Ar 1974 har för Uddevallavarvet gett elt gott resultal. Ifråga om levererat tonnage var det ett rekordår. Materialsvårigheter och andra stör-

Skr 1975: 88                                                            14

ningar hos underleverantörerna har kunnat bem'ästras. Personalsituationen har präglats av en lugn utveckling. Ökad satsning på utbUdning inom de speciella varvsyrkena är dock nödvändig. Med tUlfredsställelse kan konstateras att månadslönereformen och andra åtg'ärder för ökad samverkan har varit till gagn.

Marknaden är f. n. mycket svår att bedöma. Pågående upprustning av Uddevallavarvet torde dock skapa en god utgångspunkt för atl uppnå tillfredsstäUande arbelsvolym och resultat under perioden fram tiU 1980.

Johan Schreil

ASSI

Året som gick, rekordår

Är 1973 var elt bra år för skogsindustrin. Ar 1974 blev ännu bättre. Exporten steg från 13 miljarder kr., till 18. Ökningen betalade drygt 2/3 av prishöjningen på oljeimporten. ASSI expanderade. Köpte Örebro Pappersbmk och Töreboda Limlrä. Igångsatte byggandet av spånskive-fabrik i Laxå och utökning av sågverket i Valåsen. Båda blir störst i sitt slag i landet.

Dessa fyra projekt engagerar 600 milj. kr. Vår omsättning nära fördubblades och blev över 1 650 milj. kr., varav Örebro Pappersbruk svarade för 215. Gynnsam utveckling inom aUa produktgrupper utom board. Våra anläggningar gick som urverk. Vi anställda låg hårt på. Överskottet i koncernen före dispositioner och skatter fyrfaldigades till 443 milj. kr., varav Örebro Pappersbruk under nio månader bidrog med över 45. Vinsten är större än LKABs! Men den uppsluppna resultalgläd-jen blir kortvarig.

Nu 1975

Under 1975 kommer resultatet att kraftigt försämras. Mot slutet av 1974 kom konjunkturdämpningen. Efterfrågan på byggmaterial föll kraftigt. Bostadsbyggandet i Europa och USA gick ner till en nivå som var 30 % lägre än 1973. Problem med betalningsbalans och aUmän konjunkturförsvagning medförde i industriländerna minskad efierfrågan också på pappersprodukter. Men ännu är marknaden för den blekta cellulosan stark och lagren i v'ärlden små om ock stigande.

Redan i december började vi i ASSI dra ner produktionen av trävaror, träfiberskivor och också kraftliner. Det blir minskade leveransvolymer 1975. Ökade lager av färdiga varor. Nedåtriktat pristryck på produkterna. Förbrukningen av skogsindustrins produkter kan bara i begränsad omfattning stimuleras genom priseftergLfter. Vår och andra producenters filosofi är att anpassa utbudet tiU efterfrågan. Gör man det

Skr 1975: 88                                                           15

kan lågkonjunkturens ekonomiska skadeverkningar på branschen begränsas liU glädje för olika intressenter, också kunderna. Men också oförändrade priser innebär en fortlöpande sänkning av marginalerna till följd av automatiska fördyrningar för olika produktionsfaktorer. Kostnadsstegringen på virkesråvaran 1975 är 40 %. Vi har också ökade kostnader för löner, kemikalier, energi och kapital. Resultatet 1975 kan komma att pressas tiUbaka till nivån 1973 eUer lägre. Upplåning främst utomlands säkrar likviditeten — skjuter problemlösandet till ett senare år med förhoppningsvis en bättre konjunktur som bakgrund.

Framtiden

I det längre perspektivet är vi och andra bedömare optimistiska. Efterfrågan på skogsindustrins produkter beräknas öka snabbare än produktionen. Otillfredsställande lönsamhet tidigare och nu tilltagande råvarubrist begränsar kapacitetstUlskott och produktion. Stigande kostnader för nya industrianläggningar överallt och uppbyggnaden av infrastrukturen i områden där det finns råvarureserver ger höga kapitalkostnader för fömyad och tiUkommande kapacitet. Lönsamheten i svensk skogsindustri har förutsättningar att utvecklas gynnsamt. Förbättringarna blir starkast i skogsägarledet och följaktiigen för företag med hög andel egen skogsråvara. ASSI äger inga skogar. Domänverket, vår störste virkesleveranlör, är alt gratulera.

Vårt program

Vi arbetar med en omorganisation av företaget — ökad delegering och decenlralisermg. Gruppering i divisioner och därmed resultatsamling kring produktgrupper.

Vi vill att alla anställda skall arbeta bättre tillsammans och ha större glädje i arbetet. Vårt samverkanssystem är bra — men företagsdemokratin kunde ändå vara bättre.

Framträdande i den långsiktiga planeringen är utvecklingen i Karlsborg med stora reinvesteringsbehov och i Frövifors, där vi lockas av möjligheten att bygga ut. Råvaraförsörjningen är ett centralt problem. Vi satsar på alt la vara på råvara som tidigare lämnats kvar i skogen och är tillsammans med domänverket v'äl framme på det fältet. Vad som kan göras är också här en ekonomisk fråga. Högre produktpriser ger större handlingsutrymme. Vi beklagar ibland ironiskt nog att vi inle, som andra, har omoderna industrier från vUka vi kan frigöra råvara. Vi kommer att underkasta oss den begränsning av virkesförbrukningen som kan bli resultalel av nu aktuella skogsutredningar. Vi höjer materialutbytet vid industrierna. ASSI kommer att driva förädlingen av sina produkter vidare. Kommande företagsförvärv torde bidra tiU den ulveck-

Skr 1975: 88                                                            16

lingen. Vi kommer att vara aktiva vid den fortsatta omvandUngen av strukturen i svensk skogsindustri.

Men först skall vi anstränga oss ytterUgare en period att samla ekonomisk styrka med hjälp av främst de resurser vi nu har. Sedan kommer vi att se oss om efter nya projekt. Men vi är inte oss själva "nok" — vi samarbetar gärna med andra.

Sigvard Bahrke

Berol Kemi AB

Berol Kemi AB utvecklar, producerar och marknadsför kemiska industriprodukter främst tiUverkade ur petrokemiska råvaror. Omsättningen nådde 476 milj. kr. och en stark resultatförbättring inträdde för alla delar av verksamheten. En genomgående hög efterfrågan, starka prisstegringar och i början av året krisartad brist på flertalet råvaror bidrog lill att göra 1974 till ett i flera avseenden exceptionellt år.

Förändringarnas år för petrokemin och Berol Kemi

Petrokemisk industri tUlverkar plaster och andra råvaror för stora delar av den moderna industrin med oljeprodukter och naturgas som råvara. Sverige är starkt "petrokemi-beroende", då vår per capita-förbrukning av petrokemiskt baserade produkter är bland de högsta i världen. Samtidigt är vår energiförsörjning till över 70 % baserad på olja. Oljeembargot kring årsskiftet 73/74 underströk det starka oljeberoendet och gav en blixtbelysning av strukturen hos raffinaderi- och petroke-miindustrin.

Landets petrokemiska industri "är samlad i Stenungsund och fäcker i värde ca 20 % av det totala behovet av petrokemiska produkter. Dess råvaruförsörjning baseras helt på import av nafta från utländska raffinaderier.

En stor del av vår levnadsstandard och industriella aktivitet är alltså beroende av en störningsfri import av både råolja, raffinerade oljeprodukter och petrokemiska produkter. Fram t. o. m. 1972 våUade detta inga större problem. Tillgången var god och prisema låga. Läget har snabbt förändrats. Producentländema har övertagit ägandekonttoUen över merparten av världens kända råoljetillgångar och samtidigt etablerat en helt ny prisnivå.

Under åren 1970—1972 var Sveriges nettoimportvärde för råolja, raffinerade oljeprodukter och petrokemiskt baserade råvaror och halvfabrikat 4—4,5 miljarder kr. per år. Under 1973 steg värdet tiU 5,5 miljarder och under 1974 tiU nära 13 miljarder. Ökningen på 8 miljarder kr.

Skr 1975: 88                                                           17

märks både i landets betalningsbalans och hushållskassan för envar. På kort sikt måsle vi spara. Vi har fått hjälp av ytterligare en mild vinter. På längre sikt återstår en anpassning till de nya förhållandena på oljemarknaden, där osäkerheten om den fortsatta utvecklingen fortfarande är slor.

På industridepartementets uppdrag har Statsföretag med deltagande av Berol Kemi genomfört en förstudie över ålgärder för att nå en säkrare försörjning med råolja, raffinerade produkter och petrokemiska produkter. Den petrokemiska industrins råvaruförsörjning är starkt beroende av kapacitet och struktur inom raffineringsinduslrin. Den internationella ulvecklingen inom oljeområdet och de inhemska besluten kring energipolitiken blir därför avgörande även för den petrokemiska industrins utvecklingsmöjligheter.

Berol Kemi — verksamt inom kemisk industri och petrokemi

Berol Kemi har under sitt andra verksamhetsår i Statsföretag mött slora förändringar. I årets början uppstod en krisartad brist på råvaror, och läget normaliserades först flera månader efter oljeembargots avveckling. Omsättnmgen har i stort sett fördubblats och resultatet kraftigt överträffat tidigare prognoser. Som aUa företag inom branschen står Berol Kemi nu inför tvånget av en mer varaktig anpassning tiU elt nytt högre prisläge för alla basråvaror och för energi i olika former samt drastiskt ökade kostnader särskilt för anläggnlngslnvesteringar.

Inom Berol Kemi har sedan flera år förberedda utvecklings- och investeringsprogram efter överlåtelsen till Statsföretag resulterat i beslut om investeringar för mer än 200 milj. kr. Förberedelser pågår därtill för flera större projekt. Arets händelser har påskyndat förberedelserna för att förslärka råvarubasen för den fortsatta verksamheten.

Gemensamt med KemaNord AB och Unifos AB har Berol Kemi bll-dat Stenungsunds Kemiska AB (SKAB), som förbereder en ny krackningsanläggning av intemationellt konkurrenskraftig storlek. Kooperativa Förbundet har försäkrat sig om möjlighet att ingå som part vid projektels genomförande. KemaNord, Berol Kemi och KF har även bUdat Aromatkemi AB för att etablera förutsättningar för en ny, betydande tillverkning av bl. a. den viktiga plaslråvaran styren.

Dessa initiativ och utredningar har givit Berol Kemi en viktig roU i arbetet på en utvidgad och mer integrerad inhemsk verksamhet inom det petroindustrlella området.

Inom Berol Kemi sker förädling av petrokemiska mellanprodukter tUl mer specialiserade produkter för industrieU anv'ändning. Denna inriktning ställer stora krav på den långsiktiga insatsen för produktutveckling och kräver en successiv utbyggnad av marknadsföringsresurser. Branschens och företagets utveckling motiverar en positiv bedömning av de

2    Riksdagen 1975.1 saml Nr 88

Skr 1975: 88                                                            18

långsiktiga förutsättningarna både för den nuvarande verksamheten och det förberedda investeringsprogrammet. För de närmaste åren måste man dock räkna med en internationell konjunkturdämpning, som samtidigt träffar flera av de viktigaste avsättningsområdena. Detta måste leda till en mer dämpad förs'äljningsulveckling och ett betydligt lägre resultat.

Gunnar Agfors

AB Kabi

Ett brett svep över läkemedelsindustrins problematik just nu handlar inle om energikris och depressioner, knappast ens om konjunkturbedömning. I varje fall inle på kort sikt. Däremot Ugger det nära lill hands att beröra den höga forskningsintensileten och dess krav, registrerings-problematiken samt branschens "internationalisering".

Forskning och produktutveckling

Läkemedelsindustrins forskning är vanligtvis utomordcntiigt kostnadskrävande. Siffror varierande mellan 10 och 60 milj. kr. per originalpreparat anföres i internationella fackmannakretsar som genomsnittsvärden. Spridningen i uppskatlningama beror på olikheter i räknesätt, produktområde och ursprungsland.

För de enheter inom Kabigruppen som är inriktade på att utveckla nya läkemedel torde den genomsnittiiga kostnaden för ett nytt originalpreparat ligga någonslans i intervallet 15—25 milj. kr. Sådana siffror måste emellertid förses med hårt markerade reservationer, främsl därför att begreppet "nytt originalpreparat" är så diffust.

Våra sammanlagda kostnader för forskning och produktutveckling uppgick under 1974 till 33 milj. kr. Av dessa hänför sig ca 60 % till produktutveckling och "produktvård", dvs. framtagning av nya beredningsformer, styrkor och förpackningar av kända substanser. För forskningsarbete på helt nya läkemedel satsade vi alltså ca 13 mUj. kr.

Mot bakgrand av dessa grova genomsnittsvärden leds man tiU slutsatsen att vi inom Kabigruppen bör lansera en ny produkt ungefär vartannat år. Lyckas vi med det under den närmaste tioårsperioden har vi anledning att vara nöjda.

Det är alltså mycket pengar som investeras i forskning i ett läkemedelsföretag, forskningsinsatserna görs över långa tidscykler och osäkerhetsfaktorerna är många. Under sådana betingelser är det särskUt angeläget att forskningsavdelningarna har instrument för en systematisk och kontinuerlig utvärdering av utvecklingen av de enskilda projekten.

Skr 1975: 88                                                           19

Inom Kabi har vår centrala forskningsavdelning under 1974 skaffat sig sådana instrument. Kanske kan de med tiden vässas och göras både mer flexibla och smidiga. Viktigt är att vi på detta sätt fått ett säkrare grepp om forskningsinsatser och att forskarna med förståelse och intresse utnyttjar en administrativ teknik.

Registrering av läkemedel — ett fält för harmonisering

Under det senasle decenniet har säkerhetskraven beträffande läkemedel skärpts i sådan utsträckning alt en förenkling och intemationell harmonisering inom detta område nu är en angelägen uppgift.

Den här frågan skall ses mot bakgrund av de höga forskningskostnaderna och de långa forskningscyklerna. De ca två åren hos registrerings-myndigheten adderar sig till de många åren det tagit alt utveckla substansen och alt i farmakologiska och kliniska prov studera dess verkningar.

Olika länders registreringsmyndighefer stäUer olika krav på de undersökningar som skall utföras och därmed på den dokumentation som skall presenteras. Undersökningar som utförts i Sverige och som således fyller socialstyrelsens krav är inte alltid tUlräckliga för registrering i t. ex. USA, USSR, Canada eller AustraUen. Kompletterande undersökningar måste utföras, för åtskiUiga länder inom landet ifråga, innan handlingarna kan iordningställas och registreringsansökan göras.

Här finns utrymme för en förenklad handläggning och en internationell harmonisering. Genom sådana insatser, som givetvis inte får reducera säkerhetskraven, skulle för sjukvården betydelsefulla resultat uppnås.

Läkemedelsindustrins struktur

Varje läkemedelsföretag tvingas till en koncentration av sina forskningsresurser till de områden där man genom systematiska ansträngningar och strikt selektivitet byggt upp kunnande och erfarenhet. Inom Kabigmppen ägnar vi våra resurser främst åt områdena blodprodukter, intravenös näring, medel mot blodpropp och blödningar, anlivirala medel, peptidföreningar, hypofysära hormoner samt utveckling av nya kliniska reagens.

Denna koncentration av forskningsresurser har två betydelsefulla konsekvenser för läkemedelsindustrins straktur och intemationella orientering. I syfte att komplettera den egna forskningen etableras samarbete med andra läkemedelsföretag för att genom kombinerade forskningsinsatser eller genom licensavtal bredda det egna produktprogrammet. Sålunda har vi inom Kabigruppen etablerat samarbete med ett stort antal betydande läkemedelsindustrier. Detta är ett uttryck för läkemedelsindustrins internationella karaktär.

Skr 1975: 88                                                           20

De höga forskningskostnaderna har en annan effekt, avgörande för branschens sttuktur. Den svenska marknadens potential är för flertalet preparat för liten för alt med rimliga priser förränta gjorda investeringar. Det är därför nödvändigt att med minsta möjliga tidsutdräkt gå ut på bredast möjliga front i internationell marknadsföring av egna originalpreparat.

Inom Kabigruppen räknar vi med en omfattande utbyggnad av våra internationeUa enagagemang under de n'årmaste åren. Av vår förs'äljning 1974 på 304 milj. kr. svarade exporten för 35 %. Vi räknar med att exportandelen inom några år kommer att överstiga 50 %.

Bengt Andrén

Svenska Tobaks AB

En fortsatt intensiv debatt i tobaksfrågan och snabbt stigande priser på råvaror och förpackningsmaterial, men också de första stegen mot en diversifiering av förelaget präglade Tobaksbolagets verksamhet under 1974. Omsättningen ökade, bl. a. beroende på fortsatta exportframgångar och en växande verksamhet utomlands.

Fjolåret blev ett framgångsrikt år för Tobaksbolaget. Samtidigt blev det något av ett förändringens år: 1974 togs de första konkreta stegen mot en diversifiering av företaget inom konsumentvamseklorn. Under året förvärvades Sinjet AB (f. d. Husqvarna Borstfabrik) och Grumme-bolagen. Till Gmmmebolagen knöts imder året tUlverknings- och försäljningsrätten för Helene Curtis produkter i Sverige. På grand av dessa förvärv steg koncernens omsättning i fjol till 629 milj. kr. (472). På årets näst sista dag förvärvade Tobaksbolaget aktiemajoriteten i Ekströms LivsmedelsProdukter AB.

Tyngdpunkten för koncemens verksamhet låg inom tobaksseklorn, som med 553 milj. kr. svarade för huvuddelen av den totala oms'ätt-ningen.

Tobaksfrågoma i centram

Tobaksfrågorna stod även under 1974 i centmm för den offentliga debatten. Tobaksutredningen framlade som bekant sonunaren 1973 ett omfattande förslag tiU ålgärder för att nedbringa konsumtionen av tobaksvaror. Förslaget innefattade bl. a. en rekommendation om att förbjuda aU tobaksreklam. Utredningen redovisades for socialstyrelsen, som i början av 1974 överlämnade den tiU socialdepartementet, varifrån den utsändes på remiss tiU bl. a. Tobaksbolaget.

Bolaget redovisade i sitt remissvar erfarenheterna av ett liknande för-

Skr 1975: 88                                                           21

bud som 1962 infördes i IlaUen. Det ledde tiU en nedgång av del ha-lienska monopolets marknadsandelar och en motsvarande uppgång för de utiändska företagens, men påverkade icke den lolala ulvecklingen av cigareltkonsumtionen. Tobaksbolaget framhöll att elt förbud för tobaksreklam i Sverige skulle kunna få samma verkan. Ulredningens mål att nedbringa cigareltkonsumtionen till 1920 års nivå bedömdes av bolaget som föga realistisk. Tobaksbolaget föreslog därför 1 sitt remissvar att en fortsatt satsning skuUe ske på alt utveckla mindre hälsovådliga cigaretter och att reklamen skulle inriktas på att informera särskilt om dessa produkter. Bolagels produktutveckling och reklamsalsningar har på senare år också varit inriktade åt det hållet. TUlsammans med övriga företag inom branschen har bolaget också tagit initiativ tUl överläggningar med KO i syfte alt sanera och begränsa tobaksreklamen.

Cigareltkonsumtionens tidigare stadiga tiUväxt stagnerade under 1971 och ökade därefter de båda följande åren. 1974 var ett år med goda konjunkturer och ökade realinkomsler, vilket också avspeglade sig i en ökad cigarettförsäljning. Även försäljningen av snus ökade, medan piptobak och tuggtobak gick ner och försäljningen av cigariller och cigarrer låg på en oförändrad nivå. Exporten av tobaksprodukter från Sverige ökade med knappat 30 %. Den största delen av denna export utgörs av försäljning av piptobaken Borkum Riff tiU USA. Försäljningen av cigarrer och cigariUer från bolagets holländska dotterbolag Elisabeth Bas Si-garenfabrieken ökade för andra året i rad med närmare 30 %.

Dotterbolagen

Sinjet uppnådde under fjolåret budgeterat resultat men företaget går alltjämt med förlust. Försäljningen av borstar liksom av plastprodukter för hushåll, kontor och industri ökade kraftigt och väntas fortsätta under 1975, då nya produkter med ökad innovationsnivå och högre förädlingsgrad skall lanseras på den svenska marknaden och på exportmarknaderna.

Gmmmebolagen, som är marknadsledare på en rad rengörings- och hygienprodukter, kunde notera försäljningsökning ifråga om sin ledande produkt på rengöringssidan, men fick på huvuddelen av sina produkter nöja sig med mycket blygsamma försäljningsökningar. Anledningen var att totalmarknaden för hygienprodukter stagnerade under 1974 på grund av upprepade prishöjningar.

Ekströms, ledande tUlverkare av efterrättssoppor, mjölmbcer etc ökade sin omsättning i fjol och förutser en ytterligare expansion, framför allt på storkökssidan. En del av den förväntade omsättningsökningen under 1975 beräknas komma från försäljning av nya produkter.

Utvecklingen under 1975 kommer givetvis vara beroende av den allmänna konjunkturutvecklingen. Försäljningen av tobaksvaror i Sverige

Skr 1975:88                                                             22

väntas ligga kvar på 1974 års nivå. Effekten av skattehöjningen våren 1975 kan dock komma att påverka försäljningen. Exporten tUl USA kan förväntas minska något. Elisabeth Bas' försäljning i och utanför Holland kommer alt öka. Resultatet i såväl Sinjet som Grummebolagen förväntas bli bättre under 1975. En fortsatt gynnsam utveckling förutses "även för Ekströms.

Karl Wärnberg

SARA, Sveriges Allmänna Restaiu-ang AB

Den ekonomiska bilden av SARA är idag ljusare än den varit på många år. En klar förbättring av SARAs resultat redovisades redan 1973. Denna trend markeras ytterligare i 1974 års bokslut, som redovisar vinst efler planenliga avskrivningar och finansiella poster.

Omfattande rationaliseringsprogram

Omsättningen steg under 1974 totalt med 15 %, vilket innebär en volymökning på ca 7 %. Som ett led i koncemens omstmktureringsplan avvecklades imder året nio rörelser, medan hotell Scandinavia i Göteborg och tre personalrestaurangenheter tiUkom. Genom årets investeringar, vilka berört ett 40-tal rörelser, rationaliseringar och genom ökade försäljningsinsatser har effekten av årets kostnadsökningar i hög grad kunnat eUmineras.

För andra året i följd ökade omsättningen per anstäUd med 16 % jämfört med tidigare års genomsnittUga 6,5 %. Härigenom förbättrades resultatet under 1974 med ca 20 milj. kr. Det koncernbidrag SARA erhåUit från moderbolaget är en konsolideringsåtgärd för att ytterligare stärka bolagets ställning.

En anledning tUl den positiva resultatutvecklingen är de gynnsamma konjunkturerna för branschen, en annan det pågående rationaliserings-och utvecklingsprogrammet. SARA har emeUertid också haft bättre möjligheter än tidigare att dra nytta av konjunkturen, bl. a. tack vare den under året genomförda omorganisationen. 1 princip innebär denna att den operativa verksamheten har decentraUserats, samtidigt som de gemensamma resurserna har koncentrerats till funktioner såsom marknadsföring, ekonomi, utbUdning, administration, inköpssamordning, personal- och produktutveckling.

För enheterna har detta betytt frihet för egna initiativ och för anpassning tUl den lokala marknaden. På samma gång har SARAs gemensamma know-hovsr kunnat utnyttjas effektivare.

Formellt har den sista fasen av koncemens omorganisation genom-

Skr 1975: 88                                                           23

förts genom att beslut fattats om fusion mellan moderbolag och de fem regionala dotterbolagen, samtidigt som koncernens speciella anknytning till utskänkningslagstiftningen upphört.

En traditionsbunden bransch

Restaurang- och hotellnäringen har länge varit mycket traditionsbunden. I Sverige har få förelag lämnat hantverksstadiet.

I SARA försöker vi nu ändra den bilden genom att anpassa vår produktion till industriella meloder utan att för den skull ge avkall på ambitionerna att erbjuda service och goda produkter i en trivsam miljö.

Ett intensivt produktutvecklingsarbete — inom företaget och i samarbete med våra leverantörer — eliminerar många av de tunga och kostnadskrävande arbetsmomenten och ger som resultat billigare och bättre utbud. Nya styrsystem och effektivare planering ger ökade möjligheter till marknadsanpassning och förbättrad lönsamhet.

Det första steget mot en samordnad marknadsföring har redan haft god effekt, bl. a. i ökad försäljning i utlandet. Kåsan som samlande symbol och del gemensamma namnet SARA har givit företaget en klarare kontur.

Nya verksamhetsformer

SARA betyder inte längre bara ett traditionellt utbud av hotell- och restaurangtjänsler. Nya verksamhetsformer prövas. Personal- och insti-tutionsrestauranger är redan en av SARAs mest expansiva grenar. "Fast Food" — rationella och bUliga snabbrestauranger — håller på att etableras och nya typer av hotell planeras.

En naturlig vidareutveckling längs dessa linjer är satsningar på närliggande områden, där bolagets resurser av personal och kunnande kommer till sin rätt. Exempel på en sådan utveckling är sludentreslauranger, institutionella restauranger och personalrestauranger, men här kan också turism och fritidsverksamhet komma in i bilden.

Planerad "skräddarsydd" utbildning

Det "skräddarsydda" utbildningsprogram, som under året har genomförts med koncernens 125 enhetschefer och personal I centrala stabsfunktioner, underiättar förverkligandet av SARAs målsättning att utveckla varje driftsenhet till ett effektivt och modernt företag, som kan utnyttja koncernens stordriftsfördelar.

Ökad personalsamverkan

Under 1974 inleddes arbetet med att integrera företagsnämndsverksamheten i SARAs ordinarie arbetsorganisation. Under 1975 införes på

Skr 1975:88                                                            24

samtliga enheter samarbetsgrupper, som dels skall verka som traditioneUa företagsnämnder men dels också aktivera så.många som möjUgt tUl deltagande i företagets utveckling. Vi hoppas att detta ökade medinflytande skall lägga grunden till ett meningsfullt engagemang av alla medarbetare både på den egna arbetsplatsen och i det gemensamma arbetet för SARAs utveckling och förnyelse.

Prognos

Insatserna inom hela företaget under de senaste åren har givit resultat, men mycket återstår alt göra innan vi kan tala om ett modernt hotell-, restaurang- och serviceföretag. I 1975 års budget förutsätts elt i stort sett oförändrat resultat jämfört med 1974. Den väntade avmatlningen i konjunkturerna kommer dock att bli kännbar för företagel.

Ingemar Hellström

Karlskronavarvet AB

Karlskronavarvet fortsätter att bredda basen mot en civU Inriktning. Vid årsskiftet träffades överenskommelse med Hvilans Mekaniska Verkstads AB i Kristianstad — som är Sveriges ledande tUlverkare av traverser och lyftutrustning — om ett samgående.

Företagen har tidigare samarbetat och förutsättningama för en positiv effekt av samgående bedöms som mycket goda.

Stor ökning

Inriktningen på en mer civil produktion markeras också genom en väsentlig ökning av tillverkningen av fartygssektioner åt de svenska storvarven. Under de närmaste åren kommer denna verksamhetsgren att ytterligare byggas ut.

Inom nybyggnadsseklorn togs kapaciteten i övrigt till stor del i anspråk för byggnationen av ett andra minfartyg och torpedbåtar av Spi-catyp. Under året levererades 3 Spicabålar till Försvarets Materielverk.

Utveckling

Varvet fortsätter också sitt utvecklingsarbete på plastsidan och under året levererades en minsvepare i glasfiberarmerad plast. Minsveparen är tänkt som en prototyp till en kommande serie minjaklfartyg i plast.

På underhållsseklorn har en anpassning av resurserna skett till 1972 års försvarsbeslut — som innebar en nedskärning av det marina underhållet — och arbetsvolymen ber'äknas nu bli stabUiserad vid den nivå

Skr 1975: 88                                                           25

som nåtts. Under året tecknades kontrakt på underhåll av isbrytarna "Thule" och "Njord" för perioden 1974—1976.

Gynnsamt resultat

Resultatutvecklingen är fortsatt gynnsam och resultatet före boksluts-dispositioner och skatter uppgick tiU 23,3 (17,4) milj. kr. Den fakturerade förs'äljningen för hela företaget uppgick totalt tiU 136,2 (105,1) milj. kr.

Investeringarna präglades i hög grad av utbyggnaden av sektionstillverkningen men ett principbeslut fattades också om uppförande av en ny centralverkstad för underhållsseklorn.

Uppmärksammat

Under året antogs också ett uppmärksammat företagsdemokratiskt program som inneb'är att företagsdemokratin integreras i varvets linjeorganisation, vilket bör bil en tUlgång i det fortsatta omstrukturerings- och utvecklingsarbetet.

SMT-Pullmax AB

SMTs utveckling efler skrällen 1971/72 har varit mycket positiv. På mindre än två år har bolaget genomgått en total förnyelse. Produktprogrammet har sanerats och utvecklats. Marknadsorganisationen har reorganiserats och fått stor slagkraft. Parallellt har mycket betydande besparingar uppnåtts.

Förbättrade konjunkturer underlättade aktionen. Vid halvårsskiftet 1973 nåddes break-even och för hela 1973 redovisades ett mindre överskott.

Den s. k. Pullmaxgrappen förvärvades i april 1974 och företagen sammanfördes med SMT i ett nybildat bolag — SMT-PuUmax AB. Fusionen har under året ej hunnit påverka resultalel i de ingående förelagsenheterna. Den nya organisationen blev fullt genomförd fr. o. m. den 1 januari 1975.

SMT-Pullmax är Skandinaviens största tillverkare av verktygsmaskiner. Produktsortimentet omfattar maskiner för skärande bearbetning, företrädesvis numeriskt styrda svarvar, maskiner för plåtbearbelning samt specialverktyg.

Export med internationell konkurrens

Verktygsmaskinbranschen är extremt konjimkturkänsUg och präglas av hård internationeU konkurtens. Den aUt högre teknologiska nivån på produkterna kräver en omfattande export för att bära utvecklingskost-

Skr 1975: 88                                                           26

naderna. SMT-Pullmaxgmppen exporterade under 1974 för 112 milj. kr. (66 %) genom i första hand 7 utländska försäljnmgsbolag. Vid utgången av 1974 redovisades för samtliga produktgrapper betydande orderstockar.

SMT-Pullmax redovisar ett resultat före dispositioner och skatter på 14,7 milj. kr. Resultatförbättringen inom SMT-delen var markant och lönsamheten är därmed på samma nivå i de flesta av företagen. I utdelning lill moderbolaget lämnas koncernbidrag med 900 tkr.

Investeringar för fortsatt expansion

Investeringarna under året har varit måttliga. Då man emellertid nu nått kapacitetstaket på flera håll krävs investeringar för en fortsatt expansion. Utvecklingen av verktygsmaskiner kommer att präglas av krav på ökad automatisering, förbättrad produktivitet och större miljövänlighet. Den framgångsrika satsningen på egna datoriserade numeriska styrutrustningar (CNC — compulerized numerical control) samt nya chuck-svarven, Swedturn 20, 'är ett utslag av dessa krav.

Det är orealistiskt att räkna med att den goda efterfrågan på verktygsmaskiner består hela 1975. Företaget står emellertid idag b"ättre rustat att möta en kärvare konjunktur. Mänskligt att döma bör därför även 1975 kunna bil ett gott år för gruppen.

Svetab, Svenska Industrietablerings AB

Svetab har under 1974 koncentrerat sina resurser på alt lösa problemen inom de tolv dotterbolagen. Konsolidering av dotterbolagens verksamhet har skett i syfte att uppnå trygghet för de anställda och lönsamhet på sikt för ägaren. Efter årsskiftet överläts den grupp bestående av fem förelag som är verksam inom byggmaterialområdet till Statsföretag AB.

Antalet anställda i Svetab med dotterbolag uppgick vid årsskiftet till 1 355. Under året har 140 nya arbetstiUfällen tillkommit medan 45 upphört till följd av produktionsrationaliseringar. Faktureringen i Svetab-gruppen uppgick tiU 205 milj. kr. (137).

Några av dotterbolagen är inne i en intensiv expansions- och utbyggnadsfas. Exempelvis uppför Svenska Bromsbandsfabriken en ny fabrik i Långsele till en kostnad av 25 milj. kr. som beräknas ge arbete åt 100 personer.

Svetabgruppens verksamhet för 1974 visar elt resultat på —48 milj. kr. ( — 24) före bokslutsdispositioner och skatter. Härav faller —31 milj. kr. på byggmaterialföretagen, som under året svarat för 2/3 av Svetabgruppens omsättning. Detla resultat i byggmaterialföretagen har belas-

Skr 1975: 88                                                            27

itals med 13 milj. kr. av extraordinär karaktär. Syftet med denna åtgärd :ar alt erhålla bokförda värden på tillgångar som bättre överensstämmer *ned ändrade marknadsförutsättningar.

Slörre delen av det kvarvarande underskottet för Svetabgruppen hänför sig lill nedläggningen av projektarbetet på en bilhjulsfabrik i Luleå. Främsta orsaken till att projektet lades ned var den förväntade dämpning av bilproduktionen i Europa, som sedermera inträffat.

Propositionen om Svetabs grandande angav att företaget, så snart del 'bedömdes förenligt med dess intressen, borde avyttra sina aktieposter. Svetabs uppgift är alltså i första hand etablering och utveckling, men ej förvaltning av företag. I enlighet härmed har företagen inom byggmate-rialseklorn per 1 januari 1975 överlåtits tUl Statsföretag AB.

En omprövning av principerna för Svetabs verksamhet pågår. Detta arbete resulterar sannoUkt i en strävan att omorientera projektverksamheten bl. a. mot delägda projekt och i synnerhet sådana som i högre grad kan byggas på ett etablerat kommersiellt och tekniskt kunnande.

Särskilt intresse kommer att ägnas mindre företags växande anpassningsproblem tUl den pågående strakturomvandlingen. Svetabs engagemang i bl. a. AC-Mekan, en form av producentkooperativ uppdragsförmedling, har givit värdefulla erfarenheter som möjliggör en fortsatt utveckling av marknadsanpassade metoder för samverkan.

Liber Grafiska AB

Liber Grafiska AB, som bildades i början av 1973, bestod av åtta rö-relsedrlvande bolag och Uka många vilande bolag. Organisationen har successivt ändrats och dotterbolagens rörelser övertagits av moderbolaget. Verksamheten har inom moderbolaget uppdelats på divisioner, vilka arbetar som självständiga resultatenheter.

Ny organisation

Divisionsorganisationen har under hösten 1974 förts ut på marknaden. I samband därmed har de tidigare bolagsnamnen i flertalet faU ersatts av de nya divisionsbenämningarna, LiberFörlag, LlberKartor, Li-berLäromedel, LiberTryck och LiberEkonomi. De gamla bolagsnamnen kommer även i framtiden att leva kvar som namn på publikationsserier eUer liknande.

Stora investeringar

Investeringsverksamheten har varit livUg under 1974. TUlbyggnaden av tre konlorsvåningar på LiberHuset, vUken påbörjades sommaren

Skr 1975: 88                                                           28

1973, stod färdig i augusti 1974 efter en investering på totalt ca 5,7 milj. kr. Det slora behovet av lagerutrymmen, särskilt för den omfattande förlagsverksamheten, löstes genom att en lagerbyggnad i närheten av LiberHuset förvärvades för 1 milj. kr. Ett långsiktigt investeringsprogram för tryckeridivisionens del har beslutats och för 1974 inneburit investeringar på 4,8 milj. kr. Bland större objekt m'ärks ytterligare en fotos'ätt-ningsmaskin av typ Linotron 505 TC, ny reproutrastning samt rulloff-selpressar för format A4 och S5. Bokbinderisidan har investerat i en nyöppnad avdelning i nya riksdagshuset. Vidare har en aktiepost om 10 % förvärvals i bokhandels distributionsförelaget AB Seelig & Co. Totah uppgår investeringsutgifterna 1974 tiU 12,6 milj. kr. (3,1).

Inflyttningen i tillbyggnaden av LiberHuset ägde rum under augusti— september 1974. Därmed finns närmare två tredjedelar av Libers personal samlad på elt släUe. Antalet kvarvarande verksamhelsställen i Slockholm är trots detta betydande.

Oförändrat resultat

Den fakturerade förs'äljningen uppgick under 1974 tiU 195,6 milj. kr. (166,5). Ökningen uppgår tiU ca 17 %. Den helt övervägande delen av omsättningen avspeglar emellertid endast den allmänna höjningen av prisnivån, förstärkt av den speciella prishöjningen på papper. Resultatet av årets verksamhet blev före bokslutsdispositioner och skatter 1,7 milj. kr., vUket är betydligt bättre än budgeterat. Resultatet bör jämföras med föregående års resultat före extraordinära poster, -t-2,1 milj. kr. Samtliga organisations- och flyttningskostnader under 1974 belastar resultatet.

ABAB, Alhnänna Bevaknings AB

Under 1974 har ABAB trots vissa rekryteringssvårigheter fortsatt sin expansion inom bevakningsområdet.

Ett antal projekt med syfte att utveckla personalrelationerna och marknadsföringen har genomförts.

Lokalvårdsverksamheten, som 1974 drivits av dotterbolaget ABAB Lokalvård AB, har utvecklats planenligt. Under hösten förvärvades Skyddsbevakning i Södertälje AB.

Faktureringen för ABAB med dotterbolag uppgick till 57,6 mUj. kr. (42,4). Resultatet före bokslulsdispositioner och skatter blev 89 tkr (856).

Skr 1975: 88 29

BS Konsult AB

God liUströmning av uppdrag och hög beläggning har medfört atl antalet konsulter ökal hos förelaget efter elt par år med i stort setl oförändrat antal.

Uppdragsvolymen har ökat såväl inom områdena utredning-projektering som projektledning-byggledning. Utvecklingsarbete har under året bedrivits särskilt inom områdena arbelsmiljöplanering, årskostnadskal-kylerlng och projekteringsmetodik.

Uppbyggnad av både organisation och marknadsföring har fortsatt. Elt mindre avdelningskontor har under året etablerats i Luleå.

Faktureringen uppgick tUl 17,3 milj. kr. (11,0). Resultatet före bokslulsdispositioner och skatter blev 201 tkr (242). För 1975 förutses en fortsatt ökning av omsättningen.

Ceaverken AB

Moderbolagets fakturering uppgick till 52,0 milj. kr. (39,7). Exportandelen ökade tUl 66 % (57). USA svarade för 30 % (22) av total fakturering. Tillverkningsavlalet med AB ID-kort upphörde per 1 oktober 1974 och ersattes med ett samarbetsavlal, som i första hand gäller t. o. m. utgången av 1976. Den personal, som på Ceaverken varit sysselsatt med produktion av id-kort, är sedan den 1 januari 1975 anställd av AB ID-kort.

Trots en ökning av försäljningen redovisade Ceaverken 1974 ett resultat före dispositioner och skatter på —6,2 milj. kr. (-f0,7). Denna förlust förorsakades framför allt av kraftigt ökade råvarukostnader, som inte kunde kompenseras genom ökade försäljningspriser. Företagets råvarukostnader skulle ha varit ca 9 milj. kr. lägre än de verkliga om 1973 års genomsnittliga inköpspriser hade gäUt även under 1974. Dollarkursens fall medförde en inkomstminskning på ca 1,3 milj. kr.

Dotterbolagen Scanfors AB och Suomen CEA Oy utvecklades positivt.

Den samlade faktureringen för Ceaverken med dotterbolag uppgick till 75,9 milj. kr. (54,8) och resultatet före bokslulsdispositioner och skatter till -5,8 milj. kr. (-f 0,7).

En bedömning för 1975 visar att balans i bolagets ekonomi torde kunna uppnås under förutsättning av gynnsammare relationer på valutamarknaden.

Kalmar Verkstads AB

Under året har utredningar om bolagets framtid slutförts. Dessa visar dels att rullande järnvägsmateriel bör vara basen för den fortsatta verk-

Skr 1975: 88                                                            30

samheten, dels att lastmaskiner för i första hand enhetslaster kan vara en 1'ämplig komplementprodukt.

Efterfrågan på rullande järnvägsmateriel och lastmaskiner bedöms kunna ge företaget en tillfredsställande beläggning i ett längre perspektiv. Mot denna bakgrund har styrelsen för Statsföretag beslutat dels att upphäva det tidigare nedläggningsbeslutet, dels att företaget skall koncentrera verksamheten tiU rullande järnvägsmateriel samt att vidareutveckla affärsidén "lastmaskiner för enhetslaster".

Som ett led i den sistnämnda vidareutvecklingen förvärvades under hösten Lidhults Mekaniska Verkstad AB (LMV), som tiUverkar tunga gaffeltruckar, för bl. a. enhetslaster, med en lyflkapacitet på upp till 40 ton.

Faktureringen för Kalmar Verkstad uppgick tiU 25,1 milj. kr. (51,5). Denna minskning beror på en förändring av tiUverkningen, som blivit avsevärt mindre materialinlensiv. Faktureringen avsåg huvudsakUgen ombyggnad av bl. a. liggvagnar för SJ. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter blev —0,4 milj. kr. (—2,4). LMVs fakturering uppgick tiU 41,0 milj. kr. (32,0), och resultatet blev 0,9 milj. kr. (0,7).

Linson Instrument AB

Llnsons produkter vänder sig till sjukhusens kUnlsk-kemiska laboratorier, läkarstationer, veterinärmedicinska stationer och privatiäkare. Ko-lorimetriska instmment för kemisk analys av blod och elektroniska blodkroppsräknare säljs i ett 30-tal länder. Ca 85 % av totala försäljningen går på export.

Under 1974 påbörjades en förändring av företagets struktur, som kommer att fullföljas under 1975. Linson har tidigare huvudsakligen varit inriktat på produktutveckling men driver sedan slutet av 1974 även marknadsföring och produktion i egen regi.

Denna utökning av företagets verksamhet har bl. a. inneburit övertagande av lager, nedskrivningar och andra kostnader av engångskarakfär. Faktureringen uppgick tiU 4,8 mUj. kr. (6,9) och resultatet före bokslutsdispositioner och skatter blev —4,7 milj. kr. (-1-0,2).

Under 1974 ägnades huvuddelen av utveckUngsresurserna åt en helt ny version av Linsons automatiska blodanalysator. Linson Analyzer 240.

Nuclear Steam S G AB

Företaget, som är licenstagare för ånggeneratorer från Westinghouse Electric Corp., låter tiUverka sina produkter hos Uddcomb. Företagets hittills enda order på tre ånggeneratorer för Ringhals 4 kommer att leve-

Skr 1975:88                                                            31

reras och faktureras först 1977. Reservation har gjorts i årets bokslut för den förlust denna beställning väntas medföra.

Nyckelhus AB

1974 innebar en fortsatt ökning av omsättningen och en god resultatförbättring. Faktureringen uppgick tiU 45,8 milj. kr. (30,6). Budgeterat resultat har kunnat överträffas och uppgår liU 1,1 mUj. kr. (0) före bokslulsdispositioner och skatter.

Det förbättrade resultatet beror på prishöjningar samt på en ökning av leveranserna av styckehus. Försäljningsökningen har uppnåtts med i stort sett samma antal anställda.

Svårigheterna att få byggnadskreditiv väntas beslå under åtminstone första halvåret 1975. Efterfrågan på Nyckelhus produkter är god och orderstocken tillfredsställande.

AB Oljetransit

Oljelransits anläggningar vid Trondheimsfjorden utnyttjas för mottagning, lagring och transitering till Sverige av drivmedel, som tillhör svenska mUitära myndigheter. Större delen av cisternvolymen uthyrs emellertid numera tUl norska företag. Elt ökat utnyttjande av oljehamnen bör på sikt kunna uppnås.

Faktureringen uppgick tiU 1,0 milj. kr. (1,1). Resultatet för den kommersiella delen var före bokslulsdispositioner och skatter 0,3 milj. kr. (0,4).

AB Sonab

Utvecklingen av två nya produktlinjer, mobilradio och personsökare, som beslutades 1970, har visat sig bli avsevärt mer kostnads- och tidskrävande än beräknat. För att lösa mobilradiosidans lönsamhetsproblem förvärvades den 1 juli 1974 AGA Mobilradio AB samt AGAs eleklro-nikfabrik i Gävle. Sonab tillfördes därigenom ett kompletterande produktsortiment, en utvidgad försäljnings- och serviceorganisation, saml ökad produktionskapacitet.

De senaste årens stora volymtillväxt har skapat allvarliga administrativa problem, vilka tUlsammans med en ökad skuldsättning, den ambitiösa utvecklingssatsningen och kostnader för fusionen resulterat i en mycket kännbar förlust 1974.

En ny organisation har införts, präglad av decentralisering av resultatansvar. Ett rekonstruktionsprogram utarbetas i samråd med represen-

Skr 1975: 88                                                           32

tanter för de anställda och har presenterats för Statsföretag. Försäljningen av audioprodukter ökade väsentligt. Den vikande konjunkturen påverkade förs'äljningen negativt på flera europeiska marknader. I Sverige däremot överträffades försäljningsplanerna.

Efter AGA-förvärvet är Sonab nu en av Nordens ledande mobilradioleverantörer. Orderstocken vid årsskiftet var onormalt hög, delvis beroende på försenade leveranser från fabrikerna.

Under hösten lanserades ett nytt tvåvägs personsökarsystem, vilket mottagits positivt av marknaden.

Mobilradioverksamheten i Finland, som förvärvades från AGA, organiserades i ett nybildat dotterbolag. Audiobolagen i Belgien och Norge har avvecklats och ersatts med agenter.

Sonabgruppens fakturering ökade under året tUl 82,0 milj. kr. (40,5). Av ökningen från 1973 svarade AGA-rörelsen för ungefär hälften. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter blev —53,0 milj. kr. ( — 2,6), varav 29,3 milj. kr. utgör extraordinära kostnader för rekonstruktionen. Dessa består främst av kostnader för nedskrivning av lager och förråd samt reserveringar för förluster i orderslocken. Förlusten läcks så gott som helt av koncernbidrag från Statsföretag på 50 milj. kr.

Stigtex AB

Orderingången under andra halvåret var mycket otillfredsstäUande beroende på en vikande efterfrågan på garner för hemtextilier och luftade mattor. Sänkta materialkostnader slog under året snabbt igenom i sänkta försäljningspriser och medförde vissa lagerförluster.

Leveransen av de nya kardverken försenades, vUket medförde nära två månaders produktionsbortfall i spinneriet. Spinneriet har dock nu efter dessa investeringar en modern och effektiv produktionsutrustning vilket bör kunna medföra en ökad produktivitet och konkurrenskraft.

Faktureringen under 1974 var 25,4 milj. kr. (20,6). Ökningen beror på en större materialandel i leveranserna från färgtrycksavdelningen. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter var —325 tkr (846).

SID — Swedish Industrial Development Corporation

SID, som är helägt av Statsföretag AB, är även kontaktkontor i USA för Svenska Utvecklings AB (SU) och Förenade Fabriksverken (FF'V). Beslut har fattats om att i början av 1975 flytta SIDs kontor från centrala Manhattan, New York, till Greenv/ich, Connecticut.

SIDs viktigaste uppgift har, nu Uksom tidigare, varit att följa utveckUngen i USA inom utvalda behovs- och produktområden och att infor-

Skr 1975: 88                                                           33

mera uppdragsgivarna om nya metoder, system eller produkter. En markerad strävan har härvid varit att fördjupa SIDs kunnande inom dessa områden och till företaget har därför knutits elt ökat antal branschspe-cialisler. SID har under året haft ca 10 anställda.

AB Svensk Torvförädling

Beslut har under året fattals om åtgärder för att förbättra produktionsutrustningen i kronmuUafabriken. Dessa investeringar uppgår tUl sammanlagt 3,0 milj. kr. I syfte att uppnå en ökad leveranssäkerhet även vid ogynnsamma väderleksförhållanden kommer den aktiva mossarealen att utvidgas under 1975.

Faktureringen uppgick lill 8,1 mUj. kr. (7,6), och resultatet före bokslutsdispositioner och skatter blev 1,5 mUj. kr. (1,9). Investeringama uppgick till 0,3 milj. kr. (0,3).

Svenska Lagerhus AB

Lagerhusbolaget äger och förvaltar lagerhus, lagrar spannmål, frö och fodermedel etc. Bolaget åtar sig särskUda uppgifler som t. ex. beredskapslagring av brödsäd och kraftfoder.

Faktureringen 1974 blev 3,6 mUj. kr. (2,9) och resultatet före bokslutsdispositioner och skatter 49 tkr (29).

Resultatet för 1975 beräknas bU oförändrat jämfört med 1974.

Svenska Skifferolje AB

Under 1974 har avvecklingen av bolagets och dess dotterbolags verksamhet fortsatt.

Kostnaderna för awecklingsarbetet uppgick tiU 0,1 milj. kr. (1,1). Bolaget uppvisade ett resultat före bokslutsdispositioner och skatter på 0,8 milj. kr. (1,1).

Uddcomb Sweden AB

Den internationella kärnkraftindustrin har fått en annan straktur än vad som förutsågs vid Uddcombs bildande 1969. Utbyggnaden av kämkraften även i Sverige kommer att ske i en långsammare takt än som då planerades.

Därför har Uddcombs affärsidé och produktinriktning omprövats och

3    Riksdagen 1975.1 saml Nr 88

Skr 1975: 88                                                           34

förändrats. En stark koncentration lill reaktortankar och ånggeneratorer pågår. Detta är ett tidsödande och kostsamt arbete. Företagets resultatförbättring har härigenom blivit fördröjd.

Långa genomloppstider, 3—4 år, och en viss eftersläpning i produktionen har lett till att inga nukleära kärl levererats under 1974. Faktureringen blev därför endast 5,2 milj. kr. (36,2), men kommer 1975 att öka till ca 100 mil), kr. Resultatet före bokslulsdispositioner och skatter blev sämre än förutsett —21,7 mUj. kr. (—18,1).

För Uddcomb kvarstår goda utsikter att utvecklas som leverantör av nukleära produkter trots tveksamhet inför kärnkraftens utbyggnad såväl i Sverige som i andra länder. Orderstocken har fortsatt att öka och var vid årets slut 261,7 milj. kr. (181,4).

Skr 1975:88                                                            35

Statsföretag AB — förvaltningsberättelse

Statsföretag medverkade under 1974 tiU beslut om en rad betydande expansionsinvesteringar i dotterbolagen. Inom ramen för dotterbolagens långsiktiga planer förvärvades dessutom aktiemajoriteten i elt flertal företag.

Beslutet all i Stålverk 80 salsa ca 5 000 milj. kr. kommer att ta en slor del av koncernens samlade finansiella resurser i anspråk under flera år i slutet av 70-talet. Bland övriga dotterbolag som under 1974 fattade beslut om stora kapacitetsökande anläggningsinvesteringar kan nämnas Berol Kemi, ASSI, LKAB och Karlskronavarvet.

Under våren blev Statsföretag ägare till den s. k. Pullmaxgrappen. I omedelbar anslutning till förvärvet överiäls företagen till SMT. Genom att de nyförvärvade akliema av Statsföretag nedskrevs med 18 milj. kr. tillfördes SMT-Pullmax motsvarande reserv i de nya aktieposterna. Hos Statsföretag genomfördes en mot nedskrivningen direkt svarande uppskrivning av aktierna i SMT-Pullmax, tUl deras nominella värde.

Efter utslag av särskilt tillsatt skiljenämnd fastslogs Statsföretags rätt att ur framtida överskott få ersättning för lämnade koncernbidrag till Uddcomb Sweden AB. Med Uddeholms AB träffades vidare etl avtal om förvärv av Uddeholms minoritetspost i Uddcomb till ett pris av 1,5 milj. kr.

Under året genomfördes av dotterbolagen elt 10-tal företagsförvärv. Bland dessa kan nämnas ASSIs köp av Örebro Pappersbruk och Kalmar Verkstads förvärv av Lidhults Mekaniska Verkstad.

Under det gångna året inleddes en omgrappering av Statsföretagsgruppens företag i syfte att etablera ett mindre antal, slagkraftiga dolterbolag. Sålunda övertog Tobaksbolaget från Kabi dess dolterbolag Grummebolagen. Statsföretag överlät till LKAB samtiiga aktier i Stats-gruvor med verkan från den 1 januari 1975. Sedan slutet av förra året pågår en omgrappering av flera av Svetabs dotterbolag. En särskild byggmaterialgrupp, tUls vidare direkt sorterande under moderbolaget, etablerades. Två mindre företag i verktygsbranschen, Nordtool och Anderssons Finsliperi, kommer att överföras till SMT-Pullmax. Andra Uknande omflyttningar planeras. Samtidigt kommer verksamheten i Svetab, med inriktning på nyetablering, att knytas närmare tiU Statsföretag. 45 % av aktierna i Beijer Byggmaterial förvärvades. I början av 1975 övertog Statsföretag en minoriletspost på 9,5 % av aktierna i Götaverken från staten.

Under 1974 beslöt Statsföretag om nyemissioner hos en rad dotterbolag. Det sammanlagda beloppet översteg 350 milj. kr. Häri inräknas de 175 mUj. kr. avseende Stålverk 80, som tillsköts efter riksdagsbeslut till Statsföretag och omedelbart slussades vidare till NJA.

Skr 1975: 88                                                           36

För att i planerad omfattning kunna medverka i dotterbolagens expansionsplaner kommer Statsföretag under de närmaste åren att behöva låna stora belopp, företrädesvis på utländska kapitalmarknader. I slutet av 1974 träffades sålunda avtal med svenska och utiändska banker om ett par medelfrlstiga lån med 5—6 års löptid och på ett sammanlagt värde av 20 miljoner US$ eller motvärdet härav i annan konvertibel eu-rovaluta. Under 1975 uppskattas lånebehovet tiU inemot 300 milj. kr.

Under året antog Statsföretags styrelse riktlinjer för "Samråd och information om företagens ekonomi i Statsföretagsgrappens företag". Dessa riktiinjer kommer att innebära kraftigt ökade insatser internt inom företagen, syftande till att ge aUa anställda ökade möjligheter att aktivt ta del i sitt eget företags utveckling. Statsföretags styrelse antog likaledes "Mål och riktlinjer för förbättting av de svårsysselsattas situation i Statsföretagsgrappens företag".

I löner och arvoden utbetalades under året till styrelse och verksfäl-lande direktör 548,1 tkr och tiU övriga — i medeltal 44 anställda — 4 075,7 tkr.

Bolaget har inte någon lånefordran eller ansvarsförbindelse som enligt aktiebolagslagen skaU redovisas i förvaltningsberättelsen.

Till Norrlandsfonden lämnades bidrag med 15 milj. kr.

Efter ordinarie bolagsstämma i maj månad 1974
kvarstod som disponibla medel                            19 829 tkr

tillkommer årets resultat                                    37 153 tkr

till bolagsstämmans förfogande                           56 982 tkr

Styrelsen och verkstäUande direktören föreslår

att som utdelning disponeras 56 000 tkr inklusive 20 000 tkr av bidraget

tUl Svetab. Kontant tiU aktieägaren, staten, skall därför erläggas

36 000 tkr. att återstoden, eller 20 982 tkr, balanseras i ny räkning.

Stockhohn i mars 1975

BertU Olsson Erik Grafström Harry Hjalmarson

(st>relsens ordförande)

Ivar Högström Sigurd Ljungcrantz Gunnar Nilsson

Karl-Erik Nilsson Åke Ståhlbrandt Nore Sundberg

Per Sköld (verkställande direktör)

Skr 1975:88                                                            37

Revisionsberättelse

I egenskap av revisorer i Statsföretag Aktiebolag får vi avge följande revisionsberättelse för år 1974.

Vi har granskat årsredovisningen, tagit del av räkenskaper, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysning om bolagets ekonomi och förvaltning samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderUga.

Den löpande granskningen och granskningen av bokslutet har handhafts av Bohlins Revisionsbyrå AB, som däröver avlämnat berättelse till revisorerna.

Emot den i förvaltningsberättelsen omnämnda uppskrivningen och nedskrivningen av aktier i dolterbolag har vi inget att erinra.

Aktiebolagslagens föreskrifter om redovisning av aktieinnehav och koncernförhållanden har iakttagits Uksom även föreskriftema om förteckning över lån och ansvarsförbindelser avseende sådana personer, för vUka inskränkning i rätten tiU lån föreUgger.

Under revisionen har icke framkommit anledning tUl anmärkning beträffande redovisningshandlingarna, bokföringen, inventeringen av tillgångarna eUer förvaltningen i övrigt.

Styrelsen och verkstäUande direktören föreslår, att vinsten enligt balansräkningen, 56 982 tkr, disponeras sålunda,

att tiU aktieägaren, staten, utdelas                    36 000 tkr

samt att i ny räkning balanseras                         20 982 tkr

Summa                                                          56 982 tkr

Detta förslag beaktar aktiebolagslagens föreskrifter angående fondavsättning och strider icke mot god affärssed. Vi tillstyrker, att den i årsredovisningen intagna, av oss påtecknade balansräkningen

faststäUes, att styrelsens ledamöter och verkställande direktören beviljas ansvarsfrihet för den tid årsredovisningen omfattar samt att vinsten disponeras i enUghet med ovannämnda förslag.

Stockholm den 8 april 1975

Sören Mannheimer

Bernt Nilsson Andreas Ådahl

Knut Ranby Birger Sonesson

auktoriserad revisor               auktoriserad revisor

Skr 1975: 88                                                            38

Den företagsdemokratiska utvecklingen

Demokrati under fem år

Elt av de mål Statsföretagsgruppen haft, alltsedan gruppen bildades för fem år sedan, har varit atl skapa långsiktig anställningstrygghet och arbetstillfredsställelse för de anställda samt en strävan alt öka de anstäUdas medinflytande.

Statsföretags policy om företagsdemokrati fastställdes 1971 i anslutning lill fyra konferenser med representanter för förelagsledningar och övriga anstäUda samt företagsdemokratidelegationen.

Under åren 1972—74 påbörjade dotterbolagens förelagsnämnder ulvecklingen av företagsanpassade handlingsprogram. Detta befrämjades av 20 konferenser som arrangerades i samarbele mellan Statsföretag, SFO (Statsföretagens Förhandlingsorganisation), LO och SIF/SALF/CF. Totalt har ca 400 personer deltagit.

Konferenserna har haft en stimulerande inverkan på de organ för samråd och medinflytande som finns. Verksamheten i företagsnämnderna har utvecklats, nya utskott och kommittéer har tUlkommit och de anställdas representanter har i högre grad än tidigare kunnat medverka i företagens planerings- och poUcyarbete.

I samband med en översikt som gjordes i moderbolaget 1973 prioriterades följande utvecklingsområden:

Personalpolitik i samverkan genom

—    utformning av personalpolitiska program, riktlinjer och rutiner

—    personalmedverkan vid befattningsutformning, rekrytering och urval

—    personaUnflylande på ulbildning

Förändrad arbetsorganisation genom

—    självstyrande arbetsgrupper

—    projektmedverkan

—    direktionsmedverkan

Själv korrigerande syslem för arbetarskydd och hälsovård.

Medinflytande i styrsystem för produktion och ekonomi.

I slutet av 1973 fanns det handlingsprogram i 21 av de 22 dotterbolag som har mer än 50 anställda.

Fortsatt utveckling

Två tendenser kan urskiljas. Arbetsorganisation och representativa system utvecklas mot en integrerad organisation, dvs. en linjeorganisation med personalrepresentanter i direktion eller motsvarande och på övriga ledningsnivåer (Ex. Karlskronavarvet, Kalmar Verkstad, Tobaks-

Skr 1975: 88                                                           39

bolaget, Liber Grafiska). Vidare synes företagens parisgemensamma handlingsprogram få form av formeU överenskommelse, ibland tillkommen inom nämndverksamhelen (Karlskronavarvel), ibland genom överläggningar på förbundsnivå (Tobaksbolaget).

Frågorna om trygghet, arbetstillfredsställelse och medinflytande aktualiseras regelbundet i långsiktsplaneringen inom Statsföretag och i samband med alt moderbolaget fastställer dotterbolagens mål. Man får därigenom en fortgående dialog om utvecklingen.

Riktlinjer för samråd och information om företagels ekonomi har beslutats av Statsföretags styrelse efter en utredning i en parlssammansalt arbetsgrupp med bred förankring och efter remiss till dotterbolagens förelagsnämnder.

En särskUd parissammansatt referensgrupp arbetar på alt främja till-lämpningen av riktlinjerna i samarbele med två av förelagen (Karlskronavarvet och Kabi).

Riktlinjer har också beslutats för ålgärder som kan gynna svårsyssel-satt arbetskraft. Förebilder har funnits bl. a. i LICABs och NJAs arbete med frågor av denna typ.

SFO, har påtagit sig större ansvar för att bevaka företagsdemokra-liska frågor i centrala förhandlingar.

Man kan förvänta sig alt utvecklingstakten ökar under 1975. Mer än policyutveckling kommer arbetet nu att gälla praktiska förändringar på arbetsplatsen. I samråds- och utvecklingsorgan har man dessutom börjat diskutera vilka praktiska konsekvenser en ny lagstiftning om förhandlingsrätt och kolleklivavlal får inom gruppen.

Policydokument Inom Statsföretag av grundläggande betydelse för den företagsdemokratiska utvecklingen:

—    Statsföretagsgruppen — mål, inriktning och ansvar (1972)

—    Statsföretags   inriktning   inom   det  företagsdemokraliska   området (1971)

—    Samråd och information om förelagels ekonomi i Statsföretagsgrappens företag (1974)

—    Statsföretags  riktlinjer  om  åtgärder  för  svårsysselsalt  arbetskraft (1974)

UtveckUngsarbetet vägledes i övrigt bl. a. av förelagsdemokralidelega-tionens skrift "Försöksverksamhet med företagsdemokrati vid slalliga bolag" samt av avtal mellan parterna.

Utvecklingsorgan

Företagsdemokratidelegationen, (1968—1975) för försöksverksamhet inom statliga bolag som förväntas ge vägledning inom n'äringslivcl.

Skr 1975: 88 40

Trygghetsrådet för statsägda bolag, TRS, (1972) främjar trygghetsavtalets tillämpning samt den företagsdemokratiska processen.

Utvecklingsrådet för statsägda bolag, URDEM, (1973) verkar för en påskyndad utveckling inom det företagsdemokratiska området, och svarar numera också för kontinuiteten i det arbete som förelagsdemokrati-delegationen påbörjat.

Statsföretags arbetsgrupp beträffande svårsysselsalt arbetskraft (1973—1974)

Statsföretags referensgrupp för ekonomisk information till de anställda, (1974) för tillämpning av riktlinjer.

Statsföretags projektgrupp för utveckUng av personal-planeringssystem för gruppen (1974—1975)

Skr 1975: 88

41

Statsföretagsgruppen — balansräkning

milj. kr.

Tillgångar

Omsättningstillgångar Kassa och bankmedel (not 1) Kortfristiga fordringar (not 2) Varulager (not 3)

Investeringskonto hos Sveriges Riksbank

A nlåggningstillgångar Aktier och andelar Långfristiga fordringar (not 4) Fastigheter, maskiner och inventarier (not 5) Goodwill (not 6)

Summa tillgångar

550,8 1 648,1 1 700,6

713,9 2 319,7 2 360,8

3 899,5 25,7

31 december 1974     31 december 1973

5 394,4 84,6

54,8 851,9

4 406,3 16,8

89,7

782,7

5 329,8 9 255,0

5 375,0 45,6

6 293,0 11 772,0

Skulder och eget kapital

Kortfristiga skulder

Bankskulder Leverantörsskulder övriga kortfristiga skulder	300,5 910,9 2 005,6	3 217,0	259,4 596,0 1 528,8	2 384,2
Långfristiga skulder Obligationslån (not 7) Övriga långfristiga skulder (not 8) Avsatt till pensioner	710,0 2 642,9 310,6	3 663,5	597,8 2 040,5 264,5	2 902,8
Särskilda avsättningar Allmän varulagerreserv (not 9) Lagerinvesteringskonton Investeringsfonder (not 10) Särskilda investeringsfonder Arbetsmiljöfonder Ackumulerade avskrivningar utöver planenliga Övriga avsättningar	738,5 149,1 51,0 69,2 990,7 4,6	2 003,1	483,8 28,2 74,0 672,7 3,7	1 262,4
Värdereglering för investeringar i dotterbolag		176,5		182,5
Minoritetsintressen i eget kapital (not 11)		94,3		90,6
Eget kapital
Aktiekapital Bundna medel Disponibla medel (not 12) Årets resultat	1 525,0 768,1 249,7 74,8		I 400,0 580,5 314,6 137,4
Summa eget kapital		2 617,6		2 432,5
Summa skulder och eget kapital		Il 772,0		9 255,0
Villkorlig skuld till svenska staten Ställda panter Övriga ansvarsförbindelser		64,7 3 250,7 378,9		179,7 2 803,5 322,7

Skr 1975:88                                                            42

Statsföretagsgruppen — resultaträkning

milj. kr.

	1974		1973
	8 062,5		5 605,6
	6 403,8		4 707,2
	1 658,7		898,4
	463,2		416,8
	1 195,5		481,6
162,0 28,7	190,7	115,4 15,9	131,3
248,6 94,8	343,4	176,8 23,0	199,8
	1 042,8		413,1
	-55,9		-7,0

Försäljningsintäkter (not 13) Tillverknings-, försäljnings- och administrationskostnader

Återstår

Avskrivningar enligt plan (not 14)

Rörelseresultat efter avskrivningar

Finansiella intäkter

Räntor

Övriga (not 15)

Finansiella kostnader

Räntor

Övriga (not 15)

Återstår

Extraordinära intäkter och kostnader (not 16)

Resultat före bokslutsdispositioner och

skatter                                                      986,9                 406,1

DisposUioner

Avsättning till allmän varulagerreserv    —240,6   —73,1

-309,6 -91,0		-58,9 -6,3
-51,0 -69,2 + 9,2	—752,2	-5,5	—143,8
	234,7		262,3
	159,0		123,4
	75,7		138,9
	-0,9		-1,5

F:.xtra avskrivningar utöver planenliga (not 17)

Avsättning till investeringsfonder Avsättning till särskilda investeringsfonder

Avsättning till arbetsmiljöfonder Övrigt, netto (not 18)

Minoritetsandelar i årets resultat

Årets resultat                                             74,8                                                                   137,4

Resultat före skatter Skatter

Skr 1975: 88                                                                           43

Statsföretagspruppen — bokslutskommentarer

Koncernens resultat- och balansräkningar med kommentarer, sidorna 41—46, samt den inledande översikten över koncernens verksamhet, sidorna 4—8 utgör en del av Statsföretags årsredovisning. Koncernbokslutet bygger på redovisningshandlingar från samtliga de bolag där Statsföretag äger 50 % av aktiema eller mer. Koncernbokslutet har upprättats enligt den s. k. förvärvsvärdemetoden (past-equity).

Balansräkningen

1. Kassa och bankmedel

Kassa och bankmedel ökade med 163 milj. kr. Största ökningen redovisade Tobaksbolaget främst beroende på att 226 milj. kr. i tobaksskatt var obetald vid årsskiftet.

2. Kortfristiga fordringar

Lån och placeringar ökade med 275 milj. kr. varav hos Statsföretag 130 milj. kr. samt hos UddevaUavarvet 89 milj. kr. Fordringar på kunder ökade med 368 milj. kr.

3. Varulager milj. kr.

■Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffnings- resp återanskaff-ningsvärdet, som efter avdrag för inkurans ej heller översteg varornas försäljningsvärde efter avdrag för försäljningskostnader.

1974                 1973

Bruttolager                              2 481,7              1790,3

Inkuransreserv                          120,9                  89,7

Balansräkningens värde         2 360,8              I 700,6

Av varulagerökningen hänförde sig 101 milj. kr. till bolag som förvärvats under året. Större lagerökningar redovisades hos ASSI med 178 milj. kr., NJA 123 milj. kr. samt hos Tobaksbolaget med 83 milj. kr.

4. Långfristiga fordringar

Över 500 milj. kr. redovisades av Uddevallavarvet och avsåg krediter för levererade fartyg. Dessa minskade under året med 125 milj. kr.

5. Anläggningar milj. kr.

Ackumulerade avskrivningar utöver plan redovisas på balansräkningens passivsida. Dessa uppgick till 990,7 milj. kr. (672,7). I bokfört nettovärde, övrigt, ingår pågående nyanläggningar med 764,8 milj. kr.

Skr 1975:88                                                             44

Fastigheter	Maskiner Inventarier Övrigt		Totalt
3 228,8	4 559,6	1 177,3	8 965,7
1 416,3	2 015,5	158,9	3 590,7
1 812,5	2 544,1	1 018,4	5 375,0
164,9	825,3	0,5	990,7

Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar enligt plan

Värde enligt balansräkningens tillgångssida

Ackumulerade avskrivningar utöver plan

Bokfört nettovärde            1647,6       1718,8       1017,9       4 384,3

Brandförsäkringsvärdena var vid årsskiftet för byggnader ca 3 250 milj. kr. och för maskiner och inventarier ca 5 400 milj. kr. Taxeringsvärdena för byggnader och tomter uppgick till ca 3 350 milj. kr. På de övervärden i dotterbolagsaktier, som i koncernens balansräkning tUlförts fastigheter ocb maskiner, har avskrivning skett med 10 % enligt tidigare tillämpad praxis.

6. Goodwill

Balansräkningens värde för goodwill består av förvärvade goodwillvärden i dotterbolag till ASSI.

7. Obligationslån

ökningen av obligationslånen med 112 milj. kr. avsåg främst nya lån till Berol Kemi (35 mUj. kr.) samt Uddevallavarvet (75 milj. kr.).

8. Övriga långfristiga skulder

Reverslån hos NJA ökade från 1973 med 323 milj. kr. Ökningen avsåg bl. a. lokaliseringslån med 156 milj. kr. samt lån hos försäkringsbolag pch banker med ca 90 mUj. kr. I övrigt redovisade Uddevallavarvet en ökning med 89 mUj. kr. och ASSI med 194 mUj. kr., varav 163 milj. kr. utgjorde latent skatteskuld i samband med förvärvet av Örebro Pappersbmk.

9. Allmän varulagerreserv milj. kr.

Enligt balansräkningen 1974-01-01                          483,8

övertagna i samband med förvärv av dotterbolag          2,6

Årets avsättningar, netto                                      240,6

Aterföring av reservering i koncernbokslutet                11,5

Enligt balansräkningen 1974-12-31                            738,5

Minoritetens andel av varalagerreserven uppgick tUl 6,7 milj. kr. Det outnyttjade utrymmet för ytterligare skattefri nedskrivning av varalager var ca 560 milj. kr.

Skr 1975: 88 45

10. Investeringsfonder milj. kr.

Enligt balansräkningen 1974-01-01                                    74,0

Övertagna i samband med förvärv av dotterbolag                0,4

Under året ianspråktagna                                               — 16,3

Årets avsättningar                                                              91,0

Enligt balansräkningen 1974-12-31                                  149,1

11. Minoritetsintressen i eget kapUal milj. kr.

1974            1973

LKAB                                                                            61,1	60,8
SARA                                                                            23,0	18,4
Uddcomb                                                                    3,3	6,7
Övriga dotterbolag                                                         1,8	1,8
Minoritetsintressen Ingående i dotterdollerbolag      5,1	2,9

Enligl balansräkningen                             94,3             90,6

Minoritetsintresset i SARA har liksom tidigare år delvis tagits i anspråk för att täcka ej bokförda pensionsåtaganden. Motivet för dessa ombokningar ges av bolagsordningen för SARA.

12. Disponibla medel milj. kr.

Enligt balansräkningen 1974-01-01                                452,0

Avsättning till bundna medel                   —37,5

Fondemission i Tobaksbolaget                —150,0

-varav avgår förvärvade vinstmedel        + 51,0

Uddevallavarvets tidigare villkorliga skuld

till staten, nu ovillkorlig                           —50,0

Utdelning till utomstående                        —25,2         —211,7

Övrigt, netto                                                                   +9,4

Enligl balansräkningen 1974-12-31                                249,7

Resultaträkningen

13. Interna leveranser milj. kr.

Försäljningsvärdet har framkommit efler eliminering av interna leveranser uppgående till:

1974            1973

87,1	30,0
28,8	16,1
6,7	6,0
17,9	22,8

LKAB till NJA

NJA till Uddevallavarvet

ASSI till Svetab

Övriga interna leveranser

Summa                                                     140,5           74,9

14. Avskrivningar

Avskrivningarna enligt plan är beräknade med ledning av anläggningarnas ekonomiska livslängder. De uppgick för maskiner och inventarier liU 324,4 milj. kr., för fasligheter tiU 129,1 milj. kr. och för övriga an-

Skr 1975:88                                                                            46

läggningar till 9,7 milj. kr. Byggnader avskrivs sålunda i allmänhet med 3—4 % medan huvuddelen av maskinerna avskrivs med 7—12 %. I bägge fallen räknat på ursprungligt anskaffningsvärde och utan hänsyn till eventuell direktnedskrivning mol investeringsfond.

15. Finansiella intäkter och kostnader

Vid sidan av räntor redovisades bland intäkterna utdelningar från utomstående bolag med 3,5 milj. kr. samt kursvinster med 22,8 milj. kr. och bland kostnaderna kursförluster på främmande valutor med 94,8 milj. kr. UddevaUavarvet redovisade 73,2 milj. kr., varav 71,0 milj. kr. utgjorde uppskrivning av långfristiga lån.

16. Extraordinära intäkter och kostnader milj. kr.

Intäkter Realisationsvinster vid försäljning av	anläggnings-
tillgångar
Kostnader
Nedskrivning av övervärden mm		37,2
Extraordinära saneringskostnader		34,6
Bidrag till Norrlandsfonden		15,0
Övrigt, netto		26,0

56,9

-112,8
Netto                                                                            - 55,9

17. Extra avskrivningar utöver planenliga

Avskrivningarna fördelar sig med 297,0 milj. kr. (55,3) på maskiner och inventarier samt med 12,6 mUj. kr. (3.6) på fastigheter och övriga anläggningar.

18. Övrigt netto milj. kr.

Upplösning av lagerinvesteringskonto                           28,3

Gollgörelse frän pensionskassor. Tobaksbolaget       7,7 36,0

Avgår:

Avsättning för täckande av pensionsskuld

i ASSI och SARA                                                              13,5

Avsättning till reserv för aktier                                      12,3

Övrigt, netto                                         1,0                   -26,8

Netto                                                                                9,2

Skr 1975:88                                                         47

Statsföretagsgruppen — finansieringsanalys

milj. kr.

1974         1973         1972

Tillförda medel

Internt tillförda medel

Nettovinst                                           75          137              91

Avskrivningar                                    773          476            365

Avsättningar och dispositioner m m  328            95              34

Avgår statsbidrag som påverkat resultatet         —               —           — 86

Avgår utdelning                              — 22             —               —

Summa                                            1 154         708            404

761 175	209	605 86
936	209	691
2 090	917	1095

Externt tillförda medel Långfristig upplåning Statsbidrag Nyemission

Summa

Summa tillförda medel

Använda medel

Investeringar

Aktier, andelar, fordringar mm              3             49

Fastigheter, maskiner och inventarier —

delvis genom företagsförvärv	1425	851	960
Summa använda medel	1428	900	965
Förändring av rörelsekapital	662	17	130
Summa	2 090	917	1095
Specifikation av förändring i rörelsekapital
Ökning av varulager Förändring av kortfristiga fordingar Ökning av kortfristiga skulder Förändring av kassa och bankmedel	660 672 —833 163	243 -63 -66 -97	178 317 —603 238
Summa	662	17	130

Skr 1975:88                                                            48

Inflationens effekter — några synpunkter

Det gångna året har kärmetecknats av stora prisökningar på många av gruppens produkter men också på förbrakade råvaror och halvfabrikat. Prisökningen har även varit mycket kännbar på investeringssidan. I avvaktan på mer generella rekommendationer för en fullständig omräkning av årsbokslutet med hänsyn till inflationseffekterna ges här kommentarer till några viktiga förhåUanden.

Avskrivningar på återanskaffningsvärden

Koncernens resultaträkning har belastats med avskrivningar enligt plan uppgående tiU 463 milj. kr. ber'äknade på det sätt som angivits i tillhörande kommentarer. Avskrivningsbeloppet baserat på återanskaffningsvärden uppgår till ca 720 milj. kr.

Lagervinster

I resultaträkningen har s. k. lagervinster inkluderats i resultatet före bokslutsdispositioner och skatter. Lagervinster i bokstavlig mening, beroende på att utgående lager omvärderats från under året gällande stan.-dardpriser till bokslulsvärden, förekommer i förhållandevis obetydlig omfattning och beräknas för koncernen inalles uppgå tiU ca 20 milj. kr. Däremot påverkas resultatet före bokslulsdispositioner och skatter indirekt i större utsträckning av att årets lagerförbrukning i betydande omfattning redovisas till v'ärden som bygger på kostnadsläget 1973 eller tidigare. Om materialförbrukningen under 1974 genomgående hade bokförts till aktuella återanskaffningsvärden skulle resultatet ha försämrats med ca 220 milj. kr.

"Inflationsrensad" lönsamhet

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter rensat från de inflationseffekter som ovan nämnts uppgår tiU ca 490 milj. kr. Om detta efter tillägg av kostnadsräntor sätts i relation till uppindexerade tUlgångs-värden erhålls en lönsamhet på arbetande kapital uppgående tiU ca 6 %. I kapitalbasen, som avser årsgenomsnitt, har anläggningstiUgångarna värderats till braksvärden, dvs. aktuella återanskaffningsvärden med avdrag för ackumulerade kalkylmässiga avskrivningar. Lagret har också i möjligaste mån värderats till aktuella återanskaffningsvärden. Kassa, bank och postgirotUlgodohavanden samt fordringar har värderats till bokförda värden.

Skr 1975:88                                                                            49

Inflationseffekter på rörelsekapitalets storlek

Ar 1974 innebar en kraftig ansvällning av koncernens rörelsekapital och ökningen uppgick lUl 662 mUj. kr. Den helt dominerande förklaringen härtill är en lagerökning på 660 milj. kr. (föregående år 243 milj. kr.). Av årets lagerökning hänför sig ca 100 milj. kr. till förvärvade bolag och ca 360 milj. kr. tUl prisökningar.

Kundfordringarna ökade med 53 milj. kr. mer än leverantörsskulderna medan kassa- och bankmedel steg med 163 milj. kr. Dessa förändringar uppvägs dock av att övriga korfristiga skulder ökat med 214 milj. kr. mer än övriga kortfristiga fordringar.

Orderstock i fasta priser

Vid utgången av 1974 hade en del av företagen inom gruppen en orderslock inkluderande bestäUningar i fasta priser avsedda att levereras under 1975 eller senare. Sådana orderstockar finns hos de båda varven men bl. a. också hos NJA och SMT-Pullmax. Den del av orderstocken som tagils i fasta priser beräknas för gruppen totalt uppgå till ca 4 000 milj. kr. Material för dessa leveranser har till stor del upphandlats i fasta priser. Hänsyn till normala lönekostnadsökningar har tagits då dessa order tecknades. Däremot har hänsyn inte tagits till de stora ökningar som inträffade under 1974 och som delvis kan förväntas under 1975.

"Inflationsrensat" resultat

I beräkningen har bl. a. bortsetts från inflationsvinst på den monetära nettoskulden.

Resultat före bokslutsdispositioner och skatter

enligt resultaträkning                                                  987 milj. kr.

Avgår: Skillnad mellan kalkylmässiga och planenliga

avskrivningar                                                 ca 257 milj. kr.

Lagervinster                                                  ca 240 milj. kr.

"Inflationsrensat" resultat före bokslutsdispositioner

och skatter                                                              ca 490 milj. kr.

4    Riksdagen 1975. I saml. Nr 88

Skr 1975: 88 50

Resultat- och balansräkningar i sammandrag

Resultaträkningar i sammandrag	ABAB	ASSI	Berol	BS
milj. kr.			Kemi	Konsult
Fakturerad försäljning	57,5	1 664,6	475,9	17,3
Tillverknings-, försäljnings- och
administrationskostnader	57,0	1 061,8	352,1	17,0
Avskrivningar	0,6	75,9	9,9	0,2
Rörelseresultat	(0,1)	526,9	113,9	0,1
Finansiellt netto	0,1	(47,9)	(3,8)	0,1
Extraordinära poster	0,1	—	—	—.
Resultat före bokslutsdispositioner
och skatter	0,1	479,0	110,1	0,2
Dispositioner	—	(432,3)	(92,2)	—
Skatter	—	15,6	17,0	0,1
Årets resultat	0,1	31,1	0,9	0,1
Balansräkningar i sammandrag
milj. kr.
Likvida tillgångar	1,7	144,6	30,2	2,2
Fordringar	11,0	302,7	90,9	4,8
Varulager	1,5	428,4	87,7	—
Summa omsättningstillgångar	14,2	875,7	208,8	7,0
Anläggningstillgångar	5,7	1 408,4	53,5	0,2
Balansomslutning	19,9	2 284,1	262,3	7,2
Korta skulder	13,2	517,1	85,8	6,6
Långa skulder	3,5	795,3	48,3	—
Summa skulder	16,7	1 312,4	134,1	6,6
Särskilda avsättningar	0,4	607,7	91,0	—
Eget kapital	2,8	364,0	37,2	0,6
varav aktiekapital ingående i eget
kapital	2,0	300,0	30,0	0,3
	() =	minussiflfror

Skr 1975: 88

51

Cea-	Kabi	Kalmar Karls-		Liber	Linson	LKAB	NJA	Nuc-	Nyc-
verken		Verk-	krona-	Gra-	Instru-			lear	kel-
		stad	varvet	fiska	ment			Steam hus
75,9	304,9	66,7	136,2	195,6	4,8	2 013,3	994,1	—	45,8
77,7	263,7	64,1	117,6	189,1	7,8	1 435,0	922,1	2,4	44,3
2,1	13,3	1,8	4,4	3,7	0,1	219,5	49,0	—	0,2
(3.9)	27,9	0,8	14,2	2,8	(3,1)	358,8	23,0	(2,4)	1.3
(1,9)	(3,1)	(0,4)	8,9	(1,1)	(0,4)	14,2	(46,8)	0,1	(0,2)
	2.9		0,2	—	(1,2)	(10,3)	—	—	—
(5,8)	27,7	0,4	23,3	1.7	(4,7)	362,7	(23,8)	(2,3)	1,1
5,9	(22,5)	11,6	(17,4)	(1,5)	4,7	(270,5)	20,0	2,3	(1,0)
0,1	2,5	—	3,4	0,1	—	69,6	3,2	—	—
__	2,7	12,0	2,5	0,1	—	22,6	(7,0)	—	0,1

9,7 21,0 13,0	11,8 72,5 103,4	2,0 32,7 20,3	38,0 84,0 93,2	2,7 31,6 54,1	0,2 0,8 4,2	246,0 396,8 268,6	47,8 305,1 424,6	10,7	1,7 9,7 3,8
43,7 23,6	187,7 142,0	55,0 19,7	215,2 64,9	88,4 30,1	5,2 0.5	911.4 1 840,7	777,5 1 038,9	10,7	15,2 2,9
67,3	329,7	74,7	280,1	118,5	5,7	2 752,1	1 816,4	10,7	18,1
38,8 14,0	66,9 87,1	39,1 14,4	148,4 13,3	61,5 16,1	2,3 3,0	437,9 130,9	311,5 1 027,4	10,6	12,1 4,8
52,8	154,0	53,5	161,7	77.6	5,3	568,8	1 338,9	10,6	16,9
5,5 9,0	103,0 72,7	3,1 18,1	76,3 42,1	18,5 22,4	0,1 0,3	771,9 1411,4	477.5	0,1	1,0 0,2
8,0	50,0	5.0	32,0	15,0	0,3	500,0	400,0	0,1	0,1

Skr 1975: 88

52

Resultat- och balansräkningar i sammandrag

Resultaträkningar i sammandrag milj. kr.

Olje-      SARA      Skövde     SMT-       Sonab

transit                Gas-      Pullmax

betong

0,5	396.7
0,3	16,2
0,2	10,0
(0,2)	(8,9)
—	9,6
—	10,7
—	(9,9)
—	0,8

Fakturerad försäljning       1,0        422,9

Tillverknings-, försäljnings-och administrationskostnader Avskrivningar Rörelseresultat Finansiellt netto Extraordinära poster Resultat före bokslutsdispositioner och skatter Dispositioner Skatter

Årets resultat                    —

Balansräkningar i sammandrag milj. kr.

13,1 79,5 10,8

103,4

225,2

328,6

81,2 200,7

281,9

6,9 39,8

5,0

Likvida tillgångar               1,0

Fordringar                         0,2

Varulager                           —

Summa omsättningstillgångar     1,2

AnläggningstiUgångar     19,4

Balansomslutning            20,6

Korta skulder                    0,1

Långa skulder                 19,5

Summa skulder                19,6

Särskilda avsättningar        —

Eget kapital                   1,0
varav aktiekapital ingående

i eget kapital                 1,0

13,1 13,1

4,0 4,0

9,1 10,0

171,7

148,3

4,6

18,8

(5,9)

1,8

14,7

(13,5)

0,9

0,3

4,3 54,6 68,6

127,5

40,8

168,3

64,7 67,1

131,8

19,7 16,8

18,0

82,0

95,1

2,3

(15,4)

(6,7)

(30,9)

(53,0)

50,0

0,1

(3,1)

1,6 33,4 57,7

92,7

18,3

111,0

73,4 37,0

110,4

0,6 6,5

( ) = minussiffror

Skr 1975: 88

53

Stats-   Stig-    SID    SvenskSvenskaSkiffer- Tobaks- Svetab Udd-     Udde
gruvor tex                 Torv- Lager- olje-      bolaget                comb     valla-
för-     hus       bolaget                                                   varvet
ädling

28,9      25,4   1,1

3,6

0,4

628,8     205,5 5,2      565,7

26,5	24,5   1,1	6,6	2,7	0,3	494,1	226,1	12,7	467,7
4,8	0,6     -	0,5	0,8	—	23,0	7,2	5,6	11,1
(2,4)	0,3     -	1,0	0,1	0,1	111,7	(27,8)	(13,1)	86,9
(0,9)	(0,6)   -	0,3	(0,1)	0,6	37,6	(9,7)	(8,5)	(48,2)
0,2	-   0,2	0,2		0,1	(2,0)	(10,7)		8,7
(3,1)	(0,3) 0,2	1,5	_	0,8	147,3	(48,2)	(21,6)	47,4
3,2	0,3     -	(1.1)	—	—	(124,8)	48,8	40,0	(46,8)
0,1	—     —	0,1	-	0,1	8,4	0,5	0,2	0,5
—	-   0,2	0,3	—	0,7	14,1	0,1	18,2	0,1

0,8 14,0 8,6	0,2 4,0 3,8	0,4 0,1	5,7 1,2 1,4	0,2 0,7	2,9	272,9 155,0 338,6	6,7 87,6 53,0	0,9 25,9 107,2	397,2 473,6 266,2
23,4	8,0	0,5	8,3	0.9	2,9	766,5	147,3	134,0	1 137,0
33,3	9,0	0,2	3,4	7,8	19,6	600,8	61,0	97,9	715,3
56,7	17,0	0,7	11,7	8,7	22,5	1 367,3	208,3	231,9	1 852,3
6,6 20,8	3,9 9,7	0,3	1,1 0,2	2,2 1,4	1,0	640,2 66,3	107,7 86,0	114,9 103,5	700,6 893,8
27,4	13,6	0,3	1,3	3,6	1.0	706,5	193,7	218,4	1 594,4
10,6 18,7	3,4	0,4	4,1 6,3	5,1	21.5	245,2 415,6	3,5 11,1	13,5	46,8 211,1
10,0	2,4	0,8	5,0	5,0	23.0	300,0	10,0	40,0	200,0

Skr 1975: 88

54

Statsföretag AB — balansräkning

milj. kr.

Tillgångar	31 december 1974		31 december 1973
Omsättningstillgångar Kassa, bank och postgiro Placeringslån Fordringar, dotterbolag Andra fordringar Anläggningstillgångar Fordringar, dotterbolag Fordringar, övriga Inventarier Aktier i dotterbolag (not 5 och 8) Aktier i andra bolag (not 6 och 9)	106,7 150,0 201,7 11,2 208,6 63,1 0,2 2 210,9 15,0	469,6 2 497,8	242,8 20,0 162,1 0,6 215,3 13,5 0,3 1 879,9 1,5	425,5 2 110,5

Summa tillgångar

2 967,4

2 536,0

Skulder och eget kapital

Kortfristiga skulder

Skulder till dotterbolag

Skatteskuld

Övriga kortfristiga skulder

Långfristiga skulder Reverslän, dotterbolag Reverslån, övriga Obligationslån

Eget kapital Aktiekapital Reservfond Disponibla medel Årets resultat

Summa eget kapital

Summa skulder och eget kapital

Borgensförbindelser (not 7)

456,4 38,2 27,9	522,5	180,5 16,3 29,8	226,6
210,6 89,6 179,2	479,4	270,1 89,6 174,4	534,1
1 525,0 383,5 19,8 37,2		1 400,0 333,5 18,9 22,9
	1 965,5		1 775,3
	2 967,4		2 536,0
	1 111,4		989,1

Skr 1975: 88 55

Statsföretag AB — resultaträkning

milj. kr.

1974                  1973

Erhållna koncernbidrag (not 1) Erhållna utdelningar (not 2) Räntor, netto (not 4)

Förvaltningskostnader (varav avskrivningar 0,2 för 1974 och 0,1 för 1973) Utvecklingsprojekt

Lämnade koncernbidrag och aktieägartillskott (not 1 och 3)

Extraordinära kostnader: Nedskrivning av aktier Stämpelkostnader Bidrag till Norrlandsfonden

Resultat före bokslutsdispositioner

och skatter

Avsättning till reserv för aktier

Resultat före skatter

Skatter

Årets resultat

	174,5 36,6 -19,4		97,0 30,2 -10,9
	191,7		116,3
11,0 0,8		10,3 5,9
83,0	-94,8 96,9	43,8	-60,0
			56,3
4,5 2,1 15,0	-21,6 75,3	2,5 1,4 15,0	-18,9
			37,4 5,0
	75,3		32,4
	38,1		9,5
	37,2		22,9

Originalen till resultat- och balansräkningarna är undertecknade av styrelsen och verkställande direktören samt påtecknade av revisorerna.

Skr 1975:88                                                                             56

Statsföretag AB — bokslutskommentarer

Resultaträkningen

1. Koncernbidrag (milj. kr.)

Erhållna

LKAB                                                               144,0'

Tobaksbolaget                                                  95,0

ASSI                                                                40,0=

Berol Kemi                                                         20,0

Kabi                                                                     6,0

Karlskronavarvel                                                 ] ,9

SMT-Pullmax                                                        0,9

Summa                                                              307,8

' varav direkt till Statsföretags dotterbolag 93,3 milj. kr.  direkt till Svetab.

Lämnade

Svetab                                                               50,6'

Sonab                                                                50,0

Uddcomb                                                            40,0»

NJA                                                                     20,0'

Kalmar Verkstad                                                 16,0*

SARA                                                                  12,0
Statsgruvor                                                        9,0'

Ceaverken                                                           6,0*

Sinjet                                                                   5,1

Linson Instrument                                               4,7

Nuclear Steam                                                     2,3*

Summa                                                              215,7

' varav direkt från ASSI 40,0 milj. kr. * direkt frän LKAB.

2. Utdelning (milj. kr.)

Följande utdelningar erhålles från dotterbolag.

1974                  1973

LKAB	16,8	11,8
ASSI	15,0	13,0
Kabi	2,4	3,5
Karlskronavarvet	1.9	1,9
Svensk Torvförädling	0,3
ABAB m fl	0,2	—

Summa                                    36,6                   30,2

3. Aktieägartillskott

Aktieägartillskott lämnades till Svetab med 0,6 milj. kr. (5,3).

Skr 1975: 88                                                                           57

4. Räntor (milj. kr.)

Frän koncernbolag Från övriga	26,5 23,9
Summa	50,4
Till koncernbolag Till övriga	49,9 19,9
Summa	69,8
Netto

26,5 23,9

50,4

-69,8 -19,4

Balansräkningen

5. Aktier i dotterbolag milj. kr.

Det bokförda värdet på aktier i dotterbolag steg under 1974 med 331,0 milj. kr. enligt följande fördelning:

Förvärv av aktier
Pullmax och Kalinvest (100 %)	27,5
Skövde Gasbetong Försäljnings AB
(100 7o)	10,0
Uddcomb (25 %)	1,5
Diverse småposter	0,5
Nyteckning av aktiekapital
ASSI	40,0
N.TA (100 milj. kr. till kurs 175)	175,0
Uddevallavarvet	100,0

39,5

315,0

Avgår

Försäljning av Pullmax och

Kalinvest till SMT                                        -9,5

Försäljning av Sinjet och Vilhelmina

Plast till Tobaksbolaget                              -6,5

Nedskrivning:

Pullmax och Kalinvest              18,0

Linson Instrument                    6,0"

Uddcomb                                  1,5           -25,5

Uppskrivning SMT                                     -1-18,0      -23,5

Netto                                                                          331,0

' Samtidigt nedskrevs skuld till förenade fabriksverken med 3,0 milj. kr. Nettokostnaden blev sålunda 3,0 milj. kr.

6. Aktier i andra bolag

Ökning har skett genom förvärv av 45 % av aktierna i Beijer Byggmaterial AB för 13,5 milj. kr.

7. Borgensförbindelser milj. kr.

För förskott till koncernbolag                             203,9

För pensionsgarantier, koncernbolag                101,1

För lån (varav koncernbolag 679,9 milj. kr.)      688,2

Övriga                                                                118,2

Summa 1974-12-31                                          I 111,4

Totala borgensförbindelser 1973-12-31             989,1

Skr 1975:88 58

8. Specifikation över aktier i dotterbolag Bolag

ABAB

ASSI

Berol Kemi AB

BS Konsult AB

Ceaverken AB

AB Kabi

Kalmar Verkstads AB

Karlskronavarvet AB

Liber Grafiska AB

Linson Instrument AB

LKAB

Norrbottens Järnverk AB

Nuclear Steam S G AB

Nyckelhus AB

AB Oljetransit

SARA

Skövde Gasbetong Försäljnings AB

SMT-Pullmax AB

AB Sonab

AB Stalsgruvor

Stigtex AB

SID-Swedish Industrial Development Corp

AB Svensk Torvförädling

Svenska Lagerhus AB

Svenska Skifferolje AB

Svenska Tobaks AB stam

Svenska Tobaks AB pref

Svetab

Uddcomb Sweden AB

Uddevallavarvet AB

Diverse vilande namnbolag

Avgår:

reserv för aktier

Stats-	NomineHl	Bokfört
företags	värde tkr	värde tkr
andel i °/	0
100	2 000	2 400
100	300 000	170 000
100	30 000	34 560
100	250	_
100	8 000	8 700
100	50 000	99 200
100	4 998	_
100	32 000	15 000
100	15 000	24 413
100	250	______
95,7	478 336	1 230 000
100	400 000	275 000
100	50	______
JOO	100	—
100	1000	_
100	5 000	4 900
100	10 000	10 000
100	18 000	18 000
100	6 500	6 000
100	10 000	15 000
66,7	1 600	1 900
100	789	----------
100	5 000	5 000
100	5 000	—
100	23 000	—
100	299 000	200 000
35	350	350
100	10 000	—
75	30 000	_
100	200 000	120 000
100	560	460
	1 946 783	2 240 883 -30 000
	1 946 783	2 210 883

9. Aktier i andra bolag

Beijer Byggmaterial AB

Bilfragmentering AB

Sweden Center Japan AB

AB Svensk Petrokemisk Utveckling

45	5 738	13 500
25	126	126
41,7	1250	1250
20	100	120

7 214       14 996

Skr 1975: 88				59
Antal anställda
Medeltal 1974
Bolag	Tjänste-	Kollektiv-	Totalt	Totalt
	män	anställda	1974	1973
ABAB	936	47	983	785
ASSI	1 320	4 602	5 922	4 482
Berol Kemi AB*	421	274	695	659
BS Konsuh AB	118	—	118	100
Ceaverken AB	170	176	346	331
AB Kabi	1237	412	1 649	1 764
Kalmar Verkstads AB	106	396	502	338
Karlskronavarvet AB	400	1218	1618	1 595
Liber Grafiska AB	524	342	866	860
Linson Instrument AB	38	4	42	29
LKAB	1 636	6 547	8 183	7 545
Norrbottens Järnverk AB	978	3 792	4 770	4211
Nuclear Steam S G AB	_	_	—	_
Nyckelhus AB	77	—	77	74
AB Oljetransit	4	2	6	6
SARA	1348	4 065	5 413	5 469
Skövde Gasbetong
Försäljnings AB**	—	—	—	—
SMT-Pullmax AB	335	568	903	467
AB Sonab	354	442	796	389
Statsföretag AB	45	—	45	38
AB Statsgruvor	36	178	214	214
Stigtex AB	15	165	180	173
SID-Swedish Industrial
Development Corp	7	—	7	8
AB Svensk Torvförädling	15	58	73	71
Svenska Lagerhus AB	10	16	26	26
Svenska Skifferolje AB	1	—	1	1
Svenska Tobaks AB	665	2 062	2 727	2 461
Svetab	353	921	1274	1 164
Uddcomb Sweden AB	190	341	531	477
Uddevallavarvet AB	781	2 551	3 332	3 262
	12 120	29179	41299	36 999

* F d MoDo Kemi AB. ** Förvärvat under 1974.

Skr 1975:88 60

Innehållsförteckning

Sid. Statsföretagsgruppen

Verksamheten i sammandrag................................... ..... 3

Koncernöversikt   ................................................      4

Den företagsdemokratiska utvecklingen  ..... i...........     38

Dotterbolagen

ABAB   ..............................................................     28

ASSI.................................................................. ... 14

Berol Kemi AB  .................................................... ... 16

BS Konsult AB   ...................................................     29

Ceaverken   AB    ................................................ ... 29

AB Kabi  ............................................................     18

Kalmar Verkstads  AB   ......................................... ... 29

Karlskronavarvet AB ............................................. ... 24

Liber   Grafiska   AB   ...........................................    27

Linson Instrument AB   .........................................    30

LKAB   ...............................................................      8

Norrbottens Järnverk AB  ......................................    10

Nuclear Steam S G AB........................................... .. 30

Nyckelhus   AB    ................................................. .. 31

AB Oljetransit...................................................... .. 31

SARA    ............................................................. .. 22

SMT-Pullmax AB   ................................................ .. 25

AB   Sonab   .......................................................    31

Stigtex  AB   .......................................................    32

SID    ................................................................    32

AB Svensk Torvförädling .......................................    33

Svenska Lagerhus AB............................................ .. 33

Svenska Skifferolje AB  ......................................... .. 33

Svenska Tobaks AB   ........................................... .. 20

Svetab   ............................................................ .. 26

Uddcomb Sweden AB   .........................................    33

Uddevallavarvet AB   ........................................... .. 12

Statsföretag AB

Förvaltningsberättelse........................................... .. 35

Revisionsberättelse   ............................................ .. 37

Resultat- och balansräkningar m. m.

Statsföretagsgruppen   ........................................ .. 41

Dotterbolagen  .................................................... .. 50

Statsföretag AB   ................................................ .. 54

KUNGL.BOKTR. STOCKHOLM 1>75    750248