Regeringens proposition om 1976 års verksamhetsbudget för det nordiska kultursamarbetet m.m. (Proposition 1975:59)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition nr 59 år 1975 Prop. 1975:59

Nr 59

Regeringens proposition om 1976 års verksamhetsbudget för det nordiska kultursamarbetet m. m.;

beslutad den 3 april 1975.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprolokoll.

På regeringens vägnar OLOF PÄLME

BERTIL ZACHRISSON

Propositionens huvudsakliga innehåll

I det år 1971 ingångna avtalet om nordiskt kulturellt samarbete ingår bestämmelser om en gemensam verksamhetsbudget för kultursamarbetet. Nordiska ministerrådet fastställde den 21 mars 1975 ett förslag till budget för år 1976. I propositionen begärs medel för att täcka den svenska andelen av denna budget. Samtidigt begärs medel för det svenska bidraget till Nordiska samarbetsrådet för kriminologi för år 1976.

Vidare föreslås att riksdagen godkänner en ny överenskommelse om Nordiska kulturfonden.

Slutligen ges en kort översikt över vissa viktigare åtgärder inom det nordiska kultursamarbetet under år 1974.

1 Riksdagen 1975. 1 saml Nr 59

Prop. 1975: 59

Utdrag
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1975-04-03

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Andersson, Johansson, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom, Carlsson, Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm-WaUén.

Föredragande: statsrådet Zachrisson

Proposition om 1976 års verksamhetsbudget för det nordiska kultursamarbetet m. m.

Föredraganden anför.

I proposition 1975: 1 (bU. 10 s. 465) har regeringen föreslagit riksdagen att, i awaktan på särskild proposition om den svenska andelen av 1976 års verksamhetsbudget för det nordiska kultursamarbetet, till Nordiska samarbetsprojekt m. m. för budgetåret 1975/76 beräkna elt förslagsanslag av 13 331 000 kr.

1 Inledning

Avtalet mellan de nordiska länderna om kulturellt samarbete ingicks år 1971 och trädde i kraft den 1 januari 1972 (prop. 1971: 54, KrU 1971:13, rskr 1971:188). Avtalet föreskriver bl.a. atl en gemensam budget för kulturellt samarbe:te skall tUlämpas.

Nordiska ministerrådet har fastställt hur behandlingen av den gemensamma budgeten skall utformas. För att få etl tidsschema som kan anpassas lill samtliga nordiska länders budgetordning har man ett verksamhetsår som sammanfaller med kalenderåret. Detta medför bl. a. att ministerrådet fastställer sitt budgetförslag så sent att det, trots att det bör behandlas under våren, inte kan föreläggas riksdagen inom den för avlämnande av propositioner fastställda tiden (jfr prop. 1972: 130 s. 41, KrU 1972: 24, rskr 1972: 135).

Den 21 mars 1975 fastställde Nordiska ministerrådet ett förslag tiU verksamhetsbudget för det nordiska kultursamarbetet under år 1976. Överläggningar mellan ministerrådet och Nordiska rådets kulturutskott

Prop. 1975: 59 3

om vissa frågor i anslutning till budgeten hade då ägt rum vid möten den 30 september 1974 och den 18 februari 1975.

I det följande avser jag att närmare redogöra för mmisterrådets budgetförslag och vissa frågor som ansluter till det. Jag kommer också att ta upp elt av ministerrådet antaget förslag till ändring av överenskommelsen om Nordiska kulturfonden.

2 1976 års nordiska verksamhetsbudget m. m.

2.1 Den nordiska kulturbudgeten

När förslaget om 1975 års nordiska budget våren 1974 lades fram för riksdagen gav jag en kort översikt över det nordiska kultursamarbetets struktur (prop. 1974: 41 s. 4).

Den gemensamma budgeten för nordiskt kulturellt samarbete omfattar kostnaderna för ett antal nordiska institutioner och andra samarbetsorgan. I budgeten ingår vidare vissa projekt såväl av permanent art som av tidsbegränsad varaktighet. Dessutom ingår bidrag till verksamhet inom vissa organisationer m. m.

Förutom vad som tas upp mom den gemensamma budgeten bestrider de nordiska länderna kostnaderna för en rad andra ändamål, bl. a. av bUateral karaktär. De svenska bidragen till sådana ändamål har till stor del förts upp under anslaget Bidrag till vissa bilaterala nordiska projekt m. m. (prop. 1975:1, bil. 10 s. 467). Medel anvisas också bl. a. tUl nordiska afrikainstitutet (prop. 1975: 1 bU. 10 s. 465) och under anslaget Bidrag tUl driften av folkhögskolor.

Inom Nordiska mmisterrådet har överenskommits att kostnaderna för nordiska samarbetsprojekt bör fördelas mellan länderna i enlighet med en fördelningsnyckel som baseras på ländernas bruttonationalprodukter. Riksdagen har godkänt att kostnaderna för ändamål inom verksamhetsbudgeten för nordiskt kulturellt samarbete fördelas enligt denna princip (prop. 1973: 83, KrU 1973: 27, rskr 1973: 247).

Enligt överenskommelsen skall fördelningsnyckeln revideras vart tredje år. Fördelningen för åren 1974—1976 är: Danmark 22 %, Finland 16 %, Island 1 %, Norge 16 % och Sverige 45 %.

Budgeten fastställs i danska kronor. Därvid förutsätts att de mstUu-tioner m. ro. som mgår i budgeten garanteras anslag i placeringslandets valuta motsvarande i budgeten i danska kronor angivet belopp enligt de valutakurser som gäller när beloppet beräknas.

2.2 Kultursamarbetet under år 1974

En utförlig redogörelse för samarbetet under år 1974 har givits i ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet till Nordiska rådets 23:e session år 1975. Här tas därför endast upp vissa viktigare frågor.

2 Riksdagen 1975.1 saml Nr 59

Prop. 1975: 59 4

Inom utbUdningsområdet har arbetet för harmonisering av skolordningarna förts vidare. Vid sidan härav har möjligheterna för nordiskt samarbete på vuxenutbUdningens område undersökts. En kartläggnmg av vuxenutbUdningen i de laordiska länderna har slutförts under året. Som en uppföljning av kartiäggningen har i januari 1975 hållits en konferens där samarbetsmöjligheterna diskuterats.

Ar 1970 tiUsattes en utredning om könsrollerna i utbUdningen i de nordiska länderna. Utredningens rapport (NU 1972: 6) Könsroller och utbildning lades fram år 1972. Med utgångspunkt i rapporten och de synpunkter som kommit fram vid en omfattande remissbehandling antog ministerrådet den 30 september 1974 ett uttalande om vissa riktlinjer som bör gälla i dessa jfrågor.

Mot bakgrund av att ett förslag om att inrätta ett nordiskt centrum för acceleratorfysik, NOREAC, av såväl prioriterings- som resursskäl inte har bedömts möjligt att genomföra har man velat aktivera samarbetet inom Norden bl. a. for alt bättre utnyttja de idag befintliga acce-leratorerna. Ministerrådet har under år 1974 tillsatt en särskild kommitté med uppgift att koordinera samarbetet på detta område.

En hösten 1973 tUlsatt utredning rörande Nordiska sommaruniversitetet (NSU) lade under år 1974 fram sin rapport. Mot bakgrund av denna rapport och de remissyttranden som avgivits över den har ministerrådet beslutat att ge fortsatt stöd till NSU. Frågan om fortsatt stöd bör dock tas upp tUl förnyat övervägande inom relativt kort tid.

Den av mmisterrådet år 1973 tillsatta utredningen om nordiskt TV-samarbete avgav hösten 1974 sin slutrapport (NU 1974: 19) TV över gränsema. Rapporten, som f. n. remissbehandlas, innehåller vissa konkreta förslag samt en översikt över olika möjligheter på längre sikt till överföring av TV-program meUan de nordiska länderna.

I anslutning tUl det prmcipbeslut som mmisterrådet fattade år 1973 igångsätts fr. o. m. år 1975 en försöksverksamhet med stöd till översättning av nordisk litteratijir till andra nordiska länders språk. Syftet med försöksverksamheten är att sprida kännedom om och öka intresset för grannländemas litteratur. Särskilt skall litteratur från de mindre språkområdena, som färöiska, samiska m. m., beaktas.

Ministerrådet har, bl. a. i de riktiinjer för nordiskt kulturellt samarbete som ministerrådet antcig i december 1974, betonat betydelsen av att kultursamarbetet bredda;? så att det når och engagerar större grupper. SärskUt vUl man stimulera olika folkrörelser, bl. a. folkbUdnings-förbunden, till att utöka sitt; nordiska samarbete. Agärder i detta syfte förbereds inom samarbetsorganen.

Ministerrådet faststäUde den 16 december 1974, efter föregående riksdagsbehandling (prop. 1974: 41, KrU 1974:13, rskr 1974:189), en budget för år 1975 om 38 656 000 danska kr. Budgeten är beräknad i 1975 års prisläge med undantag av lönekostnaderna som beräknats i

Prop. 1975: 59 5

1973 års nivå, varvid ministerrådet förutsatt att institutionernas kostnader för automatiska löneökningar till 1975 års nivå skall täckas genom tilläggsanslag. Medel för sådana kostnader har tagits upp med preliminärt belopp i den svenska anslagsberäkningen.

2.3 Nordiska ministerrådets förslag till budget för år 1976

För år 1976 har i anslagsframställningar m. m. för den nordiska kulturbudgeten begärts ca 53,4 milj. danska kr. Sedan anslagsframställ-ningama beretts inom samarbelsorganen fastställde ministerrådet den 21 mars 1975 ett förslag till budget för år 1976 om 45 263 000 danska kr. Härvid konstaterades att lönekostnaderna beräknats i 1974 års nivå och att den ökning av lönekostnaderna som kommer att ske genom nya löneavtal m. m. tUl 1976 års lönenivå förutsattes bil täckt genom tilläggsanslag utöver den godkända budgeten. Preliminärt har dessa ökningar uppskattats tiU 2 240 000 danska kr. Vidare konstaterade ministerrådet att övriga kostnader i princip beräknats motsvara 1976 års kostnadsnivå, men att i den mån kostnadsutvecklingen blev kraftigare än beräknat, frågan om grunderna för automatikberäkningarna kunde tas upp tiU förnyad behandling.

Utöver ökningar av automatisk karaktär beräknas budgeten öka med 2,5 milj. danska kr. Huvuddelen av denna ökning faller på det allmänkulturella området. Bl. a. förs under en särskild anslagspost upp stöd lill nordiskt ungdomssamarbete, en verksamhet som åren 1973—1975 bedrivits som försöksverksamhet för medel beviljade ur posten till ministerrådets disposition. Nordiska kulturfondens belopp föreslås för år 1976 öka med 1 mUj. danska kr. tiU 6,5 milj. kr.

En översikt över ministerrådets budgetförslag bör fogas till regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga 1.

3 Nordiska kulturfonden

Nordiska kulturfondens verksamhet inleddes år 1966 som försöksverksamhet och drivs fr. o. m. år 1967 som permanent verksamhet. Den 3 oktober 1966 undertecknades en överenskommelse meUan de nordiska länderna om fonden (prop. 1967: 1 bU. 10 s. 399, SU 1967: 52, rskr 1967: 150). Fondens medel tillskjuts årligen över statsbudgeterna i de nordiska länderna, fr.o. m. år 1973 inom ramen för den nordiska kulturbudgeten. Anslagen till fonden uppgår för år 1975, efter en höjning detta år med 500 000 danska kr., tiU 5,5 milj. danska kr. Fondens syfte är alt stödja verksamheten inom områdena utbildning, forskning och allmänkulturell verksamhet.

I samband med att det nordiska kulturavtalet ingicks togs också upp frågan om Nordiska kulturfondens ställning i förhållande tUl den nya

Prop. 1975: 59 6

samarbetsslruklur som tillkom som följd av avtalet. De nordiska undervisnings- och kulturministrarna enades i januari 1971 om att frågan skulle utredas så att ställning kunde tas före utgången av år 1974 på grundval av de erfarenheter som tUl dess vunnits inom ramen för kulturavtalet.

En utredning och utvärdering har under år 1974 gjorts inom Sekretariatet för nordiskt kulturellt samarbete i samråd med fondens styrelse. Mot bakgrund härav har utarbetats ett förslag till ny överenskommelse om fonden. Förslaget överlämnades efter beslut av Nordiska ministerrådet den 16 december 1974 tUl Nordiska rådet för yttrande. Rådet har vid sin 23:e session i februari 1975 i rekommendation nr 12/1975 tillstyrkt att en revision av överenskommelsen genomförs i enlighet med förslaget.

Förslaget tiU ny överenskommelse, vars text jämte texten tiU 1966 års överenskommelse bör fogas till regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga 2, innebär bl. a. tttt den tidigare beskrivningen i art. 2—4 av fondens verksamhetsområde ges en mer generell utformning. I art. 4, den tidigare art. 5, där förut det årliga anslagsbeloppet jämte procentfördelningen på länderna angavs, fastställs nu att medel årligen ställs till fondens förfogande inom ramen för den nordiska kulturbudgeten. Detta innebär att om fondanslaget höjs, så som skett flera gånger, någon formell ändring av överenskommelsens text ej behöver göras, samt att ländernas bidrag till fonden fördelas enligt samma procentfördelning som gäller andra nordiska samarbetsprojekt. Slutligen har i art. 7, 9—12 och 15—16 gjorts vissa ändringar som anpassar texten till nu gällande organisatoriska förhållanden. Bl. a. fastställs att de styrelsemedlemmar som tidigare utsetts av regeringarna nu skall ulses av Nordiska ministerrådet.

4 Nordiska samarbetsrådet för kriminologi

Nordiska samarbetsrådet för kriminologi tillkom år 1961 (prop. 1961: 78 s. 24, SU 1961:106, rskr 1961: 227). Stadga för samarbetsrådet godkändes för Sveriges del av Kungl. Maj:t den 20 oktober 1961. Samarbetsrådets uppgift är att främja kriminologisk forskning i Norden och att bistå myndighetema i de nordiska länderna i kriminologiska frågor. Dess sekretariat flyttar mellan de nordiska länderna och är f. n. förlagt tUl Stockholm i anslutning tiU kriminalvetenskapliga institutet vid Stockholms universitet.

Som svenskt bidrag tiU ssimarbetsrådets verksamhet har för år 1975 under anslaget Nordiska samarbetsprojekt m. m. anvisats 191 000 kr., motsvarande 45 % av den totala budgeten. I anslagsframställning för år 1976 har samarbetsrådet l;igt fram ett budgetförslag om totalt 490 000 kr. Höjningen hänför sig främst tUl en utbyggnad av sekretariatsresurserna.

Prop. 1975: 59

5 Föredraganden

VäsentUga framsteg har gjorts inom det nordiska samarbetet under de senaste åren. Genom 1971 års ändring av 1962 års nordiska samarbetsavtal, det s. k. Helsingforsavtalet, tillskapades Nordiska ministerrådet. I det kulturavtal som trädde i kraft den 1 januari 1972 drogs ramen upp för det nordiska samarbetet på kulturområdet. Ministerrådet är enligt avtalet det beslutande organet på området. Under ministerrådet arbetar en särskild ämbetsmannakommitté samt det från den 1 januari 1972 upprättade Sekretariatet för nordiskt kulturellt samarbete.

En motsvarande utbyggnad av organisationen har ägt rum för andra delar av det nordiska samarbetet. Det år 1973 upprättade ministerrådssekretariatet i Oslo handlägger frågor inom övriga samarbetsområden. Genom kontinuerliga kontakter och regelmässiga samrådsmöten samordnar de två ministerrådssekretariaten sin verksamhet.

Ett av de viktigaste syftena med att bygga ut organisationen har varit att skapa ett instrument för samlad planering och prioritering av kultursamarbetet. I december 1972 godkände ministerrådet ett program på kort sikt för samarbetet. Arbetet har därefter fortsatt för att få underlag för planering på längre sikt. I december 1974 godkände ministerrådet riktiinjer för nordiskt kulturellt samarbete. Riktiinjerna är inte bundna till någon bestämd tidsperiod utan skaU tjäna som underlag och utgångspunkt för det löpande planeringsarbetet.

Ett genomgående drag i riktlinjerna är en strävan att bredda samarbetet så att det når och engagerar större grupper. Jag finner det väsentligt att denna strävan fullföljs så alt bl. a. folkrörelsernas deltagande i nordiskt samarbele stimuleras. Det är också viktigt all man inom samarbetsorganen arbetar för att nå t. ex. minoritetsgrupper och grupper med särskilda behov såsom handikappade och utvecklingsstörda. Man bör också undersöka möjligheterna till samverkan om åtgärder på barnkulturens område.

Jag finner det tUlfredsställande att ministerrådet enats om att anta ett särskilt uttalande om könsrollerna i utbildningen.

Ministerrådet fastställde den 21 mars 1975 ett förslag tUl budget för nordiskt kulturellt samarbete för år 1976. Motsvarande förslag för övriga samarbetsområden fastställdes av ministerrådet i sammansättning av samarbetsministrarna den 13 mars 1975 och har anmälts av chefen för handelsdepartementet (prop. 1975: 93).

I budgetförslaget för kultursamarbetet för år 1976 uppgår anslagen till sammanlagt 45 263 000 danska kr. Lönekostnaderna har härvid beräknats i 1974 års nivå. Mmisterrådet har förutsatt att institutionernas kostnader för löneökningar av automatisk karaktär till 1976 års nivå täcks med tilläggsanslag, varför medelsbehovet kommer att över-

Prop. 1975: 59 8

stiga det föreslagna beloppet;. Vidare bör framhållas att för de institutioner och projekt som ligger i annat land än Danmark omräkningen tUl danska kr. gjorts efter den 31 december 1974 gällande valutakurser. De institutioner m. m. som ingår i budgeten bör garanteras anslag i sin huvudsakliga utgiflsvalula omräknat efter dessa valutakurser.

Jämfört med den för år 1975 godkända budgeten, 38 656 000 kr., är ökningen ca 17 %. Av denna ökning har utöver pris- och löneomräkningar m. m., som detta år har uppgått tiU högre belopp än föregående år, beräknats en akliviletsökning om 2,5 milj. danska kr. eller av ungefär samma procentuella storieksordning som till år 1975.

Innan förslaget fastställdes ägde samråd rum med Nordiska rådets kulturutskott bl. a. om priortteringsfrågor.

Inom ramen för förslaget har ökningar framför allt beräknats på det allmänkulturella området;. Bl. a. förs som en ny anslagspost upp 1,2 milj. danska kr. till stöd för nordiskt ungdomsarbete. Försöksverksamhet har här ägt rum under åren 1973—1975 för medel som anvisats ur posten till ministerrådetsi disposition. Ytterligare satsning fömtses på det allmänkulturella ontirådet inom ramen för dispositionsmedlen. Så har redan inletts en försöksverksamhet med stöd till översättning av nordisk litteratur till andra nordiska språk. Vidare förbereds åtgärder för att stimulera samarbetet mellan folkrörelserna. I detta förberedelsearbete har kontakter också tagits direkt med olika organisationer. Jag finner det väsentiigt att det fortsatt, så som var avsikten när posten till ministerrådets disposition först tiUkom, inom dess ram finns en fri, på förhand icke intecknad del för nya initiativ på kultursamar-betsområdet. Budgeten for ikr 1976 avses sedan parlamentsbehandluig ägt rum bli fastställd i slutet av år 1975. Ministerrådet bör därvid inom den överenskomna ramen kunna göra de ändringar i förhåUande till förslaget som krävs av under mellantiden eventuellt uppkomna omständigheter.

Nordiska kulturfonden tillkom år 1966—1967. Fondens årsbelopp, som tillskjules som anslagsmedel över statsbudgeterna, utgjorde från början 3 milj. danska kr. Det har därefter höjts i flera omgångar så att det detla år utgör 5,5 milj. kr.

Under år 1974 har frågan om avgränsningar mellan fonden och de medel som står till ministerrådets disposition behandlats inom de nordiska organen. Som ett resultat härav har man kommit fram tUl en viss informell arbetsfördelning så att ur fonden bidrag bör ges i första hand till fristående projekt som förs fram av enskilda personer, organisationer m. fl. medan ministerrådets dispositionsmedel främst bör användas för ministerrådets och regeringamas initierade verksamhet och för försöksverksamhet. Jag vUl för min egen del tillstyrka att en sådan arbetsfördelning tillämpas men anser det också viktigt att man inte drar aUtför skarpa skiljelinjer utan kan tillämpa fördelningen flexibelt.

Prop. 1975: 59 9

Man är också överens om att en sådan arbetsfördelning inte skall skrivas in i överenskommelsen om fonden utan att det bör ankomma på i första hand fondstyrelsen och ministerrådet att överväga gränsdragningsfrågorna. Det är därvid viktigt att behålla den anknytning fond styrelsen genom sin sammansättning har till å ena sidan Nordiska rådet och å andra sidan regeringsorganen.

I samband med bl. a. dessa överväganden har föreslagits vissa ändringar i den år 1966 ingångna överenskommelsen om kulturfonden. Andringarna berör inte grunderna för överenskommelsen men är av den omfattningen att det har bedömts praktiskt att ersätta 1966 års överenskommelse med en ny. Texten till denna nya överenskommelse har godkänts slutligt av ministerrådet den 21 mars 1975 efter det att den tillstyrkts av Nordiska rådet i en den 19 februari 1975 avgiven rekommendation. Jag tillstyrker alt en ny överenskommelse ingås i överensstämmelse med den av ministerrådet godkända texten. Det bör emellertid vara möjligt för regeringen att före godkännandet vidta smärre ändringar av i första hand formell art om detta skulle visa sig vara nödvändigt.

Från ministerrådets sida har det bedömts väsentUgt att kulturfondens verksamhet fortsätter. Detta visas också av att kulturfondens anslag höjdes tiU 5,5 milj. danska kr, år 1975 och att för år 1976 en ytterligare höjning tiU 6,5 milj. kr. föreslås.

Medel för det svenska bidraget till Nordiska samarbetsrådet för kriminologi anvisas utanför den svenska andelen av den nordiska kulturbudgeten. Jag är beredd att för år 1976 för svensk del tillstyrka en total budget för samarbetsrådet om 460 000 svenska kr., varav den svenska andelen utgör 45 %, dvs. 207 000 kr.

Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna den av Nordiska ministerrådet föreslagna budgeten för nordiskt kulturellt samarbete år 1976 om 45 263 000 danska kr,,

2. godkänna den nya överenskommelsen om Nordiska kulturfonden med det förbehåll som jag ovan har angett,

3. godkänna en budget för Nordiska samarbetsrådet för kriminologi för år 1976 om 460 000 kr.

Prop. 1975: 59 10

6 Anslagsberäkningar för budgetåret 1975/76

Nordiska samarbetspojekt m. m.

1973/74 Utgifti 9 021 096

1974/75 Anslag 13 331000 1975/76 Förslag 15 445 000

> Reservationsanslagen Sekretariatet för nordiskt kulturellt samarbete m. m.. Nordiska samarbetsprojekt m. m,. Nordiska institutet för samhällsplanering. Nordiska institutet för teoretisk atomfysik. Nordiska kulturfonden

Fr. o. m. budgetåret 1974/75 anvisas medel för den svenska andelen av den nordiska kulturbudgeten under förslagsanslaget Nordiska samarbetsprojekt m, m. Under d<;tla anslag anvisas f. n. också medel för det svenska bidraget till Nordiska samarbetsrådet för kriminologi.

Nordiska ministerrådets förslag tUl budget för år 1976 uppgår tUl 45 263 000 danska kr. Härav avser 1180 000 danska kr. det nordiska koordineringsorganet för teknisk och vetenskaplig information och dokumentation (NORDDOK) för vilket för svensk del medel beräknas under trettonde huvudtiteln inom ramen för medel till styrelsen för teknisk utveckling.

Ministerrådet har fömtsatt; att tUläggsanslag skall utgå för att täcka automatiska löneökningar från 197 till 1976 års nivå. Full översikt över dessa kostnader kan fås först hösten 1976. Preliminärt har de uppskattats till 2 240 000 danska kr,, ett belopp som jag utgår från vid anslagsberäkningen. I den mån detta belopp inte är tillräckligt bör anslaget få överskridas.

Medel för den svenska andelen av 1976 års nordiska kulturbudget, i den del den förs under åttonde huvudtiteln, beräknar jag därför tUI 45 % av (45 263 000-1 180 000-f 2 240 000 = ) 46 323 000 danska kr., dvs. 20 845 000 danska kr., vilket enligt nuvarande växelkurs motsvarar 15 238 000 svenska kr. Det har förutsatts att de institutioner m. m. som ingår i budgeten skall garanteras anslag motsvarande vad som upptas i ministerrådets förslag enligt de där tiUämpade växelkurserna.

Medlen bör anvisas i statsbudgeten för budgetåret 1975/76. Eftersom den nordiska budgeten avser kalenderåret 1976 kan en del av det svenska bidraget komma att betalas ut först hösten 1976. Regeringen bör därför kunna medge att sådana utbetalningar efter den 1 juli 1976 belastar motsvarande anslag i statsbudgeten för budgetåret 1976/77, inom den av riksdagen godkända ramen för år 1976.

För Nordiska samarbetsrådet för kriminologi har jag förordat ett svenskt bidrag om 207 000 svenska kronor. Under anslaget Nordiska samarbetsprojekt m. m. bör alltså för budgetåret 1975/76 anvisas (15 238 000-f 207 000=) 15 445 000 kronor.

Prop. 1975: 59 11

Jag hemstäUer att regeringen föreslår rUcsdagen

att till Nordiska samarbetsprojekt m. m. för budgetåret 1975/76 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 15 445 000 kr. Mina förslag i detta ärende bör behandlas under innevarande riksmöte.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposhion föreslå riksdagen att aniaga de förslag som föredraganden har lagt fram.

Prop. 1975: 59

Bilaga 1

Nordiska ministerrådets fiiirslag till verksamhetsbudget för nordiskt kulturellt samarbete år 1976 (1 000-tal danska kr.)

Verksamhetsområde

1975 Anslag

1976 Förslag

Utbildning

Nordens folkliga akademi

Harmonisering av skolordningarna i Norden

Nordisk Joumalistkursus

Nordiska hushållshögskolan

Nordiska institutet för samhällsplanering

Nordiska kurser i språk och littäratur

Nordiska universitetskurser i historia

Nordisk federation för medicinsk undervisning

Forskning

Nordiskt kollegium för marinbiilogi Nordiska institutet för teoretbk atomfysik Nordiska institutet för folkdiktning Nordiska institutet för sjörätt Nordiska geoexkursioner till Island Nordiska sommaruniversitetet Nordiskt kollegium för terrestet ekologi Centralinstitutet för nordisk asienforskning Nordiskt kollegium för fysisk o(«anografi Nordiska samarbetskommittén lör arktisk

medicinsk forskning Nordiska samarbetskommittén för internationell

poUtik NORDDOK Nordiska forskarkurser Nordiskt vulkanologiskt institut Scandiaplanen

Allmänkulturell verksamhet

Nordens Hus, Reykjavik Nordiska teaterseminarier Nordiska rådets Utteraturpris Nordiska rådets musUcpris Nordiskt samarbete om bildkonst Nordiskt musiksamarbete Nordiskt gäslspelsulbyle Nordiskt samiskt institut Nordiskt ungdomssamarbete

Sekretariatet för nordiskt kulturellt samarbete Ministerrådets dispositionsmedel Nordiska kulturfonden

5 651	6 530
1566	1795
900	990
368	450
0	100
1983	2190
550	650
61	70
223	285
14148	16 393
369	380
4 990	5 900
344	425
670	800
196	220
500	1000
324	395
1464	1775
477	538
329	370
518	610
1 177	1 180
1330	1410
1294	1 100
160	290
4463	6 500
1459	1600
220	240
150	160
__	100
175	300
440	490
830	900
1189	1510
—	1200
3 600	4 340
5 300	5 000
5 500	6 500

Summa

38 656

45 263

Prop. 1975: 59

Bilaga 2

Förslag till ny Överenskommelse om Nordiska kulturfonden jämte tidigare överenskommelse

Udkast til (Endret overenskomst om Nordisk Kulturfond

Danmarks, Fmlands, Islands, Norges og Sveriges regeringer, som finder det 0nskeligt, at det kulturelle samarbejde mellem de nordiske lande yderligere udvik-les og styrkes, er blevet enige om, at den i 1966 indgåede overenskomst om oprettelse af Nordisk Kulturfond fremover skal have f0lgende udformning:

Formål m. m. Artikel 1

Nordisk Kulturfond har tU formål at fremme det kulturelle samarbejde mellera de nordiske lande.

Oprindelig tekst til overenskomst om Nordisk Kulturfond

Danmarks, Finlands, Islands Norges og Sveriges regeringer, som finder det 0nskeligt, at det kulturelle samarbejde mellem de nordiske lande yderligere udvikles og styrkes, har med henvisning til den mellem de naevnte lande den 23. marts 1962 indgåede samar-bejdsoverenskomst og til Nordisk Råds rekommendation nr. 28/65 angående en nordisk kulturfond vedtaget at oprette en for dem faeUes kulturfond og er herved enige om f0lgende:

Formål m. m. Artikel 1

Nordisk Kulturfond har til formål at fremme det kulturelle samarbejde mellem de nordiske lande.

Artikel 2

Fondens virksomhedsområde omfatter det nordiske kultursam-arbejde i hele dels udstraekning. Bidrag fra fonden kan således ydes til formål inden for forskning, undervisning og almenkultu-rel virksomhed i videste forstand.

Der kan også ydes st0tte til in-formalionsvirksomhed inden for eller uden for Norden vedr0rende nordisk kulturelt samarbejde og de nordiske ländes kulturliv.

Artikel 3

Af fondens midler kan der be-vllges tUskud tU nordiske projektor af engangskarakter. TUskud kan også ydes dels tU nordiske projekter af mere varig karakter, dog fortrinsvis for en af styrelsen

Artikel 2

Fondens virksomhedsområde omfatter det nordiske kultursam-arbejde i hele dels udstraekning. Bidrag fra fonden kan således ydes til formål inden for viden-skab, uddannelse og folkeoplys-ning samt litteratur, musik, billed-kunsl, teater, film og andre kunst-arter.

Artikel 3

Af fondens midler kan der be-vUges tilskuld tU

a) nordiske projekter af engangskarakter såsom udstillinger, publikationer, konferencer, kurser og symposier

Prop. 1975: 59

fastsat periode, dels i saerlige til-faelde til regelmaessigt tUbageven-dende formål.

b) nordiske projekter af mere permanent natur i en af fondens styrelse fastsat begrsenset fors0gs-periode

c) utredninger med nordisk sig-te og

d) informationsvirksomhed in
den for eller uden for Norden ved-
r0rende nordisk kulturelt samar
bejde og de nordiske ländes kul
turliv

Artikel 4

TUskud fra fonden må ikke, med mindre saerlige omstasndighe-der foreligger, bevUges tU projekter, som ber0rer fasrre end tre af de nordiske lande.

Fondens midler

Artikel 4

Mldlerne, der årligt stilles til fondens rådighed, optages på det nordiske kulturbudget.

Artikel 5

Midler, som er tilf0rt fonden, står tu rådighed for fonden også efter udgangen af det år, d£i ind-betalingen tU fonden er sket.

Artikel 6

Fonden kan erhverve ejeiadom gennem gave eller testamente under forudsaetning af, at der 'ikke dermed er förbundet noget vUkår, som er uforeneligt med fondens formål.

Fondens midler Artikel 5

Der skal årligt fra og med kalenderåret 1969 tUf0res fonden et samlet bel0b på 3 250 000 danske kröner, som ydes af de nordiske lande i forhold til deres befolkningsantal således, at Danmark bidrager med 23 procent, Finland med 22 procent, Island med 1 procent, Norge med 17 procent og Sverige med 37 procent af det naevnte bel0b.

Artikel 6

Midler, som er tilf0rt fonden, står til rådighed for fonden også efter udgangen af det år, da ind-betalingen til fonden er sket.

Artikel 7

Fonden kan erhverve ejendom gennem gave eller testamente under forudsaetning af, at der ikke dermed er förbundet någet vUkår, som er uforeneligt med fondens formål.

> Artikelns lydelse ändrad genom ett protokoll som undertecknades utan förbe-häUfor ratifikation den 20 maj 1969.

Prop. 1975: 59

Fondens förvaltning Artikel 7

Fonden forvaltes, dens midler fordeles og dens virksomhed i 0v-rigt ledes af en styrelse. Styrelsen trasffer også beslutning om mod-tagelse af gave eller testamente, samt om anbringelse af fondens indestående midler.

Styrelsen består af ti medlemmen Nordisk Råd udnaevner fem af medlemmerne, ét fra hvert land. De 0vrige medlemmer udnasvnes af Nordisk Ministerråd, ét fra hvert land. På tilsvarende made udnaevnes for hvert medlem en personlig suppleant.

Medlemmerne og suppleanteme udnaevnes for et tidsrum af to kalenderår ad gängen. Afgår et medlem eller en suppleant inden mandattidens udl0b skal der udnaevnes en efterf0lger for resten af mandattiden.

Styrelsen vaelger blandt sine medlemmer en formand og en nffistformand for ét kalenderår ad gängen. Samme land beklaeder for-mandsposten to år i träsk.

Artikel 8

Styrelsen er beslutningsdygtig, når formanden eller naestforman-den og mindst seks andre medlemmer er tU stede.

Styrelsens beslutninger traeffes ved simpel stemmeflerhed. I tU-faelde af stemmelighed er formandens stemme udslagsgivende. Beslutning om bevUling af et tUskud fra fonden må dog ikke traeffes, når mindst et af landene gennem begge sine repraesentanter modsaetter sig dette.

ArtUcel 9

Styrelsen bistås av komitéer og arbejdsgmpper som Ministerrådet har udpeget inden for fondens virkeområde. Styrelsen kan herud-over efter behov indhente udta-lelser fra andre sagkyndige.

Fondens förvaltning Artikel 8

Fondens forvaltes, dens midler fordeles og dens virksomhed i 0v-rigt ledes af en styrelse. Styrelsen traeffer også beslutning om mod-tagelse af gave eller testamente, samt om anbringelse af fondens indestående midler.

Styrelsen består af ti medlemmer. Nordisk Råd udnaevner fem af medlemmerne, ét fra hvert land. De 0vrige medlemmer ud-nasvnes af regerlngeme, ét af hver regering. På tilsvarende made udnaevnes for hvert medlem en personlig suppleant.

Medlemmerne og suppleanteme udnaevnes for et tidsmm af to kalenderår ad gängen. Afgår et medlem eller en suppleant inden mandattidens udl0b, skal der udnaevnes en efterf0lger for resten af mandattiden.

Styrelsen vaelger blandt sine medlemmer en formand og en naestformand for ét kalenderår ad gängen. Samme land beklaeder for-mandsposten to år i traek.

Artikel 9

Styrelsen er beslutningsdygtig, når formanden eller naestforman-den og mindst sekt andre mellem-mer er til stede.

Styrelsens beslutninger traeffes ved simpel stemmeflerhed. I til-faelde af stemmelighed er formandens stemme udslagsgivende. Beslutning om bevUling af et tilskud fra fonden må dog ikke traeffes, når blöt et af landene gennem begge sine repraesentanter modsaetter sig dette.

Artikel 10

Styrelsen bistås av Nordisk Kulturkommission som rådgivende og forslagsstUlende organ.

Artikel 11

Styrelsen kan efter behov indhente udtalelser fra sagkyndige.

Prop. 1975: 59

Artikel 10

Sekretariatsarbejdet og ekonomiförvaltningen varetages iif Sekretariatet for nordisk kulturelt samarbejde.

Artikel 11

Af fondens midler afholcles rej-segodtg0relse, dagpenge og 0vrige omkostninger i förbindelse med fondens virksomhed. Der kam end-videre afholdes udgifter til saerlig sagkyndig bistand.

Artikel 12

Fonden har sit saede i det land, hvori Sekretariatet for nordisk kulturelt samarbejde er beliggen-de.

Artikel 12

Styrelsen kan ansaette sekretaer og andet n0dvendigt personale samt fastsaette afl0nning for per-sonalet.

Artikel 13

Af fondens midler afholdes, be-regnet efter af styrelsen fastsatte normer, rejsegodtg0relse og dagpenge til styrelsens medlemmer og personale. Af fondens midler afholdes endvidere de af styrelsen fastsatte vederlag for sagkyndig bistand samt 0vrige omkostninger i förbindelse med styrelsens virksomhed af fondens förvaltning.

Artikel 14

Styrelsen har sit saede i det land, som styrelsens formand repraesen-terer.

Artikel 13

Styrelsen vedtager en forret-ningsorden med naermere foreskrifter for sin virksomhed.

Artikel 15

Styrelsen vedtager en forret-ningsorden med naermere foreskrifter for sin virksomhed.

Regnskab og revision Artikel 14

Fondens regnskabsår er kalenderåret.

Regnskab og revision Artikel 16

Fondens regnskabsår er kalenderåret.

Artikel 15

Nordisk Råd traeffer bestem-melse om revision af fondens förvaltning og regnskaber.

Artikel 16

Styrelsens og revisorernes beret-ninger skal senest den 1. oktober året efter virksomhedsåret/regn-skabsåret afgives til Ministfsrrådet og tU Nordisk Råd. Beslutning om godkendelse af regnskabet og om bevUling af ansvarsfrihed for styrelsen traeffes af Nordisk Råd.

Artikel 17

TU revision af fondens förvaltning og regnskaber udpeger Nordisk Råd for to regnskabsår ad gängen to revisorer tillige med suppleanter for disse.

Artikel 18

Fondens styrelse skal hvert år senest den 15. febmar til reviso-reme afgive regnskaber samt be-retning om sin virksomhed i det foregående kalenderår. Revisorer-ne skal senest den 15 marts afgive revisionsberetning til styrelsen.

Prop. 1975: 59

Artikel 19

Styrelsens og revisorernes beret-ninger skal senest den 1. april afgives tU regeringerne og til Nordisk Råd. Beslutning om godkendelse af regnskabet og om bevUling af ansvarsfrihed for styrelsen traeffes af Nordisk Råd.

Slutbeslemmelser Artikel 17

Denne overenskomst skal ratifi-ceres, og ratifikationsinstrumen-terne skal snarest mullgt depone-res i udenrigsministeriet i Danmark.

Overenskomsten traeder i kraft den f0rste i den måned, som be-gynder nasrmest efter den dag, da samtllge parters ratlfikationsin-stmmenter er deponeret.

Slutbestemmelser Artikel 20

Denne overenskomst skal ratifi-ceres, og ratifikationsinstrumen-teme skal snarest muligt depone-res i udenrigsministeriet i Danmark.

Overenskomsten traeder i kraft den f0rste i den måned, som be-gynder naermest efter den dag, da samtiige parters ratifikationsin-strumenter er deponeret. Den skal imidlertid provisorisk kunne an-vendes fra og med den 1. januar til og med den 30. juni 1967.

Artikel 18

0nsker nogen af de kontrahe-rende parter at opsige overenskomsten, skal skriftlig meddelelse herom tilstUles den danske regering, som umiddelbart herefter skal underrette de 0vrige kontra-herende parter herom, samt om datoen for meddelelsens modta-gelse.

Overenskomsten oph0rer at gael-de fra og med den f0rste dag i det kalenderår, som f0lger efter opsi-gelsen, såfremt meddelelse om op-sigelsen er indgået til den danske regering senest den 30 juni og el-lers fra den f0rste dag i det naest-f0lgende kalenderår.

Når overenskomsten er oph0rt at gaside, skal fondens aktiver og passiver fordeles mellem de kon-traherende parter i overensstem-melse med den fordelingsn0gle, som gaelder for finansieringen af det nordiske kulturbudget.

Artikel 21

0nsker nogen af de kontrahe-rende parter at opsige overenskomsten, skal skriftlig medelelse herom tUstUles den danske regering, som umiddelbart herefter skal underrette de 0vrige kon-traherende parter herom, samt om datoen for meddelelsens modtagel-se.

Overenskomsten oph0rer at gael-de fra og med den f0rste dag i det kalenderår, som f0lger efter op-sigelsen, såfremt meddelelse om opsigelsen er indgået til den danske regering senest den 30. juni og eUers fra den f0rste dag i det naest-f0lgende kalenderår.

Når overenskomsten er oph0rt at gxlde, skal fondens aktiver og passiver fordeles mellem de kon-traherende parter i overensstem-melse med de fordelingsforhold som er angivet i artikel 5.

Prop. 1975: 59

Overenskomsten skal vasre deponeret i udenrigsministeriet i Danmark, og bekrasftede sifskrif-ter skal af det danske udenrigs-ministerium tillstilles hver af de kontraherende parter.

TUl bekraeftelse heraf har under-tegnede befuldmasgtigede repraesentanter undertegnet denne: overenskomst.

Udfaerdiget i i et

eksemplar på dansk, den

Overenskomsten skal vaere deponeret i udenrigsministeriet i Danmark, og bekraeftede afskrif-ter skal af det danske udenrigsmi-nisterium tilstUles hver af de kontraherende parter.

TU bekraeftelse heraf har under-tegnede befuldmasgtigede repraesentanter undertegnet denne overenskomst.

Utfaerdighet i K0benhavn i et eksemplar på dansk, den tredie oktober nittenhundrede og seksog-tres.

K. B. Andersen Ele Alenius Gylfi Gislason Henrik Bargem Ragnar Edenman

Prop. 1975: 59 19

Innehåll

1. Inledning ...................................................... 2

2. 1976 års nordiska verksamhetsbudget m. m........... 3

2.1 Den nordiska kiUturbudgelen........................... .... 3

2.2 Kultursamarbetet under år 1974 .................... .... 3

2.3 Nordiska ministerrådets förslag tUl budget för år 1976 ,.,. 5

3. Nordiska kulturfonden ...................................... .... 5

4. Nordiska samarbetsrådet för kriminologi ............... 6

5. Föredraganden ............................................. .... 7

6. Anslagsberäkningar för budgetåret 1975/76 .......... .. 10

Bilaga 1. Nordiska ministerrådets förslag till verksamhetsbudget för

nordiskt kulturellt samarbete år 1976............. 12

Bilaga 2. Förslag till ny överenskommelse om Nordiska kulturfon
den jämte tidigare Överenskommelse ............ 13

KUNGL. 60KTR. STOCKHOLM 1 975 7S0141