Regeringens proposition med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1975/76, m.m.(kompletteringsproposition)

Proposition 1975:100

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition nr 100 år 1975         Prop. 1975:100

Nr 100

Regeringens proposition med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1975/76, m. m. (kompletteringsproposition);

beslutad den 17 april 1975.

Regeringen förelägger riksdagen vad som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll för den åtgärd som framgår av föredragandens hemställan.

På regeringens vägnar

OLOF PÄLME

G. E. STRÄNG

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen behandlas den ekonomiska politiken mol bakgrund av den samhällsekonomiska utvecklingen.

Det förslag till statsbudget för budgetåret 1975/76 som lades fram i årets budgetproposition kompletteras med hänsyn till senare inträffade förändringar rörande såväl inkomst- som utgiftssidan av budgeten. I samband därmed redovisas en förnyad beräkning av budgelutfallet för innevarande budgetår. Denna ger vid handen att totalbudgetunderskottet skulle öka med nära 400 mUj. kr. i förhållande till beräkningarna i årets budgetproposition. Sålunda förutses nu ett underskott om ca 12,2 miljarder kr. För budgetåret 1975/76 beräknades i budgetpropositionen ett underskott om ca 11,9 miljarder kr. De nya beräkningarna visar ett bokföringsmässigt underskott om ca 10,4 miljarder kr.

I särskilda bilagor redovisas bl. a. en reviderad nationalbudget för år 1975 saml en långtidsbudget för budgetåren 1975/76—1979/80.

I propositionen föreslås vidare att riksdagen bl. a. anvisar elt anslag om 2 300 milj. kr. till täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m. som en följd av höjda löner för statstjänstemän m. fl. och atl underskottet på riksgäldsfonden tas upp med 4 600 milj. kr.

1        Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 100

Prop. 1975:100

Utdrag PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1975-04-17

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Johansson, Holmqvist, Aspling, Geijer, Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom, Carlsson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén

löredragande: statsrådet Sträng

Proposition med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1975/76, m. m. (konipletteringsproposition)

REVIDERAD FINANSPLAN 1975

1    Den internationella utvecklingen

Den lågkonjunktur i världsekonomin, som tog sin början under senare delen av 1973, fördjupades under loppet av 1974. Konjunkturnedgången förstärktes av oljekrisens direkta och indirekta, följdverkningar, den höga inflationen och den restriktiva ekonomiska politik som flertalet regeringar inom OECD-området förde i syfte alt motverka inflationen och återställa de genom oljeprishöjningen försämrade bytesbalanserna. Utmärkande för denna lågkonjunktur är vidare den samtidighet med vilken de flesla OECD-länder drabbades. Flera av de mindre OECD-länderna kunde emellertid genom en framgångsrik ekonomisk politik mildra effekterna av lågkonjunkturen.

Lågkonjunkturens djup och omfattning blev aUtmer uppenbar mot slutet av 1974. I de slörre OECD-länderna föll industriproduktionen snabbt under fjärde kvartalet och arbetslösheten steg kraftigt. Vid årsskiftet redovisades således i OECD-länderna bortåt 13 miljoner arbetslösa.

För helåret 1974 föll den totala produktionen i OECD-området med ca 0,5 %. Särskilt dramatisk blev utvecklingen i Förenta staterna och Japan, där bruttonationalprodukten sjönk med 2,2 resp. 3,5 %. I För bundsrepubliken Tyskland kunde en kraftig nedgång i produktionen undvikas endast tack vare en mycket stark exportökning.

Prop. 1975:100 3

Den aUt starkare konjunkturnedgången och de snabbt stigande arbetslöshetstalen ledde till att den ekonomiska politiken i en rad länder lades om i expansiv riktning under slutet av 1974 och början av 1975. Redan under senhösten 1974 noterades i flera av länderna en klar tendens till lättnader i penningpolitiken. I december 1974 presenterade den västtyska regeringen vissa konjunklurpoliliska ålgärder ulöver den konsum-lionsstödjande skatte- och barnbidragsreform som tidigare beslutals. I Förenta staterna, där administrationen så sent som i oktober 1974 hade lagt fram ett program som innebar en ytterligare skärpning av den restriktiva politiken, tvingade den fortskridande recessionen fram etl stimulansprogram. Även i Canada, Nederländerna, Belgien, Italien, Japan och Frankrike vidtogs under denna period generella och/eller selekliva stimulansåtgärder av skiftande omfattning.

Utvecklingen under början av 1975, som karakteriserades av fortsatt nedgång i konjunkturen, tyder på att effekterna av omläggningen i den ekonomiska politiken dröjt längre än vad man ursprungligen haft anledning att räkna med. Det är desto mer angeläget att de expansiva åtgärder som vidtagits fullföljs med sådan kraft att man kan uppnå den kon-junktursdmulans som avsetts.

Internationella bedömningar pekar på att en vändning uppåt i konjunkturen är att vänta under andra halvåret 1975. Bakom denna bedömning ligger i första hand antaganden om verkningarna av redan insatta och i vissa fall ytterligare konjunkturpolitiska stimulansåtgärder samt om utvecklingen av den spontana efterfrågan.

Den starka konjunkturavmattningen under vinterhalvåret 1974/1975 förklaras till stor del av ulvecklingen av den privata konsumtionen och lagerinvesleringarna. Under trycket av den snabba inflationen och de allt osäkrare arbetsmarknadsutsikterna minskade hushällen sin konsumtion högst påtagligt. Flera omständigheter talar emellertid för en uppgång i den privata konsumtionen under loppet av 1975. Bl. a. är de vidtagna stimulansåtgärderna i hög grad inriktade på att öka just de privata hushållens köpkraft. Vidare bör de direkta sysselsättningsslödjande åtgärder som salts in bidra tiU alt öka konsumenternas förtroende och därmed deras konsumtionsbenägenhet.

Konjunkturnedgången ledde under andra halvåret 1974 tiU en snabb ökning av företagens lager. Förelagens strävan alt i detta läge dra ned lagren förstärkte avmatlningen. Denna anpassningsprocess beräknas vara avslutad omkring halvårsskiftet. Därefter kan man vänta sig en successiv ökning av lagerinvesteringarna.

Som en följd av de ekonomiska stimulansåtgärderna och en förväntad spontan uppgång i efierfrågan anses en förbättring av konjunkturen komma att inträffa under den kommande hösten med en åtföljande ökning av produktionen. Till följd av den svaga utvecklingen under första halvåret kommer emellertid helåret 1975 knappast att uppvisa någon

Prop. 1975:100 4

tillväxt för OECD-området som en helhet. Det kan inte ens uteslutas att den samlade produktionen kan komma att minska något. Under 1976 däremot synes den ekonomiska aktiviteten komma att uppnå en tiUfredsstäUande nivå.

En omständighet som också förbätttar utsikterna för en återhämtning under 1975 är prisutvecklingen under de senaste månaderna. Priserna på en rad internationella råvaror har fortsatt atl falla bl. a. till följd av den svaga efterfrågan i de industriaUserade länderna. De sjunkande jordbrukspriserna har i det pressade konjunkturläget snabbt slagit igenom i partihandelspriserna. Konsumentpriserna har i flertalet av de större länderna under slutet av 1974 och början av 1975 visat en starkare inbromsning än väntat. De internationeUa prognoserna för inflationstakten under loppet av 1975 har därför reviderats ned icke oväsentligt och konsumentprisstegringen under loppet av året i de sju större OECD-länderna väntas nu komma att begränsas till 9 % jämfört med 15,5 % under 1974. Det är t. o. m. möjligt att den f. n. svaga efterfrågan kan leda till en ännu kraftigare dämpning av prisstegringstakten. En sådan utveckling på inflationsfronten skulle öka det politiska utrymmet för ytterligare stimulansåtgärder och samtidigt stärka konsumtionsbenägenheten i takt med att hushållens reala inkomsler stabiliseras.

Även vid en konjunkturuppgång under hösten 1975 kommer den outnyttjade kapaciteten inom industrin att vara hög imder större delen av året. Någon märkbar förbättring av arbetsmarknadsläget i OECD-länderna kan därför inte väntas under 1975 och arbetslösheten kommer med all sannoUkhet alt ligga kvar på en för efterkrigstiden mycket hög nivå.

Utrikeshandeln var under 1974 en faktor som bidrog till att hålla uppe efierfrågan i OECD-länderna. De stigande inkomsterna för de oljeproducerande staterna inom OPEC (Organisation of Petroleum Exporting Countries) gjorde en kraftig ökning av dessa länders import från OECD-länderna möjUg. Men även statshandelsländerna ökade kraftigt sin import från OECD-länderna. Denna efterfrågan synes komma alt stödja OECD-ländernas export även under 1975. Trots detla torde världshandeln komma att utvecklas mycket svagt.

OECD-områdets bytesbalansunderskott har blivit klart lägre än vad som antogs så sent som i slutet av 1974. Mot en prognos i december 1974 på ca 40 mUjarder doUar för både 1974 och 1975 slår nu ett utfall på ca 33 miljarder doUar för 1974 och en reviderad prognos på 28 miljarder dollar för 1975. Denna utveckUng förklaras av att oljeländerna ökat sin import avsevärt snabbare än vad som var vänlat. Därtill har de oljekonsumerande länderna dels haft en svag efterfrågan på olja till följd av lågkonjunkturen, dels medvetet sökt minska sitt oljeberoende. Samtidigt som bytesbalansunderskotten minskar totalt sett synes emellertid fördelningen av underskotten mellan OECD-länderna bli ännu

Prop. 1975:100                                                         5

mer sned än under 1974. En ökande andel av det totala OECD-under-skottet kommer därvid att faUa på de mindre länderna.

Trots det något förbättrade läget i fråga om OECD-områdets bylesba-lansunderskolt utsätts det internationeUa handels- och betalningssystemet för starka påfrestningar. I syfte att befästa hittiUs uppnådda framsteg på frihandelns område, enades OECD-länderna vid ett ministermöte i maj 1974 om att man skuUe avstå från restriktiva åtgärder riktade mot i första hand utrikeshandeln. Denna handelspolitiska deklaration inom OECD är giltig t. o. m. utgången av maj detla år. Det är otvetydigt att detta åtagande varit av värde under det år som gått. I några länder har emellertid under senare tid vissa åtgärder vidtagits vilkas förenlighet med den handelspolitiska deklarationens målsättning är tveksam. I mars månad fann sig vidare Finland nödsakat att bryta denna förpliktelse genom att för merparten av importen kräva depositioner på upp tUl 30 % av importvärdet. Samtidigt måsle importen på främst konsumtionsvaruområdet betalas kontant. Om flera länder vidtar restriktiva åtgärder av likartat slag skulle detta kutma få allvarUga konsekvenser för världsekonomin. Inom OECD har man sedan en längre lid förhandlat om en förlängning av den handelspolitiska deklarationen för ytterligare ett år, dvs. t. o. m. maj 1976. Det är den svenska regeringens avsikt att verka för att OECD-ländema ånyo kan träffa ett enhälligt beslut i denna fråga och att vidtagna restriktiva åtgärder snarast möjligt avvecklas. Det bör i sammanhanget noteras med tUlfredsställelse att den italienska regeringen i slutet av mars kunde avveckla systemet med importdepositioner som infördes någon tid innan OECD-länderna enade sig om den handelspolitiska deklarationen år 1974.

OECD-ländema har hittills klarat finansieringen av sina bytesbalansunderskott, och därmed återflödet av OPEC-ländemas överskott, genom den internationella kapitalmarknaden och bUaterala lånearrangemang. För u-länderna har det dock krävts särskUda insatser. Betydelsen av arbetet inom de organ som finns för internationellt ekonomiskt samarbete har i detta läge ökat påtagligt. Inom den intemationella valutafonden (IMF) tiUskapades redan tidigt under 1974 ett särskUt lånearrangemang, den s. k. oljefaciliteten, i syfte att bislå de från bytesbalans-synpunkt utsatta länderna. Även för innevarande år har elt arrangemang av detta slag inrättats och dess omslutning har faststäUts tUl drygt 6 miljarder dollar. Som redovisades i finansplanen har man också inom OECD förhandlat om upprättande av en särskild fmansiell stödfond. Denna fond, som skall kunna utnyttjas när i princip alla andra möjligheter har uttömts, uppgår tUl omkring 25 miljarder dollar för åren 1975—1976. Regeringen kommer att förelägga riksdagen förslag om Sveriges anslutning till denna fond.

Prop. 1975:100 6

2   Den ekonomiska utvecklingen 1974

Den ekonomiska utvecklingen i Sverige under 1974 blev mycket gynnsam. Produktionen ökade snabbt och läget på arbetsmarknaden karakteriserades av en kraftig efterfrågan som ledde tUl successiva minskningar i arbetslösheten. Den svenska ekonomin kom härigenom att utveckla sig markant annorlunda än vad som gäUde för de flesla andra industriländer.

Enligt de reviderade uppgifter som nu föreligger om utvecklingen under 1974 ökade bruttonationalprodukten mätt från produktionssidan med 4,5 % i volym. Detta är i det närmaste Uka mycket som enligt kalkylerna i finansplanen 1975. Beräkningarna av BNP-ökningen från användningssidan har däremot medfört en något större korrigering, från 3,7 % vid föregående beräkningsomgång tUl 4,2 % enligt den statistik som nu föreUgger. Det bör påpekas att utvecklingen under fjärde kvartalet 1974 endast i liten omfattning var statistiskt belyst vid tiden för be-räknuigarna till finansplanen. De nya kalkylerna innebär att skillnaden mellan de två beräkningsmetoderna har krympt väsentligt. Med tanke främst på den mycket omfattande sysselsättningsökningen under 1974 förefaller det fortfarande mest troligt att räkna med den högre ökningstakt som framkommit i produktionsberäkningarna, dvs. 4,5 % för den totala produktionen. I labell 1 framgår produktionsutvecklingen 1973— 1974 enligt båda beräkningsmetoderna.

Tabell 1 Produktionsutvecklingen 1973-1974

Volymförändring i procent från föregående år

Bruttonationalprodukt från produklionssidan

därav: varuproduktion tjänster

Bruttonationalprodukt frän användningssidan

1973	1974
2,8	4,5
4,0 2,4	4,7 4,5
3,2	4,2

I labell 2 redovisas en försörjningsbalans för 1974 där utvecklingen för olika användningsområden kan studeras. Mot bakgrund av vad som nyss framhölls är det troligt att dessa beräkningar på vissa punkter fortfarande kan innehålla vissa underskattningar. En viss osäkerhelsmargi-nal bör i vart fall, som alltid, knytas tiU de angivna siffrorna. Det gäUer kanske särskilt för ett år som 1974, då snabba prisstegringar gör att volymberäkningarna blir svårare än vanligt.

Eflerfrågemönstret skiftade karaktär mycket tydligt från 1973 till 1974. Under 1973 var det den utländska efterfrågan som svarade för huvuddelen av den expansiva kraften. Vår varuexport ökade med mer än

Prop. 1975:100			7
Tabell 2 Reviderad försörjni	ngsbalans för 1974
	Miljarder	Volymföränd	Iring i procent
	kr. 1974	från föregående år
		1973	1974
TiUgång
Bruttonationalprodukt	247,3	3,2	4,2
Import	72,9	6,7	14,7
Summa tillgång	320,2	3,8	5,9
Användning
Bruttoinvestering	54,6	-0,2	1,1
näringsliv	26,5	5,9	9,7
därav: industri	12,2.	9,7	8,4
statliga myndigheter och
affärsverk	6,3	-0,2	- 2,9
kommuner	10,6	-9,7	- 1,0
bostäder	11,2	-1,6	-10,2
T agerförändring	5,7
Privat konsumtion	130,8	1,9	4,4
Offentlig konsumtion	58,5	2,3	3,9
Tjänstenetto	0,2
Export	70,4	15,7	3,7
Summa användning	320,2	3,8	5,9

15 % i volym. Efterfrågeavmattningen utomlands, men i ännu högre grad det faktum att kapaciteten i stora delar av exportindustrin var fullt utnyttjad, ledde tiU att exportökningen under 1974 blev avsevärt långsammare. Den inhemska efterfrågan ökade emellertid desto starkare. Konsumtion och investeringar steg sammanlagt med ca 3,5 % 1974, mot ca 1,5 % 1973.

En expansion av den inhemska efierfrågan var nödvändig för att bibehålla fullt kapacitetsutnyttjande och låg arbetslöshet. Den ekonomiska politikens utformning spelade härvid en avgörande roll.

Redan under hösten 1973 hade regeringen framlagt förslag om syssel-sättningsslimulerande åtgärder till en sammanlagd kostnad på 2,5 miljarder kr. Åtgärderna trädde i huvudsak i kraft först fr. o. m. ingången av 1974. Oljekrisen påverkade visserligen sysselsättningen mycket ringa, men de kraftiga prisstegringarna på olja och oljeprodukter kunde väntas leda till ett stort efterfrågebortfall. För alt motverka detla föreslog regeringen en rad stimulansåtgärder. Dessa förslag godkändes av riksdagen som därutöver beslöt om en generell sänkning med 3 procentenheter av mervärdeskatten för tiden 1 april—15 september 1974. Extra barnbidrag med 200 kr. per barn och extra pensionstUlägg med ca 250 kr. utbetalades i april 1974. Stödet till vissa viktiga livsmedel utökades med ca 1 miljard kr. Därigenom kunde priserna på vissa baslivsmedel sänkas. Bostadsbyggandet stimulerades genom en temporär kompensation för mervärdeskatten enligt särskilda regler. Utgifterna för åtgärderna beräknas tUl ca 4 miljarder kr. Den sammanlagda stimulansen uppgick således till

Prop. 1975:100                                                         8

6,5 miljarder kr., varav ca 1,2 miljarder kr. avsåg den generella sänkningen av mervärdeskatten och 5,3 miljarder kr. övriga ålgärder. Jag vill i detta sammanhang nämna att en preliminär beräkning av effekterna av sänkningen av mervärdeskallen redovisas i den reviderade national-budgeten.

Den privata konsumtionen torde i särskUd utsträckning ha påverkats av stimulansåtgärderna. De realt disponibla inkomstema ökade rekordartat — med mer än 7 % från 1973 tUl 1974. EnUgt nationalräkenskaperna steg den privata konsumtionen med 4,4 %. Även om denna ökning är större än på flera år steg således samtidigt sparkvoten med flera procentenheter, för att uppgå tUl näslan 10 %.

Den privata konsimilionen kom att få sin tyngdpunkt förlagd till andra och tredje kvartalen, under vilka dels gäUde en lägre mervärdeskatt, dels skedde utbetalningar av extra barnbidrag och pensioner. Detta konsumtionsmönster var särskilt markerat vad gäller bilar och övriga varaktiga konsumtionsvaror.

Den offentliga konsumtionen ökade totalt med nästan 4 %. Härvid svarade den kommunala konsumtionen för en tillväxt på 5,2 %. Antalet kommunalt anställda ökade med ca 4 %. Den stattiga konsumtionen ökade med 1,7 %. Om man exkluderar maskininköpen till försvaret, som i nationalräkenskaperna klassificeras som statlig konsumtion, blev ökningstakten 3,6 %.

De nya kalkylerna för de fasta investeringarna visar på en gynnsammare utveckling under 1974 än vad som på gmndval av preliminär statistik föreföll troligt. För de totala bmtloinvesteringarna skulle en ökning på 1 % ha skett, i stället för en lika stor minskning. Den aimorlunda bU-den kan i stor uisträckning återföras på att en betydligt mera expansiv investeringsverksamhet har ägt rum i industrin med en uppgång på 8,5 % mot tidigare i finansplanen 1975 angivna 5,9 %. Det är framför allt maskininvesteringarna som ligger högre i nuvarande kalkyler. De kommunala investeringarna har också justerats uppåt med några procentenheter men visar ändå en minskning på 1 %. Detta sammanhänger med den nära anknytning mellan kommunala byggnads- och anläggningsarbeten och bostadsbyggandet som man har att räkna med. Bostadsbyggandet minskade med ca 10 % i volym 1974.

Lagerutvecklingen förklarar en stor del av den inhemska efterfrågans expansion under 1974. Sålunda ökade den totala inhemska efterfrågan exkl. lager med 3,5 % från 1973 till 1974. Motsvarande beräkning inkl. lager visar en ökning av den inhemska efterfrågan på inte mindre än 6 %. Lageruppbyggnaden blev särskilt markerad under andra halvåret. Såväl industrin som handeln drog upp lagernivån. För partihandeln märktes särskilt en stor ökning av oljelagren och lagren av spannmål.

Den gynnsamma utvecklingen för svensk ekonomi under 1974 kunde tydligt avläsas på arbetsmarknaden. Efterfrågan på arbetskraft var myc-

Prop. 1975:100                                                         9

ket kraftig, ett faktum som noterades bl. a. i konjunkturbarometerunder-sökningarna. Ca 50 % av industriföretagen uppgav i mars 1974 brist på yrkesarbetare. Bristtalet steg till över 60 % i juni- och septemberundersökningarna och var ännu i decmber över 50 %. Ändå var utbudet av arbetskraft osedvanligt stort under 1974. Till största delen förklaras ökningen av arbetskraftsutbudet av en växande förvärvsbenägenhet bland kvinnor. Särskilt stark uppgång visade andelen förvärvsarbetande kvinnor med barn i förskoleåldern. Av den totala utbudsökningen på närmare 60 000 personer svarade kvinnorna för omkring 55 000.

Sysselsättningen ökade så starkt att ca 100 000 personer fler hade arbete i slutet av 1974 jämfört med ett år tidigare. Med en sådan utveckling av sysselsättningen kunde arbetslösheten enUgt arbelskraftsunder-sökningarna, trots de många nytillkommande på arbetsmarknaden, sjunka ytteriigare från 2,5 % 1973 tiU 2,0 % i genomsnitt för 1974. Ser man till utvecklingen under loppet av året kan man konstatera att arbetslösheten sjönk successivt och var lägst under sista kvartalet 1974. Samma bild av utvecklingen, men med ännu lägre grad av arbetslöshet framkommer om man följer statistiken över arbetslösa kassamedlemmar.

Konsumentpriserna steg med 10,5 % under loppet av 1974. Även om detta är en mycket kraftig stegring, innebär det likväl att priserna i Sverige ökade långsammare än i de flesta andra industriländer. Bidragande härtill har varit den utformning som den inflationsbekämpande politi ken har fått, innefattande såväl skattepoUtik som subventioner till viktiga baslivsmedel, prisstopp på vissa varuområden och en löpande, allmän prisövervakning m. m. I detta sammanhang vill jag framhålla att den revidering av konsumentprisindex som sker varje år i december, för 1974 kom att innebära påtagliga nedjusteringar av prisslegringstaklen. under det gångna året. Det förklaras dels av övergång tUl nya beräkningsprinciper i vissa fall, dels av omräkning med hänsyn till den faktiska fördelning på varor och tjänster i den privata konsumtionen som i efterhand har konstateras. Revideringen av konsumentprisindex innebär också att skillnaden mellan prisstegringen under 1974 så som den har mätts av statistiska centralbyrån resp. av pris- och karlellnämnden blivit avsevärt mindre. Även om skillnaden mellan de båda mätmetoderna således avsevärt minskat bör strävan även framgent vara att förbättra metoderna för prismätning.

Övergången tUl en expansion i huvudsak styrd av den inhemska efterfrågan fick självfallet negativa effekter på utrikesbalansen år 1974. Exportvolymens stegring stannade på 4 %. Däremot ökade importen av varor med drygt 14 %, påskyndad av förloppet för privat konsumtion och lagerinvesteringarna.

Utrikeshandelspriserna steg mycket snabbt under 1974; exportpriserna med 28 % i genomsnitt och importprisema med 38 % som en följd framför allt av de extremt stora oljeprishöjningarna.

Prop. 1975:100                                                        10

Tabell 3 Betalningsbalans 1972-1974

(Milj. kr.)

	1972	1973	1974
Handelsbalans	3 082	6 706	-2 550
Tjänstebalans inkl. transfereringar
m. m.	-1 808	-1416	-1 840
Bytesbalans	1 274	5 290	-4 400 ,
Kapitalbalans	944	-1 359	-     70
Restpost	33	-     47	1 180
Valutareservens förändring	2 251	3 884	-3 290

Handelsbalansen svängde därmed från ett överskott på 6,8 miljarder kr. 1973 tUl ett underskott på nästan 2,5 miljarder kr. 1974 (tabell 3). Inräknat underskottet på tjänstebalansen, som för övrigt hölls tUlbaka av ett mycket gynnsamt sjöfartsnetto, blev bytesbalansunderskottet ca 4,4 miljarder kr. Finansieringen härav skedde i huvudsak med en neddragning av valutareserven. Kreditpolitiken anpassades under loppet av året till de krav som ställdes av behovet att åstadkomma ett tUlfredsställande valutainflöde.

3    Den ekonomiska politiken år 1975

3.1 Konjunkturutveckling och ekonomisk politik

De bedömningar av den svenska ekonomiska utvecklingen under år 1975 som jag presenterade i årets finansplan gjordes mot bakgrund av en svag internationell ekonomisk utveckling under år 1974. Samtidigt var omläggningen av den ekonomi.ska politiken i expansiv riktning fullt skönjbar i vår omvärld. Därför kunde man förutse en successiv återhämtning av den ekonomiska aktiviteten under loppet av år 1975.

I dag kan vi konstatera att dämpningen i den internationella ekonomin mot slutet av år 1974 blev ännu kraftigare än förutsett. Under sista kvartalet 1974 sjönk den totala industriproduktionen i de större OECD-länderna kraftigt samtidigt som arbetslösheten steg markant. Denna kraftiga konjunkturavmaltning har fortsatt in på år 1975 och de insatta stimulansåtgärderna har hillills endast gett begränsade effekter. Åtgärdernas omfattning har emellertid utökats och breddats i de mest drabbade länderna. Internationella bedömningar pekar på alt produktionsnedgången avtar under våren och förbyts i en uppgång under hösten 1975 som fortsätter under 1976. Man måste emellertid alltid beakta den osäkerhet som vidlåder bedömningen av den exakta tidpunkten för en internationell konjunkturvändning. Trots den förväntade uppgången under höslen får man likväl för helåret 1975 räkna

Prop. 1975:100 11

med att OECD-området som en helhet får en oförändrad eller lägre produktionsnivå än år 1974.

Medan den internationella utvecklingen således varit dystrare än jag räknade med i finansplanen har den svenska ekonomin på ett glädjande sätt fortsatt att cvvika från omvärlden. Den internationella lågkonjunkturen har lett lill en minskning i orderingången men har inte lett till någon ininskr.ing i vår ekonomiska aktivitet. Således har produktion och sysselsättning fortsatt alt öka samtidigt som arbetslösheten varil låg. Prisslegringstaklen har dämpats något.

I sitt av riksdagen godkända utlåtande över årets finansplan (FiU 1975: 1, rskr 1975: 30) anslöt sig finansutskottet till de av regeringen angivna målen för den ekonomiska politiken. Även när det gällde den ekonomiska politikens inriktning och utformning, inkl. kravet på en hög konjunkturpolitisk beredskap, anslöt sig utskottet i huvudsak tiU de i finansplanen angivna riktiinjerna.

De tidigare angivna målen för den ekonomiska politiken ligger fast. Härvid är den fulla sysselsättningen det primära målet. Även när det gäller politikens inriktning bör de tidigare angivna riktlinjerna ligga fast. Dessa innebär en expansiv ekonomisk poUtik där hög prioritet ges åt att främja de produktiva investeringarna, bekämpa prisstegringarna och återställa den externa balansen samtidigt som en hög beredskap hålls för att möta en eventuell konjunkturförsvägning.

Den externa balansen. Underskottet i bytesbalansen år 1974 blev, som jag tidigare redovisat, väsentligt större än som förutsågs i finansplanen, nämligen 4,4 miljarder kr., vilket motsvarar närmare 2 % av BNP. Försämringen i bytesbalansen från år 1973 till år 1974 med inemot 10 miljarder kr. förklaras dels av försämrade bytesförhållanden, dels av den skiljaktiga konjunkturbilden i Sverige och vår omvärld.

För 1975 förutses nu en väsentlig dämpning av imporlprisslegring-arna vilket borde göra det möjligt att förbättra bytesförhållandena med ca 2,5 %. Jag vill dock understryka osäkerheten i sådana prisprognoser. I volym skulle importen 1975 normalt fortsätta att växa flera procent snabbare än e.xporlen. Tillfälliga faktorer, avseende främst fartygsim-porlen, vänias emellertid bringa ned ökningen av importvolymen under år 1975 med ett par procentenheter. Importen kommer ändå att växa snabbare än exporten. Sammanvägl skulle detta innebära alt underskottet i handelsbalansen skulle kunna begränsas något. Osäkerheten är naturligtvis mycket stor eftersom summan av export och import nu uppgår lUl närmare 160 miljarder kr. En mindre förändring i import-eller exporlsiffrorna — volym- eller prismässigt — kan aUtså leda tUl betydande förändringar i handelsbalansen.

Den svenska exporten var i betraktande av den internationella konjunkturen framgångsrik under år 1974 och kunde öka sina marknads-

Prop. 1975:100                                                        12

andelar. Exporten på oljeländerna expanderade naturligtvis särskilt kraftigt. Den ökade satsningen på exportstödjande åtgärder i dessa länder som föreslogs i budgetpropositionen bör underlätta en fortsatt snabb exportökning på dessa marknader. Den totala exportökningen under år 1975 förutses nu ändå bli blygsam. Detta återspeglar den långsamma ökningen av världshandeln som följer av den låga ekonomiska aktiviteten i vår omvärld. SjälvfaUet är det i ett sådant läge särskilt angeläget att den svenska kostnadsbilden utvecklas på ett sådant sätt att våra exportindustriers konkurrenskraft inle försämras.

Av stor betydelse blir också att underlätta företagens exportansträngningar genom åtgärder på exportkreditgivningens område. Såväl bankerna som de särskilda kreditinstituten — AB Svensk Exportkredit och Sveriges Investeringsbank AB — har här en betydande roll att spela. Den av regeringen föreslagna ökningen av statsgarantin för Investeringsbanken (prop. 1975: 90) har bl. a. tUl motiv att underlätta en exportfinansiering via banken. Exportkredit har redan tagit upp lån i utlandet för att förstärka sina utlåningsresurser till svenska exportföretag. För att underlätta en ökning av Exportkredits utlandsupplåning — och därmed dess möjligheter att finansiera svensk exportkreditgivning — anser jag, efter samråd med chefen för industridepartementet, att statliga garantier bör ställas tUl Exportkredits förfogande. Ramen för en sådan garantigivning bör sättas tUl 350 milj. kr. Jag återkommer med konkreta förslag i frågan i det följande.

Jag vill i sammanhanget också erinra om det stöd som lämnas företagens exportkreditgivning i form av extra avdrag vid beskattningen för räntekostnader (SFS 1973:423). Avdrag medges på vissa villkor för skillnaden mellan företagens upplåningsränta och avtalad exportkreditränta, dock högst med 2 %. Avdrag har under budgetåret 1973/74 medgetts för exportkrediter på sammanlagt ca 4 miljarder kr. Under niomånadersperioden juli 1974—mars 1975 uppgår motsvarande tal till 3,6 miljarder kr. Stödet har tUl övervägande del avsett export på statshandelsländerna. Drygt hälften har avsett byggnadsentreprenader och återstoden maskiner och utmstning.

Även om handelsbalansen skuUe förbättras under år 1975 jämfört med år 1974 måste man räkna med en viss ytterligare försämring av bytesbalansen. Den ytterligare kraftiga stegring av u-hjälpen som sker i samband med att 1 %-målet uppnås innebär en valutamässig merbe-lastning på ca 0,5 miljarder kr. Vidare får man räkna med en försvagning av sjöfartsnetlot och en viss ytterligare försämring av turistnettot. Sammantaget beräknas därför underskottet i bytesbalansen öka med ca 1 miljard kr. till ca 5,4 mUjarder kr. Som jag nyss anfört behövs det dock endast mindre förskjutningar i utrikeshandeln för att detta underskott skall öka kraftigt.

Underskottet år 1974 täcktes delvis med utlandsupplåning, delvis

Pkop. 1975:100                                                        13

med en neddragnnig av valutareserven. Med hänsyn till valutareservens nu begränsade storlek bör underskottet år 1975 täckas med utlandsupplåning. Som jag anförde i finansplanen måste denna upplåning verkställas av näringslivet, kommunerna och staten. Näringslivets upplåning har varit mycket framgångsrik och omfattande. Det har således skett en mycket positiv utveckling av handelskrediterna. Härutöver har under perioden augusti 1974—mars 1975 riksbanken lämnat tUlstånd till direkt utiandsupplåning av företag tUl ett belopp av drygt 3 mUjarder kr. Under motsvarande tid har kommunala utlandslån medgivits intill elt belopp av ca 400 mUj. kr. Riksbanken har i januari träffat avtal med Internationella regleringsbanken i Basel om en s. k. stånd by-kredit på 300 mUj. dollar. Vidare har riksbanken i april upptagit en utländsk kredit på 200 mUj. dollar. Genom dessa åtgärder har riksbanken ingått lånearrangemang motsvarande ca 2 mUjarder kr.

Den omfattande utlandsupplåning som således ägt rum har gjort det möjUgt att läcka handelsunderskottet, som under perioden juli 1974— februari 1975 uppgick tUl 3,3 miljarder kr., och begränsa nedgången i valutareserven under 1974. Denna uppgick vid månadsskiftet mars/ aprU 1975 till ca 9 miljarder kr. motsvarande ca 6 veckors imporl.

Problemet med att finansiera det svenska bytesbalansunderskottet har således kunnat lösas — dock endast på kort sikt. Det är därför uppenbart, vilket jag redan påpekade i finansplanen, att den ekonomiska politiken måste inriklas på att snabbt återställa jämvikten i våra ut-rikesbelalningar. Underskottet i bytesbalansen innebär enkelt uttryckt att vi lever över våra tUlgångar och finansierar detta genom att låna från ullandet. Så kan uppenbarligen ske endast under en begränsad tid. Sveriges upplåningsmöjligheter är nämligen beroende av alt vi demonstrerar vår vilja att återställa balansen och långsiktigt klara våra låneåtaganden.

Den ulländska låneskulden blir också en snabbt växande börda. Räntor och amorteringar för den upplåning som nu kan förutses för 1974 och 1975, kan för åren närmast därefter beräknas uppgå lill i genomsnitt närmare 2 miljarder kr. per år. Detta belopp måste således finansieras utöver vad som krävs för att finansiera kvarvarande underskott i bytesbalansen. Kapitalkostnaderna för utlandsupplåningen växer därefter mycket snabbt om inte bytesbalansen snabbt bringas i jämvikt. Underskottet måsle därför elimineras i snabbast möjliga takt så att inte vår utiandsskuld växer till helt oacceptabla dimensioner.

Målsättningen för den svenska bytesbalansen bör också bedömas i ett internationellt perspektiv. OECD-områdets samlade underskott år 1974 blev lägre än väntat och väntas minska under år 1975. Del finns nu skäl att anta att OECD-området kan komma att uppnå balans i sina betalningar med omvärlden redan före 1980, dvs. tidigare än som förut antagils. Det måste vara en rimlig målsättning med hänsyn till Sveri-

Prop. 1975:100 14

ges ekonomiska förutsättningar alt även vår ekonomi når yttre balans vid ungefär samma tidpunkt. Det skulle ändå innebära att vi därefter hade alt återbetala en betydande utlandsskuld.

En politik som syftar till att återställa utrikesbalansen innebär all vi måste prioritera de produktiva investeringarna och exporten på bekostnad av konsumtionen. Detla kommer all släUa oss inför svåra avvägningsproblem. Till dessa återkommer jag senare.

Investerings- och kreditpoUtik. Den svenska ekonomin har vid flera olika tillfäUen sedan andra världskriget utsatts för påfrestningar i fråga om den externa balansen. Mest tillspetsad var situationen under senare delen av 1940-talet men även under åren kring 1965 och 1970 var bristen på extern balans påtaglig. I princip kan en sådan underskotts-situation lösas på två olika sätt: man kan antingen lägga huvudvikten vid en politik som begränsar efterfrågan och därmed importen eller försöka öka e.xporlen vid en bibehållen eller t. o. m. ökande ekonomisk aktivitet.

I vår omvärld kan vi se exempel på båda typerna av ekonomisk politik, men i vårt land bör vi liksom vid tidigare tUlfällen välja den expansiva vägen, dvs. satsa på investeringar och export. En sådan politik ligger helt i linje med målsättningen om en full sysselsättning för arbetskraften. Denna politik behöver inle heller begränsa andra länders ekonomiska aktivitet utan den stimulerar i det långa loppet till ett ökat handelsutbyte länderna emellan.

Äv grundläggande betydelse om vi vill öka vår export är utbyggnaden av den industriella produktionskapaciteten. Detta är inget nytt inslag i den ekonomiska politiken utan strävandena att öka industrins produktionskapacitet har utgjort elt ledmotiv i den ekonomiska politiken under flera tidigare perioder, men i synnerhet under 1970-talet. Industriinvesteringarna har också uppvisat en oavbruten tUlväxt alltsedan år 1968. Den totala investeringsvolymen inom industrin kan för år 1975 beräknas ligga nästan 50 % över 1968 års nivå.

Genom bl. a. denna starka satsning på industriinvesteringarna under 1970-talets första del kunde den brist på utrikcsbalans som kännetecknade vårt land omkring år 1970 avvecklas i en så snabb takt att vi redan under 1973 kunde inregistrera en relativt tillfredsställande balanssituation. Den nya underskottssituationen som vårt land hamnat i, bl. a. till följd av de ökade oljepriserna, släller emellertid förnyade krav på en fortsatt, kraftig utbyggnad av den industriella produktionskapaciteten.

En annan faktor som understryker nödvändigheten av en ökad investeringsaktivitet inom industrisektorn är de kraftigt ökade energikostnaderna. De är ett ullryck för den tilllagande knappheten på energi ocb måste mötas genom bl. a. ålgärder som siktar. liU ett ökat sparande — åtgärder som i många fall endast kan åstadkommas genom olika in-

Prop. 1975:100 15

vesteringar. Jag vill här erinra om regeringens förslag i energipropositionen (prop. 1975: 30) om stöd lUl industrins investeringar i bl. a. energisnåla processer.

Den allmänna råvarusitualionen sätter vidare gränser för utbyggnaden av den råvarubaserade industrins kapacitet. Det är därför naturligt att de fortsatta satsningarna inom dessa för vår export så centrala branscher sker på en vidareförädling av råvarorna till ännu mera bearbetade produkter. Jag viU här peka på bl. a. den pågående utbyggnaden av pappersindustrin samt Stålverk 80.

Redan under år 1974 vidtog regeringen ålgärder med syfte att styra över de höga vinsterna i näringslivet tUl investeringar under kommande år. Det gäller avsättningarna dels till arbetsmiljöfonder, dels tUl särskilda investeringsfonder. Sammantaget skall företagen avsälla 35 % av 1974 års vinst före avsättningar till dessa fonder. Genom beslut av regeringen får dessa fonder redan fr. o. m. den 1 juli i år disponeras för investeringar. Vidare har regeringen beslutat atl förlänga möjligheten all utnyttja investeringsfonderna inlUl utgången av mars 1976. Sammanlagt beräknas 7 miljarder kr. finnas tiUgängliga i de olika fonderna för att finansiera investeringsverksamhet. Redan ett frisläpp av så betydande belopp kommer alt utöva en betydande stimulans på näringslivets investeringar. Detta har även kommit till uttryck i de enkätundersökningar som utförts så sent som i februari månad i år och som givit vid handen atl industrins egna planer är ki-aftigt uppåtrik-tade. Delta förhållande måste hälsas med stor tillfredsställelse efiersom det innebär att näringslivet nu är inriktat på att öka sin produktionskapacitet under en period som i övrigt kommer att kännetecknas av en lägre takt i den ekonomiska utvecklingen. Förutom kapaciletstill-skottet erhåller man även en önskvärd utjämning av den ekonomiska aktiviteten.

För att ytterligare påskynda investeringsuppgången har regeringen beslutat att vidga möjligheterna att utnyttja konjunkturinvesteringsfonderna. Dessa fonder kommer sålunda alt få användas i hela landet inte bara för investeringar i byggnader utan även för investeringar i maskiner. Med hänsyn till behovet att trygga investeringarna inom stödområdet bör dock investeringsfonderna t. v. få användas utanför stödområdet endast efler särskild prövning. Jag finner det emellertid lämpligt av administrativa skäl att öppna en möjlighet för regeringen att delegera prövningen av sådana ärenden till arbetsmarknadsstyrelsen. Avsikten är att detta t. v. skall ske för mindre omfattande ärenden. Ett förslag till lagstiftning i ärendet torde få bifogas denna proposition (bilaga 10).

Riksdagen har vidare bemyndigat regeringen (FiU 1975: 1, rskr 1975: 30) att bevilja lagerstöd om så skulle visa sig erforderligt för att trygga sysselsättningen. Detla bemyndigande bör nu utnyttjas. Således bör la-

Prop. 1975:100 16

gerstöd, efter framställning från vederbörande företag, kunna beviljas när stöd till lagerproduklion behövs för att trygga sysselsättningen. Ett villkor för stödet bör självfallet vara att företaget visar atl lagerproduktionen leder till lager som är slörre än normall.

Av avgörande betydelse för den fortsatta invesleringsexpansionen är naluriigtvis utvecklingen på kredilmarknaden.

Inriktningen av kreditpolitiken har under det senaste året i sina huvuddrag fått bestämmas av det underskott i vår betalningsbalans som oljeprishöjningarna framkallade. Finansieringen av detta underskott förutsätter, som jag tidigare berört, en betydande upplåning i utiandet.

En grundläggande förutsättning för att få till stånd en ändrad inriktning av upplåningen har varit en ökad stramhet på den inhemska kreditmarknaden. Åtstramningen av kreditpolitiken under 1974, som direkt motiverades av en betydande valutautströmning, omfattade en allmän uppjustering av räntenivån i två steg, i april och i augusti, en höjning av kassakvoterna och en kvantitativ begränsning av bankernas utlåning till andra ändamål än bostadsbyggande, den s. k. övriga utlåningen. Härigenom togs ett steg i riktning mot en anpassning av det inhemska kreditmarknadsläget till förhållandena i andra länder, även om räntenivån i Sverige låg förhållandevis lågt också efler de vidtagna åtgärderna.

Valularegleringens regler har anpassats tUl det nya läget. Upplåning ulomlands tillåts nu i stort sett oberoende av ändamålet under förutsättning att lånen normalt har en minsta genomsnittlig löptid på fem år. Tidigare var utlandsfinansiering tillåten endast för vissa slag av investeringar och kraven på lånens löptid var strängare. Bankerna tillåts i ökad utsträckning att utomlands refinansiera utlåning till svenska företag, och refinansierad utlåning undantas från den ovannämnda utlåningsbegränsningen. SlutUgen har kraven skärpts på att svenska direkta investeringar i utlandet skall finansieras utanför Sverige.

Den utveckling, som ägt rum, har visat att kreditpolitiken hittUls lyckats atl uppnå den dubbla målsättningen att stimulera till en betydande kapitalimport men ändå lämna ett tillfredsställande utrymme för finansieringen av investeringsverksamheten.

För att säkra och även förstärka den snabba utbyggnaden av den industriella produktionskapaciteten är det emellertid önskvärt att ytterligare förbättra företagens finansieringsmöjligheter. Det gäller därvid att öka kredittillförseln i former som är av strategisk betydelse för industrins investeringsverksamhet, dvs. främst långfristiga krediter som obligationsemissioner och lån från kreditaktiebolag. Särskild hänsyn bör då också tas tUl den mindre och medelstora industrins särskilda situation.

Riksbanken har mot denna bakgmnd den 17 april beslutat en serie åtgärder i syfte alt kraftigt öka industrins tillgång till långt kapital.

Prop. 1975:100                                                                       17

Räntenivån vid emissioner av långfristiga obligationer har således höjts med en procentenhet. Detta torde i sig självt leda till etl ökat intresse för långfristiga placeringar, men riksbanken kommer också alt ta upp diskussioner med försäkringsinslilulen och affärsbankerna för att få ett ökat bidrag till emission av industriobligationer och lån lill industri-finansierande kreditakliebolag: Riktpunkten är atl delta utrymme under ett år framåt skall ökas med elt belopp av storleksordningen 2 miljarder kr.

Samtidigt har det utlåningslak som tidigare satts för affärsbankernas utlåning lill allmänheten (exkl. bostadsbyggnadskrediler) för första halvåret 1975 höjts med 1 miljard kr. Det ökade utrymmet skall användas för investeringskrediter och rörelsekrediter till industrin.

Höjningen av den svenska räntenivån för långa krediter avser också atl fullfölja anpassningen lill den internationella kapitalmarknadens villkor, något som underlättar den upplåning i utlandet som måsle tillgripas under en övergångsperiod. Räntehöjningen bör också underlätta den framtida finansieringen av det ökade underskottet i statsbudgeten.

De av riksbanken vidtagna åtgärderna ansluter sig, enligl min mening, väl till den starka satsning på industriinvesteringarna som är en huvudlinje i den ekonomiska politik jag förordal. Det förjänar att tilläggas att det nya räntebidrag som införts från och med den 1 januari i år, genom subventioner över budgeten garanterar de boende en ränta som är oberoende av marknadsräntan. Inte heller kostnaderna i nyproduktionen kommer att påverkas efiersom räntorna för krediter under byggnadstiden blir oförändrade.

Den inflationsbekämpande politiken. De internationella prisstegringarna under 1973 och 1974 har varit kraftigare än någon gång tidigare sedan andra världskriget. Under 1960-lalel steg konsumentpriserna i Västeuropa med i genomsnitt ca 4 % om året medan ökningen 1973 uppgick lUl inemot 9 % och 1974 lill ca 13 %. Spridningen kring dessa genomsnittstal har varit betydande. Vissa länder — främst Förbundsrepubliken Tyskland — har uppvisat klart lägre tal medan länder som t. ex. Japan, Italien och Storbrilanriien haft prisstegringar på ca 20 % eller däröver under 1974.

De starka råvamprisslegringarna stod inledningsvis för en betydande del av förklaringen till denna acceleration av inflationen. Denna kan i sin tur föras tillbaka på en rad olika faktorer, som t. ex. samtidigheten och intensiteten i industriländernas högkonjunktur, felslagna skördar och produktionsstörningar. Till detta kan läggas effekterna av en mycket omfattande spekulation — möjliggjord bl. a. av den slora mängd lätl-rörligt kapital som numera finns på den s. k. eurovalutamarknaden. Den kraftiga höjningen av oljeprisnivån spelade självfallet även den en väsentlig roll.

Under loppet av 1974 började råvamprisstegringen successivt att mat-

2   Riksdagen 1975.1 saml. Nr 100.

Prop.1975:100                                                         18

las och för allt flera varor förbytas i en nedgång. Del främsta undantaget härifrån är oljeprisnivån som i stort sett legal kvar på den nivå som uppnåddes vid ingången av 1974. Men trots denna stabiliserade eller vikande prisnivå på råvarorna har inflationen fortsalt med en betydande kraft under 1974. Till en del sammanhänger detta med att råvaruprisstegringarna har etl fördröjt genomslag på färdigvarupriserna. Till större delen synes det emellertid bero på att inhemska faktorer i många länder övertagit den inflationspådrivande rollen.

Insikten om de sociala och ekonomiska problem som följer av en kraftig inflation har fåll regeringarna i en rad länder alt tillgripa kraftfulla åtgärder. I många fall har denna politik fått som konsekvens att den totala efterfrågan stagnerat eller t. o. m. sjunkit och atl arbetslösheten stigit kraftigt. De politiska fömtsättningarna för sådana ålgärder kan skifta från land tUl land. För den svenska regeringen har det framstått som hell centralt att den inflationsbekämpande politiken utformas så att den kan förenas med elt vidmakthållande av den fulla sysselsättningen.

Betydelsefulla åtgärder i denna riktning har varit besluten att lägga generella skattesänkningar tUl gmnd för avtalsförhandlingarna. Härigenom möjliggör man standardstegringar för löntagarna lill en lägre pris-och kostnadsslegring än vad som eljest skulle ha varit fallet. På detta sätt har vi kunnat bevara vår internationella konkurrenskraft och minska riskerna för den löne—prisspiral som i andra länder tvingat regeringarna till ibland mycket hårdhänt eflerfrågedämpande ingrepp.

Ett viktigt led i den inflationsbekämpande politiken har också varit åtgärden att genom budgetmedel begränsa prisstegringarna på de viktigare baslivsmedlen. Härigenom har man kunnat undvika alt de nödvändiga inkomstförstärkningarna lill jordbrukarna fått ett fullt genomslag på livsmedelspriserna. En begränsning av dessa prisstegringar har framstått som angelägen från i första hand fördelningspolitiska synpunkter.

Kostnaderna över budgeten för nu utgående livsmedelssubventioner uppgår för helår till ca 2,3 mUjarder kr. Denna subventionsnivå innebär att detaljhandelspriset på t. ex. mjölk kan håUas ca 1 kr. lägre än vad som eljest skulle vara fallet. Regeringen har vidare fatlat beslut om alt tillskjuta hälften av det belopp som enligt gällande överenskommelse skall tUlföras jordbmket den 1 juli 1975. Totalt beräknas prisstödet för budgetåret 1975/76 uppgå tUl ca 2,6 miljarder kr.

Ett viktigt instrument i den prisstabiliserande politiken har varit prisstopp och skyldigheten för företag alt i förväg anmäla planerade prishöjningar. På en rad vamområden råder f. n. prisstopp. Sålunda har prisstoppet beträffande vissa livsmedel varit i kraft under hela år 1974. Under året infördes prisstopp på bl. a. byggnadsmaterial, pappersmassa, lantbmksmaskiner och hushållskapitalvaror.

Prisstoppet för flertalet byggnadsmaterial hävdes under senare delen av år 1974 och i början av 1975 och ersattes äv krav på förhandsanmä-

Prop.1975:100                                                         19

lan av planerade prishöjningar. Sådant krav på förhandsanmälan gäller också för bl. a. papper och massaved. Del år 1973 införda prissloppet på trävaror har helt avvecklats. Under hela år 1974 har högstprisregleringen på bensin och eldningsolja varit i kraft.

Den förda politiken har varit framgångsrik i den meningen att prisökningarna i Sverige varit klart lägre än i vår omvärld. Den genomsnittliga prisstegringen i Sverige under 1973 var ca 6,5 % att jämföra med ca 8,5 % för Västeuropa. För 1974 var molsvarande tal ca 9,5 % resp. 13 %. Oaktat denna internationellt sett fördelaktiga bUd utgör prisstegringarna i vårt land under dessa år ändå ett allvarligt problem. Det sociala trygghetssystemets utformning medför visserligen att en rad olika grupper — pensionärer, sjuka m. fl. — hålls skadeslösa för verkningarna av inflationen, men en så kraftig inflation som vi upplevt under senare år skapar ändå fördelningspoliiiska orättvisor och sociala spänningar. Redan av dessa skäl framstår det som angeläget att nedbringa prisstegringen under 1975 till en takt som är lägre än under 1974. Härtill kommer alt man nu allt klarare kan se alt den internationella inflationen håller på alt snabbt bromsas upp. De vikande råvarupriserna, den svaga efterfrågeutvecklingen och den stora arbetslösheten är här faktorer som alla verkar i samma riktning. Skall vi undvika att hamna i en situation med försämrad internationell konkurrenskraft måste alltså den svenska inflationstakten nedbringas i molsvarande mån.

Äv avgörande betydelse för prisutvecklingen under åren 1975 och 1976 blir utfallet av pågående avtalsförhandlingar. Genom sänkningarna av den direkta statsskatten åren 1975 och 1976 samt genom överenskommelsen med kommunerna om kommunalskattestopp år 1976 har regeringen velat skapa en grundval för en löneuppgörelse som garanterar löntagarna en rimlig standardslegring utan att vara inflationislisk. Avtal har nu träffats för den statliga sektorn, innebärande ökningar av lönekostnaderna med ca 15 % för 1975 och ca 12 % för 1976. Jag har vid mina bedömningar utgått från att det nu bör vara möjligt att snart nå en uppgörelse för den kommunala och privata arbetsmarknaden på en likartad kostnadsnivå. I så fall skulle de allvarliga riskerna för svensk ekonomi som hade följt av en utdragen avtalsrörelse ha undanröjts.

Enligt de prognoser som redovisas i den reviderade nationalbudgeten beräknas prisstegringarna under loppet av 1975 nu till ca 8 %, vilket innebär en klar avsaktning i förhållande till 1974 då priserna ökade med 10,5 %. Fömtom den lägre internationella prisstegringen bidrar även de ökade livsmedelssubventionerna och de nyligen genomförda reformerna inom bostadspolitiken, med bl. a. en garanterad högsta ränta, till att prisstegringen kan begränsas. I motsatt riktning verkar de höjningar av de indirekta skatterna som regeringen föreslagit under mars 1975. Den direkta effekten av dessa skattehöjningar på konsumentprisindex beräknas till ca en procentenhet.

Prop. 1975:100                                                        20

Skulle den svenska prisstegringen stanna på den här angivna nivån kommer den att i stort setl vara av samma storlek som den som man nu genomsnittligen förväntar sig inom Västeuropa. Den skulle visserligen ligga över den förväntade prisutvecklingen i den tyska förbundsrepubli-ken, med vUket land vi har ett valutapoliliskt samarbete inom den s. k. ormen, men den skulle inte i övrigt i någon slörre utsträckning försvaga vår internationella konkurrenssituation.

Sysselsättningspolitiken. Under år 1974 utvecklades läget på arbetsmarknaden myckel gynnsamt. Antalet sysselsatta ökade kraftigt, arbetslösheten reducerades och antalet arbetstagare som berördes av personalinskränkningar fortsatte att minska. Bristen på arbetskraft som den kommer lill uttryck i statistiken över obesatta lediga platser tilltog och omfattningen av de särskilda sysselsältningsåtgärderna i form av beredskapsarbeten, arbetsmarknadsutbildning osv. kunde hållas på en avsevärt lägre nivå än under tidigare år.

Denna utveckling har fortsatt under första kvartalet 1975. Antalet sysselsatta under de tre första månaderna i år låg ca 115 000 över motsvarande tal för år 1974, vUka i sin tur låg omkring 65 000 över 1973 års tal. Denna ökning med 115 000 personer avser i första hand industrin och de offentliga tjänsterna som ökat med närmare 40 000 resp. nästan 60 000 personer.

Ca 2/3 av det ökade antalet sysselsatta är kvinnor. Den kvinnliga för-värvsintensitelen, som under en lång period successivt har höjts, har under 1974 tagit ett kraftigt språng uppåt. Andelen förvärvsarbetande kvinnor i åldern 25—54 år uppgick under första kvartalet 1975 tUl ca 73 % mot 70 % för elt år sedan och 55 % för tio år sedan. Det innebär också att den skillnad i förvärvsintensitet på drygt 40 procentenheter som fanns mellan män och kvinnor i dessa åldersgrupper halverats på tio år.

Tillgången på platser för barnomsorg är av slor betydelse bl. a. för kvinnornas möjligheter att förvärvsarbeta. Under första hälften av 1970-talet har antalet platser för barnomsorg mer än fördubblats, från ca 70 000 år 1970 tiU inemot 150 000 år 1975. Bl. a. utnyttjades konjunkturstimulansen 1973—74 för att påskynda denna utbyggnad. Trots den utbyggnad som således ägt mm finns del alltjämt etl stort behov av ytterligare platser. Utbyggnaden av barnomsorgen kan emellertid inle betraktas som en konjunkturpolitisk fråga ulan måsle framför alll ses i elt mera långsiktigt sammanhang, med hänsyn till såväl behoven som tillgängliga resurser. Regeringen har mol denna bakgmnd för avsikt att inom kort ta upp frågan om på vilket sätt och inom vilken tidsperiod föreliggande behov av platser för barnomsorg kan tillgodoses.

Barnomsorgen är och måsle även fortsättningsvis vara en kommunal uppgift. Det är därför regeringens avsikt att med kommunförbundet

Prop. 1975:100                                                        21

ta upp frågan om en planmässig utbyggnad av barnomsorgen och finansieringen av denna verksamhet. Det är regeringens avsikt att redovisa dessa frågor i budgetpropositionen 1976.

Även när det gäller ungdomarna har arbetsmarknadsläget utvecklats gynnsamt under det senaste året. För personer i åldern 16—24 år har sysselsättningen ökat med ca 25 000 mellan första kvartalet 1974 och första kvartalet 1975. Samtidigt har arbetslösheten reducerats från 33 000 lill 24 000 personer. Arbetslösheten är likväl högre för ålders-gmppen 16—24 år än för genomsnittet. För alt lösa problemen för ungdomarna har regeringen vidtagit olika åtgärder. Bl. a. har AMS fått bemyndigande att rekrytera ungdomar under 20 år till vakanta platser i arbelsmarknadsulbildningen med gynnsamma ekonomiska villkor.

Som tidigare nämnts har en betydande neddragning skett av de mer aUmänt inriktade arbetsmarknadspolitiska insatserna. Antalet personer i beredskapsarbete och arbetsmarknadsutbildning i mars 1975 uppgick sålunda till ca 63 500, medan motsvarande tal uppgick till 87 000 i mars 1974 och till ca 113 000 i mars 1973. Behovet av särskilda insalser för dem som även under en högkonjunktur har svårigheter att finna sysselsättning kvarstår emellertid. Antalet personer i skyddat arbete och arkivarbete har fortsatt atl öka. Härtill kommer en ökning i den halv-skyddade sysselsättningen från 5 700 personer i mars 1974 till 7 700 personer motsvarande månad i år. Det är uppenbart alt det gynnsamma läget på arbetsmarknaden underlättat placeringen av handikappade på den öppna arbetsmarknaden. Anpassningsgmpperna spelar därvid en viktig roll. Utbildningen och informationen lill anpassningsgrupperna förstärks f. n. och nästa budgetår får arbetsmarknadsverket ökade resurser för denna verksamhet.

När det gäller utvecklingen under resten av år 1975 finns del anledning att räkna med ett relativt tillfredsställande läge på arbetsmarknaden — i varje fall vad gäller andra och tredje kvartalet. De bedömningar av arbetskraftsbehovet som görs i konjunkturbaromelern och de bedömningar som redovisats från länsarbetsnämnderna indikerar ett fortsall gott sysselsättningsläge under dessa kvartal inom de flesta delar av landet och i flertalet branscher. Inom den sysselsättningsmässigt viktiga verkstadsindustrin låg orderstockama i febmari 1975 inemot 10 % högre i volym än ett år tidigare. Samtidigt har orderingången försvagats inom andra branscher, i vissa fall kraftigt. Den nuvarande gynnsamma ulvecklingen på arbetsmarknaden kan därför komma alt avlösas av påfrestningar på enstaka områden, bl. a. om den internationella konjunk-lumppgången dröjer. Mycket tyder på att en minskad orderingång nu får elt mer begränsat genomslag på arbetsmarknaden än vad som varit fallet i liknande situationer tidigare. Del gäller bl. a. i fråga om varsel om  personalinskränkningar och tillströmningen  av  nyanmälda lediga

Prop. 1975:100                                                        22

platser. Olika faktorer som kan medverka till detta är bl. a. de nya trygghetslagarna, elt ökat nyrekryteringsbehov genom arbetstidsförkortningen för skiftarbetare och ett under den tidigare intensiva högkonjunkturen eftersatt behov av underhålls- och reparationsarbeten.

Inom byggnadsverksamheten har den sysselsällningsminskning som pågått sedan början på 1970-lalet nu hejdats, samtidigt som arbetslösheten pressals ned till och med under den arbetslöshetsnivå som gällde under den starka byggkonjunkturen i mitten av 1960-talet. Utsikterna för de närmaste kvartalen bedöms av praktiskt laget alla länsarbetsnämnder som goda när det gäller byggsysselsättningen, även om osäkerheten är slor för slutet av året. När det gäller tjänstesektorn visar länsarbetsnämndernas bedömningar på en fortsalt sysselsättningsexpansion. Expansionen gäller huvudsakligen vårdområdet.

Med den ökning av produktionen om 4,5 % och av sysselsättningen räknat i timmar med 1 % som inträffat under år 1974 skulle produktiviteten ha ökat med ca 3,5 %. Detta är ett förhåUandevis lågt tal jämfört med vad som varit normalt under tidigare perioder. Under 1960-lalel var sålunda den genomsnittliga ökningen av produktiviteten nära 5 % per år. Över huvud tagel finns det anledning alt notera den lägre produktivitetstUlväxt som den svenska samhällsekonomin haft de senaste åren. Den genomsnittliga ökningen under 1970-lalets fem första år kan beräknas lill 3,5 %. Den utveckling i fråga om produktion och sysselsättning som det finns anledning alt räkna med för år 1975 innebär atl produktivitetsutvecklingen även i år skulle bli begränsad, 2,5 å 3 %. Det finns sålunda tecken som tyder på att den sänkta produktivitetsutvecklingen skulle vara av mer varaktig natur, även om det ännu ej föreligger någon analys som klarlagt orsakerna härtill. Ätt den minskade produktiviletstiUväxten inom industrin är en väsentiig faktor är dock fullt klart liksom det förhållandet att den offentliga sektorn — där produktivitetsökningen definitionsmässigt är noll — får en ständigt ökande andel av den totala produktionen. Det finns anledning att starkt understryka de problem i fråga om tillväxt och begränsning av resursutrymmet för reformer och standardutveckling som blir följden av en sådan utveckling. Jag återkommer senare lill den frågan.

I samband med alt riksdagen behandlade finansplanen konstaterade finansutskottet att statsmakterna — främst med hänsyn till den höga aktiviteten och det goda sysselsättningsläget inom landet — inte på detta stadium borde binda sig för stimulansåtgärder av bestämd omfattning eller förläggning i tiden. De nya uppgifter om ökande sysselsättning och minskande arbetslöshet som kommit fram sedan dess samt de bedömningar om utvecklingen som nu kan göras leder fortfarande till slutsatsen alt några allmänna åtgärder för att stimulera sysselsättningen f. n. varken är nödvändiga eller lämpliga. Jag vill här erinra om alt finans-

Prop. 1975:100                                                                      23

politiken f. n. har en klart expansiv inriktning. Enligl de beräkningar som redovisas i nationalbudgeten skulle den offentliga sektorns bidrag till tillväxten under är 1975 motsvara inemot 2 % av BNP. Finanspolitiken motverkar således kraftigt de kontraktiva krafter som verkar bl. a. från ullandet.

Med hänsyn till den osäkerhet som vidlåder bedömningarna för den kommande vintern, bl. a. i fråga om den internationella konjunkturutvecklingen, finns det emellertid anledning alt understryka riksdagens uttalande alt den konjunkturpolitiska beredskapen borde höjas. Den finansfullmakt som riksdagen beviljat regeringen (prop. 1975: 1, FiU 1975: 1, rskr 1975: 30) är därvid av stor betydelse. Fullmakten skall enligt riksdagens beslut få användas för finansiering av tidigareläggning, utvidgning eller påskyndande av statiiga investeringar som normalt finansieras på drift- eller kapitalbudgelen. Vidare bör den få användas för utgifter för beredskapsarbeten saml för bidrag lill kommunala projekt för investering och sysselsättning. Bidragsprocenten bör få fastställas av regeringen med hänsyn till ändamålet dock högst lill 75 %.

När det gäller siatens insalser för atl stärka sysselsättningen kan först framhållas alt det numera finns skäl atl kraftigt revidera upp den bedömning av de statliga investeringarnas omfattning som gjordes i finansplanen. Medan man då räknade med en minskning med 1 % har man nu räknat med en ökning på 7 %, vilket främst beror på ett kraftigt ökat byggande inom vattenfalls- och luftfartsverken.

Regeringen har samtidigt initierat ett omfattande arbete för att på olika områden inventera och bygga ut beredskapen inom sysselsättningspolitiken i syfte att med kort varsel kunna sätta in de insatser som eventuellt kan komma alt visa sig erforderliga, bl. a. i enlighet med den konjunkturpolitiska beredskapsplan som riksdagen ställt sig bakom och som riksdagen uppdragit åt regeringen att vidta de erforderliga förberedelserna för att sälla i kraft.

Regeringen har nyligen lagt förslag lill riksdagen om en allmän beredskapsbudget för nästa budgelår, som grundas på elt av AMS utarbetat förslag till investeringsreserv. Beredskapsbudgeten omfattar projekt till en total kostnad av 1 450 milj. kr. vilkel innebär en sysselsättningseffekt motsvarande ca 1 400 000 dagsverken.

Beredskapsarbetena och arbelsmarknadsutbUdningen bedrivs f. n. på en förhållandevis låg nivå. Det finns således slora möjligheler att snabbt ge dessa en omfattning som skulle kunna innebära en kraftig ökning. Härutöver finns betydande möjligheler att med olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder möta en minskande efterfrågan på arbetskraft redan inne i företagen för att därigenom undvika permitteringar eller avskedanden. Tiilkomslen av de nya trygghetslagarna har härvidlag skapat en ny

Prop. 1975:100                                                                       24

situation. Det finns goda möjligheter för företagen att salsa på ulbildning av sin personal. Jag vill erinra om att chefen för arbetsmarknadsdepartementet i tilläggsstat III begärt bemyndigande att vid behov vidga den ram som finns för stödel till förelagsutbildning för sådan arbetskraft som eljest skulle ha permillerats. Vidare har riksdagen medgivit att det stöd lill lagerproduktion som tillämpades år 1972 vid företag där personalen hotas av avskedanden också skall kunna få sättas in i de fall detta är nödvändigt för att värna sysselsättningen (prop. 1975: 1, FiU 1975: 1, rskr 1975: 30). Som jag tidigare nämnt är det regeringens avsikt atl nu utnyttja denna fullmakt.

Inom regeringskansliet har pågått elt arbele med att i samarbete med AMS och berörda myndigheter inventera möjligheterna lill ytterligare beredskap. Härigenom har ett omfattande projektunderlag kunnat upprättas utöver det som kommit fram i samband med utarbetandet av beredskapsbudgeten. Den omfattar bl. a. tidigareläggning av statliga anläggningsarbeten och byggen för flera mUjarder kr., samt beställningar. Häri ingår t. ex. maskinbeställningar för SJ och försvaret, förrådsanläggningar för det ekonomiska försvaret, polishus, kulturbyggnader och skogsvårdsåtgärder inom domänverket. Som ett exempel på ytterligare initiativ som tagils kan i detta sammanhang nämnas att SJ fått i uppdrag att utarbeta elt omfattande beredskapsprogram för utbyggnad av säkrare järnvägsövergångar. HärtUl kommer den möjlighet som finansfullmakten innebär alt genom statsbidrag tillfälligt stimulera de kommunala investeringarna om så skulle komma att visa sig erforderligt. Detsamma gäller tillfälliga insalser på den offentiiga konsumtionens område, bl. a. omsorgs- och vårdsektorn.

Även om det således inte f. n. finns några motiv för särskilda insatser atl stimulera sysselsättningen finns det således i enlighet med riksdagens uttalande en planerad beredskap för alt snabbt och kraftfullt sätta in de motåtgärder inom olika delar av samhällsekonomin och regioner som en eventuell avmattning på arbetsmarknaden kan komma alt ställa krav på. Atl värna den fulla sysselsättningen utgör sålunda det centrala elementet i regeringens politik.

3.2 Försörjningsbalans och bytesbalans

I labell 4 görs en sammanfattning av produktionsutvecklingen åren 1974—1975. Utvecklingen redovisas från både produktions- och användningssidan. Jämfört med år 1974 visar båda beräkningsmetoderna en avsaktning i bruttonationalproduktens ökningstakt.

Prop. 1975:100

Tabell 4 Produktionsutvecklingen 1974 — 1975

25

Bruttonationalprodukt frän produktionssidan

därav:

varuproduktion

tjänster

Bruttonationalprodukt från användningssidan

Volymförändring i procent frän föregående år
1974	1975
4,5	3,0
4,7 4,5	2,9 3,1
4,2	2,2

Försörjningsbalansen i labell 5 sammanfattar den ekonomiska tillväxten mätt från användningssidan för åren 1974 och 1975. Under år 1974 beräknas bruttonationalprodukten ha stigit med 4,2 % medan ökningen för år 1975 vänias bli drygt 2 %. Orsaken till denna långsammare ökning står främst att finna i en ytterligare avsaktning av exporten. En neddragning av lagerinvesleringarna jämfört med år 1974 bidrar också till att dämpa tillväxttakten. Den privata konsumtionen ökar däremot i nästan lika hög takt som under 1974, eller med 4 %.

De totala investeringarna, förutom investeringarna i lager, väntas öka ungefär lika myckel år 1975 som under år 1974 eller med ca 1 %. Näringslivels investeringar torde öka mycket långsamt, medan bostadsbyggandet efler de kraftiga neddragningarna under senare år förutses svänga om till en knapp ökning. Även de statliga myndigheterna och af-

Tabell 5 Försörjningsbalans för år 1975

	Procentuell	Milj. kr.	Förändring 1974-1975
	volym-	1974
	förändring		Milj. kr. i	Procentuell
	1973-1974		1974 års priser	volymförändring
Tittgång
Bruttonationalprodukt	4,2	247 340	5 500	2,2
Import	14,7	72 850	2 020	2,8
Summa tUlgång	5,9	320 190	7 520	2,4
Efterfrågan
Bruttoinvestering	1,1	54 570	480	0,9
näringsliv	9,7	26 490	245	0,9
därav: industri	8,4	12 200	1 100	9,0
statliga myndigheter och affärsverk	- 2,9	6 300	350	5,5
kommuner	-  1,0	10 600	-170	-1,6
bostäder	-10,2	11 180	55	0,5
Lagerförändring		5 670	-710
Privat konsumtion	4,4	130 860	5 230	4,6
Offentlig konsumtion	3,9	58 530	1820	3,1
Tjänstenetto		170	-220
Export	3,7	70 390	920	1,3
Summa efierfrågan	5,9	320 190	7 520	2,4

Prop. 1975:100                                                                       26

färsverken väntas öka sina investeringar jämfört med år 1974. För kommunernas del räknas med en fortsatt svag invesleringsutveckling.

Näringslivets investeringar vänias totalt sett öka svagt varvid emellertid ökningen för industrin beräknas till ca 9 %. Den kraftiga minskningen i ökningstakt för näringslivets investeringar mellan åren 1974 och 1975 beror bl. a. på en nedgång i handelns investeringar samt det förhållandet alt mycket små investeringar i handelsflottan vänias jämfört med år 1974. För industrin vänias däremot ökningslakten i investeringarna ligga kvar på samma nivå som år 1974. Flera av basvaruin-duslrierna hade ett högt utnyttjande av produktionskapacheten år 1974. Detta i kombination med den förbättrade lönsamheten år 1974 kan väntas utgöra incitament för en utbyggnad under 1975. De tidigare nämnda insatserna på kreditpolilikens område jämte frisläpp av medel som företagen avsatt till arbetsmiljöfonderna och de särskilda investeringsfonderna torde bidra posilivi lill investeringsutvecklingen.

För de statliga myndigheterna och affärsverken beräknas investeringarna öka med ca 5,5 %. Den kraftiga uppgången jämfört med 1974 beror främst på affärsverkens investeringar som väntas öka med drygt 11%.

De kommunala investeringarna beräknas minska något även under 1975. Den totala minskningen på ca 1,5 % förutses fördela sig med en neddragning på byggnadssidan med ca 3 % medan investeringarna i maskiner vänias öka med drygt 5 %.

Investeringarna i bostäder väntas återigen öka år 1975, om än obetydligt. Detla innebär en kraftig omsvängning jämfört med år 1974 då en minskning med ca 10 % registrerades. Omsvängningen utgörs till slor del av småhus och förklaras av den mycket höga igångsättningen under sista kvartalet 1974. Detla torde i sin tur hänga samman med alt kompensation för mervärdeskatten utgår om enheterna påbörjades före 1974 års utgång. Arbetena med de hus som påbörjades mot slutet av år

1974    kommer till övervägande del alt falla på år 1975. Bidragande till
att höja bostadsinvesteringarna år 1975 är också en stark uppgång i om
byggnadsverksamheten. Härvid spelar insatserna för energibesparande
åtgärder en stor roll.

Investeringarna i lager vänias minska något under år 1975 efter den kraftiga lageruppbyggnaden under år 1974. Lagerinvesteringarna för år

1975            vänias bli näslan 5 miljarder kr. mot ca 5,7 miljarder kr. år 1974.
För den privata konsumtionen har kalkylerats med en volymökning

på 4 '7c. Det är något snabbare än den ökning av realinkomsterna som följer av bl. a. den bedömning som jag tidigare redovisat beträffande ulvecklingen på avtalssidan. De kraftiga inkomsltillskott som hushållen fick 1973 och 1974 kan emellertid väntas få viss effekt på konsumtionen även 1975. Den kraftiga ökningen av sparandet 1974 skulle således bytas mot en viss reducering i sparkvoten för innevarande år.

Prop. 1975:100                                                                       27

Konsumentpriserna väntas stiga med ca 8 % under loppet av 1975. Den internationella inflationen som genom vår slora utrikeshandel återverkat kraftigt på vårt land under de senaste åren vänias bli väsentligt svagare under 1975. Den offentliga konsumtionen vänias stiga med drygt 3 % 1975, varvid ökningstakten förutses bU 3,8 och 2,8 % för den statliga resp. kommunala konsumtionen.

Utrikeshandeln under 1975 vänias innebära en fortsatt snabbare volymökning av importen än exporten och därmed en ytterligare försvagning av den reala balansen. En viss förbättring av handelsbalansen emotses emellertid trots delta på grund av atl ökningen av importpriserna väntas bli lägre än uppgången i exportpriserna, eller 6,7 % mol 9,1 %. En förbättring på drygt 2 procentenheter i bytesförhållandet ligger således i kalkylerna över utrikesbalansens utveckling. Denna förbättring i bylesförhåUandet har i huvudsak redan ägt rum och under loppet av innevarande år förutses i grova drag en parallell utveckUng av export- och importprisema totalt sett.

Exporten antas öka med knappt 1,5 % i volym, varvid råvamexpor-ten väntas minska med mer än 8 %. Men även färdigvarorna förutses möta en svagare efierfrågan från ullandet.

Importen väntas öka med nästan 3 % vilket är en väsentligt lägre ökning än 1974. Detta beror bl. a. på den kraftiga neddragningen av far-lygsimporten men sammanhänger också med lagemtvecklingen. Råoljeimporten förutses öka kraftigt under året beroende på slora utbyggnader av den inhemska raffineringskapaciteten. För petroleumprodukter väntas i stället, som en följd av detla, en minskad import.

Mol denna bakgrund för export- och importulvecklingen väntas handelsbalansen visa ett underskott på ca 2 miljarder kr. vilket är en förbättring jämfört med 1974 då underskottet blev drygt 2,5 miljarder kr. (labell 6).

Sjöfartsnettot för 1975 har beräknats till 3,4 miljarder kr. vilket innebär en viss minskning jämfört med 1974. Detta beror främst på en intäktsminskning från tanklonnagel.

Tabell 6 Bytesbalans åren 1973-1975 (Milj. kr.)

1973	1974	1975 (prognos)
53 153	70 390	77 840
46 336	72 850	79 930
6 817	-2 460	—2 090
2 989	3 800	3 400
-2 275	-2 250	-2 600
-1 280	-1 790	-1 900
-1 761	-2 500	-3 000
800	800	800

Export Import

Handelsbalans

Sjöfartsnelto

Turistnetto

Övriga tjänster, netto

Transfereringar

Korrigeringspost

Bvlesbalans 5 290 -4 400 -5 390

Prop. 1975:100

28

En viss ökning i turistnettots underskott beräknas ske under 1975.

För transfereringarna förutses en ökning med ungefär 500 milj. kr. för år 1975, varav 350 milj. kr. faller på ökningen av u-landsbiståndet. Vidare beräknas räntebetalningarna p. g. a. den ökade upplåningen utomlands öka med ca 150 milj. kr.

Totalt för år 1975 väntas elt underskott i bytesbalansen med ca 5,4 miljarder kr. vilket skulle innebära en försvagning med 1 miljard kr. från år 1974. Jämfört med år 1973 är del en försämring på mer än 10 mUjarder kr.

3.3 Budgetpolitiken

I årets finansplan bedömdes budgetutvecklingen för innevarande budgetår medföra elt budgetunderskott väsentligt slörre än för budgetåret 1973/74 eller inemot 12 miljarder kr. (labell 7). Denna beskrivning är fortfarande aktueU.

Inkomsterna för innevarande budgetår påverkas bl. a. av det antagande som görs om den allmänna förljänslökningen hos löntagarna under år 1975. Riksrevisionsverkel har i sina förnyade inkomstberäkningar över statens inkomster utgått från att lönesumman skulle öka med 10 % år 1975. Sedan avtal numera, som jag tidigare berört, slutits för den statiiga sektorn kan en säkrare bedömning av det sannolika utfallet för hela arbetsmarknaden göras. Med hänsyn bl. a. lill de förväntade avtalsuppgörelsernas låglöneprofil förefaller det rimligt atl räkna med att inkomsi av tjänst under år 1975 ökar med ca 11%. Detla antagande bör därför läggas till grund för en reviderad inkomstberäkning.

Delta medför att statsinkomsterna för budgetåret 1975/76 räknas upp med 1 275 milj. kr. Utbetalningarna av retroaktiva löner beräknas emellertid komma alt ske så sent att skalleuppbörden innevarande budgetår inte påverkas. I likhet med riksrevisionsverkel räknar jag därför med en förskjutning av skalteuppbörden på dessa löner av storleksordningen 900 milj. kr. till andra halvåret 1975. Detta innebär dock endasl en

Tabell 7 Totalbudgeten 1973/74-1975/76 (Milj. kr.)

Inkomsler Utgifter

Saldo

1973/74 Utfall	1974/75 Budget-prop. 1975	Ny beräkning	1975/76 Budget-prop. 1975	Ny beräkning
61488 70 881 -9 393	73 033 84 886 -11853	72 945 84 273 -11328'	81 317 93 224 -11907	84 084 95 431 -113471

' Löneökningarna för första halvåret 1975 beräknas utbetalas vid sådan tid atl skatteuppbörden förskjuts till efter den 1 juli 1975. Härigenom blir det bokföringsmässiga saldol 12 228 milj. kr. för budgetåret 1974/75 och 10 447 milj. kr. för budgetåret 1975/76.

Prop. 1975:100                                                        29

kassamässig förskjutning av statsinkomsterna mellan andra och tredje kvartalet kalenderåret 1975 och bör inte påverka analysen av budgetutvecklingen mellan budgetåren 1974/75 och 1975/76. I tabell 7 redovisas därför budgetsaidol före denna justering. Inkomsterna budgetåret 1974/75 blir alltså av ungefär samma storleksordning som redovisades i budgetpropositionen om hänsyn ej las till dessa förskjutningar i inleverans av preliminär skatt.

Om man bortser från effekterna på slatsmkomslerna av de reklroak-tiva löneutbetalningarna beräknas nu inkomstema för budgetåret 1975/76 komma att uppgå till ca 84,1 miljarder kr. vilket är nära 2,8 miljarder kr. mer än vad som upptogs i budgetpropositionen. Flera orsaker ligger bakom denna uppjustering. Förutom den större ökning av inkomsi av tjänst, vilken jag tidigare berört, har hänsyn här också tagils till de reformer som föreslagils i prop. 1975: 92. De förstärkningar — netto räknat — på inkomstsidan, som blir följden av detta förslag, motsvaras dock helt av ökade utgifter enligt olika förslag som förelagts riksdagen. En inkomstpost som ökat kraftigt jämfört med budgetpropositionen är mervärdeskallen. Denna inkomstökning uppgår till 700 milj. kr. Vid de av mig gjorda antagandena om löneavtalen för år 1976 räknar jag, liksom jag gjorde i budgetpropositionen, med en ökning av inkomst av tjänsl på 8 %.

Utgifterna för budgetåret 1975/76 beräknas nu bli drygt 2,2 miljarder kr. högre än vad som antogs i finansplanen. För ökade lönekostnader räknar jag med 1 100 milj. kr. utöver vad som angavs i budgetpropositionen. Ca 600 milj. kr. går lill en ökad satsning på energiområdet. Ett anslag på 300 milj. kr. går lUl kommuner och landsting i form av ett särskUt statsbidrag i syfte alt förstärka den kommunala ekonomin. Vidare föreslås anslaget till riksgäldsfonden räknas upp med 100 milj. kr.

Budgetpolitikens inriktning har under såväl det förra som det innevarande budgetåret haft en stimulerande inverkan på samhällsekonomin. De StatUga inkomslöverföringarna till andra sektorer har ökat i påtagligt snabb takt medan däremot statens egna utgifter för konsumtion och investeringar visat en mera dämpad utveckling. Inkomstökningarna har inte utvecklats i takt med de ökade utgiftsåtagandena. Det budgetunderskott som enligt kalkylerna fömtses för innevarande budgetår uppgår lill ca 11,3 miljarder kr. Delta innebär en ökning med ca 2 miljarder kr. jämfört med budgetåret 1973/74 och drygt 5 miljarder kr. jämfört med budgetåret 1972/73. Även uttryckt i procent av bruttonationalprodukten måste underskottet för innevarande budgetår sägas vara betydande. För budgetåret 1975/76 fömtses underskottet bli av samma storleksordning som innevarande budgetår.

Prop. 1975:100 30

4    Statsfinansiella perspektiv på längre sikt

Som ett underlag för bedömning av budgetulvecklingen på längre sikt utförs årligen beräkningar för de närmast framförliggande budgetåren. Dessa beräkningar sammanfattas i en långtidsbudget, som redovisas i bilaga 2 till denna proposition.

Långtidsbudgeten baseras på uppgifter som lämnas av myndigheterna i samband med de årliga anslagsframställningarna, i vissa fall dock kompletterade efter det att budgetpropositionen framlagts. Den slutliga utformningen av långtidsbudgeten sker inom finansdepartementet efter samråd med resp. fackdepartement.

Beräkningarna avser endast den över statsbudgeten finansierade verksamheten, varför affärsverkens driftutgifter och andra utgifter för de statliga bolagen än tUlskott av kapital inte ingår. Detsamma gäller en stor del av socialförsäkringssystemet, bl. a. AP-fondens utgifter och inkomster.

I långtidsbudgeten kartläggs i etl fyraårsperspektiv de inteckningar i resursutrymmet som följer av statsmakternas fattade beslut och gjorda åtaganden. Vad beträffar inkomst- och utgiftsutvecklingen i löpande priser har lidsperspektivet avgränsats till en tvåårsperiod. Detla motiveras av det begränsade värde som måsle tillmätas antaganden rörande prisutveckling m. m. för en längre period. En rent schablonmässig framskriv-ning i ett längre tidsperspektiv har bedömts bli föga användbart som underlag för statsmakternas beslut. Därtill kommer att de samhällsekonomiska utveckUngstendenserna på längre sikt f. n. ter sig så pass oklara att en sådan framskrivning även av detta skäl får tillmätas begränsat värde.

Långtidsbudgetens syfte är begränsat tiU att ange de inteckningar i det framtida resursutrymmet som gjorts genom redan fattade beslut. Jag vill understryka att detta inte är liktydigt med en oförändrad standard eller med oförändrade resursinsatser. I flera fall har statsmakterna gjort preciserade utfästelser om en successivt ökad standard eller ökade utgifter. Detla gäller exempelvis utfästelserna till folkpensionärerna och åtagandet om bistånd till u-länderna. Utfästelser av detta slag har beaktats i långtidsbudgetens utgiftsberäkningar. På de områden där tidsbegränsade åtaganden eller program föreUgger har utgifterna antagils falla bort i och med att programperioden löper ut. I det stora flertalet fall finns emellertid inte preciserade utfästelser om en ökad standard eller tidsbegränsningar av gjorda åtaganden. Utgiftsbedömningarna har då i allmänhet gjorts med utgångspunkt i alt verksamheten skall fortgå i oförändrad omfattning.

De senaste årens snabba inflationstakt och kraftigt höjda råvarupriser har självfallet påverkat förutsättningarna för bedömningar av den ekonomiska  utvecklingen.   Vissa  tendenser  kan   emeUertid   spåras.   Som

Prop. 1975:100

31

grundantagande för långtidsbudgetens kalkyl har schablonmässigt anlagils en tillväxt i bruttonationalprodukten om 3 % per år. Detta jämfört med tidigare långtidsbudgetar lägre tillväxlantagande kan ses som en markering av alt man möjligen kan räkna med en något lägre produktivitetsutveckling än tidigare. Någon säkrare bedömning av utvecklingstendenserna kan dock inte göras förrän resultatet av 1975 års långtidsutredning föreligger.

De beräkningsprinciper som tillämpas i långtidsbudgeten leder naturligen tiU att utgiftsutvecklingen under den framförliggande femårsperioden 1975/76—1979/80 blir lägre än under jämförelseperioden 1969/70 —1973/74. De totala utgifterna steg under jämförelseperioden med i genomsnitt 5,1 % per år i fasta priser. För långtidsbudgetperioden visar beräkningarna en ökning av utgifterna med 2,1 % årligen. I löpande priser ökade utgifterna med 12,5 % per år under den bakomliggande femårsperioden. Till budgetåret 1976/77 beräknas utgifterna stiga med 11,2 % och till budgetåret 1977/78 med 6,5 %. Jämfört med tidigare långtidsbudgetar visar sålunda årets kalkyl en anmärkningsvärt stark utgiftsökning till det första budgetåret i den framförliggande perioden. Härvid skall beaktas att utvecklingen under jämförelseperioden inkluderar utgifterna för den ambitiösa reformverksamhet som bedrivits, under det att i långtidsbudgeten inräknats endast effekter av redan fattade beslut.

Tabell 8 Statsutgifternas utveckling för olika ändamålsgrupper

(Milj. kr., fasta priser)

	Genomsnittlig	Anslag	Genomsnittlig
	procentuell	1975/76	procentuell
	förändring		förändring
	1969/70-		1975/76-
	1973/74		1979/80
Folkpensioner, sjukförsäkringar
m. m.	-Fl 0,2	17 877	+ 4,8
Utbildning och forskning	- 0,3	13 319	+ 0,9
Totalförsvar	+ 0,2	10 276	0
Kommunikationer och energi-
försörjning	+ 2,7	7 986	0
Stöd till barnfamiljer	+ 10,5	5 534	+ 3,4      .
Arbetsmarknad och regional-
politik	+ 11,1	5 322	+   1,8
Bostäder'	- 2,0	.   4 995	- 0,1
Skattebidrag till kommuner
m. m.	+ 14,1	4 324	+ 4,8
Hälso-, sjuk- och socialvård	+ 0,8	3 837	- 0,6
Rätts- och polisväsende	+ 6,7	3 613	+ 0,4
Internationellt utvecklings-
bistånd m. m.	+ 20,6	3 000	+ 2,4
Ränta på statsskulden m. m.'	+ 5,1	4 615	+ 13,9
Övrigt	+ 7,6	10 733	-  3,7
Totah	+ 5,1	95 431	+ 2,1

' Riksbankens beslut den 17 april 1975 att höja obligationsräntan harej kunnat beaktas för perioden 1967/77—1979/80.

Prop. 1975:100                                                        32

I tabell 8 redovisas statsutgifternas utveckling i fasta priser fördelade på olika ändamålsgrupper. Av tabellen framgår alt ändamålsgrupperna folkpensioner, sjukförsäkring m. m., stöd lill barnfamiljer, skattebidrag lill kommuner och statsskuldsräntor m. m. ökar snabbast under den framförliggaiide perioden. Den relativt sett starka ökningen av utgifterna för folkpensionerna och slödet till barnfamiljer är en direkt följd av de utfästelser som har gjorts för dessa områden. En fortsatt ambitiös arbetsmarknadspolitik och fullföljandet av enprocenismålet för det internationella utvecklingsbiståndet medför växande utgifter också för dessa ändamålsgrupper.

Vid en realekonomisk analys visar långtidsbudgeten, som närmare framgår av bilaga 2, tydliga olikheter i utvecklingstendenserna för de olika utgiftstyperna. Utgifterna för de statliga transfereringarna växer enligl kalkylerna betydligt snabbare än statens egen efterfrågan på varor och tjänster. Detla ligger i linje med de tendenser som präglat de senasle årens utveckling. Transfereringarna omfattar bl. a. utvecklingsbiståndet, skattebidragen tiU kommunerna och folkpensionerna. Investeringsutgifterna beräknas sjunka något under perioden, vilket beror på den beräkningsteknik som tillämpas i långtidsbudgeten. Konsumtionsutgifterna uppvisar däremot en svag ökning varvid en klar skillnad finns mellan de mycket begränsade stegringarna i den rent statliga konsumtionen och de relativt sett snabbare ökningarna av driftbidragen till kommunerna.

Den utvecklingsbild som redovisas i årets långtidsbudget överensstämmer i vissa delar med vad som framkommit i de senasle årens långtidsbudgetar. I likhet med dessa visar årets kalkyl att jämförelseperiodens utgiftsutveckling varit snabbare än den utgiftsutveckling som beräknas för den framförliggande perioden. Detla beror på den beräkningsteknik som utnyttjats för långtidsbudgetkalkylerna. Andra genomgående tendenser är att transfereringarnas tUlväxttakt de kommande åren beräknats bli snabbare än konsumtionsutgifternas och att folkpensioner och stödet till barnfamiljer beräknats få en snabb framtida tillväxt. Dessa senare tendenser har sin förklaring i långsiktigheten i reformverksamheten på det sociala området.

I andra avseenden skiljer sig emellertid årets långtidsbudget från föregående års. Årets kalkyler visar en snabbare utgiftsstegring både i fasta och löpande priser såväl för jämförelseperioden som för den framförliggande perioden. En särskilt kraftig utgiftsökning fömtses till det första budgetåret i perioden. Detta hänger bl. a. samman med att vissa kostnadskrävande reformer som beslutats åren 1974 och 1975 får ett stort genomslag på utgifterna först delta budgetår. Som exempel kan nämnas utgifter för folkpensioner och stöd till barnfamiljer. Ett annat särdrag är alt räntekostnaderna för den slalliga upplåningen nu beräknas växa snabbare än någon annan utgiftskategori.

I långtidsbudgeten görs också ett försök att teckna en helhetsbild över

Prop. 1975: 100                                                       33

Tabell 9 Budgetsaldots utveckling 1974/75-1976/77 (Milj. kr., löpande priser)

1974/75    1975/76    1976/77    1977/78

Inkomster                 72 945      84 084        .   92 362            99 753

Utgifter                     84 273      95 431     106097     ■    113039

Saldo -11328 -11347 -13 735 -13 286

Anm. Budgetsaldona för budgetåren 1974/75 och 1975/76 justerade för effekterna på skatteuppbörden av förskjutningen i utbetalningar av retroaktiva löner år 1975.

budgetutvecklingen omfattande såväl utgifter som inkomster. Denna beräkning redovisas i tabell 9. Härav framgår att totalbudgelen vänias uppvisa elt underskott om drygt 11,3 miljarder kr. såväl budgetåret 1974/75 som budgetåret 1975/76. För budgetåret 1976/77 resulterar långtidsbudgetens kalkyler i en betydande försvagning av statsbudgeten och en ökning av budgetunderskottet med nära 2,4 miljarder kr. Detta beror förutom på de utgiflsåtaganden jag tidigare redovisat på ätt liU-växttaklen för statsinkomsterna beräknas avta märkbart. Budgetunderskottet skulle därmed på fem år ha ökat med drygt 10 miljarder kr; Kalkylerna för budgetåret 1976/77 innebär sålunda att även om utgiftsutvecklingen kunde begränsas till ett fullföljande av redan fattade beslut och gjorda åtaganden så skulle en kraftig budgetförsvagning likväl inte kunna undvikas. Även för det därpå följande budgetåret visar beräkningarna ett fortsatt mycket stort underskott.

Elt annal sätt att Ulustrera ökningen i statsbudgetens underskott redovisas i tabell 10 där detla sätts i relation tiU bruttonationalprodukten. Härav framgår att underskottet för budgetåret 1976/77 beräknas uppgå till 4,5 % av bruttonationalprodukten. Fem år tidigare var andelen endast 1,9 %. Ett budgetunderskott av den storleksordning som nu är aktuell och takten i underskottets tillväxt under de senaste åren riskerar att medföra svårbemästrade problem för kapitalmarknad och kreditpoUtik.

Finansieringen av dessa budgetunderskott har sålunda ställt snabbt växande anspråk på kreditmarknaden. Bara på några få år har den statliga upplåningen flerdubblats.

En analys av kreditmarknaden med beaktande av såväl de statiiga upplåningsbehoven som kommunernas anspråk på lån och AP-fondens tillväxt visar samma utvecklingstendenser som en analys av de statliga anspråken pä kreditmarknaden.

Tabell 10 Det statliga budgetunderskottet i procent av BNP i löpande priser

1966/67	1971/72	1972/73	1973/74	1974/75	1975/76	1976/77	1977/78
1,3	1,9	3,0	4,0	4,4	4,0	4,5	4,1

3    Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 100

Prop. 1975:100                                                        34

Den kommunala sektorns gynnsamma ekonomiska utveckling åren 1973 och 1974 medförde en något minskad upplåning. För år 1974 finansierades kommunernas budgetunderskott genom en minskad likviditet. En fortsatt expansion av de kommunala utgifterna förutses för år 1975. Härigenom torde den kommunala sektorns anspråk på kredit-marknaden öka. Jag vill också erinra om att i den överenskommelse mellan regeringen och kommunförbunden som redovisas i prop. 1975: 51 ingår att kommunerna ges ett visst ökat utrymme i fråga om långivningen på den tUlgängliga kapitalmarknaden.

Samtidigt kan konstateras att den svenska kapitalmarknaden tillväxer i en relativt måttlig takt, främst beroende på den nu långsammare tillväxten av AP-fonden. Eventuella förändringar i hushållssparandet torde knappast gå i sådan riktning att tillgången på kapital ökar.

Den hittUlsvarande utvecklingen har visat att den offentliga sektorns växande underskott på kort sikt kunnat kombineras med en framgångsrik kreditpoUtik trots vissa svårbemästrade problem. Detta visas bl. a av att näringslivet kunnat realisera ambitiösa investeringsplaner. De tillfälliga omständigheter som möjliggjort en hög statUg upplåning ulan allvarUga konsekvenser för andra sektorer kan emellertid, som framgår av vad jag tidigare anfört, inle läggas tiU gmnd för den framtida ekonomiska politiken. Den utveckling som kan utläsas ur långtidsbudgeten inger därför vissa farhågor beträffande möjligheterna att bereda utrymme för det statliga upplåningsbehovet och samtidigt kunna tillgodose andra angelägna behov.

5    Avslutning

I en omvärld som präglas av ekonomisk oro, i vissa dominerande länder av ekonomisk stagnation och nedgång och en arbetslöshet som nått helt oacceptabla tal, präglas förhållandena i vårt land av god sysselsättning och hög aktivitet på praktiskt taget alla fronter. Den senaste arbelslöshetsräkningen, som omfattar mars månad i år, visar en lägre arbetslöshet och en väsentiigt högre sysselsättning än vad vi någonsin tidigare har upplevt denna tid på året sedan arbelskraftsräkningarna startade i början på 1960-talet. Vi har dessutom för dagen fler lediga och obesatta platser än det antal arbetssökande kassamedlemmar som anmäler sig vid arbetsförmedlingarna.

Konsumentprisstegringen under 1974 uppgick lill 10,5 % och räknat från febmari månad 1975 och 12 månader tillbaka till 8 %. Det framslår i en internationell jämförelse som fördelaktigt. Vi bör ha god anledning att räkna med en lugnare prisstegring under 1975 än under fjolåret på grund av en påtaglig nedgång i de tunga och betydelsefulla råvarupriserna.  Den  internationella prisstegringen  blir  sannolikt mer

Prop. 1975:100                                                        35

dämpad än vad den varit under 1974. Del negativa inslaget i den svenska ulvecklingen är ell bestående underskott i bytesbalansen och en i traditionell mening trots allt för hög prisslegringstakt.

Vi har under 1960-talet kunnat dra fördel av en hög produktivitetsökning, i genomsnitt närmare 5 % per år. Detta har skapat utrymme för såväl en snabb standardstegring för löntagarna, omfattande sociala reformer och en kraftig utbyggnad av den offentliga sektorn. Mellan åren 1960 och 1970 steg hushållens disponibla realinkomsler med ca 40 %. Under samma period minskade den lagstadgade arbetstiden från 45 till 42,5 timmar. ATP-reformen började successivt verka under 1960-talet och folkpensionen har ökat genom bl. a. pensionstiUskotten från 2 750 kr. för ensamstående 1960 lill 10 170 kr. innevarande år. Sedan början på 1960-talel har vi genomfört grundskolereformen och byggt ut gymnasieskolan och universiteten i snabb takt. Bostadsbristen har i huvudsak bemästrats genom färdigställandet av 1 miljon nya bostäder på 10 år och sjukvården har fått kraftigt ökade resurser. UtveckUngen har således varit gynnsam över praktiskt taget hela fältet.

Under de senasle åren har vi emellertid kunnat konstatera atl produktivitetsvinsterna i vår ekonomi sjunkit. Orsakerna lill denna nedgång i produktiviteten är ännu inle belagda men bl. a. torde en avsakt ning i strukturomvandlingen spelat en roll. Den tilltagande knappheten på energi kan också innebära en restriktion för den framtida produktivitetsökningen. Innebörden i en lägre produktivitetstillväxt är att också resurstUlväxten mätt i BNP-termer avtar. Vi kan således under återstoden av 1970-talet — trots en fortsalt höjd förvärvsfrekvens — nödgas räkna med en BNP-tUlväxt som understiger 1960-talets. Mot det tUlskott som en ökad andel heliidsarbetande skulle kunna innebära bör också ställas strävandena tUl minskade arbetstider för de i dag heltids-arbetande. En lägre BNP-tiUväxt innebär atl den fortsatta utbyggnaden av samhällsservicen och takten i standardstegringen får gå i lugnare takt.

Jag har tidigare redovisat vår situation när det gäller bytesbalansen. Underskottet år 1975 har beräknats motsvara ca 2 % av BNP. Till detla underskott kommer snabbt växande kapitalkostnader för den utlandsskuld vi ådrar oss för att finansiera det ursprungliga underskottet. Detta ställer krav på att vi åstadkommer en kraftig exportökning, en resursförskjutning som i sin tur föranleder en motsvarande dämpning på andra sektorer, bl. a. den privata konsumtionsökningen.

Skall vi klara en exportökning av denna karaktär måsle utbyggnaden av den industrieUa produktionskapaciteten prioriteras. Jag har tidigare redovisat de åtgärder regeringen och riksbanken vidtagit för atl säkra en industriell invesleringsökning år 1975. Denna politik måsle fullföljas med kraft under kommande år. Om vi vill uppnå en årlig industriell investeringsökning med 10 %, vilket framstår såsom en önskvärd mål-

Prop. 1975:100                                                        36

sättning under de närmaste åren, innebär detta att omkring en halv procentenhet av BNP-tillväxten varje år måste avsättas för detta ändamål. En kraftig utbyggnad av den industriella sektorn kommer också att ställa större krav på arbetskraft.

När man skall betrakta de avvägningsproblem som ligger framför oss måste man också belrakla de inteckningar som redan gjorts i det framtida konsumlionsutrymmel. Av största betydelse är de åtaganden som gjorts på pensioneringens område. Den naturliga öknmg av antalet pensionärer, beslutet om sänkt pensionsålder samt utfästelser om slän-dardökningar för pensionärerna kan under närmaste 5-årsperiod beräknas kräva resurser motsvarande 0,5 % av BNP per år.

Ett annat problem som kräver ökad uppmärksamhet är sparandets utveckling. Under 1960-talel hade vi ett omfattande offentligt sparande genom AP-fonden. Fonduppbyggnaden ökade under 1960-talets senare hälft från ca 3 till ca 7 miljarder kr. om året. Delta sparande finansierade ett omfattande bostadsbyggande och en snabb industriell expansion. På några år under 1970-lalet har detta sparande konsumerats av de snabbt växande statiiga budgetunderskotten. F. n. kompenserar vi vårt bristande sparande genom att låna i utlandet. Som jag tidigare utförligt redovisat måste detta förhållande få karaktären av ett övergående, av speciella orsaker betingat låneengagemang. Om vi vill ha en ekonomi i balans måsle därför vårt inhemska sparande öka och vårt utrikesunderskott bringas ned. Skall detta genomföras utan att orimliga anspråk ställs på penningpolitiken måste det statliga budgetunderskottet successivt bringas ned till en mer rimlig nivå. Årets långtidsbudget visar all underskottet till budgetåret 1976/77 — utan nya åtaganden — skulle fortsätta att öka. Det är uppenbart alt denna utveckling inger bekymmer och illustrerar allvaret i den ekonomiska situation vi nu överblickar.

De avvägningsproblem som jag här kortfattat berört kommer att analyseras grundligt i 1975 års långtidsutredning som kommer att publiceras i höst. Därefter blir det tillfäUe att mera i detalj diskutera de konsekvenser som utvecklingen betingar för den ekonomiska politiken. Jag har emellertid redan nu velat ange arten av de problem och de resttik-tioner vi har att beakta när vi utformar de kommande årens ekonomiska politik.

Vid en avstämning av den internationella konjunkturbilden framslår erfarenhetsmässigt att konjunkturväxlingarna numera har en benägenhet alt komma snabbare i tiden i jämförelse med förkrigsmönstret på 20- och 30-talet. De blir å andra sidan på gmnd av statsledningamas medvetenhet om skyldigheten att ingripa icke så djupa och förödande som tidigare. Det torde emellertid ligga något av en ofrånkomlig regelbundenhet i att de goda tiderna resp. de dåliga skall återkomma i intervaller om 4 å 5 år. Detla förhållande bör ge oss bl. a. den erfarenheten att vi bör använda lågkonjunkturerna till medvetna satsningar

Prop.1975:100                                                         37

på ulbyggnad av vår industriella produktionskapacitet. Både näringsliv och nation vinner på alt då den internationella efierfrågan på nytt blir vital vara väl rustade produkfionsmässigt och dessutom gärna ha färdigvarulager som kan möta en stigande efterfrågan. Regeringen har för atl underlätta denna exportökning medvetet strävat efter att uppmuntra näringslivet att göra sina invesleringsinsatser just i de lugnare tiderna. Näringsliv och industri har själva dragit de riktiga slutsatserna i detla avseende. Vi var förmodligen den enda nation i Europa som efler 1970 års extrema högkonjunktur under efterföljande år stadigt ökade den industriella utbyggnaden. Vi har alltjämt samma intresse av alt industrin håller sin investeringsaktivitet väl uppe. Företagen har också möjligheler till delta då likviditeten efter 1974 års goda vinst-resultat i allmänhet är tillfredsställande. De genom riksdagsbesluten avställda medlen av fjolårsvinsterna i form av miljöfonder och särskilda investeringsfonder som blir disponibla för användning fr.o.m. halvårsskiftet i år kommer här att medverka till en önskvärd investeringsaktivitet. De tidigare berörda åtgärderna för att underlätta för företagen —• även de mindre och medelstora — att erhålla tillgång till långfristiga krediter på en utbyggd svensk kapitalmarknad bör ha effekt i samma riktning.

Den här redovisade relativt förhoppningsfulla synen på den framtida utvecklingen gmndar sig på alt den ekonomiska stagnationen ute i världen dessbättre föranlett statsledningarna lill konkreta ingripanden för att stimulera ekonomin. Det sker såväl på det kredUpolitiska som det finanspolitiska området. Vidare pekar ekonomiska bedömningar runt om i världen på att en vändning uppåt i konjunkturen är att vänta under andra halvåret 1975. Som tidigare nämnts utgår man också ifrån alt prisstegringen internationellt sett nu skall gå över i elt lugnare mönster.

Mot denna bakgrund har vi en rimlig möjlighet att i stort sett undgå allvarliga verkningar av den senaste internationella konjunkturnedgången i vår ekonomi. Klokheten bjuder dock alt vi håller beredskapen uppe för den händelse den internationella utvecklingen tar en annan väg och eflerfrågekonjunkturen dröjer. Jag har tidigare redovisat de åtgärder som vidtagits och pågår för att vi skall vara rustade även för eventuella påfrestningar. Inom ramen för en sund ekonomi och med målsättningen att återställa balansen i våra utrikes betalningar skall sysselsättning och investeringsaktivitet uppehållas. Ett framgångsrikt genomförande av denna politik grundlägger framsteg och ökat välstånd för alla medborgare.

Prop. 1975:100 38

SÄRSKILDA FRÅGOR

1    Statlig garanti för AB Svensk Exportkredit

Ulvecklingen av den svenska bytesbalansen reser såsom jag närmare behandlat i det föregående, krav på upplåning utomlands bl. a. från det svenska näringslivets sida. Detta gäller finansering av såväl investerings-som cxportprojekt. En del av upplåningen utomlands måsle härvid förmedlas av svenska kreditinstitut, vad gäller exportkrediter i första hand AB Svensk Exportkredit (SEK). SEK bildades år 1962 (prop. 1962: 125, SU 1962: 110 och BaU 1962: 22, rskr 1962:272 och 275) med uppgift att medverka vid finansiering av svensk export genom att lämna långfristiga krediter för vUka skall ställas betryggande säkerheter.

Bolagets aktiekapital uppgår f. n. till 200 mUj. kr. Bolaget ägs lill hälften av staten och tUl hälften av elt antal affärsbanker. SEK:s utestående lån uppgick per den 1 januari 1975 tUl drygt 1,6 miljarder kr. Utlåningen avser till stor del svenska varv samt i övrigt exportföretag som levererar kapitalvaror på kredit.

SEK har hittills finansierat sin utiåningsverksamhet genom upplåning i AP-fonden. Möjligheterna för SEK all genom upplåning i AP-fonden tillgodose exportnäringens kreditanspråk är f. n. begränsade samtidigt som efterfrågan på krediter är betydande. SEK:s finansieringsbehov är beroende av de kreditvillkor institutet kan erbjuda sina låntagare och därmed av kostnaderna för institutets egen upplåning. Mot bakgrund av volymen redan bevUjade och föreUggande ansökningar om kredit kan emellertid institutets upplåningsbehov under år 1975 uppskattas tiU omkring 600 milj. kr. Såväl av hänsyn till utrymmet på den svenska kapitalmarknaden som lill behovet av ökad svensk upplåning ulomlands lorde åtminstone hälften av detta belopp få anskaffas utanför Sverige.

SEK har nyligen upptagit ett lån på den internationella kapitalmarknaden och ytterligare sådan upplåning kommer att aktualiseras inom den närmaste tiden. Det är härvid väsentligt att SEK kan erhålla så gynnsamma villkor som möjUgt. Elt sätt att skapa förutsättningar härför är alt staten släller garanti för upplåningen.

Det förtjänar att påpekas att, när del gäller finansiering av exportkrediter, AP-fonden i viss utsträckning medverkat härtill genom réfinansiering av exportkrediter som lämnats av såväl SEK som affärsbanker. I en tid när anspråken på den svenska kapitalmarknaden allmänt setl skärps finner jag det vara angeläget att möjliggöra en mer samlad bedömning vid tilldelning av krediter för réfinansiering inom Sverige av svensk export. Som elt led i dessa strävanden bör enligt min mening utlåning från AP-fonden till exportfinansiering i normalfallet ske via SEK. Härigenom kan en prioritering lättare ske när det gäller ianspråktagande av

Prop. 1975:100                                                        39

den svenska kapitalmarknaden för exportfinansiering. Detla hindrar inle atl AP-fonden medverkar till exportkreditfinansiering i andra former när särskilda skäl talar härför.

Behovet av upplåning utomlands har delvis förändrat förutsättningarna för SEK:s verksamhet. Mot denna bakgrund kan det finnas anledning att bl. a. se över SEK:s kapitalstruktur. Jag har erfarit att chefen för industridepartementet avser ta initiativ till överläggningar härom med affärsbankerna. I avvaktan på resultatet av dessa överläggningar förordar jag atl staten garanterar av SEK upptagna utländska lån intill ett belopp om högst 350 milj. kr. jämte ränta. Garanti bör kunna utställas i utländsk valuta. Det bör ankomma på regeringen alt meddela närmare föreskrifter rörande garantigivningen.

2    Allmänna Pensionsfondens fjärde fondstyrelses verksamhet under år 1974

Riksdagen har hemställt (NU 1974: 37, rskr 1974: 253) att regeringen årligen skulle lämna en redovisning av allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses placeringar och övriga verksamhet. Fjärde fondstyrelsen har nu överlämnat årsredovisning för verksamhetsåret 1974. Denna redovisning torde få fogas till regeringsprotokollet som bilaga 9. Regeringen har genom beslut den 3 april 1975 godkänt de till årsredovisningen fogade förvaltnings- och revisionsberättelserna.

Äv verksamhetsberättelsen framgår att fondens placeringsverksamhet kom igång först under andra kvartalet 1974. Vid halvårsskiftet hade drygt 50 milj. kr. placerats i aktier. Anskaffningsvärdet av fondens aktier uppgick vid utgången av 3: e och 4: e kvarlalen till 194 resp. 232 milj. kr. Av de 500 milj. kr. riksdagen ställt tiU förfogande har 300 milj. kr. successivt tagits i anspråk. Härav har drygt 230 milj. kr. disponerats för aktieköp medan återstoden utgjorde Ukvidilelsreserv.

Vid utgången av år 1974 ingick i fondstyrelsens aktieportfölj 25 olika förelag. Av dessa svarade sex företag (Volvo, AGA/Corona, L M Ericsson, Mo och Domsjö samt Svenska Fläktfabriken) för ca 75 % av totalportföljens anskaffningsvärde. Portföljen dominerades av 635 000 Volvo-aktier, varav 585 000 aktier förvärvades i samband med en riktad nyemission. Den efter Volvo största posten i fondens aktieinnehav utgjordes av drygt 128 000 aktier i Corona. I januari 1975 byttes aktierna i Corona ut mot drygt 160 000 ÄG A-aktier. Tillsammans med de AGA-aklier som redan ingick i portföljen är fondens innehav av AGA-aktier nu i förhållande till totala antalet aktier i företaget 6 % och därmed fondens relativt setl största.

Prop. 1975:100 40

3    Översyn av budgetsystemet

Jag har tidigare anmält (prop. 1975: 1 bil. 2 s. 26) att budgetutredningen redovisat förslag om hur budgeten skall göras till ett mer effektivt instrument på statsmaktsnivå för att fördela och styra samhällets resurser. Utredningens förslag (SOU 1973: 43—46) rör bl. a. roUfördel-ningen i budgetarbetet, en eventuell ändamålsindelning av budgeten, frågor rörande planering inom den slalliga sektorn, beslutsunderlag i fråga om investeringar, förmögenhetsredovisning och kapitalkostnader samt frågor rörande sammanläggning av drift- och kapilalbudgetarna och anslagssystemet. Betänkandet har remissbehandlats.

De frågor utredningen behandlat rör en rad vikliga aspekter på den statliga budgeten och arbetet med alt framställa den. De förslag ulredningen lagt fram påverkar i betydande utsträckning bl. a. myndigheternas arbete med anslagsframställningarna. Det är mot denna bakgrund naturligt att remissbilden ingalunda är entydig och att vid remissbehandlingen framkommit såväl kritik mot delar av förslagen som förslag till andra lösningar. Utredningens förslag samt de vid remissbehandlingen framkomna synpunkterna och förslag till andra lösningar bearbetas f. n. inom finansdepartementet.

Jag vill även erinra om det av affärsverkskommittén i juni 1972 utarbetade förslaget till målsättning och styrformer för affärsverken. Betänkandet, som bl. a. tar upp vissa budgettekniska frågor och resursstyr-ningsfrågor avseende affärsverken såsom. bl. a. frågan om resultatuljäm-ningsfonder, har remissbehandlats och bereds f. n. inom industridepartementet. Remissbehandlingen av detta betänkande har visat att skilda uppfattningar föreligger om de lämpliga styrformerna avseende affärsverken. Jag vill här endast understryka nödvändigheten av att de nämnda utredningsförslagen blir föremål för en samlad bedömning.

Jag vill vidare erinra om alt försöksverksamhet avseende programbudgetering på myndighetsnivå sedan slutet av 1960-talet påbörjats vid vissa myndigheter. Jag har årligen redovisat det aktuella läget belräffande denna försöksverksamhet för riksdagen (senast i prop. 1975: 1 bil. 2, punkt 12). Riksrevisionsverket har nyligen avlämnat en slutrapport med utvärdering av dessa försök. Denna rapport bereds f. n. inom finansdepartementet. Jag vill i detta sammanhang även erinra om det arbele som pågår all effektivisera de statliga myndigheternas ekonomiadministration, bl. a. inom ramen för statens ekonomi-administrativa system (det s. k. SEÄ-systemel).

Frågan om en modernisering av budgettekniken har väckts även i riksdagen. Sålunda har riksdagen begärt förslag om en sådan modernisering närmast vad avser frågan om i vad mån budgetsystemet kan omarbetas så att del ger mer utrymme för flexibilitet i investeringsplane-

Prop. 1975:100 41

ringen och förhöjd konjunkturpolitisk beredskap (FiU 1975: 1, rskr 1975: 30). Under 1975 års riksmöte har vidare väckts motioner om förändringar av budgetsystemet avseende enskUda verksamheter. Sålunda har bl. a. väckts förslag innebärande rätt för enskilt affärsverk atl bilda resullatutjämningsfond.

Jag delar uppfattningen att det nuvarande budgetsystemet behöver förbättras. Remissbehandlingen av föreliggande utredningsförslag i dessa frågor visar emellertid alt ytterligare förberedelsearbete behövs innan statsmakterna kan ta slällning till dessa frågor. Jag vUl i detta sammanhang endast erinra om de inbördes sambanden mellan olika budgeltekniska frågor. Sålunda kräver en eventuell sammanläggning av drift- och kapitalbudgetarna samtidigt ställningslagande lill hur förmögenhetsredovisningen bör vara upplagd och på vilket sätt kapitalkostnader lämpligen bör beräknas. Frågor om resultatutjämningsfond för enskilt affärsverk måste självklart ses mot bakgrund av de ställningstaganden som statsmakterna kan komma alt göra till nya principer för förmögenhetsredovisningen. Ändrade rutiner för investeringsplanering måste bedömas bl. a. mot bakgrund av frågor om anslagssystem osv. Ställningstagande lill dessa frågor kräver sålunda ett noggrant och komplicerat förberedelsearbete.

Sammanfattningsvis är jag inte för dagen beredd att la slällning till föreliggande utredningsförslag beträffande modernisering av budgetsystemet. Sedan beredningsarbetet avseende utredningsförslagen och remissynpunkterna avslutals räknar jag med att behov av ytterligare kompletterande utredningar och förberedelsearbete kan komma att föreligga innan en modernisering av budgetsystemet kan komma lill stånd. Jag räknar med att kunna presentera förslag i detta hänseende tidigast under 1975/76 års riksmöte.

4   Anslagsfrågor

1. Beräknade merkostnader för täckande av löner och pensioner m. m. för budgetåret 1975/76

Avtal har, som jag tidigare redovisat, numera träffats för det statliga avtalsområdet för 1975 och 1976. Genom avtalet erhålls en lönekostnadsökning på ca 15 % för år 1975 och ca 12 % för år 1976. Häri ingår en höjning av arbetsgivaravgifterna med ca 4 % vardera året. Den förstnämnda höjningen har beaktats i anslagsberäkningarna för budgetåret 1975/76 genom att lönekostnadspålägget höjts till 33 %. De kostnader som härutöver uppkommer till följd av avtalet under budgetåret 1975/76 avser lönehöjningar på 11 % för år 1975 samt lönekostnads-ökningar på ca 12 % för år 1976. Utgifter härför på statsbudgeten — exkl. kostnaderna för det mililära försvaret och civilförsvaret — har

Prop. 1975:100                                                        42

beräknats lill ca 2 300 milj. kr. I budgetpropositionen beräknades anslagsbehovet preliminärt lill 1200 milj. kr. Efler samråd med statsrådet Löfberg förordar jag alt anslaget till täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m. tas upp med 2 300 milj. kr.

Regeringen bör i huvudsaklig överensslämmelse med vad som gällt beträffande tidigare anvisade täckningsanslag — efler prövning i varje särskilt fall ■— kunna från anslaget anvisa de medel som behövs utöver reservationsanslag och obetecknade anslag på grund av lönehöjningar m. m. som föranleds av avtal som riksdagens lönedelegation har godkänt eller avtal som regeringen godkänt ulan hörande av riksdagens lönedelegation. På molsvarande sätt bör medel kunna anvisas, när merbelasl-ningen inle bör ske av förslagsvis betecknade anslag och anslagsposter som maximerats av regeringen. Merkostnaderna för de affärsdrivande verken bör bestridas på samma sätt som dessa verks övriga utgifter. Merkostnader för löner m. m. som faller på anslag inom utgiftsramarna för det mUitära försvaret och civilförsvaret bör liksom hittills läckas av fjärde huvudtitelns anslag Reglering av prisstegringar.

2. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1975/76

Anslagen tUl avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1975/76 var i årets budgetproposition i viss omfattning upptagna med beräknade belopp beroende på alt motsvarande investeringsanslag inle begärts definitivt.

Jag får nu anmäla de definitiva anslagsförslagen samt förslagen om ytterligare investeringar utöver de i budgetpropositionen beräknade.

Under statens allmänna faslighelsfond har för byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde definitivt begärts (prop. 1975: 33) 140 mUj. kr. Ävskrivningsanslaget bör föras upp med 70 mUj. kr.

Under statens utlåningsfonder har till studiemedelsfonden i prop. 1975: 23 definitivt begärts samma belopp som i budgetpropositionen. Anslaget bör skrivas av helt och ävskrivningsanslaget föras upp med oförändrat 510 milj. kr.

3. Riksgäldsfonden

I årets budgetproposition (bil. 19) beräknade jag anslagsbehovet för riksgäldsfonden till 4 500 milj. kr.

Den nu beslutade höjningen av den långa obligationsräntan med en procentenhet innebär naturligtvis en betydande kostnadsstegring för den länga statsupplåningen. Effekten budgetåret 1975/76 blir emellertid begränsad då kostnadsstegringen kassamässigl slår igenom med en viss

Prop. 1975:100                                                        43

eftersläpning. Mot bakgrund av räntehöjningen och med i övrigt kända förändringar i riksgäldskontorels kostnader för statsupplåningen bör emellertid, enligt vad jag under hand erfarit från riksgäldskontoret, anslagsbehovet tUl riksgäldsfonden räknas upp med 100 milj. kr. till 4 600 milj. kr.

Den förändring av staten för riksgäldsfonden för budgetåret 1975/76 som fordras i samband med den ändrade anslagsberäkningen torde få redovisas av riksgäldskontoret direki lill finansutskottet.

5    Totalbudgeten budgetåren 1974/75 och 1975/76 Totalbudgetens utgiftsanslag budgetåren 1974/75 och 1975/76

I budgetpropositionen beräknade jag totalbudgelens utgiftsanslag, dvs. bortsett från förändringar av reservationsmedelsbehållningarna och i dispositionen av rörliga krediter, till 81 349 milj. kr. för budgetåret 1974/75. Häri ingick de i prop. 1975: 2 och prop. 1975: 7 upptagna anslagen på tilläggsstat. Viss del av prop. 1975: 2 har sedermera återkallats (Skr 1975: 64). Riksdagen har sedermera beslutat angående dessa förslag. Vidare har begärts resp. anvisats ytterligare drygt 8 milj. kr. på tilläggsstat i prop. 1975: 53 samt i rskr 1975: 14.

Till utgången av mars 1975 har härutöver begärts anslag på tilläggsstat (prop. 1975: 85) till elt sammanlagt belopp om 347 milj. kr. De största anslagen föreslås gå tUl bl. a. sysselsättningsskapande åtgärder med 100 milj. kr. samt vissa energibesparande åtgärder med 50 milj. kr. Vidare föreslås att 44 milj. kr. anslås lill FN-styrkors verksamhet ulomlands samt drygt 40 milj. kr. lill särskUda ålgärder för arbetsanpassning.

Totalt har på tiUäggsslat ca 1,4 miljarder kr. anvisats eller föreslagits för budgetåret 1974/75.

Riksrevisionsverket har med skrivelse den 25 mars 1975 överlämnat en approximativ beräkning av budgetutfallet för innevarande budgetår (bilaga 3). Verket har beräknat de totala statsutgifterna, exkl. förändringar av reservationsmedelsbehållningar och i dispositionen av rörliga krediter, till 82 673 milj. kr. Delta är elt högre belopp än de utgiflsan-slag som upptagits i statsbudgeten jämte tilläggsstater. SkUlnaden förklaras av beräknade merutgifter på förslagsanslag. Beräkningarna bygger främst på uppgifter som riksrevisionsverket inhämtat från myndigheterna. Verkets beräkning i denna del kan jag ansluta mig till. Härutöver har jag dock lagl på ytterligare ca 600 milj. kr. för utbetalningar av retroaktiva löner lill statstjänstemän i anledning av det nyligen träffade löneavtalet. Jag räknar därför med att statsutgifterna exkl. förändringar i reservationsmedelsförbrukningar och dispositionen

Prop. 1975:100 44

av rörliga krediter kommer all uppgå till 83 273 milj. kr. budgetåret 1974/75.

För budgetåret 1975/76 upptogs de lolala statsutgifterna, exkl. förändringar i reservationsmedelsbehållningar och i dispositionen av rörliga krediter, i budgelproposUionen lill 92 124 milj. kr. I propositioner vUka förelagts årets riksdag före den 1 april 1975 och riksdagsbeslut fram till nämnda dag har upptagits anslag som innebär en utgiftsökning i förhållande härtill med drygt 1 000 milj. kr. Bland.större anslagsökningar vill jag nämna drygt 600 milj. kr. för det energipolitiska programmet samt 300 milj. kr. i särskilt statsbidrag till kommuner och landsting.

Vidare kan nämnas de ändringar på vissa utgiftsanslag på socialdepartementets område som blev följden av den överenskommelse som träffades avseende skatteomläggning m. m. fr. o. m. den 1 januari 1976. Denna överenskommelse innebär bl. a. ökade anslag med 275 milj. kr. lUl barnbidrag budgetåret 1975/76 (SoU 1975: 5). Samtidigt ändrades emeUertid finansieringen av sjukförsäkringen med följd att bidraget till sjukförsäkringen minskar med 310 milj. kr. (prop. 1975: 92) jämfört med vad som upptogs i budgetpropositionen.

Jag har låtit upprätta en specifikation över anslagsförändringar i förhållande till budgetpropositionen (bilaga 6). Specifikationen läcker perioden fram lill mars månads utgång 1975. Förslaget om höjda barnbidrag fr.o.m. den 1 januari 1976 (SoU 1975:5) har dock inräknats. Vidare har beaktats de förslag som redovisas i denna proposition avseende anslag för höjda statsljänarlöner m. m. samt till riksgäldsfonden. På gmndval av dessa uppgifter beräknar jag utgiftsanslagen på totalbudgeten för budgetåret 1975/76 tUl 94 331 milj. kr. Eventuella förslag och beslut i övrigt efter den 31 mars 1975 torde få beaktas av riksdagens vederbörande utskott.

Beräkning av anslagsbehållningarnas utveckling

I årets budgetproposition beräknades medelsbehållningarna på reservations- och invesleringsanslag minska med 900 milj. kr. under budgetåret 1974/75. Riksrevisionsverket har sedermera inhämtat nya uppgifler rörande myndigheternas bedömning av anslagsbehållningarnas utveckling. I sin beräkning av budgetulfaUet för innevarande budgetår har riksrevisionsverkel bedömt att anslagsbehållningarna kommer att minska med ca 530 mUj. kr. Jag bedömer för egen del att anslagsbehållningarna kommer alt minska med 700 milj. kr. (tabell 11).

För budgetåret 1975/76 förutsäg jag i budgetpropositionen en förbmkning av reservationsmedel om 900 milj. kr. Jag finner ingen anledning att frångå denna bedömning.

Prop. 1975:100

45

Tabell 11 Beräknad förändring i anslagsbehållningarna budgetåren 1974/75 och 1975/76 (Milj. kr., ökning +, minskning —)

	Anslagsbehållning 74-06-30	Beräknad förändring 74-06-30-75-06-30			Beräknad förändring 75-06-30-76-06-30
		Budget-prop. 1975	Riksrev.-verket	Föredraganden	Budget-prop. 1975	Föredraganden
Driftbudgeten (exkl. avskrivningar) Investeringsanslag Summa	4 561 2 372 6 933	-300 -600 -900	-489 - 39 -528	-600 -100 -700	-500 -400 -900	-500 -400 -900

Beräkning av disposition av rörliga krediter

Budgelutfallet och därmed statens upplåningsbehov påverkas av förändringar i dispositionen av rörliga krediter hos riksgäldskontoret, vilka enligt riksdagens beslut ställts till förfogande för vissa myndigheter och bolag. I budgetpropositionen antogs det disponerade beloppet komma' alt öka med 300 milj. kr. under budgetåret 1974/75. Riksrevisionsverket har i sin skrivelse den 25 mars 1975 tagit upp en ökning av det disponerade beloppet med ca 230 milj. kr. Det är framför allt vattenfallsverket och siatens järnvägar som beräknas ta i anspråk ökade krediter på 140 milj. kr. resp. 100 milj. kr. För egen dél finner jag det sannolikt all dispositionen av rörliga krediter kommer att öka med 300 milj. kr., vilket är samma belopp som angavs i finansplanen.

För budgetåret 1975/76 förutsåg jäg i budgetpropositionen en ökning av de ianspråktagna beloppen om 200 milj. kr. Jag finner ingen anledning att frångå denna bedömning.

Totalbudgetens inkomster budgetåren 1974/75 och 1975/76 samt investeringsplan för budgetåret 1975/76

Riksrevisionsverket har med särskilda skrivelser den 25 mars och den 1 april 1975 lämnat bl. a. en beräkning av utfallet av budgetens inkomster under budgetåret 1974/75 samt en förnyad inkomstberäkning för budgetåret 1975/76. För en närmare redogörelse för dessa beräkningar får jag hänvisa till verkets skrivelser (bilagorna 3 och 4).

Avgörande för beräkningarna av statsinkomsternas utveckling är de anlaganden som görs om inkomstutvecklingen i samhället. Antagandena beträffande inkomstutvecklingen 1975 var i budgetpropositionen mycket osäkra på grund av att några centrala löneavtal inte slutits. Riksrevisionsverket antog i sin decemberberäkning att den totala lönesumman skuUe öka med 10 % meUan 1974 och 1975. Detta antagande överensstämde med det lägre inkomslalternativ av två som presenterades i den preliminära nationalbudgeten. I detla alternativ antogs den

Prop. 1975:100                                                        46

avtalsmässiga höjningen uppgå lill 7 %. Då något resultat av avtalsförhandlingarna inte förelåg när verkel avgav inkomstberäkningen har verkel valt att inte frångå sitt tidigare presenterade inkomstantagande på totalt 10 %. Inkomst av tjänst beräknas liksom under tidigare år öka i något snabbare takt än lönesumman eller med drygt 10,5 %. Ökningen av pensionerna anlas uppgå till ca 15 %, vilket är 4 procentenheter mindre än som antogs i decemberberäkningen. För år 1976 har verket valt atl, i likhet med vad som antogs i finansplanen, schablonmässigt skriva fram inkomsterna med 8 %.

Som jag tidigare anfört bör mot bakgrund av det förväntade resultalel av avtalsrörelsen på den samlade arbetsmarknaden ökningen av inkomst av tjänst räknas upp till 12%. För år 1976 kan antagandet på 8 % alltjämt gälla.

Vid de förnyade beräkningarna av inkomsterna budgetåret 1975/76 har riksrevisionsverket beaktat de förslag tiU ändrade skatteregler m. m. vilka förelagts riksdagen (prop. 1975: 92).

Riksrevisionsverket har i sin nya beräkning av inkomsterna för budgetåret 1975/76 bedömt att de svenska aktiebolagens taxerade inkomsler kommer att öka kraftigt mellan åren 1974 och 1975 tUl följd av att de avdragsgilla avsättningarna till arbetsmUjöfonderna och de särskilda investeringsfonderna upphör år 1975. Verket har av denna anledning räknat upp fyllnadsbetalningarna våren 1976 med 500 milj. kr. För egen del anser jag att en försiktigare bedömning av vinstutvecklingen är motiverad och att denna uppräkning därför inte bör göras.

Med utgångspunkt i de angivna förutsättningarna beräknar jag i likhet med riksrevisionsverkel inkomsterna under titeln skatt på inkomst och förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter m. m. till 27 600 mUj. kr. för budgetåret 1974/75 vilket är 1,6 miljarder kr. mindre än vad som angavs i årels finansplan. Till största delen förklaras denna kraftiga avvikelse av alt de retroaktiva löneutbetalningarna inte hinner påverka inleveransen av prellminärskalt förrän andra halvåret 1975.

För budgetåret 1975/76 beräknar jag .inkomsterna under theln till 33 825 mUj. kr., vilket är ca 1,6 miljarder kr. mer än vad som upptogs i budgetpropositionen och drygt 600 milj. kr. mer än enligt riksrevisionsverkel.

Beräkningen av inkomsterna på inkomstskattetiteln baseras på förutsättningen om oförändrat procenttal, dvs 100, för uttagande av prellminärskalt för budgetåret 1975/76.. Enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall varje år bestämmas med vilka procenttal av grundbeloppen den statliga inkomstskatten skall ingå i preliminärskatlen för kommande budgetår. Procenttalet för den första hälften av budgetåret 1975/76 skall vara detsamma som under innevarande budgetårs senare hälft. I förordningen (1974: 403) om storleken av statlig inkomstskatt som ingår i preliminär skatt för budgetåret 1974/75 har delta pro-

Prop. 1975:100                                                                      47

centtal satts tiU 100 för budgetåret 1974/75. För tiden den 1 juli—den 31 december 1975 blir uttagsprocenten densamma. Jag föreslår att ut-lagsprocenten även för tiden den 1 januari—den 30 juni 1976 fastställs till 100. Förslag till lagstiftning härom har utarbetats inom finansdepartementet (bilaga 10).

På titeln automobilskattemedel har riksrevisionsverket i sin beräkning över utfallet av siatens budget för budgetåret 1974/75 angivit inkomsterna av bensin- och brännoljeskatt lill 1 770 milj. kr. Enligl vad verkel sedermera meddelat bör inkomsterna på denna titel räknas upp med 3 milj. kr. Jag ansluter mig till denna bedömning.

Inkomsterna under inkomsttiteln mervärdeskatt har av riksrevisionsverket beräknats till 14 950 milj. kr. för budgetåret 1974/75 och 18 350 milj. kr. för budgetåret 1975/76. Detta är 250 milj. kr. resp. 550 milj. kr. mer än vad som angavs i finansplanen. Den av mig antagna högre ökningen av inkomsi av Ijänsl år 1975 innebär alt inkomsterna av mervärdeskatt bör räknas upp med ytterligare 150 milj. kr. för budgetåret 1975/76.

Inkomsterna av tobaksskatt har av riksrevisionsverket för budgetåret 1974/75 beräknats till 2 100 milj. kr. Verket har sedermera meddelat att inkomstema på denna titel bör räknas upp med 10 milj. kr. Jag ansluter mig lill denna senare beräkning.

Jag övergår nu till att redovisa den avvikelse från riksrevisionsverkets inkomstberäkningar jag funnit skäl att göra belräffande uppbörd i statens verksamhet. Höjda vårdkostnader vid karolinska sjukhuset medför högre ersättningsbelopp enligt avtal (prop. 1975: 79) från Stockholms läns landsting. Jag beräknar därför efler samråd med chefen för socialdepartementet att inkomster vid karolinska sjukhuset budgetåret 1975/76 stiger tiU 310 milj. kr. eller med 78 milj. kr. i förhållande till vad riksrevisionsverket angivit.

Beträffande inkomster av statens kapitalfonder beräknar jag efler samråd med chefen för kommunikationsdepartementet inkomsterna från luftfartsverket tiU 25,8 milj. kr. för budgetåret 1975/76. Denna uppräkning med 12 milj. kr. i förhållande tUl riksrevisionsverkets bedömning motiveras av den höjning av luftfarlsverkets taxor som regeringen beslutat.

Vidare beräknar jag för budgetåret 1975/76 under inkomsler av övrig finansiering efter samråd med chefen för utbildningsdepartementet att avskrivningsmedlen inom televerkets fond för televisions- och ljudradioanläggningar tas upp med 38 milj. kr., vilket är 2 milj. kr. mindre än vad riksrevisionsverket räknat med.

Inklusive de av mig förordade avvikelserna från riksrevisionsverkets inkomstberäkningar uppgår totalbudgetens inkomsler enligt de förnyade inkomstberäkningarna till 72 045 milj. kr. för budgetåret 1974/75 och

Prop. 1975:100					48
Tabell 12 Inkomster på totalbudgeten budgetåren 1973/74-1975/76 (Milj. kr.)
	1973/74	1974/75		1975/76		Förändring frän
	Utfall
		Budget-	Ny beräk-	Budgel-	Ny beräk-	Utfall		Ny beräk-
		prop.	ning	prop.	ning	1973/74		ning
		1975		1975		lin	nybe-	1974/75
						räkning		till ny be-
						1974/75		räkning
								1975/76
Skatt på inkomst,
förmögenhet och
rörelse samt social-
försäkringsavgifter	21 800	30 114	28 516	33 212	34 804	+	6 716	+ 6 288
Automobilskatte-
medel	3 616	3 581	3 573	3 726	3 718	—	43	+     145
Allmän arbetsgivar-
avgift	4 555	5 370	5 370	5 985	5 985	+	815	+     615
Tullmedel	1022	1 185	1 205	1015	1015	+	183	-     190
Mervärdeskatt	13 930	14 700	14 950	17 800	18 500	■ + .	1020	+ 3 550
Övriga tullar och
acciser	8 359	9 517	9 694	9 992	11 146	+	1 335	+  1452
Statens affärsverks-
fonder	950	886	904	944	946	—	46	+       42
Övriga inkomster på
driftbudgeten	4 901	5 338	5 476	6 250	6 450	+	575	+     974
Beräknad övrig fi-
nansiering	2 356	2 342	2 357	2 393	2 420	+	1	+       63
Summa	61489	73 033	72 045	81317	84 984	+ 10 556		+ 12 939

84 984 milj. kr. för budgetåret 1975/76 (tabell 12). Detta är 988 milj. kr. mindre resp. 3 667 milj. kr. mér än vad som angavs i budgetpropositionen. Bakom dessa förändringar jämfört med finansplanen ligger som tidigare nämnts flera faktorer såsom inverkan från utbetalningar av retroaktiva löner och förslag till skatteomläggning m. ni.

Min beräkning av de enskUda inkomsttitlarna på driftbudgeten för budgetåret 1975/76 framgår av specifikationen i bUaga 5.

Jag har i det föregående redogjort för förändringarna i förhållande till budgetpropositionen i fråga om begärda investeringsanslag för budgetåret 1975/76. De begärda investeringsanslagen uppgår nu till 7 801 milj. kr. De för finansiering av dessa investeringar beräknade avskrivningsmedlen som bör anvisas på driftbudgeten uppgår till 1143 milj. kr. De medel som inom resp. kapitalfond är tiUgängUga för finansiering av investeringarna, dvs. avskrivningsmedel och övriga kapitalmedel inom fonderna, beräknar jag till 2 397 milj. kr. På gmndval härav beräknar jag investeringsbemyndigandena till 4 261 milj. kr. Kapitalbudgetens utgifter och dessas finansiering framgår av tabell 13.

Jag har låtit upprätta förslag till investeringsplan och investeringsstater för budgetåret 1975/76 med specifikation av de i planen angivna investeringsbemyndigandena (bUaga 7).

Prop. 1975:100                                                        49

Tabell 13 Kapitalbudgetens utgifter och finansiering budgetåret 1975/76

Fond		Investeringsanslag	Finansiering
			Avskrivning	Övriga	Avskrivning	Investerings-
			inom	kapitalme-	från	bemyndi-
			fonderna	del inom fonderna	driftbudgeten	gande
I.	Affärsverksfonderna	3 403 101 000	1 941 400 000	19 002 000	30 604 000	1 412 095 000
11.	Statens allmänna
	fastigheisfond	619 126 000	66 331 000	15 050 000	226 038 000	311 707 000
111.	Försvarets fastig-
	hetsfond	297 801 000	27 746 000	18 000 000	192 701 000	59 354 000
IV.	Statens utiånings-
	fonder	2 385 807 000	—	—	510 338 000	1 875 469 000
V.	Fonden för låne-
	understöd	513 607 000	—	97 910 000	56 120 000	359 577 000
VI.	Fonden för statens
	aktier	193 660 000	—	_	50 000 000	143 660 000
VII.	Fonden för förlag
	till statsverket	60 000 000	—	65 000 000	_	-5 000 000
VIII	. Fonden för bered-
	skapslagring	40 000 000	—	—	—	40 000 000
JX.	Diverse kapital-
	fonder	287 402 000	144 623 000	1 550 000	77 102 000	64 127 000
	Summa kr.	7 800 504 000	2 180 100 000	216 512 000	1 142 903 000	4 260 989 000

Avgår kapitaläterbetalning: Oreglerade kapitalmedelsförluster Övrig kapitaläterbetalning

Lånemedel

1 000 000 23 875 000

4 236 114 000

Beräkning av totalbudgeten för budgetåren 1974/75 och 1975/76

Med beaktande av vad jag anfört i det föregående beräknar jag totalbudgelen för budgetåren 1974/75 och 1975/76 enligt tabell 14.

Beräkningarna ger ett underskott i totalbudgelen på ca 12,2 miljarder kr. för budgetåret 1974/75 och ett underskott på ca 10,4 miljarder kr. för budgetåret 1975/76. Underskottet för budgetåret 1974/75 är 375 milj. kr. större än det som angavs i finansplanen. För budgetåret 1975/ 76 beräknades tidigare ett underskott på ca 11,9 miljarder kr.

-4    Riksdagen 1975. I saml Nr 100

Prop. 1975:100					50
Tabell 14 Totalbudgeten budgetåi		•en 1973/74	-1975/76 (Milj. kr.)
	1973/74	1974/75		1975/76		Förändring från
	Utfall
		Budget-	Ny beräk-	Budget-	Ny beräk-	Utfall	Ny beräk-
		prop.	ning	prop.	ning	1973/74	ning
		1975		1975		till ny beräkning 1974/75	1974/75 till ny beräkning 1975/76
Inkomster	61489	73 033	72 045	81317	84 984	+ 10 556	+ 12 939
varav:
inkomster på drift-
budgeten	59 133	70 691	69 688	78 924	82 564	+ 10 555	+ 12876
övrig finansiering	2 356	2 342	2 357	2 393	2 420	+         1	+       63
Utgifter	70 881	84 886	84 273	93 224	95 431	+ 13 392	+ 11158
varav:
driftbudgeten (exkl.
förändringar i be-
hållningar på reser-
vationsanslag)	63 517	74 129	73 647	84 445	86 530	+ 10 130	+ 12 883
investeringsanslag	8315	9 557	9 626	7 679	7 801	+  1 311	-  1 825
förändring i an-
slagsbehållningar	-   904	900	700	900	900	+  1 604	+     200
förändring i dis-
positionen av rör-
liga krediter	-     47	300	300	200	200	+     347	-     100
Totalbiidgetsaldo	-9 393	-11853	-12 228	-11 907	-10 447	- 2 835	+  1781

Till regeringsprotokollet i detta ärende bör fogas som

Bilaga 1: Reviderad nationalbudget 1975

Bilaga 2: Långtidsbudget för perioden 1975/76—1979/80

Bilaga 3: Riksrevisionsverkets approximativa beräkning av budgelutfallet för budgetåret 1974/75

Bilaga 4: Riksrevisionsverkels förnyade inkomstberäkning för budgetåret 1975/76

Bilaga 5: Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret 1975/76

Bilaga 6: Specifikation av anslagsförändringar i förhållande till budgetpropositionen för budgetåret 1975/76

Bilaga 7: Förslag till investeringsplan och investeringsstater för budgetåret 1975/76

Bilaga 8: Förändringar i förslagel lill statsbudget för budgetåret 1975/76 sedan budgetpropositionen

Bilaga 9: Allmänna Pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen: Årsredovisning för verksamhetsåret 1974

Bilaga 10: Lagförslag

Prop. 1975:100                                                                       51

Hemställan

Med hänvisning tUl vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1.        godkänna de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politi
ken som jag har förordat i det föregående,

2.        lill Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret
1975/76 anvisa följande reservationsanslag, nämligen

Statens allmänna fastighetsfond

Utbildningsdepartementet:
Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde                                       70 000 000

Statens utlåningsfonder

Utbildningsdepartementet:

Studiemedelsfonden                                     510 000 000

3.  godkänna min beräkning av förändringarna i anslagsbehållningarna för budgetåret 1975/76,

4.  godkänna min beräkning av förändringarna i dispositionen av rörliga krediter för budgetåret 1975/76,

5.  antaga inom finansdepartementet upprättat förslag lill lag om storleken av statlig inkomstskatt som ingår i preliminär skatt för budgetåret 1975/76,

6.  godkänna min beräkning av driftbudgetens inkomster för budgetåret 1975/76 enligt den vid detta protokoll fogade specifikationen,

7.  godkänna förslaget till investeringsplan och investeringsstater för budgetåret 1975/76,

8.  på kapitalbudgeten beräkna den mot investeringsplanen svarande inkomsttiteln Lånemedel tUl 4 236 114 000 kr.,

9.  uppdraga åt fullmäktige i riksgäldskontoret att ikläda staten garanti för av AB Svensk Exportkredit upptagna utiändska lån intill ett belopp av 350 000 000 kr., jämte ränta,

10.  till Täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m. för budgetåret 1975/76 under sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 2 300 000 000 kr.,

11.  med ändring av förslag i prop. 1975: 1 bil. 19, för Riksgäldsfonden på driftbudgeten för budgetåret 1975/76 ta upp ett underskott av 4 600 000 000 kr.,

12.  aniaga inom finansdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i förordningen (1955: 256) om investeringsfonder för konjunkturutjämning.

Prop. 1975:100 52

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för den åtgärd som föredraganden har hemställt om.

Reviderad Nationalbudget 1975

Bilaga 1

Prop. 1975:100

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975

Bilaga 1

DEN REVIDERADE NATIONALBUDGETEN 1975

Inledning

Den reviderade nationalbudgeten 1975 som härmed läggs fram är utarbetad inom finansdepartementets ekonomiska avdelning och konjunkturinstitutet. Nationalbudgeten bygger på material som erhållits från fackdeparlement och olika verk och institutioner. Vidare har utredningsrådet hörts. Dess ledamöter bär dock ej något ansvar för natio-nalbudgelens utformning och bedömningar.

Kapitien 3 Utrikeshandeln, 6 De enskilda konsumenternas ekonomi, 7 Investeringarna och 9 Kreditmarknaden har helt sammanställts inom konjunkturinstitutet. Institutet har även sammanställt avsnitten om gruvor, mineralbrott och tUlverkningsindustri samt skogsbruk i kapitel 4. Ansvaret för bedömningen av Sveriges ekonomi 1975 — med undanlag för de avsnitt eller punkter där konjunkturinstitutet uttryckligen åberopas — vilar på finansdepartementets ekonomiska avdelning där arbetet med nationalbudgeten letts av planeringschefen Carl Johan Åberg.

Av elt bihang som följer efter kapitel 9 framgår även i lablåform vilka kapitel och avsnitt som sammanställts inom ekonomiska avdelningen resp. konjunkturinstilulet. Vidare redovisas prognostal för olika delsektorer enligl ekonomiska avdelningens och konjunkturinstitutets bedömningar.

1    Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1.

Prop. 1975:100

1    Sammanfattning av den reviderade nationalbudgeten 1975 1.1 Sammanfattande bedömning

Tillbakablick

Den ekonomiska aktiviteten i Sverige har under senare år utvecklats i hög och jämn takt. Efter avsaktningen 1971 tog verksamheten fart redan under 1972 även om tUlväxttakten under det året begränsades av den betydande arbetstidsförkortning som då genomfördes. Den kraftiga, internationella högkonjunkturen under 1973 medförde en snabb uppgång av exporten, som under detta år svarade för en betydande del av ökningen i den ekonomiska aktiviteten. Under 1974, då den internationeUa efterfrågan kraftigt mattades, kunde i stället de inhemska efterfrå-gefaklorerna — och då främst den privata konsumtionen och lagerökningarna — överta ansvaret för den fortsatta tiUväxten.

Den svenska konjunkturutvecklingen under dessa år framstår som väsentligen jämnare och stabilare än den som gällt i vår omvärld. Under 1972 och 1973 kunde vi undvika den överhettning som är en väsentlig del av förklaringen till den internationella inflationen och som i andra länder ledde till en rad störningar på arbetsmarknaden. Under 1974, då OECD-området upplevde den kraftigaste konjunkturnedgången och den största arbetslösheten sedan 1930-talet, kunde vi däremot genom en kraftig stimulans av vår inhemska efterfrågan hålla uppe aktiviteten på en mycket tillfredsställande nivå.

Ett väsentligt element i denna stabiliseringspoUtik har just varit den successiva omväxlingen från en extern stimulans av vår ekonomi till en inhemskt pådriven utveckling. Den svenska ekonomin löpte under 1950-och 1960-talen en ständig risk att vid varje högkonjunktur drabbas av betydande underskott i utrikeshandeln genom att den inhemska efterfrågan då hade en benägenhet att kulminera samtidigt med den internationella med resultat att exporten försvårades av kapacitetsskäl och importen drevs upp. Under de därefter följande avmattningsperioderna fanns det visserligen ett kapacitelsutrymme för exportproduktion, men då förelåg å andra sidan inte de marknadsmässiga förutsättningarna för en kompenserande expansion av exportinkomsterna.

I detta avseende har —■ såsom framgår av labell 1:1 — utvecklingen under senare år inneburit en ny situation i och med att den inhemska konjunkturen inte kulminerade samtidigt som den intemationella utan tillät ett fullt genomslag på exporten av den intemationella högkonjunkturen. Detta medförde i sin tur en markant förbättring av utrikesbalansen under 1972 och 1973.

Flera olika faktorer bidrog tiU detta utvecklingsförlopp: HushåUens

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975                          3

Tabell 1:1 Förändring i BNP-koraponenterna i procent av BNP föregående år 1971-1975

Fasta priser

	1971	1972	1973	1974	1975
Privat konsumtion	-0,4	1,4	1,0	2,3	2,1
Statlig konsumtion	0,4	-0,2	0,2	0,1	0,3
Kommunal konsumtion	0,4	0,6	0,3	0,7	0,4
Privata bruttoinvesteringar'	0,1	0,7	0,6	0,9	0,0
Statliga bruttoinvesteringar'	0,1	0,4	-0,1	0,0	0,2
Kommunala bruttoinvesteringar'	-0,4	0,2	-0,5	-0,1	-0,1
Bruttoinvesteringar i bostäder	0,0	0,2	-0,1	-0,6	0,0
Lagerförändring	-1,9	-0,8	-0,4	2,5	-0,3
Summa inhemsk efterfrågan	-1,8	2,5	1,1	5,9	2,6
Export av varor och tjänster	1,4	1,5	3,6	1,4	0,3
Import av varor och tjänster	1,0	-1,4	-1,5	-3,1	-0,7
Summa BNP-ökning	0,5	2,6	3,2	4,2	2,2

' Exkl. bostäder.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån samt beräkningar utförda inom finansdepartementets ekonomiska avdelning.

sparkvot, som visat tecken på att under 1972 återgå till ett tidigare mönster, steg på nytt kraftigt under 1973 med en i molsvarande mån svagare konsumtionsutveckling som följd. Lagerinvesteringarna utvisade en fortsatt nedgång vilket även var fallet med bostadsbyggandet och de kommunala investeringarna. Den ekonomiska poUtiken under 1973 kompenserade inle helt för denna försvagning av den inhemska efterfrågan vilket då skapade elt kapacitetsutrymme för en desto kraftigare expansion av exporten.

Genom denna politik hade man skapat ett gynnsamt utgångsläge inför de påfrestningar som den svenska ekonomin skulle konmia att utsättas för under 1974. En kombination av kapacitetsbrist inom främst vissa delar av råvarusektorn och avtagande efterfrågan inom andra medförde nämligen att exporltillväxten pålagUgt försvagades under detta år. Samtidigt hade prisstegringarna på oljeprodukter och andra råvaror haft en klart kontraktiv effekt på den inhemska efterfrågan. Vid två olika tillfällen — i december 1973 och mars 1974 — beslutade man om åtgärder i syfte att stimulera den inhemska efterfrågan. Tillsammans med ett kraftigt omslag i lagerinvesteringarna medförde detla inle endast att man kunde motverka de nedåtgående tendenserna utan den totala efterfrågan kom att skjuta en betydande fart under loppet av 1974.

Denna efterf rågeökning, som kan uppskattas tUl ca 6 %, byggdes i sin helhet upp av inhemska faktorer i motsats tiU förhållandena under 1973 då den externa efierfrågan svarade för drygt 2/3 av den uppgång på inemot 4 % som registrerats för detta år. Detta kom även till uttryck genom den kraftiga försämringen i bytesbalansen. Från ett överskott på drygt 5 miljarder kr. 1973 svängde denna tiU ett underskott på ca 4,5 miljarder kr. 1974 — en omsvängning som enligt tillgänglig statistik är

Prop.1975:100                                                          4

kraftigare än för något annat jämförbart OECD-land. Detta är det pris man fått betala för den höga ekonomiska aktiviteten under 1974. Det säger sig självt att man inte skulle kunna ha gått Uka långt i expansiv riktning om inte utgångsläget i fråga om vår utrikcsbalans varit så pass gott.

I den reviderade nationalbudgeten för 1975 presenteras en än så länge mycket preliminär analys av effekterna av den temporära nedsättningen av mervärdeskatten. Att särskilt analysera denna åtgärd är bl. a. motiverat av att det var första gången man använde detta medel i köpkrafts-stimulerande syfte. Några bestämda slutsatser har ännu inle varit möjliga alt dra — i varje fall inte vad beträffar frågan om nedsättningen i huvudsak haft en i tiden omfördelande effekt eller den verkat absolut sett höjande på konsumtionsnivån. Den fortsatt kraftiga uppgången i hushållssektorns sparande under 1974 underlättar inte en analys av den isolerade effekten av momssänkningen.

Det framstår emeUertid som ganska troUgt att åtgärden haft en viss effekt på inköpen av varaktiga konsumtionsvaror — i varje fall i den meningen alt köp förefaller atl ha uppskjulits tills dess att momssänkningen trädde i kraft och påskyndats när den skulle återgå till den högre nivån. Samtidigt kan man konstatera att importinnehållet i dessa varugrupper är relativt högt och att även den faktiska importen av dessa varor var betydande under den aktueUa perioden. Detta låter antyda alt man genom alt välja åtgärder med ett lägre importiimehåll skulle kunnat uppnå en större, temporär sysselsättningseffekt inom landet än vad som sannolikt nu blivit fallet, med en motsvarande mindre försämring av utrikesbalansen.

Utsikterna för 1975

Kännetecknande för den ekonomiska utvecklingen i Sverige under 1974 och hittills passerade delar av 1975 har varit att den avvikit kraftigt i positiv riktning från vad som gällt för de flesta OECD-länderna. För elt land som är så beroende av sin utrikeshandel som Sverige kan en sådan skillnad i ekonomisk aktivitet inle upprätthållas på lång sikt utan detla kan endast ske under en begränsad period. Äv stor betydelse för bedömningen av den ekonomiska aktiviteten i vårt land under 1975 blir då frågan om när och med vilken styrka konjunkturen på nytt kommer att vända uppåt i de länder som är av betydelse för vår export. Skulle den internationeUa avmatlningen bli långvarig och eventuellt ytterligare fördjupas lorde även vi få en märkbar känning av lågkonjunkturen.

Enligt vad som anges i avsnitt 1.2 synes emellertid nu allt starkare skäl tala för alt den internationella konjunkturen har passerat konjunk-turkiirvans boltenläge under första delen av 1975. Den omläggning av den ekonomiska politiken i expansiv riktning som redan företagits i t. ex.

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975                          5

Förenta staterna och Förbundsrepubliken Tyskland — eller som framstår som alltmera trolig i t. ex. Japan — kommer sannolikt att vända utvecklingen uppåt under loppet av 1975.

Till följd av de betydande kapacitetsreserver som uppstått under den nu ganska långvariga lågkonjunkturen kommer det emellertid förmodligen att ta en viss tid innan den ökande efierfrågan slår igenom på arbetsmarknaderna och i utrikeshandeln. Det är inte omöjligt att arbetslösheten inom OECD-området kommer att ytterligare öka något och att exportorderingången under de närmaste månaderna kommer att uppvisa en fortsatt svag utveckling. En rad bedömare inom såväl enskilda länder som internationella organisationer företräder dock uppfattningen att den internationella konjunkturen bör ha vänt uppåt mot senare delen av 1975.

För Sveriges vidkommande torde denna intemationella bUd leda till en genomsnittligt sett relativt svag exportutveckling under 1975. Föreliggande material tyder visserligen på att färdigvaruexporten skulle uppvisa en mot bakgrund av den internationeUa utvecklingen förvånande kraftig uppgång. Men i gengäld beräknas den internationella lågkonjunkturen få en desto kraftigare effekt på råvaruexporten, som bedöms komma att minska mellan genomsniltslägena för 1974 och 1975.

Det är svårt att uttala sig om i vilken takt den internationeUa konjunkturförbättring som nu väntas kommer att slå igenom på den svenska exporten. Visserligen framhöUs tidigare att existensen av betydande ka-pacitelsreserver hos mottagarländerna måhända kommer att medföra en viss fördröjning i detta genomslag. Men å andra sidan har viktiga delar av den svenska exportindustrin fortfarande betydande orderstockar. Detta gäller särskilt inom den sysselsättningsmässigt tunga verkstadsindustrin. Vid utgången av februari månad 1975 redovisade företagen inom denna bransch inemot 10 % större orderstockar i volym räknat än elt år tidigare. Så sent som i mars 1975 angav ca 30 % av verkstads-förelagen i konjunkturbarometern att orderstockarna var för stora i förhållande till produktionskapaciteten, för ungefär 50 % av företagen ansågs dessa vara lagom. Även om en uppgång av exportorderna skulle ske med en viss fördröjning bör således dessa inneliggande order bidra till att stora delar av den svenska exportindustrin kan hålla uppe aktiviteten på en tUlfredsställande nivå under 1975. Såsom framgår av labell 1: 2 förväntas exportvolymen öka med 1 å 2 % mellan 1974 och 1975. I löpande priser skulle detla svara mot en uppgång om ca 10 %.

Av den inhemska resursförbrukningen svarar den privata konsumtionen för den största delen — drygt 50 % av brattonationalprodukten går till detta ändamål. Under senare år har den privata konsumtionen uppvisat flera svårförutsedda kast i sin utveckling. Sparkvoten har stigit kraftigt under 1971, 1973 och 1974. Under några få års tid har den svingat sig upp från nivån 3—4 % till nära 10 % av hushåUens disponib-

Prop. 1975:100				6
Tabell 1:2 Reviderad försörjningsbalans 1974-1975
	Milj. kr.	1973-	1974-	1974-
	1974	1974	1975	1975
		Volymför-	Förändring Volymför-
		ändring, %	i milj. kr. (1974 års priser)	ändring, %
Tillgång
Bruttonationalprodukt	247 340	4,2	5 500	2,2
Import	72 850	14,7	2 020	2,8
Summa tiUgång	320 190	5,9	7 520	2,4
Efterfrågan
Bruttoinvesteringar	54 570	1,1	480	0,9
Näringsliv	26 490	9,7	245	0,9
därav: industri	12 200	8,4	1 100	9,0
Statliga myndigheter och
affärsverk	6 300	- 2,9	350	5,5
Kommunala	10 600	-  1,0	-170	-1,6
Bostäder	11 180	-10,2	55	0,5
Lagerförändring	5 670		-710	,
Privat konsumtion	130 860	4,4	5 230	4,0
OffentUg konsumtion	58 530	3,9	1 820	3,1
Tjänstenetlo	170	,	-220
Export	70 390	3,7	920	1,3
Summa efterfrågan	320190	5,9	7 520	2,4

la inkomster. Den prognos för den privata konsumtionens utveckling 1975 som redovisas i tabell 1: 7 iimebär att sparkvoten skuUe komma att sjunka något mellan 1974 och 1975. Flera oUka omständigheter talar för detta: Först och främst bör kanske framhåUas att de reala disponibla inkomstema ökade exceptioneUt kraftigt imder 1974 — så kraftigt atl konsumtionen sannoUkt icke hann anpassa sig tiU deima högre ökningstakt. Det framstår därför som troUgt att man får en del fördröjda effekter av denna snabba uppgång under 1975. I samma riktning pekar även det förhållandet att de tidigare snabba prisstegringarna nu förväntas bli lugnare samt att arbetsmarknadsläget förefaller alt bli fortsatt gott. Det avtal som ttäffats under april 1975 för den statliga sektom kommer sannolikt att bana vägen för en relativt snar uppgörelse på övriga delar av arbetsmarknaden. Det avtalsresultat som man nu kan se avteckna sig innebär — i kombination med den vid årsskiftet genomförda skatteomläggningen — att hushållens reala disponibla inkomster ökar något mer än vad som tidigare förutsatts. Mot denna bakgrund förefaller det sannoUkt att den privata konsumtionen kommer att öka med ca 4 % mellan 1974 och 1975. Den uppåtriktade detaljhandelsutvecklingen och den stora bilförsäljningen under de första månaderna 1975 understödjer denna prognos.

UtveckUngen på investeringsområdet förefaller att bli något mera

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975                          7

uppåtriktad under 1975 än vad som förutsågs i den preliminära nationalbudgeten för detta år. En anledning härtUl är den oväntat kraftiga igångsättningen av i första hand enfamiljshus under de sista månaderna 1974. Verksamt bidragande härtUl var saimoUkt att den kompensation för mervärdeskatt som utgått sedan december 1973 endast avsåg sådana byggnadsföretag som påbörjades före den 1 januari 1975. Ökningen kan sålunda förmodas ha ett visst inslag av engångskaraktär men har dock den effekten att investeringsvolymen i bostadsbyggandet kommer att vara väl hävdad under praktiskt taget hela året 1975.

Även industrimvesteringarna förutses öka kraftigt imder 1975. Flera faktorer talar för att en sådan prognos är väl underbyggd. En lång rad företag har färska erfarenheter av en besvärande kapacitetsbrist som förhindrat att man kunde utnyttja den goda exportkonjunkturen under senare år. Likviditetsläget är fortfarande gott och medger en i allmänhet relativ hög självfinansiering av investeringarna. De nya möjligheterna till utlandsfinansiering samt de åtgärder till stöd för industrins finansiering varom beslut fattades av riksbanken den 17 april 1975 understryker ytterligare de goda förutsättningar som bör föreligga för att den uppåtriktade investeringsprognosen inom industrisektorn förverkligas.

Inom andra delar av näringsUvet är däremot investeringsvUjan svagare; i vissa faU, som t. ex. inom rederinäringen, är den kraftigt vikande. Sammantaget innebär detta att näringslivets investeringar totalt sett beräknas öka med 1 % meUan 1974 och 1975.

Lagren fömtsätts fortsätta att öka kraftigt om än i något långsammare takt än vad som var fallet under 1974. Särskilt på färdigvarusidan bör fortfarande elt betydande lageruppbyggnadsbehov föreligga. Beslutet att de särskUda investeringsfonderna kan få användas för lagerproduktion jämte beslutet att nu medgiva stöd till lagerproduktion i de fall detta är nödvändigt för att värna sysselsättningen kommer alt skapa goda förutsättningar för en väl hävdad utveckling på detta område.

Den här presenterade efterfrågebUden — med ett relativt sett betydande inslag av inhemsk efterfrågestimulans — skulle i normala fall leda tUl en betydande uppgång av importen. Till följd av flera speciella förhållanden räknar man dock inte med att delta i någon nämnvärd utsträckning skall inträffa under 1975. En anledning är att fartygsimporten var mycket uppdriven under fjolåret men förväntas reduceras kraftigt under 1975. En annan faktor är att lagerutvecklingen övergår från ett skede med en betydande uppbyggnad av råvaru- och insalsvarulag-ren till att i stället innehålla mera färdigvamlager som i varje fall inom industrin har ett lägre importinnehåll. Den föreUggande importprognosen tyder på att stegringen mellan 1974 och 1975 i varje fall inte kommer att överstiga 3 %.

Den ekonomiska politiken för 1975 har givits en mera stimulerande

Prop. 1975:100                                                         8

inriktning än vad som redovisades i den preliminära nationalbudgeten för 1975. De sammantagna finanspolitiska effekterna från den offentliga sektorn kan nu beräknas tiU ca 2 % av bruttonationalprodukten att jämföra med en stimulanseffekt på inte fuUt 1 % som redovisades i den preliminära nationalbudgeten. Det är i första hand den statiiga sektorns utveckling som förklarar detla. De statliga bruttoinvesteringarna inkl. affärsverkens investeringar har reviderats upp kraftigt från en minskning på drygt 1 % enligt beräkningarna kring årsskiftet till en ökning på inemot 7 %. Även konsumtionsutgifterna har reviderats upp något. Den kraftigaste ökningen ligger dock på de indirekta effekterna där en tidigare svagt kontraktiv inverkan på de andra sektorernas köpkraft nu har förbylts i en markant ökning, främst tiU följd av kraftiga ökningar av de statUga transfereringarna. Även den stimulanseffekt som utgår från den kommunala ekonomin har förstärkts i förhållande till bedömningarna kring årsskiftet.

De nu aktueUa uppgifterna för den statUga och den kommunala sektorns konsumtions- och invesleringsulgifter presenteras i tabeU 1:2. Äv denna tabell framgår då även att bmttonationalprodukten beräknad från användningssidan förväntas öka med 2,2 % mellan 1974 och 1975. Detta bör — vid nu rådande utveckling i fråga om arbetsproduktiviteten —■ leda tiU en ökad sysselsättning på 30 000—40 000 personer mellan 1974 och 1975. Detla bör i stort sett motsvara det ökade arbetskraflsut-bud som man har att emotse imder detta år. Sysselsättningen skulle sålunda komma att i stort sett bibehållas på hög nivå under året. Osäkerheten i fråga om de internationella perspektiven motiverar dock alt man håller en mycket hög beredskap för att möta en eventuellt uppkommande försvagnmg av arbetskraftsefterfrågan. Såsom perspektivet nu föreligger kommer en sådan — om den inträffar — att vara begränsad till vissa branscher.

I det följande avsnittet 1.2 lämnas en redogörelse för utvecklingen under 1974 och 1975 inom olika områden.

1.2 Utvecklingen inom olika områden

Det internationella läget

Under loppet av 1974 fördjupades den internationella lågkonjunkturen och för året i dess helhet beräknas den totala produktionen inom OECD-området ha minskat med 1/2 % i förhållande till genomsnittsnivån 1973 (se diagram 1: 1). Under början av 1974 medförde oljekrisen och dess följdverkningar ett kraftigt fall i efterfrågan. Under sommarmånaderna kunde tecken tiU en stabUisering och återhämtning av produktionen skönjas. Men under hösten föU efterfrågan åter snabbi i de slörre OECD-länderna och industriproduktionen sjönk kraftigt. Som en följd av detta började arbetslösheten stiga snabbt.

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975                          9

Den nuvarande internationella lågkonjunkturen är den djupaste sedan 1930-talet. Att det som tiU en början såg ut att bli en ordinär konjunkturavmaltning kom atl utvecklas på detta sätt, förklaras av en rad samverkande och varandra förstärkande omständigheter.

Den internationella högkonjunkturen 1972—1973 medförde en stark efterfrågeinflation, som ledde till stora prishöjningar på råvaror. Detla ledde till en påtaglig höjning av prisstegringstakten, vilken ytterligare drevs upp av de kraftiga oljeprisstegringarna kring årsskiftet 1973/1974. Konsumentprisindex steg för hela OECD-området med omkring 14 % 1974, jämfört med 9 % 1973. Råvaruprishöjningarna beräknas ha arbetat sig genom de olika produklionsleden och slagit igenom fullt ut i konsumentpriserna till sommaren 1974. Priserna fortsatte emellertid all stiga snabbt ända fram till årels sista månader. Under detta skede bars inflationen upp också av löntagarnas strävan att kompensera sig för de höjda konsumentpriserna.

De direkta verkningama av den kring årsskiftet 1973/1974 genomförda nedskärningen i oljeförsörjningen övervanns visserligen relativt snabbt. Av större betydelse för konjunkturutvecklingen blev emelleriid att de höga oljepriserna ledde till ett bortfall av efierfrågan i de oljeimporterande länderna. Delta efterfrågebortfall skulle ha kunnat kompenseras av en motsvarande ökning i de oljeproducerande ländemas efterfrågan på färdigvaror. Oljeländernas import steg också kraftigt men likväl inle tUlräckligt för att ta i anspråk hela den inkomstökning som de höjda oljepriserna lett till. Fömtom att totala efterfrågan i OECD-ländema härigenom sjönk, försämrades deras bytesbalans kraftigt.

Den ekonomiska politiken skärptes vidare på de flesta håll under intryck av den accelererande inflationen och de stora bytesbalansunderskotten. En slor del av intensiteten i konjunktumedgången kan därför hänföras till att regeringarna långt efter det att högkonjunkturen kulminerat under 1973 medvetet dämpade efterfrågan för att få bukt med inflationen och bytesbalansunderskotten, även om detta måste ske till priset av hög arbetslöshet.

Under de första månaderna av 1975 har efterfrågan och produktionen fortsatt att minska. Arbetslösheten har samtidigt fortsalt att stiga. En väsentlig förändring har emellertid inträtt under början av 1975. Under trycket av den oväntat starka konjunkturnedgången under sista kvartalet 1974 och den snabbt stigande arbetslösheten har regeringarna i flera av de slörre OECD-länderna lagt om kursen för den ekonomiska politiken i syfte alt stimulera efterfrågan. Redan under senhösten 1974 hade en viss successiv lättnad märkts i penningpolitiken. I Förbundsrepubliken Tyskland beslutades i december om elt omfattande finanspolitiskt stimulansprogram. Vid årsskiftet genomfördes en tidigare beslutad skatte- och barnbidragsreform som stimulerar den privata konsumtionen. I Förenta staterna presenterade administrationen i januari ett slimulansprogram

Prop. 1975:100

10

Diagram 1:1 Bruttonationalproduktens utveckling i olika länder och länder-områden 1965—1974

Procentuell volymförändring från föregående år

Europeiska OECD

II

1

Förenta staterna

	talien
-	-	-5	-	-]	1     r
-	:■:: i				ffri] n

Canada

eif\ n

4j 2-

o

IgJ Japan

14-

12-

10

fi

ill

i

1

6 4 2-

0

-2-1

6

4 2-0

OECD-totalt

I

1965 66 67 68 69 70 71  72 73 74 Källa: OECD och nationell statistik.

I__ LJ____ LJ___ L_J__ I_ i__ \__ I

1965   66 67 68 69 70 71 72 73 74

Bil. 1   Reviderad nationalbudget 1975 11

på 16 miljarder dollar. Efter behandlingen i kongressen har programmet ökats tUl ca 23 miljarder dollar. Också i en lång rad andra länder har generella och/eller selektiva stimulansåtgärder vidtagits.

För närvarande är det ännu för tidigt att bedöma hur stora effekter denna omläggning av poUtiken kommer att få och i synnerhet hur lång tid det tar innan de vidtagna åtgärderna fullt ut påverkar efterfrågeutvecklingen. Skulle emellertid de redan beslutade stimulanserna inte få avsedd effekt eller annars visa sig otillräckliga talar flera skäl för att ytterligare insatser kommer att göras. Det främsta skälet härför vid sidan av den rekordhöga arbetslösheten är den senasle tidens utveckling i fråga om inflationen.

Prisema på flertalet råvaror har fallit kraftigt från hösten 1974 — se diagram 1:2 — och någon markerad uppgång kan inle väntas under 1975. Oljepriserna har stabUiserats sedan de oljeproducerande staterna i december 1974 beslöt frysa priserna under åtminstone de tre första kvartalen 1975. Denna stabUisering eller nedgång i prisema på råvaror har i rådande konjunkturläge slagit igenom snabbt i partihandelspriserna och spridit sig till färdigvamledet. TUlgängUga prognoser pekar på att inflationstakten för hela OECD-området under 1975 skuUe gå ned tUl ca 9 % jämfört med 14 % för 1974. Mot bakgrund av utvecklingen under början av 1975 förefaller en ännu starkare inbromsning av prisstegringen inte utesluten.

Utvecklingen av efterfrågan och produktion inom OECD-området fömtses medföra en fortsatt lågkonjunktur imder våren. Under sommaren torde emellertid en stabilisering inträda, varefter under andra halvåret en viss uppgång i konjunkturen kan väntas. Bakom denna prognos ligger antaganden om den samlade effekten av en spontan återhämtning och ekonomisk-politiska åtgärder. De främsta drivkrafterna bakom en uppgång i efterfrågan i OECD-ländema skulle vara en återhämtning av den privata konsumtionen och av lagerinvesleringarna. Den privata konsumtionen, som allmänt utvecklades mycket svagt under vintern 1974/1975, stimuleras nu genom den ekonomiska politiken och genom att realinkomsterna stabUiseras i samma mån som inflationen bromsas in. Effekterna av omsvängningen av den ekonomiska politiken i expansiv riktning beräknas komma att slå igenom gradvis under andra halvåret 1975. TUl följd av den svaga utvecklingen under första halvåret 1975 kommer dock förmodligen bruttonationalprodukten 1975 för hela OECD-området att stanna under 1974 års nivå.

Den ekonomiska situationen i Förenta staterna är f. n. mycket pressad. Arbetslösheten ligger på inemot 9 % och industriproduktionen har fallit kraftigt under första kvartalet 1975. Vissa tecken tyder dock på att konsumtionsbenägenheten kan konmia att förbättras ganska snart. Den privata konsumtionen kommer också att stunuleras av det nyligen beslutade stimulansprogrammet om 23 miljarder dollar. De stora lagren, som tUl slor del är orsakade av efterfrågenedgängen inom bilsektom.

Prop. 1975:100

12

Diagram 1: 2 Råvaruprisemas utveckling 1972—1975

Index: 1970 = 100

250-200- 150-	Totalt                                                    -	------ ""'	.
	-
	---- <
	.'-
	1

50-1—T—I—I—I—r—I—TT—r-\—I—|—1—I—I—1—I—rn—i—i—i—i—tt—i—r-n—r—i—i—i—;—i—|—i—i—r-JFMAMJJASONDJFMAMJJASONDJFMAMJJASONDJFM

1973

1974

1975

1972 Källa: Economist.

har börjat gå ner och lageranpassningen beräknas vara avslutad till sommaren då en ökad efterfrågan på bilar i full utsträckning kan få effekt på produktionen. I och med atl den privata konsumtionen och bilproduktionen går upp igen underslöds en allmän återhämtning under andra halvåret 1975. På grund av den svaga utvecklingen under första halvåret kommer emellertid den totala produktionen under helåret 1975 med all sannolikhet att gå ned med 2 ä 3 % jämfört med 1974.

I Japan har selekliva stimulansåtgärder satts in i februari och mars 1975. I vilken utsträckning regeringen kommer att gå in för en mera klart expansiv poUtik, kanske främst i form av en lättare penningpolitik, blir beroende av utfallet i avtalsrörelsen i april. För den privata kon-

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975                         13

sumtionen väntas en gradvis förbättting under året. Trots en markerad uppgång i produktionen under andra halvåret 1975 väntas bmttonationalprodukten öka med 2—3 %, en efter japanska förhållanden mycket måttlig ökningstakt.

I Förbundsrepubliken Tyskland har den inhemska efterfrågan utvecklats mycket svagt. Under början av 1975 har även exportefterfrågan börjat mattas påtagligt. Regeringen har dock satt in stimulansåtgärder som uppgår till 2—3 % av bruttonationalprodukten och en uppgång i konjunkturen väntas från sommaren 1975. Ett tecken på en begynnande vändning är alt arbetslösheten i mars sjönk något efter en kontinuerlig ökning under 8 månader.

Den höga inflationstakten och det stora bytesbalansunderskottet i Storbritannien lämnar ett mycket begränsat utrymme för en expansiv ekonomisk politik. För 1975 förutses en tillväxt på någon procent. Den privata konsumtionen väntas därvid öka något, medan investeringarna sannolikt minskar. Till följd av en stagnation eller t. o. m. minskning av importen och en förbättring av bytesförhållandet gentemot ullandel väntas bytesbalansen förbättras något under 1975. Arbetslösheten kommer sannolikt atl genomsnittiigt under året ligga på 3,5—4 % av arbetskraften.

Under andra halvåret 1974 avtog den ekonomiska aktiviteten i Frankrike påtagligt tUl följd av den restriktiva ekonomiska politiken. Vissa selekliva stimulansåtgärder sattes in i början av 1975 mot bakgrund av det allt svagare arbetsmarknadsläget. För helåret väntas den totala produktionsnivån komma att öka med 2,5—3,5 %.

I Norge vänias produktionen komma att öka med mellan 5 och 6 % och lill skillnad från näslan samtiiga övriga OECD-länder torde en hög efierfrågan och full sysselsättning komma att råda. Den privata konsumtionen ökar f. n. bl. a. till följd av expansiva ålgärder under 1974 och investeringsverksamheten ligger på en hög nivå tack vare expansionen inom oljeutvinningsbranschen. Importen väntas öka med ca 5 % vilket med en svagare exportutveckling leder till ett fortsatt betydande bytes-balansunderskolt. Detla anses emeUertid inte utgöra något hinder för tillväxten då underskottet snart kommer att vändas i ett överskott som resultat av den expanderande oljeexporten.

I Danmark bröts den höga ekonomiska aktiviteten vid halvårsskiftet 1974 lill följd av en restriktiv ekonomisk poUtik. De vidtagna åtgärderna som syftade lill att begränsa importen av i synnerhet bUar fick åsyftad effekt och bylesbalansunderskotlet kunde härigenom begränsas. Arbetslösheten växte emellertid starkt under andra halvåret. Den ekonomiska politiken inriklas 1975 på att bryta den oförmånliga utvecklingen i fråga om landels internationella konkurrenskraft. Sysselsättningsläget skulle härigenom kunna förbättras något samtidigt som bytesbalansunderskottet minskas under 1975.

Prop. 1975:100                                                        14

Produktionskapaciteten i Finland var fullt utnyttjad under hela 1974. Sysselsättningen var härigenom god samtidigt som emellertid Finland hade en internationeUt sett hög inflationstakt och ett stort bytesbalansunderskott. Den ekonomiska politiken inriktades på att förbättra hushållens reala disponibla inkomster samtidigt som vissa restriktioner rådde för privata icke prioriterade investeringar. 1975 inriklas den ekonomiska politiken på att begränsa bytesbalansunderskottet med bl. a. importdepositioner för att därigenom undvika annars nödvändiga begränsningar av hushållsinkomsterna. Trots fortsatt expansiva industriinvesteringar vänias ändå produktionstillväxten avmattas påtagligt och komma att uppgå tiU 2 å 3 % i volym 1975.

Mot bakgrund av att lågkonjunkturen, trots en förväntad uppgång under andra halvåret, väntas dominera utvecklingen under helåret 1975, kommer volymen av världshandeln sannolikt uite att öka nämnvärt. OECD-ländernas export torde öka något mer än importen tack vare en fortsatt hög efierfrågan i de oljeproducerande länderna och i statshandelsländerna. De råvaruproducerande u-ländema har fått vidkännas en kraftig försämring av sin bytesbalans till följd av de ökade oljepriserna och nedgången i råvarupriserna, varför deras import av färdigvaror kommer att få skäras ned avsevärt.

OECD-områdets bytesbalansunderskott uppgick till 33 miljarder dollar under 1974 och förväntas bli 28 miljarder dollar under 1975. Underskotten synes bli väsentUgt lägre än vad som förväntades tiden närmast efter oljeprisernas stora höjning. Den sneda fördelningen länderna emellan av det totala OECD-underskottet som gällde för 1974 kommer dock sannolikt att förstärkas ytterligare under 1975. De mindre länderna, som tillsammans svarar för mindre än 15 % av OECD-områdets bruttonationalprodukt, kommer enligt tiUgängUga prognoser att få bära ca 60 % av det samlade bytesbalansundersköttet. I betydande utsträck-nig sammanhänger detla med alt dessa länder fört en mera aktiv och sysselsättningsslödjande poUtik.

De oljeproducerande staternas inkomstöverskott som för 1974 beräknas till 55 miljarder dollar har i betydande utsträckning återförts till kapitalmarknaderna i de oljeimporterande ländema. Dessa länders betal-ningsunderskolt har därmed kunnat finansieras utan allvarUga störningar i det internationella kredit- och valutasystemet. På grund av den risk för instabilitet som den höga likviditeten i OPEC-länderna likväl utgör strävar man mom det mternationella valutasamarbetet efter att få till stånd arrangemang för en långfristig och bättre länderfördelad kapi-talålerföring. Ett viktigt framsteg i detta avseende är att intemationella valutafonden kunnat låna upp långfristigt kapital direkt hos de oljeproducerande länderna för vidareutlåning till de stater som drabbats särskilt hårt av oljeprishöjningen. Inom OECD har vidare medlemsländerna enats om att sätta upp en särskild stödfond om ca 25 miljarder

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975                         15

dollar för de OECD-länder som får svårigheter att finansiera sina betalningsunderskott på annat sätt.

Utrikeshandeln

De svenska företagen har hittiUs under 1970-talet upprätthålUt en god e;cporttillväxt. Särskilt gäUer det för 1973 då världshandeln ökade snabbi, och det således fanns en betydande marknad för svenska exportprodukter. Dessutom kunde de svenska företagen hålla leveranstiderna bättte än många ulländska konkurrenter.

ökningen av exportvolymen var relativt hög de tre första kvartalen 1974 trots den internationella konjunkturavmattningen. Senare delen av året innebar dock en svagare utveckling. Prognosen för 1975 har utförts av konjunkturinstitutet och bygger på en uppdelning av exporten på färdigvaror och råvaror.

OECD-länderna mottar nära 80 % av färdigvaruexporten. De importerade relativt mycket 1974 i relation till deras produktionstillväxt. De svenska färdigvarorna kunde utvidga sina marknadsandelar vUket kan förklaras av en god leveransberedskap och en jämförelsevis förmånlig kostnadsutveckling. Eftersom tillväxttakten inom OECD-området blir något lägre 1975 kommer importökningen och därmed också marknadstillväxten för svenska exportvaror att bli i motsvarande mån försvagad. Kvardröjande effekter av den förmånliga relativa prisutvecklkigen 1974 väntas bidra till att marknadsandelarna bibehålles oförändrade vUket sammantaget skulle leda tUl en ökning med ca 2,5 % av exporlvolymen tiU OECD-ländema.

För övriga länderområden gäller att färdigvaruexporten tUl Östeuropa och Kina ökade mycket kraftigt 1974, ca 35 %. Dessa länder förutser en snabb tillväxt även 1975 varför en fortsatt betydande exportökning till dem har antagits. OPEC-ländernas oljeinkomster används i växande utsträckning för import. Den svenska färdigvaruexporten till dessa länder ökade med 40 % i volym 1974. För 1975 är det rimligt att räkna med en något lägre exportvolymökning, eller ca 30 %. OPEC-länderna mottar f. n. endast 2 % av den svenska färdigvaruexporten men denna andel växer mycket snabbt.

Totalt beräknas exporten av färdigvaror öka med 4 å 4,5 % i volym 1974—1975. Det är verksladsproduktema som i främsta rummet bär upp tillväxten. Utiandsförsäljningen steg kraftigt både 1973 och 1974, det sistnänmda året främst tUI länder utanför OECD-området. Detla fömtses gäUa även 1975 då verkstadsexportens volym har bedömts öka med 7 %. Denna bedömning får ett klart stöd i den enkät som utförts bland verkstadsföretag under våren 1975.

Den andra större gruppen färdigvaror är s. k. övriga industriprodukter, kemiska produkter, textil, konfektion, snickerier m. m. med expor-

Prop. 1975:100                                                        16

ten koncentrerad på Norden, Storbritarmien och Förbundsrepubliken Tyskland. Till följd av inrUilnmgen på i första hand konsumtions- och bostadssektorerna förutses exportutvecklingen bli långsammare än för verksladsproduktema. Prognosen pekar på en praktiskt taget oförändrad exportvolym.

För järn- och stålprodukterna blir avsättningsöknuigen betydUgt lägre 1975 än 1974. Det förklaras bl. a. av ett sämre efterfrågeläge och av att förbrukarna kan tära på sina lager.

En viss fortsatt nedgång av pappersexporten är trolig mot bakgrund av de slora förbrukarlagren och en svag efterfrågan i övrigt.

För råvarorna är exportutsiktema betydligt sämre än för färdigvarorna. I särskUt hög grad gäller detla trävarorna där sjunkande bostads-investeringar på kontinenten i kombination med krympande importörlager leder till en nedgång på ca 20 % från 1974 tUl 1975. En påtaglig stabUisering vänias emellertid ske under loppet av året.

Till följd av den försvagade pappersmarknaden är det troUgt att även massaexporten krymper i volym räknat. Även järnmalmsexporlen kan väntas minska vilket förklaras av att köparna har uppskjutit avhämtningen av en del av de redan kontrakterade leveranserna.

För exporten som helhet väntas volymökningen bli blygsam för 1975, knappt 1,5 % mot drygt 3,5 % 1974. Ökningen hänför sig helt till färdigvarorna. För råvarorna kommer nedgången sannolikt att närma sig 10 %.

Exportpriserna genomgår en betydUgt lugnare utvecklingsfas än under fjolåret då ökningen var 27—28 %. Nu beräknas en ökning på ca 9 % mellan genomsnillen för 1974 och 1975. I hög grad beror dämpningen på den förutsatta råvaruprisutvecklingen. Prognosen innebär alt priserna för de flesla av dessa varor under loppet av året blir oförändrade. Färdigvarorna väntas öka drygt 10 % i pris.

Det kraftiga efterfrågetrycket i den svenska ekonomin 1974 drog med sig en snabb imporrökning. I volym räknat var tillväxten exkl. fartyg ca 12,5 %. Orsakerna till detta var bl. a. ett ökat behov av insatsvaror i samband med den stigande industriproduktionen. Vidare ägde en uppbyggnad av råvam- och insatsvarulager rum. Dessutom var konsumtionen expansiv med en inriktning på importkrävande varor. Den förutsedda lägre efterfrågetillväxten 1975 medför ett mindre importbehov varför ökningen (exkl. fartyg) har antagits bli mindre än hälften av 1974 års.

Det är av intresse att notera att råoljeimporten beräknas öka med 25 % beroende på den ulbyggnad av raffinaderikapaciteten som förväntas bli färdigställd vid halvårsskiftet. Spegelbilden av detta är alt importbehovet av färdiga petroleumprodukter sjunker med ca 10 %.

Den jämfört med 1974 lägre tillväxttakten inom verkstadsindustrin tillsammans med en långsammare lageruppbyggnad reducerar verkstadsimportens tillväxt lill 6 å 7 %. Verkstadsindustrin är en viktig stålkon-

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975                                  17

sument och branschens långsammare tiUväxt verkar dämpande på stål-importens ökningstakt.

Den lolala importen (exkl. fartyg) ökar sannolikt drygt 5 % vilket kan jämföras med 12,5 % under fjolåret. Hänsyn har då tagils lill att här har förutsatts en något snabbare ökning av deri privata konsumtionen och investeringarna än konjunkturinstitutet räknat med och alt detta drar upp importen något. Den försämrade fraklmarknaden påverkar investeringama i handelsflottan, och därmed fartygsimporten, kraftigt i negativ riktning. Inkl. fartyg antas därför imporlvolymen stiga med närmare 3 %.

Importpriserna Ökar avsevärt långsanunare än exportpriserna, ca 6,5 % mot drygt 9 %. Detta förklaras dels av den oUkarlade varusam-mansältningen inom exporten resp. importen, dels av den specieUa profil som gällt för prisstegringarna under 1974. I fråga om sammansättningen kan man notera att exporten i större utsträckning innehåUer vamgmpper vUkas priser kommer att fortsätta att stiga under 1975 — då i första hand verksladsprodukter. När det gäller lidsprofilen bör man erinra om alt importprisslegringama under 1974 i allmänhet kom tidigare än exportprisuppgångarna. En hel del av våra exportpriser på exempelvis järn, stål och massa fortsatte att stiga under senare delen av 1974 — när importprisstegringen redan börjat avtaga. Detta leder be-räkningstekniskt till att den genomsnittliga prisstegringen mellan 1974 och 1975 blir slörre för exporten än för importen. Utvecklingen under loppet av 1975 blir väsentligen mera parallell.

Den beskrivna utvecklingen fömtses leda till ett fortsatt underskott i handelsbalansen (se tabeU 1:3). I jämförelse med 1974 då underskottet uppgick till drygt 2,4 mUjarder kr. skulle det dock bli en förbättring med knappt 0,5 miljarder kr. så att handelsbalansens underskott för 1975 skuUe uppgå tUl drygt 2 miljarder kr.

Den förutsatta utvecklingen av fraktmarknaden leder till en försvagning av sjöfartsnettot med ca 400 mUj. kr. Vidare tycks utlandsresorna åter ha skjutit fart och underskottet på resevalutan stiger på nytt efter ett par år med relativt begränsade utflöden. Transfereringarna ökar med 500 mUj. kr. vilket främst förklaras av u-hjälpens ökning.

Totalt sett skulle bytesbalansen visa ett underskott om ca 5,4 miljarder kr. 1975 vilket innebär en ytterligare försämring med ca 1 miljard kr. i jämförelse med 1974, ett år då försvagningen av bytesbalansen var rekordartad. Det ackumulerade underskottet i den svenska utrikeshandeln under 1974 och 1975 skulle därmed uppgå tUl ca 10 miljarder kr.

Produktionen

Under 1974 steg den totala produktionen i landet.med 4,5 %. De främsta orsakerna var lageruppbyggnaden och den'privata konsumtio-

2   Riksdagen 1975.1 saml Nr 100. Bilaga 1.

Prop. 1975:100                                                        18

Tabell 1: 3 Bytesbalans 1973-1975

Milj. kr.

1973	1974	1975 prognos
53 153	70 390	77 840
46 336	72 850	79 930
6 817	-2 460	-2 090
2 989	3 800	3 400
-2 275	-2 250	-2 600
-1280	-1790	-1900
-1 761	-2 500	-3 000
800	800	800

Export av varor Import av varor

Handelsbalans

Sjöfartsnetto

Turistnetto

övriga tjänster m. m., netto

Transfereringar, netto

Korrigeringspost

Bytesbalans 5 290 -4 400 -5 390

nens kraftiga tillväxt. Branschmässigt sett var det industrin och den privata tjänstesektorn, inkl. handeln, som svarade för större delen av tillväxten.

Det osedvanligt goda skördeutfallet 1974 medförde en kraftig produktionsökning inom jordbruket. Vid en återgång lill mera normala skördeförhållanden 1975 skulle därför produktionen komma alt minska. Jordbruksnämndens beräkningar anger alt en sjunkande vegetabiUeproduk-tion och en oförändrad animalieproduktion skulle ge en nedgång på ca 6 % 1974—1975.

Även skogsbruket noterade en avsevärd produktionsökning 1974. Bidragande orsak till detta var en kvardröjande kraftig efierfrågan från massa- och pappersindustrin. För 1975 fömtses en oförändrad produktion. Anledningen är främst att den svaga internationeUa efterfrågan på sågade och hyvlade trävaror håller nere produktionen av sågtimmer.

Som sagts ovan gav de stora lagerinvesleringarna och den privata konsumtionens tillväxt ell underlag för industrins produktionsökning 1974. Däremot ökade exportavsättnmgen i en lägre takt än tidigare. Totalt kan produktionsökningen beräknas tiU 6,5 å 7 % 1974. Det är troligt att både den inhemska och den internationella efterfrågeutvecklingen ger ett lugnare produktionsförlopp 1975.

Den långvariga internationeUa högkonjunkturen på järn- och stålområdet gav upphov till en hög efterfrågan på järnmalm både 1973 och 1974. En begränsande faktor var emellertid hamnkapaciteten i Narvik. Malmbehovet vid NJA ökade hemmamarknadsleveranserna. Orderstocken för järnmalmsgruvorna innevarande år är betydande men den försämrade stålkonjunkturen har lett till en del senareläggningar av leveranser. Med en viss nedgång i exporten och en begränsad ökning av leveranserna till hemmamarknaden förväntas produktionen inom järnmalmsgruvorna öka med någon procent.

Järn- och 5rå/marknaden var expansiv under 1974, vUket inte minst

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975 19

efterfrågan från verkstadsindustrin bidrog tUl. Omkring årsskiftet 1974/1975 tycks den internationella järn- och ståleflerfrågan ha maltals varför exportökningen under innevarande år sannolikt kommer att begränsas till ett par procent i volym räknat. I jämförelse med 1974 dämpas också efterfrågan från den svenska verkstadsindustrin och järn- och stålproduktionen beräknas därför öka med ca 2 %. Däri ingår även en betydande lageruppbyggnad.

Skogsindustrin upplevde en mycket kraftig högkonjunktur 1973. Under 1974 var utvecklingstendenserna inte enhetliga. För sågverkens del minskade den utländska efterfrågan på grand av nedgången i bostadsbyggandet på kontinenten kombinerat med ökad nordamerikansk konkurrens. Leveranserna till hemmamarknaden ökade något men den svenska byggaktiviteten var dock jämförelsevis låg. Under 1975 medför ökande bostadsinvesteringar i de viktigaste avnämarländerna att exporten av virke stabiliseras under loppet av året. Den inhemska marknaden kommer också sannolikt att förbättras men mätt mellan genomsnittslägena för 1974 och 1975 blir det en betydande produktionsminskning inom sågverken.

Efterfrågan på papper var fortsatt stark under större delen av 1974. Både på export- och hemmamarknaden uppstod emellertid en försvagning under hösten. Under loppet av 1975 väntas en förbättring av pappersefterfrågan på kontinenten. En trolig fortsatt konkurrens från nordamerikanska pappersproducenter begränsar dock exportmöjligheleraa, en nedgång i exporten från 1974 tUl 1975 förefaller sannolik. Ett något bättre läge på hemmamarknaden håUer uppe produktionen så att minskningen stannar vid 2 %.

Den omtalade höga efterfrågan på papper hade givetvis konsekvenser för massatillverkningen. Det som begränsade försäljningen under 1974 var utbudsmöjUghelerna. Mol slutet av året försämrades emeUertid marknadsutsikterna. En fortsalt förbättring av pappersefterfrågan kan visserUgen vänias under loppet av innevarande år men den kommer sannolikt inte att förhindra en exportminsknuig för massan 1974—1975. Det finns emellertid fortfarande ett behov av lagerpåfyllnad men vissa driftsstopp väntas, inte minst med hänsyn till att kapaciteten utnyttjats utan avbrott en så lång tid alt reparationer och aUmän översyn av maskiner och materiel nu är helt nödvändiga. Sammantaget innebär detta en viss minskning av produktionen 1975.

För verkstadsindustrins del präglades 1974 av högkonjunkturförhållanden. Även för 1975 kommer aktiviteten i branschen att vara hög. Mot bakgrand av en enkät tiU verkstadsföretagen har konjunkturinstitutet beräknat exportökningen till 7 %. Hemmamarknaden blir inte Uka intensiv som 1974 men en relativt hög tillväxt av den privata konsumtionen stöder efierfrågan på verksladsprodukter. Vidare vänias en viss lageruppbyggnad, vilkel bör innebära att produktionen ökar med 6 å 7 %.

Prop. 1975:100                                                        20

För den s. k. övrigsektorn, dvs. textil, beklädnad, kemiska produkter, snickerier m. m. utgör den privata konsumtionens ökning 1975 det främsta efterfrågetUlskottet. En produktionstillväxt om ca 2,5 % har antagits. För industrin totalt skulle produktionsökningen därmed uppgå tUl drygt 3,5 % 1975.

£i/:rö/fförbrukningen mmskade med ca 1 % från 1973 tiU 1974. Nedgången i förbrakningen faller helt på de första månaderna 1974 då en betydande spareffekt uppnåddes främst på gmnd av de restriktioner och den elsparkampanj som inledde året. Under 1975 väntas elförbrukningen åter öka. TUlväxttakten torde dock begränsas av de sparfräm-jande åtgärder som redan vidtagits eller aviserats. Mellan 1974 och 1975 har antagits en ökning i elkraflproduktionen på 8 %. Eftersom nya kärnkraftaggregat tas i bruk faller ökningen på värmekraften.

Produktionen   inom   byggnadssektorn   fortsatte   att   minska   under

1974.    Nedgången förklaras framför allt av utvecklingen av bostadsbyggandet samt handelns och kommunernas byggnadsinvesteringar. Bruttoinvesteringarna i byggnader och anläggningar torde öka med ca 1 %

1975.    Läggs härtill en relativt expansiv utveckling inom underhållsseklorn skulle byggnadsindustrins produktion öka med drygt 2 %.

Till följd av den privata konsumtionens expansiva karaktär 1974 blev produktionsökningen avsevärd inom den privata tjänstesektorn 1974, ökningen uppgick till 5 %. Det är främst varuhandeln som bidrar till detla. Dess produktionsökning skulle enligt preUminära beräkningar ha varit 8 %. För 1975 blir tUlväxttakten lugnare. Den fortsalt betydande konsumtionsökningen medverkar tUl att den privata tjänsteproduktionen antas öka med drygt 3 %.

Inom den offentUga sektorn har främst den kommunala aktiviteten lett till en produktionsökning för sektorn som helhet på 3,5 % 1974. Den bild av utvecklingen som ges i avsnittet om den offentUga verksamheten innebär en mera jämn fördelning av tillväxten på stat och kommun 1975. Ökningstakten blir något lägre än 1974 eller ca 3 %.

Inom ekonomin som helhet skuUe, den presenterade konjunkturbUden innebära en total produktionstillväxt på ca 3,0 % 1975 (mätt från produktionssidan). Motsvarande tal för 1974 har beräknats tUl 4,5 %.

Arbetsmarknaden

Under 1974 steg sysselsättningen kraftigt jämfört med 1973. I december 1974 var ungefär 100 000 fler personer sysselsatta än motsvarande månad året innan. Räknat i genomsnitt för dessa år var det 75 000 fler sysselsatta 1974 än 1973.1 Ukhet med de senaste årens utvecklingsmönster var det kvinnorna som svarade för den helt övervägande delen av denna ökning. En tillbakablick på de gångna åren av 1970-talet visar att antalet sysselsatta kvinnor ökat rned nästan 130 000 sedan 1970.

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975                         21

Till de viktigaste faktorerna som bestämmer utbudet av arbetskraft hör befolkningsutvecklingen, in- och utvandringen samt förvärvsfrekvensen (dvs. den andel av befolkningen i en åldersgrupp som står till arbetsmarknadens förfogande). Folkmängden ökade under 1974 med ca 23 000, vilket var en högre ökningstakt än året innan beroende på att in-och utvandringsströmmarna svängde om från ett utvandringsöverskott 1972 och 1973 tUl en nettoinvandring 1974 på ca 9 000. Äv invandrarna kom mer än hälften från Danmark, en utveckling som fortsatt under början av 1975. För 1975 föratses en nettoinvandring av ungefär samma storleksordning som 1974, dvs. omkring 10 000 personer.

ökningen av antalet personer i arbetskraften väntas bli svagare under 1975 än 1974. Föregående år noterades en ökning på ca 56 000 varav de flesla var kvinnor. För 1975 förutses en ökning på ungefär 30 000 personer varvid kvinnorna förutsätts fortsätta att öka kraftigt medan däremot en viss minskning förväntas i männens relativa arbetskraftstal.

Arbetskraflsutbudet kalkylerat i timmar väntas öka något från 1974 till 1975. De främsta orsakerna tUl alt uppgången blir relativt svag är den ökade andelen deltidsarbete (som är vanligare bland kvinnorna) samt den arbetstidsförkortning som genomförs inom vissa branscher.

Under 1974 ökade efterfrågan på arbetskraft kraftigt, speciellt under första hälften av året. Statistiken över nyanmälda lediga platser hos arbetsförmedlingarna visar att en avmattning och viss nedgång noterades efler halvårsskiftet 1974 för att i början av 1975 ånyo visa en uppgående tendens. Tillverknmgsindustrin noterade en kraftig ökning 1974 jämfört med 1973 medan byggnadsverksamheten visade fortsatt nedgång i antalet nyaimiälda platser.

Även statistUsen över de obesatta lediga platserna, som kan sägas mäta den icke tiUgodosedda efterfrågan på arbetskraft, uppvisar ett Uk-artat mönster. I diagram 1: 3 iUustreras uppgången mot slutet av 1973 och första halvåret 1974. På grand av omläggning av statistiken hos arbetsförmedlingarna fr. o. m. juli 1974 är inte denna serie helt jämförbar bakåt (markerat med elt "hopp" i kurvan denna månad). En nedgång noterades de två sista kvarlalen 1974 för att under början av 1975 visa en viss uppgång. De kraftigaste ökningarna 1974 låg inom sektorerna privata tjänster och tillverkningsindustri.

Prognoserna för efterfrågeutvecklingen under 1975 bygger på kalkyler över produktionsutvecklingen inom olika sektorer och beräkningar av produktivitetens utveckUng. Det förutses att den varaproducerande sektorn kommer att något minska sitt behov av arbetskraft. Nedgången väntas helt faUa inom jord- och skogsbrukssektorerna medan en viss ökning vänias för tiUverkningsindustrin.

Tjänstesektorn, och då främst den offentUga sektorn, förväntas öka sysselsättningen med 1,3 % mätt i limmar.

De båda kalkylerna över utbud och efterfrågan av arbetskraft visar

Prop. 1975:100                                                        22

Diagram 1: 3 Arbetslöshet och obesatta platser 1970—1975

Säsongrensade värden

1000

-tal

Arbetslöshet

1 BO-MO 130 120 110 100

90

80

70

60-1

50

Obesatta platser

40 30 20

10

O U.

1970     1971     1972     1973     1974     1975

Källor: Arbetsmarknadsstyrelsen, konjunkturinstilulet och statistiska centralbyrån.

att arbetsmarknaden på totalnivå bör balansera under 1975. Denna totala balans mellan utbud och efterfrågan utesluter inte att balansstörningar inom olika delmarknader såväl regionalt som branschvis kan uppträda.

Genom den starka efterfrågeutveckUngen under 1974 sjönk arbetslösheten med i genomsnitt 18 000 personer mellan 1973 och 1974, vilket motsvarar en nedgång i den relativa arbetslösheten från 2,5 till 2 %. Utvecklingen var likartad i hela landet, i såväl skogs- som storstadslänen sjönk arbetslösheten jämfört med 1973.

I diagram 1: 3 visas arbetslöshetens utveckUng sedan 1970 och man kan konstatera att mot slutet av 1974 låg den, trots det ökade utbudet av arbetskraft, nästan nere på nivån för 1970. De första tre månaderna 1975 innebar en ytterligare förbättring.

Arbetslösheten väntas i varje fall för de närmast framförUggande kvartalen bli oförändrat låg. Osäkerheten om styrkan i den internationella konjunkturappgången samt svårigheterna att bedöma produktivitetsutvecklingen gör att utvecklingen därefter är svår atl prognostisera. Skulle tendenser till en försvagning av arbetskraftsefterfrågan uppträda kan man dock räkna med att sysselsättningsslödjande ålgärder genom den nu väsentligen högre beredskapen snabbt kommer att sättas in.

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975                         23

De enskilda konsumenternas ekonomi

När detta skrivs pågår avtalsrörelsen ännu. Någon helt säker bedömning av vilka inkomster de svenska hushållen kommer att disponera under 1975 kan därför inte nu göras. Som underlag för det fortsalla resonemanget har samma hypotetiska antaganden om de rena avtalslöneökningarnas storlek gjorts som i den preliminära nationalbudgeten, dvs. 7 resp. 9 %.

Inkl. löneglidning och med hänsyn tagen tiU sysselsättningsläget har den totala lönesumman antagils öka med 10,5 resp. 12,5 % i de båda avtalslöneallernativen. Det innebär en ökning av hushållens inkomsler med 13—16 miljarder kr. Utöver den utbetalade lönesumman stiger arbetsgivarnas arbetskraftskostnader genom höjningar av avgifter till sjukförsäkring, folkpension och ATP.

Vid sidan om de direkta lönerna har hushållen inkomster från andra källor, t. ex. från kapital. Sådana inkomstkällor svarar för ca 1/5 av hushållens totala s. k. faktorinkomster. Här ingår bl. a. enskilda företagares inkomster. Denna post ökade kraftigt 1974 beroende på goda inkomster för jordbrukare och skogsägare. Skörden var en av de bästa som förekommit och virkespriserna var höga. Även 1975 väntas en kraftig ökning för skogsbrukarinkomster och kapitalinkomster, medan jordbmks-inkomsterna sjunker tiU följd av en förutsatt återgång till normal skörd. Faktorinkomster utom löner bidrar därför med närmare 3 miljarder kr. till ökningen av hushåUens totala inkomster.

Föratom genom faktorinkomster stärks hushåUens köpkraft genom inkomstöverföringar från den offentliga sektom, dvs. pensioner, barnbidrag, bostadstillägg etc. (se labeU 1: 4). Dessa transfereringar uppgick till drygt 42 miljarder kr. 1974. Den kraftiga ökningen förklaras bl. a. av stimulansåtgärderna i form av extra utbetalningar av barnbidrag och folkpensioner. Dessutom räknades bl. a. sjuk- och arbelslöshelsförsäk-ringsförmånerna upp. Vidare bidrog förbättringen av bostadstilläggen

Tabell 1:4 De enskilda konsumenternas ekonomi 1973 — 1975

1   Faktorinkomst " f "'"r'Tj/

2   Inkomstöverföringar   ' ''''' i!

3   Direkta skatter, avgifter m.'m.'

4   Hushållens nettoinbetalningar tiU det offentiiga (3-2)     .j

5   Disponibel inkomst

6   Real disponibel inkomst

1974	Förändring, %
Miljarder kr.	1973	1974	1975
			alt. 1	alt. 2
159 42 "; 56 14 144	7,5 11,8 2,9 -10,5 10,5 3,9	13,1 32,9 16,1 -15,2 17,1 7,5	10,7 13,1 10,1 1,2 11,7 2,5	12,3 13,7 12,5 8,9 12,7 3,0

Prop. 1975:100                                                        24

och införandet av tandvårdsförsäkringen till alt transfereringarna lill hushållen ökade så starkt.

Hushållens inbetalningar av direkta skatter m. in. 1975 påverkas av den skaltereform som trädde i kraft vid årsskiftet. Den innebar, förutom marginalskattesänkningar i låg- och meUanmkomstskikten, att sjukförsäkringsavgiften slopades för löntagare. Därmed blir preUminärskattein-belalningarna drygt 4 miljarder kr. lägre än om oförändrade skattesatser gällt.

HushåUens netloinbetalningar till det offentiiga, dvs. nettot av direkta skatter och transfereringar, se tabell 1:4, har sjunkit sedan 1972. För 1975 förutses en viss Ökning av nettoinbelalningarna.

Hushållens nettobehållning av faktorinkomster och transfereringar efter skatt, den disponibla inkomsten, ökade med 21 mUjarder kr. 1974 eller 17 %. Eftersom prisökningen samtidigt var knappt 9 % steg hushållens reala köpkraft, den reala disponibla inkomsten, med mte mindre än 7,5 %, efterkrigstidens största ökning. 1975 beräknas den disponibla inkomsten i löpande priser öka med 12 å 13 % beroende på löneökningens storlek. Vid en uppgång i prisnivån på drygt 9 % meUan genomsnittslägena 1974 och 1975 skulle den reala disponibelinkomslen öka 2,5 alternativt 3,0%.

Under 1974 har inflationen varit betydande men klart lägre än i flertalet andra OECD-länder. Den lägre svenska inflationstakten är en följd bl. a. av den utformnmg den inflationsbekämpande politiken fått, innefattande såväl skattepoUtik som subventionering av livsmedelspriserna, prisstopp på vissa varor m. m.

Under loppet av 1974, dvs. från december 1973 tiU december 1974, steg konsumentprisindex med 10,5 % varav den internationella inflatio-

Tabell 1:5 Konsumentprisförändringen 1973—1975 uppdelad på komponenter

	Dec.	1973-	Dec.	. 1974-
	dec.	1974	dec.	1975
			Prognos
			alt.	1	alt. 2
Konsumentprisnivåns procentuella
uppgång, totalt	10,5		7,5		. 8,2
därav hänförs till:
ändring i indirekta skatter	0,3		1,0		1,0
automatiska effekter avindirekta
värdeskatter	0,8		0,6		0,7
ändring av internationellt bestämda
priser	5,7		0,9		0,9
ändring av jordbrukspriser	- 0,4		0,3		0,3
ändring av bostadsprissättning	2,0		1,1		1,1
ändring av diverse taxor	0,2		0,4		0,4
trendavvikelse i priserna på färskvaror	0,3		0,1		0,1
reslfaktor	1,6		3,1		3,7

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975                         25

nen, främst på råvaror, direkt svarade för hälften (se tabell 1: 5). 1975 beräknas denna bU avsevärt lägre, eller 0,9 procentenheter. Härtill kommer en indirekt effekt genom att de internationella prisstegringarna påverkar lönesättningen i den konkurrensutsatta sektorn vilket sedan sprids till den från internationell konkurrens skyddade sektorn, där möjUgheterna är mindre att möta kostnadsstegringar med produktivitetsökningar. De lönekostnadsökningar som diskuterades i början av detta avsnitt tiUsammans med eftersläpande effekter av tidigare års importpris-och lönekostnadsökningar bidrar tUl konsumentprisökningen med 3,1 alternativt 3,7 procentenheter.

De i proposition 1975: 92 föreslagna punktskattehöjningarna ökar prisnivån med ca 1 procentenhet. Under 1974 subventionerades livsmedelspriserna med ca 1,5 miljarder kr. Subventioneringen fortsätter under 1975, varför effekten av prisstegringen på jordbruksprodukter begränsas till 0,3 procentenheter på den totala prisnivån. TiUsammans med en viss ökning av bostadskostnaderna väntas konsumentprisindex stiga med 7,5 % i det lägre och 8,2 % i det högre löneökningsalternativet, allt räknat under loppet av 1975. MeUan genomsnittslägena 1974 och 1975 blir ökningen något större, 9 resp. 9,4 %, bl. a. beroende på att genomsnittsnivån 1974 hölls nere av momssänkningen. Som tidigare nämnts skulle den reala disponibelinkomslstegringen därmed bli 2,5 alternativt 3,0 %.

Vilken konsumtionsökning som inkomslstegringen ger upphov till är beroende av hur mycket hushåUen sparar. Diagram 1: 4 visar hur sparandets andel av disponibelinkomsten, sparkvoten, utvecklats. Flera orsaker kan anges till varför sparkvoten ökade i början av 1970-talet, men ingen av dessa förklaringar, såsom det ökade småhusbyggandet, förändringar på arbetsmarknaden etc., ger någon uttömmande förklaring. Det innebär också att varje prognos för sparkvoten 1975 blir osäker. Med hänsyn till alt hushållen under de senare årens kraftiga realinkomslsteg-ringar och sparande byggt upp likviditeten och ännu inte hunnit anpassa sin konsumtion tiU den högre inkomstnivån, är det troligt att kon-sumtionstUlväxten under 1975 blir något större än realinkomstökningen, vilket innebär att sparkvoten skulle reduceras något.

Mot denna bakgrund har konjunkturinstitutet ansett det troligt att konsumtionen skulle öka med 3,5 % i volym 1975. Efter det att denna bedömning gjorts har viss klarhet skapats i och med att ett avtal slutits för den statliga sektorn som man räknar med att de övriga avtalsområdena inte kommer att avvika särskUt mycket ifrån.. Del är dock i dag inte möjligt att mera exakt precisera på vUken nivå avlalslöneökningen totalt sett kan komma att ligga. De bud som presenterats från resp. arbelsmarknadsparter kan emellertid tyda på att ett ulfall i närheten av det här diskuterade högre avtalsallernativet förefaller mera sannolikt. Tillsammans med det faktum att tiUgängliga siffror över detaljhandelsomsättningen under de första månaderna 1975 anger en fortsatt relä-

Prop. 1975:100                                                                       26

Diagram 1: 4 Sparkvotens utveckling 1963—1974

Sparandet i procent av disponibel inkomst

Källa: Statistiska centralbyrån.

tivt stark konsumlionsvilja har här en fömtsättning om en ökning av konsumtionsvolymen på 4 % gjorts för innevarande år. Det är en kraftigare ökning än genomsnittligt för de tidigare åren under 1970-talet men något långsammare än 1974. Med en sådan föreställning om utvecklingen på lönesidan förefaller det troligt att räkna med en prisstegring enligt konjunkturinstitutets högre alternativ, dvs. ca 8 %.

Investeringarna

De totala fasta investeringarna ökade med någon procent mellan 1973 och 1974 och förändringen från 1974 till 1975 väntas bli ungefär lika slor. Bakom denna odramatiska bild döljer sig emellertid mycket oUkarlade mönster för investeringsutvecklingen på oUka områden.

Bostadsbyggandets utveckling under senare år har självfallet dragit ner den totala investeringsvolymen i samhället. Antalet påbörjade lägenheter har sjunkit från 104 000 1971 tiU knappt 80 000 1974. Neddragningen har helt avsett flerfamUjshusen; antalet påbörjade småhus har stigit från 35 000 1971 tiU över 50 000 1975. Det bör framhållas atl igångsättningen under 1974 visade sig bU avsevärt större än vad som antogs i den preUminära nationalbudgeten 1975. Förklaringen härtUl är den mycket omfattande igångsättningen av särskilt småhus under fjärde kvartalet. Detta hänger samman med att kompensation för mervärdeskatten utgick om arbetena påbörjades före 1974 års utgång. Eftersom en del av igångsättningen under senare delen av 1974 sannoUkt varit tidi-gareläggningar från 1975 verkar detla återhållande på årels igångsätt-

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975

27

ningar. I samma riktning verkar stocken av outhyrda lägenheter. För 1975 har räknats med en igångsättning av 67 000 lägenheter. EmeUertid kommer en stor del av arbetena med de projekt som sattes igång fjärde kvartalet 1974 att äga ram under 1975. Till detla kan läggas en mycket kraftigt ökning av ombyggnadsverksamheten. Investeringarna i bostadsbyggandet beräknas därför återigen komma att öka något efter en minskning 1974 på ca 10 %.

De privata investeringarna, exkl. bostäder, ökade under 1974 med inle mindre än 9 %. Delta är en kraftig uppjustering i förhållande lill prognosen i den preliminära nationalbudgeten. Bl. a. har ökningen för industrins investeringar nu angetts till 8,5 % mot knappt 6 % enligt tidigare beräkningar. Av diagram 1: 5 framgår den gynnsamma utveckling som industrins investeringar visat under de senaste åren. För 1975 har konjunkturinstitutet räknat med en uppgång på 6,5 % för industriinvesteringarna. Till gmnd för bedömningarna har legat en enkätundersökning. Planema för 1975 har visat en fortsatt, mycket kraftig investeringsvilja inom industrin. I syfte alt underlätta finansieringen av en

Diagram 1: 5 Industrins investeringar 1968—1974

Index: 1968 = 100

140-

y Maskiner

Totalt

130-

i Byggnader och * anläggningar

120-

110-

100-

{

--- 1------- i-------- 1------- 1------- 1------- 1------- 1--

1968  1969  1970  1971  1972  1973  1974

Källa: Statistiska centralbyrån.

Prop. 1975:100                                                        28

snabb utbyggnad av industrins produktionsapparat beslutades i mitten av april om betydande lättnader i kreditpolitiken. Kreditmarknaden synes därför inle lägga hinder i vägen för en kraftig investeringsökning. Med hänsyn härtill och med tanke på bl. a. behovet av kapacitetsutbyggnad i flera av basvaruindustriema har här räknats med en något slörre ökningslakt för industrins investeringar 1974—1975 eller ca 9 %. Understödjande för en sådan utveckling är vidare den goda lönsamheten under 1974 samt det faktum att företagen för investeringar får utnyttja medel från arbetsmiljöfonderna och från såväl de särskilda som de aUmämia investeringsfonderna.

Även investeringsverksamheten i övrigt inom den privata sektorn bedöms kunna bli något mera omfattande än enligt de bedömningar som konjunkturinstitutet gjort. Trots detla fömtses en klar tillbakagång av handelns och den privata tjänstesektorns investeringar. En mycket kraftig minskning (ca 30 %) förutses vidare för investeringarna i handelsflottan, orsakad främst av den svaga konjunktur som f. n. råder på sjöfartsmarknaden. Totalt har här för de privata investeringarna räknats med en obetydlig uppgång från 1974 lill 1975. Exkluderas handelsflottan blir dock ökningstakten drygt 3 %.

De totala statliga uivesteringarna väntas öka med ca 7 % 1974—1975 efter en obetydlig uppgång meUan 1973 och 1974. Till denna utveckling bidrar framför aUt det omslag från nedgång tiU mycket kraftig expansion som nu föratses för affärsverken. I särskUd utsträckning gäller detta den byggnads- och anläggningsverksamhet som vattenfallsverket och luftfartsverket bedriver.

För de kommunala investeringama innebär prognosen en viss fortsatt minskning också 1975.

En omfattande lagemppbyggnad skedde under 1974. Detta gäller för såväl industrin som handeln. För industrin koncentrerades lagerinvesteringarna till varor i arbete. Vad gäUer handeln kom stora lagerökningar att registreras, i särskilt hög grad för partihandeln. Till en avsevärd del förklarades detta av speciella omständigheter; oljelagringen ökade mycket tydligt under 1974 och stora partier av spannmålsskörden under 1974 fanns kvar i lager vid utgången av året.

För 1975 har konjunkturinstitutet beräknat alt lageröknmgarna kommer atl uppgå till ett värde motsvarande knappt 2,9 mUjarder kr. räknat i 1968 års priser. Här har räknats med en något större ökning av lagerinvesteringarna, särskUt vad gäller färdigvaror. Sålunda har en ökning på ca 3,1 miljarder kr. i 1968 års priser förefallit trolig. En sådan omfattning är rimlig mot bakgrund av bl. a. de svar företagen länmat på frågor rörande lagerstockarnas storlek i samband med konjunkturbarometern i mars i år. Inte heller förefaller storleken på lagerinvesteringarna 1975 vara överdriven sedd i sitt mera långsiktiga sammanhang (se diagram 1:6).

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975

29

Diagram 1: 6 Lagerförändring 1950—1975

1968 års priser

Milj kr

i 5 000-	1
4 000-					II
					1	« • • • •
3 000-				A	'
2 000-	Ä		h	A	i
1 000-	f		J	il	u
u-	I	Il /i    i    i    i	1    ,    1    .    1	1  1  1  I  i	' \	' I '
-1 000					'
	1950	1955	1960	1965	1970	1975

Källa: Statistiska centralbyrån.

Den offentliga verksamheten

Den offentiiga sektorns konsumtions- och investeringsutgifter ökade med ca 3 % i volym 1974 och ökningstakten beräknas bU endast något lägre 1975. Det är främst konsumtionen som utgör ett expansivt inslag i ekonomin, medan däremot sektorns investeringsefterfrågan visar en svagare utveckling. De statiiga myndigheternas samt de kommunala myndigheternas och affärsverkens samlade investeringar minskade med ca 1,5 % i volym 1974 och en nedgång av molsvarande storlek beräknas även för 1975. Såsom redan framgått av investeringsavsnittet förväntas •däremot en kraftig ökning av de statliga affärsverkens investeringar.

Statens,  kommunernas och socialförsäkringssektorris samlade kon-

Prop. 1975:100                                                        30

sumtionsefterfrågan ökade med hela 4 % i volym 1974. Snabbast ökade den kommunala konsumtionen, med ca 5 %, vilket tyder på en hög aktivitet i den kommunala ekonomin. Bl. a. beräknas sysselsättningen i kommunerna ha ökat med 4 % detta år. Den statliga konsumtionsvolymen ökade totalt sett betydligt långsammare 1974. Ökningen med endasl 1 % från 1973 förklaras dock till stor del av försvarets minskade inköp av varaktiga varor. Dessa klassificeras i nationalräkenskapssammanhang som statiig konsumtion. Sysselsättningen hos de statiiga myndigheterna ökade 1974 med ca 1,5 %. Statens och kommunernas konsumtionsefterfrågan vänias 1975 få en mer paraUeU utveckUng. Statens konsumtion beräknas öka med ca 4 %, mot 3 % för den kommunala konsumtionen. Totalt beräknas den offentUga sektorns konsumtion öka med 3 % 1975.

De samlade offentUga utgifterna ökade 1974 i betydligt snabbare takt än inkomsterna medan ökningstakten 1975 beräknas bli mera lUcformig. Utvecklingen 1974 präglades av den mycket Uvliga reformverksamheten. Förbättringar av barnbidrag, bostadstillägg, socialförsäkringsförmåner m. m. samt extra utbetalningar av bl. a. folkpension och barnbidrag ökade transfereringarna lill hushållen kraftigt. Vidare innebar skattebeläggningen av bl. a. sjukpenningen att såväl skatteinkomster som hushållstransfereringar ökade mycket snabbt. På skattesidan bestämdes utvecklingen 1974 även av den temporära sänkningen av mervärdeskatten.

Den offentliga sektorns inkomster i form av socialförsäkringsavgifter påverkas 1975 Uksom även 1974 av att en del av reformverksamheten, bl. a. skatteomläggningarna dessa år, har finansierats med höjda arbetsgivaravgifter. Förslagen om höjningar av vissa punktskatter ökar skatteinkomsterna 1975. Hushållstransfereringarna har även 1975 reforminslag, bl. a. förbättrade folkpensionsförmåner och bostadstillägg. Subventioneringen över statsbudgeten av priserna på vissa baslivsmedel ökade kraftigt 1974 och denna utveckling fortsätter 1975. Vidare påverkas transfereringarna 1975 i betydande utsträckning av reformerna på bostads- och energiområdena. De snabbt växande åtagandena vad gäller u-landsbiståndet bidrar också till transfereringarnas höga ökningslakt både 1974 och 1975.

Som framgår av tabell 1: 6 har underskotten i statens budget ökat mycket snabbt under de senaste åren. Utfallet för 1974 visade elt negativt totalbudgetsaldo på 10,5 miljarder kr., vilket innebar en budgetförsvagning med närmare 4,5 mUjarder kr. jämfört med 1973. Underskottet beräknas öka ytterligare 1975 tiU drygt 12,5 miljarder kr. Den snabba ökningen av underskotten i statens totalbudget illustreras av att 1975 års budgetunderskott kan beräknas bli fyra gånger så stort som 1971 och mer än dubbelt så stort som 1973.

Den kommunala sektorns finansiella sparande, dvs. skillnaden mellan kommunernas inkomster och utgifter, var positivt både 1972 och 1973. Inkomstöverskollet 1973 uppgick liU drygt 1 miljard kr.  1974

Bil. 1   Reviderad nationalbudget 1975 31

Tabell 1: 6 Den offentliga sektorns finansiella sparande samt utlåning 1973—1975 Milj. kr., löpande priser

1973         1974         1975

Staten

Finansiellt sparande                    -2 611      -6 190         -8 170

Utlåning m. m.                              3 524      - 4 210         4 520

Totalsaldo                                   -6 135      -10 400     -12 690

Kommunerna

FinansieUt sparande                      1 269     -     530        - 1 500

Utlåning                                           308             517

Socialförsäkringssektorn

FinansieUt sparande                     10122        10 040      11280

Allmänna pensionsfondens utlåning                 9 644   9 853

Den konsoliderade offentliga sektorn

Finansiellt sparande                       8 780          3 320        1 610

Utlåning lill den privata sektorn    11041         12 510

beräknas en relativt kraftig omsvängning ha ägt rum. Överskottet 1973 förvandlades till elt underskott på ca 0,5 miljarder kr. Den snabba kommunala aktivitetsökningen väntas fortsätta även 1975, vilket resulterar i ett ökat underskott, ca 1,5 miljarder kr.

Fonduppbyggnaden inom socialförsäkringssektorn, dvs. sektorns finansiella sparande, har ökat stadigt år från år. 1974 kom dock fondökningen att i stort sett ligga kvar på 1973 års nivå, ca 10 mUjarder kr. Det finansiella sparandet väntas dock åter öka 1975 tUl drygt 11 miljarder kr. Sektoras inkomstöverskolt består till en helt dominerande del av allmänna pensionsfondens utiåning. 1973 och 1974 gick 20—25 % av derma till staten och kommunerna. Övriga 75—80 % av fondens utlåning ställdes till bostadssektorns och näringslivets förfogande.

Den offentliga sektorns totala finansiella sparande, dvs. nettot mellan inkomster och utgifter exkl. utlåningsverksamhet m. m., ökade från drygt 5 till närmare 9 miljarder kr. från 1970 tUl 1973. Detla inkomstöverskott minskade sedan med hela 5,5 miljarder kr. 1974 och försvagningen väntas fortsätta 1975. Den offentUga sektorns finansiella sparande vänias därmed uppgå till endast drygt 1,5 miljarder kr. detta år, dvs. en minskning med drygt 7 mUjarder kr. från 1973.

Den offentUga sektorns utlåning, främst över statsbudgeten och från allmänna pensionsfonden, till den privata sektorn överstiger kraftigt den offentiiga sektorns finansiella sparande. Denna differens, som kan sägas utgöra den offentliga sektorns nettoupplåningsbehov, uppgick 1973 lill drygt 2 miljarder kr. Främst till följd av den mycket kraftiga ökningen i siatens underskott från 1973 tiU 1974 ökade det offentiiga upplåningsbehovet med ca 7 miljarder kr. 1974 och uppgick därmed till drygt 9 miljarder kr.

Den offentiiga sektorns inverkan på samhällsekonomin 1974 och 1975

Prop. 1975:100                                                        32

Tabell 1:7 Finanspolitiska effekter 1974 och 1975

Procent av bruttonationalprodukten i fasta priser

1974              1975

Staten                            1,5                1,1

Kommunerna                    1,0                0,6

Socialförsäkringssektorn     0,7                0,1

Totalt                             3,2                1,8

har beräknats med hjälp av en enkel analysmodell. Statens, kommunernas och socialförsäkringssektorns finanspolitiska effekter uttrycks i procent av bruttonationalprodukten i fasta priser (se tabell 1: 7). Den offentUga sektorns bidrag till efterfrågan och produktion i samhället beräknas ha varit drygt 3 % 1974. Därav beräknas effekterna av den statliga verksamheten ha bidragit tiU ca hälften av totaleffekten och kommunerna med ytterligare ca' 1 %. Även 1975 beräknas den offentiiga sektorn få en kraftig expansiv inverkan på samhällsekonomin. Effekten har uppskattats till inemot 2 % av den totala produktionen.

Den statliga sektorns finanspoUtik svarar för större delen av deima effekt men även kommunerna utövar — trots den betydande skattehöjningen inom denna sektor — en stimulerande inverkan på den ekonomiska aktiviteten. I likhet med föregående år dominerar de s. k. indirekta effekterna, vilka inverkar på inkomstbildningen inom de privata sektorerna och därigenom även på deras utgiftsbenägenhet. För den statliga sektorns vidkommande förklaras detta i första hand av reformerna på transfereringsområdet och de senaste årens skatteomläggningar.

Kreditmarknaden

Bl.a. oljeprisstegringama och skillnaderna i räntenivå meUan utlandet och Sverige ledde i början av 1974 till förskjutningar i utrikesbetal-ningarna med en negativ effekt på valutareserven. Svenska företag överförde också utländsk valuta tiU s. k. valutakonton i affärsbankerna vilka inte inräknas i valutareserven. Dessa faktorer bidrog till den kraftiga avlappningen på ca 2 miljarder kr. av denofficieUa valutareserven under senare delen av mars och början av aprU 1974.

I detta läge ingrep riksbanken med åtgärder som främst syftade tUl att driva upp de kortfristiga räntesatserna och strama åt bankernas utlåning. Diskontot höjdes fr. o. m. den 3 april 1974 från 5 tiU 6 %. De kassakvoter, som affärsbankerna är skyldiga att hålla gentemot riksbanken höjdes från 1 till 5 %. Vidare uppmanades affärsbankerna att dämpa ökningstakten i utestående krediter tiU andra ändamål än bostadsbyggande.

Kreditexpansionen mattades inte omedelbartefter diskontohöjningen.

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975                         33

Valulautflödet fortsatte också efler ett kortare avbrolt om än i lugnare takt än före åtstramningen. De vidtagna åtgärderna gavs stöd med en ny diskonlohöjning till 7 % fr. o. m. den 16 augusti 1974. I fråga om affärsbankernas övriga utlåning, dvs. till andra ändamål än bostadsbyggande, gavs nu också en precisering av riktpunkten. Denna utlåning skulle för varje bank få växa med högst 15 % över året som helhet.

Efter räntehöjningen i augusti stabiliserades läget. Ökningen av bankernas övriga utlåning dämpades samtidigt som valutautflödet förbyttes trots växande underskott i bytesbalansen liU elt svagt inflöde mot slutet av året.

Företagssektorns investeringsverksamhet och lageruppbyggnad var omfattande 1974 och finansieringsbehovet därför stort. Det ökade kapitalbehovet tiUgodosågs genom ökad upplåning både på den organiserade kreditmarknaden och utanför denna. Som en följd av riksbankens rekommendationer ökade också upplåningen ulomlands under senare delen av 1974 i takt med att den inhemska kreditmarknaden stramades åt. Dessutom tärde förelagen på sina egna medel, vilket innebar att deras likviditet försämrades. I varje faU gäUer det de tre första kvarlalen 1974, fjärde kvartalet tycks en vändning ha skett.

Den offentliga sektorns finansieringsbehov karakteriserades bl. a. av det statiiga budgetunderskottet på ca 10,5 miljarder kr. Detta täcktes i slörre utsträckning än tidigare genom upplåning i riksbanken. Slalen tog i anspråk ungefär hälften av det den totala ökningen av kredilflödet under 1974. Den kommunala upplåningen minskade däremot både på och utanför den organiserade marknaden.

Den tidigare omtalade höjningen av hushållens sparkvot återspeglas både i ell ökat förvärv av småhus och ett kraftigt ökat sparande i finansiella tillgångar som banktillgodohavanden m. m.

De krav som kreditmarknaden kommer att ställas inför under 1975 präglas bl. a. av alt företagens investeringar i anläggningstillgångar och lager tillsammantaget väntas öka med mer än 3 miljarder kr. Det är samtidigt sannolikt att företagens vinslsituation inte blir lika god som 1973 och 1974. Följaktligen kommer ett förverkligande av företagens investeringsplaner att ställa krav på en ökad upplåning på kredilmarknaden 1975. De nyligen beslutade lättnaderna i kredilpolitiken kommer alt i synnerhet för industrin medverka till att dessa planer kan förverkligas.

Även kommunerna vänias ställa växande anspråk på kredilmarknaden 1975 lill följd av ett finansiellt underskott som är ca 1 miljard kr. större 1975 än 1974 och mot bakgrund av den 1974 nedskurna likviditeten.

Bostadssektorns ökade upplåningsbehov kan i runt tal uppskattas till 1 miljard kr. Etl påtagligt inslag i utvecklingen 1975 är vidare att statens

3    Riksdagen 1975. 1 saml Nr 100. Bilaga 1.

Prop. 1975:100                                                        34

upplåningsbehov väntas öka med ca 2 1/2 miljarder kr. till följd av elt växande budgetunderskott.

Det framstår som angeläget alt ett nytillskott av finansiella resurser lill förelag och kommuner kan-uppbringas utomlands och att detla kan ske till acceptabla villkor. Den allmänna räntesänkning som fortgått utomlands allt sedan höslen 1974 utgör här ett positivt inslag i bilden. Såväl företag som kommuner har också påbörjat en inte obetydlig upplåning på bl. a. den internationella kreditmarknaden.

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975                                  35

2   Det intemationella läget 2.1 Sammanfattande översikt

Utvecklingen 1974

Konjunkturavmattningen som tog sin början redan under 1973 fördjupades successivt under loppet av 1974 och övergick för OECD-området som helhet i recession. Enligt nu tillgängliga uppskattningar minskade den totala produktionen med inemot 1/2 %.

Den nu rådande lågkonjunkturen skUjer sig inte i princip från de tidigare nedgångar i tillväxten som förekommit de senasle 30 åren. I mitten av 1973 syntes klara tecken till en cyklisk avmattning. Byggandet bromsade in och sjönk, konsumentemas efterfrågan försvagades och lager-investeringama nådde en höjdpunkt. Att denna lågkonjunktur blivit så djup förklaras av en rad, delvis samverkande och varandra förstärkande omständigheter. Den internationella högkonjukturen 1972/1973 inträffade i stort setl samtidigt i flertalet OECD-länder. Härigenom blev expansionen både kraftigare och snabbare, vilket i sin tur medförde att efterfrågan inom en rad sektorer stötte mot kapacitetstaket. Detta ledde till att priserna på i första hand råvaror men även kapitalvaror började stiga kraftigt. Men denna prisstegring blev kraftigare och mera ihållande än vad som varit fallet under tidigare konjunkturcykler och ledde tiU att den ekonomiska politiken med betydande kraft lades om i kontraktiv riktning.

Tabell  2:1 Bruttonationalproduktens  utveckling  i  olika  länder  och  länderområden 1973-1975

Procentuell volymförändring. Siffrorna för 1973 och 1974 avser utfall, för 1975 prognoser

	1972-1973	1973-1974	1974-1975
Belgien	5,3	4,2	2-3
Danmark	3,5	1,5	1-2
Finland	5,9	4,5	2-3
Frankrike	6,0	■    4,5	2,5-3,5
Förbundsrepubliken Tyskland	5,3	0,5	1-2
Italien	5,9	3,4	-1-0
Nederländerna	4,4	2,5	2-3
Norge	4,2	3,5	5-6
Schweiz	3,5	0,2	-1-0
Storbritannien	5,3	-0,2	0-1
Sverige	3,1	4,2	2,2
Österrike	5,5	4,5	2,5-3,5
Förenta staterna	5,9	-2,2	-3------ 2
Canada	6,8	3,7	0-1
Japan	10,2	-3,5	2-3
Västeuropa	5,5	2,3	1,1-1,6
Totala OECD	6,3	-0,3	-0,5-0,5

Källa: OECD, nationell statistik samt uppskattningar gjorda inom finansde-partenientets ekonomiska avdelning.

Prop. 1975:100

36

Diagram 2:1 Industriproduktionen i vissa länder 1972—1974

Index 1970 = 100. Mänadsgenomsnilt

140 13P 120 110 100

140 130 120 110 100

L Förenta state	rna
r	f--	X
r-"'

L Japan
	-\
1               /

140 130 120 110 100 90

140 130 120 110 100

L Storbritannien
	r       \	y"

L Österrike	\       -.-A
	i	"

140 130 120 110 100	_ Västtysklanc A	vA
	.-/n

140 130 120 110 100

L Finland
tq	k/~"V'~

140 130 120 110 100

_ Frankrike

—A,

140 130 120 110

ibo

L Norge	rVv
kvv------- !

140 130 120 110 100 90

L Italien		>.
	/v-	1    V\
L   P-	r
N-s/
1

140	- Sverige
130	-
120	___ TsAA
110	-."W	-     »      \
100	v
90

1972 Källa: OECD.

1973

1974

1972

1973

1974

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975

37

Oljeprishöjningarna i slutet av 1973 försvagade även den totala efterfrågan ytterligare. Den kontraktiva nettoeffekten av de höjda oljepriserna på industriländernas ekonomier har beräknats lill någon procent av bruttonationalprodukten. Allvarligare var den mera indirekta verkan den s. k. oljekrisen hade på totala efterfrågan. Dels kunde inte oljepro-ducenlländerna snabbt omsätta sina ökade inkomsler i real efierfrågan, vilket ledde till elt molsvarande bortfall av efterfrågan på varor och tjänster i industriländerna. Dels uppstod tiU följd av de ökade betalningarna för olja slora bylesbalansunderskott i de oljekonsumerande länderna, vilket tillsammans med den redan höga inflationstakten gjorde att industriländernas regeringar tvekade alt sätta in de stabUiserings-politiska stimulansåtgärder som var påkallade av den allt tydligare nedgången i efterfrågan och försämringen på arbetsmarknaden. Kraften i konjunkturnedgången kom också att tUlfälligt döljas av de tecken till återhämtning i produktionen som under en kort tid inträdde på våren 1974 när de kvantitativa oljerestriklionerna hävdes.

Under senhösten och vintern 1974 fördjupades lågkonjunkturen avsevärt. Industriproduktionen i de sju slörre OECD-länderna föll då med 14 % i årslakt jämfört med tredje kvartalet 1974. Alt nedgången blev så djup och så mycket djupare än vad som antogs så sent som i december 1974, förklaras av den privata konsumtionens och lagerinvesteringarnas utveckling under fjärde kvartalet.

Inför den accelererande inflationen under de tidiga höstmånaderna, de i många länder sjunkande reallönerna och det allt mörkare läget på

' Förenta  staterna.   Japan,  Förbundsrepubliken  Tyskland,   Frankrike,   Storbritannien, Italien och Canada.

Tabell 2: 2 Konsumentpriser 1962-1975

Procentuell förändring per år resp. från föregående månad

	1962-	1972-	1973-	Dec 1973-	•  1974			1975
	1972	1973	1974	dec 1974
					okt	nov	dec	jan	febr
Belgien	3,8	10,4	12,6	15,7	0,9	1,1	0,7	1,1	1,1
Danmark	6,0	9,3	15,2	15,5	1,3	1,4	0,6	0,6	0,3
Finland	5,7	11,4	17,4	16,9	0,9	0,7	0,3	2,6	1,5
Frankrike	4,4	7,3	13,6	15,2	1,2	0,9	0,8	1,1	0,8
Förbundsrepubliken
Tyskland	3,2	6,9	7,0	5,9	0,5	0,7	0,3	0,9	0,5
Italien	4,3	10,8	19,1	24,5	1,9	1,9	0,8	1,6	1,5
Nederländerna	5,4	8,0	9,6	10,9	1,3	0,7	0,4	0,6	0,3
Norge	5,1	7,5	9,4	11,3	1,0	0,8	1,1	2,5	0,6
Schweiz	4,0	8,7	9,8	7,6	0,6	1,4	0,1	0,6	0,3
Storbritannien	4,9	9,2	16,0	19,1	2,0	1.8	1,4	2.6	1,6
Sverige	4,7	6,7	9.9	10,5	3.1	0,9	OA	0.8	1,0
Österrike	3,9	7,6	9,5	9,7	1,3	0,8	0,6	1,1	1,0
Förenta staterna	3,3	6,2	11,0	12,2	0,9	0,8	0,7	0,5	0,7
Canada	3,3	7,6	10,7	12,4	0,9	1,1	1,0	0,5	0,8
Japan	5,7	11,7	24,4	21,9	2,3	0,7	0,4	0,5	0,3
Totala OECD	3,9	7,9	13,3	14,2	1,2	1,0	0,7	0,8   .	0,8

Källor: OECD och nationell statistik.

Prop. 1975:100                                                        38

arbetsmarknaden förefaller konsumenterna ha ökat sin sparkvot högst avsevärt. I första hand har detta avspeglats på köpen av varaktiga konsumtionsvaror, främst bilar. Även bostadssektorn torde ha upplevt en ytterligare försvagning av efterfrågan.

Fram till sommaren 1974 fanns elt visst behov av lagerpåfyllnad. Erfarenheterna från den extrema högkonjunkturen 1972—1973 ledde också till att vissa lager byggdes upp i syfte att gardera sig mot eventuella flaskhalsar i produktionen. Kvardröjande inslag av spekulativ lageruppbyggnad kan också ha funnits. Under hösten övergick denna lageruppbyggnad tUl alt i huvudsak bli ofrivillig. Under fjärde kvartalet skulle lagren i exempelvis Förenta staterna enligt preliminär statistik ha stigit snabbare än i början av 1974 trots att företagen sökte minska lagren genom att sänka priser och avbeställa tidigare order. Lågkonjunkturen avspeglades även i lagrens sammansättning — från atl under 1973 och början av 1974 huvudsakligen innehålla råvaror övergick lagertillväxten i slutet av 1974 till att till största delen beslå av färdigvaror.

Den ekonomiska politiken i flertalet OECD-länder har som tidigare nämnts varit inställd på att bekämpa inflationen och motverka de stigande bytesbalansunderskotten. Båda dessa mål har man sökt uppnå genom att dra ned den inhemska efterfrågan med i huvudsak generellt verkande medel. Finanspolitiken har därvid spelat en tämligen passiv roll i så motto som skatter och utgifter hållils oförändrade. På grund av inflationen har ändå en avsevärd kontraktiv effekt uppnåtts genom att exempelvis nominellt oförändrade utgiflsbelopp realt inneburiit en lägre effektiv efterfrågan. Penningpolitiken däremot skärptes redan under 1973 och hölls oförändrad eller t. o. m. ännu mer restriktiv under större delen av 1974, dvs. minst ett år efter det atl konjunkturen hade nått sin kulmen. Den starka likvidiletsneddragning som företagssektorn, trots höga vinster inom vissa branscher, på så vis blev utsatt för var ytterligare en bidragande orsak lill all industriproduktionen föll så starkt i slutet av 1974. De för ränteförändringar känsliga byggnadsinvesteringarna påverkades starkt av den restriktiva penningpolitiken.

Under de sista månaderna av 1974 märktes en påtaglig lättnad på kreditområdet. De officiella diskontona började sänkas i etapper och likviditetskvoterna minskades. Till en början avspeglade detla främst den avlagande efterfrågan på krediter. Successivt gavs dock penningspolitiken en mera expansiv inriktning. I Förenta staterna och Förbundsrepubliken Tyskland gavs också uttryck för en medveten avsikt att lätta på penningpolitiken.

Nedgången i total efterfrågan och produktion fick under hösten 1974 ett allt större genomslag på efterfrågan på arbetskraft. Arbetslösheten som ökat endast marginellt mellan sommaren 1973 och sommaren 1974 steg under hösten 1974 snabbt i de flesla större OECD-länder. Mest slående var utvecklingen i Förenta staterna där arbelslöshetsprocenten

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975                                  39

Tabell 2: 3 Arbetslösheten i vissa OECD-länder 1962-1975

Procent av arbetskraften, säsongrensade tal

	Genomsnitt		1974				1975
	1962-	1973	1 kv	2 kV	3 kV	4kv	jan
	1972
Belgien	5,1	2,3	2,3	2,4	2,7
Danmark	3.2	2,4	2,6	4,4	8,2	9,3	i 3,9
Finland	2,2	2,3	1,8	1,7	1,9	1,7
Frankrike	1,7	2,1	2,0	2,0	2,2	2,8
Förbundsrepubliken
Tyskland	1,0	1,3	1,8	2,5	3,0	3,6	5,1
Italien	3,4	3,5	3,1	2,5	2,8	3,1	5,3
Nederländerna	1,1	2,3	2,6	2,6	2,9	3,2	5,5
Norge	0,8	0,8	0,9	0,4	0,5	0,8	1,3
Storbritannien	2,3	2,7	2,5	2,5	2,7	2,9	3,3
Sverige	2.0	2,5	2,2	2,1	2,0	1,7	1.9
Förenta staterna	4,7	4,9	5,2	5,1	5,5	6,5	8,2
Canada	5,1	5,6	5,5	5,2	5,4	5,7	6,7
Japan	1,2	1,3	1,3	1,3	1,4	1,7	1,6

Anm. På grund av starkt skiljaktiga definitioner och beräkningsmetoder är dessa tal icke jämförbara länderna emellan.

Källa: OECD samt nationell statistik.

steg från drygt 5 % under sommaren 1974 till 8,2 % i början av 1975. Ofrivilligt korttidsarbete fick en alll slörre spridning.

Inflationen uttryckt som konsumentprisernas ökning utgjorde drygt 14 % i genomsnitt för OECD-ländema under loppet av 1974. Under fjärde kvartalet gick dock ökningstakten ned. Partipriserna stabiliserades under hösten och föll t. o. m. i vissa länder. Bidragande till denna inbromsning av inflationstakten har varit den starka nedgången i efterfrågan som även påverkat de internationeUa råvarupriserna. Från aprU 1974 har de flesta råvaror sjunkit kraftigt, i många fall ned till eller t. o. m. under den nivå som gällde före den stora prisuppgången 1973.

Den här skildrade utvecklingen avser OECD-området som helhet. De enskilda länderna uppvisar mycket stora skillnader inbördes i fråga om olika aspekter av utvecklingen. Värst drabbade av konjunkturavmattningen blev Japan och Förenta staterna med en minskning av bruttonationalprodukten på 4 resp. 2 %. Lågkonjunkturen i Västeuropa blev i jämförelse härmed mera måttfull. Tack vare en exceptionell exportökning kunde Förbundsrepubliken Tyskland öka sin produktion något från 1973, medan Storbritannien upplevde en mindre tillbakagång. Frankrike uppnådde en tillväxt på hela 4,5 % men under andra halvåret 1974 skedde en tydlig inbromsning av den inhemska efterfrågan. De mindre OECD-länderna hade allmänt en högre tUlväxt i förhållande till de större europeiska länderna. Högst BNP-lillväxt hade Finland, Österrike och Sverige med resp. 4,5, 4,5 och 4,2 %.

Prop. 1975:100

40

Alt produktionen inom OECD-området inte föll ännu mer än vad som blev fallet beror på den relativt sett kraftiga ökningen i exporten till länderna utanför regionen. Särskilt kraftig blev exportökningen lill de oljeproducerande länderna och statshandelsländerna, och i vilkel fall under första hälften av 1974 även de råvaruproducerande u-länderna. Priserna på exporten och importen ökade med 26 resp. 43 %, vilken differens speglar försämringen av OECD-områdets terms-of-trade gentemot främst de oljeproducerande staterna. Oljeprishöjningen medförde en belastning på OECD:s handelsbalans med OPEC-länderna på omkring 60 miljarder dollar, vUket dock delvis kompenserades av en exportökning till dessa länder på 13 miljarder. Handeln med länder utanför OECD och OPEC uppvisade elt ökat överskott på 12,5 miljarder dollar. Totalt försämrades OECD:s handelsbalans med 34 miljarder dollar, vilket är icke obetydligt mindre än vad som kunde förmodas så

Diagram 2:2 Byiesbalansutvecklingen i vissa länder 1972—1974

Miljarder dollar

Danmark

HT

¥

Italien

ir

Sverige

■

Österrike

¥

Finland

Nederländerna

-—ir

Tsr

¥

2  -

1 -

1

Norge

I   i

4 0	_ Förenta staterna
		;;s            m
-4	-	i
-8	_	E

Japan

4  -

O -4

Ta-

¥

Storbritannien

T

4

O

-4

10 -

O

-10

-20

-30

i

OECD-totalt

rm

¥

1972    1973    1974

J___ L

1972    1973    1974

1972    1973    1974

Aniu. Skalindelningen är olika för mindre länder, större länder och OECD totalt.

Källa: OECD.

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975                                  41

sent som i december 1974. Alt underskottet blev mindre än väntat utgör ytterligare ett tecken på den stagnerande och fallande efterfrågan i OECD-området under 1974. Bylesbalansunderskotlet blev ungefär lika stort som försämringen av handelsbalansen, dvs. 33—34 miljarder dollar. Men för bytesbalansen var fördelningen mellan OECD-länderna ännu mera sned. A ena sidan presterade FörbundsrepubUken Tyskland ett bytesbalansöverskott på 9 miljarder dollar. Å andra sidan noterade Storbritannien, Italien och Frankrike underskott på resp. 9, 7,5 och 6 miljarder dollar.

Utsikter för 1975

Utvecklingen under de första månaderna 1975 har präglats av samma stagnation och nedgång som fjärde kvartalet 1974. Industriproduktionen fortsatte således att minska i Förenta staterna och Japan och flera andra OECD-länder. Den privata konsumtionen utvecklades myckel svagt och förelagens investeringsplaner reviderades ned ytterligare. Arbetslösheten steg och ofrivilligt korttidsarbete fick allt större spridning i näslan samtliga länder. SärskUt kraftig var ökningen av arbetslösheten i Förenta staterna där den mellan december 1974 och januari 1975 ökade med en hel procentenhet till 8,2 %. I Storbritannien där de arbetslösas anlal stigit relativt sett långsamt under hösten blev ökningen nu snabbare. Även i Japan noterades en relativt sett mycket kraftig ökning av arbetslösheten.

Den ekonomiska politiken styrdes emellertid alltmer över i expansiv riktning. Den lättnad i penningpoUtiken som genomfördes redan under hösten 1974, följdes nu av ytterligare åtgärder. I de allra flesta länder sänktes det officiella diskontot i flera etapper under januari och februari 1975. Kredilreslriktioner av olika slag luckrades upp. Bl. a. har begränsningar för upplåning ulomlands lättats samtidigt som selekliva kredilpolitiska stödåtgärder vidtagits i en del länder för exportindustrin och vissa utsatta branscher, i första hand byggnadsindustrin.

Även finanspolitiken har i en rad länder givits en mera expansiv inriktning. Det mest utpräglade exemplet härpå är den radikala förändring som inträtt i den amerikanske presidentens ekonomiska politik. Denna svängdes över från inflationsbekämpning till recessionsbekämpning i och med att ett stimulanspaket innehållande skattesänkningar på 16 miljarder dollar lades fram i januari. Sedermera har den amerikanska kongressen ökat stimulansåtgärderna till ca 23 miljarder dollar. 1 Förbundsrepubliken Tyskland trädde en skatte- och barnbidragsreform i kraft den 1 januari som tillsammans med tidigare expansiva ålgärder frän december 1974 beräknas öka efierfrågan med meUan 2,5 och 3 % av bruttonationalprodukten. Även i länder som Canada, Nederländerna, Belgien, Italien och Frankrike lades sysselsättningsslimulerande program fram.

Prop. 1975:100                                                        42

Sammanfattningsvis kan sägas alt regeringarna i OECD-området under vintern och våren 1975 börjat vidta åtgärder för att stimulera den inhemska efierfrågan. F. n. är del ännu för tidigt att bedöma hur stora effekter denna omläggning av politiken kommer att få och i synnerhet hur lång lid det tar innan de vidtagna åtgärderna fullt ut påverkar efterfrågeutvecklingen. Skulle emeUertid de redan beslutade stimulanserna inte få avsedd effekt eller annars visa sig otillräckliga talar flera skäl för att ytterligare insatser kommer att göras. Det främsta skälet härför vid sidan av den rekordhöga arbetslösheten, är den senaste tidens utveckling i fråga om inflationen.

Under slutet av 1974 och de första månaderna av 1975 har den internationella inflationen uppenbarligen bromsats in kraftigt till följd av bl. a. den mycket starka nedgången i efterfrågan. Priserna på industriråvaror, som utlöste en slor del av den inflation som ägde rum under 1973 och 1974, har under hösten 1974 och i synnerhet början av 1975, trots nedskärningar i produktionen av råvaror, fallit kraftigt och några tecken kan inte nu skönjas på att delta skulle vändas i en uppgång under 1975. Priserna på jordbruksprodukter som steg kraftigt under 1974 har under de första månaderna 1975 fallit tillbaka till en lägre nivå. Stor osäkerhet råder dock för deras fortsatta utveckling. Den omfattande utvidgning av odlade arealer som nu pågår bör i öch för sig lätta försörjningsläget mot slutet av 1975 och därmed tala för att livsmedelspriserna i vart fall inte ökar under loppet av 1975.

Sedan mötet i december 1974 med de oljeproducerande staternas organisation (OPEC) har det då beslutade oljepriset varit oförändrat och man har sedermera beslutat att inte höja priset under de tre första kvartalen 1975. På grund av den ekonomiska stagnationen, tidigare stora lager och de aktiva besparingsåtgärderna i Västeuropa, Förenta staterna och Japan föll efterfrågan på olja mellan 1973 och 1974 och väntas öka helt obetydligt under 1975. I denna situation utsätts oljepriset, trots vissa produklionsnedskärningar, snarast för ell tryck nedåt.

De fallande eller stabiliserade råvarupriserna förefaller vid rådande svaga efterfrågan snabbi ha slagit igenom i partihandelspriserna. I vissa av de större OECD-länderna föll partiprisindex under det första kvartalet 1975. Genomslaget frän parti- lill konsumentprisledet tycks också ha varit snabbt. Redan i december 1974 hade den månatliga ökningstakten för konsumentpriserna i OECD-området gått ned till 0,7 % att jämföra med 1,3 % i september samma år. Tillgängliga prognoser pekar på atl inflationstakten under loppet av 1975 skulle gå ned till i storleksordningen 9 % jämfört med drygt 14 % under 1974. Den allra senaste ulvecklingen för parti- och konsumentpriserna i de slörre länderna synes öppna möjligheten för en ännu kraftigare inbromsning av inflationen.

Det pressade läget på arbetsmarknaden och den stagnerande efter-

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975                         43

frågan har även avspegplats i avtalsuppgörelserna i flera av de slörre länderna. En klar tendens till mindre löneökningar kan f. n. skönjas och i Förenta staterna har t. o. m. en viss negativ löneglidning kunnat noteras. I Förbundsrepubliken Tyskland antas löneökningarna stanna vid ca 7 % under 1975.

I och med att inflationstakten nu nedbringats avsevärt och därigenom huvudmålet för många regeringars ekonomiska politik under 1974 i viss utsträckning håller på alt uppfyllas, vidgas utrymmet för sysselsättningspolitiska ingrepp avsevärt.

Som elt resultat av redan vidtagna och eventuella tillkommande ekonomisk-politiska stimulansåtgärder kan den inhemska efterfrågan förutses genomgå en återhämtning under 1975. Ett av huvudmålen för stimulansåtgärderna har varit den privata konsumtionen, som sannolikt kommer att visa tecken till uppgång redan kring halvsårsskiftet 1975 i och med att reallönerna stabiliseras. Genom den mer expansiva politiken bör förutsättningar skapas för en återgång till en mera normal relation mellan konsumtion och sparande än den som rått under fjärde kvartalet 1974 och första kvartalet 1975. Lageranpassningen har av allt alt döma accelererats under vårvintern 1975. Tillgängliga data tyder på atl lagerneddragningen kan komma att avslutas till halvårsskiftet. Därefter skulle totala efierfrågan få elt tillskott genom nya lagerinvesteringar.

Industrins investeringsplaner är f. n. enUgt senasle konjunklurbaro-melrar inriktade på en klar minskning jämfört med 1974. En faktor av betydelse är dock alt samtliga hittUls presenterade slimulansprogram som ett väsentligt inslag har olika former av stöd till industrins investeringar. En ökning av dessa är därför inte utesluten mot slutet av 1975. Bostadsinvesteringarna kan däremot komma att återhämtas tidigare. Dels har nedgången inom denna sektor varit så kraftig att även försiktiga efterfrågebedömningar skulle leda till elt ökat investeringsbehov. Dels kan även de penningpoliliska lättnaderna antas få en särskild effekt på bostadsbyggandet på grund av dess större känslighet för kreditmarknadsförhållanden.

Sammanfattningsvis förutses den totala efierfrågan komma öka påtagligt under andra halvåret 1975 till följd av den samlade effekten av en autonom återhämtning och ekonomisk-politiska åtgärder. En avsevärd osäkerhet vidlåder dock den här antagna uppgångens kraft och lokalisering i liden. Del nedpressade arbetsmarknadsläget kan i viss utsträckning förmodas motverka de konsumlionsslimulerande krafterna. Lageravvecklingen under denna lågkonjunktur har hittills tagit mycket längre tid än vad som var väntal. Senast tUlgängliga dala om orderingången visar inte på någon omedelbart föreslående förbättring. Med hänsyn till dessa omständigheter är det inte osannolikt alt en mera allmän och klar återhämtning av aktiviteten inte blir hell manifest förrän

Prop. 1975:100                                                                       44

under senare delen av 1975. Vissa differenser i konjunkturprofUen kan även anlas komma att gälla för de olika länderna. I Förbundsrepubliken Tyskland, där de vidtagna stimulansåtgärderna är relativt sett starkast kan en uppgång i den privata konsumtionen komma tämligen snart. Uppgången i Förenta staterna torde komma först något senare.

Även med en sådan förskjutning i tidpunkterna för uppgångens början föreligger en allvarlig risk för alt den samtidighet OECD-länderna emellan som utmärkte såväl högkonjunkturen 1972—1973 som lågkonjunkturen 1974—1975 kan komma alt åtempprepas i den här föratsatla konjunkturuppgången under senare delen av 1975 och under 1976. SkuUe detta inträffa är det inle osannolikt att flaskhalsproblem av samma slag som under 1972—1973 kan framkallas med ty åtföljande stabUiserings-poliliska problem.

Stimulerad av den ökade efierfrågan kan den totala produktionen börja öka successivt under andra halvåret. Därvid kan tillväxttakten under i varje fall fjärde kvartalet vänias ha nått en viss sloriek. Med hänsyn till utvecklingen under slutet av 1974 och första kvartalet 1975 torde en nedgång i bruttonationalprodukten för hela OECD mellan 1974 och 1975 dock inte kunna undvikas.

Liksom fallet var under 1974 blir sannolikt utvecklingen mera utpräglad i Förenta staterna och Japan resp. mer moderat i Västeuropa. För Förenta staterna föratses således elt faU med 2 å 3 % i bruttonationalprodukten, varigenom denna för 1975 skulle ligga 4—5 % under 1973 års nivå. Emellertid fömtses som nämnts en tydlig uppgång i Förenta staterna under senare delen av 1975. I Japan väntas en BNP-ökning med 2—3 % delvis till följd av en antagen mera expansiv politik efter avtalsrörelsens slut i april. I Förbundsrepubliken Tyskland torde de redan insatta stimulansåtgärderna i kombination med en autonom återhämtning kunna bidra till en uppgång redan från sommaren 1975. Tillväxten för helåret 1975 begränsas dock av nedgången under första halvåret och torde stanna vid 1—2 %. Frankrike kan vänias öka sin produktion tämligen snabbt i förhåUande till andra länder eller med ca 3 %, vilket dock är en låg siffra jämfört med den franska tUlväxttakten under det senasle decenniet. För Storbritannien förutses en låg tillväxt och Italiens produktion väntas gå ned.

De mindre OECD-länderna torde bli drabbade av lågkonjunkturen i de större länderna med en viss eftersläpning. De enda länder som kan förutses få en normal eller t. o. m. god tillväxt är Norge och Österrike med 5—6 resp. 2,5—3,5 %.

OECD-ländernas export till de oljeproducerande staterna vänias öka

1 BNP-tillväxten per år beräknas som den procentuella skillnaden mellan den genomsnittliga produktionsnivån under två år. Även med en relativt sett mycket hög tlllvä.Kltakt under en del av året kan årsgenomsnittet förbli lågt på grund av en nedgång i produktionen tidigare under året.

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975                         45

lika mycket som 1974, dvs. med 40—50 % i volym. Handeln med statshandelsländerna torde bromsas upp och visa en mindre real ökning än under 1974. De råvaruproducerande u-ländernas export utsätts för stark press i fråga om såväl volym som pris, varför deras inkomster kan antas komma att sjunka. Utrymmet för import från OECD-området kommer att minska i motsvarande mån.

Som tidigare berörts tyder mycket på att de internationella råvarupriserna stabiliseras eUer sjunker något under 1975. Tillgängliga prognoser för priserna på industriella färdigvaror pekar på att ökningarna skuUe stanna vid 10 % under 1975 jämfört med 25 % under 1974. Under antagande av alt oljepriserna inte höjs i nominella termer skulle en sådan utveckling leda tiU en avsevärd förbättring av OECD-områdets bytesförhållande gentemot andra länder. Det kan dock inle uteslutas att inbromsningen i prisstegringstakten för industriella färdigvaror blir mera markerad än vad som har antagits.

Mot bakgrund av lågkonjunkturen i de industrialiserade marknadsekonomierna torde världshandeln inte öka annat än marginellt mellan 1974 och 1975. Mot slutet av 1975 bör dock den här antagna återhämtningen i den ekonomiska aktiviteten i de större OECD-länderna börja avspegla sig på intra-OECD-handeln. OECD-ländernas export bör öka med någon procentenhet mer än importen i volym räknat, främst till följd av de oljeproducerande staternas fortsatt starka efterfrågan. Dessa länders importkapacitet har visat sig vara avsevärt slörre än vad som förutsatts tidigare. Prognoserna för OECD:s bylesbalansunderskott under 1975 har reviderats ned från nära 40 miljarder tiU under 30 miljarder dollar.

Fördelningen av delta underskott torde bli ännu mera sned än under 1974. Förbundsrepubliken Tysklands och Nederländernas överskott blir sannoUkt lika stort eller större, medan de mindre OECD-slalerna med sammanlagt mindre än 15 % av områdets bruttonationalprodukt belastas med ca 60 % av det förutsedda underskottet.

Den intemationella betalningsutveckUngen korrmier sålunda att präglas av en fortsatt obalans som i huvudsak går mellan oljeimporterande och oljeexporterande länder. De oljeexporterande ländemas sammanlagda bytesbalans mot såväl OECD-området som u-länderna uppskattas under 1975 ge ett inkomstöverskott på omkring 50 miljarder dollar.

Osäkerheten i dessa beräkningar är emellertid mycket stor. Delta beror på att både exporten och importen i OPEC-länderna är svår att uppskatta.

Vid givet oljepris kommer förbättrad hushållning och omläggningar tUl energisnålare produktion i konsumentländerna att successivt dämpa oljeefterfrågan. På längre sikt kommer också utvecklingen av andra energikällor att få samma verkan.

När det gäller uppskattningen av OPEC-ländemas importutveckling

Prop. 1975:100                                                        46

måste man göra en uppdelning på s. k. högabsorberande och lågabsor-berande oljeländer. Till den förra gmppen hör länder som till följd av en stor befolkning och relativt utvecklad ekonomisk straktur har en hög importkapacitet i förhållande till exportinkomsterna. Hit räknas Algeriet, Indonesien, Iran, Irak, Nigeria och Venezuela. Till den senare gmppen hör de oljeländer som till följd av Uten befolkning, hög per capilainkomst samt underutvecklad infrastruktur inle på lång lid torde kunna förbruka sina exportinkomster på samhällsutbyggnaden. Hit räknas Förenade Arabemiraten, Gulfstalerna, Kuwait, Libyen och Saud-Arabien.

Importtillväxlen i båda grupperna beräknas visserligen till i genomsnitt 40 % per år. Men eftersom denna utveckling sker från olika im-porlnivåer, kommer förbrukningen av exportinkomsterna att bli olika i de båda grupperna.

Det är inte osannolikt att de högabsorberande oljeländernas import-utgifter redan om 2—3 år kommer att bU lika stora som exportinkomsterna.

OPEC-ländernas samlade inkomstöverskolt har hittills placerats huvudsakligen i banktillgodohavande och i andra slag av likvida finansiella fordringar på OECD-ländema. Till viss mindre del investeras överskottet också i reala tUlgångar genom företagsetableringar och köp av förelag och aktier eller fast egendom i underskottsländerna. Realin-vesteringarna svarar dock f. n. för en liten andel av OPEC:s totala placeringar, och man räknar knappast med någon större ökning. En växande andel i användningen av inkomstöverskottet utgörs av OPEC:s internationella u-landsbistånd.

De oljeimporterande ländema har därmed kunnat finansiera betalningsunderskotten utan allvarliga stömingar i det internationella kredit-och valutasystemet.

Så länge den övervägande delen av OPEC-ländernas placeringar är likvida kan man dock inte utgå från att så kan ske även i fortsättningen. Tvärtom får man räkna med att betydande omplaceringar på kort tid kan företas av OPEC-länderna aUt efter skiftande ränteförhållanden och tecken på förestående växelkursförändringar. Detta skapar självfallet en betydande instabilitet i det internationeUa kredit- och valutasystemet.

På gmnd av dessa förhåUanden strävar man inom det internationella valutasamarbetet efter alt få till stånd arrangemang för långfristig och bättre länderfördelad kapitalåterföring. Inom såväl OECD som den Internationella valutafonden har man nått vissa framsteg härvidlag.

Som framgår av resp. länderavsnitt har kreditpolitiken successivt lättats i flera betydande länder från andra halvåret 1974. En följd härav är att räntorna i Förenta staterna och på eurodoUarmarknaden sjunkit avsevärt i förhållande till räntelägena på andra kreditmarknader.

På valutamarknaderna har detta lett till omplaceringar från dollar-

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975                         47

tillgodohavanden tUl framför allt de schweiziska och västtyska valutorna. Pressen uppåt på de valutor, bl. a. den svenska, som tillsammans med den västtyska valulan ingår i den s. k. valutaormen har därmed lett till en fortgående uppvärdering gentemot dollarn med omkring 15 % från september 1974 tUl mitten av mars 1975.

2.2 Liinderöversikter

Förenta staterna

Förenta statemas ekonomi genomgick under 1974 den svåraste recessionsperioden sedan 1930-talet. Bruttonationalprodukten minskade med drygt 2 % jämfört med en ökning med ca 6 % under 1973. Inflationslakten steg samtidigt från 5,5 % tiU ca 11,5 %. Arbetslösheten ökade kraftigt och låg vid årets utgång på över 7 %.

I efterhand tyder mycket på att den nuvarande konjunkturavmattningen tog sin början redan under 1973 med en nedgång i bostadsbyggandet och bilförsäljningen samt en markant uppgång i kvoten mellan lagerstockar och löpande försäljning. Under intryck av oljekrisen och den därav föranledda nedgången i bilproduktionen uppvisade första kvartalet 1974 ett drastiskt fall i den ekonomiska aktiviteten. Bmttonationalprodukten sjönk därvid med 7,1 % i årslakt räknat. De upphörande effekterna av oljekrisen tycks delvis ha dolt den underliggande lågkonjunkturen. Under andra och tredje kvartalen bromsades nämligen nedgången in påtagligt och konjunkturbilden blev splittrad med stagnation i somliga sektorer och påtaglig återhämtning i andra. Under fjärde kvartalet blev så recessionsbilden fullständigt entydig med elt fall i bruttonationalprodukten på 9,1 % i årslakt. Ännu mera slående blev utslaget på industriproduktionen. Denna hade ökat, om än allt långsammare, under första halvåret och stagnerat under tredje kvartalet. Under fjärde kvartalet gick den så ned med nära 12 % i årslakt. I december låg kapacitetsutnyttjandet i industrin på 74 %. Trots stora an-strängningar från företagens sida att under hösten skära ned lagren steg dessa kraftigt i förhållande till försäljningen.

Den ekonomiska politiken under 1974 var utformad för alt bekämpa inflationen. Finanspolitiken inriktades i stort på att hålla de offentliga utgifterna på en oförändrad nivå, vilket med en hög inflationstakt realt sett innebar en kraftigt kontraktiv effekt på efterfrågan. Huvudbördan i den eftersträvade stabiliseringspolitiken lades dock på penningpolitiken. Penningmängdens årliga tillväxt begränsades till ca 4 %. Som en följd härav steg räntorna kraftigt och nådde historiskt sett höga nivåer. Under fjärde kvartalet märktes en lättnad på kreditmarknaden och de korta räntorna sjönk. Under loppet av fjärde kvartalet 1974 tycks dock den amerikanska centralbanken successivt ha svängt över till en lättare penningpolitik genom att sänka diskontot och banker-

Prop. 1975:100 48

nas likviditetskvoter samt genoni att köpa upp statspapper. I viss utsträckning kan emellertid denna utveckling tolkas som en anpassning lill den markant lägre efterfrågan på pengar. President Ford presenterade i oktober 1974 etl program för fortsatt inflationsbekämpning främst med hjälp av extraskatter på hushållen och förelagen. Efter hand som nedgången under fjärde kvartalet blev alltmer uppenbar miste Fords program sin aktualitet och skrinlades.

Inflationen höll under 1974 en takt på i genomsnitt 11 %. Under första halvåret kom inflationsimpulserna i huvudsak från de höjda priserna på energi och livsmedel och andra råvaror. Samtidigt som priserna på dessa varor stabiliserades eller sjönk under loppet av året slog de ökade arbetskostnaderna och den lägre produktiviteten igenom på priserna på andra varor, främst industriella investeringsvaror. Hushållens inkomsler steg med 9 % i nominella termer medan de reala disponibla inkomsterna sjönk med 2,5 %. Denna minskning i kombination med fallet i de finansiella tillgångarnas reala värde och den ökande osäkerheten om sysselsättningen bidrog till alt den privata konsumtionen minskade med drygt 2 %. Särskilt stor blev nedgången i konsumtionen av varaktiga konsumtionsvaror, i synnerhet bUar.

Bostadsbyggandet sjönk med 25 % i reala termer meUan 1973 och 1974. Från en årslakt på 2,4 miljoner igångsatta bostäder i början av 1973 föU antalet byggstarter till en årslakt av 900 000 under fjärde kvartalet 1974. Bakom detla fall ligger flera faktorer. Konsumenternas fallande realinkomsler och osäkerhet inför framtiden torde ha varit en. En viss mättnad på nya lägenheter hade kunnat noteras redan under 1973. Men av störst betydelse var sannolikt den restriktiva penningpolitiken, som drabbade bostadsfinansieringsinstituten hårt, samt de snabbt stigande priserna i bostadsproduktionen.

Fram till halvårsskiftet 1974 bars näringslivets investeringar upp av den investeringsvåg som startat 1972 och som förstärkts av. de utpräglade kapacitetsbristerna i vissa branscher under 1973. Under andra halvåret 1974 minskade emellertid även näringslivels investeringar tUl följd av de försämrade avsättningsutsikterna och den ökade outnyttjade produktionskapaciteten. Lagren steg och under fjärde kvartalet registrerades en omfattande ofrivilUg lageruppbyggnad.

Den amerikanska bytesbalansen uppvisade ett underskott på 2 miljarder dollar för 1974 jämfört med ett överskott på 400 mUj. dollar 1973. Exporten steg kraftigt under första halvåret 1974 för att sedan sjunka under resten av året. Volymökningen för helåret blev emellertid nära 9 %. Importen däremot minskade med någon procent i volym.

Det fall i den ekonomiska aktiviteten som karakteriserade fjärde kvartalet 1974 synes ha fortsatt under de första månaderna 1975. Industriproduktionen föll ytterligare med hela 3,6 % under januari och

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975                         49

3 % under februari 1975. Arbetslösheten gick upp med en hel pro
centenheten mellan december och januari till 8,2 % av arbetskraften. I
mars steg arbetslösheten ytterligare och nådde 8,7 %. Det amerikanska
handelsdepartementels index för indikatorer som ligger tidigt i kon
junkturcykeln lydde i slutet av febmari på att en fortsatt avmattning
åtminstone fram emot sommaren är alt vänta.

Sedan höstens aldrig förverkligade antiinflationsprogram har den ekonomiska politiken svängt om i klart expansiv riktning. I januari 1975 presenterade president Ford ett nytt ekonomisk-politiskt åtgärdspaket i vilket inflationen fått ge plats åt recessionen som "nationens fiende nr 1". Med hjälp av en återbäring på 1974 års skatt och en permanent skattesänkning för hushållen och ökade skaltekrediter för förelagens investeringar på inaUes 16 miljarder dollar skulle fallet i efterfrågan motverkas. Utbetalningarna av skatteåterbäringen föreslogs ske i två etapper i maj och september. Samtidigt med detta stabilise-ringspoliliska paket föreslogs omfattande ålgärder på det energipolitiska området. Bl. a. föreslogs en importavgift av 3 dollar per fat olja. Syftet med denna avgift är alt minska importen av olja och främja utvecklingen av altemativa inhemska energikällor. Inkomsterna från dessa avgifter skulle sedan åter tillföras ekonomin så att effekten av de höjda oljepriserna på totala efterfrågan neutraliserades. Oljeimporlavgiften skulle dock till skillnad från det stabiUseringspolitiska programmet införas omedelbart med höjningar på 1 dollar per fat från febmari till april 1975. Den expansiva verkan av programmet i sin helhet torde därför under våren 1975 vara begränsad. Under behandlingen i kongressen har emellertid betydande modifikationer införts. Den stabiliseringspolitiska delen av programmet har sålunda utvidgats tUl ca 23 miljarder dollar. Samtidigt har den givits en mera löntagarvänlig profU. Energiprogrammet har förändrats så att dess ur efterfrågesynpunkt kontraktiva verkningar begränsats och dess ambition i fråga om självförsörjning med olja dämpats. Trots dessa modifikationer torde programmets effekter på efterfrågan inte bli särskUt stora; de har beräknats uppgå lill i bästa fall 1 % av bmttonationalprodukten, och huvudsakligen infalla under andra halvåret 1975. Däremot bör man inte underskatta den psykologiska effekten av att administrationen inom loppet av tre månader helt ändrat sina prioriteringar i expansiv riktning.

Den högsta penningpoliliska myndigheten. Federal Reserve Board, har deklarerat att dess politik nu inriktats på alt ge utrymme för en återhämtning i den ekonomiska aktiviteten i takt med att inflationen bromsas in. I detta syfte vidtas nu åtgärder som skall medge en 5—7-procentig tillväxt i penningmängden. Trots detta har den sjunkande efterfrågan på pengar medfört en nedgång i penningmängden mot slutet av 1974 och början av 1975. Den offentiiga sektorn torde dock komma att öka sina utgifter även i reala termer, i synnerhet om arbetslösheten

4 Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 100. Bilaga 1.

Prop. 1975:100                                                        50

stiger ytterligare. Även om så sker kommer dock effekten av de ekonomisk-politiska åtgärderna huvudsakUgen att koncentreras till den senare delen av 1975.

Den återhämtning från en snart tvåårig recession som ändå väntas ske under senare delen av 1975 måste alltså bäras upp huvudsakligen av den autonoma ulvecklingen. Ser man lill nedgången under slutet av

1974   och början av 1975 är det huvudsakligen två faktorer som svarar
för efterfrågebortfallet, nämligen den privata konsumtionen och lager
invesleringarna. Det slora fallet i dessa komponenter bär inom sig för
utsättningarna för en återhämtning längre fram.

Den privata konsumtionen kommer att påverkas av den fortsatta utveckling av inflationen och därmed av realinkomsterna. I början av

1975   noterades ett tydligt trendbrott för inflationen — under januari
och februari 1975 ökade konsumentprisindex med 6—7 % i årslakt
mot 12—14 % under hösten 1974 och partiprisindex sjönk t. o. m.
Hushållen ökade sin sparkvot mycket starkt under hösten 1974 som en
reaktion på den accelererande inflationen och de aUtmer osäkra arbets
marknadsutsikterna. Skulle prisutvecklingen komma att bromsas in så
snabbt som senaste dala tyder på, kommer hushållen för första gången
på två år alt kunna notera alt realinkomsterna återigen stiger. Den
höga sparkvoten, till största delen orsakad av uppskjutna köp av bilar
och andra varaktiga konsumtionsvaror, skulle då kunna börja falla ned
till en mera normal nivå. Att denna process redan är på väg framgår
av alt bilköpen delvis tack vare avsevärda prisrabatter stigit påtagligt
under vårvintern. Här antas därför att återhämtningen av konsumtionen
blir relativt snabb. Skulle emellertid arbetslösheten stiga betydligt över
den nuvarande 8-procentsnivån kan återhämtningen komma att bli mera
långsam och utdragen.

De höga lagren som till mycket stor del är orsakade av den minskade efterfrågan inom bilsektom bör kunna avvecklas tämligen snabbt om den uppdämda efterfrågan på detta område släpps loss. Lagerneddragningen skulle då kunna ha i huvudsak avslutals efler första halvåret.

Företagens investeringsplaner har påverkats starkt negativt av alt den kapacitetsbrisl, som ännu på sensommaren 1974 gjorde sig kännbar inom vissa branscher, nu helt eliminerats och ersatts av mycket lågt kapacitetsutnytljande i samtiiga branscher. De senaste investeringsenkäterna tyder på att investeringarna i näringslivet kommer att sjunka med ca 6 % under 1975. Den lättare penningpolitiken och den föreslagna höjningen av skaltekrediterna på företagens investeringar kommer säkert att förstärka investeringsbenägenhelen, men effekterna härav lär inte bli skönjbara förrän mot slutet av 1975 och början av 1976. Bostadsinvesteringarna däremot har sjunkit tUl en så låg nivå alt något annat än en uppgång inle är sannolik. Därtill kan lättnaden på kreditmarknaden antas få relativt sett stor effekt på bostadsbyggandet. Trots en

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975                         51

hög produklionstakt vid slutet av året torde bostadsproduktionen 1975 komma att ligga icke oväsentiigt under 1974 års nivå.

Utrikesbalansen i reala termer bör förbättras under 1975, främst till följd av en markerad nedgång i importen. Då emellertid terms-of-trade förutses bli försämrade är en ökning av bylesbalansunderskotlet till ca 2 miljarder doUar 1975 sannolik.

Sammanfattningsvis framstår en successiv återhämtning av den ekonomiska aktiviteten som sannolik under senare delen av 1975. Återhämtningens snabbhet och styrka kommer att bestämmas av bl. a. inflationens fortsatta takt. På grund av den låga aktiviteten under första halvåret kommer produktionen för helåret 1975 med all sannolikhet att för andra året i rad minska i reala termer. F. n. beräknas nedgången i bruttonationalprodukten bli ca 3 %. Detta innebär bl.a. att produktionen, trots den här antagna uppgången under andra halvåret, kommer att ligga långt under fullt kapacitetsutnyttjande. Arbetslösheten torde därför komma att ligga på en hög nivå under hela 1975.

Japan

Av alla OECD-länder drabbades Japan svårast av den internationella lågkonjunkturen under 1974. Bruttonationalprodukten beräknas således ha minskat med mellan 3,5 och 4 %. Särskilt iögonenfaUande blev utvecklingen inom industrin, där industriproduktionsindex för januari 1975 stod 18 % under nivån 12 månader tidigare. Samtidigt hade lagren i januari 1975 stigit med 40 % jämfört med januari 1974. Trots de starka institutionella faktorer som i Japan verkar i sysselsällningsslabiliserande riktning var nedgången i den ekonomiska aktiviteten så kraftig att tydliga effekter uppträdde på arbetsmarknaden. Arbetslösheten beräknas i januari 1975 ha omfattat över 1 miljon personer och korttidsarbete fick stor spridning.

Orsakerna lill att recessionen blev så djup just i Japan står att söka i den sammanlagda effekten av prishöjningarna på råvaror och olja under 1972 och 1973 och den förda ekonomiska politiken.

De prishöjningar på råvaror och däribland olja som inträffade under 1972 och 1973 fick en särskilt stark genomslagskraft i den japanska ekonomin till följd av landels exceptionella beroende av import av dessa varor.

Inflationen lorde dock sannolikt inte ha blivit så stark som den blev om inte myndigheterna fört en penningpolitik som ökal företagens likviditet högst avsevärt under 1972 och 1973. Konfronterad med en accelererande inflation och ett i och med oljekrisen drastiskt ökat bylesbalansunderskott skärpte regeringen successivt den ekonomiska politiken. Den statliga budgeten 1.4.1974—31.3.1975 gavs en starkt restriktiv inriktning.  Huvudbördan i inflationsbekämpningen lades emellertid på

Prop. 1975:100                                                        52

penningpolitiken, som har håUits mycket stram trots höstens penning-politiska omsvängning i andra slörre OECD-länder.

Tack vare den goda likviditeten i utgångsläget fördröjdes verkningama av den strama penningpolitiken på sådant sätt att de sannolikt kuhninerade samtidigt med bottenläget i den internationella konjunktursvackan. I vilket fall tycks den restriktiva politiken under större delen av 1974 ha varit tämligen verkningslös mot inflationen, som drev upp konsumentprisindex med ca 25 % mellan 1973 och 1974. Mot slutet av året kunde dock en viss inbromsning i prisutvecklingen märkas och årstakten i prishöjningarna hade under perioden augusti—december 1974 gått ned till 18 %. I partihandelsledet var inbromsningen ännu mer markerad.

Löntagarna fick under första halvåret 1974 vidkännas betydande reallönesänkningar, men under andra halvåret förbättrades reallöneutveck-Imgen men inte mer än att reaUönerna för året som helhet var oförändrade. Den privata konsumtionen synes också ha varit i stort sett oförändrad.

Den starka nedgången i den inhemska efierfrågan lill följd av den förda politiken och försämringen av bytesförhållandet gentemot utlandet medförde alt importvolymen, från alt ha ökat med så mycket som 29 % under 1973, minskade med 1,5 % under 1974. Då samtidigt exporten ökade med drygt 16 % lyckades Japan trots oljeprishöjningarna återställa balansen i utbytet med utlandet redan under höstmånaderna 1974. Mot slutet av året började dock recessionen i utlandet märkas på orderingången.

Bytesbalansunderskottet, som i början av 1974 hade löpt med en årstakt av inemot 8 miljarder dollar, kunde genom den inhemska recessionen och det japanska näringslivets intensifierade exportansträngningar nedbringas till ca 4,5 miljarder dollar.

Den fördjupning av recessionen som inträdde under fjärde kvartalet 1974 har fortsatt även under de första månaderna 1975. I januari och februari noterades en fortsatt nedgång i industriproduktionen. Lageranpassningen, som myndigheterna väntade sig skulle ha avslutats senast under första kvartalet, ser nu ut att fortsätta även under andra kvartalet 1975.

För den fortsatta utvecklingen under 1975 finns i Japan ett flertal sinsemellan olika prognoser med tUlväxttakter på mellan 3,5 och 8 %. Den officiella prognosen för budgetåret 1975/76 antar en BNP-ökning om 4,3 %.

I den nuvarande situationen är utvecklingen av den inhemska efterfrågan av särskild betydelse. Denna efterfrågan företer emellertid f. n. ringa tecken till en autonom uppgång. Avgörande blir då den ekonomiska politikens inriktning. Uttalanden från regeringshåll har gett vid handen att den ekonomiska politiken fortfarande har till huvuduppgift

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975                                  53

att bekämpa inflationen. Målet anges vara all före utgången av budgetåret 1974/75 nå ned till en prisstegringslakt kring 15 % i årslakt för att under budgetåret 1975/76 dämpa inflationen ned till ensiffriga tal. I takt med att inflationen bromsats in, arbetsmarknaden försämrats och antalet konkurser ökat högst påtagligt har regeringen emellertid gett uttryck för en mera flexibel instäUning och sysselsättningsmålet har lyfts fram aUtmer. Utan alt i stort förändra den restriktiva inriktningen av penningpolitiken sattes således i februari vissa selekliva åtgärder in för att bl. a. underlätta finansieringen av mindre företag och byggandet. I mars vidtogs ytterligare stimulansåtgärder, denna gång i form av bl. a. ökade offentliga investeringar och vissa kredillätlnader för industrins investeringar. Den nuvarande, trots dessa lättnader i stort restriktiva kursen lär fullföljas i vilket fall till efter att löneförhandlingarna avslutas i april 1975. Uppnås en ur prisstabiliseringssynvinkel acceptabel löneuppgörelse och vidmakthäUs den positiva utvecklingen för bytesbalansen kommer regeringen alt ha ett betydande stabiliseringspolitiskt utrymme för en mera expansiv politik. Denna torde i så fall i första hand ges formen av en lättare kreditpolitik.

Den privata konsumtionen kommer sannolikt att påverkas av ökade sociala transfereringar redan under andra kvartalet 1975. I kombination med elt fortsatt kraftigt fall i prisstegringstakten bör en betydande expansion av den privata konsumtionen kunna uppnås.

Lageranpassningsprocessen torde komma att fortgå till över halvårsskiftet 1975 med betydande kontraktiva effekter emanerande från de minskande lagerinvesteringarna. När väl lagren bringats ned tUl önskad nivå bör industriproduktionen stiga. Med hänsyn till alt den lediga kapacilelen inom industrin f. n. är mycket omfattande, och att penningpolitiken även efter en eventuell omsvängning i expansiv riktning av den ekonomiska politiken, kan förbli relativt restriktiv, torde inle det fall i industriinvesteringarna som nu förutses kunna undvikas. Bostads-investeringarna stöds av de selektiva stimulansåtgärder som regeringen presenterade i februari. De motverkas dock av den restriktiva ekonomiska politiken och nettoeffekten kan därför inte bli någon större tillväxt. Som enda klart expansiva inslag i investeringsbilden framstår de offentliga investeringama. Sammanlaget kan investeringarna vänias öka marginellt eller förbli oförändrade.

Den japanska exporten tycks av orderstatistiken att döma möta ökande avsättningssvårigheter efler 1974 års exportuppgång. Med hänsyn till den svaga tillväxten i världshandeln kan inte exporten öka särskilt starkt även om de japanska exportörerna, bl. a. tack vare deprecieringen av yenen, även 1975 lyckas öka sina marknadsandelar. En återhämtning av industriproduktionen under tredje eller fjärde kvartalen, vUket här förutsatts, och en ökning av konsumtionen måste påverka importen i positiv riktning. För året i dess helhet bör exporten utvecklas

Prop. 1975:100                                                        54

avsevärt snabbare än importen och på så sätt torde bylesbalansunderskotlet kunna minskas. Ett bytesbalansunderskott i storleksordningen 2 miljarder doUar jämfört med 1974 års underskott på 4,5 miljarder doUar framslår som möjligt. Den totala produktionen väntas öka med avsevärd kraft under andra halvåret 1975. På grund av den låga aktiviteten under första halvåret beräknas dock bruttonationalprodukten för helåret öka med endast 2—3 %.

Storbritannien

1974 blev ett svårt år för den brittiska ekonomin. Inflationstakten ökade från 8 % 1973 till 14 % räknat mellan årsgenomsnitten och till skillnad från flertalet andra länder märktes ingen inbromsning i penningvärdeförsämringen mot slutet av året, utan inflationstakten låg kvar på ca 20 %. Bytesbalansunderskottet som 1973 uppgått till 1,2 miljarder pund steg till 3,8 miljarder. Industriproduktionen hämmades inte bara, som i andra länder, av efterverkningarna av oljekrisen och den alltmer kännbara avmatlningen i världskonjunkturen, utan även av den tre-dagarsvecka som infördes under första halvåret 1974 till följd av ar-betskonflikten inom kolindustrin. Under andra och tredje kvartalen skedde en viss återhämtning, varefter industriproduktionen under fjärde kvartalet föll med 3 %. Arbetslösheten som tycks ha speglat industriproduktionens utveckling väl, var oförändrad under första halvåret, men steg mot slutet av året och nådde då 3-procentsnivån. För året i dess helhet beräknas bruttonationalprodukten ha blivit något lägre än 1973.

Pris- och löneutvecklingen i Storbritannien influerades av huvudsakligen två faktorer. Fram t. o. m. andra kvartalet 1974 synes den inhemska prisnivån i första hand ha drivits upp av de utifrån kommande inflationskrafterna. Importpriserna steg med 93 % resp. 56 % i årslakt under första och andra kvartalen, vilket betingades av råvaru- och oljeprishöjningarna och den successiva deprecieringen av pundet. Vid halvårsskiftet beräknas dessa prishöjningar ha arbetat sig fram till detaljhandelspriserna. Därefter lorde den andra faktorn, de inhemska kostnadsstegringarna, ha svarat för huvuddelen av inflationen. I juli 1974 avskaffades det system med lönekontroll som den tidigare konservativa regeringen infört. Enligt den då gällande tredje etappen i detta kontrollsystem skulle löntagarna kunna få dels kompensation för uppgångarna i konsumentprisindex och dels en årUg löneökning på 10— 11 %. Företagen skuUe få ta ut 50 % av sina ökade lönekostnader på varupriserna. Även efler lönekontrollens avskaffande utbetalades fram tiU november 1974 kompensation — s. k. tröskelbetalningar — för uppgången i konsumentprisindex. Denna indexering och kraven från löntagarorganisationerna på kompensation för absolut och relativa reallöneförluster  under  kontrollperioden  medförde  mycket  kraftiga  löneök-

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975                         55

ningar. För att förebygga en explosiv löneutveckling presenterade den fackliga landsorganisationen TUC och labourpartiet ett s. k. "socialt kontrakt". Detla är inte elt avtal i formeU mening utan snarare en form av lönepolitiska riktlinjer. De viktigaste punkterna föreskriver atl löneavtal bör träffas i 12-månadersperioder, att löneuppgörelserna bör sikta till atl vidmakthålla oförändrade reallöner och att särskUda löneförbättringar skall kunna avtalas för kvinnor och lågavlönade. I utbyte mot denna fackliga återhållsamhet skall regeringen ge sin ekonomiska politik en sådan inriktning att socialt efferställda grupper gynnas.

Under liden från juli 1974 har lönerna stigit icke obetydligt snabbare än priserna. I januari 1975 låg ökningarna på 28 resp. 20 % jämfört med januari 1974. Huruvida det "sociala konttaktet" fungerat torde dock vara för tidigt att uttala sig om. Löneutvecklingen har nämligen under denna tid till stor del påverkats av efterverkningarna av lönekontrollens upphävande.

I vilket fall steg de disponibla realinkomsterna från halvårsskiftet. Mellan andra och tredje kvartalen ökade således realinkomsterna med 4,5 %. Och trots en kraftig uppgång i sparkvoten ökade den privata konsumtionen något under andra halvåret och uppvisade tack vare detta endast en mindre nedgång över helåret 1974.

Investeringarna i fast kapital minskade med 2—3 % under 1974. Bakom denna siffra döljer sig dock en mycket splittrad bild. Bostads-investeringarna, exempelvis, föll med bortåt 30 %, vilket framför allt var en direkt följd av den restriktiva penningpolitiken. De offentliga investeringama ökade mycket måttUgt, något som speglar den restriktiva finanspolitiken. Även näringslivets investeringar minskade som en reaktion på det låga efterfrågetrycket, de osäkra konjunkturutsikterna och det pressade likvidilelslägel. Enda undantaget var tillverkningsindustrin som ökade sina investeringar med ca 10 %. Detta torde ha varit ett uttryck för ett eftersläpande högt eflerfrågetryck inom vissa branscher som upplevt en påtaglig kapacitetsbrist under den internationella högkonjunkturen 1972—1973.

Lagerinvesteringarna föll drastiskt under 3-dagarsveckan i januari och februari. Företagen lyckades då genom att dra ned lagren hålla produktionen och leveranserna uppe på en förhållandevis hög nivå. Fr. o. m. andra kvartalet sökte man bygga upp lagren igen. Denna frivilliga lageruppbyggnad tycks under hösten ha avlösts av en ofrivillig lagerökning. Förändringarna i lagerinvesteringar synes över helåret ha i stort tagit ut varandra och inle påverkat totala efterfrågan nämnvärt.

Importens ökning med endast en halv procent i volym men med hela 45 % i värde speglar den radikala försämring av bytesförhållandet med ullandet som det brittiska folkhushållet utsattes för liU följd av råvaru- och oljeprishöjningarna och den fallande pundkursen. Exporten ökade med 25 % i värde och 6 % i volym, vUket med hänsyn

Prop.1975:100                                                         56

till att OECD-områdets totala export steg med drygt 8 % i volym innebar att den brittiska exporten i någon mån minskade sina marknadsandelar. DärtUl inebar detla även som ovan nämnts alt bytesbalansen försämrades högst avsevärt.

Under 1975 har den brittiska regeringen atl manövrera inom det minimala stabiliseringspolitiska utrymme som den höga inflationen, bytesbalansundersköttet och den ökande arbetslösheten medger.

Färska konjunklurbarometerdala indikerar att företagens behov av arbetskraft kommer att minska under den närmaste 12-månadersperio-den. Den ökning av industriproduktionen med ett par procent från 1974 års låga nivå som nu förutses innebär att graden av kapacitetsulnytt-jande ytterligare sjunker. Mot denna bakgrund är en ytterligare försämring av arbetsmarknaden till en genomsnittlig arbetslöshet på 3,5— 4 % sannolik.

Den fortsatta kostnadsutvecklingen kommer att avgöra regeringens möjligheter alt stödja sysselsättningen. För prisernas del finns flera faktorer som verkar i riktning mot en fortsatt hög inflationstakt. Avvecklingen av subventionerna lill de nationaliserade industrierna saml de lättnader som medgivits företagen i novemberbudgeten 1974 i fråga om priskontrollen samt löneökningarna vänias medföra en kostnads-inflation på ca 20 %. Ä andra sidan kan del allmänna eflerfrågefaUet i OECD-området och den nedgång i parlihandelspriser som kunnat noteras i flera länder kring årsskiftet medföra att priserna stiger långsammare än vad som nu förutses.

Den ökande arbetslösheten och regeringens starka satsning på att fä det sociala kontraktets riktiinjer tillämpade bör kunna medverka lill att dämpa löneutvecklingen under 1975, i synnerhet under andra halvåret.

Den ekonomiska politiken, så som den lades fast i novemberbudgeten 1974 syftar till att prioritera exporten och industrins investeringar. Exporten kan inte väntas öka mer än marginellt med hänsyn till den svaga utveckling för världshandeln som här antas. Avgörande för exporten blir den inhemska kostnadsutvecklingen och pundels fortsatta kursutveckling. F. n. förutses en exportvolymökning med 1 %.

Investeringarna i fast kapital borde gynnas av den påtagliga lättnad som inträtt i penningpolitiken under hösten 1974 och vintem 1975. Denna positiva inverkan motvägs emellertid av de dåliga konjunkturutsikterna och den stora överskottskapaciteten. För 1975 förutses därför elt fortsatt fall i de fasta investeringama. Till skillnad från 1974 vänias även tillverkningsindustrins investeringar minska till följd av det aUtjämt pressade likviditetsläget i företagen och den sjunkande orderingången. Någon väsentlig uppgång i bostadsinvesteringarna är heller inte att vänta i ett läge med stigande osäkerhet om sysselsättningen.

Den privata konsumtionen kan väntas öka något, kanske inte till

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975                                  57

följd av någon fortsatt uppgång i realinkomsterna, utan snarare tack vare en förväntad nedgång i sparkvoten från dess exceptionellt höga nivå under 1974.

Med en utveckling av här skisserat slag kommer importen alt stagnera eller t. o. m. minska något. I kombination med en viss ökning i exporten bör bytesbalansen förbättras i synnerhet som Storbritanniens bytesförhållande till utlandet vid en fortsatt stabilisering av råvaru- och oljepriserna i nominella termer också bör förbättras. Bylesbalansunderskotlet beräknas kunna reduceras tUl ca 3 miljarder pund. Härvid skulle en slor del av underskottet exkl. oljeimporten elimineras.

Bruttonationalprodukten beräknas öka med mellan O och 1 % under 1975.

Förbundsrepubliken Tyskland

Lågkonjunkturen i den västtyska ekonomin under 1974 förklarades i likhet med exempelvis Förenta staterna och Japan i huvudsak av dämpningen i den inhemska efterfrågan mellan 1973 och 1974. Industriproduktionen föll över året och gick ned särskilt kraftigt under fjärde kvartalet. Arbetslösheten närapå fördubblades. Det som skiljde utveckUngen i Förbundsrepubliken från de flesta andra länder var den exceptionellt starka exportökningen som uppgick till nära 13 % i volym räknat.

Att den inhemska efterfrågan blev så svag och t. o. m. minskade förklaras av främst den utomordentligt restriktiva ekonomiska politik som fördes under större delen av 1974. Under högkonjunkturen 1973 hade starka eflerfrågedämpande ålgärder satts in för att motverka det tilltagande inflationstrycket. Dessa åtgärder upphävdes mot slutet av året. i vad gäller finanspolitiken. Penningpolitiken däremot lättades inle ulan hölls under större delen av 1974 mycket restriktiv. I stället för en förmodad expansion av penningmängden med drygt 10 % ökade denna med endast 6 %.

Näringslivets investeringar påverkades starkt av denna restriktiva penningpolitik. Bakom det faktum att de gick ned så kraftigt som med 9 % 1974 ligger dock även andra faktorer. Den inhemska efierfrågan hade varit svag ända sedan halvårsskiftet 1973 och någon ljusning kunde inte skönjas framöver. För den exporlorienlerade industrin var försäljningen utomlands mycket expansiv under första halvåret 1974. Men i takt med den allt sämre internationella konjunkturen mattades utlandsefterfrågan av och exporten under andra halvåret minskade i förhållande till första halvåret, Företagens vinstutveckling hade försämrats under året, delvis till följd av den successiva apprecieringen av D-marken. När de i ökande utsträckning bley hänvisade till extern finansiering på relativt ogynnsamma villkor, blev följden att investeringsplanerna uppsköts eller senarelades.

Prop. 1975:100                                                        58

Även för bosladsinvesleringarna blev effekten av den strama penningpolitiken mycket kännbar. För deras del spelade dock även andra, mer strukturella omständigheter in. En viss mättnad på bostadsmarknaden hade gjort sig kännbar redan under 1973. Byggföretagens möjligheler och vilja att starta nya bostadsprojekt begränsades ytterligare av kapitalkostnaderna för etl stort antal outhyrda lägenheter. Trots federala och delstatliga stödåtgärder inom byggsektorn minskade byggandet med mer än 20 % mellan 1973 och 1974.

Den privata konsumtionen och investeringarna hade varit svaga sedan mitten av 1973. Detla i kombination med den strama penningpolitiken förhindrade företagen att under 1974 i någon större utsträckning föra vidare de kostnadsökningar som framkaUats av de höjda råvaru- och energipriserna och de efter västtyska förhållanden ansenliga löneökningarna på 12—15 %. I takt med att arbetslösheten under hösten steg från ca 2,5 tiU 5 % påverkades den privata konsumtionen. Den dämpades nu av arbetslöshetens direkta effekter på inkomsterna och dess indirekta effekt via konsumtionsbenägenheten som minskade när sysselsättningen blev mera osäker. Resultatet blev att den privata konsumtionen förblev i det närmaste oförändrad mellan 1973 och 1974.

Exporten var den viktigaste efterfrågekomponenten i den västtyska ekonomin under 1974 och beräknas ha bidragit till den totala efterfrågan med ca 3 % av bruttonationalprodukten. Den utländska efterfrågan har således bidragit till att hålla uppe den ekonomiska aktiviteten i Förbundsrepubliken Tyskland. Den starka ökningen av exporlvolymen förklaras bl. a. av alt industrin på grund av den svaga inhemska efterfrågan hade omfattande ledig kapacitet och därmed en överlägsen leveransberedskap jämfört med flera av sina konkurrenter. Exporten tUl OPEC- och statshandelsländerna ökade särskilt snabbt. Den låga konsumtionsefterfrågan medförde att importen sjönk under 1974 i reala termer. Handelsbalansen kom härigenom att uppvisa ett rekordartat överskott på 50 miljarder DM. På tjänstesidan noterades däremot elt underskott på närmare 10 miljarder. Transfereringarna är traditionellt mycket slora och uppgick under året till 17 miljarder DM, varför bytesbalansen uppvisade ett överskott på ca 23 miljarder DM.

Huvudmålet för den ekonomiska politiken, en lägre inflationstakt, kan sägas ha i det närmaste uppfyllts under 1974. Konsumentprisindex ökade med ca 6 % mellan 1973 och 1974. I synnerhet under fjärde kvartalet 1974 sjönk inflationstakten markant och nådde en nivå som ligger lägre än under första halvåret 1973, dvs. före oljekrisen. Denna framgång i inflationsbekämpningen har emellertid fått betalas med en mycket svag tillväxt och en hög arbetslöshet. Antalet arbetslösa steg till drygt 5 % av arbetskraften eller ca 1,2 miljoner personer. 900 000 människor hade samtidigt tvingats tiU korttidsarbete. Antalet s. k. gästarbetare minskades genom invandringsslopp och genom alt invandrare

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975                                  59

efter en viss tid utan arbete lämnar landet. Deras antal har minskat med 1/2 miljon från toppunkten 1973 och uppgår f. n. lill 2 miljoner.

Mot bakgrund av den stigande arbetslösheten och den långsammare inflationen lades den ekonomiska politiken om i expansiv riktning under höslen 1974. Till alt börja med lättades penningpolitiken genom räntesänkningar och en minskning av reservkvoterna. I december 1974 presenterades så ett finanspolitiskt stimulanspaket på närmare 10 miljarder DM. Det viktigaste elementet i delta program var en subvention på 7,5 % till industriinvesteringar som kontrakteras före den 1 juli 1975. Därutöver föreslogs arbetsmarknadsstöd, offentliga investeringar och en i tiden icke begränsad subvention på 7,5 % till energisparande investeringar. Från januari 1975 trädde så en redan tidigare planerad skatte- och barnbidragsreform i kraft varigenom hushållen tillfördes 14 miljarder DM. Totalt inkl. vissa mindre selektiva insalser under hösten 1974 uppgår stimulansåtgärderna till ca 26 miljarder DM. Under vårvintern 1975 har ytterligare lättnader i kredilpolitiken genomförts och det officiella diskontot sänktes i början av mars till 5 %, att jämföra med de 7 % som gällde under de tre första kvartalen 1974.

Utsikterna inför 1975 domineras f. n. av frågan om vilken effekt de insatta expansiva åtgärderna kan få på den inhemska efterfrågan under loppet av året. Föreliggande konjunkturbarometrar antyder att en uppgång i konjunkturen synes vara alt vänta kring mitten av 1975. Tecken alt en återhämtning kan vara på väg har också kommit från de sektorer som hårdast drabbades av nedgången 1974. Inom bil-och byggbranscherna har en viss ökning av efterfrågan kunnat noteras i början av 1975. Inom bilsektorn är handelns lager nedbantade tUl en låg nivå, varför en efterfrågeökning tämligen snabbt måste slå igenom på den f. n. reducerade produktionen. Även för investeringsvarorna har orderingången från hemmamarknaden ökat. Inom andra branscher som stålindustrin och den kemiska industrin, vilka upplevt elt mycket gott år 1974, är emellertid avmatlningen påtaglig. Orderingången från utlandet har också gått ned tydligt för hela industrin. Det råder därför fortfarande osäkerhet om tidpunkten för och kraften i den väntade uppgången.

En stor del av denna osäkerhet hänför sig till industriinvesteringarna. Det förefaller sannolikt att de av investeringssubventionerna betingade beställningama i stor utsträckning koncentreras till maj—juni 1975, dvs. strax innan subventionerna upphör att gälla. Med hänsyn till rådande konjunkturläge torde företagen nämUgen avvakta med sina beställningar så länge som möjligt. Industriinvesteringarna bör dock bU stimulerade även av andra faktorer som exempelvis den lättade kredit-politiken och inte minst den förutsebara löneutvecklingen. Under andra halvåret bör därför industriinvesteringarna komma att öka påtagligt. För byggnadsinvesteringarna förutses  en  markerad uppgång  i  efter-

Prop. 1975:100                                                        60

frågan under andra halvåret, men då produktionsnivån fortfarande inte anpassats helt till den lägre efterfrågenivån som anses komma alt gälla på längre sikt, blir återhämtningen av produktionen begränsad och mellan helåren 1974 och 1975 kommer en nedgång inle att kunna undvikas.

Under intryck av den inbromsande inflationen och den allt kärvare arbetsmarknaden har viktiga fackförbund, såsom melallindustriarbetare-förbundet och de offentliganslälldas förbund, slutit avtal om löneökningar på 6—7 %. Medeltalet i lönepåslagen under 1974 beräknas nu komma alt ligga vid 7 %. Som en följd av den starkt dämpade kostnadsutvecklingen beräknas konsumentpriserna stiga med mindre än 6 % mellan 1974 och 1975 och med en ännu långsammare ökningstakt under loppet av året. I kombination med de genomförda skattesänkningarna förutses reallönerna komma att stiga med drygt 3 %. Den privata konsumtionen torde därför stimuleras och, även under antagande om oförändrad sparkvot, komma att öka med omkring 3 %. Den inhemska efterfrågan under 1975 kommer även att stimuleras kraftigt av de planerade utgiftsökningarna för den offentliga sektorn.

Utlandsefterfrågan, som spelade en sådan avgörande roll under 1974, vänias däremot på grand av den internationella konjunktursvackan inte bidra med sanuna tillväxtstimulans 1975. Exporten torde dock öka med någon procent, vilket delvis förklaras av att länderfördelningen i nuvarande konjunkturläge är mycket gynnsam. Under 1974 föll på Förenta staterna endast mellan 7 och 8 % av exporten, medan OPEC- och statshandelsländerna tillsammans tog emot drygt 11 %. Som en följd av den stimulerade inhemska efterfrågan och den faktiska apprecieringen beräknas importen stiga med mellan 4 och 6 %. Bytesbalansöverskottet 1975 beräknas f. n. bli i stort oförändrat jämfört med 1974 och således komma upp i storleksordningen 20—25 miljarder DM.

Mot bakgrund av den här skisserade efterfrågeutvecklingen kommer det sannolikt att visa sig att produktionen utvecklats fortsatt svagt under början av 1975. Skulle den inhemska efterfrågan inte visa klara tecken på en uppgång under försommaren så framstår det som sannolikt att förbundsregeringen och Bundesbank sätter in ytterligare stimulansåtgärder. Det finns därför anledning alt räkna med en hög och accelererande tillväxttakt i den totala produktionen under andra halvåret 1975. På grund av det låga utgångsläget kan dock inle tillväxten i bruttonationalprodukten mellan 1974 och 1975 bli mycket större än i storleksordningen 1—2 %.

Kapacitetsutnyttjandet är f. n. mycket lågt inom industrin. Även med en hög tillväxttakt under senare delen av 1975 blir uppgången i efterfrågan på arbetskraft sannolikt långsam. Någon snabb minskning av arbetslösheten är därför inte att vänta under 1975.

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975                         61

Frankrike

I jämförelse med andra länder visade den franska ekonomin länge under 1974 slor motståndskraft mot avmattningstendensernä. En restriktiv ekonomisk politik lillsammans med en påtagligt svagare utlandsefterfrågan bidrog emellertid till en avsevärd minskning i den ekonomiska aktiviteten under de sista månaderna 1974. Arbetslösheten steg därmed kraftigt och under årels sista månad noterades över 700 000 arbetslösa.

Det främsta målet för den ekonomiska politiken under 1974 var alt bekämpa inflationen och gradvis återställa balansen i utrikeshandeln. Statsbudgeten var balanserad, vilket till stor del kunde hänföras till statsinkomsternas ökning på grand av inflationen. Det var emellertid den strama penningpolitiken som fick dra det tyngsta lasset i kampen mot inflationen. Den under våren 1974 återhållande ekonomiska politiken kulminerade i juni i samband med skaltehöjningar och höjning av diskontot. Mot slutet av året började insatserna emellertid få en selektivt stödjande inriktning för att dämpa effektema av den antiinfla-toriska linjen. Således har speciellt utsatta sektorer som bilindustrin och byggnadssektorn blivit föremål för särskilda stödåtgärder.

Prisslegringstaklen var hög under 1974 främst beroende på de höjda energi- och råvarupriserna. Redan under sommaren kunde emellertid en förbättring skönjas. Bl. a. som ett resultal av en aktiv priskonlroll-polilik och den kraftiga avmatlningen i slutet av året blev inflationen mindre än vad som tidigare befarats. Prisstegringarna under 1974 uppgick lill drygt 15 %. Under slutet av 1974 och början av 1975 har dock en markant dämpning av inflationstakten observerats.

I åtstramningspolitikens fotspår följde under 1974 naturligt nog en uppgång i arbetslösheten. Denna blev speciellt markerad under fjolårels tre sista månader, då antalet registrerade arbetslösa ökade med 200 000. Vid slutet av februari i år uppgick arbetslösheten till 770 000. Anlalel lediga platser har sedan juni 1974 minskat med ca 150 000.

Bruttonationalprodukten för 1974 ökade med 4,2 %, vilket vid en europeisk jämförelse framstår som en snabb tillväxt. Denna utveckling torde bl. a. kunna tillskrivas den starka utvecklingen av den franska exporten och alt de fasta investeringarna, bostäder exkluderade, ökade med hela 5,5 %. Även den privata konsumtionen höll sig under 1974 på en relativt hög nivå, vilket var möjligt tack vare en avsevärd minskning av sparkvoten. Första halvårets snabba tillväxt i konsumtionen vidmakthölls till stor del även under andra halvåret. För 1974 i sin helhet noterades en ökning av den privata konsumtionen med 4,5 %.

Utvecklingen av den externa balansen utgjorde ett av de mest positiva inslagen i fransk ekonomi 1974. Handelsutvecklingen hjälptes upp bl. a. av franska valulans ökade styrka gentemot dollarn och de fallande råvarupriserna. Exporten ökade i volym med ca 11 % och importen

Prop. 1975:100 62

med 6 %. Delvis som resultat av den minskade aktiviteten i ekonomin sjönk importen kraftigt under andra halvåret. Handelsbalansunderskottet stannade därmed vid 19 miljarder franc för 1974. Bytesbalans-underskottet torde ha blivit 29 miljarder franc, varav hälften finansierats med internationell upplåning, den andra hälften genom inströmning av kortfristigt kapital.

De senaste franska officiella prognoserna har nedreviderat den förväntade tillväxten i bruttonationalprodukten 1975 till 2,5—3 %. Delta har skett mot bakgrund av att höstens avmattning fortsatt även under början av 1975. Färdigvarulagren har stigit och läget för industrivaruproduktionen har varit svagt. Viss osäkerhet råder beträffande utvecklingen av investeringarna och den privata konsumtionen under 1975. Exportvolymens ökningslakt uppges kunna bli 10 % för 1975. Visserligen utformas den franska ekonomiska politiken med uttalat exportfrämjande syfte, men den utveckling som här förutses för exportmarknaderna gör att prognosen förefaller ligga lite högt. Med hänsyn tagen till vidtagna energipolitiska åtgärder saml minskningen i inhemsk efierfrågan torde importvolymen å andra sidan komma att få en lägre ökningstakt än officiella prognoser. Även vid bedömningen att exporten kommer att öka betydligt långsammare än de officiella uppskattningarna skulle handelsbalansen sålunda förbättras 1975. Nuvarande franska prognoser förutskickar, att handelsbalansunderskottet 1975 maximalt kommer att uppgå till 10 miljarder franc.

Prisstabilitet fortsätter under 1975 att vara elt viktigt mål för den ekonomiska politiken. Regeringens åtgärder för priskontroll skärptes ytterligare i slutet av 1974. De lägre råvarupriserna samt en löneutveckling som förväntas hålla sig inom del samhällsekonomiska utrymmet ger skäl att förmoda att prisökningen blir lägre under 1975. Prognosen på 10 % inflation 1975 ter sig därför inte orealistisk.

Redan under slutet av 1974 började man från fransk sida alt stödja vissa av den alltmer markerade konjunkturnedgången utsatta sektorerna. Den selektivt stödjande inriktningen har varit kännetecknet på den förda ekonomiska politiken även under första kvartalet 1975. Kreditpolitiken har mjukats upp. Genom en mildring av kravet på bankernas kassareserver i centralbanken släpptes i januari ytterligare 11 miljarder franc ut i banksystemet. Det officieUa diskontot har under årels första tre månader sänkts med 3 % och uppgår nu till 10 %. Kredilpolitiken kan dock fortfarande karakteriseras som ålerhåUsam. I februari tillkännagavs en tidigareläggning av ökningarna av vissa transfereringar samt ett utökat stöd till de franska jordbrukarna. I mitten på mars aviserades vidare en serie begränsade åtgärder i syfte att stimulera investeringarna samt aktiviteten inom byggnadssektorn.

Ulvecklingen hillills under 1975 torde ge vid handen, såvida inflationstakten  visar fortsatt dämpning,  atl en successiv lättnad  av den

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975                         63

franska poUtiken kan vara att vänta under de närmaste månaderna. Efter ett första halvår med svag produktionstillväxt skulle den franska ekonomin därefter återhämta sig under andra halvåret, främst mot bakgrund av ett något ljusare internationellt efterfrågeläge. 1975 års ökning av bruttonationalprodukten torde därmed komma att uppgå till den officieUt förutsedda om 2,5—3 %.

Italien

Det nuvarande ekonomiska läget i Italien och den utveckling som kan förutses för 1975 måste bedömas mot bakgrund av utvecklingen under 1974 vad gäller extern och intern balans samt den förda ekonomiska politiken. Det stora underskottet i de utrikes betalningarna i början av 1974 — underskottet i handelsbalansen uppgick första halvåret till ca 6 miljarder dollar — och den accelererande prisstegringstakten föranledde en rad åtstramningar av både finans- och penning-politiskt slag under våren och sommaren.

Åtstramningen av den ekonomiska politiken var så betydande alt den ekonomiska aktivUelen snabbt dämpades. En viss uppmjukning av politiken blev därför aktuell relativt snart. De siffror som f. n. föreligger för andra halvåret 1974 påvisar en kraftig försämring av läget. Industriproduktionen har sjunkit kraftigt och låg i december 1974 9 % under nivån för samma månad ett år tidigare, näringslivets investeringar synes ha minskat och arbetslösheten har skjutit i höjden från den låga nivån under 1974 års första del. Enligt officiella uppgifter uppgick den öppna arbetslösheten till ca 600 000 personer eller 3,1 % i oktober 1974. Den lolala arbetslösheten torde ha varit betydligt större och uppskattningar gjorda inom EG angav en arbetslöshet på 1 miljon eller drygt 5 % i januari 1975. Samtidigt har den ekonomiska politiken börjat få allt tydligare effekt på den externa balansen och inflationen. Detta kan illustreras med alt handelsbalansunderskotlet successivt minskade under 1974 och att även ett visst överskott (exkl. oljeimport) uppnåddes i december 1974. Ökningen av partipriserna avstannade praktiskt taget under november och december och konsumentprisernas ökningstakt har dämpats påtagligt sedan september. Tillsammantaget beräknas den totala produktionstiUväxten ha uppgått till knappt 3,5 % 1974, en avsevärd uppbromsning jämfört med 1973 års tUlväxt på 6 % samt betydligt lägre än de bedömningar på drygt 4,5 % som förelåg under höslen 1974.

Den kraftiga avmatlningen under 1974 års senare del har redan lett tiU en viss lättnad i den ekonomiska politiken. Sålunda sänktes diskontot vid utgången av 1974 från 9 till 8 %. Därefter har vissa lättnader i kredilpolitiken aviserats, bl. a. för exportföretagen och kommuner. Vidare har planer för stimulanser av bostadsbyggandet samt för minskad oljekonsumlion presenterats. Hur mycket av dessa planer som le-

Prop. 1975:100                                                        64

der till konkreta ålgärder som får effekt redan under 1975 är dock högst osäkert. Beslut har fattals om förbättrade kreditmöjligheter för jordbruket. Bakgrunden härtill är att livsmedelsimporten är betydande, ca 20 % av den lolala importen. Som en direkt stimulans för konsumtionen kan de i januari 1975 beslutade höjningarna av arbetslöshels-understöden samt de statliga lönerna och pensionerna betraktas.

Maximeringen av kreditexpansionen till 15 % för perioden mars 1974—mars 1975 måsle anses ha haft en kraftigt restriktiv verkan som nu upphör. En viss ytterligare lättnad inträder genom att de iinport-deposilionsavgifler som fr. o. m. maj 1974 belastade importen och placerades på räntelösa konton i 6 månader börjar återbetalas samtidigt som depositionsskyldighelen upphörde i mars i år.

Den fortsatta ulvecklingen under 1975 torde i vart fall för större delen av året präglas av en låg aktivitet i den italienska ekonomin, vilket kan komma att aktualisera ytterligare förändringar i den ekonomiska politiken. En viss återhämtning mot slutet av 1975 förefaller då också trolig.

De strategiska momenten i bedömningen av utvecklingen under 1975 utgörs främst av den privata konsumtionen och utrikeshandeln. De indikatorer som nu föreligger talar för att den privata konsumtionen kommer att minska något i volym 1975. Av avgörande betydelse i delta sammanhang är hushållens sparbeteende. Bl. a. kan den ökande arbetslösheten tänkas leda till en ökning av sparkvoten och det är överhuvud tagel tveksamt om en real konsumtionsökning kan uppehåUas.

Exporten har ökat relativt kraftigt under 1974 medan importen sjunkit till följd av den dämpade inhemska efterfrågan. För 1975 är möjligheterna till exportlillväxt främst beroende av tillväxten, av de utländska marknaderna då kostnadsutvecklingen knappast medger några marknadsandelsvinster. De viktigaste enskilda avnämarländerna är Förbundsrepubliken Tyskland, Frankrike och Förenta staterna som tillsammans mottar ca 40 % av Italiens export. Det kan vidare noteras alt Italien 1974 tredubblade sin export till OPEC-länderna som nu svarar för en andel om 10 %. Med en marknadstillväxt på ca 3 % skulle en exportvolymökning av ungefär samma storlek kunna komma till stånd.

Ett fortsatt fall i både privata och offentliga investeringar torde inle kunna undvikas; det aviserade programmet för stöd åt bostadsbyggande m. m. kommer knappast att hinna få någon mera betydande effekt 1975. Lättnaderna i kreditpolitiken får sannolikt inte någon större stimulerande effekt på näringslivets investeringar redan under 1975. Strävandena att hålla budgetunderskottet på en ungefär oförändrad nominell nivå i jämförelse med 1974 torde leda till att den offentliga konsumtionen kan beräknas öka 1 å 2 %. På lagersidan finns varandra motverkande tendenser, en avveckling av råvarulagren och lagren av

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975                         65

varor i arbele uppvägs till en del av en ökning av färdigvarulagren.

Den fortsatta försvagningen av den inhemska efterfrågan torde leda till en viss ytterligare minskning av importen. Den totala produktionen beräknas minska någon procent 1975, vUket medför en ökning av arbetslösheten. Hur stor denna ökning kommer att bli kan svårligen preciseras eftersom flexibiliteten i arbetskraflsutbudet via korttidsvecka och nedgång i förvärvsfrekvens kan vara betydande.

Utrikeshandelns volymutveckling jämte förbättring i bytesförhållandet och tjänstebalansen kan väntas leda till ett underskott i bytesbalansen om 4—5 miljarder dollar, vilket är lägre än som tidigare antagils. Delta innebär att bytesbalansen exkl. oljeprodukter skulle ge ett visst överskott. Avmatlningen i den inhemska aktiviteten har redan lett lill en dämpning av prisstegringstakten. Mellan genomsnittslägena för 1974 och 1975 lorde ökningen dock uppgå till något under 20 %.

Danmark

Den danska ekonomin kännetecknades 1974 av ett under årets första hälft snabbt växande bylesbalansunderskott mot utlandet samt en under senare delen av året djup efterfrågeavmattning. Restriktiva ekonomiskpolitiska åtgärder hade satts in redan hösten 1973 i syfte att dämpa det överhettade resurslrycket och därav medföljande acceleration av pris-och löneutveckling. För att på kort sikt hejda den ansvällning av bylesbalansunderskotlet som var en följd av oljeprisstegringama vidtogs under loppet av våren 1974 ytterligare restriktiva ålgärder mot privat konsumtion och offentliga investeringar. Tillsammans med den eflerfrågedämpande effekten av oljeprishöjningarnas genomslag på konsumentpriserna, ett sammanbrott av de under 1973 mycket expansiva bostads-investeringarna och den för Danmark svaga exportkonjunkturen fick den förda ekonomiska politiken en förödande effekt på den inhemska efterfrågan. De privata fasta investeringarnas expansion som fortfor ännu de första månaderna 1974 under intryck av kapacitetsbristen vid slutet av 1973 bröts härigenom definitivt vid halvårsskiftet. Denna utveckling medförde att importvolymen och därigenom det reala bytes-underskottet minskades kraftigt. Det 5,3 miljarder danska kronor stora underskottet i bytesbalansen första halvåret 1974 sjönk härigenom till 0,7 miljarder danska kronor andra halvåret. Antalet arbetslösa växte emellertid samtidigt synnerUgen snabbt. Vid årets slut uppgick sålunda arbetslösheten till 12 % av antalet försäkrade kassamedlemmar.

Kredilmarknaden var under hela året utpräglat stram. I augusti uppgick t. ex. den effektiva avkastningen på bostadsobligationer tiU 17— 18 % och för sommarhalvåret som helhet till närmare 16 %. TUl följd av de under 1974 snabba prisstegringama — konsumentpriserna steg under loppet av 1974 med ca 15 % — kan den reala räntan dock beräknas ha stannat vid några enstaka proceni. Detta förhållande medverkade

5    Riksdagen 1975.1 saml Nr 100. Bilaga 1.

Prop. 1975:100                                                        66

givetvis ändå starkt tUl dämpningen av de fasta investeringarna. Den minskning av bostadsbyggandet som uppstått lUl följd av den kraftiga minskningen av antalet igångsatta lägenheter redan andra halvåret 1973 torde ha accentuerats, varigenom bosladsinvesteringarna 1974 i volym kom atl understiga molsvarande nivå 1973 med 25 %.

Bruttonationalprodukten beräknas sammanfattningsvis ha ökat med 1,5 % i volym 1974.

Under 1975 ställs den ekonomiska politiken inför synnerligen svåra avvägningsproblem i Danmark. Kraftiga stimulansåtgärder måste vidtas för alt nedbringa den mycket höga arbetslösheten. Den sänkning av de direkta skatterna som beslutades under hösten 1974 torde få en sådan stimulerande effekt på den privata konsumtionen även vid beaktande av de samtidigt beslutade inbesparingarna på inkomstöverföringarna till hushållen. Ytterligare en konjunkturstödjande faktor torde de offentliga investeringarna komma att utgöra i och med att de kvantitativa begränsningarna för dessa lyfts bort hösten 1974. Även bostads-investeringarnas minskning kan vänias bli hejdade 1975.

Det är emellertid med hänsyn till den extema balansen av vital betydelse för landets ekonomi alt den inhemska efterfrågetillväxten hålls inom den ram som exporteflerfrågeutvecklingen skapar. Härvidlag torde den totala efterfrågetillväxten å de danska exportmarknaderna förbli dämpad åtminstone under första halvåret 1975. För att den externa balansen skall kunna på elt avgörande sätt förbättras måsle därför i det rådande konjunkturläget Danmark öka sina andelar på exportmarknaderna. De danska företagen har under senare år fått vidkännas en mycket ogynnsam kostnadsutveckling vid intemationell jämförelse. Denna utveckling accentuerades 1974 tUl följd av den pris- och lönespiral som utlöstes av energiprisstegringarna och vidmakthölls av den speciella avtalskonstruktionen på arbetsmarknaden som medför automatisk lönekompensation för uppkomna prisstegringar, s. k. dyrtidstillägg. Härigenom får utgången av löneförhandlingarna 1975 en strategisk betydelse för den fortsatta utvecklingen. Till följd av folkelingsmajoriletens överenskommelse om ingrepp i avlalsförhandUngarna i början av mars 1975 har utsikterna till en mer dämpad framtida kostnadsutveckling i danskt näringsliv förbättrats. Den nya lagen innebär att de gamla avtalen förlängs i två år. Dyrtidsregleringen kvarhålls, dock med vissa ändringar som främst berör de offentligt anställda. DyrtidstiUäggens konstruktion ändras för dessa från procentuella påslag på lönen tiU lika belopp i alla inkomstlagen. Innebörden av den nya lagen torde bli i stort sett oförändrade reallöner under 1975. Samtidigt vidtogs även åtgärder mot företagens vinster. En försiktig bedömning av hur företagens intemationella konkurrenskraft härigenom skulle utvecklas torde närmast innebära att de existerande danska marknadsandelama på världsmarknaden åtminstone förblir oförändrade.

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975                                  67

Under sådana omständigheter skulle en mindre volymmässig ökning av exporten vara möjlig 1975. Sysselsättningsläget skulle härigenom kunna förbättras något samtidigt som underskottet i bytesbalansen skulle kunna begränsas till 3 miljarder danska kr. Till detla torde även en mindre förbättring av bytesförhållandet med ullandet i förening med en fortsatt nedgång av bränsle- och råvaruimporten inverka. Den reala bruttonationalprodukten bedöms också öka något snabbare 1975 än 1974, förmodligen dock mindre än 2 %.

Finland

Den finska ekonomin kännetecknades 1974 av en för året som helhet hög efterfrågenivå med därav föranledda snabbt stigande priser och ett kraftigt underskott i bytesbalansen med utlandet. Produktionsutvecklingen kom att begränsas främst till följd av brist på arbetskraft, trots en viss netloåterinvandring från Sverige under loppet av 1974. Den totala produktionen ökade med uppskattningsvis 4,5 % 1974. Exportvärdet ökade med 42 % 1974 främst till följd av snabba prisstegringar på papper och massa. I volym torde exporten närmast ha varit oförändrad mellan 1973 och 1974. Genom den expansiva efterfrågeutvecklingen kom samtidigt importvolymen att öka desto snabbare, eller med ca 10 % (i värde 55 %). Bytesbalansen gav ett underskott på 4 1/2 miljarder finska mark. Salt i relation till bruttonationalprodukten torde detta bylesbalansunderskott klart överstiga molsvarande jämförelsetal för andra utsatta länder såsom Danmark, Italien och Storbritannien.

Den begränsade produktionskapaciteten verkade under 1974 kraftigt pådrivande på industriinvesteringarna. Bostadsbyggandet stimulerades av bostadsbrist i de expansiva industriområdena. De totala fasta investeringarna ökade härigenom med nästan 8 % i volym.

Sysselsättningen höUs på en mycket hög nivå under hela 1974, vilket medförde en kraftig löneglidning. Ökningen av löntagarnas reala förtjänster torde emellertid ha begränsats av den snabba konsumentpris-ökningen. Konsumenlprisnivån steg sålunda 17 % mellan 1973 och 1974. TUl följd av en rad skatte- och transfereringspolitiska åtgärder, delvis sammankopplade med tvåårsuppgörelsen på arbetsmarknaden våren 1974, ökade emellertid hushållens disponibla inkomster snabbare än förtjänslnivån. Den privata konsumtionsvolymen kunde härigenom förbättras med drygt 4 % 1974.

Mot slutet av 1974 avmattades exportens efterfrågeulveckling främst inom trävaru-, pappers- och massasektom. Även lätlmelallmdustrin och konsumtionsindustrins exportutsikter försvagades. Dock fick den tunga metallindustrins orderstock en fortsatt gynnsam utveckling, varför exporten till Sovjetunionen torde öka avsevärt under 1975. Mot bakgrund av den angivna utvecklingen inom övriga sektorer beräknas emellertid den totala exportvolymen 1975 komma att minska. Parallellt

Prop. 1975:100                                                        68

med exportavmattningen vid slutet av 1974 sjönk kapaciletsutnyltjan-det i industrin och lagren av färdigvaror ökade. Industrins fasta investeringar förväntas icke desto mindre öka i synnerhet beträffande maskin-investeringarna, men även byggnadsinvesteringarna kan väntas ligga på en förhållandevis hög nivå tUl följd av att den 40-procentiga investeringsavgiften avskaffas för oprioriterat byggande. Däremot kan bostadsbyggandet vänias gå ned. De totala fasta investeringarna skulle härigenom öka med ca 5 % 1975. De offentliga utgifterna torde 1975 hållas tUlbaka något bl. a. i syfte att bidra tUl alt begränsa underskottet i bytesbalansen. För den offentliga konsumlionsvolymen torde ökningstakten hållas vid ca 4 % 1975.

Ehuru UtveckUngen på arbetsmarknaden väntas medföra en sjunkande sysselsättning torde arbetslösheten ändå bli måttlig 1975. Löntagarnas nominella förtjänstutvecklmg bedöms bli något dämpad i förhållande tUl 1974, vilket ändå torde medföra en total lönesummeökning på 18,5 % 1975. Till följd av den kvardröjande effekten av de konsumlionsslimulerande åtgärder regeringen vidtog 1974 samt de ytterligare åtgärder som vidtogs i mars 1975 i samband med granskningen av den inkomstpolitiska helhetslösningen 1974, hålls den dämpning av den privata konsumtionens utveckling, som i annat fall varit sannolik mot bakgmnd av förväntade snabba konsumentprisstegringar 1975, tUlbaka.

En betydande del av den finska exporten går till Sovjetunionen lill följd av de bilaterala handelsavtalen. Detta kan till vissa delar begränsa den finska industrins kapacitet att leverera till världen i övrigt och inte minst till de västeuropeiska marknaderna. Den troliga utvecklingen av totala efterfrågan medför samtidigt att importens ökningstakt kan bromsas 1975. Inte minst får emellertid den i mars 1975 beslutade import-depositionen på 5—30 % under ett halvår en verksam importdämpan-de effekt. Genom en samtidigt beslutad skärpning av prisreglerings-lagen kan kontraktiva effekter på den privata konsumtionen som följd av att den ökade importkostnaden övervältras på konsumentledet, begränsas.

Trots att importen knappast ökar volymmässigt blir bytesbalansunderskottet mot utlandet betydande 1975. Den totala produktionen väntas komma att avmattas påtagligt med en volymökning av bmttonationalprodukten 1975 som uppskattas till ca 2 1/2%.

Norge

För Norge blev 1974 ett mycket gynnsamt år trots den svaga utveckUngen i flertalet av OECD-länderna. Genom en kombination av hög investeringsefterfrågan och en expansiv finanspolitik med syfte att stimulera hushållens konsumtion hölls sysselsättningen och kapacitetsutnyttjandet på en fortsatt mycket hög nivå. Den norska exporten fick

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975                         69

känning av den internationella konjunkturavmattningen först under årels sista månader. FöreUggande beräkningar ger vid handen alt bruttonationalprodukten ökade med 3,5 % vilket är en dryg procentenhet lägre än enligt regeringens nationalbudget från november 1974. Del lägre utfallet förklaras delvis av utvecklingen inom sjöfarten. Exkluderas denna blev produktionsökningen 4 %.

Den privata konsumtionen hade ökat tämligen långsamt under 1972 och 1973 samt första halvåret 1974. Mot bakgrund av att samtidigt efterfrågetrycket på investeringssidan var mycket starkt sattes finanspolitiska åtgärder in för att öka hushållens reala disponibla inkomster. De finanspolitiska åtgärderna från mars—april 1974 omfattade en sänkning av inkomstskatten med 2 % av bruttoinkomsterna, en höjning av livsmedelssubventionerna, folkpensionerna och barnbidragen. Företagsbeskattningen höjdes samtidigt. Kredilpolitiken gavs en mycket stram inriktning i syfte att hålla kontroll över investeringsaktivitetens expansion.

Efter den svaga utvecklingen under första halvåret 1974 visade den privata konsumtionen tecken till en påtaglig uppgång under höstmånaderna. Hushållens reala disponibla inkomster steg mycket kraftigt till följd av regeringens åtgärder och de ingångna nya löneavtalen. Mot bakgrund av denna uppgång i inkomsterna förväntades konsumtionen vid oförändrad konsumtionsbenägenhet stiga med 6 %. Utfallet blev emellertid bara 3,1 % för helåret 1974. Stor osäkerhet knyter sig dock till denna siffra.

Bruttoinvesteringarna i fast kapital steg mellan 1973 och 1974 med 8 % i volym. Mest dynamiska var investeringarna inom oljesektom resp. industrin med tillväxttakter på mer än 70 % resp. ca 35 %, att jämföra med en ökning av investeringarna inom hela näringslivet exkl. sjöfart och oljeutvinning på 11 %. Såväl de offentliga investeringarna som bostadsinvesteringama ökade endast marginellt. Lagerinvesteringarna ökade påtagligt i volym med en uppgång för såväl export- som import-varulagren.

Den norska exporten stagnerade under 1974. I huvudsak får detta emeUertid tillskrivas kapacitetsbegränsningar i exportindustrin. Först mot slutet av året synes exporten ha påverkats av konjunkturnedgången utomlands.

Importen ökade med drygt 4 % 1974. Detta innebar en påtaglig inbromsning i förhållande till ökningen med 14,4 % året dessförinnan. Inbromsningen förklaras till största delen av att fartygsimporten minskade med 25 % efler att 1973 ha ökat med 48 %. Importen till de på oljeutvinning baserade branscherna steg i gengäld med 37 %. Exkluderas fartygsimporten, sjöfarten och oljebranschen, steg importen med 9,2 %.

Handelsutvecklingen, en viss försämring av bytesförhållandet geni-

Prop. 1975:100                                                        70

emot utlandet och ökade transfereringar och räntebetalningar till utlandet, ledde till ett underskott i bytesbalansen på 5,6 mUjarder norska kr. Exkluderas oljeutvinningsseklorn var underskottet dock endast 1,9 miljarder norska kr.

Den senaste detaljerade officiella prognosen för utvecklingen under 1975 presenterades i nationalbudgeten i november 1974. Nalionalbud-getens prognos för 1975 innebar en rekordartad tUlväxt om drygt 6 % i braltonationalprodukten. 1/4 av denna tillväxt skulle oljeulvinningen i Nordsjön svara för, men även industri- och sjöfartsinvesteringama väntades öka starkt. Den privata konsumtionens tillväxt, redan stimulerad under 1974, skuUe accelerera och öka med 5,7 %. Lagerinvesleringarna föratsågs gå ned med ca 0,4 % av brattonationalprodukten. Exporten av varor och tjänster däremot skuUe öka med hela 9,5 % i volym.

Att den norska regeringen bedömer det internationella läget något annorlunda nu framgick i samband med att den i december 1974 framlagda propositionen angående inrättande av konjunkturfonder, tUl vilka vissa företag skulle inbetala en del av sin vinst, drogs tillbaka i januari 1975 med hänvisning bl. a. tiU den försämrade internationella konjunkturen. I sin stortingsredogörelse i mars 1975 förutser finansminister Kleppe en försvagning av exportefterfrågan i förhållande till national-budgetens prognos. Den inhemska efterfrågan visar dock alla tecken på fortsatt expansion.

Som tidigare nämnts blev utfallet för 1974 något lägre än enUgt prognoserna i nationalbudgeten. De främsta orsakerna härtill var en svagare utveckling för exporten och den privata konsumtionen. Inför bedömningen av den fortsatta utvecklingen under 1975 anmäler sig därför två huvudfrågor: hur kommer Norge att påverkas av den utdragna internationella konjunkturavmattningen och hur kommer den privata konsumtionen att utvecklas?

Svagheten i den internationeUa konjunkturen kan tänkas påverka den norska konjunkturen främst på två sätt. Dels direkt i form av lägre efterfrågan på norska varor och tjänster. Dels indirekt genom att företagens förväntningar om en försämrad avsättning ulomlands påverkar deras benägenhet att sätta sina investeringsplaner i verket. Nar det gäller exporten ger senast tillgängliga konjunklurbarometerdala från december 1974 vid handen att en påtaglig omsvängning i pessimistisk riktning skett i det norska näringslivets bedömning av framliden. Detta synes dock mest utgöra en reaktion på nedgången i orderingång från utlandel och den allmänt svagare utveckUngen i de större OECD-länderna. Barometern visar nämUgen samtidigt alt orderslockarna bedöms som betryggande för ett stort flertal av förelagen och atl kapacitetsutnyttjandet är oförändrat i förhållande lill tidigare kvartal under 1974. Under den förutsättning som görs i delta kapitel om en uppgång i den ekonomiska aktiviteten inom OECD-området mot slutet av 1975, bör inneliggande order vara tillräckliga för att motverka mera omfattan-

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975                         71

de kontraktiva verkningar från exporten. En sådan utveckling i stort utesluter inte atl enstaka branscher, exempelvis tekoindustrierna blir utsatta för mycket kännbara påfrestningar till följd av den intemationella konjunkturatvecklingen. För dessa branscher föreslår regeringen selektiva stödåtgärder.

Vad gäller den privata konsumtionen ger detaljhandelsstalistiken vid handen alt en betydlig uppgång ägt rum med början i tredje kvartalet och accelererat påtagligt under fjärde kvartalet 1974. Det förefaller sannolikt att den konsumtionsökning som väntades inträffa redan från halvårsskiftet kommit igång med en viss försening. Med den utveckling för hushållens reaUnkomster som ägt rum under 1974 och som förväntas under 1975 krävs det extraordinära störningar för att den påbörjade uppgången i konsumtionen skall bromsas in mera avsevärt under 1975.

I fråga om industriinvesteringarna talar två omständigheter för att dessa kommer att ligga kvar på en hög nivå och t. o. m. väl uppnå den ökning på 10 % som prognostiserades i höstens nationalbudget. För det första framgår det av konjunkturbaromelern i december alt investeringsbenägenheten inte försvagats. För det andra baseras nationalbud-getens prognos för industrins investeringar på data om att förelagen avser öka sina investeringar med mellan 28 och 42 % i volym. Att tillväxten ändå sattes lill en i förhållande till företagens planer så låg nivå som 10 % beror på att man antagit att statsmakterna med en fortsatt mycket restriktiv kreditpoUtik skulle söka begränsa industriinvesteringarna i stabiliseringspolitiskt syfte. Statistiska centralbyråns investeringsenkät från febmari 1975 visar en nedgång i industrins investeringsplaner i förhållande till hösten 1974. Men fortfarande ligger den planerade investeringsnivån över den i nationalbudgeten antagna. Den margmal som således uppstått mellan den planerade och den av statsmakterna sanktionerade investeringsvolymen utgör sannolikt en betryggande buffert mot effekterna av ett fall i investeringsbenägenhelen.

Med här gjorda antaganden om en något lägre export än den som förutsatts i den norska nationalbudgeten, en fortsatt hög investeringsaktivitet inom näringslivet och en accelererande privat konsumtion bör en tillväxttakt i bruttonationalprodukten på mellan 5 och 6 % vara möj-lig-

En lägre export kommer med stor sannolikhet att minska även importen något i och med alt exportindustrins behov av insatsvaror minskar. Denna effekt torde dock inte bli så stor, varför en importökning i linje med tidigare antagna 5 % framstår som sannolik. En sådan utveckling bör medföra ett icke oväsentligt högre bylesbalansunderskott än de 7,3 miljarder norska kr. som antagits tidigare.

Sammanfattningsvis framstår det som troligt att den norska ekonomin även under 1975 kommer att utmärkas av hög efterfrågan och full sysselsättning.

Prop. 1975:100                                                        72

3    Utrikeshandeln 3.1 Exporten

En tämligen god tiUväxt i varuexporten präglade de tre första kvartalen 1974. Fjärde kvartalet inträffade emellertid elt kraftigt fall i exportvolymen. Härigenom blev exporten under 1974 som helhet endasl knappt 4 % större än 1973, dvs. elt par procent lägre än vad beräkningen i den preliminära nationalbudgeten för 1975 angav. Exporten av råvaror sjönk kraftigt, med ca 8 %, medan exporten av färdigvaror uppvisade en mer gynnsam utveckling och steg med över 9 %. Även vad gällde exportpriserna under 1974 kom den preliminära nationalbud-getens beräkning alt överskatta den faktiska utvecklingen något och ökningen i exportprisnivån 1973—1974 blev inte fullt 28 %.

Exportprognosen för 1975 har reviderats nedåt. Bakgrunden till detta är att efterfrågeutvecklingen i OECD-länderna 1974—1975 nu bedöms bli något svagare. Inom flera branscher har också orderingången frän exportmarknaderna avtagit högst avsevärt. Även om en viss återhämtning i de västliga industrUändernas efterfrågan väntas äga rum mot slutet av 1975 torde effekten av detta på den svenska exporten begränsas på grund av att bl. a. verkstadsindustrins exportefterfrågan erfarenhetsmässigt tycks reagera tämligen sent på en förändring i den allmänna ekonomiska tillväxttakten ulomlands. ä andra sidan har denna eftersläpning medfört alt exporten av verkstadsprodukter ännu under första halvåret 1975 hålls uppe jämförelsevis väl, trots försvagningen i den totala aktiviteten i den internationella ekonomin. De mest expansiva faktorerna för den svenska exporten under 1975 förutsätts bli efterfrågan från Östeuropa och en del u-länder, i första hand de oljeproducerande. Totalt sett beräknas nu att exportvolymen stiger med ca 1,5 % 1974—1975, vilket innefattar nedrevideringar i jämförelse med den preliminära nationalbudgeten för såväl färdigvaruexporten som råvaruexporten. Räknat exkl. fartyg beräknas exportökningen komma att stanna under 1 %.

Exportpriserna väntas stiga med ca 9 % 1974—1975. Detta innebär en avsevärt dämpad prisuppgång jämfört med 1973—1974 och också något lägre priser än vad som förutsågs i den preliminära nationalbudgeten. I motsats tiU 1973—1974 beräknas för 1974—1975 att färdigvarornas exportpriser stiger mer än råvarornas.

Färdigvaruexporten

Exporten av färdigvaror exkl. fartyg tillväxte 1973—1974 med ca 9,5 % i volym, 1 procentenhet mindre än vad den preliminära nationalbudgeten angav.

Den huvuddel av färdigvaruexporten som avsätts i OECD-länderna be-

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975                                  73

Tabell 3:1 Sveriges export av färdigvaror (exkl. fartygy till OECD-området* 1971-1975

Procentuell volymförändring

1971-        1972-        1973-        1974-

1972         1973         1974         1975

prognos

MarknadstiUväxl       9,3          16,5          4 prel.       2,5

Export                       4,6         16,9          4,6            2,5

Marknadsandelar   —4,3          0,3           0,5 prel.    O

' SITC 5-8, exkl. 68 och 735.

= Utom Australien, Nya Zeeland, Grekland, Irland, Island, Portugal, Spanien och Turkiet. Anm. Prognoserna är avrundade till närmaste hela resp. halva procent.

räknas ha stigit med ca 4,5 % 1973—1974, ett ökningslal som synes ha varit obetydligt slörre än marknadstillväxten för färdigvaror i området (se labell 3: 1). Om man på samma sätt som för marknadstillväxten väger samman OECD-ländernas tillväxt i bruttonationalprodukten med andelarna i Sveriges färdigvaruexport finner man att den vägda produktionstillväxten torde ha understigit 2 % 1973—1974. Relationen meUan de sålunda vägda tillväxttalen för färdigvaruimporlen och bruttonationalprodukten, som kan betraktas som en vägd genomsnittlig importelastici-let för OECD-länderna, skulle således ha varit inemot 2,5, vilket är ett högt värde jämfört med historisk "standard". Marknadstillväxten hölls uppe inte minst till följd av betydande ökningar i bl. a. den norska och brittiska färdigvaruimporten.

Den ekonomiska tillväxt som nu emotses i OECD-området 1974— 1975 medför en ytterligare nedgång i kapacitetsutnyltjandet; det enda betydelsefulla undantaget härifrån synes vara Norge. Under sådana omständigheter kan det finnas anledning anta att marknadstillväxten för färdigvaror snarare understiger än överstiger vad som skulle ha erhållits vid historiskt setl genomsnittliga importelasticiteter för de olika länderna. En klart märkbar effekt kan dessuiom de införda importavgifterna i Finland (se föregående kapitel) komma att få. Marknadstillväxten för färdigvaror har beräknats till 2,5 % 1974—1975. Det kan nämnas att den pä motsvarande sätt sammanvägda tUlväxten i ländernas bruttonationalprodukt väntas bU ungefär lika stor 1974—1975 som 1973—1974, således lägre än 2 %.

Den begränsade vinst i genomsnittiiga marknadsandelar i OECD-området som i den preliminära nationalbudgeten beräknades ha ägt rum 1973—1974 synes vid de nu reviderade kalkylerna till större delen ha uteblivit. I den preliminära nationalbudgeten antogs i prognosen för 1974—1975 oförändrade marknadsandelar, varvid noterades att ett sänkt

■ Dvs. ett med avnämarländernas andelar av den svenska färdigvaruexporten vägt medeltal av tillväxten i samma länders färdigvaruimport.

Prop. 1975:100

74

Tabell 3: 2 Sveriges export av färdigvaror (exkl. fartyg)' 1968 — 1975

Export till	Åriig volymförändring, %					Andel av totalsumman, %
	1968-	1971-	1972-	1973-	1974-	1968	1973	1975
	1973	1972	1973	1974	1975 prognos			prognos
OECD-länderna=	11,2	4,6	16,9	4,6	2,5	76,1	78,4	'    73
Övriga länder	8,3	5,4	15,6	27,8	11,5	23,9	21,6	27
därav:
Östeuropa och
Kina	6,2	4,4	29,1	34,7	17	5,9	4,8	7
OPEC-länderna=	12,3	16,4	21,7	39,8	30	2,0	2,1	3
andra länder	8,6	4,4	10,9	23,8	6,5	16,0	14,7	17
Summa	10,5	4,8	16,6	9,6	4,5*	100,0	100,0	100

■ SITC 5-8, exkl. 68 och 735.

= Utom Australien, Nya Zeeland, Grekland, Irland, Island, Portugal, Spanien och Turkiet.

' Qatar, Abu Dhabi, Saud-Arabien, Kuwait, Irak, Iran, Indonesien, Venezuela, Libyen, Algeriet och Nigeria.

"Enligt kalkylen från varugruppssidan, som ingår i tabellen över lotalexporten (tabell 3:4), blir ökningen 4 %.

Anm. Prognoserna för volymförändringarna är avrundade till närmaste hela resp. halva procent.

Tabell 3: 3 Prisutvecklingen för färdigvaror 1960-1975

Procentuell årlig förändring

	1960-1969	1969-1970	1970-1971	1971-1972	1972-1973	1973-1974	1974- 1975 prognos
Väridsexporlprisel' (1) i nationella valutor (2) i US dollar (3) i svenska kronor Sveriges exportpris i svenska kronor Sveriges relativa exportpris	1,4 1,1 2,0 0,9	4,7 5,9 5,9 7,6 1,6	3,2 5,6 3,7 5,7 1,9	2,4 8,6 1,5 5,4 3,8	7,1 16,1 5,9 6,7 0,8	22 prel. 20 prel. 22 prel. 19,2» -2   prel.	12,5 19 7 10= 3

' Exportprisindex för "manufactured goods" för de 11  i världshandeln största OECD-länderna sammanvägt med deras andelar i världsexporten.

= Räknat exkl. papper. Inkl. papper erhålls 21,7% resp. 10,5%. Anm. Prognoserna är avrundade till närmaste hela resp. halva procent.

inhemskt eflerfrågetryck i flertalet på världsmarknaden konkurrerande länder visserligen kunde medföra en hårdnande konkurrens om marknadsandelama men att en tämligen gynnsam relativ prisutveckling för den svenska färdigvaruexporten 1973—1974 och 19741975 borde kunna bidra till att hålla marknadsandelarna uppe. De beräkningar av världsmarknadspriser och svenska exportpriser som nu kan göras (se labell 3:3) utvisar att relativpriserna opåräknat torde ha sjunkit 1973— 1974 men alt en uppgång väntas ske 1974—1975. Detla är främst en följd av de senaste månadernas utveckling av valutakurserna som synes medföra en inle obetydlig effektiv appreciering av den svenska kronan mellan genomsnittslägena för 1974 och 1975. Med hänsyn tagen tUl alt en del lidsförskjutna effekter på marknadsandelarna av relativprisänd-

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975                         75

ringar torde kunna uppträda har del befunnits motiverat att behålla prognosen om oförändrade marknadsandelar 1974—1975. Sveriges export av färdigvaror till OECD-området skulle således kunna stiga med marknadstillväxtens ca 2,5 % 1974—1975.

I labell 3: 2 visas ulvecklingen av den svenska färdigvaruexporten med fördelning även på ländergmpper utanför OECD-området: Östeuropa, inkl. Kina, OPEC-länderna samt andra länder, företrädesvis icke-olje-procerande u-länder. För dessa ländergrupper saknas mycket av det datamaterial och de prognoser för den ekonomiska utvecklingen som bildar underlag för bedömningen av exporten till OECD-länderna. De prognoser som redovisas får därför anses mer ofullständigt underbyggda.

Exporten av färdigvaror till Östeuropa och Kina har under de senasle två åren expanderat mycket starkt och volymtillväxten 1973—1974 beräknas till ca 35 %. De ekonomiska planema för de östeuropeiska länderna under 1975 synes innebära en fortsatt hög tillväxt. I den preliminära nationalbudgeten räknades med en ökning 1974—1975 av den svenska färdigvaruexporten tUl länderområdet om 17 %. Detta anlagande har behållits i den nu föreliggande kalkylen.

Efler de drastiska oljeprishöjningar som genomfördes under slutet av 1973 och vid början av 1974 knöts på många håll slora förhoppningar till OPEC-länderna som en kraftigt växande marknad för industriländernas exportvaror. Problemet är i första hand att OPEC-ländema mer eller mindre saknar möjlighet att på kort sikt nyttiggöra sig en mot inkomstökningen svarande tillväxt i varuimporten — större delen av oljeinkomsternas väldiga ökning sparas i olika former. Den svenska färdigvaruexporten till OPEC-länderna beräknas 1973—1974 ha ökat med ca 40 % i volym vilket är mindre än vad som angavs i den preliminära nationalbudgeten. Humvida detta innebär att man tidigare överskattat OPEC-ländernas importkapacitet eller att den svenska industrin förlorat terräng i den hårdnande kampen om marknadsandelarna, har ännu inte kunnat klarläggas. En nedrevidering av den preliminära nationalbudge-tens prognos för 1974—-1975 har dock ansetts befogad; exporten av färdigvaror till OPEC-länderna förutsätts stiga med 30 %.

De kraftigt ökande noteringspriserna på råvaror under 1972 och större delen av 1973 medförde att även många icke-oljeproducerande u-länder erhöll avsevärda förstärkningar i exportinkomsterna 1972— 1973 och 1973—1974, vilket skulle ha kunnat bilda bas för betydande ökningar i deras imporl från industriländerna. EmeUertid åtgår nu en avsevärd del av dessa inkomsttUlskott tUl alt täcka de förhöjda oljekostnaderna, varför tillväxten i de övriga u-ländernas import av färdigvaror framgent torde bli förhållandevis dämpad. Den svenska exporten av färdigvaror lill gruppen "andra länder" steg mycket påtagligt 1973— 1974, med ca 24 % i volym räknat. Det kan också tilläggas att tillväxttakten inte tycks ha mattats nämnvärt under loppet av 1974. För 1974—

Prop. 1975:100                                                        76

1975 räknas med en ökning på 6,5 %, vUket dock innebär en smärre nedgång i exportvolymen om man räknar från nivån under andra halvåret 1974.

Sammantaget innebär kalkylerna ovan en volymtillväxt i den svenska färdigvaruexporten på 4,5 % 1974—1975. Detta betyder att prognosen i den preliminära nationalbudgeten nedreviderats med ca 2 procentenheter.

I produktionskapitlet presenteras i detalj de exportbedömningar som bransch för bransch utförts med hjälp av exporlenkäter, kontakter med branschexperter och annan information som kunnat inhämtas om marknadsläget inom olika vamområden. Dessa bedömningar sammanfattas kort i avsnittet om exporten på varugrupper och de siffermässiga resultaten visas i tabell 3:4. Det framgår där att om de olika delvarugrupperna i färdigvaruexporten adderas, erhålls en volymtillväxt på 4 % 1974—1975. Avvikelsen mot den ovan redovisade prognosen kan betraktas som marginell. I den prognos för totalexporten som anges i tabeU 3: 4 har det lägre ökningstalet för färdigvaruexporten inkalkylerats.

Den prognos för världsexportpriset för färdigvaror 1974—1975 som redovisas i tabell 3: 3 ansluter sig, såvitt gäller prisuppgången uttryckt i genomsnittliga nationella valutor, nära tUl den bedömning som gjordes i den preliminära nationalbudgeten och också till bedömningar som gjorts internationellt: uppgången beräknas till 12,5 %. Valutakursutvecklingen i slutet av 1974 och under de första månaderna 1975 har emellertid inneburit att den svenska kronan apprecierats ganska kraftigt gentemot genomsnittet av de konkurrerande ländernas valutor. De nordamerikanska ländemas. Japans och Storbritanniens valutor har nämligen sjunkit kraftigt i förhållande till den västeuropeiska "valutaormen", där Sverige ingår. Vid ett antagande om oförändrade växelkurser under loppet av 1975 skulle världsexportpriset uttryckt i svenska kronor stiga så pass litet som 7 % 1974—1975. Den beräknade ökningen i de svenska färdigvarornas exportpris, ca 10 %, skulle således implicera en uppgång i det relativa exportpriset på ca 3 %. Kalkylernas höga grad av osäkerhet måste kraftigt understrykas. Vissa bedömare har på den senaste tiden hävdat att världshandelsprisernas uppgång skulle mer påtagligt kunna komma att dämpas till följd av den svaga utvecklingen av den internationella efterfrågan. Detta kan i så fall innebära ett tryck nedåt på de svenska exportpriserna. Givelvis är det också en fullt länkbar möjlighet att "ormens" läge i förhållande till de övriga stora världs-handelsnationernas valutor kan komma att förändras under loppet av 1975.

Råvaruexporten

Exporten av råvaror föU tillbaka kraftigt 1974 och minskningen 1973—1974 uppgick till över 8 %. Utfallet blev därigenom sämre än

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975

Tabell 3: 4 Exportutvecklingen för olika varugrupper 1973 — 1975

77

	Exportvärde, milj		i. kr.	Procentuell förändring från föregående år
	1973	1974	1975	Volym'			Pris»
				1973	1974	1975	1973	1974	1975
Jordbruksprodukter
och fisk	599	1 129	1 135	-0,4	5,6	8	14,6	78,3	-7
Skogsbruksprodukler	230	227	295	8,0	-26,4	10	10,3	34,0	18
Mineraliska produkter	1950	2 381	2 880	18,8	-1,4	-6,5	-1,2	23,8	29,5
därav: järnmalm	1 559	1900	2 475	19,4	1,7	-7	-6,0	19,9	40
Industriprodukter exkl.
fartyg	47 197	63 129	69 195	15,9	4,5	1	9,2	28,0	8,5
därav:
livsmedelspro-
dukter	1 103	1247	1 205	-6,3	-1,1	-7,5	17,9	22,5	2
trävaror	3 333	4 172	2 770	11,6	-21,1	-19	32,0	58,7	-18
massa	4 002	5 830	6 295	28,1	-3,8	-10	10,0	51,4	20
papper och papp	3 508	5 388	6 010	13,1	5,1	-3	9,2	46,2	15
petroleumprodukter	283	693	730	-12,7	-6,1	5,5	8,8	160,5	-0,5
järn och stål	4196	5 891	6 430	21,4	8,7	2	8,7	29,2	7
ickejärnmetaller	1 124	1503	1 175	5,5	-2,1	-7	25,9	36,7	-16
verk stadsprodu k ter	21285	27 012	32 025	14,0	12,4	7,5	6,0	12,9	10,5
övriga industri-
produkter inkl.
elektrisk ström	8 363	11 393	12 555	22,7	5,1	0	6,6	29,6	10
Export exkl. fartyg	49 976	66 866	73 505	15.7	4,2	0,8	8,9	28A	9,1
Fartyg	Ull	3 525	4 330	15,7	-4,2	11,5	31,5	15,9	10
Totalt	53 153	70 391	77 835	15,7	3,7	1,3	10,0	27,7	9,1
Färdigvaror
exkl. fartyg'	37 168	49 457	56 770	16,5	9,4	4	6,7	21,7	10,5
Råvaror*	12 808	17 409	16 735	13,7	-8,2	-8,5	15,5	48,1	5

' Volymutvecklingen för exporten och importen enligt utrikeshandelsstatistiken kan avvika från den som redovisas i nationalräkenskaperna främst genom att deflatorerna för verkstadsprodukter är olika.

»Prisförändringen för färdigvaror, särskilt verkstadsprodukter, kan endast till viss del hänföras till "rena" prisökningar. De prisförändringar som redovisas i tabellen är s.k. enhetsvärden, dvs. de implicita prisförändringar som framkommer med ledning av utrikeshandelsstatistikens varuvisa uppgifter om exporterad kvantitet och motsvarande värdesumma och avspeglar således den genomsnittliga prisförändringen inom olika varupositloner. Därigenom registreras inte endast faktiska prisförändringar utan även kvalitetsförändringar och förändringar i fördelningen av varor av olika kvalitet inom varu-posilioner.

= Papper och papp, järn och stål, verkstadsprodukter samt övriga industriprodukter, utom elektrisk ström.

* Export exkl. fartyg och de i not 3 nämnda varugrupperna.

Anm. 1973 och 1974 års exportvärden enligt utrikeshandelsstatistiken. Samtliga uppgifter för 1975 avser prognoser. 1 prognoserna är värdeuppgifterna avrundade till närmaste 5- resp. 10-tal milj. kr. och de procentuella förändringarna avseende enskilda varugrupper lill närmaste hela resp. halva tal.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

vad som framgick av beräkningen i den preliminära nationalbudgeten. Särskilt kan nämnas att utförseln av jordbraksprodukter blev vida lägre än beräknat. Den främsta tUlbakabållande faktorn för råvaruexporten under 1974 var emellertid en avsevärt försvagad världsmarknad för sågade och hyvlade trävaror som sammanhängde med den särdeles låga takten i bostadsbyggandet i nästa hela den industrialiserade västvärlden. Utförseln av övriga viktiga exportråvaror kunde däremot uppenbarligen

Prop. 1975:100                                                        78

hållas uppe på en nivå som relativt nära svarade mol det tillgängliga exportutbudet, vilkel ändå innebar vissa minskningar.

Eftersom den svenska råvaruexporten har en varusammansättning som är mycket olik den totala internationella råvaruhandelns har någon exporlbedömning för 1975 med utgångspunkt från den aggregerade internationella råvaruefterfrågan inle gjorts. I stället har en disaggregerad ansats tillämpats, byggd på informationer om marknadsförhållanden och produktionsfömtsätlningar för det relativt begränsade antal råvaror som ingår i den svenska exporten. Bedömningarna och kalkylerna redovisas i detalj i produktionskapitlet och mer kortfattat nedan i avsnittet om exporten på vamgmpper.

Totalt sett vänias exportvolymen av råvaror 1975 bli omkring 8,5 % lägre än 1974, vilket är en nedrevidering av den preliminära national-budgetens prognos. Fömtom alt efterfrågan på de västeuropeiska marknaderna torde uppvisa en tämligen svag utveckling 1974—1975, tUlkommer för flera varuslag att säljtrycket ökat i Europa från utomeuropeiska producenter. Detla innebär en påtaglig risk atl svenska råvaru-producenter gör kraftiga förluster av marknadsandelar 1975. I första hand är det trävaruexporten som beräknas fortsätta alt sjunka kraftigt 1974—1975. Även för massaindustrin och järnmalmsgruvorna anses marknadsläget nu vara mindre gynnsamt än i den tidigare prognosen.

De genomsnittliga exportpriserna för råvaruleveranserna, som 1973— 1974 steg med inle mindre än 48 %, beräknas 1974—1975 öka jämförelsevis obetydligt. Uppgången, ca 5 %, innefattar bl. a. avsevärda prissänkningar för trävaror men betydande prisökningar för järnmalm och massa.

Exporten på varugrupper

I tabell 3:4 redovisas exportens fördelning på varugrupper, med uppdelningen gjord i överensstämmelse med de branschvisa beräkningar som redovisas i produktionskapitlet. Exportutvecklingen för de enskilda varugrupperna diskuteras utförligt där. Nedan följer korta sammanfattningar av bedömningarna för de viktigaste varugrupperna.

Exporten av jordbruksprodukter utgörs av oförädlade varor som spannmål, frukt, ägg och oljefrö. Kött m. m. ingår däremot under mbriken livsmedelsprodukler. Ett gott skördeutfall erhölls 1974 vUket gav upphov tUl ett tämligen betydande exportöverskott. Detta skeppades endast lill en del ut under slutet av året och en betydande kvantitet återstår att exportera under 1975. Exportöverskotlel från 1975 års skörd väntas bli avsevärt mindre på grund av att den besådda arealen minskat. Leveranspriserna steg synnerligen kraftigt 1973—1974 men prisnivån väntas bli lägre för 1975 års exportleveranser.

Exporten av livsmedelsprodukter, omfattande bl. a. kött och mejerir produkter saml mer högförädlade livsmedel  såsom konserver,  sjönk

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975                                  79

1973—1974 i samband med ett kraftigt fall i kötlexporlen. För 1974— 1975 förutses såväl exporten av kött som mejeriprodukter minska. Prisnivån för leveranserna under 1974 blev avsevärt högre än 1973 men väntas 1974—1975 stiga jämförelsevis obetydligt lill följd av den svagare utvecklingen av världsmarknadspriserna.

Järnmalmsexportens tillväxt 1973—1974 begränsades av kapaciteten i ulförselhamnarna vilket innebar atl exportvolymen 1974 endast obetydligt översteg 1973 års. Ordersituationen för gruvorna är mycket god — det möjUga exporlutbudet för 1975 är redan kontrakterat. Den försvagade stålkonjunkturen torde dock komma att leda till senareläggningar av hemtagningarna av malmen, varför cxportleveranserna beräknas sjunka 1974—1975. Prisnivån för 1975 års exportutbud väntas stiga mycket starkt och leveranspriserna beräknas öka med 40 å 50 % 1974— 1975.

Sågade och hyvlade trävaror exporteras nästan uteslutande till Västeuropa. Under 1974 sjönk Irävarueflerfrågan där mycket kraftigt i samband med alt takten i bostadsbyggandet drogs ned avsevärt jämfört med 1973. Avsättningsmöjligheterna för svenska trävaror försämrades ytterligare därav att Canadas utbud av trävaror, inle minst till Storbritannien, ökade synnerligen starkt. Sveriges trävaruexport kom härigenom att sjunka med över 20 % 1973—1974. Även 1975 vänias bostadsinvesteringarna minska jämfört med 1974, såväl i Västeuropa som i Nordamerika. Under dessa omständigheter och med hänsyn tUl en väntad reducering av de under 1974 starkt uppdragna importörlagren kan trävaruexporten beräknas sjunka med ytterligare ca 20 % 1974—■ 1975, även om en viss stabilisering av marknaden möjligen äger rum under andra halvåret 1975. Exportpriserna kommer i konsekvens med det svaga marknadsläget alt sjunka avsevärt för trävaruleveranserna under 1975.

Pappersexporten kunde ännu under 1974 hållas väl uppe och steg 1973—1974 med ca 5 %. I samband med den kraftiga efterfrågeökningen i Västeuropa 1973 inträdde ganska utpräglade bristtendenser för flera pappersslag, vilka inte tycks ha hävts förrän en bit in på 1974. En lageruppbyggnad skedde dock hos förbrukare och importörer under den senare delen av året, vilket återverkar negativt på importen under början av 1975. Någon nämnvärd ökning i den slutliga efterfrågan synes knappast vara att räkna med 1974—1975. En viss nedgång i pappersexporten har därför bedömts vara sannolik, i synnerhet som konkurrensen från Förenta statema på de västeuropeiska marknaderna kan förväntas hårdna, givet de tämligen pessimistiska konjunklurför-väntningarna för den nordamerikanska ekonomin under 1975. Leveransprisnivån beräknas 1974—1975 stiga med ca 15 %, vilket dock innebär ett smärre fall i leveranspriserna under 1975, räknat från nivån vid slutet av 1974.

Prop. 1975:100

80

Diagram 3:1 Exportutvecklingen, totalt och för vissa varugrupper 1968—1975

Milj. kr., 1968 års priser. Säsongrensade halvårsdata. Log. skala

22000 20000 18000

16000 14000

12000 9000 80001-

7000 6000

5000 4000

. Total export					1
			Ä	r
			A
	>	/
A	f

Verkstadsprodukter, exkl. fartyg

1800 1600 1400 1200 1000	• Jär	•\ och stål		/I	'	— ■*•*
	A			/
	/
	/		'""

20000	Total export, exkl. fartyg				/'-]	«
18000				ri	r
16000			y
14000		/"
12000	A	r

1400

1200H

1000

. Massa					/>	,_
				l\	/	\
.y	(\	y\	Kl	J

2000

J__ L

1968   69    70     71      72     73     74     75    1968    69     70     71      72     73     74     75

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975                         81

Massaexporten hade liksom pappersexporlen ell gynnsamt marknadsläge under både 1973 och 1974 och utförseln 1974 låg i stort sell i nivå med vad som var maximalt från ulbudssynpunkl. Detla innebar ändå en viss nedgång 1973—1974, till följd av upphörande möjligheter till lageravveckling hos producenterna. Försvagningen av pappersmarknaden torde emellertid ha medfört en försämring av massaindustrins exportutsikter vid början av 1975 och utförseln bedöms komma att minska 1974—1975. En fortsatt kraftig ökning av prisnivån för leveranserna, sett mellan genomsnitten för 1974 och 1975, vänias dock äga rum.

Sveriges export av järn och stål ökade under loppet av 1974 i en något svagare takt än under 1973. Främst torde detla ha betingats av en vikande efterfrågan från marknaderna i Västeuropa men dessutom kan exporttillväxten i någon mån ha bromsats av en högre takt i hemmaleveranserna. Exporten till u-ländema och även till Nordamerika steg dock snabbt under 1974. Totalt sett blev uppgången i exportvolymen inte fullt 9 % 1973—1974. En försämring av avsättningsläget kan antas komma att äga rum 1975: tillväxttakten i den slutliga stålefterfrågan i världen 1974—1975 torde knappast bli högre än 1973—1974 och dessutom har sannolikt grossist- och förbmkarlagren hunnit byggas upp vid början av 1975. Orderläget hos stålverken har också tydligt försämrats. Exportökningen 1974—1975 beräknas därför bli ganska blygsam, trots att prognosen innefattar förväntningar om en betydande tUlväxt i exporten till utomeuropeiska marknader. Exportpriserna väntas, med hänsyn till det svagare marknadsläget och upphörande stegring av energipriserna, öka betydligt långsammare 1974—1975 jämfört med 1973—1974.

Verkstadsprodukterna utgör omkring 40 % av totalexporten och väl över hälften av färdigvaruexporten. Vad som anförls i det inledande delavsnittet om exporten av färdigvaror har därför en mycket direkt tillämpning på denna varugrupp. Under loppet av 1974 uppvisade exportvolymen en god tUlväxttakt och ökningen 1973—1974 uppgick tUl ca 12,5 %. Detta var tUl stor del ett resultat av den expansiva efterfrågan från Östeuropa och u-länderna — inte minst OPEC-medlemmarna — medan efterfrågan från OECD-länderna utvecklades jämförelsevis svagt. Exporten av personbilar återhämtade sig under andra halvåret 1974 relativt väl efter det kraftiga fall som, i samband med osäkerheten på oljeförsörjningens område, inträffade i början av året. Exporten av verksladsprodukter väntas 1975 kunna hållas väl uppe och öka med över 7 % i volym. Liksom 1974 är det framför allt exporten till länder utanför OECD-området som bedöms komma att medföra att en relativt slor ökning vidmakthålls. Exporlorderläget för verkstadsindustrin synes vid ingången av 1975 ännu inle ha försämrats särskilt tnycket, vilket bör tala för en hög export åtminstone under första delen av 1975. Exportprisindex för verksladsprodukter steg 1973—1974 mycket

6   Riksdagen 1975.1 saml Nr 100. Bilaga 1.

Prop. 1975:100                                                                       82

måttiigt i förhåUande till andra exportvarugrupper. Förklaringen härtill torde vara att verkstadsprodukternas pris innehåller en jämförelsevis liten andel råvaru- och energikostnader. En smärre dämpning av exportprisuppgången beräknas äga rum 1974—1975.

Exporten av övriga industriprodukter — den näst största delgruppen i såväl färdigvaruexporten som lotalexporten — består av kemiska produkter, textilvaror, snickerier m. m. Utförseln av dessa varor sjönk kraftigt mot slutet av 1974 och uppgången 1973—1974 stannade vid ca 5 %. Den kraftiga tillväxten av efterfrågan i Östeuropa och u-länderna har — i motsats till vad som gäUer verksladsproduktema — varit av liten betydelse för gruppen övriga industriprodukter, eftersom de helt dominerande avsättningsmarknaderna är Norden, Storbritannien och Förbundsrepubliken Tyskland. Detta betyder också att bedömningen för 1975 blir avgjort mindre optimistisk än för verkstadsprodukterna: exportvolymen beräknas bli oförändrad jämfört med 1974. Exportpriserna ökade mycket kraftigt 1973—1974 i samband med de kraftigt stegrade råvarukostnaderna. Prisökningen förutses bli väsentligt lägre 1974— 1975, inte minst tiU följd av att råvarupriserna upphör att stiga och snarast torde komma att uppvisa en sjunkande tendens.

Fartygsexporten 1914 blev betydligt lägre än vad som tidigare förutsattes och något lägre, räknat i volym, än 1973. Exportvärdet i löpande priser för 1975 har bedömts med hjälp av bl. a. statistiska centralbyråns varvsenkät och beräknas bli ca 23 % slörre än 1974. Med det prisantagandet som gjorts skulle detta betyda en volymmässig uppgång 1974—1975 på 11,5 %.

3.2 Importen

Efter att ha visat en relativt måttiig tillväxt under såväl 1972 som 1973 genomgick importen en mycket markerad expansion under första halvåret 1974. Från första lill andra halvåret accelererade importen ytlerli-, gare och volymökningen 1973—1974 kom atl uppgå lill närmare 15 %. Därmed överträffades rekorduppgången 1969 och under den senaste ljugoårsperioden har importen endast ett år — 1960 — uppvisat en kraftigare ökning än 1974. Räknat exkl. fartyg stannade emellertid importens uppgång vid ca 12 1/2 %, då importen av fartyg mer än fördubblades mellan 1973 och 1974. Den angivna utvecklingen av importen 1973 och 1974 är baserad på de korrigerade dala för totala imporlvärdet som statistiska centralbyrån publicerat för såväl 1973 som 1974.

1 Den statistiska registreringen av importen har under 1973 och 1974 påverkats av organisatoriska förändringar. Under andra kvartalet 1973 fördröjdes tullverkets behandling av åtskiUiga importposter från EG-länderna på grund av att nya luUrutiner infördes 1 april 1973 efter det att Sveriges avtal med EG-länderna trätt i kraft. Vid årsskiftet 1973/1974 infördes vidare en ny tullprocedur, vilket anses ha resulterat i en fördröjning av registreringen av importerade varor med ca två veckor i förhällande till tidigare förfarande. För att erhälla jämförbarhet mellan olika perioder har statistiska centralbyrån

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975                                  S3

Ett flertal faktorer samverkade till den mycket kraftiga importökningen 1974; sålunda försiggick en fortsatt relativt kraftig ökning av industriproduktionen 1973—1974 med tyngdpunkt på de branscher vilkas efterfrågan på insatsvaror i hög grad riktas mot utiandet. Samtidigt skedde en mycket kraftig uppbyggnad i industrins lager av insatsvaror och halvfabrikat. Räknat exkl. skogsindustrierna belöpte sig lagerinvesteringarnas uppgång till 1,4 miljarder kr. i 1968 års priser, vilket innebar ett mycket kraftigt efterfrågelillskolt. Härtill kom en stark ökning i varukonsumtionen 1974 — mer än dubbelt så kraftig som året innan.

För 1975 beräknas den lolala inhemska efterfrågan utvecklas svagare än 1974 med en uppbromsning av industrins tillväxttakt, ett negativt lageromslag inom handeln, en uppbromsning av industrins lagerinvesteringar samt en viss avsaktning i den privata konsumtionens tillväxt. Importen exkl. fartyg kalkyleras därmed öka med knappt 4 1/2 % 1974— 1975. En beräknad halvering av fartygsimporten mellan 1974 och 1975 medför emellertid att uppgången för totala importvolymen väntas stanna vid ca 2%.

Importen av jordbruk.-, skogsbruksprodukter och fisk, som huvudsakligen avser kaffe, frukter, köksväxter och tobak, ökade med närmare 6% 1973—1974. Den förstärkning av den privata konsumtionen som skedde under 1974 synes ej i någon större utsträckning ha berört dessa produkter; importen av kaffe minskade med elt par tre procent, importen av frukter stagnerade och vad gäller köksväxter skedde endast en smärre uppgång. Den snabba tillväxten för gruppen som helhet berodde huvudsakligen på en nära nog fördubbling i importen av skogsbruksprodukter. En beräknad mycket kraftig reducering av importen av skogsbruksprodukler medför alt imporlökningen 1974—1975 för hela gruppen beräknas stanna vid någon procentenhet.

Importökningen av mineraliska produkter stannade vid drygt en halv procentenhet 1973—1974. Den jämfört med 1973 svagare utveckUngen var främst orsakad av en kraftig omsvängning i importen av ickejärnmalmer från en uppgång på 35 % 1973 till en minskning på ca 12 % 1974. Råoljeimporten, som volymmässigt svarar för ca 60 % av hela gruppen fortsatte att minska 1974, men i klart mindre omfattning än under de två närmast föregående åren. Produklionsneddragningen inom de svenska raffinaderierna 1973—1974 medförde ett minskat import-behov. Importminskningen stannade emellertid yid drygt 1 % då råolja redan mot slutet av 1974 började inlevereras för de betydande kapaci-

sökt uppskatta effekterna av dessa faktorer och har publicerat korrigerade månatliga importvärden för totala importen för 1973 och 1974. För resp. varugrupp har t. v. proportionella justeringar förelagils för de olika varugrupperna. Den utveckling som relateras i avsnitten om de olika varugrupperna är således den som bygger på justerade imporldata.

Prop. 1975:100                                                                       84

tetstiUskott på raffinaderisidan som beräknas komma igång vid halvårsskiftet 1975. Detta kapacitetstUlskott får emellertid betydligt större effekter på importen 1975. Införseln av råolja beräknas sålunda öka med ca 25 % 1974—1975. Stenkolsimporlen ökade mycket kraftigt 1974 eller med ca 37 %. En del av den ökade införseln utgjordes sannolikt av upplagring för det nya koksverk som kommer att tas i bruk under 1975. Införseln av stenkol beräknas fortsätta alt öka i snabb takl även under 1975. Sammanlaget för hela gruppen mineraliska produkter beräknas därmed imporlökningen 1974—1975 uppgå liU drygt 20 %.

Som en effekt av den påtagligt höjda livsmedelskonsumtionen 1974 skedde en markant omsvängning i importen av livsmedelsprodukter, irån en minskning på ett par procent 1973 lill en uppgång med ca 3 % 1974. TUlväxten i importen låg huvudsakligen på färdiga konsumtionsvaror medan imporlökningen vad gäller insatsvaror bara blev någon procent-Tabell 3: 5 Importutveckling för olika varugrupper 1973 — 1975

	Imporlvärde, milj.		kr.	Procentuell årlig förändring
				Volym	1		Pris
	1973	1974	1975	1973	1974	1975	1973	1974	1975
Jordbruks-, skogsbruksproduk-
ter och fisk	2 487	3 180	3 040	3,1	5,7	1	16,1	21,0	-5,5
Mineraliska produkter	1977	4 831	6 430	2,0	0,6	20,5	7,4	142,8	10,5
därav: råolja	1260	3 677	5 135	-5,4	-1,5	25	9,6	196,1	11,5
Industriprodukter exkl. fartyg	40 651	62 001	68 380	6,9	13,9	3	12,2	33,9	7
därav:
livsmedelsprodukter	2 907	3 811	4 230	-2,5	3,1	5	19,4	27,1	6
trävaror, massa samt papper
och papp	286	426	425	16,4	1,6	-3	10,7	46,7	3
petroleumprodukter	3 791	8 884	7 705	6,9	1,3	-10	37,2	131,5	-3,5
järn och stål	3 029	4 802	5 420	15,4	13,9	8	16,3	39,1	4,5
ickejärnmetaller	1 587	2 676	2 480	2,4	16,3	2	15,2	39,5	-9,5
verkstadsprodukter exkl.
fartyg	16 239	22 961	26 710	8,0	23,4	5	8,7	14,6	11
övriga industriprodukter inkl	i.
elektrisk ström	12 812	18 541	21410	6,4	12,3	4,5	7,9	28,8	10,5
Import exkl. fartyg	45 115	70 012	77 850	6,5	12,5	4,3	12,1	37,9	6,6
Fartyg	1221	2 838	1460	10,2	123,2	-53	34,1	4,1	10
Total import	46 336	72 850	79 310	6,7	14,7	2,0	12,5	37,1	6,7

' Volymutvecklingen för exporten och importen enligl utrikeshandelsstatistiken kan avvika från den som redovisas i nationalräkenskaperna främst genom att prisdeflatorerna för verkstadsprodukter är olika.

" Prisförändringen för verkstadsprodukter kan endast till viss del hänföras till "rena" prisökningar. De prisförändringar som redovisas i tabellen är s. k. enhetsvärden, dvs. implicita prisförändringar som framkommer med ledning av utrikeshandelns varuvisa uppgifter om importerad kvantitet och molsvarande värdesumma och avspeglar således den genomsnittliga prisförändringen inom olika värn-positioner. Därigenom registreras inle endast faktiska prisförändringar utan även kvaliletsförändringar och förändringar i fördelningen av varor av olika kvalitet inom varugrupper.

Anm. 1973 och 1974 års importvärden enligt utrikeshandelsstatistiken. Uppgifterna för de olika varugrupperna bygger på justerade importvärden, se not sid. 82. Samtliga uppgifter för 1975 avser prognoser. I prognoserna är värdeuppgifterna avrundade till närmaste 5- resp. 10-tal milj. kr. och de procentuella förändringarna avseende enskilda varugrupper till närmaste hela resp. halva tal.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975                         85

enhet. Mellan 1974 och 1975 kan man räkna med en kraftigare uppdragning i importen av insatsvaror, orsakad av en trolig lageruppbyggnad inom livsmedelsindustrin efler de lagerreduceringar som ägt rum de tre senaste åren. Däremot beräknas en något lugnare uppgång i importen av färdiga konsumtionsvaror i enlighet med den förväntade något långsammare tUlväxten av den privata konsumtionen 1975.

Importen av trävaror, massa, papper och papp ökade med knappt 2 % 1973—1974 efter två år med mycket snabba importökningar. Den klart svagare tillväxten 1974 var främst en följd av en halverad massaimport. En betydligt svagare importökning noterades även för trävaror medan däremot pappersimporten expanderade kraftigt. För 1975 lorde man kunna räkna med en klart långsammare uppgång i pappersimporten samt en reducering av införseln av massa och trävaror.

Införseln av petroleumprodukter kom att visa en uppgång med någon procentenhet mellan 1973 och 1974, som en följd av en påtaglig expansion mellan halvåren 1974. Under första halvåret 1974 skedde en mycket kraftig nedgång i förbrukningen av raffinerade produkter orsakad av ransonering, sparkampanj och mild väderlek. Spareffekten blev synnerligen kraftig vad gäller åtgången av eldningsoljor för uppvärmningsändamål. Däremot blev förbrakningsminskningen av bensin och tjocka eldningsoljor av betydligt mindre omfattning. All importen trots detta totalt sett kom att visa en uppgång kan hänföras till höjd lagerhållning som vidtogs för att förbättra beredskapen mot eventuella nya störningar i tillförseln. Mellan 1974 och 1975 beräknas importen av petroleumprodukter minska med ca 10 %, som resultat av den betydUgt högre självförsörjningsgrad som blir följden av de tillskott tUl den inhemska raffinaderikapaciteten som beräknas komma alt tas i bruk 1975. Härvid har räknats med en förbrukningsökning från den mycket låga nivån 1974 av framför allt tunna eldningsoljor för uppvärmningsändamål. Industrins förbrukning av eldningsoljor väntas bli i stort sett oförändrad mellan åren medan värmekraftverkens förbrukning av eldningsoljor beräknas kunna reduceras, eftersom elkraflproduktionen i övrigt väntas stiga kraftigt.

Importen av järn och stål, som expanderade i snabb takt såväl 1972 som 1973, ökade med ca 14 % 1974. Den snabba uppgången var till en del orsakad av den uppdragna produktionslakten inom verkstadsindustrin och varven men även den betydande lageruppbyggnaden i förbrukar- och grossistieden bidrog härtill. För 1975 torde man kunna räkna med en klar avsaktning i importtillväxlen främst som följd av den väntade försvagningen i de stålkonsumerande branschernas produktionstillväxt 1975.

Under loppet av 1974 skedde en successiv acceleration i importen av ickejärnmetaller — importökningen 1973—1974 uppgick till 16 1/2 %. Den beräknade långsammare produktionsökningen inom verkstadsindu-

Prop. 1975:100                                                        86

strin, som är den främsta avnämaren av dessa produkter, gör att man kan räkna med en påtagligt svagare importökning 1975.

Importen av verkstadsprodukter, som svarar för ca 1/3 av totala införseln, accelererade i mycket snabb takt under loppet av 1974. Importvolymökningen för denna varugrupp uppvisade också, bland alla mera väsentliga varugrupper, den snabbaste tillväxten 1973—1974 — hela 23 1/2 %. Accelerationen under loppet av 1974 berodde främst på en mycket kraftig uppdragning under andra halvåret av konsumtionsvaru-imporlen och i all synnerhet personbilar. Uppgången i den privata konsumtionen 1974 kom att i hög grad inriktas på varaktiga konsumtionsvaror. En viss del av den mycket kraftiga importökningen kan emellertid ha hamnat i lager i parti- och detaljhandeln. Detta, tillsammans med att man för 1975 kan räkna med att uppgången av den privata konsumtionen inte i lika hög grad som 1974 faller på verkstadsprodukter, medför att importen av konsumtionsvaror beräknas öka endast elt par procent mellan 1974 och 1975. Även importen av investeringsvaror accelererade påtagligt under loppet av 1974 — importökningen uppgick till hela 21 %. De ökade maskininvesleringarna 1974 kan ej fuUt ut förklara den mycket snabba importlillväxten. Man kan alltså notera en klart höjd importandel för dessa varor, vilket möjligen kan förklaras av den svenska verkstadsindustrins långa leveranslider under 1974. För 1975 beräknas importtillväxten för investeringsvaror bromsas upp påtagligt. Importen av insatsvaror uppvisade en betydligt jämnare tUlväxt över året och trots en viss uppbromsning mellan halvåren 1974 ökade importen med drygt 23 % 1973—1974. För 1975 väntas importtillväxten försvagas i samband med en långsammare tillväxt av produktion och lagerinvesteringar inom branschen. Införseln av flygplan och vapen ökade med ca 70 % 1973—1974. Detta berodde på köp av engångs-natur varför man kan räkna med ett betydande fall i importen av dylika varor mellan 1974 och 1975. Därmed beräknas imporlvolymens uppgång 1974—1975 komma att stanna vid 5 % vad gäller verkstadsprodukter totalt.

Införseln av övriga industriprodukter visade 1973—1974 en tillväxt med 11 %. Vad gäller konsumtionsvaror ökade importen av dessa i samma takt, dvs. 11 %. Expansionen blev därmed ej tillnärmelsevis av samma omfattning som för de varaktiga konsumtionsvarorna, vilka huvudsakligen är verkstadsprodukter. Delta återspeglade mönstret för den privata konsumtionens fördelning för 1974. MeUan 1974 och 1975 beräknas imporlökningen för konsumtionsvarorna inom övriggruppen dämpas endast i mindre omfattning. Införseln av insalsvaror ökade kraftigt redan 1973 och denna uppgång förstärktes ytterligare — tUl drygt 12 % — 1974. För 1975 beräknas importtillväxten för dessa varor bromsas upp kraftigt. För hela gruppen övriga industriprodukter beräknas därmed importökningen 1974—1975 stanna vid ca 4 1/2%.

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975                                  87

Prisutvecklingen för importen visade totalt sett en snabb uppgång 1973 men i än högre grad 1974 — med 12 1/2 resp. 37 %. Efter att ha börjat öka mer markerat vid ingången av 1973 accelererade prisuppgången en bit in på 1974. Därefter har takten i prisuppgången successivt dämpats under loppet av 1974.

Prisutvecklingen för 1974 får ses i relation tiU de händelser av extraordinär natur som inträffade mot slutet av 1973 i anslutning till den s. k. oljekrisen. Denna resulterade i en tredubbling av importpriset för råolja mellan 1973 och 1974 samt elt mer än fördubblat importpris för raffinerade produkter. Av den totala prisökningen 1973—1974 på 37 % svarade de myckel drastiska prishöjningarna på oljeprodukter för mer än 1/3.

Även för övriga produkter var prisstegringarna emeUertid genomgående myckel kraftiga. För metaUer noterades en prisuppgång på 39 % 1973—1974. Den seglivade stålkonjunkturen medförde alt importpriserna för stål steg under hela 1974 även om en viss avsaktning gjorde sig gällande mot slutet av årel. Även importpriserna för aluminium steg i mycket snabb takt hela 1974. Däremot vände importprisema på övriga metaller nedåt under senare hälften av 1974 och markerat kraftigt för koppar.

Vad gäller färdigvaror ökade importpriserna i snabb takt under större delen av 1974 och prisökningen 1973—1974 blev mer än dubbelt så kraftig som året innan. Trots en uppbromsning mot slutet av året blev prisstegringen för övriga industriprodukter nära nog dubbelt så kraftig som för verkstadsprodukter, något som avviker från tidigare mönster. Delta förhållande torde förklaras av det betydligt högre innehåUet av råvaror och särskilt olja i gruppen övriga industriprodukter, vilken bl. a. innehåller plaster och kemiska produkter.

Den internationella prisuppgången för råvaror, som efler en markerad uppbromsning under sensommaren 1973 log ny fart mot slutet av året i samband med den s. k. oljekrisen, fortgick in på 1974. Därefter har prisutvecklingen varit nedåtriktad. För baslivsmedel fortsatte noterings-priserna uppåt under större delen av 1974 som en följd av knappa skördeutfall för viktiga spannmål och låg lagerhållning globalt sett. I november 1974 skedde elt markerat omslag och priserna föll mycket snabbt i början av 1975. Bl. a. synes efierfrågan på spannmål för utfodring ha dämpats i det internationellt försvagade konjunkturläget. Trots osäkerhet om kommande skördar indikeras sålunda en lättare försörjningssituation samtidigt som den tidigare prisuppgången kan ha drivits upp genom spekulativa inslag.

För industriella råvaror kom prisomslaget betydligt tidigare. Redan under andra kvartalet 1974 kulminerade priskurvan. Därefter föll noteringspriserna mycket snabbi under andra hälften av 1974 och låg i början av 1975 på samma nivå som i början av 1973. Detta kraftiga pris-

Prop. 1975:100                                                        88

fall kan till en del återföras på prisraset för koppar. I april 1974 nådde kopparpriset en lopp på London-börsen med 1 380 pund/lon för atl i slutet av januari 1975 vara nere i ca 500 pund/lon. Bakom prisfallet på industriråvaror ligger i första hand en starkt avtagande efterfrågan till följd av konjunkturnedgången i flertalet industriländer. De höga räntenivåerna internationellt lorde även ha bidragit lill alt förbrukare skurit ned på sin lagerhållning.

Under februari och mars 1975 har de internationella råvarupriserna legat tämligen stUla. En viss uppgång på koppar har noterats, vilket lorde förklaras av alt prisnivån nu är så låg att etl visst köpintresse återvänt.

Huruvida botten nu är nådd vad gäller råvarupriserna är svårl alt bedöma. Den internationella konjunkturavmattningen som väntas bestå under första halvåret 1975 talar för en fortsatt relativt svag utveckling för flertalet råvaror. Även om en mer markerad prisuppgång skulle inträffa mot slutet av 1975 gör den betydande eftersläpning som råder meUan noteringspriserna och de registrerade importpriserna atl man kan räkna med betydligt lugnare imporlprisutveckling 1974—1975 än 1973 —1974 vad gäller flertalet råvaror.

För färdigvarorna beräknas prisstegringarna fortgå i relativt snabb takt även 1975. Visserligen torde den svagare prisutvecklingen för råvaror utgöra en dämpande faktor men å andra sidan har man att vänta betydande lönekostnadsslegringar i flertalet länder och detta lorde åtminstone lill en del slå igenom i alltjämt stigande exportpriser. Jämfört med 1974 räknas dock med en viss avsaktning i prisstegringstakten i synnerhet vad gäller andra halvåret 1975.

Importpriset på såväl råolja som raffinerade produkter har förutsatts ligga kvar på en i stort setl oförändrad nivå under loppet av 1975. Utgående från den olikartade prisutvecklingen under 1974 leder delta dock till en prishöjning för råolja men ett prisfall för raffinerade produkter mätt mellan genomsnillen 1974 och 1975.

Sammanfattningsvis beräknas importpriserna öka med drygt 6 1/2 %. 1974—1975, vilket implicerar en ytterligare markerad avsaktning i prisuppgången under första halvåret 1975 samt ett svagt prisfall mellan halvåren 1975.

3.3 Bytes- och betalningsbalansen

Bytesbalansen uppvisade 1974 elt underskott på ca 4,4 miljarder kr. och undergick därmed en stark försvagning jämfört med 1973 då bytesbalansen visade ett betydande överskott. Omslaget kom att bli ca 9,7 miljarder kr., varav ca 9,3 miljarder kan återföras på en omkastning i varubalansen. Tjänste- och transfereringsbalansen, försämrades endast måttligt eller ca 400 milj. kr. Det kraftigt förbättrade sjöfartsnetlot, tiUsammans med det avstannande nettoutflödet av resevaluta, motverka-

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975                         89

de de relativt kraftigt ökade underskotten i posterna "övriga tjänster" och "transfereringar". Kapitaltransaktionerna slutligen gav upphov lill en betydande nettokapitalimport på ca 1,4 miljarder kr.

Bytes- och kapitalbalansernas saidoposter motsvarade ett sammanlagt valutautflöde på närmare 3 mUjarder kr. Det registrerade valulautflödet uppgick emellertid endast till knappt 1,8 miljarder kr., varför det framkom en förhållandevis stor positiv restpost på ca 1,2, miljarder kr. Det bör dock framhållas alt statistiken till vissa delar ännu måsle betraktas som mycket preliminär.

Enligt de prognoser som föreligger för varuhandeln 1975 kommer handelsbalansen att resultera i ett underskott på ca 1,5 miljarder kr., vUket innebär en förbättring på 1 miljard kr. gentemöt 1974. Förbättringen i handelsbalansen motvägs dock av ett ökat underskott i balansen för tjänster och transfereringar. Nettoresultatet blir därigenom elt svagt försämrat bytesbalanssaldo för 1975.

Handelsbalansen

Överskottet i handelsbalansen 1973, som uppgick till ca 6,8 miljarder kr., följdes 1974 av ett underskott på inte fullt 2,5 miljarder kr. Det kraftiga omslaget berodde till en betydande del på en avsevärd försämring av bytesförhållandet, främst till följd av oljeprishöjningarna. Importprisnivån steg med inle mindre än 37 % 1973—1974 mot inte fullt 28 % för exportprisernas nivå. Härtill kom emellertid alt även den reala balansen försämrades kraftigt, då nämligen importvolymen steg med närmare 15 % att jämföra med en uppgång på knappt 4 % för exportvolymen.

Som framgår av framställningen tidigare i detla kapitel väntas exporten 1974—1975 uppvisa ett endast obetydligt lägre ökningslal än importen, räknat i volymtermer. Samtidigt beräknas emellertid att bytesförhållandet kommer att förbättras med drygt 2 %, främst som en följd av att prisutvecklingen på flertalet imporlråvaror väntas bli mycket kraftigt dämpad. Detta skulle innebära att handelsbalansens underskott 1975 blir lägre än 1974 och stannar vid omkring 1,5 miljarder kr.

Tjänste- och transfereringsbalansen

Fraktmarknadsläget, i synnerhet för tanktonnaget, är fortfarande mycket svagt med elt kraftigt överskottsutbud på tonnage och låga fraktraler. Kostnadsläckningen har därigenom blivit allt sämre och uppläggningarna har ökat i takt därmed. Något jämviktsläge förefaller ännu inte ha uppnåtts varför uppläggningarna troligen kan komma att öka ytterligare. For svenskt vidkommande närmar sig det upplagda tonnaget 2 miljoner ton dödvikt och det rör sig tiU övervägande del om tankfartyg.

Inom torrlastsektorn hölls frakterna på acceptabel nivå ganska länge.

Prop. 1975:100                                                        90

men lill följd av överflyttning av tonnage från tankmarknaden ökade utbudet även här och frakterna sjönk.

Aktiviteten inom linjetrafiken, som var mycket hög under första halvåret 1974, mattades något under senare delen av årel. KapacUets-utnyttjandet anses emellertid fortfarande ligga på godtagbar nivå, vUket till en del tillskrivs oljeländernas expanderande handel. Lastnings- och lossningsköerna i deras hamnar har resulterat i långa väntetider och har därmed förorsakat ett visst intäktsborlfall. För delta har man emellertid efter hand i viss mån kompenserats.

Under 1974 ökade världshandeln i volym med ca 8 %. Med de prognoser som föreligger för 1975 kommer ökningen atl inskränka sig till endast en eller annan procent. Samtidigt beräknas världens handels-flotta växa med ca 10 %. Dessa perspektiv tyder på atl det inom den närmaste framliden kommer alt råda etl fortsatt överskottsutbud av tonnage, vilket dessutom kan ytterligare förstärkas vid ett eventuellt öppnande av Suezkanalen.

Kvardröjande effekter från fraktboomen 1973 tillsammans med uppsvinget för linjetrafiken medverkade till att göra 1974 tiU ett resultatmässigt mycket bra år för rederinäringen. Detta gjorde att sjöfartsnettot kom alt öka rekordartat eller med drygt 800 milj. kr. jämfört med 1973, eller till ca 3,8 miljarder kr. Bakom detta döljer sig en ökning av bruttointäkterna med över 34 % och en näslan lika stor ökning av kostnaderna (33 %). Statistiken är emellertid baserad på uppgifter om under perioden registrerade betalningar och får därför, åtminstone vad beträffar intäkterna, t. v. betraktas som mycket preliminär. Uppgifter av mer definitiv karaktär, beräknade efter utförda prestationer, föreligger försl senare under årel.

Det f. n. upplagda tonnaget utgörs till övervägande del av tidigare uthyrda tankfartyg. Det årsbortfall av intäkter dessa åsamkar svenska rederier har, vid en beräknad genomsnittsnivå för charterhyror 1974, uppskattats vara av storleksordningen ca 400 milj. kr. I sjöfartsnettots termer innebär detta att intäkterna 1975 minskar med minst motsvarande belopp. Däremot påverkas kostnaderna helt obetydligt, då dessa i time charter i huvudsak bärs av den som hyr fartyget. Med dessa förutsättningar har sjöfartsnetlot för 1975 satts till ca 3 400 milj. kr.

Nettoutflödet av resevaluta uppgick 1974 lill 2 254 milj. kr., dvs. i stort sett oförändrat jämfört med 1973. Ser man tiU bruttoslrömmarna ökade inflödet mycket kraftigt eller ca 25 % medan utflödet ökade endast ca 7 7c. I reala termer innebär detta en ökning av inflödet med närmare 14 % och en minskning av utflödet med ca 6 %. Mycket talar för atl det var det rena turistresandet och delar av gränshandeln som orsakade denna nedgång 1974. Så t. ex. minskade antalet avresta passagerare med charterflyg 1973—1974 med ca 11 % och antalet färjeresenärer till Danmark och Finland med 1 resp. 12  %. Under sista

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975                                  91

delen av 1974 och början av 1975 har efterfrågan ökat ånyo och man räknar bland researrangörerna med en viss volymökning 1975. För att möta den förväntade efterfrågeökningen har branschen också ökat reseulbudet i någon mån. För 1975 har antagits en ökning av nettoutflödet av resevaluta med ca 350 milj. kr., vilket i fasta priser fömtsätter att inflödet ökar i runt tal 10 % och utflödet ca hälften så mycket.

Underskottet i posten övriga tjänster ökade 1973—1974 med drygt en halv miljard kr. De största utgiftsökningarna noterades för posterna provisioner, entreprenader och administration. För 1975 har underskottet antagits växa med ytterligare ca 100 milj. kr. -

Transfereringstransaktionerna gav 1974 ett negativt saldo på ca 2,5 miljarder kr., vilket innebar en ökning 1973—1974 med närmare 750 milj. kr. Härav föll ca 570 milj. kr. på ökat u-landsbistånd. Det sistnämnda beräknas öka med ytterligare ca 350 milj. kr. 1975. Som transferering räknas också räntebetalningar till och från Sverige. Efter några år av balans har, i samband med den ökade upplåningen ulomlands, utbetalningarna 1975 antagits överstiga inbetalningarna med ca 150 milj. kr. Sammanlagt svarar i huvudsak de två nämnda delposterna för hela postens förändring 1974—1975 på drygt 500 milj. kr.

Kapitalbalanscn

Nettot av samtliga registrerade kapitalrörelser resulterade i en kapitalimport 1974 på ca 1,4 miljarder kr., dvs. drygt 1 miljard kr. mer än 1973. Av tablån nedan framgår hur dessa fördelade sig på olika slag av transaktioner.

Kapitaltransaktioner, milj. kr.

	1973	1974	Förändring 1973-1974
Statliga kapitaltransaktioner	-201	-   465	-264
Värdepapperslransaktioner	445	97	-348
Emissioner	571	310	-261
Övriga transaktioner	-126	-   213	- 87
Övriga privata långfristiga lån	397	1 536	1 139
Direkta investeringar	-947.	-1 557	-610
Kortfristig upplåning utomlands för
finansiering av export och import	-343	310	653
Övriga	1 045	1 507	462
Kapitalbalans	„ 396	1428	1032

De statliga kapitaltransaktionerna 1974 resulterade i ett neltokapital-utflöde på 465 milj. kr., vilket var mer än dubbelt så mycket som 1973. Det slörre utflödet synes främst ha berott på elt ökat ianspråktagande av utvecklingskrediter och att IDA ökat sitt utnyttjande av svenska skuldsedlar.

Värdepappcrshanddn 1974 utmynnade i ett nettoinflöde strax under

Prop. 1975:100                                                                       92

Tabell 3: 6 Bytes- och betalningsbalans 1971-1975

Milj. kr., löpande priser

	1971	1972	1973	1974	1975 prognos
Export av varor, fob'	38 224	41 749	53 153	70 391	77 835
Import av varor, cif	36 192	38 618	46 336	72 850	79 310
Handelsbalans	2 032	3 131	6 817	-2 459	-1475
Korrigering av handelsstatistiken''	16	-49	-   111	-     95	-   100
Sjöfartsnetto	2 325	2 432	2 989	3 813	3 400
Resevaluta	-1 927	-2 400	-2 275	-2 254	-2 600
Övriga tjänster, netto	-   875	-   920	-1 169	-1 699	-1 800
Korrigeringspost	800	800	800	800	800
Bytesbalans för varor och tiänster'	2 371	2 994	7 051	-1894	-1775
Transfereringar, netto	-1 277	-1 720	-1761	-2 502	-3 000
Bytesbalans för varor, tjänster och
transfereringar*	1094	1274	5 290	-4 396	-4 775
Kapitalbalans	589	1444	396	1428
Tilldelning av SDR	180	178	—	—
Restpost	-   462	33	-47	1 178
Bankernas utiandsställning	1 401	2 929	5 639	-1 790
därav: valutareserv'	1 208	2 251	3 884	-3 292
Valutabankernas tidsposition	193	678	1 755	1 502

' Enligt handelsstatistiken.

- Nettot av återutförsel och återinförsel, korrigering av SAS'flygplansimport, i utlandet direktlandad fisk, nettoimport av icke-monetärt guld samt rabatter och koncernbidrag i samband med oljeimport.

' Överensstämmer med saldot mellan import och export av varor och ijänster i nationalräkenskapernas försörjningsbalans bortsett från att korrigeringsposten endast med halva beloppet ingår i försörjningsbalansen. Resterande hälften av korrigeringsposten räknas i NR till transfereringsnettot.

* Överensstämmer med riksbankens bytesbalansbegrepp.

' Riksbankens guld- och valutaställning samt valutabankernas avistaposition.

Källor: Konjunkturinstitutet och riksbanken.

100 milj. kr., vilket var närmare 350 milj. kr. mindre än 1973. Minskade emissioner ulomlands av svenska obligationslån är den främsta förklaringen härtill. Minskningen var bl. a. en följd av svårigheter att placera långfristiga lån i utlandet.

Den övriga privata långfristiga nyupplåningen ulomlands 1974 uppgick till ca 2,4 miljarder kr. eUer ca 1,1 mUjarder kr. mer än 1973. Den ökade upplåningen hängde till stor del samman med den betydande tillväxten av direktinvesteringar utomlands och myndigheternas i samband härmed skärpta krav på lånefinansiering i ullandet. Sammanlagt ledde sålunda transaktionerna under denna post till en nettokapitalimport 1974 på drygt 1,5 miljarder kr. eUer ca 1,1 milj. kr. mer än 1973.

Nettot av svenska och utländska direktinvesteringar resulterade i ett neitokapitalutflöde på ca 1,5 miljarder kr. eller drygt 600 milj. kr. mer än 1973. De svenska nyinvesteringarna svarar för nästan hela förändringen.

Den kortfristiga upplåningen utomlands för finansiering av import och export, som under 1973 varit relativt låg steg under senare delen av

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975                         93

1974 och gav för året som helhet upphov till ett nettokapitalinflöde på drygt 300 milj. kr.

Övriga kapitaltransaktioner resulterade i en nettokapitalimport på 1,5 miljarder kr., vUket var ca 450 mUj. kr. mer än 1973. Som delposter ingår bl. a. varvens exportkrediter samt krediter i samband med import av fartyg och flygplan. Dessa transaktioner tillsammans utmynnade i ett nettokapitalinflöde på närmare 1,6 miljarder kr.

Bankernas utlandsställning slutligen, uppgick vid utgången av 1974 till 13 077 milj. kr., vilket jämfört med ställningen vid slutet av 1973 innebar en nedgång med 1 790 milj. kr. Av de ingående komponenterna, valutareserven och valutabankernas tidsposition, försvagades den förra med 3 292 milj. kr. medan den senare förstärktes med ca 1,5 miljarder kr. Det bör påpekas att denna förstärkning är helt hänförbar till första halvåret 1974.

Prop, 1975:100 94

4    Produktionen

4.1      Sammanfattning av industriproduktionens utveckling

Tillväxten i industriproduktionen beräknas enligt statistiska centralbyråns preliminära produktionsuppskattningar ha stannat vid 6 1/2 % 1973—1974. Delta är närmare en procentenhet lägre än vad konjunkturinstitutets kalkyler i den preliminära nationalbudgeten för 1975 angav. Till en del beror avvikelsen på att industriproduktionens utveckling mot slutet av 1974 överskattades. Dock synes produklionsberäkning-arna för två branscher — livsmedelsindustrin samt övrigsektorn — knappast vara förenliga med resultaten av de kalkyler som gjorts inom konjunkturinstitutet över efterfrågeutvecklingen för resp. produktslag med hjälp av data hämtade från nationalräkenskaperna. Dessa kalkyler över konsumtion, förbrukning, lager och utrikeshandel pekar särskilt för livsmedelsindustrin på en avsevärt starkare produktionsutveckling än statistiska centralbyråns produktionsberäkningar. Inbegripet en uppjustering för dessa branscher skulle industriproduktionens tillväxt kunna anges tUl ca 7 % 1973—1974.

Produktionsprognosen för 1975 har reviderats nedåt jämfört med molsvarande kalkyl tUl den preliminära nationalbudgeten. Bakgrunden till detta är främst alt efterfrågan för export och lagerinvestering nu bedöms bli svagare. Den expansiva komponenten i efterfrågeutvecklingen under 1975 beräknas bli den privata konsumtionen.

Industriproduktionen beräknas enligt föreliggande kalkyler komma att öka ca 3 % 1974—1975. De starkaste produktionsökningarna förutses för verkstadsindustrin, varven samt petroleumraffinaderierna där betydande kapacitetstillskott kommer att tas i drift under sommaren. Inom skogsindustrierna väntas driflinskränkningar — mest markerade inom sågverken —■ medan produktionstillväxten bromsas upp inom övriga delar av industrin.

4.2      Gruvor och mineralbrott samt tillverkningsindustrin

Utvinningen av malm i järnmalmsgruvorna ökade ca 6 % 1973— 1974. Till följd av det kraftiga uppsvinget i den västeuropeiska stålproduktionen blev den svenska järnmalmen starkt efterfrågad under loppet av 1973 och efterfrågan var hög även under 1974. Den livaktiga stålkonjunkturen gav sålunda snabbt utslag för den svenska malmens del vilket förklaras av att stålproducenternas lagerhållning av de svenska malmkvaliteteraa i regel är låg. Malmutskeppningarna över Narvik ökade därför i rask takt under loppet av 1973 och ullastningskapaci-teten  var  snart  fullt utnyttjad.  Totala  exporlvolymökningen   1972—

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975

95

1973 blev drygt 19 %; utskeppningskapaciteten begränsade emellertid ökningen 1973—1974 till knappt 2 %. Malmexporten 1974 uppgick därmed till drygt 33 milj. lon.

Tabell 4:1 Industriproduktionens utveckling 1972 — 1975

Procentuell volymförändring från föregående är

SNI		1972	1973	1974	1975
		def.	prel.	prel.	prognos
2	Gruvor och mineralbrott	-0,7	13,2	11,0	2,3
2301	Järnmalmsgruvor	0,2	5,2	6,2	1,0
2302	Icke järnmalmsgruvor	-1,3	51,1	24,5	6,0
210,220,290	Övriga gruvor och mineralbrott	-5,8	4,4	11,4	1,2
3	Tillverkningsindustrin	2,6	7,0	6,3	3,0
33111	Sågverk'	4,5	6,7	-1,2	-23,0
34111	Massaindustri	4,1    ■	17,3	0,8	-3,1
34112,34113	Pappers- och pappindustri m. m.=	7,5	13,7	5,2	-2,0
353, 354	Petroleumraffinaderier m. m.	-5,3	-0,4	-11,2	21,2
371	Järn- och stålverk'	0,2	.      8,8	5,9	2,0
372	Ickejärnmetallverk	4,5	10,0	-0,4	2,0
38./. 3841	Verkstadsindustri exkl. varv	0,6	8,2	12,3	5,8
3841	Varv'	14,2	9,6	15,1	9,0
31	Livsmedelsindustri m. m.'	1,3	4,3	0,8	2,5
3 resterande	Övrig industrisektor	3,9	4.1   .	1,6	1,7
2,3	Hela industrin	2,4	7,2	6,5	3,0

' Inkl. hyvlerier och träimpregneringsverk.

- Inkl. träfiberplattindustri.

 Inkl. smörjmedels-, asfalt- och kolproduktindustri.

' Inkl. ferrolegeringsverk.

'- Inkl. båtbyggerier.

• Inkl. dryckesvaru- och tobaksindustri.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

De svenska exportieveranserna sökte sig 1974 i forlsall ökad utsträckning till länder utanför den traditionella avnämargmppen beslående av Förbundsrepubliken Tyskland, Belgien-Luxemburg och Storbritannien. Gemensamt köpte dessa ca 70 % av den svenska exportkvantiteten eller drygt 23 milj. ton 1974. Detta innebar en minskning av grupperis import av svensk järnmalm med ca 5 % 1973—1974 vilket berodde dels på måttliga minskningar av den svenska järnmalmsexporten tUl Förbundsrepubliken Tyskland och Belgien-Luxemburg men framför allt på en drastisk nedgång av exporten till Storbritannien under första halvåret 1974 på grund av den omfattande kolstrejken. Av länderna utanför den traditionella avnämargruppen var det framför allt Frankrike som kraf--ligt ökade sin import av svensk malm — med nästan 0,6 milj. ton så atl den kom att uppgå tiU 2,6 milj. ton. Försäljningspriserna på de exportkvantiteter som konlrakterades för leverans 1974 höjdes med 25 % vilket gav en ökning av de genomsnittliga leveranspriserna med 20 % 1973—1974.

Det  ökade   malmbehovet  vid   Norrbollens   Järnverk  medförde   en

Prop. 1975:100                                                        96

markant ökning av hemmamarknadsleveranserna så att dessa kom att uppgå tUl 2,8 milj. ton. Den högt uppdrivna utskeppningstakten resulterade i en ytterligare kraftig neddragning av malmlagren vilka minskade med 1,6 milj. ton 1974 efter en avtappning med 2,6 milj. ton 1973. Vid utgången av 1974 befann sig järnmalmslagren därmed på samma låga nivå som vid slutet av strejkåret 1970.

Ordersituationen för gruvoma är mycket god — det möjUga exportutbudet för 1975 är redan kontrakterat. En klar försämring av den internationella stålkonjunkturen gjorde sig dock märkbar i början av 1975 och ledde tämligen omgående till en senareläggning av de svenska exportleveranserna av malm. Stålproducenlema synes nu ha byggt upp sina malmlager samtidigt som deras lager av färdiga produkter sannolikt redan nu är stora eller är under uppbyggnad. Stållagren hos mellanhänder och konsumenter torde även vara omfångsrika. Den höga lagerhållningen av stål torde komma att medföra att effekterna på stålproduktionen — och därmed malmbehovet — av en förutsedd förstärkning av stålefterfrågan mot slutet av 1975 initialt kommer att begränsas.

Det synes därför rimligt att räkna med en minskning av exportleveranserna av malm 1974—1975 med uppskattningsvis 7 %. För hemmaleveransernas del kalkyleras med en måttfull volymökning 1974— 1975.

Mycket kraftiga prishöjningar har genomförts i de hittUls uppgjorda leveranskontrakten för 1975 och ökningen av genomsnittspriserna på 1975 års skeppningar kommer att avsevärt överstiga den 20-procentiga exportprisökningen som noterades 1973—1974.

Utvinningen i järnmalmsgmvoma torde inte komma att öka i samma höga takt som 1973—1974; ca 1 % i produktionsökning 1974—1975 syns trolig. Malmlagren hos producenterna föratses stiga under loppet av 1975.

I de svenska ickejärnmalmsgruvorna utvinnes malm innehållande bl. a. koppar, bly, zink, mangan, sUver och guld. Brytningen ökade kraftigt under loppet av 1974 och produktionsökningen 1973—1974 kom att uppgå till 25 %. Avtagande efterfrågan på ickejämmetaller och därmed även ickejärnmalmer medförde emellertid en reduktion av exportvolymen med drygt 15% 1973—1974 och även unporten minskade — ca 12 % 1973—1974. Under intryck av de försämrade avsättningsutsikterna skars ickejärnmetallverkens råvarulager ner under andra halvåret 1974 och ett omslag kom då i gruvornas malmlager som ökade efter att ha minskat under första halvåret 1974.

Den låga förbrakningstakt som förutses för ickejärnmetallernas del under 1975 lorde tiUsammans med en beräknad ytterligare neddragning av ickejämmetallverkens råvarulager leda till en svag efierfrågan på ickejämmalmer under 1975. Importökningen föratses därför bli begränsad 1974—1975. Låg intemationeU efterfrågan på ickejärnmalmer

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975

97

och produkter därav medför sannolikt en endast blygsam exportvolymökning 1974—1975.

Produktionsökningen 1974—1975 torde därmed bli avsevärt lägre än 1973—1974 och en fortsatt uppbyggnad av malmlagren fömtses.

rrävn/Hmarknaden i Europa präglades redan vid ingången av 1973 av en kraftig efterfrågelillväxt som en följd av den starka ökningen av bostadsbyggandet. Utbudet kunde inte öka i motsvarande mån då en samtidig expansion av bostadsbyggandet i Nordamerika och Japan höll tillbaka Canadas utbud på europamarknaden och utbudet från de nordiska producenterna begränsades av möjligheterna till ytterligare lageravveckling. Ett efterfrågeöverskott uppstod sålunda och priserna

Tabell 4:2 Försörjningsbalans för sågade och hyvlade trävaror 1973 — 1975

(barr- och lövlrä)

	1 000 kbm	Förändring från föregående år, %resp. 1 000 kbm
	1973	1974	1975 prognos
Produktion Import	13 700 180	-1,2 -11,3	-23,0 -17,2
Summa tillgång	13 880	-1,3	-22,9
Export Varuinsats industri byggnadsverksamhet Lagerförändring Saidopost	9 410 6 600 4 280 2 320 -400 -1 730	-21,2 1,4 2,9 -1,4 1 800 -80	-19,0 2,6 2,6 2,7 -1910 0
Summa användning	13 880	-1,3	-22,9

Källa: Konjunkturinstitutet.

steg snabbt. Detta medförde att köparna inte bara täckte in sig på kort sikt ulan också sökte tillgodose sina behov på ett års sikt och mer. I denna överhettade marknad kom de svenska exportförsäljningama för leverans under 1974 att starta redan på våren 1973 — ett halvt år tidigare än normalt. Byggandet i Västeuropa föll emellertid tillbaka under andra halvåret 1973 och då Canadas utbud av trävaror på europamarknaden ökade kraftigt till följd av nedgången av bostadsbyggandet i Förenta statema, dämpades de svenska försäljningarna påtagligt under senhösten och försäljningspriserna upphörde att stiga.

Elt ulbudsöverskott uppstod sålunda på europamarknaden redan vid årsskiftet 1973/1974 och kom att bU allt mer markerat då byggandet i Europa liksom i Nordamerika och Japan drastiskt föll tUlbaka under loppet av 1974. Importen tUl de för svensk trävaruexport mest betydelsefulla ländema i Västeuropa minskade under dessa omständigheter

1 Storbritannien, Förbundsrepubliken Tyskland, Danmark, Nederländerna, Frankrike, Belgien-Luxemburg, Spanien och Norge.

7   Riksdagen 1975. 1 saml Nr 100. Bilaga 1.

Prop. 1975:100                                                        98

med ca 19 % 1973—1974. Minskningen var dock inle tillräcklig för alt i flera länder hindra en markerad ökning av importörlagren. De svenska marknadsandelarna på Västeuropa reducerades; exporten till de ovan nämnda ländema sjönk nära 24 %. Utförseln tUl utomeuropeiska marknader ökade dock varigenom minskningen totalt blev ca 21 %. Genomsnittspriserna för exportieveranserna steg nära 60 % 1973—1974 som ett resultat av den starkl uppdrivna konlraklsprisnivån före årsskiftet 1973/1974.

Leveranserna till den svenska marknaden ökade endast svagt 1973— 1974 främst som en följd av en fortsatt låg aktivitet inom byggnadsverksamheten.

Produktionstillväxten inom sågverken var stark ännu under första kvartalet 1974 trots den drastiskt försvagade exportefterfrågan med påföljd alt producenllagren steg snabbt. Produktionen i Sverige — liksom i andra slora producentländer — begränsades emellertid under återstoden av året. Trots en mycket markerad minskning under fjärde kvartalet kom den svenska produktionen att bli endasl drygt 1 % lägre

1974   än 1973 och producenllagren steg därmed med inemot 1,5 milj.
kubikmeter mellan 1973 och 1974, en omsvängning i lagerförändringen
på 1,8 milj. kubikmeter;.

Trävarumarknaden kännetecknas ännu några månader in på 1975 av den stiltje som varit rådande sedan sommaren 1974. I slutet av februari uppgick de svenska sågverkens samlade försäljningar för leverans 1975 till knappt 1,5 milj. kubikmeter varav 0,6 milj. kubikmeter utgjordes av senareläggningar av 1974 års leveranser. Den försäljningssiffran understiger t. o. m. något molsvarande försäljningssiffror för åren i början av 1960-talet då exporten var något mer än hälften av 1974 års export. En bidragande förklaring till alt så få avslut träffades var alt konsumenterna ville avvakta prisreduceringar. En något ökad försäljningsaktivitet kom därför också tUl stånd under mars i samband med Sovjetunionens utbud bl. a. till Storbritannien med prissänkningar på omkring 20%.

De prognoser över bostadsbyggandet i Västeuropa som i dag är tillgängliga pekar på en minskning mellan helårsgenomsnitten 1974 och

1975   även om byggandet i några länder upphör att faUa eUer ökar
något mellan halvåren. Mot denna bakgrand och med hänsyn till en
förutsatt avveckling av importörlagreh samt en förhållandevis god ut
veckling av de utomeuropeiska leveranserna beräknas den svenska trä
varuexporten minska ca 19 % 1974—1975. Den försvagade marknads
situationen beräknas samtidigt komma att medföra en markerad sänk
ning av exportpriserna.

De inhemska leveranserna beräknas öka något starkare 1974—1975 än 1973—1974 främst med hänsyn tUl en stigande förbrukning inom byggnadsverksamheten, men förbrukningsökningen inom industrin torde försvagas något.

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975                         99

Produktionstakten inom sågverken under början av 1975 var fortsatt låg och man talar allmänt inom branschen om en produktionsminskning med inemot 30 % 1974—1975. Här har kalkylerats med en minskning på ca 23 % vilket med den ovan skisserade leveransutvecklingen beräknas komma att medföra en inte obetydlig reducering av producentlagren.

Exportorderingången till pappers- och pappindustrin ökade successivt och kraftigt under loppet av 1973. Den fortsatte att stiga under första halvåret 1974, men stagnerade under tredje kvartalet och föll sedan kraftigt under fjärde kvartalet. Denna dramatiska efterfrågeulveckling har sin bakgrund i utvecklingen inom hela OECD-området.

TUlväxten i pappersefterfrågan var sålunda stark 1972—1973 och trots en kraftig ökning av västvärldens pappersproduktion uppstod snart bristlendenser för flera papperskvaliteter. Den svenska pappersindustrins exportleveranser blev ulbudsbeslämda. Exportvolymökningen 1972—1973 på ca 13 % gick främst lill huvudmarknaderna i Västeuropa men även till de utomeuropeiska marknaderna skedde en stark tillväxt då utbudet dit från Nordamerika och Japan begränsades av bristande leveranskapacitet. Knappheten på papper resulterade i starkt stigande priser.

Efterfrågan på papper i Västeuropa var stark ännu fram till hösten 1974, vilket dock med hänsyn lUl nedgången, i den allmänna ekonomiska aktiviteten — framför allt den privata konsumtionen •— knappast kan ha varit fallet med den slutiiga förbmkningen av papper. Det som uppenbarligen skett var att en uppbyggnad av lagren av papper och pappersprodukter hos förbrukare och mellanhänder kommit lill . stånd vilkas lager i förbrukningsexpansionens initialskede botlenskra-pats. Vidare torde den osäkerhet som rådde om plastindustrins råvaruförsörjning i början av 1974 skapat en temporär effekt i form av ökad pappersefterfrågan på de pappersprodukler som normalt konkurrerar med plastprodukter. Lagercykeln hos förbrukare och mellanhänder vände tUl lageravveckling på höslen 1974; orderlillflödel till pappersbraken föll tillbaka och leveransutvecklingen försvagades. Vidare ökade det nordamerikanska pappersulbudel på världsmarknaden kraftigt till följd av svag pappersefterfrågan i Förenta staterna. Den svenska pappersexporten, som fortsatt alt stiga slörre delen av året, sjönk under fjärde kvartalet varigenom ökningen 1973—1974 kom att begränsas till ca 5 %.

Leveranserna av papper och papp exkl. tidningspapper tiU hemmamarknaden fortsatte alt öka 1973—1974 — nu med 5 % — alltså inte lika kraftigt som 1972—1973 då de ökade med 11 %. Ökningen under 1974 koncentrerades lUl årets första hälft — under senare delen av årel var leveranskvantitelerna i avtagande. Detla torde — liksom i övriga Västeuropa — vara en följd av en upphörande lageruppbyggnad

Prop. 1975:100                                                                      lOO

hos förbrukarna och en därpå följande lageravveckling. En motsatt utveckling uppvisar leveranserna inom landet av tidningspapper. Dessa minskade med 3 % under 1974 och minskningen inträffade då särskilt under årets första del.

Produktionen inom pappers- och pappindustrin, som varit i stigande sedan i slutet av 1972, föll tUlbaka i slutet av 1974 som en följd av den vikande efterfrågan på papper och papp. Då denna nedgång i produktionen inträffade först mot slutet av 1974 kom dock ökningen för helåret 1974 jämfört med 1973 alt bli 5 %.

Den bild av en svag förbrukningsutveckling på papper och papp i Västeuropa som tecknats 1974 är oförändrad i början av 1975. Detla i förening med en inledd avveckling av lagren hos förbrukare och mellanhänder leder till en fallande pappersefterfrågan. När avvecklingen av lagren avstannar — vUket beräknas ske mot slutet av första halvåret — bör situationen förändras. DärtUl kommer att den ekonomiska situationen i Västeuropa vänias ljusna under andra halvåret vilket torde leda till ett ökat konsumtionsbehov av papper och papp. Detta skulle sammantaget leda till att pappersbrukens kunder torde erfara ett markerat behov av att höja sina order till pappersbruken. Den förbättrade marknadssituationen i slutet av året till trots beräknas ändå unport-behovet av papper och papp i Västeuropa vara lägre under 1975 än under 1974. Sverige kommer troligen att befinna sig i en besvärlig konkurrenssituation under större delen av 1975 i Västeuropa. Visserligen tänks en uppgång i Förenta staternas ekonomi ske mot slutet av året vUket något skulle lätta på konkurrensen från de nordamerikanska papperstillverkarna. Men under större delen av året väntas dock en svag förbrukning i Nordamerika leda till att de nordamerikanska producenterna ytterligare intensifierar sina exporlansträngningar på den västeuropeiska marknaden. Även då det gäUer marknaderna utanför Europa konuner Sverige att befinna sig i en situation med fortsatt hård konkurrens. Då det gäller de utomeuropeiska marknaderna uppträder för de asiatiska länderna även Japan som en stark konkurrent. Mot bakgrund av det föregående beräknas volymen av exporten från den svenska pappers- och pappindustrin sjunka med 3 % 1974—1975.

Exportpriserna beräknas stiga med 15 % mellan årsgenomsnitten 1974 och 1975. Ökningen mellan helåren till trots innebär detta att prisnivån för exportleveranser helåret 1975 kommer att ligga något under den prisnivå som etablerades under fjärde kvartalet 1974.

Då förbrukningsutvecklingen av papper och papp inom Sverige under 1975 förmodas te sig något gynnsammare än i övriga Västeuropa, beräknas hemmaleveranserna sjunka i något muidre utsträckning än exporten. Hemmaleveranserna antas sålunda sjunka med 2,5 %. Emedan en viss lagerökning sannolikt sker under året beräknas neddragningen av produktionen stanna vid omkring 2 % 1974—1975.

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975                        101

Mrtj-iaefterfrågan i Västeuropa steg kraftigt under loppet av 1973 till följd av en snabb tillväxt i pappersproduktionen. Samtidigt absorberades en ökande del av det nordamerikanska utbudet av en fortsatt stigande pappersproduktion i Förenta staterna och Japan. Trots en relativt kraftig ökning av världens massaproduktion uppstod därför snart vissa bristtendenser och massapriserna steg snabbt. Den svenska massaexporten blev under dessa marknadsförutsättningar ulbudsbe-stämd och kunde genom en kraftig neddragning av producentlagren samt ett från våren 1973 fullt utnyttjande av produktionskapaciteten höjas hela 28 % 1972—1973. Leveranserna ökade markant inte bara till huvudmarknaderna i Västeuropa ulan en avsevärd ökning kunde också ske till de utomeuropeiska marknaderna. Även 1974 blev export-leveranserna  i  stort  sett  utbudsbestämda.   Då  produktionen   1973—

1974   vid fullt kapacitetsutnyttjande endast kunde öka knappt 1 %
samtidigt som hemmaleveranserna fortsatte att stiga och möjligheterna
att ytterligare minska producentlagren var ringa kom emellertid export
leveranserna totalt sett att sjunka ca 4 %. Exporten till Västeuropa fort
satte all stiga medan de utomeuropeiska leveranserna föll tUlbaka kraf
tigt.

Marknadsutsikterna för den svenska massaindustrin förändrades påtagligt mot slutet av 1974 när pappersindustrin på kontinenten och i Storbritannien till följd av en försvagad pappersefterfrågan började dra ner produktionen. Behovet av en ökning av de mycket små massalagren inom pappersindustrin resulterade dock i fortsatt upprätthållna massaleveranser och en lagerökning hos pappersproducenterna kom till stånd under fjärde kvartalet 1974. Produktionsinskränkningarna inom pappersindustrin i Västeuropa har under de första månaderna 1975 blivit mer utbredda. Även om man synes kunna räkna med en stärkt produktionsutveckling under andra halvåret torde produktionen mellan årsgenomsnitten 1974 och 1975 komma att inte oväsentligt minska. Detta inte minst genom att pappersulbudel från Nordamerika på europamarknaden kan väntas öka ytterligare mot bakgrund av den förutsedda svaga utvecklingen av Förenta staternas ekonomi. En fortsatt uppdragning av massalagren i Västeuropa kommer dock att ännu en bit in på 1975 verka uppdragande på massaimporten dit. Man torde vidare kunna räkna med att den nordamerikanska industrin fortsätter att öka sitt utbud på världsmarknaden inte bara av papper utan också av massa. Under dessa förulsätlningar beräknas den svenska massaexporten komma atl minska omkring 10 % 1974—1975. Leveranspriserna förutses försvagas något men till följd av den markanta stegringen under loppet av 1974 beräknas exportpriserna ändå stiga ca 20 % mellan årsgenomsnitten 1974 och 1975.

Produktionen inom massainduslrin har under de första månaderna

1975   i stort sett upprätthållits vUket då leveransutvecklingen varit vi-

Prop. 1975:100                                                       102

kände medfört en ökning av producentlagren. Även om en svag ökning av lagren kom till stånd redan mot slutet av 1974 var de vid utgången av året utomordcntiigt små. Ett visst behov av lagerpåfyllnad fanns således. Man torde dock kunna räkna med att producenterna i syfte alt stödja prisnivån kommer att hålla tillbaka den fortsatta lagerökningen. Detta antagande stöds också av de planer på driftsinskränkningar under andra kvartalet — sannolikt ofta av karaktären semesteruppehåll — som redovisas i konjunkturbarometern i mars 1975. I viss ulslräckning torde dock driftsstopp vara föranledda av elt behov av översyn och reparationer då produktionskapaciteten utnyttjats utan avbrott sedan våren 1973.

Mot bakgrund av den ovan skisserade leveransutvecklingen har en minskning av produktionen av avsalumassa på ca 3 % 1974—1975 bedömts som sannolik. Producentlagren beräknas därvid komma alt stiga från en storlek motsvarande ca 2 veckors produktion vid utgången av 1974 till det dubbla vid utgången av 1975.

Produktionen inom petroleumraffinaderier m. m. minskade med ca 11 % 1973—1974. Att produktionsminskningen blev så omfattande berodde huvudsakligen på en mycket drastisk produktionsneddragning under loppet av 1974 inom smörjmedels-, asfalt- och kolproduktin-duslrin; mellan 1973 och 1974 minskade produktionsvolymen med närmare 22 %. Inom de egentliga raffinaderierna stannade produktionsneddragningen — efler nedgång mellan halvåren — vid 2 % mellan

1973   och 1974.

TUlförseln till den svenska marknaden av raffinerade produkter under

1974   blev emellertid av i stort sett samma omfattning som under 1973
beroende på en viss uppgång i importen och en samtidig reducering av
exporten för dessa produkter. Den för 1974 redovisade förbrukningen
inom landet pekar dock på en betydande nedgång jämfört med 1973.
Lagerhållningen av dessa produkter ökade därför avsevärt under året,
vilket sannolikt till stor del var en följd av åtgärder som vidtagits för
att höja beredskapen mot eventuella nya störningar i tUlförseln.

Industrins förbrukning av eldningsoljor minskade med ca 4 % 1973— 1974, medan förbrukningen vad gäller värmekraftverken blev i stort sett oförändrad mellan 1973 och 1974. Bensinleveranserna minskade med ca 8 % 1973—1974. Den kraftigaste förbrukningsminskningen har emellertid skett på uppvärmningssidan. Leveranserna av tunna eldningsoljor minskade totalt med hela 20 % meUan 1973 och 1974. Utvecklingen av förbrukningen inom landet har påverkals av den kraftigt höjda prisnivån på oljeprodukter samt den sparkampanj och ransonering som företogs årsskiftet 1973/1974 i det akuta skedet av oljekrisen.

Även vad gäller 1975 kan man räkna med en svag förbrukningsutveckling av raffinerade produkter. I synnerhet finns anledning att räkna  med  en  nedgång  i  förbrakningen  vid  värmekraftverken.  In-

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975                        103

duslrins förbrukning vänias bli i stort sett oförändrad mellan 1974 och 1975. Däremot väntas ökad förbrukning av främst tunna eldningsoljor men även i viss mån bensin jämfört med 1974 års låga nivåer.

Produktionen inom de egentliga raffinaderierna beräknas emellertid öka i hög grad då mycket betydande kapacitelstUlskott nu beräknas komma alt tas i drift under sensommaren 1975. Även inom kolpro-duktindustrin kommer elt betydande nytillskott till kapacilelen. Totalt för hela branschen räknas sålunda med produktionsökning 1974—1975 om ca 20 %. Dessa betydande produktionslillskolt medför alt importbehovet vad gäller petroleumprodukter beräknas reduceras med ca 10 % jämfört med 1974.

Orderingången lUl de svenska järn- och stålverken, som steg mycket snabbt från ingången av 1972 till slutet av 1973, vände nedåt i början av 1974 och mot slutet av året blev fallet mycket drastiskt. Vid årsskiftet 1974/1975 låg orderingången under nivån vid årsskiftet 1970/ 1971, som utgjorde bottenlaget vid närmast föregående konjunkturnedgång. Orderslockarna tUlväxte fortfarande in på 1974. Vid halvårsskiftet 1974 började dessa reduceras, men uppgick i slutet av 1974 till hela 1,5 milj. ton.

Produktionsutvecklingen under 1974 blev förvånansvärt svag med hänsyn till de fortfarande under året mycket stora orderstockarna. Efter en snabb produktionsuppdragning under loppet av 1972 och 1973 höjdes produktionsnivån inte ytterligare från nivån för fjärde kvartalet 1973. Produktionskurvan uppvisade en fallande tendens under 1974 främst mot slutet av året. Produktionsökningen 1973—1974 stannade vid ca 6 9to, vilket är betydligt mindre än vad produktionskapaciteten gav utrymme för. En besvärande brist på utbildad arbetskraft rådde emellertid under större delen av året och tekniska störningar i produktionen på grund av haverier inträffade också i osedvanligt slor omfattnmg.

Stålverkens färdigvarulager, som minskade i stor utsträckning under 1973, fortsatte att reduceras under större delen av 1974. Leveranserna ökade därmed snabbare än produktionstillväxten inte blott 1973 utan även 1974.

Exportieveranserna, som steg mycket snabbt under loppet av 1973, fortsatte att öka under 1974, även om takten i uppgången dämpades under året. Den volymmässiga tillväxten 1973—1974 blev närmare 9 %. Den tidigare — under 1972 och 1973 — mycket starka internationella efierfrågan på stål orsakade snabbt stigande priser — främst vad gäUer handelssiål. Exportpriserna fortsatte alt öka under loppet av 1974 och genomsnittligt blev prisupgången ca 29 % 1973—1974. En gynnsam exportlillväxt noterades främst lUl u-länderna, men även till den nordamerikanska marknaden blev uppgången påtagligt snabb. Däremot utvecklades exporten betydligt svagare till öststatsländerna och till de skandinaviska länderna saml till Förbundsrepubliken Tyskland.

Prop. 1975:100                                                       104

Den långsammare tillväxten av exporten 1974 har tUl en del sin förklaring i vikande efterfrågan, men utbudet torde även ha begränsats av betydande leveransökningar till hemmamarknaden. Leveranserna från de svenska stålverken till hemmamarknaden vände uppåt vid halvårsskiftet 1973 och steg sedan snabbt mot slutet av året. Även under större delen av 1974 ökade leveranserna till hemmamarknaden kraftigt och uppgången 1974 torde — tiU skillnad från 1972 och 1973 — ha blivit kraftigare än tUl exportmarknaderna. Den inhemska förbrukningen av järn och stål började också öka snabbt under senare hälften av 1973 som en följd av främst verkstadsindustrins produktionsuppdragning. Denna utveckling fortgick under större delen av 1974, då även lagren i förbrukar- och grossistleden byggdes upp efter de omfattande reduceringar som ägt rum såväl 1972 som 1973. Som ett resultat därav ökade också importen av järn och stål med ca 14 % 1973—1974.

För 1975 torde man kunna räkna med ett betydligt sämre avsättningsläge för stålverken än under 1974. Enligt konjunkturbarometern i mars 1975 fortsatte orderingången att minska under första kvartalet 1975 och i betydligt större omfattning än vad företagen förväntat sig. Kapacitelsutnyttjandet drogs ned och den planerade produktionsökningen genomfördes ej. Färdigvarulagren ökade och uppges i slutet av kvartalet inle längre vara för små.

Leveransutvecklingen till hemmamarknaden beräknas bromsas upp påtagligt under 1975, då produktionstiUväxten inom främst verkstadsindustrin beräknas bli betydligt långsammare 1975 än 1974. LagerhåU-ningen inom förbrukarleden vänias fortsätta att öka 1975, men lager-investeringarnas tillväxt 1974—1975 beräknas bli klart lägre än 1973— 1974. Denna utveckling av den inhemska efterfrågan väntas också leda tUl en svagare ökning i importen av järn och stål 1975 än 1974.

EnUgt den exportenkät som insamlades i mars 1975 räknade de svenska stålverken med en fortsatt relativt kraftig ökning av exporten. Tidigare erfarenheter visar dock att företagen tenderar att överskatta ulvecklingen efter perioder riied mycket expansiv utveckling. Den betydande försvagning av den internationella ståleflerfrågan som redan givit sig tUlkänna i kraftiga minskningar i ordertillsirömningen gör alt exporten snarast kan förväntas utvecklas tämligen svagt. Enkätens prognos har således justerats ned kraftigt till en värdemässig ökning 1974—1975 på drygt 9 %. Den genomsnittliga prisnivån 1975 beräknas ligga ca 7 % högre än 1974, varför den volymmässiga tillväxten av exporten beräknas stanna vid ca 2 %  1974—1975.

Produktionen inom de svenska stålverken beräknas därmed komma att öka ca 2 % 1974—1975, innefattande en betydande lageruppbyggnad i producentledet efter de omfattande reduceringar som ägt rum 1973 och 1974.

Ickejämmetallverkens produktion minskade 0,4 %   1973—1974  till

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975                        105

följd av fallande efterfrågan under loppet av 1974. Nedgången i efterfrågan lorde ha accentuerats av utförsäljningar från spekulationsupp-byggda lager i och med att de internationella noteringspriserna började sjunka drastiskt under andra kvartalet 1974. Efter en dryg fördubbling av noteringspriserna på ickejärnmetaller från ingången av 1973 lUl andra kvartalet 1974 har prisnivån under de därpå följande tolv månaderna i stort sett halverats. Trots produktionsbegränsningar är den internationella lagerhållningen av allt att döma fortfarande oproportionerligt hög i förhållande till den förväntade låga förbrukningen under 1975. Någon nämnvärd uppåtriktad rekyl i de nedpressade internationeUa Iransaktionspriserna under loppet av 1975 synes därför ej sannolik.

I konsekvens med den fallande efterfrågan skars produktionen inom ickejärnmetallverken ned mot slutet av 1974. Exportleveranserna minskade ca 2 % i volym 1973—1974 medan den inhemska efierfrågan syns ha bibehållit sin expansion något längre än exporlefterfrågan. Importen ökade drygt 16 % 1973—1974. Mot slutet av 1974 uppkom dock avsättningssvårigheter även på hemmamarknaden och ickejämmetallverkens färdigvarulager steg då mycket kraftigt.

Efterfrågeulsikterna för 1975 är fortsatt svaga på såväl hemma- som exportmarknaden. Exportleveranserna väntas visa en fortsatt volymmässig nedgång — ca 7 % 1974—1975. Den svenska industrins efterfrågan för löpande förbrukning torde expandera avsevärt svagare än 1973—1974 och lagerpåfyllningen beräknas ej bli av samma omfattning som 1974. Importvolymökningen torde bli blygsam. Efler kraftiga ökningar av såväl import- som exportpriserna 1973—1974 torde fallande priser kunna väntas i både export- och imporlledet 1974—1975.

Inberäknat en förväntad fortsatt uppbyggnad av ickejämmetallverkens färdigvarulager torde efterfrågeutvecklingen ej medge en produktionsökning på mer än 1 å 2 % 1974—1975.

Den rådande högkonjunkturen inom verkstadsindustrin exkl. varv uppnådde mol slutet av 1974 sin kulmen. Orderingången växte mycket snabbt från slutet av 1972 fram till mitten av 1974; under denna period utvecklades efterfrågan från ullandet väsentligt starkare än efterfrågan från hemmamarknaden. Orderingången upphörde att öka under senare delen av 1974; huvudsakligen beroende på en försvagning i den utiändska efterfrågan. Orderstockarna har under 1973 och 1974 byggts upp synnerligen kraftigt, även om tillväxten i det närmaste upphörde mot slutet av 1974.

Leveranserna till hemmamarknaden ökade enligt statistiska centralbyråns order- och leveransslatistik med ca 25 % i löpande priser från 1973 tiU 1974 att jämföra med 11 % från 1972 tUl 1973. Volymmässigt innebär delta en väsentiigt starkare tUlväxt från 1973 lUl 1974 än från 1972 till 1973. Efterfrågeutvecklingen på hemmamarknaden var sådan.

Prop. 1975:100                                                                     106

Tabell 4:3 Försörjningsbalans för verkstadsprodukter, exkl. fartyg, 1973 — 1975

Milj. kr., 1968 års producentpriser

		Förändring från före-
		gående år.	% resp.
		milj. kr.
	1973	1974	1975 prognos
Produktion'	26 560	6,7	4,7
Import	12 390	23,4	5,0
Summa tillgång	38 950	12,0	4,8
Offentlig konsumtion	2 100	-7,5	6,4
Privat konsumtion	3 990	14,2	3,7
Investeringar	9 370	5,6	1,6
Export	16 170	12,4	7,3
Lagerförändring i industrin (milj. kr.)	-140	1 270	310
Lagerförändring i handeln (milj. kr.)	-10	310	-260
Varuinsats	7 470	2,2	3,5
industri	2 690	6,2	4,7
byggnadsverksamhet	3 480	-1,4	2,7
övrigt	1 300	3,5	3,0
Summa användning	38 950	12,0	4,8

' Produktionen framkommer som saldo i balansen och avviker frän statistiska centralbyråns årsberäkningar över produktionsutvecklingen. Försörjningsbalansens produktionsökning för prognosperioden korrigeras därför i enlighet med mönstret för tidigare konstaterade avvikelser.

Källa: Konjunkturinstitutet.

all det framför allt var inköpen av verkstadsprodukter från hushållen som ökade starkt under 1974, både vad gäller personbUar och övriga konsumtionsvaror. Till viss del kan detta förklaras av den tillfälliga momssänkningen. Verkstadsindustrins lager, som minskade under 1972 och 1973, byggdes successivt upp under loppet av 1974. Starkast var lagerökningen av varor i arbete. Importen av verkstadsprodukter steg med drygt 23 % i volym mellan 1973 och 1974, vilket innebar att den ökade efterfrågan från hemmamarknaden till stor del resulterade i höjd import. Särskilt starka var importökningarna av konsumtions- och investeringsvaror. Den starka importökningen av investeringsvaror kan

—  förutom av hemmaefterfrågans styrka — också förklaras av de i
jämförelse med utlandet långa leveranstiderna inom svensk verkstads
industri.

Verkstadsindustrins exportvolym ökade med drygt 12 % 19731974

—  endast någon procent lägre än 1972—1973. Att en så pass hög till
växt kunde bibehållas berodde på att den svagare efterfrågeutveck
lingen från Västeuropa och Förenta staterna kompenserades av att de
svenska verkstadsföretagen lyckades genomföra mycket betydande ex
portökningar till Östeuropa och till vissa u-länder, däribland OPEC-
länderna. Utvecklingen under loppet av året var ojämn med en täm
ligen blygsam tillväxt under första halvåret och en mycket brant ac-

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975                        107

celeration under andra halvåret. TUl denna profil finns en del speciella förklaringar. För det första inverkade oljekrisen under första delen av året negativt på efterfrågan av personbilar; bilexporten sjönk under första halvåret men steg sedan brant under det andra. Vidare kan en förskjutning i exportleveranserna från första till andra halvåret ha ägt rum på grund av den svenska hamnstrejken i maj 1974. Export-prisutvecklingen var mycket snabb under året och den genomsnittliga prisnivån steg med 13 % meUan 1973 och 1974. Därmed kom den värdemässiga ökningen av exporten mellan 1973 och 1974 att uppgå tiU 27 %.

Produktionen har i samband med den stigande efterfrågan dragils upp kraftigt under 1973 och större delen av 1974. Mot slutet av 1974 började dock tillväxttakten dämpas. Produktionsökningen 1973—1974 uppgick lill drygt 12 %.

Enligl senasle konjunkturbarometern föll orderingången under första kvartalet 1975 från såväl hemma- som exportmarknaden. Orderstockarna reducerades något och omdömet om dessa var i mars mindre positivt än i december 1974. Andelen företag med förhållandevis slora orderslockar är dock alltjämt större än andelen med för små orderstockar. För andra kvartalet förutser företagen ett fortsatt fall i orderingången från hemmamarknaden och en i stort sett oförändrad orderingång från exportmarknaderna.

Bedömningen av verkstadsexportens utveckling under 1975 har gjorts med ledning av en exportenkät tUl verkstadsindustrin, insamlad i början av mars av statistiska centralbyrån. Företagen räknar enligt denna enkät med att kunna öka sin export med 25 % i löpande priser meUan 1974 och 1975. Liksom under 1974 är det från Östeuropa samt från vissa u-länder, som den starkaste efierfrågan bedöms komma. Erfarenheter från tidigare enkäter visar att företagen har en tendens att överskatta exportutvecklingen då denna bromsas upp efler en snabb uppgångsperiod. Med hänsyn till detta och tiU bedömningen av den intemationella konjunkturutvecklingen under 1975 har enkätens värdemässiga ökning för 1974—1975 justerats ned till närmare 19 %. Prisutvecklingen bedöms bli något lugnare än under 1974, och den genomsnittliga prisnivån beräknas stiga med 10,5 % mellan 1974 och 1975. Exportvolymen beräknas fortsätta öka under första halvåret 1975, vilket de vid årsskiftet alltjämt stora exportorderstockarna torde borga för. Den mot slutet av 1974 och början av 1975 vikande exporlorderingången bedöms emellertid resultera i en nedgång av exportleveranserna meUan halvåren 1975. Därmed skulle exporlvolymen komma att öka med drygt 7 % 1974—1975.

Efterfrågan från hemmamarknaden beräknas öka i väsentiigt lägre takt 1974—1975 än 1973—1974 (se tabell 4: 4). Framför allt är det den privata konsumtionen av verkstadsprodukter som, efler den starka

Prop. 1975:100                                                                      108

Tabell 4: 4 Försörjningsbalans för övrig industrisektor 1973 — 1975

Milj. kr., 1968 års producentpriser

		Förändring från före-
		gående år, '	% resp.
	1973	milj. kr.
		1974	1975
			prognos
Produktion'	20 680	4,3	0,0
Import	10310	11,2	4,7
Summa tillgäng	30 990	6,6	1,6
Offentlig konsumtion	2 250	4,2	4,1
Privat konsumtion	9 070	7,3	3,9
Investeringar	610	5,6	1,6
Export	6 070	4,8	0,0
Lagerförändring i industrin (milj. kr.)	170	120	-20
Lagerförändring i handeln (milj. kr.)	-10	290	-240
Varuinsats	12 830	4,2	2,6
industri	4 370	7,8	3,0
byggnadsverksamhet	4 960	-1,4	2,7
övriga sektorer	3 500	7,7	1,2
Summa användning	30 990	6,6	1,6

' Produktionen framkommer som saldo i balansen och avviker från statistiska centralbyråns årsberäkningar över produktionsutvecklingen. Försörjningsbalansens produktionsförändring för prognosperioden'korrigeras därför i enlighet med mönstret för tidigare konstaterade avvikelser.

Källa: Konjunkturinstitutet.

uppgången under 1974, bedöms öka väsentiigt långsamhiare — avspeglande en förutsedd nedgång i nyinköpen av personbilar. För maskininvesteringarna förutses en betydUgt lägre tillväKt 1974—1975 än 1973 —1974. Förbrukningen av verkstadsprodukter soih insatsvaror beräknas däremot öka snabbare 1974—1975 än 1973—1974, beroende på en förväntad uppgång av byggnadsinvesteringarna.

Den förutsedda försvagningen av verkstadsindustrins efterfrågeläge under 1975 beräknas resultera i snabbt stigande färdigvarulager under delta år. Ökningen av råvarulagren bedöms bli fortsatt stark under första halvåret 1975. Under andra halvåret kan man räkna med en mer begränsad ökning av dessa lager, till stor del beroende på förväntade fortsalla nedskärningar av råvafuinköpen. Lagerökningen av varor i arbete bedöras successivi trappas ned under 1975, efter den snabba uppbyggnaden under 1974. Därmed skulle den sammanlagda lagerökningen av verkstadsprodukter inom industrin bli endast något högre 1975 än 1974.

Ovanstående lager- och efterfrågeprognoser indikerar att importen kommer att stiga med ca 5 % och produktionen med knappt 6 % 1974—1975. ProduktionstUlväxten beräknas då successivt avta och i det närmaste upphöra mot slutet av 1975.

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975                                 109

Varvens orderstockar byggdes upp mycket kraftigt under senare delen av 1972 och under 1973. Den sedan slutet av 1973 vikande orderingången i förening med de stora leveranser som ägde rum under 1974 drog ned orderstockarna under fjolåret. I statistiska centralbyråns varvsenkät, insamlad i slutet av februari, har de där ingående varven inte uppgivit några annuUeringar av ingångna kontrakt. Sker inle några sådana, torde flertalet storvarvs produktion av nybyggen vara täckt av inneliggande order åtminstone för de närmaste två åren.

Den lolala fartygsexporten uppgick 1974 till 3,5 miljarder kr. — en värdemässig ökning på 11 % jämfört med 1973. Härvid ökade utförseln av nybyggda fartyg med 23 % medan exporten av begagnade fartyg sjönk med 14 % — efter en mycket stark uppgång mellan 1972 och 1973. Leveranserna skedde till väsentligt högre priser än under 1973 —• speciellt vad gäller de begagnade fartygen.

Exporten av nybyggda fartyg under 1975 har beräknats med hjälp av statistiska centralbyråns varvsenkät. Under 1975 beräknas nybyggda fartyg lill ett värde av 3,8 miljarder kr. levereras till ullandet — en värdemässig ökning med 37 % jämfört med 1974. Fartygen kommer huvudsakUgen att levereras till beställare i Norge, Storbritannien och Liberia, Samtidigt antas emellertid exporten av begagnade fartyg minska även under 1975, varför totala fartygsexporten beräknas öka med 23 % i värde 1974—1975.

Varven genomförde under 1972 och 1973 stora höjningar av produktionsvolymen. Även under 1974 synes produktionen ha dragits upp i snabb takt. Produktionskalkylen för 1975 baseras på de leveranser på export och lill svenska rederier som förutses i den ovan nämnda exporlprognosen och i investeringsprognosen (se kap. 7, avsnittet om handelsflottan). Enligt denna kalkyl kan man även för 1975 räkna med en beaktansvärd uppgång av produktionsvolymen.

Den övervägande delen.av den heterogena övrigsektorns produktion går dels lill privat konsumtion och dels — i form av insatsvaruleveranser — lill byggnadsverksamheten och verkstadsindustrin. Vidare finner en betydande och växande andel av sektorns produktion avsättning på exportmarknaderna.

Den förhållandevis höga och jämna produktionstillväxten inom sektom under 1960-talet vändes i en produktionsminskning 1970—1971 då efierfrågan för privat konsumtion, lagerinvesteringar och byggnadsverksamhet   samtidigt   minskade.   Återhämtningen   åren   1971—1973

1 Sektorn omfattar textil-, beklädnads-, läder- och lädervaruinduslri (SNI 32), trähus och byggnadssnickeriindustri, möbelindustri samt övrig trävamin-duslri utom sågverk (SNI 33 exkl. 33111), pappers- och pappförpackningsindustri (SNI 3412), övrig pappers- och pappvamindustri (SNI 3419), grafisk industri (SNI 342), kemisk industri, gummivaru-, plast- och plastvaminduslri (SNI 351, 352, 355, 356), jord- och slenvaruinduslri (SNI 36) samt annan tUlverkningsindustri (SNI 39).

Prop. 1975:100                                                       110

grundade sig huvudsakligen på snabbt stigande exportförsäljningar. Under 1973 inträdde också en klart förbättrad efterfrågan på övrigsektorns varor från industrin — både för lageruppbyggnad och löpande förbrukning — vilket tillsammans med en klart förstärkt efterfrågan för privat konsumtion bidrog till att möjliggöra en produktionsökning med drygt 4 % 1972—1973.

Exporteflerfrågans betydelse som expansionsfaktor för övrigsektorns del dämpades avsevärt 1973—1974; exportvolymökningen kom alt stanna vid 4,8 % mol en ökning på 22,2 % 1972—1973. Till följd av de snabbt stigande priserna på färdigvaror kom den värdemässiga exportökningen att uppgå till 36,5 % 1973-—1974. En avsevärt förstärkt inhemsk efierfrågan bidrog dock till att upprätthålla en jämförelsevis god produktionsutveckling inom övrigsektorn under 1974. Det starkast expanderande — och mest betydande — elementet utgjordes av efterfrågan för privat konsumtion. I likhet med 1972—1973 minskade däremot byggnadsverksamhetens behov av övrigvaror även 1973— 1974. Industrins efterfrågan för löpande förbrukning synes 1973—1974 ha stigit i nästan samma höga takt som 1972—1973 samtidigt som ett positivt omslag skedde i industrins lager av övrigvaror. Kraftiga positiva lageromslag för övrigvaror registrerades inom både parti- och detaljhandeln.

Den starka inhemska efierfrågan på övrigvaror för såväl privat konsumtion och lagerinvesteringar som varuinsats i industrin under 1974 riktade sig emellertid i breddad omfattning mot ullandet och resuUerade i en importvolymökning på drygt 11 % 1973—1974 jämfört med en ökning på 6,1 % 1972—1973. De kraftiga internationella prisstegringarna under 1974 slog igenom i de svenska importprisema som ökade drygt 29 % 1973—1974.

Den mot övrigsektorn internt riktade efterfrågan 1973—1974 synes under sådana förhåUanden sammantaget inle ha expanderat så starkl som 1972—1973 men torde dock ha medgivit en produktionsvolymökning med 2 å 4 % 1973—1974.

Efterfrågetrycket torde för övrigsektorns del väsentligen reduceras 1974—1975 vUket redan kommit till ullryck i form av avlagande orderingång från hemmamarknaden och kraftigt fallande exportorderingång. I linje med den förväntat låga tillväxttakten i Västeuropas ekonomier förutses en stagnation av exportieveranserna 1974—1975. Den beräknade värdemässiga exportökningen på drygt 10 % tillskrivs sålunda helt den förväntat långsammare exporlprisökningen.

Den fortsatta — om än modererade — expansionen av efterfrågan för privat konsumtion förutses bli den huvudsakliga stödjande faktorn i efterfrågeutvecklingen för övrigsektorns produkter 1974—1975. Leveranserna till byggnadssektorn torde även verka uppdragande på efterfrågan 1974—1975 efter alt ha minskat två år i följd. Industrins köp

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975                        111

av övrigvaror för löpande förbrukning förutses öka svagare än 1973—

1974   — främst till följd av en beräknad lägre tillväxt av insalsvarule-
veranserna till verkstadsindustrin.

Däremot lorde efterfrågan på övrigvaror för lageruppbyggnad avtaga markant efter den massiva lageruppbyggnad som synbarligen ägt rum 1974. Sålunda förutses lagerhåUningen i handeln bli i stort sell oförändrad medan lageruppbyggnaden inom industrin lorde bli av ungefär samma omfattning som 1974. För industrins del räknas med en accelererad ökning av färdigvarulagren medan lagerökningen för insatsvaror förutses bli lägre än 1973—1974.

Den svagare inhemska efterfrågan beräknas medföra en måttlig importökning både vad gäller konsumtionsvaror och industriella insatsvaror. Importen av övrigvaror förutses sålunda öka endast 4,7 % 1974—

1975   och prisstegringen på importvarorna kalkyleras till 10,5 % som
en följd av den avböjande prisstegringstakten i utlandet.

Sammanlaget synes sålunda endast efterfrågan för privat konsumtion och industrins fortsatta — om än dämpade — behov av insatsvaruleveranser samt byggnadssektorns åter ökande efterfrågan utgöra de positiva efterfrågekomponenterna för övrigvaror 1975. En avsaktande produktionsökningstakt är att emotse 1974—1975 och produktionsökningen inom sektorn synes ej komma att överskrida 2 % 1974—1975.

Produktionen inom livsmedelsindustrin inkl. dryckesvaru- Och tobaks-industrin ökade enligt statistiska centralbyråns produklionsvolymindex 4,3 % 1972—1973 efter en svag utveckUng 1970—1972 då livsmedelskonsumtionen inom landel stagnerade. Den helt övervägande delen av sektorns produktion finner avsättning inom landet och går främst till privat konsumtion. Den markanta återhämtning i sektorns produktion som produktionsstatistiken redovisar för 1972—1973, är knappast förenlig med nationalräkenskapernas uppgifter om förbrukning, lagerförändringar och import, och export av livsmedelsprodukter. Nationalräkenskapernas efterfrågeulveckling indikerar en mer blygsam produk-tionsuppdragning 1972—1973 än vad som anges i produktionsvolymindex.

En motsatt diskrepans mellan produktionsberäkningar och efterfrågeulveckling föreligger beträffande ulvecklingen 1973—1974. Enligt produktionsvolymindex ökade produktionen inom sektorn endast 0,8 % 1973—1974. Kalkylen över konsumtion, lager och utrikeshandel pekar mot en avsevärt mer expansiv produktionsutveckling 1973—1974. Sannolikt har produktionsökningarna inom sektorn varit mer jämnt fördelade på åren 1972—1974 än vad indexberäkningarna ger vid handen. Troligtvis har produktionen fortsatt att expandera under en stor del av

1974   även om en avsaktning synes ha inträtt mot slutet av året. lämfört med  1973—1974 förutses livsmedelskonsumlionen  1974—

1975   komma att öka i ett lugnare tempo. För exportens del väntas en

Prop. 1975:100

112

fortsalt volymmässig minskning av ungefär samma storleksordning som 1973—1974 och importen beräknas under loppet av 1975 komma att utvecklas svagt vilket ändå torde ge en volymökning på omkring 5 % mellan helåren 1974 och 1975. Lagerutvecklingen beräknas visa ett starkt negativt omslag 1974—1975 efter den kraflfuUa uppbyggnaden 1973—1974.

Den sammantagna efterfrågan på sektorns produkter torde därmed likväl inte begränsas mer än att utrymme medges för en produktionsökning på uppskattningsvis 2,5 %  1974—1975.

4.3 Skogsbruket

Avverkningarna av rundvirke beräknas ha varit i stort sett oförändrade 1973—1974. Kraftig neddragning av massavedslagren trots att massavedsawerkningarna ökat, ökad import och nedskärning av exporten visar på att massa- och pappersindustrins behov av massaved förstärktes under 1974. Förbrukningen av sågtimmer 1974 kom däremot att ligga under föregående års nivå till följd av en kraftig neddragning under loppet av året. Lagren av sågtimmer minskade totalt sett 1974. En ökning av dessa lager kom visserligen till stånd vid sågverken men lagren i skogen minskade. Vidare kan såväl en minskad import som en minskad export av sågtimmer noteras.

För 1975 väntas en minskad förbrukning av massaved inom massa-och pappersindustrin. Därmed är det rimligt att vänta sig en viss upp-

Tabell 4: 5 Försörjningsbalans för rundvirke 1973 — 1975

Fast mått utan bark (barr- och lövträ)

	1 000 kbm	Förändring från före-
		gående år, °	/o resp.
	1973	1 000 kbm
		1974	1975
			prognos
Produktion	63 150	-0,2	-0,8
sågtimmer	29 520	-4,0	-20,6
massa- och boardved	29 750	3,6	17,3
övrigt rundvirke	3 880	0,0	0,0
Import	640	98,1	-39,8
Summa tillgång	63 790	0,8	-1,6
Export	2 990	-29,1	7,1
Lagerförändring	-5 540	1360	6 780
Förbrukning	66 340	0,1	-12,0
sågtimmer	28 870	-1,2	-23,0
massa- och boardved	33 670	1,1	-4,1
övrigt rundvirke	3 800	0,0	0,0
Summa användning	63 790	0,8	-1,6

Källa: Konjunkturinstitutet.

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975

113

gång i lagren av massaved under året. Den väntade lageruppbyggnaden förefaller desto mera trolig av den anledningen att lagren befann sig på en ovanligt låg nivå vid årets ingång. Importen minskar sanno-ligt kraftigt lill följd av den svaga förbmkningsulvecklingen. Någon nämnvärd förändring av massavedsexporlen förutses inte 1974—1975. De avsättningssvårigheter på exportmarknaden som sågverken nu slår inför under 1975 beräknas ge upphov lill en kraftig nedgång i förbrukningen av sågtimmer 1974—1975. Vad beträffar utrikeshandeln räknas med en kraftig nedgång i importen av sågtimmer men en ökning av exporten förutses inträffa. Totalt sett kan skogsavverkningarna under de förutsättningar som hittUls angetts beräknas komma alt minska med knappt 1 % 1974—1975. Härvid har dock inte konsekvenserna av en eventuellt långdragen skogsarbetarstrejk kunnat beaktas.

4.4 Övriga näringsgrenar och den totala produktionen

Statistiska centralbyrån har för 1974 gjort preliminära beräkningar av bruttonationalprodukten mätt från produktionssidan. Kalkylerna över den totala produktionens utveckling för 1975 ulgår från de beräkningar som utförts av konjunkturinstitutet. I finansdepartementets sammanfattande bedömning i kapitel 1 redovisas emellertid en något större ökning för den privata konsumtionen och investeringarna än vad konjunkturinstitutet föraisatt. Den annorlunda bedömningen av efterfrågan har i första hand fömtsätts medföra en högre produktion inom industrin, byggnadssektorn och den privata tjänstesektorn. I nedanstående tablå ges en sammanställning av förändringslalen för de olika näringsgrenarnas produktionsvolym 1973—1974 samt prognoser för 1974—1975.

Jordbrukets produktionsvolym beräknas enligt nationalräkenskaps-kalkylerna ha ökat med 16,5 %  1973—1974. Den kraftiga ökningen

	Förändring i		produklions-	Bidrag till
	volym.	%		ökningen i den totala produktionen, %
	1973-	1974	1974-1975	1974-1975
Jordbruk	16,5		-6	-5
Skogsbruk	5,5		0	0
Industri	6,5		3,5	38
Elkraftproduktion m. m.	-3,5		8	6
Byggnadsverksamhet	-2		2	5
Summa varu- och kraftproduktion	4,7		2,9	44
Offentliga tjänster	3,5		3	18
Privata tjänster	5		3	38
Summa tjänstesektorer	4,5		3,1	56
Total produktion	4,5		3,0	100

8   Riksdagen 1975.1 saml Nr 100. Bilaga 1.

Prop. 1975:100                                                       114

beror framför allt på det mycket goda skördeutfallet 1974, men även för animalieproduktionen kunde en produktionsökning noteras. Under förutsättning om normalskörd 1975 räknar statens jordbruksnämnd med att vegetabilieproduktionen kommer att minska med ca 15 % från

1974   tiU 1975, medan animalieproduktionen beräknas bli i stort sett
oförändrad. Sammanlaget innebär detta att jordbrukets förädlingsvärde
SkuUe mmska med 6 % 1974—1975.

Skogsbrukets förädlingsvärde beräknas ha ökat med ca 5,5 % 1973 —1974. Från 1974 tUl 1975 förutses produktionsvolymen enligt konjunkturinstitutets kalkyler bli oförändrad.

Som framgår av avsnitt 1 i delta kapitel ökade industriproduktionen med 6,5 % 1973—1974. För 1975 förutses enUgt konjunkturinstitutets prognos en ökning av industrins produktionsvolym med 3 %. Den annorlunda bedömning som redovisats ovan rörande utvecklingen av vissa efterfrågekomponenter har bedömts höja tillväxttakten till drygt 3,5 % 1974—1975.

Inom elsektorn minskade förädlingsvärdet med nära 3,5 % från 1973 till 1974. Nedgången i elkraftproduktionen förklaras framför allt av en minskad vatlenkraftproduktion. Värmekraftproduklionen ökade något i såväl mottrycks- som kondenskraflslationer medan däremot elkraftproduktionen i kärnkraftverken ej kom upp till 1973 års nivå. Volymminskningen i den totala elkraftproduktionen berodde till stor del på de restriktioner och den sparkampanj som inledde 1974 till följd av oljekrisen. Exporten begränsades kraftigt under året medan importen ökade. Äv de tre förbrukarkategorierna industri, samfärdsel och hushåll, handel m. m. visar den senare gmppen en minskning med 3 %. Inom industrin och samfärdseln ökade elförbrukningen med 1 resp. 2%, vUket innebär en markant dämpning jämfört med utvecklingen under tidigare år.

Från 1974 till 1975 bedöms den totala elkraflproduktionen öka med 8 %.  Då flera nya kämkraftaggregat kommer att tas i drift under

1975   väntas ökningen framför allt falla på värmekraften.

Inom byggnadsverksamheten beräknas produktionsvolymen ha minskat med ca 1% 1973—1974. Som framgår av kapitel 7 fömtses enligt konjunkturinstitutet en ökning av bruttoinvesteringarna i byggnader och anläggningar med ca 0,5 % från 1974 till 1975. Inkluderas reparationer och underhåll blir volymökningen i byggnadsverksamheten ca 1,5 %. Med hänsyn tUl den i sammanfattningskapitiet antagna något snabbare ökningen i näringslivets investeringar torde ökningen i byggnadssektorns produktion från 1974 till 1975 bU ca 2 %.

Med ovan redovisade förändringslal kan ökningen i varu- och kraftproduktionen uppskattas tiU 4,7 % 1973—1974 och 2,9 % 1974—1975.

Den offentliga tjänsteproduktionen beräknas ha stigit med närmare 3,5 % 1973—1974. TUl uppgången bidrar främst kommunerna, vUkas

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975                        115

bidrag till bruttonationalprodukten ökade med ca 4 % mot en ökning med knappt 2 % i den statliga sektorn. Från 1974 till 1975 väntas den utveckling inom den offentliga sektorn som redovisas i kapitel 8 leda till att den totala offentiiga tjänsteproduktionen ökar med ca 3 %.

produktionen inom de privata tjänstesektorerna ökade med ca 5 % i volym 1973—1974. Inom varuhandeln har en mycket kraftig ökning av omsättningen noterats. EnUgt statistiska centralbyråns beräkningar ökiide produktionsvolymen med drygt 8 % 1973—1974. Produktions-ökoingen inom samfärdseln beräknas ha uppgått till ca 6 %. Under 1975 antas den lolala privata tjänsteproduktionen öka i något långsammare takl än under 1974, eller med drygt 3 %.

pen totala tjänsteproduktionen ökade enligt ovanslående beräknuigar med  4,5 %   1973—1974  medan   ökningen   1974—1975   förutses  bli

3.1     %.

]8ruttonationalproduklens volymtillväxt, mätt från produktionssidan, blev enligt statistiska centralbyråns beräkiungar 4,5 % 1973—1974. För utvecklingen från 1974 till 1975 ger produktionskalkylema en tillväxt i totalproduktionen på 3,0 %.

Av kapitel 1 framgår att ökningen av bruttonationalprodukten mätt från användningssidan enligt nationalräkenskapskalkylerna uppgår till

4.2     % 1973—1974. Från 1974 tiU 1975 ger beräkningarna från använd
ningssidan en volymökning på 2,2 %.

Prop. 1975:100                                                       116

5   Arbetsmarknaden

5.1 Arbetsmarknaden under 1974 och början av 1975

Sammanfattning

Den bUd av utvecklingen på arbetsmarknaden som gavs i den preliminära nationalbudgeten har inte i några väsentliga avseenden förändrats under loppet av de senaste månadema.

Sysselsättningen under 1974 ökade mycket starkt, speciellt kraftigt steg sysselsättningen bland kvinnoma vilket gav i genomsnitt 60 000 fler sysselsatta kvinnor än året innan. Jämför man januari 1975 med motsvarande månad 1974 var det drygt 110 000 fler sysselsatta 1975, för februari ger motsvarande jämförelse 127 000 fler sysselsatta 1975. Arbetslösheten sjönk från i genomsnitt 2,5 till 2 % av den totala arbetskraften.

Till skillnad mot tendenserna under tidigare år ökade även antalet sysselsatta ungdomar. Som en följd av den ökade efterfrågan på arbetskraft kunde inte bara det stegrade utbudet av arbetskraft sugas upp utan även antalet sysselsatta i arbetsmarknadsutbUdning och beredskapsarbeten minskade under 1974. Efterfrågan på arbetskraft ökade särskUt starkt under första hälften av 1974, efter halvårsskiftet verkar utvecklingen ha dämpats något vilket bl. a, visade sig i att anmälrungarna av lediga platser till arbetsförmedlingarna avtog under andra halvåret.

Utvecklingen på arbetsmarknaden under första kvartalet 1975 synes god, länsarbetsnämnderna rapporterar fortfarande brist på yrkesutbUdad arbetskraft hos många företag. UtveckUngen är dock olika inom olika branscher. Verkstadsindustrin har fortfarande behov av mer arbetskraft, däremot är utvecklingen inom trävaruindustrin fortsatt nedåtriktad. Sågverken har dragit ned produktionen, vilket dock ännu inle haft någon större effekt på sysselsättningen.

Sammanfattningsvis torde utbud och efterfrågan på arbetskraft väl ba balanserat under första kvartalet 1975 — några tecken på en försämring av arbetsmarknadsläget har inte kunnat skönjas utan snarare förstärktes arbetsmarknadsläget under de första månaderna av 1975.

Arbetskraftsutbud

Utbudet av arbetskraft bestäms av befolkningsutvecklingen, netto-migrationen och förvärvsfrekvensen. Förvärvsfrekvensen brukar definieras som den andel av befolkiungen i en viss åldersgrupp som står till arbetsmarknadens förfogande.

Befolkningsutveckluigen i Sverige under 1974 visade i Ukhet med de tre tidigare åren en fortsatt nedgång i födelseöverskottet. Däremot upp-

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975                        117

visade in- och utvandringen en annan bild än de närmast föregående årens utveckling.

MedelfoUtmängden ökade från 1973 lill 1974 med 23 000 eller 0,3 % jämfört med 14 000 (0,2%) för perioden 1972 till 1973. Ökningslakten var dock fortfarande mycket måttiig jämfört med tidigare år under hela 1900-talet. Uppgången under 1974 förklaras till största delen av alt invandringen steg jämfört med 1973 samtidigt som utvandringen minskade ganska kraftigt. Under såväl 1972 som 1973 noterades utvandrings-överskott på omkring 10 000 vardera året, för 1974 kan däremot konstateras en omsvängning tUl ett invandringsöverskott på ungefär 9 000. Äv det totala invandringsöverskottet kom mer än hälften eller 4 900 av invandrama från Danmark. Detta innebär en radikal förändring av migralionsslrömmama mellan Sverige och Danmark jämfört med 1973 då elt litet utvandringsöverskott kunde noteras tUl detla land. Till Finland var utvandringen av finska medborgare från Sverige i likhet med under 1973 större än invandringen. Nettot av ut- och invandringen till Finland minskade dock kraftigt från nästan 7 000 1973 lill drygt 1 100 1974. Under de första månaderna av 1975 har noterats ett invandringsöverskott på knappt 5 000, varav drygt 2 500 har kommit från Danmark.

Under 1974 ökade den s. k. aktiva befolkningen, åldersgruppen 16— 74 år, med omkring 10 000 eller knappt 0,2 %. I likhet med vad som konstaterats för de närmast föregående åren ökar denna grupp långsammare än vad totalbefolkningen gör. Beräkningen av de aktiva åldrarnas utveckling ligger till grund för kalkyler över arbetskraflsulbudets förändring. Enligt arbetskraflsundersökningarna ökade antalet personer i arbetskraften (dvs. sysselsatta och arbetslösa) med drygt 56 000 eller 1,4 % mellan 1973 och 1974. Äv denna ökning svarade kvinnorna för den helt övervägande delen. Den kvinnUga befolkningens relativa arbetskraftstal (dvs. hur stor del av kvinnorna mellan 16—74 år som är eller vill ut på arbetsmarknaden) steg kraftigt under 1974 — med 1,9 procentenheter tiU 57,1 %. SärskUt stor har ökningen varit för kvinnor med minderåriga barn — förvärvsfrekvensen har för dessa ökat med omkring 3 procentenheter jämfört med 1973. Även männens relativa arbetskraftstal ökade något under 1974, vilket innebär en förändring i den utveckling som noterats tidigare under en följd av år.

1 Värdena för 1974 är korrigerade för att nå jämförbarhet med 1973. Mätperioderna för juniundersökningarna placerades olika 1973 och 1974, vilket innebar att avsevärt fler ungdomar hunnit få eller börjat söka ferie-arbete vid undersökningstillfället i juni 1974 jämfört med året innan. Ned-justeringen av 1974 års siffror med hänsyn till detta iimebär att helårsvärdena för 1974 reducerals med 9 000 vad gäller antalet personer i arbetskraften och med 8 000 vad gäller antalet sysselsatta. Se Statistiska tabeller (SCB) 1974: 41 för en beskrivning av beräkningama m. m.

Prop. 1975:100                                                       118

Efterfrågan på arbetskraft

Hur den totala efterfrågan på arbetskraft har utvecklats under en period kan studeras i statistiken över nyanmälda lediga platser. Denna serie visar flödet av de nyanmälda platserna hos arbetsförmedlingarna under loppet av en månad.

Från 1973 till 1974 ökade antalet säsongrensade nyanmälda lediga platser med 8,5 % jämfört med 3,5 % för perioden 1972 tUl 1973. Ökningen låg dock helt på de två första kvartalen 1974 som visar en uppgång med 11 % jämfört med andra halvåret 1973. Utvecklingen hade då tidigare varit den att uppgången 1973 jämfört med 1972 praktiskt taget helt låg på andra halvåret 1973.

Fr. o. m. juni 1974 noterades en utplåning av antalet nyanmälda lediga platser jämfört med de första fem' månadema samma år. Nivån på totala nyanmälda platser andra halvåret låg ungefär 10 % under första halvåret. Utvecklingen under de första månaderna under 1975 visar dock en uppgång av nyanmälda lediga platser på ungefär 3 % över nivån för sista kvartalet 1974.

För tillverkningsindustrin var utveckUngen under 1974 likartad den för totalen av de nyanmälda plalsema. De uppgångar jämfört med 1973 som noterades låg alltså på de två första kvartalen. Tillverkningsindustrin noterade en ökning i antalet nyanmälda platser med drygt 17 % jämfört med 1973. Inom byggnadsverksamheten fortsatte och förstärktes nedgången i nyanmälda platser. Den procentuella nedgången var drygt 4 % jämfört med 1 % 1973.

En annan indikator på hur arbetskraftsefterfrågan har utvecklats är serien över obesatta platser vid en viss tidpunkt. Genom denna statistik kan man följa förändringarna i den efterfrågan på arbetskraft som inte har blivit tillgodosedd på marknaden. Emellertid är jämförelser bakåt i tiden av denna serie något osäker på grund av slatistikomläggning vid halvårsskiftet 1974. Tidigare avsåg statistiken över obesatta platser läget vid månadens mitt, fr. o. m. juli 1974 mäter man förhållandena vid månadsskiftena. Trots denna förändring torde man ändå kunna göra vissa jämförelser bakåt i tiden.

I diagram 5: 1 redovisas några säsongrensade kurvor över utvecklingen dels totalt och dels uppdelad på några viktigare näringsgrenar. Totalt ökade antalet obesatta platser ganska kraftigt under första halvåret 1974 — uppgången från januari till juni var drygt 42 %. Under andra halvåret skedde en stabilisering och en viss nedgång kunde noteras. Utvecklingen under de första månaderna 1975 visar en uppgång i antalet obesatta platser — ungefär 14 % ökning mellan december 1974 t. o. m. februari 1975. Såsom redan påpekades i den preUminära nationalbudgeten 1975 låg de kraftigaste ökningarna under föregående år

Bil. 1   Reviderad nationalbudget 1975

119

Diagram 5:1 Antal obesatta platser 1971—febr/mars 1975

Säsongrensade månadsdata. Log. skala 1 000-tal

1971        72                 73        74  75 1971        72        73

Kiillor: Arbetsmarknadsstyrelsen och konjunkturinstitutet.

74

75

inom sektorerna privata tjänster och tillverkningsindustri.! Bl. a. inom metall- och verkstadsindustrin och byggnadsindustrin kunde relativt kraftiga ökningar noteras under första halvåret 1974. För byggnadsverksamheten har, samtidigt som antalet obesatta platser ökal, en nedgång i antalet nyanmälda lediga platser noterats under 1974. Dessa motsatta tendenser kan förklaras av att den avgång från byggnadsverksamheten som hittills varit mycket kraftig under 1970-lalet gjort det svårt att besätta vissa lediga platser. UtveckUngen inom de olika näringsgrenar under andra halvåret 1974

1 Privata tjänster: varuhandel, post- och telekommunikationer, samfärdsel, hotell- och restaurangrörelse, bank- och försäkringsverksamhel.

Prop. 1975:100                                                                     120

och de första månaderna 1975 har varit likartad ulvecklingen av totala antalet obesatta platser. För de flesta sektorer kan, som framgår av diagrammet, en dämpning av antalet obesatta platser noteras för de två sista kvartalen 1974 jämfört med första halvåret 1974. Utvecklingen under början av 1975 indikerar emellertid en viss uppgång i antalet obesatta platser inom de flesta sektorer. De kraftigaste ökningarna kan noteras för offentliga tjänster, -f 26 % från december 1974 t. o. m. februari 1975 och samfärdsel (-1-19 %) samt byggnadsindustrin (-flå %). Avvikande från denna utveckling är textU- och beklädnadsindustrin som noterar en fortsatt nedgång under loppet av december 1974 till februari 1975 med ungefär 9 procentenheter.

Enligt konjunkturinstitutets baromelemndersökning i mars 1975 väntar sig industrin totalt sett en fortsalt god sysselsättningsutveckling under de närmast framförliggande kvarlalen.

Sysselsättningen

Genom den ökande efterfrågan på arbetskraft under 1974 kom den totala sysselsättningen att stiga kraftigt jämfört med 1973. Enligl arbetskraflsundersökningarna var i december 1974 drygt 100 000 fler sysselsatta än elt år tidigare och ökningen meUan genomsnitten för 1973 och 1974 var ca 75 OOO.i Det motsvarar en procentuell uppgång på 1,9 %, vilket är en lika slor uppgång som konstaterades 1969—1970. Nästan 4 milj. människor var sysselsatta 1974, vilket är det högsta årsmedellal som någonsin noterats.

Äv sysselsättningsökningen under 1974 föll ungefär 2/3 på kvinnorna som nu totalt uppgår till 1,6 milj. sysselsatta, vilket jämfört med 1970 innebär en uppgång med drygt 128 000. Männens sysselsättning som visat stagnationstendenser under början av 1970-talet ökade också mellan 1973 och 1974 med ungefär 20 000 personer. Även ungdomsgrupperna uppvisar en annan utveckling för 1974 än den som konstaterats mot slutet av 1960- och början av 1970-talen. Då kunde man, som en följd av utbildningsexpansionen och minskande ungdomskullar, notera sjunkande sysselsättning bland ungdomen. Under 1974 steg däremot antalet sysselsatta ungdomar med ca 10 000.

Fördelningen av sysselsättningsökningen på olika sektorer i ekonomin visas i tabell 5: 1. Denna bygger på nationalräkenskapernas statistik över ulvecklingen av antalet sysselsatta och antalet utförda arbetstimmar. Vissa olikheter mellan nationalräkenskapernas registrering och arbetskraftsundersökningarna brukar föreligga på grund av olikheten i slalistikbehandlingen. I nationalräkenskaperna las bl. a. hänsyn lill variationer i antalet arbetsdagar resp. år vidare har man en delvis annan åldersavgränsning än arbetskraflsundersökningarna. Äv tabellen framgår att de flesta näringsgrenar expanderade 1974. Konlraktionen av sektorerna jordbruk och fiske samt byggnadsverksamheten fortsätter

1 Korrigering gjord för 1974 enligt not. 1. sid. 117.

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975

121

Tabell 5: 1 Sysselsättningen inom olika näringsgrenar 1972-

(avrundade tal)

1974

	Antal	Procentuell förändring	Procentuell förändring
	syssel-	av antalet sysselsatta	av antalet utförda
	satta 1 000-taI		arbetstimmar
	1974	1972-          1973-	1972-          1973-
		1973             1974	1973              1974
Jordbruk och fiske	216	-3,7             -1,7	-3,1             -1,5
Skogsbruk	65	-3,8                1,1	-4,1                0,7
Gruvor och tillverkningsindustri	1055	1,2                3,2	-0,5                2,6
El, gas- och vattenverk	32	2,1               11,9	2,0                5,5
Byggnadsverksamhet	331	-1,3             -2,3	-3,3             -3,1
Privata tiänster	1 321	-1,1                0,8	-1,1                0,5
Staten	272	2,5                1,7	1,4                1,2
Staten exkl. värnpliktiga	224	4,1                0,7	2,6               0,2
Kommunerna	715	4,1                6,7	1,7                4,1
Summa	4 007	0,4                2,2	-0,7                1,2
Korrigeringspost		0               -0,2	0,2             -0,2
Totalt		0,4                2,0	-0,5                1,0

Källa: Statistiska centralbyrån.

dock, i det sistnänmda fallet i ökande takl. Skogsbruk och privata tjänster visar en förändrad utvecklingsbild från tidigare år — nedgången bar förbytts till ökningar vad gäller antalet sysselsatta personer. På tjänstesidan kan konstateras alt kommunernas väsentligen snabbare tillväxt i antalet sysselsatta jämfört med såväl den slalliga som den privata tjänstesektorn fortsätter.

Arbetslösheten

Såsom beskrivits tidigare ökade arbetskraflsefterfrågan relativt starkt under första halvåret 1974. Denna utveckling var en effekt av konjunkturuppgången som startade redan under 1973 och som redan då medförde såväl ökad sysselsättning som minskande arbetslöshet. Jämför man helåren 1973 och 1974 låg arbetslösheten 1974 i genomsnitt 18 000 under 1973 års nivå. Detta motsvarar en nedgång i den relativa arbetslösheten, dvs. andelen arbetslösa av den totala arbetskraften, från

2.5       % till 2 %.

Utvecklingen för olika regioner i landet var relativt likartad under 1974. I såväl skogs- som storstadslänen har arbetslösheten under samtliga kvartal 1974 legat under nivån för motsvarande perioder året innan. Relativa arbetslösheten har i skogslänen sjunkit från 3,9 % tUl 3 % från 1973 tiU 1974, molsvarande tal för storstadslänen är 2 resp.

1.6       %.

I diagram 5: 2 kan arbetslöshetens utveckling över en något längre lidsperiod studeras. Kurvan bygger på säsongrensade uppgifter om arbetslösheten från arbetskraftsundersökningarna. Den successiva ned-

Prop. 1975:100

122

Diagram 5: 2 Arbetslösheten enligt arbetskraftsundersökningama 1970—1975

Säsongrensade värden

1 000-tal

130

110

90

70

50

1   A	pYi	V\ -	P\
k f			X
\Ar\

1970             1971             1972             1973              1974

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

1975

gången i arbetslösheten under loppet av de tre senaste åren illustreras klart i diagrammet. Runt årsskiftet 1974/1975 låg arbetslösheten, trots det väsentligt ökade utbudet, bara obetydligt över nivån för högkon-junkluråret 1970.

Arbetskraflsundersökningarna som kan sägas spegla den totala arbetslöshetens utveckling kan även kompletteras med annan statistik. Vid arbetsförmedlingarna registreras för varje månad de arbetslösa som är medlemmar i någon arbetslöshetskassa. Serien över arbetslösa kassamedlemmar är dock något osäker vid jämförelser bakåt i tiden på grund av slastislikomläggning i mitten av 1974. Med denna reservation kan det konstateras alt för 1974 andelen arbetslösa av de som var kassa-medlemmar låg väsentligt under 1973 års nivå. Andelen arbetslösa sjönk från 1,9 % 1973 tiU 1,5 % 1974 och nådde därmed samma låga nivå som 1970. Jämför man 1973 och 1974 sjönk arbelslöshetsprocenten i byggnadskassor från 6,2 till 4,4 %, i industrikassorna från 2,1 till 1,7 % för tjänstemännen var nivån ungefär oförändrad eller 0,7 %. Ulvecklingen i början av 1975 visar på en fortsatt gynnsam trend. Antalet arbetslösa ligger i flertalet kassor under nivån för molsvarande period 1974.

Genom den kraftiga ökningen i arbetskraflsefterfrågan har marknaden kunnat suga upp det ökande utbudet av arbetskraft. Förutom på nedgången i arbetslösheten märks detta på minskningen av antalet sysselsatta i beredskapsarbeten och i arbetsmarknadsutbildning. I den sistnämnda gruppen var det, räknat i årsgenomsnitt, 6 000 färre 1974 än 1973. Antalet i beredskapsarbeten i januari—februari 1975 låg 14 000

Bil. 1   Reviderad nationalbudget 1975

123

Tabell 5: 2 Arbetslösheten enligt arbetskraftsundersökningarna januari-1974 och 1975

		Januari	Februari	Mars	1 kv.
Antal arbetslösa 1975
Hela riket		77 300	76 800	59 700	71300
Storstadslän		21700	21300	19 800	20 900
Skogslän		26 000	25 800	19 900	23 900
Övriga län		29 500	29 700	20 000	26 400
Förändring från 1974
Hela riket		-37 600	-24 500	-27 900	-30 000
Storstadslän		-12 200	-11900	-10 700	-11 600
Skogslän		-12 300	- 5 500	- 5 600	-  7 800
Övriga län		-13 200	- 7 200	-11600	-10 600
Relativa arbetslöshetstal, %
Hela riket	1975	1,9	1,9	1,5	1,8
	1974	2,9	2,6	2,2	2,5
Storstadslän	1975	1,4	1,4	1,3	1,3
	1974	2,3	2,2	2,0	2,2
Skogslän	1975	3,2	3,1	2,4	2,9
	1974	4,7	3,9	3,2	3,9
Övriga län	1975	1,7	1,8	1,2	1,6
	1974	2,5	2,2	1,9	2,2

Källa: Statistiska centralbyrån.

under motsvarande period 1974. Svårigheter att placera äldre och handikappade har dock funnits trots konjunkturläget.

Även varsel om personalinskränkningar har sjunkit — antalet personer berörda av varsel minskade med 6 % från 1973 till 1974. Tolkningen av varselstatistiken är dock svår, det intressanta är hur många varsel som verkställs i form av permitteringar. Genom förändrad lagstiftning på arbetsmarknaden har varseltiderna förlängts avsevärt vilket gör alt skillnaden mellan meddelade varsel och effektuerade dito kan förväntas öka.

Arbetslöshetens utveckling under första kvartalet 1975 kan studeras i tabeU 5: 2. Antalet arbetslösa ligger för de första månadema väsentligt under motsvarande nivå föregående år. Även regionalt håller utvecklingen i sig. Såväl den absoluta som den relativa arbetslösheten har sjunkit kraftigt under januari—-mars jämfört med samma månader 1974.

5.2. Arbetsmarknaden under 1975

I detla avsnitt behandlas utvecklingen på arbetsmarknaden under 1975 utifrån separata kalkyler över tillgång på resp. behov av arbetskraft.

Utbudskalkylen baseras på en prognos över befolkningsutvecklingen 1975. I denna prognos ingår ett antagande om en neltoinvandring tUl

Prop. 1975:100                                                       124

Sverige 1975 av ungefär samma sloriek som 1974, eller ca 10 000. I kombination med övriga antaganden i befolkningsprognosen resulterar detla i en beräknad befolkningsökning på 0,4 % meUan 1974 och 1975. ökningen av befolkningen i åldern 16—74 år beräknas bli något mindre eller 0,2%.

I kalkylen över arbelskraflsutbudets utveckling ingår också vissa antaganden om förändringen i de s. k. relativa arbetskraftstalen, dvs. andelen personer som står lill arbetsmarknadens förfogande. Vid bedömningen av förändringar av dessa tal har hänsyn tagits till såväl de långsiktiga tendenserna som den aktuella ulvecklingen under första kvartalet 1975. För samtliga åldersgmpper mellan 16 och 74 år tUlsamman-tagna har i kalkylen antagils en minskning av männens relativa arbetskraftstal med 0,2 procentenheter och en ökning av motsvarande tal för kvinnoma med 0,8 procentenheter. Uttryckt i antal personer i arbetskraften motsvarar delta totalt sett en ökning med i runt tal 30 000 eller 0,7 %. Nära nog hela denna ökning väntas hänföra sig till kvinnoma. , Arbetskraftsulbudet uttryckt i timmar brukar utvecklas något svagare än detta utbud mätt i personer. Detla beror vanligen på bl. a. en fortgående övergång till deltidsarbete samt i förekommande fall arbetslids-förkortnmgar. Någon sådan ökning av andelen deltidsarbetande synes dock inte ha skett 1974. Detla sammanhängde sannolikt till en del med del allmänt goda efterfrågeläget. Förutom en i vanliga fall växande andel deltidsarbetande brakar den ökande andelen kvinnor i arbetskraften verka något sänkande på den sammanvägda medelarbelstiden då kvinnorna vanligen har en något kortare medelarbetslid. Till följd av förändringen av korttidsfrånvaro och övertidsarbete bmkar en viss effekt på medelarbelstiden (antingen i höjande eller sänkande riktning) kunna noteras. För 1975 beräknas den samlade inverkan på arbetskraflsutbudet av samtliga ovannämnda faktorer lUl 0,5 % i reducerande riktning. Medan utbudet mätt i personer väntas öka med 0,7 % skulle således utbudet även uttryckt i timmar öka något från 1974 till 1975.

Av den ovan diskuterade neddragande effekten på arbetskraftsulbudet mätt i timmar beräknas närmare hälften härröra från den ändrade fördelningen mellan män och kvinnor inom arbetskraften. Den återstående delen av denna reduktion sammanhänger till ungefär lika delar med en ökning av omfattningen av deltidsarbete och en avialsenlig arbetstidsförkortning. Denna arbetstidsförkortning avser personal i underjordsarbele och skiftarbete.

Kalkylen över arbetskraftsefterfrågan under 1975 bygger på de prognoser över produktionsutvecklingen som redovisas i avsnitt 4.4. Utifrån dessa prognoser och med vissa antaganden om produktivitetsutvecklingen har beräkningar gjorts över arbetskraftsbehovet inom olika näringsgrenar. Av följande tablå framgår den prognostiserade produktions-och produktivitetsutvecklingen 1974—1975 samt förändringen av arbets-

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975

125

kraftsbehovet mätt i timmar. Siffrorna för de olika näringsgrenarna är avrundade lill hela resp. halva procentenheter.

	Produk-	Produk-	Syssel-	Andel av
	tion	tivitet	sättning i timmar	samtliga utförda timmar 1974
Jordbruk och fiske	—6,0	0	—6,0	5
Skogsbruk	0	8,0	-7,5	2
Gruvor och tillverkningsindustri	3,5	3,5	0	26
El-, gas- och vattenverk	8,0	8,0	0	1
Byggnadsverksamhet	2,0	2,0	0	8
Privata tjänster	3,0	3,0	0,5	33
Offentiiga tiänster	3,0	0	2,5	25
Totalt	3,0	2,7	0,3	100

Det sammanvägda behovet av arbetskraft inom den varaproducerande sektorn skuUe enligt kalkylen minska 1975 med 0,8 % mätt i timmar och 0,3 % mätt i personer. Denna minskning beräknas helt komma att hänföra sig till ett minskat arbetskraftsbehov inom jordbruk och skogsbruk, medan en viss ökning räknat i antal personer väntas ske inom tillverkningsindustrin. För tjänstesektorn förutses en fortsatt ökning av sysselsättningen. Totala arbetskraftsbehovet inom denna sektor beräknas sålunda komma att öka med 1,3 % mätt i timmar och 1,7 % uttryckt i personer. Denna ökning väntas till ungefär 3/4 falla inom den offentiiga sektorn. Dess andel (inkl. vpl) av totala anlalel sysselsatta skulle därmed öka tiU drygt 25.% 1975 att jämföra med knappt 13 % 1960 och drygt 20 % 1970.

Sammantaget indikerar de näringsgrensvisa kalkylerna en viss ökning av arbetskraftsbehovet mätt i timmar. Uttryckt i personer motsvarar detta en ökning av antalet sysselsatta 1975 med ca 30 000—40 000. Detta innebär att man i genomsnitt för året skulle kunna räkna med relativt väl hävdat sysselsättningsläge och en fortsatt tillfredsställande balans mellan efterfrågan och utbud. EnUgt länsarbetsnämndernas rapporter våren 1975 skulle detta tillstånd kunna bestå i varje fall en bit in på höslen. Den närmare utveckUngen mot slutet av året är dock mot bakgrund av bl. a. den internationella utvecklingen svår att närmare precisera. Inom enstaka branscher kan då en fördröjd internationell konjunkturuppgång leda till olika påfrestningar och obalanser.

Prop. 1975:100                                                       126

6   De enskilda konsumenternas ekonomi

Hushållens finansiella ställning, som förbättrades relativt kraftigt 1972—1973, beräknas mellan 1973 och 1974 ha förstärkts ytteriigare. I löpande priser uppskattas de disponibla inkomsterna ha ökat inle mindre än 17 %. Bidragande till denna starka uppgång var en fortsalt kraftig minskning i hushållens nettoinbelalningar till det offentliga. Denna reducering är ett resultat av de olika ekonomisk-politiska åtgärder som vidtagits för 1974. Dessuiom beräknas lönema, liksom faktor-inkomstema i övrigt, ha ökat väsentligt mer än 1972—:1973. Jämfört med vad som redovisades i den preliminära nationalbudgeten har dock löneökningstalet nedreviderats. Detla uppvägs emellertid av att hushållens skatte- och avgiftsinbetalningar också beräknas ha varit mindre än vad som förutsågs vid förra beräkningstillfället. Den justering som därefter behöver göras av den beräknade disponibla inkomsten är negliger-bar.

Aret 1974 kännetecknades inte blott av stora inkomstökningar ulan även av stora prisökningar, vUka huvudsakligen betingades av den kraftiga internationella inflationen. Konsumentprisernas uppgång under loppet av 1974 beräknas sålunda till 10,5 %. I relation tiU det ökningstal som angavs i den preliminära nationalbudgeten 1975 innebär detla en inte oväsentlig neddragning, vilken förklaras närmare i avsnittet nedan om konsumentpriserna.

Mellan genomsnittslägena 1973 och 1974 ökade konsumentprisindex med 9,8 %, medan ökningen i implicitprisindex för den privata konsumtionen stannade vid 8,9 %. Uppgången i hushåUens reala disponibla inkomster blev sålunda 7,5 %, den största ökning som registrerats under efterkrigstiden. Denna avsevärda förstärkning av hushållens köpkraft gav utslag i den privata konsumtionens utveckUng. Volymuppgången för helåret 1974 beräknas ha varit 4,4 % — dvs. 0,1 procentenhet lägre än det tal som bedömdes vara sannolikt i den preUminära nationalbudgeten. Avmatlningen i konsumtionsbenägenheten från tredje lill fjärde kvartalet blev mer påtaglig än vad som då förutsattes. Trots att konsumtionen ökat avsevärt efter fyra år med svag tillväxt, innebär emellertid kalkylerna en fortsatt sparkvotsökning på 2,5 procentenheter.

De inkomslprognoser som framläggs för 1975 bygger på två alternativ belräffande avtalskomponentens storlek som satts till 7 resp. 9 %. Båda alternativen ger, tillsammans med de antaganden som gjorts om löneglidning och sysselsättningsförändring, lill resultat en fortsatt hög tillväxt av lönesumman. Även för de sammanlagda faktorinkomsterna förutses fortsättningsvis en hög ökningstakt. Med hänsyn till skattereformen för 1975, som bl. a. innebär elt borttagande av sjukförsäkringsavgiften för löntagare och en sänkning av marginalskatten för de flesla

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975

127

inkomsttagare, beräknas ökningen i de preliminära A-skatleinbetalning-arna bli procentuellt mindre än för lönesumman. Ökningen av hushällens disponibla inkomster i löpande priser beräknas i de båda lönealternativen till 11,6 resp. 12,6 %.

Uppgången i impricitprisindex 1974—1975 har beräknats bli drygt 9 %, vilket är något lägre än den prognos som tidigare presenterats. Hushållens reala disponibla inkomster beräknas bli något högre än vad föregående beräkning angav — ökningen kalkyleras tiU 2,3 alternativt 2,9 %. Det finns anledning att anta alt hushållens anpassning av sin konsumtionsstandard tUl de kraftiga inkomsttUlskolten under de senaste åren fortsatt under 1975. Med denna utgångspunkt väntas konsumtionen i de båda alternativen öka med 3,5 % från 1974 till 1975.

6.1 De disponibla inkomsterna

Tabell 6:1 De enskilda konsumenternas inkomster och utgifter 1973 — 1975'

	Milj. kr.		Procentuell förändring från
			föregående är
	1973	1974	1973	1974	1975
					alt. 1	alt. 2
Löpande priser
1 Faktorinkomst"	140 397	158 847	7,5	13,1	10,5	12,1
Egentliga löner'	115 889	130 517	7,7	12,6	10,6	12,5
Enskilda företagares inkomster	9 620	11445	9,1	19,0	6,3	6,3
Kapitalinkomster (netto)*	1 589	1 830	19,9	15,2	19,1	19,1
övriga faktorinkomster	13 299	15 055	3,2	13,2	11,7	12,1
2 Inkomstöverföringar till hushåll	31 682	42 112	11,8	32,9	13,1	13,7
3 Direkta skatter, avgifter m.m.	48 608	56 458	2,9	16,1	9,7	12,1
därav; prel. A-skatt	42 180	48 556	4,2	15,1	6,2	9,0
4 Hushållens nettoinbelalningar
till det offentliga (3 -2)	16 926	14 346	-10,5	-15,2	-0,2	7,7
5 Disponibla inkomster'	123 396	144 493	10,5	17,1	11,6	12,6
6 Privat konsumtion	114 940	130 861	8,5	13,9	12,6	13,0
7 Sparande (5-6)«	8 456	13 632	47,5	61,2	1,6	8,3
8 Sparkvot (7: 5)	6,9	9,4	1,8'	2,5'	-0,8'	-0,3'
1968 års priser
9 Disponibla inkomster	93 809	100 846	3,9	7,5	2,3	2,9
10 Privat konsumtion	87 310	91 159	1,9	4,4	3,5	3,5

' Hushällssektorn inkluderar, förutom hushållen, de s.k. ideella organisationerna som betjänar hushållen och som inte helt eller huvudsakligen finansieras och kontrolleras av offentliga sektorn. Hit räknas fackföreningarna, folkbildningsverksamheten, nykterhetsrörelsen, idroltsorganisationerna, tiänstemannaorganisalionerna. Röda korset m.m. samt ej statsbidragsberättigade privata sjukhem, barnhem, barnkolonier, semesterhem. Utöver löntagarhushåll ingår hushåll som äger personliga företag, dvs. som erhåller sin huvudsakliga inkomst från rörelse.

''Arbetsgivaravgifter till socialförsäkring, tillräknade pensionsavgifter för statiiga och kommunala myndigheter, för kommunala affärsverk samt för icke-flnansiella företag är ej medtagna som löneförmåner i denna post.

' Inkl. direkt utbetalda pensioner från statliga affärsverk saml från industri och handel.

* Inkl. räntor på privata försäkringsfonder (exkl. .skadeförsäkring). Se vidare not 2 sid. 128.

' Inkl. skadeförsäkringsnetto: -75 milj. kr. 1973, -8 milj. kr. 1974 och 40 milj. kr. 1975.

«Inkl. privat försäkringssparande. Detta uppgick 1973 till 3 582 milj. kr. och 1974 till 4 569 milj. kr. Det beräknas 1975 uppgå till 5 144 milj. kr.

' Förändring mätt i procentenheter.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Prop. 1975:100                                                                     128

Löner

Reviderade lönesummeberäkningar anger att den totala lönesumman ökade med 12 % från 1973 till 1974. Ökningstalet är 0,5 procentenheter lägre än det som redovisades i den preliminära nationalbudgeten. Bakom nedjusteringen ligger ändrade beräkningar av löneglidningen, som nu uppskattas liU 3,2 % mot 3,7 % vid förra beräkningslillfället. Sysselsällningskomponentens positiva bidrag till lönesummeutvecklingen har samtidigt uppreviderats, med 0,1 procentenhet, lill 1,3. Den avtalsmässiga löneökningen kalkyleras lUl 7,4 %.

För industriarbetarnas del visar statistiska centralbyråns förtjänst-statistik, korrigerad för retroaktiva löneutbetalningar, en timlöneökning från 1973 tUl 1974 på 11,8 %. Därav beräknas avtalen ha svarat för 5 procentenheter och löneglidningen för 6,8. Avtalen 1974 innehöll dämtöver bestämmelser om införandet av en trygghetsförsäkring vid yrkesskada. Andra nytillkomna sociala avgifter 1974 var socialförsäkrmgs-avgiften till folkpensioneringen som infördes i samband med slopandet av folkpensionsavgiften och avgiften för arbetslöshetsförsäkringen. Dessutom ökade från 1973 till 1974 kostnaderna för sjukförsäkringen och den särskilda tilläggspensionen inom LO-området. De ökade sociala avgifterna medförde att arbetsgivarnas lönekostnader steg med drygt 5,5 procentenheter utöver kontantlöneökningen från 1973 till 1974.

För 1975 räknas här med två alternativa lönesummeökningar, 10,2 resp. 12,2 %. Skillnaden mellan de båda alternativen hänför sig till av-talskomponéntens storlek, som satts till 7 resp. 9 %.i Löneglidningen kalkyleras lill 3,2 %, medan sysselsätlningskomponenten har satts till 0.

Ärbetskraftskostnadema ökar därutöver genom höjningen av avgifterna till sjukförsäkringen, folkpensioneringen och ATP med ca 3,5 % per timme. Dessutom beräknas för grupperna inom LO- och PTK-om-rådena och det kommunala området timkostnaderna stiga ytterligare något på grand av avgiftshöjningar för avtalsgrappsjukförsäkringen och trygghetsförsäkringen.

Övriga inkomster

De totala faklorinkomsterna ökade 1974 med 13,1 % (se tabell 6:1). Lönerna, som utgör mer än 4/5 av posten, ökade med 12,6 %. Enskilda företagares inkomster steg 19 %, främst beroende på det goda skördeutfallet och de höjda virkesprisema. Även för kapitalinkomsterna netto blev uppgången kraftig, 15 %. Den ökningen förklaras till stor del av de två diskontohöjningarna under året. Övriga faktorinkomster steg 13 %.

1 Dessa tal skall inte uppfattas som prognoser. I kalkylen har de närmast insatts som utgångsvärden vilka kan justeras i den mån utvecklingen av förhandlingarna ger anledning till delta.

- På kapitalinkomstnetlots inkomstsida återfinns framför aUt ränteinkomster, huvudsakligen från bankinlåning och livförsäkringsfonder, samt aktieutdelningar. Utgiftssidan består främst av ränteutgifter, där den tyngsta delen är räntekostnader för lån lill egna hem.

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975                                 129

De totala inkomstöverföringarna lill hushållen ökade med 33 % 1974, vilket var ovanligt mycket (se labell 6: 2). Den stora uppgången beror främst på omläggning tUl beskattning och därmed högre bruttoulbetal-ningar av bl. a. sjuk- och arbetslöshetsförsäkringsförmåner. Ändra orsaker är exempelvis reformer gällande bostadstillägg, införandet av tandvårdsförsäkringen, det extra barnbidraget i april och de exlra tUl-läggen till folkpensionen i januari och april.

Hushållens inbetalningar av direkta skatter, avgifter m. m. ökade med 16 % 1974. En stor del av denna ökning förklaras med den förut nämnda skattebeläggningen av vissa förmåner. Samtidigt slopades emellertid folkpensionsavgiftema för löntagare. Reformema medförde att hushållens nettoinbetalningar till det offentliga minskade kraftigt, med 15 %.

Tabell 6: 2 Inkomstöverföringar till hushåll 1973-1975

Milj. kr., löpande priser

	1973	1974	1975
			alt.l	alt. 2
Egentiiga inkomstöverföringar	10 956	12 902	14 262	14 262
därav: barnbidrag	2 361	3 038	2 700	2 700
bostadstillägg»	1090	1365	1 690	1690
studiebidrag	483	496	560	560
arbetsmarknadsutbildning	487	516	578	578
pensioner från stat och kommun	1 961	2 106	2 235	2 235
övrigt	4 574	5 381	6 499    .	6 499
Socialförsäkringsutfall	20 726	29 210	33 372	33 599
därav: folkpensioner'	11 380	13 841	15 656	15 734
ATP	2 943	3 884	5 021	5 048
utbetalningar från försäkringskassor'	5 577	10 346    .	11373	11495
utbetalningar från arbetslöshetskassor	561	785	926	926
övrigt	265	354	396	396
Inkomstöverföringar till hushåll	31682	42 112	47 634	47 861

' Kommunala bostadstillägg till pensionärer redovisas under posten folkpensioner.

' Inkl. apotekarrabatter.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Den stora ökningen av faklorinkomsterna resulterade tillsammans med minskningen av nettoinbelalningarna tUl det offentiiga i en disponibelinkomstökning för 1974 på inte mindre än 17 % i löpande priser. Prisnivån steg samtidigt med 8,9 % och man fick en mycket kraftig realinkomstökning, 7,5 %.

Som nämndes i avsnittet om löner framläggs för 1975 två alternativ för resultatet av avtalsförhandlingarna. De båda altemativen väntas resultera i att posten Egentiiga löner ökar med 10,6 resp. 12,5 %. Enskilda företagares inkomster beräknas stiga betydligt mindre 1975 än 1974, eller med drygt 6 %. Denna prognos innefattar en minskning av jordbmkarinkomsterna jämfört med 1974. För skogsbrukarinkomslerna förutses däremot en ganska kraftig ökning, om än inte av samma storleksordning som 1974. Rörelseinkomsterna väntas stiga i ungefär samma

9   Riksdagen 1975.1 saml Nr 100. Bilaga 1.

Prop. 1975:100                                                                      130

takt som 1973—1974. Ökningen för kapitalinkomsterna netto beräknas lill 19 %, till stor del beroende på ökade ränteinkomster från bankräkningar. För övriga faktorinkomsler beräknas ökningen bli ca 12 %.

Ökningen av de totala inkomslöverföringarna tUl hushåUen beräknas bli närmare 14 % 1975 (omkring 11 % för de egentliga inkomstöverföringarna och omkring 15 % för socialförsäkrmgsutfallet).

Hushållens inbetalningar av direkta skatter, avgifter m. m. beräknas 1975 öka med 9,7 % vid det lägre och 12,1 % vid det högre lönealternativet. Inbetalningarna av preliminär A-skatt under 1975 skulle, om skattesystemet från 1974 hade behållits, ha ökat med 7 200 milj. kr. i det lägre och 8 600 milj. kr. i det högre inkomstalternativet. Härvid har räknats med en genomsnittlig marginalskattekvot på ca 55 %. Den skattereform som trädde i kraft vid årsskiftet 1974/1975 innebar främst alt sjukförsäkringsavgiften för löntagare slopades och att marginalskatten sänktes i låg- och mellaninkomstlagarskikten. Sedan hänsyn tagits tUl effekterna av den höjda kommunala utdebiteringen innebär detta alt uttaget av preliminär A-skatt sänks med ca 4 200 milj. kr. — om oförändrade skatteregler utgör jämförelsenorm. Faktiskt väntas därmed de preliminära A-skatterna öka med 3 000 milj. kr. alternativt 4 400 milj. kr. Som framgår av tabell 6: 3 beräknas vidare nettot av fyllnads-, överskjutande- och kvarstående skatt öka betydligt jämfört med 1974— något som främst kan förklaras med alt preliminärskatteutlaget 1974 på de socialförsäkringsförmåner som då blev beskattningsbara var lägre än den slutiiga skatt som följer av dessa förmåner. Detta bidrar starkt tUl den totala ökningen av direkta skatter, avgifter m. m., vilken beräknas tUl 5 500 milj. kr. vid det lägre lönealternativet och 6 900 milj. kr. vid det högre.

Tabell 6: 3 Hushållens direkta skatter och avgifter 1971-1975

Milj. kr., löpande priser

1971      1972       1973      1974      1975

				alt. 1	alt. 2
34 954	40 480	42 180	48 556	51 577	52 944
3644	3 939	3 973	4 349	4 700	4 700
1 334	1325	1 369	1 734	2 400	2 400
2 023	2 222	1401	1 562	1680	1 680
-2 836	-4 265	-4 410	-4 266	-3 170	-3 170
521	-718	-1 640	-970	910	910
3 028	3 554	4 095	4 523	4 762	4 762

IPrel. A-skatt

2   Prel. B-skatt

3   Fyllnadsskatt'

4   Kvarskatt',"

5   Överskjutande skatt'

6   Slutskattereglering (3-|-4-f5)

7   Övriga skatter och avgifter

8   Summa (1 + 2-H 6-f 7)      42147        47 255        48 608        56 458        61949        63 316 därav: socialförsäkringspremier        5 400     6 067     6 443     4 142      1509       1509

' Hushållens andel. 2 Influtna delen. ' Inkl. ränta.

Anm. Kvarskatten avser inkomsten tvä är tidigare, medan fyllnadsskatten och överskjutande skatten avser inkomsten ett år tidigare.

Källor: Konjunkturinstitutet, riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975

131

Diagram 6:1 Hushållens disponibla inkomster och konsumtionsutgifter 1963—1975

Miljarder kr., 1968 års priser. Säsongrensade halvårsdata

J

J_

±

1963 1964 1965 1966 1967 1968 1969 1970  1971 1972 1973 1974 1975

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Ovanslående prognoser resulterar i en disponibelinkomstökning på 11,6 % med det lägre och 12,6 % med det högre lönealternativel. Olika prisantaganden har gjorts för de olika inkomslalternativen, 9 resp. 9,4 % uppgång i prisnivån. Realinkomstökningen 1974—1975 skulle härigenom bli 2,3 % vid det lägre lönealternalivet och 2,9 % vid det högre.

6.2 Konsumentpriserna

Från december 1973 till december 1974 steg konsumentprisindex 10,5 % (se tabeU 6: 4). Indexökningen blev således betydligt mindre än enligt prognosen i den preliminära nationalbudgeten (12,2 %). Den

Tabell 6: 4 Konsumentprisindex december 1973—december 1974

	Vägnings-	Procentuell	Inverkan	Procentuell
	tal	förändring	på total-	andel av
		dec. 1973-	index	totala ök-
		dec. 1974		mngen
Totalt	1 000,0	10,5	10,5	100,0
Samtliga varor	674,5	11,5	7,8	73,9
Livsmedel	225,0	8,0	1,8	17,1
Alkoholhaltiga drycker och tobak	86,0	6,7	0,6	5,5
Bränsle och drivmedel'	51,0	21,8	1,1	10,6
Kläder och skor	82,5	10,1	0,8	7,9
Övriga icke varaktiga varor	63,5	16,7	1,1	10,1
Varaktiga varor	166,5	14,3	2,4	22,7
Samtliga tjänster	325,5	8,4	2,7	26,1
Bostad	170,0	11,7	2,0	18,9
Övriga privata tiänster	86,0	3,7	0,3	3,0
Offentliga tjänster	69,5	6,3	0,4	4,2

' Exkl. kokgas och elström, vilka ingår i offentliga tjänster. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Prop. 1975:100                                                       132

helt övervägande delen av skillnaden mellan prognos och ulfall förklaras dels av övergäng till på vissa punkter nya metoder vid beräkningen av indexvärdet för december 1974, dels av ovanligt starka utslag i samband med den årliga revision av vägningstalen som regelbundet företas vid årets utgång. Under det senaste året har nämligen inträffat avsevärda förskjutningar i den privata konsumtionens sammansättning, från gmpper med stark prisökning till sådana med svagare prisökning. Exempelvis har gmppen bränsle och drivmedel, vUken liksom under 1973 uppvisat den största prisstegringen, över 20 %, fått lägre vikt än tidigare i indexen för december 1974. Näst efler bränsle och drivmedel noteras den kraftigaste prisuppgången för icke pris-reglerade Uvsmedel medan den svagaste ökningen, endast 1,2,%, redovisas för de reglerade livsmedlen. Delta är en följd av den förda jordbrukspolitiken och har bidragit till att den' totala konsumentprissleg-ringen under 1974 blivit mindre i Sverige än i flertalet andra industriländer. Dessa har nämligen fåll vidkännas stora prishöjningar på livsmedel.

Prisema på tjänster steg inle lika mycket som varupriserna, men i jämförelse med 1973 fördubblades ökningstakten. Starkt bidragande lill skillnaden i ökningstakt under de båda åren är utvecklingen av egnahemsposten, som 1974 påverkats av diskontohöjningarna i april och augusti. Dessutom torde mer omfattande hyreshöjningar än normalt ba inträffat i början av 1974. Detta är en följd av att hyresavtalen för 1973 något förlängdes, vilket medförde en framflyttning av vissa bostadsprisstegringar.

I tabell 6: 5 har indexhöjningen under 1974 och den prognoserade prisutvecklingen för 1975 delats upp i olika prisstegringskomponenter.

Tabell 6: 5 Konsumentprisförändringen 1973—1975 uppdelad på komponenter .

	Dec. 1973-	Dec.	1974-	"
	dec. 1974	dec.	1975
		Prognos
		alt. 1	1	alt. 2
Konsumenlprisnivåns procentuella
uppgång, totalt	10,5	7,5		8,2
därav hänförs till:
ändring i indirekta skatter	0,3	1,0		1,0
automatiska effekter av indirekta
värdeskatter	0,8	0,6		0,7
ändring av internationellt
bestämda priser	5,7	0,9		0,9
ändring av jordbrukspriser	-0,4	0,3		0,3
ändring av bostadsprissättning	2,0	1,1		1,1
ändring av diverse taxor	0,2	0,4		0.4
trendavvikelse i priserna på
färskvaror	0,3	0,1		0,1
restfaktor	1,6	3.1		3,7

Bil. 1   Reviderad nationalbudget 1975 133

Av den totala ökningen av konsumentpriserna på 10,5 % under loppet av 12-månadersperioden december 1973—december 1974 beräknas de internationellt bestämda prisema ha svarat för drygt hälften, 5,7 procentenheter.

Mellan genomsnittslägena för kalenderåren 1973 och 1974 blev ökningen av konsumentprisindex 9,8 %, medan uppgången i implicitprisindex för den privata konsumtionen stannade vid 8,9 %. I jämförelse med beräkningarna i den preliminära nationalbudgeten innebär det en nedrevidering av implicitprisindex med 0,6 procentenheter.

Prisutsikter för 1975   .

Från december 1974 tUl febraari 1975 har konsumentprisindex stigit 1,8 %, varav höjda hyres- och egnahemskostnader svarar för 0,6 procentenheter. Från februari 1974 till februari 1975 har konsumentprisnivån höjts 8,2 %.

Bedömningen av prisutsikterna för 1975 har utgått från tillgängliga prognoser och anlaganden angående arbetskraftskostnader och importpriser m m. Med utgångspunkt från lönekalkylen har arbetsgivarnas genomsnittiiga kostnader per timme för samtliga anslällda antagits öka med 14,1 % i det lägre prognosalternativet och med 16,1 % i det högre alternativet. Lönekostnadernas genomslag inom de från internationell konkurrens skyddade områdena antas få ett normalt värde. Härutöver har emellertid restfaktorn justerats upp 0,8 resp. 0,9 procentenheter i priskalkylen med hänsyn till troliga eftersläpande effekter av tidigare års importpris- och/eller lönekostnadsslegringar. Restfaktorns inverkan på konsumentprisuppgången väntas sålunda bli 3,5 alternativt 4,1 procentenheter varav 0,4 procentenheter anlas falla på ändring av diverse taxor.

Vad beträffar de intemationellt bestämda priserna, har de senaste årens kraftiga höjningar i mycket stor utsträckning haft sitt ursprung i stora prisstegringar på råvaror. Från omkring mitten av 1974 började emellertid noteringsprisema falla på de flesta råvaror. Denna nedgång har fortsalt in på 1975. En dämpning av de effektiva råvaruprisernas utveckling utgör därmed den väsentliga förklaringen tUl den avmattning i de internationellt bestämda prisernas stegringstakt som beräknas för 1975. Effekten på konsumentprisindex av fortsatt uppgång.i de internationellt bestämda priserna har under sådana omständigheter salts till 0,9 procentenheter.

Jordbmksprisernas utveckling har under 1974 håUits tUlbaka genom upprepade insatser av utökade subventioner. Med hänsyn lill att dessa i viss utsträckning höjs ytterligare även under 1975 beräknas inverkan på totalindex av höjda jordbmkspriser endast bli 0,3 procentenheter.

Bostadspriserna beräknas bidra till uppgång i konsumenlprisnivån med 1,1 procentenhet. I kalkylen har oförändrat diskonto förutsatts.

Prop. 1975:100                                                       134

Den direkta effekten på konsumentprisindex av högre indirekta skatter beräknas till 1 procentenhet. Härvid förutsätts alt riksdagen beslular i enlighet med den överenskommelse, om höjning av punktskatter och elskatt, som träffades meUan tre riksdagspartier den 4 mars 1975. Vidare förutsätts alt denna skattehöjning sker redan i år.

Dessa prognoser ger en konsumentprisstegring under loppet av 1975 på 7,5 % alternativt 8,2 % (se tabeU 6: 5). Mellan genomsniltslägena för kalenderåren 1974 och 1975 uppskattas förändringen lill 8,9 % alternativt 9,3 %. Delta innebär en kraftig nedrevidering i förhållande till prognosen i den preliminära nationalbudgeten. Skillnaden beror främst på att indexvärdet för december 1974, som nämnts i början av detta avsnitt, blev väsentligt lägre än enUgt sistnämnda prognos. Med hänsyn till att prisstegrmgslakten under loppet av 1975 inte väntas bli lika hög som under loppet av 1974 finns det anledning räkna med att förskjutningarna i den privata konsumtionens sammansättning, — från varor och tjänster med hög prisstegringslakt till sådana med lägre, blir mindre omfattande under 1975 än under 1974. Detta är ett av skälen till alt differensen mellan den genomsnittliga prisökningen enligt konsumentprisindex och den enligt implicitprisindex för den privata konsumtionen inte beräknas få samma innebörd 1974—1975 som 1973—1974. Till saken hör även alt den vid årsskiftet genomförda indexrevisionen inte kan vänias medföra lika starkt neddragande inverkan på ulvecklingen mellan årsgenomsnitten vad gäller implicitprisindex. Ökningen av implicitprisindex har under sådana omständigheter i de båda alternativen skattals obetydligt högre än för konsumentprisindex nämligen till 9,0 resp. 9,4 %.

6.3 Den privata konsumtionen

Den privata konsumtionens volym steg 4,4 % mellan 1973 och 1974, vilket är det högsta ökningslal för konsumtionen som noterats sedan 1965. Den kraftiga ökningen i disponibel inkomsi gav även utrymme för ett ökat sparande 1974 och sparkvoten steg med 2,5 procentenheter liU9,4%.

Främsta bidraget till konsumtionsvolymökningen kom från gruppen varaktiga varor vilken ökade med 14,5 % (tabell 6: 6). Däri ingår bilinköpen, som steg med drygt 12 %. Konsumtionsnivån för delvis varaktiga varor låg knappt 8,5 % över 1973 års nivå. Hushållens konsumtion av livsmedel visade en osedvanligt slor uppgång, 4,1 %. Prisstoppet på viktigare baslivsmedel och prissubventionerna för nöt- och kalvköll, fläsk, konsumtionsmjölk och ost medförde atl konsumtionsutgifterna för de olika livsmedelsgrupperna utvecklades mycket olika mellan 1973 och 1974. Kraftiga kvantitetsökningar noterades för kött och köttvaror, och även konsumtionen av mjölk, ost och ägg ökade.

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975

135

Tabell 6: 6 Hushällens konsumtionsutveckling 1963 — 1974

1968 års priser

	Milj. kr.	Procentuell årlig		förändring
	1973
		1963-	1968-	1972-	1973-
		1968	1973	1973	1974
1 Varaktiga varor	8 746	5,1	3,2	3,0	14,5
1.1 Bilar	2 863	2,4	1,4	-2,6	12,2
1.2 Övriga	5 883	6,8	4,2	6,0	15,7
2 Delvis varaktiga varor	12 790	3,7	1,5	5,0	8,4
3 Icke varaktiga varor	36 109	3,9	1,4	1,3	2,0
3.1 Livsmedel	22 906	2,8	0,6	0,5	4,1
3.2 Övriga	13 203	6,0	2,7	2,6	-1,8
4 Tjänster	27 695	2,6	2.2	2,2	3,9
4.1  Bostäder	15 338	2,8	2,7	2,7	2,8
4.2 Övriga	12 357	2,5	1,7	1,5	5,3
5 Summa inhemsk konsumtion	85 340	3,6	1,9	2,3	4,8
6 Turistnetto	1 970	13,1	8,3	-12,2	-14,5
7 Hushållens totala konsumtion	87 310	3,7	2,0	1,9	4,4
8 Hushällens disponibla inkomster	93 809	3,0	2,8	3,9	7,5

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Bland övriga livsmedelsgrupper är del endast konfeklyrerna som hade en markerad ökning.

Den inhemska tjänstekonsumlionen steg med närmare 4 %, varav andra tjänster än bostadstjänsterna svarade för 5,3 %. Turislneltot visade en kraftig nedgång 1974 liksom under 1973.

KonsumtionsutveckUngen under de tre första kvarlalen 1974 visade i stort sett samma bild som beskrevs i den preliminära nationalbudgeten. Konsumtionsökningen mellan tredje kvartalet 1973 och tredje kvartalet 1974 beräknas mellertid vara drygt en procentenhet högre än tidigare uppskattat. Ökningen för fjärde kvartalet blev däremot lägre än vad som i den preliminära nationalbudgeten bedömdes troligt. Inköp som registrerades som ökad konsumtion under tredje kvartalet kan emellertid i vissa fall ha inneburit leveranser först under efterföljande kvartal.

Konsumtionsprognosen för 1975 får, som framhölls i den preliminära nationalbudgeten, ses mot bakgrund av de kraftiga inkomsllill-skotten under 1973 och 1974. Det finns anledning att anta att hushållens anpassning av sin konsumtionsstandard till den reala inkomstökningen under dessa år har fortsatt under 1975. Vidare ger prognosen för disponibel inkomst 1975 en något högre realinkomstulveckling än som förutsågs i den preliminära nationalbudgeten. Under dessa förhållanden synes det rimligt att fortfarande räkna med en tillväxt av den privata konsumtionen på 3,5 % mellan 1974 och 1975 och en nedgång i sparkvoten.

Prop. 1975:100

136

Diagram 6: 2 Privat konsumtion fördelad på varugrupper. Hushållssparande. 1963—l:a halvåret 1974

Milj. kr., 1968 års priser. Säsongrensade halvårsdata. För konsumtion även trender

Varaktiga varor

I     I     1     I     I     I     I     I     I     I     I     I     I 1963      65       67       69       71       73

I     I     I     I     I     I     I     I     I     I     I     I

69

71

73

1963      65      67

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975                        137

7    Investeringarna

7.1 Sammanfattning av investeringsprognosen för 1975

De reviderade kalkyler för 1974 års investeringar som nu föreligger innebär en viss uppjustering jämfört med de beräkningar som presenterades i den preUminära nationalbudgeten för 1975. Totalt beräknas investeringarna nu, bl. a. mot bakgrund av nytt enkätmaterial, ha ökat med 1 % i volym 1973—1974, vilket är en upprevidering med två procentenheter sedan föregående beräkningsomgång. Uppjusteringarna ligger på den privata och kommunala sidan medan däremot de statUga investeringarna nedreviderats något. Industrins investeringar beräknas nu ha ökat med 8,5 %, vilket är 2,5 procentenheter mer än i den preliminära nationalbudgeten. Däremot har handelns investeringar dragits ned något och beräknas nu ha ökat med 2,5 %. Nedjusteringarna på den statliga sidan ligger både på affärsverken och myndigheterna.

En fördelning av de totala investeringama på byggnader resp. maskiner visar att de totala byggnadsinvesteringarna minskade med 3 %, medan maskininvesteringarna ökade med 9 % från 1973 till 1974. På byggnadssidan beräknas bostadsinvesteringarna ha minskat med 10 %, de offentliga byggnadsinvesteringarna med 1,5 % medan de privata byggnadsinvesteringarna — främst till följd av den kraftiga ökningen för industrin — tycks ha ökat med 7 %. Vad gäller maskininvesteringarna kan noteras en ökning med 5 % för industrins maskininvesteringar, betydande ökningar för de statliga myndigheternas och kommunernas maskinanskaffning medan däremot de statliga affärsverkens maskininvesteringar beräknas ha minskat med 6 %.

En mycket betydande förändring i kalkylerna för 1975 har inträffat sedan föregående beräkningsomgång vad gäller bostadsbyggandet. Under fjärde kvartalet 1974 igångsattes elt betydande antal småhus, vilket främst synes bero på att den temporära kompensationen för mervärdeskatten endast utgick om arbetena var påbörjade före 1974 års utgång. Totalt kom ca 80 000 lägenheter igång 1974 varav drygt 53 000 var småhus. Den relativt sett kraftiga igångsättningen under senare delen av 1974 gör en bedömning av 1975 års påbörjande vansklig. En stor del av igångsättningen fjärde kvartalet 1974 har sannolikt varit tidigarelägg-ningar från 1975 vilket tUlsammans med att stocken av oulhyrda lägenheter har fortsatt att stiga, lorde ha återhållande effekter på igångsättningen. Det nyinförda lånesystemet med garanterad låneränta kan dock väntas ha en viss stimulerande inverkan på igångsättningen redan under 1975. I kalkylerna har räknats med en igångsältnmg på 67 000 lägenheter, varav 47 000 småhus, vilket skulle förutsätta en fortsatt minskning

Prop. 1975:100

138

Tabell 7:1 Bruttoinvesteringarnas utveckling 1970—1974 samt prognos för 1975

1968 års priser

	1974 i	Procentuell förändring från föregående år
	milj. kr.
	löpande	1970	1971	1972	1973	1974	1975
	priser
Byggnader och anläggningar
Permanenta bostäder	11 192	-3,5	0,5	3,5	-1,5	-10,0	0,5
Privat jordbruk, skogsbruk och
fiske	531	-5,5	7,0	-1,5	0,5	3,0	7,0
Egentiig industri	3 280	1,5	-1,0	-0,5	0,0	19,5	9,0
Handel m. m.'	1 857	8,0	-9,5	16,5	0,5	-8,5	-13,0
Statliga affärsverk	1 757	-9,5	-0,5	29,5	1,0	-4,0	18,0
Statliga myndigheter inkl. militära	2 206	3,5	-2,0	18,5	1,0	-3,0	-6,0
Kommunala investeringar exkl. bo-
städer och industri	9 078	10,5	-7,0	4,5	-11,0	-2,5	-3,0
Övriga investeringar	2315	7,5	8,0	2,0	8,5	13,5	8,5
Summa	32 216	2,0	-2,5	6,0	-3,5	-3,0	0,5
Maskiner m. m.
Privat jordbruk, skogsbruk och
fiske	1 578	-6,0	13,0	3,0	5,0	1,0	2,5
Egentiig industri	8915	5,0	.   2,5	5,0	13,5	5,0	6,0
Handel m. m.	2 138	4,5	-6,5	20,5	-3,5	14,0	-5,0
Statliga affärsverk	1 822	23,0	1,5	-7,5	-3,5	-6,0	4,5
Statliga myndigheter	513	0,5	-4,0	-8,0	4,0	14,5	16,0
Kommunala investeringar exkl.
industri	1 509	27,5	-13,5	3,0	0,0	10,0	5,0
Övriga investeringar	5 891	2,0	4,0	18,0	4,5	21,5	-18,5
därav: handelsflottan	2 441	-36,0	131,5	96,5	0,0	52,0	-33,0
Summa	22 366	7,0	1,0	7,0	6,0	8,5	-1,5
Summa exkl. handelsflottan	19 925	8,0	-1,5	3,5	6,5	5,5	1,5

Totah

Permanenta bostäder

Privat jordbruk, skogsbruk och liske'

Egentlig industri

Handel m. m.'

Statliga affärsverk

Statliga myndigheter inkl. militära'

Kommunala investeringar exkl. bostäder och industri

Övriga investeringar

Summa Summa exkl. handelsflottan'

11 192

-3,5

0,5

0,5

3,5

-1,5     -10,0

2 097	-7,0	17,5	7,5	1,0	0,0	4,0
12 195	4,0	1,5	3,5	9,5	8,5	6,5
3 995	6,5	-8,0	18,5	-1,5	2,5	-8,5
3 579	7,0	1,0	7,0	-1,5	-5,0	11.5
2 719	3,0	-2,5	13,5	1,0	0,0	-2,0
10 587	12,0	-8,0	4,0	-10,0	-1,0	-1,5
8 206	3,0	6,0	12,5	5,5	19,0	-10,5
54 570	3,5	-1,0	6,5	0,0	1,0	0,0
52 129	4,0	-2,0	5,5	0,0	0,0	1,0

' Häri innefattas bl. a. flertalet fristående kontorsbyggnader. = Inkl. statiiga väginvesteringar.

' Häri innefattas investeringar i avelsdjur m. m. Summan av byggnads- och maskininvesteringar överensstämmer därför ej med totala investeringar.

Anm. Procenttalen är avrundade till hela och halva procenttal. I övriga investeringar ingår förutom privata även vissa offentiiga investeringar, nämligen investeringar i statiiga kraftaktiebolag och statiiga delen av SAS. Nedan redovisas byggnadsunderhållets procentuella förändring i 1968 års priser.

1969-1970        1970-1971        1971-1972        1972-1973        1973-1974        1974-1975
3,5               -1,5              1,5               4,0               2,0               5,0

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975

139

Tabell 7: 2 Bruttoinvesteringarnas utveckling 1970—1974 samt prognos för 1975 för privat, statlig och kommunal sektor

1968 års priser

	1974 1 milj. kr.	Procentuell förändring från föregående år
	löpande	1970	1971	1972	1973	1974	1975
	priser
Byggnader och anläggningar
Privata
inkl. bostäder	15912	-2,5	-2,0	6,0	6,0	0,0	1,0
exkl. bosläder	7 457	4,0	-2,0	3,0	3,5	7,0	3,0
Statliga
inkl. bostäder	4 485	-1,0	0,5	24,0	-1,0	0,5	4,5
exkl. bostäder	4 485	-1,0	1,0	24,5	-1,0	0,5	4,5
Kommunala
inkl. bostäder	11 819	8,0	-3,5	1,0	-13,5	-8,5	-1,0
exkl. bostäder	9 082	10,5	-7,0	4,5	-11,0	-2,5	-3,0
Summa
inkl. bostäder	32 216	2,0	-2,5	6,0	-3,5	-3,0	0,5
exkl. bostäder	21024	6,0	-4,0	7,5	-4,5	1,5	1,0
Maskiner m. m.
Privata	17 610	2,5	1,0	9,5	8,5	10,5	-4,5
Statliga	3 238	18,0	7,0	-1,5	-2,5	0,0	10,5
Kommunala	1 518	28,0	-13,5	3,0	-0,5	10,0	5,5
Summa	22 366	7,0	1,0	7,0	6,0	8,5	-1,5
Totah
Privata'
inkl. bostäder	33 510	-0,5	0,0	8,0	7,0	5,0	-2,0
exkl. bostäder	25 055	3,0	0,5	8,0	6,5	9,0	-2,0
Statliga
inkl. bostäder	7 723	7,0	3,5	12,0	-2,0	0,5	7,0
exkl. bostäder	7 723	7.0	3,5	12,5	-2,0	0,5	7,0
Kommunala
inkl. bostäder	13 337	10,0	-4,5	1,5	-12,5	-6,5	0,0
exkl. bostäder	10 600	12,0	-8,0	4,0	-9,5	-1,0	-1,5
Summa'
inkl. bostäder	54 570	3,5	-1,0	6,5	0,0	1,0	0,0
exkl. bostäder	43 378	6,5	-1,5	7,5	0,0	5,0	-0,5

' Häri innefattas investeringar i avelsdjur m. m. Summan av byggnads- och maskininvesteringar överensstämmer därför ej med totala investeringar.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

av antalet igångsatta flerfamiljshuslägenheler. Genom den kraftiga ansamlingen av igångsättning till fjärde kvartalet 1974, som nästan helt och hållet kan väntas bli upparbetad under 1975, beräknas en ökning av bostadsbyggandet med 0,5 % i volym komma liU stånd 1974—1975 —• en uppdragning med ca 8 procentenheter jämfört med beräkningarna i den preliminära nationalbudgeten.

På den privata sidan har för industrins del en enkätundersökning legat lill grund för bedömningarna av 1975 års investeringar. Planerna för 1975 hålls på en förhåUandevis hög nivå och industrin synes inte ha reagerat negativt på den vikande efierfrågan från framför allt exportmarknaderna som nu kunnat inregistrerats. Den höga plannivån 1975

Prop.1975:100

140

Diagram 7:1 Byggnads- och maskininvesteringar, totalt och uppdelat pä sektorer 1966—1975

Index: 1966 = 100. 1968 års priser

	Byggnader och anläggningar
	Totalt-
120	-	M	r-	____ ■
100

140	- Maskiner m.m.                         / Totalt                                   /		"
120	y	y'
100

140

120 -

100

140

120

100 140 r

120

	Övriga  /		v komr	nunaia
	/	/		V-
120	/		.-'■	-
100	/'-'
	1

100

140	Övriga p	rivata		/ f /	""'.-
	exkl. handelsflottan			/ y"
120	A			''
100				y	\
	"""Z"
	övriga             /		\	'-
	offentliga      /		\
140	J			/ / r /
	/			y'
120 100	/--	y'	—'''

I   I   I   I   I

1966       68   70      72      74

±

I      I      I      I

1966       68   70      72      74

Anm. I varje diagram är resp. total inlagd som en tunt streckad kurva. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Bil. 1   Reviderad nationalbudget 1975 141

synes i första hand sammanhänga med en ökad investeringsaktivitet inom basvarainduslrierna. Industriinvesteringarna har totalt sett bedömts öka med 6,5 % i volym.

Kommunernas investeringsplaner indikerar en fortsatt svag minskning 1974—1975 bl. a. sammanhängande med en sannolikt ökad anspänning på den finansiella sidan under 1975. På byggnadssidan förutses en minskning med 3 % medan maskininvesleringarna beräknas öka med 5,5 % vilket totalt ger en minskning med 1,5 %.

De totala statliga investeringarna beräknas öka med 7 % från 1974 till 1975 efler en stagnerande utveckUng 1973—1974. Uppgången ligger huvudsakligen på affärsverkens investeringar som beräknas öka med 11,5 %, medan myndigheternas investeringar förutses minska med 2 %. Bland affärsverken kan särskilt nämnas betydande ökningar för vallenfallsverket och luftfartsverket. Nedgången för myndigheternas investeringar kan främst hänföras till en minskning av det statliga vägbyggandel. Det statiiga vägbyggandet som utförs med beredskapsmedel beräknas nämUgen komma att minska med drygt 30 % från 1974 tiU 1975.

Sammantaget beräknas de totala investeringarna bli oförändrade i volym 1975 jämfört med 1974. Byggnadsinvesteringarna förutses öka 0,5 % medan maskininvesleringarna beräknas minska med 1,5 %. Om investeringama i handelsflottan exkluderas beräknas dock maskininves-leringama öka med 1,5 %.

7.2 Investeringsutvecklingen inom olika områden

Bostäder

Bostadsinvestermgarna beräknas totalt ha minskat med ca 10 % i volym 1973—1974. Investeringarna i flerfamUjshus uppskattas därvid ha minskat med ca 33,5 % medan investeringarna i småhus beräknas ha varit oförändrade. Ombyggnadsinvesteringarna uppskattas ha ökat med ca 5,5%.

Jämfört med den preliminära nationalbudgeten 1975 innebär ovanstående beräkningar en uppjustering på totalt en procentenhet. Uppjusteringen förklaras helt av alt igångsättiungen blev betydligt högre än vad som då antogs. Totalt kom ca 80 100 lägenheter att påbörjas under 1974, varav ca 53 350 i småhus. Den relativt höga igångsättningen under 1974 kan sannolikt återföras på den kompensation för mervärdeskatten som utgår under fömtsättning att arbetena påbörjas senast 1974 och avslutas senast 1975. Jämfört med den så sent som i augusti 1974 av bostadsstyrelsen beräknade igångsättningen på ca 72 000 lägenheier ger den faktiska igångsättningen en antydan om att effekten av moms-kompensationen var betydande under fjärde kvartalet. En slörre del härav torde ha varit tidigareläggningar från 1975 tUl 1974. Den höga

Prop. 1975:100

142

Diagram 7: 2 Andel outbyrda lägenheter 3 månader efter färdigställandet 196»—1974

Procent

18 14 12 10 8 6 4							/ /
	-----   Totalt ----- Storstadsområden ----- Övriga riket				/	------------------ -■"
					/ / 1	A	/
					I '/		/       / /       f / / / / /
				1 1	't        ' It        in h	/	/
					It u I 1
				V
		A.	/
2

I

1968       1969        1970      1971       1972        1973

Anm. Gäller endast lägenheter i slaisbelånade flerfamiljshus. Källa: Statistiska centralbyrån.

1974

småhusandelen 1974, ca 67 %, tyder också på att momskompensationen framför allt kom att stimulera småhusbyggandet.

Beräkningen av 1975 års igångsättning blir mot bakgrund av force-. ringen fjärde kvartalet 1974 mer osäker än vanligt. Stocken av oulhyrda lägenheter i slaisbelånade flerfamiljshus har fortsatt alt öka trots att antalet färdigställda flerfamiljshuslägenheler minskat mycket kraftigt under 1970-talet — från ca 75 250 1970 till ca 38 750 lägenheter 1974. Denna bostadsreserv, som den 1 september 1974 uppgick till 26 650 lägenheter, torde under sådana förhållanden få en viss dämpande effekt på 1975 års igångsättning av i första hand flerfamiljshus. Emellertid innehåller bostadsreserven åtskilliga lägenheter som stått outhyrda i flera år på grund av läge, miljö, kostnad etc. Härigenom torde betydelsen av bostadsreservens storlek som återhållande faktor för igångsättningen minskas något. Paritetslånesystemels avveckling fr. o. m. 1 januari 1975 till förmån för ett system med garanterad ränta (prop. 1974: 150) har antagits medföra att minskningen i flerfamiljshusbyggandet dämpas något. Denna åtgärd beräknas nämligen medföra alt hyreshöjningarna i nyproduktionen bromsas upp. Även lånereglema för de statliga lånen

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975

143

Tabell 7: 3 Lägenheter i påbörjade och inflyttningsfärdiga bostadsbyggen 1968 — 1975

		Totalt		Därav flerfamiljshus Påbörjade   Inflyttnings-		Därav småhus
		Påbörjade	Inflyttnings-			Påbörjade	Inflytt-
			färdiga		färdiga		nings-färdiga
1968		107 400	106 250	77 150	77 600	30 250	28 650
1969		105 500	109 050	71250	77 350	34 250	31 700
1970		100 100	109 850	69 250	75 250	30 850	34 600
1971'		104 600	107 200	68 900	75 250	35 700	31 950
1972		98 600	104 050	55 800	66 900	42 800	37 150
1973		80 150	97 500	36 950	53 750	43 200	43 750
1974		80 100	85 300	26 750	38 750	53 350	46 550
1975		(67 000)	(76 150)	(20 000)	(26 000)	(47 000)	(50 150)
1972	1 kv.	16 150	26 300	11 550	17 900	4 600	8 400
	2kv.	25 850	27 350	15 200	18 150	10 650	9 200
	3 kv	24 000	20 500	13 050	12 250	10 950	8 250
	4kv.	32 600	29 900	16 000	18 600	16 600	11 300
1973	1 kv.	16 950	24 350	9 950	14 450	7 000	9 900
	2 kV.	19 300	28 900	8 650	16 300	10 650	12 600
	3 kv.	20 250	19 800	8 450	10 950	11 800	8 850
	4kv.	23 650	24 450	9 900	12 050	13 750	12 400
1974	1 kv.	13 700	22 300	4 800	11400	8 900	10 900
	2kv.	18 500	23 900	7 250	10 100	11250	13 800
	3 kv.	15 700	16 100	5 000	6 700	10 700	9 400
	4kv.	32 200	23 000	9 700	10 550	22 500	12 450

' Med påbörjandemånad avses fr. o. m. 1971 månad för grundbottenbesiktning och/eller de egentliga byggnadsarbetenas påbörjande. Fram t. o. m. 1970 avses den månad då schaktning, sprängning eller utfyllnadsarbetena påbörjas.

Anm. Samtiiga inom parentes angivna uppgifter är prognoserade. Alla siffror är avrundade till närmast hela femtiotal.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

ändras så att kravet på en egen kapitalinsats vid egnahemsbyggande i princip kan minskas till hälften. Den minskade kapitalinsatsen, vars storlek för många varit ett hinder vid egnahemsbyggande, lorde medföra en fortsatt hög efterfrågan på småhus.

Mot bakgrund av ovanstående resonemang har igångsättningen för 1975 antagits uppgå lill 67 000 lägenheter varav 47 000 i småhus. Härvid har förulsätls alt 5 000 småhuslägenheler tidigarelagts från 1975 tUl 1974.

Modemiseringen av det äldre fastighetsbeståndet har påskyndats kraftigt under de två senaste åren. Tabell 7: 4 visar antalet lägenheter för vilka preliminära beslut om bostadslån lill ombyggnad meddelats. Av tabellen framgår att antalet preliminära beslut om bostadslån för flerfamiljshus nära fyrdubblats under 1974. Momskompensalionen tUlsammans med inilialstödet för ombyggnad och de särskilda bidragen och lånen för energibesparande åtgärder har bidragit tUl denna kraftiga ökning. Även under 1975 torde moderniseringen hållas uppe på en hög nivå. Särskilda bidrag och lån för energibesparande åtgärder utgår fort-

Prop. 1975:100

144

Tabell 7: 4 Antal lägenheter för vilka preliminära beslut om bostadslän till ombyggnad meddelats 1969 — 1974

	1969	1970	1971	1972	1973	1974
Ombyggnad därav: flerfamiljshus småhus Förbättring Totalt	4 350 2 400 1950 12 600 16 950	3 800 1 900 1 900 12 350 16150	3 450 1 500 1 950 10 500 13 950	3 200 1     150 2     050 8 400 11600	5 600 3 100 2 500 9 300 14 900	15 750 12 250 3 500 6 650 22 400

Anm. Alla siffror är avrundade till närmast hela femtiotal. Källa: Bostadsstyrelsen.

farande men förutsättningen är alt arbetena påbörjas senast före utgången av 1975. Ombyggnadsinvesleringarna beräknas under sådana förhållanden öka med ca 12 % i volym 1974—1975.

De byggnadstider som investeringsberäkningarna utgår från redovisas i diagram 7: 3. Där anges medianbyggnadstiden i anlal månader för lägenheter påbörjade 1970—1975. Som framgår av diagrammet beräknas några större förändringar av byggnadstiderna inte ske från 1974 lill 1975.

Under ovan angivna fömtsättningar angående igångsättning och byggnadstider beräknas de totala investeringama öka med ca,0,5 % i volym 1974—1975. Flerfamiljshusinvesteringarna beräknas därvid minska med ca 27,5 % medan investeringarna i småhus beräknas öka med ca 9 %. Den kraftiga ökningen av småhusinvesleringarna jämfört med beräkningarna i den preliminära nationalbudgeten för 1975 förklaras av den mycket höga igångsättningen mot slutet av 1974. Kostnadema för dessa byggen faUer i huvudsak på 1975.

Diagram 7: 3 Medianbyggnadstid i antal månader för påbörjade lägenheter 1970—1975

	Flerfamiljshus
12
10		\	'""	-'*-	f "'

J__ L

J__ L

1970     71      72      73     74      75

1970     71       72      73      74      75

Anm. Fr. o. m. 1971 avses med påbörjandemånad månad för gmndbotlen-besiktning och/eller de egentliga byggnadsarbetenas påbörjande.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975                                 145

Tabell 7: 5 Preliminärt verkställda investeringar 1974 resp. planerade investeringar 1975 enligt investeringsenkät i februari 1975

Milj. kr.

	Byggnader Verkställda	och anläggningar Planerade	Maskiner m.	m.
			Verkställda	Planerade
	1974	1975	1974	1975
Gruvor och mineralbrott	178	241	305	434
Livsmedels-, dryckesvaru- och
tobaksindustri	291	222	606	572
Textil-, beklädnads- och läder-
varuinduslri	70	71	211	202
Trävaruindustri	291	271	716	590
Massa-, pappers- och pappersvaru-
industri, grafisk industri	390	499	1848	2 150
Kemisk industri, petroleum-, gummi-
varu-, plast- och plastvaruindustri	353	347	1040	1278
Jord- och slenvaruinduslri	121	153	323	483
Järn-, stål- och metallverk	172	352	899	1 367
Verkstadsindustri	1483	1 783	2 493	2 858
Annan tillverkningsindustri	14	23	26	25
Summa egentiig industri	3 363	3 962	8 467	9 959
El-, gas- och vattenverk	2 564	2 680	1298	1 565
Totalt	5 927	6 642	9 765	11524

Anm. Redovisningen inkluderar investeringar i bilar och bostäder. Källa: Statistiska centralbyrån.

Egentlig industri

Till grund för de beräkningar över industrins investeringar 1974 och 1975 som här framläggs Ugger en av statistiska centralbyrån i februari/ mars insamlad enkät. På basis av systematiska skillnader mellan preliminära och definitiva utfall har en viss uppjustering av enkätens angivelser för 1974 vidtagits. Vidare har i jämförelse med beräkningarna i den preliminära nationalbudgeten en översyn av prisindexutvecklingen för maskiner genomförts av statistiska centralbyrån. Resultatet härav har blivit att prisstegringslakten dragits ned med ett par procentenheter jämfört med de tidigare priskalkylerna.

Dessa nya förutsättningar leder fram till alt industrins byggnadsinvesteringar beräknas ha ökat med 19,5 % och maskininvesteringarna med 5 % i volym från 1973 lill 1974. Sammantaget skulle därmed uppgången för de lolala industriinvesteringarna uppgå till 8,5 %.

Investeringsplanerna för 1975 redovisas i tabellerna 7: 5—6. Som framgår av tabell 7: 5 uppgår industrins planer för 1975 tUl närmare 14 miljarder kr. — en uppjustering sedan i november 1974 med ca 1,5 miljarder kr. Dylika uppjusteringar mellan på varandra följande enkäter äger normalt ram men storleken synes samvariera med konjunktursituationen. Uppjusteringarna har varit relativt stora under år som karakteriserats av en stigande efterfrågan medan motsatsen gällt under år med en vikande efterfrågan. Uppjusteringen mellan november- och februarien-10   Riksdagen 1975.1 saml Nr 100. Bilaga I.

Prop. 1975:100

146

Diagram 7: 4 Investeringar i bostäder och inom egentlig industri 1968—1975

Index: 1966 = 100. 1968 års priser. Säsongrensade halvårsdata

120

80

	Bostäder
130	Totalt
		-■	P	V	[\<"
90

120	Fl	ärfar	niljsh	US
80					\
						\
40							\,
							l;

170 130	EgentI . Totalt	g indust		ri	J'	_,-
	.s		/	rs/	/
BO	V
	1

Byggnader				/n	-.-'
VI	f\	-v.	r	/
1

180

140

100

					J
Småhus A					r-'
A	A	n	/	/

180

140

100

Maskiner			r\	f	r—"'
-ri	y	-	/

I_ L

1968 69   70   71    72   73   74  75     1968    69   70   71    72  73   74   75

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

käten ligger vid genomsnittet för de senaste tio åren. Detla tyder på att industrin inte har reagerat negativt på den efterfrågeulveckling som nu kan förutses.

Skälen härför kan vara flerfaldiga och det är bl. a. möjligt att företagen i sina planer inkalkylerat vissa projekt som är hänförliga lill ett frisläppande av medel från de särskilda investeringsfonderna resp. miljövårdsfonderna. Vidare kan det uppskov på ett kvartal som medgivits för hälften av de totala inbetalningarna till dessa fonder ha lindrat de likvidi-tetsmässiga påfrestningarna och därför medverkat till att hålla investeringsplanerna uppe. Därutöver torde det höga kapacitelsutnyttjandet inom flera av basvaruindustriema under 1974 samt förbättrade utsikter om lönsamheten på längre sikt ha initierat en ulbyggnad av produktionskapaciteten.

Konjunkturinstitutet har vid sin bedömning utgått från alt företagens investeringsplaner varit samstämda med deras dåvarande syn på kreditmarknadsläget. En annan utgångspunkt har varit all möjligheterna att utnyttja medel ur arbetsmiljöfonderna och de särskUda investeringsfonderna för investeringar redan under 1975 inte till fullo beaktats.

I tabell 7: 6 återges industrins investeringsplaner omräknade lill pro-

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975                                 147

Tabell 7: 6 Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins investeringar 1967 — 1975

Procentuell förändring från föregående är. 1968 års priser

1967      1968      1969      1970      1971      1972      1973      1974      1975

-24	-29	-12	6	0	-7	-1	10	12
7	-15	8	1	-1	0	0	20	(9)
31	14	20	-5	-1	7	1	10	(-3)
-10	-6	16	9	5	-3	2	-1	5
0	2	8	6	3	5	14	5	(6)
10	8	-8	-3	-2	8	12	6	(1)

Byggnader och anläggningar Flanerat i februari samma år' Faktiskt inträffad förändring Diff"erens

Maskiner m. m.

Planerat i februari samma år'    —10

Faktiskt inträffad förändring

Differens

' Planerna beräknade som kvoten mellan prognosårets rena enkätvärde och föregående års utfall. För planförändringen 1974 — 1975 har använts det preliminära utfallet för 1974.

Anm. Redovisningen innefattar på maskinsidan investeringar i bilar. Uppgifterna inom parentes är prognoserade värden.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

centuella förändringstal i fasta priser tillsammans med planer och definitiva ulfall för några tidigare år. Den i tabellen redovisade plansiffran för industrins byggnadsinvesteringar uppgår till 12 %. Detta tyder på elt fortsatt starkt induslribyggande 1975 efter den mycket kraftiga ökningen under 1974. Mönstret från tidigare år mellan planer och utfall har bedömts kräva en nedjustering av planema på byggnadssidan. Byggnadsinvesteringarna har sålunda beräknats öka med 9 % i volym 1974— 1975. En motsvarande bedömning av industrins maskininvesteringar har lett till att plansiffran på 5 % uppjusterals lUl 6 %. Sammantaget prognoseras industrins investeringar öka med 6,5 % i volym 1974—1975.

I diagram 7: 5 redovisas invesleringsutvecklingen för de ur investeringshänseende tyngst vägande branscherna. Branschuppgifterna för 1974 och 1975 har schablonmässigt korrigerats på samma sätt som ovan angivils för industrin som helhet. Investeringarna inom järn- och stålindustrin minskade under 1974 medan en kraftig uppgång nu planeras för 1975. Inom verkstadsindustrin ökade investeringarna betydligt 1974 och en fortsatt om än måttligare ökning förutses nu för 1975. Även inom massa- och pappersindustrin ägde en betydande ökning av investeringarna rum 1974 och de förefaller att öka betydligt även 1975. För industrin i övrigt steg investeringarna något 1974 men den nu aktuella enkäten indikerar en stagnerande utveckling från 1974 lill 1975.

Handel m. m.

De totala investeringama inom gmppen handel m. m. ökade enligt ännu preliminära beräkningar med ca 2,5 % i volym 1973—1974. Bygg-nadsinvesteringamai sjönk med ca 8,5 % medan maskininvesteringarna

1 Med investeringar inom gruppen handel m. m. avses investeringar i varuhandel, bank- och försäkringsverksamhet, teatrar, hotell, restauranger, lagerbyggnader samt fastighetsförvaltning.

Prop. 1975:100

148

Diagram 7: 5 Investeringar inom egentlig industri, totalt och uppdelat på branscher 1968—1975

Index: 1962 = 100. 1968 års priser. Log. skala

160 150 140 130 -120 110 100

-	X	f
' Totalt	(
1        -
r

	Massa- och pappersindustri
110	/
100							'
	f
90	ff\			Ok      /
80 70	r			A	\   1	/
	\		/		V
		v

190 180 170 160 150 140 130 120 110

Verkstadsindustri, exkl. varv
£i					/
			/	\.     /
		/'
		/
	/
'/]	/

180 170 160 150 140 130 120 110

Övriga branscher			r	rr-_
			1
1
y		/
/\	N	J

I_ I_ L

1968 69   70    71    72   73   74   75

J__ \_ L

1968 69   70   71    72   73   74   75

Anm. De branschvisa prognoserna är något osäkrare än prognosen för totala industrin. Investeringarna i bilar är inkluderade. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

ökade med ca 14 %. Vid beräkningen av investeringar i fristående lokaler har utnyttjats en konstmktion baserad på uppgifler över totala kostnader och byggnadstider för påbörjade byggnadsprojekt. Till gmnd för övriga kalkyler och prognoser som redovisas i det följande har lagts den enkätundersökning avseende investeringar inom handels-, bank-och försäkringsföretag som statistiska centralbyrån genomförde i febmari 1975,

Den uppgång med 14 % i volym för handelns maskminvesteringar, som nu redovisas, innebär en kraftig uppjustering sedan föregående en-kätundersöknmg i november 1974. Denna kraftiga upprevidering torde

BU. 1    Reviderad nationalbudget 1975                       149

framför allt 'bero på alt företagen inte inrapporterade de fulla kostnadema för sina maskininköp till följd av de kraftiga prisstegringarna under 1974. Detta antagande styrks även därav att samtliga företag som ingår i enkätundersökningen har angett en högre investeringskostnad för 1974 nu jämfört med november 1974. Även investeringarna i fristående lokaler har uppreviderals något sedan föregående enkätundersökning. Ökningen kan förklaras av en betydligt högre igångsättning mol slutet av året. Totalt kom igångsättningen att öka med ca 2,5 % i volym 1973—1974. Ökningen ligger i detta fall helt på mindre projekt medan de stora projekten, t. ex. stora affärslokaler, fortsatt att minska.

Vid bedömning av 1975 års igångsättning har den av statistiska centralbyrån i febraari 1975 genomförda byggnadsinventeringen över planerade och pågående projekt inom handelssektorn utnyttjats. Dessutom har den statistik som arbetsmarknadsstyrelsen för över antalet beviljade projekt samt projektreservens storlek (dvs. summa byggnadskostnader för inneliggande ej avgjorda ärenden) använts. Projektreserven, som minskade fortlöpande under 1974, uppgår nu lill ca 1 250 milj. kr. En förhållandevis stor del av de nu i projektreserven ingående projekten bedöms vara startberedda under 1975. Enligt byggnadsin-venleringen beräknas kända projekt för omkring 850 milj. kr. påbörjas under 1975. I relation till den faktiska igångsättningen 1974 skulle detta innebära en kraftig minskning av igångsättningen under 1975. Emellertid tillkommer alltid nya projekt varför nedgången med all sannolikhet blir mera måttiig. I kalkylerna av 1975 års igångsättning har därför antagils en nedgång på totalt 5 % i volym jämfört med 1974. De slora projekten av typ slora affärslokaler och banker har antagits minska mycket kraftigt efter den föregående starka ansvällning som skett av igångsättningen av dylika byggnadsföretag. Med delta antagande som grund leder beräkningarna tUl en minskning av byggnadsinvesteringarna inom handelsseklorn med ca 13 % i volym. Den enkät-täckta delen, som uppgår tUl ca 50 %, anger för bank- och försäkrings-verksamheten en betydligt större minskning medan planerna för vam-handeln anger en ökning.

På maskinsidan redovisar handelsenkälen planer som i sig tyder på en betydande minskning av maskininköpen. Sett mot tidigare erfarenheter synes emellertid en kraftig uppkorrigering av planema vara befogad. Efter uppkorrigeringen beräknas dock maskininköpen minska med ca 5 % i volym 1974—1975. Tillsammantaget skulle därmed de totala investeringarna inom gmppen handel m. m. minska med ca 8,5 % i volym 1974—1975.

Prop. 1975:100                                                       150

Handelsflottan

De totala investeringarna i handelsflottan, dvs. inköp av nybyggda fartyg minus nettoutförsel av begagnade fartyg uppgick 1974 till 1 411 milj. kr. i 1968 års priser — en volymökning på 52 %, jämfört med 1973. Denna mycket kraftiga uppgång förklaras till slor del av den starkt minskade nettoulförseln av begagnade fartyg — denna ulförsel var mycket hög under 1973. Investeringarna i nybyggda fartyg steg relativt kraftigt mellan 1973 och 1974 — en stark uppgång av fartygs-importen motvägdes emellertid i viss mån av minskade leveranser av svenskbyggda fartyg.

Beräkningarna över investeringarna i nybyggda fartyg under 1975 baseras på två i februari insamlade enkäter: en från svenska redare angående deras beställning av nybyggda fartyg i utlandet och en från de svenska varven. Med ledning av dessa enkäter beräknas investeringarna i nybyggda fartyg 1975 minska starkt i jämförelse med 1974. Nedgången ligger helt på de importerade fartygen — leveranserna av svenskbyggda fartyg beräknas åter öka. Nettoutförseln av begagnade fartyg har antagits minska ytterligare under 1975. De totala investeringarna i handelsflottan har beräknats minska med ca 33 % i volym jämfört med 1974.

Statliga investeringar

Beräkningama av den statliga investeringsverksamheten 1974 och 1975 har till största delen baserats på enkätuppgifter från affärsverk, myndigheter och företag insamlade under febmari/mars 1975 av statistiska centralbyrån.

Enligt ännu preliminära beräkningar ökade de totala statliga investeringarna med 0,5 % i volym 1973—1974. Byggnadsinvesteringarna beräknas därvid ha ökat med 0,5 % medan maskininvesteringarna tycks ha legat kvar på en oförändrad nivå jämfört med 1973.

Ökningen på byggnadssidan kan helt återföras på de statliga företagen medan de statliga myndigheterna resp. affärsverken minskade sina byggnadsinvesteringar med 4 resp. 3 %. Belräffande myndighels-investeringarna kan noteras en viss minskning av väginvesteringama medan byggandet inom ramen för den allmänna faslighelsfonden ökade betydUgt från 1973 tUl 1974. Bland affärsverkens byggnadsinvesteringar noterades ökningar for bl. a. VattenfaUsverkets och luftfarlsverkets byggande.

För de statliga maskininvesleringarna kan observeras en nedgång av affärsverkens maskininvesteringar. Däremot tycks såväl myndigheternas som aktiebolagens maskinanskaffning ha ökat.

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975                                 151

De statliga byggnadsinvesteringarna förutses öka med 4,5 % från 1974 lill 1975. Uppgången ligger till största delen på affärsverken men en viss ökning förefaller också trolig för aktiebolagens del. Däremot beräknas de statliga myndigheternas byggnadsinvesteringar fortsätta alt minska.

Det kraftigt ökande byggandet bland affärsverken kan främsl hänföras lill vattenfallsverket och luftfartsverket. Enligt uppgifler från arbetsmarknadsstyrelsen räknas kalkylmässigt med en viss minskning av vägbyggandet med beredskapsmedel.

De statliga maskininvesteringarna beräknas öka med 10,5 % i volym 1974—1975. Ökningar kan emotses för såväl myndigheter, affärsverk som aktiebolag. För affärsverkens del är ökningen dock relativt måttiig och ligger främst hos vallenfallsverket och statens järnvägar. För myndigheter och aktiebolag förutses dock betydande ökningar.

Totalt betyder detta att de statliga investeringarna beräknas öka med 7 % i volym 1974—1975 efler en i stort sett stagnerande utveckling från 1972 till 1974.

Kommunala investeringar

Beräkningama av de kommunala investeringarna 1974—1975 har i huvudsak baserats på den enkätundersökning bland primärkommuner och landsting som statistiska centralbyrån genomförde i februari/mars 1975. Dessa uppgifter har för 1974 uppjusterats med ett par procentenheter då tidigare erfarenheter tyder på att kommunerna tenderar att underskatta det definitiva utfallet i febraari. Med hänsyn tagen lill denna justering av enkätuppgifterna beräknas primärkommunernas och landstingens byggnadsinvesteringar ha minskat med 3 % i volym 1973 —1974. Inkluderas dessutom de kommunägda bolagens byggnadsinvesteringar kan de totala kommunala byggnadsinvesteringarna beräknas ha minskat med 2,5 %. För investeringar i maskiner, transportmedel m. m. skedde däremot en ökning med 13 % för primärkommuner och landsting vilket inkl. de kommunala bolagens maskininvesteringar innebär en ökning med 10 %. Totalt för de kommunala investeringama uppgick minsknmgen till 1 % i volym 1973—1974.

I tabell 7: 7 redovisas primärkommunemas samt landstingens investeringsplaner för 1975 omräknade tUl procentuella förändringstal i fasta priser. Kommunernas planer på byggnadssidan anger en minskning med 3 % under de förutsättningar om prisutvecklingen som konjunkturinstitutet räknar med. Enligl februarienkäten har emellertid kommunema i genomsnitt kalkylerat med ett par procentenheter lägre prisökning varför ett realiserande av planerna kan komma alt medföra en slörre anspänning på likviditeten än vad kommunerna själva räknat

Prop. 1975:100                                                                      152

Tabell 7: 7 Planerade och faktiska förändringar av de borgerliga primärkommunernas och landstingens investeringar 1967 — 1975

Procentuell förändring från föregående år. 1968 års priser

1967	1968	1969	1970	1971	1972	1973	1974	1975
14	8	8	9		-4	-8	-4	-3
16	12	4	5	-6	0	-10	-3	(-2)
2	4	-4	-4	—	4	-2	1	(1)
11	6	12	21	_	8	0	17	6
16	13	-1	27	-19	0	-10	13	(1)
5	7	-13	6	—	-8	-10	-4	(-5)

Byggnadsin vesteringar Planerat i februari samma är' Faktiskt inträffad förändring Differens

Maskininvesteringar Planerat i februari samma är' Faktiskt inträffad förändring Differens

' Planerna är beräknade som kvoten mellan prognosårets rena enkätvärde och det bakomliggande årets utfall. För planförändringen 1973 — 1974 har använts det preliminära utfallet för 1973.

Anm. Uppgifterna inom parentes är prognoserade.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

med. Enligt samma enkätundersökning ulgår kommunema även från en relativt liten lönesummeförändring. Det är således inte uteslutet att driflsulgiftema kommer att kräva ett förhållandevis stort utrymme av tUlgängliga finansiella reserver vUket kan få begränsade effekter på investeringsvolymen.

Det har därför bedömts rimligt alt justera upp komnmnernas byggnadsplaner relativt måttligt till en prognoserad minskning med 2 %. På molsvarande sätt har kommunemas investeringsplaner på maskinsidan på en ökning med 6 % bedömts försiktigt och därför nedjusterats till en ökning med 1 %.

De totala kommunala investeringarna inkl. de kommunägda förelagen, om vilkas planer endasl ofullständig informaiion finns, beräknas minska med 1,5 %, i volym 1974—1975. På byggnadssidan förutses en minskning med 3 % medan en ökning med 5,5 % prognoseras på maskinsidan.

7.3 Lagerinvesteringarna

Enligt nu föreliggande beräkningar uppgick den sammanlagda lagerökningen 1974 tUl 3,6 miljarder kr. i 1968 års priser. Under 1973 minskade lagren med drygt 600 milj. kr. Därmed gav lagerutvecklingen 1973—1974 ett mycket betydande tillskott till den totala inhemska efterfrågans tillväxt. I löpande priser uppgick lagerökningen 1974 lill 5,7 miljarder kr. alt jämföra med en lagerminskning på 1,2 miljarder kr. 1973.

Den starka lageruppbyggnaden under 1974 var hänförlig lill såväl industrins som handelns lager.

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975

153

Diagram 7: 6 Totala industrins lagervolymförändringar 1963—l:a halvåret 19751

Milj. kr., 1968 års priser. Säsongrensade halvårsdata

400 ■

800	" Varor i arbete
	exkl. varv			?\
400			/	\	/N-
	r\                 A		/	\
0	--•T	V-- /			V-i    /
		T K				v

800	Färdigvaro	f\		>
400	/	\       a		\      f\				/—
	/I	\     '		\     f
0	\/	i	/	\    1
			/		s___		/
400						M

2000

1600 -

1200

800

400

-400

-800

1973

1963       1965        1967       1969        1971

1 Exkl. varvens lagervolymförändringar av varor i arbele. Anm, Fr. o. m. första kvartalet 1972 redovisas lagerinvesteringarna enligt en ny metod, vilket stör jämförelser med tidigare perioder i obestämd omfattning. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

1975

Prop. 1975:100                                                                     154

Den sammanlagda lagerökningen inom industrin uppgick till 2,2 miljarder kr. (1968 års priser). Industrilagren började åter öka under första halvåret 1974 och under andra halvåret blev lagemppbyggnaden stark (se diagram 7: 6). I jämförelse med föregående lagercykel inleddes lageruppbyggnaden i elt senare skede av konjunkturuppgången — först sedan ett påtagligt uppsving i såväl orderingången till industrin som industriproduktionen pågått i ungefär elt år.

Färdigvarulagren upphörde att minska under första halvåret 1974 och under andra halvåret sköt dessa lager snabbt i höjden. Den förutsedda försvagningen i industrins efterfrågeläge 1975 beräknas medföra att färdigvarulagren fortsätter att byggas upp i snabb takt under loppet av 1975.

Lagren av varor i arbete (exkl. varv) började öka under andra halvåret 1973 och lageruppbyggnaden fortgick sedan i ökande takt under

1974.  För 1975 förutses en fortsatt uppbyggnad av dessa lager, men i av
tagande takt jämfört med 1974.

Varvens lager av varor i arbete ökade starkt under 1974. För 1975 fömtses en uppgång av mindre omfattning än under 1974.

Insatsvariilagren ökade endast obetydligt under första halvåret 1974, men drogs sedan upp i något snabbare takt under andra halvåret. Enligt den senaste konjunkturbaromelern bedömde en slor del av förelagen i mars 1975 dessa lager som för slora. Företagen minskade under första kvartalet 1975 sina råvaruinköp och planerar att dra ner dem ytterligare under andra kvartalet. Redan utlagda beställningar fömtses emellertid leda lill att lagemppbyggnaden av insatsvaror kulminerar under första halvåret 1975 och bromsas upp först under andra halvåret.

För de sammanlagda lagerinvesteringarna inom industrin innebär delta att lageruppbyggnaden når sin höjdpunkt under första halvåret 1975 — dock på en nivå klart understigande första halvåret 1970 — då föregående lagercykel kulminerade. Under andra halvåret 1975 bedöms en uppbromsning av lagerökningen komma till stånd. Sammantaget skulle lagerökningen för hela industrin därmed uppgå till 2,9 miljarder kr.

1975,  dvs. en högre lageruppbyggnad än under 1974.

Lagren i detaljhandeln ökade kraftigt under 1974. Lageruppbyggnaden är helt hänförlig tiU andra halvåret och avsåg tiU betydande del bU-handeln. Inom övriga delar av detaljhandeln skedde en viss uppbyggnad redan första halvåret. För 1975 förutses en måttUg uppgång inom denna del av detaljhandeln.

Partihandelslagren steg markant under 1974 — nära 1 miljard kr. i 1968 års priser. Den starkaste tillväxten skedde inom handeln med jordbruksvaror (250 milj. kr.), där merparten utgjordes av ökning av spannmålslagren, samt inom bränslehandeln (225 milj. kr.) Med hänsyn tUl att åtminstone en del av denna lagertUlväxt torde ha varit av extraordinär natur föratses en viss avtappning inom dessa branscher ske under

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975                                 155

Tabell 7: 8 Lagervolymförändringar totalt och efter näringsgrenar 1971 — 1975

Milj. kr., 1968 års priser

	1971	1972	1973	1974	1975 prognos
Industri (inkl. el-, gas-.
värme- och vattenverk)	1255	-155	-512	2 299	2 905
därav: verkstadsindustri
exkl. varv	433	-284	-160	1 199	1 645
Detaljhandel (inkl. bilar)	-195	238	-2	310	100
Partihandel	-43	-118	-35	972	-300
Jord- och skogsbruk	156	16	-91	-29	185
Summa	1 173	-19	-640	3 552	2 890

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

1975. Lageruppbyggnaden inom övriga delar av partihandeln kom under 1974 all praktiskt taget helt koncentreras tiU första halvåret. För 1975 beräknas lagren inom övrig partihandel bli i stort sett oförändrade.

Lagerförändringen i skogsbruket beräknas som skillnaden mellan normal skogslillväxt och faktisk avverkning vartill läggs förändringen av i skogen lagrad massaved. Under 1974 minskade dessa lager tUl följd av en neddragning av massavedslagren. Lagren i skogsbruket beräknas öka kraftigt under 1975 som en följd av en fömtsedd neddragning av avverkningarna och en ökning av massavedslagren.

Totalt beräknas lagren därmed öka med 2,9 miljarder kr. 1975, dvs. en minskning på 700 milj. kr. från lagerinvesleringsnivån 1974.

Prop. 1975:100                                                                      156

8    Den offentliga verksamheten

8.1      Allmänt

Den ekonomiska verksamheten inom den offentliga sektorn diskuteras i detta kapitel med utgångspunkt från inkomst- och utgiftsöversikter för de tre delseklorema slalen, kommunerna och socialförsäkringssektorn, samt för sektom i dess helhet. Detta ger samtidigt en viss, om än partiell, belysning av den offentliga sektorns inverkan på samhällsekonomin. Den totala efterfrågeutvecklingen i ekonomin påverkas således direkt av de offentliga utgiftsförändringar som avser konsumtion och investeringar. Dessa utgör ju komponenler i den totala efierfrågan. Vidare gäller alt varje förändring i den offentliga sektorns inkomsler och utgifter ger upphov liU en motsvarande förändring av inkomsterna i den privata sektom. En utgiftsökning för det offentliga innebär med andra ord en inkomstökning för den privata sektorn, medan en ökning i de offentliga inkomsterna representerar en åtstramning av inkomsterna inom hushåll och/eUer företag. Via dessa effekter på inkomstbUdningen har den offentliga verksamheten även slor betydelse för efterfrågeutvecklingen inom den privata delen av ekonomin.

Den offentliga sektorn har också ett inflytande på ekonomin via kreditmarknaden.* De samband som här gäller är emellertid svåra att klarlägga och kan inle heller analyseras frislående från förhållandena på kreditmarknaden i stort. Effekterna via kreditmarknaden kommer därför endast att beröras resonemangsvis i det följande. Framställningen har i stället sin tyngdpunkt i en beskrivning och ett försök lill analys av de finanspolitiska variablernas utveckling, dvs. förändringarna i olika typer av offentliga inkomsler och utgifter.

Slutligen presenteras i kapitlet även vissa beräkningar av finanspolitikens effekter på samhällsekonomin under 1974 och 1975. Dessa beräkningar är baserade på den modell som presenterades och tillämpades första gången i nationalbudgeten våren 1974.

De redovisningsprinciper som ligger tUl grand för presentationen av de tre delseklorema staten, kommunerna och socialförsäkringssektorn är oförändrade jämfört med den preliminära nationalbudgeten för 1975. För en genomgång av dessa redovisningsprinciper hänvisas till kapitel 8 s. 150—151, 156—157 och 160—161 i 1975 års preliminära nationalbudget.

8.2      Staten

I förhållande lill den bedömning av utvecklingen inom den statliga sektorn 1974 och 1975, som presenterades i den preliminära national-

J Härmed avses dock inte riksbankens åtgärder. Riksbanken ingår inte i begreppet offentlig sektor.

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975                                 157

budgeten för 1975, föreligger numera vissa nya fakta som ger underlag för en något reviderad bedömning. Utfallssiffror föreligger nu även för andra halvåret 1974, varför uppgifterna för kalenderåret 1974 inte längre innehåller något prognoselement. Riksrevisionsverkel har vidare publicerat ytterligare elt antal budgetprognoser för budgetåret 1974/75, vilka i viss uisträckning har påverkat bilden av första halvåret 1975. Dessutom har nu tilläggslat II och III för budgetåret 1974/75 kunnat

Tabell 8:1 Statens inkomster och utgifter 1973-1975

Exkl. statens affärsverk och aktiebolag

	Milj. kr.			Förändring, %
	1973	1974	1975	1973-1974	1974-1975
Löpande priser
1       Inkomster	51902	61900	70 800	19,5	14,5
1.1     Direkta skatter	15 783	23 320	26 740	48,0	14,5
1.2    Indirekta skatter	31 186	33 240	37 770	6,5	13,5
1.3    Övriga inkomster	4 933	5 340	6 290	8,5	18,0
2       Utgifter	54 513	68 090	78 970	25,0	16,0
2.1    Transfereringar	34 370	46 110	53 060	34,0	15,0
2.1.1 TiU hushåU m.m.	6 058	7 110	7 360	17,5	3,5
2.1.2 Till socialförsäkrings-
sektorn	7 938	13 620	13 740	71,5	1,0
2.1.3 Till kommuner	14 059	16 160	18 270	15,0	13,0
2.1.4 TiU företag inkl. livs-
medels- och bostadssub-
ventioner	3 033	4 600	7 590	51,5	65,0
2.1.5 Till internationeU verk-
samhet	957	1 470	2 050	53,5	39,5
2.1.6 Ränteutgifter	2 325	3 150	4 050	35,5	28,5
2.2    Konsumtion	17 451	19 660	23 040	12,5	17,0
2.3    ReaUnvesteringar	2 471	2 720	2 870	10,0	5,5
2.4    Korrigeringspost	221	-400	—
3        Finansiellt sparande (1 —2)	-2 611	- 6190	- 8170
4       Utlåning och andra fi-
nansiella transaktioner	3 524	4 210	4 520
5       Totalsaldo (3-4)	-6135	-10 400	-12 690	.	.
6       Netto av transaktioner vid

sidan av riksstaten (ut-

giftsöverskotl: -)       -     15     -     320      ...

7       Av riksgäldskontoret

redovisat budgetutfall       -6 150-10 720

1973 års priser

Konsumtion                       17 451        17 660      18 330    1,0          4,0

Realinvestering                   2 471     2 470        2 420    0,0        -2,0

Anm. 1 Procenttalen är avrundade till närmaste hela resp. halva procent.

Anm. 2 Beloppen för skatter avser normalt uppbörd av skatt och inte som i nationalräkenskaperna upplupen skatt.

Anm. 3 Investeringsuppgifterna avser endast slalliga myndigheter; investeringar i statliga affärsverk och aktiebolag ingår ej.

Källor: Finansdepartementet, konjunkturinstitutet, riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.

Prop. 1975:100                                                       158

beaktas i full utsträckning. Därtill kommer atl hänsyn även har tagits lill budgeteffekterna andra halvåret 1975 av de propositioner, utöver budgetproposition och tilläggsslaler, som regeringen har förelagt riksdagen under 1975 års första månader.

Den statliga totalbudgetens underskott låg under åren 1969—1971 på en nivå om ca 3 mUjarder kr. 1972 ökade detla underskott till drygt 6 miljarder kr. och budgetsaldot låg i stort sett kvar på denna nivå 1973. Utfallet för 1974 visade ett negalivit totalbudgetsaldo om ca 10,5 miljarder kr. och detla underskott beräknas under 1975 öka ytterligare till drygt 12,5 miljarder kr. Totalbudgelens underskott har således ökat mycket snabbt under senare år med en särskilt stor ökning från 1973 till 1974. Underskottet kan 1975 beräknas bli fyra gånger så stort som 1971 och mer än dubbelt så stort som 1973.

Den slora ökningen av budgetunderskottet 1974 förklaras främst av att de statliga utgifterna ökade osedvanligt snabbt eller med 25 %. Den omfattande statliga reformverksamheten 1974 ökade framför allt de StatUga transfereringarna mycket kraftigt. Elt flertal socialförsäkringsförmåner — sjukförsäkring, föräldraförsäkring och arbetslöshetsförsäkring — beskattas fr. o. m. 1974, vilket tillsammans med beslutade reella förbättringar av olika sociala förmåner ökade de statiiga transfereringarna till socialförsäkringssektorn med mer än 70 %. Vidare förbättrades bl. a. barnbidrag, studiebidrag och bostadstillägg 1974 och i stimulanssyfte beslutades om tillfälliga extra utbetalningar av folkpension, barnbidrag och studiebidrag. Därtill ökade subventioneringen över statsbudgeten av livsmedelspriserna och även det svenska biståndet liU u-länderna visade en hög ökningstakt.

Av naturliga skäl blir ökningstakten 1975 för de statliga transfereringarna betydUgt lägre än 1974 bl. a. beroende på alt de ovan nämnda extra ulbetalningama av folkpension, barnbidrag m. m. under 1974 var av engångsnalur. Vidare innebär den ändrade finansieringen av sjukförsäkringen fr. o. m. 1975 alt transfereringarna tUl socialförsäkringssektorn kan beräknas bli.i stort sett oförändrade jämfört med föregående år. Den statliga prissubvenlionen av viktiga livsmedel över statsbudgeten beräknas öka snabbt även 1975. Den av riksdagen under 1974 beslutade extra utbetalningarna av folkpension, barnbidrag m. m. under 1974 var reformeringen av bostadspolitiken innebär bl. a. att räntebidrag till räntekostnaderna på olika bostadslån ingår bland de statliga transfereringarna fr. o. m. budgetåret 1975/76. I den bostadspolitiska reformen ingick även en förbättring av reglerna för bostadstiUägg fr. o. m. 1975. Regeringen har vidare i en proposition tUl riksdagen 1975 om energipolitiken bl. a. föreslagit reformer som innebär stora ökningar av transfereringarna tUl företag fr. o. m. budgetåret 1975/76. Även transfereringarna lill internationeU verksamhet beräknas öka mycket kraftigt 1975, vilket sammanhänger med alt anslagen till u-landsbiståndet når upp lUl enprocenismålet budgetåret 1975/76.

Bil. 1   Reviderad nationalbudget 1975 159

Den statiiga konsumtionen ökade relalivi måttligt 1974, eller med drygt 1 % i volym. Denna utveckling förklaras huvudsakligen av den kraftiga negativa volymutvecklingen för försvarels inköp av varaktiga varor, vilka klassificeras som konsumtionsutgifter. För konsumtionen exkl. försvarets inköp blev volymökningen drygt 3 %. Den statliga sysselsättningen ökade 1974 med 1,5 %. Konsumtionens volymökning 1975 exkl. försvarets inköp beräknas bli av samma storleksordning som 1974, dvs. ca 3 %. Inberäknat inköpen av försvarsmateriel, som åter väntas öka i volym 1975, kan den totala volymökningen för konsumtionen beräknas uppgå till närmare 4 %. Den statliga sysselsättningen beräknas öka något snabbare 1975 än 1974, eller med drygt 2,5 %.

De statliga myndigheternas totala investeringar låg 1974 kvar på 1973 års nivå volymmässigt. Därvid minskade byggnadsinvesteringarna något medan maskininvesteringarna ökade med närmare 15 % i volym. För 1975 beräknas en volymnedgång för myndigheternas investeringar med 2 %. För maskininvesteringarna vänias en fortsatt snabb ökning medan byggnadsinvesteringarna beräknas minska i volym med närmare 6 %. Den lägre investeringsvolymen för byggnader och anläggningar 1975 sammanhänger med den relativt begränsade omfattningen av beredskapsarbeten bl. a. för vägbyggande som hittills beviljats under 1975. Delta beror självfallet på det förbälirade arbetsmarknadsläget. I motsats till myndighetsinvesteringama ökar de statliga affärsverkens investeringar kraftigt 1975. TUl den del affärsverksinvesleringarna finansieras över statsbudgeten redovisas de emellertid i tabell 8: 1 som transfereringar till företag.

Ulvecklingen av statens inkomster 1974 präglades av en mycket snabb ökning av de direkta skatterna samt en påtagligt långsam utveckling av de indirekta skatterna. De direkta skatterna ökade kraftigt främst till följd av skattebeläggningen av vissa sociala förmåner. Vidare ökade den lolala lönesumman med ca 12 % 1974, vUket är en jämförelsevis hög ökningstakt. De indirekta skatternas utveckling begränsades i första hand av den temporära sänkningen av mervärdeskatten under en stor del av 1974.

De statliga inkomsterna beräknas 1975 öka något långsammare än 1974. Den beslutade skatteomläggningen 1975 innebär att grundavdragens avirappning slopats, ett exlra skatteavdrag för låginkomsttagare införts samt att skatteskalan ändrats. Detta ger sänkta marginalskatter för låg- och mellaninkomsttagarna, vUket begränsar de direkta skatternas ökning. Ökningen av. de indirekta skatterna bedöms bli betydligt snabbare 1975 än 1974, då mervärdeskatten temporärt var nedsatt. Vidare påverkas statsinkomsterna 1975 av det framlagda förslaget om höjda punktskatter fr. o. m. maj resp. juli 1975 för alt finansiera en del av 1976 års skatteomläggning samt 1975 års energipolitiska reform. Enligt förslaget skall skatterna på tobak, sprit, vin, malt- och läskedrycker, förpackningar samt elkrafl, bensin och olja höjas.

Prop. 1975:100

160

8.3 Kommunema

Sedan den preliminära nationalbudgeten för 1975 presenterades har statistiska centralbyrån genomfört två enkäter tUl kommunerna som ger underlag för en fömyad bedömning av den kommunala utvecklingen. Enkäterna berör dels löne- och invesleringsutvecklingen för 1974 och 1975, dels kommunernas tillgångar och skulder andra halvåret 1974.

Tabell 8:2 Kommunernas inkomster och utgifter 1973-

Exkl. kommunala aktiebolag och stiftelser

1975

	Milj. kr.			Förändring, %
	1973	1974	1975	1973-1974	1974-1975
Löpande priser
1       Inkomster	50 984	57 350	65100	12,5	13,5
1.1     Skatter	27 356	30 430	34 660	11,0	14,0
1.2    Statsbidrag	14 059	16 160	18 270	15,0	13,0
1.2.1 Skattebortfallsbidrag	1 263	1 220	1 170	-3,0	-4,0
1.2.2 Skatteutjämningsbidrag	2 076	2 590	2 670	25,0	3,0
1.2.3 övriga statsbidrag	10 720	12 350	14 430	15,0	17,0
1.3    Övriga inkomster	9 569	10 760	12 170	12,0	13,0
2       Utgifter	49 730	57 580	66 490	16,0	15.0
2.1     Transfereringar	8 919	10 310	12 180	16,0	18,0
2.1.1 Till hushåll m. m.	4 523	5 380	6 450	19,0	20,0
2.1.2 Till socialförsäkrings-
sektorn	1069	1 160	1370	8,5	18,0
2.1.3 Till företag	673	790	970	17,0	23,0
2.1.4 Ofördelat	2 654	2 980	3 390	12,5	14,0
2.2     Konsumtion	32 149	37 940	44 290	18,0	17,0
2.3     ReaUnvesteringar	8 662	9 330	10 020	7,5	7,5
3        Saldo (1-2)	1 254	-   230	-1400		.
4       Netto av mark- och fas-
tighetsköp	-15	300	100
5       Finansiellt sparande
enligt nationalräkenska-
perna (3—4)	1269	-   530	-1500	.	.
6       Finansiellt sparande enligt
kredilmarknadsstatistiska
uppgifter	758	-1 696		.	.
7       Likvidhetsförändring	2 373	-   987
8       Utlåning	308	517
9        Upplåning	1 923	1226
1973 års priser
Konsumtion	32 149	33 820	34 770	5,0	3,0
Realinvestering	8 662	8 480	8 340	-2,0	-1,5

Anm. 1 Procenttalen är avrundade till närmaste hela resp. halva procent.

Anm. 2 Investeringsuppgifterna avser kommunala myndigheter och affärsverk (inkl. affärsverkens bostadsinvesteringar); investeringar i kommunala bolag och stiftelser ingår ej.

Källor: Finansdepartementet, konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975                        151

I stora drag överensstämmer den nuvarande bilden av den kommunala sektorns utveckling 1974 med de bedömningar som presenterades i den preliminära nationalbudgeten för 1975. Den största skillnaden synes vara alt de kommunala utgifterna och då främst den kommunala konsumtionen kom alt öka i något snabbare takt än vad som tidigare antagits. Som en följd härav beräknas kommunernas finansiella sparande enligt nationalräkenskaperna, dvs. nettot av de kommunala inkomsterna och utgifterna, ha försvagats med ca 1,8 miljarder kr. från

1973   till 1974. Ett ulgiftsöverskott om ca 0,5 miljarder kr. uppkom där
med 1974. Det finansiella sparandet enligt den kommunala kreditmark-
nadsslatistiken, som beräknas utifrån förändringar i kommunernas totala
tillgångar och skulder, visar emellertid ett underskott på ca 1,7 miljar
der kr. för samma år. Differensen mellan de två slalistikseriernas finan
siella sparande är osedvanligt stor även om skillnaderna också tidigare
varil betydande. Uppgifterna bör därför tolkas med försiktighet och
någon helt entydig slutsats om det faktiska utfallet kan ej dras. Utgifts-
överskottet väntas 1975 bli i storleksordningen 1,5 miljarder kr.

Kommunernas inkomster beslår till drygt hälften av skatteintäkter. Knappt 30 % utgörs av statsbidrag och övriga inkomster svarar för ca 20 %. I övriga inkomsler ingår bl.a. inkomsler från försäljning av vissa avgiflsbelagda tjänster och inkomster från rörelse och kapital. Kommunernas totala inkomster beräknas ha ökat med 12,5 %  under

1974          medan molsvarande ökningstal för 1975 förväntas bU 13,5 %.
Skatteinkomsterna beräknas ha ökal med 11 %  1974. Efler två år

med mycket begränsade kommunala skattehöjningar, som bör ses mot bakgrund av den överenskommelse om en begränsning av utdebi-leringshöjningar som träffades våren 1972 mellan regeringen och representanter för Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet, har den genomsnittliga utdebiteringen 1975 höjts till 25,23 kr. Detta medför en ökning av de kommunala skattesatserna med 1,20 kr. eller ca 5 %. Denna höjning tillsammans med skatteunderlagets tillväxt ökar skalleinkomsterna med 14 % 1975.

Statsbidragen tUl den kommunala verksamheten beräknas ha ökat med 15 % under 1974, vilket är 2 procentenheter högre än enligt prognosen i den preliminära nationalbudgeten. Skillnaden hänför sig till att posten övriga statsbidrag ökat kraftigt under 1974. De finanspolitiska stimulansåtgärder som vidtogs under 1974 för att stärka den kommunala ekonomin torde ha bidragit till denna utveckling. Under 1975 förutses statsbidragen öka med 13 %. Efter den kraftiga uppgången 1974 får skatteutjämningsbidraget en lugnare utveckling. Ökningen 1974 sammanhänger med att skalteuljämningssystemet reformerades delta år vilkel totalt sett innebar en 25-procentig uppräknmg av bidragen i förhållande tUl 1973. Skatteborlfallsbidraget som infördes i samband med skattereformen den 1 januari 1971, trappas ned i enlighet med tidigare

11    Riksdagen 1975.1 saml. Nr 100. Bilaga 1.

Prop. 1975:100                                                       162

planer. Övriga statsbidrag förväntas öka med hela 17 %, vilket är 2 procentenheter högre än under 1974 och bör ses mot bakgrund av en fortsatt hög kommunal aktivitet. Investeringsbidragen som under 1974 ökade med 5 % förväntas under 1975 öka med hela 19 %. Denna utveckUng beror bl. a. på utbyggnaden av den för kommunerna obligatoriska förskolan och av barnstugeverksamheten.

Mot den beräknade ökningen 1974 av de totala inkomsterna på 12,5 % står en beräknad ökning av utgifterna på 16 %. På utgiftssidan dominerar konsumtionsutgifterna där den övervägande delen utgörs av lönekostnader.

Den kommunala konsumtionen beräknas i löpande priser ha ökat med 18 % 1974. I volym uppskattas detla motsvara en ökning med 5 %. Detla innebar en upprevidering från den preliminära nationalbudgeten med väl 1 procentenhet. Denna snabba konsumtionsutveckling i kommunerna hänger framför allt samman med en expansiv sysselsättningsutveckling, ca 4 %. För 1975 förutses en fortsatt kraftig tillväxt i konsumtionen med 17 %. Volymökningen anlas dock bli något svagare än under 1974 och stanna vid 3 %. Även sysselsättningsökningen förväntas bli något svagare för 1975, ca 2,5 %.

Transfereringsutgifterna beräknas ha haft samma utvecklingstakt 1974 som de totala kommunala utgifterna. Transfereringarna till hushåll m. m. som svarar för närmare 55 % av transfereringarna har dock ökat något snabbare, eller med 19 %. I denna post ingår bl. a. utbetalningarna av de slalskommunala bostadstilläggen som reformerades från årsskiftet 1973/1974. För 1975 beräknas transfereringarna öka med hela 18 %. Detta förklaras bl. a. av att transfereringar till hushållen förväntas ha en fortsatt hög ökningslakt samt att transfereringarna till socialförsäkringssektorn, dvs. de kommunala bostadstilläggen för folkpensionärer, förväntas öka kraftigt på grund av de förbättringar som införts från årsskiftet 1974/1975.

De kommunala myndighetema och affärsverkens investeringar beräknas under 1974 ha ökat med 7,5 % i löpande priser. Även 1975 beräknas en uppgång av motsvarande storleksordning. Detta förväntas motsvara en volymminskning med 2 % 1974 och 1,5 % 1975, vilkel är en betydligt lägre neddragning av investeringsvolymen under resp. år än vad som inträffade 1973.

8.4 Socialförsäkringssektorn

Fr. o. m. 1974 trädde ett flertal stora reformer inom socialförsäkringssystemet i kraft. Sjukpenningreformen har medfört kraftigt ökade utbetalningar tUl hushållen. Utbetalningar av s. k. sjuklön utgör i och med reformen ATP-grundande och skatlepUktig inkomst. Även utbetalningarna från den nya föräldraförsäkringen som har ersatt moder-

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975                        163

skapsförsäkiingen samt den utvidgade arbetslöshetsförsäkringen är numera föremål för beskattning. Vid kalenderårsskiftet 1973/1974 infördes också ett kontant arbetsmarknadsstöd som ett komplement till arbetslöshetsförsäkringen. Vidare genomfördes den nya tandvårdsförsäkringen. Dessa reformer har inneburit väsentiiga förbättringar av förmånsbeloppen. Skatteomläggningen 1974 innebar elt slopande av hushållens folkpensionsavgifl som ersattes med en socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen på 3,3 % som debiteras arbetsgivarna. Vidare höjdes 1974 socialförsäkringsavgiften till sjukförsäkring med 0,6 % tUl 3,8 %. En ny arbetsgivaravgift avseende arbetslöshetsstödet på 0,4 % infördes även detla år.

Riksdagen beslutade 1974 om förbälirade folkpensionsförmåner. Folkpensionens grundbelopp höjdes från 90 lill 95 % av basbeloppet för ensam pensionär och från 140 lUl 155 % av basbeloppet för pensionärspar fr. o. m. den 1 januari 1975. Folkpensionsförmåner för handikappade i form av handikappersättning och vårdbidrag förbättras den 1 juli 1975. Som en del av 1975 års skatteomläggning ingår alt hushållens sjukförsäkringsavgift slopas. Reformerna på pensions- och skatteområdena finansieras genom höjningar av arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter till folkpensionering och sjukförsäkring. Folkpensionsavgiften har höjts 1975 med 0,9 % tiU 4,2 % och sjukförsäkringsavgiften med 3,2 % till 7 %. Även ATP-avgiften har höjts från 10,5 till 10,75 %.

Finansieringen av de olika sjukförsäkringsförmånema har ändrats i betydande ulslräckning under perioden 1973—1975. De grunder för finansieringen av sjukförsäkringen som gällde 1973 var relativt invecklade med oUka regler för skUda delar av försäkringen. I och med att sjukpenningförmånerna beskattas fr. o. m. 1974 tUlförs staten ökade skatteinkomster. I samband med denna omläggning höjdes statsbidraget till sjukförsäkringen väsentiigt 1974 och täckte detta år 1/3 av den obligatoriska sjukförsäkringens samtliga kostnader. Arbetsgivarnas avgifter svarade 1974 för ca 40 % och de försäkrade själva för återstående del av sjukförsäkringens kostnader. Fr. o. m. 1975 har statsbidragsandelen reducerats tlU 25 % och arbetsgivarna täcker resterande 75 % av sjukförsäkringens kostnader.

Den ökade arbetsgivarfinansieringen av socialförsäkringarna framgår tydligt vid en uppdelning av avgiftsinkomsterna på avgifter från hushåll resp. från arbetsgivare. Från att 1973 ha utgjort 65 % av de totala avgiftsinkomsterna har arbetsgivaravgifternas andel 1974 ökal till 80 % och 1975 beräknas denna andel uppgå till närmare 95 % av de totala avgifterna.

Socialförsäkringssektorns utveckling 1974 innebar ovanligt kraftiga ökningar främst på utgiftssidan men även av inkomsterna. Det är naturligtvis den livliga reformverksamheten detta år som förklarar dessa ökningslal. Skatlebeläggningen  av vissa sociala förmåner kombinerat

Prop. 1975:100					164
Tabell 8: 3 SocialEörsäkringssektorns inkomster och			utgilter	1973-1975
Löpande priser
	Milj. kr.			Förändring, %
	1973	1974	1975	1973-1974	1974-1975
1     Inkomster	31993	40 750	46 390	27,5	14,0
1.1 Avgifter	18 637	21 180	25 550	13,5	20,5
1.2 Bidrag från stat och
kommun	9 007	14 690	142101	1
1.3 Förskott från statsbudgeten			1 t	-    64,0   \	2,5
avseende sjukförsäkring	—	80	900 J	J
1.4 Ränteinkomster m. m.	4 349	4 800	5 730	10,5	19,5
2     Utgifter	21871	30 710	35 110	40,5	14,5
2.1 Transfereringar till hushåll	20 726	29 210	33 370	41,0	14,0
2.2 Övriga transfereringar	436	560	650	28,5	16,0
2.3 Konsumtion	709	940	1090	32,5	16,0
3     FinansieUt sparande	10 122	10 040	11280	.
4    Allmänna pensionsfondens
utlåning	9 644	9 853		,	,
4.1 Till staten och kom-
munerna	2 435	2 070			.
4.2_jTill övriga sektorer	7 209	7 783	••

Anm. Procenttalen är avrundade till närmaste hela resp. halva procent. Källor: Allmänna pensionsfonden, finansdepartementet, konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

med väsentiiga reala förbättringar av förmånerna gav en drygt 40-pro-cenlig ökning av sektorns utbetalningar till hushållen. Dessa transfereringar påverkas även av de extra utbetalningarna av folkpension i januari och april 1974. Under 1975 väntas både inkomster och utgifter öka i en betydligt lugnare takt.

Socialförsäkringssektorns finansiella sparande, dvs. skiUnaden mellan inkomster och utgifter, har stadigt ökat år från år. 1974 kom dock det finansiella sparandel att i stort sett ligga kvar på 1973 års nivå. En ökning av inkomstöverskollet i sektorn väntas däremot åter 1975, bl. a. till följd av ATP-avgiftens höjning. Inkomstöverskollet består till en helt dominerande del av allmänna pensionsfondens ökade fondering. De övriga fonder som är berörda är mycket små.

Socialförsäkringssektorns finansieUa sparande kan även ses som sektorns nettoutlåningsmöjligheter. Fondökningen inom allmänna pensionsfonden utbjuds till allra största delen på kreditmarknaden. Av tabell 8: 3 framgår att under 1973 och 1974 gick mellan 20 och 25 % av utlåningen tUl slalen och kommunerna. Övriga 75—80 % av fondens utlåning placerades i bostadssektorn och näringslivssektorn med i stort setl jämn fördelning mellan dessa sektorer. Det är således en mycket stor del av socialförsäkringssektorns inkomstöverskott som använts för utiåning till sektorer vid sidan av den offentliga sektorn.

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975                                165

8.5 Den konsoliderade offentliga sektorn

Som en sammanfattning av vad som tidigare sagts om de offentliga delsektorerna staten, kommunerna och socialförsäkringssektorn, presenteras i detta avsnitt uppgifter för de tre sektorerna sammantagna. Tabell 8: 4 visar den beräknade utvecklingen av den offentiiga sektorns direkta efierfrågan, dvs. konsumtion och investeringar, under 1974 och 1975.

Den lolala direkta efterfrågan på reala resurser för offentlig konsumtion och investering! beräknas ha ökat med ca 3 % 1974 och ökningstakten beräknas bli endast 0,5 % lägre 1975. Det är främst den offentliga konsumtionen som bidrar till denna utveckling. 1974 ökade den totala offentiiga konsumtionen med 4 % i volym och 1975 beräknas ökningstakten lill 3 %. Den kommunala konsumtionen beräknas ha ökat klart snabbare än den statiiga 1974, medan konsumtionen både för staten och kommunerna vänias öka relativt kraftigt 1975 med 4 resp. 3 %. De offentiiga investeringarna beräknas ha minskat svagt under 1974 och denna volymnedgång beräknas fortsätta i samma takt

' Det investeringsbegrepp som här används baseras på nationalräkenskapernas institutionella sektorindelning och inkluderar därför inte investeringar i statliga affärsverk och aktiebolag saml kommunala aktiebolag och stiftelser. Dessa ingår däremot i de offentiiga investeringarna sådana de vanligen presenteras i försörjningsbalansen. Vidare gäller att begreppet statlig konsumtion i försörjningsbalansen även inkluderar socialförsäkringssektorns konsumtion, vilken i detta kapitel särredovisas.

Tabell 8:4 Den offentliga sektorns konsumtion och investeringar 1973 — 1975

	Milj. kr. 1975	Volymförändring, %		Värdeförändring, %
		1973-1974	1974-1975	1973-1974	1974-1975
Statlig konsumtion Statlig investering Totalt staten	23 040 2 870 25 910	1,0 0,0 1,0	4,0 -2,0 3,0	12,5 10,0 12,5	17,0 5,5 16,0
Kommunal konsumtion Kommunal investering Totalt kommunerna	44 290 10 020 54 310	5,0 -2,0 3,5	3,0 -1,5 2,0	18,0 7,5 16,0	17,0 7,5 15,0
Socialförsäkringssektorns konsumtion	1 090	14,0	5,0	32,5	16,0
Summa offentlig sektor	81310	3,0	2,5	15,0	15,0
Summa offentiig konsumtion Summa offentlig investering	68 420 12 890	4,0 -1,5	3,0 -1,5	16,5 8,0	17,0 7,0

Anm. 1 Procenttalen är avrundade till närmaste hela resp. halva procent.

Anm. 2 Sektoravgränsningarna överensstämmer med dem som tillämpas i tabell 8: 1-3.

Källor: Finansdepartementet, konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

Prop. 1975:100                                                                      166

1975. Denna svaga volymutveckling på investeringssidan beräknas vara relativt likartad för staten och kommunerna under de aktuella åren.

I syfte atl ge en samlad bild av den offentliga sektorns inverkan på inkomstbUdningen i ekonomin presenteras i tabell 8: 5 uppgifler för inkomsterna och utgifterna i den konsoliderade offentiiga sektorn. Konsolideringen innebär alt alla transaktioner mellan de tre delseklorer-na staten, kommunerna och socialförsäkringssektorn har eliminerats. Tabellen uttrycker sålunda transaktionerna mellan den offentliga sektorn som helhet och den övriga delen av ekonomin. Vidare redovisas i tabellen utiåningen från de tre offentliga delseklorema lill sektorer utanför den offentiiga sektorn.

Under 1974 beräknas de offentliga utgifterna ha ökat i betydligt snabbare takt än inkomsterna medan ökningstakten 1975 beräknas bli endast något högre på utgifts- än inkomstsidan. Ulvecklingen under

1974    präglades av den mycket livliga reformverksamheten detta år inom
socialförsäkringssektorn, inkl. skallebeläggningen av sjukpenning m. fl.
förmåner. Såväl de offentiiga skalleinkomsterna som transfereringarna

Tabell 8: 5 Den konsoliderade offentliga sektorns inkomster och utgifter 1973 —

1975    "
Löpande priser

	Milj. kr. 1973	1974	1975	Föränd	ring, %
				1973-	1974-
				1974	1975
1        Inkomsler	111 449	128 590	148 360	15,5	15,5
1.1     Skatter	74 325	86 990	99 170	17,0	14,0
1.2    Socialförsäkringsavgifter	18 637	21 180	25 550	13,5	20,5
1.3     Övriga inkomster	18 487	20 420	23 640	10,5	16,0
2       Utgifter	102 669	125 270	146 750	22,0	17,0
2.1     Transfereringar	41021	54 780	65 340	33,5	19,5
2.1.1 Till hushåll m. m.	31 307	41 700	47 180	33,0	13,0
2.1.2 Till företag inkl. livs-
medels- och bostadssub-
ventioner	3 706	5 390	8 560	45,5	59,0
2.1.3 Till intemationell verk-
samhet	957	1470	2 050	53,5	39,5
2.1.4 Ofördelat	5 051	6 220	7 550	23,0	21,5
2.2    Konsumtion	50 309	58 540	68 420	16,5	17,0
2.3     Realinvestering	11 133	12 050	12 890	8,0	7,0

2.4    Korrigeringsposl m. m. 206       —100    100

3            FinansieUt sparande   8 780        3 320        1610

4            Utlåning                     11041       12 510

4.1       Över statsbudgeten  3 524 4 210        4 520

4.2       Från allmänna pensionsfonden   7 209         7 783

4.3       Övrigt                           308                    517

Anm. 1 Procenttalen är avrundade till närmaste hela resp. halva procent. Anm. 2 Korrigeringspost m. m. innefattar korrigeringsposten i tabell 8: 1 samt kommunernas nettoköp av mark och fastigheter. Källa: Finansdepartementet.

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975                        167

lill hushållen påverkades i slor uisträckning av denna omläggning. På skatlesidan bestämdes utvecklingen 1974 även av den temporära sänkningen av mervärdeskatten under en del av året. 1975 tillkommer nu skatteinkomster med anledning av förslagen om höjningar av vissa punktskatter. Den offentliga sektorns inkomsler i form av socialförsäkringsavgifter påverkas av att reformverksamheten tiU vissa delar har finansierats med höjda arbetsgivaravgifter. Detta gäller bl. a. skatteomläggningarna 1974 och 1975 samt folkpensionsreformen 1975.

Förutom av skatlebeläggningen av vissa socialförsäkringsförmåner förklaras ökningslakten för hushållstransfereringarna 1974 av stora förbättringar vad gäller utgående förmåner till hushållen, bl. a. höjningar av barnbidrag, bostadstillägg, studiebidrag m. m. Därtill kom exlra utbetalningar av folkpension, barnbidrag m. m. under 1974. 1975 väntas transfereringarna lill hushållen, som är den klart tyngsta trans-fereringsposten, återta en lugnare utveckling. Reformverksamheten fortsätter dock med förbättringar av folkpensionsförmåner, bostadstillägg m. m.

Transfereringarna till företag beräknas ha ökat mycket kraftigt 1974 och förhållandet väntas bli likarlat även 1975. Till stor del förklaras dessa ökningar av den successivt ökade subvenfioneringen över statsbudgeten av priserna på vissa viktigare baslivsmedel. Från budgetåret 1975/76 tillkommer dessuiom effekterna av den beslutade bostadspolitiska reformen samt den föreslagna energipolitiska reformen. Transfereringarna lill internationell verksamhet bestäms 1975 liksom under 1974 av de snabbt växande åtagandena vad gäller u-landsbislåndel.

Den mycket kraftiga ökningen av de offentliga utgifterna, som präglade 1974, medförde stora förändringar vad gäller den offentliga sektorns finansiella ställning. Under 1970—1973 ökade del finansiella sparandet, dvs. nettot mellan inkomster och utgifter exkl. utiåningsverksamhet m. m., från drygt 5 miljarder kr. till närmare 9 miljarder kr. Från 1973 till 1974 minskade delta inkomstöverskolt med hela 5,5 miljarder kr. Denna försvagning av det finansiella sparandet väntas fortsätta 1975 och detta år skulle därmed inkomstöverskollet uppgå till endast drygt 1,5 miljarder kr. Från 1973 till 1975 skulle således den offentliga sektorns finansiella sparande minska med drygt 7 miljarder kr.

Del bör observeras att elt positivt eller negativt finansiellt sparande (inkomstöverskott resp. utgiftsöverskott) av en viss storlek inte i och för sig säger något om effekterna av den ekonomiska politiken. Det är förändringarna i det finansiella sparandet — eller snarare förändringar i de olika delposter på inkomst- och utgiftssidan vars netto utgör det finansiella sparandel — som är av intresse i detta sammanhang. Förändringar i dessa delposter har effekter på inkomsterna inom den privata delen av ekonomin och därmed på hushållens och företagens efterfrågan. Förändringar i det finansiella sparandet har även betydelse

Prop. 1975:100                                                       168

för lägel på kreditmarknaden och förutsättningarna för kredUpoliliken. Därigenom kan förändringar i den offentliga sektoms finansiella sparande dessutom få andra effekter för den privata sektom. I den mån ökningar av det statliga utgiflsöverskottet tillåts verka likviditetsskapan-de kan således en expansion underlättas för de delar av den privata efterfrågan som är beroende av kreditmarknaden som finansieringskälla. I detla avsnitt har ovan endast de realekonomiska utgifterna i de tre offentiiga delsektorerna behandlats. Vid en bedömning av den offentliga sektorns upplåningsbehov måsle emellertid även utlåningen från staten, kommunerna och aUmänna pensionsfonden lUl den privata sektorn tas med i diskussionen. Det offentliga upplåningsbehovet påverkas nämligen på i princip samma sätt av en utlåningsökning som av en försämring av det finansiella sparandel. I tabell 8:5 redovisas därför även utlåningen från den offentliga sektorn till låntagargrupper i den privata delen av ekonomin inkl. bostadssektorn. I utiåningen från allmänna pensionsfonden har i detta sammanhang de medel som ställts till den statliga   och   kommunala   sektorns   förfogande   således   exkluderats;. Av tabellen framgår att den offentiiga. sektorns samlade utlåning till den privata sektorn klart överstiger inkomstöverskottet i den offentliga sektorn. 1971 uppgick denna differens till drygt 5 miljarder kr. 1973 hade det offentliga upplåningsbehovet minskat till endast drygt 2 miljarder kr. En dramatisk omsvängning skedde 1974. Den offentliga utlåningen översteg detla år det finansiella sparandel med drygt 9 iniljar-der kr. och denna differens kan beräknas bli ännu något större 1975. Detta innebär att det offentliga upplåningsbehovet ökade med ca 7 miljarder kr. från 1973 till 1974.

Den samlade offentliga upplåningen, och därvid främst den statliga upplåningen, kommer således 1975 i likhet med 1974 att uppgå till mycket stora tal. Visserligen kommer denna upplåning alt äga rum på en kreditmarknad, där det finansiella utrymmet är relativt flexibelt, men trots detta kan återverkningar på den reala ekonomin uppstå. Sambanden är emellertid i detta hänseende mycket svåröverskådliga. Att tillgången på finansiella resurser kan utgöra en restriktion för den ekonomiska politiken sammanhänger med institutionella förhållanden på marknaden för långfristiga krediter. Vidare finns gränser för penningpolitikens möjligheter att utan selektiva åtgärder styra likviditeten på andra marknader. Ett stort statligt budgetunderskott kan, vid bl. a. givet behov av långfristig bostadsfinansiering, i och för sig leda till sådana balansbrisler mellan olika lånemarknader atl i vissa lägen icke önskvärda konsekvenser i vahitapolitiskt och konjunklurpolitiskl hänseende uppkommer.

Att bestämma de totala effekter på ekonomin, inkl. effekterna via kreditmarknaden, som följer av förändringar i det offentligas inkomster och utgifter torde därför inle låta sig göras, eftersom man vet för lite

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975                        169

om hur kreditmarknadseffekterna återverkar på den reala ekonomin. De finanspolitiska effekter, som följer av att förändringar i den offentliga sektorns inkomster och utgifter direkt påverkar efterfrågan på olika varor och tjänster, skall däremot i del följande belysas med hjälp av en enkel analysmodell.

8.6 Beräkning av finanspolitiska effekter

Under de senaste åren har i nationalbudgelarbetel använts en förenklad modell med vars hjälp man kan belysa de samlade finanspolitiska effektema inte bara av statsbudgetens förändringar, ulan även av förändringar i den totala offentUga sektorn, dvs. även inkl. kommunerna och socialförsäkringssektorn. Fr. o. m. nationalbudgeten 1974 beräknas de finanspolitiska effekterna med hjälp av en i förhåUande till tidigare år något modifierad modell.' Analysen lar sin utgångspunkt i förändringarna från föregående år i konsumtion, investeringar, transfereringar, skatter samt övriga inkomster i de tre delsektorer som ingår i den lolala offentliga sektorn. Beräkningarna visar dessa förändringars effekter på bruttonationalprodukten. I kalkylerna tas endast hänsyn till de effekter som kommer till uttryck under prognosåret. Kvarstående effekter av förändringar i den offentliga sektorns verksamhet under föregående år beaktas inle heller.

Modellen är en real modell i den meningen alt utgångspunkten utgörs av förändringar uttryckta i fasta priser, vilka ställs i relation lill bruttonationalprodukten i fasta priser. Modellen kan således inle användas vid exempelvis en bedömning av de effekter på bruttonationalprodukten som de nominella förändringarna i den offentliga sektorns verksamhet kan ha via kreditmarknaden. Vad gäller deflateringsmcto-diken beräknas förändringar i den offentliga sektorns direkta efterfrågan, dvs. förändringar i konsumtion och investeringar, utifrån uppgifter i 1968 års priser. Det innebär att deflateringen i detta avseende sker med hänsyn tiU innehållet i den direkta efterfrågan. Vid beräkningen av de indirekta effekterna på den privata sektorn, som förändringar i de olika delposterna i den offentliga sektorns inkomster och utgifter leder tUl, används implicitprisindex för den privata konsumtionen vid deflateringen.

De sekloravgränsningar som har valls för modellberäkningarna skiljer sig något från redovisningen i tidigare avsnitt i detla kapitel. Investeringar i statiiga affärsverk samt i statliga och kommunala bolag och stiftelser betraktas nämligen i detta sammanhang som ingående i den offentliga sektorns utgifter. Däremot inräknas inte bosladsbyggan-

 Modellen är statisk och liknar i sina huvuddrag den som redovisats av Bent Hansen i Fiscal Policy in Seven Countries 1955—1965 (OECD).

Prop. 1975:100                                                                     170

det i den offentliga sektorn, eftersom bostadsinvesteringarna inte längre kan sägas utgöra ett styrmedel i den ekonomiska politiken på samma sätt som var fallet under 1960-talel. Även investeringsfonderna har hållils utanför modellen. Inte heller ingår andra ekonomisk-politiska åtgärder, som direkt inriklas mot den privata sektorns konsumtion och investeringar, förutom i den utsträckning åtgärdema indirekt påverkar den offentliga sektorns inkomster och utgifter.

Genom olika antaganden om bl. a. de marginella konsumtions- och importbenägenheterna tas i modellen viss hänsyn till att förändringar i skilda typer av konsumtion, investeringar, transfereringar, skatter m. m. har olika effekter på samhällsekonomin. Till grund för effeklberäk-ningarna ligger således bedömningar av dels importbenägenhelen för olika användningskomponenter, dels hushållens konsumtionsbenägenhet för olika inkomstslag. Det aktuella konjunkturläget liksom även ef-terfrågeökningarnas sammansättning påverkar slorieken på de marginella importbenägenheterna. För 1974 har det ansetts rimligt all i delta sammanhang räkna med en marginell importbenägenhet för privat konsumtion på 0,4. Osäkerheten om den marginella importbenägenhetens storlek 1975 är betydande. Importbenägenhelen har därför förutsatts ligga kvar på samma värde som 1974, även om en rad olika faktorer pekar på att värdet bör vara lägre 1975. Importbenägenheten för övriga användningskomponenter -— med undantag för maskininvesteringar — har uppskattats till lägre tal än för den privata konsumtionen. Hushållens marginella konsumtionsbenägenhet har för både 1974 och 1975 uppskattats till 0,7. Det har emellertid ansetts befogat att räkna med en lägre margineU konsumtionsbenägenhet (0,6) för inkomster som härrör från tiUfälliga transfereringar och en något högre (0,8) för inkomsler från permanenta transfereringar. De marginella konsum-tionsbenägenheter hos hushållen som ingår i modellen avser, som tidigare framhållits, endast att avspegla den konsumtionsökning som inträffar under prognosåret.

Med de bedömningar av import- och konsumtionsbenägenhet som redovisas ovan erhålls ur modellen värden på ett anlal mulliplikatorer. Med tillämpning av dessa mulliplikatorer kan den totala effekten på bruttonationalprodukten av förändringar i den offentliga sektorns verksamhet räknas fram. För några av de viktigaste realekonomiska variablerna redovisas multiplikatorerna nedan.

Byggnadsinvesteringar                     1,4

Maskininvesteringar                          1,1

Offentliga löner                                 1,6

Övrig offentlig konsumtion                1,3

Permanenta transfereringar till hushåll 0,8

Tillfälliga transfereringar till hushåll   0,6

Direkta skatter                                 -0,7

Indirekta skatter                            —0,8

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975                        171

Res lU ta t

Resultaten av de modellberäkningar som utförts enligt den ovan beskrivna metodiken redovisas i labell 8: 6. Effekterna har därvid uttryckts som procent äv bruttonationalprodukten i fasta priser. I tabellen presenteras de beräknade effekterna av förändringar i den offentiiga sektorns verksamhet 1974 och 1975.

Som framgår av tabellen framkommer nu en något annorlunda bild jämfört med den som presenterades i den preliminära nationalbudgeten för 1975. Den totala offentliga sektorns finanspolitiska effekt är något mindre 1974 medan däremot effekterna 1975 blivil betydligt kraftigare.

För 1974 gäller förändringarna främst staten men även kommunerna berörs. Det statliga lotalbudgelunderskotlet blev drygt en miljard kr. mindre än vad som tidigare med utgångspunkt från riksrevisionsverkels budgetprognoser kunde förväntas. Verkets beräkning av utfallet 1974 understiger även den av riksgäldskontoret redovisade upplåningen. Även om effekterna av den statliga sektorns verksamhet med nu föreliggande material beräknas till ett något lägre tal än tidigare, är storleksordningen ändå betydande. Denna kraftiga inverkan på samhällsekonomin 1974 kan helt hänföras till den statliga politikens indirekta effekter. Dessa effekter förklaras av de mycket kraftiga stimulansåtgärder som vidtogs under 1974 och som innebar stora ökningar av de statliga transfereringarna saml en tidsbegränsad sänkning av mervärdeskatten.

Här bör påpekas att en betydande del av de statliga transfereringarna är avsedda för andra offentliga delseklorer, vilket i beräkningarna för dessa sektorer registreras som en negaliv effekt av samma sloriek. Den negativa multiplikatorn för t. ex. erhållna statsbidrag i socialförsäkringssektorn är dock mindre än den positiva multiplikator som åsatts de slutliga utgifter inom denna sektor som bidragen avser. Den positiva effekt som därigenom uppkommer tillgodoförs sålunda socialförsäkringssektorn.

En särskild undersökning av verkningarna av 1974 års temporära mervärdeskattesänkning pågår f. n. inom finansdepartementets ekonomiska avdelning i samarbete med riksrevisionsverket. Det har inle varit möjligt att redan till den reviderade nationalbudgeten 1975 lämna en redovisnuig av resultaten av denna utvärdering. Det statistiska underlag som hittiUs föreligger är inte tillräckligt detaljerat för att till-låta några mer preciserade slutsatser. Ytterligare statistiskt material bl. a. om importens fördelning på enskilda varugrupper saml mervärdeskattens fördelning på detaljerade branscher måste först bearbetas. Undersökningen fortsätter således och en slutlig utvärdering kan beräknas föreligga inför den preliminära nationalbudgeten 1976.

Prop. 1975:100                                                       172

I avvaktan på undersökningens resultat skall här endast några allmänna synpunkler och observationer redovisas. Nu tillgänglig kon-sumtionsstalislik ger en tydlig bUd av en nedgång i konsumtionen under första kvartalet 1974 under intryck av oljekrisen och en betydande återhämtning och uppgång under andra och tredje kvarlalen. Därefter minskade konsumtionen åter under fjärde kvartalet. Denna beskrivning av förändringar i konsumtionen 1974 är giltig både vid en jämförelse med föregående kvartal och vid en jämförelse med motsvarande kvartal föregående år. Det är främst de varaktiga varorna som har utsatts för kraftiga svängningar i konsumtionen. Allra tydligast var inslaget av köprush andra och tredje kvartalen 1974 inom bilhandeln.

Konsumtionsutvecklingen 1974 påverkades av flera olika faktorer. Oljekrisen under första kvartalet hade säkert en dämpande effekt på konsumtionen. Uppgången andra kvartalet kan delvis förklaras som en återhämtning från första kvartalets exceptionella förhållanden. Vidare kan en spontan konsumtionsuppgång beräknas ha varit på väg att slå igenom. DärtUl kommer de mycket kraftiga slalliga stimulansåtgärderna som beslutades i december 1973 och mars 1974. Förutom den temporära sänkningen av mervärdeskatten ingick i dessa stimulanspaket både tiUfälliga och permanenta transfereringsökningar av betydande omfattning. Det föreligger således slora svårigheter att skilja ut den kon-' sumtionsstimulerande effekt som kan tUlskrivas sänkningen av mervärdeskatten från den spontana konsumtionsuppgången och från de övriga stimulansåtgärdernas konsumtionseffekter. Konsumlionsslalisliken lyder dock på en kraftig omfördelning av konsumtionen under 1974 till andra och tredje kvartalen.

Importslatistiken tyder på all konsumtionen fick en sådan omfattning att en kraftig importökning blev nödvändig för att möta den ökade efterfrågan. Det gäller speciellt bilar där en fördubbling av importen ägde rum tredje kvartalet.

En myckel enkel teoretisk kalkyl av mervärdeskattesänkningens verkningar skuUe kunna la sin utgångspunkt i de bedömningar av konsumtions- och imporlbenägenhet som tUlämpas i effeklmödellen. Den lem-porära mervärdeskatlesänkningen kan beräknas ge en ökning av hushållens disponibla inkomster om 1,2—1,3 miljarder kr. Med lillämpning av den margineUa konsumtionsbenägenhet som används i effektmodellen kan konsumlionsökningen till följd av denna disponibelinkomstökning beräknas till i storleksordningen 900 milj. kr. Den marginella importbenägenheten bedöms ligga något högre för de varaktiga varor, bl. a. bilar, som främsl påverkades av skattesänkningen, än de 0,4 som antogs ovan i metodikavsnittel. Det kan således antas alt nära hälften av den konsumlionsuppgång som kan sällas i samband med den sänkta mervärdeskatten motsvarades av en ökad imporl.

Som har framgått av avsnillet om kommunerna beräknas den kom-

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975                        173

Tabell 8: 6 Finanspolitiska effekter 1974 och 1975

Procent av bruttonationalprodukten i fasta priser

	1974		1975
Staten: Direkt efterfrågan Indirekt effekt	0,0 1,5	\ 1,5	0,4 0,7	1,1
Kommunerna: Direkt efterfrågan Indirekt effekt	0,4 0,6	LO	0,3 0,3	0,6
Socialförsäkri ngssektorn		0,7		0,1
Totalt		3,2		1,8

Källa: Finansdepartementet.

munala aktiviteten ha varit intensivare 1974 än enligt tidigare bedömningar. Detla avspeglas också i beräkningen av kommunernas finanspolitiska effekter 1974 som nu uppgår till ca 1 % av bruttonationalprodukten. Sammantaget visar de nya beräkningarna att den totala offentliga sektorns stimulerande inverkan på ekonomin 1974 uppgår till drygt 3 % av bruttonationalprodukten.

För 1975 visar de nya beräkningarna en klart positivare inverkan på samhällsekonomin från både siatens och kommunernas verksamhet än de redovisade kalkylerna i den preliminära nationalbudgeten 1975. Förändringen är särskilt påtaglig vad gäller den statliga sektom.

Det finns ett flertal förklaringar till denna reviderade bild av siatens finanspolitiska effekter 1975. För det första visade utfallet 1974 som nämnts etl mindre ulgiftsöverskott än enligt tidigare bedömningar. En del av de utgifter som väntades falla på andra halvåret 1974 har flyttats fram till första halvåret 1975. Vidare blir förändringarna på utgiftssidan från 1974 till 1975 genom det reviderade utfallet betydligt större även vid en oförändrad utgiftsnivå 1975. Tilläggsstat II och III för budgetåret 1974/75 kan beräknas höja de statiiga utgifterna 1975 liksom flera av de propositioner som regeringen lagt fram till riksdagen under 1975, framför allt energipropositionen. Även på inkomstsidan föreligger nya bedömningar. Den totala lönesumman 1974 ökade med 12 %, dvs. 0,5 % lägre än enligt tidigare prognoser. Detta påverkar lönesummans absoluta nivå även 1975 och därmed minskar också inbetalningarna av direkta skatter detta år. Denna minskning av de dUrekta skatterna motverkas dock av höjningar av de indirekta skatterna, främst med anledning av förslagen om höjda punktskatter. Den totala positiva effekten av den statUga sektorns verksamhet 1975 beräknas således till drygt 1 % av bruttonationalprodukten. Statens direkta efterfrågan, dvs. de direkta effekterna av ökad statUg konsumtion och investering, svarar därvid för drygt 1/3 av sektorns totala effekter. Det är dock främst de kraftiga ökningarna av de stat-

Prop. 1975:100                                                       174

liga livsmedels- och bostadssubventionerna som beräknas bidra till statens betydande stimulanseffekt på samhällsekonomin 1975.

Kommunerna bidrog som nämnts med en mycket positiv inverkan på den svenska ekonomin 1974 och även 1975 beräknas 1/3 av den offentliga sektorns totala effekter härröra från den kommunala verksamheten. Socialförsäkringssektorn uppvisade 1974 en ovanligt slor stimulanseffekt på ekonomin, vilkel förklaras av den långsamma utvecklingen av fonduppbyggnaden inom sektorn, vilken i stort sett låg kvar på 1973 års nivå. Däremot beräknas socialförsäkringssektorns finanspolitiska inverkan vara i det närmaste neutral 1975. Den samlade stimulanseffekt som ulgår från den offentliga sektorn 1975 beräknas nu lill nära 2 % av bruttonationalprodukten. Jämfört med 1974 är således effekten något lägre. I det rådande kapacitetsläget är det emeUertid inte motiverat alt gå längre än så.

Vid bedömningen av den offentliga sektorns totala effekter 1975 bör observeras att investeringsfonderna som ovan nämnts inte ingår i de här presenterade beräkningarna. Vid sidan av de allmänna investeringsfonderna fattades 1974 beslut om avsättningar till arbetsmiljöfond och särskild investeringsfond. En beaktansvärd del av dessa avsättningar kan beräknas bli utnyttjade redan under innevarande år, vilket tUlsammans med beslutet om att förlänga möjUghetema alt utnyttja investeringsfonderna bör ha en klart stimulerande inverkan på investeringsaktiviteten. Effektema härav är emellertid inte medräknade i de resultat som presenterats i tabell 8: 6.

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975                                175

9    Kreditmarknaden

Kreditpolitiken kunde under de första månaderna 1974 fortfarande avpassas efler det inhemska efterfrågeläget och hölls sålunda fortsatt lält. Ett ökat internationellt beroende blev därefter avgörande för att kredilpolitiken lades om i restriktiv riktning under våren 1974. Av stabiUseringspolitiska skäl hade bl. a. räntorna utomlands successivt höjts under 1972 och 1973 och låg på en fortsalt hög nivå i början av 1974, medan Sveriges diskonto hölls oförändrat på 5 % (tabell 9: 1). De sålunda uppkomna räntedifferenserna bidrog till förskjutningar i import-och exportbetalningarna samt tilllagande placeringar på valutakonlo, vilka senare speglades i utvecklingen av valulabankernas tidsposition (diagram 9: 1). Samtidigt växte affärsbankernas utestående krediter till övriga ändamål exkl. bostadsbyggnads- och mellankrediter, den s. k. övriga utlåningen, i snabb takt i synnerhet i början av 1974 (diagram 9: 2). Till följd av de stigande oljepriserna försämrades samtidigt bytesbalansen. Dessa faktorer, förstärkta av valutaspekulationen, låg bakom del mycket kraftiga valulaulflöde, som inträffade under senare delen av mars och de första dagarna i april 1974.

Tabell 9:1 Vissa centralbankers diskonto samt 3-månaders eurodollarränta 31 december 1970—28 februari 1975

Procent

	1970 31 dec.	1971		1972		1973		1974		1975
		30 juni	31 dec.	30 juni	31 dec.	30 juni	31 dec.	30 juni	31 dec.	28 febr.
Storbritannien	7	6	5	6	9	7,50	13	11,75	11,50	10,50
Frankrike	7	6,75	6,50	5,75	7,50	7,50	11	13	13	11
Förbundsrepu-
bliken Tyskland	6	5	4	3	4,50	7	7	7	6	5,50
Sverige	7	6	5	5 .	5	5	5	6	7	7
Italien	5,50	5	4.50	4	4	4	6,50	9	8	8
Danmark	9	7,50	7,50	8	7	7	9	10	10	9
Förenta
staterna	5,50	4,75	4,50	4,50	4,50	6,50	7,50	8	7.75	6,75
Eurodollar	7,35	7,25	6,42	5,10	6,10	8,80	10,62	12,14	10,34	7,40

Källa: Nationell statistik.

I detta läge höjde riksbanken fr. o. m. den 3 april 1974 diskontot från 5 till 6 %. De kassakvoter, som affärsbankerna är skyldiga atl hålla i riksbanken höjdes från 1 till 5 %. Samtidigt höjdes räntesatserna på vissa kortfristiga placeringar betydligt mer än diskontot. Räntan på den korta marknaden i Sverige kom att ligga vid ungefär 8 %. Vidare uppmanades bankerna atl dämpa ökningslakten i utestående övrig utlåning. KredUgivningen skulle dessutom ges en selektiv inriktning för

Prop. 1975:100

176

Diagram  9:1  Riksbankens  guld  och  valutor,  valutabankernas  tidsposition samt valutareserven 1970—1975

Miljarder kr. Stockuppgifter vid slutet av varje månad

1970         1971

Källa: Riksbanken.

1972

1973

1974     1975

Diagram 9: 2 Affärsbankernas utestående krediter till övriga ändamål exkl. bostadsbyggnadskreditcr 1969—1975

Procentuella 12-månadersförändringar

1969       1970

Källa: Riksbanken.

1971

1972      1973

1974       1975

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975                        177

att upplåningen härigenom i ökad utsträckning skulle styras över lill utlandel.

Avsikten med åtgärderna var bl. a. att minska de uppkomna ränle-differenserna, vUket skulle göra den privata sektorn mer benägen att utnyttja de ulländska kreditmöjligheterna vid i första hand finansieringen av sin utrikeshandel. Dessutom syftade åtgärderna till alt begränsa bankernas utlåningsförmåga, varigenom tillgången på fortfarande relativt bUliga krediter i Sverige skulle minskas.

Åtgärderna tycktes dock ej få någon omedelbar inverkan på kreditexpansionen och kapilalrörelserna. Detla sammanhängde med atl räntenivån i utlandet ännu låg högt över den svenska samt alt företagens inhemska likviditelssilualion fortfarande var god. HärtUl kom förväntningar om kursstegringar på vissa ulländska valutor. En ytterligare nedgång i valutareserven kunde konstaleras (diagram 9: 1). Detta föranledde utvidgade åtgärder från riksbankens sida. I linje med strävan att underlätta kapitalimport till Sverige modifierades sålunda tUlämpningen av valutaregleringen. I syfte alt framkalla en överflyttning från valutakonto till den centrala valutareserven skulle vidare efter den 18 juni 1974 ingen ränta ulgå på nyinsalta medel på valutakonlo. Insättningarna på dessa konton har sedan dess minskal. Valutareserven avtappades dock trots vidtagna ålgärder i stor omfattning under juli månad 1974. Därefter höjdes diskontot i mitten av augusti 1974 till 7 %. I anslutning härtiU uppjusterades straffräntan samt räntesatserna på bankernas in- och utlåning. Vidare skulle varje affärsbanks övriga utestående utlåning få växa med högst 15 % under 1974. Vid bedömningen av ökningstakten för affärsbankernas övriga uteslående krediter skulle de utlandsfinansierade krediterna exkluderas. I samband med åtgärderna i augusti upphävde riksbanken vissa begränsningar i svenska företags möjligheter alt låna utomlands.

Efter åtgärderna i augusti stabUiserades läget. Kreditexpansionen mattades, valutautflödet upphörde och elt visst inflöde kunde konstaleras mot slutet av 1974. Härtill torde även räntesänkningar i ullandet under senare delen av 1974 ha bidragit (tabell 9: 1). För Sveriges del är särskilt räntesänkningarna på EurodoUarmarknaden av stor vikt. Dessa tendenser tillsammans med de under året vidtagna kredit- och valutapolitiska åtgärderna ledde till en mycket gynnsam utveckling av kapitalbalansen under fjärde kvartalet 1974 — ett nettokapitalinflöde inkl. restposten på drygt 1,9 miljarder kr. Detta täckte mer än väl bylesbalansunderskotlet för detta kvartal på 1,6 miljarder kr. Det var framför allt betalrungsförskjutningarna och utlandsfinansieringen av export och import som påverkades. Under fjärde kvartalet 1974 uppgick dock även övriga nya privata svenska långfristiga lån i ullandet tUl ett icke oväsentiigt belopp eller 900 milj. kr. Samtidigt stannade de svenska direkta investeringama i utlandet på 620 milj. kr.

12   Riksdagen 1975.1 saml Nr 100. Bilaga 1.

Prop. 1975:100                                                       178

Under 1974 ägde en omkastning i bytesbalansen med närmare 10 miljarder kr. rum från ett överskott på 5,3 miljarder kr. 1973 lill ett underskott på 4,4 miljarder kr. 1974. Det uppkomna bytesbalansunderskottet 1974 slog ej helt igenom på valutareserven. Sålunda representerade kapitalbalanscn. och restposten kapitalinflöden på 1,4 resp. 1,2 miljarder kr. Samtidigt växte emellertid bankernas tidsbundna fordringar med 1,5 miljarder kr., varigenom valutareserven ändock kom att minska med 3,3 miljarder kr.

Kapitalimporten tycktes ha kommit igång först under fjärde kvartalet 1974. Mot bakgrund av förväntade fortsatta bytesbalansunderskott har det bedömts av stor vikt, att kapitalimporten ej kommer av sig utan fortsätter i snabb takt. Med denna förutsättning beslöt riksbanken i slutet av november 1974 att till utgången av första halvåret 1975 förnya tidigare rekommendationer rörande begränsad ökning av affärsbankernas utestående övriga utlåning. Affärsbankerna rekommenderades sålunda att begränsa denna ökning så att den ultimo juni 1975 inte skulle överstiga 20 % räknat från den 31 december 1973. Från denna tidpunkt tiU slutet av mars 1975 hade stocken av sådana krediter exkl. de ullands-refinansierade vuxit med 14 %.

9.1 Likviditetsutvecklingen

Penningmängden

Den sedan årsskiftet 1970/1971 mycket snabba stegringen i samhällsekonomins totala likviditet omräknat i fasta priser bröts under våren 1974 och följdes under hösten av en viss reducering. Denna nedgångstendens bromsades upp i slutet av året varefter en förnyad ökning i penningmängden kunde skönjas (diagram 9: 3). Även i penningmängdens värdemässiga utveckling framträdde en uppbromsning under 1974. För detta år anges sålunda i labell 9:2 penningmängdens tillväxt lUl 13,8 mUjarder kr., vilket var 4 miljarder kr. lägre än 1973. Den avtagande stegringstakten i penningmängden 1974 härrörde i huvudsak från den exceptionella omkastningen i valutareservens utveckling detta år — ett omslag i negativ riktning på 7,2 miljarder kr. till en minskning på 3,3 miljarder kr. 1974. Expansivt verkade däremot bankernas netto-förvärv av hypoleksobligationer spm var 800 milj. kr. större 1974 än 1973 eller 3,7 miljarder kr. Dessutom gav 1974 bankernas utlåning till. allmänheten ett 2 miljarder kr. större tillskott till penningmängdsökningen än 1973. Framför allt statens transaktioner kom 1974 att få en positiv inverkan på penningmängdens utvecklingstakt detta år. Det statliga ulgiftsöverskotlet var nämligen 4,6 miljarder kr. slörre 1974 än. 1973 samtidigt som dess upplåning utanför banksystemet endast var obetydligt större.

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975

179

Diagram 9: 3 Penningmängden hos allmänheten 1968—1975

Miljarder kr. Slockuppgifter vid slutet av varje månad i fasta priser. Säsongrensade data. Medelpriser 1968 = 100.

110	-
:oo	j/f					f'
90 so
	V	rO	\v	yj	f

L

_L

1958    1969    1970    1971    1972    1973    1974  1975

Anm. Penningmängden definieras som allmänhetens sedelinnehav plus samtliga inlåningsräkningar i affärsbankerna, de större sparbankerna, postbanken samt föreningsbanker.

Källa: Konjunkturinstitutet.

Tabell 9: 2 Penningmängden bos allmänheten 1972-

Milj. kr.

1974

	1972	1973	1974
Penningmängden hos allmänheten,
ökning	14 425	.   17 783	13 777
Tillskott genom:
Valutareservens förändring	2 251	3884	-3 292
Siatens utgiftsöverskott	6 345	6 150	10 721
Statens upplåning utanför bankerna (—)'	-2 749	-4 729	-.4 862
Bankernas utlåning till allmänheten	9 054	10 003	11928
Bankernas nettoförvärv av hypoteksob-
ligalioner och mellankrediter	1 923	3 899	3 178
Diverse	-2 399	-1 424	.  -3 896
Summa	14 425	17 783	13 777

" Tecknet (—) innebär att förändringen i posten ifråga har erhållit omvänt tecken.

Källa: Riksbanken.

Likviditetsutvecklingen inom vissa sektorer

Tendensen i samhällsekonomins totala Ukviditetsutveckling. 1974 speglades även i de större sektorerna. Både kommunernas och företagens bankinlåning torde ha försvagats med ansenliga belopp under 1974. För kommunernas del synes delta t.o.m. ha inneburit en absolut nedgång i deras banktiUgodohavanden. Nedgången i företagens inlåning 1974 kunde även i viss mån skönjas i utvecklingstakten av industrins, likvida

Prop. 1975:100

Diagram 9: 4 Industrins likviditetsutveckling 1969—1974

Milj. kr. 12-månadersflöde

180

1969

1970

1971

1972

1973

1974

Anm. Med likvida medel menas kassa-, bank-, postgirotUlgodohavanden, kortfristiga penningplaceringar samt icke-utnyltjad checkräkningskredit. Uppgifterna avser industriföretag med fler än 200 anställda.

Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.

medel. Dessa steg med 570 milj. kr. Under 1973 hade industrins likvida medel ökat med 3,1 miljarder kr. (diagram 9: 4). EiUigt tillgängliga uppgifter fortsatte däremot hushållens inlåning att växa 1974. Takten synes dock ha varit avtagande.

Bankernas likviditet

Affärsbankernas likviditetssituation försämrades väsentligt under 1974. En omsvängning i dessa bankers likviditetsutveckling inträffade i samband med kredilåtstranmingen i aprU 1974. Affärsbankerna ålades att öka sina kassakvolsmedel i riksbanken påtagligt 1974. Dessa växte med 3,8 mUjarder kr. 1974 att jämföra med en obetydlig ökning under

1973    (tabell 9: 3). Härigenom framtvingades parallellt även en kraftig öknuig av affärsbankernas upplåning i riksbanken, vilket för helåret

1974    resulterade i en ökning av tUlväxten i affärsbankernas korta nettoskuld till riksbanken med 2,6 miljarder kr. TiU den ansträngda likvi-ditelssituationen bidrog givetvis den omfattande valutaavtappningen 1974 på 3,3 miljarder kr. mot en valutaförstärkning om 3,9 miljarder kr. 1973. Affärsbankernas kassasituation förbättrades dock i slutet av året i samband med ett mycket stort statligt budgetunderskott. Sta-

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975                 181

Tabell 9: 3 Bankernas likvida tillgångar 1972-1974

Milj. kr., nettobelopp

1972         1973         1974

Påverkande faktorer

Total valutareserv                           2 251        3 884      -3 292

Statens utgiftsöverskott                  6 345        6 150       10 721

Statens upplåning utanför bankerna (-)'    -2 749          —4 729         -4 862

Allmänhetens innehav av sedlar och
mynt (-)'                                     -1332        -1227        -1939

Medel på investeringskonlo i riks
banken (-y                                         4        -   194       -   214

-     79 -    624	-      106 -      705	-       826 -3 795 -         670
3 816	3 073	-4 877
39	-  62	-2 640
2 838	- 850	-3 515
105 764	79 3 661	192 638
3 746	2 828	-5 325
-1 304 360	-3 481 3 033	376 1 773

Medel på arbetsmiljökonto i riksbanken (—)'

Kassakvolsmedel i riksbanken (—)'

Övriga riksbankstransaklioner

Summa (l)-|-(2)

Affärsbankernas likvida tUlgångar

Korta nettofordringar på riksbanken

Korta nellofordringar på riksgäldskontoret

Korta nettofordringar på utiändska banker

Statsobligationer

Summa (1)

Korta nettofordringar på övriga kreditinstitut Hypoteksobligalioner och mellankrediter

Summa affärsbankernas likvida till
gångar                                         2 802        2 380      -3 176

Sparbankernas och föreningsbankernas likvida tillgångar

Korta nettofordringar på riksbanken        —     25                98          63

6	-  8	212
89	155	173
70	245	448
616	925	- 246
563	866	1405

Korta nettofordringar på riksgäldskontoret Statsobligationer

Summa (2)

Korta nettofordringar på övriga kreditinstitut Hypoteksobligalioner

Summa sparbankernas och förenings
bankernas likvida tillgångar         2 249        2 036        1607

' Tecknet (—) innebär, att förändringarna i posten ifråga har erhållit omvänt tecken.

Anm. Affärsbankernas kassakvolsmedel är ej medräknade i deras likvida tillgångar.

Källa: Riksbanken.

lens transaktioner kom för helåret 1974 alt få en ca 4,4 miljarder kr. större positiv inverkan än 1973 på bankernas Ukviditetsutveckling.

Avlappningen av affärsbankernas likvida tiUgångar framför allt på grund av kassakvotshöjningen och valutaavtappningen 1974 kom tiU uttryck i väsentliga neddragningar av i första hand deras dagslån i riks-

Prop. 1975:100                                                       182

Tabell 9: 4 Affärsbankernas likviditetskvoter 1970-1975

Likvida tillgångar i procent av skulder vid slutet av varje månad. Genomsnitt för samtliga banker.

	1970	1971	1972	1973	1974	1975
Januari	34,1	38,6	37,0	36,8	41,2	37,3
Februari	34,3	38,3	35,7	35,0	39,1	34,9
Mars	31,9	38,3	36,3	36,6	37,5
April	32,4	38,9	35,4	34,9	34,6
Maj	29,7	36,0	34,7	35,4	33,1
Juni	32,0	35,0	33,5	34,8	32,1
Juli	34,5	37,7	35,5	37,6	33,9
Augusti	34,2	37,2	34,9	36,2	32,6
September	34,5	37,0	34,2	36,1	34,6
Oktober	35,9	38,2	35,4	35,9	34,5
November	35,6	38,3	35,4	38,2	35,9
December	37,8	38,2	37,3	39,9	38,4

Källa: Riksbanken.

gäldskontoret och innehavet av skattkammarväxlar. Som synes i tabell 9: 3 minskade affärsbankernas nettofordringar i riksgäldskontorel med 2,7 miljarder kr. mer 1974 än 1973. Även affärsbankernas nettoförvärv av statsobligationer var betydligt mindre omfattande 1974 jämfört med 1973. Den ogynnsamma utvecklingen av affärsbankernas nel-tofordran på riksbanken, staten saml utiändska banker fick en negativ inverkan på deras likviditetskvoter. För att ej underskrida sina likviditetskvotskrav fick affärsbankerna under sådana omständigheter företa relativt stora nettoförvärv av hypoteksobligalioner 1974, vilka uppgick till 2,3 mUjarder kr. Affärsbankernas likviditetskvoter kom ändock för samtUga månader efter april atl ligga under motsvarande månaders värdel973(tabeU9:4).

9.2 Utvecklingen på kreditmarknaden

Som framgår av tabell 9: 5 växte de organiserade kreditströmmarna med 8 miljarder kr. 1974 till 38,2 miljarder kr. Under 1973 uppgick molsvarande tillväxt till 3,2 miljarder kr. Till den högre ökningslakten i den totala kreditgivningen på marknaden 1974 bidrog i hög grad statens omfattande upplåning i riksbanken, som svängde från —1,5 miljarder kr. 1973 tiU 8,3 miljarder kr. 1974. Ä andra sidan skedde en motsatt, ehuru ca 4 miljarder kr. svagare omsvängning i affärsbankernas kreditgivning till staten 1974. Sammanlagt ökade härigenom den statliga upplåningen med 4,6 mUjarder kr., vilket utgjorde drygt hälften av det ökade kredilflödet detta år. Även till näringslivet och bostadssektorn registrerades 1974 en växande kreditgivning, nämligen med 2,5 miljarder kr. resp. 1,3 mUjarder kr. Däremot synes kommunerna ta tagit i anspråk en mindre kreditvolym 1974 jämfört med föregående år. Den halvårsvisa utvecklingen av del totala flödet på den organisera-

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975                                 183

Tabell 9: 5 Kreditmarknaden 1973 och 1974

Milj. kr., nettobelopp

Långivare	Låntagare
	Staten	Kommuner	Bostäder	Näringsliv	Summa
1973
Riksbanken	-1 538	5	_	22	-1 511
Affärsbanker	2811	536	2 994	5 892	12 233
Sparbanker och förenings-
banker	147	-125	1 764	2 397	4 183
Enskilda försäkringsinrätt-
ningar	832	147	1 699	1 370	4 048
Offentliga försäkringsin-
rättningar'	1 868	686	3 598	3 130	9 282
Allmänheten	2 030	88	-254	128	1992
Summa	6 150	1337	9 801	12 939	30 227
1974
Riksbanken	8 341	6	—	71	8 418
Affärsbanker	-2 880	260	2 750	5 935	6 065
Sparbanker och förenings-
banker	385	-111	2 438	3 272	5 984
Enskilda försäkringsinrätt-
ningar	1 176	47	2 17.2	2 046	5 441
Offentliga försäkringsin-
rättningar'	1 525	645	3 594	3 050	8 814
Allmänheten''	2 174	91	188	1084	3 537
Summa	10 721	938	11142	15 458	38 259

' Exkl. återlån samt exkl. förvärv av utländska obligationer och bankers förlagsbevis. - Inkl. investeringsbankens kortfristiga placeringar.

Källa: Riksbanken.

de kreditmarknaden var påtagligt ojämn 1974. Den under året i restriktiv riktning omlagda kreditpolitiken gav nämligen markerade utslag på kredilmarknaden. Mest dramatisk framstår den kraftiga omkastningen mellan de båda halvåren 1974 i kreditgivningen till näringslivet. Under första halvåret 1974 uppgick den till 10,3 miljarder kr. all jämföra med 6,5 miljarder kr. ett år tidigare. Under andra halvåret uppgick den lill 5,1 miljarder kr. alt jämföra med 6,4 miljarder kr. ett år tidigare.

Kreditinstitutens utlåning

Affärsbankernas kreditgivning halverades 1974 till drygt 6 miljarder kr. Nedgången berörde så gott som alla sektorerna. Endast kreditgivningen till näringslivel uppvisade en ökning, som dock var högst obetydlig sett över hela året. Däremot utvecklades denna dramatiskt under årel, vilket kan skönjas i en påtaglig svängning i affärsbankernas övriga utiåning, dvs. total utlåning till allmänheten exkl. bostadsbyggnads-och mellankrediter. Som framgår av diagram 9: 2 uppgick den procentuella 12-månaderslUlväxten i uteslående stocken av dessa krediter till

Prop. 1975:100                                                   184

Tabell 9: 6 Affärsbankernas övrigutlåning fördelad på sektorer och branscher 1973—1974

Procentuell förändring i stocken utestående krediter. Inom parentes anges den absoluta förändringen i milj. kr.

	Nov. 1973-		Maj 1974-	_
	maj 1974		nov. 1974
Näringsliv	15,3	(3 427)	0,7	(168)
Industri	20,2	(1 790)	6,5	(691)
Handel	12,5	(956)	-1,0	(-88)
Byggnads- och anläggnings-
verksamhet	5,0	(154)	-17i0	(-555)
Statiiga företag m.m.	-11,7	(-46)	67,3	(233)
Privatpersoner m. m.	7.3	(1 564)	2,9	(669)
Långa bostadskrediter	4,1	(625)	2,1	(331)
Konsumtionskrediter m. m.	15,2	(939)	4,7	(338)
Total övrig utiåning	10,4	(5 078)	2,1	(1 139)

Anm. Exkl. Sparbankernas bank och Föreningsbankernas bank inkl. PK-banken.

Källor: Konjunkturinstitutet och Svenska bankföreningen.

15,1 % vid ingången av 1974 för alt snabbt accelerera till 19,9 % i slutet av april. Först under juli månad inleddes en mer markerad nedgång i ökningstakten, vUkel resulterade i att den i slutet av 1974 uppgick till 12,8 %. I absoluta tal uppgick affärsbankernas övriga utiåning till 6,5 miljarder kr. 1974.

Bankföreningens kreditanalys ger en viss uppfattning om fördelningen av affärsbankernas övrig utlåning på sektorer. Denna utlåning omfattar lån tUl företag, konsumtions- och långa bostadskrediter till privatpersoner, rörelsekrediler till personliga företagare samt en mindre del lån till kommuner. Som framgår av labell 9: 6 återfanns den halvårsvisa svängningen i affärsbankernas övrig utlåning även på huvudsektorerna samt inom de flesla branscherna. Sålunda skedde en nedgång i utiåningen till näringslivet från 15,3 % i tillväxt under 6-måna-dersperioden t. o. m. 9 maj 1974 lill 0,7 % under motsvarande period t. o. m. 9 november 1974. Styrkan i den avtagande utlåningen var dock skiftande mellan de olika branscherna. Inom några branscher och särskilt byggnads- och anläggningsverksamheten ägde under senare delen

Tabell 9:7 Affärsbankernas kreditgivning till bostadssektorn 1973 — 1974

Milj. kr., nettobelopp

	Bostadsbyggnadskrediter Utbe-     Avlyft     Förändring tålda			Mellankrediter		Direkta	Obligationer	Total kreditgiv-
				Utbetalda	Avlyft
						Förändring		ning
1973 1974	8711 9 663	8 604 8 425	107 1 237	1 087 554	63 1 140	1 024            1 131 -586              651	1  863 2  099	2 994 2 750

Källor: Konjunkturinstitutet och riksbanken.

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975                        185

av året en absolut minskning rum i stocken utestående krediter. Denna ökade däremot för industrin och de statliga företagen. Utlåningen till industrin var dock väsentligt lägre under andra halvåret 1974 jämfört med första halvåret. Även utlåningen till privatpersoner sjönk under andra halvåret 1974 jämfört med första halvåret.

Affärsbankernas kreditgivning till bostadssektorn sjönk 1974 med ca 250 milj. kr. lUl 2,7 miljarder kr. (tabeU 9: 7). Detta skedde trots betydande förvärv av hypoteksobligalioner samt en kraftig ökning av de uteslående bostadsbyggnadskrediterna. Under 1974 minskade nämligen den uteslående stocken mellankrediter med knappt 600 milj. kr. jämfört med en ökning på 1 miljard kr. under 1973. Affärsbankernas direktlångivning tUl bostadssektorn kom härigenom atl avta från 1,1 miljard kr. 1973 tiU 650 milj. kr. 1974. Däremot växte deras nettoinnehav av bostadsobligationer i snabbare takt 1974 än 1973.

I samband med kreditålslramningen och den därmed tilltagande affärsbanksupplåningen i riksbanken fr. o. m. april 1974 började affärsbankerna avveckla i första hand sina dagslån till riksgäldskontoret och sitt skaltkammarväxelinnehav. Samtidigt avtog även deras nettoförvärv av statsobligationer. Ett kraftigt omslag i utvecklingen av affärsbankernas nellofordringar på staten framträdde sålunda, från en ökning med 2,8 miljarder kr. 1973 till en ungefär lika stor minskning 1974.

Sparbankernas totala kreditgivning ökade 1974 till 4,8 miljarder kr., vilket var 1,4 miljarder kr. mer än 1973. Av denna tillväxt gick ca en halv miljard tiU bostadssektorn. Något mer gick till andra ändamål inom den privata sektorn. Även sparbankernas kreditgivning till staten i form av främst skattkammarväxlar tilltog under 1974. Vad gäller föreningsbankerna kan nämnas att särskilt deras kreditgivning till näringslivet och bostadssektorn ökade 1974.

Tabell 9: 8 Statens upplåning 1972—1974

Fördelning på finansobjekt, milj. kr., nettobelopp

	-)	1972	1973	1974
Budgetutfallet (nettoutgift		-6 345	-6 150	-10 721
Upplåning (ökning +)
Skattkammarväxlar och kortfristig
upplåning		1 778	-3411	3 969
Korta obligationslån		2 025	3 989	950
Långa obligationslån		2 037	3 162	3 645
Premielån		500	800	1450
Sparlån		149	671	469
Övrigt		-   144	939	238
Summa		6 345	6150	10 721

Anm. För att få överensstämmelse mellan budgelutfallet och förändringen i statsskulden har statsverkels och riksgäldskontorels kassamässiga förändringar dragits bort från skattkammarväxlar och kortfristig upplåning.

Källor: Riksbanken och riksgäldskontoret.

Prop. 1975:100                                                       186

Även för försäkringsbolagen kunde 1974 en tilltagande kreditgivning till bostadssektorn och näringslivet samt i viss mån dessuiom till staten konstateras. Däremot avtog den till kommunerna. Försäkringsbolagens totala kreditgivning belöpte sig till 5,4 mUjarder kr. jämfört med 4 miljarder kr. 1973. Delta var en fördubbling av kreditgivningens tillväxttakt jämfört med 1973. Även i förhållande tUl ännu tidigare år var den hög. Så gott som hela ökningen i kreditgivningen eller 1,2 miljarder kr. låg på sista kvartalet 1974. Bakgrunden härtill var ett accentuerat placeringsbehov hos försäkringsbolagen till följd av starkt stigande premieintäkter i slutet av 1974. De påfallande omfattande avgiftsinbelal-ningarna i slutet av 1974 torde ha orsakats av förväntningar om skattemässigt försämrade villkor vid tecknande av pensionsförsäkringar.

Fondtillväxten hos aUmänna pensionsfondens tre första fondstyrelser kom alt kännetecknas av en påtagligt försvagad utveckling 1974. Härtill bidrog både en dämpning i ökningen av de influtna avgifterna samt en acceleration i tillväxttakten i pensionsutbetalningarna. Den relativt långsamma ökningen av avgiftsuppbörden 1974, med 476 milj. kr. till 9 465 milj. kr. var en följd av framför allt oförändrat avgiftsuttag. Detla uppgick 1974 för tredje året i rad till 10,5 %. Den snabba tillväxten av pensionsutbelalningarna 1974 sammanhängde främst med den under året relativt höga inflationstakten, som medförde en kraftig höjning av basbeloppet 1974. Pensionsutbelalningarna steg detla år med 937 milj. kr. till 3 881 milj. kr. VisserUgen tilltog samtidigt intäktsräntornas ökningslakt men expansionen i fondökningen bromsades ändå upp. Fondtillväxten uppgick 1974 till 10,3 miljarder kr., vilkel var en ökning på 300 milj. kr. jämfört med 1973. Samtidigt reducerades kreditulbudet från de tre första fondstyrelserna med 640 mUj. kr. 1974 och stannade på 8,5 miljarder kr. Denna differens mellan fondökningens och kreditgivningens utvecklingstakt förklaras bl. a. av bankernas ökade krav på réfinansiering genom återlån under speciellt våren och sommaren 1974. Under helåret 1974 uppgick ålerlånen till 767 milj. kr. mol 454 milj. kr. 1973. Under 1974 förvärvade fjärde fondstyrelsen aktier för 232 milj. kr., varigenom den totala kreditgivningen från allmänna pensionsfonden 1974 uppgick till 8,7 miljarder kr.

Nedgången i fondens kreditgivning 1974 hänförde sig i allt väsentligt lill staten. De tre första fondstyrelsernas begränsade placeringskapacitet 1974 i kombination med slora krav från bostadssektorn medförde inskränkningar i möjligheterna att tiUgodose övriga låntagarseklorers ökade kreditbehov. Sålunda var tillväxten i de tre första fondstyrelsernas neltoinnehav av statsobligationer och obligationer emitterade av näringslivet lägre 1974 än 1973. Nettoplaceringarna i prioriterade till-sångar kom 1974 också att bli lägre än förutsatt eller 62 %.

BiL 1    Reviderad nationalbudget 1975                        187

Den sektorvisa upplåningen

Statens budgetunderskott ökade med 4,6 miljarder kr. under 1974 lill 10,7 miljarder kr. Då statens upplåning på marknaden utanför banksystemet samtidigt var av ungefär samma storleksordning 1974 som

1973   kom således så gott som hela tillväxten i budgetunderskottet att täckas i banksystemet. Parallellt härmed försämrades affärsbankernas netlostäUning gentemot riksbanken, vilket ledde tUl en strävan hos denna bankgrupp alt minska sitt innehav av statspapper. Sålunda skedde

1974   en omsvängning i utvecklingen av detla innehav med 5,7 mUjarder kr. nämligen från en ökning på 2,8 miljarder kr. 1973 lill en ungefär lika stor nedgång 1974. Detla innebar, att statens nettoupplåning i riksbanken blev större än i banksystemet i dess helhet.

Den starkt förändrade inriktningen av kreditslrömmarna från banksektorn till staten fick även påtagliga återverkningar på frekvensen av vissa upplåningsformer. Statens nettoupplåning mot kortfristiga obligationer minskade sålunda från närmare 4 miljarder kr. 1973 liU 950 milj. kr. 1974. Samtidigt skedde en omsvängning med 7,4 miljarder kr. i ulvecklingen av statens skatlkammarväxelskuld samt stock av kort-frisliga lån, från en nedgång 1973 på 3,4 miljarder kr. till en uppgång 1974 på ca 4 miljarder kr.

Kommunernas finansiella situation, som hade förbättrats 1972 och 1973, försämrades påtagligt 1974 (labell 9: 9). En omkastning på ca 2,5 miljarder kr. ägde rum i deras finansiella sparande. Denna kraftiga omsvängning för kommunernas inkomster och utgifter 1974'motsvarades mer än väl av en försvagning av likviditeten. Kommunernas likvida tillgångar drogs ned med en miljard kr. 1974 jämfört med en uppbyggnad på närmare 2,4 miljarder kr. 1973. Samtidigt minskade såväl kommunernas upplåning på som utanför den organiserade kreditmarknaden delta år. Så gott som alla kreditinstituts kreditgivning till kommunerna var lägre 1974 än 1973.

Tabell 9: 9 Kommunernas upplåning, utlåning, förändring av likvida tiUgångar samt finansiella sparande 1972 — 1974

Milj. kr.

	1972	1973	1974
Li k vi d i tetsförändring	2 085	2 374	-   987
Utlåning	505	309	516
Upplåning totalt	2 486	1 925	1 224
På kreditmarknaden	1 950	1 527	1 192
Utanför kreditmarknaden	536	398	32
Finansiellt sparande	104	758	-1 695
Upplåning på kreditmarknaden enl.
riksbanken	1 900	1 337	938

Källa: Riksbanken och statistiska centralbyrån.

Prop. 1975:100

Tabell 9:10 Bostadssektorns upplåning på kreditmarknaden 1973 — 1974

Milj. kr., nettobelopp

	lut Summa	1973	1974
Obligationer Direkta lån i affärsbankerna därav: bostadsbyggnadskrediler mellankrediter Bostadslån hos andra kreditinsti		7 280 1 131 107 1024 1 390 9 801	8 871 651 1237 -586 1620 11142

Källa: Riksbanken.

Bostadsinvesteringarna beräknas ha minskat med ca 10 % i volym under 1974, medan den värdemässiga nedgången uppskattas till 600 milj. kr. Samtidigt dämpades nettoulbetalningarna av de statliga bostadslånen, som kom att uppgå till en dryg miljard kr. 1974 mot 1,4 mUjarder kr. 1973. Däremot växte bostadssektorns upplåning på kreditmarknaden 1974 med 1,3 miljarder kr. tUl 11,1 miljarder kr. (tabell 9: 10).

Som framgår av tabeU 9: 10 var det specieUt bostadssektorns nettoupplåning på obligationsmarknaden, som ökade 1974 eller med 1,6 mUjarder kr. till 8,9 miljarder kr. Sparbankerna och försäkringsbolagen svarade vardera för ca 450 milj. kr. av ökningen samt affärsbankerna för ca 240 milj. kr. Bakom kreditinstitutens större efterfrågan på hypoteksobligalioner låg bl. a. den överenskommelse, som slöts i maj 1974 mellan delegationen för bostadsfinansiering och bankinstituten, försäkringsbolagen samt allmänna pensionsfonden rörande den långfristiga bostadsfinansieringen 1974.

Näringslivets investeringar i byggnader och maskiner ökade med 7,7 % i volym under 1974. Motsvarande värdemässiga ökning uppgick lill 6 iniljarder kr. Samtidigt ägde ett lageromslag på 6,8 miljarder kr. rum, från en lagerneddragning på 1,1 mUjarder kr. 1973 till en lageruppbyggnad på 5,7 miljarder kr. 1974. Totalt beräknas näringslivels investeringar ha vuxit med närmare 13 miljarder kr. 1974. Detta täcktes lill en del med egna medel. En residualkalkyl över de olika sektorernas finansiella sparande enligt nationalräkenskaperna ger en ökning av förelagens brutlosparande på ca 3 miljarder kr. 1974. Nu föreliggande preliminära uppgifter över rörelseresultatet för industriföretagen med fler än 500 anslällda pekar på en ökning av delta med 48 % under 1974 — en i förhållande till 1973 i stort sett oförändrad ökningstakt. Detta rörelseresultat korrigerat för skaller, utdelningar och finansiellt netto, kan emellertid ej ulan vidare jämföras med bruttosparandel enligt nationalräkenskaperna. Rörelseresultatet enligt finansslatistiken påverkas av bokföringsmässiga lagervärden, medan nationalräkenskaperna i princip inte skall influeras av ändrade värderingar av behållna lagerstockar. En

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975                        189

Tabell 9:11 Näringslivets upplåning på kreditmarknaden 1973—1974

Milj. kr., nettobelopp

	lut -Summa	1973	1974
Obligationer och förlagslån Aktier Upplåning hos affärsbankerna Upplåning hos andra kreditinsti		2 273 537 5 594 4 535 12 939	2 195 1492 5        704 6        067 15 458

Källa: Riksbanken.

försämring av näringslivels finansiella sparande av storleksordningen 10 miljarder kr. 1974 verkar emellertid ej orimligt enligt någon av de båda tillvägagångssätten. Detta måste i och för sig ha inneburit en kraftig likviditetspåfrestning för förelagen 1974, vilken ytterligare förstärktes i samband med frivilliga nettoavsätlningar i förväg om ca 800 milj. kr. till investerings- och arbetsmiljökonto i riksbanken. Påfrestningen på likviditeten neutraliserades emellertid i hög grad genom en icke oväsentlig total upplåning av företagssektorn 1974.

Som framgår av tabell 9: 11 växte näringslivets upplåning på kreditmarknaden med 2,5 miljarder kr. tiU 15,4 miljarder kr. 1974. Denna ökning bestod tiU övervägande delen eller 1,6 miljarder kr. av lån från bankema och försäkringsinrältningarna. SärskUt sparbankernas och försäkringsbolagens utiåning tUl näringslivet tilltog 1974 eller med runt 600 milj. kr. vardera. Vidare ökade företagens kapitalanskaffning genom aktieemissioner relativt kraftigt 1974 eller med ca 950 milj. kr. Däremot var deras obligationsupplåning av ungefär samma storleksordning 1974 som 1973.

Näringslivets upplåning utanför den organiserade kreditmarknaden torde ha Ökat i snabb takt 1974. Utvecklingen av bankernas garantiförbindelser pekar i denna riktning. Dessa ökade med 3,3 miljarder kr. 1974 mot 140 milj. kr. 1973. Accelerationen inträffade under senare delen av 1974, då effekten av kreditåtstramningen blev mer påtaglig. Av ökningen på 3,3 miljarder kr. ägde 3 miljarder kr. rum under andra halvåret 1974. Samma mönster återfanns under den förra kreditåtstramningen 1969—1970, då stocken garantiförbindelser växte med 970 milj. kr. resp. 1,4 miljarder kr.

Näringslivets upplåning utomlands, som den kommer till uttryck i betalningsbalansens privata kapitaltransaktioner samt troligen även i restposten var väsentligt större 1974 än 1973 — en ökning med 2,5 miljarder kr., varav ca hälften var registterad. Det var inte bara finansieringen i anslutning tUl utrikeshandeln som ökade utan även övriga privata långfristiga lån. Samtidigt var finansieringen via emission av värdepapper lägre 1974 än 1973. Den ökade upplånmgen utomlands hade för övrigt ett visst samband med omfattningen av de direkta in-

Prop. 1975:100                                                       190

vesteringarna utomlands, eftersom riksbanken skärpt kraven på utrikes finansiering av sådana investeringar. Dessa brukar tiU ca 25 % finansieras med övriga privata långfristiga lån ulomlands. Under 1974 torde denna del ha ökat väsentligt.

Tack vare en relativt kraftig ökning i företagens totala netloupplåning 1974 torde en slor del av det tilltagande finansieringsunderskoltet ha blivit täckt — emeUertid ej i sådan utsträckning att en försvagning av likviditetsutvecklingen kunnat undvikas. Detta innebär i och för sig ej en absolut nedgång i de likvida medlen utan en fortsatt uppbyggnad torde ha ägt mm (diagram 9: 4).

9.3 Utblick

Bytesbalansen väntas 1975 försvagas något och visa ett underskott runt 4,7 miljarder kr. En fortsatt neddragning av valutareserven måste enligt de ansvariga myndigheternas uppfattning i möjligaste mån undvikas. Detta innebär att en omfattande kapitalimport måste ske 1975. Härvidlag torde förutom inflöde via förskjutningar i handelskrediterna även en ökad långfristig utiandsupplåning i form av både värdepapper och lån bli aktuell. En sådan förefaller också ha kommit igång. Under januari och februari 1975 har valutatillslånd meddelats för obligations-och banklån för 2 miljarder kr. Man kan alltså förutsätta, atl posterna värdepapper och övriga privata långfristiga lån i betalningsbalansen kommer att bli icke oväsentiiga under 1975.

I slutet av februari 1975 utfärdade, riksbanken nya tillämpningsföreskrifter av beräkningsteknisk natur för affärsbankernas likviditetskrav. Syftet härmed var att ge likviditetskraven en mer ändamålsenlig och smidig utformning. Delta innebär bl. a. att bankernas innehav av stats-och bostadsobligationer skall värderas till nominellt värde i stället för marknadsvärde. Vidare har avgränsningen av bankernas' fordringar och skulder gentemot utiandet justerats något. Tidigare har bankernas likviditetskrav avsett likviditetsläget vid varje månadsskifte. Bland föreskrifterna ingick nu också införande av en s.k. utjämningsregel, som innebär likviditetskrav, avseende 12-månadsperioder. De aktueUa kvoterna sattes fr.o.m. 1 mars 1975 för Sparbankernas Bank och Föreningsbankernas Bank till 40 %, Post- och Kreditbanken, Skandinaviska Enskilda Banken och Svenska Handelsbanken 32 %, Götabanken 30 % och övriga affärsbanker 26 %.

Utifrån inkomst- och utgiftsprognoserna för de oUka sektorerna soin presenteras i de övriga kapitien, har i detta kapitel vissa skattningar för dessa sektorers finansiella variabler gjorts för 1975. Enligt de beräkningar, som presenteras i kaphel 8, kommer statens anspråk på kreditmarknaden 1975 att uppgå tUl 12,7 miljarder kr.

De beräkningar, som gjorts av den kommimala inkomst- och utgifts-

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975                        191

ulvecklingen för 1975 indikerar en ytterligare försämring av sektorns finansiella sparande detta år med ca 1 miljard kr. Detla torde innebära etl väsentligt ökat kommunalt upplåningsbehov 1975. Det växande utgiflsöverskottet kan även i viss mån länkas bli finansierat med egna likvida medel. Under 1974 drogs dessa emellertid ned relativt kraftigt, varför den huvudsakliga finansieringskällan torde bU lånade medel, varav en viss del från utlandet.

Bostadsinvesteringarna uppskattas under 1975 öka med 0,5 % i volym, vilket värdemässigt motsvaras av 1,5 mUjarder kr. Nettoulbetalningarna av de statUga bostadslånen beräknas bli ca 600 milj. kr. större 1975 än 1974. Dessa utvecklingstendenser implicerar för bostadssektorn i och för sig ett ökat upplåningsbehov på kreditmarknaden 1975 med knappt 900 milj. kr.

I volym väntas näringslivets fasta investeringar öka obetydligt 1975, medan de värdemässigt beräknas stiga med 2,8 miljarder kr. Samtidigt torde näringsUvets lagerinvestéringar minska med några hundra milj. kr. 1975. Investeringarna torde sålunda komma att ge upphov till ett ökat finansieringsbehov hos näringslivet på drygt 2 miljarder kr. Säkra indikationer på någon omfattande förändring, vare sig det blir i positiv eller negaliv riktning i deras finansiella sparande 1975 föreligger ännu inle. Nettoavsättningarna tiU arbetsmiljö- och särskilda investeringskonton i riksbanken kan dock komma alt bidra till en viss försvagning av näringslivets likviditetsutveckling 1975. En mera deciderad inverkan i samma riktning föranleds troligen av utvecklingen av sektorns upplåning på den svenska kreditmarknaden. Denna var extremt stor 1974. Under första halvåret 1975 är bankerna rekommenderade alt iakttaga återhållsamhet i sin utlåning. En viss återhållsamhet i utlåningen andra halvåret torde också bli erforderlig för att förmå företagen till upplåning utomlands. Den privata upplånhigen utomlands förutses således öka avsevärt 1975. Vad gäller upplåningen utanför kreditmarknaden inom landet torde visserligen den som sker med stäUda kreditgarantier i bank bli begränsad 1975. Vid sidan härav förekommer emellertid "grå" upplåning, som man ej kan ha någon direkt uppfattning om. Nuvarande kredilpolitiska läge talar dock för att företagens icke-organise-rade upplåning i aUa fall inte torde bli lägre 1975 än 1974. För förelagen skulle detta sammanlagt kunna innebära en i det närmaste oförändrad likvidUetsutveckling.

Prop. 1975:100                                                       192

BIHANG

Delprognoser och arbetsfördelning rörande den reviderade nationalbudgeten 1975

Av inledningen framgår vilka kapitel och avsnitt som sammanställts inom finansdepartementels ekonomiska avdelning (EA) resp. konjunkturinstitutet (Kl). Nedan redovisas detta i tablåform. Hämtöver framgår EA:s och KI:s bedömningar av utvecklingen inom olika delsektorer.

Sektor	Avsnittet utformat inom	Prognos,	%
		EA	Kl
Privat konsumtion	Kl	4	3,5
Offentlig konsumtion	EA	3	—
Bruttoinvesteringar	Kl	1	0
Lagerinvesteringar	Kl	3 100'       2 900'
Export av varor och tjänster	Kl	1	1
Import av varor och tjänster	Kl	2,5	2
Bruttonationalprodukt	EA	2,2	—
Internationell bedömning	EA
Produktion inom gruvor, mine-
ralbrott, tillverkningsindustri
9ch skogsbruk	Kl
Övrig produktion	EA
Arbetsmarknad	EA
De enskilda konsumenternas
ekonomi	Kl
Kreditmarknad	Kl
Sammanfattning	EA

' Milj. kr. i 1968 års priser.

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975                        193

Innehåll

1   Sammanfattning av den reviderade nationalbudgeten 1975 i

1.1   Sammanfattande bedömning                                     2

1.2   Utvecklingen inom olika områden                               8

2   Det internationella läget                                         35

2.1    Sammanfattande översikt                                      35

2.2    Länderöversikter                                                  47

3   Utrikeshandeln                                                     72

3.1    Exporten                                                            72

3.2    Importen                                                            82

3.3    Bytes- och betalningsbalansen                               88

4   Produktionen                                                       94

4.1    Sammanfattning av industriproduktionens utveckUng  94

4.2    Gruvor och mineralbrolt samt tillverkningsindustrin      94

4.3    Skogsbruket                                                      112

4.4    Övriga näringsgrenar och den totala produktionen    113

5   Arbetsmarknaden                                                116

5.1    Arbetsmarknaden under 1974 och början av 1975     116

5.2    Arbetsmarknaden under 1975                                123

6   De enskilda konsumenternas ekonomi                     126

6.1    De disponibla inkomsterna                                    127

6.2    Konsumentpriserna                                             131

6.3    Den privata konsumtionen                                    I34

7   Investeringarna                                                  I37

7.1    Sammanfattning av investeringsprognosen för 1975  137

7.2    Invesleringsutvecklingen inom olika områden            141

7.3    Lagerinvesleringarna                                           152

8   Den offentUga verksamheten                                156

8.1    AUmänt                                                            156

8.2    Staten                                                             156

8.3    Kommunerna                                                     160

8.4    Socialförsäkringssektom                                      162

13   Riksdagen 1975.1 saml Nr 100. Bilaga 1.

Prop. 1975:100                                                       194

8.5    Den konsoliderade offentliga sektom                       165

8.6    Beräkning av finanspoUtiska effekter                      169

9    Kreditmarknaden                                               175

9.1    Likviditetsutvecklingen                                        178

9.2    Utvecklingen på kreditmarknaden                           182

9.3    Utblick                                                             190

Bihang

Delprognoser och arbetsfördelning                              192

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975                        195

Tabellförteckning

1: 1 Förändring i BNP-komponenterna i procent av BNP föregående

år 1971—1975                                                     3

2   Reviderad försörjningsbalans 1974—1975                  6

3   Bytesbalans 1973—1975                                      18

4   De enskilda konsumenternas ekonomi 1973—1975     23

5   Konsumentprisförändringen 1973—1975 uppdelad på komponenter  24

6   Den  offentliga  sektorns  finansiella  sparande  samt  utlåning 1973—1975         31

7   Finanspolitiska effekter 1974 och 1975                    32

2:1 Bruttonationalproduktens utveckling i olika länder och länder
områden 1973—1975                                           35

2   Konsumentpriser 1962—1975                                 37

3   Arbetslösheten i vissa OECD-länder 1962—1975        39

3:1 Sveriges export av färdigvaror (exkl. fartyg) tUl OECD-om
rådet 1971—1975                                               73

2    Sveriges export av färdigvaror (exkl. fartyg) 1968—1975      74

3    Prisutvecklingen för färdigvaror 1960—1975             74

4    Exportutvecklingen för olika varugrupper 1973—1975 77

5    ImportutveckUng för olika vamgmpper 1973—1975    84

6    Bytes- och betalningsbalans 1971—1975                 92

4:1 Industriproduktionens utveckling 1972—1975           95

2   Försörjningsbalans   för   sågade   och   hyvlade   trävaror   1973— 1975 97

3   Försörjningsbalans för verkstadsprodukter, exkl. fartyg, 1973 —1975        106

4   Försörjningsbalans för övrig industrisektor 1973—1975 108

5   Försörjningsbalans för rundvirke 1973—1975           112

5: 1 Sysselsättningen inom olika näringsgrenar 1972—1974      121
2 Arbetslösheten enligt arbetskraflsundersökningarna januari—

mars 1974 och 1975                                          123

6:1 De enskilda konsumenternas inkomster och utgifter 1973—

1975                                                              127

2   Inkomstöverföringar till hushåll 1973—1975            129

3   Hushållens direkta skatter och avgifter 1971—1975 130

4   Konsumentprisindex december 1973—december 1974 131

Prop. 1975:100                                                       196

5   Konsumentprisförändringen 1973—1975 uppdelad på komponenter  232

6   Hushållens konsumtionsutveckling 1963—1974         135

7:1 Eruttoinvesteringarnas  utveckUng  1970—1974  samt prognos

för 1975                                                           138

2 Bruttoinvesteringarnas  utveckUng  1970—1974  samt prognos

för 1975 för privat, statiig och kommunal sektor      139

3    Lägenheter i påbörjade och inflyttningsfärdiga bostadsbyggen 1968—1975         143

4    Antal lägenheter för vilka preliminära beslut om bostadslån till ombyggnad meddelats 1969—1974        I44

5    Preliminärt verkställda investeringar 1974 resp. planerade investeringar 1975 enligt investeringsenkät i februari 1975                                                    145

6    Planerade och faktiska förändrmgar av den egentliga industrins investeringar 1967—1975         I47

7    Planerade och faktiska förändringar av de borgerliga primärkommunernas och landslingens investeringar 1967—1975                                                      152

8    Lagervolymförändringar totalt och efter näringsgrenar 1971— 1975         155

8:1 Statens inkomster och utgifter 1973—1975             I57

2    Kommunernas inkomster och utgifter 1973—1975     160

3    Socialförsäkringssektorns inkomster och utgifter 1973—1975 164

4    Den offentliga sektorns konsumtion och investeringar 1973— 1975          165

5    Den konsoliderade offentliga sektorns inkomster och utgifter 1973—1975 166

6    Finanspolitiska effekter 1974 och 1975                  173

9:1 Vissa centralbankers diskonto samt 3-månaders  eurodollar
ränta 31 december 1970—28 februari 1975             I75

2    Penningmängden hos allmänheten 1972—1974         I79

3    Bankernas Ukvida tillgångar 1972—1974                 181

4    Affärsbankernas likviditetskvoter 1970—1975          182

5    Kreditmarknaden 1973 och 1974                           183

6    Affärsbankernas övrigutlåning fördelad på sektorer och branscher 1973—1974    184

7    Affärsbankernas kreditgivning till bostadssektorn 1973—1974          184

8    Statens upplåning 1972—1974                             185

9    Kommunernas upplåning, utlåning, förändring av likvida till- i87 gångar samt finansiella sparande 1972—1974

10    Bostadssektorns upplåning  på kreditmarknaden  1973—1974          188

11    Näringslivets upplåning på kreditmarknaden 1973—1974 189

Bil. 1    Reviderad nationalbudget 1975                                 197

Diagramförteckning

1:1 Bruttonationalproduktens utveckling i olika länder och länder
områden 1965—1974                                                      10

2    Råvaruprisernas utveckling 1972—1975                          12

3    Arbetslöshet och obesatta platser 1970—1975              22

4    Sparkvotens utveckling 1963—1974                                26

5    Industrins investeringar 1968—1974                              27

6    Lagerförändring 1950—1975                                           29

2:1 Industriproduktionen i vissa länder 1972—1974              36

2 Bylesbalansutveckling i vissa länder 1972—1974            40

3:1 Exportutvecklingen, totalt och för vissa varugrupper 1968—

1975                                                                                80

5:1 Antal obesatta platser 1971—febr/mars 1975                119

2 Arbetslösheten   enUgt   arbetskraftsundersökningarna   1970—
1975                                                                               122

6: 1 Hushållens disponibla inkomster och konsumtionsutgifter 1963

-1975                                                                               131

2 Privat konsumtion fördelad på varugrupper. Hushållssparan
de. 1963—l:a halvåret 1974                                           136

7:1 Byggnads- och maskininvestermgar, totalt och uppdelat på sek
torer 1966—1975                                                           140

2   Andel oulhyrda lägenheier 3 månader efter färdigställandel 1968—1974          142

3   Medianbyggnadstid i antal månader för påbörjade lägenheter 1970—1975      144

4   Investeringar i bostäder och inom egentlig industri  1968— 1975         146

5   Investeringar inom egentlig industri, totalt och uppdelat på branscher 1968—1975     148

6   Totala industrins lagervolymförändringar 1963—l:a halvåret 1975        153

9: 1 Riksbankens guld  och valutor,  valutabankernas tidsposition

samt valutareserven 1970—1975                                  176

2   Affärsbankernas utestående krediter lill övriga ändamål exkl. bostadsbyggnadskrediler 1969—1975  176

3   Penningmängden hos allmänheten 1968—1975            I79

4   Industrins likviditetsutveckling 1969—1974                   180

KUNGL. BOKTR. STOCKHOLM 1975     750188

BUaga 2

Långtidsbudget för perioden 1975/76—1979/80

Prop. 1975:100

Bil. 2    Långtidsbudget

Bilaga 2

LÅNGTIDSBUDGET FÖR PERIODEN

1975/76—1979/80

1    Inledning

1.1      Långtidsbudgetens syfte och allmänna uppläggning

Långtidsbudgetens syfte är att kartlägga de slatsfinansiella konsekvenserna på längre sikt av redan fattade beslut och gjorda åtaganden. Den har utarbetats inom finansdepartementets budgetavdelning.

På utgiftssidan utgör långtidsbudgeten en kalkyl över omfattningen av de finansieUa och reala resurser som krävs för att av statsmakterna uppställda mål skall kunna uppfyllas och gjorda åtaganden infrias. På inkomstsidan där tidsperspektivet är kortare än på utgiftssidan förutsätts beslutade skatteregler bestå. Härvid har beaktats uppgörelsen om skatter m. m. fr. o. m. år 1976.

Inga försök görs att förutse vUka nya beslut som kan komma att fat
tas under perioden eller effekterna härav. Långtidsbudgeten är således
varken en plan eller ett program för den önskvärda utvecklingen och ej
heUer en prognos för den mest sannolika utvecklingen. Långtidsbudge
tens syfte är att ange de inteckningar i det framtida resursutrymmet som
gjorts genom redan fattade beslut. Mot denna bakgrund kan förslag om
nya aktiviteter bedömas och omprövningar av redan gällande program
aktualiseras.                                                        ,     '

1.2      Principerna för utgiftsbedönmingama

De beräkningar av den frarhtida utgiftsutvecklingen som redovisas i det följande syftar endast till att ange konsekvenserna av redan.fattade beslut. Beroende på beslutets eller åtagandets karaktär och utformning kan dessa konsekvensberäkningar göras på olika sätt. Följande typfall belyser hur beräkningarna utformats i några olika situationer.

1.1 vissa fall har statsmakterna bdoppsmässigt kvantifierat en utgifts-norm. Detta gäller i allmänhet utgifter av transfereringskaraktär. Depå så sätt kvantifierade progranmien kan vara av olika slag:

a) För vissa aktiviteter föreUgger mål som gäller t. v. och som inte innefattar standardhöjningar. Detta gäUer t. ex. de allmänna barnbidragen som utgår med fastställt belopp för aUa barn under 16 år. Här kommer den beräknade anslagsutvecklingen att heltstyras av antagandena om befolkningsutvecklingen.

1    Riksdagen 1975.1 saml Nr 100. Bilaga 2

Prop. 1975:100                                                         2

b)   För vissa verksamheter innefattar det kvantifierade målet även standardhöjningar under hela eller en del av den tid som omfattas av långtidsbudgeten. Vid beräkningarna har hänsyn tagits tUl detta genom att utgifterna successivt höjts i enlighet med det beslutade åtagandel. Ett exempel härpå är anslaget tUI folkpensioner där utgiftema för den årliga standardstegringen i form av pensionstiUskott medtagits i kalkylerna.

c)    Slutligen finns på några områden tidsbegränsade program. I dessa fall har i allmänhet utgLfterna antagits falla bort i och med att programmet upphör. Exempel på detta är programmet för långivningen lill Norrbottens järnverk i samband med investeringarna i Stålverk 80.

I den mån det är klart orealistiskt att räkna med att anslagen kommer att faUa bort efter programperiodens slut underskattas givetvis Omfattningen av de framtida resursanspråken. I en del fall har statsmakterna även låtit förstå att tidsbegränsade program avses bli förlängda i en eller annan form utan att formella beslut ännu fattats härom. Utgifterna för program av denna karaktär fömtsätts ligga kvar på oförändrad nivå. Likaså har i fråga om vissa avtal vilka löper ut under långtidsbudgelperio-den men avses bli förnyade schablonmässigt antagils oförändrad anslagsnivå. Detta gäller t. ex. avtalen med landstingskomihunerna avseende mentalsjukvården.

2.   I andra fall har statsmakterna kvantifierat målen men inte preciserat de finansiella konsekvenserna härav. Sådana kvantifieringar ålerfinns exempelvis på den spärrade utbildningens område. I dessa fall har i långtidsbudgeten tagits upp de resurser som beräknats nödvändiga för att uppnå de fastställda målen. Eftersom beräkningama avser de erforderUga resursinsatserna utgår de från vissa antaganden om rationalisering och produktivitetsutveckling.

3.   I de fall statsmakterna fattat principbeslut eUer gjort principuttalanden i viss fråga utan alt ställning ännu tagils till närmare regler eller tidpunkten för ikraftträdandet m. m. har utgifter för detla inte medräknats i långtidsbudgeten.

4.   För de flesta anslag saknas av statsmakterna kvantifierade mål för den framtida verksamheten. I dessa fall har konsekvensbedömningen gjorts från andra och i allmänhet mer skönsmässiga utgångspunkter.

a)    En i vissa faU användbar metod är att utgå från oförändrad kvalitet hos den statliga tjänsteproduktionen. Detta innebär att produktionen får anpassas tUl förändringar i efterfrågan. Insatsen av resurser påverkas emellertid av produktivitetsutvecklingen, som i' allmänhet måste fömtsättas vara sådan att en över tiden oförändrad efterfrågan kan tillgodoses med successivt minskade resursinsatser. Det bör understrykas att stora svårigheter föreligger att rätt bedöma efterfråge- och produktivitetsutvecklingen. Antagandena måste göras mycket schablonartade.

b)   För de statliga verksamhetsgrenar som föEakornmer på statsbudge-

I

Bil. 2    Långtidsbudget                                              3

tens utgiftssida i huvudsak som investering, bl. a. kommunikationsverken och vägbyggandet, föreligger särskilda svårigheter att avgöra vilken anslagsutveckling som på längre sikt krävs för att anpassa produktionen till förändringar i efterfrågan. Detta sammanhänger främst med svårigheterna att precisera sambandet mellan investeringar och efterfrågan. Principen i beräkningarna har här varit att investeringarna antagits öka i takt med efterfrågan sedan hänsyn tagits till en förväntad produktivitetsutveckling. För de närmast framförliggande åren domineras dock investeringsverksamheten ofta av att redan fattade investeringsbeslut genomförs.

c) Inom vissa områden saknas kontinuerlig investeringsverksamhet av större omfattning. Däremot aktualiseras punktvis vissa större projekt utan att dessa i och för sig innebär höjd ambitionsnivå för verksamheten. I den mån en utbyggnad inte följer av fastlagda program har en allmän skälighetsbedömning fått göras.

1.3 Beräkningsunderlag

Långtidsbudgeten omfattar endast i statsbudgeten ingående utgifter och inkomster. Härav följer att affärsverkens driflulgifter och andra utgifter för de statliga bolagen än tiUskott av kapital inle ingår i beräkningarna. Detsamma gäller en stor del av socialförsäkringssystemet, bl. a. AP-fondens utgifter och inkomster.

Grundvalen för långtidsbudgeten utgörs av långtidsbedömningar som utförts av myndigheterna. Den slutliga bedömningen av anslagsutvecklingen bar gjorts inom finansdepartementets budgetavdelning efter samråd med vederbörande fackdepartefnerit.     .   ■    .

Vid en diskussion av den statliga utgiftsutvecklingen under de framförliggande budgetåren är det naturligt att göra jämförelser med utvecklingen under tidigare år. Sådana jämförelser kan visa bl. a. i vilken mån nya tendenser i den totala utgiftsutvecklingen eller i utvecklingen på skUda delområden gör sig gäUande.

Som jämförelsematerial kommer i det följande alt användas statistiken över budgetutfaUen för budgetåren 1969/70—1973/74. För budgetåret 1974/75 föreligger slutredovisning först hösten 1975. Detla budgelår har därför inte tagits med i kalkylerna.

Beräkningama av den framtida utgiftsutvecklingen ulgår från anslagsbeloppen för budgetåret 1975/76 enligt 1975 års reviderade finansplan. Två olika beräkningar har utförts, dels en i fasta priser och löner för perioden t. o. m. budgetåret 1979/80, dels en i löpande priser, och löner avseende perioden t. o. m. budgetåret 1977/78.

Även för den historiska perioden redovisas en beräkning av utgifts-förändringarna i fasta priser. Omräkningen av utgifterna från löpande priser till fasta priser har gjorts med hjälp av olika indexserier: .För vis-

Prop. 1975:100 4

sa utgiftsgrupper finns direkt användbara indextal. Detta gäller t. ex. de kvantitativt viktiga direkta inkomslöverföringarna. Dessa har omräknats efter konsumentprisindex. För andra gmpper saknas direkt tUlämp-bara indexserier. Detta gäller t. ex. de anslag som innehåUer omkostnader. För dessa komponenter har använts konsumentprisindex sedan denna rensals från varugrupper som inte är relevanta för den statliga konsumtionen.

Den angivna metoden för volymberäkning innebär således att för de utgiftsgrupper som består av transfereringar (inkomstöverföringar) och finansieUa transaktioner (utlåning) anges den nytta i reala termer som resursöverföringen representerar för mottagaren. För de utgifter som innebär statlig konsumtion eller investering anger volymberäkningarna statens efterfrågan på reala resurser.

2    Samhällsekonomisk bakgrund 2.1 Inledning

De offentliga utgifterna spelar en betydelsefuU roll i samhällsekonomin. I en analys av dessa utgifters utveckling är det därför viktigt att sambanden med de övriga delarna av ekonomin beaktas. Dessa samband utgör emellertid ett komplicerat mönster: både behovet av och möjligheterna för det offentligas insatser påverkas bl. a. av vad som händer i övriga delar av ekonomin. För dessa möjUgheter är det totala resursutrymmet av avgörande betydelse samtidigt som detta utrymme i sin tur påverkas av de offentliga utgifternas omfattning och inriktning. Den statliga budgetplaneringens uppgift är bl. a. att göra avvägningarna så alt den offentiiga sektorns efterfrågan på varor och tjänster och övrig påverkan av samhällsekonomin — t. ex. skattepoUtiken — utvecklas på sådant sätt att balans upprätthålls mellan totala anspråk och tUlgängliga resurser.

Statens och kommunernas sammanlagda utgifter för konsumtion och investeringar beräknas år 1974 ha uppgått tUl närmare 80 miljarder kr., vilket utgör knappt 1/3 av dé totala ekonomiska resurserna (bruttonationalprodukten). Inkomstöverföringar tUl övriga delar av ekonomin beräknas tUl ca 55 mUjarder kr., varav 3/4 gick till hushållen och således var av stor betydelse för den privata konsumtionens utveckUng: I ovan nämnda belopp för inkomstöverföringar har alla transaktioner mellan staten och kommunerna eliminerats. Det kan nämnas att av statens totala inkomstöverföringar år 1974 utgjordes närmare hälften (16 miljarder kr.) av statsbidrag tiU kommunerna.

Den offentliga sektorns totala efterfrågan på reala resurser för. konsumtion och investering ökade med i genomsnitt drygt 6 % pér år 1965—1970 (räknat i fasta priser). Ökningen var avsevärt snabbare för

Bil. 2    Långtidsbudget                                               5

kommuner (9 % per år) än för staten   (2 % per år). Under samma period steg bmttonationalprodukten med genomsnittligt 3,8 % per år.

Denna utveckUngstrend bröts i början av 1970-talel. Totalproduktionens ökningstakt dämpades påtagligt och beräknas för perioden 1970— 1974 ha blivit genomsnittiigt 2 1/2 % per år. Det var framför allt det svaga produktionsresultatet år 1971 samt arbetstidsförkortnmgen år 1972 som bidrog till detla lägre genomsnittstal. Men också under de därpå följande åren hade produktionen svårt att nå upp till tidigare noterade ökningslal. Medan den offentliga konsumtionen och investeringarna sammantagna ökat i snabbare takt än bruttonationalprodukten under praktiskt taget hela efterkrigstiden kom nu särskilt investeringssidan att uppvisa en långsammare ökningstakt. Den offentliga konsumtionen steg under denna period med 2 1/2 % per år, medan de offentliga inves teringama minskade med genomsnittligt 2 % per år 1970—1974. Det var framför allt den kommunala verksamheten som visade en avsevärd avmattning, bl. a. som en följd av de vikande bostadsinvesteringama. De kommunala bmttoinvesteringama var drygt 20 % lägre år 1974 än år 1970.

Det är emellertid ännu för tidigt att ha någon bestämd uppfattning i frågan om denna utvecklingsbUd präglats av tillfälliga förhållanden under 1970-talets första år eller om man får räkna med att denna bild blir beslående. Utsikterna för senare hälften av 1970-lalet utreds f. n. inom finansdepartementets ekonomiska avdelning som kommer att lägga fram en ny långtidsutredning mot slutet av år 1975. I denna utredning kommer utvecklingstendenserna i den svenska ekonomin fram till år 1980 att analyseras. Innan dess resultat föreligger är det svårt att på ett konsistent sätt diskutera förutsättningama för det framtida resursutrymmet. Genomgången i det följande måste därför begränsas tiU en diskussion av några tendenser. Mera underbyggda siffermässiga preciseringar kan inte göras nu.

2.2 Resursutveckling och anspråk

Produktionskapaciteten bestäms av utbudet på arbetskraft och av hur produktionen per arbetstimme — produktivitetet — utvecklas. Vad gäller arbetskraften är ett flertal faktorer av betydelse: befolkningsutvecklingen, frekvensen för förvärvsarbete, arbetstidens längd osv. Speciella svårigheter föreligger i fråga om att prognostisera den framtida nettoinvandringen och utvecklingen av kvinnornas förvärvsfrekvenser.

Sveriges befolkningsutveckling kännetecknas f. n. av relativt måttliga förändringar i antalet personer i yrkesverksam ålder medan antalet personer i de högre åldrarna stiger snabbt. För männens del har en svag minskning i förvärvsfrekvenserna inträffat som en följd av bl. a. ökat ul-bUdningsdeltagande, ökade utbUdningstider samt tidigare pensionsålder.

Prop. 1975:100                                                         6

En tendens i samma riktning förutses göra sig gällande också under andra hälften av 1970-talet. Däremot räknar man för kvinnornas del, framför allt för kvinnor med minderåriga barn, med en fortsatt kraftig ökning av förvärvsfrekvenserna. Nettoökningen i utbudet av arbetskraft väntas helt bestå av kvinnor. De förutsedda minskningarna i arbetstiden medför emellertid att det totala utbudet, mätt i antal arbetstimmar, förutses sjunka något under perioden 1975—1980.

Beträffande produktivitetens tUlväxt har en viss dämpning gjort sig gällande under senare år. Det finns" tecken på alt denna avsaktning inte enbart får betraktas som ett konjunkturfenomen. Vissa restriktioner för tUlväxttakten synes vara av mera bestående natur. Hit hör alt man får räkna med något lägre strukturvinster jämfört med tidigare. Detta gäller i första hand de produktivitetsstegringar som uppstår när arbetskraft flyttar från näringsgrenar med lägre produktivitet till andra näringar med högre produktivitet. Men en viss avsaktning förutses också beträffande strukturrationaliseringar inom näringarna. Något sammanfattande omdöme kan dock inte ges innan utvecklingsbilden i ekonomins olika sektorer sammanvägts i långtidsutredningens kalkyler.

De tendenser som f. n. kan spåras tyder dock på att del kan finnas anledning räkna med något långsammare kapacilelstillväxt i vår ekonomi för perioden 1975—-1980 än den som ägt rum under tidigare perioder. I avvaktan på långtidsutredningens resultat kan denna dämpning markeras med att man i denna långtidsbudget utgår frän en kapacitets-tUlväxl av storleksordningen 3 % per år. SjälvfaUet kan de slutiiga bedömningarna komma att avvika härifrån.

Inle heUer rörande de anspråk som kan vänias på detta resursutrymme kan någon karlläggning ännu redovisas. Man kan endast peka på några restriktioner. En sådan fördes fram av 1970 års långtidsutredning och gällde de resurskrav som måsle tiUgodoses för att uppnå balans i de utrikes betalningarna. Genom en svag importutveckling tillsammans med en fortsatt tillväxt av exporten under åren 1971—1973 förstärktes handelsbalansen successivt.

Genom de starka prisstegringarna på olja och oljeprodukter från slutet av år 1973 har bytesbalansfrågorna fått förnyad aktualitet. Oljeräkningen måste på sikt betalas med svensk export. Vilka resurskrav upp-rätthåUandet av extern balans för den svenska ekonomin ställer beror bl.a. av den fortsatta utvecklingen av export- och importprisema. Under alla omständigheter får man dock förutse krav på relativt betydande investeringar i våra exportindustrier och importkonkurrerande industrier. En hög investeringsaktivitet är också förutsättningen för att fortsatta produktivitetsförbättringar skall kunna komma till stånd. Det kan också nämnas alt på elt annat betydande investeringsområde — bostadsbyggandet — torde man förutse att den sedan en lid pågående nedgången

Bil. 2    Långtidsbudget                                               7

avbryts och ersätts av en något ökande aktivitet. Även investeringarna på energiområdet kommer sannolikt att öka.

Vilket utrymme som kvarstår för privata och olika offentliga konsumtionsändamål kan ännu inle bedömas. De avvägningsproblem som aktualiseras i delta sammanhang avses bli redovisade i anslutning till den kommande långtidsutredningen.

3   Utgiftsutvecklingen

I detla avsnitt redovisas statsutgifternas utveckling i fasta priser under perioden t. o. m. budgetåret 1979/80. Redovisningen omfattar de totala utgifterna över statsbudgeten. Dessa redovisas grupperade efter ändamål. De tolv största ändamålsgrupperna särredovisas; De svarar tillsammans för i runt tal 90 % av utgifterna under budgetåret 1975/76. En redovisning av de totala utgifternas utveckling lämnas i tabell 18. Beräkningarna utgår från de anslagsbelopp för budgetåret 1975/76 som redovisas i den reviderade finansplanen. För vissa anslag som är direkt knutna lill prisindex redovisas också utgifternas utveckling i löpande priser för perioden fram t. o. m. budgetåret 1977/78. TiU grund för dessa beräkningar ligger ett antagande om atl priserna skall stiga med 5 % år 1976 och därefter med 4 % per år för åren 1977 och 1978.

Beräkningarna i 1975 års långtidsbudget styrs i hög grad av de omfattande reformer som beslutats av 1974 års riksdag eller föreslagits 1975 års riksmöte. Dessa reformer föranleder betydande utgiftsökningar inom sina resp. utgiftsområden och svarar därigenom för en stor del av budgetens ökande utgifter. Mest märkbara är utgiftsökningarna budgetåret 1976/77 men även fortsättningsvis ställer reformerna krav på ökande reala resurser. Exempel på sådana reformer är höjningen av barnbidragen, sänkningen av pensionsåldern, förbättringarna av folkpensionsförmånerna, subventionerna av bostadslåneräntoma och energipolitiken, samt investeringen i Stålverk 80. Samtliga dessa reformer påverkar budgetens utgiftssida. Exempel på reformer som påverkar budgetens inkomstsida — men i sig representerar betydande utgiflsåtaganden — är reformeringen av vuxen- och arbetsmarknadsutbildningen, det förbättrade socialförsäkringssystemet och omläggningen av den direkta statliga inkomstskatten fr. o. m. år 19.76.

3.1 Folkpensioner, sjukförsäkring m.m.

Ändamålsgmppen domineras av utgiftema för folkpensioneringen och: statens bidrag till sjukförsäkringen. Med undantag för vissa administrationskostnader utgörs hela ändamålsgruppen av transfereringar till hushållen.

Prop. 1975:100

Tabell 1. Folkpensioner, sjukförsäkring m. m.

(Milj. kr., fasta priser)

	Genom-	Anslag	Anslagsförändring till		Procen-	Genom-
	sniitiig	1975/76			tuell för-	snittUg
	procen-		1976/77  1977/78   1978/79	1979/80	ändring	procen-
	tuell för-				1975/76-	tuell för-
	ändring				1976/77	ändring
	1969/70—					1975/76-
	1973/74					1979/80
Totala utgifter	+ 10,2	17 877	+ 1881   +671      +571	+ 581	+ 10,5	+ 4,8
därav
folkpensione-
ringen	+ 7,7	15 310	+ 2 190   +600      +500	+ 510	+ 14,3	+ 5,7
sjukförsäkringen	+ 32,3	2 450	-   310   +70      +70	+  70	-12,7	-1,0

Utgiftema för folkpensionerna har under perioden 1969/70—1973/74 stigit med i genomsnitt 7,7 % per år räknat i fasta priser, ökningen beror dels på att antalet pensionärer stigit under denna tid, dels på att standardförbättringar genomförts. Antalet folkpensionärer uppgick i början av år 1975 till ca 1 575 000 varav ca 1 060 000 ålderspensionärer.

Den 1 januari 1975 höjdes folkpensionens grundbelopp för ensam pensionär från 90 till 95 % av basbeloppet och för pensionärspar från 140 tiU 155 % av basbeloppet.

Är 1974 fattade riksdagen beslut om en lagsladgad sänkning av den allmänna pensionsåldern från 67 till 65 år fr. o. m. den 1 juli 1976.

I prop. 1975: 97 föreslås att pensionsåldersreformen skall fullföljas genom förslag om ökade möjUgheter till en rörlig pensionsålder. Avsikten är att de nya reglerna om rörUg pensionsålder skall träda i kraft samtidigt som den allmänna pensionsåldern sänks.

Riksdagen fattade år 1974 även beslut om förändringar i det syslem för en successiv standardhöjning av folkpensionen vilket infördes år 1969. Enligt systemet utgår s. k. pensionstillskott till de folkpensionärer som inte uppbär ATP eller har låg ATP. Pensionstillskottet utgjorde under budgetåret 1969/70 3 % av basbeloppet och har därefter ökat med 3 procentenbeter årligen för atl den 1 juli 1975 uppgå till 21 % av basbeloppet. Enligt 1974 års riksdagsbeslut utgör fr. o. m. den 1 juli 1976 den årliga ökningen 4 % av basbeloppet för alt pensionslUlskoltet i det fullt utbyggda systemet den 1 juli 1981 skall utgöra 45 % av basbeloppet. Inkl. pensionstUlskott kommer därmed folkpensionen år 1981 att för ensamstående pensionär utgöra 140 % av basbeloppet och för makar 245 % av basbeloppet. Motsvarande andelar var den 1 juli 1968 90 % resp. 140 %.

Den 1 juli 1975 förbättras handUcappförmånerna inom folkpensioneringen. De nuvarande invaliditetsersättningarna och invaliditetstiUäggen förs samman till en ny förmånsform kallad handikappersättning. Från samma tidpunkt införs också gynsammare prövningsregler för vårdbidrag till förälder som vårdar handikappade barnTtiemmet.

Bil. 2    Långtidsbudget                                              9

De förtidspensionärer som saknar ATP eller har låga ATP-belopp får en kraftig pensionshöjning genom att pensionstUlskotten fr. o. m. den 1 juli 1976 kommer att utgå med fördubblade belopp.

Antalet personer med förtidspension bar ökat kraftigt de senaste åren. ökningen beror till stor del på de ändrade regler som trädde i kraft år 1970 och som innebär ökade möjligheter för äldre förvärvsarbetande med tungt eller pressande arbete att få pension före 67 års ålder. MöjUgheterna att få sådan förtidspension har sedan dess utökats ytterligare för äldre förvärvsarbetande som blir ulförsäkrade från arbetslöshetsförsäkringen och inte kan få nytt arbete. Detsamma gäller för personer som uppburit omställningsbidrag eUer kontant arbetsmarknadsstöd under en viss tid.

Det totala antalet pensionärer beräknas bl. a. till följd av förändringar i befolkningens ålderssammansättning under långtidsbudgetperioden årligen öka med i genomsnitt 30 000. Däremot anlas antalet förtidspensionärer minska något under sanmtia period. I samband med pensionsålderssänkningen den 1 juli 1976 beräknas antalet pensionärer öka med omkring 115 000 personer. Antalet ålderspensionärer med pensionstiUskott beräknas f. n. uppgå tUl ca 750 000.

Beräkningen av folkpensionsanslaget i fasta priser fram t. o. m. budgetåret 1979/80 har gjorts med utgångspunkt i beräknade basbelopp under år 1975. Beräkningarna omfattar därefter endast sådana ulgiftshöj-ningar som följer av ett ökat antal folkpensionärer och de lagstadgade förändringarna av pensionsförmånerna.

I fasta priser ökar utgifterna för folkpensioneringen med ca 2 190 mUj. kr. budgetåret 1976/77. Däri ingår ca 340 mUj. kr. som följer av tidigare basbeloppshöjningar. Effektema av andra utgiftspåverkande faktorer framgår av nedanstående tabell.

Tabell 2. Folkpensioner, utgiftspåverkande faktorer

(Milj. kr., fasta priser)

Ulgiftsförändring till

1976/77      1977/78      1978/79      1979/80

Ökat antal pensionärer   +   280       +270           +245   +250

Pensionsålderssänkningen m. m. +1 570      +330  +255   +260

Summa                      +1850       +600 +500     +510

Kompensation för prisstegringar följer utvecklingen av basbeloppet, vilket i sin tur följer förändringarna i konsumentprisindex. Folkpensionens årsbelopp var den 1 juli 1967 4 931 kr. för ensamstående och 7 696 kr. för makar. Motsvarande belopp inkl. pensionstillskott var den 1 juli 1974 9 180 kr. resp. 14 960 kr. och uppgår i början av år 1975 tiU 10 170 kr. för ensamstående och 17 190 kr. för ett pensionärspar.

Prop. 1975:100

10

Med en antagen prisstegring om 5 % år 1976 och därefter 4 % årligen skulle utvecklingen av folkpensionsanslaget i löpande priser bli följande.

Tabell 3. Folkpensioner

(Milj. kr., löpande priser)

Genom-

snittlig

procentuell

förändring

1969/70-

1973/74

Anslag

1975/76

Anslagsförändring till     Procentuell förändring

1976/77-1977/78

1975/76-1976/77

1976/77      1977/78

+ 13,5

15310

+ 2 466       +1326

+ 16,1

+ 7,5

Vid sidan av statens utbetalningar av folkpensioner utgår till pensionärerna stora belopp i form av dels ATP, dels kommunala bostadstill-lägg. Under budgetåret 1975/76 beräknas de sammanlagda ATP-belop-pen uppgå till ca 5,6 miljarder kr. och de kommunala bostadstilläggen tiU drygt 1,5 miljarder kr.

Inom den allmänna sjukförsäkringen höjdes sjukpenningen kraftigt fr. o. m. den 1 januari 1974 och blev samtidigt beskattad och pensionsgrundande för ATP. Ersättningen till den försäkrade vid sjukdom ulgår med 90 % av den ersättningsgrundande inkomsten upp till 7 1/2 basbelopp (f. n. 67 500 kr.). Sjukpenningen är genom de nya reglerna jämförbar med sjuklön från arbetsgivaren. Vidare omvandlades moderskaps-försäkringen vid samma tidpunkt till en föräldraförsäkring. Samtidigt infördes rätt till sjukpenning vid vård av sjukt bam. Siatens utgifter för föräldraförsäkringen redovisas under ändamålsgruppen stöd till barnfamiljer. Vidare infördes den 1 januari 1974 den aUmänna tandvårdsförsäkringen som ger ersättning med i regel 50 % av tandvårdskostnaderna för alla personer över 19 års ålder. I ett inledningsskede gäller detta även åldersgruppen 17—19 år. Barn och ungdom under 17 år skall ges kostnadsfri tandvård genom landstingens folktandvård. Försäkringen gäller både för folktandvårdens vuxentandvård och för de privatpraktiserande landläkare som anslutits till försäkringen.

Fr. o. m. den 1 januari 1975 gäUer nya ersättningsregler för läkarvård som lämnas av privatpraktiserande läkare. Ersättningen från sjukförsäkringen utgår nu direkt till läkaren och patienten betalar endast ett enhetiigt belopp på nomalt 20 kr. eUer vissa fall 25—30 kr. per besök. Patientavgiften berättigar också till de röntgen- och laboratorieundersökningar som kan behövas. De privatpraktiserande läkare som är anslutna till försäkringssystemet är genom taxebindning skyldiga att hålla sig inom ramen för den av regeringen faststäUda läkarvårdstaxan..

Regeringen har lagt fram förslag om ändring av den allmänna försäk-

Bil. 2    Långtidsbudget                                             11

ringens ersättningsregler för läkarvård och sjukvårdande behandlingar inom den offentliga öppna sjukvården fr. o. m. den 1 januari 1976. Ersättningsreglerna innebär höjda ersättningar till sjukvårdshuvudmännen för läkarvård från 48 kr. till 70 kr. per läkarbesök och en höjning av patientavgiften från 12 kr. till 15 kr. Förslaget innebär vidare bl. a. att huvudmännen får ersättning även för behandlingar som utförs av annan personal än läkare och höjd ersättning för sjukhusvård m. m. Vidare övertar huvudmännen ansvaret för tillhandahållande av hjälpmedel till handikappade, varvid hjälpmedelsersäilning utgår från försäkringen tUl huvudmännen. Sjukförsäkringens läkemedelsrabail ändras så att maximibeloppet som den enskilde får betala vid inköp av medicin på recept höjs från 15 kr. liU 20 kr. Reglerna om höjd ersättning beräknas totalt medföra en kostnadsökning för sjukförsäkringen uppgående till 634 milj. kr.

I prop. 1975: 92 har lagts fram förslag om nya finansieringsregler fr. o. m. år 1976 för hela den obligatoriska sjukförsäkringen. Förslaget innebär alt statsbidrag utgår med 15 % av sjukförsäkringens totala kostnader i stället för nu gäUande en tredjedel av kostnaderna. Resterande del täcks av arbetsgivaravgifter.

Anslagsberäkningen för perioden t. o. m. budgetåret 1979/80 ulgår från gällande beslämmelser, taxor och slatsbldragsregler. Dock har beaktats effekterna av förslagen i prop. 1975: 36 om ändrade ersättningsregler inom sjukförsäkringen m. m. samt prop. 1975: 92 med förslag till skatteomläggning m. m. TiU följd av förändringar i folkmängden och förskjutningar i åldersstrukturen beräknas sjukförsäkringsutgifterna öka under samtiiga budgetår. Vid beräkningarna har förutsatts alt sjukfrekvensen utöver den mellan åren 1973 och 1974 konstaterade ökningen om ca 10 % blir oförändrad.

3.2 Utbildning och forskning

Denna ändamålsgrupp omfattar de statliga utgifterna för utbUdnings-väsendet och för den civila forskning som bedrivs av staten eller med statligt stöd. Ändamålsgruppen omfattar bl. a. grundskolan, gymnasiala skolor, högre utbildning och forskning samt studiesociala ändamål. Till högre ulbildning och forskning har vidare förts bl. a. anslagen lUl universitet och högskolor, undervisningssjukhusen- samt de statliga forskningsråden och styrelsen för teknisk utveckUng. I gmppen ingår även de statliga utgifterna för forsknings- och utveckUngsverksamhet på energiområdet. Studiesociala ändamål omfatiar det statUga studiestödet till samtliga kategorier av studerande.

Prop. 1975:100

12

Tabell 4. Utbildning och forskning
(Milj. kr., fasta priser)
	Genomsnittlig	Anslag 1975/76	Anslagsförändi	ring till		Procen-	Genomsniitiig
						tucii lor-
	procen-		1976/77 1977/78 1978/791979/80 ändring				procen-
	tuell					1975/76-	tuell
	förändring					1976/77	förändring
	1969/70-						1975/76-
	1973/74						1979/80
Totala utgifter	-0,3	13 319	+266    +83	+ 53	+ 61	+ 2,1	+ 0,9
därav
grundskolan	-0,3	5 104	-    9    +46	+ 63	+ 48	- 0,2	+ 0,7
gymnasiala skolor	-0,9	1989	+    5    +16	+ 16	+ 16	+ 0,3	+0,7
högre utbildning
och forskning	+ 2,8	3 537	+ 108    +26	-25	+  1	+ 3,1	+0,8
studiesociala
ändamål m. m.	-8,2	1 105	+ 140    -27	-25	-29	+ 12,7	+ 1,3

Av tabeU 4 framgår att utgifterna under den framförliggande perioden beräknas öka endast långsamt, vilket är naturligt med hänsyn tUl långtidsbudgetens beräkningsprinciper. Huvuddelen av de resurskrävande utbildningspoliliska reformer som beslutades under 1960-talet är nu genomförda. För perioden 1969/70—1973/74 har ändamålsgruppens anslag minskat räknat i fasta priser. Denna minskiung beror, vad gäUer grundskolan och gymnasieskolan, bl. a. på att den av 1960-talets skolreformer föranledda byggnadsverksamheten avtog i volym under perioden samt på tekniska orsaker.

UtgiftsutveckUngen för grimdskolans del styrs i betydande utsträckning av befolkningsutvecklingen. Elevantalet i grundskolan beräknas läsåret 1975/76 uppgå tUl ca 1 026 000 och antas läsåret 1979/80 ha ökat till ca 1 035 000.

Anslagsutvecklingen styrs förutom av elevutvecklingen även av klassstorlekarna. På låg- och högstadierna Ugger klasstorlekarna väl i nivå med de beräkningar som låg till grund för 1962 års grundskolebeslut, medan de på mellanstadiet fortfarande ligger under denna nivå. Anslagsutvecklingen påverkas dessutom av det särskilda systemet för utbetalningar av statsbidrag till kommunerna.

I enlighet med beslut av 1968 års riksdag ersattes fr. o. m. läsåret 1971/72 gymnasiet, fackskolan och yrkesskolan med en ny skolform, gymnasieskolan. Samtidigt infördes tvååriga yrkesinriktade linjer med en bredare inriktning än förutvarande yrkesutbildning.

Läsåret 1975/76 beräknas antalet inlagningsplatser i den direkt grundskoleanknutna delen av gymnasieskolan molsvara ca 95 % av årskullen 16-åringar. Andelen elever som omedelbart efter grundskolan fortsätter tiU gymnasieskolan är dock lägre. Antalet sökande till de mer utpräglat yrkesinriktade linjerna har ökat. Däremot har intresset för de tvååriga sociala och tekniska linjerna minskat.

Den snabba utbyggnaden av skolväsendet under 1960-talet ledde till

Bil. 2    Långtidsbudget                                             13

ett stort behov av nya lärare. Den tidigare bristen på lärare är dock numera tiU största delen hävd och antalet intagningsplatser för bl. a. klasslärare och ämneslärare har dragils ned under flera budgetår. Detla innebär att resursbehovet för läramtbUdningen kommer att minska. De organisatoriska konsekvensema m. m. av minskningen av antalet mtag-ningsplalser övervägs av en särskild arbetsgrupp.

Reformeringen av vuxenutbildningen år 1967 innebar en kraftig förstärkning av resursema för såväl utbildningen i studieförbundens regi som de kommunala skolorna för vuxna och de riksrekryterande statliga vuxenskolorna i Norrköping och Härnösand. Under de senaste åren har därefter nya betydelsefulla steg tagits i utbyggnaden av vuxenutbUdningen. I en särskUd proposition till riksdagen våren 1975 har förslag lagts fram om bl. a. ett särskilt vuxenstudiestöd för längre studier. Det ansluter till det föreslagna stödet för arbetsmarknadsutbildning men består tiU skillnad från detta tUl en del av återbetalningspliktiga medel. Dessutom införs ett särskilt stöd för kortare kurser. De statliga bidragen till studieförbund och studiecirklar förbättras. Vidare föreslås statligt stöd åt studierekryterande åtgärder, bl. a. uppsökande verksamhet på arbetsplatser. Utgifterna för vuxenutbildning väntas härigenom öka under hela femårsperioden. De direkta kostnadema för 1975 års vuxenulbild-ningsreform föreslås emeUertid bli arbetsgivaravgiftsfinansierade och belastar således inte hithörande anslag.

På gmndval av förslag från bl. a. 1968 års utbildningsulredning har regeringen år 1975 förelagt riksdagen en proposition om reformering av högskoleutbildningen. Förslagen innebär i huvudsak följande. All eftergymnasial utbildning — högskoleutbildning — sammanförs i en ny högskoleorganisation. Reglerna för behörighet och urval förändras så att rekryteringen kan breddas till andra studerandegrupper än de traditionella. Återkommande utbildning främjas. Nytillkommande utbildning förläggs i första hand till vissa orter utanför nuvarande universitetsorter. En generell antagningsbegränsning införs som medel för en total dimensionering av den grundläggande högskoleutbildningen. Ett ökat lokalt och regionalt ansvar för högskolan liksom nya former för samspel mellan högskolan och samhäUet i övrigt skall ge grunden för en fortlöpande fömyelse av högskoleutbildningen. Högskolereformen föreslås i sina huvuddelar träda i kraft budgetåret 1977/78. De nu framlagda principförslagen beräknas i och för sig inte medföra några nämnvärda kostnadsökningar under femårsperioden.

Uppskattningen av anslagsutvecklingen inom undergmppen högre utbildning utgår från nuvarande system och bygger i vad avser universiteten och högskoloma i huvudsak på den beräknade närvaron. Medelsbehovet för de nu spärrade fakultetema har beräknats med utgångspunkt i, de beslutade förändringarna i intagningskapaciteten. För övriga fakulteter har t. v. förutsatts att närvaron i stort sett kommer att ligga kvar på

Prop. 1975:100                                                        14

den nivå som prognostiserats för budgetåret 1975/76. Sammanlaget innebär detta att kostnaderna för den högre utbildningen fortsätter att stiga under perioden.

Det statliga stödet till forskning och utveckling utgår dels genom de statliga forskningsråden, styrelsen för teknisk utveckling m. fl., dels genom universiteten och högskolorna, ökningen av anslagen tilT direkta forsknings- och utvecklingsändamål har under de senaste åren varil betydande och för femårsperioden förutses en fortsatt ökning. Till denna ändamålsgrupp har förts utgifterna för regeringens förslag om ett program för ökad satsnmg på energiforskning som lagts fram i prop. 1975: 30. Programmet omfattar olika forskningsåtgärder med syfte att minska energikonsumtionen och omvandlingsförluslerna i energiproduktionen samt en satsning på forskningen kring alternativa energikällor. Under en treårsperiod beräknas satsningen ■ rymmas inom en total uIt giftsram av 360 milj. kr. Ett fortsalt deltagande i det europeiska forskningssamarbetet, bl. a. inom europeiska rymdforskningsorganisationen (ESRO) och europeiska kärnforskningsorganisalionen (CERN), har förutsatts vid anslagsberäkningarna.

Anslagen till studiesociala ändamål omfattar såväl bidrag som återbetalningsplikliga studiemedel tUl studerande. Fr. o. m. budgetåret 1973/74 har alla elever över 20 år i gymnasieskolan, den kommunala öch statliga. vuxenutbildningen samt folkhögskolan överförts lill studiemedelssystemet. Studiekredit tiU elever under 20 år i dessa skolformer ulgår fr. o. m. samma budgetår i form av återbetalningsplikliga studiemedel.

Antalet studiemedelstagare har bedömts förbli i stort sett oförändrat. Samtidigt väntas återbetalningarna av studiemedel och studielån stiga successivt under perioden, vilket totalt beräknas innebära anslagsminskningar under de tre sista åren i perioden. Hänsyn har därvid tagits till de nya regler för återbetalning av studiemedel som påverkar återbetalningarnas storlek fr.o.m. år 1975. Förändringssiffran tUl budgetåret 1976/77 för studiesociala ändamål i tabell 4 beror till största delen på att anslaget kunnat begränsas budgetåret 1975/76 då en förbrukning av reserverade medel beräknas ske.

3.3 Totalförsvar

Utgiftema inom ändamålsgruppen-totalförsvar avser tUl helt övervägande del det militära försvaret. Därutöver ingår civilförsvaret, det ekonomiska försvaret samt övriga delar av totalförsvaret. Utgifterna för totalförsvarsändamål uppgår budgetåret 1975/76 till ca 11 % av de beräknade totala statsutgifterna. Deras andel av de sammanlagda statUga konsumtions- och investeringsutgifterna är däremot avsevärt högre och uppgår tUl nästan 31 %.

Genom 1972 års försvarsbeslut har statsmaktema mot bakgmnd av en. säkerhetspolitisk bedömning tagit ståndpunkt till inriktningen av det mi-

Bil. 2    Långtidsbudget

15

litära försvaret, civUförsväret, det ekonomiska försvaret samt totalförsvaret i övrigt.

Tabell 5. Totalförsvar

(Milj. kr., fasta priser)

	Genom-	Anslag	Anslagsförändring till				Procen-	Genom-
	sniitiig	1975/76					tuell för-	sniitiig
	procen-   '.		1976/77	1977/78	1978/79	1979/80	ändring	procen-
	tuell för-						1975/76-	tuell för-
	ändring						1976/77	ändring
	1969/70-			f..				1975/76-
	1973/74							1979/80
Totala utgifter	+ 0,2	10 276'	+ 129	+ 369	+ 32	-517	+  1,3	0
därav				:*
militärl försvar	+ 0,1	9 574	-    4	0	0	0	0	0
civilförsvar	0	178	-    3	0	+ 50	0	-  1,7	+ 6,0
ekonomiskt
försvar	+ 3,0	322	+ 131	+ 326	-32	-485	+ 40,7	-5,0

Beträffande det militära försvaret har fastslagits att resurserna skall användas på sådant sätt att en framtida styrketillväxt underlättas även om delta medför en lägre operativ styrka under de närmaste åren än vad som aimars vore möjUgt. Försvaret skall bygga på den aUmänna värnpliktens grund. För att begränsa kostnaderna för de värnpliktigas utbildning har grundutbildningen försöksvis förkortats något. Om valet står mellan olika vapensystem skall hellre anskaffas elt större antal tekniskt mindre kvalificerade vapensystem än ett fåtal kvalificerade. Fjärr-stridsförbanden, vilka bl. a. innehåller attackflyg och ubåtar, ges på sikt en lägre prioritet än andra system.

I syfte att inom den givna ramen skapa så stort utrymme som möjUgt för sådan materielanskaffning och utbUdning, som ger direkt effekt i krigsorganisationen, har överbefälhavaren fått i uppdrag minska antalet anställda inom försvaret med 3 900. under perioden september 1972— september 1979.

För budgetåret 1972/73 bestämdes genom försvarsbeslutet år 1972. en utgiftsram gmndad på ett s.k. basbelopp om 6 470 milj. kr. uttryckt i prisläget februari 1971. För budgetåret 1975/76 har i statsverkspropositionen föreslagits mUitära försvarsutgifter om 9 574,3 milj. kr. Härav utgörs 1 420 milj. kr. av priskompensation enligt nettoprisindex, räknat från prisläget februari 1974. Basbeloppet är, bortsett från tekniska justeringar, oförändrat i förhållande tiU försvarsbeslutet.

Enligt det nya planeringssystemet för försvaret skall riksdagen inte besluta om en flerårig utgiftsram. Planeringen för de närmaste fem åren måste dock ske med utgångspunkt i en viss planeringsram.

I budgetpropositionen år 1975 har föreslagits att deima planeringsram skall utgå horisontellt från det nämnda basbeloppet. Härtill kommer kompensation för prisstegringar enligt nettoprisindex.

Prop. 1975:100                                                        16

För att belysa utveckUngen av de militära försvarsutgifterna även i löpande priser har beräkningar gjorts på grundval av de prisantaganden som tiUämpas vid beräkningar i långtidsbudgeten i övrigt (tabell 6).

Tabell 6. Utveckling av de militära försvarsutgifterna 1975/76—1977/78 (Milj. kr., löpande priser)

1975/76   1976/77   1977/78

Militära försvarsutgifter 9 574            10 090    10 457

varav priskompensation (1420)           (1 940) (2 307)

Förändring från föregående

budgetår                                      +516       +367

Planeringsramen uttryckt i löpande priser medger att ca 3 500 milj. kr. årligen kan användas för forskning och materielanskaffning. TUl de större anskaffningsprogrammen hör infanterikanonvagnar, terrängbilar och luftvärnsrobotar för armén, ubåtar, patrullbåtar och kustartiUeribat-terier för marinen samt anskaffning av attack- och jaktversionen av flygplanet Viggen för flygvapnet.

Beträffande civilförsvaret innebär försvarsbeslutet att planeringen bl. a. skall utgå från att befolkningen kan komma att beröras av biverkningar vid anfall mot mUitära mål i samband med en invasion eller vid markstrid varvid i första hand konventionella stridsmedel används. Liksom i fråga om det militära försvaret bör eivilförsvarsåtgärderna ges långsiktig inriktning. Vissa begränsningar i den operativa styrkan kan godtas under de närmaste åren. Exempel härpå är att manskapsutbildningen något begränsas. Civilförsvarets utbildnings- och övningssystem förändras f. n. varvid planeringen inriktas mot en regionalt centraliserad utbildnings- och förrådsverksamhet.

För budgetåret 1972/73 bestämdes genom försvarsbeslutet 1972 en utgiftsram grundad på ett s. k. basbelopp om 118 milj. kr., uttryckt i prisläget februari 1971. I budgetpropositionen har för budgetåret 1975/76 föreslagits utgifter för civilförsvaret om 177,8 milj. kr. Härav utgörs 26,3 milj. kr av priskompensation enUgt neltoprisindex, räknat från prisläget febmari 1974. Basbeloppet är oförändrat i förhållande tiU försvarsbeslutet. Planeringen de närmaste fem åren bör enligt budgetpropositionen 1975 utgå horisonteUt från det nämnda basbeloppet. HärtiU kommer kompensation för prisstegringar enligt nettoprisindex. Denna planeringsram medger bl. a. att skyddsmasker kan anskaffas fortlöpande. Det bör observeras att planeringsramen endast avser de civilförsvarsåtgärder som finansieras över fjärde huvudtiteln. Andra åtgärder såsom byggande av skyddsrum, verkskydd m. m. finansieras på annat sätt. Regeringen har nyligen i en proposition föreslagit att ett nytt syslem för planering och finansiering av. skyddsrumsbyggandet skall införas. Systemet innebär bl. a. att staten kommer aft svara för kostna-

Bil. 2    Långtidsbudget                                             17

derna för skyddsrum i bostadsfastigheter. De härav föranledda utgifterna har beaktats.

Det ekonomiska försvaret omfattar beredskapsåtgärder inom bl. a. industriproduktionen, livsmedelsförsörjningen, energiförsörjningen och kommunikationerna. För att skydda samhället mot skadeverkningar som beror på avbrolt i oljetiUförseln sker en betydande beredskapslagring hos säljare och storförbmkaré av oljeprodukter. Investeringskostnaderna för denna beredskapslagring av oljeprodukter enligt beslutat program för perioden 1970—1976 beräknas i 1969 års priser tUI 760 milj. kr., varav staten bidrar med ca 80 milj. kr. och återstoden täcks genom prissättningen på oljeprodukter. För att begränsa sårbarhet vid bl. a. s. k. fredskriser pågår en betydande utökning av beredskapslagringen utöver lagringsprogrammet genom en stalUg lagring av 3 mUj. m råolja. Utgifterna härför kommer att tUl övervägande del falla på budgetåren 1977/78 och 1978/79. Härutöver har en möjlighet öppnats att tUlförsäkra överstyrelsen för ekonomiskt försvar vissa lagringsutrymmen för eldningsolja. F. n. pågår utbyggnad av tre sådana anläggningar och avtal har nyligen slutits om en fjärde. Regeringen har dessutom föreslagit riksdagen att pågående utbyggnad av beredskapslager för främst fredskrisbehov senast till år 1985 skall ytterligare utökas med en lagring av råolja och oljeprodukter motsvarande 3 milj. m råolja i den mån detta är praktiskt möjligt och ekonomiskt rimligt. Under perioden 1976/77—1979/80 har vidare medel beräknats för en beslutad utökad statlig lagring av gasol och flygdrivmedel till en kostnad av ca 70 milj. kr.

För alt en tUlfredsställande beredskap beträffande försörjningen med beklädnadsvaror skall kunna upprätthållas beviljas ränte- och amorteringsfria avskrivningslån tiU investeringar inom teko-, sko- och garve-riindustriema. En investeringsram av 120 milj. kr. för detta ändamål har beslutats.

Övrigt totalförsvar omfattar åtgärder inom en rad skilda funktioner. Aktiviteterna inom hälso- och sjukvården, polisverksamheten och det psykologiska försvaret fömtsätts fortlöpa på ungefär oförändrad nivå. Verksamheten inom övrigt totalförsvar bygger i krig och krigssituationer i stor utsträckning på den bas som det fredstida samhället utgör. Behovet av beredskapsåtgärder blir därför beroende av samhällets utveckling i övrigt.

3.4 Kommunikationer och energiförsörjning

Denna ändamålsgrupp omfattar huvudsakligen utgiftema för vägväsendet, kommunikationsverken — dvs. postverket, televerket, statens järnvägar, luftfartsverket och sjöfartsverket — vissa invesleringsulgifter för Sveriges Radio samt vattenfallsverket.

I tabell 7 anges den anslagsutveckling som fömtses för perioden frain

2   Riksdagen 1975.1 saml Nr 100. Bilaga 2

Prop. 1975:100

18

t.o.m. 1979/80. Dessa anslagsbelopp avser alt jämte tidigare behållningar täcka den förutsedda medelsförbrukningen och därutöver ge en marginal om ca 10 % för att möjliggöra ökade investeringsramar om det skulle påkallas av konjunkturmässiga eller andra skäl. Beloppen i den följande framställningen avser den beräknade medelsförbrukningen. Vid bedömningen av den framlida utvecklingen har hänsyn i första hand tagils till den väntade efterfrågeutvecklingen. Som nämnts i avsnitt 1.2 föreligger vissa svårigheter att avgöra vilken investeringsutveckling som krävs för att anpassa produktionen till efterfrågan. För alt få. en praktiskt användbar beräkningsmetod har investeringarna, efler reduktion med väntad produktivitetsstegring, förändrats i takt med den,beräknade efterfrågeökningen. Vidare har vissa beslutade program och en-gångsprojekt beaktats.

Tabell 7. Kommunikationer och energiförsörjning

(Milj. kr., fasta priser)

	Genom-	Anslag	Anslagsförändring till				Procen-	Genom-
	snittlig	1975/76					tuell för-	sniitiig
	procen-		1976/77	1977/78	1978/79	1979/80	ändring	procen-
	tuell för-						1975/76-	tuell för-
	ändring						1976/77	ändring
	1969/70-							1975/76-
	1973/74							1979/80
Totala utgifter	+ 2,7	7 986	+ 158	-    1	-140	-16	+ 2,0	0
därav
väganslag.
trafiksäkerhet
m. m.	- 0,9	3 202    ,	+  14	+  15	+ -23	+ 24	+0,4	+0,6
kommunikations-
verken	+  1.4	2 499	+    7	-220	-172	-52	+ 0,3	-4,7
energiförsörjning	+ 16,6	.1 756	+ 93	+ 194	;-  2	0	+ 5,3	+ 3,8

Inom vägväsendet beräknas trafikvolymen öka i långsammare takt än vad som varit fallet under 1960-talet. Det även vid en oförändrad nivå av vägbyggnadsanslagen stigande vägkapitalet kräver emellertid en viss uppräkning av driftanslagen för alt det ökade underhåUsbehovet skall kunna tUlgodoses.

Televerkets investeringar omfattar dels telenätet, dels rundradioan-läggningar för distribution av radio- och TV-programmen. Medelsförbmkningen för dessa ändamål beräknas uppgå till ca 838 milj. kr. under budgetåret 1975/76, varav drygt 40 milj. kr. för rundradioanläggningar. Investeringarna i telenätet har bedömts mot bakgrund av den väntade teletrafikutvecklingen. Medelsförbrukningen för statens järnvägars investeringar beräknas uppgå tiU 480 milj. kr. under budgetåret 1975/76. Investeringarna har räknats upp med hänsyn till den förväntade trafik-och produktivitetsutvecklingen.

Utvecklingen av luftfartsverkets investeringar domineras av elt fåtal slora projekt. Medel har beräknats för färdigställandet av en ny utrikes-

Bil. 2    Långtidsbudget                                             19

terminal på Arlanda flygplats och anläggandet av Göteborg-Landvetter flygplats, övriga investeringsbehov har bedömts mot bakgrund av den förväntade trafikutvecklingen.

Medelsbehovet för postverkets investeringar har beräknats med utgångspunkt i att den totala postvolymen kommer att ligga på i stort sett oförändrad nivå under perioden. Hänsyn har tagits till vissa slörre pågående byggnadsprojekt, bl. a. postgirohuset i Slockholm.

1 fråga om sjöfarten förutses under den framförliggande perioden en fortsatt rationalisermg av lots- och fyrväsendet. Under budgelårel 1975/76 beräknas två statsisbrytare av större och maskinstarkare typ vara i operativ verksamhet. Vidare har beaktats att ytterUgare en kapa-citetsstark isbrytare skaU levereras under perioden för alt möta de behov som väntas uppkomma i samband med Stålverk 80.

En utgångspunkt för långtidsbudgetens beräkningar avseende energiförsörjning har varit den föresats som ställts upp i prop. 1975: 30 om energihushållning. Denna föresats innebär en i genomsnitt tvåprocentig årlig tiUväxt av energikonsumtionen för perioden fram till år 1985. I detta syfte föreslås i fråga om energikonsumtionen insatser för alt spara energi i bostäder och inom näringslivet. På produktionssidan redovisas ålgärder för alt förstärka elkraflproduktionssystemet, bl. a. med ytterii-' gare två kärnkraftaggregat utöver de redan beslutade. Vidare föreslås ålgärder för att trygga vår tUlgång till olja. I propositionen redovisas också det oljelagringsprogram som byggs upp för att möta olika typer av fredskriser. Utgiftema för de ökade insatserna redovisas inom de ändamålsgrupper som svarar mot åtgärdema. Under ändamålsgmppen kommunikationer och energiförsörjning har sålunda medel beräknats för utbyggnad av produktions- och distributionsanläggningar för elkraft.

I avsnittet bostäder har förslagen om bidrag tiU förbättrad energihushållning inom bostadssektorn beaktats.

Utgiftskonsekvensema av förslaget om ett stödprogram för förbättrad energihushållning inom industrin tas upp under ändamålsgruppen näringars främjande.

3.5 Stöd till barnfamiljer

Utgifterna under deima ändamålsgmpp avser huvudsakligen inkomst-överföringar tiU hushåUen i form av allmänna bambidrag, föräldrapenning och bostadstiUägg för barnfamiljer. Statsbidrag till kommunemas barnomsorg utgör en växande del av ändamålsgmppen. Vidare ingår statens utgifter för bidragsförskott (utgifterna för underhållsbidrag till bam för vilka ersättning inte kan tas ut av den underhållsskyldige) och den del av statens bidrag tUl social hemhjälp som avser hjälp tiU barnfamiljer.

Prop. 1975:100

20

Tabell 8, Stöd till barnfamiljer m. m.

(Milj. kr., fasta priser)

	Genom-	Anslag	Anslagsförändring till			Procen-	Genom-
	snittlig	1975/76				tuell för-	snittlig
	procen-,		1976/77	1977/78   1978/79	1979/80	ändring	procen-
	tuell för-					1975/76-	■ tuell för-
	ändring   ,					1976/77	ändring
	1969/70-						1975/76-
	1973/74						1979/80
Totala utgifter	+ 10,5	5 534	+ 374	+ 152     +133	+ 133	+ 6,8'	+ 3,4
därav
allmänna					'
barnbidrag	+ 9,0	2 975	+265	0             0	0	+ 8,9	+ 2,2
bostadstillägg
m. m.	+ 4,8    ■	1009	+ 15	+  15      +15	+  15	+ 1,5	'+ 1,4
bidrag till barn-
omsorg	+43,7	855	+ 186,	+ 110     +100	+ 100	+21,8	+ 12,1 '

Utgiftsutvecklingen för barnbidragen bestäms av bidragsnivån och befolkningsutvecklingen. Enligt riksdagens beslut höjs barnbidragsbeloppét fr. o. m. den 1 januari 1976 från 1 500 till 1 800 kr. per barn och år. Bidragen utgår till omkring 1 mUjon bamfamiljer med ca 1,8 mUjoner barn. Antalet barn i bidragsberättigad ålder beräknas i stort sett bli oförändrat under den aktuella perioden.

Den tidigare moderskapsförsäkringen omvandlades fr. o. m. den 1 januari 1974 till en föräldraförsäkring i anslutning till barns födelse. Er-sällningstiden har fr. o. m. den 1 januari 1975 förlängts till sju' månader. Föräldrapennmg, som är ATP-gnindande,' utgår med en garanlinivå på 25 kr./dag. För dem som har sjukpenning över garantinivån utgår! föräldrapenningen med samma belopp som sjukpenningen, dvs. med 90 % av inkomsten. Föräldrapenningen iitgår till deh av föräldrarna — modern eUer fadern — som stannar hemma och vårdar barnet. Fr. o. m. år 1974 har förvärvsarbetande föräldrar med barn under 10 år rätt att under tio dagar per år och famUj vara hemma och ta hand om sina barn när de är sjuka i hemmet och i vissa fall då barnen vistas på sjukhus. Föräldraförsäkringen finansieras enligt de regler som gäller för sjukförsäkringen.

De statliga och statskommunala bostadstilläggen till barnfamiljer utgår till ca en halv miljon familjer nied omkring en miljon bara. I samband med de av 1974 års riksdag beslutade reformerna på det bostadspolitiska området genomfördes vissa förbättringar av bostadstilläggen. Sålunda höjs inkomstgränsema för oreducerade tiUägg under både år 1975 och 1976. De statskommunala bostadstilläggen omfattar fr.o.m. den 1 januari 1974 även låginkomsttagare utan bam. Stödet tiU lågm-komsttagare utan bam har i långtidsbudgeten förts till ändamålsgruppen bostäder.

De barn under 18 år vars föräldrar lever åtskilda är genom bidrags-

Bil. 2    Långtidsbudget                                             21

förskotten garanterade ett särskilt ekonomiskt grundskydd. Bidragsförskottens årsbelopp är sedan den 1 januari 1971 40 % av basbeloppet eller f. n. 3 600 kr./år. I budgetpropositionen år 1975 föreslås att bidragsförskott fr. o. m. den 1 juli 1976 skall kunna utgå även till invandrarbarn enligt Uknande grunder som gäller för barnbidrag. Kommunerna erhåller statsbidrag med 75 % av nettokostnaderna för bidragsförskotten för varje kalenderår i efterskott.

Fr. o. m. år 1974 har vårdbidraget till förälder med svårt handikappade bam i hemmet höjts till samma nivå som förtidspension inkl. pensionstUlskott. Fr. o. m. den 1 juli 1975 kommer enligt riksdagsbeslut möjlighelerna att få vårdbidrag att utvidgas. Vidare kommer vårdbidragens nivå att höjas kraftigt den 1 juU 1976 i anslutning till att förlids-pensionerna höjs. Utgifterna för vårdbidrag har inräknats i ändamålsgruppen folkpensioner, sjukförsäkring m; m.

Barnomsorgen blir av allt större betydelse när det gäller samhällets service lill barnfamiljerna. Under en följd av år bar statens bidrag tUl anordnande och drift av barnstugor höjts kraftigt. Antalet platser i daghem och fritidshem uppgick år 1974 tUl 75 000. Anordningsbidraget höjdes den 1 januari 1975 från 6 000 kr. till 7 500 kr. per plats. Driftbidragel till daghem och fritidshem höjs fr. o. m. 1 juli 1975 tiU 7 500 kr. resp. 3 750 kr. per plats och år.

Den 1 januari 1969 infördes statsbidrag till kommunala familjedaghem. Genom beslut av riksdagen hösten 1974 kommer statsbidrag fr. o. m. den 1 januari 1975 att utgå med 35 % av kommunernas bruttokostnader för verksamheten inkl. omkostnadsersättning.

Allmän förskola för 6-åringar införs under år 1975. Statsbidragen lill denna verksamhet beräknas tiU ca 60 milj. kr. per år.

Enligt förskolelagen är varje konmiun fr. o. m. år 1975 skyldig att upprätta en plan för utbyggnaden av förskoleverksamheten. Planen skall avse en femårsperiod och innefatta en redovisning av behovet av förskoleverksamhet och på vilket sätt och i vilken utsträckning kommunen avser att tillgodose detta behov.

3.6 Arbetsmarknad och regionalpolitik

Denna ändamålsgmpp omfattar siatens utgifter för oUka arbetsmarknadspolitiska åtgärder såsom arbetsförmedling, sysselsättningsskapande åtgärder, arbetsmarknadsutbildning, kontant stöd vid arbetslöshet och. arbetarskydd. Vidare redovisas här utgifterna för regionalpolitiska stöd-. åtgärder i form av bidragsverksamhet, transportstöd, lokaliseringslån osv.

Sedan 1960-talets början har utgifterna för arbetsmarknads- och regionalpolitiken ökat mycket kraftigt. Under de senaste fyra budgetåren har utgifterna i fasta priser inom denna ändamålsgrupp stigit med i ge-

Prop. 1975:100

• 22

nomsnitt 11 % per år. De snabbt ökande anslagen är ett uttryck för en höjning av ambitionsnivån, bl. a. i form av ökade insatser i anslutning till näringsUvets strukturomvandling. Det kan i sammanhanget nämnas att arbetsmarknadsverkets personalökning hittills under 1970-lalet uppgår till ca 760 nya tjänster. Till dessa kommer ytterligare 290 Ijänster som tiUförs verket efler beslut av riksdagen år 1975.

Den reformering av arbetsmarknadsutbildningen som föreslagits i prop. 1975: 45 kommer att utgöra en viktig utgångspunkt för de närmaste årens arbetsmarknadspoUtik. I övrigt torde arbetsmarknadspolitiken — liksom hittUls under 1970-talet — i första hand komma att inriktas på åtgärder för de grupper som har särskilda problem att få eller behålla ett arbete. För att uppfylla målet om en järhnare fördelning av sysselsättningsmöjligheterna mellan olika regioner krävs även fortsättningsvis insatser såväl i fråga om åtgärder som syftar till ökad yrkesmässig och geografisk rörlighet som i fråga om regionalpolitiskt stöd i de delar av landet som har svårt att uppnå en tillfredsställande sysselsättningsnivå. Långtidsbedömningarna för denna ändamålsgrupp inkluderar inte kostnader för eventuella slabiliseringspolitiskt motiverade insatser.

Tabell 9. Arbetsmarknad och regionalpolitik

(Milj. kr., fasta priser)

	Genom-	Anslag	Anslagsförändring till			Procen-	Genom-
	sniitiig	1975/76				tuell för-	sniitiig
	procen-		1976/77	1977/78   1978/79	1979/80	ändring	procen-
	tuell för-					1975/76-	tuell för-
	ändring					1976/77	ändring
	1969/70-						1975/76-
	1973/74						1979/80
Totala utgifter	+ 11,1	5 322	+ 192	+ 57        +65	+44	+ 3,7	+ 1,8
därav
arbetsmarknads-
politik	+  8,7     ■	.4 280	+ 171.	+ 55     .  +45 ,	+ 40	+ 4,0	+ 1,8
regionalpolitik	-H25,9	858	+    8	+ 2        +20	+ 4	+ 0,9	+1,0   .

Riksdagen har år 1975 förelagts förslag om reformerad arbetsmarknadsutbildning. Reformen som avser såväl bidragen som utbildningens omfattning, finansieras huvudsakligen via en särskild arbetsgivaravgift. Bidragssystemet anknyter till arbetslöshetsförsäkringen. För elever som tillhör erkända arbetslöshetskassor utgår en skattepliktig dagpenning på 90—130 kr. (inkl. stimulansbidirag). Oförsäkrade erhåller en dagpenning på 90 kr./dag. Statens bidrag förs tiUsamnians med arbetsgivaravgifterna tiU en särskild arbetsmarknadsutbildningsfond. Utbetalningarna från denna fond redovisas inte på budgetens utgiftssida. De i tablån under arbetsmarknadspolitik angivna utgiftsförändringarna återspeglar därför endast lill en begränsad del omfattningen av, denna reform:.

Bil. 2    Långtidsbudget                                             23

De sysselsältningsskapande åtgärderna i form av beredskapsarbeten har beräknats få en i huvudsak oförändrad omfattning jämfört med den väntade utvecklingen för budgetåret 1975/76.

Anslagen till kontant stöd vid arbetslöshet beräknas öka under hela femårsperioden tUl följd av ett växande antal medlemmar i de erkända arbetslöshetskassorna.

I arbetsmarknadspolitiken ingår vidare strävanden att med hjälp av anpassningsgrupperna bereda arbete på den reguljära arbetsmarknaden för personer med nedsatt arbetsförmåga. Likväl krävs en förstått utbyggnad i första hand av den halvskyddade men också av den skyddade sysselsättningen.

I fråga om regional utveckling beslutade 1973 års riksdag om en femårig ram på 2 500 milj. kr. för regionalpolitiskt stöd. Femårsprogrammet upphör budgetåret 1977/78, men verksamheten har i långtidsbudgeten antagils ligga kvar på oförändrad nivå även budgetåren 1978/79 och 1979/80.

I ändamålsgrupperna ingår slutiigen kostnader för arbetarskydd. Sedan budgetåret 1971/72 har arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen erhållit sammanlagt ca 350 nya tjänster, inkl. de 78 tjänster som anvisats för budgetåret 1975/76. De nya lagreglerna om arbetarskyddet innebär att skyddsorganisationen på arbetsplatserna fått betydligt ökade befogenheter.

3.7 Bostäder

Denna ändamålsgrupp domineras av räntebidrag och långivningen lill bostadsbyggandet som för budgetåret 1975/76 föreslagils uppgå till drygt 3,8 mUjarder kr. Bland övriga anslag märks lånefonden för kommunala markförvärv, vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. samt bostadstillägg för låginkomsttagare.

Tabell 10.	Bostäder
(Milj. kr.,	fasta priser)
Genom-	Anslag     Anslagsförändring till •	Procen-	Genom-
snittlig	1975/76    ------- -.------------ :----	tuell för-	snittlig
procen-	1976/77 1977/78 1978/791979/80	ändring	procen-
tuell för-		1975/76-	tuell för-
ändring	-   ...    -' ■	1976/77	ändring
1969/70-			1975/76-
1973/74			-1979/80
-2,0	4 995          +348    +148    -526    +25	+ 7,0	: -0,1

Väsentliga bostadspolitiska reformer med angivande av vissa riktUnjer för den framtida bostadspolitiken beslöts under år 1974. I fråga om bor stadsfinansieringen innebär reformerna dLrekta subventioner vilka un-

Prop. 1975:100                                                        24

damöjer problemen med skuldökning inom lånesystemet. Genom de ändrade finansieringsreglerna uppnås en bättre likställdhet i fråga om boendekostnader för olika besittningsformer och bättre förutsättningar för en i förhållande till de boendes betalningsförmåga rimlig hyresnivå i senare årgångar av hus.

Nyproducerade hyres- och bostadsrättslägenheler får genom det nya finansieringssystemet en garanterad låneränta på 3,9 % linder det första året av lånetiden. För nyproducerade småhus som bebos av låntagaren blir motsvarande ränta 6 %. För slaisbelånade hus gäller således atl räntekostnader över de garanterade nivåerna subventioneras bort och alltså betalas av staten. De garanterade räntenivåerna skall för följande år av lånetiden höjas på visst sätt. Systemet med garanterade räntenivåer berör även stora delar av beståndet av fastigheter finansierade med statliga lån. Reformema inom finansieringssystemet innebär vidare bl. a. en ökning av statslånets storlek för småhus som bebos av låntagaren och • bostadsrättshus varigenom kontantinsatsen i princip kan minskas till hälften av vad den tidigare har varit.

Med utgången av år 1974 infriades det långsiktiga bostadsbyggnadsprogrammet på en miljon färdigställda lägenheter för perioden 1965— 1974 som riksdagen uttalat sig för att följa. Med utgångspunkt i att bostadspolitiken måste få den omfattning och inriktning som krävs för alt trångboddheten skall kunna avskaffas har riksdagen förutsatt ett fortsalt högt bostadsbyggande. Man har därvid uppskattat det erforderliga resursutrymmet till 70 000—80 000 lägenheter per år som ett genomsnitt för de kommande åren. Antalet nyproducerade slaisbelånade lägenheter som ryms inom de av statsmakterna angivna ramarna för bostadsbyggandet uppgår tUl 72 500 lägenheier såväl för innevarande år som för åren 1976 och 1977. I långtidsbudgeten har samma antagande om nyproduktionens omfattnuig fått gälla även för de återstående åren under perioden. Härtill kommer visst privatfinansierat byggande.

Det mycket höga bostadsbyggandet i början av 1970-talet har i förening med en dämpning av efterfrågan lett till en ökning av antalet oulhyrda lägenheter på vissa orter i landet. Detta har medfört ekonomiska problem för vissa bostadsföretag. För att underlätta den finansiella situationen för sådana företag har statsmakterna bevUjat särskilda lån för täckande av hyresförluster. Lånemöjligheterna har av 1975 års riksdag utsträckts till att omfatta förluster t. o. m. år 1976. Hänsyn härtill har tagits i långtidsbudgeten liksom tiU att delar av lånen i vissa fall kan efterges. I avsikt att motverka hyresförluster skall vidare enligt beslut av 1974 års riksdag särskilda bidrag kunna ulgå fr. o. m. den 1 juli 1975 för förbättring av befintiiga boendemiljöer.

Den jämfört med början av 1970-talet relativa nedgången i nyproduktionen frigör resurser som möjUggör en ökad ombyggnads- och förbättringsverksamhet. Under senare år har betydande förbättringar genom-

Bil. 2    Långtidsbudget                                             25

förts vad gäUer såväl stöd tUl uppmstningsverksamhet som ökade bé-: slutsramar. Även för de närmaste åren förutses en hög aktivitet inom detta område.

Sammanfatmingsvis beräknas anslagsbehovet vara ungefär oförändrat som genomsnitt för perioden 1975/76—1979/80. Hänsyn har därvid ej tagits till höjningen av obligationsräntan. ■ För budgetåret 1976/77 förutses en ökning av medelsförbrukningen om ca 350 milj. kr. eller 7 %. Huvudparten härav beror på gjorda antaganden om bostadslångivningen. Det förhållandet att anslagsbeloppen under periodens senare år minskar sammanhänger bl. a. med alt vissa tidsbegränsade utgiflsåtaganden bortfaUer och att amorteringar i stigande utsträckning flyter in på bosladslånefonden. Som exempel på tidsbegränsade åtaganden kan nämnas lånemöjligheterna för hyresförluster som anlagils upphöra vid utgången av år 1976. Förutsättningarna om fasta priser och därmed oförändrade byggkostnader bidrar också tiU det i fasta priser vikande anslagsbehovet för periodens senare del.

3.8 Skattebidrag till kommuner

I denna ändamålsgmpp ingår skatteutjämningsbidrag, skattebortfalls-bidrag i anledning av 1970 års skattereform, särskilt bidrag till kommunerna i samband med den statteomläggning som trädde i kraft den 1 januari 1973 samt det extra bidrag som utgår i enlighet med överenskom-, melsen om begränsning av den kommunala utdebiteringen under åren 1976 och 1977. Vidare tillkommer kompensation till kommunerna för minskat skatteunderlag i anledning av den skattereform som trädde i kraft den 1 januari 1975.

Tabell 11. Skattebidrag till kommuner

(Milj. kr., fasta priser)   -

Genom-	Anslag	Anslagsförändring till                         Procen-	Genom-
sniitiig	1975/76	tuell för-	sniitiig
procen-		1976/77   1977/78   1978/79  1979/80 ändring	procen-
tuell för-		1975/76-	tuell för-
ändring		1976/77	ändring
1969/70-			1975/76-
1973/74			1979/80

Totala utgifter +14,1        4 324    +937      +117      -351      +188      +21,7        +4,8

därav
skatteutiämnings-
bidrag           + 1,9        2 800 +163      +41      +58      +77     +5,8        +2,9

Skatteutjämningsbidragen, som utgör huvuddelen av ändamålsgruppen, syftar huvudsakligen till att stödja kommuner, landstingskommuner och kyrkliga kommuner med svag skattekraft. Enligt de ändrade bidragsbestämmelser som gäUer fr. o. m. år 1974 utgår bidrag till kommuner och landstingskommuner för att tiUförsäkra dessa ett visst skalteun-

Prop. 1975:100                                                        26

derlag som relateras till medelskallekraften i landet. Skatlekraftsgaran-tin varierar med det geografiska läget. De kyrkliga kommunema får samma skatteutjämningsbidrag som år 1973 med en årlig femprocentig uppräkning av föregående års bidragsbelopp.

I särskilda fall ulgår extra skatteutjämningsbidrag tUl kommuner som befinner sig i en besvärlig ekonomisk situation. Vidare utgår en under åren 1975—80 successivt minskande övergångskompensation till sådana kommuner och landstingskommuner som till följd av de nya bestämmelserna skulle ha fått sänkt bidrag år 1974 jämfört med bidraget för år 1973.

Skatteutjämningsbidragen svarar för en betydande del av kommunernas samlade inkomster. Bidragen betyder mest för Golland och norrlandslänen. De lägsta bidragen per invånare får storstadslänen.

Anslagsbehovet påverkas främst av skatteunderlaget och utdebiteringen. Utvecklingen av dessa faktorer har medfört alt statens utgifter för skalteutjämoingsbidrag ökat kraftigt under de senaste åren. Härutöver medförde övergången tUl de nya bidragsbestämmelserna den 1 januari 1974 ett ökat utgiftsbehov om ca 370 milj. kr.

Skattebortfallsbidragen är avsedda att kompensera kommunerna för det inkomstbortfall som uppstår till följd av 1970 års skattereform. Detta bortfaU har beräknats till 1 250 milj. kr. för år 1971. Bidragsgivningen minskar härefter i takt med att den skattekraft som kommunerna förlorade i anledning av 1970 års skattereform återvinns genom att skatteunderlaget per inkomsttagare ökar.

Det särskilda bidraget tiU kommunerna utgår med 122 milj. kr. per år. Bidraget ger kommuner och landstingskommuner kompensation för den skatteomläggning som trädde i kraft den 1 januari 1973.

Såsom en följd av den överenskommelse mellan företrädare för regeringen samt Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet i februari 1975 rörande begränsning av kommunalskatternas höjning under åren 1976 och 1977 har riksdagen föreslagits att anvisa medel till ett extra bidrag tiU kommuner och landstingskommuner (prop. 1975: 51). Bidraget utgår med 600 milj. kr. under vart och ett av åren 1976 och 1977.

Genom den skattereform som beslutades vid 1974 års riksdag får kommuner och landstingskommuner ett minskat skatteunderlag på gmnd av ändrade avdragsregler och vissa ökade kostnader för bostadstUlägg. Riksdagens beslut innebär att kompensation skall utgå till följd härav. I långtidsbudgeten har beräknats statens kostnader för denna kompensation, som börjar utbetalas under budgetåret 1976/77.

3.9 Hälso-, sjuk- och socialvård

Denna ändamålsgrupp omfattar utgifter för statliga och statsunderstödda vårdområden. Huvudparten av här redovisade utgifter avser

Bil. 2    Långtidsbudget

27

statsbidrag till vårdområden under kommunalt huvudmannaskap, varav statsbidrag lUl den psykiatriska sjukvården utgör den största posten. Betydande statsbidrag utgår också till annan hälso- och sjukvård, åldringsvård och för samhällets åtgärder för handikappade. I direkt statlig regi drivs dock bl. a. vissa sjukhus, ungdomsvårdsskolor samt vissa vårdanstalter för alkoholmissbmkare.

Tabell 12. Hälso-, sjuk- och socialvård

(Milj. kr., fasta priser)

	Genom-	Anslag	Anslagsförändring till				Procen-	Genom-
	snittUg	1975/76					tuell för-	sniitiig
	procen-		1976/77	1977/78	1978/79	1979/80	ändring	procen-
	tuell för-						1975/76-	tuell för-
	ändring						1976/77	ändring
	1969/70-							1975/76-
	1973/74							1979/80
Totala utgifter	+ 0,8	3 837	-147	+ 23	+ 4	+ 24	-3,9	-0,6
därav
psykiatrisk sjuk-
vård m. m.	+ 0,9	1 794	- 35	- 3	- 3	0	-2,0	-0,6
kroppssjukvärd
och allmän
hälsovård	-1,9	550	+    4	+ 3	-10	0	+ 0,7	-0,1
åldringsvård	-5,4	281	+  17	+ 17	+ 17	+ 17	+ 6,0	+5,6

Överenskommelser om ändrade bidragsregler för den psykiatriska sjukvården och regler för finansieringen av vissa provinsialläkares pensionering godkändes av riksdagen år 1972. Genom avtal har parterna träffat överenskommelse om driftbidragen för tiden t. o. m. år 1974. För perioden därefter har driftbidragen schablonmässigt tagits upp med samma belopp som för budgetåret 1975/76. Avtal angående bidrag till anordnande av vissa kliniker upphör vUket leder till en smärre anslagsminskning 1976/77.

De statliga utgifterna för kroppssjukvård och allmän hälsovård avser en rad myndigheter på detta område, statliga sjukhus, statsbidrag till olika former av hälso- och sjukvård samt en viss del av kostnaderna för de kommunala undervisningssjukhusen. Beräkningarna av statens utgifter för sjukhus har skett med utgångspunkt i nuvarande grunder för samarbetet nied övriga finansiärer. Vidareutbildningen av läkare beräknas bli ytterligare utbyggd.

Den öppna åldringsvården har fått allt större betydelse. Bl. a. har deri sociala hemhjälpen, som främst är inriktad på åldringar, handikappade och barnfamiljer, expanderat mycket kraftigt. Fr. o. m. år 1975 kommer statsbidrag enligt beslut av riksdagen alt ulgå med 35 % av kommunernas bruttokostnader för färdtjänst för handikappade. Samtidigt ändras tidigare bidragsregler för social hemhjälp till att omfatta 35 % av kommunernas bruttokostnader för hemhjälpen, varvid statsbidrag inte läm-, nas bara för hemvårdare och hemsamariter utan även för kostnader avseende hårvård och fotvård, badservice, matdistribution, snöröjning och

Prop. 1975:100

28

hemhjälpsledare. Ungefär 335 000 åldringar och handikappade beräknas få social hemhjälp år . 1975. Utgiftsökningen under budgetåren 1976/77—1979/80 beror bl. a. på fortsatt relativt snabb öknmg av antalet ålderspensionärer.

I ändamålsgmppen redovisas även bl. a. utgiftema för nykerhetsvård,. ungdomsvård och åtgärder för handikappade.

Nykterhetsvårdens utveckling kännetecknas av att de frivilliga och öppna vårdformema ökat kraftigt under senare år medan antalet tvångsintagningar minskat. Platsbehovet vid nykterhetsvårdens anstalter fömtses fortsätta minska. De kommunala nykterhetsnämndemas verksamhet med frivilliga och öppna vårdformer för alkohol- och narkotikamissbrukare ges fortsatt stöd.

Anslagen till ungdomsvården avser främst de statliga ungdomsvårdsskolorna. Under femårsperioden förutses ett vikande behov av platser i den institutionella vården vid ungdomsvårdsskolorna.

Samhällets åtgärder för handikappade spänner över en rad områden. Den större delen av utgiftema.— t. ex. förtidspensioner och invaliditets-ersättningar inom folkpensioneringen — redovisas under andra ändamålsgrupper. Här redovisas utgiftema för bidrag till särskolor, till tekniska hjälpmedel m. m.

Enligt förslag i prop. 1975: 36 övertar landstingen hjälpverksamheten fr. o. m. den 1 januari 1976. EnhetUgt bidrag för landstingens kostnader kommer alt utgå ur sjukförsäkringen, varvid det särskilda statsbidraget upphör. Anslagsminskningen 1976/77 beror på detta. Ersättningen från sjukförsäkringen omfattar även förhöjd ersättning till de sjukvårdshuvudmän som medverkar vid anskaffning av kostnadsfria eller prisnedsatta glasögon till barn och ungdom.

3.10 Rättsväsende

Till ändamålsgruppen hör polisväsendet, åklagarväsendet, domstolsväsendet, kriminalvården samt exekutionsväsendet.

Tabell 13. Rättsväsende
(Milj. kr., fasta priser)					'
	Genom-	Anslag	Anslagsförändring till			Procen-	Genom-
	snittlig	1975/76				---- ■-— tueUför-	sniitiig
	procen-		1976/77	1977/78	1978/79	1979/80 ändring	procen-
	tuell för-					1975/76-	tuell för-
	ändring					1976/77	ändring
	1969/70-						1975/76-
	1973/74						1979/80
Totala utgifter	+ 6,7	3 613	+ 15	+ 13	■-+12    ■	+ 17       +0,4	+ 0,4
därav
polisväsendet	+ 7,0	1 861	- 5	+ 9 ■	+ 9    ■	+ 13        -0,3	+0,4
domstolar m. m.	+ 7,5	566	+23	+ 3	+ 4	+ 4   .   ■ +4,1       ■	+ 1,5
kriminalvård	+ 7,0	544	- 4	+ 5	+ 2     .	- 1        -0,7	0

Bil. 2    Långtidsbudget                                             29

Över hälften av utgifterna för rättsväsendet hänför sig till polisväsendet som också svarar för ca 60 % av personalen. PoUsväsendet har under budgetåren 1973/74—1975/76 tiUförts drygt 1 700 tjänster i huvudsak till följd av riksdagens beslut med anledning av brottskommissionens förslag.

Den så kallade kriminalitetsgmppen har försökt bedöma utvecklingen av brott som kan komma till polisens kännedom under åren 1975— 1979. Gruppens bedömning är intagen i brottsförebyggande rådets rapport 1974: 2. Gmppen har framhållit att dess bedömning är mycket osäker. Prognoserna är därför inte ägnade att ligga till grund för bedömningar av resursbehovet inom rättsväsendet. Den förväntade ökningen av bUtrafiken kommer i viss utsträckning alt medföra elt ökat övervakningsarbete för polisens del. Bl. a. mot denna bakgrund förutses vissa resursökningar under perioden.

Investeringama i nya polishus har legat på en mycket hög nivå under senare år. De beräknas minska under perioden medan statens inlösen av i kommunal regi uppförda polishus väntas fortgå i oförändrad takt.

Domstolsväsendet svarar för ca 15 % av antalet sysselsatta inom sektorn. Vissa smärre personalökningar fömtses. Rättshjälpskostnaderna och kostnadema under anslaget till ersättning åt vittnen m. m. förväntas öka påtagligt under periodens första år.

Kriminalvården svarar för ca 15 % av antalet anslällda inom rättsväsendet. Beläggningen vid anstalterna har sjunkit under senare år och förväntas sjunka ytterligare. Den sjunkande beläggningen gör det nödvändigt att reducera platsantalét vid anstalterna. Beslut har fattals om att antalet platser successivt skall minska med omkring 290 fram tUl den 30 juni 1976. YtterUgare minskningar väntas därefter komma tUl stånd. Resursberäkningarna i övrigt har skett utifrån den plan för reformering av kriminalvårdens organisation och verksamhet som redovisades i 1973 års statsverksproposition. Planen innebär bl. a. en ny regional indelning, ett nytt anstaltssystem och en ökad satsning på frivård.

Inom exekutionsväsendet förutses rationaliseringar medföra ert viss personalminskning.

3.11 Intemationellt utvecklingsbistånd m. m.

Denna utgiftsgmpp innefattar anslag tiU internationellt utvecklingssamarbete, bidrag tUl intemationella organisationer och anslag tUl andra intemationella ändamål. Anslagsgmppen domineras av utgiftema för utvecklingssamarbetet.

I tabell 15 presenteras utvecklingen av biståndsanslagen i löpande pri
ser.                                         '

Prop. 1975:100

30,

Tabell 14. Utvecklingsbistånd m. m.

(Milj. kr., fasta priser)

Genomsnittlig procentuell för-ändritig 1969/70-1973/74

Anslag       Anslagsförändring till'         Procen-      Genom-

1975/76      -—■------------------- '■-- tuell för-    snittiig

1976/77  1977/78  1978/79  1979/80 ändring      procen-

1975/76-  tueUför-1976/77      ändring 1975/76-1979/80

Totala utgifter    +20,6        3 000  +37        +87        +86        +93        +1,2 +2,4

därav
utvecklings
bistånd            + 21,9        2 860 +36        +87        +90        +92        +1,3 +2,6

I och med den för budgetåret 1975/76 föreslagna ökningen av bi-slåndsanslagen med 760 mUj. kr. beräknas dessa anslag uppgå till-ett belopp som motsvarar det av riksdagen fastställda målet om 1 % av bmttonationalprodukten till marknadspris. Fr. o. m. budgetåret 1976/77 förutsätts beräkningen av anslagen i enlighet med vad som sägs i 1975 års budgetproposition baseras på den BNP-prognos som görs i finansplanen för det kalenderår under vilket förslagen framläggs. Biståndsanslagen beräknas härefter öka i samma takt som den förväntade ökningen i bmttonationalprodukten, dvs. med ca 7 % per år i löpande priser.

Tabell 15. Utvecklingsbistånd (Milj. kr., löpande priser)
	1975/76	1976/77	1977/78
Utvecklingsbistånd Förändring från föregående budgetår	2 860 + 760	3 041 + 181	3 258 +217

3.12 Statsskuldräntor

Posten statsskuldräntor bestäms av förändringarna i statsskulden samt av räntenivån på den statliga upplåningen. Ökningar av ränteutgifterna ett visst budgetår beror i huvudsak på siatens upplåningsbehov under närmast föregående budgetår. För perioden 1975/76—1979/80 har hänsyn lill höjningen av obligationsräntan den 17 april 1975 tagits endast vad avser den höjning av anslaget till riksgäldsfonden för budgetåret 1975/76 som föreslås i den reviderade finansplanen. De upplåningsbehov som följer av de i långtidsbudgeten gjorda beräkningarna av siatens inkomster och utgifter vid oförändrad prisnivå t. o. m. budgetåret 1977/78 medför en markant ökning av de statliga ränteutgifterna t.o.m. budgetåret 1978/79. För budgetåret 1979/80 har ökningen schablonmässigt antagils bli lika stor som närmast föregående budgelår.

Bil. 2   Långtidsbudget

31

TabeU 16. Statsskuldräntor

(Milj. kr., fasta priser)

Genomsnittlig procentuell förändring 1969/70-1973/74

Anslag 1975/76

Anslagsförändring till

1976/77   1977/78   1978/79   1979/80

Procentuell förändring 1975/76-1976/77

Genomsnittlig procentuell förändring 1975/76-1979/80

Ränteutgifter

+ 5,1

4 600

+ 760      +880      +760      +760      +16,5     +13,9

3.13 övrigt

Under denna rubrik har sammanförts utgifter som inte har hänförts tUl någon av de tidigare behandlade ändamålsgrupperna. Här återfinns bl. a. anslag för att främja utvecklingen inom näringslivet, miljövård, kyrkUga och kulturella ändamål, idrotts- och fritidsverksamhet, central och regional förvaltning. Vidare har här beaktats förändringar i reservationsmedelsbehållningar och utnyttjande av rörliga krediter.

Tabell 17. Övrigt

(Milj. kr., fasta priser)

	Genom-	Anslag	Anslagsförändring till				Procen-	Genom-
	sniitiig	1975/76					tuell för-	snittlig
	procen-		1976/77	1977/78	1978/79	1979/80	ändring	procen-
	tuell för-						1975/76-	tuell för-
	ändring						1916111	ändring
	1969/70-							1975/76-
	1973/74							1979/80
Totala utgifter	+ 7,6	10 733	-10	-157  .	-534	-808	-0,1	-3,7 :
därav
näringars
främjande	+ 6,1	3 913	+  8	- 39	-108	-    3	+0,2	-0,9
miljövård, m. m.	+ 26,4	391	- 4	-    3	-    6	-    4	-1,0	-1,1
central förvalt-
ning	+ 7,2	934	+ 15	-    9	-    5	+ 21	+ 1,6	+ 0,6

Inom gmppen näringars främjande utgör stödet tiU jordbmksnäringen den tillsammans med industristödet största utgiftsposten. Beloppet om 2,6 miljarder kr. för subvention av livsmedelspriserna m. m. har förutsatts ligga oförändrat under hela femårsperioden.

Riksdagen har våren 1974 beslutat att ett nytt stålverk — Stålverk 80 — skall byggas i Luleå. Finansieringen härav kommer delvis alt ske över budgeten i form av aktieteckning och lån molsvarande lokaUse-ringslån. Dessa lån samt den antagna reservationsmedelsförbmkningen dominerar utgiftsutvecklingen för hela ändamålsgruppen.

I ändamålsgruppen ingår även utgifterna för bidrag till energibesparande åtgärder inom industrin m. m.

Prop. 1975:100                                                        32

Under utgiftsgruppen miljövård m. m. svarar bidragen tiU kommuner för investermgar i reningsanläggningar för en stor del. I takt med att projekten färdigställs väntas utbetalningarna tUl kommunerna minska under perioden. Stödet tiU idrotten som ingår i denna ändamålsgrupp väntas däremot uppvisa en viss ökning.

Utgiftsposten central förvaltning omfattar anslag tUl bl. a. departementen utom försvarsdepartementet, riksdagen och dess verk samt vissa centrala ämbetsverk.

3.14 Totala utgifter

I tabell 18 sammanfattas utgiftsutvecklingen för samtUga utgiflsgrup-per som behandlats i det föregående. Enligt de redovisade beräkningarna skulle utgifterna i fasta priser under den framförliggande fyraårsperioden Öka med i genomsnitt 2,1 % per år att jämföra med en ökning på 5,1 % per år under perioden 1969/70—1973/74. Den lägre ökningstakten åren framöver beror framför allt på att beräkningarna har beaktat endast sådana utgiftskrav som följer av redan gjorda åtaganden, ökningstalen under den gångna perioden avser däremot "verkställda utgifter. Eftersom bedömningen av UtgiftsutveckUngen blir allt mer osäker under femårsperiodens lopp är det av särskilt intresse att jämföra den beräknade förändringen tiU budgetåret 1976/77 med den genomsnittiiga årliga öknmgen 1969/70—1973/74, Vid en sådan jämförelse framgår att utgiftsöknmgen tiU budgetåret 1976/77 tiU följd av redan fattade beslut beräknas till inte mindre än 5,2 %. Detta innebär att redan gjorda åtaganden kräver en utgiftsökning som Ugger över den genomsnittliga ökningen under jämförelseperioden. TiUväxten av statsutgifterna visar till följd av beräkningsmetodiken i allmänhet en fallande tendens. Till budgetåret 1978/79 ökar anslagen med endast ca 150 mUj. kr. Detta är en följd av att vissa utgiftskrävande verksamheter och program upphör.

I absoluta tal fömtses en speciellt kraftig ökning budgetåret 1976/77 för ändamålsgmppen folkpensioner, sjukförsäkring m. m. Det är framför allt anslaget tUl folkpensioner, vilket dominerar denna gmpp, som tiU följd av fattade reformbeslut ökar kraftigt.;

Även ändamålsgmppen skatteutjämningsbidrag m. m. ökar kraftigt,
bl. a. som en följd av överenskommelsen om ekonomisk kompensation
tiU kommunerna 1976 och 1977 för att möjUggöra en begränsning av de
kommunala skattehöjningarna dessa år. Dessutom börjar ett nytt skatte-
bortfaUsbidrag att utgå med början budgetåret 1976/77. Detta införs för
att kompensera kommunerna för skatteomläggningen år 1975.     .

Bil. 2   Långtidsbudget

33

Tabell 18. Utgiftsutvecklingen 1969/70-1979/80

(Milj. kr., fasta priser)

	Genomsnitt-	1975/76 Ny ber.	Förändri		ngfr	ån föregående budgetår tUl			] Genomsnittlig
	lig procen-
	tuell för-		1976/77		1977/78		1978/79	1979/80	procen-
	ändring								tuell för-
	1969/70-								ändring
	1973/74								1975/76— 1979/80
Folkpensioner, sjuk-
försäkring m. m.	+ 10,2	17 877	+ 1 881		+	671	+ 571	+ 581	u-	4,8
UtbUdning och
forskning	- 0,3	13 319	+	266	+	83	+  53	+ 61	■ +	0,9
Totalförsvar	+ 0,2	10 276	+	129	+	369	+  32	-517		0
Kommunikationer och
energiförsörjning	+ 2,7	7 986	- +	158	—	1	-140	-  16		0
Stöd till barn-
familjer	+ 10,5	5 534	+	374	+	152	+ 133	+ 133	+	3,4
Arbetsmarknad och
regionalpolitik	+ 11,1	5 322	+	192	+	57	+ 65	+ 44	+	1,8
Bostäder	- 2,0	4 995	+	348	+	148	-526	+ 25	—	0,1
Skattebidrag till
kommuner m. m.	+ 14,1	4 324   .	+	937	+	117	-351	+ 188	+	4,8
Hälso-, sjuk- och
socialvård	+ 0,8	3 837	—	147	+	23	+    4	+ 24	—	0,6
Rätts- och polis-
väsende	+ 6,7	3 613	+	15	+	13	+  12	+  17	+	0,4
Internationellt utveck-
lingsbistånd m. m.	+ 20,6	3 000	+	37	+	87	+ .86	+ 93	+	2,4.      .
Ränta på statsskulden	L
m. m.	+  5,1	4 615	+	760	+	880	+ 760	.+760	+ 13,9
Övrigt	+  7,6	10 733	-	10	-	157	-534	-808	-	3,7
Totalt	+ 5,1	95 431	+ 4 940		+ 2 442		+ 165	+ 585 ,	+	2,1

4    Statsutgifternas realekonomiska utveckling 4.1 Inledning

Tidigare har redovisats en bedömning av statsutgifternas utveckling fördelade på olika ändamål. För att ytterligare belysa utgiftsutvecklingen i ett samhäUsekonomiskt perspektiv krävs en uppdelning av statsutgifterna i realekonomiska termer. Med realekonomiska termer avses en uppdelning i konsumtion, investeringar, transfereringar och finansiella transaktioner.

Vid en analys av den statliga utgiftsutvecklingen i dessa termer är det i första hand av intresse att skilja mellan å ena sidan sådana utgifter som innebär att staten direkt efterfrågar produktionsresurser i form av varor och tjänster och å andra sidan sådana utgifter som påverkar den samhällsekonomiska utvecklingen indirekt genom sina effekter på de disponibla inkomsterna inom andra sektorer av ekonomin.

Den redovisning av anslagsbeloppens utveckling i realekonomiska kategorier som lämnas i det följande bygger i huvudsak på del inom natio-

3   Riksdagen 1975.1 saml Nr 100. Bilaga 2

Prop. 1975:100                                                        34

nalräkenskaperna tillämpade SNA-systemet (System of National Accounts). Dock räknas här affärsverkens investeringar som direkta statliga investeringar.

De statliga konsumtions- och investeringsutgifterna anger siatens direkta efterfrågan på reala resurser. Som konsumtionsutgifter betraktas utgifter för statliga myndigheters produktion av tjänster inom t. ex. undervisningssektorn, rättsväsendet och försvaret. Av konsumtionsutgifterna består nära 60 % av löner och pensionskostnader. Återstoden är omkostnader i den löpande verksamheten, hyror, försvarels malerielin-köp samt reparationer och underhåll.

I princip skiljer sig inle det investeringsbegrepp som används i beräkningarna för den statliga sektorn från det som används för den privata sektorn. Som statliga investeringar betraktas här utgifter för byggnader och anläggningar samt materielinköp för civila ändamål. Till skillnad mot vad som följer vid en strikt tillämpning av SNA-systemet räknas dock som nyss nämnts även affärsverkens investeringar som direkta statliga investeringar.

Det bör understrykas alt avgränsningen mellan konsumtion och investering från vissa synpunkter kan te sig missvisande. Det kan sålunda hävdas alt delar av konsumtionsutgifterna för t. ex. utbildning och forskning utgör produktiva investeringar i lika hög grad som exempelvis inköp av maskiner. Del bör också erinras om att utgifterna för försvarsmateriel och mUitära befästningar i nationalräkenskapssystemet betraktas som konsumtion och inte som investeringar.

Den del av siatens utgifter som endast indirekt påverkar samhällsekonomin indelas i transfereringar och finansiella transaktioner.

Transfereringarna indelas i undergrupper med ulgångspunkl i olika mottagare av inkomstöverföringen. Den dominerande gruppen är transfereringar tUl hushållen. I denna grupp ingår de från fördelningssynpunkt viktiga utgifterna för folkpensioner, bostadstillägg, barnbidrag, m. m. Som transfereringar räknas också statens bidrag till kommuner, företag och organisationer saml utgifter för utvecklingsbistånd och för slalsskuldränlor.

Till gruppen finansiella transaktioner hänförs utgifter för utlåning, aktieteckning, markinköp, m. m. Denna ulgiftskalegori kan närmast uppfattas som en del av kredilmarknaden.

4.2 Konsumtions- och investeringsutgifter

I tabell 19 redovisas siatens utgifter för konsumtion och investeringar tillsammans med bidrag till kommuner för motsvarande ändamål. Effekterna på den totala efterfrågan kan sägas vara i stort sett desamma, oavsett om staten svarar för verksamheten eller kommunerna driver den med statsbidrag.

Bil. 2    Långtidsbudget

35

Tabell 19. Konsumtions- och investeringsutgifternas utveckling

(Milj. kr., fasta priser)

	Genomsnittlig procentuell för-	Anslag 1975/76	Procentuell förändring till 1976/77   1977/78   1978/79			1979/80	Genom-snitUig procentuell för-
	ändring 1969/70- 1973/74						ändring 1975/76- 1979/80
Konsumtionsutgifter	+ 2,6	37 257	+ 1,1	+ 0,7	+ 0,9	+ 1,0	+ 0,9
Statiiga Driftbidrag till kommunerna	+ 2,5 + 2,7	26 707 10 550	+ 0,7 + 2,2	+ 0,2 + 1,9	+ 0,5 + 1,9	+ 0,7 + 1,8	+ 0,5 + 1,9
In vesleringsulgifler	+ 3,3	8 173	+ .3,9	+ 3,6	-3,2	-8,8	-1,2
Statliga Investeringsbidrag till kommunerna	+ 4,0 + 0,6	6 615 1 558	+ 5,0 -0,7	+ 4,5 -0,3	-3,8 -0,3	-10,6 -0,4	-1,4 -0,4
Summa konsumtions- och
investeringsulgifter	+ 2,7	45 430	+ 1,6	+ 1,2	+ 0,1	-0,8	+ 0,5

Dessa utgifter för konsumtion och investeringar, vilka representerar statens och den statsunderstödda verksamhetens direkta efterfrågan på varor och tjänster, utgör knappt 50 % av de totala statsutgifterna. Utgifterna beräknas stiga med 0,5 % per år under den framförliggande femårsperioden, vilket är en avsevärt lägre ökningstakt än för jämförelseperioden 1969/70—1973/74. Detta beror framför allt på atl utgifterna under den förflutna perioden inbegriper reformer medan beräkningarna för perioden framåt enbart avser konsekvenserna av redan fattade beslut.

Driftbidragen till kommunerna ökar något snabbare än den slalliga konsumtionen och samlidigl något svagare än under jämförelseperioden.

Investeringarna visar en nedgång med drygt 1 % sell över hela perioden. Detta torde i första hand sammanhänga med att invesleringsutvecklingen mer än konsumtionsutvecklingen påverkas av långtidsbudgetens karaktär.

För periodens första år, dvs. budgetåret 1976/77, förutses konsumtionen växa något snabbare än under de påföljande åren, vilket beror på bindningar liU föregående års utgiftsbeslul. Detta gäller framför allt ulvecklingen av driftbidragen till kommunerna.

För investeringar förutses en relativt kraftig utgiftsökning på den statliga sidan under budgetåren 1976/77 och 1977/78. I absoluta tal är ökningen 333 milj. kr. resp. 313 milj. kr. Det är framför alll anslagen till oljelagringsprogrammen samt kraflverksutbyggnaden som ökar kraftigt. Under de därpå följande budgetåren 1978/79 och 1979/80 minskar utgifterna för statliga investeringar genom alt nu beslutade investeringar avslutas.

Investeringsbidragen lUl kommunerna minskar något.

Sammanlaget ökar konsumtion och investeringar genomsnittligt under perioden 1975/76—1979/80 med 0,5 %.

t3    Riksdagen 1975. 1 saml Nr 100. Bilaga 2

Prop. 1975:100

36

4.3 Övriga realgrupper

Utvecklingen av transfereringar och finansiella transaktioner m. m. framgår av tabell 20. Dessa utgiftskategorier beräknas visa en betydligt snabbare tillväxttakt än konsumtions- och investeringsutgifterna, något som har varit ett genomgående drag även under den historiska jämförelseperioden. Sammantaget beräknas transfereringarna öka med i genomsnitt ca 4,5 % per år. Till skiUnad från tidigare långtidsbudgetar beräknas de internationeUa transfereringarna utvecklas i förhållandevis måttlig takt. Detta beror på att enprocentmålet beräknas bli uppnått under budgetåret 1975/76.

Tabell 20. Utvecklingen av transfereringar m. m.

(Milj. kr., fasta priser)

Transfereringar

Till hushållen (inkl. socialförsäkringar)

Internationella

Skattebidrag till kommuner m. m.

övrigt

Finansiella transaktioner

Genom-

Genom-     Anslag       Procentuell förändring lill

smttiig procentuell för-	1975/76	1976/77	1977/78	1978/79	1979/80	smttiig procentuell för-
ändring 1969/70- 1973/74						ändring 1975/76- 1979/80
+ 10,1	45 489	+ 8,1	+ 4,0	+ 2,1	+ 3,4	+ 4,4
+ 9,4 + 11,8	26 259 2 493	+ 7,7 +  1,3	+ 2,6 + 2,9	+ 2,2 + 2,8	+ 2,2 + 3,0	+ 3,6 + 2,5
+ 14,1 + 10,4	4 324 12413	+ 21,7 +  5,8	+ 2,2 + 7,8	- 6,5 + 5,0	+  3,7 +  5,8	+ 4,8 + 6,1
- 4,5	4 512	+ 10,9	-1,5	-19,1	-20,0	-8,3

Transfereringarna till hushåUen beräknas växa med i genomsnitt nära 4 % per år. Folkpensionerna, som beloppsmässigt dominerar denna realgmpp, ökar med ca 6 % per år. Utöver folkpensioner ingår i denna utgiflsgrupp bidragen tiU sjukförsäkringen och det kontanta stödet vid arbetslöshet. Skattebidrag till kommuner m. m. ökar kraftigt framför allt mellan budgetåren 1975/76—1976/77 bl. a. beroende på den kompensation som kommuner och landsting får till följd av den träffade överenskommelsen om skatlestopp åren 1976 och 1977. Dessutom får kommunema med början år 1977 ett nytt skattebortfallsbidrag med anledning av 1975 års skattereform. Gruppen övriga transfereringar i tabell 20 beräknas också öka tämligen kraftigt. Häri ingår bl. a. ränteutgifterna för den statiiga upplåningen liksom transfereringar till statliga och privata företag.

I posten finansieUa transaktioner ingår förutom den statliga utiåningen lUl bostadsbyggande, studiesociala ändamål m. m. även förändringarna i reservationsmedelsförbrukningen och de rörliga krediterna. För framförliggande perioden förutses för hela utgiftsposten en relativt kraftig minskning med drygt 8 % om året. Om utvecklingen av de reserverade medlen och de rörliga krediterna exkluderas, blir minskningen

Bil. 2    Långtidsbudget

37

endast ca 2,5 % i genomsnitt per år. Den beloppsmässigt mest expansiva komponenten utgör utlåningen tiU bostadsändamål. Norrbottens järnverk erhåUer under budgetåren 1976/77—1978/79 stora lån till sin utbyggnad. Det sista budgetåret under perioden upphör denna långivning.

5    Personalutvecklingen

Redovisningen avser personal inom statUg verksamhet samt inom det statsunderstödda kommunala skolväsendet. Redovisningen avser inle bara personal som avlönas från myndighetsanslag utan även anställda som avlönas t. ex. av forskningsråden och personal sysselsatt i uppdragsverksamhet. Statliga bolag ingår inle i redovisningen. AB Atomenergis personal har dock inräknats, eftersom bolagets utgifter i stort sett bestrids genom anslag över budgeten. De statliga affärsverken ingår inte i långtidsbudgetens personalkalkyl men redovisas separat i det följande. Personalredovisningen avser den personalorganisation som myndigheterna beräknas ha enligt anvisade anslag, varför även vakanta tjänster ingår. Redovisningen sker i hela årstjänster. Det bör framhållas atl statistiken har många svagheter och uppgifterna får betraktas som osäkra.

5.1 Långtidsbudgetens personalkalkyl

Den personalutveckUng som följer av redovisade utgiftsberäkningar framgår av tabell 21. En uppdelning har skett på de områden som personalmässigt väger tungt.

Under långtidsbudgetperioden innebär det första året att personalen beräknas öka med drygt 800. Till de därpå följande budgetåren beräknas ökningstakten avtaga för att bli negativ det sista budgetåret under perioden. TUl de ändamålsområden som ökar hör framför allt skolväsendet och vuxenutbildningen.

Tabell 21. Personalutvecklingen 1971/72-1979/80

	Genom-	För-	Totalt	Förändring till
	sniitiig	ändring	1975/76
	förändring 1974/75—			1976/77	1977/78	1978/79	1979/80
	1971/72—	1975/76
	1974/75
Rättsväsende	+   629	+   621	33 703	+ 214	+ 149	+ 92	+ 167
Totalförsvar	+     67	-   494	49 014	-536	-603	-601	-405
Hälso-, sjuk- och socialvård	+   149	+     57	6813	+    5	+  17	+    2	+  17
Utbildning och forskning
(exkl. skolväsendet och
vuxenutbildningen)	+   113	-     83	24 068	+ 193	+ 106	+ 97	+ 59
Arbetsmarknadspolitik	+   563	+   329	9 774	+ 105	+ 55	+ 55	+ 55
Kommunikationer och
energiförsörjning	-   492	-   118	13 373	-175	- 53	- 10	0
Skolväsendet och vuxen-
utbildningen	+ 1025	+ 1002	101 084	+600	+600	+ 600	0
Övrigt	+ 1 621	+ 1 377	44 474	+ 417	+ 59	+ 77	- 37
Summa	+3 675	+ 2 691	282 303	+ 823	+ 330	+312	-144

Prop, 1975:100                                                                       38

Inom rättsväsendet vänias personalökningen bli mindre än under tidigare långtidsbudgetperioder. Ökningen avser främsl polisväsendet och domstolsväsendet.

Nedskärningen av personalbehovet inom totalförsvaret fortsätter under långtidsbudgetperioden. Personalstyrkan inom försvarsmakten beräknas minska med 3 900 personer under perioden september 1972— september 1979.

Inom ändamålsgruppen högre utbildning och forskning väntas en viss personalökning. Denna ökning sammanhänger med gjorda antaganden rörande antalet närvarande studerande. Personalbehovet vid lärarhögskolorna föiTäntas successivi minska.

Även inom ändamålsgruppen arbetsmarknadspolitik förutses en viss ökning av personalbehovet framför allt för arbetsförmedlingen och för arbetarskyddet.

Inom kommunikationsväsendet förutses fortsatta minskningar främsl inom vägväsendet. Här inräknas som tidigare nämnts inte affärsverken. En viss personalminskning vänias vidare på grund av den fortsatta rationaliseringen inom lots- och fyrväsendet.

Till följd av elevutvecklingen inom grundskolans område förutses vissa personalökningar inom skolväsendet och vuxenutbildningen. Behovet av lärare beräknas öka med ca 600 om årel de tre första budgetåren. Inom gymnasieskolan beräknas däremot antalet lärare bli i stort sett oförändrat.

Som en följd av beräkningsmetodiken förutses personalökningarna, liksom utgiftsökningarna, under den framförliggande perioden bli väsentligt lägre än under jämförelseperioden. Det bör vidare understrykas alt långtidsbudgetens personalredovisning inte återspeglar den statliga totala efierfrågan på arbetskraft.

5.2 Affärsverken

Personalutvecklingen inom affärsverken framgår av tabell 22. Affärsverkens efterfrågan på personal väntas fortsätta atl minska.

Tabell 22. Personalutvecklingen vid affärsverken 1971/72-1979/80

Genom-	För-	Totalt	Förändring till
sniitiig	ändring	1975/76
förändring	: 1974/75-		1976/77   1977/78	1978/79	1979/80
1971/72-	1975/76
1974/75
-   410	+ 600	41 700	0   +   250	+   350	+   400
-   545	-320	40 800	-   350   -   500	-   500	-   500
-1425	-700	39 600	-1000   -1000	-1 100	-1 100
+   101	+ 141	1 857	+     60   +     60	+     56	+     74
-   125	0	7 967	-   100   -   100	-   100	-   100
+   624	+ 250	11 123	-   150   -   550	-   350	+   300
-   358	-336	5 178	-   315   -   315	-   310	-   275

Postverket

Televerket

Siatens järnvägar

Luftfartsverket

Förenade fabriksverken

Statens vattenfallsverk

Domänverket

Summa -2 138       -365 148 255       -1855   -2 155   -1954   -1201

Bil. 2    Långtidsbudget                                              39

Inom postverket bedrivs sedan flera år en omfattande ralionalise-ringsverksamhet med bl. a. ökad användning av ADB. Personalökningen har därför kunnat begränsas.

Det minskade personalbehovet hos televerket och statens järnvägar beror i stor ulslräckning på rationaliseringar. Den kraftiga nedgången i personalantalet hos SJ bör också ses mot bakgrund av den snabba tillväxten i pensionsavgångarna under senare delen av 1970-talel.

Den något ökade efierfrågan på personal inom luftfartsverket motiveras bl. a. av behovet av driflpersonal vid nybyggda flygplalser. Vidare sker en viss personalöverföring från flygvapnel.

För statens vattenfallsverk förutses en viss personalminskning, vilken bl. a. beror på en minskad utbyggnadstakt av vattenkraftverken.

Även för domänverket förutses en minskning av personalbehovet till följd av skogsbrukels mekanisering.

6    Sammanfattande analys

6.1      Inledning

Som inledningsvis framhölls är syftet med långtidsbudgeten atl ange konsekvenserna för den statliga budgetutvecklingen av de beslut statsmakterna redan fallat och de åtaganden som gjorts för framliden. Långtidsbudgeten innefattar en beräkning av de resurser som krävs för att den statliga och statsunderstödda verksamheten skall kunna bedrivas i enlighet med dessa beslut och åtaganden. Här görs alltså inga försök att förutse beslut som stalsmaklerna kan komma att fatta under perioden. Den får därför inle uppfattas som en prognos över statsutgifternas sannolika förändringar. Däremot kan långtidsbudgeten genom att ange de inteckningar i resursulrymmel som redan gjorts utgöra en del av statsmakternas beslutsunderlag. På grundval av långtidsbudgeten kan en bedömning göras av utrymmet för nya aktiviteter och behovet av omprövning av existerande program. Utgiftsutvecklingen i 1975 års långlids-budget påverkas i hög grad av de omfattande reformer som beslutats åren 1974 och 1975.

Beräkningarna ulgår från anslagsbeloppen enligt kompletleringspro-positionen för budgetåret 1975/76 och omfattar perioden t. o. m. budgetåret 1979/80.

6.2      Realekonomisk utveckling

De totala statsutgifterna ökade med i genomsnitt drygt 5 % om året i fasta priser under perioden 1969/70—1973/74. Enligt de beräkningar som redovisats i avsnitt 3 skulle utgifternas stegringstakt bli lägre under de kommande budgetåren. Den genomsnittliga tillväxten beräknas tiU

Prop. 1975:100 40

drygt 2 %. En sådan lägre ulgiftsexpansion är emellertid en naturlig följd av de fömtsättningar som gäller för långtidsbudgetarbetet. Med den utgångspunkt som gäller för kalkylerna, nämligen att endast effekterna av redan fattade beslut skall beaktas, blir följden all utgifterna för tidsbegränsade program som utlöper under perioden faller bort och att resursinsatserna i övrigt begränsas till vad som krävs för att infria och vidmakthålla gjorda åtaganden. Hänsyn har däremot inte tagits tiU eventuella kommande beslut av statsmakterna. Den utgiftsutveckling som faktiskt kommer till stånd avviker därför normalt från långtidsbudgetens beräkningar, såväl inom olika delområden som för de lolala utgifterna. SärskUt för de senare åren i perioden understiger långtidsbudgetarnas utgiflsberäkningar regelmässigt den faktiska utveckUngen med slora belopp.

De relativt sett mest expansiva utgiftsområdena under jämförelseperioden var skatteutjämningsbidragen till kommunerna och det internationella utvecklingsbiståndet. Under långtidsbudgelperioden förutses statsskuldräntorna bli den utgiftspost som relativt sett växer snabbast. En snabb ökningstakt förutses även för folkpensioner, sjukförsäkring m. m., skatteutjämningsbidrag till kommunerna, slöd till barnfamUjer och internationellt utvecklingsbistånd. Dessa ändamålsgrupper svarar för den övervägande delen av budgetens expansion under långtidsbudgelperioden.

För alt belysa på vilka olika sätt som de statliga utgifterna kommer att ställa anspråk på samhällets reala resurser är det av intresse alt studera utgiftsutvecklingen av de statUga konsumtions- och investeringsutgifterna. Dessa innebär nämligen en direkt efterfrågan på resurser. Effekten av transfereringarna på den lolala efterfrågans utveckling är däremot indirekt på så sätt alt dessa påverkar de disponibla inkomsterna hos mottagarna.

Utgifterna för konsumtion och investeringar, inkl. bidragen till kommunerna för dessa ändamål, ökade i fasta priser med 2,7 % per år under perioden 1969/70—1973/74 medan den årUga ökningen under långtidsbudgelperioden begränsas till 0,5 %. För såväl den förflutna som den framförliggande perioden utgör driftbidragen lill kommunal konsumtion den mest expansiva komponenten.

Enligt kalkylerna skuUe ökningslakten för de totala konsumtionsutgifterna sjunka från 2,6 % per år under jämförelseperioden lUl 0,9 % per år under långtidsbudgelperioden.

För invesleringsulgifter förutses en kraftig ökning under långlidsbud-getperiodens två första år. Denna utveckling återspeglar bl. a. utbyggnaden av kraftverk och genomförandet av oljelagringsprogram. Bland andra stora investeringsprojekt av engångskaraktär som belastar långtidsbudgetens första år kan nämnas anläggandet av Landvetters flygplats och anskaffningen av isbrytare. För periodens senare år utvisar beräk-

Bil. 2    Långtidsbudget                                             41

ningarna en minskning av investeringarna. Sjunkande invesleringsulgifter vid periodens slut är ett naturligt resultat av den beräkningsteknik som utnyttjas i långtidsbudgeten.

De utgifter som innebär transfereringar beräknas växa betydligt snabbare än utgifterna för konsumtion och investeringar. Detta gäller i synnerhet för periodens första år och sammanhänger bl. a. med ökningen av skattebidragen lill kommunerna och med sänkningen av pensionsåldern.

Sammanfattningsvis kan konstateras att de utgiftsbindningar som långtidsbudgeten redovisar i första hand avser inkomstöverföringar från den offentliga sektom till andra sektorer, dvs. sådana utgifter som har en indirekt effekt på ekonomin via dessa andra sektorers efterfrågan. Detta förhållande accentueras om man hänför alla bidragen till kommunerna till denna utgiflsgrupp. Däremot är bindningarna tUl utgiftsökningar klart lägre i fråga om den statliga sektorns egen efterfrågan på varor och tjänster.

6.3 Budgetkalkyl i löpande priser

Den hittills redovisade analysen har belyst de inteckningar i det framtida resursutrymmet som följer av fattade beslut och gjorda åtaganden. Som elt underlag för budgetpolitiska beslut och budgetpolitisk planering är det emellertid av intresse att söka få en helhetsbild över budgelut-vecklingen. Denna helhetsbUd måste omfatta såväl utgifter som inkomster. Om ett krav på realism i kalkylerna skall kunna upprätthållas måste därvid tidsperspektivet begränsas. För de första åren i femårsperioden kan någorlunda väl grundade antaganden göras belräffande pris- och inkomstutvecklingen. Eventuella felaktigheter i antagandena om prisutvecklingen påverkar inte heller på något avgörande sätt kalkylerna i det kortare perspektivet men kan däremot aUvarligt snedvrida bilden av utveckUngen på lång sikt.

Av detla skäl har redovisningen av budgetutvecklingen i det följande begränsats till att avse budgetåren 1975/76—1977/78. Härvid har förutsatts en prisstegring om 8 % år 1975, 5 % 1976 och 4 % under vart och ett av åren 1977 och 1978. Inkomst av tjänst har på basis av det löneavtal som träffats mellan parterna på den statliga arbetsmarknaden beräknats öka med 12 % år 1975, 8 % år 1976 och därefter schablonmässigt med 7 % per år. Dessa antaganden överensstämmer för aktuella år med dem som redovisas i den reviderade finansplanen.

För statsutgifternas utveckling innebär en tillämpning av de gjorda antagandena helt naturligt en kraftigare ökning än i fastprisallernalivet (jfr tabell 18). Delta gäller framför allt i de fall där utgifternas storlek är direkt knuten till prisindex, t. ex. försvarsutgifterna och folkpensionerna. Stigande priser medför också omkostnadsökningar m. m. i den

Prop. 1975:100

42

slalliga verksamheten. Vidare har förutsatts alt utgifterna för löner åt statsanställda och personal i statsunderstödd verksamhet i stort kommer alt utvecklas enligt antagandena om förändringar i totalproduktion och priser. En beräkning av statsutgifternas utveckling i löpande priser redovisas i tabell 23.

Tabell 23. Utgiftsutvecklingen 1969/70-1977/78

(Milj. kr., löpande priser)

1976/77

	Genom-	Anslag
	snittlig	1975/76
	procen-
	tuell för-
	ändring
	1969/70-
	1973/74
Totala utgifter i fasta
priser	+ 5,1	95 431
Tillkommande utgifter
Löneökningar	—	—
Försvaret	—	—
Folkpensioner och
sjukförsäkr.	—	—
Utvecklingsbistånd	—	—
Skatteutjämningsbidrag
m. m.	—	—
Omkostnader m. m.	—	—
Summa löne- och pris-
effekter	-	-
Totala utgifter i löpande
priser	+ 12,5	95 431

Anslagsförändring till      Procentuell förändring

1977/78

1975/76-1976/77

1976/77-1977/78

+ 4 940   +2 442      + 5,2       +2,4

+ 2 420   +1 730         -                 -

+   529      +373

+   386      +836         -

+   145      +130         -                 -

+   166      +261

+ 2 080   +1 170         -                 -

+ 5 726   +4 500         -                 -

+ 10666  +6942     +11,2       +6,5

Enligt kalkylen skulle statsutgifterna öka med drygt 11 % till budgetåret 1976/77 och med drygt 6 % lill budgelårel 1977/78. Det förtjänar att påpekas all beräkningen kan innebära en viss underskattning betingad av att hänsyn inte fullt ut kunnat tas till den relativa kostnadsstegring som äger rum inom den offentliga tjänsteproduktionen. Detla sammanhänger bl. a. med att produktiviteten på detta område stiger långsammare än inom varuproduktionen. Löneökningar och andra prisökningar inom offenllig verksamhet får härigenom ett mera direki genomslag på kostnaderna. En i stort setl enhetiigt lönestegring i aUa sektorer medför för områden med oförmånligare produktivitetsutveckling en relativt sett större kostnadsstegring än för andra sektorer. Löne- och prisanlagandenas effekt på utgiftsutvecklingen blir härigenom slörre.

Den utveckling av statsinkomsterna, som följer av tidigare angivna anlaganden, redovisas i labell 24.

Bil. 2    Långtidsbudget

43

Tabell 24. Statsinkomsternas utveckling 1969/70-1977/78

(Milj. kr., löpande priser)

	Genom-	1975/76	Inkomstförändring till		Procentuell förändring
	sniitiig
	procen-		1976/77	1977/78	1975/76-	1976/77-
	tuell för-				1976/77	1977/78
	ändring
	1969/70-
	1973/74
Inkomstskatt m. m.	+  5,3	32 925	+ 4 075	+4 800	+ 12,4	+ 13,0
Mervärdeskatt	+ 19,9	18 500	+ 2 450	+ 1450	+ 13,2	+ 6,9
Allmän arbetsgivaravgift	+ 59,9	5 985	+   295	+   470	+ 4,9	+ 7,5
Övriga inkomster	+ 8,5	26 674	+ 1458	+   671	+  5,5	+ 2,4
Summa	+ 11,1	84 084	+ 8 278	+ 7 391	+ 9,8	+ 8,0

Den antagna tillväxten av inkomst av tjänst ligger till grund för beräkningarna av inkomstskatt och mervärdeskatt. Övriga statsinkomster har i flertalet fall framskrivits med hjälp av andra metoder. TUl följd av atl löneavtal för år 1975 så pass sent under året träffats mellan parterna på arbetsmarknaden kommer preliminärskatteinbetalningarna på retroaktiva löner ej alt inflyta till statskassan förrän andra halvåret 1975. Bokföringsmässigt innebär detta en överflyttning av ca 900 milj. kr. i skatteinkomster från budgetåret 1974/75 till budgetåret 1975/76. I nedanstående tabell har dock ej hänsyn tagits till detta. Under jämförelseperioden ökade de totala statsinkomsterna med drygt 11 % per år. För budgetåren 1976/77 och 1977/78 beräknas ökningen något måttligare eller ca 10 % resp. 8 %. Ökningen av inkomsterna på inkomstskattelileln under perioden 1969/70—1973/74 begränsades lill slor del genom de två skatteomläggningarna år 1971 och år 1973. Sammantaget innebar de två skatteomläggningarna en skattesänkning per helår om ca 5 miljarder kr.

Inkomsten av mervärdeskatt beror på utvecklingen av konsumtionen av mervärdeskattepliktiga varor, vilken i sin lur främst sammanhänger med förändringarna av den lolala lönesumman. Med hänsyn till bl. a. den statliga skatteskalans progressivilet förutses den totala köpkraften, och därmed inkomsten från mervärdeskatten, öka i något långsammare takt än hushåUens nominella inkomster.

Inkomsterna från den allmänna arbetsgivaravgiften beräknas öka med ca 5 % tUl budgetåret 1976/77.

6.4 Budgetsaldot

De överslagsmässiga budgelkalkyler, som nu redovisats, tecknar en utvecklingsbild, som sammanfattas i tabell 25. Här har justerats för effekterna på statsinkomsterna av förskjutningen i utbetalning av retroaktiva löner.

Prop. 1975:100                                                                       44

Tabell 25. Budgetsaldots utveckling 1974/75-1977/78 (Milj. kr., löpande priser)

1974/75   1975/7611976/77   1977/78  Förändring från föregående år tiU

Absoluta tal                %

1975/76   1976/77   1977/78   1975/761976/771977/78

Inkomster            72 945     84 084    92 362    99 753+11139+8 278+7 391   +15,3   +9,8   +8,0
Utgifter               84273     95 431   106097   113 039+11158+10 666+6942   +13,2   +11,2   +6,5
Saldo                -11328-11347-13 735-13 286-       19-2 388+   449       -          -          -
Förskjutning av
skatteuppbörd
på retroak
tiva löner
år 1975       -900+900               ..         ..          ..                                                

iJei/ovm/ja/rfo-12 228-10 447-13 735-13 286+ 1781 - 3 288+   449       -       -         -

För budgetåret 1975/76 beräknas budgetunderskottet i den reviderade finansplanen uppgå tUl 11,3 miljarder kr. om ej hänsyn tas lill förskjutning av skatleuppbörd till följd av retroaktiva löner år 1975. För budgetåret 1976/77 förutses en markant försämring. Enligt kalkylen kommer underskottet delta budgetår alt uppgå till 13,7 miljarder kr. Härigenom har de statliga budgetunderskotten kommit upp på en i förhållande till hela bruttonationalprodukten (BNP) mycket hög nivå, vilket framgår av tabell 26.

Tabell 26. Det statliga budgetunderskottet i			i procent av BNP i	i löpande priser
1973/74	1974/75	1975/76	1976/77   ■	1977/78
4,0	4,4	4,0	4,5 .	4,1

Till följd av de reformer som beslutals åren 1974 och 1975 visar långtidsbudgeten en anmärkningsvärt stor utgiftsstegring tUl budgelårel 1976/77. Utgifterna ökar med 11,2 %, vilket är i stort sett lika mycket som stegringen under jämförelseperioden. Samtidigt stiger inkomsterna med ca 10 %. Detla innebär att infriandet av gjorda åtaganden ökar budgetens underskott med ca 2,4 miljarder kr. För budgetåret 1977/78 visar kalkylen, trots effekterna av långlidsbudgettekniken etl fortsatt stort underskott.

KUNGL BOKTR. STOCKHOLM 1975     750188

Bilaga 3

Riksrevisionsverkets approxi mativa beräkning av budgetutfallet för budgetåret 1974/75

Prop. 1975:100

Bil. 3    Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1974/75

Bilaga 3

RIKSREVISIONSVERKET

1975-03-25

Till REGERINGEN

Beräkning över utfallet av statens budget for budgetåret 1974/75

Enligt instruktion får riksrevisionsverket (RRV) härmed lämna beräkning över utfallet av statens budget för budgetåret 1974/75.

1    Riksdagen 1975. 1 saml Nr 100. Bilaga 3.

Prop. 1975:100                                                         2

I beräkningarna ingår de av riksdagen bevUjade anslagen på tilläggsstat I (FiU 1974: 42) lill riksstaten för 1974/75 samt begärda anslag på tilläggsstat II och III (1975: 2, 7, 53 och 85). Sammanlagt uppgår de medräknade anslagen på tUläggsstalerna tUl 1 363 milj. kr.

Beräkningarna grundar sig i huvudsak på månatliga prognos- och utfallsuppgifter från större myndigheter. Inkomsttitlarna har beräknats i samband med RRVs reviderade inkomstberäkning för budgetåret 1975/76 varvid vissa titlar beräknats av RRV medan andra i första hand beräknats av de myndigheter som redovisar inkomsterna.

Totalbudgetens inkomster beräknas nu uppgå tUl 72 032 milj. kr. vUket är 40 milj. kr. mer än beräkningen i riksstalen. Utgifterna beräknas bli 83 433 milj. kr. dvs. 451 milj. kr. mer än beräkningen i riksstat och tilläggsstater. Totalbudgetens underskott beräknas därmed bli 11 401 milj. kr.

Totalbudgeten för budgetåret 1974/75 (milj. kr.)

	Riksstat	Beräknat	Differens
	(inkl. till-	utfall	beräknat
	läggsstater)		utfall och riksstat (inkl. till-läggsstater)
INKOMSTER
A  Skatter, avgifter m. m.	65 883	65 470	-413
B   Inkomster av statens kapital-
fonder	4 013	4 205	+ 192
C  Beräknad övrig finansiering	2 097	2 357	+260
Summa	71 992	72 032	+ 40
UTGIFTER
Förslags- och obetecknade anslag	62 646	63 637	+991
Reservationsanslag	9 999	9 938	- 61
Investeringsanslag	10 137	9 626	-511
Rörliga krediter (+ = ökad
disposition, — = minskad
disposition)	+200	+232	+ 32
Summa	82 982	83 433	+451
TOTALBUDGETENS SALDO	-10 990	-11401	+411
(inkomster-utgifter)

I bilaga 1 redovisas totalbudgetens inkomster och utgifter fördelade på huvudtitlar. Utfallet av driftbudgetens inkomster framgår av bUaga 2. Beräknade merutgifter och besparingar på förslags- och obetecknade anslag anges i bilaga 3. BUaga 4 och 5 visar förändringar i reservationerna för reservationsanslag respektive investeringsanslag. Beräknad förändring i disposition av rörliga krediter redovisas i bUaga 6.

Vid handläggningen av detla ärende har närvarit avdelningschefen

Bil. 3    Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1974/75         3

Sanell, avdelningsdirektören NUsson, varjämte byrådirektören Hansson varit föredragande.

G RUNE BERGGREN

Jörgen Hansson

t 1   Riksdagen 1975.1 saml Nr 100. Bilaga 3.

Prop. 1975:100

Bilaga 1

Totalbudgeten för 1974/75 (milj. kr.) Inkomster

Riksstat

Beräknat utfall

DiflFerens beräknat utfall och riksstat

Skatter, avgifter, m. m.

I             Skatter

II           Uppbörd i siatens verksamhet

III         Diverse inkomster

63 810 1 321

751

Summa   65 883

63 294

1 345

831

65 470

-516 + 24 + 80

-413

B   Inkomsler av siatens kapitalfonder

I	Statens aifärsverksfonder	810	904	+ 94
II	Riksbanksfonden	250	350	+ 100
III	Statens aUmänna fastigheisfond	433	433	—
IV	Försvarets fastighetsfond	129	129	—
v	Statens utlåningsfonder	1965	1960	-    5
VI	Fonden för låneunderstöd	71	91	+ 20
VII	Fonden för statens aktier	111	96	-  15
VIII	Fonden för beredskapslagring	79	81	+    2
IX	Statens pensionsfonder	96	97	+    1
X	Diverse kapitalfonder	69	64	-    5

Summa     4 013

4 205

+ 192

C  Beräknad övrig finansiering

I            Avskrivning och övriga kapitalmedel inom
kapitalfonderna

Statens aflfärsverksfonder övriga kapitalfonder

II     Övrig kapitalåterbetalning

Summa Summa

Underskott

Summa

1        693

377 27

2  097
71992
10 990
82 982

1934

398

25

2 357

72 032

11401

83 433

+241 + 21 -    2

+260

+ 40

+411

+ 451

Bil. 3    Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1974/75

Utgifter

	Riksstat	Beräknat	DiflFerens be-
	(inkl. till-	utfall	räknat utfall
	läggsstater)		ocl	1 riksstat
			(inkl. tilläggs-
			stater)
A  Utgiftsanslag
I       Kungl. hov- och slotlsstaterna	10	10		—
II      Justitiedepartementet	2 942	3 125	+	183
III     Utrikesdepartementet	2 379	■    2 387	+	8
IV     Försvarsdepartementet	8 453	9 186	+	733
V      Socialdepartementet	23 485	24 209	+	724
VI     Kommunikationsdepartementet	5 599	5 638	+	39
VII   Finansdepartementet	6 976	5 609	-1 367
VIII Utbildningsdepartementet	10 933	11 390	+	457
IX    Jordbruksdepartementet	3 502	3 701	+	199
X      Handelsdepartementet	445	453	+	8
XI    Arbetsmarknadsdepartementet	4 905	4 506	—	399
xn   Bostadsdepartementet	4 909	5 034	+	125
XIII Industridepartementet	2 503	2 505	+	2
XIV Kommundepartementel	1057	1 130	+	73
XV   Oförutsedda utgifter	1	1		—
XVI Riksdagen och dess verk m. m.	110	114	+	4
XVII Underskoll på riksgäldsfonden	3 475	3 675	+	200
Summa	81682	82 673	+	991
B   Beräknad övrig medelsförbrukning
1        Minskning av anslagsbehållningar .'	1 100	+ 528	—	572
II      Ökad disposition av rörliga krediter	200	+ 232	+	32
Summa	1 300	+ 760	-	540
Summa	82 982	83 433	+	451

Prop. 1975:100

Bilaga 2

Beräkning rörande utfallet av driftbudgetens inkomstsida under budgetåret 1974/75 (milj. kr.)

Rjksstat

Beräknat utfall

Merinkomst (+) Brist (-)

II

Skatter, avgifter, m. m.

Skatter:

1      Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse
samt socialförsäkringsavgifter:

a   Skatt på inkomst och förmögenhet samt

socialförsäkringsavgifter m. m., bevillning b   Kupongskatt, bevillning c    Utskiftningsskatt och ersättningsskatt,

bevillning d   Skogsvårdsavgifter, bevillning e   Bevillningsavgifter för särskilda förmåner

och rättigheter, bevillning f    Arvsskatt och gåvoskatt, bevillning g   Lotterivinstskatt, bevillning h   Stämpelskatt och stämpelavgift,

bevillning

2 Automobilskattemedel:

a   Bensin- och brännoljeskatt, bevillning b   Vägtrafikskatt, bevillning

3   Allmän arbetsgivaravgift, bevillning

4   Tullar och acciser:

a   Tullmedel, bevillning

b   Mervärdeskatt, bevillning

c   Särskilda varuskatter, bevillning

d   Omsättningsskatt på motorfordon,

bevillning e   Tobaksskatt, bevillning f    Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag, bevillning g   Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag, bevillning h   Skatt på sprit, bevillning i    Skatt på vin, bevillning j    Skatt på malt- och läskedrycker,

bevillning k   Energiskatt, bevillning 1    Särskild skatt på motorbränslen,

bevillning m Oljelagringsavgift, bevillning n   Särskild vägtrafikskatt, bevillning o   Skatt på annonser och reklam, bevillning p   Skatt på spel, bevillning Säger för skatter

Uppbörd i statens verksamhet:

1   Expeditionsavgifter

2   Bidrag till kostnader för polis-, domstols-och uppbördsväsendet m. m,

8 Inkomster vid karolinska sjukhuset

15  Körkortsavgifter

16  Avgifter för registrering av motorfordon

18   Fyravgifter

19   Lotsavgifter

25   Pensionsmedel m. m.

26   Inkomst av myntning m. m.

44 Inkomster av statens gruvegendom

29 800	27 600	-2 200
26	29	+  3
1	1	. ..
12	12	—
3	3	_______
300	300	-----------
145	162	+  17
407	409	+  2
1800	1770	-  30
1 745	1 800	+  55
5190	5 370	+ 180
1090	1205	+ 115
14 030	14 950	+ 920
406	406	—
616	682	+  66
1847	2100	+ 253
35	20	-  15
51	50	-  1
2 805	2 900	+  95
430	430
695	665	-  30
1945	1959	+  14
1	__	-  1
115	122	+  7
166	170	+  4
90	110	+  20
60	70	+  10
63 810	63 294	- 516
108	105	-  3
75	75	_______
216	230	+  14
44	44
55	65	+  10
89	93	+  4
25	25
293	285	-  8
50	32	-  18
33	34	+   1

Bil. 3    Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1974/75

45 Inkomster vid patent- och registreringsväsendet

48 Restavgifler Övriga Säger för uppbörd i statens verksamhet

III     Diverse inkomster:

1   Bötesmedel

2   Totalisatormedel

3   Tipsmedel

4   Lolterimedel

5   övriga diverse inkomster Säger för diverse inkomster Säger för skatter, avgifter, m. m.

Riksstat

45

55

233

1 321

95

95

295

181

85

751

65 883

Beräknat	Merinkomst (+)
utfall	Brist (-)
47	+       2
54	-       1
256	+     23
1345	•+     24
108	+     13
115	+     20
301	+       6
217	+     36
90	+      5
831	+     80
65 470	-   413

B      Inkomster av statens kapitalfonder

I      Siatens aflfärsverksfonder:

1   Postverket

2   Televerket

3   Statens järnvägar

4   Luftfartsverket

5   Förenade fabriksverken

6   Statens vattertfallsverk

7   Domänverket

Säger för statens aflfärsverksfonder

II           Riksbanksfonden

III         Statens allmänna fastighetsfond

IV         Försvarets fastigheisfond

V           Statens utlåningsfonder

VI         Fonden för låneunderstöd

VII  Fonden för statens aktier
Vni  Fonden för beredskapslagring

IX        Statens pensionsfonder

X          Diverse kapitalfonder:

1   Fonden för kreditgivning till ullandet

2   Övriga diverse kapitalfonder Säger för diverse kapitalfonder

Säger för inkomster av statens kapitalfonder

Summa

3	22	+	19
159	175	+	16
35	95	+	60
19	28	+	9
1	1		--
570	560	—	10
23	23		--
810	904	+	94
250	350	+	100
433	433		—.
129	129		—
1965	1960	—	5
71	91	+	20
111	96		15
79	81	+	2
96	97	+	1
3	3		.
66	61	_	5
69	64	-	5
4013	4 205	+	192
69 896	69 675	—	221

Prop.1975:100

Bilaga 3

Beräknade merutgifter och besparingar på förslags- och obetecknade anslag under budgetåret 1974/75. (milj. kr.)

Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader, f Fångvårdsanstalterna, f Kriminalvårdsenheler med särskild budget, f

Reglering av prisstegringar för det militära försvaret, f Reglering av prisstegringar för civilförsvaret, f

Arméförband: Ledning och förbandsverk samhet, f

Arméförband: Materielanskaflfning, f Arméförband: Forskning och utveckling, f

Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet, f

Marinförband: Materielanskaflfning, f Flygförband: Ledning och förbandsverksamhet, f

Flygförband: Materielanskaflfning, f Flygförband: Forskning och utveckling, f Militärområdesslaber m. m., f Forlifikationsförvaltningen, f Försvarets materielverk, f Gemensam försvarsforskning, f Försvarets radioanstalt, f Civilförsvar, f Folkpensioner, f Bidrag till sjukförsäkringen, f Allmänna barnbidrag, f Bidrag lill sjukförsäkringen för föräldraförsäkringen, f Ersättning för bidragsförskott, f Karolinska sjukhuset: Driftkostnader, f Akademiska sjukhuset, i Uppsala: Avlöningar lill läkare, f Bidrag lil! kommunala undervisningssjukhus, f

Bidrag lill driften av kliniker för psykiskt sjuka m. m., f Ungdomsvårdsskolorna: Driftkostnader, Bidrag till driften av särskolor m. m., f Ersättning till postverket för befordran av tiänsteförsändelser, f Tullverket: Förvaltningskostnader, f Skatteutiämningsbidrag till kommunerna m. m., f

Täckning av merkostnader för löner och pensioner m. m., f Bidrag till driften av grundskolor, f Bidrag till driften av gymnasieskolor, f Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m., f

II      B

	F	2
	F	8
IV	A	5
	A	6
	B	1
	B	2
	B	4
	C	1
	C	2
	D	1
	D	2
	D	4
	E	5
	F	3
	F	4
	F	5
	F	6
	G	1
v	B	4
	B	6
	C	1
	C	3
	C	4
	G	1
	G	3
	G	6
v	H	4
	I	1
	K	5
VI	F	2
VII	C	1
	D	2
	E	17
Vill	D	9
	D	18
	D	35

Riksstat	Beräknat	Merulgift (+)
(inkl. tilläggs-	utfall	Besparing (—)
stater)
1 331	1407	+	76
356	382	+	26
0	47	+	47
970	0	-	970
18	0	-	18
' 1 824	2 218	+	394
599	809	+	210
50	62	+	12
593	731	+	138
327	408	+	81
1011	1230	+	219
985	1265	+	280
f    399	560	+	161
128	146	+	18
39	49	+	10
255	307	+	52
127	148	+	21
62	76	+	14
127	160	+	33
12 470	12 982	+	512
3 290	3 100	—	190
2 720	2 685'	-	35
355	309	—	46
250	264	+	14
397	447	+	50'
47	57	+	10
190	290	+	100
1 382	1 649	+	267
f   103	113	+	10
143	160	+	17
203	229	+	26
275	285	+	10
2 650	2 617	-	33
1420	50	-1 370
4 260	4 500	+	240
1438	1480	+	42

235

168

+     67

Bil. 3    Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1974/75

Riksstat        Beräknat      Merulgift (+)

(inkl. tilläggs-   utfall        Besparing (—)

stater)

E   11    Samhällsvetenskapliga fakulteterna

m. m.: Avlöningar till lärarpersonal, f                   85           98        +13

E   13    Medicinska fakulteterna m. m.: Avlö
ningar till lärarpersonal, f                120              132          +     12

E   20   Matematisk-naturvetenskapliga fakul
teterna m. m.: Avlöningar lill lärar
personal, f                                      106              116           +10

95	106	+	11
271	286	+	15
171	182	+	11
165	140	_	25
259	289	+	30
2 125	2 212	+	87
155	252	+	97
1 473	1410	—	63
975	578	—	397
18	30	+	12
188	235	+	47
1095	1 270	+	175
195	140	__	55
659	714	+	55
194	205	+	11
3 475	3 675	+	200
9 860	10 110	+	322

E   22   Tekniska fakulleterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal, f

	E	39
	F	1
	G	5
	G	6
IX	C	3
	H	11
XI	B	1
	B	4
	D	2
	E	1
XII	B	4
XII	B	6
XIV	B	1
	B	2

Lokalkostnader vid universiteten m. m., f Lärarhögskolorna: Avlöningar till lärarpersonal m. m., f Bidrag till driften av kommunala skolor för vuxna, f

Bidrag till studiecirkelverksamhet, f Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område, f

Bidrag till kommunala avloppsreningsverk m. m., f Arbelsmarknadsservice, f Kontant slöd vid arbetslöshet, f Åtgärder för flyktingar, f Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet, f

Bostadstillägg m. m., f Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m., f

Länsstyrelserna, f Lokala skattemyndigheterna, f XVII Underskott på riksgäldsfonden

Övriga

Summa       62 646 63 637 +   991

Prop. 1975:100 10

Bilaga 4 Beräknade reservationsmedelsförändringar under budgetåret 1974/75 (milj. kr.)

Reservation 1974-07-01	Reservation 1975-06-30	Ökning (+) Minskning (—)
521 784	603 732	+ 82 . - 52
52	0	. - 52
29	.11	-  18
54 494	40 379	-  14 -115
	130	+ 130
198	187	-  11
346	314	- 32
635 51 248	'281 0 258	.-354 - 51 +  10.
70 1079	93 1044	+ 23 - 30

V	c D
	D
	H
VI	B B
	B
IX	H
XI	B

III     C     1 Bidrag till internationella biståndsprogram 2 Bilateralt utvecklingssamarbete

2      Bidrag till anordnande av förskolor och
fritidshem

7 Särskilda insatser för en barnvänlig boendemiljö

3      Bidrag till anordnande av kliniker för
psykiskt sjuka m. m.

3   Byggande av statliga vägar

4   Särskilda byggnads- och förbättringsåtgärder avseende statiiga vägar

6 Bidrag till byggande av kommunala vägar och gator H  12 Bidrag till miljövårdande åtgärder inom . industrin 2 Sysselsättningsskapande åtgärder för arbetslösa C    4 Särskilda åtgärder för arbetsanpassning

XII      B   10 Vissa energibesparande åtgärder

XIII    E     1 Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk

forskning och utveckling Övriga

Summa       4 561 4 072 -489

Bil. 3    Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1974/75

ir

Bilaga 5

Beräknade förändringar av outnyttjat belopp på investeringsanslag under budget året 1974/75 (milj. kr.)

	Reservation	Reservation	ökning (+)
	1974-07-01	1975-06-30	Minskning (-)
Statens aflfärsverksfonder	280	368	+ 88
Statens allmänna fastighetsfond	242	77	-165
Försvarets faslighelsfond	24	15	-    9
Statens utlåningsfonder	1229	1426	+ 197
Därav:
Studiemedelsfonden	167	74	- 93
Lånefonden för bostadsbyggande	834	1089	+255
Fonden för låneunderstöd	322	243	- 79
Fonden för statens aktier	24	24	—
Fonden för förlag till statsverket	34	62	+ 28
Fonden för beredskapslagring	59	0	- 59
Diverse kapitalfonder	158	119	- 39
Summa	2 372	2 333	- 39

Bilaga 6

Beräknad disposition av rörliga krediter

Myndighet/aktiebolag	Utestående	Beräknat	Beräknad
	belopp	utestående	förändring
	1974-06-30	belopp 1975-06-30	1974/75
Statens järnvägar	_	100	+ 100
Vallenfallsverket	250	390	+ 140
Luftfartsverket	20	20	—
Förenade fabriksverken	—	6	+    6
Statens jordbruksnämnd:
Prisreglering av sockernäringen	15	—	-  15
Prisreglering på jordbruksområdet	80	90	+  10
Norrbottens järnverk AB	18	—	-  18
Statliga myndigheter med upp-
dragsverksamhet	21	30	+    9
Summa	404	636	+232

KUNGL.BOKTR. STOCKHOLM 1975     750186

Bilaga 4

Riksrevisionsverkets förnyade inkomstberäkning för budgetåret 1975/76

Prop. 1975:100

Bil. 4    Riksrevisionsverkefs inkomstberäkning

Bilaga 4

RIKSREVISIONSVERKET

1975-04-01

Till REGERINGEN (Finansdepartementet)

Reviderad inkomstberäkning för budgetåret 1975/76

Enligt den för riksrevisionsverket (RRV) gällande instruktionen åligger det verket att varje år till regeringen avlämna en reviderad beräkning av statsverkets inkomster för nästkommande budgetår avsedd som

1   Riksdagen 1975.1 saml Nr 100. Bilaga 4

Prop. 1975:100                                                         2

underlag för kompletteringspropositionen. För fullgörande av detta uppdrag har RRV från vederbörande myndigheter infordrat nya beräkningar av inkomsterna under budgetåret 1975/76 på de större in-komsttitiama samt vissa speciellt konjunkturkänsliga inkomsttitiar. Det förslag till skatteomläggning 1976, innebärande sänkt statlig inkomstskatt finansierad genom höjda arbetsgivaravgifter, energi- och punktr skatter, som framlagts i regeringens proposition 1975: 92 om sänkning av statliga inkomstskatten m. m. har överslagsmässigt beaktats ide nu framlagda beräkningarna.

Utvecklingen av skatteunderlaget för fysiska personer

Arbetsmarknaden under 1974 präglades av en mycket stark och växande efterfrågan, särskilt på yrkesutbUdad arbelskrafl. Arbetslösheten minskade successivt under året och låg hela året under motsvarande värden ett år tidigare. Sysselsättningsökningen beräknas ha bidragit med knappt 1,5 procentenhet tUl den totala lönesummelillväxten mellan 1973 och 1974. Den s. k. löneglidningen dvs. förljänslökningen utöver avtalet, som också till stor del påverkats av arbetsmarknadsläget, ökade med drygt 3 procentenheter. Den avtalsmässiga löneökningen skattas till ungefär 7,5 procent. Den totala ökningen för lönesumman uppgick således till ca 12 procent mellan 1973 och 1974. I det inkomstbegrepp som utgör utgångspunkt för RRVs beräkningar, nämligen inkomst av tjänst, ingår även pensioner. Dessa utgör en dryg tiondel och beräknas ha ökat i väsentiigt snabbare takt än lönerna, med knappt 22 procent. Inkomst av tjänst ökade således med drygt 13 procent 1973—1974.

Antagandena beträffande inkomstutvecklingen 1975 är fortfarande mycket osäkra på grund av att några centtala löneavtal ännu inte slutits. RRV antog i sin decemberberäkning att den totala lönesumman skulle öka med 10 procent mellan 1974 och 1975. Detta antagande överensstämde med det lägre inkomstallemaliv av två som presenterades i den preliminära nationalbudgeten. I delta alternativ antogs den avtalsmässiga höjningen uppgå till 7 procent. Då något resultat av avtalsförhandlingarna ännu inte föreligger har RRV valt att inte frångå sitt tidigare presenterade inkomstantagande på totalt 10 procent. Inkomst av tjänst beräknas liksom under tidigare år öka i något snabbare takt än lönema, med drygt 10,5 procent, ökningen av pensionerna antas uppgå tUl ca 15 procent, vilket är 4 procentenheter mindre än som antogs i decemberberäknmgen.

För 1976 har verket valt att schablonmässigt skriva fraih inkomsterna med 8 procent.

Inkomsterna från andra förvärvskällor, än tjänst har i dessa beräkningar antagits öka på samma sätt som, i verkets decemberberäkning.

Bil. 4    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                 3

Justeringar har emellertid gjorts för höjda taxeringsvärden på fastigheter och förslaget till höjda extra avdrag för inkomster av kapital.

Utvecklingen av skatteunderlaget för svenska aktiebolag in. fl.

Under februari och mars upprepade RRV sin enkät till ett urval svenska aktiebolag. Enkäten ligger tUl grund för bedömningen av företagens kommande skatteinbetalningar.

Enkäten sändes ut tUl ca 2 000 aktiebolag, sparbanker och försäkringsinstitut. Dessa tillfrågades förutom om den till statiig skatt taxerade inkomsten för verksamhetsåren 1973 och 1974 även om den lill kommunal skatt taxerade inkomsten för sistnämnda år. Därutöver innehöll enkäten frågor om beräknade fyltaadsinbetalningar, avsättningar tUl arbetsmiljöfond och särskild investeringsfond samt om avdrag för forsknings- och utvecklingskostnader. Frågan om avsättning till den särskilda investeringsfonden har tillkommit sedan höstens enkät.

Enligt enkätmaterialet kommer den statligt taxerade inkomsten att minska med 10 procent 1974 jämfört med 1973. Enligt höstens resultat bedömdes inkomsterna bli oförändrade mellan åren. Förändringen beror främst på den särskilda investeringsfondens tillkomst i oktober

1974   (SFS 1974: 988). Aktiebolag och "ekonomiska föreningar skaU ut
över éii avsättning på 20 procent tiU arbetsmiljöfonden avsätta ytter
ligare 15 procent av nettovinsten för år 1974 tUl en särskild investe
ringsfond. Medlen skall inbetalas till elt räntelöst konto i Riksbanken.
Uttag från fonderna får göras först efter särskUt tillstånd.

EnUgt enkäten beräknas avsättningarna till arbetsmiljöfonden uppgå till 2 150 milj. kr., vilket ger en minskning av den statliga skatten med 860 mUj. kr. Avsättningarna tUl den särskilda investeringsfonden beräknas till 1 500 milj. kr. som minskar den statliga inkomstskatten med 600 milj. kr. Totalt medför detta en minskning av skatteintäkterna med 1 460 milj. kr. jämfört med om fondema ej hade inrättats.

Det totala särskilda forsknings- och utvecklingsavdraget väntas uppgå till 285 mUj. kr. Därav beräknas 255 milj. kr. kunna utnyttjas vid

1975   års taxering och därmed leda tiU en minskning av inkomstskatten
med 100 milj. kr. Avdraget är en generellt verkande subvention av
företagens forsknings- och utvecklingsverksamhet.

Av tabellen nedan framgår ur de obligatoriska fondavsättningarna och det särskilda forsknings- och utvecklingsavdraget fördelar sig på olika branscher. Verkstadsindustrin, järn och stål samt trä och massaindustrin svarar för de i absoluta tal,största fondavsättningarna, eUer med ca 60 procent av totala beloppet. Därav svarar verkstadsindustrin för merparten. Branschgrupperna bank och handel svarar för drygt 22 procent av avsättningarna.

Av de särskUda forsknings- och utvecklingsavdraget svarar. verkstadsindustrin ensam för över hälften.

Prop. 1975:100                                                         4

Avsättningar tUl arbetsmiljöfonden och den särskUda investeringsfonden, specifika för 1974, beräknas uppgå till totalt 3 650 milj. kr. som nämnts ovan. Nivån på den statiigt laxerade inkomsten har därmed dragits ned i motsvarande grad. Den antas uppgå till drygt 3 500 milj. kr. 1974. För 1975 och efterföljande år gäller inte några bestämmelser om liknande obligatoriska fondavsättningar. Företagens taxerade inkomster kan därför antas komma att Öka kraftigt jämfört med 1974. RRV bedömer därför att de statiigt taxerade inkomsterna för verksamhetsåren 1975 och 1976 kommer att öka med 50 respektive 10 proceni. ökningen mellan 1974 och 1975 beräknas därmed uppgå tUl 1 760 milj. kr. från den beräknade nivån 1974 på 3 520 milj. kr.

Tabell 1 Statligt taxerad inkomst m. m. verksamhetsåret 1974 fördelning på bransch (milj. kr.)

Bransch	För-	Avsätt-	Avsätt-	Minsk-	Forsknings- och ut-		■ Minsk-
	ändring	ning till	ning till	ning av	vecklingskostnader		ning av
	i statiig	arbets-	särskild	statiig	totalt/utnyttjat		statiig
	tax.in-	miljö-	investe-	skatt in-			skatt in-
	komst	fonden	ringsfond	l komst			komst
	mellan			p. g. a.			p. g. a.
	verksam-			fondav-			utnyttiat
	hetsåren			sätt-			FoU-
	1973-1974			ningar'			avdrag'
1. Jord- och skogsbruk	- 11	11	7	7	1	1	0
2. Kol- och malmgruvor	+ 10	31	23	22	2	2	0
3. Livsmedels-, dryckesvaru-
och tobaksindustri	- 44	50	35	34	5	4	2
4. Textil-, beklädnads- och
lädervaruinduslri	- 20	26	6	13	14	14	6
5. Trävaru-, massa-, pappers	>-
och pappindustri	+ 178	403	319	289	16	14	6
6. Kemisk industri, petro-
leum- och plastindustri
m. m.	+ 43	139	78	87	19	19	8
7. Jord och stenindustti	- 21	40	28	27	5	5	2
8. Järn-, stål- och metallverk - 23		351	264	246	22	21	8
9. Verkstadsindustri	-235	488	346	334	186	160	64
10. Annan tillverknings-
industri	-   9	5	4	4	0	0	0
11. Byggnadsindustri	- 10	39	16	22	4	3	1
12. Parti- och detaljhandel,
restaurang och hotell	- 91	278	170	179	10	10	4
13. Bank- och försäkrings-
verksamhet, fastighets-
förval tn.	-185	214	154	147	2	1	0
14. El-, gas- och vattenverk	- 20	43	27	28	0	0	Ö
15. Samfärdsel	-   8	31	20	20	0	0	0
16. Övriga	-   6	5	3	3	0	0	0
Totalt	-452	2154	1500	1462	286	254	101

1 Vid ett ceteris paribus antagande. Skattelättnanden beräknas som 40 procent av fondavsättningen respektive avdraget.

Bil. 4    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 5

Driftbudgetens inkomster

I nedanstående tabell upptas de inkomsttitlar för vilka RRV nu vill förorda någon förändring jämfört med budgetpropositionen. I tabeUen visas för budgetåret 1975/76 det belopp som upptogs i budgetpropositionen, det belopp som RRV nu förordar samt förändringen jämfört med budgetpropositionen.

Sedan beräkningama i december har ny information om den ekonomiska utvecklingen framkommit. Antagandena belräffande inkomstutvecklingen för fysiska och juridiska personer har reviderats som nämnts ovan med anledning av detta. Ytterligare några månadsutfall av skatteuppbörden har tillkommit. Förutom dessa förändringar har i de nu framlagda beräkningama hänsyn även tagits tUl vissa av regeringen framlagda propositioner. Dessa avser sänkning av statliga inkomstskatten 1976, höjda s. k. sparavdrag och villaavdrag samt ändrade regler för beräkning av schablonintäkt av fastighet. Vidare har förslag framlagts om nya och ändrade socialförsäkringsavgifter och utökning av avgiftsunderlaget för dessa, vilket också har beaktats i beräkningarna. Vissa punktskatter och energiskatter har räknats om med hänsyn till vad som överenskommits vid partiledaröverläggningen i mars och föreslagits i regeringens proposition 1975: 92. Utöver de i tabellen nänrnda titlarna har, dock utan att någon förändring föreslås, nya beräkningar gjorts för följande inkomsttitlar: Kupongskatt, Skogsvårdsavgifter, Arvsskatt och gåvoskatt, Lotterivinstskatt, Vägttafikskatt, Allmän arbetsgivaravgift. Tullmedel, Inkomst av myntning m. m.. Inkomster vid Karolinska sjukhuset. Pensionsmedel m.m., Inkomster vid patent- och registreringsväsendet. Inkomster av statens kapitalfonder beträffande Postverkets fond, Förenade fabriksverkens fond, Statens vattenfallsverks fond samt Domänverkels fond.

Prop. 1975:100 6

Tabell 2 Jämförelse mellan inkomster för budgetåret 1975/76 enligt budgetpropositionen och enligt RRVs reviderade beräkning (tkr)

Inkomsttitel	Enligt	Enligt	ökning (+)
	budgetpro-	RRVs reviderade	Minskning
	positionen	beräkning	(-	)
	tkr	tkr
Skatt pä inkomst, förmögenhet och rörelse samt
socialförsäkringsavgifter	33 211700	34 178 700	+	967 000
därav Skatt på inkomst och förmögenhet samt
socialförsäkringsavgifter m. m.	32 230 000	33 200 000	+	970 000
Stämpelskatt och stämpelavgift	428 000	425 000	-	3 000
Automobilskattemedel	3 726 000	3 718 000	_	8 000
därav Bensinskatt	1 826 000	1 818 000	—	8 000
Tullar och acciser	28 806 500	30 510 502	+ 1 704 002
därav Mervärdeskatt	17 800 000	18 350 000	+	550 000
Särskilda varuskatter	414 000	508 000	+	94 000
Tobaksskatt	2 010 000	2 010 000	+	0
Skatt på sprit	3 000 000	3 100 000	+	100 000
Skatt på vin	485 000	500 000	+	15 000
Skatt på malt- och läskedrycker	646 000	770 000	+	124 000
Energiskalt	2 195 000	3 160 000	+	965 000
Särskild beredskapsavgift för olje-
produkter	153 000	1	—	152 999
Skatt på annonser och reklam	111000	115 000	+	4 000
Skatt pä spel	70 000	75 000	+	5 000
Logiavgifter	—	1	+	1
Uppbörd i statens verksamhet	1 592 490	1 587 490	—	5 000
därav Expeditionsavgifter	110 000	108 000	—	2 000.
Fyravgifter	105 500	102 500	—	3 000
Diverse inkomster	840 800	870 900	+	30 100
därav Bötesmedel	106 000	109 000	+	3 000
Totalisatormedel	115 000	117 000	■ +	2 000
Tipsmedel	345 800	347 900	+	2 100
Lotterimedel	189 000	212 000	+	23 000
Inkomster av statens kapitalfonder .	4 762 265	4 847 765	+	85 500
därav Televerkets fond	157 500	150 000	—	7 500
Statens järnvägars fond	10 000	22 000	+	12 000
Luftfartsverkets fond	27 800	13 800	—	14 000
Riksbanksfonden	250 000	350 000	+	100 000
Lånefonden för bostadsbyggande	2 325 000	2 320 000	—	5 000
Summa för driftbudgetens inkomster	78 924 755	81 698 357	+ 2 773 602

I anslutning lill tabellen vill RRV göra följande kommentar beträffande de olika inkomsttitlarna.

A Skatter, avgifter m. m.

I Skatter

För att revidera beräkningarna under denna rubrik har RRV infordrat nya beräkningar av inkomsterna på vissa titlar för budgetåret 1975/76 från generaltullstyrelsen, riksskatteverket (RSV), riksförsäk-rmgsverket (RFV) och sjöfartsverket.

Bil. 4    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

Skatt på inkomst och förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter.

Över denna titel redovisas utöver uppbörden av de statsskatter och avgifter, som slutiigt skall redovisas på titeln, även kommunalskatter, socialförsäkringsavgifter och vissa avgifter som uppbärs i samband med den allmänna skatteuppbörden. I budgetpropositionen uppfördes de behållna inkomsterna på titeln för budgetåret 1975/76 med 32 230 milj. kr.

Samtidigt med beräkningen av titeln skatt på inkomst och förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter m. m. för nästa budgetår har RRV bedömt utfallet för innevarande budgetår. Dessa beräkningar sammanfattas i följande sammanställning varvid RRVs beräkningar i december 1974 har medtagits som jämförelse (mUj. kr.).

Tabell 3 Skatt på inkomst och förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter

	1974/75		1975/76
	december-	ny beräk-	december-	ny be-
	beräkning	ning	beräkning	' räkning
Inkomster
Preliminär A-skatt	50 640	49 300.	53 970	53 090
Preliminär B-skatt	7 360	7 360	8 350	8 340
Fyllnadsbetalning av preliminär skatt	3 350	3 400	3 200	3 900
Kvarstående skatt	1980	1980	2 460	2 500
Socialförsäkringsavgifter från direkt-
debiterade arbetsgivare m. m.	11 390	11320	16 030	18 140
Tillkommande skatt, sjömansskatt.
restantier m. m.	1 100	1 100	1200	1200
Summa inkomster	75 820	74 460	5 210	87170
Utgifter
Kommunalskattemedel	31620	31 620	37 340	37 020
Överskjutande skatt	4 480	4 480	3 800	3 500
Övriga restilutioner	400	400	400	400
Utbetalningar till allmänna försäkrings-
kassor m. m.	9 380	9 680	10 670	12 280
Utbetalningar till allmänna pensions-
fonden	420	420	430	440
Omföringar	310	310	320	320
Summa utgifter	46 610	46 910	52 960	53 960
Inkomster utöver utgifter	29 210	27 550	32 250	33 210
Avrundade belopp	29 200	27 600	: 32 230	33 200

Beträffande innebörden av de olika posterna i ovanstående sammanställning hänvisas tUl RRVs decemberberäkning.

RRV har i sin förnyade beräkning liksom i decemberberäknmgen utnyttjat resultatet av verkets egen datainsamling på urvalsbasis av taxe-ringsstatisliskt material. Denna datamsamling har genomförts sedan 1968 och avser fysiska personers inkomster och avdrag. En sammanfattning av resultaten av 1974 års undersökning avseende det årets taxermg återfinns i RRVs decemberberäkning. En närmare redogörelse för undersökningen och dess resultat lämnas i elt Statistiskt meddelande (SM) N

Prop. 1975:100                                                         8

1975: 19 från SCB. Det taxeringsstatistiska materialet har liksom vid föregående undersökning kompletterats med uppgifter om utbetald sjukersättning m. m. från de allmänna försäkringskassorna.

Dessa uppgifter har använts som underlag för att beräkna effekterna av att vissa förmåner vid sjukdom, arbetslöshet och arbetsmarknadsutbildning har blivit skattepliktiga fr. o. m. inkomståret 1974. Under 1974 beräknas sammanlagt 8 332 milj. kr. ha utbetalats i skattepliktiga ersättningar, varav drygt 85 procent härrör från de allmänna försäkringskassorna. Den preliminärskatt som innehållits av försäkringskassorna uppgår tiU drygt 30 procent av det utbetalade beloppet. EnUgt de kalkyler RRV nu utfört framgår att den slutliga skatten kommer att uppgå till 47 procent av den utbetalade ersättningen. Den slutligt debiterade skatten avseende förmånerna kommer således att överstiga den preliminärt erlagda skatten. Detta väntas påverka den överskjutande skatten negativt och kvarskatten i uppdragande riktning budgetåret 1975/76. Hänsyn har vidare tagits tiU ökningen av vissa skattepliktiga ersättningar fr. o. m. 1976 med anledning av prop. 1975: 23 om vidgad VuxenutbUdning samt studiestöd till vuxna m. m. och prop. 1975: 45 om riktlinjer för arbelsmarknadsutbUdningen.

Preliminärskatleinflödet är i huvudsak känt t. o. m. januariterminen. Utfallet i januari, avseende skatten på inkomster under november och december 1974, blev något lägre än som förutsågs i decemberberäkningen. Nedjusteringen av skatterna avseende 1974 överensstämmer med den nedrevidering av lönesumman 1974 med en halv procentenhet som skett sedan december. Sänkningen av preliminärskatten för 1974 motsvaras emellertid inte av lika stora förändringar av den slutliga skatten. En ny beräkning av sjukförsäkringsavgiften, utförd av riksförsäkringsverket, innebär att avgiften räknats upp, vilket påverkat den slutliga skatten i uppdragande riktning. Därmed förutses den överskjutande skatten hösten 1975 komma att påverkas i motsatt riktning.

Ökningen av pensionerna meUan 1974 och 1975 har också som framgått ovan nedjusterats något. Detta antas reducera preliminärskatten med ca 80 milj. kr. 1974/75 och med 200 mUj. kr. 1975/76. De utdragna avtalsförhandlingarna förutses vidare medföra en förskjutning av inbetalningarna av preliminär A-skatt från innevarande budgetår till nästa. Ett antagande om att avtalet 1975 och att de retroaktiva löneutbetal-ningama påverkar inflödet av skatt 1975 på motsvarande sätt som under 1974 skulle innebära att ca 900 milj. kr. överflyttades från innevarande budgetår tUl nästa jämfört med decemberberäkningen. Denna prognos byggde på ett normalt inflöde av skatter som inte påverkats av några förseningar i löneutbetalningarna. Den preliminära A-skatten under 1975/76 kommer även att påverkas av den föreslagna skattesänkningen för 1976. Effekterna av 1975 års och 1976 års skattereformer har kunnat upp-

Bil. 4    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 9

skattas med ledning av den tidigare nämnda taxeringsstatistiska undersökningen. Som underlag för beräkningen av effekterna av ändringar i skatteskalan har inkomstfördelningen för 1976 framräknats (se tabell 4). Prognosen har gjorts med utgångspunkt från inkomstfördelningen år 1973. Inkomstema för varje individ som ingår i RRVs urval har prog-noserats enligt de inkomstantaganden som redovisas på sidan 2. För olika förvärvskällor gäller alltså olika antaganden. De föreslagna ändringarna i inkomstskattesystemet enligt prop. 1975: 92 har undersökts så långt som det befintliga taxeringsstatistiska materialet tillåter.

Tabell 4 Inkomsttagarna fördelade efter statligt beskattningsbar inkomst inkomståret 1976

Beskattningsbar	Antal	Genomsnittiig statiig skatt, kr.
inkomst tkr	1 000-tal
		1975 års	1976 års skatteskala
		skatteskala	enligt prop. 1975: 92
- 10	1079	323	-   139
10- 20	780	1049	-   450
20- 30	772	2 764	-1224
30- 40	889	5 028	-1600
40- 65	1079	9 575	-1600
65- 80	133	18 377	-1600
80-100	79	26 521	-1437
100-200	62	46 390	-   928
200-500	6	117 436	+   357
500-	0,3	474 470	+ 6 733
Samtiiga	4 879	5 415	-1004

Anm. Personer med noll i beskattningsbar inkomst har frånräknats. Källa: RRVs taxeringsstalistiska undersökning 1974.

Fördubblingen av sparavdraget tUl 800 kr. för ensamstående och 1 600 kr. för makar tiUsammans beräknas minska den totala inkomsten från förvärvskällan kapital med 530 milj. kr. I tabell 5 framgår att 23 procent av inkomsttagarna eller ca 1 250 000 konuner att beröras av förändringen. Av dessa kommer samtliga, som idag har inkomster under 400 kr., drygt 380 000 inkomsttagare att slippa belala skatt på sina kapitalinkomster. Av de samtaxerade som tidigare utayttjat sparavdraget slipper samtliga med kapitalinkomster upp tUl 800 kr. att skatta för sina inkomster dvs. ytterligare drygt 135 000. Antalet skattskyldiga med inkomster av kapital kommer således nästan att halveras till ca 740 000 genom avdragshöjningen.

Prop. 1975:100

10

Tabell 5 Inkomst av kapital fördelad efter storlek och kategori inkomståret 1973

Inkomst av kapital, kr.	Ensamstående		Samtaxerade		Summa.
	Anlal ;	Belojjp milj. kr.	Antal	Belopp milj. kr.	.Antal	Belopp milj. kr.
0 1-400 401-800 801- Summa	1  538 054 136 041 76 232 319 386 2      069 713	0 24 44 1208 1276	2  663 061 246 640 134 780 343 795 3  388 276	0 44 78 1209 1331	4 201115 382 681 211012 663 181 .   5 457 989	0 68 122 2 417 2 607

' Netto, efter sparavdrag.

Anm. De extra avdragen från intäkter av kapital (sparavdragen) uppgår f. n. till 400 kr. för ensamstående och 800 kr. för samtaxerade (makar tillsammans). Källa: RRVs taxeringsstatistiska undersökning 1974.

Den från allmän arbetsgivaravgift fria delen av egen företagares inkomst föreslås bU höjd från 10 000 tUl 18 000 kr. för inkomståret 1976. Detta vänias minska egenavgifterna med ytterligare 60 milj. kr. I tabell 6 framgår att ca 65 000 ytterligare helt slipper avgift och drygt 152 000 får sänkt avgift med 320 kr. fr. o. m. 1976 .

Tabell 6 Allmän arbetsgivaravgift för skattedebiterade personer fördelad efter storlek inkomståret 1973

Intervall, kr.	Motsvarande inkomst, kr.		Antal personer	Belopp, milj. kr.
0 1-400 401-720 721- Summa	0 1-10 001-18 001-	10 000 •18 001	5 116 530 124 689 64 567 152 203 5 457 989	0 24 36 213 273

Xa//a; RRVs taxeringsstalistiska undersökning 1974.

Beträffande villabeskattnmgen beräknas schablonmtäkterna öka med 750 milj. kr. tUl följd av höjda taxeringsvärden vid 1975 års aUmänna fastighetstaxering. Höjningen av det s. k. viUaavdraget från 500 kr. till 800 kr. reducerar emellertid skatteeffekten av taxeringshöjningen. Därigenom påverkas såväl inkomster av annan fastighet som underskott av annan fastighet. Beroende på denna fördelning påverkas även de statligt och kommunalt taxerade inkomsterna. Med undantag av sänkningen av de statiiga skattesatserna kommer ovannämnda ändringar att endast i ringa mån påverka inkomsterna på titeln för budgetåret 1975/76. Inflödet av preliminärskatt under terminerna mars och maj 1976 antas bli reducerade med ca 1 300 milj. kr. till följd av den sänkta inkomstskatten.

De svenska aktiebolagens taxerade inkomster förutses öka kraftigt mellan 1974 och 1975 tiU följd av att de avdragsgUla avsätlningama till arbetsmiljöfonden och den särskilda investeringsfonden slopas 1975.

Bil. 4    Riksrevisionsyerkets inkomstberäkning                11

Vid 1975 års taxering beräknas ca 3 650 milj. kr. avsättas tiU dessa fonder, dvs. vinsterna har reduceirats med lika mycket! För 1976 års taxering gäller inle motsvarande beslämmelser varför vinsterna kan anlas öka kraftigt. Företagens möjligheler till bokslutsdisposhioner och utjämningar mellan olika år kan väntas bidra till att de taxerade inkomsterna inte kommer att öka med ett lika stort belopp som fönde-rades vid 1975 års taxering. Ett anlagande om att ungefär hälften av vinstavsättningarna tas upp till beskattning vid 1976 års taxering skulle innebära att bolagens taxerade inkomster skulle öka med ca 50 procent mellan 1974 och 1975. Erfarenhetsmässigt kan konstateras alt bolagen betalar en mycket stor del av sina skatter i form av fyllnadsbetalningar. Det förefaller därför rimligt att räkna med en kraftig ökning av fyllnadsbetalningarna våren 1976 jämfört med 1975. I den nuvarande beräkningen antas ökningen uppgå tUl 500 milj. kr.

Nedjusteringen av lönerna för 1974 påverkar utbetalningar av kommunalskattemedel 1976. Såväl förskotten för 1976 som den beräknade slutavräkningen avseende 1974 påverkas. Totalt beräknas utbetalningarna minska med drygt 300 milj. kr. jämfört med tidigare prognoser från december.

Kostnaderna för sjukförsäkringen 1974 blev något större än i kalkylerna i december. Utbetalningar av förskott tiU försäkruigskassorna har därför justerats upp med 300 mUj. kr. för budgetåret 1974/75. Genom de överenskommelser som träffats mellan staten och sjukvårdshuvudmännen, främst landstingen, beräknas utgifterna för försäkringen komma att växa ytterligare under budgetåret 1975/76. Till följd av detta och den ökade sjuklighet som konstaterades under 1974 föreslås socialförsäkringsavgiften till sjukförsäkringen bli höjd med 0,6 procentenheter. Avgiften föreslås bli höjd ytterUgare med 0,4 procentenheter för att kunna bidra till finansieringen av den sänkta statUga skatten 1976. Skatteomläggningen skall dessutom finansieras med en höjd socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen och genom att avgiftsunderlaget för samtliga socialförsäkringsavgifter utom för, ATP utvidgas. I stället för den nuvarande maximeringen av lönesunmian till 7,5 basbelopp föreslås avgiften nu utgå på hela lönesumman. Totalt beräknas höjningen av socialförsäkringsavgiftema och avgiftsunderlaget bidra till att de direktdebiterade arbetsgivaravgifterna ökar med 1 850 milj. kr. budgetåret 1975/76. Genom de föreslagna avgiftshöjningarna för sjukförsäkringen beräknas arbetsgivaravgifternas andel av sjukförsäkringens finansiering öka med ca 10 procent. Statsbidraget, som belastar driftbudgetens utgiftssida, föreslås i enUghet med detla bli reducerat från 25 till 15 procent av totala utgifterna. Utbetalningarna av förskott från inkomslskatleliteln ökar därmed i samma ulslräckning. Tillsammans med de tidigare nämnda utgiftsökningarna för sjukförsäkringen antas förskottet öka med 1 300 milj. kr. jämfört med i decemberberäkningen.

Prop. 1975:100

12

Vid beräkningen av inkomslskatleliteln har hänsyn även tagits till propositionerna om vidgad VuxenutbUdning samt studiestöd tUl vuxna m. m. (prop. 1975: 23) och om riktlinjer för arbetsmarknadsutbildningen (prop. 1975: 45). De särskUda avgifterna som beräknas inflyta på titeln kommer att utbetalas med samma belopp. Nettobeloppet på inkomstskattetiteln påverkas således inte av reformerna.

De avsättningar till respektive återföringar från budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel, som enligt den nu framlagda beräkningen bör verkställas under budgetåren 1974/75 och 1975/76 framgår av följande sammanställning i vilken som jämförelse medtagits motsvarande belopp vid RRVs decemberberäkning (milj. kr.).

	1974/75 december-beräkiung	ny beräkning	1975/76 decemberberäkning	ny beräkning
Avsättning Aterföring '' Nettoavsältning	7000 4 000 2 950	5 900 4 050 1850	5 450 5 700 -250	6 300 5 400 900

Med understrykande av de osäkerhetsmoment som föreUgger i frågor om inkomstantaganden, kommunal utdebitering m. m. uppskattar RRV de behållna inkomsterna på titeln skatt på inkomst och förmögenhet samt socialförsäkringsavgifter m. m. för budgetåret 1974/75 till 27 600 milj. kr. och föreslår att titeln i statsbudgeten för 1975/76 uppförs med 33 200 milj. kr.

Stämpelskatt och stämpelavgift. Ett nytt system för uppbörd av stämpelskatt och expeditionsavgifter införs under febmari och mars 1975 vid de allmänna domstolarna. Ny centralmyndighet blir domstolsväsendets organisationsnämnd (DON), som efter övergången tUl det nya systemet kommer att redovisa all stämpelskatt för lagfarter, inskrivningar av tomlrätter och inteckningar samt de expeditionsavgifter som skall erläggas för expeditioner från de aUmänna domstolarna.

De beräknade inkomstema under 1974/75 och 1975/76 framgår av nedanstående sammanställning (milj. kr.).

1974/75

1975/76

Riksskatteverket

Domstolsväsendets organisationsnämnd

Sjöfartsverket

Totalt

295

105

9

409

85

335

5

425

Sjöfartsverket har sänkt sin prognos för 1975/76 från 8 tiU 5 milj. kr. beroende på den svaga sjöfartskonjunkturen som medför minskade intäkter från försäljning av svenskt andrahandstonnage.

Bil. 4    Riksrevisionsverkefs inkomstberäkning                13

Totalt beräknas inkomstema på titeln stämpelskatt och stämpelavgift uppgå till 425 mUj. kr. under 1975/76 vilket är 3 milj. kr. lägre än vad som anges i förslag till statsbudget för 1975/76.

Bensinskatt. Riksskatteverket har beräknat inkomsterna av bensinskatt liU 1 775 milj. kr. under 1974/75 och 1 818 milj. kr. under 1975/76. I förhåUande till beloppet i förslag till statsbudget för 1975/76 innebär detta en sänkning med 8 milj. kr.

Tullmedel. På gmndval av den i den preUminära nationalbudgeten intagna prognosen för importen under 1975 har generaltuUstyrelsen beräknat det importvärde, som kommer att registreras i utrikeshandels-statistiken, till 80 000 milj. kr. för budgetåret 1974/75. Detta innebär en ökning med 2 000 milj. kr. i förhållande till beräkningen i november 1974.

Prognosen för utrikeshandeln i den preliminära nationalbudgeten upptar endast tiden t. o. m. 1975. Med hänsyn härtill bör osäkerheten i underlaget för beräkningen för 1975/76 understrykas.

Generaltullstyrelsen har räknat med en fortsatt volym- och prisökning av importen och uppskattat importvärdet för 1975/76 till 84 600 milj. kr.

Vissa ändringar i tullagen trädde i kraft 1975-03-01 (SFS 1974: 982). Restavgift utgår i stället för ränta vid försenade betalningar. Ändrade regler gäller även för ränta (respitränta). Importör (hemtagare) som underlåtit att inom föreskriven tid lämna tulldeklaration påförs fr. o. m. nämnda tidpunkt förseningsavgift. Denna avgift syftar till att tvinga hemtagare att avlämna tulldeklaration snabbare än tidigare. Från uppbördssynpunkt har dessa ändringar i tuUagen endast marginell effekt.

I fräga om de genorrisnittiiga importandelama för EFTA-länder in
klusive Danmark och Storbritannien, EG-länder (de sex och Irland) och
övriga länder har under andra halvåret 1974 en påtaglig förskjutning
skett. till. övriga länder. „.....

Handelsområde    Andel av det totala
...... _               importvärdet, %...

1973/74   1974/75

juli/dec.

EFTA-länder, Danmark och Storbritannien          36,8     35,3

EG-länder exkl. Danmark och Storbritannien       36,0     34,9

Övriga länder                                  27,2        29,8

Restitutionerna av tullmedel för 1974/75 beräknar generaltullstyrelsen till 105 milj. kr., en uppräkning med 5 milj. kr. i förhållande tiU beräk-, ningen i november 1974.

Prop. 1975:100

14

Generaltullslyrelsen beräknar uppbörden av tullmedel under 1974/75 till 1 205 milj. kr. Detta innebär en höjning med 20 milj. kr. i förhåUande till beräkningen i november 1974. Uppbörden under 1975/76 beräknas till samma belopp som i förslaget till statsbudget 1975/76, 1 015 milj. kr.

Mervärdeskatt. Sedan inkomstberäkningen hösten 1974 har utfaUs-siffror för uppbörden blivit kända t. o. m. februari. Dessa motsvarar förbrukningen av mervärdeskallepliktiga varor och tjänster t. o. m. kalenderårets slut.

Dessutom har nya inkomstberäkningar inkommit från generaltullslyrelsen och riksskatteverket för inkomsttiteln. Generaltullstyrelsen har därvid uppreviderat sin tidigare prognos med 200 milj. kr. för innevarande budgetår och med 300 mUj. kr. för budgetåret 1975/76. Upp-revideringen beror uteslutande på att höjda importvärden ligger till grund för beräkningarna. Riksskatteverket har i sin beräkning över kompensation av mervärdeskatten för bostadsbyggande räknat med utbetalningar på 1 200 milj. kr. budgetåret 1974/75 och med 700 milj. kr. 1975/76 samt 100 milj. kr. för budgetåret 1976/77. Detta är en totalt lägre nivå än vad RRV räknade med i höslberäkningen. Sedan riksskatteverket gjorde sin beräkning har utfallet av igångsättningen på småhus och flerfamiljsfastigheter. under slutet av 1974 blivit känt. Denna blev avsevärt högre än vad som beräknats. RRV finner därför anledning att räkna upp prognosen på kompensation för mervärdeskatt på bostadsbyggande lill ca 1 miljard för budgetåret 1975/76. RRV pekar dock på det stora osäkerhetsmomentet i beräkningen. ,

FörutsättnLngarna för beräkningen av länsstyrelsernas nettouppbörd har varit samma som under höstens beräkningar. Nedan följer en tabell

över de olika	komponenterna på		mervärdeskattetiteln		per två månaders
period för budgetåren 1974/75 och 1975/76				•		■
	1974/75				1975/76
Månad för	Tull-	Länsstyr.	Äterbet.	Totalt	Tull-	Länsstyr.	Äter-	Totalt
skatlein-	verkets	uppbörd	av bygg-		verkets	uppbörd	. bet. av
flöde	uppbörd	(netto)	moms   ,		uppbörd	(netto)	bygg-moms
juli—aug.	1 427 ' ■	725.	-     41	2111'	2 178	1030	-   250	2 958
sept.—okt.	1 593	510	-     70	2 033'	2 150	725	-   250	2 625
nov.—dec.	1 837	880	-     71	2 646'	2 380	995	-   250	3 125   '
jan.—feb.	1864	1269	-   253	2 880'	2 146	1440	-   100	3 486   .!
mars—april	2 524	675	-   455	: 2 744	.     2 558	730   .	-   100	3 188
maj —juni	2 255	600 ■ .	-   310	2 545	.   2 388	: 650	-     50	2 988
Totalt	11 500»	4 659'	-1200*	14 959	13 800»	5 570'	-lOOOs	18 370

' utfall.

" GeneraltuUstyrelsens prognos. ' Riksrevisionsverkets prognos. * Riksskatteverkets prognos.

Bil. 4    Riksrevisionsyerkets inkomstberäkning                15

Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln mervärdeskatt till
14 950 milj. kr. för budgetåret 1974/75 och tiU 18 350 milj. kr. för bud
getåret 1975/76.   ■   .......... .............. ........

Särskilda varuskatter. Fr. o. m. den 1 mars 1973 utgår avgift på vissa dryckesförpackningar avsedda för bl. a. fruktsafter, mall- och läskedrycker samt sprit och vin. Avgiften är 10 öre per förpackning. I proposition 1975: 92 föreslås höjningar av avgiften fr. o. m. den 11 maj 1975. De föreslagna avgifterna framgår av nedanstående sammanställning.

	Avgift, öre Nuvarande	Föreslagen
Returförpackningar MetaU burkar Andra engångsförpackningar än metallburkar	10 10 10	20 30 20

Redovisningsperiod är kalendermånad. För riksskalleverkets uppbörd gäller att avgiften erläggs senast den femte dagen i andra månaden efter redovisningsperiodens/Ieveränsmånadens utgång.

Riksskatteverkets och generaltullstyrelsens .beräkningar av inkomsterr
na på titeln särskilda varuskatter sedan hänsyn tagils tUl de föreslagna
höjningarna av dryckesförpackningsavgiften framgår 'äv nedanstående
sammanställning (milj. kr.).                            ■ •     ,: ,      .

	1974/75	1975/76
Avgift på vissa dryckesförpackningar Riksskatteverket Generaltullstyrelsen Övriga SärskUda varuskatter Riksskatteverket Generaltullstyrelsen	75 15 299 17	150 " 35 305 18
Totalt	406	508

Uppbörden av särskUda varuskatter under 1974/75 beräknas nu uppgå till 403 milj. kr. vilket är 3 milj. kr. mer än vid beräkningen i noyember 1974. Inkomsterna på titeln särskilda varuskatter beräknas till 508,mUj. kr. under 1975/76, vilket innebär en ökning med 94 niUj. kr. i förhållande till det belopp som anges i förslag tiU statsbudget för 1975/76.

Tobaksskatt. I proposition 1975:92 föreslås att skattesatsen för cigarretter i klass I höjs med 2 Öre per styck och att skattesatserna för övriga cigarretter höjs med 1 öre per styck fr. o. m. den 11 maj 1975. De nya skattesatserna framgår av nedaiistående sammanställning.

Prop. 1975:100                                                        16

Cigarretter

Klass                 Vikt per st, gram     Skatt per st., öre

-0,85	15,9
0,85-1,20	19,9
1,20-1,55	24,4
1,55-1,90	28,4
1,90-	32,4

I II

III IV V

Beskatlningsperiod är kalendermånad. Deklaration avges och skatten erläggs lill riksskatteverket inom en månad efter beskattningsperiodens/ leveransmånadens utgång.

Inför skattehöjningen den 11 maj kan man på erfarenhetsmässiga grunder anta att vissa lagringsköp kommer att göras i god tid före detta datum. Det medför att tobaksskatten för april som uppbärs av riksskatteverket i början av juni 1975 kan beräknas öka i motsvarande mån. Skatteintäkterna för budgetåret 1974/75 beräknas därför bli ca 120 milj. kr. högre än som beräknades av riksskatteverket i november 1974.

Lagringsköpen under april månad 1975 kan antas påverka skatteintäkterna för budgetåret 1975/76 i neddragande riktning.

Inkomsterna under 1974/75 beräknas uppgå till 2 110 milj. kr. Under 1975/76 beräknas tobaksskatten till 2 010 milj. kr.

Skatt på sprit. Skatt på sprit och vin utgår i form av en till alkoholhalten knuten grundavgift och en till utminuteringspriset (detalj priset) knuten procentavgift. I proposition 1975: 92 föreslås att gnmdavgiften för sprit höjs från 50 tUl 54 öre per liter och volymprocent alkohol fr. o. m. den 11 maj 1975.

Skatten utgår på AB Vin- & spritcentralens försäljning och skall insättas på statsverkets checkräknmg i riksbanken för riksskatteverkets räkning senast en månad och fem dagar efter försäljningsmånadens utgång.

Skattehöjningen kommmer således inte att påverka uppbörden under 1974/75. Riksskatteverket beräknar uppbörden under 1974/75 till 2 900 milj. kr. vUket är samma belopp som angavs vid beräkningen i november 1974. I förslaget till statsbudget för 1975/76 angavs inkomsten på titeln skatt på sprit tUl 3 000 milj. kr. Riksskatteverket beräknar alt inkomsten på titeln under 1975/76 kommer att uppgå tUl 3 100 milj. kr. sedan hänsyn tagits tUl den föreslagna skattehöjningen.

Skatt på vin. I proposition 1975: 92 föreslås att grundavgiften för vin höjs från 5,20 kr. tiU 6,05 kr. per liter för starkvin och från 1,60 kr. tUl 2,00 kr. för lättvin. Den föreslagna höjningen avses träda i kraft den 11 maj 1975.

För vin gäUer samma uppbördsförfarande som för skatt på sprit.

Bil. 4    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                       17

Skaltehöjningen kommer således inte att påverka uppbörden under 1974/75. Riksskatteverket har beräknat inkomsten av skatt på vin lill 430 milj. kr. under 1974/75 vilket är 5 rnilj. kr. mindre än vid beräkningen i november 1974. Uppbörden t. o. m. februari 1975 uppgår till 297 milj. kr.

I förslaget till statsbudget för 1975/76 upptogs titeln skatt på vin med 485 milj. kr. Riksskatteverket beräknar alt inkomsten pä titeln under 1975/76 kommer alt uppgå tUl 500 milj. kr. sedan hänsyn tagils till den föreslagna skattehöjningen.

Skatt på malt- och läskedrycker. I proposition 1975: 92 föreslås höjningar av skattesatserna på mall- och läskedrycker fr. o. m. den 11 maj 1975. De nuvarande och föreslagna skattesatserna framgår av nedanstående sammanställning.

Skattesatser, kr. per liter

Viktprocent alkohol    Nuvarande       Föreslagna

Lättöl	-1,8
Pilsner	1,8-2,8
Mellanöl	2,8-3,6
Starköl	3,6
Läskedrycker	—

0,12               0,32

0,75 •             0,95

1,50               1,75

2,50               2,75

0,33               0,40

Läskedrycksbeskallningen omfattar för närvarande endast kolsyrade drycker. I propositionen föreslås att beskattningsområdet utvidgas lill att omfatta även icke kolsyrade drycker, s. k. slilldrinkar. Saft och juice ställs även i fortsättningen utanför beskattningen. Skattesatsen för slilldrinkar föreslås bli densamma som för läskedrycker, 0,40 kr. per liter.

För riksskatteverkets uppbörd gäller att beskatlningsperiod är kalendermånad. Deklaration avges och skatten erläggs till riksskatteverket av öltillverkare och slörre läskedryckslillverkare inom en månad efter den kalendermånad utiämning skett från tillverkningsstället.

Riksskatteverket beräknar sin uppbörd av skatt på malt- och läskedrycker under 1974/75 lill samma belopp som i november 1974, 600 milj. kr.

Under andra halvåret 1974 steg importen av öl från Danmark kraftigt. Importen av mellanöl och starköl var enligt utrikeshandels- statistiken volymmässigt 57 procent slörre under andra halvåret 1974 än under första.

Under perioden juli 1974—februari 1975 har 41 milj. kr. flutit in. Generaltullstyrelsen räknar med en ökning av uppbörden av skatt på malt- och läskedrycker med 20 milj. kr. till 65 milj. kr. under 1974/75.

Totalt beräknas således inkomsten på titeln skatt på malt- och läske-

2    Riksdagen 1975. I saml Nr 100. Bilaga 4

Prop. 1975:100                                                                       18

drycker uppgå tUl 665 milj. kr. under 1974/75. T. o. m. februari månad har 452 mUj. kr. flutit in.

Sedan hänsyn tagits till de föreslagna skattehöjningarna och utvidgningen av beskattningsområdet beräknar riksskatteverket sin uppbörd av skall på maU- och läskedrycker till 700 milj. kr. under 1975/76 och generaltullstyrelsen sin uppbörd till 70 milj. kr. Totalt beräknas således tUelns inkomster till 770 milj. kr. under 1975/76, vilket innebär en ökning med 124 milj. kr. i förhållande till det belopp som upptogs i förslag lill statsbudget för 1975/76.

Energiskatt. Allmän energiskatt ulgår på bensin, gasol för drift av motorfordon, kol- och oljebränslen samt elkraft. Skatten för elkraft till gatu- och vägbelysning är 0,5 öre per kilowattimme (kWh) och för annan elkrafl 10 % av det faktiska eller beräknade priset för kraften exklusive skatt.

I proposition 1975: 92 föreslås att energiskalten på elkraft läggs om till en specifik skatt om 2 öre per kWh. Denna skattesats föreslås gälla även för elkraft till gatu- och vägbelysning. I propositionen föreslås dessutom höjningar av energiskalten på bensin, gasol och oljor. Nuvarande och föreslagna skattesatser framgår av nedanstående sammanställning.

Bensin för framställning av stadsgas

Annan bensin

Gasol för drift av tyngre bussar

Gasol för drift av andra motorfordon

Tunn eldningsolja och motorbrännolja

Tjock eldningsolja

Fasta kolbränslen

Skattesats
Nuvarande	Föreslagna
1,6	1,6 öre per liter
27	34 öre per liter
14	21 öre per liter
19	26 öre per liter
25	40 kr. per m'
16	40 kr. per m'
6-14	6—14 kr. per ton

Den nya beskattningen av elkraft föreslås träda i kraft den 20 juni 1975 och gälla från ingången av den redovisningsperiod som börjar närmast efter den 19 juni 1975. Höjningen av skattesatserna för bensin, gasol och oljor föreslås träda i kraft den 1 juli 1975. Redovisningsperioderna är i regel kvartal. Deklaration av skatt sänds in senast en månad efter kvartalets utgång.

Riksskatteverket beräknar uppbörden av energiskatt till 1 959 mUj. kr. under 1974/75 varav 1 290 milj. kr. flutit in t. o. m. februari 1975. Sedan hänsyn tagits till den föreslagna höjningen av energiskatten beräknas denna uppgå till 3 160 milj. kr. under 1975/76. Detta är 965 milj. kr. mer än det belopp som anges i förslag till statsbudget för 1975/76.

Bil. 4    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 19

Särskild beredskapsavgift för oljeprodukter. En särskild beredskapsavgift för oljeprodukter utgår under perioden den 1 juli 1974—den 30 juni 1977. I proposition 1975: 92 föreslås att beredskapsavgiflen höjs fr. o. m. den 1 juli 1975 samt alt avgiften skall utgå t. o. m. den 30 juni 1978. Den nuvarande och föreslagna avgiften framgår nedan.

	Beredskapsavgift
	Nuvarande	Föreslagen
Bensin Oljor	2  öre 3  kr.	5 öre per liter 5 kr. per m'

Avgift hänförlig lill juli inbetalas först i oktober. Under 1974/75 kommer således endast avgift för 9 månader att flyta in. Riksskatteverket har beräknat inkomsterna på titeln till 122 mUj. kr. under 1974/75 varav 69 milj. kr. flutit in t. o. m. februari 1975. Sedan hänsyn tagils lill den föreslagna avgiftshöjningen beräknas inkomsterna under 1975/76 uppgå tiU 278 milj. kr. vilket är 125 milj. kr. mer än det belopp som anges i förslag lill statsbudget för 1975/76. I propositionen föreslås dessuiom att inkomsterna av beredskapsavgiften skall fonderas hos riksgäldskontorel. En särskild räntelös fond föreslås bli inrättad för detla ändamål. Den sista varje månad skall behållningen på titeln överföras lill fonden. De fonderade medlen skall användas för den fortsatta uppbyggnaden av beredskapslagringen av oljeprodukter. RRV föreslår därför att titeln särskild beredskapsavgift för oljeprodukter uppförs med formeUt 1 000 kr. för 1975/76.

Skatt på annonser och reklam. Riksskatteverket beräknar sin uppbörd av skatt på annonser och reklam till 105 milj. kr. och generaltullstyrelsen sin uppbörd till 5 milj. kr. Totalt beräknas således inkomsterna på titeln tUl 110 milj. kr. under 1974/75 varav 81 milj. kr; flutit in t. o. m. februari 1975.

Under 1975/76 beräknas riksskatleverkels uppbörd till 110 milj. kr. och generallullslyrelsens lill 5 milj. kr. Totalt beräknas således inkomsterna på titeln skatt på annonser och reklam uppgå till 115 milj. kr. vilket är 4 milj. kr. mer än del belopp som anges i förslag lill statsbudget för 1975/76.

Skatt på spel. Riksskatteverket beräknar inkomsterna på titeln lill 70 milj. kr. under 1974/75 varav 42 milj. kr. flutit in t. o. m. februari 1975. Under 1975/76 beräknas inkomsterna på titeln skatt på spel uppgå till 75 milj. kr. vilket är 5 milj. kr. mer än del belopp som anges i förslag till statsbudget för 1975/76.

•i-2   Riksdagen 1975. 1 saml Nr 100. Bilaga 4

Prop. 1975:100                                                        20

Logiavgifter. I proposition 1975: 47 föreslås bemyndigande för regeringen alt tillsammans med Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet inrätta ett organ för lurismfrämjande verksamhet, Sveriges turistråd. Rådet föreslås inleda sin verksamhet den 1 januari 1976 och överta den verksamhet som f. n. bedrivs av Svenska turisttrafikförbundet.

För finansiering av rådets verksamhet föreslås ett statligt bidrag på 8 milj. kr. De ytterligare medel som behövs för rådets verksamhet tas ut genom en avgift från boendeanläggningarna, logiavgift. Den totala resursramen för rådets verksamhet beräknas till 23 milj. kr. Logiavgiften bör således inbringa ca 15 milj. kr. Detta innebär att avgiften bör sältas lill 75 öre per natt och gäst. I propositionen föreslås vidare att influtna avgifter tiUgodoförs en ny inkomsttitel benämnd logiavgifter och alt medlen fortlöpande ställs till Sveriges turistråds förfogande. Det föreslagna avgiftssystemet ansluter sig nära till gällande pimktskatteförfattningar i fråga om redovisning och uppbörd m. m. Den avgiftsskyldige skall redovisa avgiften till riksskatteverket. RRV föreslår att titeln logiavgifter uppförs med 1 000 kr. för 1975/76 under tullar och acciser.

II Uppbörd i statens verksamhet

Expeditionsavgifter. Det nya uppbördssystemet för stämpel- och expeditionsavgifter innebär att dessa avgifter uppbärs av både domstolsväsendets organisationsnämnd (DON) och riksskatteverket (RSV). DON beräknar sin del av uppbörden 1975/76 till 73 mUj. kr. och RSV fömtser motsvarande uppbörd till 35 milj. kr. Summan för titeln expeditionsavgifter blir 108 milj. kr., vilket är en nedjustering med 2 milj. kr. i förhållande till höstens inkomstberäkning.

Fyravgifter. I budgetpropositionen uppfördes fyravgifterna till 105,5 milj. kr. för budgetåret 1975/76. Generaltullstyrelsen beräknar nu avgifterna till 102,5 milj. kr. Inkomstsänkningen beror på en utebliven avgiftshöjning på de lokala fyravgiflerna fr. o. m. 1 jan. 1975. På allmän och inrikes fyravgifl höjdes däremot avgiftsnivån med ca 15 procent.

III Diverse inkomster

Bötesmedel. I budgetpropositionen uppfördes denna titel med 106 milj. kr. I sin reviderade beräkning har rikspolissstyrelsen räknat upp sina inkomster med 3 milj. kr.

Bil. 4    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 21

Totalisatormedel. I budgetpropositionen uppfördes denna titel med 115 milj. kr. I sin reviderade beräkning uppskattar riksskatteverket inkomsterna till 117 milj. kr.

Tipsmedel. I budgetpropositionen uppfördes titeln med 345,8 milj. kr. AB Tipstjänst uppskattar i sin reviderade beräkning inkomsterna till 347,9 milj. kr.

Lotterimedel. I budgetpropositionen uppfördes titeln med 189 milj. kr. Svenska Penninglotteriet AB uppskattar i sin reviderade beräkning inkomsterna lUl 212 milj. kr.

B Inkomster av statens kapitalfonder Statens affärsverksfonder

De statiiga affärsverken redovisar i skrivelse till RRV de beräknade inkomsterna för siatens affärsverksfonder. Enligt en av RRV upprättad promemoria som utgått till samtUga affärsverk anmodas dessa att följa en enhetlig linje i sina prognoser. Den bedömning av den ekonomiska utvecklingen som redovisas i den preUminära nationalbudgeten bör tjäna som vägledning för beräkningarna. Osäkerheten vad gäller avtals-utfallet i de pågående löneförhandlingarna har emeUertid påverkal affärsverkens beräkningar på olika sätt. I några fall har verken gjort egna bedömningar för 1975 med hänsyn till sin personalsammansältning. I något fall har prognosen för 1975/76 baserats på 1974/75 års löne-och prisnivå. De höjningar av olika arbetsgivaravgifter som överenskommits vid partipolitiska överläggningar under mars har inte kunnat beaktas av affärsverken i sina beräkningar. Avgiftshöjningarna som väntas träda i kraft 1976 fömtses emellertid inle komma atl påverka affärsverkens inleveranser under budgetåret 1975/76.

Postverket. I budgetpropositionen uppfördes denna titel till 25,5 milj. kr. I skrivelse den 12 mars 1975 har poststyrelsen bl. a. anfört följande:

"Trafikökningen i den allmänna poströrelsen, mätt i portointäkter i fast pris och bortsett från vissa intäkter av engångskaraktär, ökade med ca 4 % under andra halvåret 1974, vilket innebär ca 1 % sämre utveckling än tidigare beräknat.

För kalenderåret 1975 har porlovolymen jämfört med tidigare ned-räknals med ca 1/2 procentenhet, vartill kommer effekten av efterfrågebortfall i samband med de beslutade portohöjningarna under året. För budgetåret 1974/75 förutses nu en volymökning med ca 2 Vi % och för 1975/76 en halvprocentig volymminskning; Höjningen av avgifterna för mäss- och gruppkorsband 1975-01-01 beräknas alltjämt medföra en intäklsökning med ca 11 milj. kr. 1974/75 och drygt 22 mUj. kr. 1975/ 76. Portohöjningarna  1975-05-01  och  1975-07-01  beräknas innebära

Prop. 1975:100                                                        22

en höjning av portonivån med ca 38 milj. kr. 1974/75 och ca 245 milj. kr. 1975/76, varav höjda avgifter inom postgirot svarar för 7 resp. 42 milj. kr. Bedömningen av den allmänna portonivåns fortsalla utveckling är alltjämt osäker och kommer att vara beroende främst av prisut-veckUngen på kostnadssidan.

Bedönmingen av lönekostnadernas volymmässiga utveckling har liksom tidigare skett med hänsyn till bl. a. den väntade trafikutvecklingen, vUken liksom i höstberäkningen förutses leda tUl en kostnadsökning med ca 1 % under innevarande budgetår sedan effekten av möjliga rationaUseringsåtgärder beaktats. Under budgetåret 1975/76 beräknas lönevolymen bli i stort sett oförändrad. Jämfört med föregående beräkning har en prisuppräkning skett avseende personalkostnaderna åren 1975 och 1976 bl. a. med hänsyn till avtalet om förtjänstutvecklings-garanti år 1975 samt de höjningar av socialförsäkringsavgifter m. m. år 1976 som aviserats bl. a. i årets Finansplan. Nu gällande diskonto har liksom tidigare förutsatts förbli oförändrat under perioden.

Del förtjänar framhållas alt relativt små förändringar avseende antaganden om främst lönekostnader och diskonto får kraftiga och omedelbara verkningar på resutalet. Varje ytterligare procents ökning av personalkostnaderna år 1975 innebär exempelvis en kostnadsökning med ca 9 V2 milj. kr. år 1974/75 och ca 21 milj. kr. år 1975/76. En sänkning av diskontot med 1 % motsvarar en resultatförsämring med ca 36 milj. kr. för helt år räknat.

Tidningsrörelsens särkoslnadsunderskott beräknas för år 1975/76 komma att uppgå till ca 85 milj. kr. En förbättring av verkets ekonomi förutsätter, såsom framhölls i föregående inkomstberäkning, snara åtgärder från statsmakternas sida främst när det gäller tidningsrörelsen och postgirorörelsen.

För budgetåren 1974/75 och 1975/76 har avkastningen anpassats till sedvanligt avkastningskrav, vilket innebär att överskotten för budgetåren nu beräknas tUl 24,5 resp. 27,5 milj. kr."

Postverket räknar med alt inleverera 21,9 milj. kr. av detta 1974/75 och 25,5 milj. kr. 1975/76. RRV har inte funnit anledning alt avvika från de av postverket beräknade inleveranserna.

Televerket. Denna titel uppfördes i budgetpropositionen med 157,5 mUj. kr. för 1975/76. I en reviderad inkomstberäkning den 4 mars 1975 har televerket uppskattat inleveranserna av överskottet till 150 milj. kr. Orsaken tUl nedjusteringen framgår av televerkets skrivelse.

"Som grund för intäkternas beräkning ligger en förväntad trafikökning avseende telefonsamtal med 5,9 % under 1974/75 och 4,0 % under 1975/76. Vid intäktsberäkningen har hänsyn även tagits till förväntade effekter av införandet av utökade huvudortstaxor samt slopande av avståndsklass 6, vilket f. n. bedöms innebära intäktsminskningar mot-avgiftshöjningarna komma alt försämra SJ resultat för 1975/76 med Prognoserna för utvecklingen av telex- och telegramtrafik har nedjusterats något jämfört med novemberberäkningarna med hänsyn till utfallet per 1975-01-01.

Rörelsekostnaderna har bl. a. baserats på en bedömning av framtida  kostnadshöjningar.  Belräffande beräkningen  av  lönekostnaderna

Bil. 4    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                23

har hänsyn även tagits till erfarenhetmässigt utfall med utgångspunkt från televerkets personalstmktur. Dessutom har avtalade höjningar av arbetsgivaravgifterna 1975-01-01 och 1976-01-01 inkalkylerats."

Enligt hittillsvarande princip skall avskrivningar på investeringsobjekt beräknas på åleranskaffningsvärde (i televerket lika med anskaffningsvärden uppräknade med hjälp av speciella indexserier för fastigheter, tele- och radioanläggningar). Televerket har i sina beräkningar för budgetåret 1975/76 avvikit från denna princip. Avskrivningarnas sloriek har anpassats till investeringsbehovet.

Del innebär att avskrivningarna, som enligt hittillsvarande beräkningsprincip skulle uppgå tUl ca 1 300 raUj. kr. för budgetåret 1975/76, reduceras med drygt 300 milj. kr. RRV kan inte i detta sammanhang ta slällning till hur de ändrade avskrivningarna bör påverka överskottet. RRV föreslår i likhet med televerkel all titeln uppförs med 150 milj. kr. för  1975/76.

Statens jämvägar. I skrivelse till RRV den 11 mars 1975 har siatens järnvägar redovisat en större inleverans 1974/75 än som förutsågs i novemberberäkningen. Rörelseresultatet har förbättrats 1974/75 men förutses för 1975/76 bli lägre än enligt tidigare beräkningar. Inleverans under 1975/76 beräknades i budgetpropositionen tiU 19 milj. kr. 1 sin skrivelse anför siatens järnvägar följande:

"Intäktsberäkningarna har liksom i prognosen i november baserats på nuvarande laxenivå. Vissa justeringar gentemot denna prognos har gjorts på gmndval av trafikutvecklingen under loppet av innevarande budgetår samt bedömningar av konjunkturutsikterna enligt den preliminära nationalbudgeten m. m. Revideringen har inneburit en sänkning av godstrafikintäkterna under 1974/75 och 1975/76 med en höjning av persontrafikinläktema under dessa år.

Ersättningen för drift av olönsamma järnvägslinjer m. m. för budgetåren 1974/75 och 1975/76 har upptagits till 435 resp. 545 milj. kr. enligt bilaga 8 till 1975 års budgetproposition. Beloppen är 24 resp. 122 milj. kr. lägre än motsvarande belopp i novemberprognosen. I denna förutsattes alt SJ skulle få kompensation för ekonomiska belastningar som saknar motsvarighet hos konkurrerande företag i enlighet med dels begärda tUläggsanslag för 1974/75, dels i anslagsframställningen begärda anslag för 1975/76.

Kostnaderna har beräknats med beaktande av föreliggande rationaliseringsplaner. Lönenivån har beräkningsmässigt förulsätls komma att stiga med 12,4 % 1975 (varav 2,4 % enligt den förtjänstutvecklings-garanti som ingick i 1974 års avtal) och med 10 % 1976. Den höjning av sjuk- och socialförsäkringsavgifierna som kommer att föreslås av regeringen har inle beaktats. Enligt nu tillgängliga uppgifter beräknas avgiftshöjningarna komma att försämra SJs resultat för 1975/76 med ca 20 milj. kr. Sakkostnadsnivån har liksom i novemberprognosen antagits komma att stiga med 8 % per år utom i de fall priserna regleras genom särekilda avtal. De avsiserade höjningarna av drivsmedelsskatter-

Prop. 1975:100 24

na medför att antagandet om sakkoslnadsnivåns höjning sannolikt är underskattad.

Enligt den nu genomförda revideringen av novemberprognosen förutses för 1974/75 ett överskott om ca 90 milj. kr. Budgetåret 1975/76 väntas däremot ett underskott om ca 150 milj. kr. uppkomma efter planenliga avskrivningar.

Inleveranserna skuUe vid angivna förutsättningar komma att uppgå till ca 95 milj. kr. 1974/75 och ca 20 milj. kr. 1975/76."

RRV ansluter sig till statens järnvägars beräkning och föreslår all titeln uppförs med 22 milj. kr. för 1975/76.

Luftfartsverket. Denna titel uppfördes i budgetpropositionen till 27,8 milj. kr. Luftfartsverket har i skrivelse till RRV den 5 mars 1975 beräknat överskottet till 13,8 milj. kr. Som gmnd för nedjusteringen anför luftfartsverket följande:

"Intäkterna för 1974/75 har nu beräknats till 223,9 milj. kr. vilket är 4,4 milj. kr. lägre än den fastställda driftstaten. Anledning härlUl är att trafikutvecklingen fortfarande är ogynnsammare än den som antogs då driflslaten faststäUdes samt att den senaste laxehöjningen trädde i kraft drygt en månad senare än vad verket föreslog.

Som grund för inläktsbedömningen för 1975/76 har trafikvolymen uttryckt i anlal landningar beräknats öka med ca 2 % och i antal passagerare med ca 5  %.

Kostnaderna för 1974/75 har nu beräknats till 199,9 milj. kr. eller 1,4 mUj. kr. högre än den fastställda driftstalen, beroende huvudsakUgen på ökade kostnader för televerkets tjänster.

Som grund för kostnadsbedömningen för 1975/76 gäller följande.

Personalkostnaderna har antagits öka med drygt 20 %. Av denna kostnadsökning beror ca 9 % på generella löneökningar, ca 5 % på volymökningar och ca 6 % på ökade sociala kostnader. Hänsyn har inte tagils till konsekvenserna av den beslutade samordningen av den civila och militära flygtrafikledningen. Motivet härför är alt denna åtgärd inte bör påverka luftfartsverkets resultat;

Sakkostnaderna har antagits öka med ca 13 %, därav prishöjningar ca 10 %.

Vid beräkningen för 1975/76 liksom för 1974/75 har räntedelen på de kommunala investeringslånen samt förräntningen av det statliga kapitalet avseende investeringarna i Arlanda nya utrikesområde och i Göteborg-Landvetters flygplats aktiverats.

Överskottet för 1974/75 beräknas uppgå till 24,0 milj. kr. vilket med 2 milj. kr. understiger det beräknade förräntningskravet. Detta har härvid beräknats efter 7 % på i medeltal disponerat statskapital.

Under ovan angivna förutsättningar beräknas överskottet för 1975/ 76 uppgå till 10,6 milj. kr. Överskottskravet har beräknats efter 7,25 % på i medeltal disponerat statskapUal. Det på så sätt framräknade förräntningskravet utgör 31,7 milj. kr.

Mot bakgrund av resultatbedömningarna för 1974/75 och 1975/76 har luftfartsverket föreslagit Regeringen en höjning av taxan för un-dervägsavgifter fr. o. m. 1975-04-01 från en nivå motsvarande 40 % kostnadstäckning för undervägshjälpmedel till 60 %. Om laxehöjningen

Bil. 4    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                25

fastställs att gälla fr. o. m. 1975-04-01 blir intäktsförbättringen för 1974/ 75 ca 2 milj. kr. och för 1975/76 ca 13 milj. kr. Med denna taxehöjning bör således förräntningskravet för 1974/75 kunna uppnås. Nu föreliggande bedömningar för 1975/76 tyder dock på att andra taxeåtgärder blir erforderliga för att ett tillfredsställande resultat skall kunna uppnås."

RRV ansluter sig till luftfartverkets beräkning och föreslår att inkomsterna på titeln uppförs till 13,8 milj. kr. för budgetåret 1975/76.

Statens vattenfallsverk. I budgetpropositionen upptogs inkomstema på titeln statens vattenfallsverks fond tiU 700 milj. kr. för 1975/76 i enlighet med verkets inkomstberäkning i november 1974. Statens vattenfallsverk anför i sin skrivelse följande:

"Budgetåret 1974/75

Fast kraftförsäljning beräknas bli ca 2 100 GWh lägre än vad som förutsattes vid driftstatens upprättande, medan tillfällig försäljning beräknas bli ca 700 GWh högre, dvs en minskning av den totala försäljningsvolymen med ca 1 400 GWh. De nya fömtsättningarna baserar sig på andra kraftföretags mindre inköp av elkraft på grund av god egen vattenkrafttUlgång, på mild väderlek och på besparingseffekter i allmänhet.

Rörelseinläkterna beräknas nu bli 138 Mkr. lägre än vad som anges i driflslaten. Ulöver intäktsminskningen beronde på lägre försäljningsvolym påverkas intäktema också av tariffhöjningar och av bränslepristilläggets storlek.

En beslutad tariffhöjning som avses träda i kraft under första halvåret 1975 beräknas ge ett visst begränsat intäktstillskott under budgetåret.

En försening av den kommersiella idrifttagningen av Ringhals två första kärnkraftaggregat har medfört att motsvarande produktionsbortfall kompenserats med andra kraflslag. Totalt beräknas kostnadema för bränsle och inköpt kraft dock minska med 97 Mkr. beroende på i del föregående angiven minskad belastning. Övriga driftkostnader bedöms samtidigt öka med ca 12 Mkr.

Rörelseresultatet före avskrivningar, finansiella poster och kommunalskatter blir härigenom 53 Mkr. lägre än vad som fömtsattes i driftstaten.

Det i driftstaten bedömda avskrivningsbehovet för anläggningar beräknades i prisnivå våren 1974. Nu aktuell beräkning för budgetåret med samtidigt beaktande av förskjutningen av idrifttagningstidpunkter-na för Ringhalsaggregaten ger ett i stort sett oförändrat avskrivningsbehov.

Finansiella poster beräknas nu ge en ökad resulterande kostnad om 11 Mkr. bl. a. på grund av ökat ianspråktagande av rörlig kredit. A andra sidan har skatteposten sänkts med 4 Mkr., avseende reglering av för högt upptagen skatt föregående år.

För atl uppfylla fastställt förräntningskrav har redan i december 1974 en upplösning av lagerreserven för olja gjorts med 50 Mkr. Nettoöverskottet beräknas till 635 Mkr., eller 10 Mkr. lägre än enligt

Prop. 1975:100                                                        26

driftstalen, vUket motsvarar 7,25 % förräntning av nu beräknat i medeltal disponerat statskapital.

Budgetåret 1975/76

Beräkningarna för budgetåret 1975/76 har redovisats i verkets anslagsframställning från augusti 1974. Den beräkning som lämnades till RRV i november 1974 byggde på samma förutsättningar. Den tidigare nämnda lariffhöjningen beräknades dock ge 50 Mkr. högre rörelse-intäkter.

De beräkningar som nu framlägges och som bygger på senaste interna ekonomiprognos ulgår från prisnivån K = 362 mol K = 341 i den tidigare beräkningen. Oljepriset är oförändrat 30 kr./Gcal medan priset för kärnbränsle beräknas öka något. En beräknad belastningsökning om ca 1 000 GWh motsvaras huvudsakligen av ökad tUlfällig kraftförsäljning.

Rörelseintäkterna för 1975/76 beräknas nu tUl 2 784 Mkr. eller 104 Mkr. mer än som uppgavs i novemberberäkningen. Driftkostnaderna beräknas till 1 310 Mkr. vilkel är 73 Mkr. mer än som uppgavs i november, varav 24 Mkr. i ökade kostnader för bränsle och inköpt kraft.

Ny beräkning av avskrivningarna, baserad på högre nuanläggnings-värde ger 711 Mkr. eller 34 Mkr. mer än tidigare beräkning.

Efter finansiella poster och skatter beräknas nettoöverskottet tiU 725 Mkr. molsvarande 7,25 % förräntning av beräknat i medeltal disponerat statskapital."

"En allmän beskrivning av den hittillsvarande utvecklingen återfinns i verkels årsredovisning för 1973/74. Vad gäller utvecklingen för de närmast följande åren berörs denna i verkels anslagsskrivelse av augusti 1974. I avvaktan på vårriksdagens energidebatt finner verkel det inle meningsfullt att nu bearbeta föreliggande prognoser."

Statens vattenfalisverk beräknar inleveransen av överskottet till 560 milj. kr. för 1974/75 och tUl 700 mUj. kr. för 1975/76. RRV ansluter sig till statens vattenfallsverks beräkning.

Förenade fabriksverken. RRV pekade i föregående inkomstberäkning på osäkerheten i FFVs resullalprognoser. Likaså framhölls att ett för 1973/74 redovisat överskott på 30,5 milj. kr. bör bedömas med en viss försiktighet. Som en av orsakerna härtill angavs att vissa förluster på tvälterirörelsen inle belastat detta överskott. Tvätleriernas underskott har aktiverats som igångsätlningskostnader och redovisats som kortfris-liga fordringar. De aktiverade igångsältningskoslnaderna utgjorde vid 1973/74 års utgång 44,7 milj. kr. Mot delta belopp slår endast 7,6 milj. kr. i värderegleringsreserv. Tillgångsposten är icke oslridig. I konsekvens härmed borde den enligt RRV ha nedskrivits. Nedskrivningsbehovet bedömdes vara av storleksordningen över 30 milj. kr.

FFVs balanserade föriusl skuUe med tillägg av ovan nämnda nedskrivningsbehov komma all överstiga 50 milj. kr. Detta belopp är slörre än summan av 1974/75 och 1975/76 års förväntade överskoll.

Bil. 4    Riksrevisionsverkets inkomstberäkning                27

RRV beräknade därför inga inkomster piå titeln förenade fabriksverken vare sig för 1974/75 eller 1975/76.

FFV har i det reviderade underlaget för inkomstberäkningen lämnat ovanslående synpunkler obeaktade. Med reservation för den av FFV-utredningen betingade osäkerheten och den framlida verksamheten uppges en förväntad inleverans av 0,9 milj. kr. 1974/75 samt 25,1 milj. kr. 1975/76.

Förenade fabriksverken anför i sin skrivelse den 21 februari 1975 lill RRV följande:

"Beräkningarna för 1975/76 har gjorts i 1974/75 års penningvärde.

Resultaten 1974/75 och 1975/76 förväntas bli positiva. Den nya beräkningen för 1974/75 är gjord på basis av resultatet efter första halvåret 1974/75. 1975/76 års resultat har framtagits genom en s. k. preliminär resultatbudget, som ingår i FFV budgetsystem.

Eftersom FFV har kvarstående förluster från tidigare år måste beräknade överskott användas för att täcka dessa förluster. Med hänsyn till FFV-utredningen och de förändringar densamma kan leda till, bl. a. i verkets ekonomiska befogenheter och det investeringsprogram som inrymmes i den 5-årsplan som FFV kommer att inlämna till Industridepartementet under mars månad, så är det svårt för oss att bedöma om någon inleverans kommer att ske. Om vi följer nuvarande regler så skulle en inleverans på 0,9 Mkr. ske för budgetåret 1974/75 och för 1975/76 25,1 Mkr.

Rörelseintäkterna förväntas öka något 1975/76 i 1974/75 års penningvärde. Övervägande delen av denna ökning sker inom försvars-materielsektorn, där även en viss ökning av antalet anställda sker."

RRV har inte funnit skäl att ändra sin bedömning av FFVs möjligheter till inleverans. Beaktas tvätterirörelsens nedskrivningsbehov enligt ovan torde någon inleverans inte kunna ske vare sig 1974/75 eller 1975/76.

Domänverket. I skrivelse den 20 mars 1975 meddelar domänverket att man ej har skäl att frångå de i december lämnade prognoserna. Domänverket har anmält till Kungl. Maj:t resp. affärsverksdelegationen att resultatförbättringen under 1974 var av sådan storleksordning att det fanns anledning att ompröva avkastningskravet för 1974. Något' beslut i denna fråga föreligger ännu inte. I remissyttrande över domänverkets femårsplan för åren 1975—1979 har RRV anfört synpunkler på principerna för beslämmelse av inleverans för domänverket vilka innebär att hittills gällande belopp skulle höjas. Riksrevisionsverket beräknar dock liksom i föregående inkomstberäkning i avvaktan på att nya avkastningskrav fastställs, inkomsterna på titeln domänverkets fond till samma belopp som det nu gällande avkastningskravet, dvs. 23 milj. kr. för såväl 1974/75 som för 1975/76.

Prop. 1975:100

28

Riksbanksfonden. Denna titel var i budgetpropositionen uppförd med 250 milj. kr. I en från riksbanken till RRV den 20 februari avlålen skrivelse har bankofullmäktige beräknat att inkomsttiteln kommer att tillföras elt belopp av 350 milj. kr. under 1975/76.

Kapitalbudgetens inkomster

Avskrivningsmedel inom fonden. Avskrivningsmedel inom fonden (årsavskrivningar) används för finansiering till viss del av investeringarna på kapUalbudgelen. I budgetpropositionen uppfördes dessa inkomster för budgetåret 1975/76 med sammanlagt 2 152 milj. kr., varav 1 914 milj. kr. avsåg affärsverksfonderna.

RRV har inhämtat uppgifter om avskrivningsmedlens utveckling för olika fonder av slörre betydelse. I nedanstående sammanställning ges uppgifter om dessa avskrivningsmedels storlek dels för budgetåret 1975/76 enligt budgetpropositionen, dels enligt en reviderad beräkning i mars 1975 (milj. kr.)

Fond

	Enligt 1975	Enligt reviderad
	.    års budget-	inkomstberäk-
	proposition	ning mars 1975
Postverket	23,0	23,0
Televerket	840,6	830,4
Statens järnvägar	342,0	342,0
Luftfartsverket	24,0	24,0
Förenade fabriksverken	23,0	24,0
Statens vattenfallsverk	661,0	700,0
Siatens vägverks förrådsfond	60,5	60,6

RRV förordar alt kapilalbudgetens inkomster för budgetåret 1975/76 upptas till 2 422 487 000 kr. vUket är 29 900 000 kr. mer än i budgetpropositionen.

Vid handläggningen av detta ärende har närvarit avdelningschefen Sanell, byrådirektörerna Dalmo, Hansson och Vereide och förste revisorn Apelblat varjämte avdelningsdirektören Nilsson varil föredragande.

G RUNE BERGGREN

Ove Nilsson

KUNGL.BOKTR. STOCKHOLM 197S     7S0188

Bilaga~5

Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret 1975/76

Prop. 1975:100

Bil. 5   Specifikation av inkomsterna på driftbugeten

Bilaga 5

Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten för budgetåret 1975/76

A Skatter, avgifter, m. ni.

I      Skatter:

I            Skatt på inkomst, förmögenhet
och rörelse samt socialförsäk
ringsavgifter:

a Skatt på inkomst och förmögenhet

samt socialförsäkringsavgifter m. m.       33 825 000 000

b Kupongskatt                              30 000 000

c Utskiftningsskatt och ersättningsskatt 1 500 000

d Skogsvärdsavgifter                    11 700 000
e Bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter              2 500 000

f Arvsskatt och gåvoskatt           320 000 000

g Lotterivinstskatt                      188 000 000

h Stämpelskatt och stämpelavgift 425 000 000      34 803 700 000

2 Automobilskattemedel:

a Bensinskatt                                 1 818 000 000

b Väglrafikskatt                              1 900 000 000        3 718 000 000

3   Allmän arbetsgivaravgift                                       5 985 000 000

4   Tullar och acciser:

a Tullmedel                              1 015 000 000

b Mervärdeskatt                    18 500 000 000

c Särskilda varuskatter               508 000 000

d Omsättningsskatt på motorfordon 651500 000

e Tobaksskatt                          2 010 000 000
f Rusdrycksförsäljningsmedel av

partihandelsbolag                        30 000 000
g Rusdrycksförsäljningsmedel av

detaljhandelsbolag                     51000 000

h Skatt på sprit                        3 100 000 000

i  Skatt pä vin                             500 000 000

j   Skatt på malt- och läskedrycker 770 000 000

k Energiskatt                           3 160 000 000
1   Särskild beredskapsavgift för

oljeprodukter                                      1 000

m Särskild vägtrafikskatt            175 000 000

n Skatt på annonser och reklam 115 000 000

o Skatt på spel                             75 000 000

p Logiavgifter                               _____ 1 000      30 660 502 000    75 167 202 000

II     Uppbörd i statens verksamhet:

1   Expeditionsavgifter                                                 108 000 000

2   Bidrag till kostnader för polis-, domstols- och

uppbördsväsendet m. m.                                    74 157 000

3   Vattendomstolsavgifter                                         1 000 000

4   Inkomster vid kriminalvården                                     10 000

5   Bidrag till riksförsäkringsverket och försäkringsrådet 19 200 000

6   Inkomster vid den statliga läkemedelskontrollen 12 635 000

7   Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium 1 612 000

8   Inkomster vid karolinska sjukhuset                   310 000 000

9   Inkomster vid statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare            250 000

10 Inkomster under anslaget kostnader för viss

utbildning av handikappade                                          65 000

II  Inkomster vid arbetarskyddsslyrelsen                       2 065 000

1    Riksdagen 1975. 1 saml Nr 100. Bilaga 5

Prop. 1975:100

12   Inkomster av arbetsgivaravgifter till arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens verksamhet

13   Inkomster vid statens vägverk, att tiUföras automobUskattemedlen

14   Inkomster vid statens traflksäkerhetsverk, att tUlföras automobUskattemedlen

15   Körkortsavgifter

16   Avgifter för registrering av motorfordon

17   Försäljning av sjökort

18   Fyravgifter

19   Lotsavgifter

20   Skeppsmätningsavgifier

21   Fartygsinspektionsavgifter m. m.

22   Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

23   Inkomster vid statens geotekniska institut

24   Ersättning för visst värderingsförfarande

25   Pensionsmedel m. m.

26   Inkomst av myntning m. m.

27   Bidrag till bankinspektionen

28   Bidrag för revision av sparbankerna

29   Bidrag till försäkringsinspektionen

30   Ersättning för kilometerräknarapparatur

31   Avgifter för granskning av biograffilm

32   Inkomster vid riksantikvarieämbetet

33   Avgifter för särskild prövning och fyllnadsprövning inom skolväsendet

34   Inkomster vid statens maskinprovningar

35   Inkomster vid lantbruksnämnderna

36   Inkomster vid statens jordbruksnämnd

37   Inkomster vid statens centrala frökontrollanslalt

38   Avgifter för växtskyddsinspeklion m. m.

39   Avgifter vid köttbesiktning

40   Inkomsler vid statens Uvsmedelsverk

41   Inkomster vid statens veterinärmedicinska anstalt

42   Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltillverkningen

43   Inkomster av statens gruvegendom

44   Inkomster vid bergsstaten m. m.

45   Inkomster vid patent- och registreringsväsendet

46   Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register

47   Exekutionsavgifter

48   Restavgifler

49   Inkomster vid statens planverk

50   Ersättning för vissa komplementkoslnader vid vissa myndigheter m. m.

III     Diverse inkomster:

1   Bötesmedel

2   TotaUsatormedel   .

3   Tipsmedel

4   Lotterimedel

5   Övriga diverse inkomster

33 400 000

800 000

28 500 000 44 000 000 66 350 000 2 630 000 102 500 000 25 500 000

2 100 000

3 700 000

22 983 000

4       000 000

40 000

474 000 000

65 000 000

6     900 000
975 000

3       753 000

1000 285 000

4       958 000

590 000 800 000

5       000 000
1 400 000

7       400 000
3 895 000
9 500 000
1 500 000
5 700 000

230 000

40      000 000
3 000 000

48 230 000

3 698 000

15 373 000

55 212 000

1 200 000

41       393 000

109 000 000 117 000 000 347 900 000 212 000 000 85 000 000

1 665 490 000

870 900 000

77 703 592 000

B Inkomster av statens kapitalfonder

I        Statens affärsverksfonder:

1   Postverket

2   Televerket

3   Statens järnvägar

4   Luftfartsverket

5   Statens vattenfallsverk

6   Domänverket

25 500 000 150 000 000

22       000 000
25 800 000

700 000 000

23       000 000

946 300 000

II  Riksbanksfonden

350 000 000

Bil. 5   Specifikation av inkomsterna på driftbudgeten

III    Statens allmänna fastighetsfond:

1   Slottsbyggnadernas       delfond

2   Kriminalvårdsstyrelsens

3   Beskickningsfastigheternas

4   Karolinska sjukhusets

5   Akademiska sjukhusets

6   Byggnadsstyrelsens

7   Generaltullstyrelsens

IV         J. Försvarets fastighetsfond

V     Statens iitlåningsfonder:

1   Utrikesförvaltningens lånefond

2   Bisländsförvaltningens lånefond

3   Statens bosättningslänefond

4   Vallenkraftslånefonden

5   Luftfartslänefonden

6   Statens lånefond för den mindre skeppsfarten

7   Statens lånefond för universitetsstudier

8   Studiemedelsfonden

9   Lånefonden för sludentkärlokaler

10  Jordbrukels lagerhusfond

11  Jordbrukets maskinlånefond

12  Kraftledningslånefonden

13  Egnahemslånefonden

14  Siatens avdikningslånefond

15  Fiskerilånefonden

16  Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m.

17  Skogsväglånefonden

18  Statens hantverks- och industrilånefond

19  Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer

20  Lånefonden för bostadsbyggande

21  Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder

22  Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrin

23  Lånefonden för kommunala markförvärv

24  Lånefonden för allmänna samlingslokaler

25  Övriga utlåningsfonder

VI    ponden för låneunderstöd:

1   Kammarkollegiets         delfond

2   Arbetsmarknadsstyrelsens "

3   Bostadsslyrelsens              " •

4   Riksbankens                     "

5   Riksgäldskontorets

VII       Fonden för statens aktier

VIII     Fonden för beredskapslagring

IX  i Statens pensionsfonder:

1   Folkpensioneringsfonden

2   Civila tjänstepensionsfonden

3   Militära tjänstepensionsfonden

4   Allmänna familjepensionsfonden

5   Statens pensionsanslaits pensionsfond

6   Pensionsfonden för vissa riksdagens verk

1 000

9 968 000

10 490 000

39 901 000

13 468 000

432 195 000

163 000

506 186 000

	130 354 000
110 000
50 000
10 000 000
250 000
2 600 000
3 200 000
400 000
38 000 000
190 000
40 000
100 000
40 000
700 000
1 600 000
2 100 000
105 000
45 000
21 000 000
670 000
2 320 000 000
2 100 000
643 000
26 900 000
2 700 000
83 000	2 433 626 000
28 000 000
75 000 000
240 000
25 000
770 000	I04;.035 000
	122 850 000
,	87 599 000
72 500 000
2 250 000
270 000
6 850 000
16 000 000
47 000	97 917 000

X

Diverse kapitalfonder:

1   Fonden för kreditgivning till utlandet

2   Övriga diverse kapitalfonder

2 360 000 78 538 000

80 898 000

KUNGL.BOKTR. STOCKHOLM 197S     7501S

4 859 765 000

Summa kr. 82 563 357 000

Bilaga 6

Specifikation av anslagsförändringar i förhållande till budgetpropositionen för budgetåret 1975/76

Prop. 1975: 100

Bil. 6    Anslagsförändringar i förhållande till budgetpropositionen

Bilaga 6

Specifikation av anslagsförändringar i förhållande till budgetpropositionen för budgetåret 1975/76

1 000-tal kr.

Anslagsrubrik	Beräknat belopp i budgetpropositionen	Slutligt förslag eller beslut Förändring ---------------------------- ökning (-H) Propositio-    Anslags-        Minskning nens eller      belopp           (—) skrivelsens
		nummer
DRIFTBUDGETEN
A. Egentliga statsutgifter
//. Justitiedepartementet
Allmänna förvaltningsdomstolarna, förslagsanslag	42 950	rskr  60	43 800	+          850
Summa	42 950		43 800	-f          850
V. Socialdepartementet
Bidrag till sjukförsäkringen, förslagsanslag Allmänna barnbidrag, förslagsanslag	2 760 000 2 700 000	92 SoU 1975:5	2 450 000 2 975 000	-   310 000 +   275 000
Summa	5 460 000		5 425 000	-     35 000
VII. Finansdepartementet
Extra bidrag till kommuner och landstingskommuner Täckning av merkostnader för löner, pensioner m.m.	1 200 000	51 100	300 000 2 300 000	-1-   300 000 -)-l 100 000
Summa	1200 000		2 600 000	-(-1400 000

VIII. Utbildningsdepartementet

15 074       rskr  46

21400

-f       6 326

Ersättning åt författare ro. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m. m., förslagsanslag

87 564	20	'87 630	-1-	66
55 199	14	"57 199	+	2 000

Vissa åtgärder inom kulturområdet, förslagsanslag

Vissa åtgärder inom ungdomsområdet

150

1 786       rskr  46

1936

Bidrag till Centralförbundet för alkohol-och narkotikaupplysning, reservationsanslag

6 702 14 000	rskr rskr	46 45	6 852 16 000	-1-	150 2 000
4 000	rskr	45	5 000	-L	1000
1		9	661	+	660
12 288	rskr	50	12 866	+	578
-		9	5 200	+	5 200
—		9	3 905	+	3 905

Bidrag till de handikappades kulturella verksamhet, reservationsanslag

Bidrag till trossamfund, reservationsanslag

Bidrag till anskaffande av lokaler för trossamfund, reservationsanslag

Utveckling av sludielämpligheisprov, reservationsanslag

Bidrag till driften av vissa privatskolor, förslagsanslag

Vissa kostnader i samband med högskolereform, förslagsanslag

Yrkesteknisk högskoleutbildning, förslagsanslag

' De medel som enl. prop. 1975: 20 tilldelas kultursektorn har fördelats på tio anslag under lill. B. - De medel som enl. prop. 1974: 14 tilldelas ungdomssektorn har fördelats på tre anslag under lill. B.

1    Riksdagen 1975. 1 saml Nr 100. Bilaga 6

Prop. 1975:100

Anslagsrubrik

Beräknat belopp i budgetpropositionen

Slutligt förslag eller beslut Förändring Ökning (-1-)

Minskning (-)

Anslagsbelopp

Propositionens eller skrivelsens nummer

Bidrag till studieförbund

Bidrag till uppsökande verksamhet på

arbetsplatser m. m. Bidrag till administration av och information

om vuxenstudieslödel m. m.

Summa

IX. Jordbruksdepartementet
Information om reformer på avfallsområdet,

reservationsanslag Främjande av skogsvård m. m., reservationsanslag

Summa

X. Handelsdepartementet

Nordiska ministerrådssekrelariatet,

förslagsanslag Svenska turisttrafikförbundet,

reservationsanslag Sveriges turistråd

'K.omme.xsko\\6gi\im, förslagsanslag Kostnader för vissa nämnder m. m.,

förslagsanslag Konsumentverket: Förvaltningskostnader,

förslagsanslag

Summa

XI. Arbetsmarknadsdepartementet
\rh&l%ma'ckna.å%itrv\ce, förslagsanslag
Bidrag till arbetsmarknadsutbildning
Statens invandrarverk, förslagsanslag
Anpassningsåtgärder för invandrare,

reservationsanslag

Summa

XII. Bostadsdepartementet

Vissa energibesparande åtgärder inom

bostadsbeståndet m. m., reservationsanslag Byggnadsforskning

Summa

XIII. Industridepartementet
Energibesparande åtgärder inom

näringslivet, reservationsanslag Vissa utbildningsåtgärder m. m.

i energibesparande syfte, reservationsanslag Främjande av landsbygdens elektrifiering,

reservationsanslag Statens kärnkraftinspektion:

Kärnsäkerhetsforskning, reservationsanslag Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget

Atomenergi, reservationsanslag Utvecklingsarbete rörande utvinning av

uran, reservationsanslag

1 900 1

23 23 23

-1--I-

16 300

1

1 234 951

-1-             1

-f     23 937

14 400

211014

32 56

+

1 000

1000

7  500        +       7 500

8  500        -f       8 500

6 188	93	7 148	+	960'
7 449 10 448	47 47 26	4 057 4 000 11063	+ +	3      392 4    000 615
233	41	443	+	210
18 033	40	19 743	-f	1 710
42 351		46 454	■\-	4 103
1 576 858 16 455	rskr 52 45 26	490 158 1 150 000 24 650	-1086 700 + \ 150 000' -f  8 195
4 195	26	5 700	-r	1 505
1 597 508		1 670 508	+	73 000'
9 000	30 30	326 000 11000	+ +	326 000' 2 000
9 000		337 000	+	328 OOO
—	30	80 000	+	80 000
-	30	2 750	+	2 750
9 000	30	8 000	-	1000
-	30	1	+	1
47 900	30	-	-	47 900
2 400	30	—	—	2 400

Bil. 6    Anslagsförändringar i förhållande till budgetpropositionen

Anslagsrubrik

Beräknat belopp i budgetpropositionen

SlutUgt förslag eller beslut

Anslagsbelopp

Propositionens eller skrivelsens

Förändring Ökning (-f-) Minskning (-)

Särskilda säkerhetsarbeten inom

kärnenergiområdet, reservationsanslag       9 200

Internationellt atomenergisamarbete,
förslagsanslag                                        4 930

Energiforskning, reservationsanslag —

Grundläggande forskning för energi
området, reservationsanslag —

Aktiebolaget Atomenergi:
Stöd till svensk kärnkraftindustri,
reservationsanslag —

Övrig verksamhet, reservationsanslag —

Medelstillskott till Aktiebolaget Asea-Atom,
reservationsanslag —

Summa         73 430

Summa förändringar av egentliga statsutgifter

B. Utgifter för statens kapitalfonder

I. Underskott på riksgäldsfonden       4 500 000

II. Avskrivningar av nya kapitahnvesteringar    1 157 903 Summa förändringar av utgifter för siatens kapitalfonder

Summa förändringar på driftbudgeten

30

9 200

30 30	102 800	-f	4 930 102 800
30	5 000	-F	5 000
30 30	24 100 13 100		24 100 13 100
30	20 000	+	20 000
	255 751	T	182 321
		+ 1985 711
100 33	4 600 000 1 142 903	-f	100 000 15 000
		+	85 000
		+2 070 711

KAPITALBUDGETEN I. Statens aifärsverksfonder

Televerket Televisions- och ljudradioanläggningar

40 100          13

Statens vattenfallsverk Kraftstationer m. m

1 648 900        30

Summa utgiflsförändringar under siatens affärsverksfonder

38 000       -       2 100

1 747 500        +     98 600 +     96 500

140 000

2 000

36 000 15 000

II. Statens allmänna fastighetsfond

Utbildningsdepartementet:

Byggnadsarbeten inom utbildnings-

deparlemenlets område                      170 000

Summa utgiftsförändringar under statens allmänna faslighelsfond

V. Fonden för låneunderstöd

Handelsdepartementet:

Lån till Sveriges turistråd                           —

Industridepartementet:

Lån lill projektering av raffinaderi              —

Län till projektering av Ranstadsverket        —

Summa utgiftsförändringar under fonden för låneunderstöd

VI.       Fonden för statens aktier

Industridepartementet:
Teckning av aktier i ett aktiebolag för
officiell provningsverksamhet                     —

Summa förändringar pä kapitalbudgeten

33

47

30 30

49

-           30 000

-           30 000

+    2 000

+ 36 000

+ 15 000

+ 53 000

2 040       +      2 040 +   121540

KUNGL.BOKTR. STOCKHOLM 1975     720188

Bilaga 7

Förslag till investeringsplan och investeringsstater för budgetåret 1975/76

Prop. 1975:100

Bil. 7    Förslag till investeringsplan och investeringsstater

Bilaga 7

Förslag till investeringsplan för budgetåret 1975/76

A. Postverkels fond	-  3 002 000
B. Televerkels fond	-23 700 000
C. Statens järnvägars fond	114 100 000
D. Luftfarlsverkets fond	261 998 000
E. Fabriksverkens fond	8 199 000
F. Siatens vattenfallsverks fond	1 037 499 000
G. Domänverkets fond	17 001 000	1 412 095 000
II. Statens allmänna fastighetsfond		311 707 000
III. Försvarets fastighetsfond		59 354 000
IV. Statens ullan ingsfonder		1 875 469 000
V. Fonden för låneunderstöd		359 577 000
VI. Fonden för statens aktier		143 660 000
VII. Fonden för förlag till statsverket		- 5 000 000
VIII. Fonden för beredskapslagring		40 000 000
IX. Diverse kapitalfonder:
Statens vägverks förrådsfond	3 799 000
Sjöfartsverkets fond	43 888 000
Fonden för Södertälje kanal verk	8 000 000
Statens datamaskinfond	9 501 000
Jordfonden	1000
Förrådsfonden för ekonomiskt försvar	-  1062 000	64 127 000
	Summa	4 260 989 000
Avgår kapitalåterbetalning:
Avsättning till fonden för oreglerade kapitalmedels-
förluster	1 000 000
Övrig kapilalåterbetalning	23 875 000	24 875 000
	Summa kr.	4 236 114 000

I    Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 100. Bilaga 7.

Prop. 1975:100

FÖRSLAG TILL

INVESTERINGSSTATER FÖR BUDGETÅRET 1975/76

I. Statens affärsverksfonder

A. Postverkets fond

Avskrivningsmedel

från statsbudgeten

inom fonden Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande

B, Televerkets fond

Avskrivningsmedel: Teleanläggningar m. m. från statsbudgeten inom fonden

Avskrivningsmedel: Televisions- och ljudradioanläggningar inom fonden

Övriga kapitalmedel: Teleanläggningar m. m.

Investeringsbemyndigande: Teleanläggningar m. m.

C. St.itens järnvägars fond

Avskrivningsmedel från statsbudgeten inom fonden Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande

D. Luftfartsverkets fond

Avskrivningsmedel från statsbudgeten inom fonden Övriga kapilalmedel Investeringsbemyndigande

	Invesleringsanslag	20 000 000
1000
23 000 000
1000
-3 002 000
20 000 000		20 000 000
	Invesleringsanslag:
	Teleanläggningar  m. m.	773 700 000
6 000 000	Televisions- och
790 400 000	ljudradioanläggningar	38 000 000
38 000 000
1 000 000
-23 700 000
811 700 000		811 700 000
	Invesleringsanslag	488 700 000
24 600 000
342 000 000
8 000 000
114 100 000
488 700 000		488 700 000
	Investeringsanslag	286 000 000
1000
24 000 000
1000
261 998 000
286 000 000		286 000 000

Bil. 7    Furslag till investeringsplan och invcstcringsstatcr

E. Fabriksverkens fond Avskrivningsmedel från statsbudgeten inom fonden Investeringsbemyndigande	1000 24 000 000 8 199 000	Invesleringsanslag	32 200 000
	32 200 000		32 200 000

1000

700 000 000

10 000 000

1 037 499 000

1 747 500 000

F. Statens vatlenfallsverks fond

Avskrivningsmedel

från statsbudgeten

inom fonden Övriga kapilalmedel Investeringsbemyndigande

Investeringsanslag

1 747 500 000

1 747 500 000

G. Domänverkets fond

Investeringsbemyndigande

17 001 000

Summa investeringsanslag

17 001 000

Summa investeringsbemyndi-gaiiden för statens affärsverksfonder

1 412 095 000

II. Statens allmänna fastighetsfond

Avskrivningsmedel från statsbudgeten inom fonden Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande

226 038 000 66 331 000 15 050 000

311707 000

619 126 000

Summa invesleringsanslag

619 126 000

619 126 000

III. Försvarets fastighetsfond

Avskrivningsmedel

från statsbudgeten

inom fonden Övriga kapilalmedel Investeringsbemyndigande

192 701 000 27 746 000 18 000 000 59 354 000

297 801 000

Summa invesleringsanslag

297 801 000

297 801 000

100 000               Investeringsanslag

1000             Investeringsanslag

1000             Investeringsanslag

Investeringsanslag

Prop. 1975:100

IV. Statens utlåningsfonder

Utrikesförvaltningens lånefond

Investeringsbemyndigande

Biståndsförvaltningens lånefond

Investeringsbemyndigande

Statens bosättningslånefond

Investeringsbemyndigande

Statens lånefond för den mindre skeppsfarten

Investeringsbemyndigande 25 000 000

100 000

1000

1000

25 000 000

510 000 000                    Investeringsanslag

1000             Invesleringsanslag

Studienicdclsfondcn

Avskrivningsmedel från statsbudgeten

Lånefonden för studentkårlokalcr

Investeringsbemyndigande

Fiskerilånefonden

Investeringsbemyndigande

1000

Invesleringsanslag

510 000 000

1000

1000

Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk ni. ni.

Avskrivningsmedel                               Investeringsanslag

från statsbudgeten            338 000

Investeringsbemyndigande     362 000

700 000

700 000

700 000

Statens fiskrcdskapslänefond

Investeringsbemyndigande

1000      Investeringsanslag

1000

Statens hantverks- och industrilånefond

Investeringsbemyndigande 30 000 000    Invesleringsanslag

Lånefonden för bostadsbyggande

Investeringsbemyndigande       1670 000 000       Investeringsanslag

Lånefonden för inventarier i vissa specialbostäder

Investeringsbemyndigande       1000      Invesleringsanslag

Lånefonden för kommunala markförvärv
Investeringsbemyndigande                    150 000 000     Investeringsanslag

30 000 000

1 670 000 000

1 000

150 000 000

Bil. 7    Förslag till investeringsplan och invcstcringsstatcr

Lånefonden för allmänna samlingslokaler
Investeringsbemyndigande 1000

Summa investeringsbemyndi-
ganden för statens
Iitlåningsfonder           1 875 469 000

Invesleringsanslag

1000

v. Fonden för låneunderstöd

Avskrivningsmedel

från statsbudgeten Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande

56 120 000

97 910 000

359 577 000

513 607 000

Summa investeringsanslag    513 607 000

513 607 000

VI. Fonden för statens aktier

Avskrivningsmedel

från statsbudgeten Investeringsbemyndigande

50 000 000 143 660 000

193 660 000

Summa investeringsanslag

193 660 000

193 660 000

VII. Fonden för förlag till statsverket

Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande

65 000 000 -5 000 000

60 000 000

Summa invesleringsanslag

60 000 000

60 000 000

VIII. Fonden för beredskapslagring

Investeringsbemyndigande 40 000 000

Investeringsanslag

40 000 000

IX. Diverse kapitalfonder A. Statens vägverks förrådsfond Avskrivningsmedel från statsbudgeten inom fonden Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande	1 000 60 600 000 1 500 000 3 799 000	Invesleringsanslag	65 900 000
	65 900 000		65 900 000

Prop. 1975:100

B. Sjöfartsverkefs fond Avskrivningsmedel från statsbudgeten inom fonden Övriga kapitalmedel Investeringsbemyndigande	1000 29 461 000 50 000 43 888 000	Investeringsanslag	73 400 000
	73 400 000		73 400 000

C. Fonden för Södertälje kanalverk
Investeringsbemyndigande 8 000 000

Investeringsanslag

8 000 000

D. Statens dataniasklnfond

Avskrivningsmedel

inom fonden Investeringsbemyndigande

53 500 000 9 501 000

63 001 000

Summa investeringsanslag

63 001 000

63 001 000

E. Jordfonden Investeringsbemyndigande

1000

Investeringsanslag

1000

F. Förrådsfonden för ekonomiskt försvar

Avskrivningsmedel från statsbudgeten inom fonden

Investeringsbemyndigande

77 100 000

1 062 000

-1 062 000

77 100 000

Invesleringsanslag

77 100 000

77 100 000

Summa investcringsbe-inyndiganden för diverse kapitalfonder

64 127 000

SUMMA INVESTERINGSSTATER

Avskrivningsmedel från statsbudgeten inom fonden Övriga kapilalmedel Investeringsbemyndigande

1  142 903 000

2  180 100 000 216 512 000

4 260 989 000

7 800 504 000

Summa invesleringsanslag       7 800 504 000

7 800 504 000

KUNOL. BOKTR. STOCKHOLM 1975     750188

Bilaga 8

Förändringar i förslaget till statsbudget för budgetåret 1975/76 sedan budgetpropositionen

Prop. 1975:100

Bil. S    Förändringar 1 förslaget till statsbudget

Bilaga 8

FÖRÄNDRINGAR I FÖRSLAGET TILL STATSBUDGET FÖR BUDGETÅRET 1975/76 SEDAN BUDGETPROPOSITIONEN

1    Riksdagen 1975. 1 saml Nr 100. Bilaga 8.

Prop. 1975:100

Totalbudgeten för

Inkomster

A. Skatter, avgifter, in. m.:

I.  Skatter

II.  Uppbörd i statens verksamhet
III. Diverse inkomsler

Summa

B. Inkomster av statens kapitalfonder:

I. Statens affärsverksfonder

II.    Riksbanksfonden

III. Statens allmänna faslighelsfond

IV.   Försvarets fastighetsfond
V. Statens ullåningsfonder

VI. Fonden för låneunderstöd VII. Fonden för statens aktier VIII. Fonden för beredskapslagring IX. Statens pensionsfonder X. Diverse kapitalfonder

Summa

Budget-	Senare		Summa
propositionen	ändringar		Milj. kr.
Milj. kr.	Milj	. kr.
71 729,2	-f 3 438,0		75 167,2
1 592,5	-h	73,0	1 665,5
840,8	+	30,1	870,9
74 162,5	-h3 541,1		77 703,6
943,8	+	2,5	946,3
250,0	+	100,0	350,0
506,2		—	506,2
130,4		—	130,4
2 438,6	—	5,0	2 433,6
104,0		—	104,0
122,9		—	122,9
87,6		—	87,6
97,9		—	97,9
80,9		—	80,9
4 762,3	-f-	97,5	4 859,8

C. Beräknad övrig finansiering:

I. Avskrivningar och övriga kapilalmedel inom kapitalfonderna:

Statens affärsverksfonder Övriga kapitalfonder II. Övrig kapitalåterbetalning	1 932,6 436,1 23,9	-f-     27,8 +       0,1	1 960,4 436,2 23,9
Summa	2 392,6	-f     27,9	2 420,5
Summa	81 317,3	-1-3 666,5	84 983,8
Underskott	11 906,8	-1459,3	10 447,5
Summa milj. kr.	93 224,1	-H 2 207,3	95 431,4

Bil. 8    Förändringar i förslaget till statsbudget

budgetåret 1975/76

Utgifter

Budget-	Senare	Summa
propositionen	ändringar	Milj. kr.
Milj. kr.	Milj. kr.
12,0	_	12,0
3 265,3	+       0,9	3 266,1
3 174,9	—	3 174,9
9 781,5	—	9 781,5
26 419,1	-     35,0	26 384,1
6 130,6	—	6 130,6
6 703,7	+1 400,0	8 103,7
12 061,6	-       8,2	12 053,4
3 994,1	+       8,5	4 002,6
413,6	-f       6,1	419,7
4 977,6	-i-     73,0	5 050,6
5 796,7	-1-   328,0	6 124,7
2 540,7	+   334,0	2 874,7
1 219,3	—	1219,3
1 000,0	—	1 000,0
133,4	—	133,4
4 500,0	+   100,0	4 600,0

A. Ulgiftsanslag:

1. Kungl. hov- och slottsstaterna II. Justitiedepartementet

III.    Utrikesdepartementet

IV.    Försvarsdepartementet V. Socialdepartementet

VI. Kommunikationsdepartementet VII. Finansdepartementet VIII. Utbildningsdepartementet IX. Jordbruksdepartementet X. Handelsdepartementet XI. Arbetsmarknadsdepartementet XII. Bosladsdeparlemenlet

XIII. Industridepartementet

XIV.    Kommundepartementel
XV. Oförutsedda utgifter

XVI. Riksdagen och dess verk XVII. Riksgäldsfonden

Summa   92 124,1   -h2 207,3       94 331,4

fl. Beräknad övrig medelsförbrukning:
I. Minskning av anslagsbehåll
ningar                                         900,0               -          900,0
11. Ökad disposilion av rörliga

krediter                                  200,0               -          200,0

Summa      1 100,0          -        1 100,0

Summa milj. kr.   93 224,1 -f 2 207,3       95 431,4

Prop. 1975:100

Driftbudgeten för

Inkomster

A. Skaller, avgifter, m. m.:

I. Skatter

II. Uppbörd i statens verksamhet III. Diverse inkomster

Summa

B. Inkomster av statens kapitalfonder:

I. Statens affärsverksfonder

II.    Riksbanksfonden

III. Statens allmänna fastighetsfond

IV.    Försvarels fastighetsfond
V. Statens ullåningsfonder

VI. Fonden för låneunderstöd

VII. Fonden för statens aktier

VIII. Fonden för beredskapslagring

IX. Statens pensionsfonder

X. Diverse kapitalfonder

Budget-	Senare	Summa
propositionen	ändringar	Milj. kr.
Milj. kr.	Milj. kr.
71 729,2	-h3 438,0	75 167,2
1 592,5	+     73,0	1 665,5
840,8	+     30,1	870,9
74 162,5	+ 3 541,1	77 703,6
943,8	+       2,5	946,3
250,0	+   100,0	350,0
506,2	—	506,2
130,4	—	130,4
2 438,6	5,0	2 433,6
104,0	—	104,0
122,9	—	122,9
87,6	—	87,6
97,9	—	97,9
80,9	—	80,9

Summa     4 762,3

+     97,5

4 859,8

Summa inkomster pä driftbudgelen

78 924,8

2 363,6       82 563,4

Summa milj. kr. 78 924,8

+ 2 363,6       82 563,4

Bil. 8    Förändringar i förslaget till statsbudget

budgetåret 1975/76 Utgifter

	Budget-	Senare	Summa
	propositionen	ändringar	Milj. kr.
	Milj. kr.	Milj. kr.
A. Egentliga statsutgifter:
I. Kungl. hov- och slottssiaterna	12,0	—	12,0
11. Justitiedepartementet	3 183,3	+       0,9	3 184,1
III. Utrikesdepartementet	3 167,8	—	3 167,8
IV. Försvarsdepartementet	9 474,5	—	9 474,5
V. Socialdepartementet	26 376,5	-     35,0	26 341,5
VI. Kommunikationsdepartementet	4 374,9	—	4 374,9
VII. Finansdepartementet	6 370,0	+ 1 400,0	7 770,0
VIII. Utbildningsdepartementet	11 336,7	+     23,9	11 360,6
IX. Jordbruksdepartementet	3 904,4	+       8,5	3 912,9
X. Handelsdepartementet	273,5	+       4,1	277,6
XI. Arbetsmarknadsdepartementet	4 647,6	+     73,0	4 720,6
XII. Bostadsdepartementet	3 962,7	+   328,0	4 290,7
XIII. Industridepartementet	548,1	+   182,3	730,5
XIV. Kommundeparlemenlel	1 179,8	—	1 179,8
XV. Oförutsedda utgifter	1 000,0	—	1 000,0
XVI. Riksdagen och dess verk	133,4	—	133,4
Summa	79 945,1	+ 1985,7	81 930,9
B. Ulgifier för statens kapitalfonder:
I. Riksgäldsfonden	4 500,0	+   100,0	4 600,0
II. Avskrivningar av nya kapital-
investeringar	1 157,9	-     15,0	1 142,9
III. Avskrivning av oreglerade
kapitalmedelsförluster	1,0	—	1,0
Summa	5 658,9	+     85,0	5 743,9
Summa utgifter pä driftbudgeten	85 604,0	+ 2 070,7	87 674,8

Beräknat underskott pä stalsregleringen: Beräknat underskott på

statsregleringen                     6 429,3

Avsättning till budgetutjämningsfonden

av kommunalskattemedel         250,0

Summa  -6 679,3 Summa milj. kr.    78 924,8

417,9

6011,4

; 150,0	900,0
+1 567,9	-5 111,4
+3 638,6	82 563,4

Prop. 1975:100

Kapitalbudgeten för

Inkomster

Budget-      Senare      Summa

propositionen ändringar      Milj. kr.
Milj. kr.        Milj. kr.

Lånemedel                                    4 127,5      +   108,6    4 236,1

Summa milj. kr.     4 127,5 +   108,6 4 236,1

Bil. 8    Förändringar i förslaget till statsbudget

budgetåret 1975/76 Utgifter

	Budget-	Senare	Summa
	propositionen	ändringar	Milj. kr.
	Milj. kr.	Milj. kr.
I. Statens affärsverksfonder:
Postverkets fond	-3,0	—	-3,0
Televerkets fond	-33,8	+  10,1	-23,7
Statens järnvägars fond	114,1	—	114,1
Luftfartsverkets fond	262,0	—	262,0
Fabriksverkens fond	9,2	-    1,0	8,2
Siatens vattenfallsverks fond	977,9	+ 59,6	1 037,5
Domänverkets fond	17,0	—	17,0
II. Siatens allmänna fastighetsfond	326,7	-  15,0	311,7
III. Försvarets fastighetsfond	59,4		59,4
IV. Statens utlåningsfonder	1 875,5	—	1 875,5
V. Fonden för låneunderstöd	306,6	+  53,0	359,6
VI. Fonden för statens aktier	141,6	+    2,0	143,7
VII. Fonden för förlag till statsverket	-5,0	—	-5,0
VIII. Fonden för beredskapslagring	40,0	—	40,0
IX. Diverse kapitalfonder:
Statens vägverks förrädsfond	3,9	-    0,1	3,8
Sjöfartsverkels fond	43,9	—	43,9
Fonden för Södertälje
kanalverk	8,0	—	8,0
Statens datamaskinfond	9,5	—	9,5
Jordfonden	0,0	—	0,0
Förrådsfonden för ekonomiskt
försvar	-1,1	-	-1,1
Summa	4 152,3	+ 108,6	4 261,0
\vgår kapitaläterbetalning:
Avsättning till fonden för oreglerade
kapitalmedelsförluster	1,0	—	1,0
3vrig kapilalåterbetalning	23,9	-	23,9
Summa	24,9	-	24,9
Summa milj. kr.	4 127,5	+ 108,6	4 236,1

KUNGL.SOKTR. STOCKHOLM 1975     75018

Bilaga 9

Allmänna Pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen: Årsredovisning för verksamhetsåret 1974

Prop. 1975:100

Bil. 9    Allmänna pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen: Årsredovisning 1974

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN FJÄRDE FONDSTYRELSEN

Årsredovisning för verksamhetsåret 1974

Styrelse

Kommunslyrelseordföranden Albert Aronson, ordförande Riksdagsledamoten Sven Ekström, vice ordförande Kommunalrådet Erik Johannesson Riksdagsledamoten Karl Boo Direktören Peder Bonde Direktören Wilhelm Söderman Andre ordföranden Lars Westerberg Förbundsordföranden Enar Ågren Ekonomen Lars Ljung Ekonomichefen Kurt Lanneberg Förbundsordföranden Hans Hellers

Suppleanter

Statssekreteraren Tony Hagström Riksdagsledamoten lohannes Antonsson Kommunalrådet Erik Svensson Förbundsdirektören Sven Järdler Direktören Karl-Axel Linderoth Direktören Hans Grundström Förbundsordföranden Erik Lehman Andre förbundsordföranden Sven Wehlin Förbundsordföranden Åke Berggren Ulredningssekreleraren Jan-Erik Nyberg Professorn Osborne Bartley

Verkställande direktör

Lennart Dahlström

1    Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 100. Bilaga 9.

Bilaga 9

Prop. 1975:100

Revisorer

Bankdirektören Carl-Henrik Nordlander, ordförande Direktören Torkel Stern Direktören Arne Henrikson Ekonomichefen Per Anders Larsson

Verkställande direktörens översikt

I enlighet med riksdagens beslut i maj 1973 har styrelsens verksamhet startat under 1974. Sedan styrelsen vid årsskiftet utsett verkställande direktör blev del hans sak alt i samråd med styrelsen i första hand anskaffa lokaler och bygga upp ell kansli för verksamhetens bedrivande. Första liden utnyttjades tillfälliga lokaler men i december har kansliet fått sladigvarande sådana under adress Kungsgatan 44.

Fondens placeringsverksamhet kom i gång först under årets andra kvartal och då i försiktig skala. Vid halvårsskiftet hade drygt 50 mkr. placerats i aktier. Anskaffningsvärdet av fondens aktier uppgick vid utgången av 3:e och 4:e kvarlalen till 194 respektive 232 mkr.

Av de 500 mkr. riksdagen ställt till fondstyrelsens förfogande har 300 mkr. successivi rekvirerats från riksförsäkringsverket. Härav har drygt 230 mkr. disponerats för aktieköp, varför fondstyrelsen vid årels utgång förfogar över en likviditelsreserv på drygt 70 mkr. i banktillgodohavanden. Härtill kommer följaktligen outnyttjad rekvisitionsrält i riksförsäkringsverket på 200 mkr.

Den marknad fonden har haft att arbeta i under sitt första verksamhetsår har växlat starkt. Vid årets ingång — någon vecka efler oljekrisens utbrott — låg börsindex lågt. Utsikterna för atl 1974 skulle bli ett gott vinslår för industrin i förening med en lätt kredilmarknad åstadkom under årets fyra första månader en stark kursuppgång. En indexlopp nåddes den 7 maj, då Affärsvärldens generalindex från årsskiftet stigit över 21 %. Under resten av året föll index och låg vid årets utgång 1,9 % lägre än föregående årsskifte. Främst torde det vara de successivt nedreviderade prognoserna för den internationella konjunkturutvecklingen som under andra halvåret verkade starkt kurspressande. Den kraftiga inflationen medförde också osäkerhet vid bedömningen av förelagens verkliga vinstutveckling. Detta i kombination med en successivt åtstramad kreditmarknad och diskussioner om ålgärder i vinslbegrän-sande syfte verkade sannolikl också dämpande på kursutvecklingen.

Speciellt i en sådan marknad har det bedömts riktigt att gå försiktigt fram. Detta har varit desto mera angelägel, som en köpare av fondens storleksordning lält kan verka kursdrivande. Även om vissa skäl talat för en försvagning av aktiemarknaden, har fondens ledning ansett det

Bil. 9    Allmänna pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen: 3

Årsredovisning 1974

lämpligt att successivi köpa i en vikande marknad. Detta speciellt med tanke på fondens kapital i förhållande till den svenska aktieomsättningen. Detla resulterar på kort sikt i högre anskaffningsvärden än motsvarande dagsvärden.

Vid årels slut ingår i fondstyrelsens aktieportfölj 25 olika företag, som framgår av nedanstående sammanställning. Av dessa svarade följande sex förelag Volvo, AGA/Corona, LM Ericsson, Mo och Domsjö samt Svenska Fläktfabriken för ca 75 % av tolalportföljens anskaffningsvärde. Förutom kvarvarande portfölj vid årsskiftet har fonden under årel bl. a. köpt och senare sålt 15 000 Bahco, 6 300 Förelagsfinans, 4 500 In-veslor och 5 000 SAAB-Scania. Vid bedömning av portföljen bör hållas i minnet alt del är fråga om en portfölj under uppbyggnad, och alt tillgången på material växlat starkl.

I nuläget domineras portföljen av 635 000 Volvo-aktier, varav 585 000 förvärvades i augusti, då en uppgörelse träffades mellan AB Volvos ledning och fondstyrelsen om en riktad nyemission till en kurs av 171 kr.; en uppgörelse som i september godkändes av en exlra bolagsstämma. Del är den första riktade emission, som genomförts i vårt land, sedan en lagändring möjliggjort sådana. Placeringen i Mo och Domsjö-aklier av storleksordningen 8,4 mkr. förklaras av AP-fondens köp 1968 av det konvertibla lån bolaget då emitterade. Denna placering har under året överförts till 4:e fonden, som utnyttjat konverteringsrätten. Den efler Volvo största posten i fondens aktieinnehav utgörs av 128 408 aktier i Corona. Under förutsättning av godkännande av AGA:s extra bolagsstämma i januari 1975 avses dessa bli utbytta mot 160 510 AGA-aktier. Tillsammans med de 52 270 AGA-aktier som redan ingår i portföljen, blir fondens innehav av AGA-aktier efter denna transaktion 212 780 aktier. I förhållande lill lolala antalet aktier i förelaget blir fondens innehav 6 % och därmed fondens relativt sell största.

Av fondens portfölj vid årets slut utgöres 48 % av nya aktier. Det gäller 100 mkr. av innehavet i Volvo samt fondens samtliga aktier i Atlas Copco, Bröderna Edstrand samt Mo och Domsjö. Nyemissionerna inklusive utförsäljningen i marknaden av aktier under året uppgick lill ca 370 mkr., innebärande en stark ökning av beloppet i förhållande till 1973 och det högsta belopp som redovisats sedan 1969. I viss mån torde delta kunna förklaras av den köpkraft fonden 1974 tillfört marknaden. Portföljens bokvärde per den 31.12.1974 utgjorde 232 mkr. Deklara-tionsvärdel per samma dag var 186 mkr. Huvudparten eller 2/3 av differensen mellan bok- och deklaralionsvärdena gäller Volvoplaceringcn.

Administration: Medelantalet anställda har under året varit 4. I löner och ersättningar har utgått till;

Prop. 1975:100

styrelse och verkställande direktör                             535 000 kr.

övriga anställda                                                          139 748 kr.

revisorer                                                                       51 000 kr.

Slockholm i januari 1975

Lennart Dahlström Verkställande direktör

Förvaltningsberättelse

Från riksförsäkringsverket har fjärde fondstyrelsen successivt under årel erhållit 300 mkr. Härav utgöres 86,4 mkr. av avgifter eriagda av staten, kommuner och därmed jämförliga samfälligheter samt av bolag, föreningar och stiftelser, i vilka staten, kommun eller därmed jämföriig samfällighel äger ett bestämmande inflytande. 156,9 mkr. är avgifter erlagda av enskilda arbetsgivare, som i genomsnitt för det år, vara avgifterna belöper, sysselsatt minst 20 arbetstagare. I avgifter från enskilda arbetsgivare med färre anställda än 20 arbetstagare samt i avgifter, som eriägges jämlikt 34 § lagen om försäkring för allmän tilläggspension, kommer 56,7 mkr.

De av fondstyrelsen förvallade medlen har placerats på sätt som framgår av balansräkningen och särskild specifikation över styrelsens aktieinnehav vid årsskiftet. Enligt fondens reglemente är aktierna bokförda till anskaffningsvärdet.

Resultatet av årets förvaltning samt styrelsens tillgångar och skulder per den 31 december 1974 framgår av nedanstående resultaträkning samt balansräkning.

Resultaträkning 1974

tkr.

	834
	6 202
./.	1 175
	5 861
	341
./.	101
	6101
./.	2 330
	3 771

Aktieutdelningar

Ränteintäkter

Förvaltningskostnader

Rörelseresultat

Realisationsvinster Realisationsförluster

Skatt Nettoresultat

Bil. 9    Allmänna pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen: Årsredovisning 1974

Balansräkning 1974.12.31

Tillgångar			tkr.
Kassa och bank			74 352
Övriga fordringar			28
Aktier		-	232 092
Summa tillgångar			306 472
Skulder
Leverantörsskulder			224
Skatteskuld			2 330
Övriga skulder			147
Fondkapital			300 000
Årets nettoresultat	ri 1975	-	3 771
Summa skulder			306 472
Slockholm den 23 janua
Albert Aronson (ordf.)	Sven Ekström	Erik Johannesson
Karl Boo	Peder Bonde	Wilhelm Söderman
Lars Westerberg	Enar Ågren	Lars Lfung
Kurt Lanneberg	Hans Hellers	Lennart Dahlström
		(verkst. dir.)

Under hänvisning till revisionsberättelsen intygas, att föreslående resultaträkning samt balansräkning överensstämmer med räkenskaperna.

Stockholm den 4 februari 1975

C.-H. Nordlander (ordf.) Torkel Stern
Arne Henrikson Anders Larsson

Revisionsberättelse

Undertecknade, som av Kungl. Maj:t förordnals atl såsom revisorer granska Allmänna Pensionsfondens fjärde fondstyrelses förvallning, får härmed avgiva revisionsberättelse för år 1974.

Vi har granskat förvaltningsberättelsen, tagit del av räkenskaper, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat de under fondstyrelsens förvallning slående tillgångarna saml vidtagit de övriga granskningsålgärder vi ansett erforderliga.

Prop. 1975:100

Räkenskaperna har siffergranskats av därtill utsedd revisionsbyrå.

Vi finner ingen anledning till erinran mol de aklielransaklioner, som fonden företagit under år 1974. Transaktionerna har även enligt vår uppfattning genomförts på ett sådant sätt, att icke önskvärda påverkningar på aktiemarknaden undvikits.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen, de i densamma upptagna resultat- och balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen eller eljest belräffande fondstyrelsens förvaltning.

Slockholm den 4 februari 1975

C.-H. Nordlander (ordf.) Arne Henrikson Torkel Stern Anders Larsson

Bil. 9    Allmänna pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen: Årsredovisning 1974

Aktieinnehav per den 31 december 1974

Förelag

Anlal

Anskaffningsvärde

Deklarationsvärde

AGA

ASEA

Allas Copco

Bahco

Cellulosa

Cementgjuteriet B

Corona

A 106 423

B   21 985 Edstrand B Fläkt Fortia

A      632

B 25 903 Gränges Iggesund Incentlve Iro LM Ericsson

A   9 120

B 86 700 MoDo

Al 30 856

B   20 571 Mölnlycke Nife Jungner

B bundna 22 953

B fria       9 047

Perstorp B Promotion B Ratos B Sandvik Sydkraft

A      602

B       179

C 15 219 Tändstickor B Volvo

A bundna 280 219

B bundna 346 166

B fria        8 615

Totalt

	per st.	totalt	per st.	totalt
	kr.	tkr.	kr.	tkr.
52 270	136	7 123	118	6 168
10 000	94	941	82	820
11 000	147	1 617	137	1 507
7 300	192	1 399	183	1 336
30 900	231	7 132	197	6 087
16 600	282	4 676	260	4316
128 408	158	20 299	130	16 693
10 000	212	2118	193	1 930
22 095	376	8 313	350	7 733
26 535	179	4 762	163	4 325
8 750	154	1 351	146	1 278
10 000	234	2 344	245	2 450
17 000	211	3 591	205	3 485
17 020	354	6 033	241	4 102
95 820	191 221	20 897	185 190	18 160
51427	163 163	8 404	142 154	7 549
5 700	197	1 121	190	1 083
32 000	141 141	4 523	140 135	4 435
16 000	148	2 375	106	1 696
8 100	222	1 801	213	1 725
26 000	222	5 795	171	4 446
18 600	227	4 227	207	3 850
16 000	152	2 432	120	1 920
7 000	122	857	92	644
635 000	170 170 170	107 961	123 123 120	78 079

185 817

232 092

KUNGL. DOKTR. STOCKHOLM 1975     750188

Lagförslag

Bilaga 10

Prop. 1975:100 Bil. 10    Lagförslag

Bilaga 10

1    Förslag till

Lag om storleken av statiig inkomstskatt som ingår i preliminär skatt för budgetåret 1975/761

Härigenom föreskrives att statlig inkomstskatt för skattskyldig, som avses i 10 § 1 mom. lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt, skall för budgetåret 1975/76 ingå i preliminär skatt med 100 procent av grundbeloppet.

1 Jämför 1974: 403.

1    Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10

Prop. 1975:100

2    Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1955: 256) om investeringsfonder för konjnnkturutjämning

Härigenom föreskrives i fråga om förordningen (1955: 256) om investeringsfonder för konjunkturutjämningi

dels alt i 4 §, 9 § 1 mom., 11, 13, 17, 19, 20, 29 och 31 §§ orden "Kungl. Maj:t" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "regeringen" i motsvarande form,

dels att i 1—3, 8, 15 och 16 §§, 20 § 1 mom., 25, 29 och 31 §§ saml anvisningarna till 3 och 11 §§ ordet "förordning" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "lag" i motsvarande form,

dels att rubriken till förordningen samt 9 § 3 mom., 12 och 14 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

Lag om investeringsfonder för konjunkturutjämning

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

9 §

3 m o m.- Finnes det med hänsyn till läget på arbetsmarknaden och övriga förekommande omständigheter vara av synnerlig vikt för det allmänna att viss investering igångsattes, äger Kungl. Maj:t på ansökan, med avseende å längre tid än som kan ske enligt 1 mom., besluta att investeringsfond må tagas i anspråk för sitt ändamål. Kungl. Maj:t må ock under enahanda förutsättning meddela preliminärt beslut att investeringsfond, som framdeles avsattes, må tagas i anspråk för sitt ändamål. Har    sådant    preliminärt    beslut

I         Senaste lydelse av
1 § 1963: 215

3  § 1969: 743

4  § 1965: 574

9 § 1 mom. 1963: 215

II § 1969:633
13 § 1963: 215

15  § 1970:910

16  § 1963: 215

17  § 1969: 743

19  § 1963: 215

20  § 1 mom. 1963: 215 25 § 1963: 215

anvisningarna till 3 § 1969: 743 anvisningarna till 11 § 1963: 215. - Senaste lydelse 1959: 69.

3 mom. Finnes det med hänsyn lill läget på arbetsmarknaden och övriga förekommande omständigheter vara av synnerlig vikt för det allmänna atl viss investering igångsattes, äger regeringen eller, efter regeringens förordnande, arbetsmarknadsstyrelsen på ansökan, med avseende å längre lid än som kan ske enligt 1 mom., besluta alt investeringsfond må lagas i anspråk för sitt ändamål. Regeringen eller, efter regeringens förordnande, arbetsmarknadsstyrelsen må ock under enahanda förutsättning meddela preliminärt be-

Bil. 10    Lagförslag

Nuvarande lydelse

meddelats och inkommer uppgift om investeringsfonden enligt 27 §, skall arbetsmarknadsstyrelsen meddela slutligt beslut i enlighet med det preliminära beslutet.

Föreslagen lydelse

slut att investeringsfond, som framdeles avsattes, må tagas i anspråk för sitt ändamål. Har sådant preliminärt beslut meddelats och inkommer uppgift om investeringsfonden enligt 27 §, skall arbetsmarknadsstyrelsen meddela slutligt beslut i enlighet med det preliminära beslutet.

Beslut enligt första stycket må avse högst sjuttiofem proceni av sådana vid lidpunkten för beslutet kvarstående fondmedel, beträffande vilka beslut enligt 1 mom. icke meddelats, och, såvitt avser framtida avsättningar, sjuttiofem procent av dessa. Belopp, som enligt beslutet må tagas i anspråk, må vidare icke överstiga sjuttiofem procent av kostnaderna under den lid beslutet avser för däri angivna investeringar eller bidrag.

12 §3

Kungl. Maj:t eller, efler Kungl. Maj:ts förordnande, arbetsmarknadsstyrelsen må, om särskilda skäl föreligga, meddela tillstånd för företag alt taga investeringsfond för skogsbruk i anspråk för ändamål, som avses med investeringsfond för rörelse, och att laga investeringsfond för rörelse i anspråk för ändamål, som avses med investeringsfond för skogsbruk, så ock eljest atl, för ändamål som sägs i 11, 13 och 14 §§, taga investeringsfond i anspråk i annan förvärvskälla än den, i vilken avsättning skett. I fall som avses i 9 § 3 mom. och 11 § tredje stycket skall dock fråga som nu sagts alltid prövas av Kungl. Maj:t.

Regeringen eller, efler regeringens förordnande, arbetsmarknadsstyrelsen må, om särskilda skäl föreligga, meddela tillstånd för förelag all laga investeringsfond för skogsbruk i anspråk för ändamål, som avses med investeringsfond för rörelse, och att laga investeringsfond för rörelse i anspråk för ändamål, som avses med investeringsfond för skogsbruk, så ock eljest atl, för ändamål som sägs i 11, 13 och 14 §§, laga investeringsfond i anspråk i annan förvärvskälla än den, i vilken avsättning skell. I fall som avses i 11 § tredje stycket skall dock fråga som nu sagts alllid prövas av regeringen.

14 %*

Kungl. Maj:t eller, efler Kungl. Maj:is förordnande, arbetsmarknadsstyrelsen må, om särskilda skäl därtill föreligga, medgiva atl investeringsfond för rörelse tages i anspråk för kostnader för vägarbete, anordnande av vatten- och avloppsledningar, iordningställande i övrigt av tomtområde för be-

s Senaste lydelse 1963: 215. < Senaste lydelse 1963: 215.

Regeringen eller, efter regeringens förordnande, arbetsmarknadsstyrelsen må, om särskilda skäl därtill föreligga, medgiva alt investeringsfond för rörelse tages i anspråk för kostnader för vägarbete, anordnande av vatten- och avloppsledningar, iordningställande i övrigt av tomtområde för be-

Prop.1975:100

Föreslagen lydelse

byggelse samt liknande arbeten ävensom för iordningställande av markområde för sjöreglering och kraftverksbygge.

Nuvarande lydelse

byggelse samt liknande arbeten ävensom för iordningställande av markområde för sjöreglering och kraftverksbygge. / fall som avses i 9 § 3 mom. skall dock fråga som nu sagts alltid prövas av Kungl. Maj:t.

Har investeringsfond enligt vederbörligt beslut fått lagas i anspråk under flera på varandra följande beskattningsår för kostnader, som sägs i första stycket, skola bestämmelserna i 11 § andra stycket äga motsvarande tillämpning i fråga om sådana kostnader.

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag, då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning

Reviderad finansplan 1975 2

Den internationella utvecklingen 2

Den ekonomiska utvecklingen 1974                                     6

Den ekonomiska politiken 1975                                          10

Konjunkturutveckling och ekonomisk pohtik 10

Försörjningsbalans och bytesbalans 24

Budgetpolitiken 28

Statsfinansiella perspektiv på längre sikt                           30

Avslutning                                                                           34

Särskilda frågor 38

Statlig garanti för AB Svensk Exportkredit 38
Allmänna Pensionsfondens fjärde fondstyrelses verksamhet under

år 1974                                                                               39

Översyn av budgetsystemet                                               40

Anslagsfrågor 41
Beräknade merkostnader för täckande av löner och pensioner

m. m, för budgetåret 1975/76                                            41

Avskrivning av nya kapUalinvesteringar för budgetåret 1975/76     42

Riksgälds fonden                                                                42

Totalbudgeten budgetåren 1974/75 och 1975/76             43

Hemställan 51

Bilaga 1:    Reviderad Nationalbudget 1975

Bilaga 2:    Långtidsbudget för perioden 1975/76—1979/80

Bilaga 3: Riksrevisionsverkets approximativa beräkning av budgetutfallet för budgetåret 1974/75

Bilaga 4: Riksrevisionsverkels förnyade inkomstberäkning för budgetåret 1975/76

Bilaga 5: Specifikation av inkomstema på driftbudgeten för budgetåret 1975/76

Bilaga 6: Specifikation av anslagsförändringar i förhållande till budgetpropositionen för budgetåret 1975/76

Bilaga 7: Förslag tiU investeringsplan och investeringsstater för budgetåret 1975/76

Bilaga 8: Förändringar i förslaget till statsbudget för budgetåret 1975/ 76 sedan budgetpropositionen

Bilaga 9: Allmänna Pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen: Årsredovisning för verksamhetsåret 1974

Bilaga 10: Lagförslag

Riksdagen 1975.1 saml Nr 100. InnehåU

KUNGL.BOKTR. STOCKHOLM 1 975     750188