Propositionsförteckning (Proposition 1928:fört)

Propositionsförteckning.

Förteckning

över

Kungl. Maj:ts propositioner och skrivelser till 1928 års lagtima riksdag.

1, angående statsverkets tillstånd och behov.

2, med förslag till lag om ändrad lydelse av 3 § i lagen den 27 juni 1896

om rätt till fiske m. m.

3, med förslag till lag om ändrad lydelse av 27 kap. 5—7 och 13 §§ rätte gångsbalken

m. m.

4, med förslag till lag om fortsatt tillämpning av lagen den 28 april 1926

om inskränkning i rätten till inmutning inom vissa län.

5, med förslag till lag om ändring i vissa delar av lagen den 17 juni

1916 (nr 235) om försäkring för olycksfall i arbete.

6, angående den ekonomiska försvarsberedskapens organisation.

7, angående godkännande av viss överenskommelse mellan kronan och

Eksjö stad.

8, angående godkännande av viss överenskommelse mellan kronan och

Norrköpings stad.

9, angående godkännande av viss överenskommelse mellan kronan och

Linköpings stad.

10, angående vissa pensioner från allmänna indragningsstaten.

11, angående upplåtelse av rätt till bearbetande av icke inmutningsbara

mineralfyndigbeter å kronojord.

12, om förordnande av en statsrådsledamot att utöva den befattning med

riksdagsärenden, som enligt § 46 riksdagsordningen tillkommer en
ledamot av statsrådet.

13, med förslag till förordning om fortsatt tillfällig höjning av beloppen

för den i förordningen den 6 november 1908 (nr 129) angående en
särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper stadgade stämpelavgiften.

14, med förslag till förordning med särskilda bestämmelser om avdrag vid

1928 års taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt samt till bevillning
av inkomst m. m.

15, med förslag till förordning angående fortsatt tillämpning av förordningen

den 17 maj 1923 (nr 113) om utgörande av en särskild stämpelavgift
i vissa fall vid köp, byte eller införsel till riket av pärlor med flera
lyxvaror.

16, angående årliga understöd å allmänna indragningsstaten åt extra ordi narie

vaktkonstapeln Carl Fredrik Anderssons och vaktkonstapeln
Per Gerhard Nilssons efterlämnade änkor.

17, med förslag till lag om arv m. m.

18, med förslag till lag med särskilda bestämmelser angående avstyckning

inom vissa delar av Kopparbergs län.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 saml. (Propositionsförteckning.) 1

Propositionsförteckning.

19, med förslag till lag angående ändring i vissa delar av lagen den 22

juni 1911 om ekonomiska föreningar.

20, angående bidrag av statsmedel till pension åt överkonstapeln A. Strand kvist.

21, angående befrielse för förre furiren A. F. Fredriksson och förre korpralen

A. E. Andersson från viss ersättningsskyldighet.

22, angående inredande av en hiss i Lunds universitets historiska museum.

23, angående avstående i vissa fall av mark från kronoegendomar eller

upplåtande av nyttjanderätt eller servitutsrätt till sådan mark.

24, angående godkännande av ett mellan Sverige och de Socialistiska Råds republikernas

Union avslutat avtal, med tillhörande slutprotokoll,
angående ryska handelsdelegationens i Stockholm rättigheter och skyldigheter.

25, angående försäljning av vissa kronoegendomar och upplåtande av lägen heter

från sådana egendomar.

26, med anhållan om riksdagens yttrande över förslag till kungörelse an gående

förbud mot utförsel från riket av smidbart järnskrot.

27, angående upplåtelse av kronan tillhörande jordägarandelar i gruvor.

28, angående vissa ändringar i den vid förordningen den 9 juni 1911 (nr

80) med tulltaxa för inkommande varor fogade tulltaxa, i vad angår
kautschukringar m. m. till motorvelocipeder.

29, angående ersättning till generalmajoren A. F. Hultkrantz för av honom

i egenskap av beställningshavare å reservstat erlagda pensionsavgifter.

30, angående försäljning av visst område av Visborgs kungsladugård.

31, med förslag till förordning om fortsatt tillämpning av förordningen den

8 juni 1923 (nr 155) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å
spritdrycker.

32, med förslag till lag angående fylleri m. m.

33, med. förslag till förordning om ändrad lydelse av §§ 15 och 41 i förord ningen

den 15 juni 1923 om motorfordon.

34, angående bemyndigande för Kungl. Maj:t att besluta i fråga om vissa

postavgifter.

35, angående förhöjning för år 1928 av åt vissa f. d. poststationsföreståndare

och lantbrevbärare utgående understöd.

36, med förslag till förordning om ändring i vissa delar av förordningen

den 1 juni 1923 (nr 140) angående tillverkning och beskattning av
maltdrycker m. m.

37, med förslag till förordning om ändring i vissa delar av förordningen

den 11 juli 1919 (nr 406) angående försäljning av pilsnerdricka.

38, angående ändrade grunder för bistånd till återupprättande av viss in dustriell

verksamhet i Nederkalix socken.

39, med förslag till lag om kollektivavtal och till lag om arbetsdomstol.

40, med förslag till lag om ändrad lydelse av 46 § utsökningslagen m. m.

41, angående anslag till centrala skiljenämnden för vissa arbetstvister

m. m.

42, angående pension åt arbetaren vid mynt- och justeringsverket A. Hjorth.

43, med förslag till lag om de svenska lapparnas rätt till renbete i Sverige

m. m.

44, angående garanti för lån, avsedda att upptagas av vissa flottnings föreningar.

45, angående ombyggnad av värmeanläggningen vid veterinärhögskolan.

Propositionsförteckning.

46, angående godkännande av viss överenskommelse mellan kronan och

Gävle stad.

47, angående godkännande av viss överenskommelse mellan kronan och

Östersunds stad.

48, angående förflyttning av sjöinstrument- och sjökarteförrådet å flottans

varv i Stockholm m. m.

49, angående avskrivning av ett till föreningen Faktoribostäder u. p. a. ut lämnat

lån.

50, angående vissa anslag till utrikesförvaltningen.

51, angående organiserande av en reservstat för furirer vid Gotlands trupper.

52, angående bidrag till vissa kostnader för skolundervisning åt barn till

befattningshavare vid telegrafverkets radiopejlstationer m. m.

53, angående disponerande av avkastningen av statens hästavelsfond.

54, angående vissa ändringar i den vid förordningen den 9 juni 1911 (nr 80)

med tulltaxa för inkommande varor fogade tulltaxa i vad angår vissa
driv- och transportremmar m. fl. varuslag.

55, angående efterskänkande i vissa fall av kronans rätt till danaarv.

56, angående rätt att med civil befattning förena beställning å arméns och

marinens övergångsstater.

57, angående pensionering av vissa i försvarsväsendets tjänst anställda eller

förut anställda personer.

58, angående fortsatt bevarande i svensk ägo av vissa stenkolsfyndigheter

å Spetsbergen.

59, angående pensionsförhöjning åt kaptenen i kustartilleriets reserv August

Karl Julius Saloman.

60, angående pension åt fyra förutvarande båtsmän.

61, angående utförande av vissa tätningsarbeten m. m. vid ammunitions förrådet

å Stora Fjäderholmen.

62, angående vissa förbättrings- och moderniseringsarbeten å äldre under vattensbåtar.

63, angående utbyte av mark mellan kronan och vissa enskilda personer

i Boden.

64, angående inköp av vissa markområden i den s. k. Djurgårdsstaden.

65, angående statsbidrag till vissa trädgårdsutställningar.

66, angående grunder för statsbidrag till uppförande och drift av tuberkulos sjukvårdsanstalter

i Västerbottens län.

67, angående lån för anordnande av skyddshem för flickor m. m.

68, angående överlåtelse till lantförsvaret av kronoegendomarna Va mantal

Broby nr 1 och % mantal Kvarnberga nr 1 i Åkers socken av
Södermanlands län m. m.

69, med förslag till lag angående ändrad lydelse av 9 § lagen den 23 oktober

1914 om krigsdomstolar och rättegången därstädes.

70, angående vissa ändringar med avseende å fortsättningsskolans anord nande.

71, med anhållan om riksdagens yttrande angående vissa av den internatio nella

arbetsorganisationens konferens år 1927 fattade beslut.

72, angående pensionsförbättring åt vissa månadslönare vid marinen.

73, angående tilläggspension åt kaptenen i Västmanlands regementes reserv,

majoren i armén C. M. Tottie.

74, angående försäljning av vissa statens järnvägar tillhöriga markom råden

m. m.

Propositionsförteckning.

75, angående anslag till underhåll av vetenskapsakademiens, av makarna

Mittag-Leffler donerade matematiska bibliotek.

76, angående pensioner eller understöd åt efterlevande till vissa i försvars väsendets

tjänst anställda personer.

77, med förslag till lag angående handel med utsädesvaror.

78, angående pension åt tjänstförrättande sekreteraren bos riksförsäkrings anstalten

A. E. Nordgrens änka m. m.

79, angående tilläggspensioner åt vissa förutvarande lärarinnor.

80, angående understöd åt avlidne medicine kandidaten J. G. Larssons

minderårige son m. m.

81, angående befrielse för sergeanten vid intendenturkåren C. A. Svedberg

från viss ersättningsskyldighet.

82, med förslag till lag om meddelande av rättegångsfullmakt genom tele gram.

83, angående försäljning av en tomt jämte byggnader i Hälsingborg.

84, angående lån till främjande av bostadsproduktionen.

85, angående anslag till folksanatoriema m. m.

86, med förslag till lag om ändrad lydelse av 1 § i lagen den 12 maj 1917

om expropriation.

87, angående om- och tillbyggnad av garnisonssjukhuset i Skövde m. m.

88, angående överlåtelse till lantförsvaret av den till kronoegendomen Gud hem

nr 1—9 med Holmäng nr 1 Hulegård i Gudhems socken av
Skaraborgs län hörande utgården Knype.

89, angående ändrad lydelse av § 8 mom. 3 i förordningen den 9 juni 1911

(nr 80) med tulltaxa för inkommande varor.

90, angående den fortsatta avvecklingen av aktiebolaget Kreditkassans av

år 1922 engagemang.

91, angående tillfällig löneförbättring under budgetåret 1928—1929 för viss

personal inom den civila statsförvaltningen.

92, angående tilläggspension åt f. d. vaktmästaren vid pedagogiska biblio teket

i Stockholm S. P. Romulus m. m.

93, angående tillfällig löneförbättring åt nordiska museets personal.

94, med förslag till grunder för "tillfällig löneförbättring under ecklesiastik året

1928—1929 åt kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade
pastorat samt åt kontraktsprostar och vissa extra ordinarie präster.

95, med förslag till grunder för dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1928—

1929 åt dels kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pastorat
samt åt kontraktsprostar och vissa extra ordinarie präster, dels ock
innehavare av prästerliga emeritilöner.

96, angående inrättande av en professur i flygteknik vid tekniska hög skolan

m. m.

97, angående den statsunderstödda egnahemsverksamheten.

98, angående pensionsålder för brigadchefer.

99, angående undersökning rörande reglering av vissa delar av Lyckebyån.

100, angående viss ersättning till reparatören Frans Magnus Berglund.

101, med förslag till lag om vissa av landsting eller kommun drivna sjuk hus.

102, angående lönereglering för befattningshavarna vid domkapitlens expedi tioner

m. m.

103, angående godkännande av ett mellan Sverige och Finland avslutet

handelsavtal.

Propositionsförteckning.

104, angående godkännande av ett mellan Sverige och Turkiet avslutet

handels- och sjöfartsavtal.

105, med förslag till förordning om fortsatt tillämpning av förordningen

den 27 april 1923 angående rätt för Konungen att i visst fall åsätta
särskild tullavgift.

106, angående anslag till ersättning till häradsskrivarna för pensionsför teckningar.

107, angående provisorisk förlängning av förordningen den 26 juli 1926

(nr 382) angående utförselbevis för råg och vete m. m.

108, angående överlåtelse till staten av viss fastighet för anordnande av en

station för fiskeribiologiska undersökningar m. m.

109, angående vissa pensioner från allmänna indragningsstaten.

110, angående vissa pensioner och understöd från allmänna indragningsstaten.

111, angående ändring i den vid förordningen den 9 juni 1911 (nr 80) med

tulltaxa för inkommande varor fogade tulltaxa, i vad angår vissa
slag av mattor.

112, angående uppförande av ett redskapsskjul m. m. vid Flyinge hingst depå

och stuteri.

113, med förslag till lag om ändring i vissa delar av sjölagen m. m.

114, angående tillfällig löneförbättring och tillfälligt lönetillägg åt vissa

befattningshavare vid bergsskolorna i Filipstad och Falun.

115, med förslag till ändrad lydelse av § 50 riksdagsordningen.

116, angående statsbidrag till kommunala flickskolor m. m.

117, angående pensioner och understöd åt efterlevande till vissa i statens

tjänst anställda personer.

118, angående vissa ändringar i statsbaneförvaltningens organisation m. m.

119, angående vissa ändringar i lagen den 4 juni 1920 (nr 254) angående

rätt till tjänstepension för ordinarie tjänstemän vid postverket,
telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk.

120, angående vissa inrikes postavgifter.

121, angående avsättande av en reservfond för postgirorörelsen.

122, angående anslag till medicinalstyrelsen m. m.

123, med förslag till avlöningsreglemente för fast anställt manskap vid för svarsväsendet.

124, angående tilläggspension åt två förutvarande flaggunderofficerare vid

flottan.

125, angående försäljning av kronans andelar i den till vissa soldatrotar i

Hedens by i överluleå socken hörande soldatjorden.

126, angående inköp av mark och uppförande därå för postverkets räkning

av tillbyggnad till telegraf huset i Borås.

127, angående beräknande av den period, varunder semester må tilldelas

befattningshavare i statens tjänst.

128, angående försäljning av gamla centralposthuset i Göteborg.

129, angående dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda läroanstalter.

130, angående delaktighet i statens pensionsanstalt för svenska smörprov ningarnas

befattningshavare.

131, angående tilläggspensioner för två befattningshavare vid vårdanstalten

i Lund för blinda med komplicerat lyte.

132, angående extra provinsialläkarnas pensionskassas anslutning till statens

pensionsanstalt m. m.

133, angående statsbidrag till lantmäteriförrättningar.

Propositionsförteckning.

134, angående försäljning av ett till Flyinge kungsgård i Malmöhus län

hörande jordområde.

135, angående dispositionen av vid utmarksdelningen å Öland för allmänt

behov avsatta områden.

136, angående anordnande av en fast försöksgård för jordbruket.

137, angående reglering av vissa domsagor under Svea och Göta hovrätter.

138, angående pensionering av vissa i försvarsväsendets tjänst anställda

eller förut anställda personer.

139, angående pensionsförbättring åt f. d. sergeanten på övergångsstat vid

första livgrenadjärregementet Carl Mathias Winroth.

140, angående vissa understöd och pensioner av postmedel m. m.

141, angående klassificering av bangårdspostkontoret i Stockholm.

142, angående pension åt f. d. vice professorn vid konsthögskolan A. Tall bergs

änka Greta Kristina Katrina Tallberg, född Santesson.

143, angående ersättning till Karlskrona stad för övertagande av viss gatu belysning

i Karlskrona m. m.

144, angående viss ändring i den vid förordningen den 9 juni 1911 (nr 80)

med tulltaxa för inkommande varor fogade tulltaxa, i vad angår
hydreringsprodukter av naftalin.

145, angående inköp av viss fastighet för Strängnäs hospitals räkning.

146, angående befrielse för åtskilliga officers- och underofficerskårer från

skyldighet att återbetala vissa lån m. m.

147, med förslag till lag om ändring i vissa delar av lagen den 22 juni

1911 om bankrörelse.

148, angående skeppsgossekårens i Marstrand förläggning.

149, angående anslag till Sveriges deltagande i social utställning m. m. i

Helsingfors.

150, angående beredande av förbättrade lokaler för lantmäterikontoret och

länsstyrelsen i Kopparbergs län m. m.

151, med förslag till lag om tillägg till 5 § i lagen den 17 oktober 1900

om straffregister.

152, med förslag till lag om ändrad lydelse av 18 och 19 §§ i lagen den 27

juni 1896 om rätt till fiske.

153, angående utvidgning av ångkraftstationen i Västerås m. m.

154, angående ändrade grunder för försäljning av vissa Växjö hospital till höriga

markområden.

155, angående vissa byggnadsarbeten för arméns truppförband.

156, angående inköp av egendomen Gustafshög till bränsledepå för flottans

station i Stockholm.

157, angående fortsättande av aktiebolaget Jordbrukarbankens rörelse.

158, med förslag till förordning angående förfarandet i vissa fall vid

oriktig avgiftsberäkning hos tullverket.

159, med förslag till förordning om ändrad lydelse av §>§ 1 och 4 i förord ningen

den 15 november 1912 (nr 298) om provianteringsfrilager.

160, angående årligt understöd å allmänna indragningsstaten åt ombuds mannen

vid sjömanshuset i Piteå K. A. M. Dynesius.

161, angående anslag till bekämpande av arbetslösheten.

162, angående förlängd giltighetstid för avlöningsreglementet för tjänstemän

vid domänverket.

163, angående utbyte av mark mellan kronan och staden Eslöv.

Propositionsförteckning.

164, angående pensioner eller understöd åt efterlevande till vissa i försvars väsendets

tjänst anställda personer m. fl.

165, angående anslag till hospitalsbyggnader m. m.

166, angående nedskrivning av vissa från lånefonden för mindre linbered ningsanstalter

beviljade lån m. m.

167, angående understöd i anledning av skador till följd av Vänerns över svämning.

168, angående ytterligare statsgaranti för centralkassornas för jordbruks kredit

förbindelser.

169, angående inköp av mark till broslagningsplats för Bodens ingenjörkår.

170, angående försäljning av vissa under vattenfallsstyrelsens förvaltning

ställda fastigheter.

171, med förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen den 20 juni 1924

(nr 225) med särskilda bestämmelser angående olovlig befattning
med spritdrycker och vin ävensom av lagen den 27 november 1925
(nr 463) om utsträckt tillämpning av förstnämnda lag m. m.

172, angående godkännande av viss överenskommelse mellan kronan och

Uppsala stad.

173, med tillkännagivande, att i statsverkspropositionen under fjärde huvud titeln

bebådad framställning om anslag för utförande av vissa byggnadsarbeten
m. m. vid flottans station i Stockholm icke kommer att
föreläggas riksdagen.

174, med förslag till lag om ändring i vissa delar av lagen den 30 maj 1919

om rätt till verk av bildande konst.

175, angående 1. och 2. flygkårernas förläggning.

176, angående försäljning av viss del av Västgöta och Skaraborgs regemen tens

förutvarande mötesplats Axvalls hed.

177, angående försäljning av vissa delar av Vännäs lägerplats.

178, med förslag till ändrad lydelse av § 17 riksdagsordningen.

179, angående reglering av Mellersta Östergötlands järnvägsaktiebolags i

likvidation skuld till staten m. m.

180, angående anvisande av medel för uppehållande av en professur i

svenska språket och litteraturen vid universitetet i Dorpat i republiken
Estland.

181, angående understöd till förre seminarieeleven B. E. L. Hellström.

182, angående pension åt två läroverksvaktmästare.

183, med förslag till ändrad lydelse av §§ 3 och 9 riksdagsordningen.

184, angående nybyggnad för lantmäterikontoret i Jämtlands län.

185, angående uppförande av posthusbyggnad i Vasastaden i Stockholm.

186, med förslag till förordning angående visst tillägg till förordningen den

29 juni 1917 angående förbud i vissa fall mot användande av vilseledande
varubeteckningar vid handel med födoämnen m. m.

187, angående anslag för budgetåret 1928—1929 till lantbruksstyrelsen och

stuteriöverstyrelsen.

188, med tillkännagivande, att i statsverkspropositionen under nionde huvud titeln

bebådad framställning om anslag för utredning och undersökning
rörande åtgärder mot skadegörelse genom Umeälvens och Vindelälvens
översvämningar icke kommer att föreläggas riksdagen.

189, med förslag till lag om galtbesiktningstvång.

190, med förslag till lag om ändrad lydelse av 2 och 5 §§ i lagen den 11

oktober 1907 (nr 85) angående civila tjänstinnehavares rätt till pension.

Propositionsförteckning.

191, med förslag till lag om ändrad lydelse av 8 § i lagen den 10 mars

1923 med vissa bestämmelser rörande hyra.

192, med förslag till lag om ändrad lydelse av 6 och 11 §§ i lagen den 12

mars 1886 angående ansvarighet för skada i följd av järnvägs drift.

193, angående pension åt förra sömmerskan vid Västerbottens regementes

intendenturverkstäder Hildur Kristina Emelie Sjögren.

194, med förslag till förordning om ändring i vissa delar av förordningen

den 19 november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften m. m.

195, med förslag till förordning om ändring i vissa delar av förordningen

den 19 november 1914 (nr 381) om arvsskatt och skatt för gåva.

196, angående vissa avlöningsanslag under riksstatens fjärde huvudtitel m. m.

197, angående anslag för budgetåret 1928—1929 till statens provningsanstalt.

198, angående anslag för budgetåret 1928—1929 till drift- och underhålls kostnader

för statens isbrytarfartyg.

199, angående försäljning av ett område å kronan tillhöriga lägenheten

Sandskäret nr 2 i Nedertorneå socken av Norrbottens län.

200, angående årligt understöd å allmänna indragningsstaten åt fängelse läkaren

Adolf Efraim Strömstedts änka Gerda Maria Katarina Strömstedt.

201, med förslag till lag om trafikförsäkring å motorfordon m. m.

202, angående nedskrivning av vissa från kraftledningslånefonden beviljade

lån m. m.

203, angående viss förlängning av den räntefria tiden beträffande lån från

odlingslånefonden till Dragsängarnas invallningsföretag.

204, angående försäljning av Malmö asyls område m. m.

205, angående inrättande av en psykiatrisk klinik vid universitetet i Lund.

206, angående upplåtelse av mark för bosättning åt lappar m. m.

207, angående pensionering av vissa förutvarande regementspastorer vid

armén.

208, angående försäljning av järnvägen från Lidköping till Tun.

209, angående anslag till kommunikationsdepartementets avdelning av Kungl.

Maj:ts kansli.

210, angående försäljning av vissa kronoegendomar och upplåtande av lägen heter

från sådana egendomar.

211, angående ändrad organisation av väg- och vattenbyggnadsväsendet.

212, angående landsarkiv för Norrland m. m.

213, med förslag till kommunalskattelag m. m.

214, med förslag till taxeringsförordning.

215, med förslag till förordning om ändring i förordningen den 15 juni

1923 om motorfordon.

216, angående nedskrivning av postverkets fordran hos förre postexpeditören

S. H. F. Palmcrantz.

217, angående lokaler för undervisningen och forskningen i cellulosateknik

och träkemi vid tekniska högskolan m. m.

218, med förslag till förordning om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt.

219, med förslag till förordningar om kommunal progressivskatt och om

utjämningsskatt.

220, med förslag till lag om skogsaccis m. m.

221, med förslag till förordning om särskild skatt å vissa lotterivinster m. m.

222, med förslag till förordning om ändrade grunder för utgörande av vissa

utlagor m. m.

Propositionsförteckning.

223, med förslås till förordning med särskilda bestämmelser angående nobel stiftelsens

skyldighet att utgöra inkomst- och förmögenhetsskatt för
år 1928 in. m.

224, med förslag till lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen

den 21 mars 1862 om kommunalstyrelse på landet m. m.

225, med förslag till förordning om ändrad lydelse av 52 § i stadgan den

22 juni 1911 om skjutsväsendet.

226, med förslag till lag om ändrad lydelse av §§ 15 och 35 i förordningen

den 31 mars 1862 (nr 15) om kyrkostämma samt kyrkoråd och
skolråd m. m.

227, med förslag till lag om ändrad lydelse av 19, 20 och 21 §§ i lagen den 9

december 1910 (nr 141, sid. 27) om reglering av prästerskapets avlöning.

228, med förslag till ändring i lagen den 16 oktober 1908 (nr 110, sid. 1)

angående lindring i främmande trosbekännares skattskyldighet till
svenska kyrkan samt hennes prästerskap och betjäning, m. m.

229, med förslag till förordning om ändrad lydelse av 1 och 2 §§ förord ningen

den 11 oktober 1912 om skogsvårdsavgift.

230, med förslag till förordning om ändrad lydelse av 5 § i förordningen

den 27 juni 1927 (nr 310) om fastighetstaxering år 1929 m. m.

231, angående vissa i samband med 1927 års skolreform stående frågor.

232, med förslag till lag om ändrad lydelse av 1, 2 och 3 §§ i lagen den

26 maj 1909 om Kungl. Maj:ts regeringsrätt.

233, angående anslag till regeringsrätten.

234, angående anslag till finansdepartementets avdelning av Kungl. Maj:ts

kansli.

235, med förslag till lag om ändrad lydelse av 10 och 11 §>§ i förordningen

den 16 maj 1884 angående patent.

236, angående godkännande av förslag till visst avtal mellan kronan och

Sala stad.

237, angående godkännande av viss överenskommelse mellan kronan och

Örebro stad.

238, angående godkännande av förslag till visst avtal mellan kronan och

Vänersborgs stad m. m.

239, angående godkännande av en mellan Sverige och Frankrike underteck nad

förliknings- och skiljedomstraktat.

240, angående pensionering av besiktningsmän vid exportsslakterier och

andra enskilda, under offentlig kontroll ställda slakteriinrättningar.

241, angående åtgärd för främjande av sparsamhet bland skolungdomen.

242, med förslag till lag om ändrad lydelse av 17 kap. 6 och 12 §§ handels balken

m. m.

243, med förslag till lag om ändrad lydelse av 6 och 59 §§ lagen den 23

oktober 1891 angående väghållningsbesvärets utgörande på landet.

244, angående materiell för nykterhetsundervisningen m. m.

245, angående disposition av vissa områden av kronoegendomen Ribbinge lund

nr 2 i Södermanlands län.

246, angående anslag till engångskostnader för anskaffning av flygmate riel

m. m.

247, angående godkännande av avtal mellan kronan och Stockholms stad

rörande dels vissa markbyten inom staden mellan broarna och å Kungsholmen
m. m., dels ock grunder för exploateringen av viss del av
Norra Djurgården m. m.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 saml. (Propositionsförteckning.) 2

Propositionsförteckning.

248, angående förslag till formulär för deklarationsblanketter m. m.

249, angående godkännande av ett avtal mellan Sverige och Tyska riket

angående utjämnande av den in- och den utländska beskattningen,
särskilt till undvikande av dubbelbeskattning, såvitt angår direkta
skatter m. m.

250, angående godkännande av en mellan Sverige och Spanien undertecknad

förliknings- och skiljedomstraktat.

251, angående upplåtelse av mark till institutet för husdjursförädling m. m.

252, med förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen den 20 juni 1924

angående förverkande i visst fall av spritdrycker och vin.

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1928.

Formulär n:r i

TiUhandahålles skattskyldig kostnadsfritt jämlikt 53 § taxerings för ordningen.
Anvisningar för deklarationsblankettens ifyllande tillhandahållas särskilt.

Deklaration enligt denna blankett avgives till ledning för taxeringen å ort,
där skattskyldighet till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt föreligger.

Deklarationsblankett n:r 1

Allmän självdeklaration att avlämnas år 19 för taxering
i kommun av:

Fullständiga för- och tillnamn: ..........................................................................................................................................................................................<........

Födelseår: ................... Yrke (eller titel och anställning): ............................................................................................................................

Hemortskommun och hemvist därstädes:

Län: ............................................................

Socken, köping:

Municipalsamhälle: ......................

By, gård, hemman och n:r:
Lägenhet, torp: ...............................

Stad: ............................................ ........................... Rote:

Församling (i stad): ...................................................................

Kvarter: n:r

med adressn:r vid

Uppgifterna avse kalenderåret 19 (räkenskapsåret fr. o. m. den ............................. 19 t. o. m. den ............................19.........).

De hänvisningar till nummer (1, 2, 3 o. s. v.), som förekomma i denna blankett och därtill hörande bilagor, hänföra sig till särskilt ark, innehållande “Anvisningar för ifyllande av deklarationsblanketterna n:r 1 och 2“.	Inkomsten har ej överstigit	Taxeringsnämn anteckninga	Jens r öre
Kronor	öre	Kronor
A. Inkomst av jordbruksfastighet (se 1). Inkomst i penningar och naturaförmåner (specificeras å bilaga) från följande fastigheter: ...................................................................................................................................... i...........................................................................
(fastighets namn och nummer) kommun; nettointäkten därav enligt bilaga n:r utföres (se 22) med................................
...................................................................................................................................... i.........................................................
(fastighets namn och nummer) kommun; nettointäkten därav enlist bilaga n:r ... utföres (se 22) med................................

Inkomst under A B. Inkomst av annan fastighet. !. Inkomst i penningar och naturaförmåner (specificeras å bilaga) från följande fastigheter: ............................................................................................................................ i....................................

(fastighetens beteckning) kommun ; nettointäkten därav enligt bilaga n:r .............. utföres (se 22) med............................ .......................................................................................................................... i
(fastighetens beteckning) kommun.......; nettointäkten därav enligt bilaga n:r ............. utföres (se 22) med...........................

Avgår: ränta å gäld som hänför sig till frälseräntan (se 17) ................ »
Inkomst under B C. Inkomst av rörelse (även såsom delägare i enkelt bolag). Inkomst 1 penningar och naturaförmåner (specificeras å bilaga) från nedannämnda företag (hantverk och de s. k. fria yrkena ävensom i vissa fall royaity o. d. inbegripna; se 27): I .............................................................................................................................. inom ..

(rörelsens namn) j kommun .....; nettointäkten därav enligt bilaga n:r ....... utföres (se 22) med... ! .............................................................................................................................. inom...............
(rörelsens namn) kommun ; nettointäkten därav enligt bilaga n:r .............. utföres (se 22) med.................

Inkomst under C D. Inkomst såsom delägare i vanligt handelsbolag, kommanditbolag eller rederi. Under året har jag varit delägare för i	\|

(andelens storlek) (företagets namn) Företagets hela inkomst utgjorde kr........................................, därav på min andel belöper .................................................................... kr........................................ Avgår: ränta å egen (ej företagets) gäld som hänför sig till andelen (se 17) »

Inkomst under D (se 49)

Den till kommunal inkomstskatt skattepliktiga inkomsten inom denna kommun för här ovan under D angivna företag utgjorde

i sin helhet kr. . På min andel belöper kr..................................... samt, efter avdrag av ränta å egen (ej företagets)

gäld som hänför sig till andelen, kr. ........... ........................

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 samt. 213 håft. (Nr 2''iS.j

Inkomsten har
ej överstigit

E. Inkomst av tjänst. Kronor öre Kronor

Inkomst i penningar och naturaförmåner på grund av tjänst, anställning och med tjänst
likställda inkomstgivande rättigheter (se 5, 50).

1. Av tjänst, stadigvarande uppdrag ävensom annan fast eller tillfällig arbetsanställning:

Intäkter (se 51): avlöning, arvode, traktamente, tantiéme, sportler eller annan förmån i
penningar, bostad eller annat, särskilt för varje tjänst, uppdrag eller anställning enligt
följande specifikation:

.................................................................................. kr...........................

................................................................................................................................................................ »

Avdrag yrkas för följande kostnader för intäkternas förvärvande (se 52):
................................................ kr.

Nettointäkt

2. Pension eller livränta (se 53) från ...................................................................................................................

(den utbetalande anstaltens eller arbetsgivarens namn)

Hela uppburna beloppet utgjorde: ............................ kr. (Ifylles när blott en del därav

utförts såsom intäkt.)

3. Undantagsförmån, periodiskt understöd (se 54) o. dyl.............................................................

Inkomst under E (se 49)

F. Inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet m. m. (se 55).

1. Intäkter av tillfälligt bedriven vetenskaplig, litterär, konstnärlig eller dyl. verksamhet, av
tillfälliga uppdrag, såsom uppdrag att förrätta bouppteckning, auktion, värdering in. m.
(allt försåvitt uppdragen ej äro att hänföra till tjäusteuppdrag [E 1.] eller yrkesmässig
verksamhet [C], såsom t. ex. advokatyrket), ävensom av annan inkomstgivande verksamhet
av tillfällig natur, därav intäkten ej skall annorstädes i blanketten uppgivas,
enligt följande specifikation:

.......................................................... .. kr................:.......................

Avdrag yrkas för följande kostnader för intäkternas förvärvande:

................................................................................................................................................... kr.

Nettointäkt (se 49)

2. Realisationsvinst, lotterivinst (se 56) .......................................................................................

Anm. Utredning angående beräkningen av realisationsvinst skall lämnas.

3. Intäkt genom restitution av allmänna skatter, som avdragits vid tidigare års taxeringar

Inkomst under P

G. Inkomst av kapital.

1. Ränta å utlånade, i räntebärande obligationer, förlagsbevis m. m. nedlagda eller hos bank,

annat penningförvaltande verk eller enskilda insatta penningar (se 29, 57) ....................

2. Utdelning å aktier, lotter i solidariska bankbolag och andelar i ekonomiska föreningar

enligt följande specifikation (ev. å bilaga) (se 29, 58):

st. i..................................................................................................... kr. .................................

(bolagets eller föreningens namn)

» » ................................................................................................................................ » ...................................

» » ........................................................................................................................... » ...................................

........................ » » ............................................................................................................................... » ____________

Summa intäkter under 1 och 2

Avgår: a) utgifter till förvaltningskostnad ............................................... kr.....................................

b) gäldränta, varför avdrag icke redan gjorts under A—P
här ovan i deklarationen eller tillhörande bilagor och som ej
heller belöper å fastighet eller rörelse under 3 här nedan
eller, i bolag eller förening som ej är skattskyldig för intäkt
av utdelning, å sådan utdelning (se 59)....................... » .......................................

(Mina samtliga ränteutgifter under året hava utgjort kr. .)

Nettointäkt (se 49)

3. Behållen inkomst av fastighet eller rörelse i utlandet (se 60)

Inkomst under G

Särskild uppgift av svenskt aktiebolag och svenskt solidariskt bankbolag.

Bolagets kapital (se 61) eller, om kapitalet undergått förändring, dess medelstorlek under året utgjorde................................ kr. Bolaget

har under beskattningsåret haft behållen inkomst av utdelning, för vilken jämlikt 7 § g) förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
skatteplikt icke föreligger, till belopp av ............................. kr. Bolagets hela inkomst (d. v. s. återstående inkomst

å sid. 3 med tillägg av behållna inkomsten av utdelning; i försäkringsaktiebolag den på aktieägarna i denna deras egenskap belöpande
delen av återstående inkomsten) utgör, efter helt år räknat, procent av kapitalet.

Sammanfattning för taxering till statlig inkomst- och
förmögenhetsskatt:

Inkomst under A

» > B

» C

> » D

• » E

» » F

» O

Sammanräknad inkomst

Allmänna avdrag (se 62).

Avdrag yrkas för följande icke förut avräknade utgifter och underskott:

1. Allmänna skatt er, erlagda under beskattningsåret, med undantag av kronoutskylder (se 63)

2. Underskott å inkomstkälla, omförmäld under A—E, P 1, G 1 eller G 2 härförut (se 64):

Den skattskyldiges
anteckningar

(inkomstkällans beteckning)

3. Periodiskt understöd o. dyl. (testamentslegat, underhåll av frånskild make o. s. v., se 65, 66),
utgivet till ...........................................

(mottagarens namn och adress)

Avgifter till allmänna pensionsförsäkringen samt övrig pensionsförsäkring, som avser pupillpensionering
eller livsvariga livräntor (se 65, 67 och 68).......................................................

Premier och andra avgifter, som erlagts för mig och min make för sjuk- och arbetslöshetsförsäkring
eller till sjukkassa för begravningshjälp, för kapital- och olycksfallsförsäkring
(livförsäkring inbegripen) ävensom för livränteförsäkring, varför avgifter ej redan avdragits
under E 1 eller allmänna avdrag 4 (se 65):

(för varje försäkring uppgivas här anstalten, numret och premien)

Anm. Avdrag under 5 må för den skattskyldige eller, om han under beskattningsåret varit
gift, för båda makarna samfällt icke överstiga 200 kronor. Har skattskyldig för försäkring
av ifrågavarande slag fått uppbära vinstutdelning eller premieåterbäring, må avdraget ej heller
överstiga det belopp, varmed premierna under året överskjuta vad sålunda uppburits.

6. Avdrag för gift kvinna enl. 4 § 2 mom. förordn. om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt (se 69)

Summa avdrag

Återstående inkomst (underskott utföres med noll)

Uppgift av försäkringsaktiebolag: Av återstående inkomsten belöper på aktieägarna i denna 1
deras egenskap kr...................................... och på försäkringstagarna kr. ........................................

H. Förmögenhet (se 70).

Fastighet enligt följande specifikation (eventuellt å bilaga): Taxeringsvärde: j

............... kr..................................

Levande inventarier (............. hästar, minst 3 år, ............. hästar under 3 år, oxar och

tjurar, ............. kor, ............ ungkreatur, ..............får och getter, ..............svin, ..............................................)

Döda inventarier, såsom maskiner, motorer, transportmedel, redskap och andra föremål, ej

hänförliga till inre, personliga lösören eller eljest avsedda för personligt bruk ....................

Automobiler, motorbåtar och andra yttre inventarier för personligt bruk samt smycken ........

Patent- och förlagsrätter, gruvor med uppfordrings- och transportanordningar m. m.................

Inneliggande lager (vid jordbruk med binäringar och skogsbruk) av spannmål, potatis, foder och

gödselmedel, skogseffekter m. m........................................................................................

Inneliggande lager (i rörelse) av råämnen, varor, förbrukningsartiklar m. m.............................

Aktier, banklotter, andelar i ekonomiska föreningar samt obligationer, förlagsbevis m. m. dyl.,
enligt följande specifikation (eventuellt å bilaga):

. . st. .............................................................................................................. kr -

Andelar i följande handelsbolag, kommanditbolag och rederier, som ej äro aktiebolag:

Fordringar: a) hos banker och andra penninginrättningar ........................ kr.

b) andra utestående fordringar................................................ » .................................

Kontanter...........................................................................................................................................

Andra tillgångar, som skola ingå i den skattepliktiga förmögenheten, såsom besittningsrätt till

fastighet, livränta eller annan dylik förmån m. m.....................................................................

Hemmavarande barns under 21 år förmögenhet, som icke särskilt deklareras ........................

Summa tillgångar

Avgår: Skulder

Behållen förmögenhet

1/60 av behållna förmögenheten utgör
»Återstående inkomst» utgör enligt uppgift här ovan

Att taxera till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

Taxeringsnämndens
anteckningar

Kronor

öre

Kronor

Sammanställning för taxeringen till kommunal inkomstskatt.

Den skattskyldiges Taxeringsnämndens
anteckningar anteckningar

I enlighet med omstående uppgifter och särskilda bilagor uppgiver jag för taxering till

Kronor öre

Kronor

kommunal inkomstskatt inom ..................................................................... kommun:

Inkomst: av jordbruksfastighet enligt inramad uppgift å bilag..............n:r till A

» annan fastighet (se 71) enligt inramad uppgift å bilag.............n:r.............till B I

» frälseränta (B II) efter avdrag av 5 % av dess taxeringsvärde..........................

» rörelse (se 71) enligt inramad uppgift k bilag..............n:r till C

såsom delägare i handelsbolag m. m. (se 71) enligt inramad uppgift under D........

av tjänst eller anställning enligt E.............................................................

» tillfällig förvärvsverksamhet enligt F 1 och 2.............................................

» kapital enligt G (se 72) ..................................................................

Sammanräknad inkomst

Avdrag från den sammanräknade inkomsten (se 73):

1. Underskott å viss inkomstkälla (se 64, 74): .................................................................kr.......

(inkomstkällans beteckning)

2. Periodiskt understöd o. dyl. (= allmänna avdrag 3)............................ »

3. Avgifter till allmänna pensionsförsäkringen m. m. (= allmänna avdrag 4) »

4. Premier och andra avgifter (= allmänna avdrag 5) ........................... »

5. Avdrag för gift kvinna enl. 46 § 3 inom. kommunalskattelagen (se 69) *

Att taxera till kommunal inkomstskatt inom nämnda kommun

Särskilda upplysningar och yrkanden.

Under nästföregående år var jag gift ogift änkling änka frånskild (det rätta understrykes) samt |jad.e husföreståndarinna (se 75).

iiaiQe icKe

Antalet hemmavarande eller av mig helt eller delvis underhållna barn, vilka vid taxeringsårets ingång ej uppnått 16 år och vilka
icke, vart för sig, nästföregående år haft en behållen inkomst av minst 450 kronor, utgjorde:

Den skattskyldiges nationalitet (uppgives endast av utländsk medborgare): .............. ..................

Uppgift av den, som endast under del av beskattningsåret varit bosatt eller, utan att vara härstädes bosatt, stadigvarande vistats
i Sverige, om den tid han sålunda haft bostad eller vistelseort i landet: ............

Att min make under den tid deklarationen avser icke åtnjutit annan skattepliktig inkomst eller vid årets slut haft

skattepliktig förmögenhet till högre belopp än här förut uppgivits, allt såvitt angår inkomst och förmögenhet, däröver
förvaltningen rättsligen tillkommit mig, samt att de av mina hemmavarande barn under 21 år, för vilkas förmögenhet
jag är uppgiftspliktig, vid årets slut icke haft förmögenhet till högre belopp än här förut uppgivits ävensom att jag efter
bästa förstånd meddelat de lämnade uppgifterna, bekräftas på heder och samvete.

............................................................................................................ den ............................................................. 19...........

Namn: .............................................

Yrke eller titel:
Postadress och telefonn.r:

Gift kvinna skall i sin deklaration här anteckna:

Mannens namn: ..................................................................

> yrke eller titel:..................................................................................

Taxeringsnämndens beslut.

	till kommunal inkomstskatt		till kommunal progressiv-skatt
Taxeringsnämnden har taxerat den skattskyldige	i denna kommun	för gemensamt kommunalt ändamål	och förmögenhets-skatt
Taxerat belopp ..........................
Skattefria avdrag..................
Beskattningsbart belopp...............				l).............................-

Skäl för avvikelse från deklarationen:

A*S-es endast, där beloppet avviker från det till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt beskattningsbara beloppet. Där jämlikt stadgan,
dena i 2 § andra och tredje styckena förordningen om kommunal progressivskatt sådan skatt icke skall påföras den skattskyldige, antecknas här noll".
6706. Sthlm 1928, Isaac Mardis'' Boktr.-A.-B.

Formulär n:r 2

TiUhandahålles skattskyldig kostnadsfritt jämlikt 53 § taxeringsftirordningen.

Anvisningar för deklarationsblankettens ifyllande tillhandahållas särskilt.

Deklaration enligt denna blankett avgives till ledning för taxering
till kommunal inkomstskatt å ort, där skattskyldighet till sådan
skatt men icke till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt föreligger.

Särskild självdeklaration att avlämnas år 19
kommunal inkomstskatt i

Deklarationsblankett n:r 2

för taxering till
kommun av:

Fullständiga för- och tillnamn;

Födelseår: Yrke (eller titel och anställning): ...................................................................................................................................

Hemortskommun och hemvist därstädes:

Län: ................................................................................................................................. j Stad: ......................................................................................... Rote:

Socken, köping:.................................................................................. Församling (i stad): ........................................................

Municipalsamhälle: .............................................................. Kvarter: .....................................................................................n:r

Bj, gård, hemman och n:r: ................................................................... med adressn:r ..................vid .......................................................

Lägenhet, torp: ............................................. ............................ .................. .....................................:.......................................................................................

Uppgifterna avse kalenderåret 19. (räkenskapsåret fr. o. m. den 19 ...... t. o. m. den............................... 19...........)•

i De hänvisningar till nummer (1, 2, 3 o. s. v.), som förekomma i denna blankett och därtill hörande bilagor, hänföra sig till särskilt ark, innehållande “Anvisningar för ifyllande av deklarationsblanketterna n:r 1 och 2“.	Inkomsten har ej överstigit	Taxeringsnämndens anteckningar
Kronor	öre	Kronor \| öre
A. Inkomst av jordbruksfastighet. Inkomst i penningar och naturaförmåner (specificeras å bilaga) från följande fastigheter: i inkomsten av.......... . ... ..............................................................
(fastighets namn och nummer)
\| inkomsten av ........ ................................................................
(fastighets namn och nummer) utgör enligt inramad uppgift å bilaga n:r ..........................................................

Inkomst under A B. Inkomst av annan fastighet. : I. Inkomst i penningar och naturaförmåner (specificeras å bilaga) från följande fastigheter: ................................... i ....................................................... kommun.......;
•
(fastighetens beteckning) inkomsten därav inom kommunen (se 71) utgör enligt inramad uppgift å bilaga n:r ............. .................................................................................................................... i ................................................................. kommun.......; (fastighetens beteckning) inkomsten därav inom kommunen (se 71) utgör enligt inramad uppgift å bilaga n:r ............
11. inkomst av frälseränta efter avdrag av 5 % av taxeringsvärdet........ kr. ....................................... i Avaår: ränta å cäld som hänför sitr till frälseräntan (se 171 ..................

- • . Inkomst under B C. Inkomst av rörelse (även såsom delägare i enkelt bolag). Inkomst i penningar och naturaförmåner (specificeras å bilaga) från nedannämnda företag (hantverk och de s. k. fria yrkena ävensom i vissa fall royalty o. d. inbegripna; se 27): inom................................................................. kommun.....;
		•.................r»
(rörelsens namn) inkomsten därav inom kommunen (se 71) utgör enligt inramad uppgift å bilaga n:r .............. ........................................................ inom ................................................................. kommun.....;
(rörelsens namn) inkomsten därav inom kommunen (se 71) utgör enligt inramad uppgift å bilaga n:r .............
Inkomst under C '' ------ - ■- ------------- D. Inkomst såsom delägare i vanligt handelsbolag, kommanditbolag eller rederi. Under året har jag varit delägare för .......................... i ........................................................................................... (andelens storlek) (företagets namn) Företagets hela till kommunal inkomstskatt skattepliktiga inkomst utgjorde kr. . ., därav på min andel belöper................................ kr. .................

Avaår: ränta å egen (ei företagets) gäld som hänför sig till andelen (se 17) „ .......................................
Inkomst under D E. Inkomst av tjänst. Inkomst av ledig ecklesiastik syssla (ej inkomst av jordbruksfastighet eller av annan fastighet):

(sysslans benämning) Inkomst under E

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 saml. 213 håft. (Nr 2iS.)

Sammanfattning:	Den skattskyldiges anteckningar	Taxeringsnämndens anteckningar
Kronor	öre	Kronor	öre


> » c ..............................................................................................

* . E ......................................................................................................
Sammanräknad inkomst Avdrag från den sammanräknade inkomsten: ! Underskott å viss inkomstkälla (se 64, 73, 74): ..................................................................................................		■
(inkomstkällans beteckning) Att taxera till kommunal inkomstskatt inom kommunen Särskild deklaration för taxering i Stockholm för gemensamt kommunalt ändamål. j (Ifylles endast av skattskyldig, som under hela beskattningsåret eller del därav ej varit bosatt eller stadig-varande vistats i Sverige, och allenast med avseende å inkomst, som förvärvats under sådan tid.) Tid som uppgiften avser: ...................................................................

1. Inkomst av sådan i Sverige driven rörelse, som icke utövats från fast driftställe (se 27, 37): .; inkomsten därav utgör enligt bilaga n:r..............
(rörelsens namn) 2. Inkomst av tjänst, stadigvarande uppdrag samt annan arbetsanställning i Sverige:
Avgår: Omkostnader:............................................................................ * ............................
3. Pension och andra förmåner, som härröra av förutvarande tjänstoförhållande i Sverige ... 4. Realisationsvinst genom avyttring av fastighet eller rörelse i Sverige eller i Sverige be- fintliga tillbehör till sådan fastighet eller rörelse (se 56).................................................... Anm. Utredning angående beräkningen av realisationsvinst skall lämnas. 5. Annan inkomst, som skall taxeras för gemensamt kommunalt ändamål................................		........................ ...............................
Sammanräknad inkomst Avdrag från den sammanräknade inkomsten;
(inkomstkällans beteckning) Att taxera till kommunal inkomstskatt för gemensamt kommunalt ändamål

Särskilda upplysningar och yrkanden.

Den skattskyldiges nationalitet (uppgives endast av utländsk medborgare):

Att ja® under den tid deklarationen avser icke åtnjutit annan till kommunal inkomstskatt inom ifrågavarande

min make

kommun skattepliktig, under min förvaltning hörande inkomst än här ovan uppgivits ävensom att jag efter bästa förstånd
meddelat de lämnade uppgifterna, bekräftas på heder och samvete.

den 19............

Namn:

Yrke eller titel:
Postadress och telefoner:

Gift kvinna skall i sin deklaration här anteckna:

Mannens namn:...................................................................................................

» yrke eller titel:

Taxeringsnämndens beslut.

Taxeringsnämnden liar taxerat den skattskyldige

till kommunal inkomstskatt

i denna kommun

för gemensamt
mun alt ändamål

Taxerat och beskattningsbart belopp...................

Skäl för avvikelse från deklarationen:

^706. Sthlm 1928, Isaac Marcus* Boktr.-A.-B.

Tillhandahålles skattskyldig kostnadsfritt jämlikt 53 § taxerings föro ritningen.

Formulär n:r 3

Anvisningar för ifyllande av deklarationsblanketterna n:r 1 och 2.

Allmän självdeklaration skall för envar upptaga inkomst och förmögenhet, varför han är underkastad beskattning
här i riket, samt angiva inkomsten under beskattningsåret ävensom förmögenheten vid utgången av samma år. Angående
vad med beskattningsår förstås se nästa sida.

Särskild självdeklaration skall för envar upptaga inkomst, varför han är underkastad taxering till kommunal inkomstskatt
i den kommun eller, i fall som omförmäles i 28 § tredje stycket i taxeringsförordningen, det distrikt, deklarationen
avser, och angiva inkomsten under beskattningsåret.

Skyldighet att avgiva självdeklaration åligger utan anmaning:

It verk eller bolag, som är försett med Kungl. Ma j ds oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag eller står under
offentlig kontroll, samt ekonomisk förening, så ock annan juridisk person, som antingen under beskattningsåret haft förvärvskälla
av beskaffenhet, att skattskyldighet för därav härflytande inkomst åligger honom enligt kommunalskattelagen eller
förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, eller enligt 12 § nämnda förordning är skattskyldig för förmögenhet;

2) fysisk person, därest han antingen

al nästföregående år varit taxerad till kommunal inkomstskatt1 eller till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt; eller

bl under beskattningsåret haft inkomst av beskaffenhet, att skattskyldighet därför åligger honom enligt kommunalskattelagen
eller förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, eller vid samma års utgång ägt förmögenhet, för vilken
han är skattskyldig enligt nämnda förordning, och i sådant fall tillika hans enligt kommunalskattelagen beräknade taxerade
inkomst i någon kommun eller hans enligt förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt beräknade taxerade
inkomst jämte en sextiondel av förmögenheten uppgått, i fråga om sådan person som varit här i riket bosatt under hela
eller någon del av beskattningsåret eller som, utan att vara i Sverige bosatt, liärstädes stadigvarande vistats under sådan
tid. till minst (iOO kronor och, i fråga om annan person, till minst 100 kronor.

Vid bedömandet av fysisk persons deklarationsskyldighet skall, om han under beskattningsåret varit gift, hänsyn tagas,
förutom till hans egen inkomst och förmögenhet, även till sådan boets eller andra makens inkomst och förmögenhet, däröver
förvaitningen rättsligen tillkommit honom. Ilar skattskyldig barn, skall hänsyn tagas jämväl till barnets förmögenhet.
därest enligt vad nedan sägs den skattskyldige är deklarationsskyldig därför.

Vid tillämpning av vad under 2) b) här ovan sagts skall i fråga om svensk medborgare, som under beskattningsåret
tillhört svensk beskickning hos utländsk makt eller lönat svenskt konsulat eller beskickningens eller konsulatets betjäning
och som på grund av sin tjänst varit bosatt utomlands, så ock i fråga om sådan persons hustru samt barn under 16 år,
därest de varit svenska medborgare och bott hos honom, så anses, som om de varit bosatta här i riket. Person, som
under beskattningsåret tillhört främmande makts härvarande beskickning eller lönade konsulat eller beskickningens eller
konsulatets betjäning och som icke varit svensk medborgare, så ock sådan persons hustru, barn under 16 år och enskilda
tjänare, därest de bott hos honom och icke varit svenska medborgare, anses däremot vid tillämpningen av vad under 2)
bl här ovan sagts icke hava varit här i riket bosatta.

Avlider skattskyldig, skall i fråga om deklarationsskyldighet för oskift dödsbo efter honom, försåvilt angår det beskattningsår,
under vilket dödsfallet inträffade, tillämpas vad som skolat gälla för den avlidne.

Efter anmaning är även envar annan skyldig att avgiva självdeklaration.

l.app är ej skyldig avgiva deklaration för inkomst av renskötsel eller i sådan rörelse nedlagd förmögenhet, och skall
förty vid tillämpning av bestämmelsen under 2) b) bär ovan så anses, som om dylik inkomst eller förmögenhet ej vore
underkastad beskattning.

Akta makar skola var för sig avgiva deklaration om sin egen, andra makens och boets gemensamma inkomst och förmögenhet,
envar i den mån förvaltningen däröver rättsligen tillkommit honom, och skall därvid å särskild blankett lämnas uppgift
av mannen om hustruns av honom förvaltade inkomst och förmögenhet och av hustrun om mannens och boets gemensamma
inkomst och förmögenhet, som av henne förvaltats. Därest skattskyldig skall taxeras för förmögenhet, som tillhört
hemmavarande barn under 21 år, skall jämväl barnets förmögenhet uppgivas.

Den som ej är svensk medborgare skall uppgiva sin nationalitet. Skattskyldig, som allenast under del av beskattningsåret
varit bosatt eller stadigvarande vistats i Sverige, skall uppgiva den tid han sålunda haft bostad eller vistelseort i landet.

Vid självdeklaration för verk eller bolag, som är försett med Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag
eller står under offentlig kontroll, så ock vid självdeklaration för annan deklarationsskyldig, som under beskattningsåret
enligt lag varit skyldig föra handelsböcker, skall för tid, som deklarationen omfattar, fogas bestyrkt avskrift av in- och
utgående balansräkning samt av vinst- och förlusträkning, där sådan föres. Så fort ske kan skall tillika för verk eller bolag,
som nyss nämnts, så ock för ekonomisk förening avlämnas bestyrkt avskrift eller tryckt exemplar av revisionsberättelse,
som avgivits för räkenskapsåret. Enahanda gäller beträffande förvaltningsberättelse för aktiebolag, ömsesidigt försäkringsbolag
eller ekonomisk förening.

Vanligt handelsbolag, kommanditbolag sä ock rederi för registreringspliktigt fartyg skall till ledning för delägares
taxering lämna följande uppgifter angående bolaget eller rederiet, nämligen a) för varje kommun, där delägare är skattskyldig
till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt: uppgift, särskilt för varje sådan delägare, vilken uppgift skall avfattas
enligt reglerna för allmän självdeklaration och tillika innehålla upplysning om den delägaren tillkommande andelen av bolagets
eller rederiets inkomst och värdet av hans andel eller lott i bolaget eller rederiet; samt b) för varje kommun eller,
i fall som avses i 28 tredje stycket i taxeringsförordningen, för varje taxeringsdistrikt, dit någon av bolaget eller
rederiet innehavd förvärvskälla är att hänföra: uppgift, avfattad enligt reglerna för särskild självdeklaration, med upplysning
tillika om den andel av inkomsten, som å varje delägare belöper. Uppgift enligt b) erfordras dock ej, om bolagets
eller rederiets samtliga delägare äro skattskyldiga till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt inom samma kommun eller
distrikt. Vid uppgift, som nu nämnts, skall för den tid, uppgiften avser, fogas bestyrkt avskrift av in- och utgående
balansräkning samt av vinst- och förlusträkning, där sådan föres.

Självdeklaration, som skall avgivas utan anmaning, skall vara avlämnad senast den 15 februari. Staten, landsting,
kommun och annan dylik menighet, verk eller bolag, som är försett med Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat såsom
aktiebolag eller står under offentlig kontroll, så ock annan, som nästföregående år enligt lag varit skyldig föra handelsböcker
och vilkens räkenskapsår gått till ända senare än den 81 oktober året näst före taxeringsåret, må njuta anstånd
med självdeklarationens avlämnande till den 31 mars. I vissa fall kan enligt 36 § 1 inom. fjärde och femte styckena i
taxeringsförordningen förlängning av tiden för självdeklarations avlämnande erhållas efter ansökan hos landskamreraren i
länet. Vad nu sagts om självdeklaration gäller även om uppgift, som ovan omförmäles.

Självdeklaration eller ovan omförmäld uppgift skall, då den avgives utan anmaning, avlämnas eller i betalt brev med
allmänna posten insändas antingen direkt till ordföranden i den taxeringsnämnd, som har alt verkställa taxeringen, eller, om
taxeringen skall äga rum i Stockholm, till överståthållarämbetet och eljest till länsstyrelsen i det län, magistraten eller
stadsstyrelsen i den stad eller landsfiskalen i det landsfiskalsdistrikt, där taxeringen skall äga rum.

Avlämnas ej självdeklaration inom behörig tid, är den skattskyldige förlustig rätten att hos kammarrätten och Kungl.
Maj:t överklaga taxering, för vilken deklarationen skolat ligga till grund. Påföljd av talans förlust inträder dock ej för
staten, landsting, kommun eller annan dylik menighet. Underlåtenhet att avlämna uppgift, varom ovan sägs, medför för
den försumlige påföljd av böter.

Ilar någon i självdeklaration eller annan uppgift eller upplysning, som av honom avgivits till ledning vid taxering, mot
bättre vetande eller av grov vårdslöshet lämnat oriktigt meddelande, som är ägnat afl leda till frihet från taxering eller till
för låg taxering, straffas han med böter enligt 1 13 Sj taxeringsförordningen. Straff för här omnämnd förseelse inträder icke,
därest den skyldige, innan taxeringsnämnden avslutat sitt arbete för året, av egen drift beriktigat det oriktiga meddelandet.
Nåd i detta stycke sagts har ej tillämpning, då den som lämnat del oriktiga meddelandet för sin förseelse är underkastad
ansvar för tjänstefel.

1 I fråga om deklaration ar 1929: därest den skattskyldige är 1928 varit taxerad till bevillning för inkomst.

Biltang till riksdagens protokoll 192S. t sand. 21:1 häfl. (Nr 2''iS.J

Med taxeringsår förstås i dessa anvisningar det kalenderår, under vilket taxering verkställes, och med beskattningsår det kalenderår, som
närmast föregått taxeringsåret, eller, där räkenskapsår icke sammanfaller med kalenderår, det räkenskapsår, som gått till ända närmast före

den 1 mars under taxeringsåret. „ . * , , • ,

Med hemortskommun förstås den kommun, där den skattskyldige författningsenligt skall vara for taxeringsåret mantalsskriven, kor den,
som under ett beskattningsår eller del därav varit bosatt eller, utan att vara i Sverige bosatt,^ stadigvarande vistats i riket utan att mantalsskrivningsskyldighet
i någon kommun beträffande honom förelegat för taxeringsåret, skall sasom hemortskommun anses den kommun, där
han senast varit bosatt-eller stadigvarande vistats under beskattningsåret. För oskift dödsbo efter avliden person, som vid tiden för dödsfallet
varit bosatt eller stadigvarande vistats här i riket, skall såsom hemortskommun anses den avlidnes hemortskommun. För annan
juridisk person än oskift dödsbo gäller såsom hemortskommun den kommun, där vederbörande styrelse eller förvaltning vid taxeringsårets
ingång haft sitt sate eller där syssloman eller ombud vid nämnda tid varit bosatt.

1. Till jordbruk hänföres åkerbruk och ungsskötsel, även då sådant

bedrives för industriellt behov, så ock i samband därmed bedriven
husdjursskötsel, varunder inbegripes utnyttjande av bete å såväl
skogsmark som annan mark. Trädgårdsskötsel, växtodling under glas
inbegripen, räknas till jordbruk, då den drives tillsammans med annat
jordbruk. o

Såsom binäring till jordbruk är att anse sadan i sammanhang
med jordbruk bedriven förvärvsverksamhet, som avser att med utnyttjande
av fastighetens alster eller naturtillgångar, av vid jordbruket
anställd arbetskraft eller av därför avsedda inventarier utvinna en
biförtjänst. Drives liknande verksamhet i större omfattning såsom
mera fristående företag och med särskilda därför avsedda byggnader
eller inrättningar, särskilda maskiner eller inventarier och i huvudsak
särskild arbetspersonal, är verksamheten alt hänföra till rörelse.
I enlighet härmed äro icke alt hänföra till jordbrukets binäringar
sådana företag som kvarndrift för förmalning huvudsakligen av inköpt
eller annan tillhörig spannmål, brunncrihantering, kalkbränning
eller tegeltillverkning huvudsakligen för avsalu in. in. dylikt.

Med skogsbruk avses fastighets utnyttjande för skogshantering å
egen mark och likaså å annans mark under den förutsättningen, att
marken är arrenderad. Under skogsbruk inbegripes jämväl avyttring
av växande skog i samband med avyttring av marken ävensom skogsavverkning
på grund av avverkningsrätt, som skattskyldig vid avyttring
av fastighet förbehållit sig & den avyttrade fastigheten. Är
det åter fråga om skogsavverkning å annans mark på grund av särskild
upplåtelse av avverkningsrätt, är verksamheten att hänföra till
rörelse. Ilar den, som idkat skogsbruk, tillika drivit virkesföriidling
eller utvinning a v biprodukter av skogsbruket, sasom tjära o. dyl.,
anses denna verksamhet som skogsbruk, där den varit av mindre
omfattning eller väsentligen avsett husbehov, men som särskild rörelse,
om den varit av större omfattning.

Skogsbruk är icke att räkna som binäring till jordbruk.

2. Har skattskyldig ägt eller brukat fastighet fendast en del av
beskattningsåret, bör uppgivas, vilken del av året fastigheten varit
i lians ägo eller av honom brukats.

3. Har fastigheten under beskattningsåret icke haft taxeringsvärde
sig åsatt, skall uppgivas dess eljest antagliga värde.

4. Till intäkt av jordbruksfastighet hänföres allt vad av fastighet
bär i riket, som taxerats såsom jordbruksfastighet, kommit ägare
eller brukare tillgodo.

1 fråga om för gemensamt behov avsatta s. k. besparingsskogar,
liäradsallmänningar och andra likartade samfälligheter, som förvaltas
självständigt för delägarnas gemensamma räkning, skall som samfällighetens
inkomst räknas även vad som in natura utdelats till innehavarna
av de fastigheter, som hava del i samfälligheteii. Innehavare av fastighet,
som har del i samfällighet av ovannnämnda art, är icke
skyldig att som intäkt av sill fastighet upptaga vad han uppburit
såsom utdelning från samfälligheteii, vare sig utdelningen utgått in
natura eller i penningar.

Såsom intäkt upptages även utdelning, som skattskyldig från aktiebolag
eller ekonomisk förening uppburit i förhållande till gjorda inköp
(rabatt) eller i förhållande till gjorda försäljningar (pristillägg),
därest kostnaden för inköpet varit av beskaffenhet att få avdragas
från intäkt av jordbruksfastighet eller den uppburna köpeskillingen
skolat upptagas såsom intäkt av jordbruksfastighet.

5. bostadsförmån och andra naturaförmåner åt tjänstinneliavare
räknas i regel som intäkt av tjänsten och ej såsom intäkt av den fastighet,
varifrån förmånerna åtnjutits. Har emellertid tjänstinnehavare
såsom löneförmån innehaft publikt boställe eller på lön anslagen
jord, uppgives hans intäkt av fastigheten såsom intäkt av jordbruksfastighet,
resp. annan fastighet.

6. Härunder upptages icke intäkt vid realisation av levande eller
döda inventarier, varmed menas sådan försäljning av inventarier, att
därigenom inventariebeståndet blir omsatt eller minskat i större omfattning
än som kan anses i fastighetens drift normalt, t. ex. vid avflyttning
från orten, omläggning av driften i ett eller annat huvudsakligt
avseende o. s. v. Intäkt genom avyttring av växande gröda i
samband med avyttring av marken upptages ej heller härunder.
Vinst, som uppkommer å här omlörmäld avyttring, skall i visst fall
uppgivas såsom realisationsvinst (se 56).

7. Inkomst av lcörslor är att anse såsom inkomst av binäring till
jordbruk, därest körslorna skett med hjälp av de för jordbruket avsedda
dragarna. Därest körslor däremot skett i större utsträckning
och med större antal dragare än som i regel kan finna användning
inom jordbruket eller dess binäringar, maste akerirörelse anses
föreligga, och inkomsten av denna upptages såsom inkomst av rörelse.

8. Om någon upplåtit avverkningsrätt till skog mot betalning, som
skall erläggas under loppet av flera år, skall sasom intäkt för varje
särskilt år upptagas den del av köpeskillingen, som under samma år
influtit. Avdrag för minskning i ingående virkeskapital in. in., vartill
upplåtaren kan vara berättigad, fördelas därvid pa ae särskilda aren i
förhållande till den under varje år influtna likviden.

9. Uppgift härom lämnas även för det fall att vinsten å fastiglietsaffären
i övrigt skall uppgivas under C såsom inkomst av yrkesmäs''
sig handel med fastigheter eller under F 2 såsom realisationsvinst.

10. Med ortens pris menas det pris, som i orten gällt, därest det
varit fråga om att förskaffa sig nyttigheterna för penningar. Kan
ej dylikt pris direkt angivas, skola nyttigheterna upptagas till det
belopp, som med hänsyn till föreliggande förhållanden kan beräknas
hava åtgått, om de skolat gäldas i penningar, eller, då fråga är om
produkter eller varor från egen jordbruksfastighet eller egen rörelse,
det belopp, som det kan beräknas, att den skattskyldige skulle hava
erhållit vid försäljning under jämförbara förhållanden av motsvarande
kvantiteter.

It. Till skattskyldigs familj räknas icke hemmavarande barn över
16 år, som deltagit i (len skattskyldiges verksamhet. Sådant barn

räknas däremot till driftpersonalen. Åldersfrågan bestämmes efter
förhållandet vid taxeringsårets ingång.

12. Till hushållsmedlemmar räknas här — jämte den skattskyldige,
hans familj och hans personliga tjänare — även andra, som stadigt
tillhöra hushållet, såsom undantagsfolk och fast anställd driftpersonal
(se 11), som äro i den skattskyldiges kost 13.

Dessa alster och råämnen upptagas till det värde, de enligt
gällande pris haft med hänsyn till deras beskaffenhet, da de uttogos
för här omförmäld användning eller förbrukning. I Iade de därvid
icke undergått någon bearbetning eller förädling, lägges alltså till grund
för beräkningen deras värde i oförädlat skick; i annat fall beräknas
de till det högre värde, vartill bearbetningen eller förädlingen ger
anledning.

14. Avdrag får icke göras för: värdet av den skattskyldiges, andra
makens eller hemmavarande barns under 16 år (se 11) arbete å fastigheten;
ränta å eget i fastigheten nedlagt eller för dess brukande
använt kapital; kostnad för ny-, till- eller ombyggnad a fastigheten
eller för grundförbättring därå, såsom nyodling, vattenavledning,
sjösänkning in. m. dylikt; värdeminskning genom slitning av inventarier.
Ej heller får avdrag ske för nyanläggning av täckdikning.
Däremot får avdrag ske för iståndsättande eller omläggning av förut
anlagd täckdikning. Därest omläggning av täckdikning pa grund avanvändande
av dyrbarare material än det förut befintliga till viss del

i är att hänföra till grundförbätlring, får avdrag dock ej ske för mer
| än vad en omläggning med enahanda material som det gamla skulle
| kostat.

15. Till nyuppsättning räknas kostnad för anskaffande av sadan a
j nva inventarier, till vilka motsvarighet förut icke funnits ä fastig!
heten. Om alltså en lantbrukare inköper exempelvis lokomobil, trakI
tor. elektrisk motor eller andra maskiner av annan art än dem han
j förut halt eller till följd av brukningssättets omläggning inköper ökat
'' antal kreatur, så får kostnaden härför ej avräknas som driftkostnad.

Ersättes äldre maskin med ny av annan och dyrbarare konstruktion,
må såsom driftkostnad ej upptagas större belopp än som skulle belöpa
ä eu den förbrukade maskinen motsvarande ny sådan.

16. Därest brandförsäkring å byggnad tagits för till framtid, nia avdrag
för under året erlagd försäkringspremie ske med 5 procent av
dennas belopp, om den enligt försäkringsavtalet erlägges på eu gång.
Därest premien för försäkring för all framlid enligt försäkringsavtalet
erlägges med lika belopp under ett bestämt antal ar, nia för vart
och ett av dessa år avdrag ske med vissa procent av under året erlagd
premie; se härom anvisningarna till kommunalskattelagen 25 §
punkt -t.

17. Kan tillförlitlig utredning icke vinnas, i vad mån upplånat kapital
hänför sig till den ena eller den andra förvärvskällan, ma räntan
upptagas till avdrag under de särskilda förvärvskällorna i förhållandet
till värdet av de i varje förvärvskälla nedlagda tillgångar. Den
del av annuitet å lån (t. ex. hypotekslån, odlings- och vattenavtappningsläu),
som innefattar kapitalavbetalning, får icke avdragas.

Avdrag för ränta får ske allenast för det beskattningsår, varunder
räntan utbetalts, dock att i rörelse ränteavdraget skall göras efter
bokföringsmässiga grunder.

18. Avdrag medgives för sådan värdeminskning å driftbyggnader,
däri inbegripna för driften nödiga bostadsbyggnader, som dessa även
med normalt underhäll och aktsam vård äro underkastade. Avdraget

! bör beräknas till viss procent av- byggnadens värde, olika allt efter
| den tid en byggnad av ifrågavarande art anses kunna för sitt ändarna!
utnyttjas.

19. Om avdrag yrkas för värdeminskning å byggnad, bör upplysning
lämnas om byggnadens användning, byggnadsmaterial, byggnadens
ålder, byggnadssätt och andra omständigheter, som anses inverka på
byggnadens varaktighet, ävensom om byggnadens värde, i avseende
vara skall upplysas, om det uppgivna värdet beräknats efter taxeringsvärde,
brand försäkringsvärde, bokfört värde eller annat värde,
vilket i så fall uppgives.

Då det gäller gruvor, stenbrott o. dyl., bör besked, lämnas om anskaffningsvärdet
samt efter förvärvet havda anläggningskostnader,
fyndighetens beräknade mäktighet samt utvinningen under beskattningsåret.

Därjämte böra i fråga om samtliga värdeminskningsavdrag upplysningar
lämnas om de grunder, efter vilka avdragen beräknats, samt
de förhållanden i övrigt, som kunna tjäna till ledning för bedömande
av avdragens befogenhet. gQj

20. Ifrågavarande avdrag, som avser vad som beskattats genom
fastighetsskatt, tillkommer med nedannämnda undantag fastighetens
ägare. Har fastighet under året bytt ägare, skall avdraget fördelas
mellan ägarna i förhållande till den tid, envar av dem ägt eller
brukat fastigheten.

År vid 1928 års utgång fastighet upplåten till annan eller lägenhet
avsöndrad på viss tid eller pa livstid, skall rätt till ifragavarande
avdrag för den Hd, upplåtelsen eller avsöndringen avser, tillkomma
den, som enligt dittills gällande bestämmelser skulle ägt rätt till
sådant avdrag.

Medlem av bostadsförening eller bostadsaktiebolag skall tillgodonjula
den del av avdraget, som vid en fördelning kan anses belöpa
på lägenhet, vars hyresvärde skall för honom avses utgöra inkomst av
annan fastighet, samt föreningen eller bolaget tillgodonjuta den del
av avdraget, som belöper på de lägenheter, vilka icke innehafts av
medlemmar.

Har fastighet icke ingått i förvärvskällan under hela beskattningsåret
eller fastighet ingått däri endast till viss del, skall uppgivas,
huru lång tid eller till vilken del fastigheten sålunda ingått i förvärvskällan,
samt avdraget därefter rättas.

21. Ligger jordbruksfastighet, vilken utgör en förvärvskälla, inom
flera i samma kommun belägna administrativa områden, inom vilka
menighet äger utöva beskattningsrätt (såsom municipalsamhälle, kyrkoförsamling,
skoldistrikt eller dvl.), eller delvis inom och delvis utom

särskilt dylikt område, skall angivas, huru enligt den skaltskvldiges
mening inkomsten bör fördelas a de olika områdena. Därvid skall
för varje område upptagas så stor del av inkomsten, som kan anses
hava därstädes influtit. Kan utredning härom icke vinnas, skall inkomsten
fördelas efter tv som kan finnas skäligt med hänsyn till den
bruttointäkt, som influtit inom varje område, eller till det förhållande,
vari taxeringsvärdena inom de olika orterna stått till varandra. Har
förvärvskällan lämnat underskott, skall vad nu är sagt äga motsvarande
tillämpning beträffande underskottet.

Äro fastigheter av annan fastighets natur inom olika kommuner
eller olika administrativa områden, som nyss nämnts, att anse som
en förvärvskälla, skall fördelning av inkomsten mellan de olika
kommunerna eller omrudena ske pa sätt i nästföregående stycke är sagt.

22. Bär utföres vad i vederbörande bilaga angivits såsom »nettointäkt».
Utvisar bilagan underskott, utföres noll och underskottet
får avdragas under allmänna avdrag 2, sid. 3 å deklarationsblankett
n:r 1. Angående avdrag för sådant underskott vid taxering till kommunal
inkomstskatt för inkomst, se 74.

23. Medlem eller delägare bar rätt att njuta avdrag för sådana omkostnader
för fastigheten, vilka bestritts direkt av honom själv, samt
för sådana avgifter och andra inbetalningar, som han i sin förevarande
egenskap haft att utgöra till föreningen eller bolaget oeli som äro att
räkna som föreningens eller bolagets intäkt av fastigheten.

Såsom intäkt för bolaget eller föreningen samt såsom utgift för
medlem eller delägare skall icke räknas medlems ursprungliga andel
i föreningen eller av delägare gjord inbetalning å aktie.

24. Förman av plantering eller trädgårdsland, som är att anse endast
sasoin tillbehör till egen bostadslägenhet och som användes företrädesvis
för ägarens personliga behov, skall tagas i beräkning vid bostadsvärdets
bestämmande: och skall följaktligen, i den män förmån
av plantering eller trädgårdsland sålunda beaktats, avkastning av
planteringen eller trädgårdslandet ej särskilt redovisas. Om däremot
i större utsträckning försäljning av produkter från trädgård äger rum,
skola intäkterna genom dylik försäljning redovisas.

25. Avdrag får icke göras för: ränta å den skattskyldiges eget i
fastigheten nedlagda kapital; kostnad för liv-, till- eller ombyggnad
eller därmed jämförlig förbättring å fastigheten; kostnad för underhåll
av plantering eller trädgårdsland, i den man planteringen eller trädgårdslandet
är att anse endast såsom tillbehör till egen bostadslägenhet
och användes företrädesvis för ägarens personliga behov.

Kostnad för underhåll av plantering eller trädgårdsland i annat
fall än nyss sagts må cj avdragas till högre belopp än som motsvarar
de uppgivna intäkterna av planteringen eller trädgårdslandet.

Åtnjuter vicevärd, gårdskarl eller portvakt helt eller delvis fri bostad
i ägarens fastighet, får avdrag för sådan förmån icke göras.

26. Avdrag ti >r värdeminskning å byggnad ä annan fastighet beräknas
i förhållande till taxeringsvärdet (byggnadsvärdet), där ej särskilda
förhållanden annat föranleda; jfr 18.

27. Inkomst av rörelse, som bedrivits i enkelt bolag, skall uppgivas
under i deklarationsformuläret. Uppgifterna a bilagan till O skola
avse företaget i dess helhet, varjämte upplysning lämnas om andelens
storlek och vad å den skattskyldige belöper. I huvuddeklarationen
införes vad ä den skattskyldige belöper.

Roy al tv och periodiskt utgående avgift för utnyttjande av patent,
mönster eller dylikt är att avse såsom intäkt av rörelse, såvitt icke
ro valt vn eller avgiften är av beskaffenhet att böra hänföras till intäkt
av jordbruksfastighet eller av annan fastighet.

28. Härunder upptages allt. som under året influtit i rörelsen, vare
sig de influtna beloppen bero på under året avslutade avtal eller
utgöra betalning för tidigare beviljade krediter.

29. Ränta ä kapital är ibland att räkna som intäkt av rörelse.
Detta är förhållandet, då kapitalet är ämnat att vara eu tillgång
i rörelsen, även om kapitalet för tillfället ej användes i den löpande
driften, utan blott star till disposition för sådan användning. Ränta
å sådant kapital, som hålles från driften avskilt, liänföres däremot
till intäkt av förvärvskällan kapital. Vad angår utdelning å aktier
in. tu. skall dylik intäkt, när det gäller bank-, emissions- och annan
penningrörelse ävensom försäkringsrörelse, anses som intäkt av rörelsen.

30. Såsom intäkt skall jämväl uppgivas värdet a varor eller produkter,
som hämtats ur denna rörelse och föradlats eller förbrukats i annan
av den skattskyldige driven rörelse eller a av den skattskyldige, innehavd
fastighet iso 13''.

34. Värdelös fordran må avskrivas i sin helhet samt osäker fordran
i den man fordringen överstiger det belopp, varmed den kan beräknas
inflyta 32.

Härunder upptages allt. som under året utgivits i rörelsen, vare
sig de utgivna beloppen bero på under aret avslutade avtal eller utgöra
betalning för tidigare erhållna krediter (se dock 30).

33. Bär utföres saväl ränta å Iånt anläggnings- och driftkapital som
ock ränta a gäid. vilken den skattskyldige ådragit sig för sin utbildning
för rörelsen.

34. Jämte de utgifter, som nämnas under denna rubrik, må bär
upptagas andra icke särskilt uppräknade omkostnader för rörelsen,
såsom trakter, speciella skatter eller avgifter till det allmänna samt
försäkringspremier för anställd personal eller använd egendom.

Till speciella skatter räknas t. ex- brännvinstillverkningsskatt, maltskatt.
skogsaecis. skogsvårdsavgift och dylika skatter, som utgå
speciellt för rörelse av vissa slag. däremot icke allmänna skatter.

35. Kostnader för nyanskaffning eller tillökning av inventarier få
ej här avdragas utan endast sådana kostnader, som verkligen avse
reparation och underhåll av befintliga inventarier.

36. Avdrag far icke göras för: värdet av den skattskyldiges, andra
makens eller hemmavarande barns under 10 år (se 11) arbete i rörelsen:
hyra för egen fastighet, som använts i rörelsen; ränta å eget
i rörelsen nedlagt kapital; kostnad för ny-, till- eller ombyggnad av
egen, i rörelsen ingående fastighet eller annan anläggning eller för
grundförbättring därå.

37. Därest rörelse utövats från fast driftställe inom flera kommuner
eller inom flera i samma kommun belägna administrativa områden.
inom vilka menighet äger utöva beskattningsrätt (jämför 21),
eller från fast driftställe såväl inom som utom särskilt dylikt område,
skall angivas (eventuellt å särskild bilaga), huru enligt den skattskyldiges
mening inkomsten bör fördelas å de olika kommunerna eller
områdena. Därvid skall fem procent eller, där omständigheterna
därtill föranleda, högre procent av inkomsten upptagas för kommun
eller område, där huvudkontor funnits, samt återstoden fördelas

mellan de kommuner eller områden, där fast driftställe begagnats,
efter ty som kan finnas skäligt med hänsyn till inom varje kommun
eller område tillverkade varors värde, handelsomsättnings
storlek, antalet där sysselsatta arbetare eller annat förhållande, som
kan tjäna till grund för bedömande av den inkomst, som företaget
kan anses hava lämnat inom kommunen eller området.

Särskilda regler gälla angående fördelning av inkomst från bankeller
annan penningrörelse, cmissionsrörelse, handel med värdepapper,
jordstyckningsföretag, rörelse, som avser alt medelst ledning tillhandahålla
vatten, gas eller elektrisk kraft, järnvägsdrift, spårvägsdrift, linjetrafik
med omnibus och kanaldrift; so härom 58 § kommunalskattelagen.

Tydlig upplysning skall lämnas om den beräkningsgrund, som följts
vid fördelningen, i fråga om vissa slag av rörelse under iakttagande
av föreskrifterna i 30 § taxeringsförordningen.

Har rörelsen lämnat underskott, skall vad här förut är sagt hava
motsvarande tillämpning å underskottet.

Med »fast driftställe» avses plats, å vilken för stadigvarande bruk vid
rörelsens utövande funnits särskild anläggning eller vidtagits särskild
anordning, sasoin kontor, fabrik, verkstad, verk, bruk, handelsbod
eller annat stadigvarande försäljningsställe- Med fast driftställe liki
ställes gruva eller annan fyndighet, som är föremål för bearbetning,
stenbrott eller torvmosse, fastighet, som varit föremål för jordstyck!
ning, så ock plats, där entreprenadarbete av större omfattning drivits
under lokal ledning. tAfl

38. Med driftkonto menas konto, som är avsett för redovisande av
omsättningen av varor i verksamheten eller i viss del därav, t. ex. varukonto,
försäljningskonto, tillverkningskonto o. dyl. Däremot anses icke
I såsom driftkonto sådant konto, som upplagts för driftkostnader
eller särskilda utgifter i rörelsen, ej heller propriekonto o. dvl.

39—41. Se bil. till C, formulär n:r !) och 10.

42—44. So bil. till C, formulär n:r 9.

45—48. So bil. till C, formulär n:r 10.

49. Uppkommer här underskott, utföres noll och underskottet får
avdragas under allmänna avdrag 2. sid. 3 å deklarationsblankett n:r 1.
Angående avdrag för sådant underskott vid taxering till kommunal
inkomstskatt, se 74.

50. Ilar delägare i enkelt bolag, vanligt handelsbolag, kommanditbolag
eller rederi åtnjutit inkomst från bolaget eller rederiet i form
av avlöning, hänföres sådan inkomst till intäkt icke av tjänst utan
av den förvärvskälla, varur bolagets eller rederiets inkomst härflutit.

51. År vid kommunal eller enskild tjänst eller anställning anvisad
; särskild ersättning för vissa med tjänsten eller anställningen förenade.
kostnader, skall denna ersättning redovisas sasoin intäkt, men

i får a andra sidan avdrag ske för de omkostnader, som skola därmed
bestridas. Omkostnaderna få icke avdragas med högre belopp än de
verkligen utgjort.

I Såsom intäkt skall icke upptagas vad som i förevarande hänseende
j anvisats av stalen. därest den anvisade ersättningen är avsedd att
j täcka utgifterna i fråga- I sådant fall far avdrag icke ske för de
| havda kostnaderna. År ersättningen däremot endast avsedd att utgöra
ett mindre bidrag till kostnadernas bestridande, skall ersättningen
i sin helhet upptagas såsom intäkt, medan a andra sidan
kostnaderna få avdragas såom utgift, även i den man de överskjuta
ersättningen.

Tantiéme eller liknande förmån skall räknas som intäkt under
det år, då den blivit för lyftning tillgänglig.

52. Härunder får avdrag ske, bland annat, för avgifter, som den
skattskyldige på grund av sin tjänst erlagt för egen eller efterlevande
familjs pensionering; för kostnad för resor i tjänsten eller anställningen,
där ej, vad angår statstjänst, annat följer av vad i punkt 51
sägs; för kostnad för facklitteratur, instrument o. dyl., som varit
nödigt för tjänstens fullgörande; för ränta a gäld, som den skattskyldige
ådragit sig för sin utbildning eller eljest i och för tjänsten in. in.
Avdrag får ske för skälig kostnad för resor till och från arbetsplatsen,
där denna varit belägen pa sadant avstand från den skattskyldiges
bostad, att han behövt anlita och även anlitat särskilt fortskaffningsmedel.

I regel är den ökning i levnadskostnader, som för innehavare av
tjänst kan uppstå därigenom, att han har sitt arbete å annan ort
än där han har sitt hemvist, icke att räkna som kostnad för fullgörande
av tjänsten eller anställningen. Så ma dock ske, om anställningen
avser endast kortare tid eller skall bedrivas a flera olika
platser eller det av annan anledning icke skäligen kan ifragasättas,
att den skattskyldige skall avflytta till den ort, där arbetet skall utföras.

Gift kvinna får icke på den grund, att hon av förvärvsverksamhet
är förhindrad att ägna sig åt hemmets skötsel, njuta avdrag
för biträde i hemmet.

53. Med pension förstås dels pension, som utgår på grund av förut varande

tjänsteförhållande, dels ock annan livränta, som utgår pa
grund av pensionsförsäkring- Kapitalförsäkring, kombinerad med försäkring
av livränta av beskaffenhet, som i tredje och fjärde styckena
här nedan sägs, skal betraktas som pensionsförsäkring och utfallande
kapitalbelopp alltså som pension (livränta), därest kapitalförsäkringen
lyder å belopp sammanlagt ej överstigande vare sig livränteförsäkringens
dubbla årsbelopp eller 4,000 kronor. \ id anke- och pupillförsäkring
skall härvid som årsbelopp anses den arliga pension, som
tillförsäkrats enbart inka. o

Har pension eller livränta uppburits annorledes än pa grund av
försäkring, skall såsom intäkt upptagas pensionens eller livräntans
hela belopp; dock att, om livränta utgått såsom ersättning för olycksfall
i arbete, blott en del av livräntans belopp skall upptagas på sätt
framgår av sjätte stycket.

Har livränta utgått på grund av pupillförsäkring, för vilken avgifter
erlagts på grund av tjänst eller vilken tagits annorledes än mot engångspremie,
skall såsom intäkt upptagas livräntans hela belopp med
avdrag av 000 kronor.

Har livränta i annat fall än som avses i tredje^ stycket utgått pa
grund av'' pensionsförsäkring, för vilken avgift pa grund av tjänst
erlagts av arbetsgivaren eller av den anställde, eller har livsvarig
livränta eljest utgått på grund av pensionsförsäkring annorledes än
mot engångspremie, skall såsom intäkt upptagas livräntans hela belopp.

Livränta från rån te- och kapitalförsäkringsanstalt skall, även om
räntan är av beskaffenhet, som i tredje och fjärde styckena sägs, behandlas
enligt bestämmelserna i sjätte stycket.

Därest livränta utgått såsom ersättning för olycksfall i arbete, från
ränta- och kapitalförsäkringsanstalt eller på grund av annan försäkring
än som avses i tredje och fjärde styckena här ovan. skall såsom
.skattepliktig intäkt upptagas, om livräntetagaren under beskattningsåret fyllt

högst 35 är ,30 proc. av livräntans belopp

3(1 till	och med 47	är 70 ->	»	•»
48 »	» 5(1	» 6(1 »			»
57 »	•> » (13	» 50 ■>		»
(11 »	no	40 »		»	»
7(1	» 7(1	30			»
77 »	86	• 20 »	»	»
minst	.87 är	It) »	*	»	»

Såsom skattepliktig intäkt räknas jämväl vinstandel och premieåterbäring,
som försäkringstagare fält från försäkringsanstalt uppbära
på grund av avtal om livränteförsäkring, därunder inbegripen överlevelse-
och invalidränteförsäkring.

Såsom pensionsförsäkring är att anse jämväl vanlig livränteförsäkring.
Med livsvariga livräntor avses sådana livräntor, som upphöra
att utgå först vid dödsfall eller, beträffande änka. vid dödsfall eller
omgifte. Med försäkring mot engångspremie förstås försäkring, där
enligt försäkringsavtalet hela premien skall erläggas på eu gäng eller
erläggas i olika poster inom eu tid av högst fem år från dagen för
försäkringsavtalets ingående.

54. Såsom intäkt uppgives icke vad som uppburits från den, vilkens
hushåll mottagaren tillhör, och ej heller vad som i annan form än
skadestånd uppburils för mottagarens undervisning eller uppfostran.

55. Icke yrkesmässig avyttring av fast och lös egendom ävensom
deltagande i lotteri utgör eu särskilt! förvärvskälla och all övrig ti 11-fällig förvärvsverksamhet, som skattskvldig utövat, eu förvärvskälla.

56. Med realisationsvinst avses vinst ä icke yrkesmässig avyttring
av fast eller lös egendom, som förvärvats genom köp, byte eller därmed
jämförligt fång och varit i säljarens ägo, om det är fastighet,
under mindre än Do är och eljest under mindre än fem är. Har
vid överlåtelse av rörelse ersättning utgått för värde av good wills
natur, tillämpas enahanda regler, som gälla för vinst vid avyttring
av lös egendom.

Realisationsvinsten skall bedömas efter köpeskillingens totala belopp,
oavsett om den skall betalas på eu gång eller terminsvis, och
skall i sin helhet upptagas såsom intäkt för det år, varunder försäljningen
ägt rum. 11 ar bär i riket belägen fastighet avyttrats med
växande skog. skall doek vad av köpeskillingen belöper på skogen icke
medräknas i realisationsvinsten utan uppgivas såsom intäkt av fastigheten.

Här skall icke uppgivas lotterivinst, som utfallit vid efter den 31
december 11)28 förrättad vinstdragning i svenskt penninglotteri (därunder
dock icke inbegripet totalisator) eller vid vinstdragning å svenska
premieobligationer, vilka utfärdats efter näinnda dag. För dylika
vinster skall nämligen utgöras skall i särskild ordning.

I.otterivinster av annat slag än nu nämnts skola icke heller uppgivas,
därest sammanlagda värdet av de vinster, vilka den skallskyldige
erhållit under beskattningsåret, understigit 100 kronor.

Vid uppgivande, av realisationsvinst och lotterivinst får avdrag ske
för realisationsförlust, som under beskattningsåret uppkommit vid
icke yrkesmässig avyttring av egendom, varom i forsla stycket förinäles,
ävensom för förlust å deltagande i annat lotteri än som avses
i tredje stycket.

Har förvärvskällan i sin helhet visat underskott, utföres noll, men
något avdrag för underskottet får icke ske ''.are sig under allmänna
avdrag eller annorstädes.

57. Ränta, som t''11 hör förvärvskällan kapital, räknas som intäkt
under det beskattningsår, då den blivil tillgänglig för lyftning. Ränta
å penningar, som innestå i bank å sådan räkning, å vilken räntan
gottskrives insättaren per den 31 december, anses såsom nämnda dag
influten intäkt.

58. Svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar, vilka icke
driva bank-, emissions- eller annan penningrörelse eller försäkringsrörelse,
skola icke såsom inkomst av kapital uppgiva inkomst genom
utdelning från svenska aktiebolag, svenska solidariska bankbolag
och svenska ekonomiska föreningar, men må ej heller njuta avdrag
för ränta å gäld. som kan anses belöpa å aktier, banklotter och andelar
i ekonomiska föreningar, i vidare man än som räntan överstiger
utdelningen.

59. För bär avsedd gäldränta ma avdrag göras, även om intäkt av
kapital ej förefunnits. Se i övrigt 17.

60. Med behållen inkomst av fastighet samt rörelse i utlandet
avses den del av inkomsten från dylik förvärvskälla, som återstår
efter avdrag för allt, som t»li\ it använt för fastigheten, resp.
rörelsen. Däremot får avdrag ej göras för vad som reserverats för
framtida användning, beskattning skall ske. vare sig den behållna
inkomsten överförts hit till riket eller icke. Har underskott uppkommit
å fastighet eller rörelse i utlandet, lår för underskottet
avdrag göras endast från annan intakt av fastighet och rörelse i utlandet
men ej från annan intäkt av kapital eller under allmänna
avdrag».

Med rörelse i utlandet avses sådan rörelseverksamhet, som därstädes
självständigt bedrivits. 1''tgör i utlandet bedriven rörelse
allenast en gren (filial) av en rörelse inom riket, upptagas av rörelsen
i dess helhet härflutna intäkter såsom intäkter av rörelse.

61. Till kapital räknas såväl aktie- eller lottkapital som oek reservfond,
och skola dessa upptagas till belopp, som angivits i ingående
balansräkningen för beskattningsåret, eller, om desamma under året
undergått förändring, till medelstorleken därav under året. I senare
Iallet bör angivas, efter vilka grunder storleken beräknats.

62. Har vid taxering av äkta makar, som under beskattningsåret
levt tillsammans, ena makens sammanräknade inkomst icke räckt till
att täcka de allmänna avdrag, vartill nämnda make varit berättigad,
ma bristen avräknas ä den andra makens inkomst.

63. Här få avdragas allmänna utskylder till landsting, kommun,
församling, skoldistrikt, fattigvårdssainhälle, som avses i (i S lag om
fattigvården, tingslag, väghållningsdistrikt och municipalsamhälle, så
ock avgifter till prästerskapets avlöning samt prästerskapets till statsverket
indragna, ej avskrivna tionde.

64. Avdrag är icke medgivet för underskott å icke yrkesmässig avavyttring
av fast eller lös egendom och deltagande i lotteri eller å
fastighet eller rörelse i utlandet, ej heller för underskott, som uppstått
därigenom, att avdrag för vad som beskattats genom fastighetsskatt
(procentavdrag) överstigit nettointäkten av den förvärvskälla,
varom fråga är.

65. Detta avdrag får åtnjutas endast av skattskvldig, som under beskattningsåret
varit bosatt eller stadigvarande vistats här i riket. Därest
skattskvldig endast eu de! av beskattningsåret varit bosatt eller
stadigvarande vistats här i riket, får avdraget åtnjutas allenast i den
mån det belöper å nämnda tid.

66. Härunder får avdrag ske för sådant periodiskt understöd eller
därmed jämförlig periodisk utbetalning, som ej fått avdragas under
A. B, (1 eller D i deklarationen, doek får avdrag ej ske för vad som
utgått till person, tillhörande givarens hushåll, och ej heller, där
understödet icke utgjort skadestånd, för vad som utgått till annans
undervisning eller uppfostran. Avdrag får ej ske för vad som utgör
kapitalavbetalning ä skuld.

67. Avgifter för sådan pensionsförsäkring, som avses i 53 tredje och
fjärde styckena avdragas till fullo under E 1, därest de erlagts pa
grund av tjänst, och eljest under allmänna avdrag 4.

68. Avgift, soin erlagts till ränle- och kapitalförsäkringsanstalt eller
pa grund av försäkring mot engångspremie, får ej här avdragas.

69. Har gift kvinna, som levt tillsammans med sin man och under
större delen av beskattningsåret varit bosatt eller stadigvarande vislats
i Sverige, under året haft inkomst av rörelse eller av eget arbete
inå hon har avdraga 200 kronor, dock att, om nämnda inkomst icke
uppgått till 20(1 kronor, avdraget ej må överstiga inkomstens belopp.

70. Såsom förmögenhet uppgives värdet av tillgångar utöver skulderna.
Tillgångarna skola upptagas till sitt saluvärde. Såsom saluvärde
ä fastighet anses dess taxeringsvärde r id beskattningsårets utgång.
Var sådant värde dä ej åsatt eller har under beskattningsåret
omständighet inträffat, som kan under en taxeringsperiod påkalla
förändrad värdering, uppgives det värde, deklaranten anser höra
åsättas fastigheten under taxeringsåret. Vissa rättigheter upptagas till
sitt kapitalvärde.

1 avseende pa skyldighet att erlägga förmögenhetsskatt skall såsom
ägare anses efterlevande make, som under sin livstid äger åtnjuta
avkastningen av förmögenhet, tillhörande den först avfidne makens
kvarlåtenskap, sä ock annan, vilken äger sådan rätt i fråga om förmögenhet,
vartill äganderätten tillagts någon hans uvkomling.

Såsom tillgångar upptagas icke: kapitalvärdet av liv- eller kapitalförsäkring;
rutt till midantagsförmåner samt till pension och annan
förmån, som åtnjules på grund av förutvarande tjänsteförliållande.
ävensom till sådan livränta, varom förmäles i 53 tredje och fjärde
styckena; rätt till annan ränta, avkomst eller förmån, därest densamma
är bestämd att tillgodonjutas för den berättigades livstid samt
värdet av vad han ärligen må i sådant avseende åtnjuta understiger
1,000 kronor; rätt till förmögenhet, varav annan för närvarande åtnjuter
avkastningen ; möbler, husgeråd och andra inre lösören, som
äro avsedda för den skattskyldiges och hans familjs personliga
bruk; konstverk, hok-, konst- och därmed jämförliga samlingar, såframt
ej ägaren med dem driver handel eller yrkesmässigt håller
dem för allmänheten tillgängliga; lös egendom, som är avsedd för
ägarens och hans familjs personliga bruk och bekvämlighet och är
att hänföra till yttre inventarier, ävensom smycken, därest sammanlagdavärdet
av dessa tillgångar icke överstiger 1,000 kronor; pa ten tocb
förlagsrätter, som icke äro tillgångar i rörelse, ävensom rätt till
firmanamn, varumärke, mönsterskydd, tidnings titel o. dyl.; förråd
av livsmedel eller andra förnödenheter, soin äro avsedda för den
skattskyldiges och hans familjs personliga behov, samt kontant hushållskassa
eller därmed jämförlig, för den skattskyldiges löpande
utgifter avsedd kassa.

71. Skall för samma förvärvskälla kommunal inkomstskatt utgå
inom olika kommuner, uppgives för varje kommun så stor del av
inkomsten, som belöper ä kommunen efter den fördelning mellan
kommuner, som gjorts tidigare i deklarationen eller bilaga till densamma.

72. Här medräknas ej under (1 2 uppgiven utdelning, som tillgodonjutits
av fysisk person för tid, under vilken han ej varit bär i riket
bosatt eller, utan att vara härstädes bosatt, stadigvarande vistats i
Sverige, eller som tillgodonjutits av utländskt bolag.

73. Har vid taxering av äkta makar, som under beskattningsåret
levt tillsammans, ena makens sammanräknade inkomst inom en kommun
icke räckt till att täcka de avdrag från den sammanräknade inkomsten,
vartill nämnda make varit berättigad, må bristen avräknas
å den andra makens inkomst i samma kommun.

74. För underskott å förvärvskälla må avdrag, i den man underskottet
med tillämpning av kommunalskattelagens bestämmelser om
beskattningsort är att hänföra fill viss kommun, göras endast från
sådan den skattskyldiges inkomst, som skall tagas till beskattning i
samma kommun. 1 följd härav skall, då underskott uppkommit ä
förvärvskälla, som hänför sig till flera kommuner, här tagas i beräkning
så stor del av underskottet, som belöper å ifrågavarande kommun
efter den fördelning mellan kommuner, som gjorts tidigare i
deklarationen eller bilaga till densamma.

75. Uppgift om husföreståndarinna lämnas blott av den, som under
beskattningsåret varit ogift, änkling, änka eller frånskild samt då haft
hemmavarande barn, vilket vid utgången av nästföregående år icke uppnått
1(1 år och icke haft eu behållen inkomst av minst 450 kronor.
Med barn avses jämväl styvbarn ävensom adopterat barn.

Skulle del a blanketten anvisade ulrgmmeL för
särskilt/ bilaga.

vissa uppgifter eller upplysningar befinnas vara otillräckligt, må sådana meddelas å

Envar, sam önskar upplysning rörande beskaffenheten av honom åliggande uppgiflsskgldighct eller stålet för dess fullgörande, tiger all
för sådant ändamål hänvända sig till ordföranden i vederbörande taxeringsnämnd.

Formulär n:r 4

Tillhandahalles skattskyldig kostnadsfritt jämlikt 53 § taxeringsftirordningen.

Denna bilaga användes vid jordbruk och skogsbruk (se 1). Bilaga till A.

Särskild bilaga lämnas för varje fastighet eller komplex av inom samma kommun belägna Inkomst av jordbruksfastighet,

fastigheter, som i den skattskyldiges hand är att anse såsom brukningsenhet. —

Bilagä n.r till ..................................................................................................................................deklaration angående .................................................

(den skattskyldiges namn)

......-........: .......................;.................... inom .............................................................................. kommun, som denne under år 19 ...... (se 2).

(fastighets namn och nummer) brukat x ''

Taxeringsvärde (se 3): jordbruksvärde kr..................... skogsvärde kr...................... tomt- och industrivärde kr..................., summa kr...........................,

Areal: hektar åker> hektar äng- hektar kultiverad betesmark, ............. hektar skogsmark, hektar övrig mark.

Kreatursbesättning i medeltal: hästar över tre år, .............. unghästar, oxar och tjurar, .............. kor, .............. ungkreatur,

får, getter, svin, höns, ............ annat fjäderfä, bisamhällen,

Intäkter (se 4, 5):

I. Influtna penningar:

1. Arrenden och hyror ...............................

2. Avgäld eller annan ersättning

a) för upplåtelse av lägenhet o. dyl. kr.

b) för rätt att tillgodogöra sig sten,

torv, grus, Lera o. dyl............. »

c) för rätt att tillgodogöra sig vat tenkraft,

framdraga ledningar
o. dyl.................................. »

d) för rätt till bete, jakt, fiske m. m. »

För försålda produkter (se 6):

spannmål och frövaror ............... kr.

sockerbetor (grundpris -f- tilläggspris).
...................................... »

potatis, rotfrukter, grönsaker och
trädgårdsprodukter ................. »

hö, halm och grönfoder............... »

hästar ...................................... »

nötkreatur och kött därav............ >

svin och grisar samt fläsk............ »

får och getter ........................... »

fisk och vilt.............................. »

fjäderfä och ägg ........................ »

ull, hudar och skinn ................. »

mjölk och produkter därav:

a) vid leverans till mejeri (åter bekomna

mejeriprodukter avdragna)
.............................. » .

b) vid försäljning till enskilda

personer.

4. Diverse intäkter:

försäljning av redskap och andra
döda yttre inventarier (se 6).-..... kr.

försäljning av sten, torv, grus, lera
o. dyl..................................... »

körslor (se 7), uthyrning av maskiner,
dragare, annan arbetskraft
o. dyl................................... »

ersättning för vägunderhåll ......... »

5. Intäkt av skogsbruk:

köpeskilling för sålt virke och
andra skogseffekter.................. kr.

köpeskilling vid upplåtelse av avverkningsrätt
(se 8) .................. »

där skog avyttrats i samband med
marken (se 9):

så stor del av vederlaget, som
belöper å skogen enl. uträkn.
å bilaga n:r......(formulär n:r 5) »

Kronor öre

Överföres

Bihang till riksdagens protokoll 1928 1 sand. 213 häft.

Avdrag (se 14):

I. Utgivna penningar:

1. Arrenden och betesavgifter ...................

2. Kontanta arbetslöner:

till fast anställd driftpersonal

(se 11) ................................. kr.

till daglönare........................... »

till ackordsarbetare .................. »

3. Kontanta undantagsförmåner ..........................

4. Utgifter för inköp av:

spannmål och frövaror ............ kr.

kraftfoder och betmassa............ »

potatis och rotfrukter ............... »

hö, halm och grönfoder ............ »

andra fodermedel .................... *

gödselmedel och torvströ ......... »

Kronor

5. Utgifter för inköp av levande och döda yttre inventarier,

motsvarande en i fastighetens drift normal omsättning
eller komplettering av inventariebeståndet
(ej nyuppsättning, se 15):

hästar .................................... kr......................

nötkreatur ............................ »

svin och grisar ........................

får och getter...........................

fjäderfä....................................

redskap och andra yttre inventarier

(Nyuppsättning av yttre inventarier har under året skett

för .......................... kr.)

6. Separationer, försäkringar och andra, kostnader:

a) Underhåll av inventarier (arbetslö ner,

som avdragits under 2 här
ovan, medräknas ej häx)............ kr.........................

b) Underhåll av byggnader och stängsel
(arbetslöner, som avdragits under

2 här ovan, medräknas ej här) ... » .........................

Under året har ny-, till- eller

ombyggnad eller därmed jämförlig
förändring verkställts för

..................,•••••, kr. (Dylik kostfår
ej avdragas.)

c) Utgifter för olycksfallsförsäkring av

driftpersonal samt för försäkring
av byggnader, förråd och driftinventarier
(se 16)....................... » ...............

d) Skogsaccis, skogsvårdsavg. m. m. dyl. » ....................

e) Frälseränta eller annan avgäld ...... » .................

f) Diverse driftkostnader, nämligen:

öre

Käntor (se 17) å:

a) odlings- och vattenavtappningslån kr.

b) annat lånt anläggnings- och drift -

kapital

(Nr 2i8).

Överföres

Överfört

Intäkter (forts.):

Kronor öre

I 1.

Naturaförmåner enligt ortens pris (se 10):

Förmån av bostad för mig, min familj (se 11) och mina

personliga tjänare ( rum och kök) jämte

utrymmen och anläggningar för bekvämlighet och
trevnad, såsom gästrum, lusthus, badhus, stall, bilgarage,
jaktstuga m. m. dylikt..........................

I hushållet använda produkter från egendomen för

............. hushållsmedlemmar (se 12) samt för tillfälliga
kosttagare:

.............. kg. vete .................. kr.......................

.................... » råg..................... » .....................

» korn .................. »

................... » havre.................. » .........................

................... » ärter .................. »

.............. » potatis ............... » ..........................

trädgårdsprodukter .................. »

nötkreatur och kött därav ......... »

svin och fläsk ........................ »

får och getter samt ull ............ »

fjäderfä, fisk och vilt ............... »

tjog ägg ......... »

mjölk och produkter därav:

a) direkt erhållna vid gården... »

b) återbekomna från mejeri ... »

bränsle till rum och kök » ....................

3. Andra förmåner för personligt bruk...........................

4. Saluvärdet av alster och råämnen (se 13) från egen domen

(även skogseffekter), som

a) utgått till statare och annan

driftpersonal samt till undantagstagare
m. fl., ej i den skattskyldiges
kost ..................... kr.

b) för ny-, till- eller ombyggnad å

fastigheten eller därmed jämförlig
förändring eller för grundförbättring
........................... »

c) använts å annan av mig innehavd
fastighet ..................... »

d) förädlats eller förbrukats i egen

rörelse................................ » .........................

Summa intäkter

Avgå motstående avdrag

Nettointfikt (införes under
A i deklarationen)

Kronor öre

Överfört

Avdrag (forts.):

II. Andra avdrag:

1. Kost för anställd personal:

........... kostdagar för fast anställd

driftpersonal (se 11) å kr.

per dag ................................ kr.

kostdagar för legodagsverkare
å kr.............. per dag......... » ......................

2. Avlöning i natura (bostadsförmån oberäknad) till statare
och annan driftpersonal, ej i husbondens kost

3. Undantagsförmåner:

a) kost tillhandahållen i mitt eget

hushåll ................................. kr............................

b) övriga naturaförmåner utom bostadsförmån
........................ » ......................

4. Saluvärdet av alster och råämnen (även skogseffekter)’
ej annorstädes avdragna, vilka använts till reparation
och underhåll av byggnader, stängsel och inventarier
å fastigheten (ej för ny-, till- eller ombyggnad
eller därmed jämförlig förändring och ej heller
för grundförbättring) eller eljest för driften samt
hämtats:

a) från annan av mig innehavd

fastighet................................ kr.

b) från av mig driven rörelse ...... » ....................

5. Värdeminskning m. m. genom avverkning eller avyttring

av skog (minskning i ingående virkeskapital eller i
skogs ingångsvärde) enligt utredning å bilaga n:r

.............. (formulär n:r 5).......................................

6. Värdeminskning av mig tillhöriga, till fastigheten

hörande driftbyggnader med brandförsäkringsvärde

kr....................... (se 18) ..... .............................

Anm. Till stöd för detta avdrag skola närmare upplysningar
lämnas antingen här nedan eller å särskild
bilaga (se 19).

Summa avdrag

Till kommunal inkomstskatt skattepliktig inkomst:

Nettointäkt enligt uppgift ovan ............................................................................................................ kr.

Avgår (se 20): 6 % av fastighetens jordbruksvärde ........................................ kr.

4 X j » skogsvärde1................................................ » .......................................

5 X > » tomt- och industrivärde1 ........................ » .......................................

5 % » » taxeringsvärde såsom »annan fastighet» » _ »

Återstående till kommunal inkomstskatt skattepliktig inkomst kr.
Fördelning av inkomsten mellan administrativa områden (se 21):

Av taxeringsnämnden beräknad inkomst: enligt kommunalskattelagen........................................................ kr

enligt förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt... »

Anteckningar:

1 Vid 1929 års taxering får för fastigheter, vilka år 1928 varit underkastade fastighetsbevillning, procentavdrag beräknas efter 6% jämväl be
träffande skogsvärde samt tomt- och industrivärde.

6706. Stlilm 1938, Isaac Marcus’ Boktr.-A.-B.

Formulär n:r 5

Tillhandahålles skattskyldig kostnadsfritt jämlikt 53 § taxerings förordningen.

Denna bilaga må användas för beräkning av intäkt genom avyttring av
skog i samband med avyttring av marken samt lör beräkning av minskning
i skogs ingångsvärde m. m. genom dylik avyttring av skog, genom
upplåtelse av avverkningsrätt eller genom egen avverkning. Föredrager
den skattskyldige att i annan form lämna dylik beräkning, möter ej hinder
därför.

Vid blankettens ifyllande böra anvisningarna å sid. 4 iakttagas.

Blanketten ifylles så noggrant som möjligt, och b5r, om viss
uppgift ej kan lämnas, sådant uttryckligen angivas.

Bilaga n:r till...............................................................................................................................deklaration angående............................................................................

(den skattskyldiges namn) (fastighets

..................................................................................................................................... inom ........................................... kommun, som denne ägt under år 19..............

namn och nummer)

Bilaga till A.

Minskning i skogs ingångsvärde m. m.

A. Beräkning av ingångsvärde.

Fastigheten ................................................................................................................................................................................ förvärvades av mig år genom

(namn och nummer)

köp, byte, arv, testamente ........................................................ (det rätta understrykes). Skogsmarkens areal i hektar:

Ingångsvärdet & skogsbeståndet till fastigheten utgjorde vid förvärvet kr..................................................... enligt nedanstående beräkning:

I. Vederlaget (vid köp, byte eller annat därmed jämförligt fång)

för hela fastigheten utgjorde ................................kr...........................

Härav antages belöpa å:

....................hektar åker å kr...........................kr...........................

. ............ » » » » ........................... »

................... » tomt och trädgård ... » ..........................

.............. » äng............................ » ..........................

_.............. » skogsmark (ej skogsbeståndet)
............ x .....................

........... » övrig mark............... »

särskilda förmåner och andra tillgångar
(ej skogsbeståndet) ............ » ....................

skogsbeståndet (skogens ingångs*

värde) ............................................ » ............... » .....................

II. Fastighetens taxeringsvärde det år fastigheten förvärvades
(vid arv, testamente eller därmed jämförligt fång taxeringsvärdet
året näst före det då fastigheten förvärvades eller, om annat
värde legat till grund för beräkning av stämpelplikt med avseende
å fastighetsförvärvet, detta värde) utgjorde........ kr. .........................

I värdet ingående skogsvärde ................................ » ...........................

(Sistangivna värde utgör vid arv, testamente eller därmed jämförligt
fång skogens ingångsvärde.)

Vid nämnda taxeringsvärdes bestämmande använda sifferbeteckningar
för:

rotvärdc per kubikmeter:.....................................................................

bonitet: ..................................................................................................

relativ skogstillgång: ...........................................................................

Anm. till I: Har vid förvärvet särskilt värde å skogsbeståndet upptagits i överlåtelsehandlingen, bör bestyrkt avskrift av handlingen bifogas.
Anm. till It: Har vid taxeringsvärdets bestämmande särskilt värde icke åsatts skogsbeståndet, bör den skattskyldige lämna särskild beräkning av
huru stor del av taxeringsvärdet enligt hans mening kan antagas belöpa å skogsbeståndet (jämför uppställningen vid I).

1'' B. Vid avverkning av skog eller vid upplåtelse av avverkningsrätt. I. Beräkning av avdrag för minskning i skogs ingångsvärde: Ingångsvärdet å skogsbeståndet enligt uppgift under A ovan	Den skattskyldiges anteckningar Kronor	Tax criu gsnämn dens anteckningar Kronor

! Avgår: Avdrag för minskning i ingångsvärde eller av ingående virkeskapital, som tidigare beviljats, nämligen: vid 19......... års taxering med .......... kr »19......... » » » ... y, »19......... * » » ... »
Återstår för ägaren gällande ingångsvärde Härifrån avdrages det efter avverkningen, resp. upplåtelsen av avverkningsrätt återstående skogsbeståndets värde enligt nedanstående beräkning Minskningen i skogens ingångsvärde utgör alltså

Sistnämnda belopp införes i sin helhet under rubriken »TI. Andra avdrag: 5. Värdeminskning m. m. genom avverkning eller avyttring
av skog» å bilaga till A, formulär n:r 4, där ej fråga är om avverkningsrätt till skog, för vilken betalningen skall erläggas
under loppet av flera år. I sådant fall får avdrag göras allenast med så stor del av det avdragsgilla beloppet i dess helhet, som motsvarar
förhållandet mellan den under året influtna likviden och hela det avtalade vederlaget; till utredning härom lämnas följande
upplysningar:

Hela det avtalade vederlaget utgör ........................................................ kr.

TJnder beskattningsåret har i likvid influtit............................................ »

A bilaga till A, formulär n:r 4, avdrages alltså ................................ »

Beräkning av det återstående skogsbeståndets värde.

(Har det återstående skogsbeståndet uppräknats, bör bestyrkt avskrift av instrument däröver bifogas.)

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 saml. 213 häft. (Nr 2i8.)

II. Beräkning av avdrag för minskning av ingående virkeskapital.

1. Skogsbeståndets fördelning: Kalmark

(även med fröträd) ..

Ungskog (högst 40 år) ..........

Medelålders skog (41 — 80 år)
Gammal skog (över 80 år)

Vid tiden för fastighetens förvärvande	Vid beskattningsårets utgång1
bär	kbm.	har	kbm.
..........................
	..........................

1 I händelse avverkningsrätt upplåtits för flera år, böra uppgifterna i denna kolumn
avse skogsbeståndets beräknade fördelning efter det avverkningen slutförts.

2. Skogsbeståndets verkliga tillväxt under tiden
efter fastighetens förvärvande beräknas med hänsyn
till skogens beskaffenhet och slutenhet hava i

medeltal för hela skogen utgjort..........................kbm.

per år.

Den vid senaste allmänna fastighetstaxering åsatta
boniteten utgjorde ...................................

3. Av skogsbeståndet har under tiden efter fastighetens förvärvande uttagits eller upplåtits för avverkning (endast

stamvirke medräknas):

År	K u	bikmeter
För husbehov	För avsalu eller användning i egen rörelse	Summa
Brännved	Hägnadsvirke	Byggnadsvirke	Egen avverkning	A rot
Brännved	Sulfitved	Sulfatved o. diverse	Timmer
			.............................			.............................
			.............................
		.	....................
					............................

				..............................	..............................
Summa	.............................

Anm. Kan specificerad uppgift om uttag av virke under tidigare år ej lämnas, må den skattskyldige på annat sätt söka ådagalägga omfattningen
av dessa uttag. Storleken av virkesuttaget under beskattningsåret skall dock alltid uppgivas specifikt.

4. Uppgifter angående virkesförrådets förändringar.

Det faktiska virkesförrådet vid fastighetens förvärvande anses hava utgjort ................................................................. kbm.

Tillväxten efter förvärvet, beskattningsåret inbegripet, .............. år efter ...............kbm. per år (jfr punkt 2 ovan) .......................... »

Summa .......................... »

Avgår; Genom egen avverkning och försäljning på rot har efter förvärvet uttagits (jfr punkt 3 ovan)

Virkesförrådet har alltså minskats med ..

Återstående virkesförråd

Anm. Uppgifter angående tillväxtens och virkesuttagets storlek behöva icke lämnas, när uppräkning av skogen skett såväl vid tiden för förvärvet
som efter beskattningsårets utgång eller den skattsfcyldig» eljest är i stånd att lämna uppgifter direkt, om det iDgående och dot återstående virkesförrådets
storlek. Känner den skattskyldige däremot virkesförrådets storlek vid blott endera av de angivna tidpunkterna, kan detsamma» storlek
även vid den andra tidpunkten uträknas med ledning av tillväxt och virkesuttag

Med hänsyn till det uttagna virkets och det återstående virkesförrådets sammansättning beträffande sortiment och ålder anses

ovanstående minskning av virkesförrådet motsvara en minskning i det ingående virkeskapitalet av .....................

Till stöd för de lämnade uppgifterna meddelas följande upplysningar (har uppräkning av skogen skett vid fastighetsförvärvet eller
därefter, bör bestyrkt avskrift av instrument däröver bifogas.):.....................................................................................................................................................................+

5. Uträkning av medgivet avdrag. Minskningen av ingående virkeskapitalet uppgick enligt punkt 4 här ovan till %, och ingångsvärdet, enligt A här ovan kr.: ...................................., har alltså, efter samma procentsats	Den skattskyldiges anteckningar	Taxeringsnämndens anteckningar
Kronor	Kronor

Avgår: Avdrag för minskning i ingångsvärde eller av ingående virkeskapital, som tidigare beviljats, nämligen: vid 19........... års taxering med................................................ kr. ........................................ » 19.............. » » > ................................................ >> ....................................... » 1Q » » » ................................................ » ......................................
Återstår att avdraga vid årets taxering

Sistnämnda belopp införes i sin helhet under rubriken »II. Andra avdrag: 5. Värdeminskning m. m. genom avverkning eller
avyttring av skog» å bilaga till A, formulär n:r 4, där ej fråga är om avverkningsrätt till skog, för vilken betalningen skall erläggas
under loppet av flera år. I sådant fall må avdrag göras allenast med så stor del av det avdragsgilla beloppet i dess helhet, som
motsvarar förhållandet mellan den under året influtna likviden och hela det avtalade vederlaget; till utredning härom lämnas följande
upplysningar:

Hela det avtalade vederlaget utgör........................................................ kr.

Under beskattningsåret har i likvid influtit............................................ »

Å bilaga till A, formulär n:r 4, avdrages alltså ................................ »

C. Beräkning av intäkt och avdrag vid avyttring av skog i samband med avyttring av marken.

Ifrågavarande fastighet avyttrades i sin helhet (till följande del: ..............................................................................................................................................)

beteckning k den avyttrade delen)

år 19............ genom försäljning, byte, annan avyttring: ................................................................................................................................ (det rätta understrykes).

Anm. Har endast del av fastighet försålts, skall den skattskyldige rörande den del av vederlaget, resp. taxeringsvärdet vid förvärvet, som belöper
på den försålda delen, här nedan, ev. å bilaga, göra sådan sammanställning, som avses under A. I resp. A II.

I. Vederlaget för försålda fastigheten utgjorde kr.
Härav antages belöpa å:

_____..............hektar åker ä kr........................... kr...........................

» » » » .......................... » ..........................

.___........... .... » tomt och trädgård » ..........................

» äng ........................ » ..........................

.................... » skogsmark (ej

skogsbeståndet)... » ..........................

.................. » övrig mark ............ » .......................

särskilda förmåner och andra tillgångar
(ej skogsbeståndet) ........

skogsbeståndet (värdet härå införes
såsom intäkt under rubriken »5.
Intäkt av skogsbruk» å bilaga
till A, formulär n:r 4) ................

II. Fastighetens taxeringsvärde det år avyttringen skedde:

jordbruksvärde ................................................ kr...........................

skogsvärde ........................................................ »

tomt- och industrivärde .................................... » ..........................

Summa taxeringsvärde » ........................

Vid nämnda taxeringsvärdes bestämmande använda sifferbeteckningar

för rotvärde per kubikmeter: ...........................................................

bonitet: ...............................................................................................

relativ skogstillgång: .....................................................................

Anm. Har vid avyttringen särskilt värde å skogsbeståndet upptagits i
överlåtelsehandlingen, bör bestyrkt avskrift av handlingen bifogas.

III. Beräkning av medgivet avdrag för minskning i gällande ingångsvärde samt
av värdestegring å viss del av skogen.

Ingångsvärdet å skogsbeståndet till hela fastigheten enligt A ........... kr.

Avgår: Avdrag för minskning i ingångsvärde eller av ingående virkeskapital,
som tidigare beviljats, nämligen:

vid 19......... års taxering med............................ kr........................................

> 19......... » » » » .......................................

» 19........ » » » » _ » __

Återstår »

Har hela fastigheten avyttrats, utföres här nedan hela det återstående beloppet såsom för
ägaren gällande ingångsvärde; har endast en del av fastigheten avyttrats, utföres så
mycket som belöper å den försålda delen.

För ägaren gällande ingångsvärde å den försålda fastigheten

Värdestegring å så stor del av skogsbeståndet, som anses motsvara fem gånger den normala
årliga virkesavkastningen å skogen.

a) Skogsmarkens normala årliga virkesproducerande förmåga per hektar

(bonitet) vid senaste fastighetstaxering .................................................................

b) Rotvärdet per kbm. vid fastighetstaxeringen närmast före förvärvet eller

på motsvarande sätt beräknat värde enligt kungl. kungörelsen den

1928 (n:r .............).................................................................................

c) Rotvärdet per kbm. vid fastighetstaxeringen närmast före avyttringen..................

j d) Rotvärdet enligt c) överstiger rotvärdet enligt b) med...........................................

(Understiger rotvärdet enligt c) rotvärdet enligt b), kan avdrag för värdestegring
ej ifrågakomma.)

i e) Skogsmarkens areal ....................................................................................................

Avdragsgill värdestegring utgör alltså enligt följande uträkning:

5 x ..........................x .......................... x ..........................

(kbm. enl. a) (kr. enl. d) (hektar enl. e)

Summa avdrag för minskning i ingångsvärde och för värdestegring (införes under
rubriken »II. Andra avdrag: 5. Värdeminskning m. m. genom avverkning eller försäljning
av skog» å bilaga till A, formulär n:r 4) ...............................................................................

Den skattskyldiges
anteckningar

Kronor

kbm.

kr.

hektar

Taxeringsnämndens
anteckningar

Kronor

Anvisningar,

Ilar skog avverkats eller avyttrats utan samband med avyttring
av marken, får ägaren efter eget val njuta avdrag antingen
för minskning av skogens för honom gällande ingående virkeskapital
eller för minskning i skogens för honom gällande
ingångsvärde.

Med skogs ingångsvärde förstås de! värde, varmed växande
skog kan anses hava ingått i fastighetens värde vid den tidpunkt,
då ägaren förvärvade fastigheten. Ilar egendom, som

make erhållit vid bodelning, före äktenskapets ingående eller

under äktenskapet av maken förvärvats genom köp eller byte

eller därmed jämförligt fång, skall i berörda avseende sist nämnda

fång vara avgörande. Såsom fastighetens värde är att
anse vid köp den för fastigheten erlagda köpeskillingen och vid
annat förvärv det belopp, efter vilket stämpelplikten med avseende
å fastighetsförvärvet beräknals, eller, därest stämpelplikt
för förvärvet icke förelegat, det belopp, efter vilket stämpelplikt
skulle enligt eljest gällande grunder beräknats, om stämpelplikt
förelegat. Skogens för ägaren gällande ingångsvärde ulgör det
sålunda beräknade ingångsvärdet med avdrag för vad han må
hava fått avdraga vid tidigare taxeringar, (lar efter avverkning
av skog eller upplåtelse av avverkningsrätt den återstående skogens
värde nedgått under det för ägaren gällande ingångsvärdet,
får avdrag ske med det belopp, varmed värdet sålunda
minskats.

Minskning av ingående virkeskapital skoll anses vara förhanden,
då ur skogen uttagils kvantitativt eller kvalitativt mera, än som
motsvarar tillväxten sedan den tidpunkt, då ägaren förvärvade
densamma. Med det för ugaren gällande ingående virkeskapitalel
förstås virkeskapitalel vid ägarens förvärv av fastigheten med
avdrag för det virkeskapital, för vilket ägaren må hava njutit
avdrag vid tidigare taxeringar. Ilar avdrag tidigare skett för
minskning i ingångsvärde, skall ingående virkeskapitalel anses
därigenom hava nedgått i samma proportion som ingångsvärdet.
Har efter avverkning eller upplåtelse av avverkningsrätt det
återstående virkeskapitalel nedgått under det för ägaren gällande
ingående virkeskapitalel. får avdrag sfce med den på minskningen
belöpande delen av ingångsvärdet. Minskning av ingående virkeskapital
skall sålunda värdesättas efter de enhetspris å olika
virkessortiment, som kommit till användning vid beräkning av
ingångsvärdet. Skattskyldig, som vill åtnjuta avdrag för minskning
av ingående virkeskapital, har att uppgiva den vid skogens
avverkning eller försäljning influtna intäkten och därjämte förebringa
utredning för bedömande av skogens ingångsvärde samt
av den minskning eller försämring, som virkeskapitalet därefter
undergått.

Vare sig avdrag sker enligt den ena eller andra metoden
märkes, att det sammanlagda avdraget för en och samme ägare
ej må överstiga det ursprungliga ingångsvärdet.

Kan ej exakt utredning om ingångsvärdets eller ingående
virkeskapitalets storlek förebringas, må uppskattning härav ske
med ledning av tillgängliga uppgifter rörande skogsmarkens
avkastningsförmåga, ungefärliga omfattningen av efter förvärvet
gjorda avverkningar, å orten i allmänhet tillämpade virkespriser
m. m. Beträffande skogsmarkens avkastningsförmåga och virkeskapitalets
storlek vid olika tidpunkter torde de vid fastighetstaxeringarna
fastställda siffror å bonitet och relativ skogstillgång
kunna tjäna till viss ledning. Rörande virkesprisens
storlek torde viss ledning kunna erhållas dels från fastighetstaxeringarnas
siffror rörande dylika priser, dels från den labell
rörande virkespris i äldre lider, som omförmäles bär nedan.
Skall ingångsvärde, såsom fallet är vid arv m. in., beräknas
efter taxeringsvärdet, utgör, om särskild redovisning av skogsvärde
förekommit, detta värde ingångsvärde.

Om minskningen av det för ägaren gällande ingående virkeskapitalet,
värderad enligt ovan angivna grunder, eller nedgången
i skogens för ägaren gällande ingångsvärde uppgått till högre
belopp än bruttointäkten av skogen och förlust alltså uppstått,
lar denna förlust avdragas i vanlig ordning.

Exempel å avdrag för minskning av ingående virkeskapital:

I. A. försäljer från sill fastighet skog på rot för eu köpeskilling av
20,000 kronor. Vid taxering påföljande år visar han, att skogsvärdet å
egendomen, som han genom arv erhållit, vid tillträdet var enligt då gällande
fastighetstaxering upptaget till 44,400 kronor för en skogsareal av 300
hektar med bonitet 3, rotvärde (i kronor per kubikmeter och relativ
skogstillgång O.s. Vidare gör han trovärdigt, att genom avverkningar
efter tillträdet år för år ungefärligen uttagits skogens årliga tillväxt, vadan
den nu gjorda försäljningen, beräknad till 3,000 kubikmeter, motsvarande
10 kubikmeter per hektar, är att anse som minskning av ingående virkeskapitalet.
Da denna minskning kan anses utgöra 10 procent av den för
egendomen normala skogstillgången, måste skogens ingångsvärde anses
minskat i motsvarande grad, d. v. s. med 10 procent av normal skogs tillgång

eller med _1(l- = 12.5 procent av den vid tillträdet befintliga

o.y

skogstillgången, vilket i penningar utföres med 5,550 kronor. A. bör
sålunda taxeras för inkomst av endast 20,000—5,550 = 14,450 kronor.

Det för ägaren gällande ingående virkeskapitalet utgör härefter 87.5

procent av det ursprungliga och det för honom gällande ingångsvärdet
29,050 kronor.

It. B. avverkar och förädlar skog från sin fastighet till ett beräknat
värde i oförädlat skick av 75,000 kronor. Vid påföljande års taxering
gör han genom köpehandling för fastigheten eller på annat sätt trovärdigt,
att av köpeskillingen för fastigheten, utgörande 500,000 kronor, ett belopp
av 300,000 kronor belöpt å den växande skogen och alltså utgör dennas
ingångsvärde. Likaledes göres trovärdigt, att utöver den sedan köpet
upplupna och tidigare icke uttagna tillväxten nu avverkats en virkeskvantitet,
utgörande eu femtedel av det ingående virkeskapitalet. Avdrag
får alltså ske med en femtedel av 300,000 kronor eller 00,000 kronor.

III. C. har försålt avverkningsrätt till all skog å sin fastighet med
undantag för nödigt husbehovsvirke för cn köpeskilling av 15,000 kronor.
Vid nästa års taxering gör han trovärdigt, att av den vid förvärvet av
fastigheten erlagda köpeskillingen å den växande skogen belöpt 12,000
kronor, vilket belopp sålunda är att anse som skogens ingångsvärde.
Ytterligare gör han trovärdigt, att den från försäljning undantagna virkestiligången,
värdesatt efter samma enhetspris för skilda sortiment, som
skäligen kunna anses ha varit bestämmande för ingångsvärdet, kan anses
hava ett värde av 3,000 kronor. Skillnaden mellan ingångsvärdet 12,000
kronor och den undantagna skogens värde 3,000 kronor eller 9,000 kronor
är sålunda att anse som minskning av ingående virkeskapital, vadan
inkomsten upptages till endast 15,000- 0,000 -- 0,000 kronor.

Exempel ä avdrag för minskning i ingångsvärde:

D. försäljer från sin fastighet skog på rot för en köpeskilling av 15,000
kronor. Vid taxering påföljande ar gör han genom köpehandling eller
på annat sätt trovärdigt, att av köpeskillingen för fastigheten, utgörande
100,000 kronor, ett belopp av 40,000 kronor belöpt å den växande skogen
och alltså utgör dennas ingångsvärde, samt visar därjämte, att skogen
efter upplåtelse av avverkningsrätt har ett värde av allenast 30,000 kronor.
1). är sålunda berättigad göra avdrag för skilluaden mellan sistnämnda
två belopp eller 10,000 kronor, och utgör följaktligen hans nettointäkt
av skogsbruk 5,000 kronor

Ingångsvärdet har sålunda i detta fall amorterats med 10,000 kronor
och skogens för ägaren gällande ingångsvärde utgör härefter 30,000 kronor
och det för honom gällande ingående virkeskapitalet tre fjärdedelar av
det ursprungliga.

Ilar växande skog avyttrats i samband med avyttring av
marken, lar avdrag ske med hela skogens för ägaren gällande
ingångsvärde, så beräknat som ovan sagts, samt tillika för
den värdestegring, vilken under säljarens innehav av marken
åkommit så stor del av skogen, som anses svara mot fem
gånger den normala årliga virkesavkastningen. Den normala
ärliga virkesavkastningen upptages härvid till det belopp, vartill
den uppskattats vid den allmänna fastighetstaxering, som avslutats
under eller närmast före det kalenderår, varunder fastigheten
avyttrats. Vid beräkning av värdestegringen å nämnda
del av skogen skall hänSVn tagas till å ena sidan virkesprisen
vid avyttringen enligt den prissättning, som tillämpats vid
nämnda allmänna fastighetstaxering, å andra sidan virkesprisen
vid förvärvet enligt den prissättning, som tillämpats
vid den allmänna fastighetstaxering, som avslutats under eller
närmast före det kalenderår, varunder fastigheten av den skattskyldige
förvärvats. Ilar förvärvet skett före år 1922, skall
värdet å nämnda fem årsavkastningar vid förvärvet anses hava
utgjort lika stor procentdel av det på nyss nämnt sätt fastställda
värdet av samma årsavkastningar vid avyttringen av fastigheten
som virkesprisen i orten i allmänhet vid tiden för fastighetsförvärvet
utgjort av motsvarande virkespris vid avyttringen.
Till ledning för bestämmande av virkespris för tiden före år
1922 fastställer Konungen särskild tabell.

Exempel: En person inköper ett till skogsbörd dugligt område

om 10 hektar, vilket ligger skoglöst, och planterar därå skog. Den
normala årliga virkesavkastningen beräknas vid fastighetstaxeringarna
utgöra 4 kubikmeter virke av normala genomsnittsdimensioner per hektar.
Fem gånger en dylik årsavkastning utgör 20 kubikmeter virke av normala
genomsnittsdimensioner per hektar eller för hela området 200 kubikmeter
dylikt virke. Om skogsmarken säljes, innan virkeskapitalet å densamma
uppnått den storlek, att det är i värde jämförligt med nämnda
200 kubikmeter genomsuittsvirke, äger någon beskattning av inkomst axskogsbruk
genom försäljning icke rum. Det antages emellertid, att försäljning
av området sker först sedan skogen uppnått en myckenhet av
300 kubikmeter och att å den växande skogen av köpeskillingen belöper
1,800 kronor eller i genomsnitt 5 kronor per kubikmeter, under det att
närmast föregående allmänna fastighetstaxering verkställts efter ett rotpris
av 6 kronor per kubikmeter. Något avdrag för ingångsvärde kan icke
ifrågakomma, enär någon skog icke fanns vid fastighetsförvärvet. Däremot
får avdrag ske för hela värdet å 200 kubikmeter efter det vid senaste
fastighetstaxeringen tillämpade rotvärdet, 0 kronor, eller med 1,200 kronor.
Följaktligen återstår att beskatta ett belopp av 1,800 —1.200 = 000 kronor.

Samma skogsmark försäljes ånyo efter ett antal år, när å densamma
finnes 32 kubikmeter skog per hektar, till ett pris av 3,200 kronor eller
i genomsnitt 10 kronor per kubikmeter. Vid senaste allmänna fastighetstaxering
har genomsnittspriset ä skog likaledes varit 10 kronor per
kubikmeter. Sedan denne ägares förvärv av fastigheten hava avverkningar
ägt rum, därvid avdrag för minskning av ingående virkeskapital
skett med sammanlagt 28 kronor per hektar. Avdrag får nu ske med
återstående ingångsvärde, som utgör 1,800 — 280 = 1,520 kronor. Tillika
får emellertid avdrag ske för värdestegringen på så stor del av den
växande skogen, som i värde svarar mot 20(1 kubikmeter virke av normala
genomsnittsdimensioner, vilken värdestegring beräknas uppgå till 200 X
It) - 200 x (> —- 2,000 — 1,200 = 800 kronor. Det belopp, som skall beskattas,
blir följaktligen 3,200— 1,520 — 800 = 880 kronor.

Har vid någon därefter skeende försäljning av skogsmarken virkesmassans
värde kommit att understiga värdet enligt fastighetstaxeringen
på 20 kubikmeter virke per hektar, sker ingen beskattning alls.

6706. Stlilm 1928. Isaac Marcus'' Boktr.-A.-B.

Tillhandahålles skattskyldig kostnadsfritt jämlikt 53 § taxeringsförordningen.

Formulär n.r 6

Särskild bilaga lämnas för varje fastighet eller komplex
slv fastigheter, som är att anse såsom brukningsenhet.

Bilaga till B.

Inkomst av

annan fastighet (än jordbruksfastighet).

Anvisning. Har fastighet helt eller delvis ingått i ägarens egen rörelse, skall uppgift om intäkter och avdrag, berörande vad sålunda
ingått i rörelsen, icke lämnas å denna blankett utan å bilaga till C.

I fråga om fastighet, som tillhör bostadsförening eller bostadsaktiebolag, skall deklaration å denna blankett avgivas dels av

varje medlem i föreningen eller varje delägare i bolaget för bostad eller annan förmån, som i fastigheten tillkommit honom,

ävensom för utdelning från föreningen eller bolaget, som utgått annorledes än å andel eller aktie, dels av föreningen eller bolaget för
fastigheten i övrigt ävensom för sådana avgifter och andra inbetalningar, som medlem eller delägare i sådan egenskap haft att
utgöra till föreningen eller bolaget (se 23).

Bilaga n:r till ................................................................................................................................................................................ deklaration angående fastigheten

(den skattskyldiges namn)

..................................................inom................................... kommun............., som denne ägt under år 19..............(se 2).

(kvarter och nummer eller annan beteckning)

Taxeringsvärde (se 3): byggnadsvärde kr......................................... mark- och parkvärde kr......................................... summa kr.........................................

Brandförsäkringsvärde: för byggnader kr......................................., för fasta maskiner kr........................................ summa kr. .

Intäkter (se 5, 24): t. Naturaförmåner enligt ortens pris (se 10): a) Hyresvärdet för bostad åt mig, min familj och mina personliga tjänare (................. rum och kök) jämte utrymmen och anläggningar för bekvämlighet och trevnad, såsom gäst-rum lusthus, Viadhus stall bilgarage, drivhus, trädgård, plantering o. s. v.....................	Den skattskyldiges anteckningar	Taxeringsnämndens anteckningar
Kronor	öre	Kronor	öre

b) Saluvärdet av alster och råämnen (se 13) från fastigheten, tillgodogjorda i hushållet eller
a. I penningar: al Hyror (ersättning för uppvärmning, vattenförbrukning, sotning m. m. inräknad) o. dyl.............
c) Övrig inkomst, t. ex. genom försäljning av alster och råämnen från fastigheten ................			................................
Summa intäkter
Avdrag (se 25): 1. Ränta å lå.nt, i fastigheten nedlagt kapital (se 17) ................................................................
3. Diverse omkostnader: a) Avlöning till vice värd, portvakt, gårdskarl o. s. v.............................kr........................................ b) Arbetslön och annan omkostnad för trädgård ........................................ » ....................................... c) Utgifter för vattenförbrukning, renhållning, belysning o. dyl., som jag måst i egenskap av fastighetsägare vidkännas ................................... » d) Utgifter för försäkring av byggnader (se 16) ........................................ » ..................................... e) Kostnader för reparation och underhåll av byggnader............................ » Under året har ny-, till- eller ombyggnad eller därmed jämförlig förändring verkställts för ...................................... kr. (Dylik kostnad får ej avdragas.) f) Övriga omkostnader enligt följande specifikation: .....» ................................
» ........................
3. Värdeminskning av mig tillhöriga byggnader å fastigheten (se 26)........................................
4. Värdeminskning genom slitning, utrangering eller dyl. av till fastigheten hörande maskiner och inventarier ........................................................................................................................
Anm. Till stöd för värdeminskningsavdragen skola närmare upplysningar lämnas (se 19). Summa avdrag
Summa intäkter....................................................................................... kr....................................... Avgår: summa avdrag ............................................................................ » ...................................... Nettointäkt av fastigheten (införes under B i deklarationen).............. » ....................................
Till kommunal inkomstskatt skattepliktig inkomst: Nettointäkt enligt uppgift ovan .......................................................................................... kr........................................ A vrår (se 20): 5 % av fastighetens taxeringsvärde ........................................................... » -------- Återstående till kommunal inkomstskatt skattepliktig inkomst.................................... » .......................................

Av taxeringsnämnden beräknad inkomst: enligt kommunalskattelagen ............................................................ kr. ............

enligt förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt » .......................................

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 samt. 213 håft. (Nr 24 8.) 6706. Sthlm 1928, Isaac Marcus’ Boktr.-A.-B.

Formulär n:r 7

Tillhandahålles skattskyldig kostnadsfritt jämlikt 53 § taxeringsforordningen.
Denna bilaga användes i fråga om rörelse utan dubbel bokföring
och alltså utan vinst- och förlustkonto i huvudbok, dock ej försäkringsrörelse.
Särskild bilaga lämnas för varje företag (se 27).

Bilaga till C.

Inkomst av

annan rörelse än försäkringsrörelse.

(den skattskyldiges namn)

bedriven ...........................................................................................................................inom............................................................................kommun.............under år 19..............

(rörelsens namn)

Taxeringsvärde å egen fastighet i rörelsen (se 3): byggnadsvärde kr. ..............................., mark- och parkvärde kr............

summa kr........................... Brandförsäkringsvärde: för byggnader kr.............................., för fasta maskiner kr............................... summa kr..........

1. Ingående skulder Skulder i rörelsen vid årets början............................................................	Den skattskyldiges anteckningar	Taxeringsnämndens anteckningar
Kronor	öre	Kronor	öre

2. Kontanta bruttointäkter. Under året influtna belopp, även likvid för fordringar (se 28): a) för försålda varor eller tillverkningar ....................................................kr........................................ b) för utfört arbete ........................................................................................ » ....................................... c) övriga kontanta intäkter i rörelsen (se 29) ........................................... » ..........			...........................
3. Intäkter i natura enligt ortens pris (se 10, 30): saluvärdet av i rörelsen tillverkade eller saluhållna varor eller produk-ter, som förbrukats i mitt hushåll, samt annan förmån av rörelsen eller yrket för mig, min familj (se 11) och mina personliga tjänare kr....................................... X*
4. Utgående lager. Värdet å lager i rörelsen vid årets slut .................................................... 5. Utgående fordringar. Fordringar i rörelsen vid årets slut ...................................................
(För förlust å fordringar i rörelsen har under året avskrivits (se 31)kr....................................................) Summa av posterna 1—5
6. ingående lager. Värdet å lager i rörelsen vid årets början ....................................................
7. Ingående fordringar. Fordringar i rörelsen vid årets början...................................................
8. Kontanta utgifter. Under året utgivna belopp, även likvid för skulder (se 32): a) för anskaffning av råämnen och varor i rörelsen ...................................kr......................................... b) hyror och arrenden .................................................................................... » ...................
c) ränta å lånt kapital (se 17, 33) ............................................................... » ....................................... d) arbetslöner.................................................................................................... » e) diverse utgifter (se 34): bränsle, kraft och belysning ............................ » ....................................... reparations- och underhållskostnader (se 35) ................ » kontorskostnader och porto ............................................ » ...................................... ............................................................................................................................................................. » ...’......
9. Andra driftkostnader (se 36): a) kost till driftpersonal från mitt hushåll ( kostdagar ä kr......................) kr....................................... b) saluvärdet av i denna rörelse förädlade eller förbrukade alster eller rå-ämnen från av mig innehavd fastighet eller rörelse, varför redovisning lämnas å annan bilaga n:r ............................................................... » ...................................... »
10. Värdeminskning: a) av mig tillhöriga, i rörelsen ingående byggnader (se 26)............ . ......kr....................................... b) genom slitning, utrangering eller dyl. av maskiner och inventarier........ » ....................................... jMaskiners och inventariers värde vid föregående taxering kr...........................) (Under året hava maskiner och inventarier inköpts för ... » ........................../ c) å gruvor, stenbrott o. d. genom deras tillgodogörande samt å patenträtter »
Anm. Närmare upplysningar skola lämnas till stöd för värdeminskningsavdragen (se 19). 11. Utgående skulder. Skulder i rörelsen vid årets slut ............................................................
Summa av posterna 6—11
Summan av posterna 1—5................................................................................ kr........................................ Avgår: summan av posterna 6—11 ............................................................... » ..................................... Nettointäkt av rörelsen (införes under C i deklarationen) ........................ » .......................................
Till kommunal inkomstskatt skattepliktig inkomst: Nettointäkt enligt uppgift ovan ........................................................................................ kr. ...................................... Avgår (se 201: 5 °/f av taxeringsvärdet å egen fastighet i rörelsen ........................... » ...................................... Återstående till kommunal inkomstskatt skattepliktig inkomst................................ » ...................................... Fördelning av inkomsten mellan kommuner (se 37): ...................................................................................................................................................................................

Av taxeringsnämnden beräknad inkomst: enligt kommunalskattelagen ...................................................... kr.

enligt förordningen om statlig inko st- och förmögenhetsskatt » ......................................

Bihang till riksdagens protokoll 11)23. 1 sand. 213 haft. 0Sr 2 )8.) 6706. Stlilm 1028, Isaac Marcus'' Boktr.-A.-B.

Formulär n:r 8, alternativ t

TUlhandahålles skattskyldig kostnadsfritt jämlikt 53 § taxeringsforordningen.
Denna bilaga användes i fråga om rörelse med dubbel bokföring

och alltså med vinst- och förlustkonto i huvudbok, dock ej för säkringsrörelse.

Särskild bilaga lämnas för varje företag (se 27).

(den skattskyldiges namn)

.............................inom...........

Bilaga till C.

Inkomst av

annan rörelse än försäkringsrörelse.

deklaration angående av denne
.......kommun .............under år 19.............

B laga nr till

bedriven.......- .............................

(rörelsens namn)

Taxeringsvärde å egen fastighet i rörelsen (se 3): byggnadsvärde kr............................... mark- och parkvärde kr. ..........

summa kr. ....................... Brandförsäkringsvärde: för byggnader kr..........................., för fasta maskiner kr..................... , summa kr.......

Bruttovinster, som enligt bilagda vinst- och förlustkonto härflutit av ifrågavarande rörelse
och redovisats å följande driftkonton (se 38):

Yaru ................................................................................................ konto kr.........................................

Tillverknings................................................................................... konto »

..................................................................................................................... konto » |

................................................................................... konto » !

................................................. konto » ..............................

Den skattskyldiges
anteckningar

K ronor

öre

Tillkommer:

1. Saluvärdet enligt ortens pris (se 10) av i rörelsen tillverkade eller saluhållna varor eller

produkter, som förbrukats i mitt hushåll, samt annan förmån av rörelsen för mig, min
familj (se il) och mina personliga tjänare, där värdet ej gottgjorts något driftkonto

2. Övriga intäkter, som tillhört rörelsen, men icke gottgjorts något driftkonto (so 29, 30) ....

3. Personliga utgifter, hushållskostnader o. dyl.............................................................................

4. Allmänna skatter ........................................................................................................................

5. Kostnad för nyanläggningar, för nyanskaffning av inventarier o. dyl.................................

6. Avskrivningar ............................................................................................................................

Anm. Punkterna 3—6 ifyllas endast om beloppen påförts något driftkonto.

Summa bruttovinster och tillkommande poster

Avgår (se 36):

7. Ränta å lånt kapital (se 17, 33) ............................................................................................

8. Saluvärdet av i denna rörelse förädlade eller förbrukade alster eller råämnen från av mig

innehavd fastighet eller rörelse, varför redovisning lämnas å annan bilaga n:r ..............

Anm. Punkt 8 ifylles ej, om värdet påförts något driftkonto.

9. Värdeminskning av mig tillhöriga, i rörelsen ingående byggnader (se 26) ........................

10. Värdeminskning genom slitning, utrangering eller dyl. av maskiner och inventarier ........

Anskaffningsvärdet å maskiner och inventarier vid årets början utgjorde kr...............................

Anskaffningsvärdet åmaskiner och inventarier inköpta under året utgjorde » ............................

(vid årets början » .............................

» slut » .................

11. Värdeminskning å gruvor, stenbrott o. dyl. genom deras tillgodogörande samt å patenträtter
Anm. Närmare upplysningar skola lämnas till stöd för värdeminskningsavdragen (se 19).

12. I räkenskaperna bokförda avskrivningar för lidna förluster å fordringar i rörelsen (se 31)

13. Övriga driftkostnader i ifrågavarande rörelse (ej hushållskostnader, personliga utgifter,

allmänna skatter, nyanläggningar, nyanskaffningar o. dyl.), bokförda å följande konton:

............................................................... konto kr..........................................

.......................... konto » ....................

.................................... konto »__

Maskiners och inventariers bokförda värde utgjorde]

Bruttoförluster, som enligt bilagda vinst- och förlustkonto uppkommit å ifrågavarande rörelse
och redovisats å följande driftkonton:

......................................................................................................... konto kr.........................................

.................................................................. konto »

......................... konto » .............

Summa avgående poster och bruttoförluster

Summa brutto vinster och tillkommande poster................................................ kr.

Avgår: summa avgående poster och bruttoförluster .................................... »

Nettointäkt av rörelsen (införes under C i deklarationen)........................... »

Taxeringsnämndens
anteckningar

Kronor

öre

Till kommunal inkomstskatt skattepliktig inkomst:

Nettointäkt enligt uppgift ovan............................................................................................ kr.

Avgår (se 20): 5 % av taxeringsvärdet å egen fastighet i rörelsen ................................ »

Återstående till kommunal inkomstskatt skattepliktig inkomst................................ »

Fördelning av inkomsten mellan kommuner (se 37): ..............................................................................................................

Av taxeringsnämnden beräknad inkomst: enligt kommunalskattelagen........................................................ kr.......................................

enligt förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt »

Bihang till riksdagens protokoll 192S. 1 sand. 213 häfl. (Nr 2U.j 6706. Stlilm 1928, Isaac Marcun'' Boktr.-A.-B.

Formulär n:r 8, alternativ 2

Tillhandahålles skattskyldig kostnadsfritt jämlikt 53 § taxerings förordningen.
Denna bilaga användes i fråga om rörelse med dubbel bokföring

och alltså med vinst- och förlustkonto i huvudbok, dock ej för säkringsrörelse.

Särskild bilaga lämnas för varje företag (se 27).

Bilaga till C.

Inkomst av

annan rörelse än försäkringsrörelse.

Bilaga n:r ........... till ....................................................................................................................

(den skattskyldiges namn)

bedriven....................................................................................................................... inom .......................

(rörelsens namn)

Taxeringsvärde å egen fastighet i rörelsen (se 3): byggnadsvärde kr. .........

.............................. deklaration angående av denne

.................... kommun............. under år 19

mark- och parkvärde kr. .......................,

summa kr. . Brandförsäkringsvärde: för byggnader kr............................ för fasta maskiner kr. , summa kr.

Nettovinst enligt bilagda vinst- och förlustkonto (i händelse av förlust utföres här 0)............ Tillkommer: 1. Saluvärdet enligt ortens pris (se 10) av i rörelsen tillverkade eller saluhållna varor eller pro- dukter, som förbrukats i mitt hushåll, samt annan förmån av rörelsen för mig, minfamilj (se 11) och mina personliga tjänare (därest icke motsvarande belopp ingår i bokförda nettovinsten) 2. Personliga utgifter, hushållskostnader o. dyl., ej upptagna vid punkt 1 ............................ 3. Allmänna skatter, som bokförts på sådant sätt, att de nedbringat nettovinsten ................ 4. Kostnader för nyanläggningar och nyanskaffningar, som bokförts på sådant sätt, att de	Den skattskyldiges anteckningar	Taxeringsnämndens anteckningar
Kronor j öre	Kronor öre
!

6. Saluvärdet av alster eller råämnen, hämtade ur denna rörelse och använda i annan av mig driven näring (ifylles ej, därest beloppet gottskrivits den rörelse, för vilken nu deklareras) 7. Belopp, som hänföra sig till annan förvärvskälla än den ifrågavarande, t. ex. fastighet^ annan rörelse, tjänst o. s. v., och alltså icke avse den rörelse, för vilken nu deklareras, men bokförts på sådant sätt, att de nedbringat nettovinsten, så ock på dylikt sätt
Summa nettovinst och tillkommande poster	................................\|.........
Avgår (se 36): 8. Belopp, som hänföra sig till annan förvärvskälla än att den ifrågavarande, t. ex. fastighet, annan rörelse, tjänst o. s. v., och alltså icke avse den rörelse, för vilken nu deklareras, men bokförts på sådant sätt, att de ökat nettovinsten, så ock på dylikt sätt bokförda ej skattepliktiga intäkter av annat slag ............................................................................ 9. Saluvärdet av i denna rörelse förädlade eller förbrukade alster eller råämnen från av mig innehavd fastighet eller rörelse, varför redovisning lämnas å annan bilaga (ifylles ej, om
10. Värdeminskning av mig tillhöriga, i rörelsen ingående byggnader (se 26)........................ 11. Värdeminskning genom slitning eller utrangering eller dyl. av maskiner och inventarier j Anskaffningsvärdet å maskiner och inventarier vid årets början utgjorde kr. 1 Anskaffningsvärdet å maskiner och inventarier inköpta under året utgjorde » .......................... j vid årets början » .......................... Maskiners och inventariers bokförda värde utgjorde \| ^ ^ ^ 12. Värdeminskning å gruvor, stenbrott o. dyl. genom deras tillgodogörande samt å patenträtter Anm. Närmare upplysningar skola lämnas till stöd för värdeminskningsavdragen (se 19). 13. I räkenskaperna bokförda avskrivningar för lidna förluster å fordringar i rörelsen (se 31)
Summa avgående poster och nettoförlust	.............	........

Summa nettovinst och tillkommande poster ........................ kr.

Avgår: summan avgående poster och nettoförlust................ »

Nettointäkt av rörelsen (införes under C i deklarationen) »

Till kommunal inkomstskatt skattepliktig inkomst:

Nettointäkt enligt uppgift ovan ................................................................

Avgår (se 20): b % av taxeringsvärdet å egen fastighet i rörelsen ...

Återstående till kommunal inkomstskatt skattepliktig inkomst ....

Fördelning av inkomsten mellan kommuner (se 37): ............................................................................

Av taxeringsnämnden beräknad inkomst: enligt kommunalskattelagen ....................................................... kr

enligt förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt »

Anteckningar: ....................................................................................................................................................................................

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 samt. 213 häft. (Nr 24SJ

6706. Sthlm 1928, Isaac Marcus'' Boktr.-A.-B.

Formulär n:r 9

Tillhandahålles skattskyldig kostnadsfritt jämlikt 53 § taxeringsförordningen.
Denna blankett må ej användas av utländsk försäkringsanstalt.

Vid blankettens ifyllande böra anvisningarna å sid. 3 iakttagas.

Bilaga till C.

Inkomst av

sjuk-, olycksfalls- och skadeförsäkringsrörolse.

tji] .................................................................................................................................................................................. deklaration angående

(den skattskyldiges namn)

Bilaga n:r

sjuk-, olycksfalls- och skadeförsäkringsrörolse inom ............................................................................................................... kommun............. under år 19

Taxeringsvärde å egen fastighet i rörelsen (se 3): byggnadsvärde kr.
summa kr. .............................

B randförsäkringsvärde: för byggnader kr. ................................, för fasta maskiner kr. ..............................., summa kr.

mark- och parkvärde kr.................................,

I. Beräkning av inkomsten.

Intäkter:

1. Premieinkomst för egen räkning (se 41):

a) för brandförsäkring.................................................................... kr.

b) s annan försäkring ................................................................ >

2. Räntor och utdelningar (ej hyresinkomst)...............................................

Den skattskyldiges anteckningar
Kronor	öre

3. Kursvinst å värdepapper genom uppskrivning eller avyttring (även utlottning) .....

4. Minskning av försäkringsfond för egen räkning (se II. 1 å sid. 2) .........................

5. » » utjämningsfondernas summa (se II. 2 å sid. 2).....................................

6. Övriga intäkter, vilka tillhöra rörelsen, enligt nedanstående specifikation (se 42):

........... kr. ..........................

Summa av posterna 1—6 ]

Avgående poster:

7. Utbetalningar för egen räkning för försäkringsfall ............................................................

8. Förvaltningskostnader för egen räkning (hyra för i rörelsen ingående, anstalten tillhörig

fastighet icke inräknad) —...............................................................................................

9. Värdeminskning av egna, i rörelsen ingående byggnader (se 26) ..................................

10. Värdeminskning genom slitning, utrangering eller dyl. av inventarier ............................

Anm. Närmare upplysningar skola lämnas till stöd för värdeminskningsavdragen (se 19).

11. Kursförlust å värdepapper genom nedskrivning eller avyttring (även utlottning), ävensom

i räkenskaperna bokförda avskrivningar för lidna förluster å fordringar i rörelsen........

12. Ränta å för rörelsen upplånat kapital ................................................................................

13. Ökning av försäkringsfond för egen räkning (se II. 1 å sid. 2) ....................................

14. Avdragsgill ökning av utjämningsfondernas summa (se II. 5 å sid. 2)............................

15. Övriga avgående poster, vilka tillhöra rörelsen, enligt nedanstående ''specifikation (se 43):

kr.

Summa av posterna 7—15

Summan av posterna 1—6................................ kr.

Avgår: summan av posterna !•—15 ................ »

Nettointäkt av rörelsen (införes under C i
deklarationen) ............................................ »

Tax eringsnämndens
anteckningar

Kronor

öre

Till kommunal inkomstskatt skattepliktig inkomst:

Nettointäkt enligt uppgift ovan ............................................................................................................... kr.

Avgår (se 20): 5 % av taxeringsvärdet å egen fastighet i rörelsen .................................................... »

Återstående till kommunal inkomstskatt skattepliktig inkomst »

Fördelning av inkomsten mellan kommuner (se 37):...........................-..........................................................................................................

Av taxeringsnämnden beräknad inkomst: enligt kommunalskattelagen ............................................................... kr.

enligt förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt .... »

Anteckni

Bihang till riksdagens inotokoll 1928. 1 sand. 213 häft. (Sr 2i8.)

II. Särskilda uppgifter.

1. Försäkringsfonden för egen räkning
redovisas sålunda (se 40):

Ersättningsreserv

Premiereserv för brandförsäkring
» » annan försäkring

Summa kr. t

Belopp vid årets början	Belopp vid årets slut
a	b


	.....i

2. Utjämningsfonderna redovisas sålunda
(se 44):

(fondens benämning)

Summa kr.

Belopp vid årets början (med hänsyn till dis-positionen av föregående års behållning)	Belopp vid diets slut (med hän-syn till dispo-sitionen av årets behållning)
a	b

Anm. till II. 1. Om summan i kol. a överstiger summan i kol. b, införes skillnaden vid I. 4 å sid. 1. Om summan i kol. a
understiger summan i kol. b, införes skillnaden vid I. 13 å sid. 1.

Anm. till II. 2. Här skola upptagas samtliga utjämningsfonder.

I kol. a upptagas fonderna till sitt verkliga belopp vid årets början.

I kol. b upptagas fonderna till sitt verkliga belopp vid årets slut, såvida icke annorlunda följer av nedanstående regler 1) och 2).

1) Fond, som avses i anv. 44 första stycket, införes icke i kol. b, om bolagsordningen under året så ändrats, att fonden kan disponeras
på annat sätt än i nämnda stycke sägs. .,

2) Fond, som avses i anv. 44 andra stycket, må icke upptagas i kol. b till högre belopp ån i kol. a. Dylik fond. för vilken vid

årets början bestämmelser om inskränkt dispositionsrätt funnits, införes icke i kol. b, om bolagsordningen under aret ändrats och

fonden därefter kan disponeras på annat sätt än i anv. 44 första stycket sägs.

Om summan i kol. a överstiger summan i kol. b, införes skillnaden vid I. 5 å sid. 1. _ . .,

^ Om summan i kol. a understiger summan i kol. b, införes skillnaden, då avdrag yrkas för ökning av utjämningsfonderna, vid alt. 2

under avd. 5 här nedan.

Anm. Nedanstående uppgifter under 3-5 ifyllas endast, då avdrag yrkas för ökning av utjämningsfonderna (post I. 14 å sid. 1).

3. Den på året belöpande premieinkomsten för egen räkning beräknas sålunda:

a) för brandförsäkring:

Premiereserv för egen räkning vid årets början (se uppgift under II. 1 här ovan) .................................... kr.......

4 procent ränta därå ............................................................................................................................................

Premieinkomst för egen räkning (post I. 1 a) å sid. 1)................................................................................... * ——-—-

- Summa » ....................................

Avgår: Premiereserv för egen räkning vid årets slut (se uppgift under II. 1 här ovan) ............................ » - ...

Återstår på året belöpande premieinkomst för egen räkning för brandförsäkring > ....................................

b) för annan försäkring:

Premiereserv för egen räkning vid årots början (se uppgift under II. 1 här ovan) .................................... kr........................................

4 procent ränta därå ............................................................................................................................................ ........................................

Premieinkomst för egen räkning (post I. 1 b) å sid. 1).................................................................................... * "" 1

Summa » .....................................-

Avgår: Premiereserv för egen räkning vid årets slut (se uppgift under II. 1 här ovan) ............................ » ............■ .''i.-—

Återstår på året belöpande premieinkomst för egen räkning för annan försäkring »

4. Vinsten å själva försäkringsrörelsen beräknas sålunda:

Försäkringsfond för egen räkning vid årets början (summan i kol. a under II. 1 här ovan)............................ kr........................................

4 procent ränta därå ................................................................................................................................................

Premieinkomst för egen räkning (det utförda beloppet vid I. 1 å sid. 1) ........................................................ ■ ■

Summa » .......................................

Avgår:

Utbetalningar för egen räkning för försäkringsfall (post I. 7 å sid. 1)....................... kr......................................

Förvaltningskostnader för egen räkning, upptagna under I. 8 å sid. 1........................ » ........................................

Beräknad hyra för i rörelsen ingående, anstalten tillhörig fastighet ............................ * .......................................

Försäkringsfond för egen räkning vid årets slut (summan i kol. b under II. 1 här ovan) » _____— —- kr

Återstår vinst å själva försäkringsrörelsen > 5

5. Den avdragsgilla ökningen av utjämningsfondernas summa beräknas sålunda:

a) 10 gånger den på året belöpande premieinkomsten för egen räkning för brandförsäkring utgör (jfr. II.

3 a) här ovan).......................................................................................................................................................

b) 2 gånger den på året belöpande premieinkomsten för egen räkning för annan försäkring utgör (jfr. II.

3 b) här ovan).......................................................................................................................................................

Summa av posterna a) och b)

Alt. 1. Enligt II. 2 här ovan var utjämningsfondernas summa vid årets början kr......................................... och understeg
alltså summan av posterna a) och b) med .................................................... kr...............................

> 2. Skillnaden mellan summorna i kol. b och kol. a under II. 2 här ovan utgör ... »

» 3. Enligt II. 4 här ovan utgör vinsten å själva försäkringsrörelsen ........................ » .............

kr.

Avdragsgill avsättning till utjämningsfonderna utgjorde alltså (— det minsta av de vid Alt. 1, 2

och 3 utförda beloppen) ...............................................................................................................................

Anvisningar för blankettens ifyllande,

Av svensk Jörsäkringsanstalt bör särskild förklaring avgivas, hur
intäkt eller avgående post beräknats i de fall, då dess belopp ej framgår
av uppgifterna i deklarationen i övrigt eller i till deklarationen fogat
räkenskapsutdrag; vidare bör lämnas uppgift å de i räkenskaperna
upptagna inkomster, vilka icke medräknats vid beräkningen av det
beskattningsbara överskottet. Ömsesidigt försäkringsbolag, som driver
sjuk-, olycksfalls- eller skadeförsäkring, ävensom försäkringsaktiebolag,
som har utjämningsfond (se 44), bör bifoga vid årets början gällande
bolagsordning, ävensom de ändringar, vilka under året vidtagits i
densamma.

Beräkning av svensk försäkringsanstalts överskott skall ske särskilt för
å ena sidan livförsäkringsrörelse, å andra sidan sjuk-, olycksfalls- och
skadeförsäkringsrörelse. Försäkring, som meddelats i samband med
huvudförsäkring, räknas härvid som tillhörande huvudförsäkringens art
(t. ex. livränta, som meddelats som ersättning vid olycksfallsförsäkring,
räknas till olycksfallsförsäkring; sjukförsäkring, som av livförsäkringsbolag
meddelats i kombination med livförsäkring, räknas till livförsäkring).
Intäkter samt driftkostnader eller andra avgående poster,
viika icke kunna bokföringsmässigt fördelas på de båda arterna av
rörelse, skola fördelas på skäligt sätt.

39. För försäkringsaktiebolag, som driver livförsäkringsrörelse, skall
den enligt I. B. å bilagan för livförsäkringsrörelse beräknade del
av inkomsten, som motsvarar en tredjedel av den beräknade
räntan å premiereserv och premieåterbäringsreserv, anses icke
belöpa på aktieägarna i denna deras egenskap. I vad mån annan
inkomst skall anses belöpa på aktieägarna i denna deras egenskap,
får avgöras enligt av Konungen fastställda grunder för
bolaget eller bolagsordningen. På grund härav skall för bolag,
som meddelar livförsäkring och därutöver icke annan försäkring
än personförsäkring, såsom aktieägarnas andel i inkomsten
upptagas det belopp, vilket genom bolagsstämmas beslut tillförts
dem av beskattningsårets vinst, däri icke inberäknade vid
beskattning avdragsgilla avsättningar till aktieägarnas fonder.

40. Med försäkringsfond för egen räkning förstås försäkringsfond
(premiereserv, ersättningsreserv) enligt försäkringslagen, minskad
med värdet av återförsäkrares ansvarighet. I ersättningsreserven
inbegripes i fråga om försäkringsanstalt, som driver sjöförsäkring,
den förstärkning av försäkringsfonden, som sådan
anstalt gör enligt bolagsordningen, och i fråga om anstalt, som
driver livförsäkring, återköpsreserven.

41. Med premieinkomst, förvaltningskostnader m. m. för egen räkning
förstås anstaltens premieinkomst, förvaltningskostnader
m. m., minskade med återförsäkrares andelar.

42. Bland övriga intäkter skall i fråga om anstalt, som meddelar
personförsäkring, uppföras minskning av premieåterbäringsreserv
och av säkerhetsfond.

43. Bland övriga avgående poster må i fråga om anstalt, som meddelar
personförsäkring, uppföras avsättning till premieåterbäringsreserv
och i lag föreskriven säkerhetsfond ävensom utbetald
premieåterbäring.

Som avgående post må icke uppföras avsättning till omedelbar
eller framtida vinstutdelning till försäkringstagare.

44. Med utjämningsfond förstås här fond, som enligt bolagsordningen
må användas endast till att helt eller delvis täcka förlust
å själva försäkringsrörelsen samt efter sådan disposition kvarstående
förlust å rörelsen i dess helhet, i den mån den icke
kan täckas av andra till framtida förfogande avsatta medel.

I fråga om ömsesidigt försäkringsbolag räknas som utjämningsfond
jämväl fond, som vid början av det räkenskapsår, som
ligger till grund för 1929 års taxering, funnits utöver försäkringsfond,
premieåterbäringsreserv och säkerhetsfond och vilkens
användning enligt bolagsordningen icke begränsats på sätt nyss
sagts.

Som utjämningsfond skall ej anses i lag föreskriven säkerhetsfond
eller försäkringsaktiebolags reservfond.

Särskild anvisning för 1929 års taxering.

Har efter utgången av september 1926 men före utgången av det
räkenskapsår, som ligger till grund för 1929 års taxering, av försäkringsbolag
vidtagits sådan ändring i grunder eller bolagsordning, som
avses i Anm. till 11. 2 å bilagan för sjuk-, olycksfalls- och skadeförsäkringsrörelse
eller i Anm. till II. 5 b) å bilagan för livförsäkringsrörelse,
skall denna ändring anses hava inneburit nedsättning av utjämningsreserven
eller utjämningsfonden under nämnda räkenskapsår.

6706. Stlilm 1928, Isaac"Marcus''

Formulär n:r 10

Tillhandahålles skattskyldig kostnadsfritt jämlikt 53 § t axeringsföror dningen.
Denna blankett må ej användas av utländsk forsäkringsanstalt.

Vid blankettens ifyllande böra anvisningarna å sid. 4 iakttagas.

Bilaga n:

... till

(den skattskyldiges namn)

Bilaga till C.

Inkomst av
1 i v för säkringsrö r els e.

deklaration angående

livförsäkringsrörelse inom ......................................................................................................................................

Taxeringsvärde å egen fastighet i rörelsen (se 3): byggnadsvärde kr........................

summa kr. ....................................................

Brandförsäkringsvärde: för byggnader kr. ........................., för fasta maskiner kr............................ summa kr.

kommun............ under år 19

, mark- och parkvärde kr......................

I. Beräkning av inkomsten.

I. A. Beräkning av överskottet å rörelsen.

Intäkter:

1. Premieinkomst för egen räkning (se 41)................................................................

2. Räntor och utdelningar (ej hyresinkomst) ............................................................

3. Kursvinst å värdepapper genom uppskrivning eller avyttring (även utlottning)

4. Minskning av försäkringsfond för egen räkning (se II. 1 å sid. 3).....................

8.
9.

s> » premieåterbäringsreserv (se II. 2 å sid. 3)..............................

» » säkerhetsfond (se II. 3 å sid. 3) .............................................

» » livränteförsäkringsrörelsens garantifonder (se II. 4 å sid. 3)

» » utjämningsreserverna (se II. 5 å sid. 3) .............................

Övriga intäkter, vilka tillhöra rörelsen, enligt nedanstående specifikation:

................................................................ kr.........

Summa av posterna 1—9

Avgående poster:

10. Utbetalningar för egen räkning för försäkringsfall ............................................................

11. » » » » » återköp ........................................................................

12. Utbetald premieåterbäring (se II. 2 å sid. 3) ....................................................................

13. Vinst å livränteförsäkringar, utbetald ur livränteförsäkringsrörelsens garantifonder (se II. 4

å sid. 3) ..........................................................................................................:.................

14. Förvaltningskostnader för egen räkning (hyra för i rörelsen ingående, anstalten tillhörig

fastighet icke inräknad) ....................................................................................................

15. Värdeminskning av egna, i rörelsen ingående byggnader (se 26) ....................................

16. Värdeminskning genom slitning, utrangering eller dyl. av inventarier ............................

Anm. Närmare upplysningar skola lämnas till stöd för värdeminskningsavdragen (se 19).

17. Kursförlust å värdepapper genom nedskrivning eller avyttring (även utlottning) ävensom

i räkenskaperna bokförda avskrivningar för lidna förluster å fordringar i rörelsen ...

18. Ränta å för rörelsen upplånat kapital ................................................................................

19. Ökning av försäkringsfond för egen räkning (se II. 1 å sid. 3).......................................

20. Avsättning till premieåterbäringsreserv (se II. 2 å sid. 3)................................................

21. » »i lag föreskriven säkerhetsfond (se II. 3 h) å sid. 3) ............................

22. » » livränteförsäkringsrörelsens garantifonder (se II. 4 å sid. 3)....................

23. Avdragsgill avsättning till utjämningsreserverna (se II. 5 li) å sid. 3)............................

24. Övriga avgående poster, vilka tillhöra rörelsen, enligt nedanstående specifikation (se 45):

................................................................................... kr........................................

Summa av posterna 10—19 och 24
» » » 20—23

Summa av posterna 10—-24

Den skattskyldiges
anteckningar

Kronor

öre

Taxeringsnämndens

anteckningar

Kronor

öre

Summan av posterna 1—9................................ kr.

Avgår: summan av posterna 10—2 ................ »

Återstår överskott å rörelsen ....................... »

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 samt. 213 häft. (Sr 248.i

I. B. Beräkning av det belopp, som jämte överskottet skall medräknas vid beräkningen av inkomst av livförsäkringsrörelse
(ifylles endast av försäkringsanstalt, som meddelar kapitalförsäkring).

1. Beräkning av ränta i fråga om ränte- och kapitalförsäkringsanstalt.

Det. belopp, vilket såsom ränta gottskrivits besparingsfonden, utgjorde ............................................................ kr

Avgår: ränta, som under året utbetalts till besparingsfondens delägare ............................................................ »

Återstår beräknad ränta »

2. Beräkning av ränta i fråga om annan anstalt än ränte- och kapitalförsäkringsanstalt.

a) Premiereserven för direkt tecknade kapitalförsäkringar utgjorde vid

årets början................................................................................................

b) Premiereserven för direkt tecknade kapitalförsäkringar utgjorde vid

årets slut.....................................................................................................

Medeltalet av posterna a) och b)

c) Ett års ränta enligt den i kolumnen angivna räntefoten å ett belopp

lika med ovanstående medeltal.................................................................

Räntefot för premie-reservens beräkning 31/» %	Räntefot för premie-reservens beräkning 4- V “ /O	Räntefot för premie-reservens beräkning ........ %
Kronor	öre	Kronor	öre	Kronor \| öre

Summa beräknad ränta å premiereserven (här införes summan av de vid c) här ovan upptagna posterna) .... kr.
Ränta, som enligt grunderna beräknas under året belöpa å premie&terbäringsreserven för direkt tecknade

kapitalförsäkringar, utgör ............................................................................. ........................................................... *

Ränta, som enligt grunderna under året i övrigt tillförts premieåterbäringsreserven för direkt tecknade
kapitalförsäkringar, vare sig i form av överränta å premiereserven för dylik försäkring eller eljest, utgör »

Summa beräknad ränta >

3. Beräkning av behållningen av hela verksamheten i vad den belöper på livförsäkringsrörelsen.

a) Summan av posterna 1—9 under I. A. å sid. 1................................................................................................

b) Av andra inkomstkällor än rörelse härfluten, under A, B samt F i allmänna. deklarationen redovisad

inkomst, minskad med under allmänna avdrag uppfört underskott å samma inkomstkällor ........................ »

Summa »

Avgår: Summan av posterna 10—19 och 24 under I. A. å sid. 1 .................................................................... »

Återstår behållning av hela verksamheten i vad den betöper på livförsäkringsrörelsen »

Anm. I fråga om anstalt, som förutom livförsäkringsrörelse även driver sjuk-, olycksfalls- eller skadeförsäkringsrörelse,
skola under 3 b) här ovan inkomst- eller underskottsbelopp medräknas endast i den mån de i
försäkringstekniskt hänseende äro att hänföra till livförsäkringsverksamheten.

Alt. 1. V3 av beräknad ränta enligt 1 eller 2 utgör............................................................................................ kr

» 2. Behållningen av hela verksamheten i vad den belöper på livförsäkringsrörelsen utgör enligt 3 ........ »

Belopp att tagas till beskattning enligt I. B. utgör alltså (— det minsta av de vid Alt. 1 och 2 utförda beloppen) »

Sammanfattning för taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt.

överskott å rörelsen enligt I. A. å sid. 1 ....................................................................

Tillkommer: Belopp att tagas till beskattning enligt I. B. här ovan .......................

Nettointäkt av rörelsen (införes under C i deklarationen) ............................................

Till kommunal inkomstskatt skattepliktig inkomst:

Nettointäkt enligt uppgift ovan ................................................................................................................. kr

Avgår (se 20): 5 % av taxeringsvärdet å egen fastighet i rörelsen .................................................... »

Återstående till kommunal inkomstskatt skattepliktig inkomst »

Fördelning av inkomsten mellan kommuner (se 3.7): ...................................................................................................

Av taxeringsnämnden beräknad inkomst: enligt kommunalskattelagen................................................................

enligt förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt ....

kr.

Anteckningar:

II. Särskilda uppgifter.

Försäkringsfonden för egen räkning (se 40) var vid årets början

^ » » v > » > slut .....■ •...... *"■■ •••■•

Premieåterbäringsreservens förändringar under året:

a) Premieåterbäringsreservens belopp vid årets början .............1.......“’«•••••»>....................... ...

b) Belopp, varmed premieåterbäringsreserven under året minskats (post I. A. 5 å sid. 1):

på grund av utbetald premieåterbäring (post I. A. 12 å sid. 1) ........................ kr.

annan minskning ........................................................................................................

e) Innan avsättning för året skett, var alltså premieåterbäringsreserven ...............................

d) Till premieåterbäringsreserven har avsatts (post I. A. 20 å sid. 1)...................................

e) Därefter är premieåterbäringsreserven vid årets slut .................................

kr.

Säkerhetsfondens förändringar under året:

a) Säkerhetsfondens belopp vid årets början...........................................................................................................

b) Minskning under året (post I. A. 6 å sid. 1)..........................................................................................

c) Innan avsättning för året skett, var alltså säkerhetsfonden ............................................................................ *

a) Till säkerhetsfonden har avsatts ........................................................................................................ ...............

e) Därefter är säkerhetsfonden vid årets slut ........................................................................................................

Då avdrag yrkas under I. A. 21 å sid. 1, meddelas ytterligare följande uppgifter:

f) Det belopp, vartill säkerhetsfonden skall uppgå, innan avsättning enligt lag må upphöra, utgör vid årets slut »

Avgår: Under c) utfört belopp .......................................................................................................................*

g) Skillnaden mellan beloppen under f) och c) är alltså .................................................................................... *

hl Avdragsgill avsättning till i lag föreskriven säkerhetsfond utgör alltså (= det minsta av de vid d) och g)

utförda beloppen) .........................................................................................................

Livränteförsäkringsrörelsens garantifonders förändringar under året:

a) Garantifondernas belopp vid årets början enligt följande specifikation (se 46):

........................ kr. .

.................................................................. » _________ ki''.

b) Belopp, varmed garantifonderna under året minskats (post I. A. 7 å sid. 1):

på grund av utbetald vinst (post I. A. 13 å sid. 1) med ett belopp av ................ »

annan minskning ............................................................................................................ * *

Anm. Se anm. under 5 b) här nedan.

c) Före dispositionen av behållningen å livränteförsäkringsrörelsen var alltså garantifondernas summa ........ »

d) Av årets behållning å livränteförsäkringsrörelsen har till garantifonderna avsatts (post I. A. 22 sid. 1) »

e) Därefter voro livränteförsäkringsrörelsens garantifonder vid årets slut enligt nedanstående specifikation:

...................................................................................................... kr. ......................................

...................................................................... » ......-...............................

» ..................................... »

• Utjämningsreservernas förändringar under året:

a) Utjämningsreservernas belopp vid årets början enligt följande specifikation (se 47):

....................... kr......................................

> ......................................

.................................................. » kr.

b) Minskning under året (post I. A. 8 å sid. 1)....................................................................................................

Anm. Sker ändring av grunder eller bolagsordning, varigenom anstalten får rätt att disponera garantifond
resp. utjämningsreserv på annat sätt än i anvisningarna 46, resp. 47 sägs, skall fonden anses härigenom
undergå minskning med hela det belopp, vartill den uppgick före ändringen.

c) Innan avsättning för året skett, var alltså utjämningsreservernas summa .................................................... *

d) Till utjämningsreserverna har avsatts ................................................................................................................ *

e) Därefter voro utjämningsreserverna enligt följande specifikation:

..................................................................................................................................................... kr. .....................................

................... » ......................................

Då avdrag yrkas för avsättning till utjämningsreserverna (post I. A. 23 å sid. 1), meddelas ytterligare
följande uppgifter:

f) 2 procent av risksumman för kapitalförsäkring för dödsfall med avdrag av den del därav, för vilken

återförsäkrare svara, understeg icke (se 48) ................................................................................................

Avgår: Under c) utfört belopp ............................................................................................................................

g) Skillnaden mellan posterna f) och c) är alltså ..................................................................................................

h) Avdragsgill avsättning till utjämningsreserverna utgör alltså (= det minsta av de vid d) och g) utförda

beloppen) ........................................................................................................................ kr. ........................................

Anvisningar för blankettens ifyllande,

Av svensk försäkringsanstalt bör särskild förklaring avgivas, hur
intäkt eller avgående post beräknats i de fall, då dess belopp ej framgår av
uppgifterna i deklarationen 1 övrigt eller i till deklarationen fogat räkenskapsutdrag;
vidare bör lämnas uppgift ä de i räkenskaperna upptagna
inkomster, vilka icke medräknats vid beräkningen av det beskattningsbara
överskottet.

Beräkning av svensk försäkringsanstalts överskott skall ske särskilt för
å ena sidan livförsäkringsrörelse, å andra sidan sjuk-, olycksfalls- och
skadeförsäkringsrörelse. Försäkring, som meddelats i samband med
huvudförsäkring, räknas härvid som tillhörande huvudförsäkringens art
(t. ex. livränta, som meddelats som ersättning vid olycksfallsförsäkring,
räknas till olycksfallsförsäkring; sjukförsäkring, som av livförsäkringsbolag
meddelats i''kombination med livförsäkring, räknas till livförsäkring).
Intäkter samt driftkostnader eller andra avgående poster, vilka icke
kunna bokföringsmässigt fördelas på de båda arterna av rörelse, skola
fördelas på skäligt sätt.

39. För försäkringsaktiebolag, sam driver livförsäkringsrörelse, skall
den enligt I. B. å bilagan för livförsäkringsrörelse beräknade del av
inkomsten, som motsvarar en tredjedel av den beräknade räntan
å premiereserv och premieålerbäringsreserv, anses icke belöpa
på aktieägarna i denna deras egenskap. I vad mån annan inkomst
skall anses belöpa på aktieägarna i denna deras egenskap,
får avgöras enligt de för bolaget gällande grunder eller bolagsordning.
På grund härav skaii lör bolag, som meddelar livförsäkring
och därutöver icke annan försäkring än personförsäkring,
såsom aktieägarnas andel i inkomsten upptagas det belopp,
vilket genom bolagsstämmas beslut tillförts dem av beskattningsårets
vinst, däri icke inberäknade vid beskattning avdragsgilla
avsättningar till aktieägarnas fonder,

40. Med försäkringsfond för egen räkning förstås försäkringsfond
(premiereserv, ersättningsreserv) enligt försäkringslagen, minskad
med värdet av återförsäkrares ansvarighet I ersättningsreserven
inbegripes i fråga om försäkringsanstalt, som driver sjöförsäkring,
den förstärkning av försäkringsfonden, som sådan
anstalt gör enligt bolagsordningen, och i fråga om anstalt, som
driver livförsäkring, återköpsreserveu.

41. Med premieinkomst, förvaltningskostnader m. m. för egen räkning
förstås anstaltens premieinkomst, förvaltningskostnader
m. in., minskade med återförsäkrares andelar.

45. Som avgående post må icke uppföras avsättning till omedelbar
eller framtida vinstutdelning till försäkringstagare.

46. Med garantifond för livränteförsäkringsrörelsen förstås här fond,
som avsatts av överskottet på denna rörelse och som enligt
av Konungen fastställda grunder eller bolagsordningen må användas
endast till vinstutdelning å livränteförsäkringar eller till att
helt eller delvis täcka förlust inom denna rörelse på dödlighet,
sjuklighet och invaliditet samt efter sådan disposition kvarstående
förlust på rörelsen i dess helhet, som icke kan täckas av andra
till framtida förfogande avsatta medel.

47. Med utjämningsreserv förstås här fond (såsom katastrofreserv,
riskutjämningsfond m. fl.), vilken enligt av Konungen stadfästa
grunder eller bolagsordningen må användas endast till att
eller delvis täcka förlust på dödlighet, sjuklighet och

samt efter sådan disposition kvarstående förlust på rörelsen
dess helhet, i den mån densamma icke kan täckas av andra
framtida förfogande avsatta medel. Som utjämningsreserv skall
ej anses i lag föreskriven säkerhetsfond eller
bolags reservfond.

48. Med risksumma för kapitalförsäkring för dödsfall förstås det belopp,
som är att anse som utsatt för dödsrisk.

Särskild anvisning för 1929 års taxering.

Har efter utgången av september 1926 men före utgången av det
räkenskapsår, som ligger till grund för 1929 års taxering, av försäkringsbolag
vidtagits sådan ändring i grunder eller bolagsordning, som
avses i Anm. till II. 2 å bilagan för sjuk-, olycksfalls- och skadeförsäkringsrörelse,
eller i Anm. till II. 5 b) å bilagan för livförsäkringsrörelse,
skall denna ändring anses hava inneburit nedsättning av utjämningsreserven
eller utjämningsfonden under nämnda räkenskapsår.

6706. Sthlm 1928, Tsaac Mardis'' Boktr.-A.-B.

Formulär n:r 11

Tillhandahdlles skattskyldig kostnadsfritt jämlikt 53 § taxerings för ordningen.

Å denna blankett må lapp till ledning för sin taxering lämna uppgift om renskötsel, som han och i förekommande fall hans hustru
drivit under nästföregående år, samt om sin och hustruns förmögenhet i sådan rörelse vid nästföregående års utgång; har han haft
hemmavarande barn, som icke vid ingången av det år, uppgiften avlämnas, uppnått 21 år, bör han uppgiva även barnets i renskötsel
nedlagda förmögenhet, därest icke barnet självt avgiver uppgift. Om lapp haft annan inkomst än av renskötsel (såsom inkomst
av tjänst, av kapital o. s. v.) eller haft förmögenhet, som icke varit nedlagd i renskötsel, uppgives sådan inkomst och förmögenhet
å blankett för självdeklaration.

Uppgift bör avlämnas eller i betalt brev med allmänna posten insändas senast den SI januari det år taxeringen skall äga rum
antingen till ordningsmannen i lappbyn eller till ordföranden i den taxeringsnämnd, som har att verkställa taxeringen. Uppgift kan
ock avlämnas eller insändas till länsstyrelsen i det län eller landsfiskalen i det landsfiskalsdistrikt, där taxeringen skall äga rum.

Lapp äger, om han så önskar, att i stället för uppgift enligt detta formulär avgiva självdeklaration i vanlig ordning.

Den som mot bättre vetande eller av grov vårdslöshet lämnat oriktigt meddelande, som är ägnat att leda till frihet från taxering
eller till för lag taxering, kan straffas med böter enligt 143 § taxeringsförordningen.

Envar, som önskar upplysning rörande beskaffenheten av honom åliggande utgiftsskyldighet eller för sättet för dess fullgörande
äger att för sådant ändamål hänvända sig till ordföranden i vederbörande taxeringsnämnd.

Uppgift angående renskötsel att avlämnas för taxering i

kommun »

taxeringsdistrikt ^........... av;

Fullständiga för- och tillnamn:

Födelseår:.................................................. Lappby:.

Mantalsskrivning sort:

Uppgifterna avse kalenderåret 19

Egna renar vid årets början..................

Under året tillkomna:

genom kalvning ..................................

genom inköp .......................................

Summa

Avgå motstående renar.....

Egna renar vid årets slut

I min vård satta skötesrenar ...................

Intäkter.

hushållsmedlemmar) en -

hushåll (.................

ligt ortens pris
2. Influtna belopp i penningar eller varor:
a) för försålda produkter:

renar och kött därav............................

hudar och skinn.....................................

andra produkter .....................................

ersättning för vård av skötesrenar
övriga intäkter:

Summa intäkter
Avgå motstående avdrag

Nettointäkt

st.

Under året hava:

a) försålts: livrenar.................................

levande renkalvar .............

b) slaktats för mitt hushåll: renar .....

renkalvar.

c) slaktats för avsalu: ........ renar.........

renkalvar .

st.

Kronor	öre

d) förlorats genom sjukdom, härjningar av rovdjur
eller annan olycklig händelse, egna
renar ............................j..........................

Summa

Avdrag.

1. Avlöning till ...................... st. renvårdare:

kontant lön ...................................................

kosthåll under ......................... kostdagar .......

2. Utgivna belopp i penningar eller varor:

a) avgifter enligt renbeteskonvention....................

b) ersättning för skada å gröda............................

c) övriga driftkostnader:

för uppförande av rengärden........................

» underhåll av vakthundar ....................

Kronor

öre

Summa avdrag

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 samt. 213 höft. (Sr 248.)

Vänd!

Nettointäkt enl. sid. 1

Avgå: Allmänna avdrag:

1. Allmänna skatter utom krono utskylder

............................ kr.

2. Avgifter till allmänna pensions försäkringen

o. d............. » .........................

3. Premier för livförsäkring o. d. »

4....................................................................... »__

Återstående inkomst
*/«o av motstående förmögenhet

Att taxera

Kronor ; öre

Förmögenhet i renskötsel.	Kronor	öre



Döda inventarier, avsedda för renskötseln och annan i samband därmed bedriven förvärvs-

Summa tillgångar

Behållen förmögenhet

Särskilda upplysningar och yrkanden.

Under nästföregående år var jag gift, ogift, änkling, änka, frånskild (det rätta understrykes). Antalet hemmavarande eller av mig
helt eller delvis underhållna barn, vilka vid innevarande års ingång ej uppnått 16 år och vilka icke, vart för sig, nästföregående

år haft en behållen inkomst av minst 450 kr., utgjorde ......................................•

Under nästföregående år icke husföreståndarinna (uppgift härom lämnas endast av den, som varit ogift, änkling, änka

eller frånskild samt haft hemmavarande barn, som nyss nämnts).

Att, mig veterligen, någon inkomst eller tillgång, som bort uppgivas, icke uteslutits samt att uppgifterna lämnats etter
bästa förstånd; bekräftas på heder och samvete.

............................................................................................ den 19

Namn .........................................................................................................................................................................................................f

Postadress:...........................................................................................................................................................................................f

Upplysningar av ordningsmannen:

I senast upprättade renlängd har för ifrågavarande lapp upptagits
.................... st. egna renar och .............. st. skötesrenar.

Övriga upplysningar om den skattskyldiges förhållanden:

Anteckningar av lappfogden:

............................................................................................................................................................................-•••!................I

■

.............................................................................................................................................-..................;...................;......J.........i

Taxeringsnämndens beslut.

Taxeringsnämnden har taxerat den skattskyldige	till kommunal inkomstskatt	till statlig in-komst- och för-mögenhetsskatt




.beskattnings DaiL D0iopp ............

6706. Sthlml928 I»a&c Marcus’ Boktr.-A.-B.

Formulär n:r 12

Tillhandah&lles skattskyldig kostnadsfritt jämlikt

53 § taxerings forordningen.

Envar, som vid vinstdragning å i Sverige före utgången av år 1928 utfärdade premieobligationer
erhållit vinst, uppgående till minst 1,000 kronor, är skyldig att till ledning vid taxeringen avgiva
uppgift angående vinsten. Uppgift skall vid vinstmedlens lyftande avlämnas till obligationernas
utfärdare; och har denne att tillse, att vinst icke utlämnas, utan att uppgiftsskyldigheten behörigen
fullgöres. Äga flera del i vinst, må uppgiftsplikten fullgöras på det sätt, att den av delägarna,
som ombesörjer vinstens lyftande, i den av honom till ledning för egen taxering avlämnade uppgiften
lämnar upplysning jämväl om övriga delägare och deras andel i vinsten. (42 § 1 mom.
taxeringsförordningen.)

Enligt § 2 4:o tryckfrihetsförordningen åtnjuter dylik uppgift skydd mot offentliggörande.

Uppgift angående viss lotterivinst.

Uppgifislämnarens namn: ...............................................................................................................................

(fullständiga för- och tillnamn)

Födelseår: Yrke eller titel: .....................................................................................................

Hemvist: Län: Kommun:

By, gård eller lägenhet: ................................. Gata och husnummer (i stad):

Till ledning för min taxering år 19 uppgives, att jag uppburit

den vinst å kr. , som vid vinstdragning den ........................................ 19 av

premieobligationer av år

utfallit å obligationen Ser. .............................. N:r ..............................

I vinsten äga följande personer del:

Namn	Hemortskommun och bostad därstädes	A n delsbelopp



		1

1 .......................................................................................		..............................

		1
!.................................................................................................	.................................................................................................

Att förestående uppgifter äro riktiga, försäkras.

.................................... den ......................................................................... 19

Egenhändig underskrift: ..................................................................................................................

Postadress: .......................................................................................................................................

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 samt. 213 höft. (Nr 2^8.) 670D. Stlilm 1928 Isaac Morcus'' Boktr.-A.-H.

Tillhandahålles skattskyldig kostnadsfritt jämlikt 53 § taxeringsforordningen.

Formulär n:r 13

Före blankettens ifyllande böra anvisningarna
å sid. 4 noga genomläsas.

Deklarationsblankett n:r 3

Virkesdeklaration att avlämnas år 19 för taxering
i ..................................................................................................... ............ kommun av:

Yrke eller titel: .............................................................................................:.............................................................................;.............................................................................................

Bostadsort: ..................................................................................................................................................................................................................................... ....... .......^

Uppgifterna avse kalenderåret 19 (räkenskapsåret fr. o. in. den 19........... t. o. m. den .............................. 19..........)

För taxering till skogsaccis inom ....:...........................................................................................kommun uppgiver

jag nedannämnda virke, för vilket jag är att anse såsom avverkare (se anvisn. 1):

föreslaget rotvärde
(se anvisn. 4)

Kronor

Taxeringsnämndens

anteckningar

Kronor

I. Virke som avverkats å fastigheten (se anvisn. 2)

Avverkningstraktens namn:

(fastighetens namn och nummer)

Närmaste avsättningsort för virket (flottled, järnvägsstation, större samhälle, stad eller dylik

ort): ..........................

Den genomsnittliga körvägen för virket (uttryckt i kilometer):
Det avverkade virket (se anvisn. 3):

verföres

Bihang till riksdagens protokoll 1928■ 1 samt. 213 häft. (Nr 248.J

Av deklaranten
föreslaget rotvärde

Kronor

Överfört .......................................

II. Virke som avverkats å fastigheten (se anvisn. 2)

(fastighetens namn och nummer)

Avverkningslraktens namn: ........................................................................................................................................................

Närmaste avsättningsort för virket (flottled, järnvägsstation, större samhälle, stad eller dylik

ort): .............................................................................................................................................................

Den genomsnittliga körvägen för virket (uttryckt i kilometer): ..............................

Det avverkade virket (se anvisn. 3):

III. Virke som avverkats å fastigheten (se anvisn. 2) ......................................................................

(fastighetens namn och nummer)

Awerkningstraktens namn: .....................................................................................................v. .............................................

Närmaste avsättningsort för virket (flottled, järnvägsstation, större samhälle, stad eller dylik

ort): ......................................................................................................................................................................................

Den genomsnittliga körvägen för virket (uttryckt i kilometer): ...........................................................................

Det avverkade virket (se anvisn. 3):














Överföres

''	Av deklaranten föreslaget rotvärde Kronor	Taxeringsnämndens anteckningar Kronor
Överfört IV. Virke som avverkats å fastigheten (se anvisn. 2) ............................................. '' (fastighetens namn och nummer) A vverkning strakt ens namn:
Närmaste avsättningsort för virket (flottled, järnvägsstation, större samhälle, stad eller dylik
Den genomsnittliga körvägen för virket (uttryckt i kilometer):............................................................................. Det avverkade virket (se anvisn. 3):














Att taxera till skogsaccis

Fördelning av rotvärdet mellan olika församlingar eller skoldistrikt inom kommunen:

Att under året inom ifrågavarande kommun icke blivit avverkat annat virke, för vilket jag är att anse såsom
awerkare, än som här ovan uppgivits, samt att jag efter bästa förstånd meddelat de lämnade uppgifterna, bekräftas
på heder och samvete.

den

Namn: ......................

Yrke eller titel:
Postadress: ..........

Taxeringsnämndens beslut.

Taxeringsnämnden har taxerat den skattskyldige till skogsaccis mel taxerat rotvfirde kr.

Skäl för avvikelse från

Anvisningar för deklarationsblankettens ifyllande.

Med taxeringsår förstås här nedan det kalenderår, under vilket taxering verkställes, och med beskattningsår det kalenderår,
som närmast föregått taxeringsåret, eller, där räkenskapsår icke sammanfaller med kalenderår, det räkenskapsår,
som gått till ända närmast före den 1 mars under taxeringsåret.

Virkesdeklaration skall upplaga virke, som deklaranten
avverkat under beskattningsåret (se 1 här nedan). Härifrån
undantages virke, som användes för fastighetens eller därmed
sambrukad fastighets behov av reparations-, slöjd- eller
stängselvirke eller bränsle.

Skyldighet att avgiva sådan deklaration åligger avverkaren
utan anmaning för varje kommun, där det avverkade
virkets rotvärde för hela beskattningsåret uppgått till minst
100 kronor. Ingår i kommunen mer än en församling eller
mer än ett skoldistrikt och har deklarant avverkat virke
såväl inom sådant område som inom annan del av kommunen,
skall, därest de delar av kommunen, varom sålunda
är fråga, tillhöra olika taxeringsdistrikt, virkesdeklaration
avgivas för varje sådant distrikt i vad angår
inom distriktet avverkat virke. Efter anmaning är avverkare
skyldig avgiva virkesdeklaration, även om det avverkade
virkets rotvärde icke uppgår till nämnda belopp.

Virkesdeklaration, som avgives utan anmaning, skall vara
avlämnad senast den 15 februari■ Staten, landsting, kommun
och annan dylik menighet, verk eller bolag, som är försett med
Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag
eller står under offentlig kontroll, så ock annan, som nästföregående
år enligt lag varit skyldig föra handelsböcker
och vilkens räkenskapsår gått till anda senare än den 31
oktober året näst före taxeringsåret, må njuta anstånd med
deklarationens avlämnande till den ill mars. Jämlikt 36 §

1 mom. fjärde och femte styckena och 48 § taxeringsförordningen
kan i vissa fall förlängning av tiden för virkesdeklarations
avlämnande erhSUes efter ansökan hos landskamreraren
i länet.

Virkesdeklaration skall avlämnas eller med allmänna posten
insändas antingen direkt till ordföranden i den taxeringsnämnd,
som har att verkställa taxeringen, eller ock, om taxeringen
skall äga rum i Stockholm, till överståthållarämbetet
och eljest till länsstyrelsen i del län, magistraten eller stadsstyrelsen
i den stad eller landsfiskalen i det landsfiskalsdistrikt,
där taxeringen skall företagas.

Avlämnas ej virkesdeklaration inom behörig tid, är den
skattskyldige förlustig rätten att hos kammarrätten överklaga
taxering, för vilken deklarationen skolat ligga till grund.
Påföljd av talans förlust inträder doek ej för staten, landsting,
kommun eller annan dylik menighet.

Ilar någon i virkesdeklaration eller upplysning, som av honom
avgivits till ledning vid virkestaxering, mot bättre vetande
eller av grov vårdslöshet lämnat oriktigt meddelande,
som är ägnat att leda till frihet från taxering eller till för
låg taxering, straffas han med böter enligt 143 § taxerings- !
förordningen. Straff för här omnämnd förseelse inträder j
icke, därest den skyldige, innan taxeringsnämnden avslutat |
sitt arbete för året, av egen drift beriktigat det oriktiga I
meddelandet. Vad i detta stycke sagts har ej tillämp- J
ning, då den som lämnat det oriktiga meddelandet för sin j
förseelse är underkastad ansvar för tjänstefel.

1. Med avverkare förstås den, som vid den tid, dä virket
är att anse såsom avverkat, ägt förfoga ömr virket; dock
att, där annan ägt rätt till avfallsvirket, denne skall anses
såsom avverkare i fråga om sådant virke.

Virke anses vara avverkat, då det blivit så tillrett och
upplagt, att uppmätning av detsamma kar ske på i orten
vanligt sätt. Kolvirke räknas såsom avverkat,då det blivit rest
eller lagt till kolning eller förts från skogen för att annorstädes
kolas. Ilar virke, sedan det fällts, men innan med detsamma
vidtagits sådan åtgärd, som nu sagts, avyttrats eller använts,
eller har virke, som upplagts för fastigheteis eller därmed
sambrukad fastighets behov av reparations-, slöjd- eller
stängselvirke eller bränsle, och av dylik anledning ej taxerats,
sedermera avyttrats annorledes än samband med
fastigheten eller använts för annat ändamål än nyss sagts,
skall detsamma anses såsom avverkat, när det sålunda avyttrades
eller användes. 2

2. I deklarationen lämnas uppgift om avverkning för varje
särskild fastighet eller komplex av fastigheter, som i ägarens
eller innehavarens hand är att anse såsom brukningsenhet.

3. Till virke liänföres här jämväl vindfälld skog, toppar
och annat avfallsvirke, men ej stubbar, kvist och ris, löv,
näver och lös bark.

Virkesdeklaration skall innehålla uppgift om de virkesslag,
som utfallit vid avverkningen, samt, vad angår timmer,
om stycketal, dimensioner och kubikmassa i fast mått och
beträffande övriga virkesslag, med nedan angivna undantag,
om kubikmassa i fast eller löst mått. Vad angår flottgods
skall stycketal alltid tillika uppgivas.

Möter i särskilt fall svårighet att beträffande annat virkesslag
än timmer uppgiva kubikmassa, må i stället uppgift
lämnas om stycketal och dimensioner; (lock är sådant ej
medgivet för den, som yrkesmässigt driver trävarurörelse.

Den, som kolat under beskattningsåret avverkat virke, må,
om han hellre vill, i sin deklaration angiva, i stället för kubikmassan
kolvirke, mängden av de kol, som vid kolningen erhållits.
Vad sålunda är sagt gäller dock ej beträffande kolvirke,
som förts från skogen för att annorstädes kolas.

Uträkning au kubikmassa hör ske:

för timmer: efter toppmått eller mått på mitten i enlighet
med den metod, som använts för timrets intumning;

för sparrar, bjälkar och spiror: efter virkets mått på
mitten; samt

för gruvstolpar, pappersmasseved och annan ved: efter
det mått, fast eller löst, som blivit använt vid mätningen.

Virkesdeklaration skall innehålla uppgift, efter vilka
grunder uträkningen i varje särskilt fall skett.

4. Deklarationspliktig är skyldig att föreslå det belopp,
vartill han anser rotvärdet för varje särskilt virkesslag böra
uppskattas, och är det honom i övrigt obetaget att lämna alla
sådana upplysningar, som han anser tjäna till ledning för
hans taxering till skogsaccis.

Rotvärdet skall beräknas med hänsyn till virkesprisen å avverkningsorten.
Har det avverkade virket sålts å rot, och har
avverkningen ägt rum i omedelbar anslutning till försäljningen,
bör det härvid åsatta priset kunna ligga till grund för
beräkningen, såvida ej särskilda omständigheter föranlett, att
det åsatta priset skilt sig från det å orten normala. Har virket
cj sålts å rot, eller är virket att enligt anvisn. 1 anse
såsom avverkat först så lång tid efter försäljningen, att ändring
i prisförhållandena därefter ägt rum, eller hava särskilda
omständigheter föranlett, att det åsatta priset skilt
sig från det å orten normala, skall rotvärdet beräknas efter
det pris, som liknande virke i liknande avsättningsläge, köpt
eller sålt å rot, skäligen hort betinga vid den tid, då det är
att anse som avverkat. Hava under en och samma avverkningsperiod
prisen varierat, skall alltså hänsyn härtill tagas.
Därest representativa försäljningar av virke å rot icke förekommit
å avverkningsorten, kan en grund för uppskattning
av rotvärdet vinnas genom att utgå från försäljningspriset
för sådana virkessortiment., varom är fråga, å det närmast belägna
ställe (vattendrag, järnvägsstation eller dylikt), dit virket
föres och där virkespris sättas eller eljest bestämda pris
å virke betalas, varefter från nämnda försäljningspris avdragas
kostnaderna för fällning, tillredning, utforsling och inmätning
av samma sortiment, allt under förutsättning, att nämnda
pris och kostnader kunna anses vara för liknande förhållanden
representativa. Vid en sådan beräkning få dock allenast
sådana avverknings- och transport- med flera kostnader, som
direkt sammanhänga med avverkningen och utdrivningen avdragas,
men däremot icke av avverkningens storlek mer eller
mindre oberoende kostnader för förvaltning, skogsvård, bevakning
med flera dylika allmänna omkostnader. Avdrag får
ske för på vederbörande virkesparti belöpande beräknad skogsaccis
och skogsvårdsavgift men ej för kostnad för uppskattning
av virke på rot eller för stämpling av virket.

Ilar avverkning skett under sådana förhållanden, afl
svårighet möter att uppgiva ett på virkets försäljningspris
grundat rotvärde, såsom då exempelvis nybyggnads virke för
eget behov avverkats å skog, som är så belägen, att liknande
virke ej kan med fördel forslas till lämplig avsättningsplats, och
försäljningar av virke ej heller å orten förekommit i någon
nämnvärd omfattning, får det avverkade virket icke därför
räknas som värdelöst utan skall upptagas till det pris, som
det kan antagas, att avverkaren skulle fått betala för virket,
därest han varit nödsakad att köpa detsamma å rot av annan
skogsägare å orten.

Skulle det å blanketten anvisade ulrymmtt för vissa uppgifter eller upplysningar befinnas vara otillräckligt, må sådana
meddelas å särskild bilaga.

Envar, som önskar upplysning rörande beskaffenheten av honom åliggande uppgifisskyldighet eller sättet för dess fullgörande,
äger alt för sådant ändamål hånvända sig till ordföranden i vederbörande taxeringsnämnd.

6706. Sthlm 1928, Isaac Marcus'' Boktr.-A.-B.

Formulär rt:r 14

Tillhandahålles uppgiftsskyldig kostnadsfritt jämlikt 53 § taxeringsförordningen.

Blanketten ifylles så noggrant som möjligt, och bör, öm viss
uppgift ej kan lämnas, anledningen därtill angivas.

Deklarationsblankett n:r 4

J ordbruksfastighet.

Deklaration enligt denna blankett avgives under år, då allmän fastighetstaxering
icke äger rum, beträffande jordbruksfastighet, som under
året skall åsättas nytt taxeringsvärde.

Dylik taxeringsatgärd skall vidtagas, därest under löpande femårsperiod sådant

förhållande inträffat, att taxeringsenhet bör uppdelas i flera
taxeringsenheter eller flera taxeringsenheter böra sammanslås till en,
eller ändring i fastighets beskattningsnatur inträtt,
eller fastighets värde genom eldsvåda, vattenflöde eller annan dylik
anledning eller genom nedrivning av byggnad eller skogsavverkning så
minskats, att förändringen föranleder en minskning av taxeringsvärdet
med minst en femtedel,

eller fastighets värde genom ny-, till- eller ombyggnad så förhöjts, att
därav föranledes en ökning av taxeringsvärdet med minst en femtedel.

Skyldighet att avgiva deklaration åligger fastighetens ägare eller såsom
ägare skattskyldig innehavare. Har fastighet eller komplex av fastigheter,
som vid senaste fastighetstaxering behandlats som taxeringsenhet, därefter
uppdelats mellan flera ägare eller innehavare, åligger deklarationsskyldighet
samtliga ägare eller innehavare, envar beträffande hans del av taxeringsenheten.

Särskild deklaration skall lämnas för varje taxeringsenhet, d. v. s.

J fastighet, fastighetsdel eller i sambruk nyttjat komplex av fastigheter,
som skall självständigt taxeras. Därest taxeringsenhet består av
flera i jord- eller fastighetsregistret särskilt redovisade fastigheter
eller delar av fastigheter, må ägare eller såsom ägare
skattskyldig innehavare av taxeringsenheten så ock arrendator
av dylik fastighet eller del av fastighet påfordra, att det angives,
huru stor del av taxeringsvärdet och dess delvärden som
belöper å varje fastighet eller fastighetsdel.

Deklaration skall vara avlämnad senast den 15 februari antingen
direkt till ordföranden i taxeringsnämnden för det distrikt, där fastigheten
är belägen, eller beträffande fastighet i Stockholm till överståthållarämbetet
och beträffande fastighet utom Stockholm till länsstyrelsen
i det län, magistraten eller stadsstyrelsen i den stad eller landsfiskalen
i det landsfiskalsdistrikt, där fastigheten är belägen.

Uraktlåtenhet att avlämna deklaration kan medföra skyldighet för
den försumlige att erlägga fem kronor för deklarationens infordrande.

Se vidare anvisningarna å sid. 4.

Särskild fastighetsdeklaration för fastighetstaxering år 19

Ägares eller såsom ägare skattskyldig innehavares för- och tillnamn: ...................................................................................................

Arrendators för- och tillnamn: ...........................................................................................................................................................:......................................

Fastighetens beteckning:

Län: ........................................................... Socken, municipalsamhälle, köping, stad: ......................................................................................................

Hemmans namn, n:r och mantal1: ............................................................................................................................................................................................................

Lägenhet1, torp1, stadsäga:...............................................................................................................................................................................................................................

Nuvarande taxeringsvärde:

Anledning till åsättande av nytt taxeringsvärde:

Fastighetens areal efter nuvarande brukningsförhållanden
ivattentäckt område oberäknat). 1 2 3 4 5 6

1. Aker ....................................................................

2. Tomt och trädgård ............................................

3. Slåtteräng ............................................................

4. Betesäng (betesmark, som ej är skogsmark) ....

4 a. därav kultiverad betesäng................. hektar

5. Skogsmark............................................................

5 a. därav s. k. hagmark......................... hektar

6. Övrig mark (vägar, mossar, myrar, kärr, berg m. m.)

Summa areal

I posterna 3—6 ingår odlingsbar mark (se anvisn. 7)

Till fastigheten hörande vattentäckt område, redovisat
i lantmäterihandlingama ........................

Nyodlingar efter senaste omtaxering av fastigheten

Täckdikad areal åkerjord.

1. Med rör................................................................

2. Med sten ...........................................................

3. Med annat material ............................................

Summa

Hektar s	År

Byggnaderna brandförsäkrings-värde (endast fastighetsägaren tillhöriga byggnader). 1. Mangårdsbyggnader med tillhörande uthus........................................................	Byggnads- material	Kronor

2. Bostadshus för driftpersonal med till-hörande uthus ........................................
3. Övriga driftbyggnader:



Summa värde

Försäkringen har meddelats år: ..........................

Upplysningar om byggnadernas ålder, skick o. dyl.:

Gödselvård.

1. Finnes gödsel tad med ogenomtränglig botten: Ja eller nej

a) av cement...........................................................................

b) av annat aterial?..........................................................................

2. Finnes cemen rad urinbrunn 1 ..............................................

1 Beteckning i jordregistret angives inom parentes.

- Ett tunnland motsvarar i det närmaste Va hektar.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 samt. 213 häft. (Nr 2i8.)

Köpeskilling vid senaste förvärv år ............; kr. .......................................

Har i köpeskillingen ingått ersättning för annat än fastigheten och i sådant fall med vilket belopp?

Har i köpeavtalet bestämts särskilt köpeskillingsbelopp för skogen och i sådant fall huru stort?........

Har skogen köpts genom särskilt köpeavtal och i sådant fall för vilken köpeskilling? .............................................................................................

Till egendomen hörande särskilda förmåner (såsom vattenfall, torvmosse, stenbrott, grus- eller lertäkt, lastageplats, fiske, in. m.):

Servitut till förmån eller last för fastigheten (se anvisn. 8): .......................................................................................................................................................;..............

Kreatursbesättning i medeltal: hästar; nötkreatur; ......................... får och getter.

Anses fastigheten kunna föda större antal kreatur än det här uppgivna? I sådant fall huru många? ..........................................

Arrenden, hyror och andra avgälder: .......................................................................................................................................................................

År och dag då gällande arrendeavtal ingåtts: ..........................................................................................................................................................................................

Angående fastighetens skog lämnas svar å följande frågor:

Vilken är den närmaste avsättningsorten för virke (flottled, järnvägsstation, större samhälle, stad eller dylik ort)?.....................

Huru lång är den genomsnittliga körvägen för virke till avsättningsorten? ....................................................................................................................

Aro skogsmark och skogstillgång å fastigheten bättre eller sämre än vad som på orten vanligast förekommer och i vilka avseenden?
..............................................................................................................................................................................................................................................................................................

Pinnes skogshushållningsplan upprättad? ............................................................... Vilket år upprättades den?

Huru stor är den däri beräknade årsavkastningen i kubikmeter?..............................................................................

År virkesmängden beräknad inom eller utom bark?.................................................................................

I vilken omfattning har skog å fastigheten avverkats efter senaste omtaxering av fastigheten?

Särskilda upplysningar:

(Härunder må upptagas de uppgifter deklaranten, utöver vad ovan angivits, vill lämna till ledning för taxeringen, såsom för
åkerjorden fördelning å olika jordarter och för skogen skogsmarkens fördelning på olika boniteter och åldersklasser, virkesförrådets fördelning
på mogenhets- eller åldersklasser, årliga tillväxtens storlek, virkestillgång per hektar skogsmark, genomsnittliga virkespris,
avverknings- och transportkostnader m. m. Uppgift må ock lämnas om det värde, vartill deklaranten anser fastigheten böra taxeras.)

Att jag sanningsenligt och efter bästa förstånd lämnat förestående uppgifter, försäkras.

.................. ....... den ..................... 19

Adress:

Taxeringsnämndens beräkning och beslut:

Beräkning:

I. Fastighetens jordbruksvärde:

hektar åker

å kr.

kr.

Taxeringsnämndens

anteckningar

Kronor

Summa

tomt och trädgård. .. » » ...........................................................................................

slåtteräng ................ » » ............................................................................................

kultiverad betesäng » » ........................................................................................

annan betesäng ........ » » ............................................................................................

övrig mark (med undantag för skogsmarken) värderas till ....................................

bete å skogen värderas, i den mån betestillgången innefattar ett värde utöver

värdet å skogsmarken såsom använd enbart för uthålligt skogsbruk, till................

särskilda förmåners värde ................................................................................................

Säger

skogsmark (s. k. hagmark inberäknad):

virkesavkastningens rotvärde pr kubikmeter kr. .....................

skogsmarkens bonitetssiffra .........................................................

markvärde pr hektar enligt hjälptabellen kr..................................

skogsmarkens värde utgör alltså ....................................................................................

Summa jordbruksvärde

II. Fastighetens skogsvärde:

virkesvärdet vid normal skogstillgång utgör enligt hjälptabellen pr hektar

beräknade siffran för den relativa skogstillgången .......................................

alltså värdet av skogstillgången pr hektar ......................................................

skogsmarkens areal i hektar ............................................................................

kr.

Skogsvärdet utgör följaktligen

III. Fastighetens tomt- och industrivärde ...................

Beslut:

Jordbruksvärde ...........................................................................

Skogsvärde...................................................................................

Tomt- och industrivärde ...........................................................

Summa

Anvisningar för deklarationsblankettens ifyllande.

Vid bestämmande av vad som skatt utgöra taxeringsenhet utgår man från den s. k. kamerala enheten, d. v. s. å landet
hemman ocli i jordeboken särskilt upptagen lägenhet samt i stad eller samhälle å landet, där fastighetsregister såsom för
stad skall föras, tomt eller stadsäga. Är den kamerala enheten genom laga förrättning delad och skola i följd därav delarna
särskilt redovisas i jord- eller fastighetsregister, skall oek i allmänhet varje sådan del vara taxeringsenhet.

I vissa fall måste en uppdelning i andra och flera taxeringsenheter än som följer av den i jord- eller fastighetsregistret
redovisade uppdelningen äga rum. Om fastighet, som eljest skulle vara taxeringsenhet, är delad mellan olika ägare, så
att varje ägare har sin till området å marken bestämda del av fastigheten, utgör varje sådant område taxeringsenhet.
Detsamma gäller, om del av fastighet upplåtits till annan för självständigt, mera stadigvarande nyttjande. I enlighet härmed
bör exempelvis torp, därå jordbruket av torpinnehavaren bedrives som självständig näring och väsentligen med egna
inventarier, särskilt taxeras. Om däremot innehavet av torpet väsentligen är att anse såsom en del av den ersättning,
som tillkommer torparen för åtagen arbetsskyldigliet till huvudfastigheten, bör torpet icke behandlas såsom särskild taxeringsenhet.
Är upplåtelsen av tillfällig art, så att det upplåtna området kan förväntas inom kortare tid komma att i brukningsavseende
återförenas med den fastighet, varifrån upplåtelsen skett, föreligger ej anledning att åsätta området särskilt
taxeringsvärde. Ej heller medför upplåtelse av sådant mindre område som till exempel lott i en s. k. koloniträdgård,
att det upplåtna området skall anses såsom särskild taxeringsenhet.

Vidare skall såsom självständig taxeringsenhet anses från en fastighet icke rättsligen avskilt område, vilket — utan att
vara till annat upplåtet — stadigvarande brukas särskilt eller stadigvarande användes för annat ändamål än fastigheten
i övrigt, exempelvis utgård med särskilda åbyggnader och särskild drift, bostadshus, avsedda för uthyrning, s. k. sommarnöjen
med trädgårds- eller planteringsiand samt anläggningar för sådan drift, som icke kan anses såsom binäring till jordbruk.

Byggnad eller med varandra sammanhörande byggnader å annans mark skola ock särskilt för sig taxeras. Användas
byggnaderna för jordbruksändamål, exempelvis om arrendator äger de till den arrenderade fastighetens drift använda byggnaderna
eller vissa av dem, skola de upptagas såsom jordbruksfastighet. Särskild taxering av den mark, därå byggnaderna
äro uppförda, kommer då ej i fråga, enär marken ingår i och taxeras tillsammans med jordbruksfastigheten i övrigt. Användes
däremot byggnaderna för annat ändamål, så att de skola taxeras såsom annan fastighet, kommer den mark, därå
byggnaderna äro uppförda eller som eljest för dem tagits i anspråk, att vara taxeringsenhet. I sådant fall bliva alltså
byggnaderna, å ena sidan, och den mark, som till dem nyttjas, å den andra, var för sig särskilt taxerade.

Understundom äro förhållandena sådana, att fastigheter, som äro rättsligen skilda, eller områden, som tillhöra sådana
fastigheter, dock böra tillsammans bilda taxeringsenhet.

Detta är faliet med skogsområde, som är att anse såsom brukningsenhet, ävensom vid skifte avsatt samfällighet, som
står under särskild förvaltning. Hit höra kronopark, vid utarrendering av staten tillhörig jordbruksdomän undantagen skog,
boställsskog under skogsslatens omedelbara vård och förvaltning, häradsallmänningar och annan allmän skog, för vilken
innehavaren enligt 13 § koromuualskaltelagen är skattskyldig (gruvskogar, gruvallmänningar, kanalskogar, städernas skogar),
ävensom under särskild förvaltning ställd samfälld skog, såsom de s. k. besparingsskogama och vissa s. k. skogsundantag
i Kopparbergs län. Såsom brukningsenhet må ock behandlas enskild skog, i den mån den i innehavarens hand bildar en
i brukningshänseende naturlig enhet (skogsblock).

Därest vid skifte undantagen samfällighet ej står under särskild förvaltning, skall värdet av den andel i samfälligheten,
som hör till varje särskild andelsberåttigad egendom, komma i betraktande vid samma egendoms taxering såsom eu densamma
tillhörande särskild förmån.

Vidare böra såsom en enhet taxeras fastigheter eller delar därav, som tillhöra samme ägare och vilkas inbördes värden
icke kunna vart för sig tillförlitlige» bedömas. Detta inträffar, då fastigheterna ligga i oskift samfällighet eller i sambruk
med gemensamma åbyggnader. 1 dessa fall lära fastigheterna vara så intimt med varandra förenade i drift och utnyttjande,
att det svårligen låter sig göra att med tillförlitlighet angiva vad den ena eller den andra av dem kan vara särskilt
värd. Understundom kunna liknande svårigheter att vid taxeringen följa de kamerala enheterna uppkomma även av annan
anledning, och bör även då det gemensamma komplexet behandlas som en taxeringsenhet.

Eu förutsättning för att sådan gemensam taxering, som nu sagts, skall få ske, är att fastigheterna ligga inom samma
kommun. Fastigheter, som ligga i olika kommuner, skola alltid utgöra skilda taxeringsenheter.

Vad nu sagts åsyftar icke det fali, att allenast eu geografisk oregelbundenhet föreligger, såsom om en i jordeboken
såsom enhet upptagen fastighet har äga innesluten (enklaverad) inom annan kommuns område. I dylikt fall är fastigheten
att anse såsom i sin helhet tillhörande den kommun, i vilken den enligt jordebok eller annat behörigt förordnande skall ingå.

Därest flera kamerala enheter eller genom laga förrättning uppkomna delar av sådana tillsammans utgöra en taxeringsenhet,
skall fastighetsbeteekningen för varje sådan kameral enhet eller del därav angivas i deklarationen.

1. Såsom <iker uppgives all mark, som lagts under piog och icke
är att hänföra till trädgård. Hit räknas även mångåriga vallar.

2. Till tomt räknas den mark, som användes till byggnadsplats,
gårdsplan o. dyl., samt till trädgård sådan mark, som användes
till köksväxtodling, fruktträdgård, prydnadstradgård eller parkanläggning.

3. Slåtteräng utgöres av företrädesvis med naturgräs beväxt mark,
vilken huvudsakligen utnyttjas för foderproduktion genom slätter
(hårdvallsäng och sidvallsäng). 4

4. Betesäng (betesmark, som ej är skogsmark) är dels kultiverad betesäng
dels annan betesäng. Kultiverad betesäng utgöres av sådan
icke i vanlig mening under plog lagd, i huvudsak foderproducerande
men icke sällan något trädbevuxen mark, vilken
för betets förbättrande är föremål för ordnad skötsel, varmed
förstås sådana åtgärder som röjning, dikning, planering, kalkning,
gödsling, frösådd m. m. Annan betesäng utgöres av dels
företrädesvis med naturgräs beväxt mark, vilken huvudsakligen
utnyttjas för bete och därför icke redovisas såsom slåtteräng,
dels inom inägoområde belägna gärdesbackar, som kunna användas
för bete. Dylika gärdesbackar betraktas ej som skogsmark,
även om där skulle förekomma ett eller annat träd.

5. Skogsmark är all icke odlad mark, som, vare sig deu för tillfället
är skogbärande eller icke, är lämplig att använda för
skogsproduktion. .S. k. hagmark utgöres av skogsmark med glesa
och ojämna bestånd, å vilken merendels finnes icke obetydlig,
vanligen till betning utnyttjad gräsproduktion. Har å dylik
mark väsentliga åtgärder vidtagits för betets förbättrande, redovisas
den dock såsom kultiverad betesäng.

6« Övrig mark utgöres av dels vägar, avloppsgravar o. dyl., dels

mossar, myrar, kärr, berg och annan dylik mark, som icke direkt
användes för jordbruks- eller skogsdrift.

7. Såsom odlingsbar mark räknas ängsmark, kärr, skogs- och hagmark
o. dyl., som anses med fördel kunna odlas till åker.
Under »särskilda upplysningar» bör om möjligt uppgivas, huru
stor del av den odlingsbara marken som ingår i det ena eller
andra markslaget.

8. Med servitut förstås besvär och last, som lagts å fastighet till
förmån för viss annan fastighet eller oek för gruva, såsom angående
väg, vattens ledning eller uppdämning, ledning för överförande
av kraft, skogsfång, mulbete, torv-, ler- eller grustäkt,
utsikt eller fönster.

670G. Sthlm 1928, Isaac Marcus’ Boktr.-A.-B.

Formulär n:r 15

Tillhandahålles uppgiftsskyldig kostnadsfritt jämlikt 53 § taxeringsforordningen.

Blanketten ifylles så noggrant som möjligt, och bör, om viss
uppgift ej kan lämnas, anledningen därtill angivas.

Deklaration enligt denna blankett avgives under år, då allmän fastighetstaxering
icke äger rum, beträffande s. k. annan fastighet, som under
året skall asättas nytt taxeringsvärde.

Dylik taxeringsåtgärd skall vidtagas, därest under löpande femårsperiod
sådant förhållande inträffat, att taxeringsenhet bör uppdelas i flera
taxeringsenheter eller flera taxeringsenheter böra sammanslås till en,
eller ändring i fastighets beskattningsnatur inträtt,
eller fastighets värde genom eldsvåda, vattenflöde eller annan dylik
anledning eller genom nedrivning av byggnad eller skogsavverkning så
minskats, att förändringen föranleder en minskning av taxeringsvärdet
med minst en femtedel,

eller fastighets värde genom ny-, till- eller ombyggnad så förhöjts, att
därav föranledes en ökning av taxeringsvärdet med minst en femtedel.

Deklarationsblankett n:r 5

Annan fastighet (än jordbruksfastighet).

Särskild deklaration skall lämnas för varje taxeringsenhet, d. v. s.
fastighet, fastighetsdel eller i sambruk nyttjat kom plex av fastigheter,
som skall självständigt taxeras. Därest taxeringsenhet består av
flera 1 jord- eller fastighetsregistret särskilt redovi sade ^fastigheter
eller delar av fastigheter, må ägare eller såsom ägare skattskyldig
Innehavare av fastigheten så ock arrendator av dylik
fastighet eller del av fastighet påfordra, att det angives, huru
stor del av taxeringsvärdet och dess delvärden som belöper å
varje fastighet eller fastighetsdel.

Uraktlåtenhet att avlämna deklaration kan medföra skyldighet
för den försumlige att erlägga fem kronor för deklarationens infordrande.

Särskild fastighetsdeklaration lör fastighetstaxering år 19

Ägares eller därmed likställd innehavares för- och tillnamn:.............................,.........i........................................................................................

Län: ...............................................................

Socken, municipalsamhälle, köping:
Hemmans namn, n:r och mantal:1........

Lägenhet:1........................ ............. ..........

Fastighetens beteckning:

.''...........................Stad: .....................!:...

............................ Församling i stad

.................... Kvarter: ....................

.............. ......... Adressnummer: ....

Rote:

... N:r......

Nuvarande taxeringsvärde: ... r....................... .........................

Anledning till åsättande av nytt taxeringsvärde:

Markens areal: .......................... hektar .................... ar .......................... kvadratmeter (eller annan ytenhet, som kan noggrant uppgivas).

Fastighetens användning (såsom till bostad uteslutande för ägaren, för uthyrning eller för industriellt eller annat affärsändamål):

Om å fastigheten finnes park- eller trädgårdsanläggning, angives här dess beskaffenhet:

Byggnadernas antal, ålder samt beskaffenhet med avseende å
byggnadsmaterial:.................................................. .............................................

Brandförsäkringsvärde: (För industrifastighet uppgives brandförsäkringsvärde
särskilt för byggnader och särskilt för fasta
maskiner och fasta inventarier) .................................................................

Finnes i fastigheten inledd elektrisk belysning? ..................

» » » * gasledning?..............................

» » » » vatten- och avloppsledning?.

» » » » centralvärmeledning? ................

Vilka övriga bekvämligheter finnas? ..............................................

I vilken brandförsäkringsanstalt äro byggnaderna försäkrade? ...

Brandförsäkringen har meddelats år:

Köpeskilling vid senaste förvärv år: .......................... kr.....................................................

Har fastigheten efter förvärvet varit föremål för ny- eller ombyggnad eller annan dylik förändring och i sådant fall i vilket
avseende? .....................................................................................................................................................................................................................................................................................

1 Beteckning i jordregistret angives inom parentes.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 saml. 213 häft. (N:r 2i8)

Servitut1 till förmån eller last för fastigheten:

Gällande hyror och därmed jämförliga inkomster, däri inbegripet hyresvärdet av outhyrda eller hyresfritt upplåtna lägenheter till

ägaren eller annan: kr........................... enligt nedanstående

Specifikation å hyresavkastningen:

Lägenhetsinnehavarens namn	Antal	Verklig, resp. beräknad, årlig hyra för uthyrda, outhyrda eller av ägaren själv eller annan hy-resfritt disponerade lägenheter	Anteokningar
w o s	w o: pr	Badram	Lokaler för affärsändamål	Hyra (ersätt-ning för värme ej inberäknad)	Tillägg för cen-tral-värme	Tillägg för varm- vatten	Summa


















						Sv	imma

Särskilda upplysningar:

(Härunder må upptagas de uppgifter deklaranten, utöver vad ovan angivits, vill lämna till ledning för taxeringen, såsom
byggnaders kubikmassa, golvyta i rummen, fastighetens grundläggningsförhållanden, inskränkningar i rätten till
med mera sådant. Deklaranten må jämväl angiva det värde, vartill han anser fastigheten böra taxeras.)

Att jag sanningsenligt och efter bästa förstånd lämnat förestående uppgifter, försäkras.

....................;.................................................................... den ....................................................................... 19.............

Adress:

Taxeringsnämndens beslut:

Markvärde................................................

Byggnadsvärde ........................................

Parkvärde .............................................

Summa »

1 Med servitut förstås besvär och. last, som lagts å fastighet till förmån för viss annan fastighet eller ock för gruva, såsom angående väg, vattens
ledning eller uppdämning, ledning för överförande av kraft, skogsfång, mulbete, torv-, ler- eller grustäkt, utsikt eller fönster.

6706. Stlilm 1928 Isaac Marcus’ Boktr.-A.-B.