Proposition 1997/98:80

Regeringens proposition
1997/98:80

Lag om behandling av personuppgifter om
totalforsvarspliktiga

Prop.

1997/98:80

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Harpsund den 12 mars 1998

Thage G Peterson

Björn von Sydow

(F örsvarsdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en lag om behandling av personuppgifter om
totalforsvarspliktiga. Lagen skall i huvudsak endast vara tillämplig i
Totalförsvarets pliktverks verksamhet. Lagen bygger på den nya
personuppgiftslagen (1998:000) och anger de preciseringar och undantag
från personuppgiftslagens bestämmelser som är motiverade vid
Totalförsvarets pliktverks behandling av personuppgifter om
totalforsvarspliktiga och med totalforsvarspliktiga jämställd personal.
Lagen reglerar liksom personuppgiftslagen all automatiserad behandling
av personuppgifter och manuell behandling av personregister. Då
registrering med hjälp av ADB utgör en särskilt riskfylld hantering av
uppgifterna för den registrerades del innehåller lagen särskilda
bestämmelser för sådana register. Det rör sig om bestämmelser om
registerinnehåll, direktåtkomst och sökmöjligheter m.m.

I lagen anges vidare ändamålen med behandlingen. I lagen behandlas
också frågan om rätten att behandla känsliga personuppgifter. Till skydd
för den enskildes personliga integritet lämnas i lagen en uttömmande
uppräkning av vilka personer som får registreras i det automatiserade
registret över totalforsvarspliktiga och vilka uppgifter som far antecknas
om dem i registret. Andra känsliga personuppgifter än sådana som rör
hälsa eller religiös övertygelse får inte antecknas i nämnda register.
Uppgifter om religiös övertygelse far antecknas endast om den
registrerade har lämnat sitt uttryckliga samtycke till registreringen. I
syfte att skydda den enskildes integritet innehåller lagen också
begränsningar av sökbegrepp och direktåtkomst till registret för andra än
Totalförsvarets pliktverk. Vidare finns bestämmelser om gallring av
personuppgifter.

1 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 80

I övrigt innehåller lagförslaget en erinran om sekretesslagens Prop. 1997/98:80
(1980:100) bestämmelser, en bestämmelse som innebär viss
inskränkning av Datainspektionens (tillsynsmyndighet) befogenheter vid
den tillsyn inspektionen skall göra enligt personuppgiftslagen samt
föreskrifter om att personuppgiftslagens bestämmelser om rättelse m.m.
av personuppgifter och om skadestånd blir tillämpliga även när
uppgifterna behandlas i strid med lagen om behandling av
personuppgifter om totalforsvarspliktiga.

Slutligen lämnas förslag till ändring i sekretesslagen för att
personuppgifterna om de totalforsvarspliktiga skall vara lagligen
skyddade mot att obehöriga får del av dem.

Lagen om behandling av personuppgifter om totalforsvarspliktiga och
ändringen i sekretesslagen föreslås träda i kraft den 24 oktober 1998.

Innehållsförteckning

Prop. 1997/98:80

1 Förslag till riksdagsbeslut.................................................................5

2 Lagtext...............................................................................................6

2.1 Förslag till lag om behandling av personuppgifter om

totalforsvarspliktiga............................................................6

2.2 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)... 11

3 Ärendet och dess beredning............................................................13

4 Bakgrund.........................................................................................14

4.1 Totalförsvaret och dess personal......................................14

4.1.1 Totalförsvarspliktens innebörd och omfatt-
ning.................................................................14

4.1.2 Utredningar om de totalförsvarspliktigas

förhållanden....................................................16

4.1.3 Åtgärder efter utredning - Inskrivning,

grundutbildning och krigsplacering................17

4.1.4 Personal inom totalförsvaret som inte är

x ianspråktagen med värnplikt eller civilplikt... 18

4.2 Totalförsvarets pliktverk och dess verksamhet................18

4.3 EG-direktivet om behandling av personuppgifter............21

4.4 Ny personuppgiftslag........................................................21

5 Allmänna utgångspunkter...............................................................24

6 Lagens tillämpningsområde............................................................28

6.1 Reglerna skall gälla sådan behandling av personuppgifter

som avses i personuppgiftslagen......................................28

6.2 Reglerna skall avse behandling av personuppgifter om

totalforsvarspliktiga m.m..................................................29

6.3 Tillämpningsområdet skall knytas till ändamålen med

behandlingen.....................................................................32

7 Avvikelser och preciseringar i förhållande till bestämmelserna i

personuppgiftslagen........................................................................33

7.1 Ändamålen med behandlingen..........................................33

7.2 Vilka personuppgifter skall få behandlas?........................36

7.3 Skydd för uppgifterna.......................................................40

7.4 Information till den registrerade och rättelse av felaktigt

behandlade uppgifter.........................................................42

7.5 Ansvaret for behandlingen................................................44

7.6 Anmälan och tillsyn..........................................................46

8 Automatiserat register över totalforsvarspliktiga som förs av

Totalförsvarets pliktverk.................................................................50

8.1 Registerinnehåll................................................................50

8.2 Vem skall fa fora in uppgifter i registret?.........................62

8.3 Direktåtkomst...................................................................64

8.4 Sökbegrepp.......................................................................65

8.5 S amköming.......................................................................68

9 Arkivering och gallring...................................................................69

10 Sekretessfrågor................................................................................74

10.1 Sekretess för uppgifter om totalforsvarspliktiga hos

Totalförsvarets pliktverk...................................................74

10.2 Sekretess hos dem som tar emot personuppgifter från

Totalförsvarets pliktverk...................................................75

11 Skadestånd och straff......................................................................77

11.1 Skadestånd........................................................................77

11.2 Straff.................................................................................78

12 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser...................................79

12.1 Ikraftträdande....................................................................79

12.2 Övergångsbestämmelser...................................................79

12.2.1 Förhållandet till den föreslagna person-
uppgiftslagens övergångsbestämmelser.........80

12.2.2 Förhållandet till den föreslagna lagen om

belastningsregister..........................................80

12.2.3 Behandling av personuppgifter om
totalforsvarspliktiga hos andra än

Totalförsvarets pliktverk................................80

13 Ekonomiska konsekvenser av förslagen.........................................82

14 F örfattningskommentar...................................................................83

14.1 Förslaget till lag om behandling av personuppgifter om

totalforsvarspliktiga..........................................................83

14.2 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen

(1980:100).........................................................................94

Bilaga 1 Sammanfattning av Pliktregisterutredningens

betänkande (SOU 1997:101) ...........................................96

Bilaga 2 Pliktregisterutredningens lagförslag ..............................100

Bilaga 3 Förteckning över remissinstanserna ..............................107

Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag...........................................109

Bilaga 5 Lagrådets yttrande .........................................................117

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 mars 1998.......119

Rättsdatablad........................................................................................120

Prop. 1997/98:80

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

Prop. 1997/98:80

1. lag om behandling av personuppgifter om totalforsvarspliktiga,

2. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).

Prop. 1997/98:80

Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om behandling av personuppgifter om
totalforsvarspliktiga

Härigenom föreskrivs följande.

Lagens tillämpningsområde

1 § Denna lag tillämpas vid behandling av personuppgifter om
totalforsvarspliktiga i den verksamhet Totalförsvarets pliktverk bedriver
för att

1. ta fram underlag för beslut om inskrivning, krigsplacering eller annat
ianspråktagande av personal till totalförsvaret,

2. redovisa personal med uppgifter inom totalförsvaret,

3. säkerställa att den registrerade fortlöpande får ändamålsenlig
utbildning och lämplig placering inom totalförsvaret,

4. se till att den registrerade fullgör sina skyldigheter såvitt avser
totalförsvarsplikten,

5. tillgodose den registrerades rättigheter och trygghet i hans eller hennes
egenskap av totalförsvarspliktig, och

6. planera, följa upp och utvärdera den verksamhet som anges i 1-5.

I de fall det anges särskilt gäller lagen även i verksamhet som bedrivs
av någon annan än Totalförsvarets pliktverk.

Lagen gäller endast om behandlingen är helt eller delvis automatiserad
eller om personuppgifter ingår i eller är avsedda att ingå i en strukturerad
samling av personuppgifter som är tillgängliga för sökning eller
sammanställning enligt särskilda kriterier.

2 § Med totalforsvarspliktiga jämställs vid tillämpningen av denna lag
personer som har en skyldighet att fullgöra uppgift inom totalförsvaret
vid höjd beredskap utan att skyldigheten grundar sig på
totalförsvarsplikt.

Definitioner

3 § Med utredning avses i denna lag mönstring och annan utredning om
den totalförsvarspliktiges förhållanden som kan utföras enligt lagen
(1994:1809) om totalförsvarsplikt samt särskild antagningsprövning
enligt lagen (1994:1810) om möjlighet för kvinnor att fullgöra värnplikt
eller civilplikt med längre grundutbildning.

Med automatiserat register över totalforsvarspliktiga avses register
med personuppgifter om totalforsvarspliktiga som förs av Totalförsvarets

pliktverk med hjälp av automatiserad behandling för de ändamål som
anges i 1 § första stycket.

Förhållandet till personuppgiftslagen

4 § Om inget annat följer av denna lag eller av föreskrifter som
meddelats med stöd av lagen, tillämpas personuppgiftslagen (1998:000)
vid behandling av personuppgifter om totalforsvarspliktiga.

Ändamålen med behandlingen

5 § Personuppgifter som samlats in av Totalförsvarets pliktverk skall
anses insamlade för de ändamål som anges i 1 § första stycket om inte
Totalförsvarets pliktverk vid insamlingen uttryckligen angett att den sker
för andra ändamål. Motsvarande skall gälla vid verkets behandling av
uppgifter som annan myndighet samlat in.

Behandling av känsliga personuppgifter

6 § Känsliga personuppgifter far behandlas om det är nödvändigt för de
ändamål som anges i 1 § första stycket.

Första stycket gäller även kommuner, landsting, kyrkliga kommuner
och statliga myndigheter om uppgifterna behövs för utredning om den
totalförsvarspliktiges personliga förhållanden enligt 2 kap. 1 § lagen
(1994:1809) om totalförsvarsplikt.

Ansvaret för behandlingen

7 § Totalförsvarets pliktverk är personuppgiftsansvarigt för den
behandling av personuppgifter om totalforsvarspliktiga som verket utför.

Registerinnehåll

8 § I automatiserat register över totalforsvarspliktiga får personuppgifter
föras in endast om den som

1. är eller har varit aktuell för utredning enligt 3 § första stycket,

2. genom avtal, beslut om krigsplacering eller på annat sätt är tagen i
anspråk för totalförsvaret,

3. skall utföra särskild uppgift vid höjd beredskap eller på grund av viss
kompetens är viktig för totalförsvaret,

4. av en redan registrerad uppgetts som närstående, eller

5. nämns bland de uppgifter som avses i 9 § första stycket 13.

Uppgifter om en person som avses i första stycket 4 far registreras
endast vid höjd beredskap.

Utan hinder av vad som sägs i första stycket far personuppgifter
registreras om den som fattat beslut eller handlagt ärende som rör den
registrerade hos Totalförsvarets pliktverk eller hos någon annan som
utfört en utredning som avses i 3 § första stycket. Detsamma gäller

Prop. 1997/98:80

personuppgifter om den som gjort joumalanteckning i samband med
sådan utredning eller i samband med den registrerades tjänstgöring inom
totalförsvaret.

9 § I automatiserat register över totalforsvarspliktiga far endast följande
personuppgifter föras in:

1. personnummer, namn, adress, telefonnummer och folkbokföringsort,

2. hinder for genomförande av utredning som avses i 3 § första stycket,
for utbildning eller för krigsplacering eller annat ianspråktagande av den
registrerade för totalförsvarets räkning,

3. boende- och familjeförhållanden samt försörjning, om uppgiften
behövs för att Totalförsvarets pliktverk skall kunna fullgöra sina
åligganden i fråga om förmåner till totalforsvarspliktiga,

4. utbildning, anställning, kunskaper, färdigheter, anlag och intressen
som har betydelse for bedömningen av den registrerades användbarhet
inom totalförsvaret,

5. fysisk och psykisk hälsa och förmåga jämte de uppgifter som ligger till
grund for bedömningen härav,

6. om den registrerade är svensk medborgare eller inte,

7. utgången i mål om ansvar för brott mot totalforsvarsplikten,

8. att den registrerade har dömts till påföljd för brott som framgår av
uppgift ur belastningsregistret som Totalförsvarets pliktverk fatt del av,

9. att den registrerade genomgått säkerhetsprövning enligt
säkerhetsskyddslagen (1996:627), vilken säkerhetsklass prövningen
avsett och resultatet av denna,

10. vad som bestämts vid inskrivningen enligt lagen (1994:1809) om
totalförsvarsplikt eller lagen (1994:1810) om möjlighet for kvinnor att
fullgöra värnplikt eller civilplikt med längre grundutbildning,

11. krigsplacering, annat ianspråktagande av den registrerade för
totalförsvaret eller särskild uppgift som han eller hon skall utföra vid
höjd beredskap,

12. tjänstgöring inom totalförsvaret samt betyg, vitsord, förordnanden
och utmärkelser som är att hänföra till denna, samt

13. personliga förhållanden i övrigt som åberopas av den registrerade, om
de rör hans eller hennes tjänstgöring inom totalförsvaret.

Andra känsliga personuppgifter än sådana uppgifter som rör hälsa eller
religiös övertygelse får inte föras in i ett automatiserat register över
totalforsvarspliktiga. Uppgifter om religiös övertygelse får endast
registreras om den registrerade har lämnat sitt uttryckliga samtycke till
att uppgifterna behandlas i registret och de rör hans eller hennes
tjänstgöring inom totalförsvaret.

10 § Utan hinder av vad som sägs i 9 § första stycket får beslut som rör
totalforsvarsplikten liksom tidpunkter och tidsperioder för registrerade
förhållanden samt erforderliga administrativa och tekniska uppgifter
registreras.

Beträffande den som registreras med stöd av 8 § första stycket 4, får
endast namn, adressuppgifter och relation till den som uppgett honom
eller henne som närstående föras in i registret.

Prop. 1997/98:80

Beträffande personer som avses i 8 § tredje stycket får endast namn, Prop. 1997/98:80
titel och tjänsteställe registreras.

11 § Regeringen får till skydd för personlig integritet meddela
föreskrifter om ytterligare begränsningar av vad som får föras in i
automatiserat register över totalforsvarspliktiga enligt 8 och 9 §§.

Direktåtkomst

12 § Totalförsvarets pliktverk har direktåtkomst till automatiserat register
över totalforsvarspliktiga. Regeringen får meddela föreskrifter om att
annan får ha direktåtkomst till registret.

Annans registrering av uppgifter

13 § Regeringen får meddela föreskifter om att annan än Totalförsvarets
pliktverk får föra in personuppgifter i automatiserat register över
totalforsvarspliktiga och rätta dessa.

Sökbegrepp

14 § Personuppgifter som avses i 9 § första stycket 2 och 3 samt 5-9 får
inte användas som sökbegrepp annat än om det behövs för tillsyn,
uppföljning eller utvärdering av Totalförsvarets pliktverks verksamhet
eller för framtagande av material för forskning eller statistik. Detsamma
gäller uppgifter om resultat från kunskapsprov och anlagstester som
utförts vid sådan utredning som avses i 3 § första stycket.

För åtkomst av personuppgifter om närstående till en
totalförsvarspliktig, om den som handlagt ärende, fattat beslut eller gjort
joumalanteckning får endast den totalförsvarspliktiges personnummer
användas som sökbegrepp. Detsamma gäller för åtkomst av
personuppgifter som antecknats med stöd av 9 § första stycket 13 eller
med stöd av att samtycke till anteckning lämnats.

Utan hinder av vad som sägs i första och andra styckena får
nödvändigt sökbegrepp användas under den tid det behövs för rättelse
eller för att avhjälpa fel som uppkommit till följd av brister i ett
dataprogram.

Regeringen får meddela föreskrifter om ytterligare begränsningar av
sökbegrepp.

Gallring

15 § En personuppgift i ett automatiserat register över
totalforsvarspliktiga skall gallras så snart uppgiften inte längre behövs för
de ändamål som anges i 1 § första stycket. Personuppgifter beträffande
dem som avses i 8 § första stycket 1-3 skall gallras senast vid utgången
av det kalenderår den registrerade fyller 70 år, om inte han eller hon även
därefter har en uppgift inom totalförsvaret vid höjd beredskap. Uppgifter

om närstående, beslutsfattare, handläggare, den som gjort Prop. 1997/98:80
joumalanteckning samt om personer som nämns bland vad som
antecknats med stöd av 9 § första stycket 13 skall härvid anses som
uppgifter om den totalförsvarspliktige. Regeringen far meddela
föreskrifter om kortare tid för gallring än vad som följer av detta stycke.

Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från skyldigheten att
gallra personuppgifter i fråga om bevarande av material för forskningens
behov. Sådana uppgifter skall dock avföras från registret vid den tidpunkt
de annars skulle ha gallrats enligt första stycket.

Sekretess

16 § För utlämnande av personuppgifter om totalforsvarspliktiga gäller
de begränsningar som följer av sekretesslagen (1980:100).

Inskränkning i tillsynsmyndighetens befogenheter

17 § Tillsynsmyndigheten enligt personuppgiftslagen (1998:000) får inte
förbjuda Totalförsvarets pliktverk att behandla personuppgifter om
totalforsvarspliktiga.

Korrigering av uppgifter

18 § Bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:000) om den
personuppgiftsansvariges skyldighet att på begäran av den registrerade
rätta, blockera eller utplåna personuppgifter och att underrätta tredje
man, till vilken uppgifterna har lämnats ut, skall gälla även då
personuppgifter behandlats i strid med denna lag eller föreskrifter som
utfärdats med stöd av denna lag.

Skadestånd

19 § Bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:000) om skadestånd
skall gälla även då personuppgifter behandlats i strid med denna lag.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 24 oktober 1998. Vid sådan behandling av
personuppgifter för vilken lagen gäller och som redan pågår vid
ikraftträdandet skall bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:000)
tillämpas utan hinder av vad som sägs i punkt 2 i övergångs-
bestämmelserna till den lagen.

2. Bestämmelsen i 6 § andra stycket i denna lag skall inte börja tillämpas
förrän den 1 oktober 2001.

3. Med uppgift i belastningsregistret avses även uppgift i polisregister
enligt lagen (1965:94) om polisregister m.m.

2.2 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen
(1980:100)

Prop. 1997/98:80

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 12 § sekretesslagen (1980:100) skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

12 §

Sekretess gäller i ärende om
inskrivning av

totalforsvarspliktiga och i ärende
om antagning av kvinnor till
befattningar inom totalförsvaret
som kräver längre grundutbildning
än 60 dagar för uppgift om
enskilds personliga förhållanden,
om det kan antas att den enskilde
eller någon honom närstående
lider men om uppgiften röjs.
Motsvarande sekretess gäller i
ärende som angår antagning till
utbildning vid Försvarsmakten,
skyldighet att tjänstgöra med
totalförsvarsplikt samt uppskov
med och avbrott i sådan
tjänstgöring. Sekretessen gäller
dock inte beslut i ärende som
avses i detta stycke.

Sekretess gäller i ärende om
utredning om

totalförsvarspliktigas personliga
förhållanden, i ärende om
antagning av kvinnor till
befattningar inom totalförsvaret
som kräver längre grundutbildning
än 60 dagar samt i ärende om
inskrivning och krigsplacering av
totalforsvarspliktiga för uppgift
om enskilds personliga
förhållanden, om det kan antas att
den enskilde eller någon honom
närstående lider men om uppgiften
röjs. Motsvarande sekretess gäller
i ärende som angår antagning till
utbildning vid Försvarsmakten,
skyldighet att tjänstgöra med
totalförsvarsplikt samt uppskov
med och avbrott i sådan
tjänstgöring. Sekretessen gäller
dock inte beslut i ärende som

avses i detta stycke.

Sekretess gäller inom personalvård med avseende på den som tjänstgör
med totalförsvarsplikt för uppgift som hänför sig till psykologisk
undersökning och för uppgift om enskilds personliga förhållanden hos
konsulent eller annan befattningshavare som särskilt har till uppgift att
bistå med råd och hjälp i personliga angelägenheter, om det inte står klart
att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon honom
närstående lider men.

Sekretess gäller inom
verksamhet som avser utbildning
för totalförsvarsändamål med
avseende på den som tjänstgör
med totalförsvarsplikt för uppgift
som hänför sig till psykologisk
undersökning och för uppgift om

enskilds personliga förhållanden,
om det inte står klart att uppgiften
kan röjas utan att den som
uppgiften rör eller någon honom
närstående lider men.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Prop. 1997/98:80

Denna lag träder i kraft den 24 oktober 1998.

Ärendet och dess beredning

Med stöd av regeringens bemyndigande tillkallade chefen för
Försvarsdepartementet den 16 april 1996 en särskild utredare, med
uppdrag att utreda och lägga fram förslag om den författningsreglering av
personregister över totalforsvarspliktiga som behövs för den verksamhet
som skall bedrivas av Totalförsvarets pliktverk (dir. 1996:14).

I juni 1997 lade utredaren fram betänkandet Behandling av
personuppgifter om totalforsvarspliktiga (SOU 1997:101). En
sammanfattning av betänkandet och utredningens lagförslag finns i
bilaga 1 respektive bilaga 2.

Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över
remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissyttrandena finns tillgängliga i
lagstiftningsärendet (dnr Fo97/1609/RS).

Lagrådet

Regeringen beslutade den 5 februari 1998 att inhämta Lagrådets yttrande
över de lagförslag som finns i bilaga 4.

Lagrådets yttrande finns i bilaga 5. Regeringen har i propositionen
följt de förslag som Lagrådet lämnat. Vi återkommer till Lagrådets
synpunkter i avsnitt 7.5 och 11.1 samt i författningskommentaren till 3
och 7 §§ lagen om behandling av personuppgifter om

totalforsvarspliktiga. Vissa smärre språkliga ändringar har gjorts i
lagtexten med anledning av vad som förekommit vid
lagrådsföredragningen.

Prop. 1997/98:80

Bakgrund

Prop. 1997/98:80

4.1 Totalförsvaret och dess personal

4.1.1 Totalförsvarspliktens innebörd och omfattning

Begreppet totalförsvar, som finns definierat i lagen (1992:1403) om
totalförsvar och höjd beredskap, avser den verksamhet som behövs för att
förbereda Sverige för krig. För att stärka Sveriges försvarsförmåga kan
enligt nämnda lag beredskapen höjas till skärpt beredskap eller högsta
beredskap. Under högsta beredskap är totalförsvar all
samhällsverksamhet som då skall bedrivas.

Totalförsvaret består av militär verksamhet (militärt försvar) — vars
huvuduppgift är att möta väpnade angrepp mot Sverige — och civil
verksamhet (civilt försvar) som bl.a. skall värna civilbefolkningen under
krig, trygga nödvändig försörjning och även i övrigt upprätthålla viktiga
samhällsfunktioner. För den militära verksamheten ansvarar i huvudsak
Försvarsmakten, medan ansvaret för den civila verksamheten åvilar
statliga myndigheter, kommuner, landsting, företag, organisationer och
enskilda.

Sedan den 1 juli 1995 gäller lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt.
Genom denna lag har de grundläggande bestämmelserna om
tjänstgöringsskyldighet inom landets totalförsvar samlats i en författning.
Totalforsvarsplikten innebär en skyldighet för varje svensk medborgare
— och i viss utsträckning för utländska medborgare som är bosatta i
Sverige — att tjänstgöra inom totalförsvaret i den omfattning som hans
eller hennes kroppskrafter och hälsotillstånd tillåter. Skyldigheten gäller
från och med det kalenderår då personen fyller 16 år till utgången av det
år när han eller hon fyller 70 år. Tjänstgöringen kan fullgöras som
värnplikt, civilplikt eller allmän tjänsteplikt. Värnplikt och civilplikt
omfattar grundutbildning, repetitionsutbildning, beredskapstjänstgöring
och krigstjänstgöring. Den allmänna tjänsteplikten innebär endast en
skyldighet för den som är totalförsvarspliktig att tjänstgöra under höjd
beredskap.

Värnplikten fullgörs hos Försvarsmakten. Skyldigheten att fullgöra
sådan plikt omfattar endast svenska män och gäller från början av det
kalenderår de fyller 19 år till slutet av det kalenderår de fyller 47 år. De
som är ianspråktagna med värnplikt utgör den helt dominerande delen av
de totalforsvarspliktiga som genomgår grundutbildning och
repetitionsutbildning.

Alla mellan 16 och 70 år, som inte är ianspråktagna med värnplikt, är
skyldiga att efter anmodan fullgöra civilplikt. Det är emellertid endast
svenska män som är skyldiga att fullgöra civilplikt med längre
grundutbildning än 60 dagar. Civilplikten fullgörs i den verksamhet som
regeringen bestämmer och den kan fullgöras såväl inom det civila som

inom det militära försvaret. Civilplikten far dock inte omfatta annan
verksamhet som är förenad med egentliga stridsuppgifter än ordnings-
eller bevakningsuppgifter.

När det råder höjd beredskap får regeringen ge föreskrifter om allmän
tjänsteplikt, om det behövs för att verksamhet som är av särskild vikt för
totalförsvaret skall kunna upprätthållas. Allmän tjänsteplikt gäller alla
mellan 16 och 70 år och innefattar en skyldighet att tjänstgöra i en
ordinarie anställning eller fullfölja ett uppdrag, eller att efter anvisning av
en myndighet utföra vissa uppgifter. Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer (Arbetsmarknadsstyrelsen eller, efter
bestämmande av Arbetsmarknadsstyrelsen, en länsarbetsnämnd) skall
besluta hos vilka arbetsgivare som allmän tjänsteplikt skall fullgöras och
vilka arbetstagare och uppdragstagare som skall omfattas av allmän
tjänsteplikt. Statliga myndigheter där allmän tjänsteplikt skall fullgöras
beslutar dock själva om vilka arbetstagare och uppdragstagare som skall
omfattas av tjänsteplikten. De närmare föreskrifterna om tjänsteplikten
kan tas in i anställningsavtalet med den enskilde. Ett beslut om att en
totalförsvarspliktig skall fullgöra allmän tjänsteplikt får inte omfatta den
som redan är krigsplacerad med stöd av lagen om totalförsvarsplikt.

Kvinnor är inte skyldiga att göra värnplikt eller att fullgöra civilplikt
som kräver längre grundutbildning än 60 dagar. Kvinnor har dock
möjlighet att fullgöra värnplikt eller civilplikt med längre
grundutbildning om de så önskar och bedöms lämpliga. Till grundut-
bildning för värnplikt eller civilplikt med längre grundutbildning än 60
dagar får kvinnor antas som är svenska medborgare och som vid den
antagningsprövning som skall göras har fyllt lägst 18 år och högst 24 år.
Om en kvinna efter ansökan och prövning skrivs in för värnplikt eller
civilplikt med längre grundutbildning omfattas hon av samma
bestämmelser som en man som med stöd av lagen om totalförsvarsplikt
skrivits in för motsvarande utbildning. Hon blir således enligt lag skyldig
att fullgöra dels grundutbildning, dels repetitionsutbildning, be-
redskapstjänstgöring och krigstjänstgöring. Dessa särskilda be-
stämmelser om kvinnor i totalförsvaret ges i lagen (1994:1810) om
möjlighet för kvinnor att fullgöra värnplikt eller civilplikt med längre
grundutbildning och förordningen (1995:240) med samma namn.

Hälso- och sjukvårdspersonal som är anställd i verksamheter som skall
upprätthållas under höjd beredskap (t.ex. landstingens sjukvård) deltar i
utbildnings- och övningsverksamhet i enlighet med vad som anges i
deras anställningsavtal. Utbildning och övning för dessa personer sker
genom arbetsgivarens försorg. I de fall något anställningsförhållande inte
föreligger mellan det bemanningsansvariga organet och den hälso- och
sjukvårdspersonal som detta organ önskar ta i anspråk för övning och
utbildning, kan inskrivning med civilplikt i stället tillämpas. Inskrivning
med civilplikt kan bli aktuell bl.a. beträffande dem ur hälso- och
sjukvårdspersonalen som är anställda inom den privata sektorn eller som
slutat arbeta men alltjämt omfattas av totalforsvarsplikten.

Prop. 1997/98:80

4.1.2 Utredningar om de totalförsvarspliktigas förhållanden

En man som är svensk medborgare är skyldig att mönstra om det inte är
uppenbart att han saknar förutsättningar att fullgöra såväl värnplikt som
civilplikt. Skyldigheten inträder det kalenderår mannen fyller 18 år eller,
för den som förvärvar svenskt medborgarskap senare, från och med den
dag han blir svensk medborgare. Om det inte finns särskilda skäl, är
ingen skyldig att genomgå mönstring efter det kalenderår när han fyller
24 år. Den som är skyldig att mönstra skall inställa sig personligen vid
något av Totalförsvarets pliktverks kontor för medicinska och
psykologiska undersökningar samt annan utredning om personliga
förhållanden.

Ansvaret för att mönstring genomförs åvilar Totalförsvarets pliktverk.
Mönstring (eller — för kvinnor — antagningsprövning, se nedan) är en
förutsättning för att någon skall tas ut till värnplikt eller civilplikt med
längre grundutbildning än 60 dagar.

På grundval av en mindre omfattande utredning än mönstring kan en
totalförsvarspliktig tas i anspråk för civilplikt med grundutbildning under
högst 60 dagar. En sådan utredning kan vara begränsad till att den
totalförsvarspliktige efter anmaning lämnar uppgifter om sig själv eller
genom att uppgifter om honom eller henne inhämtas från olika register
e.dyl. Huvudansvaret ligger även beträffande denna utrednings-
verksamhet på Totalförsvarets pliktverk. Utredningen kan dock efter
överenskommelser mellan Totalförsvarets pliktverk och kommuner,
landsting eller kyrkliga kommuner utföras hos någon av de sist nämnda.
Enligt lagen om totalförsvarsplikt och förordningen om totalförsvarsplikt
är den totalförsvarspliktige också skyldig att lämna uppgifter om sina
personliga förhållanden till länsstyrelserna, Rikspolisstyrelsen,
Försvarsmakten, Post- och telestyrelsen, Banverket, Vägverket,
Luftfartsverket, Statens jordbruksverk, Statens invandrarverk, Närings-
och teknikutvecklingsverket samt Affärsverket svenska kraftnät. På
grundval av dessa och andra uppgifter kan därmed en mindre omfattande
utredning än mönstring utföras även hos de nu uppräknade
myndigheterna. Om en annan myndighet än Totalförsvarets pliktverk
genomfört utredningen skall kopior av handlingar som inkommit till den
myndigheten tillställas Totalförsvarets pliktverk.

En kvinna som ansökt om att få fullgöra värnplikt eller civilplikt med
längre grundutbildning skall genomgå en antagningsprövning vid
Totalförsvarets pliktverk som motsvarar den för svenska män
obligatoriska mönstringen. Uppgifterna från mönstringen eller
antagningsprövningen behöver kompletteras med uppgifter inhämtade i
andra sammanhang för att en så fullständig och korrekt bild som möjligt
av den totalförsvarspliktige skall kunna erhållas. Det finns vidare ett
behov för ansvariga myndigheter att kontinuerligt hålla sig informerade
om förändringar av redan inskrivna totalförsvarspliktigas förhållanden.
Lagen om totalförsvarsplikt och förordningen härom innehåller därför
bestämmelser om skyldighet för myndigheter och andra att förse
Totalförsvarets pliktverk med relevant information i dessa avseenden.

Prop. 1997/98:80

Lagen om totalförsvarsplikt reglerar den information som behövs vid
mönstringen, vid annan mindre omfattande utredning eller vid
antagningsprövningen och stadgar att kommuner, landsting och enskilda
vårdinrättningar skall lämna de uppgifter till Totalförsvarets pliktverk om
en totalförsvarspliktigs hälsotillstånd och personliga förhållanden i övrigt
som behövs för att bedöma hans eller hennes förutsättningar för att
fullgöra värnplikt eller civilplikt.

Förordningen om totalförsvarsplikt innehåller en uppräkning av
myndigheter och andra som är skyldiga att lämna uppgifter till
Totalförsvarets pliktverk, exempelvis Riksskatteverket,
Kriminalvårdsstyrelsen, Socialstyrelsen, Rikspolisstyrelsen.

4.1.3 Åtgärder efter utredning - Inskrivning, grundutbildning
och krigsplacering

Om den totalförsvarspliktige efter mönstring eller motsvarande utredning
bedömts ha förutsättningar att tjänstgöra inom totalförsvaret skall han
eller hon skrivas in av Totalförsvarets pliktverk, som handhar
registreringen av all totalförsvarspliktpersonal. Om resultatet av
mönstringen visar att den totalförsvarspliktige saknar förutsättningar att
fullgöra värnplikt och civilplikt skall Totalförsvarets pliktverk besluta att
han inte är skyldig att fullgöra sådan tjänstgöring.

Män som mönstrat och bedömts ha erforderliga förutsättningar skall
skrivas in för värnplikt eller civilplikt eller i en utbildningsreserv.

Den som endast genomgått en mindre omfattande utredning än
mönstring får skrivas in för civilplikt som förutsätter grundutbildning
under högst 60 dagar.

Kvinnor som genomgått antagningsprövning för värnplikt eller
civilplikt med längre grundutbildning kan efter samtycke skrivas in för
värnplikt eller civilplikt. De kan också efter samtycke skrivas in i
utbildningsreserven.

Vid inskrivningen skall det, för den som skrivs in med värnplikt eller
civilplikt, bl.a. bestämmas vilken befattning eller befattningsgrupp han
eller hon skall placeras i, tid och plats för grundutbildningen och
utbildningens längd.

Efter avslutad grundutbildning skall den som förvärvat tillräckliga
kunskaper och färdigheter för en krigsuppgift krigsplaceras i en
befattning eller i en viss verksamhet som han eller hon är lämplig för.
Den som inte krigsplaceras far i stället skrivas in för civilplikt utan
grundutbildning eller med en grundutbildning som inte överstiger 60
dagar. Beslut om krigsplacering fattas av Totalförsvarets pliktverk efter
framställning från statliga myndigheter, kommuner, landsting, kyrkliga
kommuner, bolag, föreningar, samfalligheter eller andra enskilda. En
totalförsvarspliktigs krigsplacering kan komma att ändras flera gånger
under den tid han eller hon omfattas av totalforsvarsplikten.

Prop. 1997/98:80

4.1.4 Personal inom totalförsvaret som inte är ianspråktagen
med värnplikt eller civilplikt

Totalforsvarspliktiga som är inskrivna med värnplikt eller civilplikt eller
är placerade i utbildningsreserv utgör huvuddelen av den grupp som
Totalförsvarets pliktverk hanterar uppgifter om. Det är endast beträffande
dessa personer verket fattar beslut om inskrivning och krigsplacering
m.m.

Övrig personal inom totalförsvaret kan vara krigsplacerad eller på
annat sätt ianspråktagen för totalförsvaret på grund av anställningsavtal,
avtal med frivilliga försvarsorganisationer eller andra avtal som grundar
sig på frivillighet. Regler härom återfinns bl.a. i förordningen (1994:524)
om frivillig försvarsverksamhet, förordningen (FFS 1987:8) om frivillig
tjänstgöring vid Försvarsmakten, förordningen (FFS 1987:12) om
krigsfrivilliga vid Försvarsmakten, hemvämsförordningen (1997:146),
beredskapsförordningen och i lagen (1994:1720) om civilt försvar.
Yrkesofficerama tillhör dem som tjänstgör inom totalförsvaret med
skyldighet att göra detta enligt anställningsavtal. Som exempel på
personer med mycket begränsade och speciella uppgifter inom
totalförsvaret kan nämnas ledamöter i lokala värderingsnämnder som,
efter beslut av länsstyrelse, har till uppgift att besluta om ersättning till
ägare av egendom som tas i anspråk för statens eller annans räkning t.ex.
vid krigsfara enligt förfogandelagen (1978:262). Även de nu nämnda
personerna omfattas formellt av totalforsvarsplikten om de är mellan 16
och 70 år. Deras skyldighet att delta i utbildning och tjänstgöra i övrigt
grundar sig emellertid på det avtal de ingått med sin arbetsgivare eller
annan och inte på totalförsvarsplikt. Det kan bli aktuellt att ta vissa av
dem i anspråk med stöd av den allmänna tjänsteplikten vid höjd
beredskap men i normalfallet fortsätter de även då att tjänstgöra med
avtalet som grund.

Det finns vidare personer som har ålagts vissa begränsade uppgifter
vid höjd beredskap, utan att skyldigheten att fullgöra dessa är knuten till
totalforsvarsplikten. Det gäller t.ex. dem som skall ställa egendom till
förfogande enligt förfogandelagen. Enligt förordningen (1992:391) om
uttagning av egendom för totalförsvarets behov skall förfogandet i vissa
fall förberedas i fred genom uttagning av egendom som kommer att
behövas vid bl.a. krig eller krigsfara.

4.2 Totalförsvarets pliktverk och dess verksamhet

Totalförsvarets pliktverk svarar för att mönstra, skriva in och
krigsplacera totalforsvarspliktiga. Totalförsvarets pliktverk svarar också
för att myndigheter och andra som har bemanningsansvar (=skyldighet
att se till att krigsorganisationen är uppfylld med personal som kan lösa
tilldelade uppgifter under höjd beredskap) inom totalförsvaret far stöd
och service i frågor avseende bemanning med totalforsvarspliktiga som
skrivs in för värnplikt eller civilplikt och i fråga om totalförsvarsplikti-
gas tjänstgöring. I denna del är Totalförsvarets pliktverks uppgifter till

Prop. 1997/98:80

stor del avhängiga av vad som överenskommes med de bemanningsan-
svariga. Generellt kan sägas att samarbetet mellan Totalförsvarets
pliktverk och övriga myndigheter och andra organ inom totalförsvaret är
omfattande.

Fram till och med att den totalförsvarspliktige krigsplacerats utfor
Totalförsvarets pliktverk uppgifter som att:

— tillsammans med de berörda myndigheterna ta fram planerings-
underlag for inskrivningsverksamheten,

— kalla de totalforsvarspliktiga till mönstring eller annan utredning av de
totalförsvarspliktigas förmåga att fullgöra värnplikt eller civilplikt,

— genomföra mönstringen alternativt annan utredning,

— i förekommande fall fatta beslut om rätt for den enskilde att vara
vapenfri,

— genom beslut om inskrivning placera de totalforsvarspliktiga i lämplig
befattningsgrupp m.m.,

— utfärda inkallelse till grundutbildning,

— hantera uppskovsärenden, frågor om tillgodoräknande av tjänst-
göringstid, m.fl. frågor som rör den enskilde t.o.m. genomförd
grundutbildning,

— ta fram statistik och utföra analyser avseende grundutbildningen, bl.a.
såvitt gäller avgångar (avbruten utbildning eller avhopp mellan
inskrivningen och grundutbildningen),

— fatta beslut om den totalforsvarspliktiges krigsplacering efter
genomförd grundutbildning.

Efter grundutbildningen svarar Totalförsvarets pliktverk for stöd och
service genom att utföra uppgifter som att:

— ta fram planeringsunderlag och statistik samt utföra analyser i olika
former till stöd för de bemanningsans vari gas förbättringsåtgärder m.m.,

— utfärda inkallelser till repetitionsutbildning,

— redovisa totalforsvarspliktpersonal (genom att lämna uppgifter till de
bemanningsansvariga om vilken personal som finns disponibel),

— omfördela totalforsvarspliktpersonal vid behov.

Vid höjd beredskap tillkommer uppgifter for Totalförsvarets
pliktverk som t.ex. registrering och rapportering av krigsfångar.

Registerverksamheten

Totalförsvarets pliktverks arbete med att mönstra, skriva in, krigsplacera
och vid olika tillfällen redovisa totalförsvarets personal förutsätter att
verket ständigt har ordnad och aktuell information om dessa personer.
Totalförsvarets pliktverk har därför behov av att fora relativt omfattande
personregister. Registerverksamheten vid Totalförsvarets pliktverk har de
senaste åren befunnit sig i ett övergångsskede mellan två olika ADB-
system. Ett äldre system som omfattade fyra personregister och ett nytt
system i vilket man avser att samla uppgifterna om de
totalforsvarspliktiga i ett enda register kallat Totalförsvarets pliktverks
informationssystem (PLIS).

I februari 1992 beslutades om att upprätta PLIS. Efter ett
uppbyggnadsskede togs PLIS i bruk i juni 1997, dock med undantag for

Prop. 1997/98:80

behandling av uppgifter som omfattas av forsvarssekretess. Driftsstarten
för behandling av uppgifter som omfattas av forsvarssekretess, som
tidigare var beräknad till den 1 oktober 1998, är senarelagd i avvaktan på
lösning av vissa tekniska problem. Eftersom totalforsvarsplikten omfattar
en mycket stor del av befolkningen kommer PLIS att vara ett av landets
största personregister. Mängden uppgifter om varje person blir också
betydande eftersom registret förutom att tjäna som källa for enkel
information om namn, ålder och adress etc. skall utgöra underlag for
olika lämplighetsbedömningar och därför innehåller material från
undersökningar och prov liksom uppgifter från hälso- och
sjukvårdsmyndigheter m.fl. Registret är därmed också känsligt ur
integritetssynpunkt.

Personuppgifterna hanteras till övervägande del inom Totalförsvarets
pliktverk och då som underlag när verket skall ta beslut om inskrivning
och placering av totalforsvarspliktiga eller redovisa personal inom
totalförsvaret. Grundprincipen for hanteringen av uppgifterna inom
Totalförsvarets pliktverk är att endast de befattningshavare som i sitt
arbete har behov av personuppgifterna har tillgång till PLIS och då
endast till de for arbetsuppgifterna relevanta delarna av registret. PLIS är
uppbyggt så att användarna — som ”loggar in” i systemet med en
personlig kod — tilldelas en ”användarroll”, knuten till den personliga
koden, vilken öppnar de delar av systemet som de anses behöva för att
lösa sin uppgift. Som exempel kan nämnas att den som planerar resor för
mönstring endast far tillgång till information om personnummer, namn,
adress och andra basuppgifter om den enskilde som han behöver för att
kalla denne till förrättningen medan en inskrivningsforrättare — som
skall ta beslutet om inskrivning — i princip har obegränsad tillgång till
den mönstrandes personuppgifter. Den personliga koden kan också
spåras i systemet så att det kan utläsas vem som gjort sökningar,
genomfört ändringar m.m.

Socialstyrelsen är enligt beredskapsförordningen funktionsansvarig
myndighet för hälso- och sjukvården. I denna funktion har Socialstyrel-
sen, i enlighet med ett regeringsuppdrag som gavs år 1988, upprättat ett
register över hälso- och sjukvårdspersonal (INTEGER). Registret är ett
personalforsörjningsregister for krig och innehåller uppgifter om läkare,
tandläkare, sjuksköterskor, operations-, röntgen- och laboratorie-
assistenter, undersköterskor, sjukvårdsbiträden, bamsköterskor,
medicintekniker, drifttekniker, arbetsterapeuter, kuratorer, psykologer
och sjukgymnaster. Uppgifter om de registrerades personnummer, namn,
anställningsform och kompetens lämnas till Socialstyrelsen från
sjukvårdshuvudmännen. Socialstyrelsen ansvarar för att registret
kompletteras med folkbokfÖringsuppgifter, uppgifter om utbildning och
legitimation samt om disponibilitet (dvs. uppgifter om huruvida den
registrerade är ianspråktagen for försvarsändamål eller inte).

Enligt regeringens beslut av den 1 februari 1996 skall Socialstyrelsen
alltjämt svara för att det finns ett erforderligt register över hälso- och
sjukvårdspersonalen i krig. Regeringen uppdrog emellertid åt Social-
styrelsen att träffa överenskommelse med Totalförsvarets pliktverk om
driften av registret.

Prop. 1997/98:80

Enligt den överenskommelse som sedermera träffats har INTEGER Prop. 1997/98:80
överförts till PLIS och utgör numera en integrerad del av detta system.
Det finnas möjligheter att skilja ut INTEGER-personalen genom en kod
som åsätts hälso- och sjukvårdspersonal. Uppdatering och ändring av
uppgifter i INTEGER-delen av registret sköts centralt av Totalförsvarets
pliktverk.

4.3 EG-direktivet om behandling av personuppgifter

Den 24 oktober 1995 antogs inom EU Europaparlamentets och rådets
direktiv 95/46/EG om skydd för enskilda personer med avseende på
behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter.
(Fortsättningsvis EG-direktivet). EG-direktivet utgör en precisering och
en förstärkning av Europarådets dataskyddskonvention.

Syftet med EG-direktivet är att skapa en gemensam, hög nivå på
integritetsskyddet för att därigenom möjliggöra ett fritt flöde av
personuppgifter medlemsländerna emellan.

EG-direktivet gäller för behandling av personuppgifter som helt eller
delvis företas på automatisk väg. Direktivet omfattar också icke-
automatiserad behandling av personuppgifter men då endast om
uppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i en strukturerad samling av
personuppgifter som är tillgängliga för sökning eller sammanställning
enligt särskilda kriterier. Med behandling av personuppgifter avses varje
åtgärd eller serie av åtgärder som vidtas beträffande uppgifterna, oavsett
om det sker på automatisk väg eller inte, t.ex. insamling, registrering,
organisering, lagring, bearbetning eller ändring, sammanställning,
förstöring eller utlämnande.

Direktivet gäller inte behandling av personuppgifter som utgör ett led i
en verksamhet som inte omfattas av gemenskapsrätten. Vidare anges
uttryckligen att direktivet inte gäller behandlingar som rör allmän
säkerhet, försvar, statens säkerhet och statens verksamhet på straffrättens
område.

Medlemsstaterna är skyldiga att anpassa sina respektive nationella
lagar och förordningar till direktivet senast per den 24 oktober 1998.

4.4 Ny personuppgiftslag

I propositionen 1997/98:44, som är föremål för behandling i riksdagen,
föreslås en ny personuppgiftslag. Lagen ersätter den nuvarande datalagen
(1973:289) och genomför det tidigare nämnda EG-direktivet.
Personuppgiftslagen följer i huvudsak EG-direktivets text och
disposition.

EG-direktivet gäller som nyss sagts inte behandling av personuppgifter
som utgör led i en verksamhet som inte omfattas av gemenskapsrätten.
Direktivet är därmed t.ex. inte tillämpligt på behandlingar som utförs för
försvarsändamål. Personuppgiftslagen är däremot generellt utformad och
gäller till sin lydelse i princip för all automatiserad behandling av

personuppgifter och manuell behandling, med undantag för rent privat
hantering. Personuppgiftslagen innehåller emellertid en föreskrift (2 §)
om att bestämmelser i lag eller förordning som avviker från lagen skall
gälla. Bestämmelserna i lagen tillämpas inte heller i den utsträckning det
skulle strida mot bestämmelserna om tryck- och yttrandefrihet i
tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen.

Personuppgiftslagen anger under vilka förutsättningar behandling av
personuppgifter är tillåten och vad den som behandlar uppgifterna skall
iaktta. Med behandling avses varje åtgärd som vidtas med uppgiften (3
§). Den som avser att behandla personuppgifter har att ange ett ändamål
för sin behandling, anmäla sin verksamhet till en tillsynsmyndighet
(Datainspektionen) samt därefter hålla sig inom de ramar som
personuppgiftslagen och anknytande författningar och andra föreskrifter
anvisar.

Behandling av personuppgifter far endast ske när den enskilde lämnat
sitt samtycke eller när behandlingen är nödvändig för vissa uppräknade
ändamål, t.ex. för att en arbetsuppgift av allmänt intresse skall kunna
utföras (10 §). Behandling av vissa uppgifter, i personuppgiftslagen
benämnda känsliga personuppgifter, är förbjuden (13 §). Det rör sig t.ex.
om uppgifter som avslöjar religiös eller filosofisk övertygelse eller som
rör hälsa eller sexualliv. Från förbudet mot behandling av sådana
uppgifter finns en rad undantag. Behandling är t.ex. tillåten om den
enskilde samtycker, eller om behandlingen är nödvändig för hälso- och
sjukvård eller för forsknings- och statistikändamål (14-20 §§). Vidare
finns bestämmelser om att uppgifter om lagöverträdelser som innefattar
brott, domar i brottmål, straffprocessuella tvångsmedel och
administrativa frihetsberövanden endast far behandlas av myndigheter,
om inte regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer
föreskriver annat (21 §), samt om att personnummer bara får behandlas
om det är klart motiverat av vissa skäl (22 §).

När uppgifter behandlas får detta i princip endast ske för de ändamål
för vilka uppgifterna samlades in, och endast den behandling som är
nödvändig är tillåten (9 §). Den ansvarige är skyldig att tillse att inte fler
uppgifter behandlas än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen
med behandlingen och att uppgifterna inte heller bevaras längre än
nödvändigt med hänsyn till dessa ändamål. En behandling för historiska,
statistiska och vetenskapliga ändamål skall inte anses oförenlig med de
ändamål för vilka uppgifterna samlades in. För sådana ändamål far
uppgifter också bevaras under längre tid än vad som är nödvändigt för de
ändamål för vilka de ursprungligen insamlades, dock att uppgifterna inte
heller i sådana fall far bevaras under en längre tid än vad som behövs för
dessa ändamål.

Enligt personuppgiftslagen är den som ensam eller tillsammans med
andra bestämmer ändamålen med och medlen för behandlingen av
personuppgifter personuppgiftsansvarig (3 §).

Som huvudregel bör bara fysiska personer, juridiska personer,
utländska filialer eller myndigheter i Sverige kunna betraktas som
personuppgiftsansvarig. Av definitionen följer att flera kan vara

Prop. 1997/98:80

personuppgiftsansvariga för samma behandlingsåtgärd. Personupp- Prop. 1997/98:80
giftsansvarets innebörd behandlas i bakgrunden till avsnitt 7.5.

Personuppgiftslagen bygger som sagts tidigare på ett system med
skyldighet för den personuppgiftsansvarige att anmäla behandling av
personuppgifter till Datainspektionen som också utövar tillsyn över
verksamheter där behandling av personuppgifter förekommer.

Behandling av personuppgifter som är helt eller delvis automatiserad
skall enligt huvudregeln skriftligen anmälas till Datainspektionen (36 §
första stycket). Regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer (Datainspektionen) far dock föreskriva undantag från
anmälningsskyldigheten för sådana typer av behandlingar som sannolikt
inte kommer att leda till otillbörligt intrång i den personliga integriteten
(36 § tredje stycket). Vidare behöver anmälan till Datainspektionen inte
göras om den personuppgiftsansvarige utser ett personuppgiftsombud
och offentliggör vem det är (37 §). Ett personuppgiftsombud har till
uppgift att övervaka och se till att den personuppgiftsansvarige behandlar
personuppgifter på ett korrekt och lagligt sätt och påpeka eventuella
brister för denne. Om den personuppgiftsansvarige inte vidtar rättelse
efter påpekande skall personuppgiftsombudet anmäla förhållandet till
Datainspektionen (38 §). Bland personuppgiftsombudets uppgifter ingår
även att hjälpa enskilda att fa rättelse av felaktiga och ofullständiga
uppgifter (40 §). Ett personuppgiftsombud kan vara anställt hos den
personuppgiftsansvarige men far inte ha en ”alltför underordnad
ställning” med hänsyn till att personuppgiftsombudet måste kunna agera
självständigt.

Datainspektionens verksamhet kommer efter personuppgiftslagens
ikraftträdande i huvudsak att bestå i renodlad tillsyn. Datainspektionen
kommer enligt personuppgiftslagen även att ha möjligheter att utfarda
närmare föreskrifter.

Vid sin tillsyn har Datainspektionen i princip samma befogenheter som
myndigheten har enligt datalagen i dag, dvs. rätt att fa del av handlingar,
tillträde till lokaler m.m. (43 §). Om Datainspektionen upptäcker
oegentligheter skall inspektionen i första hand söka åstadkomma rättelse
genom påpekanden. Om det är brådskande eller om rättelse inte går att fa
på annat sätt får Datainspektionen vid vite förbjuda den
personuppgiftsansvarige att behandla uppgifterna på annat sätt än genom
att lagra dem (45 §). Om uppgifter behandlats på ett olagligt sätt far
Datainspektionen ansöka hos länsrätt om att uppgifterna skall utplånas
(47 §).

Personuppgiftslagen innehåller alla grundläggande regler, principer
och undantagsmöjligheter vad gäller behandling av personuppgifter.

Prop. 1997/98:80

Allmänna utgångspunkter

Regeringens bedömning: Regleringen av Totalförsvarets pliktverks
verksamhet, såvitt avser hanteringen av personuppgifter, bör anpassas till
bestämmelserna i den föreslagna personuppgiftslagen och utformas så att
den kan fungera i samspel med dessa. Detta innebär bl.a. att förslaget bör
utgå från personuppgiftslagens tillämpningsområde, begrepp och
terminologi.

Bestämmelser om behandling av personuppgifter om
totalforsvarspliktiga bör i huvudsak ges i lag och vara utformade så att de
utgår från personuppgiftslagen och anger de undantag och preciseringar i
förhållande till denna som är motiverade.

Det bör finnas särskilda bestämmelser i lagen som reglerar
Totalförsvarets pliktverks register med personuppgifter om
totalforsvarspliktiga som förs med hjälp av automatiserad behandling för
de ändamål som anges i lagen.

Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens
bedömning.

Remissinstanserna: Malmö tingsrätt och Affärsverket svenska
kraftnät har anfört att registerbegreppet inte bör förekomma i lagen.
Datainspektionen och Länsrätten i Stockholms län har anfört att lagen
bör utformas så att den kan läsas separat utan hänvisningar till eller
undantag från personuppgiftslagen. Statens räddningsverk har anfört att
då registret även kommer att innehålla uppgifter om personer som inte är
totalforsvarspliktiga bör lagen kallas lagen om totalförsvarets
personalsystem. Övriga remissinstanser har inte haft något att erinra mot
regeringens bedömning.

Skälen for regeringens bedömning: Personuppgiftslagen är generell i
den betydelsen att den till sin lydelse omfattar även sådan verksamhet
som faller utanför gemenskapsrätten, t.ex. behandling av personuppgifter
inom totalförsvaret. Genom att det krävs en särskild författning för att
avvika från det integritetsskydd som personuppgiftslagen ger, garanteras
att behovet av särregler alltid övervägs noga i den ordning som gäller för
författnings givning.

En generell författningsföreskrift om att personuppgiftslagens be-
stämmelser inte är tillämpliga på Totalförsvarets pliktverks
registerverksamhet är i och för sig tillåten och fullt möjlig. Det finns
dock flera tungt vägande skäl som talar emot en sådan lösning.

Först är det, som nyss sagts, en självklarhet att de avvikelser från
allmänt gällande bestämmelser om integritetsskydd och från centrala
regler om den enskildes rättigheter och den ansvariges skyldigheter
endast aktualiseras som undantag. Avvikelser från personuppgiftslagens
bestämmelser bör därför göras endast om det finns starka skäl härför. Det
bör här erinras om vad som sägs i ingressen till EG-direktivet om att
direktivet utgör en förstärkning och precisering av Europarådets

dataskyddskonvention. EG-direktivet bygger på en ordning inom vars
ramar gällande svensk datalagstiftning är utformad. Direktivet — och
förslaget till personuppgiftslag — har inte tillkommit därför att de
rådande värderingarna på området ändrats utan främst för att ytterligare
harmonisera EU:s medlemsstaters bestämmelser. Även om den
föreslagna personuppgiftslagen innehåller många nyheter på området för
hantering av personuppgifter så överensstämmer den med grund-
läggande principer om integritetsskydd i svensk rätt.

En av de stora skillnaderna mellan förslaget till personuppgiftslag och
datalagen är tillämpningsområdet. Medan datalagen endast gäller ADB-
baserade register föreslås personuppgiftslagen omfatta all behandling av
personuppgifter som företas på automatiserad väg liksom manuell
behandling av personuppgifter som ingår i eller kommer att ingå i en
strukturerad samling av personuppgifter vilka är tillgängliga för sökning
eller sammanställning enligt särskilda kriterier. Förslaget till
personuppgiftslag innehåller vidare nya begrepp. Definitioner på
begreppen återfinns i 3 § förslaget till personuppgiftslag. Om en
författning som reglerar behandlingen av personuppgifter om
totalforsvarspliktiga skall ha en koppling till personuppgiftslagen, krävs
att tillämpningsområde, grundläggande begrepp och terminologi är
identiska, i annat fall blir samspelet onödigt komplicerat.

På de skäl som ovan anförts bör regleringen av Totalförsvarets
pliktverks hantering av personuppgifter följa personuppgiftslagens
bestämmelser utom i de fall avvikelser är befogade på grund av
verksamhetens särskilda karaktär.

En viss särskild reglering vid sidan av personuppgiftslagen är således
nödvändig. Personuppgiftslagen förutsätter också som ovan sagts att
sådan reglering sker, i vart fall i vissa situationer.

Överväganden om innehållet i författning som rör behandling av
personuppgifter om totalforsvarspliktiga bör i första hand omfatta frågan
om avvikelser eller preciseringar är motiverade i förhållande till
personuppgiftslagens bestämmelser om:

— när behandling av personuppgifter är tillåten,

— grundläggande krav på behandling av personuppgifter,

— förbud mot behandling av känsliga personuppgifter,

— villkor för behandling av uppgifter om lagöverträdelser som innefattar
brott och om personnummer,

— information till den registrerade,

— säkerheten vid behandlingen,

— den personuppgiftsansvariges skyldigheter,

— tillsynsmyndighetens uppgifter och befogenheter samt

— skadestånd.

Personuppgiftslagens bestämmelser kommer sålunda att gälla även vid
behandling av personuppgifter om totalforsvarspliktiga om inte annat
följer av de särskilda författningar som reglerar just denna behandling.

Den föreslagna personuppgiftslagen innehåller inga särskilda regler för
register som förs med hjälp av ADB. Detta hindrar givetvis inte att det
som faktiskt är ett regelrätt datoriserat register också kallas för det.
Totalförsvarets pliktverks register PLIS rör just upprättandet och

Prop. 1997/98:80

förandet av ett traditionellt automatiserat register. Registerformen har här
valts medvetet för att skapa förutsägbarhet och säkerhet beträffande de
uppgifter som behandlas med hjälp av datorer; uppgifterna skall läggas in
i ett på visst sätt strukturerat register och får tas fram med hjälp av vissa
angivna sökkriterier. Även om en personuppgift kan anses lika
skyddsvärd om den behandlas helt manuellt som om den behandlas med
datorteknik, är det svårt att bortse från de särskilda risker i
integritetshänseende som automatiserade register för med sig.
Möjligheterna att effektivt söka bland uppgifterna och på kort tid
sammanställa stora mängder av information är oändligt mycket större om
uppgifterna förekommer i ett automatiserat register än om de är förvarade
i pärmar eller på annat icke elektroniskt sätt. Användningen av
datorteknik underlättar också spridningen av uppgifter. Andra krav måste
därför ställas på säkerheten vid Totalförsvarets pliktverks automatiserade
lagring och överföring av uppgifter än vid helt manuell hantering. Det är
därför, och särskilt med hänsyn till att det automatiserade registret över
totalforsvarspliktiga enligt regeringens bedömning måste innehålla en
mängd uppgifter av känslig karaktär för att vara ändamålsenligt, befogat
att ha en reglering av frågor som:

— registerinnehåll,

— direktåtkomst,

— begränsningar av sökbegrepp och

— uppgiftslämnande på ADB-medium.

I författningsregleringen om behandling av personuppgifter om
totalforsvarspliktiga bör också de ändamål för behandlingen anges som
enligt personuppgiftslagen skall uttryckas då uppgifterna samlas in.
Dessutom bör i regleringen pekas ut vem som är ansvarig
(personuppgiftsansvarig) för behandlingen.

År 1994 infördes en ny bestämmelse - 8 kap. 7 § första stycket 8 - i
regeringsformen, som anger att regeringen efter bemyndigande i lag kan
meddela föreskrifter genom förordning såvitt avser skydd för personlig
integritet vid registrering av uppgifter med hjälp av automatiserad
databehandling. (I prop. 1997/98:44 Personuppgiftslag har föreslagits att
lagrummet ändras till att avse skydd för personlig integritet vid
behandling av personuppgifter.)

När ovan berörd möjlighet till delegering av
normgivningskompetensen infördes uttalade dock föredragande
statsrådet att regeringen ville poängtera att möjligheten till en delegerad
normgivningskompetens på integritetsskyddsområdet inte skulle komma
att förändra den nuvarande inriktningen i syfte att ta fram särskilda
registerförfattningar för integritetskänsliga personuppgifter (prop.
1993/94:116 s. 16).

Registret över totalforsvarspliktiga kommer att bli ett av landets mest
omfattande personregister och det kommer att innehålla många uppgifter
av känslig karaktär. Personuppgiftslagens tillkomst utgör inte tillräckligt
skäl att frångå den uppfattning som riksdagen givit uttryck för; att stora
personregister med känsliga uppgifter skall lagregleras.

I en lag om behandling av personuppgifter om totalforsvarspliktiga bör
de yttre gränserna för verksamheten dras upp i de fall dessa inte

Prop. 1997/98:80

överensstämmer med vad som gäller redan enligt personuppgiftslagen.
Bestämmelser av detalj karaktär, som kan förutses bli omprövade med
mer eller mindre täta mellanrum i takt med att samhället forändras och
tekniken utvecklas, bör ges i annan form än lag, eftersom ändringar av
lag är en relativt omständlig process.

I lagen bör vidare - i konsekvens med vad som utvecklats i ovan —
intas en bestämmelse som anger att personuppgiftslagens bestämmelser
skall vara tillämpliga om inget annat följer av lagen eller av föreskrifter
som meddelats med stöd härav. Regeringen har i prop. 1997/98:44
Personuppgiftslag noggrant redogjort för föutsättningama att delegera
normgivningsmakt till regeringen. Samma resonemang som där förs är i
princip tillämpligt här.

En av nyheterna med den nya personuppgiftslagen är att den reglerar
hanteringen av personuppgifter och inte sättet att lagra dem på. Namnet
på den nu föreslagna lagen bör såväl anknyta till detta nya synsätt som ge
en beskrivning av lagens huvudsakliga innehåll. Lagen bör därför
benämnas lagen om behandling av personuppgifter om
totalforsvarspliktiga.

Prop. 1997/98:80

Lagens tillämpningsområde

Prop. 1997/98:80

6.1 Reglerna skall gälla sådan behandling av
personuppgifter som avses i personuppgiftslagen

Regeringens forslag: Lagen om behandling av personuppgifter om
totalforsvarspliktiga skall — liksom personuppgiftslagen — gälla for
sådan behandling som är helt eller delvis automatiserad och for annan
behandling om uppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i en
strukturerad samling av personuppgifter vilka är tillgängliga for sökning
eller sammanställning enligt särskilda kriterier.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Har tillstyrkt förslaget.

Bakgrund: Med behandling av personuppgifter avses enligt definitio-
nen i 3 § förslaget till personuppgiftslag; varje åtgärd eller serie av
åtgärder som vidtas i fråga om personuppgifter, vare sig det sker på
automatisk väg eller inte, t.ex. insamling, registrering, organisering,
lagring, bearbetning eller ändring, återvinning, inhämtande, användning,
utlämnande genom översändande, spridning eller annat tillhandahållande
av uppgifter, sammanställning eller samköming, blockering, utplåning
eller förstöring.

Personuppgiftslagen gäller för sådan behandling av personuppgifter
som är helt eller delvis automatiserad. Personuppgiftslagen gäller även
för annan behandling än automatiserad, om uppgifterna ingår i eller är
avsedda att ingå i en strukturerad samling av personuppgifter som är till-
gängliga för sökning eller sammanställning enligt särskilda kriterier (5 §
förslaget till personuppgiftslag).

Skälen för regeringens förslag: En förändring som följer med den
nya personuppgiftslagen, jämfört med gällande ordning enligt datalagen,
är att även annan behandling av personuppgifter än registrering med
hjälp av ADB blir reglerad och kringgärdad av bestämmelser om
integritetsskydd. Ändringen är påkallad, bl.a. med hänsyn till den
tekniska utvecklingen som medfört att uppgifter kan behandlas med
automatik i mycket stor utsträckning och på sätt som innebär risker för
integritetsintrång, utan att uppgifterna för den skull behöver ingå i ett
register. En annan sak är att registrering av personuppgifter medelst ADB
alltjämt framstår som den åtgärd som medför de största riskerna för
otillbörliga integritetsintrång, och att strängare föreskrifter därför i vissa
fall bör gälla för sådan registrering än för övrig behandling.

Det utvidgade integritetsskyddet bör gälla även vid behandling av
personuppgifter om totalförsvarspliktiga. En föreskrift som tydligt anger
att lagen gäller för sådan behandling som är helt eller delvis
automatiserad samt för arman behandling om uppgifterna ingår i eller är
avsedda att ingå i ett register, bör därför tas in i lagen om behandling av
personuppgifter om totalförsvarspliktiga. Avgränsningen av tillämp-

ningsområdet i det här avseendet är så central att en upprepning är att Prop. 1997/98:80
föredra framför en hänvisning till personuppgiftslagen.

6.2 Reglerna skall avse behandling av personuppgifter
om totalforsvarspliktiga m.m.

Regeringens förslag: Lagen skall tillämpas vid behandling av
personuppgifter om totalförsvarspliktiga. Med totalförsvarspliktiga
jämställs personer som har en uppgift inom totalförsvaret vid höjd be-
redskap utan att skyldigheten att fullgöra uppgiften grundar sig på
totalförsvarsplikt.

Lagen skall vidare tillämpas i Totalförsvarets pliktverks verksamhet. I
de fall det anges särskilt skall lagen även gälla i verksamhet som bedrivs
av annan än Totalförsvarets pliktverk.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Totalförsvarets pliktverk har anfört att lagen bör
omfatta även andra personer än de som har en uppgift under höjd
beredskap. Statens räddningsverk har anfört att föreslagen fördelning av
normgivningskompetensen med en tyngd på riksdagen kan skapa
praktiska problem i framtiden. Umeå kommun har anfört att man idag har
tillgång till Pliktverkets register (PLIS) som ett stöd i kommunens
beredskapsplanering. Utredningens förslag innehåller i sig inte några
bestämmelser om t.ex. en kommuns användning av systemet. Det finns
ändå skäl att i detta sammanhang uppmärksamma lagstiftaren på att ett
sådant behov finns. Länsrätten i Stockholm län har anfört att det möjligen
kan bli ett bekymmer att begreppet behandling är så vidsträckt att det
innefattar varje åtgärd som vidtas med en personuppgift. När sålunda ett
organ utanför Totalförsvarets pliktverk samlar in och till verket
översänder personuppgifter faller dess åtgärder under
personuppgiftslagen. Totalförsvarets pliktverks mottagande av
uppgifterna är också en behandling som emellertid faller in under lagen
om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga. Övriga
remissinstanser har inte haft något att erinra mot förslaget.

Bakgrund: Totalförsvarets pliktverk har, som sagts tidigare, bl.a. till
uppgift att mönstra, skriva in och krigsplacera totalförsvarspliktiga samt
att svara för att de bemanningsansvariga far stöd och service i fråga om
de totalförsvarspliktigas tjänstgöring. Totalförsvarets pliktverk skall
dessutom kunna redovisa annan personal inom totalförsvaret.

De personuppgifter som behövs för uttagning och placering m.m. av
totalförsvarspliktiga kommer i relativt stor utsträckning Totalförsvarets
pliktverk tillhanda från andra organ, företrädesvis andra myndigheter.
Efter Totalförsvarets pliktverks behandling skall vissa uppgifter lämnas
vidare, t.ex. till utbildningsansvariga enheter. Det är således flera
myndigheter och andra organ utanför Totalförsvarets pliktverk som i sina
respektive verksamheter behöver behandla uppgifter om totalförsvars-
pliktiga, även om Totalförsvarets pliktverks roll är helt central i samman-
hanget.

Skälen för regeringens förslag: I fredstid, och även i vissa fall vid
höjd beredskap, grundas skyldigheten att tjänstgöra för en stor del av
totalförsvarets personal på andra omständigheter än värnplikt och
civilplikt. Detta gäller anställd personal vid Försvarsmakten, arbetstagare
som är ianspråktagna av sina arbetsgivare för uppgifter vid höjd
beredskap, medlemmar i frivilligorganisationer och vissa personer med
begränsade uppgifter, t.ex. enligt förfogandelagstiftningen. De sist
nämnda är inte ”personal” i egentlig mening men de har uppgifter att lösa
vid höjd beredskap —■ ibland tidigare — och de måste finnas förtecknade
i någon typ av register för att det skall vara möjligt att ta deras tjänster i
anspråk vid behov. Härtill kommer hälso- och sjukvårdspersonalen som
Totalförsvarets pliktverk, enligt överenskommelse med Socialstyrelsen,
skall hålla ett personalförsörjningsregister över. Totalförsvarets
pliktverks arbetsuppgifter förutsätter en möjlighet att behandla
personuppgifter om all personal inom totalförsvaret, dvs. såväl
pliktpersonal som personal vars skyldighet att tjänstgöra grundar sig på
annat än totalförsvarsplikt.

För ett effektivt system för redovisning av totalförsvarets personal är
det närmast nödvändigt att kunna ta fram uppgifter om de olika
personalkategorierna i ett sammanhang. Mot bakgrund härav bör lagens
tillämpningsområde omfatta behandling av personuppgifter om
totalförsvarets hela personal. Dock med den begränsningen att det skall
vara fråga om personer som har en uppgift att lösa vid höjd beredskap.
Till dessa personer räknas också hälso- och sjukvårdspersonalen även om
de inte redan i fredstid är krigsplacerade eller motsvarande på särskild
plats inom totalförsvaret. Eftersom den behandling av personuppgifter
beträffande totalförsvarets personal som Totalförsvarets pliktverk
behöver kunna utföra till helt övervägande del avser pliktpersonal,
föreslår regeringen den författningstekniska lösningen att personer som
har en uppgift inom totalförsvaret vid höjd beredskap jämställs med
totalförsvarspliktiga vid tillämpning av lagen om behandling av
personuppgifter om totalförsvarspliktiga. Totalförsvarets pliktverk har
föreslagit att regeringen skall få föreskriva att också uppgifter om andra
personer, än de som avses i 8 § första stycket 1-5, skall fa antecknas i
registret. Ett så omfattande och till innehåll känsligt automatiserat
register som det Totalförsvarets pliktverk hanterar måste omgärdas med
ett regelverk som garanterar ett starkt integritetsskydd för den enskilde.
En så grundläggande bestämmelse som den om vilka som skall kunna
registreras i registret bör därför ges i lagform.

Anpassningen till personuppgiftslagen medför att nu föreslagen lag
omfattar även annan behandling av personuppgifterna än registreringen
av dem. Dessutom är behandling ett i viss mån flytande begrepp
såtillvida att flera aktörer kan vara inblandade samtidigt. Enligt
definitionen av behandling i personuppgiftslagen är t.ex. såväl
inhämtande som utlämnande av en personuppgift en behandlingsåtgärd.
När Totalförsvarets pliktverk mottar en uppgift från en annan myndighet
är båda kontrahenterna — åtminstone för en kort period — inblandade i
samma behandling. Regeringen finner emellertid inte skäl att reglera den
behandling som myndigheter och andra utanför totalförsvaret utför innan

Prop. 1997/98:80

och när de lämnar ut personuppgifter om totalförsvarspliktiga till
Totalförsvarets pliktverk (med undantag for att vissa kan ges möjlighet
att lämna uppgifter till Totalförsvarets pliktverk genom att själva lägga in
dem direkt i registret).

En särställning intar de myndigheter och andra som utfor mindre
omfattande utredningar än mönstring i syfte att fastställa den totalför-
svarspliktiges förmåga att fullgöra civilplikt med grundutbildning under
högst 60 dagar. Erhållna uppgifter skall efter sådan utredning tillställas
Totalförsvarets pliktverk tillsammans med en begäran om att den
totalförsvarspliktige skrivs in. Vad som sker i praktiken är att den
utredande myndigheten tar fram ett underlag och föreslår ett
inskrivningsbeslut med visst innehåll. Personuppgifterna som den
utredande myndigheten härvid behandlar är inte så omfattande och inte
heller av den känsliga natur som de som framkommer vid en
mönstringsforrättning. Behandlingen hos de utredande myndigheterna är
än så länge i huvudsak manuell. I den utsträckning automatiserad
behandling förekommer, kommer den i framtiden att omfattas av
personuppgiftslagens bestämmelser och därmed av Datainspektionens
tillsyn. Personuppgiftslagens bestämmelser och de föreskrifter som kan
emotses från Datainspektionen, bör därvid enligt regeringens mening ge
uppgifterna ett tillräckligt skydd vid den utredande myndigheten. Att det
behövs en särskild lag för Totalförsvarets pliktverks behandling av
personuppgifter om totalförsvarspliktiga vid sidan av
personuppgiftslagen, beror som tidigare sagts främst på att
Totalförsvarets pliktverks register är mycket omfattande med
integritetskänsliga uppgifter och därför kräver tydliga föreskrifter i
lagform och en hög skyddsnivå. Det saknas skäl till motsvarande särskild
reglering for verksamheten hos de myndigheter som utför mindre
utredningar och endast behandlar ett begränsat antal personuppgifter.

Bemannings- och utbildningsansvariga enheter inom totalförsvaret
behandlar också personuppgifter om totalförsvarspliktiga. För uppgifter
som dessa emottar från Totalförsvarets pliktverk gäller — enligt
personuppgiftslagens bestämmelser — att de inte far behandlas på sätt
som är oförenligt med de ändamål som angavs när Totalförsvarets
pliktverk samlade in uppgifterna. Denna begränsning, jämte vad som
följer av personuppgiftslagforslaget i övrigt, bedömer regeringen som en
tillfredsställande reglering för berörda enheters behandling av mottagna
personuppgifter. Här skall också tilläggas att föreskrifter om hur
uppgifter far lämnas från Totalförsvarets pliktverk, vilka som far ha
direktåtkomst till registret via terminal m.m., är sådant som påverkar
mottagarnas behandlingsmöjligheter.

Slutsatsen att lagen skall tillämpas på Totalförsvarets pliktverks
behandling av personuppgifter skall ses som en huvudprincip. För ett par
situationer finns det anledning att låta lagen också innehålla
bestämmelser som delvis rör verksamhet som utövas av annan. Frågan
kommer att behandlas i avsnitten 7.2, 8.2 och 8.3.

Prop. 1997/98:80

6.3 Tillämpningsområdet skall knytas till ändamålen
med behandlingen

Regeringens förslag: Lagen skall tillämpas vid behandling av
personuppgifter för vissa i lagen angivna ändamål.

Totalförsvarets pliktverk skall anses ha samlat in personuppgifterna för
dessa ändamål om inte annat uttryckligen angetts av Totalförsvarets
pliktverk vid insamlingen.

Prop. 1997/98:80

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Har inte haft något att erinra mot förslaget.
Skälen för regeringens förslag: Enligt förslaget till personuppgiftslag
skall ändamålen med behandlingen av personuppgifter vara uttryckligt
angivna när uppgifterna samlas in. Uppgifterna får därefter — enligt
huvudregeln — inte behandlas för något ändamål som är oförenligt med
dessa. De sålunda angivna ändamålen utgör därmed en gräns för hur
uppgifterna får behandlas. En bestämmelse som anger ändamålen är
därför central och viktig vid författningsreglering av behandling av
personuppgifter om totalförsvarspliktiga. Regleringen bör inte vara
utformad så att den hindrar Totalförsvarets pliktverk att behandla
personuppgifter för andra ändamål. Författningen kan därför inte
uttömmande ange när och hur ett visst subjekt får behandla person-
uppgifter. Den särskilda författningen skulle behöva ändras varje gång
vederbörande behövde behandla personuppgifter för andra ändamål än de
ursprungligen angivna, även om behandlingen var tillåten enligt
personuppgiftslagens bestämmelser och även om en särskild reglering av
den nya behandlingen annars inte var påkallad.

Lagen om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga bör
endast reglera vad som skall gälla vid den behandling av uppgifterna som
sker för vissa i lagen angivna ändamål. Tillämpningsområdet för lagen
bör därför knytas till dessa så att det framgår att lagen bara gäller vid
behandling för dem. Vidare bör det framgå att Totalförsvarets pliktverks
insamling av personuppgifter skall anses ha skett för de i lagen angivna
ändamålen om inget annat uttryckligen uppgivits vid denna insamling.
Härigenom visas tydligt att behandling för andra ändamål än dem som
anges i lagen är tillåten, men endast om Totalförsvarets pliktverk vid
insamlingen av uppgifterna angett att de skall användas för dessa andra
ändamål.

7 Avvikelser och preciseringar i förhållande till
bestämmelserna i personuppgiftslagen

Prop. 1997/98:80

7.1 Ändamålen med behandlingen

Regeringens förslag: Ändamålen med Totalförsvarets pliktverks
behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga formuleras med
utgångspunkt i Totalförsvarets pliktverks arbetsuppgifter och åligganden
gentemot uppdragsgivarna inom totalförsvaret enligt följande.

Lagen är tillämplig när ändamålen med behandlingen är:

— att ta fram underlag för beslut om inskrivning, krigsplacering eller
annat ianspråktagande av personal till totalförsvaret,

— att redovisa personal med uppgifter inom totalförsvaret,

— att säkerställa att den registrerade fortlöpande erhåller ändamålsenlig
utbildning och lämplig placering inom totalförsvaret,

— att tillse att den registrerade fullgör sina skyldigheter såvitt avser
totalforsvarsplikten,

— att tillgodose den registrerades rättigheter och trygghet i hans eller
hennes egenskap av totalförsvarspliktig samt

— att planera, följa upp och utvärdera den verksamhet som nu nämnts.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Har inte haft något att erinra mot förslaget.

Bakgrund: I 10 § i förslaget till personuppgiftslag anges när
behandling av personuppgifter är tillåten. Enligt bestämmelsen far
personuppgifter behandlas bara om den registrerade lämnat sitt samtycke
till behandlingen eller när behandlingen är nödvändig för att

a) ett avtal med den registrerade skall kunna fullgöras eller åtgärder som
den registrerade begärt skall kunna vidtas innan ett avtal träffas,

b) den personuppgiftsansvarige skall kunna fullgöra en rättslig
skyldighet,

c) vitala intressen för den registrerade skall kunna skyddas,

d) en arbetsuppgift av allmänt intresse skall kunna utföras,

e) den personuppgiftsansvarige eller en tredje man till vilken
personuppgifter lämnas ut skall kunna utföra en arbetsuppgift i samband
med myndighetsutövning, eller

f) ett ändamål som rör ett berättigat intresse hos den
personuppgiftsansvarige eller hos en sådan tredje man till vilken
personuppgifterna lämnas ut skall kunna tillgodoses, om detta intresse
väger tyngre än den registrerades intresse av skydd mot kränkning av den
personliga integriteten.

Den personuppgiftsansvarige skall själv ange särskilda ändamål för sin
behandling av personuppgifterna.

2 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 80

Ändamålen med behandlingen så som de angetts av den
personuppgiftsansvarige sätter gränser for hur uppgifterna får behandlas
sedan de samlats in. I 9 § personuppgiftslagen anges de grundläggande
kraven på behandlingen av personuppgifter.

Av 9 § första stycket d i förslaget till personuppgiftslag följer att
personuppgifter inte far behandlas för något ändamål som är oförenligt
med det for vilket uppgifterna samlades in.

Totalförsvarets pliktverk får i sin verksamhet personuppgifter från
flera myndigheter och andra organ som samlat in uppgifterna för helt
andra ändamål än dem som Totalförsvarets pliktverk skall använda
uppgifterna for.

Skälen för regeringens förslag: Lagen om behandling av
personuppgifter om totalförsvarspliktiga skall tillämpas i viss av
Totalförsvarets pliktverk bedriven verksamhet. De ändamål som denna
verksamhet skall tjäna bör anges i lagen. Ändamålen bestämmer i visst
avseende lagens tillämpningsområde och gör att bestämmelserna i
personuppgiftslagens 9 och 10 §§ går att tillämpa.

För att uppfylla personuppgiftslagens krav på att ändamålen skall vara
”särskilda” måste de vara preciserade. Samtidigt bör de inte vara så
anpassade till rutinerna att de hindrar varje förändring av verksamheten.
En lösning, som innebär att ändamålen formuleras med utgångspunkt i de
uppgifter som det åligger Totalförsvarets pliktverk att utföra, är enligt
regeringens bedömning lämplig. Metoden innebär att ändamålen anges
på ett heltäckande sätt och att detaljeringsnivån blir rimlig. Det är viktigt
att ändamålen omfattar såväl de uppgifter som Totalförsvarets pliktverk
är ålagt utföra, som sådana uppgifter som Totalförsvarets pliktverk efter
begäran från organ inom totalförsvaret skall kunna åta sig att utföra inom
ramen för sin allmänna servicefunktion.

Totalförsvarets pliktverk behöver behandla personuppgifter för nedan
angivna ändamål.

- Behandling av personuppgifter för att ta fram underlag till beslut om
inskrivning, krigsplacering eller annat ianspråktagande av personal till
totalförsvaret.

- Behandling av personuppgifter för redovisning av personal med
uppgifter inom totalförsvaret.

- Behandling av personuppgifter för att säkerställa att den registrerade
fortlöpande erhåller ändamålsenlig utbildning och lämplig placering
inom totalförsvaret.

- Behandling av personuppgifter for att tillse att den totalförsvarsplik-
tige fullgör sina skyldigheter såvitt avser totalforsvarsplikten.

- Behandling av personuppgifter för att tillgodose den enskildes
rättigheter och trygghet i hans eller hennes egenskap av totalförsvars-
pliktig.

- Behandling av personuppgifter för att planera, följa upp och utvärdera
sådan verksamhet som nämnts ovan.

De ovan angivna ändamålen avser att omfatta alla arbetsuppgifter som
åligger Totalförsvarets pliktverk eller som Totalförsvarets pliktverk
enligt sin instruktion bör kunna utföra på begäran och som förutsätter
sådan behandling av personuppgifter som omfattas av den föreslagna

Prop. 1997/98:80

personuppgiftslagens bestämmelser. Mängden personuppgifter som
Totalförsvarets pliktverk måste hantera medför att annan behandling än
automatiserad i princip är utesluten. Regeringen bedömer att samtliga nu
angivna ändamål är berättigade, i betydelsen att de inte står i strid med
vad personuppgiftslagen anger om när behandling av personuppgifter är
tillåten (10 § förslaget till personuppgiftslagen). Behandlingen är
nödvändig for att den verksamhet det åligger Totalförsvarets pliktverk att
bedriva skall kunna utföras. Denna verksamhet, som i huvudsak består i
att mönstra (motsvarande), skriva in och krigsplacera
totalförsvarspliktiga, lämna stöd till de bemanningsansvariga samt
redovisa personal inom totalförsvaret, måste anses vara av allmänt
intresse. Samtycke från den enskilde till att uppgifterna behandlas med
automatik och/eller registreras krävs därför inte.

I förslaget till ny personuppgiftslag framhålls att även ett utlämnande
till annan av personuppgifter måste vara förenligt med de ursprungligen
angivna ändamålen. Det bör därför inte vara möjligt att kringgå kravet på
en fortsatt ändamålsenlig behandling genom att en person-
uppgiftsansvarig lämnar ut uppgifterna till en annan, som vid sin
insamling bestämmer ändamål som är oförenliga med de ursprungliga.
Den som lämnar ut uppgifterna skulle i denna situation — i vart fall med
vetskap om mottagarens avsikter — göra sig skyldig till en otillåten
behandling i och med utlämnandet. En konflikt kan här uppstå mellan
personuppgiftslagens bestämmelser om en alltigenom ändamålsenlig
behandling och bestämmelser i andra författningar som föreskriver
skyldighet for vissa myndigheter att lämna uppgifter till andra.
Bestämmelser om skyldighet för en myndighet att lämna uppgifter till en
annan myndighet har ofta tillkommit för att sekretess som gäller för
uppgiften skall brytas. Bestämmelserna har däremot knappast föregåtts
av några överväganden om huruvida mottagarens behandling är förenlig
med de ändamål för vilka uppgiften ursprungligen samlats in.

För Totalförsvarets pliktverks del skulle ovan redovisade problem
kunna lösas genom en föreskrift om att personuppgifter far lämnas till
Totalförsvarets pliktverk för de i lagen om behandling av personuppgifter
om totalförsvarspliktiga angivna ändamålen, även om uppgiften
ursprungligen insamlats för andra ändamål. Eftersom bestämmelser i
andra lagar och förordningar har företräde framför bestämmelserna i
personuppgiftslagen (se 2 § förslaget till personuppgiftslag) innebär
emellertid redan en föreskrift i författning om att en uppgift skall lämnas
ut, att utlämnande också kan och skall ske, även om åtgärden skulle
strida mot de ändamål för vilka uppgiften ursprungligen samlats in. Detta
förhållande, jämte en sådan bestämmelse som regeringen föreslagit ovan
om att de uppgifter som Totalförsvarets pliktverk samlar in skall anses
insamlade for de i lagen angivna ändamålen så länge inte annat
uttryckligen angivits vid Totalförsvarets pliktverks insamling, medför att
personuppgiftslagens bestämmelser om ändamålsenlig behandling inte
hindrar vare sig utlämnande av uppgifter till Totalförsvarets pliktverk, i
de fall skyldigheten att lämna uppgiften följer av författning, eller
Totalförsvarets pliktverks egen behandling av dessa uppgifter.

Prop. 1997/98:80

Behandling för historiska, statistiska och vetenskapliga ändamål anses
generellt inte oförenlig med de ändamål för vilka uppgifterna samlats in.
Detta följer uttryckligen av 9 § andra stycket i förslaget till person-
uppgiftslagen. Personuppgifter från t.ex. mönstringsförrättningar utgör
ett viktigt underlag för statistik och forskning och regeringen ser inga
skäl att göra undantag från personuppgiftslagens bestämmelser, eller på
annat sätt begränsa eller förbjuda behandling av uppgifterna för sådana
ändamål. Den lag regeringen nu föreslår reglerar inte behandling för
forsknings- och statistikändamål. Regeringen föreslår emellertid vissa
särbestämmelser när det gäller möjligheter till sökning av person-
uppgifter i automatiserat register över totalförsvarspliktiga som förs av
Totalförsvarets pliktverk och beträffande bevarande av uppgifter i
registret för dessa ändamål. Regeringen återkommer till dessa frågor i
kap. 8.4 och kap. 9.

7.2 Vilka personuppgifter skall få behandlas?

Regeringens förslag: Totalförsvarets pliktverk skall få behandla
känsliga personuppgifter om det är nödvändigt för något av de i lagen
angivna ändamålen. Även de myndigheter och andra som kan utföra
mindre omfattande utredningar om de totalförsvarspliktigas förhållanden
enligt lagen om totalförsvarsplikt, skall fa behandla känsliga
personuppgifter om uppgifterna behövs i sådan utredningsverksamhet.
Regeringens bedömning: I övrigt är inga avvikelser från
personuppgiftslagens bestämmelser om vilka personuppgifter som far
behandlas påkallade.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag och
bedömning.

Remissinstanserna: Landsorganisationen i Sverige har invänt mot att
Totalförsvarets pliktverk ges ett generellt tillstånd att hantera känsliga
personuppgifter och anser att personuppgiftslagens regler är tillräckliga
även på denna punkt. Svenska kyrkans centralstyrelse har dels förordat
att samtycke skall föreligga för registrering av känsliga personuppgifter
dels anfört att den föreslagna lokutionen ”nödvändigt” i 5 § lagförslaget
är för vag och allmänt hållen och att en precisering därför bör göras.
Malmö tingsrätt har ansett att möjligheten för andra myndigheter än
Totalförsvarets pliktverk att behandla känsliga personuppgifter i vidare
omfattning än vad som anges i föreslagen personuppgiftslag starkt måste
begränsas. Länsrätten i Stockholms län har såvitt avser behandling av
känsliga personuppgifter anfört att utredningen har avsett att åstadkomma
hinder mot en slentrianmässig behandling av känsliga personuppgifter
genom att föreskriva att behandling av sådana uppgifter skall få göras
endast när det är nödvändigt för angivna ändamål. Både ur semantisk
synvinkel och vid en rättslig prövning torde denna förutsättning utesluta i
stort sett all elektronisk hantering. Med hänsyn till det allmänintresse
som ligger bakom aktuellt lagförslag ifrågasätter länsrätten om inte
kravet är alltför strängt. I vart fall är enligt länsrätten ett krav på

Prop. 1997/98:80

”nödvändighet” ett sällan förekommande uttryck i lagspråk. I Prop. 1997/98:80
personuppgiftslagen används det visserligen t.ex. i förhållande till
uppfyllandet av att rättsliga anspråk skall göras gällande (16 §
personuppgiftslagen). För nu aktuella syften torde det enligt länsrätten
vara tillräckligt att använda den vanliga begränsningen ”särskilda skäl”.

Bakgrund: Enligt förslaget till personuppgiftslag skall den
personuppgiftsansvarige tillse att inte fler personuppgifter behandlas än
som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen med behandlingen (9 §
första stycket f.). Lagen innehåller också förbud mot behandling av vissa
känsliga personuppgifter (13 §) och mot att andra än myndigheter
behandlar personuppgifter om lagöverträdelser m.m. (21 §). Enligt 22 §
far uppgifter om personnummer bara behandlas när det är klart motiverat
med hänsyn till ändamålet med behandlingen, vikten av en säker
identifiering eller av något annat beaktansvärt skäl.

Skälen för regeringens förslag och bedömning: Totalförsvarets
pliktverk har i sin verksamhet ett behov av att kunna behandla såväl
sådana uppgifter som bedöms som känsliga som uppgifter om
lagöverträdelser m.m. och personnummer, för att kunna fullgöra ålagda
uppgifter på ett tillfredsställande sätt. Samtidigt är det väsentligt att den
enskildes intresse tas till vara på ett godtagbart sätt.

För sådana personuppgifter om totalförsvarspliktiga som
Totalförsvarets pliktverk skall kunna behandla ger enligt regeringens
bedömning, bortsett från de begränsningar som bör göras vad gäller
ADB-registrering av känsliga uppgifter, den föreslagna bestämmelsen i
personuppgiftslagen om att inte fler uppgifter far behandlas än vad som
är nödvändigt med hänsyn till ändamålen, en lämplig avgränsning.

Inte heller personuppgiftslagens bestämmelser om behandlingen av
uppgifter om lagöverträdelser m.m. och av personnummer, föranleder
några förslag till undantag eller förtydliganden. Uppgifter om
lagöverträdelser som innefattar brott kan tas in av Totalförsvarets
pliktverk från olika polisregister för att förhindra att en kriminellt
belastad person placeras i en från säkerhetssynpunkt olämplig befattning.
Vidare far Totalförsvarets pliktverk uppgifter från
Kriminalvårdsstyrelsen om intagningar och avgångar från
kriminalvårdsanstalter, främst som underlag för beslut om kallelser till
mönstring och repetitionsövningar, och från domstolar om domar i mål
om brott mot totalforsvarsplikten. Som myndighet har Totalförsvarets
pliktverk också rätt att behandla sådana uppgifter (så länge behandlingen
är nödvändig med hänsyn till ändamålen). De villkor
personuppgiftslagen ställer för att personnummer skall få behandlas är
uppfyllda i Totalförsvarets pliktverks verksamhet. Vikten av en säker
identifiering är ett skäl till varför Totalförsvarets pliktverk måste kunna
behandla uppgifter om personnummer.

Personuppgiftslagens bestämmelser om förbud mot behandling av
känsliga personuppgifter föranleder emellertid närmare överväganden. I
13 § första stycket personuppgiftslagen anges att det är förbjudet att
behandla personuppgifter som avslöjar

a) ras eller etniskt ursprung,

b) politiska åsikter,

c) religiös eller filosofisk övertygelse,

d) medlemskap i fackförening.

Enligt andra stycket i 13 § är det också förbjudet att behandla
personuppgifter som rör hälsa eller sexualliv.

Ett förbud mot behandling av känsliga uppgifter kan dock inte vara
absolut. Inte minst med hänsyn till den enskildes egna intressen måste
även sådana uppgifter kunna behandlas i vissa fall, t.ex. inom sjukvården.
Bestämmelserna i 15-19 §§ i personuppgiftslagen innehåller också en
rad undantag från förbudet. Känsliga personuppgifter far enligt dessa
lagrum behandlas

— efter den enskildes samtycke eller eget offentliggörande av upp-
gifterna,

— när behandlingen är nödvändig i vissa fall, t.ex. för att rättsliga
anspråk skall kunna göras gällande,

— av ideella organisationer inom deras verksamhet såvitt avser med-
lemmar och vissa andra personer,

— inom hälso- och sjukvården samt

— för forskning och statistik.

Dessutom får, enligt 20 § förslaget till personuppgiftslag, regeringen
eller myndighet som regeringen bestämmer föreskriva ytterligare
undantag från förbudet mot automatiserad behandling av känsliga
personuppgifter, om det behövs med hänsyn till ett viktigt allmänt
intresse.

Totalförsvarets pliktverk har ett behov av att i stor utsträckning kunna
behandla uppgifter om den enskildes hälsa. Resultaten från de
medicinska och psykologiska undersökningar som föregår ett beslut om
inskrivning av den totalförsvarspliktige utgör det viktigaste underlaget
vid bedömningen av hans eller hennes tjänstbarhet. Även uppgifter om
religiös eller filosofisk övertygelse tillhör sådant som Totalförsvarets
pliktverk i vissa fall behöver för att fa ett underlag för beslut om hur den
enskilde skall användas inom totalförsvaret. En allvarlig personlig
övertygelse rörande bruk av vapen kan t.ex. grunda en rätt till vapenfri
tjänstgöring och en anslutning till den religiösa sekten Jehovas vittnen
kan innebära att den totalförsvarspliktige tills vidare inte skall kallas till
mönstring. Dessutom kan det förekomma att andra känsliga uppgifter
åberopas av den enskilde själv som skäl för befrielse från tjänstgöring
eller för särskild typ av tjänstgöring.

De undantag från förbudet mot behandling av känsliga personupp-
gifter som anges i personuppgiftslagen omfattar inte Totalförsvarets
pliktverks verksamhet i nu aktuellt avseende. Inte heller kan
bestämmelser i andra författningar om att myndigheter och de
totalförsvarspliktiga själva skall lämna känsliga uppgifter till
Totalförsvarets pliktverk, anses innebära att Totalförsvarets pliktverk
också har rätt att vidta åtgärder med uppgifterna i strid med
personuppgiftslagens förbud. Här bör erinras om att personuppgiftslagen
inte förbjuder all sorts behandling av känsliga personuppgifter utan —
vilket följer av lagens tillämpningsområde — behandling som helt eller
delvis är automatiserad samt även annan behandling om uppgifterna
ingår i eller är avsedda att ingå i en strukturerad samling av

Prop. 1997/98:80

personuppgifter som är tillgängliga för sökning eller sammanställning
enligt särskilda kriterier. Totalförsvarets pliktverk har således rätt att
behandla känsliga uppgifter manuellt, förutom genom att registrera dem,
utan särskilda föreskrifter om undantag från personuppgiftslagens
förbud.

Totalförsvarets pliktverk behöver emellertid kunna behandla känsliga
personuppgifter och i viss utsträckning även kunna behandla dem med
automatik. Regeringen föreslår därför att en bestämmelse tas in i lagen
om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga som generellt
medger Totalförsvarets pliktverk att behandla känsliga personuppgifter
om det är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som anges i lagen.
Totalförsvarets pliktverk behöver inhämta underlag för att kunna avgöra
om den totalförsvarspliktige har förutsättningar för och är lämplig att
fullgöra värnplikt eller civilplikt samt säkerställa att den
totalförsvarspliktige och därmed jämställd personal erhåller
ändamålsenlig utbildning och lämplig placering inom totalförsvaret. Av
det sagda följer att det föreligger ett behov av att behandla känsliga
personuppgifter, bl.a. uppgifter om hälsa och religiös övertygelse. Vad
gäller andra känsliga personuppgifter såsom ras och etniskt ursprung,
politiska åsikter och medlemskap i fackförening kan det aldrig bli
aktuellt för Totalförsvarets pliktverk att behandla dessa då de varken är
nödvändiga eller relevanta för de ändamål som anges i 1 § första stycket.
Länsrätten i Stockholm har ifrågasatt användningen av begreppet
nödvändigt. Nödvändighetskravet används dock i lagförslaget på samma
sätt som i personuppgiftslagen (se bl.a. 10 § och SOU 1997:39 s. 359).
Regeringen ser därför inga hinder mot att använda nödvändighetskravet.
Som regeringen kommer att återkomma till nedan förslås emellertid ett
förbud vad gäller anteckning av andra känsliga personuppgifter än hälsa
och religiös övertygelse i automatiserat register över totalförsvarspliktiga
som förs av Totalförsvarets pliktverk. Såvitt avser uppgifter om religiös
övertygelse far sådana endast antecknas om den registrerade lämnat sitt
uttryckliga samtycke till registrering.

Förbudet i förslaget till personuppgiftslag mot behandling av känsliga
personuppgifter medför problem också för de myndigheter och andra
organ som kan utföra annan mindre omfattande utredning än mönstring.
Även om en sådan utredning inte skall vara mer omfattande än vad som
behövs för att den totalförsvarspliktiges förutsättningar att fullgöra
civilplikt i en viss befattning skall kunna bedömas, utgör uppgifter om
hälsotillstånd en del av det underlag som behövs. Det torde vara i det
närmaste omöjligt att hantera uppgifterna utan att föra in dem i någon typ
av — i vart fall manuellt — register.

Det finns alltså ett behov av bestämmelser som ger de aktuella
myndigheterna rätt att behandla känsliga personuppgifter. Det skulle
kunna invändas att den lag regeringen nu föreslår endast bör vara
tillämplig på Totalförsvarets pliktverks verksamhet och att de avvikelser
från personuppgiftslagen som är motiverade för andras verksamhet bör
undersökas särskilt och tas in i andra författningar. De mindre
omfattande utredningarna tjänar emellertid samma syften som
Totalförsvarets pliktverks egen utredningsverksamhet och är mycket nära

Prop. 1997/98:80

förknippade med denna på sådant sätt att överenskommelser
myndigheterna emellan om samordning ofta är nödvändig. Praktiskt går
det inte sällan till så att en myndighet först ber Totalförsvarets pliktverk
om ett underlag som omfattar vissa uppgifter, varefter myndigheten själv
kompletterar uppgifterna genom frågor till den totalförsvarspliktige.
Underlaget tillställs därefter Totalförsvarets pliktverk tillsammans med
en begäran om att den totalförsvarspliktige skall skrivas in.
Totalförsvarets pliktverks och den andra myndighetens åtgärder kan
därmed sägas vara förenade i samma utredningsärende. Regeringen
föreslår att bestämmelser som ger de aktuella myndigheterna m.fl. rätt att
behandla känsliga personuppgifter tas in i lagen om behandling av
personuppgifter om totalförsvarspliktiga. I lagtexten bör markeras att
detta är ett undantag från lagens tillämpningsområde i övrigt, och - vilket
är en mycket viktig begränsning - att undantaget från person-
uppgiftslagens förbud mot behandling av känsliga personuppgifter för de
berörda myndigheterna endast gäller i deras verksamhet för att utreda
totalförsvarspliktigas förhållanden som sker med stöd av bestämmel-
serna i lagen om totalförsvarsplikt. Samma krav gäller således självfallet
även för dessa myndigheter som för Totalförsvarets pliktverk vid
behandling av känsliga personuppgifter att detta endast far ske om det är
nödvändigt med hänsyn till de ändamål som anges i lagen.

7.3 Skydd för uppgifterna

Regeringens bedömning: De allmänna bestämmelserna om skyddsåt-
gärder i förslaget till personuppgiftslag och lagens förslag om att
Datainspektionen kan meddela närmare skyddsföreskrifter skall gälla
även vid behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga.
Ytterligare föreskrifter i lag eller förordning om skydd för uppgifterna är
inte påkallade.

Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens
bedömning.

Remissinstanserna: Svea hovrätt har anfört att personregister över
totalförsvarspliktiga med hänsyn till såväl registrets storlek som
uppgifternas delvis mycket känsliga karaktär ställer särskilda krav på
integritetsskydd. Skyddsaspekterna gör sig gällande också från
förvarssynpunkt. Hovrätten har därvid anfört att det finns anledning att
erinra om att måttet av skydd och säkerhet i praktiken ytterst synes vara
beroende av de tekniska lösningar som kommer till användning. De
tekniska aspekterna i fråga om de praktiska möjligheterna till skydd mot
uppgiftsbehandling i strid med den föreslagna regleringen behandlas inte
närmare i betänkandet. Det framstår enligt hovrätten exempelvis som
oklart i vilken utsträckning det är praktiskt möjligt att garantera skydd
mot att sökbegrepp används i strid med 12 § författningsförslaget. Med
hänsyn till de särskilda skydds- och säkerhetsaspekter det är fråga om
beträffande personregister över totalförsvarspliktiga synes det enligt
hovrätten finnas anledning att ytterliga belysa frågor av nu berört slag.

Prop. 1997/98:80

Malmö kommun har anfört att enligt den nya personuppgiftslagen kan en
eller flera personuppgiftsansvariga dela på uppgiftsansvaret. Det aktuella
förslaget i betänkandet bygger på detta faktum. Det innebär att Malmö
kommun kan uppdatera/förändra uppgifter i PLIS om att en person tagits
i anspråk för Malmös krigsorganisation. Ansvaret för hur uppgifterna
hanteras före och efter uppdatering åvilar helt Malmö kommun.
Kommunstyrelsen vill understryka att en förutsättning för en sådan
ordning är att man kan garantera att uppgifterna skyddas mot obehörig
användning samt att obehöriga inte kan påverka registerinnehållet genom
tillgång till terminaler/persondatorer som är kopplade till PLIS. Övriga
remissinstanser har inte haft något att erinra.

Bakgrund: Enligt 31 § i förslaget till personuppgiftslag skall den
personuppgiftsansvarige vidta lämpliga tekniska och organisatoriska
åtgärder för att skydda de personuppgifter som behandlas. Åtgärderna
skall åstadkomma en säkerhetsnivå som är lämplig med beaktande av

a) de tekniska möjligheter som finns,

b) vad det skulle kosta att genomföra åtgärderna,

c) de särskilda risker som finns med behandlingen av personuppgifter-na
och

d) hur pass känsliga de behandlade personuppgifterna är.

Tillsynsmyndigheten (Datainspektionen) far enligt 32 § besluta om
vilka säkerhetssåtgärder som den personuppgiftsansvarige skall vidta.
Tillsynsmyndighetens beslut kan förenas med vite (45 §

personuppgiftslagen).

Skälen för regeringens bedömning: Totalförsvarets pliktverk
behandlar en stor mängd personuppgifter, i betydande delar av känslig
karaktär både med hänsyn till enskildas integritet och Totalförsvarets
intressen. Det är enligt personuppgiftslagen Totalförsvarets pliktverk
som ansvarar för att tillräckliga säkerhetsåtgärder vidtas med hänsyn till
enskildas integritet. Kraven på skydd för uppgifterna måste ställas högt.
Personliga kort med tillhörande koder för varje befattningshavare, som
ger åtkomst endast till de uppgifter som han eller hon får behandla och
logg-in system där användaren kan spåras, jämte skydd mot intrång
utifrån genom kryptering vid överföring av uppgifter mellan
regionkontoren, är exempel på sådana åtgärder som framstår som absolut
nödvändiga. Datainspektionen har möjlighet att ingripa med beslut om
säkerhetsåtgärder vid brister eller risker i säkerheten. Den lösning som
anvisas i förslaget till personuppgiftslag är enligt regeringens upp-
fattning den lämpligaste också när det gäller Totalförsvarets pliktverks
verksamhet. Härtill kommer att den snabba tekniska utvecklingen medför
att det framstår som olämpligt att i lag eller förordning binda
Totalförsvarets pliktverk vid en viss metod.

Regeringen föreslår sålunda inga avvikelser från personuppgiftslagen i
denna del.

Prop. 1997/98:80

7.4

Information till den registrerade och rättelse av
felaktigt behandlade uppgifter

Prop. 1997/98:80

Regeringens förslag: Personuppgiftslagens bestämmelser om den
personuppgiftsansvariges skyldighet att på begäran av den registrerade
rätta, blockera eller utplåna personuppgifter och att underrätta tredje man
till vilken uppgifterna har lämnats ut om sådana åtgärder, skall gälla även
då personuppgifter behandlats i strid med lagen om behandling av
personuppgifter om totalförsvarspliktiga eller föreskrifter som utfärdats
med stöd av den lagen.

Regeringens bedömning: Den föreslagna personuppgiftslagens
bestämmelser om den personuppgiftsansvariges informationsplikt är
tillräckliga. Några ytterligare föreskrifter för Totalförsvarets pliktverks
behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga behövs inte i
detta avseende.

Utredningens bedömning och förslag: Överensstämmer med
regeringens bedömning och förslag.

Remissinstanserna: Har inte haft något att erinra mot bedömningen
och förslaget.

Bakgrund: Bestämmelser om vilken information den registrerade har
rätt till då personuppgifter beträffande honom eller henne behandlas ges i
23-27 §§ i förslaget till personuppgiftslag. När uppgifter om en person
samlas in från denne själv skall den personuppgiftsansvarige alltid
självmant lämna information om behandlingen. Om personuppgifter
samlas in från någon annan skall information lämnas när uppgifterna
antecknas eller — om uppgifterna är avsedda att lämnas ut till tredje man
— när de lämnas ut för första gången. Om uppgifterna har samlats in från
annan än den registrerade behöver dock inte information lämnas om det
finns bestämmelser om registrerandet eller om utlämnandet av
uppgifterna i en lag eller någon annan författning. Information behöver
inte heller lämnas om det visar sig omöjligt eller skulle innebära en
oproportionerligt stor ansträngning för den personuppgiftsansvarige. I de
sist nämnda fallen skall information i stället lämnas senast i samband
med att uppgifterna används för att vidta åtgärder beträffande den
registrerade.

Den information som skall lämnas till den registrerade är enligt 25 §
personuppgiftslagen

a) uppgift om den personuppgiftsansvariges identitet,

b) uppgift om ändamålen med behandlingen, och

c) all övrig information som behövs för att den registrerade skall kunna
ta till vara sina rättigheter i samband med behandlingen, såsom
information om mottagarna av uppgifterna, skyldighet att lämna
uppgifter och rätten att ansöka om information och fa rättelse.

Information behöver dock inte lämnas om sådant som den registrerade
redan känner till.

Den personuppgiftsansvarige är vidare skyldig enligt 26 §

personuppgiftslagen att efter skriftlig ansökan lämna information, gratis

en gång per kalenderår, om huruvida personuppgifter som rör sökanden Prop. 1997/98:80
behandlas eller inte. Behandlas uppgifter om honom eller henne skall
information också lämnas om

a) vilka uppgifter som behandlas

b) varifrån dessa uppgifter hämtats

c) ändamålen med behandlingen och

d) till vilka mottagare eller kategorier av mottagare som uppgifterna
lämnas ut.

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer (Datainspek-
tionen) far enligt 50 § personuppgiftslagen meddela närmare föreskrifter
om vilken information som skall lämnas till den registrerade och hur
detta skall gå till.

Bestämmelser om sekretess gäller före personuppgiftslagens
föreskrifter om informationsskyldighet och kan hindra att uppgifter
lämnas ut till den registrerade (27 § personuppgiftslagen).

Enligt 28 § personuppgiftslagen är den personuppgiftsansvarige
skyldig att på begäran av den registrerade rätta, blockera eller utplåna
sådana personuppgifter som inte har behandlats i enlighet med lagen eller
föreskrifter som utfärdats med stöd av den. (Blockering = en åtgärd som
vidtas för att personuppgifterna skall vara förknippade med information
om att de är spärrade och om anledningen till spärren och för att
personuppgifterna inte skall lämnas ut till tredje man annat än med stöd
av 2 kap. tryckfrihetsförordningen — se 3 § personuppgiftslagen). Den
personuppgiftsansvarige skall vidare, under vissa förutsättningar, också
underrätta dem till vilka uppgifterna har lämnats ut om åtgärden.

Skälen för regeringens bedömning och förslag: För Totalförsvarets
pliktverks del innebär reglerna om information till den registrerade bl.a.
att sådan självmant skall lämnas vid mönstringen och vid motsvarande
utredningar, där den totalförsvarspliktige själv lämnar uppgifterna till
Totalförsvarets pliktverk. Det torde inte vara förenat med några större
svårigheter eller orimliga ansträngningar att t.ex. ordna det så att den
mönstrande inför mönstringsförrättningen får den i förslaget till
personuppgiftslag föreskrivna informationen. Det torde inte vara
tillräckligt att information lämnas först i samband med beslutet om
inskrivning, dvs. efter det att uppgifterna samlats in och redan behandlats
till viss del.

Information om behandling av personuppgifter som Totalförsvarets
pliktverk hämtat från annan myndighet eller annat organ behöver inte ges
till den registrerade om det framgår av lag eller förordning att dessa
uppgifter skall lämnas ut till Totalförsvarets pliktverk. Detta undantag
från informationsskyldigheten följer av 24 § andra stycket i förslaget till
personuppgiftslag.

Sammantaget anser regeringen att det saknas skäl att göra undantag,
vare sig genom utvidgning eller genom inskränkning, från den
informationsskyldighet gentemot den registrerade som föreskrivs i
personuppgiftslagen.

Reglerna i personuppgiftslagen om rätt för den registrerade att få
personuppgifter rättade, blockerade eller utplånade gäller enligt 28 §
endast uppgifter som inte behandlats i enlighet med personuppgiftslagen

eller föreskrifter som meddelats med stöd av den lagen. Uppgifter som
behandlats i strid mot föreskrifter i särskilda registerförfattningar
omfattas sålunda inte om inte behandlingen också strider mot
personuppgiftslagen eller mot föreskrifter som meddelats med stöd av
denna. Enligt regeringens uppfattning saknas skäl till att göra någon
skillnad härvidlag. Den registrerade bör ha samma möjlighet att fa
personuppgifter rättade eller korrigerade på annat sätt om behandlingen
strider mot bestämmelserna i en särskild registerförfattning som i andra
fall. För att detta skall uppnås krävs, att det i lagen om behandling av
personuppgifter om totalförsvarspliktiga tas in en bestämmelse om att
personuppgiftslagens regler i denna del gäller även då uppgifterna har
behandlats i strid med förstnämnda lag eller föreskrifter som utfärdats
med stöd av den lagen.

Det bör i sammanhanget uppmärksammas att den
personuppgiftsansvarige har ett eget ansvar enligt personuppgiftslagen
(9 § första stycket h), att tillse att alla rimliga åtgärder vidtas för att rätta,
blockera eller utplåna sådana uppgifter som är felaktiga eller
ofullständiga med hänsyn till ändamålen med behandlingen.

Prop. 1997/98:80

7.5 Ansvaret för behandlingen

Regeringens förslag: Totalförsvarets pliktverk skall vara
personuppgiftsansvarigt för de behandlingar av personuppgifter om
totalförsvarspliktiga som verket utför. Totalförsvarets pliktverk skall inte
ansvara för behandling som annan utför innan Totalförsvarets pliktverk
mottagit uppgifterna eller sedan uppgifterna lämnats ut.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Har inte haft något att erinra mot förslaget.
Bakgrund: Personuppgiftsansvarig är enligt förslaget till

personuppgiftslag den som ensam eller tillsammans med andra
bestämmer ändamålen med och medlen för behandlingen av
personuppgifter (3 §). Av definitionen följer att fler än en person kan
vara ansvarig för en behandlingsåtgärd. Personuppgiftsansvaret innebär:

1. Skyldighet för den personuppgiftsansvarige att se till (9 § första
stycket):

a) att personuppgifter bara behandlas när det är lagligt,

b) att personuppgifter alltid behandlas på ett korrekt sätt och i enlighet
med god sed,

c) att personuppgifter samlas in bara för särskilda, uttryckligt angivna
och berättigade ändamål,

d) att personuppgifter inte behandlas för något ändamål som är oförenligt
med det för vilket uppgifterna samlades in,

e) att de personuppgifter som behandlas är adekvata och relevanta i
förhållande till ändamålen med behandlingen,

f) att inte fler personuppgifter behandlas än som är nödvändigt med
hänsyn till ändamålen med behandlingen,

g) att de personuppgifter som behandlas är riktiga och, om det är
nödvändigt, aktuella,

h) att alla rimliga åtgärder vidtas för att rätta, blockera eller utplåna
sådana personuppgifter som är felaktiga eller ofullständiga med hänsyn
till ändamålen med behandlingen, och

i) att personuppgifter inte bevaras under en längre tid än vad som är
nödvändigt med hänsyn till ändamålen med behandlingen.

2. Den personuppgiftsansvarige skall lämna information till den
registrerade om behandlingen (23-27 §§).

3. Den personuppgiftsansvarige är skyldig att på begäran av den
registrerade rätta, blockera eller utplåna personuppgifter som inte
behandlats i enlighet med personuppgiftslagen (28 §).

4. Den personuppgiftsansvarige skall vidta lämpliga tekniska och
organisatoriska åtgärder för att skydda de personuppgifter som behandlas
(31 §).

5. Den personuppgiftsansvarige skall enligt huvudregeln anmäla all
automatiserad behandling av personuppgifter till Datainspektionen

(36 §).

6. Den personuppgiftsansvarige skall ersätta den registrerade för den
skada en lagstridig behandling av personuppgifter fört med sig (48 §).

Enligt personuppgiftslagen bör huvudregeln vara att endast fysiska
personer, juridiska personer, utländska filialer eller myndigheter i
Sverige skall kunna betraktas som personuppgiftansvariga.

Skälen för regeringens förslag: Vid behandling av personuppgifter i
Totalförsvarets pliktverks verksamhet bör Totalförsvarets pliktverk bära
personuppgiftansvaret. Någon annan som kan fullgöra de skyldigheter
som följer med detta ansvar finns inte. Ansvaret kan emellertid endast
omfatta Totalförsvarets pliktverks egen behandling av personuppgifter.
De myndigheter och andra som lämnar uppgifter till Totalförsvarets
pliktverk ansvarar för behandlingen till dess att uppgiften är överlämnad.
På samma sätt är de organ inom totalförsvaret som erhåller uppgifter från
Totalförsvarets pliktverk ansvariga för sin behandling från det att de tagit
emot uppgiften. Lagrådet har påpekat att med personuppgiftsansvarig
avses enligt 3 § personuppgiftslagen den som ensam eller tillsammans
med andra bestämmer ändamålen med och medlen för behandling av
personuppgifter. Lagrådet har med anledning härav påpekat att det i 1 §
första stycket det remitterade förslaget anges för vilka ändamål
behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga far göras och att
det därmed framstår som osäkert om Totalförsvarets pliktverk får ett
sådant inflytande över ändamålen med behandlingen att verket uppfyller
personuppgiftslagens definition på personuppgiftsansvarig. Regeringen
ansluter sig till vad Lagrådet anfört. För att undanröja all osäkerhet på
denna punkt bör därför i lagen anges att Totalförsvarets pliktverk är
personuppgiftsansvarigt för den behandling av personuppgifter om
totalförsvarspliktiga som verket utför.

Regeringen får anledning att ta upp frågan om vissa organ skall ges
möjlighet att lämna personuppgifter till Totalförsvarets pliktverk genom
att lägga in dem direkt i Totalförsvarets pliktverks register över
totalförsvarspliktiga. Den som förfar på detta sätt har självfallet ett

Prop. 1997/98:80

ansvar for att uppgiften är korrekt. När uppgiften är införd i registret
”behandlar” Totalförsvarets pliktverk uppgiften genom att lagra den och
har då också — i enlighet med den bestämmelse vi nyss föreslagit — ett
personuppgiftansvar vid den behandlingen. Detta förefaller rimligt
eftersom Totalförsvarets pliktverk har de praktiska möjligheterna att
korrigera uppgiften, bevaka att den inte bevaras längre än nödvändigt,
lämna information till den registrerade på begäran m.m. Totalförsvarets
pliktverks ansvar i denna situation fråntar emellertid inte
uppgiftslämnaren dennes ansvar. Denne har alltjämt en skyldighet att
t.ex. skydda uppgifterna vid behandlingen vid sin egen terminal, vidta
åtgärder för att rätta dem om det framkommer att de är felaktiga m.m.
Detta behöver emellertid inte uttryckas särskilt i lagtexten.
Bestämmelsen om att Totalförsvarets pliktverk bär
personuppgifisansvaret för sina behandlingsåtgärder, syftar till att
klarlägga att ingen annan ansvarar för vad Totalförsvarets pliktverk gör
med uppgifterna och att en registrerad alltid skall kunna vända sig till
Totalförsvarets pliktverk för att fa information och for att fa felaktigheter
rättade m.m., såvitt avser uppgifter som Totalförsvarets pliktverk
behandlar. Bestämmelsen utesluter emellertid inte att annan bär ett
ansvar för sin behandling av samma uppgift.

7.6 Anmälan och tillsyn

Regeringens förslag: Totalförsvarets pliktverks behandling av
personuppgifter om totalförsvarspliktiga skall vara underkastad
Datainspektionens tillsyn. Datainspektionen får dock inte förbjuda
Totalförsvarets pliktverk att behandla personuppgifter om
totalförsvarspliktiga.

Prop. 1997/98:80

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Länsstyrelsen i Stockholms län och Affärsverket
svenska kraftnät har avstyrkt förslaget till inskränkning i
tillsynsmyndighetens befogenheter. Malmö tingsrätt har avstyrkt
förslaget att Datainspektionen skall ha möjlighet att hos länsrätten ansöka
om utplåning av personuppgifter om totalförsvarspliktiga som behandlas
på ett olagligt sätt. Någon sådan möjlighet bör, enligt tingsrättens
uppfattning, inte finnas när det gäller det aktuella statsmaktsregistret.
Övriga remissinstanser har inte haft något att erinra mot förslaget.

Anmälan till Datainspektionen

Bakgrund: Den nya personuppgiftslagen innebär bl.a. att nuvarande
system med obligatoriska licenser och tillstånd för ADB-baserade
personregister ersätts med en ordning där behandling av personuppgifter
inte kräver annat än en anmälan till Datainspektionen.
Personuppgiftslagens bestämmelser om anmälningsskyldighet återfinns i
36-42 §§.

Skälen för regeringens förslag: En anmälan av Totalförsvarets Prop. 1997/98:80
pliktverks behandlingsåtgärder till Datainspektionen kan tjäna det syftet
att vissa uppgifter om verksamheten, som inte framgår av lagen om
behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga, görs tillgängliga
för såväl Datainspektionen som för allmänheten. Det gäller adressen till
den personuppgiftsansvarige, uppgifter om kategorier av mottagare av
personuppgifterna och en allmän beskrivning av de säkerhetsåtgärder
som vidtagits. Allmänhetens intresse av information tillgodoses
emellertid även om Totalförsvarets pliktverks behandling undantas från
anmälningsskyldighet. Enligt 42 § i förslaget till personuppgiftslag skall
nämligen den personuppgiftsansvarige, till var och en som begär det,
skyndsamt och på lämpligt sätt lämna upplysningar om sådana
automatiserade eller andra behandlingar av personuppgifter som inte
anmälts till Datainspektionen. Upplysningarna skall omfatta det som en
anmälan annars skulle ha omfattat. Fördelarna med att Totalförsvarets
pliktverk lämnar in en anmälan till Datainspektionen synes därmed i och
för sig små. Eftersom frågan om anmälningsskyldighet för
statsmaktsregister bör lösas i ett mer generellt sammanhang och då
undantag kan meddelas genom förordning föreslår regeringen nu inte att
personuppgiftslagens huvudregel om anmälningsskyldighet skall frångås.
Om Totalförsvarets pliktverk väljer att utse ett personuppgiftsombud
bortfaller anmälningsskyldigheten, men personuppgiftsombudet skall
föra en förteckning över de behandlingar som den

personuppgiftsansvarige genomför och som skulle omfattats av
anmälningsskyldighet om ombudet inte funnits. Ett personuppgiftsombud
kan vara anställt hos den personuppgiftsansvarige men far inte inneha en
”alltför underordnad ställning” med hänsyn till de krav på självständighet
som måste ställas.

Det ankommer på Totalförsvarets pliktverk att avgöra om ett
personuppgiftsombud skall utses eller inte.

Datainspektionens tillsyn och befogenheter

Bakgrund: I förslaget till personuppgiftslag föreskrivs rätt för
Datainspektionen (såsom tillsynsmyndighet) att för sin tillsyn på begäran
få tillgång till de uppgifter som behandlas, upplysningar och
dokumentation rörande behandlingen av personuppgifter och säkerheten
vid denna samt tillträde till sådana lokaler som har anknytning till
behandlingen av personuppgifter (43 §). Om Datainspektionen inte efter
sådan begäran kan få tillräckligt underlag för att konstatera att
behandlingen är laglig, får myndigheten vid vite förbjuda den
personuppgiftsansvarige att behandla personuppgifter på annat sätt än
genom att lagra dem (44 §). Om Datainspektionen konstaterar att
personuppgifter behandlas eller kan komma att behandlas på ett olagligt
sätt, skall myndigheten genom påpekanden eller liknande förfaranden
försöka åstadkomma rättelse. Går det inte att få rättelse på något annat
sätt eller är saken brådskande, får myndigheten vid vite förbjuda den
personuppgiftsansvarige att fortsätta behandla personuppgifterna på
något annat sätt än genom att lagra dem (45 §). Datainspektionen får

också hos länsrätten i det län där myndigheten är belägen ansöka om att Prop. 1997/98:80
sådana personuppgifter som behandlats på ett olagligt sätt skall utplånas.
Beslut om utplånande far inte meddelas om det är oskäligt (47 §).
Datainspektionens beslut i tillsynsverksamheten far överklagas hos
allmän förvaltningsdomstol. För att ett överklagande skall tas upp av
kammarrätten krävs prövningstillstånd (51 §).

Skälen för regeringens förslag: Datainspektionens rättigheter enligt
den gällande datalagen är i stort sett desamma som föreskrivs i förslaget
till personuppgiftslag. Vad gäller Datainspektionens befogenheter
föreligger viss skillnad mellan gällande ordning och vad som föreslagits i
personuppgiftslagen. Om förandet av personregister lett till otillbörligt
intrång i personlig integritet eller det finns anledning att anta att sådant
intrång kan uppkomma, får Datainspektionen i dag meddela olika typer
av föreskrifter för registret. Om inte integritetsskydd kan åstadkommas
på annat sätt får Datainspektionen förbjuda fortsatt förande av
personregistret eller återkalla meddelat tillstånd. Datainspektionens
föreskrifter och förbud far förenas med vite. När ett register förs i strid
mot ett meddelat förbud skall det förklaras förverkat om inte en sådan
åtgärd framstår som uppenbart obillig. Skillnaderna mellan ”förbud mot
fortsatt förande av registret” och ett ”förbud mot behandling av
personuppgifterna på annat sätt än att lagra dem” förefaller marginell,
liksom skillnaden mellan ett beslut om ”förverkande av registret” och ett
som innebär att personuppgifterna skall ”utplånas”. Datalagen och
personuppgiftslagen skiljer sig emellertid åt vad gäller Datainspektionens
möjligheter att ingripa mot de s.k. statsmaktsregistren. Enligt datalagen
får Datainspektionen meddela föreskrifter för statsmaktsregistren endast i
den mån det inte står i strid med beslut av regeringen eller riksdagen.
Datainspektionen får aldrig förbjuda fortsatt förande av ett
statsmaktsregister. Om Datainspektionen anser att en av riksdagen eller
regeringen beslutad föreskrift bör ändras eller att statsmaktsregistret inte
längre bör föras, har inspektionen att göra en framställning om detta. I
förslaget till personuppgiftslag görs ingen skillnad på behandlingar av
personuppgifter som beslutats av statsmakterna och andra.
Datainspektionens befogenheter är desamma oavsett vem som beslutat att
verksamheten skall förekomma. De inskränkningar som för närvarande
finns i Datainspektionens befogenheter vad gäller statsmaktsregistren
bottnar i att det inte ansetts lämpligt att inspektionen kan överpröva
statsmakternas beslut.

Regeringen anser inte att en generell bestämmelse om att
Datainspektionen inte far meddela föreskrifter som står i strid med vad
statsmakterna beslutat är nödvändig. Om Datainspektionen finner
missförhållanden som endast kan rättas till genom ändringar i
statsmakternas beslut, bör inspektionen — som i dag — vara hänvisad
till att göra framställningar till regeringen om detta.

Totalförsvarets pliktverks registrering och övriga behandling av
personuppgifter om totalförsvarspliktiga är nödvändig för att
totalförsvarets personalförsörjning skall klaras. Det är inte rimligt att
Datainspektionen skall ha möjlighet att förbjuda behandling av
personuppgifter i en statlig verksamhet av sådan vikt, även om

inspektionen skulle finna att uppgifterna behandlades på ett olagligt sätt.
Det förefaller inte troligt att ett behov skulle uppkomma för
Datainspektionen att förbjuda Totalförsvarets pliktverk att behandla
personuppgifter. En sådan åtgärd förutsätter i praktiken dels att
Totalförsvarets pliktverk behandlat uppgifterna på ett olagligt sätt, dels
att verket inte rättat sig efter påpekanden från Datainspektionen. Med
tanke på den betydelse Totalförsvarets pliktverks behandling av person-
uppgifter har för Sveriges totalförsvar anser regeringen dock att
lagstiftningen inte ens bör ge Datainspektionen möjlighet att stoppa
verksamheten. Regeringen föreslår därför en undantagsbestämmelse av
det innehållet i lagen om behandling av personuppgifter om
totalförsvarspliktiga.

Datainspektionens möjligheter att hos länsrätten ansöka om utplåning
av uppgifter som behandlats på ett olagligt sätt bör gälla även för
uppgifter om totalförsvarspliktiga. Skulle det vara fråga om utplåning av
uppgifter av sådan omfattning eller karaktär att totalförsvaret är hotat
som verksamhet, torde ett beslut om utplåning anses som oskäligt och
därför inte komma att meddelas (se 47 § andra stycket

personuppgiftslagen).

Prop. 1997/98:80

Automatiserat register över totalförsvars- ProP-1997/98:80
pliktiga som förs av Totalförsvarets pliktverk

8.1 Registerinnehåll

Regeringens förslag: I lagen om behandling av personuppgifter om
totalförsvarspliktiga anges uttömmande beträffande vilka personer
anteckningar får göras i automatiserat register över totalförsvarspliktiga
och vilka typer av personuppgifter som får antecknas.

Personuppgifter skall få antecknas i automatiserat register över
totalforsvarspliktiga endast beträffande den som är aktuell för mönstring
eller motsvarande, har tagits i anspråk för totalförsvarets räkning genom
avtal, beslut om krigsplacering eller på annat sätt, skall utföra särskild
uppgift vid höjd beredskap eller på grund av viss kompetens är viktig för
totalförsvaret. Dessutom skall vissa uppgifter få antecknas om den som
uppgetts som närstående av en redan registrerad, den som nämns bland
uppgifter som åberopats av en registrerad eller den som fattat beslut,
handlagt ärende eller gjort joumalanteckning rörande den registrerade.

I 13 punkter anges i lagen vidare de olika typer av personuppgifter som
får förekomma i automatiserat register över totalförsvarspliktiga, allt
under förutsättning att Totalförsvarets pliktverk behöver uppgifterna för
de ändamål som fastställts ovan.

Andra känsliga personuppgifter än sådana som rör hälsa eller religiös
övertygelse får inte antecknas i ett automatiserat register över
totalförsvarspliktiga. Uppgifter om religiös övertygelse får endast
antecknas om den registrerade har lämnat sitt uttryckliga samtycke till att
uppgifterna behandlas i registret och de rör hans eller hennes tjänstgöring
inom totalförsvaret.

Regeringen skall ha möjlighet att föreskriva ytterligare begränsningar
av vad som får registreras.

Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att personliga
förhållanden som åberopas av den registrerade skall få antecknas i
register som förs med hjälp av automatiserad behandling. I övrigt
överensstämmer utredningens förslag med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Försvarsmakten har anfört att även fotografier
borde få registreras samt att medlemskap i frivilligorganisation borde
utgöra grund för registrering. Försvarsmakten har vidare anfört att såvitt
avser anteckning av uppgift om den registrerade genomgått
säkerhetsprövning det sannolikt skulle vara tillräckligt att anteckna
endast utfallet av en registerkontroll och i vilken säkerhetsklass
kontrollen skett. Totalförsvarets pliktverk har föreslagit att regeringen
skall förbehållas viss normgivningskompetens och därvid ges rätt att
besluta om att ytterligare personer och personuppgifter skall få registeras.
Överstyrelsen för civil beredskap har anfört att det bör ytterligare
övervägas om och i så fall hur frivilligorganisationema — utöver

registrering av medlemmar i medlemsregister och för verksamhet under
höjd beredskap - får utnyttja personuppgifterna i PLIS för andra
ändamål, t.ex. för att ta fram underlag för rekrytering av medlemmar.
Malmö tingsrätt och Affärsverket svenska kraftnät har anfört att
medborgarskap borde få antecknas. Malmö tingsrätt har vidare anfört att
förslaget att fritidsintressen skall kunna behandlas oavsett samtycke inte
kan anses tillfredsställande ur integritetssynpunkt. Uppgifter om
fritidsintressen bör endast kunna behandlas indirekt genom att dessa
intressen resulterar i kunskaper eller färdigheter, eller med stöd av att den
registrerade har åberopat dem. Göteborgs kommun har anfört att då
regeringsformen ger varje medborgare ett skydd mot tvång att ge till
känna sin åskådning i politiskt, religiöst eller kulturellt hänseende bör en
bestämmelse om detta införas i lagen om behandling av personuppgifter
om totalförsvarspliktiga. Rikspolisstyrelsen har anfört att enligt förslaget
skall Totalförsvarets pliktverk få utdrag ur Rikspolisstyrelsens person-
och belastningsregister (PBR). Totalförsvarets pliktverk skall även enligt
förslaget från Rikspolisstyrelsen få uppgift om utgången i mål om ansvar
för brott mot totalforsvarsplikten. Brott mot 2 kap. 1 § lagen om
totalförsvarsplikt (1994:1809) kan beivras genom ordningsbot. Det
framgår inte av betänkandet om avsikten är att underrättelsen i detta
avseende skall ske direkt från Rikspolisstyrelsens ordningsbotsregister,
RIOB. För närvarande finns inte någon rutin för underrättelse av detta
slag. Länsrätten i Stockholms län har anfört att möjligheten att registrera
uppgifter om även andra än den registrerade endast får ske vid höjd
beredskap. Det saknas dock regler om att uppgifterna skall tas bort när
beredskapen inte är höjd. Landsorganisationen i Sverige har anfört att
större restriktivitet skall gälla i vissa delar för vad som skall få antecknas
i registret.

Skälen för regeringens förslag: Totalförsvarets pliktverks verksamhet
är nödvändig för att de bemanningsansvariga enheterna skall erhålla
personal som har kapacitet att fullgöra sina uppgifter vid krig och andra
beredskapshöjande situationer. Verksamheten syftar till att garantera
rikets skydd och till att säkra att viktiga samhällsfunktioner upprätthålls
även under exceptionella förhållanden. Samhällets intresse av att denna
verksamhet fungerar är mycket starkt. En utgångspunkt är därför att
Totalförsvarets pliktverk måste tillåtas behandla de personuppgifter som
krävs för att verksamheten skall kunna upprätthållas på en kvalitativt hög
nivå. Totalförsvarets pliktverk måste också kunna behandla uppgifterna
på ett effektivt och funktionellt sätt, vilket innebär att uppgifterna måste
kunna hanteras automatiserat, i register som förs med hjälp av
automatiserad behandling. Även för redovisning av totalförsvarspersonal
som inte är uttagen med plikt krävs det ADB för att hålla uppgifterna
ordnade och aktuella samt för att de snabbt skall kunna tas fram vid
behov.

Vad som nu sagts innebär självfallet inte att kravet på skydd för den
registrerades personliga integritet skall åsidosättas. Tvärtom är det av
största vikt att register av det slag som Totalförsvarets pliktverk för —
register med känsliga uppgifter om en stor del av befolkningen —
regleras noggrant vad gäller innehållet. Visserligen tillåter förslaget till

Prop. 1997/98:80

personuppgiftslag inte behandling av fler uppgifter än vad som är Prop. 1997/98:80
nödvändigt med hänsyn till ändamålen med behandlingen, men denna
bestämmelse är, enligt regeringens mening, inte tillräcklig för att det på
ett från integritetsskyddssynpunkt säkert sätt skall kunna fastställas, var
gränserna går for vad som far registreras av Totalförsvarets pliktverk.

Regeringen föreslår därför att det i lagen om behandling av
personuppgifter om totalförsvarspliktiga preciseras och i princip
uttömmande anges vilka uppgifter — eller kategorier av uppgifter —
som far förekomma i automatiserat register över totalförsvarspliktiga.

Totalförsvarets pliktverk behöver för sin verksamhet inte hålla ett
allmänt befolkningsregister med uppgifter om alla som kan komma att
tas ut till tjänstgöring i händelse av krig. Uppgifter om vilka som tillhör
det åldersintervall som kan komma i fråga kan hämtas från
Riksskatteverket vid behov. Register med personuppgifter om
totalförsvarspliktiga som förs med hjälp av automatiserad behandling bör
begränsas till att innehålla uppgifter om sådana personer som på ett eller
annat sätt är tagna i anspråk för totalförsvarets räkning eller som ännu
inte skrivits in men är aktuella för mönstring, särskild
antagningsprövning eller annan mindre omfattande utredning. Det är
enligt regeringens bedömning tillräckligt att uppgifter finns om dessa
personer för att Totalförsvarets pliktverk skall kunna utföra sina
huvudsakliga arbetsuppgifter, nämligen att mönstra, skriva in och
krigsplacera totalförsvarspliktiga samt att redovisa totalförsvarets
personal. Uppgifter om de nu berörda kan i sin tur utgöras av vissa
begränsade uppgifter om andra personer.

Mot bakgrund av det nu anförda bör uppgifter om en person få
antecknas i ett automatiserat register över totalförsvarspliktiga i följande
fall:

1. Om han eller hon är eller har varit aktuell för mönstring eller
mindre omfattande utredning enligt lagen om totalförsvarsplikt eller
särskild antagningsprövning enligt lagen om möjlighet för kvinnor att
fullgöra värnplikt eller civilplikt med längre grundutbildning.

Totalförsvarets pliktverk behöver kunna registrera uppgifter om
pliktpersonalen redan när ett personärende påbörjas, vilket normalt sker
genom avisering från Riksskatteverket. Ett ärende kan också inledas
genom att den enskilde själv tar kontakt med Totalförsvarets pliktverk
och lämnar upplysningar, t.ex. om att han eller hon är förhindrad att
inställa sig till mönstring eller annan utredning under en viss period eller
om särskilda önskemål beträffande sin tjänstgöring. En sådan kontakt
kan medföra krav på åtgärder senare från Totalförsvarets pliktverks sida
och därmed innebära att personuppgifter behöver sparas. Med ”aktuell”
för mönstring etc. avses här alla personer som inom en inte allt för
avlägsen framtid skall eller kan bli föremål för sådan utredning som
nämns i punkt 1 och som på något sätt aktualiserats för en åtgärd eller ett
ställningstagande från Totalförsvarets pliktverks sida. Naturligtvis krävs
det också att det finns ett behov av registrering i varje enskilt fall. Enbart
en förfrågan från en enskild, t.ex. angående innehållet i en viss utbildning
eller om förutsättningarna för vapenfri tjänst, skall inte föranleda att han
eller hon antecknas i registret.

2. Om han eller hon genom avtal, beslut om krigsplacering eller på
annat sätt tagits i anspråk för totalförsvaret.

Härmed avses anställda inom Försvarsmakten, anställda inom civil
verksamhet som krigsplacerats (eller motsvarande) av sin arbetsgivare
med stöd av anställningsavtalet, medlemmar i frivilligorganisationer
m.fl., som har tagits i anspråk genom att ställas till visst organs
förfogande för försvarsändamål. Flertalet av dessa personer har någon
gång varit aktuella för utredning som avses i punkt 1 och har därmed
kunnat antecknas i registret redan med stöd av den punkten. För att
kunna anteckna uppgifter också om personer som tagits i anspråk för
totalförsvaret utan att ha genomgått en sådan utredning, krävs emellertid
detta tillägg. Det kan t.ex. gälla kvinnor som är ianspråktagna av sin
arbetsgivare eller av en frivilligorganisation, men som inte är inskrivna
med civilplikt och inte varit aktuella för utredningsåtgärder.

3. Om han eller hon skall utföra särskild uppgift vid höjd beredskap
eller på grund av viss kompetens är viktig för totalförsvaret

Personer som avses i första ledet i denna punkt är sådana som har
ålagts — eller frivilligt åtagit sig — begränsade uppgifter vid höjd
beredskap, som t.ex. att ställa viss egendom till totalförsvarets
förfogande enligt förfogandelagen och med stöd av den lagen meddelade
förordningar.

Andra ledet avser i första hand de personer som i dag förekommer i
Socialstyrelsens register över hälso- och sjukvårdspersonal (INTEGER).
Totalförsvarets pliktverk har som tidigare sagts under hösten 1997
övertagit driften av detta register som numera förs som en del av PLIS
och sålunda är integrerat med automatiserat register över
totalförsvarspliktiga i övrigt. I ”INTEGER-delen” av Totalförsvarets
pliktverks register kan det vara nödvändigt att uppgifter om personer
antecknas enbart på grund av deras yrkeskompetens, dvs. utan att
formellt beslut fattats om att ta dem i anspråk för viss huvudmans
räkning. Uppgifterna om denna personalkategori kan sägas utgöra en
inventarieförteckning som skall kunna användas för att i en krigssituation
sätta in hälso- och sjukvårdspersonal, där den bäst behövs. Registrering
av en person enbart på grund av hans eller hennes kompetens bör endast
förekomma då det framstår som synnerligen viktigt för totalförsvarets
funktion att ha uppgifterna tillgängliga. Den bestämmelse som föreslås
nedan om att regeringen skall kunna begränsa innehållet i ett
automatiserat register över totalförsvarspliktiga bör bl.a. utnyttjas för att
ge föreskrifter om i vilka fall registrering som här avses far förekomma.

4. Om han eller hon av en redan registrerad uppgetts vara närstående
till denne och höjd beredskap råder.

I ofredstider behöver uppgifter om närstående till dem som tjänstgör
inom totalförsvaret finnas tillgängliga. Detta för att besked skall kunna
lämnas till rätt person om någon skadats eller stupat och för att
personliga tillhörigheter m.m. skall kunna sändas till rätt mottagare. Ett
visst behov av uppgifter om närstående finns redan vid grundut-
bildningen. Behovet är dock inte så framträdande i fredstid att det är
motiverat att uppgifter om vem eller vilka som står den totalförsvars-
pliktige närmast antecknas i Totalförsvarets pliktverks register som förs

Prop. 1997/98:80

med hjälp av automatiserad behandling. Det är tillräckligt att sådana
uppgifter då finns hos den utbildningsansvariga enheten.

Uppgifter om närstående i automatiserat register över
totalforsvarspliktiga bör skyddas på det sättet att de inte är åtkomliga
annat än med den totalforsvarspliktiges personnummer som sökbegrepp.

5. Om han eller hon nämns bland uppgifter som åberopas av den
registrerade.

Det är inte ovanligt att en totalförsvarspliktig inför mönstringen eller
när det är dags att rycka in till grundutbildning begär anstånd och härvid
åberopar t.ex. familjeskäl eller hänvisar till situationen på sin arbetsplats.
I dessa sammanhang kan det bland de uppgifter som lämnas av den
totalförsvarspliktige förekomma namn och andra uppgifter om andra
personer, t.ex. beträffande familjemedlemmar eller i form av ett intyg
från arbetsgivaren. Det kan också vara fråga om intyg från läkare eller
från en utbildningsanstalt. Även dessa uppgifter bör kunna sparas i
automatiserat register över totalförsvarspliktiga för att en rationell och
säker handläggning skall kunna åstadkommas. Däremot bör det inte vara
tillåtet att använda uppgifterna som sökbegrepp. De är intressanta i
Totalförsvarets pliktverks verksamhet enbart som uppgifter hänförliga till
en viss registrerad totalförsvarspliktig.

6. Om han eller hon handlagt ärende, fattat beslut eller gjort
joumalanteckning beträffande den registrerade.

I vissa fall måste uppgifter om namn och titel m.m. på personer som
utfärdat intyg, ställt diagnoser, handlagt ärenden eller vidtagit liknande
åtgärder rörande den totalförsvarspliktige kunna tas fram. Det ligger inte
minst i den totalforsvarspliktiges eget intresse att tillförlitligheten och
värdet av dessa åtgärder kan kontrolleras och bedömas. Det är naturligt
och följer oftast av de aktuella personernas yrkesroller att handlingar som
de utfärdar kan komma att registreras och/eller behandlas med automatik.
I ett automatiserat register över totalförsvarspliktiga bör uppgifter om
vem som handlagt ärenden och fattat beslut rörande den registrerade hos
Totalförsvarets pliktverk och andra myndigheter som utför utredningar
om de totalförsvarspliktigas förhållanden kunna antecknas.

Det skall framhållas att det naturligtvis rör sig om mycket begränsade
uppgifter som namn, titel och tjänsteställe, jämte tidsangivelser för
eventuella beslut. I likhet med vad som gäller för uppgifter om anhöriga
m.fl. bör uppgifter om de nu aktuella personerna i princip endast vara
åtkomliga genom att den totalforsvarspliktiges personnummer används
som sökbegrepp i register som förs med hjälp av automatiserad
behandling.

Vad gäller vilka personuppgifter som skall få antecknas i registret gör
regeringen den bedömningen att i stort sett alla de uppgifter som
inhämtas måste antecknas i register som förs med hjälp av automatiserad
behandling för att Totalförsvarets pliktverks verksamhet skall kunna
utföras på ett effektivt sätt. Till skydd för den registrerades integritet är
det ändå angeläget att i lag ange ramarna för registreringen av uppgifter
så noggrant som möjligt. Verksamheten får dock inte låsas fast på sådant
sätt att varje justering eller tillägg måste godkännas av riksdagen.
Utvecklingen på det tekniska området kan t.ex. innebära att de

Prop. 1997/98:80

egenskaper en viss befattningshavare skall ha i dag inte är desamma i
morgon. Nya befattningar med nya kravprofiler kan tillskapas och
egenskaper som i dag inte tillmäts någon betydelse kan visa sig vara
väsentliga för tjänstbarhetsbedömningen i framtiden. En målsättning bör
vara att i lagen ange de typer av uppgifter som skall få registreras. I vissa
fall, där fråga är om specifika och från den enskildes synpunkt känsliga
uppgifter, kan lagen vara mera exakt, som t.ex. när det gäller uppgifter ur
polisens register eller om medborgarskap.

Mot bakgrund av dessa överväganden vad gäller innehåll i stort och
detalj eringsni vå, bör en uppställning över de uppgifter som
Totalförsvarets pliktverk far anteckna i ett automatiserat register över
totalförsvarspliktiga för de i avsnitt angivna ändamålen se ut på följande
sätt:

1. Uppgifter om personnummer, namn, adress, telefonnummer och
folkbokföringsort.

Uppgifterna är s.k. basuppgifter som behövs för att den enskilde skall
kunna identifieras, informeras, delges kallelser m.m.

2. Uppgifter om hinder för mönstring eller annan utredning, för
utbildning eller för krigsplacering eller annat ianspråktagande av den
registrerade för totalförsvarets räkning.

Här avses i princip alla hinder som kan förekomma, temporära eller
permanenta; sjukdom, utlandsresa, förtidspension, intagning på
kriminalvårdsanstalt eller vårdinrättning m.m. Uppgifterna är nödvändiga
för att de bemanningsansvarigas personalförsörjning skall kunna
garanteras och för Totalförsvarets pliktverks planering av mönstringsför-
rättningar och inryckningsresor till grund- och repetitionsutbildningar.

3. Uppgifter om boende- och familjeförhållanden samt om den
registrerades försörjning, om uppgiften behövs för att Totalförsvarets
pliktverk skall kunna fullgöra sina åligganden i fråga om förmåner till
totalförsvarspl iktiga.

Utöver dagersättning har en totalförsvarspliktig under vissa förut-
sättningar rätt till ekonomisk ersättning i form av familjepenning,
bostadsbidrag, näringsbidrag och begravningsbidrag. Totalförsvarets
pliktverk har skyldighet att förse beslutsfattande myndigheter med de
uppgifter som behövs för bedömningen av rätten till familjebidrag.
Totalförsvarets pliktverk kan också besluta om och betala ut viss
bidragsersättning (ekonomiskt stöd).

Det skall anmärkas att det krävs att den enskilde ansöker om bidrag för
att frågan skall tas upp. En registrering av uppgifter med stöd av denna
punkt förutsätter sålunda att fråga om bidrag initierats av den
totalförsvarspliktige själv.

4. Uppgifter om utbildning, anställning, kunskaper, färdigheter, anlag
och intressen som har betydelse för bedömningen av den registrerades
användbarhet inom totalförsvaret.

Uppgifterna skall tjäna som underlag för att avgöra om den
totalförsvarspliktige uppfyller kraven för en viss befattning eller uppgift,
rent kunskapsmässigt och om han eller hon har de anlag och den
motivation som krävs. Här avses t.ex. uppgifter om formell utbildning
som viss examen eller avlagt körkortsprov, kunskaper i övrigt

Prop. 1997/98:80

(simkunskaper, språkkunskaper etc.) vana från viss verksamhet (t.ex.
sjövana eller från viss yrkesverksamhet), fritidsintressen som kan vara
relevanta (t.ex. orientering, skidåkning, engagemang i frivillig
försvarsorganisation) samt även resultat från de kunskapsprov och
anlagstest som utförs vid mönstringsförrättningen (motsv.). En
fullständig uppräkning av vad som kan rymmas under denna punkt är
omöjlig att göra. Avgörande för om uppgiften får registreras är att den
har betydelse för bedömningen av vilka uppgifter den
totalförsvarspliktige kan utnyttjas för.

För den personal som är ianspråktagen av arbetsgivaren, eller som kan
tänkas bli det i en krigssituation, t.ex. hälso- och sjukvårdspersonal, är
det nödvändigt att uppgift om anställning finns tillgänglig. Personer inom
denna personalkategori är som regel inte skyldiga att tjänstgöra på grund
av totalförsvarsplikt utan på grund av vad som sägs i deras
anställningsavtal. Som redovisats tidigare jämställs emellertid sådan
personal med totalförsvarspliktiga i lagförslaget.

5. Uppgifter om fysisk och psykisk hälsa och förmåga jämte de
uppgifter som ligger till grund för bedömningen i denna del.

Uppgifterna om den enskildes hälsa och psykiska och fysiska status
tillhör de allra viktigaste vid bedömningen av vilken befattning han eller
hon är lämpad för. Tjänstgöringen inom totalförsvaret är ofta förenad
med påfrestningar utöver det vanliga av såväl fysisk som psykisk natur.
Inte minst för den totalforsvarspliktiges egen skull är det nödvändigt att
ett fullständigt och tillförlitligt material finns i dessa delar. Utöver
slutsatserna behövs ett underlag som visar vad bedömningarna grundar
sig på, för det fall det blir aktuellt med vårdinsatser under tjänstgöringen.

6. Uppgift om den registrerade är svensk medborgare eller inte.

Uppgiften behövs för att fastställa i vilken utsträckning den registrera-
de är skyldig att tjänstgöra på grund av bestämmelserna om totalför-
svarsplikt. Det är för Totalförsvarets pliktverks verksamhet tillräckligt
med information om den registrerade är svensk medborgare eller inte.
Vilket medborgarskap en registrerad utlänning innehar saknar betydelse i
sammanhanget och skall därför inte heller föras in i registret.

7. Uppgifter om utgången i mål om ansvar för brott mot totalförsvars-
plikten.

Uppgifterna om utgången i mål om ansvar för brott mot
totalforsvarsplikten (brott mot 10 kap. 1-5 §§ lagen om totalförvarsplikt)
behövs som underlag i Totalförsvarets pliktverks verksamhet dels vid
beslut om att någon inte skall kallas till mönstring eller plikttjänstgöring
därför att det kan antas att han eller hon inte kommer att fullgöra den
värnplikt eller civilplikt som inskrivningen avser, dels vid bedömningen
av huruvida personen i fråga är lämplig för viss befattning.

8. Uppgifter om att den registrerade dömts till påföljd för brott som
framgår av uppgift i belastningsregistret som Totalförsvarets pliktverk
fått del av.

Totalförsvarets pliktverk far på begäran utdrag ur Rikspolisstyrelsens
register beträffande totalförsvarspliktiga som skrivs in eller är inskrivna
för värnplikt. Utdragen omfattar endast vissa brott (våldsbrott, tillgrepps-
brott, narkotikabrott, brott mot vapenlagen m.m.) och behövs som

Prop. 1997/98:80

underlag vid bedömningen av den totalforsvarspliktiges lämplighet. I
automatiserat register över totalförsvarspliktiga bör endast fa antecknas
att den registrerade dömts för något av dessa brott. Anteckningen bör inte
fa utvisa vilket brott det är frågan om eller vilken påföljd som utdömts.
Anteckningen skall tjäna som en varning och/eller förklaring till varför
vederbörande inte skrivits in med värnplikt.

9. Uppgifter om att den registrerade genomgått säkerhetsprövning
enligt säkerhetsskyddslagen (1996:627), för vilken
säkerhetsklassprövningen skett samt resultatet av denna.

För tillträde till vissa befattningar inom totalförsvaret krävs att den
totalförsvarspliktige genomgått säkerhetsprövning. Prövningen syftar till
att klarlägga om personen i fråga kan antas vara lojal och pålitlig från
säkerhetssynpunkt. Prövningen sker för verksamheter i tre olika klasser,
där säkerhetsklass 1 avser den från säkerhetssynpunkt mest känsliga
verksamheten (verksamhet där den som deltar i stor omfattning far del av
uppgifter som omfattas av sekretess och är av synnerlig betydelse för
rikets säkerhet). Prövningen — som förutsätter samtycke från den
enskilde — består i kontroll mot polisregister och, för säkerhetsklass 1
och 2, särskild personutredning. Totalförsvarets pliktverk behöver
information om huruvida prövning har ägt rum, för vilken klass
prövningen skett och om resultaten av prövningen, allt för att
upprätthålla en kontinuerlig kontroll och minska riskerna för onödiga
omprövningar. Däremot behövs inte de uppgifter som legat till grund för
bedömningen. Försvarsmakten har anfört att det skulle vara tillräckligt att
endast anteckna uppgift om så kallat utfall av en eventuell
registerkontroll och i vilken säkerhetsklass kontrollen skett. Regeringen
vill peka på att denna punkt avser anteckning om att säkerhetsprövning
för viss säkerhetsklass har gjorts och om resultatet av prövningen.

10. Uppgifter om vad som bestämts vid inskrivning enligt lagen om
totalförsvarsplikt eller lagen om möjlighet för kvinnor att fullgöra
värnplikt eller civilplikt med längre grundutbildning.

Vid inskrivningen bestäms vilken befattning eller typ av befattning
som den totalförsvarspliktige skall utbildas till, tid och plats för
grundutbildning samt grundutbildningens längd. Alternativt kan
inskrivningsbeslutet innebära att den registrerade placeras i en
utbildningsreserv. Uppgifterna är grundläggande för Totalförsvarets
pliktverks verksamhet och självklara i ett automatiserat register över
totalförsvarspliktiga.

11. Uppgifter om krigsplacering, annat ianspråktagande av den
registrerade för totalförsvaret eller särskild uppgift som han eller hon
skall utföra vid höjd beredskap.

Dessa uppgifter är nödvändiga för Totalförsvarets pliktverks
redovisning av totalförsvarets personal. Uppgifterna är, liksom de i p. 10
angivna, centrala och givna i ett register av förevarande slag.

12. Uppgifter om tjänstgöring inom totalförsvaret samt betyg, vitsord,
förordnanden och utmärkelser som är att hänföra till denna.

Uppgifterna är av betydelse vid den kontinuerliga bedömning av den
registrerades tjänstbarhet och lämplighet som är nödvändig inför beslut
om krigsplacering, vidareutbildning m.m.

Prop. 1997/98:80

13. Uppgifter om personliga förhållanden i övrigt som åberopas av
den registrerade, om de rör hans eller hennes tjänstgöring inom
totalförsvaret.

Utöver de i p. 1-12 angivna uppgifterna, som låter sig fastställas
relativt konkret, tar Totalförsvarets pliktverk del av personuppgifter av
skiftande slag som kan ha betydelse vid handläggningen av ärenden som
gäller de registrerades tjänstgöring. Det rör sig i första hand om uppgifter
som åberopas av de registrerade själva som grund för olika typer av
framställningar, t.ex. om befrielse från tjänstgöring, uppskov eller
önskemål om uttagning till viss befattning. Uppgifterna kan teoretiskt
bestå i vad som helst. De kan vara upprättade av den enskilde själv eller
utgöras av intyg från arbetsgivare, läkare eller annan person, t.ex. en
förälder. För att en framställning av detta slag skall kunna behandlas på
ett säkert och effektivt sätt är det i praktiken nödvändigt att uppgifterna
registreras. Detta bör också vara tillåtet med tanke på att uppgifterna
lämnats till Totalförsvarets pliktverk på den registrerades eget initiativ.

Vid en granskning kan det visa sig att många av de uppgifter som
åberopas av den enskilde i praktiken saknar betydelse för bedömningen
av hans eller hennes skyldigheter eller möjligheter att tjänstgöra inom
totalförsvaret. I och med att uppgifterna åberopats av den enskilde själv
är det dock svårt att påstå att de saknar relevans i förhållande till de
ändamål för behandlingen som angetts ovan. I den enskildes rättigheter
ligger att han eller hon skall fa framföra sina synpunkter och få sina
yrkanden prövade. För att dessa rättigheter skall kunna tillgodoses är det
nödvändigt att Totalförsvarets pliktverk behandlar de åberopade
uppgifterna på ett rationellt och säkert sätt. De bör därför också få
antecknas i automatiserat register över totalförsvarspliktiga. Vad gäller
anteckning i sådana register av känsliga personuppgifter bör dock
ytterligare begränsningar föreligga.

Särskilt om registrering av vissa känsliga personuppgifter

Som sagts i avsnitt 7.2 föreslår regeringen en bestämmelse som ger bl.a.
Totalförsvarets pliktverk rätt att behandla sådana personuppgifter som
enligt förslaget till personuppgiftslag betecknas som känsliga.

Utredningen har föreslagit att känsliga personuppgifter som åberopas av
den totalförsvarspliktige även skall kunna antecknas i automatiserat
register över totalförsvarspliktiga. För sitt förslag har utredningen
åberopat effektivitetsskäl. Landsorganisationen i Sverige och Svenska
kyrkan har avstyrkt förslaget.

Som sagts tidigare behöver Totalförsvarets pliktverk inhämta underlag
för att avgöra om den totalförsvarspliktige har förutsättningar för och är
lämplig att fullgöra värnplikt eller civilplikt samt säkerställa att den
totalförsvarspliktige och därmed jämställd personal erhåller
ändamålsenlig utbildning och lämplig placering inom totalförsvaret. För
dessa ändamål utför Totalförsvarets pliktverk bl.a. medicinska och
psykologiska tester av de pliktiga. Totalförsvarets pliktverk har således
för sin mycket viktiga samhällsroll ett grundläggande behov av att
behandla uppgifter om de pliktigas hälsa. Dessa uppgifter behöver även

Prop. 1997/98:80

kunna behandlas effektivt. För att kunna fullgöra sina uppgifter både mot
samhället och de pliktiga bör därför Totalförsvarets pliktverk kunna
anteckna uppgifter om hälsa i det automatiserade registret över
totalförsvarspliktiga.

Enligt lagen om totalförsvarsplikt får Totalförsvarets pliktverk i
särskilda fall besluta att en totalförsvarspliktig tills vidare inte skall
kallas till mönstring eller inkallas till värnplikt eller civilplikt om han
eller hon med hänvisning till sin anslutning till visst religiöst samfund
förklarar att han eller hon inte kommer att fullgöra vare sig värnplikt eller
civilplikt. Enligt förordningen om totalförsvarsplikt är det religiösa
samfund som avses i nämnda lag sekten Jehovas vittnen. För att dessa
pliktiga inte skall komma att tas i anspråk för vare sig värnplikt eller
civilplikt har Totalförsvarets pliktverk behov av att kunna särskilja denna
grupp. Regeringen finner därför att uppgift om religiös övertygelse bör få
antecknas i registret för att Totalförsvarets pliktverk skall kunna fullgöra
sin lagstadgade skyldighet vad gäller medlemmar i Jehovas vittnen.
Uppgifterna skall dock endast få antecknas om den pliktige lämnar sitt
uttryckliga samtycke till att uppgifterna får antecknas i registret.

Vad gäller andra känsliga personuppgifter än hälsa eller religiös
övertygelse bör ett förbud införas mot att få anteckna sådana uppgifter i
registret.

Administrativa uppgifter m.m.

De uppgifter som skall kunna registreras enligt punkterna 1-13 ovan
måste i många fall förses med information om vilken tidpunkt eller
tidsperiod de är hänförliga till. I annat fall är det omöjligt att värdera
uppgifterna. För tydlighetens skull bör detta anges särskilt i lagen. Vidare
bör i registret kunna införas beslut som Totalförsvarets pliktverk fattar i
olika avseenden som rör den totalförsvarspliktige samt de rent admini-
strativa och tekniska uppgifter som behövs för en rationell och säker
handläggning och behandling av personuppgifterna. Med administrativa
uppgifter avses t.ex. uppgifter om vilket lokalkontor som handlagt ett
ärende, att handlingar expedierats, att vissa kontrollåtgärder vidtagits
eller att ett ärende avslutats utan att formellt beslut fattats m.m. En
teknisk uppgift kan t.ex. vara en hänvisning till att andra uppgifter finns
att hämta i ett annat register eller i ett arkiv.

Begränsningar av vilka uppgifter som skall få registreras beträffande
dem som förekommer i registret av annan orsak än att de själva är
totalförsvarspliktiga (eller jämställda med totalförsvarspliktiga vid
tillämpning av lagen om behandling av personuppgifter om totalför-
svarspliktiga)

Det är självklart bara sådana uppgifter som Totalförsvarets pliktverk
behöver i sin verksamhet som skall antecknas i register som förs med
hjälp av automatiserad behandling. Olika typer av uppgifter behövs för
olika personalkategorier inom totalförsvaret. Beträffande dem som skall
kunna förekomma i automatiserat register över totalförsvarspliktiga i

Prop. 1997/98:80

egenskap av närstående till en registrerad eller i egenskap av
beslutsfattare, handläggare eller därför att vederbörande fort
joumalanteckningar om en registrerad, bör begränsningar av vad som får
antecknas anges i lag. Vad gäller närstående är det tillräckligt att namn,
adress och relation till den registrerade antecknas. Beslutsfattare och
övriga i den kategorin bör endast förekomma med namn, titel och
tjänsteställe.

Elektroniska akter

Totalförsvarets pliktverk planerar ett system för ärendehandläggning med
elektroniska akter. En sådan akt skapas genom att inkomna handlingar
optiskt läses (scannas) in i ett datasystem. Handläggaren kan också
upprätta beslut, tjänsteanteckningar och promemorior direkt i den
elektroniska akten via sin terminal. Även utkast till beslut m.m. kan föras
direkt i datasystemet. Elektronisk akthantering medför att bruket av
pappershandlingar avsevärt kan reduceras vid handläggningen av
ärenden. Sökandet bland dokument i en sådan akt och kommunikatio-nen
med andra underlättas också med hjälp av elektroniken.

Så länge det är fråga om sådana uppgifter som anges i punkt 1-13 ovan
eller uppgifter som lämnats med samtycke eller anteckningar om beslut
och administrativa eller tekniska uppgifter kan de elektroniska akterna
hanteras inom ramen för det automatiserade registret över
totalförsvarspliktiga tillsammans med övriga uppgifter. Alla handlingar
som kommer in med sådana uppgifter kan scannas in i registret utan
begränsningar. Vad som inte kan tas in är tjänsteanteckningar och
handlingar med uppgifter som inte omfattas av punkterna 1-12 och som
inte heller åberopats av den enskilde eller där samtycke lämnats. Enligt
regeringens uppfattning bör sådana uppgifter inte få förekomma i
registret över totalförsvarspliktiga. Det (eller de) register regeringens
lagförslag avser förs för vissa ändamål. Ett okritiskt införande av alla
handlingar som inkommer till Totalförsvarets pliktverk och som har
anknytning till en registrerad person skulle innebära risk för att registret
kom att innehålla sådana uppgifter som inte har med ändamålen att göra
eller som i det vart fall inte är befogat att behandla genom att anteckna i
register som förs med hjälp av automatiserad behandling. Behandling av
uppgifter som inte är relevanta för ändamålen, eller av fler uppgifter än
vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen, strider mot den
föreslagna personuppgiftslagen. Risk föreligger också för att känsliga
personuppgifter behandlas genom att registreras i register som förs med
hjälp av automatiserad behandling trots att uppgiften är ointressant med
hänsyn till verksamhetens ändamål.

Särskilt om fotografier

Totalförsvarets pliktverk har i dag Datainspektionens tillstånd att
registrera fotografier för utfärdande av legitimations- och resehandlingar.
Fotograferingen sker på Försvarsmaktens begäran och handlingarna skall
användas till styrkande av den registrerades identitet vid subventionerade

Prop. 1997/98:80

resor liksom vid in- och utpassering vid utbildningsenheten m.m., under
grundutbildningen. Försvarsmakten betalar Totalförsvarets pliktverk för
denna tjänst och det innebär en besparing att låta Totalförsvarets
pliktverk sköta detta jämfört med om fotograferingen utförs på förbanden
efter inryckningen.

Fotograferingen ligger utanför Totalförsvarets pliktverks ordinarie
arbetsuppgifter och handhas av Totalförsvarets pliktverk enbart av
praktiska skäl och av kostnadsskäl. Fotografierna behövs inte för de
ändamål vi ansett motivera Totalförsvarets pliktverks behandling av
personuppgifter. Det förefaller visserligen praktiskt och kostnadseffektivt
med en ordning som den rådande men sådana skäl kan inte anses
tillräckliga för att register som förs med hjälp av automatiserad
behandling med ett stort antal personuppgifter, varav många av mycket
känsligt slag, kompletteras med ett foto av den registrerade.

Kravet på nödvändighet och relevans

Personuppgiftslagens bestämmelser om att inte fler personuppgifter får
behandlas än vad som är nödvändigt med hänsyn till de ändamål de
insamlats för och att uppgifterna skall vara adekvata och relevanta i
förhållande till samma ändamål gäller som framgått ovan även vid
Totalförsvarets pliktverks behandling av personuppgifter om
totalförsvarspliktiga och enligt lagförslaget jämställd personal.
Bestämmelserna om vad som får registreras i automatiserat register över
totalförsvarspliktiga skall sålunda inte läsas som att dessa uppgifter far
införas i sådana register vare sig det faktiskt behövs eller inte. Det är t.ex.
självklart att det behövs fler och andra typer av personuppgifter om den
som tas i anspråk med värnplikt än beträffande en person som
förekommer i registret endast därför att han eller hon i händelse av krig
är tagen i anspråk för en frivilligorganisations räkning. Detta behöver
inte understrykas särskilt i lagen.

Möjlighet att införa ytterligare begränsningar av vilka uppgifter som får
registreras

En uppställning i lag över vilka personuppgifter som skall få
förekomma i ett register måste innehålla vissa generaliseringar för att
inte systemet skall bli alltför tungrott. Det kan finnas anledning att göra
begränsningar av vilka uppgifter som skall få antecknas i registret, utöver
vad som framgår av förslaget. Som angivits tidigare bör det t.ex. närmare
övervägas i vilka fall uppgifter om en person skall få registreras i
automatiserat register över totalförsvarspliktiga enbart på grund av att
han eller hon har viss kompetens. För att undvika missförstånd bör
möjligen också vissa uppgifter om den totalforsvarspliktiges intressen
uttryckligen undantas från vad som får registreras. Till exempel är det
olämpligt att medlemskap i organisationer som inte har ren
försvarsanknytning antecknas. Innehållet i föreskrifter av nämnd karaktär
kan behöva ändras relativt ofta, t.ex. i takt med att personer med olika

Prop. 1997/98:80

typer av specialistkompetens efterfrågas av totalförsvaret. Föreskrifterna Prop. 1997/98:80
bör därför ges i förordning.

Regeringen föreslår mot bakgrund av vad som nu anförts att
regeringen i lagen ges rätt att meddela ytterligare begränsningar av vilka
uppgifter som får registreras.

8.2 Vem skall få föra in uppgifter i registret?

Regeringens förslag: Regeringen skall fa föreskriva att även annan än
Totalförsvarets pliktverk får föra in personuppgifter i automatiserat
register över totalförsvarspliktiga och rätta dessa.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Riksåklagaren har framhållit att stor restriktivitet
skall gälla för vilka som utöver Totalförsvarets pliktverk skall fa införa
och rätta uppgifter i registret. Kammarrätten i Stockholm har anfört att av
betänkandet framgår att det inte skulle föreligga några begränsningar för
regeringens beslutanderätt vid utformning av förordningar om rätten att
få föra in och rätta personuppgifter i dessa register. Med hänsyn till att
ADB- register över totalförsvarspliktiga kommer att innehålla en mycket
stor mängd känsliga uppgifter anser kammarrätten att en sådan
delegation kräver restriktivitet. Det kan därför diskuteras om det inte
borde ske en närmare precisering av regeringens rätt att utfärda sådana
förordningar. Malmö tingsrätt har anfört att det förefaller riskfyllt att låta
andra än Totalförsvarets pliktverk direkt föra in och rätta personuppgifter
som behandlas enligt den föreslagna lagen eftersom det försämrar
Totalförsvarets pliktverks möjlighet att kontrollera uppgifternas riktighet.
Länsrätten i Stockholms län har anfört att den rätt att ändra som föreslås
måste begränsas till åtminstone de egna uppgifterna som det offentliga
organet i fråga levererar till Totalförsvarets pliktverk.

Bakgrund: Totalförsvarets pliktverk har planerat för ett system där
vissa organ inom totalförsvaret skall kunna lägga in uppgifter om sin
personal direkt i Totalförsvarets pliktverks register som förs med hjälp av
automatiserad behandling, från egen terminal. Enligt planerna är det i
första hand tre olika typer av anteckningar som skall kunna göras på detta
sätt:

1. joumalanteckningar som under grundutbildningen förs av läkare eller
annan sjukvårdspersonal vid en utbildningsenhet,

2. utryckningsrapporter med uppgifter om antalet fullgjorda tjänst-
göringsdagar, vitsord m.m. som lämnas till Totalförsvarets pliktverk från
den ansvariga utbildningsenheten efter det att den totalförsvarspliktige
fullgjort sin grundutbildning samt

3. anteckningar om att en person tagits i anspråk för ett organs
krigsorganisation.

Skälen för regeringens förslag: I dag lämnas de uppgifter som
beskrivits ovan i punkterna 1-3 i handlingar som översänds till
Totalförsvarets pliktverk och där skrivs in i Totalförsvarets pliktverks
register som förs med hjälp av automatiserad behandling av en

tjänsteman. En ordning som innebär att de som lämnar uppgifter själva
for in dem direkt i registret sparar självfallet tid och arbetskraft. Risken
för att uppgifterna blir felaktigt antecknade i registret torde minska
eftersom ett led i behandlingen - avskrivning från pappershandlingen till
register som förs med hjälp av automatiserad behandling på
Totalförsvarets pliktverk - försvinner. Med det beskrivna systemet följer
emellertid vissa säkerhetsrisker. Möjligheterna att direkt påverka
innehållet i registret sprids utanför Totalförsvarets pliktverks lokaler och
kontroll. Tillfällena att föra in felaktiga uppgifter i registret kan därmed
öka för personer med sådant uppsåt.

Effektivitetsskäl talar för att ett system där uppgiftslämnare lämnar
uppgifterna genom att själva föra in dem i mottagarens register som förs
med hjälp av automatiserad behandling skall tillåtas. En förutsättning är
emellertid att säkerhet kan garanteras mot att obehöriga personer
påverkar registerinnehållet. Sådan säkerhet kan enligt regeringens
uppfattning skapas genom att endast vissa befattningshavare hos
uppgiftslämnaren ges tillträde till registret. Personliga användarkort med
koder måste utfärdas och möjligheterna för den behörige att föra in
uppgifter måste begränsas till den art av uppgifter som vederbörande
skall lämna till Totalförsvarets pliktverk. Säkerheten vid terminalen hos
uppgiftslämnaren måste vara hög, utrustningen bör t.ex. vara inlåst när
terminalen är obemannad. Totalförsvarets pliktverk måste ta på sig ett
ansvar för att utbilda och informera uppgiftslämnama i säkerhetsfrågor.
De säkerhetsmässiga överväganden som bör föregå ett tillstånd för annan
att föra in uppgifter i Totalförsvarets pliktverks register kan inte göras
generellt. Varje organ — eller i vart fall typ av organ (t.ex.
Försvarsmaktens utbildningsenheter) - bör prövas för sig. Regeringen
bör från fall till fall kunna avgöra vilka organ, utöver Totalförsvarets
pliktverk, som skall ha rätt att föra in uppgifter i automatiserat register
över totalförsvarspliktiga samt vilken art av uppgifter dessa har rätt att
lämna. Totalförsvarets pliktverk och de andra organ som behandlar
personuppgifterna bär ansvaret för att tillräckliga säkerhetsåtgärder
vidtas. Mot bakgund av vad som ovan framförts gör regeringen
bedömningen att den restriktivitet i tillämpning som flera remissinstanser
påtalat kommer att upprätthållas.

De som medges att föra in personuppgifter i automatiserat register över
totalförsvarspliktiga bör också ges behörighet att rätta sina uppgifter som
blivit felaktigt antecknade. Däremot bör det vara Totalförsvarets
pliktverks sak att se till att inaktuella uppgifter gallras efterhand.

Angående personuppgiftsans varet då annan än Totalförsvarets
pliktverk för in uppgifter i automatiserat register över
totalförsvarspliktiga har behandlats tidigare.

Prop. 1997/98:80

8.3 Direktåtkomst

Prop. 1997/98:80

Regeringens förslag: Totalförsvarets pliktverk skall ha direktåtkomst till
automatiserat register över totalforsvarspliktiga. Regeringen skall fa
föreskriva att även annan får ha sådan åtkomst.

För att understryka att sekretesslagens bestämmelser måste beaktas
innan uppgifter görs tillgängliga för någon utanför Totalförsvarets
pliktverk, skall det anges i lagen att sekretesslagen är tillämplig när det
gäller utlämnande av uppgifter om totalförsvarspliktiga.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Riksåklagaren har framhållit att stor restriktivitet
skall gälla för vilken personkrets som får tillgång till uppgifterna i
registret. Kammarrätten i Stockholm har anfört att det av betänkandet
framgår att det inte skall föreligga några begränsningar för regeringens
beslutanderätt vid utformning av förordningar om åtkomsten till ADB-
register över totalförsvarspliktiga. Med hänsyn till att registret över
totalförsvarspliktiga kommer att innehålla en mycket stor mängd
känsliga uppgifter anser kammarrätten att en sådan delegation kräver
restriktivitet. Det kan därför diskuteras om det inte borde ske en närmare
precisering av regeringens rätt att utfärda sådana förordningar. Malmö
tingsrätt har anfört att det är viktigt att antalet myndigheter och
organisationer som har direktåtkomst starkt begränsas. Länsrätten i
Stockholms län har anfört att en direktåtkomst för andra än
Totalförsvarets pliktverk i praktiken är en utvidgning av åtkomsten till en
för närvarande okänd krets utanför myndigheten. Med hänsyn till att
Totalförsvarets pliktverk genom lagen ensam anförtrotts uppgiften att
behandla uppgifter för totalförsvarsändamål - i synnerhet även känsliga
uppgifter - torde en sådan utvidgning kunna bedömas tillhöra regler av
så grundläggande karaktär - åtminstone avseende de känsliga uppgifterna
- att de bör återfinnas i lag och inte vara föremål för delegation, även om
en sådan formellt är oantastlig.

Bakgrund: Den som har direktåtkomst till ett register som förs med
hjälp av automatiserad behandling kan, när han eller hon själv
bestämmer, ta del av registerinnehållet med hjälp av bildskärm.
Åtkomsten kan avse hela registret eller en del av detta. Direktåtkomst ger
i sig inte möjlighet att påverka innehållet i registret.

Skälen för regeringens bedömning: Av hänsyn till kravet på skydd
för den registrerades personliga integritet bör direktåtkomsten till det
automatiserade registret över totalförsvarspliktiga hållas begränsad.
Direktåtkomst till registret via terminaler utanför Totalförsvarets
pliktverk innebär ökade risker för att obehöriga skall komma åt
uppgifterna. Av effektivitetsskäl bör dock direktåtkomst tillåtas i de fall
ett verkligt behov därav föreligger, under förutsättning att erforderligt
skydd för uppgifterna kan garanteras. Av stor betydelse vid bedömningen
är naturligtvis vilka personuppgifter som användaren skall kunna få
tillgång till från sin terminal.

Det är självklart att Totalförsvarets pliktverk skall ha full Prop. 1997/98:80
direktåtkomst till egna register som förs med hjälp av automatiserad
behandling.

Utanför Totalförsvarets pliktverk finns intresse av direktåtkomst till
automatiserat register över totalförsvarspliktiga. Enligt regeringens
bedömning bör det övervägas från fall till fall vilka myndigheter m.fl.
samt vilka uppgifter var och en av dessa skall få ta del av via egen
bildskärm. Bestämmelserna om direktåtkomst måste i praktiken vara
relativt detaljerade och det är inte uteslutet att de behöver ändras med
relativt täta mellanrum. Direktåtkomsten bör därför enligt regeringens
bedömning regleras i forordningsform.

Det är viktigt att framhålla att en föreskrift om direktåtkomst inte
bryter reglerna om sekretess. En första förutsättning for att någon skall
ha rätt att ta del av personuppgifter om totalförsvarspliktiga eller andra
personer i Totalförsvarets pliktverks register är att uppgifterna inte är
sekretessbelagda i förhållande till den som vill ha ut dem. Först därefter
kan det övervägas hur uppgifterna lämpligast kan överbringas. För att
klargöra detta förhållande bör det därför föras in en bestämmelse i lagen
om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga med erinran
om att sekretesslagen är tillämplig när det gäller utlämnande av uppgifter
om totalförsvarspliktiga. Mot bakgrund av det ovan sagda gör regeringen
bedömningen att den restriktivitet vad gäller direktåtkomst som flera
remissinstanser påtalat kommer att upprätthållas.

8.4 Sökbegrepp

Regeringens forslag: Det skall vara förbjudet att som sökbegrepp
använda vissa personuppgifter som ensamma eller tillsammans med
andra kan bedömas som känsliga från den enskildes synpunkt annat än
om det behövs för tillsyn, uppföljning eller utvärdering av
Totalförsvarets pliktverks verksamhet eller för framtagande av material
for forskning eller statistik. De förbjudna sökbegreppen räknas upp i
lagen om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga.

Personuppgifter om närstående till en registrerad totalförsvarspliktig
och om vem som handlagt ärende, fattat beslut eller gjort
joumalanteckning rörande en totalförsvarspliktig, skall endast få
eftersökas med hjälp av den totalforsvarspliktiges personnummer.
Detsamma skall gälla vid eftersökning av uppgifter som antecknats i
registret därför att de åberopats eller samtycke till anteckning lämnats av
den totalförsvarspliktige.

Regeringen skall ha möjlighet att föreskriva ytterligare begränsningar
av de sökbegrepp som får användas.

Utan hinder av meddelade förbud skall nödvändiga sökbegrepp alltid få
användas under den tid det behövs for rättelse eller för att avhjälpa fel
som uppkommit till följd av brister i ett dataprogram.

Utredningens forslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

3 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 80

Remissinstanserna: Kammarrätten i Stockholm har anfört att det bör
fordras att forskningen och statistiken är av sådan vikt att det kan anses
befogat med ett undantag från huvudregeln att personuppgifterna som
avses i paragrafen inte får användas som sökbegrepp. Högskoleverket har
avstyrkt betänkandets förslag. Det bör, enligt Högskoleverket, inte finnas
några begränsningar av sökbegrepp i aktuella register vid sådan
forskning och statistikframtagning som godtagits enligt den föreslagna
personuppgiftslagen.

Skälen för regeringens förslag: Det automatiserade registret över
totalförsvarspliktiga kan användas till att ta fram sammanställningar av
de mest skilda slag. Det är t.ex. möjligt att ta fram listor över personer
med viss sjukdom, som dömts för brott eller som har nedsatt psykisk
funktionsförmåga. Sådana sammanställningar saknar intresse för
Totalförsvarets pliktverk. Möjligheterna att använda registret på detta sätt
bör begränsas. Utgångspunkten är härvid att endast sammanställningar

— eller upptagningar — som är befogade i Totalförsvarets pliktverks
verksamhet bör vara tillåtna. Förenklat uttryckt behöver Totalförsvarets
pliktverk i första hand använda sökbegrepp av två slag (förutom
personnummer då uppgifter om en bestämd individ skall tas fram). Det
rör sig dels om uppgifter om de registrerades utbildning, kunskaper,
färdigheter, vitsord och liknande, för att krigsorganisationens behov av
kompetent personal skall kunna tillgodoses på ett effektivt sätt, dels om
uppgifter om innehållet i formella beslut om inskrivning och
krigsplacering eller annat ianspråktagande av den registrerade, för
redovisning av vilken personal olika enheter förfogar över eller utbildar
vid olika tillfallen. Totalförsvarets pliktverk behöver emellertid inte
kunna söka på uppgifter avseende resultat från prov som genomförs vid
mönstring eller annan motsvarande utredning eftersom en sökning på
innehållet i inskrivningsbeslutet visar vilka individer som bedömts som
lämpliga för viss befattning. Om enskilda provresultat skulle vara
relevanta kan de tas fram genom att personnumren på dessa individer
används som sökbegrepp. Utöver vad som nu nämnts behöver vissa
uppgifter om adresser, (för reseplanering m.m.), och om anställning (för
hälso- och sjukvårdspersonalen i INTEGER) kunna användas som
sökbegrepp i begränsad omfattning. Med hänsyn till att det
automatiserade registret över totalförsvarspliktiga är mycket omfattande
går det knappast att i en lagtext exakt ange vilka sökbegrepp som skall få
användas. Det viktiga är att de uppgifter som enskilt eller tillsammans
med andra kan anses som känsliga från den registrerades synpunkt,
förbjuds som sökbegrepp i den utsträckning användningen inte är
nödvändig. Mot bakgrund av vad som anförts föreslås följande uppgifter
omfattas av ett sådant förbud.

— Uppgifter om hinder för mönstring eller motsvarande utredning, för
utbildning eller för krigsplacering eller annat ianspråktagande av den
registrerade.

— Uppgifter om boende- eller familjeförhållanden eller om för-sörjning.

— Uppgifter om resultat från kunskapsprov eller anlagstester som utförts
vid mönstring eller motsvarande utredning.

— Uppgifter om fysisk och psykisk hälsa och förmåga.

Prop. 1997/98:80

— Uppgifter om medborgarskap.

— Uppgifter som rör ansvar för brott.

— Uppgifter om säkerhetsprövning enligt säkerhetsskyddslagen.

I lagen kan förbudet mot användande av dessa sökbegrepp utformas
som en hänvisning till den bestämmelse som anger vilka uppgifter som
far registreras. Undantag från forbuden att använda de uppräknade
sökbegreppen bör göras för de fall sökbegreppen behöver användas vid
Datainspektionens tillsyn eller vid uppföljning och utvärdering av
Totalförsvarets pliktverks verksamhet.

Totalförsvarets pliktverks register är unikt såtillvida att det innehåller
uppgifter om en stor del av befolkningens hälsotillstånd vid en given
tidpunkt och det utgör bl.a. därför ett mycket viktigt underlag for
forskningen. Ytterligare undantag från förbuden mot att använda de
uppräknade sökbegreppen bör därför göras för forskningens behov och
för framställning av statistik. Vad gäller användning för statistikändamål
skall det framhållas att absolut sekretess gäller for uppgifter om enskildas
personliga och ekonomiska förhållanden hos statistikmyndigheten (9 kap.
4 § sekretesslagen).

Vissa uppgifter saknar rimligen intresse också for forskningen och for
Totalförsvarets pliktverks egen uppföljning och utvärdering. Det gäller
uppgifter om närstående till de totalförsvarspliktiga och om vilka som
fattat beslut, handlagt ärende eller gjort joumalanteckning rörande de
totalförsvarspliktiga. För åtkomst till dessa uppgifter bör sökbegreppen
vara begränsade till de totalförsvarspliktigas personnummer. Något skäl
till att kunna söka efter de nu nämnda uppgifterna på annat sätt finns i
princip inte. Också uppgifter som antecknats enbart därför att de
åberopats eller samtycke till anteckning lämnats av den
totalförsvarspliktige bör vara skyddade på det sättet att de endast kan
eftersökas med hjälp av den registrerades personnummer. Här kan det
finnas personuppgifter av mycket känslig natur för den registrerade samt
även uppgifter om andra personer än honom eller henne själv. De nu
aktuella uppgifterna behöver såvitt nu kan bedömas inte heller kunna
användas som sökbegrepp vid Datainspektionens tillsyn.

Generella undantag från samtliga förbud att använda vissa sökbegrepp
bör gälla då sökbegreppen behövs for rättelse av uppgift eller for
åtgärdande av programfel. Det går inte att på förhand avgöra vilka
sökbegrepp som måste användas vid den här typen av nödvändiga
korrigeringsåtgärder.

I likhet med vad vi föreslagit beträffande bestämningen av innehållet i
automatiserat register över totalforsvarspliktiga, bör regeringen ges
möjlighet att ytterligare begränsa de sökbegrepp som får användas.

Regeringen vill slutligen hänvisa till vad som sagts i avsnitt 7.1 om att
lagförslaget inte reglerar behandling for forsknings- och statistikändamål
utan endast föreslår en särbestämmelse när det gäller möjlighet till
sökning av personuppgifter i Totalförsvarets pliktverks register över
totalförsvarspliktiga som fors med hjälp av automatiserad behandling.

Prop. 1997/98:80

8.5 Samköming

Prop. 1997/98:80

Regeringens bedömning: Någon föreskrift om förbud mot samköming
av uppgifter i automatiserat register över totalförsvarspliktiga med
uppgifter i andra register som förs med hjälp av automatiserad
behandling är inte påkallad.

Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens
bedömning.

Remissinstanserna: Har inte haft något att erinra mot utredningens
bedömning.

Bakgrund: Samköming (maskinell samköming) av uppgifter från två
register som förs med hjälp av automatiserad behandling innebär i
praktiken att ett nytt register upprättas. Av det skälet behövs enligt
gällande rätt formellt tillstånd — alternativt författningsstöd — för
samköming. Integritetsskyddsaspekter kan motivera att samköming inte
bör tillåtas.

Förslaget till personuppgiftslag bygger som tidigare sagts på ett
tillståndslöst system och samköming är sålunda tillåten så länge
behandlingen är förenlig med de ändamål som angavs då respektive
uppgifter samlades in och i övrigt håller sig inom de ramar
personuppgiftslagen anger bl.a. om nödvändighet och relevans.

Skälen for regeringens bedömning: Regeringens lagförslag bygger
på förslaget till personuppgiftslag och sålunda behövs ingen bestämmelse
som ger Totalförsvarets pliktverk tillstånd till att samköra uppgifter i sitt
automatiserade register över totalförsvarspliktiga med uppgifter från
andra register som förs med hjälp av automatiserad behandling, för att en
sådan åtgärd skall fa vidtas. Regeringen gör vidare den bedömningen att
den registrerade erhåller ett tillräckligt integritetsskydd genom
personuppgiftslagens bestämmelser om att personuppgifterna skall
behandlas ändamålsenligt. I och med att ändamålen med Totalförsvarets
pliktverks behandling av uppgifterna finns angivna har den registrerade
också viss möjlighet att förutse hur uppgifterna kommer att användas.
Någon bestämmelse om förbud mot samköming är därför inte motiverad.

Det skall påpekas att uppräkningen av vilka personuppgifter som får
antecknas i det automatiserade registret över totalförsvarspliktiga
begränsar möjligheterna att samköra registeruppgifter genom att ta in nya
uppgifter i det registret.

Om inte annat följer av särskilda bestämmelser väljer Totalförsvarets
pliktverk i vilken form uppgifter skall tillhandahållas den, som har rätt att
fa del av dessa. Enligt personuppgiftslagen far dock Totalförsvarets
pliktverk inte behandla personuppgifter för andra ändamål än de som
angavs när verket samlade in uppgifterna. Då även utlämnande av
personuppgift på ADB-medium är en behandling enligt
personuppgiftslagen far utlämnande således inte ske om det är oförenligt
med de ändamål som angavs vid insamlandet. Totalförsvarets pliktverk
har således inte rätt att lämna ut uppgift på ADB-medium till annan om
det är oförenligt med lagens ändamål för behandlingen.

Arkivering och gallring

Prop. 1997/98:80

Regeringens förslag: En personuppgift i automatiserat register över
totalforsvarspliktiga skall gallras så snart den inte behövs for de ändamål
den insamlats for av Totalförsvarets pliktverk och senast vid utgången av
det kalenderår den registrerade totalförsvarspliktige fyller 70 år om inte
han eller hon även därefter har en uppgift inom totalförsvaret vid höjd
beredskap.

Regeringen skall fa föreskriva kortare tid for gallring.

Undantag från gallringsskyldigheten skall få göras genom föreskrifter
av regeringen eller av den myndighet som regeringen bestämmer
beträffande personuppgifter som skall bevaras for forskningens behov.
Sådana uppgifter skall avföras från registret när skyldigheten att gallra
annars inträtt.

Regeringens bedömning: Särskilda föreskrifter for joumalhandlingar
som enligt patientjoumallagen (1985:562) skall bevaras viss minsta tid
behövs inte.

Utredningens förslag och bedömning: Överensstämmer med
regeringens förslag och bedömning.

Remissinstanserna: Krigsarkivet (Riksarkivet) har anfört att enligt
förslaget skall regeringen fa föreskriva kortare tid for gallring än enligt
huvudregeln. Riksarkivet förutsätter, att detaljerade
gallringsbestämmelser inte utfärdas förrän det avgjorts vilka
personuppgifter som skall bevaras med tanke på forskningens behov.
Malmö tingsrätt har anfört att med gallring av en uppgift kan inte förstås
annat än att uppgiften förstörts fysiskt eller avidentifierats.
Kammarrätten i Stockholm har anfört att innehållet i förslagets 13 §
andra stycket inte är särskilt lättillgängligt. Stockholms stad har föreslagit
att gallringsbestämmelsen ändras så att regeringen kan delegera
möjligheten att meddela föreskrifter om undantag såvitt avser bevarandet
av ett urval av materialet for forskningens behov. Vidare föreslås
tillägget att sådant material skall överlämnas till en arkivmyndighet.
Rikspolisstyrelsen har anfört att föreskrifter bör meddelas som

säkerställer att uppgifter, som hämtats från person- och

belastningsregister om att den registrerade dömts for brott, gallras ur
registret över totalförsvarspliktiga senast när uppgifter gallras ur polisens
register.

Bakgrund: Enligt 9 § första stycket i förslaget till personuppgiftslag
skall den personuppgiftsansvarige tillse att personuppgifter inte bevaras
längre än vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålen med
behandlingen. Därefter måste personuppgifterna avidentifieras eller
förstöras. Enligt tredje stycket i 9 § gäller dock att personuppgifter far
bevaras for historiska, statistiska och vetenskapliga ändamål under längre
tid än som sagts i 9 § första stycket. Enligt en uttrycklig bestämmelse i
8 § andra stycket i förslaget till personuppgiftslag hindrar dock inte
övriga bestämmelser i lagen att en myndighet arkiverar eller bevarar sina
allmänna handlingar eller att arkivmaterial tas om hand av en

arkivmyndighet. Bestämmelsen har bl.a. motiverats med att de ändamål
som myndighetsarkiven skall tjäna kan hänföras till vad som i EG-
direktivet om personuppgifter kallas ”historiska, statistiska och
vetenskapliga ändamål”. Sådana ändamål skall inte anses oförenliga med
de ändamål för vilka uppgifterna insamlades och behandling som tjänar
dem är i princip alltid tillåten. Arkivlagen och de bestämmelser i övrigt
som reglerar myndigheternas bevarande av allmänna handlingar behöver
därför i princip inte ändras på grund av att EG-direktivet om
personuppgifter genomförs i svensk rätt.

Arkivlagen föreskriver som huvudregel att allmänna handlingar skall
bevaras. För personuppgifter i register som regleras av särskilda
registerförfattningar är principen som regel i stället den omvända,
nämligen att uppgifterna skall gallras efter en bestämd tid om det inte
finns någon uttrycklig bestämmelse i den särskilda författningen, eller i
bestämmelse som är meddelad med stöd av denna, att uppgiften skall
bevaras. (Se prop. 1989/90:72 s 50 ff). Principen med gallring som
huvudregel för personuppgifter i register som förs med hjälp av
automatiserad behandling förestavas av integritetsskäl.

För joumalhandlingar finns särskilda bestämmelser i patientjournal-
lagen (1985:562). Med joumalhandlingar avses de anteckningar som görs
och de handlingar som upprättas eller inkommer i samband med vård och
som innehåller uppgifter om patientens hälsotillstånd eller andra
personliga förhållanden och om vårdåtgärder. Som joumalhandling anses
framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas
eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel, dvs. även
uppgifter lagrade på datamedium. I patientjoumallagen finns
bestämmelser om patientjournalers utformning och innehåll, skyldighet
för viss hälso- och sjukvårdspersonal att föra journal och om bevarande
av joumalhandlingar m.m.

Skälen för regeringens förslag och bedömning: I dag är det möjligt
för en myndighet att bevara uppgifter från ett register som förs med hjälp
av automatiserad behandling även när tidpunkten för gallring av
uppgifterna är passerad. Föreskrifter om att uppgifter skall gallras vid en
viss tidpunkt hindrar nämligen inte att de först förs över på ett annat
medium och lagras på annat ställe än i registret av myndigheten. Att
uppgifterna enligt arkivlagen skall gallras innebär visserligen att de skall
förstöras (se t.ex. prop. 1989/90:72 s. 39). Förstöring behöver dock inte
betyda att uppgiften utplånas fysiskt så att den inte kan återfinnas. Enligt
Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd om arkiv hos statliga
myndigheter räknas som förstöring av handlingar/uppgifter även
överförande till annan databärare (fysiskt underlag för
handlingar/uppgifter) om överföringen medför

— informationsförlust

— förlust av möjliga informationssammanställningar

— förlust av sökmöjligheter eller

— förlust av möjligheten att fastställa informationens autencitet.

Personuppgifter i ett register som förs med hjälp av automatiserad
behandling kan sålunda anses förstörda (gallrade) om de förs över till
mikrofilm innan datamediet (t.ex. en diskett) raderas eller utplånas, om

Prop. 1997/98:80

möjligheter till informationssammanställningar eller att söka i materialet
gått förlorade i och med överföringen.

Regeringen använder inte gallringsbegreppet i någon annan betydelse
än den som nu redovisats vilket är viktigt att påpeka inför den fortsatta
framställningen. Det väsentliga är enligt regeringens mening att särskilda
bestämmelser finns som anger hur länge olika personuppgifter far finnas
kvar i automatiserat register över totalförsvarspliktiga. En föreskrift om
att en uppgift skall gallras innebär alltid att den skall tas bort från
registret.

För personuppgifter som Totalförsvarets pliktverk behandlar utan att
registrera dem i register som förs med hjälp av automatiserad behandling,
krävs enligt regeringens bedömning inga särskilda bestämmelser om
gallring. Här är arkivlagens huvudregel om att handlingarna skall bevaras
och de möjligheter arkivmyndigheten (Riksarkivet) har att lämna
föreskrifter tillräckliga.

I prop. 1989/90:72 s 50 ff, har angetts att integritetsskyddet motiverar
en i förhållande till arkivlagen omvänd gallringsprincip för register som
förs med hjälp av automatiserad behandling med personuppgifter. För
personuppgifter i automatiserat register över totalförsvarspliktiga bör
utgångspunkten därför vara att uppgifterna skall gallras efter en bestämd
tid. Behovet av uppgifterna för de ändamål som Totalförsvarets pliktverk
samlade in dem för, bör vara vägledande vid bedömningen av hur länge
uppgifterna skall bevaras i registret. Det finns som regel inte skäl att
hålla uppgifterna ordnade i register, med de sökmöjligheter och
möjligheter till att ta fram olika sammanställningar av uppgifter som
detta innebär, när detta inte längre behövs för de ändamål för vilka
registren skapats. När uppgifterna inte längre behövs för något av dessa
ändamål skall de gallras, om inte särskilda skäl talar för att de skall
bevaras. De uppgifter Totalförsvarets pliktverk samlar in och registrerar
är av skilda slag. En del av dem förlorar mycket snabbt i värde medan
andra behövs under hela den tid den registrerade är totalförsvarspliktig.
En stor del av underlaget från mönstringen torde t.ex. vara ointressant
med hänsyn till de angivna ändamålen efter det att grundutbildningen
genomförts. Uppgifter om vilken utbildning den totalförsvarspliktige
erhållit och vilka färdigheter han därvid förvärvat är däremot intressanta
under en längre tid. Det är svårt att avgöra när en viss uppgift förlorar sin
relevans. Regeringen föreslår att den yttersta gränsen för ett bevarande av
uppgifter i registret med personuppgifter om totalförsvarspliktiga som
förs med hjälp av automatiserad behandling anges i lagen. Det kan
uttryckas så att en uppgift skall gallras så snart den inte längre behövs för
något av de ändamål som den insamlats för och som framgår av lagen.
Uppgifterna skall därvid — som huvudregel — gallras senast vid
utgången av det kalenderår den registrerade fyller 70 år. I vissa fall kan
det förekomma att personer har uppgifter att fylla inom totalförsvaret
även efter det att totalforsvarsplikten upphört för deras del. Till exempel
kan medlemmar i frivilligorganisationer kvarstå som medlemmar efter
det att de fyllt 70 år och därvid också behålla sina krigsuppgifter inom
organisationen. De som skall ställa egendom till förfogande vid höjd
beredskap, de som ingår som ledamöter i värderingsnämnder och vissa

Prop. 1997/98:80

andra personer med mer eller mindre särpräglade uppgifter, är skyldiga
att utföra sina åligganden oavsett om de är över eller under sjuttio år. I
gallringsbestämmelsen behövs därmed också ett undantag från
sjuttioårsgränsen för dem som även därefter har en uppgift vid höjd
beredskap.

Uppgifter om närstående och andra personer beträffande vilka
uppgifter antecknats i registret som personuppgifter hänförliga till en viss
registrerad totalförsvarspliktig, skall naturligtvis inte kvarstå i registret
längre än uppgiften behövs som informationsunderlag om den
totalförsvarspliktige. Detta bör framgå av lagtexten.

Det bör ankomma på regeringen att ge närmare föreskrifter om när
olika personuppgifter skall gallras.

Många av de personuppgifter Totalförsvarets pliktverk registrerar har
ett mycket stort värde för forskningen. Uppgifterna innehåller en allsidig
information beträffande en stor del av befolkningen — företrädesvis män
— vid en viss ålder. Samma slag av uppgifter insamlas år efter år och
förändringar av t.ex. folkhälsan kan härigenom kontinuerligt följas. Det
är lätt att inse att undantag från skyldigheten att gallra uppgifter bör göras
med hänsyn till forskningen. Ett sådant undantag medför att uppgifterna
inte behöver överföras till annan databärare med någon typ av
informationsförlust som följd, vilket torde vara en stor fördel för
forskningen. Avgörandet av vilka uppgifter som skall bevaras med
hänsyn till forskningens behov bör överlåtas till Riksarkivet (jfr prop.
1989/90:72 s. 52).

I lagtexten bör anges att regeringen äger föreskriva undantag från
gallringsplikten för forskningens behov. Gallringsföreskrifter för
myndigheter faller under regeringens s.k. restkompetens.

Det skall påpekas att sådana uppgifter som enligt förslaget till
personuppgiftslag betecknas som känsliga, far behandlas för forsknings-
ändamål om behandlingen är nödvändig och samhällsintresset av att
projektet genomförs klart väger över den risk för otillbörligt intrång i
enskildas personliga integritet som behandlingen kan innebära.

En del av de uppgifter som Totalförsvarets pliktverk registrerar
omfattas av bestämmelserna i patientjoumallagen (1985:562). Det gäller
t.ex. joumalanteckningar som förs av hälso- och sjukvårdspersonal vid
totalförsvarets utbildningsenheter. För joumalhandlingar föreskrivs en
minsta bevarandetid om tre år efter det att den sista uppgiften fördes in i
handlingen (8 §). Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer
far föreskriva att vissa slags joumalhandlingar skall bevaras minst tio år.
I övrigt gäller — såvitt avser de joumalhandlingar som utgör allmän
handling — arkivlagens bestämmelser och de bestämmelser som
utfärdats med stöd av den lagen. Kraven på vissa minimitider för
bevarandet av joumalhandlingar motiveras av säkerheten och
rättssäkerheten i vården (se prop. 1984/85:189).

De ovan föreslagna gallringsföreskriftema i lagen om behandling av
personuppgifter om totalförsvarspliktiga hindrar inte en tillämpning av
patientjoumallagens bestämmelser om minsta tid för bevarande av
joumalhandlingar. Innan en joumalhandling gallras ur ett automatiserat
register över totalförsvarspliktiga kan den tas ut i utskrift och bevaras på

Prop. 1997/98:80

annat ställe än i registret. Någon särskild bestämmelse som gör undantag
från gallringsplikten för joumalhandlingar är därför inte nödvändig.

Enligt arkivlagen (1990:782) svarar varje myndighet för vården av sitt
arkiv (4 §). Normalt innebär ett överlämnande av en myndighets
arkivmaterial till en arkivmyndighet en viss förstärkning av skyddet för
uppgifterna. Föreskrifter om att sådana uppgifter som är undantagna från
gallringsplikt skall överlämnas till arkivmyndighet är därför inte
sällsynta i särskilda registerförfattningar. Arkivmyndighetens uppgift är
koncentrerad på förvaring och den myndigheten har också normalt andra
resurser för en effektiv och säker lagring av uppgifter som inte skall
behandlas i det dagliga arbetet. I dag bevaras Totalförsvarets pliktverks
läkarhandlingar — som i praktiken utgör det centrala materialet för
forskningens behov — genom att uppgifterna mikrofilmas och förs över
till det av Totalförsvarets pliktverk förda Centrala läkarhandlingsarkivet.

Även om uppgifterna skall finnas kvar hos Totalförsvarets pliktverk
saknas det skäl för att låta uppgifter som bevarats enbart för forskningens
behov kvarstå i automatiserat register över totalförsvarspliktiga.
Regeringen föreslår därför en bestämmelse som anger att detta material
skall avföras, dvs. tas bort från registret.

Prop. 1997/98:80

10 Sekretessfrågor

Prop. 1997/98:80

10.1 Sekretess för uppgifter om totalförsvarspliktiga hos
Totalförsvarets pliktverk

Regeringens förslag: Uppgifter om en enskilds personliga förhållanden i
journaler som upprättats vid utbildningsenheten under utbildningstiden
skall vara sekretessbelagda även hos Totalförsvarets pliktverk.

Utredning om totalförsvarspliktigas personliga förhållanden läggs till
de ärendetyper för vilka sekretess skall gälla.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens forslag.

Remissinstanserna: Sveriges Psykologförbund har anfört att för
uppgifter som framkommit vid en psykologisk undersökning som utförs
vid mönstring eller motsvarande gäller idag endast sekretess enligt rakt
skaderekvisit (7 kap. 12 § första stycket sekretesslagen). Vid sådan
undersökning inhämtas ofta mycket känsliga uppgifter av personlig natur
avseende de enskilda individer som omfattas av undersökningen. När
sådan psykologisk undersökning genomförs inom t.ex. hälso- och
sjukvården, socialtjänsten eller skolans elevvård skyddas uppgifter av ett
omvänt skaderekvisit. Enligt förbundets uppfattning talar starka skäl för
att motsvarande sekretesskydd med omvänt skadesrekvisit införs för
uppgifter från psykologiska undersökningar som utförs vid mönstring
(motsvarande). Totalförsvarets pliktverk har anfört att ett tillägg bör
göras till 7 kap. 12 § sekretesslagen av innebörd att uppgifter hänförliga
till medicinska eller psykologiska undersökningar skyddas med ett
omvänt skaderekvisit.

Skälen för regeringens förslag: Under grundutbildningen
förekommer det att förbandsläkare och annan hälso- och
sjukvårdspersonal vid utbildningsenheterna för joumalanteckningar
beträffande pliktpersonal. Totalförsvarets pliktverk behöver dessa
joumalanteckningar som underlag vid bedömningen av hur den
totalförsvarspliktige bäst skall kunna användas inom totalförsvaret efter
genomförd grundutbildning. Regeringen avser att göra erforderlig
förordningsändring som möjliggör ett utlämnande till Totalförsvarets
pliktverk av joumalhandlingar som upprättats vid utbildningsenheterna.
Någon bestämmelse som skyddar sådana uppgifter sedan de inkommit
till Totalförsvarets pliktverk finns för närvarande inte. Regeringen
föreslår därför att 7 kap. 12 § första stycket sekretesslagen ändras till att
omfatta sekretess även i ärenden om krigsplacering av den
totalförsvarspliktige.

I 7 kap. 12 § sekretesslagen stadgas att sekretess gäller i ärende om
inskrivning av totalförsvarspliktiga och i ärende om antagning av kvinnor
till befattningar inom totalförsvaret som kräver längre grundutbildning än
60 dagar för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan
antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om

uppgiften röjs. Vad gäller utredningar som utförs av annan myndighet än
Totalförsvarets pliktverk och som innefattar uppgifter om den enskildes
hälsa och personliga förhållanden åtnjuter dessa uppgifter inget
sekretesskydd enligt denna paragraf. Enligt regeringens bedömning bör
nämnda uppgifter som framkommer vid utredningar hos andra utredande
myndigheter än Totalförsvarets pliktverk åtnjuta ett likvärdigt skydd som
de uppgifter som framkommer vid mönstringen och motsvarande
förrättningar. Regeringen föreslår därför att 7 kap. 12 § första stycket
sekretesslagen ändras till att omfatta även utredning om
totalförsvarspliktigas personliga förhållanden.

Joumalhandlingar som lämnas från utbildningsenheterna till
Totalförsvarets pliktverk liksom uppgifter ur psykologiska
undersökningar som utförts hos Totalförsvarets pliktverk och överlämnas
till utbildningsenheter är, som Sveriges psykologförbund och
Totalförsvarets pliktverk påpekat, skyddade med olika skaderekvisit
beroenden på hos vilken myndighet uppgifterna finns. Detta förhållande
finner regeringen inte vara ändamålsenligt. Frågan är emellertid inte
behandlad av utredningen och bör därför övervägas ytterligare innan ett
ställningstagande görs.

Prop. 1997/98:80

10.2 Sekretess hos dem som tar emot personuppgifter från
Totalförsvarets pliktverk

Regeringens förslag: Sekretess skall gälla för uppgifter om den
totalforsvarspliktiges personliga förhållanden inom verksamhet som
avser utbildning för total försvarsändamål. Uppgifterna skall inte få
lämnas ut om det inte står klart att de kan röjas utan att den som
uppgiften rör eller någon honom eller henne närstående lider men.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Kammarrätten i Stockholm har anfört att enligt
föreslagna 7 kap. 12 § tredje stycket sekretesslagen kommer paragrafen
enligt sin lydelse att omfatta alla uppgifter om enskilda personliga
förhållanden, t.ex. namn, adress, och inte bara känsliga uppgifter som
synes vara avsett. Med hänsyn härtill kan övervägas om inte ett rakt
skaderekvisit är tillräckligt. Försvarsmakten har anfört att
författningsförslaget bör innehålla en bestämmelse om sekretess för
personuppgifter om totalförsvarspliktiga som förekommer hos enskild.

Skälen för regeringens förslag: När den totalförsvarspliktige rycker
in till grundutbildning far den utbildningsansvarige, utöver basdata som
adress, personnummer osv. tillgång till en mängd känsliga uppgifter om
honom eller henne. Uppgifterna lämnas i form av ett hälsokort och ett
grundutbildningskort. I grundutbildningskortet anges till en början den
kravprofil som ställs för den befattning den pliktige tagits ut till både vad
avser psykologisk profil som medicinsk profil. Kraven anges med en
graderad sifferkod och med en skriftlig redogörelse för graderingens
betydelse. I utbildningskortet anges därefter den pliktiges psykologiska

profil och medicinska profil ställd mot nyss nämnda kravprofil för
befattningen. Avseende psykologisk profil för den pliktige anges, utöver
en sifferkod, skriftliga omdömen om dennes befäls- och
arbetsledarlämplighet, psykiska funktionsförmåga, resultat av
allmänbegåvningsprov och hälsa. I den medicinska profilen anges
skriftliga omdömen om bl.a. uppgifter om den pliktiges fysiska
arbetsförmåga och även sådana uppgifter som exempelvis anlag för
cellskräck eller svindel.

För uppgifter om den enskildes hälsotillstånd eller andra personliga
förhållanden som lämnas till de utbildningsansvariga enheternas hälso-
och sjukvårdspersonal gäller sekretessbestämmelserna i 7 kap. 1 § första
stycket sekretesslagen även hos mottagaren. Uppgifter om t.ex. den
enskildes hälsa som kan komma att lämnas av Totalförsvarets pliktverk
till andra delar av utbildningsenheten än hälso- och sjukvårdspersonalen,
omfattas sålunda inte av sekretess enligt 7 kap 1 § första stycket
sekretesslagen. Det gäller i första hand grundutbildningskort med
uppgifter om bl.a. den enskildes psykiska funktionsförmåga. Paragrafen i
övrigt är inte heller tillämplig hos den utbildande enheten.

Inte heller sekretessbestämmelsen i 7 kap. 12 § andra stycket
sekretesslagen torde vara tillämplig på de uppgifter i ett
grundutbildningskort som tillställs utbildningsenheten. Innehållet i
grundutbildningskortet är mycket känsligt då omdömen anges om den
pliktiges förmåga på sätt som nyss sagts. Regeringen föreslår därför att 7
kap. 12 § sekretesslagen förses med ett nytt tredje stycke där det anges att
sekretess gäller för uppgifter som hänför sig till psykologiska
undersökningar och för uppgifter om den totalforsvarspliktiges
personliga förhållanden. De aktuella personuppgifternas känslighet
motiverar ett omvänt skaderekvisit. Uppgifter från psykologiska
undersökningar far härmed ett starkare sekretesskydd hos befattnings-
havaren vid utbildningsenheten än vad uppgifterna har hos
Totalförsvarets pliktverk. Så är också fallet i dag när sådana uppgifter
lämnas från Totalförsvarets pliktverk till en förbandsläkare eftersom 7
kap. 1 § första stycket sekretesslagen gäller hos förbandsläkaren men inte
hos Totalförsvarets pliktverk.

Det förekommer att utbildning av totalförsvarspliktiga som skall
tjänstgöra med civilplikt genomförs hos ett organ som inte är en
myndighet. Något generellt behov av att annars sekretessbelagda
uppgifter lämnas ut till dessa utbildningsanordnare under
grundutbildningen kan inte anses föreligga. Om det skulle vara aktuellt
att lämna ut personuppgifter om totalförsvarspliktiga till andra
utbildningsanordnare än myndigheter torde emelltid detta kunna ske med
stöd av 14 kap. 9 § sekretesslagen. Ett förbehåll med förbud att lämna
uppgifterna vidare skall ställas upp vid utlämnande i dessa fall.

Prop. 1997/98:80

11 Skadestånd och straff

Prop. 1997/98:80

11.1 Skadestånd

Regeringens förslag: Personuppgiftslagens bestämmelser om skadestånd
skall gälla även behandlingar som utförts i strid med lagen om
behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga.

En föreskrift som anger detta förhållande tas in i lagen eftersom den
föreslagna personuppgiftslagens skadeståndsbestämmelser endast gäller
vid behandling som skett i strid med den lagen.

Utredningens förlag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Justitiekanslern har anfört att i 11 § föreslås att
regeringen skall kunna föreskriva att även andra än Totalförsvarets
pliktverk skall fa föra in och rätta personuppgifter i ADB-register över
totalförsvarspliktiga samt reglera i vilken omfattning det skall fa ske.
Vidare har Justitiekanslern anfört följande: I förlängningen kan detta
innebära att Totalförsvarets pliktverk som personuppgiftsansvarig, kan
komma att bära skadeståndsansvaret med avseende på personuppgifter
som härrör från annan. Så är i och för sig rättsläget redan i dag. En nyhet
är att det i personuppgiftslagen föreslås en ny jämkningsbestämmelse
som synes kunna få betydelse i nu aktuella sammanhang. Allmänt sett
finns det enligt Justitiekanslems mening anledning att beakta
skadeståndsansvaret vid reglering av möjligheterna för andra att föra in
och rätta uppgifter i registret. En fråga som kan kräva särskilda
överväganden är möjligheterna till jämkning av skadeståndsansvaret
enligt den nya bestämmelsen i personuppgiftslagen. När uppgifter
lämnats av en annan statlig myndighet framstår det knappast som skäligt
gentemot den skadeståndslidande att Totalförsvarets pliktverk skall
kunna freda sig från ansvaret för felaktiga uppgifter i registret med
tillämpning av jämkningsbestämmelsen. Utåt sett bär staten ansvaret för
de oriktiga uppgifterna gentemot den skadelidande oavsett vilken
myndighet som har gjort fel.

Bakgrund: Enligt förslaget till personuppgiftslag (48 §) skall den
personuppgiftsansvarige ersätta den registrerade för den skada som en
behandling av personuppgifter i strid med den lagen kan medföra.
Ersättning skall inte bara betalas för person- och sakskada utan också för
ren för-mögenhetsskada samt för den kränkning av den personliga
integriteten som behandlingen har inneburit. Ersättningsskyldigheten kan
i den utsträckning det är skäligt sättas ned eller helt falla bort, om den
personuppgiftsansvarige visar att felet inte berodde på honom eller
henne.

Skillnaden mellan de särskilda bestämmelserna i förslaget till
personuppgiftslag och de allmänna bestämmelserna i skadeståndslagen
(1972:207) består främst i att ersättning enligt personuppgiftslagen kan
utgå för ren förmögenhetsskada och för kränkning av den personliga
integriteten även om brottslig gärning inte begåtts.

Skälen för regeringens förslag: Personuppgiftslagens bestämmelser
om skadestånd skall gälla även behandling som utförts i strid med lagen
om behandling av personuppgifter om totalforsvarspliktiga.
Bestämmelserna innebär bl.a. att ersättningsskyldigheten kan jämkas om
den ersättningsskyldige (personuppgiftsansvarige) visar att felet inte
berodde på honom eller henne. Tillämpat på Totalförsvarets pliktverk
och dess behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga skulle
detta innebära att verket kan exculpera sig genom att visa att felet beror
på annan. Enligt Lagrådet bör uttalandet nyanseras på det sättet att
möjligheten att jämka ersättningsskyldigheten enligt 48 § andra stycket
personuppgiftslagen endast gäller i den utsträckning det är skäligt.
Lagrådet har påpekat att denna inskränkning får betydelse bl.a. i det fallet
att felet beror på en annan statlig myndighet är Totalförsvarets pliktverk.
Som Justitiekanslern anfört under remissbehandlingen framstår det -
såsom Lagrådet framhållit - i ett sådant fall knappast som skäligt
gentemot den skadelidande att verket skall kunna freda sig från ansvaret
för felaktiga uppgifter i registret med tillämpning av bestämmelserna i
48 § andra stycket personuppgiftslagen. En jämkning av

ersättningsskyldigheten skulle då kunna underlåtas med stöd av det
skälighetsrekvisit som den bestämmelsen innehåller. Regeringen ansluter
sig till vad Lagrådet anfört.

11.2 Straff

Prop. 1997/98:80

Regeringens bedömning: Skäl för avvikelser från de föreslagna
straffbestämmelserna i personuppgiftslagen, eller från straffrättsliga
föreskrifter i övrigt, föreligger inte.

Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens
bedömning.

Remissinstanserna: Har inte haft något att erinra mot utredningens
bedömning.

Bakgrund: Enligt förslaget till personuppgiftslag (49 §) skall den som
uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnar osanna uppgifter i information
eller anmälan enligt den nya lagen, i strid med bestämmelserna i den nya
lagen behandlar känsliga personuppgifter eller uppgifter om
lagöverträdelser m.m. eller för över personuppgifter till tredje land eller
låter bli att göra en anmälan om behandling till tillsynsmyndigheten
straffas med böter eller fängelse i högst sex månader. Om brottet är
grovt, är straffet högst två år.

Skälen för regeringens bedömning: Det saknas skäl för särskilda
straffbestämmelser avseende brott mot föreskrifterna i lagen om
behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser ProP-1997/98:80

12.1 Ikraftträdande

Regeringens förslag: Lagen om behandling av personuppgifter om
totalforsvarspliktiga skall träda i kraft den 24 oktober 1998.

Ändring i sekretesslagen (1980:100) skall träda i kraft samma dag.

Utredningens förslag: Utredningen har föreslagit att lagen om
behandling av personuppgifter om totalforsvarspliktiga skall träda i kraft
den 1 januari 1999 och att ändring i sekretesslagen skall träda i kraft den
1 januari 1998.

Remissinstanserna: Har inte haft något att erinra mot utredningens
forslag.

Skälen för regeringens förslag: Regeringens förslag till lag om
behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga är skrivet mot
bakgrund av den föreslagna personuppgiftslagen och utformad i enlighet
med den lagens bestämmelser. Lagen kan således inte träda i kraft före
personuppgiftslagen, vilken föreslagits gälla från och med den 24 oktober
1998. Då det inte finns skäl att avvakta ytterligare föreslår regeringen att
lagen om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga träder i
kraft samtidigt som personuppgiftslagen. I och med att lagarna träder i
kraft samtidigt skall Totalförsvarets pliktverk inte behandla
personuppgifter i enlighet med datalagen fram till oktober 2001, vilket
annars hade varit fallet enligt övergångsbestämmelserna till
personuppgiftslagen. Även ändringen i sekretesslagen föreslås träda i
kraft den 24 oktober 1998.

12.2 Övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Personuppgiftslagens bestämmelser skall gälla vid
behandling av personuppgifter som omfattas av lagen om behandling av
personuppgifter om totalförsvarspliktiga från den 24 oktober 1998, även
såvitt avser sådan behandling som redan pågår vid den tidpunkten.

Bestämmelsen som ger andra än Totalförsvarets pliktverk rätt att
behandla känsliga personuppgifter skall dock gälla först från och med
den 1 oktober 2001.

Med uppgift i belastningsregistret skall även avses uppgift i
polisregistret som förs enligt lagen (1965:94) om polisregister m.m.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Har inte haft något att erinra mot förslaget.

12.2.1 Förhållandet till den föreslagna personuppgiftslagens
övergångsbestämmelser

Skälen för regeringens förslag: I förslaget till personuppgiftslagen
finns ett flertal övergångsbestämmelser.

I punkten 2 i övergångsbestämmelserna till den lagen anges att i fråga
om behandling av personuppgifter som påbörjats före ikraftträdandet
eller behandling som utförs för ett visst bestämt ändamål om
behandlingen för ändamålet påbörjats före ikraftträdandet skall t.o.m. den
30 september 2001 den äldre lagen tillämpas i stället för den nya. Detta
gäller även bestämmelserna i den äldre lagen om överklagande. I och
med att lagen om behandling av personuppgifter om totalför-
svarspliktiga, enligt vad regeringen föreslår, träder i kraft samma dag
som personuppgiftslagen, skall inte denna övergångsbestämmelse gälla
för Totalförsvarets pliktverks behandling av dessa uppgifter.
Totalförsvarets pliktverk har att följa bestämmelserna i båda de nya
lagarna från och med den gemensamma dagen för ikraftträdandet. Det
bör därför anges i bestämmelsen om ikraftträdande för lagen om
behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga att även
personuppgiftslagen skall tillämpas vid behandlingen, utan hinder av vad
som sägs i 2 p i övergångsbestämmelserna till den lagen.

I övrigt föreligger inga behov av undantag vad gäller behandling av
personuppgifter om totalförsvarspliktiga.

12.2.2 Förhållandet till den föreslagna lagen om
belastningsregister

Totalförsvarets pliktverk har rätt att ta del av personuppgifter ur polisens
beslastningsregister, enligt lagen (1998:000) om belastningsregister, som
träder i kraft den dagen regeringen bestämmer. För det fall nämnda lag
inte trätt i kraft den 24 oktober 1998 behöver Totalförsvarets pliktverk
alltjämt fa del av uppgifter enligt lagen (1965:94) om polisregister m.m.
För att åtgärda detta bör en övergångsbestämmelse ange att med uppgift i
belastningsregistret skall även avses uppgift enligt nämnda
polisregisterlag.

12.2.3 Behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga
hos andra än Totalförsvarets pliktverk

Skälen för regeringens förslag: Föreliggande lagförslag berör även
andra än Totalförsvarets pliktverk. Förslaget ger t.ex. ett utrymme för
andra än Totalförsvarets pliktverk att lägga in uppgifter i det
automatiserade registret över totalförsvarspliktiga och föreskriver om
direktåtkomst för andra till registret. Hos dessa andra myndigheter m.fl.
skall inte personuppgiftslagen börja tillämpas förrän i oktober 2001
beträffande sådan behandling av personuppgifter som redan pågår den 24
oktober 1998. Olika regelverk för dem som behandlar uppgifter om
totalförsvarspliktiga -— bl.a. genom att skicka uppgifterna sinsemellan —

Prop. 1997/98:80

kan ställa till problem. Automatisk behandling som inte innefattar Prop. 1997/98:80
registrering är t.ex. under en övergångsperiod oreglerad hos den som
emottar uppgifter från Totalförsvarets pliktverk medan verket är
underkastat personuppgiftslagens bestämmelser. Regeringen kan dock
inte finna att några olösliga konflikter uppstår. I och med att även
Totalförsvarets pliktverk har respit från personuppgiftslagens
bestämmelser såvitt avser manuell behandling av personuppgifter och då
datalagens regelverk endast griper in om mottagarna registrerar
uppgifterna i register som förs med hjälp av automatiserad behandling
bör samspelet fungera under den period det är fråga om.

Särskilda problem skulle kunna uppstå under övergångsperioden om
andra än Totalförsvarets pliktverk för in uppgifter i det automatiserade
registret över totalförsvarspliktiga, då dessa andra organ är underkastade
datalagens bestämmelser. De föreskrifter som kan utfördas av Datain-
spektionen med stöd av datalagen bör kunna utformas så att konflikter
mellan regelverken inte uppstår.

Beträffande en särskild bestämmelse i förslaget till lag om behandling
av personuppgifter om totalförsvarspliktiga är det emellertid befogat att
göra ytterligare överväganden. Det gäller det föreslagna undantaget från
förbudet mot behandling av känsliga personuppgifter för de myndigheter
m.fl. som kan utföra mindre omfattande utredningar enligt lagen om
totalförsvarsplikt (6 § andra stycket i vårt lagförslag). Bestämmelsen
medför att de berörda myndigheterna även kan registrera dessa uppgifter
med hjälp av ADB. Om bestämmelsen träder i kraft före den 1 oktober
2001 innebär detta att en onödig konflikt med datalagens regler om
tillståndsplikt uppstår. Olika regler kan komma att gälla för olika typer av
uppgifter i samma register hos den aktuella myndigheten. Denna
bestämmelse bör därför inte träda i kraft förrän personuppgiftslagens
bestämmelser i övrigt (med undantag för de som gäller manuell
behandling) gäller för dessa organs behandling av personuppgifter. De
kan tillsvidare behandla de uppgifter de finner nödvändiga utan att vara
underkastade någon persondataskyddslagstiftning så länge de inte för ett
eget automatiserat register med uppgifterna. Regeringen föreslår mot
bakgrund av det anförda att 6 § andra stycket i lagen om behandling av
personuppgifter om totalförsvarspliktiga träder i kraft först per den 1
oktober 2001.

13 Ekonomiska konsekvenser av förslagen

Det lämnade förslaget avser att reglera en redan pågående verksamhet
och anpassa reglerna till den nya personuppgiftslagen. Förslagen medför
sålunda i sig inga kostnader för samhället.

Prop. 1997/98:80

14 F örfattningskommentar

Prop. 1997/98:80

14.1 Förslaget till lag om behandling av personuppgifter
om totalforsvarspliktiga

Lagens tillämpningsområde

1§

Paragrafen anger lagens tillämpningsområde. Lagen skall tillämpas vid
behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga i den verksamhet
Totalförsvarets pliktverk bedriver enligt punkterna 1-6. Begreppen
behandling och personuppgifter definieras i förslaget till
personuppgiftslag. Med behandling avses enligt personuppgiftslagen
varje åtgärd eller serie av åtgärder som vidtas i fråga om personuppgifter,
vare sig det sker på automatisk väg eller inte, t.ex. insamling,
registrering, organisering, lagring, bearbetning eller ändring, återvinning,
inhämtande, användning, utlämnande genom översändande, spridning
eller annat tillhandahållande av uppgifter, sammanställning eller
samköming, blockering, utplåning eller förstöring. Med personuppgifter
avses all slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till en
fysisk person som är i livet. En personuppgift om en totalförsvarspliktig
kan samtidigt utgöra en uppgift om en annan person, t.ex. om en
närstående, om vem som tagit ett beslut som rör den totalförsvarspliktige
eller om en person som nämns bland de uppgifter som åberopats av en
totalförsvarspliktig.

Om Totalförsvarets pliktverk behandlar uppgifter om andra personer -
t.ex. om egen personal - eller om totalförsvarspliktiga, för andra ändamål
än dem som anges i denna paragraf - t.ex. lagring av personuppgifter för
forskningsändamål - är lagen inte tillämplig. För att möjliggöra åtkomst
till och bevarande av personuppgifter om totalförsvarspliktiga för
forskningsändamål finns emellertid särskilda bestämmelser i lagen.

Om det särskilt anges gäller lagen också vid behandling av person-
uppgifter i annan verksamhet än den som bedrivs av Totalförsvarets
pliktverk. Här avses i första hand bestämmelsen i 6 § andra stycket som
ger vissa myndigheter och andra rätt att behandla känsliga
personuppgifter. Även bestämmelserna om rätt för annan att föra in
uppgifter i det automatiserade registret över totalförsvarspliktiga (13 §)
och om direktåtkomst till detta register (12 §) kan hänföras hit. Generellt
faller annars behandling av personuppgifter som utförs av dem som
lämnar uppgifter till Totalförsvarets pliktverk eller tar emot uppgifter
därifrån utanför lagens tillämpningsområde.

En viktig begränsning ligger i att lagen är tillämplig endast om
behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller om
personuppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i en strukturerad
samling av personuppgifter vilka är tillgängliga för sökning eller

sammanställning enligt särskilda kriterier (automatiserat eller manuellt
fört).

De ändamål som räknas upp i punkterna 1-6 motsvarar de centrala
delarna av Totalförsvarets pliktverks verksamhet.

För behandling av personuppgifter som faller utanför denna lags
tillämpningsområde gäller personuppgiftslagens bestämmelser under
forutsättning att behandlingen är helt eller delvis automatiserad eller att
personuppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i en strukturerad
samling av personuppgifter som är tillgängliga för sökning eller
sammanställning enligt särskilda kriterier. Denna lags förhållande till
personuppgiftslagen beskrivs i kommentaren till 4 §.

2§

Enligt paragrafen jämställes alla personer som har uppgifter att fylla vid
höjd beredskap med totalförsvarspliktiga vid tillämpningen av lagen. De
som här avses är personer som på grund av avtal eller bestämmelser i
författningar som inte avser totalförsvarsplikt har en skyldighet att
tjänstgöra eller utföra en uppgift vid höjd beredskap. Som exempel kan
nämnas yrkesofficerare, vissa medlemmar i frivilligorganisationer och
ägare till egendom vilken uttagits för totalförsvarets behov med stöd av
förfogandelagstiftningen. Även behandling av personuppgifter om dem
som inte tagits i anspråk för viss bestämd tjänstgöring eller ålagts viss
bestämd uppgift inom totalförsvaret vid höjd beredskap omfattas av
lagens tillämpningsområde, under förutsättning att den typ av uppgift
dessa personer skall fullgöra är bestämd. Lagen är därmed t.ex. tillämplig
vid behandling av personuppgifter om hälso- och sjukvårdspersonal
oavsett om personerna i fråga är inskrivna med civilplikt, skyldiga att
tjänstgöra enligt sina anställningsavtal eller endast kan tas i anspråk med
stöd av allmän tjänsteplikt. Dessa personers uppgifter vid höjd beredskap
är bestämda med sådan säkerhet att det är motiverat att personuppgifter
om dem far behandlas.

Definitioner

3§

I denna paragraf definieras vissa begrepp som förekommer i lagen.
Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

I första stycket ges mönstring, annan utredning enligt lagen om
totalförsvarsplikt samt särskild antagningsprövning för kvinnor
samlingsbeteckningen utredning. Skälet härtill är endast att förenkla de
fortsatta skrivningarna.

I andra stycket definieras automatiserat register över
totalförsvarspliktiga. Detta görs för att skilja registret från andra
personregister som Totalförsvarets pliktverk eventuellt kan komma att
föra och för att ge registret ett namn i den fortsatta framställningen.
Bestämmelserna i 8-15 §§ gäller endast för personuppgifter i detta (eller
dessa) register.

Prop. 1997/98:80

Förhållandet till personuppgiftslagen

Prop. 1997/98:80

4§

Redan av personuppgiftslagen (2 §) följer att bestämmelser i lagar och
förordningar som avviker från personuppgiftslagen gäller framför denna.
I 4 § uttrycks förhållandet mellan personuppgiftslagen och denna lag på
det sättet att personuppgiftslagen gäller om inget annat sägs i denna lag
eller i föreskrifter som meddelats med stöd härav. För att ta reda på
grundläggande bestämmelser för behandling av personuppgifter måste
man alltså gå till personuppgiftslagen, även när det gäller behandling av
personuppgifter om totalförsvarspliktiga som omfattas av denna lag.
Lagen om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga utgörs
nämligen av föreskrifter som preciserar och i vissa fall gör undantag från
personuppgiftslagens allmänt hållna bestämmelser.

Ändamålen med behandlingen

5§

Ändamålen skall enligt personuppgiftslagen (9 § första stycket c) alltid
anges när personuppgifter som skall behandlas samlas in.
Ändamålsangivelsen styr sedan behandlingen av uppgifterna på det sättet
att annan behandling än den som är relevant och nödvändig i förhållande
till dessa ändamål i princip inte får företas. Genom vad som anges i
denna paragraf kan Totalförsvarets pliktverk behandla personuppgifter
för de ändamål som anges i 1 § första stycket även i de fall uppgifterna
lämnats till Totalförsvarets pliktverk från andra myndigheter m.fl. som
ursprungligen samlat in uppgifterna för andra ändamål. Utan en föreskrift
av det här slaget hade detta - i vart fall i viss utsträckning - varit förbjudet
eftersom 9 § första stycket d i personuppgiftslagen stadgar att
personuppgifter inte far behandlas för något ändamål som är oförenligt
med det för vilket uppgifterna samlades in.

Av bestämmelsen framgår också att denna lag inte hindrar att
Totalförsvarets pliktverk behandlar personuppgifter för andra ändamål än
dem som uttrycks i lagen. Totalförsvarets pliktverk måste emellertid i
sådant fall ange dessa andra ändamål senast vid insamlingen av
personuppgifterna. Vid behandling för andra ändamål än dem som anges
i 1 § första stycket är denna lag inte tillämplig.

Det skall påpekas att behandling för historiska, statistiska eller
vetenskapliga ändamål inte skall anses som oförenlig med de ändamål för
vilka uppgifterna samlades in (9 § andra stycket personuppgiftslagen).
Detta gör att personuppgifter kan behandlas för forskning och statistik
även om dessa ändamål inte angavs vid insamlingen av uppgifterna.

Det skall vidare observeras att detta lagrum inte fritar Totalförsvarets
pliktverk från skyldigheten att lämna information om behandlingen till
den registrerade enligt bestämmelserna i personuppgiftslagen (23-27 §§).

Behandling av känsliga personuppgifter

Prop. 1997/98:80

6 §

Paragrafen innebär ett undantag från personuppgiftslagens forbud mot
behandling av känsliga personuppgifter (13 § personuppgiftslagen).
Undantaget medför att samtycke till behandling från den registrerade inte
krävs. För att markera att känsliga personuppgifter inte far behandlas
slentrianmässigt anges det att uppgifterna far behandlas om det är
nödvändigt med hänsyn till något av de ändamål som anges i 1 § första
stycket. Vilket behov av behandling av personuppgifter som föreligger
for Totalförsvarets pliktverk har redovisats i avsnitt 7.2. Av det sagda
följer att det föreligger ett behov av att behandla känsliga
personuppgifter, bl.a. uppgifter om hälsa och religiös övertygelse. Vad
gäller andra känsliga personuppgifter såsom ras och etniskt ursprung,
politiska åsikter eller medlemskap i fackförening kan det aldrig bli
aktuellt att behandla dessa då de varken är nödvändiga eller relevanta för
de ändamål som anges i 1 § första stycket. Här finns det anledning att
påminna om förhållandet mellan lagens mer allmänna regler om
behandling och de regler som anger vad som får registreras i register som
fors med hjälp av automatiserad behandling. Denna bestämmelse innebär
inte att känsliga uppgifter far registreras i det automatiserade registret
över totalförsvarspliktiga som förs av Totalförsvarets pliktverk. För att
en sådan behandlingsåtgärd skall vara tillåten krävs det dessutom att
uppgiften får foras in i registret enligt vad som följer av 8 och 9 §§.

Andra stycket medger att även de myndigheter som utför mindre
omfattande utredningar om de totalförsvarspliktigas förhållanden
omfattas av undantaget från personuppgiftslagens förbud. Behandlingen i
dessa fall av känsliga personuppgifter får även ske om det är nödvändigt
med hänsyn till något av de ändamål som anges i 1 § första stycket.

Ansvaret för behandlingen

7§

1 paragrafen anges att Totalförsvarets pliktverk är
personuppgiftsansvarigt for den behandling av personuppgifter om
totalförsvarspliktiga som verket utför. Som Lagrådet påpekat anges i 1 §
första stycket for vilka ändamål behandling av personuppgifter om
totalförsvarspliktiga får utföras. Det framstår därför, enligt Lagrådet, som
osäkert om Totalförsvarets pliktverk får sådant inflytande över ändamålet
med behandlingen att verket uppfyller personuppgiftslagens definition på
personuppgiftsansvarig. För att undanröja all osäkerhet på denna punkt
anges således i paragrafen att Totalförsvarets pliktverk är
personuppgiftsansvarigt for den behandling av personuppgifter om
totalförsvarspliktiga som verket utför.

Ansvaret följer av denna bestämmelse endast när behandlingen sker for
de ändamål som anges i 1 § första stycket. I övriga fall får ledning sökas
i personuppgiftslagens bestämmelser om personuppgiftsansvar.

Uppgifter om andra personer än de totalforsvarspliktiga själva kan
komma att behandlas för de ändamål som anges i 1 § första stycket och
de kan också antecknas i det automatiserade registret över
totalförsvarspliktiga enligt 8 §. Det rör sig om närstående till den
totalförsvarspliktige, vissa beslutsfattare m.fl. samt personer som nämns
bland uppgifter som åberopats av den totalförsvarspliktige.
Totalförsvarets pliktverks ansvar enligt denna paragraf omfattar också
sådana uppgifter eftersom de är att anse som uppgifter om den
registrerade totalförsvarspliktige.

Registerinnehåll

8§

I denna paragraf anges beträffande vilka personer uppgifter får
förekomma i automatiserat register över totalförsvarspliktiga som förs av
Totalförsvarets pliktverk.

Första punkten avser dem som står i begrepp att mönstra, genomgå
mindre omfattande utredning enligt lagen om totalförsvarsplikt eller
särskild antagningsprövning, samt dem som har varit aktuella för
utredning. Med ”aktuell för” avses även de som själva anhängiggjort ett
ärende hos Totalförsvarets pliktverk genom en förfrågan eller
upplysning, även om Totalförsvarets pliktverk ännu inte aviserats om
dem från Riksskatteverket eller de på annat sätt aktualiserats för
utredning på det allmännas initiativ.

Andra punkten avser dem som på olika sätt är ianspråktagna för
totalförsvaret. T.ex. genom att vara anställda i Försvarsmakten,
krigsplacerade m.m. De flesta av dessa personer har någon gång varit
föremål för den typen av utredning som avses i första punkten, dock inte
alla.

Tredje punkten avser dem som utan att vara ianspråktagna tilldelats en
särskild uppgift vid höjd beredskap, t.ex. att ställa viss egendom till
förfogande samt dem som på grund av sin kompetens behöver finnas att
tillgå i en krissituation. Den senare kategorin utgörs i dag i princip endast
av hälso- och sjukvårdspersonal i det sk. INTEGER-registret.

Fjärde punkten avser dem som en registrerad uppger som närstående
dvs. de som skall underrättas om något skulle hända den registrerade. Av
andra stycket i paragrafen framgår att registrering om närstående endast
far göras vid höjd beredskap.

Femte punkten ger möjlighet att registrera uppgifter om personer som
nämns bland uppgifter som åberopats av den registrerade. Ett praktiskt
exempel är uppgifter om en arbetsgivare, när ett intyg från denne
åberopats vid en begäran om uppskov med plikttjänstgöring.

I tredje stycket anges att uppgifter om beslutsfattare, handläggare och
dem som fört joumalanteckningar, hos Totalförsvarets pliktverk eller hos
annan som far göra utredningar enligt lagen om totalförsvarsplikt eller
lagen om möjlighet för kvinnor att fullgöra värnplikt eller civilplikt med
längre grundutbildning, far registreras.

Prop. 1997/98:80

9§

Här anges vilka personuppgifter som får foras in i automatiserat register
över totalforsvarspliktiga som förs av Totalförsvarets pliktverk.

Första punkten avser basuppgifter som behövs för identifikation,
delgivning av kallelser, information till den enskilde m.m.

Andra punkten avser alla hinder för genomförande av utredning m.m.
som kan förekomma, temporära eller permanenta; sjukdom,
utlandsvistelse, förtidspension, intagning på vårdinrättning m.m. Det
skall vara fråga om ett faktiskt hinder som innebär att den registrerade i
praktiken inte kan komma i fråga för de åtgärder som nämns. Om det är
den enskilde som anser att hinder föreligger, t.ex. på grund av att han
eller hon har en livsåskådning som enligt honom eller henne utesluter
vapentjänst, kan en sådan uppgift inte registreras med stöd av denna
punkt.

Tredje punkten avser de uppgifter som Totalförsvarets pliktverk
behöver för att fullgöra sina åligganden i enlighet med vad som framgår
av denna punkt.

Fjärde punkten avser den registrerades kompetens och intressen såvitt
dessa har betydelse för bedömningen av hans eller hennes användbarhet
inom totalförsvaret. Uppgift om anställning motiveras främst av behovet
av att kunna föra en ”inventarieförteckning” över landets hälso- och
sj ukvårdspersonal.

Femte punkten avser de undersökningar som görs vid mönstringen
(motsvarande). Med ”de uppgifter som ligger till grund för bedömningen
i denna del” avses t.ex. uppgifter om rök- och alkoholvanor, hemför-
hållanden m.fl. omständigheter som kan påverka den medicinska och
psykiska hälsan och förmågan.

Sjätte punkten medger anteckning om medborgarskapet är svenskt eller
inte. Uppgiften behövs för att fastställa omfattningen av
totalforsvarsplikten.

Sjunde punkten avser anteckningar om brott mot lagen om totalför-
svarsplikt.

Åttonde punkten avser uppgifter om att den registrerade dömts till
påföljd för vissa brott. Dessa uppgifter kan lämnas ut till Totalförsvarets
pliktverk från belastningsregistret enligt lagen (1998:000) om
belastningsregister. Anteckning får inte göras om vilka brott eller vilken
påföljd det är frågan om.

Nionde punkten avser anteckning om att säkerhetsprövning för viss
säkerhetsklass har gjorts och om resultatet av prövningen. Med resultatet
av prövningen avses en kortfattad uppgift om huruvida den registrerade
är godkänd ur säkerhetssynpunkt eller inte.

Tionde till tolfte punkterna avser beslut m.m. som rör den registrerades
tjänstgöring inom totalförsvaret.

Trettonde punkten innefattar uppgifter som den registrerade själv
åberopar förutsatt att vad han eller hon anför rör tjänstgöringen inom
totalförsvaret. Begränsningen av vad som kan registreras ligger i att den
enskilde frivilligt måste ha åberopat uppgifterna.

Prop. 1997/98:80

Av andra stycket följer en begränsning av rätten att i automatiserat
register över totalforsvarspliktiga fora in andra känsliga personuppgifter
än sådana uppgifter som rör hälsa eller religiös övertygelse. Uppgifterna
om religiös övertygelse far endast registreras om det föreligger ett
uttryckligt samtycke från den registrerade att anteckning far ske samt att
uppgiften rör hans eller hennes tjänstgöring inom totalförsvaret.
Uppgifter om religiös övertygelse kan ha betydelse då anslutning till den
religiösa sekten Jehovas vittnen kan innebära att den totalförsvarspliktige
tills vidare inte skall kallas till mönstring. Vad gäller registrering av
andra känsliga personuppgifter än hälsa eller religiös övertygelse i
automatiserat register över totalforsvarspliktiga är detta förbjudet.

Beträffande personer som nämns bland uppgifter som åberopats av den
registrerade, dvs. som registrerats med stöd av p. 13 i denna paragraf, får
självfallet inga andra uppgifter föras in än dem som sålunda åberopats.

10 §

Av första stycket framgår att övriga beslut som rör totalforsvarsplikten
liksom tidpunkter och tidsperioder för registrerade förhållanden samt
erforderliga administrativa och tekniska uppgifter far registreras. Beslut
som rör totalforsvarsplikten kan t.ex. vara beslut om att förelägga en
totalförsvarspliktig att vid vite lämna föreskrivna uppgifter eller om
hämtning till en mönstringsförrättning. Administrativa uppgifter kan vara
anteckningar om vilket lokalkontor hos Totalförsvarets pliktverk som
handlagt ett visst ärende eller om att vissa uppgifter begärts in från en
registrerad. Som exempel på en teknisk uppgift kan nämnas en
anteckning om att ytterligare uppgifter om en person finns att hämta i ett
annat register eller i ett arkiv.

Av andra och tredje styckena följer att det endast är vissa begränsade
uppgifter som får registreras om närstående, beslutsfattare, handläggare
och om dem som fört joumalanteckningar beträffande en registrerad.

U §

Om ytterligare begränsningar bör göras av vad som far förekomma i
automatiserat register över totalförsvarspliktiga av hänsyn till den
enskildes behov av skydd för den personliga integriteten, kan regeringen
med stöd av denna paragraf ge sådana bestämmelser i förordning. Rege-
ringen kan härvid föreskriva begränsningar såväl av personkretsen
beträffande vilken anteckningar får göras i registret som av vilka
personuppgifter som far registreras.

Direktåtkomst

12 §

Totalförsvarets pliktverk skall naturligtvis ha tillgång till samtliga
uppgifter i det automatiserade registret över totalförsvarspliktiga. Vilka

Prop. 1997/98:80

ur Totalförsvarets pliktverks personal som skall ha tillgång till Prop. 1997/98:80
uppgifterna och i vilken omfattning, är i stor utsträckning en intern fråga
för verket. Det ligger i Totalförsvarets pliktverks ansvar för säkerheten
att skydda uppgifterna så inte fler personer än nödvändigt far tillgång till
dem. Detta gäller särskilt beträffande personuppgifter av känslig
karaktär. Vid hanteringen av personuppgifter inom Totalförsvarets
pliktverk skall det emellertid också beaktas att sekretesslagen kan ställa
hinder för ett fritt flöde av uppgifter inom myndigheten eftersom ett
förbud att röja uppgifter också i vissa fall gäller i förhållandet mellan
olika verksamhetsgrenar inom samma myndighet.

Andra meningen i paragrafen ger regeringen möjlighet att ge organ
utanför Totalförsvarets pliktverk rätt till direktåtkomst till registret. Med
stöd av denna bestämmelse kan regeringen föreskriva vem som skall ha
sådan åtkomst och vidare vilka uppgifter åtkomsten skall gälla.
Bakgrunden till bestämmelsen finns redovisad i avsnitt 8.3.

Annans registrering av uppgifter

13 §

Om regeringen med stöd av denna paragraf så föreskriver far
myndigheter och andra som skall lämna uppgifter till Totalförsvarets
pliktverk göra detta genom att föra in uppgifterna direkt i registret från
egen terminal. Regeringen kan också bestämma att dessa nämnda själva
skall kunna rätta uppgifter i registret. En förutsättning för att någon skall
kunna påverka innehållet i registret är självfallet att han eller hon har
direktåtkomst till detsamma (se 12 §). Bakgrunden till bestämmelsen
finns redovisad i avsnitt 8.2.

Denna bestämmelse bryter inte - eller påverkar på annat sätt -
eventuell sekretess som kan gälla för uppgifterna.

Sökbegrepp

14 §

Begränsningar av sökbegrepp innebär att den registerförande
myndigheten inte får söka i registret eller göra sammanställningar efter
eget godtycke.

Genom bestämmelserna i första stycket i denna paragraf förbjuds som
sökbegrepp uppgifter om hinder för genomförande av utredning och
krigsplacering m.m., boende- och familjeförhållanden samt försörjning,
fysisk och psykisk hälsa och förmåga, medborgarskap, domar i brottmål
och säkerhetsprövning. Uppgifterna får dock användas vid sökningar i
registret om det behövs för tillsyn, uppföljning eller utvärdering av
Totalförsvarets pliktverks verksamhet, framtagande av material för
forskning eller statistik. Detsamma gäller resultaten från kunskapsprov
och anlagstester som utförs vid mönstring eller motsvarande utredning.
Uppgifter om kunskaper och anlag kan behövas som sökbegrepp vid
uttagning av registrerade till olika befattningar. Själva provresultaten

ingår dock inte i vad Totalförsvarets pliktverk behöver kunna söka på i
registret för att lösa sina uppgifter. De sammanställningar som gjorts och
som resulterat i skattningar av den enskildes allmänna ”duglighet” jämte
konkreta uppgifter om vissa specialkunskaper är tillräckliga. Skulle det
vara nödvändigt att ta fram resultat från vissa enskilda prov kan detta
göras via personnummer på de registrerade sedan en första sökning gett
ett urval av personer att välja bland.

Det saknas behov att ta fram uppgifter om dem som antecknats som
närstående till en registrerad eller därför att de fattat beslut, handlagt
ärende eller gjort joumalanteckning, annat än som uppgifter knutna till
en viss registrerad totalförsvarspliktig. Detsamma gäller uppgifter som
registrerats enbart därför att de åberopats eller samtycke till anteckning
lämnats av den totalförsvarspliktige. Därför föreskrivs det i andra
stycket att dessa uppgifter endast får tas fram med den
totalforsvarspliktiges personnummer som sökbegrepp.

I tredje stycket anges undantag från förbudet att använda vissa
sökbegrepp. Alla nödvändiga sökbegrepp far användas under den tid det
behövs för rättelse eller för att avhjälpa fel som uppkommit till följd av
brister i ett dataprogram.

I sista stycket ges regeringen möjlighet att föreskriva ytterligare
begränsningar av sökbegrepp. Begränsningarna kan ges generellt eller för
ett visst organ som har direktåtkomst enligt föreskrifter som meddelats
med stöd av 12 §.

Gallring

15 §

En skyldighet att gallra innebär att personuppgifterna skall förstöras när
tidpunkten för gallring är inne. Som förstöring avses enligt Riksarkivets
föreskrifter även ett överförande av uppgifterna till annan databärare, om
överföringen innebär informationsförlust eller att sökmöjligheter går
förlorade i och med överföringen. Ett överförande av uppgifter från ett
register som förs med hjälp av automatiserad behandling till
pappershandlingar innebär därmed i praktiken att uppgifterna gallrats.
Även om uppgifter enligt bestämmelser i författning skall gallras ur det
automatiserade registret över totalförsvarspliktiga kan de därför sparas på
annan databärare t.ex. för tillgodoseende av patientjoumallagens
bestämmelser om bevarande av joumalhandlingar.

I denna paragraf ges inledningsvis en bestämmelse som i princip redan
gäller enligt personuppgiftslagen; en personuppgift i registret skall
gallras så snart den inte längre behövs för de ändamål för vilka den
insamlats. För uppgifter om registrerade totalförsvarspliktiga sätts som
huvudregel en yttersta gräns vid utgången av det kalenderår
vederbörande fyller sjuttio år. Då upphör totalforsvarsplikten och senast
vid denna tidpunkt måste det i normalfallet anses onödigt att ha uppgiften
i registret. Undantag föreskrivs för dem som även efter denna tidpunkt
har uppgifter att utföra vid höjd beredskap. Som exempel kan nämnas
medlemmar i frivilligorganisationer som kvarstår i organisationen och

Prop. 1997/98:80

har beredskapsuppgifter även efter det att de fyllt sjuttio år. Ett annat
exempel är personer i samma ålder vars egendom är uttagen for
totalförsvarets behov, t.ex. vissa hundägare vars hundar ingår i
Försvarsmaktens krigsorganisation. De sist nämnda personerna skall
enligt vad som följer av 2 § jämställas med totalförsvarspliktiga vid
tillämpningen av denna lag. Ytterligare undantag från sjuttioårsgränsen
ges beträffande närstående, beslutsfattare m.fl. personer som förekommer
i registret på annan grund än att de är totalförsvarspliktiga (eller därmed
jämställda enligt denna lag). Uppgifter om sådana personer är egentligen
uppgifter om de totalförsvarspliktiga och skall gallras när de inte längre
behövs beträffande dessa. En yttersta gräns for dessa anteckningar är
sålunda utgången av det kalenderår den totalförsvarspliktige fyller sjuttio
år.

Genom första stycket ges regeringen möjlighet att föreskriva kortare
tid för gallring. Särskilda gallringsbestämmelser for olika typer av
personuppgifter skall ges i förordningsform.

I andra stycket ges regeringen möjlighet att föreskriva undantag från
skyldigheten att gallra personuppgifter i fråga om material for
forskningens behov. Regeringen kan - utan att detta föreskrivs särskilt -
delegera denna kompetens till en annan myndighet, t.ex. Riksarkivet. Att
uppgifterna inte behöver gallras innebär att de kan foras över till ett annat
register som förs med hjälp av automatiserad behandling utan att
möjligheter att söka bland uppgifterna går förlorad. Personuppgifter som
bevaras for forskningsändamål skall inte ligga kvar i register med
personuppgifter om totalförsvarspliktiga som förs med hjälp av
automatiserad behandling utan avföras därifrån när tidpunkten for
gallring annars är inne enligt första stycket i paragrafen. Det saknas
anledning att tynga registret med uppgifter som inte behövs för de
ändamål for vilka de en gång antecknats där.

Sekretess

16 §

Bestämmelsen utgör en erinran om att sekretesslagen är tillämplig vid
utlämnande av personuppgifter om totalförsvarspliktiga. Vad som än
föreskrivs om direktåtkomst och möjligheter for andra att lägga in
uppgifter direkt i det automatiserade registret i denna lag så skall
eventuella sekretessbestämmelser beaktas, dvs. beträffande varje uppgift
som skall överlämnas via datanätet måste det först undersökas om den får
lämnas ut med hänsyn till vad sekretesslagen föreskriver.

Inskränkning i tillsynsmyndighetens befogenheter

17 §

Om tillsynsmyndigheten (Datainspektionen) konstaterar att personupp-
gifter behandlas eller kan komma att behandlas på ett olagligt sätt kan

Prop. 1997/98:80

myndigheten, om inte rättelse går att få på annat sätt eller om det är
riskfyllt att vänta, vid vite förbjuda den personuppgiftsansvarige att
behandla uppgifterna på annat sätt än genom att lagra dem (45 §
personuppgiftslagen).

Genom denna paragraf undantas Totalförsvarets pliktverks behandling
av personuppgifter om totalforsvarspliktiga från Datainspektionens
befogenheter i denna del. I övrigt gäller personuppgiftslagens
bestämmelser om Datainspektionens tillsyn och befogenheter.

Korrigering av uppgifter

18 §

Denna bestämmelse medför att personuppgiftslagens motsvarande regel
(28 §) blir tillämplig även då personuppgifter behandlats i strid med
denna lag eller föreskrifter som meddelats med stöd härav. Bestäm-
melsen i personuppgiftslagen gäller annars endast då uppgifterna inte
behandlats i enlighet med den lagen eller föreskrifter som meddelats med
stöd av den lagen.

Skadestånd

19 §

Personuppgiftslagens skadeståndsbestämmelse är utformad så att den
gäller vid överträdelser av den lagen.

Genom förevarade paragraf görs personuppgiftslagens bestämmelser
om skadestånd tillämpliga även då personuppgifter behandlats i strid med
lagen om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga. Fråga
om jämkning av skadestånd har behandlats i avsnitt 11.1.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Lagen om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga är
utformad för att tillämpas tillsammans med personuppgiftslagen, i
princip på samma sätt som befintliga registerförfattningar korresponderar
med den nu gällande datalagen. Ikraftträdandedatum kan därför inte
sättas tidigare än för personuppgiftslagen, som enligt föreliggande
förslag skall träda i kraft den 24 oktober 1998.

Enligt förslaget till personuppgiftslag (p. 2 i övergångsbestämmelserna
till personuppgiftslagen) skall den lagen inte tillämpas på sådan
behandling som redan pågår vid ikraftträdandet förrän den 1 oktober
2001. Lagen om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga
skall tillämpas i Totalförsvarets pliktverks verksamhet från den 24
oktober 1998 även beträffande sådan behandling som pågår vid den
tidpunkten. Därför föreskrivs ett undantag från personuppgiftslagens
övergångsbestämmelse i denna del. Såväl lagen om behandling av
personuppgifter om totalförsvarspliktiga som personuppgiftslagen blir

Prop. 1997/98:80

tillämplig vid Totalförsvarets pliktverks behandling av personuppgifter
om totalförsvarspliktiga från och med den 24 oktober 1998.

Andra punkten i övergångsbestämmelserna anger att bestämmelsen i 6
§ andra stycket som ger vissa myndigheter rätt att behandla känsliga
personuppgifter undantas från vad som nu sagts. I den mån behandling av
känsliga personuppgifter redan pågår vid ikraftträdandet bör äldre
bestämmelser gälla fram till den 1 oktober 2001. Berörda myndigheter
kan annars få en komplicerad situation med olika regelverk för de
personuppgifter de hanterar.

Bortsett från 2 p. skall övergångsbestämmelserna till
personuppgiftslagen tillämpas även vid behandling av personuppgifter
om totalförsvarspliktiga. Detta innebär bl.a. att bestämmelserna i 9, 10,
13 och 21 §§ personuppgiftslagen inte skall börja tillämpas förrän den 1
oktober 2007 beträffande sådan manuell behandling som pågår vid
ikraftträdandet (se 3 p. övergångsbestämmelserna till
personuppgiftslagen). Vidare skall personuppgiftslagens bestämmelser
om skadestånd bara tillämpas om den omständighet som yrkandet hänför
sig till har inträffat efter ikraftträdandet (se 8 p.
övergångsbestämmelserna till personuppgiftslagen).

Tredje punkten i övergångsbestämmelserna anger att för det fall lagen
(1998:000) om belastningsregister inte träder i kraft den 24 oktober 1998
skall med uppgift i belastningsregistret avses även uppgift i polisregistret
som förs enligt lagen (1965:94) om polisregister m.m.

14.2 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen
(1980:100)

7 kap. 12 §

Den föreslagna ändringen i första stycket syftar i första hand till att de
joumalanteckningar som görs beträffande den totalförsvarspliktige vid
utbildningsenheterna under utbildningstiden och som sedan lämnas till
Totalförsvarets pliktverk skall vara belagda med sekretess även hos
Totalförsvarets pliktverk. Totalförsvarets pliktverk behöver dessa
uppgifter som underlag vid beslut om krigsplacering och för bedömning
av om och hur den totalförsvarspliktige skall vidareutbildas inom
totalförsvaret. Ändringen består i denna del i att krigsplacering lagts till i
första meningen. Av den nuvarande lydelsen av andra meningen i första
stycket framgår att sekretessen redan omfattar ärende som angår
skyldighet att tjänstgöra med totalförsvarsplikt.

Vidare föreslås att utredning om totalförsvarspliktigas personliga
förhållanden läggs till de ärendetyper för vilka sekretessen skall gälla.
Skälet härtill är att undanröja eventuella oklarheter som enligt
regeringens uppfattning annars kan uppstå. Det är t.ex. inte självklart att
en mindre omfattande utredning om en totalförsvarspliktigs personliga
förhållanden som utförs av en annan myndighet än Totalförsvarets
pliktverk skall anses som ett inskrivningsärende. En fullständig

Prop. 1997/98:80

uppräkning där utredning, antagning av kvinnor och inskrivning tas med
undanröjer eventuella tvivel. Med utredning om totalförsvarspliktigas
personliga förhållanden avses sådan utredning som kan utföras enligt 2
kap. lagen om totalförsvarsplikt dvs. mönstring eller annan mindre
omfattande utredning.

Tredje stycket är nytt och avser att skydda de personuppgifter som
Totalförsvarets pliktverk lämnar till befattningshavare vid totalförsvarets
utbildningsenheter. Dessa uppgifter är av mycket känslig natur eftersom
Totalförsvarets pliktverk skriftligen avger omdömen bl.a. om den
totalforsvarspliktiges psykiska funktionsförmåga, allmänna begåvning,
hälsa, fysiska arbetsförmåga, befäls- och arbetsledarlämplighet.

Prop. 1997/98:80

Sammanfattning av Pliktregisterutredningens
betänkande (SOU 1997:101)

Bakgrund

Totalförsvarets personalförsörjning tryggas genom en plikt för svenska
medborgare och för utlänningar som är bosatta i riket att tjänstgöra inom
totalförsvaret i den omfattning som hans eller hennes kroppskrafter och
hälsotillstånd tillåter. Tjänstgöringen fullgörs som värnplikt, civilplikt
eller allmän tjänsteplikt. För uttagning av pliktpersonal med värnplikt
och civilplikt samt för redovisning av denna och övrig personal med
uppgifter inom totalförsvaret svarar Totalförsvarets pliktverk
(Pliktverket). Förutom pliktpersonal finns inom totalförsvaret olika
personalkategorier av anställda och frivilliga.

För att klara uppgifterna med uttagning och redovisning har Pliktverket
ett omfattande datorstöd med ADB-baserade register äver totalförsvarets
personal. Registren innehåller uppgifter som är av känslig karaktär såväl
för den enskilde som från försvarssynpunkt. Registren regleras i dag dels
av datalagens allmänna bestämmelser om personregister, dels av
föreskrifter som meddelats av Datainspektionen i samband med att
tillstånd givits för registren. Förändringar är förestående såväl vad gäller
registrens faktiska utformning som beträffande de legala
förutsättningarna for att behandla personuppgifter med automatik.
Pliktverket är inne i en teknisk utvecklingsfas som bl.a. innebär att
personuppgifterna om totalförsvarets personal skall samlas i ett enda stort
register (PLIS=Pliktverkets informationssystem), med stora möjligheter
till elektronisk kommunikation med olika enheter inom totalförsvaret.
Samtidigt är Sverige på väg att implementera ett EG-direktiv om
personuppgifter som kommer att innebära förändringar såvitt avser
tillåtligheten att hantera personuppgifter i register och/eller på automatisk
väg.

Uppdraget

Behovet av en författningsreglering av Pliktverkets personregister
uppmärksammades redan i samband med att lagen (1994:1809) om
totalförsvarsplikt arbetades fram. Regeringen valde då emellertid att
avvakta tills det stod klart vilka uppgifter som i framtiden borde finnas
med i registret. I direktiven för vår utredning som lades fram under våren
1996 angavs att tiden nu var mogen for att lagreglera ett av landets
största befolkningsregister. Uppdraget har - kort sammanfattat - bestått i
att lägga fram förslag om den författningsreglering av personregister över
totalförsvarspliktiga som behövs för den verksamhet som skall bedrivas
av Pliktverket. Arbetet har i stora delar gått ut på att finna en lämplig
avvägning mellan, å ena sidan, kraven på en ändamålsenlig och effektiv
verksamhet och, å andra sidan, den enskildes intresse av skyddad
personlig integritet.

Prop. 1997/98:80

Bilaga 1

Betänkandet

Prop. 1997/98:80

Bilaga 1

I detta betänkande lägger vi fram förslag till en lag om behandling av
personuppgifter om totalförsvarspliktiga. Med totalförsvarspliktiga
jämställes i lagen de som har en uppgift inom totalförsvaret vid höjd
beredskap utan att skyldigheten att fullgöra uppgiften grundar sig på
totalförsvarsplikt. De överväganden och förslag vi redovisar rör främst:

- ändamålen med behandlingen av personuppgifterna,

- vilka uppgifter som skall fa behandlas,

- vem som skall få tillgång till uppgifterna och på vilket sätt,

- ansvar för att uppgifterna är korrekta och aktuella m.m.,

- vilka sökbegrepp som skall få användas i Pliktverkets register över
totalförsvarspliktiga,

- gallring av registeruppgifterna samt

- sekretess.

Förslagen

Vårt förslag till lag om behandling av personuppgifter om
totalförsvarspliktiga bygger på det förslag till persondatalag som nyligen
lagts fram av Datalagskommittén i betänkandet Integritet - Offentlighet -
Informationsteknik (SOU 1997:39). Persondatalagen, som i sin tur
bygger på EG-direktivet om personuppgifter (Europaparlamentets och
rådets direktiv 95/46/EG), skall enligt förslaget i princip ersätta datalagen
från och med den 1 januari 1999. I vårt lagförslag anger vi de
preciseringar av och undantag från persondatalagens bestämmelser som
vi ansett motiverade vid Pliktverkets behandling av personuppgifter om
totalförsvarspliktiga och med totalförsvarspliktiga jämställd personal.

Persondatalagen reglerar inte, till skillnad från datalagen, enbart ADB-
registrering av personuppgifter utan all behandling av sådana uppgifter
som är automatisk samt annan behandling av personuppgifter som ingår i
eller är avsedda att ingå i ett register. Med behandling avses varje åtgärd
som vidtas beträffande personuppgifter. Vårt förslag följer
persondatalagens tillämpningsområde i denna del. Vi har dock ansett att
registrering av uppgifter med hjälp av ADB alltjämt utgör en särskilt
riskfylld hantering av uppgifterna för den registrerades del och därför
föreslagit särskilda bestämmelser för Pliktverkets ADB-register över
totalförsvarspliktiga. Det rör sig om för registerförfattningar sedvanliga
bestämmelser om registerinnehåll, terminalåtkomst och sökmöjligheter
m.m.

Lagen om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga är -
med ett par undantag - endast tillämplig i Pliktverkets verksamhet. Lagen
ger t.ex. i princip inga föreskrifter om vad den som emottar
personuppgifter från Pliktverket har att iaktta. I konsekvens med detta
anges i lagen Pliktverket som ansvarigt (persondataansvarigt) för den
behandling av personuppgifterna som verket utför. Hur ansvaret kan vara
fördelat bland andra som behandlar samma uppgifter tar vi inte ställning
till. Svaret på den frågan far sökas i persondatalagen i varje särskilt fall.

4 Riksdagen 1997/98. 1 samt. Nr 80

Enligt den nya ordning som kommer att bli gällande i och med
persondatalagen krävs inte längre tillstånd for registrering (eller för
annan behandling) av personuppgifter. Vi föreskriver därför inte att
Pliktverket får behandla personuppgifter för vissa ändamål utan anger
istället vad som gäller när Pliktverket behandlar personuppgifter för vissa
ändamål. Ändamålen med behandlingen - som enligt persondatalagens
bestämmelser skall anges redan då personuppgifterna samlas in -
avgränsar därmed lagens tillämpningsområde och uttrycks i lagen med
utgångspunkt i Pliktverkets arbetsuppgifter med att mönstra (motsv.),
skriva in, krigsplacera och redovisa personal för totalförsvaret. För dess
ändamål, som bärs upp av ett mycket starkt kollektivt intresse, bör
Pliktverket ha rätt att behandla de personuppgifter som krävs och då
även - i den mån det är nödvändigt - känsliga personuppgifter som t.ex.
uppgifter om hälsa och religiös övertygelse. Vårt förslag till lag om
behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga följer detta
resonemang. När det gäller frågan om vilka uppgifter som skall fa
antecknas i Pliktverkets ADB-register över totalförsvarspliktiga finns det
enligt vår uppfattning anledning att vara mer precis och uttömmande
ange vad som är tillåtet registerinnehåll. Att uppgifterna ordnas i ett
ADB-register innebär att möjligheterna att söka bland dem och med hjälp
av olika sökbegrepp göra sammanställningar av olika slag är betydligt
större än om uppgifterna hanteras på annat sätt. Till skydd för den
enskildes personliga integritet lämnar vi därför i vårt förslag till lag en
uttömmande uppräkning av vilka personer som far registreras och vilka
uppgifter som far antecknas om dem. I samma syfte - att särskilt skydda
uppgifter i ADB-register - lämnar vi förslag till begränsningar av
sökbegrepp och av terminalåtkomst till registret för andra än Pliktverket.
Vi föreslår också bestämmelser som anger när personuppgifterna i ADB-
registret skall gallras (förstöras).

I övrigt innehåller vårt lagförslag en erinran om sekretesslagens
bestämmelser, en bestämmelse som innebär viss inskränkning av
Datatinspektionens (tillsynsmyndighetens) befogenheter vid den tillsyn
inspektionen skall utöva enligt persondatalagen samt föreskrifter som
medför att persondatalagens bestämmelser om rättelse m.m. av
personuppgifter och om skadestånd blir tillämpliga även när uppgifter
behandlats i strid med lagen om behandling av personuppgifter om
totalförsvarspliktiga eller föreskrifter som meddelats med stöd därav.

Vi föreslår att lagen skall träda i kraft samma dag som pérsondatalagen
(den 1 januari 1999).

Slutligen lämnar vi förslag till ändringar i sekretesslagen och till vissa
sekretessbrytande bestämmelser i andra författningar, allt för att
personuppgifterna om de totalförsvarspliktiga skall vara lagligen
skyddade mot att obehöriga far del av dem medan de som behöver
uppgifterna skall kunna fa ut dem utan hinder av sekretessen.

Föreskrifter i förordningsform

Prop. 1997/98:80

Bilaga 1

Vi har föreslagit att regeringen skall ha möjlighet att utfärda närmare
föreskrifter i följande fall.

- Regeringen far till skydd for de registrerades personliga integritet
föreskriva ytterligare begränsningar av vad som far antecknas i ADB-
register över totalforsvarspliktiga.

- Regeringen far föreskriva att annan än Pliktverket far ha
terminalåtkomst till ADB-register över totalförsvarspliktiga samt i vilken
omfattning.

- Regeringen far föreskriva att annan än Pliktverket far föra in och rätta
uppgifter i ADB-register över totalförsvarspliktiga samt i vilken
omfattning.

- Regeringen far föreskriva ytterligare begränsningar av sökbegrepp.

- Regeringen får föreskriva kortare tid för gallring samt undantag från
skyldigheten att gallra personuppgifter när det gäller bevarande av
material för forskningens behov.

Prop. 1997/98:80

Bilaga 1

Prop. 1997/98:80

Bilaga 2

Pliktregisterutredningens lagförslag

1 Förslag till lag om behandling av personuppgifter om
totalförsvarspliktiga

Härmed föreskrivs följande.

Lagens tillämpningsområde

1 § Denna lag tillämpas vid behandling av personuppgifter om
totalförsvarspliktiga i den verksamhet Totalförsvarets pliktverk bedriver
för att

1. ta fram underlag för beslut om inskrivning, krigsplacering eller
annat ianspråktagande av personal till totalförsvaret,

2. redovisa personal med uppgifter inom totalförsvaret,

3. säkerställa att den registrerade fortlöpande erhåller ändamålsenlig
utbildning och lämplig placering inom totalförsvaret,

4. tillse att den registrerade fullgör sina skyldigheter såvitt avser
totalforsvarsplikten,

5. tillgodose den registrerades rättigheter och trygghet i hans eller
hennes egenskap av totalförsvarspliktig och

6. planera, följa upp och utvärdera den verksamhet som anges i 1-5.

I de fall det anges särskilt gäller lagen även i verksamhet som bedrivs
av annan än Totalförsvarets pliktverk.

Lagen gäller endast om behandlingen är helt eller delvis automatisk
eller om personuppgifterna ingår i eller är avsedda att ingå i ett register.

Med totalförsvarspliktiga jämställes vid tillämpningen av denna lag
personer som har en uppgift inom totalförsvaret vid höjd beredskap utan
att skyldigheten att fullgöra uppgiften grundar sig på totalförsvarsplikt.

Definitioner

2 § Med behandling, blockering, register, den registrerade,
persondataansvarig, personuppgifter, känsliga personuppgifter,
tillsynsmyndigheten och tredje man förstås i denna lag detsamma som i
persondatalagen (1998:000).

Med utredning avses i denna lag mönstring och annan utredning om
den totalforsvarspliktiges förhållanden som kan utföras enligt lagen
(1994:1809) om totalförsvarsplikt samt särskild antagningsprövning
enligt lagen (1994:1810) om möjlighet för kvinnor att fullgöra värnplikt
eller civilplikt med längre grundutbildning.

Med ADB-register över totalförsvarspliktiga avses register med
personuppgifter om totalförsvarspliktiga som förs av Totalförsvarets

100

pliktverk med hjälp av automatisk databehandling för de ändamål som
anges i 1 § första stycket.

Förhållandet till persondatalagen

3 § Om inget annat följer av denna lag eller av föreskrifter som
meddelats med stöd härav, tillämpas persondatalagen vid behandling av
personuppgifter om totalförsvarspliktiga.

Ändamålen med behandlingen

4 § Personuppgifter som samlats in av Totalförsvarets pliktverk skall
anses insamlade för de ändamål som anges i 1 § första stycket om inte
Totalförsvarets pliktverk vid insamlingen uttryckligen angett att denna
sker för andra ändamål.

Behandling av känsliga personuppgifter

5 § Känsliga personuppgifter far behandlas om det är nödvändigt för de
ändamål som anges i 1 § första stycket.

Första stycket gäller även kommuner, landsting, kyrkliga kommuner
och de statliga myndigheter som anges i 4 kap. 5 § andra stycket
förordningen (1995:238) om totalförsvarsplikt, om uppgifterna behövs
för utredning om den totalforsvarspliktiges personliga förhållanden med
stöd av 2 kap. 1 § lagen om totalförsvarsplikt.

Ansvaret för behandlingen

6 § Totalförsvarets pliktverk är persondataansvarig för den behandling av
personuppgifter om totalförsvarspliktiga som verket utför.

Registerinnehåll

7 § I ADB-register över totalförsvarspliktiga far antecknas
personuppgifter endast om den som

1. är aktuell för utredning enligt 2 § andra stycket,

2. genom avtal, beslut om krigsplacering eller på annat sätt är tagen i
anspråk för totalförsvaret,

3. skall utföra särskild uppgift vid höjd beredskap eller på grund av
viss kompetens är viktig för totalförsvaret,

4. av en redan registrerad uppgetts som närstående eller

5. nämns bland de uppgifter som antecknas med stöd av 8 § första
stycket 13.

Uppgifter om en person som avses i första stycket 4, far antecknas i
registret endast vid höjd beredskap.

Utan hinder av vad som sägs i första stycket far personuppgifter
antecknas i registret om den som fattat beslut eller handlagt ärende
rörande den registrerade hos Totalförsvarets pliktverk eller hos annan
som utför utredning som avses i 2 § andra stycket. Detsamma gäller

Prop. 1997/98:80

Bilaga 2

101

personuppgifter om den som gjort joumalanteckning i samband med
sådan utredning eller i samband med den registrerades tjänstgöring inom
totalförsvaret.

8 § I ADB-register över totalförsvarspliktiga far endast följande
personuppgifter antecknas:

1. personnummer, namn, adress, telefonnummer och
folkbokföringsort,

2. hinder för genomförande av utredning som avses i 2 § andra stycket,
för utbildning och för krigsplacering eller annat ianspråktagande av den
registrerade för totalförsvarets räkning,

3. boende- och familjeförhållanden samt försörjning, om uppgiften
behövs för att Totalförsvarets pliktverk skall kunna fullgöra sina
åligganden enligt förordningen (1995:239) om förmåner till
totalförsvarspliktiga,

4. utbildning, anställning, kunskaper, färdigheter, anlag och intressen
som har betydelse för bedömningen av den registrerades användbarhet
inom totalförsvaret,

5. fysisk och psykisk hälsa och förmåga jämte de uppgifter som ligger
till grund för bedömningen härav,

6. om den registrerade är svensk medborgare eller inte,

7. utgången i mål om ansvar för brott mot totalforsvarsplikten,

8. att den registrerade har dömts till påföljd för brott som anges i 19 §
femte stycket polisregisterkungörelsen (1969:38),

9. att den registrerade genomgått säkerhetsprövning enligt
säkerhetsskyddslagen (1996:627), vilken säkerhetsklass prövningen
avsett och resultatet av denna,

10. vad som bestämts vid inskrivning enligt lagen om totalförsvarsplikt
eller lagen om möjlighet för kvinnor att fullgöra värnplikt eller civilplikt
med längre grundutbildning,

11. krigsplacering, annat ianspråktagande av den registrerade för
totalförsvaret eller särskild uppgift som han eller hon skall utföra vid
höjd beredskap,

12. tjänstgöring inom totalförsvaret samt betyg, vitsord, förordnanden
och utmärkelser som är att hänföra till denna samt

13. personliga förhållanden i övrigt som åberopas av den registrerade,
om de rör hans eller hennes tjänstgöring inom totalförsvaret.

Utan hinder av vad som sägs i första stycket far beslut som rör
totalforsvarsplikten, tidpunkter och tidsperioder för registrerade
förhållanden samt erforderliga administrativa och tekniska uppgifter
antecknas.

Beträffande den som antecknas i registret med stöd av 7 § första
stycket 4, far endast namn, adressuppgifter och relation till den som
uppgett honom eller henne som närstående föras in i registret.

Beträffande handläggare och andra personer som avses i 7 § tredje
stycket far endast namn, titel och tjänsteställe antecknas.

Prop. 1997/98:80

Bilaga 2

102

9 § Regeringen far till skydd för de registrerades personliga integritet
föreskriva ytterligare begränsningar av vad som far antecknas i ADB-
register över totalförsvarspliktiga.

Terminalåtkomst

10 § Totalförsvarets pliktverk har terminalåtkomst till ADB-register över
totalförsvarspliktiga. Regeringen får föreskriva att även annan får ha
sådan åtkomst samt i vilken omfattning.

Registrering av uppgifter

11§ Regeringen får föreskriva att även annan än Totalförsvarets pliktverk
får föra in och rätta personuppgifter i ADB-register över
totalförsvarspliktiga samt i vilken omfattning.

Sökbegrepp

12 § Personuppgifter som avses i 8 § första stycket 2-3 och 5-9 får inte
användas som sökbegrepp annat än om det behövs för tillsyn,
uppföljning eller utvärdering av Totalförsvarets pliktverks verksamhet
eller för framtagande av material för forskning eller statistik. Detsamma
gäller uppgifter om resultat från kunskapsprov och anlagstester som
utförts vid sådan utredning som avses i 2 § andra stycket.

För åtkomst av personuppgifter om närstående till en
totalförsvarspliktig, om den som handlagt ärende, fattat beslut eller gjort
joumalanteckning får endast den totalforsvarspliktiges personnummer
användas som sökbegrepp. Detsamma gäller för åtkomst av
personuppgifter som antecknats med stöd av 8 § första stycket 13.

Utan hinder av vad som sägs i första och andra stycket får nödvändigt
sökbegrepp användas under den tid det behövs för rättelse eller för att
avhjälpa fel som uppkommit till följd av brister i ett dataprogram.

Regeringen får föreskriva ytterligare begränsningar av sökbegrepp.

Gallring

13 § En personuppgift i ett ADB-register över totalförsvarspliktiga skall
gallras så snart uppgiften inte längre behövs för de ändamål som anges i
1 § första stycket. Personuppgifter beträffande dem som avses i 7 § första
stycket 1-3 skall gallras senast vid utgången av det kalenderår den
registrerade fyller 70 år, om inte han eller hon även därefter har en
uppgift inom totalförsvaret vid höjd beredskap. Uppgifter om närstående,
beslutsfattare, handläggare, den som gjort joumalanteckning samt om
personer som nämns bland vad som antecknats med stöd av 8 § första
stycket 13 skall härvid anses som uppgifter om den totalförsvarspliktige.
Regeringen får föreskriva kortare tid för gallring än vad som följer av
detta stycke.

Regeringen får föreskriva undantag från skyldigheten att gallra
personuppgifter i fråga om bevarande av material för forskningens

Prop. 1997/98:80

Bilaga 2

103

behov. Sådana uppgifter skall dock avföras från registret vid den tidpunkt
de annars skulle ha gallrats enligt första stycket.

Sekretess

14 § För utlämnande av personuppgifter om totalforsvarspliktiga gäller
de begränsningar som följer av sekretesslagen (1980:100).

Inskränkning i tillsynsmyndighetens befogenheter

15 § Tillsynsmyndigheten får inte förbjuda Totalförsvarets pliktverk att
behandla personuppgifter om totalförsvarspliktiga.

Korrigering av uppgifter

16 § Persondatalagens bestämmelser om den persondataansvariges
skyldighet att på begäran av den registrerade rätta, blockera eller utplåna
personuppgifter och att underrätta tredje man, till vilken uppgifterna har
lämnats ut, om sådana åtgärder skall gälla även då personuppgifter
behandlats i strid med denna lag eller föreskrifter som utfärdats med stöd
av denna lag.

Skadestånd

17 § Persondatalagens bestämmelser om skadestånd skall gälla även då
personuppgifter behandlats i strid med denna lag eller föreskrifter som
meddelats med stöd av denna lag.

Övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1999. Vid sådan behandling av
personuppgifter för vilken lagen gäller och som redan pågår vid
ikraftträdandet skall persondatalagens bestämmelser tillämpas utan
hinder av vad som sägs i 2 p i övergångsbestämmelserna till den lagen.

Bestämmelserna i 5 § andra stycket i denna lag skall emellertid inte
börja tillämpas förrän den 1 oktober 2001.

2. De personer, som vid lagens ikraftträdande har varit föremål för sådan
utredning som avses i 2 § andra stycket men som inte tagits i anspråk för
totalförsvarets räkning genom avtal, beslut om krigsplacering eller på
annat sätt, far utan hinder av vad som sägs i 7 § antecknas i ett ADB-
register över totalförsvarspliktiga.

Prop. 1997/98:80

Bilaga 2

104

2 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Prop. 1997/98:80

Bilaga 2

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 12 § sekretesslagen (1980:100) skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap.

12 §

Sekretess gäller i ärende om
inskrivning av

totalförsvarspliktiga och i ärende
om antagning av kvinnor till
befattningar inom totalförsvaret
som kräver längre grundutbildning
än 60 dagar för uppgift om
enskilds personliga förhållanden,
om det kan antas att den enskilde
eller någon honom närstående
lider men om uppgiften röjs.
Motsvarande sekretess gäller i
ärende som angår antagning till
utbildning vid Försvarsmakten,
skyldighet att tjänstgöra med
totalförsvarsplikt samt uppskov
med och avbrott i sådan
tjänstgöring. Sekretess gäller dock
inte beslut i ärende som avses i
detta stycke

Sekretess gäller i ärende om
utredning om

totalförsvarspl iktigas personliga
förhållanden, i ärende om
antagning av kvinnor till
befattningar inom totalförsvaret
som kräver längre grundutbildning
än 60 dagar samt i ärende om
inskrivning och krigsplacering av
totalförsvarspliktiga för uppgift
om enskilds personliga
förhållanden, om det kan antas att
den enskilde eller någon honom
närstående lider men om uppgiften
röjs. Motsvarande sekretess gäller
i ärende som angår antagning till
utbildning vid Försvarsmakten,
skyldighet att tjänstgöra med
totalförsvarsplikt samt uppskov
med och avbrott i sådan
tjänstgöring. Sekretessen gäller
dock inte beslut i ärende som

avses i detta stycke.

105

5 Riksdagen 1997/98. 1 saml. Nr 80

enskilds personliga förhållanden
hos befattningshavare som har till
uppgift att utbilda den
totalförsvarspliktige, om det inte
står klart att uppgiften kan röjas
utan att den som uppgiften rör
eller någon honom närstående
lider men.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Prop. 1997/98:80

Bilaga 2

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998.

106

Förteckning över remissinstanserna

1. Svea hovrätt

2. Malmö tingsrätt

3. Kammarrätten i Stockholm

4. Länsrätten i Stockholms län

5. Riksdagens ombudsmän

6. Justitiekanslern

7. Totalförsvarets pliktverk

8. Försvarsmakten

9. Överstyrelsen för civil beredskap

10. Datainspektionen

11. Socialstyrelsen

12. Riksarkivet

13. Svenska kommunförbundet

14. Landstingsförbundet

15. Rikspolisstyrelsen

16. Riksåklagaren

17. Sveriges advokatförbund

18. Frivilligorganisationemas samarbetsorganisation

19. Vämpliktsrådet

20. Civilpliktsrådet

21. Statens räddningsverk

22. Stockholms kommun

23. Göteborgs kommun

24. Malmö kommun

25. Umeå kommun

26. Landsorganisationen i Sverige (LO)

27. Tjänstemännens centralorganisation (TCO)

28. Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO)

29. Officersförbundet

30. Svenska arbetsgivarföreningen

31. Jämtlands läns landsting

32. Post- och telestyrelsen

33. Banverket

34. Vägverket

35. Luftfartsverket

36. Statens jordbruksverk

37. Statens invandrarverk

38. Närings- och teknikutvecklingsverket

39. Riksskatteverket

40. Svenska kyrkans centralstyrelse

41. Högskoleverket

42. Statens skolverk

43. Kriminalvårdsstyrelsen

44. Sjöfartsverket

45. Domstolsverket

Prop. 1997/98:80

Bilaga 3

107

46. Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS)

47. Länsstyrelsen i Stockholms län

48. Länsstyrelsen i Göteborgs- och Bohus län

49. Affärsverket svenska kraftnät

Prop. 1997/98:80

Bilaga 3

108

Lagrådsremissens lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

Prop. 1997/98:80

Bilaga 4

1 Förslag till lag om behandling av personuppgifter om total-
forsvarspliktiga

Härigenom föreskrivs följande.

Lagens tillämpningsområde

1 § Denna lag tillämpas vid behandling av personuppgifter om
totalförsvarspliktiga i den verksamhet Totalförsvarets pliktverk bedriver
för att

1. ta fram underlag för beslut om inskrivning, krigsplacering eller annat
ianspråktagande av personal till totalförsvaret,

2. redovisa personal med uppgifter inom totalförsvaret,

3. säkerställa att den registrerade fortlöpande får ändamålsenlig
utbildning och lämplig placering inom totalförsvaret,

4. se till att den registrerade fullgör sina skyldigheter såvitt avser
totalforsvarsplikten,

5. tillgodose den registrerades rättigheter och trygghet i hans eller hennes
egenskap av totalförsvarspliktig, och

6. planera, följa upp och utvärdera den verksamhet som anges i 1-5.

I de fall det anges särskilt gäller lagen även i verksamhet som bedrivs
av någon annan än Totalförsvarets pliktverk.

2 § Med totalförsvarspliktiga jämställs vid tillämpningen av denna lag
personer som har en uppgift inom totalförsvaret vid höjd beredskap utan
att skyldigheten att fullgöra uppgiften grundar sig på totalförsvarsplikt.

Definitioner

3 § Med behandling, blockering, personuppgiftsansvarig,
personuppgifter, känsliga personuppgifter, den registrerade, samtycke,
tillsynsmyndigheten och tredje man förstås i denna lag detsamma som i
personuppgiftslagen (1998:000).

109

Med automatiserat register över totalförsvarspliktiga avses register
med personuppgifter om totalforsvarspliktiga som förs av Totalförsvarets
pliktverk med hjälp av automatiserad behandling för de ändamål som
anges i 1 § första stycket.

Förhållandet till personuppgiftslagen

4 § Om inget annat följer av denna lag eller av föreskrifter som
meddelats med stöd av lagen, tillämpas personuppgiftslagen (1998:000)
vid behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga.

Ändamålen med behandlingen

Behandling av känsliga personuppgifter

6 § Känsliga personuppgifter får behandlas om det är nödvändigt för de
ändamål som anges i 1 § första stycket.

Första stycket gäller även kommuner, landsting, kyrkliga kommuner
och statliga myndigheter om uppgifterna behövs för utredning om den
totalforsvarspliktiges personliga förhållanden enligt 2 kap. 1 § lagen
(1994:1809) om totalförsvarsplikt.

Ansvaret för behandlingen

7 § Totalförsvarets pliktverk är personuppgiftsansvarigt för den
behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga som verket utför.

Registerinnehåll

8 § I automatiserat register över totalförsvarspliktiga får

personuppgifter antecknas endast om den som

1. är aktuell för utredning enligt 3 § andra stycket,

2. genom avtal, beslut om krigsplacering eller på annat sätt är tagen i
anspråk för totalförsvaret,

3. skall utföra särskild uppgift vid höjd beredskap eller på grund av viss
kompetens är viktig för totalförsvaret,

4. av en redan registrerad uppgetts som närstående, eller

5. nämns bland de uppgifter som antecknas med stöd av 9 § första stycket
13.

Uppgifter om en person som avses i första stycket 4 får antecknas i
registret endast vid höjd beredskap.

Utan hinder av vad som sägs i första stycket får personuppgifter
antecknas i registret om den som fattat beslut eller handlagt ärende som
rör den registrerade hos Totalförsvarets pliktverk eller hos någon annan

Prop. 1997/98:80

Bilaga 4

110

som utfört en utredning som avses i 3 § andra stycket. Detsamma gäller
personuppgifter om den som gjort joumalanteckning i samband med
sådan utredning eller i samband med den registrerades tjänstgöring inom
totalförsvaret.

9 § I automatiserat register över totalförsvarspliktiga får endast
följande personuppgifter antecknas:

1. personnummer, namn, adress, telefonnummer och folkbokföringsort,

2. hinder for genomförande av utredning som avses i 3 § andra stycket,
for utbildning och för krigsplacering eller annat ianspråktagande av den
registrerade för totalförsvarets räkning,

4. utbildning, anställning, kunskaper, färdigheter, anlag och intressen
som har betydelse for bedömningen av den registrerades användbarhet
inom totalförsvaret,

5. fysisk och psykisk hälsa och förmåga jämte de uppgifter som ligger till
grund för bedömningen härav,

6. om den registrerade är svensk medborgare eller inte,

7. utgången i mål om ansvar för brott mot totalforsvarsplikten,

8. att den registrerade har dömts till påföljd for brott som framgår av
uppgift ur belastningsregistret som Totalförsvarets pliktverk fatt del av,

9. att den registrerade genomgått säkerhetsprövning enligt
säkerhetsskyddslagen (1996:627), vilken säkerhetsklass prövningen
avsett och resultatet av denna,

10. vad som bestämts vid inskrivningen enligt lagen (1994:1809) om
totalförsvarsplikt eller lagen (1994:1810) om möjlighet för kvinnor att
fullgöra värnplikt eller civilplikt med längre grundutbildning,

11. krigsplacering, annat ianspråktagande av den registrerade för
totalförsvaret eller särskild uppgift som han eller hon skall utföra vid
höjd beredskap,

12. tjänstgöring inom totalförsvaret samt betyg, vitsord, förordnanden
och utmärkelser som är att hänföra till denna, samt

13. personliga förhållanden i övrigt som åberopas av den registrerade, om
det rör hans eller hennes tjänstgöring inom totalförsvaret.

Andra känsliga personuppgifter än sådana uppgifter som rör hälsa eller
religiös övertygelse far inte antecknas i ett automatiserat register över
totalförsvarspliktiga. Uppgifter om religiös övertygelse far endast
antecknas om den registrerade har lämnat sitt uttryckliga samtycke till att
uppgifterna behandlas i registret och de rör hans eller hennes tjänstgöring
inom totalförsvaret.

10 § Utan hinder av vad som sägs i 9 § första stycket far beslut som
rör totalforsvarsplikten, tidpunkter och tidsperioder för registrerade
förhållanden samt erforderliga administrativa och tekniska uppgifter
antecknas.

Prop. 1997/98:80

Bilaga 4

111

Beträffande den som antecknas i registret med stöd av 8 § första
stycket 4, far endast namn, adressuppgifter och relation till den som
uppgett honom eller henne som närstående föras in i registret.

Beträffande personer som avses i 8 § tredje stycket far endast namn,
titel och tjänsteställe antecknas.

11 § Regeringen får till skydd för den registrerades personliga integritet
föreskriva ytterligare begränsningar av vad som far antecknas i
automatiserat register över totalförsvarspliktiga enligt 8 och 9 §§.

Direktåtkomst

12 § Totalförsvarets pliktverk har direktåtkomst till automatiserat register
över totalförsvarspliktiga. I den utsträckning regeringen föreskriver far
annan ha direktåtkomst till registret.

Annans registrering av uppgifter

13 § I den utsträckning regeringen föreskriver far även annan än
Totalförsvarets pliktverk föra in personuppgifter i automatiserat register
över totalförsvarspliktiga och rätta dessa.

Sökbegrepp

14 § Personuppgifter som avses i 9 § första stycket 2-3 och 5-9 får inte
användas som sökbegrepp annat än om det behövs för tillsyn,
uppföljning eller utvärdering av Totalförsvarets pliktverks verksamhet
eller för framtagande av material för forskning eller statistik. Detsamma
gäller uppgifter om resultat från kunskapsprov och anlagstester som
utförts vid sådan utredning som avses i 3 § andra stycket.

För åtkomst av personuppgifter om närstående till en
totalförsvarspliktig, om den som handlagt ärende, fattat beslut eller gjort
joumalanteckning far endast den totalforsvarspliktiges personnummer
användas som sökbegrepp. Detsamma gäller för åtkomst av
personuppgifter som antecknats med stöd av 9 § första stycket 13 eller
med stöd av att samtycke till anteckning lämnats.

Utan hinder av vad som sägs i första och andra styckena far
nödvändigt sökbegrepp användas under den tid det behövs för rättelse
eller för att avhjälpa fel som uppkommit till följd av brister i ett
dataprogram.

Regeringen far föreskriva ytterligare begränsningar av sökbegrepp.

Gallring

15 § En personuppgift i ett automatiserat register över
totalförsvarspliktiga skall gallras så snart uppgiften inte längre behövs för
de ändamål som anges i 1 § första stycket. Personuppgifter beträffande
dem som avses i 8 § första stycket 1-3 skall gallras senast vid utgången
av det kalenderår den registrerade fyller 70 år, om inte han eller hon även

Prop. 1997/98:80

Bilaga 4

112

därefter har en uppgift inom totalförsvaret vid höjd beredskap. Uppgifter Prop. 1997/98:80
om närstående, beslutsfattare, handläggare, den som gjort Bilaga 4
joumalanteckning samt om personer som nämns bland vad som
antecknats med stöd av 9 § första stycket 13 skall härvid anses som
uppgifter om den totalförsvarspliktige. Regeringen far föreskriva kortare
tid för gallring än vad som följer av detta stycke.

Regeringen far föreskriva undantag från skyldigheten att gallra
personuppgifter i fråga om bevarande av material för forskningens
behov. Sådana uppgifter skall dock avföras från registret vid den tidpunkt
de annars skulle ha gallrats enligt första stycket.

Sekretess

16 § För utlämnande av personuppgifter om totalförsvarspliktiga gäller
de begränsningar som följer av sekretesslagen (1980:100).

Inskränkning i tillsynsmyndighetens befogenheter

17 § Tillsynsmyndigheten far inte förbjuda Totalförsvarets pliktverk att
behandla personuppgifter om totalförsvarspliktiga.

Korrigering av uppgifter

18 § Personuppgiftslagens (1998:000) bestämmelser om den
personuppgiftsansvariges skyldighet att på begäran av den registrerade
rätta, blockera eller utplåna personuppgifter och att underrätta tredje
man, till vilken uppgifterna har lämnats ut, skall gälla även då
personuppgifter behandlats i strid med denna lag eller föreskrifter som
utfärdats med stöd av denna lag.

Skadestånd

19 § Personuppgiftslagens (1998:000) bestämmelser om skadestånd skall
gälla även då personuppgifter behandlats i strid med denna lag.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 24 oktober 1998. Vid sådan behandling av
personuppgifter för vilken lagen gäller och som redan pågår vid
ikraftträdandet skall personuppgiftslagens (1998:000) bestämmelser
tillämpas utan hinder av vad som sägs i andra punkten i
övergångsbestämmelserna i den lagen.

Bestämmelsen i 6 § andra stycket i denna lag skall emellertid inte börja
tillämpas förrän den 1 oktober 2001.

2. De personer som vid lagens ikraftträdande har varit föremål för sådan
utredning som avses i 3 § andra stycket men som inte tagits i anspråk för
totalförsvarets räkning genom avtal, beslut om krigsplacering eller på
annat sätt, far utan hinder av vad som sägs i 8 § antecknas i ett
automatiserat register över totalförsvarspliktiga.

113

3. Med uppgift i beslastningsregistret avses även uppgift i polisregister Prop. 1997/98:80
som förs enligt lagen (1965:94) om polisregister m.m. Bilaga 4

114

2 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Prop. 1997/98:80

Bilaga 4

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 12 § sekretesslagen (1980:100) skall ha
följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap.

12 §

Sekretess gäller i ärende om
inskrivning av

totalförsvarspliktiga och i ärende
om antagning av kvinnor till
befattningar inom totalförsvaret
som kräver längre grundutbildning
än 60 dagar för uppgift om
enskilds personliga förhållanden,
om det kan antas att den enskilde
eller någon honom närstående
lider men om uppgiften röjs.
Motsvarande sekretess gäller i
ärende som angår antagning till
utbildning vid Försvarsmakten,
skyldighet att tjänstgöra med
totalförsvarsplikt samt uppskov
med och avbrott i sådan
tjänstgöring. Sekretessen gäller
dock inte beslut i ärende som
avses i detta stycke

Sekretess gäller i ärende om
utredning om

totalförsvarspliktigas personliga
förhållanden, i ärende om
antagning av kvinnor till
befattningar inom totalförsvaret
som kräver längre grundutbildning
än 60 dagar samt i ärende om
inskrivning och krigsplacering av
totalförsvarspliktiga för uppgift
om enskilds personliga
förhållanden, om det kan antas att
den enskilde eller någon honom
närstående lider men om uppgiften
röjs. Motsvarande sekretess gäller
i ärende som angår antagning till
utbildning vid Försvarsmakten,
skyldighet att tjänstgöra med
totalförsvarsplikt samt uppskov
med och avbrott i sådan
tjänstgöring. Sekretessen gäller
dock inte beslut i ärende som

avses i detta stycke.

115

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Prop. 1997/98:80

Bilaga 4

Denna lag träder i kraft den 24 oktober 1998.

116

Lagrådets yttrande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1998-03-05

Närvarande: regeringsrådet Stig von Bahr, regeringsrådet

Arne Baekkevold, justitierådet Edvard Nilsson.

Enligt en lagrådsremiss den 5 februari 1998 (Försvarsdepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till

1. lag om behandling av personuppgifter om totalforsvarspliktiga,

2. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).

Förslagen har infor Lagrådet föredragits av kanslirådet Jan Nyrén.

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslaget till lag om behandling av personuppgifter om totalförsvars-
pliktiga

3§

I första stycket föreskrivs att vissa begrepp, bl.a. begreppet person-
uppgiftsansvarig, skall ha samma betydelse i den föreslagna lagen som i
personuppgiftslagen. Med personuppgiftsansvarig avses enligt 3 §
personuppgiftslagen (lydelse enligt prop. 1997/98:44) den som ensam
eller tillsammans med andra bestämmer ändamålen med och medlen for
behandling av personuppgifter.

I 1 § första stycket det remitterade förslaget anges for vilka ändamål det
automatiska registret över totalförsvarspliktiga far användas (jfr 5 §). Det
framstår därför som osäkert om Totalförsvarets pliktverk far sådant
inflytande över ändamålen med behandlingen att verket uppfyller
personuppgiftslagens definition på personuppgiftsansvarig. Till synes
såsom en konsekvens härav föreslås också att det i 7 § införs en
uttrycklig bestämmelse om att Totalförsvarets pliktverk är
personuppgiftsansvarig for den behandling av personuppgifter om
totalförsvarspliktiga som verket utfor. Någon annan myndighet som far
sådant inflytande att den blir personuppgiftsansvarig torde inte finnas.
Hänvisningen till personuppgiftslagens definition av per-
sonuppgiftsansvarig synes av denna anledning böra utgå.

Enligt 4 § tillämpas personuppgiftslagen, om inget annat följer av den
föreslagna lagen eller föreskrifter som meddelats med stöd av den, vid
behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga. Denna
hänvisning till personuppgiftslagens regelsystem måste enligt Lagrådets
mening omfatta, så länge annat inte sägs, även nämnda lags terminologi.
Vad som föreskrivs i förevarande paragraf om behandling, blockering,
personuppgifter, känsliga personuppgifter, den registrerade, samtycke,

Prop. 1997/98:80

Bilaga 5

117

tillsynsmyndigheten och tredje man framstår därför som överflödigt.
Hela första stycket i förevarande paragraf synes således kunna slopas.

Godtas vad Lagrådet har förordat bör hänvisningarna till ”3 § andra
stycket” i 8, 9 och 14 §§ samt punkt 2 av övergångsbestämmelserna
ändras till ”3 § första stycket”.

19 §

Hänvisningen i denna paragraf till bestämmelserna om skadestånd i
personuppgiftslagen innebär enligt den allmänna motiveringen att
Totalförsvarets pliktverk kan exculpera sig från ersättningsskyldighet för
en behandling i strid med den föreslagna lagen genom att visa att felet
beror på annan. Uttalandet bör nyanseras på det sättet att detta enligt 48 §
andra stycket personuppgiftslagen gäller bara i den utsträckning det är
skäligt. Denna inskränkning far betydelse bl.a. i det fallet att felet beror
på en annan statlig myndighet än Totalförsvarets pliktverk. Som
Justitiekanslern påpekat under remissbehandlingen framstår det i ett
sådant fall knappast som skäligt gentemot den skadelidande att verket
skall kunna freda sig från ansvaret för felaktiga uppgifter i registret med
tillämpning av bestämmelsen i 48 § andra stycket personuppgiftslagen.
Jämkning av ersättningsskyldigheten kan då underlåtas med stöd av det
skälighetsrekvisit som den bestämmelsen innehåller. Det är något annat
än det skäl för samma slutsats som anges i den allmänna motiveringen,
nämligen att staten i detta sammanhang utgör en enhet även om ansvaret
för olika verksamheter vilar på skilda myndigheter.

Övrigt lagförslag

Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.

Prop. 1997/98:80

Bilaga 5

118

F örsvarsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 mars 1998

Prop. 1997/98:80

Närvarande: statsrådet Peterson, ordförande, och statsråden Freivalds,

Wallström, Tham, Åsbrink, Schori, Andersson, Winberg, Uusmann,

Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson, von Sydow, Klingvall, Åhnberg,
Pagrotsky, Östros

Föredragande: statsrådet von Sydow

Regeringen beslutar proposition 1997/98:80 Lag om behandling av
personuppgifter om totalforsvarspliktiga

119

Prop. 1997/98:80

Rättsdatablad

Författningsrubrik

Bestämmelser som Celexnummer for

infor, ändrar, upp- bakomliggande EG-

häver eller upprepar regler

ett normgivnings-
bemyndigande

Lag (0000:0000) om
behandling av
personuppgifter om
totalforsvarspliktiga

11,12,13,14, och 15 §§

Eländers Gotab 56032, Stockholm 1998

120

Proposition 1997/98:80

Regeringens proposition1997/98:80

Lag om behandling av personuppgifter omtotalforsvarspliktiga

Propositionens huvudsakliga innehåll

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut

Lagtext

2.1 Förslag till lag om behandling av personuppgifter omtotalforsvarspliktiga

Lagens tillämpningsområde

Definitioner

Förhållandet till personuppgiftslagen

Ändamålen med behandlingen

Behandling av känsliga personuppgifter

Ansvaret för behandlingen

Registerinnehåll

Direktåtkomst

Annans registrering av uppgifter

Sökbegrepp

Gallring

Sekretess

Inskränkning i tillsynsmyndighetens befogenheter

Korrigering av uppgifter

Skadestånd

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

2.2 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen(1980:100)

Ärendet och dess beredning

Bakgrund

4.1 Totalförsvaret och dess personal

4.1.1 Totalförsvarspliktens innebörd och omfattning

4.1.2 Utredningar om de totalförsvarspliktigas förhållanden

4.1.3 Åtgärder efter utredning - Inskrivning, grundutbildningoch krigsplacering

4.1.4 Personal inom totalförsvaret som inte är ianspråktagenmed värnplikt eller civilplikt

4.2 Totalförsvarets pliktverk och dess verksamhet

4.3 EG-direktivet om behandling av personuppgifter

4.4 Ny personuppgiftslag

Allmänna utgångspunkter

Lagens tillämpningsområde

6.1 Reglerna skall gälla sådan behandling avpersonuppgifter som avses i personuppgiftslagen

6.2 Reglerna skall avse behandling av personuppgifterom totalforsvarspliktiga m.m.

6.3 Tillämpningsområdet skall knytas till ändamålenmed behandlingen

7 Avvikelser och preciseringar i förhållande tillbestämmelserna i personuppgiftslagen

7.1 Ändamålen med behandlingen

7.2 Vilka personuppgifter skall få behandlas?

7.3 Skydd för uppgifterna

Information till den registrerade och rättelse avfelaktigt behandlade uppgifter

7.5 Ansvaret för behandlingen

7.6 Anmälan och tillsyn

Automatiserat register över totalförsvars- ProP-1997/98:80pliktiga som förs av Totalförsvarets pliktverk

8.1 Registerinnehåll

8.2 Vem skall få föra in uppgifter i registret?

8.3

Direktåtkomst

8.4 Sökbegrepp

8.5 Samköming

Arkivering och gallring

10

Sekretessfrågor

10.1 Sekretess för uppgifter om totalförsvarspliktiga hosTotalförsvarets pliktverk

10.2 Sekretess hos dem som tar emot personuppgifter frånTotalförsvarets pliktverk

11

Skadestånd och straff

11.1 Skadestånd

11.2 Straff

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser ProP-1997/98:80

12.1 Ikraftträdande

12.2 Övergångsbestämmelser

12.2.1 Förhållandet till den föreslagna personuppgiftslagensövergångsbestämmelser

12.2.2 Förhållandet till den föreslagna lagen ombelastningsregister

12.2.3 Behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktigahos andra än Totalförsvarets pliktverk

13 Ekonomiska konsekvenser av förslagen

14

F örfattningskommentar

14.1 Förslaget till lag om behandling av personuppgifterom totalforsvarspliktiga

1§

2§

3§

4§

5§

6 §

7§

Regeringens proposition
1997/98:80

Lag om behandling av personuppgifter om
totalforsvarspliktiga

2.1 Förslag till lag om behandling av personuppgifter om
totalforsvarspliktiga

2.2 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen
(1980:100)

4.1.3 Åtgärder efter utredning - Inskrivning, grundutbildning
och krigsplacering

4.1.4 Personal inom totalförsvaret som inte är ianspråktagen
med värnplikt eller civilplikt

6.1 Reglerna skall gälla sådan behandling av
personuppgifter som avses i personuppgiftslagen

6.2 Reglerna skall avse behandling av personuppgifter
om totalforsvarspliktiga m.m.

6.3 Tillämpningsområdet skall knytas till ändamålen
med behandlingen

7 Avvikelser och preciseringar i förhållande till
bestämmelserna i personuppgiftslagen

Information till den registrerade och rättelse av
felaktigt behandlade uppgifter

Automatiserat register över totalförsvars- ProP-1997/98:80
pliktiga som förs av Totalförsvarets pliktverk

10.1 Sekretess för uppgifter om totalförsvarspliktiga hos
Totalförsvarets pliktverk

10.2 Sekretess hos dem som tar emot personuppgifter från
Totalförsvarets pliktverk

12.2.1 Förhållandet till den föreslagna personuppgiftslagens
övergångsbestämmelser

12.2.2 Förhållandet till den föreslagna lagen om
belastningsregister

12.2.3 Behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga
hos andra än Totalförsvarets pliktverk

14.1 Förslaget till lag om behandling av personuppgifter
om totalforsvarspliktiga

14.2 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen
(1980:100)

Sammanfattning av Pliktregisterutredningens
betänkande (SOU 1997:101)

1 Förslag till lag om behandling av personuppgifter om
totalförsvarspliktiga

1 Förslag till lag om behandling av personuppgifter om total-
forsvarspliktiga