DEL 4

BILAGA 13 - 21

1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 19. Bilaga 13-21

BILAGA 13

FÖRDRAGET DEN 18 APRIL 1951 OM

UPPRÄTTANDET AV

EUROPEISKA KOL- OCH STÅLGEMENSKAPEN

BILAGA 13

Fördraget den 18 april 1951 om upprättandet av Europeiska
kol- och stålgemenskapen

FÖRDRAGET

om upprättandet av

Europeiska kol- och stålgemenskapen

INNEHÅLL

Ingress ......................................3

Första avdelningen. Europeiska kol- och stålgemenskapen ......4

Andra avdelningen. Gemenskapens institutioner ............6

Kapitel I. Höga myndigheten ....................7

Kapitel II. Församlingen....................... 11

Kapitel III. Rådet............................ 13

Kapitel IV. Domstolen ........................ 14

Tredje avdelningen. Ekonomiska och sociala bestämmelser .... 18

Kapitel I. Allmänna bestämmelser ................ 18

Kapitel II. Finansiella bestämmelser ............... 20

Kapitel III. Investeringar och finansiellt stöd ........... 22

Kapitel IV. Produktion ........................ 24

Kapitel V. Priser ........................... 27

Kapitel VI. Karteller och företagskoncentrationer ........ 30

Kapitel VII. Ingrepp i konkurrensförhållanden........... 36

Kapitel VIII Arbetstagarnas löner och rörlighet.......... 36

Kapitel IX. Transporter ........................ 39

Kapitel X. Handelspolitik ...................... 39

Fjärde avdelningen. Allmänna bestämmelser ............. 41

Prop. 1994/95:19

Bilaga 13

Bilagor Prop. 1994/95:19

Bilaga I. Definition av uttrycken kol och stål ........ 49 Bilaga 13

Bilaga II. Skrot ........................... 52

Bilaga III. Specialstål ........................ 53

Protokoll om gemenskapens immunitet och privilegier........ 55

Protokoll om stadgan för domstolen ................... 60

Protokoll om förbindelserna med Europarådet............. 72

Skriftväxling mellan Förbundsrepubliken Tysklands regering och Franska

republikens regering om Saar ....................... 74

Konvention om övergångsbestämmelser ................. 76

Konventionens syfte ............................. 76

Första delen. Fördragets genomförande ................. 77

Kapitel I. Upprättande av gemenskapens institutioner .... 77

Kapitel II. Upprättande av den gemensamma marknaden . . 81

Andra delen. Gemenskapens förbindelser med tredje land ..... 85

Kapitel I. Förhandlingar med tredje land ............ 85

Kapitel II. Export ........................... 87

Kapitel III. Avvikelse från mestgynnad nationsklausulen ... 88

Kapitel IV. Liberalisering av handeln ............... 88

Kapitel V. Särskild bestämmelse .................. 89

Tredje delen. Allmänna skyddsåtgärder ................. 89

Kapitel I. Allmänna bestämmelser ................ 89

Kapitel II. Särskilda bestämmelser om kol ........... 91

Kapitel III. Särskilda bestämmelser om stålindustrin ...... 95

Protokoll om ministerkonferensen om den interministriska
kommissionen ................................. 97

FÖRDRAG

FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLANDS PRESIDENT, HANS
KUNGLIGA HÖGHET KRONPRINSEN AV BELGIEN, FRANSKA
REPUBLIKENS PRESIDENT, ITALIENSKA REPUBLIKENS
PRESIDENT, HENNES KUNGLIG A HÖGHET STORHERTIGINNAN
AV LUXEMBURG, HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV
NEDERLÄNDERNA,

SOM BEAKTAR att världsfreden endast kan bevaras genom konstruktiva
ansträngningar som står i proportion till de faror som hotar den,

SOM ÄR övertygade om att det bidrag ett organiserat och livskraftigt
Europa kan lämna till civilisationen är oumbärligt för att upprätthålla
fredliga förbindelser,

SOM ÄR MEDVETNA om att Europa endast kan byggas upp genom
konkreta åtgärder som först och främst skapar en verklig solidaritet och
genom upprättandet av gemensamma grundvalar för ekonomisk
utveckling,

SOM ÄR ANGELÄGNA att bidra till en höjning av levnadsstandarden
och till framsteg i arbetet för freden genom att utveckla sin
basproduktion,

SOM FÖRESATT SIG att ersätta sekelgammal rivalitet genom att förena
sina väsentliga intressen, att genom upprättandet av en ekonomisk
gemenskap lägga de första grundstenarna för en mera vidsträckt och
mera djupgående gemenskap mellan folk, som länge varit splittrade
genom blodiga konflikter, och att lägga grunden till institutioner som kan
visa vägen till ett härefter gemensamt öde,

HAR BESLUTAT att skapa en Europeisk kol- och stålgemenskap och har
för detta ändamål som befullmäktigade utsett

FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLANDS PRESIDENT

Doktor Konrad Adenauer, kansler och utrikesminister;

HANS KUNGLIGA HÖGHET KRONPRINSEN AV BELGIEN

Paul van Zeeland, utrikesminister,

Joseph Meurice, utrikeshandelsminister;

FRANSKA REPUBLIKENS PRESIDENT

Robert Schuman, utrikesminister;

Prop. 1994/95:19

Bilaga 13

ITALIENSKA REPUBLIKENS PRESIDENT
Carlo Sforza, utrikesminister;

HENNES KUNGLIGA HÖGHET STORHERTIGINNAN AV Prop. 1994/95:19
LUXEMBURG Bilaga 13

Joseph Bech, utrikesminister;

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV NEDERLÄNDERNA

D. U. Stikker, utrikesminister,

J. R. M. van den Brink, ekonomiminister;

SOM, sedan de utväxlat sina fullmakter och funnit dem vara i god och
behörig form, har enats om följande.

FÖRSTA AVDELNINGEN

Europeiska kol- och stålgemenskapen

Artikel 1

Genom detta fördrag upprättar de HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE
PARTERNA mellan sig en EUROPEISK KOL- OCH
STÅLGEMENSKAP grundad på en gemensam marknad, gemensamma
syften och gemensamma institutioner.

Artikel 2

Europeiska kol- och stålgemenskapen skall ha till uppgift att i harmoni
med medlemsstaternas allmänna ekonomi och på grundval av
upprättandet av en gemensam marknad under de villkor som anges i
artikel 4, bidra till ekonomisk expansion, ökning av sysselsättningen och
höjning av levnadsstandarden i medlemsstaterna.

Gemenskapen skall gradvis skapa betingelser som i sig själva säkerställer
den mest rationella fördelningen av produktionen vid högsta möjliga
produktivitetsnivå med bevarande av stabilitet i sysselsättningen och utan
att framkalla djupgående och varaktiga störningar i medlemsstaternas
ekonomi.

Artikel 3

Gemenskapens institutioner skall inom ramen för sina respektive
befogenheter och i det gemensamma intresset

a) försäkra sig om en jämn försörjning av den gemensamma marknaden

med hänsyn till tredje lands behov,

b) tillförsäkra alla den gemensamma marknadens förbrukare i jämförlig
ställning lika tillgång till produktionen,

c) se till att lägsta möjliga priser fastställs på ett sådant sätt, att det Prop. 1994/95:19
varken medför en motsvarande höjning av de priser som tillämpas av Bilaga 13
samma företag vid andra transaktioner eller en höjning av prisnivån

i dess helhet under en annan period; härvid skall nödvändiga
avskrivningar möjliggöras och det investerade kapitalet beredas
normala förräntningsmöjligheter,

d) se till att upprätthålla förutsättningar som stimulerar företagen att
utveckla och förbättra sin produktionskapacitet samt främja en politik
for ett rationellt utnyttjande av naturtillgångarna med undvikande av
rovdrift,

e) främja en förbättring av arbetskraftens levnads- och arbetsvillkor och
därigenom möjliggöra en utjämning av dessa villkor på en ständigt
stigande nivå i var och en av de industrier som gemenskapen ansvarar
för,

f) främja utvecklingen av den internationella handeln och se till att de
priser som tillämpas på utländska marknader hålls inom skäliga
gränser,

g) främja en jämn expansion och modernisering av produktionen såväl
som en kvalitetsförbättring under förhållanden som utesluter varje
form av skydd mot konkurrerande industrier, om inte detta är
motiverat av olagliga åtgärder, som vidtagits av dessa industrier eller
till deras förmån.

Artikel 4

Följande åtgärder är oförenliga med den gemensamma marknaden för kol
och stål och skall därför upphävas och förbjudas inom gemenskapen på
det sätt som anges i detta fördrag:

a) import- och exporttullar eller avgifter med motsvarande verkan samt
kvantitativa restriktioner för varurörelsema,

b) åtgärder eller förfaranden som medför diskriminering av tillverkare,
köpare eller förbrukare, särskilt vad beträffar pris- eller
leveransvillkor och fraktpriser, liksom åtgärder eller förfaranden som
utgör hinder för köparens fria val av leverantör,

c) subventioner eller statliga stödåtgärder eller särskilda pålagor som

ålagts av staterna oavsett i vilken form det sker,

d) restriktiva förfaranden som syftar till uppdelning eller exploatering av
marknader.

Artikel 5

Gemenskapen skall, på det sätt som anges i detta fördrag, fullgöra sin
uppgift genom begränsade ingripanden.

För detta ändamål skall gemenskapen

— upplysa och bistå berörda parter i deras handlande genom att inhämta
upplysningar, anordna överläggningar samt uppställa allmänna
målsättningar,

— ställa medel till företagens förfogande för finansiering av deras
investeringar samt delta i utgifter för omställning,

— säkerställa att normala konkurrensförhållanden upprättas, vidmakthålls
och iakttas och inte ingripa i produktionen eller på marknaden annat
än då omständigheterna kräver det,

— offentliggöra skälen för sitt handlande och vidta de åtgärder som är
nödvändiga för att säkerställa att detta fördrags regler iakttas.

Gemenskapens institutioner skall utöva sin verksamhet med en begränsad
administrativ apparat i nära samarbete med de berörda parterna.

Artikel 6

Gemenskapen skall vara en juridisk person.

Gemenskapen skall i sina internationella förbindelser ha den
rättskapacitet som krävs för att den skall kunna utföra sina uppgifter och
uppnå sina mål.

Gemenskapen skall i varje medlemsstat ha den mest vittgående
rättskapacitet som tillerkänns juridiska personer enligt den nationella
lagstiftningen; den skall särskilt kunna förvärva och avyttra fast och lös
egendom samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter.

Gemenskapen skall företrädas av sina institutioner inom ramen för
dessas befogenheter.

ANDRA AVDELNINGEN

Gemenskapens institutioner

Artikel 7

Gemenskapens institutioner är

— en HÖG MYNDIGHET, biträdd av en rådgivande kommitté,

— en GEMENSAM FÖRSAMLING, härefter benämnd "Församlingen",

— ett SÄRSKILT MINISTERRÅD, härefter benämnt "rådet",

— en DOMSTOL, härefter benämnd "domstolen".

Prop. 1994/95:19

Bilaga 13

KAPITEL I

Prop. 1994/95:19
Bilaga 13

HÖGA MYNDIGHETEN

Artikel 8

Höga myndigheten skall ha till uppgift att se till att de mål som uppställs
i detta fördrag förverkligas på det sätt som fördraget anger.

Artikel 9

Höga myndigheten skall bestå av nio ledamöter, som skall utses för sex
år på grundval av sin allmänna duglighet.

Avgående ledamöter kan utses på nytt. Antalet ledamöter av Höga
myndigheten får minskas genom enhälligt beslut av rådet.

Endast medborgare i medlemsstaterna får vara ledamöter av Höga
myndigheten.

I Höga myndigheten får ingå högst två ledamöter av samma
nationalitet.

Ledamöterna av Höga myndigheten skall i gemenskapens allmänna
intresse fullgöra sina skyldigheter under full oavhängighet. Vid
fullgörandet av dessa skyldigheter skall de inte vare sig begära eller ta
emot instruktioner från någon regering eller något annat organ. De skall
avhålla sig från varje handling som är oförenlig med den överstatliga
arten av deras skyldigheter.

Varje medlemsstat förbinder sig att respektera denna överstatlighet
och att inte söka påverka Höga myndighetens ledamöter när de utför sina
uppgifter.

Ledamöterna av Höga myndigheten får inte, under sin ämbetstid eller
under en tid av tre år efter ämbetstiden, utöva någon annan avlönad eller
oavlönad yrkesverksamhet eller förvärva eller behålla, direkt eller
indirekt, några affärsintressen beträffande kol och stål.

Artikel 10

Åtta ledamöter av Höga myndigheten skall utses av medlemsstaternas
regeringar i samförstånd. Dessa skall utse den nionde ledamoten som
skall anses vald om han får minst fem röster.

De på detta sätt utsedda ledamöterna skall kvarstå i ämbetet under en
period av sex år efter upprättandet av den gemensamma marknaden.

Om en vakans uppstår under denna första period av skäl som anges
i artikel 12, skall medlemsstaternas regeringar i samförstånd utse en
ersättare i enlighet med bestämmelserna i artikel 12 tredje stycket.

Om artikel 24 tredje stycket tillämpas under samma period skall
ledamöterna av Höga myndigheten ersättas i enlighet med första stycket
i den här artikeln.

Vid periodens utgång skall en allmän nytillsättning äga rum och de nio Prop. 1994/95:19
ledamöterna skall utses enligt följande: medlemsstaternas regeringar Bilaga 13
skall, om de inte är ense, med fem sjättedels majoritet utse åtta
ledamöter, den nionde skall utses genom omröstning bland dessa åtta i
den ordning som anges i första stycket i denna artikel. Samma
tillvägagångssätt skall användas vid allmän nytillsättning som blir
nödvändig enligt artikel 24.

En tredjedel av ledamöterna av Höga myndigheten skall nytillsättas
vartannat år.

Avgångsordningen skall vid allmän nytillsättning alltid omgående
bestämmas genom lottdragning som rådets president svarar för.

Normala nytillsättningar till följd av tvåårsperiodernas utgång skall
ske växelvis enligt följande ordning: genom utseende av
medlemsstaternas regeringar enligt femte stycket i denna artikel och
genom omröstning av resten av ledamöterna i Höga myndigheten enligt
första stycket i denna artikel.

Om vakanser uppstår av skäl som anges i artikel 12, skall ersättare
utses växelvis enligt artikel 12 tredje stycket i följande ordning: genom
utseende av medlemsstaternas regeringar på sätt som anges i femte
stycket i den här artikeln och genom omröstning av resten av
ledamöterna i Höga myndigheten enligt bestämmelserna i första stycket
i den här artikeln.

I samtliga fall då en ledamot utsetts av regeringarna genom beslut
med fem sjättedels majoritet eller genom omröstning bland ledamöterna
i Höga myndigheten enligt denna artikel, har varje regering vetorätt på
följande villkor:

När en regering använt sin vetorätt gentemot två personer vid
nytillsättning i det enskilda fallet och gentemot fyra personer vid allmän
nytillsättning eller nytillsättning vartannat år, får varje ytterligare
utövande av denna rätt vid samma nytillsättning hänskjutas till domstolen
av en annan regering; domstolen får förklara vetot ogiltigt om den anser
att det missbrukats.

Utom vid avsättning enligt artikel 12 andra stycket, skall en ledamot
av Höga myndigheten kvarstå i ämbetet till dess ersättare utsetts.

Artikel 11

Höga myndighetens ordförande och vice ordförande skall utses bland
Höga myndighetens ledamöter för en period av två år av
medlemsstaternas regeringar i samma ordning som gäller när ledamöterna
skall utses. Deras mandat får förnyas.

Utom i de fall då hela Höga myndigheten nytillsätts skall sådana
utnämningar ske sedan Höga myndigheten hörts.

Artikel 12

En ledamots ämbete i Höga myndigheten skall, frånsett vid normala
nytillsättningar, upphöra i det enskilda fallet när en ledamot avlider,
avgår eller avsätts.

Om en ledamot av Höga myndigheten inte längre uppfyller de krav
som ställs för att han skall kunna utföra sina uppgifter eller om han gjort
sig skyldig till allvarlig försummelse, får domstolen på begäran av rådet
eller Höga myndigheten avsätta honom.

I de fall som avses i denna artikel skall för den avgående ledamotens
återstående mandattid en ersättare utses i enlighet med artikel 10. En
ersättare behöver inte utses om den återstående mandattiden är kortare
än tre månader.

Artikel 13

Höga myndigheten skall fatta sina beslut med en majoritet av sina
ledamöter.

Beslutförheten skall fastställas i arbetsordningen. För att Höga
myndigheten skall vara beslutför måste dock mer än hälften av
ledamöterna närvara.

Artikel 14

För att fullgöra de uppgifter som anförtrotts Höga myndigheten och i
enlighet med detta fördrag, skall Höga myndigheten fatta beslut samt
avge rekommendationer och yttranden.

Besluten skall till alla delar vara bindande.

Rekommendationerna skall vara bindande med avseende på de mål de
avser, men överlåta åt dem de riktas till att bestämma lämpligt
tillvägagångssätt för att uppnå dessa mål.

Yttrandena skall inte vara bindande.

Då Höga myndigheten är behörig att fatta ett beslut, får den begränsa
sig till att lämna en rekommendation.

Artikel 15

Höga myndighetens beslut, rekommendationer och yttranden skall vara
motiverade och hänvisa till de yttranden som Höga myndigheten skall
inhämta.

När beslut och rekommendationer rör ett enskilt fall, skall de vara
bindande för den de avser genom delgivning till denne.

I övriga fall skall de vara tillämpliga när de offentliggjorts.

Närmare föreskrifter för genomförandet av denna artikel skall
fastställas av Höga myndigheten.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 13

Artikel 16

Höga myndigheten skall vidta alla interna administrativa åtgärder som är
ägnade att säkerställa sina organs funktion.

Den får upprätta utredningskommittéer och särskilt en ekonomisk
utredningskommitté.

Inom ramen för den allmänna organisationsordning som Höga
myndigheten fastställt skall dess ordföranden ansvara för förvaltningen
och se till att Höga myndighetens beslut verkställs.

yirriiteZ 77

Höga myndigheten skall årligen, senast en månad före öppnandet av
församlingens session, offentliggöra en allmän rapport om gemenskapens
verksamhet och administrationsutgifter.

Artikel 18

En rådgivande kommitté skall knytas till Höga myndigheten. Den skall
bestå av minst trettio och högst femtioen medlemmar och skall bestå av
lika många representanter för tillverkare, arbetstagare, förbrukare och
handeln.

Medlemmarna i den rådgivande kommittén skall utses av rådet.

Vad beträffar tillverkare och arbetstagare skall rådet utse de
representativa organisationer, mellan vilka det skall fördela de platser
som skall besättas. Varje organisation skall anmodas att göra upp en lista
som tar upp dubbelt så många kandidater som antalet platser den
tilldelats. Nominering skall ske på grundval av denna lista.

Den rådgivande kommitténs medlemmar skall utses personligen för
en period av två år. De skall inte vara bundna av några direktiv eller
instruktioner från de organisationer som föreslagit dem.

Den rådgivande kommittén skall bland sina medlemmar utse
ordförande och presidium för en period av ett år. Kommittén skall
fastställa sin egen arbetsordning.

Rådet skall på förslag från Höga myndigheten fastställa arvoden för
rådgivande kommitténs ledamöter.

Artikel 19

Höga myndigheten får höra den rådgivande kommittén när den finner det
lämpligt. Den skall höra kommittén varje gång som det föreskrivs i detta
fördrag.

Höga myndigheten skall förelägga den rådgivande kommittén de
allmänna målsättningar och program som den uppställt i enlighet med
artikel 46 och hålla den underrättad om riktlinjerna för sin verksamhet
på grundval av artiklarna 54, 65 och 66.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 13

Om Höga myndigheten anser det nödvändigt får den utsätta en frist, inom Prop. 1994/95:19
vilken den rådgivande kommittén skall avge sitt yttrande; denna frist får Bilaga 13
inte understiga tio dagar från den dag kommitténs ordförande fått
meddelande om detta.

Den rådgivande kommittén skall sammankallas av sin ordförande,
antingen på begäran av Höga myndigheten eller på begäran av flertalet
av kommitténs medlemmar, för att diskutera en bestämd fråga.

Protokoll över överläggningarna skall tillställas Höga myndigheten
och rådet samtidigt med kommitténs yttrande.

KAPITEL II

FÖRSAMLINGEN

Artikel 20

Församlingen, som skall bestå av företrädare för folken i de i
gemenskapen sammanslutna staterna, skall utöva de kontrollerande
befogenheter som den har tilldelats genom detta fördrag.

Artikel 21

Församlingen skall bestå av företrädare som parlamenten utser inom sig
en gång om året enligt en ordning som varje hög fördragsslutande part
själv bestämmer eller som utses genom allmänna direkta val.

Antalet företrädare är följande:

Tyskland	18
Belgien	10
Frankrike	18
Italien	18
Luxemburg	4
Nederländerna	10

Företrädarna för befolkningen i Saar innefattas i det antal företrädare
som tilldelats Frankrike.

Artikel 22

Församlingen skall hålla en årlig session. Den skall sammanträda utan
särskild kallelse den andra tisdagen i maj. Sessionen får inte förlängas
utöver det löpande budgetårets utgång.

Församlingen får sammankallas till extra session på begäran av rådet Prop. 1994/95:19
for att avge yttrande i frågor vilka av rådet underställts församlingen. Bilaga 13

Församlingen får även sammanträda till extra session på begäran av en
majoritet av sina ledamöter eller på begäran av Höga myndigheten.

Artikel 23

Församlingen skall välja sin ordförande och sitt presidium bland sina
ledamöter.

Höga myndighetens ledamöter får närvara vid samtliga sammanträden.
Ordföranden eller ledamöterna i Höga myndigheten skall på egen begäran
få uttala sig.

Höga myndigheten skall muntligen eller skriftligen besvara frågor som
ställs till den av församlingen eller dess ledamöter.

Rådets medlemmar får närvara vid samtliga sammanträden och skall
på egen begäran få uttala sig.

Artikel 24

Församlingen skall vid offentligt sammanträde diskutera den allmänna
rapport som Höga myndigheten förelägger församlingen.

Om ett förslag om misstroendevotum läggs fram med anledning av
rapporten, får församlingen inte ta ställning till förslaget förrän tidigast
tre dagar efter det att detta framlagts och endast genom öppen
omröstning.

Om förslaget om misstroendevotum antas med en majoritet av två
tredjedelar av de avgivna rösterna och med majoriteten av församlingens
ledamöter, skall Höga myndighetens ledamöter samfällt avgå. De skall
fortsätta att handlägga löpande ärenden, till dess de har ersatts enligt
artikel 10.

Artikel 25

Församlingen skall anta sin arbetsordning genom beslut som biträds av
majoriteten av församlingens ledamöter.

Församlingens protokoll skall offentliggöras enligt arbetsordningens
bestämmelser.

KAPITEL III

RÅDET

Artikel 26

Rådet skall utöva sina befogenheter i de fall och i den ordning som anges
i detta fördrag, särskilt med sikte på att samordna Höga myndighetens
verksamhet med den verksamhet som bedrivs av regeringarna, som är
ansvariga för den allmänna ekonomiska politiken i sina länder.

I detta syfte skall rådet och Höga myndigheten utbyta upplysningar
och samråda med varandra.

Rådet far anmoda Höga myndigheten att utreda alla förslag och
åtgärder, som det finner lämpliga eller nödvändiga för förverkligandet av
gemensamma mål.

Artikel 27

Rådet skall bestå av företrädare för medlemsstaterna. Varje regering skall
utse en av sina medlemmar att ingå i rådet.

Ordförandeskapet skall utövas i tre månader åt gången av varje
rådsmedlem enligt medlemsstaternas bokstavsordning.

Artikel 28

Rådet skall sammanträda efter kallelse av ordföranden, på begäran av en
medlemsstat eller av Höga myndigheten.

När rådet hörs av Höga myndigheten, skall överläggningar ske utan
att rådet behöver rösta. Protokoll över överläggningarna skall överlämnas
till Höga myndigheten.

När detta fördrag kräver rådets samtycke, skall detta anses föreligga
om det av Höga myndigheten framlagda förslaget godkänns

— av en absolut majoritet av medlemsstaternas företrädare, inklusive
rösten från företrädaren för en av de stater, som svarar för minst 20
procent av det totala produktionsvärdet av kol och stål i gemenskapen,

— eller, i händelse av lika röstetal och om Höga myndigheten vidhåller
sitt förslag efter en andra överläggning, av företrädarna för två
medlemsstater som var och en svarar för minst 20 procent av det
totala produktionsvärdet av kol och stål i gemenskapen.

När detta fördrag kräver enhälligt beslut eller enhälligt samtycke, fordras
samtliga rådsmedlemmars röster för beslutet eller samtycket.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 13

2 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 19. Bilaga 13-21

Frånsett beslut som kräver kvalificerad majoritet eller enhällighet, Prop. 1994/95:19
skall rådets beslut fattas av majoriteten av rådets medlemmar; denna Bilaga 13
majoritet skall anses ha uppnåtts, om den omfattar den absoluta
majoriteten av medlemsstaternas företrädare, inklusive rösten från
företrädaren för en av de stater, som svarar för minst 20 procent av det
totala produktionsvärdet av kol och stål i gemenskapen.

Ingen rådsmedlem får vid omröstning företräda mer än en annan
medlem.

Rådet skall stå i förbindelse med medlemsstaterna genom sin
ordförande.

Rådets beslut skall offentliggöras i den ordning rådet fastställer.

Artikel 29

Rådet skall fastställa löner, arvoden och pensioner för Höga
myndighetens ordförande och ledamöter, domstolens ordförande, domare,
generaladvokater och justitiesekreterare.

Artikel 30

Rådet skall anta sin egen arbetsordning.

KAPITEL IV

DOMSTOLEN

Artikel 31

Domstolen skall säkerställa att lag och rätt följs vid tolkning och
tillämpning av detta fördrag jämte tillämpningsföreskrifter.

Artikel 32

Domstolen skall bestå av sju domare som skall utses av medlemsstaternas
regeringar i samförstånd för en tid av sex år bland personer vilkas
oavhängighet inte kan ifrågasättas.

En del av domartjänstema skall nytillsättas vart tredje år. Då skall
omväxlande tre och fyra domare utses. Det tre domares som skall
tillträda de tjänster som nytillsätts vid slutet av den första treårsperioden
skall utses genom lottning.

Avgående domare kan utnämnas på nytt.

På förslag av domstolen får rådet genom enhälligt beslut utöka antalet
domare.

Domarna skall bland sig välja domstolens ordförande för en tid av tre
år.

Artikel 33

Domstolen skall vara behörig att pröva ogiltighetstalan, som väcks av en
av medlemsstaterna eller av rådet mot Höga myndighetens beslut och
rekommendationer rörande bristande behörighet, åsidosättande av
väsentliga formföreskrifter, åsidosättande av fördraget eller av någon
bestämmelse som gäller dess tillämpning eller rörande maktmissbruk.
Domstolens prövning får dock inte innefatta en värdering av den genom
ekonomiska sakförhållanden och omständigheter uppkomna situationen,
som föranlett dessa beslut eller rekommendationer, om det inte hävdas
att Höga myndigheten gjort sig skyldig till maktmissbruk eller uppenbart
åsidosatt fördragets bestämmelser eller någon bestämmelse som gäller
dess tillämpning.

Företag eller sammanslutningar som avses i artikel 48 får på samma
grunder föra talan mot beslut och rekommendationer, som är riktade till
dem, eller mot allmänna beslut och rekommendationer, som de anser
innebär maktmissbruk gentemot dem.

Talan som avses i de två första styckena av denna artikel skall väckas
inom en månad efter delgivning eller efter offentliggörande av beslutet
eller rekommendationen allt efter omständigheterna.

Artikel 34

I händelse av ogiltighets förklaring skall domstolen återförvisa ärendet till
Höga myndigheten. Denna är skyldig att vidta de åtgärder som krävs för
verkställigheten av ogiltighets förklaringen. Om ett företag eller en grupp
av företag åsamkats direkt och särskild skada till följd av ett beslut eller
en rekommendation som av domstolen ansetts vara behäftat med ett
sådant fel att det medför ansvar för gemenskapen, skall Höga
myndigheten, genom att använda de befogenheter som den fått genom
detta fördrags bestämmelser, vidta lämpliga åtgärder för att tillförsäkra
den det gäller skälig ersättning för skada som är en direkt följd av det
ogiltigförklarade beslutet eller rekommendationen, samt i mån av behov
bevilja skälig skadeersättning.

Om Höga myndigheten underlåter att inom skälig tid vidta de åtgärder
som krävs för verkställigheten av ogiltighets förklaringen, får
ersättningstalan väckas vid domstolen.

Artikel 35

Om Höga myndigheten genom en bestämmelse i detta fördrag eller
tillämpningsföreskrifterna är förpliktad att fatta ett beslut eller att utfärda
en rekommendation och inte efterkommer denna förpliktelse får, allt efter
omständigheterna, staterna, rådet eller företag och sammanslutningar
framlägga saken för Höga myndigheten.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 13

Detsamma skall gälla för det fall att Höga myndigheten genom en Prop. 1994/95:19
bestämmelse i detta fördrag eller tillämpningsföreskrifterna har Bilaga 13
befogenhet att fatta ett beslut eller utfärda en rekommendation och
underlåter att göra detta och underlåtenheten innebär maktmissbruk.

Om Höga myndigheten vid utgången av en frist av två månader inte
har fattat något beslut eller utfärdat någon rekommendation, får talan
väckas inom en månad vid domstolen mot det avslagsbeslut, som skall
anses föreligga som en följd av denna passivitet.

Artikel 36

Innan Höga myndigheten tillgriper en sådan ekonomisk sanktion eller ett
sådant vite, som anges i detta fördrag, skall den som saken gäller ges
tillfälle att framlägga sina synpunkter.

De ekonomiska sanktioner och viten som fastställts med stöd av
bestämmelserna i detta fördrag får göras till föremål för en fullständig
rättslig prövning.

Klagande får enligt artikel 33 första stycket i detta fördrag till stöd för
sin talan åberopa att de beslut och rekommendationer som han påstås ha
åsidosatt är formellt oriktiga.

Artikel 37

När en medlemsstat anser, att i ett bestämt fall en åtgärd eller
underlåtenhet av Höga myndigheten är ägnad att framkalla djupgående
och bestående störningar i medlemsstatens ekonomi, får denna lägga fram
saken för Höga myndigheten.

Efter att ha hört rådet skall Höga myndigheten, om det finns
anledning till det, fastslå att det föreligger en sådan situation och besluta
om de åtgärder som skall vidtas för att få denna situation att upphöra i
enlighet med bestämmelserna i detta fördrag samtidigt som gemenskapens
väsentliga intressen tillvaratas.

Om talan väcks vid domstolen, med åberopande av denna artikel mot
ett sådant beslut eller mot ett beslut som uttryckligen eller underförstått
innebär ett förnekande av att ovannämnda situation föreligger, skall
domstolen pröva om beslutet är befogat.

Om domstolen förklarar beslutet ogiltigt skall Höga myndigheten
inom ramen för domstolens avgörande besluta om åtgärder som skall
vidtas för att uppnå de syften som anges i andra stycket av denna artikel.

Artikel 38

Domstolen får, på begäran av en medlemsstat eller Höga myndigheten,
upphäva ett beslut av församlingen eller rådet.

Begäran skall framställas inom en månad efter offentliggörandet av
församlingens beslut eller delgivningen av rådets beslut med
medlemsstaterna eller med Höga myndigheten.

Endast bristande behörighet eller åsidosättande av väsentliga Prop. 1994/95:19
formföreskrifter får åberopas som grund för sådan talan. Bilaga 13

Artikel 39

Talan som förs vid domstolen skall inte hindra verkställighet.

Domstolen får dock, om den anser att omständigheterna så kräver,
förordna om uppskov med verkställigheten av det beslut eller den
rekommendation som påtalas.

Domstolen får föreskriva alla andra interimistiska åtgärder som är
nödvändiga.

Artikel 40

Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artikel 34 första
stycket, skall domstolen vara behörig att på begäran av den skadelidande
parten besluta om ekonomisk ersättning som skall betalas av
gemenskapen vid fall av skada som orsakats genom tjänstefel från
gemenskapens sida vid genomförandet av detta fördrag.

Domstolen skall också vara behörig att besluta om ersättning som
skall betalas av en tjänsteman som är anställd av gemenskapen om skadan
är orsakad genom ett personligt fel av tjänstemannen under
tjänsteutövning. Om den skadelidande parten inte har kunnat få ersättning
från tjänstemannen får domstolen ålägga gemenskapen att utge skälig
ersättning.

Alla övriga tvister mellan gemenskapen och tredje man, för vilka
bestämmelserna i detta fördrag och tillämpningsföreskrifterna inte gäller,
skall hänskjutas till de nationella domstolarna.

Artikel 41

Domstolen skall ensam vara behörig att genom förhandsavgöranden med
bindande verkan avgöra frågor om giltigheten av Höga myndighetens och
rådets beslut, om giltigheten skulle ifrågasättas i en tvist vid en nationell
domstol.

Artikel 42

Domstolen skall vara behörig att träffa avgöranden med stöd av en
skiljedomsklausul i ett offentligrättsligt eller privaträttsligt avtal, som
ingåtts av gemenskapen eller för dess räkning.

Artikel 43

Domstolen skall vara behörig att träffa avgöranden i alla övriga fall, där
detta anges i en tilläggsbestämmelse till detta fördrag.

Domstolen skall även vara behörig att träffa avgöranden i alla tvister som Prop. 1994/95:19
berör ämnesområden som regleras i fördraget, då lagstiftningen i en Bilaga 13
medlemsstat ger domstolen en sådan behörighet.

Artikel 44

Domstolens beslut skall vara verkställbara inom medlemsstaternas
territorier enligt bestämmelserna i artikel 92.

Artikel 45

Domstolens stadga skall fastställas i ett protokoll, fogat vid detta fördrag.

TREDJE AVDELNINGEN

Ekonomiska och sociala bestämmelser

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 46

Höga myndigheten får vid varje tidpunkt rådgöra med regeringarna, olika
berörda parter (företag, arbetstagare, förbrukare och handeln) och deras
sammanslutningar samt med sakkunniga.

Företagen, arbetstagarna, förbrukarna och handeln samt deras
sammanslutningar har rätt att inför Höga myndigheten framlägga förslag
eller synpunkter i frågor som berör dem.

För att ge vägledning till alla berörda parter i deras handlande, i
överensstämmelse med de uppgifter som ålagts gemenskapen, samt för
att bestämma sitt eget handlande enligt detta fördrag skall Höga
myndigheten genom ovannämnda samrådsförfarande

1. fortlöpande göra undersökningar av marknads- och prisutveckling,

2. regelbundet i vägledande syfte upprätta program med prognoser om
utvecklingen av produktion, konsumtion, export och import,

3. regelbundet uppställa allmänna målsättningar för modernisering,
produktionsinriktning på lång sikt samt utvidgning av
produktionskapaciteten,

4. på begäran av berörda regeringar delta i undersökningar om Prop. 1994/95:19
möjligheterna att i existerande industrier eller genom skapandet av ny Bilaga 13
verksamhet återsysselsätta arbetskraft som friställts till följd av
marknadsutvecklingen eller tekniska förändringar,

5. inhämta de upplysningar som krävs för att bedöma möjligheterna att
förbättra arbetskraftens levnads- och arbetsvillkor inom de industrier som
Höga myndigheten ansvarar för samt för att bedöma de faror som hotar
dessa levnadsvillkor.

Höga myndigheten skall offentliggöra de allmänna målsättningarna och
programmen sedan de framlagts för den rådgivande kommittén.

Höga myndigheten får offentliggöra ovan nämnda undersökningar och
upplysningar.

Artikel 47

Höga myndigheten får inhämta de upplysningar som krävs för att fullgöra
sin uppgift. Den får låta göra nödvändiga kontrollundersökningar.

Höga myndigheten får inte lämna ut upplysningar som omfattas av
tystnadsplikt; detta gäller särskilt uppgifter som angår företagen och
berör deras affärsförbindelser eller kostnadsförhållanden. Med detta
förbehåll skall Höga myndigheten offentliggöra uppgifter som kan vara
till nytta för regeringarna eller alla övriga berörda parter.

Höga myndigheten får döma sådana företag, som undandrar sig
förpliktelser de ålagts genom beslut enligt bestämmelserna i denna artikel
eller som uppsåtligen lämnar oriktiga upplysningar, till böter eller viten.

Beloppet för böter får högst uppgå till 1 procent av årsomsättningen
och för viten högst 5 procent av den genomsnittliga dagsomsättningen för
varje dags dröjsmål.

Om ett företag har lidit skada genom att Höga myndigheten brutit mot
tystnadsplikten, får ersättningstalan väckas vid domstolen i den ordning
som anges i artikel 40.

Artikel 48

Företagens rätt att bilda sammanslutningar påverkas inte av detta fördrag.
Medlemskap i sådana sammanslutningar skall vara frivilligt.
Sammanslutningarna får utöva varje slag av verksamhet, som inte strider
mot bestämmelserna i detta fördrag eller mot Höga myndighetens beslut
eller rekommendationer.

I de fall då detta fördrag föreskriver att den rådgivande kommittén
skall höras får en sammanslutning lägga fram sina medlemmars
synpunkter på tillämnade åtgärder inför Höga myndigheten inom den tid
som Höga myndigheten bestämt.

För att inhämta nödvändiga upplysningar eller för att underlätta Prop. 1994/95:19
genomförandet av de uppgifter som Höga myndigheten har, skall denna Bilaga 13
i normala fall vända sig till producentsammanslutningar, under
förutsättning att dessa sammanslutningar antingen tillförsäkrar att
kvalificerade representanter för arbetstagare och förbrukare medverkar
i sammanslutningarnas ledande organ eller i de rådgivande kommittéer
som knutits till dessa eller att de på annat sätt inom sin organisation
bereder arbetstagare och förbrukare tillfredsställande möjligheter att göra
sina intressen gällande.

De sammanslutningar som avses i föregående stycke är skyldiga att
lämna Höga myndigheten de upplysningar om sin verksamhet denna
anser vara nödvändiga. De synpunkter som avses i andra stycket samt de
upplysningar som lämnas enligt fjärde stycket skall av samman-
slutningarna också meddelas berörd regering.

KAPITEL II

FINANSIELLA BESTÄMMELSER

Artikel 49

Höga myndigheten får anskaffa nödvändiga medel för fullgörandet av sin
uppgift

—genom att ta ut avgifter på produktionen av kol och stål,
—genom att ta upp lån.

Den får ta emot gåvor.

Artikel 50

1. Avgifterna är avsedda att täcka

— administrationsutgifter som avses i artikel 78,

— omställningsbidrag utan återbetalningsskyldighet som avses i artikel

56,

— såvitt gäller de finansieringsmöjligheter som avses i artiklarna 54 och

56 den del av Höga myndighetens upplåningsverksamhet som
eventuellt inte täcks av dess utlåningsverksamhet sedan reservfonden
tagits i anspråk, liksom eventuellt infriande av dess garantier för lån,
som företagen tagit upp direkt,

— utgifter för främjande av teknisk och ekonomisk forskning på de

villkor som anges i artikel 55.2.

2. Avgifterna skall årligen påföras de olika produkterna i relation till Prop. 1994/95:19
deras genomsnittliga värde; avgiften får dock inte överstiga 1 procent Bilaga 13

av detta värde, om inte rådet dessförinnan givit sitt tillstånd till det
med två tredjedels majoritet. Villkoren för att påföra och ta upp avgift
skall fastställas genom ett generellt beslut av Höga myndigheten efter
det att den har hört rådet; kumulativa uttag skall så långt det är
möjligt undvikas.

3. Höga myndigheten får i fråga om företag, som inte följer beslut enligt
denna artikel, höja avgifterna med högst 5 procent för varje kvartals
dröjsmål med betalning.

Artikel 51

1. Upplånade medel får av Höga myndigheten endast användas för att
bevilja lån.

Höga myndighetens emissioner av lån på medlemsstaternas marknader
skall vara underkastade de bestämmelser som gäller för dessa marknader.

Om Höga myndigheten anser att en medlemsstats garanti är nödvändig
för att ta upp vissa lån skall den efter att ha hört rådet hänskjuta saken
till den regering eller de regeringar som berörs; ingen stat är förpliktad
att ställa garanti.

2. Höga myndigheten får enligt artikel 54 garantera lån, som av tredje
man direkt beviljas företagen.

3. Höga myndigheten kan anpassa sina låne- och garantivillkor så, att en
reservfond bildas, uteslutande avsedd för att reducera den eventuella
höjning av avgifterna som avses i artikel 50.1 tredje stycket; de
sålunda uppsamlade medlen får inte i någon som helst form användas
för utlåning till företag.

4. Höga myndigheten skall inte själv utöva bankverksamhet som
sammanhänger med dess finansiella uppgifter.

Artikel 52

Medlemsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att inom de i
artikel 79 första stycket nämnda territorierna samt inom ramen för
fastställda bestämmelser om kommersiella betalningar garantera
överföring av medel som härrör från avgifter, ekonomiska sanktioner och
viten samt reservfonden i den utsträckning detta är nödvändigt för dessa
medels användning för de i detta fördrag angivna ändamålen.

Villkoren för sådana överföringar, såväl mellan medlemsstaterna som Prop. 1994/95:19
till tredje land, som hänför sig till andra av Höga myndigheten eller med Bilaga 13
dess garanti genomförda finansiella transaktioner, skall bestämmas genom
avtal mellan Höga myndigheten och de medlemsstater eller behöriga
organ som saken gäller; en medlemsstat som tillämpar valutakontroll är
inte skyldig att garantera en överföring för vilken den inte åtagit sig
någon uttrycklig förpliktelse.

Artikel 53

Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artikel 58 samt
kapitel V i avdelning III får Höga myndigheten

a) efter att ha hört den rådgivande kommittén och rådet, på de villkor

Höga myndigheten fastställer och under dess kontroll, godkänna alla
slag av finansiella arrangemang som är gemensamma för flera
företag, vilka den anser nödvändiga för att genomföra de uppgifter
som anges i artikel 3 och som är förenliga med bestämmelserna i
detta fördrag, särskilt artikel 65,

b) med rådets enhälliga samtycke själv vidta alla slag av finansiella
arrangemang med samma ändamål.

Arrangemang av samma slag, som vidtagits av eller förekommer i
medlemsstaterna, skall anmälas till Höga myndigheten som efter att ha
hört den rådgivande kommittén och rådet skall lämna nödvändiga
rekommendationer till de stater saken gäller i de fall, då dessa
arrangemang helt eller delvis strider mot detta fördrag.

KAPITEL III

INVESTERINGAR OCH FINANSIELLT STÖD

Artikel 54

Höga myndigheten får underlätta genomförandet av investeringsprogram
genom att bevilja lån till företagen eller genom att ställa garanti för andra
lån som företagen tar upp.

Med rådets enhälliga samtycke får Höga myndigheten med samma
medel understödja finansieringen av arbeten och anläggningar som direkt
och huvudsakligen bidrar till att öka produktionen, sänka
produktionskostnaderna eller underlätta avsättningen av produkter som
tillhör dess kompetensområde.

I avsikt att främja en samordnad utveckling av Prop. 1994/95:19
investeringsverksamheten kan Höga myndigheten enligt artikel 47 begära Bilaga 13
underrättelse i förväg om enskilda företags program, antingen genom en
särskild hänvändelse till det företag saken gäller eller genom ett beslut
som anger arten och omfattningen av de program som skall anmälas.

Höga myndigheten kan inom ramen för de allmänna målsättningar
som anges i artikel 46, sedan den givit berörda parter tillfälle att
framlägga sina synpunkter, avge ett motiverat yttrande över dessa
program. På begäran av det företag saken gäller är Höga myndigheten
förpliktad att avge ett sådant yttrande. Höga myndigheten skall delge det
berörda företaget yttrandet och informera regeringen i det land där
företaget hör hemma. En förteckning över yttranden skall offentliggöras.

Om Höga myndigheten finner att finansieringen av ett program eller
driften av de anläggningar som programmets genomförande omfattar
skulle kräva subventioner, stödåtgärder, skydd eller diskriminering i strid
med detta fördrag, skall det avstyrkande yttrandet som avgivits på dessa
grunder gälla såsom beslut enligt artikel 14 och medföra förbud för det
berörda företaget att för programmets genomförande använda sig av
andra medel än företagets egna.

Höga myndigheten får i fråga om företag, som överträder det förbud
som avses i föregående stycke, döma ut böter som högst uppgår till det
belopp som orättmätigt använts för genomförande av programmet i fråga.

Artikel 55

1. Höga myndigheten skall främja teknisk och ekonomisk forskning som
har betydelse för produktionen och utvecklingen av kol- och
stålkonsumtionen samt arbetssäkerheten inom dessa industrier. Den skall
för detta ändamål organisera ett lämpligt samarbete mellan existerande
forskningsorgan.

2. Efter att ha hört den rådgivande kommittén får Höga myndigheten ta
initiativ till och underlätta utvecklingen av sådan forskning

a) antingen genom att ordna med gemensam finansiering från berörda
företags sida,

b) eller genom att till detta ändamål använda medel som mottagits såsom
gåva,

c) eller också genom att med rådets samtycke till detta ändamål anslå
medel som kommer från de avgifter som avses i artikel 50, dock utan
att överskrida det i andra punkten av angivna artikel fastställda
maximibeloppet.

Resultaten av den forskning som finansierats i enlighet med b och c skall
ställas till förfogande för alla inom gemenskapen som saken gäller.

3. Höga myndigheten skall avge yttranden av alla slag som är av Prop. 1994/95:19
betydelse för att sprida kännedom om tekniska förbättringar, särskilt Bilaga 13
beträffande patentutbyte och licensgivning.

Artikel 56

Om införandet av nya tekniska metoder eller produktionsmedel inom
ramen för Höga myndighetens allmänna målsättningar leder till en
osedvanligt omfattande minskning av arbetskraftsbehovet inom kol- och
stålindustrierna, vilket inom ett eller flera områden medför särskilda
svårigheter att återsysselsätta den friställda arbetskraften, och om de
regeringar som saken gäller så begär

a) skall Höga myndigheten inhämta yttrande från den rådgivande
kommittén,

b) får Höga myndigheten på det sätt som anges i artikel 54, antingen
inom industrierna som tillhör dess kompetensområde, eller med rådets
samtycke inom varje annan industri, underlätta finansieringen av
program som den godkänt och som avser att skapa en ny, ekonomiskt
sund verksamhet, ägnad att återge friställd arbetskraft produktiv
sysselsättning,

c) skall Höga myndigheten bevilja bidrag utan återbetalningsskyldighet

för

— utbetalning av gottgörelse för att möjliggöra för arbetstagarna att
avvakta ny anställning,

— tilldelning av penningbidrag till arbetstagare för kostnader i
samband med ny anställning,

— finansiering av yrkesomskolning av arbetstagare som måste byta
verksamhet.

Höga myndigheten skall vid beviljandet av bidrag utan
återbetalningsskyldighet uppställa som villkor, att den stat saken gäller
betalar ut ett särskilt bidrag som uppgår till minst samma belopp som
förstnämnda bidrag, om inte rådet med två tredjedels majoritet medger
avvikelse härifrån.

KAPITEL IV

PRODUKTION

Artikel 57

På produktionens område skall Höga myndigheten företrädesvis använda

de indirekta medel som står till dess förfogande såsom

— samarbete med regeringarna för att reglera eller påverka den allmänna
konsumtionen och särskilt den offentliga,

— ingripanden beträffande priser och handelspolitik i enlighet med detta
fördrag.

Artikel 58

1. I händelse av en nedgång i efterfrågan skall Höga myndigheten, om
den anser att gemenskapen befinner sig i en påtaglig krissituation och att
de åtgärder som avses i artikel 57 inte är tillräckliga för att avhjälpa
krisen, efter att ha hört den rådgivande kommittén och med rådets
samtycke, införa ett kvoteringssystem för produktionen vid behov i
förening med sådana åtgärder som avses i artikel 74.

Om Höga myndigheten underlåter att ta initiativ, får en medlemsstat
framlägga saken för rådet, som genom enhälligt beslut kan föreskriva, att
Höga myndigheten skall införa ett kvoteringssystem.

2. Höga myndigheten skall, på grundval av undersökningar utförda i
samråd med företagen och företagssammanslutningama, fastställa
rättvist avpassade kvoter med beaktande av de i artiklarna 2, 3 och 4
uppställda principerna. Den kan särskilt reglera företagens
kapacitetsutnyttjande genom lämpliga avgifter på de kvantiteter som
överstiger en jämförelsenivå, som fastställts genom ett generellt
beslut.

Belopp som erhålls på detta sätt skall användas för att stödja företag
vilkas produktionstakt ligger under den förutsedda nivån, särskilt i
syfte att i möjligaste mån upprätthålla sysselsättningen inom dessa
företag.

3. Kvoteringssystemet skall upphöra på förslag, som Höga myndigheten
framlägger för rådet efter att ha hört den rådgivande kommittén, eller
av en av medlemsstaternas regeringar, om inte rådet beslutar något
annat; härvid krävs enhällighet om förslaget framläggs av Höga
myndigheten och enkel majoritet om det framläggs av en regering.
Kvoteringssystemets upphörande skall offentliggöras genom Höga
myndighetens försorg.

4. Höga myndigheten får i fråga om företag som åsidosätter de beslut
som fattats enligt denna artikel, döma ut böter som högst uppgår till
värdet av den otillåtna produktionen.

Artikel 59

1. Om Höga myndigheten, efter att ha hört den rådgivande kommittén,
konstaterar att gemenskapen befinner sig i en allvarlig bristsituation
i fråga om vissa eller samtliga produkter som tillhör dess
kompetensområde och att de åtgärder som avses i artikel 57 inte är
tillräckliga för att avhjälpa bristen, skall Höga myndigheten framlägga
saken för rådet samt, om rådet inte enhälligt beslutar något annat,
föreslå rådet de åtgärder som krävs.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 13

Om Höga myndigheten underlåter att ta initiativ, får en medlemsstat Prop. 1994/95:19
framlägga saken för rådet, som genom enhälligt beslut kan fastslå, att Bilaga 13
den ovannämnda situationen föreligger.

2. På förslag av Höga myndigheten och i samråd med denna skall rådet
enhälligt fatta beslut dels om prioritering i fråga om förbrukningen
och dels om fördelning av gemenskapens tillgångar av kol och stål
mellan industrierna inom dess kompetensområde, export och övrig
konsumtion.

På grundval av den på detta sätt beslutade prioriteringen rörande
förbrukningen skall Höga myndigheten efter samråd med berörda
företag fastställa de tillverkningsprogram som företagen är skyldiga
att genomföra.

3. Om rådet inte fattar ett enhälligt beslut om de åtgärder som avses i
punkt 2, skall Höga myndigheten själv på grundval av konsumtion
och export samt oberoende av produktionens lokalisering göra
fördelningen av gemenskapens tillgångar mellan medlemsstaterna.

I varje medlemsstat skall fördelningen av de tillgångar som Höga
myndigheten anvisat ske på regeringens ansvar på sådant sätt att de
leveranser som avsetts äga rum till andra medlemsstater inte berörs
och under förutsättning att samråd äger rum med Höga myndigheten
i fråga om de kvantiteter som avsatts för export och för drift av kol-
och stålindustrierna.

Om den andel som av en regering avsatts för export reduceras i
förhållande till de kvantiteter som lagts till grund för den totala
tilldelningen till medlemsstaten i fråga, skall Höga myndigheten vid
senare fördelningstillfallen, i mån av behov, mellan medlemsstaterna
på nytt fördela de tillgångar som på detta sätt friställts för
konsumtion.

Om den andel som av en regering avsatts för drift av kol- och
stålindustrierna reduceras på motsvarande sätt och detta leder till en
produktionsminskning inom en bransch inom gemenskapen, skall
tilldelningen av motsvarande produkter till medlemsstaten i fråga vid
senare fördelningstillfälle reduceras i samma omfattning som nämnda
produktionsminskning.

4. Höga myndigheten skall i samtliga fall på grundval av
undersökningar, som företagits i samråd med företagen och
företagssammanslutningama, mellan företagen rättvist fördela de
kvantiteter som avsatts för industrierna inom dess kompetensområde.

5. I det fall som avses i punkt 1 i denna artikel får Höga myndigheten, Prop. 1994/95:19
efter att ha hört den rådgivande kommittén och med rådets samtycke, Bilaga 13

enligt bestämmelserna i artikel 57 besluta, att alla medlemsstater skall
införa restriktioner rörande exporten till tredje land. Om Höga
myndigheten underlåter att ta initiativ, får rådet fatta enhälligt beslut
om detta på förslag av en regering.

6. Höga myndigheten får, efter att ha hört den rådgivande kommittén
och rådet, upphäva det system som inrättats enligt denna artikel.
Höga myndigheten får inte åsidosätta ett avstyrkande yttrande från
rådet, om detta yttrande avgivits enhälligt.

Om Höga myndigheten underlåter att ta initiativ, får rådet genom
enhälligt beslut upphäva detta system.

7. Höga myndigheten får i fråga om företag, som åsidosätter de beslut
som fattats med tillämpning av denna artikel, döma ut böter som
högst uppgår till det dubbla värdet av den tillverkning eller de
leveranser som föreskrivits och inte verkställts eller som undandragits
föreskriven användning.

KAPITEL V

PRISER

Artikel 60

1. På prisområdet är förfaranden som strider mot artiklarna 2, 3 och 4
förbjudna och särskilt

— illojal konkurrens och i synnerhet prissänkningar av helt tillfällig eller
helt lokal karaktär, vilka syftar till att uppnå en monopolställning
inom den gemensamma marknaden,

— diskriminerande förfaranden som innebär att en säljare inom den
gemensamma marknaden tillämpar olika villkor vid jämförbara
affärstransaktioner, särskilt med hänsyn till köparnas nationalitet.

Höga myndigheten kan efter att ha hört den rådgivande kommittén och
rådet genom beslut närmare ange de förfaranden som avses med detta
förbud.

2. I detta syfte

a) skall de prislistor och försäljningsvillkor som tillämpas av företagen
på den gemensamma marknaden offentliggöras i den omfattning och
den form som föreskrivs av Höga myndigheten efter att ha hört den
rådgivande kommittén. Om Höga myndigheten finner, att ett företag
valt en onormal utgångspunkt för fastställande av sin prislista, och

detta särskilt öppnar möjligheter att kringgå bestämmelserna under b Prop. 1994/95:19
här nedan, skall den lämna lämpliga rekommendationer till detta Bilaga 13
företag,

b) får de använda metoderna för prissättning inte leda till att de priser
som tillämpas av ett företag inom den gemensamma marknaden, då
dessa återförs till motsvarande värde vid den utgångspunkt som valts
för fastställande av dess prislista

— överstiger det pris som enligt prislistan i fråga gäller vid en
jämförbar affärstransaktion eller

— understiger detta pris med mer än

— antingen den marginal som möjliggör anpassning av det
lämnade anbudet till en med annan utgångspunkt fastställd
prislista som erbjuder köparen de fördelaktigaste villkoren
på leveransorten eller

— den marginal som genom beslut av Höga myndigheten efter
det att den rådgivande kommittén yttrat sig, fastställts för
varje kategori av produkter med eventuellt hänsynstagande
till produkternas ursprung och destinationsort.

Dessa beslut skall fattas när de visar sig nödvändiga för att undvika
störningar inom den gemensamma marknaden i dess helhet eller en del
därav eller för att undvika störningar i jämvikten till följd av olikheter i
metoderna för prissättning på en produkt och på de råvaror som används
för dess tillverkning. Besluten skall inte hindra företagen att anpassa sina
anbud till villkor som erbjudits av företag utanför gemenskapen, under
förutsättning att dessa transaktioner anmäls till Höga myndigheten, som
i händelse av missbruk får begränsa eller upphäva den fördel berörda
företag kan dra av denna undantagsbestämmelse.

Artikel 61

På grundval av undersökningar gjorda i samråd med företagen och
företagssammanslutningama enligt bestämmelserna i artikel 46 första
stycket och artikel 48 tredje stycket, samt efter att ha hört den rådgivande
kommittén och rådet om såväl lämpligheten av dessa åtgärder som den
prisnivå de medför kan Höga myndigheten för en eller flera produkter
inom dess kompetensområde fastställa

a) maximipriser inom den gemensamma marknaden, om den finner att
ett sådant beslut är nödvändigt för att uppnå de syften som anges i
artikel 3, särskilt under c,

b) minimipriser inom den gemensamma marknaden, om Höga
myndigheten finner att en uppenbar kris föreligger eller är omedelbart
förestående samt att ett sådant beslut krävs för att de syften som anges
i artikel 3 skall uppnås,

c) minimi- eller maximipriser vid export efter samråd med berörda Prop. 1994/95:19
företagssammanslutningar eller företagen själva och med anpassning Bilaga 13
till de förhållanden som råder på utländska marknader, om en sådan
åtgärd kan kontrolleras effektivt och visar sig nödvändig såväl med
hänsyn till de genom marknadsläget uppkommande farorna för
företagen som för att i de internationella ekonomiska förbindelserna
hävda den målsättning som anges i artikel 3 f. Om minimipriser
fastställs, skall denna bestämmelse inte hindra tillämpningen av
bestämmelserna i artikel 60.2 sista stycket.

Vid prissättningen skall Höga myndigheten beakta nödvändigheten av att
tillse att konkurrensförmågan inom såväl kol- och stålindustrierna som
förbrukningsindustriema vidmakthålls i enlighet med de principer som
anges i artikel 3 c.

Om Höga myndigheten underlåter att under ovan angivna förhållanden
ta initiativ, får en medlemsstats regering framlägga saken för rådet, som
genom enhälligt beslut kan anmoda Höga myndigheten att fastställa
sådana maximi- eller minimipriser.

Artikel 62

Då Höga myndigheten anser, att en sådan åtgärd är mest lämpad för att
undvika att kolpriserna fastställs på produktionskostnadsnivån för de
gruvor som har de högsta kostnaderna och vilkas drift anses temporärt
nödvändig för genomförandet av de uppgifter som anges i artikel 3, får
Höga myndigheten, efter att ha inhämtat yttrande från den rådgivande
kommittén, besluta om utjämningsbetalningar

— mellan företag inom samma gruvdistrikt, för vilka samma prislistor
gäller,

— mellan företag belägna inom olika gruvdistrikt, efter att ha hört rådet.

Sådana utjämningsbetalningar får dessutom införas under de
förutsättningar som anges i artikel 53.

Artikel 63

1. Om Höga myndigheten finner att köparna praktiserar en systematisk
diskriminering, särskilt med stöd av bestämmelser, som reglerar
offentligt organs affärsavslut, skall den till de regeringar som saken
gäller lämna nödvändiga rekommendationer.

2. Höga myndigheten får, i den utsträckning den finner det nödvändigt,
besluta att

3 Riksdagen 1994195. 1 samt. Nr 19. Bilaga 13-21

a) företagen skall fastställa sina försäljningsvillkor så, att deras köpare Prop. 1994/95:19
och kommissionärer förbinder sig att följa de regler som uppställts av Bilaga 13

Höga myndigheten med tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel,

b) företagen skall ställas till ansvar för överträdelse av förpliktelser de
åtagit sig på detta sätt, då överträdelsen begåtts av deras ombud eller
av kommissionärer, som handlat för dessa företags räkning.

Höga myndigheten far, i händelse av att en köpare bryter mot
förpliktelser han har åtagit sig på detta sätt, begränsa de till gemenskapen
hörande företagens rätt att handla med nämnda köpare i en utsträckning
som, i fall av upprepad överträdelse kan medföra temporärt förbud. I
detta fall får köparen, utan att det påverkar tillämpningen av
bestämmelserna i artikel 33, väcka talan vid domstolen.

3. Höga myndigheten har dessutom befogenhet att till berörda
medlemsstater lämna lämpliga rekommendationer för att säkerställa
att de regler som uppställts med tillämpning av artikel 60.1 följs av
varje företag eller organisation, som utövar en distributions funktion
på kol- och stålområdet.

Artikel 64

Höga myndigheten får i fråga om företag, som åsidosätter
bestämmelserna i detta kapitel eller beslut om deras tillämpning, döma
ut böter som uppgår till det dubbla värdet av den otillåtna försäljningen.
I händelse av upprepad överträdelse skall ovanstående maximibelopp
fördubblas.

KAPITEL VI

KARTELLER OCH FÖRETAGSKONCENTRATIONER

Artikel 65

1. Överenskommelser mellan företag, beslut av
företagssammanslutningar och samordnade förfaranden, som är
ägnade att inom den gemensamma marknaden, direkt eller indirekt,
förhindra, inskränka eller snedvrida den normala konkurrensen är
förbjudna, särskilt sådana som består i att

a) fastställa eller bestämma priser,

b) inskränka eller kontrollera produktion, teknisk utveckling eller
investeringar,

c) dela upp marknader, produkter, kunder eller försörjningskällor.

2. Höga myndigheten skall dock för särskilt angivna produkter tillåta Prop. 1994/95:19
överenskommelser om specialisering eller om gemensamma inköp och Bilaga 13
försäljningar, om den finner att

a) denna specialisering eller dessa gemensamma inköp och försäljningar
komma att bidra till en påtaglig förbättring av produktionen eller
distributionen av dessa produkter,

b) överenskommelsen i fråga är väsentlig för att uppnå ett sådant resultat
utan att vara mera restriktiv till sin karaktär än ändamålet kräver, och

c) överenskommelsen inte är ägnad att ge de berörda företagen möjlighet
att bestämma priser, kontrollera eller begränsa produktionen eller
avsättningen för en väsentlig del av ifrågavarande produkter inom den
gemensamma marknaden och inte heller att undandra dessa produkter
effektiv konkurrens från andra företag inom den gemensamma
marknaden.

Om Höga myndigheten finner, att vissa överenskommelser till sin natur
och sina verkningar helt överensstämmer med ovan åsyftade
överenskommelser, särskilt med hänsyn till tillämpningen av denna punkt
på distributions företag, skall Höga myndigheten också tillåta dessa
överenskommelser när den finner att de uppfyller samma villkor.

Tillstånden kan lämnas på bestämda villkor och för en begränsad tid.

I sådant fall skall Höga myndigheten förnya ett tillstånd en eller flera
gånger om den fastställer, att villkoren i a—c ovan fortfarande är
uppfyllda vid tidpunkten för förnyelsen.

Höga myndigheten skall återkalla ett tillstånd eller ändra dess
innehåll, om den finner att överenskommelsen på grund av ändrade
förhållanden inte längre uppfyller ovan avsedda villkor eller att de
faktiska följderna av överenskommelsen eller av dess tillämpning strider
mot de villkor som uppställts för tillståndet.

Beslut som innebär att tillstånd lämnas, förnyas, ändras, vägras eller
återkallas, samt grunderna för sådana beslut, skall offentliggöras utan att
de begränsningar som fastställts i artikel 47 andra stycket skall vara
tillämpliga i sådant fall.

3. Höga myndigheten får, i enlighet med bestämmelserna i artikel 47,
inhämta alla de upplysningar som krävs för tillämpningen av denna
artikel, antingen genom en särskild förfrågan ställd till berörda parter
eller genom en förordning som närmare anger arten av de
överenskommelser, beslut eller förfaranden som skall anmälas för
Höga myndigheten.

4. Överenskommelser och beslut som är förbjudna med stöd av denna
artikels första punkt skall sakna rättsverkan och kan inte åberopas
inför någon domstol i medlemsstaterna.

Höga myndigheten skall, om inte annat följer av rätten att överklaga Prop. 1994/95:19
till domstolen, ensam vara behörig att avgöra, om nämnda Bilaga 13
överenskommelser eller beslut står i överensstämmelse med be-
stämmelserna i denna artikel.

5. Höga myndigheten får fastställa böter och viten för företag, som
träffat en ogiltig överenskommelse, eller, som genom
skiljedomsförfarande, avtalsvite, bojkott eller andra medel tillämpat
eller sökt tillämpa en ogiltig överenskommelse eller ett ogiltigt beslut
eller en överenskommelse för vilken tillstånd vägrats eller beträffande
vilken tillstånd återkallats, eller som fått tillstånd genom uppsåtligen
oriktiga eller förvanskade uppgifter, eller som tillämpar förfaranden
som strider mot bestämmelserna i punkt 1. Maximibeloppet av dessa
böter eller viten får inte överstiga dubbla värdet av den faktiska
omsättningen av de produkter som omfattas av de överenskommelser,
beslut eller förfaranden vilka strider mot bestämmelserna i denna
artikel. Nämnda maximibelopp får dock höjas i de fall det varit fråga
om en begränsning av produktion, teknisk utveckling eller
investeringar, såvitt gäller böter, till högst 10 procent av berörda
företags årsomsättning och, såvitt gäller viten, till högst 20 procent
av dagsomsättningen.

Artikel 66

1. Höga myndighetens förhandstillstånd skall, om inte annat följer av
bestämmelserna i punkt 3, krävas för varje förfarande som genom sin
art och genom verksamhet utövad av en person eller ett företag eller
av en grupp av personer eller företag, inom de territorier som avses
i artikel 79 första stycket, direkt eller indirekt leder till en
koncentration av företag, av vilka minst ett är sådant som avses i
artikel 80; detta gäller antingen förfarandet hänför sig till en och
samma produkt eller till olika produkter, och antingen det kommer till
stånd genom fusion, förvärv av aktier, andelar och andra tillgångar,
lån, avtal eller genom varje annat medel för kontroll. För
tillämpningen av ovanstående bestämmelser skall Höga myndigheten
genom en förordning som den skall utfärda efter att ha hört rådet
närmare ange kriterierna för kontroll över företag.

2. Höga myndigheten skall bevilja det i föregående punkt omnämnda
tillståndet, om den finner att det tilltänkta förfarandet rörande
ifrågavarande produkt eller produkter som tillhör dess
kompetensområde inte kommer att ge berörda personer eller företag
möjlighet

— att fastställa priser, kontrollera eller inskränka produktionen eller
distributionen eller förhindra bibehållandet av en effektiv
konkurrens på en betydande del av marknaden för dessa produkter
eller

— att undandra sig de konkurrensregler som följer av tillämpningen Prop. 1994/95:19
av detta fördrag, särskilt genom upprättandet av en konstlad Bilaga 13
undantagsställning, vilken medför en väsentlig fördel i fråga om
tillgång till försörjningskällor och avsättning.

Höga myndigheten skall vid denna bedömning och i enlighet med
principen om icke-diskriminering i artikel 4 b beakta storleken av företag
av likartat slag inom gemenskapen i den utsträckning Höga myndigheten
anser detta vara motiverat för att undvika eller utjämna de nackdelar som
följer av skillnader i konkurrensvillkoren.

Höga myndigheten får för tillståndet uppställa de villkor den anser

vara lämpliga för att tillgodose syftet med denna punkt.

Innan Höga myndigheten tar ställning till ett förfarande som berör
företag av vilka minst ett inte är sådant som avses i artikel 80, skall den
inhämta den berörda regeringens synpunkter.

3. Höga myndigheten skall från kravet på förhandstillstånd befria sådana
slag av förfaranden som den — med hänsyn till storleken av de
tillgångar eller företag som berörs av detta och till arten av den
koncentration som blir resultatet — finner, bör anses stå i
överensstämmelse med de villkor som krävs enligt punkt 2. I den
förordning som med rådets samtycke utfärdas för detta ändamål skall
även villkoren för en sådan befrielse fastställas.

4. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 47 beträffande företag
inom Höga myndighetens kompetensområde, får Höga myndigheten,
antingen genom en förordning som utfärdas efter rådets hörande och
vilken närmare anger arten av de förfaranden som Höga myndigheten
skall underrättas om eller genom en särskild förfrågan till berörda
parter inom ramen för denna förordning, inhämta alla de upplysningar
som behövs för tillämpningen av denna artikel på förfaranden som
kan medföra den effekt som sägs i punkt 1; sådana upplysningar får
inhämtas från fysiska eller juridiska personer som förvärvat eller
sammanslagit rättigheterna eller tillgångarna i fråga eller som avser
att förvärva eller sammanslå dem.

5. Om en koncentration kommit till stånd som Höga myndigheten finner
har genomförts i strid med bestämmelserna i punkt 1 men som ändå
uppfyller de villkor, som anges i punkt 2, skall Höga myndigheten
godkänna denna koncentration under förutsättning att de personer som
förvärvat eller sammanslagit rättigheterna och tillgångarna i fråga
betalar de böter som avses i punkt 6 andra stycket. Bötesbeloppet får
dock inte understiga hälften av det maximibelopp som fastställts i
punkt 6 andra stycket om det är uppenbart att tillstånd borde ha
inhämtats. Om detta belopp inte betalas, skall Höga myndigheten
tillgripa de åtgärder som anges nedan i vad gäller koncentrationer som
betecknats såsom otillåtna.

Om en koncentration kommit till stånd som Höga myndigheten finner Prop. 1994/95:19
inte kan uppfylla de allmänna eller särskilda villkor som krävs för Bilaga 13
tillstånd enligt punkt 12, skall Höga myndigheten genom ett motiverat
beslut förklara koncentrationen otillåten och, efter att ha givit berörda
parter tillfälle att framlägga sina synpunkter, besluta att de företag
eller tillgångar som otillåtet sammanslagits skiljs åt eller att den
gemensamma kontrollen upphör. Höga myndigheten kan besluta varje
annan åtgärd som den anser lämplig för att återställa den oberoende
driften hos företagen i fråga eller det oberoende utnyttjandet av
tillgångarna i fråga samt för att återställa normala konkurrensvillkor.
Varje part som saken direkt gäller får föra talan mot dessa beslut
enligt den ordning som anges i artikel 33. Domstolen har oinskränkt
behörighet att med avvikelse från artikel 33 bedöma om det
tillämpade förfarandet har karaktären av en koncentration enligt första
punkten i denna artikel och förordningar som utfärdats med
tillämpning av samma punkt. Sådan talan medför uppskov. Talan får
endast väckas sedan det beslutats om ovan avsedda åtgärder, om inte
Höga myndigheten ger sitt samtycke till att särskild talan väcks mot
det beslut som förklarade förfarandet otillåtet.

Höga myndigheten får när som helst, om inte bestämmelserna i artikel
39 tredje stycket tillämpas, vidta eller föranstalta om de interimistiska
åtgärder som den anser nödvändiga för att skydda konkurrerande
företags eller tredje mans intressen samt för att avvärja varje åtgärd
som är ägnad att hindra verkställigheten av dess beslut. Endast om
domstolen beslutar det, medför en talan vid domstolen att
verkställigheten av de interimistiska åtgärderna skjuts upp.

Höga myndigheten skall medge berörda parter en skälig frist för an
verkställa dess beslut. Efter utgången av denna frist får Höga
myndigheten förelägga vite intill ett belopp per dag av en promille av
värdet av ifrågavarande rättigheter eller tillgångar.

Om de berörda parterna inte uppfyller sina förpliktelser skall Höga
myndigheten dessutom själv vidta åtgärder för verkställighet och får,
särskilt vad gäller företag inom dess kompetensområde, skjuta upp
utövandet av de rättigheter som hänför sig till de orättmätigt
förvärvade tillgångarna, utverka att en tvångsförvaltare av dessa
tillgångar utses på rättslig väg samt ordna tvångsförsäljning av
tillgångarna på villkor som tillvaratar ägarnas rättmätiga intressen.
Höga myndigheten får vidare beträffande de fysiska eller juridiska
personer som, till följd av det otillåtna förfarandet, förvärvat
rättigheterna eller tillgångarna i fråga ogiltigförklara åtgärder,
avgöranden, resolutioner eller beslut av de ledande organen inom de
företag som är underkastade en olovligen upprättad kontroll.

Höga myndigheten har dessutom befogenhet att till berörda
medlemsstater lämna de rekommendationer som krävs för att inom
ramen för staternas nationella lagstiftning uppnå verkställighet av de
åtgärder som avses i föregående stycken.

Vid utövandet av sina befogenheter skall Höga myndigheten beakta Prop. 1994/95:19
de rättigheter som tredje man i god tro förvärvat. Bilaga 13

6. Höga myndigheten får ålägga böter intill ett belopp av

— 3 procent av värdet av de tillgångar som förvärvats eller
sammanslagits eller som skall förvärvas eller sammanslås för de
fysiska eller juridiska personer som undandrar sig de förpliktelser
som avses i punkt 4,

— 10 procent av värdet av de tillgångar som förvärvats eller
sammanslagits för de fysiska eller juridiska personer som
undandrar sig de förpliktelser som avses i punkt 1. Detta
maximibelopp skall efter utgången av den tolfte månaden efter det
att förfarandet ägt rum, höjas med en tjugofjärdedel för varje
ytterligare månad som förflutit intill dess att Höga myndigheten
fastställt att en överträdelse ägt rum,

— 10 procent av värdet av de tillgångar som förvärvats eller
sammanslagits eller som skall förvärvas eller sammanslås för de
fysiska eller juridiska personer som med oriktiga eller förvanskade
uppgifter dragit eller sökt dra fördel av de bestämmelser som
avses i punkt 2,

— 15 procent av värdet av de tillgångar som förvärvats eller
sammanslagits för företag inom Höga myndighetens
kompetensområde vilka deltagit i eller medverkat i det förfarande
som genomförts och som strider mot bestämmelserna i denna
artikel.

Personer som drabbas av påföljder som avses i denna punkt har rätt
att väcka talan vid domstolen i den ordning som anges i artikel 36.

7. Om Höga myndigheten finner att offentliga eller privata företag, som
rättsligt eller faktiskt intar eller förvärvar en dominerande ställning på
marknaden i fråga om en produkt inom dess kompetensområde och
på detta sätt undandras effektiv konkurrens inom en betydande del av
den gemensamma marknaden, utnyttjar denna ställning för ändamål
som strider mot detta fördrags målsättningar, skall Höga myndigheten
till dessa företag lämna de rekommendationer som krävs för att
förhindra dem att utnyttja denna ställning för ändamålet i fråga. Om
dessa rekommendationer inte följs på ett tillfredsställande sätt inom
skälig tid, skall Höga myndigheten, genom beslut som fattas i samråd
med den berörda regeringen och med tillämpning av de påföljder som
avses i artiklarna 58, 59 och 64, fastställa de priser och
försäljningsvillkor som skall tillämpas av företaget i fråga eller
uppställa produktions- eller leveransprogram som skall genomföras av
företaget.

KAPITEL VII

INGREPP I KONKURRENSFÖRHÅLLANDEN

Artikel 67

1. Varje åtgärd som vidtas av en medlemsstat och som är ägnad att
märkbart återverka på konkurrensförhållandena inom kol- och
stålindustrin, skall den berörda regeringen underrätta Höga
myndigheten om.

2. Om en sådan åtgärd är ägnad att framkalla en allvarlig
jämviktsstörning genom att skillnaden i produktionskostnader
väsentligt ökas på annat sätt än genom en förändring av
produktiviteten, får Höga myndigheten efter att ha hört den
rådgivande kommittén och rådet vidta följande åtgärder:

Om denna stats åtgärder medför skadliga verkningar för kol- och
stålföretag inom statens kompetensområde, får Höga myndigheten
bemyndiga staten att i fråga om företagen vidta stödåtgärder vars
omfattning, villkor och varaktighet skall fastställas i samförstånd med
Höga myndigheten. Samma bestämmelser skall tillämpas i händelse
av ändringar i löner och arbetsvillkor som har samma verkningar,
även om ändringarna inte orsakas av en statlig åtgärd.

Om denna stats åtgärder medför skadliga verkningar för kol- och
stålföretag inom de övriga medlemsstaternas kompetensområde, skall
Höga myndigheten lämna en rekommendation till staten i fråga i syfte
att avhjälpa förhållandet genom sådana åtgärder som staten anser vara
bäst förenliga med dess egen ekonomiska jämvikt.

3. Om denna stats åtgärder leder till en minskning av skillnaderna i
produktionskostnaderna genom att kol- och stålföretag inom dess
kompetensområde i jämförelse med övriga industrier inom samma
land ges en särskild fördel eller påläggs särskilda avgifter, får Höga
myndigheten, efter att ha hört den rådgivande kommittén och rådet,
lämna de rekommendationer som krävs till denna stat.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 13

KAPITEL VIII

ARBETSTAGARNAS LÖNER OCH RÖRLIGHET

Artikel 68

1. De metoder som används för att fastställa löner och sociala förmåner
i de olika medlemsstaterna skall, i fråga om kol- och stålindustrierna,
inte beröras av tillämpningen av detta fördrag, om inte annat följer av
följande bestämmelser.

2. Om Höga myndigheten finner, att ett eller flera företag tillämpar Prop. 1994/95:19
onormalt låga priser berofende på att företagen fastställt lönerna på en Bilaga 13
onormalt låg nivå i förhållande till den lönenivå som gäller inom

samma område, skall Höga myndigheten efter det att den rådgivande
kommittén yttrat sig lämna nödvändiga rekommendationer till dessa
företag. Om de onormalt låga lönerna är en följd av regeringsbeslut,
skall Höga myndigheten rådgöra med den berörda regeringen och får,
om enighet inte uppnås, efter det att den rådgivande kommittén yttrat
sig, lämna en rekommendation till regeringen.

3. Om Höga myndigheten finner, att en lönesänkning medför en
sänkning av arbetskraftens levnadsstandard och samtidigt används
såsom medel för varaktig ekonomisk anpassning av företagen eller för
konkurrens mellan företagen, skall Höga myndigheten till berörda
företag eller regering efter det att den rådgivande kommittén yttrat sig
lämna en rekommendation i syfte att på företagens bekostnad
tillförsäkra arbetskraften fördelar som kompenserar lönesänkningen.

Denna bestämmelse skall inte tillämpas på

a) generella åtgärder som vidtagits av en medlemsstat för att återupprätta
yttre jämvikt, utan att det påverkar en eventuell tillämpning av
bestämmelserna i artikel 67,

b) lönesänkningar som följer av tillämpningen av en glidande skala som
fastställts enligt lag eller avtal,

c) lönesänkningar som förorsakats av en sänkning av

le vnadskostnadema,

d) lönesänkningar som syftar till att korrigera onormala lönehöjningar,
som tidigare tillkommit under speciella omständigheter, och som
upphört att inverka.

4. Frånsett de fall som avses under a och b i föregående punkt, skall
varje lönesänkning, som påverkar hela eller en avsevärd del av
arbetskraften i ett företag, anmälas för Höga myndigheten.

5. De rekommendationer som avses i föregående punkt får lämnas av
Höga myndigheten endast efter rådets hörande med undantag av
rekommendationer som lämnas till företag, som inte är av den
storleksordning som fastställts av Höga myndigheten i samförstånd
med rådet.

Då inom en medlemsstat en ändring i fråga om bestämmelser om
finansiering av sociala förmåner eller i fråga om åtgärder mot
arbetslöshet och verkningar av arbetslöshet eller en ändring i lönerna
medför den verkan som avses i artikel 67.2 och 67.3, får Höga
myndigheten tillämpa de bestämmelser som föreskrivs i nämnda
artikel.

6. Om företagen inte följer de rekommendationer som lämnas till dem Prop. 1994/95:19
med tillämpning av denna artikel, får Höga myndigheten ålägga dem Bilaga 13
böter och viten uppgående till högst det dubbla värdet av de
orättmätigt inbesparade lönekostnaderna.

Artikel 69

1. Medlemsstaterna förbinder sig att avlägsna alla restriktioner som
grundar sig på nationalitet i fråga om sysselsättning inom kol- och
stålindustrierna av arbetstagare som har styrkta yrkesmässiga
kvalifikationer för arbete inom nämnda industrier och är medborgare
i en av medlemsstaterna, om inte annat följer av de begränsningar
som beror på grundläggande krav med hänsyn till hälsa och allmän
ordning.

2. För tillämpningen av denna bestämmelse skall medlemsstaterna
utforma en gemensam bestämning av olika slag av fackarbeten och
kvalifikationsvillkor, i samförstånd fastställa de begränsningar som
föreskrivs i föregående punkt samt undersöka de administrativa
möjligheterna att inom gemenskapen i dess helhet sammanföra utbud
och efterfrågan på arbetsmarknaden.

3. Dessutom skall medlemsstaterna, beträffande de arbetstagarkategorier
som inte avses i föregående punkt och om produktionsutvecklingen
inom kol- och stålindustrin hämmas av brist på lämplig arbetskraft,
anpassa sina immigrationsbestämmelser i den utsträckning som krävs
för att avhjälpa denna brist. De skall särskilt underlätta anställning av
arbetstagare från kol- och stålindustrier i andra medlemsstater.

4. Medlemsstaterna skall, utan att det inverkar på de särskilda åtgärder
som berör gränsarbetare, förbjuda varje slag av diskriminering
avseende avlöning och arbetsvillkor mellan inhemska arbetstagare och
invandrade arbetstagare. De skall i synnerhet sinsemellan söka vidta
alla sådana åtgärder som visar sig nödvändiga för att bestämmelserna
om sociala förmåner inte skall utgöra hinder för arbetskraftens
rörlighet.

5. Höga myndigheten skall vägleda och underlätta medlemsstaternas
handlande vid tillämpning av de åtgärder som avses i denna artikel.

6. Denna artikel skall inte påverka medlemsstaternas internationella
förpliktelser.

KAPITEL IX

TRANSPORTER

Artikel 70

Det föreligger enighet om att upprättandet av den gemensamma
marknaden kräver tillämpning av sådana transporttariffer för kol och stål
som erbjuder jämförliga prisvillkor åt förbrukare som befinner sig i
jämförligt läge.

I handeln mellan medlemsstaterna är särskilt alla sådana förfaranden
förbjudna som diskriminerar i fråga om fraktpriser och fraktvillkor vilka
grundas på produkternas ursprungs- eller destinationsland. Upphävandet
av sådan diskriminering skall först och främst innebära en förpliktelse att
vid transporter av kol och stål från eller till annat land inom
gemenskapen tillämpa tariffer, fraktpriser och andra tariffbestämmelser
som gäller vid interna transporter för samma slag av gods, då godset
fraktas samma sträcka.

Tariffer, fraktpriser och andra tariffbestämmelser, som tillämpas vid
transport av kol och stål inom varje särskild medlemsstat samt mellan
medlemsstaterna, skall offentliggöras eller göras kända för Höga
myndigheten.

Tillämpning av särskilda tariffer vid inhemsk transport till förmån för
ett eller flera kol- eller stålproducerande företag skall vara beroende av
förhandsgodkännande av Höga myndigheten som skall förvissa sig om att
dessa tariffer överensstämmer med principerna i detta fördrag. Höga
myndigheten får ge ett temporärt eller villkorligt godkännande.

Om inte annat följer av bestämmelserna i denna artikel samt övriga
bestämmelser i detta fördrag, skall transportpolitiken, särskilt
fastställande och ändring av fraktpriser och fraktvillkor av varje slag,
liksom jämkningar av fraktpriser i syfte att säkerställa transportföretagens
finansiella jämvikt, i fortsättningen vara underkastad varje enskild
medlemsstats bestämmelser i lagar eller andra författningar; detsamma
skall gälla åtgärder avseende samordning eller konkurrens mellan olika
transportsätt eller mellan olika transportvägar.

KAPITEL X

HANDELSPOLITIK

Artikel 71

Om inte fördraget föreskriver annat skall medlemsstaternas regeringars
kompetens på det handelspolitiska området inte påverkas genom
tillämpningen av detta fördrag, om det inte bestäms på annat sätt i
fördraget.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 13

De befogenheter som genom detta fördrag tillagts gemenskapen på det Prop. 1994/95:19
handelspolitiska området gentemot tredje land får, om inte annat följer Bilaga 13
av bestämmelserna i artikel 75, inte vara mera omfattande än de
befogenheter som tillerkänns medlemsstaterna genom internationella
överenskommelser till vilka staterna är anslutna.

Medlemsstaternas regeringar skall ömsesidigt bistå varandra i den
utsträckning som krävs för att genomföra de åtgärder Höga myndigheten
förklarat stå i överensstämmelse med detta fördrag och gällande
internationella överenskommelser. Höga myndigheten har befogenhet att
föreslå berörda medlemsstater metoder som kan säkerställa detta
ömsesidiga bistånd.

Artikel 72

Minimisatser, under vilka medlemsstaterna förbinder sig att inte sänka
sina tullar på kol och stål gentemot tredje land, samt maximisatser, över
vilka de förbinder sig att inte höja dessa tullar får fastställas genom
enhälligt beslut av rådet på förslag av Höga myndigheten framlagt på
dess eget initiativ eller på begäran av en medlemsstat.

Inom de gränser som fastställts genom nämnda beslut skall varje
regering bestämma sina tulltaxor i enlighet med sina egna nationella
regler. Höga myndigheten kan på eget initiativ eller på begäran av en av
medlemsstaterna avge yttrande i syfte att ändra taxorna i denna stat.

Artikel 73

Handläggningen av import- och exportlicenser för handeln med tredje
land skall handhas av den regering inom vars territorium importvarornas
bestämmelseort eller exportvarornas ursprungsort är belägen.

Höga myndigheten har befogenhet att övervaka handläggningen och
kontrollen av dessa licenser på kol- och stålområdet. Höga myndigheten
skall vid behov och efter att ha hört rådet lämna rekommendationer till
medlemsstaterna, såväl för att undvika att antagna bestämmelser är mer
restriktiva än vad den situation som motiverar deras införande eller
bibehållande kräver som för att säkerställa samordning av de åtgärder
som vidtagits enligt artikel 71 tredje stycket och artikel 74.

Artikel 74

I nedan uppräknade fall har Höga myndigheten befogenhet att vidta alla
åtgärder, som står i överensstämmelse med detta fördrag och särskilt med
de i artikel 3 angivna målsättningarna, samt att till regeringarna lämna
alla slag av rekommendationer som står i överensstämmelse med
bestämmelserna i artikel 71 andra stycket:

1. om det konstateras att länder, som inte är medlemmar i gemenskapen, Prop. 1994/95:19
eller företag belägna i dessa länder gjort sig skyldiga till dumpning Bilaga 13

eller andra av Havannastadgan förbjudna förfaranden,

2. om en skillnad mellan anbud av företag utanför gemenskapens
kompetensområde och av företag inom dess kompetensområde enbart
beror på det faktum att anbuden från de förstnämnda är baserade på
konkurrensvillkor som strider mot bestämmelserna i detta fördrag,

3. om en av de produkter som anges i fördragets artikel 81 importeras
till en eller flera medlemsstaters territorier i relativt stigande
kvantiteter och på sådana villkor, att denna import medför eller hotar
att medföra allvarlig skada for produktionen av liknande eller direkt
konkurrerande varor inom den gemensamma marknaden.

Rekommendationer i syfte att införa kvantitativa restriktioner får dock

i det fall som avses i punkt 2 lämnas endast med rådets samtycke, och

i det fall som avses i punkt 3 endast under de förutsättningar som
anges i artikel 58.

Artikel 75

Medlemsstaterna förbinder sig att hålla Höga myndigheten underrättad
om förslag till handelsavtal eller till överenskommelser med motsvarande
verkan i den mån de berör kol och stål eller importen av andra råvaror
och specialutrustning som krävs för produktionen av kol och stål i
medlemsstaterna.

Om ett förslag till avtal eller överenskommelse innefattar
bestämmelser, som hindrar tillämpningen av detta fördrag, skall Höga
myndigheten lämna nödvändiga rekommendationer till den berörda staten
inom tio dagar efter den dag då Höga myndigheten mottagit underrättelse
om detta. Höga myndigheten får i övriga fall avge yttranden.

FJÄRDE AVDELNINGEN

Allmänna bestämmelser

Artikel 76

Gemenskapen skall, på de villkor som anges i ett tilläggsprotokoll, inom
medlemsstaternas territorier åtnjuta den immunitet och de privilegier som
krävs för att den skall kunna fullgöra sina uppgifter.

Artikel 77

Säte för gemenskapens institutioner skall fastställas genom
överenskommelse mellan medlemsstaternas regeringar.

Artikel 78

1. Gemenskapens räkenskapsår skall sträcka sig från den 1 juli till den
30 juni.

2. Gemenskapens administrationsutgifter skall omfatta utgifterna för
Höga myndigheten, inklusive sådana som hänför sig till den
rådgivande kommitténs verksamhet, liksom utgifterna för domstolen,
församlingens sekretariat samt rådets sekretariat.

3. Var och en av gemenskapens institutioner skall upprätta en beräkning
över sina administrationsutgifter, indelade i artiklar och avdelningar.
Antalet tjänstemän, deras löner, ersättningar och pensioner skall dock,
i den mån de inte fastställs med stöd av en annan bestämmelse i
fördraget eller tillämpningsföreskrifter, liksom extraordinära utgifter,
fastställs i förväg av en kommission bestående av ordföranden i
domstolen, ordföranden i Höga myndigheten, ordföranden i
församlingen samt ordföranden i rådet. Ordföranden i domstolen skall
vara ordförande i denna kommission.

Dessa beräkningar skall sammanställas till ett allmänt budgetförslag
med ett särskilt avsnitt för utgifterna för var och en av institutionerna
och som antas av den ordförandekommission som avses i föregående
stycke.

Fastställandet av det allmänna budgetförslaget skall gälla som
bemyndigande och förpliktelse för Höga myndigheten att ta ut
motsvarande inkomstbelopp i enlighet med artikel 49. Höga
myndigheten skall ställa de medel som är avsedda för varje institution
till förfogande för vederbörande ordförande som får ingå eller
föranstalta om ingående av betalningsförpliktelser eller om
utbetalningar.

Ordförandekommissionen får medge överföringar inom avdelningarna
samt från en avdelning till en annan.

4. Det allmänna budgetförslaget skall tas in i den årliga rapport som
Höga myndigheten skall förelägga församlingen enligt artikel 17.

5. Om Höga myndighetens eller domstolens funktion så kräver, får
vederbörande ordförande förelägga ordförandekommissionen ett
tillägg till budgetförslaget, för vilket samma regler som för det
allmänna budgetförslaget skall gälla.

6. Rådet skall för en tid av tre år utse en revisor vars mandat får förnyas
och som utövar sitt uppdrag under full oavhängighet.
Revisorsuppdraget är oförenligt med varje annat uppdrag i en
institution eller ett organ i gemenskapens tjänst.

Revisorn skall årligen avge en revisionsberättelse över bokföringens
och den ekonomiska förvaltningens formella riktighet inom de

Prop. 1994/95:19

Bilaga 13

enskilda institutionerna. Han skall upprätta berättelsen inom sex Prop. 1994/95:19
månader efter utgången av det räkenskapsår som berättelsen avser Bilaga 13
samt överlämna den till ordförandekommissionen.

Höga myndigheten skall överlämna revisionsberättelsen till
församlingen samtidigt med den rapport som avses i artikel 17.

Artikel 79

Detta fördrag skall vara tillämpligt på de höga fördragsslutande parternas
europeiska territorier. Det skall även gälla för de europeiska territorier
vilkas utrikes angelägenheter tillvaratas av en signatärstat; beträffande
Saar är en brevväxling mellan Förbundsrepubliken Tyskland och Franska
republiken fogad vid detta fördrag.

Var och en av de höga fördragsslutande parterna är förpliktad att till
de andra medlemsstaterna utvidga den förmånsbehandling beträffande kol
och stål som staten själv åtnjuter i de icke europeiska territorier som
lyder under den.

Artikel 80

Med företag förstås i detta fördrag sådana företag som inom de territorier
som avses i artikel 79 första stycket, bedriver produktionsverksamhet
inom kol- och stålsektom; med företag förstås dessutom, i fråga om
artiklarna 65 och 66 liksom de för dessas tillämpning nödvändiga upp-
lysningarna samt talan grundad på dessa artiklar, sådana företag eller
organisationer som vanligtvis bedriver annan distributions verksamhet än
försäljning till hushåll eller hantverkare.

Artikel 81

Uttrycken "kol" och "stål" är definierade i bilaga I fogad vid detta
fördrag.

Listorna i denna bilaga kan kompletteras genom enhälligt beslut av rådet.

Artikel 82

Den omsättning som skall utgöra grundval för beräkning av de böter och
viten vilka åläggs foretag med stöd av detta fördrag skall vara den
omsättning som hänför sig till produkter inom Höga myndighetens
kompetensområde.

Artikel 83

Upprättandet av gemenskapen skall inte i något hänseende beröra
egendomsförhållandena för de foretag, som bestämmelserna i detta
fördrag gäller.

Artikel 84

I detta fördrags bestämmelser skall med orden "detta fördrag" förstås
bestämmelserna i fördraget och dess bilagor, i bifogade protokoll och i
konventionen om övergångsbestämmelser.

Artikel 85

De inledande åtgärder och övergångsbestämmelser som de höga
fördragsslutande parterna har enats om i syfte att möjliggöra
tillämpningen av reglerna i detta fördrag fastställs i en tilläggskonvention.

Artikel 86

Medlemsstaterna förbinder sig att vidta alla allmänna eller särskilda
åtgärder ägnade att säkerställa uppfyllandet av de förpliktelser som följer
av beslut och rekommendationer av gemenskapens institutioner samt att
underlätta fullgörandet av gemenskapens uppgifter.

Medlemsstaterna förbinder sig att avstå från varje åtgärd som är
oförenlig med den gemensamma marknadens målsättning och verksamhet
som avses i artiklarna 1 och 4.

Medlemsstaterna skall inom ramen för sin behörighet vidta alla
åtgärder som är ägnade att säkerställa de internationella betalningar som
hänför sig till handeln med kol och stål inom den gemensamma
marknaden och skall lämna varandra ömsesidigt bistånd för att underlätta
sådana betalningar.

Tjänstemän i Höga myndigheten, som av denna har ålagts
kontrolluppdrag, skall inom medlemsstaternas territorier och i all den
utsträckning som är nödvändig för fullgörandet av deras uppdrag ha de
rättigheter och befogenheter som dessa stater i lag tillerkänner egna
tjänstemän i skattemyndigheterna. Den berörda staten skall i behörig
ordning underrättas om kontrolluppdragen och ställningen hos de
tjänstemän som fått i uppdrag att utföra dem. Den berörda statens
tjänstemän får på begäran av denna eller Höga myndigheten biträda Höga
myndighetens tjänstemän vid fullgörandet av deras uppdrag.

Artikel 87

De höga fördragsslutande parterna förbinder sig att inte åberopa fördrag,
konventioner eller förklaringar, som gäller mellan dem, för att få tvister
angående tolkningen eller tillämpningen av detta fördrag reglerade på
annat sätt än som bestämts genom fördraget.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 13

Artikel 88

Om Höga myndigheten anser, att en medlemsstat underlåtit att uppfylla
någon av de förpliktelser som åvilar den enligt detta fördrag, skall Höga
myndigheten konstatera denna underlåtenhet genom ett motiverat beslut
efter att ha givit denna stat tillfälle att framlägga sina synpunkter. Höga
myndigheten skall för staten i fråga sätta ut en frist inom vilken staten
skall uppfylla sin förpliktelse.

Staten i fråga får inom två månader efter beslutets delgivning väcka
talan vid domstolen, som har oinskränkt prövningsrätt.

Om staten inte har uppfyllt sin förpliktelse inom den av Höga
myndigheten fastställda fristen eller om den av staten väckta talan har
ogillats, får Höga myndigheten med rådets samtycke, givet med två
tredjedels majoritet

a) uppskjuta utbetalningen av belopp som Höga myndigheten skall
erlägga till staten i fråga enligt detta fördrag,

b) vidta eller bemyndiga övriga medlemsstater att vidta åtgärder, som
avviker från bestämmelserna i artikel 4, i syfte att avhjälpa
verkningarna av den underlåtenhet som konstaterats.

Staten i fråga får inom två månader efter delgivning av ett beslut enligt
a eller b väcka talan vid domstolen som har oinskränkt prövningsrätt.

Om ovan angivna åtgärder visar sig vara verkningslösa skall Höga
myndigheten framlägga saken för rådet.

Artikel 89

Alla tvister mellan medlemsstaterna om tillämpningen av detta fördrag,
vilka inte kan avgöras genom annat i fördraget angivet förfarande, får på
hemställan av en av de stater som är part i tvisten underställas
domstolen.

Domstolen skall även vara behörig att besluta i alla tvister mellan
medlemsstaterna som berör områden som regleras i fördraget, om en
sådan tvist underställs domstolen i kraft av ett skiljeavtal.

Artikel 90

Om en underlåtenhet av ett företag att uppfylla en förpliktelse som följer
av detta fördrag även innebär en underlåtenhet av företaget att uppfylla
en förpliktelse som följer av lagstiftningen i den stat under vilken
företaget lyder och om rättsliga eller administrativa åtgärder enligt den
lagstiftningen vidtagits gentemot detta företag, skall staten i fråga
underrätta Höga myndigheten om detta, som får uppskjuta avgörandet.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 13

4 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 19. Bilaga 13-21

Om Höga myndigheten uppskjuter avgörandet, skall den underrättas om Prop. 1994/95:19
sakens fortsatta gång och få tillfälle att framlägga relevanta dokument, Bilaga 13
sakkunnigutlåtanden och vittnesutsagor. Den skall också underrättas om
det slutgiltiga beslutet i saken. Höga myndigheten skall beakta detta
beslut vid bestämmandet av den eventuella sanktion som den kan komma
att fastställa.

Artikel 91

Om ett företag inte inom föreskriven tid fullgör en betalningsskyldighet
gentemot Höga myndigheten antingen enligt en bestämmelse i detta
fördrag eller dess tillämpningsföreskrifter eller enligt en ekonomisk
sanktion eller ett vite som fastställts av Höga myndigheten, får denna
uppskjuta utbetalningar som den själv är skyldig att göra till nämnda
företag intill ett belopp motsvarande företagets betalningsskyldighet.

Artikel 92

Beslut av Höga myndigheten vilka innefattar betalningsförpliktelser skall
utgöra exekutionstitel.

Verkställighet inom en medlemsstats territorium skall ske enligt de i
staten gällande rättsreglerna och efter det att bevis om att beslutet får
verkställas har utfärdats enligt bestämmelserna i den stat inom vars
territorium verkställigheten skall ske utan annan prövning än av beslutets
äkthet. Bevis om att beslutet får verkställas skall utfärdas av en för detta
ändamål särskilt förordnad regeringsmedlem i varje land.

Verkställigheten får endast uppskjutas genom beslut av domstolen.

Artikel 93

Höga myndigheten skall upprätthålla ändamålsenliga förbindelser med
Förenta nationerna och Organisationen för europeiskt ekonomiskt
samarbete och skall regelbundet hålla dem underrättade om
gemenskapens verksamhet.

Artikel 94

Kontakten mellan gemenskapens institutioner och Europarådet skall
säkerställas på det sätt som anges i bifogat protokoll.

Artikel 95

I alla i detta fördrag inte förutsedda fall, som synes kräva ett beslut eller
en rekommendation av Höga myndigheten för att inom ramen för den
gemensamma marknaden för kol och stål och i enlighet med artikel 5
förverkliga någon av de i artikel 2-4 närmare angivna målsättningarna
för gemenskapen, kan detta beslut fattas eller denna rekommendation
lämnas med rådets enhälliga samtycke och efter att den rådgivande
kommittén hörts.

Beslutet eller rekommendationen skall ange eventuellt
ifrågakommande sanktioner som skall bestämmas om på samma sätt.

Om, efter utgången av den övergångsperiod som bestämts i
konventionen om övergångsbestämmelser, erfarenheten visar att
oförutsedda svårigheter framkommit i fråga om formerna för
tillämpningen av detta fördrag eller en djupgående förändring av de
ekonomiska eller tekniska betingelserna, vilken direkt påverkar den
gemensamma marknaden för kol och stål, nödvändiggör en anpassning
av de regler som avser Höga myndighetens utövande av de befogenheter
som den tillagts, kan de ändringar av dessa regler som är nödvändiga
göras; ändringarna får dock inte påverka bestämmelserna i artikel 2-4
eller kompetensfördelningen mellan Höga myndigheten och
gemenskapens övriga institutioner.

Dessa ändringar skall gemensamt föreslås av Höga myndigheten och
rådet, vilket beslutar genom fem sjättedels majoritet, och skall
underställas domstolen för yttrande. Domstolen äger vid sin prövning
oinskränkt befogenhet vid bedömningen av alla faktiska och rättsliga
förhållanden. Om domstolen efter prövning finner att förslagen är i
överensstämmelse med bestämmelserna i föregående stycke, skall
förslagen överlämnas till församlingen och träda i kraft om de godkänns
med tre fjärdedels majoritet av avgivna röster samt två tredjedels
majoritet av församlingens ledamöter.

Artikel 96

Efter utgången av övergångsperioden kan varje medlemsstats regering
och Höga myndigheten föreslå ändringar av detta fördrag. Ett sådant
förslag skall framläggas för rådet. Om rådet med två tredjedels majoritet
uttalar sig för sammankallande av en konferens med företrädare för
medlemsstaternas regeringar, skall en sådan omedelbart sammankallas av
rådets ordförande för att överenskomma om de ändringar som skall göras
i detta fördrag.

Ändringarna skall träda i kraft sedan de ratificerats av samtliga
medlemsstaters regeringar i enlighet med deras konstitutionella
bestämmelser.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 13

Artikel 97

Detta fördrag skall gälla för en tid av femtio år efter dess ikraftträdande.

Artikel 98

Varje europeisk stat kan ansöka om att ansluta sig till detta fördrag. Den
skall ställa sin ansökan till rådet, som efter att ha inhämtat Höga
myndighetens yttrande enhälligt beslutar samt också enhälligt bestämmer
villkoren för anslutning. Denna skall gälla från den dag då anslutnings-
dokumentet mottas av den regering hos vilken fördraget deponerats.

Artikel 99

Detta fördrag skall ratificeras av samtliga medlemsstater i enlighet med
deras konstitutionella bestämmelser. Ratifikationsinstrumenten skall
deponeras hos Frankrikes regering.

Fördraget skall träda i kraft den dag då det sista
ratifikationsinstrumentet deponerats.

Om samtliga ratifikationsinstrument inte har deponerats inom sex
månader efter detta fördrags undertecknande, skall regeringarna i de
stater vilka deponerat sina ratifikationsinstrument samråda om de åtgärder
som skall vidtas.

Artikel 100

Detta fördrag, upprättat i ett enda original, skall deponeras i arkiven hos
Frankrikes regering, som skall överlämna en bestyrkt kopia till var och
en av regeringarna i övriga signatärstater.

TILL BEVIS HÄRPÅ har undertecknade befullmäktigade undertecknat
och med sitt sigill försett detta fördrag.

Som skedde i Paris den adertonde april nittonhundrafemtioett.

ADENAUER

PAUL VAN ZEELAND

J. MEURICE

SCHUMAN

SFORZA

JOS. BECH

STIKKER

VAN DEN BRINK

Prop. 1994/95:19

Bilaga 13

Bilagor

BILAGA I

DEFINITION AV UTTRYCKEN KOL OCH STÅL

Prop. 1994/95:19

Bilaga 13

1. Uttrycken "kol" och "stål" omfattar de produkter som är upptagna i
följande lista.

2. Höga myndighetens verksamhet avseende produkter av specialstål,
koks och skrot skall utövas med hänsyn till de särskilda betingelserna
för produktionen av och handeln med dessa produkter.

3. Höga myndighetens verksamhet avseende gaskoks och brunkol, som
används för andra ändamål än för tillverkning av briketter eller
lågtemperaturkoks, skall utövas endast i den utsträckning det kan bli
nödvändigt till följd av att dessa produkter vållar kännbara störningar
på bränslemarknaden.

4. Höga myndigheten skall under utövandet av sin verksamhet ta hänsyn
till den omständigheten att framställningen av vissa av de produkter
som är upptagna i denna lista är direkt förenad med framställningen
av biprodukter, som inte finns upptagna i listan, men vilkas
försäljningspriser kan inverka på huvudprodukternas
försäljningspriser.

Kodnummer i OEEC-
nomen-klaturen (som
hänvisning)

Varuslag

3.000 Bränslen

3.100 Stenkol

3.200 Stenkolsbriketter

3.300 Koks, med undantag av elektrodkoks
och petroleumkoks

Pyropissitkoks (lågtemp. förkoksad
kol)

3.400 Brunkolsbriketter

3.500 Brunkol

Lågtemp. förkoksad brunkol

4.000 Järn och stål

4.100 Råvaror för framställning av tackjärn
och stål1

Järnmalm (med undantag av svavelkis)
Skrot

Manganmalm

Prop. 1994/95:19

Bilaga 13

4.200 Tackjärn och ferrolegeringar

Tackjärn för tillverkning av stål

Råvaror under kodnummer 4 190 i OEEC-nomenklaturen (andra på
annat ställe icke nämnda råvaror för framställning av tackjärn och
stål) är inte inbegripna. Eldfasta ämnen är således inte inbegripna.

Kodnummer

i OEEC-
nomen-
klaturen

(som hänvisning)

4.200

Varuslag

Gjuteritackjäm och annat tackjärn

Spegeljärn och högkolhaltig
ferromangan2

4.300 Obearbetade produkter och
halvfabrikat av järn, stål eller
specialstål, inklusive produkter avsedda
för återanvändning eller omvalsning
Flytande stål, även i göt, avsedda för
smide3

Halvfabrikat: blooms, billets, slabs och
platiner, varmvalsade breda band
(andra än band som betraktas som
färdigvara)

4.400 Varmvalsade färdigprodukter av järn,
stål eller specialståt

Räler, sliprar, underläggsplattor och
skarvjäm, balk, grov profilstång och
annan stång 80 mm och däröver,
spontpålar

Profilstång och annan stång mindre än
80 mm liksom plattjärn under 150 mm

Valstråd

Prop. 1994/95:19

Bilaga 13

Rund- och fyrkantsjärn för
rörframställning

Varmvalsade band (inklusive band för
rörframställning)

Varmvalsad plåt med mindre tjocklek
än 3 mm (icke överdragen och
överdragen)

Grov- och mediumplåt med en tjocklek
av 3 mm och däröver, universaljärn
med en tjocklek av 150 mm och
däröver

4.500 V i dar eb e arb e t ade färdiga
valsverksprodukter av järn, ordinärt
stål eller specialstål5

Vitplåt, blyöverdragen plåt, svartplåt,
galvaniserad (zinköverdragen) plåt,
annan överdragen plåt

Kallvalsad plåt mindre än 3 mm

Transformatorplåt

Band för framställning av vitplåt

2 Övriga ferrolegeringar är inte inbegripna.

3 Framställningen av götstål avsedd för gjuterier faller under Höga
myndighetens verksamhet endast i de fäll då den anses tillhöra den
egentliga stålindustrins verksamhet.

Övrig framställning av götstål för gjuterier, t.ex. i fristående små och Prop. 1994/95:19
medelstora gjuterier, underkastas endast statistisk kontroll utan att Bilaga 13
detta leder till diskriminerande åtgärder för deras del.

4 Gjutgods, smidesstycken och produkter framställda genom
pulvermetallurgiska förfaranden är inte inbegripna.

5 Stålrör (sömlösa eller svetsade), kallvalsade band med en bredd av
mindre än 500 mm (om de inte är avsedda för vitplåtframställning),
dragen tråd, blankglödgat stål och gjutgods (rör och rörledningstillbe-
hör, annat gjutgods) är inte inbegripna.

BILAGA II

SKROT

Bestämmelserna i detta fördrag skall tillämpas på skrot med beaktande
av följande jämkningar som är nödvändiga på grund av de särskilda
betingelserna för dess uppsamlande och handeln därmed:

a) De priser som fastställs genom Höga myndighetens försorg, på det
sätt som anges i avdelning III kapitel V, skall gälla inköp som görs
av företagen inom gemenskapen; medlemsstaterna skall biträda Höga
myndigheten vid tillsynen av att fattade beslut iakttas av säljarna.

b) Artikel 59 skall inte tillämpas på

— gammalt tackjärn vars användning på grund av tackjärnets
beskaffenhet begränsas till gjuteriindustrier utanför gemenskapens
kompetensområde,

— avfallsskrot som används direkt av företagen; vid beräkning av
grunderna för fördelningen av köpskrot skall emellertid hänsyn tas
till den tillgång som detta avfallsskrot utgör.

c) Vid tillämpningen av bestämmelserna i artikel 59 på köpskrot skall
Höga myndigheten i samarbete med medlemsstaternas regeringar
inhämta nödvändiga upplysningar om såväl tillgångarna som behoven
inklusive exporten till tredje land.

På grundval av de på detta sätt inhämtade upplysningarna skall Höga
myndigheten fördela tillgångarna mellan medlemsstaterna i
överensstämmelse med bestämmelserna i artikel 59 och med hänsyn till
såväl de mest ekonomiska möjligheterna att utnyttja tillgångarna som till
samtliga de drifts- och försörjningsvillkor som gäller inom de olika
grenarna av järn- och stålindustrin inom dess kompetensområde.

För att undvika att de på grundval av denna fördelning fastställda
leveranserna från en medlemsstat till en annan eller att utövandet av
inköpsrättigheter, som tillerkänts företagen inom en medlemsstats
område, medför diskriminering till skada för företagen inom den ena

eller den andra av de nämnda medlemsstaterna skall följande åtgärder Prop. 1994/95:19
vidtas: Bilaga 13

1. Varje medlemsstat skall medge utförsel av leveranser från sitt
territorium till de andra medlemsstaterna i överensstämmelse med den
av Höga myndigheten fastställda fördelningen; i gengäld skall varje
medlemsstat tillåtas att använda de kontrollåtgärder som är
nödvändiga för att förvissa sig om att utförseln inte överstiger de på
detta sätt förutsedda kvantiteterna. Höga myndigheten har befogenhet
att se till, att de åtgärder som vidtagits inte är mera restriktiva än
ändamålet kräver.

2. Fördelningen mellan medlemsstaterna skall revideras så ofta det är
nödvändigt för att beträffande såväl lokala köpare som köpare från
andra medlemsstater upprätthålla ett rimligt förhållande mellan de
fastställda tillgångarna i varje medlemsstat och de anvisade
leveranserna till andra medlemsstater.

3. Höga myndigheten skall se till, att de föreskrifter som utfärdats av
varje medlemsstat med avseende på säljare inom dess
kompetensområde inte leder till att olika villkor tillämpas vid
jämförliga transaktioner, särskilt med avseende på köparnas
nationalitet.

BILAGA III

SPECIALSTÅL

Specialstål och kolrikt finstål, som de betecknas i det förslag till
europeisk tullnomenklatur som utarbetades i Bryssel av tullkommittén vid
dess sammanträde den 15 juli 1950, skall behandlas efter deras
tillhörighet till någon av följande grupper:

a) Specialstål, vanligen benämnt konstruktionsstål och kännetecknat av
en kolhalt som understiger 0,6% och av en halt av
legeringsbeståndsdelar som inte överstiger sammanlagt 8% då det är
minst två beståndsdelar och 5% då det endast är en1.

b) Kolrikt finstål med en kolhalt som ligger mellan 0,6% och 1,6%;
legerat specialstål av annan typ än det som anges i punkt a och av en
halt av legeringsbeståndsdelar, som understiger 40% då det är minst
två beståndsdelar och 20% då det endast är en1.

c) Specialstål som inte omfattas av definitionen i a och b.

De produkter som tillhör grupperna a och b skall höra till Höga
myndighetens kompetensområde; i syfte att göra det möjligt att undersöka
hur fördraget lämpligen skall kunna tillämpas på dessa produkter med
beaktande av de särskilda produktions- och handelsbetingelsema som

gäller för dem skall emellertid tidpunkten for avvecklingen av import-
och exporttullar eller motsvarande avgifter liksom alla kvantitativa
restriktioner i samband med dessa produkters omsättning inom
gemenskapen uppskjutas till ett år efter tidpunkten för upprättandet av
den gemensamma marknaden för stål.

I fråga om de produkter som tillhör grupp c skall Höga myndigheten
så snart den trätt i verksamhet företa undersökningar för att fastställa hur
fördraget lämpligen skall tillämpas på dessa olika produkter med
beaktande av de särskilda produktions- och handelsbetingelsema som
gäller för dem; allteftersom dessa undersökningar avslutas och senast tre
år efter upprättandet av den gemensamma marknaden, skall förslag till
bestämmelser för var och en av de ifrågavarande produkterna av Höga
myndigheten underställas rådet, som skall besluta på det sätt som anges
i artikel 81. Under denna period skall de produkter som tillhör grupp c
uteslutande underkastas statistisk kontroll från Höga myndighetens sida.

K.A

P.v.Z.

J.M.

SCH.

SF.

v.d.B.

1 Som legeringsbeståndsdelar räknas inte svavel, fosfor, kisel och
mangan med en för gängse ståltyper vanligen godtagen halt.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 13

PROTOKOLL OM GEMENSKAPENS IMMUNITET OCH Prop. 1994/95:19

PRIVILEGIER. UNDERTECKNAT I PARIS DEN 18 APRIL 1951. Bilaga 13

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA

SOM BEAKTAR att, i enlighet med artikel 76 i detta fördrag, skall
gemenskapen åtnjuta sådan immunitet och sådana privilegier inom
medlemsstaternas territorier som behövs för att den skall kunna fullgöra
sina uppgifter i enlighet med villkoren i ett bifogat protokoll,

HAR ENATS OM följande:

KAPITEL I

EGENDOM, MEDEL OCH TILLGÅNGAR

Artikel 1

Gemenskapens lokaler och byggnader skall vara okränkbara. De får inte
genomsökas, beslagtas, konfiskeras eller exproprieras. Gemenskapens
egendom och tillgångar får inte utan tillstånd från domstolen bli föremål
för några administrativa eller rättsliga tvångsåtgärder.

Artikel 2

Gemenskapens arkiv skall vara okränkbara.

Artikel 3

Gemenskapen får inneha valutor av alla slag och ha konton i vilken
valuta som helst.

Artikel 4

Gemenskapen, dess tillgångar, inkomster och övrig egendom skall vara
befriade från

a) alla direkta skatter; gemenskapen skall dock inte begära befrielse från
sådana skatter och avgifter som utgör betalning för allmännyttiga
tjänster,

b) från alla tullar, förbud och restriktioner vad avser import och export
av varor som är avsedda för tjänstebruk. Varor som på detta sätt har
förts in i en stat får inte säljas inom denna stats territorium, om det
inte sker på villkor som godkänts av den statens regering,

c) från alla tullar, förbud och restriktioner vad avser import och export
av gemenskapens publikationer.

KAPITEL II

MEDDELANDEN OCH IDENTITETSHANDLINGAR

Prop. 1994/95:19

Bilaga 13

Artikel 5

Vad avser gemenskapens officiella meddelanden skall gemenskapens
institutioner inom varje medlemsstats territorium åtnjuta samma
behandling som staten i fråga ger diplomatiska beskickningar.

Officiell korrespondens och andra former av officiella meddelanden
som gemenskapens institutioner skickar får inte censureras.

Artikel 6

Ordföranden i Höga myndigheten skall utställa identitetshandlingar för
Höga myndighetens ledamöter och högre tjänstemän i Höga
myndighetens institutioner. Dessa identitetshandlingar skall godtas som
giltig resehandling av medlemsstaternas myndigheter.

KAPITEL III

FÖRSAMLINGENS LEDAMÖTER

Artikel 7

Församlingens ledamöter får inte underkastas någon begränsning av
administrativ eller annan natur i sin rörelsefrihet under resa till eller från
församlingens mötesplats.

Församlingens ledamöter skall, vad avser tull- och valutakontroll,

a) av sin egen regering beviljas samma lättnader som högre
tjänstemän som tillfälligt reser utomlands i offentligt uppdrag,

b) av regeringarna i övriga medlemsstater beviljas samma lättnader
som företrädare för utländska regeringar med tillfälligt offentligt
uppdrag.

Artikel 8

Församlingens ledamöter får inte förhöras, kvarhållas eller lagforas på
grund av yttranden de gjort eller röster de avlagt under utövandet av sitt
ämbete.

Artikel 9

Under församlingens sessioner skall dess ledamöter åtnjuta:

a) vad avser deras egen stats territorium, den immunitet som beviljas Prop. 1994/95:19

parlamentsledamöter i deras land, Bilaga 13

b) vad avser alla andra medlemsstaters territorium, immunitet vad
gäller alla former av kvarhållande och lagföring.

Immuniteten skall även vara tillämplig på ledamöterna under resan till
och från församlingens mötesplats. Immuniteten kan inte åberopas av en
ledamot som tas på bar gärning och kan inte hindra församlingen att
utöva sin rätt att upphäva en av dess ledamöters immunitet.

KAPITEL IV

FÖRETRÄDARE I RÅDET

Artikel 10

Företrädarna i rådet och de personer som åtföljer dem i officiell egenskap
skall i sin tjänsteutövning och under resan till och från mötesplatsen
åtnjuta sedvanliga privilegier och immunitet.

KAPITEL V

LEDAMÖTER I HÖGA MYNDIGHETEN SAMT TJÄNSTEMÄN I
GEMENSKAPENS INSTITUTIONER

Artikel 11

Inom varje medlemsstats territorium och oberoende av statstillhörighet
skall Höga myndighetens ledamöter och tjänstemän i gemenskapen,

a) åtnjuta immunitet mot rättsliga förfaranden vad avser handlingar
som de har begått i sin tjänsteutövning, inbegripet muntliga och
skriftliga uttalanden, med förbehåll för artikel 40 andra stycket i
fördraget; de skall åtnjuta denna immunitet även efter det att deras
uppdrag har upphört,

b) vara befriade från skatt på löner och övriga ersättningar som
betalas av gemenskapen

c) tillsammans med sina äkta makar och av dem försörjda
familjemedlemmar vara undantagna från bestämmelser om
begränsning av invandring och formaliteter för registrering av
utlänningar,

d) då de tillträder sin tjänst i landet i fråga, ha rätt att tullfritt föra in
sitt bohag och sina personliga tillhörigheter samt ha rätt att tullfritt

åter föra ut sitt bohag och sina personliga tillhörigheter till sitt Prop. 1994/95:19
hemland då deras tjänstgöringstid i landet är slut. Bilaga 13

Artikel 12

Ordföranden i Höga myndigheten skall besluta vilka grupper av
gemenskapens tjänstemän bestämmelserna i detta kapitel helt eller delvis
skall tillämpas på. Ordföranden skall regelbundet förelägga rådet en lista
över dessa och därefter överlämna den till samtliga medlemsstaters
regeringar. Medlemsstaternas regeringar skall regelbundet underrättas om
namnen på de tjänstemän som ingår i dessa grupper.

Artikel 13

Privilegier, immunitet och lättnader skall endast beviljas Höga
myndighetens ledamöter och tjänstemän i gemenskapens institutioner om
det ligger i gemenskapens intresse.

Ordföranden i Höga myndigheten skall upphäva den immunitet som
har beviljats en tjänsteman eller en anställd, om han anser att
upphävandet av immuniteten inte strider mot gemenskapens intresse.

KAPITEL VI

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 14

Höga myndigheten får för att genomföra bestämmelserna i detta protokoll
ingå tilläggsöverenskommelser med en eller flera medlemsstater.

Artikel 15

Privilegier, immunitet och lättnader för domare, justitiesekreterare och
personal vid domstolen skall regleras i domstolens stadga.

Artikel 16

Tvister om tolkningen eller tillämpningen av detta protokoll skall
underställas domstolen.

Som skedde i Paris den artonde april nittonhundrafemtioett.

ADENAUER

PAUL VAN ZEELAND

J. MEURICE

SCHUMAN

SFORZA

JOS. BECH

STICKER

VAN DEN BRINK

Prop. 1994/95:19

Bilaga 13

PROTOKOLL OM DOMSTOLENS STADGA. UNDERTECKNAT I Prop. 1994/95:19

PARIS DEN 18 APRIL 1951. Bilaga 13

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM ÖNSKAR fastställa den stadga för domstolen som avses i artikel
45 i detta fördrag,

HAR ENATS om följande.

Artikel 1

Den domstol som inrättats genom artikel 7 i detta fördrag skall bildas och
fullgöra sina uppgifter i enlighet med bestämmelserna i fördraget och
denna stadga.

AVDELNING I

DOMARE

Artikel 2

Varje domare skall, innan han tillträder sitt ämbete, vid offentligt
sammanträde avlägga ed att opartiskt och samvetsgrant utöva sitt ämbete
och att inte yppa vad som förekommit vid domstolens överläggningar.

PRIVILEGIER OCH IMMUNITET

Artikel 3

Domarna skall åtnjuta immunitet mot rättsliga förfaranden. De skall
åtnjuta immunitet vad avser åtgärder, inbegripet muntliga och skriftliga
uttalanden, som de vidtagit i sin tjänsteutövning, även sedan deras
uppdrag har upphört.

Domstolen får, efter beslut i plenum, häva immuniteten.

När immuniteten har hävts och straffrättsliga förfaranden vidtas mot
en domare, skall denne ställas inför rätta i någon av medlemsstaterna
endast vid den domstol som är behörig att döma ledamöterna av de
högsta nationella domstolarna.

Domarna skall dessutom, oavsett nationalitet, åtnjuta de privilegier
inom medlemsstaternas territorier som anges i artikel 11 b, c och d i
protokollet om gemenskapens privilegier och immunitet.

UPPDRAG ICKE FÖRENLIGA MED DOMARÄMBETET Prop. 1994/95:19

Bilaga 13

Artikel 4

Domarna får inte inneha något politiskt eller administrativt ämbete.

De får inte utöva någon avlönad eller oavlönad yrkesverksamhet om
inte rådet undantagsvis genom beslut med två tredjedels majoritet medger
avvikelse härifrån.

De får inte förvärva eller behålla, direkt eller indirekt, några
affärsintressen avseende kol och stål under utövandet av sina ämbeten
och under en tid av tre år efter det dessa har upphört.

LÖN OCH ANNAN ERSÄTTNING

Artikel 5

Rådet skall på förslag från den kommission som avses i artikel 78.3 i
fördraget fastställa löner, arvoden och pensioner för ordföranden och
domarna.

ÄMBETETS UPPHÖRANDE

Artikel 6

En domares ämbete skall, frånsett vid normala ny tillsättningar, upphöra
genom att domaren avgår, avsätts eller avlider.

När en domare avgår, skall hans avgångsskrivelse ställas till domstolens
ordförande för vidare befordran till rådets ordförande. När så skett, blir
platsen vakant.

Utom i de fall som avses i artikel 7, skall domaren kvarstå i ämbetet
till dess hans efterträdare har tillträtt.

Artikel 7

En domare får endast skiljas från sitt ämbete, om han enligt de övriga
domarnas enhälliga bedömning inte längre uppfyller de förutsättningar
som krävs.

Rådets, Höga myndighetens och församlingens ordförande skall
informeras om detta av domstolens justitiesekreterare.

Denna anmälan medför att platsen blir vakant.

Artikel 8

En domare som skall ersätta en ledamot av domstolen vars ämbetstid inte
har gått ut, skall utses för återstoden av företrädarens mandattid.

5 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 19. Bilaga 13-21

AVDELNING II

ORGANISATION

Artikel 9

Domarna, generaladvokaterna och justitiesekreteraren är skyldiga att vara
bosatta där domstolen har sitt säte.

Artikel 10

Domstolen biträds av två generaladvokater och en justitiesekreterare.

GENERALADVOKATER

Artikel 11

Generaladvokaterna har till uppgift att offentligen, helt opartiskt och
självständigt, avge muntliga och motiverade förslag till avgöranden av de
mål som förelagts domstolen och därvid biträda domstolen i utövandet av
sin uppgift såsom den är definierad i artikel 31 i fördraget.

Artikel 12

Generaladvokaterna utnämns för en period av sex år på samma villkor
som domarna. En del av tjänsterna som generaladvokat skall ny tillsättas
vart tredje år. Den generaladvokat vars mandattid skall löpa ut vid slutet
av de första tre åren skall väljas genom lottdragning. Bestämmelserna i
artikel 32 tredje och fjärde styckena i fördraget och bestämmelserna i
artikel 6 i denna stadga är tillämpliga på generaladvokaterna.

Artikel 13

Bestämmelserna i artiklarna 2-5 och 8 är tillämpliga på
generaladvokaterna.

En generaladvokat får endast skiljas från sitt ämbete om han inte
längre uppfyller de förutsättningar som krävs. Beslutet skall fattas
enhälligt av rådet efter yttrande av domstolen.

JUSTITIESEKRETERAREN

Artikel 14

Justitiesekreteraren skall utses av domstolen som skall fastställa
instruktion för denne med beaktande av bestämmelserna i artikel 15. Han

Prop. 1994/95:19

Bilaga 13

skall inför domstolen avlägga ed att opartiskt och samvetsgrant utöva sitt Prop. 1994/95:19
ämbete och att inte röja vad som förekommit vid domstolens över- Bilaga 13
läggningar.

Bestämmelserna i artiklarna 11 och 13 i protokollet om gemenskapens
privilegier och immunitet är tillämpliga på justitiesekreteraren; de
befogenheter Höga myndighetens ordförande har enligt de angivna
artiklarna skall dock utövas av domstolens ordförande.

Artikel 15

Rådet skall, på förslag från den kommission som avses i fördragets
artikel 78.3, fastställa löner, arvoden och pensioner för justitiesekretera-
ren.

DOMSTOLENS PERSONAL

Artikel 16

Till domstolen skall knytas tjänstemän eller anställda så att den kan
fungera. De skall ansvara inför justitiesekreteraren under ordförandens
överinseende. Domstolen skall fastställa instruktion för dem. En av dem
skall av domstolen utses som ställföreträdare för justitiesekreteraren för
det fall denne är förhindrad.

Biträdande referenter med de kvalifikationer som behövs får, om det
är nödvändigt, kallas in i enlighet med de rättegångsregler som avses i
artikel 44 nedan för att delta i den förberedande handläggningen av
ärenden som anhängiggjorts vid domstolen samt för att samarbeta med
den domare som är referent. På förslag från domstolen skall rådet
fastställa instruktion för dem. De skall utses av rådet.

Bestämmelserna i artiklarna 11, 12 och 13 i protokollet om
gemenskapens privilegier och immunitet skall tillämpas på tjänstemän och
anställda vid domstolen liksom på biträdande referenter; de befogenheter
som Höga myndighetens ordförande ges enligt samma artiklar skall dock
utövas av domstolens ordförande.

DOMSTOLENS VERKSAMHET

Artikel 17

Domstolen skall tjänstgöra permanent. Den skall fastställa
semesterperioder med vederbörlig hänsyn till verksamhetens krav.

DOMSTOLENS SAMMANSÄTTNING

Artikel 18

Domstolen skall sammanträda i plenum. Domstolen får dock inom sig
upprätta två avdelningar bestående av tre domare vardera för att antingen
uträtta visst förberedelsearbete eller döma vissa grupper av ärenden i
enlighet med de bestämmelser som fastställs för detta ändamål.

Domstolens beslut skall vara giltiga endast om ett ojämnt antal
domare är närvarande. Vid sammanträde i plenum skall domstolens
beslut vara giltiga om fem domare är närvarande. Avdelningarnas beslut
är endast giltiga om tre domare är närvarande; vid förhinder för en
domare på en avdelning får en domare på en annan avdelning tillkallas
i enlighet med de bestämmelser som avses ovan.

Domstolen skall alltid sammanträda i plenum vid avgörandet av mål
som väckts av medlemsstaterna eller rådet.

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER

Artikel 19

En domare eller en generaladvokat får inte delta i behandlingen av ett
ärende i vilket han tidigare uppträtt som parts ombud, rådgivare eller
advokat eller i vilket han som medlem av en domstol,
undersökningskommission eller i annan egenskap haft i uppgift att uttala
sig.

Om en domare eller en generaladvokat av särskilda skäl inte anser att
han bör delta i avgörandet eller handläggningen av ett visst ärende, skall
han underrätta ordföranden om detta. Om ordföranden anser att en
domare eller en generaladvokat av särskilda skäl inte bör delta eller
framlägga förslag i ett visst ärende, skall han underrätta vederbörande
om detta.

Vid svårighet att tillämpa denna artikel skall domstolen besluta i
saken.

En part får inte åberopa en domares nationalitet eller att en domare
av hans egen nationalitet inte tillhör domstolen eller en av dess
avdelningar som skäl för att begära ändring i domstolen eller
avdelningens sammansättning.

AVDELNING III

FÖRFARANDE

PARTERNAS OMBUD OCH BITRÄDEN

Prop. 1994/95:19

Bilaga 13

Artikel 20

Staterna och gemenskapernas institutioner skall vid domstolen företrädas
av ett ombud som utses för varje ärende; ombudet får biträdas av en
advokat som är behörig att uppträda inför domstol i någon av
medlemsstaterna.

Företag och alla andra fysiska eller juridiska personer skall företrädas
av en advokat som är behörig att uppträda inför domstol i någon av
medlemsstaterna.

Ombud och advokater som uppträder inför domstolen skall på de
villkor som skall anges i rättegångsreglerna, som fastställts av domstolen
efter godkännande av rådet, ha de rättigheter och den immunitet som
behövs för att de oavhängigt skall kunna fullgöra sina uppgifter.

Domstolen skall i enlighet med rättegångsreglerna gentemot de
advokater som uppträder inför domstolen ha de befogenheter som
domstolar normalt har.

Universitetslärare, som är medborgare i medlemsstater vilkas
lagstiftning ger dem rätt att företräda part inför domstol, skall vid
domstolen ha samma rättigheter som enligt denna artikel tillkommer
advokater.

FÖRFARANDETS DELAR

Artikel 21

Förfarandet vid domstolen skall bestå av en skriftlig och en muntlig del.

Det skriftliga förfarandet skall innebära att parterna och de
institutioner inom gemenskapen, vilkas beslut är föremål för tvist, delges
ansökningar, inlagor, svaromål samt förklaringar och eventuella
bemötanden samt alla handlingar och dokument som åberopas, eller
bestyrkta kopior av dessa.

Delgivningen skall ombesörjas av justitiesekreteraren i den ordning
och inom de tidsfrister som föreskrivs i rättegångsreglerna.

Det muntliga förfarandet skall bestå i uppläsning av referentens
rapport, hörande av vittnen, sakkunniga, ombud och advokater samt
generaladvokatens förslag till avgörande.

ANSÖKAN

Artikel 22

Talan skall väckas vid domstolen genom en skriftlig ansökan som är
ställd till justitiesekreteraren. Ansökningen skall innehålla uppgifter om
sökandens namn' och hemvist samt den undertecknandes ställning,

Prop. 1994/95:19

Bilaga 13

tvisteföremålet, yrkanden samt en kort framställning av grunderna för Prop. 1994/95:19
talan. Bilaga 13

Ansökningen skall i förekommande fall åtföljas av det beslut som
begärs ogiltigförklarat eller om talan avser underlåtenhet att handla, av
skriftligt bevis om dagen for påtalandet av denna underlåtenhet. Om
ansökningen inte åtföljs av dessa handlingar, skall justitiesekreteraren
anmoda vederbörande att inom skälig tid inge dem; dock får talan inte
avvisas på den grund att dessa handlingar inkommit först efter det att
tiden för att väcka talan har gått ut.

ÖVERSÄNDANDE AV HANDLINGAR

Artikel 23

När ett beslut överklagas som fattats av en av gemenskapens institutioner
skall denna institution översända alla handlingar som rör ärendet till
domstolen.

UNDERSÖKNINGSÅT GÄRDER

Artikel 24

Domstolen får begära att parterna, deras ombud eller befullmäktigade
liksom medlemsstaternas regeringar inkommer med alla de dokument och
upplysningar som domstolen anser önskvärda. Om detta vägras skall
domstolen ta in det i protokollet.

Artikel 25

Domstolen får när som helst efter eget val anförtro undersöknings- eller
sakkunniguppdrag åt enskilda personer, organ, myndigheter, kommittéer
eller organisationer; för detta ändamål kan domstolen upprätta en
förteckning över personer eller organisationer som är godkända som
sakkunniga.

OFFENTLIGHET VID FÖRHANDLING

Artikel 26

Domstolens förhandlingar skall vara offentliga om inte domstolen när
synnerliga skäl föreligger förordnar annat.

PROTOKOLL

Prop. 1994/95:19

Bilaga 13

Artikel 27

Protokoll skall föras vid varje förhandling och undertecknas av
ordföranden och justitiesekreteraren.

FÖRHANDLING

Artikel 28

Turordningslista för förhandlingarna skall fastställas av ordföranden.

Vittnen får höras i enlighet med rättegångsreglerna. De får höras
under ed.

Domstolen får under förhandlingarna också höra sakkunniga och
personer som fått undersökningsuppdrag samt parterna själva. De
sistnämnda får dock föra sin talan muntligt endast genom ombud eller
advokat.

Om det fastslås att ett vittne eller sakkunnig har förtigit eller
förvanskat de verkliga förhållandena i den sak han avlagt vittnesmål om
eller hörts om av domstolen, har domstolen befogenhet att hänskjuta
saken till justitieministern i den stat där vittnet eller den sakkunnige är
medborgare för att denne skall straffas enligt nationell lag.

Domstolen skall gentemot tredskande vitmen ha de befogenheter som i
allmänhet tillkommer domstolar enligt rättegångsreglerna som fastställts
av domstolen efter godkännande av rådet.

SEKRETESS VID ÖVERLÄGGNINGAR

Artikel 29

Domstolens överläggningar skall vara och förbli hemliga.

DOMAR

Artikel 30

Domar skall ange skälen för domsluten. De skall uppta namnen på de
domare som deltog i överläggningarna.

Artikel 31

Domar skall undertecknas av ordföranden, referenten och
justitiesekreteraren. De skall avkunnas vid offentligt sammanträde.

RÄTTEGÅNGSK OSTN ADER

Artikel 32

Prop. 1994/95:19

Bilaga 13

Domstolen skall besluta i fråga om rättegångskostnader.

FÖRENKLAT FÖRFARANDE

Artikel 33

Genom ett förenklat förfarande, som vid behov får avvika från enskilda
föreskrifter i denna stadga och som skall fastställas i rättegångsreglerna,
får domstolens ordförande besluta i fråga om framställning om uppskov
som avses i artikel 39 andra stycket i detta fördrag, om tillämpning av
interimistiska åtgärder enligt tredje stycket samma artikel, eller om
uppskov med verkställighet enligt artikel 92 tredje stycket.

Vid förhinder för ordföranden skall denne ersättas av annan domare
i enlighet med bestämmelserna i artikel 18 i denna stadga.

Avgöranden av ordföranden eller den domare som ersätter honom
skall endast vara interimistiska och på intet sätt föregripa domstolens
beslut i huvudsaken.

INTERVENTION

Artikel 34

Fysiska eller juridiska personer som har ett berättigat intresse av
utgången av den tvist som underställts domstolen får intervenera i tvisten.

Genom yrkanden i interventionsansökan får endast ena partens
yrkanden biträdas eller tillbakavisas.

TREDSKODOM

Artikel 35

Om en rätteligen instämd part i sak, som är föremål för fullständig
rättslig prövning, inte inkommer med skriftligt svaromål, skall
tredskodom meddelas mot honom. Talan mot domen får föras inom en
månad efter delgivning. Sådan talan skall inte medföra uppskov med
verkställigheten av tredskodomen om inte domstolen beslutar annat.

ÖVERKLAGANDE AV TREDJE MAN

Prop. 1994/95:19

Bilaga 13

Artikel 36

Fysiska eller juridiska personer samt gemenskapens institutioner får i de
fall och på de villkor som skall anges i rättegångsreglerna i egenskap av
tredje man föra talan mot en dom som meddelats utan att de blivit hörda.

TOLKNING

Artikel 37

I händelse av tveksamhet rörande innebörden och räckvidden av en dom,
skall det ankomma på domstolen att klargöra dess rätta innebörd på
begäran av en part eller en av gemenskapens institutioner som har ett
berättigat intresse därav.

ÄNDRING AV DOM

Artikel 38

Framställning hos domstolen om ändring av en dom får endast grundas
på upptäckten av en omständighet som kan utöva ett avgörande inflytande
på ärendets utgång och som när domen meddelades var okänd för
domstolen och för den som begär ändring.

Ändringsförfarandet skall inledas med ett beslut av domstolen i vilket
uttryckligen konstateras att förekomsten av den nya omständigheten är av
sådan art att det finns anledning till ändring och att framställningen av
denna anledning kan tas upp till prövning.

Framställning om ändring får inte göras senare än tio år från den dag
domen gavs.

TIDSFRISTER

Artikel 39

Talan som avses i fördragets artiklar 36 och 37 skall väckas inom den
frist på en månad som anges i artikel 33 sista stycket.

Tidsfrister med hänsyn till avstånd skall fastställas i
rättegångsreglerna.

Försutten tid skall inte medföra rättsförlust, om vederbörande styrker
förekomsten av oförutsebara omständigheter eller force majeure.

PRESKRIPTION

Artikel 40

Talan som avses i de två första styckena i artikel 40 i fördraget skall
preskriberas fem år efter den händelse som föranleder ansvarstalan.
Preskription skall avbrytas genom att talan väcks vid domstolen eller
genom att den skadelidande dessförinnan gör framställning hos en av
gemenskapens behöriga institutioner. I sistnämnda fall skall talan väckas
inom den frist av en månad som anges i artikel 33; bestämmelserna i
artikel 35 sista stycket skall tillämpas i förekommande fall.

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER VID TVISTER MELLAN
MEDLEMSSTATERNA

Artikel 41

När en tvist mellan medlemsstater underställs domstolen med stöd av
artikel 89 i fördraget skall justitiesekreteraren utan dröjsmål underrätta
övriga medlemsstater om tvisteföremålet.

Var och en av dessa stater har rätt att intervenera i processen.

Tvister som avses i denna artikel skall avgöras av domstolen i
plenum.

Artikel 42

Om en stat på det sätt som anges i föregående artikel intervenerar i en
sak som underställts domstolen, skall den tolkning som ges i domen vara
bindande för denna stat.

TREDJE MANS TALAN

Artikel 43

Beslut som fattats av Höga myndigheten med tillämpning av artikel 63.2
i fördraget skall delges köparen och de berörda företagen; om beslutet
rör samtliga eller en betydande grupp av företag får delgivningen med
dem ersättas med ett offentliggörande.

Talan får väckas i enlighet med artikel 36 i fördraget av var och en
som förelagts vite enligt artikel 66.5 fjärde stycket.

RÄTTEGÅNGSREGLER

Artikel 44

Domstolen skall själv fastställa sina rättegångsregler. Rättegångsreglerna
skall innehålla alla de bestämmelser som är nödvändiga för tillämpningen
av denna stadga och vid behov komplettering av stadgan.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 13

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSE

Artikel 45

Prop. 1994/95:19

Bilaga 13

Rådets ordförande skall omedelbart efter edsavläggelsen genom
lottdragning utse de domare och generaladvokater vilkas ämbeten skall
nytillsättas vid den första treårsperiodens utgång i enlighet med artikel 32
i fördraget.

Upprättat i Paris den adertonde april nittonhundrafemtioett.

ADENAUER

Paul VAN ZEELAND

J. MEURICE

SCHUMAN

SFORZA

JOS. BECH

STIKKER

VAN DEN BRINK

Protokoll om förbindelserna med Europarådet, undertecknat i Paris Prop. 1994/95:19
den 18 april 1951. Bilaga 13

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM ÄR ÖVERTYGADE om nödvändigheten av att upprätta så nära
förbindelser som möjligt mellan Europeiska kol- och stålgemenskapen
och Europarådet och särskilt mellan de båda församlingarna,

SOM HAR BEAKTAT de rekommendationer som har avgivits av

Europarådets församling,

HAR ENATS OM följande.

Artikel 1

Medlemsstaternas regeringar uppmanas att rekommendera sina parlament,
att de medlemmar av församlingen som parlamenten skall utse
företrädesvis väljs bland representanterna i Europarådets rådgivande
församling.

Artikel 2

Gemenskapens församling skall varje år till Europarådets rådgivande
församling överlämna en rapport över sin verksamhet.

Artikel 3

Höga myndigheten skall årligen till Europarådets ministerkommitté och
rådgivande församling översända den allmänna rapport som avses i
artikel 17 i fördraget.

Artikel 4

Höga myndigheten skall underrätta Europarådet om de åtgärder den har
kunnat vidta i anledning av de rekommendationer som med stöd av
artikel 15 b i Europarådets stadga har lämnats till Höga myndigheten av
Europarådets ministerkommitté.

Artikel 5

Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen samt
dess bilagor skall registreras i Europarådets generalsekretariat.

Artikel 6

Genom avtal mellan gemenskapen och Europarådet får bland annat
åtgärder vidtas för varje annat slags ömsesidigt bistånd och samarbete

mellan de två organisationerna samt, eventuellt, de lämpliga formerna för Prop. 1994/95:19
detta. Bilaga 13

Upprättat i Paris den adertonde april nittonhundrafemtioett.

ADENAUER

Paul VAN ZEELAND

J. MEURICE

SCHUMAN

SFORZA

JOS. BECH

STIKKER

VAN DEN BRINK

SKRIFTVÄXLING MELLAN FÖRBUNDSREPUBLIKEN Prop. 1994/95:19
TYSKLANDS REGERING OCH FRANSKA REPUBLIKENS Bilaga 13
REGERING OM SAAR

[ÖVERSÄTTNING]

Förbundskanslern

och

utrikesministern

Paris den 18 april 1951

Till Hans Excellens

Herr President Robert Schuman

Utrikesminister

Paris

Herr President,

Förbundsregeringens företrädare har under förhandlingarna om
Europeiska kol- och stålgemenskapen vid ett flertal tillfällen förklarat, att
den slutliga regleringen av Saars status endast kan göras genom ett
fredsfördrag eller ett motsvarande fördrag. Under förhandlingarnas gång
har de dessutom förklarat, att förbundsregeringen genom att underteckna
fördraget inte alls ger uttryck för sitt erkännande av Saars nuvarande
stams.

Jag upprepar denna förklaring och ber Er bekräfta, att den franska
regeringen är överens med förbundsregeringen om att den slutliga
regleringen av Saars stams endast kan göras genom ett fredsfördrag eller
ett motsvarande fördrag och att den franska regeringen inte betraktar
förbundsregeringens undertecknande av fördraget om upprättandet av
Europeiska kol- och stålgemenskapen såsom ett erkännande från
förbundsregeringens sida av Saars nuvarande stams.

Mottag, Herr President, försäkran om min utmärkta högaktning

Undertecknat: ADENA UER. [ÖVERSÄTTNING]

Paris den 18 april 1951

Herr Förbundskansler,

Såsom svar på Er skrivelse av den 18 april 1951 beaktar den franska
regeringen, att förbundsregeringen inte avser att genom sitt
undertecknande av fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och
stålgemenskapen erkänna Saars nuvarande status.

Den franska regeringen förklarar i överensstämmelse med sin egen
ståndpunkt, att den handlar i Saars namn i kraft av dess nuvarande status,
men att den i förbundsregeringens undertecknande av fördraget inte ser
ett erkännande från förbundsregeringens sida av Saars nuvarande status.
Den har inte avsett, att fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och
stålgemenskapen skall föregripa Saars slutliga status, som skall regleras
genom ett fredsfördrag eller genom ett fördrag som träder i dess ställe.

Mottag, Herr Förbundskansler, försäkran om min utmärkta högaktning

Undertecknat: SCHUMAN.

Herr Doktor Konrad ADENAUER

Förbundskansler och utrikesminister

i Förbundsrepubliken Tyskland

Prop. 1994/95:19

Bilaga 13

KONVENTION OM ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER. ProP 1994/95:19

UNDERTECKNAD I PARIS DEN 18 APRIL 1951. BilaSa 13

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM ÖNSKAR upprätta den i fördragets artikel 85 avsedda
konventionen om övergångsbestämmelser,

HAR ENATS om följande.

KONVENTIONENS SYFTE

1 §

1. Denna konvention, som har upprättats med tillämpning av fördragets
artikel 85, har till syfte att fastställa de åtgärder som är nödvändiga
för upprättandet av den gemensamma marknaden samt för en gradvis
anpassning av produktionen till de nya förhållandena och att samtidigt
underlätta avlägsnandet av de störningar i jämvikten som följer av de
tidigare förhållandena.

2. I detta syfte skall fördraget genomföras under två perioder,
förberedelseperioden och övergångsperioden.

3. Förberedelseperioden skall sträcka sig från tidpunkten för fördragets
ikraftträdande fram till tidpunkten för upprättandet av den
gemensamma marknaden.

Under denna period

a) skall upprättandet av alla institutioner inom gemenskapen samt
organisationen av förbindelserna mellan dem, företagen och deras
sammanslutningar samt arbetstagarnas, förbrukarnas och handelns
organisationer genomföras i syfte att bygga gemenskapens verksamhet
på en grund av fortlöpande samråd och att hos alla berörda parter
skapa en gemensam uppfattning och ömsesidig förståelse,

b) skall Höga myndighetens verksamhet omfatta

1) undersökningar och samråd,

2) förhandlingar med tredje land.

Undersökningar och samråd skall ha till ändamål att i ständig kontakt
med regeringarna, företagen och deras sammanslutningar, arbetstagarna,
förbrukarna och handeln möjliggöra upprättandet av en allmän översikt
av läget i kol- och stålindustrierna inom gemenskapen och härmed
sammanhörande problem samt att möjliggöra förberedelse av konkreta
åtgärder som skall vidtas för att möta dessa problem under
övergångsperioden.

Förhandlingarna med tredje land skall ha till ändamål Prop. 1994/95:19

— att å ena sidan lägga grunden till samarbete mellan gemenskapen och Bilaga 13
dessa länder,

— att å andra sidan, före avvecklingen av tullarna och de kvantitativa
restriktionerna inom gemenskapen, utverka de avvikelser som är
nödvändiga

— från mest-gynnad-nationsklausulen inom ramen för det allmänna tull-
och handelsavtalet samt bilaterala avtal,

— från icke-diskrimineringsklausulen som är normgivande för
liberaliseringen av handeln inom ramen för Organisationen för
europeiskt ekonomiskt samarbete.

4. Övergångsperioden skall börja vid tidpunkten för upprättandet av den
gemensamma marknaden och upphöra vid utgången av en tid av fem
år efter upprättandet av den gemensamma marknaden för kol.

5. Så snart fördraget trätt i kraft i den ordning som fastställs i artikel 99,
skall fördragets bestämmelser vara tillämpliga med förbehåll för de
avvikelser och tilläggsbestämmelser som föreskrivs i denna
konvention i ovan angivet syfte.

Frånsett de undantag som uttryckligen anges i denna konvention skall
dessa avvikelser och tilläggsbestämmelser upphöra att vara tillämpliga
samt åtgärder som vidtagits för deras genomförande förlora sin verkan
vid utgången av övergångsperioden.

FÖRSTA DELEN

Fördragets genomförande

KAPITEL I

UPPRÄTTANDE AV GEMENSKAPENS INSTITUTIONER

Höga myndigheten

2§

1. Höga myndigheten skall träda i funktion så snart dess medlemmar har
utnämnts.

2. I syfte att fullgöra de uppgifter som Höga myndigheten fått genom

1 § i denna konvention skall Höga myndigheten omedelbart utöva den
upplysnings- och undersökningsverksamhet som vilar på den enligt
fördraget i den ordning och med de befogenheter som fastställts i
artiklarna 46-48 och 54 tredje stycket. Så snart Höga myndigheten
trätt i verksamhet, skall regeringarna i enlighet med artikel 67 till

6 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 19. Bilaga 13-21

Höga myndigheten anmäla alla de åtgärder som är ägnade att förändra Prop. 1994/95:19
konkurrensförhållandena och, enligt artikel 75, de bestämmelser i Bilaga 13
handelsavtal eller överenskommelser med motsvarande verkan vilka
berör kol och stål.

Höga myndigheten skall på grundval av de upplysningar den inhämtat om
utrustning och program bestämma den tidpunkt från vilken andra
bestämmelser i artikel 54 än de som avses i föregående stycke skall vara
tillämpliga såväl på investeringsprogrammen som på de projekt som vid
denna tidpunkt är under genomförande. Projekt för vilka beställningar
gjorts före den 1 mars 1951 skall dock vara undantagna från
tillämpningen av näst sista stycket av artikel 54.

Höga myndigheten skall så snart den trätt i verksamhet, i den
utsträckning det krävs och i samråd med regeringarna, utöva de
befogenheter som anges i artikel 59.3.

Höga myndigheten skall utöva andra uppgifter som den har enligt
fördraget först från och med den tidpunkt som för var och en av
produkterna i fråga betecknar början av övergångsperioden.

3. Vid de ovan angivna tidpunkterna skall Höga myndigheten beträffande
varje gren av sin verksamhet underrätta medlemsstaterna om att den
är beredd att överta ansvaret for denna. Intill dess att medlemsstaterna
får underrättelse om detta, skall de fortsätta att utöva motsvarande
befogenheter.

Från den tidpunkt som Höga myndigheten fastställer så snart den trätt i
funktion, skall dock Höga myndigheten och medlemsstaterna samråda
innan medlemsstaterna vidtar några av dem avsedda åtgärder beträffande
lagar och andra författningar, som berör frågor som enligt fördraget
faller inom Höga myndighetens kompetensområde.

4. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 67 om verkan av nya
åtgärder skall Höga myndigheten tillsammans med berörda regeringar
undersöka hur kol- och stålindustrierna påverkas av gällande
bestämmelser i lagar och andra författningar, i synnerhet beträffande
fastställande av priser på biprodukter utanför dess kompetensområde,
liksom av avtalsenliga bestämmelser om sociala förmåner i den
utsträckning dessa bestämmelser har samma verkningar som de
bestämmelser som ingår i administrativa föreskrifter på samma
område. Om Höga myndigheten finner att vissa av dessa sistnämnda
bestämmelser i sig själva eller genom de skillnader som de medför
mellan två eller flera medlemsstater är ägnade att allvarligt snedvrida
konkurrensförhållandena inom kol- och stålindustrierna antingen på

ifrågavarande lands marknad eller inom den övriga delen av den Prop. 1994/95:19
gemensamma marknaden eller på exportmarknaderna, skall Höga Bilaga 13
myndigheten efter att ha hört rådet föreslå de berörda regeringarna
alla de åtgärder som den anser lämpliga för att jämka sådana
bestämmelser eller för att utjämna verkningarna av dem.

5. För att kunna bygga upp sin verksamhet på en från olika
företagsförfaranden fristående grund, skall Höga myndigheten i
samråd med regeringarna, företagen och deras sammanslutningar,
arbetstagarna, förbrukarna och handeln söka finna en metod som
möjliggör jämförelser av

— de priser som tillämpas på olika kvaliteter över och under
produkternas genomsnittspris eller på produkternas successiva
bearbetningsstadier,

— beräkningen av avskrivningskostnader.

6. Under förberedelseperioden skall Höga myndighetens huvuduppgift
bestå i att upprätta förbindelser med företagen och deras
sammanslutningar, samt med arbetstagarnas, förbrukarnas och
handelns sammanslutningar för att få konkret kännedom om såväl den
allmänna situationen som de särskilda förhållandena inom
gemenskapen.

Med hjälp av de upplysningar som Höga myndigheten skall inhämta om
marknader, försörjningskällor, produktionsbetingelser inom företagen,
arbetskraftens levnadsförhållanden samt moderniserings- och
anläggningsprogram, skall den i förening med alla berörda parter och för
att belysa deras gemensamma verksamhet upprätta en allmän översikt
över gemenskapens läge.

På grundval av detta samråd och denna kännedom om den allmänna
situationen skall de åtgärder som är nödvändiga för upprättandet av den
gemensamma marknaden och för att underlätta anpassningen av
produktionen förberedas.

Rådet

3 §

Rådet skall sammanträda inom den månad som följer efter det att Höga
myndigheten trätt i funktion.

Den rådgivande kommittén

4 §

För tillsättandet av den rådgivande kommittén på det sätt som anges i
artikel 18 i fördraget skall regeringarna, så snart Höga myndigheten trätt
i funktion, lämna myndigheten alla upplysningar om förhållandena inom

producent-, arbetstagar- och förbrukarorganisationema i varje land dels Prop. 1994/95:19
för kol och dels för stål, i synnerhet vad beträffar dessa organisationers Bilaga 13
sammansättning, geografiska omfattning, stadgor, befogenheter och
uppgifter.

På grundval av dessa upplysningar skall Höga myndigheten inom två
månader efter det att den trätt i funktion utverka att rådet fattar ett beslut
för att utse producent- och arbetstagarorganisationer med uppgift att
föreslå kandidater.

Den rådgivande kommittén skall tillsättas inom den månad som följer
efter detta beslut.

Domstolen

5 §

Domstolen skall träda i funktion så snart dess ledamöter utsetts.

Ordförande skall utses första gången i samma ordning som gäller för
utseende av Höga myndighetens ordförande.

Domstolen skall inom tre månader fastställa sina rättegångsregler.

Talan får inte väckas tidigare än dagen för rättegångsreglernas
offentliggörande. Föreläggande av viten och indrivning av böter skall
uppskjutas intill denna dag.

Fristerna för väckande av talan skall löpa först från och med samma dag.

Församlingen

6§

På kallelse av Höga myndighetens ordförande skall församlingen
sammanträda en månad efter det att Höga myndigheten trätt i funktion
för att välja sitt presidium och utarbeta sin arbetsordning. Intill dess att
församlingens presidium valts skall den äldste fungera som ordförande.

Församlingen skall hålla en andra session fem månader efter den
tidpunkt då Höga myndigheten trätt i funktion för att ta del av en
översiktlig redogörelse för läget i gemenskapen tillsammans med det
första budgetförslaget.

Finansiella och administrativa bestämmelser

7 §

Det första räkenskapsåret skall sträcka sig från den tidpunkt då Höga
myndigheten träder i funktion fram till den 30 juni påföljande år.

Den i fördragets artikel 50 avsedda avgiften får tas ut från och med Prop. 1994/95:19
upprättandet av det första budgetförslaget. Medlemsstaterna skall Bilaga 13
övergångsvis lämna återbetalbara och räntefria förskott efter samma
fördelningsgrund som gäller för deras bidrag till Organisationen för
europeiskt ekonomiskt samarbete för att klara av de första administrativa
utgifterna.

Till dess att den kommission som avses i artikel 78 fastställt antalet
tjänstemän och tjänsteföreskrifter för dessa skall nödvändig personal
anställas på kontraktsbasis.

KAPITEL II

UPPRÄTTANDE AV DEN GEMENSAMMA MARKNADEN

8 §

Upprättandet av den gemensamma marknaden, som förberetts genom
inrättandet av gemenskapens alla institutioner, genom allmänt samråd
mellan Höga myndigheten, regeringarna, företagen och deras
sammanslutningar, arbetstagarna och förbrukarna samt genom den
allmänna översikt över situationen i gemenskapen som framgår av de
inhämtade upplysningarna, skall komma till stånd genom de åtgärder för
tillämpning som anges i artikel 4 i fördraget.

Dessa åtgärder skall utan att det inverkar på de särskilda
bestämmelserna som anges i denna konvention vidtas

a) beträffande kol så snart Höga myndigheten tillkännagivit att de
arrangemang för utjämningsbetalningar som avses i tredje delen
kapitel II i denna konvention har införts,

b) beträffande järnmalm och skrot vid samma tidpunkt som gäller för
kol,

c) beträffande stål, två månader efter ovan angivna tidpunkt.

De arrangemang för utjämningsbetalningar som avses för kol i
överensstämmelse med bestämmelserna i detta fördrags tredje del skall
införas inom sex månader efter det att Höga myndigheten trätt i funktion.

Om ytterligare frister skulle bli nödvändiga, skall dessa fastställas av
rådet på förslag av Höga myndigheten.

Avskaffande av tullar och kvantitativa restriktioner Prop. 1994/95:19

Bilaga 13

9 §

Utan att det inverkar på de särskilda bestämmelser som fastställts i denna
konvention skall medlemsstaterna avskaffa alla import- och exporttullar
eller avgifter med motsvarande verkan samt alla kvantitativa restriktioner
avseende omsättningen av kol och stål inom gemenskapen vid de
tidpunkter som fastställts för upprättandet av den gemensamma
marknaden på det sätt som anges i 8 § för å ena sidan kol, järnmalm och
skrot och å andra sidan stål.

Transporter

10 §

En kommission av experter, utsedda av medlemsstaternas regeringar,
skall av Höga myndigheten, som utan dröjsmål skall sammankalla
kommissionen, få i uppdrag att undersöka vilka bestämmelser beträffande
transport av kol och stål som skall föreslås regeringarna för att de i
fördragets artikel 70 angivna syftena skall uppnås.

Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artikel 70
sista stycket, skall de förhandlingar som krävs för att utverka
regeringarnas samtycke till de olika åtgärder som föreslagits, inledas på
initiativ av Höga myndigheten, som också skall ta initiativ till de
förhandlingar som kan bli nödvändiga med berört tredje land.

Expertkommissionen skall utreda följande åtgärder:

1) Upphävande av all diskriminering som strider mot bestämmelserna i
artikel 70 andra stycket.

2) Upprättande av internationella genomgångstariffer för transporter
inom gemenskapen, som tar hänsyn till det totala avståndet och som
är av degressiv karaktär utan att föregripa uppdelningen av
fraktavgifterna mellan berörda transportföretag.

3) Undersökning av de fraktpriser och befordringsvillkor av alla slag
som vid olika befordringssätt tillämpas på kol och stål i syfte att
genomföra en harmonisering härav inom ramen för gemenskapen och
i den utsträckning som krävs för den gemensamma marknadens
funktionsduglighet; härvid skall hänsyn tas bland annat till
transportföretagens kostnader.

Expertkommissionen skall längst ha följande tid till sitt förfogande:

— Tre månader för de åtgärder som avses i 1.

— Två år för de åtgärder som avses i 2 och 3.

De åtgärder som avses i 1 skall vidtas senast vid upprättandet av den
gemensamma marknaden för kol.

De åtgärder som avses i 2 och 3 skall vidtas samtidigt, så snart Prop. 1994/95:19
regeringarna uppnått samförstånd. Om medlemsstaternas regeringar två Bilaga 13
och ett halvt år efter Höga myndighetens inrättande trots allt inte uppnått
samförstånd om de åtgärder som avses i 3, skall enbart de i 2 avsedda
åtgärderna vidtas vid en av Höga myndigheten fastställd tidpunkt. I detta
fall skall Höga myndigheten på förslag av expertkommissionen lämna de
rekommendationer som den finner nödvändiga i syfte att undvika
allvarliga störningar på transportområdet.

De tariffbestämmelser som avses i artikel 70 fjärde stycket, vilka
gäller vid tidpunkten för Höga myndighetens inrättande, skall anmälas till
Höga myndigheten, som skall bevilja de frister för ändring av
bestämmelserna som krävs för att undvika allvarliga ekonomiska
störningar.

Expertkommissionen skall utarbeta och för de berörda regeringarna
föreslå de undantag som de skall medgiva Luxemburgs regering i fråga
om ovan angivna åtgärder och principer mot bakgrund av den särställning
som Luxemburgs järnvägar har.

De berörda regeringarna skall efter att ha hört expertkommissionen
medge Luxemburgs regering att, i den utsträckning denna särställning
kräver det, fortsätta att efter övergångsperioden tillämpa den sålunda
antagna lösningen.

Så länge enighet angående de i föregående stycken avsedda åtgärderna
inte har uppnåtts mellan de berörda regeringarna skall Luxemburgs
regering äga rätt att underlåta tillämpning av de principer som anges i
fördragets artikel 70 samt i denna paragraf.

Subventioner, direkta eller indirekta stödåtgärder,
särskilda pålagor

H §

Medlemsstaternas regeringar skall till Höga myndigheten, så snart denna
trätt i verksamhet, anmäla de stödåtgärder och subventioner av alla slag
som kol- och stålindustrierna i deras länder kommer i åtnjutande av eller
de särskilda pålagor som de belastas av. Om Höga myndigheten inte
samtycker till bibehållandet av nämnda stödåtgärder, subventioner eller
särskilda pålagor och de villkor som gäller för dessa, skall de upphöra
vid de tidpunkter och på de villkor som fastställs av Höga myndigheten
efter att ha hört rådet; upphörandet skall dock inte vara obligatoriskt före
den tidpunkt då övergångsperioden för ifrågavarande produkter tar sin
början.

Karteller och organisationer av monopolkaraktär Prop. 1994/95:19

Bilaga 13

12 §

Alla upplysningar om de karteller eller organisationer som avses i artikel

65 skall anmälas till Höga myndigheten på det sätt som anges i artikel

65.3.

Om Höga myndigheten inte ger tillstånd enligt artikel 65.2, skail den
fastställa skäliga tidsfrister vid vilkas utgång de i artikeln avsedda
förbuden skall träda i kraft.

I syfte att underlätta avvecklingen av de organisationer som enligt
artikel 65 är förbjudna, får Höga myndigheten utse likvidatorer, som
skall vara ansvariga inför Höga myndigheten och handla i enlighet med
dess instruktioner.

Under dessa likvidatorers medverkan skall Höga myndigheten
undersöka problem som uppkommer och de åtgärder som skall vidtas i
syfte att

— säkerställa den mest ekonomiska fördelningen och användningen av
produkterna särskilt av olika kolsorter och kvaliteter,

— vid en minskning i efterfrågan undvika varje inverkan på
produktionskapaciteten särskilt med avseende på de
kolgruveanläggningar som är nödvändiga för försörjningen av den
gemensamma marknaden under normala tider eller under
högkonjunktur,

— undvika en orättvis fördelning mellan arbetstagarna av de minskade
arbetsmöjligheter som en minskad efterfrågan skulle kunna medföra.

Höga myndigheten skall på grundval av dessa undersökningar och i
överensstämmelse med de uppgifter som anförtrotts den införa sådana
förfaranden eller upprätta sådana organ som fördraget ger Höga
myndigheten möjlighet att använda sig av och som den anser vara
lämpliga för att nå en lösning av dessa problem vid utövandet av sina
befogenheter, särskilt i överensstämmelse med artiklarna 53, 57, 58 och
kapitel V i tredje avdelningen; giltighetstiden för dessa förfaranden och
organ skall inte vara begränsad till övergångsperioden.

13 §

Bestämmelserna i artikel 66.5, skall tillämpas från och med fördragets
ikraftträdande. De får också tillämpas på koncentrationer som genomförts
mellan tidpunkten för undertecknandet och tidpunkten för fördragets
ikraftträdande, om Höga myndigheten visar att dessa transaktioner
genomförts i syfte att kringgå tillämpningen av artikel 66.

Intill dess att den förordning som avses i artikel 66.1 utfärdats, skall
de transaktioner som avses i den punkten inte obligatoriskt underställas
för förhandsgodkännande. Höga myndigheten är inte förpliktad att
omedelbart besluta angående de ansökningar som kan ha underställts
denna för godkännande.

Intill dess att den förordning som avses i artikel 66.4 utfärdats, skall Prop. 1994/95:19
de upplysningar som avses i nämnda punkt inte kunna krävas av andra Bilaga 13
än företag inom Höga myndighetens jurisdiktion och enligt de
förutsättningar som anges i artikel 47.

De förordningar som avses i artikel 66.1 och 66.4, skall utfärdas
inom fyra månader efter det att Höga myndigheten trätt i funktion.

Höga myndigheten skall av regeringarna samt av producent- och
företagssammanslutningama inhämta alla de upplysningar som kan vara
till nytta vid tillämpningen av bestämmelserna i artikel 66.2 och 66.7,
med avseende på bestående förhållanden inom gemenskapens olika
områden.

Bestämmelserna i artikel 66.6, skall vara tillämpliga efterhand som de
föreskrifter träder i kraft, som genom dessa bestämmelser är förenade
med sanktioner.

Bestämmelserna i artikel 66.7, skall tillämpas från och med
tidpunkten för den gemensamma marknadens upprättande enligt 8 § i
detta fördrag.

ANDRA DELEN

GEMENSKAPENS FÖRBINDELSER MED TREDJE LAND

KAPITEL I

FÖRHANDLINGAR MED TREDJE LAND

14 §

Så snart Höga myndigheten har trätt i funktion, skall medlemsstaterna
inleda förhandlingar med regeringar i tredje land, och i synnerhet med
den brittiska regeringen, om samtliga ekonomiska och kommersiella
förbindelser mellan gemenskapen och tredje land såvitt gäller kol och
stål. Vid dessa förhandlingar skall Höga myndigheten uppträda som
gemensamt ombud för medlemsstaternas regeringar och handla enligt
instruktioner som enhälligt beslutats av rådet. Företrädare för
medlemsstaterna får närvara vid dessa förhandlingar.

15 §

För att ge medlemsstaterna full frihet att förhandla om koncessioner från
tredje lands sida, särskilt i utbyte mot en tullsänkning på stål i riktning
mot en harmonisering med de lägsta tullsatsema som tillämpas inom
gemenskapen, är medlemsstaterna eniga om följande bestämmelser, som
skall gälla från och med upprättandet av den gemensamma marknaden för
stål:

— Inom ramen för tullkvoter skall Beneluxländernas import från tredje
land, såvitt importen är avsedd för deras egen marknad, fortfarande
komma i åtnjutande av de tullsatser som de tillämpar vid fördragets
ikraftträdande.

— Import utöver denna kvot som kan anses vara avsedd för andra länder
inom gemenskapen, skall av Beneluxländema åsättas tullsatser, som
inom ramen för Brysselnomenklaturen av år 1950 motsvarar den
lägsta tillämpade tullsatsen i övriga medlemsstater vid fördragets
ikraftträdande.

Tullkvoten skall fastställas för varje rubrik i Beneluxtulltaxan för ett år
åt gången och med förbehåll för revidering var tredje månad av
Beneluxländernas regeringar i samförstånd med Höga myndigheten och
med beaktande av behovet och handelsströmmarna. De första kvoterna
skall fastställas på grundval av Beneluxländernas genomsnittliga import
från tredje land under en lämplig jämförelseperiod och i förekommande
fall under hänsynstagande till sådan produktion från planerat
igångsättande av nya anläggningar, som är avsedd att ersätta import.
Kvotöverskridande, som blir nödvändigt på grund av oförutsedda behov,
skall omedelbart anmälas till Höga myndigheten som, frånsett temporära
kontrollåtgärder beträffande Beneluxländernas leveranser till andra
medlemsstater, får förbjuda sådant överskridande om den fastslår, att en
avsevärd ökning av sådana leveranser uteslutande är hänförlig till
kvotöverskridande. Förmånen av lägsta tull skall medges importörer i
Beneluxländema endast då de förbinder sig att inte reexportera till övriga
länder i gemenskapen.

Beneluxländernas förpliktelse att upprätta en tullkvot skall upphöra på
de villkor som anges i det avtal som kommer att ingås som ett resultat
av förhandlingarna med Storbritannien och senast vid övergångsperiodens
utgång.

Om Höga myndigheten vid övergångsperiodens utgång eller i
samband med ett tidigare upphävande av tullkvoten fastslår, att en eller
flera medlemsstater är berättigade att gentemot tredje land tillämpa
tullsatser som överstiger de som skulle följa av en harmonisering med de
lägsta skyddstullsatsema som tillämpas inom gemenskapen, skall Höga
myndigheten i den ordning som anges i 29 § bemyndiga dessa stater att
själva vidta åtgärder, som är ägnade att tillförsäkra deras indirekta import
genom medlemsstater med lägre tullsatser ett skydd, som motsvarar det
som följer av tillämpningen av deras egna tullsatser på deras direkta
import.

För att underlätta harmoniseringen av tulltaxorna är Beneluxländema
eniga om att, i den utsträckning Höga myndigheten i samråd med deras
regeringar finner det nödvändigt, höja sina nuvarande tullsatser för stål
med högst två enheter. Denna förpliktelse skall inte träda i kraft förrän

Prop. 1994/95:19

Bilaga 13

vid den tidpunkt då den i andra, tredje och fjärde styckena ovan avsedda Prop. 1994/95:19
tullkvoten upphävts samt då åtminstone en av de medlemsstater som Bilaga 13
gränsar till Beneluxländema avstår från att tillämpa motsvarande åtgärder
som avses i föregående stycke.

16 §

Utan Höga myndighetens medgivande, skall den i kraft av fördragets
artikel 72 ingångna förpliktelsen innebära förbud för medlemsstaterna att
genom internationella överenskommelser binda de tullsatser som gäller
vid tidpunkten för fördragets ikraftträdande.

Tidigare bindningar till följd av bilaterala eller multilaterala
överenskommelser skall anmälas till Höga myndigheten, som skall pröva
om deras bibehållande är förenligt med den gemensamma organisationens
effektiva funktion och som i förekommande fall kan ingripa genom
lämpliga rekommendationer till medlemsstaterna i syfte att upphäva dessa
bindningar i den ordning som anges i de överenskommelser som ligger
till grund för dem.

17 §

Handelsavtal, som är giltiga mer än ett år efter detta fördrags
ikraftträdande eller som innehåller en klausul om automatisk förlängning,
skall anmälas till Höga myndigheten som får lämna lämpliga
rekommendationer till den berörda medlemsstaten i syfte att i
förekommande fall få bestämmelserna i sådana avtal i överensstämmelse
med artikel 75 enligt det förfarande som anges i nämnda avtal.

KAPITEL 11

EXPORT

18 §

Så länge de i de olika medlemsstaternas valutabestämmelser givna
föreskrifterna om valuta som får disponeras av exportörer, inte har gjorts
enhetliga skall särskilda åtgärder vidtas för att undvika att upphävandet
av tullar och kvantitativa restriktioner mellan medlemsstaterna leder till
att vissa av staterna undanhålls belopp i tredje lands valuta som intjänats
genom export från deras företag.

Vid tillämpning av denna princip förbinder sig medlemsstaterna att
inom ramen för ovan avsedda föreskrifter medge exportörer av kol och
stål högst sådana fördelar vid disponerandet av valutor som tillförsäkras
genom bestämmelserna i den medlemsstat varifrån produkten
härstammar.

Höga myndigheten har befogenhet att övervaka tillämpningen av dessa
åtgärder genom att efter att ha hört rådet lämna rekommendationer till
regeringarna.

19 §

Om Höga myndigheten fastslår att upprättandet av den gemensamma
marknaden, som en följd av att direkt export ersätts med reexport,
medför en snedvridning av handeln med tredje land, vilken tillfogar en
av medlemsstaterna betydande skada, kan Höga myndigheten på begäran
av den berörda regeringen föreskriva, att producenterna i denna stat i
sina försäljningskontrakt tar in en destinationsklausul.

KAPITEL III

AVVIKELSE FRÅN MEST-GYNNAD-NATIONSKLAUSULEN

20 §

Med avseende på de länder som genom tillämpning av artikel 1 i
allmänna tull- och handelsavtalet kommer i åtnjutande av mest-gynnad-
nationsklausulen, skall medlemsstaterna gentemot de fördragsslutande
parterna i nämnda avtal uppträda gemensamt i syfte att utverka, att
nyssnämnda artikel 1 inte tillämpas på fördragets bestämmelser. Om det
krävs skall sammankallandet av en särskild GATT-session begäras för
detta ändamål.

Vad beträffar de länder som, trots att de inte är parter i allmänna tull-
och handelsavtalet, kommer i åtnjutande av mest-gynnad-nationsklausulen
i kraft av gällande bilaterala avtal, skall förhandlingar inledas så snart
detta fördrag undertecknats. Om överenskommelse inte kan träffas med
berörda länder, skall förpliktelserna ändras eller sägas upp i den ordning
som fastställts i nämnda avtal.

Om ett land vägrar att lämna sitt samtycke till medlemsstaterna eller
en av dem, förbinder sig övriga medlemsstater att lämna verksamt
bistånd, som kan utsträckas till att samtliga medlemsstater säger upp avtal
som ingåtts med landet i fråga.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 13

KAPITEL IV

LIBERALISERING AV HANDELN

21 §

Medlemsstaterna i gemenskapen är medvetna om att de bildar ett särskilt
tullsystem i den betydelse det givits i artikel 5 i den
handelsliberaliseringskod för Organisationen för europeiskt ekonomiskt
samarbete som gällde vid tidpunkten för fördragets undertecknande. De
är därför eniga om att i vederbörlig tid lämna organisationen meddelande
om detta.

KAPITEL V

SÄRSKILD BESTÄMMELSE

22 §

Utan hinder av övergångsperiodens utgång skall handeln med kol och stål
mellan Förbundsrepubliken Tyskland och den sovjetiska
ockupationszonen, vad beträffar förbundsrepubliken, regleras av
förbundsrepublikens regering i samförstånd med Höga myndigheten.

TREDJE DELEN

ALLMÄNNA SKYDDSÅTGÄRDER

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Omställning

23 §

1. Om följderna av den gemensamma marknadens upprättande skulle
ställa vissa företag eller delar av företag inför nödvändigheten att
upphöra med eller ändra sin verksamhet under den övergångsperiod
som närmare anges i 1 § i denna konvention, skall Höga myndigheten
på begäran av de berörda regeringarna och på nedan angivna villkor
medverka till att skydda arbetskraften vid omställningssvårigheter och
tillförsäkra denna en produktiv sysselsättning; Höga myndigheten får
bevilja vissa företag bidrag utan återbetalningsskyldighet.

2. På begäran av de berörda regeringarna och enligt det förfarande som
anges i artikel 46, skall Höga myndigheten delta i undersökningar
rörande möjligheterna att i existerande företag eller genom skapandet
av ny verksamhet återsysselsätta friställd arbetskraft.

3. Höga myndigheten skall, på det sätt som anges i artikel 54, underlätta
finansieringen av de program som lagts fram av den berörda
regeringen och godkänts av Höga myndigheten och som avser
omställning av företag eller skapandet av ny, ekonomiskt sund
verksamhet antingen inom industrier som tillhör dess
kompetensområde, eller med rådets samtycke inom varje annan
industri, som är ägnad att återge friställd arbetskraft produktiv
sysselsättning. Med förbehåll för den berörda regeringens
godkännande skall Höga myndigheten företrädesvis medge dessa
lättnader i fråga om program som lagts fram av företag, som tvingats
upphöra med sin verksamhet till följd av upprättandet av den
gemensamma marknaden.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 13

4. Höga myndigheten skall bevilja bidrag utan återbetalningsskyldighet Prop. 1994/95:19

för följande ändamål: Bilaga 13

a) Bidrag vid total eller partiell nedläggning av driften vid företag för
utbetalning av gottgörelse som ger möjlighet för arbetstagarna att
avvakta ny anställning.

b) Penningbidrag till företagen som tillförsäkrar företagens personal
avlöning i händelse av tillfällig permittering, som blivit nödvändig till
följd av omställning av verksamheten.

c) Penningbidrag till arbetstagarna för kostnader i samband med ny
anställning.

d) Bidrag till finansiering av yrkesomskolning av arbetstagare som måste
byta verksamhet.

5. Höga myndigheten får också bevilja bidrag utan
återbetalningsskyldighet till företag som till följd av upprättandet av
den gemensamma marknaden tvingats upphöra med sin verksamhet,
under förutsättning att denna situation direkt och uteslutande kan
tillskrivas den gemensamma marknadens avgränsning till kol- och
stålindustrierna och att förhållandet medför en relativ
produktionsökning i andra företag inom gemenskapen. Sådana bidrag
skall begränsas till det belopp som krävs för att bereda företagen
möjlighet att uppfylla de förpliktelser som omedelbart förfaller till
betalning.

Berörda företag skall inge alla ansökningar om sådana bidrag genom
förmedling av sin regering. Höga myndigheten kan vägra varje slag
av bistånd till ett företag, som inte underrättar sin regering och Höga
myndigheten om utvecklingen av en situation, som kan leda till att
företaget upphör med eller ändrar sin verksamhet.

6. Höga myndigheten skall vid beviljande av bidrag utan
återbetalningsskyldighet enligt fjärde och femte punkterna ställa som
villkor, att den berörda staten betalar ut ett särskilt bidrag som minst
uppgår till samma belopp, om inte rådet med två tredjedels majoritet
medger avvikelse härifrån.

7. Den närmare utformningen av finansieringen som fastställts för
tillämpning av artikel 56 skall gälla för tillämpning av denna paragraf.

8. Bidrag enligt denna paragraf kan beviljas för de närmaste två åren
efter övergångsperiodens utgång genom beslut av Höga myndigheten
efter rådets samtycke.

KAPITEL II

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER OM KOL

24 §

Det föreligger enighet om att skyddsarrangemang under
övergångsperioden är nödvändiga för att undvika att plötsliga och
skadliga produktionsförskjutningar uppkommer. Dessa skyddsarrange-
mang skall vidtas med beaktande av de förhållanden som råder vid
tidpunkten för upprättandet av den gemensamma marknaden.

Om det visar sig att det inom ett eller flera områden föreligger risk
för prisstegringar, som genom sin omfattning och sitt plötsliga
uppträdande kan ha skadliga verkningar, skall dessutom försiktig-
hetsåtgärder vidtas för att undvika dessa verkningar.

För att möta dessa problem skall Höga myndigheten under
övergångsperioden i den utsträckning som det behövs och under sin
kontroll medge

a) tillämpning av de åtgärder som avses i artikel 60.2 b, samt av
zonpriser i sådana fall som inte förutses i tredje avdelningen kapitel
V;

b) bibehållande eller inrättande av nationella kassor eller arrangemang
för utjämningsbetalningar, finansierade genom en avgift på den
inhemska produktionen, varvid de särskilda medel som avses i det
följande inte berörs.

25 §

Höga myndigheten skall införa en utjämningsavgift per försålt ton, vilken
skall utgöras av en enhetlig procentsats av producenternas intäkter av
kolproduktionen i länder, där de genomsnittliga produktionskostnaderna
understiger det vägda genomsnittet i gemenskapen.

Utjämningsavgiften skall utgöra högst 1,5% av nämnda intäkter under
den gemensamma marknadens första verksamhetsår och skall regelbundet
minskas med 20% varje år i förhållande till den ursprungliga övre
gränsen för avgiften.

Under hänsynstagande till de behov som enligt 26 och 27 §§
fastslagits av Höga myndigheten samt med undantag av de särskilda
pålagor som eventuellt uppkommer genom export till tredje land, skall
Höga myndigheten regelbundet fastställa storleken av den faktiska
avgiften samt de statliga subventionerna i samband härmed i enlighet med
följande regler:

1) Inom den enligt ovan gällande övre gränsen skall Höga myndigheten
beräkna storleken av den faktiska avgiften så, att faktiskt utbetalade
statliga subventioner är minst lika stora som avgiften.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 13

2) Höga myndigheten skall fastställa det medgivna maximibeloppet för Prop. 1994/95:19
statliga subventioner, varvid Bilaga 13

— regeringarna får bevilja dessa subventioner till högst detta belopp
men utan att vara förpliktade till det,

— bidrag som erhållits utifrån inte i något fall får överstiga det
faktiskt utbetalade subventionsbeloppet.

Ytterligare pålagor som uppkommer genom export till tredje land skall
varken ingå vid beräkning av nödvändiga utjämningsbetalningar eller vid
värderingen av de mot avgiften svarande subventionerna.

Belgien

26 §

1. Det föreligger enighet om att Belgiens nettoproduktion av kol

— inte skall behöva kännas vid en årlig minskning med mer än 3 %

i förhållande till närmast föregående år, om gemenskapens
sammanlagda produktion är oförändrad eller har ökat i förhållande
till närmast föregående år, eller

— inte skall understiga det närmast föregående årets produktion
minskad med 3%, varvid den sålunda erhållna siffran skall
reduceras ytterligare med den reduktionskoefficient varmed
gemenskapens sammanlagda produktion kan ha minskat i
förhållande till närmast föregående år.1

Höga myndigheten, som är ansvarig för gemenskapens regelbundna och
säkra försörjning, skall upprätta långtidsprognoser avseende produktion
och avsättning samt, efter att ha hört den rådgivande kommittén och
rådet, så länge den belgiska marknaden hålls avskild enligt punkt 3,
lämna rekommendation till den belgiska regeringen om de
produktionsförskjutningar som Höga myndigheten anser vara möjliga på
grundval av de upprättade prognoserna. Belgiska regeringen skall med
Höga myndighetens samtycke besluta de åtgärder som bör vidtas för att
förverkliga de eventuella produktionsförskjutningarna inom ovan angivna
gränser.

2. Utjämningsbetalningarna skall från början av övergångsperioden avse

a) att för samtliga förbrukare av belgiskt kol inom den gemensamma
marknaden möjliggöra ett närmande av de belgiska kolprisema till
den gemensamma marknadens priser i en sådan utsträckning att de
sänks ungefär till de produktionskostnader som kan förutses vid slutet
av övergångsperioden. Den på dessa grunder fastställda prislistan får
inte ändras utan Höga myndighetens medgivande,

b) att undvika att den belgiska järn- och stålindustrin till följd av den Prop. 1994/95:19
särskilda behandlingen av belgiskt kol hindras från att bli integrerad Bilaga 13

med den gemensamma marknaden för stål och att för detta ändamål
sänka sina priser till den nivå som tillämpas på denna marknad.

Höga myndigheten skall beträffande belgiskt kol som levereras till
den belgiska järn- och stålindustrin regelbundet fastställa storleken av
den ytterligare utjämningsbetalning som Höga myndigheten anser
vara nödvändig för detta syfte; hänsyn skall därvid tas till alla
faktorer i samband med driften av denna industri. Höga myndigheten
skall se till, att denna utjämningsbetalning inte medför skada för jäm-
och stålindustrier i grannländerna. Vidare får denna
utjämningsbetalning, med beaktande av bestämmelserna i a, inte i
något fall leda till en sänkning av priset för den koks som används av
den belgiska järn- och stålindustrin under det leveranspris som denna
industri skulle kunna erhålla, om den faktiskt blev försörjd med koks
från Ruhrområdet,

c) att för sådan belgisk kolexport till den gemensamma marknaden som
Höga myndigheten med hänsyn till utsikterna beträffande
gemenskapens produktion och behov anser nödvändig, medge en
ytterligare utjämningsbetalning motsvarande 80% av den av Höga
myndigheten fastslagna skillnaden mellan verksprisema med tillägg
för transportkostnader fram till destinationsorten för belgiskt kol och
för kol från andra länder inom gemenskapen.

3. Den belgiska regeringen får, med avvikelse från bestämmelserna i 9 §

i denna konvention, under Höga myndighetens kontroll bibehålla eller
vidta arrangemang som gör det möjligt att hålla den belgiska
marknaden avskild från den gemensamma marknaden.

Importen av kol från tredje land skall underställas Höga
myndigheten för godkännande.

Denna särskilda ordning skall upphöra på det sätt som anges
nedan.

4. Den belgiska regeringen förbinder sig att senast vid utgången av
övergångsperioden avskaffa de i punkt 3 avsedda arrangemangen för
att avskilja den belgiska kolmarknaden. Om Höga myndigheten anser
att utomordentliga omständigheter, som för närvarande inte kan
förutses, kräver det, får Höga myndigheten, efter att ha hört den
rådgivande kommittén och med rådets samtycke, två gånger medge
den belgiska regeringen en ytterligare frist av ett år.

Den på detta sätt förutsedda integrationen skall ske efter samråd
mellan belgiska regeringen och Höga myndigheten, som skall besluta
om åtgärder och metoder för dess genomförande; metoderna kan,
såvitt gäller belgiska regeringen, trots bestämmelserna i artikel 4 c,
innefatta möjlighet att bevilja subventioner som motsvarar de ökade
driftskostnader som följer av kolfyndighetemas naturliga betingelser.

7 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 19. Bilaga 13-21

Hänsyn skall därvid tas till sådana kostnader som kan uppkomma till Prop. 1994/95:19
följd av påtagliga jämviktsrubbningar som ökar driftskostnaderna. Bilaga 13
Formerna för beviljande av subventioner och dessas maximibelopp
skall underställas Höga myndigheten för godkännande. Höga
myndigheten skall se till, att subventionernas maximibelopp och de
subventionerade kvantiteterna snarast möjligt minskas med hänsyn till
omställningslättnader och utvidgning av den gemensamma marknaden
till andra produkter än kol och stål; härvid skall undvikas att
omfattningen av eventuella produktionsminskningar ger upphov till
djupgående störningar i den belgiska ekonomin.

Höga myndigheten skall vartannat år för godkännande förelägga
rådet förslag om kvantiteter för vilka subventioner kan ifrågakomma.

1 Exempel: Gemenskapens sammanlagda produktion under 1952: 250
miljoner ton; Belgiens sammanlagda produktion: 30 miljoner ton.
Gemenskapens sammanlagda produktion under 1953:
225 miljoner ton, dvs. en reduktionskoefficient av 0,9. Den belgiska
produktionen under 1953 skall inte understiga 30 x 0,97 x 0,9 =
26,19 miljoner ton.

Denna produktionsminskning motsvarar till 900.000 ton en
stadigvarande förskjutning och till återstoden dvs. 2.910.000 ton, en
konjunkturbetingad minskning.

Italien

27 §

1. Gruvorna i Sulcis skall komma i åtnjutande av förmåner enligt
bestämmelserna i 25 § för att de, i avvaktan på slutförandet av
pågående upprustningsarbete, skall kunna möta konkurrensen på den
gemensamma marknaden. Höga myndigheten skall periodiskt fastställa
storleken av de bidrag som är nödvändiga; bidrag utifrån får
emellertid inte utgå under mer än två år.

2. Med hänsyn till de italienska koksverkens särskilda läge har Höga
myndigheten befogenhet att medge att den italienska regeringen att i
nödvändig omfattning under den i 1 § i denna konvention angivna
övergångsperioden bibehåller tullarna på koks från övriga
medlemsstater; dessa tullar får dock under första året av perioden i
fråga inte överstiga de tullar som följer av presidentdekretet nr 442
av den 7 juli 1950. Detta maximibelopp skall minskas med 10%
under andra, 25% under tredje, 45% under fjärde och 70% under
femte året för att vid övergångsperiodens slut leda till dessa tullars
fullständiga avskaffande.

Frankrike

Prop. 1994/95:19

Bilaga 13

28 §

1. Det föreligger enighet om att kolproduktionen i de franska gruvorna

— inte skall behöva kännas vid en årlig minskning med mer än en
miljon ton i förhållande till närmast föregående år, om
gemenskapens sammanlagda produktion är oförändrad eller har
ökat i förhållande till närmast föregående år, eller

— inte skall understiga det närmast föregående årets produktion
minskad med en miljon ton, varvid den sålunda erhållna siffran
skall reduceras ytterligare med den reduktionskoefficient varmed
gemenskapens sammanlagda produktion kan ha minskat i
förhållande till närmast föregående år.

2. För att säkerställa att produktionsförskjutningama hålls inom
ovannämnda gränser kan de åtgärder som avses i 24 § förstärkas
genom särskilda medel från en speciell avgift, som av Höga
myndigheten läggs på ökningen av nettoleveranserna från andra
kolgruvor sådana dessa leveranser framgår av den franska
milstatistiken, i den mån denna ökning representerar en
produktions förskjutning.

Vid fastställandet av denna avgift skall därför hänsyn tas till de
mängder som utgör faktiska nettoleveransöverskott under varje period
i förhållande till leveranserna under 1950 inom gränsen för den
konstaterade nedgången av kolproduktionen i de franska gruvorna i
förhållande till 1950. Avgiften skall eventuellt reduceras ytterligare
med samma reduktionskoefficient som gemenskapens sammanlagda
produktion. Denna speciella avgift skall motsvara högst 10% av
producenternas intäkter av ifrågavarande kvantiteter och skall i
samförstånd med Höga myndigheten användas för att inom lämpliga
zoner sänka priset på vissa slag av kol producerat i de franska
gruvorna.

KAPITEL III

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER OM STÅLINDUSTRIN

29 §

1. Det föreligger enighet om att särskilda skyddsåtgärder kan bli
nödvändiga under övergångsperioden för att beträffande stålindustrin
undvika att produktionsförskjutningar som är hänförliga till
upprättandet av den gemensamma marknaden, leder till svårigheter
för företag som efter den anpassning som avses i 1 § i denna
konvention skulle vara i stånd att möta konkurrensen, eller leder till
permittering av ett större antal arbetstagare än de som kommer i

åtnjutande av förmåner enligt bestämmelserna i 23 §. I den Prop. 1994/95:19
utsträckning Höga myndigheten finner att fördragets bestämmelser, Bilaga 13
i synnerhet bestämmelserna i artiklarna 57-59 och 60.2 b, inte kan
tillämpas har Höga myndigheten befogenhet att använda sig av
nedanstående närmare angivna åtgärder i den ordningsföljd de är
nämnda:

a) Efter att ha hört den rådgivande kommittén och rådet, direkt eller
indirekt begränsa ökningen av nettoleveranserna från ett område till
ett annat inom den gemensamma marknaden.

b) Efter att ha hört den rådgivande kommittén och med rådets samtycke
beträffande såväl lämpligheten av som formerna för dessa åtgärder,
använda sig av de interventionsåtgärder som avses i artikel 61b utan
att det för den skull, med avvikelse från nämnda artikel, krävs att en
uppenbar kris föreligger eller är omedelbart förestående.

c) Efter att ha hört den rådgivande kommittén och med rådets samtycke,
införa ett system med produktionskvoter, som dock inte får beröra
den produktion som är avsedd för export.

d) Efter att ha hört den rådgivande kommittén och med rådets samtycke,
bemyndiga en medlemsstat att tillämpa de åtgärder som avses i 15 §
sjätte stycket, på de villkor som anges där.

2. För tillämpningen av dessa bestämmelser skall Höga myndigheten
under den förberedelseperiod som avses i 1 § i denna konvention och
i samråd med producentsammanslutningarna, den rådgivande
kommittén och rådet fastställa de tekniska kriterierna för tillämpning
av de nödvändiga skyddsåtgärderna.

3. Om anpassningen eller de nödvändiga omställningarna av
produktionsförhållandena inte har kunnat genomföras under en del av
övergångsperioden till följd av en bristsituation eller på grund av att
företagen inte har kunnat få tillräckliga finansiella resurser genom sin
verksamhet eller genom medel, som kunnat ställas till deras
förfogande, eller, på grund av utomordentliga, nu icke förutsebara
omständigheter, kan bestämmelserna i denna paragraf vid
övergångstidens utgång, efter det att den rådgivande kommittén yttrat
sig och med rådets samtycke, tillämpas för en ytterligare period som
inte får överstiga den tid under vilken ovannämnda situation består,
dock högst under två år.

Italien

30 §

1. Med hänsyn till den italienska järn- och stålindustrins särskilda
situation har Höga myndigheten befogenhet att medge den italienska
regeringen att i den omfattning som är nödvändig under den i 1 § i
denna konvention angivna övergångsperioden bibehålla tullarna på
järn- och stålprodukter från övriga medlemsstater; dessa tullar får

dock under det första året av denna period inte överstiga de tullar som Prop. 1994/95:19
följer av Annecy-konventionen av den 10 oktober 1949; detta Bilaga 13
maximibelopp skall minskas med 10% under andra, 25% under
tredje, 45% under fjärde och 70% under femte året för att vid
övergångsperiodens slut leda till dessa tullars fullständiga avskaffande.

2. De priser som tillämpas av företagen vid försäljning av stål på den
italienska marknaden får, då de återförs till motsvarande värde vid
den utgångspunkt som valts för fastställande av deras prislista, inte
understiga de priser som anges i nämnda prislista för jämförbara
affärstransaktioner, om inte Höga myndigheten i samförstånd med den
italienska regeringen medger detta. Bestämmelserna i artikel 60.2 b
sista stycket berörs inte av detta.

Luxemburg

31 §

Vid tillämpningen av de skyddsåtgärder som avses i 29 § i detta kapitel
skall Höga myndigheten beakta järn- och stålindustrins alldeles särskilda
betydelse för Luxemburgs allmänna ekonomi samt nödvändigheten av att
undvika allvarliga störningar i de särskilda avsättningsförhållandena för
den luxemburgska järn- och stålindustrins produkter som uppstått för
denna industri till följd av den belgisk-luxemburgska ekonomiska
unionen.

I brist på andra åtgärder får Höga myndigheten om det krävs använda
medel som den förfogar över i kraft av detta fördrags artikel 49, i den
utsträckning eventuella återverkningar på den luxemburgska järn- och
stålindustrin kan följa av åtgärder som avses i 26 § i denna konvention.

Upprättat i Paris den adertonde april nittonhundrafemtioett.

ADENAUER

Paul VAN ZEELAND

J. MEURICE

SCHUMAN

SFORZA

JOS. BECH

STIKKER

VAN DEN BRINK

PROTOKOLL OM MINISTERKONFERENSEN OM DEN
INTERIMISTISKA

KOMMISSIONEN

De delegationer som har deltagit i utarbetandet av fördraget skall
periodvis sammanträda som en interimistisk kommission från det att
fördraget undertecknas till det att institutionerna träder i funktion.

Delegationerna skall samråda med varandra om problem som angår
gemenskapen och om de åtgärder som de undertecknande regeringarna
skall vidta innan Höga myndigheten träder i funktion.

Delegationerna skall särskilt utreda frågor om institutionernas säte och
gemenskapens språkregler samt lägga fram motiverade förslag för
regeringarna.

Delegationerna skall vidare utreda och förbereda information, som
skall ställas till Höga myndighetens förfogande, om de åtgärder som
Höga myndigheten skall vidta omedelbart efter det att den träder i
funktion enligt 2 § tredje stycket i avdelning 2 i konventionen.

Ministerkonferensen ger denna kommission i uppgift att arbeta fram
förslag på fördelning av platserna i den rådgivande kommittén för
tillverkare, förbrukare och handeln. För tillverkarna grundas dessa
förslag på produktionsvärdet inom de olika berörda regionerna och för
förbrukarna och handeln på konsumtionsvärdet, dessa utredningar skall
innebära att kommittén, både för kol och stål, skall bestå av minst en
medborgare i varje medlemsstat.

ANTAGET AV MINISTERKONFERENSEN

Paris den adertonde april nittonhundrafemtioett.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 13

BILAGA 14

FÖRDRAGET DEN 25 MARS 1957 OM

UPPRÄTTANDET AV

EUROPEISKA EKONOMISKA GEMENSKAPEN

BILAGA 14

Fördraget den 25 mars 1957 om upprättandet av Europeiska
ekonomiska gemenskapen

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska
gemenskapen

Innehåll

Ingress.......................................3

Första delen: Principerna...........................5

Andra delen: Gemenskapens grunder ...................9

Avdelning I: Fri rörlighet för varor .................. 10

Kapitel 1: Tullunionen ......................... 11

Avsnitt 1: Avveckling av tullar mellan medlemsstaterna ... 11

Avsnitt 2: Upprättande av den gemensamma tulltaxan .... 13

Kapitel 2: Avskaffande av kvantitativa restriktioner mellan med-

lemsstaterna ............................... 18

Avdelning II: Jordbruk .......................... 21

Avdelning III: Fri rörlighet för personer, tjänster och kapital . . 28

Kapitel 1: Arbetstagare......................... 28

Kapitel 2: Etableringsrätt........................ 30

Kapitel 3: Tjänster............................ 33

Kapitel 4: Kapital ............................ 35

Avdelning IV: Transporter........................ 37

Tredje delen: Gemenskapens politik................... 41

Avdelning I: Gemensamma regler ................... 42

Kapitel 1: Konkurrensregler ..................... 42

Avsnitt 1: Regler tillämpliga på företag .............42

Avsnitt 2: Dumpning.........................45

Avsnitt 3: Statligt stöd........................ 45

Kapitel 2: Bestämmelser om skatter och avgifter

Kapitel 3: Tillnärmning av lagstiftning ...............48 Prop. 1994/95:19

Avdelning II: Ekonomisk politik ....................49 Bilaga 14

Kapitel 1: Konjunkturpolitik ..................... 49

Kapitel 2: Betalningsbalans ...................... 50

Kapitel 3: Handelspolitik........................ 53

Avdelning III: Socialpolitik ....................... 55

Kapitel 1: Sociala bestämmelser ................... 55

Kapitel 2: Europeiska socialfonden ................. 57

Avdelning IV: Europeiska investeringsbanken............ 59

Fjärde delen: Associering av utomeuropeiska länder och territorier 60

Femte delen: Gemenskapens institutioner................ 64

Avdelning I: Institutionella bestämmelser............... 65

Kapitel 1: Institutionerna........................ 65

Avsnitt 1: Församlingen....................... 65

Avsnitt 2: Rådet............................ 66

Avsnitt 3: Kommissionen ...................... 68

Avsnitt 4: Domstolen......................... 71

Kapitel 2: Gemensamma bestämmelser för flera institutioner . 76

Kapitel 3: Ekonomiska och sociala kommittén .......... 77

Avdelning II: Finansiella bestämmelser ................ 78

Sjätte delen: Allmänna bestämmelser och slutbestämmelser .... 83

Upprättande av institutionerna...................... 90

Slutbestämmelser.............................. 91

Bilagor

Bilaga I: Listorna A—G som avses i artiklarna 19 och 20 i detta

fördrag

Bilaga II: Lista som avses i artikel 38 i detta fördrag

Bilaga III: Lista över tjänstetransaktioner som avses i artikel 106 i

detta fördrag

Bilaga IV: Utomeuropeiska länder och territorier på vilka bestämmel-

serna i fjärde delen i detta fördrag skall tillämpas

Protokoll

HANS MAJESTÄT BELGARNAS KONUNG, Prop. 1994/95:19

FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLANDS PRESIDENT, Bilaga 14

FRANSKA REPUBLIKENS PRESIDENT,

ITALIENSKA REPUBLIKENS PRESIDENT,

HENNES KUNGLIGA HÖGHET

STORHERTIGINNAN AV LUXEMBURG,

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV NEDERLÄNDERNA,

SOM ÄR FAST BESLUTNA att lägga grunden till en allt fastare sam-
manslutning mellan de europeiska folken,

SOM AVSER att säkerställa ekonomiska och sociala framsteg i sina
länder genom gemensamma åtgärder för att undanröja de barriärer som
delar Europa,

SOM UPPSTÄLLER som ett väsentligt mål för sina strävanden att
fortgående förbättra levnads- och arbetsvillkoren för sina folk,

SOM INSER att undanröjandet av förekommande hinder kräver samord-
nade åtgärder för att garantera en jämn utveckling, jämvikt i handelsut-
bytet och sund konkurrens,

SOM ÄR ANGELÄGNA att stärka den ekonomiska gemenskapen
mellan sina länder och att trygga en harmonisk utveckling genom att
minska klyftan mellan olika regioner samt eftersläpningen för mindre
gynnade regioner,

SOM ÖNSKAR bidra till att gradvis avveckla restriktionerna i den
internationella handeln genom en gemensam handelspolitik,

SOM ÄMNAR bekräfta den solidaritet som förenar Europa och utom-
europeiska länder och som önskar trygga deras välståndsutveckling i
överensstämmelse med principerna i Förenta nationernas stadga,

SOM FÖRESATT SIG att genom att förena sina resurser bevara och
stärka skyddet för fred och frihet och som uppmanar de övriga folk i
Europa som bekänner sig till samma ideal att ansluta sig till deras strä-
vanden,

HAR BESLUTAT att skapa en europeisk ekonomisk gemenskap och har
för detta ändamål som befullmäktigade utsett

Hans majestät belgarnas konung

Paul-Henri Spaak, utrikesminister;

Baron J. Ch. Snoy et d’Oppuers, generalsekreterare i ekonomiminis-
teriet, ordförande i den belgiska delegationen vid regeringskonferensen;

Förbundsrepubliken Tysklands president

dr Konrad Adenauer, förbundskansler;

professor dr Walter Hallstein, statssekreterare i utrikesministeriet;

Franska republikens president

Christian Pineau, utrikesminister;

Maurice Faure, statssekreterare i utrikesministeriet;

Italienska republikens president

Antonio Segni, konseljpresident;
professor Gaetano Martino, utrikesminister;

Hennes kungliga höghet storhertiginnan av Luxemburg

Joseph Bech, konseljpresident, utrikesminister;

ambassadör Lambert Schaus, ordförande i den luxemburgska delegatio-
nen vid regeringskonferensen;

Hennes majestät drottningen av Nederländerna

Joseph Luns, utrikesminister;

J. Linthorst Homan, ordförande i den nederländska delegationen vid
regeringskonferensen;

SOM, sedan de utväxlat sina fullmakter och funnit dem vara i god och
behörig form, har enats om följande.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

FÖRSTA DELEN

Principerna

Artikel 1

Genom detta fördrag upprättar de HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE
PARTERNA mellan sig en EUROPEISK EKONOMISK GEMEN-
SKAP.

Artikel 2

Gemenskapen skall ha till uppgift att genom att upprätta en gemensam
marknad och genom att gradvis tillnärma medlemsstaternas ekonomiska
politik främja en harmonisk utveckling av den ekonomiska verksam-
heten inom gemenskapen som helhet, en fortgående och balanserad
tillväxt, en ökad stabilitet, en allt snabbare höjning av levnads-
standarden samt närmare förbindelser mellan de stater som gemenska-
pen förenar.

Artikel 3

För att uppnå de mål som anges i artikel 2 skall gemenskapens verk-
samhet på de villkor och i den takt som anges i detta fördrag innefatta

a) avveckling av tullar och kvantitativa restriktioner mellan med-
lemsstaterna vid import och export av varor samt avveckling av
alla övriga åtgärder med motsvarande verkan,

b) införande av en gemensam tulltaxa och en gemensam handels-
politik gentemot tredje land,

c) avskaffande mellan medlemsstaterna av hindren för fri rörlighet
för personer, tjänster och kapital,

d) införande av en gemensam politik på jordbruksområdet,

e) införande av en gemensam politik på transportområdet,

f) upprättande av en ordning som säkerställer att konkurrensen
inom den gemensamma marknaden inte snedvrids,

g) användande av metoder som gör det möjligt att samordna med-
lemsstaternas ekonomiska politik och att motverka bristande
jämvikt i deras betalningsbalanser,

h) tillnärmning av medlemsstaternas nationella lagstiftning i den
utsträckning den gemensamma marknadens funktion kräver det,

i) tillskapande av en europeisk socialfond i syfte att förbättra
arbetstagarnas sysselsättningsmöjligheter och att bidra till en
höjning av deras levnadsstandard,

j) upprättande av en europeisk investeringsbank avsedd att under-
lätta gemenskapens ekonomiska expansion genom att skapa nya
resurser, och

k) associering av utomeuropeiska länder och territorier i syfte att
öka handeln och att gemensamt främja den ekonomiska och
sociala utvecklingen.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

Artikel 4

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

1. De uppgifter som anförtrotts gemenskapen skall genomföras av

en FÖRSAMLING,

ett RÅD,

en KOMMISSION,

en DOMSTOL.

Varje institution skall handla inom ramen för de befogenheter som den
har tilldelats genom detta fördrag.

2. Rådet och kommissionen skall biträdas av en ekonomisk och social
kommitté med rådgivande uppgifter.

Artikel 5

Medlemsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder, både allmänna och
särskilda, för att säkerställa att de skyldigheter fullgörs som följer av
detta fördrag eller av åtgärder som vidtagits av gemenskapens institutio-
ner. Medlemsstaterna skall underlätta att gemenskapens uppgifter full-
görs.

De skall avstå från varje åtgärd som kan äventyra att fördragets mål
uppnås.

Artikel 6

1. Medlemsstaterna skall i nära samarbete med gemenskapens institu-
tioner samordna sin ekonomiska politik i den utsträckning som krävs för
att uppnå fördragets mål.

2. Gemenskapens institutioner skall se till att inte äventyra medlems-
staternas inre och yttre finansiella stabilitet.

Artikel 7

Inom detta fördrags tillämpningsområde och utan att det påverkar till-
lämpningen av någon särskild bestämmelse i fördraget, skall all diskri-
minering på grund av nationalitet vara förbjuden. Rådet får på förslag
från kommissionen och efter att ha hört församlingen anta bestämmelser
med kvalificerad majoritet i syfte att förbjuda sådan diskriminering.

Artikel 8

1. Den gemensamma marknaden skall upprättas gradvis under en
övergångstid på tolv år.

Övergångstiden skall indelas i tre etapper som var och en skall om

fatta fyra år. Etappernas längd får ändras på de villkor som anges ned- Prop. 1994/95:19
an. Bilaga 14

2. Varje etapp skall omfatta en serie åtgärder som skall påbörjas och
genomföras parallellt.

3. För övergång från den första till den andra etappen krävs att det
konstateras att de mål som särskilt fastställs i detta fördrag för den
första etappen till väsentlig del faktiskt har uppnåtts och att förpliktel-
serna, om inte annat följer av de undantag och förfaranden som anges i
fördraget, har uppfyllts.

Detta konstaterande skall rådet göra vid det fjärde årets utgång genom
ett enhälligt beslut på grundval av en rapport från kommissionen. En
medlemsstat får dock inte hindra ett enhälligt beslut genom att åberopa
att den inte har uppfyllt sina egna förpliktelser. Om enhällighet inte
uppnås, skall den första etappen automatiskt förlängas med ett år.

Vid det femte årets utgång skall rådet fatta beslut på samma villkor.

Om enhällighet inte uppnås, skall den första etappen automatiskt för-
längas med ytterligare ett år.

Vid det sjätte årets utgång skall rådet fatta beslut med kvalificerad
majoritet på grundval av en rapport från kommissionen.

4. Inom en månad efter sistnämnda omröstning skall varje medlemsstat
i minoritetsställning eller, om nödvändig majoritet inte har uppnåtts,
varje medlemsstat ha rätt att hos rådet begära att rådet tillsätter ett
skiljedomsorgan vars beslut skall vara bindande för samtliga medlems-
stater och för gemenskapens institutioner. Skiljedomsorganet skall bestå
av tre medlemmar som utses genom enhälligt beslut av rådet på förslag
från kommissionen.

Om rådet inte inom en månad efter det att begäran gjordes har utsett
medlemmarna av skiljedomsorganet, skall dessa utses av domstolen
inom ytterligare en månad.

Skiljedomsorganet skall utse sin egen ordförande.

Det skall meddela sitt beslut inom sex månader efter den omröstning

i rådet som avses i punkt 3 sista stycket.

5. De andra och tredje etapperna får förlängas eller förkortas endast
genom enhälligt beslut av rådet på förslag från kommissionen.

6. Bestämmelserna i de föregående punkterna får inte ha till följd att
övergångstiden förlängs utöver sammanlagt femton år efter det att detta
fördrag har trätt i kraft.

7. Om inte annat följer av de undantag eller avvikelser som anges i
detta fördrag skall övergångstidens utgång utgöra den senaste tidpunkten
för ikraftträdandet av samtliga angivna regler och för genomförandet av
samtliga åtgärder som krävs för upprättandet av den gemensamma
marknaden.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

ANDRA DELEN

Gemenskapens grunder

8 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 19. Bilaga 13-21

AVDELNING I

FRI RÖRLIGHET FÖR VAROR

Artikel 9

1. Gemenskapen skall grunda sig på en tullunion, som skall omfatta all
handel med varor och som skall innebära att tullar på import och export
samt alla avgifter med motsvarande verkan skall vara förbjudna mellan
medlemsstaterna och att en gemensam tulltaxa gentemot tredje land
skall införas.

2. Bestämmelserna i kapitel 1 avsnitt 1 och kapitel 2 i denna avdelning
skall tillämpas på varor med ursprung i medlemsstaterna samt på varor
som kommer från tredje land och som kan omsättas fritt i medlemssta-
terna.

Artikel 10

1. Varor som kommer från tredje land skall anses kunna omsättas fritt
i en medlemsstat, om importformalitetema har uppfyllts och tillämpliga
tullar och avgifter med motsvarande verkan har tagits ut i denna med-
lemsstat och hel eller partiell återbetalning av sådana tullar och avgifter
inte har lämnats.

2. Kommissionen skall före utgången av det första året efter det att
detta fördrag har trätt i kraft fastställa formerna för det administrativa
samarbetet för tillämpning av artikel 9.2. Därvid skall hänsyn tas till
nödvändigheten av att i största möjliga utsträckning förenkla de formali-
teter som gäller för handeln.

Före utgången av det första året efter det att detta fördrag har trätt i
kraft skall kommissionen fastställa de bestämmelser, som i handeln
mellan medlemsstaterna skall tillämpas på varor med ursprung i en
annan medlemsstat när det vid varornas tillverkning har använts pro-
dukter för vilka den exporterande medlemsstaten inte har tagit ut tullar
eller avgifter med motsvarande verkan eller för vilka har lämnats hel
eller partiell återbetalning.

När kommissionen fastställer dessa bestämmelser skall den ta hänsyn
till reglerna för avveckling av tullar inom gemenskapen och för den
gemensamma tulltaxans gradvisa införande.

Artikel 11

Medlemsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att regeringarna
inom de fastställda tidsfristerna skall kunna fullgöra de förpliktelser
avseende tullar som åligger dem enligt detta fördrag.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

Kapitel 1

Tullunionen

Avsnitt 1

Avveckling av tullar mellan medlemsstaterna

Artikel 12

Medlemsstaterna skall avstå från att sinsemellan införa nya tullar på
import eller export eller avgifter med motsvarande verkan och från att
höja sådana tullar eller avgifter som de redan tillämpar i sina inbördes
handelsförbindelser.

Artikel 13

1. Medlemsstaterna skall under övergångstiden, i enlighet med be-
stämmelserna i artiklarna 14 och 15, gradvis avveckla de importtullar
som gäller mellan dem.

2. Medlemsstaterna skall under övergångstiden gradvis avveckla mellan
dem gällande avgifter med motsvarande verkan som importtullar. Kom-
missionen skall genom direktiv fastställa tidsplanen för denna avveck-
ling. Den skall därvid vägledas av reglerna i artikel 14.2 och 14.3 samt
av de direktiv som rådet utfärdar enligt artikel 14.2.

Artikel 14

1. För varje vara skall den tullsats som tillämpades den 1 januari 1957
vara den bastullsats från vilken de successiva sänkningarna skall företas.

2. Tidsplanen för sänkningarna skall fastställas på följande sätt:

a) Under den första etappen skall den första sänkningen genomföras
ett år efter det att detta fördrag har trätt i kraft, den andra arton
månader senare och den tredje vid utgången av det fjärde året
efter det att fördraget har trätt i kraft.

b) Under den andra etappen skall en sänkning genomföras arton må-
nader efter etappens början, en andra sänkning arton månader
efter den föregående och en tredje sänkning ett år senare.

c) Återstående sänkningar skall genomföras under den tredje etap-
pen. Rådet skall med kvalificerad majoritet på förslag från kom-
missionen genom direktiv fastställa tidsplanen för dessa sänkning-
ar.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

3. Vid den första sänkningen skall medlemsstaterna sinsemellan för Prop. 1994/95:19
varje vara införa en tullsats som är lika med bastullsatsen minskad med Bilaga 14

10 procent.

Vid varje följande sänkning skall varje medlemsstat sänka samtliga
sina tullsatser på så sätt att de totala tullintäkterna beräknade enligt
punkt 4 minskas med 10 procent och att sänkningen för varje vara
motsvarar minst 5 procent av bastullsatsen.

Så länge tullsatsen för en vara överstiger 30 procent skall dock varje
sänkning motsvara minst 10 procent av bastullsatsen.

4. För varje medlemsstat skall de totala tullintäkter som avses i punkt

3 beräknas på så sätt att värdet av importerade varor under år 1956 från
andra medlemsstater multipliceras med bastullsatserna.

5. De särskilda problem som kan uppstå vid tillämpningen av punkt-
erna 1-4 skall regleras genom direktiv som beslutas av rådet med kvali-
ficerad majoritet på förslag från kommissionen.

6. Medlemsstaterna skall rapportera till kommissionen hur de ovan-
stående reglerna för tullsänkningar tillämpas. De skall sträva efter att
tullsänkningen för varje vara skall uppgå till

— vid den första etappens utgång: minst 25 procent av bastullsatsen,

— vid den andra etappens utgång: minst 50 procent av bastullsatsen.

Om kommissionen finner att det är risk för att de mål som ställs upp
i artikel 13 och de procentsatser som fastställs i denna punkt inte kan
uppnås, skall kommissionen lämna medlemsstaterna lämpliga rekom-
mendationer.

7. Rådet får ändra bestämmelserna i denna artikel genom enhälligt
beslut på förslag från kommissionen och efter att ha hört församlingen.

Artikel 15

1. Oberoende av bestämmelserna i artikel 14 får en medlemsstat under
övergångstiden helt eller delvis inställa uppbörden av tull för varor som
importeras från andra medlemsstater. Den skall underrätta övriga med-
lemsstater och kommissionen om detta.

2. Medlemsstaterna förklarar sig beredda att sänka sina tullsatser
gentemot övriga medlemsstater i snabbare takt än som föreskrivs i
artikel 14, om deras allmänna ekonomiska läge och situationen i den
berörda ekonomiska sektorn tillåter det.

Kommissionen skall i detta syfte lämna rekommendationer till de
medlemsstater som saken gäller.

Artikel 16

Medlemsstaterna skall senast vid den första etappens utgång sinsemellan
avskaffa exporttullar och avgifter med motsvarande verkan.

Artikel 17

1. Bestämmelserna i artiklarna 9-15.1 skall tillämpas även på tullar av
fiskal karaktär. Dessa skall dock inte tas med vid beräkning av de totala
tullintäkterna eller vid beräkning av sänkningen av samtliga tullsatser
enligt artikel 14.3 och 14.4.

Tullarna av fiskal karaktär skall vid varje sänkning reduceras med
minst 10 procent av bastullsatsen. Medlemsstaterna får sänka dem i
snabbare takt än som föreskrivs i artikel 14.

2. Medlemsstaterna skall före utgången av det första året efter det att
detta fördrag har trätt i kraft underrätta kommissionen om sina tullar av
fiskal karaktär.

3. Medlemsstaterna skall behålla rätten att ersätta dessa tullar med
interna avgifter iöverensstämmelse med bestämmelserna i artikel 95.

4. Om kommissionen finner att det i en medlemsstat möter allvarliga
svårigheter att ersätta en tull av fiskal karaktär, skall den bemyndiga
medlemsstaten att behålla denna tull på villkor att medlemsstaten av-
skaffar den senast sex år efter det att detta fördrag har trätt i kraft. Ett
sådant bemyndigande skall begäras före utgången av det första året efter
det att fördraget har trätt i kraft.

Avsnitt 2

Upprättande av den gemensamma tulltaxan

Artikel 18

Medlemsstaterna förklarar sig beredda att bidra till utvecklingen av den
internationella handeln och till avvecklingen av handelshinder genom att
ingå avtal som, på grundval av reciprocitet och ömsesidiga fördelar,
syftar till en sänkning av tullsatsema under den allmänna nivå som
skulle följa av att en tullunion upprättas mellan dem.

Artikel 19

1. På de villkor och inom de gränser som anges nedan skall tullsatser-
na i den gemensamma miltaxan fastställas till den nivå som utgörs av

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

det aritmetiska medelvärdet av de tullsatser som tillämpas i de fyra Prop. 1994/95:19
tullområden som gemenskapen omfattar. Bilaga 14

2. De tullsatser som tillämpades av medlemsstaterna den 1 januari
1957 skall användas för beräkning av det aritmetiska medelvärdet.

I fråga om den italienska taxan skall dock med tillämpad tullsats
förstås den tullsats som gällde före den tillfälliga sänkningen med 10
procent. Dessutom skall, för de positioner där denna taxa har en avtals-
bunden tullsats, denna ersätta den ovan definierade tillämpade tullsatsen
under förutsättning att den inte överstiger den senare med mer än
10 procent. Om den avtalsbundna tullsatsen överstiger den ovan definie-
rade tillämpade tullsatsen med mer än 10 procent, skall den tillämpade
tullsatsen, förhöjd med 10 procent, användas vid beräkning av det
aritmetiska medelvärdet.

I fråga om positioner upptagna i lista A skall de tullsatser som anges
i listan ersätta de tillämpade tullsatserna vid beräkning av det aritme-
tiska medelvärdet.

3. Tullsatserna i den gemensamma tulltaxan får inte överstiga

a) 3 procent för varor som hänför sig till tullpositioner upptagna i
lista B,

b) 10 procent för varor som hänför sig till tullpositioner upptagna i
lista C,

c) 15 procent för varor som hänför sig till tullpositioner upptagna i
lista D,

d) 25 procent för varor som hänför sig till tullpositioner upptagna i
lista E; om Beneluxländernas taxa vad avser dessa varor innehål-
ler en tullsats som inte överstiger 3 procent, skall denna vid
beräkning av det aritmetiska medelvärdet höjas till 12 procent.

4. Lista F anger de tullsatser som skall tillämpas på de varor som är
upptagna i den listan.

5. De listor över tullpositioner som nämns i denna artikel och i artikel
20 återfinns i bilaga I till detta fördrag.

Artikel 20

För de varor som anges i lista G skall tillämpliga tullsatser fastställas
genom förhandlingar mellan medlemsstaterna. Varje medlemsstat får i
denna lista ta upp ytterligare varor till ett värde av högst 2 procent av
det totala värdet av dess import från tredje land under år 1956.

Kommissionen skall vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att
sådana förhandlingar inleds före utgången av det andra året efter det att
detta fördrag har trätt i kraft och avslutas före den första etappens
utgång.

Om enighet inte kan nås inom dessa tidsfrister i fråga om vissa varor

skall rådet på förslag från kommissionen, intill den andra etappens Prop. 1994/95:19
utgång enhälligt och därefter med kvalificerad majoritet, fastställa tull- Bilaga 14
satserna i den gemensamma tulltaxan.

Artikel 21

1. Tekniska svårigheter som kan uppstå vid tillämpningen av artiklarna

19 och 20 skall inom två år efter det att detta fördrag har trätt i kraft
regleras genom direktiv som beslutas av rådet med kvalificerad majori-
tet på förslag från kommissionen.

2. Före den första etappens utgång eller senast då tullsatsema fast-
ställs, skall rådet med kvalificerad majoritet på förslag från kommissio-
nen besluta om de jämkningar som till följd av tillämpningen av arti-
klarna 19 och 20 krävs för den gemensamma miltaxans enhetlighet.
Därvid skall särskilt beaktas bearbetningsgraden för de olika varor som
omfattas av tulltaxan.

Artikel 22

Kommissionen skall inom två år efter det att detta fördrag har trätt i
kraft fastställa i vilken utsträckning de tullar av fiskal karaktär som
avses i artikel 17.2 skall tas med vid beräkning av det aritmetiska me-
delvärde som anges i artikel 19.1. Kommissionen skall ta hänsyn till
eventuella protektionistiska inslag i dessa tullar.

Inom sex månader efter kommissionens avgörande får varje medlems-
stat begära att det förfarande som avses i artikel 20 skall tillämpas på
varan i fråga, utan hinder av den procentgräns som anges där.

Artikel 23

1. För att gradvis upprätta den gemensamma miltaxan skall medlems-
staterna ändra de milsatser som tillämpas mot tredje land på följande
sätt:

a) I fråga om milpositioner där de milsatser som faktiskt tillämpades
den 1 januari 1957 inte med mer än 15 procent avviker från tull-
satserna i den gemensamma miltaxan, skall dessa senare tullsatser
tillämpas från utgången av det fjärde året efter det att detta för-
drag har trätt i kraft.

b) I övriga fall skall varje medlemsstat från samma tidpunkt tillämpa
en mllsats som med 30 procent reducerar skillnaden mellan den
faktiskt tillämpade milsatsen den 1 januari 1957 och tullsatsen i
den gemensamma tulltaxan.

c) Denna skillnad skall på nytt reduceras med 30 procent vid den
andra etappens utgång.

d) I fråga om milpositioner för vilka tullsatserna i den gemensamma

tulltaxan ännu inte är fastställda vid den första etappens utgång, Prop. 1994/95:19
skall varje medlemsstat inom sex månader efter rådets beslut Bilaga 14
enligt artikel 20 tillämpa sådana milsatser som skulle följa av en
tillämpning av reglerna i denna punkt.

2. En medlemsstat som har bemyndigats enligt artikel 17.4 behöver
inte, under den tid som bemyndigandet gäller, tillämpa de ovanstående
bestämmelserna i fråga om de milpositioner som omfattas av bemyndi-
gandet. När bemyndigandet upphör att gälla skall medlemsstaten till-
lämpa den mllsats som följer av reglerna i punkt 1.

3. Den gemensamma miltaxan skall tillämpas i sin helhet senast vid
övergångstidens utgång.

Artikel 24

För att anpassa sina tullsatser till den gemensamma miltaxan skall med-
lemsstaterna ha rätt att ändra dessa i snabbare takt än som anges i arti-
kel 23.

Artikel 25

1. Om kommissionen finner att produktionen i medlemsstaterna av
vissa varor i listorna B, C och D är otillräcklig för en medlemsstats
försörjning och att denna försörjning till avsevärd del traditionellt är
beroende av import från tredje land, skall rådet med kvalificerad majo-
ritet på förslag från kommissionen bevilja den medlemsstat som saken
gäller milkvoter med sänkt mil eller tullfrihet.

Dessa kvoter får inte vara av sådan omfattning att det kan uppkomma
en risk för överföring av verksamhet till skada för andra medlemsstater.

2. I fråga om varor i lista E samt sådana varor i lista G för vilka
tullsatser har fastställts enligt artikel 20 tredje stycket skall kommissio-
nen på begäran bevilja en medlemsstat kvoter med sänkt mil eller tull-
frihet, om en ändring i försörjningskällorna eller en otillräcklig försörj-
ning inom gemenskapen är av sådan natur att den skulle kunna få skad-
liga följder för bearbetningsindustrin i den medlemsstaten.

Dessa kvoter får inte vara av sådan omfattning att det kan uppkomma
en risk för överföring av verksamhet till skada för andra medlemsstater.

3. I fråga om de varor som har tagits upp i bilaga II till detta fördrag
får kommissionen bemyndiga en medlemsstat att helt eller delvis inställa
uppbörden av gällande tullar eller bevilja medlemsstaten i fråga kvoter
med sänkt mil eller tullfrihet, förutsatt att inte allvarliga störningar
därigenom kan uppstå på marknaden för de varor som saken gäller.

4. Kommissionen skall med jämna mellanrum granska tullkvoter som
beviljas enligt denna artikel.

Artikel 26

Kommissionen får bemyndiga en medlemsstat som befinner sig i sär-
skilda svårigheter att för vissa positioner i tulltaxan skjuta upp den
tullsänkning eller tullhöjning som föreskrivs i artikel 23.

Ett sådant bemyndigande får lämnas endast för begränsad tid och
endast för tullpositioner som tillsammans inte motsvarar mer än 5 pro-
cent av värdet av den statens import från tredje land under det senaste
år som det finns statistiska uppgifter för.

Artikel 27

Före den första etappens utgång skall medlemsstaterna i den utsträck-
ning som det är nödvändigt vidta åtgärder för att närma sina bestämmel-
ser i lagar och andra författningar på tullområdet till varandra. Kommis-
sionen skall för detta ändamål lämna medlemsstaterna de rekommenda-
tioner som behövs.

Artikel 28

Varje autonom ändring eller upphävande av tullsatser i den
gemensamma tulltaxan skall göras genom enhälligt beslut av rådet.
Efter utgången av övergångstiden får rådet dock på förslag från
kommissionen med kvalificerad majoritet besluta om ändring eller
upphävande av högst 20 procent av en tullsats för en tid av högst sex
månader. Sådana ändringar eller upphävanden får på samma villkor
förlängas endast för en tid av ytterligare sex månader.

Artikel 29

När kommissionen skall fullgöra sina uppgifter enligt detta avsnitt
skall den vägledas av

a) nödvändigheten av att främja handelsutbytet mellan
medlemsstaterna och tredje land,

b) utvecklingen av konkurrensförhållandena inom gemenskapen, i
den mån denna utveckling medför en ökning av företagens
konkurrensförmåga,

c) gemenskapens försörjningsbehov i fråga om råvaror och
halvfabrikat, varvid kommissionen skall beakta att
konkurrensvillkoren mellan medlemsstaterna med avseende på
bearbetade varor inte snedvrids,

d) nödvändigheten av att undvika allvarliga störningar i
medlemsstaternas ekonomier och av att trygga en rationell
utveckling av produktionen och en ökning av konsumtionen inom
gemenskapen.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

Kapitel 2

Avskaffande av kvantitativa restriktioner mellan medlemsstaterna

Artikel 30

Kvantitativa importrestriktioner samt åtgärder med motsvarande
verkan skall vara förbjudna mellan medlemsstaterna, om inte annat
föreskrivs nedan.

Artikel 31

Medlemsstaterna skall inte sinsemellan införa nya kvantitativa
restriktioner eller åtgärder med motsvarande verkan.

Denna förpliktelse skall dock endast gälla för den liberaliseringsnivå
som uppnåtts med tillämpning av de beslut som fattades av rådet i
Organisationen för europeiskt ekonomiskt samarbete den 14 januari
1955. Medlemsstaterna skall senast sex månader efter det att detta
fördrag har trätt i kraft till kommissionen anmäla listor över de varor
som de har liberaliserat med tillämpning av dessa beslut. Dessa listor
skall konsolideras mellan medlemsstaterna.

Artikel 32

Medlemsstaterna skall inte i sitt ömsesidiga handelsutbyte minska de
kvoter eller skärpa de åtgärder med motsvarande verkan som
förekommer när detta fördrag träder i kraft.

Kvoterna skall vara avskaffade senast vid övergångstidens utgång.
De skall avvecklas gradvis under den tiden enligt följande
bestämmelser.

Artikel 33

1. Ett år efter det att detta fördrag har trätt i kraft skall varje
medlemsstat förvandla de bilaterala kvoter som är öppna för andra
medlemsstater till globala kvoter, tillgängliga för alla andra
medlemsstater utan diskriminering.

Vid samma tidpunkt skall medlemsstaterna öka samtliga på så sätt
fastställda globala kvoter så att deras sammanlagda värde ökas med
minst 20 procent jämfört med närmast föregående år. För varje
enskild vara skall den globala kvoten dock ökas med minst 10 procent.

Kvoterna skall årligen ökas enligt samma regler och i samma
proportioner i förhållande till närmast föregående år.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

Den Qärde ökningen skall äga rum vid utgången av det fjärde året
efter det att detta fördrag har trätt i kraft och den femte ett år efter
den andra etappens början.

2. Då den globala kvoten för en icke-liberaliserad vara i en
medlemsstat inte uppgår till 3 procent av den inhemska produktionen,
skall en kvot uppgående till minst 3 procent av denna produktion
fastställas senast ett år efter det att detta fördrag har trätt i kraft.
Denna kvot skall ökas till 4 procent efter det andra året och till 5
procent efter det tredje året. Därefter skall medlemsstaten öka kvoten
med minst 15 procent årligen.

Om någon inhemsk produktion inte förekommer, skall kommissionen
besluta om en lämplig kvot.

3. Vid det tionde årets utgång skall varje kvot motsvara minst 20
procent av den inhemska produktionen.

4. Om kommissionen genom ett beslut finner att importen av en vara
under två på varandra följande år har understigit den tillgängliga
kvoten, skall denna globala kvot inte tas med vid beräkningen av det
totala värdet av de globala kvoterna. I sådant fall skall medlemsstaten
avskaffa kvoteringen för varan i fråga.

5. För kvoter som motsvarar mer än 20 procent av den inhemska
produktionen av den berörda varan får rådet, genom beslut med
kvalificerad majoritet på förslag från kommissionen, minska den
minimiprocentsats om 10 procent som föreskrivs i punkt 1. En sådan
ändring skall dock inte påverka förpliktelsen att årligen med 20
procent öka det totala värdet av de globala kvoterna.

6. Medlemsstater som har gått utöver sina förpliktelser i fråga om
den liberaliseringsnivå som skulle uppnås med tillämpning av de beslut
som fattades av rådet i Organisationen för europeiskt ekonomiskt
samarbete den 14 januari 1955, skall vid beräkning av den årliga totala
ökningen om 20 procent som föreskrivs i punkt 1 ha rätt att ta hänsyn
till storleken av den autonomt liberaliserade importen. Sådana
beräkningar skall föreläggas kommissionen för förhandsgodkännande.

7. Kommissionen skall utfärda direktiv som fastställer det förfarande
och den tidsplan enligt vilka medlemsstaterna sinsemellan skall
avskaffa de åtgärder med motsvarande verkan som kvoter, som
förekommer när detta fördrag träder i kraft.

8. Om kommissionen finner att tillämpningen av bestämmelserna i
denna artikel, särskilt bestämmelserna angående procentsatserna, inte
kan säkerställa den gradvisa avveckling som anges i artikel 32 andra
stycket, får rådet på förslag från kommissionen under den första

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

etappen enhälligt och därefter med kvalificerad majoritet ändra det
förfarande som anges i denna artikel och särskilt höja de fastställda
procenttalen.

Artikel 34

1. Kvantitativa exportrestriktioner samt åtgärder med motsvarande
verkan skall vara förbjudna mellan medlemsstaterna.

2. Medlemsstaterna skall senast vid den första etappens utgång
avskaffa de kvantitativa exportrestriktioner samt åtgärder med
motsvarande verkan som förekommer när detta fördrag träder i kraft.

Artikel 35

Medlemsstaterna förklarar sig beredda att avveckla sina kvantitativa
import- och exportrestriktioner gentemot övriga medlemsstater i
snabbare takt än som anges i de föregående artiklarna, om deras
allmänna ekonomiska läge och situationen i den berörda ekonomiska
sektorn tillåter detta.

Kommissionen skall i detta syfte lämna rekommendationer till de
medlemsstater som saken gäller.

Artikel 36

Bestämmelserna i artiklarna 30—34 skall inte hindra sådana förbud
mot eller restriktioner för import, export eller transitering som
grundas på hänsyn till allmän moral, allmän ordning eller allmän
säkerhet eller intresset att skydda människors och djurs hälsa och liv,
att bevara växter, att skydda nationella skatter av konstnärligt,
historiskt eller arkeologiskt värde eller att skydda industriell och
kommersiell äganderätt. Sådana förbud eller restriktioner får dock inte
utgöra ett medel för godtycklig diskriminering eller innefatta en
förtäckt begränsning av handeln mellan medlemsstaterna.

Artikel 37

1. Medlemsstaterna skall säkerställa att statliga handelsmonopol
gradvis anpassas på sådant sätt att ingen diskriminering med avseende
på anskaffnings- och saluföringsvillkor föreligger mellan
medlemsstaternas medborgare vid övergångstidens utgång.

Bestämmelserna i denna artikel skall tillämpas på varje organ genom
vilket en medlemsstat, rättsligt eller i praktiken, direkt eller indirekt
kontrollerar, styr eller märkbart påverkar import eller export mellan
medlemsstaterna. Dessa bestämmelser skall även tillämpas på monopol
som staten överlåtit på andra.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

2. Medlemsstaterna skall inte vidta några nya åtgärder som strider
mot de principer som anges i punkt 1 eller som begränsar räckvidden
av de artiklar som avser tullavveckling och avskaffande av kvantitativa
restriktioner mellan medlemsstaterna.

3. Tidsplanen för att genomföra åtgärderna enligt punkt 1 skall
harmoniseras med avskaffandet av kvantitativa restriktioner för samma
varor enligt artiklarna 30-34.

Om en vara är föremål för ett statligt handelsmonopol i endast någon
eller några medlemsstater, får kommissionen bemyndiga övriga
medlemsstater att, så länge anpassningen enligt punkt 1 inte har
genomförts, vidta skyddsåtgärder. Kommissionen skall fastställa
villkoren och den närmare utformningen av sådana åtgärder.

4. Om ett statligt handelsmonopol har en reglering som är utformad
för att underlätta avsättningen eller det ekonomiska utbytet av
jordbruksprodukter, skall vid tillämpningen av reglerna i denna artikel
likvärdiga garantier för sysselsättning och levnadsstandard tillförsäkras
berörda producenter. Hänsyn skall därvid tas till den takt i vilken
möjliga anpassningsåtgärder och nödvändig specialisering kan
genomföras.

5. Medlemsstaternas förpliktelser skall vara bindande endast i den
mån de är förenliga med gällande internationella avtal.

6. Kommissionen skall från och med den första etappen avge
rekommendationer om sättet för genomförandet av och tidsplanen för
den anpassning som avses i denna artikel.

AVDELNING II

JORDBRUK

Artikel 38

1. Den gemensamma marknaden skall även omfatta jordbruk och
handel med jordbruksprodukter. Med jordbruksprodukter skall förstås
jordens, husdjursskötselns och fiskets produkter samt produkter i
första bearbetningsledet som har direkt samband med dessa produkter.

2. Om inte annat föreskrivs i artiklarna 39-46, skall reglerna för
upprättandet av den gemensamma marknaden tillämpas på
jordbruksprodukter.

3. De varor för vilka bestämmelserna i artiklarna 39-46 gäller är

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

upptagna i den lista som har fogats som bilaga II till detta fördrag. Prop. 1994/95:19

Rådet skall dock, på förslag från kommissionen, inom två år efter det Bilaga 14

att detta fördrag har trätt i kraft med kvalificerad majoritet besluta om
vilka ytterligare varor som skall tas upp i denna lista.

4. Den gemensamma marknadens funktion och utveckling i fråga om
jordbruksprodukter skall åtföljas av upprättandet av en gemensam
jordbrukspolitik för medlemsstaterna.

Artikel 39

1. Den gemensamma jordbrukspolitiken skall ha som mål att

a) höja produktiviteten inom jordbruket genom att främja tekniska
framsteg och genom att trygga en rationell utveckling av
jordbruksproduktionen och ett optimalt utnyttjande av
produktionsfaktorerna, särskilt arbetskraften,

b) på så sätt tillförsäkra jordbruksbefolkningen en skälig
levnadsstandard, särskilt genom en höjning av den individuella
inkomsten för dem som arbetar i jordbruket,

c) stabilisera marknaderna,

d) trygga försörjningen,

e) tillförsäkra konsumenterna tillgång till varor till skäliga priser.

2. Vid utformningen av den gemensamma jordbrukspolitiken och de
särskilda åtgärder som den kan föra med sig skall hänsyn tas till

a) jordbruksnäringens särskilda karaktär som är en följd av
jordbrukets sociala struktur och av strukturella och
naturbetingade olikheter mellan olika jordbruksregioner,

b) nödvändigheten av att gradvis genomföra lämpliga
anpassningsåtgärder,

c) det faktum att jordbruket i medlemsstaterna utgör en sektor som
är nära förbunden med ekonomin i dess helhet.

Artikel 40

1. Medlemsstaterna skall under övergångstiden gradvis utveckla den
gemensamma jordbrukspolitiken och genomföra den senast vid den
tidens utgång.

2. För att uppnå de mål som anges i artikel 39 skall en gemensam

organisation av jordbruksmarknadema upprättas. Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

Beroende på produkt skall denna organisation utformas på något av
följande sätt:

a) Gemensamma konkurrensregler.

b) Obligatorisk samordning av de olika nationella
marknadsorganisationema.

c) En europeisk marknadsorganisation.

3. Den gemensamma organisation som upprättas enligt punkt 2 får
omfatta alla de åtgärder som behövs för att uppnå de mål som anges i
artikel 39, särskilt reglering av priser, stöd för produktion och
saluföring av olika produkter, system for lagring och överföring samt
gemensamma anordningar för stabilisering av import och export.

Den gemensamma organisationen skall begränsas till att sträva efter de
mål som anges i artikel 39 och skall utesluta varje form av
diskriminering mellan producenter eller konsumenter inom
gemenskapen.

En eventuell gemensam prispolitik skall grundas på gemensamma
kriterier och på enhetliga beräkningsmetoder.

4. För att målen för den gemensamma organisation som anges i
punkt 2 skall kunna uppnås får en eller flera utvecklings- och
garantifonder för jordbruket bildas.

Artikel 41

För att de mål som anges i artikel 39 skall kunna uppnås kan det
inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken särskilt bli
aktuellt med bestämmelser om

a) en effektiv samordning av insatser i fråga om yrkesutbildning,
forskning och kunskapsöverföring på jordbruksområdet, vilket
kan innebära att projekt eller institutioner finansieras
gemensamt,

b) gemensamma åtgärder för att främja konsumtionen av vissa
varor.

Artikel 42

Bestämmelserna i kapitlet om konkurrensregler skall tillämpas på
produktion av och handel med jordbruksprodukter endast i den mån

rådet, med hänsyn till målsättningen i artikel 39, beslutar detta inom Prop. 1994/95:19
ramen för bestämmelserna i artikel 43.2 och 43.3 och enligt det Bilaga 14

förfarande som anges där.

Rådet får särskilt tillåta stöd

a) för att skydda företag som är missgynnade genom strukturella
eller naturbetingade förhållanden,

b) inom ramen för ekonomiska utvecklingsprogram.

Artikel 43

1. För att utforma huvudlinjerna för en gemensam jordbrukspolitik
skall kommissionen när detta fördrag träder i kraft sammankalla
medlemsstaterna till en konferens för att jämföra deras
jordbrukspolitik, särskilt genom att göra en sammanställning över
deras resurser och behov.

2. Med beaktande av arbetet under den konferens som nämns i punkt
1 och efter att ha hört Ekonomiska och sociala kommittén skall
kommissionen inom två år efter det att detta fördrag har trätt i kraft
lägga fram förslag om utformningen och genomförandet av den
gemensamma jordbrukspolitiken, vilka förslag även skall innefatta att
de nationella marknadsorganisationema ersätts med någon av de
former för gemensam organisation som anges i artikel 40.2, samt att
de åtgärder som särskilt nämnts i denna avdelning genomförs.

Dessa förslag skall ta hänsyn till att de jordbruksfrågor som nämns i
denna avdelning kan vara ömsesidigt beroende av varandra.

På förslag från kommissionen och efter att ha hört församlingen
skall rådet, under de två första etapperna enhälligt och därefter med
kvalificerad majoritet, utfärda förordningar eller direktiv eller fatta
beslut utan att detta begränsar rådets rätt att också utfärda
rekommendationer.

3. Rådet får med kvalificerad majoritet och under de förutsättningar
som anges i punkt 2 besluta om att ersätta de nationella
marknadsorganisationema med den gemensamma organisation som
föreskrivs i artikel 40.2

a) om den gemensamma organisationen erbjuder de medlemsstater,
som motsätter sig denna åtgärd och som har en egen nationell
organisation för ifrågavarande produktion, likvärdiga garantier
för berörda producenters sysselsättning och levnadsstandard;
därvid skall hänsyn tas till den takt i vilken möjliga
anpassningsåtgärder och nödvändig specialisering kan
genomföras; samt

b) om den gemensamma organisationen tillförsäkrar handeln inom Prop. 1994/95:19
gemenskapen villkor som motsvarar dem som gäller på en Bilaga 14

nationell marknad.

4. Upprättas en gemensam organisation för vissa råvaror innan det
ännu finns en sådan organisation för motsvarande bearbetade
produkter, får dessa råvaror importeras från länder utanför
gemenskapen om de används för framställning av bearbetade produkter
som är avsedda för export till tredje land.

Artikel 44

1. I den mån den gradvisa avvecklingen av tullar och kvantitativa
restriktioner mellan medlemsstaterna kan leda till priser som kan
äventyra de mål som fastställs i artikel 39, är det tillåtet för varje
medlemsstat att, under övergångstiden, på ett icke-diskriminerande sätt
samt i en utsträckning som inte hindrar den utvidgning av
handelsvolymen som förutses i artikel 45.2, för vissa varor som
ersättning för kvoter tillämpa ett system med minimipriser vid vars
underskridande importen får

— antingen tillfälligt avbrytas eller begränsas, eller

— underkastas villkoret att den skall ske till ett pris som överstiger

det minimipris som fastställts för varan.

I sistnämnda fall skall minimiprisema fastställas exklusive tull.

2. Minimiprisema får varken medföra en minskning av den handel
som förekommer mellan medlemsstaterna när detta fördrag träder i
kraft eller hindra en gradvis utvidgning av denna handel.
Minimiprisema får inte tillämpas på ett sådant sätt att de hindrar
utvecklingen av en naturlig preferens mellan medlemsstaterna.

3. Så snart detta fördrag träder i kraft skall rådet på förslag från
kommissionen besluta om objektiva kriterier för att upprätta ett
minimiprissystem och för att fastställa minimipriser.

Dessa kriterier skall särskilt ta hänsyn till de genomsnittliga nationella
produktionskostnaderna i den medlemsstat som tillämpar minimipriset,
till de olika företagens ställning med avseende på dessa genomsnittliga
produktionskostnader samt till nödvändigheten av att främja en gradvis
förbättring av jordbruksdriften samt en nödvändig anpassning och
specialisering inom den gemensamma marknaden.

Kommissionen skall även föreslå ett förfarande för omprövning av
dessa kriterier i syfte att ge utrymme för och påskynda tekniska
framsteg samt för att gradvis närma priserna inom den gemensamma
marknaden till varandra. 25

9 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 19. Bilaga 15-21

Dessa kriterier samt förfarandet för omprövning av dem skall enhälligt Prop. 1994/95:19

fastställas av rådet inom tre år efter det att detta fördrag har trätt i Bilaga 14

kraft.

4. Fram till den tidpunkt då rådets beslut träder i kraft får
medlemsstaterna fastställa

minimipriser på villkor att de på förhand underrättar kommissionen
och övriga medlemsstater om detta för att ge dem tillfälle att framföra
sina synpunkter.

Så snart rådet har fattat sitt beslut, skall medlemsstaterna fastställa
minimipriser på grundval av de kriterier som fastställts i den ordning
som anges ovan.

Rådet får med kvalificerad majoritet på förslag från kommissionen
ändra beslut som har fattats av medlemsstaterna, om dessa beslut inte
överensstämmer med de kriterier som anges ovan.

5. Om dessa objektiva kriterier ännu vid den tredje etappens början
inte kunnat fastställas för vissa varor, får rådet med kvalificerad
majoritet på förslag från kommissionen ändra de minimipriser som
tillämpas för dessa varor.

6. Vid övergångstidens utgång skall en förteckning upprättas över de
minimipriser som fortfarande gäller. Rådet skall på förslag från
kommissionen och med en majoritet av 9 röster enligt det
vägningsförfarande som anges i artikel 148.2 första stycket fastställa
den ordning som skall tillämpas inom ramen för den gemensamma
jordbrukspolitiken.

Artikel 45

1. Till dess att de nationella marknadsorganisationema har ersatts
med någon av de former för gemensam organisation som anges i
artikel 40.2 skall i fråga om varor för vilka det i vissa medlemsstater
finns

— arrangemang som syftar till att tillförsäkra de inhemska
producenterna avsättning för deras produktion, och

— importbehov,

utvecklingen av handelsutbytet främjas genom att långtidsavtal ingås
mellan exporterande och importerande medlemsstater.

Dessa avtal skall syfta till att gradvis avveckla all diskriminering vid
tillämpningen av dessa arrangemang gentemot olika producenter inom
gemenskapen.

Dessa avtal skall ingås under den första etappen. Därvid skall hänsyn Prop. 1994/95:19
tas till principen om reciprocitet. Bilaga 14

2. Vad beträffar kvantiteter skall dessa avtal baseras på den
genomsnittliga volymen i handeln mellan medlemsstaterna med
varorna i fråga under de sista tre åren innan detta fördrag träder i
kraft. I avtalen skall med beaktande av traditionellt handelsmönster
utrymme ges för en ökning av denna volym inom ramen för
föreliggande behov.

Vad beträffar priser skall dessa avtal göra det möjligt för
producenterna att avsätta överenskomna kvantiteter till priser som
gradvis skall närmas till de priser som betalas till inhemska
producenter på köparlandets hemmamarknad.

Denna tillnärmning skall ske så regelbundet som möjligt och vara
fullständigt genomförd senast vid övergångstidens utgång.

Priserna skall fastställas vid förhandlingar mellan berörda parter inom
ramen för de direktiv som utfärdas av kommissionen för tillämpningen
av de två föregående styckena.

Om den första etappen förlängs skall avtalen fullföljas på de villkor
som gäller vid utgången av det fjärde året efter det att detta fördrag
har trätt i kraft, varvid förpliktelserna att öka
kvantiteterna och att närma priserna till varandra skall skjutas upp till
övergången till den andra etappen.

Medlemsstaterna skall ta till vara alla möjligheter som deras
lagstiftning erbjuder, särskilt på importpolitikens område, för att
säkerställa att dessa avtal ingås och uppfylls.

3. I den utsträckning medlemsstaterna har behov av råvaror för
tillverkning av varor avsedda att exporteras från gemenskapen i
konkurrens med varor från tredje land, får dessa avtal inte hindra
import av råvaror från tredje land för detta ändamål. Denna
bestämmelse skall dock inte tillämpas om rådet enhälligt beslutar att
bevilja nödvändiga medel för att kompensera det högre pris som
betalas för varor som importeras för detta ändamål på grund av dessa
avtal jämfört med leveransprisema för samma varor på
världsmarknaden.

Artikel 46

När en vara är underkastad en nationell marknadsorganisation eller
någon annan form av intern reglering med motsvarande verkan i en
medlemsstat och detta påverkar konkurrensläget för en liknande
produktion i en annan medlemsstat, skall medlemsstaterna lägga på en
utjämningsavgift vid import av denna vara från den medlemsstat där
en sådan marknadsorganisation eller reglering finns, om inte

sistnämnda stat tillämpar en utjämningsavgift vid export. Prop. 1994/95:19

Kommissionen skall fastställa storleken av dessa avgifter till den Bilaga 14
nivå som krävs för att återställa jämvikten; den får också tillåta andra
åtgärder, för vilka den skall fastställa villkoren och den närmare
utformningen.

Artikel 47

När det gäller Ekonomiska och sociala kommitténs uppgifter enligt
denna avdelning, skall dess jordbrukssektion stå till kommissionens
förfogande för att förbereda kommitténs överläggningar enligt
bestämmelserna i artiklarna 197 och 198.

AVDELNING III

FRI RÖRLIGHET FÖR PERSONER, TJÄNSTER OCH

KAPITAL

Kapitel 1

Arbetstagare

Artikel 48

1. Fri rörlighet för arbetstagare skall säkerställas inom gemenskapen
senast vid övergångstidens utgång.

2. Denna fria rörlighet skall innebära att all diskriminering av arbets-
tagare från medlemsstaterna på grund av nationalitet skall avskaffas
vad gäller anställning, lön och övriga arbets- och anställningsvillkor.

3. Den skall, med förbehåll för de begränsningar som grundas på
hänsyn till allmän ordning, säkerhet och hälsa, innefatta rätt att

a) anta faktiska erbjudanden om anställning,

b) förflytta sig fritt inom medlemsstaternas territorium för detta
ändamål,

c) uppehålla sig i en medlemsstat i syfte att ha anställning där i
överensstämmelse med de lagar och andra författningar som
gäller för anställning av medborgare i den staten,

d) stanna kvar inom en medlemsstats territorium efter att ha varit
anställd där, på villkor som skall fastställas av kommissionen i
tillämpnings föreskrifter.

4. Bestämmelserna i denna artikel skall inte tillämpas på anställning i
offentlig tjänst.

Artikel 49

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

Så snart detta fördrag träder i kraft skall rådet på förslag ltån kommis-
sionen och efter att ha hört Ekonomiska och sociala kommittén utfärda
direktiv eller förordningar i vilka de åtgärder anges som är nödvändiga
för att gradvis genomfora den fria rörlighet för arbetstagare som
definieras i artikel 48, och därvid särskilt

a) säkerställa ett nära samarbete mellan nationella arbetsmarknads-
myndigheter,

b) gradvis enligt en plan avveckla sådana administrativa
förfaranden och sådan administrativ praxis samt sådana
kvalifikationstider för tillträde till lediga anställningar som har
sin grund antingen i inhemsk lagstiftning eller i avtal som
tidigare har ingåtts mellan medlemsstaterna, och som skulle
kunna hindra den fria rörligheten för arbetstagare om de behölls,

c) gradvis enligt en plan avveckla alla sådana kvalifikationstider
och andra restriktioner, som föreskrivs antingen i inhemsk
lagstiftning eller i avtal som tidigare har ingåtts mellan
medlemsstaterna, och som för arbetstagare från övriga
medlemsstater uppställer andra villkor i fråga om fritt val av
anställning än för inhemska arbetstagare,

d) inrätta system för arbetsförmedling som kan skapa balans mellan
tillgång och efterfrågan på arbetsmarknaden på ett sätt som un-
danröjer allvarliga risker för levnadsstandarden och sysselsätt-
ningsnivån inom olika regioner och industrier.

Artikel 50

Medlemsstaterna skall inom ramen för ett gemensamt program främja
utbytet av unga arbetstagare.

Artikel 51

Rådet skall enhälligt på förslag från kommissionen besluta om sådana
åtgärder inom den sociala trygghetens område som är nödvändiga för
att genomföra fri rörlighet för arbetstagare och därvid särskilt införa
ett system som tillförsäkrar migrerande arbetstagare och deras
familjemedlemmar att

a) alla perioder som beaktas enligt lagstiftningen i de olika länderna
läggs samman för förvärvande och bibehållande av rätten till för-
måner och för beräkning av förmånernas storlek,

b) förmånerna betalas ut till personer bosatta inom medlemsstaternas
territorier.

Kapitel 2

Etableringsrätt

Artikel 52

Inom ramen för nedanstående bestämmelser skall inskränkningar för
medborgare i en medlemsstat att fritt etablera sig på en annan
medlemsstats territorium gradvis avvecklas under övergångstiden.
Denna gradvisa avveckling skall även omfatta inskränkningar för
medborgare i en medlemsstat som har etablerat sig på en medlemsstats
territorium att upprätta kontor, filialer eller dotterbolag.

Etablerings friheten skall innefatta rätt att starta och utöva
verksamhet som egenföretagare samt rätt att bilda och driva företag,
särskilt bolag som de definieras i artikel 58 andra stycket, på de
villkor som etableringslandets lagstiftning föreskriver för egna
medborgare, om inte annat följer av bestämmelserna i kapitlet om
kapital.

Artikel 53

Medlemsstaterna får inte inom sina territorier införa några nya in-
skränkningar i etableringsrätten för medborgare i andra medlemsstater,
om inte annat följer av bestämmelserna i detta fördrag.

Artikel 54

1. Före den första etappens utgång skall rådet enhälligt på förslag
från kommissionen och efter att ha hört Ekonomiska och sociala
kommittén samt församlingen fastställa ett allmänt handlingsprogram
för upphävande av de begränsningar i etablerings friheten som
förekommer inom gemenskapen. Kommissionen skall överlämna sitt
förslag till rådet under de två första åren av den första etappen.

Handlingsprogrammet skall för varje slag av verksamhet fastställa de
allmänna villkoren för att genomföra etableringsfriheten och särskilt de
etapper under vilka den skall uppnås.

2. Rådet skall på förslag från kommissionen och efter att ha hört
Ekonomiska och sociala kommittén samt församlingen, före den första
etappens utgång enhälligt och därefter med kvalificerad majoritet, ut-
färda direktiv för att genomfora det allmänna handlingsprogrammet
eller, om ett sådant program inte har fastställts, för att genomfora en
etapp i förverkligandet av etableringsfriheten på ett visst verksamhets-
område.

3. Rådet och kommissionen skall fullgöra de uppgifter som ligger på

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

dem enligt ovanstående bestämmelser, särskilt genom att Prop. 1994/95:19

a) i allmänhet med förtur behandla sådan verksamhet där etable- Bilaga 14
ringsfrihet innebär ett särskilt värdefullt bidrag till utvecklingen

av produktion och handel,

b) säkerställa ett nära samarbete mellan behöriga myndigheter i
medlemsstaterna för att få kännedom om de särskilda
förhållanden som råder på olika verksamhetsområden inom
gemenskapen,

c) avskaffa sådana administrativa förfaranden och sådan administra-
tiv praxis som har sin grund antingen i inhemsk lagstiftning eller
i avtal som tidigare har ingåtts mellan medlemsstaterna och som
skulle kunna hindra etableringsfrihet om de behölls,

d) säkerställa att sådana arbetstagare från en medlemsstat som är
sysselsatta inom en annan medlemsstats territorium får stanna
kvar där för att starta förvärvsverksamhet som egenföretagare,
förutsatt att de uppfyller de villkor som skulle ha ställts om de
hade kommit till denna stat först vid den tidpunkt då de önskade
starta verksamheten,

e) göra det möjligt för medborgare i en medlemsstat att förvärva
och bruka fast egendom inom en annan medlemsstats territorium
i den utsträckning detta inte strider mot principerna i artikel
39.2,

f) genomföra en gradvis avveckling av inskränkningar i
etableringsfriheten inom varje aktuell verksamhetsgren i fråga
om villkoren såväl för att upprätta kontor, filialer och
dotterbolag inom en medlemsstats territorium som för att placera
huvudföretagets personal på ledande och övervakande
befattningar i dessa kontor, filialer och dotterbolag,

g) i den utsträckning som det är nödvändigt samordna de skyddsåt-
gärder som krävs i medlemsstaterna av de i artikel 58 andra
stycket avsedda bolagen i delägarnas och tredje mans intressen, i
syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga inom gemenskapen,
och

h) förvissa sig om att etableringsvillkoren inte snedvrids genom
stödåtgärder av medlemsstaterna.

Artikel 55

Bestämmelserna i detta kapitel skall for den medlemsstat som är
berörd inte omfatta verksamhet som hos medlemsstaten, om än endast
tillfälligt, är förenad med utövande av offentlig makt.

Rådet får med kvalificerad majoritet på förslag från kommissionen
besluta att bestämmelserna i detta kapitel inte skall tillämpas på viss
verksamhet.

Artikel 56

1. Bestämmelserna i detta kapitel och åtgärder som vidtagits med
stöd av dessa skall inte hindra tillämpning av bestämmelser i lagar och
andra författningar som föreskriver särskild behandling av utländska
medborgare och som grundas på hänsyn till allmän ordning, säkerhet
eller hälsa.

2. Före övergångstidens utgång skall rådet enhälligt på förslag från
kommissionen och efter att ha hört församlingen utfärda direktiv för
samordning av de nämnda bestämmelserna i lagar och andra författ-
ningar. Efter den andra etappens utgång skall dock rådet med
kvalificerad majoritet på förslag från kommissionen utfärda direktiv
för samordning av sådana bestämmelser som i varje medlemsstat
meddelas i andra författningar än lagar.

Artikel 57

1. För att underlätta för personer att starta och utöva
förvärvsverksamhet som egenföretagare skall rådet på förslag från
kommissionen och efter att ha hört församlingen, under den första
etappen enhälligt och därefter med kvalificerad majoritet, utfärda
direktiv som syftar till ömsesidigt erkännande av examens-,
utbildnings- och andra behörighetsbevis.

2. I samma syfte skall rådet på förslag från kommissionen och efter
att ha hört församlingen före övergångstidens utgång utfärda direktiv
om samordning av medlemsstaternas bestämmelser i lagar och andra
författningar om upptagande och utövande av förvärvsverksamhet som
egenföretagare. Enhällighet krävs för frågor som i åtminstone en med-
lemsstat regleras i lag och för åtgärder som avser skydd för sparande,
särskilt kreditgivning och bankverksamhet, och för villkor för
utövande i olika medlemsstater av läkaryrket, liknande yrken och
farmaceutiska yrken. I övriga fall skall rådet besluta enhälligt under
den första etappen och därefter med kvalificerad majoritet.

3. I fråga om läkaryrket, liknande yrken och farmaceutiska yrken
förutsätter den gradvisa avvecklingen av inskränkningarna en samord-
ning av villkoren för att få utöva dessa yrken i de olika
medlemsländerna.

Artikel 58

Bolag som bildats i överensstämmelse med en medlemsstats
lagstiftning och som har sitt säte, sitt huvudkontor eller sin
huvudsakliga verksamhet inom gemenskapen skall vid tillämpningen av
bestämmelserna i detta kapitel likställas med fysiska personer som är
medborgare i medlemsstaterna.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

Med "bolag" förstås bolag enligt civil- eller handelslagstiftning, inbe- Prop. 1994/95:19
gripet kooperativa sammanslutningar samt andra offentligrättsliga eller Bilaga 14
privaträttsliga juridiska personer, med undantag av sådana som inte
drivs i vinstsyfte.

Kapitel 3

Tjänster

Artikel 59

Inom ramen för nedanstående bestämmelser skall inskränkningar i
friheten att tillhandahålla tjänster inom gemenskapen gradvis avvecklas
under övergångstiden för medborgare i medlemsstater som har etablerat
sig i en annan stat inom gemenskapen än mottagaren av tjänsten.

Rådet får på förslag från kommissionen enhälligt besluta att bestämmel-
serna i detta kapitel skall tillämpas även på medborgare i tredje land som
tillhandahåller tjänster och som har etablerat sig inom gemenskapen.

Artikel 60

I detta fördrag skall med tjänster förstås prestationer som normalt utförs
mot ersättning, i den utsträckning de inte faller under bestämmelserna om
fri rörlighet för varor, kapital och personer.

Med tjänster skall särskilt avses verksamhet

a) av industriell natur,

b) av kommersiell natur,

c) inom hantverk,

d) inom fria yrken.

Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i kapitlet om
etableringsrätt får den som tillhandahåller en tjänst tillfälligt utöva sin
verksamhet i det land där tjänsten tillhandahålls på samma villkor som
landet uppställer för sina egna medborgare.

Artikel 61

1. Fri rörlighet för tjänster på transportområdet regleras av bestämmel-
serna i avdelningen om transporter.

2. Liberaliseringen av de bank- och försäkringstjänster som är för-
bundna med kapitalrörelser skall genomföras parallellt med den gradvisa
liberaliseringen av rörligheten för kapital.

Artikel 62

Medlemsstaterna skall inte införa några nya inskränkningar i den frihet
att tillhandahålla tjänster som faktiskt har uppnåtts vid den tidpunkt då
detta fördrag träder i kraft, om inte annat följer av bestämmelserna i
fördraget.

Artikel 63

1. Före den första etappens utgång skall rådet enhälligt på förslag från
kommissionen och efter att ha hört Ekonomiska och sociala kommittén
samt församlingen fastställa ett allmänt handlingsprogram för upphävande
av begränsningar av friheten att tillhandahålla tjänster inom gemen-
skapen. Kommissionen skall överlämna sitt förslag till rådet under de två
första åren av den första etappen.

Handlingsprogrammet skall för varje slag av tjänster fastställa de all-
männa villkoren och etapperna för liberaliseringen.

2. Rådet skall på förslag från kommissionen och efter att ha hört Eko-
nomiska och sociala kommittén samt församlingen, före den första
etappens utgång enhälligt och därefter med kvalificerad majoritet, utfärda
direktiv för att genomföra det allmänna handlingsprogrammet eller, om
ett sådant program inte har fastställts, för att genomföra en etapp i
liberaliseringen av en särskild tjänst.

3. De förslag och beslut som nämns i punkterna 1 och 2 skall i allmän-
het i första hand avse sådana tjänster som direkt inverkar på produktion-
skostnaderna eller vilkas liberalisering bidrar till att underlätta varuut-
bytet.

Artikel 64

Medlemsstaterna förklarar sig beredda att gå utöver den liberalisering av
tjänster som de direktiv kräver som utfärdas enligt artikel 63.2, om deras
allmänna ekonomiska läge och situationen inom den berörda ekonomiska
sektorn tillåter det.

Kommissionen skall i detta syfte lämna rekommendationer till de med-
lemsstater som saken gäller.

Artikel 65

Så länge inskränkningarna i friheten att tillhandahålla tjänster inte har
avvecklats, skall varje medlemsstat tillämpa dessa inskränkningar på alla
i artikel 59 första stycket avsedda personer som tillhandahåller tjänster,
utan att göra åtskillnad i fråga om nationalitet eller hemvist.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

Artikel 66

Bestämmelserna i artiklarna 55—58 skall tillämpas på de sakområden
som regleras i detta kapitel.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

Kapitel 4

Kapital

Artikel 67

1. I den utsträckning det är nödvändigt för att säkerställa den gemen-
samma marknadens funktion skall medlemsstaterna under övergångstiden
sinsemellan gradvis avskaffa alla restriktioner avseende rörligheten för
kapital som tillhör personer bosatta i medlemsstaterna och all dis-
kriminering som grundas på parternas nationalitet eller bostadsort eller på
den ort där sådant kapital är placerat.

2. Löpande betalningar som har samband med kapitalrörelser mellan
medlemsstaterna skall vara befriade från alla restriktioner senast vid den
första etappens utgång.

Artikel 68

1. Medlemsstaterna skall i fråga om de sakområden som behandlas i
detta kapitel så liberalt som möjligt bevilja valutatillstånd i den utsträck-
ning sådana fortfarande krävs efter det att detta fördrag har trätt i kraft.

2. När en medlemsstat tillämpar sina nationella regler för kapitalmar-
knad och kreditväsende på kapitalrörelser som liberaliserats i enlighet
med bestämmelserna i detta kapitel, skall detta ske på ett icke-diskrimi-
nerande sätt.

3. Lån för direkt eller indirekt finansiering av en medlemsstat eller dess
regionala eller lokala myndigheter får inte emitteras eller placeras i andra
medlemsstater utan att de stater som saken gäller har enats om detta.
Denna bestämmelse skall inte hindra tillämpningen av artikel 22 i
protokollet om Europeiska investeringsbankens stadga.

Artikel 69

På förslag från kommissionen som för detta ändamål skall höra den
monetära kommitté som anges i artikel 105 skall rådet, under de två
första etapperna enhälligt och därefter med kvalificerad majoritet, utfärda
nödvändiga direktiv för att gradvis genomföra bestämmelserna i artikel
67.

Artikel 70

1. Kommissionen skall föreslå rådet åtgärder för att gradvis samordna
medlemsstaternas valutapolitik i fråga om kapitalrörelserna mellan dessa
stater och tredje land. I detta syfte skall rådet utfärda direktiv som skall
beslutas enhälligt. Rådet skall sträva efter att uppnå högsta möjliga

1 iberaliseringsgrad.

2. Om skillnader i medlemsstaternas valutabestämmelser inte kan
undanröjas genom åtgärder som vidtagits enligt punkt 1 och om sådana
skillnader skulle kunna leda till att personer som är bosatta i en av
medlemsstaterna använder de mer liberala regler inom gemenskapen som
avses i artikel 67 för att kringgå någon medlemsstats regler för
kapitalrörelser till och från tredje land, får denna stat efter samråd med
övriga medlemsstater och med kommissionen vidta lämpliga åtgärder för
att övervinna dessa svårigheter.

Om rådet finner att åtgärderna begränsar kapitalrörelsernas frihet inom
gemenskapen utöver vad som är nödvändigt för att övervinna svårig-
heterna, får det med kvalificerad majoritet på förslag från kommissionen
besluta att den stat som saken gäller skall ändra eller upphäva dessa
åtgärder.

Artikel 71

Medlemsstaterna skall sträva efter att inte införa nya valutarestriktioner
inom gemenskapen som påverkar kapitalrörelserna och därmed samman-
hängande löpande betalningar och att inte heller skärpa gällande be-
stämmelser.

De förklarar sig beredda att gå utöver den liberaliseringsnivå för kapi-
talrörelser som föreskrivs i de föregående artiklarna, i den utsträckning
deras ekonomiska situation och därvid särskilt deras betalningsbalans
tillåter det.

Kommissionen får efter att ha hört Monetära kommittén avge rekom-
mendationer om detta till medlemsstaterna.

Artikel 72

Medlemsstaterna skall hålla kommissionen underrättad om de kapital-
rörelser till och från tredje land som de får kännedom om. Kommissio-
nen får avge de yttranden till medlemsstaterna som den med anledning av
detta finner lämpliga.

Artikel 73

1. Om kapitalrörelser medför störningar på kapitalmarknaden i en
medlemsstat skall kommissionen efter att ha hört Monetära kommittén
bemyndiga denna stat att på kapitalrörelseområdet vidta skyddsåtgärder,
för vilka kommissionen skall fastställa villkoren och den närmare ut

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

formningen. Prop. 1994/95:19

Rådet får med kvalificerad majoritet återkalla bemyndigandet eller Bilaga 14

ändra villkoren för och den närmare utformningen av skyddsåtgärderna.

2. Den medlemsstat som har svårigheter får dock, av sekretesskäl eller
på grund av frågans brådskande karaktär, vidta de ovannämnda åtgär-
derna på eget initiativ, när detta visar sig vara nödvändigt. Kommissio-
nen och de övriga medlemsstaterna skall underrättas om sådana åtgärder
senast då dessa träder i kraft. I detta fall får kommissionen efter att ha
hört Monetära kommittén besluta att den stat som saken gäller skall ändra
eller upphäva åtgärderna.

AVDELNING IV

TRANSPORTER

Artikel 74

Medlemsstaterna skall på det område som behandlas i denna avdelning
uppnå fördragets mål inom ramen för en gemensam transportpolitik.

Artikel 75

1. För att genomföra artikel 74 och med beaktande av transportfrågor-
nas särskilda karaktär skall rådet på förslag från kommissionen och efter
att ha hört Ekonomiska och sociala kommittén samt församlingen, före
utgången av den andra etappen enhälligt och därefter med kvalificerad
majoritet, fastställa

a) gemensamma regler för internationella transporter till eller från en
medlemsstats territorium eller genom en eller flera medlemsstaters
territorium,

b) de villkor under vilka utomlands hemmahörande transportföretag
får utföra transporter i en medlemsstat,

c) alla andra lämpliga bestämmelser.

2. De bestämmelser som avses i punkt 1 a och b skall fastställas under
övergångstiden.

3. Med avvikelse från det förfarande som anges i punkt 1 skall rådet
enhälligt fastställa sådana bestämmelser som avser principerna för regle-
ringen av transportväsendet och vilkas tillämpning skulle kunna få
allvarliga återverkningar på levnadsstandarden och sysselsättningen i
vissa regioner samt på utnyttjandet av transportutrustningen. Rådet skall
därvid beakta det behov av anpassning till den ekonomiska utvecklingen
som upprättandet av den gemensamma marknaden kommer att ge upphov
till.

Artikel 76

Till dess att de bestämmelser som avses i artikel 75.1 har fastställts, får
ingen medlemsstat utan rådets enhälliga samtycke vidta någon åtgärd som
direkt eller indirekt ger de olika bestämmelser som gäller på trans-
portområdet när detta fördrag träder i kraft mindre gynnsamma effekter
för andra medlemsstaters transportföretag än för inhemska transport-
företag.

Artikel 77

Stöd är förenligt med detta fördrag, om det tillgodoser behovet av
samordning av transporter eller om det innebär ersättning för allmän
trafikplikt.

Artikel 78

Varje åtgärd som vidtas inom ramen för detta fördrag med avseende på
fraktsatser och befordringsvillkor skall avvägas med hänsyn till den
ekonomiska situationen för transportföretagen.

Artikel 79

1. Vid transporter inom gemenskapen skall all sådan diskriminering
vara avskaffad före den andra etappens utgång, som består i att trans-
portföretag tillämpar olika fraktsatser och befordringsvillkor för att frakta
samma slag av gods samma väg på grund av godsets ursprungs- eller
bestämmelseland.

2. Punkt 1 skall inte hindra rådet att vidta andra åtgärder enligt artikel
75.1.

3. Inom två år efter det att detta fördrag har trätt i kraft skall rådet med
kvalificerad majoritet på förslag från kommissionen samt efter att ha hört
Ekonomiska och sociala kommittén utfärda föreskrifter för att genomföra
bestämmelserna i punkt 1.

Rådet får särskilt meddela de bestämmelser som behövs för att göra det
möjligt för gemenskapens institutioner att övervaka efterlevnaden av
ordningen i punkt 1 och för att säkerställa att fördelarna med denna fullt
ut kommer brukarna till godo.

4. Kommissionen skall på eget initiativ eller på begäran av en med-
lemsstat undersöka de fall av diskriminering som avses i punkt 1 och
efter samråd med alla berörda medlemsstater fatta nödvändiga beslut
inom ramen för de regler som har fastställts enligt bestämmelserna i
punkt 3.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

Artikel 80

1. Det är från och med den andra etappens början förbjudet för med-
lemsstaterna att på transporter inom gemenskapen tillämpa fraktsatser och
villkor som i något avseende innefattar stöd eller skydd till förmån för ett
eller flera särskilda företag eller näringsgrenar, om inte tillstånd har getts
av kommissionen.

2. Kommissionen skall på eget initiativ eller på begäran av en med-
lemsstat granska de fraktsatser och villkor som avses i punkt 1 och
särskilt beakta, å ena sidan, krav på en ändamålsenlig regionalekonomisk
politik, de underutvecklade regionernas behov och problemen i regioner
som allvarligt påverkas av politiska förhållanden samt, å andra sidan,
sådana fraktsatsers och villkors inverkan på konkurrensen mellan olika
transportgrenar.

Kommissionen skall efter samråd med alla medlemsstater som saken
gäller fatta nödvändiga beslut.

3. De förbud som anges i punkt 1 gäller inte tariffer som fastställts för
att bemöta konkurrens.

Artikel 81

Pålagor eller avgifter vid gränspassage som transportföretag tar ut utöver
fraktsatserna får inte överstiga vad som är skäligt, sedan de kostnader
som gränspassagen faktiskt föranlett beaktats.

Medlemsstaterna skall sträva efter att gradvis sänka dessa kostnader.
Kommissionen får ge medlemsstaterna rekommendationer om tillämp-
ningen av denna artikel.

Artikel 82

Bestämmelserna i denna avdelning skall inte hindra åtgärder som vid-
tagits i Förbundsrepubliken Tyskland, i den utsträckning sådana åtgärder
är nödvändiga för att uppväga de ekonomiska nackdelar som uppkommit
genom Tysklands delning för näringslivet i vissa av de områden i
Förbundsrepubliken som påverkats av delningen.

Artikel 83

Till kommissionen skall knytas en rådgivande kommitté som skall bestå
av experter vilka utses av medlemsstaternas regeringar. När kommissio-
nen finner det lämpligt skall den höra kommittén i transportfrågor; detta
skall dock inte inskränka de befogenheter som tillkommer transportsek-
tionen inom Ekonomiska och sociala kommittén.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

Artikel 84

1. Bestämmelserna i denna avdelning skall gälla transporter på järnväg,
landsväg och inre vattenvägar.

2. Rådet får enhälligt besluta huruvida, i vilken omfattning och på vilket
sätt lämpliga bestämmelser skall kunna meddelas för sjöfart och luftfart.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

TREDJE DELEN

Gemenskapens politik

10 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 19. Bilaga 13-21

AVDELNING I

GEMENSAMMA REGLER

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

Kapitel 1

Konkurrensregler

Avsnitt 1

Regler tillämpliga på företag

Artikel 85

1. Följande är oförenligt med den gemensamma marknaden och för-
bjudet: alla avtal mellan företag, beslut av företagssammanslutningar och
samordnade förfaranden som kan påverka handeln mellan medlemsstater
och som har till syfte eller resultat att hindra, begränsa eller snedvrida
konkurrensen inom den gemensamma marknaden, särskilt sådana som
innebär att

a) inköps- eller försäljningspriser eller andra affärsvillkor direkt eller
indirekt fastställs,

b) produktion, marknader, teknisk utveckling eller investeringar be-
gränsas eller kontrolleras,

c) marknader eller inköpskällor delas upp,

d) olika villkor tillämpas för likvärdiga transaktioner med vissa han-
delspartner, varigenom dessa får en konkurrensnackdel,

e) det ställs som villkor för att ingå avtal att den andra parten åtar sig
ytterligare förpliktelser, som varken till sin natur eller enligt han-
delsbruk har något samband med föremålet för avtalet.

2. Avtal eller beslut som är förbjudna enligt denna artikel är ogiltiga.

3. Bestämmelserna i punkt 1 får dock förklaras icke tillämpliga på

— avtal eller grupper av avtal mellan företag,

— beslut eller grupper av beslut av företagssammanslutningar,

— samordnade förfaranden eller grupper av samordnade förfaranden,

som bidrar till att förbättra produktionen eller distributionen av varor
eller till att främja tekniskt eller ekonomiskt framåtskridande, samtidigt
som konsumenterna tillförsäkras en skälig andel av den vinst som däri-
genom uppnås och som inte

a) ålägger de berörda företagen begränsningar som inte är nödvändiga

för att uppnå dessa mål,

b) ger dessa företag möjlighet att sätta konkurrensen ur spel för en
väsentlig del av varorna i fråga.

Artikel 86

Ett eller flera företags missbruk av en dominerande ställning på den
gemensamma marknaden eller inom en väsentlig del av denna är, i den
mån det kan påverka handeln mellan medlemsstater, oförenligt med den
gemensamma marknaden och förbjudet.

Sådant missbruk kan särskilt bestå i att

a) direkt eller indirekt påtvinga någon oskäliga inköps- eller försälj-
ningspriser eller andra oskäliga affärsvillkor,

b) begränsa produktion, marknader eller teknisk utveckling till nack-
del för konsumenterna,

c) tillämpa olika villkor för likvärdiga transaktioner med vissa han-
delspartner, varigenom dessa får en konkurrensnackdel,

d) ställa som villkor för att ingå avtal att den andra parten åtar sig
ytterligare förpliktelser som varken till sin natur eller enligt han-
delsbruk har något samband med föremålet för avtalet.

Artikel 87

1. Inom tre år efter det att detta fördrag har trätt i kraft skall rådet
enhälligt på förslag från kommissionen och efter att ha hört församlingen
anta de förordningar och direktiv som behövs för att tillämpa de principer
som anges i artiklarna 85 och 86.0m sådana bestämmelser inte har
antagits inom denna tid, skall rådet fastställa dem med kvalificerad
majoritet på förslag från kommissionen och efter att ha hört för-
samlingen.

2. De bestämmelser som avses i punkt 1 skall särskilt syfta till att

a) genom införande av böter och viten säkerställa att de förbud som
anges i artiklarna 85.1 och 86 iakttas,

b) fastställa närmare regler för hur artikel 85.3 skall tillämpas med
hänsyn till behovet av att å ena sidan säkerställa en effektiv över-
vakning och att å andra sidan så långt som möjligt förenkla den
administrativa kontrollen,

c) vid behov närmare ange räckvidden för bestämmelserna i artiklarna
85 och 86 inom olika näringsgrenar,

d) fastställa kommissionens och domstolens uppgifter vid tillämp-
ningen av de bestämmelser som avses i denna punkt,

e) fastställa förhållandet mellan å ena sidan den nationella lagstiftning-
en och å andra sidan bestämmelserna i detta avsnitt samt de be-
stämmelser som har antagits enligt denna artikel.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

Artikel 88

Till dess att de bestämmelser som antagits enligt artikel 87 har trätt i
kraft skall myndigheterna i varje medlemsstat i överensstämmelse med
landets rättsordning och bestämmelserna i artikel 85, särskilt punkt 3,
och artikel 86, avgöra om avtal, beslut och samordnade förfaranden är
tillåtna samt om missbruk av en dominerande ställning på den gemen-
samma marknaden föreligger.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

Artikel 89

1. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 88 skall kommissionen
så snart den trätt i funktion säkerställa tillämpningen av de principer som
anges i artiklarna 85 och 86. Den skall på begäran av en medlemsstat
eller på eget initiativ och i samarbete med medlemsstaternas behöriga
myndigheter, som skall ge kommissionen sitt bistånd, undersöka fall av
förmodade överträdelser av dessa principer. Om kommissionen finner att
en överträdelse ägt rum, skall den föreslå lämpliga åtgärder för att få
denna att upphöra.

2. Om överträdelsen inte upphör, skall kommissionen genom ett moti-
verat beslut fastslå att en överträdelse av principerna föreligger. Kom-
missionen får offentliggöra sitt beslut och bemyndiga medlemsstaterna
att, på de villkor och enligt de regler som den fastställer, vidta de åt-
gärder som krävs för att avhjälpa situationen.

Artikel 90

1. Medlemsstaterna skall beträffande offentliga företag och företag som
de beviljar särskilda eller exklusiva rättigheter inte vidta och inte heller
bibehålla någon åtgärd som strider mot reglerna i detta fördrag, i
synnerhet reglerna i artiklarna 7 samt 85-94.

2. Företag som anförtrotts att tillhandahålla tjänster av allmänt ekono-
miskt intresse eller som har karaktären av fiskala monopol skall vara
underkastade reglerna i detta fördrag, särskilt konkurrensreglerna, i den
mån tillämpningen av dessa regler inte rättsligt eller i praktiken hindrar
att de särskilda uppgifter som tilldelats dem fullgörs. Utvecklingen av
handeln får inte påverkas i en omfattning som strider mot gemenskapens
intresse.

3. Kommissionen skall säkerställa att bestämmelserna i denna artikel
tillämpas och, när det är nödvändigt, utfärda lämpliga direktiv eller
beslut riktade till medlemsstaterna.

Avsnitt 2

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

Dumpning

Artikel 91

1. Om kommissionen under övergångstiden på begäran av en med-
lemsstat eller någon annan som saken gäller finner att dumpning före-
kommer inom den gemensamma marknaden, skall kommissionen lämna
rekommendationer till den eller dem som är upphov till dumpningen för
att få denna att upphöra.

Om dumpningen fortsätter, skall kommissionen bemyndiga den skade-
lidande medlemsstaten att, på de villkor och enligt de regler som kom-
missionen fastställer, vidta skyddsåtgärder.

2. Så snart detta fördrag har trätt i kraft skall varor med ursprung i en
medlemsstat eller som där omsätts fritt och som har exporterats till en
annan medlemsstat, medges återinförsel till den förstnämnda statens
territorium utan att bli föremål för tull, kvantitativa restriktioner eller
åtgärder med motsvarande verkan. Kommissionen skall fastställa lämpliga
regler för tillämpningen av denna punkt.

Avsnitt 3

Statligt stöd

Artikel 92

1. Om inte annat föreskrivs i detta fördrag, är stöd som ges av en
medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är,
som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna
vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den gemensamma
marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemssta-
terna.

2. Förenligt med den gemensamma marknaden är

a) stöd av social karaktär som ges till enskilda konsumenter, under
förutsättning att stödet ges utan diskriminering med avseende på
varornas ursprung,

b) stöd för att avhjälpa skador som orsakats av naturkatastrofer eller
andra exceptionella händelser,

c) stöd som ges till näringslivet i vissa av de områden i Förbunds-
republiken Tyskland som påverkats genom Tysklands delning, i
den utsträckning stödet är nödvändigt för att uppväga de ekono-
miska nackdelar som uppkommit genom denna delning.

3. Som förenligt med den gemensamma marknaden kan anses Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

a) stöd för att främja den ekonomiska utvecklingen i regioner där
levnadsstandarden är onormalt låg eller där det råder allvarlig brist
på sysselsättning,

b) stöd för att främja genomförandet av viktiga projekt av gemensamt
europeiskt intresse eller för att avhjälpa en allvarlig störning i en
medlemsstats ekonomi,

c) stöd för att underlätta utveckling av vissa näringsverksamheter eller
vissa regioner, när det inte påverkar handeln i negativ rikt- ning i
en omfattning som strider mot det gemensamma intresset. Dock
skall det stöd till varvsindustrin som förekommer den 1 januari
1957, i den mån det endast svarar mot frånvaron av tullskydd,
gradvis minskas på samma villkor som gäller för avvecklingen av
tullar, om inte annat följer av de bestämmelser i detta fördrag som
avser den gemensamma handelspolitiken gentemot tredje land,

d) stöd av annat slag i enlighet med vad rådet på förslag från kommis-
sionen kan komma att bestämma genom beslut med kvalificerad
majoritet.

Artikel 93

1. Kommissionen skall i samarbete med medlemsstaterna fortlöpande
granska alla stödprogram som förekommer i dessa stater. Den skall till
medlemsstaterna lämna förslag till lämpliga åtgärder som krävs med
hänsyn till den pågående utvecklingen eller den gemensamma marknadens
funktion.

2. Om kommissionen, efter att ha gett berörda parter tillfälle att yttra
sig, finner att stöd som lämnas av en stat eller med statliga medel inte är
förenligt med den gemensamma marknaden enligt artikel 92, eller att
sådant stöd missbrukas, skall den besluta om att staten i fråga skall
upphäva eller ändra dessa stödåtgärder inom den tidsfrist som kommis-
sionen fastställer.

Om staten i fråga inte rättar sig efter detta beslut inom föreskriven tid
får kommissionen eller andra berörda stater, med avvikelse från arti-
klarna 169 och 170, hänskjuta ärendet direkt till domstolen.

På begäran av en medlemsstat kan rådet enhälligt besluta att stöd som
denna stat lämnar eller avser att lämna skall anses vara förenligt med den
gemensamma marknaden, med avvikelse från bestämmelserna i artikel 92
eller de förordningar som avses i artikel 94, om ett sådant beslut är
motiverat på grund av exceptionella omständigheter. Om kommissionen
beträffande ett sådant stöd redan har inlett det förfarande som avses i
första stycket av denna punkt, skall kommissionen - i sådana fall där
staten har lämnat in en begäran till rådet - skjuta upp förfarandet till dess

rådet har tagit ställning till statens begäran. Prop. 1994/95:19

Om rådet inte har tagit ställning till nämnda begäran inom tre månader Bilaga 14
efter det att den inlämnats, skall kommissionen fatta beslut i ärendet.

3. Kommissionen skall underrättas i så god tid att den kan yttra sig om
alla planer på att vidta eller ändra stödåtgärder. Om den anser att någon
sådan plan inte är förenlig med den gemensamma marknaden enligt
artikel 92, skall den utan dröjsmål inleda det förfarande som anges i
punkt 2. Medlemsstaten i fråga får inte genomföra åtgärden förrän detta
förfarande lett till ett slutgiltigt beslut.

Artikel 94

Rådet får med kvalificerad majoritet på förslag från kommissionen anta
de förordningar som behövs för tillämpningen av artiklarna 92 och 93
och får särskilt fastställa villkoren för tillämpningen av artikel 93.3 och
vilka slag av stödåtgärder som skall vara undantagna från detta förfaran-
de.

Kapitel 2

Bestämmelser om skatter och avgifter

Artikel 95

Ingen medlemsstat skall, direkt eller indirekt, på varor från andra med-
lemsstater lägga interna skatter eller avgifter, av vilket slag de än är, som
är högre än de skatter eller avgifter som direkt eller indirekt läggs på
liknande inhemska varor.

Vidare skall ingen medlemsstat på varor från andra medlemsstater lägga
sådana interna skatter eller avgifter som är av sådan art att de indirekt
skyddar andra varor.

Medlemsstaterna skall senast vid den andra etappens början upphäva
eller ändra de bestämmelser som gäller när detta fördrag träder i kraft och
som strider mot dessa regler.

Artikel 96

För varor som exporteras till någon annan medlemsstats territorium får
återbetalning av interna skatter eller avgifter inte ske med belopp som
överstiger de interna skatter eller avgifter som direkt eller indirekt lagts på
varorna.

Artikel 97

Medlemsstater som tar ut omsättningsskatt kumulativt i flera led får i fråga
om interna skatter eller avgifter som de lägger på importerade varor eller

i fråga om återbetalning som de medger för exporterade varor, fastställa Prop. 1994/95:19
genomsnittliga skattesatser för varor eller grupper av varor, förutsatt att Bilaga 14
detta inte strider mot principerna i artiklarna 95 och 96.

Om de genomsnittliga skattesatser som en medlemsstat fastställt inte
överensstämmer med dessa principer, skall kommissionen utfärda lämpliga
direktiv eller beslut riktade till den staten.

Artikel 98

Vad beträffar andra skatter eller avgifter än omsättningsskatter, punkt-
skatter och andra indirekta skatter eller avgifter får befrielse och åter-
betalning vid export till andra medlemsstater medges och utjämningsskatter
eller utjämningsavgifter vid import från medlemsstaterna tas ut, endast om
rådet i förväg med kvalificerad majoritet på förslag från kommissionen för
en begränsad tid har godkänt de planerade åtgärderna.

Artikel 99

Kommissionen skall undersöka på vilket sätt de olika medlemsstaternas
lagstiftning om omsättningsskatt, punktskatt och andra indirekta skatter
eller avgifter, häri inbegripna utjämningsåtgärder tillämpliga på handeln
mellan medlemsstaterna, kan harmoniseras i den gemensamma marknadens
intresse.

Kommissionen skall förelägga rådet förslag som enhälligt skall fatta beslut
utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 100 och 101.

Kapitel 3

Tillnärmning av lagstiftning

Artikel 100

Rådet skall enhälligt på förslag från kommissionen utfärda direktiv om
tillnärmning av sådana bestämmelser i medlemsstaternas lagar och andra
författningar som direkt inverkar på den gemensamma marknadens
upprättande eller funktion.

Församlingen och Ekonomiska och sociala kommittén skall höras om
sådana direktiv vilkas genomförande skulle innebära lagändring i en eller
flera medlemsstater.

Artikel 101

Om kommissionen finner att en skillnad mellan bestämmelserna i med-
lemsstaternas lagar eller andra författningar framkallar en snedvridning av
konkurrensvillkoren på den gemensamma marknaden som behöver

undanröjas, skall den samråda med de medlemsstater som saken gäller. Prop. 1994/95:19
Om samrådet inte leder till ett avtal som undanröjer snedvridningen skall Bilaga 14

rådet, under den första etappen enhälligt och därefter med kvalificerad
majoritet, på förslag från kommissionen utfärda nödvändiga direktiv.
Kommissionen och rådet får vidta alla övriga lämpliga åtgärder enligt detta
fördrag.

Artikel 102

1. När det finns anledning att befara att införandet eller ändringen av en
bestämmelse i lag eller annan författning skall framkalla en snedvridning
enligt artikel 101, skall den medlemsstat som vill vidta åtgärden samråda
med kommissionen. Efter samråd med medlemsstaterna skall
kommissionen rekommendera de berörda medlemsstaterna lämpliga
åtgärder för att undvika snedvridningen.

2. Om en medlemsstat som vill införa eller ändra nationella bestämmelser
inte följer den rekommendation som kommissionen riktat till den, skall det
vid tillämpningen av artikel 101 inte krävas av de övriga medlemsstaterna
att de ändrar sina nationella bestämmelser för att eliminera snedvridningen.
Bestämmelserna i artikel 101 skall inte tillämpas, om en medlemsstat som
har underlåtit att ta hänsyn till kommissionens rekommendation framkallar
en snedvridning som är skadlig endast för den medlemsstaten.

AVDELNING II

EKONOMISK POLITIK

Kapitel 1

Konjunkturpolitik

Artikel 103

1. Medlemsstaterna skall betrakta konjunkturpolitiken som en fråga av
gemensamt intresse. De skall samråda sinsemellan och med kommissionen
om vilka åtgärder som skall vidtas med hänsyn till förhållandena.

2. Utan att det påverkar tillämpningen av andra förfaranden enligt detta
fördrag får rådet på förslag från kommissionen enhälligt besluta om
lämpliga åtgärder.

3. Rådet skall med kvalificerad majoritet på förslag från kommissionen i
förekommande fall utfärda de direktiv som behövs för att genomföra de
åtgärder som beslutats enligt punkt 2.

4. Förfarandena enligt denna artikel skall även tillämpas om svårigheter Prop. 1994/95:19
skulle uppstå i fråga om tillgången på vissa varor. Bilaga 14

Kapitel 2

Betalningsbalans

Artikel 104

Varje medlemsstat skall föra en sådan ekonomisk politik som krävs för att
upprätthålla jämvikt i dess totala betalningsbalans och bevara förtroendet
för dess valuta samtidigt som varje medlemsstat skall se till att en hög
sysselsättningsgrad och en stabil prisnivå säkerställs.

Artikel 105

1. För att underlätta förverkligandet av de mål som anges i artikel 104
skall medlemsstaterna samordna sin ekonomiska politik. De skall för detta
ändamål upprätta samarbete mellan de berörda förvaltningsmyndigheterna
och mellan sina centralbanker.

Kommissionen skall förelägga rådet rekommendationer om hur ett sådant
samarbete skall genomföras.

2. För att främja samordningen av medlemsländernas monetära politik i
hela den utsträckning som är nödvändig för den gemensamma marknadens
funktion skall en rådgivande monetär kommitté inrättas med uppgift att

— följa medlemsstaternas och gemenskapens monetära och finansiella
situation liksom medlemsstaternas allmänna betalningssystem, och att
regelbundet rapportera om detta till rådet och kommissionen,

— avge yttranden till rådet eller kommissionen antingen på begäran av
dessa institutioner eller på eget initiativ.

Medlemsstaterna och kommissionen skall var och en utse två medlemmar
i Monetära kommittén.

Artikel 106

1. Varje medlemsstat åtar sig att i valutan i den medlemsstat där bor-
genären eller betalningsmottagaren är bosatt tillåta alla betalningar som har
samband med rörlighet för varor, tjänster eller kapital och all överföring
av kapital och löner, i den utsträckning som rörligheten för varor, tjänster,
kapital och personer mellan medlemsstaterna har liberaliserats enligt detta
fördrag.

Medlemsstaterna förklarar sig beredda att genomföra en liberalisering av
betalningar utöver vad som anges i föregående stycke, i den mån deras

ekonomiska läge i allmänhet och särskilt deras betalningsbalanssituation Prop. 1994/95:19
tillåter detta. Bilaga 14

2. I den utsträckning som rörligheten för varor, tjänster och kapital
endast begränsas av restriktioner för betalningar i samband med denna
rörlighet, skall dessa restriktioner gradvis avskaffas genom att bestäm-
melserna i kapitlen om kvantitativa restriktioner, liberalisering av tjänster
och fri rörlighet för kapital tillämpas med nödvändiga ändringar.

3. Medlemsstaterna åtar sig att sinsemellan inte införa några nya re-
striktioner för överföringar i samband med sådana tjänstetransaktioner som
anges i listan i bilaga III till detta fördrag.

Det gradvisa avskaffandet av gällande restriktioner skall genomföras
enligt bestämmelserna i artiklarna 63-65 i den mån avskaffandet inte
regleras av bestämmelserna i punkterna 1 och 2 eller av kapitlet om fri
rörlighet för kapital.

4. Vid behov skall medlemsstaterna samråda om de åtgärder som skall
vidtas för att möjliggöra de betalningar och överföringar som avses i denna
artikel. Sådana åtgärder får inte strida mot de mål som anges i detta
kapitel.

Artikel 107

1. Varje medlemsstat skall behandla sin växelkurspolitik som en fråga av
gemensamt intresse.

2. Om en medlemsstat genomför en ändring i sin växelkurs som inte är
förenlig med de mål som anges i artikel 104 och som allvarligt snedvrider
konkurrensvillkoren, får kommissionen efter att ha hört Monetära
kommittén bemyndiga andra medlemsstater att för en strikt begränsad tid
vidta nödvändiga åtgärder för att motverka följderna av en sådan ändring,
varvid kommissionen skall fastställa villkoren för och den närmare
utformningen av åtgärderna.

Artikel 108

1. Om en medlemsstat har svårigheter eller allvarligt hotas av svårigheter
beträffande sin betalningsbalans, antingen som följd av en omfattande brist
på jämvikt i betalningsbalansen eller som följd av sammansättningen av
dess valutatillgångar, och om sådana svårigheter är ägnade att äventyra
särskilt den gemensamma marknadens funktion eller det gradvisa
genomförandet av den gemensamma handelspolitiken, skall kommissionen
genast undersöka situationen i den staten och de åtgärder som staten har
vidtagit eller med anlitande av alla de medel som den förfogar över kan
vidta enligt bestämmelserna i artikel 104. Kommissionen skall ange vilka
åtgärder som den rekommenderar staten att vidta.

Om åtgärder som vidtagits av en medlemsstat eller föreslagits av kom

missionen inte visar sig vara tillräckliga för att avlägsna uppkomna eller Prop. 1994/95:19

hotande svårigheter, skall kommissionen efter att ha hört Monetära Bilaga 14
kommittén rekommendera rådet att bevilja ömsesidigt bistånd och föreslå
lämpliga former för detta.Kommissionen skall regelbundet underrätta rådet
om situationen och dess utveckling.

2. Rådet skall med kvalificerad majoritet besluta om sådant ömsesidigt
bistånd; det skall utfärda direktiv eller beslut som anger villkoren för och
den närmare utformningen av biståndet. Detta bistånd kan bestå av

a) ett samordnat uppträdande mot eller inom andra internationella
organisationer till vilka medlemsstaterna kan vända sig,

b) nödvändiga åtgärder för att undvika omläggning av handeln när den
stat som befinner sig i svårigheter upprätthåller eller återinför
kvantitativa restriktioner gentemot tredje land,

c) beviljande av begränsade krediter från andra medlemsstater, under
förutsättning att dessa ger sitt samtycke.

Vidare får under övergångstiden ömsesidigt bistånd även ta formen av
särskilda tullsänkningar eller utvidgningar av kvoter avsedda att främja en
ökning av importen från det land som befinner sig i svårigheter, förutsatt
att samtycke ges av de stater som skall vidta sådana åtgärder.

3. Om ömsesidigt bistånd som kommissionen rekommenderat inte
beviljats av rådet eller om beviljat ömsesidigt bistånd och vidtagna
åtgärder är otillräckliga, skall kommissionen bemyndiga den stat som
befinner sig i svårigheter att vidta skyddsåtgärder för vilka kommissionen
skall fastställa villkoren och den närmare utformningen.

Rådet får med kvalificerad majoritet återkalla ett sådant bemyndigande
eller ändra villkoren för och den närmare utformningen av skyddsåt-
gärderna.

Artikel 109

1. Om en plötslig kris inträffar i fråga om betalningsbalansen och ett
beslut enligt artikel 108.2 inte fattas omedelbart, får den berörda med-
lemsstaten i förebyggande syfte vidta nödvändiga skyddsåtgärder. Sådana
åtgärder skall medföra minsta möjliga störningar i den gemensamma
marknadens funktion och får inte gå utöver vad som är helt nödvändigt för
att avhjälpa de plötsligt uppkomna svårigheterna.

2. Kommissionen och övriga medlemsstater skall underrättas om dessa
skyddsåtgärder senast vid den tidpunkt då de träder i kraft. Kommissionen
får rekommendera rådet att bevilja ömsesidigt bistånd enligt artikel 108.

3. Rådet får, efter att ha inhämtat yttrande från kommissionen och efter
att ha hört Monetära kommittén, med kvalificerad majoritet besluta att den
berörda staten skall ändra, uppskjuta eller upphäva skyddsåtgärderna.

Kapitel 3

Handelspolitik

Artikel 110

Genom att upprätta en tullunion avser medlemsstaterna att i gemensamt
intresse bidra till en harmonisk utveckling av världshandeln, en gradvis
avveckling av restriktionerna i den internationella handeln och en sänkning
av tullmurarna. Den gemensamma handelspolitiken skall ta hänsyn till den
gynnsamma verkan som avvecklingen av tullar mellan medlemsstaterna
kan ha på ökningen av konkurrensförmågan hos företagen i dessa stater.

Artikel 111

Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 115 och 116 skall
följande bestämmelser gälla under övergångstiden:

1. Medlemsstaterna skall samordna sina handelsförbindelser med tredje
land så att det vid övergångstidens utgång finns nödvändiga förutsättningar
för att genomföra en gemensam politik på utrikeshandelns område.

Kommissionen skall lägga fram förslag för rådet om det förfarande för
gemensamt handlande som skall användas under övergångstiden och om
hur en gemensam handelspolitik skall kunna uppnås.

2. Kommissionen skall förelägga rådet rekommendationer om tullför-
handlingar med tredje land beträffande den gemensamma tulltaxan.

Rådet skall bemyndiga kommissionen att inleda sådana förhandlingar.

Inom ramen för de direktiv som rådet får utfärda skall kommissionen
föra förhandlingarna i samråd med en särskild kommitté, som utsetts av
rådet för att biträda kommissionen i denna uppgift.

3. När rådet utövar sina befogenheter enligt denna artikel, skall beslut
fattas enhälligt under de två första etapperna och därefter med kvalificerad
majoritet.

4. Medlemsstaterna skall i samråd med kommissionen vidta nödvändiga
åtgärder, särskilt avseende anpassningen av gällande tullavtal med tredje
land, så att ikraftträdandet av den gemensamma tulltaxan inte försenas.

5. Medlemsstaterna skall sträva efter att samordna sina frilistor gentemot
tredje land eller grupper av sådana länder i så hög grad som möjligt. För
detta ändamål skall kommissionen avge lämpliga rekommendationer till
medlemsstaterna.

Om medlemsstaterna avskaffar eller minskar kvantitativa restriktioner
gentemot tredje land, skall de i förväg underrätta kommissionen om detta
samt medge övriga medlemsstater lika behandling.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

Artikel 112

1. Utan att det påverkar de förpliktelser som medlemsstaterna har åtagit
sig inom ramen för andra internationella organisationer skall
medlemsstaterna före övergångstidens utgång gradvis harmonisera sina
regler för exportstöd till tredje land, i den mån det behövs för att undvika
att konkurrensen mellan företagen inom gemenskapen snedvrids.

På förslag från kommissionen skall rådet, intill den andra etappens
utgång enhälligt och därefter med kvalificerad majoritet, utfärda de
direktiv som krävs för detta ändamål.

2. De ovannämnda bestämmelserna skall inte tillämpas vid sådan
återbetalning av tullar eller avgifter med motsvarande verkan eller vid
sådan återbetalning av indirekta skatter eller avgifter, inbegripet om-
sättningsskatter, punktskatter och andra indirekta skatter, som har beviljats
vid varuexport från en medlemsstat till tredje land, i den mån
återbetalningen inte överstiger de belopp som direkt eller indirekt har lagts
på de exporterade varorna.

Artikel 113

1. Efter övergångstidens utgång skall den gemensamma handelspolitiken
grundas på enhetliga principer, särskilt när det gäller att ändra i tulltaxor,
ingå tull- och handelsavtal, uppnå enhetlighet i fråga om
liberaliseringsåtgärder, exportpolitik samt handelspolitiska skyddsåtgärder,
inbegripet åtgärder vid dumpning och subventioner.

2. Kommissionen skall lägga fram förslag för rådet om hur den ge-
mensamma handelspolitiken skall genomföras.

3. Behöver förhandlingar om avtal med tredje land föras, skall kom-
missionen förelägga rådet rekommendationer och rådet bemyndiga
kommissionen att inleda nödvändiga förhandlingar.

4. När rådet utövar sina befogenheter enligt denna artikel, skall det
besluta med kvalificerad majoritet.

Artikel 114

De avtal som avses i artiklarna 111.2 och 113 skall ingås i gemenskapens
namn av rådet, som under de två första etapperna skall fatta beslut
enhälligt och därefter med kvalificerad majoritet.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

Artikel 115

För att säkerställa att genomförandet av de handelspolitiska åtgärder som
medlemsstaterna vidtagit i överensstämmelse med detta fördrag inte
hindras genom omläggning av handeln, eller när olikheter i dessa åtgärder
leder till ekonomiska svårigheter i en eller flera medlemsstater, skall
kommissionen lämna rekommendationer om metoderna för det samarbete
som krävs mellan medlemsstaterna. Om detta inte är tillräckligt, skall
kommissionen bemyndiga medlemsstaterna att vidta nödvändiga
skyddsåtgärder, för vilka den skall fastställa villkoren och den närmare
utformningen.

I brådskande fall får medlemsstaterna under övergångstiden själva vidta
nödvändiga åtgärder; dessa skall anmälas till övriga medlemsstater och till
kommissionen, som får besluta att medlemsstaterna skall ändra eller
upphäva åtgärderna.

I första hand skall sådana åtgärder väljas som medför minsta möjliga
störningar i den gemensamma marknadens funktion och som tar hänsyn till
behovet av att i möjligaste mån påskynda införandet av den gemensamma
tulltaxan.

Artikel 116

Inom ramen för internationella organisationer av ekonomisk karaktär får
medlemsstaterna efter övergångstidens utgång endast uppträda gemensamt
i alla frågor av särskilt intresse för den gemensamma marknaden. I detta
syfte skall kommissionen för rådet, som skall besluta med kvalificerad
majoritet, lägga fram förslag om räckvidden och genomförandet av det
gemensamma uppträdandet.

Under övergångstiden skall medlemsstaterna samråda med varandra för
att samordna sitt uppträdande och så långt möjligt inta en gemensam
hållning.

AVDELNING III

SOCIALPOLITIK

Kapitel 1

Sociala bestämmelser

Artikel 117

Medlemsstaterna är ense om behovet av att främja förbättringar av
arbetstagarnas arbetsvillkor och levnadsstandard och att därigenom
möjliggöra en harmonisering samtidigt som förbättringarna bibehålls.

De anser att en sådan utveckling kommer att följa såväl av den ge-
mensamma marknadens funktion, vilken kommer att främja en harmoni

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

sering av de sociala systemen, som av de förfaranden som föreskrivs i Prop. 1994/95:19
detta fördrag och av tillnärmningen av bestämmelser i lagar och andra Bilaga 14
författningar.

Artikel 118

Utan att det påverkar tillämpningen av övriga bestämmelser i detta fördrag
och i överensstämmelse med fördragets allmänna mål skall kommissionen
ha till uppgift att främja ett nära samarbete mellan medlemsstaterna på det
sociala området, särskilt i frågor om

— sysselsättning,

— arbetsrätt och arbetsvillkor,

— grundläggande och kvalificerad yrkesutbildning,

— social trygghet,

— arbetarskydd,

— arbetshygien,

— förenings- och förhandlingsrätt.

I detta syfte skall kommissionen i nära kontakt med medlemsstaterna företa
utredningar, avge yttranden och organisera samråd både i fråga om
problem som uppstår på det nationella planet och i fråga om problem som
berör internationella organisationer.

Kommissionen skall höra Ekonomiska och sociala kommittén innan den
avger de yttranden som avses i denna artikel.

Artikel 119

Varje medlemsstat skall under den första etappen säkerställa och i fort-
sättningen upprätthålla principen om lika lön för kvinnor och män för lika
arbete.

I denna artikel skall med lön förstås den gängse grund- eller minimi-
lönen samt alla övriga förmåner i form av kontanter eller naturaförmåner
som arbetstagaren, direkt eller indirekt, får av arbetsgivaren på grund av
anställningen.

Lika lön utan könsdiskriminering innebär att

a) ackordslön för lika arbete skall fastställas enligt samma beräk-
ningsgrunder,

b) tidlön skall vara lika för lika arbete.

Artikel 120

Medlemsstaterna skall sträva efter att bibehålla den likvärdighet som finns
mellan deras system för betald ledighet.

Artikel 121

Rådet får genom enhälligt beslut och efter att ha hört Ekonomiska och
sociala kommittén tilldela kommissionen uppgifter i samband med att
gemensamma åtgärder genomförs, särskilt vad beträffar social trygghet för
de migrerande arbetstagare som avses i artiklarna 48-51.

Artikel 122

Kommissionen skall i sin årsrapport till församlingen ägna ett särskilt
kapitel åt den sociala utvecklingen inom gemenskapen.

Församlingen får anmoda kommissionen att avge rapporter om särskilda
problem som gäller sociala förhållanden.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

Kapitel 2

Europeiska socialfonden

Artikel 123

För att förbättra arbetstagarnas sysselsättningsmöjligheter på den ge-
mensamma marknaden och på så sätt bidra till en höjning av levnads-
standarden skall en europeisk socialfond upprättas enligt nedannämnda
bestämmelser med uppgift att inom gemenskapen främja möjligheterna till
sysselsättning samt arbetstagarnas geografiska och yrkesmässiga rörlighet.

Artikel 124

Fonden skall förvaltas av kommissionen.Kommissionen skall i denna
uppgift biträdas av en kommitté som har en av kommissionens ledamöter
som ordförande och som är sammansatt av företrädare för regeringarna
samt arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer.

Artikel 125

1. På begäran av en medlemsstat skall fonden, inom ramen för reglerna i
artikel 127, täcka 50 procent av de utgifter som denna stat eller ett
offentligrättsligt organ har haft efter det att detta fördrag trätt i kraft för att

a) säkerställa ny produktiv sysselsättning för arbetstagarna genom

— utbildning till annat yrke och

— flyttningsbidrag,

11 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 19. Bilaga 13-21

b) bevilja bidrag till arbetstagare vilkas anställning till följd av ett Prop. 1994/95:19
företags omställning till annan produktion tillfälligt har inskränkts Bilaga 14
eller tillfälligt har helt eller delvis upphört, så att de i avvaktan på
att åter bli fullt sysselsatta kan bibehålla samma lönenivå.

2. Bidrag från fonden till kostnader för utbildning till annat yrke skall
beviljas endast om de arbetslösa inte har kunnat anställas på annat sätt än
i ett nytt yrke och om de sedan minst sex månader har en produktiv
sysselsättning i det yrke för vilket de omskolats.

Flyttningsbidrag skall beviljas endast om de arbetslösa har varit tvungna
att byta bostadsort inom gemenskapen och sedan minst sex månader har en
produktiv sysselsättning på den nya orten.

Bidrag till förmån för arbetstagare vid omställning av ett företag skall
beviljas endast om

a) de berörda arbetstagarna sedan minst sex månader på nytt är fullt
sysselsatta i företaget,

b) regeringen i den berörda medlemsstaten i förväg har lagt fram en av
företaget upprättad plan för omställningen och dess finansiering.

c) kommissionen har lämnat sitt förhandsgodkännande till omställning-
splanen.

XrtiM 126

Vid övergångstidens utgång får rådet, efter yttrande från kommissionen
och efter att ha hört Ekonomiska och sociala kommittén samt församlingen

a) med kvalificerad majoritet förordna att de bidrag som avses i artikel

125 helt eller delvis inte längre skall beviljas,

b) enhälligt fastställa vilka nya uppgifter som får anförtros åt fonden
inom ramen för dess uppdrag enligt artikel 123.

Artikel 127

På förslag från kommissionen och efter att ha hört Ekonomiska och
sociala kommittén samt församlingen skall rådet med kvalificerad majoritet
besluta om de föreskrifter som krävs för genomförandet av artiklarna
124-126. Rådet skall därvid särskilt fastställa de närmare villkoren för
bidrag från fonden enligt artikel 125 samt de slag av företag vilkas
arbetstagare skall få del av de bidrag som avses i artikel 125.1 b.

Artikel 128

På förslag från kommissionen och efter att ha hört Ekonomiska och
sociala kommittén skall rådet fastställa allmänna principer för att ge

nomföra en sådan gemensam politik i fråga om yrkesutbildning, som kan Prop. 1994/95:19
bidra till en harmonisk utveckling såväl av varje enskild stats ekonomi som Bilaga 14
av den gemensamma marknaden.

AVDELNING IV

EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN

/IrriteZ 729

En europeisk investeringsbank upprättas härmed. Den skall vara en
juridisk person.

Medlemmar i Europeiska investeringsbanken är medlemsstaterna.

Europeiska investeringsbankens stadga är såsom protokoll fogad till detta
fördrag.

Artikel 130

Europeiska investeringsbanken skall ha till uppgift att genom att anlita
kapitalmarknaderna och utnyttja egna medel bidra till en balanserad och
störnings fri utveckling av den gemensamma marknaden i gemenskapens
intresse. I detta syfte skall den genom att bevilja lån och garantier utan
vinstsyfte underlätta finansieringen av följande projekt inom alla områden
av ekonomin:

a) Projekt som syftar till utveckling av mindre utvecklade regioner.

b) Projekt som syftar till en modernisering eller omställning av företag
eller till att skapa nya verksamheter med anledning av det gradvisa
upprättandet av den gemensamma marknaden och som på grund av
sin storlek eller sin natur inte helt kan finansieras med de olika
medel som är tillgängliga i de enskilda medlemsstaterna.

c) Projekt av gemensamt intresse för flera medlemsstater, vilka på
grund av sin storlek eller sin natur inte helt kan finansieras med de
olika medel som är tillgängliga i de enskilda medlemsstaterna.

FJÄRDE DELEN

Associering av utomeuropeiska
länder och territorier

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

Artikel 131

Medlemsstaterna är ense om att med gemenskapen associera de utom-
europeiska länder och territorier som upprätthåller särskilda förbindelser
med Belgien, Frankrike, Italien och Nederländerna. Dessa länder och
territorier, i det följande kallade "länder och territorier", är förtecknade i
bilaga IV till detta fördrag.

Syftet med associeringen skall vara att främja den ekonomiska och
sociala utvecklingen i dessa länder och territorier samt att upprätta nära
ekonomiska förbindelser mellan dem och gemenskapen som helhet.

I överensstämmelse med principerna i ingressen till detta fördrag skall
associeringen av dessa länder och territorier i första hand främja in-
vånarnas intressen och välstånd för att på så sätt föra dem mot den
ekonomiska, sociala och kulturella utveckling som de eftersträvar.

Artikel 132

Associeringen skall ha följande mål:

1. Medlemsstaterna skall i handeln med länderna och territorierna
tillämpa samma regler som de enligt detta fördrag tillämpar inbördes.

2. Varje land eller territorium skall i handeln med medlemsstaterna och
med de övriga länderna och territorierna tillämpa samma regler som det
tillämpar gentemot den europeiska stat med vilken det upprätthåller
särskilda förbindelser.

3. Medlemsstaterna skall bidra till de investeringar som behövs för den
gradvisa utvecklingen av dessa länder och territorier.

4. För investeringar som finansieras av gemenskapen skall deltagande i
anbud och leveranser vara öppet på samma villkor för alla fysiska och
juridiska personer som är medborgare respektive hemmahörande i
medlemsstaterna eller i länderna och territorierna.

5. I förbindelserna mellan medlemsstaterna och länderna och territorierna
skall etableringsrätten för medborgare och bolag regleras enligt de
bestämmelser och den ordning som anges i kapitlet om etableringsrätt samt
på icke-diskriminerande grund, om inte annat följer av särskilda
bestämmelser som antagits enligt artikel 136.

Artikel 133

1. Tullar vid import till medlemsstaterna av varor med ursprung i
ländema och territorierna skall fullständigt avvecklas, vilket skall ske i takt
med att tullarna gradvis avvecklas mellan medlemsstaterna enligt
bestämmelserna i detta fördrag.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

2. I varje land och territorium skall tullar vid import från medlemssta- Prop. 1994/95:19
tema och från de övriga länderna och territorierna gradvis avvecklas enligt Bilaga 14
bestämmelserna i artiklarna 12-15 och 17.3. Länderna och territorierna får
dock uppbära tullar som är nödvändiga för deras utveckling och
industrialisering eller som, i form av tull av fiskal karaktär, har till syfte
att öka statsinkomsterna.

De tullar som avses i föregående stycke skall emellertid gradvis sänkas
till den nivå som gäller för import av varor från en medlemsstat med
vilken landet eller territoriet upprätthåller särskilda förbindelser. De
procenttal och den tidsplan för tullsänkningar som anges i detta fördrag
skall tillämpas på skillnaden mellan den tullsats som gäller vid import av
en vara från en medlemsstat som upprätthåller särskilda förbindelser med
landet eller territoriet i fråga och den tullsats som gäller för samma vara
vid import från gemenskapens övriga stater till landet eller territoriet.

4. Punkt 2 skall inte tillämpas på länder och territorier som redan när
detta fördrag träder i kraft på grund av särskilda internationella för-
pliktelser tillämpar en icke-diskriminerande tulltaxa.

5. Införande eller ändring av tullsatser för varor som importeras till
länderna och territorierna får inte rättsligt eller i praktiken leda till direkt
eller indirekt diskriminering av varor som importeras från de olika
medlemsstaterna.

Artikel 134

Om tullnivån för varor från tredje land vid import till ett land eller
territorium vid tillämpning av bestämmelserna i artikel 133.1 kan orsaka
omläggning i handeln till nackdel för en medlemsstat, får denna begära att
kommissionen föreslår övriga medlemsstater nödvändiga motåtgärder.

Artikel 135

Om inte annat följer av bestämmelserna om folkhälsa, allmän säkerhet och
allmän ordning skall den fria rörligheten inom medlemsstaterna för
arbetstagare från dessa länder och territorier samt inom dessa länder och
territorier för arbetstagare från medlemsstaterna regleras av avtal, som
skall ingås senare och som skall kräva medlemsstaternas enhälliga
godkännande.

Artikel 136

För en första period av fem år efter det att detta fördrag har trätt i kraft
skall de närmare riktlinjerna för och förfarandet vid dessa länders och
territoriers associering med gemenskapen fastställas i en genomförande-
konvention som fogats till detta fördrag.

Före utgången av genomförandekonventionens giltighetstid skall rådet Prop. 1994/95:19
med utgångspunkt i de resultat som uppnåtts och på grundval av prin- Bilaga 14
cipema i detta fördrag enhälligt besluta om de bestämmelser som skall
gälla för en ny period.

FEMTE DELEN

Gemenskapens institutioner

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

AVDELNING I

INSTITUTIONELLA BESTÄMMELSER

Kapitel 1

Institutionerna

Avsnitt 1

Församlingen

Artikel 137

Församlingen, som skall bestå av företrädare för folken i de i gemen-
skapen sammanslutna staterna, skall utöva de rådgivande och kontrolle-
rande befogenheter som den har tilldelats genom detta fördrag.

Artikel 138

1. Församlingen består av företrädare som parlamenten utser inom sig
enligt en ordning som varje medlemsstat själv bestämmer.

2. Antalet företrädare är följande:

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

Belgien ..................................... 14

Tyskland .................................... 36

Frankrike .................................... 36

Italien ...................................... 36

Luxemburg ....................................6

Nederländerna ................................. 14

3. Församlingen skall utarbeta förslag om allmänna direkta val enligt en
i alla medlemsstater enhetlig ordning.

Rådet skall enhälligt fastställa bestämmelserna och rekommendera med-
lemsstaterna att anta dessa i överensstämmelse med deras konstitutionella
bestämmelser.

Artikel 139

Församlingen skall hålla en årlig session. Den skall sammanträda utan
särskild kallelse den tredje tisdagen i oktober.

Församlingen får sammanträda till extra session på begäran av en majoritet
av ledamöterna samt på begäran av rådet eller kommissionen.

Artikel 140

Församlingen skall välja sin ordförande och sitt presidium bland sina
ledamöter.

Kommissionens ledamöter får närvara vid samtliga sammanträden och
skall på egen begäran få uttala sig på kommissionens vägnar.

Kommissionen skall muntligen eller skriftligen besvara frågor som ställs
till den av församlingen eller dess ledamöter.

Rådet skall höras av församlingen under de förutsättningar som rådet
fastställer i sin arbetsordning.

Artikel 141

Om inte annat föreskrivs i detta fördrag, skall församlingen besluta med
absolut majoritet av de avgivna rösterna.

I arbetsordningen skall fastställas när beslutförhet föreligger.

Artikel 142

Församlingen skall anta sin arbetsordning genom beslut som biträds av
majoriteten av församlingens ledamöter.

Församlingens protokoll skall offentliggöras enligt arbetsordningens
bestämmelser.

Artikel 143

Församlingen skall vid offentligt sammanträde diskutera den allmänna
årsrapport som kommissionen förelägger församlingen.

Artikel 144

Om ett förslag om misstroendevotum läggs fram rörande kommissionens
verksamhet, får församlingen inte ta ställning till förslaget förrän tidigast
tre dagar efter det att detta framlagts och endast genom öppen omröstning.

Om förslaget om misstroendevotum antas med en majoritet av två
tredjedelar av de avgivna rösterna och med majoriteten av församlingens
ledamöter, skall kommissionens ledamöter samfällt avgå. De skall fortsätta
att handlägga löpande ärenden till dess de har ersatts enligt artikel 158.

Avsnitt 2

Rådet

Artikel 145

För att säkerställa att målen i detta fördrag uppnås skall rådet i enlighet
med de bestämmelser som anges i fördraget

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

— se till att medlemsstaternas allmänna ekonomiska politik samordnas, Prop. 1994/95:19

— ha befogenhet att fatta beslut. Bilaga 14

Artikel 146

Rådet skall bestå av företrädare för medlemsstaterna. Varje regering skall

utse en av sina medlemmar att ingå i rådet.

Ordförandeskapet skall utövas i sex månader åt gången av varje råds-

medlem efter medlemsstaternas bokstavsordning.

Artikel 147

Rådet skall sammanträda efter kallelse av ordföranden, på dennes initiativ

eller på begäran av någon rådsmedlem eller kommissionen.

Artikel 148

1. Om inte annat föreskrivs i detta fördrag, skall rådets beslut fattas med

en majoritet av medlemmarna.

2. När rådets beslut skall fattas med kvalificerad majoritet skall med-

lemmarnas röster vägas enligt följande:

Belgien ......................................2

Tyskland......................................4

Frankrike .....................................4

Italien .......................................4

Luxemburg .................................... 1

Nederländerna ..................................2

Rådets beslut skall fattas med minst

— tolv röster när beslutet enligt detta fördrag skall fattas på förslag från
kommissionen,

— tolv röster från minst fyra medlemmar i andra fall.

3. Den omständigheten att personligen närvarande eller företrädda
medlemmar avstår från att rösta hindrar inte att rådet fattar beslut som
kräver enhällighet.

Artikel 149

När rådet enligt detta fördrag fattar beslut efter förslag från kommissionen,
krävs enhällighet för att ändra förslaget.

Så länge rådet inte har fattat något beslut får kommissionen ändra sitt
ursprungliga förslag, särskilt i de fall då församlingen har hörts om
förslaget.

Artikel 150

Ingen rådsmedlem får vid omröstning företräda mer än en annan medlem.

Artikel 151

Rådet skall anta sin egen arbetsordning.

I denna arbetsordning får fastställas att en kommitté med företrädare för
medlemsstaterna får tillsättas. Rådet skall fastställa kommitténs uppdrag
och befogenheter.

Artikel 152

Rådet får anmoda kommissionen att företa de utredningar som rådet
finner nödvändiga för att förverkliga de gemensamma målen samt att
förelägga rådet lämpliga förslag.

Artikel 153

Rådet skall efter yttrande från kommissionen fastställa stadgar för de
kommittéer som föreskrivs i detta fördrag.

Artikel 154

Rådet skall med kvalificerad majoritet fastställa löner, arvoden och
pensioner för kommissionens ordförande och ledamöter, domstolens
ordförande, domare, generaladvokater och justitiesekreterare. Rådet skall
med samma majoritet också fastställa alla betalningar som görs i stället för
sådan ersättning.

Avsnitt 3

Kommissionen

Artikel 155

För att säkerställa den gemensamma marknadens funktion och utveckling
skall kommissionen

— övervaka tillämpningen av bestämmelserna i detta fördrag och av
bestämmelser som antagits av institutionerna med stöd av fördraget,

— lämna rekommendationer eller yttranden i ämnen som behandlas i
detta fördrag, om fördraget uttryckligen anger detta eller kommis-
sionen anser det nödvändigt,

— ha befogenhet att själv fatta beslut och medverka vid tillkomsten av
rådets och församlingens rättsakter på de villkor som anges i för

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

draget,

— utöva de befogenheter som rådet ger kommissionen för att genomföra
de regler som fastställts av rådet.

Artikel 156

Kommissionen skall årligen, senast en månad före öppnandet av
församlingens session, offentliggöra en allmän rapport om gemenskapens
verksamhet.

Artikel 157

1. Kommissionen skall bestå av nio ledamöter, som skall utses på
grundval av sin allmänna duglighet och vilkas oavhängighet inte kan
ifrågasättas.

Antalet ledamöter av kommissionen får ändras genom enhälligt beslut av
rådet.

Endast medborgare i medlemsstaterna får vara ledamöter av kommissio-
nen.

I kommissionen får ingå högst två ledamöter av samma nationalitet.

2. Ledamöterna av kommissionen skall i gemenskapernas allmänna
intresse fullgöra sina skyldigheter under full oavhängighet.

Vid fullgörandet av dessa skyldigheter skall de inte vare sig begära eller
ta emot instruktioner från någon regering eller något annat organ. De skall
avhålla sig från varje handling som är oförenlig med deras skyldigheter.
Varje medlemsstat förbinder sig att respektera denna princip och att inte
söka påverka kommissionens ledamöter när de utför sina uppgifter.

Ledamöterna av kommissionen får inte under sin ämbetstid utöva någon
annan avlönad eller oavlönad yrkesverksamhet. De skall när de tillträder
avge en högtidlig försäkran att såväl under som efter sin ämbetstid
respektera de förpliktelser som följer med ämbetet, särskilt deras skyl-
dighet att iaktta redbarhet och visa omdöme vid mottagande av vissa
uppdrag eller förmåner efter ämbetstiden. Om dessa förpliktelser åsidosätts
får domstolen, på begäran av rådet eller kommissionen, allt efter
omständigheterna besluta antingen att den berörda ledamoten skall avsättas
från ämbetet enligt artikel 160 eller berövas rätten till pension eller andra
förmåner i dess ställe.

Artikel 158

Ledamöterna av kommissionen skall utses av medlemsstaternas rege-
ringar i samförstånd.

Deras mandattid är fyra år. Mandatet kan förnyas.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

Artikel 159

En kommissionsledamots ämbete skall, frånsett vid normala nytillsätt-
ningar och vid dödsfall, upphöra när ledamoten begär sitt entledigande
eller avsätts.

För den avgående ledamotens återstående mandattid skall en ersättare
utses. Rådet får enhälligt besluta att någon ersättare inte behöver utses.

En ledamot av kommissionen skall kvarstå i ämbetet till dess en ersättare
utsetts, utom i fall av avsättning från ämbetet enligt artikel 160.

Artikel 160

Om en ledamot av kommissionen inte längre uppfyller de krav som ställs
för att han skall kunna utföra sina uppgifter eller om han gjort sig skyldig
till allvarlig försummelse, får domstolen på begäran av rådet eller
kommissionen avsätta honom.

I sådant fall får rådet genom enhälligt beslut tillfälligt avstänga leda-
moten från tjänsten och utse en ersättare tills dess att domstolen meddelar
sitt avgörande.

Domstolen får på begäran av rådet eller kommissionen tillfälligt avstänga
honom från tjänsten.

Artikel 161

Kommissionens ordförande och två vice ordförande skall utses bland
kommissionens ledamöter för en period av två år i samma ordning som
gäller när ledamöterna skall utses. Deras mandat får fömyas.

Utom i de fall då hela kommissionen nytillsätts skall sådana utnämningar
ske sedan kommissionen hörts.

Om ordföranden eller någon av vice ordförandena avgår, avsätts eller
avlider, skall ersättare utses för den återstående mandattiden i enlighet med
bestämmelserna i första stycket.

Artikel 162

Rådet och kommissionen skall samråda och i samförstånd reglera formerna
för sitt samarbete.

Kommissionen skall anta sin arbetsordning för att säkerställa att både
den själv och dess avdelningar fullgör sina uppgifter i enlighet med detta
fördrag. Den skall se till att arbetsordningen offentliggörs.

Artikel 163

Kommissionen skall fatta sina beslut med en majoritet av det antal
ledamöter som anges i artikel 157.

Kommissionen kan sammanträda med giltig verkan endast om det antal
ledamöter som fastställts i arbetsordningen är närvarande.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

Avsnitt 4

Domstolen

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

Artikel 164

Domstolen skall säkerställa att lag och rätt följs vid tolkning och till-
lämpning av detta fördrag.

Artikel 165

Domstolen skall bestå av sju domare.

Domstolen skall sammanträda i plenum. Den får dock inom sig upprätta
avdelningar med tre eller fem domare med uppgift att göra vissa
förberedande utredningar eller att avgöra vissa grupper av ärenden i
enlighet med föreskrifter som fastställts för dessa ändamål.

Domstolen skall alltid sammanträda i plenum för att handlägga ärenden
som anhängiggjorts av en medlemsstat eller av någon av gemenskapens
institutioner och för att meddela förhandsavgöranden i frågor som un-
derställts domstolen enligt artikel 177.

På begäran av domstolen får rådet genom enhälligt beslut utöka antalet
domare och göra nödvändiga ändringar i andra och tredje styckena och i
artikel 167 andra stycket.

Artikel 166

Domstolen skall biträdas av två generaladvokater.

För att biträda domstolen då denna fullgör sin uppgift enligt artikel 164
skall generaladvokaterna, fullständigt opartiskt och oavhängigt, vid
offentliga domstolssessioner lägga fram motiverade yttranden i ärenden
som handläggs vid domstolen.

På begäran av domstolen får rådet genom enhälligt beslut utöka antalet
generaladvokater och göra nödvändiga ändringar i artikel 167 tredje
stycket.

Artikel 167

Domarna och generaladvokaterna skall utses bland personer vilkas
oavhängighet inte kan ifrågasättas och som uppfyller nödvändiga villkor
för utövande av de högsta domarämbetena i hemlandet eller är jurister med
allmänt erkända kvalifikationer. De skall utses för sex år av med-
lemsstaternas regeringar i samförstånd.

En del av domartjänstema skall nytillsättas vart tredje år. Då skall
omväxlande tre och fyra domare utses. De tre domare som skall tillträda
de tjänster som nytillsätts vid slutet av den första treårsperioden skall utses
genom lottning.

En del av tjänsterna som generaladvokat skall nytillsättas vart tredje år.

Den generaladvokat som skall tillträda den tjänst som nytillsätts vid slutet Prop. 1994/95:19
av den första treårsperioden skall utses genom lottning. Bilaga 14

Avgående domare och generaladvokater kan utnämnas på nytt.

Domarna skall bland sig välja domstolens ordförande för en tid av tre
år. Han kan återväljas.

Artikel 168

Domstolen skall utse sin justitiesekreterare och fastställa instruktion för
denne.

Artikel 169

Om kommissionen anser att en medlemsstat har underlåtit att uppfylla en
skyldighet enligt detta fördrag, skall kommissionen avge ett motiverat
yttrande i ärendet efter att ha givit den berörda staten tillfälle att inkomma
med sina synpunkter.

Om den berörda staten inte rättar sig efter yttrandet inom den tid som
angivits av kommissionen, får denna föra ärendet vidare till domstolen.

Artikel 170

En medlemsstat som anser att en annan medlemsstat har underlåtit att
uppfylla en skyldighet enligt detta fördrag får anhängiggöra ärendet vid
domstolen.

Innan en medlemsstat väcker talan mot en annan medlemsstat på grund
av ett påstått åsidosättande av en skyldighet enligt detta fördrag, skall den
lägga fram saken för kommissionen.

Kommissionen skall avge ett motiverat yttrande efter det att var och en
av de berörda staterna beretts tillfälle att skriftligen och muntligen lägga
fram sin egen sak och yttra sig över vad motparten anfört.

Om kommissionen inte yttrat sig inom tre månader efter det att saken
lagts fram för den, skall detta inte hindra att ärendet anhängiggörs vid
domstolen.

Artikel 171

Om domstolen finner att en medlemsstat har underlåtit att uppfylla en
skyldighet enligt detta fördrag, skall denna stat vidta de åtgärder som är
nödvändiga för att följa domen.

Artikel 172

I de förordningar som rådet antar enligt bestämmelserna i detta fördrag får
domstolen ges full prövningsrätt i fråga om de påföljder som föreskrivs i
förordningarna.

Artikel 173

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

Domstolen skall granska lagenligheten av sådana rådets och kommis-
sionens rättsakter som inte är rekommendationer eller yttranden. För detta
ändamål skall den vara behörig att pröva talan som väcks av en
medlemsstat, av rådet eller av kommissionen om bristande behörighet,
åsidosättande av väsentliga formföreskrifter, åsidosättande av detta fördrag
eller av någon rättsregel som gäller dess tillämpning eller om
maktmissbruk.

Varje fysisk eller juridisk person får på samma villkor föra talan mot ett
beslut som är riktat till honom eller mot ett beslut som, även om det
utfärdats i form av en förordning eller ett beslut riktat till en annan person,
direkt och personligen berör honom.

Talan som avses i denna artikel skall väckas inom två månader från den
dag då åtgärden offentliggjorts eller delgivits klaganden eller, om så inte
skett, från den dag då denne fick kännedom om åtgärden, allt efter
omständigheterna.

Artikel 174

Om talan är välgrundad, skall domstolen förklara den berörda rättsakten
ogiltig.

Vad gäller förordningar skall dock domstolen, om den anser det
nödvändigt, ange vilka verkningar av den ogiltigförklarade förordningen
som skall betraktas som bestående.

Artikel 175

Om rådet eller kommissionen, i strid med detta fördrag, underlåter att
vidta åtgärder, får medlemsstaterna och gemenskapens övriga institutioner
väcka talan vid domstolen för att få överträdelsen fastslagen.

En sådan talan skall endast tas upp om den berörda institutionen
dessförinnan anmodats att vidta åtgärder. Om institutionen inom två
månader efter denna anmodan inte tagit ställning, får talan väckas inom en
ytterligare frist av två månader.

Varje fysisk eller juridisk person får på de villkor som anges i före-
gående stycken föra talan vid domstolen om att någon av gemenskapens
institutioner underlåtit att till personen i fråga rikta någon annan rättsakt än
en rekommendation eller ett yttrande.

Artikel 176

Den institution vars rättsakt har förklarats ogiltig eller vars underlåtenhet
att agera har förklarats strida mot detta fördrag skall vidta de åtgärder som
är nödvändiga för att följa domen.

Denna skyldighet skall inte påverka någon förpliktelse som kan följa av
tillämpningen av artikel 215 andra stycket.

12 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 19. Bilaga 13-21

Artikel 177

Domstolen skall vara behörig att meddela förhandsavgöranden angående

a) tolkningen av detta fördrag,

b) giltigheten och tolkningen av rättsakter som beslutats av gemen-
skapens institutioner,

c) tolkningen av stadgar för organ som upprättats genom rättsakter som
beslutats av rådet, när stadgarna föreskriver detta.

När en sådan fråga uppkommer vid en domstol i en medlemsstat, får den
domstolen, om den anser att ett beslut i frågan är nödvändigt för att döma
i saken, begära att domstolen meddelar ett förhandsavgörande.

När en sådan fråga uppkommer i ett ärende vid en domstol i en med-
lemsstat, mot vars avgöranden det inte finns något rättsmedel enligt
nationell lagstiftning, skall den nationella domstolen föra frågan vidare till
domstolen.

Artikel 178

Domstolen skall vara behörig att avgöra tvister om sådant skadestånd som
avses i artikel 215 andra stycket.

Artikel 179

Domstolen skall vara behörig att avgöra alla tvister mellan gemenskapen
och dess anställda inom de gränser och på de villkor som fastställts i
tjänsteföreskrifterna eller som följer av anställningsvillkoren.

Artikel 180

Domstolen skall inom de gränser som anges nedan vara behörig att avgöra
tvister om

a) fullgörandet av medlemsstaternas förpliktelser enligt Europeiska
investeringsbankens stadga; bankens styrelse skall i detta avseende
ha de befogenheter som tilldelats kommissionen i artikel 169,

b) beslut av bankens råd; varje medlemsstat, kommissionen och
bankens styrelse får väcka talan i dessa frågor på de villkor
somanges i artikel 173,

c) beslut av bankens styrelse; talan mot dessa beslut får endast föras av
medlemsstaterna eller kommissionen på de villkor som anges i
artikel 173 och endast på den grund att de formföreskrifter som
avses i artikel 21.2, 21.5, 21.6 och 21.7 i bankens stadga har
åsidosatts.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

Artikel 181

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

Domstolen skall vara behörig att träffa avgöranden med stöd av en
skiljedomsklausul i ett offentligrättsligt eller privaträttsligt avtal, som
ingåtts av gemenskapen eller för dess räkning.

Artikel 182

Domstolen skall vara behörig att avgöra varje tvist mellan medlemsstater
som berör ämnesområden som regleras i detta fördrag, om tvisten
hänskjuts till domstolen enligt ett särskilt avtal mellan parterna.

Artikel 183

Utom i de fall där domstolen är behörig enligt detta fördrag, skall tvister i
vilka gemenskapen är part inte på denna grund vara undantagna från de
nationella domstolarnas behörighet.

Artikel 184

Utan hinder av att den frist som avses i artikel 173 tredje stycket har löpt
ut får parterna i en tvist om en förordning som rådet eller kommissionen
antagit, med stöd av artikel 173 första stycket inför domstolen göra
gällande att förordningen inte skall tillämpas.

Artikel 185

Talan som förs vid domstolen skall inte hindra verkställighet. Domstolen
får dock, om den anser att omständigheterna så kräver, förordna om
uppskov med verkställigheten av den påtalade rättsakten.

Artikel 186

I ärenden som anhängiggjorts vid domstolen får denna föreskriva nöd-
vändiga interimistiska åtgärder.

Artikel 187

Domstolens domar skall vara verkställbara enligt artikel 192.

Artikel 188

Domstolens stadga finns i ett särskilt protokoll.

Domstolen skall anta sina rättegångsregler. Dessa skall kräva enhälligt
godkännande av rådet.

Kapitel 2

Gemensamma bestämmelser för flera institutioner

Artikel 189

För att fullgöra sina uppgifter skall rådet och kommissionen enligt
bestämmelserna i detta fördrag utfärda förordningar och direktiv, fatta
beslut samt avge rekommendationer och yttranden.

En förordning skall ha allmän giltighet. Den skall till alla delar vara
bindande och direkt tillämplig i varje medlemsstat.

Ett direktiv skall med avseende på det resultat som skall uppnås vara
bindande för vaije medlemsstat till vilken det är riktat, men skall överlåta
åt de nationella myndigheterna att bestämma form och tillvägagångssätt för
genomförandet.

Ett beslut skall till alla delar vara bindande för dem som det är riktat
till.

Rekommendationer och yttranden skall inte vara bindande.

Artikel 190

Rådets och kommissionens förordningar, direktiv och beslut skall vara
motiverade och hänvisa till de förslag eller yttranden som skall inhämtas
enligt detta fördrag.

Artikel 191

Förordningar skall offentliggöras i Europeiska gemenskapens officiella
tidning. De skall träda i kraft den dag som förordningarna anger eller, om
viss tid inte blivit utsatt, den tjugonde dagen efter offentliggörandet.

Direktiv och beslut skall delges dem som de riktar sig till och bli
gällande genom denna delgivning.

Artikel 192

Beslut av rådet eller kommissionen som medför betalningsskyldighet för
andra än stater skall vara verkställbara.

Verkställigheten skall följa de civilprocessrättsliga regler som gäller i
den medlemsstat inom vars territorium den sker. Beslutet om att verk-
ställighet får ske, skall bifogas avgörandet utan andra formaliteter än
kontroll av avgörandets äkthet genom den nationella myndighet som varje
medlemsstats regering skall utse för detta ändamål samt meddela
kommissionen och domstolen.

När dessa formaliteter uppfyllts på begäran av den berörda parten, får
denna fullfölja verkställigheten enligt den nationella lagstiftningen genom
att hänskjuta ärendet direkt till den behöriga myndigheten.

Verkställigheten får skjutas upp endast genom beslut av domstolen.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

Domstolarna i de berörda staterna skall dock vara behöriga beträffande Prop. 1994/95:19
klagomål om att verkställigheten inte genomförs på regelrätt sätt. Bilaga 14

Kapitel 3

Ekonomiska och sociala kommittén

Artikel 193

En ekonomisk och social kommitté upprättas härmed. Den skall ha en
rådgivande funktion.

Kommittén skall bestå av företrädare för olika grupper inom det
ekonomiska och sociala livet, särskilt företrädare för tillverkare, jord-
brukare, transportföretag, arbetstagare, köpmän, hantverkare, fria yrken
och allmänna samhällsintressen.

Artikel 194

Antalet medlemmar i kommittén är följande:

Belgien ..................................... 12

Tyskland .................................... 24

Frankrike .................................... 24

Italien ...................................... 24

Luxemburg....................................5

Nederländerna ................................. 12

Kommitténs medlemmar skall utses för fyra år genom enhälligt beslut av
rådet. De kan återväljas.Kommitténs medlemmar har personliga mandat
och får inte bindas av några instruktioner.

Artikel 195

1. När medlemmar av kommittén skall utses skall varje medlemsstat
tillställa rådet en lista med dubbelt så många kandidater som det antal
platser som tilldelats statens medborgare.

Vid kommitténs sammansättning skall hänsyn tas till nödvändigheten av
att säkerställa en tillräcklig representation för de olika grupperna inom det
ekonomiska och sociala livet.

2. Rådet skall höra kommissionen. Det får inhämta synpunkter från
europeiska organisationer, som representerar de olika ekonomiska och
sociala sektorer som berörs av gemenskapens verksamhet.

Artikel 196

Kommittén skall bland sina medlemmar välja sin ordförande och sitt

presidium för en tid av två år. Prop. 1994/95:19

Den skall fastställa sin arbetsordning och lägga fram den för rådet för Bilaga 14
enhälligt godkännande.

Kommittén skall sammankallas av ordföranden på begäran av rådet eller
kommissionen.

Artikel 197

Kommittén skall ha facksektioner för de viktigaste av de områden som
detta fördrag omfattar.

Den skall särskilt ha en jordbrukssektion och en transportsektion, som
följer särskilda bestämmelser i avdelningarna om jordbruk och transporter.

Facksektionema skall utöva sin verksamhet inom ramen för kommitténs
allmänna behörighet. De får inte höras oberoende av kommittén.

Inom kommittén får även upprättas underkommittéer som i bestämda
frågor eller på bestämda områden skall utarbeta utkast till yttranden som
skall underställas kommittén för övervägande.

Arbetsordningen skall bestämma hur facksektionema och underkom-
mittéema skall vara sammansatta och vilka behörighetsregler som skall
gälla för dem.

Artikel 198

Kommittén skall höras av rådet eller kommissionen i de fall som anges i
detta fördrag. Den får höras av dessa institutioner i samtliga fall då dessa
finner det lämpligt.

Om rådet eller kommissionen anser det nödvändigt, får de utsätta en frist
inom vilken kommittén skall avge sitt yttrande; denna får inte understiga
tio dagar från den dag kommitténs ordförande fått meddelande om ärendet.
Efter fristens utgång får saken behandlas, även om yttrande inte föreligger.

Kommitténs och facksektionemas yttranden med protokoll från över-
läggningarna skall överlämnas till rådet och kommissionen.

Avdelning II

Finansiella bestämmelser

Artikel 199

Gemenskapens samtliga inkomster och utgifter, inbegripet de som hänför
sig till Europeiska socialfonden, skall beräknas för varje budgetår och tas
upp i budgeten.

Budgetens inkomster och utgifter skall balansera varandra.

Artikel 200 Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

1. Budgetens inkomster skall, förutom eventuella andra inkomster,
omfatta finansiella bidrag från medlemsstaterna som beräknas enligt
följande fördelningstal:

Belgien .....................................7,9

Tyskland .................................... 28

Frankrike .................................... 28

Italien ...................................... 28

Luxemburg ...................................0,2

Nederländerna .................................7,9

2. Medlemsstaternas finansiella bidrag för att täcka Europeiska social-
fondens utgifter skall dock beräknas enligt följande fördelningstal:

Belgien .....................................8,8

Tyskland .................................... 32

Frankrike .................................... 32

Italien ...................................... 20

Luxemburg ...................................0,2

Nederländerna ..................................7

3. Fördelningstalen får ändras genom enhälligt beslut av rådet.

Artikel 201

Kommissionen skall undersöka under vilka förhållanden medlemsstaternas
finansiella bidrag enligt artikel 200 skall kunna ersättas med gemenskapens
egna medel, särskilt inkomster från den gemensamma tulltaxan när denna
slutgiltigt har införts.

Kommissionen skall förelägga rådet förslag om detta.

Efter att ha hört församlingen om dessa förslag, får rådet genom
enhälligt beslut fastställa de bestämmelser som det skall rekommendera
medlemsstaterna att anta i överensstämmelse med deras konstitutionella
bestämmelser.

Artikel 202

De utgifter som tas upp i budgeten skall beviljas för ett budgetår, om inte
något annat har bestämts i den budgetförordning som utfärdats enligt
artikel 209.

På de villkor som skall fastställas enligt artikel 209 får anslag som inte
avser personalutgifter och som inte förbrukats vid budgetårets utgång föras
över, dock endast till det närmast följande budgetåret.

Anslagen skall delas in i avdelningar alltefter utgifternas art eller
ändamål och i mån av behov ytterligare delas in i överensstämmelse med

den budgetförordning som utfärdats enligt artikel 209.

Församlingens, rådets, kommissionens och domstolens utgifter skall tas
upp i särskilda delar av budgeten. Detta hindrar dock inte en särskild
ordning för vissa gemensamma utgifter.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

Artikel 203

1. Budgetåret skall börja den 1 januari och sluta den 31 december.

2. Var och en av gemenskapens institutioner skall upprätta en beräkning
över sina utgifter. Kommissionen skall sammanställa dessa beräkningar i
ett preliminärt budgetförslag. Den skall bifoga ett yttrande som får
innehålla avvikande beräkningar.

Kommissionen skall förelägga rådet det preliminära budgetförslaget
senast den 30 september året före det budgetår som förslaget avser.

Rådet skall samråda med kommissionen och i förekommande fall med
övriga berörda institutioner, när det avser att avvika från det preliminära
budgetförslaget.

3. Rådet skall med kvalificerad majoritet fastställa budgetförslaget och
överlämna det till församlingen.

Budgetförslaget skall föreläggas församlingen senast den 31 oktober året
före det budgetår som förslaget avser.

Församlingen har rätt att föreslå rådet ändringar i budgetförslaget.

4. Om församlingen inom en månad efter att ha förelagts budgetförslaget
har godkänt detta, eller inte avgett yttrande till rådet skall budgetförslaget
anses vara slutgiltigt antaget.

Om församlingen inom denna frist har föreslagit ändringar, skall bud-
getförslaget tillsammans med ändringarna överlämnas till rådet. Efter att
ha överlagt om budgetförslaget med kommissionen och vid behov med
övriga berörda institutioner skall rådet med kvalificerad majoritet slutgiltigt
anta budgeten.

5. För antagandet av den del av budgeten som avser Europeiska social-
fonden skall rösterna för medlemmarna i rådet vägas enligt följande:

Belgien ......................................8

Tyskland..................................... 32

Frankrike .................................... 32

Italien ...................................... 20

Luxemburg .................................... 1

Nederländerna ..................................7

För beslut krävs minst 67 röster.

Artikel 204

Om budgeten ännu inte har antagits i början av ett budgetår, får ett belopp
som motsvarar högst en tolftedel av budgetanslagen för det föregående
budgetåret användas varje månad för en avdelning eller en underavdelning
i budgeten i enlighet med bestämmelserna i den budgetförordning som
utfärdats enligt artikel 209. Detta arrangemang skall dock inte få till följd
att kommissionen får förfoga över medel som överstiger en tolftedel av de
anslag som anges i det budgetförslag som är under utarbetande.

Under förutsättning att övriga villkor i första stycket iakttas, får rådet
genom beslut med kvalificerad majoritet ge sitt tillstånd till utgifter som
överstiger en tolftedel.

Medlemsstaterna skall varje månad enligt de fördelningstal som var
tillämpliga föregående budgetår, tills vidare betala in de belopp som är
nödvändiga för att säkerställa tillämpningen av denna artikel.

Artikel 205

Kommissionen skall genomföra budgeten under eget ansvar och inom
ramen för de beviljade anslagen enligt bestämmelserna i den budgetför-
ordning som utfärdats enligt artikel 209.

Budgetförordningen skall innehålla närmare bestämmelser om hur varje
institution skall medverka när dess egna utgifter effektueras.

Kommissionen får inom budgeten föra över anslag från en avdelning till
en annan och från en underavdelning till en annan, inom de gränser och på
de villkor som anges i budgetförordningen.

Artikel 206

En kontrollkommitté, som består av helt oavhängiga revisorer varav en är
ordförande, skall granska räkenskaperna över samtliga inkomster och
utgifter. Rådet skall genom enhälligt beslut fastställa antalet revisorer.
Revisorerna och ordföranden för kontrollkommittén skall utses av rådet för
en tid av fem år genom enhälligt beslut. Deras ersättning skall fastställas
av rådet med kvalificerad majoritet.

Granskningen, som skall grundas på bokföringsmaterial och vid behov
ske på platsen, har till syfte att fastställa att inkomsterna och utgifterna är
lagliga och korrekta och att den ekonomiska förvaltningen är sund.
Kontrollkommittén skall efter utgången av varje budgetårs utgång upprätta
en rapport som skall antas med en majoritet av medlemmarna.
Kommissionen skall varje år underställa rådet och församlingen en
redogörelse för det föregående budgetårets räkenskaper, som skall utvisa
budgetens genomförande, tillsammans med kontrollkommitténs rapport.
Kommissionen skall dessutom överlämna en balansräkning med
gemenskapens tillgångar och skulder.

Rådet skall med kvalificerad majoritet bevilja kommissionen ansvars-
frihet för budgetens genomförande. Rådet skall meddela församlingen sitt
beslut.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

Artikel 207

Budgeten skall upprättas i den beräkningsenhet som bestämts i över-
ensstämmelse med föreskrifterna i den budgetförordning som utfärdats
enligt artikel 209.

Medlemsstaterna skall ställa de finansiella bidrag som avses i arti-
kel 200.1 till gemenskapens förfogande i sin nationella valuta.

De disponibla medel som härrör från dessa bidrag skall deponeras i
medlemsstaternas statskassor eller hos organ utsedda av medlemsstaterna.
Under depositionstiden skall dessa medel behålla det på deponeringsdagen
gällande parivärdet i förhållande till den beräkningsenhet som nämns i
första stycket.

Dessa medel får placeras på villkor som kommissionen och den berörda
medlemsstaten kommer överens om.

Den budgetförordning som utfärdats enligt artikel 209 skall ange de
tekniska villkoren för hur Europeiska socialfondens finansiella trans-
aktioner skall genomföras.

Artikel 208

Under förutsättning att kommissionen underrättar berörda medlemsstaters
behöriga myndigheter får kommissionen överföra tillgångar som den
innehar i en medlemsstats valuta till en annan medlemsstats valuta, i den
mån det behövs för att dessa tillgångar skall kunna användas för ändamål
som avses i detta fördrag. Kommissionen skall så långt som möjligt
undvika att företa sådana överföringar, om den har kontanter eller likvida
medel i de valutor som den behöver.

Kommissionen skall stå i förbindelse med varje medlemsstat genom den
myndighet som medlemsstaten utser. Vid genomförandet av finansiella
transaktioner skall kommissionen anlita den berörda medlemsstatens
sedelutgivande bank eller något annat finansinstitut som godkänts av
medlemsstaten.

Artikel 209

Rådet skall genom enhälligt beslut på förslag från kommissionen

a) utfärda budgetförordningar som särskilt skall innehålla närmare
bestämmelser om budgetens uppställning och genomförande och om
redovisning och revision,

b) fastställa de sätt och det förfarande enligt vilka medlemsstaternas
bidrag skall ställas till kommissionens förfogande,

c) bestämma regler för utanordnares och räkenskapsförares ansvar och
lämplig ordning för kontroll.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

SJÄTTE DELEN

Allmänna bestämmelser och
slutbestämmelser

Artikel 210

Gemenskapen skall vara en juridisk person.

Artikel 211

Gemenskapen skall i varje medlemsstat ha den mest vittgående rätts-
kapacitet som tillerkänns juridiska personer enligt den nationella lagstift-
ningen; den skall särskilt kunna förvärva och avyttra fast och lös egendom
samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter. Den skall i sådana
fall företrädas av kommissionen.

Artikel 212

Rådet skall i samarbete med kommissionen och efter att ha hört övriga
berörda institutioner, genom enhälligt beslut fastställa tjänsteföreskrifter
för gemenskapens tjänstemän och anställningsvillkor för övriga anställda.

Efter utgången av fjärde året efter fördragets ikraftträdande, får rådet
med kvalificerad majoritet på förslag från kommissionen och efter att ha
hört övriga berörda institutioner ändra sådana tjänsteföreskrifter och
anställningsvillkor.

Artikel 213

Kommissionen får inom de gränser och på de villkor som fastställts av
rådet i enlighet med bestämmelserna i detta fördrag inhämta den in-
formation och företa de kontroller som behövs för att fullgöra de uppgifter
som anförtrotts kommissionen.

Artikel 214

Medlemmarna av gemenskapens institutioner, medlemmarna av kommittéer
samt tjänstemän och övriga anställda i gemenskapen skall, även efter det
att deras uppdrag upphört, vara förpliktade att inte lämna ut upplysningar
som omfattas av tystnadsplikt, särskilt uppgifter om företag, deras
affärsförbindelser eller deras kostnadsförhållanden.

Artikel 215

Gemenskapens avtalsrättsliga ansvar skall regleras av den lagstiftning som
är tillämplig på avtalet i fråga.

Vad beträffar utomobligatoriskt ansvar skall gemenskapen ersätta skada,
som orsakats av dess institutioner eller av dess anställda under
tjänsteutövning, i enlighet med de allmänna principer som är gemensamma
för medlemsstaternas rättsordningar.

De anställdas personliga ansvar gentemot gemenskapen skall regleras av
bestämmelserna i de tjänsteföreskrifter eller de anställningsvillkor som
gäller för dem.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

Artikel 216

Säte för gemenskapens institutioner skall fastställas av medlemsstaternas
regeringar i samförstånd.

Artikel 217

Reglerna i fråga om språk för gemenskapens institutioner skall, med
förbehåll för bestämmelserna i domstolens rättegångsregler, enhälligt
fastställas av rådet.

Artikel 218

Gemenskapen skall, på de villkor som anges i en särskilt protokoll, inom
medlemsstaternas territorier åtnjuta den immunitet och de privilegier som
krävs för an den skall kunna fullgöra sina uppgifter.

Artikel 219

Medlemsstaterna förbinder sig att inte lösa tvister om tolkningen eller
tillämpningen av detta fördrag på annat sätt än som bestämts genom
fördraget.

Artikel 220

Medlemsstaterna skall, i den utsträckning det är nödvändigt, inleda
förhandlingar med varandra i syfte att till förmån för sina medborgare
säkerställa

— skydd till person samt åtnjutande och skydd av rättigheter på de villkor
som varje stat tillerkänner sina egna medborgare,

— avskaffandet av dubbelbeskattning inom gemenskapen,

— ömsesidigt erkännande av bolag som avses i artikel 58 andra stycket,
bibehållande av ställningen som juridisk person för det fall att ett
bolags säte flyttas från ett land till ett annat samt möjlighet till fusion
av bolag som lyder under olika nationella lagar,

— förenkling av formaliteter för ömsesidigt erkännande och verkställighet
av rättsliga avgöranden och skiljedomar.

Artikel 221

Inom tre år efter det att detta fördrag har trätt i kraft skall medlems-
staterna, utan att det påverkar tillämpningen av övriga bestämmelser i
fördraget, ge medborgare i andra medlemsstater samma behandling som
sina egna medborgare med avseende på kapitalplacering i bolag som avses
i artikel 58.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

Artikel 222

Detta fördrag skall inte i något hänseende ingripa i medlemsstaternas
egendomsordning.

Artikel 223

1. Bestämmelserna i detta fördrag skall inte hindra tillämpningen av
följande regler:

a) Ingen medlemsstat skall vara förpliktad att lämna sådan information
vars avslöjande den anser strida mot sina väsentliga säker-
hetsintressen.

b) Varje medlemsstat får vidu åtgärder, som den anser nödvändiga för
att skydda sina väsentliga säkerhetsintressen i fråga om tillverkning
av eller handel med vapen, ammunition och krigsmateriel; sådana
åtgärder får inte försämra konkurrensvillkoren på den gemensamma
marknaden vad gäller varor som inte är avsedda speciellt för
militärändamål.

2. Under det försu året efter det att detta fördrag har trätt i kraft skall
rådet enhälligt fastställa en lisu över varor på vilka bestämmelserna i
punkt 1 b skall tillämpas.

3. Rådet får genom enhälligt beslut, på förslag från kommissionen, ändra
lisun.

Artikel 224

Medlemsstaterna skall samråda med varandra för att genom gemensamma
åtgärder hindra att den gemensamma marknadens funktion påverkas av
åtgärder som en medlemsstat kan se sig tvungen att vidta vid allvarliga
interna störningar som påverkar upprätthållandet av lag och ordning, i
händelse av krig eller vid en allvarlig internationell spänning som innebär
krigsfara eller för att fullgöra de skyldigheter den har tagit på sig i syfte
att bevara fred och internationell säkerhet.

Artikel 225

Om åtgärder som vidugits i de fall som avses i artiklarna 223 och 224
leder till att konkurrensvillkoren inom den gemensamma marknaden
snedvrids, skall kommissionen tillsammans med den berörda medlems-
suten undersöka hur åtgärderna kan anpassas till bestämmelserna i detta
fördrag.

Med avvikelse från det förfarande som anges i artiklarna 169 och 170 får
kommissionen eller en medlemssut vända sig direkt till domstolen, om

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

kommissionen eller medlemsstaten anser att en annan medlemsstat Prop. 1994/95:19
missbrukar sina befogenheter enligt artiklarna 223 och 224. Domstolen Bilaga 14
skall meddela sitt avgörande inom stängda dörrar.

Artikel 226

1. Under övergångstiden får en medlemsstat, i händelse av allvarliga
svårigheter som kan antas bli bestående inom någon sektor av ekonomin
eller i händelse av svårigheter som kan leda till en allvarlig försämring av
det ekonomiska läget inom ett bestämt område, begära bemyndigande att
vidta skyddsåtgärder för att återställa jämvikten och anpassa den berörda
sektorn till den gemensamma marknadens ekonomi.

2. På begäran av den berörda staten skall kommissionen omgående i
särskild ordning fastställa vilka skyddsåtgärder den anser nödvändiga och
samtidigt precisera villkoren för och den närmare utformningen av
dessa.3.De åtgärder som är tillåtna enligt punkt 2 får innefatta avvikelser
från bestämmelserna i detta fördrag i den utsträckning och för den tid som
oundgängligen krävs för att uppnå de mål som anges i punkt 1. I första
hand skall sådana åtgärder väljas som minst stör den gemensamma
marknadens funktion.

Artikel 227

1. Detta fördrag skall gälla för Konungariket Belgien, Förbundsrepu-
bliken Tyskland, Franska republiken, Italienska republiken, Storhertig-
dömet Luxemburg och Konungariket Nederländerna.

2. För Algeriet och de franska utomeuropeiska departementen skall, från
och med att detta fördrag träder i kraft, fördragets särskilda och allmänna
bestämmelser gälla rörande

— den fria rörligheten för varor,

— jordbruket, med undantag av artikel 40.4,

— liberaliseringen av tjänster,

— konkurrensreglerna,

— skyddsåtgärderna som avses i artiklarna 108, 109 och 226,

— institutionerna.

Villkoren för tillämpningen av övriga bestämmelser i detta fördrag skall
genom enhälligt beslut av rådet på förslag från kommissionen fastställas
inom två år efter det att fördraget har trätt i kraft.

Gemenskapens institutioner skall, inom ramen för den ordning som
anges i detta fördrag och särskilt i artikel 226, sötja för att den ekono-
miska och sociala utvecklingen i dessa områden möjliggörs.

3. De utomeuropeiska länder och territorier som anges i bilaga IV till

detta fördrag skall omfattas av den särskilda associeringsordning som 87

fastställts i Qärde delen i detta fördrag.

4. Bestämmelserna i detta fördrag skall tillämpas på de europeiska
territorier vilkas utrikes angelägenheter omhänderhas av en medlemsstat.

Artikel 228

1. När detta fördrag föreskriver att avtal skall ingås mellan gemenskapen
och en eller flera stater eller en internationell organisation skall
förhandlingar om sådana avtal föras av kommissionen. Om inte annat
följer av de befogenheter som tillerkänts kommissionen på detta område,
skall avtalen ingås av rådet sedan församlingen hörts i de fall som anges i
fördraget.

Rådet, kommissionen eller en medlemsstat får på förhand inhämta
domstolens yttrande över huruvida ett tilltänkt avtal är förenligt med
bestämmelserna i detta fördrag. Om domstolen i sitt yttrande finner att så
inte är fallet, får avtalet endast träda i kraft i enlighet med artikel 236.

2. Avtal som ingåtts i ovannämnda ordning skall vara bindande för
gemenskapens institutioner och för medlemsstaterna.

Artikel 229

Kommissionen skall säkerställa att ändamålsenliga förbindelser upprätthålls
med Förenta nationernas organ, dess fackorgan samt Allmänna tull- och
handelsavtalets organ.

Den skall vidare säkerställa att lämpliga förbindelser upprätthålls med
alla internationella organisationer.

Artikel 230

Gemenskapen skall upprätta samarbete i alla lämpliga former med
Europarådet.

Artikel 231

Gemenskapen skall upprätta ett nära samarbete med Organisationen för
europeiskt ekonomiskt samarbete. De närmare villkoren för detta skall
fastställas i samförstånd.

Artikel 232

1. Bestämmelserna i detta fördrag skall inte medföra någon ändring i
bestämmelserna i fördraget om upprättande av Europeiska kol- och
stålgemenskapen, särskilt inte vad avser medlemsstaternas rättigheter och
förpliktelser, befogenheterna för den gemenskapens institutioner och
bestämmelserna i sistnämnda fördrag om hur den gemensamma marknaden
för kol och stål skall fungera.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

2. Bestämmelserna i detta fördrag skall inte inverka på bestämmelserna i Prop. 1994/95:19
fördraget om upprättande av Europeiska atomenergigemenskapen. Bilaga 14

Artikel 233

Bestämmelserna i detta fördrag skall inte hindra förekomsten och ge-
nomförandet av de regionala unionerna mellan Belgien och Luxemburg
samt mellan Belgien, Luxemburg och Nederländerna, i den mån syftena
med dessa regionala unioner inte uppnås genom tillämpning av detta
fördrag.

Artikel 234

De rättigheter och förpliktelser som följer av avtal som ingåtts innan detta
fördrag träder i kraft mellan å ena sidan en eller flera medlemsstater och å
andra sidan ett eller flera tredje länder skall inte påverkas av
bestämmelserna i detta fördrag.

I den mån dessa avtal inte är förenliga med detta fördrag, skall den eller
de berörda medlemsstaterna vidta alla lämpliga åtgärder för att undanröja
det som är oförenligt med fördraget. Medlemsstaterna skall vid behov bistå
varandra i detta syfte och i förekommande fall inta en gemensam hållning.

Vid tillämpning av sådana avtal som avses i första stycket skall med-
lemsstaterna beakta att de fördelar som varje medlemsstat beviljar enligt
detta fördrag utgör en integrerad del av upprättandet av gemenskapen och
härigenom är oskiljaktigt förbundna med upprättandet av gemensamma
institutioner, med överlämnandet av befogenheter till dessa och med
beviljandet av samma fördelar av alla övriga medlemsstater.

Artikel 235

Om en åtgärd från gemenskapens sida skulle visa sig nödvändig för att
inom den gemensamma marknadens ram förverkliga något av gemen-
skapens mål och om detta fördrag inte innehåller de nödvändiga be-
fogenheterna, skall rådet genom enhälligt beslut på förslag från kom-
missionen och efter att ha hört församlingen vidta de åtgärder som behövs.

Artikel 236

Varje medlemsstats regering eller kommissionen får förelägga rådet förslag
till ändringar av detta fördrag.

Om rådet, efter att ha hört församlingen och i förekommande fall
kommissionen, uttalar sig för att sammankalla en konferens med före-
trädare för medlemsstaternas regeringar, skall konferensen sammankallas
av rådets ordförande i syfte att i samförstånd komma överens om de
ändringar som skall göras i detta fördrag.

Ändringarna skall träda i kraft när de ratificerats av samtliga med-
lemsstater i överensstämmelse med deras konstitutionella bestämmelser.

13 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 19. Bilaga 13-21

Artikel 237

Varje europeisk stat får ansöka om att bli medlem av gemenskapen.
Ansökan skall ställas till rådet som skall besluta enhälligt efter att ha
inhämtat kommissionen yttrande.

Villkoren för att upptas som medlem och de anpassningar av detta
fördrag som därigenom blir nödvändiga skall fastställas i ett avtal mellan
medlemsstaterna och den ansökande staten. Detta avtal skall föreläggas
samtliga avtalsslutande stater för ratifikation i överensstämmelse med deras
konstitutionella bestämmelser.

Artikel 238

Gemenskapen får med ett tredje land, en sammanslutning av stater eller en
internationell organisation ingå avtal som innebär en associering med
ömsesidiga rättigheter och förpliktelser, gemensamt uppträdande och
särskilda förfaranden.

Dessa avtal skall rådet ingå genom enhälligt beslut efter att ha hört
församlingen.

När sådana avtal medför ändringar i detta fördrag, skall ändringarna
först antas i den ordning som anges i artikel 236.

Artikel 239

De protokoll som medlemsstaterna i samförstånd fogar till detta fördrag
skall utgöra en integrerad del av fördraget.

Artikel 240

Detta fördrag har ingåtts på obegränsad tid.

Upprättande av institutionerna

Artikel 241

Rådet skall sammanträda inom en månad efter det att detta fördrag har
trätt i kraft.

Artikel 242

Rådet skall inom tre månader efter sitt första sammanträde vidta de
åtgärder som behövs för att bilda Ekonomiska och sociala kommittén.

Artikel 243

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

Inom två månader efter rådets första sammanträde skall församlingen på

kallelse av rådets ordförande sammanträda för att välja sitt presidium och Prop. 1994/95:19
utarbeta sin arbetsordning. Innan presidiet har valts, skall den äldste Bilaga 14
ledamoten fungera som ordförande.

Artikel 244

Domstolen skall träda i verksamhet så snart dess ledamöter har utsetts.

Dess förste ordförande skall utses för tre år på samma villkor som gäller
för ledamöterna.

Domstolen skall anta sina rättegångsregler inom tre månader efter det att
den har trätt i verksamhet.

Inget ärende får anhängiggöras vid domstolen förrän rättegångsreglerna
har offentliggjorts. Fristerna för att väcka talan skall löpa först från denna
tidpunkt.

Domstolens ordförande skall från och med sin utnämning utöva de
befogenheter som tilldelats honom i detta fördrag.

Artikel 245

Kommissionen skall så snart dess ledamöter har utsetts träda i funktion och
fullgöra de uppgifter som tilldelats den i detta fördrag.

Så snart kommissionen träder i verksamhet skall den inleda de under-
sökningar och upprätta de förbindelser som är nödvändiga för att utarbeta
en översikt över det ekonomiska läget i gemenskapen.

Artikel 246

1. Det första budgetåret skall löpa från och med den dag då detta fördrag
träder i kraft till och med närmast följande 31 december. Det första
budgetåret skall dock löpa till och med den 31 december påföljande år, om
fördraget träder i kraft under senare hälften av året.

2. Till dess att budgeten för det första budgetåret har upprättats skall
medlemsstaterna lämna gemenskapen räntefria förskott, som skall avräknas
från deras finansiella bidrag för att genomföra budgeten.3.T ill dess
tjänsteföreskrifter för tjänstemännen och anställningsvillkor för övriga
anställda i gemenskapen har fastställts enligt artikel 212, skall varje
institution anställa den personal som behövs och för detta ändamål ingå
anställningsavtal för begränsad tid.

Varje institution skall tillsammans med rådet pröva frågor angående
tjänsternas antal, avlöning och fördelning.

Slutbestämmelser

Artikel 247

Detta fördrag skall ratificeras av de höga fördragsslutande parterna i
enlighet med deras konstitutionella bestämmelser. Ratifikationsinstru 91

menten skall deponeras hos Italienska republikens regering. Prop. 1994/95:19

Detta fördrag träder i kraft den första dagen i den månad som följer Bilaga 14
efter det att det sista ratifikationsinstrumentet har deponerats. Om emel-
lertid detta har deponerats mindre än femton dagar före följande månads
början, träder fördraget inte i kraft förrän den första dagen i den andra
månaden efter det att det har deponerats.

Artikel 248

Detta fördrag, upprättat i ett enda original på franska, italienska, ned-
erländska och tyska språken, vilka fyra texter är lika giltiga, skall depo-
neras i arkiven hos Italienska republikens regering, som skall överlämna
en bestyrkt kopia till var och en av regeringarna i övriga signatärstater.

TILL BEVIS HÄRPÅ har undertecknade befullmäktigade undertecknat
detta fördrag.

Som skedde i Rom den tjugofemte mars nittonhundrafemtiosju.

P. H. Spaak

J. Ch. Snoy et d’Oppuers

Adenauer

Hallstein

Pineau

M. Faure

Antonio Segni

Gaetano Martino

Bech

Lambert Schaus

J. Luns

J. Linthorst Homan

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

BILAGOR

Bilaga I

Listorna A t.o.m. G som avses i artiklarna 19 och 20 i detta fördrag

Lista A

Lista över tullpositioner för vilka det aritmetiska mediet skall beräknas med
ledning av den i kolumn 3 nedan angivna tullsatsen

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

Nummer i Bryssel nomen- klaturen	varuslag	Tullsatser (i %) som skall tillämpas för Frankrikes vidkommande
1	2	3
ur 15.10	Sura oljor från raffinering	18
15.11	Glycerol (glycerin). glycerolvatten och glycerollut: —rå	6
	—renad	10
19.04	Gryn och flingor framställda av tapioka-, sago-, potatis- eller annan stärkelse	45
	Mnadispentoxid
ur 28.28	Dinatriumsulfit	15
ur 28.37	Ceriumklorid; ceriumsulfat	20
ur 28.52	Aromatiska kolväten	20
ur 29 01	—xylener: --blandningar av isomerer --ortoxylen, metaxylen, paraxylen	20
	—monomer styren (styrol)	25
	—isopropylbensen (kumen)	20
		25
	Diklormetan
ur 29.02	Monomer vinylidenklorid	20
		25
	p-Töluen-sulfonylklorid
ur 29.03	Dimetyltereftalat	15
ur 29.15	Ety lend iamin och salter därav	30
ur 29.22	Cykliska aminoaldehyder; cykliska	20
ur 29.23	aminoketonei; aminokinoner; halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav ävensom deras salter och estrar	25
	Homoveratrylamin
ur 29.25	Diazo-, azo- och azoxiföreningar	25
29.28		25

Nummer i Bryssel nomen- klaturen	varuslag	Tullsatser (i %) som skall tillämpas för Frankrikes vidkommande
1	2	3
ur 29.31	Diklorbensyldisulfid	25
ur 29.44	Antibiotika med undantag av penicillin, streptomycin och kloramfenikol (kloromy- cetin), salter därav samt klortetracyklin	15


ur 30.02	Mul- och klövsjukevacciner samt mikrob- kulturer för framställning av sådana; sera och vacciner mot svinpest (aureomycin)
	Sarkomycin	15
ur 30.03	Kvävegödselmedel, mineraliska eller kemis- ka, blandade	18
ur 31.02	Fosforgödselmedel, mineraliska eller kemis- ka:	20
ur 31.03	— enkla: --superfosfater: --- av ben ---andra — blandningar	10
		12
	Kaligödselmedel, mineraliska eller kemiska, blandningar	7
ur 31.04 ur 31.05	Andra gödselmedel, härunder inbegripna bland- och fullgödselmedel: — fosfomitrater och	7
ur 31.04 ur 31.05	kaliumammoniumfosfater
	— andra gödselmedel med undantag av
	lösningar av organiska gödselmedel	10
	Gödselmedel i form av tabletter; pastiller e.d. eller i förpackningar vägande per styck högst 10 kg brutto	7
	Finpulveriserad naturlig magnetit i den form, som användes såsom pigment, utslu-	15
ur 32.07	tande avsedd att användas för tvättning av kol	25

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

Nummer i Bryssel nomen- klaturen	varuslag	Tullsatser (i %) som skall tillämpas för Frankrikes vidkommande
1	2	3
ur 37.02	Film i rullar; ljuskänslig, icke exponerad, perforerad: — för positiva upptagningar i en färg inkommande i satser om tre ej separat användbara enheter; avsedda att bilda underlag för en färgfilm — för färgfilm, med en längd överstigande 100 m	20 20
ur 39.02	Polyvinylidenklorid; polyvinylbutyral i ark	30
ur 39.03	Cellulosaestrar med undantag av nitrater och acetater	20
	Plaster av cellulosaestrar (andra än nitrater och acetater)	15
	Plaster av cellulosaestrar eller andra kemis- ka cellulosaderivat	30
ur 39.06	Alginsyra samt salter och estrar därav i torr form	20
ur 48 01	Papper och papp, maskingjorda: — kraftpapper och kraftpapp — andra, framställda i längder i två eller flera skikt med innerskikt av kraftpap- pcr	25 25
48.04	Papper och papp, bestående av två eller flera genom bindemedel förenade skikt, utan överdrag eller impregnering, även med invändig förstärkning av annat material, i rullar eller ark	25
ur 48.05	Papper och papp, vågade	25
	Kraftpapper och kraftpapp, kräpperade eller plisserade	25
ur 48.07	Kraftpapper och kraftpapp, gummerade	25
ur 51.01	Gam av ändlösa konstgjorda textilfibrei; enkelt, utan snodd eller snott mindre än 400 varv	20

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

Nummer i Bryssel nomen- klaturen	varuslag	Tullsatser (i %) som skall tillämpas för Frankrikes vidkommande
1	2	3
ur 55.05	Bomullsgarn, en gång tvinnat, annat än fantasigam, oblekt, med en längd per kg av minst 337 500 m enkelt gam	20
ur 57.07	Kokosgam	18
ur 58.01	Måttot; knutna, av silke, schappesilke, syn- tetiska textilfibrer; tråd eller gam hänförligt till nr 52.01, metalltråd, gam, av ull eller fina djurhår	80
ur 59.04	Kokosgam, en gång tvinnat	18
ur 71.04	Stoft och pulver av diamant	10
ur 84.10	Pumphus av rostfritt stål, lättmetall eller lättmetallegeringai; för kolvmotorer till luftfartyg	15
ur 84.11	Pumphus eller kompressorhus av rostfritt stål, lättmetall eller lättmetallegeringai; för kolvmotorer till luftfartyg	15
ur 84.37	Maskiner för tillverkning av tyll och spetsar	10
	Brodermaskiner andra än hålsömmaskiner	10
ur 84.38	Hjälpmaskiner och hjälpapparater för maskiner för tillverkning av tyll och spetsar: — maskiner för drivning av spolslädar — jacquardmaskiner	10
	Hjälpmaskiner och hjälpapparater för bro- dermaskiner	18
	— automater
	— kortslagningsmaskinei;	18
	kortkopieringsmaskiner; spollindare	18
		10

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

Nummer i Bryssel nomen- klaturen	varuslag	Tullsatser (i %) som skall tillämpas för Frankrikes vidkommande
1	2	3
	Delar och tillbehör till maskiner för till- verkning av tyll eller spetsar och till hjälpmaskiner och hjälpapparater för dylika maskiner: — spolslädar, spolat kammat kambarrar
	och kamskenor för maskiner för plan vara, lad (plattor och knivar därtill), kompletta spindlar samt delar till lad och spindlar för maskiner för slangformig vara	10
	Delar och tillbehör till brodermaskiner samt till hjälpmaskiner och hjälpapparater till dylika maskiner — skyttlat skyttellådot även plattor till
	dessa; hållare	10
ur 84.59	Lindningsmaskiner för tillverkning av linda- de artiklar och spolar för elektriskt bruk genom upplindning av ledningstråd och isoler- eller skyddsband Startapparter för luftfarttyg, konstruerade för utnyttjande av direkt kraft eller trög-	23
	hetskraft	25
ur 84.63	Vvaxlar för kolvmotorer till luftfartyg	10
ur 85.08	Startmotorer för luftfartyg	20
	Tändmagneter tändgeneratorer för luftfartyg härunder inbegripna	25
88 01	Ballonger och luftskepp	25
ur 88.03	Delar till ballonger och luftskepp	25
88.04	Fallskärmar samt delar och tillbehör därtill	12

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

Nummer i Bryssel nomen- klaturen	varuslag	Tullsatser (i %) som skall tillämpas för Frankrikes vidkommande
1	2	3
88.05	Katapulter och liknande startanordningar för flygplan samt delar därtill	15
	Markträningsapparater för flygutbildning samt delar därtill	20
ur 90.14	Instrument och apparater för flygnavigering	18
ur 92.10	Mekaniker och klaviaturer (omfattande minst 85 toner) till pianon	30

Lista B

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

Lista över tullpositioner för vilka tullsatsema i den
tulltaxan inte far överstiga 3%

gemensamma

Nummer i Bryssel nomenklaturen	varuslag
Kapitel 5
05.01 05.02 05.03 05.05 05.06 ur 05.07	Fjädei; skinn och andra delar av fåglar med kvarsittan- de fjädrar eller dun, obearbetade (med undantag av obearbetad fjäder för stoppning samt obearbetat dun)
05.09 t.o.m. 05.12
ur 05.13	Naturlig tvättsvamp, rå
Kapitel 13
13.01 13.02
Kapad 14
14.01 t.o.m. 14.05
Kapitel 25
25.02 ur 25.04	Naturlig grafit, ej i detaljhandelsförpackningar
25.05 25.06
ur 25.07	Lera (annan än kaolin), andalusit och cyanit, även brända, med undantag av expanderade lerot hänförliga till nr 68.07; mullit; chamotte- och dinas

Nummer i Bryssel nomenklaturen	varuslag
ur 25.08	Krita, ej i detaljhandelsförpackningar
ur 25.09	Jordpigment, ej brända och ej heller blandningar därav; naturlig jämglimmer
25.10
25.11
ur 25.12	Diatomacéhaltiga fossilmjöl och andra liknande kisel- dioxidhaltiga jordarter (infusoriejord, kiselgur, trippel, diatomit o.d.) med en vikt per dm3 av högst 1 kg, även brända, ej i detaljhandelförpackningar
ur 25.13	Pimsten, smäigel, naturlig korund och andra naturliga slipmedel, ej i detaljhandelsförpackningar
25.14
ur 25.17	Flinta; makadam, tjämmakadam och annan krossad sten, grus och småsten av sådant slag, som vanligen används för vägbyggen, banbyggen e.d. eller vid framställning av betong; singel
ur 25.18	Dolomit, även grovt tillformad genom klyvning, hugg- ning eller sågning, dock inte vidare än till rätblock
25.20
25.21
25.24
25.25
25.26	Naturlig steatit, även grovt tillformad genom klyvning.
ur 25.27	huggning eller sågning. dock inte vidare än till rät- block; talk annan än i förpackningar med en nettovikt av högst 1 kg
25.28
25.29
25.31
25.32
Kapitel 26	Malm, även anrikad, med undantag av bly- och zink-
ur 26.01	malm och produkter, som omfattas av Europeiska kol- och stålgemenskapen; svavelkis och andra naturliga jämsulfider, rostade
26.02	Aska och återstoder, innehållande metaller eller metall-
ur 26.03	föreningar och ej hänförliga till nr 26.02 med undantag av dylika innehållande zink
26.04
Kapitel 27
27.03	Koks (även lågtemperaturkoks) av stenkol för tillverk-
ur 27.04	ning av elektroder samt koks av torv

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

100

Nummer i Bryssel nomenklaturen	varuslag
27.05 27.05 27.06
ur 27.13	Ozokerit, montanvax och torvvax, råa
27.15 27.17
Kapitel 31
31.01 ur 31.02	Natriumnitrat, naturligt
Kapitel 40
40.01 40.03 40.04
Kapitel 41
41.09
Kapitel 43
43.01
Kapitel 44
44.01
Kapitel 47
47.02
Kapitel 50 50.01
Kapitel 53
53.01 53.02 53.03 53.05
Kapitel 55
ur 55.02 55.04	Bomullslinters andra än oberedda
Kapitel 57
57.04
Kapitel 63
63.02
Kapitel 70
ur 70.01	Glasskärv och annat glasavfall
Kapitel 71
ur 71.01 ur 71.02 71.04 71.11	Naturpärlor, obearbetade Ädelstenar, naturliga, obearbetade
Kapitel 77
ur 77.04	Beryllium, obearbetat

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

101

LISTA C

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

Lista över tullpositioner för vilka tullsatsema i den gemensamma tulltaxan
inte får överstiga 10 %

Nummer i Bryssel nomenklaturen	varuslag
Kapitel 5
ur 05.07	Fjäder, skinn och andra delar av fåglar med kvarsittan- de fjädrar eller dun, andra än obearbetade
05.14
Kapitel 13 ur 13.03	Växtsafter och växtextrakter; agar-agar samt annat växtslem och andra naturliga förtjockningsmedel. ex- traherade ur vegetabiliska ämnen (med undantag av pektin)
Kapitel 15 ur 15.04	Fetter och oljor, även raffinerade, av fisk eller havs- däggdjur (med undantag av valolja)
15.05
15.06
15.09
15.11
15.14
Kapitel 25 ur 25.09	Jordpigment, brända; blandningar av jordpigment

102

Nummer i

Bryssel
nomenklaturen

varuslag

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

ur 25.15	Marmon kalktuff (travertin) och annan monument- eller byggnadskalsten med en vikt per dm3 av 2,5 kg eller däröver samt alabaster; grovt tillformade genom sågning och med en tjocklek av högst 25 cm
ur 25.16	Granit, porfyn basalt, sandsten och annan monument- eller byggnadssten, grovt tillformade genom sågning och med en tjocklek av högst 25 cm
ur 25.17	Krosskom, skärv och pulver av stenartei; hänförliga till nr 25.15 eller 25.16
ur 25.18	Bränd dolomit; stampmassa av dolomit (t.ex. tjärdolo- mit)

25.22

25.23

Kapitel 27 ur 27.07	Oljor och andra produkter; erhållna genom destillation av högtemperaturtjära från stenkol samt liknande pro- dukter; med undantag av fenolen kresoler och xylenoler
27.08 ur 27.13 ur 27.14	Ozokerit, montanvax och torrvax, andra än råa Petroleumbitumen (asfalt) och andra ur petroleum eller skifferolja erhållna återstoden med undantag av petro- leumkoks

27.16

Nummer i

Bryssel
nomenklaturen

varuslag

Kapitel 30

ur 30.01

Kapitel 32
ur 32.01

32.02

32.03

32.04

Kapitel 33
ur 33.01

33.02

33.03

33.04

Kapitel 38

38.01

38.02

38.04

38.05

38.06
ur 38.07

Körtlar och andra organ för organoterapeutiskt bruk,
torkade, även pulvriserade

Vgetabiliska garvämnesextrakter med undantag av
mimosabarkextrakt och kvebrachoextrakt

Flyktiga vegetabiliska oljor i flytande eller fast form,
även terpenfria med undantag av flyktiga oljor från
citrusfrukter; resinoider

Terpentinolja; rå sulfatterpentin; rå dipenten

103

Nummer i Bryssel nomenklaturen	varuslag
38.08
38.10
Kapitel 40
40.05
ur 40.07	Gam av textilmaterial, impregnerat eller överdraget med
	mjukgummi
40.15
Kapitel 41
41.02
ur 41.03	Läder av får; bearbetat efter garvningen
ur 41.04	Läder av get, bearbetat efter garvningen
41.05
41.06
41.07
41.10
Kapitel 43
43.02
Kapitel 44
44.06
t.o.m.
44.13

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

Nummer i Bryssel nomenklaturen	varuslag
44.16 44.17 44.18
Kapitel 48 ur 48.01	Tidningspapper i rullar
Kapitel 50 50.06 50.08
Kapitel 52 52.01
Kapitel 53 53.06 t.o.m. 53.09
Kapitel 54 54.03
Kapitel 55 55.05

104

Nummer i Bryssel nomenklaturen	varuslag
Kapitel 57 ur 57.05	Gam av mjuk hampa, ej i detaljhandelsuppläggningar
ur 57.06	Gam av jute, ej i detaljhandelsuppläggningar
ur 57.07	Gam av andra vegetabiliska textilfibrer; ej i detaljhan-
ur 57.08	delsuppläggningar Gam av pappet; ej i detaljhandelsuppläggningar
Kapitel 68 68.01 68.03 68.08 ur 68.10	Byggnadsmateriel av gips eller av blandningar på basis
ur 68.11	av gips Byggnadsmateriel av betong eller konstgjord sten, även
ur 68.12	armerad, härunder inbegripen byggnadsmateriel av slaggbetong eller betongmosaik Byggnadsmateriel av asbetsbetong, cellulosabetong eller
ur 68.13	liknande material (fiberbetong) Bearbetad asbest; blandningar på basis av asbest elle
Kapitel 69 69.01 69.02 69.04 69.05	asbest och magnesiumkarbonat

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

Nummer i Bryssel nomenklaturen	varuslag
Kapitel 70 ur 70.01 70.02 70.03 70.04 70.05 70.06 70.16	Glasmassa (med undantag av optiskt glas)
Kapitel 71 ur 71.05	Silver och silverlegereringar, obearbetade
ur 71.06	Oädel metall med plätering av silver, obearbetad
ur 71.07	Guld och guldlegeringar, obearbetade
ur 71.08	Oädel metall och silver med plätering av guld, obe- arbetade
ur 71.09	Platina och andra platinametaller samt legereringar därav, obearbetade
ur 71.10	Oädel eller ädel metall med plätering av platina eller annan platinametall, obearbetade
Kapitel 73 73.04 73.05 ur 73.07	Blooms, billets, slabs och platiner av järn eller stål (med undantag av produkter som omfattas av Europeiska kol- och stålgemenskapen); ämnen av jäm eller stål, grovt tillformade genom smidning

105

14 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 19. Bilaga 13-21

Nummer i Bryssel nomenklaturen	varuslag
ur 73.10	Stång, annan än profilstång, av jäm eller stål, varm- valsad, strängpressad, smidd, kallbearbetad eller kalibre- rad, valstråd härunder inbegripen; ihåligt bergborrstål (med undantag av produkter som omfattas av Europeis- ka kol- och stålgemenskapen)
ur 73.11	Profilstång av jäm eller stål, varmvalsad, strängpressad, smidd eller kallbearbetad; spontpålar av jäm eller stål, även borrade och sammanfogade (med undantag av produkter som omfattas av Europeiska kol- och stålge- menskapen)
ur 73.12	Band av jäm eller stål, varm- eller kallvalsat (med undantag av produkter som omfattas av Europeiska kol- och stålgemenskapen)
ur 73.13	Plåt av jäm eller stål, varm- eller kallvalsad (med un- dantag av produkter som omfattas av Europeiska kol- och stålgemenskapen)
73.14 ur 73.15	Legerat stål och kolrikt stål, i sådana former som avses i nr 73.06—73.14 (med undantag av produkter som om- fattas av Europeiska kol- och stålgemenskapen)
Kapitel 74 74.03 74.04

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

Nummer i Bryssel nomenklaturen	Viruslag
ur 74.05	Folier av koppai, även mönsterpressade, tillskurna.
ur 74.06	perforerade, försedda med överdrag eller tryckta (andra än folier fastade på underlag) Pulver av koppar (annat än höggradigt finfördelat)
Kapitel 75 75.02 75.03 ur 75.05	Anoder för fömickling, gjutna, obearbetade
Kapitel 76 76.02 76.03 ur 76.04	Folier av aluminium, även mönsterpressade, tillskurna.
ur 76.05	perforerade, försedda med överdrag eller tryckta (andra än folier; föstade på underlag) Pulver av aluminium (annat än höggradigt finfördelat)
Kapitel 77
ur 77.02	Stång, tråd, plåt, band, folier och jämstora spån av
ur 77.04	magnesium; pulver av magnesium (annat än höggradigt finfördelat) Stång, tråd, plåt, band och folier av berryllium

106

Nummer i Bryssel nomenklaturen	varuslag
Kapitel 78 78.02 78.03 ur 78.04	Folier av bly även mönsterpressade, tillskurna, perfore- rade, försedda med överdrag eller tryckta (andra än foliet fästade på underlag)
Kapitel 79 79.02 79.03
Kapitel 80 80.02 80.03 ur 80.04	Folier av tenn, även mönsterpressade, tillskurna, perfo- rerade, försedda med överdrag eller tryckta (andra än foliet fästade på underlag)
Kapitel 81 ur 81.01 ur 81.02	Stång, plåt, foliet band och tråd av volfram Stång, plåt, foliet band och tråd av molybden

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

Nummer i

Bryssel
nomenklaturen

varuslag

ur 81.03:sta

Stång, plåt, foliet band och tråd av tantal

ur 81.04

Stång, plåt, foliet band och tråd av andra oädla
metaller

Kapitel 93

ur 93.06

Geväsdelar av trä

Kapitel 95

ur 95.01

t.o.m.

Snidningmaterial i form av plattot skivot stänget rör
eller liknande, utan polering eller annan bearbetning

ur 95.07

Kapitel 98

ur 98.11

Ämnen till rökpipor

107

LISTA D

Lista över tullpositioner för vilka tullsatsema i den gemensamma tulltarif-
fen inte får överstiga 15 %

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

Nummer i Bryssel nomenklatu- ren	varuslag
Kapitel 28	Kemiska grundämnen; oorganiska kemiska föreningar; oorganiska och organiska föreningar av ädla metaller, av radioaktiva grundämnen, av sällsynta jordartsmetaller och av isotoper
ur 28.01	Halogener (med undantag av ra jod samt brom)
ur 28.04	Hydrogen (väte); ädelgaser; andra ickemetaller (med undantag av selen och fosfor)

28.05

t.o.m.

28.10

ur 28.11

Arseniktrioxid; arseniksyra

28.13

t.o.m.

28.22

28.24

28.26

t.o.m.

28.31

ur 28.32	Klorater (med undantag av natrium- och kaliumklorat) och perklorater
ur 28.34	Oxidjodider och perjodater

28.35

t.o.m.

28.45

28.47

t.o.m.

28.58

108

LISTA E prOp. 1994/95:19

Bilaga 14

Lista över tullpositioner för vilka tullsatsema i den gemensamma miltaxan
inte får överstiga 25%

Nummer i

Bryssel
nomenklatu-
ren

Kapitel 29

ur 29.01

29.02

29.03

ur 29.04

29.05

ur 29.06

29.07

t.o.m.

29.45

Kapitel 32

32.05

32.06

Kapitel 39

39.01

t.o.m.

39.06

varuslag

Organiska kemiska föreningar

Kolväten (med undantag av naftalen (naftalin))

Acyliska alkoholer samt halogen-, sulfo-, nitro- och
nitrosoderivat därav (med undantag av butyl- och isobu-
tylalkoholer)

Fenoler (med undantag av fenol, kresoler och xylenoler)
och fenolalkoholer

109

LISTA F

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

Lista över tullpositioner för vilka tullsatseran i den gemensamma tulltaxan
fastställts genom överenskommelse

Nummer i Bryssel nomenklaturen	varuslag	Den gemensamma tulltaxan (värdetullsats i %)
1	2	3
ur 01.01	Levande hästar, avsedda för slakt	11
ur 01.02	Levande nötkreatur (andra än rasrena avelsdjur)0’	16
	Levande svin (andra än rasrena avelsdjur)(,)	16
ur 01.03	Kött, fläsk och andra ätbara djurdelar, färska, kylda eller frysta:
	av djur tillhörande hästsläktet
ur 02.01	av nötkreatur0’	16
	av svin0’	20
		20
02.02	Slaktat fjäderfa och ätbara delar därav (med undantag av lever), färska, kylda eller frysta
ur 02.06	Kött av häst, saltat eller torkat	18
ur 03.01	Sötvattenfisk, färsk (levande eller död) kyld eller fryst:	16
	- laxöring och annan laxfisk
	- annan	16
		10

Avser endast tamboskap.

110

Nummer i Bryssel nomenklaturen	varuslag	Den gemensamma tulltaxan (värdetullsats i %)
1	2	3
ur 03.03	Kräftdjur och blötdjur, med eller utan skal, färska (levande eller döda) kylda, frysta, saltade eller torkade; kräftdjur med skal, kokta i vatten:
	— languster och hummer	25
	— krabbor och räkor	18
	— ostron	18
04.03	Smör	24
ur 04.05	Ägg av fåglar, med skal, färska eller konserverade:
	- 16.2 — 31.8	12
	- 1.9-15.2	15
04.06	Naturlig honung	30
ur 05.07	Fjädrar för stoppning samt dun, obearbetade	0
05.08	Ben och kvicke, obearbetade eller avfettade, behandlade med syra eller befriade från gelatin eller eljest enkelt bearbetade (men inte
	tillformade). samt mjöl och avfall därav	0
ur 06.03	Blommor och blomknoppar, avskurna, till buketter eller eljest till prydnad, friska: - 1.6-31.10 - 1.11-31.5	24 20

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

Nummer i Bryssel nomenklaturen	varuslag	Den gemensamma tulltaxan (värdetullsats i %)
1	2	3
07.01	Köksväxter, färska eller kylda: — schalottenlök, vitlök och annan lök — färskpotatis:
	- 1.1 - 15.5	12
	- 16.5 - 30.6	15
	— andra(I)	21
07.04	Köksväxter, torkade, även sönderdelade i stycken eller krossade eller pulvriserade men intee på annat sätt beredda:
	— lök	20
	— andra	16
ur 07.05	Ärter, bönor och andra bajväxtfrön med huvudsaklig användning som människo-eller
	djurföda, torkade, även skalade och kluvna: — ärter och bönor	10
ur 08.01	Bananer, färska	20
08.02	Citrusfrukter, färska eller torkade: — apelsiner:
	- 15.3-30.9	15
	— under annan tid	20
	— mandariner och klementiner	20
	— citroner	8
	— grapefrukter	12
	— andra	16

<n I princip är tullsatsen fastställd till det aritmetiska mediet. En eventuell justering kan komma att äga rum
genom att säsongtullar fastställs inom ramen för gemenskapens jordbrukspolitik.

111

Nummer i Bryssel nomenklaturen	varuslag	Den gemensam- ma tulltaxan (värdetullsats i %)
1	2	3
ur 08.04	Vindruvor, färska: - 1.1-14.7	18
	- 15.7-31.10	22
08.06	Äpplen, päron och kvittenfrukter, färska(l)
	Körsbär, persikor, plommon och liknande
08.07	stenfrukter, färska: — aprikoser — andra0’	25
	Plommon, torkade
ur 08.12	Råkaffe	18
ur 09.01		16
10.01
t.o.m.	Spannmål'2’
10.07	Vetemjöl'2’
ur 11.01	Oljehaltiga frön och frukter, även
12.01	sönderdelade	0

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

I princip är tullsatsen fastställd till det aritmetiska mediet. En eventuell justering kan komma an äga rum
genom att säsongtullar fastställs inom ramen för gemenskapens jordbrukspolitik.

a) Den gemensamma tulltaxans tullsatser för spannmål och vetemjöl skall fastställas till det aritmetiska
mediet av de legala tullsatsema.

b) Intill den tidpunkt då det fastställts vilket system som skall tillämpas inom ramen för de åtgärder som
anges i artikel 40.2 får medlemsstaterna, utan hinder av bestämmelserna i artikel 23, suspendera tullen
för dessa produkter.

c) I det fall då produktion eller bearbetning av spannmål och vetemjöl i en medlemsstat allvarligt hotas
eller besväras på grund av tullsupendering i en annan medlemsstat, skall de berörda medlemsstaterna
inleda förhandlingar. Om dessa förhandlingar inte leder till något resultat, får kommissionen bemyndiga
den skadelidande staten att vita lämpliga åtgärder, vars närmare utformning kommissionen fastsäller, i
den mån inte skillnaden i inköpspris kompenseras genom att en inhemsk marknadsorganisation för
spannmål finns i den medlemsstat som supenderat tullen.

112

Nummer i Bryssel nomenklaturen	varuslag	Den gemensamma tulltaxan (värdetullsats i %)
1	2	3
ur 12.03	Fröer med huvudsaklig användning som utsäde (andra än betfrön)	10
12.06	Humle och humlemjöl (lupulin)	12
15.15	Bivax och andra insektsvaxer, även färgade: — råa	0
	— andra	10
15.16	Vegetabiliska vaxer, även färgade:
	— råa	0
	— andra	8
ur 16.04	Fisk, beredd eller konserverad: — laxfisk	20
ur 16.05	Kräftdjur, beredda eller konserverade	20
17.01	Bet- och rörsocker i fast form	80
18.01	Kakaobönor, hela eller krossade, även rostade	9
18.02	Kakaoskal och kakaoavfall	9
19.02	Näringsmedel (för barn, för dietiskt bruk eller för matlagnings- ändamål), beredda av mjöl, stärkelse eller maltextrakt, även med tillsats av kakao till mindre än 50 viktprocent	25
ur 20.02	Surkål	20
21.07	Beredda näringsmedel, ej hänförliga till annat
	nummer	25

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

Nummer i Bryssel nomenklaturen	varuslag	Den gemensamma tulltaxan (värdetullsats i %)
1	2	3
22.04	Druvmust i jäsning, ävensom druvmust, vars jäsning avbrutits på annat sätt än genom tillsats av alkohol	40
23.01	Mjöl och pulver, otjänliga till människoföda:
	av kön eller andra djurdelar; grevar	4
	— av fisk, kräftdjur eller blötdjur	5
24.01	Råtobak samt avfall av tobak	30
ur 25.07	Kaolin, sillimanit	0
ur 25.15	Marmor, obearbetad eller råhuggen, härunder inbegripen sådan som grovt tillformats genom sågning och har en tjocklek av mer än 25 cm	0
ur 25.16	Granit, profyr, basalt, sandsten och annan monument- eller byggnadssten, obearbetad eller råhuggen, härunder inbegripen sådan son grovt tillformats genom sågning och har en tjocklek av mer än 25 cm	0
25.19	Naturligt magnesiumkarbonat (magnesit), även bränt	0
ur 25.27	Talk i förpackningar, vägande netto högst 1 kg	8
ur 27.07	Fenoler, kresoler och xynoler, råa	3
27.09	Råpetroleum (råolja) och rå skifferolja	0

113

Nummer i Bryssel nomenklaturen	varuslag	Den gemensamma tulltaxan (värdetullsats i %)
1	2	3
ur 27.14	Petroeleumkoks	0
28.03	Kol (kimrök, "carbon black", antracensvart, acetylensvart, lampsvart o.d.)	5
ur 28.04	Fosfor	15
	Selen	0
28.23	Järnoxider och jämhydroxider, härunder ingegripet jäm- oxidhaltiga jordpigment med en halt av minst 70 viktprocent bundet jäm, räknat som Fe^	10
28.25	Titanoxider	15
ur 28.32	Natrium- och kaliumklorat	10
ur 29.01	Aromatiska kolväten: — naftalen (naftalin)	8
ur 29.04	Butyialkohol, tertiär	8
ur 32.07	Titanvitt	15
ur 33.01	Flyktiga oljor från citrusfrukter, även terpenfria, i flytande halvfast eller fast form	12
34.04	Konstgjorda vaxer, även vattenlösliga eller direkt emulgerbara med vatten; beredda vaxer, icke emulgerade och icke innehållande lösningsmedel	12
ur 40.07	Tråd och rep av mjukgummi, även med överklädnad av textilmaterial	15

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

Nummer i Bryssel nomenklaturen	varuslag	Den gemensamma tulltaxan (värdetullsats i %)
1	2	3
41.01	Hudar och skinn, oberedda (färska, saltade, torkade, kalkade eller picklade)	0
ur 41.03	Läder av får, endast garavat: — av indisk får	0
	— annat	6
ur 41.04	Läder av get, endast garvat: — av indisk get	0
	— annat	7
41.08	Lackläder samt metalliserat läder	12
44.14	Faner (sågat, knivskuret eller svarvat) med en tjocklek av högst 5 mm, även på ena sidan förstärkt med papper eller textilvara	10
44.15	Fanerat trä, kryssfaner och annat skiktträ, även i förening med annat material än trä; träskivor med inläggningar	15
53.04	Rivna varor av fårull eller andra djurhår (fina eller grova)	0

114

Nummer i Bryssel nomenklaturen	varuslag	Den gemensamma tulltaxan (värdetullsats i %)
1	2	3
54.01	Lin, oberett eller berett men inte spunnet; blånor och avfall av lin, rivna varor härunder inbegripna	0
54.02	Rami, oberedd eller beredd men inte spunnen; blånor och avfall av rami, rivna varor härunder inbegripna	0
55.01	Bomull, okardad och okammad	0
ur 55.02	Bomullslinters, oberedda	0
55.03	Avfall av bomull (rivna varor härunder inbegripna), okardat och okammat	0
57.01	Mjuk hampa (Cannabis sativa), oberedd eller beredd men icke spunnen; blånor och avfall av mjuk hampa, rivna varor härunder inbegripna	0
57.02	Manillafibrer (Abaca eller Musa textilis), oberedda eller beredda men icke spunna; blånor och avfall av manilla, rivna varor härunder inbegripna	0
57.03	Jute, oberedd eller beredd men icke spunnen; blånor och avfall av jute, rivna varor härunder inbegripna	0
74.01	Kopparskärsten; koppar, obearbetad, även raffinerad, samt avfall och skrot av koppar	0

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

Nummer i Bryssel nomenklaturen	varuslag	Den gemensamma tulltaxan (värdetullsats i %)
1	2	3
74.02	Koppartillsatslegeringar	0
75.01	Skärsten, speis och andra mellanprodukter vid framställning av nickel; nickel, obearbetad (med undantag av anoder, hänförliga till nr 75.05), samt avfall och skrot av nickel	0
	Tenn, obearbetat, samt avfall och skrot av
80.01	tenn	0
	Tänd stift
85.08:sta		18

115

LISTA G

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

Lista över tullpositioner beträffande vilka medlemsstaterna skall förhandla
om tullsatser i den gemensamma tulltaxan

Nummer i Bryssel nomenklaturen 1	varuslag 2
ur 03.01	Saltvattensfisk, färsk (levande eller död), kyld eller fryst
03.02	Fisk, saltad, torkad eller rökt
04.04	Ost och ostmassa
11.02	Gryn av spannmål, framställda genom skalning, av- rundning, krossning, valsning eller pressning av sädes- korn, med undantag av skalat, polerat, glaserat eller brutet ris; groddar av spannmål ävensom mjöl därav Malt, även rostat
11.07	Ister och annat fen av svin, utsmält eller utpressat
ur 15.01	Talg (av nötkreatur, får eller getter), rå eller utsmält,
15.02	premier jus härunder inbegripen Solarstearin och oleostearin (presstalg); isterolja, talgo-
15.03	Ija och oleomargarin, icke emulgerade, blandade eller på annat sän beredda Valolja, även raffinerad
ur 15.04	Vegetabiliska fetter och feta oljor, råa renade eller
15.07	raffinerade Härdade animaliska eller vegetabiliska fetter och feta
15.12	oljor, även raffinerade men icke vidare bearbetade Kakaomassa (härunder inbegripet kakaomassa i block).
18.03	även av fettad

116

Nummer i Bryssel nomenklaturen	varuslag
1	2
18.04	Kakaosmör (kakaofett)
18.05	Kakaopulver, icke sötat
18.06	Choklad och chokladvaror samt andra födoämnen, innehållande kakao
19.07	Matbröd, skeppsskorpor och andra enklare bakverk utan tillsats av socker, honung, ägg, fett, ost eller frukt
19.08	Bakverk, ej hänförliga till nr 19.07, även innehållande kakao (oavsett mängden)
21.02	Extrakter och essenser av kaffe, te eller matte; preparat på basis av dylika extrakter eller essenser
22.05	Vin av färska druvor; druvmust, vars jäsning avbrutits genom tillsats av alkohol
22.08	Alkohol (etanol, etylalkohol), odenaturerad, med en alkoholhalt av minst 80 volymprocent; alkohol (etanol, etylalkohol), denaturerad, oavsett alkoholhalten
22.09	Alkohol (etanol, etylalkohol), odenaturerad, med en alkoholhalt av mindre än 80 volymprocent; brännvin, likör och andra alkoholhaltiga drycker; alkoholhaltiga beredningar (s.k. koncentrerade extrakt) för framställ- ning av drycker
25.01	Salt (bergsalt och havssalt samt bordsalt); ren natrium- klorid; moderlut från saltframställning; havsvatten

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

Nummer i Bryssel nomenklaturen	varuslag
1	2
25.03	Svavel, alla slag, annat än sublimerat, fällt eller kolloi- dalt svavel
25.30	Naturliga, råa borater och koncentrat därav, även brända, med undantag av borater, utvunna ur naturliga moderlutar; naturlig borsyra. innehållande högst 85 viktprocent H3BO5. beräknat på torrsubstansen
ur 26.01	Bly- och zinkmalm
ur 26.03	Aska och återstoder, innehållande zink
27.10	Oljor, erhållna ur råpetroleum eller rå skifferolja, härunder inbegripet till annat nummer ej hänförliga produkter, innehållande minst 70 viktprocent sådana oljor som karakteriserande beståndsdel
27.11	Petroleumgaser och andra gasformiga kolväten
27.12	Vaselin
ur 27.13	Petroleumvax (paraffin, "slack wax", mikrovax) och andra mineralvaxer, även färgade, med undantag av ozokerit, ceresin, montanvax och torvvax
ur 28.01	Jod, rå samt brom
28.02	Svavel, sublimerat eller fallt; kolloidalt svavel
ur 28.11	Arsenikpentoxid
28.12	Bortrioxid och borsyra
28.33	Bromider och oxidbromider; bromater och perbroma- ter; hy pob ro mi ter
ur 28.34	Jodider och jodater

117

Nummer i Bryssel nomenklaturen	varuslag
1	2
28.46	Borater och perborater
ur 29.04	Butyl- och isobutylalkoholer (med undantag av tertiär butylalkohol)
ur 29.06	Fenol, kresoler och xylenoler
ur 32.01	Kvebrachoextrakt och mimosabarkextrakt
40.02	Syntetiskt gummi, härunder inbegripet latex (gummi- mjölk), syntetisk, även stabiliserad; faktis, framställd av oljor
44.03	Virke, fyrhugget
44.04	Virke, erhållet genom sågning (i längdriktningen), skärning eller svarvning men icke vidare berarbetat, med en tjocklek överstigande 5 mm
44.05	Virke, erhållet genom sågning (i längdriktningen), skärning eller svarvning men icke vidare berarbetat, med en tjocklek överstigande 5 mm
45.01	Naturkork, obearbetad, krossad, granulerad eller ma- len; även korkavfall
45.02	Naturkork i block, plattor, skivor eller remsor, här- under inbegripet kuber för tillverkning av korkar
47.01	Pappersmassa
50.02	Råsilke, icke snott eller tvinnat
50.03	Avfall av natursilke (härunder inbegripet schappesilke och bourettesilke även silkeskokonger, icke lämpade för avhaspling, samt rivna varor)
50.04	Gam av natursilke, annat än schappesilke och bourette- silke. ej i detaljhandelsuppläggningar

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

Nummer i Bryssel nomenklaturen	varuslag
1	2
50.05	Gam av schappesilke. ej i detaljandelsuppläggningar
ur 62.03	Säckar och påsar av juteväv för förpackning av varor, begagnade
ur 70.19	Glaspärlor, imitationer av naturpärlor eller ädelstenar (även syntetiska) och liknande smärre artiklar av glas
ur 73.02	Jämlege re ringar (andra än ferro-mangan carburé)
76.01	Aluminium, obearbetat, samt avfall och skrot av alumi- nium0'
77.01	Magnesium, obearbetat, samt avfall och skrot av mag- nesium, härunder inbegripet spån, icke sorterade efter storleken0’
78.01	Bly, även silverhaltigt, obearbetat samt avfall och skrot av bly0) Zink, obearbetad, samt avfall och skrot av zink0’
79.01	Volfram, obearbetat, i pulverform0’
ur 81.01	Molybden, obearbetati”
ur 81.02	Tantal, obearbetati”
ur 81.03	Andra metaller, obearbetade0’
ur 81.04	Motorer för motorfordon, flygmaskiner och fartyg
ur 84.06 ur 84.08	samt delar därtill Jetmotorer samt delar och tillbehör därtill

0> I enlighet med det förfarandet som anges i fördragets artikel 21, punkt 2, skall tullsatsema för halvfabrikat
omprövas under hänsynstagande till de tullsatser, som åsätts motsvarande metall.

118

Nummer i Bryssel nomenklatu- ren	varuslag
1	2
84.45	Verktygsmaskiner for bearbetning av metall eller hård- metall, ej hänförliga till nr 84.49 eller 84.50
84.48	Delar och tillbehör, ingenkännliga såsom uteslutande eller huvudsakligen avsedda för maskiner, hänförliga till nr 84.45—84.47, härunder inbegripet hållare för arbetsstycken eller verktyg, självöppnande gänghuvu- den samt delningsanordningar och liknande anordning- ar för verktygsmaskiner; verktygshållare till handverk- tyg, hänförliga till nr 82.04, 84.49 eller 85.05
84.63:sta	Transmissionsanordningar för bilmotorer
87.06	Delar och tillbehör till fordon, hänförliga till nr 87.01 - 87.03
88.02	Flygmaskiner, segelflygplan och drakar, s.k. rotochu- tes
88.03:sta	Delar till flygmaskiner, segelflygplan eller drakar

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

Bilaga II

Lista som avses i artikel 38 i detta fördrag

Nummer i Bryssel nomen- klaturen	varuslag
Kapitel 1	Levande djur
Kapitel 2	Kött, fläsk och andra ätbara djurdelar
Kapitel 3	Fisk, kräftdjur och blötdjur
Kapitel 4	Mjölk och mejeriprodukter; ägg, naturlig honung
Kapitel 5 05.04	Tarmar, blåsor och magar (hela eller sönderdelade) av andra djur än fiskar
05.15	Animaliska produkter, ej hänförliga till annat nummer; döda djur av de slag, som avses i kap. 1 och 3, otjänliga till människoföda
Kapitel 6	Levande växter och alster av blomsterodling
Kapitel 7	Köksväxter m.m.

119

Nummer i Bryssel nomen- klaturen	varuslag
Kapitel 8	Ätbara frukter, skal av citrusfrukter eller melon
Kapitel 9	Kaffe, te och kryddor med undantag av matte (nr 09.03)
Kapitel 10	Spannmål
Kapitel 11	Produkter av kvamindustri; malt, stärkelse, inulin och gluten
Kapitel 12	Oljehaltiga frön och frukter; diverse andra frön och frukter; växter för industriellt eller medicinskt bruk; halm och foderväxter
Kapitel 13 ur 13.03	Pektin
Kapitel 15 15.01	Ister och annat fett av svin eller fjäderfä, utsmält eller utpressat
15.02	Talg (av nötkreatur, får eller getter), rå eller utsmält, premier jus härunder inbegripen
15.03	Solarstearin och oleostearin (presstalg); isterolja, talgolja och oleomargarin, icke emulgerade, blandade eller på annat sätt beredda
15.04	Fetter och oljor, även raffinerade, av fisk eller havsdäggdjur

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

Nummer i Bryssel nomen- klaturen	varuslag
15.07	Vegetabiliska fetter och feta oljor, råa, renade eller raffinerade
15.12	Härdade animaliska eller vegetabiliska fetter och feta oljor, även raffinerade men icke vidare bearbetade
15.13 15.17	Margarin, konsfister och annat berett ätbart fett Återstoder från bearbetning av fetter eller feta oljor eller animaliska eller vegetabiliska vaxer
Kapitel 16	Varor av kött, fläsk, fisk, kräftdjur eller blötdjur
Kapitel 17 17.01 17.02	Bet- och rörsocker i fest form Annat socker; sirap och andra sockerlösningar; konstgjord honung samt blandningar av konstgjord och naturlig honung; sockerkulör
17.03	Melass, även avfärgad

120

Nummer i Bryssel nomen- klaturen	varuslag
Kapri 18
18.01	Kakaobönor, hela eller krossade, även rostade
18.02	Kakaoskal och kakaoavfall
Kapitel 20	Varor av köksväxter och frukter samt av andra växter och växtdelar
Kapitel 22
22.04	Druvmust i jäsning, även druvmust, vars jäsning avbrutits på annat sätt än genom tillsats av alko- hol
22.05	Vin av farska druvor; druvmust, vars jäsning avbrutits genom tillsats av alkohol
22.07	Andra jästa drycker, såsom cider (äppel- och päronvin) och mjöd

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

Nummer i Bryssel nomen- klaturen	varuslag
Kapitel 23	Återstoder och avfall från livsmedelsindustrin; beredda fodermedel
Kapitel 24 24.01	Råtobak samt avfall av tobak
Kapitel 45 45.01	Naturkork, obearbetad, krossad, granulerad eller malen; ävensom korkavfall
Kapitel 54 54.01	Lin, oberett eller berett men icke spunnet; blånor och avfall av lin, rivna varor härunder inbegripna
Kapitel 57 57.01	Mjuk hampa (Cannabis sativa), oberedd eller beredd men icke spunnen; blånor och avfall av mjuk hampa, rivna varor härunder inbegripna

121

15 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 19. Bilaga 13-21

Bilaga III

Lista över tjänstetransaktioner som avses i artikel 106 i detta fördrag

— Sjöffakter, inkluderande chartring, hamnavgifter, omkostnader för
fiskefartyg osv.

— Frakter på inre vattenvägar, inkluderande chartring.

— Landsvägstransporter: passagerare, frakter och chartring.

— Flygtransporter: passagerare, frakter och chartring.

Passagerares betalning för internationella flygbiljetter och resgods-
övervikt; betalning för internationell flygfrakt samt chartrade flyg-
ningar.

Inkomster från försäljning av internationella flygbiljetter, res-
godsövervikt, internationell flygfrakt samt chartrade flygningar.

— För all slags sjötransport: utgifter i hamn (bunkring och proviante-
ring, underhåll, reparationer, utgifter för besättning osv.).

För all slags transport på inre vattenvägar: utgifter i hamn (bun-
kring och proviantering, underhåll samt mindre reparationer av
transportutrustning, utgifter för besättning osv.).

För all slags kommersiell landsvägstransport: drivmedel, olja,
mindre reparationer, garage, utgifter för förare och manskap osv.

För all slags flygtransport: driftkostnader och andra omkost-
nader, inkluderande reparationer av flygplan och av flygutrust-
ning.

— Kostnader och avgifter för packhus, magasinering, tullklarering.

— Tullar och avgifter.

— Transitavgifter.

— Reparations- och monteringskostnader.

Kostnader för bearbetning, förädling, beställningsarbete och andra
liknande tjänster.

— Fartygsreparationer.

Reparationer av andra transportmedel än fartyg och flygplan.

— Tekniskt bistånd (bistånd med avseende på produktion och dis-
tribution av varor och tjänster på alla stadier, vilket lämnats för en
period som bestämts med hänsyn till biståndets syfte och som om-
fattar t. ex. rådgivning eller besök av experter, uppgörande av
planer och ritningar av teknisk art, tillverkningskontroll, mark-
nadsundersökningar och personalutbildning).

— Provisioner och mäklararvoden.

Förtjänster som härrör från transitaffarer.

Bankprovisioner och bankkostnader.

Representationskostnader.

— All slags reklam.

— Affärsresor.

— Dotterföretags, filialers osv. andel i allmänna omkostnader för
moderföretag i utlandet, och omvänt.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

122

Entreprenadkontrakt (byggnads- och underhållsarbeten avseende
byggnader, vägar, broar, hamnar osv. utförda av specialiserade
företag, vanligtvis till fasta priser som bestämts efter ett öppet
anbudsförfarande).

Differenser, garantier och depositioner i samband med terminsaf-
färer med varor, genomförda i överensstämmelse med gängse han-
delsbruk.

Turism.

Personliga rese- och uppehållskostnader för studier.

Personliga rese- och uppehållskostnader av hälsoskäl.

Personliga rese- och uppehållskostnader av familjeskäl.
Prenumeration på tidningar, tidskrifter, böcker, musikverk.
Tidningar, tidskrifter, böcker, musikverk och grammofonskivor.
Exponerad film, film för kommersiellt, upplysnings- och under-
visningsändamål osv. (hyror, avgifter, abonnemang samt kopie-
rings- och synkroniseringskostnader osv.).

Medlemsavgifter.

Löpande underhåll och reparationer av privat egendom i utlandet.
Statliga utgifter (officiell representation i utlandet, bidrag till in-
ternationella organisationer).

Skatter och avgifter, rättegångskostnader, registreringskostnader
för patent och varumärken.

Skadeståndsersättningar.

Återbetalning vid hävning av avtal eller återbetalning av ogrunda-
de betalningar.

Böter.

Periodiska avräkningar avseende post- och televerk samt offentliga
transportföretag.

Valutatillstånd för landets egna eller där bosatta utländska medbor-
gare som utvandrar.

Valutatillstånd för landets egna eller där bosatta utländska medbor-
gare som återvänder till sitt hemland.

Löner (för gräns- och säsongarbetare samt andra i landet icke
bosatta, med förbehåll för ländernas rätt att utfärda föreskrifter för
anlitande av utländsk arbetskraft).

Penningförsändelser från utvandrare (med förbehåll för ländernas
rätt att utfärda föreskrifter för invandring).

Honorar och ersättningar.

Utdelningar och vinstandelar.

Räntor (värdepapper, inteckningar osv.).

Hyror och arrendeavgifter osv.

Avtalsenliga avbetalningar på lån (med undantag av överföringar
avseende avbetalning som har karaktären av förskottsavbetalning
eller betalning av ackumulerade förfallna belopp).

Företagsvinster.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

123

— Inkomster av upphovsrätt. Prop. 1994/95:19

Patent, mönster, varumärken och uppfinningar (överlåtelser och Bilaga 14
upplåtelser av patent, mönster, varumärken och uppfinningar, an-
tingen de är skyddade eller inte, samt överföringar till följd av

sådana överlåtelser eller upplåtelser).

— Konsulära intäkter.

— Pensioner och andra liknande inkomster.

Lagstadgade underhållsbidrag samt ekonomiskt understöd i hän-
delse av särskilda svårigheter.

Periodiska överföringar av tillgodohavanden som innehas i ett
medlemsland av personer bosatta i ett annat medlemsland och
vilka saknar tillräckliga medel för sitt personliga uppehälle i sist-
nämnda land.

— Transaktioner och överföringar i samband med direkt försäkring.

— Transaktioner och överföringar i samband med återförsäkring och
retrocession.

— Öppnande och återbetalning av kommersiella eller industriella kre-
diter.

— Överföringar till utlandet av mindre belopp.

— Kostnader för all slags dokumentation som auktoriserade valuta-
mäklare haft för egen räkning.

— Idrottspriser och tävlingsvinster.

— Arv.

— Hemgifter.

Bilaga IV

Utomeuropeiska länder och territorier på vilka bestämmelserna i fjärde
delen i detta fördrag skall tillämpas

Franska Västafrika: Senegal, Sudan, Guinea, Elfenbenskusten,
Dahomey, Mauretanien, Niger och Övre Volta;

Franska Ekvatorialafrika: Mellersta Kongo, Ubangi-Chari, Tchad och
Gabon;

Saint-Pierre och Miquelon, Komorema, Madagaskar och underlydande
områden, den franska delen av Somaliakusten, Nya Kaledonien och
underlydande områden, de franska besittningarna i Oceanien, de sydliga
och antarktiska territorierna;

Den autonoma republiken Togo;

Det av Frankrike administrerade förvaltarskapsområdet Kamerun;

Belgiska Kongo och Ruanda-Urundi;

124

Det under italienskt förvaltarskap stående Somaliland;

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

Nederländska Nya Guinea.

Protokoll om Europeiska investeringsbankens stadga

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM ÖNSKAR fastställa den stadga för Europeiska investeringsbanken,
som avses i artikel 129 i detta fördrag,

HAR ENATS OM följande bestämmelser som skall fogas till detta
fördrag:

Artikel 1

Den enligt artikel 129 i detta fördrag upprättade Europeiska investe-
ringsbanken, härefter kallad banken, är härmed bildad. Den skall full-
göra sina uppgifter och utöva sin verksamhet i överensstämmelse med
bestämmelserna i fördraget och denna stadga.

Bankens säte skall fastställas av medlemsstaternas regeringar i sam-
förstånd.

Artikel 2

Banken skall ha den uppgift som anges i artikel 130 i detta fördrag.

Artikel 3

I överensstämmelse med artikel 129 i detta fördrag skall följande vara
medlemmar i banken:

— Konungariket Belgien;

— Förbundsrepubliken Tyskland;

— Franska republiken;

— Italienska republiken;

— Storhertigdömet Luxemburg;

— Konungariket Nederländerna.

Artikel 4

1. Banken skall förses med ett kapital på 1 miljard beräkningsenheter
som skall tecknas av medlemsstaterna med följande belopp:

Tyskland ............................. 300 miljoner

Frankrike ........................ 300 miljoner

Italien............................... 240 miljoner 125

Belgien .............................. 86,5 miljoner

Nederländerna ......................... 71,5 miljoner

Luxemburg .............................2 miljoner

Beräkningsenhetens värde skall vara 0,888 670 88 gram fint guld.

Medlemsstaterna skall vara ansvariga endast intill det belopp av deras
andelar av det tecknade kapitalet som inte inbetalats.

2. När en ny medlem upptas skall detta medföra en ökning av det
tecknade kapitalet som motsvarar det tilläggskapital den nya medlem-
men skall bidra med.

3. Bankens råd får enhälligt besluta om ökning av det tecknade kapi-
talet.

4. En medlems andel av det tecknade kapitalet får varken överlåtas,
pantsättas eller utmätas.

Artikel 5

1. Medlemsstaterna skall betala in 25 procent av det tecknade kapita-
let i fem lika stora poster senast två, nio, sexton, tjugotre och trettio
månader efter fördragets ikraftträdande.

Varje inbetalning skall till en fjärdedel göras i guld eller i en valuta
som kan växlas fritt och till tre fjärdedelar i nationell valuta.

2. Styrelsen kan begära att den återstående delen på 75 procent av
det tecknade kapitalet betalas in, i den mån detta behövs för att uppfylla
bankens förpliktelser gentemot dess långivare. Varje medlemsstat
skall betala i proportion till sin andel av det tecknade kapitalet och i de
valutor banken behöver för att uppfylla dessa förpliktelser.

Artikel 6

1. Bankens råd får med kvalificerad majoritet på förslag av styrelsen
besluta att medlemsstaterna skall bevilja banken särskilda räntebärande
lån, om och i den mån banken behöver sådana lån för att finansiera
bestämda projekt och förutsatt att styrelsen kan visa att banken inte kan
få erforderliga medel på kapitalmarknaderna på sådana villkor som är
lämpliga med hänsyn till projektets art och ändamål.

2. De särskilda lånen får begäras först från och med ingången av
fjärde året efter fördragets ikraftträdande. De får inte överskrida vare
sig 400 miljoner beräkningsenheter totalt eller 100 miljoner beräknings-
enheter per år.

3. De särskilda lånens löptid skall fastställas med hänsyn till löptiden
för de krediter eller garantier som banken har för avsikt att bevilja med

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

126

dessa särskilda lån; den får inte överstiga 20 år. Bankens råd får med
kvalificerad majoritet på förslag av styrelsen besluta om förtida åter-
betalning av de särskilda lånen.

4. De särskilda lånen skall löpa med en ränta av 4 procent per år om
bankens råd inte med hänsyn till räntesatsernas utveckling och nivå på
kapitalmarknaderna beslutar fastställa en annan räntesats.

5. De särskilda lånen skall beviljas av medlemsstaterna i förhållande
till deras andelar av det tecknade kapitalet. Lånen skall inbetalas i na-
tionell valuta inom sex månader efter anfordran.

6. Om banken träder i likvidation skall medlemsstaternas särskilda
lån återbetalas först sedan bankens övriga skulder betalats.

Artikel 7

1. Om parivärdet av en medlemsstats valuta sänks i förhållande till
den beräkningsenhet som fastställts i artikel 4, skall denna stat justera
den del av sin kapitalandel som den betalat in i nationell valuta i pro-
portion till den uppkomna ändringen i parivärdet genom en tilläggsin-
betalning till banken. Det belopp som är föremål för justering får dock
inte överstiga summan av de lån som banken beviljat och ställt ut i den
valutan och bankens tillgångar i den valutan. Betalningen skall göras
inom två månader eller, i den mån den svarar mot lån, då lånen för-
faller till betalning.

2. Om pari värdet av en medlemsstats valuta höjs i förhållande till den
beräkningsenhet som fastställts i artikel 4, skall banken justera den del
av kapitalandelen som staten betalat in i nationell valuta i proportion till
den uppkomna ändringen i parivärdet genom en återbetalning till denna
stat. Det belopp som är föremål för justering får dock inte överstiga
summan av de lån som banken beviljat och ställt ut i den valutan och
bankens tillgångar i den valutan. Denna betalning skall göras inom två
månader eller, i den mån den svarar mot lån, då lånen förfaller till
betalning.

3. Parivärdet av en medlemsstats valuta i förhållande till den beräk-
ningsenhet som anges i artikel 4 skall vara lika med förhållandet mellan
den mängd fint guld som ingår i denna beräkningsenhet och den mängd
fint guld som motsvarar det parivärde som har anmälts till Internationel-
la valutafonden. Om något parivärde inte har anmälts skall parivärdet
grundas på den växelkurs som tillämpas av en medlemsstat för sina
löpande betalningar i förhållande till en i guld bestämd valuta eller en i
guld växlingsbar valuta.

4. Bankens råd får besluta att punkterna 1 och 2 inte skall tillämpas
då parivärdet av valutorna för samtliga medlemmar i Internationella

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

127

valutafonden eller banken ändras likformigt och proportionellt.

Artikel 8

Banken skall förvaltas och ledas av ett bankens råd, en styrelse och en
direktion.

Artikel 9

1. Bankens råd skall vara sammansatt av ministrar utsedda av med-
lemsstaterna.

2. Bankens råd skall fastställa allmänna riktlinjer för bankens kredit-
politik, särskilt med avseende på de syften som skall vara vägledande
efter hand som den gemensamma marknaden förverkligas.

Bankens råd skall se till att dessa riktlinjer följs.

3. Bankens råd skall vidare

a) besluta om ökning av det tecknade kapitalet enligt artikel 4.3,

b) utöva de befogenheter som anges i artikel 6 i fråga om särskil-
da lån,

c) utöva de befogenheter som anges i artiklarna 11 och 13 när
ledamöter av styrelsen och direktionen skall utses eller avsättas,

d) bevilja det undantag som anges i artikel 18.1,

e) godkänna styrelsens årsrapport,

f) godkänna den årliga balansräkningen och resultaträkningen,

g) utöva de befogenheter och fullgöra de uppgifter som anges i
artiklarna 7, 14, 17, 26 och 27,

h) godkänna bankens arbetsordning.

4. Inom ramen för detta fördrag och denna stadga skall bankens råd
vara behörigt att enhälligt fatta beslut om att bankens verksamhet skall
inställas och om dess eventuella likvidation.

Artikel 10

Om inte annat bestäms i denna stadga, skall bankens råd träffa sina
avgöranden genom beslut som biträds av majoriteten av dess ledamöter.
Omröstningen i bankens råd skall ske enligt bestämmelserna i arti-
kel 148 i fördraget.

Artikel 11

1. Styrelsen skall ensam vara behörig att besluta om att bevilja lån
och garantier samt om att ta upp lån; den skall fastställa räntesatserna
för beviljade lån och garantiprovisioner; den skall se till att banken för

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

128

valtas enligt sunda principer; den skall se till att banken leds i över- Prop. 1994/95:19
ensstämmelse med bestämmelserna i detta fördrag och denna stadga Bilaga 14
samt de allmänna riktlinjer som fastställts av bankens råd. Styrelsen
skall vara skyldig att vid räkenskapsårets utgång förelägga bankens råd
en rapport och efter godkännande offentliggöra denna.

2. Styrelsen skall bestå av 12 ledamöter och 12 suppleanter.

Ledamöterna skall, efter nominering av medlemsstaterna och kommis-
sionen, utses av bankens råd för en tid av fem år enligt följande:

— tre ledamöter skall nomineras av Förbundsrepubliken Tyskland,

— tre ledamöter skall nomineras av Franska republiken,

— tre ledamöter skall nomineras av Italienska republiken,

—- två ledamöter skall nomineras av Beneluxländema i samförstånd,

— en ledamot skall nomineras av kommissionen.

Deras mandat kan förnyas.

Varje ledamot skall biträdas av en suppleant som utses enligt samma
villkor och i samma ordning som ledamöterna.

Suppleanterna far delta i styrelsens sammanträden. De skall inte ha
rösträtt utom när de ersätter en ledamot som är förhindrad att delta.

Ordföranden eller vid förfall för denne en av de vice ordförandena i
direktionen skall leda styrelsens sammanträden, dock utan att delta i
omröstningar.

Till ledamöter av styrelsen skall utses personer vilkas oavhängighet
och duglighet inte kan ifrågasättas. De skall vara ansvariga endast
gentemot banken.

3. En ledamot skall kunna avsättas av bankens råd endast om han
inte längre uppfyller de villkor som krävs för att han skall kunna utföra
sina uppgifter. Bankens råd skall med kvalificerad majoritet besluta om
detta.

Om årsrapporten inte godkänns, skall styrelsen avgå.

4. I händelse av vakans till följd av dödsfall eller frivillig avgång,
avsättning eller samfälld avgång, skall platsen besättas enligt punkt 2.
För en ledamots återstående mandattid skall en ersättare utses utom vid
allmän nytillsättning.

5. Bankens råd skall fastställa ersättning åt styrelsens ledamöter. Det
skall enhälligt fastställa vilken verksamhet som är oförenlig med en
ledamots eller en suppleants uppgifter.

Artikel 12

1. Varje ledamot skall ha en röst i styrelsen.

129

2. Om inte annat bestäms i denna stadga skall styrelsen fatta beslut Prop. 1994/95:19
med enkel majoritet av de röstberättigade ledamöterna. Kvalificerad Bilaga 14

majoritet skall kräva 8 röster. Bankens arbetsordning skall fastställa hur
många ledamöter som skall vara närvarande för att styrelsen skall vara
beslutför.

Artikel 13

1. Direktionen skall bestå av en ordförande och två vice ordförande,
vilka på förslag av styrelsen skall utses av bankens råd för en tid av sex
år. Deras mandat kan förnyas.

2. På förslag av styrelsen som skall besluta med kvalificerad majori-
tet får bankens råd, likaså genom beslut med kvalificerad majoritet,
avsätta ledamöter av direktionen.

3. Direktionen skall, under ordförandens ledning och under styrelsens
kontroll, ansvara för bankens löpande verksamhet.

Den skall förbereda styrelsens beslut, särskilt i fråga om upptagande av
lån och beviljande av lån och garantier samt se till att dessa beslut
verkställs.

4. Direktionen skall genom majoritetsbeslut yttra sig över förslag till
beviljande av lån och garantier samt över förslag till upptagande av lån.

5. Bankens råd skall fastställa ersättning åt direktionens ledamöter
och skall fastställa vilken verksamhet som är oförenlig med deras upp-
gifter.

6. Ordföranden eller vid förhinder för honom en av de vice ordföran-
dena skall företräda banken i rättsliga och andra frågor.

7. Bankens tjänstemän och övriga anställda skall lyda under ordföran-
den. De skall anställas och avskedas av honom. Vid valet av personal
skall hänsyn tas inte endast till personlig lämplighet och yrkesmeriter,
utan också till skälig representation av medlemsstaternas medborgare.

8. Direktionen och bankens personal skall ansvara endast gentemot
banken och utöva sina uppdrag i full oavhängighet.

Artikel 14

1. En kommitté bestående av tre medlemmar, som utsetts av bankens
råd på grund av deras duglighet, skall varje år pröva om bankens verk-
samhet bedrivits enligt gällande regler och om räkenskaperna förts i
föreskriven ordning.

130

2. Kommittén skall intyga att balansräkningen och resultaträkningen
överensstämmer med bokföringen och korrekt visar bankens ställning
beträffande tillgångar och skulder.

Artikel 15

Banken skall stå i förbindelse med varje medlemsstat genom den myn-
dighet som utsetts av medlemsstaten. När banken skall genomföra fi-
nansiella transaktioner, skall den anlita den sedelutgivande banken i den
berörda medlemsstaten eller andra finansinstitut som godkänts av med-
lemsstaten.

Artikel 16

1. Banken skall samarbeta med alla internationella organisationer
med liknande verksamhetsområden.2. Banken skall sträva efter att
upprätta lämpliga förbindelser för samarbete med bank- och finansin-
stitut i de länder där den bedriver sin verksamhet.

Artikel 17

På begäran av en medlemsstat eller kommissionen eller på eget initiativ
skall bankens råd på samma villkor som gällde för utfärdandet av rikt-
linjerna tolka eller komplettera de riktlinjer som rådet fastställt enligt
artikel 9 i denna stadga.

Artikel 18

1. Inom ramen för de uppgifter som fastställts i artikel 130 i detta
fördrag skall banken bevilja lån till sina medlemmar eller till privata
eller offentliga företag för investeringsprojekt som skall genomföras
inom medlemsstaternas europeiska territorier, i den mån medel från
andra källor inte är tillgängliga på skäliga villkor.

Banken får dock genom ett undantag som bankens råd enhälligt med-
givit på förslag av styrelsen, bevilja lån för investeringsprojekt, som
helt eller delvis skall genomföras utanför medlemsstaternas europeiska
territorier.

2. Lån skall, så långt det är möjligt, beviljas endast under förutsätt-
ning att även andra finansieringskällor utnyttjas.

3. När ett lån beviljas ett företag eller en organisation som inte är en
medlemsstat, skall banken bevilja lånet under förutsättning av antingen
en garanti från den medlemsstat inom vars territorium projektet skall
genomföras eller andra tillräckliga garantier.

4. Banken får garantera lån som upptas av offentliga eller privata
företag eller andra organisationer för att genomföra sådana projekt som

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

131

avses i artikel 130 i detta fördrag.

5. Den totala utestående summan av lån och garantier som beviljats
av banken får inte överstiga 250 procent av det tecknade kapitalet.

6. Banken skall säkra sig mot kursrisker genom att förse låne- och
garantiavtal med sådana klausuler som den finner lämpliga.

Artikel 19

1. Räntesatserna för bankens lån samt garantiprovisionerna skall an-
passas till gällande villkor på kapitalmarknaden och skall beräknas så att
intäkterna härav gör det möjligt för banken att uppfylla sina förplikt-
elser, täcka sina kostnader och bilda en reservfond enligt artikel 24.

2. Banken skall inte bevilja någon sänkning av räntesatserna. Om en
sänkning av räntesatsen synes påkallad med hänsyn till finansieringspro-
jektets särskilda art, får den berörda medlemsstaten eller tredje part
bevilja räntegottgörelse i den utsträckning som detta är förenligt med
reglerna i artikel 92 i detta fördrag.

Artikel 20

Banken skall i sin låne- och garantiverksamhet beakta följande prin-
ciper:

1. Den skall säkerställa att dess medel utnyttjas på det mest effektiva
sättet i gemenskapens intresse.

Den får endast bevilja lån eller ställa garantier för upptagande av lån

a) när betalningar av ränta och amortering i fråga om projekt som
genomförs av företag inom produktionssektorn säkerställs ge-
nom verksamhetens avkastning eller, i fråga om andra projekt,
genom en förbindelse tecknad av den stat i vilken projektet
utförs eller på annat sätt, och

b) när projektets genomförande bidrar till en höjning av den all-
männa ekonomiska produktiviteten och främjar förverkligandet
av den gemensamma marknaden.

2. Den skall inte förvärva intressen i företag eller ta på sig ansvar för
deras ledning, om inte skyddet av bankens rättigheter så kräver för att
säkerställa återbetalning av dess fordran.

3. Den får överlåta sina fordringar på kapitalmarknaden och får för
detta ändamål kräva att dess låntagare utfärdar obligationer eller andra
värdepapper.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

132

4. Varken banken eller medlemsstaterna får ställa villkor om att de Prop. 1994/95:19

belopp som lånats ut av banken skall användas inom en viss medlems- Bilaga 14

stat.

5. Den kan som villkor för att bevilja lån kräva att internationella
anbud infordras.

6. Den skall inte finansiera projekt, vare sig helt eller delvis, om den
medlemsstat på vars territorium projektet skall genomföras motsätter sig
detta.

Artikel 21

1. Ansökningar om lån eller garantier får ges in till banken antingen
genom kommissionen eller genom den medlemsstat på vars territorium
projektet skall genomföras. Ett företag får även vända sig direkt till
banken med ansökan om lån eller garanti.

2. När ansökningar ges in genom kommissionen, skall de föreläggas
den medlemsstat på vars territorium projektet skall genomföras för
yttrande. När de ges in genom en stat, skall de föreläggas kommissio-
nen för yttrande. Ansökningar som kommer direkt från företag skall
föreläggas den berörda medlemsstaten och kommissionen.

Den berörda medlemsstaten och kommissionen skall yttra sig inom
två månader. Om svar inte har kommit in inom denna tid, får banken
utgå från att projektet i fråga inte möter några invändningar.

3. Styrelsen skall besluta om låne- eller garantiansökningar som före-
lagts den av direktionen.

4. Direktionen skall undersöka om låne- eller garantiansökningar som
förelagts den står i överensstämmelse med bestämmelserna i denna
stadga, särskild bestämmelserna i artikel 20. Om direktionen tillstyrker
att lånet eller garantin beviljas, skall den förelägga styrelsen ett utkast
till avtal; direktionen får göra sin tillstyrkan beroende av sådana villkor
som den anser vara väsentliga. Om direktionen avstyrker att lånet eller
garantin beviljas, skall den förelägga styrelsen de relevanta handlingar-
na tillsammans med sitt yttrande.

5. Om direktionen avstyrkt, får styrelsen endast bevilja ifrågavarande
lån eller garanti genom enhälligt beslut.

6. Om kommissionen avstyrkt, får styrelsen endast bevilja ifrågava-
rande lån eller garanti genom enhälligt beslut, varvid den ledamot som
utsetts efter nominering av kommissionen skall avstå från att delta i
omröstningen.

133

7. Om både direktionen och kommissionen avstyrkt, får styrelsen inte Prop. 1994/95:19
bevilja ifrågavarande lån eller garanti. Bilaga 14

Artikel 22

1. Banken skall på de internationella kapitalmarknaderna låna upp de
medel som den behöver för att kunna fullgöra sina uppgifter.

2. Banken får ta upp lån på en medlemsstats kapitalmarknad antingen
inom ramen för de författningsbestämmelser som gäller för emissioner
inom landet eller, i avsaknad av sådana bestämmelser i en medlemsstat,
när den berörda staten och banken efter samråd har uppnått enighet om
lånet.

Medlemsstatens behöriga myndigheter får vägra att ge sitt samtycke
endast om allvarliga störningar kan befaras på denna stats kapitalmar-
knad.

Artikel 23

1. På följande sätt får banken använda disponibla medel som den inte
omedelbart behöver för att uppfylla sina förpliktelser:

a) Den får företa placeringar på penningmarknaderna.

b) Om inte annat följer av bestämmelserna i artikel 20.2, får den
köpa eller sälja värdepapper som utfärdats av banken eller av
dess låntagare.

c) Den får företa varje annan finansiell transaktion inom ramen
för sina uppgifter.

2. Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artikel 25
skall banken vid förvaltningen av sina placeringar inte företa valuta-
arbitrage, som inte direkt behövs för att genomföra dess utlåning eller
fullgöra förbindelser som den ingått i samband med att lån tagits upp
eller garantier beviljats.

3. Banken skall i frågor som avses i denna artikel handla i samför-
stånd med behöriga myndigheter eller sedelutgivande bank i den be-
rörda medlemsstaten.

Artikel 24

1. En reservfond som uppgår till 10 procent av det tecknade kapitalet
skall gradvis bildas. Om bankens åtaganden motiverar det, får styrelsen
besluta om att bilda ytterligare reserver. Så länge reservfonden inte
färdigbildats, skall den tillföras

134

a) ränteintäkter från lån som banken beviljat av de belopp som Prop. 1994/95:19

medlemsstaterna skall inbetala enligt artikel 5, Bilaga 14

b) ränteintäkter från lån som banken beviljat av de belopp som
utgör återbetalning av de lån som avses under a,

i den utsträckning dessa ränteintäkter inte är nödvändiga för att upp-
fylla bankens förpliktelser och för att täcka dess kostnader.

2. Reservfondens medel skall placeras så, att de när som helst är
tillgängliga för fondens ändamål.

Artikel 25

1. Banken skall alltid ha rätt att föra över tillgångar som den innehar
i en medlemsstats valuta till en annan medlemsstats valuta för att ge-
nomföra finansiella transaktioner i överensstämmelse med dess uppgifter
enligt artikel 130 i detta fördrag och med beaktande av bestämmelserna
i artikel 23 i denna stadga. Banken skall så långt som möjligt undvika
att företa sådana överföringar, om den har kontanter eller likvida medel
i den valuta som den behöver.

2. Banken får inte konvertera sina tillgångar i en medlemsstats valuta
till ett tredje lands valuta utan medlemsstatens samtycke.

3. Banken får fritt förfoga över den del av sitt kapital som inbetalats
i guld eller i konvertibla valutor och över valutor som upplånats på
marknader utanför gemenskapen.

4. Medlemsstaterna förbinder sig att ställa de valutor till bankens
gäldenärers förfogande som behövs för betalning av kapital och ränta på
sådana lån, som banken beviljat eller garanterat för projekt som skall
genomföras på medlemsstaternas territorier.

Artikel 26

Om en medlemsstat inte uppfyller de förpliktelser som följer av med-
lemsskap enligt denna stadga, särskilt förpliktelsen att inbetala sin andel
av det tecknade kapitalet, sina särskilda lån eller sina ränteinbetalningar
och amorteringar, får bankens råd med kvalificerad majoritet besluta att
beviljandet av lån eller garantier till denna medlemsstat eller dess med-
borgare skall inställas.

Ett sådant beslut befriar varken staten eller dess medborgare från
deras förpliktelser gentemot banken.

135

Artikel 27

1. Om bankens råd beslutar att inställa bankens verksamhet skall all
verksamhet utan dröjsmål upphöra, med undantag för sådana åtgärder
som är nödvändiga för att säkerställa att bankens tillgångar används,
skyddas och bevaras i behörig ordning samt att dess åtaganden infrias.

2. I händelse av likvidation skall bankens råd utse likvidatorer och ge
dem instruktioner för att genomföra likvidationen.

Artikel 28

1. Banken skall i varje medlemsstat ha den mest vittgående rättskapa-
citet som tillerkänns juridiska personer enligt den nationella lagstift-
ningen. Den skall särskilt kunna förvärva och avyttra fast och lös egen-
dom samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter.

Den immunitet och de privilegier som banken skall åtnjuta fastställs
i det protokoll som avses i artikel 218 i fördraget.

2. Bankens tillgångar skall undantas från varje slag av rekvisition
eller expropriation.

Artikel 29

Utom i de fall då domstolen är behörig, skall tvister mellan å ena sidan
banken och å andra sidan dess långivare, låntagare eller tredje man
avgöras av de behöriga nationella domstolarna.

Banken skall ha domicil i var och en av medlemsstaterna. Den får
emellertid i avtal fastställa ett särskilt domicil eller föreskriva ett skilje-
domsförfarande.

Bankens tillgångar får endast genom ett avgörande av domstol tas i
beslag eller göras till föremål för exekution.

Upprättat i Rom den tjugofemte mars nittonhundrafemtiosju.

P. H. Spaak

J. Ch. Snoy et d’Oppuers

Adenauer

Hallstein

Pineau

M. Faure

Antonio Segni

Gaetano Martino

Bech

Lambert Schaus

J. Luns

J. Linthorst Homan

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

136

Protokoll om den tyska utrikeshandeln och de problem som
sammanhänger med denna

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM BEAKTAR de förhållanden som för närvarande råder på grund av
Tysklands delning,

HAR ENATS OM följande bestämmelser som skall fogas till detta
fördrag:

1. Eftersom handeln mellan de tyska territorier som lyder under För-
bundsrepubliken Tysklands grundlag och de tyska territorier där grund-
lagen inte är tillämplig utgör en del av den tyska inrikeshandeln, kräver
tillämpningen av detta fördrag i Tyskland inte någon ändring i gällande
ordning för denna handel.

2. Varje medlemsstat skall informera de övriga medlemsstaterna och
kommissionen om alla avtal, som rör handeln med de tyska territorier
där Förbundsrepubliken Tysklands grundlag inte är tillämplig, och om
vilka genomförandebestämmelser som gäller för dessa avtal. Varje
medlemsstat skall säkerställa att genomförandet inte strider mot den
gemensamma marknadens principer och skall i synnerhet vidta lämpliga
åtgärder för att undvika att skada de andra medlemsstaternas ekonomier.

3. Varje medlemsstat får vidta lämpliga åtgärder för att hindra att
svårigheter uppstår för staten på grund av handeln mellan en annan
medlemsstat och de tyska territorier där Förbundsrepubliken Tysklands
grundlag inte är tillämplig. Upprättat i Rom den tjugofemte mars nitton-
hundrafemtiosju.

P. H. Spaak

J. Ch. Snoy et d’Oppuers

Adenauer

Hallstein

Pineau

M. Faure

Antonio Segni

Gaetano Martino

Bech

Lambert Schaus

J. Luns

J. Linthorst Homan

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

137

16 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 19. Bilaga 13-21

Protokoll om vissa bestämmelser angående Frankrike Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM ÖNSKAR lösa vissa särskilda, nu aktuella problem i överensstäm-
melse med fördragets allmänna mål,

HAR ENATS OM följande bestämmelser som skall fogas till detta
fördrag:

I - Avgifter och stöd

1. Kommissionen och rådet skall varje år pröva det system för ex-
portstöd och särskilda importavgifter som används inom franc-området.

Den franska regeringen skall i samband med prövningen tillkännage
vilka åtgärder den avser att vidta för att minska och rationalisera stö-
dens och avgifternas storlek.

Den skall också informera rådet och kommissionen om den avser att
införa några nya avgifter som en följd av ytterligare liberalisering, och
om de justeringar av stöd och avgifter som den avser att göra inom
ramen för den högsta avgiftsnivå som gällde den 1 januari 1957. De
olika åtgärderna kan tas upp till diskussion inom dessa institutioner.

2. Om rådet anser att bristen på enhetlighet skadar vissa industri-
grenar inom andra medlemsstater, får rådet, på förslag från kommissio-
nen och med kvalificerad majoritet, anmoda den franska regeringen att
vidta vissa åtgärder för att standardisera avgifter och stöd inom var och
en av de tre grupperna råmaterial, halvfabrikat och färdiga produkter.
Om den franska regeringen inte vidtar sådana åtgärder, kan rådet med
kvalificerad majoritet tillåta de övriga medlemsstaterna att vidta skydds-
åtgärder enligt de villkor och närmare föreskrifter som rådet fastställer.

3. Om de löpande transaktionerna i betalningsbalansen inom franc-
området har varit i jämvikt i mer än ett år och om områdets valuta-
reserv har nått en godtagbar nivå, särskilt i förhållande till utrikes-
handelns volym, kan rådet, på förslag från kommissionen och med
kvalificerad majoritet, besluta att den franska regeringen skall avskaffa
avgifts- och stödsystemet.

Om kommissionen och den franska regeringen inte kan enas i frågan
om huruvida valutareserven inom franc-området har nått en godtagbar
nivå, skall de hänskjuta ärendet till ett organ eller en person som i
samförstånd utsetts till skiljedomare. Om samförstånd inte kan nås skall
domstolens ordförande utse skiljedomaren.Beslut om att avskaffa av-
gifts- och stödsystemet skall fattas på ett sådant sätt att betalningsbalan-
sens jämvikt inte riskeras; avskaffandet får i synnerhet ske gradvis. När

138

systemet har avskaffats skall fördragets bestämmelser tillämpas till alla
delar.

Begreppet löpande transaktioner i betalningsbalansen skall ha den
innebörd som internationella organisationer och Internationella valuta-
fonden har gett det. Begreppet skall omfatta handelsbalansen och de
osynliga transaktioner som har karaktär av intäkter eller tjänster.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

II - Övertidsersättning

1. Enligt medlemsstaternas uppfattning kommer upprättandet av den
gemensamma marknaden att vid den första etappens utgång medföra en
situation, där det normala antalet arbetstimmar, utöver vilket övertids-
ersättning betalas, och det genomsnittliga lönetillägget för övertidstim-
mar inom industrin motsvarar det franska genomsnittet år 1956.

2. Om denna situation inte uppstår i slutet av den första etappen skall
kommissionen bemyndiga Frankrike att, med avseende på de industri-
grenar som påverkas av skillnader i metoden för beräkning av övertids-
ersättning, vidta skyddsåtgärder enligt de villkor och närmare föreskrif-
ter som kommissionen fastställer. Sådana åtgärder får dock inte vidtas
om den genomsnittliga ökningen av lönenivån inom samma industrigre-
nar i övriga medlemsstater, jämfört med genomsnittet år 1956, under
denna etapp överstiger ökningen i Frankrike med en av kommissionen
fastställd och av rådet med kvalificerad majoritet godkänd procentsats.

Upprättat i Rom den tjugofemte mars nittonhundrafemtiosju.

P. H. Spaak

J. Ch. Snoy et d’Oppuers

Adenauer

Hallstein

Pineau

M. Faure

Antonio Segni

Gaetano Martino

Bech

Lambert Schaus

J. Luns

J. Linthorst Homan

1.5 Protokoll om Italien

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM ÖNSKAR lösa vissa problem avseende Italien,

139

HAR ENATS OM följande bestämmelser som skall fogas till detta Prop. 1994/95:19
fördrag: Bilaga 14

GEMENSKAPENS MEDLEMSSTATER

BEAKTAR att den italienska regeringen genomför ett tioårigt ekono-
miskt utvecklingsprogram vars mål är att rätta till obalanserna i den
italienska ekonomin, i synnerhet genom att bygga upp en infrastruktur i
de mindre utvecklade områdena i södra Italien och på de italienska
öama samt genom att skapa nya arbetstillfällen för att avskaffa arbets-
lösheten,

HÄNVISAR TILL att principerna och målen i den italienska regering-
ens program har övervägts och blivit godkända av internationella sam-
arbetsorgan, i vilka medlemsstaterna är medlemmar, INSER att det
ligger i deras gemensamma intresse att målen i det italienska program-
met uppnås,

ÄR ENIGA OM att rekommendera gemenskapens institutioner att an-
vända alla de medel och förfaranden som föreskrivs i detta fördrag och
då särskilt att på ett lämpligt sätt utnyttja Europeiska investeringsban-
kens och Europeiska sociala fondens resurser, för att underlätta genom-
förandet av den italienska regeringens uppgift,

ANSER att gemenskapens institutioner vid tillämpningen av detta för-
drag bör beakta de stora påfrestningar som Italiens ekonomi kommer att
utsättas för under de kommande åren och det önskvärda i att undvika
sådana riskfyllda belastningar, särskilt vad gäller betalningsbalansen och
sysselsättningsnivån, som skulle kunna äventyra tillämpningen av för-
draget i Italien,

ERKÄNNER särskilt att det vid tillämpningen av artiklarna 108 och
109 blir nödvändigt att se till att de åtgärder som krävs av den italien-
ska regeringen inte äventyrar genomförandet av regeringens program
för ekonomisk utveckling och höjning av befolkningens levnadsstandard.

Upprättat i Rom den tjugofemte mars nittonhundrafemtiosju.

P. H. Spaak

J. Ch. Snoy et d’Oppuers

Adenauer

Hallstein

Pineau

M. Faure

Antonio Segni

Gaetano Martino

Bech

140

Lambert Schaus

J. Luns

J. Linthorst Homan

Protokoll om Storhertigdömet Luxemburg

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM ÖNSKAR lösa vissa särskilda problem angående Storhertigdömet
Luxemburg,

HAR ENATS OM följande bestämmelser som skall fogas till detta
fördrag:

Artikel 1

1. På grund av jordbrukets särskilda ställning i Storhertigdömet Lux-
emburg skall Storhertigdömet ha rätt att behålla kvantitativa restrik-
tioner för import av sådana produkter som räknas upp i den lista, vilken
är fogad till det beslut om jordbruket i Luxemburg som fattades den 3
december 1955 av de avtalsslutande parterna i Allmänna tull- och han-
delsavtalet.

Belgien, Luxemburg och Nederländerna skall tillämpa det system
som föreskrivs i artikel 6.3 i konventionen av den 25 juli 1921 om den
ekonomiska unionen mellan Belgien och Luxemburg.

2. Storhertigdömet Luxemburg skall vidta alla åtgärder av strukturell,
teknisk och ekonomisk natur som gör det möjligt att gradvis integrera
dess jordbruk med den gemensamma marknaden. Kommissionen får
lämna Storhertigdömet rekommendationer om vilka åtgärder som skall
vidtas.Vid slutet av övergångstiden skall rådet, på förslag från kommis-
sionen och med kvalificerad majoritet, besluta om i vilken utsträckning
de undantag som beviljats Storhertigdömet Luxemburg skall behållas,
ändras eller upphävas.

Varje medlemsstat som saken gäller kan överklaga detta beslut till ett
skiljedomsorgan som har utsetts enligt artikel 8.4 i detta fördrag.

Artikel 2

När kommissionen utarbetar de bestämmelser om fri rörlighet för ar-
betstagare som avses i artikel 48.3 i detta fördrag, skall den beakta den
särskilda demografiska situationen i Storhertigdömet Luxemburg.

Upprättat i Rom den tjugofemte mars nittonhundrafemtiosju.

P. H. Spaak

J. Ch. Snoy et d’Oppuers

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

141

Adenauer

Hallstein

Pineau

M. Faure

Antonio Segni

Gaetano Martino

Bech

Lambert Schaus

J. Luns

J. Linthorst Homan

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

Protokoll om varor som har sitt ursprung i och kommer från
vissa länder och som särbehandlas vid import till en medlemsstat

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM ÖNSKAR närmare bestämma hur detta fördrag skall tillämpas på
vissa varor som har sitt ursprung i och kommer från vissa länder och
som särbehandlas vid import till en medlemsstat,

HAR ENATS OM följande bestämmelser som skall fogas till detta
fördrag:

1. Tillämpningen av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekono-
miska gemenskapen skall inte kräva någon ändring av de tullbestämmel-
ser som vid fördragets ikraftträdande tillämpas vid import

a) till Beneluxländema av varor med ursprung i och som kommer
från Surinam eller Nederländska Antillerna,

b) till Frankrike av varor med ursprung i och som kommer från
Marocko, Tunisien, Republiken Vietnam, Kambodja eller Laos;
detta skall även gälla för de franska besittningarna i kondomini-
et Nya Hebriderna,

c) till Italien av varor med ursprung i och som kommer från
Libyen eller det nu under italienskt forvaltarskap stående
Somaliland.

2. Varor som har importerats till en medlemsstat enligt de ovan an-
givna reglerna skall vid återexport till någon annan medlemsstat inte
anses kunna omsättas fritt i den förstnämnda medlemsstaten enligt arti-
kel 10 i detta fördrag.

3. Före utgången av det första året efter det att detta fördrag har trätt
i kraft skall varje medlemsstat underrätta kommissionen och de övriga
medlemsstaterna om sina regler angående sådan särbehandling som

142

avses i detta protokoll och samtidigt överlämna en lista över de varor Prop. 1994/95:19
som särbehandlas. Bilaga 14

Varje medlemsstat skall också informera kommissionen och de övriga
medlemsstaterna om senare ändringar i listan eller i särbehandlingen.

4. Kommissionen skall säkerställa att tillämpningen av dessa regler
inte är till skada för de övriga medlemsstaterna. För att uppnå detta mål
får den vidta lämpliga åtgärder vad gäller förbindelserna mellan med-
lemsstaterna.

Upprättat i Rom den tjugofemte mars nittonhundrafemtiosju.

P. H. Spaak

J. Ch. Snoy et d’Oppuers

Adenauer

Hallstein

Pineau

M. Faure

Antonio Segni

Gaetano Martino

Bech

Lambert Schaus

J. Luns

J. Linthorst Homan

Protokoll om den ordning som med avseende på Algeriet och
Franska republikens utomeuropeiska departement skall tillämpas på
varor som omfattas av Europeiska kol- och stålgemenskapen

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM ÄR MEDVETNA OM att de bestämmelser i detta fördrag som
avser Algeriet och Franska republikens utomeuropeiska departement
aktualiserar frågan om vilken ordning som, i fråga om Algeriet och
dessa departement, skall tillämpas på varor som omfattas av Fördraget
om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen,

SOM ÖNSKAR finna en lämplig lösning i samklang med de två för-
dragens principer,

FÖRBINDER SIG att lösa detta problem i en anda av samförstånd och
inom kortast möjliga tid, dock senast vid den första revisionen av För-
draget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen.

Upprättat i Rom den tjugofemte mars nittonhundrafemtiosju.

143

P. H. Spaak

J. Ch. Snoy et d’Oppuers

Adenauer

Hallstein

Pineau

M. Faure

Antonio Segni

Gaetano Martino

Bech

Lambert Schaus

J. Luns

J. Linthorst Homan

Protokoll om mineraloljor och vissa av deras derivat

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA

HAR ENATS OM följande bestämmelser som skall fogas till detta
fördrag:

1. Under sex år efter det att detta fördrag har trätt i kraft får varje
medlemsstat gentemot övriga medlemsstater och tredje land behålla de
tullar och avgifter med motsvarande verkan som den 1 januari 1957 -
eller vid fördragets ikraftträdande, om de då är lägre - tillämpades på
varor som omfattas av nummer 27.09, 27.10, 27.11, 27.12 och ur
27.13 (paraffin, mikrovax och andra mineralvaxer) i Brysselnomenkla-
turen. Tullsatsen för råolja får dock inte vara sådan, att den medför att
den skillnad som den 1 januari 1957 förelåg mellan tullsatsen för råolja
och tullsatserna för de ovannämnda derivaten ökar med mera än 5 pro-
cent. Om någon sådan skillnad inte föreligger, får den skillnad som
senare kan uppkomma inte överstiga 5 procent av den tullsats som
den 1 januari 1957 tillämpades på varor som omfattas av nummer
27.09. Om tullarna eller avgifterna med motsvarande verkan sätts ned
före utgången av den ovannämnda sexårsperioden för de varor som
omfattas av nummer 27.09, skall de tullar eller avgifter med motsvaran-
de verkan som gäller för de övriga ovannämnda varorna sättas ned i
samma utsträckning.

Vid slutet av denna period skall de tullsatser som behållits enligt
föregående stycke fullständigt avskaffas gentemot de övriga medlemssta-
terna. Samtidigt skall den gemensamma tulltaxan bli tillämplig gentemot
tredje land.

2. Artikel 92.3 c i detta fördrag skall tillämpas på stöd till produktion
av mineraloljor som omfattas av nummer 27.09 i Brysselnomenklaturen,
om sådant stöd visar sig vara nödvändigt för att få ner priset på råolja
till världsmarknadspriset cif europeisk hamn i en medlemsstat. Kommis-
sionen skall under de två första etapperna använda sina befogenheter

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

144

enligt artikel 93 endast i den omfattning som krävs för att förhindra Prop. 1994/95:19
missbruk av stöd. Bilaga 14

Upprättat i Rom den tjugofemte mars nittonhundrafemtiosju.

P. H. Spaak

J. Ch. Snoy et d’Oppuers

Adenauer

Hallstein

Pineau

M. Faure

Antonio Segni

Gaetano Martino

Bech

Lambert Schaus

J. Luns

J. Linthorst Homan

Protokoll om tillämpningen av Fördraget om upprättandet av
Europeiska ekonomiska gemenskapen på de utomeuropeiska delarna
av Konungariket Nederländerna

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM ÄR ANGELÄGNA att, vid tiden för undertecknandet av För-
draget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, be-
stämma räckvidden av bestämmelserna i artikel 227 i detta fördrag när
det gäller Konungariket Nederländerna,

HAR ENATS OM följande bestämmelser som skall fogas till detta
fördrag:

På grund av Konungariket Nederländernas statsrättsliga struktur enligt
författningen av den 29 december 1954 är Konungarikets regering, trots
artikel 227, berättigad att ratificera fördraget endast för Konungariket i
Europa och Nederländska Nya Guinea.

Upprättat i Rom den tjugofemte mars nittonhundrafemtiosju.

P. H. Spaak

J. Ch. Snoy et d’Oppuers

Adenauer

Hallstein

Pineau

M. Faure

Antonio Segni

Gaetano Martino

145

Bech

Lambert Schaus

J. Luns

J. Linthorst Hörnan

Genomförandekonvention om associeringen av
utomeuropeiska länder och territorier med gemenskapen

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM ÖNSKAR fastställa den genomförandekonvention som omtalas i
artikel 136 i detta fördrag,

HAR ENATS OM följande bestämmelser som skall fogas till detta
fördrag:

Artikel 1

Medlemsstaterna skall på nedan angivna villkor delta i åtgärder som är
ägnade att främja den sociala och ekonomiska utvecklingen i de länder
och territorier som är förtecknade i bilaga IV till detta fördrag, genom
att bistå dessa länders och territoriers ansvariga myndigheter i deras
strävanden.

För detta ändamål upprättas härmed en utvecklingsfond för utom-
europeiska länder och territorier, till vilken medlemsstaterna under en
tid av fem år skall betala de årliga avgifter som fastställts i bilaga A till
denna konvention.

Fonden skall förvaltas av kommissionen.

Artikel 2

De myndigheter som är ansvariga för dessa länder och territorier skall
i samförstånd med de lokala myndigheterna eller med företrädare för
folken i de berörda länderna och territorierna, förelägga kommissionen
de sociala och ekonomiska projekt för vilka man begär finansiering
genom gemenskapen.

Artikel 3

Kommissionen skall varje år utarbeta allmänna handlingsprogram för
fördelningen på olika projektgrupper av de medel som står till förfogan-
de enligt bilaga B till denna konvention.

De allmänna handlingsprogrammen skall omfatta följande finansie-
ringsprojekt:

a) Vissa sociala institutioner, särskilt sjukhus och inrättningar för
undervisning och teknisk forskning samt för yrkesvägledning

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

146

och yrkesutbildning av befolkningen. Prop. 1994/95:19

b) Investeringar som är av allmänt intresse och direkt knutna till Bilaga 14
genomförandet av ett program som innehåller konkreta och pro-
duktiva utvecklingsprojekt.

Artikel 4

Vid början av varje budgetår skall rådet, med kvalificerad majoritet och
efter att ha hört kommissionen, bestämma vilka belopp som skall anslås
för att finansiera

a) de sociala institutioner som avses i artikel 3 a,

b) de investeringar av allmänt intresse som avses i artikel 3 b.

Rådets beslut skall syfta till att uppnå en rationell geografisk fördelning
av de tillgängliga medlen.

Artikel 5

1. Kommissionen skall besluta om hur de enligt artikel 4 a tillgängli-
ga medlen skall fördelas mellan olika ansökningar om finansiering av
sociala institutioner.

2. Kommissionen skall utarbeta förslag för finansieringen av de inve-
steringsprojekt som avses i artikel 4 b.

Den skall förelägga rådet dessa förslag.

Om ingen medlemsstat inom en månad begär att rådet skall pröva

förslagen skall dessa anses vara godkända.

Om rådet prövar förslagen skall rådet inom två månader fatta beslut
med kvalificerad majoritet.

3. Sådana medel som inte har fördelats under ett år skall föras över
till de följande åren.

4. De fördelade medlen skall ställas till förfogande för de myndig-
heter som ansvarar för att arbetena utförs. Kommissionen skall säker-
ställa att medlen används för de beslutade ändamålen och på bästa
möjliga ekonomiska villkor.

Artikel 6

Inom sex månader efter det att detta fördrag har trätt i kraft skall rådet,
med kvalificerad majoritet och på förslag från kommissionen, fastställa
regler för insamlingen och överföringen av bidragen, för budgetarbetet
och för förvaltningen av Utvecklingsfondens medel.

147

Artikel 7

Den kvalificerade majoritet som avses i artiklarna 4—6 skall vara 67
röster. Medlemsstaterna skall ha följande antal röster:

Belgien ................................. 11 röster

Tyskland ................................33 röster

Frankrike................................33 röster

Italien .................................. 11 röster

Luxemburg ...............................1 röst

Nederländerna ............................ 11 röster

Artikel 8

Etableringsrätten skall i varje land eller territorium gradvis utökas till
att gälla medborgare och företag från andra medlemsstater än den stat
som har särskilda förbindelser med landet eller territoriet i fråga. När-
mare riktlinjer för detta skall rådet fastställa under det första tillämp-
ningsåret för denna konvention; rådet skall därvid besluta med kvalifice-
rad majoritet och på förslag från kommissionen samt på ett sådant sätt
att all diskriminering gradvis upphör under övergångstiden.

Artikel 9

De tullbestämmelser som föreskrivs i artiklarna 133 och 134 i detta
fördrag skall tillämpas på handeln mellan medlemsstaterna och dessa
länder och territorier.

Artikel 10

Under denna konventions giltighetstid skall medlemsstaterna i sitt han-
delsutbyte med dessa länder och territorier tillämpa de bestämmelser i
fördragets kapitel om avskaffandet av kvantitativa restriktioner mellan
medlemsstaterna, som medlemsstaterna tillämpar i handelsutbytet med
varandra under samma tid.

Artikel 11

1. Ett år efter det att denna konvention har trätt i kraft skall i varje
land eller territorium där importkvoter förekommer, de kvoter som är
öppna för andra stater än den stat med vilken landet eller territoriet har
särskilda förbindelser omvandlas till globala kvoter som utan diskrimi-
nering skall vara öppna för övriga medlemsstater. Från och med samma
tidpunkt skall dessa kvoter årligen ökas enligt artikel 32 och artikel
33.1—2 och 33.4—7 i detta fördrag.

2. Om den globala kvoten för en icke-liberaliserad vara inte uppgår
till 7 procent av den totala importen till ett land eller territorium, skall

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

148

en kvot som uppgår till 7 procent av denna import inforas senast ett år Prop. 1994/95:19
efter det att denna konvention har trätt i kraft och årligen ökas enligt Bilaga 14
punkt 1.

3. Om det ifråga om vissa varor inte finns någon kvot för import till
ett land eller territorium, skall kommissionen genom ett beslut ge när-
mare föreskrifter om hur de kvoter som skall erbjudas de övriga med-
lemsstaterna skall öppnas och utökas.

Artikel 12

Om medlemsstaternas importkvoter omfattar både import från en stat
med särskilda förbindelser med ett land eller territorium och import från
det berörda landet eller territoriet, skall den del av importen som kom-
mer från länderna och territorierna vara föremål för en global kvot som
skall bestämmas utifrån importstatistik. Sådana kvoter skall fastställas
under det första året av denna konventions giltighetstid och ökas enligt
artikel 10.

Artikel 13

Bestämmelserna i artikel 10 skall inte hindra sådana förbud mot eller
restriktioner för import, export eller transitering som grundas på hänsyn
till allmän moral, allmän ordning eller allmän säkerhet eller intresset att
skydda människors och djurs hälsa och liv, att bevara växter, att skydda
nationella skatter av konstnärligt, historiskt eller arkeologiskt värde eller
att skydda industriell eller kommersiell äganderätt. Sådana förbud eller
restriktioner får dock inte utgöra ett medel för godtycklig diskrimine-
ring eller innefatta en förtäckt begränsning av handeln.

Artikel 14

Efter det att denna konvention har upphört att gälla och tills dess att
associeringsbestämmelser för ytterligare en period har antagits, skall å
ena sidan ländernas och territoriernas importkvoter och å andra sidan
medlemsstaternas importkvoter för varor med ursprung i länderna och
territorierna, behållas på den nivå som fastställts för det femte året. Den
ordning med avseende på etableringsrätten som var i kraft vid femte
årets utgång skall också behållas.

Artikel 15

1. Tullkvoter för import från tredje land av orostat kaffe till Italien
och Beneluxländema och av bananer till Förbundsrepubliken Tyskland,
skall införas i enlighet med de protokoll som är fogade till denna kon-
vention.

149

2. Om denna konvention upphör att gälla innan ett nytt avtal har slu-
tits, skall medlemsstaterna, i avvaktan på ett nytt avtal, beviljas tullkvo-
ter för bananer, kakaobönor och orostat kaffe till de tullsatser som
tillämpades vid början av den andra etappen. Dessa kvoter skall motsva-
ra importvolymen från tredje land under det senaste år för vilket det
finns tillgänglig statistik.

Dessa kvoter skall i förekommande fall ökas i proportion till konsum-
tionsökningen i de importerande länderna.

3. De medlemsstater som har beviljats tullkvoter på vilka - enligt
protokollen om import av orostat kaffe och bananer från tredje land -
de tullsatser tillämpas som gällde då detta fördrag trädde i kraft, kan
istället för en tillämpning av den i punkt 2 föreskrivna ordningen kräva
att tullkvoterna för dessa produkter bibehålls på samma nivå som de
uppnått då denna konvention upphör att gälla.

Dessa kvoter skall i förekommande fall ökas enligt punkt 2.

4. Kommissionen skall på begäran av de berörda staterna besluta om
storleken på de tullkvoter som avses i de föregående punkterna.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

Artikel 16

Bestämmelserna i artiklarna 1—8 i denna konvention skall tillämpas på
Algeriet och de franska utomeuropeiska departementen.

Artikel 17

Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artiklarna 14
och 15 ingås denna konvention för en tid av fem år.

Upprättat i Rom den tjugofemte mars nittonhundrafemtiosju.

P. H. Spaak

J. Ch. Snoy et d’Oppuers

Adenauer

Hallstein

Pineau

M. Faure

Antonio Segni

Gaetano Martino

Bech

Lambert Schaus

J. Luns

J.Linthorst Homan

150

Bilaga A enligt artikel 1 i denna konvention

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

	År 1	År 2	År 3	År 4	År 5	Totalt
Procent	10 %	12,5 %	16,5 %	22,5 %	38,5 %	100 %

Lander MILJONER EPU-BERÄKNINGSENHETER

Belgien	7	8,75	11,55	15,75	26,95	70
Tyskland	20	25	33	45	77	200
Frankrike	20	25	33	45	77	200
Italien	4	5	6,60	9	15,40	40
Luxemburg	0,125	0,15625	0,20625	0,28125	0,48125	1,25
Nederländerna	7	8,75	11,55	15,75	26,95	70

Bilaga B enligt artikel 3 i denna konvention

	År I	År 2	År 3	År 4	År 5	Totalt
Procent	10 %	12,5 %	16,5 %	22,5 %	38,5 %	100 %

Utomeuropeisk

a länder och

territorier med MILJONER EPU-BERÄKNINGSENHETER

anknytning till

Belgien	3	3,75	4,95	6,75	11,55	30
Frankrike	51,125	63,906	84,356	115,031	196,832	511,25
Italien	0,5	0,625	0,825	1,125	1,925	5
Nederländerna	3,5	4,375	5,775	7,875	13,475	35

151

Protokoll om tullkvoter för import av bananer Prop. 1994/95:19

(ur 08.01 i Brysselnomenklaturen) Bilaga 14

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA

HAR ENATS OM följande bestämmelser som skall fogas till denna
konvention:

1. Från den första tillnärmningen av externa tullar enligt artikel 23.1
b i detta fördrag till slutet av den andra etappen, skall
Förbundsrepubliken Tyskland beviljas en årlig tullfri importkvot som
ska motsvara 90 procent av den kvantitet som importerades år 1956,
minskat med de kvantiteter som kommer från de länder och territorier
som avses i artikel 131 i detta fördrag.

2. Från slutet av den andra etappen till slutet av den tredje, skall
kvoten vara 80 procent av den ovan angivna kvantiteten.

3. De årliga kvoter som bestäms i punkterna 1 och 2 skall ökas med

50 procent av skillnaden mellan de totala kvantiteter som importerades
under det närmast föregående året och de kvantiteter som importerades
år 1956.

Om den totala importen minskar i jämförelse med år 1956, skall de
årliga kvoter som föreskrivs ovan inte överstiga 90 procent av importen
för det närmast föregående året under den tid som avses i punkt 1, eller
80 procent av importen för det närmast föregående året under den tid
som avses i punkt 2.

4. Så snart som den gemensamma tulltaxan tillämpas i sin helhet
skall kvoten utgöra 75 procent av importen för år 1956. Denna kvot
skall ökas enligt punkt 3 första stycket.

Om importen har minskat i jämförelse med år 1956, skall den årliga
kvot som föreskrivs ovan inte överstiga 75 procent av importen för det
närmast föregående året.

Varje beslut om att avskaffa eller ändra denna kvot skall fattas av
rådet, med kvalificerad majoritet och på förslag från kommissionen.

5. Den importkvantitet för år 1956 som enligt de ovan angivna be-
stämmelserna skall utgöra beräkningsgrunden för kvoterna, uppgår till
290.000 ton efter avdrag för importen från de länder och territorier som
avses i artikel 131 i detta fördrag.

6. Om länderna och territorierna inte skulle vara i stånd att leverera
de av Förbundsrepubliken Tyskland begärda kvantiteterna, är de be-
rörda medlemsstaterna beredda att samtycka till en motsvarande ökning
av den tyska tullkvoten.

152

Upprättat i Rom den tjugofemte mars nittonhundrafemtiosju.

P. H. Spaak

J. Ch. Snoy et d’Oppuers

Adenauer

Hallstein

Pineau

M. Faure

Antonio Segni

Gaetano Martino

Bech

Lambert Schaus

J. Luns

J. Linthorst Homan

Vid undertecknandet av detta protokoll gjorde Förbundsrepubliken
Tysklands befullmäktigade på sin regeringens vägnar följande förklaring
som de övriga befullmäktigade beaktade:

Förbundsrepubliken Tyskland är beredd att stödja alla åtgärder som
kan vidtas av tyska privata intressenter för att inom Förbundsrepubliken
främja försäljningen av bananer från de associerade utomeuropeiska
länderna och territorierna.

För att uppnå detta mål skall förhandlingar inledas så snart som
möjligt mellan affärskretsama i de olika länder som är intresserade av
att leverera och sälja bananer.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 14

Protokoll om tullkvoter för import av orostat kaffe

(ur 09.01 i Brysselnomenklaturen)

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA

HAR ENATS OM följande bestämmelser som skall fogas till denna
konvention:

A. Italien

Under den första tiden av associering av de utomeuropeiska länderna
och territorierna med gemenskapen och efter den första ändringen av
tullsatsema enligt artikel 23 i detta fördrag, skall vid import av orostat
kaffe från tredje land till italienskt territorium de tullsatser gälla som
tillämpades då detta fördrag trädde i kraft, förutsatt att importen ligger
inom ramen för en årlig kvot som högst är lika med den samlade impor-
ten av orostat kaffe från tredje land till Italien under år 1956.

Från och med det sjätte året efter det att detta fördrag trätt i kraft till
slutet av den andra etappen skall den ursprungliga kvot som föreskrivs
i föregående stycke minskas med 20 procent.

153

17 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 19. Bilaga 13-21

Från början av den tredje etappen och under hela dess varaktighet Prop. 1994/95:19
skall kvoten vara 50 procent av den ursprungliga kvoten. Bilaga 14

I fyra år efter övergångstidens slut får vid import av orostat kaffe till
Italien de tullsatser, som gällde där när detta fördrag trädde i kraft,
fortsätta att tillämpas på upp till 20 procent av den ursprungliga kvoten.

Kommissionen skall pröva om det procenttal och den tidsfrist som
anges i föregående stycke är befogade.

Bestämmelserna i detta fördrag skall tillämpas på de kvantiteter som
importeras utöver de ovan angivna kvoterna.

B. Beneluxländema

Från början av den andra etappen och under hela dess varaktighet, får
orostat kaffe från tredje land fortsätta att importeras tullfritt till
Beneluxländernas territorier. Denna tullfria import får dock högst uppgå
till 85 procent av den totala kvantitet orostat kaffe som importerades
under det senaste året för vilket det finns statistik tillgänglig.

Från början av den tredje etappen och under hela dess varaktighet,
skall den tullfria import som avses i föregående stycke minskas till
50 procent av den totala mängden orostat kaffe som importerades under
det senaste året för vilket det finns statistik tillgänglig.

Bestämmelserna i detta fördrag skall tillämpas på de kvantiteter som
importeras utöver de ovan angivna kvoterna.

Upprättat i Rom den tjugofemte mars nittonhundrafemtiosju.

P. H. Spaak

J. Ch. Snoy et d’Oppuers

Adenauer

Hallstein

Pineau

M. Faure

Antonio Segni

Gaetano Martino

Bech

Lambert Schaus

J. Luns

J. Linthorst Homan

154

BILAGA 15

FÖRDRAGET DEN 25 MARS 1957 OM

UPPRÄTTANDET AV

EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN

BILAGA 15

Fördraget den 25 mars 1957 om upprättandet av Europeiska
atomenergigemenskapen

Prop. 1994/95:19

Bilaga 15

FÖRDRAGET OM UPPRÄTTANDET AV

EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN

(EURATOM)

Innehållsförteckning

Ingress ..................................... 3

Avdelning I: Gemenskapens uppgifter ..................5

Avdelning II: Bestämmelser för att främja framsteg på
kämenergiområdet ...............................7

Kapitel 1:

Främjande av forskning ..........................7

Kapitel 2:

Informationsspridning ...........................9

Kapitel 3:

Hälsoskydd ................................. 19

Kapitel 4:

Investeringar ................................ 21

Kapitel 5:

Gemensamma företag........................... 23

Kapitel 6:

Försörjning .................................25

Kapitel 7:

Säkerhetskontroll ............................. 33

Kapitel 8:

Egendomsordning ............................. 37

Kapitel 9:

Den gemensamma marknaden på kämenergiområdet ....... 38

Kapitel 10: Prop. 1994/95:19

Yttre förbindelser ............................. 41 Bilaga 15

Avdelning III: Institutionella bestämmelser .............. 43

Kapitel 1:

Gemenskapens institutioner ....................... 43

Kapitel 2:

Gemensamma bestämmelser för flera institutioner ......... 56

Kapitel 3:

Ekonomiska och sociala kommittén .................. 57

Avdelning IV: Finansiella bestämmelser ................ 60

Avdelning V: Allmänna bestämmelser ................. 67

Avdelning VI: Bestämmelser om inledningsskedet .......... 74

Slutbestämmelser ............................... 79

Bilagor

Bilaga I:

Områden för kämenergiforskning enligt artikel 4 i detta fördrag 80

Bilaga II:

Industrigrenar som avses i artikel 41 i detta fördrag
.......................................... 83

Bilaga III:

Förmåner som kan beviljas gemensamma företag enligt artikel 48 i
detta fördrag ................................ 84

Bilaga IV:

Listor över varor och produkter som omfattas av bestämmelserna i
kapitel 9 om den gemensamma marknaden på kärnenergiområdet 85

Bilaga V:

Inledande forsknings- och utbildningsprogram som avses i artikel 215
i detta fördrag ............................... 90

Fördelning på huvudposter av de utgifter som krävs för genomförandet
av forsknings- och utbildningsprogrammet ............. 93

HANS MAJESTÄT BELGARNAS KONUNG, Prop. 1994/95:19
FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLANDS PRESIDENT, FRANSKA Bilaga 15
REPUBLIKENS PRESIDENT, ITALIENSKA REPUBLIKENS

PRESIDENT, HENNES KUNGLIGA HÖGHET STORHERTIGINNAN

AV LUXEMBURG, HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV
NEDERLÄNDERNA,

SOM INSER att kärnenergin utgör en oumbärlig källa för att
säkerställa produktionens utveckling och förnyelse och för att möjliggöra
framsteg i arbetet för freden,

SOM ÄR ÖVERTYGADE OM att endast en omedelbar gemensam
ansträngning kan leda till resultat som motsvarar de konstruktiva
krafterna inom deras länder,

SOM ÄR BESLUTNA att skapa förutsättningar för utvecklingen av en
effektiv kämindustri som väsentligt ökar energiproduktionen,
moderniserar tekniken och inom talrika andra områden bidrar till välstånd
för deras folk,

SOM ÄR ANGELÄGNA att skapa sådana förhållanden i
säkerhetshänseende att farorna för befolkningens liv och hälsa avlägsnas,

SOM ÖNSKAR att andra länder deltar i detta arbete och att samarbete

kommer till stånd med internationella organisationer som är sysselsatta

med atomenergins fredliga utveckling,

HAR BESLUTAT att skapa en europeisk atomenergigemenskap

(EURATOM) och har för detta ändamål som befullmäktigade utsett

Hans majestät belgarnas konung

Paul-Henri Spaak, utrikesminister;

Baron J. Ch. Snoy et d’Oppuers, generalsekreterare i
ekonomiministeriet, ordförande i den belgiska delegationen vid
regeringskonferensen;

Förbundsrepubliken Tysklands president

dr Konrad Adenauer, förbundskansler;

professor dr Walter Hallstein, statssekreterare i utrikesministeriet;

Franska republikens president

Christian Pineau, utrikesminister;

Maurice Faure, statssekreterare i utrikesministeriet;

Italienska republikens president

Prop. 1994/95:19

Bilaga 15

Antonio Segni, konseljpresident;
professor Gaetano Martino, utrikesminister;

Hennes kungliga höghet storhertiginnan av Luxemburg

Joseph B e c h , konseljpresident, utrikesminister;

ambassadör Lambert S c h a u s , ordförande i den luxemburgska
delegationen vid regeringskonferensen;

Hennes majestät drottningen av Nederländerna

Joseph L u n s , utrikesminister;

J. Linthorst Homan, ordförande i den nederländska delegationen
vid regeringskonferensen;

SOM, sedan de utväxlat sina fullmakter och funnit dem vara i god och
behörig form, har enats om följande.

AVDELNING I Prop. 1994/95:19

Bilaga 15
Gemenskapens uppgifter

Artikel 1

Genom detta fördrag upprättar de HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE
PARTERNA mellan sig en EUROPEISK ATOMENERGIGEMENSKAP
(EURATOM).

Gemenskapen skall ha till uppgift att genom att skapa de förutsättningar
som behövs för en snabb organisation och tillväxt av
kämenergimdustriema, bidra till en höjning av levnadsstandarden i
medlemsstaterna och till utvecklingen av förbindelserna med övriga
länder.

Artikel 2

För att fullgöra sin uppgift skall gemenskapen i den ordning som anges

i detta fördrag

a) främja forskning och säkerställa spridning av teknisk information,

b) uppställa enhetliga säkerhetsnormer för befolkningens och
arbetstagarnas hälsoskydd samt övervaka tillämpningen av dessa
normer,

c) underlätta investeringar och, särskilt genom att uppmuntra initiativ

från företagens sida, säkerställa att sådana viktiga anläggningar
kommer till stånd som behövs för utvecklingen av kärnenergin
inom gemenskapen,

d) tillförsäkra samtliga förbrukare inom gemenskapen en regelbunden

och rättvis försörjning med malmer och kärnbränslen,

e) genom lämplig kontroll garantera att kämmaterial inte används för

andra ändamål än sådana för vilka de är avsedda,

f) utöva den äganderätt som tillkommer gemenskapen med avseende

på speciella klyvbara material,

g) säkerställa goda avsättningsmöjligheter och tillgång till de bästa
tekniska hjälpmedel genom att upprätta en gemensam marknad för
speciell materiel och utrustning, genom fria kapitalrörelser för
investeringar på kämenergiområdet och genom frihet för
specialister att vara anställda inom gemenskapen,

h) upprätta sådana förbindelser med andra länder och internationella
organisationer som är ägnade att främja framsteg i samband med
den fredliga användningen av kärnenergin.

Artikel 3

1. De uppgifter som anförtrotts gemenskapen skall genomföras av

Prop. 1994/95:19

Bilaga 15

- en FÖRSAMLING,

- ett RÅD,

- en KOMMISSION,

- en DOMSTOL.

Varje institution skall handla inom ramen för de befogenheter som den
har tilldelats genom detta fördrag.

2. Rådet och kommissionen skall biträdas av en ekonomisk och social
kommitté med rådgivande uppgifter.

AVDELNING II

Bestämmelser för att främja framsteg

på kärnenergiområdet

Kapitel 1

Främjande av forskning

Artikel 4

1. Kommissionen skall ha till uppgift att främja och underlätta
kämforskningen i medlemsstaterna samt att komplettera denna genom att
genomföra gemenskapens forsknings- och utbildningsprogram.

2. Kommissionen skall utöva denna verksamhet på de områden som
anges i den lista som utgör bilaga I till detta fördrag.

På förslag från kommissionen får rådet genom beslut med kvalificerad
majoritet ändra listan. Kommissionen skall höra den i artikel 134 nämnda
vetenskapliga och tekniska kommittén.

Artikel 5

För att främja samordningen av den i medlemsstaterna bedrivna
forskningen och för att kunna komplettera denna skall kommissionen,
antingen genom en särskild uppmaning som riktar sig till en bestämd
mottagare och som den berörda medlemsstaten underrättas om eller
genom en allmän uppmaning som offentliggörs, anmoda
medlemsstaterna, personer eller företag att för kommissionen lägga fram
sina program för den forskning som anges i uppmaningen.

Efter att ha givit vederbörande alla möjligheter att lägga fram sina
synpunkter får kommissionen avge ett motiverat yttrande över vart och
ett av de för kommissionen framlagda programmen. På begäran av den
stat, person eller företag som har lagt fram programmet är kommissionen
skyldig att avge ett sådant yttrande.

Genom sådana yttranden skall kommissionen avråda från överflödigt
dubbelarbete i forskningen och inrikta denna på otillräckligt utforskade
områden. Kommissionen får inte offentliggöra programmen utan
medgivande från de stater, personer eller företag som har lagt fram
dem. Kommissionen skall regelbundet offentliggöra en lista över de
områden inom kämforskningen som den anser vara otillräckligt
utforskade.

Kommissionen kan för gemensamt samråd och informationsutbyte
sammankalla företrädare for offentliga och privata forskningscentra samt
experter som forskar på samma eller närliggande områden.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 15

Artikel 6

För att främja genomförandet av de forskningsprogram som har lagts
fram för kommissionen får denna

a) lämna finansiellt bistånd inom ramen för forskningsavtal, dock inte
subventioner,

b) mot eller utan ersättning tillhandahålla råmaterial eller speciella
klyvbara material som kommissionen förfogar över och som
behövs för att genomföra dessa program,

c) mot eller utan ersättning ställa anläggningar, utrustning eller
expertbistånd till förfogande för medlemsstaterna, personer eller
företag,

d) främja en gemensam finansiering för de berörda medlemsstaterna,
personerna eller företagen.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 15

Artikel 7

Rådet skall på förslag från kommissionen, som skall höra
Vetenskapliga och tekniska kommittén, enhälligt fastställa gemenskapens
forsknings- och utbildningsprogram.

Programmen skall fastställas för en tid av högst fem år.

De medel som behövs för att genomföra programmen skall varje år tas
upp i gemenskapens forsknings- och investeringsbudget.

Kommissionen skall säkerställa att programmen genomförs och varje
år lägga fram en rapport för rådet om detta.

Kommissionen skall hålla Ekonomiska och sociala kommittén
underrättad om huvudlinjerna i gemenskapens forsknings- och
utbildningsprogram.

Artikel 8

1. Kommissionen skall efter att ha hört Vetenskapliga och tekniska
kommittén upprätta ett gemensamt centrum för kämforskning.

Centret skall säkerställa att forskningsprogrammen och andra uppgifter
som kommissionen anförtror det blir genomförda.

Det skall dessutom säkerställa att en gemensam terminologi på
kämforskningsområdet och ett enhetligt system för mätningar införs.

Det skall organisera en central byrå för mätningar på kärnfysikens
område.

2. Verksamheten i centret kan av geografiska eller organisatoriska skäl Prop. 1994/95:19
bedrivas inom skilda anläggningar. Bilaga 15

Artikel 9

1. Efter att ha inhämtat yttrande från Ekonomiska och sociala
kommittén får kommissionen inom ramen för Gemensamma centret for
kämforskning upprätta skolor för utbildning av specialister, särskilt inom
områdena för gruvprospektering, framställning av kämmaterial av stor
renhetsgrad, behandling av bestrålat bränsle, kärnteknik, hälsoskydd samt
framställning och användning av radioaktiva isotoper.

Kommissionen skall fastställa närmare föreskrifter för utbildningen.

2. En läroanstalt på universitetsnivå skall upprättas; närmare föreskrifter
för verksamheten skall på förslag från kommissionen fastställas av rådet
genom beslut med kvalificerad majoritet.

Artikel 10

Kommissionen kan genom avtal anförtro genomförandet av vissa delar
av gemenskapens forskningsprogram åt medlemsstater, personer eller
företag, liksom åt tredje land, internationella organisationer eller
medborgare i tredje land.

Artikel 11

Kommissionen skall offentliggöra de forskningsprogram som avses i
artiklarna 7, 8 och 10 samt periodiska lägesrapporter om programmens
genomförande.

Kapitel 2

Informationsspridning

Avsnitt 1

Information som gemenskapen förfogar över

Artikel 12

Efter ansökan hos kommissionen har medlemsstater, personer och
företag rätt till icke-exklusiva licenser till sådana patent, provisoriska

uppfinningsskydd, nyttighetsmodeller eller patentansökningar som Prop. 1994/95:19
gemenskapen innehar, om de effektivt kan utnyttja de uppfinningar som Bilaga 15
licenserna avser.

Kommissionen skall på samma villkor upplåta underlicenser till patent,
provisoriska uppfinningsskydd, nyttighetsmodeller eller
patentansökningar, om gemenskapen på grund av avtal innehar licenser
som innefattar sådana möjligheter.

Kommissionen skall på de villkor som bestäms genom avtal med
licenstagama upplåta dessa licenser eller underlicenser samt tillhandahålla
alla upplysningar som behövs för att utnyttja dem. Villkoren skall särskilt
reglera frågan om lämplig ersättning och, i förekommande fall,
möjligheten for licenstagaren att till tredje man upplåta underlicenser
samt skyldigheten att behandla erhållen information som en
företagshemlighet.Om något avtal inte kan träffas om de villkor som
avses i tredje stycket, får licenstagaren väcka talan vid domstolen för att
fa lämpliga villkor fastställda.

Artikel 13

Kommissionen skall lämna medlemsstater, personer och företag sådan
information som gemenskapen har fått och som inte faller under
bestämmelserna i artikel 12, oavsett om informationen kommer från
gemenskapens forskningsprogram eller har lämnats gemenskapen med fri
dispositionsrätt.

Kommissionen kan dock uppställa som villkor för att lämna sådan
information, att denna förblir konfidentiell och inte vidarebefordras till
tredje man.

Om kommissionen har fått viss information på villkor som inskränker
dess användning och spridning — till exempel s.k. klassificerad
information — får kommissionen lämna informationen endast om
kommissionen säkerställer att inskränkningarna respekteras.

Avsnitt 2

Övrig information

a) Spridning på frivillig grund

Artikel 14

Kommissionen skall sträva efter att genom frivilliga uppgörelser
säkerställa både att information lämnas som bidrar till att gemenskapens
mål uppnås och att förvärv sker av licenser till patent, provisoriska

uppfinnarskydd, nyttighetsmodeller och patentansökningar som avser Prop. 1994/95:19
sådan information. Bilaga 15

Artikel 15

Kommissionen skall fastställa ett förfarande varigenom medlemsstater,
personer och företag genom kommissionens förmedling kan utbyta
preliminära eller slutgiltiga forskningsresultat, i den mån det inte gäller
resultat som gemenskapen har rätt till på grund av forskningsuppdrag
som kommissionen har lämnat.

Detta förfarande skall säkerställa utbytets konfidentiella karaktär.
Kommissionen får dock i dokumentationssyfte vidarebefordra de
utväxlade resultaten till Gemensamma centret för kämforskning; denna
vidarebefordran skall dock icke medföra någon nyttjanderätt, såvida inte
den som lämnat informationen har givit sitt samtycke till det.

b) Skyldighet att informera kommissionen

Artikel 16

1. Så snart en ansökan om patent eller nyttighetsmodell som särskilt
hänför sig till kämenergiområdet har getts in i en medlemsstat, skall
denna stat försöka få sökandens samtycke till att omedelbart informera
kommissionen om innehållet i ansökan.Om sökanden samtycker, skall
informationen lämnas inom tre månader efter det att ansökan gavs in.
Om sökanden vägrar att ge sitt samtycke, skall medlemsstaten inom
samma tid anmäla för kommissionen att en ansökan föreligger.

Kommissionen kan begära att medlemsstaten informerar kommissionen
om innehållet i en ansökan som har anmälts för kommissionen.

Kommissionen skall framställa sin begäran inom två månader efter
anmälan. Varje förlängning av denna frist skall medföra samma
förlängning av den frist som avses i sjätte stycket.

En medlemsstat, som har mottagit en sådan begäran från kommissionen,
skall på nytt försöka få sökandens samtycke till information om innehållet
i ansökan. Om sökanden samtycker, skall informationen genast lämnas.

Om sökanden vägrar att ge sitt samtycke, skall medlemsstaten ändå
lämna kommissionen informationen inom arton månader efter det att
ansökan gavs in.

2. En medlemsstat skall inom arton månader efter det att ansökan gavs
in, informera kommissionen om förekomsten av en sådan ännu inte
offentliggjord ansökan om ett patent eller en nyttighetsmodell, som efter

en första granskning enligt medlemsstatens åsikt gäller något som utan Prop. 1994/95:19
att särskilt avse kämenergiområdet direkt sammanhänger med och är av Bilaga 15
väsentlig betydelse för utvecklingen av kärnenergin inom gemenskapen.

På begäran av kommissionen skall denna informeras om innehållet i
ansökan inom två månader.

3. För att ett offentliggörande skall kunna ske så snart som möjligt,
skall medlemsstaterna minimera tiden för behandling av sådana
ansökningar om patent eller nyttighetsmodeller som gäller områden som
avses i punkterna 1 och 2 och som har blivit föremål för en begäran från
kommissionens sida.

4. Kommissionen skall behandla den ovan avgivna informationen
konfidentiellt. Den får lämnas endast i dokumentationssyfte. Med
sökandens samtycke eller enligt artiklarna 17—23 får kommissionen dock
utnyttja de uppfinningar som informationen avser.

5. Bestämmelserna i denna artikel skall inte tillämpas, om ett avtal som
har ingåtts med tredje land eller med en internationell organisation inte
tillåter att information lämnas.

c) Upplåtelse av licenser genom skiljedom eller tvingande beslut

Artikel 17

1. Om frivilliga uppgörelser inte kan träffas, får icke-exklusiva licenser
upplåtas genom skiljedom eller tvingande beslut enligt artiklarna 18—23
i följande fall:

a) Till gemenskapen eller till de gemensamma företag som medges
sådan rätt enligt artikel 48, såvitt gäller patent, provisoriskt
uppfinningsskydd eller nyttighetsmodeller vilka avser uppfinningar
som direkt sammanhänger med kämforskning, i den utsträckning
upplåtelser av sådana licenser är nödvändiga för att gemenskapen
eller de gemensamma företagen skall kunna fullfölja sin egen
forskning eller oundgängliga för driften av deras anläggningar.

På begäran av kommissionen skall dessa licenser innefatta rätt att
bemyndiga tredje man att utnyttja uppfinningen, i den utsträckning
denne utför arbeten eller beställningar för gemenskapens eller de
gemnsamma företagens räkning.

b) Till personer eller företag som har ansökt om detta hos
kommissionen, såvitt gäller patent, provisoriskt uppfinningsskydd
eller nyttighetsmodeller vilka avser en uppfinning som direkt
sammanhänger med och är av väsentlig betydelse för utvecklingen
av kärnenergin inom gemenskapen, om samtliga följande villkor är
uppfyllda:

i) Minst fyra år har förflutit sedan patentansökan gavs in, utom när Prop. 1994/95:19
det gäller en uppfinning som särskilt hänför sig till Bilaga 15
kämenergiområdet.

ii) De behov som den enligt kommissionen önskvärda utvecklingen
av kärnenergin för med sig inom en medlemsstat där en
uppfinning är skyddad, inte tillgodoses i fråga om denna
uppfinning.

iii) Patenthavaren, som själv eller genom sina licenstagare har
anmodats att tillgodose dessa behov, inte har efterkommit denna
anmodan.

iv) De personer eller foretag som ansöker om licens är i stånd att på
ett effektivt sätt tillgodose dessa behov genom att utnyttja
licenserna.

Utan begäran av kommissionen får en medlemsstat inte, för att tillgodose
dessa behov, vidta någon tvångsåtgärd som föreskrivs i statens interna
lagstiftning och som har till följd att det för uppfinningen beviljade
skyddet inskränks.

2. En icke-exklusiv licens får inte upplåtas enligt punkt 1, om
innehavaren kan åberopa något giltigt skäl, särskilt det förhållandet att
han inte har haft tillräcklig tid till sitt förfogande.

3. En upplåtelse av licens enligt punkt 1 skall berättiga till full
ersättning; avtal om ersättningens storlek skall ingås mellan innehavaren
av patentet, det provisoriska uppfinningsskyddet eller nyttighetsmodellen
samt licenstagaren.

4. Bestämmelserna i denna artikel skall inte påverka bestämmelserna i
Pariskonventionen för industriellt rättsskydd.

Artikel 18

En skiljedomskommitté inrättas härmed för de ändamål som avses i
detta avsnitt; efter förslag från domstolen skall rådet utse kommitténs
medlemmar och fastställa dess arbetsordning.

Parterna får överklaga ett beslut av skiljedomskommittén till domstolen
inom en månad efter det att beslutet har meddelats; om beslutet
överklagas skall det tills vidare inte gälla. Domstolens prövning får
endast avse beslutets formella riktighet samt skiljedomskommitténs
tolkning av bestämmelserna i detta fördrag.

Skiljedomskommitténs slutgiltiga beslut har rättskraft i förhållande till
parterna. Beslutet är verkställbart i enlighet med artikel 164.

18 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 19. Bilaga 13-21

Artikel 19

När kommissionen i brist på frivillig uppgörelse avser att utverka en
upplåtelse av licens i sådana fall som avses i artikel 17, skall den
underrätta innehavaren av patentet, det provisoriska uppfinningsskyddet,
nyttighetsmodellen eller patentansökningen om sin avsikt och samtidigt
ange licenssökandens namn och licensens räckvidd.

Artikel 20

Innehavaren får inom en månad efter det att han mottagit en
underrättelse enligt artikel 19 föreslå kommissionen och, i förekommande
fall, en licenssökande tredje man att sluta ett skiljeavtal om att saken
skall hänskjutas till skiljedomskommittén.

Om kommissionen eller en licenssökande tredje man vägrar att sluta ett
skiljeavtal, kan kommissionen inte kräva att medlemsstaten eller dess
behöriga myndigheter upplåter eller låter upplåta licensen.

Om skiljedomskommittén, sedan saken hänskjutits dit på grund av ett
skiljeavtal, fastställer att kommissionens begäran står i överensstämmelse
med bestämmelserna i artikel 17, skall kommittén meddela ett motiverat
beslut som skall innefatta en licensupplåtelse till licenssökanden och som
skall fastställa villkoren och ersättningen för licensen i den mån parterna
mte har enats om detta.

Artikel 21

Om innehavaren inte föreslår att saken skall hänskjutas till
skiljedomskommittén, får kommissionen begära att den berörda
medlemsstaten eller dess behöriga myndigheter skall upplåta eller låta
upplåta licensen.

Om medlemsstaten eller dess behöriga myndigheter efter att ha hört
innehavaren inte anser att villkoren enligt artikel 17 är uppfyllda, skall
de underrätta kommissionen om sin vägran att upplåta eller låta upplåta
licensen.

Om de vägrar att upplåta eller låta upplåta licensen eller om de inte
inom fyra månader efter kommissionens begäran har yttrat sig om
licensupplåtelsen, har kommissionen rätt att inom två månader väcka
talan vid domstolen.

Innehavaren skall höras vid förhandlingen inför domstolen.

Om domstolen i sin dom fastställer att villkoren i artikel 17 är
uppfyllda, skall den berörda medlemsstaten eller dess behöriga
myndigheter vidta de åtgärder som krävs för att verkställa domen.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 15

Artikel 22

1. Om ett avtal om ersättningens storlek inte kan träffas mellan
innehavaren av patentet, det provisoriska uppfinningsskyddet eller
nyttighetsmodellen och licenstagaren, får parterna sluta ett skiljeavtal om
att saken skall hänskjutas till skiljedomskommittén.

Parterna avstår därmed från varje slag av talan med undantag av sådan
talan som avses i artikel 18.

2. Om licenstagaren vägrar att sluta ett skiljeavtal, skall den licens som
han har meddelats anses ogiltig.

Om innehavaren vägrar att sluta ett skiljeavtal, skall den ersättning som
avses i denna artikel fastställas av de behöriga nationella myndigheterna.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 15

Artikel 23

Efter utgången av ett år och i den utsträckning som nya
sakförhållanden motiverar det, kan skiljedomskommitténs eller de
behöriga nationella myndigheternas beslut omprövas såvitt gäller
licensvillkoren.

Det organ som meddelat beslutet skall ompröva detta.

Avsnitt 3

Sekretessbestämmelser

Artikel 24

Sådan information som gemenskapen får när den genomför sitt
forskningsprogram och vars röjande är ägnat att skada en eller flera
medlemsstaters försvarsintressen, skall vara sekretessbelagd i enlighet
med följande villkor.

1. På förslag från kommissionen skall rådet anta en säkerhetsförordning
som med beaktande av bestämmelserna i denna artikel skall ange de olika
sekretessgrader som skall tillämpas samt de säkerhetsåtgärder som skall
vidtas för varje sådan grad.

2. Om kommissionen finner att röjandet av viss information är ägnat att
skada en eller flera medlemsstaters försvarsintressen, skall kommissionen
provisoriskt tillämpa den sekretessgrad som säkerhetsförordningen
föreskriver för sådana fall.

Kommissionen skall omedelbart lämna denna information till Prop. 1994/95:19
medlemsstaterna som provisoriskt skall säkerställa sekretessen på samma Bilaga 15
sätt.

Medlemsstaterna skall inom tre månader underrätta kommissionen, om
de önskar bibehålla den provisoriskt tillämpade sekretessgraden, ersätta
denna med en annan eller häva sekretessen.

Efter utgången av denna tid skall den strängaste av de begärda
sekretessgraderna tillämpas. Kommissionen skall underrätta
medlemsstaterna om detta.

På begäran av kommissionen eller en medlemsstat kan rådet genom
enhälligt beslut när som helst tillämpa någon annan sekretessgrad eller
häva sekretessen. Rådet skall inhämta kommissionens yttrande innan det
fattar beslut på begäran av en medlemsstat.

3. Bestämmelserna i artiklarna 12 och 13 skall inte tillämpas på
information som är sekretessbelagd.

Förutsatt att tillämpliga säkerhetsåtgärder iakttas

a) får dock kommissionen lämna information som avses i artiklarna

12 och 13 till

i) ett gemensamt företag,

ii) en person eller ett icke-gemensamt företag genom förmedling av
den medlemsstat inom vars territorium personen eller företaget
utövar sin verksamhet,

b) får en medlemsstat lämna information som avses i artikel 13 till en
person eller ett icke-gemensamt foretag som utövar sin verksamhet
på denna stats territorium, förutsatt att kommissionen underrättas
om detta,

c) har dessutom varje medlemsstat rätt att kräva att kommissionen i
enlighet med artikel 12 upplåter licens för statens egna behov eller
för sådana personers eller företags behov som utövar sin
verksamhet på statens territorium.

Artikel 25

1. En medlemsstat som informerar om förekomsten av eller innehållet
i en ansökan om patent eller nyttighetsmodell med sådant ändamål som
avses i artikel 16.1 eller 16.2, skall i förekommande fall upplysa om
behovet av att av försvarshänsyn underkasta ansökningen den
sekretessgrad som staten anger; samtidigt skall sekretessens sannolika
varaktighet uppges.

Kommissionen skall till övriga medlemsstater vidarebefordra samtliga Prop. 1994/95:19
meddelanden som den får enligt föregående stycke. Kommissionen och Bilaga 15
medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som enligt säkerhetsförordningen
krävs för den sekretessgrad som ursprungsstaten har begärt.

2. Kommissionen får även vidarebefordra dessa meddelanden till
gemensamma företag eller, genom en medlemsstats förmedling, till en
person eller ett icke-gemensamt företag som utövar sin verksamhet inom
den statens territorium.

Uppfinningar som är föremål för sådana ansökningar som avses i 1 får
utnyttjas endast med sökandens samtycke eller enligt bestämmelserna i
artiklarna 17—23.

Sådana meddelanden och, i förekommande fall, sådant utnyttjande som
avses i denna punkt skall vara underkastade de åtgärder som enligt
säkerhetsförordningen krävs för den av ursprungsstaten begärda
sekretessgraden.

Meddelandena och utnyttjandet kräver alltid ursprungsstatens samtycke.

Samtycke till ett meddelande eller ett utnyttjande får vägras endast av
förs var shänsyn.

3. På begäran av kommissionen eller en medlemsstat kan rådet genom
enhälligt beslut när som helst tillämpa en annan grad av sekretess eller
häva sekretessen. Rådet skall inhämta kommissionens yttrande innan det
fattar beslut på begäran av en medlemsstat.

Artikel 26

1. När information som är föremål för patent, patentansökningar,
provisoriskt uppfinningsskydd, nyttighetsmodeller eller ansökningar om
nyttighetsmodeller är belagd med sekretess enligt bestämmelserna i
artiklarna 24 och 25, får de stater som har begärt tillämpning av dessa
bestämmelser inte vägra tillstånd till att motsvarande ansökningar ges in
i de övriga medlemsstaterna.

Varje medlemsstat skall vidta de åtgärder som behövs för att sekretessen
i fråga om sådana rättigheter och ansökningar skall upprätthållas enligt
statens egna lagar och andra författningar.

2. Sådan information som har sekretessbelagts enligt artikel 24 får göras
till föremål för ansökan utanför medlemsstaterna endast med dessa staters
enhälliga samtycke. Om en medlemsstat inte har fattat beslut inom sex
månader efter det att kommissionen underrättade medlemsstaterna om
informationen, skall medlemsstaten anses ha lämnat sitt samtycke.

Artikel 27

Ersättning för skada som sökanden lider till följd av sekretess av
försvarshänsyn, skall regleras i enlighet med medlemsstaternas nationella
lagstiftning och skall belasta den stat som har begärt sekretessen eller
som har givit upphov till skärpning eller förlängning av sekretessen eller
till förbud mot ansökan utanför gemenskapen.

Om flera medlemsstater har givit upphov till skärpning eller
förlängning av sekretessen eller till förbud mot ansökan utanför
gemenskapen, skall de solidariskt ersätta sådan skada som uppkommer
till följd av deras begäran.

Gemenskapen kan inte göra anspråk på någon ersättning enligt denna
artikel.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 15

Avsnitt 4

Särskilda bestämmelser

Artikel 28

Om till följd av underrättelser till kommissionen ännu inte
offentliggjorda ansökningar om patent eller nyttighetsmodeller eller av
försvarshänsyn sekretessbelagda patent eller nyttighetsmodeller utnyttjas
på ett otillbörligt sätt eller kommer till en icke berättigad tredje mans
kännedom, skall gemenskapen ersätta den skada som rättsinnehavaren
lider.

Utan att det påverkar dess egna rättigheter mot den som har orsakat
skadan skall gemenskapen överta rättsinnehavamas ersättningsanspråk
mot tredje man, i den mån gemenskapen har ersatt skadan.
Gemenskapens rätt att i enlighet med gällande allmänna bestämmelser
framställa krav mot den som har orsakat skadan berörs inte av detta.

Artikel 29

Ett avtal om informationsutbyte av vetenskaplig eller industriell
karaktär på kämenergiområdet mellan en medlemsstat, en person eller ett
företag å ena sidan och ett tredje land, en internationell organisation eller
en medborgare i ett tredje land å den andra skall ingås av kommissionen,
om det på någondera sidan krävs att avtalet undertecknas av en stat som
sådan.

Kommissionen kan dock bemyndiga en medlemsstat, en person eller ett Prop. 1994/95:19
företag att ingå sådana avtal på de villkor som kommissionen finner Bilaga 15
lämpliga, om inte något annat följer av bestämmelserna i artiklarna 103
och 104.

Kapitel 3

Hälsoskydd

Artikel 30

Inom gemenskapen skall grundläggande normer fastställas för
befolkningens och arbetstagarnas hälsoskydd mot de faror som uppstår
till följd av joniserande strålning.

Med grundläggande normer avses

a) högsta tillåtliga doser, förenliga med tillräckligt hälsoskydd,

b) högsta tillåtliga exponering och kontamination,

c) de grundläggande principerna för hälsokontroll av arbetstagarna.

Artikel 31

De grundläggande normerna skall utarbetas av kommissionen efter
yttrande av en grupp personer som Vetenskapliga och tekniska kommittén
skall utse bland medlemsstaternas vetenskapliga experter och särskilt
bland experter på folkhälsans område. Kommissionen skall begära
Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande över de utarbetade
normerna.

Efter att ha hört församlingen skall rådet genom beslut med
kvalificerad majoritet och på förslag från kommissionen, som till rådet
skall överlämna de yttranden som den har mottagit från kommittéerna,
fastställa de grundläggande normerna.

Artikel 32

På begäran av kommissionen eller en medlemsstat kan de
grundläggande normerna omprövas eller kompletteras i den ordning som
anges i artikel 31.

Kommissionen är skyldig att pröva varje begäran av en medlemsstat.

Artikel 33

Varje medlemsstat skall utfärda de lagar och andra författningar, som 19

är lämpliga för an säkerställa att de fastställda grundläggande normerna

iakttas, och vidta de åtgärder som behövs i fråga om undervisning och Prop. 1994/95:19
yrkesutbildning. Bilaga 15

Kommissionen skall lämna rekommendationer i syfte att säkerställa en
harmonisering av de bestämmelser som gäller på detta område inom
medlemsstaterna.

För detta ändamål skall medlemsstaterna underrätta kommissionen om
de bestämmelser som gäller när detta fördrag träder i kraft och om
senare förslag till bestämmelser av samma slag.

Kommissionen skall lämna eventuella rekommendationer angående
förslag till sådana bestämmelser inom tre månader efter det att den
underrättats om förslagen.

Artikel 34

Varje medlemsstat inom vars territorium särskilt farliga experiment
skall äga rum, skall vidta särskilda åtgärder för hälsoskyddet och i förväg
begära ett yttrande från kommissionen över åtgärderna.

Det krävs samtycke av kommissionen, om verkningarna av dessa
experiment kan beröra andra medlemsstaters territorier.

Artikel 35

Varje medlemsstat skall inrätta de anläggningar som behövs för
fortlöpande kontroll av radioaktivitetsnivån i luft, vatten och jord samt
för kontroll av att de grundläggande normerna följs.

Kommissionen skall ha tillträde till dessa kontrollanläggningar; den får
kontrollera deras funktion och effektivitet.

Artikel 36

De behöriga myndigheterna skall regelbundet informera kommissionen
om de kontrollåtgärder som avses i artikel 35, så att kommissionen hålls
underrättad om den radioaktivitetsnivå som befolkningen utsätts för.

Artikel 37

Varje medlemsstat skall tillhandahålla kommissionen sådana allmänna
upplysningar om varje plan för deponering av radioaktivt avfall av alla

slag, som gör det möjligt att fastställa om planens genomförande kan Prop. 1994/95:19
medföra en radioaktiv kontamination av vatten, jord eller luft i någon Bilaga 15
annan medlemsstat.

Kommissionen skall efter att ha hört den expertgrupp som avses i
artikel 31 yttra sig inom sex månader.

Artikel 38

Kommissionen skall lämna rekommendationer till medlemsstaterna i
fråga om radioaktivitetsnivån i luft, vatten och jord.

I brådskande fall skall kommissionen utfärda ett direktiv som förpliktar
den berörda medlemsstaten att inom en av kommissionen fastställd tid
vidta alla åtgärder för att undvika att de grundläggande normerna
överträds och för att säkerställa att föreskrifterna iakttas.

Om staten inte inom den fastställda tiden rättar sig efter kommissionens
direktiv, far kommissionen eller varje medlemsstat som saken gäller, med
avsteg från artiklarna 141 och 142, omedelbart väcka talan vid
domstolen.

Artikel 39

Så snart Gemensamma centret för kämforskning har upprättats skall
kommissionen inom ramen för detta inrätta en dokumentations- och
undersökningsavdelning avseende frågor om hälsoskydd.

Denna avdelning skall särskilt ha till uppgift att sammanställa den
dokumentation och de upplysningar som avses i artiklarna 33, 37 och 38
samt att biträda kommissionen då denna fullgör sina uppgifter enligt detta
kapitel.

Kapitel 4

Investeringar

Artikel 40

För att stimulera till initiativ från personer och foretag och för att
underlätta en samordnad utveckling av deras investeringar på
kämenergiområdet, skall kommissionen regelbundet i vägledande syfte
offentliggöra program som särskilt skall behandla målen för
kämenergiproduktionen och de investeringar av alla slag som krävs för
att uppnå dessa mål.

Kommissionen skall begära in ett yttrande från Ekonomiska och Prop. 1994/95:19
sociala kommittén över programmen innan dessa offentliggörs. Bilaga 15

Artikel 41

Personer och företag inom de industrigrenar som är upptagna på listan
i bilaga II till detta fördrag skall underrätta kommissionen om
investeringsprojekt som avser nya anläggningar, återanskaffningar eller
omställningar, om projekten till sin art och omfattning uppfyller de
kriterier som rådet har fastställt på förslag från kommissionen.

Listan över industrigrenarna får genom beslut med kvalificerad
majoritet ändras av rådet på förslag från kommissionen som dessförinnan
skall begära in ett yttrande från Ekonomiska och sociala kommittén.

Artikel 42

De projekt som avses i artikel 41 skall kommissionen och, för
kännedom, den berörda medlemsstaten underrättas om senast tre månader
innan de första avtalen ingås med leverantörerna eller, om företaget skall
utföra arbetet med egna resurser, senast tre månader innan arbetet
påbörjas.

På förslag från kommissionen far rådet ändra denna frist.

Artikel 43

Kommissionen skall överlägga med personerna eller företagen om alla
synpunkter på investeringsprojekten som har samband med målen för
detta fördrag.

Kommissionen skall underrätta den berörda medlemsstaten om sin
uppfattning.

Artikel 44

Kommissionen far med de berörda medlemsstaternas, personernas och
företagens samtycke offentliggöra de investeringsprojekt som den har
underrättats om.

Kapitel 5

Gemensamma företag

Artikel 45

Sådana foretag som är av utomordentlig betydelse för utvecklingen av
kärnenergiindustrin inom gemenskapen får bildas i form av gemensamma
företag i detta fördrags mening enligt följande artiklar.

Artikel 46

1. Varje sådan plan for att bilda ett gemensamt företag som har
tillkommit på initiativ av kommissionen, en medlemsstat eller någon
annan, skall prövas av kommissionen.

Kommissionen skall för detta ändamål begära in yttranden från
medlemsstaterna och från varje offentligt eller privat organ som enligt
kommissionens mening kan belysa frågan.

2. Kommissionen skall med ett motiverat yttrande till rådet överlämna
varje plan för att bilda ett gemensamt företag.

Om kommissionen anser det angeläget att det planerade gemensamma
företaget kommer till stånd, skall den lämna rådet förslag om

a) lokaliseringsort.

b) stadgar,

c) finansieringens omfattning och finansieringstakten,

d) gemenskapens eventuella medverkan i finansieringen av det
gemensamma företaget,

e) eventuell medverkan av tredje land, en internationell organisation
eller en medborgare i tredje land i finansieringen eller ledningen
av det gemensamma företaget,

f) beviljandet av samtliga eller vissa av de förmåner som anges i
bilaga III till detta fördrag.

Kommissionen skall bifoga en detaljerad rapport om planen i dess helhet.

Artikel 47

När kommissionen har överlämnat saken till rådet, får detta av
kommissionen begära de kompletterande upplysningar och
undersökningar som rådet behöver.

Om rådet genom beslut med kvalificerad majoritet finner att en av
kommissionen med avstyrkan överlämnad plan likväl bör genomföras,

Prop. 1994/95:19

Bilaga 15

skall kommissionen lämna rådet de förslag och den detaljerade rapport Prop. 1994/95:19
som avses i artikel 46. Bilaga 15

Om kommissionen tillstyrker eller om det är fråga om ett fall som
avses i föregående stycke, skall rådet besluta med kvalificerad majoritet
om vart och ett av kommissionens förslag. Rådet skall dock besluta
enhälligt om

a) gemenskapens medverkan i finansieringen av det gemensamma
företaget,

b) medverkan av tredje land, en internationell organisation eller en
medborgare i tredje land i finansieringen eller ledningen av det
gemensamma företaget.

Artikel 48

Rådet kan genom enhälligt beslut på förslag från kommissionen
förklara samtliga eller vissa av de förmåner som anges i bilaga III till
detta fördrag tillämpliga på varje gemensamt företag; varje medlemsstat
skall för sin del säkerställa att dessa förmåner lämnas.

Rådet kan i samma ordning fastställa villkoren för att förmånerna skall
lämnas.

Artikel 49

Ett gemensamt företag skall bildas genom beslut av rådet.

Varje gemensamt företag skall vara en juridisk person.

Det gemensamma företaget skall i varje medlemsstat ha den mest
vittgående rättskapacitet som tillerkänns juridiska personer enligt den
nationella lagstiftningen; det skall särskilt kunna förvärva och avyttra lös
och fast egendom samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter.

Om inte något annat föreskrivs i detta fördrag eller i företagets stadgar,
skall det gemensamma företaget vara underkastat de bestämmelser som
gäller för industri- eller handelsföretag; stadgarna får subsidiärt hänvisa
till medlemsstaternas nationella lagstiftning.

Utom då domstolen är behörig enligt detta fördrag, skall tvister som
gäller gemensamma företag avgöras av behöriga nationella domstolar.

Artikel 50

Ändringar av de gemensamma företagens stadgar skall i förekommande
fall ske i den ordning som anges i stadgarna.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 15

Ändringarna far dock träda i kraft först sedan de på förslag från
kommissionen har godkänts av rådet genom beslut i samma ordning som
enligt artikel 47.

Artikel 51

Till dess att organ för förvaltningen av de gemensamma företagen har
inrättats, skall kommissionen ansvara för an rådets samtliga beslut om
att bilda företagen genomförs.

Kapitel 6

Försörjning

Artikel 52

1. Försörjningen med malmer, råmaterial och speciella klyvbara
material skall i enlighet med bestämmelserna i detta kapitel säkerställas
enligt principen om lika tillgång till resurserna och genom en gemensam
försörjningspolitik.

2. För detta ändamål och på de villkor som anges i detta kapitel

a) är alla förfaranden som syftar till att tillförsäkra vissa förbrukare
en privilegierad ställning förbjudna,

b) upprättas härmed en byrå; denna skall ha optionsrätt till malmer,
råmaterial och speciella klyvbara material, som produceras inom
medlemsstaternas territorier, samt ensamrätt att ingå avtal om
leverans av malmer, råmaterial eller speciella klyvbara material
från länder inom eller utom gemenskapen.

Byrån får inte ge förbrukarna en diskriminerande behandling som
grundar sig på hur dessa avser att använda de begärda leveranserna, om
inte användningen är olaglig eller strider mot villkor som leverantörer
utanför gemenskapen har ställt upp för leveransen.

Avsnitt 1

Byrån

Artikel 53

Byrån skall stå under tillsyn av kommissionen; denna skall utfärda
direktiv för byrån, ha vetorätt mot dess beslut samt utse dess
generaldirektör och biträdande generaldirektör.

Varje uttrycklig eller tyst åtgärd från byråns sida då den utövar sin
optionsrätt eller sin ensamrätt att ingå leveransavtal, kan av de berörda
parterna hänskjutas till kommissionen som inom en månad skall fatta
beslut i frågan.

Artikel 54

Byrån skall vara en juridisk person och ha en självständig ekonomisk
ställning.

Rådet skall genom beslut med kvalificerad majoritet på förslag från
kommissionen fastställa byråns stadga.

Stadgan får ändras i samma ordning.Byråns kapital och hur detta skall
tecknas skall bestämmas i stadgan. Huvudparten av kapitalet skall alltid
tillhöra gemenskapen och medlemsstaterna. Fördelningen av kapitalet
skall bestämmas i samförstånd av medlemsstaterna.

Närmare föreskrifter för byråns kommersiella ledning skall fastställas
i stadgan. Denna får innehålla bestämmelser om en avgift på
transaktionerna, avsedd att täcka byråns driftkostnader.

Artikel 55

Medlemsstaterna skall lämna eller låta lämna byrån all information som
denna behöver för att kunna utöva sin optionsrätt och sin ensamrätt att
ingå avtal om leveranser.

Artikel 56

Medlemsstaterna skall garantera att byrån fritt får utöva sin verksamhet
inom deras territorier.

Medlemsstaterna får upprätta ett eller flera organ med behörighet att
i förbindelserna med byrån företräda producenterna och förbrukarna i
utomeuropeiska territorier under medlemsstaternas jurisdiktion.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 15

Avsnitt 2

Malmer, råmaterial och speciella klyvbara
materia] från gemenskapen

Artikel 57

1. Byråns optionsrätt skall omfatta

a) förvärv av rätt att använda och förbruka material som enligt
bestämmelserna i kapitel 8 tillhör gemenskapen,

b) förvärv av äganderätt i övriga fall.

2. Byrån skall utöva sin optionsrätt genom att ingå avtal med
producenter av malmer, råmaterial och speciella klyvbara material.

Om inte något annat följer av bestämmelserna i artiklarna 58, 62 och 63
skall varje producent erbjuda byrån sådana malmer, råmaterial eller
speciella klyvbara material som han producerar inom medlemsstaternas
territorier innan dessa malmer eller material används, överlåts eller
lagras.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 15

Artikel 58

När en producents verksamhet omfattar flera produktionsstadier från
och med malmbrytningen till och med metallframställningen, är han
skyldig att erbjuda byrån produkten endast på det produktionsstadium han
själv väljer.Detsamma skall gälla för flera företag mellan vilka det finns
sådana förbindelser, som kommissionen i rätt tid har underrättats om och
som har avhandlats med kommissionen enligt förfarandet i artiklarna 43
och 44.

Artikel 59

Om byrån inte utövar sin optionsrätt till hela eller en del av
produktionen

a) får producenten antingen själv eller genom avtal om bearbetning
förädla malmer, råmaterial eller speciella klyvbara material, under
förutsättning att han erbjuder byrån den förädlade produkten,

b) skall producenten genom beslut av kommissionen ges tillstånd att
utanför gemenskapen avsätta den tillgängliga produktionen, under
förutsättning att han inte tillämpar villkor som är gynnsammare än
de som innefattats i det tidigare erbjudandet till byrån. Speciella
klyvbara material får dock endast exporteras av byrån i enlighet
med bestämmelserna i artikel 62.

Kommissionen får inte ge sitt tillstånd, om mottagarna av dessa Prop. 1994/95:19

leveranser inte lämnar full garanti för att gemenskapens allmänna Bilaga 15
intressen kommer att respekteras eller om avtalsvillkoren strider mot
målen för detta fördrag.

Artikel 60

Eventuella förbrukare skall regelbundet underrätta byrån om sina behov
av leveranser; de skall därvid ange kvantiteter, fysikalisk och kemisk
beskaffenhet, ursprungsort, avsedd användning, leveranstider och priser
som skall utgöra villkor i de leveransavtal som de önskar ingå.

Producenterna skall på samma sätt underrätta byrån om de anbud som
de kan lämna; de skall därvid ange alla sådana detaljuppgifter, särskilt
om avtalens löptid, som behövs för att de skall kunna upprätta sina
produktionsprogram. Avtalens löptid far inte utan kommissionens
samtycke överstiga tio år.

Byrån skall underrätta samtliga eventuella förbrukare om anbuden och
om omfattningen av anmäld efterfrågan samt anmoda dem att göra sina
beställningar inom en bestämd frist.

När byrån har mottagit samtliga beställningar, skall den meddela på
vilka villkor den kan effektuera beställningarna.

Kan byrån inte helt effektuera samdiga beställningar, skall den fördela
leveranserna proportionellt bland de beställningar som avser ett visst
anbud, om inte något annat följer av bestämmelserna i artiklarna 68 och
69.

Av byrån utfärdade regler, som skall godkännas av kommissionen,
skall närmare ange hur tillgång och efterfrågan skall balanseras mot
varandra.

Artikel 61

Byrån skall effektuera samtliga beställningar, om inte rättsliga eller
faktiska hinder föreligger mot det.

Då ett avtal ingås får byrån, med beaktande av bestämmelserna i artikel

52, kräva lämpliga förskottsbetalningar av förbrukarna, antingen som
säkerhet eller för att underlätta sådana egna långfristiga förpliktelser från
byråns sida gentemot producenterna som behövs för att effektuera
beställningen.

Artikel 65

Artikel 60 skall tillämpas på förbrukarnas efterfrågan och på avtal
mellan förbrukarna och byrån om leverans av malmer, råmaterial eller
speciella klyvbara material från länder utanför gemenskapen.

Byrån får dock bestämma leveransernas ursprungsort, om förbrukarna
tillförsäkras villkor som är minst lika förmånliga som de i beställningen
angivna.

Artikel 66

Om kommissionen på begäran av de berörda förbrukarna finner att
byrån inte alls eller endast till ett oskäligt pris är i stånd att inom rimlig
tid leverera hela eller en del av det beställda materialet, skall förbrukarna
ha rätt att direkt ingå avtal om leveranser från länder utanför
gemenskapen, förutsatt att dessa avtal i huvudsak uppfyller de behov som
anges i beställningarna.

Denna rätt skall medges för en tid av ett år; tiden kan förlängas om den
situation som motiverat medgivandet består.

De förbrukare som använder sig av den rätt som avses i denna artikel
skall underrätta kommissionen om planerade direkta avtal. Kommissionen
kan inom en månad motsätta sig att avtalen ingås, om dessa strider mot
målen för detta fördrag.

Avsnitt 4

Priser

Artikel 67

Med de undantag som anges i detta fördrag skall priserna bestämmas
genom att tillgång och efterfrågan balanseras mot varandra enligt
bestämmelserna i artikel 60; medlemsstaterna får inte åsidosätta dessa
bestämmelser genom nationella föreskrifter.

Artikel 68

En sådan prissättning skall vara förbjuden som syftar till att tillförsäkra
vissa förbrukare en privilegierad ställning i strid med principen om lika
tillgång enligt bestämmelserna i detta kapitel.

Om byrån finner att en sådan prissättning förekommer, skall den
underrätta kommissionen om detta.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 15

Artikel 62

1. Byrån skall utöva sin optionsrätt till speciella klyvbara material som
framställs inom medlemsstaterna för att

a) tillgodose efterfrågan från förbrukare inom gemenskapen i den
ordning som anges i artikel 60,

b) själv lagra dessa material, eller

c) exportera sådana material efter medgivande av kommissionen enligt
artikel 59 b andra stycket.

2. Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i kapitel 7
skall dessa material och användbara restprodukter dock lämnas kvar hos
producenten för att av denne

a) lagras med byråns medgivande,

b) användas inom ramen för egna behov, eller

c) ställas till förfogande för företag inom gemenskapen inom ramen
för deras behov, om dessa företag — för att genomföra ett program
som kommissionen i rätt tid har underrättats om - står i en sådan
direkt förbindelse med producenten som varken har till syfte eller
följd att begränsa produktionen, den tekniska utvecklingen eller
investeringarna eller att på ett otillbörligt sätt skapa olikheter
mellan förbrukarna inom gemenskapen.

3. Bestämmelserna i artikel 89.1 a skall tillämpas på sådana speciella
klyvbara material som har framställts inom medlemsstaternas territorier
och till vilka byrån inte har utövat sin optionsrätt.

Artikel 63

Malmer, råmaterial eller speciella klyvbara material som har
producerats av de gemensamma företagen, skall tilldelas förbrukarna
enligt reglerna i de stadgar eller avtal som gäller för dessa företag.

Avsnitt 3

Malmer, råmaterial och speciella klyvbara
material från länder utanför gemenskapen

Artikel 64

Byrån skall, med de undantag som anges i detta fördrag, ha ensamrätt
att ingå avtal vilkas huvudsyfte är leveranser av malmer, råmaterial eller
speciella klyvbara material från länder utanför gemenskapen; byrån skall
därvid i förekommande fall handla inom ramen för avtal mellan
gemenskapen och ett tredje land eller en internationell organisation.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 15

19 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 19. Bilaga 13-21

Om kommissionen finner att byråns uppfattning är välgrundad, får Prop. 1994/95:19
kommissionen i fråga om de omtvistade anbuden justera priserna till en Bilaga 15
nivå som överensstämmer med principen om lika tillgång.

Artikel 69

På förslag från kommissionen får rådet genom enhälligt beslut fastställa
priser.

När byrån med tillämpning av artikel 60 fastställer villkoren för att
effektuera beställningar, får den föreslå de förbrukare som har gjort
beställningar en prisutjämning.

Avsnitt 5

Bestämmelser om försörjningspolitik

Artikel 70

Kommissionen får inom ramarna för gemenskapens budget och på de
villkor som den själv bestämmer, finansiellt medverka i
prospekteringsverksamhet inom medlemsstaternas territorier.

Kommissionen får lämna medlemsstaterna rekommendationer i syfte att
främja prospektering och utnyttjande av mineralfyndigheter.

Medlemsstaterna skall varje år lämna kommissionen en rapport om
utvecklingen av prospektering och produktion, sannolika tillgångar samt
genomförda eller planerade investeringar i gruvor inom deras territorier.

Dessa rapporter skall föreläggas rådet med ett yttrande från
kommissionen som särskilt skall ange vilka åtgärder medlemsstaterna har
vidtagit med anledning av de rekommendationer som lämnats enligt
föregående stycke.

Om rådet på initiativ av kommissionen med kvalificerad majoritet
finner att prospekteringsåtgärdema och ökningen av gruvdriften — trots
att utvinningsmöjlighetema på lång sikt framstår som ekonomiskt
berättigade — fortsätter att vara uppenbart otillräckliga, skall den berörda
medlemsstaten, så länge som den inte har avhjälpt situationen, både för
egen och för sina medborgares del anses ha avstått från rätten till lika
tillgång till övriga resurser inom gemenskapen.

Artikel 71

Kommissionen skall lämna medlemsstaterna lämpliga
rekommendationer om fiskala bestämmelser eller bestämmelser om
gruvdrift.

Artikel 72

Av tillgångar som står till förfogande inom eller utom gemenskapen får
byrån lägga upp sådana kommersiella lager som behövs för att underlätta
gemenskapens försörjning och löpande leveranser.

Kommissionen får, om det behövs, besluta att beredskapslager skall
läggas upp. Sättet för att finansiera sådan lagring skall godkännas av
rådet genom beslut med kvalificerad majoritet efter förslag från
kommissionen.

Avsnitt 6

Särskilda bestämmelser

Artikel 73

Om ett avtal mellan en medlemsstat, en person eller ett företag å ena
sidan och ett tredje land, en internationell organisation eller en
medborgare i tredje land å den andra, även innehåller bestämmelser om
leverans av sådana produkter som tillhör byråns kompetensområde, krävs
samtycke i förväg av kommissionen för att avtalet skall kunna ingås eller
förnyas såvitt gäller leveransen av dessa produkter.

Artikel 74

Kommissionen får från tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel
undanta överlåtelse, import eller export av sådana mindre mängder
malmer, råmaterial eller speciella klyvbara material som vanligtvis
används för forskning.

Byrån skall underrättas om all överlåtelse, import eller export som äger
rum enligt denna bestämmelse.

Artikel 75

Bestämmelserna i detta kapitel skall inte tillämpas på sådana avtal om
behandling, omvandling eller bearbetning av malmer, råmaterial eller
speciella klyvbara material som ingås mellan

Prop. 1994/95:19

Bilaga 15

a) flera personer eller företag, om de behandlade, omvandlade eller Prop. 1994/95:19
bearbetade materialen därefter skall återställas till den person eller Bilaga 15

det företag varifrån de kommer,

b) en person eller ett företag och en internationell organisation eller
en medborgare i tredje land, om materialen behandlas, omvandlas
eller bearbetas utom gemenskapen och därefter återställs till den
person eller det foretag varifrån de kommer,

c) en person eller ett företag och en internationell organisation eller
en medborgare i tredje land, om materialen behandlas, omvandlas
eller bearbetas inom gemenskapen och därefter återställs antingen
till den organisation eller medborgare varifrån de kommer eller till
en av denna organisation eller medborgare angiven mottagare, som
också hör hemma utanför gemenskapen.

De berörda personerna eller företagen skall underrätta byrån om
förekomsten av sådana avtal och, så snart dessa har undertecknats, om
de kvantiteter material som är föremål för sådan omsättning.
Kommissionen får motsätta sig sådana avtal som avses i b, om den anser
att omvandlingen eller bearbetningen inte kan utföras effektivt och säkert
och utan materialförlust till skada för gemenskapen.

De material som är föremål för dessa avtal skall inom
medlemsstaternas territorier vara underkastade de kontrollåtgärder som
anges i kapitel 7. Bestämmelserna i kapitel 8 skall dock inte tillämpas på
speciella klyvbara material som är föremål för avtal enligt c.

Artikel 76

På initiativ av en medlemsstat eller kommissionen får rådet genom
enhälligt beslut på förslag från kommissionen och efter att ha hört
församlingen ändra bestämmelserna i detta kapitel, särskilt om
oförutsedda omständigheter skapar en allmän bristsituation.
Kommissionen skall pröva varje begäran som görs av en medlemsstat.

Sju år efter det att detta fördrag har trätt i kraft får rådet bekräfta
samtliga dessa bestämmelser. Om någon sådan bekräftelse inte kommer
till stånd, skall nya bestämmelser som avser förhållandena i detta kapitel
antas enligt förfarandet i föregående stycke.

Kapitel 7

Säkerhetskontroll

Artikel 77

Kommissionen skall enligt bestämmelserna i detta kapitel försäkra sig 33

om att inom medlemsstaternas territorier

a) malmer, råmaterial och speciella klyvbara material inte används för
andra ändamål än de av förbrukarna uppgivna,

b) föreskrifterna om försörjning iakttas liksom alla särskilda
kontrollförpliktelser, som gemenskapen har avtalat om med ett
tredje land eller en internationell organisation.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 15

Artikel 78

Den som upprättar eller driver en anläggning för framställning,
separation eller annan användning av råmaterial eller speciella klyvbara
material eller för behandling av bestrålade kärnbränslen skall underrätta
kommissionen om anläggningens grundläggande tekniska data, om
kännedom om dessa data behövs för att förverkliga de mål som anges i
artikel 77.

Kommissionen skall godkänna de metoder som skall användas för
kemisk behandling av bestrålat material, i den utsträckning det behövs
för att förverkliga de mål som anges i artikel 77.

Artikel 79

Kommissionen skall kräva att driftrapporter upprättas och tillhandahålls
för att möjliggöra bokföring av förbrukade eller framställda malmer,
råmaterial och speciella klyvbara material. Detsamma skall gälla för
transport av råmaterial och speciella klyvbara material.

De som berörs skall underrätta myndigheterna i medlemsstaten i fråga
om alla meddelanden som de lämnar kommissionen enligt artikel 78 eller
första stycket i den här artikeln.

Arten och räckvidden av de förpliktelser som avses i första stycket i
den här artikeln skall anges i en förordning utfärdad av kommissionen
och godkänd av rådet.

Artikel 80

Kommissionen får kräva att alla överskott av speciella klyvbara
material som återvunnits eller erhållits som biprodukt och som inte
används eller är färdiga att användas, skall deponeras hos byrån eller i
andra lager som kontrolleras eller kan kontrolleras av kommissionen.

Speciella klyvbara material som har deponerats på det sättet skall utan
dröjsmål återlämnas till de berörda parterna på deras begäran.

Artikel 81

Kommissionen får sända inspektörer till medlemsstaternas territorier.
Innan kommissionen lämnar en inspektör hans första uppdrag inom en
medlemsstats territorium, skall den samråda med den berörda
medlemsstaten; detta samråd skall även gälla för alla senare uppdrag för
denna inspektör.

I den utsträckning som det behövs för kontroll av malmer, råmaterial
och speciella klyvbara material samt for att säkerställa efterlevnaden av
bestämmelserna i artikel 77 skall inspektörerna, efter företeende av
behörighetshandlingar, när som helst få tillgång till alla data samt
tillträde till alla platser och hos alla personer som i sitt yrke befattar sig
med material, utrustningar eller anläggningar, vilka är föremål för den
i detta kapitel avsedda kontrollen. Om den berörda staten kräver det,
skall de av kommissionen utsedda inspektörerna åtföljas av företrädare
för myndigheterna i den staten; inspektörerna får dock inte därigenom
försenas eller på annat sätt hindras i sin verksamhet.

Om genomförandet av kontrollen hindras, skall kommissionen av
domstolens ordförande begära en bemyndigande i syfte att med
tvångsmedel säkerställa kontrollåtgärderna. Domstolens ordförande skall
meddela beslut inom tre dagar.

Om ett dröjsmål innebär en risk får kommissionen själv i form av ett
beslut utfärda en skriftlig order om att kontrollåtgärderna skall vidtas.
Denna order skall omedelbart underställas domstolens ordförande för
godkännande i efterhand.

Sedan bemyndigandet eller beslutet har meddelats skall den berörda
statens nationella myndigheter säkerställa att inspektörerna får tillträde
till de platser som anges i bemyndigandet eller beslutet.

Artikel 82

Inspektörerna skall anställas av kommissionen.

De skall ta del av och granska den bokföring som avses i artikel 79.
De skall rapportera varje överträdelse till kommissionen.

Kommissionen får utfärda ett direktiv som ålägger medlemsstaten i
fråga att inom en tid som kommissionen bestämmer, vidta alla åtgärder
som behövs för att få den konstaterade överträdelsen att upphöra;
kommissionen skall underrätta rådet om detta.

Om medlemsstaten inte inom föreskriven tid följer kommissionens
direktiv, får kommissionen eller varje berörd medlemsstat, med avsteg
från artiklarna 141 och 142, omedelbart hänskjuta saken till domstolen.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 15

Artikel 83

1. Om personer eller företag åsidosätter de förpliktelser som åligger
dem enligt detta kapitel, får kommissionen tillgripa sanktioner mot dem.

Dessa sanktioner är efter svårhetsgrad följande:

a) Varning.

b) Indragning av särskilda förmåner, såsom finansiellt eller tekniskt
bistånd.

c) Företaget ställs för en tid av högst fyra månader under förvaltning
av en person eller en grupp av personer som har utsetts i
samförstånd av kommissionen och den stat där företaget hör
hemma.

d) Råvaror och speciella klyvbara material återtas helt eller delvis.

2. Sådana beslut av kommissionen för att genomföra punkt 1 som
innebär att material skall överlämnas, skall kunna verkställas. Besluten
får verkställas inom medlemsstaternas territorier enligt artikel 164.

Med avvikelse från bestämmelserna i artikel 157 skall talan som fors vid
domstolen mot kommissionens beslut om sanktioner som avses i punkt
1, medföra att beslutet inte får verkställas. Domstolen får dock, efter
framställning av kommissionen eller någon berörd medlemsstat, förordna
om omedelbar verkställighet av beslutet.

Skyddet för skadelidande intressen skall säkerställas genom ett lämpligt
rättsligt förfarande.

3. Kommissionen får lämna medlemsstaterna rekommendationer om
sådana lagar och andra författningar som inom deras territorier skall
säkerställa att förpliktelserna enligt detta kapitel iakttas.

4. Medlemsstaterna skall säkerställa att sanktionerna verkställs och, i
förekommande fall, att de för skadan ansvariga lämnar ersättning.

Artikel 84

När kontrollen utövas får det inte förekomma någon diskriminering
med hänsyn till det ändamål för vilket malmer, råmaterial och speciella
klyvbara material skall användas.

Området för kontrollen och den närmare utformningen av denna samt
befogenheterna för de organ som är ansvariga för kontrollen skall
begränsas till vad som är nödvändigt för att uppnå de mål som anges i
detta kapitel.

Kontrollen får inte utsträckas till sådana för försvarsändamål avsedda
material som är föremål för särskild bearbetning för dessa ändamål eller

Prop. 1994/95:19

Bilaga 15

som efter bearbetningen placeras eller lagras i en militär anläggning Prop. 1994/95:19
enligt en särskild plan. Bilaga 15

Artikel 85

Om nya omständigheter kräver det får den närmare utformningen av
de kontrollåtgärder som avses i detta kapitel, på initiativ av en
medlemsstat eller av kommissionen, ändras av rådet som skall besluta
enhälligt efter förslag från kommissionen och efter att ha hört
församlingen. Kommissionen skall pröva varje framställning av en
medlemsstat.

Kapitel 8

Egendomsordning

Artikel 86

De speciella klyvbara materialen skall vara gemenskapens egendom.

Gemenskapens äganderätt skall omfatta alla speciella klyvbara material
som framställs eller importeras av en medlemsstat, en person eller ett
företag och som är föremål för den i kapitel 7 avsedda
säkerhetskontrollen.

Artikel 87

Medlemsstaterna, personer eller företag skall ha en obegränsad rätt att
använda och förbruka de speciella klyvbara material som på föreskrivet
sätt har kommit i deras besittning, med förbehåll för deras förpliktelser
enligt detta fördrag och då särskilt i fråga om säkerhetskontroll, byråns
optionsrätt samt hälsoskydd.

Artikel 88

Byrån skall i gemenskapens namn föra ett särskilt konto med
beteckningen Finanskonto för speciella klyvbara material.

Artikel 89

1. På Finanskontot för speciella klyvbara material skall

a) värdet av de speciella klyvbara material som överlämnas till eller
ställs till förfogande för en medlemsstat, en person eller ett företag
krediteras gemenskapen och debiteras medlemsstaten, personen
eller företaget,

b) värdet av de speciella klyvbara material som framställs eller Prop. 1994/95:19
importeras av en medlemsstat, en person eller ett foretag och som Bilaga 15
blir gemenskapens egendom debiteras gemenskapen och krediteras
medlemsstaten, personen eller företaget. En motsvarande
bokföringsåtgärd skall vidtas när en medlemsstat, en person eller
ett företag till gemenskapen återställer speciella klyvbara material
som tidigare har överlämnats eller ställts till förfogande for staten,
personen eller företaget.

2. Värdeförändringar som berör de speciella klyvbara materialen skall
vid bokföringen behandlas så, att de inte ger upphov till någon förlust
eller vinst för gemenskapen. Eventuell förlust eller vinst skall stå för
innehavarnas räkning.

3. Saldon som uppkommer genom de ovan angivna åtgärderna skall på
borgenärens begäran omedelbart förfalla till betalning.

4. Vid tillämpningen av detta kapitel skall byrån i fråga om åtgärder
som den vidtar för egen räkning anses som ett företag.

Artikel 90

Om nya omständigheter kräver det får bestämmelserna i detta kapitel
om gemenskapens äganderätt, på initiativ av en medlemsstat eller av
kommissionen, ändras av rådet som skall besluta enhälligt efter förslag
från kommissionen och efter att ha hört församlingen. Kommissionen
skall pröva varje sådan framställning av en medlemsstat.

Artikel 91

Egendomsordningen i fråga om föremål, material och tillgångar, som
inte omfattas av gemenskapens äganderätt enligt detta kapitel, skall
bestämmas genom lagstiftningen i varje medlemsstat.

Kapitel 9

Den gemensamma marknaden på kärnenergiområdet

Artikel 92

Bestämmelserna i detta kapitel skall tillämpas på de varor och
produkter som är upptagna i de listor som utgör bilaga IV till detta
fördrag.

Dessa listor kan på initiativ av kommissionen eller en medlemsstat 38

ändras av rådet efter förslag från kommissionen.

Artikel 93

Medlemsstaterna skall ett år efter det att detta fördrag har trätt i kraft
inbördes avskaffa alla import- och exporttullar eller avgifter med
motsvarande verkan samt alla kvantitativa import- och
exportrestriktioner, som avser

a) produkter upptagna i lista A1 och lista A2,

b) produkter upptagna i lista B, om en gemensam tulltaxa tillämpas på
dem och de åtföljs av ett av kommissionen utfärdat intyg som
utvisar att de är avsedda för nukleära ändamål.

Utomeuropeiska territorier under en medlemsstats jurisdiktion får dock
fortsätta att ta ut import- och exporttullar eller avgifter med motsvarande
verkan av uteslutande fiskal karaktär. Dessa tullars och avgifters storlek
och utformning får inte leda till någon diskriminering mellan denna stat
och de övriga medlemsstaterna.

Artikel 94

Medlemsstaterna skall upprätta en gemensam tulltaxa enligt följande
bestämmelser:

a) För de produkter som är upptagna i lista A1 skall den gemensamma
tulltaxan fastställas till en nivå som motsvarar den lägsta taxa som
den 1 januari 1957 tillämpades i någon av medlemsstaterna.

b) För de produkter som är upptagna i lista A2 skall kommissionen
vidta alla åtgärder som behövs för att förhandlingar skall inledas
mellan medlemsstaterna inom tre månader efter det att detta
fördrag har trätt i kraft. Om i fråga om någon av dessa produkter
ett avtal inte kan träffas inom ett år efter det att detta fördrag har
trätt i kraft, skall rådet genom beslut med kvalificerad majoritet
efter förslag från kommissionen fastställa tillämpliga tullsatser i den
gemensamma miltaxan.

c) Den gemensamma tulltaxan för de produkter som är upptagna i
listorna A1 och A2 skall tillämpas efter utgången av det första året
efter det att detta fördrag har trätt i kraft.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 15

Artikel 95

Rådet kan genom enhälligt beslut efter förslag från kommissionen
besluta om en tidigare tillämpning av tullsatsema i den gemensamma
tulltaxan på de av produkterna i lista B, för vilka en sådan åtgärd skulle
vara ägnad att bidra till utvecklingen av kärnenergin inom gemenskapen.

Artikel 96

Medlemsstaterna skall upphäva alla på nationalitet grundade
inskränkningar för tillträde till kvalificerade anställningar inom
kämenergiområdet såvitt gäller medborgare i medlemsstaterna, med
förbehåll för de begränsningar som följer av grundläggande hänsyn till
allmän ordning, säkerhet och hälsa.

Efter att ha hört församlingen får rådet genom beslut med kvalificerad
majoritet efter förslag från kommissionen, som först skall begära in ett
yttrande från Ekonomiska och sociala kommittén, utfärda direktiv om den
närmare tillämpningen av denna artikel.

Artikel 97

Ingen på nationalitet grundad inskränkning får göras gällande gentemot
offentligrättsliga eller privaträttsliga juridiska personer eller fysiska
personer som lyder under en medlemsstats jurisdiktion och som önskar
delta i uppförandet av kämenergianläggningar av vetenskaplig eller
industriell karaktär inom gemenskapen.

Artikel 98

Medlemsstaterna skall vidta alla åtgärder som behövs för an underlätta
ingåendet av försäkringsavtal som täcker risker med kärnenergi.

Inom två år efter det att detta fördrag har trätt i kraft skall rådet efter
att ha hört församlingen och efter förslag från kommissionen, som
dessförinnan skall begära in ett yttrande från Ekonomiska och sociala
kommittén, med kvalificerad majoritet utfärda direktiv om den närmare
tillämpningen av denna artikel.

Artikel 99

Kommissionen får lämna rekommendationer för att underlätta
kapitalrörelser som är avsedda att finansiera sådan produktion som anges
i den lista som utgör bilaga II till detta fördrag.

Artikel 100

Varje medlemsstat åtar sig att i valutan i den medlemsstat där
borgenären eller betalningsmottagaren är bosatt tillåta alla betalningar
som har samband med rörlighet för varor, tjänster eller kapital och all

Prop. 1994/95:19

Bilaga 15

överföring av kapital och löner, i den utsträckning som rörligheten för Prop. 1994/95:19
varor, tjänster, kapital och personer mellan medlemsstaterna har Bilaga 15
liberaliserats enligt detta fördrag.

Kapitel 10

Yttre förbindelser

Artikel 101

Gemenskapen kan inom ramen för sin kompetens åta sig förpliktelser
genom att träffa avtal med tredje land, internationella organisationer eller
medborgare i tredje land.

Kommissionen skall förhandla om sådana avtal enligt rådets direktiv;
avtalen skall ingås av kommissionen med rådets godkännande; rådet skall
fatta beslut med kvalificerad majoritet.

Kommissionen skall dock ensam förhandla om och ingå sådana avtal
som kan genomföras utan rådets medverkan och inom ramen för den
aktuella budgeten; kommissionen skall hålla rådet underrättat.

Artikel 102

De avtal som har ingåtts med tredje land, internationella organisationer
eller medborgare i tredje land och i vilka utöver gemenskapen en eller
flera medlemsstater deltar, skall inte träda i kraft förrän alla berörda
medlemsstater har underrättat kommissionen om att avtalen kan tillämpas
enligt bestämmelserna i deras nationella rättsordning.

Artikel 103

Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om sina förslag till
avtal med tredje land, internationella organisationer eller medborgare i
tredje land, om avtalen berör tillämpningsområdet för detta fördrag.

Om ett förslag till avtal innehåller bestämmelser som utgör hinder för
tillämpningen av detta fördrag, skall kommissionen lämna sina
synpunkter till den berörda staten inom en månad efter det att
kommissionen har underrättats om förslaget. Den berörda staten får inte
ingå det föreslagna avtalet, förrän den har tillgodosett kommissionens
synpunkter eller har följt ett av domstolen på ansökan av staten i
skyndsam ordning meddelat avgörande om de föreslagna
bestämmelsernas förenlighet med detta fördrag. En ansökan kan ges in
till domstolen när som helst efter det att staten har tagit emot
kommissionens synpunkter.

Artikel 104

Ingen person eller företag, som efter det att detta fördrag har trätt i
kraft ingår eller förnyar ett avtal med tredje land, internationella
organisationer eller medborgare i tredje land, får åberopa avtalet för att
undandra sig sina skyldigheter enligt detta fördrag.

Varje medlemsstat skall vidta de åtgärder som den anser nödvändiga
för att på begäran av kommissionen kunna lämna denna all information
om sådana avtal som, efter det att detta fördrag har trätt i kraft och inom
fördragets tillämpningsområde, har ingåtts av en person eller ett företag
med tredje land, internationella organisationer eller medborgare i tredje
land. Kommissionen får begära sådan information endast för att
kontrollera att avtalen inte innehåller några bestämmelser som hindrar
tillämpningen av detta fördrag.

På ansökan av kommissionen skall domstolen avgöra om avtalen är
förenliga med bestämmelserna i detta fördrag.

Artikel 105

Bestämmelserna i detta fördrag skall inte hindra att avtal genomförs,
som innan fördraget trädde i kraft ingicks av en medlemsstat, en person
eller ett företag med tredje land, internationella organisationer eller
medborgare i tredje land, om kommissionen senast trettio dagar efter det
att fördraget trädde i kraft fick del av avtalen.

Sådana avtal som ingås under tiden mellan undertecknandet och
ikraftträdandet av detta fördrag av en person eller ett företag med tredje
land, internationella organisationer eller medborgare i tredje land kan
dock inte åberopas gentemot detta fördrag, om domstolen efter ansökan
av kommissionen finner att avsikten att undandra sig bestämmelserna i
fördraget var ett avgörande motiv för den ena eller andra parten när
avtalet ingicks.

Artikel 106

De medlemsstater som innan detta fördrag trädde i kraft har ingått avtal
med tredje land om samarbete på kämenergiområdet, skall tillsammans
med kommissionen ta upp de förhandlingar med det berörda tredje landet
som behövs för att säkerställa att gemenskapen i största möjliga
utsträckning får överta de rättigheter och skyldigheter som följer av
avtalen.

Varje nytt avtal som följer av sådana förhandlingar kräver samtycke av
den eller de medlemsstater som har undertecknat de nämnda avtalen samt
godkännande av rådet, vilket skall besluta med kvalificerad majoritet.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 15

AVDELNING III

Institutionella bestämmelser

Kapitel 1

Gemenskapens institutioner

Avsnitt 1

Församlingen

Artikel 107

Församlingen, som skall bestå av företrädare för folken i de i
gemenskapen sammanslutna staterna, skall utöva de rådgivande och
kontrollerande befogenheter som den har tilldelats genom detta fördrag.

Artikel 108

1. Församlingen består av företrädare som parlamenten utser inom sig
enligt en ordning som varje medlemsstat själv bestämmer.

2. Antalet företrädare är följande:

Belgien ..................................... 14

Tyskland .................................... 36

Frankrike ................................... 36

Italien ...................................... 36

Luxemburg ...................................6

Nederländerna ................................ 14

3. Församlingen skall utarbeta förslag om allmänna direkta val enligt en
i alla medlemsstater enhetlig ordning.

Rådet skall enhälligt fastställa bestämmelserna och rekommendera
medlemsstaterna att anta dessa i överensstämmelse med deras
konstitutionella bestämmelser.

Artikel 109

Församlingen skall hålla en årlig session. Den skall sammanträda utan
särskild kallelse den tredje tisdagen i oktober.

Församlingen får sammanträda till extra session på begäran av en
majoritet av sina ledamöter samt på begäran av rådet eller kommissionen.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 15

Artikel 110

Församlingen skall välja sin ordförande och sitt presidium bland sina
ledamöter.

Kommissionens ledamöter får närvara vid samtliga sammanträden och
skall på egen begäran få uttala sig på kommissionens vägnar.

Kommissionen skall muntligen eller skriftligen besvara frågor som
ställs till den av församlingen eller dess ledamöter.

Rådet skall höras av församlingen under de förutsättningar som rådet
fastställer i sin arbetsordning.

Artikel 111

Om inte annat föreskrivs i detta fördrag, skall församlingen besluta
med absolut majoritet av de avgivna rösterna.

I arbetsordningen skall fastställas när beslutförhet föreligger.

Artikel 112

Församlingen skall anta sin arbetsordning genom beslut som biträds av
majoriteten av församlingens ledamöter.

Församlingens protokoll skall offentliggöras enligt arbetsordningens
bestämmelser.

Artikel 113

Församlingen skall vid offentligt sammanträde diskutera den allmänna
årsrapport som kommissionen förelägger församlingen.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 15

Artikel 114

Om ett förslag om misstroendevotum läggs fram rörande
kommissionens verksamhet, får församlingen inte ta ställning till
förslaget förrän tidigast tre dagar efter det att detta framlagts och endast
genom öppen omröstning.

Om förslaget om misstroendevotum antas med en majoritet av två
tredjedelar av de avgivna rösterna och med majoriteten av församlingens

ledamöter, skall kommissionens ledamöter samfällt avgå. De skall Prop. 1994/95:19
fortsätta att handlägga löpande ärenden till dess de har ersatts enligt Bilaga 15
artikel 127.

Avsnitt 2

Rådet

Artikel 115

Rådet skall fullgöra sina uppgifter och utöva sina befogenheter att fatta
beslut enligt bestämmelserna i detta fördrag.

Det skall vidta alla åtgärder inom sitt kompetensområde för att
samordna verksamheten inom medlemsstaterna och gemenskapen.

Artikel 116

Rådet skall bestå av företrädare för medlemsstaterna. Varje regering
skall utse en av sina medlemmar att ingå i rådet.

Ordförandeskapet skall utövas i sex månader åt gången av varje
rådsmedlem efter medlemsstaternas bokstavsordning.

Artikel 117

Rådet skall sammanträda efter kallelse av ordföranden, på dennes
initiativ eller på begäran av någon rådsmedlem eller kommissionen.

Artikel 118

1. Om inte annat föreskrivs i detta fördrag, skall rådets beslut fattas
med en majoritet av medlemmarna.

2. När rådets beslut skall fattas med kvalificerad majoritet skall
medlemmarnas röster vägas enligt följande:

Belgien ......................................2

Tyskland .....................................4

Frankrike ....................................4

Italien .......................................4

Luxemburg ...................................1

Nederländerna .................................2

20 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 19. Bilaga 13-21

Rådets beslut skall fattas med minst

— tolv röster när beslutet enligt detta fördrag skall fattas på förslag från
kommissionen,

— tolv röster från minst fyra medlemmar i andra fall.

3. Att personligen närvarande eller företrädda medlemmar avstår från
att rösta hindrar inte att rådet fattar beslut som kräver enhällighet.

Artikel 119

När rådet enligt detta fördrag fattar beslut om förslag från
kommissionen, krävs enhällighet för att ändra förslaget.

Så länge rådet inte har fattat något beslut får kommissionen ändra sitt
ursprungliga förslag, särskilt i de fall då församlingen har hörts om
förslaget.

Artikel 120

Ingen rådsmedlem får vid omröstning företräda mer än en annan
medlem.

Artikel 121

Rådet skall anta sin egen arbetsordning.

I denna arbetsordning får fastställas att en kommitté med företrädare
för medlemsstaterna får tillsättas. Rådet skall fastställa kommitténs
uppdrag och befogenheter.

Artikel 122

Rådet får anmoda kommissionen att företa de utredningar som rådet
finner nödvändiga för att förverkliga de gemensamma målen samt att
förelägga rådet lämpliga förslag.

Artikel 123

Prop. 1994/95:19

Bilaga 15

Avsnitt 3 Prop. 1994/95:19

Bilaga 15

Kommissionen

Artikel 124

För att säkerställa utvecklingen av kärnenergin inom gemenskapen skall
kommissionen

— övervaka tillämpningen av bestämmelserna i detta fördrag och av
bestämmelser som antagits av institutionerna med stöd av
fördraget,

— lämna rekommendationer eller yttranden på ämnesområden som
behandlas i detta fördrag, om fördraget uttryckligen anger detta
eller kommissionen anser det nödvändigt,

— ha befogenhet att själv fatta beslut och medverka vid tillkomsten av
rådets och församlingens rättsakter på de villkor som anges i
fördraget,

— utöva de befogenheter som rådet ger kommissionen för att
genomföra de regler som fastställts av rådet.

Artikel 125

Kommissionen skall årligen, senast en månad före öppnandet av
församlingens session, offentliggöra en allmän rapport om gemenskapens
verksamhet.

Artikel 126

1. Kommissionen skall bestå av fem ledamöter av olika nationalitet, som
skall utses på grundval av sin allmänna duglighet med hänsyn till detta
fördrags särskilda syfte och vilkas oavhängighet inte kan ifrågasättas.

Antalet ledamöter av kommissionen får ändras genom enhälligt beslut av
rådet.

Endast medborgare i medlemsstaterna får vara ledamöter av
kommissionen.

2. Ledamöterna av kommissionen skall i gemenskapens allmänna
intresse fullgöra sina skyldigheter under full oavhängighet.

Vid fullgörandet av dessa skyldigheter skall de inte vare sig begära eller
ta emot instruktioner ffån någon regering eller något annat organ. De
skall avhålla sig från varje handling som är oförenlig med deras

skyldigheter. Varje medlemsstat förbinder sig att respektera denna Prop. 1994/95:19
princip och att inte söka påverka kommissionens ledamöter när de utför Bilaga 15
sina uppgifter.

Ledamöterna av kommissionen får inte under sin ämbetstid utöva någon
annan avlönad eller oavlönad yrkesverksamhet. De skall när de tillträder
avge en högtidlig försäkran att såväl under som efter sin ämbetstid
respektera de förpliktelser som följer med ämbetet, särskilt deras skyldig-
het att iaktta redbarhet och visa omdöme vid mottagande av vissa
uppdrag eller förmåner efter ämbetstiden. Om dessa förpliktelser
åsidosätts får domstolen, på begäran av rådet eller kommissionen, allt
efter omständigheterna besluta antingen att den berörda ledamoten skall
avsättas från ämbetet enligt artikel 129 eller berövas rätten till pension
eller andra förmåner i dess ställe.

Artikel 127

Ledamöterna av kommissionen skall utses av medlemsstaternas
regeringar i samförstånd.

Deras mandattid är fyra år. Mandatet kan förnyas.

Artikel 128

En kommissionsledamots ämbete skall, frånsett vid normala
nytillsättningar och vid dödsfall, upphöra när ledamoten begär sitt
entledigande eller avsätts.För den avgående ledamotens återstående
mandattid skall en ersättare utses. Rådet far enhälligt besluta att någon
ersättare inte behöver utses.

En ledamot av kommissionen skall kvarstå i ämbetet till dess en
ersättare utsetts, utom i fall av avsättning från ämbetet enligt artikel 129.

Artikel 129

Om en ledamot av kommissionen inte längre uppfyller de krav som
ställs för att han skall kunna utföra sina uppgifter eller om han gjort sig
skyldig till allvarlig försummelse, får domstolen på begäran av rådet eller
kommissionen avsätta honom.

I sådant fall får rådet genom enhälligt beslut tillfälligt avstänga
ledamoten från tjänsten och utse en ersättare tills dess att domstolen
meddelar sitt avgörande.

Domstolen får på begäran av rådet eller kommissionen tillfälligt
avstänga honom från tjänsten.

Artikel 130

Prop. 1994/95:19

Bilaga 15

Kommissionens ordförande och vice ordförande skall utses bland
kommissionens ledamöter för en period av två år i samma ordning som
gäller när ledamöterna skall utses. Deras mandat får förnyas.

Utom i de fall då hela kommissionen nytillsätts skall sådana
utnämningar ske sedan kommissionen hörts.

Om ordföranden eller vice ordföranden avgår eller avlider, skall
ersättare utses för den återstående mandattiden i enlighet med
bestämmelserna i första stycket.

Artikel 131

Rådet och kommissionen skall samråda och i samförstånd reglera
formerna för sitt samarbete.

Artikel 132

Kommissionen skall fatta sina beslut med en majoritet av det antal
ledamöter som anges i artikel 126.

Kommissionen kan sammanträda med giltig verkan endast om det antal
ledamöter som fastställts i arbetsordningen är närvarande.

Artikel 133

Rådet får genom enhälligt beslut medge att en medlemsstats regering
hos kommissionen ackrediterar en kvalificerad företrädare som skall
säkerställa en ständig förbindelse.

Artikel 134

1. En vetenskaplig och teknisk kommitté med rådgivande uppgifter skall
inrättas hos kommissionen.

Kommittén skall höras i de fall som anges i detta fördrag. Den får höras
i alla de fall då kommissionen finner det lämpligt.

2. Kommittén skall bestå av tjugo medlemmar som rådet skall utse efter Prop. 1994/95:19
att ha hört kommissionen. Bilaga 15

Kommitténs medlemmar skall ha personliga mandat och utses för fem år.
De får återväljas. De får inte vara bundna av några tvingande
instruktioner.

Vetenskapliga och tekniska kommittén skall varje år bland sina
medlemmar välja ordförande och presidium.

Artikel 135

För att fullgöra sina uppgifter far kommissionen när det behövs
samråda och tillsätta utredningskommittéer.

Avsnitt 4

Domstolen

Artikel 136

Domstolen skall säkerställa att lag och rätt följs vid tolkning och
tillämpning av detta fördrag.

Artikel 137

Domstolen skall bestå av sju domare.

Domstolen skall sammanträda i plenum. Den får dock inom sig
upprätta avdelningar med tre eller fem domare med uppgift att göra vissa
förberedande utredningar eller att avgöra vissa grupper av ärenden i
enlighet med föreskrifter som fastställts för dessa ändamål.

På begäran av domstolen får rådet genom enhälligt beslut utöka antalet
domare och göra nödvändiga ändringar i andra och tredje styckena och
i artikel 139 andra stycket.

Artikel 138

Domstolen skall biträdas av två generaladvokater.

För att biträda domstolen då denna fullgör sin uppgift enligt artikel 136
skall generaladvokaterna, fullständigt opartiskt och oavhängigt, vid
offentliga domstolssessioner lägga fram motiverade yttranden i ärenden
som handläggs vid domstolen.

På begäran av domstolen får rådet genom enhälligt beslut utöka antalet
generaladvokater och göra nödvändiga ändringar i artikel 139 tredje
stycket.

Artikel 139

Domarna och generaladvokaterna skall utses bland personer vilkas
oavhängighet inte kan ifrågasättas och som uppfyller nödvändiga villkor
för utövande av de högsta domarämbetena i hemlandet eller är jurister
med allmänt erkända kvalifikationer; de skall utses för sex år av
medlemsstaternas regeringar i samförstånd.

En del av tjänsterna som generaladvokat skall nytillsättas vart tredje år.
Den generaladvokat som skall tillträda den tjänst som nytillsätts vid slutet
av den första treårsperioden skall utses genom lottning.

Avgående domare och generaladvokater kan utnämnas på nytt.

Domarna skall bland sig välja domstolens ordförande för en tid av tre
år. Han kan återväljas.

Artikel 140

Domstolen skall utse sin justitiesekreterare och fastställa instruktion för
denne.

Artikel 141

Om kommissionen anser att en medlemsstat har underlåtit att uppfylla
en skyldighet enligt detta fördrag, skall kommissionen avge ett motiverat
yttrande i ärendet efter att ha givit den berörda staten tillfälle att
inkomma med sina synpunkter.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 15

Om den berörda staten inte rättar sig efter yttrandet inom den tid som Prop. 1994/95:19
angivits av kommissionen, får denna föra ärendet vidare till domstolen. Bilaga 15

Artikel 142

En medlemsstat som anser att en annan medlemsstat har underlåtit att
uppfylla en skyldighet enligt detta fördrag får anhängiggöra ärendet vid
domstolen.

Innan en medlemsstat väcker talan mot en annan medlemsstat på grund
av ett påstått åsidosättande av en skyldighet enligt detta fördrag, skall den
lägga fram saken för kommissionen. Kommissionen skall avge ett
motiverat yttrande efter det att var och en av de berörda staterna beretts
tillfälle att skriftligen och muntligen lägga fram sin egen sak och yttra sig
över vad motparten anfört.

Om kommissionen inte yttrat sig inom tre månader efter det att saken
lagts fram för den, skall detta inte hindra att ärendet anhängiggörs vid
domstolen.

Artikel 143

Om domstolen finner att en medlemsstat har underlåtit att uppfylla en
skyldighet enligt detta fördrag, skall denna stat vidta de åtgärder som är
nödvändiga för att följa domen.

Artikel 144

Domstolen skall ha full prövningsrätt i fråga om

a) talan som väcks enligt artikel 12 för att få lämpliga villkor
fastställda för licenser och underlicenser som kommissionen
upplåter,

b) talan som väcks av personer eller företag om sanktioner som
kommissionen ålagt dem enligt artikel 83.

Artikel 145

Om kommissionen anser att en person eller ett företag har överträtt
detta fördrag utan att artikel 83 är tillämplig, skall kommissionen anmoda
den medlemsstat som personen eller företaget lyder under att se till att
sanktioner vidtas på grund av överträdelsen enligt statens nationella
lagstiftning.

Om den berörda staten inte följer en sådan begäran inom den frist som Prop. 1994/95:19
kommissionen har bestämt, får kommissionen föra ärendet till domstolen Bilaga 15
för att få den överträdelse fastställd som personen eller företaget anklagas
för.

Artikel 146

Domstolen skall granska lagenligheten av sådana rådets och
kommissionens rättsakter som inte är rekommendationer eller yttranden.
För detta ändamål skall den vara behörig att pröva talan som väcks av en
medlemsstat, av rådet eller av kommissionen om bristande behörighet,
åsidosättande av väsentliga formföreskrifter, åsidosättande av detta
fördrag eller av någon rättsregel som gäller dess tillämpning eller om
maktmissbruk.

Varje fysisk eller juridisk person får på samma villkor föra talan mot
ett beslut som är riktat till honom eller mot ett beslut som, även om det
utfärdats i form av en förordning eller ett beslut riktat till en annan
person, direkt och personligen rör honom.

Talan som avses i denna artikel skall väckas inom två månader från
dagen då åtgärden offentliggjorts eller delgivits klaganden eller, om så
inte skett, från den dag då denne fick kännedom om åtgärden, allt efter
omständigheterna.

Artikel 147

Om talan är välgrundad, skall domstolen förklara den berörda
rättsakten ogiltig.

Vad gäller förordningar skall dock domstolen, om den anser det
nödvändigt, ange vilka verkningar av den ogiltigförklarade förordningen
som skall betraktas som bestående.

Artikel 148

Om rådet eller kommissionen i strid med detta fördrag underlåter att
vidta åtgärder, får medlemsstaterna och gemenskapens övriga
institutioner väcka talan vid domstolen för att få överträdelsen fastslagen.

Varje fysisk eller juridisk person får på de villkor som anges i Prop. 1994/95:19
föregående stycken föra talan vid domstolen om att någon av Bilaga 15
gemenskapens institutioner underlåtit att till personen i fråga rikta någon
annan rättsakt än en rekommendation eller ett yttrande.

Artikel 149

Den institution vars rättsakt har förklarats ogiltig eller vars
underlåtenhet att agera har förklarats strida mot detta fördrag skall vidta
de åtgärder som är nödvändiga för att följa domen.

Denna skyldighet skall inte påverka någon förpliktelse som kan följa
av tillämpningen av artikel 188 andra stycket.

Artikel 150

Domstolen skall vara behörig att meddela förhandsavgöranden
angående

a) tolkningen av detta fördrag,

b) giltigheten och tolkningen av rättsakter som beslutats av
gemenskapens institutioner,

c) tolkningen av stadgar för organ som upprättats genom rättsakter
som beslutats av rådet, när stadgarna föreskriver detta.

När en sådan fråga uppkommer vid en domstol i en medlemsstat, får
den domstolen, om den anser att ett beslut i frågan är nödvändigt för att
döma i saken, begära att domstolen meddelar ett förhandsavgörande.

När en sådan fråga uppkommer i ett ärende vid en domstol i en
medlemsstat, mot vars avgöranden det inte finns något rättsmedel enligt
nationell lagstiftning, skall den nationella domstolen föra frågan vidare
till domstolen.

Artikel 151

Domstolen skall vara behörig att avgöra tvister om sådant skadestånd
som avses i artikel 188 andra stycket.

Artikel 152

Domstolen skall vara behörig att avgöra alla tvister mellan
gemenskapen och dess anställda inom de gränser och på de villkor som
fastställts i tjänsteföreskrifterna eller som följer av anställningsvillkoren.

Artikel 153

Domstolen skall vara behörig att träffa avgöranden med stöd av en
skiljedomsklausul i ett offentligrättsligt eller privaträttsligt avtal, som
ingåtts av gemenskapen eller för dess räkning.

Artikel 154

Domstolen skall vara behörig att avgöra varje tvist mellan
medlemsstater som berör ämnesområden som regleras i detta fördrag, om
tvisten hänskjuts till domstolen enligt ett särskilt avtal mellan parterna.

Artikel 155

Utom i de fall där domstolen är behörig enligt detta fördrag, skall
tvister i vilka gemenskapen är part inte på denna grund vara undantagna
från de nationella domstolarnas behörighet.

Artikel 156

Utan hinder av att den frist som avses i artikel 146 tredje stycket har
löpt ut får parterna i en tvist om en förordning som rådet eller
kommissionen antagit, med stöd av artikel 146 första stycket inför
domstolen göra gällande att förordningen inte skall tillämpas.

Artikel 157

Utom i de fall då något annat föreskrivs i detta fördrag skall talan som
förs vid domstolen inte hindra verkställighet. Domstolen får dock, om
den anser att omständigheterna så kräver, förordna om uppskov med
verkställigheten av den påtalade rättsakten.

Artikel 158

I ärenden som anhängiggjorts vid domstolen får denna föreskriva
nödvändiga interimistiska åtgärder.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 15

Artikel 159

Domstolens domar skall vara verkställbara enligt artikel 164.

Artikel 160

Domstolens stadga finns i ett särskilt protokoll.

Domstolen skall anta sina rättegångsregler. Dessa skall kräva enhälligt
godkännande av rådet.

Kapitel 2

Gemensamma bestämmelser för

flera institutioner

Artikel 161

För att fullgöra sina uppgifter skall rådet och kommissionen enligt
bestämmelserna i detta fördrag utfärda förordningar och direktiv, fatta
beslut samt avge rekommendationer och yttranden.

En förordning skall ha allmän giltighet. Den skall till alla delar vara
bindande och direkt tillämplig i varje medlemsstat.

Ett direktiv skall med avseende på det resultat som skall uppnås vara
bindande för varje medlemsstat till vilken det är riktat, men skall överlåta
åt de nationella myndigheterna att bestämma form och tillvägagångssätt
för genomförandet.

Ett beslut skall till alla delar vara bindande för dem som det är riktat
till.

Rekommendationer och yttranden skall inte vara bindande.

Artikel 162

Rådets och kommissionens förordningar, direktiv och beslut skall vara
motiverade och hänvisa till de förslag eller yttranden som skall inhämtas
enligt detta fördrag.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 15

Artikel 163 Prop. 1994/95:19

Bilaga 15

Förordningar skall offentliggöras i Europeiska gemenskapens officiella
tidning. De skall träda i kraft den dag som förordningarna anger eller,
om viss tid inte blivit utsatt, den tjugonde dagen efter offentliggörandet.

Direktiv och beslut skall delges dem som de riktar sig till och bli
gällande genom denna delgivning.

Artikel 164

Verkställigheten skall följa de civilprocessrättsliga regler som gäller i
den medlemsstat inom vars territorium den sker. Beslut om att
verkställighet skall ske, skall bifogas avgörandet utan andra formaliteter
än kontroll av avgörandets äkthet genom den nationella myndighet som
varje medlemsstats regering skall utse för detta ändamål samt meddela
kommissionen, domstolen och den skiljedomskommitté som inrättats
enligt artikel 18. När dessa formaliteter uppfyllts på begäran av den
berörda parten, får denna fullfölja verkställigheten enligt den nationella
lagstiftningen genom att hänskjuta ärendet direkt till den behöriga
myndigheten.

Verkställigheten får skjutas upp endast genom beslut av domstolen.
Domstolarna i de berörda staterna skall dock vara behöriga beträffande
klagomål om att verkställigheten inte genomförs på regelrätt sätt.

Kapitel 3

Ekonomiska och sociala kommittén

Artikel 165

En ekonomisk och social kommitté upprättas härmed. Den skall ha en
rådgivande funktion.

Kommittén skall bestå av företrädare för olika grupper inom det
ekonomiska och sociala livet.

Artikel 166

Antalet medlemmar i kommittén är följande:

Belgien ..................................... 12

Tyskland .................................... 24

Frankrike ................................... 24

Italien...................................... 24

Luxemburg ...................................5

Nederländerna ................................ 12

Kommitténs medlemmar skall utses för fyra år genom enhälligt beslut Prop. 1994/95:19

av rådet. De får återväljas. Bilaga 15

Kommitténs medlemmar har personliga mandat och får inte bindas av
några instruktioner.

Artikel 167

1. När medlemmar av kommittén skall utses skall varje medlemsstat
tillställa rådet en lista med dubbelt så många kandidater som det antal
platser som tilldelats statens medborgare.

Vid kommitténs sammansättning skall hänsyn tas till nödvändigheten av

att säkerställa en tillräcklig representation för de olika grupperna inom

det ekonomiska och sociala livet.

2. Rådet skall höra kommissionen. Det får inhämta synpunkter från

europeiska organisationer, som representerar de olika ekonomiska och

sociala sektorer som berörs av gemenskapens verksamhet.

Artikel 168

Kommittén skall bland sina medlemmar välja sin ordförande och sitt
presidium för en tid av två år.

Den skall fastställa sin arbetsordning och lägga fram den för rådet för
enhälligt godkännande.

Kommittén skall sammankallas av ordföranden på begäran av rådet
eller kommissionen.

Artikel 169

Kommittén får vara indelad i facksektioner.

Facksektionema skall utöva sin verksamhet inom ramen för kommitténs

allmänna behörighet. De får inte höras oberoende av kommittén.

Inom kommittén får även upprättas underkommittéer som i bestämda

frågor eller på bestämda områden skall utarbeta utkast till yttranden som
skall underställas kommittén för övervägande.

Arbetsordningen skall bestämma hur facksektionema och

underkommittéema skall vara sammansatta och vilka behörighetsregler
som skall gälla för dem. 58

Artikel 170

Kommittén skall höras av rådet eller kommissionen i de fall som anges
i detta fördrag. Den får höras av dessa institutioner i samtliga fall då
dessa finner det lämpligt.

Om rådet eller kommissionen anser det nödvändigt, skall de utsätta en
frist inom vilken kommittén skall avge sitt yttrande; denna får inte
understiga tio dagar från den dag kommitténs ordförande fått meddelande
om ärendet. Efter fristens utgång får saken behandlas, även om yttrande
inte föreligger.

Kommitténs och facksektionemas yttranden med protokoll från
överläggningarna skall överlämnas till rådet och kommissionen.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 15

AVDELNING IV

Finansiella bestämmelser

Artikel 171

Prop. 1994/95:19

Bilaga 15

1. Gemenskapens samtliga inkomster och utgifter, med undantag av de
som hänför sig till byrån och till de gemensamma företagen, skall
beräknas för varje budgetår och tas upp antingen i driftbudgeten eller i
forsknings- och investeringsbudgeten.

Varje budgets inkomster och utgifter skall balansera varandra.

2. Inkomster och utgifter för byrån, som skall drivas enligt
affärsmässiga principer, skall beräknas i en särskild
finansieringsplan. Villkoren för förslag till samt användning och kontroll
av dessa inkomster och utgifter skall med beaktande av byråns stadga
bestämmas i den budgetförordning som skall fastställas enligt artikel 183.

3. Inkomst- och utgifts förslag samt drifträkenskaper och balansräkningar
för de gemensamma företagen skall för varje budgetår överlämnas till
kommissionen, rådet och församlingen enligt stadgarna för dessa företag.

Artikel 172

1. Driftbudgetens inkomster skall, förutom andra löpande inkomster,
omfatta finansiella bidrag från medlemsstaterna som beräknas enligt
följande fördelningstal:

Belgien .....................................7,9

Tyskland ................................... 28

Frankrike .................................. 28

Italien..................................... 28

Luxemburg ..................................0,2

Nederländerna ................................7,9

2. Forsknings- och investeringsbudgetens inkomster skall, förutom
eventuella andra medel, omfatta finansiella bidrag från medlemsstaterna
som beräknas enligt följande fördelningstal:

Belgien .....................................9,9

Tyskland ................................... 30

Frankrike .................................. 30

Italien..................................... 23

Luxemburg ..................................0,2

Nederländerna ................................6,9

3. Fördelningstalen far ändras genom enhälligt beslut av rådet.

4. Lån för att finansiera forskning eller investeringar skall tas upp på de
villkor som rådet fastställer enligt artikel 177.5.

Gemenskapen får låna på en medlemsstats kapitalmarknad, antingen
enligt den lagstiftning som gäller för inrikes emissioner eller, i avsaknad
av sådan lagstiftning, på grund av ett avtal mellan medlemsstaten och
kommissionen.

Den berörda medlemsstatens behöriga myndigheter får vägra att ge sitt
samtycke, endast om det finns anledning att befara allvarliga störningar
på den statens kapitalmarknad.

Artikel 173

Medlemsstaternas finansiella bidrag enligt artikel 172 får helt eller
delvis ersättas med intäkter av de avgifter som gemenskapen tar ut i
medlemsstaterna.För detta ändamål skall kommissionen förelägga rådet
förslag om underlaget för avgifterna, sättet att fastställa procentsatsen för
avgifterna och ordningen för att ta ut dessa.

Artikel 174

1. De utgifter som tas upp i driftbudgeten skall särskilt avse

a) administrationsutgifter,

b) utgifter för säkerhetskontroll och hälsoskydd.

2. De utgifter som tas upp i forsknings- och investeringsbudgeten skall
särskilt avse

a) utgifter för att genomföra gemenskapens forskningsprogram,

b) eventuella bidrag till byråns kapital och till dennas
investeringsutgifter,

c) utgifter för utrustning av undervisningsanstalter,

d eventuellt deltagande i de gemensamma företagen och i vissa
gemensamma projekt.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 15

Artikel 175

De utgifter som tas upp i driftbudgeten skall beviljas för ett budgetår,
om inte något annat har bestämts i den budgetförordning som utfärdats
enligt artikel 183.

21 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 19. Bilaga 13-21

På de villkor som skall fastställas enligt artikel 183 får anslag som inte Prop. 1994/95:19
avser personalutgifter och som inte har förbrukats vid budgetårets utgång Bilaga 15
föras över, dock endast till det närmast följande budgetåret.

Anslagen för driftutgifter skall delas in i avdelningar alltefter
utgifternas art eller ändamål, och i mån av behov ytterligare delas in i
överensstämmelse med den budgetförordning som utfärdats enligt artikel
183.

Församlingens, rådets, kommissionens och domstolens utgifter skall tas
upp i särskilda delar av budgeten, om inte annat följer av någon särskild
ordning för vissa gemensamma utgifter.

Artikel 176

1. Med förbehåll för de begränsningar som följer av program eller
utgiftsbeslut som enligt detta fördrag kräver enhälligt godkännande av
rådet, skall anslagen till forsknings- och investeringsutgifter omfatta

a) bemyndiganden att ingå förpliktelser som täcker en serie poster
vilka bildar en särskild enhet och ett sammanhängande helt,

b) betalningsbemyndiganden som utgör den övre gränsen för de
utgifter som varje år far förekomma för att täcka de enligt a
ingångna förpliktelserna.

2. En plan över förfallotider för förpliktelser och betalningar skall som
bilaga fogas till det av kommissionen framlagda budgetförslaget.

3. Anslagen för forsknings- och investeringsutgifter skall delas in i
avdelningar alltefter utgifternas art eller ändamål, och i mån av behov
ytterligare delas in i överensstämmelse med den budgetförordning som
fastställts enligt artikel 183.

4. Outnyttjade betalningsbemyndiganden skall genom beslut av
kommissionen föras över till närmast följande budgetår, om inte rådet
beslutar något annat.

Artikel 177

1. Budgetåret skall börja den 1 januari och sluta den 31 december.

2. Var och en av gemenskapens institutioner skall upprätta en beräkning
över sina förvaltningsutgifter. Kommissionen skall sammanställa dessa
beräkningar i ett preliminärt driftbudgetförslag. Den skall bifoga ett
yttrande som får innehålla avvikande beräkningar. Den skall dessutom
upprätta ett preliminärt forsknings- och investeringsbudgetförslag.

Kommissionen skall förelägga rådet de preliminära budgetförslagen Prop. 1994/95:19
senast den 30 september året före det budgetår som förslagen avser. Bilaga 15

Rådet skall samråda med kommissionen och i förekommande fall med
övriga berörda institutioner, när det avser att avvika från de preliminära
budgetförslagen.

3. Rådet skall med kvalificerad majoritet fastställa budgetförslagen och
överlämna dem till församlingen.

Budgetförslagen skall föreläggas församlingen senast den 31 oktober året
före det budgetår som förslagen avser.

Församlingen har rätt föreslå rådet ändringar i budgetförslagen.

4. Om församlingen inom en månad efter att ha förelagts
budgetförslagen har godkänt dessa, eller inte avgett yttrande till rådet
skall budgetförslagen anses vara slutgiltigt antagna.

Om församlingen inom denna frist har föreslagit ändringar, skall
budgetförslagen tillsammans med ändringarna överlämnas till rådet. Med
förbehåll för de begränsningar som följer av program eller utgiftsbeslut
som enligt detta fördrag kräver enhälligt godkännande av rådet och efter
att ha överlagt om budgetförslagen med kommissionen och vid behov
med övriga berörda institutioner, skall rådet med kvalificerad majoritet
slutgiltigt anta budgetarna.

5. För antagandet av forsknings- och investeringsbudgeten skall rösterna
för medlemmarna i rådet vägas enligt följande:

Belgien ......................................9

Tyskland .................................... 30

Frankrike ................................... 30

Italien...................................... 23

Luxemburg ................................... 1

Nederländerna .................................7

För beslut krävs minst 67 röster.

Artikel 178

Om driftbudgeten ännu inte har antagits i början av ett budgetår, får ett
belopp som motsvarar högst en tolftedel av budgetanslagen för det
föregående budgetåret användas varje månad för en avdelning eller en
underavdelning i budgeten i enlighet med bestämmelserna i den
budgetförordning som utfärdats enligt artikel 183; detta arrangemang
skall dock inte få till följd att kommissionen får förfoga över medel som
överstiger en tolftedel av de anslag som anges i det budgetförslag som är
under utarbetande.

Om forsknings- och investeringsbudgeten ännu inte har antagits i början
av ett budgetår får högst en tolftedel av de anslag, som motsvarar de
årliga beräkningarna i planen över förfallotider för sådana förpliktelser
som tidigare godkänts, användas varje månad för en avdelning eller en
underavdelning i budgeten i enlighet med bestämmelserna i den
budgetförordning som utfärdats enligt artikel 183.

Med förbehåll för de begränsningar som följer av program eller
utgiftsbeslut som enligt detta fördrag kräver enhälligt godkännande av
rådet och under förutsättning att övriga villkor i första och andra
styckena iakttas, får rådet genom beslut med kvalificerad majoritet ge sitt
tillstånd till utgifter som överstiger en tolftedel.

Artikel 179

Kommissionen skall genomföra budgeten under eget ansvar och inom
ramen för de beviljade anslagen enligt bestämmelserna i den
budgetförordning som utfärdats enligt artikel 183.

Budgetförordningen skall innehålla närmare bestämmelser om hur varje
institution skall medverka när dess egna utgifter effektueras.

Kommissionen får inom budgeten föra över anslag från en avdelning
till en annan och från en underavdelning till en annan, inom de gränser
och på de villkor som anges i budgetförordningen.

Artikel 180

En kontrollkommitté, som består av helt oavhängiga revisorer varav en
är ordförande, skall granska räkenskaperna över varje budgets samtliga
inkomster och utgifter. Rådet skall genom enhälligt beslut fastställa
antalet revisorer. Revisorerna och ordföranden för kontrollkommittén
skall utses av rådet för en tid av fem år genom enhälligt beslut. Deras
ersättning skall fastställas av rådet med kvalificerad majoritet.
Granskningen, som skall grundas på bokföringsmaterial och vid behov
ske på platsen, har till syfte att fastställa att inkomsterna och utgifterna
är lagliga och korrekta och att den ekonomiska förvaltningen är sund.
Kontrollkommittén skall efter utgången av varje budgetårs utgång
upprätta en rapport som skall antas med en majoritet av medlemmarna.

Kommissionen skall varje år underställa rådet och församlingen en
redogörelse för det föregående budgetårets räkenskaper, som skall utvisa
varje budgets genomförande, tillsammans med kontrollkommitténs

Prop. 1994/95:19

Bilaga 15

rapport. Kommissionen skall dessutom överlämna en balansräkning med Prop. 1994/95:19
gemenskapens tillgångar och skulder. Bilaga 15

Rådet skall med kvalificerad majoritet bevilja kommissionen
ansvarsfrihet för varje budgets genomförande. Rådet skall meddela
församlingen sina beslut.

Artikel 181

De budgetar och den finansieringsplan som avses i artikel 171.1 och
171.2 skall upprättas i den beräkningsenhet som bestämts i
överensstämmelse med föreskrifterna i den budgetförordning som
utfärdats enligt artikel 183.

Medlemsstaterna skall ställa de finansiella bidrag som avses i artikel
172 till gemenskapens förfogande i sin nationella valuta.

De disponibla medel som härrör från dessa bidrag skall deponeras i
medlemsstaternas statskassor eller hos organ utsedda av medlemsstaterna.
Under depositionstiden skall dessa medel behålla det på
deponeringsdagen gällande parivärdet i förhållande till den
beräkningsenhet som nämns i första stycket.

Dessa medel får placeras på villkor som kommissionen och den berörda
medlemsstaten kommer överens om.

Artikel 182

1. Under förutsättning att kommissionen underrättar berörda
medlemsstaters behöriga myndigheter får kommissionen överföra
tillgångar som den innehar i en medlemsstats valuta till en annan
medlemsstats valuta, i den mån det behövs för att dessa tillgångar skall
kunna användas för ändamål som avses i detta fördrag. Kommissionen
skall så långt som möjligt undvika att företa sådana överföringar, om den
har kontanter eller likvida medel i de valutor som den behöver.

2. Kommissionen skall stå i förbindelse med varje medlemsstat genom
den myndighet som medlemsstaten utser. Vid genomförandet av
finansiella transaktioner skall kommissionen anlita den berörda
medlemsstatens sedelutgivande bank eller något annat finansinstitut som
godkänts av medlemsstaten.

3. Med hänsyn till gemenskapens utgifter i tredje lands valuta skall
kommissionen innan budgetarna slutgiltigt fastställs, förelägga rådet en
plan som visar förutsedda inkomster och utgifter i olika valutor.

Denna plan skall godkännas av rådet genom beslut med kvalificerad
majoritet. Planen får ändras under budgetåret enligt samma förfarande.

4. Medlemsstaterna skall enligt fördelningstalen i artikel 172 till Prop. 1994/95:19
kommissionen överlåta sådana tredje lands valutor som behövs för de Bilaga 15
utgifter som anges i planen enligt punkt 3. Enligt samma fördelningstal

skall tredje lands valutor som kommissionen har mottagit, överlåtas till
medlemsstaterna.

5. Kommissionen får fritt förfoga över tredje lands valutor som kommer
från lån som kommissionen har tagit upp i sådana länder.6.På förslag
från kommissionen får rådet enhälligt besluta att de i de föregående
styckena föreskrivna valutabestämmelsema helt eller delvis skall
tillämpas på byrån och de gemensamma företagen samt att
bestämmelserna i förekommande fall skall anpassas efter dessa organs
behov.

Artikel 183

Rådet skall genom enhälligt beslut på förslag från kommissionen

a) utfärda budgetförordningar som särskilt skall innehålla närmare
bestämmelser om uppställning och genomförande av budgetarna,
inklusive byråns budget, och om redovisning och revision,

b) fastställa de sätt och det förfarande enligt vilka medlemsstaternas
bidrag skall ställas till kommissionens förfogande,

c) bestämma regler for utanordnares och räkenskapsförares ansvar
och lämplig ordning för kontroll.

AVDELNING V

Allmänna bestämmelser

Artikel 184

Prop. 1994/95:19

Bilaga 15

Gemenskapen skall vara en juridisk person.

Artikel 185

Artikel 186

Efter utgången av fjärde året efter detta fördrags ikraftträdande, får
rådet med kvalificerad majoritet på förslag från kommissionen och efter
att ha hört övriga berörda institutioner ändra sådana tjänsteföreskrifter
och anställningsvillkor.

Artikel 187

Kommissionen får inom de gränser och på de villkor som fastställts av
rådet i enlighet med bestämmelserna i detta fördrag inhämta den
information och företa de kontroller som behövs för att fullgöra de
uppgifter som anförtrotts kommissionen.

Artikel 188

Gemenskapens avtalsrättsliga ansvar skall regleras av den lagstiftning
som är tillämplig på avtalet i fråga.

Vad beträffar utomobligatoriskt ansvar skall gemenskapen ersätta
skada, som orsakats av dess institutioner eller av dess anställda under
tjänsteutövning, i enlighet med de allmänna principer som är
gemensamma för medlemsstaternas rättsordningar.

De anställdas personliga ansvar gentemot gemenskapen skall regleras Prop. 1994/95:19
av bestämmelserna i de tjänsteföreskrifter eller de anställningsvillkor som Bilaga 15
gäller för dem.

Artikel 189

Säte för gemenskapens institutioner skall fastställas av
medlemsstaternas regeringar i samförstånd.

Artikel 190

Reglerna i fråga om språk för gemenskapens institutioner skall, med
förbehåll för bestämmelserna i domstolens rättegångsregler, enhälligt
fastställas av rådet.

Artikel 191

Gemenskapen skall, på de villkor som anges i ett särskilt protokoll,
inom medlemsstaternas territorier åtnjuta den immunitet och de
privilegier som krävs för att de skall kunna fullgöra sina uppgifter.

Artikel 192

Medlemsstaterna skall vidta alla sådana allmänna eller särskilda
åtgärder som är ägnade att säkerställa att de förpliktelser fullgörs, som
följer av detta fördrag eller av rättsakter som gemenskapens institutioner
har beslutat om. Medlemsstaterna skall underlätta för gemenskapen att
fullgöra sina uppgifter.

De skall avstå från alla åtgärder som skulle kunna äventyra
förverkligandet av målen för detta fördrag.

Artikel 193

Medlemsstaterna förbinder sig att inte lösa tvister om tolkningen eller
tillämpningen av detta fördrag på annat sätt än som bestämts genom
fördraget.

Artikel 194

1. Ledamöterna och medlemmarna av gemenskapens institutioner,
medlemmarna av kommittéerna, gemenskapens tjänstemän och övriga
anställda samt alla andra personer, som antingen i tjänsten eller genom

sina offentliga eller privata förbindelser med gemenskapens institutioner Prop. 1994/95:19
eller anläggningar eller med de gemensamma företagen skaffar sig eller Bilaga 15
får vetskap om sådana faktiska förhållanden, upplysningar, kunskaper,
dokument eller föremål vilka är sekretessbelagda med stöd av
bestämmelser som utfärdats av en medlemsstat eller någon av
gemenskapens institutioner, är skyldiga att även efter det att deras tjänst
eller förbindelser har upphört, bevara sekretessen gentemot alla
obehöriga personer samt allmänheten. Varje medlemsstat skall betrakta ett
åsidosättande av denna skyldighet som ett brott mot statens
sekretessregler; staten skall därvid både i sakligt hänseende och när det
gäller behörigheten tillämpa sina rättsregler om brott mot statens säkerhet
eller om brott mot tystnadsplikt. Staten skall på begäran av varje berörd
medlemsstat eller kommissionen väcka talan mot var och en under dess
jurisdiktion som begår ett sådant brott.

2. Varje medlemsstat skall underrätta kommissionen om alla
bestämmelser som inom statens territorium reglerar klassificering och
sekretess i fråga om sådana upplysningar, kunskaper, dokument och
föremål som omfattas av detta fördrag.

Kommissionen skall se till att de övriga medlemsstaterna underrättas om
dessa bestämmelser.

Varje medlemsstat skall vidta alla lämpliga åtgärder för att underlätta att
det gradvis införs ett så enhetligt och omfattande sekretesskydd som
möjligt. Efter att ha hört de berörda medlemsstaterna får kommissionen
utfärda rekommendationer för detta ändamål.

3. Gemenskapens institutioner och deras anläggningar samt de
gemensamma företagen skall tillämpa de bestämmelser om sekretesskydd
som gäller inom det territorium där de är belägna.

4. Om ett bemyndigande att inhämta uppgifter om sådana faktiska
förhållanden, upplysningar, dokument eller föremål som omfattas av
detta fördrag och som är sekretessbelagda har lämnats av någon av
gemenskapens institutioner eller av en medlemsstat till en person, som
utövar sin verksamhet inom tillämpningsområdet för detta fördrag, skall
bemyndigandet godtas av varje annan institution och varje annan
medlemsstat.

5. Bestämmelserna i denna artikel skall inte hindra tillämpningen av
sådana särskilda bestämmelser som följer av avtal mellan en medlemsstat
och tredje land eller internationella organisationer.

Artikel 195

Gemenskapens institutioner, byrån och de gemensamma företagen skall
när de tillämpar detta fördrag respektera de villkor för tillgång till

malmer, råmaterial och speciella klyvbara material som av hänsyn till Prop. 1994/95:19

allmän ordning eller hälsa har ställts upp i nationella föreskrifter. Bilaga 15

Artikel 196

Om inte något annat föreskrivs i detta fördrag, avses vid tillämpningen
av fördraget med

a) person-, varje fysisk person som inom medlemsstaternas territorier
helt eller delvis utövar sin verksamhet på det ämnesområde som
anges i ett motsvarande kapitel i fördraget,

b) företag: varje företag eller institution — oavsett dess
offentligrättsliga eller privaträttsliga ställning — som inom
medlemsstaternas territorier helt eller delvis utövar sin verksamhet
på det ämnesområde som anges i ett motsvarande kapitel i
fördraget.

Artikel 197

Vid tillämpningen av detta fördrag avses med

1. Speciella klyvbara material: plutonium 239; uran 233; uran som
anrikats med uran 235 eller 233; varje produkt som innehåller en eller
flera av de nämnda isotoperna och sådana andra klyvbara material som
rådet kan komma att fastställa genom beslut med kvalificerad majoritet
på förslag från kommissionen; begreppet speciella klyvbara material skall
dock inte innefatta råmaterial.

2. Uran som anrikats med uran 235 eller 233: uran som innehåller
antingen uran 235 eller uran 233 eller dessa båda isotoper i sådan mängd
att förhållandet mellan summan av dessa båda isotoper och isotop 238 är
större än förhållandet mellan isotop 235 och isotop 238 i naturligt uran.

3. Råmaterial: uran som innehåller den isotopblandning som
förekommer i naturen; uran vars halt av uran 235 är lägre än den
normala; torium; samtliga ovannämnda material i form av metall, i
legeringar, i kemiska föreningar eller i koncentrat; varje annat material
som innehåller ett eller flera av ovannämnda material i sådana
koncentrationer som rådet skall fastställa genom beslut med kvalificerad
majoritet på förslag från kommissionen.

4. Malmer: varje slag av malm som — i sådana genomsnittliga
koncentrationer som rådet skall fastställa genom beslut med kvalificerad
majoritet på förslag från kommissionen — innehåller ämnen, från vilka
de ovan definierade råmaterialen kan utvinnas genom lämpliga kemiska
och fysikaliska processer.

Artikel 198

Om inte något annat föreskrivs, skall detta fördrag tillämpas på
medlemsstaternas europeiska territorier och på utomeuropeiska territorier
under deras jurisdiktion.

Det skall även tillämpas på de europeiska territorier, vilkas utrikes
angelägenheter omhänderhas av en medlemsstat.

Artikel 199

Kommissionen skall säkerställa att ändamålsenliga förbindelser
upprätthålls med Förenta nationernas organ, dess fackorgan samt
Allmänna tull- och handelsavtalets organ.

Den skall vidare säkerställa att lämpliga förbindelser upprätthålls med
alla internationella organisationer.

Artikel 200

Gemenskapen skall upprätta samarbete i alla lämpliga former med
Europarådet.

Artikel 201

Gemenskapen skall upprätta ett nära samarbete med Organisationen för
europeiskt ekonomiskt samarbete; de närmare villkoren för detta skall
fastställas i samförstånd.

Artikel 202

Bestämmelserna i detta fördrag skall inte hindra förekomsten och
genomförandet av de regionala unionerna mellan Belgien och Luxemburg
samt mellan Belgien, Luxemburg och Nederländerna, i den mån syftena
med dessa regionala unioner inte uppnås genom tillämpning av detta
fördrag.

Artikel 203

Om en åtgärd från gemenskapens sida skulle visa sig nödvändig för att
förverkliga något av gemenskapens mål och om detta fördrag inte
innehåller de nödvändiga befogenheterna, skall rådet genom enhälligt
beslut på förslag från kommissionen och efter att ha hört församlingen
vidta de åtgärder som behövs.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 15

Artikel 204

Varje medlemsstats regering eller kommissionen får förelägga rådet
förslag till ändringar av detta fördrag.

Om rådet, efter att ha hört församlingen och i förekommande fall
kommissionen, uttalar sig för att sammankalla en konferens med
företrädare för medlemsstaternas regeringar, skall konferensen
sammankallas av rådets ordförande i syfte att i samförstånd komma
överens om de ändringar som skall göras i detta fördrag.

Ändringarna skall träda i kraft när de ratificerats av samtliga
medlemsstater i överensstämmelse med deras konstitutionella
bestämmelser.

Artikel 205

Varje europeisk stat får ansöka om att bli medlem av gemenskapen.
Ansökan skall ställas till rådet som skall besluta enhälligt efter att ha
inhämtat kommissionens yttrande.

Artikel 206

Gemenskapen får med tredje land, en sammanslutning av stater eller
en internationell organisation ingå avtal som innebär en associering med
ömsesidiga rättigheter och förpliktelser, gemensamt uppträdande och
särskilda förfaranden.

Dessa avtal skall rådet ingå genom enhälligt beslut och efter att ha hört
församlingen.

När sådana avtal medför ändringar i detta fördrag, skall ändringarna
först antas i den ordning som anges i artikel 204.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 15

Artikel 207

De protokoll som medlemsstaterna i samförstånd fogar till detta fördrag
skall utgöra en integrerad del av fördraget.

Artikel 208

Detta fördrag har ingåtts för obegränsad tid.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 15

AVDELNING VI

Bestämmelser om inledningsskedet

Avsnitt 1

Upprättande av institutionerna

Artikel 209

Rådet skall sammanträda inom en månad efter det att detta fördrag har
trätt i kraft.

Artikel 210

Rådet skall inom tre månader efter sitt första sammanträde vidta de
åtgärder som behövs för att bilda Ekonomiska och sociala kommittén.

Artikel 211

Inom två månader efter rådets första sammanträde skall församlingen
på kallelse av rådets ordförande sammanträda för att välja sitt presidium
och utarbeta sin arbetsordning. Innan presidiet har valts, skall den äldste
ledamoten fungera som ordförande.

Artikel 212

Domstolen skall träda i verksamhet så snart dess ledamöter har utsetts.
Dess förste ordförande skall utses för tre år på samma villkor som gäller
för ledamöterna.

Domstolen skall anta sina rättegångsregler inom tre månader efter det
att den har trätt i verksamhet.

Inget ärende får anhängiggöras vid domstolen förrän rättegångsreglerna
har offentliggjorts. Fristerna för att väcka talan skall löpa först från
denna tidpunkt.

Domstolens ordförande skall från och med sin utnämning utöva de
befogenheter som tilldelats honom i detta fördrag.

Artikel 213

Kommissionen skall så snart dess ledamöter har utsetts träda i
verksamhet och fullgöra de uppgifter som tilldelats den i detta fördrag.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 15

Så snart kommissionen träder i verksamhet skall den inleda de Prop. 1994/95:19
undersökningar och upprätta de förbindelser med medlemsstater, företag, Bilaga 15
arbetstagare och konsumenter som är nödvändiga för att utarbeta en
översikt över läget inom kämenergiindustriema i gemenskapen.
Kommissionen skall inom sex månader lämna församlingen en rapport i
ämnet.

Artikel 214

1. Det första budgetåret skall löpa från och med den dag då detta
fördrag träder i kraft till och med närmast följande 31 december. Det
första budgetåret skall dock löpa till och med den 31 december
påföljande år, om fördraget träder i kraft under senare hälften av året.

2. Till dess att budgetarna för det första budgetåret har upprättats skall
medlemsstaterna lämna gemenskapen räntefria förskott, som skall
avräknas från deras finansiella bidrag för att genomföra budgetarna.

3. Till dess tjänsteföreskrifter för tjänstemännen och anställningsvillkor
för övriga anställda i gemenskapen har fastställts enligt artikel 186, skall
varje institution anställa den personal som behövs och för detta ändamål
ingå anställningsavtal för begränsad tid.

Varje institution skall tillsammans med rådet pröva frågor angående
tjänsternas antal, avlöning och fördelning.

Avsnitt 2

Bestämmelser om den inledande tillämpningen

av detta fördrag

Artikel 215

1. Ett inledande forsknings- och utbildningsprogram som anges i bilaga

V till detta fördrag och som, om inte rådet enhälligt beslutar något annat,
inte får överskrida 215 miljoner i beräkningsenheten EPU, skall
genomföras inom fem år efter det att detta fördrag har trätt i kraft.

2. Fördelningen av de utgifter som behövs för att detta program skall
kunna genomföras, anges i vägledande syfte i huvudposter i bilaga V.

Rådet får genom beslut med kvalificerad majoritet på förslag från
kommissionen ändra programmet.

Artikel 216

Kommissionens förslag till närmare föreskrifter om verksamheten vid
den läroanstalt på universitetsnivå som avses i artikel 9 skall föreläggas
rådet inom ett år efter det att detta fördrag har trätt i kraft.

Artikel 217

Inom sex månader efter det att detta fördrag har trätt i kraft skall rådet
utfärda den i artikel 24 angivna säkerhetsförordningen om de
sekretessgrader som skall tillämpas vid informationsspridning.

Artikel 218

De grundläggande normerna skall fastställas enligt bestämmelserna i
artikel 31 inom ett år efter det att detta fördrag har trätt i kraft.

Artikel 219

Inom tre månader efter det att detta fördrag har trätt i kraft skall
medlemsstaterna underrätta kommissionen enligt artikel 33 om de
bestämmelser i lagar och andra författningar som är avsedda att inom
medlemsstaternas territorier säkerställa allmänhetens och arbetstagarnas
hälsoskydd mot de faror som kan uppstå till följd av joniserande
strålning.

Artikel 220

Kommissionens förslag till den stadga för byrån som avses i artikel 54
skall föreläggas rådet inom tre månader efter det att detta fördrag har
trätt i kraft.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 15

Avsnitt 3

Övergångsbestämmelser

Artikel 221

På följande villkor skall bestämmelserna i artiklarna 14-23 och 25-28
tillämpas på sådana patent, provisoriska uppfinningsskydd och
nyttighetsmodeller samt ansökningar om patent och nyttighetsmodeller
som förelåg redan innan detta fördrag träder i kraft:

1. Vid bestämningen av den frist som avses i artikel 17.2 skall till Prop. 1994/95:19
förmån for innehavaren beaktas att en ny situation har uppstått genom att Bilaga 15
detta fördrag har trätt i kraft.

2. Om de i artikel 16 angivna fristerna på tre och arton månader eller
någon av dessa frister har löpt ut då detta fördrag träder i kraft, skall en
ny frist på sex månader börja löpa från sistnämnda tidpunkt när det gäller
information om en icke-sekretessbelagd uppfinning.

Om de två förstnämnda fristerna eller någon av dem ännu inte har löpt
ut vid sistnämnda tidpunkt, skall de förlängas med sex månader räknat
från den dag då de normalt skulle ha löpt ut.

3. Samma bestämmelser skall tillämpas på information om en
sekretessbelagd uppfinning enligt artikel 16 och artikel 25.1; i sådana fall
skall dock dagen för ikraftträdandet av den säkerhetsförordning som
avses i artikel 24 vara utgångspunkt för den nya fristen eller för
förlängningen av en löpande frist.

Artikel 222

Under tiden mellan dagen före ikraftträdandet av detta föredrag och
den av kommissionen bestämda dagen då byrån börjar sin verksamhet,
får avtal om leveranser av malmer, råmaterial och speciella klyvbara
material ingås eller förnyas endast med kommissionens förhands-
godkännande. Kommissionen skall vägra att godkänna att avtalen ingås
eller förnyas, om den finner att dessa skulle kunna äventyra
tillämpningen av detta fördrag. Kommissionen får särskilt göra sitt
godkännande beroende av att det tas in sådana bestämmelser i avtalen,
som tillåter byrån att delta som part då avtalen genomförs.

Artikel 223

Sådana reaktorer som har installerats inom en medlemsstats territorium
och som kan uppnå kritikalitet inom sju år efter det att detta fördrag har
trätt i kraft, skall — med avvikelse från artikel 60 och för att redan
inledda undersökningar och arbeten skall beaktas — under högst tio år
efter sistnämnda tidpunkt ha företrädesrätt till leveranser av malmer och
råmaterial från den statens territorium och till leveranser av råmaterial
och speciella klyvbara material vilka är föremål för ett bilateralt avtal
som har ingåtts innan fördraget trädde i kraft och som kommissionen har
underrättats om enligt bestämmelserna i artikel 105.

Samma företrädesrätt skall under denna tioårsperiod lämnas i fråga om
försörjningen av sådana anläggningar för isotopseparation som tas i bruk

22 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 19. Bilaga 13-21

inom en medlemsstats territorium före utgången av sju år efter det att
fördraget har trätt i kraft, oavsett om anläggningarna är gemensamma
företag eller inte.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 15

Byrån skall ingå de ifrågavarande avtalen, sedan kommissionen har
konstaterat att villkoren för tillämpning av företrädesrätten är uppfyllda.

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 224

Detta fördrag skall ratificeras av de höga fördragsslutande parterna i
enlighet med deras konstitutionella bestämmelser.
Ratifikationsinstrumenten skall deponeras hos Italienska republikens
regering.

Detta fördrag träder i kraft den första dagen i den månad som följer
efter det att det sista ratifikationsinstrumentet har deponerats. Om
emellertid detta har deponerats mindre än femton dagar före följande
månads början, träder fördraget inte i kraft förrän den första dagen i den
andra månaden efter det att det har deponerats.

Artikel 225

Detta fördrag, upprättat i ett enda original på franska, italienska,
nederländska och tyska språken, vilka fyra texter är lika giltiga, skall
deponeras i arkiven hos Italienska republikens regering, som skall
överlämna en bestyrkt kopia till var och en av regeringarna i övriga
signa tärstater.

TILL BEVIS HARPÅ har undertecknade befullmäktigade undertecknat
detta föredrag.

Som skedde i Rom den tjugofemte mars nittonhundrafemtiosju.

P. H. Spaak

J. Ch. Snoy et d’Oppuers

Adenauer

Hallstein

Pineau

M.Faure

Antonio Segni

Gaetano Martino

Bech

Lambert S c h a u s

J.Luns

J. Linthorst Homan

Prop. 1994/95:19

Bilaga 15

Bilagor

Bilaga I

Områden för kämenergiforskning
enligt artikel 4 i detta fördrag

I. Primära material

1. Metoder för prospektering och gruvdrift som avser utvinning av
grundmaterial (uran, torium och andra produkter av särskild
betydelse för kärnenergin).

2. Metoder för koncentrering av dessa material och omvandling av
dessa till tekniskt rena föreningar.

3. Metoder för omvandling av dessa tekniskt rena föreningar till
föreningar och metaller av kärnteknisk kvalitet.

4. Metoder för omvandling och bearbetning av dessa föreningar och
metaller — även plutonium, uran 235 eller 233, antingen i rent
tillstånd eller ingående i dessa föreningar eller legeringar av
metaller — till bränsleelement i kemisk, keramisk eller
metallurgisk industri.

5. Metoder för att skydda dessa bränsleelement från korrosion eller
erosion genom yttre påverkan.

6. Metoder för framställning, raffinering, bearbetning och förvaring
av andra särskilda material inom kärnenergins område, särskilt

a) moderatorer såsom tungt vatten, grafit, beryllium och
berylliumoxid,

b) konstruktionsmaterial såsom zirkonium (fritt från
hafnium), niob, lantan, titan, beryllium och deras
oxider, karbider och andra föreningar som kan
användas inom kärnenergins område,

c) kylmedia såsom helium, organiska kylmedia, natrium,
legeringar av natrium och kalium, vismut, legeringar
av bly och vismut.

7. Metoder för isotopseparation av

a) uran,

b) vägbara kvantiteter material som kan användas för
utvinning av kärnenergi, såsom litium 6 och 7, kväve 15
samt bor 10,

c) isotoper som i små kvantiteter används för forskning.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 15

II. Fysikaliska tillämpningar inom kärnenergin

1. Tillämpad teoretisk fysik:

a) Kärnreaktioner vid låg energi, särskilt
neutroninducerade reaktioner.

b) Fission.

c) Joniserande strålnings och fotoners växelverkan med
material.

d) Det fasta tillståndets teori.

e) Studiet av fusion främst beträffande en joniserad
plasmas beteende under inverkan av elektromagnetiska
krafter samt termodynamik vid extremt höga
temperaturer.

2. Tillämpad experimentell fysik:

a) Samma ämnesområden som under 1.

b) Studiet av de egenskaper hos transuranelementen som är

av betydelse för kärnenergin.

3. Reaktorberäkningar:

a) Makroskopisk neutronteori.

b) Experimentella neutronmätningar: exponentiella och

kritiska experiment.

c) Termodynamiska beräkningar och beräkningar av

motstånd hos olika material.

d) Motsvarande experimentella bestämningar.

e) Reaktorkinetik, problem rörande reaktorstyming och

motsvarande experiment.

f) Beräkningar rörande skydd mot strålning och

motsvarande experiment.

III. Fysikalisk reaktorkemi

1. Studiet av förändringar i den fysikaliska och kemiska
strukturen och förändringar av tekniska egenskaper hos
olika material i reaktorer som en följd av

a) värme,

b) den omgivande miljön,

c) mekanisk påverkan.

2. Studiet av degradering och andra materialförändringar
orsakade av strålning i

a) bränsleelement,

b) komponenter och kylmedia,

c) moderatorer.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 15

3. Analytisk kemi och analytisk fysikalisk kemi tillämpade Prop. 1994/95:19
på reaktormaterial. Bilaga 15

4. Fysikalisk kemi rörande homogena reaktorer:
radiokemi, korrosion.

IV. Upparbetning av radioaktiva material

1. Metoder för extraktion av plutonium och uran 233 ur
bestrålat bränsle, eventuell återutvinning av uran eller
torium.

2. Plutoniets kemi och metallurgi.

3. Metoder för extraktion och kemi rörande andra
transuraner.

4. Metoder för extraktion och kemi rörande användbara
radioisotoper:

a) Fissionsprodukter.

b) Radioisotoper utvunna genom bestrålning.

5. Koncentrering och förvaring av oanvändbart radioaktivt
avfall.

V. Användning av radioelement

Användning av radioelement som aktiva element eller spårämnen
inom

a) industri och vetenskap,

b) terapi och biologi,

c) jordbruk.

VI. Studiet av strålningens skadliga verkningar på levande varelser

1. Studiet av indikering och mätning av skadlig strålning.

2. Studiet av åtgärder som behövs för att förebygga och skydda
samt av motsvarande säkerhetsnormer.

3. Studiet av terapi mot strålverkningar.

VII. Utrustning

Studier som avser utförande och vidareutveckling av sådan utrustning
som är särskilt avsedd, inte endast för reaktorer utan även för de
hjälpmedel av alla slag inom forskning och tillämpad teknik som

behövs för de ovannämnda forskningsområdena. Som exempel kan Prop. 1994/95:19
nämnas: Bilaga 15

1. Följande mekaniska utrustning:

a) Pumpar för speciella media.

b) Värmeväxlare.

c) Apparater för kämfysikalisk forskning (t.ex. selektorer

för neutronhastighet).

d) Utrustning för avståndshantering.

2. Följande elektriska utrustning:

a) Apparater för indikering och mätning av strålning för

användning speciellt i samband med

—prospektering,

—vetenskaplig och teknisk forskning,

—reaktorkontroll,

—hälsoskydd.

b) Utrustning för reaktorstyming.

c) Partikelacceleratorer inom lågenergiområdet upp till 10

MeV.

VIII. Ekonomiska aspekter på kraftproduktion

1. Teoretiska och experimentella jämförande studier av

olika reaktortyper.

2. Teknisk-ekonomiska studier av bränslecykler.

Bilaga II

Industrigrenar

som avses i artikel 41 i detta fördrag

1. Brytning av uran- och toriummalm.

2. Koncentrering av dessa malmer.

3. Kemisk behandling och raffinering av uran- och
toriumkoncentrat.

4. Framställning av kärnbränslen i alla former.

5. Tillverkning av kämbränsleelement.

6. Framställning av uranhexafluorid.

7. Produktion av anrikat uran. Prop. 1994/95:19

Bilaga 15

8. Behandling av bestrålat bränsle i syfte att helt eller delvis
upparbeta element som ingår i detta.

9. Framställning av reaktormoderatorer.

10. Produktion av hafniumfritt zirkonium eller föreningar av detta.

11. Kämreaktorer av alla typer och för alla ändamål.

12. Anläggningar för industriell behandling av radioaktivt avfall,
upprättade i anslutning till en eller flera av de anläggningar
som anges i denna förteckning.

13. Anläggningar i halvindustriell skala, avsedda som förberedelse
för att uppföra anläggningar som kan hänföras till
industrigrenarna 3-10 ovan.

Bilaga III

Förmåner som kan beviljas

gemensamma företag enligt artikel 48 i detta fördrag

1. a) Erkännande av att förvärv av sådana fastigheter som

behövs för etableringen av gemensamma företag är i det
allmännas intresse enligt nationell lagstiftning.

b) Tillämpning av nationell lagstiftning om expropriation
på grund av det allmännas intresse, så att förvärv kan
ske om en uppgörelse i godo inte kommer till stånd.

2. Upplåtelse av licenser genom skiljedomsförfarande eller
tvingande beslut enligt artiklarna 17-23.

3. Befrielse från alla skatter och avgifter då de gemensamma
företagen etableras eller då tillgångar skjuts till.

4. Befrielse från alla skatter och avgifter vid förvärv, inskrivning
och registrering av fastigheter.

5. Befrielse från all direkt beskattning som de gemensamma
företagen, deras egendom, tillgodohavanden eller inkomster i
annat fall skulle vara underkastade.

6. Befrielse från alla tullar och avgifter med motsvarande verkan
och från alla förbud och restriktioner av ekonomisk eller fiskal
karaktär i fråga om import och export, såvitt gäller

vetenskapligt och tekniskt material med undantag av Prop. 1994/95:19
byggnadsmaterial och av kontorsutrustning, Bilaga 15

b) ämnen som skall behandlas eller har behandlats inom
det gemensamma företaget.

7. Valutalättnader som avses i artikel 182.6.

8. Befrielse från inrese- och uppehållsrestriktioner för medborgare

i medlemsstaterna som är anställda i de gemensamma företagen,
för deras äkta makar och för familjemedlemmar som de är
försörjningspliktiga mot.

Bilaga IV

Listor över varor och produkter som omfattas

av bestämmelserna i kapitel 9 om den gemensamma
marknaden på kämenergiområdet.

Lista A1

Uranmalm som innehåller mer än 5 viktprocent naturligt uran.

Pechblände som innehåller mer än 5 viktprocent naturligt uran.

Uranoxid.

Oorganiska föreningar av naturligt uran, andra än uranoxid och
uranhexafluorid.

Organiska föreningar av naturligt uran.

Naturligt uran, obearbetat eller bearbetat.

Legeringar som innehåller plutonium.

Organiska eller oorganiska föreningar av uran, anrikade med organiska
eller oorganiska föreningar av uran 235.

Organiska eller oorganiska föreningar av uran 233.

Torium, anrikat med uran 233.

Organiska eller oorganiska plutoniumföreningar.

Uran, anrikat med plutonium.

Uran, anrikat med uran 235.

Legeringar som innehåller uran anrikat med uran 235 eller som Prop. 1994/95:19
innehåller uran 233. Bilaga 15

Plutonium.

Uran 233.

Uranhexafluorid.

Monazit.

Toriummalm som innehåller mer än 20 viktprocent torium.

Uran-torianit som innehåller mer än 20 procent torium.

Torium, obearbetat eller bearbetat.

Toriumoxid.

Oorganiska toriumföreningar, andra än toriumoxid.

Organiska toriumföreningar.

Lista A2

Deuterium och dess föreningar (inkl, tungt vatten) i vilka förhållandet
mellan antalet deuteriumatomer och antalet väteatomer är större än
1:5000.

Tungt paraffin i vilket förhållandet mellan antalet deuteriumatomer och
antalet väteatomer är större än 1:5000.

Blandningar och lösningar i vilka förhållandet mellan antalet
deuteriumatomer och antalet väteatomer är större än 1:5000.

Kämreaktorer.

Anordningar för separation av uranisotoper genom gasdiffusion eller
annan teknik.

Anordningar för framställning av deuterium, dess föreningar (inkl, tungt
vatten), derivat, blandningar eller lösningar som innehåller deuterium, i
vilka förhållandet mellan antalet deuteriumatomer och antalet väteatomer
är större än 1:5000,:

— anordningar vilkas arbetssätt grundar sig på elektrolys
av vatten,

— anordningar vilkas arbetssätt grundar sig på destillation

—	av vatten, flytande väte etc., Prop. 1994/95:19 anordningar vilkas arbetssätt grundar sig på isotoputbyte Bilaga 15 mellan svavelväte och vatten i samband med temperaturväxling, anordningar vilkas arbetssätt grundar sig på annan teknik.

Anordningar speciellt utformade för kemisk behandling av radioaktiva
material:

—	anordningar för upparbetning av bestrålat bränsle: på kemisk väg (genom lösningsmedel, genom fällning, genom jonbyte etc.), på fysikalisk väg (genom ffaktionerad destillation etc.), anordningar för behandling av avfall, anordningar för bränsleåtercykling.

Fordon, speciellt utformade för transport av starkt radioaktiva produkter:

_	godsvagnar och tippvagnar för järnvägar av alla förekommande spårvidder. lastbilar, motordrivna truckar, släpfordon, påhängsvagnar och andra fordon utan egen ff amdrivningsanordning.

Behållare med strålavskärmning av bly för transport eller lagring av
radioaktiva material.

Konstgjorda radioaktiva isotoper samt deras oorganiska eller organiska
föreningar.

Avståndsmanövrerade mekaniska manipulatorer, speciellt avsedda för
hantering av starkt radioaktiva ämnen:

mekaniska manipulatoranordningar som är fasta eller
rörliga men som inte kan hanteras manuellt.

Lista B

Delar och reservdelar till kämreaktorer.

Litiummalm och litiumkoncentrat.

Metaller av kärnteknisk kvalitet:

beryllium (glucinium), obearbetat,
vismut, obearbetat,

niob (columbium), obearbetat,

— zirkonium, obearbetat (fritt från hafnium),

— litium, obearbetat,

— aluminium, obearbetat,

— kalcium, obearbetat,

— magnesium, obearbetat.

BortrifOluorid.

Fluorväte, vattenfritt.

Klortrifluorid.

Bromtrifluorid.

Litiumhydroxid.

Litiumfluorid.

Litiumklorid.

Litiumhydrid.

Litiumkarbonat.

Berylliumoxid av kärnteknisk kvalitet.

Eldfasta plattor av berylliumoxid av kärnteknisk kvalitet.

Andra eldfasta produkter av berylliumoxid av kärnteknisk kvalitet.

Konstgjord grafit i form av block eller stavar som innehåller högst en
milliondel bor och i vilken det totala mikroskopiska tvärsnittet för
absorption av termiska neutroner uppgår till högst 5 millibar.

Stabila isotoper, artificiellt separerade.

Elektromagnetiska jonseparatorer, inklusive masspektrografer och
masspektrometrar.

Reaktorsimulatorer (analogimaskiner av speciell typ).

Mekaniska manipulatorer for avståndshantering:

— som kan hanteras för hand (dvs. manuellt som ett
verktyg).

Pumpar för metaller i flytande tillstånd.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 15

Hög vakuumpumpar.

Värmeväxlare, speciellt konstruerade för kämkraftstationer.

Instrument för strålningsindikering (och tillhörande reservdelar) av någon
av följande typer, vilka är särskilt konstruerade för eller kan anpassas för
indikering eller mätning av kämstrålning såsom alfa- och betapartiklar,
gammastrålning, neutroner och protoner:

— GM-räknerör och proportionalräknerör,

— indikerings- eller mätinstrument som innehåller GM-
räknerör eller proportionalräknerör,

— jonkammare,

— instrument som innehåller jonkammare,

— instrument för strålningsindikering eller

strålningsmätning, avsedda för mineralprospektering,
reaktorkontroll eller monitering av luft, vatten och jord,

— neutrondetektorer vilkas arbetssätt grundar sig på bor,
bortrifluorid, väte eller klyvbara material,

— indikerings- eller mätinstrument som innehåller
neutrondetektorer vilkas arbetssätt grundar sig på bor,
bortrifluorid, väte eller klyvbara material,

— scintillationskristaller, monterade eller metallinkapslade
(fasta scintillatorer),

— indikerings- eller mätinstrument som innehåller flytande,
fasta eller gasformade scintillatorer,

— förstärkare, speciellt utformade för användning vid
nukleära mätningar och inklusive linjärförstärkare,
förförstärkare, förstärkare med fördelade kretsar och
pulshöjdsanalysatorer,

— koincidensenheter för användning i anslutning till
strålningsdetektorer,

— elektroskop och elektrometrar, inklusive dosmätare (men
med undantag av apparater avsedda för undervisning,
enkla metallbladselektroskop, dosmätare speciellt
utformade att användas tillsammans med medicinsk
röntgenutrustning samt elektrostatiska mätinstrument),

— apparater som gör det möjligt att mäta lägre
strömstyrkor än en mikromikroampere,

— fotomultiplikatorrör med en fotokatodkänslighet av minst

10 mikroampere per lumen och en genomsnittlig
förstärkarfaktor som uppgår till mer än 105 samt alla
andra slags elektriska multiplikatorsystem som aktiveras
av positiva joner,

— räkneverksenheter och elektroniska pulsfrekvensmätare
för strålningsdetektorer.

Cyklotroner, elektrostatiska generatorer av van de Graaf- eller Cockroft
& Wallton-typ, linjära acceleratorer och andra elektrostatiska maskiner
som kan ge kämpartiklar energier vilka överstiger 1 miljon elektronvolt.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 15

Magneter, speciellt konstruerade för ovannämnda maskiner och apparater Prop. 1994/95:19

(cyklotroner etc.). Bilaga 15

Accelerationsrör och fokuseringsrör av sådana typer som används i
masspektrometrar och masspektrografer.

Intensiva elektroniska källor för positiva joner, avsedda att användas i
partikelacceleratorer, masspektrometrar och likartade
apparater. Strålskärmsglas:

— gjutet eller valsat planglas (även armerat eller
överdraget i samband med tillverkningen), endast slipat
eller polerat på en eller två sidor, i form av kvadratiska
eller rektangulära plattor eller folier,

— gjutet eller valsat glas (även slipat eller polerat),
nedskuret till annan än kvadratisk eller rektangulär
form, eller böjt eller på annat sätt bearbetat (avfasat,
graverat etc.),

— säkerhetsglas, även bearbetat, som består av härdat glas
eller av två eller flera hoplimmade glasskikt.

Dräkter för skydd mot strålning eller radioaktiv kontamination

— av plast,

— av gummi,

— av vävnad med överdrag

— för män,

— för kvinnor.

Difenyl (den aromatiska kolväteföreningen C6H5C6H5).

Trifenyl.

Bilaga V

Inledande forsknings- och utbildningsprogram som avses

i artikel 215 i detta fördrag

I. Program för Gemensamma centret

1. Laboratorier, utrustning och anläggningar.

Gemensamma centret skall omfatta:

a) Allmänna kemiska, fysikaliska, elektroniska och

metallurgiska laboratorier.

b) Speciallaboratorier för följande ändamål:

— fusion, Prop. 1994/95:19

— isotopseparation av andra element än uran 235 (detta Bilaga 15
laboratorium skall utrustas med en elektromagnetisk
separator med hög upplösningsförmåga),

— prototyper av prospekteringsapparater,

— mineralogi,

— radiobiologi.

c) En standardiseringsbyrå som är specialiserad på
nukleära mätningar for isotopdoseringar och för
absolutmätningar av neutronstrålning och absorption,
och som är försedd med egen experimentreaktor.

2. Dokumentation, information och utbildning.

Gemensamma centret skall svara för ett omfattande
informationsutbyte, särskilt inom följande områden:

— primära material: prospekteringsmetoder, gruvdrift,
koncentrering, omvandling, bearbetning etc.,

— fysik, tillämpad på kärnenergi,

— fysikalisk kemi vid reaktorer,

— behandling av radioaktiva material,

— användning av radioelement.

Gemensamma centret skall anordna specialkurser, särskilt för
utbildning av prospektörer och för användning av
radioelement.

Den dokumentations- och undersökningsavdelning för frågor
om hälsoskydd som avses i artikel 39 skall sammanställa
nödvändig dokumentation och information.

3. Reaktorprototyper.

En expertgrupp skall tillsättas så snart detta fördrag
träder i kraft. Efter jämförelse av de nationella
programmen skall den så snart som möjligt förelägga
kommissionen lämpliga rekommendationer om de val
som böra göras inom detta område och om de närmare
föreskrifterna för hur rekommendationerna skall
genomföras.

Tre eller fyra lågeffektprototyper planeras bli uppförda;
även ett deltagande i tre högeffektreaktorer, t.ex. genom
leveranser av bränsle och moderatorer, planeras.

Reaktorer med högt flöde.

Centret skall så snart som möjligt disponera en reaktor
med högt flöde av snabba neutroner för att pröva
material under bestrålning.

Förberedande undersökningar skall företas i detta syfte
så snart detta fördrag träder i kraft.

Högflödesreaktom skall förses med vidsträckta
utrymmen för experiment och med laboratorier som är
lämpliga för driften.

II. Forskning som på grund av avtal skall genomföras utanför
Gemensamma centret

En betydande del av forskningsarbetet skall i
överensstämmelse med artikel 10 genomföras utanför
Gemensamma centret på grund av avtal. Dessa forskningsavtal
får utformas enligt följande:

1. Sådan forskning som kompletterar den som utförs vid
Gemensamma centret skall avse kärnfusion,
isotopseparation av andra element än uran 235, kemi,
fysik, elektronik, metallurgi och radiobiologi.

2. I väntan på att den föreslagna materialprovningsreaktom
sätts i drift har centret rätt att hyra experimentutrymmen
i nationella högflödesreaktorer.

3. Centret får anlita de specialiserade anläggningarna vid
de gemensamma företag som skall upprättas enligt
kapitel 5, genom att avtals vis anförtro dessa företag viss
forskning av allmänt vetenskaplig karaktär.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 15

Fördelning på huvudposter

av de utgifter som krävs för genomförandet av forsknings- och
utbildningsprogrammet

(i miljoner EPU)

Prop. 1994/95:19

Bilaga 15

I. Gemensamt centrum

Laboratorier, utrustning och annläggningar
Allmänna kemiska, fysikaliska, elektroniska och
metallurgiska laboratorier .............

Speciellabo ratorier:

Fusion.........................

Isotopseparation (exkl. U 235)..........

Prospektering och mineralogi...........

Centralbyrå för kämfysiska mätningar......

Annan utrustning för centret och dess filialer
Anläggningar.....................

Dokumentation, information och utbildning

Utrustning

12 1

3.5 I

Drift’’

Drustning och/eller
jkifi

Totalt

1	kaåret 1,3
1 1	2:a året 4,3
3 >	3:e året 6,5
8 1	4:e året 7,4
8.5	5:e året 8,5
_
38 J	28
	1 :a året 0,6
f	2:a året 1,6
	3:e året 1,6
1	4:e året 1,6
1 { 1	5:e aret 1,6
l	7

ka året 0.7

59.3 ’’’

II.

Reaktorprototyper

Expertgrupp för val av prototyper........

Program........................

Högflödesreaktor

Reaktor ........................

Laboratorium.....................

Förnyelse av utrustning ..............

Forskning som på grund av avtal genomfors
utanför centret

Komplettering av arbetet inom centret:

a) Kemi, fysik, elektronik, metallurgi.....

b) Fusion......................

c) Isotopseparation (exkl. U 235) .......

d) Radiobiologi ..................

Hyra av utrymme i nationella
högflödesreaktorer..................

Forskning inom gemensamma förtag ......

4:e året 5,2

5:e året 5,2

10,4

Beräkning baserad på en personalstyrka av ungefär 1 000 personer.

En del av denna summa kan anslås till arbeten som på grund av avtal utförs utanför centret.

23 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 19. Bilaga 13-21

7.5

3.1

46,6

Totalt

34.4

46,6

215,-

93

II.2 Protokoll om tillämpningen av Fördraget om upprättandet av Prop. 1994/95:19

Europeiska Bilaga 15

atomenergigemenskapen på de utomeuropeiska delarna av Konungariket

Nederländerna

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM ÄR ANGELÄGNA att, vid tiden för undertecknandet av
Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,
bestämma räckvidden av bestämmelserna i artikel 198 i detta fördrag när
det gäller Konungariket Nederländerna,

HAR ENATS OM följande bestämmelser som skall fogas till detta
fördrag:

På grund av Konungariket Nederländernas statsrättsliga struktur enligt
författningen av den 29 december 1954 är Konungarikets regering, trots
artikel 198, berättigad att ratificera fördraget antingen för Konungariket
Nederländerna i dess helhet eller för Konungariket i Europa och
Nederländska Nya Guinea. Om ratifikationen begränsas till Konungariket
i Europa och Nederländska Nya Guinea får Konungariket Nederländernas
regering när som helst genom anmälan till Italienska republikens
regering, hos vilken ratifikationsinstrumenten är deponerade, förklara att
detta fördrag även skall tillämpas på Surinam eller på Nederländska
Antillerna eller på både Surinam och Nederländska Antillerna.

Upprättat i Rom den tjugofemte mars nittonhundrafemtiosju.

P. H. Spaak

J. Ch. Snoy et d’Oppuers

Adenauer

Hallstein

Pineau

M . Faure

Antonio Segni

Gaetano Martino

B ech

Lambert S c h a u s

J. Luns

J. Linthorst Homan

BILAGA 16

KONVENTIONEN DEN 25 MARS 1957 OM VISSA

GEMENSAMMA INSTITUTIONER FÖR

EUROPEISKA GEMENSKAPERNA

BILAGA 16

Prop. 1994/95:19

Bilaga 16

Konventionen den 25 mars 1957 om vissa gemensamma
institutioner för Europeiska gemenskaperna

HANS MAJESTÄT BELGARNAS KONUNG,
FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLANDS PRESIDENT, FRANSKA
REPUBLIKENS PRESIDENT, ITALIENSKA REPUBLIKENS
PRESIDENT, HENNES KUNGLIGA HÖGHET STORHERTIGINNAN
AV LUXEMBURG, HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV
NEDERLÄNDERNA,

SOM ÄR ANGELÄGNA att begränsa antalet institutioner som utför
liknande uppgifter inom ramen för de av dem upprättade Europeiska
gemenskaperna,

HAR BESLUTAT att upprätta vissa gemensamma institutioner och har
för detta ändamål som befullmäktigade utsett

Hans majestät belgarnas konung

Paul-Henri Spaak, utrikesminister;

Baron J. Ch. Snoy et d’Oppuers, generalsekreterare i
ekonomiministeriet, ordförande i den belgiska delegationen vid
regeringskonferensen;

Förbundsrepubliken Tysklands president

dr Konrad Adenauer, förbundskansler;

professor dr Walter Hallstein, statssekreterare i utrikesministeriet;

Franska republikens president

Christian Pineau, utrikesminister;

Maurice Faure, statssekreterare i utrikesministeriet;

Italienska republikens president

Antonio Segni, konseljpresident;
professor Gaetano Martino, utrikesminister;

Hennes kungliga höghet storhertiginnan av Luxemburg Prop. 1994/95:19

Bilaga 16

Joseph B e c h , konseljpresident, utrikesminister;

ambassadör Lambert S c h a u s , ordförande i den luxemburgska
delegationen vid regeringskonferensen;

Hennes majestät drottningen av Nederländerna

Joseph L u n s , utrikesminister;

J. Linthorst H o m a n , ordförande i den nederländska delegationen vid
regeringskonferensen;

SOM, sedan de utväxlat sina fullmakter och funnit dem vara i god och
behörig form, har enats om följande.

AVSNITT 1

Församlingen

Artikel 1

De befogenheter och den behörighet som genom Fördraget om
upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen och Fördraget om
upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen tilldelas
församlingen skall utövas i överensstämmelse med dessa fördrag av en
enda församling som skall vara sammansatt och utformad enligt artikel
138 i Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen
och artikel 108 i Fördraget om upprättandet av Europeiska
atomenergigemenskapen.

Artikel 2

1. När den gemensamma församling som avses i artikel 1 börjar sin
verksamhet skall den ersätta den gemensamma församling som avses i
artikel 21 i Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och
stålgemenskapen. Församlingen skall i enlighet med bestämmelserna i det
sistnämnda fördraget utöva de befogenheter som den gemensamma
församlingen har tilldelats genom det fördraget.

2. Från och med den dag då den gemensamma församling som avses i
artikel 1 börjar sin verksamhet skall därför artikel 21 i Fördraget om
upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen upphöra att gälla
och ersättas med följande bestämmelser:

"Artikel 21 Prop. 1994/95:19

Bilaga 16

1. Församlingen skall bestå av ledamöter som skall utses av varje
medlemsstats parlament bland dess egna ledamöter och enligt ett
förfarande som varje medlemsstat fastställer.

2. Antalet ledamöter skall vara följande:

Tyskland..................................... 36

Belgien ..................................... 14

Frankrike.................................... 36

Italien...................................... 36

Luxemburg....................................6

Nederländerna ................................ 14

3. Församlingen skall utarbeta förslag till allmänna direkta val enligt
en i alla medlemsstater enhetlig ordning.

Rådet skall enhälligt fastställa bestämmelserna och rekommendera
medlemsstaterna att anta dessa i överensstämmelse med deras
konstitutionella bestämmelser."

AVSNITT II

Domstolen

Artikel 3

Den kompetens som genom Fördraget om upprättandet av Europeiska
ekonomiska gemenskapen och Fördraget om upprättandet av Europeiska
atomenergigemenskapen tilldelas domstolen skall utövas i enlighet med
dessa fördrag av en gemensam domstol som skall vara sammansatt och
utsedd enligt artiklarna 165—167 i Fördraget om upprättandet av
Europeiska ekonomiska gemenskapen och artiklarna 137—139 i
Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen.

Artikel 4

1. När den gemensamma domstol som avses i artikel 3 börjar sin
verksamhet skall den ersätta den domstol som föreskrivs i artikel 32 i
Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen. Den
förstnämnda domstolen skall i enlighet med bestämmelserna i det
fördraget ha den kompetens som den sistnämnda domstolen tilldelats
genom fördraget.

Ordföranden i den gemensamma domstol som avses i artikel 3 skall utöva
de befogenheter som genom Fördraget om upprättandet av Europeiska

kol- och stålgemenskapen tilldelades ordföranden i den domstol som
föreskrivs i det fördraget.

2. Från och med den dag då den gemensamma domstol som avses i
artikel 3 börjar sin verksamhet skall därför

a) artikel 32 i Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och
stålgemenskapen upphöra att gälla och ersättas med följande
bestämmelser:

"Artikel 32

Domstolen skall bestå av sju domare.

Domstolen skall sammanträda i plenum. Den får dock inom sig
upprätta avdelningar med tre eller fem domare med uppgift att göra vissa
förberedande utredningar eller att avgöra vissa grupper av ärenden i
enlighet med föreskrifter som fastställts för dessa ändamål.

På begäran av domstolen får rådet genom enhälligt beslut utöka antalet
domare och vidta nödvändiga ändringar i andra och tredje styckena och
i artikel 32b andra stycket."

"Artikel 32a

Domstolen skall biträdas av två generaladvokater.

För att biträda domstolen då denna fullgör sin uppgift enligt artikel 31
skall generaladvokaterna, fullständigt opartiskt och oavhängigt, vid
offentliga domstolssessioner lägga fram motiverade yttranden i ärenden
som handläggs vid domstolen. På begäran av domstolen får rådet genom
enhälligt beslut utöka antalet generaladvokater och göra nödvändiga
ändringar i artikel 32b tredje stycket."

"Artikel 32b

Domarna och generaladvokaterna skall utses bland personer vilkas
oavhängighet inte kan ifrågasättas och som uppfyller nödvändiga villkor
för utövande av de högsta domarämbetena i hemlandet eller är jurister
med allmänt erkända kvalifikationer. De skall utses för sex år av
medlemsstaternas regeringar i samförstånd.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 16

En del av domartjänstema skall nytillsättas vart tredje år. Då skall Prop. 1994/95:19
omväxlande tre och fyra domare utses. De tre domare som skall ersättas Bilaga 16
efter de tre första åren skall utses genom lottning.

En del av tjänsterna som generaladvokat skall nytillsättas vart tredje
år. Den generaladvokat som skall ersättas efter de tre första åren skall
utses genom lottning.

Avgående domare och generaladvokater kan utnämnas på nytt.

Domarna skall bland sig välja domstolens ordförande för en tid av tre
år. Han kan återväljas."

”Artikel 32c

Domstolen skall utse sin justitiesekreterare och fastställa instruktion för
denne."

b) bestämmelserna i det protokoll om stadgan för domstolen som är
bifogat Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och
stålgemenskapen skall upphöra att gälla, om de strider mot
artiklarna 32—32c i det fördraget.

AVSNITT ffl

Ekonomiska och sociala kommittén

Artikel 5

1. De uppgifter som genom Fördraget om upprättandet av Europeiska
ekonomiska gemenskapen och Fördraget om upprättandet av Europeiska
atomenergigemenskapen tilldelas Ekonomiska och sociala kommittén skall
utövas i enlighet med dessa fördrag av en gemensam ekonomisk och
social kommitté som skall vara sammansatt och utsedd enligt artikel 194
i Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen och
artikel 166 i Fördraget om upprättandet av Europeiska
atomenergigemenskapen.

2. Den gemensamma ekonomiska och sociala kommitté som avses i
punkt 1 skall ha en facksektion - och får ha kompetenta underkommittéer
- för de områden och frågor som behandlas i Fördraget om upprättandet
av Europeiska atomenergigemenskapen.

3. Bestämmelserna i artiklarna 193 och 197 i Fördraget om upprättandet
av Europeiska ekonomiska gemenskapen skall tillämpas på den
gemensamma ekonomiska och sociala kommitté som avses i punkt 1.

AVSNITT IV

Finansieringen av dessa institutioner

Artikel 6

Prop. 1994/95:19

Bilaga 16

Utgifterna för den gemensamma församlingen, den gemensamma
domstolen och den gemensamma ekonomiska och sociala kommittén skall
fördelas lika mellan de berörda gemenskaperna.

Tillämpningsbestämmelser för denna artikel skall antas av varje
gemenskaps behöriga myndigheter i samförstånd.

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 7

Prop. 1994/95:19

Bilaga 16

Denna konvention skall ratificeras av de höga fördragsslutande parterna
i enlighet med deras konstitutionella bestämmelser.
Ratifikationsinstrumenten skall deponeras hos Italienska republikens
regering.

Denna konvention träder i kraft vid samma tidpunkt som Fördraget om
upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen och Fördraget om
upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen.

Artikel 8

Denna konvention, upprättad i ett enda original på franska, italienska,
nederländska och tyska språken, vilka fyra texter är lika giltiga, skall
deponeras i arkiven hos den Italienska republikens regering, som skall
överlämna en bestyrkt kopia till var och en av regeringarna i övriga
signatärstater.

TILL BEVIS HÄRPÅ har undertecknade befullmäktigade undertecknat
denna konvention.

Som skedde i Rom den tjugofemte mars nittonhundrafemtiosju.

P. H. Spaak

J. Ch. Snoy et d’Oppuers

Adenauer

Hallstein

Pineau

M.Faure

Antonio Segni

Gaetano Martino

Bech

Lambert S c h a u s

J. Luns

J. Linthorst H o m a n

1. Protokoll

om stadgan för Europeiska ekonomiska
gemenskapens domstol

Prop. 1994/95:19

Bilaga 16

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA I FÖRDRAGET
OM UPPRÄTTANDE AV EUROPEISKA EKONOMISKA
GEMENSKAPEN,

SOM ÖNSKAR fastställa den stadga för domstolen som avses i
artikel 188 i detta fördrag,

HAR UTSETT som befullmäktigade för detta ändamål

Hans majestät belgarnas konung

Baron J.Ch.Snoyet d’Oppuers, generalsekreterare i
ekonomiministeriet, ordförande i den belgiska delegationen vid
regeringskonferensen;

Förbundsrepubliken Tysklands president

professor dr Carl Friedrich O p h ii 1 s , Förbundsrepubliken Tysklands
ambassadör, ordförande i den tyska delegationen vid
regeringskonferensen;

Franska republikens president

Robert M a r j o 1 i n , professor vid rättsvetenskapliga fakulteten, vice
ordförande i den franska delegationen vid regeringskonferensen;

Italienska republikens president

V. Badini Confalonieri, statssekreterare i utrikesministeriet,
ordförande i den italienska delegationen vid regeringskonferensen;

Hennes kungliga höghet storhertiginnan av Luxemburg

Lambert S c h a u s , Storhertigdömet Luxemburgs ambassadör,
ordförande i den luxemburgska delegationen vid regeringskonferensen;

Hennes majestät drottningen av Nederländerna

J. Linthorst Homan, ordförande i den nederländska delegationen
vid regeringskonferensen;

SOM, sedan de utväxlat sina fullmakter och funnit dem vara i god
och behörig form,

Prop. 1994/95:19

Bilaga 16

HAR ENATS om följande bestämmelser som skall fogas till
Fördraget om upprättande av Europeiska ekonomiska gemenskapen.

Artikel 1

Den domstol som inrättats genom artikel 4 i detta fördrag skall bildas
och fullgöra sina uppgifter i enlighet med bestämmelserna i fördraget och
denna stadga.

Avdelning I

Domare och generaladvokater

Artikel 2

Artikel 3

Domstolen får, efter beslut i plenum, häva immuniteten.

När immuniteten har hävts och straffrättsliga förfaranden vidtas mot en
domare, skall denne ställas inför rätta i någon av medlemsstaterna endast
vid den domstol som är behörig att döma ledamöterna av de högsta
nationella domstolarna.

Artikel 4

Domarna får inte inneha något politiskt eller administrativt ämbete.

De får inte utöva någon avlönad eller oavlönad yrkesverksamhet om

inte rådet undantagsvis medger avvikelse härifrån.

De skall vid sitt tillträde avge en högtidlig försäkran att såväl under 9

som efter sin ämbetstid respektera de förpliktelser som följer av ämbetet,

särskilt skyldigheten att iaktta redbarhet och visa omdöme vid mottagande Prop. 1994/95:19
av vissa uppdrag eller förmåner efter ämbetstiden. Bilaga 16

I tveksamma fall skall domstolen fatta beslut.

Artikel 5

En domares ämbete skall, frånsett vid normala ny tillsättningar och vid
dödsfall, upphöra genom att domaren avgår.

När en domare avgår, skall hans avgångsskrivelse ställas till
domstolens ordförande för vidare befordran till rådets ordförande. När
så skett, blir platsen vakant. Utom i de fall som avses i artikel 6, skall
domaren kvarstå i ämbetet till dess hans efterträdare har tillträtt.

Artikel 6

En domare får endast skiljas från sitt ämbete eller berövas rätten till
pension eller andra förmåner som utges i stället för pension, om han
enligt domarnas och generaladvokaternas enhälliga bedömning inte längre
uppfyller de förutsättningar som krävs eller fullgör de skyldigheter som
följer av ämbetet. Den berörde domaren får inte delta i överläggningen.

Domstolens justitiesekreterare skall underrätta församlingens och
kommissionens ordförande om domstolens beslut samt anmäla detta för
rådets ordförande.

Om beslutet innebär att en domare skiljs från sitt ämbete, skall
sistnämnda anmälan medföra att platsen blir vakant.

Artikel 7

En domare som skall ersätta en ledamot av domstolen vars ämbetstid
inte har gått ut, skall utses för återstoden av företrädarens mandattid.

Artikel 8

Bestämmelserna i artiklarna 2—7 skall tillämpas på generaladvokaterna.

Avdelning II

Organisation

Prop. 1994/95:19

Bilaga 16

Artikel 9

Justitiesekreteraren skall infor domstolen avlägga ed att opartiskt och
samvetsgrant utöva sitt ämbete och att inte yppa vad som förekommit vid
domstolens överläggningar.

Artikel 10

Domstolen skall utse en ersättare för justitiesekreteraren i händelse av
förhinder för denne.

Artikel 11

Till domstolen skall knytas tjänstemän och andra anställda så att den
kan fungera. De skall ansvara inför justitiesekreteraren under
ordförandens överinseende.

Artikel 12

Rådet får på förslag av domstolen enhälligt besluta att biträdande
referenter skall utses samt fastställa instruktion för dem. De biträdande
referenterna får inkallas i enlighet med rättegångsreglernas bestämmelser
för att delta i den förberedande handläggningen av ärenden som
anhängiggjorts vid domstolen samt för att samarbeta med den domare
som är referent.

Biträdande referenter skall utses bland personer vilkas oavhängighet
inte kan ifrågasättas och som har de juridiska kvalifikationer som behövs;
de skall utses av rådet. De skall inför domstolen avlägga ed att opartiskt
och samvetsgrant utöva sitt ämbete och att inte yppa vad som förekommit
vid domstolens överläggningar.

Artikel 13

Domarna, generaladvokaterna och justitiesekreteraren är skyldiga att
vara bosatta där domstolen har sitt säte.

Artikel 14

Domstolen skall tjänstgöra permanent. Den skall fastställa
semesterperioder med vederbörlig hänsyn till verksamhetens krav.

Artikel 15

Domstolens avgöranden skall vara giltiga endast om ett ojämnt antal
domare är närvarande. Vid sammanträde i plenum skall domstolens
avgöranden vara giltiga om fem domare är närvarande. Avdelningarnas
beslut är endast giltiga om tre domare är närvarande; vid förhinder för
en domare på en avdelning får en domare på en annan avdelning tillkallas
i enlighet med rättegångsreglerna.

Artikel 16

Vid svårighet att tillämpa denna artikel skall domstolen besluta i saken.

En part får inte åberopa en domares nationalitet eller att en domare av
hans egen nationalitet inte tillhör domstolen eller en av dess avdelningar
som skäl för att begära ändring i domstolens eller avdelningens
sammansättning.

Avdelning III

Förfarande

Artikel 17

Staterna och gemenskapens institutioner skall vid domstolen
företrädas av ett ombud som utses för varje ärende. Ombudet får
biträdas av en rådgivare eller av en advokat som är behörig att
uppträda inför domstol i någon av medlemsstaterna.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 16

Övriga parter skall företrädas av en advokat som är behörig att
uppträda inför domstol i någon av medlemsstaterna.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 16

Ombud, rådgivare och advokater som uppträder inför domstolen
skall på de villkor som anges i rättegångsreglerna ha de rättigheter och
den immunitet som behövs för att de oavhängigt skall kunna fullgöra
sina uppgifter.

Domstolen skall i enlighet med rättegångsreglerna gentemot de
rådgivare och advokater som uppträder inför domstolen ha de
befogenheter som domstolar normalt har.

Artikel 18

Förfarandet vid domstolen skall bestå av en skriftlig och en muntlig
del.

Det skriftliga förfarandet skall innebära att parterna och de
institutioner inom gemenskapen, vilkas beslut är föremål för tvist,
delges ansökningar, inlagor, svaromål samt förklaringar och eventuella
bemötanden samt alla handlingar och dokument som åberopas, eller
bestyrkta kopior av dessa.

Delgivningen skall ombesörjas av justitiesekreteraren i den ordning
och inom de tidsfrister som föreskrivs i rättegångsreglerna.

Det muntliga förfarandet skall bestå i uppläsning av referentens
rapport, hörande av ombud, rådgivare och advokater samt
generaladvokatens förslag till avgörande och i förekommande fall
förhör med vittnen och sakkunniga.

Artikel 19

Talan skall väckas vid domstolen genom en skriftlig ansökan som är
ställd till justitiesekreteraren. Ansökningen skall innehålla uppgifter
om sökandens namn och hemvist samt den undertecknandes ställning,
motpartens namn, tvisteföremålet, yrkanden samt en kort framställning
av grunderna för talan.

Ansökningen skall i förekommande fall åtföljas av den rättsakt som
begärs ogiltigförklarad eller, i fall enligt artikel 175 i detta fördrag, av
skriftligt bevis om dagen för den anmodan som avses i nämnda artikel.

24 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 19. Bilaga 13-21

Om ansökningen inte åtföljs av dessa handlingar, skall
justitiesekreteraren anmoda vederbörande att inom skälig tid inge dem;
dock får talan inte avvisas på den grund att dessa handlingar inkommit
först efter det att tiden för att väcka talan har gått ut.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 16

Artikel 20

I fall som avses i artikel 177 i detta fördrag skall beslut av en
nationell domstol att uppskjuta handläggningen av ett ärende och
hänskjuta det till domstolen anmälas till denna av den nationella
domstolen. Om detta beslut skall därefter justitiesekreteraren
underrätta parterna, medlemsstaterna och kommissionen, samt även
rådet om den rättsakt vars giltighet eller tolkning är omtvistad härrör
från rådet.

Inom två månader efter underrättelsen har parterna,
medlemsstaterna, kommissionen och i förekommande fall rådet rätt att
till domstolen inkomma med inlagor eller skriftliga synpunkter.

Artikel 21

Domstolen får begära att en part inkommer med alla de dokument
och upplysningar som domstolen anser önskvärda. Om parten vägrar
skall domstolen ta detta till protokollet.

Domstolen får även begära att medlemsstater och institutioner som
inte är parter i målet skall lämna alla upplysningar som domstolen
anser behövs för handläggningen.

Artikel 22

Domstolen får när som helst efter eget val anförtro
sakkunniguppdrag åt enskilda personer, organ, myndigheter,
kommittéer eller organisationer.

Artikel 23

Vittnen får höras i enlighet med rättegångsreglerna.

Artikel 24

Domstolen skall gentemot tredskande vittnen ha de befogenheter som
i allmänhet tillkommer domstolar och får i enlighet med
rättegångsreglerna döma till böter.

Artikel 25

Vittnen och sakkunniga far höras under ed enligt det formulär som
fastställts i rättegångsreglerna eller på det sätt som lagstiftningen i
vittnets eller den sakkunniges hemland föreskriver.

Artikel 26

Domstolen får förordna att ett vittne eller en sakkunnig skall höras
av den behöriga rättsliga myndigheten på hans bostadsort. Detta
förordnande skall tillställas den behöriga rättsliga myndigheten för
åtgärd i enlighet med föreskrifter som fastställts i rättegångsreglerna.
De handlingar som utfärdats med anledning av begäran om förhör
skall överlämnas till domstolen enligt samma regler.

Domstolen skall stå för kostnaderna med förbehåll för att de i
förekommande fall påläggs partema.

Artikel 27

En medlemsstat skall behandla mened eller ovarsam utsaga som ett
vittne eller en sakkunnig gjort sig skyldig till, som om motsvarande
brott begåtts inför nationell domstol i tvistemål. På anmodan av
domstolen skall den berörda medlemsstaten väcka åtal mot
gärningsmannen vid behörig nationell domstol.

Artikel 28

Domstolens förhandlingar skall vara offentliga om inte domstolen
när synnerliga skäl föreligger, på eget initiativ eller på begäran av
partema, bestämmer något annat.

Artikel 29

Domstolen får under förhandlingarna höra sakkunniga och vittnen
samt partema själva. De sistnämnda får dock föra sin talan muntligt
endast genom ombud.

Artikel 30

Prop. 1994/95:19

Bilaga 16

Protokoll skall föras vid varje förhandling och undertecknas av
ordföranden och justitiesekreteraren.

Artikel 31

Turordningslista för förhandlingarna skall fastställas av ordföranden.

Artikel 32

Domstolens överläggningar skall vara och förbli hemliga.

Artikel 33

Domar skall ange skälen för domsluten. De skall uppta namnen på
de domare som deltog i överläggningarna.

Artikel 34

Domar skall undertecknas av ordföranden och justitiesekreteraren.
De skall avkunnas vid offentligt sammanträde.

Artikel 35

Domstolen skall besluta i fråga om rättegångskostnader.

Artikel 36

Genom ett förenklat förfarande, som vid behov får avvika från
enskilda föreskrifter i denna stadga och som skall fastställas i
rättegångsreglerna, får domstolens ordförande besluta i fråga om
framställning om uppskov som avses i artikel 185 i detta fördrag, om
tillämpning av interimistiska åtgärder enligt artikel 186 eller om
uppskov med verkställighet enligt artikel 192 sista stycket.

Vid förhinder för ordföranden skall denne ersättas av en annan
domare i enlighet med rättegångsreglerna.

Avgöranden av ordföranden eller den domare som ersätter honom
skall endast vara interimistiska och på intet sätt föregripa domstolens
beslut i huvudsaken.

Artikel 37

Medlemsstaterna och gemenskapens institutioner får intervenera i
tvister inför domstolen.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 16

Samma rätt skall gälla för varje arman person som har ett berättigat Prop. 1994/95:19
intresse av utgången av den tvist som underställts domstolen; undantag Bilaga 16
utgör tvister mellan medlemsstater, mellan gemenskapens institutioner
eller mellan medlemsstater och gemenskapens institutioner.

Genom yrkanden i interventionsansökan får endast en av parternas
yrkanden biträdas.

Artikel 38

Om en rätteligen instämd part inte inkommer med skriftligt
svaromål, skall tredskodom meddelas mot honom. Talan mot domen
får föras inom en månad efter delgivning. Sådan talan skall inte
medföra uppskov med verkställigheten av tredskodomen om inte
domstolen beslutar något annat.

Artikel 39

Medlemsstaterna, gemenskapens institutioner och varje annan fysisk
eller juridisk person får i de fall och på de villkor som skall anges i
rättegångsreglerna i egenskap av tredje part föra talan mot en dom
som meddelats utan att de blivit hörda, om domen berör deras rätt.

Artikel 40

I händelse av tveksamhet rörande innebörden och räckvidden av en
dom, skall det ankomma på domstolen att klargöra dess rätta innebörd
på begäran av en part eller en av gemenskapens institutioner som har
ett berättigat intresse därav.

Artikel 41

Framställning hos domstolen om ändring av en dom får endast
grundas på upptäckten av en omständighet som kan utöva ett
avgörande inflytande på ärendets utgång och som när domen
meddelades var okänd för domstolen och för den som begär ändring.

Ändringsförfarandet skall inledas med ett beslut av domstolen i

vilket uttryckligen konstateras att förekomsten av den nya
omständigheten är av sådan art att det finns anledning till ändring och
att framställningen av denna anledning kan tas upp till prövning.

Framställning om ändring får inte göras senare än tio år från den
dag domen gavs.

Artikel 42

Tidsfrister med hänsyn till avstånd skall fastställas i
rättegångsreglerna.

Försutten tid skall inte medföra rättsförlust, om vederbörande
styrker förekomsten av oförutsebara omständigheter eller force
majeure.

Artikel 43

Talan mot gemenskapen om ansvar i utomobligatoriska
rättsförhållanden skall preskriberas fem år efter den händelse som
föranleder ansvarstalan. Preskription skall avbrytas genom att talan
väcks vid domstolen eller genom att den skadelidande dessförinnan gör
framställning hos en av gemenskapens behöriga institutioner. I
sistnämnda fall skall talan väckas inom den frist av två månader som
anges i artikel 173; bestämmelserna i artikel 175 andra stycket skall
tillämpas i förekommande fall.

Artikel 44

De rättegångsregler som avses i artikel 188 i detta fördrag skall,
förutom de bestämmelser som anges i denna stadga, innehålla alla
övriga bestämmelser som behövs för stadgans tillämpning och, vid
behov, för dess komplettering.

Artikel 45

Rådet får genom enhälligt beslut vidta de kompletterande ändringar
av bestämmelserna i denna stadga som visar sig nödvändiga till följd
av åtgärder som rådet vidtagit enligt artikel 165 sista stycket i detta
fördrag.

Artikel 46

Omedelbart efter edsavläggelsen skall rådets ordförande övergå till
att genom lottning välja ut de domare och generaladvokater vilkas
ämbetstid skall upphöra vid utgången av de första tre åren i enlighet
med artikel 167 andra och tredje styckena i detta fördrag. TILL BEVIS
HARPÅ har undertecknade befullmäktigade undertecknat detta
protokoll.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 16

Som skedde i Bryssel den sjuttonde april nittonhundrafemtiosju.

J.Ch.Snoy et d’Oppuers

C.F. Ophiils

Robert M a r j o 1 i n

Vittorio B a d i n i

Lambert S c h a u s

J. Linthorst Homan

Prop. 1994/95:19

Bilaga 16

2. Protokoll

om immunitet och privilegier for Europeiska ekonomiska
gemenskapen

Prop. 1994/95:19

Bilaga 16

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA TILL
FÖRDRAGET OM UPPRÄTTANDET AV EUROPEISKA
EKONOMISKA GEMENSKAPEN,

SOM BEAKTAR att, i enlighet med artikel 218 i detta fördrag, skall
gemenskapen åtnjuta sådan immunitet och sådana privilegier inom
medlemsstaternas territorier som behövs för att den skall kunna uppnå
sina mål; villkoren för detta skall närmare fastställas i ett separat
protokoll,

SOM BEAKTAR att, i enlighet med artikel 28 i protokollet om
Europeiska investeringsbankens stadga, skall banken åtnjuta immunitet
och privilegier enligt det protokoll som avses i föregående stycke,

HAR UTSETT som befullmäktigade for att upprätta detta protokoll:

Hans majestät belgarnas konung

Baron J. Ch. Snoy et d’Oppuers, generalsekreterare i
ekonomiministeriet, ordförande i den belgiska delegationen vid
regeringskonferensen;

Förbundsrepubliken Tysklands president

professor dr Carl Friedrich O p h ii 1 s , Förbundsrepubliken Tysklands
ambassadör, ordförande i den tyska delegationen vid
regeringskonferensen;

Franska republikens president

Robert M a r j o 1 i n, professor vid rättsvetenskapliga fakulteten, vice
ordförande i den franska delegationen vid regeringskonferensen;

Italienska republikens president

V. Badini Confalonieri, statssekreterare i utrikesministeriet,
ordförande i den italienska delegationen vid regeringskonferensen;

Hennen kungliga höghet storhertiginnan av Luxemburg

Lambert S c h a u s , Storhertigdömet Luxemburgs ambassadör,
ordförande i den luxemburgska delegationen vid regeringskonferensen;

Hennes majestät drottningen av Nederländerna

J. Linthorst Homan, ordförande i den nederländska delegationen
vid regeringskonferensen;SOM, sedan de utväxlat sina fullmakter och
funnit dem vara i god och behörig form,

HAR ENATS OM följande bestämmelser som skall fogas till Fördraget
om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen.

KAPITEL I

Europeiska gemenskapens egendom, medel, tillgångar och transaktioner

Artikel 1

Gemenskapens lokaler och byggnader skall vara okränkbara. De får
inte genomsökas, beslagtas, konfiskeras eller exproprieras.
Gemenskapens egendom och tillgångar får inte utan tillstånd från
domstolen bli föremål för några administrativa eller rättsliga
tvångsåtgärder.

Artikel 2

Gemenskapens arkiv skall vara okränkbara.

Artikel 3

Gemenskapen, dess tillgångar, inkomster och övrig egendom skall vara
befriade från alla direkta skatter.

Medlemsstaternas regeringar skall i alla de fall där så är möjligt vidta
lämpliga åtgärder för att efterskänka eller betala tillbaka summan av de
indirekta skatter och avgifter som ingår i priset på lös eller fast egendom
när gemenskapen för tjänstebruk gör betydande inköp i vilka denna typ
av skatter och avgifter inkluderas i priset. Dessa bestämmelser får dock
inte tillämpas på ett sådant sätt att konkurrensen inom gemenskapen
snedvrids.

Ingen befrielse skall beviljas för sådana skatter och avgifter som utgör
betalning för allmännyttiga tjänster.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 16

Artikel 4

Gemenskapen skall vara befriad från alla tullar, förbud och
restriktioner vad avser import och export av varor som är avsedda för
tjänstebruk. Varor som på detta sätt har förts in i en stat får inte avyttras
- vare sig mot betalning eller vederlagsfritt - inom denna stats
territorium, om det inte sker på villkor som godkänts av den statens
regering.

Gemenskapen skall också vara befriad från alla tullar, förbud och
restriktioner vad avser import och export av gemenskapens publikationer.

KAPITEL II

Meddelanden och identitetshandlingar

Artikel 5

Vad avser gemenskapens officiella meddelanden och översändandet av
alla dess dokument skall gemenskapens institutioner inom varje
medlemsstats territorium åtnjuta samma behandling som staten i fråga ger
diplomatiska beskickningar.

Officiell korrespondens och andra former av officiella meddelanden
som gemenskapens institutioner skickar får inte censureras.

Artikel 6

Identitetshandling i den form som rådet skall fastställa kan av
ordförandena för gemenskapens institutioner utställas till ledamöter,
medlemmar och anställda i gemenskapens institutioner och skall godtas
som giltig resehandling av medlemsstaternas myndigheter. Dessa
identitetshandlingar skall utställas till tjänstemän och anställda enligt de
villkor som fastställts enligt bestämmelserna i artikel 212 i fördraget.

Kommissionen får sluta avtal om att dessa identitetshandlingar skall
gälla som giltiga resehandlingar inom tredje lands territorium.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 16

KAPITEL III

Församlingens ledamöter

Artikel 7

Församlingens ledamöter får inte underkastas någon begränsning av
administrativ eller annan natur i sin rörelsefrihet under resa till eller från
församlingens mötesplats.

Församlingens ledamöter skall, vad avser tull- och valutakontroll,

Prop. 1994/95:19

Bilaga 16

a) av sin egen regering beviljas samma lättnader som högre
tjänstemän som tillfälligt reser utomlands i offentligt uppdrag,

b) av regeringarna i övriga medlemsstater beviljas samma lättnader
som företrädare för utländska regeringar med tillfälligt offentligt
uppdrag.

Artikel 8

Församlingens ledamöter får inte förhöras, kvarhållas eller lagföras på
grund av yttranden de gjort eller röster de avlagt under utövandet av sitt
ämbete.

Artikel 9

Under församlingens sessioner skall dess ledamöter åtnjuta:

a) vad avser deras egen stats territorium, den immunitet som beviljas
parlamentsledamöter i deras land,

b) vad avser alla andra medlemsstaters territorium, immunitet vad
gäller alla former av kvarhållande och lagföring.

Immuniteten skall även vara tillämplig på ledamöterna under resan till
och från församlingens mötesplats.

Immuniteten kan inte åberopas av en ledamot som tas på bar gärning
och kan inte hindra församlingen att utöva sin rätt att upphäva en av dess
ledamöters immunitet.

KAPITEL IV

Företrädare för de medlemsstater

som deltar i arbetet i gemenskapens

institutioner

Artikel 10

Företrädare för de medlemsstater som deltar i arbetet i gemenskapens
institutioner, deras rådgivare och tekniska experter skall i sin
tjänsteutövning och under resan till och från mötesplatsen åtnjuta
sedvanliga privilegier, immunitet och lättnader.

Denna artikel skall även vara tillämplig på ledamöter av gemenskapens
rådgivande organ.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 16

KAPITEL V

Tjänstemän och anställda i gemenskapen

Artikel 11

Inom varje medlemsstats territorium och oberoende av statstillhörighet
skall tjänstemän och anställda i gemenskapen, enligt artikel 212 i
fördraget

b) tillsammans med sina äkta makar och av dem försörjda
familjemedlemmar vara undantagna från bestämmelser om
begränsning av invandring och formaliteter för registrering av
utlänningar,

c) beviljas samma lättnader i fråga om valuta- och
växlingsbestämmelser som normalt beviljas tjänstemän i
internationella organisationer,

d) då de tillträder sin tjänst i landet i fråga, ha rätt att tullfritt föra in
sitt bohag och sina personliga tillhörigheter från det land där de
senast var bosatta eller från det land där de är medborgare, samt
ha rätt att tullfritt föra ut sina möbler och personliga tillhörigheter
då deras tjänstgöringstid i landet är slut, om inte annat följer av de
villkor som regeringen i det land där rätten utövas, i båda fallen,
anser nödvändiga,

e) ha rätt att tullfritt införa ett motorfordon för personligt bruk som
antingen förvärvats enligt gällande regler för hemmamarknaden i
det land där de senast var bosatta eller i det land där de är
medborgare, samt ha rätt att tullfritt föra ut fordonet, om inte annat
följer av de villkor som det berörda landets regering, i båda fallen,
anser nödvändiga.

Artikel 12

Gemenskapens tjänstemän och anställda skall vara skyldiga att betala
skatt till gemenskapen på de löner och arvoden de får av gemenskapen
enligt de villkor och det förfarande som rådet, på förslag från
kommissionen inom ett år efter det att detta fördrag har trätt i kraft, har
fastställt.

De skall vara befriade från nationella skatter på de löner och arvoden
de får av gemenskapen.

Artikel 13

Gemenskapens tjänstemän och anställda som enbart på grund av sin
tjänsteutövning i gemenskapen bosätter sig inom territoriet for en annan
medlemsstat än den i vilken de vid tiden for sitt tjänstetillträde vid
gemenskapen var skatterättsligt bosatta, skall - vad avser inkomst- och
förmögenhetsbeskattning samt arvsskatt och tillämpningen av avtal om
undvikande av dubbelbeskattning som ingåtts mellan gemenskapens
medlemsstater - i båda länderna behandlas som om de fortfarande var
bosatta på sin tidigare bostadsort, förutsatt att denna befinner sig inom
en av gemenskapens medlemsstater. Detta gäller även för äkta makar,
förutsatt att de inte utövar någon egen yrkesverksamhet, och för bam
som de personer som avses i denna artikel försörjer och har hand om.

Lös egendom som tillhör de personer som avses i föregående stycke
och som finns inom den stats territorium i vilken de uppehåller sig, skall
vara befriad från arvsskatt i den staten. Vid fastställande av sådan skatt
skall den lösa egendomen anses finnas i den stat där personerna
skatterättsligt är bosatta, om inte annat följer av tredje lands rätt och
eventuell tillämpning av bestämmelser i internationella avtal om
dubbelbeskattning.

Vid tillämpningen av bestämmelserna i denna artikel skall inte hänsyn
tas till en bostadsort som enbart beror på tjänsteutövning inom andra
internationella organisationer.

Artikel 14

Rådet skall enhälligt och på förslag som kommissionen skall framställa
inom ett år efter det att detta fördrag har trätt i kraft, fastställa ordningen
för sociala förmåner för gemenskapens tjänstemän och anställda.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 16

Artikel 15

Rådet skall på förslag från kommissionen och efter att ha samrått med
övriga berörda institutioner, besluta vilka grupper av gemenskapens
tjänstemän och anställda bestämmelserna i artikel 11, artikel 12 andra
stycket och artikel 13 helt eller delvis skall tillämpas på.

Medlemsstaternas regeringar skall regelbundet underrättas om namn,
ställning och adress på de tjänstemän och anställda som ingår i dessa
grupper.

KAPITEL VI

Immunitet och privilegier för beskickningar hos gemenskapen

Artikel 16

Den medlemsstat på vars territorium gemenskapen har sitt säte skall
bevilja tredje lands beskickning som är ackrediterad hos gemenskapen
immunitet enligt diplomatisk sedvänja.

KAPITEL VII

Allmänna bestämmelser

Artikel 17

Privilegier, immunitet och lättnader skall endast beviljas gemenskapens
tjänstemän och anställda om det ligger i gemenskapens intresse.

Var och en av gemenskapens institutioner skall upphäva den immunitet
som har beviljats en tjänsteman eller en anställd, om institutionen anser
att upphävandet av immuniteten inte strider mot gemenskapens intresse.

Artikel 18

Gemenskapens institutioner skall vid tillämpningen av detta protokoll
samarbeta med de berörda medlemsstaternas ansvariga myndigheter.

Artikel 19

Artiklarna 11—14 och artikel 17 skall vara tillämpliga på
kommissionens ledamöter.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 16

Artikel 20

Artiklarna 11—14 och artikel 17 skall vara tillämpliga på domstolens
domare, generaladvokater, justitiesekreterare och biträdande referenter,
utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artikel 3 i
protokollet om stadgan för domstolen vad avser immunitet mot rättsliga
förfaranden för domare och generaladvokater.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 16

Artikel 21

Detta protokoll skall även vara tillämpligt på Europeiska
investeringsbanken, på ledamöterna av dess organ, dess personal och de
företrädare för medlemsstaterna som deltar i bankens arbete, utan att det
påverkar tillämpningen av bestämmelserna i protokollet om bankens
stadga.

Europeiska investeringsbanken skall dessutom vara befriad från alla
skatter eller liknande avgifter vid dess grundande och vid de tillfallen då
dess kapital utökas och från de olika formaliteter som kan vara
förknippade därmed i den stat där banken har sitt säte. På samma sätt
skall bankens upplösning eller likvidation inte medföra några skatter eller
avgifter. Slutligen skall den verksamhet som banken och dess organ
bedriver i enlighet med dess stadga inte vara föremål för någon
omsättningsskatt.

TILL BEVIS HÄRPÅ har undertecknade befullmäktigade undertecknat
detta protokoll.

Som skedde i Bryssel den sjuttonde april nittonhundrafemtiosju.

J. Ch. Snoy et d’Oppuers

C.F. Ophiil s

Robert M a r j o 1 i n

Vittorio B a d i n i

Lambert S c h a u s

J. Linthorst Homan

3. Protokoll

om stadgan för Europeiska atomenergigemenskapens
domstol

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA I FÖRDRAGET OM
UPPRÄTTANDE AV EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN,

SOM ÖNSKAR fastställa den stadga för domstolen som avses i artikel
160 i detta fördrag,

HAR UTSETT som befullmäktigade för detta ändamål

Hans majestät belgarnas konung

Baron J. Ch. Snoy et d’Oppuers, generalsekreterare i
ekonomiministeriet, ordförande i den belgiska delegationen vid
regeringskonferensen;

Förbundsrepubliken Tysklands president

professor dr Carl Friedrich O p h ii 1 s , Förbundsrepubliken Tysklands
ambassadör, ordförande i den tyska delegationen vid
regeringskonferensen;

Franska republikens president

Robert M a r j o 1 i n , professor vid rättsvetenskapliga fakulteten, vice
ordförande i den franska delegationen vid regeringskonferensen;

Italienska republikens president

V. Badini Confalonieri, statssekreterare i utrikesministeriet,
ordförande i den italienska delegationen vid regeringskonferensen;

Hennes kungliga höghet storhertiginnan av Luxemburg

M. Lambert Schaus, Storhertigdömet Luxemburgs ambassadör,
ordförande i den luxemburgska delegationen vid regeringskonferensen;

Hennes majestät drottningen av Nederländerna

J. Linthorst Homan, ordförande i den nederländska delegationen
vid regeringskonferensen;

Prop. 1994/95:19

Bilaga 16

SOM, sedan de utväxlat sina fullmakter och funnit dem vara i god och Prop. 1994/95:19
behörig form, Bilaga 16

HAR ENATS om följande bestämmelser som skall fogas till Fördraget
om upprättande av Europeiska atomenergigemenskapen.

Artikel 1

Den domstol som inrättats genom artikel 3 i detta fördrag skall bildas
och fullgöra sina uppgifter i enlighet med bestämmelserna i fördraget och
denna stadga.

Avdelning I

Domare och generaladvokater

Artikel 2

Artikel 3

Domarna skall åtnjuta immunitet mot rättsliga förfaranden. De skall
åtnjuta immunitet vad avser åtgärder, inbegripet mundiga och skriftliga
uttalanden, som de vidtagit i sin tjänsteutövning, även sedan deras
uppdrag har upphört.

Domstolen får, efter beslut i plenum, häva immuniteten.

När immuniteten har hävts och straffrättsliga förfaranden vidtas mot en
domare, skall denne ställas inför rätta i någon av medlemsstaterna endast
vid den domstol som är behörig att döma ledamöterna av de högsta
nationella domstolarna.

Artikel 4

Domarna får inte inneha något politiskt eller administrativt ämbete.

De får inte utöva någon avlönad eller oavlönad yrkesverksamhet om
inte rådet undantagsvis medger avvikelse härifrån.

De skall vid sitt tillträde avge en högtidlig försäkran att såväl under
som efter sin ämbetstid respektera de förpliktelser som följer av ämbetet,

25 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 19. Bilaga 13-21

särskilt skyldigheten att iaktta redbarhet och visa omdöme vid mottagande Prop. 1994/95:19
av vissa uppdrag eller förmåner efter ämbetstiden. Bilaga 16

I tveksamma fall skall domstolen fatta beslut.

Artikel 5

En domares ämbete skall, frånsett vid normala ny tillsättningar och vid
dödsfall, upphöra genom att domaren avgår.

När en domare avgår, skall hans avgångsskrivelse ställas till
domstolens ordförande för vidare befordran till rådets ordförande. När
så skett, blir platsen vakant. Utom i fall som avses i artikel 6, skall
domaren kvarstå i ämbetet till dess hans efterträdare har tillträtt.

Artikel 6

En domare får endast skiljas från sitt ämbete eller berövas rätten till
pension eller andra förmåner som utges istället för pension, om han
enligt domarnas och generaladvokaternas enhälliga bedömning inte längre
uppfyller de förutsättningar som krävs eller fullgör de skyldigheter som
följer av ämbetet. Den berörde domaren får inte delta i överläggningen.

Domstolens justitiesekreterare skall underrätta församlingens och
kommissionens ordförande om domstolens beslut samt anmäla detta för
rådets ordförande.

Om beslutet innebär att en domare skiljs från sitt ämbete, skall
sistnämnda anmälan medföra att platsen blir vakant.

Artikel 7

En domare som skall ersätta en ledamot av domstolen vars ämbetstid
inte har gått ut, skall utses för återstoden av företrädarens mandattid.

Artikel 8

Bestämmelserna i artiklarna 2-7 skall tillämpas på generaladvokaterna.

Avdelning II

Organisation

Prop. 1994/95:19

Bilaga 16

Artikel 9

Justitiesekreteraren skall inför domstolen avlägga ed att opartiskt och
samvetsgrant utöva sitt ämbete och att inte yppa vad som förekommit vid
domstolens överläggningar.

Artikel 10

Domstolen skall utse en ersättare för justitiesekreteraren i händelse av
förhinder för denne.

Artikel 11

Till domstolen skall knytas tjänstemän och andra anställda så att den
kan fungera. De skall ansvara inför justitiesekreteraren under
ordförandens överinseende.

Artikel 12

Artikel 13

Domarna, generaladvokaterna och justitiesekreteraren är skyldiga att
vara bosatta där domstolen har sitt säte.

Artikel 14

Domstolen skall tjänstgöra permanent. Den skall fastställa
semesterperioder med vederbörlig hänsyn till verksamhetens krav.

Artikel 15

Domstolens avgöranden skall vara giltiga endast om ett ojämnt antal
domare är närvarande. Vid sammanträde i plenum skall domstolens
avgöranden vara giltiga om fem domare är närvarande. Avdelningarnas
avgöranden är endast giltiga om tre domare är närvarande; vid förhinder
för en domare på en avdelning får en domare på en annan avdelning
tillkallas i enlighet med rättegångsreglerna.

Artikel 16

En domare eller en generaladvokat far inte delta i behandlingen av ett
ärende i vilket han tidigare uppträtt som en parts ombud, rådgivare eller
advokat eller i vilket han som medlem av en domstol,
undersökningskommission eller i annan egenskap haft i uppgift att uttala
sig.

Vid svårighet att tillämpa denna artikel skall domstolen besluta i saken.

En part får inte åberopa en domares nationalitet eller att en domare av
hans egen nationalitet inte tillhör domstolen eller en av dess avdelningar
som skäl för att begära ändring i domstolens eller avdelningens
sammansättning.

Avdelning III

Förfarande

Artikel 17

Staterna och gemenskapens institutioner skall vid domstolen företrädas
av ett ombud som utses för varje ärende. Ombudet får biträdas av en
rådgivare eller av en advokat som är behörig att uppträda inför domstol
i någon av medlemsstaterna.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 16

Övriga parter skall företrädas av en advokat som är behörig att Prop. 1994/95:19
uppträda inför domstol i någon av medlemsstaterna. Bilaga 16

Ombud, rådgivare och advokater som uppträder inför domstolen skall
på de villkor som anges i rättegångsreglerna ha de rättigheter och den
immunitet som behövs för att de oavhängigt skall kunna fullgöra sina
uppgifter.

Domstolen skall i enlighet med rättegångsreglerna gentemot de
rådgivare och advokater som uppträder inför domstolen ha de
befogenheter som domstolar normalt har.

Artikel 18

Förfarandet vid domstolen skall bestå av en skriftlig och en muntlig
del.

Det skriftliga förfarandet skall innebära att parterna och de institutioner
inom gemenskapen, vilkas beslut är föremål för tvist, delges ansökningar,
inlagor, svaromål samt förklaringar och eventuella bemötanden samt alla
handlingar och dokument som åberopas, eller bestyrkta kopior av dessa.

Delgivningen skall ombesörjas av justitiesekreteraren i den ordning och
inom de tidsfrister som föreskrivs i rättegångsreglerna.

Artikel 19

Talan skall väckas vid domstolen genom en skriftlig ansökan som är
ställd till justitiesekreteraren. Ansökningen skall innehålla uppgifter om
sökandens namn och hemvist samt den undertecknandes ställning,
motpartens namn, tvisteföremålet, yrkanden samt en kort framställning
av grunderna för talan.

Ansökningen skall i förekommande fall åtföljas av den rättsakt som
begärs ogiltigförklarad eller, i fall enligt artikel 148 i detta fördrag, av
skriftligt bevis om dagen för den anmodan som avses i nämnda artikel.
Om ansökningen inte åtföljs av dessa handlingar, skall justitiesekreteraren

anmoda vederbörande att inom skälig tid inge dem; dock får talan inte Prop. 1994/95:19
avvisas på den grund att dessa handlingar inkommit först efter det att Bilaga 16
tiden för att väcka talan har gått ut.

Artikel 20

I fall som avses i artikel 18 i detta fördrag skall talan väckas vid
domstolen genom en ansökan som är ställd till justitiesekreteraren.
Ansökningen skall innehålla uppgifter om sökandens namn och hemvist
samt den undertecknandes ställning, en hänvisning till det beslut som
överklagas, motparternas namn, tvisteföremålet, yrkandena och en kort
framställning av grunderna för talan.

Ansökningen skall åtföljas av en bestyrkt kopia av det beslut av
skiljedomskommittén som överklagas.

Om domstolen avvisar talan, blir skiljedomskommitténs beslut
slutgiltigt.

Om domstolen upphäver skiljedomskommitténs beslut, får saken i
förekommande fall på begäran av någon av parterna tas upp på nytt inför
skiljedomskommittén. Denna är bunden av domstolens rättsliga
bedömning.

Artikel 21

I fall som avses i artikel 150 i detta fördrag skall beslut av en nationell
domstol att uppskjuta handläggningen av ett ärende och hänskjuta det till
domstolen anmälas till denna av den nationella domstolen. Om detta
beslut skall därefter justitiesekreteraren underrätta parterna,
medlemsstaterna och kommissionen, samt även rådet om den rättsakt vars
giltighet eller tolkning är omtvistad härrör från rådet.

Inom två månader efter underrättelsen har parterna, medlemsstaterna,
kommissionen och i förekommande fall rådet rätt att till domstolen
inkomma med inlagor eller skriftliga synpunkter.

Artikel 22

Domstolen får begära att en part inkommer med alla de dokument och
upplysningar som domstolen anser önskvärda. Om parten vägrar skall
domstolen ta detta till protokollet.

Domstolen får även begära att medlemsstater och institutioner som inte
är parter i målet skall lämna alla upplysningar som domstolen anser
behövs för handläggningen.

Artikel 23

Domstolen får när som helst efter eget val anförtro sakkunniguppdrag
åt enskilda personer, organ, myndigheter, kommittéer eller
organisationer.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 16

Artikel 24

Vittnen får höras i enlighet med rättegångsreglerna.

Artikel 25

Domstolen skall gentemot tredskande vittnen ha de befogenheter som
i allmänhet tillkommer domstolar och får i enlighet med
rättegångsreglerna döma till böter.

Artikel 26

Vittnen och sakkunniga får höras under ed enligt det formulär som
fastställts i rättegångsreglerna eller på det sätt som lagstiftningen i
vittnets eller den sakkunniges hemland föreskriver.

Artikel 27

Domstolen får förordna att ett vittne eller en sakkunnig skall höras av
den behöriga rättsliga myndigheten på hans bostadsort.

Detta förordnande skall tillställas den behöriga rättsliga myndigheten
för åtgärd i enlighet med föreskrifter som fastställts i rättegångsreglerna.
De handlingar som utfärdats med anledning av begäran om förhör skall
överlämnas till domstolen enligt samma regler.

Domstolen skall stå för kostnaderna med förbehåll för att de i
förekommande fall påläggs parterna.

Artikel 28

En medlemsstat skall behandla mened eller ovarsam utsaga som ett
vittne eller en sakkunnig har gjort sig skyldig till som om motsvarande
brott begåtts inför nationell domstol i tvistemål. På anmodan av
domstolen skall den berörda medlemsstaten väcka åtal mot
gärningsmannen vid behörig nationell domstol.

Artikel 29

Domstolens förhandlingar skall vara offentliga om inte domstolen när
synnerliga skäl föreligger, på eget initiativ eller på begäran av parterna,
bestämmer något annat.

Artikel 30

Domstolen får under förhandlingarna höra sakkunniga och vittnen samt
parterna själva. De sistnämnda får dock föra sin talan muntligt endast
genom ombud.

Artikel 31

Protokoll skall föras vid varje förhandling och undertecknas av
ordföranden och justitiesekreteraren.

Artikel 32

Turordningslista för förhandlingarna skall fastställas av ordföranden.

Artikel 33

Domstolens överläggningar skall vara och förbli hemliga.

Artikel 34

Domar skall ange skälen för domsluten. De skall uppta namnen på de
domare som deltog i överläggningarna.

Artikel 35

Domar skall undertecknas av ordföranden och justitiesekreteraren. De
skall avkunnas vid offentligt sammanträde.

Artikel 36

Domstolen skall besluta i fråga om rättegångskostnader.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 16

Artikel 37

Genom ett förenklat förfarande, som vid behov får avvika från enskilda
föreskrifter i denna stadga och som skall fastställas i rättegångsreglerna,
får domstolens ordförande besluta i fråga om framställning om uppskov
som avses i artikel 157 i detta fördrag, om tillämpning av interimistiska
åtgärder enligt artikel 158 eller om uppskov med verkställighet enligt
artikel 164 sista stycket.

Vid förhinder för ordföranden skall denne ersättas av en annan domare
i enlighet med rättegångsreglerna.

Avgöranden av ordföranden eller den domare som ersätter honom skall
endast vara interimistiska och på intet sätt föregripa domstolens beslut i
huvudsaken.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 16

Artikel 38

Medlemsstaterna och gemenskapens institutioner får intervenera i
tvister inför domstolen.

Samma rätt skall gälla för varje annan person som har ett berättigat
intresse av utgången av den tvist som underställts domstolen; undantag
utgör tvister mellan medlemsstater, mellan gemenskapens institutioner
eller mellan medlemsstater och gemenskapens institutioner.

Genom yrkanden i interventionsansökan får endast en av parternas
yrkanden biträdas.

Artikel 39

Om en rätteligen instämd part inte inkommer med skriftligt svaromål,
skall tredskodom meddelas mot honom. Talan mot domen får föras inom
en månad efter delgivning. Sådan talan skall inte medföra uppskov med
verkställigheten av tredskodomen om inte domstolen beslutar något annat.

Artikel 40

Medlemsstaterna, gemenskapens institutioner och varje annan fysisk
eller juridisk person får i de fall och på de villkor som skall anges i
rättegångsreglerna i egenskap av tredje man föra talan mot en dom som
meddelats utan att de blivit hörda, om domen berör deras rätt.

Artikel 41

I händelse av tveksamhet rörande innebörden och räckvidden av en
dom, skall det ankomma på domstolen att klargöra dess rätta innebörd på
begäran av en part eller en av gemenskapens institutioner som har ett
berättigat intresse därav.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 16

Artikel 42

En framställning hos domstolen om ändring av en dom får endast
grundas på upptäckten av en omständighet som kan utöva ett avgörande
inflytande på målets utgång och som när domen meddelades var okänd
för domstolen och för den som begär ändring.

Ändrings förfarandet skall inledas med ett beslut av domstolen i vilket
uttryckligen konstateras att förekomsten av den nya omständigheten är av
sådan art att det finns anledning till ändring och att framställningen av
denna anledning kan tas upp till prövning.

Framställning om ändring får inte göras senare än tio år från den dag
domen gavs.

Artikel 43

Tidsfrister med hänsyn till avstånd skall fastställas i rättegångsreglerna.

Försutten tid skall inte medföra rättsförlust, om vederbörande styrker
förekomsten av oförutsebara omständigheter eller force majeure.

Artikel 44

Talan mot gemenskapen om ansvar i utomobligatoriska
rättsförhållanden skall preskriberas fem år efter den händelse som
föranleder ansvarstalan. Preskription skall avbrytas genom att talan väcks
vid domstolen eller genom att den skadelidande dessförinnan gör
framställning hos en av gemenskapens behöriga institutioner. I
sistnämnda fall skall talan väckas inom den frist av två månader som
anges Xartikel 146; bestämmelserna i artikel 148 andra stycket skall
tillämpas i förekommande fall.

Artikel 45

De rättegångsregler som avses i artikel 160 i fördraget skall, förutom
de bestämmelser som anges i denna stadga, innehålla alla övriga

bestämmelser som behövs för stadgans tillämpning och, vid behov, för Prop. 1994/95:19
dess komplettering. Bilaga 16

Artikel 46

Rådet får genom enhälligt beslut vidta de kompletterande ändringar av
bestämmelserna i denna stadga som visar sig nödvändiga till följd av
åtgärder som rådet vidtagit enligt artikel 137 sista stycket i detta fördrag.

Artikel 47

Omedelbart efter edsavläggelsen skall rådets ordförande övergå till att
genom lottning välja ut de domare och generaladvokater vilkas ämbetstid
skall upphöra vid utgången av de första tre åren i enlighet med artikel
139 andra och tredje styckena i detta fördrag.

TILL BEVIS HÄRPÅ har undertecknade befullmäktigade undertecknat
detta protokoll.

Som skedde i Bryssel den sjuttonde april nittonhundrafemtiosju.

J. Ch. Snoy et d’Oppuers

C.F. O p h ii 1 s

Robert M a r j o 1 i n

Vittorio B a d i n i

Lambert S c h a u s

J. Linthorst Homan

4. Protokoll
om immunitet och privilegier

for Europeiska atomenergigemenskapen

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA TILL
FÖRDRAGET OM UPPRÄTTANDET AV EUROPEISKA
ATOMENERGIGEMENSKAPEN,

SOM BEAKTAR att, i enlighet med artikel 191 i detta fördrag, skall
gemenskapen åtnjuta sådan immunitet och sådana privilegier inom
medlemsstaternas territorier som behövs för att den skall kunna uppnå
sina mål; villkoren för detta skall närmare fastställas i ett separat
protokoll,

HAR UTSETT som befullmäktigade för att upprätta detta protokoll:

Hans majestät belgarnas konung

Baron J. Ch. Snoy et d’Oppuers, generalsekreterare i
ekonomiministeriet, ordförande i den belgiska delegationen vid
regeringskonferensen;

Förbundsrepubliken Tysklands president

professor dr Carl Friedrich O p h u 1 s , Förbundsrepubliken Tysklands
ambassadör, ordförande i den tyska delegationen vid
regeringskonferensen;

Franska republikens president

Robert M a r j o 1 i n, professor vid rättsvetenskapliga fakulteten, vice
ordförande i den franska delegationen vid regeringskonferensen;

Italienska republikens president

M. V. Badini Confalonieri, statssekreterare i
utrikesministeriet, ordförande i den italienska delegationen vid
regeringskonferensen;

Hennes kungliga höghet storhertiginnan av Luxemburg

M. Lambert S c h a u s , Storhertigdömet Luxemburgs ambassadör,
ordförande i den luxemburgska delegationen vid regeringskonferensen;

Prop. 1994/95:19

Bilaga 16

Hennes majestät drottningen av Nederländerna

M. J. Linthorst Homan, ordförande i den nederländska
delegationen vid regeringskonferensen;SOM, sedan de utväxlat sina
fullmakter och funnit dem vara i god och behörig form,

Prop. 1994/95:19

Bilaga 16

HAR ENATS OM följande bestämmelser som skall fogas till Fördraget
om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen.

Kapitel 1

Gemenskapens egendom, medel, tillgångar och transaktioner

Artikel 1

Gemenskapens lokaler och byggnader skall vara okränkbara. De får
inte genomsökas, beslagtas, konfiskeras eller exproprieras.
Gemenskapens egendom och tillgångar får inte utan tillstånd från
domstolen bli föremål for några administrativa eller rättsliga
tvångsåtgärder.

Artikel 2

Gemenskapens arkiv skall vara okränkbara.

Artikel 3

Gemenskapen, dess tillgångar, inkomster och övrig egendom skall vara
befriade från alla direkta skatter.

Ingen befrielse skall beviljas för sådana skatter och avgifter som utgör
betalning för allmännyttiga tjänster.

Artikel 4

Gemenskapen skall vara befriad från alla tullar, förbud och
restriktioner vad avser import och export av varor som är avsedda för
tjänstebruk; varor som på detta sän har förts in i en stat får inte avyttras
- vare sig detta sker mot betalning eller inte - inom denna stats
territorium, om det inte sker på villkor som godkänts av den statens
regering.

Gemenskapen skall också vara befriad från alla tullar, förbud och
restriktioner vad avser import och export av gemenskapens publikationer.

Kapitel 2

Meddelanden och identitetshandlingar

Artikel 5

Officiell korrespondens och andra former av officiella meddelanden
som gemenskapens institutioner skickar får inte censureras.

Artikel 6

Kommissionen far sluta avtal om att dessa identitetshandlingar skall
gälla som giltiga resehandlingar inom tredje lands territorium.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 16

Kapitel 3

Församlingens ledamöter

Prop. 1994/95:19

Bilaga 16

Artikel 7

Församlingens ledamöter far inte underkastas någon begränsning av
administrativ eller annan natur i sin rörelsefrihet under resa till eller från
församlingens mötesplats.

Församlingens ledamöter skall, vad avser tull- och valutakontroll,

a) av sin egen regering beviljas samma lättnader som högre
tjänstemän som tillfälligt reser utomlands i offentligt uppdrag,

b) av regeringarna i övriga medlemsstater beviljas samma lättnader
som företrädare för utländska regeringar som tillfälligt har
offentligt uppdrag.

Artikel 8

Församlingens ledamöter får inte förhöras, kvarhållas eller lagforas på
grund av yttranden de gjort eller röster de avlagt under utövandet av sitt
ämbete.

Artikel 9

Under församlingens sessioner skall dess ledamöter åtnjuta:

a) vad avser deras egen stats territorium, den immunitet som beviljas
parlamentsledamöter i deras land,

b) vad avser alla andra medlemsstaters territorium, immunitet vad
gäller alla former av kvarhållande och lagföring.

Immuniteten skall även vara tillämplig på ledamöterna under resan till
och från församlingens mötesplats.

Immuniteten kan inte åberopas av en ledamot som tas på bar gärning
och kan inte hindra församlingen att utöva sin rätt att upphäva en av dess
ledamöters immunitet.

Kapitel 4

Företrädare för de medlemsstater som deltar i arbetet i gemenskapens
institutioner

Artikel 10

Denna artikel skall även vara tillämplig på ledamöter av gemenskapens
rådgivande organ.

Kapitel 5

Tjänstemän och anställda i gemenskapen

Artikel 11

Inom varje medlemsstats territorium och oberoende av statstillhörighet
skall tjänstemän och anställda i gemenskapen, enligt artikel 186 i
fördraget

b) tillsammans med sina äkta makar och av dem försörjda
familjemedlemmar vara undantagna från bestämmelser om
begränsning av invandring och formaliteter för registrering av
utlänningar;

c) beviljas samma lättnader i fråga om valuta- och
växlingsbestämmelser som normalt beviljas tjänstemän i
internationella organisationer;

Prop. 1994/95:19

Bilaga 16

Artikel 12

Gemenskapens tjänstemän och anställda skall vara skyldiga att betala
skatt till gemenskapen på de löner och arvoden de far av gemenskapen
enligt de villkor och det förfarande som rådet, på förslag från
kommissionen inom ett år efter det att detta fördrag har trätt i kraft, har
fastställt.

De skall vara befriade från nationella skatter på de löner och arvoden
de får av gemenskapen.

Artikel 13

Gemenskapens tjänstemän och anställda som enbart på grund av sin
tjänsteutövning i gemenskapen bosätter sig inom territoriet för en annan
medlemsstat än den i vilken de vid tiden för sitt tjänstetillträde vid
gemenskapen var skatterättsligt bosatta, skall - vad avser inkomst- och
förmögenhetsbeskattning samt arvsskatt och tillämpningen av avtal om
undvikande av dubbelbeskattning som ingåtts mellan gemenskapens
medlemsstater - i båda länderna behandlas som om de fortfarande var
bosatta på sin tidigare bostadsort, förutsatt att denna befinner sig inom
en av gemenskapens medlemsstater. Detta gäller även för äkta makar,
förutsatt att de inte utövar någon egen yrkesverksamhet, och för barn
som de personer som avses i denna artikel försörjer och har hand om.

Vid tillämpningen av bestämmelserna i denna artikel skall inte hänsyn
tas till en bostadsort som enbart beror på tjänsteutövning inom andra
internationella organisationer.

Artikel 14

Prop. 1994/95:19

Bilaga 16

26 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 19. Bilaga 13-21

Artikel 15

Medlemsstaternas regeringar skall regelbundet underrättas om namn,
ställning och adress på de tjänstemän och anställda som ingår i dessa
grupper.

Kapitel 6

Immunitet och privilegier för beskickningar hos gemenskapen

Artikel 16

Den medlemsstat på vars territorium gemenskapen har sitt säte skall
bevilja tredje lands beskickning som är ackrediterad hos gemenskapen
immunitet enligt diplomatisk sedvänja.

Kapitel 7

Allmänna bestämmelser

Artikel 17

Privilegier, immunitet och lättnader skall endast beviljas gemenskapens
tjänstemän och anställda om det ligger i gemenskapens intresse.

Artikel 18

Gemenskapens institutioner skall vid tillämpningen av detta protokoll
samarbeta med de berörda medlemsstaternas ansvariga myndigheter.

Artikel 19

Artiklarna 11—14 och artikel 17 skall vara tillämpliga på
kommissionens ledamöter.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 16

Artikel 20

TILL BEVIS HARPÅ har undertecknade befullmäktigade undertecknat
detta protokoll.

Som skedde i Bryssel den sjuttonde april nittonhundrafemtiosju.

J. Ch. Snoy et d’Oppuers

C. F. Ophul s

Robert M a r j o 1 i n

Vittorio B a d i n i

Lambert S c h a u s

J. Linthorst Homan

Prop. 1994/95:19

Bilaga 16

BILAGA 17

KONVENTIONEN DEN 13 NOVEMBER 1962 OM
ÄNDRING AV FÖRDRAGET OM UPPRÄTTANDET
AV EUROPEISKA EKONOMISKA GEMENSKAPEN

I SYFTE ATT GÖRA DEN SÄRSKILDA
ORDNINGEN FÖR ASSOCIERING AV
UTOMEUROPEISKA LÄNDER OCH
TERRITORIER SOM BEHANDLAS I FJÄRDE
DELEN AV DETTA FÖRDRAG TILLÄMPLIG MED
AVSEENDE PÅ NEDERLÄNDSKA ANTILLERNA

BILAGA 17

Konventionen den 13 november 1962 om ändring av Fördraget
om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen i
syfte att göra den särskilda ordningen för associering av utom-
europeiska länder och territorier som behandlas i fjärde delen
av detta fördrag tillämplig med avseende på Nederländska
Antillerna

Prop. 1994/95:19

Bilaga 17

Hans Majestät Belgarnas Konung,

Förbundsrepubliken Tysklands president,

Franska republikens president,

Italienska republikens president.

Hennes Kungliga Höghet Storhertiginnan av Luxemburg,

Hennes Majestät Drottningen av Nederländerna,

som beaktar Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska
gemenskapen, undertecknat i Rom den 25 mars 1957, och avsiktsför-
klaringen om associeringen av Nederländska Antillerna med Europeiska
ekonomiska gemenskapen, som gjordes samma dag av deras regeringar
och som är fogad till slutakten från regeringskonferensen om den
gemensamma marknaden och Euratom.

som önskar att den särskilda ordning som behandlas i fjärde delen av
fördraget och som kompletteras med särskilda bestämmelser om import
till gemenskapen av oljeprodukter som raffinerats i Nederländska
Antillerna, skall tillämpas på den ekonomiska associering av
Nederländska Antillerna med Europeiska ekonomiska gemenskapen som
begärts av Konungariket Nederländerna, och

som beaktar rådets tillstyrkande yttrande av den 22 oktober 1962, avgivet

efter samråd med församlingen och kommissionen,

har beslutat att i detta syfte ändra Fördraget om upprättandet av
Europeiska ekonomiska gemenskapen i enlighet med bestämmelserna i
artikel 236 i detta, och har för detta ändamål som befullmäktigade utsett 1

HANS MAJESTÄT BELGARNAS KONUNG

Henri Fayat, vice utrikesminister;

Prop. 1994/95:19

Bilaga 17

FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLANDS PRESIDENT

Rolf Lahr, statssekreterare i utrikesministeriet;

FRANSKA REPUBLIKENS PRESIDENT

ambassadör Jean-Marc Boegner, ordförande i den franska delegationen
vid regeringskonferensen;

ITALIENSKA REPUBLIKENS PRESIDENT

Carlo Russo, biträdande statssekreterare i utrikesministeriet;

HENNES KUNGLIGA HÖGHET

STORHERTIGINNAN AV LUXEMBURG

Eugene Schaus, vice konseljpresident, utrikesminister;

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV NEDERLÄNDERNA

H.R. van Houten, statssekreterare i utrikesministeriet;

W.F.M. Lampe, minister för Nederländska Antillerna;

SOM sammankallats av ordföranden för gemenskapens råd och som
sedan de utväxlat sina fullmakter och funnit dem vara i god och behörig
form,

HAR ENATS om följande bestämmelser.

Artikel 1

Nederländska Antillerna förs upp på listan i bilaga IV till Fördraget om
upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen. Protokollet om
varor som har sitt ursprung i och kommer från vissa länder och som
särbehandlas vid import till en medlemsstat skall därför inte längre
tillämpas på detta land.

Vad gäller förbindelserna mellan detta land å ena sidan och med- Prop. 1994/95:19
lemsstatema och de utomeuropeiska territorierna å andra sidan skall, i Bilaga 17
fråga om Nederländska Antillerna, den ordning gälla som från och med
dagen för denna konventions ikraftträdande följer av tillämpningen
avfördraget, och som därefter skall tillämpas på övriga associerade
utomeuropeiska länder och territorier.

Artikel 2

Protokollet om import till Europeiska ekonomiska gemenskapen av
oljeprodukter som raffinerats i Nederländska Antillerna läggs till de
protokoll som är fogade till Fördraget om upprättandet av Europeiska
ekonomiska gemenskapen och som utgör en integrerad del av detta;
texten till protokollet är fogad till denna konvention.

Artikel 3

Denna konvention skall ratificeras av de höga fördagsslutande parterna
i enlighet med deras respektive konstitutionella bestämmelser. Ratifika-
tionsinstrumenten skall deponeras hos Italiens regering.

Denna konvention träder i kraft den första dagen i den månad som följer
efter det att det sista ratifikationsinstrumentet har deponerats. Om
emellertid detta har deponerats mindre än femton dagar före följande
månads början, träder konventionen inte i kraft förrän den första dagen
i den andra månaden efter det att det har deponerats.

Artikel 4

Denna konvention, upprättad i ett enda original på franska, italienska,
nederländska och tyska språken, vilka fyra texter är lika giltiga, skall
deponeras i arkiven hos Italiens regering, som skall överlämna en
bestyrkt kopia till var och en av de andra signatärstatemas regeringar.

TILL BEVIS HÄRPÅ har undertecknade befullmäktigade undertecknat
detta fördrag.

H. FAYAT

R. LAHR

J.M. BOEGNER

C. RUSSO

E. SCHAUS

H.R. VAN HOUTEN,

W.F.M. LAMPE

Som skedde i Bryssel den trettonde november nittonhundrasextiotvå.

PROTOKOLL

OM IMPORT TILL EUROPEISKA EKONOMISKA

GEMENSKAPEN AV OLJEPRODUKTER SOM RAFFINERATS I
NEDERLÄNDSKA ANTILLERNA

Prop. 1994/95:19

Bilaga 17

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM ÖNSKAR närmare reglera det handelssystem som tillämpas vid
import till Europeiska ekonomiska gemenskapen av oljeprodukter som
raffinerats i Nederländska Antillerna,

HAR ENATS OM följande bestämmelser som skall fogas till detta
fördrag:

Artikel 1

Detta protokoll gäller för oljeprodukter som omfattas av nr 27.10, 27.11,
27.12, ur 27.13 (paraffin, petroleumvax eller "scale wax” och återstoden
från paraffin) och 27.14 i Brysselnomenklaturen och som importeras för
att användas i medlemsstaterna.

Artikel 2

På de villkor som anges i detta protokoll skall medlemsstaterna åta sig
att för oljeprodukter som har raffinerats i Nederländska Antillerna bevilja
de tullförmåner som följer av detta territoriums associering med
gemenskapen. Dessa bestämmelser skall gälla oavsett vilka ursprungs-
regler som medlemsstaterna tillämpar.

Artikel 3

1. Om kommissionen på begäran av en medlemsstat eller på eget
initiativ konstaterar att import till gemenskapen, enligt den i artikel 2
angivna ordningen, av oljeprodukter som raffinerats i Nederländska
Antillerna skapar faktiska svårigheter på marknaden i en eller flera
medlemsstater, skall kommissionen besluta om att medlemsstaterna i
fråga skall införa, höja eller återinföra tullar på denna import i sådan
utsträckning och för en så lång tid som behövs för att komma till rätta
med situationen. De tullar som införs, höjs eller återinförs får inte
överstiga dem som för samma produkter tillämpas gentemot tredje land.

2. Bestämmelserna i punkt 1 kan under alla omständigheter tillämpas
om gemenskapens import avoljeprodukter som raffinerats i Nederländska
Antillerna uppgår till två miljoner ton per år.

3. Rådet skall informeras om de beslut som kommissionen fattar enligt Prop. 1994/95:19
punkterna 1 och 2, inklusive de beslut som syftar till att avslå en Bilaga 17
medlemsstats begäran. Rådet skall på begäran av en medlemsstat pröva
besluten och kan med kvalificerad majoritet när som helst ändra eller
upphäva dem.

Artikel 4

1. Om en medlemsstat anser att den import av i Nederländska Antillerna
raffinerade oljeprodukter som sker antingen direkt eller via en annan
medlemsstat och enligt den ordning som föreskrivs i artikel 2, skapar
faktiska svårigheter på den förstnämnda statens marknad och att åtgärder
för att komma till rätta med svårigheterna omedelbart måste vidtas, kan
staten på eget initiativ besluta om att tillämpa tullar på sådan import;
tullarna får dock inte överstiga dem som för samma produkter tillämpas
gentemot tredje land. Medlemsstaten skall underrätta kommissionen om
sitt beslut och kommissionen skall inom en månad besluta om huruvida
de av staten vidtagna åtgärderna skall bestå, ändras eller upphävas.
Bestämmelserna i artikel 3.3 skall tillämpas på kommissionens beslut.

2. Om de kvantiteter av i Nederländska Antillerna raffinerade oljepro-
dukter, som antingen direkt eller via någon annan medlemsstat och enligt
den i artikel 2 föreskrivna ordningen importeras till en eller flera
medlemsstater i gemenskapen, under ett kalenderår överstiger det antal
ton som anges i bilagan till detta protokoll, skall de åtgärder som den
eller de medlemsstaterna har vidtagit enligt punkt 1 för det aktuella året
anses berättigade; efter att ha förvissat sig om att det fastställda antalet
ton har uppnåtts, skall kommissionen protokollföra åtgärderna. I sådana
fall får inte de övriga medlemsstaterna föra saken inför rådet.

Artikel 5

Om gemenskapen beslutar att tillämpa kvantitativa restriktioner på
oljeprodukter oavsett varifrån dessa importeras, kan restriktionerna även
tillämpas på import av sådana produkter från Nederländska Antillerna.
I sådana fall skall Nederländska Antillerna beviljas en fördelaktigare
behandling än tredje land.

Artikel 6

1. Rådet skall enhälligt och efter att ha hört församlingen och kommis-
sionen ompröva bestämmelserna i artikel 2-5 när en gemensam ur-
sprungsdefinition antas för oljeprodukter som kommer från tredje land
eller associerade länder, när beslut fattas inom ramen för en gemensam
handelspolitik för produkterna i fråga eller när en gemensam energipoli-
tik fastställs.

2. Vid en sådan omprövning skall dock under alla omständigheter Prop. 1994/95:19
likvärdiga fördelar behållas för Nederländska Antillerna i lämplig form Bilaga 17

och för en minsta kvantitet av 2 1/2 miljoner ton oljeprodukter.

3. Gemenskapens åtaganden i fråga om de likvärdiga fördelar som anges

i punkt 2 kan om det behövs fördelas på ländemivå; därvid skall hänsyn
tas till det antal ton som anges i bilagan till detta protokoll.

Artikel 7

För att genomföra detta protokoll skall kommissionen följa utvecklingen
av importen till medlemsstaterna av oljeprodukter som har raffinerats i
Nederländska Antillerna. Medlemsstaterna skall i enlighet med av
kommissionen utfärdade administrativa föreskrifter lämna kommissionen
all ändamålsenlig information; kommissionen skall sprida informationen.

TILL BEVIS HÄRPÅ har undertecknade befullmäktigade undertecknat
detta protokoll.

H. FAYAT

R. LAHR

J.M. BOEGNER

C. RUSSO

E. SCHAUS

H.R. VAN HOUTEN,

W.F.M. LAMPE

Som skedde i Bryssel den trettonde november nittonhundrasextiotvå.

Bilaga till protokollet

För genomförandet av artikel 4.2 i protokollet om import till Europeiska
ekonomiska gemenskapen av oljeprodukter som raffinerats i
Nederländska Antillerna, har de höga fördragsslutande parterna beslutat
att kvantiteten 2 miljoner ton oljeprodukter från Antillerna skall fördelas
mellan medlemsstaterna enligt följande:

Tyskland 625.000 ton

Den ekonomiska unionen mellan Belgien och Luxemburg 200.000 ton

Frankrike 75.000 ton

Italien 100.000 ton

Nederländerna 1.000.000 ton

BILAGA 18

FÖRDRAGET DEN 8 APRIL 1965 OM

UPPRÄTTANDET AV ETT GEMENSAMT RÅD

OCH EN GEMENSAM KOMMISSION FÖR

EUROPEISKA GEMENSKAPERNA

BILAGA 18 Prop. 1994/95:19

Bilaga 18

Fördraget den 8 april 1965 om upprättandet av ett gemensamt
råd och en gemensam kommission för Europeiska
gemenskaperna

HANS MAJESTÄT BELGARNAS KONUNG,

FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLANDS PRESIDENT,

FRANSKA REPUBLIKENS PRESIDENT,

ITALIENSKA REPUBLIKENS PRESIDENT,

HANS KUNGLIGA HÖGHET STORHERTIGEN AV LUXEMBURG,

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV NEDERLÄNDERNA,

SOM BEAKTAR artikel 96 i Fördraget om upprättandet av Europeiska
kol- och stålgemenskapen,

SOM BEAKTAR artikel 236 i Fördraget om upprättandet av
Europeiska ekonomiska gemenskapen,

SOM BEAKTAR artikel 204 i Fördraget om upprättandet av
Europeiska atomenergigemenskapen,

SOM FÖRESATT SIG att gå vidare mot europeisk enhet,

SOM AVSER att förena de tre gemenskaperna,

SOM ÄR MEDVETNA OM att bildandet av gemensamma institutioner
för gemenskapen bidrar till detta enande,

HAR BESLUTAT att upprätta ett gemensamt råd och en gemensam Prop. 1994/95:19
kommission för Europeiska gemenskaperna, och har för detta ändamål Bilaga 18
som befullmäktigade utsett:

Hans majestät belgarnas konung

Paul-Henri Spaak,

vice premiärminister och utrikesminister;

Förbundsrepubliken Tysklands president

Kurt Schmiicker,

ekonomiminister;

Franska republikens president

Maurice Couve de Murville,

utrikesminister;

Italienska republikens president

Amintore Fanfani,

utrikesminister;

Hans kungliga höghet storhertigen av Luxemburg

Pierre Werner,

premiärminister och utrikesminister;

Hennes majestät drottningen av Nederländerna

J. M. A. H. Luns,

utrikesminister;

SOM, sedan de utväxlat sina fullmakter och funnit dem vara i god och
behörig form, har enats om följande.

KAPITEL I

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD

Artikel 1

Ett Europeiska gemenskapernas råd (i det följande kallat "rådet")
upprättas härmed. Detta råd skall ersätta Europeiska kol- och
stålgemenskapens "särskilda ministerråd",

Europeiska ekonomiska gemenskapens råd och Europeiska
atomenergigemenskapens råd.

Det skall utöva de befogenheter och den behörighet som tilldelats dessa
institutioner enligt bestämmelserna i Fördragen om upprättandet av
Europeiska kol- och stålgemenskapen, Europeiska ekonomiska
gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen samt detta fördrag.

Artikel 2

Rådet skall bestå av företrädare för medlemsstaterna. Varje regering skall
utse en av sina medlemmar att ingå i rådet.

Ordförandeskapet skall utövas av varje medlemsstat i rådet sex månader
åt gången enligt följande ordning mellan medlemsstaterna:

Belgien, Tyskland, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna.

Artikel 3

Rådet skall sammanträda efter kallelse av ordföranden, på dennes initiativ
eller på begäran av någon rådsmedlem eller kommissionen.

Artikel 4

En kommitté som består av medlemsstaternas ständiga representanter
skall ha till uppgift att förbereda rådets arbete och att utföra de uppdrag
som rådet ger den.

Artikel 5

Rådet skall anta sin egen arbetsordning.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 18

27 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 19. Bilaga 13-21

Artikel 6

Artikel 7

Artikel 27, artikel 28 första stycket, och artiklarna 29 och 30 i Fördraget
om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen, artiklarna 146,
147, 151 och 154 i Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska
gemenskapen, och artiklarna 116, 117, 121 och 123 i Fördraget om
upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen skall upphöra att
gälla.

Artikel 8

1. Villkoren för utövandet av den behörighet som tilldelats "det
särskilda ministerrådet" i Fördraget om upprättandet av Europeiska kol-
och stålgemenskapen och i protokollet om stadgan för domstolen som är
bifogat det fördraget skall ändras i enlighet med punkterna 2 och 3.

2. Artikel 28 i Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och
stålgemenskapen skall ändras enligt följande:

a) Till bestämmelserna i tredje stycket, som lyder:

"När detta fördrag kräver enhälligt beslut eller enhälligt samtycke,
fordras samtliga rådsmedlemmars röster för beslutet eller samtycket."

skall följande bestämmelser läggas:

"Den omständigheten att personligen närvarande eller företrädda
medlemmar avstår frän alt rösta hindrar emellertid inte att rådet
fattar beslut som kräver enhällighet vid tillämpningen av artiklarna
21, 32, 32a, 78d och 78f i detta fördrag samt artikel 16, artikel 20
tredje stycket, artikel 28 femte stycket och artikel 44 i domstolens
stadga."

Prop. 1994/95:19

Bilaga 18

b) Till bestämmelserna i fjärde stycket, som lyder: Prop. 1994/95:19

Bilaga 18

"Frånsett beslut som kräver kvalificerad majoritet eller enhällighet,
skall rådets beslut fattas av majoriteten av rådets medlemmar. Denna
majoritet skall anses ha uppnåtts, om den omfattar den absoluta
majoriteten av medlemsstaternas företrädare, inklusive rösten från
företrädaren för en av de medlemsstater, som var och en svarar för
minst en sjättedel av det totala produktionsvärdet av kol och stål i
gemenskapen."

skall följande bestämmelser läggas:

"Emellertid skall för tillämpningen av de bestämmelser i artiklarna

78, 78b och 78d i detta fördrag, vilka kräver kvalificerad majoritet,
rådsmedlemmamas röster vägas enligt följande: Belgien 2,
Tyskland 4, Frankrike 4, Italien 4, Luxemburg 1, Nederländerna 2.
För beslut krävs minst tolv röster från minst fyra medlemmar."

3. Protokollet om stadgan för domstolen som är bifogat Fördraget om
upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen skall ändras enligt
följande:

a) Artiklarna 5 och 15 skall upphöra att gälla.

b) Artikel 16 skall upphöra att gälla och skall ersättas med följande:

"l.Till domstolen skall knytas tjänstemän och andra anställda så
att den kan fungera. De skall ansvara inför justitiesekreteraren
under ordförandens överinseende.

2. Rådet får på förslag av domstolen enhälligt besluta att
biträdande referenter skall utses samt fastställa instruktion för
dem. De biträdande referenterna får inkallas i enlighet med
rättegångsreglernas bestämmelser för att delta i den förberedande
handläggningen av ärenden som anhängiggjorts vid domstolen
samt för att samarbeta med den domare som är referent.

Biträdande referenter skall utses bland personer vilkas
oavhängighet inte kan ifrågasättas och som har de juridiska
kvalifikationer som behövs; de skall utses av rådet. De skall inför
domstolen avlägga ed att opartiskt och samvetsgrant utöva sitt
ämbete och att inte yppa vad som förekommit vid domstolens
överläggningar."

c) Artikel 20 tredje stycket och artikel 28 femte stycket skall ändras
genom tillägg av ordet "enhälligt" i slutet av varje stycke före
orden "godkännande av rådet".

d) Den första meningen i artikel 44 skall upphöra att gälla och Prop. 1994/95:19
ersättas med följande: Bilaga 18

"Domstolen skall fastställa sina rättegångsregler. Dessa skall
underställas rådet för enhälligt godkännande."

KAPITEL II

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS

KOMMISSION

Artikel 9

En Europeiska gemenskapernas kommission (i det följande kallad
"kommissionen") upprättas härmed. Denna kommission skall ersätta
Europeiska kol- och stålgemenskapens Höga myndighet, Europeiska
ekonomiska gemenskapens kommission och Europeiska
atomenergigemenskapens kommission.

Den skall utöva de befogenheter och den behörighet som tilldelats dessa
institutioner enligt bestämmelserna i Fördragen om upprättandet av
Europeiska kol- och stålgemenskapen, Europeiska ekonomiska
gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen samt detta fördrag.

Artikel 10

1. Kommissionen skall bestå av nio ledamöter, som skall utses på
grundval av sin allmänna duglighet och vilkas oavhängighet inte kan
ifrågasättas.

Antalet ledamöter av kommissionen får ändras genom enhälligt beslut av
rådet.

Endast medborgare i medlemsstaterna får vara ledamöter av
kommissionen.

I kommissionen måste ingå minst en medborgare från varje medlemsstat.

Dock får högst två ledamöter av kommissionen vara av samma
nationalitet.

2. Ledamöterna av kommissionen skall i gemenskapernas allmänna
intresse fullgöra sina skyldigheter under full oavhängighet.

skyldigheter. Varje medlemsstat förbinder sig att respektera denna Prop. 1994/95:19
princip och att inte söka påverka kommissionens ledamöter när de utför Bilaga 18
sina uppgifter.

Ledamöterna av kommissionen får inte under sin ämbetstid utöva någon
annan avlönad eller oavlönad yrkesverksamhet. De skall när de tillträder
avge en högtidlig försäkran att såväl under som efter sin ämbetstid
respektera de förpliktelser som följer med ämbetet, särskilt deras
skyldighet att iaktta redbarhet och visa omdöme vid mottagande av vissa
uppdrag eller förmåner efter ämbetstiden. Om dessa förpliktelser
åsidosätts får domstolen, på begäran av rådet eller kommissionen, allt
efter omständigheterna besluta antingen att den berörda ledamoten skall
avsättas från ämbetet enligt artikel 13 eller berövas rätten till pension
eller andra förmåner i dess ställe.

Artikel 11

Ledamöterna av kommissionen skall utses av medlemsstaternas
regeringar i samförstånd.

Deras mandattid är fyra år. Mandatet kan förnyas.

Artikel 12

En kommissionsledamots ämbete skall, frånsett vid normala
ny tillsättningar och vid dödsfall, upphöra när ledamoten begär sitt
entledigande eller avsätts.

För den avgående ledamotens återstående mandattid skall en ersättare
utses. Rådet får enhälligt besluta att någon ersättare inte behöver utses.

En ledamot av kommissionen skall kvarstå i ämbetet till dess en ersättare
utsetts, utom i fall av avsättning från ämbetet enligt artikel 13.

Artikel 13

Artikel 14

Kommissionens ordförande och tre vice ordförande skall utses bland
kommissionens ledamöter för en period av två år i samma ordning som
gäller när ledamöterna skall utses. Deras mandat får förnyas. Utom i de
fall då hela kommissionen nytillsätts skall sådana utnämningar ske sedan
kommissionen hörts.

Om ordföranden eller någon av vice ordförandena avgår, avsätts eller Prop. 1994/95:19
avlider, skall ersättare utses för den återstående mandattiden i enlighet Bilaga 18
med bestämmelserna ovan.

Artikel 15

Rådet och kommissionen skall samråda och i samförstånd reglera
formerna för sitt samarbete.

Artikel 16

Kommissionen skall anta sin arbetsordning för att säkerställa att både den
själv och dess avdelningar fullgör sina uppgifter i enlighet med
Fördragen om upprättande av Europeiska kol- och stålgemenskapen,
Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska
atomenergigemenskapen samt detta fördrag. Den skall se till att
arbetsordningen offentliggörs.

Artikel 17

Kommissionen skall fatta sina beslut med en majoritet av det antal
ledamöter som anges i artikel 10.

Kommissionen kan sammanträda med giltig verkan endast om det antal
ledamöter som fastställts i arbetsordningen är närvarande.

Artikel 18

Kommissionen skall årligen, senast en månad före öppnandet av
församlingens session, offentliggöra en allmän rapport om
gemenskapernas verksamhet.

Artikel 19

Artiklarna 156—163 i Fördraget om upprättandet av Europeiska
ekonomiska gemenskapen, artiklarna 125—133 i Fördraget om
upprättandet av Europeiska atomenergi- gemenskapen och artiklarna
9—13, artikel 16 tredje stycket,artikel 17 och artikel 18 sjätte stycket i
Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen skall
upphöra att gälla.

KAPITEL III

FINANSIELLA BESTÄMMELSER

Artikel 20

1. Europeiska kol- och stålgemenskapens administrations- utgifter och
motsvarande inkomster, Europeiska ekonomiska gemenskapens inkomster
och utgifter samt Europeiska atomenergigemenskapens inkomster och
utgifter, med undantag för Försörjningsbyråns och de gemensamma
företagens inkomster och utgifter samt sådana inkomster och utgifter som
skall tas upp i Europeiska atomenergi- gemenskapens forsknings- och
investeringsbudget, skall tas upp i Europeiska gemenskapernas budget
enligt bestämmelserna i fördragen om upprättandet av de tre
gemenskaperna. Denna budget, som skall vara balanserad i fråga om
inkomster och utgifter, skall ersätta Europeiska kol- och
stålgemenskapens administrationsbudget, Europeiska ekonomiska
gemenskapens budget och Europeiska atomenergi- gemenskapens
driftbudget.

2. Den del av utgifterna som täcks av de avgifter som avses i artikel 49
i Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen
skall fastställas till 18 miljoner beräkningsenheter.

Från och med det budgetår som börjar den 1 januari 1967 skall
kommissionen varje år förelägga rådet en rapport och med denna rapport
som grund skall rådet pröva om det på grund av ändringar i
gemenskapernas budget finns anledning att justera denna siffra. Rådet
skall besluta med samma majoritet som fastställts i artikel 28 fjärde
stycket första meningen i Fördraget om upprättandet av Europeiska kol-
och stålgemenskapen. Justeringen skall göras på grundval av en
bedömning av utvecklingen av de utgifter som beror på tillämpningen av
Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen.

3. Den del av de avgifter som är avsedda att täcka utgifterna i
gemenskapernas budget skall vid budgetens genomförande fördelas av
kommissionen enligt den tidsplan, som anges i de finansförordningar som
antagits på grundval av artikel 209 b i Fördraget om upprättandet av
Europeiska ekonomiska gemenskapen och artikel 183 b i Fördraget om
upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, och enligt vilken
medlemsstaterna skall betala in sina bidrag.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 18

Artikel 21

Artikel 78 i Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och
stålgemenskapen skall upphöra att gälla och ersättas med följande:

"Artikel 78

1. Gemenskapens budgetår skall börja den 1 januari och sluta den 31
december.

3. Var och en av gemenskapens institutioner skall upprätta en
beräkning över sina administrations- utgifter. Höga myndigheten
skall sammanställa dessa beräkningar i ett preliminärt förslag till
administrations budget. Den skall bifoga ett yttrande som får
innehålla avvikande beräkningar.

Höga myndigheten skall förelägga rådet det preliminära förslaget
till budget senast den 30 september året före det budgetår som
förslaget avser.

Rådet skall samråda med Höga myndigheten och i förekommande
fall med övriga berörda institutioner, när det avser att avvika från
det preliminära budgetförslaget

4. Rådet skall med kvalificerad majoritet fastställa förslaget till
administrationsbudget och sedan överlämna det till församlingen.

Förslaget till administrationsbudget skall föreläggas församlingen
senast den 31 oktober året före det budgetår som förslaget avser.

Församlingen har rätt att föreslå rådet ändringar i förslaget till
administrationsbudget.

5. Om församlingen inom en månad efter att ha förelagts förslaget till
administrationsbudget har godkänt detta, eller inte har framfört sin
åsikt för rådet, skall administrationsbudgeten anses som slutgiltigt
antagen.

Om församlingen inom denna frist har lagt fram ändringsförslag,
skall förslaget till administrations- budget tillsammans med de
framlagda ändrings- förslagen överlämnas till rådet. Rådet skall
diskutera förslaget med Höga myndigheten, och vid behov med
övriga berörda institutioner, och skall slutligen med kvalificerad
majoritet anta administrationsbudgeten.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 18

6. Det slutgiltiga antagandet av administrations- budgeten medför Prop. 1994/95:19
en befogenhet och förpliktelse för Höga myndigheten att ta emot Bilaga 18
motsvarande inkomster enligt artikel 49.

Artikel 78a

Administrationsbudgeten skall upprättas i den beräkningsenhet som
fastställs enligt bestämmelserna i den budgetförordning som antagits
enligt artikel 78f

De utgifter som anges i administrationsbudgeten skall beviljas för ett
budgetår om inte annat följer av bestämmelserna i den
budgetförordning som antagits enligt artikel 78f.

I enlighet med bestämmelserna i artikel 78f får anslag - förutom
sådana som rör personalutgifter - som inte utnyttjats vid budgetårets
slut endast föras över till nästföljande budgetår.

Anslagen skall delas in i olika grupper med hänsyn till sin art eller
sitt ändamål och även delas in i underavdelningar så långt det är
nödvändigt i enlighet med den budgetförordning som fastställts enligt
artikel 78f.

Församlingens, rådets, Höga myndighetens och domstolens utgifter
skall tas upp i särskilda delar av administrationsbudgeten. Detta
hindrar dock inte en särskild ordning för vissa gemensamma utgifter.

Artikel 78b

1. Om administrationsbudgeten ännu inte har antagits i början av
ett budgetår, får ett belopp som motsvarar högst en tolftedel av
budgetanslagen för det föregående budgetåret användas varje månad
för en avdelning eller en underavdelning i budgeten i enlighet med
bestämmelserna i den budgetförordning som utfärdats enligt artikel
78f; detta arrangemang skall dock inte få till följd att Höga
myndigheten får förfoga över medel som överstiger en tolftedel av de
anslag som anges i det förslag till administrations- budget som är
under utarbetande.

Höga myndigheten har befogenhet och är förpliktad att kräva in
avgifter till ett belopp som motsvarar anslagen för föregående
budgetår men får inte överskrida det belopp som framkommit då
budgetförslaget antogs.

2. Under förutsättning att övriga villkor i punkt 1 iakttas, får rådet
genom beslut med kvalificerad majoritet ge sitt tillstånd till utgifter
som överstiger en tolftedel. Befogenhet och förpliktelse att ta upp
avgifter kan anpassas till detta.

Artikel 78c

Höga myndigheten skall genomföra administrations- budgeten under
eget ansvar och inom ramen för de beviljade anslagen enligt
bestämmelserna i den budgetförordning som utfärdats enligt artikel 78f.

Budgetförordningen skall innehålla närmare bestämmelser om hur varje
institution skall medverka när dess egna utgifter effektueras.

Höga myndigheten får inom budgeten föra över anslag från en
avdelning till en annan och från en underavdelning till en annan, inom
de gränser och på de villkor som anges i budgetförordningen.

Artikel 78d

Räkenskaperna över samtliga administrativa utgifter som avses i artikel
78.2, samt administrativa inkomster och inkomster som härrör från
skatt som för gemenskapens räkning tas ut på tjänstemäns och övriga
anställdas löner och arvoden, skall granskas av en revisionskommitté
som består av revisorer, vilkas oavhängighet inte kan ifrågasättas; en
av dem skall vara ordförande. Rådet skall enhälligt bestämma antalet
revisorer. Revisionskommitténs revisorer och ordförande skall genom
enhälligt beslut av rådet utses för en tid av fem år. Deras ersättning
skall genom beslut med kvalificerad majoritet bestämmas av rådet.

Syftet med granskningen, som skall grundas på bokföringsmaterial, och
om nödvändigt ske på platsen, skall vara att fastställa att alla
inkomster och utgifter har varit lagliga och korrekta och att den
ekonomiska förvaltningen har varit sund. Efter varje budgetårs slut
skall revisionskommittén sammanställa en rapport som skall antas av
en majoritet av dess ledamöter.

Höga myndigheten skall årligen till rådet och församlingen tillsammans
med revisionskommitténs rapport överlämna en redovisning för hur
administrationsbudgeten genomförts under det föregående
budgetåret. Höga myndigheten skall till dem också överlämna en
redovisning för gemenskapens tillgångar och skulder inom admini-
strationsbudgetens område.

Rådet skall genom beslut med kvalificerad majoritet bevilja Höga
myndigheten ansvarsfrihet beträffande administrationsbudgetens
genomförande. Rådet skall underrätta församlingen om sitt beslut.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 18

Artikel 78e

Rådet skall utse en revisor som skall tjänstgöra i tre år; han skall
årligen upprätta en rapport som skall ange om Höga myndighetens
bokföring och ekonomiska förvaltning har varit formellt riktig;
rapporten skall inte omfatta poster som avser administrativa utgifter
enligt artikel 78.2, administrativa inkomster eller inkomster som härrör
från skatt som för gemenskapens räkning tas ut på tjänstemäns och
övriga anställdas löner och arvoden. Han skall upprätta denna rapport
senast sex månader efter det budgetår räkenskaperna hänför sig till och
skall överlämna den till Höga myndigheten och rådet. Höga
myndigheten skall överlämna rapporten till församlingen.

Revisorn skall fullgöra sina skyldigheter under full oavhängighet.
Revisorns ämbete är oförenligt med alla andra ämbeten vid någon av
gemenskapernas institutioner eller enheter, förutom det som ledamot av
revisionskommittén som anges i artikel 78d. Hans mandat kan förnyas.

Artikel 78f

Rådet skall genom enhälligt beslut på förslag från Höga myndigheten:

a) utfärda budgetförordningar som särskilt skall innehålla närmare
bestämmelser om administrations- budgetens uppställning och
genomförande och om redovisning och revision,

b) bestämma regler för utanordnares och räkenskapsförares ansvar
och lämplig ordning för kontroll."

Artikel 22

En revisionskommitté för de Europeiska gemenskaperna upprättas
härmed. Denna revisionskommitté skall ersätta revisionskommittéema för
Europeiska kol- och stålgemenskapen, Europeiska ekonomiska
gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen.
Revisionskommittén skall, på de villkor som fastställts i fördragen om
upprättandet av de tre gemenskaperna, utöva de befogenheter och den
behörighet som tilldelats dessa organ i nämnda fördrag.

Artikel 23

Artikel 6 i konventionen om vissa gemensamma institutioner för
Europeiska gemenskaperna skall upphöra att gälla.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 18

KAPITEL IV

Tjänstemän och övriga anställda i Europeiska gemenskaperna

Artikel 24

1. Tjänstemän och övriga anställda i Europeiska kol- och
stålgemenskapen, Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska
atomenergigemenskapen skall den dag då detta fördrag träder i kraft bli
tjänstemän och övriga anställda i Europeiska gemenskaperna och ingå i
gemenskapernas enhetliga administration.

Rådet skall, på förslag från kommissionen och efter att ha hört övriga
berörda institutioner, med kvalificerad majoritet fastställa
tjänsteföreskrifter för tjänstemännen i Europeiska gemenskaperna och
anställningsvillkor för övriga anställda i gemenskaperna.

2. Artikel 7 tredje stycket i konventionen om övergångsbestämmelser
som är fogat till Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och
stålgemenskapen, artikel 212 i Fördraget om upprättandet av Europeiska
ekonomiska gemenskapen och artikel 186 i Fördraget om upprättandet av
Europeiska atomenergigemenskapen skall upphöra att gälla.

Artikel 25

Till dess att de enhetliga tjänsteföreskrifter och de enhetliga
anställningsvillkor som anges i artikel 24 och det protokoll som fogats till
detta fördrag träder i kraft gäller förde tjänstemän och övriga anställda
som anställts före ikraftträdandet av detta fördrag fortfarande de
bestämmelser som tidigare gällde för dem.

Till dess att de enhetliga tjänsteföreskrifter och de enhetliga
anställningsvillkor som anges i artikel 24 samt de förordningar som
utfärdas i enlighet med artikel 13 i det protokoll som fogats till detta
fördrag antagits, skall de bestämmelser som är tillämpliga på tjänstemän
och övriga anställda i Europeiska ekonomiska gemenskapen och
Europeiska atomenergigemenskapen gälla för de tjänstemän och övriga
anställda som anställts från och med den dag som detta fördrag träder i
kraft.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 18

Artikel 26

Artikel 40 andra stycket i Fördraget om upprättandet av Europeiska kol-
och stålgemenskapen skall upphöra att gälla och ersättas med följande:

"Domstolen skall också vara behörig att besluta om ersättning som
skall betalas av gemenskapen vid skada orsakad genom ett personligt
fel av en tjänsteman t gemenskapen under tjänsteutövning.
Tjänstemännens personliga ansvar gentemot gemenskapen regleras i
deras tjänsteföreskrifter eller i de anställningsvillkor som gäller för
dem."

KAPITEL V

Allmänna bestämmelser och slutbestämmelser

Artikel 27

1. Artikel 22 första stycket i Fördraget om upprättandet av Europeiska
kol- och stålgemenskapen, artikel 139 första stycket i Fördraget om
upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen och artikel 109
första stycket i Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergi-
gemenskapen skall upphöra att gälla och ersättas med följande:

"Församlingen skall hålla en årlig session. Den skall sammanträda
utan särskild kallelse den andra tisdagen i mars. ”2. Artikel 24 andra
stycket i Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och
stålgemenskapen skall upphöra att gälla och ersättas med följande:

"Om ett förslag om misstroendevotum läggs fram rörande Höga
myndighetens verksamhet, får församlingen inte ta ställning till
förslaget förrän tidigast tre dagar efter det att detta framlagts och
endast genom öppen omröstning."

Artikel 28

Europeiska gemenskaperna skall, på de villkor som anges i ett särskilt
protokoll fogat till detta fördrag, inom medlemsstaternas territorier
åtnjuta den immunitet och de privilegier som krävs för att de skall kunna
fullgöra sina uppgifter. Detsamma skall gälla för Europeiska
investeringsbanken.

Artikel 76 i Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och
stålgemenskapen, artikel 218 i Fördraget om upprättandet av Europeiska
ekonomiska gemenskapen och artikel 191 i Fördraget om upprättandet av
Europeiska atomenergi- gemenskapen samt de protokoll om immunitet
och privilegier som är fogade till dessa tre fördrag, artikel 3 fjärde
stycket och artikel 14 andra stycket i protokollet om stadgan för

Prop. 1994/95:19

Bilaga 18

domstolen som är fogat till Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- Prop. 1994/95:19

och stålgemenskapen och artikel 28.1 andra stycket i protokollet om Bilaga 18
Europeiska investeringsbankens stadga som är fogad till Fördraget om
upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen skall upphöra att
gälla.

Artikel 29

Den behörighet som tilldelats rådet genom artiklarna 5, 6, 10, 12, 13,
24, 34 och 35 i detta fördrag och genom det protokoll som har fogats till
detta fördrag skall utövas i enlighet med de föreskrifter som fastställts i
artiklarna 148—150 i Fördraget om upprättandet av Europeiska
ekonomiska gemenskapen och artiklarna 118—120 i Fördraget om
upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen.

Artikel 30

Bestämmelserna i Fördragen om upprättandet av Europeiska ekonomiska
gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen som avser
domstolens behörighet och utövandet av denna behörighet skall vara
tillämpliga på bestämmelserna i detta fördrag och det protokoll som är
fogattill detta fördrag, med undantag för de som utgör ändringar av
artiklar i Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och
stålgemenskapen, för vilka bestämmelserna i Fördraget om upprättandet
av Europeiska kol- och stålgemenskapen även fortsättningsvis skall
tillämpas.

Artikel 31

Rådet skall börja sin verksamhet den dag då detta fördrag träder i kraft.

Den dagen skall posten som rådets ordförande innehas av den ledamot av
rådet som i enlighet med de föreskrifter som fastställts i Fördragen om
upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska
atomenergi- gemenskapen skulle ha innehaft posten som rådets
ordförande i Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska
atomenergigemenskapen; detta gäller för hans återstående ämbetstid. När
ämbetstiden är slut skall posten som ordförande innehas av
medlemsstaterna i den ordning som fastställts i artikel 2 i detta fördrag.

Artikel 32

1. Till dess att Fördraget om en enda europeisk gemenskap träder i
kraft, eller som längst tills dess att tre år har förflutit efter det att
kommissionens ledamöter har utsetts, skall kommissionen bestå av 14
ledamöter.

Under denna tid får inte fler än tre ledamöter ha samma nationalitet.

2. Ordföranden, vice ordföranden och kommissionens ledamöter skall Prop. 1994/95:19
utses när detta fördrag träder i kraft. Kommissionen skall börja sin Bilaga 18
verksamhet den femte dagen efter det att dess ledamöter utsetts.
Samtidigt skall ämbetstiden för ledamöterna av Höga myndigheten,
Europeiska ekonomiska gemenskapens kommission och Europeiska
atomenergigemenskapens kommission upphöra.

Artikel 33

Den ämbetstid för kommissionens ledamöter som anges i artikel 32 skall
upphöra den dag som anges i artikel 32.1. De ledamöter av
kommissionen som avses i artikel 10 skall utses senast en månad före den
dagen.

Om någon av dessa utnämningar inte görs inom den fastställda tiden skall
bestämmelserna i artikel 12 tredjestycket inte vara tillämpliga på den
ledamot som - av ledamöter med samma nationalitet - har haft den
kortaste tjänstetiden som ledamot av en kommission eller Höga
myndigheten, eller på den yngsta av dessa ledamöter om två eller flera
ledamöter har haft lika lång tjänstetid. Bestämmelserna i artikel 12 tredje
stycket skall dock förbli tillämpliga på alla ledamöter med samma
nationalitet, om en ledamot med den nationaliteten, före den dag som
fastställts i artikel 32.1, har upphört att utöva sitt ämbete utan att någon
ersättare har utsetts.

Artikel 34

Rådet skall enhälligt besluta om den ekonomiska regleringen för de
tidigare ledamöter av Höga myndigheten, Europeiska ekonomiska
gemenskapens kommission och Europeiska atomenergigemenskapens
kommission som, efter det att deras uppdrag till följd av artikel 32 har
upphört, inte har blivit utsedda till ledamöter av kommissionen.

Artikel 35

1. Den första gemenskapsbudgeten skall upprättas och antas för det
budgetår som börjar den 1 januari efter det att detta fördrag träder i
kraft.

2. Om detta fördrag träder i kraft före den 1 juli 1965 skall den
preliminära beräkningen av Europeiska kol- och stålgemenskapens
administrationsutgifter som löper ut den 1 juli förlängas till den 31
december samma år. De medel som anslagits i denna preliminära
beräkning skall ökas proportionellt om inte rådet med kvalificerad
majoritet fattar ett avvikande beslut.

Om detta fördrag träder i kraft efter den 20 juni 1965, skall rådet
enhälligt och på förslag från kommissionen ta de beslut som behövs. p

Därvid skall hänsyn tas till behovet att säkerställa att gemenskapernas

verksamhet fungerar tillfredsställande och att den första Prop. 1994/95:19
gemenskapsbudgeten antas så tidigt som möjligt. Bilaga 18

Artikel 36

Ordföranden och ledamöterna av Europeiska ekonomiska gemenskapens
respektive Europeiska atomenergigemenskapens revisionskommitté skall
vara ordförande och ledamöter av Europeiska gemenskapernas
revisionskommitté när detta fördrag träder i kraft och för återstoden av
den ämbetstid de tidigare har utsetts till.Den revisor som till dess att
detta fördrag träder i kraft utför sitt arbete enligt artikel 78 i Fördraget
om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen skall för
återstoden av den ämbetstid han tidigare har utsetts till utföra sitt arbete
som revisor enligt artikel 78e i samma fördrag.

Artikel 37

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 77 i Fördraget om
upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen, artikel 216 i
Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen,
artikel 189 i Fördraget om upprättandet av Europeiska
atomenergigemenskapen och artikel 1 andra stycket i protokollet om
Europeiska investeringsbankens stadga, skall företrädarna för medlems-
staternas regeringar enhälligt fastställa de bestämmelser som behövs för
att lösa vissa särskilda problem vad avser Storhertigdömet Luxemburg,
vilka uppstår på grund av upprättandet av ett gemensamt råd och en
gemensam kommission för Europeiska gemenskaperna.

Det beslut som företrädarna för medlemsstaternas regeringar fattar skall
träda i kraft samma dag som detta fördrag.

Artikel 38

Detta fördrag skall ratificeras av de höga fördragsslutande parterna i
enlighet med deras konstitutionella bestämmelser. Ratifikations-
instrumenten skall deponeras hos Italienska republikens regering.

Detta fördrag träder i kraft den första dagen i den månad som följer efter
det att det sista ratifikationsinstrumentet har deponerats.

Artikel 39

Detta fördrag, upprättat i ett enda original på franska, italienska,
nederländska och tyska språken, vilka fyra texter är lika giltiga, skall
deponeras i arkiven hos den Italienska republikens regering, som skall
överlämna en bestyrkt kopia till var och en av regeringarna i övriga
signatärstater.

Till bevis härpå har undertecknade befullmäktigade undertecknat detta Prop. 1994/95:19
fördrag. Bilaga 18

Som skedde i Bryssel den åttonde april nittonhundrasextiofem.

Pour Sa Majesté le roi des Beiges

Voor Zijne Majesteit de Koning der Belgen

Paul-Henri Spaak

Fur den Präsidenten der Bundesrepublik Deutschland

Kurt Schmucker

Pour le président de la République frantjaise

Maurice Couve de Murville

Per il Presidente della Repubblica italiana

Amintore Fanfani

Pour Son Altesse Royale le grand-duc de Luxembourg

Pierre Werner

Voor Hare Majesteit de Koningin der Nederlanden

J. M. A. H. Luns

28 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 19. Bilaga 13-21

PROTOKOLL Prop. 1994/95:19

OM EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS IMMUNITET OCH Bilaga 18
PRIVILEGIER

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

SOM BEAKTAR att, i enlighet med artikel 28 i Fördraget om
upprättandet av ett gemensamt råd och en gemensam kommission för
Europeiska gemenskaperna, skall dessa gemenskaper och Europeiska
investeringsbanken åtnjuta sådan immunitet och sådana privilegier inom
medlemsstaternas territorium som behövs för att de skall kunna utföra
sina uppgifter,

HAR ENATS OM följande bestämmelser som skall fogas till detta
fördrag.

KAPITEL I

Europeiska gemenskapernas egendom, medel, tillgångar och
transaktioner

Artikel 1

Gemenskapernas lokaler och byggnader skall vara okränkbara. De får
inte genomsökas, beslagtas, konfiskeras eller exproprieras.
Gemenskapernas egendom och tillgångar får inte utan tillstånd från
domstolen bli föremål för några administrativa eller rättsliga
tvångsåtgärder.

Artikel 2

Gemenskapernas arkiv skall vara okränkbara.

Artikel 3

Gemenskaperna, deras tillgångar, inkomster och övrig egendom skall
vara befriade från alla direkta skatter.

Medlemsstaternas regeringar skall i alla de fall där så är möjligt vidta
lämpliga åtgärder för att efterskänka eller betala tillbaka summan av de
indirekta skatter och avgifter som ingår i priset på lös eller fast egendom
när gemenskaperna för tjänstebruk gör betydande inköp i vilka denna typ
av skatter och avgifter inkluderas i priset. Dessa bestämmelser får dock
inte tillämpas på ett sådant sätt att konkurrensen inom gemenskaperna
snedvrids.

Ingen befrielse skall beviljas för sådana skatter och avgifter som utgör
betalning för allmännyttiga tjänster.

Artikel 4

Gemenskaperna skall vara befriade från alla tullar, förbud och
restriktioner vad avser import och export av varor som är avsedda for
tjänstebruk. Varor som på detta sätt har förts in i en stat får inte avyttras
- vare sig detta sker mot betalning eller inte - inom denna stats
territorium, om det inte sker på villkor som godkänts av den statens
regering.

Gemenskaperna skall också vara befriade från alla tullar, förbud och
restriktioner vad avser import och export av gemenskapernas
publikationer.

Artikel 5

Europeiska kol- och stålgemenskapen får inneha valutor av alla slag och
får ha konton i vilken valuta som helst.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 18

KAPITEL II

Meddelanden och identitetshandlingar

Artikel 6

Vad avser gemenskapernas officiella meddelanden och översändandet av
alla deras dokument skall gemenskapernas institutioner inom varje
medlemsstats territorium åtnjuta samma behandling som staten i fråga ger
diplomatiska beskickningar. Officiell korrespondens och andra former av
officiella meddelanden som gemenskapernas institutioner skickar får inte
censureras.

Artikel 7

1. Identitetshandling i den form som rådet skall fastställa kan av
ordförandena för gemenskapernas institutioner utställas till ledamöter,
medlemmar och anställda i gemenskapernas institutioner och skall godtas
som giltig resehandling av medlemsstaternas myndigheter. Dessa
identitetshandlingar skall utställas till tjänstemän och övriga anställda
enligt de villkor som fastställts i tjänsteföreskrifterna för tjänstemännen
och anställningsvillkoren för övriga anställda i gemenskaperna.

Kommissionen får sluta avtal om att dessa identitetshandlingar skall gälla
som giltiga resehandlingar inom tredje lands territorium.

2. Bestämmelserna i artikel 6 i protokollet om Europeiska kol- och Prop. 1994/95:19
stålgemenskapens immunitet och privilegier skall dock även Bilaga 18
fortsättningsvis vara tillämpliga på de av institutionernas ledamöter,
medlemmar och anställda som den dag då detta fördrag träder i kraft
besitter en sådan identitetshandling som föreskrivs i den artikeln, till dess
att bestämmelserna i punkt 1 i denna artikel är tillämpliga.

KAPITEL III

Församlingens ledamöter

Artikel 8

Församlingens ledamöter får inte underkastas någon begränsning av
administrativ eller annan natur i sin rörelsefrihet under resa till eller från
församlingens mötesplats.

Församlingens ledamöter skall, vad avser tull- och valutakontroll,

a) av sin egen regering beviljas samma lättnader som högre
tjänstemän som tillfälligt reser utomlands i offentligt uppdrag,

b) av regeringarna i övriga medlemsstater beviljas samma lättnader
som företrädare för utländska regeringar med tillfälligt offentligt
uppdrag.

Artikel 9

Församlingens ledamöter får inte förhöras, kvarhållas eller lagforas på
grund av yttranden de gjort eller röster de avlagt under utövandet av sitt
ämbete.

Artikel 10

Under församlingens sessioner skall dess ledamöter åtnjuta:

a) vad avser deras egen stats territorium, den immunitet som beviljas
parlamentsledamöter i deras land,

b) vad avser alla andra medlemsstaters territorium, immunitet vad
gäller alla former av kvarhållande och lagföring.

Immuniteten skall även vara tillämplig på ledamöterna under resan till

och från församlingens mötesplats.

Immuniteten kan inte åberopas av en ledamot som tas på bar gärning och
kan inte hindra församlingen att utöva sin rätt att upphäva en av dess
ledamöters immunitet.

KAPITEL TV

Företrädare för de medlemsstater som deltar i

arbetet i Europeiska gemenskapernas
institutioner

Artikel 11

Företrädare för de medlemsstater som deltar i arbetet i gemenskapernas
institutioner, deras rådgivare och tekniska experter skall i sin
tjänsteutövning och under resan till och från mötesplatsen åtnjuta
sedvanliga privilegier, immunitet och lättnader.

Denna artikel skall även vara tillämplig på ledamöter av gemenskapernas
rådgivande organ.

KAPITEL V

Tjänstemän och anställda i Europeiska gemenskaperna

Artikel 12

Inom varje medlemsstats territorium och oberoende av statstillhörighet
skall tjänstemän och övriga anställda i gemenskaperna

a) åtnjuta immunitet mot rättsliga förfaranden vad avser handlingar
som de har begått i sin tjänsteutövning, inbegripet muntliga och
skriftliga uttalanden, om inte annat följer av bestämmelserna i de
fördrag som dels behandlar reglerna för tjänstemännens och de
anställdas ansvar gentemot gemenskaperna, och dels domstolens
behörighet att döma i tvister mellan gemenskaperna och deras
tjänstemän och övriga anställda; de skall åtnjuta denna immunitet
även efter det att deras uppdrag har upphört,

b) tillsammans med sina äkta makar och av dem försörjda
familjemedlemmar vara undantagna från bestämmelser om
begränsning av invandring och formaliteter för registrering av
utlänningar,

c) beviljas samma lättnader i fråga om valuta- och
växlingsbestämmelser som normalt beviljas tjänstemän i
internationella organisationer,

d) då de tillträder sin tjänst i landet i fråga, ha rätt att tullfritt föra in
sitt bohag och sina personliga tillhörigheter, samt ha rätt att
tullfritt föra ut sitt bohag och sina personliga tillhörigheter då deras
tjänstgöringstid i landet är slut, om inte annat följer av de villkor
som regeringen i det land där rätten utövas, i båda fallen, anser
nödvändiga,

e) ha rätt att tullfritt införa ett motorfordon för personligt bruk som
antingen förvärvats enligt gällande regler för hemmamarknaden i

Prop. 1994/95:19

Bilaga 18

det land där de senast var bosatta eller i det land där de är Prop. 1994/95:19
medborgare, samt ha rätt att tullfritt föra ut fordonet, om inte annat Bilaga 18
följer av de villkor som det berörda landets regering, i båda fallen,
anser nödvändiga.

Artikel 13

Gemenskapernas tjänstemän och övriga anställda skall vara skyldiga att
betala skatt till gemenskaperna på de löner och arvoden de får av
gemenskaperna enligt de villkor och det förfarande som rådet på förslag
från kommissionen har fastställt.

De skall vara befriade från nationella skatter på de löner och arvoden de
får av gemenskaperna.

Artikel 14

Gemenskapernas tjänstemän och övriga anställda som enbart på grund av
sin tjänsteutövning i gemenskaperna bosätter sig inom territoriet för en
annan medlemsstat än den i vilken de vid tiden för sitt tjänstetillträde vid
gemenskaperna var skatterättsligt bosatta, skall - vad avser inkomst- och
förmögenhetsbeskattning samt arvsskatt och tillämpningen av avtal om
undvikande av dubbelbeskattning som ingåtts mellan gemenskapernas
medlemsstater - i båda länderna behandlas som om de fortfarande var
bosatta på sin tidigare bostadsort, förutsatt att denna befinner sig inom
en av gemenskapernas medlemsstater. Detta gäller även för äkta makar,
förutsatt att de inte utövar någon egen yrkesverksamhet, och för barn
som de personer som avses i denna artikel försörjer och har hand om.

Lös egendom som tillhör de personer som avses i föregående stycke och
som finns inom den stats territorium i vilken de uppehåller sig, skall vara
befriad från arvsskatt i den staten. Vid fastställande av sådan skatt skall
den lösa egendomen anses finnas i den stat där personerna skatterättsligt
är bosatta, om inte annat följer av tredje lands rätt och eventuell
tillämpning av bestämmelser i internationella avtal om dubbelbeskattning.

Vid tillämpningen av bestämmelserna i denna artikel skall inte hänsyn tas
till en bostadsort som enbart beror på tjänsteutövning inom andra
internationella organisationer.

Artikel 15

Rådet skall enhälligt och på förslag från kommissionen fastställa
ordningen för sociala förmåner för gemenskapernas tjänstemän och
övriga anställda.

Artikel 16

Rådet skall på förslag från kommissionen och efter att ha samrått med
övriga berörda institutioner, besluta vilka grupper av gemenskapernas
tjänstemän och övriga anställda bestämmelserna i artikel 12, artikel 13
andra stycket och artikel 14 helt eller delvis skall tillämpas på.
Medlemsstaternas regeringar skall regelbundet underrättas om namn,
ställning och adress på de tjänstemän och övriga anställda som ingår i
dessa grupper.

KAPITEL VI

Immunitet och privilegier för tredje lands beskickningar
ackrediterade hos Europeiska gemenskaperna

Artikel 17

Den medlemsstat på vars territorium gemenskaperna har sitt säte skall
bevilja tredje lands beskickning som är ackrediterad hos gemenskaperna
immunitet och privilegier enligt diplomatisk sedvänja.

KAPITEL VII

Allmänna bestämmelser

Artikel 18

Privilegier, immunitet och lättnader skall endast beviljas gemenskapernas
tjänstemän och övriga anställda om det ligger i gemenskapernas intresse.

Var och en av gemenskapernas institutioner skall upphäva den immunitet
som har beviljats en tjänsteman eller en annan anställd, om institutionen
anser att upphävandet av immuniteten inte strider mot gemenskapernas
intresse.

Artikel 19

Gemenskapernas institutioner skall vid tillämpningen av detta protokoll
samarbeta med de berörda medlemsstaternas ansvariga myndigheter.

Artikel 20

Artiklarna 12—15 och artikel 18 skall vara tillämpliga på kommissionens
ledamöter.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 18

Artikel 21

Artiklarna 12—15 och artikel 18 skall vara tillämpliga på domstolens
domare, generaladvokater, justitiesekreterare och biträdande referenter,
utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artikel 3 i
protokollen om stadgan för domstolen vad avser immunitet mot rättsliga
förfaranden för domare och generaladvokater.

Artikel 22

Europeiska investeringsbanken skall dessutom vara befriad från alla
skatter eller liknande avgifter vid de tillfällen då dess kapital utökas och
från de olika formaliteter som kan vara förknippade därmed i den stat där
banken har sitt säte. På samma sätt skall bankens upplösning eller
likvidation inte medföra några skatter eller avgifter. Slutligen skall den
verksamhet som banken och dess organ bedriver i enlighet med dess
stadga inte vara föremål för någon omsättningsskatt.

TILL BEVIS HÄRPÅ har undertecknade befullmäktigade
undertecknat detta protokoll.

Som skedde i Bryssel den åttonde april nittonhundrasextiofem.

Paul-Henri SPAAK

Kurt SCHMUCKER

Maurice COUVE DE MURVILLE

Amintore FANFANI

Pierre WERNER

J. M. A. H. LUNS

Prop. 1994/95:19

Bilaga 18

BILAGA 19

FÖRDRAGET DEN 22 APRIL 1970 OM ÄNDRING

AV VISSA BUDGETBESTÄMMELSER I

FÖRDRAGEN OM UPPRÄTTANDET AV

EUROPEISKA GEMENSKAPERNA OCH I

FÖRDRAGET OM UPPRÄTTANDET AV ETT

GEMENSAMT RÅD OCH EN GEMENSAM

KOMMISSION FÖR EUROPEISKA

GEMENSKAPERNA

BILAGA 19

Prop. 1994/95:19

Bilaga 19

Fördrag den 22 april 1970 om ändring av vissa
budgetbestämmelser i fördragen om upprättandet av Europeiska
gemenskaperna och i fördraget om upprättandet av ett
gemensamt råd och en gemensam kommission för Europeiska
gemenskaperna

HANS MAJESTÄT BELGARNAS KONUNG,

FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLANDS PRESIDENT,

FRANSKA REPUBLIKENS PRESIDENT,

ITALIENSKA REPUBLIKENS PRESIDENT,

HANS KUNGLIGA HÖGHET STORHERTIGEN AV LUXEMBURG,

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV NEDERLÄNDERNA,

som beaktar artikel 96 i Fördraget om upprättandet av Europeiska kol-
och stålgemenskapen,

som beaktar artikel 236 i Fördraget om upprättandet av Europeiska
ekonomiska gemenskapen,

som beaktar artikel 204 i Fördraget om upprättandet av Europeiska
atomenergigemenskapen,

som finner att gemenskaperna kommer att förfoga över egna medel för

att täcka sina kostnader,

som finner att det krävs en ökning av församlingens befogenheter i fråga
om budgeten då medlemsstaternas finansiella bidrag ersätts med
gemenskapernas egna medel,

som är beslutna att låta församlingen ingående delta i tillsynen av Prop. 1994/95:19
genomförandet av gemenskapernas budget, har beslutat att ändra vissa Bilaga 19
budgetbestämmelser i fördragen om upprättandet av Europeiska
gemenskaperna och i Fördraget om upprättandet av ett gemensamt råd
och en gemensam kommission för Europeiska gemenskaperna och har för
detta ändamål som befullmäktigade utsett

HANS MAJESTÄT BELGARNAS KONUNG

Pierre Harmel,

utrikesminister;

FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLANDS PRESIDENT

Walter Scheel,
utrikesminister;

FRANSKA REPUBLIKENS PRESIDENT

Maurice Schumann,

utrikesminister;

ITALIENSKA REPUBLIKENS PRESIDENT

Aldo Moro,

utrikesminister;

HANS KUNGLIGA HÖGHET STORHERTIGEN AV LUXEMBURG

Gaston Thom,

utrikes- och utrikeshandelsminister;

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV NEDERLÄNDERNA

H. J. de Koster,

statssekreterare i utrikesministeriet;

SOM, sedan de utväxlat sina fullmakter och funnit dem vara i god och

behörig form, HAR ENATS OM följande:

KAPITEL I

Bestämmelser om ändring av fördraget om upprättandet av
Europeiska kol- och stålgemenskapen

Artikel 1

Artikel 78 i Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och
stålgemenskapen skall ersättas med följande bestämmelser:

"Artikel 78

1. Budgetåret skall börja den 1 januari och sluta den 31 december.

Gemenskapens administrationsutgifter skall omfatta utgifterna för Höga
myndigheten, inbegripet sådana som hänför sig till rådgivande
kommitténs verksamhet, liksom utgifterna för domstolen, församlingen
och rådet.

2. Var och en av gemenskapens institutioner skall före den 1 juli
upprätta en beräkning över sina administrationsutgifter. Höga
myndigheten skall sammanställa dessa beräkningar i ett preliminärt
förslag till administrationsbudget. Den skall bifoga ett yttrande som får
innehålla avvikande beräkningar. Det preliminära budgetförslaget skall
innehålla en beräkning över inkomster och en över utgifter.

3. Höga myndigheten skall förelägga rådet det preliminära förslaget till
administrationsbudget senast den 1 september året före det budgetår
som förslaget avser.

Rådet skall samråda med Höga myndigheten och i förekommande fall
med övriga berörda institutioner, när det avser att avvika från det
preliminära budgetförslaget.

Rådet skall med kvalificerad majoritet fastställa budgetförslaget och
överlämna det till församlingen.

4. Förslaget till administrationsbudget skall föreläggas församlingen
senast den 5 oktober året före det budgetår som förslaget avser.

Församlingen har rätt att, genom beslut av en majoritet av dess
ledamöter, ändra budgetförslaget och att, genom beslut med en absolut
majoritet av de avgivna rösterna, föreslå rådet ändringar i
budgetförslaget beträffande utgifter som är en nödvändig följd av detta
fördrag eller av rättsakter som har antagits i enlighet med detta.

Om församlingen inom 45 dagar efter att ha förelagts budgetförslaget
har godkänt detta, är administrations- budgeten slutgiltigt antagen.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 19

Omförsamlingen inom denna frist inte har ändrat budgetförslaget och Prop. 1994/95:19
inte heller föreslagit ändringar i detta, skall administrationsbudgeten Bilaga 19
anses vara slutgiltigt antagen.

Om församlingen inom denna frist har antagit ändringar eller lagt fram
ändringsförslag, skall budgetförslaget tillsammans med ändringarna
eller ändringsförslagen överlämnas till rådet.

5. Efter att ha överlagt med Höga myndigheten om förslaget till
administrationsbudget och vid behov med övriga berörda institutioner
får rådet genom beslut med kvalificerad majoritet modifiera varje
ändring som har antagits av Församlingen och med samma majoritet
besluta om församlingens ändringsförslag. Förslaget till
administrationsbudget skall ändras enligt de ändringsförslag som rådet
har godkänt.

Om rådet inte inom 15 dagar efter att ha förelagts budgetförslaget har
modifierat någon av de ändringar som antagits av församlingen och om
de ändringsförslag som lagts fram avförsamlingen har godkänts, skall
administrationsbudgeten anses vara slutgiltigt antagen. Rådet skall
underrätta församlingen om att det inte har modifierat någon av
ändringarna och om att ändringsförslagen har godkänts.

Om rådet inom denna frist har modifierat en eller flera av de ändringar
som antagits av församlingen eller om församlingens ändringsförslag
inte har godkänts, skall budgetförslaget åter överlämnas till
församlingen. Rådet skall underrätta församlingen om resultatet av sina
överväganden.

6. Inom 15 dagar efter det att förslaget till administrationsbudget
förelagts församlingen skall församlingen, som skall ha underrättats om
de åtgärder som vidtagits beträffande dess ändringsförslag, genom
beslut av en majoritet av dess ledamöter och med tre femtedelar av de
avgivna rösterna ta ställning till de modifieringar av församlingens
ändringar som vidtagits av rådet och anta administrationsbudgeten i
enlighet därmed. Om församlingen inte har fattat något beslut inom
denna frist skall administrationsbudgeten anses slutgiltigt antagen.

7. När det förfarande som anges i denna artikel har fullföljts, skall
församlingens ordförande förklara att administrationsbudgeten blivit
slutgiltigt antagen.

8. För samtliga utgifter, utom sådana som är en nödvändig följd av
detta fördrag eller av rättsakter som antagits i enlighet med detta, skall
årligen fastställas en maximal procentuell ökning i förhållande till
utgifter av samma slag under det innevarande året.

Höga myndigheten skall efter samråd med kommittén för Prop. 1994/95:19
konjunkturpolitik och kommittén för budgetpolitik bestämma denna Bilaga 19
maximala procentsats beroende på

- volymutvecklingen av bruttonationalinkomsten inom gemenskapen,

- den genomsnittliga förändringen av medlemsstaternas budgetar,
och

- utvecklingen av levnadskostnaderna under det föregående
budgetåret.

Gemenskapens alla institutioner skall före den 1 maj underrättas om
den maximala procentsatsen. Institutionerna är skyldiga att rätta sig
efter denna under budgetförfarandet, om inte annat följer av
bestämmelserna i fjärde och femte styckena i denna punkt.

Om den procentuella ökningen i det förslag till administrationsbudget
som upprättats av rådet beträffande andra utgifter än sådana som är
en nödvändig följd av detta fördrag eller av rättsakter som antagits i
enlighet med detta överstiger hälften av den maximala procentsatsen,
får församlingen då det utövar sin ändringsrätt ytterligare öka den
totala summan av dessa utgifter med upp till hälften av den maximala
procentsatsen.

Om i undantagsfall församlingen, rådet eller Höga myndigheten anser
att gemenskapernas verksamhet kräver att den enligt förfarandet i
denna punkt fastställda procentsatsen skall överskridas, får en annan
procentsats fastställas genom avtal mellan rådet, som skall besluta med
kvalificerad majoritet, och församlingen, vars beslut skall fattas av en
majoritet av dess ledamöter och med tre femtedelar av de avgivna
rösterna.

9. Varje institution skall utöva de befogenheter den tilldelats genom
denna artikel med vederbörlig hänsyn till bestämmelserna i detta
fördrag och till rättsakter som antagits i enlighet med detta, särskilt de
som avser gemenskapens egna medel och balansen mellan inkomster
och utgifter.

10. Det slutgiltiga antagandet av administrationsbudgeten medför en
befogenhet och förpliktelse för Höga myndigheten att ta emot
motsvarande inkomster enligt artikel 49."

Artikel 2

Följande bestämmelser skall läggas till i Fördraget om upprättandet av

Europeiska kol- och stålgemenskapen:

Artikel 78a

Med avvikelse från bestämmelserna i artikel 78 skall följande
bestämmelser tillämpas på budgetar för budgetår före budgetåret
1975:

1. Budgetåret skall börja den 1 januari och sluta den 31 december.

Gemenskapens administrationsutgifter skall omfatta utgifterna för
Höga myndigheten, inbegripet sådana som hänför sig till
rådgivande kommitténs verksamhet, liksom utgifterna för
domstolen, församlingen och rådet.

Det preliminära budgetförslaget skall innehålla en beräkning över
inkomster och en över utgifter.

3. Höga myndigheten skall förelägga rådet det preliminära förslaget
till administrationsbudget senast den 1 september året före det
budgetår som förslaget avser.

Rådet skall samråda med Höga myndigheten och i förekommande
fall med övriga berörda institutioner, när det avser att avvika från
det preliminära budgetförslaget.

Rådet skall med kvalificerad majoritet fastställa förslaget till
administrationsbudget och överlämna det till församlingen.

4. Förslaget till administrationsbudget skall föreläggas församlingen
senast den 5 oktober året före det budgetår som förslaget avser.

Församlingen skall ha rätt att föreslå rådet ändringar i budget
förslaget.

Om församlingen inom 45 dagar efter att ha förelagts
budgetförslaget har godkänt detta eller underlåtit att föreslå några
ändringar i budgetförslaget, skall administrationsbudgeten anses
slutgiltigt antagen.

Om församlingen inom denna frist har föreslagit ändringar, skall
budgetförslaget tillsammans med de föreslagna ändringarna
överlämnas till rådet.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 19

5. Efter att ha överlagt om administrationsbudgeten med Höga Prop. 1994/95:19
myndigheten och vid behov med övriga berörda myndigheter skall Bilaga 19
rådet, inom 30 dagar efter att ha förelagts budgetförslaget, anta
administrationsbudgeten på följande villkor.

Om en av församlingen föreslagen ändring inte resulterar i någon
ökning av en institutions totala utgifter, framför allt beroende på
att den ökning av utgifterna som ändringsförslaget skulle medföra
uttryckligen skulle kompenseras av en eller flera föreslagna
ändringar som i motsvarande grad minskar utgifterna, får rådet
med kvalificerad majoritet avslå ändringsförslaget. Om något
avslagsbeslut inte fattas, skall ändringsförslaget anses godkänt.

Om en ändring som föreslagits av församlingen resulterar i en
ökning av en institutions totala utgifter, måste rådet besluta med
kvalificerad majoritet för att godkänna den föreslagna ändringen.

Om rådet enligt andra eller tredje stycket i denna punkt har
avslagit eller inte har godkänt en föreslagen ändring, får rådet
genom beslut med kvalificerad majoritet antingen låta beloppet i
förslaget till administrationsbudget stå kvar eller fastställa ett annat
belopp.

6. När det förfarande som anges i denna artikel har fullföljts, skall
rådets ordförande förklara att administrationsbudgeten har blivit
slutgiltigt antagen.

7. Varje institution skall utöva de befogenheter den tilldelats genom
denna artikel med vederbörlig hänsyn till bestämmelserna i detta
fördrag och till rättsakter som antagits i enlighet med detta,
särskilt de som avser gemenskapens egna medel och balansen
mellan inkomster och utgifter.

8. Det slutgiltiga antagandet av administrationsbudgeten medför en
befogenhet och förpliktelse för Höga myndigheten att ta emot
motsvarande inkomster enligt artikel 49."

Artikel 3

Artikel 78d sista stycket i Fördraget om upprättandet av Europeiska kol-
och stålgemenskapen skall ersättas med följande bestämmelser:

"Rådet och församlingen skall bevilja Höga myndigheten
ansvarsfrihet beträffande administrationsbudgetens genomförande. I
detta syfte skall rådet, som skall besluta med kvalificerad majoritet,

29 Riksdagen 1994/95. 1 samt. Nr 19. Bilaga 13-21

och församlingen i tur och ordning granska revisionskommitténs Prop. 1994/95:19
rapport. Höga myndigheten har beviljats ansvarsfrihet först sedan Bilaga 19
rådet och församlingen har fattat sina beslut."

KAPITEL II

Bestämmelser om ändring av fördraget om upprättandet av
Europeiska ekonomiska gemenskapen

Artikel 4

Artikel 203 i Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska
gemenskapen skall ersättas med följande bestämmelser:

"Artikel 203

1. Budgetåret skall börja den 1 januari och sluta den 31 december.

2. Var och en av gemenskapens institutioner skall före den 1 juli
upprätta en beräkning över sina utgifter. Kommissionen skall
sammanställa dessa beräkningar i ett preliminärt budgetförslag.
Den skall bifoga ett yttrande som får innehålla avvikande
beräkningar.

Det preliminära budgetförslaget skall innehålla en beräkning över
inkomster och en över utgifter.

3. Kommissionen skall förelägga rådet det preliminära budgetförslaget
senast den 1 september året före det budgetår som förslaget avser.
Rådet skall samråda med kommissionen och i förekommande fall
med övriga berörda institutioner, när det avser att avvika från det
preliminära budgetförslaget.

Rådet skall med kvalificerad majoritet fastställa budgetförslaget och
överlämna det till församlingen.

4. Budgetförslaget skall föreläggas församlingen senast den 5 oktober
året före det budgetår som förslaget avser.

Församlingen har rätt att genom beslut av en majoritet av dess
ledamöter ändra budgetförslaget och att genom beslut med en
absolut majoritet av de avgivna rösterna föreslå rådet ändringar i
budgetförslaget beträffande utgifter som är en nödvändig följd av
detta fördrag eller av rättsakter som har antagits i enlighet med
detta.

Om församlingen inom 45 dagar efter att ha förelagts Prop. 1994/95:19
budgetförslaget har godkänt detta, är budgeten slutgiltigt antagen. Bilaga 19

Om församlingen inom denna frist inte har ändrat budgetförslaget
och inte heller föreslagit ändringar i detta, skall budgeten anses
vara slutgiltigt antagen.

Om församlingen inom denna frist har antagit ändringar eller lagt
fram ändringsförslag, skall budgetförslaget tillsammans med
ändringarna eller ändringsförslagen överlämnas till rådet.

5. Efter att ha överlagt om budgetförslaget med kommissionen och vid
behov med övriga berörda institutioner får rådet genom beslut med
kvalificerad majoritet modifiera varje ändring som har antagits av
församlingen och med samma majoritet besluta om församlingens
ändringsförslag. Budgetförslaget skall ändras enligt de
ändringsförslag som rådet har godkänt.

Om rådet inte inom 15 dagar efter att ha förelagts budgetförslaget
har modifierat någon av de ändringar som antagits av församlingen
och om de ändringsförslag som lagts fram av församlingen har
godkänts, skall budgeten anses vara slutgiltigt antagen. Rådet skall
underrätta församlingen om att det inte har modifierat någon av
ändringarna och om att ändringsförslagen har godkänts.

Om rådet inom denna frist har modifierat en eller flera av de
ändringar som antagits av församlingen eller om församlingens
ändringsförslag inte har godkänts, skall budgetförslaget åter
överlämnas till församlingen. Rådet skall underrätta församlingen
om resultatet av sina överväganden.

6. Inom 15 dagar efter det att budgetförslaget förelagts församlingen
skall församlingen, som skall ha underrättats om de åtgärder
som vidtagits beträffande dess ändringsförslag, genom beslut av
en majoritet av dess ledamöter och med tre femtedelar av de
avgivna rösterna ta ställning till de modifieringar av församlingens
ändringar som vidtagits av rådet och anta budgeten i enlighet
därmed. Om församlingen inte har fattat något beslut inom denna
frist skall budgeten anses slutgiltigt antagen.

7. När det förfarande som anges i denna artikel har fullföljts, skall
församlingens ordförande förklara att budgeten blivit slutgiltigt
antagen.

8. För samtliga utgifter utom sådana som är en nödvändig följd av
detta fördrag eller av rättsakter som antagits i enlighet med detta,
skall årligen fastställas en maximal procentuell ökning i
förhållande till utgifter av samma slag under det innevarande året.

Kommissionen skall efter samråd med kommittén för Prop. 1994/95:19
konjunkturpolitik och kommittén för budgetpolitik bestämma denna Bilaga 19
maximala procentsats beroende på

- volymutvecklingen av bruttonationalinkomsten inom gemen-
skapen,

- den genomsnittliga förändringen av medlemsstaternas budgetar,
och

- utvecklingen av levnadskostnaderna under det föregående
budgetåret.

Gemenskapens alla institutioner skall före den 1 maj underrättas
om den maximala procentsatsen. Institutionerna är skyldiga att
rätta sig efter denna under budgetförfarandet, om inte annat följer
av bestämmelserna i fjärde och femte styckena i denna punkt.

Om den procentuella ökningen i det budgetförslag som upprättats
av rådet beträffande andra utgifter än sådana som är en nödvändig
följd av detta fördrag eller av rättsakter som antagits i enlighet
med detta överstiger hälften av den maximala procentsatsen, får
församlingen då det utövar sin ändringsrätt ytterligare öka den
totala summan av dessa utgifter med upp till hälften av den
maximala procentsatsen.

Om i undantagsfall församlingen, rådet eller kommissionen anser
att gemenskapernas verksamhet kräver att den enligt förfarandet i
denna punkt fastställda procentsatsen skall överskridas, får en
annan procentsats fastställas genom avtal mellan rådet, som skall
besluta med kvalificerad majoritet, och församlingen, vars beslut
skall fattas av en majoritet av dess ledamöter och med tre
femtedelar av de avgivna rösterna.

9. Varje institution skall utöva de befogenheter den tilldelats genom
denna artikel med vederbörlig hänsyn till bestämmelserna i detta
fördrag och till rättsakter som antagits i enlighet med detta,
särskilt de som avser gemenskapens egna medel och balansen
mellan inkomster och utgifter.

Artikel 5

Följande bestämmelser skall läggas till i Fördraget om upprättandet av

Europeiska ekonomiska gemenskapen:

"Artikel 203a

Med avvikelse från bestämmelserna i artikel 203 skall följande

bestämmelser tillämpas på budgetar för budgetår före budgetåret 1975: 10

1. Budgetåret skall börja den 1 januari och sluta den 31 december. Prop. 1994/95:19

Bilaga 19

Det preliminära budgetförslaget skall innehålla en beräkning över
inkomster och en över utgifter.

3. Kommissionen skall förelägga rådet det preliminära budgetförslaget
senast den 1 september året före det budgetår som förslaget avser.

Rådet skall samråda med kommissionen och i förekommande fall
med övriga berörda institutioner, när det avser att avvika från det
preliminära budgetförslaget.

Rådet skall med kvalificerad majoritet fastställa budgetförslaget och
överlämna det till församlingen.

4. Budgetförslaget skall föreläggas församlingen senast den 5 oktober
året före det budgetår som förslaget avser.

Församlingen skall ha rätt att föreslå rådet ändringar i
budgetförslaget.

Om församlingen inom 45 dagar efter att ha förelagts
budgetförslaget har godkänt detta eller underlåtit att föreslå några
ändringar i budgetförslaget, skall budgeten avses slutgiltigt
antagen.Om församlingen inom denna frist har föreslagit
ändringar, skall budgetförslaget tillsammans med de föreslagna
ändringarna överlämnas till rådet.

5. Efter att ha överlagt om budgeten med kommissionen och vid behov
med övriga berörda myndigheter skall rådet, inom 30 dagar efter
att ha förelagts budgetförslaget, ania budgeten påföljande villkor.

Om en ändring som föreslagits av församlingen resulterar i en Prop. 1994/95:19
ökning av en institutions totala utgifter, måste rådet besluta med Bilaga 19
kvalificerad majoritet för att godkänna den föreslagna ändringen.

Om rådet enligt andra eller tredje stycket i denna punkt har
avslagit eller inte har godkänt en föreslagen ändring, får rådet
genom beslut med kvalificerad majoritet antingen låta beloppet i
budgetförslaget stå kvar eller fastställa ett annat belopp.

6. När det förfarande som anges i denna artikel har fullföljts, skall
rådets ordförande förklara att budgeten har blivit slutgiltigt
antagen.

Artikel 6

Artikel 206 sista stycket i Fördraget om upprättandet av Europeiska
ekonomiska gemenskapen skall ersättas med följande bestämmelser:

“Rådet och församlingen skall bevilja kommissionen ansvarsfrihet
beträffande budgetens genomförande. I detta syfte skall rådet, som
skall besluta med kvalificerad majoritet, och församlingen i tur och
ordning granska revisionskommitténs rapport. Kommissionen har
beviljats ansvarsfrihet först sedan rådet och församlingen har fattat
sina beslut."

KAPITEL III

Bestämmelser om ändring av fördraget om upprättandet av
Europeiska atomenergigemenskapen

Artikel 7

Artikel 177 i Fördraget om upprättandet av Europeiska
atomenergigemenskapen skall ersättas med följande bestämmelser:

Artikel 177

1. Budgetåret skall börja den 1 januari och sluta den 31 december.

Med budget avses i denna artikel driftbudgeten och forsknings- och
investeringsbudgeten.

Det preliminära budgetförslaget skall innehålla en beräkning över
inkomster och en över utgifter.

3. Kommissionen skall förelägga rådet det preliminära budgetförslaget
senast den 1 september året före det budgetår som förslaget avser.

Rådet skall samråda med kommissionen och i förekommande fall
med övriga berörda institutioner, när det avser att avvika från det
preliminära budgetförslaget.

Rådet skall med kvalificerad majoritet fastställa budgetförslaget och
överlämna det till församlingen.

4. Budgetförslaget skall föreläggas församlingen senast den 5 oktober
året före det budgetår som förslaget avser.

Om församlingen inom 45 dagar efter att ha förelagts
budgetförslaget har godkänt detta, är budgeten slutgiltigt antagen.
Om församlingen inom denna frist inte har ändrat budgetförslaget
och inte heller föreslagit ändringar i detta, skall budgeten anses
vara slutgiltigt antagen.

Om församlingen inom denna frist har antagit ändringar eller lagt
fram ändringsförslag, skall budgetförslaget tillsammans med
ändringarna eller ändringsförslagen överlämnas till rådet.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 19

Om rådet inte inom 15 dagar efter att ha förelagts budgetförslaget
har modifierat någon av de ändringar som antagits av församlingen
och om de ändringsförslag som lagts fram av församlingen har
godkänts, skall budgeten anses vara slutgiltigt antagen. Rådet skall
underrätta församlingen om att det inte har modifierat någon av
ändringarna och om att ändringsförslagen har godkänts.

Om rådet inom denna frist har modifierat en eller flera av de
ändringar som antagits av församlingen eller om församlingens
ändringsförslag inte har godkänts, skall budgetförslaget åter
överlämnas till församlingen. Rådet skall underrätta församlingen
om resultatet av sina överväganden.

6. Inom 15 dagar efter det att budgetförslaget förelagts församlingen
skall församlingen, som skall ha underrättats om de åtgärder som
vidtagits beträffande dess ändringsförslag, genom beslut av en
majoritet av dess ledamöter och med tre femtedelar av de avgivna
rösterna ta ställning till de modifieringar av församlingens
ändringar som vidtagits av rådet och anta budgeten i enlighet
därmed. Om församlingen inte har fattat något beslut inom denna
frist skall budgeten anses slutgiltigt antagen.

7. När det förfarande som anges i denna artikel har fullföljts, skall
församlingens ordförande förklara att budgeten har blivit slutgiltigt
antagen.

Kommissionen skall efter samråd med kommittén för
konjunkturpolitik och kommittén för budgetpolitik bestämma denna
maximala procentsats beroende på

- volymutvecklingen av bruttonationalinkomsten inom gemen-
skapen,

- den genomsnittliga förändringen av medlemsstaternas budgetar,
och

- utvecklingen av levnadskostnaderna under det föregående
budgetåret.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 19

Gemenskapens alla institutioner skall före den 1 maj underrättas Prop. 1994/95:19
om den maximala procentsatsen. Institutionerna är skyldiga att Bilaga 19
rätta sig efter denna under budgetförfarandet, om inte annat följer
av bestämmelserna i fjärde och femte styckena i denna punkt.

Om den procentuella ökningen i det budgetförslag som upprättats
av rådet beträffande andra utgifter än sådana som är en nödvändig
följd av detta fördrag eller av rättsakter som antagits i enlighet
med detta överstiger hälften av den maximala procentsatsen, får
församlingen då det utöver sin ändringsrätt ytterligare öka den
totala summan av dessa utgifter med upp till hälften av den
maximala procentsatsen.

9. Varje institution skall utöva de befogenheter den tilldelats genom
denna artikel med vederbörlig hänsyn till bestämmelserna i detta
fördrag och till rättsakter som antagits i enlighet med detta,
särskilt de som avser gemenskapens egna medel och balansen
mellan inkomster och utgifter.

Artikel 8

Följande bestämmelser skall läggas till i Fördraget om upprättandet av
Europeiska atomenergigemenskapen:

"Artikel 177 a

Med avvikelse från bestämmelserna i artikel 177 skall följande
bestämmelser tillämpas på budgetar för budgetår före budgetåret 1975:

1. Budgetåret skall börja den 1 januari och sluta den 31 december.
Med budget avses i denna artikel driftbudgeten och forsknings- och
investeringsbudgeten.

Det preliminära budgetförslaget skall innehålla en beräkning över Prop. 1994/95:19
inkomster och en över utgifter. Bilaga 19

3. Kommissionen skall förelägga rådet det preliminära budgetförslaget
senast den 1 september året före det budgetår som förslaget avser.

Rådet skall samråda med kommissionen och i förekommande fall
med övriga berörda institutioner, när det avser att avvika från det
preliminära budgetförslaget.

Rådet skall med kvalificerad majoritet fastställa budgetförslaget och
överlämna det till församlingen.

4. Budgetförslaget skall föreläggas församlingen senast den 5 oktober
året före det budgetår som förslaget avser.

Församlingen skall ha rätt att föreslå rådet ändringar i
budgetförslaget.

Om församlingen inom 45 dagar efter att ha förelagts
budgetförslaget har godkänt detta eller underlåtit att föreslå några
ändringar i budgetförslaget, skall budgeten anses slutgiltigt
antagen.

Om församlingen inom denna frist har föreslagit ändringar, skall
budgetförslaget tillsammans med de föreslagna ändringarna
överlämnas till rådet.

5. Efter att ha överlagt om budgeten med kommissionen och vid
behov med övriga berörda myndigheter skall rådet, inom 30 dagar
efter att ha förelagts budgetförslaget, anta budgeten på följande
villkor.

Om rådet enligt andra eller tredje stycket i denna punkt har Prop. 1994/95:19
avslagit eller inte har godkänt en föreslagen ändring, får rådet Bilaga 19
genom beslut med kvalificerad majoritet antingen låta beloppet i
budgetförslaget stå kvar eller fastställa ett annat belopp.

6. När det förfarande som anges i denna artikel har fullföljts, skall
rådets ordförande förklara att budgeten har blivit slutgiltigt
antagen.

Artikel 9

Artikel 180 sista stycket i Fördraget om upprättandet av Europeiska
atomenergigemenskapen skall ersättas med följande bestämmelser:

"Rådet och församlingen skall bevilja kommissionen ansvarsfrihet
beträffande genomförandet av var och en av budgetarna. I detta syfte
skall rådet, som skall besluta med kvalificerad majoritet, och
församlingen i tur och ordning granska revisionskommitténs rapport.
Kommissionen har beviljats ansvarsfrihet först sedan rådet och
församlingen har fattat sina beslut. ”

KAPITEL IV

Bestämmelser om ändring av fördraget om upprättandet av ett
gemensamt råd och en gemensam kommission för Europeiska
gemenskaperna

Artikel 10

Artikel 20.1 i Fördraget om upprättandet av ett gemensamt råd och en
gemensam kommission för Europeiska gemenskaperna skall ersättas med
följande bestämmelser:

"1. Europeiska kol- och stålgemenskapens administrations- utgifter
och motsvarande inkomster, Europeiska ekonomiska gemenskapens
inkomster och utgifter samt Europeiska atomenergigemenskapens
inkomster och utgifter med undantag för Försörjningsbyråns och de
gemensamma företagens inkomster och utgifter, skall tas upp i
Europeiska gemenskapernas budget enligt bestämmelserna i
fördragen om upprättandet av de tre gemenskaperna. Denna budget,

som skall vara balanserad i fråga om inkomster och utgifter, skall Prop. 1994/95:19
ersätta Europeiska kol- och stålgemenskapens administrationsbudget, Bilaga 19
Europeiska ekonomiska gemenskapens budget och Europeiska
atomenergigemenskapens driftbudget och forsknings- och
investeringsbudget."

KAPITEL V

Slutbestämmelser

Artikel 11

Artikel 12

Detta fördrag träder i kraft den första dagen i den månad som följer efter
det att det sista ratifikationsinstrumentet har deponerats.

Om emellertid inte alla signatärstater före sistnämnda dag har gjort den
anmälan som föreskrivs i artikel 7 i beslutet av den 21 april 1970 om att
ersätta finansiella bidrag från medlemsstaterna med gemenskapernas egna
medel, träder detta fördrag i kraft den första dagen i den månad som
följer efter det att den sista anmälan har tagits emot.

Om detta fördrag träder i kraft under pågående budgetförfarande, skall
rådet efter att ha hört kommissionen vidta de åtgärder som behövs för att
underlätta tillämpningen av fördraget på den återstående delen av
budgetförfarandet.

Artikel 13

TILL BEVIS HÄRPÅ har undertecknade befullmäktigade undertecknat
detta fördrag.

Som skedde i Luxemburg den tjugoandra april nittonhundrasjuttio.

Pour Sa Majesté le roi des Beiges

Voor Zijne Majesteit de Koning der Belgen
Pierre HARMEL

Prop. 1994/95:19

Bilaga 19

Fur den Präsidenten der Bundesrepublik Deutschland
Walter SCHEEL

Pour le Président de la République fran?aise
Maurice SCHUMANN

Per il Presidente della Repubblica italiana
Aldo MORO

Pour Son Altesse Royale le grand-duc de Luxembourg
Gaston THORN

Voor Hare Majesteit de Koningin der Nederlanden

H. J. DE KOSTER

BILAGA 20

FÖRDRAGET DEN 22 JANUARI 1972 OM

KONUNGARIKET DANMARKS, IRLANDS,
KONUNGARIKET NORGES OCH FÖRENADE

KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH

NORDIRLANDS ANSLUTNING TILL
EUROPEISKA EKONOMISKA GEMENSKAPEN
OCH EUROPEISKA

ATOMENERGIGEMENSKAPEN

BILAGA 20 Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

Fördraget den 22 januari 1972 om Konungariket Danmarks,
Irlands, Konungariket Norges och Förenade konungariket
Storbritannien och Nordirlands anslutning till Europeiska
ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenska-
pen

FÖRDRAG

mellan

KONUNGARIKET BELGIEN,

FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND,

FRANSKA REPUBLIKEN,

ITALIENSKA REPUBLIKEN,

STORHERTIGDÖMET LUXEMBURG,

KONUNGARIKET NEDERLÄNDERNA,

Europeiska gemenskapernas medlemsstater,

KONUNGARIKET DANMARK,

IRLAND,

KONUNGARIKET NORGE,

och FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH

NORDIRLAND

30 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 19. Bilaga 13-21

om Konungariket Danmarks, Irlands, Konungariket Norges och Prop. 1994/95:19
Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands anslutning till Bilaga 20
Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska
atomenergigemenskapen

Hans Majestät Belgarnas Konung, Hennes Majestät Drottningen av
Danmark, Förbundsrepubliken Tysklands president, Franska republikens
president, Irlands president, Italienska republikens president, Hans
Kungliga Höghet Storhertigen av Luxemburg, Hennes Majestät Drott-
ningen av Nederländerna, Hans Majestät Konungen av Norge, Hennes
Majestät Drottningen av Förenade konungariket Storbritannien och
Nordirland,

som är förenade i sin önskan att fortsätta förverkligandet av de mål som
uppställs i Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska
gemenskapen och Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergi-
gemenskapen,

som är fast beslutna att i dessa fördrags anda, på den grund som redan
lagts, skapa en allt fastare sammanslutning mellan de europeiska folken,

som beaktar att artikel 237 i Fördraget om upprättandet av Europeiska
ekonomiska gemenskapen och artikel 205 i Fördraget om upprättandet av
Europeiska atomenergigemenskapen ger europeiska stater möjlighet att
bli medlemmar i dessa gemenskaper,

som beaktar att Konungariket Danmark, Irland, Konungariket Norge och
Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland har ansökt om
medlemskap i dessa gemenskaper,som beaktar an Europeiska gemenska-
pernas råd, efter att ha erhållit kommissionens yttrande, har förklarat sig
positivt till upptagandet av dessa stater,

har beslutat att genom ett gemensamt avtal fastställa villkoren för att
upptas som medlem och de anpassningar som skall göras av fördragen
om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska
atomenergigemenskapen och har för detta ändamål som befullmäktigade
utsett

HANS MAJESTÄT BELGARNAS KONUNG

G. Eyskens, premiärminister;

P. Harmel, utrikesminister;

ambassadör J. van der Meulen, ständig representant vid Europeiska

gemenskaperna;

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV DANMARK

J.O. Krag, statsminister;

I. Norgaard, utrikesekonomiminister;

J. Christensen, chef för departementet för utrikesekonomi,
utrikesministeriet;

FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLANDS PRESIDENT

W. Scheel, utrikesminister;

ambassadör H.-G. Sachs, ständig representant vid Europeiska
gemenskaperna;

FRANSKA REPUBLIKENS PRESIDENT

M. Schumann, utrikesminister;

ambassadör J.-M. Boegner, ständig representant vid Europeiska
gemenskaperna;

IRLANDS PRESIDENT

J. A. Lynch, premiärminister;

P. J. Hillery, utrikesminister;

ITALIENSKA REPUBLIKENS PRESIDENT

E. Colombo, premiärminister;

A. Moro, utrikesminister;

ambassadör G. Bombassei Frascani de Vettor, ständig representant vid
Europeiska gemenskaperna

HANS KUNGLIGA HÖGHET STORHERTIGEN AV LUXEMBURG

G. Thom, utrikesminister;

ambassadör J. Dondelinger, ständig representant vid Europeiska
gemenskaperna;

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV NEDERLÄNDERNA

W. K. N. Schmelzer, utrikesminister;

T. E. Westerterp, statssekreterare, utrikesministeriet;

ambassadör E. M. J. A. Sassen, ständig representant vid Europeiska
gemenskaperna;

HANS MAJESTÄT KONUNGEN AV NORGE

T. Bratteli, statsminister;

A. Cappelen, utrikesminister;

S. Chr. Sommerfelt, utomordentlig och befullmäktigad ambassadör;

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV FÖRENADE
KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

Edward Heath, MBE, MP, premiärminister, förste skattkammarlord,

minister för civilförvaltningen;

Sir Alec Douglas-Home, KT, MP, utrikesminister;

Geoffrey Rippon, QC, MP, kansler för hertigdömet Lancaster

som, sedan de utväxlat sina fullmakter och funnit dem vara i god och
behörig form, har enats om följande.

Artikel 1

1. Konungariket Danmark, Irland, Konungariket Norge och Förenade
konungariket Storbritannien och Nordirland blir härmed medlemmar av
Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemen-
skapen och avtalsslutande parter i fördragen om upprättandet av dessa
gemenskaper, i den lydelse fördragen har genom ändringar och tillägg.

2. Villkoren för att upptas som medlem och de anpassningar av
fördragen om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen och
Europeiska atomenergi-gemenskapen som därigenom blir nödvändiga
fastställs i den akt som såsom bilaga är fogad till detta fördrag. De
bestämmelser i akten som rör Europeiska ekonomiska gemenskapen och
Europeiska atomenergigemenskapen utgör en integrerad del av detta
fördrag.

3. Bestämmelserna om medlemsstaternas rättigheter och förpliktelser
och om befogenheterna och behörigheten för gemenskapernas institutio-
ner skall, såsom de fastställs i de fördrag som avses i punkt 1, tillämpas
på detta fördrag.

Artikel 2

Detta fördrag skall ratificeras av de höga fördragsslutande parterna i
enlighet med deras konstitutionella bestämmelser. Ratifikationsinstrumen-
ten skall deponeras hos Italienska republikens regering senast den 31
december 1972.

Detta fördrag träder i kraft den 1 januari 1973, förutsatt att alla
ratifikationsinstrument har deponerats före denna dag och att alla
instrument för anslutning till Europeiska kol- och stålgemenskapen
deponeras på denna dag.

Om de stater som avses i artikel 1.1 inte alla har deponerat sina
ratifikations- och anslutningsinstrument i tid, skall fördraget ändå träda
i kraft för de stater som har deponerat sina instrument. Europeiska 6

gemenskapernas råd skall i så fall genast genom ett enhälligt beslut

fastställa vilka anpassningar som till följd av detta måste göras av artikel
3 i detta fördrag och artiklarna 14, 16, 17, 19, 20, 23, 129, 142, 143,
155 och 160 i akten om anslutnings villkoren och anpassningarna av
fördragen, av bestämmelserna i bilaga I till denna akt om olika kommitté-
ers sammansättning och funktion samt av artiklarna 5 och 8 i protokollet
om Europeiska investeringsbankens stadga. Rådet kan även, genom ett
enhälligt beslut, upphäva eller anpassa de bestämmelser i den nämnda
akten som uttryckligen hänvisar till en stat som inte har deponerat sina
ratifikations- och anslutningsinstrument.

Artikel 3'

Detta fördrag, upprättat i ett enda original på danska, engelska, franska,
iriska, italienska, nederländska, norska och tyska språken, varav de
danska, engelska, franska, iriska, italienska, nederländska och tyska
texterna alla är lika giltiga, skall deponeras i arkiven hos Italienska
republikens regering, som skall överlämna en bestyrkt kopia till var och
en av regeringarna i övriga signatärstater.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

1 Texten i dess lydelse enligt artikel 1 i anpassningsbeslutet.

Til bekraeftelse heraf har undertegnede befuldmaegtigede underskrevet
denne Traktat.

Zu Urkund dessen haben die unterzeichneten Bevollmächtigten ihre
Unterschriften unter diesen Vertrag gesetzt.

In witness whereof, the undersigned Plenipotentiaries have affixed their
signatures below this Treaty.

En foi de quoi, les plénipotentiaires soussignés ont apposé leurs
signatures au bas du présent traité.

Då fhianu sin, chuir na Lånchumhachtaigh thios-smithe a låmh leis an
gConradh seo.

In fede di che, i plenipotenziari sottoscritti hanno apposto le loro firme
in calce al presente trattato.

Ten blijke waarvan de ondergetekende gevolmachtigden hun handteke-
ning onder dit Verdrag hebben gesteld.

Til bekreftelse herav har nedenstående befullmektigede undertegnet denne
Traktat.

Udfaerdiget i Bruxelles, den toogtyvende januar nitten hundrede og

tooghalvfjerds.

Geschehen zu Briissel am zweiundzwanzigsten Januar neunzehnhundertz-
weiundsiebzig.

Done at Brussels on this twenty-second day of January in the year one
thousand nine hundred and seventy-two.

Fait å Bruxelles, le vingt-deux janvier mil neuf cent soixante-douze.

Ama dhéanamh sa Bhruiséil, an dou lä is fiche d’Eanäir, mile naoi gcéad
seachtö a dö.

Fatto a Bruxelles, addi ventidue gennaio millenovecentosettantadue.

Gedaan te Brussel, de tweeéntwintigste januari negentienhonderdtweeén-
zeventig.

Utferdiget i Brussel den tjueandre januar nitten hundre och syttito.

G. EYSKENS

P. HARM EL

L. VAN DER MEULEN

Jens Otto KRAG

Ivar N0RGAARD

Jens CHRISTENSEN

Walter SCHEEL

H. -G. SACHS

Maurice SCHUMANN

J.-M. BOEGNER

Seån Ö LOINSIGH

Pädraig Ö HIRIGHILE

COLOMBO

Aldo MORO

BOMBASSEI DE VETTOR

Gaston THORN

J. DONDELINGER

N. SCHMELZER

T. WESTERTERP

SASSEN

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

Trygve BRATTELI

Andreas CAPPELEN

S. Chr. SOMMERFELT

Edward HEATH

Alex DOUGLAS-HOME

Geoffrey RIPPON

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

AKT

om anslutningsvilloren och anpassningarna av fördragen

FÖRSTA DELEN

PRINCIPERNA

Artikel 1

I denna akt används följande beteckningar med de betydelser som här
anges:

— grundfördragerr. Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och
stålgemenskapen, Fördraget om upprättandet av Europeiska ekono-
miska gemenskapen och Fördraget om upprättandet av Europeiska
atomenergigemenskapen, i den lydelse dessa har genom ändringar
eller tillägg som gjorts genom fördrag eller andra rättsakter som
trädde i kraft före anslutningen; med Parisfördraget, Romfördraget
och Euratom-fördraget förstås respektive grundfördrag i den lydelse
det har genom ändringar eller tillägg som gjorts enligt ovan.

— ursprungliga medlemsstater. Konungariket Belgien, Förbunds-
republiken Tyskland, Franska republiken, Italienska republiken,
Storhertigdömet Luxemburg och Konungariket Nederländerna.

— nya medlemsstater: Konungariket Danmark, Irland och Förenade
konungariket Storbritannien och Nordirland1.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

1 Tredje strecksatsen i dess lydelse enligt artikel 3 i anpassningsbeslutet.

Artikel 2

Från och med tidpunkten för anslutningen är bestämmelserna i grundför-
dragen och i de rättsakter som antagits av gemenskapernas institutioner
bindande för de nya medlemsstaterna, och de skall tillämpas i dessa stater
på de villkor som fastställs i de nämnda fördragen och i denna akt.

Artikel 3

1. De nya medlemsstaterna ansluter sig genom denna akt till de beslut
och avtal som antagits av företrädarna för medlemsstaternas regeringar
församlade i rådet. De åtar sig att, från och med tidpunkten för
anslutningen, ansluta sig till alla andra avtal som ingåtts av de ursprungli-
ga medlemsstaterna och som rör gemenskapernas funktion eller hänger
samman med deras verksamhet.

2. De nya medlemsstaterna åtar sig att ansluta sig till de konventioner
som avses i artikel 220 i Romfördraget samt till protokollen om
domstolens tolkning av dessa konventioner, undertecknade av de
ursprungliga medlemsstaterna, samt att för detta ändamål inleda
förhandlingar med de ursprungliga medlemsstaterna för att göra de
nödvändiga anpassningarna av dessa protokoll.

3. De nya medlemsstaterna är i samma situation som de ursprungliga
medlemsstaterna vad gäller de förklaringar och resolutioner som utfärdas
och de övriga ställningstaganden som görs av rådet samt vad gäller dem
som rör Europeiska gemenskaperna och som antas genom ett gemensamt
avtal mellan medlemsstaterna; de skall följaktligen efterleva de principer
och riktlinjer som framgår av dessa förklaringar, resolutioner eller andra
ställningstaganden och vidta de åtgärder som behövs för att säkerställa
genomförandet av dem.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

Artikel 4

1. De avtal eller konventioner som någon av gemenskaperna ingått med
tredje land, internationella organisationer eller medborgare i tredje land
är bindande för de nya medlemsstaterna på de villkor som fastställs i
grundfördragen och i denna akt.

2. De nya medlemsstaterna åtar sig att, på de villkor som fastställs i
denna akt, ansluta sig till de avtal eller konventioner som ingåtts av de
ursprungliga medlemsstaterna tillsammans med någon av gemenskaperna,
samt till de avtal som ingåtts av de ursprungliga medlemsstaterna och
som har anknytning till de nämnda avtalen eller konventionerna.
Gemenskapen och de ursprungliga medlemsstaterna skall bistå de nya
medlemsstaterna i detta avseende.

3. De nya medlemsstaterna ansluter sig genom denna akt och på de
villkor som fastställs i den till de interna avtal som ingåtts av de
ursprungliga medlemsstaterna i syfte att genomföra de avtal och
konventioner som avses i punkt 2.4. De nya medlemsstaterna skall, där
detta är nödvändigt, vidta lämpliga åtgärder för att anpassa sin hållning
gentemot internationella organisationer och internationella avtal, i vilka
någon av gemenskaperna eller andra medlemsstater också är parter, till
de rättigheter och förpliktelser som följer av deras anslutning till
gemenskaperna.

Artikel 5

Artikel 234 i Romfördraget och artiklarna 105 och 106 i Euratom-
fördraget skall för de nya medlemsstaternas del tillämpas på avtal och
konventioner som ingåtts före anslutningen.

Artikel 6

Bestämmelserna i denna akt får inte, såvida inte något annat föreskrivs
i den, tillfälligt upphävas, ändras eller upphävas på annat sätt än genom
det förfarande som fastställs i grundfördragen och som gör det möjligt att
ändra dessa fördrag.

Artikel 7

De rättsakter som antagits av gemenskapernas institutioner och som
berörs av de övergångsbestämmelser som fastställs i denna akt skall
bibehålla sin rättsliga status; särskilt skall förfarandena för ändring av
dessa rättsakter fortsätta att gälla.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

Artikel 8

Bestämmelser i denna akt som har till syfte eller effekt att, annat än
övergångsvis, upphäva eller ändra rättsakter som antagits av gemenska-
pens institutioner, skall ha samma rättsliga status som de bestämmelser
de upphäver eller ändrar och skall omfattas av samma regler som dessa
bestämmelser.

Artikel 9

1. För att underlätta de nya medlemsstaternas anpassning till de inom
gemenskapen gällande reglerna, skall tillämpningen av grundfördragen
och de rättsakter som antagits av institutionerna övergångsvis omfattas av
de undantag som föreskrivs i denna akt.

2. Med förbehåll för de tidpunkter, tidsfrister och särskilda bestämmel-
ser som fastställs i denna akt, skall tillämpningen av övergångsbe-
stämmelserna upphöra vid utgången av år 1977.

DEL TVÅ

ANPASSNINGAR AV FÖRDRAGEN

AVDELNING I

Institutionella bestämmelser

KAPITEL 1

Europaparlamentet

Artikel 10'

Artikel 21.2 i Parisfördraget, artikel 138.2 i Romfördraget och artikel
108.2 i Euratom-fördraget skall ersättas med följande:

1 Texten i dess lydelse enligt artikel 4 i anpassningsbeslutet.
"Antalet företrädare valda i varje medlemsstat är följande:

Belgien................................... 14

Danmark.................................. 10

Frankrike ................................. 36

Förenade kungariket .......................... 36

Irland.................................... 10

Italien.................................... 36

Luxemburg .................................6

Nederländerna .............................. 14

Tyskland ..................................36.”

KAPITEL 2

Rådet

Artikel 11'

Artikel 2 andra stycket i Fördraget om upprättandet av ett gemensamt råd
och en gemensam kommission för Europeiska gemenskaperna skall
ersättas med följande:

"Ordförandeskapet skall utövas av varje rådsmedlem i sex månader åt
gången enligt följande ordning mellan medlemsstaterna: Belgien,
Danmark, Tyskland, Frankrike, Irland, Italien, Luxemburg, Ned-
erländerna, Förenade kungariket."

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

Texten i dess lydelse enligt artikel 5 i anpassningsbeslutet.

Artikel 122

Artikel 28 i Parisfördraget skall ersättas med följande:

"Artikel 28

När rådet hörs av Höga myndigheten, skall det ha överläggningar utan
att behöva rösta. Protokoll från överläggningarna skall överlämnas till
Höga myndigheten.

När detta fördrag kräver rådets samtycke, skall detta anses föreligga om
det av Höga myndigheten framlagda förslaget godkänns

— av en absolut majoritet av medlemsstaternas företrädare, inklusive
rösterna från företrädarna för två medlemsstater, som var och en
svarar för minst en åttondel av det totala produktionsvärdet av kol
och stål i gemenskapen,

— eller, i händelse av lika röstetal och om Höga myndigheten vidhåller
sitt förslag efter en andra överläggning, av företrädarna för tre
medlemsstater som var och en svarar för minst en åttondel av det
totala produktionsvärdet av kol och stål i gemenskapen.

När detta fördrag kräver enhälligt beslut eller enhälligt samtycke, fordras
samtliga rådsmedlemmars röster för beslutet eller samtycket. Att
personligen närvarande eller företrädda medlemmar avstår från att rösta
hindrar emellertid inte att rådet fattar beslut som kräver enhällighet
vidtillämpningen av artiklarna 21, 32, 32a, 78d och 78f i detta fördrag
samt artikel 16, artikel 20 tredje stycket, artikel 28 femte stycket och
artikel 44 i protokollet om domstolens stadga.

Frånsett beslut som kräver kvalificerad majoritet eller enhällighet, skall
rådets beslut fattas av majoriteten av rådets medlemmar; denna majoritet
skall anses ha uppnåtts, om den omfattar den absoluta majoriteten av
medlemsstaternas företrädare, inklusive rösterna från företrädarna för två
medlemsstater, som var och en svarar för minst en åttondel av det totala
produktionsvärdet av kol och stål i gemenskapen. Emellertid skall för
tillämpningen av artiklarna 78, 78b och 78d i detta fördrag, vilka kräver
kvalificerad majoritet, rådsmedlemmamas röster vägas enligt följande:
Belgien 5, Danmark 3, Tyskland 10, Frankrike 10, Irland 3, Italien 10,
Luxemburg 2, Nederländerna 5, Förenade kungariket 10. För beslut
krävs minst 41 ja-röster från minst sex medlemmar.

Ingen rådsmedlem får vid omröstning företräda mer än en annan
medlem.

Rådet skall stå i förbindelse med medlemsstaterna genom sin ordförande.

Rådets beslut skall offentliggöras i den ordning rådet fastställer."

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

2 Texten i dess lydelse enligt artikel 6 i anpassningsbeslutet.

Artikel 13* Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

Artikel 95 fjärde stycket i Parisfördraget skall ersättas med följande:

"Dessa ändringar skall gemensamt föreslås av Höga myndigheten och
rådet, vilket beslutar genom åtta niondelars majoritet, och skall
underställas domstolen för yttrande. Domstolen äger vid sin prövning
oinskränkt befogenhet vid bedömningen av alla faktiska och rättsliga
förhållanden. Om domstolen efter prövning finner att förslagen är i
överensstämmelse med bestämmelserna i föregående stycke, skall
förslagen överlämnas till Europaparlamentet och träda i kraft om de
godkänns med tre fjärdedels majoritet av avgivna röster samt två
tredjedels majoritet av Europaparlamentets ledamöter."

3 Texten i dess lydelse enligt artikel 7 i anpassningsbeslutet.

Artikel 141

Artikel 148.2 i Romfördraget och artikel 118.2 i Euratom-fördraget skall
ersättas med följande:

”2. När rådets beslut skall fattas med kvalificerad majoritet skall
medlemmarnas röster vägas enligt följande:

Belgien.....................................5

Danmark ...................................3

Frankrike .................................. 10

Förenade kungariket ........................... 10

Irland......................................3

Italien..................................... 10

Luxemburg ..................................2

Nederländerna ................................5

Tyskland ................................... 10

Rådets beslut skall fattas med minst

— fyrtioen röster när beslutet enligt detta fördrag skall fattas på
förslag från kommissionen,

— fyrtioen röster från minst sex medlemmar i andra fall."

1 Texten i dess lydelse enligt artikel 8 i anpassningsbeslutet.

KAPITEL 3

Kommissionen

Artikel 152

Artikel 10.1 första stycket i Fördraget om upprättandet av ett gemensamt
råd och en gemensam kommission för Europeiska gemenskaperna skall
ersättas med följande:

"1. Kommissionen skall bestå av 14 ledamöter, som skall utses på
grundval av sin allmänna duglighet och vilkas oavhängighet inte kan
ifrågasättas."

2 I artikel 10.1 första stycket i Fördraget om upprättandet av ett gemensamt råd och en gemensam kommission
för Europeiska gemenskaperna, i dess lydelse enligt rådets beslut av den 1 januari 1973 om ändring av antalet
ledamöter i kommissionen (EGT nr L 2, 1.1.1973, s. 28) fastställs följande:

"Kommissionen skall bestå av 13 ledamöter, som skall utses på grundval av sin allmänna duglighet och vilkas
oavhängighet inte kan ifrågasättas."

Artikel 16

Artikel 14 första stycket i Fördraget om upprättandet av ett gemensamt
råd och en gemensam kommission för Europeiska gemenskaperna skall
ersättas med följande:

"Kommissionens ordförande och fem vice ordförande skall utses bland
kommissionens ledamöter för en period av två år i samma ordning som
gäller när ledamöterna skall utses. Deras mandat får förnyas."

KAPITEL 4

Domstolen

Artikel 173

Artikel 32 första stycket i Parisfördraget, artikel 165 första stycket i
Romfördraget, och artikel 137 första stycket i Euratom-fördraget skall
ersättas med följande:

"Domstolen skall bestå av nio domare."

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

3 Texten i dess lydelse enligt artikel 9 i anpassningsbeslutet.

Artikel 184

Artikel 32a första stycket i Parisfördraget, artikel 166 första stycket i
Romfördraget, och artikel 138 första stycket i Euratom-fördraget skall
ersättas med följande:

"Domstolen skall biträdas av tre generaladvokater."

4 I artikel 32a första stycket i Parisfördraget, artikel 166 första stycket i Romfördraget och artikel 138 första
stycket i Euratom-fördraget, i deras lydelse enligt artikel 1 i rådets beslut av den 1 januari 1973 om utökning
av antalet generaladvokater (EGT nr L 2, 1.1.1973, s. 29) fastställs följande:

"Domstolen skall biträdas av fyra generaladvokater."

Artikel 195 6

Artikel 32b andra och tredje stycket i Parisfördraget, artikel 167 andra
och tredje stycket i Romfördraget, och artikel 139 andra och tredje
stycket i Euratom-fördraget skall ersättas med följande:

"En del av domartjänstema skall nytillsättas vart tredje år. Då skall
omväxlande fem och fyra domare utses.

En del av tjänsterna som generaladvokat skall nytillsättas vart tredje år.
Då skall omväxlande en och två generaladvokater utses."

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

5 Texten i dess lydelse enligt artikel 10 i anpassningsbeslutet.

6 1 artikel 32b tredje stycket i Parisfördraget, artikel 167 tredje stycket i Romfördraget och artikel 139 tredje
stycket i Euratom-fördraget, i deras lydelse enligt artikel 2 i rådets beslut av den 1 januari 1973 om utökning
av antalet generaladvokater (EGT nr L 2, 1.1.1973, s. 29) fastställs följande: “En del av tjänsterna som
generaladvokat skall nytillsättas vart tredje år. Då skall två generaladvokater utses."

Artikel 20

Artikel 18 andra stycket i protokollet om stadgan för Europeiska kol- och
stålgemenskapens domstol, artikel 15 i protokollet om stadgan for
Europeiska ekonomiska gemenskapens domstol och artikel 15 i pro-
tokollet om stadgan för Europeiska atomenergi-gemenskapens domstol
skall ersättas med följande:

" Domstolens beslut skall vara giltiga endast om ett ojämnt antal
domare är närvarande. Vid sammanträde i plenum skall domstolens
beslut vara giltiga om sju domare är närvarande. Avdelningarnas beslut
är endast giltiga om tre domare är närvarande; vid förhinder för en
domare på en avdelning får en domare på en annan avdelning tillkallas
i enlighet med rättegångsreglerna."

KAPITEL 5

Ekonomiska och sociala kommittén

Artikel 21'

Artikel 194 första stycket i Romfördraget och artikel 166 första stycket
i Euratom-fördraget skall ersättas med följande:

"Antalet medlemmar i kommittén är följande:

Belgien.................................... 12

Danmark ...................................9

Frankrike .................................. 24

Förenade kungariket............................ 24

Irland......................................9

Italien..................................... 24

Luxemburg ..................................6

Nederländerna ............................... 12

Tyskland .................................. 24"

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

1 Texten i dess lydelse enligt artikel 11 i anpassningsbeslutet.

'KAPITEL 6

EKSG:s rådgivande kommitté

Artikel 22

Artikel 18 första stycket i Parisfördraget skall ersättas med följande:

"En rådgivande kommitté skall knytas till Höga myndigheten. Den
skall bestå av minst sextio och högst åttiofyra medlemmar och skall
bestå av lika många representanter för tillverkare, för arbetstagare samt
för förbrukare och handeln."

KAPITEL 7

Vetenskapliga och tekniska kommittén

Artikel 232

Artikel 134.2 första stycket i Euratom-fördraget skall ersättas med
följande:

"Kommittén skall bestå av 27 medlemmar som skall utses av rådet efter
samråd med kommissionen."

2 Texten i dess lydelse enligt artikel 12 i anpassningsbeslutet.

AVDELNING II

ÖVRIGA ANPASSNINGAR

Artikel 24 3

1. Förenade kungariket skall läggas till bland de medlemsstater som
räknas upp i artikel 131 första meningen i Romfördraget.

2. Följande länder och territorier skall läggas till i förteckningen i bilaga
IV till Romfördraget:

Brittisk-franska kondominatet Nya Hebridema,

Bahamas,

Bermuda,

Brittiska antarktiska territoriet,

Brittiska Honduras,

Brittiska territoriet i Indiska oceanen,

Brittiska Salomon-öama

Brittiska Jungfruöarna,

Brunei,

De associerade staterna i Karibien: Antigua, Dominica, Grenada, St
Lucia, St Vincent, St Christopher, Nevis, Anguilla,

Cayman-öama,

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

31 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 19. Bilaga 13-21

Central och Southern Line-öama

Falklandsöama med tillhörande områden,

Gilbert- och Ellice-öarna,

Montserrat,

Pitcairn,

St Helena med tillhörande områden,

Seychellerna,

Turks- och Caicos-öama.

’Texten i dess lydelse enligt artikel 13 i anpassningsbeslutet.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

Artikel 25'

Följande stycke skall läggas till efter artikel 79 första stycket i Parisför-
draget:

"Utan hinder av föregående stycke skall följande gälla:

a) Detta fördrag skall inte tillämpas beträffande Färöarna. Konungariket
Danmarks regering kan dock genom en deklaration deponerad senast
den 31 december 1975 hos Franska republikens regering, som skall
överlämna en bestyrkt kopia av deklarationen till regeringarna i
övriga medlemsstater, anmäla att fördraget skall tillämpas beträffande
dessa öar. I sådant fall skall fördraget tillämpas beträffande dessa öar
från och med den första dagen i den andra månaden som följer efter
den dag då deklarationen deponerats.

b) Detta fördrag skall inte tillämpas beträffande Förenade konungariket
Storbritannien och Nordirlands suveräna basområden på Cypern.

c) Detta fördrag skall tillämpas beträffande Kanalöarna och Isle of Man
endast i den utsträckning det är nödvändigt för att säkerställa
genomförandet av den ordning för dessa öar som anges i rådets
beslut av den 22 januari 1972 om anslutning av nya medlemsstater
till Europeiska kol- och stålgemenskapen."

1 Texten i dess lydelse enligt artikel 14 i anpassningsbeslutet.

Artikel 26

l.2 Artikel 227.1 i Romfördraget skall ersättas med följande:

" 1. Detta fördrag skall gälla för Konungariket Belgien, Konungariket
Danmark, Förbundsrepubliken Tyskland, Franska republiken, Irland,
Italienska republiken, Stor-hertigdömet Luxemburg, Konungariket
Nederländerna och Förenade konungariket Storbritannien och Nordir-
land."

2. Följande stycke skall läggas till i artikel 227.3 i Romfördraget:

"Detta fördrag skall inte tillämpas på de utomeuropeiska länder och
territorier som har särskilda förbindelser med Förenade konungariket
Storbritannien och Nordirland och som inte har tagits med i den
nämnda bilagan."

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

2 Punkt 1 i dess lydelse enligt artikel 15.1 i anpassningsbeslutet.

3.3 Följande stycke skall läggas till i artikel 227 i Romfördraget:
"5. Utan hinder av föregående punkter skall följande gälla:

a) Detta fördrag skall inte tillämpas beträffande Färöarna. Konungari-
ket Danmarks regering kan dock genom en deklaration deponerad
senast den 31 december 1975 hos Italienska republikens regering,
som skall överlämna en bestyrkt kopia av deklarationen till
regeringarna i övriga medlemsstater, anmäla att fördraget skall
tillämpas beträffande dessa öar. I sådant fall skall fördraget
tillämpas beträffande dessa öar från och med den första dagen i den
andra månaden som följer efter den dag då deklarationen depone-
rats.

b) Detta fördrag skall inte tillämpas beträffande Förenade konungari-
ket Storbritannien och Nordirlands suveräna basområden på
Cypern.

c) Detta fördrag skall tillämpas beträffande Kanalöarna och Isle of
Man endast i den utsträckning det är nödvändigt för att säkerställa
genomförandet av den ordning för dessa öar som anges i det
fördrag om anslutning av nya medlemsstater till Europeiska
ekonomiska gemenskapen och till Europeiska atomenergi-gemen-
skapen som undertecknats den 22 januari 1972."

3 Punkt 3 i dess lydelse enligt artikel 15.2 i anpassningsbeslutet.

Artikel 27*

Följande stycke skall läggas till i artikel 198 i Euratom-fördraget:

"Utan hinder av föregående punkter skall följande gälla:

b) Detta fördrag skall inte tillämpas beträffande Förenade konungari-
ket Storbritannien och Nordirlands suveräna basområden på
Cypern.

c) Detta fördrag skall inte tillämpas på de utomeuropeiska länder och
territorier som har särskilda förbindelser med Förenade Konungari-
ket Storbritannien och Nordirland och som inte har

d) Detta fördrag skall tillämpas beträffande Kanalöarna och Isle of
Man endast i den utsträckning det är nödvändigt för att säkerställa
genomförandet av den ordning för dessa öar som anges i det
fördrag om anslutning av nya medlemsstater till Europeiska
ekonomiska gemenskapen och till Europeiska atomenergi-gemen-
skapen som undertecknats den 22 januari 1972."

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

4 Texten i dess lydelse enligt artikel 16 i anpassningsbeslutet. tagits med i bilaga IV till Fördraget om
upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen.

Artikel 28

Gemenskapsinstitutionernas rättsakter rörande varorna i bilaga II till
Romfördraget och de varor som vid import till gemenskapen är föremål
för särskilda regler som en följd av genomförandet av den gemensamma
jordbrukspolitiken, samt rättsakter rörande harmoniseringen av lagstift-
ningen om medlemsstaternas omsättningsskatter, skall inte tillämpas på
Gibraltar såvida inte rådet enhälligt på förslag av kommissionen
bestämmer annat.

DEL TRE

ANPASSNING AV INSTITUTIONERNAS RÄTTSAKTER

Artikel 29

De rättsakter som räknas upp i bilaga I till denna akt skall anpassas så
som det anges i den bilagan.

Artikel 30

Anpassningen av de rättsakter som räknas upp i bilaga II till denna akt
som nödvändiggjorts av anslutningen skall utarbetas i enlighet med de
riktlinjer som fastställs i den bilagan och i överensstämmelse med det
förfarande och de villkor som fastställs i artikel 153.

DEL FYRA

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

AVDELNING 1

FRI RÖRLIGHET FÖR VAROR

KAPITEL 1

T ullbestämmelser

Artikel 31

1. Den bastullsats på vilken de successiva avdrag som avses i artiklarna
32 och 59 skall tillämpas skall för varje vara utgöras av den milsats som
tillämpas den 1 januari 1972.

Den bastullsats som används som en tillnärmning till den gemensamma
miltaxan och den enhetliga tulltaxan inom Europeiska kol- och stålgemen-
skapen (EKSG) som avses i artiklarna 39 och 59 skall för varje vara
utgöras av den milsats som tillämpas av de nya medlemsstaterna den 1
januari 1972.

I denna akt avses med "den enhetliga tulltaxan inom EKSG" tullnomen-
klaturen och de befintliga tullarna för andra produkter än kol i bilaga I
till Parisfördraget.

2. Om en taxesänkning uppkommer genom det avtal som främst avser
kemiska produkter i tillägget till Genéve-protokollet 1967 till det
allmänna mil- och handelsavtalet (GATT) och blir tillämplig efter den 1

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

januari 1972 skall de reducerade tullsatsema ersätta de bastullsatser som Prop. 1994/95:19
avses i punkt 1. Bilaga 20

Artikel 32

1. Tullarna på import mellan den ursprungliga gemenskapen och de nya
medlemsstaterna och mellan de nya medlemsstaterna inbördes skall
gradvis avvecklas enligt följande tidsplan:

— Den 1 april 1973 skall varje tullsats sänkas till 80 % av bastullsatsen.

— De fyra övriga sänkningarna om 20 % vardera skall ske den

1 januari 1974,

1 januari 1975,

1 januari 1976,

1 juli 1977.

2. Trots bestämmelserna i punkt 1 skall

a) tullar på kolimport i den betydelse som avses i bilaga I till Parisför-
draget upphävas mellan medlemsstaterna från och med anslutnings-
dagen,

b) tullar på import av de produkter som förtecknas i bilaga III till denna
akt upphävas den 1 januari 1974,

c) från och med anslutningsdagen tullfri införsel tillämpas på den import
som omfattas av de bestämmelser om tullbefrielse som tillämpas på
personer som reser från en medlemsstat till en annan.

3. Beträffande de varor som förtecknas i bilaga IV till denna akt och
som är föremål för avtalsenliga preferensmarginaler enligt preferensavtal
för Brittiska samväldet mellan Förenade kungariket och vissa andra
länder kan Förenade kungariket skjuta upp den första av de taxesänk-
ningar som avses i punkt 1 till den 1 juli 1973.

4. Punkt 1 skall inte utesluta möjligheten att införa tulltaxekvoter för
vissa jäm- och stålprodukter som inte tillverkas eller tillverkas i
otillräcklig kvantitet eller kvalitet i den ursprungliga gemenskapen.

Artikel 33

Inte i något fall skall i gemenskapen tillämpas tullar som är högre än de
som tillämpas på tredje land som åtnjuter behandling som mest gynnad
nation.

Om den gemensamma tulltaxan ändras eller upphävs eller de nya
medlemsstaterna tillämpar artikel 41 skall rådet, med kvalificerad
majoritet och på förslag från kommissionen, vidta nödvändiga åtgärder
för att upprätthålla gemenskapspreferens.

Artikel 34

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

Varje ny medlemsstat får helt eller delvis tillfälligt uppäva utfärdandet av
tullar på produkter som importeras från andra medlemsstater. Den skall
anmäla detta till de övriga medlemsstaterna och till kommissionen.

Artikel 35

Varje avgift med verkan som motsvarar tullar på import som införs efter
den 1 januari 1972 i handeln mellan den ursprungliga gemenskapen och
de nya medlemsstaterna eller mellan de nya medlemsstaterna inbördes
skall upphöra att gälla den 1 januari 1973.

Varje avgift med verkan som motsvarar tullar på import som den 31
december 1972 är högre än den som tillämpades den 1 januari 1972 skall
sänkas till den lägre avgiften den 1 januari 1973.

Artikel 36

1. Avgifter med verkan som motsvarar tullar på import skall gradvis
avvecklas mellan den ursprungliga gemenskapen och de nya med-
lemstatema och mellan de nya medlemsstaterna inbördes enligt följande
tidsplan:

— Senast den 1 januari 1974 skall varje avgift sänkas till 60 % av den
avgift som tillämpades den 1 januari 1972.

— De tre övriga sänkningarna på 20 % vardera skall ske den:

1 januari 1975,

1 januari 1976,

1 juli 1977.

2. Trots bestämmelserna i punkt 1 skall

a) avgifter med motsvarande verkan som tullar på import av kol i den
betydelse som avses i bilaga 1 till Parisfördraget upphöra att gälla
mellan medlemsstaterna från och med anslutningsdagen,

b) avgifter med motsvarande verkan som tullar på import av de
produkter som förtecknas i bilaga III till dena akt upphöra att gälla
den 1 januari 1974.

Artikel 37

Exporttullar och avgifter med motsvarande verkan som exporttullar
mellan den ursprungliga gemenskapen och de nya medlemsstaterna och
mellan de nya medlemsstaterna inbördes skall upphöra att gälla senast
den 1 januari 1974.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

Artikel 38

1. Utan att det påverkar tillämpningen av följande punkter skall
bestämmelserna om den gradvisa avvecklingen av tullar tillämpas på
tullar av fiskal karaktär.

2. De nya medlemsstaterna skall förbehålla sig rätten att ersätta en tull
av fiskal karaktär eller skattedelen av en sådan tull med intern skatt som
är förenlig med artikel 95 i Romfördraget. Om en ny medlemsstat
utnyttjar denna rätt skall varje del som inte ersätts med en intern skatt
utgöra en bastullsats enligt artikel 31. Denna del skall avvecklas i
handeln inom gemenskapen och anpassas till den gemensamma tulltaxan
enligt bestämmelserna i artiklarna 32, 39 och 59.

3. När kommissionen upptäcker att det i en ny medlemsstat råder
allvarliga svårigheter att ersätta en tull av fiskal karaktär eller skattedelen
av en sådan tull skall kommissionen ge medlemsstaten rätt att behålla
milen eller skattedelen - efter en begäran som ges in senast den 1
februari 1973 - under förutsättning att medlemsstaten upphäver den
senast den 1 januari 1976. Kommissionen skall fatta sitt beslut senast den
1 mars 1973.

En skyddstulldel på ett belopp som skall fastställas av kommissionen
senast den 1 mars 1973 efter samråd med den berörda medlemsstaten
skall utgöra den bastullsats som föreskrivs i artikel 31. Denna del skall
avvecklas i handeln inom gemenskapen och anpassas till den gemensam-
ma miltaxan enligt bestämmelserna i artiklarna 32, 39 och 59.

4. Kommissionen får ge Förenade kungariket rätt att behålla tullar av
fiskal karaktär eller skattedelen av sådana tullar på tobak i ytterligare två
år om det inte senast den 1 januari 1976 har visat sig vara möjligt att
omvandla dessa tullar till harmoniserade interna skatter på bearbetad
tobak enligt artikel 99 i Romfördraget, antingen på grund av att det inte
finns några gemenskapsbestämmelser på området den 1 januari 1975 eller
på grund av att den tidsgräns som fastställs för tillämpningen av sådana
gemenskapsbestämmelser infaller efter den 1 januari 1976.

5. Rådets direktiv av den 4 mars 1969 om en harmonisering av de
bestämmelser som föreskrivs genom lagstiftning för tidigarelagd betalning

av tullar, avgifter med motsvarande effekt och jordbruksavgifter skall Prop. 1994/95:19
inte tillämpas i de nya medlemsstaterna på de tullar av fiskal karaktär Bilaga 20
som avses i punkterna 3 och 4 eller på skattedelen av sådana tullar.

6. Rådets direktiv av den 4 mars 1969 om en harmonisering av de
bestämmelser som föreskrivs genom lagstiftning beträffande inrikes
förädling skall i Förenade kungariket inte tillämpas på de tullar av fiskal
karaktär som avses i punkterna 3 och 4 eller på skattedelen av sådana
tullar.

Artikel 39

1. Vid det gradvisa införandet av den gemensamma tulltaxan och den
enhetliga tulltaxan inom EKSG skall de nya medlemsstaterna ändra de
tulltaxor som tillämpas på tredje land enligt följande:

a) Beträffande tullnummer för vilka bastullsatsema inte skiljer mer än

15 % åt något håll från tullsatsema i den gemensamma tulltaxan eller

i den enhetliga tulltaxan inom EKSG skall de senare tullsatsema
tillämpas från och med den 1 januari 1974.

b) I andra fall skall varje ny medlemsstat från och med den 1 januari
1974 tillämpa en tullsats som räknas fram genom att man minskar
skillnaden mellan bastullsatsen och satsen i den gemensamma
tulltaxan eller i den enhetliga tulltaxan inom EKSG med 40 %.

Denna skillnad skall minskas med ytterligare 20 % den 1 januari 1975
och med 20 % den 1 januari 1976.

De nya medlemsstaterna skall tillämpa den gemensamma tulltaxan och

den enhetliga tulltaxan inom EKSG fullt ut från och med den 1 juli
1977.

2. Om några satser i den gemensamma tulltaxan ändra eller tillfälligt
upphävs från och med den 1 januari 1974 skall de nya medlemsstaterna
samtidigt ändra eller tillfälligt upphäva sina tulltaxor i den proportion
som blir resultatet av tillämpningen av punkt 1.

3. De nya medlemsstaterna skall tillämpa den gemensamma tulltaxan
från och med den 1 januari 1974 på de varor som förtecknas i bilaga III
till denna akt.

4. De nya medlemsstaterna skall tillämpa den gemensamma tullnomen-
klaturen från och med anslutningsdagen. Danmark och Förenade
kungariket har rätt att skjuta upp tillämpningen av nomenklaturen till den
1 januari 19741.

De nya medlemsstaterna får i sin nomenklatur ta med befintliga nationella Prop. 1994/95:19
tullnummer som är nödvändiga för att den gradvisa tillnärmningen av Bilaga 20
deras tullar till den gemensamma tulltaxan skall kunna genomföras enligt
bestämmelserna i denna akt.

Tullnummer	Varubeskrivning (EKSG)
73.01	Tackjärn, gjutjärn och spegeljäm i form av tackor, block, oregelbundna stycken o.d.
73.02	Ferrolegeringar: A. Ferromangan: 1. Innehållande mer än 2 viktpro- cent kol (höghaltigt kolferro- mangan)
73.07	Blooms, billets, slabs och platiner (inbe- gripet vitplatiner) av jäm eller stål, ämnen grovt tillformade genom smidning, av jäm eller stål A. Blooms och billets: ex. 1. Valsade billets

5. I syfte att underlätta de nya medlemsstaternas gradvisa införande av
den gemensamma tulltaxan skall kommissionen om nödvändigt fastställa
de bestämmelser enligt vilka de nya medlemsstaterna får ändra sina
tullar.

Punkt 4 första stycket, i dess lydelse enligt artikel 17 i anpassningsbeslutet.

Artikel 40

Trots bestämmelserna i artikel 39 skall Irland beträffande de varor i den
gemensamma tulltaxan som anges i tabellen nedan från och med den 1
januari 1975 tillämpa tullsatser som med en tredjedel minskar skillnaden
mellan de satser som tillämpas den 1 januari 1972 och satserna i den
enhetliga tulltaxan inom EKSG. Den skillnad som är resultatet av den
första etappen mot tillnärmning skall minskas med ytterligare 50 % den
1 januari 1976.

Irland skall fullt ut tillämpa den enhetliga miltaxan inom EKSG från och
med den 1 juli 1977.

Artikel 41

I syfte att anpassa tulltaxorna till den gemensamma miltaxan och den
enhetliga miltaxan inom EKSG skall de nya medlemsstaterna ha rätt att
ändra sina tullar snabbare än som föreskrivs i artikel 39.1 och 39.3. De
skall informera de andra medlemsstaterna och kommissionen om detta.

KAPITEL 2

Avskaffande av kvantitativa restriktioner

Artikel 42

Kvantitativa import- och exportrestriktioner skall från och med anslut-
ningsdagen avvecklas mellan den ursprungliga gemenskapen och de nya
medlemsstaterna och mellan de nya medlemsstaterna inbördes.De
åtgärder som har motsvarande verkan som sådana restriktioner skall
upphävas senast den 1 januari 1975.

Artikel 43

Trots bestämmelserna i artikel 42 får medlemsstaterna under en period
av två år behålla sina restriktioner i fråga om export av avfall och skrot
av jäm eller stål enligt nummer 73.03 i den gemensamma tulltaxan,
under förutsättning att dessa inte är mer restriktiva än dem som tillämpas
på export till tredje land.

För Danmark skall perioden vara tre år och för Irland fem år1.

'Andra stycket i dess lydelse enligt artikel 18 i anpassningsbeslutet.2.Före utgången av tidsfristen skall
kommissionen fastställa de bestämmelser som skall tillämpas på handeln inom gemenskapen med varor som
producerats i gemenskapen när man vid tillverkningen har använt

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

Artikel 44

1. De nya medlemsstaterna skall gradvis avveckla statliga handelsmono-
pol i den betydelse som avses i artikel 37.1 i Romfördraget på så sätt att
det den 31 december 1977 kan säkerställas att ingen diskriminering
förekommer mellan medborgare i medlemsstaterna i fråga om de villkor
enligt vilka varor produceras och försäljs.

De ursprungliga medlemsstaterna skall ha motsvarande skyldigheter mot
de nya medlemsstaterna.

2. Från och med år 1973 skall kommissionen utfärda rekommendationer
om på villket sätt och enligt vilken tidsplan den tillnärmning som
föreskrivs i denna artikel skall genomföras, samtidigt som det är
underförstått att sättet och tidsplanen måste vara samma för de nya
medlemsstaterna och de ursprungliga medlemsstaterna.

KAPITEL 3

Övriga bestämmelser

Artikel 45

1. Kommissionen skall senast den 1 april 1973 och med hänsyn till
befintliga bestämmelser - särskilt dem som gäller transitering inom
gemenskapen - fastställa de metoder för administrativt samarbete som är
ägnade att säkerställa att de varor som uppfyller kraven drar fordel av
upphävandet av tullar och avgifter med motsvarande verkan som tullar
samt av kvantitativa restriktioner och åtgärder med samma effekt.

— varor för vilka tullar eller andra avgifter med motsvarande verkan
som var tillämpliga på dem i den ursprungliga gemenskapen eller i
en ny medlemsstat inte har utfärdats eller vilka har dragit fördel av
att sådana tullar eller andra avgifter helt eller delvis har upphävts,

— jordbruksprodukter som inte uppfyller kraven för fr i omsättning i den
ursprungliga gemenskapen eller i en ny medlemsstat.

När kommissionen fastställer dessa bestämmelser skall den ta hänsyn till
bestämmelserna i denna akt om avskaffandet av tullar mellan den
ursprungliga gemenskapen och de nya medlemsstaterna och mellan de
nya medlemsstaterna inbördes och till de nya medlemsstaternas gradvisa
införande av den gemensamma tulltaxan och bestämmelserna om den
gemensamma jordbrukspolitiken.

Artikel 46

1. Utom när annat föreskrivs i denna akt skall befintliga bestämmelser
i fråga om tulllagstiftningen för handeln med tredje land tillämpas enligt
samma villkor som handel inom gemenskapen under den tid som uppbörd
av tullar äger rum i den handeln.

I syfte att fastställa tullvärdet för handeln inom gemenskapen skall det
tullterritorium som beaktas vara det som definieras enligt de bestämmel-
ser som är i kraft i gemenskapen och i de nya medlemsstaterna den 31
december 1972.

2. Medlemsstaterna skall tillämpa den gemensamma tulltaxan i handeln
inom gemenskapen från och med anslutningsdagen. Danmark och
Förenade kungariket har rätt att skjuta upp tillämpningen av nomenklatu-
ren till den 1 januari 19741.

De nya medlemsstaterna får i nomenklaturen ta med befintliga nationella
tullnummer som är nödvändiga för att den gradvisa avvecklingen av
deras tullar i gemenskapen skall kunna genomföras enligt föreskrifterna
i denna akt.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

1 Punkt 2 första stycket i dess lydelse enligt artikel 19 i anpassningsbeslutet. inbördes på import av råvaror som Prop. 1994/95:19

anses ha använts vid tillverkningen av de varor som omfattas av förordning nr 170/67/EEG om den Bildad 20

gemensamma ordningen för handeln med äggalbumin och mjölkalbumin och förordning (EEG) nr 1059/69 om
en ordning för handeln med vissa varor framställda av jordbruksprodukter, skall vid import av dessa varor ett
utjämningsbelopp tillämpas, beräknat på dessa belopp och enligt bestämmelserna i de förordningarna för
beräkningen av antingen avgiften eller den variabla komponent som tillämpas på de berörda varorna.

Artikel 47

1. När uppbörd av de utjämningsbelopp som avses i artikel 55.1 a sker
i handeln mellan den ursprungliga gemenskapen och de nya med-
lemsstaterna och mellan de nya medlemsstaterna

När motsvarande varor importeras från tredje land till de nya med-
lemsstaterna skall den avgift som föreskrivs i förordning nr 170/67/EEG
och den variabla komponent som föreskrivs i förordning (EEG) nr
1059/69 minskas respektive ökas med utjämningsbeloppet enligt de
villkor som föreskrivs i artikel 55.1 b.

2. Artikel 61.2 skall tillämpas vid fastställandet av den tull som utgör
den fasta komponenten i den avgift som tillämpas i de nya medlemssta-
terna på de varor som omfattas av förordning (EEG) nr 1059/69.

Varje fast komponent som tillämpas i handeln mellan den ursprungliga
gemenskapen och de nya medlemsstaterna och mellan de nya med-
lemsstaterna inbördes skall avvecklas enligt artikel 32.1.

Varje fast komponent som tillämpas av de nya medlemsstaterna på import
från tredje land skall anpassas till den gemensamma tulltaxan enligt
artikel 39.

3. De nya medlemsstaterna skall i fråga om de varor som omfattas av
förordningarna nr 170/67/EEG och (EEG) nr 1059/69 tillämpa den
kombinerade nomenklaturen i sin helhet senast den 1 februari 1973.

4. De nya medlemsstaterna skall avskaffa tullar och avgifter med
motsvarande verkan senast den 1 februari 1973, med undantag för de
avgifter som avses i punkterna 1 och 2.

Samma dag skall de nya medlemsstaterna upphäva de åtgärder som har
motsvarande effekt på kvantitativa restriktioner i deras inbördes handel
och i handeln med den ursprungliga gemenskapen.

5. Rådet skall med kvalificerad majoritet och på förslag från kommissio- Prop. 1994/95:19
nen fastställa bestämmelserna för tillämpningen av denna artikel, särskilt Bilaga 20
med hänsyn till de speciella situationer somkan uppstå genom tillämp-
ningen på de varor som avses i punkt 1 första stycket och i artikel 97.

Artikel 48

1. Bestämmelserna i denna avdelning skall inte hindra att Irland på
varor som har sitt ursprung i Förenade kungariket tillämpar den ordning
som gör att tullarna och skyddstulldelama i tullar av fiskal karaktär
upphävs snabbare enligt Anglo-Irish Free Trade Area Agreement,
undertecknat den 14 december 1965, och därmed sammanhängande
överenskommelser.

2. De bestämmelser som föreskrivs i artikel 45.2 skall från och med den
1 januari 1974 tillämpas på den tullordning som gäller mellan Irland och
Förenade kungariket.

Artikel 49

1. Protokollen 8-15 som är bilagor till denna akt skall inte utesluta en
ändring eller ett upphävande av de tullar som beslutats enligt artikel 28
i Romfördraget.

2. De protokoll som utgör bilaga till avtalet om fastställandet av den del
av den gemensamma tulltaxan som gäller de varor som förtecknas i
bilaga G till Romfördraget återkallas härmed, med undantag av protokoll
XVII.

KAPITEL II

JORDBRUK

KAPITEL 1

Allmänna bestämmelser

Artikel 50

Om inte annat föreskrivs i denna avdelning skall bestämmelserna i denna
akt tillämpas på jordbruksprodukter.

Artikel 51

1. Bestämmelserna i denna artikel skall tillämpas på de priser för vilka
det i kapitel 2 och 3 hänvisas till denna artikel.

2. Innan första etappen genomförs mot den pristillnärmning som avses
i artikel 52 skall de priser som kommer att tillämpas i varje medlemsstat
fastställas enligt bestämmelserna i den gemensamma marknadsordningen
på respektive område på en nivå som ger producenterna på området en
vinst motsvarande den vinst som de fått enligt den tidigare nationella
ordningen.

3. Beträffande Förenade kungariket skall dessa priser fastställas på en
nivå som gör att tillämpningen av gemenskapens bestämmelser resulterar
i en prisnivå som är jämförbar med den nivå som noteras i de berörda
medlemsstaterna under en representativ period som föregår tillämpningen
av gemenskapens bestämmelser1.

Artikel 52

1. Om tillämpningen av bestämmelserna i denna avdelning resulterar i
en annan prisnivå än nivån på de gemensamma priserna skall de priser
för vilka det i kapitel 2 och 3 hänvisas till denna artikel anpassas till
nivån på de gemensamma priserna i sex etapper.

2. Om inte annat följer av punkt 4 skall etapperna mot en tillnärmning
genomföras vid början av varje regleringsår enligt följande:

a) När priset på en vara i en ny medlemsstat är lägre än det gemensam-
ma priset skall priset i medlemsstaten vid tidpunkten för varje etapp
mot en tillnärmning ökas successivt med en sjättedel, en femtedel, en
fjärdedel, en tredjedel och hälften av skillnaden mellan prisnivån i
den nya medlemsstaten och den gemensamma prisnivå som gäller
före varje etapp mot en tillnärmning. Det pris som blir resultatet av
denna beräkning skall ökas proportionellt i förhållande till varje
ökning av det gemensamma priset under det följande regleringsåret.

b) När priset på en vara i en ny medlemsstat är högre än det gemensam-
ma priset skall skillnaden mellan den prisnivå som gäller före varje
ny etapp mot en tillnärmning i den nya medlemsstaten och den
gemensamma prisnivå som gäller för det följande regleringsåret
sänkas successivt med en sjättedel, en femtedel, en fjärdedel, en
tredjedel och med hälften.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

3. För att integrationsprocessen skall fungera smidigt får rådet trots Prop. 1994/95:19
bestämmelserna i punkt 2 - enligt förfarandet i artikel 43.2 i Romför- Bilaga 20
draget - besluta att priset för en eller flera varor i en eller flera nya
medlemsstater under ett regleringsår skall avvika från de priser som
följer av tillämpningen av punkt 2.

'Punkt 3 i dess lydelse enligt artikel 20 i anpassningsbeslutet.Avvikelsen får inte överstiga 10 % av det belopp
med vilket priset skall ändras.

Om en avvikelse beslutas skall prisnivån för det följande regleringsåret
vara den som skulle ha blivit resultatet av en tillämpning av punkt 2 om
avvikelsen inte hade beslutats. En ytterligare avvikelse från prisnivån får
beslutas enligt föregående punkter.

4. De gemensamma priserna skall tillämpas i de nya medlemsstaterna
senast från och med den 1 januari 1978.

Artikel 53

Om skillnaden mellan prisnivån på en vara i en ny medlemsstat och den
gemensamma prisnivån konstateras vara minimal får rådet besluta att det
gemensamma priset skall tillämpas på den berörda produkten i den nya
medlemsstaten i enlighet med förfarandet i artikel 43.2 i Romfördraget.

Artikel 54

1. Under den tid som det i Förenade kungariket råder en skillnad mellan
de priser som erhålls enligt den nationella ordningen med garanterade
priser och de marknadspriser som är resultatet av tillämpningen av
mekanismerna i den gemensamma jordbrukspolitiken och av bestämmel-
serna i den här avdelningen får den medlemsstaten behålla sitt produk-
tionsstöd.

2. Förenade kungariket skall beträffande varje vara som omfattas av
punkt 1 sträva efter att avskaffa stödet snarast möjligt under den period
som avses i artikel 9.2.

3. Stödet får inte ha till effekt att det höjer producenternas vinst över
den nivå som skulle ha blivit resultatet av en tillämpning på dessa vinster
av bestämmelserna om pristillnärmning som föreskrivs i artikel 52.

4. Rådet skall i enlighet med förfarandet i artikel 43.2 i Romfördraget
fastställa nödvändiga tillämpningsbestämmelser i syfte att säkerställa att
den gemensamma jordbrukspolitiken fungerar korrekt, särskilt den
gemensamma organisationen av marknaden.

Artikel 55

1. Skillnaderna i prisnivåer skall kompenseras enligt följande:

a) I handeln mellan de nya medlemsstaterna inbördes och med den
ursprungliga gemenskapen skall utjämnings-belopp tas ut av den
importerande staten eller beviljas av den exporterande staten.

b) I handeln mellan de nya medlemsstaterna och tredje land skall
importavgifter eller andra importpålagor som tillämpas enligt den
gemensamma jordbrukspolitiken samt exportbidrag sänkas respektive
ökas med de utjämningsbelopp som är tillämpliga i handeln med den
ursprungliga gemenskapen. Tullar får däremot inte sänkas med
utjämningsbelopp.

2. Beträffande de varor för vilka priset fastställs enligt artiklarna 51 och
52 skall det utjämningsbelopp som gäller i handeln mellan den ursprung-
liga gemenskapen och de nya medlemsstaterna och mellan dessa stater
och tredje land vara lika med skillnaden mellan de priser som fastställs
för de nya medlemsstaterna och de gemensamma priserna.

För andra varor skall utjämningsbeloppen fastställas i de fall som
föreskrivs i kapitel 2 och 3 och enligt bestämmelserna där.

3. De utjämningsbelopp som tillämpas i handeln mellan de nya
medlemsstaterna skall fastställas i direkt förhållande till de utjämningsbe-
lopp som fastställs för var och en av dessa stater enligt punkt 2.

4. Om tillämpningen av punkterna 2 och 3 resulterar i ett ringa belopp
skall inget utjämningsbelopp fastställas.

5. Beträffande de varor för vilka tullsatsen i den gemensamma tulltaxan
är bunden enligt Allmänna tull- och handelsavtalet skall hänsyn tas till
denna bindning.

6. Det utjämningsbelopp som uppbärs eller beviljas av en medlemsstat
enligt punkt 1 a får inte överstiga det totala belopp som uppbärs av
medlemsstaten vid import från tredje land.

Rådet får med kvalificerad majoritet och på förslag från kommissionen
göra avsteg från denna bestämmelse, särskilt för att undvika omläggning
av handeln och snedvridning av konkurrensen.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

32 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 19. Bilaga 13-21

Artikel 56

Om världsmarknadspriset på en viss produkt är högre än det pris som
används för att beräkna den importavgift som införs genom den
gemensamma jordbrukspolitiken, minskat med det utjämningsbelopp
som dras av från importavgiften enligt artikel 55, eller om exportbidraget
till tredje land är lägre än utjämningsbeloppet, eller om inget export-
bidrag är tillämpligt, får lämpliga åtgärder vidtas för att säkerställa att
den gemensamma marknadsordningen fungerar korrekt.

Artikel 57

Vid fastställandet av nivån på de olika delarna av pris- och interventions-
systemet skall - utom ifråga om de priser som avses i artiklarna 51 och
70 - nödvändig hänsyn tas till de nya medlemsstaterna ifråga om
prisskillnaden, uttryckt genom utjämningsbeloppet, för att gemenskapens
bestämmelser skall fungera korrekt.

Artikel 58

De beviljade utjämningsbeloppen skall finansieras av gemenskapen
genom garantisektionen vid den Europeiska utvecklings- och garantifon-
den för jordbruket.

Artikel 59

Följande bestämmelser skall tillämpas på de varor som är underkastade
tull vid import från tredje land till den ursprungliga gemenskapen:

1. Tullar vid import skall avvecklas gradvis i fem etapper mellan den
ursprungliga gemenskapen och de nya medlemsstaterna och mellan de
nya medlemsstaterna inbördes. Den första sänkningen, som skall minska
tullarna till 80 % av bastullsatsen, och de fyra följande sänkningarna om
20 % vardera skall genomföras enligt följande tidsplan:

a) För varor som omfattas av den gemensamma organisationen av
marknaden för nötkött: Vid ingången av varje regleringsår med
början år 1973.

b) För varor som omfattas av förordning nr 23 om det gradvisa
införandet av en gemensam organisation av marknaden för frukt och
grönsaker, av förordning (EEG) nr 234/68 om inrättandet av en
gemensam organisation av marknaden för levande träd och andra
levande växter, lökar, rötter o.d., snittblommor och snittgrönt, och
av förordning (EEG) nr 865/68 om inrättandet av en gemensam
organisation av marknaden för bearbetade produkter av frukt och
grönsaker: Den 1 januari varje år med början den 1 januari 1974.c)

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

För andra jordbruksprodukter: Enligt den tidsplan som föreskrivs i Prop. 1994/95:19
artikel 32.1 dock med början den 1 juli 1973. Bilaga 20

2. I syfte att stegvis införa den gemensamma tulltaxan skall varje ny
medlemsstat successivt minska skillnaden mellan bastullsatsen och satsen
i den gemensamma tulltaxan med ett belopp om 20 %. Dessa etapper mot
en tillnärmning skall göras på de datum som föreskrivs i punkt 1 för de
berörda varorna. För de varor som avses i punkt 1 c skall etapperna mot
en tillnärmning följa den tidsplan som föreskrivs i artikel 39.1.

Om emellertid tullnumrens bastullsatser inte avviker mer än 15 % åt
något håll från satserna i den gemensamma tulltaxan skall de senare
satserna tillämpas från och med dagen för den första etappen mot en
tillnärmning för varje berörd varukategori.

3. Rådet får beträffande andra, tredje och fjärde sänkningen respektive
etappen mot en tillnärmning - med kvalificerad majoritet och på förslag
från kommissionen - besluta att de tullar som tillämpas på en eller flera
av de varor som avses i punkt 1 b i en eller flera nya medlemsstater
under ett år far avvika från de tullar som blir resultatet av tillämpningen
av punkt 1 eller i förekommande fall punkt 2.

Denna avvikelse får inte överstiga 10 % av beloppet för den ändring som
skall göras enligt punkt 1 eller 2.

Om en avvikelse beslutas skall de tullar som tillämpas följande år vara
de som skulle ha blivit resultatet av en tillämpning av punkt 1 eller 2 om
avvikelsen inte hade beslutats. För det året får emellertid en ytterligare
avvikelse beslutas enligt de villkor som föreskrivs i föregående stycken.

Den 1 januari 1978 skall tullarna på dessa varor vara avskaffade och de
nya medlemsstaterna skall tillämpa den gemensamma tulltaxan fullt ut.

4. I fråga om de varor som omfattas av en gemensam organisation av
marknaden har de nya medlemsstaterna rätt att avskaffa de tullar som
avses i punkt 1 eller att anpassa de tullar som avses i punkt 2 eller
bådadera i en snabbare takt än som föreskrivs i föregående punkter eller
att avskaffa tullarna helt eller delvis på de varor som importeras från
andra medlemsstater enligt förfarandet i artikel 26 i förordning nr
120/67/EEG om den gemensamma organisationen av marknaden för
spannmål eller i förekommande fall enligt motsvarande artiklar i de
övriga förordningarna om inrättandet av en gemensam organisation av
jordbruksmarknadema.I fråga om andra varor skall inget tillstånd
behövas för att införa de åtgärder som avses i de föregående punkterna.

De tullar som blir resultatet av en snabbare tillnärmning skall inte vara
lägre än tullarna för import av motsvarande varor från andra med-
lemsstater.

Varje ny medlemsstat skall informera de övriga medlemsstaterna och Prop. 1994/95:19
kommissionen om de vidtagna åtgärderna. Bilaga 20

Artikel 60

1. För varor som på anslutningsdagen omfattas av en gemensam
organisation av marknaden skall den ordning som tillämpas i den
ursprungliga gemenskapen för tullar och avgifter med motsvarande effekt
och kvantitativa restriktioner och åtgärder med motsvarande effekt gälla
i de nya medlemsstaterna från och med den 1 februari 1973 med
förbehåll för vad som föreskrivs i artiklarna 55 och 59.

2. Ifråga om de varor som inte omfattas av en gemensam organisation
av marknaden på anslutningsdagen skall bestämmelserna i avdelning I om
den gradvisa avvecklingen av avgifter med motsvarande verkan som
tullar och av kvantitativa restriktioner eller åtgärder med motsvarande
verkan inte tillämpas på dessa avgifter, restriktioner eller åtgärder om
dessa ingår i en nationell marknadsorganisation på anslutningsdagen.

Denna bestämmelse skall tillämpas endast i den utsträckning som är
nödvändig för att behålla den nationella ordningen och till dess au den
gemensamma marknadsordningen for dessa varor införs.

3. De nya medlemsstaterna skall tillämpa den gemensamma tulltaxans
nomenklatur senast från och med den 1 februari 1973 beträffande de
jordbruksprodukter som omfattas av en gemensam organisation av
marknaden.

Om inga svårigheter uppstår vid tillämpningen av gemenskapens
bestämmelser, särskilt inte beträffande funktionen av de gemensamma
marknadsordningama och de övergångsåtgärder som föreskrivs i denna
avdelning får rådet, med kvalificerad majoritet och på förslag från
kommissionen, ge en ny medlemsstat tillstånd att i nomenklaturen
inkludera sådana befintliga nationella tullnummer som är nödvändiga för
genomförandet av de gradvisa etapperna mot en tillnärmning till den
gemensamma tulltaxan eller avskaffandet av tullsatsema i gemenskapen
enligt de bestämmelser som föreskrivs i denna akt.

Artikel 61

1. Uppbörden av den skyddskomponent som inom förädlingsindustrin
används för att beräkna avgiften på import från tredje land av varor som
omfattas av den gemensamma organisationen av marknaden för spann-
mål, ris och bearbetade produkter av frukt och grönsaker skall göras på
import från de nya medlemsstaterna till den ursprungliga gemenskapen.

2. Vid import till de nya medlemsstaterna skall komponenten fastställas Prop. 1994/95:19
genom att man från det totala skydd som tillämpas den 1 januari 1972 Bilaga 20
skiljer ut den komponent eller de komponenter som är avsedda att

säkerställa skyddet for förädlingsindustrin.

Uppbörd av en sådan komponent eller komponenter skall göras på import
från andra medlemsstater. De skall ersätta gemenskapens skyddskompo-
nent i avgiften på import från tredje land.

3. Artikel 59 skall tillämpas på den komponent som avses i punkterna

1 och 2. För spannmål och risprodukter skall reduktionerna eller
tillnärmningen emellertid göras vid början av det regleringsår som
fastställs för den berörda basprodukten.

Artikel 62

1. Rådet skall med kvalificerad majoritet och på förslag från kommissio-
nen anta de nödvändiga bestämmelserna för att tillämpa denna avdelning.

2. Om en ändring i gemenskapens bestämmelser gör det nödvändigt får
rådet enhälligt, på förslag från kommissionen och efter samråd med
Europaparlamentet, fastställa de nödvändiga bestämmelserna för kapitel
2, 3 och 4 i denna avdelning.

Artikel 63

1. Om övergångsbestämmelser krävs för att underlätta övergången från
befintliga ordningar i de nya medlemsstaterna till den ordning som blir
resultatet av tillämpningen av den gemensamma marknadsordning som
föreskrivs i denna avdelning - särskilt om genomförandet på de
fastställda dagarna av den nya ordningen ifråga om vissa varor innebär
väsentliga svårigheter - skall sådana åtgärder fastställas enligt förfarandet
i artikel 26 av förordning nr 120/67/EEG eller i motsvarande artiklar av
de övriga förordningarna om den gemensamma ordningen av jord-
bruksmarknadema. Sådana åtgärder får vidtasunder perioden till och med
den 31 januari 1974 men inte tillämpas efter den dagen.

2. Rådet får enhälligt, på förslag från kommissionen och efter att ha
hört Europaparlamentet, utsträcka tidsfristen i punkt 1 till den 31 januari
1975.

Artikel 64

Bestämmelserna i denna avdelning skall inte påverka den grad av frihet
i handeln med jordbruksprodukter som följer av Anglo-Irish Free Trade
Area Agreement, undertecknat den 14 december 1965, och därmed
sammanhängande överenskommelser.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

KAPITEL 2

Bestämmelser for vissa gemensamma marknadsordningar

Avsnitt 1

Frukt och grönsaker

Artikel 65

1. Ett utjämningsbelopp skall fastställas för frukt och grönsaker för
vilka

a) den berörda nya medlemsstaten under år 1971 tillämpade kvantitativa
restriktioner eller åtgärder med motsvarande effekt,

b) ett gemensamt baspris är fastställt, och

c) producentpriset i den nya medlemsstaten väsentligt överstiger det
tillämpliga baspriset i den ursprungliga gemenskapen under den
period som föregår tillämpningen av gemenskapens ordning på de
nya medlemsstaterna.

2. Det producentpris som avses i punkt 1 c skall beräknas genom att
man på de nationella uppgifterna i den berörda nya medlemsstaten
tillämpar de principer som föreskrivs i artikel 4.2 i förordning nr
159/66/EEG om tilläggsbestämmelser för den gemensamma organisa-
tionen av marknaden för frukt och grönsaker.

3. Utjämningsbeloppet skall endast tillämpas under den period då
baspriset gäller.

Artikel 66

1. Fram till den första etappen mot en tillnärmning skall det utjämnings-
belopp som tillämpas mellan en ny medlemsstat som uppfyller de villkor
som avses i artikel 65.1 och den ursprungliga gemenskapen eller en
annan ny medlemsstat - med undantag av dem som avses i följande
stycke - samt tredje land vara lika med skillnaden mellan de priser som
avses i artikel 65.1 c.

I handeln mellan två nya medlemsstater som uppfyller de villkor som Prop. 1994/95:19
avses i artikel 65.1 skall utjämningsbeloppet vara lika med skillnaden Bilaga 20
mellan deras respektive producentpriser. Om skillnaden är obetydlig skall
utjämningsbeloppet inte tillämpas.

De skillnader som avses i föregående stycken skall i nödvändig ut-
sträckning anpassas till förekommande tullar.

2. När upprepade utjämningsbelopp fastställs skall utjämningsbeloppet
sänkas med en femtedel av det ursprungliga beloppet den 1 januari varje
år med början den 1 januari 1974.

Artikel 52.3 skall tillämpas på motsvarande sätt. Utjämningsbeloppet
skall upphävas den 1 januari 1978.

Artikel 67

I syfte att fastställa införselprisema skall de noterade prisuppgifterna i de
nya medlemsstaterna sänkas enligt följande:

a) Med eventuella utjämningsbelopp.

b) Med de tullar som tillämpas i stället för Gemensamma miltaxans
tullar på import till dessa medlemsstater från tredje land.

Artikel 68

De bestämmelser som gäller de gemensamma kvalitetsstandardema skall
tillämpas på försäljningen i Stor-britannien av inhemska produkter
tidigast från och med

a) den 1 februari 1974 ifråga om kronärtskockor, sparris, brysselkål,

selleri, witloofcikoria, vitlök och lök,

b) den 1 februari 1975 ifråga om bönor, kålhuvuden, morötter, sallad,
salladsendiv, spritade ärter, spenat och jordgubbar.

Avsnitt 2

Vin

Artikel 69

Irland och Förenade kungariket skall till och med den 31 december 1975
ha rätt att behålla användningen av sammansatta namn som inkluderar
ordet vin som benämning på vissa drycker, trots att användningen av
sådana namn inte är förenlig med gemenskapens bestämmelser. Detta
undantag skall dock inte gälla varor som exporteras till medlemsstaterna 41

i den ursprungliga gemenskapen.

Avsnitt 3

Oljeväxtfrö

Artikel 70

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

1. Artikel 52 skall tillämpas på de härledda interventionspriserna för
oljeväxter.

2. De interventionspriser som gäller i de nya medlemsstaterna fram till
den första etappen mot en tillnärmning skall fastställas enligt bestämmel-
serna inom den gemensamma organisationen av marknaden, med hänsyn
till det förhållande som normalt skulle råda mellan den vinst som skulle
fås av oljeväxter och den vinst som fås av produktionen av de varor som
i växelbruket konkurrerrar med oljeväxter.

Artikel 71

Stödbeloppet för de oljeväxter som skördas i en ny medlemsstat skall
anpassas med det utjämningsbelopp som tillämpas i medlemsstaten, ökat
med effekten av de tullar som tillämpas där.

Artikel 72

I handeln med oljeväxter skall utjämningsbeloppet tillämpas endast på de
bidrag som beviljas för export till tredje land av oljeväxter som skördas
i en ny medlemsstat.

Avsnitt 4

Spannmål

Artikel 73

Artiklarna 51 och 52 skall tillämpas på de härledda interventionspriserna
för spannmål.

Artikel 74

De utjämningsbelopp som tillämpas i handeln mellan den ursprungliga
gemenskapen och de nya medlemsstaterna och mellan de nya med-
lemsstaterna och tredje land skall fastställas enligt följande:

1. Det utjämningsbelopp som tillämpas på spannmål for vilka inget
härlett interventionspris fastställts i de nya medlemsstaterna skall fram till
den första etappen mot en tillnärmning härledas genom det utjämningsbe-
lopp som tillämpas på ett konkurrerande spannmål for vilket ett härlett
interventionspris är fastställt, varvid hänsyn tas till förhållandet mellan
tröskelprisema för de berörda spannmålen. Om förhållandet mellan
tröskelprisema skiljer sig väsentligt från förhållandet mellan de priser
som noteras på den berörda nya medlemsstatens marknad får hänsyn tas
till det senare förhållandet.

Följande utjämningsbelopp skall fastställas på grundval av dem som avses
i första stycket och enligt bestämmelserna i artikel 52 om en pristillnärm-
ning.

2. Utjämningsbeloppen för de varor som specificeras i artikel 1 c och
d i förordning nr 120/67/EEG skall härledas genom utjämningsbeloppet
för de spannmål som de hänför sig till, med hjälp av de koefficienter
eller regler som används vid fastställandet av avgiften för dessa varor
eller avgiftens rörliga del.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

Avsnitt 5

Griskött

Artikel 75

1. Utjämningsbeloppet per kilogram griskött skall beräknas på grundval
av de utjämningsbelopp som tillämpas på den kvantitet fodersäd som
krävs för att i gemenskapen producera ett kilogram griskött.

2. Utjämningsbeloppet för andra varor än griskött vilka specificeras i
artikel 1.1 i förordning nr 121/67/EEG om den gemensamma organisa-
tionen av marknaden för griskött skall härledas från det utjämningsbelopp
som avses i punkt 1 med hjälp av de koefficienter som används för att
beräkna avgiften.

Artikel 76

1. De varor som inte motsvarar bestämmelserna i punkt 23 i bilaga 1
till direktiv 64/433/EEG om hälsoskydd i handeln med färskt kött inom
gemenskapen får köpas in av interventionsorgan i Danmark, Irland och
Förenade kungariket till och med den 31 december 1975.

2. Förenade kungariket skall till och med den 31 oktober 1974 ha rätt
att inte tillämpa gemenskapens klassificeringsskala for griskött.

Avsnitt 6

Ägg

Artikel 77

1. Utjämningsbeloppet per kilogram ägg med skal skall beräknas på
grundval av de utjämningsbelopp som tillämpas på den kvantitet fodersäd
som krävs för att i gemenskapen producera ett kilogram ägg med skal.

2. Utjämningsbeloppet per kläckningsägg skall beräknas på grundval av
de utjämningsbelopp som tillämpas på den kvantitet fodersäd som krävs
för att i gemenskapen producera ett kläckningsägg.

3. Utjämningsbeloppet för de varor som specificeras i artikel 1.1 b i
förordning nr 122/67/EEG om den gemensamma organisationen av
marknaden för ägg skall härledas genom utjämningsbeloppet för ägg med
skal med hjälp av de koefficienter som används för att beräkna avgiften.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

Artikel 78

I fråga om standarder för äggförsäljning får Irland och Förenade
kungariket på sina marknader behålla en ordning med en gradering av
fyra respektive fem viktklasser, på villkor att den försäljning av ägg som
uppfyller gemenskapens standarder inte blir föremål för restriktioner på
grund av olika graderingssystem.

Avsnitt 7

Fjäderfäkött

Artikel 79

1. Utjämningsbeloppet per kilogram slaktat fjäderfä skall beräknas på
grundval av det utjämningsbelopp som tillämpas på den kvantitet fodersäd
- differentierad efter fjäderfäart - som krävs för att i gemenskapen
producera ett kilogram fjäderfäkött.

2. Det utjämningsbelopp som skall tillämpas per kyckling skall beräknas
på grundval av de utjämningsbelopp som tillämpas på den kvantitet
fodersäd som krävs för att i gemenskapen producera en kyckling.

3. Utjämningsbeloppet för de varor som specificeras i artikel 1.2 d i
förordning nr 123/67/EEG om den gemensamma organisationen av
marknaden för fjäderfakött skall härledas från utjämningsbeloppet för
Ijäderfakött med hjälp av den koefficient som används för att beräkna
avgiften.

Avsnitt 8

Ris

Artikel 80

De utjämningsbelopp som tillämpas i handeln mellan den ursprungliga
gemenskapen och de nya medlemsstaterna och mellan medlemsstaterna
och tredje land skall fastställas enligt följande:

1. Det utjämningsbelopp för rundkomigt och långkomigt råris samt
brutet ris som skall tillämpas fram till den första etappen mot en
tillnärmning skall fastställas på grundval av skillnaden mellan tröskelpri-
set och det marknadspris som noteras på marknaden i den berörda nya
medlemsstaten under en referensperiod.

Följande utjämningsbelopp skall fastställas på grundval av dem som
fastställts enligt första stycket och enligt bestämmelserna i artikel 52 om
en pristillnärmning.

2. Utjämningsbeloppet för paddyris samt helt och delvis slipat ris och
de varor som specificeras i artikel 1.1 c i förordning nr 359/67/EEG om
den gemensamma organisationen av marknaden för ris skall för var och
en av dessa varor härledas från utjämningsbeloppet för den vara i punkt
1 till vilken den hänför sig med hjälp av den koefficient som används för
att fastställa avgiften eller avgiftens rörliga del.

Avsnitt 9

Socker

Artikel 81

Artiklarna 51 och 52 skall tillämpas på det härledda interventionspriset
för vitt socker, på interventionspriset för råsocker och på minimipriset
för betor.

Artikel 82

De utjämningsbelopp som tillämpas i handeln mellan den ursprungliga
gemenskapen och de nya medlemsstaterna och mellan dessa stater och
tredje land skall

a) beträffande andra varor än färska betor i artikel 1.1 b i förordning
nr 1009/67/EEG om den gemensamma organisationen av marknaden
för socker härledas från utjämningsbeloppet för råvaran i fråga enligt
befintliga bestämmelser för hur avgiften beräknas,

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

b) beträffande de varor som avses i artikel 1.1 di förordning nr Prop. 1994/95:19
1009/67/EEG härledas från utjämningsbeloppet för råvaran i fråga Bilaga 20
enligt befintliga bestämmelser för beräkning av

— importavgiften beträffande utjämningsbeloppet vid import,

— exportbidraget beträffande utjämningsbeloppet vid export.

Artikel 83

Det belopp som avses i artikel 25.3 i förordning nr 1009/67/EEG skall
i de nya medlemsstaterna justeras med de utjämningsbelopp som räknas
fram enligt artikel 55.2.

Avsnitt 10

Levande träd och andra levande växter, lökar, rötter o.d., snitt-
blommor och snittgrönt

Artikel 84

De bestämmelser som gäller gemensamma kvalitets- standarder skall
tillämpas på marknaden i Förenade kungariket på inhemska produkter
tidigast från och med den 1 februari 1974 och på snittblommor från och
med den 1 februari 1975.

Avsnitt 11

Mjölk och mjölkprodukter

Artikel 85

Artiklarna 51 och 52 skall tillämpas på interventionspriserna för smör
och skummjölkspulver.

Artikel 86

I handeln mellan den ursprungliga gemenskapen och de nya med-
lemsstaterna och mellan dessa stater och tredje land skall utjämningsbe-
loppen fastställas enligt följande:

1. För andra pilotprodukter än dem som avses i artikel 85 skall det
utjämningsbelopp som tillämpas fram till den första etappen mot en
tillnärmning fastställas på grundval av skillnaden mellan den representati-
va marknadsprisnivån i den berörda nya medlemsstaten och den
representativa marknadsprisnivån i den ursprungliga gemenskapen under

en representativ period som föregår införandet av gemenskapens Prop. 1994/95:19
bestämmelser i den berörda nya medlemsstaten. Bilaga 20

Vid fastställande av det utjämningsbelopp som skall tillämpas under den
första tillnärmningsetappen skall hänsyn tas till det belopp som fastställs
enligt bestämmelserna i första stycket eller i punkt 3 samt reglerna för
pristillnärmning i artikel 52.

2. För andra produkter än pilotprodukter skall utjämningsbeloppen
härledas från utjämningsbeloppet for pilotprodukten i den grupp som
varan tillhör i enlighet med befintliga bestämmelser för hur avgiften
beräknas.

3. Om punkt 1 första stycket eller punkt 2 inte kan tillämpas, eller om
tillämpningen av dem resulterar i utjämningsbelopp som leder till
onormala prisförhållanden, skall utjämningsbeloppet beräknas på de
utjämningsbelopp som tillämpas på smör och skummjölkspulver.

Artikel 87

1. Om det före anslutningen i en medlemsstat fanns en ordning med
annorlunda värdering av mjölk, allt efter dess användning, och om
tillämpningen av artikel 86 leder till störningar på marknaden skall det
utjämningsbelopp som tillämpas fram till den första etappen mot en
tillnärmning för en eller flera varor enligt nummer 04.01 i Gemensamma
tulltaxan fastställas på grundval av skillnaden mellan marknadspriserna.

När följande utjämningsbelopp fastställs skall utjämningsbeloppet årligen
minskas vid regleringsårets början med en sjättedel av det ursprungliga
beloppet och avskaffas den 1 januari 1978.

2. Lämpliga åtgärder skall vidtas för att undvika snedvridning av
konkurrensen som kan bli resultatet av tillämpningen av punkt 1,
antingen i fråga om de berörda varorna eller i fråga om andra mjölkpro-
dukter och med hänsyn till möjliga förändringar av det gemensamma
priset.

Artikel 88

1. Irland har rätt att bevilja stöd till den direkta konsumtionen av smör
i den utsträckning som är nödvändigt för att under övergångstiden låta
konsumentpriset gradvis anpassas till den rådande prisnivån i den
ursprungliga gemenskapen.

Om Irland använder sig av den rätt som avses i punkt 1 skall Irland
bevilja samma stödbelopp till konsumtionen av smör som importeras från
de övriga medlemsstaterna.

2. Detta stöd skall avvecklas i sex etapper som sammanfaller med Prop. 1994/95:19
etapperna för tillnärmningen av smörpriset. Bilaga 20

Artikel 89

1. Försäljningen till konsumenter av mjölk med lägre fetthalt än 3,5 %
som helmjölk är tillåten till och med den 31 december 1975 i Förenade
kungariket och till och med den 31 december 1977 i Irland.

Helmjölk enligt punkt 1 får inte vara skummad. Bestämmelserna för
helmjölk tillämpas på denna mjölk.

2. Danmark har rätt att behålla de speciella mjölklicenser som fanns i
vissa områden vid anslutningsdagen till och med den 31 december 1977.
Licenser som går ut före den 1 januari 1978 får inte förnyas.

Avsnitt 12

Nötkött

Artikel 90

Artiklarna 51 och 52 skall tillämpas på orienteringsprisema för fullvuxen
nötboskap och kalvar.

Artikel 91

1. Det utjämningsbelopp för kalvar och fullvuxen nötboskap som
beräknas enligt artikel 55 skall i nödvändig utsträckning korrigeras med
hänsyn till förekommande tullar.

Om förekommande tullar som tillämpas i handeln mellan den ursprungli-
ga gemenskapen och de nya medlemsstaterna och mellan de nya
medlemsstaterna inbördes är högre än det utjämningsbelopp som beräknas
enligt artikel 55 skall tullarna avvecklas i den utsträckningen att
belastningen motsvarar utjämningsbeloppet.

2. Om artikel 10.1 tredje stycket eller artikel 11.1 i förordning (EEG)
nr 805/68 om den gemensamma organisationen av marknaden för nötkött
tillämpas skall lämpliga åtgärder vidtas för att behålla gemenskapsför-
måner och undvika omläggning av handeln.

3. Utjämningsbeloppet för de varor som avses i bilagan till förordning
(EEG) nr 805/68 skall fastställas med hänsyn till de bestämmelser som
föreskrivs i föregående punkter och med hjälp av de bestämmelser som
föreskrivs för att fastställa avgiften för dessa varor.

Artikel 92

Beträffande de varor som specificeras i artikel 1 b och c i förordning
(EEG) nr 805/68 skall bidraget för export till tredje land från de nya
medlemsstaterna korrigeras med utfallet av skillnaderna i tullar på de
varor som förtecknas i bilagan till den förordningen på import från tredje
land till den ursprungliga gemenskapen å ena sidan och till de nya
medlemsstaterna å andra sidan.

Artikel 93

Under den tid som Förenade kungariket enligt artikel 54 behåller
produktionsstödet för slaktboskap har Irland rätt att behålla de åtgärder
ifråga om nötköttsexport som tillämpades före anslutningen - korrelerade
till den stödordning som tillämpas i Förenade kungariket - för att
undvika snedvridning på den irländska boskapsmarknaden.

Avsnitt 13

Bearbetade produkter av frukt och grönsaker

Artikel 94

Utjämningsbeloppen skall fastställas på grundval av de utjämningsbelopp
som fastställs för socker, glukos eller glukossirap och enligt de be-
stämmelser som gäller för att beräkna

— importavgiften såvitt gäller import,

— exportbidraget såvitt gäller export.

Avsnitt 14

Lin

Artikel 95

1. Stödbeloppet för lin skall för de nya medlemsstaterna fastställas på
grundval av skillnaden mellan den inkomst som linproducentema uppbär
och den vinst som är resultatet av det förutsägbara försäljningspriset för
varan.

2. Linproducentemas inkomst skall fastställas med hänsyn till priset på
konkurrerande grödor i växelbruket i den berörda nya medlemsstaten och
förhållandet i den ursprungliga gemenskapen mellan den inkomst som fas
av linproduktion och den inkomst som fås av produktion av konkurreran-
de grödor.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

Avsnitt 15

Utsäde

Artikel 96

När ett stöd beviljas för utsädesproduktion får stödbeloppet i de nya
medlemsstaterna fastställas på en annan nivå än den som fastställs för den
ursprungliga gemenskapen om inkomsten för producenterna i en ny
medlemsstat tidigare var väsentligt annorlunda än inkomsten för
producenterna i den ursprungliga gemenskapen.

I så fall skall ifråga om stödbeloppet för den nya medlemsstaten hänsyn
tas till den inkomst som spannmålsproducenter tidigare fick och till
behovet att undvika snedvridning i produktionsmönstret samt behovet av
att gradvis anpassa beloppet till gemenskapsbeloppet.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

Avsnitt 16

Jordbruksprodukter som exporteras i form av varor som inte
omfattas av bilaga II till Romfördraget

Artikel 97

Utjämningsbeloppen skall fastställas på grundval av de utjämningsbelopp
som fastställs för basproduktema och enligt de bestämmelser som
tillämpas för beräkningen av de exportbidrag som föreskrivs i förordning
(EEG) nr 204/69 om allmänna bestämmelser för beviljandet av export-
bidrag och bestämmelser om fastställandet av dessa belopp för vissa
jordbruksprodukter som exporteras i form av varor som inte omfattas av
bilaga 2 till avtalet.

KAPITEL 3

F iskeribestämmelser

Avsnitt 1

Den gemensamma organisationen av marknaden

Artikel 98

Artiklarna 51 och 52 skall tillämpas på orienteringspriset för fiskeripro-
dukter. Etapperna mot en pristillnärmning skall göras vid början av varje
fiskeår, första gången den 1 februari 1973.

Artikel 99

Utjämningsbeloppen skall i nödvändig utsträckning korrigeras enligt
uppbörden av tullar.

Avsnitt 2

Fiskerättigheter

Artikel 100

1. Trots bestämmelserna i artikel 2 i förordning (EEG) nr 2141/70 om
inrättandet av en gemensam strukturpolitik för fiske har gemenskapens
medlemsstater rätt att till och med den 31 december 1982 begränsa de
farvatten som lyder under deras suveränitet eller jurisdiktion, och ligger
inom en gräns av sex sjömil beräknad från baslinjen av en medlemsstats
kust, till att äga rum från fartyg som traditionellt fiskar i dessa vatten och
som utgår från hamnar i detta geografiska kustområde. Fartyg från andra
regioner i Danmark får emellertid fortsätta att fiska i Grönlands vatten
till och med den 31 december 1977.

Om medlemsstaterna använder sig av denna rätt får de inte fastställa
bestämmelser om villkoren för fiske i dessa vatten som är mindre
restriktiva än dem som i praktiken tillämpas vid tidpunkten för anslut-
ningen.

2. Bestämmelser i punkt 1 och i artikel 101 skall inte påverka de
speciella fiskerättigheter som de ursprungliga medlemsstaterna och de
nya medlemsstaterna kan ha åtnjutit den 31 januari 1971 i förhållande till
en eller flera andra medlemsstater. Medlemsstaterna får utöva dessa
rättigheter under den tid som undantag fortsätter att tillämpas i berörda
områdena. För Grönlands fiskevatten skall dock de speciella rättigheterna
upphöra vid de föreskrivna tidpunkterna.

3. Om en medlemsstat utsträcker sina fiskegränser i vissa områden till
12 sjömil måste de fiskeaktiviteter som pågår inom dessa 12 sjömil vara
sådana att det inte sker någon nedgång i förhållande till situationen den
31 januari 1971.

4. För att skapa en tillfredsställande total balans av de fiskeaktiviteter
som etableras inom gemenskapen under den period som avses i punkt 1
kan medlemsstaterna underlåta att fullt ut utnyttja de möjligheter som
ges i bestämmelserna i punkt 1 första stycket i vissa områden där de har
överhöghet eller jurisdiktion.

Medlemsstaterna skall informera kommissionen om de åtgärder som de
vidtar i detta syfte. Efter en rapport från kommissionen skall rådet
undersöka situationen och med hänsyn till rapporten ge medlemsstaterna
rekommendationer när det är nödvändigt.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

33 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 19. Bilaga 13-21

Artikel 101'

Den gräns på sex sjömil som avses i artikel 100 skall utsträckas till 12
sjömil för följande områden:

1. Danmark:

— Färöarna.

— Grönland.

— Västkusten, från Thyboron till Blaavandshuk.

2. Frankrike:

Kusterna i departementen Manche, Ille-et-Vilaine, Cötes-du Nord,
Finistére och Morbihan.

3. Irland:

— Nord- och västkusten, från Lough Foyle till Cork Harbour i
sydväst.

— Ostkusten från Carlingford Lough till Camsore Point ifråga om
kräftdjur och blötdjur.

— Shetlandsöarna och Orkneyöama.

— Norra och östra Skottland, från Cape Wrath till Berwick.

— Nordöstra England, från floden Coquet till Flamborough Head.

— Sydvästra delen, från Lyme Regis till Hartland Point (inklusive 12
sjömil runt Lundy Island).

— Grevskapet Down.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

'Texten i dess lydelse enligt artikel 21 i anpassningsbeslutet.4.Förenade kungariket'.

Artikel 102

Rådet skall senast från och med det sjätte året efter anslutningen på
förslag från kommissionen fastställa villkoren för fiske i syfte att se till
att fiskevattnen skyddas och att havets biologiska resurser bevaras.

Artikel 103

Kommissionen skall senast den 31 december 1982 överlämna en rapport
till rådet om den ekonomiska och sociala utvecklingen i medlemsstaternas
kustområden och fiskbeståndet. På grundval av rapporten och med
hänsyn till den gemensamma fiskeripolitikens mål skall rådet på förslag
från kommissionen granska de bestämmelser som kan följa på de
undantag som gäller till och med den 31 december 1982.

KAPITEL 4

Övriga bestämmelser

Avsnitt 1

Veterinärbestämmelser

Artikel 104

Direktiv 64/432/EEG om djurhälsoproblem som påverkar handeln med
nötkreatur och svin inom gemenskapen skall tillämpas med hänsyn till
följande bestämmelser:

1. Till och med den 31 december 1977 har de nya medlemsstaterna rätt
att enligt Romfördragets allmännabestämmelser tillämpa sina nationella
bestämmelser ifråga om import av nötkreatur och svin för avel,
djurhållning och slakt, för Danmarks del med undantag av slaktboskap.
Inom ramen för dessa nationella bestämmelser skall justeringar efter-
strävas för att se till att handeln gradvis utvecklas. I detta syfte kommer
bestämmelserna att granskas av Ständiga veterinärkommittén.

2. Till och med den 31 december 1977 skall de medlemsstater som
importerar boskap bevilja de medlemsstater från vilka boskap exporteras
det avsteg som avses i artikel 7.1 A a i direktivet.

3. Till och med den 31 december 1977 har de nya medlemsstaterna rätt
att behålla de metoder som gäller inom deras territorier för att förklara
en boskapshjord fri från tuberkulos eller brucellos i den betydelse som
avses i artikel 2 i direktivet, med förbehåll för tillämpningen av de
bestämmelser i direktivet som behandlar förekomsten av djur som
vaccinerats mot brucellos. De bestämmelser som gäller de föreskrivna
proven på djur med vilka handel bedrivs inom gemenskapen skall
fortsätta att tillämpas med förbehåll för punkterna 4 och 6.

4. Till och med den 31 december 1977 får export av boskap från Irland
till Förenade kungariket ske enligt följande:

a) Genom undantag från de bestämmelser i direktivet som gäller
brucellos. De bestämmelser som gäller de föreskrivna proven på djur
med vilka handel bedrivs inom gemenskapen skall dock fortsätta att
tillämpas på export av icke-kastrerad boskap.

b) Genom undantag från de bestämmelser i direktivet som gäller
tuberkulos, under förutsättning att det vid tidpunkten för exporten
görs en förklaring som intygar att de exporterade djuren kommer
från en hjord som officiellt förklarats vara fri från tuberkulos enligt
de metoder som gäller i Irland.

c) Genom undantag från de bestämmelser i direktivet som gäller tvånget
att separera avelsboskap och djurhållningsboskap från slaktboskap.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

5. Till och med den 31 december 1975 har Danmark rätt att som Prop. 1994/95:19
undantag från bestämmelserna i bilaga B till direktivet använda "alttuber- Bilaga 20
kulin".

6. Irland och Förenade kungariket har fram till tillämpningen av
gemenskapens bestämmelser för handel inom medlemsstaterna ifråga om
ärenden som regleras genom direktivet rätt att behålla sina nationella
regler för handeln mellan Irland och Nordirland.

De berörda medlemsstaterna får vidta lämpliga åtgärder för att begränsa
detta undantag till att uteslutande gälla den ovan avsedda handeln.

Artikel 105

Direktiv 64/433/EEG om hygienkrav vid framställning och marknadsfö-
ring av färskt kött skall tillämpas med hänsyn till följande bestämmelser:

Till och med den 31 december 1977 har Irland och Förenade kungariket

i förhållande till Nordirland rätt att beträffande importen av färskt kött
behålla sina nationella bestämmelser om skydd mot mul- och klövsjuka
med iakttagande av de allmänna bestämmelserna i Romfördraget1.

'Andra stycket i dess lydelse enligt artikel 22 i anpassningsbeslutet.punkt 3, med hänsyn till de övergångsbe-
stämmelser och justeringar som förefaller nödvändiga och som genom protokoll kommer att avtalas med
avtalsslutande tredje land. Dessa protokoll skall medfölja som bilagor till avtalen.

Artikel 106

Före utgången av de tidsfrister som avses i artiklarna 104 och 105
kommer en översyn av situationen i gemenskapen som helhet och i dess
delar att genomföras med hänsyn till utvecklingen på veterinärområdet.

Senast den 1 juli 1976 skall kommissionen avge en rapport till rådet och
i nödvändig utsträckning göra lämpliga förslag med hänsyn till denna
utveckling.

Avsnitt 2

Övrigt

Artikel 107

De avtal som förtecknas i bilaga V till denna akt skall tillämpas i
förhållande till de nya medlemsstaterna enligt de villkor som föreskrivs
i den bilagan.

AVDELNING III

YTTRE FÖRBINDELSER

KAPITEL 1

Gemenskapens avtal med vissa tredje länder

Artikel 108

1. Från och med anslutningsdagen skall de nya medlemsstaterna
tillämpa de avtalsbestämmelser som avses i

2. De övergångsbestämmelser som kommer att ta hänsyn till motsvaran-
de åtgärder inom gemenskapen och inte får ha längre varaktighet än
dessa skall vara avsedda att säkerställa att gemenskapen gradvis tillämpar
en gemensam ordning för förbindelserna med varje avtalsslutande tredje
land och att medlemsstaterna får enhetliga rättigheter och skyldigheter.

3. Punkterna 1 och 2 skall tillämpas på de avtal som sluts med
Grekland, Turkiet, Tunisien, Marocko, Israel, Spanien och Malta.

Punkterna 1 och 2 skall också tillämpas på de avtal som gemenskapen
sluter med annat tredje land i medelhavsområdet före denna akts
ikraftträdande.

KAPITEL 2

Förbindelserna med de associerade afrikanska staterna samt
Madagaskar och med vissa utvecklingsländer inom samväldet

Artikel 109

1. Den ordning som är resultatet av associationsa vtalet mellan Europeis-
ka ekonomiska gemenskapen och de afrikanska stater som är associerade
till gemenskapen samt Madagaskar, undertecknat den 29 juli 1969, och
av associationsavtalet mellan gemenskapen och Förenade republiken
Tanzania, Republiken Uganda och Republiken Kenya, undertecknat den
24 september 1969, skall inte tillämpas i förbindelserna mellan de nya
medlemsstaterna och de stater som är associerade till gemenskapen enligt
dessa avtal.

De nya medlemsstaterna behöver inte ansluta sig till Avtalet om varor
inom Europeiska kol- och stålgemenskapens område, undertecknat den
29 juli 1969.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

2. Med förbehåll för bestämmelserna i artiklarna 110 och 111 skall Prop. 1994/95:19
varor med ursprung i de associerade stater som avses i punkt 1, vid Bilaga 20
import till de nya medlemsstaterna, vara föremål för den ordning som
tillämpades på dessa varor före anslutningen.3. Med förbehåll för
bestämmelserna i artiklarna 110 och 111 skall varor med ursprung i de
självständiga länder inom samväldet som förtecknas i bilaga VI till denna
akt vid import till gemenskapen vara föremål för den ordning som
tillämpades på dessa varor före anslutningen.

Artikel 110

De nya medlemsstaterna skall vid import tillämpa gemenskapens
bestämmelser för de varor som förtecknas i bilaga II till Romfördraget
och är föremål för en gemensam marknadsordning samt för de varor som
vid import till gemenskapen är föremål för vissa särskilda bestämmelser,
som ett resultat av tillämpningen av den gemensamma jordbrukspolitiken,
och har sitt ursprung i de associerade stater som avses i artikel 109.1
eller i de självständiga länder inom samväldet som avses i artikel 109.3.
Det skall ske enligt föreskrifterna i denna akt och enligt följande
bestämmelser:

a) När gemenskapens bestämmelser föreskriver ett uttag av tullar vid
import från tredje land skall de nya medlemsstaterna, om inte annat
sägs i artikel 111, tillämpa den tullordning som de tillämpade före
anslutningen.

b) Beträffande andra skyddskomponenter än tullar skall rådet, om det
skulle visa sig nödvändigt, med kvalificerad majoritet och på förslag
från kommissionen fastställa tillnärmningar till gemenskapens
bestämmelser för att se till att dessa varor importeras på motsvarande
villkor som före anslutningen.

Artikel 111

När en tillnärmning till den gemensamma tulltaxan leder till att tullen i
en ny medlemsstat sänks, skall den sänkta tullen tillämpas på den import
som omfattas av artiklarna 109 och 110.

Artikel 112

1. De produkter som importerades till Förenade kungariket före de
tidpunkter som fastställs i artikel 115, och som har sitt ursprung i de
självständiga länder inom samväldet som avses i artikel 109.3, skall inte
anses vara i fri omsättning i den betydelse som avses i artikel 10 i
Romfördraget, när de vidareexporteras till en annan ny medlemsstat eller
till den ursprungliga gemenskapen.

2. De varor som importerades till den ursprungliga gemenskapen under Prop. 1994/95:19
samma period och som har sitt ursprung i de associerade stater som avses Bilaga 20

i artikel 109.1 skall inte anses vara i fri omsättning i den betydelse som
avses i artikel 10 i Romfördraget, när de återexporteras till en annan
medlemsstat.

3. Kommissionen får göra avsteg från punkt 1 och 2 när det inte finns
någon risk för omläggning av handeln, särskilt vid minimala avvikelser
i importordningarna.

Artikel 113

1. Från och med anslutningen skall de nya medlemsstaterna informera
de ursprungliga medlemsstaterna och kommissionen om sina bestämmel-
ser som gäller den ordning som tillämpas på import av varor som har sitt
ursprung i eller kommer från de självständiga länder i samväldet som
avses i artikel 109.3 eller de associerade stater som avses i artikel 109.1.

2. Från och med anslutningen skall kommissionen informera de nya
medlemsstaterna om de interna bestämmelser eller avtalsbestämmelser
som gäller den ordning som tillämpas på import till den ursprungliga
gemenskapen av varor som har sitt ursprung i eller kommer från de
självständiga länder inom samväldet som avses i artikel 109.3 eller de
associerade stater som avses i artikel 109.1.

Artikel 114

Endast de ursprungliga medlemsstaternas röster skall räknas när rådet
fattar beslut och när kommittén for Europeiska utvecklingsfonden avger
yttranden inom ramen för det interna avtalet om de åtgärder som skall
vidtas och om den ordning som skall följas vid tillämpningen av
associationsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och de
afrikanska stater som är associerade till gemenskapen samt Madagaskar,
undertecknat den 29 juli 1969, av det interna avtalet om finansieringen
och administrationen av gemenskapsstöd, undertecknat den 29 juli 1969,
och av det interna avtalet om de åtgärder som skall vidtas och den
ordning som skall följas vid tillämpningen av associationsavtalet mellan
Europeiska ekonomiska gemenskapen och Förenade republiken Tanzania,
republiken Uganda och republiken Kenya, undertecknat den 24 september

1969. Rösträkningen skall antingen ske enligt den röstvägning för
beräkning av kvalificerad majoritet som gäller före anslutningen eller
enligt artikel 13.3 i det ovannämndaintema avtalet om finansieringen och
administrationen av gemenskapstöd.

Artikel 115

1. Artikel 109-114 skall tillämpas till och med den 31 januari 1975.

2. Den import som har sitt ursprung i något av de självständiga länder
inom samväldet som avses i artikel 109.3 och som före detta datum har
etablerat sina förbindelser med gemenskapen på annat sätt än genom
association i de nya medlemsstaterna skall, från och med ikraftträdandet
av deras avtal med gemenskapen och ifråga om varor som inte omfattas
av avtalet, vara föremål för den ordning för tredje land som tillämpas på
sådan import enligt övergångsbestämmelserna i denna akt.

3. Rådet får enhälligt efter samråd med kommissionen besluta att
senarelägga det datum som föreskrivs i punkt 1 om tillämpningen av de
övergångsbestämmelser som föreskrivs i artikel 62.2 i associationsavtalet
mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och de afrikanska stater
som är associerade till gemenskapen samt Madagaskar, undertecknat den
29 juli 1969 eller i artikel 36.2 i associationsavtalet mellan Europeiska
ekonomiska gemenskapen och förenade republiken Tanzania, republiken
Uganda och republiken Kenya, undertecknat den 24 september 1969,
under den period då sådana övergångsbestämmelser tillämpas.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

KAPITEL 3

Förbindelserna med Papua Nya Guinea

Artikel 116

1. Artiklarna 109.3 och 110-113 tillämpas till och med den 31
december 1977 på varor som har sitt ursprung i eller kommer från Papua
Nya Guinea och importeras till Förenade kungariket.

2. Dessa ordningar kan bli föremål för en översyn, särskilt om
territoriet blir självständigt före den 1 januari 1978. Om behov uppstår
skall rådet med kvalificerad majoritet och på förslag från kommissionen
fastställa de lämpliga bestämmelser som kan bli nödvändiga.

AVDELNING IV

ASSOCIATION MED UTOMEUROPEISKA LÄNDER OCH
TERRITORIER

Artikel 117

1. Associationen med de utomeuropeiska territorier som har särskilda
förbindelser med Förenade kungariket samt Brittisk-franska kondomiatet
Nya Hebridema, förtecknade i artikel 24.2 skall träda i kraft tidigast den
1 februari 1975 när rådet fattar beslut enligt artikel 136 i Romfördraget1.

2. De nya medlemsstaterna behöver inte ansluta sig till avtalet om
handel med utomeuropeiska länder och territorier beträffande varor inom
Europeiska kol- och stålgemenskapen, undertecknat den 14 december

1970.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

'Punkt 1 i dess lydelse enligt artikel 23 i anpassningsbeslutet.ordning som tillämpades på dessa varor före
anslutningen2.Även artikel 110-114 skall tillämpas.

Artikel 118

Bestämmelserna i tredje delen av protokoll 22 om förbindelserna mellan
Europeiska ekonomiska gemenskapen och de associerade afrikanska
staterna samt Madagaskar och de självständiga utvecklingsländerna inom
samväldet, belägna i Afrika, Indiska Oceanen, Stilla havet och Karibien,
skall tillämpas såväl på de utomeuropeiska länder och territorier som
avses i artikel 117 som på de icke-europeiska länder och territorier som
har särskilda förbindelser med de ursprungliga medlemsstaterna.

Artikel 119

1. Den ordning som är resultatet av rådets beslut den 29 september
1970 om association av utomeuropeiska länder och territorier med den
Europeiska ekonomiska gemenskapen skall inte tillämpas i förbindelserna
mellan dessa länder och territorier och de nya medlemsstaterna.

2. Varor som har sitt ursprung i de länder och territorier som är
associerade till gemenskapen skall vid import till de nya medlemsstaterna
vara föremål för den ordning som tillämpades på dessa varor före
anslutningen2.

Varor som har sitt ursprung i de icke-europeiska territorier som har
särskilda förbindelser med Förenade kungariket och i Brittisk-franska
kondominatet Nya Hebridema, förtecknade i artikel 24.2 skall vid import
till gemenskapen vara föremål för den

3. Denna artikel skall tillämpas till och med den 31 januari 1975. Om Prop. 1994/95:19
artikel 115.3 tillämpas skall detta datum senareläggas enligt förfarandet Bilaga 20
och villkoren i den artikeln.

2Punkt 2 andra stycket i dess lydelse enligt artikel 24 i anpassningsbeslutet.

AVDELNING V

KAPITALRÖRELSER

Artikel 120

1. De nya medlemsstaterna får enligt de villkor och inom de tidsgränser
som avses i artikel 121-126 senarelägga liberaliseringen av de kapital-
rörelser som föreskrivs i rådets första direktiv av den 11 maj 1960 för
genomförandet av artikel 67 i Romfördraget och i rådets andra direktiv
av den 18 december 1962 om tillägg till och ändring av det första
direktivet för genomförandet av artikel 67 i Romfördraget.

2. I sinom tid skall ett lämpligt samråd mellan de nya medlemsstaterna
och kommissionen äga rum om en ordning för tillämpningen av de
åtgärder för liberalisering eller avspänning vars genomförande kan
senareläggas enligt följande bestämmelser.

Artikel 121

1. Danmark får

a) under en period av två år efter anslutningen senarelägga liberalise-
ringen av icke-medborgares köp av obligationer utställda i danska
kronor och noterade på den danska börsen, inklusive fysiska
överföringar av värdepapperna i fråga,

b) under en period av fem år efter anslutningen senarelägga liberalise-
ringen av köp av personer bosatta i Danmark av utländska värdepap-
per som är noterade på börsen, och av återköp från utlandet av
danska värdepapper som är noterade på börsen helt eller delvis i
utländsk valuta, inklusive fysiska överföringar av värdepapperna i
fråga.

2. Från och med anslutningsdagen skall Danmark fortsätta mot en
gradvis liberalisering av de verksamheter som avses i punkt 1 a.

Artikel 122

1. Irland får

a) under en period av två år efter anslutningen senarelägga liberalise-
ringen av direkta investeringar i medlemsstaterna av personer bosatta
i Irland, och liberaliseringen av likvidationen av direkta investeringar
i medlemsstaterna av personer bosatta i Irland,

b) under en period av 30 månader efter anslutningen senarelägga
liberaliseringen av följande kapitalrörelser av personlig art:

— Överföringar av kapital som tillhör personer bosatta i Irland som
skall emigrera, utom sådana överföringar som har samband med
arbetstagares rörelsefrihet och skall liberaliseras från och med
anslutningsdagen.

— Gåvor och donationer, hemgifter, arvsskatter och investeringar i
fast egendom, utom de som har samband med arbetstagares
rörelsefrihet och skall liberaliseras från och med anslutningsdagen.

c) under en period av fem år efter anslutningen senarelägga liberalise-
ringen av de verksamheter som utförs av personer bosatta i Irland,
och anges i förteckning B som utgör bilaga till de direktiv som avses
i artikel 120.

2. Irland, som inser önskvärdheten av att från och med anslutningsdagen
fortsätta mot en väsentlig avspänning i de bestämmelser som rör de
verksamheter som avses i punkt 1 a, kommer att bemöda sig om att vidta
lämpliga åtgärder i det syftet.

Artikel 123'

1 Bestämmelserna har utgått genom artikel 24 i anpassningsbeslutet.b)

Under en period av 30 månader efter anslutningen senarelägga liberaliseringen av följande kapitalrörelser av
personlig art:

Artikel 124

1. Förenade kungariket får göra följande:

a) Under en period av två år efter anslutningen senarelägga liberalise-
ringen av direkta investeringar i medlemsstaterna av personer bosatta
i Förenade kungariket och liberaliseringen av likvidationen av direkta
investeringar i medlemsstaterna av personer bosatta i Förenade
kungariket.

— Överföringar av kapital som tillhör personer bosatta i Förenade
kungariket som emigrerar, utom sådana överföringar som har

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

samband med arbetstagares rörelsefrihet och skall liberaliseras från Prop. 1994/95:19
och med anslutningsdagen. Bilaga 20

— Gåvor och donationer, hemgifter, arvsskatter och investeringar i
fast egendom, utom sådana som har samband med arbetstagares
rörelsefrihet och skall liberaliseras från och med anslutningsdagen.

c) Under en period av fem år efter anslutningen senarelägga liberalise-
ringen av de verksamheter som utförs av personer bosatta i Förenade
kungariket och anges i förteckning B, vilken utgör bilaga till de
direktiv som avses i artikel 120.

2. Från och med anslutningsdagen skall Förenade kungariket fortsätta
mot en väsentlig avspänning i de bestämmelser som rör de verksamheter
som avses i punkt 1 a.

Artikel 125

Om omständigheterna medger det skall de nya medlemsstaterna
genomföra liberaliseringen av de kapitalrörelser som avses i artikel
121-124 före utgången av de tidsgränser som föreskrivs i de artiklarna.

Artikel 126

Vid genomförandet av bestämmelserna i denna avdelning far kommissio-
nen samråda med Monetära kommittén och ge lämpliga förslag till rådet.

AVDELNING VI

FINANSIELLA BESTÄMMELSER

Artikel 127

Beslutet av den 21 april 1970 om ersättandet av finansiella bidrag från
medlemsstaterna med gemenskapens egna resurser, nedan kallat "beslutet
av den 21 april 1970"2, skall tillämpas enligt följande bestämmelser.

2 RED.ANM.:

Beslutet av den 21 april 1970 upphävdes av beslutet av den 7 maj 1985 (jfr. volym 1 av denna upplaga, s.

995).

Artikel 128

De inkomster som avses i artikel 2 i beslutet av den 21 april 1970 skall
även omfatta följande:

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

a) Av de inkomster som betecknas jordbruksvgifter, inkomster dels från
alla slags utjämnings-belopp som anges i artiklarna 47 och 55, dels
från de fasta komponenter som tillämpas i handeln mellan den
ursprungliga gemenskapen och de nya medlemsstaterna samt i
handeln mellan de nya medlemsstaterna inbördes enligt artikel 61.

b) Av de inkomster som betecknas tullar, de tullar som tas upp av de
nya medlemsstaterna i handeln med tredje länder samt de tullar som
tas upp i handeln mellan den ursprungliga gemenskapen och de nya
medlemsstaterna, samt i handeln mellan de nya medlemsstaterna
inbördes.

Artikel 129

1. De finansiella bidrag från medlemsstaterna som avses i artikel 3.2 i
beslutet av den 21 april skall fördelas enligt följande:

— Till de nya medlemsstaterna:

Danmark 2,46 %,

Irland 0,61 %,

Förenade kungariket 19,32 %.

— Till de ursprungliga medlemmarna: Enligt den skala som föreskrivs
i artikel 3.2 i beslutet av den 21 april 1970 sedan de ovan angivna
finansiella bidragen från de nya medlemsstaterna har dragits av1.

2. För 1973 skall basen för beräkningen av de variationer som avses i
artikel 3.3 i beslutet av den 21 april 1970 vara följande:

— För de nya medlemsstaterna: De procentsatser som anges i punkt

— För de ursprungliga medlemsstaterna: Deras proportionella andel
från föregående år med hänsyn till de ovan angivna procenttalen
för de nya medlemsstaterna.

'Punkt 1 i dess lydelse enligt artikel 26 i anpassningsbeslutet.

Artikel 130

Gemenskapens egna resurser liksom de finansiella bidragen samt, i
förekommande fall, de bidrag som avses i artikel 4.2, 4.3 och 4.4 i
beslutet av den 21 april 1970 skall erhållas från de nya medlemsstaterna
endast i följande utsträckning:

- 45,0 % år 1973,

- 56,0 % år 1974,

- 67,5 % år 1975,

- 79,5 % år 1976,

- 92,0 % år 1977.

Artikel 131

1. Från och med den 1 januari 1978 skall gemenskapens egna resurser
och i förekommande fall de finansiella bidrag som avses i artikel 4.2, 4.3
och 4.4 i beslutet av den 21 april 1970 erhållas helt från de nya
medlemsstaterna med förbehåll för följande bestämmelser:

a) Ökningen i den relativa andel som varje medlemsstat skall betala som
egna resurser och finansiella bidrag för 1978 i förhållande till den
relativa andelen för 1977 skall inte överstiga två femtedelar av
skillnaden mellan den relativa andelen egna resurser och finansiella
bidrag för 1977 som skall betalas och den relativa andel som varje
ny medlemsstat skulle betala som sådana samma år, om denna
relativa andel hade beräknats enligt den ordning som föreskrivs för
de ursprungliga medlemsstaterna från 1978 i beslutet av den 21 april
1970.

b) För år 1979 skall ökningen av den relativa andelen från varje ny
medlemsstat i förhållande till 1978 inte överstiga ökningen for 1978
i förhållande till 1977.

2. Kommissionen skall utarbeta de nödvändiga beräk-ningama för
tillämpningen av denna artikel.

Artikel 132

Till och med den 31 december 1979 skall den del av gemenskapens
budget som inte omfattas av tillämpningen av artiklarna 130 och 131
räknas in i det belopp som skall avsättas till de ursprungliga med-
lemsstaterna enligt artikel 129. Det totala belopp som fastställs på så vis
skall fördelas mellan de ursprungliga medlemsstaterna enligt beslutet av
den 21 april 1970.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

AVDELNING VII

ÖVRIGA BESTÄMMELSER

Artikel 133

De rättsakter som förtecknas i bilaga VII till denna akt skall tillämpas i
förhållande till de nya medlemsstaterna enligt de villkor som föreskrivs
i bilagan.

Artikel 134

1. Under fem år efter anslutningen kommer kommissionen tillsammans
med de berörda regeringarna att undersöka huruvida de åtgärder som
uppstår genom bestämmelser i befintliga lagar eller andra författningar
i de nya medlemsstaterna och som - om de hade införts efter anslutning-
en skulle ha omfattats av artikel 67 i fördraget - vid en jämförelse med
befintliga bestämmelser i de ursprungliga medlemsstaterna skulle kunna
ge upphov till allvarlig snedvridning av konkurrensförhållandena inom
kol- och stålindustrin på den gemensamma marknaden eller export-
marknaderna. Efter samråd med rådet får kommissionen föreslå de
berörda regeringarna de åtgärder som den anser lämpliga för att
korrigera sådana bestämmelser eller avstyra deras effekter.

2. Till och med den 31 december 1977 får de priser som debiteras av
företag vid försäljning av stål på den irländska marknaden, omräknade
till motsvarande värde för den plats som valts för upprättandet av deras
prislista, inte vara lägre än priserna i denna lista for jämförbara
transaktioner, utom när kommissionen givit sitt tillstånd i samråd med
Irlands regering, utan att detta påverkar artikel 60.2 b sista stycket i
Parisfördraget.

3. Om höga myndighetens beslut nr 1/64 av den 15 januari 1964 om
förbud mot gemensamt anbudsförfarande för stålprodukter och tackjärn
från de länder eller territorier som handlar med medlemsstater förlängs
efter anslutningen skall förbudet inte tillämpas före den 31 december
1975 på varor avsedda för den danska marknaden1.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

'Punkt 3 i dess lydelse enligt artikel 27 i anpassningsbeslutet.

Artikel 135

1. Fram till den 31 december 1977 får en ny medlemsstat, i händelse
av allvarliga svårigheter som kan antas bli bestående inom någon sektor
av ekonomin eller i händelse av svårigheter som kan leda till en allvarlig
försämring av det ekonomiska läget inom ett bestämt område, ansöka om
tillstånd att vidta skyddsåtgärder för att återställa jämvikten och anpassa
den berörda sektom till den gemensamma marknadens ekonomi.

2. På begäran av den berörda staten skall kommissionen vid tillämpning
omgående i särskild ordning fastställa vilka skyddsåtgärder den anser
nödvändiga och samtidigt precisera villkoren för och den närmare
utformningen av dessa.

3. De åtgärder som tillåts enligt punkt 2 får omfatta undantag från
bestämmelserna i Romfördraget och i denna akt i den utsträckning och
under de perioder som är helt nödvändiga för att nå det mål som avses
i punkt 1. I första hand skall de åtgärder som minst rubbar den gemen-
samma marknadens funktion väljas.

4. Under samma omständigheter och enligt samma ordning får varje
ursprunglig medlemsstat ansöka om tillstånd att vidta skyddsåtgärder i
förhållande till en eller flera nya medlemsstater.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

Artikel 136

1. Om kommissionen före den 31 december 1977 vid en ansökan från
en medlemsstat eller någon annan berörd part upptäcker att prisdumpning
utövas mellan den ursprungliga gemenskapen och de nya medlemsstaterna
eller mellan de nya medlemsstaterna inbördes skall kommissionen i syfte
att stoppa dumpningen rikta rekommendationer till den person eller de
personer som är upphov till den.

Skulle dumpningen fortsätta skall kommissionen ge den skadade
medlemsstaten eller medlemsstaterna tillstånd att vidta skyddsåtgärder
vars villkor och närmare utformning kommissionen skall fastställa.

2. Vid tillämpningen av denna artikel på de varor som förtecknas i
bilaga II till Romfördraget skall kommissionen utvärdera samtliga
relevanta faktorer, särskilt den prisnivå vid vilken dessa varor importeras
till den berörda marknaden från annat håll, med hänsyn till de be-
stämmelser i Romfördraget som rör jordbruket, särskilt artikel 39.

Artikel 137

1. Trots bestämmelserna i artikel 136 får Irland till och med den 31
december 1977 i angelägna fall vidta nödvändiga åtgärder. Irland skall
genast anmäla sådana åtgärder till kommissionen som kan besluta att
upphäva eller ändra dem.

2. Denna bestämmelse skall inte tillämpas på de varor som förtecknas
i bilaga II till Romfördraget.

Artikel 138

Trots bestämmelserna i artikel 95 andra stycket i Romfördraget får
Danmark till och med den 30 juni 1974 behålla de särskilda accisav-
giftema på bordsvin som importeras på butelj eller i andra liknande
behållare.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

34 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 19. Bilaga 13-21

DEL FEM

GENOMFÖRANDEBESTÄMMELSER TILL DENNA AKT

AVDELNING I

UPPRÄTTANDE AV INSTITUTIONERNA

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

Artikel 139

1. De folkvalda församlingarna i de nya medlemsstaterna skall vid
anslutningen ackreditera sina ledamöter vid Europaparlamentet.

2. Europaparlamentet skall sammanträda senast en månad efter
anslutningen och göra de ändringar av sin arbetsordning som nödvändig-
gjorts av anslutningen.

Artikel 140

1. Från och med anslutningen skall ordförandeposten i rådet innehas av
den rådsmedlem som enligt ursprungstexten i artikel 2 i Fördraget om
upprättandet av ett gemensamt råd och en gemensam kommission för
Europeiska gemenskaperna skall inneha ordförandeposten. Vid utgången
av denna mandatperiod skall posten sedan innehas av medlemsstaterna i
den ordning som föreskrivs i artikel 2 i dess lydelse enligt artikel 11.

2. Rådet skall göra de ändringar i sin arbetsordning som nödvändig-
gjorts av anslutningen.

Artikel 141

1. Ordföranden, vice ordförandena och kommissionens ledamöter skall
utses vid anslutningen. Kommissionen skall fortsätta sin verksamhet på
femte dagen efter det att ledamöterna har utsetts. Samtidigt skall
mandatperioden för dem som är ledamöter vid tidpunkten för anslutning-
en upphöra.

2. Kommissionen skall göra de ändringar av sin arbetsordning som
nödvändiggjorts av anslutningen.

Artikel 142

1. Vid anslutningen skall nya domare utses i domstolen så att antalet
domare uppgår till nio vilket föreskrivs i artikel 17 i denna akt1.

2. Mandatperioden för en av de domare som utses enligt punkt 1 skall- Prop. 1994/95:19
löpa ut den 6 oktober 1976. Den domaren skall utses genom lottning. Bilaga 20
Mandatperioden för den andra domaren skall upphöra den 6 oktober

19791.

3. Vid anslutningen skall en tredje generaladvokat utses. Hans
mandatperiod skall upphöra den 6 oktober 19792.

4. Domstolen skall göra de ändringar av sina rättegångsregler som
nödvändiggjorts av anslutningen. De ändrade rättegångsreglerna skall
enhälligt godkännas av rådet.

5. Vid behandling av mål som förelagts domstolen före den 1 januari
1973 och för vilka muntliga förhandlingar inletts före den dagen skall
domstolen eller domstolsavdelningarna vara sammansatta som de var före
anslutningen, och de rättegångsregler som var i kraft den 31 december
1972 skall tillämpas.

'Punkterna 1 och 2 i deras lydelse enligt artikel 28 i anpassningsbeslutet.

2Artikel 32a första stycket i Parisfördraget, artikel 166 första stycket i Romfördraget och artikel 138 första stycket
i Euratom-fördraget, i deras lydelse enligt artikel 1 i rådets beslut av den 1 januari 1973 om ökning av antalet
generaladvokater {Europeiska gemenskapernas officiella ridning nr L 2, 1 januari 1973, s. 29) som lyder:
"Domstolen skall assisteras av fyra generaladvokater."

Artikel 143'

Vid anslutningen skall Ekonomiska och sociala kommittén utökas med 42
medlemmar som företräder de olika grupperna inom det ekonomiska och
sociala livet i de nya medlemsstaterna. De nyutsedda medlemmarnas
mandattid skall löpa ut samtidigt som mandattiden för de medlemmar
som tjänstgör vid tidpunkten för anslutningen.

'Texten i dess lydelse enligt artikel 29 i anpassningsbeslutet.arbetsordningar som nödvändiggjorts av anslutningen
skall göras snarast möjligt efter anslutningen.

Artikel 144

Vid anslutningen skall Europeiska kol- och stålgemenskapens rådgivande
kommitté förstärkas genom att fler medlemmar utses. De nyutsedda
medlemmarnas mandattid skall löpa ut samtidigt som mandattiden för de
medlemmar som tjänstgör vid tidpunkten för anslutningen.

Artikel 145

Vid anslutningen skall medlemmanna av Tekniska och vetenskapliga
kommittén utses enligt förfarandet i artikel 134 i Euratom-fördraget.
Kommittén skall påbörja sin verksamhet femte dagen efter det att
medlemmarna har utsetts. Samtidigt upphör mandatet för de medlemmar
som tjänstgör vid tidpunkten för anslutningen.

Artikel 146

Vid anslutningen skall Monetära kommittén utökas med medlemmar som
företräder de nya medlemsstaterna. De nyutsedda medlemmarnas
mandattid skall löpa ut samtidigt som mandattiden för de medlemmar
som tjänstgör vid tidpunkten för anslutningen.

Artikel 147

Ändringar av de kommittéregler som föreskrivs i de ursprungliga
fördragen och av kommittéernas

Artikel 148

1. Mandatperioden för de nya medlemmarna i de kommittéer som
förtecknas i bilaga VIII skall löpa ut samtidigt som mandattiden för de
medlemmar som tjänstgör vid tidpunkten för anslutningen.

2. Vid anslutningen skall mandaten i de kommittéer som förtecknas i
bilaga IX förnyas helt.

AVDELNING II

TILLÄMPNINGEN AV INSTITUTIONERNAS RÄTTSAKTER

Artikel 149

Från och med anslutningen skall de direktiv och beslut som avses i
artikel 189 i Romfördraget och i artikel 161 i Euratom-fördraget samt de
rekommendationer och beslut som avses i artikel 14 i Parisfördraget
betraktas som riktade till de nya medlemsstaterna och meddelade dessa,
i den utsträckning dessa direktiv, rekommendationer och beslut har
meddelats samtliga ursprungliga medlemsstater.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

Artikel 150

Tillämpningen i varje ny medlemsstat av de rättsakter som förtecknas i
bilaga X till denna akt skall skjutas upp till de datum som anges i
förteckningen.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

Artikel 151

1. Följande skall skjutas upp till den 1 februari 1973:

a) Tillämpningen i de nya medlemsstaterna av gemenskapens be-
stämmelser för produktion av och handel med jordbruksprodukter
och för handel med vissa varor framställda av jordbruksprodukter
som är underkastade särskilda ordningar.

b) Tillämpningen i den ursprungliga gemenskapen av de ändringar i
dessa bestämmelser som görs i denna akt, inklusive de som görs i
artikel 153.2.Punkt 1 skall inte tillämpas på de ändringar som avses
i del II punkt A i den bilaga I som avses i artikel 29 i denna akt.

3. Till och med den 31 januari 1973 skall den ordning som tillämpas på
handeln mellan å ena sidan en ny medlemsstat och å andra sidan den
ursprungliga gemenskapen, de övriga nya medlemsstaterna eller tredje
land vara de som tillämpades före anslutningen.

Artikel 152

De nya medlemsstaterna skall verkställa de åtgärder som är nödvändiga
för att de från och med anslutningsdagen skall kunna följa bestämmelser-
na i de direktiv och beslut som avses i artikel 189 i Romfördraget och i
artikel 161 i Euratom-fördraget och i de rekommendationer och beslut
som avses i artikel 14 i Parisfördraget, såvida inte en tidsgräns är
angiven i förteckningen i bilaga XI eller i någon annan bestämmelse i
denna akt.

Artikel 153

1. Ändringar i de av gemenskapsinstitutionernas rättsakter som inte
omfattas av denna akt eller dess bilagor som görs av institutionerna före
anslutningen, enligt förfarandet i punkt 2, för att anpassa dessa rättsakter
till bestämmelserna i den här akten, särskilt bestämmelserna i del fyra,
skall träda i kraft på anslutningsdagen.

2. Rådet, som beslutar på förslag från kommissionen och med kvalifice-
rad majoritet, eller kommissionen, beroende på vilken av institutionerna
som beslutade om ursprungsakten, skall i detta syfte upprätta de
nödvändiga texterna.

Artikel 154

Senast den 1 juli 1973 skall i de nya medlemsstaterna de principer om en
gemensam ordning för regionalt stöd tillämpas som utarbetats inom
ramen för tillämpningen av artiklarna 92-94 i Romfördraget och som
finns med i kommissionens meddelande av den 23 juni 1971 och även i
resolutionen från företrädarna för medlemsstaternas regeringar vid mötet
i rådet den 20 oktober 1971, trots bestämmelserna i artikel 3.3.

Dessa texter kommer att kompletteras med hänsyn till gemenskapens nya
situation efter anslutningen, så att samtliga medlemsstater befinner sig i
samma situation vad beträffar texterna.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

Artikel 155'

Texter i gemenskapsinstitutionernas rättsakter som antagits före anslut-
ningen och författats av rådet eller kommissionen på danska och engelska
skall från och med anslutningsdagen vara autentiska på samma villkor
som texter som författats på de fyra ursprungliga gemenskapsspråken. De
skall offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning om
texterna på de ursprungliga gemenskapsspråken offentliggjordes där.

' Texten i dess lydelse enligt artikel 30 i anpassningsbeslutet.

Artikel 156

Befintliga avtal, beslut och samordnade förfaranden vid tidpunkten för
anslutningen som omfattas av artikel 65 i Parisfördraget i kraft av
anslutningen måste anmälas till kommissionen inom tre månader efter
anslutningen. Endast avtal och beslut som har anmälts skall provisoriskt
förbli i kraft tills kommissionen fattat beslut.

Artikel 157

De nya medlemsstaterna skall enligt artikel 33 i Euratom-fördraget inom
tre månader efter anslutningen underrätta kommissionen om de be-
stämmelser som föreskrivs genom lagar och andra författningar och som
är avsedda att säkerställa befolkningens och arbetstagarnas hälsa i de nya
medlemsstaternas territorier mot de faror som uppstår genom joniserad
strålning.

AVDELNING III

Prop. 1994/95:19
Bilaga 20

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 158

Bilagorna I-XI, protokollen 1-30 och skriftväxlingen i monetära frågor
skall utgöra en integrerad del av akten.

Artikel 15?

Franska republikens regering skall överlämna en bestyrkt
kopia av Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemen-
skapen och de fördrag som ändrar i detta fördrag till regeringarna i
Konungariket Danmark, Irland samt Förenade konungariket Storbritanni-
en och Nordirland.

2 Texten i dess lydelse enligt artikel 31 i anpassningsbeslutet.

Artikel 160'

Italienska republikens regering skall till regeringarna i Konungariket
Danmark, Irland samt Förenade konungariket Storbritannien och
Nordirland överlämna en bestyrkt kopia, på danska, franska, italienska,
nederländska och tyska, av Fördraget om upprättandet av Europeiska
ekonomiska gemenskapen, Fördraget om upprättandet av Europeiska
atomenergi-gemenskapen och de fördrag som ändrar eller kompletterar
dessa fördrag.

Texterna i Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska
gemenskapen och Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergi-
gemenskapen och de fördrag som ändrar eller kompletterar dessa
fördrag, upprättade på danska, engelska, iriska och norska, skall utgöra
bilaga till denna akt. De texter som författas på danska, engelska och
iriska skall vara autentiska på samma villkor som de ursprungstexter av
fördragen som avses ovan.

'Texten i dess lydelse enligt artikel 32 i anpassningsbeslutet.

Artikel 161

En bestyrkt kopia av de internationella avtal som deponerats hos
Europeiska gemenskapernas råds generalsekretariat skall överlämnas till
de nya medlemsstaternas regeringar av generalsekreteraren.

BILAGA I

Lista till artikel 29 i Anslutningsakten

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

I. TULLAGSTIFTNING

1. Rådets förordning (EEG) nr 802/68 av den 27 juni 1968
EGT nr L 148, 28.6.1968, s. 1.

I artikel 14.2 skall ordet "tolv" ersättas med ordet "fyrtiotre".

2. Rådets förordning (EEG) nr 803/68 av den 27 juni 1968
EGT nr L 148/6, 28.6.1968, s. 6.

Artikel 6.2 skall ersättas med följande text:

"2.För de varor som transporteras till bestämmelseorten i en
medlemsstat efter att ha förts in i en annan medlemsstat genom en
icke-medlemsstats territorium eller vattenvägen efter att ha förts genom
en annan medlemsstat, skall den plats som skall räknas som införselort
till gemenskapen fastställas enligt det förfarande som avses i artikel
17".

I artikel 6.3 skall första stycket ersättas med följande text:

"3.För de varor som efter att ha förts in i gemenskapens tullområde
har fraktats direkt från Frankrikes utomeuropeiska departement eller
från Grönland till en annan del av gemenskapens tullområde eller vice
versa, skall som införselort räknas den plats som avses i punkterna 1
och 2 och som är belägen i det tullområde i gemenskapen som varorna
kommer från, om de har lossats eller lastats om där och detta har
intygats av tullmyndigheten."

I artikel 17.2 skall ordet "tolv" ersättas med ordet "fyrtiofyra".

3. Rådets förordning (EEG) nr 950/68 av den 28 juni 1968

EGT nr L 172, 22.7.1968, s. 1.

Del I avdelning I punkt C 3 i bilagan skall ersättas med följande text:

"Den beräkningsenhet (BE) som det hänvisas till för vissa särskilda
tullsatser eller som används som kriterium för avgränsning av vissa
tulltaxenummer eller undernummer, skall ha ett värde på 0,88867088
g rent guld. Den kurs som skall användas vid omräkning till danska
kronor, norska kronor, nederländska floriner, belgiska francs, franska
francs, luxemburgska francs, italienska lire, irländska pund, pund
sterling eller tyska mark, skall motsvara den kursparitet som anmälts
till Internationella valutafonden och godkänts av den."

4. Rådets förordning (EEG) nr 1496/68 av den 27 september 1968 Prop. 1994/95:19

EGT nr L 238, 28.9.1968, s. 1. Bilaga 20

Artikel 1 skall ersättas med följande text:

"Gemenskapens tullområde skall omfatta följande länders territorier:

— Belgien.

— Danmark, med undantag av Färöarna.

— De områden i Tyskland där Fördraget om upprättandet av Europeiska
ekonomiska gemenskapen är i kraft, med undantag av såväl ön
Helgoland som området Biisingen (fördrag av den 23 november 1964
mellan Förbundsrepubliken Tyskland och Schweiz).

— Frankrike, med undantag av de utomeuropeiska territorierna.

— Irland.

— Italien, med undantag av kommunerna Livigno och Campione dTtalia
samt den italienska delen av Luganosjön mellan stranden och den
politiska gränsen för området mellan Ponte Tresa och Porto Ceresio.

— Luxemburg.

— Den europeiska delen av Nederländerna.

— Norge, med undantag av de öar som ligger utanför området mellan
fastlandskusten och territorialvattengränsen, förutom Jan Mayen.

— Storbritannien och Nordirland samt Kanalöarna och Isle of Man."

5. Kommissionens förordning (EEG) nr 1769/68 av den 6 november
1968 EGT nr L 285, 25.11.1968, s. 1.

I bilagan skall punkt 3 första stycket i inledningen ersättas med följande
text:

"Vad avser de franska utomeuropeiska departementen Guadeloupe,
Guyana, Martinique och Réunion, samt Grönland, vars flygplatser inte
finns med på listan, skall följande bestämmelser tillämpas:

a) För de varor som skickas direkt från icke-medlemsländer till dessa
områden, skall den totala kostnaden för flygfrakten räknas in i
tullvärdet.

b) För de varor som skickas från icke-medlemsländer till den europeiska
delen av gemenskapen och lastas om eller lossas i något av dessa
områden skall i tullvärdet inräknas de kostnader för flygfrakten som
skulle ha uppstått om varorna endast hade skickats till lossnings- eller
omlastningshamnen.

c) För de varor som skickas från icke-medlemsländer till dessa områden
och lastas om eller lossas på en flygplats i den europeiska delen av
gemenskapen, skall kostnaderna for flygfrakten som räknas in i
milvärdet vara de som blir resultatet när procentsatserna i
nedanstående lista tillämpas på de kostnader som skulle ha
uppkommit för frakten av varorna mellan den avsändande flygplatsen
och den flygplats där varorna lossas eller lastas om."

6. Rådets förordning (EEG) nr 97/69 av den 16 januari 1969
EGT nr L 14, 21.1.1969, s. 1.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

I artikel 3.2 skall ordet "tolv" ersättas med "fyrtiotre".

7. Rådets förordning (EEG) nr 542/69 av den 18 mars 1969
EGT nr L 77, 29.3.1969, s. 1.

Artikel 11 d skall ersättas med följande text:

"d) gränsövergångställe:

— den mottagande tullstation som är belägen i en annan medlemsstat
än den avlämnande,

— samt tullstationen vid utfarten ur gemenskapen när försändelsen
lämnar gemenskapen enligt förfarandet för gemenskapsförsändelser
genom gränsövergång mellan en medlemsstat och ett icke-
medlemsland.

Artikel 11 g skall ersättas med följande:

"g) inre gräns:

Två medlemsstaters gemensamma gräns.

Varor som lastats i en hamn i en medlemsstat och lossas i en hamn i
en annan medlemsstat skall anses passera en inre gräns, om transporten
till sjöss sker med användande av en enda fraktsedel.

Varor som transporteras vattenvägen från icke-medlemsländer och
lastas om i en hamn i en medlemsstat för att lossas i en hamn i en
annan medlemsstat, skall inte anses passera en inre gräns."

I artikel 41 skall följande stycke läggas till:

"3. Bestämmelserna i punkt 1 gäller även varor som passerar en inre
gräns i enlighet med artikel 11g andra stycket."

Artikel 44 skall ersättas med följande text:

" 1 .Trots artikel 4 kan varor som vid transporten passerar en inre gräns
i enlighet med artikel 11g andra stycket, inte omfattas av förfarandet
för gemenskapsförsändelser innan de har passerat den gränsen.

2. Bestämmelserna i punkt 1 skall inte tillämpas

— när varorna omfattas av gemenskapsåtgärder som medför kontroll
av användningen av dem eller av deras destination, eller

— när transporten skall avslutas i en annan medlemsstat än den där
lossningshamnen är belägen, såvida inte transporten från den
hamnen omfattas av konventionen om sjöfarten på Rhen, i enlighet
med artikel 7.2 andra stycket.

3. För varor som omfattas av förfarandet för gemenskapsförsändelser
innan de passerar den inre gränsen, upphävs verkan av detta förfarande
under transporten till havs.

4. För transporter till havs behöver ingen säkerhet ställas."

I artikel 47, efter "... enligt bestämmelserna i artikel 44", skall följande
ord utgå:

”punkt 1 andra stycket".

I artikel 58.2 skall ordet "tolv" ersättas med "fyrtiotre".

I bilaga A skall bokstäverna "EC" och "EF" läggas till i huvudet på
varje blankett.

I bilaga B skall bokstäverna "EC" och "EF" läggas till i huvudet på
varje blankett.

1 bilaga C skall bokstäverna "EC" och "EF" läggas till i huvudet på
varje blankett.

I bilaga D skall bokstäverna "EC" och "EF" läggas till i huvudet på
varje blankett.

I bilaga F skall bokstäverna "EC" och "EF" läggas till i huvudet på
förlaga I.

I bilaga F skall del 1.1 i förlaga I ersättas med följande text:

"Undertecknad1

bosatt i 2

går härmed i borgen såsom för egen skuld på tullstationen i för ett
belopp på högst gentemot Belgien, Danmark, Förbundsrepubliken
Tyskland, Frankrike, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna,
Norge, Storbritannien och Nordirland3 för allt det som 1

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

genomförda försändelser enligt gemenskapsförfarande, och detta Prop. 1994/95:19
gäller såväl huvud- och tilläggsförbindelser som omkostnader och Bilaga 20
tilläggsavgifter."

I bilagan F skall bokstäverna "EC” och "EF" läggas till i huvudet i
förlaga II.

I bilagan F skall del 1.1. förlaga II ersättas med följande text:

"Undertecknad 1

bosatt i 2

går härmed i borgen såsom för egen skuld på avlämnande tullstation
i gentemot Belgien, Danmark, Förbundsrepubliken Tyskland,
Frankrike, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Norge,
Storbritannien och Nordirland3 för allt det som 1

är eller blir skyldig dessa medlemsstater i europeiskagemenskapema
på grund av överträdelser vad avser tullar, skatter, jordbruksförskott
och andra pålagor, med undantag av böter, under av denne
genomförda försändelser enligt gemenskapsförfarande av nedan
uppräknade varor från avlämnande tullstation i

till mottagande tullstation i och detta gäller såväl huvud- och
tilläggsförbindelser som omkostnader och tilläggsavgifter."

I bilagan G skall bokstäverna "EC” och "EF" läggas till i huvudet på
blanketten.

På första sidan i blanketten i bilaga G skall det läggas till fyra prickade
linjer efter orden "följande medlemsstater i de europeiska
gemenskaperna:”

I bilaga H skall bokstäverna "EC" och "EF" läggas till i förlagan till
etiketten.

8. Kommissionens förordning (EEG) nr 582/69 av den 26 mars 1969
EGT nr L 79, 31.3.1969, s. 1.

I bilagan skall följande ord läggas till i huvudet på blanketten för
"Ursprungscertifikat" och kopian till det

"EUROPEAN COMMUNITIES"

"DE EUROPEISKE FELLESSKABER”

"DE EUROPEISKE FELLESSKAP".

9. Kommissionens förordning (EEG) nr 1062/69 av den 6 juni 1969

EGT nr L 141, 12.6.1969, s. 31.

I bilagan skall texten på blanketten för "Intyg”, vars utförande fastställs 78

av kommissionen, ersättas med följande text: 10.Kommissionens

förordning (EEG) nr 1617/69 av den 31 juli 1969

EGT nr L 212, 25.8.1969, s. 1.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

I bilagan skall bokstäverna "EC" och "EF" läggas till i huvudet på
blanketten.

11. Kommissionens förordning (EEG) nr 2311/69 av den 19 november
1969

EGT nr L 295, 24.11.1969, s. 1.

I bilaga 1 skall bokstäverna "EC" och "EF” läggas till i huvudet på
blanketten.

Punkt 1.1 i förlagan som återfinns i bilaga 1 skall ersättas med följande
text:

"Undertecknad1

bosatt i 2

går härmed i borgen såsom för egen skuld på tullstationen i
gentemot Belgien, Danmark, Förbundsrepubliken Tyskland,
Frankrike, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Norge,
Storbritannien och Nordirland för de belopp som en
huvudförpliktigad blir skyldig dessa medlemsstater i europeiska g-
emenskapema på grund av överträdelser vad avser tullar, skaner,
jordbruksförskott och andra pålagor, med undantag av böter, för
såväl huvud- och tilläggsförbindelser som omkostnader och
tilläggsavgifter, under genomförandet av försändelser enligt
gemenskapsförfarande, för vilka undertecknad gått i borgen genom
att ställa säkerheter på högst 5 000 beräkningsenheter per säkerhet."

I tabellen i punkt 1.4 i samma förlaga skall fyra prickade linjer som skall
numreras med 6, 7, 8 och 9 läggas till.

I bilaga 2 skall bokstäverna "EC" och "EF" läggas till i huvudet på
blanketten. .

12. Kommissionens förordning (EEG) nr 2312/69 av den 19 november
1969 EGT nr L 295, 24.11.1969, s. 6.1 bilagan skall bokstäverna "EC"
och "EF" läggas till i huvudet på blanketten.

Följande ord skall läggas till i huvudet på samma blankett:

"RECEIPT"

"ANKOMSTBEVIS"

"FREMKOMSTBEVIS"

13. Kommissionens förordning (EEG) nr 2313/69 av den 19 november
1969 EGT nr L 295, 24.11.1969, s. 8.

I artikel 5.3 efter orden "Achteraf afgegeven" skall följande Prop. 1994/95:19
anmärkningar läggas till: Bilaga 20

"ISSUED RETROACTIVELY"

"UDSTEDT EFTERF0LGENDE"

"UTSTEDT A POSTERIORI"

I bilagan skall bokstäverna "EC" och "EF” läggas till i huvudet på
blanketten.

14. Kommissionens förordning (EEG) nr 2314/69 av den 19 november
1969 EGT nr L 295, 24.11.1969, s. 13.

I bilagan skall bokstäverna "EC" och "EF" läggas till i huvudet på
blanketten.

I rubriken på samma blankett skall följande ord läggas till:

"TRANSIT ADVICE NOTE"

" GRjENSEO verg ANGS ATTEST"

" GföENSEPASSERINGSBEVIS "

15. Kommissionens förordning 8EEG) nr 2315/69 av den 19 november
1969 EGT nr L 295, 24.11.1969, s. 14.

I bilagan skall bokstäverna "EC" och "EF” läggas till i huvudet på
blanketten.

16. Kommissionens förordning (EEG) nr 2552/69 av den 17 december
1969 EGT nr L 320, 20.12.1969, s. 19.

I bilaga 1 skall texten på blanketten för "Äkthetsintyg", vars utformning
fastställs av kommissionen, ersättas med följande text:

17. Kommissionens förordning (EEG) nr 2588/69 av den 22 december
1969 EGT nr L 322, 24.12.1969, s. 32, i dess lydelse enligt

— kommissionens förordning (EEG) nr 2631/70 av den 23
december 1970 EGT nr L 279, 24.12.1970, s. 34.

— kommissionens förordning (EEG) nr 1571/71 av den 22 juli 1971
EGT nr L 165, 23.7.1971, s. 25.

Bilagan skall ersättas med följande text:

"Lista över de flygbolag som är befriade från att ställa säkerhet:

1. Aer Lingus Teoranta (Irish Air Lines), Dublin

2. Aeroflot, Moskva

3. Aerolineas, Argentinas, Buenos Aires

4. Aerolinee Itavia, Roma

5. Aer Turas, Dublin

6. Aftican Safari Airways, Nairobi

7. Air Afrique, Abidjan

8. Air Algérie (Compagnie générale de transports aériens), Alger

9. Air Anglia, Norwich

10. Air Bahama (International), Nassau

11. Air Canada, Montréal

12. Air Ceylon, Colombo

13. Air France, Paris

14. Air India, Bombay

15. Air Inter, Paris

16. Airlift International, USA

17. Air Madagascar (Société nationale malgache de transports aériens),
Dakar

18. Air Sénégal (Compagnie sénégalaise de transports aériens),
Tananarivo

19. Air Viking, Reykjavik

20. Air Zaire, Kinshasa

21. Alaska Airlines, USA

22. Alia (Royal Jordan Airlines), Amman

23. Alitalia (Linee Aeree Italiane), Roma

24. APSA, Lima25.Arco, Bermuda

26. Ariana (Afghan Airlaines), Kabul

27. ATI, Napoli

28. Aurigny (Channel Islands), Aldemey

29. Austrian Airlines, Wien

30. Avianca (Aerovfas Nacionales de Colombia S.A.) Bogota

31. "Balkan” Bulgarian Airlines, Sofia

32. "Basco" Brothers Air Services Co., Aden

33. Bavaria Fluggesellschaft Schwabe & Co., Miinchen

34. B.E.A. (British European Airways Corporation), Ruislip

35. B.K.S., Air Transport Ltd., London

36. BOAC (British Overseas Airways Corporation), Heathrow Airport,
London

37. Britannia, Luton

38. British Air Ferries, Southend

39. British Island Airways, Gatwick Airport, London

40. British Midland, Castle Donington

41. British United Airways, Gatwick Airport, London

42. Caledonian-BUA, Gatwick Airport, London

43. Cambrian, Rhoose

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

44. Canadian Pacific — Air, Vancouver Prop. 1994/95:19

45. Ceskoslovenske Aerolinie (C.S.A.), Praha Bilaga 20

46. Channel Airways, Stansted Airport, London

47. Condor Flugdienst GmbH, Frankfurt/Main

48. Cyprus Airways, Nicosia

49. Dan-Air Services Ltd., London

50. Deutsche Lufthansa AG, Köln

51. Donaldson, Gatwick Airport, London

52. East African Airways Corporation, Nairobi

53. El Al Israel Airlines Ltd., London

54. Elivie (Societä Italiano Esercizio Elicotteri S.p.A), Napoli

55. Ethiopian Airlines, Addis Ababa

56. Fairflight, Biggin Hill Airport, London

57. Finnair, Helsinki58.Garuda Indonesian Airways, Djakarta

59. General Air Nord GmbH, Hamburg

60. Germanair Bedarfsluftfahrtgesellschaft mbH, Frankfurt/Main

61. Ghana Airways Corporation, Accra

62. Humber Airways, Hull

63. Iberia (Lineas aéras de Espana), Madrid

64. Icelandic Airlines (Flugfelag), Reykjavik

65. Interregional-Fluggesellschaft mbH, Dusseldorf

66. Intra Airways, Jersey

67. InvictasAirways, Manston

68. Iran National Airlines Corporation, Teheran

69. Iraqi Airways, Bagdad

70. Japan Air Lines Co. Ltd, Tokio

71. JAT (Jugoslovenski Aerotransport), Beograd

72. KLM (Koninklijke Luchtvaart Maatschappij), Den Haag

73. Kuwait Airways Corporation, Koweit

74. Laker Airways, Gatwick Airport, London

75. Libyan Arab Airlines, Tripoli

76. Lloyd International, Stansted Airport, London

77. Loftleidir H.F., Reykjavik

78. Logan Air, Glasgow

79. LOT (Polskie Linie Lotnicze), Warszawa

80. Lufttransport-Untemehmen GmbH, Dusseldorf

81. Luftverkehrsuntemehmen Atlantis AG, Frankfurt/Main-Niederrad

82. Luxair (Luxembourg Airlines), Luxembourg

83. Malaysia-Singapore Airlines, Singapore

84. Malev (Magyar Légiközlekedési Vällalat), Budapest

85. Martinair Holland N.V. (MAC) Amsterdam

86. MEA (Middle East Airlines Airliban S.A.L.), Beyrouth

87. Monarch, Luton

88. National Airlines Inc., Miami

89. Nigerian Airways, Lagos

90. Nlm (Nederlandse Luchtvaart Maatschappij), Amsterdam

91. (Fred) Olsen, Oslo 92.Olympic Airways, Athenai

93. Ontario World Air, Toronto 82

94. Pacific Western, Vancouver

95. Pakistan International Airlines Corporation, Karachi

96. Panair Luftverkehrsgesellschaft mbH & Co., Mtinchen

97. Pan American World Airways Inc., New York

98. Qantas Airways Ltd., Sydney

99. Rousseau Aviation, Dinard

100. Royal Air Maroc, Casablanca

101. SAA (South African Airways), Johannesburg

102. Sabena-Belgian World Airlines, Bruxelles — Brussel

103. SAM (Societa Aerea Mediterranea), Roma

104. SAS (Scandinavian Airlines System), Stockholm

105. Satum, Oakland

106. Saudi Arabian Airlines, Jeddah

107. Seabord World Airlines Inc., New York

108. Sierra Leone Airways, Freetown

109. Skyways Coach Air, Ashford

110. Southern Air Transport, Miami

111. South-West Aviation Ltd, Exeter

112. Spantax SA, Madrid

113. Strathallan, Perth

114. Sudan Airways, Khartoum

115. Swissair (Swiss Air Transport Company Ltd.), Zurich

116. Syrian Arab Airlines, Damascus

117. TAP (Transportes Aereos Portugueses SARL), Lisboa

118. Tarom (Rumanian Air Transport), Bucuresti

119. TF — Transport Flug GmbH & Co., Frankfurt/Main

120. Tradewinds, Gatwick Airport, London

121. Transavia (Holland N.V.), Amsterdam

122. Trans-Mediterranean Airways, Beyrouth

123. Transmeridian, Stansted Airport, Londonl24.Trans-Union, Paris

125. Tunis Air, Tunis

126. Turk Hava Yollori Anomin Ortakligi, Istanbul

127. TWA (Trans World Airlines Inc.), New York

128. United Arab Airlines, Heliopolis

129. UTA (Union de Transport Aériens), Paris

130. VARIG (Empresa Viagao Aerea Riograndese), Rio de Janeiro

131. VLASA (Venezolana Intemacional de Aviaciön S.A.), Caracas

132. Zambia Airways, Lusaka

18. Kommissionens förordning (EEG) nr 1570/70 av den 3 augusti 1970
EGT nr L 171, 4.8.1970, s. 10.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

35 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 19. Bilaga 13-21

Artikel 1 b skall ersättas med följande text:

"b) med handelscentrum: ett av följande centrum:

— För Tyskland: Frankfurt, Hamburg, Köln och Mtinchen.

— För Danmark: Köpenhamn.

— För Frankrike: Dieppe, Le Havre, Marseille, Paris-Rungis,
Perpignan, Rouen.

— För Irland: Dublin.

— För Italien: Milano.

— För Norge: Oslo.

— För Nederländerna: Rotterdam.

— För Storbritannien: London, Liverpool, Hull och Glasgow.

— För Belgien och Luxemburg: Antwerpen och Bryssel."

Artikel 4.2 skall ersättas med följande text:

"2.Det genomsnittliga otullade fritt-gränsen-priset beräknas på
grundval av bruttoförtjansten vid försäljning mellan importörer och
grossister. Vid handelscentrumen i Paris-Rungis, Milano, London,
Oslo och Köpenhamn är det lämpligt att rätta sig efter de priser som
varorna i dessa centrum oftast säljs för.

Bruttoförtjänsten vid dessa försäljningar skall minskas med

— en interventionsmarginal på 15 % för centrumen i Paris-Rungis,
Milano, London, Oslo och Köpenhamn och på 6 % för de andra
handelscentrumen.— transportkostnader inom gemenskapen,

— ett schablonbelopp på 2,5 beräkningsenheter för övriga kostnader
som inte inräknas i tullvärdet,

— de tullar och skatter som inte inräknas i milvärdet.

19. Kommissionens förordning (EEG) nr 304/71 av den 11 februari 1971
EGT nr L 35, 12.2.1971, s. 31.

Artikel 5 skall ersättas med följande text:

"Jämvägsförvaltningama skall se till att de transporter som
genomförs enligt ordningen för gemenskapsförsändelser är märkta
med etiketter med följande påskrift: "Douane / Zoll / Dogana /
Customs / Told / Toll". Etiketterna sätts på fraktsedeln eller på
expressgodssedeln samt på vagnen om det gäller en sluten last och
i övriga fall på försändelsen eller försändelserna."

20. Kommissionens förordning (EEG) nr 1279/71 av den

17 juni 1971 EGT nr L 133, 19.6.1971, s. 32.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

Artikel 2 skall ersättas med följande text: Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

"Om de varor som avses i artikel 1.1 expedieras enligt ordningen för
gemenskapsförsändelse skall den huvudansvarige föra in någon av
följande anmärkningar i fältet "varubeteckning”:

— Sortie de la Communauté soumise å des restrictions.

Ausgang aus der Gemeinschaft Beschränkungen unterworfen.

Uscita dalla Comunitå assoggettata a restrizioni.

Verlaten van de Gemeenschap aan beperkingen onderworpen.

Export from the Community subject to restrictions.
Udforsel fra Faellesskabet undergivet restriktioner.
Utförsel fra Fellesskapet underlagt restriksjoner.

— Sortie de la Communauté soumise å imposition.

Ausgang aus der Gemeninschaft Abgabenerhebungen
unterworfen.Uscita dalla Communita assoggettata a tassazione.
Verlaten van de Gemeenschap aan belastingheffing onderworpen.

Export from the Community subject to duty.

Udforsel fra Fsellesskabet betinget af afgiftsbetaling.
Utförsel fra Fellesskapet avgiftspliktig.

21. Kommissionens beslut 64/503/EEG av den 3Ojuli 1964

EGT nr L 137, 28.8.1964, s. 2293.

I bilagan skall bokstäverna "EC" och "EF" läggas till i huvudet på
blanketten D.D.5.

I rubriken på samma blankett skall följande ord läggas till:

"MOVEMENT CERTIFICATE"

"GODSTRANSPORTBEVIS"

22. Kommissionens beslut nr 70/41/EEG av den 19 december 1969

EGT nr L 13, 19.1.1970, s. 13.

I bilagan skall bokstäverna "EC" och "EF" läggas till på första sidan på
blanketten D.D.5.

På första sidan i samma blankett skall följande ord läggas till:

"MOVEMENT CERTIFICATE"

" GODSTRANSPOR TBEVIS"

23. Rådets direktiv nr 68/312/EEG av den 30 juli 1968

EGT nr L 194, 6.8.1968, s. 13.

I bilagan skall följande läggas till:

"6. Storbritannien och Nordirland

—Transit sheds (Section 17 of the Customs & Excise Act 1952,
as amended by section 10 of the Finance Act 1966)

7. Irland

—Transit sheds(Customs Code vol. II)

—Transit depots(Section 16, Finance Act 1967)

8. Norge

— Pakkhus och

opplagssteder (Tolloven, §§ 45-55)"24.Rådets direktiv nr
69/73/EEG av den 4 mars 1969 EGT nr L 58, 8.3.1969, s. 1.

I artikel 28.2 skall ordet "tolv” ersättas med ordet "fyrtiotre".

25. Rådets direktiv nr 69/74/EEG av den 4 mars 1969

EGT nr L 58, 8.3.1969, s. 7.

Följande skall läggas till i bilagan:

"7. Storbritannien och

Nordirland

— Private bonded warehouses(Customs & Excise Act 1952, part
III)

— General bonded warehouses

8. Irland

— Approved ware-(Customs Consolihousesdation Act 1876,
section 12)

9. Norge

— Transittopplag(TolIoven, §§ 48-55)"

26. Rådets direktiv nr 69/75/EEG av den 4 mars 1969

EGT nr L 58, 8.3.1969, s. 11.

Följande skall läggas till i bilagan:

"6. Irland

Shannon Customs-(Customs-Free Airport

Free AirportAct 1947)

7. Danmark

Frihavne (Toldloven, Kapitel 9)

8. Norge

Frilagre (Tolloven, §§ 48-55)"

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

II. JORDBRUK

A — Allmänna bestämmelser

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

I följande rättsakter och angivna artiklar skall ordet "tolv" ersättas med
ordet "fyrtiotre".

1. Förordning nr 23

EGT nr 30, 20.4.1962

artikel 13.2

2. Förordning nr 24

EGT nr 30, 20.4.1962, s. 989

Artikel 7.2

3. Rådets förordning nr 17/64/EEG av den 5 februari 1964
EGT nr 34, 27.2.1964, s. 586.

Artikel 26.2

4. Rådets förordning nr 79/65/EEG av den 5 juni 1965
EGT nr 109, 23.6.1965, s. 1859.

Artikel 19.2

5. Rådets förordning nr 136/66/EEG av den 22 september 1966
EGT nr 172, 30.9.1966, s. 3025.

Artikel 38.2

6. Rådets förordning nr 120/67/EEG av den 13 juni 1967
EGT nr 117, 19.6.1967, s. 2269.

Artikel 26.2

7. Rådets förordning nr 121/67/EEG av den 13 juni 1967
EGT nr 117, 19.6.1967, s. 2283.

Artikel 24.2

8. Rådets förordning nr 122/67/EEG av den 13 juni 1967
EGT nr 117, 19.6.1967, s. 2293.

Artikel 17.2

9. Rådets förordning nr 123/67/EEG av den 13 juni 1967
EGT nr 117, 19.6.1967, s. 2301.

Artikel 17.2

10. Rådets förordning nr 359/67/EEG av den 25 juli 1967
EGT nr 174, 31.7.1967, s. 1.

Artikel 26.2

11. Rådets förordning nr 1009/67/EEG av den 18 december 1967 Prop. 1994/95:19

EGT nr 308, 18.12.1967, s. 1. Bilaga 20

Artikel 40.2

12. Rådets förordning (EEG) nr 234/68 av den 27 februari 1968

EGT nr L 55, 2.3.1968, s. 1.

Artikel 174.2

13. Rådets förordning (EEG) nr 804/68 av den 27 juni 1968

EGT nr L 148, 28.6.1968, s. 13.

Artikel 30.2

14. Rådets förordning EEG nr 805/68 av den 27 juni 1968

EGT nr L 148, 28.6.1968, s. 24.

Artikel 27.2

15. Rådets förordning (EEG) nr 865/68 av den 27 juni 1968

EGT nr L 153, 1.7.1968, s. 8.

Artikel 15.2

16. Rådets förordning (EEG) nr 727/70 av den 21 april 1970

EGT nr L 94, 28.4.1970, s. 1.

Artikel 17.2

17. Rådets förordning (EEG) nr 729/70 av den 21 april

1970

EGT nr L 94, 28.4.1970, s. 13.

Artikel 13.2

18. Rådets förordning (EEG) nr 1308/70 av den 29 juni

1970

EGT nr L 146, 4.7.1970, s. 1.

Artikel 12.2

19. Rådets förordning (EEG) nr 2142/70 av den 20 oktober

1970

EGT nr L 236, 27.10.1970, s. 5.

Artikel 29.2

20. Rådets förordning (EEG) nr 1696/71 av den 26 juli

1971

EGT nr L 175, 4.8.1971, s. 1.

Artikel 20.2

21. Rådets förordning (EEG) nr 2358/71 av den 26 oktober 1971

EGT nr L 246, 45.11.1971, s. 1.

Artikel 11.2

22. Rådets direktiv av den 23 oktober 1962

EGT nr 115, 11.11.1962, s. 2645.

i dess lydelse enligt

— Rådets direktiv nr 70/358/EEG av den 13 juli 1970
EGT nr L 157, 18.7.1970, s. 36.

Artikel 11a punkt 2

23. Rådets direktiv nr 64/54/EEG av den 5 november 1963
EGT nr 12, 27.1.1964, s. 161.

i dess lydelse enligt

— Rådets direktiv nr 70/359/EEG av den 13 juli 1970 EGT nr L 157,
18.7.1970, s. 38. Artikel 8a punkt 2

24. Rådets direktiv nr 64/432/EEG av den 26 juni 1964 EGT nr 121,
29.7.1964, s. 1977.

i dess lydelse enligt

— Rådets direktiv nr 71/285/EEG av den 19 juli 1971
EGT nr L 179, 9.8.1971, s. 1.

Artikel 12.3

25. Rådets direktiv nr 64/433/EEG av den 26 juni 1964

EGT nr 121, 29.7.1964, s. 2012.

i dess lydelse enligt

— Rådets direktiv nr 69/349/EEG av den 6 oktober 1969

EGT nr L 256, 11.10.1969, s. 5.

Artikel 9a punkt 3

26. Rådets direktiv nr 66/400/EEG av den 14 juni 1966
EGT nr 125, 11.7.1966, s. 2290.

Artikel 21.3

27. Rådets direktiv nr 66/401/EEG av den 14 juni 1966
EGT nr 125, 11.7.1966, s. 2298.

Artikel 21.3

28. Rådets direktiv nr 66/402/EEG av den 14 juni 1966
EGT nr 125, 11.7.1966, s. 2309.

Artikel 21.3

29. Rådets direktiv nr 66/403/EEG av den 14 juni 1966

EGT nr L 125, 11.7.1966, s. 2320.

Artikel 19.3

30. Rådets direktiv nr 66/404/EEG av den 14 juni 1966
EGT nr 125, 11.7.1966, s. 2326.

Artikel 17.3

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

31. Rådets direktiv nr 68/193/EEG av den 9 april 1968
EGT nr L 93, 17.4.1968, s. 15.

Artikel 17.3

32. Rådets direktiv nr 69/208/EEG av den 30 juni 1969
EGT nr L 169, 10.7.1969, s. 3.

Artikel 20.3

33. Rådets direktiv nr 70/357/EEG av den 13 juli 1970
EGT nr L 157, 18.7.1970, s. 31.

Artikel 6.2

34. Rådets direktiv nr 70/373/EEG av den 20 juli 1970
EGT nr L 170, 3.8.1970, s. 2.

Artikel 3.2

35. Rådets direktiv nr 70/457/EEG av den 29 september 1970
EGT nr L 225, 12.10.1970, s. 1.

Artikel 23.3

36. Rådets direktiv nr 70/458/EEG av den 29 juli 1970
EGT nr L 225, 12.10.1970, s. 7.

Artikel 40.3

37. Rådets direktiv nr 71/118/EEG av den 15 februari 1971
EGT nr L 55, 8.3.1971, s. 23.

Artikel 12.3

38. Rådets direktiv nr 71/161/EEG av den 30 mars 1971
EGT nr L 87, 17.4.1971, s. 14.

Artikel 18.3

B. Gemensam organisation av marknader

a) Frukt och grönsaker

1. Rådets förordning nr 158/66/EEG av den 25 oktober 1966
EGT nr 192, 27.10.1966, s. 3282.

i dess lydelse enligt

— Rådets förordning nr 1040/67/EEG av den 21 december 1967
EGT nr 314, 23.12.1967, s. 7

— Rådets förordning (EEG) nr 161/69 av den 28 januari

1969

EGT nr L 23, 30.1.1969, s. 1

— Rådets förordning (EEG) nr 2516/69 av den 28 januari 1969
EGT nr L23, 30.1.1969, s. 1

— Rådets förordning (EEG) nr 2423/70 av den 30 november 1970
EGT nr L 261, 2.12.1969, s. 1.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

Följande stycke skall läggas till i artikel 2.3:

2 ’

2 "

"De extra kvalitetsklassema för blomkål, tomater, äpplen och päron,
persikor, citrusfrukter, bordsdruvor, huvudsallat, frisésallat och
endiver, lök, escarolesallad, körsbär, jordgubbar, sparris och gurka
kan tillämpas till och med den 31 december 1977."

2. Kommissionens förordning (EEG) nr 193/70 av den 2 februari 1970.
EGT nr L 26, 3.2.1970, s. 6

i dess lydelse enligt

— Kommissionens förordning (EEG) nr 304/70 av den 19 februari
1970 EGT nr L 40, 20.2.1970, s. 24.

— Kommissionens förordning (EEG) nr 344/70 av den 25 februari

1970 EGT nr L 46, 27.2.1970, s. 1.

— Kommissionens förordning (EEG) nr 2509/70 av den 11
december 1970 EGT nr L 269, 12.12.1970, s. 10.

— Kommissionens förordning (EEG) nr 282/71 av den 9 februari

1971 EGT nr L 33, 10.2.1971, s. 13.

I artikel 9 tredje stycket skall följande läggas till:

"goods to be put on the market in .
by ....................

"varer bestemt till forbruk i ....
af.....................

"varer bestemt til forbruk i.....

av....................

3. Kommissionens förordning (EEG) nr 1559/70 av den 31 juli 1970
EGT nr L 169, 1.8.1970, s. 55.

I artikel 10.2 andra stycket skall följande läggas till:

"for processing into feedingstuffs under artide 7 (b) of Regulation
No 159/66/EEC"

"bestemt til omdannelse til dyrefoder i overensstemmelse med artikel
7, litra b i forordning nr. 159/66/E0F"

"bestemt for omdannelse til dyrefor i henhold til artikkel 7 b) i
forordning nr. 159/66/E0F"

4. Kommissionens förordning (EEG) nr 1562/70 av den 31 juli 1970
EGT nr L 169, 1.8.1970, s. 67.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

I artikel 10.2 andra stycket skall följande läggas till: Prop. 1994/95:19

Bilaga 20
"intended for distillation under Article 7 (b) of Regulation No
159/66/EEC"

"bestemt til destillering i overensstemmelse med artikel 7, litra b i
forordning nr. 159/66/E0F"

"bestemt til destillering i henhold til artikkel 7 b) i forordning nr.
159/66/E0F"

b) Vin

1. Kommissionens förordning (EEG) nr 143

EGT nr 127, 1.12.1962, s. 2789

i dess lydelse enligt

—Kommissionens förordning nr 26/64/EEG av den 28 februari 1964
EGT nr 48, 19.3.1964, s. 753

I artikel 1 skall första stycket ersättas av följande text:

" I syfte att upprätta det vinodlingsregister som avses i artikel 1 i
rådets förordning nr 24 om det stegvisa upprättandet av en
gemensam organisation av marknaden för vin skall varje fysisk eller
juridisk person som odlar eller låter odla vinstockar på friland i en
medlemsstat där den totala arealen med vinodling på friland är större
än 100 hektar, vara förpliktigad att hos de myndigheter som
medlemsstaterna fastställer, underteckna en försäkran om vinodling."

2. Kommissionens förordning av den 28 februari 1964

EGT nr 48, 19.3.1964, s. 753.

i dess lydelse enligt

— Kommissionens förordning (EEG) nr 39/68 av den 11 januari 1968

EGT nr L 9, 12.1.1968, s. 17.

Texten i artikel 4 blir punkt 1. Följande skall läggas till som punkt 2:

"2. De bestämmelser som avses i punkt 1 skall även gälla för
vinodlingar på friland i en medlemsstat där den totala arealen
vinodlingar på friland inte är större än 100 ha."

3. Kommissionens förordning (EEG) 1594/70 av den 5 augusti 1970
EGT nr L 173, 6.8.1970, s.23.

I artikel 3 skall punkt 2 ersättas med följande text: Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

"2. I Belgien, Irland, Nederländerna och Storbritannien far
vattenhaltiga sockerlösningar endast tillsättas de produkter
som avses i artikel 19.1a och b i förordning (EEG) nr 816/70
och som har skördats eller har framställts av druvor som har
skördats på vinodlingsarealer belägna i de kommuner eller
andra administrativa enheter där vin odlades vid tidpunkten
för denna förordnings ikraftträdande vad avser Belgien och
Nederländerna, och vid anslutningen vad avser Irland och
Storbritannien."

4. Kommissionens förordning (EEG) nr 1698/70 av den 25 augusti
1970

EGT nr L 190, 26.8.1970, s. 4.

I artikel 4.2 skall följande läggs till:

"intended for making into wine under Regulation (EEC) No 1698/70

for the production of quality wine psr"

"bestemt til vinfremstilling i overensstemmelse med forordning

(EOF) nr. 1698/70 med henblik på produktion af k.v.b.d."

"bestemt til fremstilling av vin i henhold til forordning
(EOF) nr. 1698/70 med henblikk på produksjon av k.v.b.d."

5. Kommissionens förordning (EEG) nr 1699/70 av den 25 augusti
1970

EGT nr L 190, 26.8.1970, s. 6.

I artikel 2 a, aa skall följande läggas till:

"not to be made into wine nor to be used in the making of wine"

"ikke tilladt til vinfremstilling eller til anvendelse ved
vinfremstilling"

"ikke tillatt til fremstilling av vin, heller ikke til bruk ved
fremstilling av vin"

I artikel 2 a, bb skall följande läggas till:

"not to be used for the preparation of wine or of beverages intended
for direct human consumption with the exception of alcohol, potable
spirits and piquette, in so far as the making of the latter is authorized
by the Member State concemed"

"ikke tilladt til tilberedning af vin eller drikkevarer bestemt til Prop. 1994/95:19
direkte menneskeligt forbrug, med undantagelse af alkohol, Bilaga 20
breendevin och eftervin, for så vidt fremstillingen af denne
sidstnaevnte er tilladt i den pågaeldende medlemsstat"

"ikke tillatt ved bearbeidelse av vin og heller ikke for drikkevarer
som er bestemt til direkte konsum for mennesker, unntatt ren
alkohol, eau-de-vie, ettervin; den siste forsåvidt produksjonen er
tillatt av vedkommende Medlemsstat"

I artikel 2 a, cc skall följande läggas till:

"intended for distillation"

"bestemt til destillering"

I artikel 2 b, aa skall följande läggas till:

" not to be made into wine nor to be used in the making of wine"

"ikke tilladt til vinfremstilling eller til anvendelse ved
vinfremstilling"

"ikke tillatt ved fremstilling av vin og heller ikke til bruk ved
fremstilling av vin"

1 artikel 2 b, bb skall följande läggas till:

"not to be used for the preparation of wine or beverages intended for
direct human consumption"

"ikke tilladt til tilberedning af vin eller drikkevarer bestemt til
direkte menneskeligt forbrug"

"ikke tillatt ved bearbeidelse av vin og heller ikke ved drikkevarer
som er bestemt for direkte konsum for mennesker"

I artikel 2 b, cc skall följande läggas till.

"intended for the production of potable spirits"

"bestemt til fremstilling af braendevin"

"bestemt til produksjon av eau-de-vie"

6. Kommissionens förordning (EEG) nr 1700/70 av den 25 augusti
1970

EGT nr L 190, 26.8.1970, s. 9.

I artikel 1.2 a skall följande läggas till:

"not for direct human consumption in the unaltered State"

"ikke tilladt i denne stand til direkte menneskeligt forbrug"

"ikke tillatt i en tilstand som muliggjor direkte konsum for
mennesker"I artikel 1.2 b skall följande läggas till:

"not for direct human consumption"

"ikke tilladt til direkte menneskeligt forbrug"

"ikke tillatt til direkte konsum for mennesker"

c) Fetter

1. Kommissionens förordning nr 225/67/EEG av den 28 juni 1967
EGT nr 136, 30.6.1967, s. 2919.

i dess lydelse enligt

— Kommissionens förordning (EEG) nr 1486/69 av den 28 juli 1969
EGT nr L 186, 30.6.1969, s. 69.

— Kommissionens förordning (EEG) nr 458/70 av den 11 mars 1970
EGT nr L 57, 12.3.1970, s. 19.

— Kommissionens förordning (EEG) nr 1382/70 av den 14 juli 1970
EGT nr L 154, 15.7.1970, s. 14.

— Kommissionens förordning (EEG) nr 1478/71 av den 12 juli 1971
EGT nr L 156, 13.7.1971, s. 9.

I bilagan under A skall följande uttryck utgå:

"oljefrön med ursprung i Danmark"

Detta gäller även motsvarande utjämningskoefficient:

"0,08"

2. Kommissionens förordning (EEG) nr 911/68 av den 5 juli 1968
EGT nr L 158, 6.6.1968, s. 8.

i dess lydelse enligt

— Kommissionens förordning (EEG) nr 1469/68 av den 23 september
1968

EGT nr L 239, 28.9.1968, s. 1.

— Kommissionens förordning (EEG) nr 52/69 av den 11
januari 1969

EGT nr L 8, 14.1.1969, s. 1.

— Kommissionens förordning (EEG) nr 474/69 av den 13 mars 1969

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

EGT nr L 63, 14.3.1969, s. 21. Prop. 1994/95:19

— Kommissionens förordning (EEG) nr 971/69 av den 28 maj 1969 Bilaga 20
EGT nr L 127, 29.5.1969, s. 10.

— Kommissionens förordning (EEG) nr 1486/69 av den 28 juli 1969
EGT nr L 186, 30.7.1969, s. 7.

— Kommissionens förordning (EEG) nr 1851/69 av den 18 september

1969

EGT nr L 236, 19.9.1969, s. 31.

— Kommissionens förordning (EEG) nr 2478/69 av den 11 december

1969

EGT nr L 312, 12.12.1969, s. 35.

— Kommissionens förordning (EEG) nr 329/70 av den 23 februari 1970
EGT nr L 43, 24.2.1970, s. 22.

— Kommissionens förordning (EEG) nr 1480/71 av den 12 juli 1971
EGT nr L 156, 13.7.1971, s. 12.

— Kommissionens förordning (EEG) nr 2193/71 av den 13 oktober
1971

EGT nr L 231, 14.10.1971, s. 23.

I artikel 10.1 b, aa skall följande läggas till:

"seeds or mixtures not imported from third countries or from

Greece"

"fro eller blandninger heraf ikke importeret fra tredjelande eller

Grskenland"

"fro eller blandninger af fre som ikke er importert fra tredjeland
eller Hellas"

I artikel 10.1 b, bb skall följande läggas till:

"seeds or mixtures denatured in accordance with Article 9 of

Regulation (EEC) No 911/68"

"fro eller blandninger heraf denatureret i overensstemmelse med
artikel 9 i forordning (EOF) nr. 911/68"

"fro eller blandninger av fro denaturert i henhold til artikkel 9 i
forordning (EOF) nr. 911/68"

I artikel 10.1 b, cc skall följande läggas till:

"seeds recognized as seeds for sowing"

"fro anerkendt som udszed"

fro godkjent som såvare

d) Spannmål

1. Rådets förordning nr 131/67/EEG av den 13 juni 1967

EGT nr 120, 21.6.1967, s. 2362.

i dess lydelse enligt

— Rådets förordning (EEG) nr 538/68 av den 29 april 1968

EGT nr L 104, 3.5.1968, s. 1.

— Rådets förordning (EEG) nr 1205/69 av den 26 juni 1969
EGT nr L 155, 28.6.1969, s. 6.

I artikel 2 skall det andra stycket ersättas med följande text:

"När fraktkostnaderna vattenvägen inte beror på en tullavgift skall
hänsyn tas till det lägsta medelvärde av dessa fraktkostnader som har
konstaterats under två månader, utvalda bland de tolv månader som
föregick den under vilken priset fastställdes."

2. Kommissionens förordning nr 158/67/EEG av den 23 juni 1967
EGT nr 128, 27.6.1967, s. 2536.

i dess lydelse enligt

— Kommissionens förordning nr 478/67/EEG av den 23 augusti 1967
EGT nr 205, 24.8.1967, s. 2.

— Kommissionens förordning (EEG) nr 213/68 av den 22 februari 1968
EGT nr 47, 23.2.1968, s. 18.

— Kommissionens förordning (EEG) nr 405/69 av den 3 mars 1969
EGT nr 53, 4.3.1969, s. 69.

— Kommissionens förordning (EEG) nr 2204/69 av den 5 november
1969 EGT nr 279, 6.11.1969, s. 19.

— Kommissionens förordning (EEG) nr 1637/71 av den 28 juli 1971
EGT nr 170, 29.7.1971, s. 20.

I bilagan skall följande uppgifter i de olika kolumnerna utgå:

Beträffande vete, uppgifterna om "Storbritannien"

Beträffande råg, uppgifterna om "Danmark”

Beträffande kom, uppgifterna om "Danmark"

Beträffande havre, uppgifterna om "Danmark" och "Storbritannien"

e) Ägg

1. Rådets förordning nr 129/69/EEG av den 12 december 1963

EGT nr 185, 19.12.1963, s. 2938

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

i dess lydelse enligt

— Rådets förordning nr 122/67/EEG av den 13 juni 1967

EGT nr 117, 19.6.1967, s. 2293.

— Rådets förordning nr 123/67/EEG av den 13 juni 1967

EGT nr 117, 19.6.1967, s. 2301.

I artikel 1.1.a skall följande läggas till:

"for hatching"

"rugeaeg"

"rugeegg"

2. Kommissionens förordning (EEG) nr 95/69 av den 17 januari 1969

EGT nr L 13, 18.1.1969, s. 13

den nederländska versionen i dess lydelse enligt

— Förordning (EEG) nr 927/69 av den 20 maj 1969

EGT nr L 120, 21.5.1969, s. 6

I artikel 2.2 skall följande medlemsstater och motsvarande sifferkod
läggas till:

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

Danmark 7

Irland 8

Norge 9

Storbritannien .......... 10

f) Griskött

Rådets förordning (EEG) nr 2108/70 av den 20 oktober 1970
EGT nr L 234, 23.10.1970, s. 1.

I bilaga 1 skall den andra kolumnen, "slaktkroppsvikt", och den tredje Prop. 1994/95:19
kolumnen, "fettlagrets tjocklek", ändras i enlighet med följande tabell: Bilaga 20

	Slaktkroppsvikt kilo	Fettlagrets tjocklek millimeter
I underklassen EAA	50 till mindre än	till och med 15
skall följande läggas	60
Ull:	(Resten oförändrat)
I underklassen I A skall	50 till mindre än 60	till och med 18
följande läggas till:	(Resten oförändrat)
I underklassen II A	50 till mindre än	till och med 22
skall	60
följande läggas till:	(Resten oförändrat)
I underklassen III A	50 till mindre än	till och med 21
skall följande läggas	60

till:

(Resten oförändrat)

g) Ris

1. Kommissionens förordning (EEG) nr 2085/68 av den 20 december
1968

EGT nr L 307, 21.12.1968, s. 11

i dess lydelse enligt

— Kommissionens förordning (EEG) nr 316/70 av den 20 februari
1970 EGT nr L 41, 21.2.1970, s. 14

36 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 19. Bilaga 13-21

I artikel 4 andra strecksatsen skall följande läggas till:

"intended for the manufacture of starch, of "quellmehl" or for use
in the brewing industry, in accordance with the provisions of
Regulation (EEC) No 2085/68"

bestemt til fremstilling af stivelse, kvaeldemel eller til anvendelse i
bryggerier i overensstemmelse med bestemmelseme i forordning
(EOF) nr. 2085/68"

"bestemt til produksjon av stivelse, forklistret med eller til
anvendelse i bryggerinteringen i samsvar med bestemmelsene i
förordning (EOF) nr 2085/68”

1. Kommissionens förordning (EEG) nr 559/68 av den 6 maj 1968
EGT nr L 106, 7.5.1968, s. 6

i dess lydelse enligt

— Kommissionens förordning (EEG) nr 316/70 av den 20 februari
1970 EGT nr L 41, 21.2.1970, s. 14

— Kommissionens förordning (EEG) nr 1607/71 av den 26 juli 1971
EGT nr L 168, 27.7.1971, s. 16

I artikel 2.2 andra strecksatsen skall följande läggas till:

"intended for use in the brewing industry, in accordance with the
provisions of Regulation (EEC) No 559/68"

"bestemt til anvendelse i bryggerier i overensstemmelse med
bestemmelseme i forordning (EOF) nr 559/68"

"bestemt til anvendelse i bryggerinsringen i samsvar med
bestemmelseme i förordning (EOF) nr. 559/68"

h) Socker

1. Rådets förordning nr 1009/67/EEG av den 18 december 1967

EGT nr 308/1, 18.12.1967, s. 1

i dess lydelse enligt

— Rådets förordning (EEG) nr 2100/68 av den 20 december 1968
EGT nr L 309, 24.12.1968, s. 4.

— Rådets förordning (EEG) nr 1393/69 av den 17 juli 1969

EGT nr L 179, 21.7.1969, 21.7.1969

— Rådets förordning (EEG) nr 2485/69 av den 9 december 1969

EGT nr L 314, 15 december 1969, s. 6.

— Rådets förordning (EEG) nr 853/70 av den 12 maj 1970

EGT nr L 103, 13.5.1970, s. 2.

— Rådets förordning (EEG) nr 1253/70 av den 29 juni 1970

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

100

EGT nr L 143, 1.7.1970, s. 1.

Rådets förordning (EEG) nr 1060/71 av den 25 maj 1971 •

EGT nr L 115, 27.5.1971, s. 16.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

I artikel 23.1 första stycket skall följande mening läggas till:

"De nya medlemsstaterna kan dock i stället för den genomsnittliga
årsproduktionen av socker under regleringsåren 1961/62 till 1965/66
tillämpa den för regleringsåren 1965/66 till 1969/70.”

Texten i artikel 23.1 andra stycket skall ersättas med följande:

"Baskvantiteten uppgår för

Danmark till

Tyskland till

Frankrike till

Irland till

Italien till
Nederländerna till

Belgien/Luxemburg till

Storbritannien till

290 000 ton vitt socker

1 750 000 ton vitt socker

2 400 000 ton vitt socker

150 000 ton vitt socker

1 230 000 ton vitt socker

550 000 ton vitt socker

900 000 ton vitt socker

I artikel 24.2 skall följande stycke läggas till:

"Den koefficient som skall tillämpas i Storbritannien för
bestämning av den maximala kvoten skall för perioden fram till
slutet av regleringsåret 1974/75 fastställas till 1,0."

Texten i artikel 26.2 första stycket skall ersättas med följande:

"Denna kvantitet är densamma som den kvantitet uttryckt i vitt
socker som är beräknad för mänsklig konsumtion i gemenskapen
under det regleringsår för socker som kvantiteten gäller, minskat
med den kvantitet uttryckt i vitt socker som kan importeras enligt
den ordning som avses i protokoll 17 om import till Storbritannien
av socker med ursprung i de exporterande länder och territorier som
avses i Samväldets avtal om socker."

Följande artikel skall läggas till:

"Artikel 33a

1. De nya medlemsstaterna skall meddela en uppskattning av det
sockerlager som omsätts fritt på deras territorium när denna
förordning börjar tillämpas.

2. För varje ny medlemsstat skall det fastställas en kvantitet socker
som kan anses som ett representativt lager vid den tidpunkt som
avses i punkt 1.

101

Denna kvantitet skall fastställas med hänsyn tagen till följande: Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

a) En normal lagerhållning.

b) Den beräknade konsumtionen i den berörda medlemsstaten fram
till början på den nya sockerbetsskörden.

c) Försörjningsläget med utgångspunkt från den inhemska
produktionen och import eller export från den medlemsstaten.

3. Om de kvantiteter som fastställs inom ramen för den uppskattning
som avses i punkt 1 överstiger den kvantitet som avses i punkt 2
första stycket, skall nödvändiga åtgärder vidtas för att förhindra att
avsättningen av en kvantitet som är lika stor som den överskjutande
kvantiteten förorsakar gemenskapen kostnader.

4. Tillämpningsföreskrifter för denna artikel skall fastställas i
enlighet med det förfarande som avses i artikel 40."

2. Rådets förordning nr 1027/67/EEG av den 21 december 1967

EGT nr 313, 22.12.1967, s. 2

I artikel 3.1 skall följande stycke läggas till:

"För de nya medlemsstaterna skall denna bestämmelse gälla för det
första regleringsåret för socker efter anslutningen."

I artikel 4.1 skall följande stycke läggas till:

"För de nya medlemsstaterna skall denna bestämmelse gälla från och
med det första regleringsåret för socker efter anslutningen."

3. Rådets förordning (EEG) nr 206/68 av den 20 februari 1968
EGT nr L 47, 23.2.1968, s. 1.

Efter artikel 8 skall följande läggas till som artikel 8a:

"Artikel 8a

För de nya medlemsstaterna skall orden

— "regleringsåret 1967/68" i artiklarna 4.2, 5.2, 6.2 och 10.2
ersättas med följande:

"regleringsåret 1972/73",

— "före regleringsåret för socker 1968/69" i artiklarna 5.3 och 8 d
ersättas med följande:

"före regleringsåret för socker 1973/74"."

102

I artikel 5 skall följande punkt läggas till:

"4.Om i en ny medlemsstat sockerbetorna levereras fritt
sockerfabriken, skall avtalet innehålla en bestämmelse om att
tillverkaren bidrar till betalning av transportkostnaderna och
procenttalet eller beloppet för detta skall fastställas."

4. Kommissionens förordning (EEG) nr 2061/69 av den 20 oktober

1969

EGT nr L 263, 21 oktober 1969, s. 19.

i dess lydelse enligt

— Kommissionens förordning (EEG) nr 267/70 av den 12 februari
1970 EGT nr L 35, 13.2.1970, s. 25.

— Kommissionens förordning (EEG) nr 1068/70 av den 5 juni 1960
EGT nr L 123 , 6.6.1970, s. 10.

— Kommissionens förordning (EEG) nr 772/71 av den 14 april 1971
EGT nr L 85, 15.4.1971, s. 18.

1 artikel 16 andra stycket skall följande läggas till:

"intended for denaturing by one of the processes set out in the
Annex to Regulation (EEC) No 2061/69 and approved by the
Member State of destination"

"bestemt til denaturering efter en af de fremgangsmåder, der er
fastsat i bilaget til forordning (EOF) nr. 2061/69 og tilladt af den
modtagende medlemsstat"

"bestemt til å denatureres etter en av de metoder som er fastsatt i
vediegget til forordning (EOF) nr. 2061/69, og godkjent av den
Medlemsstat som er mottager"

I artikel 21.1 skall följande läggas till:

"denatured sugar"

"denatureret sukker"

"denaturert sukker"

5. Kommissionens förordning (EEG) nr 1734770 av den 26 augusti

1970

EGT nr L 191, 27.4.1970, s. 30

i dess lydelse enligt

— Kommissionens förordning (EEG) nr 2462/70 av den 4 december

1970 EGT nr L 264, 5.12.1970, s. 16

— Kommissionens förordning (EEG) nr 1739/71 av den 6 augusti

1971 EGT nr L 178, 7.8.1971, s. 15

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

103

I artikel 4 skall följande punkt läggas till:

"5.Under den tidsperiod när den s.k. sommartiden inte tillämpas i
Irland och Storbritannien skall de tidsfrister som fastställs i
föregående punkter skjutas framåt en timme i dessa medlemsstater."

6. Kommissionens förordning (EEG) nr 258/71 av den 4 februari 1971
EGT nr L 29,5.2.1971, s. 29

i dess lydelse enligt

— Kommissionens förordning (EEG) nr 2164/71 av den 8 oktober
1971 EGT nr L 228, 9.10.1971, s. 11

I artikel 4 skall följande punkt läggas till:

”5.Under den tidsperiod när den s.k. sommartiden inte tillämpas i
Irland och Storbritannien skall de tidsfrister som fastställs i
föregående punkter skjutas framåt en timme i dessa medlemsstater."

i) Mejeriprodukter

1. Rådets förordning (EEG) nr 823/68 av den 28 juni 1968

EGT nr L 151, 30.6.1968, s. 3

i dess lydelse enligt

— Rådets förordning (EEG) nr 2197/69 av den 28 oktober 1969
EGT nr L 279, 6.11.1969, s. 3.

— Rådets förordning (EEG) nr 2307/70 av den 10 november 1970
EGT nr L 249, 17.11.1970, s. 13.

— Rådets förordning (EEG) nr 668/71 av den 30 mars 1971

EGT nr L 77, 1.4.1971, s. 1.

— Rådets förordning (EEG) nr 1578/71 av den 19 juli 1971
EGT nr L 166, 24.7.1971, s. 1.

I bilaga II under nummer 04.04 i Gemensamma tulltaxan under punkt E
I b 2 skall följande ostsorter strykas:

"havarti, esrom"

2. Rådets förordning (EEG) nr 987/68 av den 15 juni 1968
EGT nr L 169, 18.7.1968, s. 6.

Artikel 1 a skall ersättas med följande:

"a)Mjölk:

Den produkt som mjölkats ur en eller flera kor eller getter, utan
några tillsatser och endast delvis skummad."

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

104

3. Kommissionens förordning (EEG) nr 1053/68 av den 23 juni 1968 Prop. 1994/95:19

EGT nr L 179, 25.7.1968, s. 17 Bilaga 20

i dess lydelse enligt

— Kommissionens förordning (EEG) nr 196/69 av den 31 januari 1969

EGT nr L 26, 1.2.1969, s. 28

— Kommissionens förordning (EEG) nr 2605/70 av den 22 december

1970

EGT nr L 278, 23.12.1970, s. 17

— Kommissionens förordning (EEG) nr 2369/71 av den 4 november

1971

EGT nr L 246, 5.11.1971, s. 27.

I rubriken på den andra förlagan till intyget skall ostsortema "havarti
eller esrom" strykas.

4. Kommissionens förordning (EEG) nr 1054/68 av den 23 juli 1968

EGT nr L 179, 25 juli 1968, s. 25.i dess lydelse enligt

— Kommissionens förordning (EEG) nr 196/69 av den 31 januari 1969

EGT nr L 26, 1.2.1969, s. 28.

— Kommissionens förordning (EEG) nr 2262/69 av den 13 november

1969 EGT nr L 286, 14.11.1969, s. 25.

— Kommissionens förordning (EEG) nr 2632/69 av den 29 december

1969 EGT nr L 327, 30.12.1969, s. 21.

— Kommissionens förordning (EEG) nr 1183/70 av den 24 juni 1970

EGT nr L 138, 25.6.1970, s. 13.

— Kommissionens förordning (EEG) nr 50/71 av den 12 januari 1971

EGT nr L 10, 13.1.1971, s. 9.

— Kommissionens förordning (EEG) nr 375/71 av den 22 februari 1971

EGT nr L 44, 23.2.1971, s. 9.

— Kommissionens förordning (EEG) nr 1106/71 av den 28 maj 1971

EGT nr L 177, 29.5.1971, s. 13.

— Kommissionens förordning (EEG) nr 1660/71 av den 28 juli 1971

EGT nr L 172, 31.7.1971, s. 16.

I tredje stycket i ingressen, beaktandemeningen oräknad, skall följande

utgå:

"Danmark:

— "Mejeribrugets Osteeksportudvalg" i Aarhus för havarti enligt

undernummer 04.04 E I b 2."

105

I bilagan skall rubriken

"Danmark"

samt motsvarande uppgifter i de olika kolumnerna utgå.

5. Kommissionens förordning (EEG) nr 1098/68 av den 27 juli 1968
EGT nr L 184, 29.7.1968, s. 10.

i dess lydelse enligt

— Kommissionens förordning (EEG) nr 412/69 av den 4 mars 1969
EGT nr L 54, 5.3.1969, s. 9.

— Kommissionens förordning (EEG) nr 849/69 av den 7 maj 1969
EGT nr L 109, 8.5 1969, s. 7.

— Kommissionens förordning (EEG) nr 1353/69 av den 15 juli 1969

EGT nr L 174, 16.7. 1969, s. 10.

— Kommissionens förordning (EEG) nr 951/71 av den 7 maj 1971
EGT nr L 103, 8.5.1971, s. 10

I bilagan

— skall texten under zon E ("Områden i Europa" till "med undantag
för Gibraltar") utgå.

— zon F skall vara zon E.

6. Kommissionens förordning (EEG) nr 1106/68 av den 27 juli 1968

EGT nr L 184, 29.7.1968, s. 26

ändrad genom:

— Kommissionens förordning (EEG) nr 2044/69 av den 17 oktober
1969

EGT nr L 262, 18.10.1969, s. 9

— Kommissionens förordning (EEG) nr 332/70 av den 23 februari 1970

EGT nr L 44, 25.2.1970, s. 1

— Kommissionens förordning (EEG) nr 2026/71 av den 21 september
1971

EGT nr L 214 av den 22 september 1971, s. 9

I artikel 7.2 andra stycket skall följande text läggas till:

"intended for denaturing or processing in accordance with Regulation
(EEC) No 1106/68"

"bestemt til at underkastes kontrol med henblik på denaturering eller
forarbejdning i overensstemmelse med förordning (EOF) nr
1106/68"

"bestemt til å kontrolleras med sikte på denturering eller
bearbeidelse i samsvar med förordning (EOF) nr 1106/68"

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

106

7. Kommissionens förordning (EEG) nr 1324/68 av den 29 augusti
1968

EGT nr L 215 av den 30 augusti 1968, s. 25 Bilaga I i förordningen
skall ersättas med följande:

[B]

Rubriker i bilaga 2 till förordning (EEG) nr 823/68

Produkter 04.04 E I b) 2

Tilsiter ur 04.04 E I b) 3

Butterkäse

Danbo

Edamer

Elbo

Esrom

Fontal

Fontina

Fynbo

Galantino

Gouda

Havarti

Italico

Jarlsberg

Maribo

Molbo

Mimoletto

Norvegia

Samso

St. Paulin

Tybo

andra ostsorter med ett fettinnehåll i torrmassan på 30 viktprocent eller
mer och med ett vatteninnehåll i den fettfria ostmassan som överstiger 52
men inte 67 viktprocent

8. Kommissionens förordning (EEG) nr 685/69 av den 14 april 1969
EGT nr L 90 av den 15 april 1969, s. 12

ändrad genom

— Kommissionens förordning (EEG) nr 880/69 av den 12 maj 1969
EGT nr L 114 av den 13 maj 1969, s. 11

— Kommissionens förordning (EEG) nr 1064/69 av den 10 juni 1969
EGT nr L 139 av den 11 juni 1969, s. 13

— Kommissionens förordning (EEG) nr 1273/69 av den 2 juli 1969
EGT nr L 161 av den 3 juli 1969, s. 9

— Kommissionens förordning (EEG) nr 332/70 av den 23 februari 1970
EGT nr L 44 av den 25 februari 1970, s. 1

— Kommissionens förordning (EEG) nr 603/70 av den 31 mars 1970

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

107

EGT nr L 72 av den 1 april 1970, s. 62

— Kommissionens förordning (EEG) nr 757/70 av den 24 april 1970
EGT nr L 91 av den 25 april 1970, s. 31

— Kommissionens förordning (EEG) nr 878/70 av den 14 maj 1970
EGT nr L 105 av den 15 maj 1970, s. 24

— Kommissionens förordning (EEG) nr 606/7lav den 23 mars 1971
EGT nr L 70 av den 24 mars 1971, s. 16

— Kommissionens förordning (EEG) nr 1179/71 av den 4 juni 1971
EGT nr L 123 av den 5 juni 1971, s. 18

Artikel 3 skall ersättas med följande text:

"1) Smör måste tillverkas i mejerier som förfogar över anläggningar
som tekniskt sett är lämpade för detta, och

a) av pastöriserad sur grädde och

b) under produktionsförutsättningar som ger smöret en god
hållbarhet.

2) Interventionsorganen i de medlemsstater där smörtillverkningen
av pastöriserad färsk grädde utgör minst 65 % av den
sammanlagda smörtillverkningen, skall dock ändå köpa upp smör
som tillverkats av färsk grädde."

I artikel 18.1 b skall följande läggas till:

"Butter for intervention"

" Interventionssmor"

"Smor fra intervensjonslagre"

I artikel 19.2 andra stycket skall följande läggas till:

"intended for processing in accordance with Regulation (EEC) No
685/69"

"bestemt til forarbejdning i overensstemmelse med forordning (EOF)
nr. 685/69"

"bestemt til bearbeiding i henhold til forordning (EOF) nr. 685/69"

9. Kommissionens förordning (EEG) nr 2683/70 av den 29 december
1970

EGT nr L 285 av den 31 december 1970, s. 36

ändrad genom:

— Kommissionens förordning (EEG) nr 994/71 av den 13 maj 1971
EGT nr L 108 av den 14 maj 1971, s. 24

— Kommissionens förordning (EEG) nr 1638/71 av den 28 juli 1971
EGT nr L 170 av den 29 juli 1971, s. 23

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

108

— Kommissionens förordning (EEG) nr 2369/71 av den 4 november
1971

EGT nr L 246 av den 5 november 1971, s. 27

I bilagan skall följande utgå:

"ur 04.03",

"Smör med en fetthalt på 99,5 viktprocent eller mindre", och
"zon E".

10. Kommissionens förordning (EEG) nr 757/71 av den 7 april 1971
EGT nr L 83 av den 8 april 1971, s. 53

ändrat genom:

— Kommissionens förordning (EEG) nr 1189/71 av den 7 juni 1971
EGT nr L 124 av den 8 juni 1971, s. 15

— Kommissionens förordning (EEG) nr 1549/71 av den 20 juli 1971
EGT nr L 163 av den 21 juli 1971, s. 62

— Kommissionens förordning (EEG) nr 1688/71 av den 30 juli 1971
EGT nr L 174 av den 3 augusti 1971, s. 1

1 artikel 3.2 skall följande läggas till:

"Exported from the Community subject to payment of the amount
laid down in Regulation (EEC) No 757/71"

"Udforsel fra Faellesskabet undergivet opkrzevning af det belop, der
er omhandlet i forordning (E0F) nr. 757/71"

"Udforsel fra Fellesskapet hvor belopet nevnt i forordning (E0F) nr.
757/71skal oppkreves"

11. Rådets förordning (EEG) nr 1411/71 av den 29 juni 1971
EGT nr L 148 av den 3 juli 1971, s. 4

rättad genom:

— Rättelse till rådets förordning (EEG) nr 1411/71 av den 29 juni 1971
EGT nr L 188 av den 20 august 1971, s. 24

— Rättelse till rådets förordning (EEG) nr 1411/71 av den 29 juni 1971
EGT nr L 233 av den 16 oktober 1971, s. 12 I artikel 5 skall
följande punkt läggas till:

" 1 a) Medlemsstaterna kan räkna med ytterligare en sorts oskummad
mjölk med en lägsta fetthalt på 3,8

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

109

j) Nötkött

1. Rådets förordning (EEG) nr 805/68 av den 27 juni 1970.

EGT nr L 148 av den 28 juni 1968, s. 24

ändrad genom:

— Rådets förordning (EEG) nr 1253/70 av den 29 juni 1970

EGT nr L 143 av den 1 juli 1970, s. 1

— Rådets förordning (EEG) nr 1261/71 av den 15 juni 1971

EGT nr L 132 av den 18 juni 1971, s. 1

Artikel 10 skall ersättas med följande:

"Artikel 10

1. För kalvar och fullvuxen nötboskap skall ett importpris fastställas,
som för var och en av dessa produkter beräknas på grundval av det
pris gemenskapen erbjuder vid gränsen under det att hänsyn tas till
de inköpsmöjligheter som är mest representativa med avseende på
kvalitet och kvantitet samt marknadsutvecklingen för dessa
produkter.

Detta importpris fastställs med utgångspunkt i de angivna priserna
för kalvar och fullvuxen nötboskap eller en av produkterna i bilagan
avsnitt a) posterna 02.01 A II a) 1 aa) eller 02.01 A II a) 1 bb),
varvid uppgifterna räknas om i erbjudet pris för kalvar eller
fullvuxen nötboskap för de sistnämnda produkterna.

2. Om exporten av levande djur eller färskt och nedkylt kött från ett
eller flera icke-medlemsländer sker till ett onormalt lågt pris, som
understiger de övriga icke-medlemsländemas erbjudna priser, så
skall ett särskilt importpris för kalvar eller fullvuxen nötboskap
fastställas för importen från icke-medlemsländema i fråga.

3. Om en eller flera importpriser för kalvar eller fullvuxen
nötboskap efter att hänsyn tagits till tull är lägre än riktpriset, skall
skillnaden mellan riktpriset och importpriset efter tull utjämnas
genom en avgift som tas ut vid import av dessa produkter till
gemenskaen. Denna avgift uppgår till:

a) 75 % av ovannämnda skillnad, om det visar sig att priset på
produkten i fråga på de representativa marknaderna inom
gemenskapen är högre än riktpriset och lägre än eller lika med
102 % av detta pris.

b) 50 % av ovannämnda skillnad, om det visar sig att priset på
produkten i fråga på de representativa marknaderna inom
gemenskapen är högre än 102 % av riktpriset och lägre än eller
lika med 104 % av detta pris.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

110

c) 25 % av ovannämnda skillnad, om det visar sig att priset på Prop. 1994/95:19
produkten i fråga på de representativa marknaderna inom Bilaga 20
gemenskapen är högre än 104 % av riktpriset och lägre än eller

lika med 106 % av detta pris.

d) noll, om det visar sig att priset på produkten i fråga på de
representativa marknaderna inom gemenskapen är högre än 106
% 2ln riktpriset.

4. Vid tillämpningen av punkt 3 skall inte hänsyn tas till en ändring
av importpriset eller av det pris som har konstaterats på de
representativa marknaderna inom gemenskapen, om denna ändring
inte överstiger ett belopp som skall fastställas.

5. Det pris som har konstaterats på de representativa marknaderna
inom gemenskapen är det pris, som meddelas på grundval av de
priser som har konstaterats för de olika kvaliteterna på den
representativa marknaden eller de representativa marknaderna i de
enskilda medlemsstaterna - i vart och ett av fallen för kalvar,
fullvuxen nötboskap eller för kalv- eller nötkött - varvid hänsyn
tas till dels betydelsen av dessa kvaliteter och dels den relativa
storleken på varje enskild medlemsstats boskapsbestånd.

6. Genomförandebestämmelsema för denna artikel skall fastställas
enligt förfarandet i artikel 27.

7. Avgiften enligt punkt 2 skall fastställas enligt förfarandet i artikel

27.

Den avgift som avses i punkt 1 skall fastställas av kommissionen."

2. Kommissionens förordning (EEG) nr 1027/68 av den 22 juli 1968

EGT nr L 174 av den 23 juli 1968, s. 14 ändrad genom:

— Kommissionens förordning (EEG) nr 705/71 av den 31 mars 1971

EGT nr L 77 av den 1 april 1971, s. 79

Artikel 8 om handeln med Danmark skall utgå.

Artikel 9 skall ersättas med följande:

"Om inte annat följer av artikel 6 i kommissionens förordning (EEG)
nr 1026/68 av den 22 juli 1968 om beräkningen av ett särskilt
importpris för kalvar och fullvuxen nötboskap skall de avgifter som
avses i artikel 10.1 i förordning (EEG) nr 805/68 fastställas en gång
per vecka och gälla från den tidpunkten till dess att ett nytt pris
fastställs följande måndag."

111

3. Kommissionens förordning (EEG) nr 1097/68 av den 27 juli 1968 Prop. 1994/95:19
EGT nr L 184 av den 29 juli 1968, s. 5 Bilaga 20

ändrad genom:

— Kommissionens förordning (EEG) nr 1261/68 av den 20 augusti

1968

EGT nr L 208 av den 21 augusti 1968, s. 7

— Kommissionens förordning (EEG) nr 1556/68 av den 4 oktober 1968

EGT nr L 244 av den 5 oktober 1968, s. 15

— Kommissionens förordning (EEG) nr 1585/68 av den 10 oktober

1968

EGT nr L 248 av den 11 oktober 1968, s. 16

— Kommissionens förordning (EEG) nr 1809/69 av den 12 september

1969

EGT nr L 232 av den 13 september 1969, s. 6

— Kommissionens förordning (EEG) nr 1795/71 av den 17 augusti

1971

EGT nr L 187 av den 19 augusti 1971, s. 5

I artikel 9.1 skall följande läggas till:

"this copy of the contract entitles to the special import arrangements
provided for in artikel 14(3), subparagraph (b)(aa) of Regulation
(EEC) No 805/68"

"Detta kontrakteksemplar berettiger til at nyde godt af den saerlige
importordning, der er omhandlet i artikel 14, stk. 3, litra b,
underlitra aa, i forordning (E0F) nr. 805/68"

"Dette kontrakteksemplar gir rett til å nyte godt av den saerlige
importordning som er nevnt i artikkel 14 nr. 3 b) aa i forordning
(EOF) nr. 805/68"k) Tobak

Kommissionens förordning (EEG) nr 1726/70 av den 25 augusti 1970

EGT nr L 191 av den 27 augusti 1970, s. 1

ändrad genom:

— Kommissionens förordning (EEG) nr 2596/70 av den 21 december

1970

EGT nr L 277 av den 22 december 1970, s. 7

I artikel 4.1 a skall följande läggas till:

"leaf tobacco harvested in the Community"

"tobaksblade hestet i Faellesskabet”

bladtobakk innhestet innen Fellesskapet'

112

I artikel 4.1 b skall följande läggas till:

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

"leaf tobacco imported from third countries"

"tobaksblade importeret fra tredjelande"

"bladtobakk importert fra tredjeland"

I artikel 5.3 skall följande läggas till:

"leaf tobacco imported from third countries"

"tobaksblade importeret fra tredjelande"

"bladtobakk importert fra tredjeland"

1) Fisk

1. Rådets förordning (EEG) nr 2142/70 av den 20 oktober 1970

EGT nr L 236 av den 27 oktober 1970, s. 5

Artikel 6.3 skall ersättas med följande:

"3.De ursprungliga medlemsstaterna kan behålla stödet till de
producentorganisationer som har bildats innan det att denna
förordning trädde i kraft och de nya medlemsstaterna kan behålla
stödet till de producentorganisationer som har bildats före landets
inträde i gemenskapen, i syfte att underlätta deras anpassning och
verksamhet inom ramen för åtgärder enligt artikel 5.1, i den
utsträckning detta stöd inte är högre än och inte utbetalas under en
längre tid än det stöd som avses i punkt 1."

Efter artikel 7 skall följande artikel införas:

"Artikel 7a

Medlemsstaterna kan ge ett särskilt erkännande till en producent-
organisation för fiskeprodukter inom ett visst affärsområde, om
produktionsorganisationen anses vara representativ för produktionen och
marknaden inom detta område.

De producenter som inte tillhör producentorganisationer som har erkänts
på detta sätt och som lossar sina produkter inom området i fråga, kan av
medlemsstaterna åläggas följande regler:

a) Den gemensamma regeln för produktion och avsättning i artikel 5.1
andra stycket andra strecksatsen.

113

b) De regler som har fastställts av organisationerna i fråga vad avser Prop. 1994/95:19
återköpspriset, om det är lika högt som det pris som har fastställts Bilaga 20
enligt artikel 10.5 eller högre, dock utan att överstiga riktpriset, och
om det uppfyller bestämmelserna i artikel 7.1 tredje stycket."

I artikel 10.4 andra stycket skall ersättas med följande:

"För att ge de producenter som lossar i områden som ligger långt
från gemenskapens viktigaste konsumtionscenter tillfredsställande
villkor för tillträdet till marknaden, kan för dessa områden
anpassningskoefficienter användas på det pris som anges i stycke 1;
dessa koefficienter skall fastställas på ett sådant sätt att skillnaderna
mellan de priser som har anpassats på detta sätt motsvarar de
prisskillnader som kan förutses på grund av de naturliga villkoren
för prisbildningen på marknaden vid normal produktion.

Rådet skall på förslag av kommissionen enligt det i artikel 43.2 i
Romfördraget föreskrivna röstnings-förfarandet utfärda allmänna
bestämmelser vad avser fastställandet av procentsatsen för riktpriset,
som skall ligga till grund för beräkningen av återköpspriset, och vad
avser fastställandet av de områden där lossning sker enligt första
stycket.

Rådet skall på grundval av en rapport från kommissionen och med
beaktande av fiskarnas situation i de områden som är avlägset
belägna, pröva vilka följder som tillämpningen av anpassnings-
koefficientema på beräkningen av det ekonomiska stödet kan ha.
Rådetskall på förslag från kommissionen enligt det i andra stycket
föreskrivna röstningsförfarandet fatta de beslut som behövs."

Efter artikel 25 skall följande artikel införas:

"Artikel 25a

För djupfrysta produkter skall rådet, i den utsträckning som det av
något skäl visar sig nödvändigt, enligt förfarandet i artikel 43.2 i
Romfördraget besluta om lämpliga åtgärder för att undvika att
prisstabiliteten skadas och att olika konkurrensvillkor uppstår mellan
fisk som frysts ombord och fisk som frysts på land. Enligt samma
förfarande skall rådet besluta om lämpliga åtgärder för att bemöta
svårigheter som kan uppstå vid uppehållandet av jämvikten i
försörjningen."

2. Rådets förordning (EEG) nr 166/71 av den 26 januari 1971

EGT nr L 23 av den 29 januari 1971, s. 3

114

I artikel 10.1 b skall följande läggas till:

"shrimps"

"grå rejer"

"strandreker"

m) Humle

2. Rådets förordning (EEG) nr 1696/71 av den 26 juli 1971

EGT nr L 175 av den 4 augusti 1971, s. 1

I artikel 17.5 skall beloppet

"1,6 miljoner beräkningsenheter"

ersättas med

"2,4 miljoner beräkningsenheter".

C. Allmänna rättsakter

1. Kommissionens förordning (EEG) nr 1373/70 av den 10 juli 1970
EGT nr L 158 av den 20 juli 1970, s. 1

ändrad genom:

— Kommissionens förordning (EEG) nr 2638/70 av den 23 december
1970

EGT nr L 283 av den 29 december 1970, s. 34 Artikel 6.3 skall
ersättas med följande:

"3.De tidsgränser som har fastställs i denna artikel

— ligger en timme senare i Italien så länge denna medlemsstat
tillämpar sommartid,

— ligger en timme tidigare på Irland och i Storbritannien så länge
dessa medlemsstater inte tillämpar sommartid."

Artikel 12.4 andra stycket andra meningen skall ersättas med följande:

"Numret skall beroende på vilken medlemsstat som utfärdar
dokumentet föregås av följande bokstäver: B för Belgien, DK för
Danmark, D för Tyskland, F för Frankrike, IR för Irland, I för
Italien, L för Luxemburg, NL för Nederländerna, N för Norge och
UK för Storbritannien."

2. Kommissionens förordning (EEG) nr 2637/70 av den 23 december
1970

EGT nr L 283 av den 29 december 1970, s. 15

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

115

37 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 19. Bilaga 13-21

ändrad genom:

— Kommissionens förordning (EEG) nr 434/71 av den 26 februari 1971

EGT nr L 48 av den 27 februari 1971, s. 71

— Kommissionens förordning (EEG) nr 435/71 av den 26 februari 1971

EGT nr L 48 av den 27 februari 1971, s. 72

— Kommissionens förordning (EEG) nr 589/71 av den 19 mars 1971

EGT nr L 67 av den 20 mars 1971, s. 15

— Kommissionens förordning (EEG) nr 952/71 av den 7 maj 1971

EGT nr L 103 av den 8 maj 1971, s. 1

— Kommissionens förordning (EEG) nr 1391/71 av den 30 juni 1971

EGT nr L 145 av den 1 juli 1971, s. 44

— Kommissionens förordning (EEG) nr 1605/71 av den 26 juli 1971

EGT nr L 168 av den 27 juli 1971, s. 13

— Kommissionens förordning (EEG) nr 1607/71 av den 26 juli 1971

EGT nr L 168 av den 27 juli 1971, s. 16

— Kommissionens förordning (EEG) nr 1614/71 av den 26 juli 1971

EGT nr L 168 av den 27 juli 1971, s. 34

— Kommissionens förordning (EEG) nr 2128/71 av den 4 oktober 1971

EGT nr L 224 av den 5 oktober 1971, s. 16

— Kommissionens förordning (EEG) nr 2195/71 av den 13 oktober
1971

EGT nr L 231 av den 14 oktober 1971, s. 26

— Kommissionens förordning (EEG) nr 2256/71 av den 21 oktober
1971

EGT nr L 237 av den 22 oktober 1971, s. 25

I artikel 8.2 andra stycket skall följande läggas till:

"without cash refund"

"uden kontant restitution"

"uden restitusjon i kontanter"

I artikel 8.3 fjärde stycket skall följande läggas till:

"exemt from levies”

"fritagelse for importafgift"

"fritakelse for importavgift"

I artikel 10.1 skall följande läggas till:

"the quantity relätes to the standard quality"

"maengden refererer til standardkvaliteten"

"mengden refererer seg til standardkvaliteten''

I artikel 11.2b skall följande hänvisningar utgå:

Danmark" och "Storbritannien

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

116

I artikel 16.1 andra stycket skall följande läggas till:

"valid for ... (quantity given in figures and in letters)”

"gyldig for ... (mängde i tal og bogstaver)"

"gyldig for ... (mengden i tall og bokstäver)"

I artikel 18.1 skall följande läggas till:

"the abbreviations AAMS/OCT"

"forkortelseme A.A.S.M./O.L.T."

"forkortelsene E.A.M.A./P.T.O.M. "I

artikel 18.2 skall följande läggas till:

"levy applied for in accordance with Article 3(2) of Regulation
(EEC) No 540/70"

"importafgift begsres i overensstemmelse med artikel 3, stk. 2, i
forordning (E0F) nr. 540/70"

"importavgift begjtert i samsvar med artikkel 3 nr. 2 i forrodning
(EOF) nr. 540/70"

I artikel 19.1 skall följande läggas till:

"food aid"

"fodevarehjtelp"

"matvarehjelp"

I artikel 30.2 skall följande läggas till:

"Tender Regulation No ... (OJ No ...,...) final date for the
submission of tenders expiring on ..."

"licitationsforordning nr. ... (EFT nr ... af ... ) tilbudsfristen
udlober ...."

"förordning om anbudsutskrivning nr. ... (O.K. nr. ... av ...) fristen
for å presentere tilbudene utlöper den ..."

I artikel 31.1 skall följande läggas till:

"for export in pursuance of Article 25 of Regulation
No 1009/67/EEC"

"til eksport i medför af artikel 25 i förordning nr. 1OO9/67/E0F"
"til eksport i henhold til artikkel 25 i förordning nr. 1OO9/67/E0F"

I artikel 31.2 skall följande läggas till:

"for export without refund"

"til eksport uden restitution"

"til eksport uten restitusjon"

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

117

I artikel 35.2 b skall rubriken

"ur 04.04 E I b) 1 Cheddar och Chester för export till zon E"

utgå.

I artikel 35 skall punkt 4 utgå.I artikel 36.1 första stycket skall följande
läggas till:

"target quantity"

"anslået maengde"

"anslått mengde"

I artikel 36.3 andra stycket skall följande läggas till:

"additional licence"

"ekstra licens"

"utfyllende lisens"

I artikel 41.1 skall följande läggas till:

"meat intended for processing - system bb) ..."
"kod bestemt til forarbejdning - ordning bb ..."
"kjott bestemt til foredling - bb reglene ...."

I artikel 41.2 skall följande läggas till:

"suspension of the levy at ... % in respect of ... (quantity in figures
and in letters) kg"

"nedsaettelse af importafgiften til ... % for ... (kvantum i tal og
bogstaver) kg”

"suspensjon av importavgiften til et belop på ... % for ... (mengde
i tall og bokstaver) kg"

I artikel 47.1 andra stycket skall följande läggas till:

"density tolerance of 0.03"

"tolerance for vtegtfylde på 0,03"

"tillatt avvik i romvekt på 0,03"

I artikel 49.2 andra stycket skall följande läggas till:

"tolerance of 0.4 degree"

"tolerance 0,4 grader"

"tillatt avvik på 0,4 grader"

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

118

D. Lagstiftning om utsäde och plantor

1. Rådets direktiv nr 66/401/EEG av den 14 juni 1966

EGT nr L 125 av den 11 juli 1966, s. 2298

ändrat genom:

— Rådets direktiv nr 69/63/EEG av den 18 febrari 1969

EGT nr L 48 av den 26 februari 1969, s. 8

— Rådets direktiv nr 71/162/EEG av den 30 mars 1971

EGT nr L 87 av den 17 april 1971, s. 24

I artikel 14 skall följande punkt läggas till:

"la. I fråga om avsättningen av utsäde för foderplantor i en eller
flera medlemsstaters hela territorium eller delar därav skall
kommissionen, enligt förfarandet i artikel 21, godkänna utfärdandet
av strängare bestämmelser än de som föreskrivs i bilaga 2 vad avser
förekomsten av Anena fatua i utsädet, om liknande bestämmelser
används på den inhemska produktionen av detta utsäde och om
faktiska bekämpningsåtgärder mot Avena fatua redan har vidtagits
i odlingar av foderplantor i området i fråga."

2. — Rådets direktiv nr 66/402/EEG av den 14 juni 1966

EGT nr 125 av den 11 juli 1966, s. 2309

ändrat genom:

— Rådets direktiv nr 69/60/EEG av den 18 februari 1969

EGT nr L 48 av den 26 februari 1969, s. 1

— Rådets direktiv nr 71/162/EEG av den 30 mars 1971

EGT nr L 87 av den 17 april 1971, s. 24

I artikel 14 skall följande nya punkt läggas till:

"la. I fråga om avsättningen av utsäde för spannmål i en eller flera
medlemsstaters hela territorium eller delar därav skall
kommissionen, enligt förfarandet i artikel 21, godkänna utfärdandet
av strängare bestämmelser än de som föreskrivs i bilaga 2 vad avser
förekomsten av Anena fatua i utsädet, om liknande bestämmelser
används på den inhemska produktionen av detta utsäde och om
faktiska bekämpningsåtgärder mot Avena fatua redan har vidtagits
i spannmålsodlingar i området i fråga."

3. Rådets direktiv nr 70/457/EEG av den 29 september 1970

EGT nr L 225 av den 12 oktober 1970, s. 1

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

119

I artikel 3.3 skall följande stycke läggas till:

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

"För de nya medlemsstaterna skall den ovannämnda tidpunkten, den

1 juli 1970, bytas ut mot den 1 januari 1973."I artikel 15.1 skall
följande stycke läggas till:

"För de nya medlemsstaterna skall den ovannämnda tidpunkten, den

1 juli 1972, bytas ut mot den 1 januari 1973."

I artikel 16.1 skall följande stycke läggas till:

"För de nya medlemsstaterna skall den ovannämnda tidpunkten, den

1 juli 1972, bytas ut mot den 1 januari 1973."

I artikel 17 skall följande punkt läggas till:

"För de nya medlemsstaterna skall den ovannämnda tidpunkten, den

1 juli 1972, bytas ut mot den 1 januari 1973."

4. Rådets direktiv nr 70/458/EEG av den 29 september 1970

EGT nr L 225 av den 12 oktober 1970, s. 7

ändrat genom:

— Rådets direktiv nr 71/162/EEG av den 30 mars 1971

EGT nr L 87 av den 17 april 1971, s. 24

I artikel 9.1 skall följande stycke läggas till:

"För de nya medlemsstaterna skall de ovannämnda tidpunkterna, den

1 juli 1970 och den 30 juni 1975, bytas ut mot den 1 januari 1973."

I artikel 9.2 skall följande stycke läggas till:

"För de nya medlemsstaterna skall den ovannämnda tidpunkten, den

1 juli 1970, bytas ut mot den 1 januari 1973."

I artikel 12.1 skall följande stycke läggas till:

"För de nya medlemsstaterna skall den ovannämnda tidpunkten, den

1 juli 1970, bytas ut mot den 1 januari 1973."

I artikel 16.4 skall följande stycke läggas till:

"För de nya medlemsstaterna skall den ovannämnda tidpunkten, den

1 juli 1972, bytas ut mot den 1 juli 1973."I artikel 26.2 skall
följande stycke läggas till:

120

"För de nya medlemsstaterna skall den ovannämnda tidpunkten, den Prop. 1994/95:19

1 juli 1970, bytas ut mot den 1 januari 1973." Bilaga 20

Bilaga 2 punkt 3 a:

a) Efter raden "Asparagus Officinalis" skall följande art inforas: "Beta
vulgaris (Cheltenham beet)"; i spalterna för minsta teknisk renhet,
högsta andel kom från andra arter av plantor och minsta
groddförmåga skall alla ges följande procentsatser:

"97 - 0,5 - 50 (knavel)"

b) Uppgiften "Beta vulgaris (alla arter)" skall ersättas med:

"Beta vulgaris (övriga arter)"

E. Jordbruksstatistik

1. Rådets direktiv nr 68/161/EEG av den 27 mars 1968

EGT nr L 76 av den 28 mars 1968, s. 13

ändrat genom:

— Rättelse av rådets direktiv nr 68/161/EEG av den 27 mars 1968

EGT nr L 132 av den 14 juni 1968, s. 15

I artikel 1.1b skall följande mening läggas till:

"De nya medlemsstaterna skall genomföra denna undersökning under
1973."

2. Rådets direktiv nr 69/400/EEG av den 28 oktober 1969

EGT nr L 288 av den 17 november 1969, s. 1

I artikel 6.2 skall följande stycke läggas till:

"De nya medlemsstaterna skall lämna de uppgifter de förfogar över
så snart som möjligt efter inträdet."

F. Veterinärlagstiftning

1. Rådets direktiv nr 64/432/EEG av den 26 juni 1964

EGT nr 121/1977 av den 29 juli 1964ändrat genom:

— Rådets direktiv nr 66/600/EEG av den 25 oktober 1966

EGT nr 192 av den 27 oktober 1966, s. 3294

— Rådets direktiv nr 70/360/EEG av den 13 juli 1970

121

EGT nr L 157 av den 18 juli 1970, s. 40 Prop. 1994/95:19

— Rådets direktiv nr 71/285/EEG av den 19 juli 1971 Bilaga 20

EGT nr L 179 av den 9 augusti 1971, s. 1

I artikel 7.1 C andra stycket skall datumet bytas ut mot den 31 december
1977.

Bilaga F:

a) — under punkt IV femte raden i certifikatforlaga I skall noten (3)

införas efter ordet "fartyg"

— under punkt IV femte raden i certifikatforlaga II skall noten (4)

införas efter ordet "fartyg"

— under punkt IV femte raden i certifikatforlaga III skall noten (3)

införas efter ordet "fartyg"

— under punkt IV femte raden i certifikatforlaga IV skall noten (4)

införas efter ordet "fartyg"

b) — fotnot 3 till certifikatforlaga I

— fotnot 4 till certifikatforlaga II

— fotnot 3 till certifikatforlaga III

— fotnot 4 till certifikatforlaga IV

skall ersättas med:

"För försändelser med tåg eller lastbil skall registreringsnumret

anges, för försändelser med flyg flygets nummer och för fartyg
fartygsnamnet."

2. Rådets direktiv nr 64/433/EEG av den 26 juni 1964

EGT nr 121 av den 29 juli 1964, s. 2012

ändrat genom:

— Rådets direktiv nr 66/601/EEG av den 25 oktober 1966

EGT nr 192 av den 27 oktober 1966, s. 3302

— Rådets direktiv nr 69/349/EEG av den 6 oktober 1969

EGT nr L 256 av den 11 oktober 1969, s. 5

— Rådets direktiv nr 70/486/EEG av den 27 oktober 1970

EGT nr L 239 av den 30 oktober 1970, s. 42

I bilaga 1 kapitel IX skall punkt 40 första stycket tredje strecksatsen och
punkt 43 tredje stycket tredje strecksatsen ersättas med följande:

"på undre delen en av följande förkortningar: EWG, EEG, CEE,

EOF, EEC."

122

I bilaga 2 skall fotnot 3 i förlagan till hälsointyget ersättas med: Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

"För försändelser med tåg eller lastbil skall registreringsnumret
anges, för försändelser med flyg flygets nummer och för fartyg
fartygsnamnet."

3. Rådets direktiv nr 71/118/EEG av den 15 februari 1971

EGT nr L 55 av den 8 mars 1971, s. 23

I bilaga 1 kapitel II punkt 2 b skall följande läggas till i det första
stycket:

"I de medlemsstater där även duvor måste slaktas enligt
bestämmelserna i detta direktiv kan dock det färska duvköttet lagras
i samma lokal som färskt kött från de arter av husdjur som anges i
artikel 1.1."

Följande skall läggas till i bilaga 1 kapitel IV i punkt 16:

"Bedövning behöver dock inte ges om en religiös föreskrift förbjuder
detta.”

I bilaga 1 skall kapitel VII punkt 31 andra stycket a tredje strecksatsen
och andra stycket c tredje strecksatsen ersättas med följande:

"- på undre delen en av följande förkortningar: EWG, EEG,
CEE, EOF, EEC."

Följande skall läggas till i bilaga II punkt 1 a:

"Om polisen i en medlemsstat inte utfärdar ett strafflöshetsintyg, så
kan det ersättas av att personen i fråga avger en försäkran under ed
eller en högtidlig försäkran inför en rättslig eller administrativ
myndighet, en notarie eller en för detta ändamål behörig
yrkesorganisation i medlemsstaten. "I bilaga 4 skall fotnot 3 till
förlagan till hälsointyget ersättas med följande:

"För försändelser med tåg eller lastbil skall registreringsnumret
anges, för försändelser med flyg flygets nummer och för fartyg
fartygsnamnet."

123

III. ETABLERINGSRÄTT, FRI RÖRLIGHET FÖR TJÄNSTER, Prop. 1994/95:19
SAMORDNING AV FÖRFARANDET VID OFFENTLIGA Bilaga 20
BYGGNADSARBETEN OCH HARMONISERING AV

LAGSTIFTNING

A. Jord- och skogsbruk, trädgårdsodling, fiske

1. Rådets direktiv nr 65/1/EEG av den 14 december 1964

EGT nr 1 av den 8 januari 1965, s. 65

I slutet av artikel 5.2 skall följande läggas till:

"d) I Danmark:

— for att personer som inte är bosatta i Danmark och
foretag som inte har sitt säte i Danmark skall få förvärva
fast egendom krävs först ett tillstånd av justitieministeriet
(lagen av den 23 december 1959 om förvärv av fast
egendom)."

Artikel 6.2 skall ersättas med följande:

"2. Om hem- eller ursprungslandet inte har utfärdat ett

lämplighetsinty g eller ett intyg om att personen i fråga inte har
försatts i konkurs, så kan ett sådant dokument ersättas med en
försäkran under ed - eller i de stater, där en försäkran under ed inte
kan avläggas, med en högtidlig försäkran - som personen i fråga har
avgivit inför en behörig rättslig eller administrativ myndighet eller
i förekommande fall inför en notarie i hem- eller ursprungslandet,
som utfärdar ett intyg om att denna försäkran under ed eller denna
högtidliga försäkran har avgivits. En försäkran om att personen i
fråga inte har försatts i konkurs kan också avges inför en vad avser
den berörda personens yrke behörig yrkesorganisation i landet."

2. Rådets direktiv nr 67/530/EEG av den 25 juli 1967

EGT nr 190/1 av den 10 augusti 19671 artikel 3.2 skall följande
läggas till:

"d) I Danmark:

— för att personer som inte är bosatta i Danmark och
företag som inte har sitt säte i Danmark skall få förvärva
fast egendom krävs först ett tillstånd av justitieministeriet
(lagen av den 23 december 1959 om förvärv av fast
egendom).

i Norge:

för att fa föda upp renar krävs norskt medborgarskap
(lagen av den 12 maj 1933)."

124

3. Rådets direktiv nr 67/531/EEG av den 25 juli 1967

EGT nr 190 av den 10 augusti 1967, s. 3

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

Följande skall läggas till i slutet av artikel 3.2:

"d)

I Danmark:

för att personer som inte är bosatta i Danmark och
företag som inte har sitt säte i Danmark skall få förvärva
fast egendom krävs först ett tillstånd av justitieministeriet
(lagen av den 23 december 1959 om förvärv av fast
egendom)."

4. Rådets direktiv nr 67/532/EEG av den 25 juli 1967

EGT nr 190 av den 10 augusti 1967, s. 5

Följande skall läggas till i slutet av artikel 2.1 b:

"I Storbritannien:

"Cooperative association" (Finance Act 1965, section 70(9))

På Irland:

"Cooperative Society" (Industrial and Provident Societies Acts,
1893-1966)

I Danmark:

"Andelsselskab"

I Norge:

"Kooperativer"."

5. Rådets direktiv nr 67/654/EEG av den 24 oktober 1967

EGT nr 263 av den 30 oktober 1967, s. 6 Följande skall läggas till

i slutet av artikel 3.2:

"d) I Danmark:

125

i Norge:

— för att få förvärva skogsfastigheter krävs norskt
medborgarskap (lagen av den 18 september 1909)."

Artikel 6.2 skall ersättas med följande:

"Om hem- eller ursprungslandet inte har utfärdat ett lämplighetsinty g
eller ett intyg om att personen i fråga inte har försatts i konkurs, så
kan ett sådant dokument ersättas med en försäkran under ed - eller
i de stater, där en försäkran under ed inte kan avläggas, med en
högtidlig försäkran - som personen i fråga har avgivit inför en
behörig rättslig eller administrativ myndighet eller i förekommande
fall inför en notarie i hem- eller ursprungslandet, som utfärdar ett
intyg om att denna försäkran under ed eller denna högtidliga
försäkran har avgivits. En försäkran om att personen i fråga inte har
försatts i konkurs kan också avges inför en vad avser den berörda
personens yrke behörig yrkesorganisation i landet."

6. Rådets direktiv nr 68/192/EEG av den 5 april 1968

EGT nr L 93 av den 17 april 1968, s. 13

Följande skall läggas till i slutet av artikel 3.2:

"I Danmark:

— för att beviljas eller för att ta i anspråk lån enligt särskilt
förmånliga villkor och säkerheter för småjordbrukare
krävs danskt medborgarskap enligt artikel 5 avsnitt 1 i
lagen om småjordbrukare nr 117 av den 10 april 1967."

7. Rådets direktiv nr 71/18/EEG av den 16 december 1970

EGT nr L 8 av den 11 januari 1971, s. 24 Följande skall läggas till
i slutet av artikel 3.2:

"c) I Danmark:

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

126

Artikel 7.2 skall ersättas med följande:

"Om hem- eller ursprungslandet inte har utfärdat ett lämplighetsinty g
eller ett intyg om att personen i fråga inte har försatts i konkurs, så
kan ett sådant dokument ersättas med en försäkran under ed - eller
i de stater, där en försäkran under ed inte kan avläggas, med en
högtidlig försäkran - som personen i fråga har avgivit inför en
behörig rättslig eller administrativ myndighet eller i förekommande
fall inför en notarie i hem- eller ursprungslandet, som utfärdar ett
intyg om an denna försäkran under ed eller denna högtidliga
försäkran har avgivits. En försäkran om att personen i fråga inte har
försatts i konkurs kan också avges inför en vad avser den berörda
personens yrke behörig yrkesorganisation i landet."

B. Gruv-, energi- och vattenindustri

1. Rådets direktiv nr 64/428/EEG av den 7 juli 1964

EGT nr 117 av den 23 juli 1964, s. 1871

Följande skall läggas till i slutet av artikel 4.2:

"e) I Storbritannien:

— fördelning av koncessioner för prospektering och
utvinning av olja och gas begränsas till personer som är
medborgare i och bosatta i Storbritannien och kolonierna,
eller till företag som är etablerade i Storbritannien
(förordning nr 4 av förordningarna från 1966 om olja
(utvinning)).

f) i Danmark:

g) i Norge:

— det är förbjudet för utlänningar eller företag,
korporationer (korporasjoner) och stiftelser (stiftelser),
som har sitt säte i Norge och vars företagsledning inte
uteslutande består av norska medborgare att prospektera
och att inge uppgift om koncessioner samt att anhålla om
koncessioner (lagen av den 14 juli 1842, artikel 66).

— norska medborgare behöver inte begära koncession vid
förvärv av styrkta fyndigheter eller gruvanläggningar
genom arv, gåva inom familjen mm. (lag nr 16 av den 14
december 1971, artikel 11.1)

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

127

— för förvärv av kalkstensforekomster gäller motsvarande Prop. 1994/95:19
bestämmelser (lag nr 5 av den 3 juli 1914, artikel 2 a)) Bilaga 20

— för förvärv av kvartsförekomster gäller motsvarande
bestämmelser (lag nr 3 av den 17 juni 1949, artikel 2 a))

— i allmänhet krävs det av ett företag, en korporation
(korporasjon) eller en stiftelse (stiftelse) att det skall ha
sitt säte i Norge och att majoriteten av dess
styrelseledamöter inklusive ordföranden har norskt
medborgarskap för att det skall kunna få koncessioner för
förvärv av och brytning av styrkta förekomster eller
gruvanläggningar (lag nr 16 av den 14 december 1917,
artikel 13.1)

— för förvärv av kalkstensforekomster gäller motsvarande
bestämmelser (lag nr 5 av den 3 juli 1914, artikel 4)

— för förvärv av kvartsförekomster gäller motsvarande
bestämmelser (lag nr 3 av den 17 juni 1949, artikel 4)"

Artikel 6.2 skall ersättas med följande:

2. Rådets direktiv nr 66/162/EEG av den 28 februari 1966

EGT nr 42 av den 8 mars 1966, s. 584

Följande skall läggas till i slutet av artikel 4.2:

"e) I Danmark:

128

f) i Norge: Prop. 1994/95:19

— fördelningen av koncessioner för förvärv av vattenfall är Bilaga 20
begränsad till företag, korporationer (korporasjoner) eller

stiftelser (stiftelser) som har sitt säte i Norge och där
majoriteten av dess styrelseledamöter inklusive
ordföranden har norskt medborgarskap (lag nr 16 av den

14 december 1917, artikel 2)

— fördelningen av koncessioner för förvärv av en
nyttjanderätt till vattenfall som tillhör den norska staten
eller de norska kommunerna är begränsad till
ovannämnda företag eller till norska medborgare (artikel
5 i samma lag)

— norska medborgare behöver inte begära koncession vid
förvärv av vattenfall genom arv, gåva inom familjen mm.
(artikel 1.2 i samma lag)

— fastställandet av förmånligare villkor för norska
medborgare vad avser särskilda typer av förvärv av
vattenfall (artikel 3 i samma lag)”

Artikel 7.2 skall ersättas med följande:

"Om hem- eller ursprungslandet inte har utfärdat ett lämplighetsinty g
eller ett intyg om att personen i fråga inte har försatts i konkurs, så
kan ett sådant dokument ersättas med en försäkran under ed - eller
i de stater, där en försäkran under ed inte kan avläggas, med
enhögtidlig försäkran - som personen i fråga har avgivit inför en
behörig rättslig eller administrativ myndighet eller i förekommande
fall inför en notarie i hem- eller ursprungslandet, som utfärdar ett
intyg om att denna försäkran under ed eller denna högtidliga
försäkran har avgivits. En försäkran om att personen i fråga inte har
försatts i konkurs kan också avges inför en vad avser den berörda
personens yrke behörig yrkesorganisation i landet."

3. Rådets direktiv nr 69/82/EEG av den 13 mars 1969

EGT nr L 68 av den 19 mars 1969, s. 4

Följande skall läggas till i slutet av artikel 3.2:

"d) I Storbritannien:

— fördelning av koncessioner för prospektering av olja och
gas begränsas till personer som är medborgare i och
bosatta i Storbritannien och kolonierna, eller till företag
som är etablerade i Storbritannien (förordning nr 4 av
förordningarna från 1966 om olja (utvinning)).

129

i Danmark: Prop. 1994/95:19

för att personer som inte är bosatta i Danmark och Bilaga 20
företag som inte har sitt säte i Danmark skall få förvärva
fast egendom krävs först ett tillstånd av justitieministeriet
(lagen av den 23 december 1959 om förvärv av fast
egendom).

i Norge:

med undantag för norska staten, norska kommuner,
norska medborgare och företag, korporationer
(korporasjoner) eller stiftelser (stiftelser) som har sitt säte
i Norge och har en styrelse som uteslutande består av
norrmän, och - vad beträffar företagen - minst åtta
tiondelar norskt kapital, är det förbjudet för varje fysisk
eller juridisk person att förvärva äganderätt eller
nyttjanderätt till fast egendom (lag nr 16 av den 14
december 1917, kapitel III)

utlänningar får bara i begränsad omfattning förvärva
aktier i företag som har ägande- eller nyttjanderätt till
fast egendom (artikel 37 och 37a.2 i samma lag)"Artikel
5.2 skall ersättas med följande:

C. Förädlingsindustri

1. Rådets direktiv nr 68/365/EEG av den 15 oktober 1968

EGT nr L 260 av den 22 oktober 1968, s. 9
Följande skall läggas till i slutet av artikel 3.2:

"d)

I Danmark:

för företag med tillstånd att producera alkohol och jäst
krävs det att styrelseledamöterna har danskt
medborgarskap (lag nr 74 av den 15 mars 1934 om
alkohol och jäst artikel 3 avsnitt 1)

för att personer som inte är bosatta i Danmark och
företag som inte har sitt säte i Danmark skall få förvärva

130

fast egendom krävs först ett tillstånd av justitieministeriet Prop. 1994/95:19

(lagen av den 23 december 1959 om förvärv av fast Bilaga 20
egendom)

c) i Norge:

— med undantag för norska staten, norska kommuner,
norska medborgare och företag, korporationer
(korporasjoner) eller stiftelser (stiftelser) som har sitt säte
i Norge och har en styrelse som uteslutande består av
norska medborgare, och - vad beträffar företagen - minst
åtta tiondelar norskt kapital, är det förbjudet för varje
fysisk eller juridisk person att förvärva äganderätt eller
nyttjanderätt till fast egendom (lag nr 16 av den 14
december 1917, kapitel III)

— utlänningar får bara i begränsad omfattning förvärva
aktier i företag som har ägande- eller nyttjanderätt till
fast egendom (artikel 37 och 37a.2 i samma lag)

— fördelningen av koncessioner for förvärv av mer än en
bestämd mängd elektrisk energi är begränsad till företag,
korporationer (korporasjoner) eller stiftelser (stiftelser)
som har sitt säte i Norge och vars styrelse, inklusive
ordföranden, till största delen består av ledamöter med
norskt medborgarskap (artikel 23.1 i samma lag)

— de nämnda koncessionerna kan innehålla en klausul som
ger staten en återköpsrätt, om koncessionshavaren är
utlänning eller utländskt företag (artikel 23.7 i samma
lag)

— villkor för vistelse i Norge som tidigare har fastställts för
att få näringstillstånd för hantverkare (artikel 7 i lagen
om hantverkare av den 19 juni 1970)"

Artikel 6.1 andra stycket skall ersättas med följande:

2. Rådets direktiv nr 64/429/EEG av den 7 juli 1964

EGT nr 117 av den 23 juli 1964, s. 1880

131

38 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 19. Bilaga 13-21

Följande skall läggas till i slutet av artikel 4.2:

f) i Danmark:

— för att personer som inte är bosatta i Danmark och
foretag som inte har sitt säte i Danmark skall få förvärva
fast egendom krävs först ett tillstånd av justitieministeriet
(lagen av den 23 december 1959 om förvärv av fast
egendom)

g) i Norge:

— med undantag för norska staten, norska kommuner,
norska medborgare och foretag, korporationer
(korporasjoner) eller stiftelser (stiftelser) som har sitt säte
i Norge och har en styrelse som uteslutande består av
norska medborgare, och - vad beträffar företagen - minst
åtta tiondelar norskt kapital, är det förbjudet för varje
fysisk eller juridisk person att förvärva äganderätt eller
nyttjanderätt till fastigheter lag nr 16 av den 14
december 1917, kapitel III)

— utlänningar får bara i begränsad omfattning förvärva
aktier i företag som har ägande- eller nyttjanderätt till
fast egendom (artikel 37 och 37a.2 i samma lag)

— de nämnda koncessionerna kan innehålla en klausul som
ger staten en återköpsrätt, om koncessionshavaren är
utlänning eller utländskt företag (artikel 23.7 i samma
lag)

— villkor för vistelse i Norge som tidigare har fastställts för
att få näringstillstånd för hantverkare (artikel 7 i lagen
om hantverkare av den 19 juni 1970)

— villkor för vistelse i Norge som tidigare har fastställts för
att få tillstånd att driva företag (lagen av den 24 oktober
1952 om näringstillstånd för företagare)"

Artikel 7.2 skall ersättas med följande:

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

132

försäkran har avgivits. En försäkran om att personen i fråga inte har Prop. 1994/95:19
försatts i konkurs kan också avges inför en vad avser den berörda Bilaga 20
personens yrke behörig yrkesorganisation i landet."

D. Handel och förmedlingsverksamhet

1. Rådets direktiv nr 64/223/EEG av den 25 februari 1964

EGT nr 56 av den 4 april 1964, s. 863

Följande skall läggas till i artikel 3.2:

"e) i Danmark:

f) i Norge:

— det krävs en två år lång vistelse för att bli betraktad som
invånare i konungariket (lagen av den 8 mars 1935,
artikel 1)

— det krävs ett handelspass för varje person som inte
betraktas som invånare i konungariket (lagen av den 8
mars 1935, artikel 47)"

Artikel 6.2 skall ersättas med följande:

"Om hem- eller ursprungslandet inte har utfärdat ett lämplighetsinty g
eller ett intyg om att personen i fråga inte har försatts i konkurs, så
kan ett sådant dokument ersättas med en försäkran under ed - eller
i de stater, där en försäkran under ed inte kan avläggas, med en
högtidlig försäkran - som personen i fråga har avgivit inför en
behörig rättslig eller administrativ myndighet eller i förekommande
fall inför en notarie i hem- eller ursprungslandet, som utfärdar ett
intyg om att denna försäkran under ed eller denna högtidliga
försäkran har avgivits. En försäkran om att personen i fråga inte
har försatts i konkurs kan också avges inför en vad avser den
berörda personens yrke behörig yrkesorganisation i landet."

2. Rådets direktiv nr 64/224/EEG av den 25 februari 1964

EGT nr 56 av den 4 april 1964, s. 869

133

Följande skall läggas till i slutet av artikel 3:

"I Storbritannien:

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

för egenföretagare

Agent

Commission agent

Broker

Factor
Representative
Wholesale auctioneer

På Irland:

för anställda

Commercial traveller
Commission salesman
Representative

Agent

Broker

Commercial (or

Commission) agent

I Danmark:

Handelsagent

Varemasgler
Kommissionaer

I Norge:

Handelsagent
Kommisjonasr
Handelsreisende

Byselger

Följande skall läggas till

Commercial traveller

Sales representative

Handelsrejsende

Representant

Handelsreisende

Byselger

i slutet av artikel 4.2:

"I Storbritannien:

— försäljning av varor för att verkställa en dömande

myndighets beslut a) i England och Wales genom
sheriffer, vice sheriffer eller "sheriffs’ officers" eller b)
i Skottland genom "messengers-at-arms”, "sheriffs’
officers" eller alla andra personer som en sheriff för detta
ändamål har befullmäktigat.

på Irland:

— försäljning av varor för att verkställa en dömande

myndighets beslut genom sheriffer, vice sheriffer eller
domstolssändebud (court messenger)

134

i Danmark: Prop. 1994/95:19

— försäljning av varor på auktion genom offentligt Bilaga 20
tillförordnade auktionsförrättare."

Följande skall läggas till i slutet av artikel 5.2:

"f) I Danmark:

— för att få tillstånd att sälja fisk och skaldjur på auktion
krävs danskt medborgarskap (lag nr 72 av den 13 mars
1969 om offentlig försäljning på auktion av fisk, artikel
3 avsnitt 1)

— för utövande av yrkena auktoriserad mäklare och
mäklarassistent krävs danskt medborgarskap (artikel 1.2
och artikel 7.4 i lag nr 69 av den 15 mars 1967 om
fartygsmäklare och mäklare)

g) i Norge:

— det krävs en två år lång vistelse för att bli betraktad som
invånare i konungariket (lagen av den 8 mars 1935,
artikel 1)

— det krävs ett handelspass för varje person som inte
betraktas som invånare i konungariket (lagen av den 8
mars 1935, artikel 47)

— för utövande av yrket offentligt tillförordnad
auktionsförrättare krävs norskt medborgarskap (lagen av
den 1 februari 1936)"

Artikel 8.2 skall ersättas med följande:

"Om hemlandet, eller det land varifrån vederbörande kommer, inte
ställer ut skötsamhetsbevis eller bevis om att konkurs inte har
förekommit, kan ett sådant bevis ersättas med en försäkran under ed

— eller, i länder där edsavläggelse inte förekommer, med en
högtidlig försäkran — avgiven av vederbörande inför en behörig
rättslig eller administrativ myndighet eller, i förekommande fall,
inför en notarius publicus eller motsvarande i hemlandet eller det
land varifrån vederbörande kommer.Myndigheten eller notarius
publicus skall utfärda ett intyg som bekräftar att en försäkran har
avgivits. En förklaring om att konkurs inte har förekommit kan
också ges inför en behörig yrkes- eller handelsorganisation i landet."

135

3. Rådets direktiv nr 68/363/EEG av den 15 oktober 1968.

EGT nr L 260, 22.10.1968, s. 1

Följande skall inforas i slutet av artikel 4:

"I Storbritannien

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

	försäljning av lösöre till följd av ett domstolsbeslut a) i England eller i Wales av "sheriffs", "under-sheriffs" eller "sheriffs’ officers" eller b) i Skottland av "messengers-at- arms" "sheriffs’ officers" eller av en person som är bemyndigad av en "sheriff" att verka som sådan,
I Irland:	försäljning av lösöre till följd av ett domstolsbeslut av "sheriffs", "under-sheriffs” eller personer som be- myndigats av rätten (court messengers),

I Danmark:

—	auktionsförsäljning av lösöre av auktionsförrättare."

Följande skall införas i slutet av artikel 5.2:

”f)

I Danmark:

kravet att personer som inte är bosatta i Danmark, och
företag som inte är registrerade där, på förhand skall
inhämta justitieministeriets tillstånd till förvärv av fast
egendom (lag av den 23 december 1959 om förvärv av
fast egendom)."

I Norge:

det krävs en två år lång vistelse för att bli betraktad som
invånare i konungariket (lagen av den 8 mars 1935,
artikel 1)

det krävs ett handelspass för varje person som inte
betraktas som invånare i konungariket (lagen av den 8
mars 1935, artikel 47)

för utövande av yrket offentligt tillförordnad
auktionsförrättare krävs norskt medborgarskap (lagen av
den 1 februari 1936)".

Andra stycket i artikel 8.1 skall ersättas med följande:

— eller, i länder där edsavläggelse inte förekommer, med en
högtidlig försäkran — avgiven av vederbörande inför en behörig 136

rättslig eller administrativ myndighet eller, i förekommande fall,

inför en notarius publicus eller motsvarande i hemlandet eller det Prop. 1994/95:19
land varifrån vederbörande kommer. Myndigheten eller notarius Bilaga 20
publicus skall utfärda ett intyg som bekräftar att en försäkran har
avgivits. En förklaring om att konkurs inte har förekommit kan
också ges inför en behörig yrkes- eller handelsorganisation i landet."

4. Rådets direktiv nr 70/522/EEG av den 30 november 1970.

EGT nr L 267, 10.12.1970, s. 14

Följande skall inforas i slutet av artikel 4.2:

"d) i Danmark:

— kravet att personer som inte är bosatta i Danmark, och
företag som inte är registrerade där, på förhand skall
inhämta justitieministeriets tillstånd till förvärv av fast
egendom (lag av den 23 december 1959 om förvärv av
fast egendom)."

e) I Norge

— det krävs en två år lång vistelse för att bli betraktad som
invånare i konungariket (lagen av den 8 mars 1935,
artikel 1)

— det krävs ett handelspass för varje person som inte
betraktas som invånare i konungariket (lagen av den 8
mars 1935, artikel 47)."

Artikel 7.2 skall ersättas med följande:

— eller, i länder där edsavläggelse inte förekommer, med en
högtidlig försäkran — avgiven av vederbörande inför en behörig
rättslig eller administrativ myndighet eller, i förekommande fall,
inför en notarius publicus eller motsvarande i hemlandet eller det
land varifrån vederbörande kommer. Myndigheten eller notarius
publicus skall utfärda ett intyg som bekräftar att en försäkran har
avgivits. En förklaring om att konkurs inte har förekommit kan
också ges inför en behörig yrkes- eller handelsorganisation i landet."

137

E. Tjänsteverksamhet

(inklusive personliga och andra tjänster)

1. Rådets direktiv nr 67/43/EEG av den 12 januari 1967.

EGT nr 10, 19.1.1967, s. 140

Följande skall inforas i slutet av artikel 2.3:

"I Storbritannien:

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

—

estate agents, including accommodation and house agents,
estate or property developers,i

estate, house or property factors,

estate or property managers,

property investment or development companies,
property consultants,

property valuers,

I Irland:

auctioneers,
estate agents,
house agents,
property developers,
estate consultants,
estate managers,
estate valuers,

I Danmark:

—	ejendomsmaeglere, ejendomshandlere, ejendomsudlejningsbureauer.
I Norge:	eiendomsmeglere."

Följande skall införas i slutet av artikel 4:

"c)	I Storbritannien: verderers of the New Forest and the Forest of Dean."

Följande skall införas i slutet av artikel 5.2:

"e)

I Danmark:

kravet på danskt medborgarskap för att få verka som
fastighetsmäklare (ejendomsmasgler) (§ 1.2 i lag nr 218
av den 8 juni 1966 om fastighetsmäklare),

kravet på danskt medborgarskap för att få verka som
översättare och tolk (§ 1.2 i lag nr 213 av den 8 juni
1966 om översättare och tolkar),

138

— kravet att personer som inte är bosatta i Danmark, och Prop. 1994/95:19
företag som inte är registrerade där, på förhand skall Bilaga 20
inhämta justitieministeriets tillstånd till förvärv av fast

egendom (lag av den 23 december 1959 om förvärv av
fast egendom)."

f) I Norge:

— för att få tillstånd som fastighetsmäklare

(eiendomsmegler) krävs norskt medborgarskap (§ 4 i lag
nr 13 av den 24 juni 1938)"

Artikel 8.3 skall ersättas med följande:

— eller, i länder där edsavläggelse inte förekommer, med en
högtidlig försäkran — avgiven av vederbörande inför en behörig
rättslig eller administrativ myndighet eller, i förekommande fall,
inför en notarius publicus eller motsvarande i hemlandet eller det
land varifrån vederbörande kommer. Myndigheten eller notarius
publicus skall utfärda ett intyg som bekräftar att en försäkran har
avgivits. En förklaring om att konkurs inte har förekommit kan
också ges inför en behörig yrkes- eller handelsorganisation i landet."

2. Rådets direktiv nr 68/367/EEG av den 15 oktober 1968.

EGT nr L 260, 22.10.1968, s. 16

Följande skall införas i slutet av artikel 3.2:

"f) I Danmark:

— kravet att personer som inte är bosatta i Danmark, och
företag som inte är registrerade där, på förhand skall in-
hämta justitieministeriets tillstånd till förvärv av fast
egendom (lag av den 23 december 1959 om förvärv av
fast egendom).

g) I Norge:

— för att få tillstånd att bedriva hotellverksamhet krävs
norskt medborgarskap eller att personen varit bosatt i
riket de fem senaste åren (lag nr 3 av den 5 april 1957
artikel 18)

— för att fa tillstånd att bedriva restaurangverksamhet krävs
norskt medborgarskap eller att personen varit bosatt i
riket de fem senaste åren (lag nr 3 av den 5 april 1957,
artikel 19)."

139

Artikel 6.1 andra stycket skall ersättas med följande: Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

— eller, i länder där edsavläggelse inte förekommer, med en
högtidlig försäkran — avgiven av vederbörande inför en behörig
rättslig eller administrativ myndighet eller, i förekommande fall,
inför en notarius publicus eller motsvarande i hemlandet eller det
land varifrån vederbörande kommer. Myndigheten eller notarius
publicus skall utfärda ett intyg som bekräftar att en försäkran har
avgivits. En förklaring om att konkurs inte har förekommit kan
också ges inför en behörig yrkes- eller handelsorganisation i landet."

F. Filmindustri

1. Rådets direktiv nr 68/369/EEG av den 15 oktober 1968.

EGT nr L 260, 22.10.1968, s. 22

Följande skall införas i slutet av artikel 3.2:

"d) I Danmark

Artikel 4.1 andra stycket skall ersättas med följande:

— eller, i länder där edsavläggelse inte förekommer, med en
högtidlig försäkran — avgiven av vederbörande inför en behörig
rättslig eller administrativ myndighet eller, i förekommande fall,
inför en notarius publicus eller motsvarande i hemlandet eller det
land varifrån vederbörande kommer. Myndigheten eller notarius
publicus skall utfärda ett intyg som bekräftar att en försäkran har
avgivits. En förklaring om att konkurs inte har förekommit kan
också ges inför en behörig yrkes- eller handelsorganisation i landet."

2. Rådets direktiv nr 70/451/EEG av den 29 september 1970.

EGT nr L 218, 3.10.1970, s. 37

140

Följande skall införas i slutet av artikel 3.2:

"e) I Storbritannien:

— kravet att, för att komma ifråga för ekonomiskt stöd från
den brittiska filmfonden, ett företag skall vara registrerat
i Storbritannien samt att dess ledning och
verksamhetskontroll utövas i Storbritannien (§3.1 ii av
SI 1970 nr 1146),

f) I Danmark:

— kravet om danskt medborgarskap för att kunna erhålla
ekonomiskt stöd till filmproduktion från den danska
filmfonden (§ 33 i lag nr 155 av den 27 maj 1964 om
film och biografer);

Artikel 6.1 andra stycket skall ersättas med följande:

— eller, i länder där edsavläggelse inte förekommer, med en
högtidlig försäkran — avgiven av vederbörande infor en behörig
rättslig eller administrativ myndighet eller, i förekommande fall,
inför en notarius publicus eller motsvarande i hemlandet eller det
land varifrån vederbörande kommer. Myndigheten eller notarius
publicus skall utfärda ett intyg som bekräftar att en försäkran har
avgivits. En förklaring om att konkurs inte har förekommit kan
också ges inför en behörig yrkes- eller handelsorganisation i landet."

G. Banker och andra finansiella institut, försäkring

1. Rådets direktiv nr 64/225/EEG av den 25 februari 1964.

EGT nr 56, 4.4.1964, s. 878

Följande skall inforas i slutet av artikel 3.1 a:

"— I Danmark:

Lag av den 23 december 1959 om förvärv av fast egendom."

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

141

Följande skall införas i slutet av artikel 3.1 b:

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

I Danmark:

Lag av den 23 december 1959 om förvärv av fast egendom."

H. Bolagsrätt

I. Rådets direktiv nr 68/151/EEG av den 9 mars 1968.

EGT nr L 65, 14.3.1968, s. 8

Följande skall inforas i slutet av artikel 1:

"i Storbritannien:

— Companies incorporated with limited liability,

i Irland:

— Companies incorporated with limited liability,

i Danmark:

— Aktieselskab; Kommandit-Aktieselskab,

i Norge:

— Aksjeselskap, Kommandittaksjeselskap."Artikel 2.1 f

skall ersättas med följande:

f) balans- och resultaträkning för varje räkenskapsår. Den handling
som innehåller balansräkningen skall även lämna personuppgifter om
dem som enligt lag skall bestyrka balansräkningen. För de i artikel
1 angivna "Gesellschaft mit beschränkter Haftung", "société de
personnes å responsabilité limitée", "personenvennootschap met
beperkte aansprakelijkheid", "société å responsabilité limitée", och
"societå a responsabilita limitata" enligt tysk, belgisk, fransk,
italiensk och luxemburgsk rätt, liksom för "besloten naamloze
vennootschap" enligt nederländsk rätt samt "private companies"
enligt irländsk rätt och "private companies" enligt nordirländsk rätt
behöver denna föreskrift dock inte tillämpas förrän ett direktiv träder
i kraft, som samordnar innehållet i balans- och resultaträkningarna
samt medger undantag från skyldigheten att helt eller delvis
offentliggöra dessa handlingar när det gäller bolag vilkas tillgångar
understiger ett belopp som det direktivet kommer att fastställa. Rådet
skall utfärda det sistnämnda direktivet inom två år efter det att
förevarande direktiv har antagits."

142

I. Offentlig upphandling

1. Rådets direktiv 71/305/EEG av den 26 juli 1971.

EGT nr L 185, 16.8.1971, s. 5

Följande skall införas i artikel 1 b efter orden "offentlig rätt":

"(eller i de medlemsstater, där detta begrepp inte är känt,
motsvarande organ)".

Följande skall införas i artikel 23 efter orden "under ed":

"(eller i de medlemsstater, där edsavläggelse inte äger rum, av en
högtidlig försäkran)".

Följande skall införas i slutet av artikel 24:

"i Danmark, "Aktieselskabsregistret, foreningsregistret og
handelsregistret".

Vad gäller Storbritannien och Irland, ersätts bevis på införande i
handelsregistret över "Registered companies" med ett intyg från
"Registrar of Companies", som visar att bolaget är "incorporated”.

I bilaga 1 till direktivet:

a) Rubriken skall ersättas med

"Lista över offentligrättsliga juridiska personer som avses i artikel
1 b (eller, i de medlemsstater där detta begrepp inte är känt,
motsvarande organ)".

b) Följande skall införas i slutet av listan:

"VIII. I Storbritannien:

— local authorities,

— new towns’ corporations,

— Commission for the New Towns,

— Scottish Special Housing Association,

— Northern Ireland Housing Executive.

IX. I Danmark:

— andre forvaltningssubjekter.

X. I Norge:

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

andre offentlige förvaltningsorganer.

143

XI.

I Irland:

— other public authorities whose public works contracts are

subject to control by the State."

IV. Transport

1. Rådets förordning (EEG) nr 1191/69 av den 26 juni 1969.

EGT nr L 156, 28.6.1969, s. 1

Artikel 19.1 skall ersättas med följande:

" 1. Denna förordning gäller följande järnvägsbolag vad gäller

deras jämvägstransportverksamhet:

— Société nationale des chemins de fer beiges (SNCB)/Na-

tionale Maatschappij der Belgische Spoorwegen (NMBS)

— Danske Statsbaner (DSB)

— Deutsche Bundesbahn (DB)

— Société nationale des chemins de fer fran?ais (SNCF)

— Cöras Iompair Éireann (CIE)

— Azienda autonoma delle Ferrovie dello Stato (FS)

— Société nationale des chemins de fer luxembourgeois

(CFL)

— Naamloze Vennootschap Nederlandse Spoorwegen (NS)

— Norges Statsbaner (NSB)

— British Railways Board (BRB)

— Northern Ireland Railways Company Ltd (NIR)."

2. Rådets förordning (EEG) nr 1192/69 av den 26 juni 1969.

EGT nr L 156, 28.6.1969, s. 8

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

Artikel 3.1 skall ersättas med följande:

"1. Denna förordning gäller följande järnvägsbolag:

— Société nationale des chemins de fer beiges (SNCB)/Na-

tionale Maatschappij der Belgische Spoorwegen (NMBS)

— Danske Statsbaner (DSB)

— Deutsche Bundesbahn (DB)

— Société nationale des chemins de fer fran?ais (SNCF)

— Cöras Iompair Éireann (CIE)

— Azienda autonoma delle Ferrovie dello Stato (FS)

— Société nationale des chemins de fer luxembourgeois

(CFL)

— Naamloze Vennootschap Nederlandse Spoorwegen (NS)

— Norges Statsbaner (NSB)

144

British Railways Board (BRB)

Northern Ireland Railways Company Ltd (NIR).

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

3. Rådets förordning (EEG) nr 1108/70 av den 4 juni 1970.

EGT nr L 130, 15.6.1970, s. 4

I bilaga 2 skall punkt A och B ersättas med följande:

"A. JÄRNVÄGAR

Belgien

— Société nationale des chemins de fer beiges (SNCB)/Na-

tionale Maatschappij der Belgische Spoorwegen (NMBS)

Danmark

— Danske Statsbaner (DSB)

Förbundsrepubliken Tyskland

— Deutsche Bundesbahn (DB)

Frankrike

— Société nationale des chemins de fer fran?ais (SNCF)

Irland

— Cöras Iompair Éireann (CIE)

Italien

— Azienda autonoma delle Ferrovie dello Stato (FS)

Luxemburg

— Société nationale des chemins de fer luxembourgeois

(CFL)

Nederländerna

— N.V. Nederlandse Spoorwegen (NS)

Norge

— Norges Statsbaner (NSB)

145

Storbritannien och Nordirland

— British Railways Board (BRB)

— Northern Ireland Railways Company Ltd (NIR)

B. VÄGAR

Belgien

1. Autoroutes / Autosnelwegen

2. Autres routes de 1’État / Andere rijkswegen

3. Routes provinciales / Provinciale wegen

4. Routes communales / Gemeentewegen

Danmark

1. Motorveje

2. Hovedlandeveje

3. Landeveje

4. Biveje

Förbundsrepubliken Tyskland

1. Bundesautobahnen

2. BundesstraBen

3. Land-(Staats-)straBen

4. KreisstraBen

5. GemeindestraBen

Frankrike

1. Autoroutes

2. Routes nationales

3. Chemins départementaux

4. Voies communales

Irland

1. National primary roads

2. Main roads

3. County roads

4. County borough roads

5. Urban roads

Italien

1. Autostrade

2. Strade statali

3. Strade regionali e provinciali

4. Strade comunali

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

146

Luxemburg

1. Routes d’État

2. Chemins repris

3. Chemins vicinaux

Nederländerna

1. Autosnelwegen van het

Rijkswegenplan (primaire wegen)

2. Overige wegen van het

Rijkswegenplan

3. Wegen van de secundaire wegenplannen

4. Wegen van de tertiaire wegenplannen

5. Overige verharde wegen

Norge

1. Riksveger

2. Fylkesveger

3. Kommunale veger

Storbritannien och Nordirland

1. Motorways and trunk roads

2. Principal roads

3. Non-principal and other roads."

4. Rådets förordning (EEG) nr 1463/70 av den 20 juli 1970

EGT nr L 164, 27.7.1970, s. 1

I bilaga 2 punkt 1.1 ersätts texten inom parentes med följande:

"(1 for Tyskland, 2 för Frankrike, 3 för Italien, 4 för
Nederländerna, 6 för Belgien, 11 för Storbritannien, bokstäverna DK
för Danmark, bokstäverna IRL för Irland, Bokstaven L för
Luxemburg och bokstaven N för Norge)."

5. Kommissionens förordning (EEG) nr 281/71 av den 9 februari 1971

EGT nr L 33, 10.2.1971, s. 11

I bilagan skall följande införas under "Gent-Temeuzen-kanalen".

"Storbritannien och Nordirland

— Weaver Navigation (Northwich to the

junction with the Manchester Ship Canal),

— Gloucester and Sharpness Canal."

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

147

39 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 19. Bilaga 13-21

6. Rådets direktiv nr 65/269/EEG av den 13 maj 1965
EGT nr 88, 24.5.1965, s.1469

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

I bilagan rad 3 ersätts ordet "fyra" med ordet "sju”.

7. Rådets direktiv nr 68/297/EEG av den 19 juli 1968.

EGT nr L 175, 23.7.1968, s. 15

Efter artikel 1 skall följande artikel införas:

"Artikel la

I detta direktiv gäller att ett motorfordon i kommersiell drift som
registrerats i en medlemsstat och som fraktas i sjötransport mellan
två hamnar, som ligger på olika medlemsstaters territorium, skall
anses ha passerat gränsen mellan dessa medlemsstater.”

Följande mening skall läggas till i slutet av artikel 5.1:

"För de transporter som avses i artikel la räknas begränsningen av
detta område från avresehamnen."

148

V. KONKURRENS

1. Rådets förordning nr 17 av den 6 februari 1962.

EGT nr 13, 21.2.1962, s. 204

ändrad genom

— Rådets förordning nr 59 av den 3 juli 1962.

EGT nr 58, 10.7.1962, s. 1655

— Rådets förordning nr 118/63/EEG av den 5 november 1963.

EGT 162, 7.11.1963, s. 2696

Efter artikel 24 skall en ny artikel med följande lydelse införas:

”Artikel 25

1. För överenskommelser, beslut och samordnade förfaranden, som
till följd av anslutningen faller under artikel 85 i fördraget, gäller
ikraftträdandedagen för anslutningsakten som ikraftträdandedag för
denna förordning, där det i denna förordning hänvisas till sistnämnda
dag.

2. För överenskommelser, beslut och samordnade förfaranden, som
föreligger vid ikraftträdandedagen för anslutningsakten, och som
faller under artikel 85 i fördraget till följd av anslutningen, skall de
i artikel 5.1 och artikel 7.1 och 7.2 avsedda anmälningarna göras
inom sex månader från anslutningen.

3. De böter som nämns i artikel 15.2 a skall inte utgå för
handlingar före anmälan av de överenskommelser, beslut och
samordnade förfaranden som nämns i punkt 2 ovan och som har
anmälts inom den tidsfrist som anges där.

4. Nya medlemsstater skall, inom sex månader från anslutningsdagen
efter att ha konsulterat kommissionen, vidta de i artikel 14.6 avsedda
åtgärderna."

2. Rådets förordning nr 19/65/EEG av den 2 mars 1965.

EGT nr 36, 6.3.1965, s. 533

Följande skall införas i slutet av artikel 4.1, första stycket:

En förordning antagen enligt artikel 1 kan bestämma att förbudet i
artikel 85.1 i fördraget, under en tid som bestäms i förordningen,
inte skall tillämpas på överenskommelser och samordnade
förfaranden som gällde vid anslutningsdagen, och som till följd av
anslutningen faller under artikel 85 men inte uppfyller villkoren i
artikel 85.3."

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

149

Följande skall införas i slutet av artikel 4.2:

"Punkt 1 gäller sådana avtal och samordnade förfaranden som till
följd av anslutningen faller under artikel 85.1 i fördraget, och som
enligt artiklarna 5 och 25 i förordning nr 17 skall vara anmälda före
den 1 juli 1973, endast om så har skett före detta datum."

3. Rådets förordning (EEG) nr 1017/68 av den 19 juli 1968.
EGT nr L 175, 23.7.1968, s.l

Följande skall införas i slutet av artikel 21.6, andra meningen:

"För detta ändamål skall de nya medlemsstaterna inom sex månader
från anslutningen och i samråd med kommissionen, vidta nödvändiga
åtgärder."

4. Rådets förordning nr 67/67/EEG av den 22 mars 1967.

EGT nr 57, 25.3.1967, s. 849

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

Följande skall införas i slutet av artikel 5, första meningen:

"Förbuden i artikel 85.1 i fördraget skall inte tillämpas på
överenskommelser, beslut och samordnade förfaranden om
ensamåterförsäljaravtal, som gällde vid anslutningen, och som till
följd av anslutningen faller under artikel 85.1, förutsatt att dessa
inom sex månader från anslutningen ändras så att de uppfyller
villkoren i denna förordning."

5. Beslut av EKSG.s Höga Myndighet nr 33/56 av den 21 november
1956.

EGT nr 26, 25.11.1956, s. 334

Ändrat genom:

— Beslut av EKSG.s Höga Myndighet nr 2/62 av den 8 mars 1962.

EGT nr 20, 19.3.1962, s. 376

Efter rad 07 i bilagan till beslut nr 2/62 skall rad 08 och 09 ersättas med
följande:

Danmark	Irland	Norge	Storbritannien	Tredje land	Procentandel av leveranser enligt 01 i förhållande till den totala produktionen (100)
08	09	10	11	12	13

150

VI. SKATTER

1. Rådets direktiv nr 69/335/EEG av den 17 juli 1969

EGT nr L 249, 3.10.1969, s.25

Artikel 3.1 a skall ersättas med följande:

"1. Med "bolag" enligt detta direktiv avses följande:

a) Bolag enligt belgisk, dansk, tysk, fransk, irländsk luxemburgsk,
nederländsk, norsk och brittisk rätt med följande respektive beteckning:

—société anonyme/naamloze vennootshap; aktieselskab,
Aktiengesellschaft, société anonyme, companies incorporated with limited
liability, societa per azioni, société anonyme,naamloze vennootschap,
aksjeselskap, companies incorporated with limited liability;

—société en commandite par actions/commanditaire vennootschap op
andelen, kommandit-aktieselskab, Kommanditgesellschaft auf aktien,
société en commandite par actions, societa in accomandita per azioni,
société en commandite par actions, commanditaire vennootchap op
aandelen, kommandittaksjeselskap;

—société de personnes ä responsabilité limitée/personenvennootschap met
beperkte aansprakelijkheid, gesellschaft mit beschränkter Haftung, société
å responsabilité limitée, societa a responsabilita limitata, société ä
responsabilité limitée.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

151

VII. EKONOMISK POLITIK

1. Rådets beslut av den 18 mars 1958

EGT nr 17, 6.10.1958, s. 390

I artikel 7 skall ordet "åtta" ersättas med ordet "tolv".

I artikel 10 första stycket skall ordet "åtta" ersättas med ordet "tolv".

2. Rådets beslut nr 71/143/EEG av den 22 mars 1971

EGT nr L 73, 27.3.1971, s. 15

I artikel 1.2, efter "Denna förpliktelse gäller under en fyraårsperiod från
och med den 1 januari 1972"

skall följande läggas till:

"vad beträffar nya medlemsstater gäller den från och med
anslutningsdatum och fram till och med den 31 december 1975."

I meningen därefter skall ordet "den" ersättas med "Denna förpliktelse".

I artikel 6 efter "från och med den 1 januari 1972"

skall följande läggas till:

"och vad nya medlemsstater beträffar från och med anslutningsdatum."

Bilagan skall ersättas av följande:

"BILAGA

	Milj, enheter	I % av summan
Tyskland	600	21,4
Belgien-Luxemburg	200	7,2
Danmark	90	3,2
Frankrike	600	21,4
Irland	35	1,2
Italien	400	14,3
Norge	75	2,7
Nederländerna	200	7.2
Storbritannien	600	21,4
totalt	2 800	100,0

Den övre gränsen för de
åtaganden som avses i artikel
1 i detta beslut fastställs
enligt följande:

3. Rådets direktiv av den 11
maj 1960

EGT nr 43, 12.7.1960, s.
921

Texten i artikel 3.2
första stycket skall
ersättas med följande:

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

152

"2. Om denna fria rörligheten för kapital är sådan att den förhindrar Prop. 1994/95:19
genomförandet målen i av en medlemsstats ekono-miska politik, kan Bilaga 20
den staten behålla eller återinföra sådana valutarestriktioner för
kapitalets rörlighet som är befintliga vid damm för detta direktivs
ikraftträdande (för nya medlemsstater, vid damm för anslutningen).

Medlemsstaten skall samråda med kommissionen i detta ärende."

Artikel 6 ersätts med följande text:

Medlemsstaterna skall sträva efter att inte införa nya valutarestriktioner
inom gemenskapen som påverkar kapitalets rörlighet som liberaliserats
vid damm för detta direktivs ikraftträdande (för nya medlemsstater, vid
damm för anslutningen), och att inte göra den nuvarande lagstiftningen
mer restriktiv."

Artikel 7 första stycket skall ersättas med:

"Medlemsstaterna skall senaste tre månader efter detta direktivs
ikraftträdande (för nya medlemsstater, tre månader efter
anslutningsdatum) meddela kommissionen följande:

a) De lagar och andra författningar som styr kapitalets rörlighet vid
damm för detta direktivs ikraftträdande.

b) Vilka bestämmelser som antagits för att följa detta direktiv.

c) Vilka förfaranden som gäller för genomförandet av dessa
bestämmelser.”

Artikel 8 skall utgå.

153

Vin. HANDELSPOLITIK

1. Rådets förordning (EEG) nr 1023 av den 25 maj 1970

EGT nr L 124, 8.6.1970, s. 1

I artikel 11.2 skall ordet "tolv" ersättas med ordet "fyrtiotre".

2. Rådets förordning (EEG) nr 1025/70 av den 25 maj 1970

EGT nr 124, 8 juni 1970, s. 6

ändrad genom:

—Rådets förordning (EEG) nr 1984/70 av den 29 september 1970

EGT nr L 218, 3.10.1970, s. 1

—Rådets förordning (EEG) nr 724/71 av den 31 mars 1971

EGT nr L 80, 5.4.1971, s. 3

—Rådets förordning (EEG) nr 1080/71 av den 25 maj 1971

EGT nr L 16, 28.5.1971, s. 8

—Rådets förordning (EEG) nr 1429/71 av den 2 juli 1971

EGT nr L 151,7.7.1971, s. 8

I bilaga 2 skall förteckningen över länder ersättas med följande
förteckning:

Afganistan

Algeriet

Andorra

Antigua

Argentina

Australien (med Papua, Nya Guinea under australisk förvaltning,
Norfolk-ön och Kokosöama (Keeling))

Australiska och antarktiska områden (Franska utomeuropeiska territorier:
Kerguelen-öama, Crozet-öama, öama S:t Paul och Nya Amsterdam,
Adélie land)

Bahamas

Bahrain

Barbados

Bermuda

Bhutan

Bolivia

Botswana

Brasilien (med Femando-de-Noronha-öama (inklusive Sao Pedro och Sao

Paulo, Atoll das Rocas), Trinidad och Martin Vaz)

Brittiska Jungfruöarna

Brittiska Indiska Ocenanien (Chagos-öama, Aldabra-öama, Faquhar och

Desroches)

Brittiska Honduras

Brittiska Antarktis

Brunei

Burma

Burundi

Caiman-öama

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

154

Centralafrikanska republiken

Chile (inklusive följande öar: Juan Femadez-arkipleagen,

Påsköama, Sala-y-Gomes, Sän-Feliz, SanAmbrosio, och västra delen av

Eldslandet)

Colombia

Comorema (ögruppen)

Costa Rica

Cypern

Dahomey

Dominica

Dominikanska Republiken (med öama Saona, Catalina, Beata och några
andra mindre öar)

Ecuador

Egypten

Ekvatorialguinea

Elfenbenskusten

Etiopien

Falklandsöama och tillhörande områden

Fidjiöama

Filippinerna

Finland

Franska Polynesien: Sällskaps- Marquesas- Toamotu- Gambier- Tubuai-
öama, lies Sous-le-vent, Rapa och Clipperton

Franska Afar och Issas

Färöarna

Förenade Arabemiraten (Abu Dhabi, Dubai, Sharjah, Aiman, Umm al

Qaywayn, Fujaira) och Ras al Khaimah

Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirlands suveräna
basområden på Cypern

Gabon

Gambia

Ghana

Grekland (med Évvoia, Sporadema, Tolvöama, Kykladerna,

Joniska öarna, öama i Egeiska havet, Kreta)

Grenada

Guatemala

Guinea

Guyana

Haiti (med Ile de la Tortue, Ile de la Gonave, Cayemites, Ile å Vache,

Ile de la Navase, Grande-Caye)

Honduras

Hongkong

Indien (med Andaman- och Nicobaröama, Lakkadivema, Minicoy och

Amindivi)

Indonesien (Java, Sumatra, kalimantan, Sulawesi, Bali och Nusatenggara
(med den indonesiska delen av Timor), Maluku, Irian Barat)

Irak

Iran

Island

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

155

Israel Prop. 1994/95:19

Jamaica Bilaga 20

Japan

Jordanien

Jugoslavien

Kamerun

Kanada

Kenya

Kinesiska republiken (Taiwan)

Kongo (folkrepubliken)

Korea (syd-)

Kuwait

Laos

Lesotho

Libanon

Libyen

Liechtenstein

Madagaskar

Malawi

Malaysia (med norra f.d. brittiska delen av Bomeo, och Sarawak

Maldivema

Mali

Malta

Marocko

Mauretanien
Mauritius

Mexico

Monserrat

Nauru

Nederländska Antillerna (med öama Curagao, Aruba, Bonaire, Saba, S:t

Eustatius och den nederländska delen av S:t Martin)

Nepal

Nicaragua

Niger

Nigeria

Norges territorier i Antarktis (Bouvet-ön, Peter I.s ö, och Dronning

Mauds land)

Nya Zeeland (med Kermadec- och Chatham-öama)

Cook-öama:

1. Norra gruppen (Penrhyn, Manihiki, Rakahanga, Pukapuka,
Palmerston, Suwarow och Nassau

2. Södra gruppen: (Rarotonga, Aitutaki, Atiu, Mitiaro, Mauke,

Mangaia, Takutea och Manuae)

3. Niue

Nya Hebridema

Nya Caledonien och underlydande områden (med Ile des Pins, Loyauté-

öama, Chesterfieldöama, öama Huon, Walpole och Surprise)

Oman och Musqat

156

Områden lydande under Västra Stilla Havets höga kommission (med de
särskilda tullområden som hör till Brittiska Salomonöamas och kolonin
Gilbert och Ellice-öamas protektorat)

Pakistan

Panama

Paraguay

Peru

Portugal

Europeiska territorier (med Azorerna och Madeira)

Angola

Cabinda

Kap verde-öama

Macao

Mozambique

Portugisiska Timor

Principe och Säo Tomé

Portugisiska Guinea

Quatar

Republiken khmer

Rio Muni

Rwanda

S:t Vincent

S:t Kitts (S:t Christopher) Nevis och Anguilla

S:t Lucia

S:t Pierre och Miquelon

S:ta Helena (med underlydande områden: öama Ascension och Tristan
da Cunha)

Salvador

Saudiarabien

Schweiz

Senegal

Seychellerna

Sierra Leone

Sikkim

Singapore

Spanien (Territorier på halvön och Balearema, Kanarieöarna, Ceuta och
Melilla, Alhucemas, Chafarinas och Penon de Vélez de la Gomera, Ifhi
och Sahara)

Sudan

Surinam

Svalbard (även kallat Spitsbergsarkipelagen, med Björnön)

Sverige

Swaziland

Sydafrika (med sydvästra Afrika och Prince Edward-öama (öama Marion
och Prince Edward)

Sydjemen (med öama Perim och Socotra)

Sydvietnam

Syrien

Tanzania

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

157

Tchad Prop. 1994/95:19

Thailand Bilaga 20

Togo

Tonga

Trinidad och Tobago

Tunisien

Turkiet

Turks- och Caicosöama

Uganda

Uruguay

USA

Guam

Kingman Reef

Hes Midway

Porto Rico

Amerikanska Samoa (med Swainsöama)

Stilla-havsöamas förvaltningområde (Carolinema, Marshall-öama och

Marianerna, utom Guam)

Riu-Kiu-öarna (Okinawa) och Daito

Jungffuöama(som tillhör USA)

Wake-öama

Panamakanalzonen

Venezuela

Västsamoa

Wall is- och Futuna-öama

Yemen

Zaire

Zambia

Öama Europa, Bassas da India, Juan de Nova, Tromelin och ögruppen

Glorieuses

Österrike

Övre Volta

3.Rådets förordning (EEG) nr 2384/71 av den 8 november 1971

EGT nr L 249, 10,11,1971, s. 1.

I bilagan skall rubriken ersättas med följande:

"ANLAGE - ANNEXE — ALLEGATO - BULAGE — ANNEX -

VEDLEGG"

Tabellens rubrik skall ersättas med följande:

"Warenbezeichnung

- Nr. des GZT —

Désignation des produits

- No. du T.D.C. —

158

Designazione dei prodotti

- N. della T.D.C. —

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

Opgave van de produkten

- Nr. G.D.T. —

Description of product

- CCT No -

Varebeskrivelse

- Pos. nr. i FFT —

Vareslag

- Pos. nr. i FTT —"

4.Rådets förordning (EEG) nr 109/70 av den 19 december 1969
EGT nr L 19, 26.1.1970, s 1.

ändrad genom

—Rådets förordning (EEG) nr 1492/70 av den 20 juli 1970

EGT nr L 166, 29.7.1970, s. 1

—Rådets förordning (EEG) nr 2172/70 av den 27 oktober 1970

EGT nr L 239, 30.10.1970, s. 1

—Rådets förordning (EEG) nr 2567/70 av den 14 december 1970

EGT nr L 276, 21 december 1970, s. 1

—Rådets förordning (EEG) nr 523/71 av den 8 mars 1971

EGT nr L 61, 13.3 1971, s. 1— Rådets förordning (EEG) nr 725/71 av
den 30 mars 1971

EGT nr L 80, 5.4.1971, s. 4

—Rådets förordning (EEG) nr 1073/71 av den 25 maj 1971

EGT nr L 119, 1.6 1971, s. 1

—Rådets förordning (EEG) nr 1074/71 av den 25 maj 1971

EGT nr L 119, 1.6 1971, s. 35

—Rådets förordning (EEG) nr 2385/71 av den 8 november 1971

EGT nr L 249, 10.11.1971, s. 3

I bilagan skall rubriken ersättas med följande:

"ANLAGE — ANNEXE — ALLEGATO - BULAGE — ANNEX -
VEDLEGG"

159

Förteckningen över förkortningar skall utökas med följande tre kolumner: Prop. 1994/95:19
Bilaga 20

"— Abbreviations — Forkortelser — Forkortelser

BulgariaBulgarienBulgaria

HungaryUngamUngam

PolandPolenPolen

RomaniaRumaenienRomania

CzechoslovakiaTjeckoslovakietTsjekkoslovakia"

Tabellens rubrik skall ersättas med följande:

" Warenbezeichnung

- Nr. des GZT -

Désignation des produits

- No. du T.D.C. -

Designazione dei prodotti

- N. della T.D.C. -

Opgave van de produkten

- Nr. G.D.T. -

Description of product

- CCT No -

Varebeskrivelse

- Pos. nr. i FFT —

Vareslag

- Pos. nr. i FTT —"

5. Rådets förordning (EEG) nr 2386/71 av den 8 november 1971

EGT nr L 249, 10.11.1971, s. 121 bilagan skall rubriken ersättas med
följande:

"ANLAGE - ANNEXE - ALLEGATO - BULAGE - ANNEX -
VEDLEGG"

Förteckningen över förkortningar skall utökas med följande tre kolumner:

Abbreviations — Forkortelser — Forkortelser

AlbaniaAlbanienAlbania

USSRSovjetunionenSovjetunionen"

Tabellens rubrik skall ersättas med följande:

160

" Warenbezeichnung

— Nr. des GZT —

Désignation des produits

— No. du T.D.C. —

Designazione dei prodotti

— N. della T.D.C. —

Opgave van de produkten

— Nr. G.D.T. -

Description of product

-CCT No -

Varebeskrivelse

— Pos. nr. i FFT —

Vareslag

— Pos. nr. i FTT —"

6. Rådets förordning (EEG) nr 2406/71 av den 9 november 1971

EGT nr L 250, 11.11.1971, s. 1

I bilagan skall rubriken ersättas med följande:

"ANLAGE — ANNEXE — ALLEGATO — BULAGE - ANNEX -
VEDLEGG"

Förteckningen över förkortningar skall utökas med följande tre kolumner:

Abbreviations — Forkortelser — Forkortelser

People’s Repu-Folkerepu-Folkerepu-

blic of Chinabliken Kinabliken China

North KoreaNordkoreaNord-Korea

MongoliaDen mongolskeMongolia

Folkerepublik

North VietnamNordvietnamNord-V ietnam"

I tabellen ska första radens rubrik ersättas med följande:

” Warenbezeichnung

— Nr. des GZT -

Désignation des produits

— No. du T.D.C. —

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

161

Designazione dei prodotti

- N. della T.D.C. —

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

Opgave van de produkten

- Nr. G.D.T. —

Description of product

- CCT No -

Varebeskrivelse

— Pos. nr. i FFT —

Vareslag

— Pos. nr. i FTT —"

Fotnoten skall kompletteras med följande:

"The references to chapter 73 do not allude to ECSC treaty products.

Oplysningema vedrorende kapitel 73 sigter ikke til produkter, der falder
ind under EKSF-traktaten.

Opplysningeme vedrorende kapittel 73 angår ikke varer som horer under

EKSF-traktaten."

7 .Rådets förordning (EEG) nr 2407/71 av den 9 november 1971

EGT nr L 250, 11.11.1971, s. 7

I bilagan skall rubriken ersättas med följande:

"ANLAGE - ANNEXE — ALLEGATO - BIJLAGE - ANNEX -
VEDLEGG"

Förteckningen över förkortningar skall utökas med följande tre kolumner:

Abbreviations — Forkortelser — Forkortelser

People’s Repu-Folkerepu-Folkerepu-

blic of Chinabliken Kinabliken China

North VietnamNordvietnamNord-V ietnam

North KoreaNordkoreaNord-Korea

MongoliaDen mongolskeMongolia”

Folkerepublik

162

I tabellen skall första radens rubrik ersättas med följande: Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

"Warenbezeichnung

- Nr. des GZT —

Désignation des produits

- No. du T.D.C. —

Designazione dei prodotti

- N. della T.D.C. -

Opgave van de produkten

- Nr. G.D.T. -

Description of product

- CCT No -

Varebeskrivelse

- Pos. nr. i FFT —

Vareslag

- Pos. nr. i FTT —"

i.Rådets direktiv (EEG) nr 70/509/EEG av den 27 oktober 1970

EGT nr L 254, 23.11.1970, s. 1

I bilaga A första sidan skall noten ersättas med följande:

"'Belgien: Office national du ducroire/ Nationale Delcrederedienst

Danmark: Eksportkreditrådet

Tyskland: Förbundsrepubliken Tyskland

Frankrike: Compagnie fran<?aise d’assurance pour le commerce extérieur

Irland: The Minister for Industry and Commerce

Italien: Istituto nazionale delle assicurazioni

Luxemburg: Office du ducroire du Luxembourg

Nederländerna: Nederlandsche Credietverzekering, Maatschappij N.V.

Norge: Garanti-Instituttet for Eksportkreditt

Storbritannien: The Exports Credits Guarantee department"

163

40 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 19. Bilaga 13-21

9.Rådets direktiv (EEG) nr 70/510/EEG av den 27 oktober 1970

EGT nr L 254, 23.11.1970, s. 26

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

I bilaga A första sidan skall noten ersättas med följande:

"'Belgien: Office national du ducroire/ Nationale Delcrederedienst

Danmark: Eksportkreditrådet

Tyskland: Förbundsrepubliken Tyskland

Frankrike: Compagnie fran<;aise d’assurance pour le commerce extérieur

Irland: The Minister for Industry and Commerce

Italien: Istituto nazionale delle assicurazioni

Luxemburg: Office du ducroire du Luxembourg

Nederländerna: Nederlandsche Credietverzekering, Maatschappij N.V.

Norge: Garanti-Instituttet for Eksportkreditt

Storbritannien: The Exports Credits Guarantee department"

164

IX. SOCIALPOLITIK

1.Rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971.

EGT nr L 149, 5.7.1971, s. 2

Artikel 1 j skall ersättas med följande:

”j) Lagstiftning-, i förhållande till varje medlemsstat, nuvarande eller
kommande lagar och andra författningar om de grenar av och system
för social trygghet som täcks av artikel 4.1 och 4.2 samt alla andra
beslut om åtgärder för att genomföra sådana grenar och system.

Uttrycket omfattar inte bestämmelser i nuvarande eller kommande
kollektivavtal även om de genom myndighetsbeslut har gjorts tvingande
eller fått sitt tillämpningsområde utvidgat. Om emellertid sådana
bestämmelser

i) tjänar till att uppfylla ett krav på obligatorisk försäkring, som
tillkommit genom de lagar och andra författningar som avses i före-
gående stycke, eller

ii) skapar ett system som administreras av samma organ som
administrerar de system som tillkommit genom författningar som
avses i föregående stycke,

kan begränsningen i uttrycket när som helst hävas genom att den berörda
medlemsstaten avger en förklaring som specificerar de system som denna
förordning skall gälla. En sådan förklaring skall anmälas och offent-
liggöras enligt bestämmelserna i artikel 96.Bestämmelserna i föregående
stycke skall inte leda till att system för vilka förordning nr 3 har gällt
undantas från denna förordnings tillämpningsområde."

I artikel 1, efter s skall följande nya stycke läggas till:

"s) a) Bosättningsperioder: perioder som definieras eller erkänns som
sådana i den lagstiftning enligt vilken de har fullgjorts eller anses
vara fullgjorda.”

Artikel 15.1 skall ersättas med följande:

"1. Artiklarna 13 och 14 skall inte gälla frivillig försäkring eller frivillig
fortsättnings försäkring såvida det i en medlemsstat, för någon av de
grenar som anges i artikel 4, inte finns annat än ett frivilligt
försäkringssystem."

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

165

Artikel 18, rubriken och punkt 1 ersätts med följande:

"Sammanläggning av försäkrings-, eller anställningsperioder

l.Den behöriga institutionen i en medlemsstat, vars lagstiftning
kräver att försäkrings-, eller anställningsperioder har fullgjorts för
att någon skall få, bibehålla eller återfå en rätt till förmåner, skall i
den utsträckning som behövs beakta försäkrings-, eller anställnings-
perioder som har fullgjorts enligt en annan medlemsstats lagstiftning
såsom perioder som har fullgjorts enligt den lagstiftning som
institutionen tillämpar."

Artikel 19.2 skall ersättas med följande:

”2.Bestämmelserna i punkt 1 gäller också familjemedlemmar som
bor inom en annan medlemsstats territorium än den behöriga statens,
i den mån de inte har rätt till sådana förmåner enligt lagstiftningen
i den medlemsstat inom vars territorium de är bosatta."

Artikel 20 skall ersättas med följande:

"Artikel 20

Gränsarbetare och deras familjemedlemmar —

Särskilda regler

Också gränsarbetare kan fa förmåner inom den behöriga statens
territorium. Sådana förmåner skall utges av den behöriga
institutionen enligt denna stats lagstiftning som om personen vore
bosatt i den staten. Hans familjemedlemmar kan få förmåner på
samma villkor. För detta krävs dock, utom i brådskande fall, en
överenskommelse mellan de berörda staterna, mellan de behöriga
myndigheterna i dessa stater eller, om en sådan överenskommelse
saknas, ett i förväg lämnat medgivande av den behöriga
institutionen."

Artikel 22.3 skall ersättas med följande:

"3.Bestämmelserna i punkt 1 och 2 gäller också en anställds familje-
medlemmar."

Artikel 25.3 skall ersättas med följande:

"3. Om en arbetslös person uppfyller villkoren för rätt till förmåner vid
sjukdom eller moderskap enligt lagstiftningen i den medlemsstat som
svarar för kostnaderna för förmåner vid arbetslöshet, i
förekommande fall med beaktande av bestämmelserna i artikel 18,
har hans familjemedlemmar rätt till dessa förmåner, oavsett inom
vilken medlemsstats territorium de är bosatta eller vistas. Sådana
förmåner skall utges

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

166

i) vad gäller vårdförmåner, av institutionen på bosättnings- eller Prop. 1994/95:19
vistelseorten enligt bestämmelserna i den lagstiftning som denna till- Bilaga 20
ämpar för den behöriga institutionens räkning i den medlemsstat som

ansvarar för kostnaden för arbetslöshetsförmånema,

ii) vad gäller kontantförmåner, av den behöriga institutionen i den
medlemsstat som ansvarar för kostnaden för förmåner vid
arbetslöshet enligt bestämmelserna i den lagstiftning som denna
tillämpar."

Artikel 27 och rubriken till denna skall ersättas med följande:

"Artikel 27

Rätt till pensioner enligt lagstiftningen i flera stater om det finns rätt

till förmåner i bosättningslandet

En pensionär som har rätt till pensioner enligt lagstiftningen i två
eller flera medlemsstater, och som har rätt till förmåner enligt
lagstiftningen i den medlemsstat inom vars territorium han är bosatt,
i förekommande fall med beaktande av bestämmelserna i artikel 18
och bilaga 5, skall, tillsammans med sina familjemedlemmar, få
sådana förmåner från institutionen på bosättningsorten och på denna
institutions bekostnad som om personen vore en pensionär med rätt
till pension endast enligt den sistnämnda medlemsstatens
lagstiftning."

Artikel 28.1 och denna artikels rubrik skall ersättas med följande:

"Rätt till pensioner enligt lagstiftningen i en eller flera stater i fall då
rätt till förmåner saknas i bosättningslandet

1. En pensionär som har rätt till pension enligt en medlemsstats
lagstiftning eller till pensioner enligt två eller flera medlemsstaters
lagstiftning och som inte har rätt till förmåner enligt lagstiftningen
i den medlemsstat inom vars territorium han är bosatt, skall ändå få
sådana förmåner för egen del och för sina familjemedlemmar om han
skulle ha rätt till det enligt medlemsstatens lagstiftning eller åt-
minstone enligt lagstiftningen i en av de medlemsstater som är
behöriga att utge pensioner, i förekommande fall med beaktande av
bestämmelserna i artikel 18 och bilaga 6, om han vore bosatt inom
en sådan stats territorium. Förmånerna skall utges under följande
förutsättningar:

a) Vårdförmåner skall utges för den institutions räkning som avses
i punkt 2 av institutionen på bosättningsorten som om personen vore
en pensionär enligt lagstiftningen i den stat inom vars territorium han
är bosatt och hade rätt till sådana förmåner.

167

b) Kontantförmåner skall, i förekommande fall, utges av den Prop. 1994/95:19
institution som är behörig enligt reglerna i punkt 2 enligt den Bilaga 20
lagstiftning som denna tillämpar. Efter överenskommelse mellan den
behöriga institutionen och institutionen på bosättningsorten kan dock
sådana förmåner utges av den sistnämnda institutionen för den
förstnämnda institutionens räkning enligt den behöriga statens
lagstiftning."

Artikel 29 skall ersättas med följande:

"Artikel 29

Familjemedlemmars bosättning i en annan stat än den i vilken
pensionären är bosatt — Flyttning till den stat där pensionären är
bosatt

1. Familjemedlemmar till en pensionär, som har rätt till pension
enligt en medlemsstats lagstiftning eller till pensioner enligt två eller
flera medlemsstaters lagstiftning, bosatta inom en annan
medlemsstats territorium än det inom vilket pensionären är bosatt
skall, om denne har rätt till förmåner enligt en medlemsstats
lagstiftning, få förmåner som om pensionären vore bosatt inom
samma territorium som de. Förmåner utges enligt följande villkor:

a) Vårdförmåner utges av institutionen på den ort där
familjemedlemmarna är bosatta enligt bestämmelserna i den
lagstiftning som institutionen tillämpar på bekostnad av institutionen
på pensionärens bosättningsort.bjKontantförmåner utges i
förekommande fall av den behöriga institutionen, bestämd enligt
artikel 27 eller 28.2, enligt bestämmelserna i den lagstiftning som
denna tillämpar. Efter överenskommelse mellan den behöriga
institutionen och institutionen på den ort där familjemedlemmarna är
bosatta kan dock sådana förmåner utges av den sistnämnda
institutionen för den förstnämnda institutionens räkning enligt
bestämmelserna i den behöriga statens lagstiftning.

2. Familjemedlemmar som avses i punkt 1 och som bosätter sig i
den medlemsstat där pensionären är bosatt skall få följande
förmåner:

a) Vårdförmåner enligt bestämmelserna i den statens lagstiftning,
även om de redan har fått förmåner för samma fall av sjukdom eller
moderskap innan de flyttade.

b) Kontantförmåner som i förekommande fall utges av den behöriga
institutionen, bestämd enligt bestämmelserna i artikel 27 eller 28.2,
enligt den lagstiftning som denna tillämpar. Efter överenskommelse
mellan den behöriga institutionen och institutionen på den ort där
pensionären är bosatt kan dock sådana förmåner utges av den

168

sistnämnda institutionen för den förstnämnda institutionens räkning Prop. 1994/95:19
enligt bestämmelserna i den behöriga statens lagstiftning." Bilaga 20

Artikel 31 skall ersättas med följande:

"Artikel 31

En pensionärs och/eller hans familjemedlemmars vistelse i en annan
stat än den där de är bosatta

En pensionär enligt artikel 27 eller 28 skall, tillsammans med sina
familjemedlemmar, vid vistelse inom en annan medlemsstat än den
där de är bosatta, få följande förmåner:

a) Vårdförmåner som utges av institutionen på vistelseorten enligt
bestämmelserna i den lagstiftning som denna tillämpar på bekostnad
av institutionen på den ort där pensionären är bosatt.

b) Kontantförmåner som i förekommande fall utges av den behöriga
institutionen, bestämd enligt bestämmelserna i artikel 27 eller 28.2,
enligt bestämmelserna i den lagstiftning som denna tillämpar. Efter
överenskommelse mellan den behöriga institutionen och institutionen
på vistelseorten kan dock dessa förmåner utges av den sistnämnda
institutionen för den förstnämnda institutionens räkning enligt
bestämmelserna i den behöriga statens lagstiftning."Artikel 33 skall
ersättas med följande:

"Artikel 33

Avgifter som betalas av pensionärer

Den institution i en medlemsstat som svarar för betalningen av en
pension och som tillämpar en lagstiftning med regler om avdrag på
pensioner för avgifter för sjukdom och moderskap skall vara behörig
att göra sådana avdrag, beräknade enligt lagstiftningen i fråga, på
den pension som institutionen utger i den mån kostnaden för
förmånerna enligt artikel 27, 28, 29, 31 och 32 skall betalas av en
institution i denna medlemsstat."

Artikel 34 skall ersättas med följande:

"Artikel 34

Allmänna bestämmelser

1. Artikel 27—33 gäller inte i fall då en pensionär eller hans
familjemedlemmar har rätt till förmåner enligt en medlemsstats

169

1 agstiftning på grund av förvärvsverksamhet. I ett sådant fall skall Prop. 1994/95:19
personen, vid tillämpningen av detta kapitel, anses vara anställd eller Bilaga 20
en familjemedlem till en anställd."

Rubriken till kapitel 2 avsnitt 1 i avdelning III skall ersättas med
följande:

"Anställda som omfattas av endast sådan lagstiftning enligt vilken
invaliditets förmånernas storlek är oberoende av försäkrings- eller
bosättnings-periodemas längd"

Artikel 37.1 skall ersättas med följande:

" 1. En anställd som i en följd eller växelvis har omfattats av två
eller flera medlemsstaters lagstiftning och som har fullgjort
försäkringsperioder eller bosättningsperioder uteslutande enligt
lagstiftning där invaliditets förmånernas storlek är oberoende av för-
säkringsperiodemas respektive bosättningsperiodemas längd, skall få
förmåner i enlighet med bestämmelserna i artikel 39. Denna artikel
skall inte beröra sådana pensionshöjningar eller tillägg för barn som
har beviljats enligt bestämmelserna i kapitel 8."

Artikel 38.1 och den artikelns rubrik skall ersättas med följande:

"Sammanläggning av försäkrings- eller bosättningsperioder

1. Den behöriga institutionen i en medlemsstat, vars lagstiftning
kräver att försäkrings- eller bosättningsperioder har fullgjorts för att
någon skall få, bibehålla eller återfå rätt till förmåner, skall i den
utsträckning som behövs beakta försäkringsperioder som har
fullgjorts enligt en annan medlemsstats lagstiftning, liksom i
förekommande fall bosättningsperioder som fullgjorts efter
grundskoleålder enligt den lagstiftning som gällt för vederbörande i
varje annan medlemsstat som kräver att bosättningsperioder har
fullgjorts for att någon skall få rätt till pension, som om de vore
perioder som hade fullgjorts enligt den lagstiftning som institutionen
tillämpar."

Rubriken på avsnitt 2 i kapitel 2 i avdelning III skall ersättas med
följande:

" Anställda som omfattats antingen av lagstiftning enligt vilken
invaliditets förmånernas storlek är beroende av försäkrings- eller
bosättningsperiodemas längd eller av lagstiftning av denna typ och
av den typ som avses i avsnitt 1"

170

Artikel 45.1 och rubriken till den artikeln skall ersättas med följande:

"Beaktande av försäkrings- eller bosättningsperioder, som har
fullgjorts enligt de lagstiftningar som en anställd har omfattats av,
för att få, bibehålla eller återfå rätt till förmåner

1. Den behöriga institutionen i en medlemsstat, vars lagstiftning
kräver att försäkrings- eller bosättningsperioder har fullgjorts för att
någon skall få, bibehålla eller återfå rätt till förmåner, skall i den
utsträckning som behövs beakta försäkringsperioder som har
fullgjorts enligt en annan medlemsstats lagstiftning, liksom i
förekommande fall bosättningsperioder som fullgjorts efter
grundskoleålder enligt den lagstiftning som gällt för vederbörande i
varje annan medlemsstat som kräver att bosättningsperioder har
fullgjorts för att någon skall få rätt till pension, såsom perioder som
har fullgjorts enligt den lagstiftning som institutionen tillämpar."

I artikel 45 skall följande punkt läggas till som punkt 4:

"4. Om en medlemsstats lagstiftning för beviljande av förmåner
kräver att en anställd varit bosatt inom medlemsstatens territorium
vid den tidpunkt då försäkringsfallet inträffar och under en viss tid
innan dess skall detta villkor anses vara uppfyllt om vederbörande
under den tid det gäller varit bosatt inom en annan medlemsstats
territorium och antingen omfattats av lagstiftningen i en medlemsstat
eller uppburit pension enligt en medlemsstats lagstiftning."

Artikel 46.1 och 46.2 skall ersättas med följande:

" 1. Om en anställd har omfattats av en medlemsstats lagstiftning
och om villkoren för rätt till förmåner är uppfyllda utan att bestäm-
melserna i artikel 45 behöver tillämpas, skall den behöriga
institutionen i denna medlemsstat, enligt bestämmelserna i den
lagstiftning som denna tillämpar, fastställa beloppet för den förmån
som svarar mot försäkringsperiodemas eller bosättningsperiodemas
totala längd enligt denna lagstiftning.

Denna institution skall också beräkna beloppet för den förmån som
skulle erhållas med tillämpning av reglerna i punkt 2 a och b. Endast
det högre av dessa två belopp skall beaktas.

2. Om en anställd har omfattats av lagstiftningen i en medlemsstat
och om villkoren för rätt till förmåner inte är uppfyllda utan att
bestämmelserna i artikel 45 beaktas, skall den behöriga institutionen
i den medlemsstaten tillämpa följande regler:

a) Institutionen skall beräkna det teoretiska beloppet för den förmån
som personen skulle kunna begära om alla försäkrings- eller
bosättningsperioder som har fullgjorts enligt lagstiftningen i de

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

171

medlemsstater som den anställde har omfattats av hade fullgjorts i Prop. 1994/95:19
den medlemsstaten och enligt den lagstiftning som institutionen Bilaga 20
tillämpar den dag då förmånen beviljas. Om förmånens belopp enligt
den lagstiftningen inte är beroende av de fullgjorda periodernas
längd, skall detta belopp anses utgöra det teoretiska belopp som
avses i detta stycke.

b) Institutionen skall sedan fastställa förmånens faktiska belopp på
grundval av det teoretiska belopp som avses i föregående stycke och
proportionen mellan längden av de försäkrings- eller
bosättningsperioder som har fullgjorts innan försäkringsfallet
inträffar enligt den lagstiftning som denna institution tillämpar och
den totala längden av de försäkrings- eller bosättningsperioder som
har fullgjorts enligt alla de berörda medlemsstaternas lagstiftningar
innan försäkringsfallet inträffade.

c) Om den totala längden av de försäkrings- och bosättningsperioder
som har fullgjorts innan försäkringsfallet inträffar enligt alla de
berörda medlemsstaternas lagstiftningar är längre än den
maximiperiod som krävs enligt lagstiftningen i en av dessa
medlemsstater för rätt till oreducerad förmån, skall den behöriga
institutionen i denna stat, när den tillämpar bestämmelserna i denna
punkt, beakta denna maximiperiod i stället för de fullgjorda
periodernas totala längd. Denna beräkningsmetod får inte leda till att
institutionen måste utge en förmån med högre belopp än det som har
fastställts för oreducerad förmån i den lagstiftning som den
tillämpar.

d) Vid tillämpningen av de beräkningsregler som avses i denna
punkt skall förfarandet för att beakta perioder som sammanträffar
fastställas i den tillämpnings förordning som avses i artikel 97."

Artikel 47.1 b, c och d samt 47.2 skall ersättas med följande:

"b) Om förmåner enligt en medlemsstats lagstiftning beräknas på
grundval av storleken av inkomster, avgifter eller ökningar, skall
denna stats behöriga institution fastställa de inkomster, avgifter och
ökningar som skall beaktas med avseende på försäkrings- eller
bosättningsperioder som har fullgjorts enligt andra medlemsstaters
lagstiftning på grundval av de genomsnittliga inkomster, avgifter
eller ökningar som har godtagits med avseende på de
försäkringsperioder som har fullgjorts enligt den lagstiftning som
institutionen tillämpar.

c) Om förmåner enligt en medlemsstats lagstiftning beräknas på
grundval av standardinkomster eller ett fast belopp, skall denna stats
behöriga institution godta de standardinkomster eller det fasta
belopp, som skall beaktas av den med avseende på försäkrings- eller
bosättningsperioder som har fullgjorts enligt andra medlemsstaters

172

lagstiftning, som lika med de standardinkomster eller det fasta Prop. 1994/95:19
belopp eller i förekommande fall med de genomsnittliga Bilaga 20
standardinkomster eller det fasta belopp som svarar mot de
försäkringsperioder som har fullgjorts enligt den lagstiftning som
institutionen tillämpar.

d) Om förmåner enligt en medlemsstats lagstiftning för vissa
perioder beräknas på grundval av inkomsternas storlek och för andra
perioder på grundval av standardinkomster eller ett fast belopp, skall
denna stats behöriga institution, med avseende på försäkrings- eller
bosättningsperioder som har fullgjorts enligt andra medlemsstaters
lagstiftning, beakta de inkomster eller fasta belopp som har fastställts
enligt bestämmelserna i b eller c ovan eller i förekommande fall
genomsnittet av dessa inkomster eller fasta belopp. Om förmåner
beräknas på grundval av standardinkomster eller ett fast belopp för
alla perioder som har fullgjorts enligt den lagstiftning som den
behöriga institutionen tillämpar, skall institutionen godta de
inkomster, som skall beaktas med avseende på försäkrings- eller
bosättningsperioder som har fullgjorts enligt andra medlemsstaters
lagstiftningar, som är lika med de fiktiva inkomster som svarar mot
standardinkomsterna eller det fasta beloppet.

2. Bestämmelserna i en medlemsstats lagstiftning om indexering av
de faktorer som skall beaktas vid beräkningen av förmåner skall i
förekommande fall tillämpas på de faktorer som skall beaktas av
denna medlemsstats behöriga institution enligt bestämmelserna i
punkt 1 med avseende på försäkrings- eller bosättningsperioder som
har fullgjorts enligt andra medlemsstaters lagstiftning."

Artikel 48.1 och denna artikels rubrik skall ersättas med följande:

"Försäkrings- eller bosättningsperioder kortare än ett år

1. Om den totala längden av försäkrings- eller bosättningsperioder
som har fullgjorts enligt en medlemsstats lagstiftning inte uppgår till
ett år och ingen rätt till förmån finns enligt denna lagstiftning med
anledning av endast dessa perioder, skall utan hinder av
bestämmelserna i artikel 46.2 institutionen i denna stat inte vara
skyldig att bevilja förmåner med anledning av sådana perioder."

Artikel 48.3 skall ersättas med följande:

3. Om tillämpningen av bestämmelserna i punkt 1 skulle leda till att
alla institutioner i de berörda medlemsstaterna befrias från sina
skyldigheter, skall förmåner beviljas uteslutande enligt lagstiftningen
i den sista av de stater vars villkor är uppfyllda som om alla
försäkrings- och bosättningsperioder som har fullgjorts och beaktats

enligt bestämmelserna i artikel 45.1 och 45.2 hade fullgjorts enligt 173

denna stats lagstiftning."

Rubriken till artikel 49 skall ersättas med följande: Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

Beräkning av förmåner för en person som inte samtidigt uppfyller
villkoren i alla lagstiftningar enligt vilka försäkrings- eller
bosättningsperioder har fullgjorts

Artikel 49.1 b skall ersättas med följande:

"b) Undantag:

i) Om personen uppfyller villkoren i åtminstone två lagstiftningar
utan att åberopa försäkrings- eller bosättningsperioder som har
fullgjorts enligt de lagstiftningar vars villkor inte är uppfyllda, skall
dessa perioder inte beaktas vid tillämpningen av bestämmelserna i
artikel 46.2.

ii) Om personen uppfyller villkoren i endast en lagstiftning utan att
åberopa försäkrings- eller bosättningsperioder som har fullgjorts
enligt lagstiftningar vars villkor inte är uppfyllda, skall det
formånsbelopp som skall utges beräknas enligt bestämmelserna i
endast den lagstiftning vars villkor är uppfyllda, med beaktande av
endast de perioder som har fullgjorts enligt den lagstiftningen."

Artikel 50 skall ersättas med följande:

"Artikel 50

Beviljande av ett tillägg när det totala formånsbeloppet enligt de
olika medlemsstaternas lagstiftningar inte uppgår till det fastställda
minimibeloppet i den stat inom vars territorium mottagaren är bosatt

En förmånstagare på vilken detta kapitel är tillämpligt får inte, i den
stat inom vars territorium han är bosatt och enligt vars lagstiftning
en förmån utges till honom, beviljas en förmån som är mindre än
den minimiförmån som har fastställts enligt denna lagstiftning för en
försäkrings- eller bosättningsperiod som är lika med alla
försäkringsperioder som har beaktats vid betalning enligt
bestämmelserna i de föregående artiklarna. Den behöriga
institutionen i denna stat skall under den tid han är bosatt inom dess
territorium om det behövs betala ut ett tillägg till honom som uppgår
till skillnaden mellan det totala formånsbelopp som skall betalas ut
enligt detta kapitel och minimiförmånsbeloppet."

Rubriken till avsnitt 1 i kapitel 4 i avdelning III skall ersättas med
följande:

"Gemensamma bestämmelser"

174

Efter denna rubrik skall följande läggas till som artikel 51a

"Artikel 51a

Sammanläggning av försäkrings- och anställningsperioder

1. Den behöriga institutionen i en medlemsstat, vars lagstiftning
kräver att anställningsperioder har fullgjorts för att någon skall få,
bibehålla eller återfå rätt till förmåner, skall i den utsträckning som
behövs beakta försäkrings- eller anställningsperioder som har
fullgjorts enligt en annan medlemsstats lagstiftning, som om de vore
perioder som hade fullgjorts enligt den lagstiftning som institutionen
tillämpar."

Före artikel 52 skall "Avsnitt 1" ersättas med "Avsnitt 2"

Artikel 57.3 c skall ersättas med följande:

"c) Kontantförmåner, däribland livräntor skall fördelas mellan de
behöriga institutionerna i de medlemsstater på vilkas territorier den
drabbade utövat en sysselsättning vid vilken han kan ha ådragit sig
sjukdomen, denna fördelning skall göras proportionellt enligt
fullgjorda pensionsperioder eller bosättningsperioder som avses i
artikel 45.1, som fullgjorts enligt lagstiftningen i var och en av
dessa stater, i förhållande till den totala längden på dessa
försäkrings- eller bosättningsperioder som fullgjorts enligt staternas
lagstiftning vid det datum förmånerna betalas ut."

Före artikel 60 skall "Avsnitt 2" ersättas med "Avsnitt 3"

Före artikel 61 skall "Avsnitt 3" ersättas med "Avsnitt 4"

Före artikel 63 skall

"Avsnitt 4" ersättas med "Avsnitt 5"

Artikel 72 skall ersättas med följande:

"Artikel 72

Sammanläggning av försäkrings- eller anställningsperioder

Om lagstiftningen i en medlemsstat för rätt till förmåner ställer krav
på fullgjorda försäkrings- eller anställningsperioder, skall den be-
höriga institutionen i den staten i nödvändig utsträckning beakta
försäkrings- och anställningsperioder som har fullgjorts i en annan
medlemsstat som om dessa perioder hade fullgjorts enligt den egna
lagstiftningen."Artikel 79.1 a skall ersättas med följande:

"a) Om denna lagstiftning föreskriver att rätten att få, bibehålla
eller återfå förmåner är beroende av längden av försäkrings-,

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

175

anställnings- eller bosättningsperioder eller perioder av verksamhet Prop. 1994/95:19
som egenföretagare, skall längden i förekommande fall fastställas Bilaga 20
med beaktande av bestämmelserna i artikel 45 eller artikel 72."

Följande skall läggas till i artikel 79:

”4. För tillämpningen av bestämmelserna i punkt 2 liksom
bestämmelserna i artikel 77.2 b ii och 78.2 b ii skall
bosättningsperioder som fullgjorts efter den obligatoriska
grundskoleåldern för vederbörande enligt en lagstiftning som kräver
fullgjorda bosättningsperioder för rätten till förmåner, räknas som
försäkringsperioder."

I artikel 82.1 skall ordet "trettiosex" ersättas med ordet "sextio".

Artikel 94.1-7 skall ersättas med följande:

"1. Ingen rätt skall förvärvas enligt denna förordning för en period
före damm för dess ikraftträdande eller före den dag då förordningen
började gälla inom den berörda medlemsstatens territorium.

2. Alla försäkringsperioder och i förekommande fall alla
anställnings- eller bosättningsperioder som har fullgjorts enligt en
medlemsstats lagstiftning före damm för denna förordnings
ikraftträdande eller före den dag då förordningen började gälla inom
denna medlemsstats territorium skall beaktas vid fastställande av rätt
till förmåner enligt denna förordning.

3. Om något annat inte följer av bestämmelserna i punkt 1 skall rätt
till förmåner enligt denna förordning förvärvas även om rätten
hänför sig till ett försäkringsfall som inträffade damm för denna
förordning ikraftträdande eller före den dag då förordningen började
gälla inom den berörda medlemsstatens territorium.

4. Varje förmån som inte har beviljats eller som har innehållits på
grund av en persons medborgarskap eller bosättningsort skall efter
ansökan av honom beviljas eller utges från och med datum för denna
förordnings ikraftträdande eller den dag då denna förordning började
gälla inom den berörda medlemsstatens territorium, under
förutsättning att den rätt som tidigare har fastställts inte har medfört
utbetalning av ett engångsbelopp.

5. Rättigheter för personer, som har beviljats pension före damm för
denna förordnings ikraftträdande eller den dag då denna förordning
började gälla inom den berörda medlemsstatens territorium, kan på
begäran avden berörda personen omprövas med beaktande av
bestämmelserna i denna förordning. Denna bestämmelse skall även
gälla andra förmåner som avses i artikel 78.

176

6. Om en ansökan som avses i punkt 4 eller 5 lämnas in inom två Prop. 1994/95:19
år från datum för denna förordnings ikraftträdande eller från den dag Bilaga 20

då förordningen började gälla inom den berörda medlemsstatens
territorium, skall rättigheter som har förvärvats enligt denna
förordning gälla från denna dag, och bestämmelserna i en annan
medlemsstats lagstiftning om förverkande av eller begränsning i
rätten till förmåner kan inte åberopas mot den berörda personen.

7. Om en ansökan som avses i punkt 4 eller 5 lämnas in efter
utgången av tvåårsperioden efter datum för denna förordnings
ikraftträdande eller efter den dag då förordningen började gälla inom
den berörda medlemsstatens territorium, skall rättigheter som inte
har förverkats eller inte har fallit bort genom en tidsspärr, gälla från
den dag då ansökan lämnades in, såvida inte förmånligare be-
stämmelser gäller enligt en medlemsstats lagstiftning."

Artikel 94.9 skall ersättas med följande:

"9. Tillämpningen av bestämmelserna i artikel 73.2 får inte ha till
följd en minskning av de förmåner som beviljas personer vid datum
för denna förordnings ikraftträdande eller den dag då förordningen
började gälla inom den berörda medlemsstatens territorium. För
personer som vid detta damm uppbar större förmåner till följd av
ömsesidiga avtal som slutits med Frankrike, skall dessa avtal vad de
berörda personerna beträffar tillämpas lika länge som de omfattas av
fransk lagstiftning. Därvid skall det bortses från avbrott som varar
kortare tid än en månad och från perioder för vilka arbetslöshets-
eller sjukförsäkringsförmåner utbetalas. Tillämpnings förfaranden för
dessa bestämmelser fastställs i tillämpningsbestämmelsema som
åsyftas i artikel 97.”

Bilaga 1 skall ersättas med följande:

"BILAGA 1.

(Förordningens artikel 1 u)

Särskilda förmåner vid barns födelse som enligt artikel 1 u inte
omfattas av förordningen

A. BELGIEN

Födelsebidrag.

B. DANMARK

Inga.

177

C. TYSKLAND

Inga.

D. FRANKRIKE

a) Havandeskapsbidrag.

b) Bidrag efter födelsen enligt socialförsäkringslagen.

E. IRLAND

Inga.

F. ITALIEN

Inga.

G. LUXEMBURG

Födelsebidrag.

H. NEDERLÄNDERNA

Inga.

I. NORGE

Inga.

J. STORBRITANNIEN

Inga."

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

I bilaga II skall A och B ersättas med följande:

Bestämmelser i konventioner om social trygghet som förblir i kraft
oaktat förordningens artikel 6

(Förordningens artikel 7.2 c)

1. BELGIEN—DANMARK

Ingen konvention.

178

2. BELGIEN—TYSKLAND

a) Artiklarna 3 och 4 i slutprotokollet av den 7 december 1957 till
den allmänna konventionen av samma dag i den utformning de har
enligt tilläggsprotokollet av den 10 november 1960.

b) Tilläggsprotokoll 3 av den 7 december 1957 till den allmänna
konventionen av samma dag i den utformning den har enligt
tilläggsprotokollet av den 10 november 1960 (utbetalning av
pensioner och livräntor för tiden före den allmänna konventionens
ikraftträdande).

3. BELGIEN—FRANKRIKE

a) Artiklarna 13,16 och 23 i tilläggskonventionen av den 17 januari
1948 till den allmänna konventionen av samma dag (arbetare i gruv-
och liknande företag).

b) Skriftväxlingen av den 27 februari 1953 (tillämpning av artikel
4.2 i den allmänna konventionen av den 17 januari 1948).

c) Skriftväxlingen av den 29 juli 1953 om bidrag till äldre
arbetstagare.

4. BELGIEN—IRLAND

Ingen konvention.

5. BELGIEN—IT ALIEN

Artikel 29 i konventionen av den 30 april 1948.

6. BELGIEN—LUXEMBURG

a) Artiklarna 3, 4, 5, 6 och 7 i konventionen av den 16 november
1959 i den utformning de har enligt konventionen av den 12 februari
1964 (gränsarbetare).

b) Skriftväxlingen av den 10 och 12 juli 1968 om egenföretagare.

7. BELGIEN—NEDERLÄNDERNA

Ingen.

8. BELGIEN—NORGE

Ingen.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

179

41 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 19. Bilaga 13-21

9. BELGIEN—STORBRITANNIEN

Ingen.

10. DANMARK—TYSKLAND

a) Artikel 3.4 i konventionen om social trygghet av den 14 augusti
1953.

b) Punkt 15 i slutprotokollet till ovannämnda konvention.

c) Tilläggsavtalet av den 14 augusti 1953 till ovannämnda
konvention.

11. DANMARK—FRANKRIKE

Ingen.

12. DANMARK—IRLAND

Ingen konvention.

13. DANMARK—IT ALIEN

Ingen konvention.

14. DANMARK—LUXEMBURG

Ingen konvention.

15. DANMARK—NEDERLÄNDERNA

Ingen konvention.

16. DANMARK—NORGE

Ingen konvention.

17. DANMARK—STORBRITANNIEN

Ingen.

18. T YSKL AND—FRANKRIKE

a) Artikel 11.1, artikel 16 andra stycket och artikel 19 i den
allmänna konventionen av den 10 juli 1950.

b) Artikel 9 i tilläggsavtal nr 1 av den 10 juli 1950 till den allmänna
konventionen av samma dag (arbetare i gruv- och liknande företag).

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

180

c) Tilläggsavtal nr 4 av den 10 juli 1950 till den allmänna Prop. 1994/95:19
konventionen av samma dag, i den utformning den har enligt Bilaga 20
tilläggsavtalet nr 2 av den 18 juni 1955.

d) Avdelningar I och III i tilläggskonvention nr 2 av den 18 juni
1955.

e) Punkterna 6, 7 och 8 i det allmänna protokollet av den 10 juli
1950, till den allmänna konventionen av samma dag.

f) Avdelningar II, III och IV i avtalet av den 20 december 1963
(social trygghet i Saar).

19. TYSKLAND—IRLAND

Ingen konvention.

20. TYSKLAND-ITALIEN

a) Artikel 3.2, artikel 23.2, artiklarna 26 och 36.3 i konventionen

av den 5 maj 1953 (social trygghet).

b) Tilläggsavtalet av den 12 maj 1953 till konventionen av den 5
maj 1953 (utbetalning av pensioner för tiden före konventionens
ikraftträdande).

21. TYSKLAND—LUXEMBURG

Artiklarna 4, 5, 6 och 7 i fördraget av den 11 juli 1959
(Ausgleichsvertrag) (lösning av tvisten mellan Tyskland och
Luxemburg) och artikel 11.2 b i konventionen av den 14 juli 1960
(förmåner vid sjukdom och moderskap för personer som valt att
omfattas av lagstiftningen i ursprungslandet).

22. TYSKLAND—NEDERLÄNDERNA

a) Artikel 3.2 i konventionen av den 29 mars 1951.

b) Artiklarna 2 och 3 i tilläggsavtalet nr 4 av den 21 december 1956
till konventionen av den 29 mars 1951 (avgörande av frågan om
rättigheter enligt den tyska socialförsäkringen förvärvade av
nederländska arbetstagare under tiden 13 maj 1940 — 1 september
1945).

23. TYSKLAND—NORGE

Ingen.

181

24. TYSKLAND—STORBRITANNIEN

a) Artikel 3.6 och artikel 7.2—7.6 i konventionen om social
trygghet av den 20 april 1960.

b) Artiklarna 2—7 i slutprotokollet till konventionen om social
trygghet av den 20 april 1960.

c) Artikel 2.5 och artikel 5.2—5.6 i konventionen om arbetslöshets-
försäkring av den 20 april 1960.

25. FRANKRIKE—IRLAND

Ingen konvention.

26. FRANKRIKE—IT ALIEN

a) Artiklarna 20 och 24 i den allmänna konventionen av den 31
mars 1948.

b) Skriftväxlingen av den 3 mars 1956 (sjukförsäkringsförmåner till
säsongarbetare inom jordbruket).

27. FRANKRIKE-LUXEMBURG

Artiklarna 11 och 14 i tilläggsavtalet av den 12 november 1949 till
den allmänna konventionen av samma dag (arbetare i gruv- och
liknande företag).

28. FRANKRIKE—NEDERLÄNDERNA

Artikel 11 i tilläggsavtalet av den 1 juni 1954 till den allmänna
konventionen av den 7 januari 1950 (arbetare i gruv- och liknande
företag).

29. FRANKRIKE—NORGE

Ingen.

30. FRANKRIKE—STORBRITANNIEN

Skriftväxlingen av den 27 och 30 juli 1970 om social trygghet för
lärare från Storbritannien som tillfälligt arbetar i Frankrike enligt
kulturkonventionen av den 2 mars 1948.

31. IRLAND—ITALIEN

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

Ingen konvention.

182

32. IRLAND—LUXEMBURG

Ingen konvention.

33. IRLAND—NEDERLÄNDERNA

Ingen konvention.

34.IRLAND— NORGE

Ingen konvention.

35. IRLAND—STORBRITANNIEN

Ingen.

36. ITALIEN—LUXEMBURG

Artikel 18.2 och artikel 24 i den allmänna konventionen av den 29
maj 1951.

37. ITALIEN—NEDERLÄNDERNA

Artikel 21.2 i den allmänna konventionen av den 28 oktober 1952.

38. ITALIEN—NORGE

Ingen konvention.

39. ITALIEN—STORBRITANNIEN

Ingen.

40. LUXEMBURG—NEDERLÄNDERNA

Ingen.

41. LUXEMBURG-NORGE

Ingen konvention.

42. LUXEMBURG—STORBRITANNIEN

Ingen.

43. NEDERLÄNDERNA—NORGE

Ingen konvention.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

183

44. NEDERLÄNDERNA-STORBRITANNIEN Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

Ingen.

45. NORGE—STORBRITANNIEN

Ingen.

Konventionsbestämmelser som inte är tillämpliga på alla de personer
som omfattas av förordningen

(Förordningens artikel 3.3)

1. BELGIEN—DANMARK

Ingen konvention.

2. BELGIEN—TYSKLAND

a) Artiklarna 3 och 4 i slutprotokollet av den 7 december 1957 till
den allmänna konventionen av samma dag i den utformning de har
enligt tilläggsprotokollet av den 10 november 1960.

b) Tilläggsprotokoll nr 3 av den 7 december 1957 till den allmänna
konventionen av samma dag i den utformning den har enligt
tilläggsprotokollet av den 10 november 1960 (utbetalning av
pensioner och livräntor för tiden före den allmänna konventionens
ikraftträdande).

3. BELGIEN—FRANKRIKE

a) Skriftväxlingen av den 29 juli 1953 om bidrag till äldre
arbetstagare.

b) Artikel 23 i tilläggsprotokollet av den 17 januari 1948 till den
allmänna konventionen av samma dag (arbetare i gruv- och liknande
företag).

c) (Skriftväxlingen av den 27 februari 1953 (tillämpning av artikel

4.2 i den allmänna konventionen av den 17 januari 1948).

4. BELGIEN—IRLAND

Ingen.

5. BELGIEN—ITALIEN

184

Ingen.

6. BELGIEN—LUXEMBURG

Ingen.

7. BELGIEN—NEDERLÄNDERNA

Ingen.

8. BELGIEN-NORGE

Ingen konvention.

9. BELGIEN—STORBRITANNIEN

Ingen.

10. DANMARK-TYSKLAND

a) Artikel 3.4 i konventionen om social trygghet av den 14 augusti
1953.

b) Punkt 15 i slutprotokollet till ovannämnda konvention.

b) Tilläggsavtalet av den 14 augusti 1953 till ovannämnda
konvention.

11. DANMARK—FRANKRIKE

Ingen.

12. DANMARK—IRLAND

Ingen konvention.

13. DANMARK—ITALIEN

Ingen konvention.

14. DANMARK- LUXEMBURG

Ingen konvention.

15. DANMARK—NEDERLÄNDERNA

Ingen konvention.

16. DANMARK—NORGE

Ingen konvention.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

185

17. DANMARK—STORBRITANNIEN

Ingen.

18. TYSKLAND—FRANKRIKE

a) Artikel 16 andra stycket och artikel 19 i den allmänna kon-
ventionen av den 10 juli 1950.

b) Tilläggsavtal nr 4 av den 10 juli 1950 till den allmänna
konventionen av samma dag i den utformning det har enligt
tilläggskonvention nr 2 av den 18 juni 1955.

c) Avdelningar I och III i tilläggskonvention nr 2 av den 18 juni
1955.

d) Punkterna 6, 7 och 8 i det allmänna protokollet av den 10 juli
1950 till den allmänna konventionen av samma dag.

e) Avdelningar II, III och IV i avtalet av den 20 december 1963
(social trygghet i Saar).

19. TYSKLAND—IRLAND

Ingen konvention.

20. TYSKLAND—IT ALIEN

a) Artikel 3.2 och artikel 26 i konventionen av den 5 maj 1953
(social trygghet).

b) Tilläggsavtalet av den 12 maj 1953 till konventionen av den 5
maj 1953 (utbetalning av pensioner för tiden före konventionens
ikraftträdande).

21. TYSKLAND-LUXEMBUR G

Artiklarna 4, 5, 6 och 7 i fördraget av den 11 juli 1959 (lösning av
tvisten mellan Tyskland och Luxemburg).

22. TYSKLAND—NEDERLÄNDERNA

a) Artikel 3.2 i konventionen av den 29 mars 1951.

b) Artiklarna 2 och 3 i tilläggsavtal nr 4 av den 21 december 1956
till konventionen av den 29 mars 1951 (avgörande av frågan om
rättigheter enligt den tyska socialförsäkringen förvärvade av
nederländska arbetstagare under tiden 13 maj 1940 — 1 september
1945).

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

186

23. TYSKLAND—NORGE

Ingen.

24. TYSKLAND—STORBRITANNIEN

a) Artikel 3.1, 3.6 och artikel 7.2—7.6 i konventionen om social
trygghet av den 20 april 1960.

b) Artikel 2.5 och artikel 5.2—5.6 i konventionen om arbets-
löshetsförsäkring av den 20 april 1960.

25. FRANKRIKE—IRLAND

Ingen konvention.

26. FRANKRIKE—ITALIEN

a) Artiklarna 20 och 24 i den allmänna konventionen av den 31
mars 1948.

b) Skriftväxlingen av den 3 mars 1956 (sjukförsäkringsförmåner till
säsongarbetare inom jordbruket).

27. FRANKRIKE—LUXEMBURG

Ingen.

28. FRANKRIKE—NEDERLÄNDERNA

Ingen.

29. FRANKRIKE—NORGE

Ingen.

30. FRANKRIKE—STORBRITANNIEN

Skriftväxlingen av den 27 och 30 juli 1970 om social trygghet för
lärare från Storbritannien som tillfälligt arbetar i Frankrike enligt
kulturkonventionen av den 2 mars 1948.

31. IRLAND—ITALIEN

Ingen konvention.

32. IRLAND-LUXEMBURG

Ingen konvention.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

187

33. IRLAND—NEDERLÄNDERNA

Ingen konvention.

34. IRLAND—NORGE

Ingen konvention.

35. IRLAND—STORBRITANNIEN

Ingen.

36. ITALIEN—LUXEMBURG

Ingen.

37. ITALIEN—NEDERLÄNDERNA

Ingen.

38. ITALIEN—NORGE

Ingen.

39. ITALIEN—STORBRITANNIEN

Ingen.

40. LUXEMBURG—NEDERLÄNDERNA

Ingen.

41. LUXEMBURG-NORGE

Ingen konvention.

42. LUXEMBURG—STORBRITANNIEN

Ingen.

43. NEDERLÄNDERNA—NORGE

Ingen konvention.

44. NEDERLÄNDERNA -STORBRITANNIEN

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

Ingen.

188

45. NORGE—STORBRITANNIEN

Ingen."

Bilaga III skall ersättas med följande:

"BILAGA III

(Förordningens artikel 37.2)

Lagstiftning som behandlas i förordningens artikel 37.1, där
invaliditetsförmånernas storlek är oberoende av
försäkringsperiodemas längd

A -BELGIEN

Lagstiftningen om det allmänna invaliditetssystemet, det särskilda
invaliditetssystemet för gruvarbetare, det särskilda systemet for
sjömän i handelsflottan.

B -DANMARK

Lagen om invaliditetspension (utfärdad den 15 april 1970).

C —TYSKLAND

Ingen.

D -FRANKRIKE

All lagstiftning om invaliditets försäkring med undantag för
lagstiftningen om invaliditets försäkring enligt systemet for social
trygghet för gruvarbetare.

E -IRLAND

Avdelning 6 i lagen om social trygghet och socialbidrag (Social
Welfare Act) av den 29 juli 1970.

F -ITALIEN

Ingen.

G —LUXEMBURG

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

Ingen.

189

H —NEDERLÄNDERNA

Lagen av den 18 februari 1966 om försäkring mot arbetsoförmåga.

I —NORGE

Ingen.

J —STORBRITANNIEN

Lagen om invaliditets förmåner av den 14 juli 1971."

Bilaga V skall ändras och kompletteras enligt följande:

"A - BELGIEN

...(ingen ändring).

B -DANMARK

1. Som anställd enligt förordningens artikel 1 a ii betraktas var och
en som under verksamhet i en arbetsgivares tjänst omfattas av
lagstiftningen om olycksfall i arbete eller arbetssjukdomar,

2. Det villkor att en person tidigare har varit obligatoriskt försäkrad
mot samma risk under ett system för anställda i samma medlemsstat
som föreskrivs i förordningens artikel 1 a ii kan inte göras gällande
på personer som är anslutna till erkänd arbetslöshetskassa.

3. De försäkring- eller anställningsperioder som fullgjorts inom en
annan medlemsstat än Danmark skall räknas med vid antagandet som
medlem av erkänd arbetslöshetskassa som om det rörde sig om
anställningsperioder som fullgjorts i Danmark.

4. Anställda, ansökande och berättigade till pension, samt deras
familjemedlemmar som uppbär kontantförmåner enligt tillämpningen
av artiklarna 19 och 22, artikel 25.1 och 25.3, artiklarna 26, 28, 29
och 31 i förordningen, skall uppbära dessa förmåner enligt samma
villkor som de som fastställs i dansk lagstiftning för medlemmar i
kategori A, då dessa förmåner skall betalas ut av en institution i en
annan medlemsstat än Danmark.

5. Vid tillämpningen av avsnitt III kapitel 1 i förordningen skall
familjemedlemmar andra än barn under 16 år

a) till en anställd som omfattas av dansk lagstiftning, eller

b) till en pensionär enligt dansk lagstiftning som är bosatt i
Danmark,

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

190

som huvudsakligen försörjs av den anställde eller pensionären och Prop. 1994/95:19
som är bosatta i en annan medlemsstat än Danmark, vara anslutna Bilaga 20
till samma sjukförsäkringskassa som den anställde eller pensionären,
och på samma villkor ( ansluten eller betalande medlem, kategori A
eller B) som honom.

C — TYSKLAND

...(ingen ändring)

D -FRANKRIKE

... (ingen ändring)

E -IRLAND

1. Som anställd enligt förordningens artikel 1 a ii betraktas var och
en som är obligatoriskt eller frivilligt försäkrad enligt
bestämmelserna i del 4 i 1952 års lag och social trygghet och
socialbidrag (Social welfare Act 1952)

2. Det villkor att en person tidigare har varit obligatoriskt försäkrad
mot samma risk enligt ett system för anställda i samma medlemsstat
som föreskrivs i förordningens artikel 1 a iii kan inte göras gällande
mot personer som är frivilligt försäkrade under systemen för
pension, ålderspension eller efterlevandepension eller system för
bidrag vid dödsfall.

3. Anställda, ansökande och berättigade till pension, samt deras
familjemedlemmar som uppbär sjukvårdsförmåner enligt
tillämpningen av artiklarna 19 och 22, artikel 25.1 och 25.3,
artiklarna 26, 28, 29 och 31 i förordningen, skall gratis uppbära de
sjukvårdsförmåner som fastställs i irländsk lagstiftning då dessa
förmåner skall betalas av en institution i en annan medlemsstat än
Irland.

4. Om en anställd som omfattas av irländsk lagstiftning drabbas av
olycksfall efter att ha lämnat en medlemsstats territorium för att på
grund av sin anställning bege sig till en annan medlemsstats
territorium, och innan han kommit fram, skall hans rätt till
olycksfallsersättning beräknas:

a) som om olycksfallet inträffat på irländskt territorium, och

b) utan avseende till hans frånvaro från irländskt territorium då det
skall avgöras om han i sin anställning varit försäkrad enligt
ovannämnda lagstiftning.

F -ITALIEN

191

... (ingen ändring)

G —LUXEMBURG

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

... (ingen ändring)

H -NEDERLÄNDERNA

... (ingen ändring)

I -NORGE

1. Som anställd enligt förordningens artikel 1 a ii betraktas var och
en vars inkomster vid pensionsberäkning faller under
inkomstkategoriema som förtecknas i kapitel 6 avsnitt 4. 1 i lag nr
12 av den 17 juni 1966 om nationell försäkring.

2. De kompletterande övergångsbestämmelserna för
pensionsberäkning som avses i kapitel 7 avsnitt 5 i lag nr 12 av den
17 juni 1966 om nationell försäkring skall tillämpas på
förmånstagare som är bosatta inom en annan medlemsstats
territorium än Norges, förutsatt att den anställde har varit bosatt
inom norskt territorium:

a) under minst fem år efter sin 16-årsdag och föra den 1 januari
1967, och

b) under minst tio år efter sin 16-årsdag och före sin 70-årsdag,
eller före sin död om denna inträffar före sistnämnda dag.

3. a) De förmåner för ensamstående mödrar som fastställs i kapitel 12
avsnitt 2 och 3 andra stycket i lag nr 12 av den 17 juni 166 om
nationell försäkring skall utbetalas inom en annan medlemsstats
territorium enligt villkoren i den lagen i den mån vederbörande var
bosatt på norskt territorium den första dagen i den tionde månaden
innan beräknat förlossningsdatum.

b) De förmåner för ensamstående mödrar som fastställs i kapitel 12
avsnitt 2 och 3 andra stycket i lag nr 12 av den 17 juni 166 om
nationell försäkring skall bara utgå till personer bosatta i Norge.

J -STORBRITANNIEN

1. Som anställd enligt förordningens artikel 1 a ii betraktas var och
en som är skyldig att betala avgift i sin egenskap av avlönad
anställd.

2. Om en person vanligen är bosatt inom Storbritanniens
territorium, eller sedan sitt sista inträde på detta territorium varit
skyldig att betala avgift enligt Storbritanniens lagstiftning i sin
egenskap av avlönad anställd, och den personen ansöker om att på

192

grund av arbetsoförmåga, moderskap eller arbetslöshet befrias från Prop. 1994/95:19
skyldigheten att betala avgift under en viss period och att dessa Bilaga 20
avgifter skall tillgodoräknas honom under samma period, skall varje
period under vilken han varit sysselsatt på en annan medlemsstats
territorium vad denna ansökan beträffar räknas som perioder under
vilka han varit sysselsatt inom Storbritanniens territorium, och för
vilka avgift betalats i hans egenskap av avlönad anställd enligt
Storbritanniens lag.

3. Vid tillämpningen av bestämmelserna i avsnitt III kapitel 3 i
förordningen i de fall en kvinna enligt Storbritanniens lagstiftning
uppbär ålderspension antingen

a) enligt sin makes försäkring, eller

b) enligt sin egen försäkring och i det fall makens avgifter tagit i
beräkning för fastställande av hennes pension och hennes äktenskap
upphört genom makens död eller på annat sätt,

skall varje hänvisning till en försäkringsperiod som fullgjorts av
henne tas hänsyn till vid beräkningen av ett genomsnitt av avgifter
som betalats av hennes make eller som tillgodoräknats honom, som
medräknad hänvisning till makens fullgjorda försäkringsperiod.

4. I den mån Storbritannien lagstiftning för beviljande av
arbetslöshets förmåner kräver fullgjorda bosättningsperioder, skall
varje försäkrad anses ha varit bosatt inom Storbritanniens territorium
under varje period som föregår damm for hans ansökan under vilken
han varit bosatt eller fullgjort försäkrings- eller anställningsperioder
inom en annan medlemsstats territorium.

5. Om Storbritanniens lagstiftning enligt bestämmelserna i avsnitt II

i förordningen är tillämplig på en anställd, skall han, vad beträffar
rätt till familjebidrag, behandlas

a) som om han, hans barn, eller annan person som han har
försörjningsplikt för, vore född inom Storbritanniens territorium, i
det fall födelseorten är inom en anan medlemsstats territorium, och

b) som om han hade normalt bott i Storbritannien och vistats där
under hela den försäkrings- eller anställningsperiod han fullgjort
inom en annan medlemsstats territorium eller enligt dess lagstiftning.

6. Om Storbritanniens lagstiftning enligt bestämmelserna i avsnitt II

i förordningen är tillämplig på en anställd, skall han, vad beträffar
rätt till vårdbidrag (attendance allowance), behandlas

a) som om hans födelseort låg inom Storbritanniens territorium om
födelseorten ligger inom en annan medlemsstats territorium, och

193

b) som om han hade normalt bott i Storbritannien och vistats där Prop. 1994/95:19
under hela den försäkrings- eller anställningsperiod han fullgjort Bilaga 20
inom en annan medlemsstats territorium eller enligt dess lagstiftning.

7. Om en anställd som omfattas av Storbritanniens lagstiftning
drabbas av olycksfall efter att ha lämnat en medlemsstats territorium
för att på grund av sin anställning bege sig till en annan
medlemsstats territorium, och innan han kommit fram, skall hans rätt
till olycksfallsersättning beräknas:

a) som om olycksfallet inträffat på Storbritanniens territorium, och

b) utan avseende till hans frånvaro från Storbritanniens territorium
då det skall avgöras om han i sin anställning varit försäkrad enligt
ovannämnda lagstiftning.

8. Förordningen skall inte tillämpas på bestämmelserna i
Storbritanniens lagstiftning som syftar till att ikraftsätta ett avtal om
social trygghet mellan Storbritannien och tredje land.

9. I varje fall där Storbritanniens lagstiftning så kräver för att någon
skall ha rätt till förmåner, skall en medborgare i en medlemsstat som
är född i tredje land räknas som medborgare i Storbritannien som är
född i tredje land.

2. Rådets förordning (EEG) nr 2396/71 av den 8 november 1971

EGT nr L 249, 10.11.1971, s. 54.

Artikel 4 skall ersättas med följande:

"Vid tillämpningen av artikel 8.2 i rådets beslut av den 1 februari
1971, skall varje medlemsstat tillsända kommissionen en lista på de
offentliga myndigheter den givit befogenhet att ge ekonomisk hjälp
för åtgärder som vidtagits av organ eller andra privaträttsliga enheter
(eller, i stater där detta begrepp är okänt, motsvarande enheter) och
att garantera dessa åtgärders slutförande."

3. Rådets beslut av den 25 augusti 1960

EGT nr 56, 31.8.1960, s. 1201

ändrat av

—Rådets beslut nr 68/188/EEG zx den 9 april 1986

EGT nr L 91, 12.4.1968, s. 25

I artikel 2 skall ordet "trettiosex" ersättas med "sextio” och ordet "sex"
ersättas med "tio".

194

4. Rådets beslut nr 63/688/EEG av den 18 december 1963

EGT nr 190, 30.12.1963, s. 3090

ändrat av

—Rådets beslut nr 68/189/EEG av den 9 april 1986

EGT nr L 91, 12.4.1968, s. 26

I artikel 1 skall siffran "36" ersättas med "60".

5. Beslut av representanterna för medlemsstaternas regeringar,
församlade i särskilda ministerrådet den 9 juli 1957

EGT nr 28, 31.8.1957, s. 457

ändrat av

—Beslut av representanterna för medlemsstaternas regeringar,
församlade i särskilda ministerrådet den 11 mars 1965

EGT nr 46, 22.3.1965, s.698

I bilagans artikel 3 skall siffran "24" ersättas med "40"

Bilagans artikel 5 samt rubriken till den artikeln skall utgå.

1 bilagans artikel 9 skall ordet "tre" ersättas med "fem"

I bilagans artikel 13.3 skall ordet "fyra" ersättas med "sju"

I bilagans artikel 15.1 skall orden "liksom för observatörer från
Storbritannien” utgå.

I bilagans artikel 18.1 skall ordet "sexton" ersättas med "tjugosex"

I bilagans artikel 18.2 skall ordet "tretton" ersättas med "tjugoett"

6. Rådets direktiv 68/360/EEG av den 15 oktober 1968.

EGT nr L 257, 19.10.1968, s.13

Fotnoten i bilagan skall ersättas med följande:

"' Belgiska, danska, tyska, franska, irländska, italienska,
luxemburgska, nederländska, norska, eller brittiska, beroende på
utställande land.”

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

195

42 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 19. Bilaga 13-21

X. TEKNISKA HANDELSHINDER

1. Rådets direktiv 69/493/EEG av den 15 december 1969.

EGT nr L 326, 29.12.1969,s. 36

I bilaga I i kolumn b skall följande läggas till:

—vid nr 1 följande ord:

"full lead crystal30 %

krystal30 %

krystall30 %"

—vid nr 2 följande ord:

"full lead crystal24 %

krystal24 %

krystall24 %"

—vid nr 3 följande ord:

" crystal glass, crystallin

krystallin

krystallin"

—vid nr 4 följande ord:

" crystal glass, crystallin

krystallin

krystallin"

2. Rådets direktiv nr 70/156/EEG av den 6 februari 1970.

EGT nr L 42, 23.2.1970, s. 1

Artikel 2 a skall ersättas med följande:

"I detta direktiv avses med

a) nationellt typgodkännande, den administrativa rättsakt som
benämns

—agréation par type/aanneming i belgisk lagstiftning

—standardtypegodkendelse i dansk lagstiftning

—allgemeine Betriebserlaubnis i tysk lagstiftning

—reception par type i fransk lagstiftning

—type approval i irländsk lagstiftning

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

196

—omologazione eller approvazione del tipo i italiensk lagstiftning

—agréation i luxemburgsk lagstiftning

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

—typegoedkeuring i nederländsk lagstiftning

—typegodkjenning i norsk lagstiftning

—type approval i brittisk lagstiftning"

Artikel 10.1 skall ersättas med:

"l.Från detta direktivs ikraftträdande, och vid de tillfällen som de
olika direktiven blir tillämpliga, som är nödvändiga för EEG-
typgodkännande:

—i de medlemsstater, där fordon eller en viss kategori av fordon är
underkastade nationellt typgodkännande, skall detta grundas på de
harmoniserade tekniska föreskrifterna i stället för motsvarande nationella
föreskrifter, om detta begärs av den som ansöker om godkännande,

—i de medlemsstater, där fordon eller en viss kategori av fordon inte är
underkastade nationellt typgodkännande, skall försäljning, registrering,
ibruktagande eller användning av dessa fordon inte vägras eller förbjudas
på grund av att harmoniserade tekniska föreskrifter har iakttagits i stället
för motsvarande nationella föreskrifter, förutsatt att tillverkaren eller
dennes ombud har underrättat behörig myndighet i den aktuella staten om
detta,

—ifrågavarande medlemsstat skall, på begäran av tillverkaren eller
dennes ombud och mot företeende av det i artikel 3 föreskrivna upp-
lysningsformuläret, se till att typgodkännandeformuläret ifylls i de delar
som nämns i artikel 2 b. Den ansökande får ett exemplar av sistnämnda
formulär. Övriga medlemsstater erkänner för samma fordonstyp detta
exemplar som bevis på att den föreskrivna kontrollen har ägt rum.

I artikel 13.2 skall ordet "tolv ersättas med "fyrtiotre".

3. Rådets direktiv nr 70/157/EEG av den 6 februari 1970.

EGT nr L 42, 23.2.1970, s. 16

Efter artikel 2 skall en ny artikel med följande lydelse införas:

"Artikel 2a

Ingen medlemsstat får vägra att registrera ett fordon eller förbjuda
att det saluförs, tas i bruk eller används av skäl som hänför sig till
bullernivå eller avgassystem, om dessa uppfyller de krav som
fastställs i bilagan."

197

4. Rådets direktiv 70/220/EEG av den 20 mars 1970.

EGT nr L 76, 6.4.1970, s. 1

Efter artikel 2 skall en ny artikel med följande lydelse införas:

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

"Artikel 2a

Ingen medlemsstat far vägra att registrera ett fordon eller förbjuda
att det saluförs, tas i bruk eller används av skäl som hänför sig till
luftförorening från gaser som härrör från ett sådant fordons motor
med elektrisk tändning, om fordonet uppfyller de krav som fastställs
i bilagorna 1, 2, 3, 4, 5 och 6."

5. Rådets direktiv 70/221/EEG av den 20 mars 1970.

EGT nr L 76, 6.4.1970, s. 23

Efter artikel 2 skall en ny artikel med följande lydelse införas:

"Artikel 2a

Ingen medlemsstat får vägra att registrera ett fordon eller förbjuda
att det saluförs, tas i bruk eller används av skäl som hänför sig till
dess tankar för flytande bränsle eller skyddsanordningar som är
installerade baktill om dessa uppfyller de krav som fastställs i
bilagan."

6. Rådets direktiv 70/222/EEG av den 20 mars 1970.

EGT nr L 76, 6.4.1970, s. 25

Efter artikel 2 skall en ny artikel med följande lydelse införas:

"Artikel 2a

Ingen medlemsstat får vägra att registrera ett fordon eller förbjuda
att det saluförs, tas i bruk eller används av skäl som hänför sig till
placeringen och monteringen av registreringsskylten om fordonet i
dessa avseenden uppfyller de krav som fastställs i bilagan."

7. Rådets direktiv 70/311/EEG av den 8 juni 1970.
EGT nr L 133, 18.6.1970, s. 10

Efter artikel 2 skall en ny artikel med följande lydelse införas:

"Artikel 2a

Ingen medlemsstat får vägra att registrera ett fordon eller förbjuda
att det saluförs, tas i bruk eller används av skäl som hänför sig till
dess styranordning om denna uppfyller de krav som fastställs i
bilagan."

198

8. Rådets direktiv 70/387/EEG av den 27 juli 1970.

EGT nr L 176, 10.8.1970, s. 5

Efter artikel 2 skall en ny artikel med följande lydelse införas:

"Artikel 2a

Ingen medlemsstat får vägra att registrera ett fordon eller förbjuda
att det saluförs, tas i bruk eller används av skäl som hänför sig till
dess dörrar om dessa uppfyller de krav som fastställs i bilagorna."

9. Rådets direktiv 70/388/EEG av den 27 juli 1970.

EGT nr L 176, 10.8.1970, s. 12

Efter artikel 7 skall en ny artikel med följande lydelse införas:

"Artikel 7a

Ingen medlemsstat får vägra att registrera ett fordon eller förbjuda
att det saluförs, tas i bruk eller används av skäl som hänför sig till
dess signalhorn, om detta är försett med EEG-godkännandemärke
och är monterat i enlighet med de krav som anges i bilaga 1.2.”

I bilaga 1 punkt 1.4.1 skall texten inom parentes ersättas med följande:

"(1 för Tyskland, 2 for Frankrike, 3 for Italien, 4 för Ned-
erländerna, 6 för Belgien, 11 för Storbritannien, 12 för Luxemburg,
bokstäverna DK for Danmark, IRL för Irland, N för Norge)".

10. Rådets direktiv nr 71/127'/EEG av den 1 mars 1971.

EGT nr L 68, 22.3.1971, s. 1

Efter artikel 7 skall en ny artikel med följande lydelse införas:

"Artikel 7a

Ingen medlemsstat får vägra att registrera ett fordon eller förbjuda
att det saluförs, tas i bruk eller används av skäl som hänför sig till
dess backspeglar, om dessa uppfyller de krav som fastställs i
bilagorna."

I bilaga 1 skall punkt 2.6.1 ersättas med följande:

"2.6.1

Typgodkännandemärket består av en rektangel, inom vilken
bokstaven "e" skall vara skriven (gement), följd av en nummer- eller
bokstavsbeteckning för det land som utställt typgodkännandet (1 för
Tyskland, 2 för Frankrike, 3 för Italien, 4 för Nederländerna, 6 för

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

199

Belgien, 11 for Storbritannien, bokstäverna DK för Danmark, IRL Prop. 1994/95:19
för Irland, L för Luxemburg och N för Norge). Ett Bilaga 20
godkännandenummer motsvarande numret på det godkännandebevis
som är utställt för prototypen skall placeras i närheten av
rektangeln. "I bilaga 1 skall punkt 3.2.1 ersättas med följande:

"3.2.1

Varje fordon skall vara försett med en inre och en yttre backspegel.
Den sistnämnda skall vara monterad på fordonets vänstra sida i de
medlemsstater som har högertrafik, och på fordonets högra sida i de
medlemsstater som har vänstertrafik."

I bilaga 1 skall punkt 3.2.2 ersättas med följande:

"3.2.2

Om de i punkt 3.5 fastlagda villkoren for den inre backspegelns
siktfält inte är uppfyllda, krävs ytterligare en yttre backspegel.
Denna skall vara monterad på fordonets högra sida i de
medlemsstater som har högertrafik, och på fordonets vänstra sida i
de medlemsstater som har vänstertrafik."

I bilaga 1 skall punkt 3.3.2 ersättas med följande:

"3.3.2

De yttre backspeglarna skall vara synliga genom den del av
vindrutan som täcks av vindrutetorkaren, eller genom sidorutorna.
Denna bestämmelse gäller inte för yttre backspeglar som är
monterade på fordonets högra sida i de medlemsstater som har
högertrafik, och på fordonets vänstra sida i de medlemsstater som
har vänstertrafik på fordon i de internationella kategorierna M2 och
M3 som de definieras i rådets direktiv om tillnärmning av med-
lemsstaternas lagstiftning om typgodkännande av motorfordon och
släpvagnar till dessa fordon."

I bilaga 1 skall punkt 3.3.3 ersättas med följande:

"3.3.3

För fordon med vänsterstyming i de medlemsstater som har
högertrafik, och med högerstyming i de medlemsstater som har
vänstertrafik, skall den föreskrivna yttre backspegeln vara monterad
på fordonets vänstra respektive högra sida, så att vinkeln mellan
fordonets längsgående symmetriplan och vertikalplanet genom
backspegelns mittpunkt och mittpunkten av den linje som förbinder
förarens okulärpunkter inte överstiger 55°."

200

I bilaga 1 skall punkt 3.5.3 ersättas med följande: Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

"3.5.3

Yttre backspegel på vänster sida.

a) Medlemsstater med högertrafik

Siktfältet skall vara sådant att föraren kan se en plan och horisontell
del av körbanan som är minst 2,5 m bred och som till höger
begränsas av ett plan som är parallellt med fordonets vertikala längs-
gående symmetriplan och som passerar genom fordonets yttersta
punkt till vänster. Det nämnda området skall sträcka sig från
horisonten till 10 m bakom förarens okulärpunkter (figur 4).

b) Medlemsstater med vänstertrafik

Siktfältet skall vara sådant att föraren kan se en plan och horisontell
del av körbanan som är minst 3,5 m bred och som till höger
begränsas av ett plan som är parallellt med fordonets vertikala längs-
gående symmetriplan och som passerar genom fordonets yttersta
punkt till vänster. Det nämnda området skall sträcka sig från
horisonten till 30 m bakom förarens okulärpunkter.

Föraren skall dessutom kunna se körbanan över en bredd av 0,75 m
från en punkt som ligger 4 m bakom det vertikala planet genom
förarens okulärpunkter (figur 5).’’

I bilaga 1 skall punkt 3.5.4 ersättas med följande:

"3.5.4

Yttre backspegel på höger sida

a) Medlemsstater med högertrafik

Föraren skall dessutom kunna se körbanan över en bredd av 0,75 m
från en punkt som ligger 4 m bakom det vertikala planet genom
förarens okulärpunkter (figur 4)."

201

b) Medlemsstater med vänstertrafik

I bilaga 1 skall rubriken på figur 4 ersättas med följande:

"Yttre backspegel (för fordon avsedda för högertrafik)."

1 bilaga 1 skall en figur 5 införas. Den skall vara spegelvänd mot figur
4 och ha följande rubrik:

"Yttre backspegel (för fordon avsedda för vänstertrafik)."

11. Rådets direktiv nr 71/307/EEG av den 26 juli 1971.

EGT nr L 185, 16.8.1971, s. 16

I artikel 5.1 skall följande införas efter den fjärde strecksatsen:

—"fleece wool" eller "virgin wool"

Artikel 8.1 skall ersättas med följande:

"1. Textilprodukter enligt definition i detta direktiv etiketteras och
märks vid varje form av marknadsföring som ett led i en industriell
och kommersiell process; etikettering och märkning kan ersättas av
eller kompletteras med därtill fogade handelsdokument när varorna
inte utbjuds till konsument, eller när varorna levereras efter
beställning från stat eller annan offentligrättslig juridisk person, eller
i stater där detta begrepp inte är känt, ett motsvarande organ."

Under rubrik 2, bilaga 1, efter "guanaco"1, skall följande införas:

"bäver, utter".

I bilaga 1 skall följande tre rubriker införas:

"nummerbeteckningfiberbeskrivning

16 a Sunnfiber av bast från Crotalaria juncea

16 b Henequenfiber av bast från Agave Fourcroydes

16 c Magueyfiber av bast från Agave Cantala"

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

202

I bilaga 2 skall följande tre rader införas:

"fibernummerfiberprocentandel

16 a Sunnl2

16 b Henequenl4

16 c Magueyl4"

I slutet av bilaga 3 skall följande rubriker införas:

"28.Grytlappar och ugnsvantar

29.Äggvärmare

30.Sminkväskor

31. Tobakspungar av tyg

32. Tygfodral för glasögon, cigaretter och cigarrer, tändare och
kammar

33.Skyddsartiklar för sport med undantag för handskar

34. Necessärer

35. Skoputsningsfodral"

12. Rådets direktiv nr 71/316/EEG av den 26 juli 1971.

EGT nr L 202, 6.9.1971, s. 1

I bilaga 1 punkt 3.1 skall den första strecksatsen ersättas med följande:

"—i den översta delen, bokstavsbeteckningen för den stat som
utfärdat godkännandet (B för Belgien, DK för Danmark, D för
Tyskland, F för Frankrike, IR för kland, I för Italien, L för
Luxemburg, N för Norge, NL för Nederländerna och UK för
Storbritannien) samt de sista två siffrorna för godkännandeåret."

I bilaga 2 punkt 3.1.1.1 a, skall den första strecksatsen ersättas med
följande:

"—i den översta halvan, bokstavsbeteckningen för den stat där den
ursprungliga kontrollen äger rum (B för Belgien, DK för Danmark,
D för Tyskland, F för Frankrike, IR för Irland, I för Italien, L för
Luxemburg, N för Norge, NL för Nederländerna och UK för
Storbritannien) samt, vid behov, en eller två siffror som betecknar
en geografisk eller administrativ underavdelning."

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

I artikel 19.2 skall ordet "tolv" ersättas med "fyrtiotre".

203

13. Rådets direktiv nr 71/320/EEG av den 26 juli 1971.

EGT nr L 202, 6.9.1971, s. 37

En ny artikel med följande lydelse skall införas:

"Artikel 2a

Ingen medlemsstat får vägra att registrera ett fordon eller förbjuda
att det saluförs, tas i bruk eller används av skäl som hänför sig till
dess bromsanordningar, om fordonet är försett med sådana
bromsanordningar som anges i bilagorna 1 till 8 och om dessa
bromsanordningar uppfyller de krav som fastställts i bilagorna."

14. Rådets direktiv 711347/EEG av den 12 oktober 1971.

EGT nr L 239, 25.10.1971, s. 1

Artikel 1 a skall ersättas med följande:

"a) definitionen av sädesslagen, som benämns "EEC standard
mass per storage volume" (masse å 1’hectolitre CEE, EEG-
natuurgewicht, EWG-Schiittdichte, peso ettolitrico CEE, E0F-masse
af hektoliter kom, E0F-masse av hektoliter kom),"

I slutet av artikel 4 skall följande punkt införas:

"3. Under hela den period då den måttenhet som lagligen används
i Storbritannien och Irland vid tidpunkten för anslutningen är tillåten
(pound per bushel), kan uttrycket "EEC standard mass per storage
volume" användas för att beteckna sädesslag som har uppmätts i
Irland eller Storbritannien med instrument och metoder som används
i dessa länder. I sådana fall skall de mått som erhållits i "pounds per
bushel" omvandlas i EEG-enheten "EEC standard mass per storage
volume" med faktorn 1,25."

15. Rådets direktiv 71/3428/EEG av den 12 oktober 1971.

EGT nr L 239, 25.10.1971, s. 91 slutet av punkt 4.8.1, kapitel 4 i
bilagan skall följande införas:

"—0.1 irländsk penny

—0.1 penny sterling

—1 danskt are

—1 norskt are"

16. Rådets direktiv nr 71/354/EEG av den 18 oktober 1971

EGT nr L 243, 29.10.1971, s. 29

I artikel 1.1 och 1.2 skall ordet "bilaga" ersättas med "bilaga 1".

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

204

Artikel 1.3 skall ersättas med följande:

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

"3.Skyldigheten att använda måttenheterna som tillfälligt bibehålls
i villkoren enligt kapitel II och III i bilaga 1 och i bilaga 2 får inte
inforas av de medlemsstater där dessa enheter inte är godtagna vid
detta direktivs ikraftträdande.”

I artikel 1 skall följande punkt läggas till som punkt 4:

"4.Klassificeringen i bilaga 1 av de måttenheter som finns upptagna
i bilaga 2 skall beslutas senast den 31 augusti 1976. De måttenheter
for vilka inget beslut fattats före den 1 september 1976 skall
försvinna senast den 31 december 1979. För vissa av dessa enheter
kan en förlängning av tidsfristen bestämmas, om det finns särskilda
skäl till detta.”

Bilagans rubrik ersätts med "BILAGA 1"

205

En bilaga 2 med följande lydelse skall läggas till:

"BILAGA 2

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

Författningsenliga enheter vars klassifiering i bilaga 1 skall
bestämmas senast den 31 augusti 1976

Storhet	Enhet	Koeffici Författningsenlig ent: Sl-enhet
	Square Inch	6,452 x 104
	Square Foot	0,929 x 101
Yta	Square Yard	0,8361
kvadratmeter	Rood	1012
(m2)	Acre	4047
(m2)	Square Mile	2,59 x lO"6
	Cubic Inch	16,39 x W6
	Cubic Foot	0,0283
	Cubic Yard	0,7646
	Fluid Ounce	28,41 x 10-6
	Gill	0,1421 x 103
Volym	Pint	0,5682 x 10'3
Volym	Quart	1,136 x 10'3
kubikmeter (m3)	Gallon	4,546 x 10'3
	Bushel	36,37 x 10'3
	Cran	170,5 x lO3

Massa
kilogram (kg)

Grain

Dram

Ounce
(avoirdupois)

Ounce Troy

Pound

Stone

Quarter

Cental

Hundredweight

Ton

0,0648 x 10

1,772 x 103

28.35 x 10'3

31,10 x 103

0,4536

6.35

12,70

45,36

50,80

1016

Kraft
newton (N)

Pound Force

Ton Force

4,448

9,964 x 103

206

Tryck

pascal (Pa)

Inch Water

Gauge

249,089

Energi, arbete,
värmemängd
joule (J)

British Thermal

Unit

Foot Pound

Force

Therm

1055,06

1,356

105,506 x 10'

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

Effekt watt (W)	Horsepower	745,7
Belysning lux (lx)	Foot Candle	10,76
Termodynamisk temperatur kelvin (K)	Degree Fahrenheit	5/9
Hastighet meter/sekund (m/s)	Knot (UK)	0,51472"

207

XI. LIVSMEDEL

1. Rådets direktiv av den 23 oktober 1962.

EGT nr L 115, 11.11.1962, s. 2645

ändrat genom

—Rådets direktiv 65/469/EEG av den 25 oktober 1965.

EGT nr L 178, 26.10.1965, s. 2793

—Rådets direktiv 67/653/EEG av den 24 oktober 1967.

EGT nr L 263, 30.10.1967, s. 4

—Rådets direktiv 68/419/EEG av den 20 december 1968.

EGT nr L 309, 24.12.1968, s. 24

—Rådets direktiv 70/358/EEG av den 13 juli 1970.

EGT nr L 157, 18.7.1970, s. 36Artikel 9.2 skall ersättas med följande:
"2.0m de beteckningar som nämns i första stycket är fastsatta på
emballage eller behållare och om den beteckning som nämns i stycke
1 c är avfattad på minst ett av gemenskapens officiella språk, kan
medlemsstaterna inte förbjuda införsel av de färger som räknas upp
i bilaga 1 uteslutande med den motiveringen att de anser
etiketteringen otillräcklig.

Den importerande medlemsstaten kan dock kräva att denna
sistnämnda beteckning avfattas på dess officiella språk."

2. Rådets direktiv 64/54/EEG av den 5 november 1963.

EGT nr 12 , 27.1.1964, s. 161

ändrat genom

—Rådets direktiv 67/427/EEG av den 27 juni 1967.

EEG nr L 148, 11.7.1967, s. 1

—Rådets direktiv 68/420/EEG av den 20 december 1968.

EGT nr L 309, 24.12.1968, s. 25

—Rådets direktiv 70/359/EEG av den 13 juli 1970.

EGT nr L 157, 18.7.1970, s. 38

—Rådets direktiv 71/160/EEG av den 30 mars 1971.

EGT nr L 87, 17.4.1971, s. 12

I avsnitt I i bilagan skall följande beståndsdelar införas i motsvarande
kolumner:

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

208

"E 218Metyl-p-hydroxybenzoat (metylester av p-hydroxy-bensoatsyra) Prop. 1994/95:19
Bilaga 20

E 227Kalciumsulfidsyra (kalciumbisulfid)”

Artikel 9.2 skall ersättas med följande:

"2.En medlemsstat får inte förbjuda att de konserveringsmedel som
räknas upp i bilagan införs på dess territorium och saluförs där,
uteslutande med den motiveringen att den anser etiketteringen
otillräcklig om de beteckningar som nämns i första stycket är
fastsatta på emballage eller behållare, och om beteckningarna som
nämns i stycke b, c och d är avfattade på minst ett av gemenskapens
officiella språk.

Den importerande medlemsstaten kan dock kräva att dessa
sistnämnda beteckningar avfattas på dess officiella språk."

3. Rådets direktiv nr 70/'357'/EEG av den 13 juli 1970.

EGT nr L 157, 18.7.1970, s. 31

Artikel 8.2 skall ersättas med följande:

"2.En medlemsstat får inte förbjuda att de ämnen som räknas upp i
bilagan införs på dess territorium och saluförs där, uteslutande med
den motiveringen att den anser etiketteringen otillräcklig, om de
beteckningar som nämns i första stycket är fastsatta på emballage
eller behållare, och om beteckningarna som nämns i stycke b, c och
d är avfattade på minst ett av gemenskapens officiella språk.

Den importerande medlemsstaten kan dock kräva an dessa
sistnämnda beteckningar avfattas på dess officiella språk."

209

XII. ENERGIPOLITIK

1. Rådets beslut nr 68/416/EEG av den 20 december 1968.

EGT nr L 308, 23.12.1968, s. 19

I artikel 1.1 skall följande läggas till efter "kommissionen"

"Vad nya medlemsstater beträffar skall tidsfristen löpa från och med
anslutningsdatum."

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

210

XIII. STATISTIK

1. Rådets direktiv nr 64/475 av den 30 juli 1964.

EGT nr 131, 13.8.1964, s. 2193

I artikel 1 skall den text som följer efter "... genomförs under år 1965",
ersättas med följande:

"och för nya medlemsstater för att en första undersökning som rör
år 1973 företas under år 1974."

2. Rådets direktiv nr 69/467 av den 8 december 1969.

EGT nr L 323, 24.12.1969, s. 7

I artikel 2 skall siffran "57" ersättas med "76".

I bilaga 2 skall följande läggas till:

"DANMARK

lOOVest for Storebalt

1010st for Storebtelt ekskl. Storkobenhavn

lO2Stork0benhavnIRLAND

1 lOIrland

NORGE

12O0stre handelsfelt

121Vestre handelsfelt

122Midtre handelsfelt

123Nordre handelsfelt

STORBRITANNIEN

130South West Region

131 South East Region

132Wales and Monmoutshire

133West Midlands

134East Midlands

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

211

43 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 19. Bilaga 13-21

135East Anglia

136North West Region

137Yorkshire and Humberside

138Northen Region

139Scotland

140Northen Irland"XIV. ÖVRIGT

1. Rådets första förordning av den 15 april 1958

EGT nr 17, 6.10.1958, s. 385

Artikel 1 skall ersättas med följande:

"De officiella språken och arbetsspråken inom gemenskapens
institutioner skall vara danska, tyska, engelska, franska, italienska,
nederländska och norska."

I artikel 4 skall ordet "fyra" ersättas med "sju".

I artikel 5 skall ordet "fyra" ersättas med "sju".

2. EEG- och Euratom-rådens beslut av den 15 maj 1959

EGT nr 861, 17.8.1959, s. 59

I artikel 2 skall ordet "sex" ersättas med "tio".

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

212

BILAGA II

Lista som avses i artikel 30 i anslutningsakten

I. TULLAGSTIFTNING

Rådets förordning (EEG) nr 1769/68 av den 6 november 1968 EGT nr
L 285/1 , 25.11.1968

Bilagan till denna förordning som ändrar procentsatserna för flygfrakt-
kostnadema som skall räknas in i tullvärdet bör ändras med hänsyn till
den situation som uppstår genom definitionen av gemenskapens tullom-
råde.

II. JORDBRUK

A - Gemensam organisation av marknaderna

a) Frukt och grönsaker

1. Rådets förordning nr 80/63/EEG av den 31 juli 1963

EGT nr L 121/2137, 3.8.1963

Bilagan skall kompletteras med listan över de organisationer i varje ny
medlemsstat som är ansvariga för utförandet av kontrollen.

2. Rådets förordning nr 41/66/EEG av den 29 mars 1966

EGT nr 69/1013, 19.4.1966

I bilaga 1/2 skall kvaitetsklassema för brysselkål kompletteras med en
extra kvalitetsklass.

3. Kommissionens förordning nr 2638/69(EEG) av den 24 december
1969

EGT nr L 327/33, 30.12.1969

Bilaga I skall kompletteras med listan över avsändningsområden för
varje ny medlemsstat.

4. Kommissionens förordning (EEG) nr 496/70 av den 17 mars 1970
EGT nr L 62/11, 18.3.1970

Bilaga I skall kompletteras med listan över de organisationer i varje ny
medlemsstat som är ansvariga för utförandet av kontrollen.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

213

5. Kommissionens förordning (EEG) nr 1291/70 av den 1 juli 1970 Prop. 1994/95:19

EGT nr L 144/10, 2.7.1970 Bilaga 20

Artikel 3 punkt 2 skall kompletteras med listan över de representativa
marknaderna i de nya medlemsstaterna.

6. Kommissionens förordning (EEG) nr 1559/70 av den 31 juli 1970

EGT nr L 169/55, 1.8.1970

Bilagan skall kompletteras med listan över de organisationer som utsetts
av varje ny medlemsstat.

7. Kommissionens förordning (EEG) nr 1560/70 av den 31 juli 1970

ET nr L 169/59, 1.8.1970

Bilagan skall kompletteras med listan över de organisationer som utsetts
av varje ny medlemsstat.

8. Kommissionens förordning (EEG) nr 1561/70 av den 31 juli 1970

EGT nr L 169/63, 1.8.1970

Bilagan skall kompletteras med listan över de organisationer som utsetts
av varje ny medlemsstat.

9. Kommissionens förordning (EEG) nr 1562/70 av den 31 juli 1970

EGT nr L 169/67, 1.8.1970

Bilagan skall kompletteras med listan över de organisationer som utsetts
av varje ny medlemsstat.

10. Kommissionens förordning (EEG) nr 604/71 av den 23 mars 1971

EGT nr L 70/9, 24.3.1971

Bilagorna I, II, V och VI skall kompletteras med de representativa
marknaderna i de nya medlemsstaterna.

b) Vin

Kommissionens förordning (EEG) nr 2005/70 av den 6 oktober 1970

EGT nr L 224/1, 10.10.1970

214

i dess lydelse enligt:

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

— Kommissionens förordning (EEG) nr 756/71 av den 7 april 1971
EGT nr L 83/48, 8.4.1971

— Kommissionens förordning (EEG) nr 1985/71 av den 14 september
1971

Bilagan skall kompletteras med de vinstocksorter som är godkända eller
som rekommenderas i Irland eller i Storbritannien.

c) Griskött

1. Rådets förordning nr 213/67/EEG av den 27 juni 1967
EGT nr 135/2887, 30.6.1967

i dess lydelse enligt

— Rådets förordning (EEG) nr 85/68 av den 23 januari 1968
EGT nr L 21/3, 25.1.1968

— Rådets förordning (EEG) nr 1705 av den 30 oktober 1968

EGT nr L 267/1, 31.10.1968

— Rådets förordning (EEG) nr 2112/69 av den 28 oktober 1969
EGT nr L 271/1, 29.10.1969

— Rådets förordning (EEG) nr 2090/70 av den 20 oktober 1970
EGT nr L 232/1, 21.10.1970

Bilagan bör kompletteras med listan över de representativa marknaderna
i de nya medlemsstaterna.

2. Rådets förordning (EEG) nr 2108/70 av den 20 oktober 1970
EGT nr L 234/1, 23.10.1970

I bilaga I skall den andra kolumnen, "slaktkroppsvikt", och den tredje
kolumnen, "fettlagrets tjocklek", ändras för att ta hänsyn till de gris-
klasser som väger mellan 30 och 50 kilo.

d) Mejeriprodukter

1. Rådets förordning (EEG) nr 985/687 av den 15 juli 1968
EGT nr L 169/1, 18.7.1968

i dess lydelse enligt

Rådets förordning (EEG) nr 750/69 av den 22 april 1969

EGT nr L 98/2, 25.4.1969

215

— Rådets förordning (EEG) nr 1211/69 av den 26 juni 1969
EGT nr L 155/13, 28.6.1969

— Rådets förordning (EEG) nr 1075/71 av den 25 maj 1971
EGT nr L 116/1, 28.5.1971

Artikel 1.3 a och artikel 8.4 skall kompletteras med definitionen för
smör för varje ny medlemsstat som kan bli föremål för intervention så
att detta smör uppfyller de villkor som motsvarar de som är tillämpliga
för smör som faktiskt kan bli föremål för intervention i gemenskapen.

2. Kommissionens förordning (EEG) nr 1053/68 av den 23 juli 1968
EGT nr L 179/17, 25.7.1969

i dess lydelse enligt

— Kommissionens förordning (EEG) nr 196/69 av den 31 januari

1969

EGT nr L 26/28, 1.2.1969

— Kommissionens förordning (EEG) nr 2605/70 av den 22 december

1970

EGT nr L 278/17, 23.12.1970

— Kommissionens förordning (EEG) nr 2369/71 av den 4 november

1971

EGT nr L 246/27, 5.11.1971

I bilagan skall intygsmallama kompletteras med tillägg av de olika
uppgifterna på de nya medlemsstaternas språk.

3. Kommissionens förordning (EEG) nr 1324/68 av den 29 augsti
1968

EGT nr 215/25, 30.8.1968

Bilaga II skall kompletteras med tillägg av uppgifterna på de nya med-
lemsstaternas språk.

e) Nötkött

1. Kommissionens förordning (EEG) nr 1024/68 av den 22 juli 1968
EGT nr L 174/7, 23.7.1968

i dess lydelse enligt

— Kommissionens förordning (EEG) nr 863/69 av den 8 maj 1969
EGT nr L 111/26, 9.5.1969

Denna förordning skall ändras för att ta hänsyn till anpassningen av
artikel 10 i förordning (EEG) nr 805/68.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

216

2. Kommissionens förordning 8EEG) nr 1026/68 av den 22 juli 1968 Prop. 1994/95:19

EGT nr L 174/12, 23.7.1968 Bilaga 20

Denna förordning skall ändras för att ta hänsyn till anpassningen av
artikel 10 i förordning (EEG) nr 805/68.

3. Kommissionens förordning (EEG) nr 1027/68 av den 22 juli 1968

EGT nr L 174/14, 23.7.1968

i dess lydelse enligt

— Kommissionens förordning (EEG) nr 705/71 av den 31 mars 1971

EGT nr L 77/79, 1.4.1971

Artikel 9 skall vid behov anpassas för att ta hänsyn till de ändringar
som införs i artikel 6 i förordning (EEG) nr 1026/68.

Bilaga I b) skall kompletteras med de nya koefficienterna för medlems-
staterna.

De uppgifter som svarar mot dem som för närvarande finns i bilaga II
skall fastställas för varje ny medlemsstat och införas i denna bilaga.

4. Kommissionens förordning (EEG) nr 1097/68 av den 27 juli 1968

EGT nr L 184/5, 29.7.1968

i dess lydelse enligt

— Kommissionens förordning (EEG) nr 1261/68 av den 20 augusti

1968

EGT nr L 208/7, 21.8.1968

— Kommissionens förordning (EEG) nr 1556/68 av den 4 oktober

1968

EGT nr L 244/15, 5.10.1968

— Kommissionens förordning (EEG) nr 1585/68 av den 10 oktober

1968

EGT nr L 248/16, 11.10.1968

— Kommissionens förordning (EEG) nr 1809/69 av den 12 september

1969

EGT nr L 232/6, 13.9.1969

— Kommissionens förordning (EEG) nr 1795/71 av den 17 augusti

1971

EGT nr L 187/5, 19.8.1971

Bilaga I skall kompletteras med de koefficienter som är tilämpliga for
inköpsprsiema i de nya medlemsstaterna.

217

fi Fiske

1. Kommissionens förordning (EEG) nr 2518/70 av den 10 december
1970

EGT nr L 271/15, 15.12.1970

Bilagan skall kompletteras med de representativa grossistmarknadema
och de representativa hamnarna för de nya medlemsstaterna.

2. Kommissionens förordning (EEG) nr 1109/71 av den 28 maj 1971
EGT nr L 117/18, 29.5.1971

Bilaga II skall kompletteras med de marknader och importhamnar som
är representativa i de nya medlemsstaterna.

B - Allmänna rättsakter

1. Kommissionens förordning (EEG) 1373/70 av den 10 juli 1970
EGT nr L 158/1, 20.7.1970

i dess lydelse enligt

— Kommissionens förordning (EEG) nr 2638/70 av den 23 december
1970

EGT nr L 283/34, 29.12.1970

I bilagan skall licenshandlingama kompletteras med tillägg på de nya
medlemsstaternas språk av uppgiften "Importlicens eller licens med
förhandsbesked".

2. Rådets förordning (EEG) nr 729/70 av den 27 april 1970

EGT nr L 94/13, 28.4.1970

Det årliga beloppet på 285 millioner beräkningsenheter som anges i
artikel 6.4 och 6.5 skall anpassas för att ta hänsyn till gemenskapens
behov efter de nya medlemsstaternas anslutning.

C - Veterinärlagstiftning

1. Rådets direktiv nr 64/432/EEG av den 26 juni 1964

EGT nr 121/1977, 29.7.1964

i dess lydelse enligt

Rådets direktiv nr 66/600/EEG av den 25 oktober 1966

EGT nr 192/3294, 27.10.1966

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

218

— Rådets direktiv nr 70/360/EEG av den 13 juli 1970

EGT nr L 157/40, 18.7.1970

— Rådets direktiv nr 71/285/EEG av den 19 juli 1971
EGT nr L 179/1, 9.8.1971.

I bilaga B skall punkt 8 kompletteras med de statliga organ som är
ansvariga for den officiella kontrollen av tuberkeliner i de nya med-
lemsstaterna.

I bilaga C skall punkt 9 kompletteras med de statliga organ som är
ansvariga för den officiella kontrollen av antigener i de nya medlemssta-
terna.

I bilaga F skall

— fotnot 4 till certifikatforlaga I

— fotnot 5 till certifikatforlaga II

— fotnot 4 till certtifikatförlaga III

— fotnot 5 till certifikatmodell IV

kompletteras med tjänsteställe för den person som är utsedda att skriva
under certifikaten.

2. Lista nr 66/340/EEG av den 6 maj 1966

EGT nr 100/1604, 7.6.1966

Punkterna A och B skall kompletteras med namn, nationalitet, adress
och telefonnummer till veterinärspecialistema i de nya medlemsstaterna.

3. Kommissionens beslut nr 69/100/EEG av den 18 mars 1969

EGT nr L 88/9, 11.4.1969

Artikel 1 skall kompletteras med namn och nationalitet på veterinärspe-
cialistema i de nya medlemsstaterna.

D - Jordbruksstatistik

1. Rådets förordning nr 79/65/EEG av den 15 juni 1965
EGT nr 109/1859, 23.6.1965

Bilagan skall kompletteras med lista över områdena i de nya medlems-
staterna.

2. Kommissionens förordning nr 91/66/EEG av den 29 juni 1966
EGT nr 121/2249, 4.7.1966

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

219

i dess lydelse enligt

— Kommissionens förordning nr 349/67/EEG av den 25 juli 1967
EGT nr 171/2, 28.7.1967

— Kommissionens förordning (EEG) nr 1696/68 av den 28 oktober
1968

EGT nr L 266/4, 30.10.1968

— Kommissionens förordning (EEG) nr 1697/68 av den 28 oktober
1968

EGT nr L 266/7, 30.10.1968

rättad genom

— Rättelse till kommissionens förordning nr 91/66/EEG av den 29
juni 1966

EGT nr L 277/32, 15.11.1968

Bilaga III skall kompletteras med fastställande av antalet bokföringsskyl-
diga lantbruksföretag som skall väljas ut i områdena i de nya medlems-
staterna.

3. Kommissionens förordning nr 184/66/EEG av den 21 november
1966

EGT nr 213/3637, 23.11.1966

i dess lydelse enligt

— Kommissionens förordning (EEG) nr 747/68 av den 20 juni 1968
EGT nr L 140/13, 22.6.1968

Andra delen i bilagan skall kompletteras med ytterligare bestämmelser
avseende de nya medlemsstaterna.

4. Rådets direktiv nr 71/286/EEG av den 26 juli 1971

EGT nr L 179/21, 9.8.1971

Bilagan skall kompletteras med listan över områden i varje ny med-
lemsstat.

III. BOLAGSRÄTT

Rådets direktiv nr 68/151/EEG av den 9 mars 1968

EGT nr L 65/8, 14.3.1968

Artikel 2.1 f skall eventuellt ändras efter en undersökning av företag
"Aksjeselkap" enligt norsk rätt.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

220

IV. TRANSPORTER

Rådets direktiv av den 23 juli 1962

EGT nr 70/2005 av den 6 augusti 1962

Direktivet skall eventuell ändras för att säkerställa den liberalisering av
vägtransporterna som avses genom detta direktiv angående vägtrans-
porter mellan vissa kustområden i gemenskapen som avskiljs genom
havet.

V. KONKURRENS

Höga myndighetens beslut nr 3/58 av den 18 mars 1958

EGT nr 11/157, 29.3.1958

kompletterad genom

— Höga myndighetens beslut nr 27/59 av den 29 april 1959

EGT nr 30/578, 1.5.1959

Artikel 2.1 skall komplettras genom en uppräkning av "National Coal
Board" (R-U) och de kolindustriföretag som finns i de andra nya med-
lemsstaterna.

Artikel 3.2 skall kompletteras genom uppräkning av de nya medlemssta-
ternas försäljningsområden.

VI. HANDELSPOLITIK

Rådets förordning (EEG) nr 1025/70 av den 25 maj 1970

EGT nr L 124/6, 8.6.1970

i dess lydelse enligt

— Rådets förordning (EEG) nr 1984/70 av den 29 september 1970
EGT nr L 218/1, 3.10.1970

— Rådets förordning (EEG) nr 724/71 av den 31 mars 1971
EGT nr L 80/3, 5.4.1971

— Rådets förordning (EEG) nr 1080/71 av den 25 maj 1971
EGT nr L 116/8, 28.5.1971

— Rådets förordning (EEG) nr 1429/71 av den 2 juli 1971

EGT nr L 151/8,7.7.1971

— Rådets förordning (EEG) nr 2384/71 av den 8 november 1971
EGT nr L 249/1. 10.11.1971

Det problem som uppstår genom strykningen av uppgiften Gibraltar i
bilaga II skall lösas på ett sätt som säkerställer att Gibraltar befinner sig
i samma situation angående liberaliseringsordningen vid import till
gemenskapen som den befanns sig i före anslutningen.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

221

VII. SOCIALPOLITIK Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

1. Rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971
EGT nr L 149/2. 5.7.1971

Förordningen skall ändras med hänsyn till de ändringar som den danska
lagstiftningen kräver.

2. Rådets beslut nr 70/532/EEG av den 14 december 1970

EGT nr L 273/25, 17.12.1970

I den utsträckning som utvecklingen av strukturen på organisationerna
för parterna på arbetsmarknaden som avses i detta beslut ger upphov till

detta skall eventuellt antalet företrädare för dessa organisationer i Stän-
diga kommittén för sysselsättning ändras.

3. Kommissionens beslut nr 63/326/EEG av den 17 maj 1963
EGT nr 80/1534, 29.5.1963

i dess lydelse enligt

— Kommissionens beslut nr 64/19/EEG av den 19 december 1963

EGT nr 2/27, 10.1.1964

— Kommissionens beslut nr 70/254/EEG av den 15 april 1970
EGT nr L 96/37, 30.4.1970

4. Kommissionens beslut nr 65/362/EEG av den 5 juli 1965

EGT nr 130/2184, 16.7.1965

5. Kommissionens beslut nr 67/745/EEG av den 28 november 1967

EGT nr 297/13, 7.12.1967

6. Kommissionens beslut nr 68/252/EEG av den 7 juni 1968

EGT nr L 132/9, 14.6.1968

7. Kommissionens beslut nr 71/122/EEG av den 19 februari 1971

EGT nr L 57/22, 10.3.1971

I den utsträckning som utvecklingen av strukturen på organisationerna
för parterna på arbetsmarknaden som avses i de sex besluten ger upp-
hov till detta skall eventuellt antalet företrädare för dessa organisa-
tioner i Ständiga kommittén för sysselsättning ändras.

222

VIIL TEKNISKA HANDELSHINDER

1. Rådets direktiv nr 71/307/EEG av den 26 juli 1971

EGT nr L 185/16, 16.8.1971

Artikel 5.1 i detta direktiv skall kompletteras genom att man lägger till
motsvarigheterna på danska och norska språken for de termer som
anges i denna artikel. De godtagna termerna kan inte vara "ny uld" (på
danska), eller "ny ull" (på norska) och inte heller andra motsvarande
uttryck.

Bilaga I i detta direktiv skall kompletteras med införanden av "Hibiscus
species".

2. Rådets direktiv nr 71/316/EEG av den 26 juli 1971

EGT nr L 202/1, 6.9.1971

De beteckningar som bilaga II 3.2.1 hänvisar till skall kompletteras med
de tecken som är nödvändiga för de nya förkortningarna ULK, IR, N
och DK.

3. Rådets direktiv nr 71/318/EEG av den 26 juli 1971

EGT nr L 202/21, 6.9.1971

Likvärdigheten av de provningsmetoder som för närvarande används i
Storbritannien med de som avses i detta direktiv bör utvärderas innan
detta direktiv kan ändras för att tillåta dessa metoder inom gemenska-
pen.

Punkt 5.2.4 i kapitel I del B i bilagan skall eventuellt ändras för att
tillåta fotoelektrisk avsläsning av antalet utförda varv av mätartrum-
man.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

223

BILAGA III

Lista över de produkter som anges i artiklarna 32, 36 och 39 i an-
slutningsakten

(Euratom)

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

KN-nr

26.01

28.50

28.51

28.52

78.06

81.04

Varuslag

Järnmalm, även anrikad, inbegripet rostad svavelkis och andra rostade naturliga
jämsulfider:

C. Uranmalm:

I. Uranmalm och pechblände med en uranhalt högre än 5 viktprocent

D. Toriummalm:

1. Monazit; urano-thorianit och andra toriummalmer med en torium-
halt högre än 20 viktprocent

Klyvbara kemiska grundämnen och isotoper; andra radioaktiva kemiska grund-
ämnen och radioaktiva isotoper; oorganiska och organiska föreningar av ifråga-
varande grundämnen eller isotoper, även om de ej är kemiskt definierade;
legeringar, dispersioner och kermeter, innehållande dessa grundämnen, isotoper
eller föreningar

A. Klyvbara kemiska grundämnen och isotoper, föreningar därav, lege-
ringar, dispersioner och kermeter, inbegripet utbrända bränslestavar
till kämreaktorer (bestrålade).

I. Naturligt uran:

a) obearbetad, avfall och spillror

b) bearbetad:

1. Tackor, profiler, tråd, plåt, blad och band

2. Annan

n. Annat

B. Radioaktiva artificiella isotoper och föreningar därav

Isotoper samt oorganiska och organiska föreningar därav, även om de ej är
kemiskt definierade, andra än isotoper och föreningar hänförliga till nr 28.50

A. Deuterium och föreningar därav (inbegripet tungt vatten); blandningar
och lösningar som innehåller deuterium i vilka förhållandet mellan
deuteriumatomer till väteatomer överstiger 1 : 5 000 i antal

Oorganiska och organiska föreningar av torium, av uran utarmat på U 235, av
sällsynta jordartsmetaller eller av yttrium eller skandium, även blandade med
varandra:

A. Torium, uran utarmat på U 235, även blandade med varandra

Andra varor av bly:

A. Förpackningar försedda med skyddsbepansring av bly mot strålning for
transport eller förvaring av radioaktivt material

Andra oädla metaller, obearbetade eller bearbetade; kermeter, obearbetade eller
bearbetade:

N. Torium:

I. obearbetad; avfall och spillor

n. bearbetad:

a) Tackor, profiler, tråd, plåt, blad och band

b) annat

224

KN-nr

84.14

84.17

84.18

84.22

84.44

84.45

84.59

Varuslag

Industri- och laboratorieugnar, med undantag av elektriska ugnar enligt nr
85.11:

A. särskilt utformade för att avskilja utbränt kärnbränsle för behandling av
radioaktivt avfall eller för återvinning av utbränt kärnbränsle

Apparater och anordningar, även med elektrisk uppvärmning, för behandling
av material genom förfaranden som inbegriper temperaturändring såsom upp-
värmning, kokning, röstning, destillering, rektifiering, sterilisering, pastörise-
ring, ångbehandling, torkning, indunstning, förångning, kondensering eller
avkylning, med undantag av hushållsapparater; ej elektriska varmvattenbe-
redare:

A. Apparater för produktion av de produkter som anges under nr 28.51 A

B. Apparater som är särskilt utformade för att skilja bestrålat kärn-
bränsle, för behandling av radioaktivt avfall eller för återvinning av
utbränt kärnbränsle

Prop. 1994/95:19

'Bilaga 20

Centrifuger och torkcentrifuger; apparater för filtrering eller rening av vätskor
eller gaser:

A. för separering av uranisotoper

B. för produktion av de produker som anges under nr 28.51 A

C särskilt utformade för att separera utbränt kärnbränsle, för behandling

av radioaktivt avfall, eller för återvinning av utbränt kärnbränsle

Maskiner och apparater för lyftning, lastning, lossning och annan hantering
(hissar, lyftblock, vinschar, lyftkranar, transportkranar, domkrafter, taljor,
telfrar, bandtransportörer och linbanor osv.), med undantag av maskiner och
apparater neligt nr 84.23:

A. Mekaniska hanterare som arbetar på avstånd, fasta eller rörliga, ej
manövrerbara med "friarm" särskilt utformade för hantering av höge-
ligen radioaktiva ämnen

Valsverk, valsar och cylindervalsar:

A. Valsverk som är särskilt utformade för att användas för återvinning av
utbränt kärnbränsle

Verktygsmaskiner för bearbetning av metaller eller hårdmetaller andra än de i
nr 84.49 och 84.50:

A. Verktygsmaskiner särsilt utformade för att användas för återvinning av
utbränt kärnbränsle (inneslutning, avlägsna inneslutningen, bearbet-
ning, osv.):

I. Maskiner automatiska med kodad information

II. Andra

Maskiner, apparater och mekaniska apparater ej omnämnda eller inbegripna i
andra punkter i kapitel 84:

A. för produktion av de produkter som anges i nr 28.51 A

B. Kämkraftsreaktorer:

I. Reaktorer

II. Delar eller reservdelar:

a) Naturliga brännbara ej utbrända uranämnen

b) Naturliga brännbart ej utbränt anrikat uran

c) annat

C. särskilt utformade återvinningav utbränt kärnbränsle (sintring av metal-
liska radioaktiva oxider, inneslutning, osv.)

225

KN-nr	Varuslag
85.11	Elektriska ugnar för industri- eller laboratoriebruk, inbegripet apparater för värmebehandling av material genom induktion eller dielektrisk uppvärmning; elektriska maskiner och apparater för svetsning, lödning eller skärning: A. Ugnar, inbegripet apparater för värmebehandling av material genom induktion eller genom dielektrisk uppvärmning: I. särskilt utformade för att skilja utbränt kärnbränsle, för behandling av radioaktivt avfall eller för återvinning av utbränt kärnbränsle
85.22	Elektriska maskiner och apparater som inte anges eller ingår i andra nummer i kapitel 8: A. for produktion av de produkter som anges under nr 28.51 A B. särskilt utformade för att skilja utbränt kärnbränsle, för behandling av radioaktivt avfall eller för återvinning av utbränt kärnbränsle
86.07	Godsvagnar för järnvägstransporter: A. särskilt utformade för transport av högradioaktiva produkter
86.08	Containrar (inbegripet cisterner och tankcontainrar) för alla transportsätt: A. Containrar försedda med skyddsbepansring av bly för skydd mot strål- ning för transport av radioaktivt material
87.02	Motorfordon med olika motortyper för person- och godstransporter (inbegripet sportbilar och trådbussar) B. för varutransporter: I. Lastbilar särskilt utformade för transport av högradioaktiva pro- dukter
87.07	Truckar av sådana slag som används i fabriker, magasin, hamnar flygplatser för korta transporter eller för godshantering (t.ex. flaktruckar, gaffeltruckar och gränsletruckar); dragtruckar av sådana slag som används på järnvägsstationer; delar till dessa och reservdelar: A. Truckar särskilt utformade för transport av högradioaktiva produkter
87.14	Andra fordon (inbegripet släpfordon) utan mekanisk framdrivningsanordning; delar till dessa och reservdelar B. Släpfordon och semi-släp: I. särskilt utformade för transport av högradioaktiva produkter C. andra fordon: I. särskilt utformade för transport av högradioaktiva produkter

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

226

BILAGA IV	Prop. 1994/95:19
Lista över de produkter som anges i artikel 32 i anslutningsakten	Bilaga 20

(Produkter från brittiska samväldet som ingår i vedertagna preferens-
marginaler i Förenade konungariket)

KN-nr i Förenade Konungariket 1.1.1972	Varuslag
05.07	Skinn och andra fågeldelar med kvarsittande fjädrar och dun, fjädrar och fjäder- delar (även med klippta kanter), dun, obehandlade eller rengjorda, desinficerade eller behandlade i konserverande syfte; mjöl och fjäderavfall eller fjäderdelar: B. Fjädrar i balar, säckare eller liknande emballage utan innerhölje; dun: I. Rengjorda enligt det förfarande som beskrivs i punkt 8 i del 12 i brittisk standard 1425: 1960 (och tillägg), så som det ändrats fram till november 1967 D. annat
05.08	Ben och kvicke, obearbetade, avfettade, enkelt bearbetade (men ej tillskurna), behandlade med syra eller befriade från gelatin; mjöl och avfall från dessa pro- dukter: C. annat
05.09	Hom, hovar, klövar, naglar, klor och näbbar av djur, obearbetade eller enkelt bearbetade men ej tillskurna, inbegripet avfall och mjöl av dessa produkter; barder från val och liknande djur, obearbetade eller enkelt bearbetade men ej tillskurna, inbegripet borst och avfall från dessa produkter
05.14	Ambra, bävergäll, sibet och mysk; spanska flugor; galla, även torkad; anima- liska produkter, färska, kylda, frysta eller tillfälligt konserverade på annat sätt, av sådana slag som används för beredning av farmaceutiska produkter B. annat
13.01	Vegetabiliska råämnen for färgning eller garvning: D. annat
15.08	Animaliska och vegetabiliska oljor, kokta, oxiderade, dehydratiserade, faktisera- de, blåsta, polymiserade eller på annat sätt modifierade: B. Ricinolja C. Kokosnötsolja; jordnötsolja; linolja; rapsolja; sesamolja; sojaolja; solros- olja; D. annat
15.14	Rav från val och andra valdjur (spermaceti), obearbetad, pressad eller raffinerad, även artificiellt färgad
19.03	Olika sorters pasta
19.05	Spannmålsprodukter framställda genom uppblåsning eller röstning: "puffed rice", "comfiakes" och liknande

227

44 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 19. Bilaga 13-21

Prop. 1994/95:19

	Bilaga 20
KN-nr i Förenade Konungariket 1.1.1972	Varuslag
21.07	Livsmedelsberedningar ej nämnda eller inbegripa någon annanstans: H. andra: 2. andra
22.06	Vermouth och andra viner av färska druvor framställda med hjälp av växter eller aromatiska ämnen
25.19	Naturligt magnesiumkarbonat (magnesit), även bränd med undantag av magne- siumoxid: A. släckt
25.24	Amiante (asbest)
27.13	Paraffin, mikrovax, "slack wax", ozokerit, montanvax (lignitvax), torvvax och andra mineralvaxer, även färgade: C. Paraffin och mikrovax
32.01	Garvämnesextrakter av vegetabiliskt ursprung: B. annat
33.01	Eteriska oljor även terpentinfria, flytande eller fasta, och resionider: A. Eteriska oljor: 3. andra: a) ej terpentinfria i) följande oljor: av lagerblad, citronella, eckalyptus, ingefära, ingefärs- gräs, citrongräs, litsea cubeba, ninde, lök, palmarosa. spansk peppar, sandelträ b) terpentinfria
35.01	Kaseiner, kaseinater och andra kaseinderivat; kaseinlim: B. andra
41.02	Läder och nötkreaturshudar (inbegripet buffel) och hästdjurshudar, beredda, andra än de som ingår i nr 41.06-41.08
41.03	Hudar från får och lamm, beredda, andra än de som ingår i nr 41.06-41.08: A. beredda: 2. andra B. andra
41.04	Hudar från get och killing, beredda, andra än de som ingår i nr 41.06-41.08
41.05	Beredda hudar från andra djur, med undantag av de som ingår i nr 41.06-41.08
41.06	Läder och stengetshudar (sämskinn)
41.07	Läder och pergamenthudar
41.08	Läder och lackskinn eller metaliserat skinn

228

Prop. 1994/95:19

	Bilaga 20
KN-nr i Förenade Konungariket 1.1.1972	Varuslag
43.02	Pälsskinn, garvade eller på annat sätt beredda, även hopfogade till tavlor, väskor, fyrkanter, kors eller liknande former; bitar och avklipp, ej hopsydda
55.05	Bomullsgarn, ej förberett för detaljhandelsförsäljning: B. andra slag
55.06	Bomullsgarn foreberett för detaljhandelsförsäljning: B. andra slag
55.07	Gasvävnader av bomull
55.08	Bomullsfrotté
55.09	Andra bomullsvävnader
57.06	Jutegam eller andra bastfibrer avsedda för textiler i nr 57.03: B. som inte innehåller syntetiska textilfibrer eller konstfibrer: 2. enkla, glansiga eller glättade; tvinnade eller glättade eller ej
57.07	Gam av andra vegetabiliska textilfibrer: B. som inte innehåller syntetiska textilfibrer eller konstfibrer: 2. andra slag
57.10	Vävnader av jute eller andra bastfibrer i nr 57.03: B. som inte innehåller syntetiska textilfibrer eller konstfibrer
58.01	Knutna eller virade mattor, även konfektionerade: A. handknutna: 2. andra B. Annat: 3. andra slag
58.02	Andra mattor, även konfektionerade; vävnader betecknade "Kélim" eller Kilim", "Schumacks" eller "Soumak", "Karamanie" eller liknande, även konfektionnera- de: A. Dörrmattor och halmmattor, i kokos B. annnat: 3. andra slag
58.05	Vävda band och band utan trådinslag elle parallella fibrer och sammanklistrade (paketband), med undantag av artiklarna i nr 58.06: B. som innehåller varken silke eller syntetiska textilfibrer eller konstfibrer
59.02	Filtar och artiklar av filt, även impregnerade eller med belägg: B. Artiklar i filt: 2. annat
59.04	Bind- och segelgam, tågvirke och linor, öven flätade: B. som inte innehåller varken silke eller syntetiska textilfibrer eller konst- fibrer: 3. annat

229

KN-nr i
Förenade
Kungariket

1.1.1972

Prop. 1994/95:19

_____________________________Bilaga 20

Varuslag

60.05

61.05

61.06

62.01

62.02

62.03

62.05

67.01

68.01

Överkläder, accessoirer och andra ej elastiska och ej gummibehandlade trikåva-
ror:

B. andra artiklar:

2. annat

Näsdukar och bröstficksnäsdukar:

C. annat

Sjalar, halsdukar, scarves, yllehalsdukar, mantiljer, slöjor och flor och liknan-
de artiklar:

C. annat

Filtar:

B. annat

Sänglinne, bordslinne, toalett- och kökshanddukar; gardiner, fönstergardiner
och andra artiklar för rumsinredning:

B. annat:

1. Sängöverkast, bolster, lakan, örngott, pölöverdrag och madrassöver-
drag sat toaletthanddukar, handdukar, badlakan, helt i bomull och utan
broderier, nät, spets eller spetsimitationer

2. annat

Säckar och påsar för förpackning av varor:

B. annat:

2. annat:

b) annat

Andra konfektionerade textilvaror inbegripet tillskämingsmönster:

B. annat

Skinn och andra oplockade fågeldelar, fjädrar fjäderdelar, dun samt varor
därav (andra än de varor som avses i nr 05.07 samt bearbetade spolar och
skaft)

Gatsten, kantsten och trottoarsten av natursten (utom skiffer):

D. Trottoarsten i granit

79.01

97.06

97.07

Obearbetad zink; avfall och skrot av zink:

A. Zink med undantag av zinklegeringar

Redskap och annan utrustning för utomhussport, gymnastik, friidrott och andra
sporter med undantag av artiklarna i nr 97.04:

B. Racketar som väger mer än 255 g/styck

C. Racketramar, utan strängar

D. annat

Metkrokar och fiskehåvar för all sorts användning; fiskeredskap; lockfåglar,
lärkspeglar och liknande jaktartiklar

230

BILAGA V

Lista som avses i artikel 107 i anslutningsakten

A - Lagstiftning avseende utsäde och växter

1. Rådets direktiv nr 66/400/EEG av den 14 juni 1966
EGT nr 125/2290, 11.7.1966

i dess lydelse enligt

— Rådets direktiv nr 69/61/EEG av den 18 februari 1969
EGT nr L 48/4, 26.2.1969

— Rådets direktiv nr 71/162/EEG av den 30 mars 1971
EGT nr L 87/24, 17.4.1971

a) Bestämmelser identiska med dem i artikel 2.2 i ovan nämnda
direktiv gäller för de nya medlemsstaterna t.o.m. 30 juni 1977.

b) För de nya medlemsstaterna är de lagstiftnings-, författnings- och
administrativa bestämmelser som ändrats i enlighet med
ifrågavarande direktivs bestämmelser andra än de som är
nödvändiga för att uppfylla bestämmelserna i artikel 14.1 i detta
direktiv tillämpliga:

— senast från och med den 1 juli 1974 för de som avser basut-
sädena;

— från och med den 1 juli 1976 för resterande bestämmelser.

2. Rådets direktiv nr 66/401/EEG av den 14 juni 1966
EGT nr 125/2298, 11.7.1966

i dess lydelse enligt

— Rådets direktiv nr 69/63/EEG av den 18 februari 1969
EGT nr L 48/8, 26.2.1969

— Rådets direktiv nr 71/162/EEG av den 30 mars 1971

EGT nr L 87/24, 17.4.1971

a) Bestämmelser identiska med den i artikel 2.2 i ovnan nämnda
direktiv gäller vad avser de nya medlemsstaterna till och med den
30 juni 1977.

b) För de nya medlemsstaterna är de lagstiftnings-, författnings- och
administrativa bestämmelser som ändrats i enlighet med ifrågava-
rande direktivs bestämmelser andra än de som är nödvändiga för
att uppfylla bestämmelserna i artikel 14.1 i detta direktiv tilläm-
pliga:

— senast från och med den 1 juli 1974 för de som avser grund-
utsädena;

— från och med den 1 juli 1976 för resterande bestämmelser.

3. Rådets direktiv nr 66/402/EEG av den 14 juni 1966
EGT nr 125/2309, 11.7.1966

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

231

i dess lydelse enligt

— Rådets direktiv nr 69/60/EEG av den 18 februari 1969

EGT nr L 48/1, 26.2.1969

— Rådets direktiv nr 71/162/EEG av den 30 mars 1971

EGT nr L 87/24, 17.4.1971

a) Bestämmelser identiska med den i artikel 2.2 i ovan nämnda
direktiv gäller för de nya medlemsstaterna t.o.m. 30 juni 1976.

— senast från och med den 1 juli 1974 for de som avser basut-
sädena;

— från och med den 1 juli 1976 för resterande bestämmelser.

4. Rådets direktiv nr 66/403/EEG av den 14 juni 1966
EGT nr 125/2320, 11.7.1966

i dess lydelse enligt

— Rådets direktiv nr 69/62/EEG av den 18 februari 1969

EGT nr L 48/7, 262.1969

— Rådets direktiv nr 71/162/EEG av den 30 mars 1971

EGT nr L 87/24, 17.4.1971

a) Bestämmelser identiska med dem i artikel 2.2 a i ovan nämnda
direktiv gäller för de nya medlemsstaterna till och med den 30
juni 1975.

— senast från och med den 1 juli 1974 for de som avser basväx-
terna;

— från och med den 1 juli 1976 för resterande bestämmelser.

5. Rådets direktiv nr 69/208/EEG av den 30 juni 1969

i dess lydelse enligt

— Rådets direktiv nr 71/162/EEG av den 30 mars 1971
EGT nr L 87/24, 17.4.1971

a) Bestämmelser identiska med dem i artikel 2.2 a i ovan nämnda
direktiv gäller för de nya medlemsstaterna till och med den 30
juni 1976.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

232

— senast från och med den 1 juli 1974 för de som avser basut-
sädena;

— från och med den 1 juli 1976 för resterande bestämmelser.

6. Rådets direktiv nr 70/458/EEG av den 29 september 1970
EGT nr L 225/7, 12.10.1971

i dess lydelse enligt

— Rådets direktiv nr 71/162/EEG av den 30 mars 1971

EGT nr L 87/24, 17.4.1971

Bestämmelser identiska med dem i artikel 2.2 i det ovan nämnda direk-
tivet gäller för de nya medlemsstaterna till och med 30 juni 1976.

7. Rådets direktiv nr 66/404/EEG av den 14 juni 1966
EGT nr 125/2325, 11.7.1966

i dess lydelse enligt

— Rådets direktiv nr 69/64/EEG av den 18 februari 1969

EGT nr L 48/12, 26.2.1969

a) Bestämmelser identiska med dem i artikel 18.2 i ovan nämnda
direktiv gäller för de nya medlemsstaterna till och med den 1 juli

1975.

b) Bestämmelser identiska med dem i artikel 18.3 i ovan nämnda
direktiv gäller för de nya medlemsstaterna till och med den 1 juli
1977.

B - Lagstiftning för djurfoder

Rådets direktiv nr 70/524/EEG av den 23 november 1970

EGT nr L 270/1, 14.12.1970

Till och med den 31 december 1977 kan de nya medlemsstaterna be-
hålla de nationella författningsbestämmelser som finns vid dagen för
anslutningen med stöd av vilka användningen av nedanstående tillsatser
i djurfoder är förbjudna:

E 701 Tetracyklin

E 702 Chlortetracyklin

E 703 Oxytetracyklin

E 704 Oleandomycin

E 705 Penicillin G - potassium

E 706 Penicillin G - sodoium

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

233

E 707 Penicillin G - procain

E 708 Penicillin G - benzaten

E 709 Penicillin G - streptomycin

E 710 Spiramycin

E711 Virginiamycin

E 712 Flavosphospolipol

Vid utgången av tidsfristen kommer användningen av dessa tillsatser att
tillåtas på de villkor som anges i direktivet om inte ett beslut har fattats
enligt förfarandet i artiklarna 43 och 100 i Fördraget for Ekonomiska
europeiska gemenskaperna för att ta hänsyn till den vetenskapliga och
tekniska utvecklingen som utesluter dessa tillsatser i direktivets bilagor.

Detta undantag kan inte ha någon annan inverkan på tillämpningen av
direktivet.

C - Strukturundersökningar

Rådets direktiv nr 68/161/EEG av den 27 mars 1968

EGT nr L 76/13, 28.3.1968

Ändrat genom

— Ändring till Rådets direktiv nr 68/161/EEG av den 27 mars 1968
EGT nr L 132/15, 14.6.1968

a) Till och med den 1 december 1973 kan Förenade konungariket
utföra undersökningar av grisbeståndet var tredje månad

b) Till och med den 1 december 1973 kan Irland utföra undersök-
ningar av grisar enligt ålderskriterium.

D - Diverse

Rådets förordning nr 2513/69 av den 9 december 1969

EGT nr L 318/6, 18.12.1969

Till och med utgånget av datumet för den ordning som avses i artikel
115 i anslutningsakten har Förenade konungariket rätt att behålla de
kvanitativa restriktioner för grapefrukt som de tillämpade den 1 januari
1972.

BILAGA VI

Lista över de länder som avses i artikel 109 i anslutningsakten och i
protokoll

nr 22

Barbadc

Botswana

Fidji

Gambia

Ghana

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

234

Guyana

Mauritius

Jamaica

Kenya

Lesotho

Malawi

Nigeria

Uganda

Samoa

Sierra Leone

Swzailand

Tanzania

Tonga

Trinité och Tobago

Zambia

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

BILAGA VII

Lista som avses i artikel 133 i anslutningsakten

1. TULLAGSTIFTNING

1. Rådets direktiv nr 69/73/EEG av den 4 mars 1969

EGT nr L 58/1, 8.3.1969

a) Förenade konunariket sätter i kraft de bestämmelser som är nöd-
vändiga fora att senast den 1 januari 1975 uppfylla bestämmelser
i direktivet andra än dem som avses i artiklarna 5 och 15-8.

b) Begränsas emellertid konkurrensvillkoren därigenom, och särskilt
till följd av olikheter i ersättningssatsema, så skall lämpliga åt-
gärder vidtagas for att avhjälpa situationen inom ramen för det
förfarande som avses i detta direktiv.

2. Rådets direktiv nr 69/76/EEG av den 4 mars 1969

(EGT nr L 58/14 av den 8 mars 1969)

Danmark kan t.o.m. den 31 december 1974 begagna sig av samma
möjlighet som avses i artikel 2.3.

3. Rådets direktiv nr 69/73/EEG av den 4 mars 1969

(EGT nr L 58/1 av den 8 mars 1969)

Rådets direktiv nr 69/76/EEG av den 4 mars 1969

(EGT nr L 58/14 av den 8 mars 1969)

Dessa direktiv är inte tillämpliga på finansiella tullar i de nya medlems-
staterna fram till datumet för kommissionens beslut som avses i artikel
38.3 i anslutningsakten.

235

H. LÄKEMEDEL

Rådets direktiv nr 65/65/EEG av den 26 januari 1965

(EGT nr 22/369 av den 9 februari 1965)

De nya medlemsstaterna skall successivt, dock senast den 1 januari
1978, tillämpa föreskrifterna som avses i detta direktiv om specialiteter
för vilka tillstånd om utsläppande på marknaden meddelats före anslut-
ningen.

III. TRANSPORTER

1. Rådets förordning (EEG) nr 543/69 av den 25 mars 1969
(EGT nr L 77/69 av den 29 mars 1969)

Tillämpningen av denna förordning på nationella transporter i de nya
medlemsstaterna flyttas fram t.o.m. den

1 januari 1976 för Danmark,

1 januari 1976 för Irland,

1 januari 1976 för Förenade konungariket,

2. Rådets förordning (EEG) nr 1191/69 av den 26 juni 1969
(EGT nr L 156/1 av den 28 juni 1969)

Den rätt till ersättning som avses i artikel 6.3 andra stycket och i artikel
9.2 första stycket börjar gälla i Irland och i Förenade konungariket
fr.o.m. den 1 januari 1974.

3. Rådets förordning (EEG) nr 1107/70 av den 4 juni 1970

(EGT nr L 130/1 av den 15 juni 1970)

I fråga om Irland och Förenade konungariket skall kommissionen under-
rättas om de bidrag som avses i artikel 5.2 i början av år 1974.

4. Rådets förordning (EEG) nr 1463/70 av den 20 juli 1970
(EGT nr L 164/1 av den 27 juli 1970)

Samma bestämmelser som avses i artikel 4.1 skall tillämpas på
Danmark, Irland och Förenade konungariket fr.o.m. den 1 januari

1976.

5. Rådets beslut nr 70/108/EEG av den 27 januari 1970

(EGT nr L 23/24 av den 30 januari 1970)

Samma bestämmelser som avses i artikel 1.5 skall tillämpas på
Danmark fr.o.m. den 1 januari 1974.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

236

IV. KONKURRENS

Rådets förordning (EEG) nr 1017/68 av den 19 juli 1968
(EGT nr L 175/1 av den 23 juli 1968)

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

I fråga om Förenade konungariket skall förbudet i artikel 2 i denna
förordning gälla fr.o.m. den 1 juli 1973 för avtal, beslut och vedertaget
förfaringssätt som gällde vid tidpunkten för anslutningen och som till
följd av anslutningen omfattas av förbudet.

V. BESKATTNINGSRÄTT

1. Rådets direktiv nr 69/169/EEG av den 28 maj 1969
(EGT nr L 133/6 av den 4 juni 1969)

a) Danmark kan t.o.m. den 31 december 1975 undanta följande
varor från skattefrihet på omsättning och särskild konsumtions-
skatt:

— tobaksprodukter,

— alkoholhaltiga drycker: destillerade drycker och alkoholhaltiga
drycker med en alkoholhalt på över 22',

— öl vid kvantiteter på mer än 2 liter.

b) De regler som Danmark på grund av denna möjlighet tillämpar
för resande från tredje land får inte vara förmånligare än de
regler som tillämpas för resande mellan medlemsstaterna.

c) Före utgången av den nämnda tidsfristen beslutar rådet i enlighet
med förfarandet i artikel 100 i Romfördraget huruvida och i
vilken omfattning en förlängning av denna undantagsregel
erfordras och beaktar därvid förverkligandet av den ekonomiska
och monetära unionen och särskilt framskridandet för beskatt-
ningens tillnärmning.

d) Bestämmelserna i föregående stycke berör inte genomförandet av
artikel 32.2 c i anslutningsakten.

2. Rådets direktiv nr 69/335/EEG av den 17 juli 1969

(EGT nr L 249/25 av den 3 oktober 1969)

Om de arbeten som avser utvidgningen av tillämpnings-området i artikel
7.1 b inte har slutförts före anslutningen skall Irland och Förenade
konungariket vidta erforderliga åtgärder i avsikt att följa bestämmelser-
na i artikel 7.1 senast den 1 januari 1974.

237

VI. HANDELSPOLITIK

1. Rådets förordning (EEG) nr 459/68 av den 5 april 1968

(EGT nr L 93/1 av den 17 april 1968

I fråga om Irland, Norge och Förenade konungariket skall samma be-
stämmelse som avses i artikel 26 tillämpas t.o.m. den 30 juni 1977.

2. Rådets förordning (EEG) nr 2603/69 av den 20 december 1969
(EGT nr L 324/25 av den 27 december 1969

Med förbehåll för de avtal som gemenskapen ingått eller kommer att
ingå har Irland t.o.m. den 30 juni 1975 möjlighet att gentemot tredje
land bibehålla kvantitativa begränsningar för irländsk export av de
varorsom anges nedan.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

Tulltaxe-

nummer

Varuslag

44.01

44.03

Brännved i form av stockar,
kubbar, vedträn, kvistar, ris-
knippen e.d.; sågspån och annat
träavfall

Virke, obearbetat, barkat eller
grovt sågat

44.04

44.05

Virke, grovt sågat på två eller
fyra sidor men inte bearbetat

Virke, sågat, skuret eller svar-
vat i längdriktingen, men inte

3. Rådets förordning (EEG) 109/70 av den 19 december 1969
(EGT nr L 19/1 av den 26 januari 1970)

i dess lydelse enligt:

— Rådets förordning (EEG) nr 1492/70 av den 20 juli 1970
(EGT nr L 166/1 av den 29 juli 1970)

— Rådets förordning (EEG) nr 2172/70 av den 27 oktober 1970
(EGT nr L 239/1 av den 30 oktober 1970)

— Rådets förordning (EEG) nr 2567/70 av den 14 december 1970
(EGT nr L 276/1 av den 21 december 1970)

— Rådets förordning (EEG) nr 532/71 av den 8 mars 1971

(EGT nr L 60/1 av den 13 mars 1971)

— Rådets förordning (EEG) nr 725/71 av den 30 mars 1971
(EGT nr L 80/4 av den 5 april 1971)

— Rådets förordning (EEG) nr 1073/71 av den 25 maj 1971
(EGT nr L 119/1 av den 1 juni 1971)

— Rådets förordning (EEG) nr 1074/71 av den 25 maj 1971
(EGT nr L 119/35 av den 1 juni 1971)

— Rådets förordning (EEG) nr 2385/71 av den 8 november 1971
(EGT nr L 249/3 av den 10 november 1971)

— Rådets förordning (EEG) nr 2386/71 av den 8 november 1971
(EGT nr L 249/12 av den 10 november 1971)

— Rådets förordning (EEG) nr 2406/71 av den 9 november 1971

238

(EGT nr L 250/1 av den 11 november 1971) Prop. 1994/95:19

Rådets förordning (EEG) nr 2407/71 av den 9 november 1971 Bilaga 20

(EGT nr L 250/7 av den 11 november 1971)

a) Med förbehåll för bestämmelserna i gemenskapens allmänna
preferenssystem som de nya medlemsstaterna tillämpar fr.o.m. den 1
januari 1974 och med förbehåll för de avtal som gemenskapen ingått
eller kommer att ingå kan Förenade konungariket t.o.m. den 31
december 1974 bibehålla kvantitativa importbegränsningar för de varor
som anges nedan:

Tulltaxe- nummer	Varuslag
ur 52.01	Metalliserat gam, dvs. textilgam hopspunnet eller överspunnet med metalltråd eller överdraget med metall
ur 52.02	Vävnader av metalltråd eller av metalliserat gam enligt nr. 52.01, av sådana slag som användes i beklädnadsartiklar, som hem-inredningsvävnader e.d.
ur 59.09	Textilvävnader, överdragna eller impregnerade med olja eller preparat på basis av torkande olja
ur 59.11	Gummibehandlare textilvävnader, andra än gum- mibehandlade trikåvaror
ur 59.14	Vekar av vävt, flätat eller stickat textilmaterial, för lampor, kaminer, tändare, ljus e.d.
ur 59.15	Brandslangar och liknande slangar, helt eller delvis av textilmaterial
ur 59.17	Textilvävnader och artiklar av textilmaterial av sådana slag som vanligen användes för tekniskt bruk
ur 61.08	Kragar, isättningar, krås, manschetter, volanger och liknande besättningsartiklar till kläder för kvinnor eller flickor
ur 65.02	Hattstumpar, flätade eller tillverkade av flätade band eller andra band eller remsor, oavsett mate- rialet, varken formpressade eller försedda med brätte
ur 65.04	Hattar och andra huvudbonader, flätade eller tillverkade av flätade band eller andra band eller remsor, oavsett materialet, även ofodrade och ogamerade
65.07	Svettremmar, foder, skyddsöverdrag, hatt-stom- mar, hattställningar (inbegripet hopfällbara ställ- ningar för chapeau-claquer), mösskärmar och hakremmar för huvudbonader

239

b) Med förbehåll för bestämmelserna i gemenskapens allmänna
preferenssystem som de nya medlemsstaterna tillämpar fr.o.m. den 1
januari 1974 och med förbehåll för de avtal som gemenskapen ingått
eller kommer att ingå kan Förenade konungariket längst t.o.m. den 31
december 1977 bibehålla kvantitativa importbegränsningar för de varor
som anges nedan:

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

Tulltaxe- nummcr	Varuslag
ur 39.07	Handskar av material enligt nr 39.01 — 39.06
ur 40.13	Handskar, för alla ändamål, av mjukgummi
ur 43.03	Handskar av pälsskinn
ur 43.04	Handskar av konstgjord päls

Kommissionen och Förenade konungariket skall emellertid hålla över-
läggningar med varandra varje år för att pröva huruvida den nämnda
tidsfristen kan avkortas.

c) Med förbehåll för bestämmelserna i gemenskapens allmänna
preferenssystem som de nya medlemsstaterna tillämpar fr.o.m. den 1
januari 1974 och med förbehåll för de avtal som gemenskapen ingått
eller kommer att ingå kan Irland och Förenade konungariket längst
t.o.m. den 31 december 1975 bibehålla kvantitativa
importbegränsningar för de varor som anges nedan:

Tulltaxe-	Varuslag
nummer	Varuslag
54.03	Gam av lin eller rami, ej i detaljhandels-upplägg- ningar
54.04	Gam av lin eller rami i detaljhandels-upplägg- ningar

Om det är nödvändigt kan denna tidsfrist förlängas av rådet med kvalifi-
cerad majoritet på kommissionens förslag längst t.o.m. den 31 decem-
ber 1977.

d) Med förbehåll för bestämmelserna i gemenskapens allmänna
preferenssystem som de nya medlemsstaterna tillämpar fr.o.m. den 1
januari 1974 och med förbehåll för de avtal som gemenskapen ingått
eller kommer att ingå kan Irland gentemot

— Tjeckoslovakien,

— Rumänien,

— Folkrepubliken Kina,

— Ungern,

— Bulgarien,

— Polen,

— Sovjetunionen,

240

Tulltaxe- nummer	Varuslag
ur 59.09	Textilvävnader, överdragna eller impregnerade med olja eller preparat på basis av torkande olja: — bordduk och läderduk med en bredd av mer än 4" — andra vävnader
ur 59.11	Gummibehandlade textilvävnader, andra än gummibehandlade trikåvaror: — läderduk med en bredd av mer än 4" — tryckta, målade eller präglade vävnader — andra vävnader med en bredd av minst 30 cm (med undantag av vävnader som inne-håller minst 33 1/3 viktprocent gummi, utom presenningliknande vävnader) — andra vävnader som innehåller mer än 60 viktprocent bomull (med undantag av vävnader som innehåller minst 33 1/3 viktprocent gummi, utom presenning-liknande vävnader)
ur 61.08	Kragar, isättningar, krås, manschetter, volanger och liknande besättningsartiklar till kläder för kvinnor eller flickor
ur 62.01	Filtar, med undantag av resfiltar

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

Senast fr.o.m. den 1 januari 1975 skall denna tidsfrist emellertid prövas
vid årliga överläggningar mellan kommissionen och Irland och om
möjligt avkortas, varvid särskilt resultaten från förhandlingarna mellan
gemenskapen och de viktigaste leverantörsländema för de aktuella
varorna skall beaktas.

4. Rådets förordning (EEG) nr 1025/70 av den 25 maj 1970

(EGT nr L 124/6 av den 8 juni 1970) i dess lydelse enligt:

— Rådets förordning (EEG) nr 1984/70 av den 29 september 1970
(EGT nr L 218/1 av den 3 oktober 1970)

— Rådets förordning (EEG) nr 724/71 av den 30 mars 1971
(EGT nr L 80/3 av den 5 april 1971)

— Rådets förordning (EEG) nr 1080/71 av den 25 maj 1971
(EGT nr L 116/8 av den 28 maj 1971)

— Rådets förordning (EEG) nr 1429/71 av den 2 juli 1971
(EGT nr L 151/8 av den 7 juli 1971)

— Rådets förordning (EEG) nr 2384/71 av den 8 november 1971
(EGT nr L 249/1 av den 10 november 1971)

a) Till och med giltighets tidens utgång för den be stämmelse som
avses i artikel 115 i anslutnings akten kan Förenadekonungariket
tillämpa de kvantitativa begränsningar som det tillämpade den 1 januari
1972 för de varor som anges nedan:

241

Tulltaxe-
nummer

Varuslag

08.02

Citrusfrukter, färska eller torkade:

Grapefrukter

ur 20.03

Frukter, frysta, med tillsats av socker:

— Grapefrukter

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

— Japan,

— Indien,

— Malaysia,

— Macau,

— Hongkong,

— Republiken Kina (Formosa),

— Pakistan,

— Jugoslavien,

längst t.o.m. den 30 juni 1977 bibehålla kvantitativa importbegräns-
ningar för de varor som anges nedan:

242

Tulltaxe-	Varuslag	Tulltaxe- nummer	Varuslag
ur 51.01	Gam av ändlösa syntetiska eller regenererade	ur59.11	— andra vävnader med en bredd av minst
	fibrer, ej i detaljhandelsuppläggningar, med	(forts.)	30 cm (med undantag av vävnader som
	undantag av:		innehåller minst 33 1/3 viktprocent gum-
	— gam av viskos, acetat eller andra		mi, utom presenningliknande vävnader)
	regenat-fibrer		— andra vävnader som innehåller mer än
	— gam, ej texturerat, färgat, tvinnat, av		60 viktprocent bomull (med undantag av
	olikfärgat gam, appreterat eller som		vävnader som innehåller minst 33 1/3
	undergått liknande behandling och ej		viktprocent gummi, utom presenning-
	upprullat på spolar eller korsrullar		liknande vävnader)
			Textilvävnader med annan impregnering eller
54.05	Vävnader av lin eller rami	ur59.12	annat överdrag; målade teaterkulisser, ateljéfonder o.d., av textilvävnad:
55.05	Gam av bomull, ej i		— tryckta, målade eller präglade textil-
	detaljhandelsuppläggningar		vävnader (med undantag av trikåväv)
55.06			— linneremsor med en bredd av högst 2"
	Gam av bomull, i detaljhandelsuppläggningar		och två äkta stadkanter
55.07	Gasvävnader av bomull		— trikåväv — andra textil vävnader
ui56.06	Gam av syntetiska eller regenererade fibrer		Trikåväv, ej elastisk och ej gummibehandlad.
	(eller av avfall av syntetiska eller regenererade fibrer), i detaljhandelsuppläggningar:	uröO.Ol	med undantag av virkad trikå vara
	— innehållande ull, djurhår, bomull, lin		Strumpor, understrumpor, sockor, ankelsockor.
	eller hampa	60.03	strumpskyddare o.d. av trikå, ej elastiska och
ut57.06	Gam av jute eller andra bastfibrer för textilt		ej gummibehandlade
	ändamål enligt nr 57.03:		Underkläder av trikå, ej elastiska och ej
	— av jute	ur60.04	gummi-behandlade: — strumpbyxor
ur59.07	Textilvävnader överdragna med gummi arabi-		Trikåväv och andra trikåvaror, elastiska eller
	cum e.d. eller med stärkelseprodukter, av såda-	ur60.06	gummibehandlade (inbegripet elastiska
	na slag som används till bokpärmar o.d.; kal-		knäskydd och elastiska strumpor) med undantag
	kerväv; preparerad målarduk; kanfas och		av:
	liknande vävnader för tillverkning av		— elastisk trikåväv med en bredd av mer
	hattstommar eller liknande ändamål:		än 1"
	— textilvävnader, med undantag av färgad		— gummibehandlad trikåväv, virkad
	duk som används till bokpärmar		— andra elastiska eller gummibehandlade
ur59.08	Textilvävnader, impregnerade, överdragna,		trikåvaror
	bealgda eller laminerade med cellulosaderivat eller andra plaster	61.07	Slipsar och liknande artiklar
	— snedremsor	61.08	Kragar, isättningar, krås, manschetter,
	— andra, med en bredd av mer än 4"		volanger och liknande besättningsartiklar till
ui59.09	Textilvävnader, överdragna eller impregnerade		kläder for kvinnor eller flickor
	med olja eller preparat på basis av torkande	61.09	Korsetter, gördlar, höfthållare, bysthållare,
	olja:		hängslen, strumphållare, strumpeband o.d. (in-
	— bordduk och läderduk med en bredd av		begripet sådana artiklar av trikå), även elastiska
	mer än 4"
	— andra vävnader	61.10	Vantar, strumpor, sockor och strumpskyddare, ej utgörande trikåvaror
ur59.11	Gummibehandlade textilvävnader, andra än	ur61.ll	Konfektionerade tillbehör till beklädnadsartiklar
	gummibehandlade trikåvaror:		(t.ex. ärmlappar, axelvaddar, skärp, muffar.
	— läderduk med en bredd av mer än 4" — tryckta, målade eller präglade vävnader		ärmskyddare och fickor)

45 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 19. Bilaga 13-21

243

Tulltax e- nummer	Varuslag
62.01	Res- och sängfiltar
ur 62.04	Presenningar, segel, markiser, tält och kamping- ardklar: — segel till båtar — presenningar — motviktsnät — hammocköverdrag — markiser — tält — sovsäckar
ur 94.04	Resårbottnar till sängar; sängkläder och liknande inredning sartiklar försedda med resårer, stopp- ning eller inlägg av vilket material som helst eller tillverkade av poröst gummi eller porös plast, med eller utan överdrag (t.ex. madrasser, utom av gummi, sängtäcken, kuddar och puffar)

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

Senast fr.o.m. den 1 januari 1975 skall denna tidsfrist emellertid prövas
vid årliga överläggningar mellan kommissionen och Irland och om
möjligt avkortas, varvid särskilt resultaten från förhandlingarna mellan
gemenskapen och de viktigaste ieverantörsländema för de aktuella
varorna skall beaktas.

VII. SOCIALPOLITIK

1. Rådets förordning (EEG) nr 1612/68 av den 15 oktober 1968
(EGT nr L 257/2 av den 19 oktober 1968)

2. Rådets beslut nr 68/359/EEG av den 15 oktober 1968

(EGT nr 257/1 av den 19 oktober 1968)

3. Rådets direktiv av den 5 mars 1962

(EGT nr 57/1650 av den 9 juli 1962)

4. Rådets direktiv nr 68/360/EEG av den 15 oktober 1968

(EGT nr L 257/13 av den 19 oktober 1968)

Irland och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland kan
t.o.m. den 31 december 1977 bibehålla de nationella bestämmelser,
enligt vilka tillstånd krävs i förväg för de andra medlemsstaternas med-
borgare för invandring till Irland och Nordirland i avsikt att utöva
förvärvsverk-samhet som anställd och/eller att fa tillträde till förvärvs-
verksamhet som anställd i Irland och i Nordirland.

5. Rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971

(EGT nr L 149/2 av den 5 juli 1971)

Irland kan under en tidsperiod om högst fem år efter den tidpunkt
fr.o.m. vilken denna förordning är tillämplig i Irland förbehålla änkor,
föräldralösa barn och blinda personer med hemvist inom Irlands territo-
rium förmåner vid arbetslöshet och, inom ramen för avgiftsfria system,
förmåner vid ålderdom, såvida de nämnda förmånerna omfattas av

244

lagstiftning som rör de områden av den sociala tryggheten som nämns i
artikel 4.1 och såvida under denna tidsperiod lika behandling i Irland
garanteras medborgarna från de ursprungliga medlemsstaterna och de
andra nya medlemsstaterna samt flyktingar och statslösa.

Vin. TEKNISKA HANDELSHINDER

Rådets direktiv nr 71/307/EEG av den 26 juli 1971

(EGT nr 185/16 av den 16 augusti 1971)

Danmark och Norge medges en övergångsperiod som upphör den 31
december 1974 för att genomföra de nya beteckningarna, vilka motsva-
rar de beteckningar som avses i artikel 5.1 i detta direktiv.

IX. LIVSMEDEL

1. Rådets direktiv av den 23 oktober 1962

(EGT nr 115/2645 av den 11 november 1962)

i dess lydelse genom:

— Rådets direktiv nr 65/469/EEG av den 25 oktober 1965
(EGT nr 178/2793 av den 26 oktober 1965)

— Rådets direktiv nr 67/653/EEG av den 24 oktober 1967

(EGT nr 263/4 av den 30 oktober 1967)

— Rådets direktiv nr 68/419/EEG av den 20 december 1968

(EGT nr 309/24 av den 24 december 1968)

— Rådets direktiv nr 70/358/EEG av den 13 juli 1970

(EGT nr L 157/36 av den 18 juli 1970)

1. Fram t.o.m. den 31 december 1977 kan de nya medlemsstaterna
bibehålla den nationella lagstiftning som gällde vid tidpunkten för an-
slutningen och enligt vilken användningen av nedanstående ämnen är
tillåten:

a) de färgämnen i livsmedel som anges under 2

b) nedanstående varor för förtunning eller lösning av färgämnen:

etylacetat,

dietylester,
glycerinmonoacetat,
glycerindiacetat,
glycerintriacetat,
isopropylalkohol
propylenglykol (1,2 propandiol),
ättiksyra,

natriumhydroxid, ammoniumhydroxid.

Rådet kan före den 31 december 1977 enligt förfarandet som avses i
artikel 100 i Romfördraget besluta om ett förslag som innebär att ned-
anstående ämnen läggs till:

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

245

a) de ämnen som anges i stycke 1 a läggs till listan i bilaga I till det Prop. 1994/95:19

aktuella direktivet, Bilaga 20

b) de ämnen som anges i stycke 1 b läggs till listan i artikel 6 i detta
direktiv.

Beslut om ett tillägg av dessa ämnen i listorna i bilaga I resp, i artikel 6
kan endast fattas om den vetenskapliga forskningen påvisat att de är
oskadliga för människors hälsa och om det är nödvändigt att använda
dem ur en ekonomisk synvinkel.

2. Vad avser färgämnen för färgning i massan och på ytan enligt 1 a
rör det sig om följande:

Trivialnamn	Schultz	C.l.	DFG	Kemisk beteckning eller beskrivning
violen, sur 6 B	805	(697)		mononatnumförening av 4-{[4-(N-etyl-p-sulfatbensylamino)-
		42.640		fenyl]-[4 (N-etyl-p-sulfonium-bensylamino)-fenyl]-metylen) (N,N-dimetyl-A2,5-cyklohexadienimin)
brunt FK				en blandning som huvudsakligen innehåller dinatrium-förening- en 1,3-diamino-4.6-di-(p-sulfofenylazo)-bensen och natrium- föreningen 2.4-diamino-5-(p-sulfofenylazo)-toluol
chokladbrunt FB				produkt utvunnen genom koppling av diazoterad naftionsyra med en blandning av morin (C.l. 75 660) och machurin (C.l.. 75 240)
chokladbrunt HT	-	20.285		dinatnumförening av 4.4'-[(2.4 dihydroxy-5-(hydroxymetyl)-m- fenylen] bis (AZO)] di-l-naftalensulfonsyra
		(27)
orange G	39	16.230		dinatnumförening av fenylazo-1 naftol-2 disulfonsyra-6,8
orange RN (crocetnorange)	36	15.970		mononatnumförening av fenylazonaftol-2 disulfonsyra-6,8
rött 2 G	40	18.050		dinatnumförening av acetamido-5 nydroxy-4 (fenylazo) -3 naftalen - 2.7 disulfonsyra
briljantblått FCF	770	(671)		dinatnumförening av 4-{[4-N-etyl-p-sulfonbenzyl-amino)-fenylJ-
		42.090		(2-sulfoniumfenyl)-metylen)-[l (N-etyl-N-p-sulfobenzyl)- a2.5-) (cyklohexadienimin)
gult 2 G		18.965		dinatnumförening av l-(2,5-diklor-4-sulfofenyl)-5-hydroxy-3- mety 1-4-p-su lfofeny lazopy razol
titandioxid (E 171)	1.418	(1.264) 77.891
järnoxider	1.428
och -hydroxider (E 172)	1.429	77.489
	1.470	77.491 77.492 77.499
ultramarinblått	1.435	(1.290)		Förening av aluminium, natrium, kisel och
		77.007		svavel
henna	1.382	(1.240) 75.520 75.530	140	Extrakt av Alcanna tinctoria-rot
äkta rött	210	(182)		Dinatnumförening av (sulfo-4 naftylazo-l)-l-naftol-2-sulfonsy-
		16.045		ra-6
		161

246

3. De nya medlemsstaterna kan t.o.m. den 31 december 1975 bibehålla
den nationella lagstiftning som gällde vid tidpunkten för anslutningen
och enligt vilken det är förbjudet att tillsätta nedanstående färgämnen
till livsmedel:

— E 103krysoin S

— E 105syragult

— E lllorangeGGN

— E 120kochenille/karmin

— E 121orseilj, orcein

— E 125scharlakan GN

— E 126Ponceau 6R.

När denna tidsfrist löpt ut är användningen av dessa ämnen tillåten
enligt bestämmelserna i direktivet såvida inte något beslut i enlighet
med förfarandet i artikel 100 i Romfördraget fattats i avsikt att ta hän-
syn till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen och utesluta dessa
ämnen från bilaga I i direktivet.

4. Utan att det påverkar ovannämnda bestämmelser gäller att de nya
medlemsstaternas lagstiftning som ändrats i enlighet med detta direktiv
skall tillämpas senast den 1 juli 1974 för varor som levereras till han-
deln i dessa medlems-stater.

2. Rådets direktiv nr 64/54/EEG av den 5 november 1963

(EGT nr 12/161 av den 27 januari 1964)

i dess lydelse enligt:

— Rådets direktiv nr 67/427/EEG av den 27 juni 1967

(EGT nr 148/1 av den 11 juli 1967)

— Rådets direktiv nr 68/420/EEG av den 20 december 1968

(EGT nr L 309/25 av den 24 december 1968)

— Rådets direktiv nr 70/359/EEG av den 13 juli 1970

(EGT nr L 157/38 av den 18 juli 1970)

— Rådets direktiv nr 71/160/EEG av den 30 mars 1971

(EGT nr L 87/12 av den 17 april 1971)

1. De nya medlemsstaterna kan t.o.m. den 31 december bibehålla den
nationella lagstiftning som vid tidpunkten för anslutningen gällde för
användningen av följande ämnen i livsmedel:

— myrsyra

— kaliumnitrit

— kaliumpropionat (propionsyrakaliumförening)

— p-hydroxidbenzoesyra-n-metylester-natriumförening

— och vattenbaserade röklösningar

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

247

Rådet kan före den 31 december 1977 enligt förfarandet som avses i
artikel 100 i Romfördraget besluta om ett förslag som innebär att ovan-
nämnda ämnen läggs till i artikel 3 i det nämnda direktivet.

Beslut om ett tillägg av dessa ämnen kan endast fattas om den veten-
skapliga forskningen påvisat att de är oskadliga för människors hälsa
och om det är nödvändigt att använda dem ur en ekonomisk synvinkel.

2. Utan att det påverkar ovannämnda bestämmelser gäller att de nya
medlemsstaternas lagstiftning som ändrats i enlighet med detta direktiv
skall tillämpas senast den 1 juli 1974 för varor som levereras till han-
deln i dessa medlems-stater.

3. Rådets direktiv nr 70/357/EEG av den 13 juli 1970

(EGT nr L 157/31 av den 18 juli 1970)

1. De nya medlemsstaterna kan t.o.m. den 31 december 1977 bibehålla
den nationella lagstiftning som vid tidpunkten för anslutningen gällde
för användning i livsmedel av ethoxykin, natriumpyrofosforsyra, tetra-
natriumpy-rofosfat, kaliumpyrofosfat, kalcium-pyrofosfat, natriumtripo-
lyfosfat, kali-umpolymetaf osfat, natriummetafosfat och antioxidant.

Rådet kan före den 31 december 1977 enligt förfarandet som avses i
artikel 100 i Romfördraget besluta om ett förslag som innebär att de
ämnen som nämns i stycke 1 läggs till i listan i bilagan till det aktuella
direktivet.

Beslut om ett tillägg av dessa ämnen till listan i bilagan kan endast
fattas om den vetenskapliga forskningen påvisat att de är oskadliga för
människors hälsa och om det är nödvändigt att använda dem ur en
ekonomisk synvinkel.

BILAGA VIII

Lista som avses i artikel 148.1 i Anslutningsakten

1. Europeiska socialfondens kommitté som avses i artikel 124 i Rom-
fördraget

2. Rådgivande kommitté för arbetstagarnas fria rörlighet inrättad
genom förordning nr 15 av den 16 augusti 1961

(EGT nr 57/1073 av den 26 augusti 1961)

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

248

i dess lydelse genom:

— Rådets förordning nr 38/64/EEG av den 25 mars 1964

(EGT nr 62/965 av den 17 april 1964)

— Rådets förordning (EEG) nr 1612/68 av den 15 oktober 1968

(EGT nr 257/2 av den 19 oktober 1968)

3. Rådgivande kommitté för yrkesutbildning inrättad genom rådets
beslut nr 63/266/EEG av den 2 april 1963

(EGT nr 63/1338 av den 20 april 1963)

4. Rådgivande kommitté för migrerande arbetares sociala trygghet
inrättad genom rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni
1971

(EGT nr 149/2 av den 5 juli 1971)

5. Rådgivande kommitté för försörjningsbyrån inrättad genom byråns
stadga av den 6 november 1958

(EGT nr 27/534 av den 6 december 1958)

BILAGA IX

Lista som avses i artikel 148.2 i Anslutningsakten

1. Partssammansatt rådgivande kommitté för lantarbetares sociala
problem inrättad genom kommissionens beslut nr 63/326/EEG av
den 17 maj 1963

(EGT nr 80/1543 av den 29 maj 1963)

2. Partssammansatt rådgivande kommitté för sociala problem inom
havsfiskeriet inrättad genom kommissionens beslut nr 68/252/EEG
av den 7 juni 1968

(EGT nr 132/9 av den 14 juni 1968)

3. Transportkommitté inrättad genom rådets beslut av den 15 septem-
ber 1958

(EGT nr 25/509 av den 27 november 1958)

i dess lydelse genom:

— Rådets beslut av den 22 juni 1964
(EGT nr 102/1602 av den 29 juni 1964)

4. Partssammansatt rådgivande kommitté för sociala problem inom
vägtransporter inrättad genom beslut nr 65/362/EEG av den 5 juli
1965

(EGT nr 130/2184 av den 16 juli 1965)

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

249

5. Partssammansatt rådgivande kommitté för sociala problem inom na-
tionell sjöfart inrättad genom kommissionens beslut nr 67/745/EEG
av den 28 november 1967

(EGT nr 297/13 av den 7 december 1967)

6. Rådgivande kommitté for sociala problem inom järnvägstransporter
(trepartskommitté) inrättad genom kommissionens beslut nr
71/122/EEG av den 19 februari 1971

(EGT nr 57/22 av den 10 mars 1971)

7. Skiljedomskommitté som avses i artikel 18 i Euratomfördraget

8. Rådgivande kommitté för mjölk och mjölkprodukter inrättad genom
kommissionens beslut nr 64/435/EEG av den 20 juli 1964

(EGT nr 122/2049 av den 29 juli 1964

i dess lydelse genom:

— kommissionens beslut nr 70/290/EEG av den 15 maj 1970
(EGT nr 121/24 av den 4 juni 1970)

9. Rådgivande kommitté för fläskkött inrättad genom beslut av den 18
juli 1962

(EGT nr 72/2028 av den 8 augusti 1962)

i dess lydelse genom:

— kommissionens beslut nr 70/283/EEG av den 15 maj 1970
(EGT nr L 121/11 av den 4 juni 1970)

10. Rådgivande kommitté för nötkött inrättad genom kommissionens
beslut nr 64/34/EEG av den 20 juli 1964

(EGT nr 122/2047 av den 29 juli 1964)

i dess lydelse genom:

— kommissionens beslut nr 70/288/EEG av den 15 maj 1970
(EGT nr L 121/20 av den 4 juni 1970)

11. Rådgivande kommitté for fjäderfäkött och ägg inrättad genom
beslut av den 18 juli 1962

(EGT nr 72/2030 av den 8 augusti 1962

i dess lydelse genom:

— kommissionens beslut av den 15 maj 1970 (EGT nr 121/26 av den
4 juni 1970)

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

250

12. Rådgivande kommitté för utsäde inrättad genom beslut av den 18
juli 1962

(EGT nr 72/2026 av den 8 augusti 1962)

i dess lydelse genom:

— kommissionens beslut nr 70/286/EEG av den 15 maj 1970
(EGT nr L 121/16 av den 4 juni 1970)

13. Specialsektionen "Ris" inom rådgivande utskottet för spannmål
inrättad genom kommissionens beslut nr 64/436/EEG av den 20 juli
1964

(EGT nr 122/2051 av den 29 juli 1964)

i dess lydelse genom:

— kommissionens beslut nr 70/285/EEG av den 15 maj 1970
(EGT nr L 121/14 av den 4 juni 1970)

14. Rådgivande kommitté för oljor och fetter

inrättad genom kommissionens beslut nr 67/388/EEG av den 9 juni
1967 (EGT nr 119/2343 av den 20 juni 1967)

i dess lydelse genom:

— kommissionens beslut nr 71/90/EEG av den 1 februari 1971
(EGT nr L 43/42 av den 22 februari 1971

15. Rådgivande kommitté för socker

inrättad genom kommissionens beslut nr 69/146/EEG av den 29 april
1969

(EGT nr L 122/2 av den 22 maj 1969)

16. Rådgivande kommitté för frukt och grönsaker
inrättad genom beslut av den 18 juli 1962
(EGT nr 72/2032 av den 8 augusti 1962)

i dess lydelse genom:

— kommissionens beslut nr 70/287/EEG av den 15 maj 1970
(EGT nr L 121/18 av den 4 juni 1970)

17. Rådgivande kommitté för vin
inrättad genom beslut av den 18 juli 1962
(EGT nr 72/2034 av den 8 augusti 1962)

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

251

i dess lydelse genom:

— kommissionens beslut nr 70/292/EEG av den 15 maj 1970

(EGT nr L 121/28 av den 4 juni 1970)

18. Rådgivande kommitté för levande växter och varor inom
blomsterhandel

inrättad genom kommissionens beslut nr 67/84/EEG av den 25
februari 1969

(EGT nr L 68/8 av den 19 mars 1969)

i dess lydelse genom:

— kommissionens beslut nr 70/289/EEG av den 15 maj 1970
(EGT nr L 121/22 av den 4 juni 1970)

19. Rådgivande kommitté för fiskerinäringen

inrättad genom kommissionens beslut nr 71/128/EEG av den 25
februari 1971

(EGT nr L 68/18 av den 22 mars 1971)

20. Rådgivande kommitté för råtobak

inrättad genom kommissionens beslut nr 71/31/EEG av den 22
december 1970

(EGT nr L 14/8 av den 18 januari 1971)

21. Rådgivande kommitté för lin och hampa

inrättad genom kommissionens beslut nr 71/32/EEG av den 22
december 1970

(EGT nr L 14/11 av den 18 januari 1971)

22. Rådgivande kommitté för strukturpolitiken inom lantbruket
inrättad genom kommissionens beslut nr 64/488/EEG av den 29 juli
1964

(EGT nr 134/2256 av den 20 augusti 1964)

i dess lydelse genom:

— kommissionens beslut nr 65/371/EEG av den 8 juli 1965
(EGT nr 132/2209 av den 20 juli 1965)

— kommissionens beslut nr 71/79/EEG av den 26 januari 1971
(EGT nr L 32/15 av den 9 februari 1971)

23. Rådgivande kommitté för sociala problem för lantbrukare
inrättad genom kommissionens beslut nr 64/18/EEG av den 19
december 1963

(EGT nr 2/25 av den 10 januari 1964)

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

252

i dess lydelse genom:

— kommissionens beslut nr 70/284/EEG av den 15 maj 1970

(EGT nr L 121/13 av den 4 juni 1970)

BILAGA X

Lista som avses i artikel 150 i Anslutningsakten

I. TRANSPORT

1. Rådets förordning nr 11 av den 27 juni 1960

(EGT nr 52/1121 av den 16 augusti 1960)

Irland: 1 oktober 1973

Norge: 1 april 1973

Förenade konungariket: 1 oktober 1973

2. Rådets förordning nr 141 av den 26 november 1962

(EGT nr 124/2751 av 28 november 1962)

Norge: 1 april 1973

3. Rådets förordning nr 117/66/EEG av den 28 juli 1966

(EGT nr 147/2688 av den 9 augusti 1966)

Irland: 1 juli 1973

Norge: 1 april 1973

Förenade konungariket: 1 juli 1973

4. Kommissionens förordning (EEG) nr 1016/68 av den 9 juli 1968
(EGT nr L 173/8 av den 22 juli 1968)

Irland: 1 juli 1973

Norge: 1 april 1973

Förenade konungariket: 1 juli 1973

5. Rådets förordning (EEG) nr 543/69 av den 25 mars 1969

(EGT nr L 77/49 av den 29 mars 1969)

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

Irland: 1 april 1973

253

Norge: 1 april 1973

Förenade konungariket: 1 april 1973

6. Rådets förordning (EEG) nr 1191/69 av den 26 juni 1969
(EGT nr 156/1 av den 28 juni 1969)

Irland: 1 januari 1974

Norge: 1 april 1973

Förenade konungariket: 1 januari 1974

7. Rådets förordning (EEG) nr 1192/69 av den 26 juni 1969
(EGT nr L 156/8 av den 28 juni 1969)

Irland: 1 oktober 1973

Norge: 1 april 1973

Förenade konungariket: 1 oktober 1973

8. Rådets förordning (EEG) nr 1107/70 av den 4 juni 1970

(EGT nr L 130/1 av den 15 juni 1970)

Norge: 1 april 1973

9. Rådets förordning (EEG) nr 1108/70 av den 4 juni 1970

(EGT nr L 130/4 av den 15 juni 1970)

Danmark: 1 januari 1974

Irland: 1 januari 1974

Norge: 1 april 1973

Förenade konungariket: 1 januari 1974

10. Rådets förordning (EEG) nr 1463/70 av den 20 juli 1970
(EGT nr L 164/1 av den 27 juli 1970)

Norge: 1 april 1973

11. Kommissionens förordning (EEG) nr 2598/70 av den 18
december 1970

(EGT nr L 278/1 av den 23 december 1970)

Danmark: 1 januari 1974

Irland: 1 januari 1974

Norge: 1 april 1973

Förenade konungariket: 1 januari 1974

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

254

12. Kommissionens förordning (EEG) nr 281/71 av den 9 februari
1971

(EGT nr L 33/11 av den 10 februari 1971

Danmark: 1 januari 1974

Norge: 1 april 1973

Förenade konungariket: 1 januari 1974

II. HANDELSPOLITIK

1. Rådets förordning (EEG) nr 459/68 av den 5 april 1968
(EGT nr L 93/1 av den 17 april 1968)

i dess lydelse genom:

— rättelse till rådets förordning (EEG) nr 459/68 av deb 5 april 1968
(EGT nr L 103/38 av den 1 maj 1968)

Norge: 1 april 1973

2. Rådets förordning (EEG) nr 2603/69 av den 20 december 1969
(EGT nr L 324/25 av den 27 december 1969)

Norge: 1 april 1973

3. Rådets förordning (EEG) nr 109/70 av den 19 december 1969
(EGT nr L 19/1 av den 26 januari 1970)

i dess lydelse genom:

— Rådets förordning (EEG) nr 1492/70 av den 20 juli 1970
(EGT nr L 166/1 av den 29 juli 1970)

— Rådets förordning (EEG) nr 2172/70 av den 27 oktober 1970
(EGT nr L 239/1 av den 30 oktober 1970

— Rådets förordning (EEG) nr 2567/70 av den 14 december 1970
(EGT nr L 276/1 av den 21 december 1970)

— Rådets förordning (EEG) nr 532/71 av den 8 mars 1971

(EGT nr L 60/1 av den 13 mars 1971)

— Rådets förordning (EEG) nr 725/71 av den 30 mars 1971

(EGT nr L 80/4 av den 5 april 1971)

— Rådets förordning (EEG) nr 1073/71 av den 25 maj 1971

(EGT nr L 119/1 av den 1 juni 1971)

— Rådets förordning (EEG) nr 1074/71 av den 25 maj 1971
(EGT nr L 119/35 av den 1 juni 1971)

— Rådets förordning (EEG) nr 2385/71 av den 8 november 1971
(EGT nr L 249/3 av den 10 november 1971)

— Rådets förordning (EEG) nr 2386/71 av den 8 november 1971
(EGT nr L 249/12 av den 10 november 1971)

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

255

— Rådets förordning (EEG) nr 2406/71 av den 9 november 1971
(EGT nr L 250/1 av den 11 november 1971)

— Rådets förordning (EEG) nr 2407/71 av den 9 november 1971
(EGT nr L 250/7 av den 11 november 1971)

Norge: 1 april 1973

Förenade konungariket: 1 april 1973

4. Rådets förordning (EEG) nr 1025/70 av den 25 maj 1970
(EGT nr L 124/6 av den 8 juni 1970)

i dess lydelse genom:

— Rådets förordning (EEG) nr 1984/70 av den 29 september 1970
(EGT nr L 218/1 av den 3 oktober 1970)

— Rådets förordning (EEG) nr 724/71 av den 30 mars 1971

(EGT nr L 80/3 av den 5 april 1971)

— Rådets förordning (EEG) nr 1080/71 av den 25 maj 1971

(EGT nr L 116/8 av den 28 maj 1971)

— Rådets förordning (EEG) nr 1429/71 av den 2 juli 1971

(EGT nr L 151/8 av den 7 juli 1971)

— Rådets förordning (EEG) nr 2384/71 av den 8 november 1971
(EGT nr L 249/1 av den 10 november 1971)

Norge: 1 april 1973

Förenade konungariket: 1 april 1973

5. Rådets förordning (EEG) nr 1023/70 av den 25 maj 1970

(EGT nr L 124/1 av den 8 juni 1970)

Norge: 1 april 1973

Förenade konungariket: 1 Xapril973

6. Rådets förordning (EEG) nr 1471/70 av den 20 juli 1970
(EGT nr L 164/41 av den 27 juli 1970)

Norge: 1 april 1973

7. Beslut av den 6 mars 1953 från möte mellan rådet och representan-
ter från medlemsstaternas regeringar om utförselförbud för skrot

Ej offentliggjort

Norge: 1 april 1973

Förenade konungariket: 1 april 1973

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

256

8. Ministerrådets samordningskommittés beslut av den 8 oktober 1957 Prop. 1994/95:19
om en ordning för utförsel av varor avsedda för återanvändning Bilaga 20

Ej offentliggjort

Norge: 1 april 1973

Förenade konungariket: 1 april 1973

9. Ministerrådets samordningskommittés beslut av den 18 december
1958 om en ordning för utförsel av skrot av legerat stål

Ej offentliggjort

i förening med

10. Beslut av den 18 november 1962 från möte mellan rådet och
representanter från medlemsstaternas regeringar om likställighet
för skrot från legerat stål med avfallsbuntar av legerat stål med
tulltaxenummer 73.15 B I b 1 aa

Ej offentliggjort

Norge: 1 april 1973

Förenade konungariket: 1 april 1973

11. Beslut av den 2 mars 1959 från möte mellan rådet och
representanter från medlemsstaternas regeringar om utförsel av
skrot från upphuggning av fartyg

Ej offentliggjort

i dess lydelse genom:

— Ministerrådets samordningskommittés beslut av den 15 januari 1962

Ej offentliggjort

Norge: 1 april 1973

Förenade konungariket: 1 april 1973

12. Ministerrådets samordningskommittés beslut av den 7 oktober
1959 om den gemensamma listan över varor för vilka beslutet av
den 8 oktober 1957 från möte mellan rådet och representanter
från medlemsstaternas regeringar om en ordning för utförsel av
varor avsedda för återanvändning är tillämpligt

257

Ej offentliggjort

Norge: 1 april 1973

Förenade konungariket: 1 april 1973

13 Beslut av den 26 oktober 1961 från möte mellan rådet och repre-
sentanter från medlemsstaternas regeringar om den ordning som är
tillämplig fr.o.m. 1 januari 1962 i fråga om utförsel av begagnad
räls

Ej offentliggjort

Norge: 1 april 1973

Förenade konungariket: 1 april 1973

III. SOCIALPOLITIK

Rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971
(EGT nr L 149/2 av den 5 jul 1971)

Danmark: 1 april 1973

Irland: 1 april 1973

Norge: 1 april 1973

Förenade konungariket: 1 april 1973

IV. EURATOM

1. Rådets beslut av den 9 september 1961 om beviljande av fördelar
för det gemensamma företaget "Socété d’énergie nucléaire franco-
belge des Ardennes (SENA)" och om kunskapsunderrättelser från
detta företag

Ej offentliggjort

Förenade konungariket: 1 april 1973

2. Rådets beslut av den 18 juni 19763 om beviljande av fördelar för
det gemensamma företaget "Kemkraftwerk RWE-Bayemwerk
GmbH (KRB)” och om kunskapsunderrättelser från detta företag

Ej offentliggjort

Förenade konungariket: 1 april 1973

3. Rådets beslut av den 12 december 1964 om beviljande av fördelar
för det gemensamma företaget "Kemkraftwerk Lingen GmbH"

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

258

Ej offentliggjort

Förenade konungarriket: 1 april 1973

4. Rådets beslut av den 28 juli 1966 om beviljande av fördelar för det
gemensamma företaget "Kemkraftwerk Obrigheim GmbH"

Ej offentliggjort

Förenade konungariket: 1 april 1973

BILAGA XI

Lista som avses i artikel 152 i Anslutningsakten

I. TULLAGSTIFTNING

1. Rådets direktiv nr 68/312/EEG av den 30 juli 1968

(EGT nr L 194/13 av den 6 augusti 1968)

Norge: 1 juli 1973

2. Rådets direktiv nr 69/73/EEG av den 4 mars 1969

(EGT nr L 58/1 av den 8 mars 1969)

Norge: 1 juli 1973

3. Rådets direktiv nr 69/74/EEG av den 4 mars 1969

(EGT nr L 58/7 av den 8 mars 1969)

Norge: 1 juli 1973

4. Rådets direktiv nr 69/75/EEG av den 4 mars 1969

(EGT nr L 58/11 av den 8 mars 1969)

Norge: 1 juli 1973

5 Rådets direktiv nr 69/76/EEG av den 4 mars 1969

(EGT nr L 58/44 av den 8 mars 1969

Norge: 1 juli 1973

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

259

46 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 19. Bilaga 13-21

n. JORDBRUK

A. Djurfoder lagstiftning

1. Rådets direktiv nr 70/373/EEG av den 20 juli 1970

(EGT nr L 170/2 av den 3 augusti 1970)

Irland: 1 juli 1973

Norge: 1 juli 1973

Förenade konungariket: 1 juli 1973

2. Rådets direktiv nr 70/524/EEG av den 23 november 1970

(EGT nr L 270/1 av den 14 december 1970)

Norge: 1 juli 1973

Förenade konungariket: 1 juli 1973

3. Kommissionens direktiv nr 71/250/EEG av den 15 juni 1971
(EGT nr L 155 av den 12 juli 1971)

Norge: 1 juli 1973

Förenade konungariket: 1 juli 1973

B. Frö- och växtlagstiftning

— Rådets direktiv nr 66/400/EEG av den 14 juni 1966

(EGT nr 125/2290 av den 11 juli 1966)

i dess lydelse genom:

— Rådets direktiv nr 69/61/EEG av den 18 februari 1969
(EGT nr L 48/4 av den 26 februari 1969)

— Rådets direktiv nr 71/162/EEG av den 30 mars 1971

(EGT nr L 87/24 av den 17 april 1971)

Danmark: 1 juli 1973

Irland: 1 juli 1973

Norge: 1 juli 1973

Förenade konungariket: 1 juli 1973

2. Rådets direktiv nr 66/401/EEG av den 14 juni 1966

(EGT nr 125/2298 av den 11 juli 1966)

i dess lydelse genom:

— Rådets direktiv nr 69/63/EEG av den 18 februari 1969
(EGT nr L 48/8 av den 26 februari 1969)

— Rådets direktiv nr 71/162/EEG av den 30 mars 1971

(EGT nr L 87/24 av den 17 april 1971)

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

260

Danmark: 1 juli 1973

Irland: 1 juli 1973

Norge: 1 juli 1973

Förenade konungariket: 1 juli 1973

3. Rådets direktiv nr 66/402/EEG av den 14 juni 1966
(EGT nr 125/2309 av den 11 juli 1966)

i dess lydelse genom:

— Rådets direktiv nr 69/60/EEG av den 18 februari 1969
(EGT nr L 48/1 av den 26 februari 1969)

— Rådets direktiv nr 71/162/EEG av den 30 mars 1971
(EGT nr L 87/24 av den 17 april 1971)

Danmark: 1 juli 1973

Irland: 1 juli 1973

Norge: 1 juli 1973

Förenade konungariket: 1 juli 1973

4. Rådets direktiv nr 66/403/EEG av den 14 juni 1966
(EGT nr 125/2320 av den 11 juli 1966)

i dess lydelse genom:

— Rådets direktiv nr 69/62/EEG av den 18 februari 1969
(EGT nr L 48/7 av den 26 februari 1969)

— Rådets direktiv nr 71/162/EEG av den 30 mars 1971
(EGT nr L 87/24 av den 17 april 1971)

Danmark: 1 juli 1973

Irland: 1 juli 1973

Norge: 1 juli 1973

Förenade konungariket: 1 juli 1973

5. Rådets direktiv nr 68/193/EEG av den 9 april 1968
(EGT nr L 93/15 av den 17 april 1968

i dess lydelse genom:

— Rådets direktiv nr 71/140/EEG av dem 22 mars 1971
(EGT nr L 71/16 av den 25 mars 1971)

Förenade konungariket: 1 juli 1973

6. Rådets direktiv nr 69/208/EEG av den 30 juni 1969
(EGT nr L 169/3 av den 10 juli 1969)

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

261

i dess lydelse genom:

— Rådets direktiv nr 71/162/EEG av den 30 mars 1971
(EGT nr L 87/24 av den 17 april 1971)

Irland: 1 juli 1973

Norge: 1 juli 1973

Förenade konungariket: 1 juli 1973

7. Rådets direktiv nr 70/457/EEG av den 20 september 1970
(EGT nr L 225/1 av den 12 oktober 1970)

Danmark: 1 juli 1973

Irland: 1 juli 1973

Norge: 1 juli 1973

Förenade konungariket: 1 juli 1973

8. Rådets direktiv nr 70/458/EEG av den 29 september 1970
(EGT nr L 225/7 av den 12 oktober 1970)

i dess lydelse genom:

— Rådets direktiv nr 71/162/EEG av den 30 mars 1971

(EGT nr L 87/24 av den 17 april 1971)

Danmark: 1 juli 1973

Irland: 1 juli 1973

Norge: 1 juli 1973

Förenade konungariket: 1 juli 1973

C. Vetermärlagstiftning

1. Rådets direktiv nr 64/432/EEG av den 26 juni 1964
(EGT nr 121/1977 av den 29 juli 1964)

i dess lydelse genom:

— Rådets direktiv nr 66/600/EEG av den 25 oktober 1966
(EGT nr 192/3294 av den 27 oktober 1966)

— Rådets direktiv nr 70/360/EEG av den 13 juli 1970)
(EGT nr L 157/40 av den 18 juli 1970)

— Rådets direktiv nr 71/285/EEG av den 19 juli 1971

(EGT nr L 179/1 av den 9 augusti 1971

Danmark: 1 juli 1973

Norge: 1 juli 1973

Förenade konungariket: 1 juli 1973

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

262

2. Rådets direktiv nr 64/433/EEG av den 26 juni 1964

(EGT nr 121/2012 av den 29 juli 1964)

i dess lydelse genom:

— Rådets direktiv nr 66/601/EEG av den 25 oktober 1966
(EGT nr 192/3302 av den 27 oktober 1966)

— Rådets direktiv nr 69/349/EEG av den 6 oktobeer 1969
(EGT nr L 256/5 av den 11 oktober 1969)

— Rådets direktiv nr 70/486/EEG av den 27 oktober 1970
(EGT nr L 239/42 av den 30 oktober 1970)

Danmark: 1 juli 1973

Norge: 1 juli 1973

Förenade konungariket: 1 juli 1973

3. Rådets direktiv nr 65/276/EEG av den 13 maj 1965

(EGT nr 93/1607 av den 29 maj 1965)

Norge: 1 juli 1973

Förenade konungariket: 1 juli 1973

4. Kommissionens direktiv nr 65/277/EEG av den 13 maj 1965
(EGT nr 93/1610 av den 29 maj 1965)

Norge: 1 juli 1973

Förenade konungariket: 1 juli 1973

5. Rådets direktiv nr 71/118/EEG av den 15 februari 1971
(EGT nr L 55/23 av den 8 mars 1971)

Danmark: 1 juli 1973

Irland: 1 juli 1973

Norge: 1 juli 1973

Förenade konungariket: 1 juli 1973

D. Växtskyddslagstiftning

1. Rådets direktiv nr 69/464/EEG av den 8 december 1969
(EGT nr L 323/1 av den 24 december 1969)

Irland: 1 juli 1973

Norge: 1 juli 1973

Förenade konungariket: 1 juli 1973

2. Rådets direktiv nr 69/465/EEG av den 8 december 1969
(EGT nr L 323/3 av den 24 december 1969)

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

263

Irland: 1 juli 1973

Norge: 1 juli 1973

Förenade konungariket: 1 juli 1973

3. Rådets direktiv nr 69/466/EEG av den 8 december 1969
(EGT nr L 323/5 av den 24 december 1969)

Irland: 1 juli 1973

Norge: 1 juli 1973

Förenade konungariket: 1 juli 1973

E. Skogslagstiftning

1. Rådets direktiv nr 66/404/EEG av den 14 juni 1966
(EGT nr 125/2326 av den 11 juli 1966)

i dess lydelse genom:

— Rådets direktiv nr 69/64/EEG av den 18 februari 1969
(EGT nr L 48/12 av den 26 februari 1969)

Danmark: 1 juli 1973

Irland: 1 juli 1973

Norge: 1 juli 1973

Förenade konungariket: 1 juli 1973

2. Rådets direktiv nr 68/89/EEG av den 23 januari 1968
(EGT nr L 32/12 av den 6 februari 1968)

Norge: 1 juli 1973

Förenade konungariket: 1 juli 1973

3. Rådets direktiv nr 71/161/EEG av den 30 mars 1971

(EEG nr L 87/14 av den 17 april 1971)

Norge: 1 juli 1973

Förenade konungariket: 1 juli 1973

F. Strukturundersökningar

Rådets direktiv nr 68/161/EEG av den 27 mars 1968

(EGT nr L 76/13 av den 28 mars 1968)

Norge: 1 juli 1973

Förenade konungariket: 1 juli 1973

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

264

III. ETABLERINGSRÄTT OCH RÄTT ATT TILLHANDAHÅLLA
TJÄNSTER

1. Rådets direktiv nr 63/261/EEG av den 2 april 1963

(EGT nr 62/1323 av den 20 april 1963)

Danmark: 1 januari 1978

2. Rådets direktiv nr 63/262/EEG av den 2 april 1963

(EGT nr 62/1326 av den 20 april 1963)

Danmark: 1 januari 1978

3. Rådets direktiv nr 64/220/EEG av den 25 februari 1964

(EGT nr 56/845 av den 4 april 1964)

Danmark: 1 juli 1973

Norge: 1 juli 1973

4. Rådets direktiv nr 64/221/EEG av den 25 februari 1964

(EGT nr 56/850 av den 4 april 1964)

Danmark: 1 juli 1973

Norge: 1 juli 1973

5. Rådets direktiv nr 64/222/EEG av den 25 februari 1964

(EGT nr 56/857 av den 4 april 1964)

Norge: 1 januari 1976

Förenade konungariket: 1 juli 1973

6. Rådets direktiv nr 64/223/EEG av den 25 febuari 1964

(EGT nr 56/863 av den 4 april 1964)

Norge: 1 januari 1976

7. Rådets direktiv nr 64/224/EEG av den 25 februari 1964

(EGT nr 56/869 av den 4 april 1964

Norge: 1 januari 1976

8. Rådets direktiv nr 64/427/EEG av den 7 juli 1964

(EGT nr 117/1863 av den 23 juli 1964)

Norge: 1 januari 1976

Förenade konungariket: 1 juli 1973

9. Rådets direktiv nr 64/428/EEG av den 7 juli 1964

(EGT nr 117/1871 av den 23 juli 1964)

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

265

Norge: 1 januari 1976

Förenade konungariket: 1 juli 1973

10. Rådets direktiv nr 64/429/EEG av den 7 juli 1964
(EGT nr 117/1880 av den 23 juli 1964)

Norge: 1 januari 1976

11. Rådets direktiv nr 65/264/EEG a den 13 maj 1965
(EGT nr 85/1437 av den 19 maj 1965)

Norge: 1 juli 1973

Förenade konungariket: 1 juli 1973

12. Rådets direktiv nr 67/530/EEG av den 25 juli 1967
(EGT nr 190/1 av den 10 augusti 1967)

Danmark: 1 januari 1978

13. Rådets direktiv nr 67/531/EEG av den 25 juli 1967
(EGT nr 190/3 av den 10 augusti 1967)

Danmark: 1 januari 1978

14. Rådets direktiv nr 67/654/EEG av den 24 oktober 1967
(EGT nr 263/6 av den 30 oktober 1967)

Danmark: 1 januari 1978

15. Rådets direktiv nr 68/151/EEG av den 9 mars 1968

(EGT nr L 65/8 av den 14 mas 1968

Danmark: 1 juli 1973

Irland: 1 juli 1973

Norge: 1 juli 1973

Förenade konungariket: 1 juli 1973

16. Rådets direktiv nr 68/363/EEG av den 15 oktober 1968
(EGT nr 260/1 av den 22 oktober 1968)

Norge: 1 januari 1976

17. Rådets direktiv nr 68/364/EEG av den 15 oktober 1968
(EGT nr L 260/6 av den 22 oktober 1968)

Norge: 1 januari 1976

Förenade konungariket: 1 juli 1973

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

266

18. Rådets direktiv nr 68/365/EEG av den 15 oktober 1968
(EGT nr L 260/9 av den 22 oktober 1968

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

Norge: 1 januari 1976

19. Rådets direktiv nr 68/366/EEG av den 15 oktober 1968
(EGT nr L 260/12 av den22 oktober 1968

Norge: 1 januari 1976

20. Rådets direktiv nr 63/368/EEG av den 15 oktober 1968
(EGT nr L 260/19 av den 22 oktober 1968)

Norge: 1 juli 1973

Förenade konungariket: 1 juli 1973

21. Rådets direktiv nr 69/77/EEG av den 4 mars 1969

(EGT nr L 59/8 av den 10 mars 1969)

Norge: 1 juli 1973

Förenade konungariket: 1 juli 1973

22. Rådets direktiv nr 69/82/EEG av den 13 mars 1969

(EGT nr L 68/4 av den 19 mars 1969)

Norge: 1 januari 1976

Förenade konungariket: 1 juli 1973

23. Rådets direktiv nr 70/451/EEG av den 29 september 1970
(EGT nr L 218/37 av den 3 oktober 1970)

Norge: 1 juli 1973

Förenade konungariket: 1 juli 1973

24. Rådets direktiv nr 70/523/EEG av den 30 november 1970
(EGT nr L 267/18 av den 10 december 1970)

Norge: 1 juli 1973

Förenade konungariket: 1 juli 1973

IV. OFFENTLIG UPPHANDLING

Rådets direktiv nr 71/305/EEG av den 26 juli 1971
(EGT nr L 185/5 av den 16 augusti 1971)

Danmark: 1 juli 1973

Irland: 1 juli 1973

Norge: 1 juli 1973

Förenade konungariket: 1 juli 1973

267

V. TRANSPORT

1. Rådets direktiv av den 23 juli 1962

(EGT nr 70/2005 av den 6 augusti 1962)

Irland: 1 juli 1973

Norge: 1 juli 1973

Förenade konungariket: 1 juli 1973

2. Rådets direktiv nr 65/269/EEG av den 13 maj 1965

(EGT nr 88/1469 av den 24 maj 1965)

Norge: 1 juli 1973

Förenade konungariket: 1 juli 1973

3. Rådets direktiv nr 68/297/EEG av den 19 juli 1968

(EGT nr L 175/15 av den 23 juli 1968)

Norge: 1 juli 1973

4. Höga myndighetens rekommendation nr 1/61 av den 1 mars 1961
till medlemsstaternas regeringar

(EGT nr 18/469 av den 9 mars 1961)

Danmark: 1 juli 1973

Irland: 1 juli 1973

Norge: 1 juli 1973

Förenade konungariket: 1 juli 1973

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

VI. SKATTELAGSTIFTNING

1. Rådets direktiv nr 677227/EEG av den 11 april 1967
(EGT nr 71/1301 av den 14 april 1967)

Irland: 1 juli 1973

Norge: 1 juli 1973

Förenade konungariket: 1 juli 1973

2. Rådets direktiv nr 67/228/EEG av den 11 april 1967
(EGT nr 71/1303 av den 14 april 1967)

Irland: 1 juli 1973

Norge: 1 juli 1973

Förenade konungariket: 1 juli 1973

3. Rådets direktiv nr 69/335/EEG av den 17 juli 1969
(EGT nr L 249/25 av den 3 oktober 1969)

268

Danmark: 1 juli 1973

Norge: 1 juli 1973

4. Rådets direktiv nr 69/463/EEG av den 9 december 1969
(EGT nr L 320/34 av den 20 december 1969)

Förenade konungariket: 1 juli 1973

VII. HANDELSPOLITIK

1. Rådets direktiv nr 70/509/EEG av den 27 oktober 1970
(EGT nr L 254/1 av den 23 november 1970)

Danmark: 1 juli 1973

Irland: 1 juli 1973

Norge: 1 juli 1973

Förenade konungariket: 1 juli 1973

2. Rådets direktiv nr 70/510/EEG av den 27 oktober 1970
(EGT nr L 254/26 av den 23 november 1970)

Danmark: 1 juli 1973

Irland: 1 januari 1974

Norge: 1 juli 1973

Förenade konungariket: 1 juli 1973

3. Rådets direktiv nr 71/86/EEG av den 1 februari 1971
(EGT nr L 36/44 av den 13 februari 1971)

Danmark: 1 juli 1973

Irland: 1 januari 1975

Norge: 1 juli 1973

Förenade konungariket: 1 januari 1975

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

VIII. SOCIALPOLITIK

Rådets direktiv nr 68/360/EEG av den 15 oktober 1968
(EGT nr L 257/13 av den 19 oktober 1968)

Danmark: 1 juli 1973

Norge: 1 juli 1973

EX. TEKNISKA HANDELSHINDER

1. Rådets direktiv nr 67/548/EEG av den 27 juni 1967
(EGT nr 196/1 av den 16 augusti 1967)

269

i dess lydelse genom:

— Rådets direktiv nr 69/81/EEG av den 13 mars 1969
(EGT nr L 68/1 av den 19 mars 1969)

— Rådets direktiv nr 71/144/EEG av den 22 mars 1971
(EGT nr L 74/15 av den 29 mars 1971)

Irland: 1 januari 1975

2. Rådets direktiv nr 69/493/EEG av den 15 december 1969
(EGT nr L 326/36 av den 29 december 1969)

Förenade konungariket: 1 juli 1973

3. Rådets direktiv nr 70/156/EEG av den 6 februari 1970
(EGT nr L 42/1 av den 23 februari 1970)

Irland: 1 juli 1973

Norge: 1 juli 1973

Förenade konungariket: 1 juli 1973

4. Rådets direktiv nr 70/157/EEG av den 6 februari 1970
(EGT nr L 42/16 av den 23 februari 1970)

Irland: 1 juli 1973

Norge: 1 juli 1973

Förenade konungariket: 1 juli 1973

5. Rådets direktiv nr 70/220/EEG av den 20 mars 1970
(EGT nr L 76/1 av den 6 april 1970)

Irland: 1 juli 1973

Norge: 1 juli 1973

Förenade konungariket: 1 juli 1973

6. Rådets direktiv nr 70/221/EEG av den 20 mars 1970
(EGT nr L 76/23 av den 6 april 1970)

Irland: 1 juli 1973

Norge: 1 juli 1973

Förenade konungariket: 1 juli 1973

7. Rådets direktiv nr 70/222/EEG av den 20 mars 1970
(EGT nr L 76/25 av den 6 april 1970)

Irland: 1 juli 1973

Norge: 1 juli 1973

Förenade konungariket: 1 juli 1973

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

270

8. Rådets direktiv nr 70/311/EEG av den 8 juni 1970
(EGT nr L 133/10 av den 18 juni 1970)

Irland: 1 juli 1973

Norge: 1 juli 1973

Förenade konungariket: 1 juli 1973

9. Rådets direktiv nr 70/387/EEG av den 27 juli 1970
(EGT nr L 176/5 av den 10 augusti 1970)

Irland: 1 juli 1973

Norge: 1 juli 1973

Förenade konungariket: 1 juli 1973

10. Rådets direktiv nr 70/388/EEG av den 27 juli 1970
(EGT nr L 176/12 av den 10 augusti 1970

Irland: 1 juli 1973

Norge: 1 juli 1973

Förenade konungariket: 1 juli 1973

11. Rådets direktiv nr 71/127/EEG av den 1 mars 1971
(EGT nr L 68/1 av den 22 mars 1971

Irland: 1 juli 1973

Förenade konungariket: 1 juli 1973

12. Rådets direktiv nr 71/307/EEG av den 26 juli 1976
(EGT nr L 185/16 av den 16 augusti 1971

Förenade konungariket: 1 juli 1973

13. Rådets direktiv nr 71/316/EEG av den 26 juli 1971
(EGT nr L 202/1 av den 6 september 1971)

Danmark: 1 juli 1973

Förenade konungariket: 1 juli 1973

14. Rådets direktiv nr 71/317/EEG av den 26 juli 1971
(EGT nr L 202/14 av den 6 september 1971

Förenade konungariket: 1 juli 1973

15. Rådets direktiv nr 71/318/EEG av den 26 juli 1971
(EGT nr L 202/21 av den 6 september 1971)

Förenade konungariket: 1 juli 1973

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

271

16. Rådets direktiv nr 71/319/EEG av den 26 juli 1971 Prop. 1994/95:19

(EGT nr L 202/32 av den 6 september 1971) Bilaga 20

Förenade konungariket: 1 juli 1973

17. Rådets direktiv nr 71/320/EEG av den 26 juli 1971

(EGT nr L 202/37 av den 6 september 1971

Irland: 1 juli 1973

Norge: 1 juli 1973

Förenade konungariket: 1 juli 1973

18. Rådets direktiv nr 71/347/EEG avden 12 oktober 1971

(EGT nr L 239/1 av den 25 oktober 1971

Förenade konungariket: 1 juli 1973

19. Rådets direktiv nr 71/348/EEG av den 12 oktober 1971

(EGT nr L 239/9 av den 25 oktober 1971

Förenade konungariket: 1 juli 1973

20. Rådets direktiv nr 71/349/EEG av den 12 oktober 1971

(EGT nr L 239/15 av den 25 oktober 1971)

Danmark: 1 juli 1973

Norge: 1 juli 1973

Förenade konungariket: 1 juli 1973

21. Rådets direktiv nr 71/354/EEG av den 18 oktober 1971

(EGT nr L 243/29 av den 29 oktober 1971)

Danmark: 1 juli 1973

X. LIVSMEDEL

1. Rådets direktiv av den 23 oktober 1962

(EGT nr 115/2645 av den 11 november 1962)

i dess lydelse genom:

— Rådets direktiv nr 65/469/EEG av den 25 oktober 1965

(EGT nr L 178/2793 av den 26 otkboer 1965)

— Rådets direktiv nr 67/653/EEG av den 24 oktober 1967

(EGT nr L 263/4 av den 30 oktober 1967)

— Rådets direktiv nr 68/419/EEG av den 20 december 1968

(EGT nr L 309/24 av den 24 december 1968)

— Rådets direktiv nr 70/358/EEG av den 13 juli 1970

(EGT nr L 157/36 av den 18 juli 1970

272

Danmark: 1 juli 1973

Irland: 1 juli 1973

Norge: 1 juli 1973

Förenade konungariket: 1 juli 1973

2. Rådets direktiv nr 64/54/EEG av den 5 november 1963
(EGT nr 12/161 av den 27 januari 1964)

i dess lydelse genom:

— Rådets direktiv nr 67/427/EEG av den 27 juni 1967
(EGT nr 148/1 av den 11 juli 1967)

— Rådets direktiv nr 68/420/EEG av den 20 december 1968

(EGT nr L 309/25 av den 24 december 1968)

— Rådets direktiv nr 70/359/EEG av den 13 juli 1970

(EGT nr 157/38 av den 18 juli 1970)

— Rådets direktiv nr 71/160/EEG av den 30 mars 1971
(EGT nr L 87/12 av den 17 april 1971)

Danmark: 1 juli 1973

Irland: 1 juli 1973

Norge: 1 juli 1973

Förenade konungariket: 1 juli 1973

3. Rådets direktiv nr 65/66/EEG av den 26 januari 1965
(EGT nr 22/22 av den 9 februari 1965)

i dess lydelse genom:

— Rådets direktiv nr 67/428/EEG av den 27 juni 1967
(EGT nr 148/10 av den 11 juli 1967)

Danmark: 1 juli 1973

Irland: 1 juli 1973

Norge: 1 juli 1973

Förenade konungariket: 1 juli 1973

4. Rådets direktiv nr 67/427/EEG av den 27 juni 1967
(EGT nr 148/1 av den 11 juli 1967)

Danmark: 1 juli 1973

Irland: 1 juli 1973

Norge: 1 juli 1973

Förenade konungariket: 1 juli 1973

5. Rådets direktiv nr 70/357/EEG av den 13 juli 1970
(EGT nr L 157/31 av den 18 juli 1970)

Danmark: 1 juli 1973

Irland: 1 juli 1973

Norge: 1 juli 1973

Förenade konungariket: 1 juli 1973

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

273

XI. ENERGIPOLITIK Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

Rådets direktiv nr 68/414/EEG av den 20 december 1968

(EGT nr L 308/14 av den 23 december 1968)

Förenade konungariket: 1 juli 1973

XII. STATISTIK

1. Rådets direktiv nr 64/475/EEG av den 30 juli 1964
(EGT nr 131/2193 av den 13 augusti 1964)

Förenade konungariket: 1 juli 1973

2. Rådets direktiv nr 69/467/EEG av den 8 december 1969
(EGT nr L 323/7 av den 24 december 1969

Danmark: 1 juli 1973

Irland: 1 januari 1974

Norge: 1 juli 1973

Förenade konungariket: 1 januari 1974

XIII. EURATOM

Rådets direktiv av den 2 februari 1959

(EGT nr 11/221 av den 20 februari 1959)

i dess lydelse genom:

— Rådets direktiv av den 5 mars 1962

(EGT nr 57/1633 av den 9 juli 1962

— Rådets direktiv nr 66/45/Euratom av den 27 oktober 1966
(EGT nr 216/3693 av den 26 november 1966

Irland: 1 januari 1974

Förenade konungariket: 1 juli 1973

274

PROTOKOLL

Protokoll 1

om Europeiska investeringsbankens stadga

DEL ETT

Justeringar i Europeiska investeringsbankens stadga

Artikel 7‘

Följande skall ersätta artikel 3 i protokollet om bankens stadga:

I överensstämmelse med artikel 129 i detta fördrag skall följande vara
medlemmar i banken:

— Belgien

— Danmark

— Tyskland

— Frankrike

— Irland

— Italien

— Luxemburg

— Nederländerna

— Förenade kungariket."

1 Texten i dess lydelse enligt artikel 35 i anpassnings-beslutet

Artikel 22

Följande skall ersätta första stycket i artikel 4.1 i protokoll om bankens
stadga:

" 1. Banken skall förses med ett kapital på 2 025 miljoner
beräkningsenheter som skall tecknas av medlemsstaterna med följande

belopp:
Tyskland	450 miljoner
Frankrike	450 miljoner
Förenade kungariket	450 miljoner
Italien	360 miljoner
Belgien	118,5 miljoner
Nederländerna	118,5 miljoner
Danmark	60 miljoner
Irland	15 miljoner
Luxemburg	3 miljoner."

2 Texten i dess lydelse enligt artikel 36 i anpassnings-beslutet.

47 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 19. Bilaga 13-21

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

275

Artikel 3

Följande skall ersätta artikel 5 i protokoll om bankens stadga:

"Artikel 5

1. Det tecknade kapitalet skall inbetalas av medlemsstaterna med
20 % av de belopp som fastställts i artikel 4.1.

2. Om det tecknade kapitalet skall ökas, skall guvemörsrådet enhälligt
fastställa den procentsats som skall inbetalas och formerna för
inbetalningen.

3. Styrelsen kan begära att den återstående delen av det tecknade
kapitalet betalas in, i den mån detta behövs för att uppfylla bankens
förpliktelser gentemot dess långivare.

Varje medlemsstat skall betala i proportion till sin andel av det
tecknade kapitalet och i de valutor banken behöver för att uppfylla
dessa förpliktelser."

Artikel 4

Följande skall ersätta artikel 9.3 a och c i protokoll om bankens stadga:

"a) besluta om ökning av det tecknade kapitalet enligt artiklarna 4.3 och
5.2,

c) utöva de befogenheter som anges i artiklarna 11 och 13 när
ledamöter av styrelsen och direktionen skall utses eller avsättas samt
de befogenheter som anges i artikel 13.1 andra stycket,"

Artikel 5

Följande skall ersätta artikel 10 i protokoll om bankens stadga:

"Artikel 10

Om inte annat bestäms i denna stadga, skall guvemörsrådet träffa sina
avgöranden genom beslut som biträds av majoriteten av dess
ledamöter. Denna majoritet skall företräda minst 40 procent av det
tecknade kapitalet. Omröstningen i guvemörsrådet skall ske enligt
bestämmelserna i artikel 148 i fördraget."

Artikel 61

Följande skall ersätta punkt 1-5 i artikel 11.2 i protokoll om bankens
stadga:

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

276

2. Styrelsen skall bestå av 18 ledamöter och 10 suppleanter.

Ledamöterna skall utses av guvemörsrådet för en tid av fem år enligt
följande:

— tre ledamöter skall nomineras av Förbundsrepubliken Tyskland,

— tre ledamöter skall nomineras av Frankrike,

— tre ledamöter skall nomineras av Italien,

— tre ledamöter skall nomineras av Förenade kungariket,

— en ledamot skall nomineras av Belgien,

— en ledamot skall nomineras av Danmark,

— en ledamot skall nomineras av Irland,

1 Texten i dess lydelse enligt artikel 37 i anpassningsbeslutet.

— en ledamot skall nomineras av Luxemburg,

— en ledamot skall nomineras av Nederländerna,

— en ledamot skall nomineras av kommissionen.

Suppleanterna skall utses av guvemörsrådet för en tid av fem år enligt
följande:

— två suppleanter skall nomineras av Tyskland,

— två suppleanter skall nomineras av Frankrike,

— två suppleanter skall nomineras av Italien,

— två suppleanter skall nomineras av Förenade kungariket,

— en suppleant skall nomineras av Beneluxländema i samförstånd,

— en suppleant skall nomineras av kommissionen.

Ledamöternas och suppleanternas mandat kan förnyas.

Suppleanterna får delta i styrelsens sammanträden. Suppleanter som
nominerats av en stat, av flera stater i samförstånd eller av
kommissionen kan ersätta ledamöter som har nominerats av denna stat,
en av dessa stater eller kommissionen. Suppleanterna skall inte ha
rösträtt utom när de ersätter en eller flera ledamöter eller när de fått
fullmakt att rösta i enlighet med artikel 12.1."

Artikel 7

Följande skall ersätta artikel 12.1 i protokoll om bankens stadga:

"1. Varje ledamot skall ha en röst i styrelsen. Han får delegera sin
rösträtt i samtliga fall enligt de närmare föreskrifter som skall
fastställas i bankens arbetsordning."

Artikel 81

Följande mening skall ersätta andra meningen i artikel 12.2 i protokoll
om bankens stadga:

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

277

"Kvalificerad majoritet skall kräva tolv röster." Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

Artikel 9

Följande skall ersätta artikel 13.1 i protokoll om bankens stadga:

" 1. Direktionen skall bestå av en ordförande och fyra vice ordförande,
vilka på förslag av styrelsen skall utses av guvemörsrådet för en tid av
sex år. Deras mandat kan förnyas.

Guvemörsrådet kan enhälligt ändra antalet ledamöter av direktionen."

DEL TVÅ

Övriga bestämmelser

Artikel 10

1. De nya medlemsstaterna skall senast två månader efter dagen för
anslutningen fullgöra de betalningar som anges i den ändrade artikeln 5
punkt 1 i bankens stadga, återgiven i artikel 3 i detta protokoll. Dessa
betalningar skall göras i respektive nationell valuta. En femtedel av
betalningen skall vara i kontanter och fyra femtedelar i icke räntebärande
statspapper som förfaller till betalning i fyra lika stora avbetalningar efter
nio månader, sexton månader, tjugotre månader respektive trettio
månader från dagen för anslutningen. En del eller alla statspapperna får
lösas in före förfallodagen genom avtal mellan banken och den nya
medlemsstaten i fråga. Kontantinbetalningama, och avkastningen på
statspapperna vid återbetalningen, skall kunna konverteras fritt.

2. Artikel 7 i bankens stadga skall tillämpas på alla betalningar som
görs av de nya medlemsstaterna i sina respektive nationella valutor enligt
denna artikel. Eventuella nödvändiga justeringar med avseende på
utestående statspapper skall göras på förfallodagen eller dagen for förtida
inlösen av dessa papper.

Artikel 11

1. De nya medlemsstaterna skall bidra till den lagstadgade reserven och
sådana avsättningar som kan jämställas med

Texten i dess lydelse enligt artikel 38 i anpassningsbeslutet.reserv er, med belopp
motsvarande följande andelar i procent av dessa reserver, angivna i bankens fastställda
balansräkning per den 31 december året före anslutningen:

278

Förenade kungariket

Danmark

Irland

30 %

4 %

1 %2

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

2. Storleken på betalningarna i denna artikel skall beräknas i
beräkningsenheter sedan bankens årliga balansräkning godkänts för året
före anslutningen.

3. Dessa belopp skall betalas i fem lika stora avbetalningar senast två
månader, nio månader, sexton månader, tjugotre månader och trettio
månader efter anslutningen. Var och en av dessa fem inbetalningar skall
göras i den fritt konvertibla nationella valutan i varje ny medlemsstat.

Artikel 12

1. Vid anslutningen skall guvemörsrådet utöka styrelsen genom att utse

— tre ledamöter nominerade av Förenade kungariket,

— en ledamot nominerad av Danmark,

— en ledamot nominerad av Irland,

— en ledamot nominerad av Luxemburg,

— två suppleanter nominerade av Förenade kungariket3.

2. Mandattiden för de ledamöter och suppleanter som utsetts upphör vid
utgången av det årsmöte med guvemörsrådet under vilket årsrapporten
för räkenskapsåret 1977 granskas.

3. Vid slutet av det årsmöte då årsrapporten för räkenskapsåret 1972
granskas, skall guvemörsrådet för en mandattid av fem år utse

2 Punkt 1 i dess lydelse enligt artikel 39 i anpassningsbeslutet.

3 Punkt 1 i dess lydelse enligt artikel 40 i anpassningsbeslutet.

— tre ledamöter nominerade av Tyskland,

— tre ledamöter nominerade av Frankrike,

— tre ledamöter nominerade av Italien,

— en ledamot nominerad av Belgien,

— en ledamot nominerad av Nederländerna,

— en ledamot nominerad av kommissionen,

— två suppleanter nominerade av Tyskland,

— två suppleanter nominerade av Frankrike,

— två suppleanter nominerade av Italien,

— en suppleant nominerad av Beneluxländema i sam-förstånd,

— en suppleant nominerad av kommissionen.

279

Artikel 13

Efter anslutningen skall direktionen utökas genom utnämning av
ytterligare en vice ordförande. Dennes mandattid skall gå ut samtidigt
som mandattiden för övriga medlemmar i direktionen som var i tjänst vid
anslutningen.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

Protokoll 2

om Färöarna

Artikel 1

Så länge den danska regeringen inte har gjort de förklaringar som avses
i artikel 25-27 i anslutningsakten, längst dock till och med den 31
december 1975, krävs ingen ändring i den tullordning som tillämpas vid
tiden för anslutning på import av varor med ursprung i och som kommer
från Färöarna till andra områden i Danmark.

Varor som importeras från Färöarna till andra områden i Danmark enligt
ovannämnda ordning skall inte, när de vidareexporteras till en annan
medlemsstat, anses vara i fri omsättning i den staten enligt definitionen
i artikel 10 i Romfördraget.

Artikel 2

Om den danska regeringen gör de förklaringar som avses i artikel 1 skall
anslutningsaktens bestämmelser tillämpas på Färöarna, med beaktande av
följande bestämmelser:

— Import till Färöarna skall beläggas med de tullar som skulle ha varit
tillämpliga om anslutningsfördraget och anslutningsbeslutet hade
tillämpats från och med den 1 januari 1973.

— Gemenskapens institutioner kommer att inom ramen för
gemenskapens marknadsorganisation för fiskeriprodukter söka
lämpliga lösningar på Färöarnas särskilda problem.

— Färöarnas myndigheter får under gemenskapens övervakning
upprätthålla lämpliga åtgärder i syfte att säkerställa tillgången på
mjölk till skäliga priser för den färöiska befolkningen.

Artikel 3

Om den danska regeringen under den tid som avses i artikel 1, till följd
av det färöiska landsstyrets beslut, meddelar rådet att den inte kan göra
de förklaringar som avses i artikel 1, skall rådet på den danska
regeringens begäran undersöka den sålunda uppkomna situationen. Rådet
skall på förslag från kommissionen fatta beslut om nödvändiga

280

bestämmelser för att lösa de problem som kan uppstå ur denna situation
för gemenskapen och särskilt för Danmark och Färöarna.

Artikel 4

Danska medborgare som är bosatta på Färöarna skall anses vara
medborgare i en medlemsstat enligt definitionen i de ursprungliga
fördragen först från den dag då dessa fördrag blir tillämpliga på öarpa.

Artikel 5

De förklaringar som avses i artikel 1 skall göras samtidigt och kan bara
resultera i en samtidig tillämpning av de ursprungliga fördragen på
Färöarna.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

Protokoll 3

om Kanalöarna och Isle of Man

Artikel 1

1. Gemenskapens regler om tullar och kvantitativa restriktioner, särskilt
de i anslutningsakten, skall tillämpas på Kanalöarna och Isle of Man på
samma villkor som de tillämpas på Förenade kungariket. Särskilt tullar
och avgifter med motsvarande verkan mellan dessa territorier och
gemenskapen i dess ursprungliga sammansättning samt mellan dessa
territorier och de nya medlemsstaterna skall gradvis avvecklas i enlighet
med den tidsplan som fastställs i artiklarna 32 och 36 i anslutningsakten.
Den gemensamma miltaxan och den harmoniserade EKSG-tariffen skall
gradvis tillämpas enligt den tidsplan som fastställs i artiklarna 39 och 59
i anslutningsakten, och med beaktande av artiklarna 109, 110 och 119 i
denna akt.

2. För jordbruksprodukter och för de produkter som uppstår vid
förädling av dessa, och som är föremål for en särskild handelsordning,
skall gentemot tredje land tillämpas de uttag och andra importåtgärder
som fastställts i gemenskapsreglema och som gäller för Förenade
kungariket.

På samma sätt skall sådana bestämmelser i gemenskapsreglema, särskilt
de i anslutningsakten, tillämpas som är nödvändiga för att garantera fri
omsättning och iakttagande av normala konkurrensvillkor för handeln
med dessa varor.

Rådet skall med kvalificerad majoritet på förslag från kommissionen
fastställa de villkor enligt vilka bestämmelserna i föregående stycken
skall tillämpas på dessa territorier.

281

Artikel 2

De rättigheter som invånarna i dessa områden i Förenade kungariket
åtnjuter påverkas inte av anslutningsakten. Dessa personer berörs dock
inte av gemenskapsbestämmelsema om fri rörlighet för personer och
tjänster.

Artikel 3

De bestämmelser i Euratom-fördraget som är tillämpliga på personer
eller foretag enligt definitionen i artikel 196 i fördraget, skall tillämpas
på dessa personer eller företag om de är etablerade i de nämnda
områdena.

Artikel 4

Myndigheterna i dessa områden skall tillämpa samma behandling för alla
fysiska och juridiska personer i gemenskapen.

Artikel 5

Om det vid tillämpningen av den ordning som definieras i detta protokoll
uppstår svårigheter på någon sida i förhållandena mellan gemenskapen
och dess territorier, skall kommissionen utan dröjsmål föreslå rådet
sådana säkerhetsåtgärder som den anser vara nödvändiga, med angivande
av villkor och detaljer för genomförandet.

Rådet skall fatta beslut med kvalificerad majoritet inom en månad.

Artikel 6'

I detta protokoll avses med invånare på Kanalöarna och på Isle of Man
varje medborgare i Förenade kungariket och dess kolonier som erhållit
detta medborgarskap genom att han själv, en förälder eller en mor- eller
farförälder blivit född, adopterad,

1 REDAKTIONELL ANMÄRKNING:

Se i detta sammanhang Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands förklaring
om definitionen på termen "medborgare", återgiven på s. 103 i denna volym, naturaliserad
eller registrerad på ön i fråga; dock skall en sådan person inte i detta avseende betraktas
som hemmahörande på dessa öar, om han själv, en förälder eller en mor- eller farförälder
blivit född, adopterad, naturaliserad eller registrerad i Förenade kungariket. Inte heller skall
han betraktas som hemmahörande på dessa öar, om han vid något tillfälle varit fast bosatt
i Förenade kungariket i fem år.

De nödvändiga administrativa bestämmelserna för att identifiera dessa
personer kommer att anmälas till kommissionen.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

282

Protokoll 4

om Grönland1

Protokoll 5

om Svalbard (Spetsbergen)2

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

1 Protokollet upphävt genom artikel 3.2 i Grönlandsfördraget (se volym 1 i denna upplaga,
s. 979 o.f.).

2 Bestämmelserna ogiltiga genom artikel 41 i anpassningsbeslutet.

Protokoll 6

om vissa kvantitativa restriktioner för Irland1

I. IRLAND

1. De gällande kvantitativa importrestriktionerna i Irland för följande
varor skall gradvis avvecklas genom att följande globalkvoter öppnas:

Period	Strumpor’ tulltaxenummer ur 60.03 och ur 60.04	Fjädrar till fordon** tulltaxenummer ur 73.35	Tändstift och metalldelar därav tulltaxenummer	Kvastar och borstar till en värde av minst £ 1,50 per dussin	Kvastar och borstar till ett värde understigande
	par	£	enheter	styck	styck
1 januari 1973 till den 30 juni 1973	2 000 000	50 000	300 000	130 000	600 000
1 juli 1973 till den 30 iuni 1974	5 000 000	150 000	900 000	46QQQQ	1 600 0QQ

♦Kvoten tillämpas på strumpbyxor och strumpor utom knästrumpor helt eller i huvudsak gjorda av silke eller syntetiska fibrer
till ett värde av högst £ 2,50 per dussin.

Dessa restriktioner skall vara avvecklade den 1 juli 1975.

2. Irland tillåts behålla en importkvot för superfosfater (tulltaxenummer
31.03 A 1) för alla länder utom Förenade kungariket. Volymen för denna
kvot skall fastställas med utgångspunkt i den registrerade irländska
produktionen 1970:

283

3 % av denna produktionsvolym 1973,

6 % av denna produktionsvolym 1974,

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

hälften av 8 % av denna produktionsvolym for det första halvåret 1975.
Denna kvot skall vara avvecklad den 1 juli 1975.

3. Irland tillås att till den 1 juli 1975 behålla kvantitativa restriktioner
på export av följande varor till övriga medlemsstater:

Tulltaxenum

Varubeskrivning

ur 41.01

Oberedda hudar och skinn (färska, saltade, torkade,
picklade eller kalkade), även spaltade, inbegripet
fårskinn med ull:

Oberedda hudar och skinn (färska, saltade, torkade,

Rubriken till protokoll 6 i dess lydelse enligt artikel 42.1 i anpassningsbeslutet.

Tulltaxenum	Varubeskrivning
44.03	Virke, obearbetat eller barkat eller grovt avjämnat på ytan
44.04	Virke, bilat eller grovt sågat på två eller fyra sidor
44.05	men ej vidare bearbetat Virke, sågat i längdriktningen eller skuret eller
ur 74.01	svarvat till skivor men ej vidare bearbetat, med en tjocklek överstigande 5 mm
ur 75.01	Kopparskärsten; obearbetad koppar (även raffinerad); avfall och skrot av koppar: Avfall och skrot av koppar
76.01	Nickelskärsten, nickelspeis och andra

II. NORGE1

1 Bestämmelserna ogiltiga genom artikel 42.2 i anpassningsbeslutet.

284

Protokoll 7

om importen av och monteringsindustrin för motorfordon i Irland

Artikel 1

Irland har tillstånd att till den 1 januari 1985 behålla det system för
montering och import av motorfordon (nedan kallat "Scheme") som
tillämpas i enlighet med bestämmelserna i Motor Vehicles (Registration
of Importers) Act, 1968 (nedan kallad "Act").

Artikel 2

1. Från anslutningsdagen skall alla import-monterings foretag av
fordonsmärken tillverkade i gemenskapen som registrerats enligt "Act”,
och som alltjämt uppfyller villkoren för registrering, tillåtas att utan
inskränkning från andra medlemsstater importera färdigmonterade fordon
av märken som tillverkas i andra medlemsstater.

2. Från och med den 1 januari 1974 skall Irland, inom ramen för de
tullsänkningar som Irland skall genomföra enligt artikel 32 i
anslutningsakten, tillämpa icke-diskriminerande tullreglering på fordon
som importeras av de import-monterings foretag som avses i punkt 1.

3. Irland skall förbehålla sig rätten att ersätta de fiskala inslagen i tullen
på motorfordon och delar därav med interna skatter eller avgifter i
enlighet med artikel 95 i Romfördraget och artikel 38 i anslutningsakten.

I synnerhet skall dessa skatter och avgifter inte medföra någon
diskriminering mellan de satser som tillämpas på

— delar tillverkade i Irland och delar som importeras från andra
medlemsstater,

— fordon som monterats i Irland och färdigmonterade fordon som
importeras från andra medlemsstater,

— delar tillverkade i Irland eller importerade från andra medlemsstater
och fordon som monteras i Irland eller importeras från andra
medlemsstater.

Artikel 3

1. Den tullordning som avses i artikel 2.2 skall från och med den 1
januari 1974 även tillämpas på en globalkvot som Irland från och med
anslutningsdagen skall öppna för övriga medlemsstater beträffande fordon
med ursprung i gemenskapen, bortsett från sådana som omfattas av
särskilda regler enligt "Scheme".

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

285

2. Denna kvot skall fastställas årligen på grundval av en procentsats av Prop. 1994/95:19
antalet fordon som monterats i Irland under föregående år. Denna Bilaga 20
procentsats skall vara 3 % år 1973 och skall öka varje år med en
procentenhet för att 1984 vara uppe i 14 %.

Irland får fördela volymen på denna kvot mellan följande kategorier av
fordon:

I. Personbilar

a) med en cylindervolym på 1 500 cm3 eller mindre,

b) med en cylindervolym överstigande 1 500 cm3.

II. Nyttofordon

a) med en egenvikt på 3,5 ton eller mindre,

b) med en egenvikt överstigande 3,5 ton.

Egenvikten skall fastställas i enlighet med reglerna för klassificering av
fordon för beräkning av vägskatt i Irland.

03. Inom denna uppdelning får Irland fastställa kvoterna enligt
följande:

Kategori I — Personbilar 85 %

av globalkvoten, fördelade enligt följande:

I. a) (upp till 1 500 cm3)75 %

I. b) (över 1 500 cm3) 25 %

Kategori 11 — Nyttofordon 15 %

av globalkvoten, fördelade enligt följande:

II. a) (upp till 3,5 ton)75 %

II. b) (över 3,5 ton)25 %

4. Om det vid tillämpningen av kvotsystemet framgår att denna kvot av
skäl förknippade med dess uppdelning enligt ovannämnda bestämmelser
inte har använts fullt ut, får kommissionen efter att ha hört den irländska
regeringen bestämma lämpliga åtgärder som den irländska regeringen
skall vidta för att underlätta ett fullt utnyttjande av globalkvoten.

Artikel 4

Om tillämpningen av detta protokoll, särskilt artikel 2.1, ger upphov till
en snedvridning av konkurrensen mellan de i Irland etablerade import-
monteringsföretagen, som skulle kunna äventyra en gradvis övergång
från det system som tillämpades vid tiden för anslutningen till ett system
som överensstämmer med Romfördraget, får kommissionen bemyndiga

286

den irländska regeringen att vidta lämpliga åtgärder för att återställa Prop. 1994/95:19
jämvikten. Dessa åtgärder fåOOr inte sätta i fråga slutdatumet för Bilaga 20
avskaffandet av "Scheme".

Artikel 5

Irland skall göra alla kompletterande anpassningar till "Scheme" i syfte
att underlätta övergången från det system som tillämpades vid
anslutningen till ett system som står i samklang med Romfördraget.

Protokoll 8

om fosfor (tulltaxeunderntimmer 28.04 C IV)

1. Från och med den 1 januari 1974 och till den 31 december 1977 är
Förenade kungariket berättigat att öppna en årlig tullkvot för fosfor
(tulltaxeundemummer 28.04 C IV) med en volym som motsvarar landets
behov men som inte överstiger 40 000 ton per år.

2. Under 1974, 1975 och 1976 skall denna kvot ha tullsatsen noll.

Rådet far fatta ett enhälligt beslut om att ändra den tillämpliga tullsatsen
för denna milkvot, med beaktande av konkurrens-, försörjnings- och
produktionssituationen på fosformarknaden.

3. För år 1977 skall rådet genom ett enhälligt beslut fastställa tullsatsen
för denna kvot. Om inget sådant beslut fattas, skall kvoten beläggas med
en milsats som motsvarar halva den milsats som tillämpas enligt den
gemensamma tulltaxan.

4. Den gemensamma miltaxan skall tillämpas av Förenade kungariket
från och med den 1 januari 1978.

5. Förenade kungariket skall från och med den 1 april 1973 tillämpa
milsatsen noll på fosforimport från gemenskapen i dess ursprungliga
utformning.

287

Protokoll 9

om aluminiumoxid och aluminiumhydroxid (tulltaxeundernummer
28.20 A)

1. Senast från och med den 1 januari 1975 skall den autonoma tullsatsen
i den gemensamma tulltaxan för aluminiumoxid och aluminiumhydroxid
(tulltaxeundernummer 28.20 A) inställas vid en nivå på 5,5 % för en
obestämd tid.

2. De nya medlemsstaterna skall genomföra en första anpassning av sina
tullar för denna vara till gemensamma tulltaxan den 1 januari 1976
genom att denna dag minska skillnaden mellan bastullsatsen och tullsatsen
om 5,5 % med 50 %.

3. De nya medlemsstaterna skall tillämpa tullsatsen om 5,5 % från och
med den 1 juli 1977.

4. Rådet skall ompröva situationen om en nolltullsats inte tillämpas av
gemenskapen på import av aluminiumoxid och aluminiumhydroxid från
de självständiga utvecklingsländerna inom samväldet, särskilt från
länderna i Karibiska havet, eller om de specifika villkoren för
aluminiumindustrin så kräver.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

Protokoll 10

om mimosaextrakt (tulltaxeundernummer 32.01 A) och

kastanj extrakt (tulltaxeundernummer ur 32.01 C)

1. Senast den 1 januari 1974 skall den autonoma tullsatsen i
gemensamma tulltaxan för mimosaextrakt (tulltaxeunder-nummer
32.01 A) inställas vid en nivå på 3 % för en obestämd tid.

2. Irland och Förenade kungariket skall från och med den 1 juli 1973
tillämpa en nolltullsats på import av mimosaextrakt (tulltaxeundernummer
32.01 A) och kastanjextrakt (tulltaxeundernummer 32.01 C) från
gemenskapen i dess ursprungliga utformning.

288

Protokoll 11

om kryssfaner (tulltaxenummer ur 44.15)

1. Två autonoma gemenskapstullkvoter med nolltullsatser skall öppnas
ftån och med den 1 januari 1974 för följande varor:

ur 44.15

Kryssfaner från barrträd, utan tillsatser av andra ämnen, med en
tjocklek överstigande 9 mm, vars ytor är obearbetade utöver barkning.

ur 44.15

Kryssfaner av barrträd, utan tillsatser av andra ämnen, slipade och med
en tjocklek överstigande 18,5 mm.

Volymen för dessa kvoter skall bestämmas årligen när det är fastställt att
alla möjligheter till anskaffning på gemenskapens inre marknad kommer
att tömmas ut under den tid då kvoterna är öppna.

2. Rådet skall ompröva situationen i händelse av en väsentlig förändring
i importen med nolltullsats av kryssfaner till Irland och Förenade
kungariket ftån Finland eller i det tullpreferenssystem som tillämpas av
gemenskapen på vissa varor med ursprung i utvecklingsländer.

3. Danmark, Irland och Förenade kungariket skall från och med den 1
april 1973 tillämpa en nolltullsats på import av kryssfaner från
gemenskapen i dess ursprungliga utformning.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

Protokoll 12

om pappersmassa (tulltaxeundernummer 47.01 A II)

1. Den autonoma tullsatsen i gemensamma tulltaxan för pappersmassa
(tulltaxeundernummer 47.01 A II) skall helt upphävas enligt en tidsplan
som skall fastställas.

2. Fram till dagen för ett totalt upphävande av ovannämnda tullsats är
medlemsstaterna bemyndigade att öppna en tullkvot med nolltullsats för
varor som avses i punkt 1. De skall underrätta kommissionen om detta.

289

Protokoll 13

om tidningspapper (tulltaxeundernummer 48.01 A)

1. Definitionen på tidningspapper (tulltaxeundernummer 48.01 A) skall
ändras så att den lägsta viktgränsen sänks från 48 till 40 gram per
kvadratmeter.

2. Tullkvoten på 625 000 ton med nolltullsats enligt Allmänna tull- och
handelsavtalet kommer att reduceras.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

3. Varje år skall en autonom gemenskapstullkvot med nolltullsats
öppnas när det har fastställts att alla möjligheter till anskaffning på
gemenskapens inre marknad kommer att tömmas ut under den tid då
kvoten är öppen.

Protokoll 14

om obearbetat bly (tulltaxeundernummer 78.01 A)

1. Till dess att ett totalt upphävande av tullsatsen för silverhaltigt bly
har trätt i kraft skall en gemenskaps-tullkvot med nolltullsats öppnas för
silverhaltigt bly med följande definition:

78.01 A 1

Obearbetat bly som innehåller minst 0,02 % silver, avsett för förädling
(silverhaltigt bly).

De nya medlemsstaterna skall delta i denna tullkvot från och med den 1
januari 1974. Dess årliga volym skall motsvara den summa som de
berörda medlemsstaterna begärt, utökad med en reserv.

Denna gemenskapstullkvot skall förvaltas enligt ett system som gör det
möjligt att säkerställa att det importerade silverhaltiga blyet faktiskt
förädlas av mottagaren.

2. Silverhaltigt bly skall vara underkastat en värdetull på 4,5 %.

3. Den autonoma tullsatsen för silverhaltigt bly skall inställas vid en
nivå om 2 % från och med den 1 januari 1975.

4. Rådet skall årligen ompröva möjligheten till att för en obestämd tid
helt upphäva den autonoma tullsatsen för silverhaltigt bly.

290

5. För obearbetat bly som inte är silverhaltigt skall följande tillämpas:

a) Den 1 januari 1974 skall den nuvarande tullsatsen på 1,32
beräkningsenheter per 100 kg ändras till en värdetull om 4,5 % med
en lägsta avgift på 1,1 beräkningsenheter per 100 kg.

b) Från och med den 1 januari 1974 skall de nya medlemsstaterna delta
i gemenskapstullkvoten på 55 000 ton med nolltullsats för obearbetat
bly som inte är silverhaltigt. Från 1975 kommer volymen att öka i
syfte att senast den 31 december 1977 avskaffa kvoten.

c) Innan kvoten avskaffas skall rådet granska situationen i syfte att fatta
beslut om en möjlig minskning av den autonoma tullsatsen på
obearbetat bly som inte är silverhaltigt, underförstått att tullsatsen
måste inbegripa en lägsta avgift om 1,1 beräkningsenhet per 100 kg.

Protokoll 15

om obearbetad zink (tulltaxeundernummer 79.01 A)

1. Från och med den 1 januari 1974 skall obearbetad zink
(tulltaxeundernummer 79.01 A) beläggas med en tullsats om 4,5 % med
ett lägsta belopp om 1,1 beräknings-enheter/100 kg.

2. Från och med samma dag skall de nya medlemsstaterna delta i den
avtagande årliga gemenskapstullkvoten för obearbetad zink med milsats
noll, vars ursprungliga volym var 30 000 ton 1971. Tullkvoten för 1974
skall fastställas med samma volym som 1973. Volymen skall från och
med 1975 åter vara avtagande tills kvoten avskaffas den 31 december
1977.

Protokoll 16

om marknaderna för och handeln med jordbruksprodukter

1. De nya medlemsstaternas tillämpning av gemenskapens regler för
jordbruket i kombination med de övergångs-bestämmelser som anges i
avdelning 2 i del fyra av anslutningsakten kommer att från och med
genomförandet av dessa bestämmelser leda till en utvidgning av
gemenskapens preferens för jordbruksprodukter till gemenskapen i sin
helhet.

2. Marknadsordningen har som väsentlig egenskap att möjliggöra för
gemenskapshandeln att utvecklas på villkor som är jämförbara med dem
på en inre marknad.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

291

48 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 19. Bilaga 13-21

3. Gemenskapens geografiska utvidgning kan dock skapa problem för Prop. 1994/95:19
flexibiliteten hos handeln som borde undvikas, särskilt för säd (vete och Bilaga 20

ris).

Gemenskapens institutioner skall vid tillämpningen av förordningarna om
de gemensamma marknadsordningama säkerställa att den fria
omsättningen för alla produkter garanteras enligt de mål som fastställs i
Romfördraget och i de berörda förordningarna.

4. Strukturförändringar i den internationella handeln är ett naturligt
resultat av gemenskapens utvidgning.

5. Under iakttagande av bestämmelserna i artiklarna 39 och 110 i
Romfördraget borde det vara möjligt att under den tid som
övergångsbestämmelserna gäller efter hand möta sådana problem som kan
uppstå för vissa tredje länder och i vissa särskilda fall.1

Om sådana problem uppstår, undersöker institutionerna de särskilda
fallen mot bakgrund av alla de faktorer som är relevanta för den
föreliggande situationen, liksom de gjort hittills i liknande situationer.
Under den tid som övergångsbestämmelserna tillämpas blir de tvungna
att i den utsträckning som situationen så kräver vidta åtgärder som kan
lösa dessa problem i enlighet med principerna för den allmänna
jordbrukspolitiken och inom ramen för dess mekanismer.

6. För att övervinna svårigheter som kan uppstå på gemenskapens
marknader vid tillämpningen av övergångs-bestämmelsema, förfogar
gemenskapens institutioner över olika handlingsalternativ som de vid
behov kommer att använda sig av, de som följer av bestämmelserna i
Romfördraget, de rättsakter som utfärdats vid tillämpningen av fördraget
och bestämmelserna i denna akt.

1 Konferensen mellan de europeiska gemenskaperna och de stater som ansökt om
anslutning till dessa gemenskaper fastställde vid mötena med Förenade kungariket
den 11 och 12 maj 1971, med Irland den 7 juni 1971, med Norge den 21 juni 1971
och med Danmark den 12 juli 1971 att dessa särskilda fall "så långt man kan
överblicka just nu kommer att vara begränsade till smör, socker, bacon och vissa
frukter och grönsaker”.

292

Protokoll 17

om import av socker till Förenade kungariket från de exporterande
länder och territorier som omnämns i Brittiska samväldets
sockeravtal

1. Fram till och med den 28 februari 1975 är Förenade kungariket
berättigat att från de exporterande länder och territorier som omnämns
i Brittiska samväldets sockeravtal enligt nedanstående villkor importera
socker i mängder som motsvarar de avtalade priskvotema i avtalet.

2. Följande skall debiteras vid importtillfället:

a) En särskild avgift motsvarande skillnaden mellan det avtalade
inköpspriset cif och det pris till vilket socker avsätts i Förenade
kungariket. Artikel 55.1 b i anslutningsakten skall inte tillämpas.

b) En avgift som grundas på skillnaden mellan världsmarknadspriset cif
på råsocker och det avtalade inköpspriset cif; denna avgift skall täcka
kostnaderna i samband med vidareförsäljningen av sockret genom
Förenade kungarikets sockerråd.

Om emellertid världsmarknadspriset cif på råsocker överstiger det
avtalade inköpspriset cif skall rådet betala mellanskillnaden till
importören.

3. Det pris som sockret i fråga säljs till i Förenade kungariket skall
fastställas till en nivå som medger att de aktuella mängderna faktiskt
avsätts utan an äventyra försäljningen av gemenskapens socker.

4. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 15.1 i förordning (EEG) nr
766/68 om allmänna regler för lämnande av exportrestitutioner för
socker, får exportrestitutioner tillämpliga i Förenade kungariket lämnas
för vitt socker framställt ur råsocker som importerats enligt villkoren i
detta protokoll.

5. Rådet skall med kvalificerad majoritet på förslag från kommissionen
vidta de åtgärder som är nödvändiga för att genomföra bestämmelserna
i detta protokoll på ett sådant sätt att en tillfredsställande funktion av
gemenskapens marknadsordning för socker säkerställs, och särskilt att
försäljningspriset för detta socker på marknaden i Förenade kungariket
respekteras vid tillämpningen av de bestämmelser som fastställs i punkt

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

293

Protokoll 18

om import av smör och ost från Nya Zeeland till Förenade
kungariket

Artikel 1.

1. Förenade kungariket är berättigat att temporärt importera bestämda
mängder smör och ost från Nya Zeeland på följande villkor.

2. De mängder som avses i punkt 1 är

a) beträffande smör de fem första åren:

1973 165 811 ton

1974 158 902 ton

1975 151 994 ton

1976 145 085 ton

1977 138 176 ton

b) beträffande ost:

1973 68 580 ton

1974 60 960 ton

1975 45 720 ton

1976 30 480 ton

1977 15 240 ton

Rådet får med kvalificerad majoritet på förslag från kommissionen göra
justeringar mellan dessa mängder av smör och ost, förutsatt att man
respekterar den mängd uttryckt i mjölkekvivalent som motsvarar den
sammanlagda mängd som använts för dessa två produkter under
ifrågavarande år.

3. De mängder smör och ost som anges i punkt 2 skall importeras till
Förenade kungariket till ett pris, vars iakttagande med cif-villkor skall
garanteras av Nya Zeeland. Det priset skall fastställas på en nivå som gör
det möjligt för Nya Zeeland att uppnå ett pris som motsvarar det
genomsnittliga pris som detta land uppnått på Förenade kungarikets
marknad under 1969, 1970, 1971 och 1972.

4. De produkter som importeras till Förenade kungariket i enlighet med
bestämmelserna i detta protokoll får inte bli föremål för handel i
gemenskapen eller vidareexporteras till tredje land.

Artikel 2

1. Vid import till Förenade kungariket av de mängder smör och ost
som anges i artikel 1 skall särskilda avgifter tillämpas. Artikel 55.1 b i
anslutningsakten skall inte tillämpas.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

294

2. De särskilda avgifterna skall fastställas på grundval av det pris cif Prop. 1994/95:19
som anges i artikel 1.3 och det marknadspris för de berörda produkterna Bilaga 20
i Förenade kungariket till en nivå som medger att smör- och
ostmängdema faktiskt avsätts utan att äventyra gemenskapens marknad
för smör och ost.

Artikel 3

Rådet skall med kvalificerad majoritet på förslag från kommissionen
vidta de åtgärder som är nödvändiga för att genomföra artiklarna 1 och

Artikel 4

Gemenskapen skall fortsätta sina ansträngningar att främja slutandet av
ett internationellt avtal för mejeriprodukter så att villkoren på
världsmarknaden så snart som möjligt kan förbättras.

Artikel 5

1. Rådet skall under år 1975 granska situationen för smör mot bakgrund
av rådande villkor och utvecklingen för tillgång och efterfrågan i
världens viktigaste producent- och konsumtionsländer, särskilt i
gemenskapen och i Nya Zeeland. Under denna granskning skall bland
andra omständigheter följande beaktas:

a) Framsteg på vägen mot en effektiv världsomfattande
överenskommelse för mejeriprodukter, i vilken gemenskapen och
andra viktiga producent- och konsumentländer deltar.

b) Betydelsen av de framsteg som Nya Zeeland uppnått vid
diversifieringen av sin ekonomi och export, underförstått att
gemenskapen kommer att sträva efter att följa en handelspolitik som
inte motverkar dessa framsteg.

2. Lämpliga åtgärder för säkerställande av att undantagsbestämmelserna
för import av smör från Nya Zeeland samt de närmare reglerna härför
iakttas efter den 31 december 1977 skall fastställas av rådet, som fattar
sitt beslut enhälligt på förslag från kommissionen mot bakgrund av denna
granskning.

3. Efter den 31 december 1977 skall inte längre
undantagsbestämmelserna för ostimport bibehållas.

295

Protokoll 19

om spritdrycker framställda ur säd

1. Rådet skall i enlighet med det förfarande som anges i artikel 43.2 i
Romfördraget besluta om nödvändiga åtgärder för att underlätta
användningen av gemenskapens säd i tillverkningen av spritdrycker
framställda ur säd, särskilt whisky, som exporteras till tredje land så att
dessa åtgärder kan genomföras i rätt tid.

2. Dessa åtgärder, som kan vidtas inom ramen för förordningen om
gemenskapens organisation av marknaden för säd eller den förordning
som skall utfärdas om gemenskapens organisation av marknaden för
alkohol, skall utgöra en del av gemenskapens allmänna politik för
alkohol, varvid all diskriminering mellan dessa produkter och annan
alkohol skall undvikas, med beaktande av den särskilda situationen i varje
enskilt fall.

Protokoll 20

om norskt jordbruk1

Protokoll 21

om reglerna för fisket i Norge2

Protokoll 22

om förhållandena mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och
de associerade afrikanska staterna och Madagaskar liksom de
självständiga utvecklingsländerna i Brittiska samväldet som ligger i
Afrika, Indiska oceanen, Stilla havet och Karibiska havet

1. Den europeiska ekonomiska gemenskapen skall erbjuda de
självständiga länder i Brittiska samväldet som nämns i bilaga VI till
anslutningsakten möjligheten att ordna sina förbindelser med
gemenskapen i den anda som kommer till uttryck i den avsiktsförklaring
som rådet antog vid sitt möte den 1 och 2 april 1963, enligt någon av
följande möjligheter:

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

296

— Deltagande i associeringsavtalet som vid utgången av
associeringsavtalet av den 29 juli 1969 kommer att reglera
förhållandena mellan gemenskapen och de associerade afrikanska
stater och Madagaskar som skrivit under detta avtal.

— Slutandet av ett eller flera särskilda associeringsavtal på grundval av
artikel 238 i Romfördraget som omfattar ömsesidiga rättigheter och
skyldigheter, särskilt beträffande handeln.

— Slutandet av handelsavtal i syfte att underlätta och utveckla handeln
mellan gemenskapen och dessa länder.

2. Av praktiska skäl önskar gemenskapen att de självständiga länder i
Brittiska samväldet, till vilka detta erbjudande är riktat, så snart som
möjligt efter anslutningen tar ställning till erbjudandet.

Gemenskapen föreslår de självständiga länder i samväldet som nämns i
bilaga VI till anslutningsakten att de planerade förhandlingarna om
slutande av avtal enligt en av de tre möjligheterna i erbjudandet påbörjas
den 1 augusti 1973.

' Bestämmelserna upphörde att gälla genom artikel 43 i anpassningsbeslutet.

2 Bestämmelserna upphörde att gälla genom artikel 44 i anpassningsbeslutet.Gemenskapen
inbjuder således de självständiga länder i det Brittiska samväldet som beslutar sig för att
förhandla inom ramen för den första lösningen, att tillsammans med de associerade
afrikanska statema och Madagaskar delta i förhandlingen om det nya avtal som skall
avlösa det som undertecknades den 29 juli 1969.

3. Om Botswana, Lesotho eller Swaziland väljer en av de två första
möjligheterna i erbjudandet skall

— lämpliga lösningar hittas för de särskilda problem som uppstår ur de
speciella omständigheterna i dessa länder, som är i tullunion med
tredje land,

— gemenskapen på dessa staters territorier åtnjuta en tullbehandling som
är lika gynnsam som den som dessa stater tillämpar på det tredje land
som är mest gynnat,

— bestämmelserna i den tillämpade ordningen, särskilt
ursprungsbestämmelsema, göra det möjligt att undvika varje risk för
störning i handeln till skada för gemenskapen till följd av dessa
staters deltagande i en tullunion med ett tredje land.

1. Beträffande den associeringsordning som skall fastställas vid
utgången av det associeringsavtal som undertecknades den 29 juli 1969,
är gemenskapen beredd att följa dess associeringspolitik beträffande såväl
de associerade afrikanska statema och Madagaskar som de självständiga
utvecklingsländerna i Brittiska samväldet som deltar i samma
sammanslutning.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

297

2. Anslutningen av de nya medlemsstaterna till gemenskapen och den Prop. 1994/95:19
eventuella utvidgningen av associeringspolitiken bör inte ge upphov till Bilaga 20

en försvagning av gemenskapens relationer till de associerade afrikanska
statema och Madagaskar som deltar i associeringsavtalet av den 29 juli
1969.

Gemenskapens relationer med de associerade afrikanska statema och
Madagaskar säkerställer för dessa stater en rad fördelar och grundar sig
på strukturer som ger sammanslutningen dess särskilda karaktär i fråga
om handelsrelationer, ekonomisk och teknisk samverkan och
gemensamma institutioner.

3. Målet i gemenskapens associeringspolitik förblir att bevara uppnådda
resultat samt de grundläggande principer som nämnts.

4. De närmare bestämmelserna för denna sammanslutning, som kommer
att definieras under de förhandlingar som avses i tredje stycket i del 1.2
av detta protokoll, skall på samma sätt ta hänsyn till de särskilda
ekonomiska villkor som är gemensamma för de självständiga
utvecklingsländer i Brittiska samväldet som ligger i Afrika, Indiska
oceanen. Stilla havet och Karibiska havet, liksom i de associerade
afrikanska statema och Madagaskar, till erfarenheterna som förvärvats
inom sammanslutningen, de associerade staternas önskemål samt
konsekvenserna av införandet av ett allmänt preferenssystem för dessa
stater.

III

Gemenskapen bemödar sig om att skydda intressena hos alla de länder
som avses i detta protokoll, vilkas ekonomi till stor del är beroende av
råvaruexport, särskilt av socker.

Frågan om socker skall lösas inom ramen för detta och, vad gäller export
av socker, med hänsyn till denna produkts betydelse för ekonomin i flera
av dessa länder och särskilt i länderna i Brittiska samväldet.

Protokoll 23

om de nya medlemsstaternas tillämpning av det allmänna
tullpreferenssystem som tillämpas av Europeiska ekonomiska
gemenskapen

1. De nya medlemsstaterna är berättigade att fram till den 1 januari

1974 skjuta upp tillämpningen av det allmänna tullpreferenssystem som
tillämpas av Europeiska ekonomiska gemenskapen på produkter med
ursprung i utvecklingsländer.2. Beträffande de produkter som omfattas av
förordningarna (EEG) nr 2796/71, 2797/71, 2798/71 och 2799/71, är

Irland berättigat att till den 31 december 1975 gentemot länder som 298

åtnjuter generella preferenser tillämpa tullar av samma storlek som de

tullar som tillämpas för samma varor gentemot andra medlemsstater än Prop. 1994/95:19

Förenade kungariket. Bilaga 20

Protokoll 24

om de nya medlemsstaternas deltagande i Europeiska kol- och
stålgemenskapens fonder1

De nya medlemsstaternas bidrag till Europeiska kol- och
stålgemenskapens fonder skall fastställas till följande:

Förenade kungariket 57 000 000 beräkningsenheter

Danmark 635 500 beräkningsenheter

Irland 77 500 beräkningsenheter

Betalningen av dessa bidrag skall göras i tre lika stora årliga
inbetalningar med början vid anslutningen.

Varje inbetalning skall göras i den fritt konvertibla nationella valutan i
varje ny medlemsstat.

'Texten i dess lydelse enligt artikel 45 i anpassningsbeslutet.

Protokoll 25

om utbyte av kunskaper med Danmark på kärnenergiområdet

Artikel 1

1. Från och mOed anslutningsdagen skall enligt artikel 13 i Euratom-
fördraget sådan information som lämnats till medlemsstater, personer och
företag ställas till Danmarks förfogande, som i begränsad omfattning
skall sprida den inom sitt territorium på de villkor som fastställs i den
artikeln.

2. Från och med anslutningsdagen skall Danmark i motsvarande
omfattning ställa kunskaper till Europeiska atomenergigemenskapens
förfogande på nedan angivna områden. Dessa kunskaper kommer att
närmare specificeras i ett dokument som lämnas till kommissionen.
Kommissionen skall befordra dessa kunskaper till gemenskapens företag
på de villkor som fastställs i ovannämnda artikel.

3. De områden på vilka Danmark skall göra kunskap tillgänglig i
gemenskapen är

— tungvattenmodererad reaktor DOR med organisk kylning,

— tungvattenreaktorer med tryckbehållare DT-350 och DK-400,

299

49 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 19. Bilaga 13-21

— högtemperaturgasloop,

— mätmetoder och särskild elektronisk utrustning,

— tillförlitlighet,

— reaktorfysik, reaktordynamik och värmeväxling,

— materialprovning och reaktorintem utrustning.

4. Danmark skall åta sig att på villkor som fastställs från fall till fall i
ömsesidigt samförstånd förse gemenskapen med all kompletterande
information till de rapporter som Danmark skall lämna, särskilt i
samband med besök av representanter för gemenskapen eller för
medlemsstaterna på försöksanläggningen Riso.

Artikel 2

1. På de områden som Danmark ställer kunskaper till gemenskapens
förfogande skall de behöriga myndigheterna, för närvarande
Atomenergikommissionen, på begäran utfärda tillstånd på handelsmässiga
villkor till medlemsstater, personer och företag i gemenskapen, i den mån
som de har ensamrätt på patent som inregistrerats i gemenskapens
medlemsstater och såvitt de inte har någon skyldighet eller något
åtagande beträffande tredje land att utfärda en exklusiv licens eller delvis
exklusiv licens till rättigheter på dessa patent.

2. När en exklusiv eller delvis exklusiv licens har utfärdats, skall
Danmark uppmuntra och underlätta utfärdandet av underlicenser på
handelmässiga villkor till medlemsstater, personer och företag i
gemenskapen genom innehavare till sådana licenser.

Sådana exklusiva eller delvis exklusiva licenser skall utfärdas på gängse
kommersiella grunder.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

Protokoll 26

om utbyte av kunskaper med Irland på kämenergiområdet

Artikel 1

1. Från och med anslutningsdagen skall enligt artikel 13 i Euratom-
fördraget sådan information som lämnats till medlemsstater, personer och
företag ställas till Irlands förfogande, som i begränsad omfattning skall
sprida den inom sitt territorium på de villkor som fastställs i den artikeln.

2. Från och med anslutningsdagen skall Irland ställa de kunskaper med
begränsad spridning som uppnåtts på käm-energiområdet i Irland till
Europeiska atomenergi-gemenskapens förfogande, såvida det inte rör sig

300

om rent kommersiella kunskaper. Kommissionen skall befordra dessa Prop. 1994/95:19
kunskaper till gemenskapens företag på de villkor som fastställs i Bilaga 20
ovannämnda artikel.

3. Dessa kunskaper skall i huvudsak omfatta studier om utvecklingen av
en kraftreaktor och arbeten på radioisotoper och deras tillämpning inom
medicin, inbegripet problemen med strålningsskydd./lrtzfe/ 2

1. På de områden som Irland ställer kunskaper till gemenskapens
förfogande skall de behöriga myndigheterna på begäran utfärda tillstånd
på handelsmässiga villkor till medlemsstater, personer och företag i
gemenskapen, i den mån de har ensamrätt på patent som inregistrerats i
gemenskapens medlemsstater och såvitt de inte har någon skyldighet eller
något åtagande beträffande tredje land att utfärda en exklusiv licens eller
delvis exklusiv licens till rättig-heter på dessa patent.

Sådana exklusiva eller delvis exklusiva licenser skall utfärdas på gängse
kommersiella grunder.

Protokoll 27

om utbyte av kunskaper med Norge på kärnenergiområdet1

Protokoll 28

om utbyte av kunskaOper med Förenade kungariket på
kärnenergiområdet

Artikel 1

1. Från och med anslutningsdagen skall enligt artikel 13 i Euratom-
fördraget sådan information som lämnats till medlemsstater, personer och
företag ställas till Förenade kungarikets förfogande, som i begränsad
omfattning skall sprida den inom sitt territorium på de villkor som
fastställs i den artikeln.

301

2. Från och med anslutningsdagen skall Förenade kungariket i Prop. 1994/95:19
motsvarande omfattning ställa kunskaper till Europeiska Bilaga 20
atomenergigemenskapens förfogande på de områden som anges i bifogade

förteckning. Dessa kunskaper kommer att närmare specificeras i ett
dokument som lämnas till kommissionen. Kommissionen skall befordra
dessa kunskaper till gemenskapens företag på de villkor som fastställs i
ovannämnda artikel.

3. Med beaktande av gemenskapens särskilda intressen inom bestämda
områden skall Förenade kungariket särskilt framhäva
kunskapsöverföringen på följande områden:

1 Bestämmelserna har upphört att gälla genom artikel 46 i anpassningsbeslutet.

— forskning och utveckling av snabba reaktorer (säkerhet inbegripet),

— grundforskning (som kan användas på olika reaktortyper),

— säkerheten på andra reaktorer än snabba reaktorer,

— metallurgi, stål, zirkoniumlegeringar och betong,

— kombinerbarhet hos strukturmaterial,

— experimentell bränsleframställning,

— termohydrodynamik,

— mätmetoder.

Artikel 2

1. På de områden som Förenade kungariket ställer kunskaper till
gemenskapens förfogande skall de behöriga myndigheterna, för
närvarande "the United Kingdom Atomic Energy Authority" och "the
United Kingdom Generating Boards" på begäran utfärda tillstånd på
handelsmässiga villkor till medlemsstater, personer och företag i
gemenskapen, i den mån de har ensamrätt på patent som inregistrerats i
gemenskapens medlemsstater och såvitt de inte har någon skyldighet eller
något åtagande beträffande tredje land att utfärda en exklusiv licens eller
delvis exklusiv licens till rättigheter på dessa patent.

2. När en exklusiv eller delvis exklusiv licens har utfärdats, skall
Förenade kungariket uppmuntra och underlätta utfärdandet av
underlicenser på handelmässiga villkor till medlemsstater, personer och
företag i gemenskapen genom innehavare till sådana licenser.

Sådana exklusiva eller delvis exklusiva licenser skall utfärdas på gängse
kommersiella grunder.

302

BILAGA

Förteckning över områden som avses i artikel 1.2

I. Basvetenskap

— Reaktorfysik

— Grundläggande arbeten i metallurgi och kemi

— Arbeten på isotoper

— Teknisk kemi

II. Reaktorer

a) Forskning och utveckling av reaktorsystem

b) Driftserfarenhet av Magnox-reaktorer (inklusive forskning av
reaktordrift)

c) Reaktorsäkerhet (exklusive snabba reaktorer)

d) Forskning och utveckling av snabba reaktorer (inklusive
säkerhet)

e) Driftserfarenhet av materialprovningsreaktorer

III. Material och komponenter

a) Grafit och kylmedelskemi

b) Kombinerbarhet hos strukturmaterial for reaktorer

c) Stål och betong (inklusive korrosion); svetsning och svetsprover

d) Experimentell bränsleframställning och utvärdering av bränslenas
utformning och prestanda

e) Värmeväxling

f) Metallurgi

IV. Mätmetoder (däribland metoder för mätning av hälsoskydd)

V. Strålningsbiologi

VI. Fartyg sdrift

Protokoll 29

om avtalet med Internationella atomenergiorganet1

Danmark och Irland förbinder sig att på de villkor som fastställs däri
ansluta sig till avtalet mellan å ena sidan vissa ursprungliga
medlemsstater tillsammans med Europeiska atomenergigemenskapen och
å andra sidan Internationella atomenergiorganet om tillämpning av de
garantier som avses i avtalet om icke-spridning av kärnvapen i vissa av
gemenskapens medlemsstaters territorier.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

303

Protokoll 30

om Irland

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA,

som önskar reglera vissa särskilda problem som berör Irland, och

som har enats om följande bestämmelser

erinrar sig att Europeiska ekonomiska gemenskapens grundläggande mål
inbegriper en fortgående förbättring av levnadsstandarden och
arbetsvillkoren för medlemsstaternas folk och en harmonisk utveckling
av deras ekonomier genom att minska de befintliga klyftorna mellan de
olika regionerna samt eftersläpningen för mindre gynnade regioner,

tar fasta på att den irländska regeringen är engagerad i genomförandet av
en politik för industrialisering och ekonomisk utveckling i syfte att närma
levnadsstandarden ilrland till levnadsstandarden i övriga europeiska
nationer och att undanröja undersysselsättning, varvid regionala
skillnader i utvecklingsnivåerna gradvis skall undanröjas,

inser att det ligger i deras gemensamma intresse att uppnå målen för
denna politik,

enas om att i detta syfte rekommendera att gemenskapens institutioner
genomför alla de metoder och förfaranden som fastställs i Romfördraget,
särskilt genom att på lämpligt sätt utnyttja de resurser gemenskapen
förfogar över för att förverkliga ovannämnda mål,

inser framför allt att det vid tillämpningen av artiklarna 92 och 93 i
Romfördraget kommer att vara nödvändigt att beakta målen för
ekonomisk expansion och förbättring av befolkningens Olevnadsstandard.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

1 Texten i dess lydelse enligt artikel 47 i anpassningsbeslutet.

304

SKRIFTVÄXLING I

MONETÄRA FRÅGOR

Bryssel den 22 januari 1972

Ers excellens.

1. Vid ministermötet under konferensen den 7 juni 1971, kom man
överens om att den förklaring om monetära frågor som jag gjorde vid
mötet skulle utformas som en skriftväxling som bifogas akten om
anslutningsvillkoren och anpassningarna av fördragen. Jag har nu
därför äran bekräfta att jag vid det mötet gjorde följande förklaring:

"a) Vi är beredda att räkna med en reglerad gradvis minskning av den
officiella valutakursen för pund efter vår anslutning.

b) Vi kommer efter vårt inträde i gemenskaperna att vara beredda att
diskutera vilka åtgärder som skulle kunna vara lämpliga för att
uppnå en progressiv tillnärmning av de yttre kännetecknen och
förfaringssätten i samband med pund sterling till de andra valutorna
i gemenskapen som en utveckling mot en ekonomisk och monetär
union i den utvidgade gemenskapen, och vi är säkra på att det
officiella pund sterling1 kan hanteras på ett sätt som gör det möjligt
för oss att till fullo delta i den processen.

c) Under tiden skall vi driva vår politik med syfte att stabilisera de
officiella pundkursema på ett sätt som är förenligt med dessa
långsiktiga mål.

d) Jag hoppas att gemenskapen kommer att se denna förklaring som
ett tillfredsställande svar på frågan om pundkursen och liknande
ärenden, vilket endast lämnar formerna för att Förenade
konungarikets följsamhet till direktiven om kapitalrörelser enligt
Romfördraget att behandlas under förhandlingarnas gång."

2. Vid samma möte den 7 juni, godkändes förklaringen ovan av
gemenskapens delegation.

3. Jag har förstått att Konungariket Danmarks, Irlands och
Konungariket Norges delegationer också har uttryckt sitt
godkännande av ovan nämnda förklaring som den bekräftas i detta
brev.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

1 Med det officiella pund sterling avses officiella sterlingtillgodohavanden.

305

Monsieur Gaston THORN

Ministre des affaires étrangéres
du grand-duché de Luxembourg4.

Jag skulle vara tacksam om ni ville vara vänlig att bekräfta mottagandet
av detta brev och bekräfta medlemsstaternas regeringars och
Konungariket Danmarks, Irlands och Konungariket Norges godkännande
av ovan nämnda förklaring.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

Med utmärkt högaktning.

Geoffrey RIPPON

Chancellor of the Duchy of Lancaster

Bryssel den 22 januari 1972

Ers excellens.

Ni hade godheten att meddela mig följande i ert brev av dagens datum:

"10. Vid ministermötet under konferensen den 7 juni 1971, kom man
överens om att den förklaring om monetära frågor som jag gjorde
vid mötet skulle utformas som en skriftväxling som bifogas akten
om anslutningsvillkoren och anpassningarna av fördragen. Jag har
nu därför äran bekräfta att jag vid det mötet gjorde följande
förklaring:

"a) Vi är beredda att räkna med en reglerad gradvis minskning av den
officiella valutakursen för pund efter vår anslutning.

b) Vi kommer efter vårt inträde i gemenskaperna att vara beredda
att diskutera vilka åtgärder som skulle kunna vara lämpliga för
att uppnå en progressiv tillnärmning av de yttre kännetecknen
och förfaringssätten i samband med pund sterling till de andra
valutorna i gemenskapen som en utveckling mot en ekonomisk
och monetär union i den utvidgade gemenskapen, och vi är säkra
på att det officiella pund sterling1 kan hanteras på ett sätt som
gör det möjligt för oss att till fullo delta i den processen.

c) Under tiden skall vi driva vår politik med syfte att stabilisera de
officiella pundkursema på ett sätt som är förenligt med dessa
långsiktiga mål.

d) Jag hoppas att gemenskapen kommer att se denna förklaring som
ett tillfredsställande svar på frågan om pundkursen och liknande
ärenden, vilket endast lämnar formerna för att Förenade

306

konungarikets följsamhet till direktiven om kapitalrörelser enligt
Romfördraget att behandlas under förhandlingarnas gång."

2. Vid samma möte den 7 juni, godkändes förklaringen ovan av
gemenskapens delegation.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

1 Med det officiella pund sterling avses officiella sterlingtillgodohavanden.

The Right Honourable Geoffrey RIPPON, QC, MP

Chancellor of the Duchy of Lancaster

3. Jag har förstått att Konungariket Danmarks, Irlands och
Konungariket Norges delegationer också har uttryckt sitt
godkännande av ovan nämnda förklaring som den bekräftas i detta
brev.

4. Jag skulle vara tacksam om ni ville vara vänlig att bekräfta
mottagandet av detta brev och bekräfta medlemsstaternas regeringars
och Konungariket Danmarks, Irlands och Konungariket Norges
godkännande av ovan nämnda förklaring.”

Jag har äran att bekräfta mottagandet av detta meddelande och att
bekräfta medlemsstaternas regeringars och Konungariket Danmarks,
Irlands och Konungariket Norges godkännande av förklaringen i punkt
1 i ert brev.

Med utmärkt högaktning.

Gaston THORN

Ministre des affaires étrangéres du grand-duché de Luxembourg

P. HARMEL

Ministre des affaires étrangéres du Royaume de Belgique

Minister van Buitenlandse Zaken van het Koninkrijk Belgie

Ivar N0RGAARD

Kongeriget Danmarks udenrigsokonomiminister

Walter SCHEEL

Bundesminister des Auswärtigen der Bundesrepublik Deutschland

Maurice SCHUMANN

Ministre des affaires étrangéres de la République fran^aise

307

Pädraig Ö HIRIGHILE

Aire Gnöthai Eachtracha na hÉireann

Prop. 1994/95:19

Bilaga 20

Aldo MORO

Ministro per gli affari esteri della Repubblica Italiana

N. SCHMELZER

Minister van Buitenlandse Zaken van het Koninkrijk der Nederlanden

Andreas CAPPELEN

Kongeriket Norges utenriksminister

308

BILAGA 21

BESLUTET AV EUROPEISKA

GEMENSKAPERNAS RÅD AV DEN 22 JANUARI
1972 OM KONUNGARIKET DANMARKS,
IRLANDS, KONUNGARIKET NORGES OCH

FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN

OCH NORDIRLANDS ANSLUTNING TILL
EUROPEISKA KOL- OCH STÅLGEMENSKAPEN

BILAGA 21

BESLUT AV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD

av den 22 januari 1972

om Konungariket Danmarks, Irlands, Konungariket Norges och
Förenade konungariket Storbritannien och

Nordirlands anslutning till Europeiska kol- och stålgemenskapen

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR BESLUTAT
FÖLJANDE

med beaktande av artikel 98 i Fördraget om upprättandet av Europeiska
kol- och stålgemenskapen, och

med beaktande av följande:

Konungariket Danmark, Irland, Konungariket Norge och Förenade
konungariket Storbritannien och Nordirland har ansökt om anslutning till
Europeiska kol- och stålgemenskapen.

Kommissionens yttrande har beaktats.

De anslutningsvillkor som skall fastställas av rådet har varit föremål för
förhandlingar med de nämnda statema.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. Konungariket Danmark, Irland, Konungariket Norge och Förenade
konungariket Storbritannien och Nordirland kan bli medlemmar av
Europeiska kol- och stålgemenskapen genom att, på de villkor som
fastställs i detta beslut, ansluta sig till fördraget om upprättandet av denna
gemenskap, i den lydelse fördraget har genom ändringar och tillägg.

2. De anslutnings villkor och de anpassningar av Fördraget om upprät-
tandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen som därigenom blir
nödvändiga, fastställs i den akt som såsom bilaga är fogad till detta
beslut. De bestämmelser i akten som rör Europeiska kol- och stålgemen-
skapen utgör en integrerad del av detta beslut.

3. Bestämmelserna om medlemsstaternas rättigheter och förpliktelser
och om befogenheterna och behörigheten för gemenskapernas institutio-
ner skall, såsom de fastställs i det fördrag som avses i punkt 1, tillämpas
på detta beslut.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 21

Artikel 2

Instrumenten för Konungariket Danmarks, Irlands, Konungariket Norges
och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands anslutning till
Europeiska kol- och stålgemenskapen skall deponeras hos Franska
republikens regering den 1 januari 1973.

Anslutningen träder i kraft den 1 januari 1973, förutsatt att alla anslut-
ningsinstrument har deponerats denna dag och att alla instrument för
ratifikation av Fördraget om anslutning till Europeiska ekonomiska
gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen har deponerats
före denna dag.

Om de stater som avses i denna artikels första stycke inte alla har
deponerat sina anslutnings- och ratifikationsinstrument i tid, skall
anslutningen ändå träda i kraft för de övriga anslutande statema.
Europeiska gemenskapernas råd skall i så fall genast, genom ett enhälligt
beslut, fastställa vilka anpassningar som till följdav detta måste göras av
artikel 3 i detta beslut och artiklarna 12, 13, 16, 17, 19, 20, 22, 142,
155 och 160 i akten om anslutnings villkoren och anpassningarna av
fördragen; rådet kan även, genom ett enhälligt beslut, upphäva eller
anpassa de bestämmelser i den nämnda akten som uttryckligen hänvisar
till en stat som inte har deponerat sina anslutnings- och ratifikationsin-
strument.

Franska republikens regering skall överlämna en bestyrkt kopia av varje
anslutande stats anslutningsinstrument till regeringarna i medlemsstaterna
och i de övriga anslutande statema.

Artikel 3‘

Detta beslut, upprättat på danska, engelska, franska, iriska, italienska,
nederländska, norska och tyska språken, varav de danska, engelska,
franska, irländska, italienska, nederländska och tyska texterna alla är lika
giltiga, skall överlämnas till medlemsstaterna i Europeiska kol- och
stålgemenskapen samt till Konungariket Danmark, Irland, Konungariket
Norge och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland.

Utfärdat i Bryssel den 22 januari 1972.

På rådets vägnar

G. THORN

Ordförande

Prop. 1994/95:19

Bilaga 21

Texten i dess lydelse enligt artikel 2 i anpassningsbeslutet.

gotab 47024, Stockholm 1994

DEL 5

BILAGA 22 - 27

1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 19. Del 5

BILAGA 22

FÖRDRAGET DEN 10 JULI 1975 OM

ÄNDRING AV VISSA BESTÄMMELSER

I PROTOKOLLET OM EUROPEISKA

INVESTERINGSBANKENS STADGA

BILAGA 22

Fördraget den 10 juli 1975 om ändring av vissa bestämmelser
i protokollet om Europeiska investeringsbankens stadga

Prop. 1994/95

Bilaga 22

FÖRDRAG OM ÄNDRING AV VISSA BESTÄMMELSER I
PROTOKOLLET OM EUROPEISKA INVESTERINGSBANKENS
STADGA

HANS MAJESTÄT BELGARNAS KONUNG,

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV DANMARK,

FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLANDS PRESIDENT,

FRANSKA REPUBLIKENS PRESIDENT,

IRLANDS PRESIDENT,

ITALIENSKA REPUBLIKENS PRESIDENT,

HANS KUNGLIGA HÖGHET STORHERTIGEN AV LUXEMBURG,

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV NEDERLÄNDERNA,

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV FÖRENADE
KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND,

SOM BEAKTAR artikel 236 i Fördraget om upprättandet av Europeiska
ekonomiska gemenskapen,

SOM BEAKTAR att protokollet om Europeiska investeringsbankens
stadga, som är fogat till Fördraget om upprättandet av Europeiska
ekonomiska gemenskapen, utgör en integrerad del av det fördraget,

SOM BEAKTAR att definitionen av beräkningsenheten och metoderna
för omräkning mellan denna enhet och medlemsstaternas valutor enligt
den nuvarande lydelsen av artikel 4.1 andra stycket samt artikel 7.3 och
7.4 i bankens stadga, inte längre är helt anpassade till de internationella
valuta förhållandena,

SOM BEAKTAR att den framtida utvecklingen av det internationella
valutasystemet inte kan förutsägas och att det följaktligen - istället för att
det omedelbart fastställs en ny definition av beräkningsenheten i bankens
stadga - är önskvärt att ge banken, särskilt med hänsyn till dess ställning
på kapitalmarknaderna, en möjlighet att på lämpliga villkor anpassa
definitionen av beräkningsenheten och omräkningsmetodema till ändrade
förhållanden,

SOM BEAKTAR att det, för att möjliggöra en sådan snabb och flexibel
anpassning, är lämpligt att ge bankens råd befogenhet att om det behövs
ändra definitionen av beräkningsenheten och metoderna för omräkning
mellan beräkningsenheten och de olika valutorna,

HAR BESLUTAT att ändra vissa bestämmelser i protokollet om
Europeiska investeringsbankens stadga, i det följande kallat "protokollet",
och för detta ändamål som befullmäktigade utsett

Hans majestät belgarnas konung

Willy DE CLERCQ,

finansminister;

Hennes majestät drottningen av Danmark

Per H/EKKERUP,

ekonomiminister;

Förbundsrepubliken Tysklands president

dr Hans APEL,

finansminister;

Franska republikens president

Jean-Pierre FOURCADE,

ekonomi- och finansminister;

Irlands president

Charles MURRAY,

generalsekreterare i Irlands finansdepartement;

Italienska republikens president

Emilio COLOMBO,

finansminister;

Hans kungliga höghet storhertigen av Luxemburg

Jean DONDELINGER,

utomordentlig och befullmäktigad ambassadör,
ständig representant vid Europeiska gemenskaperna;

Hennes majestät drottningen av Nederländerna

L. J. BRINKHORST,

statssekreterare i utrikesministeriet;

Prop. 1994/95

Bilaga 22

Hennes majestät drottningen av Förenade konungariket Storbritannien
och Nordirland:

Sir Michael PALLISER, KCMG

utomordentlig och befullmäktigad ambassadör,
ständig representant vid Europeiska gemenskaperna;

SOM, sedan de utväxlat sina fullmakter och funnit dem vara i god och
behörig form,

HAR ENATS OM FÖLJANDE:

Artikel 1

Följande mening skall läggas till i artikel 4.1 andra stycket i protokollet:

"Bankens råd kan genom enhälligt beslut på förslag av styrelsen
ändra definitionen av beräkningsenheten."

Artikel 2

Följande mening skall läggas till i artikel 7.4 i protokollet:

"Dessutom får det genom enhälligt beslut på förslag av styrelsen
ändra metoden för att räkna om de belopp som angetts i
beräkningsenheter till nationella valutor och omvänt."

Artikel 3

Artikel 9.3 g i protokollet skall ersättas med följande:

"utöva de befogenheter och fullgöra de uppgifter som anges i
artiklarna 4, 7, 14, 17, 26 och 27."

Artikel 4

Artikel 5

Detta fördrag träder i kraft den första dagen i den månad som följer efter
det att det sista ratifikationsinstrumentet har deponerats.

Prop. 1994/95

Bilaga 22

Artikel 6

Detta fördrag, upprättat i ett enda original på danska, engelska, franska,
iriska, italienska, nederländska och tyska språken, vilka sju texter är lika
giltiga, skall deponeras i arkiven hos Italienska republikens regering, som
skall överlämna en bestyrkt kopia till var och en av regeringarna i övriga
signatärstater.

TILL BEVIS HÄRPÅ har undertecknade befullmäktigade undertecknat
detta fördrag.

Som skedde i Bryssel den tionde juli nittonhundrasjuttio fem.

Pour Sa Majesté le Roi des Beiges

Voor Zijne Majesteit de Koning der Belgen

W. DE CLERCQ

For Hendes Majestaet Danmarks Dronning

Per HEKKERUP

Fur den Präsidenten der Bundesrepublik Deutschland

Hans APEL

Pour le Président de la République frangaise

J.-P. FOURCADE

Thar ceann Uachtarån na hEireann

Ch. MURRAY

Per il Presidente della Repubblica italiana

E. COLOMBO

Pour Son Altesse Royale le Grand-Duc de Luxembourg

Prop. 1994/95

Bilaga 22

J. DONDELINGER

Voor Hare Majesteit de Koningin der. Nederlanden

L.J. BRINKHORST

For Her Majesty the Queen of the United Kingdom of Great Britain and
Northern Ireland

Michael PALLISER

Prop. 1994/95

Bilaga 22

BILAGA 23

FÖRDRAGET DEN 22 JULI 1975 OM ÄNDRING

AV VISSA FINANSIELLA BESTÄMMELSER I

FÖRDRAGEN OM UPPRÄTTANDET AV

EUROPEISKA GEMENSKAPERNA OCH I

FÖRDRAGET OM UPPRÄTTANDET AV ETT

GEMENSAMT RÅD OCH EN GEMENSAM

KOMMISSION FÖR EUROPEISKA

GEMENSKAPERNA

BILAGA 23

Fördraget den 22 juli 1975 om ändring av vissa finansiella
bestämmelser i fördragen om upprättandet av Europeiska
gemenskaperna och i fördraget om upprättandet av ett
gemensamt råd och en gemensam kommission för Europeiska
gemenskaperna

Prop. 1994/95:19

Bilaga 23

FÖRDRAG

OM ÄNDRING AV VISSA FINANSIELLA BESTÄMMELSER I
FÖRDRAGEN OM UPPRÄTTANDET AV EUROPEISKA
GEMENSKAPERNA OCH I FÖRDRAGET OM UPPRÄTTANDET AV
ETT GEMENSAMT RÅD OCH EN GEMENSAM KOMMISSION FÖR
EUROPEISKA GEMENSKAPERNA

HANS MAJESTÄT BELGARNAS KONUNG,

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV DANMARK,

FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLANDS PRESIDENT,

FRANSKA REPUBLIKENS PRESIDENT,

IRLANDS PRESIDENT,

ITALIENSKA REPUBLIKENS PRESIDENT,

HANS KUNGLIGA HÖGHET STORHERTIGEN AV LUXEMBURG,

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV NEDERLÄNDERNA,

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV DET FÖRENADE
KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND,

SOM BEAKTAR artikel 96 i Fördraget om upprättandet av Europeiska
kol- och stålgemenskapen,

SOM BEAKTAR artikel 236 i Fördraget om upprättandet av Europeiska
ekonomiska gemenskapen,

SOM BEAKTAR artikel 204 i Fördraget om upprättandet av Europeiska
atomenergigemenskapen,

SOM BEAKTAR att gemenskapernas budget från och med den 1 januari Prop. 1994/95:19
1975 helt finansieras av gemenskapernas egna medel, Bilaga 23

SOM BEAKTAR att det förhållandet att gemenskapernas egna medel helt
ersätter medlemsstaternas finansiella bidrag, kräver att församlingens
budgetbefogenheter stärks,

SOM BEAKTAR att genomförandet av budgeten av samma anledning
bör bli föremål för en mer noggrann kontroll,

HAR BESLUTAT att ändra vissa finansiella bestämmelser i fördragen
om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och i Fördraget om
upprättandet av ett gemensamt råd och en gemensam kommission för
Europeiska gemenskaperna och för detta ändamål som sina
befullmäktigade utsett

HANS MAJESTÄT BELGARNAS KONUNG

R. van Elslande,

minister för utrikes angelägenheter och samarbete med

utvecklingsländer;

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV DANMARK

Niels Ersboll,

utomordentlig och befullmäktigad ambassadör,
ständig representant vid Europeiska gemenskaperna;

FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLANDS PRESIDENT

Hans-Dietrich Genscher,

utrikesminister;

FRANSKA REPUBLIKENS PRESIDENT

Jean-Marie Soutou,

Frankrikes ambassadör, ständig representant vid Europeiska

gemenskaperna;

IRLANDS PRESIDENT

Prop. 1994/95:19

Bilaga 23

Garret Fitzgerald,

utrikesminister;

ITALIENSKA REPUBLIKENS PRESIDENT

Mariano Rumor,

utrikesminister, tjänstgörande ordförande i Europeiska gemenskapernas
råd;

HANS KUNGLIGA HÖGHET STORHERTIGEN AV LUXEMBURG

Jean Dondelinger,

utomordentlig och befullmäktigad ambassadör, ständig representant vid

Europeiska gemenskaperna;

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV NEDERLÄNDERNA

L. J. Brinkhorst,

statssekreterare i utrikesministeriet;

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV FÖRENADE

KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND:

Sir Michael Palliser, KCMG,

utomordentlig och befullmäktigad ambassadör, ständig representant vid

Europeiska gemenskaperna;

SOM, sedan de utväxlat sina fullmakter och funnit dem vara i god och

behörig form, har enats om följande:

KAPITEL I

BESTÄMMELSER OM ÄNDRING AV FÖRDRAGET OM
UPPRÄTTANDET AV

EUROPEISKA KOL- OCH STÅLGEMENSKAPEN

Artikel 1

Efter artikel 7 i Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och
stålgemenskapen skall följande stycke läggas till:

"Revision skall ske genom en revisionsrätt som skall utöva sin
verksamhet inom ramen för de befogenheter som den tilldelats enligt
detta fördrag."

Artikel 2

Artikel 78 i Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och
stålgemenskapen skall ersättas med följande:

"Artikel 78

1. Budgetåret skall börja den 1 januari och sluta den 31 december.

Gemenskapens administrationsutgifter skall omfatta utgifterna för Höga
myndigheten, inklusive sådana som hänför sig till den rådgivande
kommitténs verksamhet, liksom utgifterna för församlingen, rådet och
domstolen.

Det preliminära budgetförslaget skall innehålla en beräkning över
inkomster och en över utgifter.

3. Höga myndigheten skall förelägga rådet det preliminära förslaget
till administrationsbudget senast den 1 september året före det budgetår
som förslaget avser.

Rådet skall samråda med Höga myndigheten och i förekommande fall
med övriga berörda institutioner, när det avser att avvika från det
preliminära budgetförslaget.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 23

Rådet skall med kvalificerad majoritet fastställa budgetförslaget och
överlämna det till församlingen.

4. Förslaget till administrationsbudget skall föreläggas församlingen Prop. 1994/95:19

senast den 5 oktober året före det budgetår som förslaget avser. Bilaga 23

Församlingen har rätt att genom beslut av en majoritet av dess
medlemmar ändra budgetförslaget och att genom beslut med en absolut
majoritet av de avgivna rösterna föreslå rådet ändringar i
budgetförslaget beträffande utgifter som är en nödvändig följd av detta
fördrag eller av rättsakter som antagits i enlighet med detta.

Om församlingen inom 45 dagar efter att ha förelagts budgetförslaget
har godkänt detta, är administrations- budgeten slutgiltigt antagen. Om
församlingen inom denna frist inte har ändrat budgetförslaget och inte
heller föreslagit ändringar i detta, skall administrationsbudgeten anses
vara slutgiltigt antagen.

Om församlingen inom denna frist har antagit ändringar eller lagt fram
ändringsförslag, skall budgetförslaget tillsammans med ändringarna
eller de framlagda ändringsförslagen överlämnas till rådet.

5. Efter att ha överlagt med Höga myndigheten om förslaget till
administrationsbudget och vid behov med övriga berörda institutioner,
skall rådet besluta enligt följande villkor:

a) Rådet får genom beslut med kvalificerad majoritet modifiera varje
ändring som antagits av församlingen.

b) I fråga om ändringsförslagen får rådet

— med kvalificerad majoritet avslå ett av församlingen framlagt
ändringsförslag, om detta inte resulterar i någon ökning av en
institutions totala utgifter, framför allt beroende på att den ökning
av utgifterna som ändringsförslaget skulle medföra uttryckligen
skulle kompenseras av en eller flera föreslagna ändringar som i
motsvarande grad minskar utgifterna; om något avslagsbeslut inte
fattats, skall ändringsförslaget anses godkänt,

— med kvalificerad majoritet godkänna ett av församlingen framlagt
ändringsförslag, om detta resulterar i en ökning av en institutions
totala utgifter; om något godkännandebeslut inte fattas, skall
ändringsförslaget anses avslaget,

— när rådet enligt någon av de två föregående strecksatserna har
avslagit ett ändringsförslag, genom beslut med kvalificerad
majoritet antingen låta beloppet i förslaget till
administrationsbudget stå kvar eller fastställa ett annat belopp.

Förslaget till administrationsbudget skall ändras enligt de
ändringsförslag som rådet har godkänt.

2 Riksdagen 1994195. 1 samt. Nr 19. Del 5

Om rådet inte inom 15 dagar efter att ha förelagts budgetförslaget har Prop. 1994/95:19
modifierat någon av de ändringar som antagits av församlingen och om Bilaga 23
de ändringsförslag som lagts fram av församlingen har godkänts, skall
administrationsbudgeten anses vara slutgiltigt antagen. Rådet skall
underrätta församlingen om att det inte har modifierat någon av
ändringarna och om att ändringsförslagen har godkänts.

Om rådet inom denna frist har modifierat en eller flera av de ändringar
som antagits av församlingen eller om församlingens ändringsförslag
har avslagits eller modifierats skall det modifierade budgetförslaget
åter överlämnas till församlingen. Rådet skall underrätta församlingen
om resultatet av sina överväganden.

6. Inom 15 dagar efter det att förslaget till administrationsbudget
förelagts församlingen får församlingen, som skall ha underrättats om
de åtgärder som vidtagits beträffande dess ändringsförslag, genom
beslut av en majoritet av dess ledamöter och med tre femtedelar av de
avgivna rösterna ändra eller avslå de modifieringar av församlingens
ändringar som gjorts av rådet och skall församlingen anta
administrationsbudgeten i enlighet därmed. Om församlingen inte har
fattat något beslut inom denna frist, skall administrationsbudgeten
anses slutgiltigt antagen.

7. När det förfarande som anges i denna artikel har fullföljts, skall
församlingens ordförande förklara att administrationsbudgeten blivit
slutgiltigt antagen.

8. Om viktiga skäl föreligger får dock församlingen genom beslut av
en majoritet av dess ledamöter och med två tredjedelar av de avgivna
rösterna avslå förslaget tilladministrationsbudget och begära att få ett
nytt förslag framlagt.

9. För samtliga utgifter utom sådana som är en nödvändig följd av
detta fördrag eller av rättsakter som antagits i enlighet med detta, skall
årligen fastställas en maximal procentuell ökning i förhållande till
utgifter av samma slag under det innevarande året.

Höga myndigheten skall efter samråd med kommittén för ekonomisk
politik ange denna maximala procentsats beroende på

— volymutvecklingen av bruttonationalinkomsten inom gemenskapen,

— den genomsnittliga förändringen av medlemsstaternas budgetar,
och

— utvecklingen av levnadskostnaderna under det föregående
budgetåret.

Om församlingen, rådet eller Höga myndigheten anser att
gemenskapernas verksamhet kräver att den enligt förfarandet i denna
punkt fastställda procentsatsen skall överskridas, får en annan
procentsats fastställas genom avtal mellan rådet, som skall besluta med
kvalificerad majoritet, och församlingen, vars beslut skall fattas av en
majoritet av dess ledamöter och tre femtedelar av de avgivna rösterna.

10. Varje institution skall utöva de befogenheter den tilldelats genom
denna artikel med vederbörlig hänsyn till bestämmelserna i detta
fördrag och till rättsakter som antagits i enlighet med detta, särskilt de
som avser gemenskapens egna medel och balansen mellan inkomster
och utgifter.

11. Det slutgiltiga antagandet av administrations- budgeten medför
en befogenhet och förpliktelse för Höga myndigheten att ta emot
motsvarande inkomster enligt artikel 49."

Artikel 3

I artikel 78a i Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och
stålgemenskapen skall "78f" ersättas med "78h".

Artikel 4

Artikel 78b i Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och
stålgemenskapen skall ersättas med följande:

"Artikel 78b

1. Om administrationsbudgeten ännu inte har antagits i början av ett
budgetår, får ett belopp som motsvarar högst en tolftedel av
budgetanslagen för det föregående budgetåret användas varje månad
för en avdelning eller en underavdelning i budgeten i enlighet med
bestämmelserna i den budgetförordning som utfärdats enligt artikel
78h. Detta arrangemang skall dock inte få till följd att Höga
myndigheten får förfoga över medel som överstiger en tolftedel av de

Prop. 1994/95:19

Bilaga 23

anslag som anges i det förslag till administrationsbudget som är under Prop. 1994/95:19
utarbetande. Bilaga 23

Höga myndigheten har befogenhet och är förpliktad att kräva in
avgifter till ett belopp som motsvarar anslagen för föregående budgetår
men får inte överskrida det belopp som skulle ha framkommit vid
antagande av budgetförslaget.

2. Under förutsättning att övriga villkor i punkt 1 iakttas, får rådet
genom beslut med kvalificerad majoritet ge sitt tillstånd till utgifter som
överstiger en tolftedel. Befogenhet och förpliktelse att ta upp avgifter
kan anpassas till detta.

Om beslutet avser utgifter som inte är en nödvändig följd av detta
fördrag eller av rättsakter som antagits i enlighet med detta, skall rådet
omedelbart överlämna beslutet till församlingen; inom 30 dagar får
församlingen, genom beslut av en majoritet av dess ledamöter och med
tre femtedelar av de avgivna rösterna, fatta ett avvikande beslut
beträffande de utgifter som överstiger den tolftedel som avses i punkt 1.
Denna del av rådets beslut skall skjutas upp till dess att församlingen
fattat sitt beslut. Om församlingen inte inom denna frist har fattat ett
beslut som avviker från rådets beslut, skall det senare beslutet betraktas
som slutgiltigt antaget."

Artikel 5

I artikel 78c i Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och
stålgemenskapen skall "78f" ersättas med "78h".

Artikel 6

Artikel 78d i Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och
stålgemenskapen skall ersättas med följande:

"Artikel 78d

Höga myndigheten skall årligen till rådet och församlingen överlämna
en redovisning för hur administrationsbudgeten genomförts under det
föregående budgetåret. Höga myndigheten skall till dem också
överlämna en redovisning för gemenskapens tillgångar och skulder
inom administrationsbudgetens område."

Artikel 7

Artikel 78e i Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och
stålgemenskapen skall ersättas med följande:

"Artikel 78e

1. En revisionsrätt upprättas härmed.

2. Revisionsrätten skall bestå av nio ledamöter.

3. Ledamöterna av revisionsrätten skall utses bland personer som i
sina respektive länder hör till eller har hört till externa revisionsorgan
eller som är särskilt kvalificerade för detta ämbete. Deras oavhängighet
får inte kunna ifrågasättas.

4. Ledamöterna av revisionsrätten skall utses för sex år av rådet som
skall fatta sitt beslut enhälligt och efter att ha hört församlingen.

När de första utnämningarna sker skall emellertid fyra ledamöter av
revisionsrätten, utvalda genom lottning, utses för endast fyra år.

Ledamöterna av revisionsrätten kan utnämnas på nytt.

Dessa skall bland sig välja revisionsrättens ordförande för en tid av tre
år. Ordföranden kan återväljas.

5. Ledamöterna av revisionsrätten skall, i gemenskapens allmänna
intresse, fullgöra sina skyldigheter under full oavhängighet. Vid
fullgörandet av dessa skyldigheter skall de inte vare sig begära eller ta
emot instruktioner från någon regering eller något annat organ. De
skall avhålla sig från varje handling som är oförenlig med deras
ämbete.

6. Ledamöterna av revisionsrätten får inte under sin ämbetstid utöva
någon annan avlönad eller oavlönad yrkesverksamhet. De skall när de
tillträder avge en högtidlig försäkran att såväl under som efter sin
ämbetstid respektera de förpliktelser som följer med ämbetet, särskilt
deras skyldighet att iaktta redbarhet och visa omdöme vid mottagande
av vissa uppdrag eller förmåner efter ämbetstiden.

7. Ämbetet för en ledamot av revisionsrätten skall, frånsett vid
normala nytillsättningar och vid dödsfall, upphöra när ledamoten begär
sitt entledigande eller avsätts genom ett avgörande av domstolen enligt
punkt 8.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 23

För den återstående mandattiden skall en ersättare utses.

Utom vid avsättning skall ledamöterna av revisionsrätten kvarstå i Prop. 1994/95:19
ämbetet till dess att de ersatts. Bilaga 23

8. En ledamot av revisionsrätten får endast skiljas från sitt ämbete
eller berövas rätten till pension eller andra förmåner i dess ställe, om
domstolen på begäran av revisionsrätten finner att han inte längre
uppfyller de förutsättningar som krävs eller fullgör de skyldigheter som
följer av ämbetet.

9. Rådet skall med kvalificerad majoritet fastställa
anställningsvillkoren för revisionsrättens ordförande och ledamöter,
särskilt deras löner, arvoden och pensioner. Rådet skall också med
samma majoritet fastställa alla betalningar som görs i stället för sådan
ersättning.

10. De bestämmelser i protokollet om immunitet och privilegier för
Europeiska gemenskaperna som är tillämpliga på domstolens domare,
skall också tillämpas på ledamöterna av revisionsrätten."

Artikel 8

Artikel 78f i Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och
stålgemenskapen skall ersättas med följande:

"Artikel 78f

1. Revisionsrätten skall granska räkenskaperna över gemenskapens
samtliga administrativa utgifter och inkomster inklusive de inkomster
som härrör från skatt som för gemenskapens räkning tas ut på tjänste-
mäns och övriga anställdas löner och arvoden. Den skall också
granska räkenskaperna för samtliga inkomster och utgifter för varje
organ som gemenskapen upprättat, i den mån inte den rättsakt
varigenom organet upprättats utesluter en sådan granskning.

2. Revisionsrätten skall pröva om samtliga inkomster och utgifter som
avses i punkt 1 varit lagliga och korrekta och om den ekonomiska
förvaltningen varit sund.

Granskningen av inkomsterna skall ske på grundval av både fastställda
inkomstbelopp och inkomstbelopp som betalats in till gemenskapen.

Granskningen av utgifterna skall ske på grundval av både gjorda
åtaganden och verkställda utbetalningar.

Dessa granskningar får göras innan räkenskaperna avslutas för det
ifrågavarande budgetåret.

3. Granskningen skall grundas på bokföringsmaterial och vid behov Prop. 1994/95:19
ske på platsen i gemenskapens institutioner och i medlemsstaterna. I Bilaga 23
medlemsstaterna skall granskningen genomföras i samarbete med de

nationella revisionsorganen eller, om dessa inte har nödvändiga
befogenheter, i samarbete med behöriga nationella myndigheter. Dessa
organ eller myndigheter skall underrätta revisionsrätten om de avser
att delta i granskningen.

Gemenskapens institutioner och de nationella revisionsorganen eller,
om dessa inte har nödvändiga befogenheter, behöriga nationella
myndigheter, skall på revisionsrättens begäran till denna överlämna de
handlingar eller den information som rätten behöver för att kunna
fullgöra sin uppgift.

4. Revisionsrätten skall upprätta en årsrapport efter utgången av varje
budgetår. Denna skall överlämnas till gemenskapens institutioner och
tillsammans med institutionernas yttranden över revisionsrättens
iakttagelser offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella
tidning.

Revisionsrätten får också när som helst framföra iakttagelser i särskilda
frågor och yttra sig på begäran av någon av gemenskapens
institutioner.

Den skall anta sina årsrapporter eller yttranden med en majoritet av
sina ledamöter.

Den skall biträda församlingen och rådet, när dessa utövar sina
kontrollbefogenheter i fråga om genomförandet av budgeten.

5. Revisionsrätten skall dessutom årligen upprätta en särskild rapport
i vilken skall anges om bokföringen beträffande annat än det som rör
utgifter och inkomster som avses i punkt 1 är formellt riktig, och om
Höga myndighetens ekonomiska förvaltning därvid har varit formellt
riktig. Denna rapport skall upprättas senast sex månader efter det
budgetår räkenskaperna hänför sig till och föreläggas Höga
myndigheten och rådet. Höga myndigheten skall överlämna rapporten
till församlingen."

Artikel 9

Följande bestämmelser skall läggas till i Fördraget om upprättandet av

Europeiska kol- och stålgemenskapen:

"Artikel 78g

På rekommendation av rådet, som skall fatta sitt beslut med
kvalificerad majoritet, skall församlingen bevilja Höga myndigheten

ansvarsfrihet beträffande administrationsbudgetens genomförande. I Prop. 1994/95:19
detta syfte skall rådet och församlingen i tur och ordning granska Bilaga 23
räkenskaperna och de redovisningar som avses i artikel 78d samt
revisionsrättens årsrapport tillsammans med de granskade
institutionernas yttranden över revisionsrättens iakttagelser."

Artikel 10

Följande bestämmelser skall läggas till i Fördraget om upprättandet av
Europeiska kol- och stålgemenskapen:

"Artikel 78h

Rådet skall genom enhälligt beslut på förslag från Höga myndigheten
och efter att ha hört församlingen och erhållit revisionsrättens yttrande

a) utfärda budgetförordningar som särskilt skall innehålla närmare
bestämmelser om administrationsbudgetens uppställning och
genomförande och om redovisning och revision,

b) bestämma regler för utanordnares och räkenskapsförares ansvar

och lämplig ordning för kontroll. "

KAPITEL II

Prop. 1994/95:19

Bilaga 23

BESTÄMMELSER OM ÄNDRING AV FÖRDRAGET OM
UPPRÄTTANDET AV EUROPEISKA EKONOMISKA
GEMENSKAPEN

Artikel 11

I slutet av artikel 4 i Fördraget om upprättandet av Europeiska
ekonomiska gemenskapen skall följande punkt läggas till:

"3. Revision av räkenskaperna skall ske genom en revisionsrätt som
skall utöva sin verksamhet inom ramen för de befogenheter som den
har tilldelats genom detta fördrag. "

Artikel 12

Artikel 203 i Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska
gemenskapen skall ersättas med följande:

"Artikel 203

1. Budgetåret skall börja den 1 januari och sluta den 31 december.

2. Var och en av gemenskapens institutioner skall före den 1 juli
upprätta en beräkning över sina utgifter. Kommissionen skall
sammanställa dessa beräkningar i ett preliminärt budgetförslag. Den
skall bifoga ett yttrande som får innehålla avvikande beräkningar.

Det preliminära budgetförslaget skall innehålla en beräkning över
inkomster och en över utgifter.

3. Kommissionen skall förelägga rådet det preliminära budgetförslaget
senast den 1 september året före det budgetår som förslaget avser.
Rådet skall samråda med kommissionen och i förekommande fall med
övriga berörda institutioner, när det avser att avvika från det
preliminära budgetförslaget.

Rådet skall med kvalificerad majoritet fastställa budgetförslaget och
överlämna det till församlingen.

4. Budgetförslaget skall föreläggas församlingen senast den 5 oktober
året före det budgetår som förslaget avser.

Församlingen har rätt att genom beslut av en majoritet av dess
ledamöter ändra budgetförslaget och att genom beslut med en absolut

majoritet av de avgivna rösterna föreslå rådet ändringar i Prop. 1994/95:19
budgetförslaget beträffande utgifter som är en nödvändig följd av detta Bilaga 23
fördrag eller av rättsakter som har antagits i enlighet med detta.

Om församlingen inom 45 dagar efter att ha förelagts budgetförslaget
har godkänt detta, är budgeten slutgiltigt antagen. Om församlingen
inom denna frist inte har ändrat budgetförslaget och inte heller
föreslagit ändringar i detta, skall budgeten anses vara slutgiltigt
antagen.

Omförsamlingen inom denna frist har antagit ändringar eller lagt fram
ändringsförslag, skall budgetförslaget tillsammans med ändringarna
eller ändringsförslagen överlämnas till rådet.

5. Efter att ha överlagt om budgetförslaget med kommissionen och vid
behov med övriga berörda institutioner, skall rådet besluta enligt
följande villkor:

a) Rådet får genom beslut med kvalificerad majoritet modifiera varje
ändring som har antagits av församlingen.

b) I fråga om ändringsförslagen får rådet

— när rådet enligt någon av de två föregående strecksatserna har
avslagit ett ändringsförslag, genom beslut med kvalificerad
majoritet antingen låta beloppet i budgetförslaget stå kvar eller
fastställa ett annat belopp.

Budgetförslaget skall ändras enligt de ändringsförslag som rådet har
godkänt.

Om rådet inte inom 15 dagar efter att ha förelagts budgetförslaget har
modifierat någon av de ändringar som antagits avförsamlingen och om
de ändringsförslag som lagts fram av församlingen har godkänts, skall
budgeten anses vara slutgiltigt antagen. Rådet skall underrätta
församlingen om att det inte har modifierat någon av ändringarna och
om att ändringsförslagen har godkänts.

Om rådet inom denna frist har modifierat en eller flera av de ändringar Prop. 1994/95:19
som antagits av församlingen eller om församlingens ändringsförslag Bilaga 23
har avslagits eller modifierats skall det modifierade budgetförslaget
åter överlämnas till församlingen. Rådet skall underrätta församlingen
om resultatet av sina överväganden.

6. Inom 15 dagar efter det att budgetförslaget förelagts församlingen
får församlingen, som skall ha underrättats om de åtgärder som
vidtagits beträffande dess ändringsförslag, genom beslut av en majoritet
av dess ledamöter och med tre femtedelar av de avgivna rösterna ändra
eller avslå de modifieringar av församlingens ändringar som gjorts av
rådet och skall församlingen anta budgeten i enlighet därmed. Om
församlingen inte har fattat något beslut inom denna frist, skall
budgeten anses slutgiltigt antagen.

7. När det förfarande som anges i denna artikel har fullföljts, skall
församlingens ordförande förklara att budgeten blivit slutgiltigt
antagen.

8. Om viktiga skäl föreligger får dock församlingen genom beslut av
en majoritet av dess ledamöter och med två tredjedelar av de avgivna
rösterna avslå budgetförslaget och begära att få ett nytt förslag
framlagt.

Kommissionen skall efter samråd med kommittén för ekonomisk politik
bestämma denna maximala procentsats beroende på

— volymutvecklingen av bruttonationalinkomsten inom gemenskapen,

— den genomsnittliga förändringen av medlemsstaternas budgetar,
och

— utvecklingen av levnadskostnaderna under det föregående
budgetåret.

Om den procentuella ökningen i det budgetförslag som upprättats av
rådet beträffande andra utgifter än sådana som är en nödvändig följd
av detta fördrag eller av rättsakter som antagits i enlighet med detta
överstiger hälften av den maximala procentsatsen, får församlingen då
det utövar sin ändrings rätt ytterligare öka den totala summan av dessa 15

utgifter med upp till hälften av den maximala procentsatsen.

Om församlingen, rådet eller kommissionen anser att gemenskapernas Prop. 1994/95:19
verksamhet kräver att den enligt förfarandet i denna punkt fastställda Bilaga 23
procentsatsen skall överskridas, får en annan procentsats fastställas
genom avtal mellan rådet, som skall besluta med kvalificerad majoritet,
och församlingen, vars beslut skall fattas av en majoritet av dess
ledamöter och tre femtedelar av de avgivna rösterna.

Artikel 13

Artikel 204 i Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska
gemenskapen skall ersättas med följande:

"Artikel 204

Om budgeten ännu inte har antagits i början av ett budgetår, får ett
belopp som motsvarar högst en tolftedel av budgetanslagen för det
föregående budgetåret användas varje månad för en avdelning eller en
underavdelning i budgeten i enlighet med bestämmelserna i den
budgetförordning som utfärdats enligt artikel 209. Detta arrangemang
skall dock inte få till följd att kommissionen får förfoga över medel som
överstiger en tolftedel av de anslag som anges i det budgetförslag som
är under utarbetande.

Under förutsättning att övriga villkor i första stycket iakttas, får rådet
genom beslut med kvalificerad majoritet ge sitt tillstånd till utgifter som
överstiger en tolftedel.

Om beslutet avser utgifter som inte år en nödvändig följd av detta
fördrag eller av rättsakter som antagits i enlighet med detta, skall rådet
omedelbart överlämna beslutet till församlingen; inom 30 dagar får
församlingen, genom beslut av en majoritet av dess ledamöter och med
tre femtedelar av de avgivna rösterna, fatta ett avvikande beslut
beträffande de utgifter som överstiger den tolftedel som avses i första
stycket. Denna del av rådets beslut skall skjutas upp till dess att
församlingen har fattat sitt beslut. Om församlingen inte inom denna
frist har fattat ett beslut som avviker från rådets beslut, skall det senare
beslutet betraktas som slutgiltigt antaget.

I de beslut som avses i andra och tredje styckena skall redovisas de
åtgärder som krävs i fråga om resurser för att säkerställa tillämpningen
av denna artikel. "

Artikel 14

Följande bestämmelser skall läggas till i Fördraget om upprättandet av
Europeiska ekonomiska gemenskapen:

"Artikel 205a

Kommissionen skall årligen till rådet och församlingen överlämna en
redovisning för hur budgeten genomförts under det föregående
budgetåret. Kommissionen skall till dem också överlämna en
redovisning för gemenskapens tillgångar och skulder."

Prop. 1994/95:19

Bilaga 23

Artikel 15

Artikel 206 i Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska
gemenskapen skall ersättas med följande:

"Artikel 206

1. En revisionsrätt upprättas härmed.

2. Revisionsrätten skall bestå av nio ledamöter.

4. Ledamöterna av revisionsrätten skall utses för sex år av rådet som
skall fatta sitt beslut enhälligt och efter att ha hört församlingen.

När de första utnämningarna sker skall emellertid fyra ledamöter av
revisionsrätten, utvalda genom lottning, utses för endast fyra år.

Ledamöterna av revisionsrätten kan utnämnas på nytt.

Dessa skall bland sig välja revisionsrättens ordförande för en tid av tre
år. Ordföranden kan återväljas.

5. Ledamöterna av revisionsrätten skall i gemenskapens allmänna
intresse fullgöra sina skyldigheter under full oavhängighet.

Vid fullgörandet av dessa skyldigheter skall de inte vare sig begära
eller ta emot instruktioner från någon regering eller något annat organ.
De skall avhålla sig frän varje handling som är oförenlig med deras
ämbete.

6. Ledamöterna av revisionsrätten får inte under sin ämbetstid utöva Prop. 1994/95:19
någon annan avlönad eller oavlönad yrkesverksamhet. De skall när de Bilaga 23
tillträder avge en högtidlig försäkran att såväl under som efter sin

ämbetstid respektera de förpliktelser som följer med ämbetet, särskilt
deras skyldighet att iaktta redbarhet och visa omdöme vid mottagande
av vissa uppdrag eller förmåner efter ämbetstiden.

För den återstående mandattiden skall en ersättare utses.

Utom vid avsättning skall ledamöterna av revisionsrätten kvarstå i
ämbetet till dess att de ersatts.

8. En ledamot av revisionsrätten får endast skiljas från sitt ämbete
eller berövas rätten till pension eller andra förmåner i dess ställe,
om domstolen på begäran avrevisionsrätten finner att han inte
längre uppfyller de förutsättningar som krävs eller fullgör de
skyldigheter som följer av ämbetet.

Artikel 16

Följande bestämmelser skall läggas till i Fördraget om upprättandet av

Europeiska ekonomiska gemenskapen:

"Artikel 206a

1. Revisionsrätten skall granska räkenskaperna över gemenskapens
samtliga inkomster och utgifter. Den skall också granska räkenskaperna
över samtliga inkomster och utgifter för varje organ som gemenskapen
har upprättat, i den mån inte den rättsakt varigenom organet upprättats
utesluter en sådan granskning.

2. Revisionsrätten skall pröva om samtliga inkomster och utgifter varit Prop. 1994/95:19
lagliga och korrekta och om den ekonomiska förvaltningen varit sund. Bilaga 23

Granskningen av inkomsterna skall ske på grundval av både fastställda
inkomstbelopp och inkomstbelopp som betalats in till gemenskapen.

Granskningen av utgifterna skall ske på grundval av både gjorda
åtaganden och verkställda utbetalningar.

Dessa granskningar får göras innan räkenskaperna avslutas för det
ifrågavarande budgetåret.

3. Granskningen skall grundas på bokföringsmaterial och vid behov
ske på platsen i gemenskapens institutioner och i medlemsstaterna. I
medlemsstaterna skall granskningen genomföras i samarbete med de
nationella revisionsorganen eller, om dessa inte har nödvändiga
befogenheter, i samarbete med behöriga nationella myndigheter. Dessa
organ eller myndigheter skall underrätta revisionsrätten om de avser
att delta i granskningen.Gemenskapens institutioner och de nationella
revisionsorganen eller, om dessa inte har nödvändiga befogenheter,
behöriga nationella myndigheter, skall på revisionsrättens begäran till
denna överlämna de handlingar eller den information som rätten
behöver för att kunna fullgöra sin uppgift.

Revisionsrätten får också när som helst framföra iakttagelser i särskilda
frågor och yttra sig på begäran av någon av gemenskapens
institutioner.

Den skall anta sina årsrapporter eller yttranden med en majoritet av
sina ledamöter.

Den skall biträda församlingen och rådet, när dessa utövar sina
kontrollbefogenheter i fråga om genomförandet av budgeten."

Artikel 17

Följande bestämmelser skall läggas till i Fördraget om upprättandet av
Europeiska ekonomiska gemenskapen:

Prop. 1994/95:19

Bilaga 23

"Artikel 206b

På rekommendation av rådet, som skall fatta sitt beslut med
kvalificerad majoritet, skall församlingen bevilja kommissionen
ansvarsfrihet beträffande budgetens genomförande. I detta syfte skall
rådet och församlingen i tur och ordning granska räkenskaperna och
de redovisningar som avses i artikel 205a samt revisionsrättens
årsrapport tillsammans med de granskade institutionernas yttranden
över revisionsrättens iakttagelser."

Artikel 18

Artikel 209 i Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska
gemenskapen skall ersättas med följande:

"Artikel 209

Rådet skall genom enhälligt beslut på förslag från kommissionen och
efter att ha hört församlingen och erhållit revisionsrättens yttrande

a) utfärda budgetförordningar som särskilt skall innehålla närmare
bestämmelser om budgetens uppställning och genomförande och om
redovisning och revision,

b) fastställa de sätt och det förfarande enligt vilka de budgetinkomster
som fastställts i den ordning som gäller for gemenskapernas egna
medel skall ställas till kommissionens förfogande samt bestämma
nödvändiga åtgärder för att möta ett eventuellt likviditetsbehov,

c) bestämma regler för utanordnares och räkenskaps- förares ansvar
och lämplig ordning för kontroll."

KAPITEL III

Prop. 1994/95:19

Bilaga 23

BESTÄMMELSER OM ÄNDRING AV FÖRDRAGET OM
UPPRÄTTANDET AV EUROPEISKA
ATOMENERGIGEMENSKAPEN

Artikel 19

I slutet av artikel 3 i Fördraget om upprättandet av Europeiska
atomenergigemenskapen skall följande punkt läggas till:

"3. Revision av räkenskaperna skall ske genom en revisionsrätt som
skall utöva sin verksamhet inom ramen för de befogenheter som den
har tilldelats genom detta fördrag."

Artikel 20

Artikel 177 i Fördraget om upprättandet av Europeiska
atomenergigemenskapen skall ersättas med följande:

"Artikel 177

1. Budgetåret skall börja den 1 januari och sluta den 31 december.
Med budget avses i denna artikel driftbudgeten samt forsknings- och
investeringsbudgeten.

2. Var och en av gemenskapens institutioner skall före den 1 juli
upprätta en beräkning över sina utgifter. Kommissionen skall
sammanställa dessa beräkningar i ett preliminärt budgetförslag. Den
skall bifoga ett yttrande som får innehålla avvikande beräkningar.

Det preliminära budgetförslaget skall innehålla en beräkning över
inkomster och en över utgifter.

3. Kommissionen skall förelägga rådet det preliminära budgetförslaget
senast den 1 september året före det budgetår som förslaget avser.

Rådet skall samråda med kommissionen och i förekommande fall med
övriga berörda institutioner, när det avser att avvika från det
preliminära budgetförslaget.

Rådet skall med kvalificerad majoritet fastställa budgetförslaget och
överlämna det till församlingen.

4. Budgetförslaget skall föreläggas församlingen senast den 5 oktober
året före det budgetår som förslaget avser.

3 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 19. Del 5

Församlingen har rätt att genom beslut av en majoritet av dess Prop. 1994/95:19
ledamöter ändra budgetförslaget och att genom beslut med en absolut Bilaga 23
majoritet av de avgivna rösterna föreslå rådet ändringar i
budgetförslaget beträffande utgifter som är en nödvändig följd av detta
fördrag eller av rättsakter som har antagits i enlighet med detta.

Om församlingen inom 45 dagar efter att ha förelagts budgetförslaget
har godkänt detta, är budgeten slutgiltigt antagen. Om församlingen
inom denna frist inte har ändrat budgetförslaget och inte heller
föreslagit ändringar i detta, skall budgeten anses vara slutgiltigt
antagen.

Om församlingen inom denna frist har antagit ändringar eller lagt fram
ändringsförslag, skall budgetförslaget tillsammans med ändringarna
eller ändringsförslagen överlämnas till rådet.

5. Efter att ha överlagt om budgetförslaget med kommissionen och vid
behov med övriga berörda institutioner, skall rådet besluta enligt
följande villkor:

a) Rådet får genom beslut med kvalificerad majoritet modifiera varje
ändring som har antagits av församlingen.

b) I fråga om ändringsförslagen får rådet

— med kvalificerad majoritet avslå ett av församlingen framlagt
ändringsförslag, om detta inte resulterar i någon ökning av en
institutions totala utgifter, framför allt beroende på att den
ökning av utgifterna som ändringsförslaget skulle medföra
uttryckligen skulle kompenseras av en eller flera föreslagna
ändringar som i motsvarande grad minskar utgifterna; om något
avslagsbeslut inte fattas, skall ändringsförslaget anses godkänt,

— med kvalificerad majoritet godkänna ett av församlingen framl
agt ändringsförslag, om detta resulterar i en ökning av en
institutions totala utgifter; om något godkännandebeslut inte
fattas, skall ändringsförslaget anses avslaget,

Budgetförslaget skall ändras enligt de ändringsförslag som rådet har
godkänt.

Om rådet inte inom 15 dagar efter att ha förelagts budgetförslaget har
modifierat någon av de ändringar som antagits av församlingen och om
de ändringsförslag som lagts fram av församlingen har godkänts, skall
budgeten anses vara slutgiltigt antagen. Rådet skall underrätta
församlingen om att det inte har modifierat någon av ändringarna och 22

om att ändringsförslagen har godkänts.

Om rådet inom denna frist har modifierat en eller flera av de ändringar Prop. 1994/95:19
som antagits av församlingen eller om församlingens ändringsförslag Bilaga 23
har avslagits eller modifierats, skall det modifierade budgetförslaget
åter överlämnas till församlingen. Rådet skall underrätta församlingen
om resultatet av sina överväganden.

7. När det förfarande som anges i denna artikel har fullföljts, skall
församlingens ordförande förklara att budgeten har blivit slutgiltigt
antagen.

Kommissionen skall efter samråd med kommittén för ekonomisk politik
bestämma denna maximala procentsats beroende på

— volymutvecklingen av bruttonationalinkomsten inom gemenskapen,

— den genomsnittliga förändringen av medlemsstaternas budgetar,
och

— utvecklingen av levnadskostnaderna under det föregående
budgetåret.

Om den procentuella ökningen i det budgetförslag som upprättats av
rådet beträffande andra utgifter än sådana som är en nödvändig följd
av detta fördrag eller av rättsakter som antagits i enlighet med detta
överstiger hälften av den maximala procentsatsen, får församlingen då
det utövar sin ändringsrätt ytterligare öka den totala summan av dessa 23

utgifter med upp till hälften av den maximala procentsatsen.

10. Varje institution skall utöva de befogenheter den tilldelats genom
denna artikel med vederbörlig hänsyn till bestämmelserna i detta
fördrag och till rättsakter som antagits i enlighet med detta, särskilt
de som avser gemenskapens egna medel och balansen mellan
inkomster och utgifter."

Artikel 21

Artikel 178 i Fördraget om upprättandet av Europeiska
atomenergigemenskapen skall ersättas med följande:

"Artikel 178

Om budgeten ännu inte har antagits i början av ett budgetår, får ett
belopp som motsvarar högst en tolftedel av budgetanslagen för det
föregående budgetåret användas varje månad för en avdelning eller en
underavdelning i budgeten i enlighet med bestämmelserna i den
budgetförordning som utfärdats enligt artikel 183. Detta arrangemang
skall dock inte få till följd att kommissionen får förfoga över medel som
överstiger en tolftedel av de anslag som anges i det budgetförslag som
är under utarbetande.

Under förutsättning att övriga villkor i första stycket iakttas, får rådet
genom beslut med kvalificerad majoritet ge sitt tillstånd till utgifter som
överstiger en tolftedel.

Om beslutet avser utgifter som inte är en nödvändig följd av detta
fördrag eller av rättsakter som antagits i enlighet med detta, skall rådet
omedelbart överlämna beslutet till församlingen; inom 30 dagar får
församlingen, genom beslut av en majoritet av dess ledamöter och med
tre femtedelar av de avgivna rösterna, fatta ett avvikande beslut
beträffande de utgifter som överstiger den tolftedel som avses i första
stycket. Denna del av rådets beslut skall skjutas upp till dess att
församlingen har fattat sitt beslut. Om församlingen inte inom denna
frist har fattat ett beslut som avviker från rådets beslut, skall det senare
beslutet betraktas som slutgiltigt antaget.

I de beslut som avses i andra och tredje styckena skall redovisas de
åtgärder som krävs i fråga om resurser för att säkerställa tillämpningen
av denna artikel."

Artikel 22

Följande bestämmelser skall läggas till i Fördraget om upprättandet av
Europeiska atomenergigemenskapen:

"Artikel 179a

Artikel 23

Artikel 180 i Fördraget om upprättandet av Europeiska
atomenergigemenskapen skall ersättas med följande:

"Artikel 180

1. En revisionsrätt upprättas härmed.

2. Revisionsrätten skall bestå av nio ledamöter.

4. Ledamöterna av revisionsrätten skall utses för sex år av rådet som
skall fatta sitt beslut enhälligt och efter att ha hört församlingen.

När de första utnämningarna sker skall emellertid fyra ledamöter av
revisionsrätten, utvalda genom lottning, utses för endast fyra år.

Ledamöterna av revisionsrätten kan utnämnas på nytt.

Dessa skall bland sig välja revisionsrättens ordförande för tre år.
Ordföranden kan återväljas.

5. Ledamöterna av revisionsrätten skall i gemenskapens allmänna
intresse fullgöra sina skyldigheter under full oavhängighet.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 23

ämbetstid respektera de förpliktelser som följer med ämbetet, särskilt
deras skyldighet att iaktta redbarhet och visa omdöme vid mottagande
av vissa uppdrag eller förmåner efter ämbetstiden.

7. Ämbetet för en ledamot av revisionsrätten skall, frånsett vid
normala ny tillsättningar och vid dödsfall, upphöra när ledamoten begär
sitt entledigande eller avsätts genom ett avgörande av domstolen enligt
punkt 8.

För den återstående mandattiden skall en ersättare utses.

Utom vid avsättning skall ledamöterna av revisionsrätten kvarstå i
ämbetet till dess att de ersatts.

Artikel 24

Följande bestämmelser skall läggas till i Fördraget om upprättandet av
Europeiska atomenergigemenskapen:

"Artikel 180a

2. Revisionsrätten skall pröva om samtliga inkomster och utgifter varit Prop. 1994/95:19
lagliga och korrekta och om den ekonomiska förvaltningen varit sund. Bilaga 23

Granskningen av inkomsterna skall ske på grundval av både fastställda
inkomstbelopp och inkomstbelopp som betalats in till gemenskapen.

Granskningen av utgifterna skall ske på grundval av både gjorda
åtaganden och verkställda utbetalningar.

Dessa granskningar får göras innan räkenskaperna avslutas för det
ifrågavarande budgetåret.

Revisionsrätten får också när som helst framföra iakttagelser i särskilda
frågor och yttra sig på begäran av någon av gemenskapens
institutioner.

Den skall anta sina årsrapporter eller yttranden med en majoritet av
sina ledamöter.

Den skall biträda församlingen och rådet, när dessa utövar sina
kontrollbefogenheter i fråga om genomförandet av budgeten."

Artikel 25

Följande bestämmelser skall läggas till i Fördraget om upprättandet av
Europeiska atomenergigemenskapen:

"Artikel 180b

På rekommendation av rådet, som skall fatta sitt beslut med
kvalificerad majoritet, skall församlingen bevilja kommissionen
ansvarsfrihet beträffande budgetens genomförande. I detta syfte skall
rådet och församlingen i tur och ordning granska räkenskaperna och
de redovisningar som avses i artikel 179a samt revisionsrättens
årsrapport tillsammans med de granskade institutionernas yttranden
över revisionsrättens iakttagelser."

Prop. 1994/95:19

Bilaga 23

Artikel 26

Artikel 183 i Fördraget om upprättandet av Europeiska
atomenergigemenskapen skall ersättas med följande bestämmelser:

"Artikel 183

Rådet skall genom enhälligt beslut på förslag från kommissionen och
efter att ha hört församlingen och erhållit revisionsrättens yttrande

a) utfärda budgetförordningar som särskilt skall innehålla närmare
bestämmelser om budgetens uppställning och genomförande och om
redovisning och revision,

b) fastställa de sätt och det förfarande enligt vilka de budgetinkomster
som fastställts i den ordning som gäller för gemenskapernas egna
medel skall ställas till kommissionens förfogande samt bestämma
nödvändiga åtgärder för att möta ett eventuellt likviditetsbehov,

c) bestämma regler för utanordnares och räkenskapsförares ansvar
och lämplig ordning för kontroll."

KAPITEL IV

BESTÄMMELSER OM ÄNDRING AV FÖRDRAGET OM
UPPRÄTTANDET AV ETT GEMENSAMT RÅD OCH EN
GEMENSAM KOMMISSION FÖR EUROPEISKA
GEMENSKAPERNA

Artikel 27

Artikel 22 i Fördraget om upprättandet av ett gemensamt råd och en
gemensam kommission för Europeiska gemenskaperna skall ersättas med
följande:

"Artikel 22

1. De befogenheter och den behörighet som tilldelats den revisionsrätt
som upprättats genom artikel 78e i Fördraget om upprättandet av
Europeiska kol- och stålgemenskapen,artikel 206 i Fördraget om
upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen och artikel 180
i Fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen
skall utövas i enlighet med dessa fördrag av en gemensam revisionsrätt
för de Europeiska gemenskaperna. Revisionsrätten skall bildas enligt
de nämnda artiklarna.

2. Utan att det påverkar de befogenheter och den behörighet som
avses i punkt 1 skall Europeiska gemenskapernas revisionsrätt utöva de
befogenheter ochden behörighet som före ikraftträdandet av detta
fördrag tillkom Europeiska gemenskapernas revisionskommitté och
Europeiska kol- och stålgemenskapens revisor enligt villkoren i de olika
texter som hänvisar till revisionskommittén och revisorn. I alla dessa
texter skall orden revisionskommitté och revisor ersättas med ordet
"revisionsrätt"."

Prop. 1994/95:19

Bilaga 23

KAPITEL V

Prop. 1994/95:19
Bilaga 23
SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 28

1. Ledamöterna av revisionsrätten skall utses så snart detta fördrag har
trätt i kraft.

2. Ämbetstiden för ledamöterna av revisionskommittén och för revisorn
skall upphöra den dag de överlämnar sin rapport om det budgetår som
föregår det år under vilket ledamöterna av revisionsrätten utses. Deras
revisionsbefogenheter är begränsade till granskning av verksamheten
under det nämnda budgetåret.

Artikel 29

Artikel 30

Detta fördrag träder i kraft den första dagen i den månad som följer efter
det att det sista ratifikationsinstrumentet har deponerats.

Om detta fördrag träder i kraft under budgetförfarandet skall rådet, efter
att ha hört församlingen och kommissionen, besluta om de åtgärder som
behövs för att underlätta tillämpningen av fördraget under återstoden av
budgetförfarandet.

Artikel 31

TILL BEVIS HARPÅ har undertecknade befullmäktigade
undertecknat detta fördrag.

Som skedde i Bryssel den tjugoandra juli nittonhundrasjuttio fem.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 23

Pour Sa Majesté le Roi des Beiges

Voor Zijne Majesteit de Koning der Belgen

R. VAN ELSLANDE

For Hendes Majestaet Danmarks Dronning

Niels ERSB0LL

Fur den Präsidenten der Bundesrepublik Deutschland

Hans-Dietrich GENSCHER

Pour le Président de la République fran^aise

Jean-Marie SOUTOU

Thar ceann Uachtarän na hEireann

Gearöid MAC GEARAILT

Per il Presidente della Repubblica italiana

Mariano RUMOR

Pour Son Altesse Royale le Grand-Duc de Luxembourg

J. DONDELINGER

Voor Hare Majesteit de Koningin der Nederlanden

L. J. BRINKHORST

Prop. 1994/95:19

Bilaga 23

For Her Majesty the Queen of the United Kingdom of Great Britain and
Northern Ireland

Michael PALLISER

FÖRKLARINGAR

1. Om artikel 206a. 1 första stycket i Romfördraget:

"Det råder enighet om att revisionsrätten skall vara behörig att
revidera Europeiska utvecklingsfondens verksamhet.”

2. Om artikel 78f.2 andra stycket i Parisfördraget, artikel 206a. 2 andra
stycket i Romfördraget och artikel 180a. 2 andra stycket i
Euratomfördraget:

"Vad avser de fordringar som medlemsstaterna har fastställt i
enlighet med artikel 2 i rådets förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr
2/71 av den 2 januari 1971 om genomförande av beslutet av den 21
april 1970 om att ersätta medlemsstaternas finansiella bidrag med
gemenskapernas egna medel, skall punkt 2 andra stycket i
ovannämnda artiklar tolkas så att revisionen inte skall omfatta själva
de faktiska transaktioner som framgår av verifikationshandlingama
om fastställandet; följaktligen skall revision av de betalningsskyldiga
inte ske på platsen. ”

3. Om artikel 78f.3 första stycket i Parisfördraget, artikel 206a. 3 första
stycket i Romfördraget och artikel 180a. 3 första stycket i
Euratomfördraget:

"Medlemsstaterna skall underrätta revisionsrätten om de berörda
organen och myndigheterna och om deras befogenheter."

BILAGA 24

AKTEN DEN 20 SEPTEMBER 1976 OM
ALLMÄNNA DIREKTA VAL AV FÖRETRÄDARE I
FÖRSAMLINGEN (EUROPAPARLAMENTET)
SAMT BESLUTET AV

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD
AV DEN 1 FEBRUARI 1993 OM ÄNDRING AV
NÄMNDA AKT

BILAGA 24

Akten den 20 september 1976 om allmänna direkta val av
företrädare i församlingen (Europaparlamentet) samt beslutet
av Europeiska gemenskapernas råd av den 1 februari 1993 om
ändring av nämnda akt

Prop. 1994/95:19

Bilaga 24

AKT

om allmänna direkta val av företrädare i församlingen

Artikel 1

Församlingens företrädare för folken i de stater som slutit sig samman i
gemenskapen skall väljas genom allmänna direkta val.

Artikel 2

Antalet företrädare valda i varje medlemsstat är följande:

Belgien	24
Danmark	16
Tyskland	81
Frankrike	81
Irland	15
Italien	81
Luxemburg	6
Nederländerna	25
Förenade kungariket	81

Artikel 3

1. Företrädarna skall väljas för en period av 5 år.

2. Denna femårsperiod skall börja då den första sessionen öppnas efter
varje val.

Valperioden kan förlängas eller förkortas enligt artikel 10.2 andra
stycket.

3. Företrädarnas mandattid skall börja och sluta vid samma tidpunkt som
den period som avses i punkt 2.

Artikel 4

1. Företrädarna skall rösta individuellt och personligen. De får inte
bindas av några instruktioner eller uppdrag.

2. Företrädarna skall åtnjuta den immunitet och de privilegier som gäller
för församlingens ledamöter enligt det protokoll om immunitet och
privilegier för Europeiska gemenskaperna som är fogat till Fördraget om
upprättandet av ett gemensamt råd och en gemensam kommission för
Europeiska gemenskaperna.

Artikel 5

Uppdraget som företrädare i församlingen är förenligt med att vara
ledamot av parlamentet i en medlemsstat.

Artikel 6

1. Uppdraget som företrädare i församlingen är inte förenligt med att
vara

- ledamot av regeringen i en medlemsstat,

- ledamot av Europeiska gemenskapernas kommission,

- domare, generaladvokat eller justitiesekreterare i Europeiska
gemenskapernas domstol,

- ledamot av Europeiska gemenskapernas revisionsrätt,

- medlem av Rådgivande kommittén i Europeiska kol- och
stålgemenskapen eller medlem av Ekonomiska och sociala kommittén
i Europeiska ekonomiska gemenskapen och i Europeiska
atomenergigemenskapen,

- medlem av sådana kommittéer eller andra organ som har tillsatts
enligt fördragen om upprättandet av Europeiska kol- och
stålgemenskapen, Europeiska ekonomiska gemenskapen och
Europeiska atomenergigemenskapen för att förvalta gemenskapernas
medel eller för att utföra en permanent och direkt
förvaltningsuppgift.

- styrelseledamot, direktionsledamot eller anställd i Europeiska
Investeringsbanken,

- tjänsteman eller annan anställd i aktiv tjänst inom Europeiska
gemenskapernas institutioner eller till dessa knutna fackorgan.

2. Dessutom kan varje medlemsstat, under de förutsättningar som anges
i artikel 7.2, fastställa nationella regler om oförenlighet.

3. Sådana företrädare i församlingen på vilka punkterna 1 och 2 blir
tillämpliga under den femårsperiod som avses i artikel 3, skall ersättas
enligt artikel 12.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 24

Artikel 7

1. Enligt artikel 21.3 i Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och
stålgemenskapen, artikel 138.3 i Fördraget om upprättandet av
Europeiska ekonomiska gemenskapen och artikel 108.3 i Fördraget om
upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen skall församlingen
utarbeta ett förslag till en enhetlig valordning.

2. Tills dess att en enhetlig valordning träder i kraft och om inte annat
följer av de övriga bestämmelserna i denna akt, skall valförfarandet
regleras av varje medlemsstats nationella föreskrifter.

Artikel 8

Vid val av företrädare i församlingen far ingen rösta mer än en gång.

Artikel 9

1. Val till församlingen skall hållas den dag som varje medlemsstat
fastställer; denna dag skall för samtliga medlemsstater infalla under
samma period, som skall börja en torsdag morgon och sluta närmast
följande söndag.

2. Rösträkningen får inte börja förrän valet har avslutats i den
medlemsstat vars väljare skall rösta sist inom den period som anges i
punkt 1.

3. Om en medlemsstat beslutar att omröstning skall ske i två omgångar
för val till församlingen, skall den första omgången äga rum inom den
period som avses i punkt 1.

Artikel 10

1. För det första valet skall rådet enhälligt och efter att ha hört
församlingen bestämma den period som avses i artikel 9.1.

2. De följande valen skall äga rum inom samma period under det sista
året av den femårstid som avses i artikel 3.

Om det visar sig omöjligt att under den perioden hålla valen i
gemenskapen, skall rådet enhälligt och efter att ha hört församlingen
bestämma en annan period som inte far infalla mer än en månad före
eller en månad efter den enligt föregående stycke bestämda perioden.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 24

4 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 19. Del 5

3. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 22 i Fördraget om Prop. 1994/95:19
upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen, artikel 139 i Bilaga 24
Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen och

artikel 109 i Fördraget om upprättandet av Europeiska
atomenergigemenskapen, skall församlingen utan särskild kallelse
sammanträda den första tisdagen sedan en månad har förflutit efter
utgången av den i artikel 9.1 avsedda perioden.

4. Det avgående församlingens befogenheter skall upphöra när det nya
församlingen sammanträder första gången.

Artikel 11

Tills dess att den enhetliga valordning som avses i artikel 7.1 träder i
kraft, skall församlingen pröva företrädarnas behörighet. I detta syfte
skall församlingen beakta de valresultat som medlemsstaterna officiellt
har tillkännagivit och avgöra sådana tvister som kan uppkomma på grund
av bestämmelserna i denna akt, dock inte tvister som uppkommer på
grund av nationella bestämmelser som akten hänvisar till.

Artikel 12

1. Tills dess att den enhetliga valordning som avses i artikel 7.1 träder
i kraft och om inte annat följer av de övriga bestämmelserna i denna akt,
skall varje medlemsstat fastställa ett lämpligt förfarande för hur en plats,
som blir vakant under den femåriga mandattid som avses i artikel 3, skall
besättas för den återstående mandattiden.

2. Om en plats blir vakant på grund av gällande nationella bestämmelser
i en medlemsstat skall medlemsstaten underrätta församlingen, som skall
beakta denna underrättelse.

I alla andra fall skall församlingen fastställa när en plats är vakant och
underrätta medlemsstaten om detta.

Artikel 13

Om det visar sig nödvändigt att besluta om åtgärder för att genomföra
denna akt, skall rådet på förslag från församlingen och efter att ha hört
kommissionen enhälligt besluta om sådana åtgärder. Rådet skall först ha
försökt komma överens med församlingen i en förlikningskommitté som
skall bestå av rådet och företrädare för församlingen.

Artikel 14

Artikel 21.1 och 21.2 i Fördraget om upprättandet av Europeiska kol-
och stålgemenskapen, artikel 138.1 och 138.2 i Fördraget om
upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen och artikel 108.1
och 108.2 i Fördraget om upprättandet av Europeiska
atomenergigemenskapen skall upphöra att gälla den dag, då det första
församlingen som valts enligt denna akt sammanträder enligt artikel 10.3.

Artikel 15

Denna akt är upprättad på danska, engelska, franska, iriska, italienska,
nederländska och tyska språken, vilka samtliga texter är lika giltiga.

Bilagorna I — III skall utgöra en integrerad del av denna akt.

En förklaring av Förbundsrepubliken Tysklands regering är fogad till
denna akt.

Artikel 16

Bestämmelserna i denna akt träder i kraft den första dagen i den månad
som följer efter det att den sista av de anmälningar som avses i beslutet
har tagits emot.

Utfärdad i Bryssel den tjugonde september nittonhundrasjuttiosex.

Pour le royaume de Belgique, son representant

Voor het Koninkrijk Belgié, zijn Vertegenwoordiger

le ministre des affaires étrangéres du royaume de Belgique

De Minister van Buitenlandse Zaken van het Koninkrijk Belgié

R. VAN ELSLANDE

Prop. 1994/95:19

Bilaga 24

For kongeriget Danmark, dets representant
kongeriget Danmarks udenrigsokonomiminister

Ivar N0RGAARD

Fur die Bundesrepublik Deutschland, ihr Vertreter Prop. 1994/95:19

Der Bundesminister des Auswärtigen der Bundesrepublik Deutschland Bilaga 24

Hans-Dietrich GENSCHER

Pour la République fran?aise, son représentant

le ministre des affaires étrangéres de la République franijaise

Louis DE GUIRINGAUD

For Ireland, its Representative

Thar ceann na hÉireann, a hlonadai

The Minister for Foreign Affairs of Ireland
Aire Gnöthai Eachtracha na hÉireann

Gearöid MAC GEARAILT

Per la Repubblica italiana, il suo rappresentante
il ministro degli Affari esteri della Repubblica italiana

Arnaldo FORLANI

Pour le grand-duché de Luxembourg, son représentant,
membre du gouvemement du grand-duché de Luxembourg

Jean HAMILIUS

Voor het Koninkrijk der Nederlanden, zijn Vertegenwoordiger
De Staatssecretaris van Buitenlandse Zaken van het Koninkrijk der
Nederlanden

L. J. BRINKHORST

For the United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland, their Prop. 1994/95:19
representative Bilaga 24

The Minister for Foreign Affairs and of the Commonwealth of the United
Kingdom of Great Britain and Northern Ireland

A. CROSLAND

BILAGA I

De danska myndigheterna får besluta om de dagar då val av ledamöter
till församlingen skall äga rum på Grönland.

BILAGA II

Förenade Konungariket skall tillämpa bestämmelserna i denna akt endast
på Förenade Konungariket.

BILAGA III

Förklaring om artikel 13

Det föreligger enighet om att förlikningskommittén i fråga om sitt
förfarande skall följa bestämmelserna i punkterna 5—7 för det förfarande
som fastställdes i församlingens, rådets och kommissionens gemensamma
förklaring av den 4 mars 1975.1

1 Europeiska gemenskapernas officiella tidning, nr C 89, den 22 april 1975.

Förklaring av Förbundsrepubliken Tysklands regering

Förbundsrepubliken Tysklands regering förklarar att akten om allmänna
direkta val av ledamöter av församlingen skall tillämpas på Land Berlin.

Med beaktande av Frankrikes, Förenade Konungariket Storbritannien och
Nordirlands och Amerikas Förenta Staters rättigheter och skyldigheter
skall Berlins parlament välja företrädare till de platser som inom
Förbundsrepubliken Tysklands kvot tillfaller Land Berlin.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 24

BILAGA 25

FÖRDRAGET DEN 28 MAJ 1979 OM HELLENSKA

REPUBLIKENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA

EKONOMISKA GEMENSKAPEN OCH

EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN

BILAGA 25

Fördrag den 28 maj 1979

mellan

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

Konungariket Belgien,

Konungariket Danmark,

Förbundsrepubliken Tyskland,

Franska republiken,

Irland,

Italienska republiken,

Storhertigdömet Luxemburg,

Konungariket Nederländerna,

Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland

(Europeiska gemenskapernas medlemsstater)

och

Hellenska republiken

om Hellenska republikens anslutning till Europeiska
ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergi-
gemenskapen

HANS MAJESTÄT BELGARNAS KONUNG,

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV DANMARK,

FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLANDS PRESIDENT,

HELLENSKA REPUBLIKENS PRESIDENT,

FRANSKA REPUBLIKENS PRESIDENT,

IRLANDS PRESIDENT,

ITALIENSKA REPUBLIKENS PRESIDENT,

HANS KUNGLIGA HÖGHET STORHERTIGEN AV LUXEMBURG,

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV NEDERLÄNDERNA, Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV FÖRENADE

KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND,

SOM ÄR FÖRENADE i sin önskan att fortsätta förverkligandet av de mål
som uppställs i Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska
gemenskapen och Fördraget om upprättandet av Europeiska
atomenergigemenskapen,

SOM ÄR FAST BESLUTNA att i dessa fördrags anda, på den grund som
redan lagts, skapa en allt fastare sammanslutning mellan de europeiska
folken,

SOM BEAKTAR att artikel 237 i Fördraget om upprättandet av
Europeiska ekonomiska gemenskapen och artikel 205 i Fördraget om
upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen ger europeiska stater
möjlighet att bli medlemmar i dessa gemenskaper,

SOM BEAKTAR att Hellenska republiken har ansökt om medlemskap i

dessa gemenskaper,

SOM BEAKTAR att Europeiska gemenskapernas råd, efter att ha erhållit
kommissionens yttrande, har förklarat sig positivt till upptagandet av
denna stat,

HAR BESLUTAT att genom ett gemensamt avtal fastställa villkoren för
att upptas som medlem och de anpassningar som skall göras av fördragen
om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska
atomenergigemenskapen och har för detta ändamål som befullmäktigade
utsett

HANS MAJESTÄT BELGARNAS KONUNG

Wilfried MARTENS,

premiärminister;

Henri SIMONET,

utrikesminister;

ambassadör Joseph VAN DER MEULEN,
ständig representant vid Europeiska gemenskaperna;

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV DANMARK

Niels Anker KOFOED,

jordbruksminister;

ambassadör Gunnar RIBERHOLDT,

ständig representant vid Europeiska gemenskaperna;

FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLANDS PRESIDENT

Hans-Dietrich GENSCHER,
förbundsminister för utrikesfrågor;

ambassadör Helmut SIGRIST,

ständig representant vid Europeiska gemenskaperna;

HELLENSKA REPUBLIKENS PRESIDENT

Constantinos CARAMANLIS,
premiärminister;

Georgios RALLIS,

utrikesminister;

Georgios CONTOGEORGIS,
minister utan portfölj, ansvarig för förbindelserna med Europeiska
gemenskaperna;

FRANSKA REPUBLIKENS PRESIDENT

Jean FRANCOIS-PONCET,
utrikesminister;

Pierre BERNARD-REYMOND

statssekreterare i utrikesministeriet;

ambassadör Luc de la BARRE de NANTEUIL,
ständig representant vid Europeiska gemenskaperna;

IRLANDS PRESIDENT

John LYNCH,

premiärminister;

Michael O'KENNEDY,

utrikesminister;

ambassadör Brendan DILLON,

ständig representant vid Europeiska gemenskaperna;

ITALIENSKA REPUBLIKENS PRESIDENT

Giulio ANDREOTTI,

konseljpresident;

Adolfo BATTAGLIA,
statssekreterare i utrikesministeriet;
ambassadör Eugenio PLAJA,

ständig representant vid Europeiska gemenskaperna;

HANS KUNGLIGA HÖGHET STORHERTIGEN AV LUXEMBURG

Gaston THORN,

konseljpresident, utrikesminister;

ambassadör Jean DONDELINGER,

ständig representant vid Europeiska gemenskaperna;

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV NEDER-LÄNDERNA Prop. 1994/95:19
Ch. A. van der KLAAUW, Bilaga 25

utrikesminister;

ambassadör J. H. LUBBERS,

ständig representant vid Europeiska gemenskaperna;

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV FÖRENADE

KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND

Lord CARRINGTON,

utrikesminister;

ambassadör Sir Donald MAITLAND,

ständig representant vid Europeiska gemenskaperna;

SOM, sedan de utväxlat sina fullmakter och funnit dem vara i god och
behörig form,

HAR ENATS OM FÖLJANDE.

Artikel 1

1. Hellenska republiken blir härmed medlem av Europeiska ekonomiska
gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen och avtalsslutande
part i fördragen om upprättandet av dessa gemenskaper, i den lydelse
fördragen har genom ändringar och tillägg.

2. Villkoren för att upptas som medlem och de anpassningar av
fördragen om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen och
Europeiska atomenergigemenskapen som därigenom blir nödvändiga
fastställs i den akt som såsom bilaga är fogad till detta fördrag. De
bestämmelser i akten som rör Europeiska ekonomiska gemenskapen och
Europeiska atomenergigemenskapen utgör en integrerad del av detta
fördrag.

3. Bestämmelserna om medlemsstaternas rättigheter och förpliktelser och
om befogenheterna och behörigheten för gemenskapernas institutioner
skall, såsom de fastställs i de fördrag som avses i punkt 1, tillämpas på
detta fördrag.

Artikel 2

Detta fördrag träder i kraft den 1 januari 1981, förutsatt att alla
ratifikationsinstrument har deponerats före denna dag och att Hellenska
republikens instrument för anslutning till Europeiska kol- och 4

stålgemenskapen deponeras på denna dag.

Artikel 3

Detta fördrag, upprättat i ett enda original på danska, engelska, franska,
grekiska, iriska, italienska, nederländska och tyska språken, vilka samtliga
texter är lika giltiga, skall deponeras i arkiven hos Italienska republikens
regering, som skall överlämna en bestyrkt kopia till var och en av
regeringarna i övriga signatärstater.

Til bekräftelse heraf har undertegnede befuldmaegtigede underskrevet
denne traktat.

Zu Urkund dessen haben die unterzeichneten Bevollmächtigten ihre
Unterschriften unter diesen Vertrag gesetzt.

In witness whereof the undersigned Plenipotentiaries have signed this
Treaty.

En foi de quoi, les plénipotentiaires soussignés ont apposé leurs signatures
au bas du présent traité.

Då fhianu sin, chuir na Lånchumhachtaigh thfos-sfnithe a låmh leis an
gConradh seo.

In fede di che, i plenipotenziari sottoscritti hanno apposto le loro firme in
calce al presente trattato.

Ten blijke waarvan de ondergetekende gevolmachtigden hun handtekening
onder dit Verdrag hebben gesteld.

Udfaerdiget i Athen, den otteogtyvende maj nitten hundrede og
nioghalvfjerds.

Geschehen zu Athen am achtundzwanzigsten Mai
neunzehnhundertneunundsiebzig.

Done at Athens on the twenty-eighth day of May in the year one
thousand nine hundred and seventy-nine.

Eyive gtt]v A0T]va on; eikoch. oktco Mcaou %iXia
EvvtaKooioc fiP5opr|VTa evvecc.

Fait å Athénes, le vingt-huit mai mil neuf cent soixante-dix-neuf.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

Ama dhéanamh san Aithin, an t-ochtu lä is fiche de Bhealtaine, mfle naoi
gcéad seachté a naoi.

Fatto ad Atene, addi ventotto maggio millenovecentosettantanove.

Gedaan te Athene, de achtentwintigste mei negentienhonderdnegenen-
zeventig.

Wilfried MARTENS

H. SIMONET

J. VAN DER MEULEN

Niels Anker KOFOED

RIBERHOLDT

Hans-Dietrich GENSCHER

Helmut SIGRIST

Constantinos CARAMANLIS

G. RALLIS

Georgios CONTOGEORG1S

Jean FRANQOIS-PONCET

BERNARD-REYMOND

Luc de la BARRE de NANTEUIL

Seån Ö LOINSIGH

Micheal O CINNEIDE

Breandån DIOLIUN

Giulio ANDREOTTI

Adolfo B ATT AGLI A

Eugenio PLAJA

Gaston THORN

J. DONDELINGER

C. A. van der KLAAUW

J. H. LUBBERS

CARRINGTON

Donald MAITLAND

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

AKT

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

om anslutningsvilloren för Hellenska republiken samt om
anpassningarna av fördragen

FÖRSTA DELEN

PRINCIPERNA

Artikel 1

I denna akt används följande beteckningar med de betydelser som här
anges:

— grundfördragen: Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och
stålgemenskapen, Fördraget om upprättandet av Europeiska
ekonomiska gemenskapen och Fördraget om upprättandet av
Europeiska atomenergigemenskapen, i den lydelse dessa har genom
ändringar eller tillägg som gjorts genom fördrag eller andra rättsakter
som trädde i kraft före Hellenska republikens anslutning; med Paris-
fördraget, Romfördraget och Euratom-fördraget förstås respektive
grundfördrag i den lydelse det har genom ändringar eller tillägg som
gjorts enligt ovan.

— nuvarande medlemsstater: Konungariket Belgien, Konungariket
Danmark, Förbundsrepubliken Tyskland, Franska republiken, Irland,
Italienska republiken, Storhertigdömet Luxemburg, Konunga-riket
Nederländerna och Förenade konungariket Storbritannien och
Nordirland.

Artikel 2

Från och med tidpunkten för anslutningen är bestämmelserna i
grundfördragen och i de rättsakter som antagits av gemenskapernas
institutioner bindande för Hellenska republiken, och de skall tillämpas i
denna stat på de villkor som fastställs i de nämnda fördragen och i denna
akt.

Artikel 3

1. Hellenska republiken ansluter sig genom denna akt till de beslut och
avtal som antagits av företrädarna för medlemsstaternas regeringar
församlade i rådet. Den åtar sig att, från och med tidpunkten för
anslutningen, ansluta sig till alla andra avtal som ingåtts av de nuvarande
medlemsstaterna och som rör gemenskapernas funktion eller hänger
samman med deras verksamhet.

2. Hellenska republiken åtar sig att ansluta sig till de konventioner som
avses i artikel 220 i Romfördraget samt till protokollen om domstolens
tolkning av dessa konventioner, undertecknade av medlemsstaterna i
gemenskapen i dess ursprungliga eller nuvarande form, samt att för detta
ändamål inleda förhandlingar med de nuvarande medlemsstaterna för att
göra de nödvändiga anpassningarna av dessa protokoll.

3. Hellenska republiken är i samma situation som de nuvarande
medlemsstaterna vad gäller de förklaringar och resolutioner som utfärdas
och de övriga ställningstaganden som görs av rådet samt vad gäller dem
som rör Europeiska gemenskaperna och som antas genom ett gemensamt
avtal mellan medlemsstaterna; den skall följaktligen efterleva de principer
och riktlinjer som framgår av dessa förklaringar, resolutioner eller andra
ställningstaganden och vidta de åtgärder som behövs för att säkerställa
genomförandet av dem.

Artikel 4

1. De avtal eller konventioner som någon av gemenskaperna ingått med
tredje land, internationella organisationer eller medborgare i tredje land
är bindande för Hellenska republiken på de villkor som fastställs i
grundfördragen och i denna akt.

2. Hellenska republiken åtar sig att, på de villkor som fastställs i denna
akt, ansluta sig till de avtal eller konventioner som ingåtts av de
nuvarande medlemsstaterna tillsammans med någon av gemenskaperna,
samt till de avtal som ingåtts av de nuvarande medlemsstaterna och som
har anknytning till de nämnda avtalen eller konventionerna.

Gemenskapen och de nuvarande medlemsstaterna skall bistå Hellenska
republiken i detta avseende.

3. Hellenska republiken ansluter sig genom denna akt och på de villkor
som fastställs i den till de interna avtal som ingåtts av de nuvarande
medlemsstaterna i syfte att genomföra de avtal och konventioner som
avses i punkt 2.

4. Hellenska republiken skall, där detta är nödvändigt, vidta lämpliga
åtgärder för att anpassa sin hållning gentemot internationella
organisationer och internationella avtal, i vilka någon av gemenskaperna
eller andra medlemsstater också är parter, till de rättigheter och
förpliktelser som följer av deras anslutning till gemenskaperna.

Artikel 5

Artikel 234 i Romfördraget och artiklarna 105 och 106 i Euratom-
fördraget skall för Hellenska republikens del tillämpas på avtal och
konventioner som ingåtts före anslutningen.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

Artikel 6

Bestämmelserna i denna akt får inte, såvida inte något annat föreskrivs i
den, tillfälligt upphävas, ändras eller upphävas på annat sätt än genom det
förfarande som fastställs i grundfördragen och som gör det möjligt att
ändra dessa fördrag.

Artikel 7

De rättsakter som antagits av gemenskapernas institutioner och som berörs
av de övergångs-bestämmelser som fastställs i denna akt skall bibehålla
sin rättsliga status; särskilt skall förfarandena för ändring av dessa
rättsakter fortsätta att gälla.

Artikel 8

Bestämmelser i denna akt som har till syfte eller effekt att, annat än
övergångsvis, upphäva eller ändra rättsakter som antagits av
gemenskapens institutioner, skall ha samma rättsliga status som de
bestämmelser de upphäver eller ändrar och skall omfattas av samma regler
som dessa bestämmelser.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

Artikel 9

1. Tillämpningen av grundfördragen och de rättsakter som antagits av
institutionerna skall övergångsvis omfattas av de undantag som föreskrivs
i denna akt.

2. Om inte annat följer av särskilda bestämmelser i denna akt, i vilka
andra tidpunkter eller kortare eller längre tidsfrister fastställs, skall
tillämpningen av övergångsbestämmelserna upphöra vid utgången av år
1985.

5 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 19. Del 5

DEL TVÅ

ANPASSNINGAR AV FÖRDRAGEN

AVDELNING I

INSTITUTIONELLA BESTÄMMELSER

KAPITEL 1

Europaparlamentet

Artikel 10

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

Artikel 2 i akten om allmänna direkta val av företrädare i
Europaparlamentet, som är bifogad beslut 76/787/EKSG, EEG, Euratom,
skall ersättas med följade:

"Antalet företrädare valda i varje medlemsstat är följande:

Belgien	24
Danmark	16
Frankrike	81
Förenade kungariket	81
Grekland	24
Irland	15
Italien	81
Luxemburg	6
Nederländerna	25
Tyskland	81

KAPITEL 2

Rådet

Artikel 11

Artikel 2 andra stycket i Fördraget om upprättandet av ett gemensamt råd
och en gemensam kommission för Europeiska gemenskaperna skall
ersättas med följande:

"Ordförandeskapet skall utövas av vaije rådsmedlem i sex månader åt
gången enligt följande ordning mellan medlemsstaterna: Belgien,
Danmark, Tyskland, Grekland, Frankrike, Irland, Italien, Luxemburg,
Nederländerna, Förenade kungariket."

Artikel 12

Artikel 28 fjärde stycket i Parisfördraget skall ersättas med följande:

"Frånsett beslut som kräver kvalificerad majoritet eller enhällighet, skall
rådets beslut fattas av majoriteten av rådets medlemmar; denna majoritet
skall anses ha uppnåtts, om den omfattar den absoluta majoriteten av
medlemsstaternas företrädare, inklusive rösterna från företrädarna för två
av de medlemsstater, som var och en svarar för minst en åttondel av det
totala produktionsvärdet av kol och stål i gemenskapen. Emellertid skall
för tillämpningen av artiklarna 78, 78b och 78d i detta fördrag, vilka
kräver kvalificerad majoritet, rådsmedlemmarnas röster vägas enligt
följande:

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

Belgien 5

Danmark 3

Frankrike 10

Förenade kungariket 10

Grekland 5

Irland 3

Italien 10

Luxemburg 2

Nederländerna 5

Tyskland 10.

För beslut krävs minst fyrtiofem röster från minst sex medlemmar."

Artikel 13

Artikel 95 fjärde stycket i Parisfördraget skall ersättas med följande:

"Dessa ändringar skall gemensamt föreslås av Höga myndigheten och
rådet, vilket beslutar genom nio tiondelars majoritet, och skall
underställas domstolen för yttrande. Domstolen äger vid sin prövning
oinskränkt befogenhet vid bedömningen av alla faktiska och rättsliga
förhållanden. Om domstolen efter prövning finner att förslagen är i
överensstämmelse med bestämmelserna i föregående stycke, skall
förslagen överlämnas till Europaparlamentet och träda i kraft om de
godkänns med tre fjärdedels majoritet av avgivna röster samt två
tredjedels majoritet av Europaparlamentets ledamöter."

Artikel 14

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

Artikel 148.2 i Romfördraget och artikel 118.2 i Euratom-fördraget skall
ersättas med följande:

" När rådets beslut skall fattas med kvalificerad majoritet skall
medlemmarnas röster vägas enligt följande:

Belgien:	5
Danmark:	3
Frankrike:	10
Förenade kungariket:	10
Grekland:	5
Irland:	3
Italien:	10
Luxemburg:	2
Nederländerna:	5
Tyskland:	10.

Rådets beslut skall fattas med minst

— fyrtiofem röster när beslutet enligt detta fördrag skall fattas på
förslag från kommissionen,

— fyrtiofem röster från minst sex medlemmar i andra fall."

KAPITEL 3

Kommissionen

Artikel 15

Artikel 10.1 första stycket i Fördraget om upprättandet av ett gemensamt
råd och en gemensam kommission för Europeiska gemenskaperna skall
ersättas med följande:

"Kommissionen skall bestå av 14 ledamöter, som skall utses på
grundval av sin allmänna duglighet och vilkas oavhängighet inte kan
ifrågasättas."

KAPITEL 4

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

Domstolen

Artikel 16

Vid Hellenska republikens anslutning skall rådet enhälligt besluta om de
anpassningar som skall göras av artikel 32 första stycket i Parisfördraget,
artikel 165 första stycket i Romfördraget och artikel 137 första stycket i
Euratom-fördraget för att utöka antalet domare vid domstolen med en. Det
skall också besluta om de nödvändiga efterföljande anpassningarna som
skall göras av artikel 32b andra stycket i Parisfördraget, artikel 167 andra
stycket i Romfördraget, artikel 139 andra stycket i Euratom-fördraget samt
av artikel 18 andra stycket i protokollet om stadgan för Europeiska kol-
och stålgemenskapens domstol, artikel 15 i protokollet om stadgan för
Europeiska ekonomiska gemenskapens domstol och artikel 15 i
protokollet om stadgan för Europeiska atomenergigemenskapens domstol.

KAPITEL 5

Ekonomiska och sociala kommittén

Artikel 17

Artikel 194 första stycket i Romfördraget och artikel 166 första stycket
i Euratom-fördraget skall ersättas med följande:

"Antalet medlemmar i kommittén är följande:

Belgien:	12
Danmark:	9
Frankrike:	24
Förenade kungariket:	24
Grekland:	12
Irland:	9
Italien:	24
Luxemburg:	6
Nederländerna:	12
Tyskland:	24."

KAPITEL 6

Revisionsrätten

Artikel 18

Artikel 78e.2 i Parisfördraget, artikel 206.2 i Romfördraget och artikel
180.2 i Euratom-fördraget skall ersättas med följande:

"Revisionsrätten skall bestå av tio ledamöter."

KAPITEL 7

Vetenskapliga och tekniska kommittén

Artikel 19

Artikel 134.2 första stycket i Euratom-fördraget skall ersättas med
följande:

"Kommittén skall bestå av 28 medlemmar som skall utses av rådet efter
samråd med kommissionen."

AVDELNING II

ÖVRIGA ANPASSNINGAR

Artikel 20

Artikel 227.1 i Romfördraget skall ersättas med följande:

" 1. Detta fördrag skall gälla för Konungariket Belgien, Konungariket
Danmark, Förbundsrepubliken Tyskland, Hellenska republiken, Franska
republiken, Irland, Italienska republiken, Storhertigdömet Luxemburg,
Konungariket Nederländerna, och Förenade konungariket Storbritannien
och Nordirland."

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

DEL TRE

ANPASSNING AV INSTITUTIONERNAS RÄTTSAKTER

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

Artikel 21

De rättsakter som räknas upp i bilaga I till denna akt skall anpassas så
som det anges i den bilagan.

Artikel 22

DEL FYRA

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

AVDELNING I

BESTÄMMELSER RÖRANDE INSTITUTIONERNA

Artikel 23

1. Under loppet av år 1981 skall Hellenska republiken hålla direkta
allmänna val till Europaparlamentet av 24 representanter för det grekiska
folket i överensstämmelse med akten av den 20 september 1976 om
allmänna direkta val av representanterna till Europaparlamentet.

Dessa representanters mandatperiod utlöper samtidigt med mandatperioden
för de representanter som är valda i de nuvarande medlemsstaterna.

2. Från anslutningen och fram till det i punkt 1 angivna valet skall
Europaparlamentets 24 representanter för det grekiska folket utses av det
grekiska parlamentet bland dess egna medlemmar enligt den procedur som
fastställts av Hellenska republiken.

AVDELNING II

FRI RÖRLIGHET FÖR VAROR

KAPITEL 1

Tullbestämmelser

Artikel 24

1. Den bastullsats som skall utgöra grundvalen för de i artikel 25 och 64
fastställda successiva reduktionerna skall för varje vara utgöras av den
tullsats som tillämpas den 1 juli 1980.

Den bastullsats som utgör utgångspunkten för de i artiklarna 31, 32 och
64 fastställda tillnärmningama till den gemensamma tulltaxan och till den
enhetliga EKSG-tariffen skall för varje vara utgöras av den tullsats som
tillämpas av Hellenska republiken den 1 juli 1980.

2. Gemenskapen i dess nuvarande omfattning och Hellenska republiken
meddelar varandra sina respektive bastullsatser.

Artikel 25

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

1. Importtullarna mellan gemenskapen i dess nuvarande omfattning och
Hellenska republiken skall gradvis avskaffas enligt följande tidsplan:

— Den 1 januari 1981 skall alla tullsatser minskas till 90 % av
bastullsatsen.

— Den 1 januari 1982 skall alla tullsatser minskas till 80 % av
bastullsatsen.

— De fyra övriga minskningarna på 20 % vardera skall äga rum

— den 1 januari 1983,

— den 1 januari 1984,

— den 1 januari 1985,

— den 1 januari 1986.

2. Trots vad som sägs i punkt 1 gäller följande:

a) Tullfrihet skall från anslutningsdagen tillämpas på import som åtnjuter
avgiftsbefrielse enligt bestämmelserna vilka gäller för personer som
reser mellan medlemsstaterna.

b) Tullfrihet skall från anslutningsdagen tillämpas på import i form av
småförsändelser av icke-kommersiell natur som åtnjuter avgifts-
befrielse enligt bestämmelserna vilka gäller mellan medlemsstaterna.

Artikel 26

I inget fall skall det inom gemenskapen tillämpas tullar som är högre än
de som gäller mot tredje land som åtnjuter behandling som mest gynnad
nation.

Om den gemensamma tulltaxans tullsatser ändras eller tillfälligt upphävs
eller att Hellenska republiken tillämpar artikel 34 kan rådet med
kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen vidta nödvändiga
åtgärder för att upprätthålla gemenskapens preferenser.

Artikel 27

Hellenska republiken kan helt eller delvis tillfälligt upphäva indrivningen
av tull på varor som importerats från gemenskapen i dess nuvarande
omfattning. Den skall meddela detta till övriga medlemsstater och
kommissionen.

Rådet kan med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen helt
eller delvis tillfälligt upphäva indrivningen av tull på varor som
importerats från Grekland.

Artikel 28

Alla avgifter som har en verkan motsvarande importtullar och som införts
efter den 1 januari 1979 i handeln mellan gemenskapen i dess nuvarande
omfattning och Grekland skall avskaffas den 1 januari 1981.

Artikel 29

Avgifter som har en verkan motsvarande importtullar skall avskaffas
gradvis mellan gemenskapen i dess nuvarande omfattning och Grekland
enligt följande tidsplan:

— Den 1 januari 1981 skall alla avgifter minskas till 90 % av den taxa
som tillämpades den 31 december 1980.

— Den 1 januari 1982 skall alla avgifter minskas till 80 % av den taxa
som tillämpades den 31 december 1980.

— De fyra övriga minskningarna på 20 % vardera skall äga rum

— den 1 januari 1983,

— den 1 januari 1984,

— den 1 januari 1985,

— den 1 januari 1986.

Artikel 30

Exporttullar och avgifter med motsvarande verkan skall avskaffas mellan
gemenskapen i dess nuvarande omfattning och Grekland den 1 januari
1981.

Artikel 31

Vid det gradvisa införandet av den gemensamma tulltaxan skall Hellenska
republiken ändra sin tulltaxa gentemot tredje land på följande sätt:

— Från och med den 1 januari 1981 skall Hellenska republiken tillämpa
en tullsats som minskar skillnaden mellan bastullsatsen och tullsatsen
i den gemensamma tulltaxan med 10 %.

— Från och med den 1 januari 1982 skall

a) för de tullnummer där bastullsatsen inte avviker mer än 15 % från
tullsatserna i Gemensamma tulltaxan, de sistnämnda tillämpas,

b) i övriga fall Hellenska republiken tillämpa en tullsats som med
ytterligare 10 % minskar skillnaden mellan bastullsatsen och
tullsatsen i Gemensamma tulltaxan.

Denna skillnad skall minskas ytterligare den 1 januari 1984 och den
1 januari 1985, med 20 % vid varje tillfälle.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

Hellenska republiken skall tillämpa den gemensamma tulltaxan fullt ut Prop. 1994/95:19
från och med den 1 januari 1986. Bilaga 25

Artikel 32

1. Vid det gradvisa införandet av den enhetliga EKSG-taxan skall
Hellenska republiken ändra sin tulltaxa gentemot tredje land på följande
sätt:

a) För de tullnummer där bastullsatsen inte avviker mer än 15 % från
tullsatsema i den enhetliga EKSG-taxan skall de sistnämnda tillämpas
från och med den 1 januari 1982.

b) I övriga fall skall Hellenska republiken från samma dag tillämpa en
tullsats som med 20 % minskar skillnaden mellan bastullsatsen och
tullsatsen i den enhetliga EKSG-taxan.

Denna skillnad minskas ytterligare den 1 januari 1983, den 1 januari
1984 och den 1 januari 1985, med 20 % vid varje tillfälle.

Hellenska republiken skall tillämpa den enhetliga EKSG-taxan fullt ut
från och med den 1 januari 1986.

2. Vad beträffar brunkol och brunkol sbriketter som omfattas av rubrik
27.02 i Gemensamma tulltaxan skall Hellenska republiken enligt
samma tidsplan som i punkt 1 införa de bestämmelser som finns för
dessa varor i Gemensamma tulltaxan och tillämpa en tullsats på 5 %
senast den 1 januari 1986.

Artikel 33

1. Om tullsatserna i Hellenska republikens miltariff skiljer sig från
motsvarande satser i Gemensamma tulltaxan eller den enhetliga EKSG-
taxan genomförs en stegvis tillnärmning av de förstnämnda satserna till
de sistnämnda genom att komponenterna i den grekiska bastullsatsen
läggs till komponenterna i Gemensamma miltaxan eller den enhetliga
EKSG-taxan, varvid den grekiska tulltaxan stegvis och enligt den tidsplan
som fastställs i artiklarna 31, 32 och 64 minskas till noll och tariffen i
Gemensamma tulltaxan eller den enhetliga EKSG-taxan ökas stegvis från
noll och enligt samma tidsplan så småningom kommer upp till sin
slutgiltiga nivå.

2. Om några satser i Gemensamma tulltaxan eller den enhetliga EKSG-
taxan ändras eller tillfälligt upphävs efter den 1 januari 1981 skall
Hellenska republiken samtidigt ändra eller tillfälligt upphäva sin tulltaxa
proportionellt enligt vad som framgår av tillämpningen av artiklarna 31,
32 och 64.

3. Hellenska republiken skall från och med den 1 januari 1981 använda
nomenklaturen i Gemensamma tulltaxan och den enhetliga EKSG-taxan.

Hellenska republiken kan i dessa nomenklaturer uppta de vid anslutningen
befintliga nationella underpositioner som är oumbärliga för att den
stegvisa tillnärmningen av dess tullsatser till tullsatserna i Gemensamma
tulltaxan och den enhetliga EKSG-taxan skall kunna äga rum enligt de
villkor som fastställs i denna akt.

4.1 syfte att underlätta det stegvisa införandet av Gemensamma tulltaxan
och den enhetliga EKSG-taxan i Hellenska republiken skall kommissionen
om så krävs fastställa riktlinjer för hur Hellenska republiken skall ändra
sina tullsatser.

Artikel 34

För att anpassa sin tulltaxa till Gemensamma tulltaxan och den enhetliga
EKSG-taxan kan Hellenska republiken om den så önskar ändra sina tullar
i snabbare tempo än som anges i artiklarna 31,32 och 64. Den underrättar
övriga medlemsstater och kommissionen om detta.

KAPITEL 2

Avskaffande av kvantitativa restriktioner och åtgärder med
motsvarande verkan

Artikel 35

Kvantitativa import- och exportrestriktioner samt varje åtgärd med
motsvarande verkan mellan gemenskapen i dess nuvarande omfattning och
Hellenska republiken skall avskaffas från anslutningsdagen.

Artikel 36

1. Trots vad som sägs i artikel 35 får Hellenska republiken fram till den
31 december 1985 behålla kvantitativa restriktioner för de i bilaga III till
denna akt uppräknade varor vilka importeras från de nuvarande
medlemsstaterna.

2. De i punkt 1 nämnda restriktionerna består av kvoter. Kvoterna för
1981 finns uppräknade i bilaga III.

3. Den lägsta takten för stegvis ökning av kvoterna är 25 % vid varje års
början för kvoterna uttryckta i beräkningsenheter och 20 % vid vaije års
början för kvoter uttryckta i volym. Ökningen läggs till varje kvot och
nästa ökning beräknas på basis av den samlade storleken.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

Om en kvot uttrycks i både volym och värde ökas den kvot som gäller
volym med minst 20 % om året och den kvot som gäller värde med minst
25 % om året, varvid de påföljande kvoterna varje år beräknas på basis
av den föregående, förhöjda kvoten.

När det gäller bussar och andra fordon som omfattas av underavdelning
ur 87.02 A I i Gemensamma tulltaxan skall dock den kvot som gäller
volym ökas med 15 % om året och den kvot som gäller värde med 20 %
om året.

4. Om kommissionen genom ett beslut fastslår att importen till Grekland
av en av de i bilaga III uppräknade varorna under två år i följd har utgjort
mindre än 90 % av kvoten skall Hellenska republiken släppa importen av
varan fri från de nuvarande medlemsstaterna.

5. Kvoterna för gödningsmedel som omfattas av rubrikerna nr 31.02,
31.03 och underrubrikerna nr 31.05 A I, II och IV i Gemensamma
tulltaxan utgör också övergångsåtgärder som är nödvändiga för
avskaffandet av importmonopol. Dessa kvoter står öppna för alla
importföretag i Grekland och de varor som importeras inom ramarna för
dessa kvoter kan i Grekland inte bli föremål för exklusiva import- och
försäljningsrättigheter.

Artikel 37

Trots vad som sägs i artikel 35 kan de nuvarande medlemsstaterna och
Hellenska republiken i handeln mellan de nuvarande medlemsstaterna och
Grekland under en tvåårsperiod från och med den 1 januari 1981 bibehålla
restriktionerna på importen av avfall och skrot av jäm och stål som
omfattas av rubrik nr 73.03 i Gemensamma tulltaxan förutsatt att denna
ordning inte är mer restriktiv än den som tillämpas vid export till tredje
land.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

Artikel 38

Trots vad som sägs i artikel 35 skall de taxor för depositionsavgifter och
kontantbetalningar som den 31 december 1980 är i kraft i Grekland vad
gäller import från de nuvarande medlemsstaterna stegvis avskaffas under
en treårsperiod från och med den 1 januari 1981.

Taxorna för depositionsavgifter och kontant-betalningar skall minskas
enligt följande tidsplan:

— den 1 januari

1981: 25 %,

1982: 25 %,

1983: 25 %,

1984: 25 %.

Artikel 39

1. Trots vad som sägs i artikel 35 skall Hellenska republiken gradvis
avskaffa den generella preferens på 8 % som i Grekland tillämpas på
offentliga kontrakt enligt samma tidsplan som den som är fastställd i
artikel 25 för upphävande av importtullar mellan gemenskapen i dess
nuvarande omfattning och Grekland.

2. Trots vad som sägs i artikel 35 kan Hellenska republiken under en
tvåårsperiod från och med den 1 januari 1981 uppskjuta tidpunkten då den
sätter upp leverantörer från gemenskapen på sina listor över godkända
leverantörer.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

Artikel 40

1. Utan att detta påverkar tillämpningen av bestämmelserna i punkt 2 i
denna artikel skall Hellenska republiken från och med den 1 januari 1981
gradvis anpassa de statliga handelsmonopol som avses i artikel 37.1 i
fördraget på sådant sätt att varje diskriminering av medlemsstaternas
medborgare vad gäller anskaffning och avsättning av varor undanröjs
senast den 31 december 1985.

De nuvarande medlemsstaterna åtar sig likvärdiga förpliktelser mot
Hellenska republiken.

Kommissionen skall utfärda rekommendationer beträffande procedurer och
tidsplan för den i första stycket föreskrivna anpassningen, varvid förutsätts
att procedurer och tidsplan skall vara samma för Hellenska republiken och
de nuvarande medlems-staterna.

2. Från och med den 1 januari 1981 skall Hellenska republiken avskaffa
alla exklusiva exporträttigheter. Likaledes skall från sammå dag upphävas
den exklusiva rätten till import av kopparsulfat som omfattas av
underrubrik ur 28.38 A II i Gemensamma tulltaxan, sackarin som
omfattas av underrubrik ur 29.26 A I i Gemensamma tulltaxan och tunt
papper som omfattas av underrubrik ur 48.18 i Gemensamma tulltaxan.

KAPITEL 3

Övriga bestämmelser

Artikel 41

1. Kommissionen skall, under iakttagande av gällande bestämmelser,
framför allt de som rör transittrafik, fastställa metoder för administrativt
samarbete i syfte att garantera att varor som uppfyller de uppställda
villkoren från och med den 1 januari 1981 gynnas av avskaffade tullar
eller avgifter med motsvarande verkan och kvantitativa restriktioner och
åtgärder med motsvarande verkan.

2. Kommissionen skall fastställa bestämmelser som från och med den 1
januari 1981 skall gälla för handeln inom gemenskapen med varor som
har producerats i gemenskapen och vid vars framställning det har ingått

— produkter för vilka det inte har indrivits tull eller avgifter med
motsvarande verkan som var tillämpbara på dessa produkter i
gemenskapen i dess nuvarande omfattning eller i Grekland eller som
har blivit föremål för restitution helt eller delvis av dessa tullar eller
avgifter,

— jordbruksprodukter som inte uppfyller de uppställda villkoren för att
uppnå fri rörlighet i gemenskapen i dess nuvarande omfattning eller
i Grekland.

Vid fastställandet av dessa bestämmelser tar kommissionen hänsyn till de
i denna akt fastlagda reglerna för avlägsnande av tullhinder mellan
gemenskapen i dess nuvarande omfattning och Grekland och för
Hellenska republikens stegvisa genomförande av Gemensamma tulltaxan
och bestämmelserna om den gemensamma jordbruks-politiken.

Artikel 42

1. Utom när annat föreskrivs i denna akt skall de gällande bestämmelserna
på tullagstiftningens område tillämpas beträffande handel med tredje land
på samma villkor som handeln inom gemenskapen, så länge det i denna
handel uppbärs tullar.

Vid fastställande av tullvärdet i handeln inom gemenskapen och i handeln
med tredje land skall fram till den 1 januari 1986 med tullområde avses
det tullområde som definieras i de i gemenskapen och Hellenska
republiken den 31 december 1980 gällande bestämmelserna.

2. Hellenska republiken skall från och med den 1 januari 1981 tillämpa
nomenklaturerna i Gemen-samma tulltaxan och den enhetliga EKSG-taxan
i handeln inom gemenskapen.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

Hellenska republiken får i dessa nomenklaturer uppta de vid anslutningen Prop. 1994/95:19
befintliga nationella tullnummer som är oumbärliga för att det stegvisa Bilaga 25
avskaffandet av dess tullar inom gemenskapen skall kunna äga rum enligt
föreskrifterna i denna akt.

Artikel 43

1. Om de i artikel 61 nämnda utjämningsbeloppen tillämpas i handeln
mellan gemenskapen i dess nuvarande omfattning och Grekland på en
eller fler av de basprodukter som anses ha använts vid framställandet av
varor som behandlas i förordning (EEG) nr 1059/69 om fastställande av
en ordning för handeln med vissa varor framställda av jordbruksprodukter,
förordning (EEG) nr 2730/75 om glukos och laktos och förordning (EEG)
nr 2783/75 om den gemensamma handelsordningen för ovalbumin och
laktalbumin, skall följande övergångsbestämmelser tillämpas:

— Ett utjämningsbelopp beräknat på grundval av de i artikel 61 nämnda
utjämningsbeloppen och i enlighet med de i förordning (EEG) nr
1059/69 fastställda reglerna för beräkning av den variabla komponent
som tillämpas på varor som behandlas i den förordningen, skall
tillämpas vid import av dessa varor från Grekland.

— När de varor som behandlas i förordning (EEG) nr 1059/69
importeras från tredje land till Grekland skall den variabla komponent
som fastställs genom denna förordning allt efter omständigheterna
höjas eller sänkas med det utjämningsbelopp som anges i den första
strecksatsen.

— Ett utjämningsbelopp, bestämt på grundval av de utjämningsbelopp

som fastställts för bas-produkterna enligt gällande regler för beräkning
av de restitutioner som är fastställda i förordning (EEG) nr 2682/72
om fastställande av allmänna regler för beviljande av

exportrestitutioner och om fastställande av kriterierna för

bestämmande av restitutionsbeloppet för vissa jordbruksprodukter som
exporteras i form av varor som inte omfattas av fördragets bilaga II,
skall i fråga om varor som omfattas av den nämnda förordningen
bortsett från albuminer tillämpas på export av dessa varor till
Grekland från gemenskapen.

— Vid import till Grekland från tredje land och från gemenskapen samt
vid import till gemenskapen från Grekland av varor som behandlas i
förordning (EEG) nr 2730/75 och (EEG) nr 2783/75 skall ett
utjämningsbelopp beräknat på basis av de i artikel 61 nämnda
utjämnings-beloppen och i enlighet med de i ovannämnda
förordningar fastställda reglerna, tillämpas för beräkning av
importavgiften.

— När produkter som behandlas i förordning (EEG) nr 2682/72 och
(EEG) nr 2730/75 exporteras från Grekland till tredje land gäller för
dem vad som sägs om utjämningsbelopp i tredje respektive fjärde
strecksatsen.

2. Om det vid tillämpningen av utjämningsbelopp skulle uppstå Prop. 1994/95:19
omläggning av handeln med varor som behandlas i förordning (EEG) nr Bilaga 25
2730/75 och (EEG) nr 2783/75 får kommissionen vidta lämpliga
korrigeringsåtgärder.

3. Den tull som utgör den fasta komponenten i den gällande
importavgiften vid import till Grekland från tredje land av varor som
behandlas i förordning (EEG) nr 1059/69 skall fastställas på så sätt att det
skydd för jordbruket som skall införas under hänsynstagande till de i
punkt 1 angivna övergångsbestämmelserna åtskiljs från det samlade skydd
som tillämpas av Hellenska republiken på dagen för dess anslutning.

Varje fast komponent som fastställs i enlighet med första stycket och
tillämpas av Hellenska republiken på import från tredje land skall
anpassas till Gemensamma tulltaxan enligt tidsplanen som är fastställd i
artikel 31. Om den fasta komponent som skall tillämpas av Hellenska
republiken vid anslutningen ligger under den fasta komponenten i
Gemensamma tulltaxan, får Hellenska republiken dock tillämpa den
senare direkt efter anslutningen. Dessutom skall de fasta komponenter
som beräknats enligt första stycket så långt det är möjligt ta hänsyn till
de särskilda svårigheter som Hellenska republiken förutser för speciella
produkter.

4. För de varor som behandlas i förordning (EEG) nr 1059/69, (EEG) nr
2682/72 och (EEG) nr 2730/75 skall Hellenska republiken tillämpa
Gemensamma tulltaxans nomenklatur i full utsträckning från anslutningen.

5. Hellenska republiken skall vid anslutningen avskaffa alla tullar och
avgifter med motsvarande verkan bortsett från dem som fastställs i
punkterna 1, 2 och 3 för produkter som behandlas i förordning (EEG) nr
1059/69 och allt exportstöd eller stöd med motsvarande verkan för
produkter som behandlas i förordningarna (EEG) nr 2682/72 och (EEG)
nr 2730/751.

Vad gäller import från gemenskapen skall Hellenska republiken vid
anslutningen upphäva varje kvantitativ restriktion och varje åtgärd med
motsvarande verkan för produkter som behandlas i förordningarna (EEG)
nr 1059/69, (EEG) nr 2730/75 och (EEG) nr 2783/75.

6. Rådet skall med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen anta
bestämmelser för att genomföra denna artikel.

1 Artikel 43.5 första stycket ändrad genom rättelse offentliggjord i EGT nr L 346 av den 2 december 1981.

Artikel 43.5 första stycket ändrad genom rättelse offentliggjord i EGT nr L 346 av den 2 december 1981. 25

6 Riksdagen 1994/95. 1 sand. Nr 19. Del 5

AVDELNING III

FRI RÖRLIGHET FÖR PERSONER, TJÄNSTER OCH KAPITAL

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

KAPITEL 1

Arbetskraften

Artikel 44

Bestämmelserna i artikel 48 i Romfördraget skall bara gälla i fråga om
arbetskraftens fria rörlighet mellan de nuvarande medlemsstaterna och
Grekland om inte annat följer av övergångsbestämmelserna i artiklarna 45,
46 och 47 i denna akt.

Artikel 45

1. Artiklarna 1-6 och 13-23 i förordning (EEG) nr 1612/68 om fri
rörlighet för arbetskraft inom gemenskapen skall i de nuvarande
medlemsstaterna med avseende på grekiska medborgare och i Grekland
med avseende på medborgare från de nuvarande medlemsstaterna
tillämpas först från och med den 1 januari 1988.

De nuvarande medlemsstaterna och Hellenska republiken kan fram till den
1 januari 1988 med avseende på grekiska medborgare respektive med
avseende på medborgare från de nuvarande medlemsstaterna upprätthålla
nationella bestämmelser som kräver tillstånd på förhand vid invandring
som syftar till utförande av avlönat arbete eller sökande av avlönad
anställning.

2. Artikel 11 i förordning (EEG) nr 1612/68 gäller bara i de nuvarande
medlemsstaterna med avseende på grekiska medborgare och i Grekland
med avseende på medborgare från de nuvarande medlemsstaterna först
från och med den 1 januari 1986.

Arbetstagarens familjemedlemmar så som avses i artikel 10 i den nämnda
förordningen har dock rätt att inneha anställning på den medlemsstats
område där de är bosatta tillsammans med arbetstagaren om de i minst tre
år har varit bosatta där. Detta krav skall minskas till 18 månader från och
med den 1 januari 1984.

Reglerna i denna punkt berör inte nationella bestämmelser som är mer
fördelaktiga.

Artikel 46

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

I den mån vissa bestämmelser i direktiv 68/360/EEG om avskaffande av
restriktioner mot att röra sig och bosätta sig i gemenskapen för
medlemsstaternas arbetstagare och deras familjemedlemmar inte kan
åtskiljas från de bestämmelser i förordning (EEG) nr 1612/68 vars
tillämpning uppskjuts till följd av artikel 45 kan de nuvarande
medlemsstaterna å ena sidan och Hellenska republiken å den andra frångå
dessa bestämmelser i den utsträckning som det är nödvändigt för
tillämpningen av de undantagsbestämmelser som är fastställda i artikel 45
med avseende på nämnda förordning.

Artikel 47

De nuvarande medlemsstaterna och Hellenska republiken skall med
bistånd från kommissionen vidta de åtgärder som är nödvändiga för att
tillämpningen av kommissionens beslut av den 8 december 1972 om
enhetliga riktlinjer som utarbetats enligt artikel 15 i rådets förordning
(EEG) nr 1612/68, det så kallade Sedoc-systemet, och tillämpningen av
kommissionens beslut av den 14 december 1972 om gemenskapsplanen
för insamling och utsändande av de i artikel 14.3 i rådets förordning
(EEG) nr 1612/68 föreskrivna upplysningarna kan utvidgas till att omfatta
Grekland senast den 1 januari 1988.

Artikel 48

Fram till den 31 december 1983 skall artiklarna 73.1, 73.3, 74.1 och 75.1
i förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpning av de sociala
trygghetssystemen på arbetstagare och deras familjemedlemmar som
flyttar inom gemenskapen, samt artiklarna 86 och 88 i förordning (EEG)
nr 574/72 om regler för genomförande av förordning (EEG) nr 1408/71,
inte tillämpas på grekiska arbetstagare som är anställda i en annan
medlemsstat än Grekland och vars familjemedlemmar är bosatta i
Grekland.

Bestämmelserna i artiklarna 73.2, 74.2, och 75.2 i förordning (EEG) nr
1408/71 samt i artiklarna 87, 89 och 98 i förordning (EEG) nr 574/72
skall tillämpas på motsvarande sätt på dessa arbetstagare.

Den lagstiftning i en medlemsstat som ger arbetstagaren rätt till
familjebidrag oavsett i vilket land familjemedlemmarna är bosatta berörs
dock inte.

KAPITEL 2

Kapitalrörelser och tjänstetransaktioner

Avsnitt 1

Kapitalrörelser

Artikel 49

1. Hellenska republiken kan på de villkor och inom de tidsfrister som
anges i artiklarna 50-53 skjuta upp den liberalisering av kapitalrörelser
som föreskrivs i rådets första direktiv av den 11 maj 1960 om
genomförande av artikel 67 i Romfördraget och i rådets andra direktiv av
den 18 december 1962 om tillägg till och ändringar i det första direktivet
om genomförande av artikel 67 i fördraget.

2. Lämpligt samråd skall i sinom tid äga rum mellan de grekiska
myndigheterna och kommissionen om procedurerna för att genomföra de
åtgärder i riktning mot liberalisering eller lättnader vilkas införande kan
uppskjutas enligt de bestämmelser som följer.

Artikel 50

1. Hellenska republiken kan

a) fram till den 31 december 1985 uppskjuta liberaliseringen av
direktinvesteringar i de nuvarande medlemsstaterna gjorda av personer
bosatta i Grekland,

b) fram till den 31 december 1983 uppskjuta liberaliseringen av
överförandet av behållning från avveckling av direktinvesteringar
företagna i Grekland före den 12 juni 1975 av personer som är
bosatta i gemenskapen. Så länge denna tillfälliga
undantagsbestämmelse är i kraft skall de allmänna och särskilda
lättnader upprätthållas, som rör det fria överförandet av behållningen
från avvecklingen av dessa investeringar och som förekommer till
följd av grekiska bestämmelser eller beroende på överenskommelser
rörande förhållandet mellan Hellenska republiken och en nuvarande
medlemsstat, och de skall tillämpas på ett sådant sätt att ingen
diskriminering äger rum.

2. Hellenska republiken erkänner att det är önskvärt att från och med den
1 januari 1981 genomföra betydande lättnader i reglerna rörande de
transaktioner som nämns i punkt 1 a, och kommer att sträva efter att vidta
lämpliga åtgärder i detta syfte.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

Artikel 51

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

1. Hellenska republiken kan fram till den 31 december 1985 skjuta upp

a) liberaliseringen av investeringar i fast egendom i en nuvarande
medlemsstat, gjorda av personer som är bosatta i Grekland men som
inte hör till den kategori av personer som utvandrar inom ramen för
fri rörlighet för löntagare och egenföretagare,

b) liberaliseringen av investeringar i fast egendom i en nuvarande
medlemsstat, gjorda av egenföretagare som är bosatta i Grekland och
som utvandrar, bortsett från investeringar som har samband med deras
företag.

2. Hemtagandet av behållningen från avveckling av investeringar i fast
egendom belägen i Grekland och förvärvad före anslutningen av personer
som är bosatta i de nuvarande medlemsstaterna skall liberaliseras stegvis
genom att transaktionerna i fråga innefattas i den i artikel 52 fastställda
liberaliseringsordningen för tillgångar som är blockerade i Grekland.

Artikel 52

Tillgångar som är blockerade i Grekland och som tillhör personer som är
bosatta i de nuvarande medlemsstaterna skall liberaliseras stegvis i lika
stora årliga delposter med början vid anslutningen fram till den 31
december 1985, i sex etapper, varav den första inleds den 1 januari 1981.

Det kapital som är deponerat i blockerade tillgångar den 1 januari 1981
eller som mellan denna dag och den 31 december 1985 kan inbetalas till
blockerade tillgångar skall liberaliseras i början av varje omgång undan
för undan med en sjättedel, en femtedel, en fjärdedel, en tredjedel och
hälften av det belopp som finns deponerat vid böljan av var och en av
dessa etapper.

Den 1 januari 1986 skall blockeringen upphävas av tillgångar som tillhör
personer som är bosatta i de nuvarande medlemsstaterna.

Artikel 53

Hellenska republiken får fram till den 31 december 1985 uppskjuta
liberaliseringen av de transaktioner som står uppräknade i lista B i
bilagorna till de i artikel 49 nämnda direktiven, och som görs av personer
som är bosatta i Grekland.

Transaktioner i värdepapper som är utställda av gemenskaperna och av
den Europeiska investeringsbanken som görs av personer som är bosatta
i Grekland skall dock liberaliseras stegvis under loppet av denna period
på följande sätt:

a) Under år 1981 kan transaktionerna i fråga begränsas till 20 miljoner
europeiska beräkningsenheter.

b) Detta tak höjs därefter vid början av varje år med 20 % i förhållande
till det tak som är fastställt för 1981.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

Avsnitt 2

Tjänstetransaktioner

Artikel 54

1. Hellenska republiken kan fram till den 31 december och på de villkor
som framläggs i punkt 2 upprätthålla restriktioner på överföringar i
samband med turism.

2. Den 1 januari 1981 skall det årligen tillåtna beloppet per person till
turism uppgå till minst 400 europeiska beräkningsenheter.

Från och med den 1 januari 1982 höjs detta belopp vaije år med minst
20 % i förhållande till det belopp som är fastställt för 1981.

Avsnitt 3

Allmänna bestämmelser

Artikel 55

Hellenska republiken kommer om omständigheterna tillåter det att
genomföra den liberalisering av kapitalrörelser och tjänstetransaktioner
som avses i artiklarna 50-54 innan de tidsfrister som fastställs i dessa
artiklar löper ut.

Artikel 56

I syfte att genomföra bestämmelserna i detta kapitel får kommissionen
rådfråga monetära utskottet och framlägga ändamålsenliga förslag för
rådet.

AVDELNING IV

JORDBRUK

KAPITEL 1

Allmänna bestämmelser

Artikel 57

Om inte annat föreskrivs i denna avdelning tillämpas bestämmelserna i
denna akt på jordbruksprodukter.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

Artikel 58

1. Bestämmelserna i denna artikel tillämpas på de priser för vilka det i
kapitel 2 hänvisas till denna artikel.

2. Före den första etappen av den tillnärmning av priser som anges i
artikel 59 skall de priser som skall tillämpas i Grekland fastställas enligt
de regler som gäller för den gemensamma marknadsordningen för sektorn
i fråga på en nivå som gör det möjligt för producenterna i denna sektor
att uppnå marknadspriser likvärdiga med de priser som under en
representativ period, som bestäms för varje produkt för sig, uppnåddes
under det tidigare nationella systemet.

Om det inte föreligger prisuppgifter för vissa produkter på den grekiska
marknaden beräknas dock det pris som skall tillämpas där utifrån priserna
i den nuvarande gemenskapen för motsvarande produkter eller grupper av
produkter eller konkurrerande produkter.

Artikel 59

1. Om tillämpningen av bestämmelserna i denna avdelning leder till en
prisnivå som avviker från den gemensamma prisnivån skall de priser för
vilka det i kapitel 2 hänvisas till denna artikel, om inte annat följer av
punkt 4, varje år i början av regleringsåret närmas till den gemensamma
prisnivån enligt bestämmelserna i punkterna 2 och 3.

2. Beträffande

— tomater och persikor som omfattas av förordning (EEG) nr 1035/72
om den gemensamma organisationen av marknaden för frukt och
grönsaker,

och

— produkter som är förädlade på basis av tomater eller persikor, som
omfattas av förordning (EEG) nr 516/77 om den gemensamma
organisationen av marknaden för bearbetade produkter av frukt och
grönsaker

genomförs tillnärmningen i sju etapper på följande sätt:

a) När priset på en produkt i Grekland är lägre än det gemensamma
priset höjs priset i denna medlemsstat vid de sex första etapperna
successivt med en sjundedel, en sjättedel, en femtedel, en fjärdedel,
en tredjedel och hälften av skillnaden mellan de vid varje tillfälle
gällande nivåerna för priset i den nämnda medlemsstaten respektive
det gemensamma priset före varje etapp. Det pris som följer av denna
beräkning ökas proportionellt med den eventuella höjningen av det
gemensamma priset för kommande regleringsår. Det gemensamma
priset är det som gäller vid den sjunde tillnärmningen.

b) När priset på en produkt i Grekland är högre än det gemensamma
priset minskas den rådande skillnaden mellan den vid varje
anpassningstillfälle gällande prisnivån i den nämnda medlemsstaten
och den gällande gemensamma prisnivån för det kommande
regleringsåret successivt vid de sex första tillnärmningama med en
sjundedel, en sjättedel, en femtedel, en fjärdedel, en tredjedel och
hälften. Det gemensamma priset skall gälla vid den sjunde
tillnärmningen.

3. Beträffande andra produkter skall anpassningen genomföras i fem
etapper på följande sätt:

a) När priset på en produkt i Grekland är lägre än det gemensamma
priset höjs priset i denna medlemsstat vid de fyra första
tillnärmningarna successivt med en femtedel, en fjärdedel, en tredjedel
och hälften av skillnaden mellan de vid varje anpassningstillfälle
gällande nivåerna för priset i den nämnda medlemsstaten respektive
den gemensamma prisnivån. Det pris som följer av denna beräkning
ökas proportionellt med den eventuella höjningen av det gemensamma
priset för kommande regleringsår. Det gemensamma priset skall gälla
vid den femte tillnärmningen.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

och den gällande gemensamma prisnivån för det kommande
regleringsåret successivt vid de fyra första tillnärmningama med en
femtedel, en fjärdedel, en tredjedel och hälften. Det gemensamma
priset skall gälla vid den femte tillnärmningen.

4. För att integrationsprocessen skall löpa smidigt kan rådet enligt det
förfarande som fastställs i artikel 43.2 i Romfördraget, trots punkterna 2
och 3, för en eller flera produkter för Greklands vidkommande bestämma
att priset under ett regleringsår skall avvika från de priser som följer av
tillämpningen av punkterna 2 och 3.

Denna avvikelse får inte överstiga 10 % av den prisändring som skall äga
rum.

Om en avvikelse beslutas skall prisnivån för det följande regleringsåret
vara den prisnivå som skulle blivit följden av tillämpningen av punkterna
2 och 3 om det inte hade beslutats om en avvikelse. För detta regleringsår
kan det dock fattas beslut om en ny avvikelse på de villkor som fastställs
i styckena ett och två.

Den avvikelse som avses i första stycket skall inte tillämpas vid den sista
pristillnärmning som behandlas i punkterna 2 och 3.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

Artikel 60

Rådet kan enligt den procedur som finns fastställd i artikel 43.2 i
Romfördraget bestämma att det gemensamma priset skall tillämpas i
Grekland för en särskild produkt

a) när det konstateras att skillnaden i prisnivå för produkten i fråga
mellan denna medlemsstat och den gemensamma prisnivån är
obetydlig,

b) när priset i Grekland eller priset på världsmarknaden för produkten i
fråga är högre än det gemensamma priset.

Artikel 61

Nivåskillnaderna mellan de priser för vilka det hänvisas till denna artikel
i kapitel 2 skall utjämnas enligt följande regler:

1. För produkter vars priser fastställs enligt artiklarna 58 och 59 är det
utjämningsbelopp som tillämpas i handeln mellan den nuvarande
gemenskapen och Grekland, och mellan Grekland och tredje land, lika
med skillnaden mellan de fastställda priserna för Grekland och de
gemensamma priserna.

2. Det skall dock inte fastställas något utjämningsbelopp, om
tillämpningen av punkt 1 leder till ett obetydligt belopp.

3. a) I handeln mellan Grekland och den nuvarande gemenskapen skall

utjämningsbelopp uppbäras av den importerande staten eller
beviljas av den exporterande staten.

b) I handeln mellan Grekland och tredje land skall importavgifter
som tillämpas enligtden gemensamma jordbrukspolitiken samt
exportbidrag sänkas eller höjas, allt efter omständigheterna, med
de utjämningsbelopp som tillämpas i handeln med den nuvarande
gemenskapen. Tullar kan dock inte minskas med
utjämningsbeloppet.

4. För de produkter för vilka tullsatsen i Gemensamma tulltaxan är
bunden i Allmänna tull- och handelsavtalet tas det hänsyn till
bindningen.

5. Det utjämningsbelopp som en medlemsstat uppbär eller beviljar enligt
punkt 1 får inte vara högre än det samlade belopp som uppbärs av
samma medlemsstat vid import från tredje land som behandlas som
mest gynnad nation.

Rådet kan med kvalificerad majoritet på förslag från kommissionen
frångå denna regel i synnerhet för att undgå omläggning av handeln och
snedvridning av konkurrensen.

6. Rådet kan med kvalificerad majoritet på förslag från kommissionen,
i den mån det är nödvändigt för att den gemensamma
jordbrukspolitiken skall fungera tillfredsställande, frångå
bestämmelserna i artikel 42.1 första stycket angående produkter för
vilka utjämningsbelopp tillämpas.

Artikel 62

Om världsmarknadspriset för en produkt är högre än det pris som ligger
till grund för beräkningen av importavgiften under den gemensamma
jordbruks-politiken, med avdrag för det utjämningsbelopp varmed
importavgiften minskas vid tillämpning av artikel 61, eller om
exportbidraget till tredje land är lägre än utjämningsbeloppet, eller om det
inte beviljas något bidrag, kan det vidtas lämpliga åtgärder i syfte att
garantera att den gemensamma organisationen av marknaden fungerar
tillfredsställande.

Artikel 63

De utjämningsbelopp som beviljas skall finansieras av gemenskapen
genom Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket,
garantisektionen.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

Artikel 64

För produkter som vid import från tredje land till den nuvarande
gemenskapen beläggs med tullar tillämpas följande bestämmelser:

1. Importtullen avskaffas stegvis mellan den nu-varande gemenskapen
och Grekland på de datum och enligt den tidsplan som fastställs i
artikel 25.

För produkter som omfattas av förordning (EEG) nr 805/68 om den
gemensamma organisationen av marknaden för nötkött avskaffas dock
bastullen stegvis i fem etapper med 20 % i början av vart och ett av
de fem regleringsåren som följer efter anslutningen.

Om tullsatsen i Gemensamma tulltaxan för de i punkt 2 b nämnda
produkterna är lägre än bastariffen skall denna, genom tillämpning av
det här stycket, ersättas av tullsatsen i Gemensamma tulltaxan.

2. a) För att stegvis införa den Gemensamma tulltaxan skall Hellenska

republiken minska skillnaden mellan bastariffen och tullsatsen i
Gemensamma tulltaxan enligt de villkor, på det datum och enligt
den tidsplan som fastställs i artikel 31.

b) Trots vad som sägs i a skall Grekland tillämpa tullsatserna i
Gemensamma tulltaxan i dess helhet från och med den 1 januari
1981 för följande produkter:

— Produkter som omfattas av förordning (EEG) nr 805/68.

— Produkter som omfattas av förordning (EEG) nr 1035/72 och för
vilka det för hela regleringsåret eller en del av detta har fastställts
ett referenspris.

— Produkter som omfattas av förordning (EEG) nr 100/76 om den
gemensamma organisationen av marknaden för fiskeriprodukter,
och för vilka det har fastställts ett referenspris.

— Produkter som omfattas av förordning (EEG) nr 337/79 om den
gemensamma organisationen av marknaden för vin, och för vilka
det har fastställts ett referenspris.

3. Beträffande punkterna 1 och 2 är bastariffen den som definieras i
artikel 24.

Vad beträffar produkter som omfattas av förordning nr 136/66/EEG om
inrättandet av en gemensam organisation av marknaden för oljor och
fetter fastställs bastullarna på följande sätt:

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

Rubrik i

Gemensamm

a tulltaxan

V aru beskrivning

12.01

12.02

15.07

15.12

________________________Prop. 1994/95:19

Bastullsats, som skall betraktas som Bilaga 25
den av Hellenska republiken per den 1 juh

1980 faktiskt tillämpade tullsatsen

gentemot tredje land

gentemot
gemenskapen
i dess nuvarande
omfattning

Oljeväxtfrö och oljehaltiga frukter, hela eller 1
krossade:
ur B.

Övrigt, bortsett från linfrö och ricinfrö y

Mjöl, icke avfettat, från oljeväxtfrö och j
oljehaltiga frukter (utom senapsfrö)

ur B. Övrigt, bortsett från linfrö och
ricinfrö

Vegetabiliska oljor, i fast eller flytande
form, råa, renade eller raffinerade:

ur D. Övriga oljor, bortsett från

— linolja

— kokosolja och palmolja, för teknisk
eller industriell användning, bortsett
från framställning av livsmedel

Animaliska eller vegetabiliska fetter och
oljor, helt eller delvis hydrerade eller
stelnade eller härdade genom andra
processer, även raffinerade, men inte
ytterligare bearbetade:

A. I förpackningar med en nettovikt på 1
kg eller mindre

B. Övrigt

I
I

1

36 %

130 %

104 %

4. För de produkter som omfattas av gemensamma marknadsordningar Prop. 1994/95:19
kan det enligt den procedur som fastställs i artikel 38 i förordning nr Bilaga 25
136/66/EEG eller, allt efter omständigheterna, i motsvarande artiklar
i andra förordningar om gemensamma marknadsordningar för jord-
bruksprodukter bestämmas att

a) Hellenska republiken skall bemyndigas

— att avskaffa de tullar som avses i punkt 1 eller företa sådana
tillnärmningar som avses i punkt 2 i snabbare takt än som
fastställs i dessa bestämmelser,

— att helt eller delvis tillfälligt upphäva tullarna på produkter som
importeras från de nuvarande medlemsstaterna,

— att helt eller delvis tillfälligt upphäva tullarna på produkter som
importeras från tredje land.

b) den nuvarande gemenskapen skall

— avskaffa de tullar som avses i punkt 1 i snabbare takt än som
där anges,

— helt eller delvis tillfälligt upphäva tullarna på produkter som
importeras från Grekland.

För andra produkter krävs det inget bemyndigande för att Hellenska
republiken skall kunna vidta de åtgärder som avses i första stycket a
första och andra strecksatserna. Hellenska republiken skall underrätta
övriga medlemsstater och kommissionen om de vidtagna åtgärderna.

De tullsatser som följer av en snabbare tillnärmning får inte vara lägre än
tullsatsema på import av samma produkter från andra medlemsstater.

Artikel 65

1. För de produkter som vid anslutningen omfattas av en gemensam
organisation av marknaden skall, om inte annat följer av artiklarna 61, 64
och 115, i Grekland från och med den 1 januari 1981, tillämpas den
ordning som i den nuvarande gemenskapen tillämpas för tull, avgifter med
motsvarande verkan, kvantitativa restriktioner och åtgärder med
motsvarande verkan.

2. För produkter som vid anslutningen inte omfattas av en gemensam
organisation av marknaden skall bestämmelserna i avdelning II
beträffande avskaffande av avgifter med motsvarande verkan som tull,
kvantitativa restriktioner och åtgärder med motsvarande verkan, inte
tillämpas på dessa avgifter, restriktioner och åtgärder om de vid datum för
anslutningen utgör del av en nationell organisation av marknaden.

Denna bestämmelse tillämpas bara fram till genomförandet av den Prop. 1994/95:19
gemensamma organisationen av marknaden för dessa produkter, dock inte Bilaga 25
längre än fram till den 31 december 1985, och bara i den utsträckning det
är strikt nödvändigt för att upprätthålla den nationella ordningen.

3. Hellenska republiken skall från och med den 1 januari 1981 tillämpa
Gemensamma tulltaxans nomenklatur på produkter som omfattas av bilaga
II till Romfördraget.

Rådet kan genom beslut med kvalificerad majoritet, på förslag av
kommissionen, tillåta Hellenska republiken att i denna nomenklatur uppta
sådana befintliga nationella underavdelningar som är nödvändiga för att
genomföra de stegvisa tillnärmningarna till Gemensamma tulltaxan eller
avskaffa tullarna inom gemenskapen på de i denna akt fastställda villkoren
i den mån härigenom inte uppstår svårigheter vid tillämpningen av
gemenskaps-bestämmelsema, särskilt vad gäller den gemensamma
organisationen av marknader och de övergångs-mekanismer som fastställs
i denna avdelning.

Artikel 66

1. Den komponent till skydd för förädlingsindustrin som används vid
beräkning av importavgifter mot tredje land på varor som omfattas av den
gemensamma organisationen av marknaderna för spannmål och ris skall
uppbäras för import från Grekland till den nuvarande gemenskapen.

2. För import till Grekland fastställs storleken av denna komponent genom
att den komponent eller de komponenter som syftade till att garantera
skydd åt förädlingsindustrin utskiljs från det totala skydd som tillämpas
den 1 januari 1979.

Denna komponent eller dessa komponenter uppbärs vid import från andra
medlemsstater. De ersätter gemenskapens skyddskomponent när det gäller
importavgiften mot tredje land.

3. Artikel 64 skall tillämpas på den komponent som avses i punkterna 1
och 2, vilken skall betraktas som baskomponent. Sänkningarna eller
tillnärmningarna i fråga skall dock genomföras i fem etapper med 20 %
i början av vart och ett av de fem regleringsår som följer efter det tillträde
som fastställts för den aktuella basprodukten.

Artikel 67

Vid fastställandet av nivån för de olika belopp som föreskrivs inom ramen
för den gemensamma jordbrukspolitiken skall det i Greklands fall, bortsett
från de i artikel 58 behandlade priserna, i den utsträckning det är
nödvändigt för att den gemen-samma jordbrukspolitiken skall fungera

smidigt, tas hänsyn till det aktuella utjämningsbeloppet eller, i brist på ett
sådant, till de konstaterade pris-skillnaderna och, i förekommande fall, till
tullarnas utfall.

Artikel 68

1. Bestämmelserna i denna artikel tillämpas på stöd, premier och
motsvarande belopp som införts inom ramen för den gemensamma
jordbrukspolitiken, och för vilka det i kapitel 2 hänvisas till denna artikel.

2. I syfte att införa gemenskapsstöd i Grekland skall följande
bestämmelser tillämpas:

a) Nivån på det gemenskapsstöd som skall beviljas för en särskild
produkt i Grekland från och med den 1 januari 1981 skall vara lika
med ett belopp som fastställs på basis av det stöd som beviljats av
Grekland i samband med det tidigare nationella systemet under en
representativ period som skall fastställas. Detta belopp får dock inte
överskrida beloppet för det stöd som på anslutningsdagen beviljas i
den nuvarande gemenskapen. Om det under det tidigare nationella
systemet inte har beviljats något motsvarande stöd beviljas det, med
förbehåll för de följande bestämmelserna, inte gemenskapsstöd till
Grekland från anslutnings-dagen.

b) Därefter skall det antingen införas gemenskaps-stöd i Grekland, eller
också skall nivån på gemenskapsstöd i Grekland, om det föreligger en
skillnad, anpassas till nivån på det stöd som ges i den nuvarande
gemenskapen. Detta sker enligt följande tidsplan:

— I början av vart och ett av de fyra regleringsåren, eller i avsaknad
av en genomförandeperiod för stödet efter anslut-ningen, successivt
med en femtedel, en fjärdedel, en tredjedel och hälften

— antingen av det gemenskapsstöd som skall gälla för det
kommande regleringsåret eller den kommande stödperioden,

— eller av skillnaden mellan nivån på stödet i Grekland och nivån
på det aktuella stödet i den nuvarande gemenskapen för det
kommande regleringsåret eller den kommande stödperioden.

— Nivån på gemenskapsstödet skall tillämpas i sin helhet i Grekland
i böljan av det femte regleringsåret eller den femte stödperioden
efter anslutningen.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

Artikel 69

1. Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artikel 68 kan
Hellenska republiken upprätthålla det nationella stödet som en stegvis
avtagande övergångsåtgärd fram till den 31 december 1985. Principen om
stegvis nedtrappning kan dock frångås vad beträffar det nationella
grekiska stödet som skall ses i samband med användningsområdet för de
i bilaga IV anförda sociostrukturella direktiven.

2. Rådet vidtar vid anslutningen, med kvalificerad majoritet på förslag
från kommissionen, de åtgärder som är nödvändiga för genomförandet av
bestämmelserna i denna artikel. Dessa åtgärder skall särskilt omfatta listan
med de i punkt 1 nämnda stöden och exakta beteckningar på dessa,
stödbeloppen och tidsplanen för deras avskaffande samt närmare
bestämmelser som krävs för att den gemensamma jordbrukspolitiken skall
kunna fungera smidigt. Dessa bestämmelser skall dessutom garantera
produktionsmedel lika tillgång till den grekiska marknaden, antingen dessa
härrör från Grekland eller från de nuvarande medlemsstaterna.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

Artikel 70

1. Fram till dess att de tilläggsbestämmelser som skall antas av
gemenskapen träder i kraft och

— senast fram till det första regleringsåret efter anslutningen beträffande
de produkter som anges i punkt 2 a,

— senast fram till den 31 december 1985 beträffande de produkter som
anges i punkt 2 b,

kan Hellenska republiken bland de åtgärder som för dessa produkter under
det tidigare nationella systemet har varit i kraft på dess område under en
representativ period som skall fastställas bibehålla de som är strikt
nödvändiga för att bibehålla den grekiska producentens intäkter på samma
nivå som under den tidigare nationella ordningen.

2. De produkter som avses i punkt 1 är följande:

a) Torkade fikon som omfattas av undernummer 08.03 B i
Gemensamma tulltaxan.

Torkade druvor som omfattas av undernummer 08.04 B i
Gemensamma tulltaxan.

b) Oliver, annat än för oljeframställning, som omfattas av
undernummer 07.01 N I, ur 07.02 A, 07.03 A I, ur 07.04 B, ur
20.01 B och ur 20.02 F i Gemensamma tulltaxan.

3. Rådet beslutar vid anslutningen, med kvalificerad majoritet på förslag Prop. 1994/95:19
från kommissionen, om vilka av de i punkt 1 nämnda åtgärderna som Bilaga 25
Hellenska republiken kan bibehålla.

Artikel 71

Varje slags varulager i fri omsättning på grekiskt område den 1 januari
1981 som till mängden överstiger vad som kan anses representativt för ett
normalt överfört lager skall avvecklas av Hellenska republiken på dess
egen bekostnad inom ramarna för gemenskapens procedurer som skall
fastställas och inom tidsgränser som skall fastställas.

Artikel 72

1. Rådet vidtar med kvalificerad majoritet på förslag från kommissionen,
de åtgärder som är nödvändiga för genomförandet av bestämmelserna i
denna avdelning.

2. Rådet kan enhälligt på förslag från kommissionen och efter hörande av
Europaparlamentet anpassa de närmare bestämmelserna i denna avdelning
på det sätt som kan visa sig nödvändigt till följd av ändringar i
gemenskapens föreskrifter.

Artikel 73

1. Om övergångsåtgärder visar sig nödvändiga för att underlätta
övergången från den rådande ordningen i Grekland till den ordning som
följder av tillämpningen av gemensamma marknadsordningar på de villkor
som fastställs i denna avdelning, i synnerhet om genomförandet av den
nya ordningen på det fastställda datumet stöter på betydande svårigheter
i fråga om vissa produkter, vidtas sådana åtgärder enligt den procedur
som fastställs i artikel 38 i förordning nr 136/66/EEG, eller, allt efter
omständigheterna, i motsvarande artiklar i andra förordningar om
gemensamma marknadsordningar för jordbruksprodukter. Sådana åtgärder
kan vidtas under en period som sträcker sig fram till den 31 december
1982, men deras tillämpning får inte utsträckas längre än fram till detta
datum.

2. Rådet kan enhälligt på förslag från kommissionen och efter hörande av
Europaparlamentet förlänga den i punkt 1 angivna perioden.

7 Riksdagen 1994195. I saml. Nr 19. Del 5

KAPITEL 2

Bestämmelser rörande vissa gemensamma marknadsordningar

Avsnitt 1

Frukt och grönsaker

Artikel 74

Inom frukt- och grönsaks sektorn skall artikel 59 tillämpas på baspriser.

Baspriset fastställs i Grekland vid anslutningen under hänsynstagande till
skillnaden mellan de genomsnittliga producentpriserna i Grekland och i
den nuvarande gemenskapen, konstaterade under en referensperiod som
skall fastställas.

Artikel 75

1. Det skall införas en utjämningsmekanism vid import till den nuvarande
gemenskapen för frukt och grönsaker från Grekland, för vilka ett
institutionellt pris är fastställt.

2. Denna mekanism skall styras av följande regler:

a) Det görs en jämförelse mellan ett anbudspris på den grekiska
produkten beräknat som anges i b, och ett anbudspris i gemenskapen
beräknat årligen dels på grundval av det aritmetiska genomsnittet av
produktionspriserna i vaije medlemsstat i gemenskapen i dess
nuvarande omfattning med tillägg för de transport- och förpacknings-
kostnader som påförs produkterna mellan produktionsområdena och
gemenskapens represen-tativa konsumtionscentra, dels under hänsyns-
tagande till utvecklingen av produktions-kostnadema. De ovannämnda
produktionspriserna skall motsvara genomsnittet av de noteringar som
har konstaterats under de tre åren före datum för fastställandet av det
nämnda anbudspriset för gemenskapen. Det årliga gemenskapspriset
får inte ligga över nivån på det referenspris som gäller mot tredje
land. Detta anbudspris för gemenskapen skall vid den i artikel 59
behandlade första tillnärmningen minskas med 3 %, vid den andra
med 6 %, vid den tredje med 9 %, vid den fjärde med 12 %, vid den
femte med 15 % samt, när det gäller persikor och tomater, med 18 %
vid den sjätte tillnärmningen och med 21 % vid den sjunde
tillnärmningen.

b) Anbudspriset på de grekiska produkterna skall beräknas varje
marknadsdag på grundval av de representativa noteringar som har
konstaterats eller förts tillbaka till importörs- och grossistledet i den
nuvarande gemenskapen. Priset på produkter från Grekland skall vara
lika med den lägsta representativa noteringen eller genomsnittet av de

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

lägsta representativa noteringarna s.om har konstaterats för minst 30 % Prop. 1994/95:19
av de mängder av produkterna i fråga som avsätts på samtliga Bilaga 25
representativa marknader för vilka prisnoteringar finns tillgängliga.

Denna eller dessa noteringar skall sänkas med det korrektionsbelopp
som kan komma att införas i överensstämmelse med de i c fastställda
bestämmelserna.

c) Om det sålunda beräknade grekiska priset är lägre än
gemenskapspriset som anges i a, inkasseras av den importerande
medlemsstaten vid import till den nuvarande gemenskapen ett
korrektionsbelopp som är lika med skillnaden mellan dessa två priser.
Om det dagliga anbudspriset på gemenskapsprodukten, beräknat på
basis av marknaderna i konsumtionscentra ligger på en nivå som är
lägre än gemenskapspriset som anges i a, får korrektionsbeloppet dock
inte överstiga skillnaden mellan det aritmetiska genomsnittet av dessa
två priser och priset på den grekiska produkten.

d) Korrektionsbeloppet skall inkasseras ända till dess att gjorda
noteringar visar att priset på den grekiska produkten är lika med eller
högre än gemenskapspriset som anges i a eller, i tillämpliga fall, det
aritmetiska genomsnittet av de i c nämnda gemenskapspriserna.

3. Den utjämningsmekanism som föreskrivs i denna artikel förblir i kraft

a) fram till den 31 december 1987 för de i artikel 59.2 angivna
produkterna,

b) fram till den 31 december 1985 för de produkter som anges i artikel
59.3.

4. Om det uppstår störningar på den grekiska marknaden på grund av
import från de nuvarande medlemsstaterna, kan det beslutas om lämpliga
åtgärder som kan inbegripa en utjämningsmekanism liknande den som
föreskrivs i de föregående styckena, i den mån det är fråga om import till
Grekland av frukt och grönsaker från den nuvarande gemenskapen för
vilka det fastställts ett institutionellt pris.

Artikel 76

Artikel 68 skall tillämpas på den finansiella utjämning som anges i artikel

6 i förordning (EEG) nr 2511/69 om fastställandet av särskilda åtgärder
för att förbättra produktion och avsättning av citrusfrukter från
gemenskapen.

Denna finansiella utjämning skall betraktas som ett stöd som inte beviljas

i Grekland enligt den tidigare nationella ordningen.

Artikel 77

Det minimipris och den finansiella utjämning som

skall gälla i Grekland och som fastställs i artiklarna 2 och 3 i förordning
(EEG) nr 2601/69 om fastställandet av särskilda åtgärder för att främja
bearbetning av vissa apelsinsorter och i artiklarna 1 och 2 i förordning
(EEG) nr 1035/77 om särskilda åtgärder för att främja saluföringen av
bearbetade produkter av citron skall fastställas på följande sätt:

1. Fram till den i artikel 59 behandlade första prisanpassningen fastställs
det gällande minimipriset på grundval av de priser som i Grekland
under den tidigare nationella ordningen betalats till producenter av
citrusfrukter avsedda för bearbetning och som noterats under en
representativ period som skall fastställas. Den finansiella utjämningen
skall vara den i den nuvarande gemenskapen, i förekommande fall
med avdrag för skillnaden mellan det gemensamma minimipriset och
det i Grekland gällande minimipriset.

2. För de påföljande prisfastställeleserna tillnärmas det i Grekland
gällande minimipriset till det gemensamma minimipriset enligt de i
artikel 59 fastställda bestämmelserna. Den i Grekland gällande
finansiella utjämningen är i varje tillnärmningsetapp utjämningen i
den nuvarande gemenskapen, i förekommande fall med avdrag för
skillnaden mellan det gemensamma minimipriset och det i Grekland
gällande minimipriset.

3. Om det minimipris som blir resultatet vid tillämpning av punkterna
1 eller 2 är högre än det gemensamma minimipriset kan det
sistnämnda priset antas definitivt för Grekland.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

Artikel 78

Fram till den 31 december 1987 kan Hellenska republiken pålägga
samtliga producenter av frukt och grönsaker en skyldighet till avsättning
via lokala marknader av sin samlade produktion av frukt och grönsaker
som uppfyller gemensamma kvalitetsnormer.

Avsnitt 2

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

Oljor och fetter

Artikel 79

1. För olivolja tillämpas bestämmelserna i artiklarna 58, 59 och 61 på
interventionspriser.

Det utjämningsbelopp som blir resultatet vid tillämpning av
bestämmelserna i artikel 61 skall dock i förekommande fall korrigeras för
utfallet av skillnaden mellan det gemenskapsstöd till konsumtionen som
tillämpas i den nuvarande gemenskapen och konsumtionsstödet i
Grekland.

2. För oljehaltiga fröer fastställs riktprisema och orienteringspriserna på
basis av den befintliga skillnaden mellan priserna på konkurrerande
produkter vid växelbruk i Grekland respektive i den nuvarande
gemenskapen, under en referensperiod som skall fastställas. Om priserna
på dessa konkurrerande produkter ligger nära varandra skall
gemenskapspriset tillämpas i Grekland från anslutningen. Om motsatsen
är fallet, tillämpas bestämmelserna i artikel 59 på de för dessa produkter
fastställda riktprisema och orienteringspriserna. De riktpriser och
orienterings-priser som skall gälla i Grekland får dock inte överstiga de
gemensamma riktprisema och orienteringspriserna.

Artikel 80

Vid fastställandet av nivån på de olika belopp som föreskrivs i sektorn för
oljehaltiga fröer tas det - trots vad som sägs i artikel 67 och bortsett från
de i artikel 79.2 nämnda priserna - för Greklands del hänsyn till den
prisskillnad som uppstår genom tillämpningen av artikel 79.2 i den
utsträckning som krävs för att den gemensamma organisationen av
marknaden skall fungera smidigt.

Artikel 81

1. Artikel 68 skall tillämpas på stöd till olivolja. Dock genomförs den
första tillnärmningen i fråga om produktionsstöd till denna produkt den
1 januari 1981.

Med hänsyn härtill är den nivå för gemenskapsstöd till produktionen som
skall ingå i beräkningen av nivån på det i Grekland tillämpade stödet den
som fastställs för det regleringsår då anslutningen inträffar.

Den andra tillnärmningen genomförs i böljan av det andra regleringsåret
efter anslutningen. Den enda möjliga tillnärmningen i början av det första

regleringsåret är den som i förekommande fall inträffar vid en ändring av Prop. 1994/95:19
det gemenskapsstöd som gäller i gemenskapen i dess nuvarande Bilaga 25
omfattning.

2. Stödbeloppet för rapsfrön, rybsfrön, solrosfrön och ricinfrön som
skördats i Grekland skall korrigeras med hänsyn till den eventuella
skillnaden mellan de riktpriser eller orienteringspriser som gäller i
Grekland respektive i den nuvarande gemenskapen.

Utan att det påverkar tillämpningen av första stycket sänks stödbeloppet
för rapsfrö, rybsfrö, solrosfrö och ricinfrö som bearbetas i Grekland med
utfallet av de tullar som tillämpas av Hellenska republiken vid import av
dessa varor från tredje land.

Artikel 82

Hellenska republiken kan fram till den 31 december 1983 och enligt
närmare bestämmelser som skall fastställas tillämpa den ordning för
importkontroll av oljehaltiga fröer och av vegetabiliska oljor och fetter
som tillämpades den 1 januari 1979.

Avsnitt 3

Mjölk och mejeriprodukter

Artikel 83

Artiklarna 58, 59 och 61 skall tillämpas på interventionspriserna på smör
och skummjölkspulver.

Artikel 84

Utjämningsbeloppen för mejeriprodukter förutom smör och
skummjölkspulver bestäms med hjälp av koefficienter som skall
fastställas.

Avsnitt 4

Nötkött

Artikel 85

Bestämmelserna i artiklarna 58, 59 och 61 skall tillämpas på priserna på
fullvuxna nötkreatur i Grekland och i den nuvarande gemenskapen.

Artikel 86

Utjämningsbeloppet för de i bilagan till förordning (EEG) nr 805/68
nämnda produkterna skall bestämmas med hjälp av koefficienter som skall
fastställas.

Avsnitt 5

Tobak

Artikel 87

1. Artikel 58 skall tillämpas på det interventionspris som fastställs för
varje sort eller grupp av sorter.

2. Det riktpris som motsvarar det i punkt 1 nämnda interventionspriset
fastställs i Grekland för den första skörden efter anslutningen på en nivå
som avspeglar de förhållande som föreligger mellan riktpriset och
interventionspriset, i enlighet med artikel 2.2 andra stycket i förordning
(EEG) nr 727/70 om den gemensamma marknadsordningen för råtobak.

3. För de påföljande fyra skördarna skall detta riktpris

a) fastställas i överensstämmelse med de kriterier som finns angivna i
artikel 2.2 första stycket i förordning (EEG) nr ITinG, dock under
hänsynstagande till det stöd som Hellenska republiken kan
upprätthålla för tobak med stöd av artikel 69,

b) höjas i fyra etapper, varvid den första höjningen äger rum vid den
andra skörden efter anslutningen med utfallet av sänkningen av det
nationella stöd som Hellenska republiken under stegvis nedtrappning
kan upprätthålla för tobak med stöd av artikel 69.

Artikel 88

Utan hinder av vad som sägs i artikel 71 skall varje tobakslager i
Grekland som härrör från skördar före anslutningen avvecklas fullständigt
av Hellenska republiken på egen bekostnad inom ramarna för
gemenskapsförfaranden som skall fastställas och inom tidsramar som skall
fastställas.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

Avsnitt 6

Lin och hampa

Artikel 89

Artikel 68 skall tillämpas på stöd till spånadslin och hampa.

Avsnitt 7

Humle

Artikel 90

Artikel 68 skall tillämpas på stöd till humle.

Avsnitt 8

Utsäde

Artikel 91

Artikel 68 skall tillämpas på stöd till frön.

Avsnitt 9

Silkesmaskar

Artikel 92

Artikel 68 skall tillämpas på stöd till silkesmaskar.

Avsnitt 10

Socker

Artikel 93

Artiklarna 58, 59 och 61 skall tillämpas på interventionspriset för vitt
socker och på minimipriset för betor.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

Artikel 94

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

Utjämningsbeloppen för produkter bortsett från färska betor som nämns
i artikel 1.1b och för produkter som nämns i artikel 1.1 d i förordning
(EEG) nr 3330/74 om den gemensamma organisationen av marknaden för
socker härleds ur det utjämningsbelopp som gäller för respektive
basprodukt, med hjälp av koefficienter som skall fastställas.

Artikel 95

Det belopp som anges i artikel 26.3 i förordning (EEG) nr 3330/74 och
som gäller i Grekland korrigeras för utjämningsbeloppet.

Avsnitt 11

Spannmål

Artikel 96

För spannmål tillämpas artiklarna 58, 59 och 61 på interventionspriserna
och, vad beträffar vanligt vete, på referenspriset.

Artikel 97

Utjämningsbeloppen fastställs på följande sätt:

1. För de spannmålssorter för vilka det inte fastställts något
interventionspris härleds det utjämningsbelopp som gäller fram till den
första tillnärmningen ur det utjämningsbelopp som gäller för en
konkurrerande spannmålssort för vilken det har fastställts ett
interventionspris, varvid hänsyn tas till

— förhållandet mellan priserna på den grekiska marknaden,

eller

— förhållandet mellan tröskelprisema för respektive spannmålssorter.

Därpå följande utjämningsbelopp fastställs på grundval av de belopp som
anges i första stycket och enligt de i artikel 59 fastställda reglerna för
pristillnärmning.

I det fall som avses i första stycket första strecksatsen, skall det
tillämpade förhållandet dock anpassas till förhållandet mellan
tröskelprisema enligt reglerna i artikel 59.

2. Utjämningsbeloppet för de produkter som avses i artikel 1 c och d i Prop. 1994/95:19
förordning (EEG) nr 2727/75 om den gemensamma organisationen av Bilaga 25
marknaden för spannmål skall härledas ur det utjämningsbelopp som

gäller för de spannmålssorter som de har anknytning till, med hjälp
av koefficienter som skall fastställas.

3. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2 fastställs
utjämningsbeloppet för produkter som bearbetats på basis av vanlig
vete och durumvete på en nivå som också tar hänsyn till det
eventuella nationella stödet till vete som är avsett för målning som
Hellenska republiken kan upprätthålla i överensstämmelse med artikel
69.

Artikel 98

Artikel 68 skall tillämpas på det stöd till durumvete som avses i artikel
10 i förordning (EEG) nr 2727/75.

Avsnitt 12

Griskött

Artikel 99

1. I sektorn för griskött tillämpas bestämmelserna i artiklarna 58, 59 och
61 på priset för denna produkt i Grekland och i den nuvarande
gemenskapen.

2. För att undgå varje slags risk för störningar i handeln mellan Grekland
och den nuvarande gemenskapen kan dock utjämningsbeloppet beräknas
på grundval av de utjämningsbelopp som gäller för fodersäd. Med tanke
på detta beräknas det gällande utjämningsbeloppet per kilogram slaktsvin
utifrån de utjämningsbelopp som tillämpas på den mängd fodersäd som
går åt vid produktion av ett kilogram griskött i gemenskapen.

Utan att det påverkar tillämpningen av första stycket kan
utjämningsbeloppet fastställas på en nivå som även tar hänsyn till det
nationella stödet till spannmål för svinuppfödning, som Hellenska
republiken upprätthåller med stöd av artikel 69.

3. För de produkter förutom slaktsvin som avses i artikel 1.1 i förordning
(EEG) nr 2759/75 om den gemensamma organisationen av marknaden för
griskött härleds utjämningsbeloppet ur det enligt punkt 1 eller 2 gällande
utjämningsbeloppet med hjälp av koefficienter som skall fastställas.

Avsnitt 13

Ägg

Artikel 100

1. För ägg tillämpas artiklarna 58, 59 och 61 på priserna för dessa
produkter i Grekland och i den nuvarande gemenskapen.

a) För ägg i skal beräknas det gällande utjämningsbeloppet per kilogram
ägg i skal på grundval av de utjämningsbelopp som tillämpas på den
mängd fodersäd som går åt till produktion i gemenskapen av ett
kilogram ägg i skal.

b) För kläckningsägg beräknas det gällande utjämningsbeloppet per
kläckningsägg på grundval av de utjämningsbelopp som tillämpas på
den mängd fodersäd som går åt till produktion i gemenskapen av ett
kläckningsägg.

Utan att det påverkar tillämpningen av första stycket kan
utjämningsbeloppet fastställas på en nivå som även tar hänsyn till det
nationella stöd till spannmål för fjäderfäuppfödning som Hellenska
republiken upprätthåller med stöd av artikel 69.

3. För de produkter som avses i artikel 1.1 b i förordning (EEG) nr
2771/75 om den gemensamma organisationen av marknaden för ägg
härleds utjämningsbeloppet ur det enligt punkt 1 eller 2 gällande
utjämningsbeloppet med hjälp av koefficienter som skall fastställas.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

Avsnitt 14

Fjäderfäkött

Artikel 101

1. För fjäderfäkött tillämpas artiklarna 58, 59 och 61 på priserna för dessa
produkter i Grekland och i den nuvarande gemenskapen.

a) För slaktat fjäderfä beräknas det gällande utjämningsbeloppet per Prop. 1994/95:19
kilogram slaktat fjäderfä på grundval av de utjämningsbelopp som Bilaga 25
tillämpas på den mängd fodersäd som går åt till produktion i

gemenskapen av ett kilogram slaktat fjäderfä uppdelat efter art.

b) För dagsgamla kycklingar beräknas det gällande utjämningsbeloppet
per kyckling på grundval av de utjämningsbelopp som tillämpas på
den mängd fodersäd som går åt till produktion i gemenskapen av en
dagsgammal kyckling.

3. För de produkter som avses i artikel 1.2 d i förordning (EEG) nr
2777/75 om den gemensamma organisationen av marknaden för
fjäderfäkött härleds utjämningsbeloppet ur det enligt punkt 1 eller 2
gällande utjämningsbeloppet med hjälp av koefficienter som skall
fastställas.

Avsnitt 15

Ris

Artikel 102

1. För ris tillämpas artiklarna 58, 59 och 61 på interventionspriset på
paddyris.

2. Utjämningsbeloppet för råris skall vara utjämningsbeloppet för
paddyris, omräknat med hjälp av den i artikel 1 i förordning 467/67/EEG
angivna omräkningssatsen.

3. För helt slipat ris skall utjämningsbeloppet vara utjämningsbeloppet för
råris, omräknat med hjälp av den i artikel 1 i förordning 467/67/EEG
angivna omräkningssatsen.

4. För delvis slipat ris skall utjämningsbeloppet vara utjämningsbeloppet
för helt slipat ris, omräknat med hjälp av den i artikel 1 i förordning
467/67/EEG angivna omräkningssatsen.

5. För de produkter som avses i artikel 1.1 c i förordning (EEG) nr
1418/76 om den gemensamma organisationen av marknaden för ris skall
utjämningsbeloppet härledas ur det utjämningsbelopp som gäller för
produkter som de är besläktade med, med hjälp av koefficienter som skall
fastställas.

6. Utjämningsbeloppet för brutet ris skall fastställas på en nivå som tar Prop. 1994/95:19
hänsyn till skillnaden mellan leveranspriset i Grekland och tröskelpriset. Bilaga 25

Avsnitt 16

Bearbetade produkter av frukt och grönsaker

Artikel 103

För produkter som gynnas av det stödsystem som behandlas i artikel 3a
i förordning (EEG) nr 516/77 om den gemensamma organisationen av
marknaden för bearbetade produkter av frukt och grönsaker tillämpas
följande bestämmelser i Grekland:

1. Fram till den i artikel 59 angivna första tillnärmningen av priserna
fastställs det minimipris som nämns i artikel 3a.3 i förordning (EEG)
nr 516/77 på grundval av de priser som i Grekland under den tidigare
nationella ordningen har betalats till producenter av en produkt avsedd
för bearbetning, och som konstateras under en representativ period
som skall fastställas.

2. Om det i punkt 1 angivna minimipriset skiljer sig från det
gemensamma priset ändras priset i Grekland i början av varje
regleringsår efter anslutningen enligt de i artikel 59 fastställda
bestämmelserna.

3. Det gemenskapsstöd som betalas ut i Grekland skall fastställas på ett
sådant sätt att det jämnar ut skillnaden mellan den prisnivå på
produkter från tredje land som fastställs enligt artikel 3a.3 i
förordning (EEG) nr 516/77, och den prisnivå på grekiska produkter
som fastställs under hänsynstagande till de i punkt 2 angivna
minimiprisema och bearbetningskostnadema i Grekland, varvid de
verksamheter som har högre kostnader inte beaktas. Detta stöd får
dock inte överstiga det stöd som utbetalas i gemenskapen i dess
nuvarande omfattning.

4. Gemenskapsstödet tillämpas i sin fulla omfattning i Grekland från
början av det sjunde regleringsåret efter anslutningen beträffande
tomatkoncentrat, skalade tomater, tomatsaft och konserverade persikor
och från början av det femte regleringsåret efter anslutningen
beträffande plommon som härrör från torkade plommon ("prunes
d'Ente").

5. Om det minimipris som blir resultatet vid tillämpning av punkterna

1 eller 2 är högre än det gemensamma minimipriset kan det senare
priset antas slutgiltigt för Grekland.

Avsnitt 17

Torrfoder

Artikel 104

1. Det orienteringspris som anges i artikel 4 i förordning (EEG) nr
1117/78 om den gemensamma organisationen av marknaden för torrfoder
och som skall gälla i Grekland från och med den 1 januari 1981 fastställs
på en nivå motsvarande världsmarknadspriset förhöjt med det stöd som
i Grekland under den tidigare nationella ordningen eventuellt utbetalats
under en representativ period som skall fastställas, dock bortsett från det
stöd som upprätthålls med stöd av artikel 69, och med den tull som
tillämpas av Grekland mot tredje land den 1 juli 1980. Det sålunda
fastställda orienteringspriset får dock inte överstiga det gemensamma
orienterings-priset.

2. Artikel 59 skall tillämpas på det enligt punkt 1 beräknade
orienteringspriset, om detta är lägre än det gemensamma
orienteringspriset.

3. Det tilläggsstöd som skall gälla i Grekland skall minskas med ett
belopp lika med

— den eventuella skillnaden mellan det orienteringspris som gäller i
Grekland och det gemensamma orienteringspriset,

och

— utfallet av den tull som Grekland tillämpar vid import av dessa
produkter från tredje land,

varvid detta belopp multipliceras med den procentsats som anges i artikel
5.2 i förordning (EEG) nr 1117/78.

4. Artikel 68 skall tillämpas på det fasta stöd som avses i artikel 3 i
förordning (EEG) nr 1117/78.

Avsnitt 18

Ärter och åkerbönor

Artikel 105

1. För ärter och åkerbönor fastställs det utlösandepris som skall gälla i
Grekland från och med den 1 januari 1981 med utgångspunkt från
skillnaden mellan priserna på konkurrerande produkter från växelbruk i
Grekland respektive från den nuvarande gemenskapen under en
referensperiod som skall fastställas.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

Om priserna på dessa konkurrerande produkter ligger nära varandra, skall
gemenskapspriset tillämpas i Grekland från anslutningen. Om motsatsen
är fallet tillämpas artikel 59 på utlösandepriset för dessa produkter. Det
utlösandepris som skall gälla i Grekland får inte överskrida det
gemensamma utlösandepriset.

2. Det stödbelopp som anges i artikel 2.1 i förordning (EEG) nr 1119/78
om särskilda åtgärder för ärter och åkerbönor som används till djurfoder,
för ärter och åkerbönor som skördas i Grekland, skall reduceras med ett
belopp som är lika med den eventuella skillnaden mellan det utlösandepris
som gäller i Grekland och det gemensamma utlösandepriset.

Utan att det påverkar tillämpningen av första stycket skall stödbeloppet
i fråga för en produkt som är bearbetad i Grekland reduceras med utfallet
av den tull som tillämpas av Grekland vid import av sojakakor från tredje
land.

De belopp som blir resultatet vid tillämpning av första och andra styckena
skall multipliceras med den procentsats som anges i artikel 2.1 i
förordning (EEG) nr 1119/78.

Artikel 106

Utan hinder av vad som sägs i artikel 67 skall hänsyn tas, vid
fastställandet av nivån för de olika belopp som föreskrivs i sektorn för
ärter och åkerbönor, bortsett från de i artikel 105.1 angivna priserna, för
Greklands del och i den omfattning som krävs för att den gemensamma
organisationen av marknaden för dessa produkter skall fungera smidigt,
till den prisskillnad som tillämpningen av artikel 105.1 medför.

Avsnitt 19

Vin

Artikel 107

1. Artiklarna 58 och 59 skall tillämpas på orienteringspriserna för
bords viner. Artikel 61 skall tillämpas på samma produkter om inte annat
följer av punkt 3.

2. Utjämningsbeloppet för de övriga produkter för vilka det fastställs ett
referenspris, bestäms i den mån det krävs för att den gemensamma
organisationen av marknaden skall fungera tillfredsställande, med
utgångspunkt från det för bordsviner fastställda utjämningsbeloppet. För
starkviner är det utjämningsbelopp som skall gälla från och med den 1
januari 1981 dock lika med beloppet för den utjämningsavgift som skall
gälla mot tredje land från och med detta datum. Utjämningsbeloppet

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

avvecklas enligt den tidsplan som anges i artikel 59. Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

3. Inget utjämningsbelopp tillämpas på importen till Grekland från tredje
land av produkter för vilka det fastställs referenspriser.

Artikel 108

Utan hinder av vad som sägs i artikel 67 skall det utlösandepris som
anges i artikel 3 i förordning (EEG) nr 337/79 om den gemensamma
organisationen av marknaden för vin, och som gäller i Grekland, inte
korrigeras för utjämningsbeloppet. Detta belopp läggs dock till det
genomsnittspris som fastställs för varje representativ marknad i Grekland.

Artikel 109

Så länge Hellenska republiken tillämpar artikel 70 på torkade druvor är
den mängd alkohol från torkade druvor som kan tillsättas vissa viner i
Grekland med stöd av förordning (EEG) nr 351/79 om tillsats av alkohol
till produkter på vinområdet, begränsad till en årlig mängd som inte
överstiger det årliga genomsnittet av den mängd av den angivna alkoholen
som använts till detta ändamål i Grekland under åren 1978, 1979 och
1980.

KAPITEL 3

Fiskeribes tämmelser

Artikel 110

1. Utan hinder av artikel 2.1 i förordning (EEG) nr 101/76 om
fastställande av en gemensam strukturpolitik för fiskerinäringen och
artikel 100 i 1972 års anslutningsakt kan Italienska republiken och
Hellenska republiken ömsesidigt fram till och med den 31 december 1985
begränsa fisket i de farvatten som lyder under deras överhöghet eller
jurisdiktion och ligger innanför de zoner som anges i artikel 111, till att
äga rum från fartyg som traditionellt fiskar i dessa farvatten och utgår från
hamnar i detta geografiska kustområde.

2. Bestämmelserna i punkt 1 och i artikel 111 berör inte de särskilda
fiskerättigheter som Hellenska republiken och Italienska republiken
ömsesidigt kan åberopa den 1 januari 1981.

Artikel Ill

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

De zoner som anges i artikel 110.1 är avgränsade på följande sätt:

1. Grekland

Farvatten belägna innanför en gräns på sex sjömil räknat från
baslinjerna.

2. Italien

Farvatten belägna innanför en gräns på sex sjömil räknat från
baslinjerna. Denna gräns skall utsträckas till tolv sjömil för följande
zoner:

a) Adriatiska havet söder om Po di Goros mynning.

b) Joniska havet.

c) Farvattnen runt Sicilien och Messinasundet, inklusive öama.

d) Farvattnen runt Sardinien.

KAPITEL 4

Övriga bestämmelser

Avsnitt 1

Veterinära åtgärder

Artikel 112

1. Hellenska republiken skall varken avsända nötkreatur, svin eller färskt
kött från nötkreatur, svin, getter eller får till de övriga medlemsstaternas
territorier från de regioner som enligt Ständiga veterinärkommitténs
förfarande är närmare fastställda på basis av föreliggande garantier, fram
till dess att det i dessa regioner har förflutit en tolvmånaders-period efter
det sista utbrottet av mul- och klövsjuka förorsakad av en exotisk virustyp
eller efter den sista vaccinationen mot denna sjukdom.

2. Före den 31 december 1985 skall en undersökning av situationen för
mul- och klövsjuka förorsakad av en exotisk virustyp ha genomförts.

Senast den 1 juli 1984 skall kommissionen avge en rapport till rådet med
förslag som syftar till ett antagande av lämpliga gemenskapsbestämmelser
på detta område.

8 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 19. Del 5

Avsnitt 2

Åtgärder rörande lagstiftning om utsäde och groddplantor

Artikel 113

1. Fram till och med den 31 december 1985 kan Hellenska republiken
tillämpa sina egna regler för import av artsorter inom lantbruk och
trädgårdsskötsel eller till basmaterial inom skogsvården, samt regler för
intyg och kontroll av dess produktion av utsäde och groddplantor inom
lantbruk, trädgårdsskötsel och skogsbruk.

2. För Hellenska republiken gäller följande:

a) Hellenska republiken skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att
gradvis senast vid utgången av den period som anges i punkt 1
anpassa sig till gemenskapsbestämmelsema om dels tillåtande av
sorter och basmaterial, dels handel med utsäde och groddplantor inom
lantbruk, trädgårdsskötsel och skogsbruk.

b) Hellenska republiken kan före utgången av den period som anges i
punkt 1 helt eller delvis begränsa handeln med utsäde och
groddplantor inom lantbruk och trädgårdsskötsel till de sorter som är
tillåtna på dess territorium; denna bestämmelse skall även tillämpas
på basmaterial beträffande reproduktivt material på skogsbruks-
o mrådet.

c) Hellenska republiken skall till de nuvarande medlemsstaternas
territorier endast exportera det utsäde och de groddplantor som
uppfyller gemenskapens bestämmelser.

3. Enligt förfarandet i Ständiga kommittén för utsäde och upp-
förökningsmaterial för jordbruk, trädgårdsnäring och skogsbruk får beslut
fattas, före den 31 december 1985, om en gradvis liberalisering av
handeln med utsäde och groddplantor av vissa arter mellan Grekland och
den nuvarande gemenskapen, när det visar sig att villkoren för en sådan
liberalisering är uppfyllda.

Avsnitt 3

Diverse bestämmelser

Artikel 114

De rättsakter som finns uppräknade i bilaga IV till denna akt skall
tillämpas för Grekland enligt de betingelser som fastställs i bilagan.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

AVDELNING V

YTTRE FÖRBINDELSER

KAPITEL 1

Gemensam handelspolitik

Artikel 115

Fram till och med den 31 december 1985 får Hellenska republiken som
ett tillfälligt undantag från de gemensamma liberaliseringslistoma i
förordningarna (EEG) nr 109/70, (EEG) nr 1439/74 och (EEG) nr 2532/78
behålla kvantitativa importrestriktioner i form av totalkvoter för de varor
och belopp som anges i bilaga V. Dessa varor skall vara fullständigt
liberaliserade den 1 januari 1986 och kvoterna skall gradvis ökas fram till
detta datum. De närmare bestämmelserna för ökningen av kvoterna skall
vara identiska med bestämmelserna i artikel 36.

Om importen under två år i rad har utgjort mindre än 90 % av den öppna
årskvoten skall Hellenska republiken upphäva de gällande kvantitativa
importrestriktionerna, förutsatt att varan i fråga har liberaliserats gentemot
de nuvarande medlemsstaterna.

2. Fram till och med den 31 december 1985 skall Hellenska republiken
gentemot tredje land inte liberalisera varor som ännu inte liberaliserats
gentemot den nuvarande gemenskapen, eller ge tredje land några andra
fördelar i förhållande till den nuvarande gemenskapen vad beträffar de
fastställda kvoterna för dessa varor. Hellenska republiken skall inte
gentemot de statshandelsländer som anges i förordningarna (EEG) nr
109/70 och (EEG) nr 2532/78 liberalisera varor som ännu inte
liberaliserats gentemot den nuvarande gemenskapen eller länder som
omfattas av förordning (EEG) nr 1439/74, eller ge dessa
statshandelsländer några andra fördelar gentemot den nuvarande
gemenskapen eller länder som omfattas av förordning (EEG) nr 1439/74
vad beträffar de fastställda kvoterna för dessa varor.

3. Fram till och med den 31 december 1985 skall Hellenska republiken
gentemot tredje land behålla kvantitativa restriktioner i form av kvoter för
de varor som räknas upp i bilaga VI och inte liberaliserats av den
nuvarande gemenskapen och som Hellenska republiken ännu inte har
liberaliserat gentemot gemenskapen. De kvoter som gäller för 1981 för
länder som omfattas av förordning (EEG) nr 1439/74, finns fastställda i
den nämnda bilagan bortsett från de som anges i artikel 120 och de
statshandelsländer som anges i förordningarna (EEG) nr 109/70 och
(EEG) nr 2532/78.

Eventuella ändringar av dessa kvoter skall endast göras i
överensstämmelse med gemenskapens förfaranden.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

Artikel 116

Hellenska republiken skall gentemot tredje land upphäva det system som
gäller vid anslutningen för importgarantier och kontantbetalningar enligt
samma tidsplan och på samma villkor som fastställs i artikel 38 för de
nuvarande medlemsstaterna.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

Artikel 117

1. Från och med den 1 januari 1981 skall Hellenska republiken tillämpa
gemenskapens generella preferenssystem för varor som inte finns
uppräknade i bilaga II till Romfördraget. Vad gäller de varor som finns
uppräknade i bilaga VII skall Hellenska republiken dock gradvis till och
med den 31 december 1985 anpassa sina tullsatser till satserna i det
generella preferenssystemet. Tidsplanen för denna anpassning skall vara
samma som anges i artikel 31.

2. Beträffande varor som finns uppräknade i bilaga II till Romfördraget
skall de fastställda eller beräknade preferenssatserna tillämpas på de
tullsatser som faktiskt tas upp av Hellenska republiken gentemot tredje
land enligt artikel 64.

Import till Grekland från tredje land får inte i något fall ske till mer
fördelaktiga tullsatser än de som tillämpas vid import av varor från den
nuvarande gemenskapen.

KAPITEL 2

Gemenskapernas avtal med vissa tredje länder

Artikel 118

1. Från och med den 1 januari 1981 skall Hellenska republiken tillämpa
bestämmelserna i de avtal som avses i artikel 120.

Övergångsbestämmelser och anpassningar skall vara föremål för protokoll
som sluts med avtalsslutande tredje land och skall medfölja som bilaga till
dessa avtal.

2. Dessa övergångsbestämmelser, som skall ta hänsyn till motsvarande
bestämmelser inom gemenskapen och inte kan ha längre varaktighet än
dessa, skall syfta till att garantera att gemenskapen tillämpar en gemensam
ordning i sina förbindelser med varje avtalsslutande tredje land och att
medlemsstaterna har enhetliga rättigheter och förpliktelser.

3. Dessa övergångsbestämmelser, som skall tillämpas på de länder som
anges i artikel 120, skall inte på något område medföra att Hellenska
republiken ger dessa länder en mer gynnsam behandling än den som
gäller för den nuvarande gemenskapen.

Framför allt skall alla varor som omfattas av övergångsbestämmelser i
form av kvantitativa restriktioner som tillämpas på den nuvarande
gemenskapen, omfattas av sådana bestämmelser gentemot alla de länder
som anges i artikel 120 under motsvarande tidsperiod.

4. Dessa övergångsbestämmelser, som tillämpas på de länder som anges
i artikel 120, skall inte medföra att Hellenska republiken ger dessa länder
en mindre gynnsam behandling än den som gäller för annat tredje land.
Framför allt kan inte övergångsbestämmelser i form av kvantitativa
restriktioner tillämpas mot de länder som anges i artikel 120 beträffande
varor som kommer att vara befriade från sådana restriktioner när de
importeras till Grekland från annat tredje land.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

Artikel 119

Om de protokoll som avses i artikel 118.1, på grund av omständigheter
utanför gemenskapens eller Hellenska republikens kontroll, inte sluts före
den 1 januari 1981, skall gemenskapen vidta nödvändiga åtgärder för att
avhjälpa denna situation vid anslutningen.

Under alla förhållanden skall behandlingen som mest gynnad nation
tillämpas från och med den 1 januari 1981 av Hellenska republiken mot
de länder som anges i artikel 120.

Artikel 120

Artiklarna 118 och 119 skall tillämpas på de avtal som ingåtts med
Algeriet, Cypern, Egypten, Finland, Island, Israel, Jordanien, Libanon,
Malta, Marocko, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Sverige, Syrien,
Tunisien, Turkiet och Österrike.

Artiklarna 118 och 119 skall också tillämpas på de avtal som
gemenskapen ingår med annat tredje land i medelhavsområdet före denna
akts ikraftträdande.

KAPITEL 3

Förbindelserna med staterna i Afrika, Karibien och Stilla havet

Artikel 121

Den ordning som följer av Lomé-konventionen om samarbete mellan
AKS-statema och EG samt av avtalet om varor inom Europeiska kol- och
stålgemenskapen, undertecknat den 28 februari 1975, skall inte tillämpas
på förhållandet mellan Hellenska republiken och statema i Afrika,
Karibien och Stilla havet, med undantag för protokoll 3 om socker.

Artikel 122

Artiklarna 118 och 119 skall tillämpas på alla nya avtal som gemenskapen
ingår med statema i Afrika, Karibien och Stilla havet före denna akts
ikraftträdande.

KAPITEL 4

Textilier

Artikel 123

1. Från och med den 1 januari 1981 skall Hellenska republiken tillämpa
ordningen av den 20 december 1973 om internationell handel med
textilier liksom de bilaterala avtal som gemenskapen ingått enligt denna
ordning. Protokoll om anpassning av dessa avtal skall förhandlas fram av
gemenskapen med tredje land som är part i avtalen, i syfte att fastställa
en frivillig begränsning av export till Grekland i fråga om varor och
ursprungsländer för vilka det gäller exportbegränsningar tillgemenskapen.

2. Om dessa protokoll inte slutits den 1 januari 1981, skall gemenskapen
vidta åtgärder för att avhjälpa denna situation genom nödvändiga
övergångs-arrangemang för att garantera att gemenskapen genomför
avtalen.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

AVDELNING VI

FINANSIELLA BESTÄMMELSER

Artikel 124

Beslutet av den 21 april 1970 om ersättande av finansiella bidrag från
medlemsstaterna med gemenskapens egna resurser, hädanefter kallat
"beslutet av den 21 april 1970", skall tillämpas enligt de bestämmelser
som anges i artiklarna 125-127.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

Artikel 125

De inkomster som betecknas "jordbruksavgifter", och som behandlas i
artikel 2 a i beslutet av den 21 april 1970, skall också omfatta inkomster
dels från alla slags utjämningsbelopp som tas upp vid import som anges
i artiklarna 43, 61 och 75, dels från de fasta komponenter som tillämpas
i handeln mellan den nuvarande gemenskapen och Grekland samt i
handeln mellan Grekland och tredje land enligt artikel 66.

Artikel 126

De inkomster som betecknas "tullar", och behandlas i artikel 2 b i beslutet
av den 21 april 1970, skall fram till och med den 31 december 1985
också omfatta tullar som beräknas som om Hellenska republiken, från och
med anslutningen, i handeln med tredje land tillämpade tullsatserna enligt
Gemensamma tulltaxan och de reducerade tullsatsema enligt varje slags
tullpreferens som tillämpas av gemenskapen.

Hellenska republiken skall göra en månatlig beräkning av dessa tullar på
basis av tulldeklarationerna från en månad, varefter det resulterande
beloppet skall tillställas kommissionen senast den 20:e dagen i den andra
månaden efter denna månad.

Från och med den 1 januari 1986 skall summan av alla infordrade tullar
erläggas i sin helhet.

Artikel 127

Beloppet av de tullar som konstateras som egna intäkter från
mervärdesskatt eller från finansiella bidrag baserade på
bruttonationalprodukten med stöd av artikel 4.1- 4.5 i beslutet av den 21
april 1970, skall erläggas i sin helhet från och med den 1 januari 1981.

Gemenskapen skall dock, under loppet av den månad som följer efter den Prop. 1994/95:19
månad då kommissionen har fått detta belopp till sitt förfogande, Bilaga 25
återbetala en andel av detta belopp till Hellenska republiken enligt
följande riktlinjer:

— 70 % år 1981,

— 50 % år 1982,

— 30 % år 1983,

— 20 % år 1984,

— 10 % år 1985.

AVDELNING VII

ÖVRIGA BESTÄMMELSER

Artikel 128

De rättsakter som är förtecknade i bilaga VIII till denna akt skall
tillämpas för Hellenska republiken på de villkor som fastställs i den
bilagan.

Artikel 129

1. Fram till och med den 31 december 1985 kan företag i den grekiska
järn- och stålbranschen tillämpa ett system baserat på flera paritetspunkter.

2. Fram till och med den 31 december 1985 får de priser som debiteras
av företag i de nuvarande medlemsstaterna vid försäljning av jäm- och
stålprodukter på den grekiska marknaden, omräknade till motsvarande
värde för den plats som har valts för upprättandet av deras prislista, inte
vara lägre än priserna i denna lista för liknande transaktioner, utom när
kommissionen i samförstånd med den grekiska regeringen tillåter detta,
dock utan att detta påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artikel
60.2 b sista stycket i Parisfördraget. Företag i de nuvarande
medlemsstaterna bibehåller rätten att tillnärma sina priser fritt
destinationsorten i Grekland till de priser som tredje land tillämpar där för
samma produkter.

Bestämmelserna i första stycket skall endast beröra tillnärmningen av
prislistorna för producenterna i de nuvarande medlemsstaterna och
Grekland för varor som verkligen produceras i Grekland den 1 januari
1981. Denna dag kommer en lista med dessa produkter att offentliggöras
av kommissionen.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

Artikel 130

1. Fram till den 31 december 1985 kan Hellenska republiken i händelse
av allvarliga svårigheter som kan antas bli bestående inom någon sektor,
eller av ekonomin på ett visst område, ansöka om tillstånd att vidta
skyddsåtgärder för att återställa jämvikten och anpassa den berörda
sektorn till den gemensamma marknadens ekonomi.

Under samma förhållanden kan en nuvarande medlemsstat ansöka om
tillstånd att vidta skyddsåtgärder mot Hellenska republiken.

Denna bestämmelse skall tillämpas fram till och med den 31 december
1987 för varor eller sektorer för vilka denna akt under en övergångsperiod
medger undantagsbestämmelser av motsvarande varaktighet.

I händelse av allvarliga ekonomiska svårigheter skall kommissionen
handla inom fem arbetsdagar. De sålunda beslutade åtgärderna skall vara
tillämpliga genast.

Om handeln mellan den nuvarande gemenskapen och Grekland orsakar
eller hotar att orsaka allvarliga störningar på marknaden inom
jordbrukssektorn i en medlemsstat, skall kommissionen på begäran av en
medlemsstat besluta om lämpliga åtgärder senast 24 timmar efter
mottagandet av en sådan begäran. De sålunda beslutade åtgärderna skall
vara tillämpliga genast och ta hänsyn till alla berörda parters intressen
och särskilt till transportproblemen.

3. De åtgärder som tillåts med stöd av punkt 2 kan innebära avvikelser
från bestämmelserna i Romfördraget och i denna akt i den utsträckning
och under de perioder som är strikt nödvändiga för att uppnå de mål som
anges i punkt 1. Företräde skall då ges åt sådana åtgärder som stör den
gemensamma marknadens funktion minst.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

Artikel 131

1. Om kommissionen, före utgången av de tidsfrister för ansökan om
övergångsåtgärder som fastställs i denna akt, vid en ansökan från en
medlemsstat eller någon annan berörd part, fastslår att det förekommer
dumpning mellan den nuvarande gemenskapen och Grekland, skall den
rikta rekommendationer till den eller de personer som bedriver sådan
dumpning, i syfte att stoppa den.

Om denna dumpning fortsätter, skall kommissionen bemyndiga den
förfördelade medlemsstaten eller de förfördelade medlemsstaterna att vidta
skydds-åtgärder, vilkas villkor och närmare utformning kommissionen
skall fastställa.

2. Vid tillämpningen av denna artikel på de varor som räknas upp i bilaga
II till Romfördraget, skall kommissionen utvärdera alla relevanta faktorer,
särskilt den prisnivå vid vilken dessa varor importeras till den berörda
marknaden från annat håll, med hänsyn till Romfördragets bestämmelser
om jordbruk, särskilt artikel 39.

DEL FEM

GENOMFÖRANDEBESTÄMMELSER TILL DENNA AKT

AVDELNING I

UPPRÄTTANDE AV INSTITUTIONERNA

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

Artikel 132

Europaparlamentet skall sammanträda senast en månad efter Hellenska
republikens anslutning. Parlamentet skall göra de ändringar av sin
arbetsordning som nödvändiggjorts av anslutningen.

Artikel 133

1. Ordförandeposten i rådet skall från och med Hellenska republikens
anslutning innehas av den rådsmedlem som i överensstämmelse med
artikel 2 i det ursprungliga Fördraget om upprättande av ett gemensamt
råd och en gemensam kommission för Europeiska gemenskaperna skall
inneha ordförande-posten. Vid utgången av denna mandatperiod skall
ordförandeposten därefter innehas av medlemsstaterna enligt den
turordning som fastställs i ovannämnda artikel i dess lydelse enligt artikel
11.

2. Rådet skall göra de ändringar av sin arbetsordning som nödvändiggjorts
av Hellenska republikens anslutning.

Artikel 134

1. Ordföranden, vice ordföranden och ledamöterna i kommissionen skall
utnämnas vid Hellenska republikens anslutning. Kommissionen skall träda
i funktion den femte dagen efter utnämningen av dess ledamöter.
Samtidigt skall mandatet för de sittande ledamöterna vid tidpunkten för
anslutningen upphöra.

2. Kommissionen skall göra de ändringar av sin arbetsordning som
nödvändiggjorts av Hellenska republikens anslutning.

Artikel 135

1. Vid Hellenska republikens anslutning skall en ny domare utses till
domstolen.

2. Mandattiden för denna domare skall löpa ut den 6 oktober 1985.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

3. Domstolen skall göra de ändringar av sina rättegångsregler som
nödvändiggjorts av Hellenska republikens anslutning. De ändrade
rättegångsreglerna skall föreläggas rådet för enhälligt godkännande.

4. Vid behandling av mål som förelagts domstolen före den 1 januari
1981 och för vilka muntliga förhandlingar inletts före detta datum skall
domstolen och domstolsavdelningarna ha samma sammansättning som
före Hellenska republikens anslutning, och de rättegångsregler som var i
kraft den 31 december 1980 skall tillämpas.

Artikel 136

1. Vid Hellenska republikens anslutning skall Ekonomiska och sociala
kommittén utökas med 12 medlemmar som representerar de olika
grupperna inom det ekonomiska och sociala livet i Grekland. De
nyutsedda medlemmarnas mandattid skall löpa ut samtidigt som
mandattiden för de medlemmar som tjänstgör vid tidpunkten för
anslutningen.

Artikel 137

Vid Hellenska republikens anslutning skall revisionsrätten utökas med en
ledamot. Den nyutsedda ledamotens mandattid skall löpa ut samtidigt som
mandattiden för de ledamöter som tjänstgör vid tidpunkten för
anslutningen.

Artikel 138

Vid Hellenska republikens anslutning skall rådgivande kommittén för
Europeiska kol- och stålgemenskapen utökas med tre medlemmar. De
nyutsedda medlemmarnas mandattid skall löpa ut samtidigt som
mandattiden för de medlemmar som tjänstgör vid tidpunkten för
anslutningen.

Artikel 139

Vid Hellenska republikens anslutning skall Vetenskapliga och tekniska
kommittén utökas med en medlem. Den nyutsedda medlemmens
mandattid skall löpa ut samtidigt som mandattiden för de medlemmar som
tjänstgör vid tidpunkten för anslutningen.

Artikel 140

Vid Hellenska republikens anslutning skall Monetära kommittén utökas
med medlemmar som representerar den nya medlemsstaten. De nyutsedda
medlemmarnas mandattid skall löpa ut samtidigt som mandattiden för de
medlemmar som tjänstgör vid tidpunkten för anslutningen.

Artikel 141

Sådana ändringar av de kommittéregler som fastställts i de ursprungliga
fördragen och av kommittéernas arbetsordningar som nödvändiggjorts av
Hellenska republikens anslutning skall göras snarast möjligt efter
anslutningen.

Artikel 142

1. Mandattiderna för de nya medlemmarna i de kommittéer som finns
uppräknade i bilaga IX skall löpa ut samtidigt som mandattiden för de
medlemmar som tjänstgör vid tidpunkten för anslutningen.

2. Vid anslutningen skall medlemskapet i de kommittéer som räknas upp
i bilaga X förnyas fullständigt.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

AVDELNING II

TILLÄMPNING AV INSTITUTIONERNAS RÄTTSAKTER

Artikel 143

Från och med anslutningen skall de direktiv och beslut som avses i artikel
189 i Romfördraget och artikel 161 i Euratom-fördraget samt de
rekommendationer och beslut som avses i artikel 14 i Parisfördraget
betraktas som riktade till Hellenska republiken och meddelade denna i den
utsträckning dessa direktiv, rekommendationer och beslut har meddelats
alla nuvarande medlemsstater.

Artikel 144

Tillämpningen i Grekland av de rättsakter som är förtecknade i bilaga XI
till denna akt skall skjutas upp till de tidpunkter som anges i den
förteckningen.

Artikel 145

Hellenska republiken skall genomföra de åtgärder som är nödvändiga för
att den från och med anslutningsdagen skall kunna följa de direktiv och
beslut som avses i artikel 189 i Romfördraget coh artikel 161 i Euratom-
fördraget och de rekommendationer och beslut som avses i artikel 14 i
Parisfördraget, såvida inte en tidsfrist är angiven i bilaga XII eller i någon
annan bestämmelse i denna akt.

Artikel 146

1. Ändringar av gemenskapsinstitutionernas rättsakter som inte finns
upptagna i denna akt eller dess bilagor, och som införts av institutionerna
före Hellenska republikens anslutning enligt det förfarande som anges i
punkt 2 för att anpassa dessa rättsakter till bestämmelserna i denna akt,
särskilt bestämmelserna i del fyra, skall träda i kraft från och med
anslutningen.

2. Rådet, som beslutar med kvalificerad majoritet på förslag från
kommissionen, eller kommissionen, beroende på vilken av institutionerna
som antagit de ursprungliga rättsakterna, skall i detta syfte upprätta de
nödvändiga texterna.

Artikel 147

Texter till gemenskapsinstitutionernas rättsakter som antagits före
Hellenska republikens anslutning som upprättats av rådet eller
kommissionen på grekiska skall från och med anslutningen vara
autentiska på samma villkor som texter som upprättats på något av de
nuvarande sex språken. De skall offentliggöras i Europeiska
gemenskapernas officiella tidning om texterna på de nuvarande språken
har offentliggjorts på detta sätt.

Artikel 148

Avtal, beslut och samordnade förfaranden som är i kraft vid Hellenska
republikens anslutning och som genom anslutningen faller inom ramen för
artikel 65 i Parisfördraget måste anmälas till kommissionen inom tre
månader efter anslutningen. Endast avtal och beslut som har anmälts skall
tillfälligt förbli i kraft till dess att beslut har fattats av kommissionen.

Artikel 149

Hellenska republiken skall enligt artikel 33 i Euratom-fördraget inom tre
månader efter anslutningen underrätta kommissionen om de bestämmelser
som föreskrivs genom lagar och andra författningar och som på Hellenska
republikens territorium syftar till att garantera befolkningens och
arbetstagarnas hälso-skydd mot de faror som uppstår till följd av joniserad
strålning.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

AVDELNING III

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 150

Bilagorna I-XII och protokollen 1-7 som bifogas denna akt skall utgöra
en integrerad del av akten.

Artikel 151

Franska republikens regering skall överlämna en bestyrkt kopia av
Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen och
de fördrag som ändrar i detta fördrag till Hellenska republikens regering.

Artikel 152

Italienska republikens regering skall till Hellenska republikens regering
överlämna en bestyrkt kopia på danska, engelska, franska, irländska,
italienska, nederländska och tyska av Fördraget om upprättandet av
Europeiska ekonomiska gemenskapen, Fördraget om upprättandet av
Europeiska atomenergi-gemenskapen och de fördrag som ändrar eller
kompletterar dessa fördrag, däribland Fördraget om anslutning till
Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska
atomenergigemenskapen för Konungariket Danmark, Irland och Förenade
konungariket Storbritannien och Nordirland.

Texterna i dessa fördrag, upprättade på grekiska, skall bifogas denna akt.
Dessa texter skall vara autentiska på samma villkor som texterna i de
fördrag som omnämns i första stycket, som är upprättade på de nuvarande
språken.

Artikel 153

En bestyrkt kopia av de internationella avtal som deponerats hos
Europeiska gemenskapernas råds generalsekretariat skall överlämnas till
Hellenska republikens regering av generalsekreteraren.

BILAGOR

Bilaga I

Förteckning som avses i artikel 21 i Anslutningsakten

1. TULLAGSTIFTNING

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

1. Rådets förordning (EEG) nr 1496/68 av den 27 september 1968 (EGT
nr L 238, 28.9.1968, s. 1)

i dess lydelse enligt Anslutningsakten 1972 (EGT nr L 73,

27.3.1972, s. 14).

Artikel 1 skall ersättas med följande:

"Gemenskapens tullterritorium skall omfatta följande territorier:

— Belgien.

— Danmark, förutom Färöarna.

— De tyska territorier där Fördraget om upprättandet av Europeiska
ekonomiska gemenskapen tillämpas, förutom ön Helgoland och
området Busingen (Fördrag av den 23 november 1964 mellan
Västtyskland och Schweiz).

— Grekland.

— Frankrike, förutom de utomeuropeiska territorierna.

— Irland.

— Italien, med undantag av kommunerna Livigno och Campione
d'Italia samt den italienska delen av Luganosjön mellan stranden
och den politiska gränsen för området mellan Ponte Tresa och
Porto Ceresio.

— Luxemburg.

— Nederländerna, förutom de utomeuropeiska territorierna.

— Storbritannien och Nordirland och Kanalöarna och ön Man."

2. Rådets direktiv 68/312/EEG av den 30 juli 1968 (EGT nr L 194, Prop. 1994/95:19

6.8.1968, s. 13) i dess lydelse enligt Anslutningsakten 1972 (EGT nr Bilaga 25
L 73, 27.3.1972, s. 14).

Följande skall läggas till i bilagan:

"Grekland

— XQPOI nPOZQPINHL ENAnOOEEEQE

(TeXtovtaKot; KcoSt^, ap-öpa 22. 23 Kat 67).

3. Kommissionens förordning (EEG) nr 2945/76 av den 26 november

1976 (EGT nr L 335, 4.12.1976, s. 1).

I artikel 3.1 b andra stycket, efter den nederländska texten, skall
följande läggas till:

EMITOPEYMATA YflOKEIMENA LTO EYEPTETHMA TOY

KAOELTETOL TQN EELANEEArOMENQN KAT E<DAPMOTHN

TOY APOPOY 2 ITAP. 2 TOY KANONEMOY

754/76 THE EOK.

I artikel 7.2, efter den nederländska texten, skall följande läggas till:

AEN ETYXAN EfflAOTHXEQN H AAAQN

XOPHTHEEQN KATA THN AEArQTH.

I artikel 7.3, efter den första nederländska texten, skall följande läggas

till:

EniAOTHLEE KAI A A A EX XOPHTHZEE KATA THN

EEArQTH EnELTPAOHLAN

TIA .... (7tOOOTT]<;).

Efter den andra nederländska texten, skall följande läggas till:

ATIOAEIKTIKO TLAHPQMHL EFIIAOTEEEQN H AAAQN

XOPHTHLEQN KATA THN EHATQrH AKYPQMENO TIA . . .

(TtoaoTnq).

I artikel 13.1 skall "[g]" läggas till efter "duplicaat".

4. Rådets direktiv 76/308/EEG av den 15 mars 1976 (EGT nr L 73,

19.3.1976, s. 18).

I artikel 22.2 skall "fyrtioen" ersättas med "fyrtiofem".

9 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 19. Del 5

5. Rådets förordning (EEG) nr 1798/75 av den 10 juli 1975 (EGT nr L Prop. 1994/95:19

184, 15.7.1975, s. 1). Bilaga 25

I artikel 9.2 skall "fyrtioen ersättas med "fyrtiofem".

6. Rådets förordning (EEG) nr 802/68 av den 27 juni 1968 (EGT nr L

148, 28.6.1968, s. 1)

i dess lydelse enligt

— Förordning (EEG) nr 1318/71 av den 21 juni 1971 (EGT nr L 139,
25.6.1971, s. 6).

— Anslutningsakten 1972 (EGT nr L 73, 27.3.1972, s. 14).

I artikel 14.2 skall "fyrtioen ersättas med "fyrtiofem".

7. Kommissionens förordning (EEG) nr 3184/74 av den 6 december

1974 (EGT nr L 344, 23.12.1974, s. 1).

I artikel 29.2 andra stycket skall EKAO0EN EK TQN YETEPQN
läggas till efter "UDSTEDT EFTERF0LGENDE".

I artikel 30 första stycket skall ANTITPA^O läggas till efter
"DUPLICATE".

I artikel 36.2 andra stycket skall Artlou<rtEU|J£VT| SiaöiKacna läggas
till efter "Vereenvoudige procedure".

8. Rådets förordning (EEG) nr 528/79 av den 19 mars 1979 (EGT nr L

71, 22.3.1979, s. 2).

I artikel 3 skall följande läggas till efter
"UNDTAGELSEBESTEMMELSER FOR TEKSTILSTOF":

EEAIPELH TIA TA YOANTIYPTIKA

9. Rådets beslut 76/568/EEG av den 29 juni 1976 (EGT nr L 176,

1.7.1976, s. 8).

I artikel 18.2 andra stycket i bilaga 2 skall EKAO0EN EK TQN
YLTEPQN läggas till efter "UDSTEDT EFTERF0LGENDE".

I artikel 19 i bilaga 2 skall ANTITPAOO läggas till efter
"DUPLICATE".

10. Rådets direktiv 69/73/EEG av den 4 mars 1969 (EGT nr L 58,

8.3.1969, s. 1)

i dess lydelse enligt

— Direktiv 72/242/EEG av den 27 juni 1972 (EGT nr L 151,
5.7.1972, s. 16).

— Anslutningsakten 1972 (EGT nr L 73, 27.3.1972, s. 14).

I artikel 28.2 skall "fyrtioen ersättas med "fyrtiofem".

11. Kommissionens direktiv 73/95/EEG av den 26 mars 1973 (EGT nr L

120, 7.5.1973, s. 17)

i dess lydelse enligt direktiv 75/681/EEG av den 23 september 1975
(EGT nr L 301, 20.11.1975, s. 1).

I artikel 2 skall emporeumata E. 1 läggas till efter "AV-goederen".

I anmärkning B 14 i bilagan skall "DR för grekiska drakmer" läggas till
efter "£ för pund sterling".

12. Kommissionens direktiv 76/447/EEG av den 4 maj 1976 (EGT nr L

121, 8.5.1976, s. 52)

i dess lydelse enligt direktiv 78/765/EEG av den 7 september 1978
(EGT nr L 257, 20.9.1978, s. 7).

I artikel 6.2 skall Avrtypa^o läggas till.

I anmärkning B 18 i bilagan skall "DR för grekiska drakmer" läggas
till.

13. Rådets direktiv 69/74/EEG av den 4 mars 1969 (EGT nr L 58,

8.3.1969, s. 7)

i dess lydelse enligt

— Anslutningsakten 1972 (EGT nr L 73, 27.3.1972, s. 14).

— Direktiv 76/634/EEG av den 22 juli 1976 (EGT nr L 223,

16.8.1976, s. 17).

Följande skall läggas till i bilagan:

"9. Grekland

— AHMOZIEE AnOOHKEZ (TeXcovtaKot;

Ktoöt^, Ke<t>. ET)

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

— IAIQTIKEE AFIO0HKEE (TsXtovtaKOt;

KCOÖl^, KE<|). ET)

— TENIKEE AFIOGHKEE (TeXcovtaKog

kcl)6i.£, KE<|). ET).

14. Rådets direktiv 69/75/EEG av den 4 mars 1969 (EGT nr L 58,

8.3.1969, s. 11)

i dess lydelse enligt

— Anslutningsakten 1972 (EGT nr L 73, 27.3.1972, s. 14).

— Direktiv 76/634/EEG av den 22 juli 1976 (EGT nr L 223,

16.8.1976, s. 17).

Följande skall läggas till i bilagan:

"8. Grekland

— EAEY0EPA ZQNH I1EIPAIQE (TsXcovtaKo;

kw5i£, KE0. ET Kat AN 1559/1950).

— EAEY0EPA ZQNH 0EEEAAONIKHE
(TEÅxovtaKOt; kcoSi^, ke0. ET Kat N 390/1914).

15. Rådets förordning (EEG) nr 803/68 av den 27 juni 1968 (EGT nr L
148, 28.6.1968, s. 6)

i dess lydelse enligt

— Anslutningsakten 1972 (EGT nr L 73, 27.3.1972, s. 14).

— Förordning (EEG) nr 338/75 av den 10 februari 1975 (EGT nr L
39, 13.2.1975, s. 5).

— Förordning (EEG) nr 1028/75 av den 14 april 1975 (EGT nr L 102,

22.4.1975, s. 1).

— Förordning (EEG) nr 1735/75 av den 24 juni 1975 (EGT nr L 183,

14.7.1975, s. 1).

I artikel 17.2 skall "fyrtioett" ersättas med "fyrtiofem".

16. Kommissionens förordning (EEG) nr 1570/70 av den 3 augusti 1970
(EGT nr L 171, 4.8.1970, s. 10).

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

i dess lydelse enligt

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

— Förordning (EEG) nr 2465/70 av den 4 december 1970 (EGT nr L

264, 5.12.1970, s. 25).

— Förordning (EEG) nr 1659/71 av den 28 juli 1971 (EGT nr L 172,

31.7.1971, s. 13).

— Anslutningsakten 1972 (EGT nr L 73, 27.3.1972, s. 14).

— Förordning (EEG) nr 1937/74 av den 24 juli 1974 (EGT nr L 203,

25.7.1974, s. 25).

— Förordning (EEG) nr 1490/75 av den 11 juni 1975 (EGT nr L 151,

12.6.1975, s. 7).

— Förordning (EEG) nr 223/78 av den 2 februari 1978 (EGT nr L 32,

3.2.1978, s. 7).

Artikel 1 b skall ersättas med följande:

"b) marknadscentrum: ett av följande centrum:

— För Västtyskland: Köln, Frankfurt, Hamburg och Munchen.

— För Danmark: Köpenhamn.

— För Frankrike: Dieppe, Le Havre, Marseille, Paris (Rungis).
Perpignan och Rouen.

— För Irland: Dublin.

— För Italien: Milano.

— För Nederländerna: Rotterdam.

— För Storbritannien: London, Liverpool, Hull och Glasgow.

— För BLEU: Antwerpen och Bryssel.

— För Grekland: Aten och Saloniki."

Artikel 4.2 skall ersättas med följande:

"2. Det genomsnittliga priset fritt gemenskapens gräns, icke
förtullat, skall beräknas på grundval av bruttoförsäljningsintäktema
från handeln mellan importörer och grossister. Vad gäller

marknadscentrumen i Paris (Rungis) och Milano skall dock Prop. 1994/95:19
bruttointäkterna vara de som noteras i det försäljningsled, i vilket Bilaga 25
dessa varor vanligen säljs vid dessa centrum.

Det på detta vis framräknade beloppet skall minskas med

— en interventionsmarginal på 15 % för marknadscentrumen i

Paris (Rungis) och Milano och 6 % för övriga

marknadscentrum,

— transportkostnader inom tullområdet,

— ett standardbelopp på respektive 125 BF, 22 Dkr, 8,50 DM, 18
Fr, 3 000 lire, 8,60 Fl, 2 pund, 150 Dr (efter vilket som är
tillämpligt) som representerar samtliga övriga kostnader som
inte är inkluderade i tullvärdet,

— tullavgifter och andra avgifter som inte är inkluderade i
tullvärdet."

17. Kommissionens förordning (EEG) nr 1641/75 av den 27 juni 1975
(EGT nr L 165, 28.6.1975, s. 45)

i dess lydelse enligt förordning (EEG) nr 224/78 av den 2 februari 1978
(EGT nr L 32, 3.2.1978, s. 10).

Artikel 1 b skall ersättas med följande:

"b) marknadscentrum: ett av följande centrum:

— För Tyskland: Frankfurt, Hamburg eller Mtinchen,

— För Danmark: Köpenhamn,

— För Frankrike: Dieppe, Le Havre, Marseilles, Paris (Rungis),
Perpignan eller Rouen,

— För Irland: Dublin,

— För Italien: Milano,

— För Nederländerna: Rotterdam,

— För Storbritannien: London eller Liverpool,

— För BLEU: Antwerpen,

För Grekland: Aten och Saloniki.

Artikel 4.2 skall ersättas med följande:

"2. Det genomsnittliga priset fritt gemenskapens gräns, icke förtullat,
skall beräknas på grundval av bruttoförsäljningsintäktema från handeln
mellan importörer och grossister. Vad gäller marknadscentrumet i Paris
(Rungis) skall dock bruttointäkterna vara de som noteras i det
försäljningsled, i vilket dessa varor vanligen säljs vid dessa centrum.

Det på detta vis framräknade beloppet skall minskas med

— en interventionsmarginal på 15 % för marknadscentrumen i
Paris (Rungis) och 6 % för övriga marknadscentrum,

— transportkostnader inom milområdet,

— ett standardbelopp på respektive 125 BF, 22 Dkr, 8,50 DM, 18
Fr, 3 000 lire, 8,60 Fl, 2 pund, 150 Dr som representerar
samtliga övriga kostnader som inte är inkluderade i tullvärdet,

— tullavgifter och andra avgifter som inte är inkluderade i
tullvärdet."

18. Kommissionens förordning (EEG) nr 375/69 av den 27 februari 1969
(EGT nr L 52, 3.3.1969, s.l)

i dess lydelse enligt förordning (EEG) nr 2530/77 av den 17 november
1977 (EGT nr L 294, 18.1..1977, s. 9):

Artikel 5 första strecksatsen skall ersättas med följande:

"— om värdet av de importerade varorna i en försändelse inte
överskrider respektive 45 000 Bfrs, 7 500 Dkr, 3 000 DM, 6 000
fr, 1 000 000 lir, 3 000 Fl, £ 750, 50 000 DR, under förutsättning
att dessa inte utgör en del av en försändelse eller en försändelse av
flera från en avsändare till samma mottagare."

19. Rådets förordning (EEG) nr 97/69 av den 16 januari 1969 (EGT nr
L 14, 21.1.1969, s. 1)

i dess lydelse enligt

— Anslutningsakten 1972 (EGT nr L 73, 27.3.1972, s. 14).

— Förordning (EEG) nr 280/77 av den 8 februari 1977 (EGT nr L 40,

11.2.1977, s. 1).

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

I artikel 3.2 skall "fyrtioen” ersättas med "fyrtiofem". Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

20. Kommissionens förordning (EEG) nr 1062/69 av den 6 juni 1969

(EGT nr L 141, 12.6.1969, s. 31)

i dess lydelse enligt Anslutningsakten 1972 (EGT nr L 73, 27.3.1972,

s. 14).

I bilagan skall texten i formuläret till intyget vars utformning antogs av
kommissionen ersättas enligt följande:

"CERTIFICAT/BESCHEINIGUNG/CERTIFICATO/CERTIFICAAT/C

ERTIFICATE/ CERTIFKAT/TIETOnOIHTIKO

N7Nr./N./No/ariJ.

pour les préparations dites "fondues" présentées en emballages immédiats

d'un contenu net inférieur ou égal ä 1 kilogramme

fur -Käsefondue" genannte Zubereitungen in unmittelbaren UmsclieBungen

mit einem Gewicht des Inhalts von 1 kg oder weniger

per le preparazioni dette "fondute" presentate in imballaggi immediati di

un contenuto netto inferiore o uguale a 1 kg

voor de preparaten .fondues" genaamd, in onmiddellijke verpakking, met

een netto-inhoud van 1 kg of minder

for préparations known as "cheese fondues" put up in immediate packings

of a net capacity of one kilogram or less

for tilberedte produkter betegnet "oste-fondue" i engangsemballage med

et nettoindhold på mindre end eller lig med 1 kg

yta xa itapaaKEDaopaTa uno tt|v ovopama «Tett]Y)ievoi wpot»
7tapoDcn.a^op.Eva ge apEOEq crucrKEDamEt; Ka-öapov 7tEpiexop£vou
KaTCDTEpOU T| KTOU TtpOq 1 K/

L'autorité compétente / Die zuständige Stelle / L’autoritå competente / De
bevoegde autoriteit/ The competent authority / Vedkommende myndighet
/ H appoSta ap%ti

certifié que le lot de

bescheinigt, daB die Sendung von

certifica che la partitta di

bevestigt dat de partij van
certifies that the parcel of
bekraefter, at sendingen på
pistopoiei oti h apostolh
kilogrammes de produit faisant 1'objet de la facture n° ... du
Kilogramm, fur welche die Rechnung Nr. ... vom
chilogrammi de prodotto, oggetto della fattura n. ... del
kilogram van het produkt, waarvoor factuur nr. ... van
kilograms of product covered by invoice No ... of
kilogram af produktet, omhandlet i faktura nr. ... af
XiXioypa|j.|j.fflv npoiovToq, rtEpiXappavopovoo oro TtpoXoyto aptö.

.....

delivrée par / ausgestellt wurde durch / emessa da / afgegeven door /
issued by / udstedt af / eköo-öev ooto:........................

pays d'origine/Ursprungsland/paese d’origine/land van oorsprong/country
of origin/oprindelsesland/xtopa Kaiaycnyqi;:....................

pays de destination/Bestimmungsland/paese destinatario/land van
bestemming/country of destination/bestemmelsesland/ XMPa
npooptopov:

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

répond aux carectéristiques suivantes:
folgende Merkmale aufweist:
risponde alle seguenti caratteristiche:
de volgende kenmerken vertoont:
has the following characteristics:
svarer til fplgende karakteristika:
avranoKpiVErai crcoc ocKoXotröa xaPaKTTlPiaTlKa:

Ce produit a une teneur en pids en matiéres grasses provenant du lait Prop. 1994/95:19
égale ou supérieure ä 12 % et inférieure ä 18 %. Bilaga 25

Diese Erzeugnis hat einen Gehalt an Milchfett von 12 oder mehr, jedoch
weniger als 18 Gewichtshundertteilen.

Tale prodotto ha un tenore in peso di materie grasse provenienti dal latte
uguale o superiore a 12 % e inferiore a 18 %.

Dit produkt heeft een gehalte aan van melk afkomstige vetstoffen gelijk

aan of höger dan 12 %, doch lager dan 18 %.

This product has a milkfat content equal to or exceeding 12% and less
than 18 % by weight.

Dette produkt har et vaegtindhold af mtelkefedt på mindst 12 og h0jst 18
procent.

To Ttpotov aUTO 7t£pl£/£l KOtTCC papoq ÅlTtapEq ODCHEq 7tpO£p%O|l£VE<;

ano to yaXa to£q q

avtoTEpfq T01J 12% Kat KaTtOTEpEq TOV 18%

Il a été obtenu å partir de fromages fondus dans la fabrication desquels

ne sont entrés d'autres fromages que 1'emmental ou le gruyére.

Er ist hergestellt aus Schmelzkäse, zu dessen Erzeugung keine anderen

Käsesorten als Emmentaler oder Greyerzer verwendet wurden,

É stato ottenuto con formaggi fusi per la cui fabbricazione sono stati
utilizzati solamente Emmental o Gruviera,

Het werd verkregen uit gesmolten kaas, waarin bij de fabricatie ervan
geen andree kaassoorten dan Emmental of Gruyére werden veverkt.

It is prepared with processed cheeses made exclusively from Emmental
or Gruyére cheese,

Fremstillet af smelteost, ved hvis fabrikation der ikke er anvendt andre

ostesorter end Emmentaler eller Gruyére,

napaoKEuaoTTiKE px Pacrri TETTiypxvouq ropovq, gtt|v rcapaciKEvri

tcov OTtotcov 3xv xpriatpo7toiT|öTiKav aXXa vopta rcapa pxivov
EppxvraX Kat fpaPtcpa,

avec adjonction de vin blanc, d'eau-de-vie de cerises (kirch), de fécule et Prop. 1994/95:19
d'épices. Bilaga 25

mit Zusätzen von WeiBwein, Kirschwasser, Stärke und Gewiirzen.

con 1'aggiunta di vino bianco, acquavite di ciliege (kirsch), fecola e
spezie.

met toevoeging van witte wijn, brandewijn van kersen (kirsch), zetmeel
en specerijen.

with added white wine, kirsch, starch and spices.

med tilsaetning af hvidvin, kirsebterbrandevin (kirsch), stivelse og
krydderier.

me prosJhkh leukou oinou, apostagmatoV kerasiwn, amulou kai
mpacarikwn.

Les fromages emmental ou gruyére utilisés ä sa fabrication ont été
fabriqués dans le pays exportateur.

Die zu seiner Herstellung verwendeten Käsesorten Emmentaler oder
Gruyerzer sind im Ausfuhrland erzeugt worden.

I formaggi Emmental o Gruviera utilizzati per la sua fabbricazione sono
stati fabbricati nel paese esportatore.

De voor de bereiding ervan verwerkte Emmentaler of Gruyére kaassoorten
werden in het uitvoerland bereid.

The Emmental and Gruyére cheeses used in its manufacture were made
in the exporting country.

De ved fabrikationen anvendte Emmentaler- eller Gruyére-oste er
fremstillet i eksportlandet.

Lieu et date d'émission:

Ausstellungsort und -datum:

Luogo e data d'emissione:

Plaats en datum van afgifte:

Place and date of issue:

Sted og dato for udstedelsen:

Tottoq Kat Ti|iEpo|iT|via ek8octeco<;:

Cachet de 1'organisme émetteur: Prop. 1994/95:19

Stempel der ausstellenden Stelle: Bilaga 25

Timbro delforganismo emittente:

Stempel van het met de afgifte beläste bureau:

Stamp of issuing body:

Den udstedende myndigheds stempel:

ZfjjpaytSa tod ekÖiSovtoc; opvavtapou:

Signature(s):

Unterschrift(en):

Firma(e):

Handtekening(en):

Signature(s):

Underskrift(er):

Yjtoypa<|ni (£<;):

21. Kommissionens förordning (EEG) nr 2552/69 av den 17 december

1969 (EGT nr L 320, 20.12.1969, s. 19)

i dess lydelse enligt

— Anslutningsakten 1972 (EGT nr L 73, 27.3.1972, s. 14).

— Förordning (EEG) nr 768/73 av den 26 februari 1973 (EGT nr L

77, 26.3.1973, s. 25).

I bilaga I skall texten i certificate of authencitv vars layout antogs av
kommissionen ersättas med följande:

"BILAG I - ANHANG I - ANNEX I - ANNEXE I - ALLEGATO I -

BILAGE I -

FLAPAPTHMA 1

/Egtheds certifikat / Echtheitszeugnis / Certificate of authenticity /

Certificat d'authenticité / Certificato di autenticitå / Certificaat van

echtheid /niGTOTtoiTiriKO yvT|OTOTT|Ta(;

Nr. / No / N°/ N. / ariJ.

BOURBON WHISKEY

Afsender (navn og adresse)..........

Absender (Name und Adresse) .......

Consignor (name and address)........

Expéditeur (nom et adresse) .........

Speditore (cognome e indirizzo) ......

Afzender (naam en adres)........... 84

AitooToXEac; (Ovojaa Kar 8iew?wor|) .

Forsendelsesmåde, skib/fly .......•. . .

Verschifft durch M/S - versandt durch Flugzeug
Shipped by S/S - by air............

Expédié par bateau - par avion.......

Spedito per nave - con aeroplano .....

Verscheept per schip - verzonden per vliegtuig
AkootoXti aT|io7tÅ,oiKa)<;-a£ponopiKa)^

Modtager (navmed beaktande av n og adresse)

Empfänger (Name und Adresse) ......

Consignee (name and address)........

Destinataire (nom et adresse).........

Destinario (cognome e indirizzo)......

Ontbieder (naam en adres) ..........

napaÅT|KTTic; (Ovopa Kat 5i£u0uvcrr|) .

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

Ö 8 g a « I 1 1 i ■ CQ ® o o c	1 I s- j
£ o 25 s -s 2 00-3-3 •£ a a a a b	•Q y 5 E 8 5 \| 8 X
Vaegt / Gewicht / Weight / Poids / Peso / Gewicht / Bapcx;
Vaegt / Gewicht / Weight / Poids / Peso / Gewicht / Bapcx;	i i t g s t § i i &> -° o 5 i
£ g o 5 - £ 3 111 a a 3 \| < 1 & 3 a <	ö § s - s 8 i 1 \| ? g H g I E E « 1 » £ 5
£ g o 5 - £ 3 111 a a 3 \| < 1 & 3 a <	« S 3 s g § i £ i 3 £ 1 <g > CQ
\| S s s i s ! M i 8 " 8 § «\|1 4 1 1 1
■■— J-? <D 't? ° 'O =3 -g ° S 73 o § __ :S $5 öp P .2 O -45 J ■3 3 s 3 \| \| = ög-g 1 <<CuZQ,Z z <

The Bureau of Alcohol, Tobacco and Firearms bekraefter, att forannaevnte
Bourbon-whisky med en styrke på hpjst 160° proof (80° Gay-Lussac) er
fremstillet i USA i en arbejdsgang udelukkende ved destillering av gaeret
urt af en kornblanding indeholdende mindst 51 % majs, og at den er
lagret i mindst 2 år i nye, indvendigt förkullede egetrssfade.

Das Bureau of Alcohol, Tobacco and Firearms bestätigt, daB der
obengenannte Bourbon-Whisky in den USA unmittelbar mit einer Stärke
von höchstens 160° proof (80° Gay-Lussac) durch Destillation aus
vergorener Getreidemaische mit einem Anteil an Mais von mindestens 51
Gewichtshundertteilen hergestellt wurde und daB er mindestens 2 Jahre in
neuehn, innen angekohlten Eichenfässem gelagert hat.

The Bureau of Alcohol, Tobacco and Firearms certifies that the above
Bourbon whisky was distilled in the United States at not exceeding 160°
proof (80° Gay-Lussac) from a fermented mash of grain of which not less
thatn 51 % was corn grain (maize) and aged for not less than two years
in charred new oak containers.

Le Bureau of Alcohol, Tobacco and Firearms certifie que le whisky
Bourbon décrit ci-dessus a été obtenu aux États-Unis directement å 160°
proof (80° Gay-Lussac) au maximum, exclusivement par distillation de
mouts fermentés d'un mélange de céréales contenant au moins 51 % de
grains de mais et qu'il a vieilli pendant au moins deux ans en futs de
chéne neufs superficiellement carbonisés.

Il Bureau of Alcohol, Tobacco and Firearms, certifica che il whiskey
Bourbon sopra descritto é stato ottenuto negli USA direttamente a non piu
di 160° proof (80° Gay-Lussac) esclusivamente per distallazione di mosti
fermentati di una miscela di cereali contenente almeno 51 % di granturco
e che é stato invecchiato per almeno due anni in fusti nuovi di quercia
carbonizzati superficialmente.

Het Buerau of Alcohol, Tobacco and Firearms verklaart dat de hierboven
omschreven Bourbon whisky met een sterkte van niet meer dan 160°
proof (80° Gay-Lussac) in die Verenigde Staten van Noord-Amerika in
één produktiegang is verkregen uitsluitend door distillatie van gegist
beslag van gemengde granen bestaande uit ten minste 51
gewichtspercenten (%) mais en dat deze whiskey gedurende ten minste
twee jaar is gelagerd in neuwe, aan de binnenzijde verkoolde, eikehouten
vaten.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

aKOKÄxiaxtKa ano arrocna^Ti yXeoKcov £upa>0£VT(ov ano ptypa
ÖT]|j.T|TpiaKcov 7tou 7tepi£%£i TODZa/taTOv 51 % onopooc; apaPoaurou
Kat e%ei (BpipaoEi etu 8uo ett| TooÅa%ioTov jiEcra oe Karvoupyta
papEÄia Spurva, xa onota E^<nx£piK©<; e%o-uv £7tav9paKG)0Éi.

Sted og dato for udstedelsen

Ort und Datum der Ausstellung

Place and date of issue

Lieu et date d'émission

Luogo e data di emissione

Plaats en datum van afgifte

Tonoc; Kat T|p£pop.r|via eköooeox;

United States Department of the Treasury

Bureau of Alcohol, Tobacco and Firearms

(Underskrift af autoriseret embedsmand)

(Unterschrift des Zeichnungsberechtigten)

(Signature of authorized Bureau Officer)

(Signature du fonctionnaire habilité)

(Firma del funzionario abilitato)

(Handtekening van de gemachtigde ambtenaar)
('P7toYpa<j)T| E^ovoioöorni^vou wtaXXriÅou)

Department of the Treasury's stempel

Stempel des Department of the Treasury [B]

Seal of the Department of the Treasury

Sceau du Department of the Treasury

Timbro del Department of the Treasury

Stempel van het Department of the Treasury

TtJipaytSa xov Department of the Treasury

22. Kommissionens förordning (EEG) nr 1120/75 av den 17 april 1975
(EGT nr L 111, 30.4.1975, s. 19)

i dess lydelse enligt

— Förordning (EEG) nr 3Tnn5 av den 15 december 1975 (EGT
nr L 325, 17.12.1975, s. 16).

— Förordning (EEG) nr 1379/76 av den 16 juni 1976 (EGT nr L
156, 17.6.1976, s. 13).

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

Förordning (EEG) nr 1216/77 av den 7 juni 1977 (EGT nr L
140, 8.6.1977, s. 16).

I bilaga II skall följande läggas till:

I1APAPTHMA I

1. E^aycoyEac;.

2. Apt0po<;

4. IlapaÅT|nny;

5. nETOnOIHTIKO ONOMAZIAZ
nPOEAEYLEQZ

6. M£TC«|)opiKO peao

7. Otvo; PORTO

8. Tottoc; EKtjjopTcooEGx;

9. LryiEia Kat aptOpot, apt0po<; Kat EtSo<;
koåXcdv.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

10. Bapoc; piKto

11. Atrpa

12. Avtpa (oXoypa^ax;)

13. Oscopricni ny; EKSiöoucny; apxry; (pÅsttE

|j£Ta$pacrr| crcov aptO. 15)

14. OECDpTlCHl TOU TfiXcOVfitOV

O otvoc auioc; avranoKpivErat crrov optopo
tou «VIN DE LIQUEUR» Ttov 7tpoPÅE7tETCa
ano tt]v CTypnXripcopaTtKTi cnyiEtcocrri 4y) wu
KEtpaÅatou 22 tou koivod SaapoXoytov ny;
EvpronaiKry; Koivott|to<;.

16. (1) Xcopoc ttpoopt^opsvoc; yta aXÅEt; evSei-

ny; %a>pac; E^aycoyry;.

10 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 19. Del 5

I bilaga II skall följande läggas till:

ITAPAPTHMA II

1. E^aycoyEaq

2. Apt0po<;

4. napaXr|7tTr|<;

5. nETOnOIHTIKO ONOMAZIAL
nPOEAEYLEQS

6. METa^OptKO J1EOO

7. Otvoc; MADEIRA

8. Tortog eK^opTcnaernt;

9. Zripcta Kat apt0p.ot, apt0po<; Kat stöoc;
KoXXlDV

10. Bapot; ptKto

11. Atrpa

12. Atrpa (oXoypapctx;)

13. 0E(OpT|OT| EKÖl8oDOT|<; (pÄ£7tE

|j£T£0pacrr| crrov apt0. 15)

14. 0£G)pT|OT] TfXtOVEtOl).

15. ntaroKOtEtrat ort o otvo<; tcou TtEptypapcrat

oro ttapov 7u.aro7rotTiTtKO Etvat otvoq
«GENEROSO» KKOD 7tapr|%0T] cnr|v Ka0o-
ptqi£VT|7tEptoxTi rou otvou MADEIRA Kat Oeco-
pfitrat, crupcpcova ps rov TtoproyaXtKo vopo, co<^
yvqcnot; otvo<; MADEIRA.

16. (1) Xcopot; npoopt^opsvot; yta aÅÅzq evöe^eu;

TT|<; X®pa; E^aycoyiK

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

I bilaga III skall följande läggas till:

riAPAPTHMA Ill

1. E^aycoyEat;

2. Api0|io<;

4. napaÅT|7vrr|<;

5. nETOnOIHTIKO ONOMAZIAE
nPOEAEYZEQE

6. METOajXJplKO |1E(TO

7. Otvoc; EEPEZ

8. TO7tO<; EK(|)0pT(0O£(0^

9. Er||i£ia Kat aptOpot, aptOpot; Kat ei8o<;
koXXojv

10. Bapo<; piK-co

11. Atrpa

12. Atrpa (oXoypacpax;)

13. 0£G)pT|OT| TT]? EKÖtSODOT]^ ap%T|<; (PXfiKE

|i£Ta<|)paOTi arov aptO. 15)

14. 0ECDpT|Cn] rvu Teåxovexod

15. FhoroKOvrirat on o otvoc; trov 7t£ptypa(|)Erat

oro napov Tn.crcorcoiTiTi.Kov nap-q/Ori ort]
^covri JEREZ ((Xérés) Kat avayvcopt^srat,
ouppaiva |i£ rov tcntavtKo vop.o, tog e%cov
StKatcopa TT|g ovopaota^ rcpoEÅEUOEax;

« JEREZ-XERES-SHERRY».

To oivottvEupa 7tov 7tpoor£&r|KE orov otvo
amo sivai oivottvEVga oiviKrig tcoeåeuoe-
cd<;.

16. (1) Xcopo<; ttpoopt^opsvot; yta aÅÅEi; evSei-

^Etg tt|<; %copa<; E^aycnyiy;.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

I bilaga IV skall följande läggas till:

I1APAPTHMA Ig

1. E^aycoysag

2. ApiOpog

4. napaXr|Knig

5. niLTOnOIHTIKO ONOMAXIAL
nPOEAEYEEOE

6. MeTa<|)opiKO |1eoo

7. Oivog MOZXATEA AE ZETYBAA

8. ToKog EK(|)opTCOOECog

9. LTipEta taxi apiOpoi, apiOpog Kat siSog
KoXXtDV

10. Bapog piKto

11. Avcpa

12. Avrpa (oXoypoa|)Cog)

pETa<|)pacrr| chov apiO. 15))

14. 0E(OpT|<5T| TOD TeXwVÉIOD

15. nio-roKOiEtrai on o oivog kod 7t£pypai|)ETai

O oivog avtog avianoKpivEiai otov opicrpo
tod « VIN DE LIQUEUR » kod KpoPÅEKETai
aKO tt|v CFDpKXripiopanKri otiijeicooti 4y) kod
KE^aXaioD 22 tod koivod 8aapoÅ.oyioD nig
EopcoKaiKTig OiKovopiKtig Koivonirag.

16. (1) Xiopog Kpoopi^ojiEvog yia aXÅsg EvSsi^Eig

nig xcopag E^aycnyng.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

I bilaga V skall följande läggas till:
riAPAPTHMA £

1. E^aycoyEac;

2. AptOpo;

4. napaXrinrric;

5. nETOnOIHTIKO ONOMALIAL
nPOEAEYEEQE

6. Msra<))OptKO jiecto

7. Otvo; TOKAY (ASZU, SZAMORODNI)

8. Totco; EK^opicDOEWt;

9. LripEia Kat aptOpot, aptOpo; Kat ei8o<;

koXåxdv

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

10. Bapo; ptKro

11. Atrpa

12. Atrpa (oXoypo«|>co<;)

13. 0£O)pT|OT| TT|<; EKÖtÖOUOT|^ apXH? (pÅEJCE

|iEra<|)pacrr| crcov apiO. 15)

14. niOT07t01T|Tai OTt O OtVO; 7C0U 7csptypa<|)Erat

oro napov 7ctcrco7covr|riKov tcaprix&r| ovr|
Cmvti TOKAY Kat Oscopsvcai, cruptjiaiva
ps rov ouyyptKO vopo, a>; yvtiaio; otvo;
TOKAY (ASZU, SZAMORODNI).

O otvo; auro; avratcoKptvErat crcov otcotopo
rou « VIN DE LIQUEUR » 7tou KpopÅErtErat
a7co rr| cruprcXripaipartKn OTipEtaxrri 4y) rou
KEpaXatov 22 rou KOtvou SaopoXoytou vr|;
EupamatKri; OtKovopttcri; Kotvovrira;.

15. (1) Xcopo; KpooptCopEVo; Sta aXÅs; cvSst^Et;

rt|; x®pa; E^aytnyn;.

23. Kommissionens förordning (EEG) nr 1535/77 av den 4 juli 1977 Prop. 1994/95:19

(EGT nr L 171, 9.7.1977, s. 1) Bilaga 25

i dess lydelse enligt förordning (EEG) nr 2697/77 av den 7 deceer

1977 (EGT nr L 314, 8.12.1977, s. 21).

Artikel 9 skall kompletteras med följande:

— I punkt 2 efter "bijzondere bestemming" skall följande läggas
till:

EIAIKOZ nPOOPEMOZ.

— I punkt 3 andra stycket andra strecksatsen efter orden
"bijzondere bestemming: verordening (EEG) nr. 1535/77" skall
följande läggas till:

EIAIKOZ nPOOPEMOL : KANONEMOE (EOK)
apiO. 1535/77.

— I punkt 6 efter orden "goederen ter beschikking gesteld van
degene die overneemt op...2" skall följande läggas till:

EMnOPEYMATA TE0ENTA ZTH AIA0EZH EKEINOY

TIPOZ TON onoio EKXQPH0HKAN THN.......(2).

24. Kommissionens förordning (EEG) nr 2695/77 av den 7 december

1977 (EGT nr L 314, 8.12.1977, s. 14)

i dess lydelse enligt förordning (EEG) nr 2788/78 av den 29 november

1978 (EGT nr L 333, 30.11.1978, s. 25).

I artikel 4 tredje stycket efter T2 - bijzondere bestemming" läggs
följande till:

— T2- EidikoV proorismoV.

25. Rådets förordning (EEG) nr 222/77 av den 13 december 1976 (EGT

nr L 38, 9.2.1977, s. 1)

i dess lydelse enligt förordning (EEG) nr 983/79 av den 14 maj 1979

(EGT nr L 123, 19.5.1979, s. 1).

I artikel 57.2 skall "fyrtioen" ersättas med "fyrtiofem".

I bilagan:

Punkt 1.1 i exempel I ersätts enligt följande:

"Undertecknad ... ’, bosatt på ...2 garanterar härmed helt och
fullt upp till ett maximalt belopp av ... till förmån för Belgien,
Danmark, Tyskland, Grekland, Frankrike, Irland, Italien,
Luxemburg, Nederländerna och Storbritannien samt Nordirland3
de belopp som den huvudansvarige ...4 som en följd av
överträdelser eller oegentligheter som han begått under en av
honom genomförd transitering i gemenskapen är skyldig eller
kommer att bli skyldig de nämnda medlemsstaterna i tull,
skatter, lantbruksimportavgifter och andra avgifter, såväl som
primära som sekundära förpliktelser samt omkostnader och
tillägg, dock med undantag av böter."

Punkt 1.1 i exempel II ersätts enligt följande:

"Undertecknad ...’, bosatt i ...2 garanterar härmed helt och fullt
gentemot Belgien, Danmark, Tyskland, Grekland, Frankrike,
Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna och Storbritannien
samt Nordirland3 de belopp som den huvudansvarige kan bli
skyldig ovannämnda medlemsstater i Europeiska ekonomiska
gemenskapen genom överträdelser eller oegentligheter som
begås under en transitering av nedan angivna varor i
gemenskapen som utförs av den huvudansvarige från
avgångstullanstalten till bestämmelseorten, vilka belopp han är
skyldig eller kommer att bli skyldig de nämnda medlemsstaterna
i Europeiska ekonomiska gemenskapen i tull, skatter,
lantbruksimportavgifter och andra avgifter, såväl som primära
som sekundära förpliktelser samt omkostnader och tillägg, dock
med undantag av böter."

— Punkt 1.1 i exempel III ersätts enligt följande:

"Undertecknad ... ', bosatt på ...2 garanterar härmed helt och
fullt upp till ett maximalt belopp av ... till förmån för Belgien,
Danmark, Tyskland, Grekland, Frankrike, Irland, Italien,
Luxemburg, Nederländerna och Storbritannien samt Nordirland3
upp till ett maximalt belopp av 7 000 ecu för varje garanti de
belopp som den huvudansvarige ...4 som en följd av
överträdelser eller oegentligheter som han begått under en av
honom genomförd transitering i gemenskapen som undertecknad
påtagit sig ansvar för är skyldig eller kommer att bli skyldig de
nämnda medlemsstaterna i tull, skatter, lantbruksimportavgifter
och andra avgifter, såväl som primära som sekundära
förpliktelser samt med omkostnader och tillägg, dock med
undantag av böter."

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

26. Kommissionens förordning (EEG) nr 223/77 av den 22 december
1976 (EGT nr L 38, 9.2.1977, s.20)

i dess lydelse enligt

— Förordning (EEG) nr 1601/77 av den 11 juli 197 (EGT nr L
182, 22.7.1977, s. 1).

— Förordning (EEG) nr 526/79 av den 20 mars 1979 (EGT nr L
74, 24.3.1979, s. 1).

Artikel 28 skall kompletteras med följande:

— I första strecksatsen efter "Verlaten van de Gemeenschap aan
beperkingen onderworpen" skall följande tillägg göras:

e^oöoq a7to rr|v KoivoTTira unoKEtpsvri oe trepioptopoDi;.

— I andra strecksatsen efter "Verlaten van de Gemeenschap aan
belastingheffing onderworpen" skall följande tillägg göras:

e^oöot; a7to tt|v Koivorrita uttOKeipevTi oe
ejuPapuvOTi.

Artikel 40 skall kompletteras med följande: Efter ordet "told" skall
ordet " Telwneio " läggas till.

Artikel 71 skall kompletteras med följande: I punkt 3 efter
"Achteraf afgegeven" skall följande läggas till:

£k8o0£V £K tCDV VOTEptOV

I bilagorna I och III skall följande läggas till på baksidan av
exemplar nr 3 av gemenskapens transiteringsdeklaration T:

£7nOTp£7tT£0 £t(;

I bilaga VI skall följande läggas till på framsidan av originalet av
kontrollexemplar nr 5:

EtaOTpETtTEO Eu;

I bilaga VII skall initialerna "EK" och orden "SeXtexo 8rEÅ£VO£(0<;"
läggas till i rubriken på transit advice note.

I bilaga VIII skall initialerna "EK" och orden "a7to8et^T| Prop. 1994/95:19

TtapocXaPT]^" läggas till i rubriken på kvittot. Bilaga 25

I bilaga IX läggs ordet "Grekland" till i fält 7 på certificate of
guarantee.

I bilaga X läggs initialerna "EK" till rubriken på flat-rate guarantee
voucher.

I bilaga XII skall initialerna "EK" läggas till i rubriken på the vellow
label."

27. Kommisisonens beslut 70/41/EEG av den 19 december 1969 (EGT
nr L 13, 19.1.1970, s. 13)

i dess lydelse enligt

— Beslut 71/14/EEG av den 7 december 1970 (EGT nr L 6,
8.1.1971, s. 35).

— Anslutningsakten 1972 (EGT nr L 73, 27.3.1972, s. 14).

Initialerna "EK" skall läggas till på första sidan av formulär D.D.3 i
bilagan.

ntoT07rovriTtKo KnjKXopopiag epnopevpaTCDv

28. Kommissionens förordning (EEG) nr 2826/77 av den 5 december
1977 (EGT nr L 333, 24.12.1977, s. 1)

i dess lydelse enligt förordning (EEG) nr 607/78 av den 29 mars 1978
(EGT nr L 83, 30.3.1978, s. 17).

Eruorpertreo eig: skall läggas till på baksidan av blankettformulär 3
i bilagan.

II. JORDBRUK

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

A. ALLMÄNT

a) I följande rättsakter skall i angivna artiklarr "fyrtioen" ersättas med
"fyrtiofem":

1. Rådets förordning (EEG) nr 136/66/EEG av den 22 september 1966
(EGT nr 172, 30.9.1966)

i dess lydelse enligt förordning (EEG) nr 590/79 av den 26 mars 1979
(EGT nr L 78, 30.3.1979):

Artikel 38.2.

2. Rådets förordning nr 79/65/EEG av den 15 juni 1965 (EGT nr 109,

23.6.1965)

i dess lydelse enligt förordning (EEG) nr 2910/73 avden 23 oktober
1973 (EGT nr L 299, 27.10.1973):

Artikel 19.2.

3. Rådets förordning (EEG) nr 234/68 av den 27 februari 1968 (EGT nr
L 55, 2.3.1968)

i dess lydelse enligt rådets beslut av den 1 januari 1973 (EGT nr L 2,

1.1.1973):

Artikel 14.2.

4. Rådets förordning (EEG) nr 804/68 av den 27 juni 1968 (EGT nr L
148, 28.6.1968)

i dess lydelse enligt förordning (EEG) nr 1761/78 av den 25 juli 1978
(EGT nr L 204, 28.7.1978):

Artikel 30.2.

5. Rådets förordning (EEG) nr 805/68 av den 27 juni 1968 (EGT nr L
148, 28.6.1968)

i dess lydelse enligt förordning (EEG) nr 425/77 av den 14 februari
1977 (EGT nr L 61, 5.3.1977):

Artikel 27.2..

6. Rådets förordning (EEG) nr 727/70 av den 21 april 1970 (EGT nr L
94.28.4.1970)

i dess lydelse enligt rådets beslut av den 1 januari 1973 (EGT nr L 2, Prop. 1994/95:19

1-1 1973): Bnaga 25

Artikel 17.2.

7. Rådets förordning (EEG) nr 729/70 av den 21 april 1970 (EGT nr

L 94, 28.4.1970)

i dess lydelse enligt rådets beslut av den 1 januari 1973 (EGT nr L 2,

1.1.1973):

Artikel 13.2.

8 Rådets förordning (EEG) nr 1308/70 av den 29 juni 1970 (EGT nr

L 146, 4.7.1970)

i dess lydelse enligt förordning (EEG) nr 814/76 av den 6 april 1976

(EGT nr L 94. 9.4.1976):

Artikel 12.2.

9. Rådets förordning (EEG) nr 1696/71 av den 27 juli 1971 (EGT nr

L 175, 4.8.1971)

i dess lydelse enligt förordning (EEG) nr 235/79 av den 5 februari

1979 (EGT nr L 34, 9.2.1979):

Artikel 20.2.

10. Rådets förordning (EEG) nr 2358/71 av den 26 oktober 1971 (EGT

nr L 246, 5.11.1971)

i dess lydelse enligt förordning (EEG) nr 234/79 av den 5 februari

1979 (EGT nr L 34, 9.2.1979):

Artikel 11.2.

11. Rådets förordning (EEG) nr 1035/72 av den 18 maj 1972 (EGT nr

L 118, 20.5.1972)

i dess lydelse enligt förordning (EEG) nr 912/79 av den 8 maj 1979

(EGT nr L 116, 11.5.1979):

Artikel 33.2.

12. Förordning (EEG) nr 1728/74 av den 27 juni 1974 (EGT nr L 182,

5.7.1974):

Artikel 8.3.

13. Rådets förordning (EEG) nr 3330/74 av den 19 december 1974

(EGT nr L 359, 31.12.1974)

i dess lydelse enligt förordning (EEG) nr 1487/76 av den 22 juni 1976 Prop. 1994/95:19

(EGT nr L 167, 26.6.1976): Bilaga 25

Artikel 36.2.

14. Rådets förordning (EEG) nr 212in5 av den 29 oktober 1975 (EGT

nr L 281, 1.11.1975)

i dess lydelse enligt förordning (EEG) nr 1254/78 av den 12 juni 1978

(EGT nr L 156, 14.6.1978):

Artikel 26.2.

15. Rådets förordning (EEG) nr 2759/75 av den 29 oktober 1975 (EGT

nr L 282, 1.11.1975)

i dess lydelse enligt förordning (EEG) nr 1423/78 av den 20 juni 1978

(EGT nr L 171, 28.6.1978):

Artikel 24.2.

16. Rådets förordning (EEG) nr 2771/75 av den 29 oktober 1975 (EGT

nr L 282, 1.11.1975)

i dess lydelse enligt förordning (EEG) nr 368/76 av den 16 februari

1976 (EGT nr L 45, 21.2.1976):

Artikel 17.2.

17. Rådets förordning (EEG) nr 2777/75 av den 29 oktober 1975 (EGT

nr L 282, 1.11.1975)

i dess lydelse enligt förordning (EEG) nr 369/76 av den 16 februari

1976 (EGT nr L 45, 21.2.1976):

Artikel 17.2.

18. Rådets förordning (EEG) nr 1418/76 av den 21 juni 1976 (EGT nr

L 166, 25.6.1976)

i dess lydelse enligt förordning (EEG) nr 1260/78 av den 12 juni 1978

(EGT nr L 154, 14.6.1978):

Artikel 27.2.

19. Rådets förordning (EEG) nr 3228/76 av den 21 december 1976

(EGT nr L 366, 31.12.1976):

Artikel 8.2.

20. Rådets förordning (EEG) nr 355/77 av den 15 februari 1977 (EGT

nr L 51, 23.2.1977)

100

i dess lydelse enligt forordning (EEG) nr 1361/78 av den 19 juni Prop. 1994/95:19
1978 (EGT nr L 166, 23.6.1978) Bilaga 25

Artikel 22.2.

21. Rådets förordning (EEG) nr 516/77 av den 14 mars 1977 (EGT nr
L 73, 21.3.1977)

i dess lydelse enligt förordning (EEG) nr 1152/78 av den 30 maj 1978
(EGT nr L 144, 31.5.1978):

Artikel 20.2.

22. Rådets förordning (EEG) nr 1111/77 av den 17 maj 1977 (EGT nr
L 134, 28.5.1977)

i dess lydelse enligt förordning (EEG ) nr 1298/78 av den 6 juni 1978
(EGT nr L 160, 17.6.1978):

Artikel 12.2.

23. Rådets förordning (EEG) nr 218/78 av den 19 december 1977 (EGT
nr L 35, 4.2.1978):

Artikel 12.2.

24. Rådets förordning (EEG) nr 978/78 av den 10 maj 1978 (EGt nr L
128, 17.5.1978):

Artikel 8.2.

25. Rådets förordning (EEG) nr 1117/78 av den 22 maj 1978 (EGT nr
L 142, 30.5.1978):

Artikel 11.2.

26. Rådets förordning (EEG) nr 1360/78 av den 19 juni 1978 (EGT nr
L 166, 23.6.1978):

Artikel 16.2.

27. Rådets förordning (EEG) nr 1362/78 av den 19 juni 1978 (EGT nr
L 166, 23.6.1978):

Artikel 15.2.

28. Rådets förordning (EEG) nr 1760/78 av den 25 juli 1978 (EGT nr
L 204, 28.7.1978):

Artikel 16.2.

29. Rådets förordning (EEG) nr 337/79 av den 5 februari 1979 (EGT
nr L 54, 5.3.1979):

101

Artikel 67.2.

30. Rådets direktiv 76/895/EEG av den 23 november 1976 (EGT nr L
340, 9.12.1976):

Artikel 7.3.

31. Rådets beslut 77/97/EEG av den 21 december 1976 (EGT nr L 26,
31.1.1977):

Artikel 5.3.

32. Rådets direktiv 64/432/EEG av den 26 juni 1964 (EGT nr 121,
29.7.1964)

i dess lydelse enligt direktiv 79/111/EEG av den 24 januari 1979
(EGT nr L 28, 3.2.1979):

Artikel 12.3.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

33. Rådets direktiv 64/433/EEG av den 26 juni 1964 (EGT nr 121,
29.7.1964)

i dess lydelse enligt direktiv 75/379/EEG av den 24 juni 1975 (EGT
nr L 172, 3.7.1975):

Artikel 9a. 3.

34. Rådets direktiv 66/400/EEG av den 14 juni 1966 (EGT nr 125,

11.7.1966)

i dess lydelse enligt direktiv 78/692/EEG av den 25 juli 1978 (EGT
nr L 236, 26.8.1978):

Artikel 21.3.

35. Rådets direktiv 66/401/EEG av den 14 juni 1966 (EGT nr 125,

11.7.1966)

i dess lydelse enligt direktiv 78/1020/EEG av den 5 december 1978
(EGT nr L 350, 14.12.1978):

Artikel 21.3.

36. Rådets direktiv 66/402/EEG av den 14 juni 1966 (EGT nr 125,

11.7.1966)

i dess lydelse enligt direktiv 78/1020/EEG av den 5 december 1978
(EGT nr L 350, 14.12.1978):

102

Artikel 21.3.

37. Rådets direktiv 66/403/EEG av den 14 juni 1966 (EGT nr 125,

11.7.1966)

i dess lydelse enligt direktiv 78/816/EEG av den 26 september 1978
(EGT nr L 281, 6.10.1978):

Artikel 19.3.

38. Rådets direktiv 66/404/EEG av den 14 juni 1966 (EGT nr 125,

11.7.1966)

i dess lydelse enligt direktiv 75/445/EEG av den 26 juni 1975 (EGT
nr L 196, 26.7.1975):

Artikel 17.3.

39. Rådets direktiv 68/193/EEG av den 9 april 1968 (EGT nr L 93,
9.4.1968)

i dess lydelse enligt direktiv 78/692/EEG av den 25 juli 1978 (EGT
nr L 236, 26.8.1978):

Artikel 17.3.

40. Rådets direktiv 69/208/EEG av den 30 juni 1969 (EGT nr L 169,
10.7.1969)

i dess lydelse enligt direktiv 78/1020/EEG av den 5 december 1978
(EGT nr L 350, 14.12.1978):

Artikel 20.3.

41. Rådets direktiv 70/373/EEG av den 20 juli 1970 (EGT nr L 170,

3.8.1970)

i dess lydelse enligt rådets beslut av den 1 januari 1973 (EGT nr L 2,

1.1.1973):

Artikel 3.2.

42. Rådets direktiv 70/457/EEG av den 29 september 1970 (EGT nr L
225, 12.10.1970)

i dess lydelse enligt direktiv 79/55/EEG av den 19 december 1978
(EGT nr L 16, 20.1.1979):

Artikel 23.3.

43. Rådets direktiv 70/458/EEG av den 29 september 1970 (EGT nr L
225, 12.10.1970)

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

103

i dess lydelse enligt direktiv 78/692/EEG av den 25 juli 1978 (EGT
nr L 236, 26.8.1978):

Artikel 40.3.

44. Rådets direktiv 70/524/EEG av den 23 november 1970 (EGT nr L
270, 14.12.1970)

i dess lydelse enligt direktiv 79/139/EEG av den 18 december 1978
(EGT nr L 39, 14.2.1979):

— Artikel 16a.3,

— artikel 16b.3.

45. Rådets direktiv 71/118/EEG av den 15 februari 1971 (EGT nr L 55,

8.3.1971)

i dess lydelse enligt direktiv 78/50/EEG av den 13 december 1977
(EGT nr L 15, 19.1.1978):

— Artikel 12.3,

— artikel 12 a.3.

46. Rådets direktiv 71/161/EEG av den 30 mars 1971 (EGT nr L 87,

17.4.1971)

i dess lydelse enligt beslutet av den 1 januari 1973 (EGT nr L 2,

1.1.1973):

Artikel 18.3.

47. Rådets direktiv 72/159/EEG av den 17 aparil 1972 (EGt nr L 96,

23.4.1972)

i dess lydelse enligt förordning (EEG) nr 1054/78 av den 19 maj 1978
(EGT nr L 134, 22.5.1978):

Artikel 18.2.

48. Rådets direktiv 72/160/EEG av den 17 april 1972 (EGT nr L 96,

23.4.1972)

i dess lydelse enligt direktiv 73/35 8/EEG av den 19 november 1973
(EGT nr L 326, 27.11.1973):

Artikel 9.2.

49. Rådets direktiv 72/161/EEG av den 17 april 1972 (EGt nr L 96,

23.4.1972)

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

104

i dess lydelse enligt direktiv 73/3S8/EEG av den 19 november 1973
(EGT nr L 326, 27.11.1973):

Artikel 11.2.

50. Rådets direktiv 72/280/EEG av den 31 juli 1972 (EGT nr L 179,

7.8.1972)

i dess lydelse enligt direktiv 78/320/EEG av den 20 mars 1978 (EGt
nr L 84, 31.3.1978):

Artikel 7.2.

51. Rådets direktiv 72/461/EEG av den 12 december 1972 (EGT nr L
302, 31.12. 1972)

i dess lydelse enligt direktiv 78/54/EEG av den 19 december 1977
(EGt nr L 16,20.1.1978):

Artikel 9.3.

52. Rådets direktiv 72/462/EEG av den 12 december 1972 (EGT nr L
302, 31.12.1972)

i dess lydelse enligt direktiv 78/98/EEG av den 21 december 1977
(EGt nr L 16. 20.1.1978):

— Artikel 29.3,

— artikel 30.3.

53. Rådets direktiv 73/88/EEG av den 26 mars 1973 (EGT nr L 106,

20.4.1973)

i dess lydelse enligt beslut 75/380/EEG av den 24 juni 1975 (EGT nr
L 172, 3.7.1975):

Artikel 7.3.

54. Rådets direktiv 73/132/EEG av den 15 maj 1973 (EGT nr L 153,

9.6.1973) :

Artikel 9.2.

55. Rådets direktiv 74/63/EEG av den 17 december 1973 (EGT nr L
38, 11.2.1974)

i dess lydelse enligt direktiv 76/934/EEG av den 1 december 1976
(EGT nr L 364, 31.12.1976):

— Artikel 9.3,

— artikel 10.3.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

105

11 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 19. Del 5

56. Rådets direktiv 76/625/EEG av den 20 juli 1976 (EGT nr L 218, Prop. 1994/95:19

H.8.1976) Bilaga 25

i dess lydelse enligt direktiv 77/159/EEG av den 14 februari 1977
(EGT nr L 48, 19.2.1977):

Artikel 9.2.

57. Rådets direktiv 76/630/EEG av den 20 juli 1976 (EGT nr L 223,

16.8.1976):

Artikel 11.2.

58. Rådets direktiv 76/895/EEG av den 23 november 1976 (EGt nr L

340, 9.12.1976):

— Artikel 7.3,

— artikel 8.3.

59. Rådets direktiv 77/93/EEG av den 21 december 1976 (EGT nr L

26, 31.1.1977):

— Artikel 16.3,

— artikel 17.3.

60. Rådets direktiv 77/96/EEG av den 21 december 1976 (EGT nr L

26, 31.1.1977):

Artikel 9.3.

61. Rådets direktiv 77/97/EEG av den 21 december 1976 (EGT nr L

26, 31.1.1977):

Artikel 5.3.

62. Rådets direktiv 77/99/EEG av den 21 december 1976 (EGT nr L

26, 31.1.1977):

— Artikel 18.3,

— artikel 19.3.

63. Rådets direktiv 77/101/EEG av den 23 november 1976 (EGT nr L

32, 3.2.1977)

i dess lydelse enligt direktiv 79/372/EEG av den 2 april 1979 (EGT

nr L 86, 6.4.1979):

106

Artikel 13.3. Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

64. Rådets direktiv 77/391/EEG av den 17 maj 1977 (EGT nr L 145,

13.6.1977) :

Artikel 11.3.

65. Rådets direktiv 77/504/EEG av den 25 juli 1977 (EGT nr L 206,

12.8.1977) :

Artikel 8.3.

66. Rådets direktiv 79/117/EEG av den 21 december 1978 (EGT nr L

33, 8.2.1979):

Artikel 8.3.

67. Rådets direktiv 79/373/EEG av den 2 april 1979 (EGT nr L 86,

6.4.1979):

Artikel 13.3.

b) I följande direktiv skall "tolv" ersättas med "fyrtiofem" i angiven
artikel:

Rådets direktiv 64/432/EEG av den 26 juni 1964 (EGT nr 121,

29.7.1964):

Artikel 13.3.

B. GEMENSAMMA MARKNADSORGANISATIONER

a) Frukt och grönsaker

1. Rådets förordning nr 58 av den 15 juni 1962 (EGT nr 56, 7.7.1962)

i dess lydelse enligt:

— Förordning nr 51/65/EEG av den 1 april 1965 (EGT nr 55,
3.4.1965).

— Förordning (EEG) nr 534/72 av den 15 mars 1972 (EGt nr L 64,
16.3.1972).

— Förordning (EEG) nr 844/76 av den 9 april 1976 (EGT nr L 96,
10.4.1976).

— Förordning (EEG) nr 847/76 av den 9 april 1976 (EGT nr L 96,
10.4.1976).

107

Bilaga 1 t.o.m. bilaga 1/7 skall ersättas med följande text:

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

Förteckning över sorter

Sorter	Ursprungsland
Sorter	Italien	Frankrike	Belgien	Neder- länderna	Grek- land
Druvor odlade i drivhus Alphonse Lavallée (- Ribier)			X
Black Alicante (- Granacke - Granaxa)			X
Canon Hall			X	X
Colman			X
Frankenthal (- GroB Vematsch)			X	X
Golden Champion Gradisca			X	X
Gros Maroc Leopold III			X	X
Muscat d'Alexandrie			X	X
Muscat d'Hambourg (- Hambro - Black Hamburg)			X	X
Prof. Aberson				X
Royal Druvor odlade utomhus			X	X
a) Sorter med stora druvor
Alphonse Lavallée	X	X
Angela	X				X
Baresana (- Turchesa - Lat tu an o Bianco - Uva di Bisceglie)	X
Cardinal	X	X
Dabouki (- Malaga)		X			X
Dan am		X
Dan las		X
Datal		X
Dattier de Beyrouth (- Regina - Menavacca Bianca)	X	X
Ignea		X
Italia (- ideal)	X	X
Lival		X			X
Muscat d'Alexandrie (- Zibibbo)	X	X
Chanez (- Uva di Almeria)	X				X
Olivette b lan che		X			X
Olivette noire (- Olivetta Vibanese)	X	X
Perlona	X
Red Empereur	X
Regina nera (- Menavacca nera - Lat tuan o nero) Ribol	X	X
Schiava grossa (- Frankenthal - GroB Vernatsch)	X
b) Sorter med små druvor
Admirables de Courtiller Angelo Pirovano	X	X
Anna Maria	X
Catalanesca	X
Chasselas (Doré, Muscat, Rosé)	X	X
Cimminita	X
Clairettes Colombana bianca (- Verdea)	X	X
Delizia de Vapio	X	X
Gros Vert	X	X
Jaoumet (- Saint Jacques ou Madeleine de Jacques)		X
Madeleines	X	X

108

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

Sorter

Ursprungsland

	Italien	Frankrike	Belgien	Neder- länderna	Grekland
Mireille		X
Moscato di Terracina	X	X
Moscato d'Adda	X
Moscato d'Amburgo	X	X			X
(Eillade		X
Panse précoce	X	X
Pizzatello	X
Perla di Csaba	X	X
Perlant		X
Perlette	X	X			X
Primus	X
Prunesta	X
Regina dei Vigneti	X	X			X
Servant (-Saint-Jeannet)	X	X
Sultanines	X	X			X
Valensi		X
Rosaki grec (blanc, noir)					X
Sideritis					X

2. Kommissionens förordning (EEG) nr 2638/69 av den 24

december 1969 (EGT nr L 327, 30.12.1969)

i dess lydelse enligt förordning (EEG) nr 2846/72 av den 29
december 1972 (EGT nr L 299, 31.12.1972).

Bilaga I skall kompletteras med följande:

"Grekland

— Peloponnesus och västra Sterea Hellas,

— Ättika och öama,

— östra Makedonien och Thrace,

— centrala och västra Makedonien,

— Epirus,

— Thessaly och östra Sterea Hellas,

— Kreta."

3. Kommissionens förordning (EEG) nr 604/71 av den 3 mars

1971 (EGT nr L 70, 24.3.1971)

rättad i (EGT nr L 87, 30.4.1971)

i dess lydelse enligt

— Förordning (EEG) nr 2846/72 av den 29 december 1972
(EGT nr L 299. 31.12.1972).

— Förordning (EEG) nr 376/75 av den 14 februari 1975
(EGT nr L 41, 15.2.1975).

— Förordning (EEG) nr 1212/77 av den 7 juni 1977 (EGT
nr L 140, 8.6.1977).

109

Bilaga I skall kompletteras med följande:

"Grekland

Aten

Tessaloniki

Khalkis."

Bilaga II skall kompletteras med följande:

"Grekland

Ierapetra

Pyrgos."

Bilaga III skall kompletteras med följande:

"Grekland

Skydra

Verria."

Bilaga IV skall kompletteras med följande:

"Grekland

Kavalla

Heraklion

Tyrnavos."

Bilaga V skall kompletteras med följande:

"Grekland

Verria

Volos."

Bilaga VI skall kompletteras med följande:

"Grekland

Naoussa

Skydra

Volos

Tripolis."

Bilaga VII skall kompletteras med följande:

"Grekland

Argos

Arta

Sparta."

Bilaga VIII skall kompletteras med följande:

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

"Grekland
Argos
Khios."

110

Bilaga IX skall kompletteras med följande:

"Grekland

Xylokastro

Egion."

4. Rådets förordning (EEG) nr 1641/71 av den 27 juli 1971
(EGT nr L 172,31.7.1971)

i dess lydelse enligt förordning (EEG) nr 1833/73 av den 5
juli 1973 (EGT nr L 185, 7.7.1973).

I tabell A skall förteckningen över sorter under Grupp B
kompletteras med följande:

"Delicious Pilafa".

I tabell C skall förteckningen över sorter under "1. Äpplen"
kompletteras med följande:

"Delicious Pilafa".

I tabell C skall förteckningen över sorter under "2. Päron"
kompletteras med följande:

"Crystalli".

Tabell D kompletteras med följande:

"Condoula".

5. Rådets förordning (EEG) nr 1035/72 av den 18 maj 1972
(EGT nr L 118, 20.5.1972)

i dess lydelse enligt

— Förordning (EEG) nr 2454/72 av den 21 november 1972
(EGT nr L 266, 25.1..1972).

— Förordning (EEG) nr 2745/72 av den 19 december 1972
(EGT nr L 291, 28.12.1972).

— Förordning (EEG) nr 2482/75 av den 19 september 1975
(EGT nr L 254, 1.10.1975).

— Förordning (EEG) nr 793/76 av den 6 april 1976 (EGT
nr L 93, 8.4.1976).

— Förordning (EEG) nr 795/76 av den 6 april 1976 (EGT
nr L 93, 8.4.1976).

— Förordning (EEG) nr 1034/77 av den 17 maj 1977 (EGT
nr L 125, 19.5.1977).

— Förordning (EEG) nr 2764/77 av den 5 december 1977
(EGT nr L 320, 15.12.1977).

— Förordning (EEG) nr 1122/78 av den 22 maj 1978 (EGT
nr L 142, 30.5.1978).

— Förordning (EEG) nr 1154/78 av den 30 maj 1978 (EGT
nr L 144, 31.5.1978).

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

111

— Förordning (EEG) nr 1766/78 av den 25 juli 1978 (EGT
nr L 204, 28.7.1978).'

— Förordning (EEG) nr 234779 av den 5 februari 1979
(EGT nr L 34, 9.2.1979).

— Förordning (EEG) nr 325/79 av den 19 februari 1979
(EGT nr L 45, 22.2.1979).

— Förordning (EEG) nr 912/79 av den 8 maj 1979 (EGT nr
L 116, 11.5.1979).

Från och med den 1 januari 1981 skall artikel 1.2 ersättas
med följande:

"2. Organisationen skall omfatta produkter enligt

— KN-nummer 07.01 med undantag

av undernummer 07.01 A och
07.01 N, och

— KN-nummer 08.02-08.09, med

undantag av undernummer
08.03 B, 08.04 A II, 08.04 B samt
08.05 F

i Gemensamma tulltaxan."

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

Kommissionens förordning (EEG) nr 1203773 av den 4 maj
1973 (EGT nr L 123, 10.5.1973)

i dess lydelse enligt

— Förordning (EEG) nr 3173/73 av den 22 november
1973 (EGT nr L 322, 23.11.1973).

— Förordning (EEG) nr 1697774 av den 1 juli 1974 (EGT
nr L 179, 2.7.1974).

— Förordning (EEG) nr 1936/74 av den 24 juli 1974
(EGT nr L 203, 25.7.1974).

— Förordning (EEG) nr 2571/75 av den 9 oktober 1975
(EGT nr L 262, 10.10.1975).

— Förordning (EEG) nr 1249/76 av den 26 maj 1976
(EGT nr L 139, 27.5.1976).

— Förordning (EEG) nr 2398/76 av den 1 oktober 1976
(EGT nr L 270, 2.10.1976).

— Förordning (EEG) nr 250778 av den 7 februari 1978
(EGT nr L 38, 8.2.1978).

— Förordning (EEG) nr 1326/78 av den 16 juni 1978
(EGT nr L 159, 17.6.1978).

— Förordning (EEG) nr 1667/78 av den 14 juli 1978
(EGT nr L 192, 15.7.1978).

— Förordning (EEG) nr 2646/78 av den 10 november
1978 (EGT nr L 318, 11.11.1978) (engelsk version).

112

Bilaga V "Omräkningsfaktor för 'sorteF'" skall kompletteras med följande: Prop. 1994/95:19

Bilaga 25
"Condoula" i den förteckning över sorter som börjar med "Emperor
Alexander" och "Crystalli" i den förteckning över arter som börjar med
"Spina Capri".

Bilaga V "Förteckning över sorter av stora dessertpäron" skall
kompletteras med följande:

"Crystalli".

Bilaga VII "Omräkningsfaktor för sorter" skall kompletteras med följande:

"Delicious Pilafa" i den förteckning över sorter som börjar med "Golden
Delicious".

Bilaga VII "Förteckning över sorter av stora dessertäpplen" skall
kompletteras med följande:

"Delicious Pilafa".

Bilaga IX "Omräkningsfaktor för sorter" skall kompletteras med följande:
"Navel" och "Navelina" i den förteckning över sorter som börjar med
"Sanguinello Group".

Bilaga IX "Förteckning över söta apelsinsorter som avses i b i
storleksöversikten" skall kompletteras med följande:

"— Navelina

— Navel".

7. Kommissionens förordning (EEG) nr 2118/74 av den 9 augusti

1974 (EGT nr L 220, 10.8.1974)

i dess lydelse enligt

— Förordning (EEG) nr 385/75 av den 17 februari 1975
(EGT nr L 44, 18.2.1975) (engelsk version).

— Förordning (EEG) nr 668/78 av den 4 april 1978 (EGT
nr L 90, 5.4.1978).

Artikel 4 skall kompletteras med följande:

"Grekland

Aten

Thessaloniki".

113

b) Oljor och fetter Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

1. Rådets förordning nr 136/66/EEG av den 22 september 1966 (EGT

nr 172, 30.9.1966)

rättad i (EGT nr 33, 24.2.1967)

i dess lydelse enligt

— Förordning (EEG) nr 2146/68 av den 20 december 1968 (EGT
nr L 314, 31.12.1968).

— Förordning (EEG) nr 1547/72 av den 18juli 1972 (EGT nr L

165, 21.7.1972) (tysk version).

— Rådets beslut av den 1 januari 1973 (EGT nr L 2, 1.1.1973).

— Förordning (EEG) nr 1562/78 av den 29 juni 1978 (EGT nr L
185, 7.7.1978).

— Förordning (EEG) nr 590/79 av den 26 mars 1979 (EGT nr L

78, 30.3.1979).

Artikel 5.2 andra stycket skall ersättas med följande:

"Stödet skall dock beviljas endast för områden som är planterade
med olivträd den 31 oktober 1978 och i Grekland den 1 januari
1981."

Följande artikel 42b skall läggas till:

"Artikel 42b

1. Senast den 30 juni 1985 skall kommissionen till rådet avge en
rapport över dess granskning av de särskilda åtgärder som vid behov
skall vidtas för bordsoliver enligt undernummer 07.01 N I, ur
07.02 A, 07.03 I, ur 07.04 B, ur 20.01 B och ur 20.02 F.

2. Rådet skall med kvalificrad majoritet och på förslag från
kommissionen fastställa de särskilda åtgärder som avses i punkt 1
senast den 31 december 1985."

2. Kommissionens förordning nr 172/66/EEG av den 5 november 1966
(EGT nr 202, 7.11.1966)

i dess lydelse enligt

— Förordning (EEG) nr 1744/68 av den 31 oktober 1968 (EGT
nr L 268, 1.11.1968).

— Förordning (EEG) nr 992/72 av den 15 maj 1972 (EGT nr L
115, 17.5.1972).

114

Artikel 1 skall ersättas med följande: Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

"De ändringar som avses i artikel 14.2 sista stycket i
förordning nr 136/66/EEG skall göras genom tillämpningen av
de motsvarighetskoefficienter som fastställs i bilagan till den
här förordningen."

I artikel la.2 skall orden "eller på den grekiska marknaden" utgå.

3. Rådets förordning nr 142/67/EEG av den 21 juni 1967 (EGT nr 125,

26.6.1967)

i dess lydelse enligt

— Förordning nr 767/67/EEG av den 26 oktober 1967 (EGT nr
261, 28.10.1967).

— Förordning (EEG) nr 845/68 av den 28 juni 1968 (EGT nr L
152, 1.7.1968).

— Förordning (EEG) nr 2556/70 av den 15 december 1970 (EGT
nr L 275, 19.12.1970).

— Förordning (EEG) nr 2429/72 av den 21 november 1972 (EGT
nr L 264, 23.11.1972).

I artikel 1 skall orden "och Grekland" utgå.

I artikel 3.1 b skall orden "och Grekland" utgå.

4. Rådets förordning nr 171/67/EEG av den 27 juni 1967 (EGT nr 130,

28.6.1967)

i dess lydelse enligt

— Förordning (EEG) nr 1031/68 av den 23 juli 1968 (EGT nr L
177, 24.7.1968).

— Förordning (EEG) nr 18/69 av den 20 december 1968 (EGT nr
L 3, 7.1.1969).

— Förordning (EEG) nr 2118/69 av den 28 oktober 1969 (EGT
nr L 271, 29.10. 1969).

— Förordning (EEG) nr 442/72 av den 29 februari 1972 (EGT nr
L 54, 3.3.1972).

— Förordning (EEG) nr 2429/72 av den 21 november 1972 (EGT
nr L 264, 21.11.1972).

I artikel 1 skall orden "Grekland och" utgå.

I artikel 4 b skall orden "och Grekland" utgå.

I artikel 10.1 skall orden "Grekland och" utgå.

115

5. Rådets förordning (EEG) nr 2596/69 av den 18 december 1969 Prop. 1994/95:19

(EGT nr L 324, 27.12.1969). Bilaga 25

I artikel 2.2 skall orden "och på andra produkter än dem som avses

i artikel 9 i förordning nr 162/66/EEG" utgå.

6. Kommissionens förordning (EEG) nr 1004/71 av den 14 maj 1971
(EGT nr L 109, 15.5.1971)

i dess lydelse enligt förordning (EEG) nr 486/73 av den 13 februari
1973 (EGT nr L 48, 21.2.1973).

I artikel 1 skall orden "och det pris fritt gränsen som avses i artikel
3 i förordning nr 162/66/EEG" utgå.

I artikel 2.1 skall orden "och på den grekiska marknaden" utgå.

I artikel 3.1 skall orden "och den grekiska marknaden" utgå.

I artikel 3.2 skall orden "och fritt gränsen" samt "och på den
grekiska marknaden" utgå.

I artikel 4.1 fjärde stycket skall orden "eller fritt gränsen" utgå.

I artikel 5.2 skall orden "och i artikel 3.2 i förordning nr
162/66/EEG" utgå.

I artikel 7 skall orden "och fritt gränsen" utgå.

Texten i artikel 8.1 skall ersättas med följande:

"1. Den avgift som avses i artikel 13 i förordning nr
136/66/EEG skall fastställas så ofta som det visar sig vara
nödvändigt för stabiliteten på den gemensamma marknaden och
på ett sådant sätt att dess tillämpning minst en .gång i veckan
kan säkerställas."

7. Rådets förordning (EEG) nr 1516/71 av den 12 juli 1971 (EGT nr
L 160, 17.7.1971).

Texten i artikel 1.1 första stycket skall ersättas med följande:

" 1. Ett stöd till de bomullsfrön som omfattas av KN-nummer
12.01 i Gemensamma tulltaxan och som produceras i
gemenskapen i dess nuvarande sammansättning skall införas
från och med regleringsåret 1971/72 till och med regleringsåret
1980/81."

8. Rådets förordning (EEG) nr 443/72 av den 29 februari 1972 (EGT
nr L 54, 3.3.1972)

116

i dess lydelse enligt förordning (EEG) nr 2560/77 av den 7 Prop. 1994/95:19
november 1977 (EGT nr L 303, 28.11.1977). Bilaga 25

Texten i artikel 1 skall ersättas med följande:

"Storleken på den avgift vid import av raffinerad olivolja som
omfattas av undernummer 15.07 A I i Gemensamma tulltaxan
skall fastställas enligt bestämmelserna i artiklarna 2 och 3."

Artikel 4 skall utgå.

I artikel 5.1 skall orden "importerade från icke-medlemsländer och
på import av produkter som inte i sin helhet producerats Grekland
eller som inte transporteras direkt från Grekland till gemenskapen"
skall utgå.

Artikel 5.2 skall utgå.

Artiklarna 6 och 7 skall utgå.

I artikel 9 skall hänvisningarna till artiklarna 4, 6 och 7 utgå.

9. Kommissionens förordning (EEG) nr 1204/72 av den 7 juni 1972
(EGT nr L 133, 10.6.1972)

i dess lydelse enligt

— Förordning (EEG) nr 196/73 av den 29 december 1972 (EGT
nr L 23, 29.1.1973).

— Förordning (EEG) nr 688/73 av den 8 mars 1973 (EGT nr L
66, 13.3.1973).

— Förordning (EEG) nr 1678/73 av den 7 juni 1973 (EGT nr L
172, 28.6.1973).

— Förordning (EEG) nr 1280/75 av den 21 maj 1975 (EGT nr L
131, 22.5.1975).

— Förordning (EEG) nr 2616/75 av den 15 oktober 1975 (EGT
nr L 267, 16.10.1975).

— Förordning (EEG) nr 676/76 av den 26 mars 1976 (EGT nr L
81, 27.3.1976).

— Förordning (EEG) nr 2036/77 av den 14 september 1977 (EGT
nr L 236, 15.9.1977).

— Förordning (EEG) nr 156/78 av den 27 j

117

Förordning (EEG) nr 1856/78 av den 31 juli 1978 (EGT nr L Prop. 1994/95:19
212, 2.8.1978). Bilaga 25

— Förordning (EEG) nr 2980/78 av den 18 december 1978 (EGT
nr L 355, 19.12.1978).

I artikel 18.5 tredje stycket skall orden "E för Grekland" läggas till.

I artikel 31 tredje strecksatsen skall orden "eller Grekland" utgå.

10. Kommissionens förordning (EEG) nr 205/73 av den 25 januari 1973
(EGT nr L 23, 29.1.1973)

i dess lydelse enligt

— Förordning (EEG) nr 1994/73 av den 24 juli 1973 (EGT nr L
204, 25.7.1973).

— Förordning (EEG) nr 1279/75 av den 21 maj 1975 (EGT nr L
131, 22.5.1975).

— Förordning (EEG) nr 1003/77 av den 12 maj 1977 (EGT nr L
120, 13.5.1977).

— Förordning (EEG) nr 1188/77 av den 3 juni 1977 (EGT nr L
138, 4.6.1977).

— Förordning (EEG) nr 3136/78 av den 28 december 1978 (EGT
nr L 370, 30.12.1978).

I artikel 3 skall orden "och de priser fritt gränsen som avses i
artikel 3 i förordning nr 162/66/EEG" utgå.

I artikel 4.1 skall ordet "Grekland" utgå.

11. Kommissionens förordning (EEG) nr 3131/78 av den 28 december
1978 (EGT nr L 370, 30.12.1978).

I artikel 1 skall orden "och från Grekland" utgå.

12. Kommissionens förordning (EEG) nr 3135/78 av den 28 december
1978 (EGT nr L 370, 30.12.1978).

I artikel 2.1 skall orden "eller vid import av oliver som inte helt
producerats i Grekland eller inte transporteras direkt från Grekland
till gemenskapen" utgå.

Artikel 2.2. skall utgå.

Artikel 3.2 skall utgå.

Artikel 4 skall utgå.

118

13. Kommissionens förordning (EEG) nr 3136/78 av den 28 december
1978 (EGT nr L 370, 30.12.1978).

I artikel 1.2 första stycket skall orden "i fråga om Grekland skall
dock denna information lämnas vid ansökan om licens" utgå.

I artikel 1.3 a skall orden "och beträffande en produkt som helt
produceras i Grekland och som transporteras direkt från Grekland
till gemenskapen", beteckningen "Grekland1" utgå.

Artikel 5.1 skall utgå.

I artikel 5.2 skall orden "andra än Grekland" utgå.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

14. Kommissionens förordning (EEG) nr 557/79 av den 23 mars 1979
(EGt nr L 73, 24.3.1979).

I artikel 4.1 skall följande strecksats läggas till:

"— (EOK)-E för anläggningar som är belägna i Grekland."

I artikel 13.2 a skall orden "Grekland eller" utgå.

I bilagan skall förkortningen "EK" läggas till.

c) Mjölk och mjölkprodukter

Rådets förordning (EEG) nr 985/68 av den 15 juli 1968 (EGT nr L 169,

18.7.1968)

i dess lydelse enligt

— Förordning (EEG) nr 750/69 av den 22 april 1969 (EGT nr L 98,

25.4.1969) .

— Förordning (EEG) nr 1211/69 av den 26 juni 1969 (EGT nr L 155,

28.6.1969) .

— Förordning (EG) nr 1075/71 av den 25 maj 1971 (EGT nr L 116,
28.5.1971).

— Förordning (EEG) nr 2714/72 av den 19 december 1972 (EGT nr L
291, 28.12.1972).

Artikel 1.3 b skall kompletteras med följande strecksats:

"— framställd endast av grädde från mjölk som separerats och
pastöriserats, ifråga om grekiskt smör."

119

d) Tobak

1. Kommissionens förordning (EEG) nr 1728/70 av den 25 augusti
1970 (EGT nr L 191, 27.8.1970)

i dess lydelse enligt

— Förordning (EEG) nr 716/73 av den 6 mars 1973 (EGT nr L
68, 15.3.1973).

— Förordning (EEG) nr IMHI av den 18 april 1977 (EGT nr L
95, 19.4.1977).

Följande skall utgå ur bilaga I:

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

"19 a)

Brasile Selvaggio

Andra arter

[B] 1001 85."

120

Följande skall läggas till bilaga I:

"Serie nr	Sorter	Löv stadium	Klass, kvalitet eller kategori och indexnummer baserat på referensnummer
"Serie nr	Sorter	Löv stadium	Kategori A	Kategori B	Kategori C
19	B as ma Xanthi		135	1001	60
20	Zichna		135	1001	60
21	a) Samsun Katerini [B]			100*	50
	b) Bashi Bagli		130
22	Tsebeiia			100*	50
	Agrinion		130	1001	50
23	Mavra		130	100*
24	a) Kabakoulak [B]				55
	b) Phi 1		118	100‘
25	Myrodata Agrinion			100*	55
26	Myr odata Smyrne		118	1001	55
27	Zichnomyrodata		118	1001	55
28	Elasson		118		55
29	Burley E		100*	65	48
30	Virginia		100*	65	50
31	a) Brasile Seivaggio [BJ			1001
	b) Andra sorter				85"

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

Följande rubriker skall läggas till bilaga II:

"Serie	Sorter		Kategori och indexnummer baserat på
nr			referensnummer
			Kategori A	Kategori B	Kategori C
19	B as ma Xanthi		135	100*	60
20	Zichna		135	100*	60
21	a) Samsun Katerini	(Bl		100*	50
	b) Bashi Bagli		130	100‘
22	Tsebeiia				50
23	Agrinion		130		50
24	Mavra		130	100*
	a) Kabakoulak	[B]			55
25	b) Phi 1		118	1001
26	Myrodata Agrinion			100*	55
27	Myrodata Smyrne		118	100*	55
28	Zichnomyrodata		118	100‘	55
29	Elasson		118	65	55
30	Burley E		1001	65	48
	Virginia [B]		1001		50"

121

12 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 19. Del 5

Kommissionens förordning (EEG) nr 2468/72 av den 24 november Prop. 1994/95:19
1972 (EGT nr L 267, 28.11.1972) Bilaga 25

i dess lydelse enligt förordning (EEG) nr 772/75 av den 24 mars 1975
(EGTnr L 77, 26.3.1975).

Följande information skall läggas till i bilagan:

"GREKLAND

a) Collection centrum

Alexandroupolis	Langadhas	Kardhitsomagoula
Protokolissi-Evros	Zagliveri	Lamia
Sapai	Kilkis	Almiros
Komotini	Sohos	Amfiklia
Xanthi	Axioupolis	Atalanti
Echinos	Yannitsa	Livadhia
Stavroupolis	Kia Vrissi-Yannitsa	Thiva
Chryssoupolis	Veria	Agrinion
Kavalla	Aridea	Mesolongi
Eleftheroupolis	Ptolemaida	Gavalou
Drama	Florina	Thermo
Prosotsani	Kastoria	Astakos
Nevrokopi	Neapolis	Katouna
Doxato	Grevena	Afilokhia
Nikiforos	Kozani	Arta
Serres	Kolindros	Ioannina
Nigrita	Eginio	Navplion
Sidirokastro	Katerini	Mytilini
Porroia	Elassona	Samos
N. Zichni	Laris	Kos
Rodolivos or Proti	Trikala	Pyrgos-Heraklion
Thessaloniki

122

b) Centrum för bearbetning och lagring Prop. 1994/95:19

Antal platser för Bilaga 25

bearbetning och
lagring i byarna

Komotini 1

Xanthi 5

Kavalla 13

Eleftheroupolis 1

Drama 3

Serres 2

Thessaloniki 50

Yannitsa 1

Alexandria 2

Katerini 2

Volos 5

Agrinion 3

Mesolongi 1

Navplion 2

Piraeus 5"

e) Humle

1. Rådets förordning (EEG) nr 1696/71 av den 26 juli 1971 (EGT nr L
175, 4.8.1971)

i dess lydelse enligt

— Rådets beslut av den 1 januari 1973 (EGT nr L 2, 1.1.1973).

— Förordning (EEG) nr 1170/77 av den 17 maj 1977 (EGT nr L
137, 3.6.1977).

— Förordning (EEG) nr 235/79 av den 5 februari 1979 (EGT nr L

34, 9.2.1979).

Texten i artikel 17.6 skall ersättas med följande:

"6. Tiden för utförandet av den åtgärd som avses i artikel 8
skall begränsas till en period av 10 år från och med dagen för
denna förordnings ikraftträdande och beträffande Grekland för en
period av fem år från och med anslutningen."

2. Kommissionens förordning (EEG) nr 1351/72 av den 28 juni 1972
(EGT nr L 148, 30.6.1972)

i dess lydelse enligt

— Förordning (EEG) nr 1375/75 av den 29 maj 1975 (EGT nr L
139, 30.5.1975).

— Förordning (EEG) nr 2564/77 av den 22 november 1977 (EGT
nr L 299, 23.11.1977).

Artikel 2.1 skall ersättas med följande:

"För att en producentgrupp skall kunna bli erkänd måste den omfatta 123

en areal på minst 60 hektar och bestå av minst sju producenter.

Beträffande Grekland skall minimiantalet hektar minskas till 30.

3. Kommissionens förordning (EEG) nr 890/78 av den 28 april 1978
(EGT nr L 117, 29.4.1978).

Följande mening skall läggas till artikel 6.3 första stycket och till
artikel 11:

"Beträffande Grekland skall denna information lämnas före
utgången av den tredje månaden efter anslutningsdagen."

Följande skall läggas till i bilaga HI.2:

"E för Grekland".

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

124

f) Socker

1. Rådets förordning (EEG) nr 206/68 av den 20 februari 1968 (EGT nr
L 47, 23.2.1968)

i dess lydelse enligt

— Förordning (EEG) nr 225/72 av den 31 januari 1972 (EGT nr L
28, 1.2.1972)

rättad i (EGT nr L 17, 22.1.1974).

— Anslutningsakten 1972 (EGT nr L 73, 27.3.1972).

Artikel 5.4 skall ersättas med följande:

"När sockerbetor i Danmark, Irland, Grekland och Storbritannien
levereras fritt fabriken skall kontraktet säkerställa att tillverkaren
delar transportkostnaderna och fastställa andelens procentsats eller
belopp."

Artikel 8 a skall kompletteras med följande som sista stycke:
"Beträffande Grekland skall

— orden "regleringsåret 1967/68" som avses i artiklarna 4.2,
5.2, 6.2 och 10.2 ersättas med:

"regleringsåret 1980/81",

— orden "före regleringsåret 1968/69" som avses i artiklarna
5.3 och 8 d ersättas med

"före regleringsåret 1981/82".

2. Kommissionens förordning (EEG) nr 246/68 av den 29 februari 1968
(EGT nr L 53, 1.3.1968).

I artikel 3 skall den första strecksatsen ersättas med följande:

"— före den 1 april i Italien och Grekland."

3. Kommissionens förordning (EEG) nr 2103/77 av den 23 september
1977 (EGT nr L 246, 27.9.1977)
rätted i (EGT nr L 254, 5.10.1977).

Artikel 8.3 a skall i början ersättas med följande:

"a) beträffande samtliga regioner i Grekland och Italien och för
det franska departementet Réunion."

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

125

g) Spannmål Prop. 1994/95:19

1. Kommissionens förordning nr 158/67/EEG av den 23 juni 1967 (EGT Bilaga 25
nr 128, 27.6.1967)

i dess lydelse enligt

— Förordning (EEG) nr 213/68 av den 22 februari 1968 (EGT nr L

47, 23.2.1968).

— Förordning (EEG) nr 2204/69 av den 5 november 1969 (EGT nr

L 279, 6.11.1969).

— Förordning (EEG) nr 1637/71 av den 28 juli 1971 (EGT nr L
170, 29.7.1971).

— Anslutningsakten 1972 (EGT nr L 73, 27.3.1972).

Under rubriken "Durumvete" i bilagan skall "Grekland" och
motsvarande uppgifter utgå.

2. Rådets förordning (EEG) nr 2727/75 av den 29 oktober 1975 (EGT nr
L 281, 1.11.1975)

i dess lydelse enligt

— Förordning (EEG) nr 832/76 av den 6 april 1976 (EGT nr L 100,
14.4.1976).

— Förordning (EEG) nr 1146/76 av den 17 maj 1976 (EGT nr L
130, 19.5.1976).

— Förordning (EEG) nr 3138/76 av den 21 december 1976 (EGT nr
L 354, 24.12.1976).

— Förordning (EEG) nr 1151/77 av den 17 maj 1977 (EGT nr L
136, 2.6.1977).

— Förordning (EEG) nr 1386/77 av den 21 juni 1977 (EGT nr L
158, 29.6.1977).

— Förordning (EEG) nr 2560/77 av den 7 november 1977 (EGT nr
L 303, 28.11.1977).

— Förordning (EEG) nr 709/78 av den 4 april 1978 (EGT nr L 94,

8.4.1978).

— Förordning (EEG) nr 1125/78 av den 22 maj 1978 (EGT nr L
142, 30.5.1978).

— Förordning (EEG) nr 1254/78 av den 12 juni 1978 (EGT nr L
156, 14.6.1978).

rättad i (EGT nr L 117, 29.4.1978 och EGT nr L 296,

21.10.1978).

126

I artikel 3.3 skall andra stycket ersättas med följande:

"Utan att det påverkar tillämpningen av tredje stycket i denna
punkt skall de enhetliga interventionspriserna tillämpas från och
med den 1 augusti till och med den 31 maj följande år. Från och
med den 1 juni till och med den 31 juli skall de
interventionspriser som är tillämpliga i augusti under det aktuella
året tillämpas. Beträffande Grekland skall interventionspriserna
för kom tillämpas från och med den 1 augusti till och med den
15 maj följande år. Från och med den 16 maj till och med den 31
juli skall de interventionspriser tillämpas som är tillämpliga i
augusti under det aktuella året."

3. Kommissionens förordning (EEG) nr 1124/77 av den 27 maj 1977
(EGT nr L 134, 28.5.1977)
rättad i (EGT nr L 141, 9.6.1977).

I bilaga I under Zon I d) och i bilaga II under Zon A skall "Grekland"
utgå.

h) Ägg och fjäderfä

1. Kommissionens förordning (EEG) nr 95/69 av den 17 januari 1969
(EGT nr L 13, 18.1.1969)

i dess lydelse enligt

— Förordning (EEG) nr 927/69 av den 20 maj 1969 (nederländsk
version) (EGT nr L 120, 21.5.1969).

— Förordning (EEG) nr 2502/71 av den 22 november 1971 (EGT
nr L 258, 23.11.1971).

— Anslutningsakten 1972 (EGT nr L 73, 27.3.1972).

— Rådets beslut av den 1 januari 1973 (EGT nr L 2, 1.1.1973).

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

I artikel 2.2 skall följande läggas till:

"Grekland 10".

2. Kommissionens förordning (EEG) nr 1868/77 av den 29 juli 1977
(EGT nr L 209, 17.8.1977).

I artikel 1 skall följande läggas till:

"E för Grekland".

I bilaga II fotnot I skall följande läggas till:

"Grekland: endast en region."

127

i) Fiske

1. Rådets förordning (EEG) nr 104/76 av den 19 januari 1976 (EGT nr
L 20, 28.1.1976).

I artikel 10.1 b skall andra strecksatsen kompletteras med följande:
[G]

2. Kommissionens beslut 64/503/EEG av den 30 juli 1964 (EGT nr 137,
28.8.1964)

i dess lydelse enligt beslut 74/476/EEG av den 10 september 1974
(EGT nr L 259, 25.9.1974).

Artikel 4.3 skall kompletteras med följande:

[G]

Den bilaga som innehåller exemplet på intyg D.D.5 A 000.000 skall
kompletteras med följande:

[G]

j) Ris

Kommissionens förordning (EEG) nr 1613/71 av den 26 juli 1971 (EGT nr
L 168, 27.7.1971)

i dess lydelse enligt

— Förordning (EEG) nr 3320/75 av den 19 december 1975 (EGT nr L
328, 20.12.1975).

— Förordning (EEG) nr 1204/77 av den 6 juni 1977 (EGT nr L 139,
7.6.1977).

— Förordning (EEG) nr 59/78 av den 12 januari 1978 (EGT nr L 10,

13.1.1978) .

— Förordning (EEG) nr 2309/78 av den 2 oktober 1978 (EGT nr L 278,

2.10.1978) .

I bilaga I skall ordet "Grekland" utgå ur tabellens rubrik.

k) Bearbetade produkter av frukt och grönsaker

Rådets förordning (EEG) nr 516/77 av den 14 mars 1977 (EGT nr L 73,
21.3.1977).

Med verkan från och med den 1 januari 1981 skall

— tabellen i artikel 1 med en förteckning över de produkter som omfattas
av den gemensamma organisationen av marknaderna för bearbetade
produkter av frukt och grönsaker kompletteras med följande produkter:

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

128

"Tulltaxenummer	Varuslag
08.03 B	Torkade fikon
08.04 B	Torkade druvor"

— följande artikel 3d läggas till:

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

"Artikel 3d

Bestämmelserna i artikel 3a.2-3a.5 och bestämmelserna i artikel 3b
skall inte tillämpas på torkade fikon och druvor. Beträffande dessa
båda produkter skall rådet på förslag från kommissionen och med
kvalificerad majoritet senast den 31 maj 1981 fastställa
tillämpningsföreskrifter för produktionstödordningar som får vara
identiska med eller olika dem som föreskrivs i artikel 3a.2-3a.5 och
artikel 3b."

— Bilaga I a skall kompletteras med följande:

"Tulltaxenummer	Varuslag
08.03 B	Torkade fikon
08.04 B	Torkade druvor"

1) Foder

Kommissionens förordning (EEG) nr 1528/78 av den 30 juni 1978 (EGT nr
L 179, 1.7.1978).

I artikel 9d.4 tredje stycket skall orden "E för Grekland" läggas till.

129

m) Ärter och bönor

Kommissionens förordning (EEG) nr 3075/78 av den 20 december 1978
(EGT nr L 367, 28.12.1978).

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

I artikel 10.3 skall orden "E för Grekland" läggas till.

n) Vin

1. Kommissionens förordning nr 134 av den 25 oktober 1962 (EGT nr
111, 6.11.1962)

i dess lydelse enligt förordning (EEG) nr 1136/70 av den 17 juni 1970
(EGT nr L 134, 19.6.1970).

I artikel 6.1 skall följande strecksats läggas till:

"— före den 30 november i Grekland."

I artikel 7.3 skall följande strecksats läggas till:

"— före den 31 januari av Grekland."

2. Kommissionens förordning (EEG) nr 1135/70 av den 17 juni 1970
(EGT nr L 134, 19.6.1970).

I artikel 2.1 f skall följande strecksats läggas till mellan tredje och
fjärde strecksatserna:

”— torkade druvor."

I artikel 3.2 a skall följande strecksats läggas till mellan tredje och
fjärde strecksatserna:

"— torkade druvor."

3. Kommissionens förordning (EEG) nr 1594/70 av den 5 augusti 1970
(EGT nr L 173, 6.8.1970)

i dess lydelse enligt

— Anslutningsakten 1972 (EGT nr L 73, 27.3.1972).

— Förordning (EEG) nr 2531/77 av den 17 november 1977 (EGT
nr L 294, 18.11.1977).

130

Artikel 2.1 c skall lyda enligt följande:

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

"c) vinodlingszonema C I, C II och C Hl, med undantag av
vingårdarna i Italien, i Grekland och i de franska
departement som lyder under jurisdiktion av följande
domstolar ..."

4. Kommissionens förordning (EEG) nr 2247/73 av den 16 augusti 1973
(EGT nr L 230, 18.8.1973).

I artikel 3.1 första stycket skall följande läggas till:

"Beträffande Grekland måste ovannämnda information
överlämnas vid anslutningen."

5. Kommissionens förordning (EEG) nr 2082/74 av den 7 augusti 1974
(EGT nr L 217, 8.8.1974).

Artikel 2 skall ersättas med följande:

"De kvalitetslikörer som produceras i vissa angivna regioner som
omfattas av punkt 12 sista stycket i bilaga II till förordning
(EEG) nr 337/79 är följande:

- pineaudes Charentes eller pineau charentais,

- Eapo<; (Samos)

- Mocr/arot; natpcDV (muscat de Patras)

- Mocr/otTOc; Ptou-naTpmv (muscat Rion de Patras)

- Mocr/crtoc; KE<j>aÅXr)vta<; (muscat de Cephalonie)

- Moaxaxo^ Po5ou ( muscat de Rodos)

- Mocr/arot; At]pvov ( muscat de Lemnos)

- Zr|TEta (Sitia)

- Nepeoc ( Néméé )

- EavtopiVT] ( Santorin )

- AoujrvEq ( Dafnes )

6. Kommissionens förordning (EEG) nr 1153/75 av den 30 april 1975
(EGT nr L 113, 1.5.1975)

i dess lydelse enligt förordning (EEG) nr 2617/77 av den 28 november
1977 (EGT nr L 304, 29.11.1977).

Artikel 2.4 tredje stycket första meningen skall kompletteras med
följande ord:

131

E för Grekland."

7. Kommissionens förordning (EEG) nr 398/76 av den 24 februari 1976
(EGT nr L 49, 25.2.1976).

I bilagan under rubriken "Beskrivning" skall orden "och Grekland"
utgå i samtliga tre rutor.

8. Kommissionens förordning (EEG) nr 1608/76 av den 4 juni 1976
(EGT nr L 183, 8.7.1976)

rättad i (EGT nr L 157, 28.6.1977)

i dess lydelse enligt

— Förordning (EEG) nr 1054/77 av den 13 maj 1977 (EGT nr L
130, 25.5.1977).

— Förordning (EEG) nr 1802/77 av den 4 augusti 1977 (EGT nr L
198, 5.8.1977).

— Förordning (EEG) nr 793/78 av den 18 april 1978 (EGT nr L
109, 22.4.1978).

— Förordning (EEG) nr 1730/78 av den 24 juli 1978 (EGT nr L
201, 25.7.1978).

I artikel 1.2 andra strecksatsen skall följande ord läggas till efter "vino
tipico":

ovopacna wa tr|v rcapaöoOTi (appellation traditionelle)
otvoq TOTttKog (vin de pays)

I artikel 1.2 första stycket skall följande strecksats läggas till:

- ovopama TtpoEÅEUCECoq eXeyxo|ievt| (appellation d'origine
contrölée) ovopama TtpoEÅEuoEwg avcoTEpaq TtoioTriToq
(appellation d'origine de qualité supérieure)

I artikel 2.1 andra stycket skall följande ord läggas till efter
"denominazione di origine controllata e garantita":

- ovopacna kpoeXsaxteci*; eåetxopevt) (appellation d' origine
contrölée), ovopacna TtpoeÄEUCtECoq avartspaq 7totOTr)TO<;
(appellation d' origine de qualité supérieure)

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

132

I artikel 2.1 tredje stycket skall följande strecksats läggas till mellan
tredje och fjärde strecksatserna:

- o.n.E. och o.n.A.n.

I artikel 2.3 skall följande led e läggas till:

"e) För grekiska kvarlitetsviner psr:

- termen "oivog yÅuicvg (jrucriKog" (vin doux naturel) för
kvalitetsviner psr som berättigar till beteckningen "Samos",
"Mavrodaphne de Patras", "Mavrodaphne de Céphalonie",
"Muscat de Patras, "Muscat Rion de Patras", "Muscat de
Céphalonie", "Muscat de Rhodes", "Muscat de Lemnos",
"Sitia", "Santorin" och "Dafnes",

- termen "oivog <j>oatKcog yXotcug" (vin naturellement doux)
för kvalitetsviner psr som berättigar til beteckningen
"Samos", "Muscat de Patras", "Muscat Rion de Patras",
"Muscat de Céphalonie", "Muscat de Rhodes", "Muscat de
Lemnos", "Sitia", "Santorin" och "Dafnes".

Artikel 2.3 andra stycket skall ersättas med följande:

"De termer som avses enligt a, b, d och e skall anges med
bokstäver av samma eller mindre storlek än den som
används för att ange den specificerade regionen."

I artikel 2.4 skall andra stycket utgå.

I artikel 4.3 skall följande strecksats läggas till:

- cqj.7teXoupYog-oivo7toiog (viticulteur-producteur) ttapaymyn
-ap(f>iaXaxTr| (production-embouteillage)

I artikel 5.1 skall följande strecksats läggas till:

- 7tDpyog (chäteau) povacrrppi (abbaye) Kacrtpo (castel)

I artikel 10.1 a skall följande ord läggas till efter "vino tipico":

- 7ropyog (chäteau) povacrvripi (abbaye) Kacrtpo (castel)

I artikel 10.1 a och b skall följande stycke läggas till efter andra
strecksatsen:

"Beträffande Grekland skall dessa meddelanden lämnas vid
tidpunkten för anslutningen."

I artikel 10.1 a skall följande ord läggas till efter orden "vino tipico":

ovopacna Kata TT|V TtapaSocrr) (appellation traditionelle)
oivog TotriKog ( vin de pays)

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

133

I artikel 13.1 skall följade punkt d läggas till:

"d) beskrivningen av ett grekiskt bordsvin får kompletteras med

i) följande termer för vitt vin:

ÅeDKoq arto kEOKac; arapvkac;

(blanc de blancs)

- xpoaoKirptvot; (doré)

- axt>poxpoT)<; (päle)

- KEXptpnapevtoc; (ambré)

ii) följande tenner för rött vin:

- poDpjttvt (rubis)
KEpapoxpotx; (tuile)

iii) följande termer för rosévin:

KOKKtVEÅt (rosé)

I artikel 13.6 första stycket skall följande läggas till var och en
av de tre strecksatserna:

- rmiyXnKO»;

- yXwcvg, yå.dko<;

I andra stycket skall följande ord läggas till efter "torr":

- £npo;

I artikel 14.2 första stycket skall följande ord läggas till efter
"31 december 1976":

"och beträffande Grekland vid
tidpunkten för anslutningen."

Följande led d skall läggas till artikel 16.3:

"d) grekiska viner endast i termen 'cave'

under förutsättning att de grekiska
bestämmelserna beträffande deras
användning följs.”

Följande led f skall läggas till artikel 17.1:

f) för grekiska viner: EpptaÅOKTri ano

tov Ttapaycoyo (mis en bouteille
par le produkteur), eppraXcocrri
a t r| v a p rt e X o v p yt kt|
EKpETaÅ£ncrr| (mis en bouteillei la
propriété), EppiaZciXTT] crrov rorto
Trig rtapaycoyr)<; (mis en bouteille
d' origine), EpptaXcocrri ooto

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

134

opaöa 7tapaY£iyycov (mis en Prop. 1994/95:19
bouteille par les producteurs Bilaga 25
réunis).

Följande understrecksats skall läggas till artikel 19 andra
strecksatsen:

- KaTOÅXr]Xo yta petcxpopa vyprov
ap.7teXootvtKT|(; itpoeXEnceox;.

Följande artikel 21 a skall läggas till:

"Artikel 21 a

Till dess lagren är tömda får Grekland för
försäljning och utsläppande på marknaden tillåta
lagring av sådant vin vars presentation inte följer
bestämmelserna i denna förordning i fråga om vin
som släpps ut på marknaden före anslutningen."

I bilaga I skall punkt 12 "Grekland" utgå.

I bilaga II skall punkt IX "Grekland" utgå.

9. Kommissionens förordning (EEG) nr 2115/76 av den 20

augusti 1976 (EGT nr L 237, 28.8.1976)

i dess lydelse enligt

— Förordning (EEG) nr 2417/76 av den 5 oktober

1976 (EGT nr L 273, 6.10.1976).

— Förordning (EEG) nr 2951/76 av den 3 december

1976 (EGT nr L 335, 4.12.1976).

— Förordning (EEG) nr 124/78 av den 24 januari 1978

(EGT nr L 20, 25.1.1978).

Texten i artikel 9.2 första och andra stycket skall ersättas med
följande:

"2. Det standardiserade ursprungs-

intyget för vinet Boberg framgår av
bilaga V till denna förordning."

Bilaga VI skall utgå.

10. Kommissionens förordning (EEG) nr 607/77 av den 23 mars

1977 (EGT nr L 76, 24.3.1977).

135

I bilagan skall orden "050'Grekland" utgå.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

11. Kommissionens förordning (EEG) nr 2682/77 av den 5
december 1977 (EGT nr L 312, 6.12.1977).

Följande artikel 2a skall läggas till:

"Artikel 2a

De representativa marknaderna för Grekland skall
vara:

a) För bordsvin av typ R I:

HpaKÄEto, Xavta, riarpa, KoptvOoc;,
Aaptaa, ITupYOc;, KaZapara.

b) För bordsvin av typ R II:
HpatcXeto, Xavta, naxpa, KoptvOoq,
irupyo<;, KaÅap.ara.

c) För bordsvin av typ A I:
HpaKÄcio, Xavta, narpa, KoptvOoq,
nup-yoq, A0r|va, Xoåku;, 0r|Pa.

12. Kommissionens förordning (EEG) nr 896/78 av den 28 april
1978 (EGT nr L 117, 29.4.1978)

rättad i (EGT nr L 138, 25.5.1978).

I bilagan skall fotnot 1 och hänvisningen i texten utgå.

13. Rådets förordning (EEG) nr 337/79 av den 5 februari 1979

(EGT nr L 54, 5.3.1979).

136

I artikel 30.3 a skall följande läggas till:

"— beträffande Grekland skall de ovannämnda
dagarna tidigareläggas till den 31 december
1984."

I artikel 40.2 skall första strecksatsen ersättas med följande:

”— vars vingårdar är belägna i de italienska och
grekiska delarna av C-zonema."

I bilaga II punkt 4 tredje strecksatsen första understrecksatsen
och i punkt 12 tredje strecksatsen under i skall följande ord
läggas till efter ordet "ursprung":

"inklusive alkohol som erhålls genom destillation av
torkade druvor."

14. Rådets förordning (EEG) nr 338/79 av den 5 februari 1979
(EGT nr L 54, 5.3.1979).

Följande led e skall läggas till artikel 16.2:

”e) Grekland:

Ovopacrta kpoeXedcecoc; eXetxopevti
(appellation d'origine contrölée)

och

ovopacrta TtpoEXEDGEcnq avcoTEpaq
ttotorriToq (appellation d'origine de qualité
supériueure)

15. Rådets förordning (EEG) nr 347/79 av den 5 februari 1979
(EGT nr L 54, 5.3.1979).

Följande strecksats skall läggas till artikel 2.2 c:

"— produktionen av druvor för torkning."

Följande strecksats skall läggas till artikel 3.1:

"— Nomos för Grekland."

Följande strecksats skall läggas till artikel 4.3:

"— torkade druvor."

16. Rådets förordning (EEG) nr 351/79 av den 5 februari 1979
(EGT nr L 54, 5.3.1979).

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

137

13 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 19. Del 5

17.

18.

19.

20.

Artikel 2.1 första stycket skall ändras enligt följande:

"1. Den alkohol som tillsätts de

produkter som anges i artikel 1.1 och 1.2 måste
vara antingen neutral alkohol med ursprung i vin,
inklusive alkohol från torkade druvor med en
faktisk alkoholhalt av minst 95 volymprocent, eller
en orektifierad produkt som erhålls genom
destillation av vin och med en faktisk alkholhalt på
minst 52 och högst 80 volymprocent."

Rådets förordning (EEG) nr 354/79 av den 5 februari 1979
(EGT nr L 54, 5.3.1979).

I artikel 2.3 skall orden "och Samos muscatvin åtföljas av ett
ursprungsintyg" utgå.

Rådets förordning (EEG) nr 355/79 av den 5 februari 1979
(EGT nr L 54, 5.3.1979).

Följande strecksats skall läggas till efter den tredje
strecksatseni artikel 2.3 i:

- ovofiacna Kara tt]v ;tapa5ocrr| (appellation

traditionelle)

- oivog rarriKog (vin de pays)

I artikel 4.3 första strecksatsen skall följande ord läggas till:

- Ovopoccna Kara jtapaSocrr) (appellation
tradtionelle)

oivog TorciKog (vin du pays)

Texten i artikel 9.2 e skall ersättas med följande:

"e) Efter omständigheterna orden "Landwein",
"vin du pays", "vino tipico", ovopacna Kata
7tapa5ocrr| (appellation traditionelle) oivog
TOKtKog (vin du pays) eller motsvarande ord i ett
officiellt språk i gemenskapen."

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

Rådets förordning (EEG) nr 358/79 av den 5 februari 1979
(EGT nr L 54, 5.3.1979).

I bilagan skall följande grekiska sort läggas till:

Moscofilero (Moscofilero)

Rådets förordning (EEG) nr 460/79 av den 5 mars 1979 (EGT
nr L 58, 9.3.1979).

138

Texten i artikel 3.2 skall ersättas med följande:

21.

"2. Vaije medlemsstat skall senast den 30 april
1979

och Grekland på anslutningsdagen

- till kommissionen anmäla vilka organ som är
behöriga att värdera ned ett kvalitetsvin psr."

En förteckning över kvalitetsviner i vissa angivna regioner i
gemenskapen (offentliggjord enligt artikel 3.2 i förordning
(EEG) nr 2247/73) (EGT nr C 73, 29.3.1976).

Följande tillägg skall göras till förteckningen:

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

139

"GREKLAND

Registrerat ursprung	Dekret eller beshit om begränsning	EGT
1. Ovojiacna npoeÅEvcTEcoq EXetxopevt]
(appellation d'origine contrölée)
A. LIKÖRER
1. Otvcx; yXuKtx; (vin doux)
lapoc, (Samos)	D.680/1970	229/A/29.10.1970
Mocxcrccx; narpcov (Muscat de Patras)	D.386/1971	115/A/ 9. 6.1971
Moaxaxcx; Ptou riaxpcov (Musct Rion de Patras)	D.386/1971	115/A/ 9 .6.1971
Mooxato; Ke0aÅÅ.r\|viax; (Muscat de Céphalonie)	D.386/1971	115/A/ 9.6.1971
Moaxato<; PoSot) (Muscat de Rhodes)	D.386/1971	115/A/ 9. 6.1971
Zt]TEI<x (Sitia)	D.502/1971	150/A/26. 7.1971
Mo(TXaTO<; AT]pvot) (Muscat de Lemnos	D.502/1971	150/A/26. 7. 1971
Nepra (Némée)	D.539/1971	159/A/14. 8.1971
ZavroptvT] (Santorin)	D.539/1971	159/A/14. 8.1971
Acupveg (Dafnes)	D.539/1971	159/A/14. 8.1971
2. Otvcx; ykmox; 0vaxKog
Zapoc;	D.680/1970	229/A/29.10.1970
Ma\)po8a0vT] narptav	D.386/1971	115/A/ 9. 6.1971
Mavpo5a4>vT] KE0aXXi]via<;
Mooxaxcx; riarpcav	D.386/1971
Moaxattx; Ptov narpcov	D.386/1971	115/A/ 9. 6.1971
Moaxcrax; Ke4>oZ1t]vicu;	D.386/1971	115/A/ 9. 6.1971
MoCTxarcx; PoSov	D.386/1971	115/A/ 9. 6.1971
ZT)TEta	D.386/1971	115/A/ 9. 6.1971
Moo%aTO<; ÄT\|pvov	D.502/1971	115/A/26. 7. 1971
Zavropivri	D.502/1971	150/A/26. 7. 1971
Aa$v&;	D.529/1971	150/A/14. 8. 1971
	D.539/1971	150/A/14. 8. 1971
3. Otvcx; pvaiKCix; yXviax;
Eapoc;
Moaxarcx; natpcov	D.680/1970	229/A/29.10.1970
MoCTXaTO<; Ptov rictTpajv	D.386/1971	115/A/9. 6.1971
	D.386/1971	115/A/9. 6.1971

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

140

Registrerat ursprung			Dekret eller beslut om begränsning	EGT
	Mooxcctcx; Ke^oååtivicu; (Muscat de		D.386/1971	115/A/9. 6.1971
Celaphomie)	Mooxanx; Poöov	(Muscat	D.386/1971	115/A/ 9. 6.1971
		de Rhodes)	D.502/1971	150/A/26. 7.1971
	ET]TEta	(Sitia)	D.502/1971	150/A/26. 7.1971
	Moaxaxo<5 Afigvou (Muscat de Lemnos)		D.539/1971	159/A/14. 8.1971
	LavropivT)	(Santorin)	D.539/1971	159/A/14. 8.1971
	Aa4»ve<;	(Dafnes)
			D.502/1971	150/A/26. 7.1971
4.	Otvoq ^T]poq	(vin sec)
	Aqpvoq	(Lemnos)
II.	Ovopaota npoeÄEvoeax; avcoTEpaq
	notorqTou;
	(appellation d'origine de qualité supérieure)		D.502/1971	150/A/26. 7.1971
			d.358417/1971	689/B/24. 8.1971
	ETJTEta	(Sitia)	D.502/1971	150/A/26. 7.1971
			d.358417/1971	689/B/24. 8.1971
	Poöoq	(Rhodes)	D.502/1971	150/A/26. 7.1971
			d.358417/1971	689/B/24. 8.1971
	N ao va a	(Naoussa)	D.539/1971	159/A/14. 8.1971
			d.378022/1971	773/B/27. 9.1971
	Nepca	(Némée)	D.539/1971	159/A/14. 8.1971
			d.378022/1971	773/B/27. 9.1971
	PopnoXa KE0aÄÄT]vicn;(Robolade		D.539/1971	159/A/14. 8.1971
	Céphalonie)		d.378022/1971	773/B/27. 9.1971
			D.625/1971	196/A/12.10.1971
	Payavr]	(Rapsani)	d.396425/1971	880/B/ 3.11.1971
			D.625/1971	196/A/l 2.10.1971
	Kavt^a	(Kantza)	d.396425/1971	880/B/3.11.1971
			D.539/1971	159/A/14. 8.1971
	Mavaveta	(Mantinée)	d.213850/1972	169/B/24. 2.1972
			D.539/1971	159/A/14. 8.1971
	ric^a	(Peza)	d.213850/1972	169/B/24. 2.1972
			D.539/1971	159/A/14. 8.1971
	Apxave^	(Archanes)	d.213850/1972	169/B/24. 2.1972
			D.539/1971	159/A/14. 8.1971
	Ao4>ve<;	(Dafnes)	d.213850/1972	169/B/24. 2.1972
			D.205/1972	49/A/14. 4.1972
	Eavtoptvri	(Santorin)	d.228173/1972	287/B/27. 4.1972
			D.l 83/1972	40/A/17. 3.1972
	naxpat	(Patras)	d.228173/1972	287/B/27. 4.1972
			D.183/1972	40/A/17. 3.1972
	ZtToa	(Zitsa)	d.228173/1972	287/B/27. 4.1972"
	Apovtatov	(Amyntéon)

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

141

C. ALLMÄNNA RÄTTSAKTER Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

Licenser och intyg

Kommissionens förordning (EEG) nr 193/75 av den 17 januari 1975 (EGT
nr L 25, 31.1.1975)

i dess lydelse enligt

— Förordning (EEG) nr 2104/75 av den 31 juli 1975 (EGT nr L
214, 12.8.1975).

— Förordning (EEG) nr 499/76 av den 5 mars 1976 (EGT nr L 59,
6.3.1976).

— Förordning (EEG) nr 2219/76 av den 13 september 1976 (EGT
nr L 250, 14.9.1976).

— Förordning (EEG) nr 3093/76 av den 17 december 1976 (EGT
nr L 348, 18.12.1976).

— Förordning (EEG) nr 115m av den 15 april 1977 (EGT nr L 94,

16.4.1977).

— Förordning (EEG) nr 1234/77 av den 9 juni 1977 (EGT nr L
143, 10.6.1977).

— Förordning (EEG) nr 1470/77 av den 30 juni 1977 (EGT nr L
162, 1.7.1977).

— Förordning (EEG) nr 858/78 av den 27 april 1978 (EGT nr L
116, 28.4.1978).

— Förordning (EEG) nr 1624/78 av den 12 juli 1978 (EGT nr L

190, 13.7.1978).

I artikel 13.4 andra stycket skall "E för Grekland" läggas till.

D. Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (UGFJ)

1. Kommissionens beslut 74/581/EEG av den 16 oktober 1974
(EGT nr L 320, 29.11.1974).

Följande strecksats skall läggas till på sidorna 8, 19, 23, 27, 30,
36, 49 och 52 i bilagan:

"— Nomos i Grekland".

2. Kommissionens beslut 76/627/EEG av den 25 juni 1976 (EGT
nr L 222, 14.8.1976).

I bilaga I 1 och I 2 skall följande strecksats läggas till:

"— Nomos i Grekland".

3. Kommissionens beslut 77/491/EEG av den 24 juni 1977 (EGT
nr L 200, 8.8.1977).

I artikel 1.2 skall följande läggas till:

Nomos i Grekland".

142

E. HARMONISERING AV LAGSTIFTNING

a) Veterinärlagstiftning

1. Rådets direktiv 64/432/EEG av den 26 juni 1964 (EGT nr 121,

29.7.1964)

rättad i (EGT nr 176, 5.11.1964, EGT nr 32, 24.2.1966, EGT nr
L 72, 25.3.1972 och EGT nr L 64, 10.3.1977)

i dess lydelse enligt

Direktiv 66/600/EEG av den 25 oktober 1966 (EGT
nr 192, 27.10.1966).

Direktiv 71/285/EEG av den 19 juli 1971 (EGT nr
L 179, 9.8.1971).

Direktiv 72/97/EEG av den 7 februari 1972 (EGT
nr L 38, 12.2.1972).

Anslutningsakten 1972 (EGT nr L 73, 27.3.1972).
Direktiv 72/445/EEG av den 28 december 1972
(EGT nr L 298, 31.12.1972).

Rådets beslut av den 1 januari 1973 (EGT nr L 2,

1.1.1973).

Direktiv 73/150/EEG av den 5 juni 1973 (EGT nr
L 172, 28.6.1973).

Direktiv 75/379/EEG av den 24 juni 1975 (EGT nr
L 172, 3.7.1975).

Direktiv 77/98/EEG av den 21 december 1976
(EGT nr L 26, 31.1.1977).

Direktiv 79/109/EEG av den 24 januari 1979 (EGT
nr L 29, 3.2.1979).

Direktiv 79/111/EEG av den 24 januari 1979 (EGT
nr L 29, 3.2.1979).

I artikel 2 o skall följande strecksats läggas till:

"— för Grekland: Nomos."

Rådets direktiv 64/433/EEG av den 26 juni 1964 (EGT nr 121,

29.7.1964)

korrigerat (EGT nr 176, 5.11.1964 och EGT nr 32, 24.2.1966)

i dess lydelse enligt

— Direktiv 65/276/EEG av den 13 maj 1965 (EGT nr
93, 29.5.1965).

— Direktiv 66/601/EEG av den 25 oktober 1966 (EGT
nr 192, 27.10.1966).

— Direktiv 69/349/EEG av den 6 oktober 1969 (EGT
nr L 256, 11.10.1969).

— Anslutningsakten 1972 (EGT nr L 73. 27.3.1972).

— Direktiv 72/461/EEG av den 12 december 1972

(EGT nr L 302, 31.12.1972).

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

143

Rådets beslut av den 1 januari 1973 (EGT nr L 2,

1.1.1973).

Direktiv 75/379/EEG av den 24 juni 1975 (EGT nr
L 172, 3.7.1975).

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

I bilaga I skall förkortningen "EOK" läggas till i punkt 40 tredje
strecksatsen och i punkt 43 tredje strecksatsen.

3. Rådets direktiv 71/118/EEG av den 15 februari 1971 (EGT nr L

55, 8.3.1971)

i dess lydelse enligt

— Rådets beslut av den 1 januari 1973 (EGT n L 2,

1.1.1973).

— Direktiv 75/379/EEG av den 24 juni 1975 (EGT nr

L 172, 3.7.1975).

— Direktiv 75/431/EEG av den 10 juli 1975 (EGT nr

L 192, 24.7.1975).

— Direktiv 78/50/EEG av den 13 december 1977

(EGT nr L 15, 19.1.1978).

Artikel 15c med följande lydelse skall läggas till:

"Artikel 15c

1. Bestämmelserna i bilagorna till detta direktiv
skall inte tillämpas på verksamheter belägna på
vissa öar i Grekland där produktionen från dessa
verksamheter uteslutande är reserverad för lokal
konsumtion.

2. Föreskrifter för tillämpningen av punkt 1 skall
fastställas enligt förfarandet i artikel 12. Enligt
samma förfarande får det beslutas att ändra
bestämmelserna i föregående punkt med hänsyn till
den gradvisa utvidgningen av gemenskapens
standarder till alla verksamheter belägna på de
ovannämnda öama."

I bilaga I kapitel X punkt 44.1 a tredje strecksatsen skall
förkortningen "EOK" läggas till.

4. Rådets direktiv 77/96/EEG av den 21 december 1976 (EGT nr

L 26, 31.1.1977).

I bilaga IB punkt 2 andra strecksatsen och i punkt 5 andra
strecksatsen skall förkortningen "EOK" läggas till.

144

Rådets direktiv 77/99/EEG av den 21 december 1976 (EGT nr Prop. 1994/95:19

L 26, 31.1.1977) Bilaga 25

rättad i (EGT nr L 76, 24.3.1977).

I bilaga A kapitel VII punkt 33 a skall i

— första strecksatsen förkortningen "E" för Grekland
läggas till,

— andra strecksatsen förkortningen "EOK" läggas till.

6. Rådets direktiv 77/504/EEG av den 25 juli 1977 (EGT nr L 206,

12.8.1977)

rättad i (EGT nr L 259, 12.10.1977)

i dess lydelse enligt direktiv 79/268/EEG av den 5 mars 1979
(EGT nr L 62, 13.3.1979).

I artikel 1 b första strecksatsen skall texten ersättas med
följande:

som upprätthålls av en
uppfödarorganisation eller förening
som officiellt erkänts av den
medlemsstat i vilken organisationen
eller föreningen etablerades, eller av
ett officiellt organ i den berörda
medlemsstaten."

b) Växtskyddsiagstiftning

Rådets direktiv 77/93/EEG av den 21 december 1976 (EGT nr L 26,

31.1.1977).

I bilaga III under B.l "Citrusväxter" skall ordet "Grekland" läggas till i
kolumnen med rubriken "Medlemsstater".

c) Skogsbrukslagstiftning

Direktiv 66/404/EEG av den 14 juni 1966 (EGT nr 125, 11.7.1966)

i dess lydelse enligt

— Direktiv 69/64/EEG av den 18 februari 1969 (EGT nr L 48,
26.2.1969).

— Anslutningsakten 1972 (EGT nr L 73, 27.3.1972).

— Rådets beslut av den 1 januari 1973 (EGT nr L 2, 1.1.1973).

— Direktiv 75/445/EEG av den 26 juni 1975 (EGT nr L 196,
26.7.1975).

145

I artikel 5 e skall texten ersättas med följande:

"Under en övergångstid på högst 10 år från och med den 1 juli

1977 får medlemsstaterna använda - i syfte att godkänna
basmaterial för produktion av uppförökningsmaterial - resultaten
av de jämförelseprov som inte uppfyller kraven i bilaga II om
sådana prov påböljades före den 1 juli 1977 och i Grekland före
anslutningsdagen och för att bevisa att det uppförökningsmaterial
som erhålls ur basmaterialet har ett högre användnings värde.
Enligt förfarandet i artikel 17 får medlemsstaterna bemyndigas
att använda resultaten från jämförelseproven efter utgången av
den ovannämnda övergångstiden."

F. JORDBRUKSSTRUKTURER

1. Rådets direktiv 72/159/EEG av den 17 april 1972 (EGT nr L 96,
23.4.1972)

i dess lydelse enligt

— Direktiv 73/210/EEG av den 24 juli 1973 (EGT nr

L 207, 28.7.1973).

— Direktiv 73/358/EEG av den 19 november 1973

(EGT nr L 326, 27.11.1973).

— Direktiv 76/837/EEG av den 25 oktober 1976 (EGT

nr L 302, 4.11.1976).

— Direktiv 77/390/EEG av den 17 maj 1977 (EGT nr

L 145, 13.6.1977).

— Förordning (EEG) nr 1054/78 av den 19 maj 1978

(EGT nr L 134, 22.5.1978).

I artikel 14.2 andra stycket skall följande sista mening läggas till
under a:

"Beträffande Grekland får den föreskrivna optionen
utlösas under tre år från och med
anslutningsdagen."

2. Rådets förordning (EEG) nr 355/77 av den 15 februari 1977
(EGT nr L 51, 23.2.1977)

i dess lydelse enligt förordning (EEG) nr 1361/78 av den 19 juni

1978 (EGT nr L 166, 23.6.1978).

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

146

Artikel 12.1 skall ersättas med följande:

"Med avsteg från artikel 10 a får projekt rörande
sektorer och geografiska områden för vilka program
ännu inte har godkänts erhålla stöd från fonden till
och med den 31 december 1980 och beträffande
Grekland till och med den 31 december 1981."

I artikel 13.2 skall följande läggas till som sista stycke:

"Beträffande Grekland skall dock kommissionen fatta beslut
under första halvåret 1981 om stödansökningar som lämnats in
av Grekland senast den 1 februari 1981."

Artikel 17.3 andra strecksatsen skall ersättas med följande:

"— 15 % beeträffande projekt som

finansieras för budgetåret 1980 och,
beträffande Grekland, 1981."

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

3. Rådets förordning (EEG) nr 1360/78 av den 19 juni 1978 (EGT

nr L 166, 23.6.1978).

I slutet av artikel 2 skall följande strecksats läggas till:

"— hela det grekiska territoriet."

I slutet av artikel 11.1 andra strecksatsen första understrecksatsen
skall följande läggas till:

"och beträffande Grekland på anslutningsdagen."

I artikel 19 andra strecksatsen skall följande läggas till:

"och beträffande Grekland senast den 31 mars
1982."

G. DATANÄTVERK FÖR LANTBRUKSREDOVISNING

1. Rådets förordning 79/65/EEG av den 15 juni 1965 (EGT nr 109,

23.6.1965)

i dess lydelse enligt

— Förordning (EEG) nr 2835/72 av den 29 december

1972 (EGT nr L 298, 31.12.1972).

— Rådets beslut av den 1 januari 1973 (EGT nr L 2,

1.1.1973).

— Förordning (EEG) nr 2910/73 av den 23 oktober

1973 (EGT nr L 299, 27.10.1973).

147

Artikel 4.2 skall ersättas med följande: Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

"Från och med anslutningsdagen för Grekland skall
antalet jordbruk med avkastning vara 31 000, och
antalet skall gradvis ökas under de följande fem
åren tills det uppgår till 35 200."

Följande förteckning över grekiska administrativa enheter skall
läggas till i slutet av bilagan:

"Grekland

1. MaKe8ovia-0paKr|

2. H7t£tpo<;-neXo7tovvT|CTO<;, Nt|<toi lovtcru

AvaoXoaKapvavia

3. OeoaaÅta- OOtamSa- Eupuravta

4. Lrepea EXXoa; (7tXr|v AtrcoXoaKapvavt
^OKDTtSaq, Eupmavta^) -Nr|CTOi Aiyouov-
KpT]TT].

Kommissionens förordning nr 91/66/EEG av den 29 juni 1966
(EGT nr 121, 4.7.1966)

i dess lydelse enligt

— Förordning nr 349/67/EEG av den 25 juli 1967

(EGT nr 171, 28.7.1967).

— Förordning (EEG) nr 1696/68 av den 28 oktober

1968 (EGT nr L 266, 30.10.1968).

— Förordning (EEG) nr 1697/68 av den 28 oktober
1968 (EGT nr L 266, 30.10.1968).

— Förordning (EEG) nr 702/76 av den 29 mars 1976

(EGT nr L 83, 30.3.1976).

— Förordning (EEG) nr 2855/77 av den 21 december

1977 (EGT nr L 329, 22.12.1977).

— Förordning (EEG) nr 3019/78 av den 21 december

1978 (EGT nr L 359, 22.12.1978).

Följande skall läggas till under i i bilaga I "Förteckning över
produkter":

"46 a torkade druvor".

148

Följande skall läggas till i bilaga III:

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25.

Löpnr	Områdesbeteckning	Antal redovisande anläggningar
		Räkenskaps Ar
		1981	1982	1983	1984	1985
	GREKLAND
450	MctKE8ovia-Gp axn	930
460	HitEtpo(;-r[£ÅonovvT]ao<;-NT]aoi Ioviov-
	AiTtoXodKapvavia	440
470	ÖeQQaÄta-cWhGmöa-EvpvTavia	920
480	Z-CEpea EXXaz; (kXt]v AtTCoXoaKapvavicn;-
	dJOiajmÖa^-Evpvravia/^-Nqaoi Avycciov-	710
	Kpnm
		3 000	4 400	6 000	6 900	7 200
	Totalt

3. Kommissionens förordning (EEG) nr '12'illTl av den 23

september 1977 (EGT nr L 263, 17.10.1977).

I slutet av artikel 2 skall följande stycke läggas till:

"Dessa bestämmelser skall i Grekland först
tillämpas på redovisningsdata för räkenskapsåret
1981 med böljan under perioden mellan den 1
januari 1981 och den 1 juli 1981."

149

H. JORDBRUKSSTATISTIK

I. Rådets direktiv 72/280/EEG av den 31 juli 1972 (EGT nr L 179,

7.8.1972)

i dess lydelse enligt

— Direktiv 73/358/EEG av den 19 november 1973

(EGT nr L 326, 27.11.1973).

— Direktiv 78/320/EEG av den 20 mars 1978 (EGT nr

L 84, 31.3.1978).

I artikel 4.3 a skall följande läggas till:

"Grekland: utgör ett område."

samt

"Beträffande Grekland får enligt förfarandet i artikel
7 föreskrivas att informationen skall avlämnas
separat för vissa angivna territoriella enheter."

2. Kommissionens beslut 72/356/EEG av den 18 oktober 1972
(EGT nr L 246, 30.10.1972)

i dess lydelse enligt

— beslut 76/430/EEG av den 29 april 1976 (EGT nr L
114, 30.4.1976).

— beslut 78/808/EEG av den 20 september 1978 (EGT
nr L 279, 4.10.1978).

Följande skall läggas till fotnot 1 till tabell 4 i bilaga II:

"Grekland: en enda region",

samt

"Beträffande Grekland får dock enligt förfarandet i
artikel 7 föreskrivas att tabellen skall fyllas i för
vissa angivna regioner."

I tabell 6 mitt för numren II.1.11, II.2.21, 341 och 41 skall
förkortningen "EUR 9" ersättas med "medlemsstater”.

3. Rådets direktiv 73/132/EEG av den 15 maj 1973 (EGT nr L 153,

9.6.1973)

i dess lydelse enligt direktiv 78/53/EEG av den 19 december
1977 (EGT nr L 16, 20.1.1978).

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

I artikel 4.3 andra stycket skall följande mening läggas till:

"Beträffande Grekland skall detta avsteg gälla i tre
år från och med anslutningsdagen."

150

Artikel 5.2 skall kompletteras med

"Grekland: en enda region",

och med följande stycke:

"Beträffande Grekland får det emellertid enligt
förfarandet i artikel 9 föreskrivas att resultaten skall
anmälas efter administrativa underenheter som skall
fastställas."

4. Rådets direktiv 76/625/EEG av den 20 juli 1976 (EGT nr L 218,
11.8.1976)

i dess lydelse enligt direktiv 77/159/EEG av den 14 februari
1977 (EGT nr L 48, 19.2.1977).

I artikel 2.1 A skall andra stycket ersättas med följande:

"Den undersökning som gäller persikoträd skall
genomföras endast i Italien, Frankrike, Grekland
och Tyskland, och i Tyskland skall ingen åtskillnad
mellan sorterna göras. Den undersökning som gäller
apelsinträd skall endast genomföras i Italien och
Grekland."

Följande rubrik skall läggas till efter rubriken för
Förbundsrepubliken Tyskland i bilagan:

"GREKLAND:

1. Centrala Grekland samt Euboea

2. Peloponnesos

3. Epirus

4. Thessaly

5. Centrala och västra Makedonien

6. Östra Makedonien

7. Egeiska öama

8. Kreta"

5. Kommissionens beslut 76/805/EEG av den 1 oktober 1976 (EGT
nr L 285, 16.10.1976).

I artikel 2 skall "Grekland" läggas till.

6. Kommissionens förordning (EEG) nr 1868/77 av den 29 juli
1977 (EGT nr L 209, 17.8.1977).

I artikel 1.1 skall följande läggas till:

"E för Grekland".

I bilaga II fotnot 1 skall följande läggas till:

"Grekland: en enda region."

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

151

7. Rådets förordning (EEG) nr 357/79 av den 5 februari 1979 (EGT

nr L 54, 5.3.1979).

Följande artikel la skall läggas till:

"Artikel la

Grekland skall genomföra den första grundläggande
undersökningen i enlighet med bestämmelserna i
denna förordning från och med 1982.

Beträffande 1981 åtar sig Grekland dock att lämna
in de uppgifter som krävs enligt artikel 5."

I artikel 2.2 B första stycket skall följande led e läggas till:

"e) områden som odlas med druvor

avsedda för torkning."

Artikel 5.4 skall ersättas med följande:

"4. De berörda medlemsstaterna skall

senast den 30 juni 1980 och Grekland senast vid
anslutningen till kommissionen lämna in en
detaljerad beskrivning av de metoder som skall
användas vid de mellanliggande undersökningarna,
och vaije förändring av sådana metoder skall
anmälas i förväg."

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

BI. ETABLERINGSRÄTT OCH FRIHET ATT TILLHANDAHÅLLA
TJÄNSTER

a) Kommersiella aktiviteter, inbegripet sådana som utförs av ombud

Rådets direktiv 64/224/EEG av den 25 februari 1964 (EGT nr 56,4.4.1964).

I artikel 3 skall följande läggas till på slutet:

Egna företagare Anställda

"I Grekland: £p.7toptKO<; avwtpocraMtoq Od8ev

b) Serviceföretag

Rådets direktiv 67/43/EEG av den 12 januari 1967 (EGT nr 10, 19.1.1967).

I artikel 2.3 skall följande läggas till på slutet:

"I Grekland: Meovcec; acrctKcov cruppactECOV

152

c) Bolagsrätt

1. Rådets första direktiv 68/151/EEG av den 9 mars 1968 (EGT nr

L 65, 14.3.1968, s. 8).

I artikel 1 skall följande läggas till på slutet:

"— i Grekland: avcovupri ETatpta, ETatpta

7tEptoptap.evT]<; Euövvriq,
ETEpoppU0pT) Kaxa PETOX&;
ETatpta.

Artikel 2.1 f skall ersättas med följande:

"f) Balansräkningen och resultaträkningen för vaije
räkenskapsår. Det dokument som innehåller
balansräkningen måste ange vilka personer som
genom lagstiftning är skyldiga att verifiera den.

Beträffande "Gesellschaft mit beschränkter
Haftung", "société de personnes å responsabilité
limitée", "personenvenootschap met
beperkteansprakelijkheid", "société ä
resonsabilité limité", "societå a responsabilitå
limitata" enligt den tyska, belgiska, franska,
grekiska, italienska eller luxemburgska
lagstiftning som avses i artikel 1, "besloten
naamloze vennootschap” enligt nederländsk
lagstiftning, enskilda företag enligt irländsk
lagstiftning och enskilda företag enligt
lagstiftningen i Nordirland, skall den
obligatoriska tillämpningen av denna
bestämmelse skjutas upp till dagen för
genomförandet av ett direktiv om samordning av
innehållet i balans- och resultaträkningar och om
undantag för företag vars balansomslutning är
mindre än vad som anges i direktivet från
skyldigheten att helt eller delvis redogöra för
innehållet i nämnda dokument. Rådet skall
besluta om ett sådant direktiv inom två år efter
fastställandet av det här direktivet."

2. Rådets andra direktiv

77/91/EEG av den 13 december 1976 (EGT nr L 26, 31.1.1977,
s. 1).

I artikel 1 skall följande läggas till på slutet:

I Grekland: H avoivupr) ETatpta

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

153

14 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 19. Del 5

Rådets tredje direktiv 78/855/EEG av den 9 oktober 1978 (EGT Prop. 1994/95:19
nr L 295, 20.10.1978, s. 36). Bilaga 25

I artikel 1 skall följande läggas till på slutet:

"— i Grekland: H avcovujlT] ETatpta.

4. Rådets fjärde direktiv 78/660/EEG av den 25 juli 1978 (EGT

nr L 222, 14.8.1978, s.ll).

I artikel 1 skall följande läggas till på slutet:

I Grekland:

r) av(ovu|iT] ETatpta

r| ETatpta 7tEpiopiap.EVT|<; edOuvt]^

t| ETEpoppi)0pr| Kata pETO/Et; ETatpta

d) Kontrakt om uppförande av offentliga anläggningar

Rådets direktiv 71/305/EEG av den 26 juli 1971 (EGT nr L 185, 16.8.1971,
s. 5).

I artikel 24 skall punkten på slutet ersättas av komina och följande läggas
till:

i Grekland:

ett intyg avgivet under ed för en notarius publicus beträffande
yrkesverksamhet som entreprenör för offentliga anläggningar kan
komma att krävas."

I bilaga I skall följande läggas till:

"VIII. I Grekland:

Andra juridiska personer som regleras av offentlig
lagstiftning och vars kontrakt om uppförande av
offentliga anläggningar är föremål för tillsyn av
staten."

e) Banker och andra finansiella inrättningar

1. Rådets första direktiv 73/239/EEG av den 24 juli 1973 (EGT nr

L 228, 16.8.1973, s. 3).

I artikel 8.1 a skall följande läggas till:

"Vad gäller Grekland:

- avcDvupri ETatpta

- aÅ,Xr)Xao<|)aXtaTtKO<; avvETatpiopoc;

154

2.	Rådets direktiv 77/92/EEG av den 13 december 1976 (EGT nr L 26, 31.1.1977, s.14).	Prop. 1994/95:19 Bilaga 25
	I artikel 2.2 b skall följande läggas till: "—i Grekland: TeviKog Ttpaictcop npaKTeop
3.	Rådets första direktiv 77/780/EEG av den 12 december 1977 (EGT nr L 322, 17.12.1977, s. 30). I artikel 2.2 skall en strecksats läggas till mellan de strecksatser som avser Tyskland respektive Frankrike enligt följande: "— i Grekland: rrig EÅXr]viKr)<; Tpa7te^T]<; Btopr)xavtKT]<; Avartru^ecot;, tod rapEtou napaKaxaOriKOjv Kat Aavtcov, tt\|<; Tpatte^r]<; 'PtroOriKajv, tod Ta/ySpojtiKOD TapteDTriptoD Kat rqg « EÅÄr\|viKai E^aytnyai A.E.».
4.	Rådets första direktiv 79/267/EEG av den 5 mars 1979 (EGT nr L 63, 13.3.1979, s. 1). I artikel 8.1 a skall följande strecksats läggas till efter den tredje strecksatsen: "— beträffande Grekland: avtovupri exatpia.
5.	Rådets direktiv 79/279/EEG av den 5 mars 1979 (EGT nr L 66, 16.3.1979, s. 1). I artikel 21.1 skall "fyrtioen" ersättas med "fyrtiofem".

f) Läkare

Rådets direktiv 75/362/EEG av den 16 juni 1975 (EGT nr L 167, 30.6.1975,
s. 1).

a) I artikel 3 skall följande läggas till på slutet:

155

"j) i Grekland:

Ttru/to tarpiKTiq ct/oXtic; (examensbevis som
läkare som utfärdas av medicinsk fakultet samt
högskola och universtetsintyg om praktisk
utbildning för läkare som utfärdas av
socialdepartementet)

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

Artikel 5.2.
Ett stycke skall läggas till punkt 2:
"i Grekland:
titXo^ taTptKT\|<; ei5ikott\|to<; specialistkompetens som läkare socialstyrelsen)	(bevis om utfärdat av

Artikel 5.3.

Följande hänvisningar skall läggas till vage stycke i punkt 3:

— anestesilogi:
avaia0T)cnoXoYia

— allmän kirurgi:

XetpovpTiKT]

— neurokirurgi:

VEUpOXEtpOUpyiKTl

— kvinnosjukdomar och förlossaningar samt
gynekologi:
paiEöTiKr]-YuvaiKoXoYia.

— allmän medicin:
TtaOoXoyta

— ögonsjukdomar:

o<j>eaXpoXoyia

— öron-, näs- och halssjukdomar
coTOptvoXccpDYYOÅ,OYia

— bamaåldems invärtes sjukdomar:
JtaiSiaTpiKT]

— lungsjukdomar
<truH0rtioXoYia-7rvED|iovoÅ.oYia

— urologisk kirurgi:
oupoÅoyta

— ortopedisk kirurgi:
Op0O7tE8tKT|

Artikel 7.2.

Följande hänvisningar skall läggas till motsvarande stycken i
punkt 2:

— klinisk bakteriologi

piKpopioXoyia

156

— klinisk patologi

7ta0oXoyiKT| avaxopta

— plastikkirurgi

TtXaCTTlKTI XEipOVpyiKTl

— thoraxkirurgi

XEipcrupyiKTi örapaxo^

— bamkirurgi

XElpODpTIKTI TtatSwv

— hjärtsjukdomar

KapStoÅoyia

— matsmältningsorganens medicinska sjukdomar
(medicinsk gastro-enterologi)
YaoTpoEVTepoXoyta

— reumatiska sjukdomar
pEvpaToXoyta

— hematologi
aipatoÅoyia

— endokrina sjukdomar

EvöoKpivoXoyia

— medicinsk rehabilitering

(fnxHKT] taxpiKTi owcoKaTaaTaOT]

— neuropsykiatri
vEbpoXoyta- t|ruxiaTpiKT|

— hudsjukdomar och veneriska sjukdomar
(dermatologisk venerologi)

5EppaToXoYia-a<j>po8iCTioXoyia

— radiologi
aKttvoXoYia-paSioXoyta

— tumörsjukdomar (allmän inkologi)
aKTivo0Epa7t£uriKT|

— barn- och ungdomspsykiatri
TtaiSoyvxtaTpiKr)

— medicinska njursjukdomar (nefrologi)
vE^poXoyta

— intemmedicinsk allergologi
aÅÅEpyioXoyia

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

g) Advokater

Rådets direktiv 77/249/EEG av den 22 mars 1977 (EGT nr L 78, 26.3.1977,
s.17).

I artikel 1.2 skall följande läggas till på slutet:

SiKtryopoc;

h) Sjuksköterskor med ansvar för allmän hälso- och sjukdvård

Rådets direktiv 77/452/EEG av den 27 juni 1977 (EGT nr L 176,15.7.1977,
s. 1).

157

a) I artikel 1.2 skall följande läggas till på slutet:

"i Grekland: 5t7tX7tpaTODXO<; aÖEÄpri vocroKopoc;

b) I artikel 3 skall följande läggas till på slutet:

"j) i Grekland:

1. Antingen utbildningsbevis AvcoTEpat; A5eX<|)C0V

NoöOKopcov från vårdhögskola för utbildning av
sjuksjöterskormed ansvar för allmän hälso- och sjukvård. To v
rtapaioctpiKCDv gxoåcov tcov Kev-cpcov Avaxrepa^ Texvticqc;
Kat E7tayyEÅp.aTiKr|<; EiataiÖEvaECix; eller utbildningsbevis
från paramedical schools of the Higher Technical and
Vocational Education Centres) utfärdat av ministeriet för
inhemsk utbildning och religiösa frågor.

2. To TnorojtoiTiTiKO 7tpaKTtKT]<; acncnoEOx; TODETtaYyEXpaTOt;
rriq otSeÅxprig voooKopoD

(ett intyg om praktisk sjuksköterskeutbildning) utfärdat av
socialministeriet.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

i) Tandläkare

Rådets direktiv 78/686/EEG av den 25 juli 1978 (EGT nr L 233, 24.8.1978,
s. l).a) I artikel 1 skall följande läggas till på slutet:

"i Grekland:

oSov-ciaTpoq t] xEtpoDpyoc; oSovTtaTpoq

b) I artikel 3 skall följande läggas till på slutet:

"j) i Grekland:

TtTvxto oSovTiatpncric; tod navE7UGTr|p.ioD(p)

j) Veterinärer

Rådets direktiv 78/1026/EEG av den 18 december 1978 (EGT nr L 362,
23.12.1978, s. 1).

I artikel 3 skall följande läggas till på slutet:

"j) i Grekland:

AinXcopa KTT|VtaTptKT|<; ExoXrp; tod

navEmcrripioD 0EcraaÅoviKT|(;.

158

IV. TRANSPORTER

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

1. Rådets förordning (EEG) nr 1017/68 av den 19 juli 1968 (EGT
nr L 175, 23.7.1968, s. 1)

i dess lydelse enligt Anslutningsakten 1972 (EGT nr L 73,

27.3.1972, s. 14).

I artikel 21.6 skall följande mening läggas till:

"Efter samråd med kommissionen skall Grekland
vidta nödvändiga åtgärder i detta syfte inom sex
månader efter anslutningen."

2. Rådets förordning (EEG) nr 1191/69 av den 26 juni 1969
(EGT nr L 156, 28.6.1969, s. 1)

i dess lydelse enligt Anslutningsakten 1972 (EGT nr L 73,

27.3.1972, s. 14).

I artikel 19.1 skall följande läggas till (efter "Deutsche
Bundesbahn (DB)"):

— OpyaviGiioc; ot8r|poSpo|icov E%Xa8o<; A.E.
(OXE.)

3. Rådets förordning (EEG) nr 1192/69 av den 26 juni 1969
(EGT nr L 156, 28.6.1969, s. 8)

i dess lydelse enligt Anslutningsakten 1972 (EGT nr L 73,

27.3.1972, s. 14).

I artikel 3.1 skall följande läggas till (efter "Deutsche
Bundesbahn (DB)"):

"— OpTUViapog X8ripo8popmv EÅXaSoq A.E.
(OXE.)".

4. Rådets förordning (EEG) nr 1108/70 av den 4 juni 1970 (EGT
nr L 130, 15.6.1970, s. 4)

i dess lydelse enligt Anslutningsakten 1972 (EGT nr L 73,

27.3.1972, s. 14).

Bilaga II skall kompletteras enligt följande:

— I förteckning "A. Järnväg" skall följande läggas till:

"Grekland

— Opvavtopog XSqpoSpopcov EXXaSoc; A.E.

(OXE.).

159

I förteckning "B. Vägar" skall följande läggas till:

Grekland

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

EOvtKO OÖlKO ÖIKTOO

Ertap/taKO oStKO SlKTVO

ÅTIPOTIKO T] K01V0TIK0 OÖIKO
StKTUO

Rådets förordning (EEG) nr 1463/70 av den 20 juli 1970 (EGT
nr L 164, 27.7.1970, s. 1)

i dess lydelse enligt

— Anslutningsakten 1972 (EGT nr L 73, 27.3.1972, s.
14).

— rådets förordning (EEG) nr 1787/73 av den 25 juni
1973 (EGT nr L 181, 4.7.1973, s. 1).

— rådets förordning (EEG) nr 2828/77 av den 12
december 1977 (EGT nr L 334, 24.12.1977, s. 5).

I artikel 22.4 skall ordet "fyrtioen" ersättas med "fyrtiofem".

I bilaga II punkt 1.1 skall orden "GR för Grekland” läggas till
orden inom klämmer.

Kommissionens förordning (EEG) nr 2778/72 av den 20
december 1972 (EGT nr L 292, 29.12.1972, s. 22).

I artikel 1 skall följande läggas till fotnoterna till bilagorna 1
och 4 till kommissionens förordning (EEG) nr 1172/72 av den
26 maj 1972 om formulären för de dokument som avses i
rådets förordning (EEG) nr 517/72 och rådets förordning
(EEG) nr 516/72 (efter orden "Tyskland (D)"):

Grekland (GR)".

Rådets förordning (EEG) nr 3164/76 av den 16 december 1976
(EGT nr L 357, 29.12.1976, s. 1)

i dess lydelse enligt

Förordning (EEG) nr 3024/77 av den 21 december

1977 (EGT nr L 358, 31.12.1977, s. 4).

Förordning (EEG) nr 3062/78 av den 19 december

1978 (EGT nr L 366, 28.12.1978, s. 5).

160

I bilagorna I a och n a fotnot 1 skall följande läggas till Prop. 1994/95:19
mellan Tyskland och Frankrike: Bilaga 25

"Grekland (GR)".

I bilaga II c skall följande läggas till i kolumn 5:

"Grekland (GR)".

I bilaga III skall "GR" läggas till i den andra kolumnen för var
och en av de nuvarande medlemsstaterna och en horisontell
linje läggs till med "GR" i första kolumnen och
bokstavsbeteckningarna för samtliga nio nuvarande
medlemsstater i den andra kolumnen.

8. Rådets förordning (EEG) nr 2830/77 av den 12 december 1977
(EGT nr L 334, 24.12.1977, s. 13).

I artikel 2 skall följande hänvisning läggas till (efter "Deutsche
Bundesbahn (DB)"):

9. Rådets förordning (EEG) nr 2183/78 av den 19 september 1978
(EGT nr L 258, 21.9.1978, s 1).

I artikel 2 skall följande hänvisning läggas till (efter "Deutsche
Bundesbahn (DB)"):

— OrganismoV Sidhrodromwn ElladoV A.E.
(O.S.E.)

10. Rådets direktiv 65/269/EEG av den 13 maj 1965 (EGT nr 88,
24.5.1965, s. 1469/65)

i dess lydelse enligt

— Anslutningsakten 1972 (EGT nr L 73, 27.3.1972, s.

14).

— Direktiv 73/169/EEG av den 25 juni 1973 (EGT nr

L 181, 4.7.1973, s. 20).

I bilagan skall "sex" ersättas med "sju".

11. Rådets beslut 75/327/EEG av den 20 maj 1975 (EGT nr L 152,

12.6.1975, s. 3).

I artikel 1.1 skall följande läggas till (efter "Deutsche
Bundesbahn (DB)"):

161

— Opyavtapoc; EiSrjpoöpopiov EÅXaSoc; A.E.
(O.E.E.)

12. Rådets direktiv 78/546/EEG av den 12 juni 1978 (EGT nr L

168, 26.6.1978, s. 29).

I bilaga II skall följande läggas till:

"Grekland

riEpt<|)epeia nponeuouGT|(;

Aoittt) Etepea EÅÅaSa Kat Eufioia
neXo7towT|GOi;

IOVtOl VT|<TOl

OeocraÅia

MaKcSovta

0paKT|

Nr|oot Atyaiot)

Kpnrq

I bilaga DI

— skall "Grekland" läggas till efter
Förbundsrepubliken Tyskland,

— skall "Grekland" utgå efter "Jugoslavien".

V. KONKURRENS

EEG:s rättsakter

1. Rådets förordning nr 17 av den 6 februari 1962 (EGT nr 13,

21.2.1962, s. 204/62)

i dess lydelse enligt

— Förordning nr 59 av den 3 juli 1962 (EGT nr 58,

10.7.1962, s. 1655/62).

— Förordning nr 118/63/EEG av den 5 november 1963

(EGT nr 162, 7.11.1963, s. 2696/63).

— Förordning (EEG) nr 2822/71 av den 20 december

1971 (EGT nr L 285, 29.12.1971, s. 49).

— Anslutningsakten 1972 (EGT nr L 73, 27.3.1972, s.

14).

I artikel 25 skall följande punkt läggas till:

"5. Bestämmelserna i punkterna 1-4 ovan skall
fortfarande tillämpas på samma sätt beträffande
Greklands anslutning."

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

162

2. Kommissionens förordning nr 27 av den 3 maj 1962 (EGT nr Prop. 1994/95:19

35, 10.5.1962, s. 1118/62) Bilaga 25

i dess lydelse enligt

— Förordning (EEG) nr 1133/68 av den 26 juli 1968

(EGT nr L 189, 1.8.1968, s. 1).

— Förordning (EEG) nr 1699/75 av den 2 juli 1975

(EGT nr L 172, 3.7.1975, s. 11).

I artikel 2.1 skall "tio" ersättas med "elva".

3. Rådets förordning nr 19/65/EEG av den 2 mars 1965 (EGT nr

36, 6.3.1965, s. 533/65)

i dess lydelse enligt Anslutningsakten 1972 (EGT nr L 73,

27.3.1962, s. 14).

I artikel 4 gäller följande:

— Punkt 1 skall kompletteras med följande:

"Bestämmelserna i föregående stycke skall tillämpas
på samma sätt beträffande Greklands anslutning."

— Punkt 2 skall kompletteras med följande:

"Punkt 1 skall inte tillämpas på de avtal och de
samordnade förfaranden som omfattas av artikel
85.1 i fördraget genom Greklands anslutning och
som måste anmälas senast den 1 juli 1981 enligt
artiklarna 5 och 25 i förordning nr 17, såvida de
inte blivit anmälda före den dagen."

4. Kommissionens förordning nr 67/67/EEG av den 22 mars 1967

(EGT nr 57, 25.3.1967, s. 849/67)

i dess lydelse enligt

— Anslutningsakten 1972 (EGT nrL 73, 27.3.1972, s.

14).

— Förordning (EEG) nr 2591/72 av den 8 december

1972 (EGT nr L 276, 9.12.1972, s. 15).

I artikel 5 skall följande läggas till:

"Denna bestämmelse skall tillämpas på samma sätt
beträffande Greklands anslutning."

163

5. Rådets förordning (EEG) nr 2821/71 av den 20 december 1971
(EGt nr L 285, 20.12.1971, s. 46)

i dess lydelse enligt förordning (EEG) nr 2743/72 av den 19
december 1972 (EGT nr L 291, 28.12.1972, s. 144).

I artikel 4 gäller följande:

— I punkt 1 skall följande läggas till:

"Bestämmelserna i föregående stycke skall tillämpas
på samma sätt beträffande Greklands anslutning."

— Punkt 2 skall kompletteras med följande:

6. Kommissionens förordning (EEG) nr 2779/72 av den 21
december 1972 (EGT nr L 292, 29.12.1972, s. 23)

i dess lydelse enligt förordning (EEG) nr 2903/77 av den 23
december 1977 (EGT nr L 338, 28.12.1977, s. 14).

Artikel 6 skall kompletteras med följande:

"3. Förbudet i artikel 85.1 i fördraget skall inte
tillämpas på de specialiseringsavtal som är ikraft
vid tiden för Greklands anslutning och som genom
anslutningen omfattas av artikel 85.1 om de inom
sex månader efter anslutningen ändras så att de är
förenliga med villkoren i denna förordning."

EKSG:s rättsakter

7. Kommissionens beslut 72/443/ESKG av den 22 december 1972
(EGT nr L 297, 30.12.1972, s. 45).

I artikel 3.1 a skall ett led läggas till:

"i) Grekland."

8. Kommissionens beslut 3001/77/EKSG av den 28 december
1977 (EGT nr L 352, 31.12.1977, s. 4)

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

164

i dess lydelse enligt beslut 960/78/EKSG av den 11 maj 1978 Prop. 1994/95:19
(EGT nr L 126, 13.5.1978, s. 1). Bilaga 25

I bilaga I skall "Grekland" läggas till den förteckning över
medlemsstater som anges i fotnot 2.

I bilaga n skall "Grekland" läggas till den förteckning över
medlemsstater som anges i andra tabellen, första kolumnen.

VI. BESKATTNING

1. Rådets direktiv 69/335/EEG av den 17 juli 1969 (EGT nr L
249, 3.10.1969, s. 25).

I artikel 3.1 a skall följande läggas till:

— I den inledande bestämmelsen: Angivande av de

företag som lyder under "grekisk" lagstiftning.

— I första strecksatsen:

Avcovvpo^ ETatpta

— I andra strecksatsen:

ExepoppnOpo^ Kata peto/o^ Exatpia

— I tredje strecksatsen:

Exatpta neptoptap.Evr|<; Evu0wr]<;

2. Rådets direktiv 77/799/EEG av den 19 december 1977 (EGT
nr L 336, 27.12.1977, s. 15).

I artikel 1.3 skall följande läggas till:

"i Grekland:

4>opo<; taoSwapoc; poctiKtov Ttpooammv
0opo<; tao8vvapo<; vopiKtov npoGcmttov
Oopoq aKtvr|Tcru Tteptovata^

I artikel 1.5 skall följande läggas till:

"i Grekland:

o 'PKOvpyoq OtKOvopiKtov r| o otro avtou
opt^opevot; eKitpotnoTtot;.

3. Rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 (EGT
nr L 145, 13.6.1977, s. 1).

I artikel 3.2 bör följande läggas till efter sista strecksatsen:

"— Grekland:

Ayto Opoq

165

4. Rådets direktiv 68/221/EEG av den 30 april 1968 (EGT nr L

115, 18.5.1968, s. 14).

I artikel 1.2 skall följande strecksats läggas till:

"— de genomsnittliga avgifter som gäller

iGrekland vid tiden för landets anslutning.
Dessa bestämmelser skall dock tillämpas för at
utvärdera om dessa avgifter är förenliga med
bestämmelserna i artikel 97 i fördraget."

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

VII. EKONOMISK POLITIK

1. Beslut 13/79 av den 13 mars 1979 av styrelsen i den

Europeiska fonden för monetärt samarbete.

Beloppen på "gäldenärskvotema" och deras procentuella
fördelning skall ändras enligt följande:

miljoner ecu

procent-andel

Banque nationale de Belgique	580	7,20
Danmarks Nationalbank	260	3,23
Deutsche Bundesbank	1 740	21,62
EgTtopiKoq ccvxuipoa antog	150	1,86
OvÖev
Banque de France	1 740	21,62
Central Bank of Ireland	100	1,24
Banca d'Italia	1 160	14,41
Nederlandsche Bank	580	7,20
Bank of England	1 740	21.62

Total EEG

8 050

100,00

166

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

Beloppen på "borgenärskvotema" och deras procentuella fördelning skall
ändras enligt följande:

	milj ecu	procent-andel
Banque nationale de Belgique	1 160	7,20
Danmarks Nationalbank	520	3,23
Deutsche Bundesbank	3 480	21,62
[G]	300	1,86
Banque de France	3 480	21,62
Central Bank of Ireland	200	1.24
Banca d’Italia	2 320	14,41
Nederlandsche Bank	1 160	7,20
Bank of England	3 480	21.62
Totalt EEG	16 100	100,00

2. Rådets beslut 71/143/EEG av den 22 mars 1971 (EGT nr L 73,

27.3.1971, s. 15).

i dess lydelse enligt

Beslut 78/49/EEG av den 19 december 1977 (EGT nr L

14.18.1.1978, s. 14).

Beslut 78/1041/EEG av den 21 december 1978 (EGT nr L 379,

30.12.1978, s. 3).

Bilagan skall ersättas med följande:

167

BILAGA.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

	milj ecu	procent- andel
Belgien	1 000	6,96
Danmark	465	3,24
Tyskland	3 105	21,61
Grekland	270	1,88
Frankrike	3 105	21,61
Irland	180	1,25
Italien	2 070	14,40
Luxemburg	35	0,24
Nederländerna	1 035	7,20
Storbritannien	3 105	21.61
Totalt	14 370	100,00

3. Rådetsförordning (EEG) nr 397/75 av den 17 februari 1975 (EGT nr

L 46, 20.2.1975, s. 1).

I artikel 6 skall förteckningen över procentandelar ersättas med följande:

"Belgien/Luxemburg

Danmark

Tyskland

Grekland

Frankrike

Irland

Italien

Nederländerna

Storbritannien

14,40

6,46

43,24

3,72

43,24

2,48

28,82

14,40

43,24"

4. Rådets förordning (EEG) nr 398/75 av den 17 februari 1975 (EGT

nr L 46, 20.2.1975, s. 3).

I artikel 2 skall förteckningen över procentandelar ersättas med följande:

B elgien/Luxemburg	7,20
Danmark	3,23
Tyskland	21,62
Grekland	1,86
Frankrike	21,62
Irland	1,24
Italien	14,41
Nederländerna	7,20
Storbritannien	21,62"

168

Rådets beslut av den 18 mars 1958 (EGT nr 17, 6.10.1958, s. Prop. 1994/95:19

390/58) Bilaga 25

i dess lydelse enligt Anslutningsakten 1972 (EGT nr L 73,

27.3.1972, s. 14).

I artikel 7 skall "elva" ersättas med "tolv".

I artikel 10 punkt 1 skall "elva" ersättas med "tolv".

VIII. YTTRE FÖRBINDELSER

1. Rådets förordning (EEG) nr 1023/70 av den 25 maj 1970 (EGT
nr L 124, 8.6.1970, s. 1)

i dess lydelse genom Anslutningsakten 1972 (EGT nr L 73,

27.3.1972, s. 14).

I artikel 11.2 skall "fyrtioen" ersättas med "fyrtiofem".

2. Rådets förordning (EEG) nr 1439/74 av den 4 juni 1974 (EGT
nr L 159, 15.6.1974, s. 1)

i dess lydelse enligt

— Förordning (EEG) nr 959/75 av den 27 mars 1975

(EGT nr L 99, 21.4.1975, s. 5).

— Förordning (EEG) nr 1540/75 av den 16 juni 1975

(EGT nr L 157, 19.6.1975, s. 2).

— Förordning (EEG) nr 1927/75 av den 22 juli 1975

(EGT nr L 198, 29.7.1975, s. 9).

— Förordning (EEG) nr 2967/74 av den 25 november

1974 (EGT nr L 316, 26.11.1974, s.7).

— Förordning (EEG) nr 1680/75 av den 30 juni 1975

(EGT nr L 168, 1.7.1975, s. 72).

— Förordning (EEG) nr 646/75 av den 13 mars 1975

(EGT nr L 67, 14.3.1975, s. 21).

— Förordning (EEG) nr 2561/74 av den 8 oktober

1974 (EGT nr L 274, 9.10.1974, s. 17).

— offentliggörandet av den gällande versionen av
bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 1439/74 av
den 4 juni 1974 (EGT nr C 287, 15.12.1975, s. 1).

a) I bilaga I skall följande läggas till:

— i rubriken och titeln (EGT nr C 287, s. 3):

169

15 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 19. Del 5

I1APAPTHMA

Kotvot; FIi va Kat; EXEuOepcoGEöx;.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

—

i titlarna på var och en av de fyra kolumnerna (som
visas på var sida i EGT nr C 287, s. 3—47):

Etöoc; Ep7topEopaTO<;

KÅacrr] KA

EÅ£o9epoxrr| e^aprcogevr) aKOicXeioTiKa
atto tt|v KaTaycoyr)

Koivotikt] erci[3Å£\|/T|

EOvikt] ercipXEyTi

i fotnot 1 på s. 5, 8, 10, 25 och 40 i EGT nr C 287:

Tia rr|v axpipri 7tepiypa(|)r) rou
Ep7top£oparo<; pXs7tE otipeicoot) ctto teXoc;
tod 7tapapTT)paTO<;

i noten i slutet av bilagan (EGT nr C 287, s. 48), i
rubriken och titeln i vaije kolumn och för vaije
produkt:

ErniEioxrri

[G]

07.02 ur B [G]

07.04 ur B

13.03 ur B

20.02 ur H

ur 20.07

29.35 ur Q

ur 44.13

84.35 ur A III

170

b) I bilaga II skall orden "Grekland (inklusive Euboea Prop. 1994/95:19

och Sporadema, .... Kreta)" utgå från förteckningen Bilaga 25
över icke-medlemsländer.

Rådets förordning (EEG) nr 109/70 av den 19 december 1969
(EGT nr L 19, 26.1.1970, s. 1)

i dess lydelse enligt

— Förordning (EEG) nr 1492/70 av den 20 juli 1970
(EGT nr L 166, 29.7.1970, s. 1).

— Förordning (EEG) nr 2172/70 av den 27 oktober
1970 (EGT nr L 239, 30.10.1970, s. 1).

— Förordning (EEG) nr 2567/70 av den 14 december

1970 (EGT nr L 276, 21.12.1970, s. 1).

— Förordning (EEG) nr 432/71 av den 26 februari

1971 (EGT nr L 48, 27.2.1971, s. 68).

— Förordning (EEG) nr 725/71 av den 30 mars 1971
(EGT nr L 80, 5.4.1971, s. 4).

— Förordning (EEG) nr 1073/71 av den 25 maj 1971
(EGT nr L 119, 1.6.1971, s. 1).

— Förordning (EEG) nr 1074/71 av den 25 maj 1971
(EGT nr L 119, 1.6.1971, s. 35).

— Förordning (EEG) nr 2385/71 av den 8 november

1971 (EGT nr 1 249, 10.11.1971, s. 3).

— Förordning (EEG) nr 2386/71 av den 8 november

1971 (EGT nr L 249, 10.11.1971, s 12).

— Anslutningsakten 1972 (EGT nr L 73, 27.3.1972, s.

14).

— Förordning (EEG) nr 2406/71 av den 9 november

1971 (EGT nr L 250, 11.11.1971, s. 1).

— Förordning (EEG) nr 2407/71 av den 9 november

1971 (EGT nr L 250, 11.11.1971, s 7).

— Förordning (EEG) nr 1414/72 av den 27 juni 1972
(EGT nr L 151, 5.7.1972, s. 1).

— Förordning (EEG) nr 1751/72 av den 2 augusti

1972 (EGT nr L 184, 12.8.1972, s. 1).

Förordning (EEG) nr 955/73 av den 26 mars 1973
(EGT nr L98, 12.4.1973, s. 14).

171

— Förordning (EEG) nr 957/73 av den 26 mars 1973 Prop. 1994/95:19

(EGT nr L98, 12.4.1973, s. 21). Bilaga 25

— Förordning (EEG) nr 956/73 av den 26 mars 1973
(EGT nr L 98, 12.4.1973, s. 26).

— Förordning (EEG) nr 238/74 av den 21 januari 1974
(EGT nr L 27, 31.1.1974, s. 1).

— Förordning (EEG) nr 958/75 av den 27 mars 1975
(EGT nr L 99, 21.4.1975, s. 1).

— Förordning (EEG) nr 1119/75 av den 14 april 1975
(EGT nr L 111, 30.4.1975, s. 1).

— Förordning (EEG) nr 1212/75 av den 28 april 1975
(EGT nr L 124, 15.5.1975, s. 1).

— Förordning (EEG) nr 1927/75 av den 22 juli 1975
(EGT nr L 198, 29.7.1975, s. 7).

— Förordning (EEG) nr 469/76 av den 24 februari

1976 (EGT nr L 58, 5.3.1976, s. 1).

— Förordning (EEG) nr 2896/77 av den 20 december

1977 (EGT nr L 338, 28.12.1977, s. 1).

— Offentliggörande av den gällande versionen av
bilagan till nämnda förordning med hänsyn till
successiva ändringar (EGT nr C 287, 15.12.1975, s.
55).

I bilagan skall följande läggas till:

— i rubriken och titeln (EGT nr C 287, s. 56):

I1APAPTHMA

nPOBAEriOMENAI EIZATOrAI

To ttapap-nijia a<j)opa Eiaaywn/Et; <tct]v
KotVOTT|Ta, TCOV TtpOlOVTCOV TptTCOV /COpOlV KOD
avapepovrat Kaxorcepco Kat crnpEtoDvrat pe eva
VEV

— i förteckningen över förkortningar (EGT nr C 287,

s. 56) följande tabell:

ZDVT|lT]GEig

BG	= BouÄyapta
H	= Ouyyapta
PL	= noXcovta
R	= PoDpavta
CS	= ToExooXopaKta
DDR	= Aaucr] AripoKpatta tt\|<; TeppavtaV
SU	= EXLA
AL	= AXPavta

RPC = AatKT| ArpioKparia Tr|<; Kivat;

VN = Bopeto Bi&rvap

COR = Bopeiot; Kopea

MO = MoyyoXta

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

i titeln på vänstra kolumnen (Varuslag -
Tulltaxenummer) som återges på varje sida i EGT
nr C 287, s. 57-59:

nepiyppr) ep7topeopar<j)v

KÅacrri KA

i fotnot 1 på s. 58, 60, 61, 66 och 69 i EGT nr C

287:

Ra rqv aicpiPr) jtepiypatjyr) tod epitopeDpaTo;
P X e k e ct t| p £ t co ct r| ato uXo;
tod napapTTipaTot;

i noten i slutet av nämnda bilaga (EGT nr C 287, s.
79) i rubriken och titeln på vaije kolumn och för
vaije produkt:

Etipekoot]

[G] [G]

07.02 ur B

07.04 ur B

13.03 ur B

20.02 ur H

ur 20.07

29.35 ur Q

ur 44 .13

[G]

Rådets beslut 75/210/EEG av den 27 mars 1975 (EGT nr L 99,

21.4.1975, s. 7)

i dess lydelse enligt

173

beslut 76/971/EEG av den 13 december 1976 (EGT nr

L 365, 31.12.1976, s. 1). Prop. 1994/95:19

beslut 79/253/EEG av den 21 december 1978 (EGT nr Bilaga 25

L 60, 12.3.1979, s. 1).

I bilaga I skall följande läggas till:

nAPAPTHMA

ntvaKcu; xcopcov KpaxiKOD EpnoptOD itoo avat|)EpovTai
aro apöpo 1

Aipavia

BonÅyapta

Ouyyapta

noXcovta

Povpavta

TaE/oCTXopaiaa

EZZA

Aaucn AripoKpaTta xr)<; Teppavta^

AatKT| Ar)poKpaxia tt]<; Kivat;

Bopeiog Kopea

Bopeio Biervap

MoyyoXta

Följande skall läggas till var och en av bilagorna II-XI:

— i rubriken och titeln:

— (i bilaga II):

nAPAPTHMA II

noaoaTcoaei<; TtapaxcopoDgEVEt; ano xa Kpaxt] heati yta EtoayroyEi;
axr]v AÅpavta yta rpv 7tepio8o ano 1 Iavooaptou ecog 31 AeKEpppiou
1975

— (i bilaga DI):

nAPAPTHMA III
nocroaxcoCTEu;......ek.....BouXyapiat;

— (i bilaga IV):

noaoaxaxiEu; . . . . ek . . . Ovyyaptac;

och så vidare.

— I rutan "NB" under titeln i vaije bilaga:

Ch aptOpot xtuv KÅaGEiöv tod koivod
SaopoXoytoD ort] Seoxepri ott|Xt| avapspovrat
EvSfilKTlKa.

— I noten före varje kvotförteckning (EGT nr L 99, s.

16, 31, 49, 69, 88, 107 och 117):

Ol KOOOCTTGXrEU; TtOU OT)p£lODVtat (LE (*) KaXD7tT0DV povo

174

	npottovra ’U7tayopE'Uop£Vtx cttt]v anv&r]icr] EKAX. Lyvenox; 8ev -UKOKeivTat cttk; Ötara^Etg tik TtapowtK arto<\|>aCTEco<;. Oi kogootcooeu; avta; ava^epovTatcTODg KaTaÅoyovg Xaptv artXrig wtopvT]aEco<;.	Prop. 1994/95:19 Bilaga 25
5.	Rådets direktiv 70/509/EEG av den 27 oktober 1970 (EGT nr L 254, 23.11.1970, s. 1) i dess lydelse enligt Anslutningsakten 1972 (EGT nr L 73, 27.3.1972, s. 14). Fotnoten på s. 1 i bilaga A skall kompletteras med följande: "Grekland: Ke^aXato AatjtaXtaEcog niOTtooECov E^aycnycov.
6.	Rådets direktiv 70/510/EEG av den 27 oktober 1970 /EGT nr L 254, 23.11.1970, s. 26) i dess lydelse enligt Anslutningsakten 1972 (EGT nr L 73, 27.3.1972, s. 14). Fotnoten på s. 1 i bilaga A skall kompletteras med följande: "Grekland: KspaXato AapaXtOEUx; FIictcdctecov E^aycoytov
7.	Rådets beslut av den 4 april 1978 om tillämpningen av vissa riktlinjer beträffande offentligt kreditstöd (inte offentliggjort) utvidgat genom rådets beslut av den 16 november 1978 (inte offentliggjort). I bilaga C (Förteckning över deltagare) skall "Grekland" läggas till i den fotnot som förtecknar medlemsstaterna i gemenskapen och utgå ur förteckningen över icke-medlemsländer.

175

IX. SOCIALPOLITIK

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

1. Rådets fördning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 (EGT

nr L 149, 5.7.1971, s. 2)

i dess lydelse enligt

— Anslutningsakten 1972 (EGT nr L 73, 27.3.1972, s.

14).

— Förordning (EEG) nr 2864/72 av den 19 december

1972 (EGT nr L 306, 31.12.1972, s. 1).

— Förordning (EEG) nr 1392/74 av den 4 juni 1974

(EGT nr L 152, 8.6.1974, s. 1).

— Förordning (EEG) nr 1209/76 av den 30 april 1976

(EGT nr L 138, 26.5.1976, s. 1).

— Förordning (EEG) nr 2595/77 av den 21 november

1977 (EGT nr L 302, 26.11.1977, s. 1).

I artikel 1 a:

— I slutet av ii skall följande läggas till:

"eller enligt ett program som avses i iii".

— Efter ii skall följande läggas till:

"iii) den som är obligatoriskt försäkrad
mot flera av de risker som täcks av
de grenar som denna förordning
behandlar, enligt ett standardsystem
för social trygghet för hela
lantbruksbefolkningen enligt de
kriterier som ange i bilaga V,"

— iii skall bli iv.

I artikel 82.1 skall "femtiofyra" ersättas med
"sextio".

I bilaga I skall följande läggas till:

"E. Grekland

Ingen"

Uppgifterna "E. Irland", "F. Italien", "G. Luxemburg", "H.
Nederländerna" och "I. Storbritannien" blir "F. Irland", "G.
Italien", "H. Luxemburg", "I. Nederländerna" respektive "J.

176

Storbritannien".

I bilaga n skall avsnitten A och B ändras enligt följande:

Avsnitt A

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

Efter orden "Belgien - Frankrike" skall följande
införa:

"4. Belgien - Grekland

Artiklarna 15.2, 35.2 och 37 i den

Allmänna konventionen av den 1
april 1958".

Efter orden "Danmark - Frankrike" skall följande
införas:

"12. Danmark - Grekland

Ingen konvention".

Efter orden "Tyskland - Frankrike" skall följande
införas:

"19. Tyskland - Grekland

Artikel 5.2 i den Allmänna
konventionen av den 25 april
1961”.

Efter orden "Tyskland - Storbritannien" skall
följande införas:

"23. Frankrike - Grekland

Artikel 16 fjärde stycket och
artikel 30 i den Allmänna
konventionen av den 19 april
1958".

Efter orden "Frankrike - Storbritannien" skall
följande införas:

"31. Grekland - Irland

Ingen konvention

32. Grekland - Italien

Ingen konvention

33. Grekland - Luxemburg

Ingen konvention

34. Grekland - Nederländerna

Artikel 4.2 i den Allmänna
konventionen av den 13
september 1966

35. Grekland - Storbritannien
Ingen konvention"

Efter den nya rubriken "Belgien-Grekland" skall
samtliga befintliga rubriker omnumreras därefter.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

Avsnitt B

Efter rubriken "Belgien - Frankrike" skall följande
införas:

"4. Belgien - Grekland

Ingen".

Efter rubriken "Danmark - Frankrike" skall följande
införas:

"72. Danmark - Grekland

Ingen konvention".

Efter rubriken "Tyskland - Frankrike" skall följande
införas:

"19. Tyskland - Grekland

Ingen".

Efter rubriken "Tyskland - Storbritannien" skall
följande införas:

"25. Frankrike - Grekland

Ingen".

Efter rubriken "Frankrike - Storbritannien" skall
följande införas:

178

Efter orden "Frankrike - Storbritannien" skall
följande införas:

"31. Grekland - Irland

Ingen konvention

32. Grekland - Italien

Ingen konvention

33. Grekland - Luxemburg

Ingen konvention

34. Grekland - Nederländerna
Artikel 4.2 i den Allmänna
konventionen av den 13
september 1966

35. Grekland - Storbritannien
Ingen konvention"

Efter den nya rubriken "Belgien-Grekland" skall
samtliga befintliga rubriker omnumreras därefter.

Avsnitt B

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

Efter rubriken "Belgien - Frankrike" skall följande
införas:

"4. Belgien - Grekland

Ingen".

Efter rubriken "Danmark - Frankrike" skall följande
införas:

"12. Danmark - Grekland

Ingen konvention".

Efter rubriken "Tyskland - Frankrike" skall följande
införas:

”19. Tyskland - Grekland

Ingen".

Efter rubriken "Tyskland - Storbritannien" skall
följande införas:

"25. Frankrike - Grekland

Ingen".

Efter rubriken "Frankrike - Storbritannien" skall
följande införas:

179

"31.	Grekland - Irland Ingen konvention	Prop. 1994/95:19 Bilaga 25
32.	Grekland - Italien Ingen konvention
33.	Grekland - Luxemburg Ingen konvention
34.	Grekland - Nederländerna Ingen
35.	Grekland - Storbritannien Ingen konvention".

— Efter den nya rubriken "Belgien - Grekland" skall

samtliga befintliga rubriker omnumreras därefter.

I bilaga Hl skall följande införas:

"E. Grekland

Den lagstiftning som omfattar
j ordbruksförsäkringssystemet".

Rubrikerna "E. Irland", "F. Italien", "G. Luxemburg", "H.
Nederländerna" och "I. Storbritannien" blir "F. Irland", "G.
Italien", "H. Luxemburg", "I. Nederländerna" respektive "J.
Storbritannien".

I bilaga V skall följande införas:

"E. Grekland

1. Personer som är försäkrade enligt OGA-
ordningen och som utövar verksamhet
uteslutande som anställda eller som är eller har
varit omfattade av lagstiftningen i någon annan
medlemsstat och som följaktligen är eller har
varit "anställda" i den betydelse som avses i
artikel la i förordningen anses som anställda i
den betydelse som avses i artikel la iii i
förordningen.

2. För beviljande av nationella familjebidrag skall
de personer som avses i artikel 1 a i och iii i
förordningen anses som anställda i den
betydelse som avses i artikel la ii i
förordningen.

180

3. Utan hinder av punkt 1 skall artikel 22. 1 a i
förordningen tillämpas på personer försäkrade
enligt OGA vars hälsotillstånd nödvändiggör
omedelbar vård innan han böljar en anställning
som han kommit för att påbörja i en annan
medlemsstat än Grekland.

4. Artikel 10.1 i förordningen påverkar inte
besstämmelsen i artikel 2.4 i Decree Law nr
4577/66 varigenom betalningen av de
pensioner som ges av IKA till personer av
grekisk nationalitet eller härkomst som
kommer från Egypten eller Turkiet skall
suspenderas om pensionstagaren bor utomlands
längre än tre månader utan giltiga skäl."

Rubrikerna "E. Irland", "F. Italien", "G. Luxemburg", "H.
Nederländerna" och "I. Storbritannien" blir "F. Irland", "G.
Italien", "H. Luxemburg", "I. Nederländerna" respektive "J.
Storbritannien".

Rådets förordning (EEG) nr 574/72 av den 21 mars 1972 (EGT
nr L 74, 27.3.1972, s. 1)

i dess lydelse enligt

— förordning (EEG) nr 2059/72 av den 26 september
1972 (EGT nr L 222, 29.9.1972, s. 18).

— Förordning (EEG) nr 878/73 av den 26 mars 1973
(EGT nr L 86, 31.3.1973, s. 1).

— Förordning (EEG) nr 1392/74 av den 4 juni 1974
(EGT nr L 152, 8.6.1974, s. 1).

— Förordning (EEG) nr 2639/74 av den 15 oktober
1974 (EGT nr L 283, 19.10.1974, s. 1).

— Förordning (EEG) nr 1209/76 av den 30 april 1976
(EGT nr L 138, 26.5.1976, s. 1).

— Förordning (EEG) nr 2595/77 av den 21 november
1977 (EGT nr L 302, 26.11.1977, s. 1).

Efter artikel 8 skall följande artikel 8 a läggas till:

"Artikel 8 a

Bestämmelser som är tillämpliga vid
sammanträffande av rättigheter tillsjukförsäk-
ringsförmåner, förmån vid olycksfall i arbetet
eller arbetssjukdomar enligt grekisk lagstiftning
och lagstiftningen i en eller flera medlemsstater

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

181

Om under en och samma period en anställd eller en Prop. 1994/95:19
familjemedlem har rätt till sjukförsäkringsförmåner, Bilaga 25
förmåner vid olycksfall i arbetet eller
arbetsssjukdom enligt hellensk lagstiftning och
enligt lagstiftningen i en eller flera medlemsstater
skall dessa förmåner ges endast enligt den
lagstiftning som den anställde senast omfattades

av."

Efter artikel 9 skall följande artikel 9a läggas till:

"Artikel 9a

Bestämmelser som är tillämpliga vid
sammanträffande av rättigheter till
arbetslöshetsförmåner

Om en arbetstagare som är berättigad till
arbetslöshetsförmåner enligt en medlemsstats
lagstiftning som han omfattades av under sin
senaste anställning enligt artikel 69 i Förordningen
senare beger sig till Grekland där han också är
berättigad till arbetslöshetsförmåner enligt en
försäkringsperiod eller anställning som han tidigare
fullgjort enligt grekisk lagstiftning skall rätten att
uppbära förmåner enligt grekisk lagstiftning
tillfälligt upphävas under den period som föreskrivs
i artikel 69.1 c i förordningen."

I artikel 10 skall efter punkt 1 följande punkt 1 a läggas till:

"1 a. Om en anställd som omfattas av

lagstiftningen i en medlemsstat är berättigad till
familjeförmån genom försäkringsperioder eller
anställningsperioder som fullgjorts enligt grekisk
lagstiftning skall denrätten tillfälligt upphävas om
för samma period och samma familjemedlem
familjeför mån eller barnbidrag beviljas enligt
lagstiftningen i den första medlemsstaten enligt
artiklarna 73 och 74 i förordningen."

I artikel 107 skall i punkt 1 följande stycke läggas till:

"För tillämpningen av denna bestämmelse skall
omräkningskursen för den grekiska drakman baseras
på kurserna på Atens valutamarknad tills rådet
fattar beslut om annat."

I punkt 3 skall följande led läggas till:

"d) för den grekiska drakman: de genomsnittliga
officiella kurserna vaije bankdag för Bank of
Greece."

182

Leden d, e, f och g blir e,.f, g respektive h.

I bilaga I skall följande läggas till:

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

— Efter rubriken "D. Frankrike" skall följande läggas

till:

"E. Grekland

1. YnOYPrOL KOINONIKT2N

YTIHPEEIQN A0HNA

(Socialminister) Aten

2. YFIOYPrOZ EPTAELAZ A0HNA

(Arbetsmarknadsminister) Aten

3. YnOYPrOZ EMTIOPIKHZ

NATTIAIAE I1EIPAIAE

(Minister för handelsflottan) Piraeus"

— Rubrikerna "E. Irland", "F. Italien", "G.
Luxemburg", "H. Nederländerna" och "I.
Storbritannien" blir "F. Irland", "G. Italien",
"H. Luxemburg", "I. Nederländerna" respektive
"J. Storbritannien".

Bilaga 2 skall kompletteras enligt följande:

— Under rubriken "C. Tyskland" skall i punkt 2 a i följande läggas
till som en sjunde strecksats:

"— om den berörda
personen är bosatt i
Grekland eller är
grekisk medborgare
bosatt i ett icke-
medlemsland:

Ländes-

versicherungsanstalt
Wurtemberg

(W iirtembergs
regionala
försäkringsans talt),
Stuttgart",

— Under rubriken "C. Tyskland" skall i punkt 2 b i följande läggas
till som en sjunde strecksats:

183

— om det senaste bidraget enligt Prop. 1994/95:19

lagstiftningen i en annan medlemsstat Bilaga 25

betalades till en grekisk
pensionsinstitution

Landesversicherungsanstalt Wurtemberg
(WUrtembergs regionala
försäkringsanstalt), Stuttgart",

— Under rubriken "D. Frankrike" skall följande läggas till:

E. GREKLAND

1. Sjukdom, moderskap

i) Som allmän regel:	1APYMA KOINQNIKQN ABDAAEEftN (IKA)	A0HNA
	(Socialförsäkringsinstitutet eller det försäkringsorgan hos vilket den anställde är eller var försäkrad)	Aten
ii) För sjömän:	OIKOL NAYTOY (Sjömanshemmet)	FIEIPAIA Pireus
iii) System för		A0HNA
jordbrukare:	OPrANIZMOE rEQPriKQN AEOAAI2EQN (OrA) (Socialförsäkringsinstitutet för jordbruket)	Aten

184

2. Invaliditet, ålderdom,		Prop. 1994/95:19
dödsfall (pensioner)		Bilaga 25
i) Som allmän regel:	IAPYMA KOINQNIKQN	A0HNA
	AZ<bAAIEEQN (IKA) (Socialförsäkringsinstitutet eller det försäkringsorgan där arbetstagare är eller var försäkrad)	Aten
ii) För sjömän:	NAYTIKON AnOMAXIKON TAMEIO (NAT)	nEIPAIAE
	(Sjömanshem)	Pireus
	OPTANIEMOL	A0HNA
iii) System för	rEQPriKQN	Aten
jordbrukare:	AZOAA1EEQN (OrA) (Socialförsäkringsinstitutet för jordbruket)

3. Olycksfall i arbetet,
arbets-sjukdomar

Som allmän regel:

IAPYMA KOINQNIKQN
AZ<PAAIEEQN (IKA)
(Socialförsäkringsinstitutet
eller det försäkringsorgan
hos vilket den anställde är
eller var försäkrad)

A0HNA

Aten

ii)

För sjömän:

NNAYTIKON

AnOMAXIKON

TAMEIO (NAT)

nEIPAIAE

Pireus

iii)

System för
jordbrukare:

(Sjömanshem)

OPTANIEMOE
rEQPriKON

AZOAAIZEQN (OTA)
(Socialförsäkringsinstitutet
för jordbruket)

A0HNA

Aten

185

16 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 19. Del 5

4. Dödsfallsersättning

(begravningskostnader)

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

i) Som allmän regel:	IAPYMA KOINQNIKHN AE0AAIEEQN (IKA) (Socialförsäkringsinstitutet eller det försäkringsorgan hos vilket den anställde är eller var försäkrad)	A0HNA Aten
ii) För sjömän:	OIKOZ NAYTOY	nEIPAIAZ Pireus
iii) System för	(Sjömanshem)	A0HNA Aten
jordbrukare:	OPrANIEMOE
	rEQPriKQN ADDAAILEQN (OrA) (Socialförsäkringsinstitutet för jordbruket, Aten)

5. Familjebidrag

i) System för anställda,
inklusive
företagssystem

OPrANIEMOE
AnAZXOAHEEQE
EPrATIKOY
AYNAMIKOY (OAEA)
(Arbetskontoret)

A0HNA

Aten

ii) Allmänt:

A0HNA
OPrANlZMOE Aten

rEQPriKQN

AE<PAA1ZEQN (OrA)
(Socialförsäkringsinstitutet
för jordbruket, Aten)

186

6. Arbetslöshet

i) Som allmän regel:

OPFANLEMOE

AnALXOAHlEQX

EPTATIKOY

AYNAMIKOY (OrA)
(Arbetskontoret)

A0HNA

Aten

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

ii) För sjömän:

iii) System för
anställda inom
tidningsindustrin
som tillämpas av:

OI KOL NAYTOY
(Sjömans-hemmet)

FIEIPAIAL

Pireus

1. TAMEIO
AE0AAIZEQZ
EPTATQN TYnOY
(Försäkringskassan för
arbetare inom tidnings-
industrin)

2. TAMEIO
LTNTAEEQZ
npozoniKOY
E^HMEPIAQN
A0HNQN-
0EZLAAONIKHZ
(Pensionskassan för
arbetare inom
tidingsindustrin i Aten och
Tessaloniki)

A0HNA

Aten

Rubrikerna "E. Irland”, "F. Italien", "G. Luxemburg",
"H. Nederländerna" och "I. Storbritannien" blir "F.
Irland", "G. Italien", "H. Luxemburg", "I.
Nederländerna" respektive "J. Storbritannien".

Bilaga 3 skall kompletteras med följande:

Under rubriken "C. Tyskland" skall 3 a kompletteras
med följande:

"viii) i förhållande till Grekland"
Landesversicherungs anstalt Wurtemberg
(Wiirtembergs regionala försäkringsanstalt),
Stuttgart",

Efter rubriken "D. Frankrike" skall följande läggas till:

187

E. GREKLAND

1. Arbetslöshetsförmån,
familjebidrag:

2. Andra förmåner

OPTANIZMOE
AnAZXOAHZEQL
EPTATIKOY
AYNAMIKOY
(Arbetskontoret)
IAPYMA

KOINQNIKQN
AE<DAAISEQN
(IKA)

Socialförsäkrings-
institutet

AOHNA

Aten

AOHNA

Aten

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

3. Förmåner för sjömän:

NAYTIKO
AnOMAXIKO
TAMEIO ((NAT)
OIKOI NAYTOY

Kata 7t£pirtTCixrr|

TIEIPAIAS

Pireus

(Sjömännens
pensionskassa eller
sjömanshemmet,
efter vad som är
tillämpligt)

— Rubrikerna "E. Irland", "F. Italien", "G. Luxemburg",
"H. Nederländerna" och "I. Storbritannien" blir "F.
Irland", "G. Italien", "H. Luxemburg", "I.
Nederländerna" respektive "J. Storbritannien".

Bilaga 4 skall kompletteras enligt följande:

— Under rubriken "C. Tyskland" skall 3 b kompletteras
med följande:

"viii) i förhållande till Grekland "LandesversicherungsanstaltWurtemberg
(Wiirtembergs regionala försäkrings-
anstalt), Stuttgart",

Efter rubriken "D. Frankrike" skall följande läggas till:

"E. GREKLAND

1. Som allmän regel

IAPYMA KOINQNIKQN

AE4>AAIEEQN

(Socialförsäkringsinstitutet)

AOHNA
Aten

2. Arbetslöshetsförmån,

OPTANIZMOZ

AOHNA

familjebidrag

AriAZXOAHlEQZ
EPTATIKOY
AYNAMIKOY
(Arbetskontoret)

Aten

188

3. För sjömän: NAYTIKO AIIOMAXIKO FIEIPAIAL ^P' 1994/95:19

TAMEIO Pireus Bilaga 25

(Sjömännens pensionskassa)

— Rubrikerna "E. Irland", "F. Italien", "G. Luxemburg",

"H. Nederländerna" och "I. Storbritannien" blir "F.
Irland", "G. Italien", "H. Luxemburg", "I.
Nederländerna" respektive "J. Storbritannien".

Bilaga 5 skall ändras enligt följande:

— Efter rubriken "3. Belgien - Frankrike" skall följande läggas till:

"4. Belgien - Grekland

Ingen".

— Efter rubriken "Danmark - Frankrike" skall följande läggas till:

"12. Danmark - Grekland

Ingen konvention".

— Efter rubriken "Tyskland - Frankrike" skall följande läggas till:

"19. Tyskland - Grekland
Ingen".

— Efter rubriken "Tyskland - Storbritannien" skall följande läggas

till:

"25. Frankrike - Grekland

Ingen",

Efter rubriken "Frankrike - Storbritannien" skall följande läggas

till:
"31.	Grekland - Irland Ingen konvention
32.	Grekland - Italien Ingen konvention
33.	Grekland - Luxemburg Ingen konvention
34.	Grekland - Nederländerna Ingen
35.	Grekland - Storbritannien Ingen konvention".

Efter den nya rubriken "4. Belgien - Grekland" skall samtliga
befintliga rubriker omnumreras därefter. 189

Bilaga 6 skall kompletteras enligt följande:

Rubriken "C. Tyskland" skall kompletteras enligt
följande: Under punkt 1 a och 2 a skall "Grekland"
läggas till efter "Frankrike".

Efter rubriken "D. Frankrike" skall följande läggas till:

"E. GREKLAND

Pensionsförsäkring för anställda
(invaliditet, ålderdom, dödsfall)

a) i förhållande till Frankrike:

Betalning via förbindelseorganen

b) i förhållande till Belgien, Danmark,
Tyskland, Irland, Italien,
Luxemburg, Nederländerna och
Storbritannien

Direkt betalning".

— Rubrikerna "E. Irland", "F. Italien", "G. Luxemburg", "H.
Nederländerna" och "I. Storbritannien" blir "F. Irland", "G.
Italien", "H. Luxemburg", "I. Nederländerna" respektive "J.
Storbritannien".

Bilaga 7 skall kompletteras enligt följande:

— Efter rubriken "D. Frankrike" skall följande läggas till:

"E. TPEKAANA

TPAFIEZATHL EAAAAOE
(Bank of Greece)

A0HNA

Aten".

— Rubrikerna "E. Irland", "F. Italien", "G. Luxemburg", "H.
Nederländerna" och "I. Storbritannien" blir "F. Irland", "G.
Italien", "H. Luxemburg", "I. Nederländerna" respektive "J.
Storbritannien".

Bilaga 9 skall kompletteras enligt följande:

— Efter rubriken "D. Frankrike" skall följande läggas till:

"E. GREKLAND

Det allmänna socialförsäkringsssystemet som tillämpas av
IAPYMA KOINQNIKT1N AZOAAIZEQN (IKA)
(SOCIALFÖRSÄKRINGSINSTITUTET) skall beaktas vid
beräkningen av den genomsnittliga årliga kostnaden för
vårdförmåner."

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

190

— Rubrikerna "E. Irland", "F. Italien", "G. Luxemburg", "H. Prop. 1994/95:19

Nederländerna" och "I. Storbritannien" blir "F. Irland", "G. Bilaga 25
Italien", "H. Luxemburg", "I. Nederländerna" respektive "J.
Storbritannien".

Bilaga 10 skall kompletteras enligt följande:

— Efter rubriken "D. Frankrike" skall följande läggas till:

"E GREKLAND

För tillämpningen av
artikel 14.3 i
förordningen och
artikel 11.1 i
tillämpningsförordnin
gen:

Allmänt

IAPYMA KO1NQNIKI2N

ABDAAILEQN (IKA)

AOHNA
Aten

b) För sjömän:

NAYTIKO

AI1OMAXIKO TAMEIO
(NAT)

IlEIPAIAL

Pireus

2. För tillämpningen av artiklarna 13.2, 13.3, 14.1 och 14.2 i tillämpningsförordnin gen:	IAPYMA KOINQNIKI2N ADDAAIEEQN (IKA)	AOHNA Aten
3. För tillämpningen av artiklarna 80.2 och 85.2 i tillämpningsförordnin gen	OPrANIZMOE AnALXOAHEEQZ EPrATIKOY AYNAMIKOY (OAEA)	AOHNA Aten
4. För tillämpningen av artikel 81 i tillämpningsförordnin gen:	IAPYMA KOINQNIKON ABDAAILEQN (IKA)	AOHNA Aten
5. För tillämpningen av artiklarna 102.2 och 110 i tillämpnings- förordningen:

191

a) Familjebidrag,	OPTANILMOE	AOHNA ProP- 1994/95:19
arbetslöshetsförmå	AflAZXOAHLEQE	Bilaga 25
n	EPTATIKOY AYNAMIKOY (OAEA) (Arbetskontoret)	Aten
b) Förmåner för	NAYT1KO	nEIPAIAE
sjömän:	AI1OMAXIKO TAMEIO (NAT)	Pireus
	(Sjömännens pensionskassa)
c) Övriga förmåner:	IAPYMA KOINQNIKQN	AOHNA
	ADPAAIEEQN (IKA)	Aten
	(Socialförsäkrings- institutet)
6. För tillämpningen
av artikel 82.2 i tillämpningsförord	OPTAN1ZMOE	AOHNA
ningen:	AnAZXOAHLEQE EPTATIKOY AYNAMIKOY (OAEA)	Aten
	(Arbetskontoret)
7. För tillämpningen av
artikel 113.2 i tillämpningsförordnin gen:

a) Förmåner för
sjömän:

NAYTIKO FIEIPAIAZ

ATIOMAX1KO TAMEIO

(NAT) Pireus

(Sjömännens
pensionskassa)

b) Övriga förmåner:

IAPYMA KOINQNIKQN AOHNA

AEOAA1EEQN (IKA)

Aten

(Socialförsäkrings-

institutet)

— Rubrikerna "E. Irland", "F. Italien", "G. Luxemburg", "H.
Nederländerna" och "I. Storbritannien" blir "F. Irland", "G.
Italien", "H. Luxemburg", "I. Nederländerna" respektive "J.
Storbritannien".

3. Rådets förordning (EEG) nr 337/75 av den 10 februari 1975 (EGT nr L
39, 13.2.1975, s. 1).

192

I artikel 4.1 skall "trettio" ersättas av "trettiotre". Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

I artikel 4.1 a, b och c skall "nio" ersättas med "tio".

4. Rådets direktiv (EEG) nr 68/360/EEG av den 15 oktober 1968 (EGT nr

L 257, 19.10.1968, s. 13)

i dess lvdelse enligt Anslutningsakten 1972 (EGT nr L 73, 27.3.1972, s.

14).

Fotnoten i bilagan skall ersättas med följande:

Belgien, Danmark, Nederländerna, Frankrike, Tyskland, Grekland,

Irland, Italien, Luxemburg, Storbritannien, beroende på vilket land
som utfärdar kortet."

5. Rådets beslut av den 25 augusti 1960 (EGT nr 56, 31.8.1960, s. 1201/60)

i dess lydelse enligt

— beslut 68/188/EEG av den 9 april 1968 (EGT nr L 91, 12.4.1968,
s. 25).

— Anslutningsakten 1972 (EGT nr L 73, 27.3.1972, s. 14).

I artikel 2 skall "femtiofyra" ersättas med "sextio".

I artikel 4 skall "nio" ersättas med "tio".

6. Rådets beslut 63/688/EEG av den 18 december 1963 (EGT nr 190,
30.12.1963, s. 3090/63)

i dess lydelse enligt

— beslut 68/189/EEG av den 9 april 1968 (EGT nr L 91, 12.4.1968,
s. 26).

— Anslutningsakten 1972 (EGT nr L 73, 27.3.1972, s. 14).

I artikel 1 skall "femtiofyra" ersättas med "sextio".

7. Rådets beslut 74/325/EEG av den 27 juni 1974 (EGT nr L 185, 9.7.1974,
s. 15).

I artikel 4.1 skall "femtiofyra" ersättas med "sextio".

8. Beslutet av företrädare för medlemsstaternas regeringar vid möte med
Särskilda ministerrådet av den 9 juli 1957 (EGT nr 28, 31.8.1957, s.
487/57)

i dess lydelse enligt

beslutet av medlemsstaternas regeringars företrädare vid möte med
Särskilda ministerrådet av den 11 mars 1965 (EGT nr 46,

193

22.3.1965, s. 698/65).

— Anslutningsakten 1972 (EGT nr L 73, 27.3.1972, s. 14).

I artikel 3 punkt 1 skall "trettiosex" ersättas med "fyrtio".

I artikel 13 punkt 3 skall "sex" ersättas med "sju".

I artikel 18 punkt 1 skall "tjugofyra" ersättas med "tjugosju".

I artikel 18 punkt 2 skall "nitton" ersättas med "tjugoen".

9. Rådets direktiv 77/576/EEG av den 25 juli 1977 (EGT nr L 229,

7.9.1977, s. 12).

I artikel 6.2 skall "fyrtioen" ersättas med "fyrtiofem".

X. TILLNÄRMNING AV LAGSTIFTNING

a) Tekniska hinder (industriprodukter)

1. I följande rättsakter och angivna artiklar skall "41" eller "fyrtioen"
ersättas med "fyrtiofem".

a) Rådets direktiv 70/156/EEG av den 6 februari 1970 (EGT nr L 42,

23.2.1970, s 1):

Artikel 13.2.

b) Rådets direktiv 74/150/EEG av den 14 mars 1974 (EGT nr L 84,

28.3.1974, s. 10):

Artikel 13.2.

c) Rådets direktiv 71/316/EEG av den 26 juli 1971 (EGT nr L 202,
6.9.1971, s. 1):

Artikel 19.2.

d) Rådets direktiv 67/548/EEG av den 27 juni 1967 (EGT nr 196,
16.8.1967, s. 1)

i dess lydelse särskilt enligt rådets direktiv 73/146/EEG av den 21 maj
1973 (EGT nr L 167, 25.6.1973, s. 1):

Artikel 8c.2.

e) Rådets direktiv 76/116/EEG av den 18 december 1975 (EGT nr L 24,

30.1.1976, s. 21):

Artikel 11.2.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

194

f) Rådets direktiv 72/276/EEG av den 17 juli 1972 (EGT nr L 173,

31.7.1972, s. 1):

Artikel 6.2.

g) Rådets direktiv 76/117/EEG av den 18 december 1975 (EGT nr L 24,

30.1.1976, s. 45):

Artikel 7.2.

h) Rådets direktiv 76/889/EEG av den 4 november 1976 (EGT nr L 336,

4.12.1976, s. 1):

Artikel 8.2.

i) Rådets direktiv 73/361/EEG av den 19 november 1973 (EGT nr L
335, 5.12.1973, s. 51):

Artikel 5.2.

j) Rådets direktiv 75/324/EEG av den 20 maj 1975 (EGT nr L 147,
9.6.1975, s. 40):

Artikel 7.2.

k) Rådets direktiv 76/767/EEG av den 27 juli 1976 (EGT nr L 262,

27.9.1976, s. 153):

Artikel 20.2.

l) Rådets direktiv 76/768/EEG av den 27 juli 1976 (EGT nr L 262,

27.9.1976, s. 169):

Artikel 10.2.

m) Rådets direktiv 79/113/EEG av den 19 december 1978 (EGT nr L
33, 8.2.1979, s. 15):

Artikel 5.2.

2. Rådets direktiv 70/156/EEG av den 6 februari 1970 (EGT nr L 42,

23.2.1970, s. 1)

i dess lydelse enligt Anslutningsakten 1972 (EGT nr L 73, 27.3.1972, s
14).

I artikel 2 a skall följande strecksats läggas till:

— eyKptcni TU7tot) (enligt den grekiska lagstiftningen)

3. Rådets direktiv 70/388/EEG av den 27 juli 1970 (EGT nr L 176,

10.8.1970, s. 12)

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

195

i dess lydelse enligt Anslutningsakten 1972 (EGT nr L 73, 27.3.1972, s. Prop. 1994/95:19

14). Bilaga 25

I bilaga I punkt 1.4.1 skall följande införas inom klamrama:

"E för Grekland".

4. Rådets direktiv 71/127/EEG av den 1 mars 1971 (EGT nr L 68,

22.3.1971, s. 1)

i dess lydelse enligt Anslutningsakten 1972 (EGT nr L 73, 27.3.1972, s.
14).

I bilaga I punkt 2.6.1 skall följande införas inom klamrama:

"E för Grekland".

5. Rådets direktiv 76/114/EEG av den 18 december 1975 (EGT nr L 24,

30.1.1976, s. 1).

I bilaga I skall följande införas inom klamrama:

"E för Grekland".

6. Rådets direktiv 76/757/EEG av den 27 juli 1976 (EGT nr L 262,

27.9.1976, s. 32).

I bilaga in punkt 4.2 skall följande införas efter uttrycket "IRL för
Irland":

"E för Grekland".

7. Rådets direktiv 76/758/EEG av den 27 juli 1976 (EGT nr L 262,

27.9.1976, s. 54).

I bilaga III punkt 4.2 skall följande införas efter uttrycket "IRL för
Irland":

"E för Grekland".

8. Rådets direktiv 76/759/EEG av den 27 juli 1976 (EGT nr L 262,

27.9.1976, s. 71).

I bilaga III punkt 4.2 skall följande införas efter uttrycket "IRL för
Irland":

"E för Grekland".

9. Rådets direktiv 76/760/EEG av den 27 juli 1976 (EGT nr L 262,

27.9.1976, s. 85).

I bilaga I punkt 4.2 skall följande införas efter uttrycket "IRL för Irland":
"E för Grekland".

196

10. Rådets direktiv 76/761/EEG av den 27 juli 1976 (EGT nr L 262, Prop. 1994/95:19

27.9.1976, s. 96). Bilaga 25

I bilaga VI punkt 4.2 skall följande införas efter uttrycket "IRL för
Irland":

"E för Grekland".

11. Rådets direktiv 76/762/EEG av den 27 juli 1976 (EGT nr L 262,

27.9.1976, s. 122).

I bilaga VI punkt 4.2 skall följande införas efter uttrycket "IRL för
Irland":

"E för Grekland".

12. Rådets direktiv 74/150/EEG av den 4 mars 1974 (EGT nr L 84,

28.3.1974, s. 10).

I artikel 2 a skall följande strecksats införas:

"— [G] (enligt den grekiska lagstiftningen)

13. Rådets direktiv 71/316/EEG av den 26 juli 1971 (EGT nr L 202,

6.9.1971, s. 1)

i dess lydelse enligt Anslutningsakten 1972 (EGT nr L 73, 27.3.1972, s.

14).

I bilaga I punkt 3.1 första strecksatsen och i bilaga II punkt 3.1.1.1 a
första strecksatsen skall uttrycket "E för Grekland" införas inom
klamrama.

14. Rådets direktiv 71/348/EEG av den 12 oktober 1971 (EGT nr L 239,

25.10.1971, s. 9)

i dess lydelse enligt Anslutningsakten 1972 (EGT nr 73, 27.3.1972, s.

14).

I bilagan, kapitel IV punkt 4.8.1 skall uttrycket [G] införas efter "1
pfennig".

15. Rådets direktiv 71/347/EEG av den 12 oktober 1971 (EGT nr L 239,

25.10.1971, s. 1)

i dess lydelse enligt Anslutningsakten 1972 (EGT nr L 73, 27.3.1972, s.

14).

I artikel 1 a skall uttrycket [G] införas inom klamrama.

16. Rådets direktiv 69/493/EEG av den 15 december 1969 (EGt nr L 326,
29.12.1969, s. 36)

197

i dess lydelse enligt Anslutningsakten 1972 (EGT nr L 73, 27.3.1972, s. Prop. 1994/95:19

14). Bilaga 25

I bilaga I kolumn B skall följande termer införas:

— Mitt för punkt 1:
KpuoToAXa ö\|rr]År]<; 7t£pt£KTiKOTT|Ta<; ae pokopSo 30%

— Mitt för punkt 2:
po/ajpSou/a KpDOTaXXa 25%

— Mitt för punkt 3:
oaÅOKpocnaXXa

— Mitt för punkt 4:

'uaXoKptxTtaÅla

17. Rådets direktiv 71/307/EEG av den 26 juli 1971 (EGT nr L 185,

16.8.1971, s. 16)

i dess lydelse enligt Anslutningsakten 1972 (EGT nr L 73, 27.3.1972, s.
14).

I artikel 5.1 skall följande strecksats införas:

7tapf)Evo paXÅt

18. Rådets direktiv 76/767/EEG av den 27 juli 1976 (EGT nr L 262,

27.9.1976, s. 153).

I bilaga 1 punkt 3.1 första strecksatsen och i bilaga II punkt 3.1.1.1.1
skall uttrycket "E för Grekland" införas inom klamrama.

19. Rådets direktiv 77/541/EEG av den 28 juni 1977 (EGT nr L 220,

29.8.1977, s. 95).

I bilaga Hl punkt 1.1.1 skall "E för Grekland" införas efter uttrycket
"IRL för Irland".

20. Rådets direktiv 77/538/EEG av den 28 juni 1977 (EGT nr L 220,

29.8.1977, s. 60).

I bilaga II punkt 4.2 skall "E för Grekland" införas efter uttrycket "IRL
för Irland".

21. Rådets direktiv 77/540/EEG av den 28 juni 1977 (EGT nr L 220,

29.8.1977, s.83).

I bilaga IV punkt 4.2 skall "E för Grekland" införas efter uttrycket "IRL
för Irland".

198

22. Rådets direktiv 77/539/EEG av den 28 juni 1977 (EGT nr L 220, Prop. 1994/95:19

29.8.1977, s. 72). Bilaga 25

I bilaga II punkt 4.2 skall "E för Grekland" införas efter uttrycket "IRL
för Irland".

23. Rådets direktiv 78/932/EEG av den 16 oktober 1978 (EGT nr L 325,

20.11.1978, s. 1).

I bilaga VI punkt 1.1.1 skall "E för Grekland" införas efter uttrycket
"IRL för Irland".

24. Rådets direktiv 77/536/EEG av den 28 juni 1977 (EGT nr L 220,

29.8.1977, s. 1).

I bilaga VI skall "E för Grekland" införas efter uttrycket "IRL för
Irland".

25. Rådets direktiv 78/764/EEG av den 25 juli 1978 (EGT nr L 255,

18.9.1978, s. 1).

I bilaga II punkt 3.5.2.1 skall "E för Grekland" införas efter uttrycket
"IRL för Irland".

26. Rådets direktiv 78/1015/EEG av den 23 november 1978 (EGT nr L

349, 13.12.1978, s. 21).

I artikel 2 skall en slutlig strecksats införas enligt följande:

— eyKpiOT] TOrtOB (enligt den grekiska lagstiftningen)

b) Livsmedel

1. I följande rättsakter och angivna artiklar skall "41" och "fyrtioen" ersättas
med "fyrtiofem".

a) Rådets direktiv av den 23 november 1962 (EGT nr 115, 11.11.1962,
s. 2645/62)

i dess lydelse särskilt enligt direktiv 70/358/EEG av den 13 juli 1970
(EGT nr L 157, 18.7.1970, s. 36):

Artikel lla.2.

b) Rådets direktiv 64/54/EEG av den 5 november 1963 (EGT nr 9,
27.1.1964, s. 161/64)

i dess lydelse särskilt enligt direktiv 70/359/EEG av den 13 juli 1970
(EGT nr L 157, 18.7.1970, s. 38):

Artikel 8a.2.

c) Rådets direktiv 70/357/EEG av den 13 juli 1970 (EGT nr L 157,

199

18.7.1970, s. 31):

Artikel 6.2.

d) Rådets direktiv 74/329/EEG av den 18 juni 1974 (EGT nr L 189,

12.7.1974, s. 1):

Artikel 10.2.

e) Rådets direktiv 73/437/EEG av den 11 december 1973 (EGT nr L
356, 27.12.1973, s. 71):

Artikel 12.2.

f) Rådets direktiv 74/409/EEG av den 22 juli 1974 (EGT nr L 221,

12.8.1974, s. 10):

Artikel 10.2.

g) Rådets direktiv 73/241/EEG av den 24 juli 1973 (EGT nr L 228,
16.8.1973, s. 23):

Artikel 12.2.

h) Rådets direktiv 76/118/EEG av den 18 december 1975 (EGT nr L 24,

30.1.1976, s. 49):

Artikel 12.2.

i) Rådets direktiv 76/621/EEG av den 20 juli 1976 (EGT nr L 202,

28.7.1976, s. 35):

Artikel 5.2.

j) Rådets direktiv 75/726/EEG av den 17 november 1975 (EGT nr L
311, 1.12.1975, s. 40):

Artikel 14.2.

k) Rådets direktiv 77/94/EEG av den 21 december 1976 (EGT nr L 26,

31.1.1977, s. 55):

Artikel 9.2.

l) Rådets direktiv 79/112/EEG av den 18 december 1978 (EGT nr L 33,
8.2.1979, s. 1):

Artikel 17.2.

m) Rådets direktiv 77/346/EEG av den 27 juni 1977 (EGT nr L 172,

12.7.1977, s. 20):

Artikel 9.2.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

200

2. Rådets direktiv 76/893/EEG av den 23 november 1976 (EGT nr L 340,

9.12.1976, s. 19).

I artikel 7.1 a skall följande slutliga strecksats införas:

— KcctaXÅriÅo yta rpoptpa

c) Offentliga upphandlingskontrakt

Rådets direktiv 77/62/EEG av den 21 december 1977 (EGT nr L 13,

15.1.1977, s. 1).

I bilaga I skall följande införas:

"I Grekland:

Andra juridiska personer som regleras av offentlig rätt och vars offentliga
varuupphandlingskontrakt är föremål för statlig kontroll."

d) Farmaceutiska specialiteter

Rådets direktiv 78/25/EEG av den 12 december 1977 (EGT nr L 11,

14.1.1978, s. 18).

I artikel 6.2 tredje meningen skall ordet "fyrtioen" ersättas med "fyrtiofem".

XI. ENERGI

Kommissionens beslut 72/443/EKSG av den 22 december 1972
(EGT nr L 297, 30.12.1972, s. 45).

I artikel 3.1 skall följande punkt införas:

"i) Grekland".

XII. REGIONALPOLITIK

1. Rådets förordning (EEG) nr 724/75 av den 18 mars 1975 (EGT nr L 73,

21.3.1975, s. 1)

i dess lydelse enligt förordning (EEG) nr 214/79 av den 6 februari 1979
(EGT nr L 35, 9.2.1979, s. 1).

I artikel 16.2. skall "fyrtioen" ersättas med "fyrtiofem".

2. Kommissionens förordning (EEG) nr 2364/75 av den 15 september 1975
(EGT nr L 243, 17.9.1975, s. 9).

I artikel 2 skall följande införas:

"Grekland:

referenssats fastställd av [G]".

3. Procedurregler för Regionala kommittén (EGT nr L 320, 11.12.1975, s.
17).

I artikel 3.2 och 3.3 skall "elva" ersättas med "tolv".

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

201

17 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 19. Del 5

XIII. MILJÖ- OCH KONSUMENTSKYDD

1. I angivna artiklar i följande rättsakter skall "41" och "fyrtioen" ersättas
med ”fyrtiofem".

a) Rådets direktiv 76/160/EEG av den 8 december 1975 (EGT nr L 31,

5.2.1976, s. 1):

Artikel 11.2.

b) Rådets beslut 77/795/EEG av den 12 december 1977 (EGT nr L 334,

24.12.1977, s. 29):

Artikel 8.2.

c) Rådets direktiv 78/319/EEG av den 20 mars 1978 (EGT nr L 84,

31.3.1978, s. 43):

Artikel 19.2.

d) Rådets direktiv 78/659/EEG av den 18 juli 1978 (EGT nr L 222,

14.8.1978, s. 1):

Artikel 14.2.

e) Rådets resolution av den 15 juli 1975 (EGT nr C 168, 25.7.1975, s.
5):

Punkt 2.

f) Rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 (EGT nr L 103,

25.4.1979, s. 1):

Artikel 17.2.

2. Rådets förordning (EEG) nr 1365/75 av den 26 maj 1975 (EGT) nr L
139, 30.5.1975, s. 1):

I artikel 6.1:

— skall "trettio" ersättas med "trettiotre".

— skall i a, b och c "nio" ersättas med "tio".

3. Kommissionens beslut 76/431/EEG av den 21 april 1976 (EGT nrL 115,

1.5.1976, s. 73).

I artikel 3.1 skall "tjugo" ersättas med "tjugotvå".

4. Kommissionens beslut 78/618/EEG av den 28 juni 1978 (EGT nr L 198,

22.7.1978, s. 17).

I artikel 3 skall "22" ersättas med "24" och "18" med "20".

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

202

XIV. STATISTIK

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

1. Rådets förordning (EEG) nr 1445/72 av den 24 april 1972 (EGT nr L
161, 17.7.1972, s. 1):

I artikel 5.2 skall "tolv" ersättas med "fyrtiofem".

2. Kommissionens förordning (EEG) nr 546/77 av den 16 mars 1977 (EGT
nr L 70, 17.3.1977, s. 13).

I artikel 1 skall följande införas:

"Grekland:

npoacoptvri Etcrayrnyri 7tpog ETtE^Epyacna

I artikel 2 skall följande införas:

"Grekland:

npoocoptvT] E^aywyn ett£^EpYacn.a

3. Kommissionens förordning (EEG) nr 2843/78 av den 1 december 1978
(EGT nr L 339, 5.12.1978, s. 5).

I bilagan:

— "009 Grekland" skall införas gemenskapens medlemsstater.

— "050 Grekland" skall utgå från förteckningen över övriga
europeiska länder.

4. Rådets direktiv 64/475/EEG av den 30 juli 1964 (EGT nr 131, 13.8.1964,
s. 2193/64)

i dess lydelse enligt Anslutningsakten 1972 (EGT nr L 73, 27.3.1972, s.
14).

I artikel 1 skall följande införas efter: "... som skall genomföras 1974":

"och, beträffande Grekland, skall alla lämpliga åtgärder vidtas för att
se till att den första undersökningen som omfattar året för Greklands
anslutning genomförs under det år som följer efter anslutningen".

5. Rådets direktiv 72/211/EEG av den 30 maj 1972 (EGT nr L 128,
3.6.1972, s. 28).

I artikel 1 skall ett stycke införas enligt följande:

203

"Beträffande Grekland skall den dag som föreskrivs i föregående Prop. 1994/95:19
stycke vara den som infaller vid utgången av året för Greklands Bilaga 25
anslutning."

6. Rådets direktiv 72/221/EEG av den 6 juni 1972 (EGT nr L 133,
10.6.1972, s. 57).

I artikel 1 skall följande stycke införas:

"Beträffande Grekland skall dessa uppgifter för första gången samlas
ihop under året för Greklands anslutning och gälla föregående år."

I artikel 4 första stycket skall följande införas:

"... i bilagan: Beträffande Grekland skall uppgifter om samtliga de
variabler som förtecknas i bilagan samlas in, med böijan i den
undersökning som genomförs under året efter landets anslutning och
som avser anslutningsåret."

7. Rådets direktiv 78/166/EEG av den 13 februari 1978 (EGT nr L 52,

23.2.1978, s. 17).

I artikel 4 punkt 1 skall följande stycke införas:

"Beträffande Grekland skall uppgifterna samlas in för första gången
senast under det fjärde

kvartalet efter landets anslutning och avse föregående månad eller
kvartal."

I artikel 4 punkt 3 skall följande stycke införas:

"Beträffande Grekland skall den period som avses i föregående punkt
löpa från och med anslutningen."

XV. EURATOM

Statutes för Euratom Supply Agency (Rådets beslut av den 6 november
1958) (EGT nr 27, 6.12.1958, s. 534/58)

i dess lydelse enligt beslut 73/45/Euratom av den 8 mars 1973 (EGT nr L
83, 30.3.1973, s. 20).

Artikel V.l och V.2 i Statutes.....skall ersättas med följande:

"1. I
enheter.

kapital skall vara 3 392 000 EMA beräknings-

2. Kapitalet skall fördelas enligt följande skala:

204

- Belgien:	5,66	%
- Danmark:	2,83	%
- Tyskland	19,81	%
- Grekland:	5,66	%
- Frankrike	19,81	%
- Irland	0,94	%
- Italien	19,81	%
- Nederländerna	5,66	%
- Storbritannien	19,81	%

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

Artikel X.l och X.2 i the Statutes.... skall ersättas med följande:

"1. En rådgivande kommitté för the

agency skall inrättas och bestå av
36 medlemmar.

2. Platserna skall tilldelas medborgare i medlemsstaterna enligt
följande:

Belgien:
Danmark:
Tyskland:
Grekland:

Frankrike:

Irland:

Italien:

Nederländerna:
Storbritannien:

tre medlemmar,
två medlemmar,
sex medlemmar,
tre medlemmar,
sex medlemmar,
en medlem.

sex medlemmar,
tre medlemmar.

sex medlemmar.

XVI. ÖVRIGT

1. Rådets förordning nr 1 av den 15 april 1958 (EGT nr 17, 6.10.1958, s.
385/58)

i dess lydelse enligt Anslutningsakten 1972 (EGT nr L 73, 27.3.1972, s.
14).

Artikel 1 skall ersättas med följande:

"De officiella språken och arbetsspråken inom gemenskapens
institutioner skall vara danska, nederländska, engelska, franska, tyska,
grekiska och italienska.”

I artikel 4 skall "sex" ersättas med "sju".

I artikel 5 skall "sex ersättas med "sju".

2. Rådets beslut 78/671/EKSG av den 2 augusti 1978 (EGT nr L 226,

17.8.1978, s. 20).

I bilagan:

— I första tabellen (Producentorganisationer) skall följande införas i
var och en av de tre kolumnerna:

EXXa^X-ov5£CTp.o<; EÅXrjvmv Btop-rixocvmv/l

205

och det sammanlagda antalet i tredje kolumnen blir "28".

— I den andra tabellen (Arbetstagarorganisationer) skall följande
införas i var och en av de tre kolumnerna:

EXXa^/revtKT] Lwojiocmovöta Ep-yaraiv EXXa5o<^l

och det sammanlagda antalet i tredje kolumnen blir "28".

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

206

BILAGA II

Förteckning som avses i artikel 22 i anslutningsakten

1. JORDBRUK

Del 1

SPRÅKHÄNVISNINGAR

En grekisk version skall läggas till de hänvisningar på språken i
gemenskapen i dess nuvarande sammansättning som finns i de angivna
artiklarna eller bilagorna i följande rättsakter.

A. GEMENSAMMA MARKNADSORGANISATIONER

a) Frukt och grönsaker

Kommissionens förordning (EEG) nr 2498/75 av den 30 september 1975
(EGT nr L 254, 1.10.1975):

Artikel 3.2 tredje stycket.

b) Oljor och fetter

1. Kommissionens förordning (EEG) nr 1204/72 av den 7 juni 1972
(EGT nr L 133, 10.6.1972)

i dess lydelse enligt förordning (EEG) nr 2980/78 av den 18 december

1978 (EGT nr L 355, 19.12.1978):

— Artikel 27.2 första stycket.

— Artikel 27.2 andra stycket b.

2. Kommissionens förordning (EEG) nr 2960/77 av den 23 december

1977 (EGT nr L 348, 30.12.1977):

Artikel 16.2.

3. Kommissionens förordning (EEG) nr 3136/78 av den 28 december

1978 (EGT nr L 370, 30.12.1978)

i dess lydelse enligt förordning (EEG) nr 308/79 av den 16 februari

1979 (EGT nr L 42, 17.2.1979):

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

207

Artikel 4.1.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

c) Mjölk och mjölkprodukter

1. Kommissionens förordning (EEG) nr 1053/68 av den 23 juli 1968
(EGT nr L 179, 25.7.1968):

Bilagorna.

2. Kommissionens förordning (EEG) nr 1324/68 av den 29 augusti 1968
(EGT nr L 215, 30.8.1968):

Bilaga II.

3. Kommissionens förordning (EEG) nr 685/69 av den 14 april 1969
(EGT nr L 90, 15.4.1969):

Artikel 18.1 b.

4. Kommissionens förordning (EEG) nr 1579/70 av den 4 augusti 1970
(EGT nr L 172, 5.8.1970):

Bilagorna II och III.

5. Kommissionens förordning (EEG) nr 990/72 av den 15 maj 1972
(EGT nr L 115, 17.5.1972):

Artikel 7.2.

6. Kommissionens förordning (EEG) nr 1282/72 av den 21 juni 1972
(EGT nr L 142, 22.6.1972):

Artikel 4.2.

7. Kommissionens förordning (EEG) nr 1717/72 av den 8 augusti 1972
(EGT nr L 181, 17.8.1972):

Artikel 5.3.

8 Kommissionens förordning (EEG) nr 2074/73 av den 31 juli 1973
(EGT nr L 211, 1.8.1973):

Bilagan.

9. Kommissionens förordning (EEG) nr 1624/76 av den 2 juli 1976
(EGT nr L 180, 6.7.1976):

208

Artikel 2.2 andra stycket.

10. Kommissionens förordning (EEG) nr 2>O5n~l av den 14 februari
1977 (EGT nr L 43, 15.2.1977):

Artikel 19.4 a och b.

11. Kommissionens förordning (EEG) nr 368/77 av den 23 februari 1977
(EGT nr L 52, 24.2.1977):

Artikel 15.1.

12. Kommissionens förordning (EEG) nr 443/77 av den 2 mars 1977
(EGT nr L 58, 3.3.1977):

Artikel 7.1.

13. Kommissionens förordning (EEG) nr 649/78 av den 31 mars 1978
(EGT nr L 86, 1.4.1978):

— Artikel 5.1 tredje strecksatsen.

— Artikel 9.2 och 9.3.

14. Kommissionens förordning (EEG) nr 262/79 av den 12 februari 1979
(EGT nr L 41, 16.2.1979):

— Artikel 6 andra stycket.

— Artikel 20.

d) Nötkött

1. Kommissionens förordning (EEG) nr 162/74 av den 18 januari 1974
(EGT nr L 19, 23.1.1974):

Bilaga I.

2. Kommissionens förordning (EEG) nr 2035/74 av den 31 juli 1974
(EGT nr L 210, 1.8.1974):

— förordning (EEG) nr 1687/76 av den 30 juni 1976 (EGT nr L 190,
14.7.1976).

— förordning (EEG) nr 2333/76 av den 27 september 1976 (EGT nr
L 264, 28.9.1976).

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

209

— förordning (EEG) nr 337/78 av den 17 februari 1978 (EGT nr L 47,
18.2.1978):

Artikel 1.5.

3. Kommissionens förordning (EEG) nr 84/79 av den 17 januari 1979
(EGT nr L 13, 19.1.1979):

Bilagan.

4. Kommissionens förordning (EEG) nr 2036/74 av den 31 juli 1974
(EGT nr L 210, 1.8.1974):

Bilagan.

e) Tobak

1. Kommissionens förordning (EEG) nr 1726/70 av den 25 augusti 1970
(EGT nr L 191, 27.8.1970)

i dess lydelse enligt förordning (EEG) nr 1075/78 av den 23 maj 1978
(EGT nr L 136, 24.5.1978):

— Artikel 4.1 a.

— Artikel 4.1 b.

— Artikel 5.

2. Kommissionens förordning (EEG) nr 2603771 av den 6 december
1971 (EGT nr L 269, 8.12.1971)

i dess lydelse enligt förordning (EEG) nr 773/75 av den 24 mars 1975
(EGT nr L 77, 26.3.1975):

Artikel 3 andra stycket.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

f) Humle

1. Kommissionens förordning (EEG) nr 1517/77 av den 6 juli 1977
(EGT nr L 169, 7.7.1977)

i dess lydelse enligt förordning (EEG) nr 891/78 av den 28 april 1978
(EGT nr L 117, 29.4.1978):

Bilagan.

2. Kommissionens förordning (EEG) nr 3076/78 av den 21 december
1978 (EGT nr L 367, 28.12.1978):

210

— Bilaga I.

— Bilaga II.

g) Frön

Kommissionens förordning (EEG) nr 1445/76 av den 22 juni 1976 (EGT
nr L 161, 23.6.1976)

i dess lydelse enligt förordning (EEG) nr 1409/78 av den 26 juni 1978
(EGT nr L 170, 27.6.1978):

— Bilaga I.

— Bilaga II.

h) Socker

1. Kommissionens förordning (EEG) nr 100/72 av den 14 januari 1972
(EGT nr L 12, 15.1.1972)

i dess senaste lydelse enligt förordning (EEG) nr 2847/72 av den 29
december 1972 (EGT nr L 299, 31.12.1972):

Artikel 25.

2. Kommissionens förordning (EEG) nr 2782/76 av den 17 november
1976 (EGT nr L 318, 18.11.1976):

— Artikel 6.1.

— Artikel 7.2.

i) Spannmål

1. Kommissionens förordning (EEG) nr 2622/71 av den 9 december
1971 (EGT nr L 271, 10.12.1971):

Artikel 1.

2. Kommissionens förordning (EEG) nr 2102/75 av den 11 augusti 1975
(EGT nr L 214, 12.8.1975):

Bilagan.

3. Kommissionens förordning (EEG) nr 1570/78 av den 4 juli 1978
(EGT nr L 185, 7.7.1978):

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

211

Artikel 6 a andra strecksatsen.

4. Kommissionens förordning (EEG) nr 1809/78 av den 28 juli 1978
(EGT nr L 205, 29.7.1978):

Bilagan.

5. Rådets direktiv 71/347/EEG av den 12 oktober 1971 (EGT nr L 239,
25.10.1971):

Artikel 1 a.

j) Ägg och fjäderfä

Rådets förordning (EEG) nr 2782/75 av den 29 oktober 1975 (EGT nr L
282, 1.11.1975):

— Artikel 5.3.

— Artikel 6.

k) Ris

1. Kommissionens förordning (EEG) nr 2942/73 av den 30 oktober 1973
(EGT nr L 302, 31.10.1973):

Artikel 2.

2. Kommissionens förordning (EEG) nr 1031/78 av den 19 maj 1978
(EGT nr L 132, 20.5.1978):

— Artikel 3.7.

— Artikel 4.2 b och c.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

l) Bearbetade produkter av frukt och grönsaker

Kommissionens förordning (EEG) nr 2104/75 av den 31 juli 1975 (EGT
nr L 214, 12.8.1975)

i dess lydelse enligt förordning (EEG) nr 450/79 av den 7 mars 1979
(EGT nr L 57, 8.3.1979):

Artikel 13.1.

m) Vin

1. Kommissionens förordning (EEG) nr 1143/74 av den 7 maj 1974
(EGT nr L 126, 8.5.1974):

272

Artikel 4.2 b.

2. Kommissionens förordning (EEG) nr 1153/75 av den 30 april 1975
(EGT nr L 113, 1.5.1975):

Artikel 10.2 andra stycket.

3. Kommissionens förordning (EEG) nr 2115/76 av den 20 augusti 1976
(EGT nr L 237, 28.8.1976):

Bilaga V.

4. Kommissionens förordning (EEG) nr 643/77 av den 29 mars 1977
(EGT nr L 81, 30.3.1977):

Artikel 2.2 och 2.3.

5. En förteckning över organ och laboratorier vilka icke-medlemsländer
har givit ansvaret för att fylla i de dokument som skall åtfölja varje
försändelse av vin som importeras till gemenskapen (offentliggjord
enligt artikel 4.3 i kommissionens förordning (EEG) nr 2115/76 av
den 20 augusti 1976 om allmänna bestämmelser för importen av vin,
druvsaft och druvmust) (EGT nr C 128, 2.6.1978).

B. ALLMÄNNA RÄTTSAKTER

Licenser och intyg

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

1. Kommissionens förordning (EEG) nr 193/75 av den 17 januari 1975
(EGT nr L 25, 31.1.1975)

i dess lydelse enligt förordning (EG) nr 1624/78 av den 12 juli 1978
(EGT nr L 190, 13.7.1978):

— Artikel 4 a. 2 a.

— Artikel 4 b.3 a.

— Artikel 17.5 första stycket.

2. Kommissionens förordning (EEG) nr 2041/75 av den 25 juli 1975
(EGT nr L 213, 11.8.1975)

i dess lydelse enligt förordning (EEG) nr 3020/75 av den 18 november
1975 (EGT nr L 299, 19.11.1975):

— Artikel 9.2 andra stycket.

— Artikel 9.3 fjärde stycket.

— Artikel 12.1.

213

3. Kommissionens förordning (EEG) nr 2042/75 av den 25 juli 1975
(EGT nr L 213, 11.8.1975)

i dess lydelse enligt förordning (EEG) nr 3021/78 av den 21 december
1978 (EGT nr L 359, 22.12.1978):

— Artikel 3.1 andra stycket.

— Artikel 4.1 och 4.2.

— Artikel 6.

— Artikel 7.1, 7.2 första och andra stycket och 7.3.

— Artikel 9a.3 första och andra stycket.

4. Kommissionens förordning (EEG) nr 2044/75 av den 25 juli 1975 (EGT
nr L 213, 11.8.1975)

i dess lydelse enligt förordning (EEG) nr 1340/77 av den 22 juni 1977
(EGT nr L 154, 23.6.1977):

— Artikel 3.2.

— Artikel 10.1 förstastycket.

— Artikel 10.3 andra stycket.

5. Kommissionens förordning (EEG) nr 2047/75 av den 25 juli 1975 (EGT
nr L 213, 11.8.1975)

i dess lydelse enligt förordning (EEG) nr 2916/77 av den 28 december
1977 (EGT nr L 340, 29.12.1977):

Artikel 2.2 andra stycket.

6. Kommissionens förordning (EEG) nr 2049/75 av den 25 juli 1975 (EGT
nr L 213, 11.8.1975):

— Artikel 5.1 första stycket.

— Artikel 5.3 andra stycket.

7. Kommissionens förordning (EEG) nr 2104/75 av den 31 juli 1975 (EGT
nr L 214, 12.8.1975)

i dess lydelse enligt förordning (EEG) nr 386/78 av den 24 februari 1978
(EGT nr L 54, 25.2.1978):

Artikel 13.1 andra stycket.

8. Kommissionens förordning (EEG) nr 2990/76 av den 9 december 1976
(EGT nr L 341. 10.12.1976) i dess lydelse enligt förordning (EEG) nr
1367/78 av den 22 juni 1978 (EGT nr L 166, 23.6.1978):

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

— Artikel 2.2 och 2.3.

— Artikel 3.1 första och tredje stycket.

— Artikel 6 första stycket.

— Artikel 10.2 första stycket.

214

9. Kommissionens förordning (EEG) nr 571/78 av den 21 mars 1978 (EGT
nr L 78, 22.3.1978)

i dess lydelse enligt förordning (EEG) nr 1559/78 av den 5 juli 1978 (EGT
nr L 184, 6.7.1978):

— Artikel 3.3 a och 4a.

— Artikel 6.1 och 6.2.

— Artikel 7.1 a.

— Artikel 8 första stycket, b och c.

— Artikel 9.1 b och c.

— Artikel 10.1 b och c.

— Artikel 11.10.

Intervention

1. Kommissionens förordning (EEG) nr 1687/76 av den 30 juni 1976 (EGT
nr L 190, 14.7.1976)

i dess lydelse enligt förordning (EEG) nr 828/79 av den 26 april 1979
(EGT nr L 105, 27.4.1979):

— Artikel 7a.2.

— Bilagan.

2. Kommissionens förordning (EEG) nr 1722/77 av den 28 juli 1977 (EGT
nr L 189, 29.7.1977)

i dess lydelse enligt förordning (EEG) nr 1625/78 av den 12 juli 1978
(EGT nr L 190, 13.7.1978):

— Artikel 2.1 och 2.2.

— Artikel 5.4.

Monetära konsekvenser

1. Kommissionens förordning (EEG) nr 2300/73 av den 23 augusti 1973
(EGT nr L 236, 24.8.1973)

i dess lydelse enligt förordning (EEG) nr 1234/77 av den 9 juni 1977
(EGT nr L 143, 10.6.1977):

Artikel 11.1 och 11.2 d.

2. Kommissionens förordning (EEG) nr 1380/75 av den 29 maj 1975 (EGT
nr L 139, 30.5.1975) i dess lydelse enligt förordning (EEG) nr 708/79
av den 9 april 1979 (EGT nr L 89, 9.4.1979):

Artikel 11.2 första och andra stycket.

3. Kommissionens förordning (EEG) nr 243/78 av den 1 februari 1978
(EGT nr L 37, 7.2.1978)

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

215

i dess lydelse enligt förordning (EEG) nr 1544/78 av den 4 juli 1978 (EGT
nr L 182, 5.7.1978):

Artikel 3.1 a och b.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

Del 2

ÖVRIGA ÄNDRINGAR

A. GEMENSAMMA MARKNADSORGANISSATIONER

a) Frukt och grönsaker

1. Kommissionens förordning nr 80/63/EEG av den 31 juli 1963 (EGT nr
121, 3.8.1963)

i dess lydelse enligt förordning (EEG) nr 2846/72 av den 29 december
1972 (EGT nr L 299, 31.12.1972).

I bilagan skall en hänvisning till det grekiska organet läggas till.

2. Kommissionens förordning (EEG) nr 496/70 av den 17 mars 1970 (EGT
nr L 62, 18.3.1970)

i dess lydelse enligt förordning (EEG) nr 2846/72 av den 29 december
1972 (EGT nr L 299, 31.12.1972).

I bilaga I skall en hänvisning till det grekiska organet läggas till.

3. Kommissionens förordning (EEG) nr 1559/70 av den 31 juli 1970 (EGT
nr L 169, 1.8.1970), rättad i (EGT nr L 213. 26.9.1970)

i dess lydelse enligt

— Förordning (EEG) nr 458/72 av den 2 mars 1972 (EGT nr L 54,

3.3.1972).

— Förordning (EEG) nr 2846/72 av den 29 december 1972 (EGT nr L
299, 31.12.1972).

— Förordning (EEG) nr 1687/76 av den 30 juni 1976 (EGT nr L 190,

14.7.1976).

— Förordning (EEG) nr 2450/77 av den 8 november 1977 (EGt nr L
285, 9.11.1977).

I bilagan skall orden "Grekland" läggas till och en hänvisning göras till det
grekiska organet.

4. Kommissionens förordning (EEG) nr 1560/70 av den 31 juli 1970 (EGT
nr L 169, 1.8.1970), rättad i (EGT nr L 213, 23.9.1970)

i dess lydelse enligt

216

— Förordning (EEG) nr 458/72 av den 2 mars 1972 (EGT nr L 54,

3.3.1972).

— Förordning (EEG) nr 2846/72 av den 29 december 1972 (EGT nr L
299, 31.12.1972).

I bilagan skall ordet "Grekland" läggas till och en hänvisning göras till det
grekiska organet.

5. Kommissionens förordning (EEG) nr 1561/70 av den 31 juli 1970 (EGT
nr L 169, 1.8.1970)

rättad i (EGT nr L 213, 26.9.1970)

i dess lydelse enligt

— Förordning (EEG) nr 458/72 av den 2 mars 1972 (EGT nr L 54,

3.3.1972).

— Förordning (EEG) nr 2846/72 av den 29 december 1972 (EGT nr L
299, 31.12.1972).

I bilagan skall ordet "Grekland" läggas till och en hänvisning göras till det
grekiska organet.

6. Kommissionens förordning (EEG) nr 1562/70 av den 31 juli 1970 (EGT
nr L 213, 26.9.1970)

i dess lydelse enligt

— Förordning (EEG) nr 458/72 av den 2 mars 1972 (EGT nr L 54,

3.3.1972).

— Förordning (EEG) nr 2846/72 av den 29 december 1972 (EGT nr L
299, 31.12.1972).

— Förordning (EEG) nr 1687/76 av den 30 juni 1976 (EGT nr L 190,

14.7.1976).

— Förordning (EEG) nr 2450/77 av den 8 november 1977 (EGT nr L
285, 9.11.1977).

I bilagan skall ordet "Grekland" läggas till och en hänvisning göras till det
grekiska organet.

7. Kommissionens förordning (EEG) nr 55/72 av den 10 januari 1972
(EGT nr L 9, 12.1.1972)

i dess lydelse enligt

— Förordning (EEG) nr 458/72 av den 2 mars 1972 (EGT nr L 54,

3.3.1972).

— Förordning (EEG) nr 2846/72 av den 29 december 1972 (EGT nr L
299, 31.12.1972).

— Förordning (EEG) nr 1687/76 av den 30 juni 1976 (EGT nr L 190,

14.7.1976).

— Förordning (EEG) nr 2705/76 av den 8 november 1976 (EGT nr L
307, 9.11.1976).

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

217

18 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 19. Del 5

— Förordning (EEG) nr 2450/77 av den 8 november 1977 (EGT nr L
285, 9.11.1977).

I bilagan skall ordet "Grekland" läggas till och en hänvisning göras till det
grekiska organet.

8. Rådets förordning (EEG) nr 1035/77 av den 17 maj 1977 (EGT nr L
125, 19.5.1977)

i dess lydelse enligt förordning (EEG) nr 1767/78 av den 25 juli 1978
(EGT nr L 204, 28.7.1978).

Denna förordning kan behöva ändras med hänsyn till den importordning
som Grekland tillämpar vid tidpunkten för anslutningen.

9. Kommissionens förordning (EEG) nr 1045/77 av den 18 maj 1977 (EGT
nr L 125, 19.5.1977), rättad i (EGT nr L 136, 2.6.1977).

Denna förordning kan behöva ändras med hänsyn till den importordning
som Grekland tillämpar vid tidpunkten för anslutningen.

b) Oljor och fetter

1. Kommissionens förordning (EEG ) nr 1204/72 av den 7 juni 1972 (EGT
nr L 133, 10.6.1972)

i dess lydelse enligt

— Förordning (EEG) nr 196/73 av den 29 december 1972 (EGT nr L 23,

29.1.1973) .

— Förordning (EEG) nr 688/73 av den 8 mars 1973 (EGT nr L 66,

13.3.1973) .

— Förordning (EEG) nr 1678/73 av den 7 juni 1973 (EGT nr L 172,

28.6.1973) .

— Förordning (EEG) nr 1280/75 av den 21 maj 1975 (EGT nr L 131,

22.5.1975) .

— Förordning (EEG) nr 2616/75 av den 15 oktober 1975 (EGT nr L 267,

16.10.1975) .

— Förordning (EEG) nr 676/76 av den 26 mars 1976 (EGT nr L 81,

27.3.1976).

— Förordning (EEG) nr 2036/77 av den 14 september 1977 (EGT nr L
236, 15.9.1977).

— Förordning (EEG) nr 156/78 av den 27 januari 1978 (EGT nr L 23,

28.1.1978) .

— Förordning (EEG) nr 1270/78 av den 13 juni 1978 (EGT nr L 156,

14.6.1978) .

— Förordning (EEG) nr 1856/78 av den 31 juli 1978 (EGT nr L 212,

2.8.1978) .

— Förordning (EEG) nr 2980/78 av den 18 december 1978 (EGT nr L
355. 19.12.1978).

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

218

I artikel 8.4 skall en bestämmelse läggas till med hänsyn till tidsskillnaden
i Grekland.

2. Rådets förordning (EEG) nr 154/75 av den 21 januari 1975 (EGT nr L
19. 24.1.1975).

I artikel 1.2 a och b skall särskilda perioder föreskrivas för Grekland med
hänsyn till de perioder som krävs för upprättandet av ett register över
olivodlingen i den nya medlemsstaten.

I artikel 3.1 skall en referensperiod föreskrivas för Grekland, liksom den
procentsats med vilket det produktionsstöd som avses i förordning nr
136/66/EEG skall reduceras. Denna procentsats skall vara sådan att
beloppet i absoluta termer per produktenhet motsvarar det belopp som
uppbärs i gemenskapen i dess nuvarande sammansättning.

3. Kommissionens förordning (EEG) nr 3130/78 av den 28 december 1978
(EGT nr L 370, 30.12.1978).

En förteckning över interventionscentrumen i Grekland skall läggas till i
bilagan.

4. Kommissionens förordning (EEG) nr 3136/78 av den 28 december 1978
(EGT nr L 370, 30.12.1978).

I artikel 1.1 andra stycket skall en bestämmelse läggas till med hänsyn till
tidsskillnaden i Grekland.

c) Nötkött

1. Kommissionens förordning (EEG) nr 275/74 av den 31 januari 1974
(EGT nr L 28, 1.2.1974).

I artikel 7.2 tredje stycket skall en bestämmelse läggas till med hänsyn till
tidsskillnaden i Grekland.

2. Kommissionens förordning (EEG) nr 2036/74 av den 31 juli 1974 (EGT
nr L 210, 1.8.1974)

i dess lydelse enligt

— Förordning (EEG) nr 2544/74 av den 4 oktober 1974 (EGT nr L 271,

5.10.1974).

— Förordning (EEG) nr 2814/74 av den 8 november 1974 (EGT nr L
301, 9.11.1974).

— Förordning (EEG) nr 300/75 av den 5 februari 1975 (EGT nr L 34,

7.2.1975) .

— Förordning (EEG) nr 2710/75 av den 24 oktober 1975 (EGT nr L 274,

25.10.1975) .

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

219

— Förordning (EEG) nr 1898/76 av den 29 juli 1976 (EGT nr L 207, Prop. 1994/95:19

31.7.1976) . Bilaga 25

— Förordning (EEG) nr 2576/76 av den 22 oktober 1976 (EGT nr L 293,

23.10.1976) .

— Förordning (EEG) nr 191/77 av den 28 januari 1977 (EGT nr L 25,

29.1.1977) .

— Förordning (EEG) nr 2836/77 av den 19 december 1977 (EGT nr L
327, 20.12.1977).

— Förordning (EEG) nr 358/78 av den 21 februari 1978 (EGT nr L 50,

22.2.1978) .

— Förordning (EEG) nr 295/79 av den 14 februari 1979 (EGT nr L 41,

16.2.1979) .

— Förordning (EEG) nr 803/79 av den 20 april 1979 (EGT nr L 102,

25.4.1979) .

I bilagan bör information om Grekland läggas till.

3. Kommissionens förordning (EEG) nr 610/77 av den 18 mars 1977 (EGT
nr L 77, 25.3.1977)

i dess lydelse enligt

— Förordning (EEG) nr 502/78 av den 9 mars 1978 (EGT nr L 68,

10.3.1978) .

— Förordning (EEG) nr 1029/78 av den 19 maj 1978 (EGT nr L 132,

20.5.1978) .

I bilagorna I, n och Hl bör information om Grekland läggas till. En
granskning av denna information kommer kanske att visa behovet av att
en bestämmelse föreskrivs för Grekland som motsvarar vad som föreskrivs

i artikel 3 i förordningen för Italien och Storbritannien.

4. Kommissionens förordning (EEG) nr 1045/78 av den 19 maj 1978 (EGT

nr L 134, 22.5.1978)

i dess lydelse enligt förordning (EEG) nr 2747/78 av den 24 november
1978 (EGT nr L 330, 25.11.1978).

Vid behov skall denna förordning ändras beträffande det inköpspris som
tillämpas i Grekland.

I bilagorna bör information om Grekland läggas till.

5. Kommissionens förordning (EEG) nr 2226/78 av den 25 september 1978
(EGT nr L 261, 26.9.1978)

i dess lydelse enligt förordning (EEG) nr 2747/78 av den 24 november

1978 (EGT nr L 330, 25.11.1978).

I bilagorna I och Hl bör information om Grekland läggas till.

220

d) Tobak

1. Rådets förordning (EEG) nr 1469/70 av den 20 juli 1970 (EGT nr L
164, 27.7.1970).

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

I bilagan

— skall följande rubrik utgå:

— följande rubriker läggas till:

Serie nr	Sorter	Procensats	Kvantitet (ton)
19	B as ma Xanthi	i	i
20	Zichna
21	a) Samsun Katerini
	b) Bashi Bagli
22	Tsebeiia Agrinion
23	Mavra
24	a) Kabakoulak
	b) Phi 1
25	Myrodata Agrinion
26	Myrodata Smyrne
27	Zichnomyrodata
28	Elasson
29	Burley E
30	Virgina
31	a) Brasile Selvaggio
	b) Andra sorter

1 Ovanstående tabell skall kompletteras med de kvantiteter och
procentsatser som gäller de angivna sorterna.

221

Prop. 1994/95:19

2. Kommissionens förordning (EEG) nr 1727/70 av den 25 augusti 1970 Bilaga 25

(EGT nr L 191, 27.8.1970), rättad i (EGT nr L 277, 22.12.1970)

i dess lydelse enligt

— Förordning (EEG) nr 2596/70 av den 21 december 1970 (EGT nr L
277, 22.12.1970) (tysk och italiensk version).

— Förordning (EEG) nr 715/73 av den 19 februari 1973 (EGT nr L 68,

15.3.1973) .

— Förordning (EEG) nr 904/74 av den 17 april 1974 (EGT nr L 105,

18.4.1974) .

— Förordning (EEG) nr 1354/75 av den 28 maj 1975 (EGT nr L 138,

29.5.1975) .

— Förordning (EEG) nr 408/76 av den 23 februari 1976 (EGT nr L 50,

26.2.1976) .

Bilagorna I, II och IV skall ändras med hänsyn till tillägget av de 12
grekiska sorterna (eller grupper av sorter).

3. Kommissionens förordning (EEG) nr 2603/71 av den 6 december 1971

(EGT nr L 269, 8.12.1971)

i dess lydelse enligt

— Förordning (EEG) nr 143/73 av den 29 december 1973 (EGT nr L 18.
23.1.1973).

— Förordning (EEG) nr 773/75 av den 24 mars 1975 (EGT nr L 77,

26.3.1975).

Bilagan skall kompletteras med uppgifter om beloppen i beräkningsenheter
per kg för lövtobak för var och en av de 12 grekiska sorterna (eller
grupper av sorter).

4. Rådets förordning (EEG) nr 673/75 av den 4 mars 1975 (EGT nr L 72,

20.3.1975).

Bilaga I skall ändras med hänsyn till referenskvalitetema för var och en
av de 12 grekiska sorterna (eller grupperna av sorter).

5. Kommissionens förordning (EEG) nr 674/75 av den 4 mars 1975 (EGT
nr L 72, 20.3.1975).

När rådet fastställer de framräknade interventionspriserna för de 12
grekiska sorterna (eller grupperna av sorter) skall bilaga I ändras med
hänsyn till referenskvalitetema, riktprisema och de framräknade
interventionspriserna för dessa sorter.

6. Kommissionens förordning (EEG) nr 410/76 av den 23 februari 1976
(EGT nr L 50, 26.2.1976).

222

Bilaga skall ändras med hänsyn till tillägget av de 12 grekiska sorterna Prop. 1994/95:19

(eller grupperna av sorter). Bilaga 25

7. En förteckning över de organ som ansvarar för registreringen av
tobaksodlingskontrakten (EGT nr C 63, 8.3.1979).

Uppgifter om det grekiska organet skall läggas till i förteckningen.

e) Humle

1. Rådets förordning (EEG) nr 1696/71 av den 26 juli 1971 (EGT nr L 75,

4.8.1971)

i dess lydelse enligt

— Rådets beslut av den 1 januari 1975 (EGT nr L 2, 1.1.1973).

— Förordning (EEG) nr 1170/77 av den 17 maj 1977 (EGT nr L 137,

3.6.1977).

— Förordning (EEG) nr 235/79 av den 5 februari 1979 (EGT nr L 34,

9.2.1979).

I artikel 17.5 skall beloppet på den beräknade kostnaden för de
gemensamma åtgärderna för Europeiska utvecklings- och garantifonden för
jordbruket ändras.

2. Kommissionens förordning (EEG) nr 1351/72 av den 28 juni 1972 (EGT
nr L 148, 30.6.1972)

i dess lydelse enligt

— Förordning (EEG) nr 1375/75 av den 29 maj 1975 (EGT nr L 139,

30.5.1975).

— Förordning (EEG) nr 2564/77 av den 22 november 1977 (EGT nr L
299, 23.11.1977).

Artikel 2.1 skall vid behov ändras så att en producentgrupp i Grekland kan
omfatta färre än sju producenter.

3. En förteckning över områden för humleproduktion i Europeiska
ekonomiska gemenskapen inom humlesektom (EGT nr C 2, 4.1.1979).

En förteckning över centrum för humlecertifiering och koderna för vaije
centrum (EGT nr C 2, 4.1.1979).

Uppgifter om Grekland skall vid anslutningen läggas till dessa
förteckningar.

223

f) Socker

1. Kommissionens förordning (EEG) nr 100/72 av den 14 januari 1972
(EGT nr L 12, 15.1.1972)

i dess lydelse enligt

— Förordning (EEG) nr 2351/72 av den 8 november 1972 (EGT nr L
253, 9.11.1972).

— Förordning (EEG) nr 2847/72 av den 29 december 1972 (EGT nr L
299. 31.12.1972).

I artikel 16 skall en bestämmelse läggas till med hänsyn till tidsskillnaden
i Grekland.

2. Kommissionens förordning (EEG) nr 1634/77 av den 19 juli 1977 (EGT
nr L 181, 21.7.1977)

i dess lydelse enligt

— Förordning (EEG) nr 1182/78 av den 31 maj 1978 (EGT nr L 145,

1.6.1978).

— Förordning (EEG) nr 279/79 av den 14 februari 1979 (EGT nr L 40,

15.2.1979).

I artikel 3.4 skall en bestämmelse läggas till med hänsyn till tidsskillnaden
i Grekland.

3. Kommissionens förordning (EEG) nr 1790/77 av den 2 augusti 1977
(EGT nr L 197, 4.8.1977)

i dess lydelse enligt

— Förordning (EEG) nr 1182/78 av den 31 maj 1978 (EGT nr L 145,

1.6.1978).

— Förordning (EEG) nr 2093/78 av den 1 september 1978 (EGT nr L
243, 5.9.1978).

— Förordning (EEG) nr 279/79 av den 14 februari 1979 (EGT nr L 40,

15.2.1979).

I artikel 3.4 skall en bestämmelse läggas till med hänsyn till tidsskillnaden
i Grekland.

4. Kommissionens förordning (EEG) nr 1709/75 av den 3 juli 1975 (EGT
nr L 173, 4.7.1975).

I artikel 4.4 skall en bestämmelse läggas till med hänsyn till tidsskillnaden
Grekland.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

224

g) Spannmål

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

Kommissionens förordning (EEG) nr 1570/77 av den 11 juli 1977 (EGT nr
L 174, 14.7.1977)

i dess lydelse enligt

— Förordning (EEG) nr 279/78 av den 10 februari 1978 (EGT nr L 41,

11.2.1978) .

— Förordning (EEG) nr 1600/78 av den 7 juli 1978 (EGT nr L 186,

8.7.1978) .

I artikel 4.6 skall en av rubrikerna kompletteras med sorten "Cocorit". Det
är inte möjligt att göra denna ändring förrän sorten har analyserats.

h) Griskött

1. Kommissionens förordning (EEG) nr 1229/72 av den 13 juni 1972 (EGT
nr L 136, 14.6.1972).

Vid behov skall denna förordning ändras så att den omfattar en
bestämmelse för Grekland motsvarande den som föreskrev för en annan
medlemsstat i artikel 2 punkt 2 och i bilagan.

2. Rådets förordning (EEG) nr 2762/75 av den 29 oktober 1975 (EGT nr
L 282, 1.11.1975).

En förteckning över Greklands representativa marknader skall läggas till
i bilagan.

3. Kommissionens förordning (EEG) nr 1731/78 av den 24 juli 1978 (EGT
nr L 201, 25.7.1978).

I bilagan skall viktningskoefficienten för Grekland läggas till.

i) Fiske

1. Kommissionens förordning (EEG) nr 2518/79 av den 10 december 1970
(EGT nr L 271, 15.12.1970)

i dess lydelse enligt

— Förordning (EEG) nr 2463/72 av den 24 november 1972 (EGT nr L
266, 25.11.1972).

— Förordning (EEG) nr 784/74 av den 3 april 1974 (EGT nr L 93,

4.4.1974).

— Förordning (EEG) nr 1244/75 av den 15 maj 1975 (EGT nr L 125,

16.5.1975).

— Förordning (EEG) nr 712/77 av den 4 april 1977 (EGT nr L 87,

5.4.1977).

225

— Förordning (EEG) nr 2959/77 av den 23 november 1977 (EGT nr L Prop. 1994/95:19

348, 30.12.1977). Bilaga 25

Det är nödvändigt att komplettera bilagan med förteckningen över
representativa grekiska hamnar.

2. Förordning (EEG) nr 1109/71 av den 28 maj 1971 (EGT nr L 117,

29.5.1971)

i dess lydelse enligt

— Förordning (EEG) nr 3561/73 av den 21 december 1973 (EGT nr L
361, 29.12.1973).

— Förordning (EEG) nr 1052/75 av den 23 april 1975 (EGT nr L 104,

24.4.1975) .

— Förordning (EEG) nr 1196/75 av den 7 maj 1975 (EGT nr L 118,

8.5.1975) .

— Förordning (EEG) nr 1408/76 av den 18 juni 1976 (EGT nr L 158,

19.6.1976).

— Förordning (EEG) nr 2953/77 av den 23 december 1977 (EGT nr L
348, 30.12.1977).

Det är nödvändigt att komplettera bilagan med förteckningen över
representativa grekiska hamnar.

j) Ris

Kommissionens förordning nr 470/67/EEG av den 21 december 1967 (EGT
nr 204, 24.8.1967)
i dess lydelse enligt

— Förordning (EEG) nr 937/68 av den 10 juli 1968 (EGT nr L 162,

11.7.1968) .

— Förordning (EEG) nr 1473/69 av den 24 juli 1969 (EGT nr L 185,

29.7.1969) .

— Förordning (EEG) nr 2113/75 av den 12 augusti 1975 (EGT nr L 215,

13.8.1975) .

Bilaga I (Korrigeringsbelopp) och bilaga EU (Basproduktionen efter
bearbetning) skall kompletteras med uppift om de grekiska sorterna, antingen
som befintliga kvalitetstyper eller kategorier, eller som nya typer eller
kategorier.

k) Foder

Kommissionens förordning (EEG) nr 1528/78 av den 30 juni 1978 (EGT nr

L 179, 1.7.1978).

I artikel 9a.6 skall en bestämmelse läggas till med hänsyn till tidsskillnaden

i Grekland.

226

1) Vin

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

1. Kommissionens förordning (EEG) nr 2005/70 av den 6 oktober 1970
(EGT nr L 224, 10.10.1970)

i dess lydelse enligt

— Förordning (EEG) nr 756/71 av den 7 april 1971 (EGT nr L 83,

8.4.1971).

— Förordning (EEG) nr 1985/71 av den 14 september 1971 (EGT nr L
209, 15.9.1971).

— Förordning (EEG) nr 2244/72 av den 23 oktober 1972 (EGT nr L 242,
25.10.1972).

— Förordning (EEG) nr 925/74 av den 17 april 1974 (EGT nr L 111,

24.4.1974) .

— Förordning (EEG) nr 2140/74 av den 13 augusti 1974 (EGT nr L 225,

14.8.1974) .

— Förordning (EEG) nr 360//76 av den 19 februari 1976 (EGT nr L 44,

20.2.1976) .

— Förordning (EEG) nr 2400/76 av den 1 oktober 1976 (EGT nr L 270,

2.10.1976) .

Rättad i förordning (EEG) nr 458/77 av den 4 mars 1977 (EGT nr L 60,

5.3.1977).

— Förordning (EEG) nr 1210/77 av den 7 juni 1977 (EGT nr L 140,

8.6.1977) .

— Förordning (EEG) nr 486/78 av den 8 mars 1978 (EGT nr L 76,

9.3.1978) .

— Förordning (EEG) nr 2888/78 av den 7 december 1978 (EGT nr L
344, 8.12.1978).

Bilagan skall kompletteras med rubriker med uppgift om klassificeringen
av vinsorter i Grekland.

2. Kommissionens förordning (EEG) nr 2314/72 av den 30 oktober 1972
(EGT nr L 248, 1.11.1972).

Artikel 3.2 skall kompletteras med en hänvisning till torkade druvsorter.

Det bör föreskrivas om en bilaga som omfattar granskningen av torkade
druvsorter.

3. Kommissionens förordning (EEG) nr 1393/76 av den 17 juni 1976 (EGT
nr L 157, 18.6.1976)

i dess lydelse enligt

227

— Förordning (EEG) nr 688/78 av den 6 april 1978 (EGT nr L 93, Prop. 1994/95:19

7.4.1978) . Bilaga 25

— Förordning (EEG) nr 1666/78 av den 14 juli 1978 (EGT nr L 192,

15.7.1978) .

— Förordning (EEG) nr 2819/78 av den 30 november 1978 (EGT nr L
334, 1.12.1978).

Bilaga DI skall kompletteras med en uppgift om omräkningskursen för den
grekiska drakman.

4. Kommissionens förordning (EEG) nr 1608/76 av den 4 juni 1976 (EGT

nr L 183, 8.7.1976)

i dess lydelse enligt

— Förordning (EEG) nr 1054/77 av den 13 maj 1977 (EGT nr L 130,

25.5.1977) , rättad i (EGT nr L 157, 28.6.1977).

— Förordning (EEG) nr 1802/77 av den 4 augusti 1977 (EGT nr L 198,

5.8.1977) .

— Förordning (EEG) nr 793/78 av den 18 april 1978 (EGT nr L 109,

22.4.1978) .

— Förordning (EEG) nr 1730/78 av den 24 juli 1978 (EGT nr L 201,

25.7.1978) .

Bilaga III skall kompletteras med de tillåtna synonymerna för grekiska
vinsorter.

5. Kommissionens förordning (EEG) nr 217/79 av den 25 januari 1979
(EGT nr L 31, 7.2.1979).

Bilaga I skall kompletteras med uppgifter om Grekland.

6. Rådets förordning (EEG) nr 337/79 av den 5 februari 1979 (EGT nr L

54, 5.3.1979).

I artikel 4.1 c andra stycket skall antalet genomsnittspriser som används
ökas med hänsyn till den nya situation som uppstår genom Greklands
anslutning.

Artikel 34 skall vid behov anpassas så att den definierar de zoner och
förfaranden i enlighet med vilka avsyming kan tillåtas.

Texten i artikel 40.2 första strecksatsen skall ersättas med följande:

"— vars vingårdar är belägna i de italienska och grekiska delarna av C-
zonema."

Bilaga IV skall kompletteras med de grekiska vinodlingszonema.

228

7. Rådets förordning (EEG) nr 347/79 av den 5 februari 1979 (EGT nr L Prop. 1994/95:19

54, 5.3.1979). Bilaga 25

Denna förordning skall kompletteras med en bestämmelse om torkade
druvsorter från vilka vinsorter rekommenderas, tillåts eller tillåts tillfälligt.

8. Första förteckningen över bordsviner som betecknas som "Landwein",
"vin du pays" or "vino tipico" i enlighet med artikel 2.3 i i förordning
(EEG) nr 2133/74 som upprättades på grundval av anmälningar från
medlemsstaterna (EGT nr C 68, 17.3.1978).

Förteckningen skall kompletteras med uppgifter om Grekland.

9. Offentliggjord förteckning för tillämpningen av artikel 4 i
kommissionens förordning (EEG) nr 1153/75 av den 30 april 1975 med
föreskrifter om åtföljande dokument och om producenters och handlares
förpliktelser, med undantag av detaljhandlare, inom vinsektom (EGT nr
C 140, 15.6.1978).

Förteckningen skall kompletteras med uppgifter om Grekland.

10. Kommissionens förordning (EEG) nr 991/79 av den 17 maj 1979 (EGT
nr L 129, 28.5.1979).

Bilagorna skall anpassas så att de omfattar uppgifter om Grekland.

B. ALLMÄNNA RÄTTSAKTER

Licenser och intyg

1. Kommissionens förordning (EEG) nr 193/75 av den 17 januari 1975
(EGT nr L 25, 31.1.1975)

i dess lydelse enligt

— Förordning (EEG) nr 2104/75 av den 31 juli 1975 (EGT nr L 214,

12.8.1975).

— Förordning (EEG) nr 499/76 av den 5 mars 1976 (EGT nr L 59,
6.3.1976).

— Förordning (EEG) nr 2219/76 av den 13 september 1976 (EGT nr L
250, 14.9.1976).

— Förordning (EEG) nr 3093/76 av den 17 december 1976 (EGT nr L
348, 18.12.1976).

— Förordning (EEG) nr 773/77 av den 15 april 1977 (EGT nr L 94,

16.4.1977).

229

— Förordning (EEG) nr 1234/77 av den 9 juni 1977 (EGT nr L 143, Prop. 1994/95:19

10.6.1977) . Bilaga 25

— Förordning (EEG) nr 1470/77 av den 30 juni 1977 (EGT nr L 162,

1.7.1977) .

— Förordning (EEG) nr 858/78 av den 27 april 1978 (EGT nr L 116,

28.4.1978) .

— Förordning (EEG) nr 1624/78 av den 12 juli 1978 (EGT nr L 190,

13.7.1978) .

I artikel 6.3 skall en bestämmelse läggas till med hänsyn till tidsskillnaden

i Grekland.

1 bilagan skall titlarna på licenserna och intygen vid behov kompletteras
med tillägg på grekiska av hänvisningen "importlicens eller
förutfastställelselicens" eller "exportlicens eller förutfastställelselicens" och
hänvisningen "E.K.".

2. Förteckningar offentliggjorda i enlighet med artikel 16 i förordning

(EEG) nr 193/75 (EGT nr C 48, 25.2.1977)

i dess lydelse enligt

— EGT nr C 143, 17.6.1977.

— EGT nr C 16, 20.1.1978.

— EGT nr C 189, 2.12.1978.

Uppgifter om Grekland skall läggas till i dessa förteckningar.

3. Tillkännagivande om import- och exportlicenser och
förutfastställelselicenser för jordbruksprodukter (EGT nr C 192,
31.12.1970), rättad i (EGT nr C 79, 2.10.1973)

i dess lydelse enligt

— EGT nr C 29, 12.5.1973.

— EGT nr C 160, 30.12.1974.

— EGT nr C 252, 4.11.1975.

— EGT nr C 135, 16.6.1976.

— EGT nr C 41, 21.2.1976.

— EGT nr C 246, 19.10.1976.

— EGT nr C 248, 21.10.1976.

— EGT nr C 271, 17.11.1976.

— EGT nr C 18, 25.1.1977.

— EGT nr C 150, 25.6.1977.

— EGT nr C 179, 28.7.1977.

— EGT nr C 234, 30.9.1977.

— EGT nr C 47, 25.2.1978.

— EGT nr C 77, 31.3.1978.

— EGT nr C 136, 10.6.1978.

— EGT nr C 82, 28.3.1979.

Uppgifter om Grekland skall läggas till i tillkännagivandet.

230

Monetära konsekvenser

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

1. Kommissionens förordning (EEG) nr 2300/73 av den 23 augusti 1973
(EGT nr L 236, 24.8.1973)

i dess lydelse enligt

— Förordning (EEG) nr 2588/73 av den 24 september 1973 (EGT nr L
268, 25.9.1973).

— Förordning (EEG) nr 214/74 av den 25 januari 1974 (EGT nr L 22,

26.1.1974) .

— Förordning (EEG) nr 632/75 av den 12 mars 1975 (EGT nr L 66,

13.3.1975) .

— Förordning (EEG) nr 1234/77 av den 9 juni 1977 (EGT nr L 143,

10.6.1977).

I artikel 4 skall en bestämmelse läggas till om att beträffande den grekiska
drakman skall omräkningskursema vara de som noteras på
valutamarknaden i Grekland.

2. Rådets förordning (EEG) nr 878/77 av den 26 april 1977 (EGT nr L
106, 29.4.1977)

i dess lydelse enligt

— Förordning (EEG) nr 1053/77 av den 17 maj 1977 (EGT nr L 125,

19.5.1977) .

— Förordning (EEG) nr 1708/77 av den 26 juli 1977 (EGT nr L 189,

29.7.1977) .

— Förordning (EEG) nr 2024/77 av den 13 september 1977 (EGT nr L
235, 14.9.1977).

— Förordning (EEG) nr 2840/77 av den 19 december 1977 (EGT nr L
328, 21.12.1977).

— Förordning (EEG) nr 178/78 av den 30 januari 1978 (EGT nr L 26,

31.1.1978) .

— Förordning (EEG) nr 179//78 av den 31 januari 1978 (EGT nr L 26,

31.1.1978) .

— Förordning (EEG) nr 310/78 av den 14 februari 1978 (EGT nr L 46,

17.2.1978) .

— Förordning (EEG) nr 470/78 av den 7 mars 1978 (EGT nr L 65,

8.3.1978) .

— Förordning (EEG) nr 976/78 av den 12 maj 1978 (EGT nr L 125,

13.5.1978) .

— Förordning (EEG) nr 705/79 av den 9 april 1979 (EGT nr L 89,
9.4.1979).

Rättad i (EGT nr L 155, 13.6.1978).

I artiklarna 2.1 och 2a skall uppgifter om den grekiska drakman läggas till.

231

C. EUROPEISKA UTVECKLINGS- OCH GARANTIFONDEN FÖR Prop. 1994/95:19

JORDBRUKET Bilaga 25

1. Rådets förordning (EEG) nr 729/70 av den 21 april 1970 (EGT nr L 94,

28.4.1970)

i dess lydelse enligt

— Förordning (EEG) nr 1566/72 av den 20 juli 1972 (EGT nr L 167,

25.7.1972).

— Förordning (EEG) nr 2788/72 av den 28 december 1972 (EGT nr L
295, 30.12.1972).

— Rådets beslut av den 1 januari 1973 (EGT nr L 2, 1.1.1973).

— Förordning (EEG) nr 929/79 av den 8 maj 1979 (EGT nr L 117,

12.5.1979).

I artikel 6c skall beloppet 3 600 miljoner europeiska beräkningsenheter
vilket föreskrivs som det totala beloppet för finansiellt stöd som kan
belasta garantisektionen hos fonden under perioden 1980-1984 anpassas
på grund av Greklans anslutning.

2. Kommissionens förordning (EEG) nr 638/74 av den 20 mars 1974 (EGT
nr L 77, 22.3.1974).

Bilagan skall anpassas med hänsyn till de grekiska sorterna av råtobak.

D. HARMONISERING AV LAGSTIFTNING

a) Veterinärlagstiftning

1. Rådets direktiv 64/432/EEG av den 26 juni 1964 (EGT nr 121,
29.7.1964), rättad i (EGT nr 176, 5.11.1964 och EGT nr 32, 24.2.1966)

i dess lydelse enligt

— Direktiv 66/600/EEG av den 25 oktober 1966 (EGT nr 192,
27.10.1966).

— Direktiv 71/285/EEG av den 19 juli 1971 (EGT nr L 179, 9.8.1971),
rättad i (EGT nr L 72, 25.3.1972).

— Direktiv 72/797/EEG av den 7 februari 1972 (EGT nr L 38,

12.2.1972) .

— Anslutningsakten 1972 (EGT nr L 73, 27.3.1972).

— Direktiv 72/445/EEG av den 28 december 1972 (EGT nr L 298,

31.12.1972) .

— Rådets beslut av den 1 januari 1973 (EGT nr L 2, 1.1.1973).

— Direktiv 73/150/EEG av den 5 juni 1973 (EGT nr L 172, 28.6.1973).

— Direktiv 75/379/EEG av den 24 juni 1975 (EGT nr L 172, 3.7.1975).

— Direktiv 77/98/EEG av den 21 december 1976 (EGT nr L 26,

31.1.1977), rättad i (EGT nr L 64, 10.3.1977).

Bilaga B punkt 8 och bilaga C punkt 9 skall kompletteras med information

232

om Grekland. I bilaga F skall fotnot 4 i hälsointyg I och fotnot 5 i
förlagorna för hälsointyg n, in och IV kompletteras med information om
Grekland.

2. Förteckning 66/340/EEG av veterinärexperter som får ansvarar för
formuleringen av yttranden om den interna handeln med nötkreatur och
svin och med färskt kött (EGT nr 100, 7.6.1966)

i dess lydelse enligt

— Tillkännagivande 67/111/EEG (EGT nr 20, 2.2.1967).

— Tillkännagivande 67/356/EEG (EGT nr 105, 3.6.1967).

— EGT nr C 103, 8.8.1969.

— EGT nr C 68, 10.6.1970.

Förteckningen skall kompletteras med information om Grekland.

3. Kommissionens beslut 69/100/EEG av den 18 mars 1969 (EGT nr L 88,

11.4.1969)

i dess lydelse enligt

— Beslut 70/72/EEG av den 9 januari 1970 (EGT nr L 19, 26.1.1970).

— Beslut 71/292/EEG av den 22 juli 1971 (EGT nr L 179, 9.8.1971).
Beslutet skall kompletteras med information om Grekland.

4. Rådets direktiv 77/391/EEG av den 17 maj 1977 (EGT nr L 145,

13.6.1977) .

En eller flera åtgärder skall föreskrivas för att säkerställa att Grekland
deltar i de gemensamma åtgärderna för återstoden av direktivets
giltighetstid.

5. Rådets direktiv 78/52/EEG av den 13 december 1977 (EGT nr L 15,

19.1.1978) .

En eller flera åtgärder skall föreskrivas för att säkerställa att Grekland
deltar i de gemensamma åtgärderna för återstoden av direktivets
varaktighet.

6. Förteckning över slakterier och styckingsnaläggningar för fjäderfä som
är godkända av medlemsstaterna (EGT nr C 216, 12.9.1978).

Information om Grekland bör läggas till förteckningen.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

233

19 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 19. Del 5

c) Växtskyddslagstiftning

Rådets direktiv 77/93/EEG av den 21 december 1976 (EGT nr L 26,

31.1.1977).

Texten och bilagorna till detta direktiv skall anpassas med hänsyn till de
ekologiska villkor och den växtskyddssituation som kännetecknar det
grekiska territoriet och de nuvarande medlemsstaternas territorier.

E. JORDBRUKSSTRUKTURER

1. Rådets förordning (EEG) nr 355/77 av den 15 februari 1977 (EGT nr L
51, 23.2.1977)

i dess lydelse enligt förordning (EEG) nr 1361/78 av den 19 juni 1978
(EGT nr L 166, 23.6.1978).

I artikel 16.3 skall beloppet för den beräknade kostnaden för de
gemensamma åtgärderna ökas med hänsyn till uppgifterna om Grekland.

2. Rådets förordning (EEG) nr 1360/78 av den 19 juni 1978 (EGT nr L
166, 23.6.1978).

Avdelning I i denna förordning skall anpassas för att definiera räckvidden
för Grekland beträffande produkter.

F. DATANÄT FÖR JORDBRUKSEKONOMI

1. Kommissionens förordning nr 184/66/EEG av den 21 november 1966
(EGT nr 213, 21.1.1966)

i dess lydelse enligt

— Förordning (EEG) nr 747/68 av den 20 juni 1968 (EGT nr L 140,
22.6.1968).

— Förordning (EEG) nr 2780/72 av den 22 december 1972 (EGT nr L
292, 29.12.1972).

— Förordning (EEG) nr 1651/77 av den 22 juli 1977 (EGT nr L 184,

23.7.1977).

Bilagans andra del skall om nödvändigt kompletteras med
tilläggsföreskrifter för Grekland.

2. Kommissionens förordning (EEG) nr 2237/77 av den 23 september 1977
(EGT nr L 263, 17.10.1977).

I bilaga II del II G. 103 skall uppgiften om avskrivningar av maskiner och
utrustning fotnot 1 anpassas med hänsyn till uppgifter om drakman.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

234

I bilaga II del I skall sektionen om mervärdesskatt (moms) kompletteras
med uppgifter om Grekland.

3. Kommissionens beslut 78/463/EEG av den 7 april 1978 (EGT nr L 148,

5.6.1978).

Bilagorna skall kompletteras med uppgifter om Grekland.

G. JORDBRUKSSTATISTIK

Rådets förordning (EEG) nr 357/79 av den 5 februari 1979 (EGT nr L 54,

5.3.1979).

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

Artikel 4.3 skall kompletteras med de geografiska enheterna för Grekland.

II. TRANSPORTER

1. Rådets förordning (EEG) nr 3164/76 av den 16 december 1976 (EGT nr
L 357, 29.12.1976, s.l)

i dess lydelse enligt

— Förordning (EEG) nr 3024/77 av den 21 december 1977 (EGT nr L
358, 31.12.1977, s. 4).

— Förordning (EEG) nr 3062/78 av den 19 december 1978 (EGT nr L
366, 28.12.1978, s. 5).

Senast den 30 november 1980 skall rådet på förslag från kommissionen
ändra artikel 3.1 och 3.2 genom att lägga till ett antal gemenskapstillstånd
för Grekland (punkt 2) och göra en motsvarande ändring i det totala
antalet tillstånd (punkt 1).

2. Rådets direktiv 74/561/EEG av den 12 november 1974 (EGT nr L 308,
19.11.1974, s. 18).

I artikel 5.1 och 5.2 skall de datum före vilka aktörer som redan är
verksamma inom yrket samt undantagna från vissa förpliktelser skjutas
upp med hänsyn till rättigheter som erhållits under jämförbara
förhållanden.

3. Rådets direktiv 74/562/EEG av den 12 november 1974 (EGT nr L 308,
19.11.1974, s. 23).

I artikel 4.1 och 4.2 skall de datum före vilka aktörer som redan är
verksamma inom yrket samt undantagna från vissa förpliktelser skjutas
upp med hänsyn till rättigheter som erhållits under jämförbara
förhållanden.

235

III. KONKURRENS

Kommissionens beslut 962/77/ESKG av den 4 maj 1977 (EGT nr L 114,
5.5.1977, s. 1).

I artikel 1.2 a och b bör motsvarande belopp i drakma läggas till.

IV. HANDELSPOLITIK

1. Rådets förordning (EEG) nr 2051/74 av den 1 augusti 1974 (EGT nr L
212, 2.8.1974, s. 33).

Bestämmelserna i denna förordning skall anpassas för att definiera den
ordning som i Grekland tillämpas på import av produkter med ursprung
i Färöarna.

2. Rådets förordning (EEG) nr 2532/78 av den 16 oktober 1978 (EGT mr
L 306, 31.10.1978, s. 1)

i dess lydelse enligt förordning (EEG) nr 3064/78 av den 21 december
1978 (EGT nr L 366, 28.12.1978, s. 78).

I titlarna och fotnoterna skall motsvarande hänvisningar på grekiska läggas
till.

I beskrivningen av de produkter som avses i noten i slutet av bilagan skall
motsvarande hänvisningar på grekiska läggas till.

3. Kommissionens förordning (EEG) nr 3059//78 av den 21 december 1978
(EGT nr L 365, 27.12.1978, s. 1).

De anpassningar som blir nödvändiga som ett resultat av Greklands
anslutning bör läggas till i texten i denna förordning och dess bilagor.

4. Rådets beslut 75/210/EEG av den 27 mars 1975 (EGT nr L 99,

21.4.1975, s. 7)

i dess lydelse enligt beslut 79/252/EEG av den 21 december 1978 (EGT
nr L 60, 12.3.1979, s. 1).

I bilaga III skall ytterligare en kolumn med rubriken "E" läggas till som
visar de kategorier för vilka import till Grekland är föremål för
kvantitativa restriktioner enligt artikel 2.1.

I bilagorna IV-XIV skall ytterligare en tabell läggas till som visar de
kvoter som skall öppnas av Grekland för vart och ett av de berörda icke-
medlemsländerna.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

236

5. Kommissionens rekommendation 77/330/EKSG av den 15 april 1977 Prop. 1994/95:19

(EGT nr L 114, 5.5.1977, s. 15). Bilaga 25

I meddelandet från kommissionen på s. 18 skall en kolumn läggas till som

visar orienteringspriserna i

drakma för var och en av de berörda produkterna.

V. SOCIALPOLITIK

1. Rådets förordning (EEG) nr 2895/77 av den 20 december 1977 (EGT nr
L 337, 27.12.1977, s. 7).

Vid behov skall artikel 1 ändras med tillägg av de regioner i Grekland
som kommer att bli berättigade till en högre grad av intervention från
Europeiska sociala fonden.

2. Rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 (EGT nr L
149, 5.7.1971, s. 2).

Bilaga II i förordningen skall ändras i den mån som det krävs med
anledning av ett avtal mellan de behöriga myndigheterna i
medlemsstaterna och Grekland om upprätthållandet av vissa bestämmelser
i bilaterala avtal.

3. Rådets förordning (EEG) nr 574/72 av den 21 mars 1972 (EGT nr L 74,
27.3.1972, s. 2).

Förordningens bilagor måste ändras i den mån som det krävs med
anledning av ett avtal mellan de behöriga myndigheterna i
medlemsstaterna och Grekland om upprätthållandet av vissa bestämmelser
i bilaterala avtal.

VI. TILLNÄRMNING AV LAGSTIFTNING

1. Rådets direktiv 67/548/EEG av den 27 juni 1967 (EGT nr 196,
16.8.1967, s. 1)

i dess lydelse enligt

— Direktiv 69/81/EEG av den 13 mars 1969 (EGT nr L 68, 19.3.1969,
s. 1).

— Direktiv 73/146/EEG av den 21 maj 1973 (EGT nr L 167, 25.6.1973,
s. 1).

— Direktiv 75/409/EEG av den 24 juni 1975 (EGT nr L 183, 14.7.1975,
s. 22).

237

— Direktiv 76/907/EEG av den 14 juli 1976 (EGT nr L 360, 30.12.1976, Prop. 1994/95:19

s. 1). Bilaga 25

2. Rådets direktiv 73/173/EEG av den 4 juni 1973 (EGT nr L 189,
11.7.1973, s. 7).

3. Rådets direktiv 76/769/EEG av den 27 juli 1976 (EGT nr L 262,

27.9.1976, s. 201).

Den grekiska översättningen av de farliga ämnena och av de övriga
termerna som finns på gemenskapens nuvarande språk skall läggas till i
bilagorna till vart och ett av dessa direktiv.

VII. ENERGI

1. Kommissionens beslut 77/190/EEG av den 26 januari 1977 (EGT nr L

61, 5.3.1977, s. 34).

I bilagan skall bilagorna A, B och C till tabell 6 kompletteras med en
kolumn med motsvarande grekiska uppgifter för namnen på
petroleumprodukter, specifikationen av motorbränslen (motordrivmedel)
och specifikationen av eldningsbränslen.

2. Kommissionens beslut 73/287/EKSG av den 25 juli 1973 (EGT nr L

259, 15.9.1973, s. 36)

i dess lydelse enligt

— Beslut 2963/76/EKSG av den 1 december 1973 (EGT nr L 338,

7.12.1976, s. 19 och EGT nr L 346, 26.12.1976, s. 26).

— Beslut 1613/77/EKSG av den 15 juli 1977 (EGT nr L 180, 20.7.1977,

s. 8).

Artikel 7 om den särskilda fonden för gemenskapens finansiering av
kolindustrin måste vid behov anpassas så att Grekland kan bidra till
fonden.

VIII. MILJÖ- OCH KONSUMENTSKYDD

1. Rådets beslut 77/795/EEG av den 12 december 1977 (EGT nr L 334,
24.12.1977, s. 29).

I bilaga I (med en förteckning över de prov- eller mätstationer som är
engagerade i utbytet av information i vaije medlemsstat) skall stationen
som är belägen i Grekland läggas till.

2. Rådets direktiv 79/409/EEG av den 2 april 1979 (EGT nr L 103,
25.4.1979, s. 1).

238

Bilagorna till detta direktiv skall kompletteras med en kolumn som på det Prop. 1994/95:19
grekiska språket anger de berörda fågelarterna. Bilaga 25

IX. STATISTIK

1. Rådets förordning (EEG) nr 1736/75 av den 24 juni 1975 (EGT nr L
183, 14.7.1975, s. 3).

I artikel 3 skall förteckningen över förordningar som definierar
gemenskapens tullterritorier kompletteras med en hänvisning till den
rättsakt genom vilken tullterritoriema ändras som ett resultat av Greklands
anslutning.

2. Kommissionens förordning (EEG) nr 2415/78 av den 17 oktober 1978
(EGT nr L 292, 18.10.1978, s. 19).

I artikel 1 skall en uppgift läggas till för Grekland om det värde i drakma
som motsvarar den statistiska tröskeln på 300 europeiska
beräkningsenheter.

239

BILAGA III

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

Förteckning som avses i artikel 36.1 och 36.2 i anslutningsakten

Tulltaxe- nummer	Varuslag	Kvoter för perioden från 1 januari till 31 december 1981
31.02	Kvävegödselmedel, mineraliska eller kemiska
31.03	Fosforgödselmedel, mineraliska eller kemiska
31.05	Andra gödselmedel; varor tillhörande detta kapitel i tablettform eller liknande former eller i förpackningar med en bruttovikt av högst 10 kg:
	A. Andra gödselmedel: I. Innehållande dessa tre gödselämnen: kväve, fosfor och kalium II. Innehållande dessa två gödselämnen: kväve och fosfor IV. Andra	61 700 ton
ur 73.37	Kaminer (med undantag av kaminer enligt nummer 84.01) och radiatorer för centraluppvärmning, inte försedda med elektrisk uppvärmningsanordning och delar till sådana radiatorer, av järn eller stål; luftvärmare och varmluftsfördelare (inbegripet apparater som även kan fördela sval eller konditionerad luft), inte försedda med elektrisk uppvärmningsanordning men utrustade med motordriven fläkt eller biåsmaskin, samt delar till sådana apparater, av järn eller stål:
	— Kaminer för centraluppvärmning	249 000 EBE
ur 84.01	Ångpannor och andra ånggeneratorer (andra än sådana varmvattenpannor för centraluppvärmning som också kan producera lågtrycksånga); hetvattenpannor:
	— Med en effekt på högst 32 mW	507 000 EBE
84.06	Förbränningskolvmotorer med gnisttändning: C. Andra motorer ur II. Förbränningskolvmotorer med kompressionständning:
	— Med en effekt på högst 37 kW	1 398 000 EBE
84.10	Vätskepumpar (inbegripet motorpumpar och turbopumpar), försedda eller ej försedda med mätanordning; vätskeelevatorer med skopor, kedjor, skruvar, band e.d.: ur A. Doseringspumpar försedda eller avsedda att förses med mätanordning, andra än bränslepumpar
	B. Andra pumpar C. Vätskeelevatorer med skopor, kedjor, skruvar, band e.d.	6 865 200 EBE

240

Tulltaxe- numKvoter för perioden från 1 januari till 31 december 1981 mer	Varuslag	Kvoter för perioden från 1 januari till 31 december 1981
84.14	Industri- och laboratorieugnar, icke elektriska: ur B. Andra: — Delar av stål, för cementugnar
ur 84.20	Vågar (med undantag av vågar känsliga för 0,05 g eller mindre) inbegripet räkne- och kontrollvågar; vikter av alla slag för vågar, andra än: — Barnvågar — Precisionsvågar graderade i gram för hushållsbruk — Vikter av alla slag för vågar	50 000 EBE 1 600 000 EBE
85.01	Följande elektriska artiklar, generatorer, motorer, omformare (roterande eller statiska), transformatorer, likriktare och induktansspolar
	A. Generatorer, motorer (aven med hastiehetsreducerine. chaneine or steD-UD eearl. och roterande omformare:
	ur II. Andra:
	— Motorer med en effekt av minst 370 W och högst 15 000 W	222 000 EBE
	ur C. Delar:
	— För motorer med en effekt av minst 370 W och högst 15 000 W
85.15	Apparater för sändning av radiotelefoni, radiotelegrafi, rundradio eller television, även med inbyggd utrustning för mottagning, ljudinspelning eller ljudåtergivning; televisionskameror; apparater för radionavigering samt apparater för radiomanövrering eller radiostyrning:
	A. Apparater för sändning av radiotelefoni, radiotelegrafi, rundradio eller television, även med inbyggd utrustning för mottagning, ljudinspelning eller ljudåtergivning; televisionskameror ur III. Mottagare, försedda eller ej försedda med anordning för ljudinspelning eller ljudåtergivning: — Television	30 481 enheter 7 773 000 EBE*

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

1 Ytterligare begränsning uttryckt i värdetermer

241

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

Tulltaxe- nummer	Varuslag	Kvoter för perioden från 1 januari till 31 december 1981
85.15 (forts.)	C. Delar:
	I. Skåp och lådor ur a) Av trä: — För televisionsmottagare	15 000 000 EBE
	ur b) Av andra material: — För televisionsmottagare
	ur III. Andra: — Chassin för televisionsmottagare och delar till sådana, hopsatta eller monterade — Tryckta kretskort för televisionsmottagare
ur 85.23	Isolerad (inbegripet emaljerad eller anodiserad) elektrisk kabel och liknande (inbegripet koaxialkabel), försedd eller ej försedd med kontakter: — Kabel för televisionssändning	333 000 EBE
87.02	Motorfordon för transport av personer, gods eller material (inbegripet sportfordon, andra än fordon enligt nr 87.09):
	A. För transport av personer, inbegripet fordon avsedda för transport av såväl passagerare som gods:
	I. Med förbränningskolvmotor med gnisttändning eller med kompressionständning: ur a) Motorfordon och bussar med förbränningskolvmotor med gnisttändning med en cylindervolym av minst 2 800 cm3 eller kompressionständning med en cylindervolym av minst 2 500 cm3: — Kompletta motorbussar	516 enheter 10 160 000 EBE*
	ur b) Andra: — Kompletta, med sittplatser för minst sex personer
87.05	Karosserier (inbegripet förarhytter) till de motorfordon som omfattas av nummer 87.01, 87.02 eller 87.03: ur A. Karosserier och förarhytter av metall för industriell sammansättning av: — Jordbrukstraktorer enligt undernummer 87.01 A. — Motorfordon för persontransport, inbegripet fordon avsedda för transport av såväl passagerare som gods, med sittplatser för minst sex och högst 15 personer,	49 000 EBE

1 Ytterligare begränsning uttryckt i värdetermer

242

Tulltaxe-
nummer

Varubeskrivning

Kvoter för
perioden fr.o.m.

den 1 januari

Lo.m. den 31
december 1981

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

08.05

(forts.)

— Motorfordon för transport av gods eller material,
med förbränningskolvmotor med gnisttändning med
en cylindervolym av minst 2 800 cm3 eller med
kompressionständning med en cylindervolym av
minst 2 500 cm3.

— Lastbilar för särskilda ändamål enligt nummer
87.03 a.

ur B. Andra:

— Karosserier och förarhytter av metall, andra än till
motorfordon för persontransport, med sittplatser för
högst sex personer

49 000 EBE

a) Uppgift under detta undernummer enligt villkor som skall fastställas av behörig myndighet

243

BILAGA IV

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

Förteckning som avses i artikel 114 i anslutningsakten

1. Rådets direktiv 72/159/EEG av den 17 april 1972 (EGT nr L 96, 23.4.1972)

i dess lydelse enligt

— Direktiv 73/210/EEG av den 24 juli 1973 (EGT nr L 207, 28.7.1973).

— Direktiv 73/358/EEG av den 19 november 1973 (EGT nr L 326, 27.11.1973).

— Direktiv 76/837/EEG av den 25 oktober 1976 (EGT nr L 302, 4.11.1976).

— Direktiv 77/390/EEG av den 17 maj 1977 (EGT nr L 145, 13.6.1977).

— Förordning (EEG) nr 1054/78 av denn 19 maj 1978 (EGT nr L 134, 22.5.1978).

Grekland skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 31
december 1983.

2. Rådets direktiv 72/160/EEG av den 17 april 1972 (EGT nr L 96, 23.4.1972)

i dess lydelse enligt

— Direktiv 73/210/EEG av den 24 juli 1973 (EGT nr L 207, 28.7.1973).

— Direktiv 73/358/EEG av den 19 november 1973 (EGT nr L 326, 27.11.1973).

Grekland skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 31
december 1983.

3. Rådets direktiv 72/161/EEG av den 17 april 1972 (EGT nr L 96, 23.4.1972)

i dess lydelse enligt

— Direktiv 73/210/EEG av den 24 juli 1973 (EGT nr L 207, 28.7.1973).

— Direktiv 73/358/EEG av den 19 november 1973 (EGT nr L 326, 27.11.1973).

Grekland skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 31
december 1983.

4. Rådets direktiv 75/268/EEG av den 28 april 1975 (EGT nr L 128, 19.5.1975), rättad i (EGT
nr L 172, 3.7.1975 och EGT nr L 181, 11.7.1975)

i dess lydelse enligt

— Direktiv 76/400/EEG av den 6 april 1976 (EGT nr L 108, 26.4.1976).

— Förordning (EEG) nr 1054/78 av den 19 maj 1978 (EGT nr L 134, 22.5.1978).

Grekland skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 31
december 1983.

244

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

BILAGA V

Förteckning som avses i artikel 115.1 i anslutningsakten

I. Tillfälliga avsteg från förordning (EEG) nr 1439/74

Tulltaxe- nummer	Varuslag		Globala kvoter (1981)
04.04	Ost och ostmassa:
	E.	Andra:
	I.	Inte riven eller pulveriserad, med en fetthalt av högst 40 viktprocent och en vattenhalt beräknad på torrsubstansen
		av:
	bl	Minst 47 % men högst 72 %:
	3.	Kashkaval (Kasseri) a)	265 ton
	ur	4. Ost av fårmjölk eller buffelmjölk, i behållare
		innehållande saltlake eller i behållare av får- eller getskinn a): — Feta
	ur	5. Andra:
		— Kefalo-Tyri — Feta
07.05	Torkade balj växter, spritade, även skalade eller sönderdelade:
	B.	Andra:
	ur I.	Ärter (inbegripet kikärter) och bönor (av arten Phaseolus): — Kikärter och bönor (av arten Phaseolus)	1 840 ton
	II.	Linser	2 000 ton
08.05	Andra nötter än sådana som omfattas av nummer 08.01, färska eller torkade, även skalade:
	ur G.	Andra: — Hasselnötter	8 ton
31.02	Kvävegödselmedel, mineraliska eller kemiska:
	A.	Naturligt natriumnitrat
	B.	Urinämne innehållande minst 45 viktprocent nitrogen beräknat på torrsubstansen	10 000 ton
31.03	Fosforgödselmedel, mineraliska eller kemiska

a) Uppgift under detta undernummer enligt villkor som skall fastställas av behörig myndighet.

245

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

Tulltaxe- nummer	Varuslag	Globala kvoter (1981)
31.05	Andra gödselmedel; varor i detta kapitel i tablettform och liknande former eller i förpackningar med en bruttovikt av högst 10 kg: A. Andra gödselmedel: I. Innehållande dessa tre gödselämnen:
	nitrogen, fosfor och kalium II. Innehållande dessa två gödselämnen: nitrogen och fosfor IV. Andra	10 000 ton
73.18	Rör och rörämnen, av jäm (annat än gjutjärn) eller stål, med undantag av högtrycksrör för elektriska vattenkraftverk: ur C. Andra: — Med runt tvärsnitt, not threaded. i båda ändar försedda med snabhhopsäitinnesaoordnine. avsedda
	för bevattning av äkrar (efter anslutning all sonnkleranordningf	200 000 EUA
ur 73.37	Kaminer (andra än kaminer enligt nummer 84.01) och radiatorer för centraluppvärmning, icke elektriska, samt delar till sådana radiatorer, av jäm eller stål; luftvärmare och varmhiftsfördelare (inbegripet apparater som även kan fördela sval eller konditionerad luft), inte försedda med elektrisk uppvärmningsanordning men utrustade med motordriven fläkt eller biåsmaskin, samt delar till sådana apparater, av jäm eller stål:
	— Kaminer för centraluppvärmning	170 400 EUA
	— Radiatorer för centraluppvärmning	183 200 EUA
ur 84.01	Ångpannor och andra ånggeneratorer (andra än sådana varmvattenpannor för centraluppvärmning som också kan producera lågtrycksånga); hetvattenpannor: — Med en effekt av högst 32 mW	256 800 EUA
84.10	Vätskepumpar (inbegripet motorpumpar och turbopumpar), även försedda med mätanordning; vätskelevatorer med skopor, kedjor, skruvar, band e.d: ur A. Vätskepumpar försedda med eller avsedda att förses med mätanordning, med undantag av bränslepumpar
84.14	B. Andra pumpar C. Vätskelevatorer med skopor, kedjor, skruvar, band e.d. Industri- och laboratorieugnar, icke elektriska: ur B. Andra: — Delar av stål till cementugnar	404 000 EUA 24 000 EUA

246

Tulltaxe- nummer	Varuslag	Globala kvoter (1981)
84.15	Kylskåp och kylutrustning, elektrisk och annan: ur B. Andra:
	— Skåp ej utrustade med kylaggregat	235 200 EUA
ur 84.20	Vågar (med undantag av vågar känsliga för 5 g eller mindre), inbegripet räkne- och kontrollvågar; vikter av alla slag för vågar, med undantag av: — Barnvågar — Precisionsvågar graderade i gram för hushållsbruk
	— Vikter av alla slag för vågar	40 400 EUA
ur 84.46	Verktygsmaskiner för bearbetning av sten, keramiska produkter, betong, asbestcement eller liknande mineraliska material eller för bearbetning av glas i kallt tillstånd, med undantag av maskiner enligt nummer 84.49: — Verktygsmaskiner och apparater för bearbetning av marmor, med undantag av maskiner och apparater som är
	handburna och drivs med elektricitet	62 100 EUA
ur 84.47	Verktygsmaskiner för bearbetning av trä, kork, ben, hårdgummi, hårdplast eller liknande hårda material, med undantag av maskiner enligt nr 84.49:
	— Bandsågar för bearbetning av trä	41 400 EUA
85.15	Apparater för sändning av radiotelefoni, radiotelegrafi, rundradio eller television, även med inbyggd utrustning för mottagning, ljudinspelning eller ljudåtergivning; televisionskameror; apparater för radionavigering samt apparater för radiomanövrering eller radiostyming: C. Delar: I. Skåp och lådor
	ur a) Av trä: — För televisionsmottagare ur b) Av andra material: — För televisionsmottagare	150 400 EUA

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

247

Tulltaxe-
nummer

Varuslag

Globala kvoter

(1981)

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

98.03

Reservoarpennor (inbegripet kulpennor ) och liknande pennor
samt pennskaft, pennförlängare o.d. ävensom stiftpennor; delar
och tillbehör därtill, andra än sådana som är hänfödiga till nr
98.04 eller 98.05:

ur B. Andra pennor, pennskaft; stiftpennor, pennförlängare o.d.:

— Kulpennor och filtpennor, ej påfyllbara

C. Delar och tillbehör

105 600 EUA

ur I. Delar av hårdmetall, svarvade av bagjgck^ggje^

— Delar till kulpennor och filtpennor, ej

påfyllbara, med undantag av kulpennor

ur II. Andra:

— Delar till kulpennor och filtpennor, ej
påfyllbara, med undantag av
fibers petspennor

248

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

II. Tillfälliga avsteg från förordningarna (EEG) nr 109/70 och (EEG) nr 2532/78

Tulltaxe- nummer	Varuslag		Globala kvoter (1981)*
04.04	Ost och ostmassa:
	E.	Andra: I. Inte riven eller pulveriserad, med en fetthalt av högst 40 viktprocent och en vattenhalt beräknad på torrsubstansen av:
	b)	Minst 47 % men högst 72 %:
	3.	Kashkaval (Kasseri) a)
	ur	4. Ost av fårmjölk eller buffeimjölk, i behållare innehållande saltlake eller i behållare av får- eller getskinn a):	950 ton
		— Feta
	ur	5. Andra:
		— Kefalo-Tyri
		— Feta

1 Dessa kvoter skall fördelas land för land i enlighet med gemenskapens förfaranden före anslutningen.

a) Uppgift under detta undernummer enligt villkor som skall fastställas av behörig myndighet

249

20 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 19. Del 5

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

Tulltaxe- nummer	Varuslag	Globala kvoter (1981) 1
07.05	Torkade baljväxter, spritade, även skalade eller sönderdelade: B. Andra: ur I. Ärter (inbegripet kikärter) och bönor (av arten
	Phaseolus): — Kikärter och bönor (av arten Phaseolus)	460 ton
	II. Linser	100 ton
08.05	Andra nötter än sådana som omfattas av nummer 08.01, färska eller torkade, även skalade: ur G. Andra:
	— Hasselnötter	2 ton
31.02	Kvävegödselmedel, mineraliska eller kemiska: A. Naturligt natriumnitrat	40 000 ton 1
31.03	Fosforgödselmedel, mineraliska eller kemiska
44.01	Brännved i form av stockar, kubbar, vedträn, kvistar, risknippen e.d., inbegripet sågspån	228 000 EUA
58.01	Mattor och annan golvbeläggning av textilmaterial, knutna, även konfektionerade	235 800 EUA
69.05	Takpannor, skorstenspipor, rökhuvar, skorstensfoder, byggnadsornament och andra byggvaror	83 800 EUA
ur 73.37	Kaminer (andra än kaminer enligt nummer 84.01) och radiatorer för centraluppvärmning, icke elektriska, samt delar till sådana radiatorer, av jäm eller stål; luftvärmare och varmluftsfördelare (inbegripet apparater som även kan fördela sval eller konditionerad luft), inte försedda med elektrisk uppvärmningsanordning men utrustade med motordriven fläkt eller biåsmaskin, samt delar till sådana apparater, av jäm eller stål: — Kaminer för centraluppvärmning	42 600 EUA
	— Radiatorer för centraluppvärmning	45 800 EUA
ur 84.01	Ångpannor och andra ånggeneratorer (andra än sådana varmvattenpannor för centraluppvärmning som också kan producera lågtrycksånga); hetvattenpannor: — Med en effekt av högst 32 mW	64 200 EUA

1 Dessa kvoter skall fördelas land för land i enlighet med gemenskapens förfaranden före anslutningen.

2 Kvoten omfattar produkter enligt undernummer 31.02 B och C och 31.05 A I, II och IV.

Grekland har ingen förpliktelse att liberalisera undernummer 31.02 B och C och 31.05 A I, II och IV i slutet av övergångstiden såvida det inte
inträffar en förändring i gemenskapens rättsordning under tiden. Hela kvoten måste ökas årligen under övergångstiden.

250

Tulltaxe- nummer	Varuslag	Globala kvoter (1981) 1
84.10	Vätskepumpar (inbegripet motorpumpar och turbopumpar), även försedda med mätanordning; vätskelevatorer av bucket, chain, screw, band och liknande slag: ur A. Vätskepumpar försedda med eller avsedda att förses med
	mätanordning, med undantag av bränslepumpar B. Andra pumpar C. Vätskelevatorer av bucket, chain, screw, band och liknande slag	101 000 EUA
84.14	Industri- och laboratorieugnar, icke elektriska: ur B. Andra:
	— Delar av stål till cementugnar	6 000 EUA
84.15	Kylskåp och kylutrustning, elektrisk och annan: ur B. Andra:
	— Skåp ej utrustade med kylaggregat	58 800 EUA
ur 84.20	Vågar (med undantag av vågar känsliga för 5 g eller mindre), inbegripet räkne- och kontrollvågar; vikter av alla slag för vågar, med undantag av: — Barnvågar — Precisionsvågar graderade i gram för hushållsbruk
	— Vikter av alla slag för vågar	10 100 EUA
ur 84.46	Verktygsmaskiner för bearbetning av sten, keramiska produkter, betong, asbestcement eller liknande mineraliska material eller för bearbetning av glas i kallt tillstånd, med undantag av maskiner enligt nummer 84.49: — Verktygsmaskiner och apparater för bearbetning av marmor, med undantag av maskiner och apparater som är handbuma och drivs med elektricitet
ur 84.47	Verktygsmaskiner för bearbetning av trä, kork, ben, hårdgummi, hårdplast eller liknande hårda material, med undantag av maskiner enligt nr 84.49: — Bandsågar för bearbetning av trä	15 500 EUA 10 300 EUA

1 Dessa kvoter skall fördelas land för land i enlighet med gemenskapens förfaranden före anslutningen.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

251

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

Tulltaxe- nummer	Varuslag	Globala kvoter (1981) *
85.15	Apparater för sändning av radiotelefoni, radiotelegrafi, rundradio eller television, även med inbyggd utrustning för mottagning, ljudinspelning eller ljudåtergivning; elevisionskameror; apparater för radionavigering samt apparater för radiomanövrering eller radiostyrning: C. Delar: I. Skåp och lådor:
	ur a) Av trä: — För televisionsmottagare ur b) Av andra material: — För televisionsmottagare	37 600 EUA
98.03	Reservoarpennor (inbegripet kulpennor ) och liknande pennor samt pennskaft, pennförlängare o.d. ävensom stiftpennor; delar och tillbehör därtill, andra än sådana som är hänförliga ull nr 98.04 eller 98.05: ur B. Andra pennor, pennskaft; stiftpennor, pennförlängare o.d.:
	— Kulpennor och filtpennor, ej påfyllbara C. Delar och tillbehör ur I. Delar av hårdmetall. svarvade av bars. rods. aneles. shap». section; oc »b. tff solid section. — Delar till kulpennor och filtpennor, ej påfyllbara, med undantag av kulpennor ur II. Andra: — Delar till kulpennor och filtpennor, ej påfyllbara, med undantag av fiberspetspennor	26 400 EUA

1 Dessa kvoter skall fördelas land för land i enlighet med gemenskapens förfaranden före anslutningen.

252

BILAGA VI

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

Förteckning som avses i artikel 115.3 i anslutningsakten

Tulltaxe- nummer	Varuslag	Globala kvoter för länder på vilka förordning (EEG) nr 1439/74 är tillämplig (1981)	Globala kvoter för de stater som bedriver inre handel och som avses i förordning (EEG) nr 109/70 och (EEG) nr 2532/78 1 (1981)
73.18	Rör och rörämnen, av jäm (annat än gjutjärn) eller stål, med undantag av högtrycksrör för elektriska vattenkraftverk: ur C. Andra: - Med runt tvtooitt. not threaded. i båda åndai försedda med snabbhoosättningsanordnmg. avsedda för bevattning av åkrar (efter anslutning tiH fpnaklnwriiiiiai		50 000 EUA
84.06	Förbränningskolvmotorer med gnisttändning: C. Andra motorer ur II. Förbränningskolvmotorer med kompressionständning: — Med en effekt på högst 37 kW	121 600 EUA	30 400 EUA
85.01	Följande elektriska artiklar generatorer, motorer, omformare (roterande eller statiska), transformatorer, likriktare och induktansspolar A. Generatorer, motorer (även med hastiehetsreducerine. chancine or steo-UD eearl och roterande omformare: ur II. Andra: — Motorer med en effekt av minst 370 W och högst 15 000 W	137 600 EUA	34 400 EUA
85.01	ur C. Delar — För motorer med en effekt av minst 370 W och högst 15 000 W Följande elektriska artiklar generatorer, motorer, omformare (roterande eller statiska), transformatorer, likriktare och induktansspolar B. Transformatorer, statiska omformare, likriktare; induktansspolar ur C. Delar: — Transformatorer och statiska omformare (likriktare o.d.); induktansspolar	192 000 EUA	48 000 EUA

1 Dessa kvoter skall fördelas land för land i enlighet med gemenskapens förfaranden före anslutningen.

253

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

Tulltaxe- nummer	Varuslag	Globala kvoter för länder på vilka förordning (EEG) nr 1439/74 är tillämplig (1981)	Globala kvoter för de stater som bedriver inre handel och som avses i förordning (EEG) nr 109/70 och (EEG) nr 2532/78 1 (1981)
85.01 (forts.)	Följande elektriska artiklar: generatorer, motorer, omformare (roterande eller statiska), transformatorer, likriktare och induktansspolar: A. Generatorer, motorer (även med hastiehetsreducerine. och roterande omformare:	72 000 EUA	18 000 EUA
85.15	ur II. Andra: — Motorer med en effekt av minst 370 W och högst 15 000 W ur C. Delar: — För motorer med en effekt av minst 370 W och högst 15 000 W Apparater för sändning av radiotelefoni, radiotelegrafi, rundradio eller television, även med inbyggd utrustning för mottagning, ljudinspelning eller ljudåtergivning; televisionskameror; apparater för radionavigering samt apparater för radiomanövrering eller radiostyming: A. Apparater för sändning av radiotelefoni, radiotelegrafi, rundradio eller television, även med inbyggd utrustning för mottagning, ljudinspelning eller ljudåtergivning;	6 000 st	1 500 st
	televisionskameror:	1 530 000 EUA a)	382 500 EUA a)
ur 85.23	ur III. Mottagare, försedda eller ej försedda med anordning för ljudinspelning eller ljudåtergivning: — Television C. Delar ur III. Andra: — Chassin för televisionsmottagare och delar till sådana, hopsatta eller monterade — Tryckta kretskort för televisionsmottagare Isolerad (inbegripet emalj erad eller anodiserad) elektrisk kabel och liknande (inbegripet koaxialkabel), försedd eller ej försedd med kontakter	53 360 EUA	13 340 EUA
	— Kabel för televisionssändning

1 Dessa kvoter skall fördelas land för land i enlighet med gemenskapens förfaranden före anslutningen.

a) Ytterligare begränsning uttryckt i värdetermer.

254

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

Tulltaxe- nummer	Varuslag		Globala kvoter för länder på vilka förordning (EEG) nr 1439/74 är tillämplig (1981)	Globala kvoter för de stater som bedriver inre handel och som avses i förordning (EEG) nr 109/70 och (EEG) nr 2532/78 1 (1981)
87.02	Motorfordon för transport av personer, gods eller material (inbegripet sportfordon, andra än fordon enligt nr 87.09):
	A.	För transport av personer, inbegripet fordon avsedda för transport av såväl passagerare som gods:		20 st
	I.	Med förbränningskolvmotor med gnisttändning eller	80 st	20 st
		med kompressionständning:	1 600 000 EUA a)	400 000 EUA a)
	ur a)	Motorfordon och bussar med förbränningskolvmotor med gnisttändning med en cylindervolym av minst 2 800 cm’ eller kompressionständning med en cylindervolym av minst 2 500 cm3:
		— Kompletta motorbussar
	ur b)	Andra: — Kompletta, med sittplatser för minst sex personer
87.05	Karosserier (inbegripet förarhytter) till de motorfordon som omfattas av nummer 87.01, 87.02 eller 87.03:
	ur A.	Karosserier och förarhytter av metall för industriell sammansättning av: — Jordbrukstraktorer enligt undernummer 87.01 A. — Motorfordon för persontransport, inbegripet fordon
		avsedda för transport av såväl passagerare som gods, med sittplatser för minst sex och högst 15 personer,	6 720 EUA	1 680 EUA
		— Motorfordon för transport av gods eller material,
		med förbränningskolvmotor med gnisttändning med en cylindervolym av minst 2 800 cm’ eller med kompressionständning med en cylindervolym av minst 2 500 cm’.
		— Lastbilar för särskilda ändamål enligt nummer
		87.03 a).
	ur B.	Andra: — Karosserier och förarhytter av metall, andra än till
		motorfordon för persontransport, med sittplatser för högst sex personer

1 Dessa kvoter skall fördelas land för land i enlighet med gemenskapens förfaranden före anslutningen.

a) Ytterligare begränsning uttryckt i värdetermer.

b) Uppgift under detta undernummer enligt villkor som skall fastställas av behörig myndighet.

255

BILAGA VII

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

Förteckning som avses i artikel 117.1 i anslutningsakten

I. Förteckning över EEG-produkter

Bryssel-
tulltaxenummer

Varuslag

(NCCC)

Kapitel 13 ur 13.02 ur 13.03	Rökelse Pektater
Kapitel 14 ur 14.05	Valonia, gall nuts
Kapitel 15 ur 15.05 ur 15.06	Ullfettstearin Andra animaliska och vegetabiliska fetter (inbegripet fett från ben och avfall), med undantag av klövolja
15.08	Animaliska och vegetabiliska oljor, kokta, oxiderade, dehydradserade, faktiserade, blåsta, polymeriserade genom upphettning i vakuum eller i inert gas eller på annat sätt kemiskt modifierade
15.10 15.11 ur 15.15 15.16 ur 15.17	Fettsyror, sura oljor från raffinering, fettalkoholer Glycerol och glycerollut Bivax och andra insektsvaxer, även färgade Vegetabliska vaxer, även färgade Degras
Kapitel 17 ur 17.02	Laktos och laktorsirap innehållande minst 99 viktprocent laktos beräknat på torrsubstansen; glukos och glukossirap innehållande minst 99 viktprocent glukos beräknat på torrsubstansen
17.04	Sockerkonfektyrer, inte innehållande kakao
Kapitel 18	Kakao och kakaoberedningar, med undantag av nr 18.01 och 18.02
Kapitel 19 ur 19.02 19.03 19.05	Maltextrakt Makaroner, spagetti och liknande produkter Livsmedelsberedningar erhållna genom svallning eller röstning av spannmål eller spannmålsprodukter (t.ex. rispuffar, majsflingor o.d.)
ur 19.07	Skorpor, rostat bröd och liknande bröd, utan tillsats av socker, honung, ägg, fetter, ost eller frukt
19.08	Bakverk, kex, småkakor och liknande produkter, även innehållande kakao

256

Bryssel- tulltaxenummer (NCCC)	Varuslag
Kapitel 21	Diverse ätbara beredningar
Kapitel 22
22.01	Vatten, inbegripet mineralvatten och kolsyrat vatten, is och snö
22.02	Vatten, inbegripet mineralvatten och kolsyrat vatten, med tillsats av socker eller annat sötningsmedel eller av aromämne, samt andra alkoholfria drycker, med undantag av frukt- och bärsaft samt köksväxtsaft enligt nr 20.07
22.03	Maltdrycker
22.06	Vermut och annat vin av färska druvor, smaksatt med växter eller aromatiska ämnen
ur 22.08	Odenaturerad etylalkohol eller annan sprit med en alkoholhalt av minst 80 volymprocent; denaturerad sprit (inbegripet etylalkohol och annan sprit), oavsett alkoholhalt, med undantag av sådan sprit som framställs av jordbruksprodukter enligt bilaga II till Fördraget om upprättande av Europeiska ekonomiska gemenskapen
ur 22.09	Odenaturerad etylalkohol och annan sprit med en alkoholhalt av högst 80 volymprocent, med undantag av etylalkohol framställd av jordbruksprodukter enligt bilaga II i Fördraget om upprättande av Europeiska ekonomiska gemenskapen; likörer och andra spritdrycker; sammansatta alkoholhaltiga beredningar av sådana slag som används för framställning av drycker
Kapitel 24
24.02	Bearbetad tobak; tobaksextrakt och essenser
Kapitel 25
25.20	Gipssten; andryhit; bränd gips och gips på en bas av kalciumsulfat, även färgad, men inte innehållande plasters särskilt framställd för användning av tandläkare
25.22	Osläckt kalk, släckt kalk och hydraulisk kalk, dock inte kalciumoxid och kalciumhydroxid
25.23	Portlandcement, aluminatcement, slaggcement och liknande hydraulisk cement, även färgade eller i form av klinker
ur 25.30	Naturlig borsyra innehållande högst 85 viktprocent H3BO3 beräknat på torrsubstansen
ur 25.32	Jordniement. även kalcinerade eller blandade med varandra; santorin, pozzolana och liknande jordpigment för tillverkning av hydraulisk cement, även pulveriserad
Kapitel 27
27.05 bis	Kolgas, vattengas, generatorgas och liknande gaser
27.06	Tjära destillerad ur kol, brunkolstjära, torvtjära och andra mineral tj äror, inbegripet delvis destillerad tjära och blandningar av beck med kreosotolja eller med andra produkter för destillation av tjära
27.08	Stenkolstjärbeck och annat mineraltjärbeck
ur 27.10	Mineraloljor och fetter för smörj ning
ur 27.11	Petroleumgaser och andra gasformiga kolväten, med undantag av propån av en renhet av högst 99 % för annan användning än som drivmedel eller bränsle

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

257

Bryssel-
tulltaxenummer

(NCCC)

Varuslag

27.12

27.13

Vaselin

Paraffin, mikrovax, "slack wax", ozokerit, montanvax (lignitvax), torvvax, andra
mineralvaxer, även färgade

27.14

Petroleumbitumen, petroleumkoks och andra återstoder från oljor erhållna ur
petroleum eller ur bituminösa mineral

27.15

Naturlig bitumen och naturasfalt; bituminösa skiffrar och oljeskiffrar samt naturlig
bitumenhaltig sand

27.16

Bituminösa blandningar baserad på naturasfalt, naturlig bitumen,
petroleumbitumen, mineraltjära eller mineral tjärbeck (Lex. asfaltmastix, "cut
backs")

Kapitel 28

ur 28.01

ur 28.04

ur 28.06

28.08

28.09

28.10

28.12

28.13

Klor

Hydrogen (väte), oxygen (syre) (inbegripet ozon) och kväve

Hydrogenklorid

Svavelsyra; oelum

Salpetersyra; blandningar av svavelsyra och salpetersyra

Fosforpentoxid och fosforsyror

Boroxider och borsyra

Andra oorganiska syror och oxygenföreningar av icke-metaller (med undantag av
vatten)

28.15

28.16

28.17

Sulfider av icke-metaller; fosfortrisulfid

Ammoniak, vattenfri eller i vatttenlösning

Natriumhydroxid (kaustik soda); kaliumhydroxid (kaustikt kali); natriumperoxid
och kaliumperioxid

ur 28.19
ur 28.20

28.22

ur 28.23

Zinkoxid

Konstgjord korund

Manganoxider

Järnoxider, inbegripet jordpigment innehållande minst 70 viktprocent bundet järn,
räknat som FejO,

ur 28.27

28.29
ur 28.30
ur 28.31

28.35

28.36

Mönja och orangemönja

Fluorider; fluorsilikater, fluraluminater och andra fluorkomplexa salter
Magnesiumklorid, kalciumklorid

Hypokloriter; kommersiellt kalciumhypoklorit; hybobromiter

Sulfider; polysulfider

Ditioniter, även stabiliserade med organiska ämnen, med undantag av bjb&siskl
blyfosfat; sulfoxylater

28.37
ur 28.38

Sulfiter; tiosulfater

Natriumsulfat, bariumsulfat, järnsulfat, zinksulfat, magnesiumsulfat och
aluminiumsulfat; alunarter

ur 28.40

Fosfinater (hypofosfiter), fosfonater, med undantag av bibasiskt blyfosfat

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

258

Bryssel- tulltaxenummer (NCCC)	Varuslag
ur 28.42	Karbonater, inbegripet kommersiellt ammoniumkarbonat innehållande ammoniumkarbamat, med undantag av blykarbonat (blyvitt)
ur 28.44	Fulminater
ur 28.45	Silikater. kommersiella natrium- och kaliumsilikater. inbegripet commercial grades
ur 28.46	Borax, raffinerad
ur 28.48	Arseniter och arsenater
28.54	Hydrogenperioxid (väteperoxid), även i fast form
ur 28.56	Silikon, borkarbid och kalciumkarbid
ur 28.58 Kapitel 29	Destillerat vatten och ledningsförmågevatten samt vatten av motsvarande renhetsgrad
ur 29.01	Kolväten för användning som drivmedel eller bränsle; naftalen och antracen
ur 29.04	Acykliska alkoholer
29.06	Fenoler och fenolalkoholer
ur 29.08	Etrar (diamyleter), dietyleter, anethole
ur 29.14	Palmitinsyra, stearinsyra samt salter och estrar av dessa syror; anhydrider
ur 29.16	Vinsyra, citronsyra och gallussyra; kalciumtartrat
ur 29.21	Nitroglycerin
ur 29.42	Nikotinsulfat
29.43	Sockerarter, kemiskt rena, andra än sackaros, glukos, och laktos; sockeretrar och sockerestrar samt salter av sockeretrar eller sockerestrar, andra än produkter enligt nr 29.39, 29.41 och 29.42
Kapitel 30	Antiserum
ur 30.02	Läkemedel (inbegripet veterinärmediciner), med undantag av följande produkter:
ur 30.03	— Anti-asmatiska cigaretter — Kinin, cinochonine. quinidine och salter därav, även i form av farmaceutiska specialiteter — Morfin, kokain och andra narkotika, även i form av farmaceutiska specialiteter — Antibiotika och blandningar baserade på antibiotika — Vitaminer och blandingar baserade på vitaminer — Sulphonamides. hormoner och blandningar baserade på hormoner Vadd, gasbinda, bandage och liknande produkter (Lex. bandage, plåster, omslag),
30.04	impregnerade eller klädda med farmaceutiska ämnen eller i detaljhandelsförpackningar för medicinskt eller kirurgiskt ändamål, andra än produkter som förtecknas i fotnot 3 till detta kapitel

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

259

Bryssel-
tulltaxenummer

Varuslag

(NCCC)

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

Kapitel 31 ur 31.03	Gödselmedel, mineraliska eller kemiska, med undantag av: — Basisk slagg — kalcinerade kalciumfosfater (värmebehandlade fosfater och glödfosfater) och kalcinerade naturliga kalciumaluminiumfosfater — kalciumhydrogenfosfat innehållande minst 0,2 viktprocent fluor
31.05	Andra gödselmedel; produkter i detta kapitel i tablettform eller liknande former eller i förpackningar med en bruttovikt av högst 10 kg
Kapitel 32 ur 32.01	Garvämnen av vegetabiliskt ursprung; garvämnesextrakter, inbegripet vattenextraherat galläppletannin
ur 32.04	Färgämnen av vegetabiliskt ursprung (inbegripet färgträextrakter och andra vegetabiliska färgmnesextrakter med undantag av indigo, henna och klorofyll) eller an i mal is kt ursprung, med undantag av karmin och kenges
ur 32.05	Syntetiska organiska färgämnen inbegripet organiska pigment, med undantag av konstgjord indigo); syntestiska organiska produkter av sådana slag som användes som luminoforer; produkter utgörande på textilfibrer fixerbara s.L optiska blekmedel
32.06 ur 32.07	Substratpigment Andra färgämnen, med undantag av: a) oorganiska färgämnen eller färgämnen av mineraliskt ursprung, även innehållande andra ämnen som underlättar färg ning, baserade på kadmiumföreningar, b) kromfärger och Prussian blue; oorganisaka Drodukter av sådana slag som användes som luminoforer
32.08	Beredda pigment, beredda opakmedel, beredda färger, icke frittad emalj- och glasyrmassa, engober, flytande lysterfärger och liknande preparat av sådana slag som används inom keramik- emaljerings- eller glasindustrin; fritta och annat glas i form av pulver, kom eller flingor
32.09	Lacker (även opigmenterade) och andra målning sfärg er av sådana slag som används för färgning av läder; andra färger; färgämnen lösta i linolja, lacknafta, terpentin eller andra ämnen som används vid tillverkningen av färgämnen eller emaljer; färgfolier; färgämnen i former eller förpackningar av sådana slag som försäljes i detaljhandeln; lösningar enligt anm. 4 till detta kapitel
32.11 32.12	Beredda sickativ Fönsterkitt; ympvax, spackelfärger; sidfasta preparat för ytbeläggning; utfyllningsmedel, tätningsmedel o.d. inbegripet hartskitt och hartscement
32.13 Kapitel 33 ur 33.01	Bläck, tryckfärger och liknande färger Eteriska oljor (även terpenfria), inbegripet "concretes" och "absohites”; resinoider, med undantag av essenser av ros, rosmarin, eukalyptus, sandelträ och ceder; resinoider; koncentrat av eteriska oljor i fett, icke flyktig olja, vax e.d.; erhållna genom s.k. enfleurage eller maceration

260

Bryssel- tulltaxenummer (NCCC)	Varuslag
ur 33.06	Lukt- och toalettvatten; kosmetika och produkter för vård av hud, hår och naglar; tandpulver och tandkräm, produkter för munhygien; beredda rumsparfymenngsmedel, även oparfyrmerade
Kapitel 34	Tvål och såpa, organiska ytaktiva produkter och preparat avsedda att avändas som tvål, i form av stänger, kakor eller gjutna stycken, även innehållande tvål, pasta och pulver för tandvård
Kapitel 35	Albuminer; lim och klister, enzymer
Kapitel 36 Kapitel 37	Sprängämnen; pyrotekniska artiklar; tändstickor; pyrofora legeringar; vissa brännbara produkter
37.03	Fotografiskt papper, fotografisk papp och fotografisk textilvara, även strålningskänsliga men ej framkallade
Kapitel 38	Aktiverat kol; aktiverade naturliga mineraliska produkter; djurkol, inbegripet
38.03	använt djurkol
38.09	Trätjära; trätjäroljor (andra än sammansatta lösnings- och spädningsmedel enligt nr 38.18); trätjärkreosot; tränafta; acetonolja; vegetabiliskt beck av alla slag; bryggeriharts och liknande beredningar baserade på kolofonium eller vegetabiliskt beck; kämbindmedel på basis av naturliga hartsartade produkter
ur 38.11	Desinfektionsmedel, insekts-, svamp- och ogräsbekämpningsmedel och liknande produkter, föreliggande i form av band, vekar och ljus, preparerade med svavel, samt flugpapper; pinnar klädda med benzenhexaklorid (BHC) och liknande artiklar; beredningar bestående av en aktiv produkt (som DDT) blandad med andra material och förpackad i aerosolburkar, färdiga för användning
38.18	Sammansatta lösnings- och spädningsmedel för lacker eller liknande produkter
ur 38.19	Beredningar kändasom "vätskor för hydraulisk transmission" (särskilt för hydrauliska bromsar) innehållande högst 70 viktprocent bensinoljor eller oljor erhållna ur bituminösa mineral
Kapitel 39	Polyvinylklorid
ur 39.02	Polystyren i alla former; andra plastmaterial, cellulosaetrar och cellulosaestrar,
ur 39.01	artifical resins, med undantag av:
ur 39.02	a) Sådana i forma av gryn, flingor, pulver, avfall som skall användas som råvara vid tillverkningen av de produkter som nämns i detta kapitel
ur 39.03 ur 39.04 ur 39.05 ur 39.06	b) jonbytare

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

261

Bryssel-
tulltaxenummer

Varuslag

(NCCC)

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

ur 39.07	Varor av material av sådana slag som är nämnda i nr 39.01-39.06, med undantag av fans and hand screens, ei mekaniska, jrames and handles därtill och delar till sådana frames och handles, samt band, tråd, remsor och liknande artiklar för fotografering och filmning eller för band, filmer och liknande enligt nr 92.12
Kapitel 40	Gummi, syntetiskt gummi, faktis och produkter av dessa, med undantag av nur 40.01, 40.02, 40.03 och 40.04, latex (ur 40.06), lösningar och dispersioner (ur 40.06), skyddskläder för kirurger och röntgenläkare (?) och dykardräkter (ur 40.13), samt block, avfall, skrot och pulver eller hårdgummi (ebonit och vulkani t) (ur 40.15)
Kapitel 41	Oberedda hudar och skinn (andra än pälsskinn) samt läder och artiklar enligt nr 41.01 och 41.09
Kapitel 42	Lädervaror; sadelmakeriarbeten; reseffekter, handväxkor och liknande artiklar; varor av tarmar (andra än tarmar av sidenmark)
Kapitel 43 Kapitel 44	Pälsskinn och konstgjord päls; varor därav Trä och varor av trä; träkol, med undantag av nr 44.07, varor av träfiberplatta 8ur 44.21, ur 44.23, ur 44.27, ur 44.28), band, tråd och liknande artiklar för fotografering och filmning eller för band, filmer och liknande enligt nr 92.12 (ur 44.26) och träsnidningsblock (ur 44.28)
Kapitel 45 45.03 45.04	Varor av naturkork Presskork (dvs. kork som agglomererats med eller utan bindemedel) och varor av presskork
Kapitel 46	Varor av halm, esparto eller andra flätningsmaterial; korgmakeriarbeten, med undantag av flätor och liknande produkter av flätningsmaterial för varje användning, även samlade i buntar (ur 46.02)
Kapitel 48 ur 48.01	Papper och papp (inbgripet cellulosavadd), i rullar eller ark, med undantag av följande produkter: — tidningspapper av kemisk eller mekanisk pappersmassa med en vikt av högst 60 g/m2 — tidskriftspapper — cigarettpapper — näsdukspapper — filterpapper — cellulosavadd — handgjort papper och papp
48.03	Pergamentpapper eller smörpapper och papp samt imitationer därav, samt genomskinligt ritpapper, i rullar eller ark
48.04	Papper och papp, sammansatta (bestående av med bindemedel förenade skikt), utan överdrag eller impregnering, även med invändig förstärkning, i rullar eller ark
ur 48.05	Papper och papp, vågade (även med plana ytskikt), i rullar eller ark

262

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

Bryssel- tulltaxenummer (NCCC)	Varuslag
ur 48.07	Papper och papp, impregnerade, försedda med överdrag, ytfärgade, ytdekorerade
ur 48.13	eller tryckta (ej utgörande endast tryckalster hänförligt till 49 kap.) i rullar eller ark , med undantag av guldpapper eller silverpapper och imitationer därav, kopieringspapper, övertryckspapper och ej strålningskänsligt fotografiskt papper Karbonpapper
48.14	Brevpapper i block, kuvert, kortbrev, brevkort utan bild samt korrespondenskort;
ur 48.15	askar, mappar o.d. av papper eller papp, endast innehållande ett sortiment av brevpaper, kuvert e.d. Annat papper och annan papp, tillskurna till bestämd storlek eller form, med
48.16	undantag av cigarettpapper, telegrafremsor, monotypepapper och papper för räknemaskiner, filterpapper och filterpapp (inbegripet sådana för cigarettfilter) och gummerade remsor Kartonger, askar och andra förpackningar, av papper eller papp; kortregistedådor,
48.18	brevkorgar och liknande artiklar, av papper eller papp av sådana slag som vanligen användes på kontor, i butiker e.d. Kontorsböcker, skrivböcker, anteckningsböcker, antckningsblock, orderböcker,
48.19	kvittensböcker, dagböcker, skrivunderlägg, samlingspärmar (för lösblad och andra) samt anra liknande artiklar av papper eller papp för skolor, kontor e.d.; provalbum och andra album samt bokpärmar och bokomslag,av papper eller papp Etiketter av papper eller papp, även tryckta eller gummerade
ur 48.21	Lampskärnar; dukar och servetter, näsdukar och handdukar; tallrikar, fat, bägare,
Kapitel 49 ur 49.01	glas Tryckta böcker, häften, broschyrer, flygblad o.d. på grekiska språket
ur 49.03	Bilderböcker och målarböcker för barn, häftade eller bundna, helt eller delvis
ur 49.07	tryckta på grekiska språket Frimärken ej avsedda för offentligt bruk
49.09	Vykort, julkort, gratulationskort o.d., försedda med bild, med eller utan utstyrsel
ur 49.10	Almanackor av alla slag, av papper eller papp, inbegripet almanacksblock, med
ur 49.11	undantag av almanackor avsedda för offentligt bruk, på andra språk än grekiska Andra tryckalster, inbegripet tryckta bilder samt fotografier men med undantag av
Kapitel 50	följande artiklar — teaterkulisser och kulisser för fotoateljéer — tryckalster för offentliga ändamål (inbegripet resereklam), trycka på andra språk än grekiska Silke och avfall av silke
Kapitel 51	Handgjorda fibrer (ändlösa)
Kapitel 52	Varor av textilmaterial i förening med metall

263

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

Bryssel-
tulltaxenummer

Varuslag

(NCCC)

Kapitel 53	Ull och andra djurhår, med undantag av obearbetade, blekta och ofärgade produkter enligt nr 53.01, 53.02 oh 53.04
Kapitel 54 Kapitel 55 Kapitel 56 Kapitel 57	Lin och rami, med undantag av nr 54.01 Bomull Handgjorda fibrer (ändlösa) Andra vegetabiliska textilmaterial, med undantag av nr 57.01; pappersgam och vävnader av pappersgam
Kapitel 58	Mattor och tapisserier; sammets-, ögle- och sniljvävnader; snörmarkeriarbeten; tyll, trådgardinsvävnad och nätknytningar; setpsar; broderier
Kapitel 59	Vadd och filt; bind- eller segelgarn, tågvirke och linor; textil vävnader; impregnerade eller överdragna vävnader; textilartiklar lämpliga för industriell användning
Kapitel 60 Kapitel 61 Kapitel 62	Trikåvaror Beklädnadsaitiklar och tillbehör till kläder, av textilvara andra än trikåvaror Andra konfektionerade textilvaror, med undantas av fans och hand screens fur 62.05)
Kapitel 63 Kapitel 64 Kapitel 65 Kapitel 66 66.01	Begagnade kläder och andra begagnade textilvaror; lump Skodon, damasker o.d.; delar till sådana artiklar Huvudbonader och delar därtill Paraplyer och parasoller (inbegripet käpparaplyer, parasolltätl samt trädgårdsparasoller och liknande parasoller)
Kapitel 67 ur 67.01 67.02	Dammvippor Konstgjorda blommor, blad och frukter samt delar därtill; artiklar tillverkade av konstgjorda blommor, blad och frukter
Kapitel 68 68.04	Polerstenar, brynstenar och andra liknande handverktyg, samt kvarnstenar, slipstenar, slipskivor o.d. (inbegripet skivor, huvuden, trissor och stift för slipning, skärpning, polering, riktning eller skärning), av naturlig sten (även agglomererad), av agglomererade naturliga eller konstgjorda slipmedel eller av keramiskt material, även med kärna, skaft, hylsa, axel e.d. av annat material men utan ställning; segment och andra färdiga delar till sådana stenar och skivor, av naturlig sten (även agglomererad), av agglomererade naturliga eller konstgjorda slipmedel eller av keramiskt material
68.06	Naturliga eller konstgjorda slipmedel i form av pulver eller kom på underlag av vävnad, papper, papp eller annat material, även tillskuret, sytt eller på annat sätt utformat

264

Bryssel- tulltaxenummer (NCCC)	Varuslag
68.09	Plattor, skivor, block och liknande varor av träfibrer, andra vegetabiliska fibrer, halm, träspån eller träavfall (inbegripet sågspån), agglomererade med cement, gips eller annat mineraliskt bindemedel
68.10	Varor av gips eller av blandningar på basis av gips
68.11	Varor av cement (inbegripet slaggcement), betong eller konstgjord sten (inbegripet marmorskärv agglomererad med cement), även armerade
68.12	Varor av asbestcement, celuulosacement e.d.
68.14	Friktionselement (segment, skivor, ringar, band, plattor, rullar o.d.) av sådana slag som är lämpliga för bromsar, kopplingar e.d., på basis av asbest, andra mineraliska ämnen eller cellulosa, även i föreing med textilmaterial eller annat material
Kapitel 69 Kapitel 70	Keramiska produkter, med undantag av nr 69.01, 69.02, 69.03, 69.04 och 69.05, iaboratorieartiklar samt artiklar för kemiskt eller annat tekniskt bruk, behållare av sådana slag som används för transport av syror och andra kemiska produkter och artiklar av sådana slag som används inom jordbruk, enligt nr 69.09, och porslinsartiklar enligt nr 69.10, 69.13 och 69.14
70.04	Planglas, gjutet eller valsat, obearbetat (inbegripet överfångsglas och trådglas), även mönstrat, i rektangulär form
70.05	Planglas, obearbetat, draget eller blåst (inbegripet överfångsglas) i rektangulär form
ur 70.06	Planglas, gjutet, valsat, draget eller blåst (inbegripet överfångsglas och trådglas) i rektangulär form, ytslipat eller ytpolerat men ej på annat sätt bearbetat, med undantag av spegelglas
ur 70.07	Planglas, gjutet, valsat, draget eller blåst (inbegripet överfångsglas och trådglas), skuret till annan form än rektangulär form eller böjt eller på annat sätt bearbetat (t.ex. bearbeat på kanterna eller graverat), även ytslipat eller ytpolerat; blyinfattade rutor o.d.
70.08	Säkerhetsrutor av glas bestående av härdat eller laminerat glas, även tillformade
70.09	Speglar av glas (inbegripet backspeglar), även inramade eller försedda med baksida av annat material
70.10	Damejeanner, flaskor, burkar, krukor, tablettrör och liknande käri av glas, av sådana slag som vanligen användes för transport eller förpackning av varor; proppar och andra tillslutningsanordningar av glas
ur 70.13	Glasvaror (andra än artiklar hänföriiga till nr 70.19) av sådana slag som vanligen används som bords-, köks-, toalett- eller kontorsardklar, som prydnads artiklar inomhus eller för liknande ändamål, med undantag av eldfasta glasvaror av sådana slag som vanligen används för köksändamål, med låg expansionskoefficient, av samma slag som Pyr ex eller Durex
70.14	Glasvaror för belysnings- eller signaleringsändamål samt optiska element av glas, ej optiskt bearbetade och ej tillverkade av optiskt glas
ur 70.15	Glas av sådana slag som används till solglasögon (med undantag av glasämnen till synkorrigerande ögonlinser), böjda, kupiga eller formade på liknande sätt
ur 70.16	Poröst glas (skumglas) glas i form av block, plattor, skivor e.d.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

265

21 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 19. Del 5

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

Bryssel-
tulltaxenummer

Varuslag

(NCCC)

ur 70.17	Laboratorieartiklar samt hygieniska och farmaceutiska artiklar av glas, även graderade eller kalibrerade; glasampuller
ur 70.21 Kapitel 71 ur 71.12	Andra varor av glas, med undantag av varor för industrin Guldsmedsvaror av silver (inbegripet platinerat silver), eller av metall med plätering av ädel metall
71.13	Guldsmedsvaror och delar därtill, av ädel metall eller av metall med plätering av ädel metall, andra än varor hänföriiga till nr 71.12
ur 71.14	Andra varor av ädel metall eller av metall med plätering av ädel metall, med undantag av artiklar för verkstäder och laboratorier
71.16 Kapitel 73	Bijouteri varor Järn och stål och artiklar därav, med undantag av: a) Produkter som omfattas av Europeiska kol- och stålgemenskapen, enligt nr 73.01, 73.02, 73.03, 73.05, 73.06, 73.07, 73.08, 73.09, 73.10, 73.11, 73.12, 73.13, 73.15 och 73.16 b) Produkter enligt nr 73.02, 73.05, 73.07 och 73.16 som inte omfattas av Europeiska koi- och stålgemenskapen c) Nr 73.04, 73.17.73.19, 73.30, 73.33 och 73.34 samt fjädrar och fjäderblad till järnvägsvagnar enligt nr 73.35
Kapitel 74	Koppar och varor därav, med undantag av koppariegeringar innehållande minst 10 viktprocent nickel och artiklar enligt nr 74.01, 74.02, 74.06 och 74.11
Kapitel 76	Aluminium och varor därav, med undantag av nr 76.01 och 76.05 samt band, tråd, remsor och liknande artiklar för fotografering eller filmning eller för band, filmer och liknande artiklar enligt nr 92.12 (ur 76.16)
Kapitel 78 Kapitel 79 Kapitel 82 ur 82.01	Bly och varor därav Zink och varor därav, med undantag av nr 79.01, 79.02 och 79.03 Följande handverktyg och handredskap: spadar, skyfflar, korpar, hackor, högafflar, grepar, krattor, räfsor och rakor; yxor, röj knivar och liknande huggverktyg; liar, skäror, höknivar, grässaxar, fäll- och klyvkilar samt andra verktyg och redskap av sådana slag som användes för lantbruk, trädgårdsskötesel eller skogsbruk Sågar (icke mekaniska) samt bald för hand- eller maskinsågar (inbegripet otandade
82.02	sågblad) Transportabla smidesässjor; slipstenar och slipskivor med ställning (hand- eller
ur 82.04	pedal drivna); artiklar för hushållsbruk Knivar med skärande egg, även tandade (inbegripet beskämingsknivar) andra än
82.09	knivar enligt nr 82.06, och blad därtill

266

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

Bryssel- tulltaxenummer (NCCC)	Varuslag
ur 82.11	Rakknivar samt ämnen därtill
ur 82.13	Andra skär- och klippverktyg (t.ex. sekatörer, hårklippningsmaskiner, huggknivar för slakterier och charkuterier samt pappersknivar), med undantag av handbuma klippningsmaskiner och delar därtill
82.14	Skedar, gafflar, fisk- och smörknivar, slevar och liknande köks- och bordsartiklar
82.15	Handtag och skaft av oädel metall till artiklar hänförliga till nr 82.09, 82.13 och 82.14
Kapitel 83 Kapitel 84	Diverse varor av oädel metall, med undantag av nr 83.08, statyetter och andra prydnadsföremål av sådana slag som användes inomhus (ur 83.06) samt knäppen och byglar (ur 83.09)
ur 84.06	Motor med gnisttändning, bensindrivna med en cylindervolym av minst 220 cm3; motorer med komDressionständninc. semi diesel tvr>e: motorer med kompressionständning, dieseltyp, på högst 37 kW; motorcykelmotorer och mopedmotorer
ur 84.10	Vätskepumpar (inbegripet motorpumpar och turbopumpar), även försedda med mätanordningar
ur 84.11	Luftpumpar och vakuumpumpar (inbegripet motor- och turbopumpar); fläktar, biåsmaskiner o.d., med motor och med en vikt av högst 150 kg och fläktar eller biåsmaskiner utan motor med en vikt av högst 100 kg
ur 84.12	Luftkonditioneringsapparater bestående av motordriven fläkt och anordningar för reglering av luftens temperatur och fuktighet, för hushåUsbnik
ur 84.14	Bageriugnar och delar därtill
ur 84.15	Kylskåp, kylmaskiner och annan kylutrustning
ur 84.17	Varmvattenberedare, icke elektriska
84.20	Vågar (med undantag av vågar känsliga för 5 g eller mindre), inbegripet räkne- och kontrollvågar; vikter av alla slag för vågar
ur 84.21	Mekaniska apparater (även för handkraft) för utsprutning, spridning eller finfördelning av vätskor eller pulver, för hushållsbruk; liknande mekaniska apparater för handkraft för användning inom jordbruk; liknande apparater för jordbruk, monterade på truck, med en vikt av högst 60 kg
ur 84.24	Plogar avsedda för traktorer eller djurdragare med en vikt av högst 700 kg; plogar avsedda att monteras på traktorer, med två eller tre skär; harvar avsedda för traktorer eller djurdragare, med fast ram och fasta tänder; kultivatorer med en vikt av högst 700 kg
ur 84.25	Maskiner och redskap för skörd eller tröskning; slåttermaskiner, djurdragna; halm- och foderpressar; rensnings- och sorteringsmaskiner för spannmål eller frön

267

Bryssel- tulltaxenummer (NCCC)	Varuslag
84.27	Pressar och krossar samt andra maskiner av sådana slag som användes vid framställning av vin eller cider eller vid beredning av fruktsaft e.d.
ur 84.28	Maskiner för bearbetning av frön; kvarnmaskiner av lantbrukstyp
84.29	Maskiner av sådana slag som användes inom kvarnindustrin samt andra maskiner och apparater (andra än av lantbrukstyp) för bearbetning av spannmål eller torkade baljväxtfrön
ur 84.34	Typer
ur 84.38	Skyttlar; reeds for loopj^
ur 84.40	Tvättmaskiner, även elektriska, för hushållsbruk
ur 84.47	Verktygsmaskiner för bearbetning av trä, kork, ben, hårdgummi, styv plast eller liknande hårda material, andra än maskiner hänfödiga till nr 84.49
ur 84.56	Maskiner och apparater för agglomerering, gjutning eller formning av keramiska massor, gips eller andra mineraliska ämnen
ur 84.59	Oljepressar och kvarnar; maskiner för framställning av stearintvål
84.61 Kapitel 85	Kranar, ventiler och liknande anordningar för rörledningar, ångpannor, tankar, kar e.d., inbegripet reducerventiler och termostatreglerade ventiler
ur 85.01	Generatorer med en effekt av högst 20 kW; motorer med en effekt av högst 74 kW; roterande omformare med en effekt av högst 37 kW; transformatorer och statiska likriktare andra än apparater för sändning av radiotelefoni, radiotelegrafi, rundradio eller television
85.03	Galvaniska element och batterier
85.04	Eletriska ackumulatorer
ur 85.06	Fläktar
85.10	Bärbara elektriska batteri- eller generatorlampor, andra än lampor hänföriga till nr 85.09
85.12	Elektriska varmvattenberedare och doppvärmare; elektriska apparater för uppvärmning av marken samt elektriska apparater för rumsuppvärmning; elektriska apparater för hårbehandling (Lex. hårtorkningsapparater, onduleringsapparater och hårtångsvärmare) samt elektriska stryk- och pressjärn; elektriska värmeapparater för hushållsbruk; elektriska värmemotstånd, andra än sådana av kol
ur 85.17	Elektriska signalapparater
ur 85.19	Elektriska apparater och andra artiklar för slutning av brytning av elektriska kretsar, för slyddande av elektriska kretsar eller för åstadkommande av anslutning till eller förbindelse i elektriska kretsar (Lex strömställare, reläer, säkringar, överspänningsavledare, stickproppar, glödlampshållare och kopplingsdosor)
ur 85.20	Elektriska glödlampor och elektriska gasurladdningslampor (inbegripet infrarött eller ultraviolett ljus)
85.23	Isolerad elektrisk tråd, kabel (öven koaxialkabel), stång o.d. (inbegripet lackerade eller anodoxiderade), även med kopplingsanordningar

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

268

Bryssel-
tulltaxe nummer

(NCCC)

Varuslag

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

85.25

85.26

85.27

Kapitel 87
ur 87.02

87.05

ur 87.06
ur 87.11

ur 87.12

87.1

Kapitel 89
ur 89.01

Kapitel 90
ur 90.01
90.03
90.04

ur 90.26

Kapitel 92

92.12

Kapitel 93
ur 93.04
ur 93.07

Elektriska isolatorer, oavsett materialet

Isolerdetaljer (med undantag av isolatorer hänförliga till nr 85.25) för elektriska
maskiner eller apparater eller för annat elektriska ändamål, utgörande detaljer helt
av isolermaterial bortsett från mindre metalldelar som ingjutit eller inpressats i
massan i i samband med tillverkningen och som är avsedda uteslutande för
sammanfogning, med undantag av isolerdetaljer som är hänförliga nr 85.25
Elektriska isolerrör samt förbindningsdetaljer därtill, av oädel metall, invändigt
belagda med isolermaterial

Motorfordon för person- eller godsbefordran (med undantag av sådana karosserier
som nämns i not 2 till kapitel 87)

Karosserier (inbegripet förarhytter) till motorfordon hänförliga till nr 87.01, 87.02
eller 87.03

Karosserier utan motorer, samt delar därtill

Invalidvagnar (andra än sådana invalidvagnar som är försedda med mekanisk
framdrivninganordning eller motor)

Delar och tillbehör till invalidvagnar (andra än sådana invalidvagnar som är
försedda med mekanisk framdrivningsanordning eller motor)

Barnvagnar och delar därtill

Fartyg och båtar; tankers avsedda att bogseras; segelbåtar

Synkorrigerande linser

Bågar och infattningar samt delar därtill, för glasögon, pincenéer, lomjetter e.d.
Glasögon, pincenéer, lomjetter o.d., avsedda för synkorrektion, som skydd för
ögonen eller annat ändamål

Mätare till manuellt skötta bensinpumpar och vattenmätare (volym och hastighet)

Grammofonskivor och andra ljudupptagningar samt liknande upptagningar;
matriser för tillverkning av grammofonskivor, oinspelade preparerade
grammofonskivor, film för mekanisk ljudupttagning; band, tråd, remsor och
liknande artiklar, preparerade, av sådana slag som vanligen användes för
ljudupptagning eller liknande upptagning

Kapitel 94

Jaktgevär

Wads for shotguns; patroner till jaktgevär, patroner till revolvrar, pistoler och
walking stick guns, patroner till målpistoler med en kaliber av högst 9 mm;
patronhylsor till sportvapen och sportgevär, av metall och papp; ammunition till
sportvapen och sportgevär

Möbler och delar därtill; resårbottnar, madrasser, ramar, stoppning och liknande
stoppade möbler, med undantag av nr 94.02

269

Bryssel- tulltaxenummer (NCCC)	Varuslag
Kapitel 96	Kvastar, borstar, pudervippor och handsiktar, med undantag för hopbundna kvistar eller annat vegetabiliskt material för kvastar eller bortår enligt nr 96.01 och artilkar hänförliga till nr 96.05 och 96.06
Kapitel 97
97.01	Leksaksfordon med hjul, avsedda för barn (t.ex. två- och trehjuliga leksakscyklar samt trampbilar); dockvagnar
97.02	Dockor
97.03	Anra leksaker; modeller av sådana slag som användes för förströelse
ur 97.05	Kamevalsartiklar
Kapitel 98	Diverse artiklar, med undantag av kulpennor enligt nr 98.03 och med undantag av nr 98.04, 98.10, 98.11, 98.14 och 98.15

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

270

II. Förteckning över EKSG-produkter

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

Bryssel-
tulltaxenummer

Varuslag

(NCCC)

73.01	Tackjärn, gjutjärn och spegeljäm, i form av tackor, block, oregelbundna stycken e.d.
73.02	Ferrolegeringar A. Ferromangan I. Innehållande minst 2 viktprocent kol (ferromangan)
73.03	Avfall och skrot av jäm eller stål
73.05	Pulveriserat jäm och stål; järnsvamp: B. Järnsvamp
73.06	Smältstycken och råskenor; göt, block, oregelbundna stycken o.d. av jäm eller stål Blooms, billets, slabs och platiner (inbegripet vitplatiner) av jäm eller stål, ämnen
73.07	grovt tillformade genom smidning, av jäm eller stål A. Blooms och billets: 1. Valsade B. Slabs och platiner (inbegripet vitplatiner) I. Valsade
73.08	Plåtämnen i rullar, av jäm eller stål
73.09	Universaljäm och universalstål
73.10	Stång (inbegripet valstråd), annan än profilstång, av jäm eller stål, varmvalsad, smidd, strängpressad eller tillformad eller fäxdigbehandlad (även kalibrerad) i kallt tillstånd; ihåligt bergborrstål A. A. Varmvalsad eller strängpressad, ej överdragen med metall D. Pläterad eller ytbehandlad (t.ex. polerad, överdragen med metall) I. Pläterad men ej vidare bearbetad: a) Varmvalsad eller strängpressad

271

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

Bryssel-
tulltaxenummer

(NCCC)

Varuslag

73.11

73.12

73.13

73.15

Profilstång av järn eller stål, varmvalsad, smidd, strängpressad ellr tillformad eller
färdigbehandlad i kallt tillstånd; spontpålar av jäm eller stål:

A. Profilstång av jäm eller stål

I. Varmvalsade eller strängpressade, ej överdragna med metall

IV. Pläterade eller ytbehandlade (Lex. polerad, överdragen med metall)

a) Pläterade men ej vidare bearbetade:

1. Varmvalsad eller strängpressad

B. Spontpålar

Band av jäm eller stål, varm- eller kallvalsat

A. VarmvalsaL ej överdraget med metall

B. Kallvalsat, ej överdraget med metall

I. Upprullad i ringar för tillverkning av plåt

C. Pläterat, överdraget med metall eller på annat sätt ytbehandlat:

III. Förtennad:

a) Tennplåt

V. Andra (t.ex. kopparpläterade, konstoxid er ad e, lackerade, nickelpläterade,
fernissade, pläterade,

a) överdragna med metall:

1. Varmvalsade

Plåt av jäm eller stål, varm- eller kallvalsad:

A. Plåtar med elektrisk isolering:

B. Andra plåtar:

I. Varmvalsade men ej överdragna

II. Kallvalsade men ej överdragna med en tjockleck av:

b) Minst 1 mm men högst 3 mm

c) Högst 1 mm

III. Polerade eller slipade:

IV. Pläterade, överdragna eller på annat sätt ytbehandlade:

b) Pläterad:

1. Plåt

2. Andra

c) överdragna med zink eller bly

d) Andra (Lex. kopparpläterade, konstoxiderade, lackrade,
nickelpläterade, fernissade, pläterade

V. Formade eller bearbetade på annat sätt:

2. Andra

Legerat stål och kolrikt stål, i sådana former som är nämnda i nr 73.06-73.14:

A. Kolrikt stål:

I. Göt, blooms, billets, slabs och platiner:

b) Andra

III. Upprullade i ringar

IV. Universalplåt

V. Stång (inbegripet valstråd) och ihåligt bergborrstål; oregelbundna
stycken:

b) Varm valsat och strängpressat men ej överdraget

272

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

Bryssel- tulltaxenummer (NCCC)	Varuslag
73.15	d)	Pläterad eller ytbehandlad (t.ex. polerad, överdragen) 1. Pläterad men ej överdragen: aa) Varmvalsad eller strängpressad
	VI.	Band av jäm eller stål: a) Varmvalsade men ej vidare bearbetade c) Pläterade, överdragna eller på annat sätt ytbehandlade: 1. Pläterade men ej vidare bearbetade: aa) Varmvalsade
	VII.	Plåt av jäm eller stål: a) Varmvalsade men ej vidare bearbetade b) Kallvalsade men ej vidare bearbetade, med en tjocklek av: 2. Högst 3 mm c) Polerade, pläterade, överdragna eller på annat sätt ytbehandlade d) På annat sätt tillformade eller bearbetade: 1. Skuraa till andra former än rektanglar men ej vidare bearbetade
	B.	Stållegeringar: I. Göt, blooms, billets, slabs och platiner: b) Andra III. Upprullade i ringar IV. Universalplåt V. Plåt av jäm eller stål (inbegripet valstråd och ihåligt bergborrstål, oregelbundna stycken): b) Varmvalsad eller strängpressad men ej vidare bearbetad d) Clad eller ytbehandlad (t.ex. polerad, överdragen) 1. Clad men ej vidare bearbetad aa) Varmvalsad eller strängpressad
	VI.	Band av jäm eller stål: a) Varmvalsat men ej vidare bearbetat c) Clad, överdraget eller på annat sätt ytbehandlat: 1: Clad men ej vidare bearbetat: aa) Varmvalsat
	VII.	Plåt av jäm eller stål: a) Plåtar med elektrisk isolering b) Andra plåtar 1. Varmvalsade men ej vidare bearbetade 2. Kallvalsade, ej vidare bearbetade, med en tjocklek av: bb) Högst 3 mm 3. Polerade, clad, överdragna eller på annat sätt ytbehandlade 4. Tillformade eller bearbetade på annat sätt: aa) Skuma till andra former än rektanglar, men ej vidare bearbetade

273

Bryssel- tulltaxenummer (NCCC)	Varuslag
73.16	Banbyggnadsmaterial av järn eller stål för järnvägar eller spårvägar, nämligen räler, moträler, växeltungor, korsningsspetsar, spårkorsningar, spårväxlar, växestag, kuggskenor, sliprar, rälskarvjäm, underiäggsplattor, lämplattor, spårhåll are, spårplattor och annan speciell materiel för sammanbindning eller fästande av räler
	A.	Räler
		II. Andra
	B.	Moträler
	C.	Sliprar
	D.	Rälskarvjäm och spårhållare:
		I. Valsade

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

274

BILAGA VIII

Förteckning som avses i artikel 128 i anslutningsakten

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

I. TRANSPORTER

1. Rådets förordning (EEG) nr 1017/68 av den 19 juli 1968 (EGT nr L
175, 23.7.1968, s. 1)

i dess lydelse enligt Anslutningsakten 1972 (EGT nr L 73, 27.3.1972,
s. 14).

Beträffande Grekland skall det förbud som föreskrivs i artikel 2 i denna
förordning från och med den 1 juli 1981 tillämpas på de avtal, beslut
och samordnade förfaranden som gäller vid tidpunkten för anslutningen
och vilka som ett resultat av anslutningen omfattas av förbudet

2. Rådets förordning (EEG) nr 543/69 av den 25 mars 1969 (EGT nr L
77, 29.3.1969, s. 49)

i dess lydelse enligt

— Förordning (EEG) nr 514/72 av den 28 februari 1972 (EGT nr L
67, 20.3.1972, s. 1).

— Förordning (EEG) nr 515/72 av den 28 februari 1972 (EGT nr L
67, 20.3.1972, s. 11).

— Förordning (EEG) nr 2827/77 av den 12 december 1977 (EGT nr
L 334, 24.12.1977, s. 1).

— Förordning (EEG) nr 2829/77 av den 12 december 1977 (EGT nr
L 334, 24.12.1977, s. 11).

Tillämpningen av denna förordning på nationell transportverksamhet i
Grekland skall skjutas upp till den 1 januari 1984.

3. Rådets förordning (EEG) nr 1191/69 av den 26 juni 1969 (EGT nr L
156, 28.6.1969, s. 1)

i dess lydelse enligt Anslutningsakten 1972 (EGT nr L 73, 27.3.1972,
s. 14).

Den rätt till kompensation som avses i artikel 6.3 andra stycket och i
artikel 9.2 första stycket skall i Grekland gälla från och med den 1 juli
1982.

4. Rådets direktiv 76/914/EEG av den 16 december 1976 (EGT nr L
357, 29.12.1976, s. 36).

275

Grekland får skjuta upp tillämpningen av detta direktiv på nationell Prop. 1994/95:19
transportverksamhet i Grekland till den 1 januari 1984. Bilaga 25

5. Rådets direktiv 77/143/EEG av den 29 december 1976 (EGT nr L 47,

18.2.1977, s. 47).

Grekland får skjuta upp tillämpningen av detta direktiv till den 1 januari
1983 beträffande internationella transporter mellan Grekland och
gemenskapens nuvarande medlemsstater och till den 1 januari 1985
beträffande nationell transportverksamhet i Grekland.

När direktivet tillämpas på intern trafik i gemenskapen skall Grekland
säkerställa att de motorfordon och släp som avses i direktivet och som
är registrerade i Grekland och som används i samma typ av trafik
faktiskt har genomgått trafiksäkerhetsprov.

II. BESKATTNING

1. Rådets andra direktiv 68/228/EEG av den 11 april 1967 (EGT nr 71,
14.4.1967, s. 1303/67).

a) Grekland får enligt villkoren i detta direktiv tillämpa artikel 17
fjärde strecksatsen under högst tre år.

b) Grekland får tillämpa artikel 17 sista strecksatsen till dess
uppbörden och återbetalningen av importskatt har avskaffats i
handeln mellan medlemsstaterna.

Denna åtgärd får emellertid inte tillämpas förrän reducerade satser
införts.

2. Rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 (EGT nr L
145, 13.6.1977, s. 1).

a) För tillämpningen av artikel 24.2-24.6 får Grekland bevilja
skattebefrielse för skattepliktiga personer vars omsättning i nationell
valuta motsvarar mindre än 10 000 europeiska beräkningsenheter
enligt omräkningskursen dagen för anslutningen.

b) För tillämpingen av föreskrifterna i artikel 28.3 b har Grekland rätt
att från villkoren i artikel 28.4 undanta följande transaktioner som
förtecknas i bilaga F:

"2. Tjänster av författare, artister, underhållare, advokater och andra
medlemmar av fria yrkesgrupper än läkare, om inte dessa tjänster
redovisas i bilaga B till andra rådets direktiv av den 11 april
1967;

276

9. Behandling av djur av veterinärer.

12. Vattentillförsel av offentlig myndighet.

16. Tillhandahållande av de byggnader och den mark som avses i
artikel 4.3.

18. Tillhandahållande, ändring, reparation, underhåll, förhyrning och
uthyrning av kommersiella fartyg för inhemsk trafik och
tillhandahållandet, uthyrning, reparation och underhåll av
utrustningen som tillhör fartygen eller används i dem.

23. Tillhandahållande, ändring, reparation, underhåll, förhyrning och
uthyrning av luftfartyg, inbegripet utrustning som tillhör fartygen
eller används i dem och som används av statliga organ.

25. Tillhandahållande, ändring, reparation, underhåll, förhyrning och
uthyrning av krigsfartyg."

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

3. Rådets direktiv 69/169/EEG av den 28 maj 1969 (EGT nr L 133,
4.6.1969, s. 6)

i dess lydelse enligt

— Direktiv 72/230/EEG av den 12 juni 1972 (EGT nr L 139,
17.6.1972, s. 28).

— Direktiv 78/1032/EEG av den 19 december 1978 (EGT nr L 366,

28.12.1978, s. 28).

— Direktiv 78/1033/EEG av den 19 december 1978 (EGT nr L 366,

28.12.1978, s. 31).

Utan hinder av artikel 6.2 i direktiv 69/169/EEG, i dess lydelse enligt
artikel 3 a i direktiv 78/1032/EEG, får Grekland fram till ikraftträdandet
av den gemensamma ordningen för mervärdesskatten och i alla
händelser under en period fram till och med senast den 31 december
1983, avstå från att vidta nödvändiga åtgärder beträffande
detaljhandelsförsäljning för att tillåta, i de fall och enligt de villkor som
anges i artikel 6.3 och 6.4 återbetalning av mervärdesskatt på leveranser
av varor som utgör personligt bagage för resande som lämnar Greklands
territorium.

277

III. EKONOMISK POLITIK Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

1. Rådets förordning (EEG) nr 397/75 av den 17 februari 1975 (EGT nr

L 46, 20.2.1975, s. 1).

Grekland skall inte delta i garantier för lån som beviljas av
gemenskapen före anslutningen och för vilka garantiprocentsatsema för
de nuvarande medlemsstaterna fastställts vid tidpunkten för beviljandet
och förblir oförändrade.

2. Rådets förordning (EEG) nr 398/75 av den 17 februari 1975 (EGT nr

L 46, 20.2.1975, s. 3).

Grekland skall inte behöva utge den nödvändiga utländska valutan för

att säkerställa garantier för räntebetalning som beviljats av gemenskapen
före anslutningen.

3. Rådets beslut 75/250/EEG av den 21 april 1975 (EGT nr L 104,

24.4.1975, s. 35).

Kommissionens beslut 3289/75/EKSG av den 18 december 1975 (EGT

nr L 327, 19.12.1975, s. 4).

Finansförordningen av den 21 december 1977 (EGT nr L 356,

31.12.1977, s. 1).

Rådets förordning (EEG) nr 3180/78 av den 18 december 1978 (EGT

nr L 379, 30.12.1978, s. 1).

Drakman skall effektivt omfattas av korgen senast den 31 december

1985 om före den dagen en revision av korgen har företagits i enlighet
med de förfaranden och de villkor som föreskrivs i Europeiska rådets
resolution av den 5 december 1978 om Europeiska monetära systemet.
I alla händelser skall drakman omfattas av korgen senast den 31
december 1985.

IV. ENERGI

Rådets direktiv 68/414/EEG av den 20 december 1968 (EGT nr L 308,

23.12.1968, s. 14)

i dess lydelse enligt direktiv 72/425/EEG av den 19 december 1972 (EGT
nr L 291, 28.12.1972, s. 154).Grekland skall gradvis och senast den 1
januari 1984 vidta de åtgärder som behövs för att följa dessa direktiv. I
detta syfte skall den avvikelse som den 1 januari 1981 finns i jämförelse
med de lager som avses i artikel 1 reduceras med minst en tredjedel per
år från och med den 1 januari 1982.

278

BILAGA IX

Förteckning som avses i artikel 142.1 i anslutningsakten

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

1. Transportkommitté

som föreskrivs i artikel 83 i Fördraget om upprättandet av Europeiska
ekonomiska gemenskapen och vilkas stadgar antogs genom rådets beslut
av den 15 september 1958 (EGT nr 25, 27.11.1958, s. 509/58), i dess
lydelse enligt beslut 64/390/EEG av den 22 juni 1964 (EGT nr 102,
29.6.1964, s. 1602/64).

2. Rådgivande kommitté of the SuddIv Aeencv

inrättad genom the Statutes of the A sene v av den 6 november 1958
(EGT nr 27, 6.12.1958, s. 534/58), i dess lydelse genom beslut
73/45/Euratom av den 8 mars 1973 (EGT nr L 83, 30.3.1973, s. 20).

3. Rådgivande kommitté för arbetstagares fria rörlighet

inrättad genom förordning nr 15 av den 16 augusti 1961 (EGT nr 57,
26.8.1961, s. 1073/61), i dess lydelse enligt:

— Förordning nr 38/64/EEG av den 25 mars 1964 (EGT nr 62,
17.4.1964, s. 965/64).

— Förordning (EEG) nr 1612/68 av den 15 oktober 1968 (EGT nr L
257, 19.101.1968, s. 2).

4. Rådgivande kommitté för yrkesutbildning

inrättad genom rådets beslut 63/266/EEG av den 2 april 1963 (EGT nr
63, 20.4.1963, s. 1338/63).

5. Rådgivande kommitté för social trygghet för migrerande arbetare
inrättad genom rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971
(EGT nr L 149, 5.7.1971, s. 2), i dess lydelse enligt förordning (EEG)
nr 2595/77 av den 21 november 1977 (EGT nr L 302, 26.11.1977, s. 1).

279

BILAGA X

Förteckning som avses i artikel 142.2 i anslutningsakten

a) 1. Skiljedomskommitté

inrättad genom artikel 18 i Euratomfördraget genom rådets beslut
7/63/Euratom av den 3 december 1963 (EGT nr 180, 10.12.1963, s.
2849/63).

2. Gemensam rådgivande kommitté i sociala frågor inom
vägtransporter

inrättad genom kommissionens beslut 65/362/EEG av den 5 juli 1965
(EGT nr 130, 16.7.1965, s. 2184/65).

3. Rådgivande kommitté i sociala frågor inom järnvägsindustrin
inrättad genom kommissionens beslut 72/172/EEG av den 24 april

1972 (EGT nr L 104, 3.5.1972, s. 9).

4. Gemensamma kommittén i sociala frågor inom havsfiske
inrättad genom kommissionens beslut 74/441/EEG av den 25 juli
1974 (EGT nr L 243, 5.9.1974, s. 19).

5. Ständiga kommittén för arbetsmarknadsfrågor

inrättad genom rådets beslut 70/532/EEG av den 14 december 1970
(EGT nr L 273, 17.12.1970, s. 25), i dess lydelse genom beslut
75/62/EEG av den 20 januari 1975 (EGT nr L 21, 28.1.1975, s. 17).

6. Rådgivande kommitté i tullärenden

inrättad genom kommissionens beslut 73/351 /EEG av den 7 november

1973 (EGT nr L 321, 22.11.1973, s. 37), i dess lydelse genom beslut
76/921/EEG av den 21 december 1976 (EGT nr L 362, 30.12.1976,
s. 55).

7. Konsumenternas rådfrågningskommitté

inrättad genom kommissionens beslut 73/306/EEG av den 25
september 1973 (EGT nr L 283, 10.10.1973, s. 18).

8. Expertkommitté inom Europeiska stiftelsen för förbättring av
levnads- och arbetsförhållanden

inrättad genom förordning (EEG) nr 1365/75 av den 26 maj 1975
(EGT nr L 139, 30.5.1975, s. 1).

9. Vetenskapliga kommittén för kosmetologi

inrättad genom kommissionens beslut 78/45/EEG av den 19 december
1977 (EGT nr L 13, 17.1.1978, s. 24).

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

280

b) De rådgivande kommittéer som inrättats inom den gemensamma
jordbrukspolitiken och för vilka det före anslutningen komer att
beslutas om nödvändigheten av fullständig förnyelse vid tidpunkten
för anslutningen genom en gemensam överenskommelse mellan
Grekland och kommissionen.

BILAGA XI

Förteckning som avses i artikel 144 i anslutningsakten

I. TULLAGSTIFTNING

1. Kommissionens förordning (EEG) nr 1150/70 av den 18 juni 1970
(EGT nr L 134, 19.6.1970, s. 33)

i dess lydelse enligt förordning (EEG) nr 1490/75 av den 11 juni 1975
(EGT nr L 151, 12.6.1975, s. 7).

Den 1 januari 1986.

2. Kommissionens förordning (EEG) nr 1570/70 av den 3 augusti 1970
(EGT nr L 171, 4.8.1970, s. 10)

i dess lydelse enligt

— Förordning (EEG) nr 2465/70 av den 4 december 1970 (EGt nr L
264, 5.12.1970, s. 25).

— Förordning (EEG) nr 1659/71 av den 28 juli 1971 (EGT nr L 172,

31.7.1971, s. 13).

— Anslutningsakten 1972 (EGT nr L 73, 27.3.1972, s. 14).

— Förordning (EEG) nr 1937/74 av den 24 juli 1974 (EGT nr L 203,

25.7.1974, s. 25).

— Förordning (EEG) nr 223/78 av den 2 februari 1978 (EGT nr L 32,

3.2.1978, s. 7).

Den 1 januari 1986.

3. Kommissionens förordning (EEG) nr 1641/75 av den 27 juni 1975
(EGT nr L 165, 28.6.1975, s. 45)

i dess lydelse enligt förordning (EEG) nr 224/78 av den 2 februari 1978
(EGT nr L 32, 3.2.1978, s. 10).

Den 1 januari 1986.

4. Kommissionens förordning (EEG) nr 1025/77 av den 17 maj 1977
(EGT nr L 124, 18.5.1977, s. 5).

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

281

22 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 19. Del 5

Den 1 januari 1986. Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

5. Kommissionens förordning (EEG) nr 1033/77 av den 17 maj 1977
(EGT nr L 127, 23.5.1977, s. 1).

Den 1 januari 1986.

II. TRANSPORTER

Rådets förordning (EEG) nr 543/69 av den 25 mars 1969 (EGT nr L 77,
29.3.1969, s. 49)

i dess lydelse enligt

— Förordning (EEG) nr 514/72 av den 28 februari 1972 (EGT nr L 67,

20.3.1972, s. 1).

— Förordning (EEG) nr 515/72 av den 28 februari 1972 (EGT nr L 67,

20.3.1972, s. 11).

— Förordning (EEG) nr 2827/77 av den 12 december 1977 (EGT nr L
334, 24.12.1977, s. 1).

— Förordning (EEG) nr 2829/77 av den 12 december 1977 (EGT nr L
334, 24.12.1977, s. 11).

Den 1 januari 1982.

III. MILJÖ- OCH KONSUMENTSKYDD

Rådets beslut 77/795/EEG av den 12 december 1977 (EGT nr L 334,

24.12.1977, s. 29).

Den 1 januari 1982.

BILAGA XII

Förteckning som avses i artikel 145 i anslutningsakten

I. TRANSPORTER

1. Rådets direktiv 74/561/EEG av den 12 november 1974 (EGT nr L 308, 19.11.1974, s. 18).

Den 1 januari 1984.

282

2. Rådets direktiv 74/562/EEG av dea 12 november 1974 (EGT nr L 308, Prop. 1994/95:19

19.11.1974, s. 23). Bilaga 25

Den 1 januari 1984.

3. Rådets direktiv 77/796/EEG av den 12 december 1977 (EGT nr L 334,

24.12.1977, s. 37).

Den 1 januari 1984.

II. BESKATTNING

1. Rådets första direktiv 67/277/EEG av den 11 april 1967 (EGT nr 71,
14.4.1967, s. 1301/67).

Den 1 januari 1984.

2. Rådets andra direktiv 67/228/EEG av den 11 april 1967 (EGT nr 71,
14.4.1967, s. 1303/67).

Den 1 januari 1984.

3. Rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 (EGT nr L 145,

13.6.1977, s. 1).

Den 1 januari 1984.

III. SOCIALPOLITIK

1. Rådets direktiv 75/129/EEG av den 17 februari 1975 (EGT nr L 48,

22.2.1975, s. 29).

Den 1 januari 1983.

2. Rådets direktiv 77/187/EEG av den 14 februari 1977 (EGT nr L 61,

5.3.1977, s. 26).

Den 1 januari 1983.

IV. TILLNÄRMNING AV LAGSTIFTNING

Rådets direktiv 77/62/EEG av den 21 december 1976 (EGT nr L 13,

15.1.1977, s. 1).

Den 1 januari 1983.

283

V. EURATOM

Rådets direktiv 76/579/Euratom av den 1 juni 1976 (EGT nr L 187,

12.7.1976, s. 1).

Den 1 januari 1982.

VI. ENERGI

Rådets direktiv 78/170/EEG av den 13 februari 1978 (EGT nr L 52,

23.2.1978, s. 32).

Den 1 januari 1982.

PROTOKOLL

Protokoll 1

om Europeiska investeringsbankens stadga

DEL 1

ANPASSNING TILL EUROPEISKA INVESTERINGSBANKENS
STADGA

Artikel 1

Artikel 3 i protokollet om Europeiska investeringsbankens stadga skall
ersättas med följande:

"Artikel 3

I överensstämmelse med artikel 129 i detta fördrag skall följande vara
medlemmar i banken:

— Konungariket Belgien;

— Konungariket Danmark;

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

284

— Förbundsrepubliken I\skland;

— Hellenska republiken;

— Franska republiken;

— Irland;

— Italienska republiken;

— Storhertigdömet Luxemburg;

— Konungariket Nederländerna;

— Förenade Konungariket Storbritannien och Nordirland."

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

Artikel 2

Första stycket i artikel 4.1 i protokollet om Europeiska
investeringsbankens stadgar skall ersättas med följande:

"1. Bankens kapital skall vara 7 200 miljoner beräkningsenheter som skall tecknas av medlemsstaterna med följande belopp:
Tyskland	1 575	miljoner
Frankrike	1 575	miljoner
Storbritannien	1 575	miljoner
Italien	1 260	miljoner
Belgien	414,75	miljoner
Nederländerna	414,74	miljoner
Danmark	210	miljoner
Grekland	112,50	miljoner
Irland	52,50	miljoner
Luxemburg	10,50	miljoner"

Artikel 3

Artikel 7 i protokollet om Europeiska investeringsbankens stadgar skall

ersättas med följande:

"Artikel 7

1. Om värdet av en medlemsstats valuta sänks i förhållande till den
beräkningsenhet som fastställts i artikel 4, skall denna stat justera den
del av sin kapitalandel som den betalat in i nationell valuta i proportion
till den uppkomna ändringen i värdet genom en tilläggsinbetalning till
banken.

2. Om värdet av en medlemsstats valuta höjs i förhållande till den
beräkningsenhet som fastställts i artikel 4, skall banken justera den del
av kapitalandelen som staten betalat in i nationell valuta i proportion
till den uppkomna ändringen i värdet genom en återbetalning till denna
stat.

3. I denna artikel skall värdet av en medlemsstats valuta i förhållande

till den beräkningsenhet som fastställts i artikel 4 motsvara kursen för 285

23 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 19. Del 5

omräkning av beräkningsenheten till denna valuta och omvänt,
beräknade på grundval av marknadskursema.

4. Guvemörsrådet får genom enhälligt beslut på förslag av styrelsen
ändra metoden för att räkna om de belopp som angetts i
beräkningsenheter till nationella valutor och omvänt.

Vidare får guvemörsrådet genom enhälligt beslut på förslag av
styrelsen fastställa närmare föreskrifter för justering av det kapital som
avses i denna artikel punkt 1 och 2; betalningar som avser sådan
justering skall göras minst en gång om året."

Artikel 4

De första tre styckena i artikel 11.2 i protokollet om Europeiska
investeringsbankens stadgar skall ersättas med följande:

"2. Styrelsen skall bestå av 19 ledamöter och 11 suppleanter.

Ledamöterna skall utses av guvemörsrådet för en tid av fem år enligt
följande:

— tre ledamöter skall nomineras av Förbunds-republiken Tyskland,

— tre ledamöter skall nomineras av Franska republiken,

— tre ledamöter skall nomineras av Italienska republiken,

— tre ledamöter skall nomineras av Förenade Konungariket
Storbritannien och Nordirland,

— en ledamot skall nomineras av Konungariket Belgien,

— en ledamot skall nomineras av Konungariket Danmark,

— en ledamot skall nomineras av Hellenska republiken,

— en ledamot skall nomineras av Irland,

— en ledamot skall nomineras av Storhertigdömet Luxemburg,

— en ledamot skall nomineras av Konungariket Nederländerna,

— en ledamot skall nomineras av kommissionen.

Suppleanterna skall utses av guvemörsrådet för en tid av fem år enligt
följande:

— två suppleanter skall nomineras av Förbunds-republiken Tyskland,

— två suppleanter skall nomineras av Franska republiken,

— två suppleanter skall nomineras av Italienska republiken,

— två suppleanter skall nomineras av Förenade Konungariket
Storbritannien och Nordirland,

— en suppleant skall nomineras av Konungariket Danmark, Hellenska
republiken och Irland i samförstånd,

— en suppleant skall nomineras av Beneluxländema i samförstånd,

— en suppleant skall nomineras av kommissionen."

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

286

Artikel 5

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

Artikel 12.2 andra meningen i protokollet om Europeiska
investeringsbankens stadgar skall ersättas med följande mening:

"Kvalificerad majoritet skall kräva 13 röster."

Artikel 6

Artikel 13.1 första stycket i protokollet om Europeiska
investeringsbankens stadgar skall ersättas med följande:

" 1. Direktionen skall bestå av en ordförande och fem vice ordförande,
vilka på förslag av styrelsen skall utses av guvemörsrådet för en tid av
sex år. Deras mandat kan förnyas."

DEL TVÅ

ÖVRIGA BESTÄMMELSER

Artikel 7

1. Hellenska republiken skall betala ett belopp på 8 840 000
beräkningsenheter, vilket motsvarar dess andel av det kapital som
medlemsstaterna har betalat per den 31 december 1979, i fem lika stora
halvårsbetalningar som förfaller den 30 april och den 31 oktober. Den
första avbetalningen förfaller på det av dessa två datum som närmast
följer på anslutningsdagen, förutsatt att det är ett intervall på minst två
månader mellan denna dag och förfallodagen för denna betalning.

2. Från och med anslutningsdagen, skall Hellenska republiken bidra
till den ökning av bankens kapital som beslutades den 19 juni 1978
genom att betala till denna ökning i förhållande till dess andel av
kapitalbidraget och i enlighet med den tidtabell som fastställts av
guvemörsrådet. Om medlemsstaterna redan har gjort en eller flera sådana
betalningar före Hellenska republikens anslutning, skall summan av
sådana betalningar, i förhållande till den andel av kapitalet med vilket
Hellenska republiken skall bidra, läggas till i fem lika stora avbetalningar
till de betalningar som Hellenska republiken skall göra enligt punkt 1 i
denna artikel.

Artikel 8

Hellenska republiken skall, på de datum som avses i artikel 7.1, bidra till
reservfonden, till tilläggsreserven, till sådana placeringar som kan
jämställas med reserver och till det belopp som skall anslås till reserver
och placeringar som utgörs av saldot på vinst- och förlustkonton per den

287

31 december året före anslutningen, på det sätt som anges i bankens Prop. 1994/95:19
fastställda balansräkning, med ett belopp motsvarande 1,56 % av dessa Bilaga 25
reserver och placeringar.

Artikel 9

De betalningar som fastställs i artiklarna 7 och 8 i detta protokoll skall
göras av Hellenska republiken i dess fritt konvertibla nationella valuta. De
belopp som skall betalas skall beräknas på grundval av den
omräkningskurs mellan beräkningsenheten och drachman som konstateras
den sista arbetsdagen i den månad som föregår de gällande
inbetalningsdagarna.

Artikel 10

1. Vid anslutningen skall guvemörsrådet utöka styrelsen genom att
utse en ledamot som nominerats av Hellenska republiken samt en
suppleant som nominerats av Konungariket Danmark, Hellenska
republiken och Irland i samförstånd.

2. Ledamotens och suppleantens mandattid skall förfalla i slutet av
guvemörsrådets årsmöte under vilket årsredovisningen för regleringsåret
1982 presenteras.

Artikel 11

Guvemörsrådet skall på förslag från styrelsen utse den femte vice
ordförande som avses i artikel 6 i detta protokoll senast vid det årsmöte
under vilket årsredovisningen för regleringsåret 1981 presenteras.

Protokoll 2

om definitionen av bastullsatsen för tändstickor som omfattas av
nummer 36.06 i Gemensamma tulltaxan

Den bastullsats för vilken Hellenska republiken skall göra den stegvisa
minskning som avses i artikel 25, skall vara 9,6 % i fråga om tändstickor
som omfattas av rubrik nr 36.06 i Gemensamma tulltaxan.

Bastullsatsen för likriktningen med Gemensamma tulltaxan, som skall
göras enligt artikel 31, skall för samma produkter vara 17,2 %.

288

Protokoll 3

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

om Hellenska republikens beviljande av tullbefrielse vid
import av vissa varor

Bestämmelser som rör anpassningen av tullar i den grekiska tulltaxan till
tullar i Gemensamma tulltaxan skall inte hindra Hellenska republiken från
att upprätthålla undantagsåtgärder som beviljades före den 1 januari 1979
enligt

— lag nr 4171/61 (allmänna åtgärder för att bistå utvecklingen av landets
ekonomi),

— påbudslag nr 2687/53 ( investeringar och skydd för främmande
kapital),

— lag nr 289/76 (stimulansåtgärder med syfte att främja utvecklingen av
gränsregioner och styra alla relevanta frågor),

tills utgången av de överenskommelser som gjorts av grekiska regeringen
med de personer som främjas av dessa åtgärder.

Protokoll 4

om bomull

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA

som erkänner den stora betydelsen av bomullsproduktionen för den grekiska
ekonomin,

som erkänner den särskilda jordbrukskaraktären av denna produktion,

som erkänner att bomullens betydelsen som råmaterial medför att
handelssystemet med tredje land inte borde påverkas,

som bedömer att det system som antas enligt detta protokoll måste gälla i
hela gemenskapen för att undvika all särbehandling av producenter inom
gemenskapen.

HAR ENATS OM FÖLJANDE BESTÄMMELSER:

1. Detta protokoll rör bomull, varken kardad eller kammad, som omfattas av
nr 55.01 i Gemensamma tulltaxan.

2. Ett system skall införas i gemenskapen för att särskilt

— stödja bomullsproduktionen i de regioner inom gemenskapen där den
är viktig för jordbruksekonomin,

— tillåta de berörda producenterna att förtjäna en rimlig inkomst,

— stabilisera marknaden genom strukturella förbättringar på leverantörs-
och saluföringsstadiet,

289

3. Systemet som avses i punkt 2 skali inkludera beviljandet av stöd till
produktion.

För att förenkla administrationen och övervakningen, skall produktionsstöd
beviljas genom bomullsrensningsföretag. I detta fall är det lämpligt att se till
att det inte förekommer någon snedvridning av konkurrensen inom
gemenskapen i de följande processleden.

Beloppet på detta stöd skall fastställas då och då på grundval av de
skillnader som finns mellan följande priser:

— Ett riktpris som fastställts för bomull som inte har rensats, enligt de
kriterier som avses i punkt 2.

— Världsmarknadspriset som beräknas på grundval av anbud och priser
som registreras på världsmarknaden.

Beviljandet av stöd till produktion skall begränsas till en kvantitet av bomull
som skall bestämmas vaije år för gemenskapen.

Denna kvantitet skall ligga inom följande gränser:

— Den kvantitet som motsvarar gemenskapens produktion under åren
1978 till 1980 eller produktionen under ett av dessa år.

— Den kvantitet som fastställs enligt strecksatsen ovan, ökad med 25 %.

Om den verkliga produktionen under ett regleringsår överstiger den
fastställda kvantiteten för det året, skall stödbeloppet multipliceras med en
koefficient som erhålls genom att dividera den fastställda kvantiteten med
den kvantitet som verkligen producerats.

4. För att göra det möjligt för bomullsproducenter att koncentrera tillgången
och anpassa produktionen till marknadens behov, skall ett system
introduceras för att uppmuntra bildandet av producentgrupper och förbund
av sådana grupper.

Detta system skall svara för beviljandet av stöd i syfte att främja bildandet
av producentgrupper och underlätta deras funktion.

De enda grupper som kan få fördelar av detta system måste uppfylla följande
krav:

— De måste bildas på initiativ av producenterna själva.

— De måste erbjuda en tillräcklig garanti för varaktigheten och
effektiviteten av sin verksamhet.

— De måste erkännas av den berörda medlemsstaten.

5. Gemenskapens handelssystem med tredje land får inte påverkas. Med
hänsyn till detta får det särskilt inte vidtas åtgärder som begränsar importen.

6. Medlemsstaterna och kommissionen skall utbyta nödvändig

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

290

information för tillämpningen av det system som fastställs i detta protokoll
med varandra.

7. De utgifter som rör de åtgärder som vidtas eller skall antas enligt detta
protokoll skall underställas gemenskapens finansiering i enlighet med
bestämmelserna i Rom-fördraget.

8. Rådet skall, med kvalificerad majoritet efter förslag från kommissionen
och efter samråd med Europaparlamentet, vaije år före den 1 augusti anta
det riktpris som avses i punkt 3 för regleringsåret som böijar följande år.

9. Rådet skall, med kvalificerad majoritet efter förslag från kommissionen,
vidta de åtgärder som är nödvändiga för att införa de bestämmelser som
fastställs i detta protokoll, särskilt följande bestämmelser

a) Reglerna för förfarandet och för en sund administration av
protokollets tillämpning.

b) De allmänna reglerna för systemet för stöd till produktion som avses
i punkt 3 och kriterierna för att bestämma världsmarknadspriset som
avses i samma punkt.

c) De allmänna reglerna för systemet för att uppmuntra bildandet av
producentgrupper och förbund av sådana grupper.

d) De allmänna reglerna för den finansiering som avses i punkt 7.

I enlighet med samma förfarande skall rådet fastställa följande:

a) Den kvantitet som avses i punkt 3, för vaije år och i god tid före
böijan av vaije regleringsår.

b) Det stödbelopp som avses i punkt 4.

c) De villkor enligt vilka övergångsåtgärder kan vidtas som är
nödvändiga för att förenkla övergången från det tidigare systemet till
det som tillämpningen av detta protokoll resulterar i, särskilt om
införandet av det nya systemet på den dag som fastställts möter
betydande svårigheter.

10. Kommissionen skall fastställa världsmarknadspriset och beloppet på
stödet som avses i punkt 3.

11. Rådet skall senast fem år efter införandet av systemet enligt detta
protokoll, undersöka hur systemet fungerar, med en rapport från
kommissionen som grund. Om resultaten av undersökningen gör det
nödvändigt, skall rådet med kvalificerad majoritet och på förslag från
kommissionen, besluta om nödvändiga förändringar av systemet.

12. De åtgärder som vidtas enligt detta protokoll skall införas senast den
1 augusti 1981 och skall tillämpas första gången på produkter som skördats
under 1981.

Fram till den dag då detta system genomförs kan Hellenska republiken som
ett undantag behålla det system för stöd som är i kraft på deras territorium
före anslutningen.

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

291

Protokoll 5

Prop. 1994/95:19

Bilaga 25

om Hellenska republikens bidrag till Europeiska kol-

och stålgemenskapens fonder

Hellenska republikens bidrag till Europeiska kol- och stålgemenskapens
fonder skall fastställas till tre miljoner europeiska beräkningsenheter.

Detta bidrag skall betalas i tre räntefria, lika stora, årliga avbetalningar med
böijan den 1 januari 1981.

Vaije avbetalning skall göras i Hellenska republikens fritt konvertibla
nationella valuta.

Protokoll 6

om utbyte av information med Hellenska republiken inom
kämenergiområdet

Artikel 1

1. Från och med anslutningsdagen skall enligt artikel 13 i Euratom-fördraget
sådan information som lämnats till medlemsstater, personer och företag
ställas till Hellenska republikens förfogande, som i begränsad omfattning
skall sprida den inom sitt territorium på de villkor som fastställs i den
artikeln.

2. Från och med anslutningsdagen skall Hellenska republiken ställa
information till Europeiska atomenergi-gemenskapens förfogande som den
erhållit inom kämenergiområdet i Grekland och som ges begränsad
spridning, om det inte gäller rent kommersiella tillämpningar. Kommissionen
skall vidarebefordra denna information till företag inom gemenskapen på de
villkor som fastställs i ovan nämnda artikel.

3. Denna information skall huvudsakligen beröra:

— studier om tillämpningen av radioisotoper inom följande områden:
medicin, jordbruk, entomologi och miljöskydd,

— tillämpningen av kärnteknologi inom arkeometri,

— utvecklingen av elektronisk medicinsk utrustning,

— utvecklingen av metoder för prospektering av radioaktiv metall.

Artikel 2

1. På de områden som Hellenska republiken ställer information till
gemenskapens förfogande skall de behöriga myndigheterna, på begäran
utfärda licenser på handelsmässiga villkor till medlemsstater, personer och
företag inom gemenskapen, i den mån de har ensamrätt på patent som

292

registrerats i gemenskapens medlemsstater och såvida de inte har någon Prop. 1994/95:19
skyldighet eller något åtagande beträffande tredje part att utfärda en exklusiv Bilaga 25
eller delvis exklusiv licens till rättigheterna i dessa patent.

2. När en exklusiv eller delvis exklusiv licens har utfärdats, skall Hellenska
republiken uppmuntra och underlätta att innehavare av sådana licenser
utfärdar underlicenser på handelsmässiga villkor till medlemsstater, personer
och företag inom gemenskapen.

Sådana exklusiva eller delvis exklusiva licenser skall utfärdas på gängse
kommersiella grunder.

Protokoll 7

om den ekonomiska och industriella utvecklingen av Grekland

DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA

som önskar lösa vissa för Grekland specifika problem

HAR ENATS OM FÖLJANDE BESTÄMMELSER:

Europeiska ekonomiska gemenskapens grundläggande mål inkluderar den
stadiga förbättringen av levnadsstandarden och arbetsförhållandena för
medlemsstaternas invånare och den harmoniska utvecklingen av deras
ekonomi genom en minskning av skillnaderna mellan de olika regionerna
och av eftersläpningen för de mindre gynnade regionerna.

Greklands regering har börjat införa en politik för industrialisering och
ekonomisk utveckling som är utformad för att jämställa levnadsstandarden
i Grekland med den i de övriga europeiska länderna och för att eliminera
arbetslösheten samtidigt som man utjämnar regionala skillnader i
utvecklingsnivån.

Det ligger i de fördragsslutande parternas gemensamma intresse att målen
med denna politik uppnås.

De skall för detta syfte rekommendera att gemenskapens institutioner
inför alla de åtgärder och förfaranden som fastställs i Romfördraget, särskilt
genom att använda gemenskapens tillgångar som är avsedda för att realisera
gemenskapens ovan nämnda mål.

Vid tillämpningen av artiklarna 92 och 93 i Romfördraget kommer det att
bli nödvändigt att ta hänsyn till målen med ekonomisk expansion och
höjningen av befolkningens levnadsstandard.

293

24 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 19. Del 5

BILAGA 26

BESLUTET AV EUROPEISKA
GEMENSKAPERNAS RÅD AV DEN

24 MAJ 1979 OM HELLENSKA REPUBLIKENS

ANSLUTNING TILL

EUROPEISKA KOL- OCH STÅLGEMENSKAPEN

BILAGA 26

Beslutet av Europeiska gemenskapernas råd av den 24 maj 1979 om
Hellenska republikens anslutning till Europeiska kol- och stålgemenskapen

Prop. 1994/95:19

Bilaga 26

BESLUT AV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD

av den 24 maj 1979

om Hellenska republikens anslutning till Europeiska kol- och
stålgemenskapen

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR BESLUTAT
FÖLJANDE

med beaktande av artikel 98 i Fördraget om upprättandet av Europeiska kol-
och stålgemenskapen,

med beaktande av kommissionens yttrande, och

med beaktande av följande:

Hellenska republiken har ansökt om anslutning till Europeiska kol- och
stålgemenskapen.

De anslutningsvillkor som skall fastställas av rådet har varit föremål för
förhandlingar med Hellenska republiken.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. Hellenska republiken kan bli medlem av Europeiska kol- och
stålgemenskapen genom att, på de villkor som fastställs i detta beslut,
ansluta sig till fördraget om upprättandet av denna gemenskap, i den lydelse
fördraget har genom ändringar och tillägg.

2. De anslutningsvillkor och de anpassningar av Fördraget om upprättandet
av Europeiska kol- och stålgemenskapen som därigenom blir nödvändiga,
fastställs i den akt som såsom bilaga är fogad till detta beslut. De
bestämmelser i akten som rör Europeiska kol- och stålgemenskapen utgör
en integrerad del av detta beslut.

3. Bestämmelserna om medlemsstaternas rättigheter och förpliktelser och Prop. 1994/95:19
om befogenheterna och behörigheten för gemenskapernas institutioner skall, Bilaga 26
såsom de fastställs i det fördrag som avses i punkt 1, tillämpas på detta
beslut.

Artikel 2

Instrumenten för Hellenska republikens anslutning till Europeiska kol- och
stålgemenskapen skall deponeras hos Franska republikens regering den 1
januari 1981.

Anslutningen träder i kraft den 1 januari 1981, förutsatt att Hellenska
republiken har deponerat sina anslutnings-instrument på denna dag och att
alla signatärstatema till Fördraget om Hellenska republikens anslutning till
Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska
atomenergigemenskapen har deponerat sina ratifikationsinstrument före
denna dag.

Franska republikens regering skall överlämna en bestyrkt kopia av
Hellenska republikens anslutningsinstrument till regeringarna i
medlemsstaterna.

Artikel 3

Detta beslut, upprättat på danska, engelska, franska, grekiska, iriska,
italienska, nederländska och tyska språken, vilka samtliga texter är lika
giltiga, skall överlämnas till medlemsstaterna i Europeiska kol- och
stålgemenskapen samt till Hellenska republiken.

Udfaerdiget i Bruxelles, den 24. maj 1979.

Geschehen zu Brussel am 24. Mai 1979.

Done at Brussels, 24 May 1979.

Egine stiV BruxelleV, stiV 19 Maiou 1979.

Fait å Bruxelles, le 24 mai 1979.

Ama dhéanamh sa Bhruiséil an 24 Bealtaine 1979.

Fatto a Bruxelles, addi 24 maggio 1979.

Gedaan te Brussel, 24 mei 1979.

På rådets vegne

Formand

Im Namen des Rates

Der Präsident

For the Council

The President

Gia to sumboulio

O proedro

Pour le Conseil

Le président

Thar ceann na Comhairle

An tUachtarän

Per il Consiglio

Il President

Voor de Raad

De Voorzitter

Jean FRAN^OIS-PONCET

Prop. 1994/95:19

Bilaga 26

BILAGA 27

FÖRDRAGET DEN 13 MARS 1984 OM ÄNDRING

AV FÖRDRAGEN OM UPPRÄTTANDET AV

EUROPEISKA EKONOMISKA GEMENSKAPERNA

I FRÅGA OM GRÖNLAND

BILAGA 27

Fördraget den 13 mars 1984 om ändring av fördragen om
upprättande av Europeiska ekonomiska gemenskaperna i fråga
om Grönland

Prop. 1994/95:19

Bilaga 27

FÖRDRAG

om ändring av fördragen om upprättandet av Europeiska
gemenskaperna i fråga om Grönland

HANS MAJESTÄT BELGARNAS KONUNG,

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV DANMARK,

FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLANDS PRESIDENT,

HELLENSKA REPUBLIKENS PRESIDENT,

FRANSKA REPUBLIKENS PRESIDENT,

IRLANDS PRESIDENT,

ITALIENSKA REPUBLIKENS PRESIDENT,

HANS KUNGLIGA HÖGHET STORHERTIGEN AV LUXEMBURG,

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV NEDERLÄNDERNA,

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV DET FÖRENADE
KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND,

SOM BEAKTAR artikel 96 i Fördraget om upprättandet av Europeiska
kol- och stålgemenskapen,

SOM BEAKTAR artikel 236 i Fördraget om upprättandet av Europeiska
ekonomiska gemenskapen,

SOM BEAKTAR artikel 204 i Fördraget om upprättandet av Europeiska
atomenergigemenskapen, och

SOM BEAKTAR FÖLJANDE:

Konungariket Danmark har förelagt rådet ett förslag till omprövning av
Fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna. Förslaget
syftar till att dessa fördrag inte längre skall tillämpas beträffande
Grönland och att en ny ordning skall införas för förbindelserna mellan
gemenskaperna och Grönland.

Med hänsyn till Grönlands särdrag bör detta förslag bifallas genom att en Prop. 1994/95:19
ordning införs som tillåter att de nära och varaktiga förbindelserna Bilaga 27
mellan gemenskaperna och Grönland upprätthålls och som beaktar dessas
ömsesidiga intressen, särskilt Grönlands behov av utveckling.

Den ordning for utomeuropeiska länder och territorier som har fastställts

i fjärde delen av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska
gemenskapen utgör en lämplig ram för dessa förbindelser, dock behövs
ytterligare, särskilda bestämmelser för Grönland;

HAR BESLUTAT ATT gemensamt fastställa den nya ordning som skall
tillämpas beträffande Grönland och har för detta ändamål som
befullmäktigade utsett

HANS MAJESTÄT BELGARNAS KONUNG

Leo TINDEMANS,

Konungariket Belgiens utrikesminister;

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV DANMARK

Uffe ELLEMAN-JENSEN,

Danmarks utrikesminister;

Gunnar RIBERHOLDT,

utomordentlig och befullmäktigad ambassadör, Danmarks ständiga
representant;

FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLANDS PRESIDENT

Hans-Dietrich GENSCHER,

Förbundsrepubliken Tysklands utrikesminister;

HELLENSKA REPUBLIKENS PRESIDENT

Theodoros PANG ALOS,
statssekreterare i Hellenska republikens utrikesministerium;

FRANSKA REPUBLIKENS PRESIDENT

Roland DUMAS,

Franska republikens Europaminister;

IRLANDS PRESIDENT

Peter BARRY,

Irlands utrikesminister;

Prop. 1994/95:19

Bilaga 27

ITALIENSKA REPUBLIKENS PRESIDENT

Giulio ANDREOTTI,

Italienska republikens utrikesminister;

HANS KUNGLIGA HÖGHET STORHERTIGEN AV LUXEMBURG

Colette FLESCH,

utrikesminister i Storhertigdömet Luxemburgs regering;

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV NEDERLÄNDERNA

W. F. VAN EEKELEN,
statssekreterare i Nederländernas utrikesministerium;

H. J. Ch. RUTTEN,

utomordentlig och befullmäktigad ambassadör, Nederländernas
ständiga representant;

HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV DET FÖRENADE
KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND

The Right Honourable Sir Geoffrey HOWE,

QC, MP, statssekreterare för utrikes och samväldes angelägenheter;

SOM, sedan de utväxlat sina fullmakter och funnit dem vara i god och
behörig form,

HAR ENATS OM följande:

Artikel 1

Följande stycke skall läggas till i artikel 79 andra stycket a i Fördraget
om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen:

"Detta fördrag skall inte tillämpas beträffande Grönland."

Artikel 2

Prop. 1994/95:19

Bilaga 27

Beteckningen "Danmark" skall läggas till i artikel 131 första stycket
första meningen i Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska
gemenskapen.

Artikel 3

1. Följande artikel skall läggas till i fjärde delen i Fördraget om
upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen.

"Artikel 136a

Bestämmelserna i artiklarna 131—136 skall tillämpas beträffande
Grönland, om inte annat följer av de särskilda bestämmelser för
Grönland som fastställts i det protokoll om en särskild ordning för
Grönland som fogats till detta fördrag."

2. Det protokoll om en särskild ordning för Grönland som fogats till
detta fördrag skall fogas till Fördraget om upprättandet av Europeiska
ekonomiska gemenskapen. Protokoll nr 4 om Grönland, som fogats till
anslutningsakten av den 22 januari 1972, skall upphöra att gälla.

Artikel 4

Grönland skall läggas till i listan i bilaga IV till Fördraget om
upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen.

Artikel 5

Följande stycke skall läggas till i artikel 198 tredje stycket a i Fördraget
om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen:

"Detta fördrag skall inte tillämpas beträffande Grönland."

Artikel 6

1. Detta fördrag skall ratificeras av de höga fördragsslutande parterna i
enlighet med deras konstitutionella bestämmelser. Ratifikations-
instrumenten skall deponeras hos Italienska republikens regering.

2. Detta fördrag träder i kraft den 1 januari 1985. Om inte alla
ratifikationsinstrumenten har deponerats före nämnda dag, träder
fördraget i kraft den första dagen i den månad som följer efter det att det
sista ratifikationsinstrumentet har deponerats.

Artikel 7

Detta fördrag, upprättat i ett enda original på danska, engelska, franska,
grekiska, iriska, italienska, nederländska och tyska språken, vilka åtta
texter är lika giltiga, skall deponeras i arkiven hos Italienska republikens
regering, som skall överlämna en bestyrkt kopia till var och en av
regeringarna i övriga signatärstater.

TILL BEVIS HÄRPÅ har undertecknade befullmäktigade undertecknat
detta fördrag.

Som skedde i Bryssel den trettonde mars nittonhundraåttiofyra.

L. TINDEMANS

U. ELLEMANN-JENSEN

H.-D. GENSCHER

T. PANGALOS

R. DUMAS

P. BARRY

G. ANDREOTTI

C. FLESCH

W.F. VAN EEKELEN

Sir G. HOWE QC, MP

Prop. 1994/95:19

Bilaga 27

PROTOKOLL

om en särskild ordning för Grönland

Prop. 1994/95:19

Bilaga 27

Artikel 1

1. Vid import till gemenskapen av sådana produkter som omfattas av den
gemensamma marknadsorganisationen för fiskeprodukter och som har sitt
ursprung på Grönland skall produkterna, samtidigt som den gemensamma
marknadsorganisationen följs, vara undantagna från tullar och avgifter
med motsvarande verkan samt från kvantitativa restriktioner och åtgärder
med motsvarande verkan, om de möjligheter till tillgång till grönländska
fiskezoner som har beviljats gemenskapen med stöd av ett avtal mellan
gemenskapen och den behöriga myndigheten för Grönland är
tillfredsställande för gemenskapen.

2. Alla åtgärder, inklusive beslut om åtgärderna, som avser ordningen för
import av sådana produkter, skall vidtas enligt förfarandet i artikel 43 i
Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen.

Artikel 2

Kommissionen skall föreslå rådet, som skall besluta med kvalificerad
majoritet, de övergångsbestämmelser som kommissionen på grund av den
nya ordningens ikraftträdande anser nödvändiga för att bevara de
rättigheter som fysiska och juridiska personer har förvärvat under den tid
då Grönland var medlem av gemenskapen och för att reglera situationen
när det gäller ekonomiskt bistånd som gemenskapen har beviljat
Grönland under samma tid.

Artikel 3

Följande text skall läggas till i bilaga I till rådets beslut av
den 16 december 1980 angående associeringen av utomeuropeiska länder
och territorier med Europeiska ekonomiska gemenskapen:

"6. Särskilt samhälle inom Konungariket Danmark:

— Grönland."

gotab 47029, Stockholm 1994

Proposition 1994/95:19

DEL 4

BILAGA 13 - 21

BILAGA 13

Fördraget den 18 april 1951 om upprättandet av Europeiskakol- och stålgemenskapen

INNEHÅLL

FÖRSTA AVDELNINGEN

ANDRA AVDELNINGEN

4.000 Järn och stål

Protokoll om förbindelserna med Europarådet, undertecknat i Paris Prop. 1994/95:19den 18 april 1951. Bilaga 13

UNDERTECKNAD I PARIS DEN 18 APRIL 1951. BilaSa 13

KONVENTIONENS SYFTE

Höga myndigheten

KOMMISSIONEN

BILAGA 14

Fördraget den 25 mars 1957 om upprättandet av Europeiskaekonomiska gemenskapen

Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiskagemenskapen

Innehåll

Bilagor

AVDELNING I

FRI RÖRLIGHET FÖR VAROR

Avveckling av tullar mellan medlemsstaterna

Upprättande av den gemensamma tulltaxan

Avskaffande av kvantitativa restriktioner mellan medlemsstaterna

AVDELNING II

JORDBRUK

AVDELNING III

KAPITAL

AVDELNING IV

TRANSPORTER

AVDELNING I

GEMENSAMMA REGLER

Regler tillämpliga på företag

Dumpning

Statligt stöd

AVDELNING II

EKONOMISK POLITIK

AVDELNING III

SOCIALPOLITIK

AVDELNING IV

EUROPEISKA INVESTERINGSBANKEN

AVDELNING I

INSTITUTIONELLA BESTÄMMELSER

Församlingen

Rådet

Kommissionen

Domstolen

Finansiella bestämmelser

Upprättande av institutionerna

Slutbestämmelser

Bilaga I

Bilaga II

Bilaga III

Bilaga IV

Protokoll om Europeiska investeringsbankens stadga

Protokoll om den tyska utrikeshandeln och de problem somsammanhänger med denna

Protokoll om vissa bestämmelser angående Frankrike Prop. 1994/95:19

1.5 Protokoll om Italien

Protokoll om Storhertigdömet Luxemburg

Protokoll om varor som har sitt ursprung i och kommer frånvissa länder och som särbehandlas vid import till en medlemsstat

Protokoll om mineraloljor och vissa av deras derivat

Genomförandekonvention om associeringen avutomeuropeiska länder och territorier med gemenskapen

Protokoll om tullkvoter för import av bananer Prop. 1994/95:19

Protokoll om tullkvoter för import av orostat kaffe

Innehållsförteckning

AVDELNING II

Främjande av forskning

Informationsspridning

Information som gemenskapen förfogar över

Övrig information

Sekretessbestämmelser

Särskilda bestämmelser

Hälsoskydd

Investeringar

Gemensamma företag

Försörjning

Byrån

Malmer, råmaterial och speciella klyvbaramateria] från gemenskapen

Priser

Malmer, råmaterial och speciella klyvbaramaterial från länder utanför gemenskapen

Fördraget den 18 april 1951 om upprättandet av Europeiska
kol- och stålgemenskapen

Protokoll om förbindelserna med Europarådet, undertecknat i Paris Prop. 1994/95:19
den 18 april 1951. Bilaga 13

Fördraget den 25 mars 1957 om upprättandet av Europeiska
ekonomiska gemenskapen

Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska
gemenskapen

Protokoll om den tyska utrikeshandeln och de problem som
sammanhänger med denna

Protokoll om varor som har sitt ursprung i och kommer från
vissa länder och som särbehandlas vid import till en medlemsstat

Genomförandekonvention om associeringen av
utomeuropeiska länder och territorier med gemenskapen

Malmer, råmaterial och speciella klyvbara
materia] från gemenskapen

Malmer, råmaterial och speciella klyvbara
material från länder utanför gemenskapen

av de utgifter som krävs för genomförandet av forsknings- och
utbildningsprogrammet

Konventionen den 25 mars 1957 om vissa gemensamma
institutioner för Europeiska gemenskaperna

GEMENSKAPEN AV OLJEPRODUKTER SOM RAFFINERATS I
NEDERLÄNDSKA ANTILLERNA

Fördraget den 8 april 1965 om upprättandet av ett gemensamt
råd och en gemensam kommission för Europeiska
gemenskaperna

OM EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS IMMUNITET OCH Bilaga 18
PRIVILEGIER

Europeiska gemenskapernas egendom, medel, tillgångar och
transaktioner

Immunitet och privilegier för tredje lands beskickningar
ackrediterade hos Europeiska gemenskaperna

Bestämmelser om ändring av fördraget om upprättandet av
Europeiska kol- och stålgemenskapen

Bestämmelser om ändring av fördraget om upprättandet av
Europeiska ekonomiska gemenskapen

Bestämmelser om ändring av fördraget om upprättandet av
Europeiska atomenergigemenskapen