Regeringens proposition

1994/95:100 Bilaga 10

J ordbruksdepartementet
(nionde huvudtiteln)

1 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10

Bilaga 10 till budgetpropositionen 1995

Jordbruksdepartementet

(nionde huvudtiteln)

Prop.

1994/95:100

Bilaga 10

Inledning

En svensk och europeisk jordbrukspolitik måste ha sin utgångspunkt i det
globala livsmedelspolitiska perspektivet I en värld dar de rika länderna dum-
par sin överskottsproduktion i bl.a. tredje världens städer kommer urbanise-
ringen i dessa delar av världen att accelerera och en fortsatt ensidig export-
produktion av specialgrödor att ytterligare utarma landsbygden och jordarna.
Ländernas förmåga att försörja sig själva minskar. Därför måste den natio-
nella livsmedelspolitiken inte bara integreras i EU:s. Den måste, liksom EU:s,
ses och förstås i sitt globala sammanhang. Bara så kan vi bidra till minskad
fattigdom och mindre beroende.

Sveriges medlemskap i EU innebär att vi skall samordna vår politik på livs-
medelsproduktionens område med EU:s jordbrukspolitik. Den gemensamma
jordbrukspolitiken - Common Agricultural Policy (CAP) - är ett av EU:s
viktigaste samarbetsområden. Dess budget utgör ca hälften av EU:s samlade
budget.

EU:s och Sveriges jordbrukspolitik har stora likheter och en likartad histo-
ria med en politik som har skyddat näringen, främjat livsmedelsförsörjningen
och garanterat bönderna en viss inkomstnivå. Detta har skett genom mark-
nadsregleringar, prisgarantier och gränsskydd.

Målet var ökad produktion och bättre effektivitet i jordbruket. Detta kom
också att sätta sin prägel på den gemensamma jordbrukspolitik som utforma-
des inom EG. När Romfördraget undertecknades var de ursprungliga med-
lemsländerna sammantaget nettoimportörer av livsmedel och jordbruksråva-
ror. Den gemensamma jordbrukspolitiken utformades successivt genom att de
olika ländernas stödordningar jämkades samman. Resultatet blev ett komplice-
rat system av pris- och marknadsreglering, struktur- och regionalpolitiska
stödordningar.

Åtgärderna var effektiva så till vida att produktionen ökade. Redan i böljan
av 1970-talet var EG självförsörjande när det gäller livsmedel och jordbruks-
råvaror och blev snart överskottsproducent, trots att antalet jordbrukare mins-
kade.

Även i Sverige fick vi med tiden en kostsam överproduktion, hög miljöbe-
lastning och en prisutveckling på livsmedel som översteg inflationen. Detta
ledde till en kraftig kritik av jordbrukspolitiken. År 1990 gick det att med en

stor politisk enighet i riksdagen genomfora ett livsmedelspolitiskt beslut som
syftade till en avreglering av jordbruket. Lantbruket och industrin skulle bli
en näring med samma villkor som övriga näringar i vårt land. Riksdagen ut-
talade dock att avregleringen inte fick leda till nämnvärt minskad lönsamhet
för jordbruket i norra Sverige.

Det svenska jordbruket måste nu inordnas i de marknadsordningar och bi-
dragssystem som tillämpas inom EU. För Sveriges del innebär det i viss mån
en återgång till den jordbrukspolitik som rådde före 1990 års livsmedelspoli-
tiska beslut. Inom EU har kritiken mot den gemensamma jordbrukspolitiken
och dess negativa verkningar framför allt i form av kostsam överskottspro-
duktion lett till ett beslut år 1992 att genomföra reformer i samma riktning
som det svenska livsmedelspolitiska beslutet år 1990.1 ett första skede inne-
fattar reformen framför allt vegetabiliesektom. Belastningen på EU-budgeten
och viljan att bereda medlemskap åt länder i Central- och Östeuropa liksom
GATT-avtalet, innebär att reformarbetet kan komma att utvidgas efter år
1996.

Beslutet i Sverige om en ny livsmedelspolitik utgick från att konsumen-
ternas val skall styra produktionen. De varor som produceras skall finna av-
sättning på marknaden av egen kraft. Kvalitets- och prisfrågor blir därmed
centrala inom politiken. Den svenska livsmedelsproduktionen måste i fortsätt-
ningen hävda sig på marknaden både nationellt och inom EU. Detta kan ske
inte minst med hög kvalitet och miljövänlig produktion. Konsumenternas in-
tressen skall stå i centrum för livsmedelspolitiken. Det innebär att de skall ges
reella möjligheter att välja den mat de vill ha på marknaden. Information om
ursprungsland, produktionssätt, djurskydd, användning av bekämpningsme-
del och tillsatser är viktiga faktorer för valet av livsmedel. Överskådlig pris-
märkning och utförliga innehållsdeklarationer är berättigade konsumentkrav.
Särskilt med hänsyn till allergikerna är det viktigt att upprätthålla en hög stan-
dard när det gäller innehållsdeklarationema.

EU:s direktiv på detta område är för närvarande inte så långtgående som de
krav vi ställer i Sverige. Det innebär att vi får upprätthålla vår högre märk-
ningsstandard på frivillig väg. För detta krävs en medveten konsumentpolitik
och en ökad konsumentupplysning på det livsmedelspolitiska området. Hur
detta skall uppnås är en viktig strategisk fråga för regeringen. Förslag om åt-
gärder kommer att presenteras under våren 1995.

Ett medlemskap i den Europeiska unionen innebär fri tillgång till dess
marknad. Detta är en stor utmaning för svensk livsmedelsindustri. Regering-
en avser att spela en aktiv roll i arbetet med att introducera svenska livsmedels-
produkter på den europeiska marknaden.Våra höga krav på rena livsmedel
bör därvid vara en tillgång. Såväl spannmålsodlingen som trädgårdsnäringen
kan dra nytta av att vi i vårt land har goda förutsättningar för att bedriva en
miljövänlig odling. Behovet av bekämpningsmedel i jordbruket är mindre i
vårt land tack vare klimatet. Vi har också höga krav på god djurhållning och
djurhälsa, något som bör kunna ge konkurrensfördelar i Europa, med den

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

ökande medvetenheten om att det finns såväl kvalitetsskäl som etiska skäl för
förbättringar av djurhållningen och djurhälsan.

Regeringen föreslår att särskilda medel beräknas för att främja konsument-
intressen på det livsmedelspolitiska området och för att marknadsföra svenska
livsmedel i utlandet.

De miljöåtgärder inom EU som kompletterar den gemensamma jordbruks-
politiken skall tillämpas i Sverige som ett miljöprogram i tre delar, nämligen
bevarande av, från kultur- och miljösynpunkt, värdefulla odlingslandskap,
återställande av miljön i miljökänsliga områden och ekologisk odling. Princi-
perna för dessa program har tidigare presenterats i regeringens prop. 1994/
95:75 Vissa livsmedelspolitiska åtgärder vid ett medlemskap i Europeiska
unionen. Stödnivåema och anslagens storlek redovisas i littera B.

Det är viktigt att det finns ett levande jordbruk i landets alla delar. Jord-
brukspolitiken har starka regionalpolitiska inslag även inom EU. En ofta för-
bisedd fråga i dessa sammanhang är jordbrukets betydelse som arbetsmark-
nad för kvinnorna. Kvinnornas roll i jordbruket tas för given. Deras ekono-
miska betydelse för näringen underskattas ofta. Den regionalpolitiska bety-
delsen av en näring som ger arbetsmöjligheter åt både män och kvinnor är
föga uppmärksammad. Det finns goda exempel på hur kvinnor omsatt sina
kunskaper och erfarenheter i framgångsrik företagsamhet inom jordbruk och
livsmedelsindustri, inte minst i glesbygder. De kvinnliga nätverk och arbets-
grupper som vuxit fram under de senaste åren arbetar med annorlunda och
spännande metoder i landsbygdsutvecklingen. De strukturstöd som nu blir till-
gängliga kan bidra till att ytterligare stödja en sådan utveckling.

Vi måste utforma en smidig administration av de olika stödordningama. De
olika strukturstöden som rör jordbruket skall administreras inom länsstyrelser-
na. Detta innebär att länsstyrelserna får en mycket viktig roll i den regionala
utvecklingen. Genom de nya funktioner som nu tillförs länsstyrelserna får de
ansvar för områden som på ett gynnsamt sätt stödjer och kompletterar varand-
ra i utvecklingen av ett mångfasetterat och miljövänligt lantbruk med kultur-
miljövård som ett viktigt inslag. Till denna bild hör också de extra resurser
som avsatts för att stimulera kvinnligt företagande i hela landet och som
mycket väl kan kombineras med de olika insatserna inom jordbrukspolitikens
område. Dessa frågor sorterar under olika departement, främst Jordbruks-
departementet, Arbetsmarknadsdepartementet, Miljö- och naturresursdepar-
tementet och Kulturdepartementet. Genom att länsstyrelserna har ansvaret för
frågorna på länsnivå finns goda förutsättningar för att insatserna skall kunna
samordnas så att de kompletterar och stödjer varandra.

Administrationen inom livsmedelsområdet behöver förenklas och renodlas
vid ettEU-medlemskap. Det finns även i fortsättningen ett stort behov av att
rationalisera verksamheten och begränsa de administrativa kostnaderna. Rege-
ringen avser därför att tillsätta en utredning under våren 1995 med uppdrag att
granska den samlade administrationen inom livsmedelsområdet och utforma
ett förslag som ger Sverige en funktionell och effektiv administration där mo-

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

dem teknik och samordningseffekter medverkar till avsevärt sänkta administra-
tionskostnader.

EU-medlemskapet kommer att innebära betydande förändringar för det
svenska jordbruket och livsmedelsindustrin. Stödnivån till jordbruket beräk-
nas (enligt OECDts PSE-modell), med regeringens budgetförslag, öka från ca
15 miljarder kronor år 1993 till ca 16,6 miljarder kronor år 1995. PSE ut-
tryckt i procent kommer att ligga kvar på en nivå kring 52 %. Detta innebär en
förstärkning av de resurser som står till jordbrukets förfogande, en för-
stärkning som är avsevärd i jämförelse med vad som skulle ha blivit resultatet
av ett fullföljande av 1990 års beslut. Den är också betydande i jämförelse
med situationen åren 1993 och 1994. Det är mot denna bakgrund som för-
slagen till besparingar på jordbruksområdet skall bedömas. Det är sålunda rim-
ligt att jordbruket skall bära sin del av kostnaderna för att återställa samhälls-
ekonomisk balans och trygga sysselsättning och välfärd. Den fortsatta utveck-
lingen kommer i allt väsentligt att bestämmas av den svenska ekonomins
stabilitet och utvecklingen av den gemensamma jordbrukspolitiken framför
allt efter år 1997.

De förslag som läggs i det följande till kompletterande miljöåtgärder, stöd
till mindre gynnade områden och olika direktbidrag ger oss möjlighet att på ett
balanserat sätt, utan alltför omfattande snedvridningar mellan olika produktions-
sektorer och regioner, hantera de problem som kan uppstå i samband med in-
förandet av CAP. Regeringen har medvetet strävat efter att prioritera miljö-
och regionalpolitiska hänsyn samt incitament till en inriktning mot kvalitet i
stället för kvantitet. Därmed stärks det svenska jordbrukets ställning på EU-
marknaden och vi kan lägga grunden till ett långsiktigt uthålligt jordbruk.

Regeringen har med det förslag som nu läggs fram haft ambitionen att
skapa goda planeringsförutsättningar för dem som är verksamma inom livs-
medelsbranschen. Det är en bransch som under senare år levt under ovisshet
om de framtida villkoren för verksamheten. Genom att riktlinjerna nu läggs
fast, EU-medlemskapets effekter slår igenom direkt och besparingarna pre-
senteras för hela mandatperioden bör det nu gå att med större säkerhet planera
för framtiden. Merparten av besparingarna tas ut i samband med övergången
till EU:s gemensamma jordbrukspolitik.

Sverige har i samband med avtalet om ett EU-medlemskap förhandlat fram
olika stödformer som är av frivillig art och enbart till en del finansierade över
EU:s budget. Dessa utnyttjas i dag bara till en del, medan de direktbidrag som
utgår givetvis utnyttjas fullt ut. Skälet till att regeringen föreslår att de fri-
villiga bidragen skall utnyttjas i begränsad utsträckning är att den svenska
medfinansieringen skulle utgöra en alltför stor belastning på statsbudgeten.
Den samhällsekonomiska utvecklingen i Sverige är en av de faktorer som
kommer att avgöra hur dessa stödformer utnyttjas i framtiden.

Besparingsätagandet inom jordbruksområdet fram till år 1998 utöver de be-
sparingar som presenteras för budgetåret 1995/96 omfattar ca 500 miljoner
kronor. Besparingspotentialen finns framför allt på administrationen. I övrigt

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

kan besparingar hämtas hem genom förändringar i den gemensamma jord-
brukspolitiken som resulterar i utgiftsminskningar på svenska statsbudgeten.

Regeringen presenterade i prop. 1994/95:25 om vissa ekonomisk-politiska
åtgärder, m.m. sin avsikt att återkomma till riksdagen med förslag till kon-
kreta besparingar på utgifter för statlig konsumtion. Riksdagen har godkänt
inriktningen och omfattningen av denna besparing (bet. 1994/95:FiUl, rskr.
1994/95:145).

Regeringen föreslår nu att myndigheternas förvaltningskostnader och öv-
rig statlig konsumtion inom Jordbruksdepartementets verksamhetsområde
minskas med 332 miljoner kronor fram t.o.m. år 1998. För budgetåret 1995/
96 minskas de berörda anslagen med sammanlagt 349 miljoner kronor. För
en 12 månadersperiod blir besparingen 232 miljoner kronor.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

Besparingsåtgärder (miljoner kronor)

	1995/96 (12 mån)	>1998
Miljöersättningar inom jordbruket	974	974
Stöd till mindre gynnade områden	150	150
Forskning och utbildning	200	200
Övrigt	172	672
Summa besparingar brutto	1 496	1 996
Reformer	-389	-389
Summa besparingar netto	1 107	U 607

t De bestående besparingarna budgetåret 1998 beräknas uppgå till 500 miljoner kronor utöver

vad som föreslås för budgetåret 1995/96 (12 månader).

Sammanställning

Utgiftsutvecklingen på Jordbruksdepartementets område blir sammantaget
följande (miljoner kronor):

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

Beräknad Beräknad
Utgift Anvisat Förslag varav beräknat för besparing besparing
1993/94 1994/95 1995/96 juli 95-juni 96 1997 1998

Absoluta tal Relativa tal

A. Internationellt sam-

arbete	40,1	36,0	40,0	36,0	— -
B. Jordbruk och träd-
gårdsnäring	3 787,6	3 738,5	14 254,8	7 684,8	- -
C. Fiske	106,0	88,0	279,9	186,4	- -
D. Sametinget och ren-
näringen m.m.	97,5	87,2	130,7	87,6	-
E. Dj urskydd och dj ur-
hälsovård	252,1	266,2	363,6	240,6	- -
F. Växtskydd och jord-
brukets miljöfrågor	52,1	47,8	50,4	33,4	-
G. Livsmedel	586,0	556,3	425,8	282,8	- -
H. Utbildning och
forskning	1 317,2	1 318,5	1 736,3	1 152,8	-
Övrigt					- 500,0
Totalt för Jordbruks-
departementet	6 238,6	6 138,5	17 281,5	9 704,4	- - 500,0

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

godkänner inriktningen och omfattningen av de besparingar inom Jord-
bruksdepartementets ansvarsområde för budgetåren 1997 och 1998 som
regeringen förordar.

A. Internationellt samarbete

Inledning

Svenskt jordbruk och fiske i Europa

Det svenska medlemskapet i den Europeiska unionen (EU) innebär att Sveri-
ges jordbrukspolitik från den 1 januari 1995 i väsentliga delar övergår i EU:s.
Sverige övertar EU:s gränsskydd och får del av EU:s importkvoter, möjlighet
till exportstöd, miljöprogram, struktur- och regionalstöd etc. Eftersom Sve-
rige, till skillnad från övriga nya medlemsländer, inte begärt några övergångs-
åtgärder vad gäller tillämpningen av den gemensamma jordbrukspolitiken
(CAP) kommer vi i princip att delta i CAP från första medlemskapsdagen.
Vissa beslut, som fastställande av svenska mindre gynnade områden (MGO),
kan dock inte ske förrän tidigast i mars/april 1995 eftersom dessa frågor mås-
te behandlas av rådet efter medlemskapet. Genom 1990 års reform av den
svenska livsmedelspolitiken och senare vidtagna anpassningsåtgärder står
svenska jordbrukare väl rustade inför denna uppgift Anslutningen till EU ger
möjligheter att genom olika stöd vidmakthålla jordbruket i Norrland.

Sveriges bilaterala jordbruksavtal med de baltiska staterna, en rad andra
central- och östeuropeiska länder samt Turkiet och Israel upphör i samband
med att Sverige blir medlem i EU. I stället får vi del av EU:s delvis omför-
handlade bilaterala avtal med dessa och andra länder.

Även på fiskets område innebär anslutningen till EU att Sverige från den
1 januari 1995 fullt ut deltar i den gemensamma fiskeripolitiken, som omfattar
resurs-, marknads- och strukturpolitik. Resurspolitiken innefattar bl.a. avtal
med tredje land. För Sveriges del har detta betydelse fiämst för fisket i Öster-
sjön. De viktigaste delarna i marknadspolitiken är överskottsreglering och im-
portreglering. Strukturpolitiken syftar till investeringar och aktiviteter inom
bl.a. fiskeflottan, hamnar och vattenbruk. Genom tullfriheten, det något ut-
ökade tillträdet till resurser och tillgången till EU:s strukturstöd kommer vill-
koren för den svenska fiskerinäringen att förbättras vid EU-medlemskapet.

Samarbetet med länder i Baltikum, Central- och Östeuropa

Sverige har vidareutvecklat och fördjupat kontakterna och samarbetet på jord-
bruks-, skogs- och fiskeområdena med de baltiska staterna och andra länder i
Central- och Östeuropa. Fortsatt stöd har lämnats för anpassningen av jord-
bruks-, skogs- och fiskesektorema till ett marknadsekonomiskt system. Det
har liksom tidigare år skett bl.a. genom de bilaterala handels-, jordbruks- och
fiskeavtalen, besöksutbyte, utbildningsprogram och stöd till uppbyggnaden
av en effektiv förvaltning. Kontakterna och erfarenhetsutbytet mellan myndig-
heter, utbildningsinstitutioner, organisationer och företag i Sverige och grann-
länderna har stadigt ökat i omfattning. Sveriges lantbruksuniversitet har med
särskilda medel finansierat miljöinsatser på jordbruksområdet inom ramen för
programmet för Östersjöns miljö. Samarbete med länderna i Central- och Öst-

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

europa sker också via mellanstatliga organisationer som OECD, FN:s ekono-
miska kommission för Europa (ECE) och FAO. Samarbetet skall fortsätta
men i delvis nya former med Sverige som EU-medlem.

Även om EU-arbetet av naturliga skäl kommit att dominera Jordbruksdepar-
tementets verksamhet under året, har de bilaterala kontakterna med en rad and-
ra länder utanför EU vidareutvecklats, bl.a. med Estland, Lettland, Litauen,
Förenta staterna, Polen och Ryssland.

FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO)

Jordbruksdepartementet har huvudansvaret för Sveriges agerande i FN:s livs-
medels- och jordbruksorganisation. Detta centrala fackorgan väntas under sin
nya ledning fortsätta sitt operativa och normativa arbete utan någon markant
kursförändring. Dess jordbrukskommitté följer upp besluten som togs vid
FN:s konferens om miljö och utveckling (UNCED). Fiskerikommittén väntas
under nästa år slutföra arbetet på en uppförandekod för ansvarsfullt fiske. Ett
första steg var avtalet mot utflaggning av fiskefartyg. Ett annat steg blir det ex-
pertmöte om försiktighetsprincipens tillämpning vid fiskeriförvaltning som
skall hållas i Sverige under våren 1995. Skogskommittén skall förstärkas och
kommer bl.a. att intensifiera uppföljningen av UNCED:s skogsprinciper. Un-
der år 1995 anordnas - för första gången i FAO - både skogsministermöte
och fiskeriministermöte. Förberedelserna för 1995 års konferens om växtge-
netiska resurser intensifieras. Vidare skall FAO följa upp den deklaration och
det handlingsprogram för ett förbättrat näringstillstånd hos världens befolk-
ning, som antogs vid FAO:s och WHO:s gemensamma nutritionskonferens
(ICN) i Rom år 1992. Förberedelser har inletts för FAO:s 50-årsjubileum
som äger rum i Quebec i oktober 1995.

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)

Tre områden ges ökat utrymme inom OECD: s jordbrukskommitté, nämligen
jordbruksproblemen i Central- och Östeuropa och deras effekter på OECD-
ländema, jordbrukets miljöeffekter och landsbygdsutveckling.

Den centrala uppgiften för jordbrukskommittén är dock att övervaka och
underlätta jordbrukspolitiska reformer i medlemsländerna i enlighet med 1987
års åtaganden. Således fortsätter ansträngningarna att förbättra metoderna för
att mäta jordbruksstödets storlek, att ytterligare belysa strukturanpassnings-
effektema, att genomföra ytterligare analyser bl.a. av Island, Mexico och öst-
europeiska länder samt att analysera effekterna av GATT-överenskommelsens
jordbruksdel. Studien om den svenska jordbrukspolitiska reformens effekter
beräknas bli publicerad vid årsskiftet 1994/1995.

I OECD:s fiskerikommitté koncentreras arbetet kring en förvaltningsstu-
die, vars övergripande mål blir utbyte av information, erfarenhet och forsk-
ningsresultat vid förvaltning av levande marina resurser.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

Allmänna tull- och handelsavtalet (GATT)

Jordbruket var ett nyckelområde i GATT:s multilaterala handelsförhandling,
den s.k. Uruguay-rundan (UR). Det främsta syftet med förhandlingarna på
jordbruksområdet var att liberalisera handeln och stärka konkurrensen. Intern-
stöd, gränsskydd och exportsubventioner för jordbruksprodukter skall därför
reduceras. Alla gränsskydd omvandlas till vanliga tullar och sänks med i ge-
nomsnitt 36 %. Intemstödet sänks med 20 % och exportsubventionema med
30 % i värde och 21 % i kvantitet. Reformperioden är sex år. Visst stöd med
begränsad effekt på produktionen undantas från neddragningsförpliktelsema.
Överenskommelsen avses träda i kraft med början år 1995.

Som EU-medlem kommer Sverige att påverkas av GATT-avtalet på jord-
bruksområdet på samma sätt som övriga EU-medlemmar. EU:s reform år
1992 av den gemensamma jordbrukspolitiken innebär att större delen av de
anpassningar av stödsystem som krävs på grund av UR redan har skett.
Några omedelbara drastiska effekter uppstår därför inte i EU på grund av
jordbruksuppgörelsen i GATT.

Miljöfrågor

Ett arbete pågår i OECD och GATT om handelns effekter på miljöområdet.
Inom OECD har en gemensam arbetsgrupp för jordbruk och miljö inrättats
där bl.a. frågor rörande ett uthålligt jordbruk skall behandlas. Ytterligare in-
tensifiering av detta arbete väntas.

De beslut som togs vid FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de
Janeiro år 1992 berör i hög grad jordbruket och fisket. Det gäller dels kon-
ventionerna om klimat och biologisk mångfald, dels åtgärdsprogram i Agen-
da 21. Jordbruksdepartementet medverkar i uppföljningen av strategin för bio-
logisk mångfald både på nationell och internationell nivå genom bl.a. berörda
myndigheter och Sveriges lantbruksuniversitet

Den beräknade utgiftsutvecklingen för Internationellt samarbete till följd av
tidigare fattade beslut samt förslagen i 1995 års budgetproposition är följande:

Utgift Anvisat Förslag varav beräknat för

1993/94 1994/95 1995/96 juli 95-juni 96

40,1 36,0 40,0 36,0

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

A 1. Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

40 107 272

36 000 000

40 000 000

varav 36 000 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Från anslaget betalas utgifter för Sveriges deltagande i vissa internationella
organisationer och för internationellt samarbete inom Jordbruksdepartemen-
tets verksamhetsområde.

Regeringens överväganden

Regeringen beräknar medelsbehovet för budgetåret 1995/96 enligt följande
sammanställning.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

1995/96

1. FAO - Världslivsmedels-

rådet	30 500 000
2. Internationella råvaru-
organisationer 3. Internationella rådet för	250 000
havsforskning 4. Internationella organisa- tioner och förhandlingar	2 100 000
på fiskets område 5. Unionen för skydd av växt-	1 000 000
förädlingsprodukter	400 000
6. Nordiskt samarbete	1 100 000
7. Bilateralt samarbete 8. Diverse internationella organisationer och kon-	1 350 000
gresser	3 300 000 40 000 000

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. för budgetåret
1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 40 000 000 kr.

B. Jordbruk och trädgårdsnäring

Inledning

Bakgrund

Livsmedelspolitiken är ett område där ett medlemskap i EU innebär en tydlig
förändring. Vid Sveriges förhandlingar med EU om villkoren för ett medlem-
skap har en målsättning varit att Sverige fullt ut skall delta i den gemensamma
jordbrukspolitiken från medlemskapets första dag. Detta är också innebörden
av förhandlingsresultatet. Arbetet inom sektorn har därmed naturligen varit in-
riktat på förberedelser inför ett medlemskap. Genom beslut av den förra rege-
ringen och riksdagen har detta lett till avsteg från 1990 års livsmedelspolitiska
beslut om en intern avreglering av den svenska jordbrukspolitiken bl.a. ge-
nom att exportstöd har återinförts. I den förra regeringens prop. 1994/95:19
Sveriges medlemskap i Europeiska unionen presenterades också förslag till
tillämpningen av olika regleringar och nationella program inom ramen för
EG:s gemensamma jordbrukspolitik. Vi har i olika sammanhang redovisat
våra synpunkter på såväl den anpassning som vidtagits samt de förslag som
presenterades i nämnda proposition. Riksdagen har nu också fattat beslut om
olika åtgärder på livsmedelspolitikens område vid ett medlemskap.

Enligt 1990 års livsmedelspolitiska beslut skall en utvärdering av omställ-
ningsarbetet föreläggas riksdagen vid årsskiftet 1994/1995. Redovisning har
de gångna åren lämnats löpande i budgetpropositionen. I enlighet med rege-
ringens uppdrag har Statens jordbruksverk, Livsmedelsekonomiska samar-
betsnämnden och Konsumentberedningen redovisat uppföljningar av refor-
men (SJV:s rapport 1994:16 Uppföljning av livsmedelspolitiken, LES
rapport Den livsmedelspolitiska reformen samt Konsumentberedningens be-
tänkande SOU 1994:19 Livsmedelspolitik för konsumenterna - Reformen
som kom av sig). OECD:s jordbrukskommitté har i rapporten ”Agricultural
Policy Reform and Adjustment; The Swedish Experience” analyserat erfaren-
heter av den svenska reformen år 1990. Vidare har det s.k. LiM-projektet
lämnat en rapport till regeringen år 1994 Utvärdering av den nya livsmedels-
politikens miljöeffekter.

Det fortsatta arbetet

Konsumenternas intresse av bra mat till rimliga priser bör dominera livsme-
delspolitiken. Ett medlemskap i EU kommer sannolikt att innebära en viss
matprissänkning som en följd av den förändrade jordbrukspolitiken som
innebär att prisstöd ersätts med direktstöd samt att våra gränser öppnas för
import. En framtida sänkning av tullar och införselavgifter till följd av GATT-
avtalet kommer att inleda en friare handel också på en större världsmarknad.
Det kan skapa ytterligare vinster för konsumenterna.

Frågor som rör livsmedel, landsbygdsutveckling och regionalpolitik har
stor betydelse inom EU. EG:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) och re-

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

gionalstöd över strukturfonderna har gradvis utvecklats sedan början av
1960-talet. Större delen av den gemensamma budgeten går till dessa ändamål.
Den politik som i dag förs inom livsmedelsområdet har enligt vår uppfattning
en rad brister. Vi vill därför arbeta för att förändra politiken på en rad viktiga
punkter. Det är dock viktigt att understryka att våra förslag ligger i linje med
det förändringsarbete som pågår inom gemenskapen. Den gemensamma jord-
brukspolitiken är i dag en källa till budgetproblem och kan komma att förhind-
ra ett närmare samarbete med länderna i Central- och Östeuropa.

Som tidigare nämnts har vi föreslagit en rad förändringar i förhållande till
den förra regeringens förslag vad gäller åtgärder på det jordbrukspolitiska om-
rådet Det övergripande syftet med dessa förslag är att

- få till stånd en mer rättvis fördelning av EU-medlemskapets kostnader och
intäkter mellan konsumenter, skattebetalare och bönder,

- bidra till en minskning av utgifterna över statsbudgeten ull jordbruket,

- begränsa jordbrukets negativa påverkan på miljön genom att bl.a. använda
miljöavgifter som ekonomiska styrmedel,

- öka jordbrukets positiva påverkan på miljön genom att prioritera åtgärder
för landskapsvård och bevarande av den biologiska mångfalden, samt

- öka den svenska livsmedelssektorns konkurrenskraft genom en mer offen-
siv konkurrenspolitik och en satsning på kvalitetsproduktion i stället för
kvantitetsproduktion.

I det följande redovisar vi vår uppfattning av hur Sverige skall arbeta för
en fortsatt reformering av EG:s gemensamma jordbrukspolitik på olika om-
råden.

Vegetabiliesektorn

EG:s reform av den gemensamma jordbrukspolitiken som inleddes år 1992
innebär att priserna till bonden på spannmål och oljeväxter fram t.o.m. år
1997 skall närma sig världsmarknadspriset. Producenterna skall kompenseras
genom ett generellt arealbidrag. Samtidigt skall en viss andel av arealen tas ur
livsmedelsproduktionen. För år 1995 gäller andelen 12 %. Programmet byg-
ger på en kombination av prissänkningar, direkta inkomststöd och produk-
tionsbegränsningar. Riskerna för att kostnaderna blir högre än väntat samti-
digt som produktionen inte begränsas i tillräcklig omfattning utgör starka skäl
att fördjupa reformen inom vegetabilieområdet. Priserna bör sänkas till världs-
marknadsnivå och gränsskyddet avskaffas. Arealbidragen bör riktas till mind-
re jordbruk och bidragens värde begränsas kraftigt för de stora producenterna
med intensiv produktion. Miljöaspekterna bör ges en starkare ställning bl.a.
genom införande av avgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel enligt
principen att nedsmutsaren skall betala. En framtida inriktning av CAP enligt
dessa utgångspunkter skulle gynna jordbruket i länder där merparten av area-

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

len finns hos små och medelstora jordbruk och där kemikalieanvändningen Prop. 1994/95:100
begränsats. Bilaga 10

Animaliesektorn

Inom animaliesektorn finns i EU en rad kvotsystem med syfte att reglera pro-
duktionen t.ex. inom mjölksektom. Enligt vår uppfattning är kvotsystem in-
effektiva och bidrar till bristande konkurrens, högre priser och en låg föränd-
ringstakt inom jordbruket. Kostnaderna bärs till stora delar av konsumenter-
na. En annan effekt av kvotsystem är att en ineffektiv industristruktur beva-
ras. Sverige bör aktivt arbeta för att kvotsystemen avskaffas.

Strukturåtgärder inom jordbruket

I det följande föreslås att vissa resurser avsätts på statsbudgeten för generella
strukturstöd.

Sådana generella strukturstöd som ökar livsmedelssektorns konkurrens-
kraft, genom att utveckla produktionen inom de områden där Sverige har för-
delar genom kunnande, teknisk utveckling eller klimat, bör prioriteras.

Regeringen har tidigare lämnat förslag till hur regionala strukturstöd skall
tillämpas i norra Sverige (prop. 1994/95:75 Vissa livsmedelspolitiska åtgär-
der vid ett medlemskap i Europeiska unionen). När det gäller regionala stöd
till jordbruket i södra Sverige bör vissa resurser kunna avsättas till områden
med särskilt svåra brukningsförhållanden. Sådana områden finns företrädes-
vis på det småländska höglandet. Även på Gotland och Öland bör stöd kunna
lämnas i form av stöd till mindre gynnade områden.

Inriktningen på tillämpningen av EG:s miljöprogram i Sverige har också
redovisats i prop. 1994/95:75.

Vi återkommer nu till frågan om vilka resurser som bör ställas till förfogan-
de för programmet.

Ett program av särskild betydelse för landsbygdens möjligheter att vidare-
utvecklas är EG:s stöd för landsbygdsutveckling, det s.k. 5b-stödet. En till-
lämpning av detta stöd i Sverige bör i första hand riktas till skogsbygderna i
södra och mellersta Sverige. Även öama Gotland och Öland bör vara aktuella
för denna stödform.

Den beräknade utgiftsutvecklingen för perioden 1993/94—1995/96 för
olika stödformer redovisas i det följande. Utvecklingen är för vissa stödfor-
mer beroende av den fortsatta utvecklingen av jordbrukets konkurrenskraft.

Vid sidan av strukturutvecklingen inom jordbruks- och livsmedelssektorn
har därvid såväl förändringar av kronans värde som ränteutvecklingen en av-
görande betydelse.

Utgift Anvisat Förslag varav beräknat för

1993/94 1994/95 1995/96 juli 95-juni 96

3 787,6 3 738,5 14 254,8 7 684,8

B 1. Statens jordbruksverk

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

95 411 879

112 250 000

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

244 500 000

varav 163 000 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Statens jordbruksverk är central förvaltningsmyndighet som har som över-
gripande mål att verka för en positiv utveckling av jordbruksnäringen, träd-
gårdsnäringen och rennäringen på ett sätt som tar hänsyn till kraven på en god
miljö, en god hushållning med naturresurserna, ett gott djurskydd och en re-
gional utjämning av sysselsättning och välfärd. Verket har i uppgift att dels
handlägga frågor kring den av riksdagen beslutade omställningen av jordbru-
ket, dels följa utvecklingen inom sitt område med anledning av denna.

Jordbruksverkets organisation m.m. framgår av förordningen (1991:375)
med instruktion för Statens jordbruksverk.

Regeringen har satt upp följande verksamhetsmål för Jordbruksverkets
verksamhet:

- att planera verksamheten så att en fullständig integrering med EG:s gemen-
samma jordbrukspolitik kan ske vid ett svenskt EU-inträde samt vidta åt-
gärder för att främja utvecklingen av ett konkurrenskraftigt jordbruk.
Verket skall därvid beakta de villkor som ett medlemskap i EU innebär.

- att följa och analysera utvecklingen i jordbrukssektorn och på marknaderna
för jordbrukets produkter.

- att medverka i arbetet med internationella frågor och förhandlingar inom
sitt verksamhetsområde.

- att medverka till att förutsättningar skapas för ett livskraftigt jordbruk i
norra Sverige.

- att vidta åtgärder för att förebygga och bekämpa växtskadegörare och smitt-
samma husdjurssjukdomar.

- att säkerställa genomförandet av skärpta djurskyddskrav och verka för ett
gott hälsotillstånd bland husdjuren.

- att inom ramen för myndighetens sektorsansvar för miljön svara för upp-
följning av besluten vid FN:s konferens om miljö och utveckling -
UNCED.

- att i enlighet med miljömålet för livsmedelspolitiken verka för ett rikt och
varierat odlingslandskap med en bevarad biologisk mångfald och att mini-
mera jordbrukets miljöbelastning på grund av växtnäringsläckage och
användning av bekämpningsmedel. Det är viktigt att odlingslandskapets
natur- och kulturmiljövärden bevaras.

- an verka för bevarande och hållbart nyttjande av växt- och husdjursraser.

- att förstärka bevakningen av det internationella samarbetet som har särskild
relevans för verkets uppgift att verka för en långsiktigt hållbar användning
av naturresurser främst såvitt avser bevarandet av den biologiska mång-

falden och miljöskyddet. De åtgärder som vidtagits för att förstärka bevak-
ningen bör redovisas i samband med verkets årsredovisning.

Jordbruksverket har lämnat en årsredovisning för budgetåret 1993/94.
Riksrevisionsverket (RRV) har inte haft några invändningar i revisionsberät-
telsen avseende denna.

Jordbruksverket har delat in målen för verksamheten i fem verksamhets-
områden:

- omställning av jordbruksnäringen samt övriga åtgärder inom näringarna.
(Redovisas under anslagen B 4. Rådgivning och utbildning och B 5. Om-
ställningsåtgärder i jordbruket m.m.).

- god miljö och långsiktig hushållning med naturresurser. (Redovisas under
anslaget F 6. Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket).

- gott hälsotillstånd bland djuren och säkerställda djurskyddskrav. (Redo-
visas under anslagen E 2. Distriktsveterinärorganisationen, E 5. Djurhälso-
vård och djurskyddsfrämjande åtgärder och E 7. Bekämpande av smitt-
samma husdjurssjukdomar).

- EES/EG och övriga internationella frågor. (Redovisas under detta anslag).

- beredskap. (Redovisas under anslaget G 4. Kostnader för beredskaps-
lagring av livsmedel m.m.).

Verksamhetsområdena har i sin tur indelats i elva verksamhetsgrenar för
vilka utarbetats mer detaljerade mål. Verksamheten för att nå dessa mål redo-
visas bl.a. i form av utförda prestationer. Jordbruksverket har i sin uppfölj-
ning av omställningens effekter redovisat den omställning som pågår inom
jordbrukssektorn dels generellt, dels med koppling till de olika åtgärdspro-
gram som verket har att administrera. Detta redovisas i Jordbruksverkets års-
redovisning där resultaten kommenteras och värderas av verket.

Verksamhetens omslutning exkl. bidrag m.m. under budgetåret 1993/94
var 3 317 miljoner kronor. I detta belopp ingår, utöver normal förvaltnings-
verksamhet, bl.a. inlösen av oljeväxter med 1 304 miljoner kronor och inlö-
sen av spannmål med ca 1 186 miljoner kronor.

Omslutningen av verksamheten har ökat med 1 461 miljoner kronor i för-
hållande till verksamhetsåret 1992/93. Av förändringen sammanhänger 1 154
miljoner kronor med en kraftigt ökad kvantitet spannmål mot vad som
producerades under den extrema torkan år 1992. Kostnaderna för inlösen av
oljeväxtfrö har ökat med 173 miljoner kronor. Under verksamhetsåret har
kostnaderna för arbetet med EG-frågor ökat i stor omfattning, från 25 miljo-
ner kronor 1992/93 till ca 45 miljoner kronor 1993/94. Denna ökning har
främst finansierats genom tidigare sparade medel under anslaget. Övrig verk-
samhet har ökat netto med 114 miljoner kronor.

Under verksamhetsåret 1993/94 har bidrag m.m. uppgått till 9 656 miljo-
ner kronor.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

2 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10

Totalbeloppet för bidrag m.m. har ökat med 149 miljoner kronor i för- Prop. 1994/95:100
hållande till verksamhetsåret 1992/93. De största förändringarna är att utbetal- Bilaga 10
ningar av inkomststöd, omställningsstöd och omställningsprogram för mjölk-
produktion har upphört eller minskat. Arealbidrag, som tillkom budgetåret
1993/94, har utbetalats med 850 miljoner kronor.

Av de totala utgifterna på 12 973 miljoner kronor finansierades 4 439 miljo-
ner kronor med anslag och 8 534 miljoner kronor med avgifter m.m.

Antalet anställda vid verksamhetsårets utgång var 450 personer. Härutöver
tillkommer 327 fast anställda veterinärer samt ytterligare personal för vikariat
och beredskap inom det veterinära området.

Jordbruksverket anser att 1,5 miljoner kronor per år behövs till skötsel av
genbanksverksamheten på husdjursområdet. För budgetperioden räknar dock
verket med att kunna klara verksamheten utan extra tilldelning av medel.

Jordbruksverket har följt utvecklingen inom EG och medverkat i arbetet
med förhandlingarna om medlemskap. Verket har också analyserat kon-
sekvenser för olika produktionsgrenar inom jordbrukets produktionsled och
för livsmedelsindustrin. Jordbruksverket har den 30 mars 1994 överlämnat
en rapport om ekonomiska och administrativa konsekvenser för Jordbruks-
verket av ett EU-medlemskap. Kunskapsuppbyggnaden och analysarbetet har
tagit stor del av verkets samlade resurser i anspråk. Arbetet har bedrivits dels
i projektform, dels genom ett aktivt deltagande i förhandlingsarbetet.

Jordbruksverkets verksamhet har i hög utsträckning berörts av ett eventu-
ellt svenskt medlemskap i EU. Verket har utarbetat underlag till medlemskaps-
förhandlingama, gjort konsekvensanalyser samt förberett ett inträde. Efter att
avtalet om medlemskap blev klart har verkets arbete koncentrerats på prak-
tiska och administrativa förberedelser i ett tjugotal projekt för ett EU-med-
lemskap.

EES-avtalet trädde i kraft den 1 januari 1994.1 den veterinära delen trädde
avtalet i kraft först den 1 juli 1994. Detta har medfört ändringar och om-
arbetningar av stora delar av det svenska regelverket på berörda områden.

Den totala resursförbrukningen för arbetet med internationella frågor har
mellan budgetåren 1991/92-1993/94 ökat med 42,8 miljoner kronor till 50
miljoner kronor.

Anslagssparande

Statens jordbruksverks anslagssparande på förvaltningskostnader uppgick för
budgetåret 1993/94 till 58 836 000 kr och totalt på anslaget B 1 till
73 053 000 kr.

Anslagssparandet kommer under budgetåret 1994/95 att användas till öka-
de arbetsinsatser med anledning av ett EU-medlemskap, vilket medför att
anslagssparandet snabbt minskar och beräknas ta slut under år 1995.

Avgiftsfinansierad verksamhet

Avgiftsinkomsterna inom växtinspektion, foderkontroll, vattenhushållning, in-
försel av djur till Sverige, inkomster till följd av försäljning av material och
avgift för köttklassificering beräknas budgetåret 1994/95 uppgå till 27,1 miljo-
ner kronor. Verket föreslår att verksamheten under budgetåret 1995/96 bör få
bedrivas i oförändrad omfattning.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

Regeringen anser att de övergripande målen för Jordbruksverkets verk-
samhet kan behöva förändras till följd av EU-medlemskapet. Verkets in-
struktion kommer därför att omarbetas under våren 1995.

Resurser 1995/96

Ramanslag 244 500 000 kr

Medel för tillsyn enligt 6 a och 6 b §§ lagen (1979:425) om skötsel av jord-
bruksmark bör även fortsättningsvis anvisas under detta anslag.

Från anslaget bör även Veterinära ansvarsnämndens verksamhet finan-
sieras.

Resultatbedömning

Regeringen anser att årsredovisningen för budgetåret 1993/94 uppfyller de
krav som ställts. Verket har inlett arbetet med att finna en metod att presentera
kvaliteter hos och effekter av verksamheten vilket betydligt har ökat värdet av
årsredovisningen.

Slutsatser

Jordbruksverket har i en väl sammanhållen och strukturerad årsredovisning
presenterat resultaten av sin verksamhet. De analyser som finns i årsredovis-
ningen kan förbättras ytterligare när verket har utvecklat sin kvalitetsredo-
visning. Verket har bedrivit ett konstruktivt arbete med att uppfylla de verk-
samhetsmål som regeringen beslutat för verksamheten både på kort och lång
sikt.

Jordbruksverket bör tills vidare få bedriva den avgiftsfinansierade verksam-
heten i samma omfattning som föregående budgetår.

Jordbruksverkets planeringsperiod har genom regeringsbeslut den 10 juni
1993 bestämts till att omfatta budgetåren 1993/94-1995/96. Regeringen gav i
beslut den 26 augusti 1993 Jordbruksverket i uppdrag att analysera de ekono-
miska och administrativa konsekvenserna som uppkommer för verket vid ett
svenskt EU-medlemskap. Verket lämnade den 16 december 1993 en delredo-
visning av de administrativa konsekvenserna. En slutlig rapport har som
nämnts lämnats den 30 mars 1994. I rapporten presenterar Jordbruksverket
sina principiella ställningstaganden om den centrala administrationens utform-
ning och gör en bedömning av de resurser som verket behöver vid ett EU-
medlemskap.

I rapporten beräknas de ökade kostnaderna för administrationen för verket
vid ett medlemskap till 170 miljoner kronor. Härav kan enligt verket 75 miljo-
ner kronor finansieras genom att medel för administration som i dag finns på
sakanslag m.m. och som faller bort vid ett medlemskap förs till ramanslaget.
Den faktiska ökningen av belastningen på statsbudgeten skulle därför uppgå
till 95 miljoner kronor. Jordbruksverkets utgångspunkt för förslaget är att
huvuddelen av handläggningen av EG:s stöd till jordbruket handläggs av
verket. Vidare har Jordbruksverket i en kompletterande anslagsframställning
den 24 november 1994 beräknat anslagsbehovet för 18 månader till ca
250 miljoner kronor. Resursberäkningen bygger på att SJV:s ansvar inom
områdena djurbidrag, miljöstöd och stöd finansierade från utvecklingssektio-
nen inskränker sig till enbart utbetalningsansvar. Resurser för handläggning
av mjölkkvoter har inte medräknats. Verket utgår också från att kvarvarande
arbete med övergångsåtgärder enligt 1990 års livsmedelspolitiska beslut får
finansieras på oförändrat sätt.

Regeringen har i prop. 1994/95:75 föreslagit att länsstyrelserna får det ad-
ministrativa ansvaret för flertalet EU-stöd. De nya uppgifter som tillkommer
för Jordbruksverkets del vid EU-medlemskapet är bl.a. handläggning av ären-
den som berör intervention, exportbidrag och mjölkkvoter. Vidare skall ver-
ket svara för samtliga utbetalningar till jordbrukare genom ett centralt ADB-
system som verket ansvarar för. Verket skall även bedriva intemkontroll av
EG-stöd inom alla berörda myndigheter. Jordbruksverket bör också utses till
fondkoordinator för det fall att EU-kommissionens förslag om ändring av
förordningen (EEG) 729/70 antas av rådet. Fondkoordinatoms uppgift blir i
så fall bl.a. att svara för att EU:s bestämmelser tillämpas enhetligt och att alla
stödmottagare behandlas lika. Som central sektorsmyndighet har Jordbruks-
verket på regeringens uppdrag en särskild samordnande, stödjande och råd-
givande roll gentemot länsstyrelserna. Regeringen beräknar de totala resur-
serna för Jordbruksverket under 18 månadersperioden till 244 500 000 kr.
Verkets resurser kommer därmed i stort sett att vara oförändrade som en följd
av EU-medlemskapet, eftersom man tidigare haft särskilda resurser för om-
ställningsprogrammet enligt 1990 års beslut.

Medelsbehovet har beräknats med utgångspunkt i en real minskning av ut-
gifterna om 5 %.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Statens jordbruksverk för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på
244 500 000 kr.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

B 2. Stöd till jordbrukets rationalisering, m.m.

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

142 838 665

>50 001 000

67 500 000

varav 45 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

1 Anslagen Bidrag till jordbrukets rationalisering, m.m.. Markförvärv för jordbrukets
rationalisering och Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti.

Från anslaget betalas bidrag till yttre och inre rationalisering enligt förord-
ningen (1978:250) om statligt stöd till jordbrukets rationalisering (omtryckt
1988:999).

Bidrag lämnas också enligt förordningen (1987:606) om statligt regionalt
stöd till jordbruks- och trädgårdsföretag. Därutöver används anslaget för vis-
sa speciella ändamål.

På jordfonden bokförs kostnaderna för länsstyrelsernas förvärv, överlåtel-
ser och förvaltning av jordfondsfastighetema samt köpeskillingen för försålda
fastigheter.

Jordfondsfastighetema skall användas främst för att främja en från allmän
synpunkt lämplig utveckling av företag inom jordbruket, skogsbruket och
trädgårdsnäringen. Fastigheterna skall också användas för att främja bosätt-
ning och sysselsättning i glesbygd.

För budgetåret 1994/95 disponeras en rörlig kredit om 35 miljoner kronor
för jordfondsändamål.

Från anslaget betalas också utgifter för att täcka förluster på grund av
statlig garanti för lån till jordbrukets yttre och inre rationalisering, förvärv och
drift av jordbruk, maskinhållning inom jordbruket, trädgårdsnäringens ratio-
nalisering m.m. och rennäringens rationalisering m.m. samt regionalt stöd till
jordbruks- och trädgårdsföretag i norra Sverige.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att anslagen Bidrag till jordbrukets rationalisering, m.m.,
Markförvärv för jordbrukets rationalisering och Täckande av förluster på
grund av statlig kreditgaranti slås samman till ett nytt anslag, som benämns
Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. Bidrag till jordbrukets rationalise-
ring, m.m. och Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti bör

redovisas under särskilda anslagsposter. Någon anslagspost för Markförvärv
för jordbrukets rationalisering behövs inte.

Regeringen gör följande bedömning vad gäller de olika ändamålen.

Bidrag till jordbrukets rationalisering

Bidragsramen för yttre rationalisering bör vara 5 miljoner kronor. För närva-
rande lämnas framför allt stöd till vissa omarronderingsprojekt i Kopparbergs
län. Stöd till dessa projekt bör lämnas i den utsträckning det är möjligt.

För budgetåret 1995/96 bör anslagsposten föras upp med 7,5 miljoner
kronor.

Täckande av förluster pä grund av statlig kreditgaranti

I och med det svenska EU-inträdet kommer det inte längre att finnas något
gränsskydd gentemot övriga EU-länder medan EU:s gränsskydd kommer att
tillämpas vid import till Sverige från tredje land. Eftersom större delen av den
med svenska produkter konkurrerande importen härrör från länder inom EU,
får tullavvecklingen omedelbara effekter i form av ökad konkurrens på den
svenska marknaden. Konkurrensen kan förväntas bli särskilt stor inlednings-
vis, eftersom många exportörer troligen anstränger sig för att ta marknadsan-
delar genom initialt låga priser. Omkring hälften av kostnaderna på anslaget
belöper på trädgårdsbranschen. Regeringen föreslår att möjligheten att erhålla
statliga kreditgarantier begränsas till trädgårdsföretag. Behovet för jordbruks-
företagen att erhålla dessa kreditgarantier torde vara betydligt mindre då jord-
bruksföretagen har lättare att erhålla vanliga banklån. Den föreslagna begräns-
ningen i tillämpningen leder inte till någon omedelbar besparing och de kost-
nader som uppstår på anslaget hänför sig till redan beviljade garantier. Enga-
gemangsramen bör vara 2,2 miljarder kronor.

Anslagsposten bör föras upp med 60 miljoner kronor.

Markförvärv för jordbrukets rationalisering

Jordfondsverksamheten bör på sikt avvecklas. Den 1 juli 1995 bör disponi-
belt statskapital minskas med 30 miljoner kronor. Därefter bör avvecklingen
fullföljas genom försäljning av befintliga fastigheter. Det bör ankomma på
regeringen att besluta om den regionala prioriteringen av verksamheten under
avvecklingsperioden.

Det föreligger inte längre något behov av rörlig kredit då likviditeten har
förbättrats med anledning av försäljning av äldre fastigheter.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

Förslag till riksdagsbeslut

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

Regeringen föreslår att riksdagen

godkänner vad regeringen anfört om utnyttjandet av statlig kredit-
garanti,

godkänner vad regeringen anfört om avvecklingen av jordfonden,
till Stöd till jordbrukets rationalisering, m.m. för budgetåret 1995/96
anvisar ett förslagsanslag på 67 500 000 kr.

B 3.

Stöd till jordbrukets företagshälsovård

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

1435 000 000

>535 000 000

37 500 000

varav 25 000 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

1 Anslaget Stöd till avbytarverksamhet m.m.

Anslaget disponeras för företagshälsovård till jordbrukare.

Regeringens överväganden

Regeringen har i prop. 1994/95:25 Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m.
med hänsyn till det ekonomiska läget föreslagit att de statliga subventionerna
till avbytarverksamheten inom jordbruket bör avvecklas. Enligt propositionen
bör en avtrappning ske med början den 1 juli 1995 med 100 miljoner kronor.
Regeringen anser dock att den situation Sveriges ekonomi befinner sig i inte
medger att några subventioner för verksamheten lämnas under kommande
budgetår. Regeringen föreslår således att stödet till avbytarverksamheten upp
hör. Förslaget innebär en besparing med ytterligare 100 miljoner kronor un-
der 12 månader. Regeringen för nu diskussioner med företrädare för Lant-
brukarnas riksförbund (LRF) och Svenska lantarbetareförbundet med syfte
att finna en lösning som garanterar verksamhetens fortbestånd. Regeringen
avser att under våren 1995 återkomma till riksdagen i denna fråga. I detta sam-
manhang kommer regeringen särskilt att uppmärksamma problemen för av-
lägset boende jordbrukare.

Bidrag till produktionsanpassningsåtgärder inom mjölkproduktionen bör
fr.o.m. budgetåret 1995/96 redovisas under anslaget Omställningsåtgärder i
jordbruket. Under förevarande anslag kommer därmed endast att anvisas me-
del för bidrag till jordbrukets företagshälsovård. Anslaget bör fortsättningsvis
benämnas Stöd till jordbrukets företagshälsovård. Stödet bör uppgå till 25 mil-
joner kronor per år.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Stöd till jordbrukets företagshälsovård för budgetåret 1995/96 anvisar
ett förslagsanslag på 37 500 000 kr.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

B 4. Rådgivning och utbildning

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

33 774 264 Reservation 20 316 382

29 785 000

28 296 000

varav 28 296 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Från anslaget utbetalas medel för informations-, rådgivnings-, utbildnings-
och utvecklingsinsatser för att underlätta jordbrukets omställning och för land-
skapsvård som ett led i omställningen av jordbruket.

Regeringens överväganden

Anslaget tillkom som en del i det livsmedelspolitiska beslutet år 1990. Genom
rådgivning och utbildning skulle jordbrukets omställning och det nya pro-
grammet för landskapsvård underlättas. Anslaget skall enligt beslutet upphöra
den 1 juli 1996.

Jordbruket står inför stora förändringar i och med Sveriges medlemskap i
EU. En väl fungerande rådgivning och utbildning såväl som inledande infor-
mationsinsatser kommer att spela en stor roll för det svenska jordbrukets möj-
ligheter att klara dessa förändringar. Mot denna bakgrund föreslår regeringen
att anslaget bör finnas kvar under budgetåret 1995/96 och föras upp med
28 296 000 kr. Medlen bör liksom hittills i huvudsak disponeras av länssty-
relserna.

Medelsbehovet har beräknats med utgångspunkt i en real minskning om
5 %.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Rådgivning och utbildning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reserva-
tionsanslag på 28 296 000 kr.

B 5. Omställningsåtgärder i jordbruket m.m.

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

2 116 930 045

1 417 003 000

72 502 000

varav 60 002 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Anslaget disponeras huvudsakligen för de olika omställningsåtgärder som
vidtas inom jordbruket, bl.a. inkomststöd, omställningsstöd och anläggnings-
stöd inom vegetabilieproduktionen samt omställningsåtgärder inom mjölk-
och köttproduktionen.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

Regeringens överväganden

Följande anslagsposter bör finnas på anslaget

1994/95 Beräknad ändring

1995/96_________

Regeringen

Anslag

Omställningsstöd	1 000	-
Anläggningsstöd	1 000	1 000
Exportkostnad för
spannmål	100 000 000	- 100 000 000
Inlösen av oljeväxter	210 000 000	- 210 000 000
Köttexport	1 000	1 000
Awecklingsersättning
till mjölkproducenter	175 000 000	2 500 000
Vallfröstöd, m.m.	22 000 000	22 000 000
Direktbidrag	1 060 000 000	- 1 060 000 000
Övriga stöd	-	+ 1 000
Summa	1 467 003 000	- 1 394 501 000

t Inkluderar Produktionsanpassningsåtgärder från anslaget Avbytarverksamhet m.m.

Regeringen föreslår att den del av medlen för Produktionsanpassningsåt-
gärder som tidigare anvisats under anslaget Stöd till avbytarverksamhet m.m.
sammanförs med anslagsposten Awecklingsersättning för mjölkproducenter
under detta anslag. Möjligheten för äldre mjölkproducenter att erhålla aweck-
lingsersättning har i enlighet med riksdagsbeslut förlängts så att anslutning till
systemet är möjlig t.o.m. år 1996. Vidare bör de medel för objektiva skörde-
uppskattningar som tidigare anvisats under ifrågavarande anslag i stället tas
upp under anslaget Livsmedelsstatistik.

Sammantaget bör anslaget tas upp med 72 502 000 kr för budgetåret 1995/
96. Kostnader för administration av kvarvarande omställningsåtgärder bör lik-
som hittills belasta anslaget.

Under anslagsposten Övriga stöd skall särredovisas eventuellt resterande
utgifter för anläggningsstöd, exportkostnader för spannmål, inlösen av olje-
växter och direktbidrag.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar
ett förslagsanslag på 72 502 000 kr.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

B 6. Stöd till sockerbruket på Gotland m.m.

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

12 500 000

varav 12 500 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Under detta anslag anvisas stöd till sockerproduktionen på Gotland.

Statens jordbruksverk föreslår att 12,5 miljoner kronor tas upp för bud-
getåret 1995/96 under förutsättning att Roma sockerbruk är i drift

Regeringens överväganden

Riksdagen beslutade våren 1991 (prop. 1990/91:87, bet. 1990/91 :JoU25,
rskr. 1990/91:283) bl.a. att under en övergångsperiod ge stöd till sockerbru-
ket på Gotland. Beslutet fattades mot bakgrund av avskaffandet av socker-
regleringen och konstaterandet att det därmed var Sockerbolaget som ansva-
rade för företagsekonomiska bedömningar i fråga om möjligheter till fortsatt
drift av sockerbruket på Gotland. Sockerbolaget gjorde bedömningen att
sockerbruket på Gotland skulle läggas ned.

Jordbruksutskottet har i sitt yttrande (bet. 1994/95:JoU2y) med anledning
av regeringens förslag i prop. 1994/95:19 anfört att den sockerkvot Sverige
tilldelats i förhandlingarna i möjligaste mån bör delas upp så att det även fort-
sättningsvis blir möjligt att producera socker på Gotland. Sockerproduktionen
är av vital betydelse för öns näringsliv. Utskottet bedömer att det finns goda
förutsättningar för att det även framdeles skall kunna bedrivas en ekonomiskt
hållbar sockerproduktion på Gotland. Regeringen bör fortsätta sina ansträng-
ningar att nå en överenskommelse med EG-kommissionen i detta syfte. Riks-
dagen har beslutat i enlighet med utskottets yttrande (rskr. 1994/95:63).

Regeringen fortsätter att driva frågan om en regional fördelning av socker-
kvoten för att nå en överenskommelse med EU i denna fråga.

Mot bakgrund av riksdagens uttalande förändras förutsättningarna för det
övergångsvisa stödet till fortsatt sockerproduktion på Gotland. Med hänvis-
ning till pågående överläggningar med EG-kommissionen som sålunda tar
sikte på fortsatt sockerproduktion på Gotland bör anslaget kunna användas
också för andra åtgärder än stöd till sockerbruket. Åtgärderna skall dock syfta
till fortsatt sockerproduktion på Gotland. Regeringen bedömer samtidigt att
medel från EG:s strukturfonder i ett längre perspektiv bör kunna användas för

att stödja sockerproduktionen på Gotland. Anslaget bör i likhet med Jord-
bruksverkets förslag föras upp med 12,5 miljoner kronor. Anslaget upphör
efter utgången av budgetåret 1995/96.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Stöd till sockerbruket på Gotland m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar
ett förslagsanslag på 12 500 000 kr.

B 7. Strukturstöd inom livsmedelssektorn

Nytt anslag (förslag) 58 500 000

varav 39 000 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Under anslaget bör medel anslås för de av EG:s horisontella strukturstöd
som Sverige avser att införa. De stöd som bör utnyttjas är startstöd till yngre
jordbrukare enligt förordningen (EEG) nr 2328/91. Vidare bör stöd lämnas
till bearbetning och avsättning av jord- och skogsbruksprodukter enligt förord-
ningarna (EEG) nr 866/90 och nr 867/90.

Startstöd till yngre jordbrukare

Bidrag lämnas för närvarande till en nystartande jordbrukare under en tid av
högst fem år och med högst 50 000 kr per år under de tre första åren och med
högst 25 000 kr per år under de därpå följande två åren.

Stödet är frivilligt inom EU, men det tillämpas av alla länder utom Neder-
länderna. EU medftnansierar stödet med 50 %. Stödet kan bestå av dels en
startpremie, dels ett räntebidrag baserat på skulden till följd av etableringen.

Stöd till bearbetning och avsättning av jord- och skogsbruksprodukter

Målsättningen för stödet till bearbetning och avsättning av jord- och skogs-
bruksprodukter är att stödja investeringar som förbättrar och rationaliserar
behandlingen, bearbetningen och avsättningen av jordbruks- och skogsbruks-
produkter. Stödet är avgränsat till förädlingsledet. Stödet får inte verka pro-
duktionshöjande och kan differentieras mellan produkter och regioner. De in-
vesteringar som får stöd skall bidra till att råvaruproducentema får del av de
ekonomiska förbättringar som investeringen medför. EU medfinansierar stö-
det med ca 70 %. Stödet är frivilligt.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

Regeringens överväganden

Startstöd till yngre jordbrukare

Startstöd underlättar yngre brukares etablering som självständiga företagare.
Yngre jordbrukare anses mer öppna för förändringar och ett startstöd kan
därmed främja den anpassning och effektivisering som jordbruket är i behov
av. Inte minst under anpassningen till de förändrade förutsättningar för jord-
bruksföretagande som följer av ett svenskt EU-inträde torde denna stödform
vara viktig. Stödet bör på sikt riktas till jordbrukare i Norrland och i skogs-
och mellanbygd. Stöd bör också kunna lämnas till trädgårds- och rennärings-
företag.

Den långsiktiga nivån för startstödet bör vara totalt 20 miljoner kronor.
För budgetåret 1995/96 bör dock Jordbruksverkets beräkning av det nuva-
rande startstödet ligga till grund för kostnadsberäkningen. I huvudsak utgör
beloppet en beräkning av kostnaderna för redan fattade beslut om startstöd en-
ligt nu gällande regler. Vid de fortsatta överläggningarna med EG bör en så
stor andel av kostnaderna som möjligt krävas från EG-budgeten.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

Beräkning av kostnader för nuvarande stanstöd

1993/94

Utgift (12 mån)

30 171 000

1994/95

1995/96

Anslag (12 mån)

Förslag(18 mån)

42 000 000

56 000 000

(12 mån) 38 000 000

Stöd till bearbetning och avsättning av jord- och skogsbruksprodukter

Regeringen anser att stödet är ett effektivt sätt att förbättra förutsättningarna
för avsättning av jordbruks- och skogsbruksprodukter. Stödets finansiering
från EG-budgeten är dessutom förmånlig.

Stödets totala omfattning bör vara 70 miljoner kronor per år.

Totalt beräknas kostnaderna för stöden för 12 månader till 108 miljoner
kronor, varav EG förutsätts finansiera 69 miljoner kronor. Ett belopp motsva-
rande EG:s finansiering bör anvisas under ett särskilt anslag benämnt Från
EG-budgeten finansierat strukturstöd.

Regeringens förslag till omfattningen av strukturstöden innebär en bespa-
ring mot den tidigare regeringens förslag i prop 1994/95:19 med 44 miljoner
kronor för 12 månader.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Strukturstöd inom livsmedelssektorn for budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 58 500 000 kr.

B 8. Från EG-budgeten finansierat strukturstöd

Nytt anslag (förslag) 103 500 000

varav 69 000 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Med hänvisning till vad som har anförts under anslaget B 7. Strukturstöd
inom livsmedelssektorn bör ett nytt anslag tas upp på statsbudgeten med en
beräknad utgift motsvarande EG:s finansiering.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Från EG-budgeten finansierat strukturstöd för budgetåret 1995/96 an-
visar ett förslagsanslag på 103 500 000 kr.

B 9. Regionala stöd till jordbruket

Nytt anslag (förslag) 1 452 000 000

varav 861 000 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Stöd till jordbruk och livsmedelsindustri i norra Sverige har t.o.m. budget-
året 1994/95 lämnats under anslaget Stöd till jordbruket och livsmedelsindu-
strin i norra Sverige. Stöd har lämnats i form av pristillägg eller direktbidrag
inom det s.k. stödområdet. Stödområdet består av 5 delområden med beteck-
ningarna 1, 2a, 2b, 3 och 4. Regeringen har i prop. 1994/95:75 Vissa livs-
medelspolitiska åtgärder vid ett medlemskap i Europeiska unionen föreslagit
att en utgångspunkt för det fortsatta stödet vid ett EU-medlemskap skall vara
att kostnadstäckningsgraden behålls i stort sett oförändrad i förhållande till
1990 års situation. Riksdagen har beslutat i enlighet med regeringens förslag
(JoU 1994/95:7, rskr. 1994/95:126).

Avtalet mellan Sverige och EU innebär att Sverige har möjlighet att lämna
ett nationellt stöd i vissa delar av norra Sverige. De regioner som omfattas av
bestämmelserna är de nuvarande stödområdena 1-3.

Inom EU finns möjlighet att ge stöd till s.k. mindre gynnade områden.
Dessa stöd skall lämnas som areal- eller djurbidrag. För att utnyttja dessa stöd
krävs medfinansiering från medlemslandet. Stöd kan lämnas till de områden
som fastställts i förhandlingar med övriga medlemsstater.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

Regeringens förslag innebär att högst 600 miljoner kronor avsätts för na-
tionellt stöd till jordbruket i norra Sverige. Det nationella stödet skall kom-
plettera andra stödformer till jordbruket i områdena 1-3.

För stöd till jordbruket i mindre gynnade områden för budgetåret 1995/96
bör avsättas 320 miljoner kronor från den svenska statsbudgeten. Det totala
stödet beräknas därmed uppgå till ca 462 miljoner kronor för den första 12
månadersperioden. Härav beräknas finansiering från EG:s budget uppgå till
ca 142 miljoner kronor. Stödens omfattning, finansiering och fördelning fram-
går av följande sammanställning.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

LFA-region	Svensk finansiering	EU finansiering	Totalt
Stödområde 1-3 exkl. mål 6	158	52	210
Mål 6	52	53	105
Stödområde 4	60	20	80
Summa	270	125	395
Södra LFA	50	17	67
Summa LFA	320	142	462

Det södra LFA-området kommer att omfana stora delar av södra Sveriges
skogs- och mellanbygder. Trots det stora budgetunderskottet är det enligt re-
geringen angeläget att stödja främst animalieproduktionen i dessa svagare byg-
der. Det stöd som skall kunna utgå bör koncentreras till de rena skogsbygder-
na samt Gotland och Öland. Från den svenska statsbudgeten bör således
50 miljoner kronor avsättas för stöd inom detta område. Detta innebär en be-
sparing med 150 miljoner kronor i förhållande till vad som föreslogs i prop.
1994/95:19.

För 18 månadersperioden 1995/96 beräknas anslagsbehovet till 1 452 miljo-
ner kronor. Därvid har beräknats att stöd motsvarande två årsbelopp kommer
att utgå vad gäller LFA-stöd. Hänsyn har också tagits till att avräkning mot-
svarande utbetalda särskilda direktbidrag i stödområdena 1-3 avseende första
halvåret 1995 skall avräknas från det nationella stödet. Det nationella stödet
bör utbetalas med ett fjärdedels årsbelopp per kvartal. Överläggningar pågår
för närvarande med EG-kommissionen om den närmare utformningen och in-
fasningen av det nationella stödet.

Under ett särskilt anslag benämnt Från EG-budgeten finansierade regio-
nala stöd till jordbruket, bör anvisas ett belopp motsvarande den andel av
stöden som finansieras av EG. Till följd av periodiseringen av utbetalningar
kommer det faktiska återflödet från EG-budgeten under perioden att uppgå till
142 miljoner kronor.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Regionala stöd till jordbruket för budgetåret 1995/96 anvisar ett för-
slagsanslag på 1 452 000 000 kr.

B 10. Från EG-budgeten finansierade regionala stöd till
jordbruket

Nytt anslag (förslag) 284 000 000

varav 142 000 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Med hänvisning till vad som anförts under punkten B 9 bör under detta
nya anslag anvisas ett belopp motsvarande EG:s finansiering av regionala
stöd till jordbruket.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Från EG-budgeten finansierade regionala stöd till jordbruket för
budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 284 000 000 kr.

B 11. Miljöersättningar inom jordbruket

Nytt anslag (förslag) 800 000 000

varav 400 000 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Under detta nya anslag bör medel anslås för ett miljöprogram enligt EG:s
regler i den omfattning som anges nedan.

Regeringens överväganden

Vid ett EU-medlemskap skall Sverige infora ett miljöprogram i enlighet med
förordningen (EEG) nr 2078/92 bestående av tre delprogram.

Ett delprogram skall stödja bevarandet av vissa från natur- och kulturmiljö-
synpunkt särskilt värdefulla odlingslandskap och naturområden. Nuvarande
program för bevarande av sådana områden bör därvid vidareutvecklas på
basis av bl.a. det förslag som tagits fram av utredningen om förstärkta miljöin-
satser i jordbruket. I enlighet med riksdagens beslut (bet. 1994/95:JoU7,
rskr. 1994/95:126) skall också ett generellt arealstöd till vall och betesmarker
kunna utgå inom miljöprogrammet i stödområdena 1—4 som i södra Sveriges
s.k. LFA-områden. Inom ramen för anvisade resurser bör ett sådant stöd kun-
na lämnas inom detta första delprogram. Delprogrammet kommer således att
inriktas på marker som från miljösynpunkt är viktiga att bevara och där ersätt-

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

ningama medför att miljöförbättringar kan åstadkommas. I ett andra delpro-
gram skall stöd lämnas för att återställa och bevara miljön i miljökänsliga om-
råden. I ett tredje delprogram skall stöd lämnas för ekologisk odling. Det nu-
varande systemet med landskapsvårdande åtgärder och naturvårdsåtgärder i
odlingslandskapet (NOLA) under fjortonde huvudtiteln (Miljö- och natur-
resursdepartementet) införlivas i det nya systemet.

Sammanlagt bör för miljöprogrammet beräknas ett belopp av 800 miljoner
kronor. Preliminärt beräknas fördelningen på de tre delprogrammen bli följan-
de.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

Delprogram för landskapsvårdande åtgärder
Delprogram för miljökänsliga områden
Delprogram för stöd till ekologisk odling

500-550 miljoner kronor

50-100 miljoner kronor

150-200 miljoner kronor

Regeringen kommer att utarbeta ett detaljerat förslag till miljöprogram som
snarast skall föreläggas EG-kommissionen för godkännande.

Under ett särskilt anslag benämnt Från EG-budgeten finansierade miljöer-
sättningar, bör anvisas ett belopp motsvarande den andel av ersättningarna
som finansieras av EG.

Av programmet finansieras ca 50 % från EG-budgeten. Inom mål 6-områ-
det i norra Sverige är finansieringsgraden högre. Kostnaderna för den svens-
ka statsbudgeten blir således ca 400 miljoner kronor. Under budgetperioden
kommer dock att utbetalas miljöstöd vid två tillfällen, varför kostnaden på
statsbudgeten blir 800 miljoner kronor. I förhållande till det förslag som pre-
senterades i prop. 1994/95:19 bil. 9 Sveriges medlemskap i Europeiska unio-
nen innebär regeringens förslag en besparing på ca 1 000 miljoner kronor på
årsbasis.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Miljöersättningar inom jordbruket för budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 800 000 000 kr.

B 12. Från EG-budgeten finansierade miljöersättningar

Nytt anslag (förslag) 800 000 000

varav 400 000 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Med hänvisning till vad regeringen har anfört under punkten Bil. Miljöer-
sättningar inom jordbruket bör ett nytt anslag tas upp på statsbudgeten med en
beräknad utgift motsvarande EG:s finansiering.

Förslag till riksdagsbeslut Prop. 1994/95:100

Bilaga 10
Regeringen föreslår att riksdagen

till Frän EG-budgeten finansierade miljöersättningar för budgetåret

1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 800 000 000 kr.

B 13. Arealersättning och djurbidrag m.m.

Nytt anslag (förslag) 8 540 000 000

varav 4 270 000 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Från det nya anslaget föreslås att direktbidrag utbetalas i form av areal-,
trades- och djurbidrag. Bidragen bör redovisas under tre särskilda anslagspos-
ter. Bidragen finansieras helt från EG-budgeten.

Arealersättning och ersättning för uttagen areal

Arealbidrag lämnas för odling av spannmål, oljeväxter, baljväxter och oljelin.
Vidare finns arealbaserade stöd för bl.a. spånadslin, odling av vicker m.m.
En grundläggande förutsättning för stödet är att minst 15 % av åkermarken
tas ut livsmedels- och foderproduktion. För år 1995 har dock beslutats att kra-
vet skall vara minst 12 %. Även för denna mark erhålls arealbidrag. Arealbi-
draget skall kompensera jordbrukare för de sänkta spannmålspriserna som
CAP-reformen innebär. Bidraget är begränsat till en maximalareal som kallas
basareal. Basarealen utgörs av medeltalet för faktisk odling av spannmål, olje-
växter, baljväxter och areal som ingick i offentligt trädesprogram under perio-
den 1989-1991. Den svenska basarealen uppgår till ca 1,8 miljoner ha. Om-
ställningsarealen ingår i basarealen men för att få EU:s stöd kan arealen inte
stå kvar i det inhemska systemet. Arealersättningen är 45 ecu multiplicerat
med fastställd avkastning per hektar av spannmål och bidraget för uttagen
areal är 57 ecu multiplicerat med spannmålsavkastningen per hektar. Följande
stödbelopp per hektar kan beräknas vid en avkastning på 4 ton per hektar:

spannmål
baljväxter
uttagen areal
oljelin
oljeväxter

ca 2 000 kr
ca 2 900 kr
ca 2 500 kr

ca 3 700 kr
ca 3 400 kr

Differentieringen av arealersättning och ersättning för uttagen areal

Genom en indelning av landet i produktionsregioner med olika avkastnings-
nivåer kan areal- och trädesersättningama lämnas med olika belopp i de olika
regionerna. För Sveriges del skall enligt riksdagens beslut (rskr. 1994/95:
63) tre ersättningsnivåer tillämpas.

3 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10

Anslagsberäkning

Kostnaderna för areal- och trädesersättningama är till viss del beroende på
hur basarealen utnyttjas. På årsbasis beräknas tills vidare arealersättningarna
uppgå till 2 700 miljoner kronor och trädesersättningama till 850 miljoner
kronor. Under 18 månadersperioden kommer ersättningarna att lämnas för
två växtsäsonger förutom slutbetalningen av stödet till oljeväxter. Den totala
kostnaden kan därmed uppgå till 7 100 miljoner kronor. Ersättningarna
förskotteras av det enskilda medlemslandet och utbetalas till största delen i
slutet på det år som ersättningarna avser. Från EG:s jordbruksfond erhålls
motsvarande belopp ca 1,5 månader efter att utbetalning skett.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

Djurbidrag

Djurbidrag lämnas för am- och dikor, handjur av nöt, tackor och getter.

Sverige har erhållit följande bidragsrätter enligt EU-avtalet, nämligen

am- och dikor
handjur
tackor

Bidragen från EG är
amkopremie
ungnöt 10 mån
ungnöt 22 mån

155 000

250 000

180 000
följande

120ecu/ko och år

90 ecu/tjur

Bidragen för tackor räknas fram med utgångspunkt i marknadspriserna
och fastställs efter marknadsårets slut. Den totala kostnaden för djurbidrag
har beräknats till 720 miljoner kronor per år. Under 18 månadersperioden
kommer ersättningarna att lämnas för två år. Den totala kostnaden kan därmed
uppgå till 1 440 miljoner kronor.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Arealersättning och djurbidrag m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 8 540 000 000 kr.

B 14. Intervention och exportbidrag för
jordbruksprodukter

1994/95 Anslag >525 000 000

1995/96 Förslag 1575 000 000

varav 1 050 000 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

> Anslaget Bli. Intervention m.m.

Under anslaget finansieras kostnaderna för intervention (dvs. offentlig lag-
ring m.m.) och exportbidrag i enlighet med EG:s regler. Anslaget bör redo-
visas under två särskilda anslagsposter. Anslaget finansieras helt från EG-
budgeten.

Intervention

Intervention innebär en påverkan på utbudet av och efterfrågan på jordbruks-
produkter. Interventionsregleringama syftar till att stödja vissa prisnivåer.
Med intervention avses sådana åtgärder som EG:s uppköp och lagring av
olika produkter samt stöd till privat lagring som innebär att företag förbinder
sig att mot ersättning svara för lagring av bestämda produkter. Vid interven-
tion är det EG som köper upp produkten från producenten eller från något
efterföljande handelsled. Beslut om interventionsköp fattas av EG- kommis-
sionen.

Exportbidrag

För att täcka skillnaden mellan gemenskapspris och världsmarknadspris och
möjliggöra export från EU till tredjeland kan exportbidrag lämnas. Det är kom-
missionen som bestämmer storleken på bidraget.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

Regeringens överväganden

Intervention

Interventionsköp kommer för Sveriges del i första hand att omfatta spannmål.
Inom animaliesektorn torde interventionsköp inte bli av någon större omfatt-
ning. Avgörande för belastningen på anslaget torde bli årsmånsvariationer in-
om Sverige såväl som inom andra medlemsstater. Av betydelse är också det
svenska jordbrukets och den svenska livsmedelsindustrins konkurrensför-
måga. Kostnader för intervention täcks i efterskott av EG:s jordbruksfonds
garantisektion. Anslagsposten bör föras upp med 900 miljoner kronor.

Exportbidrag

Liksom vad gäller intervention är en avgörande faktor för omfattningen på
verksamheten det svenska jordbrukets och livsmedelsindustrins konkurrens-
kraft samt utvecklingen på den inre marknaden i sin helhet. Anslagsposten
bör föras upp med 675 miljoner kronor.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter för budgetåret
1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 575 (XX) 000 kr.

B 15. Köp och försäljning av mjölkkvoter

Nytt anslag (förslag) 1 000

Det nya anslaget föreslås användas för Jordbruksverkets köp och försälj-
ning av mjölkkvoter till ett administrativt satt pris.

Regeringens överväganden

För att en mjölkproducent skall ha rätt att sälja mjölk måste producenten
inneha en mjölkkvot i enlighet med förordningen (EEG) nr 804/68. Enligt
förordningen är det möjligt att under vissa förutsättningar överlåta sin mjölk-
kvot.

Vid behandlingen av prop. 1994/95:19 Sveriges medlemskap i Europeiska
unionen har riksdagen gett till känna (bet. 1994/95:UU5, rskr. 1994/95:63)
att ett administrativt pris på mjölkkvoter bör tillämpas vid försäljning av dem.
Detta innebär att staten kan komma att köpa och sälja frigjorda mjölkkvoter.
Statens handläggning av kvoterna bör organiseras så att det inte uppstår några
kostnader för staten.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Köp och försäljning av mjölkkvoter för budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 1 000 kr.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

B 16. Räntekostnader för förskotterade arealersättningar,
m.m.

1994/95 Anslag >20 000 000

1995/96 Förslag 179 000 000

varav 120 000 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

1 Anslaget Räntekostnader för förskotterade bidrag, m.m.

Under anslaget finansieras de räntekostnader som uppstår för staten till
följd av att ersättning för utbetalda bidrag betalas ut från EG-budgeten i efter-
hand.

Regeringens överväganden

Ersättning för stöd som finansieras från EG:s garantisektion men som för-
skotteras från statsbudgeten avräknas i princip inom 1 1/2-2 månader. De
stöd som är aktuella är arealersättningar, ersättning för uttagen areal och
djurbidrag, intervention och exportbidrag samt miljöersättningar.

För de stöd som betalas ut från EG:s utvecklingssektion gäller två olika me-
toder. För Mål 5a utom stödet till förädling och marknadsföring förskotterar
medlemsstaten utvecklingsfondens andel av stödet och avräkning sker för av-
slutat kalenderår. För stödet till förädling och marknadsföring inom Mål 5a
betalar utvecklingsfonden 80 % av sin andel i förskott och resterande 20 % då
ett program är avslutat.

På anslaget bör föras upp 179 miljoner kronor för räntekostnader.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Räntekostnader för förskotterade arealersättningar, m.m. för budgetåret
1995/96 beräknar ett förslagsanslag på 179 000 000 kr.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

C. Fiske

Inledning

Den statliga verksamheten inom fiskets område utgörs i huvudsak av regle-
ringar med stöd av lagstiftning och att ge ekonomiskt stöd till fisket, vatten-
bruket, fiskevården och forskningen.Vidare ingår internationella förhand-
lingar, fiskeriundersökningar, rådgivning och information.

Det övergripande målet för fiskeripolitiken är att verka för en ansvarsfull
hushållning med fisktillgångama bl.a. så att den biologiska mångfalden beva-
ras. Vidare är målet att verka för tillgång på fisk av god kvalitet och utveck-
ling av konkurrenskraftiga företag inom fisket och vattenbruket. Fiskeriverket
som är den ansvariga centrala förvaltningsmyndigheten för fisket har visat att
måluppfyllelsen i stort har varit god under senare år och att de verksamhets-
mål som regeringen har ställt upp har tillgodosetts i allt väsentligt

Riksdagen beslutade våren 1993 om en ny fiskelag (1993:787). Den träd-
de i kraft den 1 januari 1994. I lagen görs bl.a. rätten att bedriva ett yrkes-
mässigt fiske beroende av yrkesfiskelicens. Vidare ges möjlighet att fördela
fisket genom att meddela föreskrifter som begränsar redskapsanvändningen
för fritidsfisket. Krav kan ställas på särskilt tillstånd för användning av fartyg
för yrkesmässigt fiske. De föreskrifter som utfärdas av Fiskeriverket med
stöd av fiskelagen och fiskeförordningen (1993:1097) har förenklats och be-
gränsats kraftigt.

EU-avtalet medför att Sverige från den 1 januari 1995 fullt ut deltar i den
gemensamma fiskeripolitiken. Den består av resurs-, marknads- och struktur-
politik. Resurspolitiken reglerar fördelningen av fiskresurser mellan medlems-
länderna samt avtal med tredje land. De viktigaste delarna i marknadspolitiken
är överskottsreglering och importreglering. Strukturpolitiken syftar bl.a. till
anpassning och modernisering av fiskeflottan samt investeringar i fiskbered-
ning och vattenbruk. Härutöver finns det inom fiskeripolitiken regler om kon-
troll på fiskets område. EG:s gemensamma fiskeripolitik beskrivs utförligare i
prop. 1994/95:19 Sveriges medlemskap i Europeiska unionen Del 2.

Regeringen har i prop. 1994/95:75 Vissa livsmedelspolitiska åtgärder vid
ett medlemskap i Europeiska unionen lämnat förslag i vissa lagstiftningsfrå-
gor för att möjliggöra tillämpningen av EU:s regelverk bl.a. inom den gemen-
samma fiskeripolitiken. Riksdagen har antagit förslagen (bet. 1994/95:JoU7,
rskr. 1994/95:126 och bet. 1994/95:UU5, rskr. 1994/95:63).

De tekniska förutsättningarna för ett yrkesfiskaravdrag liknande det i Dan-
mark utreds.

Det svenska yrkesfiskets fångster uppgick år 1993 till ca 335 000 ton till
ett värde av drygt 700 miljoner kronor. Det är en värdeminskning med 2 %
jämfört med föregående år. Det svaga beståndet av torsk i Östersjön och den
fortsatt svaga marknaden för sill och strömming gör sammantaget att yrkes-
fisket för närvarande befinner sig i en bekymmersam situation. Sjukdomen
M 74 utgör ett allvarligt hot mot den vilda laxen i Östersjön. Försäljningsvär-
det av vattenbrukets produktion uppgick år 1993 till ca 130 miljoner kronor.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

Under innevarande budgetår inriktas arbetet på fiskets område på en fort-
satt integrering i och anpassning till EG:s gemensamma fiskeripolitik.

Den beräknade utgiftsutvecklingen på fiskets område till följd av tidigare
fattade beslut samt förslagen i 1995 års budgetproposition är följande:

Utgift Anvisat Förslag varav beräknat för

1993/94 1994/95 1995/96 juli 95-juni 96

106,0 88,0 279,9 186,4

Den föreslagna kraftiga utgiftsökningen inför budgetåret 1995/96 hänför
sig dels till en förstärkning av Fiskeriverkets resurser inför medlemskapet i
EU, dels till ett väntat stort återflöde från EU på fiskets område.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

C 1. Fiskeriverket

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

48 574 362

53 272 000

93 459 000

varav 62 160 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Fiskeriverket är central förvaltningsmyndighet för frågor om fiskerinäring-
en, fritidsfisket och fiskevården. Fiskeriverkets organisation och uppgifter
framgår av förordningen (1991:827) med instruktion för Fiskeriverket.

Det övergripande målet för Fiskeriverket är att verka för en ansvarsfull hus-
hållning med fisktillgångama bl.a. så att den biologiska mångfalden bevaras.
Vidare skall verket verka för tillgång på fisk av god kvalitet och utveckling av
konkurrenskraftiga företag inom fisket och vattenbruket.

Fiskeriverket har i sin årsredovisning för budgetåret 1993/94 delat in sin
verksamhet i fiskevård, resursutnyttjande, europasamarbete och internatio-
nellt utvecklingssamarbete. För vart och ett av dessa verksamhetsgrenar har
följande verksamhetsmål lagts fast.

- Fiskeriverket skall vårda och bevara de nationella fiskbestånden.

- Fiskeriverket skall verka för ett långsiktigt ansvarsfullt nyttjande av de na-
tionella fiskbestånden.

- Fiskeriverket skall på fiskets område förbereda ett svenskt medlemskap i
EU.

- Fiskeriverket skall stödja utvecklingsländers förmåga att utveckla ett bär-
kraftigt nyttjande av havet samt av kust- och inlandsvatten.

Fiskeriverket har i anslagsredovisningen redovisat ett anslagssparande på
646 637 kr.

Riksrevisionsverket bedömer i sin revisionsberättelse att årsredovisningen
inte i allt väsentligt är rättvisande. Till grund för bedömningen ligger att Fiske-

riverket inte redovisat samtliga intäkter på ett rättvisande sätt samt att väsent-
ligt belopp kostnadsförts utan någon utredning som styrker att beloppet utgör
en kostnad för räkenskapsåret.

Fiskeriverket har i särskild ordning redovisat konsekvenserna för verket
av ett svenskt EU-medlemskap. Fiskeriverket har beräknat det ökade resurs-
behovet till drygt 15 miljoner kronor för förstärkning inom områdena mark-
nadsreglering, resurspolitik, strukturpolitik, FoU-verksamhet och kontroll på
fiskets område.

På regeringens uppdrag har Fiskeriverket och Statistiska centralbyrån ut-
rett statistiken på fiskets och vattenbrukets områden. Statskontoret har utrett
vissa frågor rörande kontroll på fiskets område. Uppdragen har remissbe-
handlats. En sammanställning av remissyttrandena finns i Jordbruksdeparte-
mentet.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

De övergripande mål som gäller för treårsperioden 1993/94—1995/96
bör ligga fast.

Resurser 1995/96

Ramanslag 93 459 000 kr

Övrigt

RRV:s invändningar mot Fiskeriverkets årsredovisning är av sådan art
att verket bör vidta åtgärder snarast. Ett sådant arbete har inletts och de
grunder som orsakat revisionsanmärkning kommer att undanröjas.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

Resultatbedömning

Regeringen har under hösten 1994 för riksdagen redovisat konsekvenserna
på fiskets område vid ett medlemskap i EU (prop. 1994/95:19, bet. 1994/95:
KU17, rskr. 1994/95:64 och bet. 1994/95:UU5, rskr. 1994/95:63).

Fiskeriverket har för första gången lämnat en årsredovisning. Verksamhe-
ten under det redovisade budgetåret 1993/94 präglades av dels förberedelser
för och förhandlingar om ett medlemskap i EU, dels anpassningar av före-
skrifterna på fiskets område till följd av att en ny fiskelag gäller från den 1 ja-
nuari 1994.

Regeringen bedömer att Fiskeriverket på ett förtjänstfullt sätt har presente-
rat resultaten av sin verksamhet i årsredovisningen. Den knyter väl an till de
specifika krav regeringen presenterat i regleringsbrevet. Verket har i allt vä-

sentligt uppfyllt de verksamhetsmål som regeringen beslutat om. Innehållet i
nästa årsredovisning bör koncentreras på en redogörelse av uppnådda resultat
mer än på en detaljerad beskrivning av verksamheten. Årsredovisningens om-
fång bör därför kunna begränsas. Analysen bör kompletteras med en utvärde-
ring av prestationernas kvalitet och där så är möjligt styckkostnadsberäkning-
ar. I fortsättningen bör Europasamarbete inte presenteras som en särskild
verksamhetsgren. Regeringen har för avsikt att i regleringsbrevet för Fiskeri-
verket för budgetåret 1995/96 precisera verksamhetsmålen.

Konsekvenser för Fiskeriverket av ett EU-medlemskap

Sverige kommer fullt ut att delta i EG:s gemensamma fiskeripolitik från den
1 januari 1995. Konsekvenserna av medlemskapet blir stora för fiskeriadmini-
strationen. Arbetsuppgifterna blir mer omfattande och i många fall ställs krav
på kortare handläggningstid än i dag. Den svenska fiskeripolitiken har genom
EES-avtalet delvis anpassats till EG:s gemensamma fiskeripolitik. Prisregle-
ringen på fisk har avskaffats och en ny marknadslag på fiskets område har
införts. Med stöd av denna har fyra producentorganisationer bildats. Produ-
centorganisationerna utgör grundpelare inom EG:s gemensamma marknads-
ordning på fiskets område.

Fiskeriverket tillfördes genom 1992 års budgetproposition 5,9 miljoner
kronor avseende bl.a. kompetensförstärkning, informationsinsatser och in-
vesteringar i dataprogram. Fiskeriverket bör mot denna bakgrund och med
tanke på det statsfinansiella läget tillföras ett betydligt mindre belopp än vad
verket i sin rapport har ansett vara motiverat av ett medlemskap i EU. Enligt
regeringens bedömning bör Fiskeriverket förstärkas med 9 miljoner kronor
inför medlemskapet, varav 1 miljon kronor utgör förstärkning av kvalitets-
kontrollen på fiskets område.

Regeringen har i prop. 1994/95:75 Vissa livsmedelspolitiska åtgärder vid
ett medlemskap i Europeiska unionen bl.a. lämnat förslag till en lag om EG:s
förordningar inom den gemensamma fiskeripolitiken. Den svenska reglering-
en kommer i stor utsträckning att ersättas av dessa förordningar. Det finns
emellertid behov av vissa kompletteringar.

Fiskeriverket har ansvaret för att genom granskning av fiskeloggböcker
övervaka att fastställda kvoter inte överskrids. Merparten av fisketillsynen
sker dock till sjöss genom Kustbevakningens försorg. Tillsynen innefattar
bl.a. kontroll av att fisket sker på tillåten tid och plats och med tillåtna red-
skap. Ett medlemskap i EU föranleder inte Sverige att förändra denna be-
toning på att fisketillsynen huvudsakligen skall ske till sjöss.

Fisk som landas skall vara sorterad efter storlek och färskhet samt vara
märkt. Fiskeriverket disponerar i dag 1,5 miljoner kronor för att utföra denna
kvalitetskontroll. EG:s fiskeripolitik anger inte någon nivå för hur omfattande
den nationella kontrollen skall vara. Den svenska kvalitetskontrollen är klart
mindre omfattande än i jämförbara medlemsländer. Det är emellertid väsent-

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

ligt att kontrollen organiseras så att en effektiv kontroll kan åstadkommas med
så begränsade ekonomiska resurser som möjligt. För att nå en godtagbar kon-
trollnivå bör därför kvalitetskontrollen förstärkas med 1 miljon kronor. Kvali-
tetskontrollen bör dessutom förstärkas genom att Kustbevakningen vid vissa
tillfällen, som ett led i sin ordinarie verksamhet, bistår Fiskeriverket.

Regeringen har för avsikt att återkomma till riksdagen, efter att Sjöverk-
samhetskommittén (dir. 1993:136) har lämnat sitt förslag, med definitiva för-
slag till ansvarsfördelning mellan olika myndigheter vad gäller kontroll på
fiskets område och dimensioneringen av den.

Riksdagen beslutade hösten 1992 om principer för ansvarsfördelning och
finansiering av den statliga statistiken (prop. 1992/93:101, bet. 1992/93
FiU:7, rskr. 1992/93:122). Med anledning härav beräknades i 1994 års bud-
getproposition under detta anslag 3 828 000 kr för fiskestatistik. Det förslag
som har presenterats av Fiskeriverket och Statistiska centralbyrån (SCB) ut-
gör ett gott underlag för Fiskeriverkets fortsatta arbete att förbättra det nu-
varande systemet. Det ankommer vidare på Fiskeriverket att inom ramen för
myndighetsanslaget besluta om statistik på fiskets och vattenbrukets område.

EG:s förordningar på fiskets område kräver bl.a. rapportering av fångst-
uppgifter till ansvarig myndighet. De nuvarande svenska informationskällor-
na (loggbok och avräkningsnota) behöver därför modifieras och integreras.

I prop. 1994/95:75 Vissa livsmedelspolitiska åtgärder vid ett medlemskap i
Europeiska unionen har regeringen föreslagit att länsstyrelserna får det admi-
nistrativa ansvaret för flertalet EU-stöd inom Jordbruksdepartementets om-
råde och att Statens jordbruksverk och Fiskeriverket skall svara för samtliga
utbetalningar.

EU-stödet på fiskets område ges i huvudsak inom ramen för det struktur-
stöd som kan hänföras till mål 5a, dvs. anpassningen av fiskerisektoms struk-
tur. Även EU:s stöd för landsbygdsutveckling, det s.k. 5b-stödet bör kunna
vara aktuellt för vissa fiskeberoende områden.

EU-stöden på fiskets område är relativt begränsade till sin omfattning jäm-
fört med stöden på jordbruksområdet Den svenska målsättningen med stöden
för den kommande fyraårsperioden kommer att presenteras för EU-kommis-
sionen under våren 1995 i form av en sektorplan för fiskeri- och vattenbruks-
näringen. Planen arbetas fram gemensamt av Jordbruksdepartementet och
Fiskeriverket i nära samarbete med berörda näringsorganisationer samt med
underlag från länsstyrelserna. Om planen skall fungera som det styrinstru-
ment det är tänkt är det nödvändigt att handläggning av EU-stöd sker både på
den centrala nivån (Fiskeriverket) och hos länsstyrelserna. Det är viktigt att de
regionala och lokala aspekterna får en framträdande roll vid bedömningen av
vilka projekt som skall genomföras. Även på fiskets område är det angeläget
att de regionala insatserna sker samordnat med de strukturfonder inom vilka
länsstyrelserna verkar. Administrationen av de EU-stöd som hänförs till mål
5a på fiskets område bör därför fördelas mellan Fiskeriverket och länsstyrel-
serna. Länsstyrelserna bör handlägga och besluta om stöd till vattenbruk,
beredningsindustrin och infrastruktur. Häri kan ingå att finna utrymme för

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

regional eller lokal delfinansiering av projekt. Fiskeriverket skall ange inom
vilka ramar verksamheten skall ske så att projekten bidrar till att uppfylla de
krav som ställts i den av Gemenskapen godkända sektorsplanen liksom att de
står i överensstämmelse med övergripande nationella mål. Fiskeriverket bör
besluta om stöd till övriga strukturåtgärder inom mål 5a, huvudsakligen
frågor om omstrukturering av fiskeflottan. Som central sektorsmyndighet har
Fiskeriverket en särskilt samordnande, stödjande och rådgivande roll gent-
emot länsstyrelserna inom det fiskeripolitiska området.

Länsstyrelserna granskar uppgifterna i fiskeloggböckema innan dessa
skickas vidare till Fiskeriverket for registrering. Mot bakgrund av EU:s krav
på snabb inrapportering av fångstuppgiftema bör loggböckema i fortsättning-
en skickas direkt till Fiskeriverket för granskning. Även i övrigt bör Fiskeri-
verket verka för att hanteringen av loggboksblankettema blir så snabb och
smidig som möjligt. Länsstyrelsernas uppgifter i denna del upphör därmed.
Länsstyrelserna har uppskattat att sammanlagt tre årsarbetskrafter har behövts
för loggboksgranskning. Av denna anledning bör det överföras 1,2 miljoner
kronor från länsstyrelseanslaget till Fiskeriverket.

Regeringen beslutade den 10 november 1994 att uppdra åt generaldirek-
tören Per Wramner att lämna förslag till en allmän fiskevårdsavgift. Uppdra-
get har redovisats och remissbehandlas för närvarande. Regeringen har för av-
sikt att under våren 1995 återkomma till riksdagen i denna fråga. Länsstyrel-
serna förordnar i dag fisketillsynsmän som har till uppgift att övervaka fisket
utefter kusterna och i insjöar. Finansiering av fisketillsynen bör som ett led i
regional och lokal fiskevård beaktas då ställning tas till införandet av en all-
män fiskevårdsavgift.

Laxfisket i Östersjön

Fiskeriverket redovisade den 16 maj 1994 på regeringens uppdrag en utvärde-
ring av de åtgärder som har vidtagits för att skydda den naturreproducerande
laxen i Östersjön och föreslog en handlingsplan för det fortsatta arbetet. Fiske-
riverket beslutade den 2 juni 1994 att avlysa laxfisket under år 1994 i samtliga
älvar med vild lax i Norrbottens, Västerbottens och Västemorrlands län och i
de befintliga fredningsområdena utanför dessa älvar.

Vid mötet med Fiskerikommissionen för Östersjön i september 1994 agera-
de Sverige kraftfullt för en begränsning av havsfisket efter lax men lyckades
inte fullt ut få gehör för ståndpunkterna bland övriga Östersjönationer. Kom-
missionen beslutade dock att rekommendera att 1995 års totaluttag begränsas
från 600 000 laxar till 500 000 laxar i Östersjön. Kommissionen beslutade
också att tillsätta en särskild arbetsgrupp under svenskt ordförandeskap med
uppgift att se över förvaltningen av lax i Östersjön.

Fiskeriverket beslutade den 18 november 1994 att allt svenskt fiske efter
lax i södra Östersjön är förbjudet t.o.m. den 31 mars 1995. Verket beslutade
vidare att förbjuda fiske efter lax under hela år 1995 i samtliga älvar med vild

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

lax i Norrbottens, Västerbottens och Västemorrlands län och i de befintliga
fredningsområdena utanför dessa älvar.

Fiskeriverket bedriver tillsammans med bl.a. Naturvårdsverket ett omfat-
tande forskningsprojekt med syfte att undersöka orsakerna till sjukdomen
M74 bland laxungar och finna åtgärder för att komma till rätta med överdöd-
ligheten. Fiskeriverket arbetar även med uppbyggnad av genbanker för den
vilda laxen.

Regeringen avser att inom EU verka för en långsiktig strategi för laxfisket
och vården av den naturreproducerande laxen i Östersjön. Regeringen avser
att återkomma till riksdagen under våren 1995 med övergripande riktlinjer för
laxfisket

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

Slutsatser

Fiskeriverkets verksamhet kommer i hög grad att påverkas av ett EU-medlem-
skap. Mot bakgrund av den osäkerhet som råder om de administrativa konse-
kvenserna av ett EU-medlemskap bör de nuvarande verksamhetsmålen för
Fiskeriverket endast omfatta budgetåret 1995/96.

Medelsbehovet har beräknats med utgångspunkt i en real minskning av
utgifterna om 5 %.

Vad gäller RRV:s invändningar mot Fiskeriverkets årsredovisning finner
regeringen att RRV:s påpekanden är av sådan art att dessa skyndsamt bör för-
anleda åtgärder. Ett sådant arbete har inletts och vad som orsakat revisionsan-
märkning kommer att undanröjas.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Fiskeriverket för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på
93 459 000 kr.

C 2. Främjande av fiskerinäringen

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

4 243 204

Reservation

1 309 665

3 684 000

5 684 000

varav 3 769 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Anslaget används för bidrag till främjande av fiskerinäringen och för att
täcka kostnader för forskning, utvecklingsarbete och försöksverksamhet på
fiskets område.

Fiskeriverket föreslår att medel för bidrag till fisketillsyn bör överföras till
myndighetens förvaltningsanslag i syfte att finansiera en förstärkning av sta-

tistikhanteringen. Bestämmelserna om bidrag till fiskare med anledning av av-
lysning av fiskevatten är inte längre ändamålsenliga.

Regeringens överväganden

Medel för bidrag till länsstyrelserna för fisketillsyn bör i fortsättningen inte
föras upp under detta anslag. Möjligheterna att lämna bidrag till fiskare med
anledning av avlysning av fiskevatten är inte längre aktuella, varför möjlighet
till bidrag för ändamålet inte bör finnas i fortsättningen. Medlen för forskning
bör i så stor utsträckning som är möjligt och lämpligt användas i kombination
med forskningsmedel från EU:s budget för att öka effekten och utbytet av
dem.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Främjande av fiskerinäringen för budgetåret 1995/96 anvisar ett reserva-
tionsanslag på 5 684 000 kr.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

C 3. Strukturstöd till fisket m.m.

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

24 711 960

26 391 000

53 837 000

varav 35 891 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Från anslaget lämnas statligt stöd till investeringar i fiskeföretag, fångstbe-
gränsning, skrotning av fiskefartyg samt skador på fiskeredskap och vatten-
bruksanläggningar. Stödet lämnas i form av bidrag och statlig garanti för lån.
Betämmelser om detta finns i förordningen (1994:1716) om fisket, vatten-
bruket och fiskerinäringen. Från anslaget lämnas också ersättning i samband
med isbrytning för fiskets och fiskarbefolkningens behov. Från anslaget
täcks vidare kostnader för förluster på grund av statlig garanti för lån till
fiskeföretag och fiskberedningsföretag.

Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.

Regeringens överväganden

Under år 1993 lade EU fast nya riktlinjer för strukturpolitiken på fiskets om-
råde och inrättade en särskild fond för denna, Financial Instrument for Fishe-
ries Guidance (FIFG). FIFG finansierar den del av fiskets strukturstöd som
kan hänföras till mål 5a, dvs. anpassningen av fiskerisektoms struktur.

De mål som gäller för strukturpolitiken är

- att bidra till att uppnå en varaktig balans mellan resurser och dess ut-
nyttjande,

- att stärka utvecklingen av ekonomiskt livskraftiga företag inom sektorn,
samt

- att förbättra marknadsutbudet och förädlingsvärdet för fiskets och vatten-
brukets produkter.

Strukturstödet kan ges till följande områden, nämligen

- omstrukturering och förnyelse av fiskeflottan,

- modernisering av fiskeflottan,

- förbättring av de villkor under vilka fiskets och vattenbrukets produkter
förädlas och marknadsförs,

- utveckling av vattenbruket samt skydd och utveckling av marina resurser i
kustvatten,

- försöksfiske,

- utrustning i fiskehamnar, samt

- studier av nya marknader.

EU har även slagit fast mål och regler för hur gemenskapens fiskerisektor
skall omstruktureras under perioden 1994-1996 i syfte att uppnå en varaktig
balans mellan fiskresursema och dess utnyttjande.

EU:s medlemsländer skall i ett s.k. programdokument redogöra för kom-
missionen hur man avser att praktiskt utforma strukturpolitiken. Det nuvaran-
de programdokumentet gäller för åren 1994-1999. Planen skall bl.a. inne-
hålla en beskrivning av fiskerisektom, de mål landet har fastslagit för sin
strukturpolitik samt de medel man avser använda för att nå de fastställda
målen.

Det övergripande målet för den svenska fiskeripolitiken stämmer väl över-
ens med de mål som EU har lagt fast för strukturpolitiken på fiskets område.
Det övergripande målet bör därför bestå och vara utgångspunkt för struktur-
planen. De medel som finns under detta anslag bör användas för att uppnå
målet. Medfinansieringen från EU varierar beroende på om åtgärden är offen-
siv i form av t.ex. ett nybygge eller defensiv i form av t.ex. skrotning av
fiskefartyg. Medlen bör användas i första hand för att engångsvis eller under
en kort period stödja en småskalig företagsamhet inom fisket och vatten-
bruket.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Strukturstöd till fisket m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslags-
anslag på 53 837 000 kr.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

C 4. Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket
m.m.

Nytt anslag (forslag) 120 000 000

varav 80 000 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Med hänvisning till vad regeringen har anfört under punkten C 3 bör ett
nytt anslag tas upp på statsbudgeten med en beräknad utgift motsvarande
EG:s finansiering.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Frän EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m. för budget-
året 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 120 000 000 kr.

C 5. Bidrag till fiskevård

C 6. Ersättning för intrång i enskild fiskerätt m.m.

Regeringen beslutade den 10 november 1994 att uppdra åt generaldirektören
Per Wramner att lämna förslag till en allmän fiskevårdsavgift. Uppdraget har
redovisats och remissbehandlas för närvarande. Regeringen har for avsikt att
under våren 1995 återkomma till riksdagen i denna fråga.

I avvaktan på att beredningen slutförs bör ifrågavarande anslag föras upp
med oförändrade belopp.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen, i avvaktan på en särskild proposition i
ämnet,

1. till Bidrag till fiskevård för budgetåret 1995/96 beräknar ett reserva-
tionsanslag på 5 418 000 kr,

2. till Ersättning för intrång i enskild fiskerätt m.m. för budgetåret
1995/96 beräknar ett förslagsanslag på 1 500 000 kr.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

D. Sametinget och rennäringen m.m.

Inledning

Samema har bebott norra delarna av Skandinavien innan de nordiska staterna
växte fram. Deras viktigaste näringar har varit jakt, fiske och renskötsel.
Samema har i betydande grad lämnat sina traditionella bosättningsområden.
Endast en minoritet av den samiska befolkningen i Sverige ägnar sig numera
åt renskötsel. Av en total samisk befolkning på omkring 17 000 personer är
endast ca 2 500 sysselsatta inom renskötseln. Det finns 4 000-5 000 samer i
Finland, 30 000-50 000 i Norge och 2 000 i Ryssland.

Samema är sålunda spridda över fyra länder. Även om de som medborga-
re i resp, land deltar i samhällslivet där har de bevarat en egen kultur, särskilt
de samer som ännu ägnar sig åt de gamla näringarna. Till denna kultur hör
också samiskt språk.

Det område inom vilket rennäringen utövas i Sverige sträcker sig från Idre
i Dalarna till Treriksröset och från riksgränsen mot Norge till Norrlands kust-
land. Detta område är uppdelat på 51 samebyar. En sameby är dels ett geogra-
fiskt område, dels en ekonomisk och administrativ sammanslutning. Same-
byn har bl.a. till ändamål att för medlemmarnas gemensamma bästa ombe-
sörja renskötseln.

Renskötselrätten är en för den samiska befolkningen kollektiv rätt som byg-
ger på urminnes hävd. Samemas rättigheter när det gäller att låta sina renar
beta över stora områden liksom rätten att jaga och fiska grundas inte primärt
på lagstiftning eller på upplåtelser i särskilda avtal. Däremot är renskötsel-
rättens utövande reglerad och preciserad genom den vid varje tid gällande
lagstiftningen.

Renbeteslagstiftningen har delat upp samema i renskötande och icke ren-
skötande samer, en uppdelning som fortfarande har stor betydelse i olika av-
seenden. Bl.a. förutsätts medlemskap i sameby för rätten att bedriva ren-
skötsel.

Sametinget är en statlig förvaltningsmyndighet som inträttades år 1993.
Ledamöterna utses genom val bland den samiska befolkningen. Sametinget
har till uppgift att verka för en levande samisk kultur och därvid ta initiativ till
verksamheter och föreslå åtgärder som främjar denna kultur. Vidare skall
Sametinget medverka i samhällsplaneringen och bevaka att samiska behov
beaktas, bl.a. rennäringens intressen vid utnyttjande av mark och vatten.

Bidrag till samisk kultur, forskning och samiska organisationer anvisas på
elfte huvudtiteln. Kultur- och organisationsbidrag anvisas också ur Same-
fonden. Det är Sametinget som beslutar om dessa bidrag.

Nordiska samerådet inrättades år 1956. Samerådet är samemas gemensam-
ma organ som har att tillvarata samemas ekonomiska, sociala och kulturella
intressen.

Nordiska samarbetsorganet för same- och rennäringsfrågor bildades år
1964 med anledning av en rekommendation i Nordiska rådet. I syfte att stärka
och bevara den samiska kulturen skall samarbetsorganet behandla för samebe-

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

tolkningen i Finland, Norge och Sverige gemensamma frågor som rör ren-
näringen, kulturen, språken samt skol- och undervisningsförhållandena.

Nordiskt organ för rentorskning upprättades av regeringarna i Finland,
Norge och Sverige den 1 juli 1980. Grönland blev medlem år 1988. Organet
skall främja utveckling och samordning av renforskning till nytta för ren-
näringen i de nordiska länderna.

Enligt 1972 års svensk-norska renbeteskonvention har svenska samer viss
rätt till renbete sommartid i Norge och norska samer rätt till bete vintertid i vis-
sa områden i Sverige. Konventionen gäller till år 2002. Visst arbete har på-
böijats inför en omförhandling av konventionen.

Den beräknade utgiftsutvecklingen för Sametinget och rennäringen m.m.
till följd av tidigare fattade beslut samt förslagen i 1995 års budgetproposition
är följande:

Utgift Anvisat Förslag varav beräknat för

1993/94 1994/95 1995/96 juli 95-juni 96

97,5 87,2 130,7 87,6

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

D 1. Sametinget

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

6 077 517

9 677 000

15 082 000

varav 9 978 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Sametinget är en statlig förvaltningsmyndighet och samtidigt ett samiskt
folkvalt organ. Sametinget inledde sin verksamhet i augusti 1993. Enligt
sametingslagen (1992:1433) har Sametinget till uppgift att verka för en levan-
de samisk kultur och därvid ta initiativ till verksamheter och föreslå åtgärder
som främjar denna kultur. Sametinget skall bl.a. medverka i samhällsplane-
ringen och bevaka att samiska behov beaktas.

Sametinget föreslår att anslaget förs upp med 20 437 000 kr för att öka
insatserna för att stärka det samiska språket och för ökade kostnader för in-
formationsverksamhet, arkiv, partistöd samt för utredningar och utbildnings-
insatser.

4 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

Övergripande mål

Sametinget skall verka för en levande samisk kultur, medverka i sam-
hällsplaneringen och bevaka att samiska behov beaktas.

Resurser 1995/96

Ramanslag 15 082 000 kr

Riksrevisionsverket har vid sin granskning av Sametingets årsredovisning
för räkenskapsåret 1993/94 invänt mot att 494 000 kr av medel på detta an-
slag har betalats ut som stöd till partier representerade i Sametinget. Enligt ver-
kets uppfattning får anslaget inte disponeras för partistöd. Enligt villkoren i
regleringsbrevet för budgetåret 1993/94 får anslaget användas till lönekostna-
der, arvoden till ledamöter i Sametinget, lokalkostnader och övriga förvalt-
ningskostnader. Regeringen gör följande bedömning. Sametingets medel bör
inte få användas för partistöd eller andra bidrag till samiska organisationer.
För bidrag till samiska organisationer bör även i fortsättningen användas de
av Sametinget disponerade medlen ur bl.a. Samefonden.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Sametinget för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på
15 082 000 kr.

D 2. Främjande av rennäringen

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

8 726 527 Reservation 6 908 225

11 017 000

18 025 000

varav 12 517 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

En del av anslaget fördelas på användningsområden genom beslut av Sta-
tens jordbruksverk efter årliga överläggningar med Sametinget. Användnings-
områdena skall avse åtgärder till främjande av rennäringen. Exempel på åt-
gärder som finansierats från anslaget är upplysning och rådgivning, kata-
strofskadeskydd vid svåra renbetesförhållanden, konsulentverksamhet vid
Svenska samemas riksförbund, inventering och kartläggning av vinterbetes-
marker, utvecklingsprogram för samebyar samt särskilda ändamål i övrigt
som gagnar renskötande samer. Anslaget används också för underhåll av riks-
gränsstängsel med anledning av bl.a. 1972 års svensk-norska renbeteskon-

vention, för underhåll av vissa renskötselanläggningar samt för statens del av Prop. 1994/95:100
kostnaderna för samebyarnas utvecklings- och markanvändningsplanering. Bilaga 10

Regeringens överväganden

Renbetesinventeringar

Bakgrund

I skrivelse den 17 mars 1994 (rskr. 1993/94:186) har riksdagens talman an-
mält riksdagens beslut med anledning av bostadsutskottets betänkande (bet.
1993/94:BoUl 1) Anslag till främjande av rennäringen m.m. Beslutet innebär
bl.a. att riksdagen som sin mening har gett regeringen till känna vad utskottet
har anfört om renbetesinventering. Utskottet har uttalat att det är viktigt att
arbetet med renbetesinventeringama fortsätter. Inventeringarna måste utföras
så att de kan tjäna sitt syfte, dvs. utgöra underlag for fastställande av högsta
renantal inom varje sameby. Det är också viktigt att den metod som används
ger ett adekvat och vederhäftigt resultat. Metoden eller metoderna måste där-
för förankras hos rennäringen, skogsbruket och naturvården. Med hänsyn till
angelägenheten av att inventeringarna av särskilt vinterbetesmarkerna fort-
sätter inom renskötselområdet bör metodfrågan snarast lösas och en plan tas
fram för inventeringsarbetet. Även andra åtgärder i syfte att skapa en bra ba-
lans mellan renantalet och betestillgången, t.ex. att basera renantalet efter
renarnas slaktvikt, kan behöva övervägas. En redovisning av vidtagna åt-
gärder bör föreläggas riksdagen.

Regeringen har, mot bakgrund av riksdagens tillkännagivande, uppdragit
åt Jordbruksverket att utarbeta en plan för renbetesinventeringar och därvid
ange lämpliga metoder för inventeringarna. Planen skall bygga på en ekono-
misk ram som skapas av dels de medel som avsätts vid de årliga överlägg-
ningarna mellan verket och rennäringen om användningen av de medel som
anvisas under detta anslag, dels andra medel som med säkerhet ställs till för-
fogande för ändamålet. Möjligheterna att utnyttja utförda och pågående inven-
teringar som görs för annat ändamål skall tas tillvara.

Jordbruksverkets redovisning av uppdraget har remissbehandlats. Yttran-
den har avgetts av Statens fastighetsverk, Sametinget, Skogsstyrelsen, Sta-
tens naturvårdsverk, länsstyrelserna i Jämtlands, Västerbottens och Norr-
bottens län, Föreningen Skogsindustrierna och Skogsägarnas Riksförbund.

Regeringens bedömning: Renbetesinventeringar bör även i fortsätt-
ningen ligga till grund för fastställande av det högsta tillåtna renantal i
en sameby som vegetationen långsiktigt kan tåla. Inventeringen bör
kunna användas även i miljöövervakningen. Jordbruksverket fortsätter
sitt utvecklingsarbete tillsammans med Sametinget, Naturvårdsverket
och berörda länsstyrelser för att åstadkomma en lämplig metodik.

Jordbruksverkets förslag: Överensstämmer huvudsakligen med rege- Prop. 1994/95:100
ringens bedömning. Bilaga 10

Remissinstanserna: Sametinget, Skogsstyrelsen och länsstyrelsen i
Norrbottens län anser att befintliga vegetationskartor bör användas som grund
för inventeringsarbetet. I Västerbottens län bör det enligt dessa myndigheter
undersökas om satellitbilder kan användas. Naturvårdsverket och Skogs-
ägarnas riksförbund anser att satellitbilder bör ligga till grund för renbetes-
inventeringen.

Skälen för regeringens bedömning:

Dagens situation

Länsstyrelsen bestämmer enligt 15 § andra stycket rennäringslagen (1971:
437) det högsta antal renar som får hållas på bete inom en samebys betesom-
råde. När det högsta renantalet fastställs skall hänsyn tas till andra intressen.

De högsta renantal som gäller för närvarande har till stor del baserats på
mycket översiktliga bedömningar. Lantbruksuniversitetet prövade under
1970-talet olika metoder för linjetaxering för beräkning av lavförrådet per
hektar. Renens näringsbehov bedömdes med hjälp av resultat från renforsk-
ningen. Vissa av dessa inventeringar lades till grund för beslut om högsta till-
låtna renantal.

År 1981 påbörjades renbetesinventeringar baserade på vegetationskartor
framställda med hjälp av infraröda flygbilder och kompletterade med fältunder-
sökningar. För varje sameby räknas sedan fram hur många renar som kan
hållas på bete utan att lavtillgångarna minskar. Vegetationskarteringen har
slutförts i Norrbottens län. I Jämtlands län beräknas arbetet vara klart om fyra
år. Renbetesinventeringar avseende vinterbetesmarkerna har på detta sätt
gjorts i 13 samebyar i Norrbottens län och en i Jämtlands län. De har inte lett
till nya beslut om högsta tillåtna renantal eftersom de har bedömts som alltför
osäkra. Det är främst beräkningarna om den årliga tillväxten och renarnas
betesintag som har ifrågasatts.

Det finns flera tänkbara kunskapskällor för renbetesinventering.

Vegetationskartan i skala 1:100 000 omfattar 26 vegetationstyper och
täcker hela fjällområdet men inte de skogsområden där rennäringens vinter-
betesmarker i huvudsak finns.

En annan vegetationskarta i skala 1:50 000 omfattar ett 50-tal vegetations-
typer och täcker den del av Norrbottens län som inte täcks av den nyss nämn-
da kartan. Hela Jämtlands län nedanför fjällområdet kommer att vara täckt av
denna karta före år 1999. Kartan visar renarnas vinterbetesmarker och har
lagts till grund för de nämnda renbetesinventeringama. Stora delar av renar-
nas barmarksbeten finns inte med. För närvarande finns det inget beslut om
att ta fram motsvarande karta för Västerbottens län.

I Västerbottens län finns det en lavmarkskarta (”skogstypskarta”) i skala
1:100 000 som täcker en del av länet. Kartan, som visar utbredningen av lav-
marker, täcker inte alla vinterbetesmarker.

Flygfotografering med svartvit film sker kontinuerligt som underlag för
framställning av allmänna kartor. Samma områden fotograferas ungefär vart
femte år. Infraröd flygfotografering genomfördes under 1980-talet över hela
landet. Någon kontinuerlig sådan omfotografering sker inte. Satellitdata från
Landsat- och Spotsatellitema registreras kontinuerligt.

Riksskogstaxeringen genomför löpande en heltäckande provytetaxering av
skogarna i Sverige. Tillsammans med satellitdata och kartor är det bl.a. möj-
ligt att skatta skogs- och vegetationstyp för mycket små områden (30x30 m).

I Norrbottens län finns en databas genom vilka flera GIS-system inom
länet är tillgängliga samtidigt. Detta system omfattar bl.a. den grundläggande
redovisningen för hur samebyarna använder markerna samt uppgifter om
skogsavverkningar och våtmarksinventering.

Krav som bör ställas pä renbetesinventeringar

Renbetesinventeringama bör tillgodose sektorns behov av underlag för att
bedriva en bärkraftig och långsiktigt uthållig rennäring. Inventeringarna bör
samtidigt kunna utgöra ett objektivt underlag för skiftande användningsom-
råden. De bör kunna användas både för att ompröva det högsta tillåtna ren-
antalet och för andra ändamål, t.ex. naturvården.

Riksdagen har beslutat om en strategi för biologisk mångfald som behand-
lar även frågan om högsta renantal. Strategin anger att antalet renar inte får
överskrida vad naturen kan bära i form av betestryck (prop. 1993/94:30, bet.
1993/94:JoU9, rskr. 1993/94:87). När högsta renantal bestäms skall utgångs-
punkten vara vad naturen tål för att den biologiska mångfalden skall kunna
behållas och att ett uthålligt nyttjande av betesresursema inte skall äventyras.
Renantalet skall anpassas till den varierande tillgången på bete. Endast till-
växten får användas för bete, så att vegetationen inte utarmas och så att repre-
sentativa naturtyper bevaras i tillräcklig omfattning. Tillgodoses inte dessa
grundläggande krav är renantalet för högt och måste omprövas. Renantalet
skall inte styras bara av ekologiska förutsättningar utan också av hänsyn till
andra samhällsintressen, t.ex. skogsbruk. Riksdagen har lagt fast en ny ren-
näringspolitik som i allt väsentligt bygger på dessa förutsättningar (prop.
1992/93:32 om samema och samisk kultur m.m., bet. 1992/93:BoU8, rskr.
1992/93:115).

Renbetesinventeringar är ett värdefullt hjälpmedel t.ex. vid samråd mellan
rennäringen och skogsbruket om avverkningsplaner m.m. och vid skogsvårds-
styrelsens handläggning av ärenden om tillstånd till vissa avverkningar. En
inventering kan också utnyttjas som underlag för samebyarnas planering av
hur betesmarkerna bäst skall användas. Uppgifterna i en inventering om
betets fördelning inom olika årstidsområden kan användas när länsstyrelsen
fastställer gränser mellan samebyar.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

Renbetesinventeringama skall också kunna användas i miljöövervakning-
en, t.ex. för att studera förändringar av den areella utbredningen av olika
natur- eller vegetationstyper till följd av rennäringens markanvändning eller
annan miljöpåverkan. Då är det viktigt att det finns uppdaterade underlag som
är framtagna vid olika tidpunkter. Det är lättast att jämföra underlag som är av
samma slag, t.ex. satellitbilder tagna vid olika tidpunkter. För miljöövervak-
ning är det i första hand markerna ovanför barrskogsgränsen som är av in-
tresse. Uppgifter om dessa marker har mindre betydelse för fastställande av
högsta tillåtna renantal.

Inventeringarna kan också behövas för bedömningar i frågor som rör den
hänsyn som skall tas vid renskötseln till naturvårdens och kulturmiljövårdens
intressen. Föreskrifter om detta får inte inverka på de grundläggande förutsätt-
ningarna för renskötsel med tillåtet renantal, men begränsningar i renskötseln
får göras med hänsyn till vad naturen faktiskt tål. Om inventeringarna visar att
skador har uppstått kan begränsningar i renskötseln således göras genom före-
skrifterna. Tillämpningen av föreskrifterna bör också följas upp fortlöpande.

De uppgifter som tas fram i en renbetesinventering kan alltså användas för
flera olika ändamål. Användbarheten är beroende av vilken metod som an-
vänds och hur ofta man önskar följa upp förändringar i vegetationen. En in-
ventering med flera syften blir sannolikt billigare än flera separata invente-
ringar.

Hur renbetesinventeringar bör göras

Den långsiktiga beteskapaciteten kan enligt Jordbruksverket beräknas med
hjälp av uppgifter om sammansättning och utbredning av olika vegetations-
typer och graden av betning. Sammansättningen och utbredningen kan be-
räknas med hjälp av fältinventering, flygbilder eller satellitbilder. Olika slag
av vegetationsytor har olika tillväxthastighet. Enligt Jordbruksverket finns det
betydande kunskaper internationellt och nationellt om hur man kan utnyttja
flygbilder för beräkning av tillväxten. Dessa kunskaper bör ställas samman så
att de kan tillämpas för renbetesinventeringama. Även kunskaperna om renar-
nas årliga betning av olika växter bör uppdateras enligt verket.

I Norge används satellitbilder för att kartlägga vegetationen. Satellitdata
överförs till en vegetationskarta och viss kontroll sker i fält. Denna vegetations-
kartläggning används för planering och kontroll av rennäringen.

Jordbruksverket och Reindriftsadministrasjonen i Norge har ingått ett avtal
om att de områden som får användas för norsk renskötsel i Sverige, och områ-
den som får användas för svensk renskötsel i Norge, skall inventeras med
den norska metoden. Inventeringen beräknas vara slutförd sommaren 1995.
Inventeringarna avses utgöra underlag för tillämpning av den svensk-norska
renbeteskonventionen.

Lantbruksuniversitetet har föreslagit en inventeringsmetod som grundas på
analys av satellitbilder i kombination med en objektiv provytetaxering och kar-
tering av renbetesenheter. Information från satellitbilder sammanställs med

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

kartdata och grupperas i inventeringsenheter som inventeras genom objektiv
mätning på provytor i fält. Information om många områden kan också hämtas
från riksskogstaxeringen. Med utgångspunkt i betets täckningsgrad och andra
mätvärden beräknas mängden bete och produktionen av bete. Även betets till-
gänglighet för renarna uppskattas. En andel av provytoma återinventeras år-
ligen för att mäta olika förändringar. All information lagras i digital form för
att lätt kunna ajourhållas. På karta anges och beskrivs renskötselenheter om
ca 25-500 ha. Till varje enhet kopplas tabellinformation av betydelse för ren-
skötsel, skogsbruk och naturvård. Informationen kan avse betestyp, tillgäng-
lighet för renbete, betningsgrad, känslighet för olika typer av skogsbruksåt-
gärder och restriktioner beslutade med stöd av naturvårdslagen. Stickprovs-
inventeringen sker löpande med fullständig täckning under en omdrevsperiod
på 3-5 år. Detta gör det möjligt att få en årlig uppföljning och ajourhållning.

Jordbruksverket anför sammanfattningsvis att en inventeringsmetod grun-
dad på satellitbilder inte är tillräckligt prövad i skogsområden. Möjligheten att
använda Lantbruksuniversitetets förslag till inventeringsmetodik måste klar-
läggas och kostnadsberäknas genom förstudier och praktiska försök innan be-
slut kan fattas om den metoden skall användas. Vegetationskartor som täcker
hela renskötselområdet finns tillgängliga tidigast om 4—5 år. Det går inte att
nu avgöra när renbetesinventeringen i Västerbottens län kan vara klar om den
skall grundas på vegetationskartor. Rennäringen är främst intresserad av pro-
duktionen av lavar i vinterbetesområdena och avbetningen där. Rennärings-
myndighetens sektorsansvar för miljön innebär dock att den skall följa ut-
vecklingen av hela betesresursen inkl, barmarksbetet och slitage i de om-
rådena.

Jordbruksverket drar den slutsatsen att det saknas kunskapsunderlag för
ett snabbt beslut om lämplig inventeringsmetodik. En sådan metod kan dock
utvecklas genom uppdatering av forskningsunderlag om betesproduktion och
betning. När detta har skett är det lättare att bedöma vilket underlag som be-
hövs i form av exempelvis vegetationskartor eller satellitbilder och vilken an-
vändbarhet informationen i redan utförda inventeringar har. En samordning
med norska inventeringar bör eftersträvas och inventeringen av konventions-
områdena i Sverige bör utvärderas så att det går att avgöra om metoden direkt
kan tillämpas på övrig renbetsmark i Sverige. Förstudier och försök kan be-
höva göras i fält. Dessa bör då omfatta både sommar- och vinterbete.

Jordbruksverket kan givetvis inte ange kostnaderna för en metod för ren-
betesinventering som ännu inte har valts ut. Verket avser att utveckla den in-
venteringsmetod som beaktar behovet av såväl en beräkning av högsta tillåtna
renantal som miljöövervakning. Med den ambitionsnivån kan kostnaderna
kanske komma att uppgå till 5 miljoner kronor per år under några år och där-
efter till kanske 2 miljoner kronor per år.

Regeringen anser att det är angeläget att en inventeringsmetod skapas som
kan användas både för rennäringens behov och för miljöövervakning i övrigt
Det kommer då att ställas särskilda krav på inventeringen eftersom de skilda
intressena måste tillgodoses på olika sätt. Satellitbilder tagna vid olika tidpunk-

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

ter borde av praktiska och ekonomiska skäl vara att föredra som underlag.
Det är en fördel om inventeringar görs enligt en metod som är accepterad i
både Sverige och Norge och som utgår från en samsyn i fråga om strategi för
bevarande av biologisk mångfald. Jordbruksverket bör mot denna bakgrund
fortsätta sitt utvecklingsarbete i samarbete med Naturvårdsverket, Sametinget
och berörda länsstyrelser. För att detta skall vara möjligt bör Jordbruksverket
tillföras ett engångsbelopp på 1,5 miljoner kronor.

Riksgränsstängsel

Enligt ett till konventionen (SÖ 1972:15) mellan Sverige och Norge om ren-
betning m.m. anslutande protokoll, skall Sverige och Norge bekosta och un-
derhålla vissa stängsel. Stängslen utsätts för stora påfrestningar vilket leder
till avsevärda skador, främst i samband med snösmältningen. Vissa sträck-
ningar bör byggas om. Mot bakgrund av konventionen bör staten fortlöpande
betala de verkliga kostnaderna för att hålla stängslen.

Katastrofskadeskydd och rådgivning

Jordbruksverket och Sametinget utreder gemensamt under vilka förutsättning-
ar katastrofskadestöd till bl.a. utfodring vid svåra vinterbetesforhållanden bör
lämnas av staten och i vilken utsträckning det kan medfinansieras av rennär-
ingen. Rådgivningen är huvudsakligen inriktad på att uppnå en bättre hjord-
sammansättning genom individmärkning och strategiskt slaktuttag. Genom
vägning av individuella djur får samebyarna bättre förutsättningar att inrikta
renskötseln på hög köttproduktion och samtidigt begränsa renantalet till vad
markerna tål. Förden långsiktiga hushållningen och rennäringens ekonomis-
ka avkastning är det väsentligt att denna rådgivning kan fortsätta och sålunda
inriktas mot att förebygga de effekter som betesbrist kan ge upphov till.

Överläggningar m.m.

Sametinget har tidigare meddelat att förutsättningar för överläggningar med
Jordbruksverket om användning av medel under anslaget inte föreligger. Myn-
digheterna har emellertid för budgetåret 1994/95 kommit överens om att av-
sätta medel till rådgivning, konsulentverksamhet vid Svenska samemas riks-
förbund och till premie för trygghetsförsäkring för renskötande samer för
resten av budgetåret. Därigenom erhöll förbundet tid att överväga en annan
lösning av frågan om försäkringsskyddet.

Anslaget bör ökas med 1,5 miljoner kronor för arbetet med att ta fram en
inventeringsmetod för renbetet och således föras upp med sammanlagt
18 025 000 kr.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Främjande av rennäringen för budgetåret 1995/96 anvisar ett reserva-
tionsanslag på 18 025 000 kr.

D 3. Prisstöd till rennäringen

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

29 844 249

38 000 000

57 000 000

varav 38 000 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Anslaget används för pristillägg på renkött. Bestämmelser om prisstödet
finns i förordningen (1986:255) om pristillägg på renkött.

Antalet slaktade renar under budgetåret 1993/94 uppgick till ca 98 300. Av
dessa godkändes ca 86 600 vid köttbesiktning. Prisstöd lämnas under budget-
året 1994/95 med 11 kr per kilo slaktad vikt för vuxen ren och med 17 kr per
kilo för renkalv.

Jordbruksverket har beslutat att 50 öre per kilo av pristillägget för såväl
ren som renkalv skall avsättas för marknadsföringsåtgärder. Enligt Jordbruks-
verket bör prisstödet även i fortsättningen vara 6 kr högre för renkalv än för
ren. En sådan differentiering förstärker effekterna av de rådgivningsinsatser
som görs och som skall leda till en begränsning av renantalet till vad renbetes-
markema tål, samtidigt som en större köttproduktion stimuleras.

Jordbruksverket skall lämna förslag till prisstödets storlek efter överlägg-
ningar med Sametinget. Sametinget har meddelat att förutsättningar för över-
läggningar saknas. Överläggningar har därför inte kunnat hållas.

Jordbruksverket föreslår att prisstödet behålls oförändrat.

Regeringens överväganden

Riksdagen har beslutat att Sametinget skall företräda rennäringen vid över-
läggningarna med Jordbruksverket om vilka stödformer pristillägget skall
användas till (prop. 1993/94:100 bil. 10, bet. 1993/94:BoUll, rskr. 1993/
94:186). Om Sametinget inte önskar överläggningar, bör det ankomma på
Jordbruksverket att besluta om stödformerna.

Anslaget bör föras upp med 57 miljoner kronor.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Prisstöd till rennäringen för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslags-
anslag på 57 000 000 kr.

D 4. Ersättningar för viltskador m.m.

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

27 643 779

27 000 000

38 300 000

varav 25 533 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

Från anslaget betalas ersättning för förluster som uppkommer till följd av
angrepp av vissa rovdjur på renar, får och andra tamdjur. Bestämmelser om
sådan ersättning finns i förordningen (1976:430) om ersättning vid vissa ska-
dor av rovdjur. Från anslaget lämnas vidare ersättning enligt 17 § förordning-
en (1980:400) om ersättning vid vissa viltskador, m.m. Från den 1 januari
1995 finns den bestämmelsen i 29 a § jaktförordningen (1987:905). Dessut-
om bekostas från anslaget vissa åtgärder för att förebygga skador av vilt
m.m.

Regeringens överväganden

Ersättning för rovdjursrivna renar

Regeringens förslag: Det av riksdagen tidigare beslutade nya syste-
met för ersättning av rovdjursrivna renar skall börja tillämpas först från
den 1 januari 1996.

I prop. 1992/93:32 om samema och samisk kultur m.m. tog regeringen
upp frågan om ersättning för rovdjursrivna renar. Enligt förordningen
(1976:430) om ersättning vid vissa skador av rovdjur lämnas ersättning för
varje ren som skadats eller dödats genom angrepp av björn, varg, järv, lo
eller öm. I propositionen föreslog regeringen att ett nytt ersättningssystem
införs från den 1 juli 1995. Det nya systemet innebär i korthet att rennäringen
årligen får disponera ett belopp motsvarande det skäliga värdet av de renar
som har rivits av rovdjur. Fördelningen av ersättningen skall baseras på rov-
djursförekomst. Sametinget svarar för administrationen och fördelningen i
samverkan med Statens naturvårdsverk. Riksdagen godtog förslaget (bet.
1992/93:BoU8, rskr. 1992/93:115).

Regeringen uppdrog åt Naturvårdsverket och Sametinget att gemensamt
redovisa förslag till den närmare utformningen av systemet för insamling, be-
arbetning och redovisning av de rapporterade rovdjursobservationema. Natur-
vårdsverket och Sametinget anmälde emellertid i en gemensam skrivelse
under våren 1994 att de metoder som skall användas för insamling och rov-
djursobservationer behöver prövas praktiskt under mer än en enda vinter.
Myndigheterna begärde därför att få redovisa uppdraget senast den 31 decem-
ber 1994. Regeringen biföll framställningen och uttalade samtidigt att det nya

ersättningssystemet bör, under förutsättning av riksdagens godkännande,
införas först den 1 januari 1996.

För ersättning för rovdjursrivna renar under andra halvåret 1995 bör såle-
des gälla samma bestämmelser som hittills. Sedan nya bestämmelser om kon-
troll vid anmälan av rovdjursriven ren införts från den 1 november 1992
sjönk antalet anmälda rovdjursrivna renar från ca 12 500 under budgetåret
1992/93 till ca 5 500 renar budgetåret 1993/94. Utbetalningarna har därige-
nom minskat med ca 17,5 miljoner kronor till knappt 14 miljoner kronor.
Regeringen bedömer att antalet anmälda rovdjursrivna renar kommer att vara i
stort sett oförändrat i förhållande till budgetåret 1993/94. För ersättning för
rovdjursrivna renar under andra halvåret 1995 kan därför beräknas 7 miljoner
kronor. För tiden därefter bör följande gälla. Regeringen bedömde i den
nämnda propositionen antalet rovdjursdödade renar till knappt 20 000, varav
16 000 är kalvar. I likhet med vad som gäller vid ersättning för annan skada
av vilt bör rennäringen vara skyldig att tåla ett visst mått av intrång och olägen-
het till följd av förekomsten av vilt. Som ett fast belopp för ersättning för rov-
djursrivna renar kalenderåret 1996 bör anvisas 14 miljoner kronor, vilket får
anses motsvara de rivna renarnas slaktvärde.

Ersättning för annan skada av vilt

Enligt 17 § förordningen (1980:400) om ersättning vid vissa viltskador,
m.m. kan ersättning lämnas för skador som åstadkoms av annat vilt än vissa
rovdjur. Ersättning lämnas om det är uppenbart oskäligt att den skadelidande
själv svarar för kostnaden. På samma villkor får bidrag lämnas till åtgärder
för att förebygga sådana skador.

Regeringen föreslog i prop. 1991/92:9 om jakt och viltvård att möjligheten
till ersättning för skada av annat vilt än vissa rovdjur enbart bör finnas kvar
när det gäller arter där på grund av beståndens ringa storlek jakt inte är tänk-
bar i någon form. Som exempel nämns skador förorsakade av tranor eller
sälar. I sådana fall bör enligt propositionen även i fortsättningen ersättning
kunna lämnas av statsmedel för såväl skada som till förebyggande åtgärder.
Riksdagen godtog förslaget (1991/92:JoU5, rskr. 1991/92:48). Riksdagen ut-
talade emellertid senare att man i skälighetsprövningen bör kunna ta hänsyn
även till andra faktorer, som omfattningen av inträffade skador och vilka prak-
tiska möjligheter som föreligger att genomföra en effektiv skyddsjakt för att
förebygga skador. Det finns enligt riksdagen därvid anledning att särskilt upp-
märksamma de skador som jordbruket drabbas av genom vissa arter av
betande vildgäss (bet. 1993/94:JoUl).

Även när det gäller skador som rovdjuren orsakar andra tamdjur än renar
föreslogs i prop. 1992/93:32 om samema och samisk kultur m.m. att ett fast
belopp anvisas för ersättning av dessa skador. En viss del av beloppet bör lik-
som hittills kunna användas för skadeförebyggande åtgärder. Riksdagen god-
tog även det förslaget.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

Ersättningarna för skada av annat vilt än rovdjur uppgick under budgetåret
1993/94 till ca 11,1 miljoner kronor. Den helt övervägande delen av beloppet
avsåg ersättning till yrkesfiskare för skador som säl förorsakat på fångst och
fiskeredskap. Skadornas omfattning varierar något från år till år bl.a. på
grund av klimatförhållandena men bedöms bli i huvudsak oförändrade. Ersätt-
ningarna för skador av vissa rovdjur på andra tamdjur än ren uppgick under
budgetåret 1993/94 till ca 425 000 kr. Ersättningarna avsåg till den helt över-
vägande delen rivna får. Skadorna av rovdjur bedöms bli i huvudsak oför-
ändrade.

För ersättning för de viltskador som uppkommit från den 1 juli 1995 och
som inte avser rovdjursrivna renar bör ett belopp på 17,3 miljoner kronor
beräknas. I enlighet med riksdagens beslut skall en del av beloppet kunna
användas till förebyggande åtgärder. Åtgärderna kan avse bidrag för att ut-
veckla fiskeredskap som säl inte kan skada, inköp av gasolkanoner som kan
lånas ut för att vid behov skrämma iväg fåglar eller arrende av mark för od-
ling av gröda avsedd för vildgäss. De förebyggande åtgärderna innebär van-
ligen att skadorna uteblir eller att kostnaderna blir väsentligt lägre än för de
förebyggande åtgärderna. Principen skall därför vara att viltskador skall före-
byggas oavsett om bidrag härför lämnas eller inte. Ersättning skall inte läm-
nas för skador som det är möjligt att försäkra sig mot. Det gäller exempelvis
skada på vissa husdjur förorsakad av rovdjur. Ersättning skall inte heller
lämnas när det varit möjligt att genom skadeförebyggande åtgärder förhindra
skadan.

Naturvårdsverket prövar frågor om ersättning och bidrag enligt 17 § för-
ordningen (1980:400) om ersättning vid vissa viltskador, m.m. Ansökningen
ges dock in till länsstyrelsen som utreder ärendet och yttrar sig till verket.
Naturvårdsverkets beslut kan inte överklagas. Frågor om ersättning vid vissa
skador av rovdjur prövas däremot av länsstyrelserna i de fyra nordligaste lä-
nen för skada inom länet och av Naturvårdsverket för landet i övrigt. Beslut
om ersättning kan överklagas hos kammarrätten. I fortsättningen skall alla
ärenden om bidrag till skadeförebyggande åtgärder och ersättning för skada
handläggas av länsstyrelsen. Besluten skall inte kunna överklagas. Naturvårds-
verket skall fördela det anvisade beloppet på länsstyrelserna, varvid hänsyn
bl.a. skall tas till skadekostnaderna föregående år. Det skall ankomma på
Naturvårdsverket att meddela närmare bestämmelser om bidrag för skadeföre-
byggande åtgärder och om ersättning för skada. Detta bör öka intresset för att
vidta önskvärda skadeförebyggande åtgärder. Liksom hittills skall gälla att
var och en är skyldig att tåla ett visst mått av intrång och olägenhet till följd av
förekomsten av vilt. Respekten för naturen och dess givna regler måste prägla
synen på konflikten mellan olika mänskliga aktiviteter och viltet Inte heller i
fortsättningen kan därför full ersättning för en viltskada påräknas.

Sammanfattningsvis bör anslaget föras upp med 38,3 miljoner kronor, var-
av 14 miljoner kronor får användas för ersättning för rovdjursrivna renar ka-
lenderåret 1996 och 17,3 miljoner kronor får användas till förebyggande åt-

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

gärder och som ersättning för annan skada än rovdjursrivna renar om skadan Prop. 1994/95:100
inträffat efter den 1 juli 1995. Bilaga 10

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. med ändring av vad den tidigare beslutat bestämmer att ett nytt system
för ersättning av rovdjursrivna renar skall tillämpas från den 1 januari
1996,

2. till Ersättningar för viltskador m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar
ett förslagsanslag på 38 300 000 kr.

D 5. Ersättningar på grund av radioaktivt nedfall

1993/94 Utgift 29 762 787

1994/95 Anslag 1 000

1995/96 Förslag 1 000

Från detta anslag täcks kostnader med anledning av beslut om ersättning
enligt förordningen (1994:246) om ersättning för vissa merkostnader och för-
luster med anledning av Tjemobylolyckan.

Konsekvenserna av nedfallet av radioaktivt cesium till följd av Tjemobyl-
olyckan år 1986 fortsätter att påverka i första hand rennäringen. Även kött-
produktionen med nöt och får påverkas i vissa delar av norra Sverige. Allt-
sedan olyckan vidtas varje år omfattande åtgärder för att förhindra att livs-
medel kasseras och för att förebygga hälsorisker från livsmedel. De åtgärder
som vidtas är tidigareläggning och planering av slakt, utfodring, plöjning
m.m.

Djurens cesiumupptagning varierar kraftigt från ett år till ett annat, bl.a.
beroende på nederbörd, temperatur och svampförekomst. Behovet av sane-
ringsåtgärder och den mängd livsmedel som måste kasseras kommer därför
att variera i motsvarande grad liksom kostnaderna för ersättningar till berörda
företag.

Tidigareläggning av renslakt och utfodring av renar är från kostnadssyn-
punkt att föredra framför kassation. Kassationema har tidigare kunnat mins-
kas väsentligt genom de nya bestämmelser om ersättning som införts. Under
budgetåret 1993/94 kasserades ca 11 600 renar. Inför slakten hösten 1994 har
informationsåtgärder vidtagits för att de lokala förutsättningarna skall kunna
utnyttjas på bästa möjliga sätt för att hålla nere andelen kasserade renkroppar.
Möjligheterna att i fortsättningen minska kassationema genom regeländringar
är begränsade. Ersättningsreglerna har anpassats till prisutvecklingen.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Ersättningar pä grund av radioaktivt nedfall för budgetåret 1995/96
anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

D 6. Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m.

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

1 584 937 Reservation 1 679 253

1 538 000

2 307 000

varav 1 538 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Anslaget används i huvudsak för bidrag till investeringar i byggnader och
andra fasta anläggningar på fjällägenheter, till underhåll och upprustning av
dessa lägenheter, till avvecklingsbidrag och avträdesersättning åt innehavare
av fjällägenheter, till gästgiveribestyr samt till inlösen av byggnader m.m. i
vissa fall.

Regeringens överväganden

Bakgrund

Statens mark ovanför odlingsgränsen i Västerbottens och Norrbottens län
samt på renbetesfjällen i Jämtlands län uppgår till ca 6,4 miljoner ha exkl.
nationalparkerna. Marken förvaltas sedan den 1 januari 1994 av Statens
fastighetsverk. Frågor om upplåtelse av nyttjanderätt prövas dock av läns-
styrelsen enligt 33 § rennäringslagen (1971:437) och 2 § rennäringsförord-
ningen (1993:384). Frågor om försäljning av mark prövas av regeringen.
Jordbruksverket prövar däremot frågor om friköp av fjällägenhet eller del
därav. På de aktuella markerna uppläts förr mark för bebyggelse i form av
fjällägenheter. Numera sker upplåtelserna med stöd av bestämmelserna i
jordabalken.

Fjällägenhet är en upplåtelseform som har sina grunder i lagstiftning ända
från år 1915. Lagstiftningen har ändrats vid flera tillfällen. Det finns tre hu-
vudtyper av fjällägenheter, nämligen norrländska fjällägenheter, odlings-
lägenheter för samer och jämtländska arrendelägenheter. Staten äger i regel
befintliga byggnader på de norrländska fjällägenhetema och de jämtländska
arrendelägenhetema. Arrendatorema till odlingslägenhetema anses i allmänhet
vara ägare till byggnaderna där.

Det finns totalt 101 fjällägenheter, varav 29 i Norrbottens län, 15 i Väster-
bottens län och 57 i Jämtlands län. Antalet har minskat med 176 sedan Fjäll-
lägenhetsutredningen redovisade sin inventering år 1980.

Fjällägenhetema var ursprungligen avsedda för jordbruksdrift med jakt
och fiske som komplement. De är till ytan mellan 5 och 60 ha. Det är vanligt

att fjällägenhetema har mellan 10 och 20 ha ängs- och betesmark samt brukad
åker. Ett villkor om bedrivande av jordbruk var tidigare intaget i alla arrende-
kontrakt. Detta villkor finns inte i kontraktet som avser fjällägenheter med
övergångskontrakt eller som vid förnyat kontrakt gjorts om till bostadsarren-
den. För närvarande används endast ett 30-tal fjällägenheter for jordbruksända-
mål. Vid fem fjällägenheter finns det mjölkkor, vid sju finns getter och vid ca
20 finns andra djurslag, t.ex. får och köttdjur. Mjölkkobesättningarna varie-
rar mellan 5 och 35 kor. Det är vanligt att fjällägenheter med djurhållning har
flera olika djurslag. Vid två fjällägenheter bedrivs jordbruk utan djurhållning.
Turistnäringen har blivit allt mer viktig för fjällägenhetsarrendatorema. Den
bedrivs vid drygt 30 fjällägenheter i form av uthyrning av övemattningsbäd-
dar. Flera har kompletterande inkomster från uppdrag som väderrapportör,
transporter av turister med båt, uthyrning av båtar och husvagnsplatser. Vid
ett 50-tal fjällägenheter bedriver lägenhetsinnehavaren ingen näringsverksam-
het. Lägenheten fungerar då endast som permanent- eller fritidsbostad åt
arrendatom. Samtliga arrendatorer, även de som har enbart bostadsarrende,
har rätt till jakt och fiske som komplement till försörjningen. Närmare hälften
av fjällägenhetsinnehavama är över 65 år.

Arrendeavgifterna varierar mellan 10 kr och 12 000 kr. Det sammanlagda
arrendebeloppet uppgår till ca 146 000 kr. En justering sker vanligen endast
när staten har genomfört investeringar på lägenheten eller då en ny arrendator
övertar lägenheten. Inkomsterna tillförs detta anslag.

Inom det nu aktuella området har staten även upplåtit mark för bostads-
ändamål i andra former såsom tomträtt, bostadsarrende och för renskötar-
bostäder.

Tomträtter har upplåtits endast i Jämtlands och Norrbottens län. Totalt
finns det ca 40 upplåtelser, de flesta för bostadsändamål. Det finns också
tomträttsupplåtelser för en kombination av bostads- och annat ändamål. Av-
talet kan t.ex. ha gett en rätt att uppföra uthymingsstugor på fastigheten. Vis-
sa tomträtter omfattar endast campingplats, sportanläggning eller slakteri.

Många renskötande samer bor utanför tätorterna på renbetesfjällen och
ovanför odlingsgränsen. I vissa byar bor endast renskötande samer som har
erhållit upplåtelser av mark för bostadsändamål (renskötarbostäder) på livstid
och för efterlevande makes livstid. Upplåtelserna är avgiftsfria. Det finns
också ett litet antal upplåtelser for bostadsändamål till samer som ägnar sig åt
andra samiska näringar som fiske och slöjd. Deras nyttjanderätt kan vara tids-
begränsad. Antalet renskötarbostäder ovanför odlingsgränsen är ca 400. Det
finns inga fullständiga förteckningar på bostadsupplåtelser till samer. För en
mycket stor del av upplåtelserna saknas kontrakt eller annan skriftlig doku-
mentation. Den enskilde samen äger husen.

Slutligen finns det på den nu aktuella marken ca 100 bostadsarrenden för
permanent bostadsbebyggelse som inte är renskötarbostäder. Arrendatom
äger husen. Arrendena kan vara kombinerade med upplåtelse för annat ända-
mål.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

Gällande bestämmelser om fjällägenheter och köp av mark
Fjällägenhetsutredningen lämnade åren 1979 och 1980 förslag till regeringen
om den framtida dispositionen och förvaltningen av fjällägenhetema. Frågan
behandlades därefter av riksdagen (prop. 1980/81:100 bil. 13, bet. 1980/81:
JoU18, rskr. 1980/81:207).

Föredragande statsrådet anförde i fråga om fjällägenhetemas fortbestånd
att enbart den omständigheten att jordbruksdriften upphört eller kommer att
upphöra på en lägenhet inte var ett skäl att lägga ned lägenheten. Bedömning-
en av vilka lägenheter som bör behållas eller läggas ned måste främst ses mot
bakgrund av hur starkt det allmänna behovet är av en fast bosättning på plat-
sen. Det ansågs vara ett allmänt intresse att det även i framtiden finns stadig-
varande bosättningar i de mest glest bebyggda delarna av landet där marken
ofta ägs av staten. För bl.a. de renskötande samema, jägare, fiskare och turis-
ter är det värdefullt att fasta bosättningar finns kvar i dessa områden. Dess-
utom har staten under en följd av år gjort betydande insatser för att behålla en
fast bosättning i dessa bygder bl.a. genom glesbygdsstöd och arbetsmarknads-
politiska åtgärder. Avvecklingen av lägenheterna borde enligt föredraganden
ske med stor hänsyn till de nuvarande innehavarnas önskemål. I de fall en
fjällägenhet läggs ned efter kontraktstidens utgång och en ny markupplåtelse
inte kan påräknas för ägaren eller en ny ägare av husen bör staten lösa in
byggnaderna så att innehavaren hålls skadelös.

Föredragande statsrådet ansåg i likhet med utredningen när det gällde upp-
låtelse, avyttring och exploatering av markerna ovanför odlingsgränsen och
på renbetesfjällen att friköp även i fortsättningen borde ske efter prövning i
varje enskilt fall under hänsynstagande till berörda intressen. I den mån frik-
öp inte bör få ske kan enligt föredraganden tomträtt i enstaka fall vara ett lämp-
ligt alternativ när besittningsskyddet för bl.a. lägenhetsinnehavare som bedri-
ver någon form av kapitalkrävande näringsverksamhet behöver förstärkas.

Regeringen uppdrog den 13 maj 1993 åt Statens jordbruksverk att göra en
översyn av dispositionen av den statligt ägda mark ovanför odlingsgränsen
och på renbetesfjällen som har bebyggelse för permanent bruk. Jordbruks-
verkets förslag har remissbehandlats. Sametinget, Glesbygdsmyndigheten,
Riksantikvarieämbetet, Statens naturvårdsverk, Statens fastighetsverk, Läns-
styrelserna i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län har avgett ytt-
randen. Remissyttrandena finns tillgängliga i Jordbruksdepartementet (dnr
Jo93/2U4).

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

Ändrade principer för upplåtelse och försäljning av annan mark för Prop. 1994/95:100

bostadsändamål, tomträtter och renskötarbostäder på statens mark ovanför Bilaga 10

odlingsgränsen och på renbetesfjällen än befintliga fjällägenheter

Regeringens förslag: Friköp skall kunna medges om den upplåtna

marken används för permanent boende eller för näringsverksamhet om

inte särskilda skäl talar mot en försäljning. Vid friköp av renskötarbo-

städer skall särskild hänsyn tas till den samiska kulturmiljön.

Upplåtelse med tomträtt skall ske endast för näringsverksamhet med

stort markbehov eller om den som marken upplåtits till inte önskar för-

värva marken med äganderätt.

Upplåtelse av mark skall även i fortsättningen ske restriktivt

Jordbruksverkets förslag: Det bör från fall till fall övervägas den lös-
ning som kan minimera statens kostnader för mark som upplåtits med tomt-
rätt, till bostadsarrende för bebyggelse och till renskötarbostad. Det kan gälla
exempelvis friköp eller försäljning på den öppna marknaden.

Remissinstanserna: Länsstyrelsen i Jämtlands län anser att permanent-
boende som så önskar skall få friköpa marken. Länsstyrelsen i Norrbottens
län tillstyrker friköp av tomt för permanentbostad under förutsättning att för-
säljningen sker med stor restriktivitet efter prövning i vaije enskilt fall och en-
dast till den som har sin huvudsakliga utkomst i glesbygd ovanför odlings-
gränsen. När det gäller tomträtt anser Länsstyrelsen i Jämtlands län att sådan
upplåtelse endast bör bli aktuell undantagsvis för större markområden som
stugbyar och campingplatser. Länsstyrelsen i Norrbottens län tillstyrker fri-
köp av tomträtt för permanent boende, i förekommande fall även mark där
mindre näringsverksamhet bedrivs och att tomträtt därför bör bli aktuell en-
dast undantagsvis. Sametinget avstyrker förslaget och anser att det är fråga
om samisk mark. Naturvårdsverket anser att försäljning bör vara möjlig en-
dast i rena undantagsfall.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen beslutar årligen i ett
antal ärenden om upplåtelse med tomträtt eller köp av statens mark ovanför
odlingsgränsen och på renbetesfjällen. Det vanligaste skälet för bifall till en
ansökan är att arrendatom behöver använda fastigheten som säkerhet för lån
till sin näringsverksamhet. Andra skäl kan vara att marken är belägen i en
tätort, i anslutning till privat mark eller nära odlingsgränsen eller gränsen för
renbetesfjäll. Tomträtt eller friköp medges endast för permanentboende eller
för näringsverksamhet.

De skäl som angavs år 1980 för återhållsamhet när det gäller att sälja eller
exploatera de aktuella markerna gäller alltså fortfarande. Markerna kan när-
mast oinskränkt disponeras av renskötseln och det rörliga friluftslivet. Från
den utgångspunkten kan det vara mindre rationellt att skapa enklaver av en-
skild mark inom området. Mark som redan är upplåten med nyttjanderätt bör

5 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10

emellertid kunna vara möjlig att i större utsträckning än hittills köpa. En sådan
försäljning innebär ju inte någon negativ utveckling i förhållande till dagslä-
get. Genom att friköpa fastigheten får ägaren möjlighet att använda den som
belåningsunderlag. Det minskar boendekostnaden och ger dessutom möjlig-
het att ta lån för näringsverksamhet till lägre kostnad. Liksom hittills bör dock
köp medges endast för permanentboende och för näringsverksamhet på i
första hand mark runt befintliga byggnader.

I lagstiftningen finns olika bestämmelser till skydd förrennäringen. Mark
som har betydelse för rennäringen skall enligt lagen (1987:12) om hushåll-
ning med naturresurser m.m. så långt möjligt skyddas mot åtgärder som på-
tagligt kan försvåra näringens bedrivande. Områden som är av riksintresse
för rennäringen skall vidare skyddas mot sådana åtgärder. Dessa regler skall
bl.a. tillämpas vid prövning av bygglov. På mark som står under statens ome-
delbara disposition och på renbetesfjällen får enligt 32 § rennäringslagen
(1971:437) nyttjanderätt upplåtas endast om upplåtelsen kan ske utan avse-
värd olägenhet för renskötseln. Enligt 30 § lagen får den som inom rensköt-
selns åretruntmarker äger eller brukar fastighet vid användningen av marken
inte vidta åtgärder som medför avsevärd olägenhet för renskötseln i annan
mån än som följer av ett förordnande av regeringen om renskötselrättens upp-
hävande för ett visst område. Bestämmelsen i 30 § hindrar dock inte att mark
används i enlighet med detaljplan eller för foretag vars tillåtlighet prövas i
särskild ordning.

När nu ifrågavarande mark första gången uppläts med nyttjanderätt och vid
förlängningen av arrenden, prövades om upplåtelsen var förenlig med gällan-
de bestämmelser. Hänsyn har således redan tagits till andra intressen och ren-
näringen har vid behov anpassats till den uppförda bebyggelsen och den verk-
samhet som bedrivs där. En förutsättning för friköp bör vara att permanent-
boendet har en rimlig förutsättning att bestå. Detta kräver att det finns en möj-
lighet till utkomst i bostadens närområde. Inom områden som är känsliga för
rennäringen och naturvården bör prövningen inför en försäljning fortfarande
vara restriktiv. Upplåtelser och köp avsedda för fritidsändamål bör även i fort-
sättningen medges restriktivt.

Upplåtelse av tomträtt får avse endast en hel fastighet. Avstyckning av mar-
ken runt byggnaderna måste därför normalt ske innan en upplåtelse kan ske.
Förrättningskostnaden betalas vanligen av tomträttshavaren. En tomträtt kan
intecknas och därmed utgöra belåningsunderlag för tomträttshavaren. Tomt-
rätten får fritt överlåtas av tomträttshavaren. Tomträtten för bostad kan sägas
upp av fastighetsägaren efter tidigast 60 år och därefter tidigast efter 40 år.

Tomträtt medger en viss styrning från samhällets sida när det gäller mark-
användningen eftersom marken kan återtas utan expropriation efter kontrakts-
tidens utgång. I tomträttskontraktet kan det också tas in villkor om bebyggel-
sens utformning och om hinder mot att ändra markanvändningen. Ett område
som upplåtits med tomträtt kan inte avstyckas eller säljas till annan. Tomträtt
kan mot denna bakgrund vara ett alternativ till äganderätt. Detta gäller speciellt
i sådana fall när en nyttjanderätt inte ger arrendatom möjlighet till en långsikt-

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

lig planering eller när ett friköp inte bedöms angelägen från samhällelig syn-
punkt.

Endast ett fyrtiotal upplåtelser med tomträtt har skett och då huvudsakligen
för bostadsändamål. I Jordbruksdepartementet bereds några ärenden där myn-
digheterna föreslagit upplåtelse med tomträtt, men där arrendatom i stället öns-
kar friköpa fastigheten. Enligt regeringens uppfattning bör tomträttshavare,
om så önskas, få friköpa tomträtt som avser bostadsändamål om bostaden an-
vänds för permanent boende. Friköp bör även kunna omfatta mark av mindre
omfattning om den används för näringsverksamhet i kombination med perma-
nent boende. För större markområden för exempelvis turistverksamhet bör
även i fortsättningen upplåtelse ske med tomträtt. Tomträtt blir därför i fort-
sättningen aktuell endast undantagsvis.

Det förekommer att innehavaren av en renskötarbostad önskar friköpa tom-
ten till bostaden eller att den upplåts med tomträtt. Det saknas egentlig anled-
ning att behandla sådana köp på annat sätt än köp av bostadsarrende. På ren-
betesfjällen i Jämtlands län och ovanför odlingsgränsen i Norrbottens län
finns emellertid flera byar med i huvudsak samisk bosättning. Från samiska
utgångspunkter torde det finnas ett intresse att behålla och förstärka den
samiska gemenskapen och att åstadkomma levande samiska miljöer i dessa
byar. Friköp skulle kunna innebära en försvagning av den speciella samiska
kulturmiljön i byar som bara bebos av samer och göra det svårare för andra
renskötare att finna bostäder som är lämpligt belägna med hänsyn till deras
arbete. Samema bör därför ges ett betydande inflytande över ärenden som
avser köp av mark i sådana områden. Detta sker lämpligen genom att berörd
sameby och Sametinget hörs i ärendet. I likhet med vad som uttalades i sam-
band med att Domänverket bolagiserades bör en försäljning föregås av lämp-
ligt bevarandeskydd om fastigheten besitter ett högt kulturhistoriskt värde. De
allra mest värdefulla fastigheterna bör behållas i statens ägo.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

Fjällägenheter

Regeringens bedömning: En inventering av fjällägenheternas
värden från naturvårds- och kulturmiljösynpunkt bör göras innan
slutlig ställning tas till lägenheternas framtid.

Jordbruksverkets förslag: Kostnaderna för underhåll och administra-
tion av fjällägenhetema motsvarar inte längre samhällsintresset Lägenheterna
bör därför avvecklas så snart som möjligt. De nuvarande fjällägenhetsinne-
havama bör erbjudas att friköpa mark och byggnader. Om innehavaren inte
önskar friköpa lägenheten bör den bjudas ut på den öppna marknaden. Om en
lägenhet av kulturmiljö-, naturvårds- eller beredskapsskäl inte bör säljas bör
staten behålla lägenheten om det är statsfinansiellt möjligt. Vid fortsatt upp-
låtelse bör sedvanliga arrendeformer tillämpas, t. ex. jordbruksarrende.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser anser att vissa fjällägenhe-
ter bör bevaras och att bevarandeintressena utreds närmare. Länsstyrelsen i
Jämtlands län anser att antalet fjällägenheter i länet kan reduceras. Det finns
dock ett klart samhällsintresse att vissa lägenheter av naturvårds- och kultur-
miljöskäl behålls i statens ägo. En närmare bedömning av lägenheternas be-
varandevärden bör genomföras innan beslut om avveckling fattas. Om friköp
medges bör den inte omfatta eventuell fäbodvall. Länsstyrelsen i Väster-
bottens län föreslår att länsstyrelsen upprättar en detaljerad plan för varje
fjällägenhet där även rennäringsintressena vägs in.

Länsstyrelsen i Norrbottens län anser att minst 12 fjällägenheter i länet kan
anses värdefulla från samhällets synpunkt och därför bör ges förutsättningar
att bestå som hittills. En noggrann genomgång av lägenheterna bör göras för
att få ett tillfredsställande beslutsunderlag .

Marken ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen bör enligt Natur-
vårdsverket så långt som möjligt vara oexploaterad och fri från privata intres-
sen som inte är förenade med rennäringen. För näringsändamål bör markerna
främst förbehållas renskötseln. Systemet med fjällägenheter bör förändras.
Ett urval bosättningsmiljöer med höga naturvårds- och kulturmiljövärden bör
bevaras för framtiden. Lägenheter som är lämpliga för jordbruk, men saknar
höga bevarandevärden, bör omföras till jordbruksarrende. Övriga ej bevaran-
devärda fjällägenheter bör avvecklas. För att genomföra detta krävs enligt ver-
ket en fördjupad dokumentation av natur- och kulturmiljövärdena, där även
bosättningarnas betydelse för friluftsliv och fjällsäkerhet behandlas. Riksan-
tikvarieämbetet framför liknande synpunkter och anser att samtliga fjällägen-
heter bör behållas i statens ägo till dess länsstyrelsen har utrett vilka som bör
behållas av bevarandeskäl. Statens fastighetsverk avstyrker förslaget och an-
ser att dispositionen av fjällägenhetema bör utredas ytterligare. Sametinget
anser att fjällägenhetema är belägna på samisk mark. Konsekvenserna och
kostnaderna för den samiska verksamheten har inte utretts. En samisk för-
köpsrätt bör enligt Sametinget införas för de fjällägenheter som läggs ned.
Glesbygdsmyndigheten avstyrker förslaget och anser att fjällägenhetema skall
ses i ett vidare perspektiv där bevarandeintressena bör ingå i ett offentligt
ansvar.

Skälen för regeringens bedömning: När staten äger bostadshuset på
en fjällägenhet skall staten enligt villkor i arrendekontrakten svara för under-
håll som inte är att anse som ringa. Däremot skall arrendatom ombesörja att
mindre underhåll som t.ex. målning och tapetsering genomförs. Statens un-
derhållsplikt är större för fjällägenhetena än vid vanligt jordbruksarrende. Li-
kaså är statens skyldigheter vad gäller nybyggnader större för fjällägenhe-
tema.

Det finns fortfarande ett stort ackumulerat behov av underhåll och stort in-
vesteringsbehov för att uppnå en mer godtagbar standard. Vid generations-
skiften på fjällägenhetema blir sådana behov särskilt påtagliga. Med tanke på
att ungefär hälften av arrendatorema är över 65 år kan kostandema för staten
de närmaste åren komma att bli mycket stora om systemet behålls. Medlen

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

under detta anslag räcker inte för att tillgodose dessa behov. Det förhållandet
att fjällägenheten inte ägs av arrendatom medför dessutom att intresset från
arrendatoremas sida är litet för att genomföra åtgärder på egen bekostnad.
Fjällägenheten kan inte heller användas som belåningssäkerhet eftersom den
inte utgör en särskild fastighet.

Det finns även andra anslag som kan användas för fjällägenhetema, t.ex.
glesbygdsstöd samt anslag för arbetsmarknadspolitiska åtgärder och land-
skapsvårdsstöd. Sammanlagt har det varit fråga om 0,5-3 miljoner kronor
om året, i huvudsak glesbygdsstöd och AMS-medel. Därtill kommer länssty-
relsernas kostnader för administration av fjällägenhetema. De uppgår till ca
160 000 kr om året och belastar länsstyrelsens förvaltningsanslag. Jordbruks-
verkets administrationskostnader uppgår till ca 40 000 kr om året.

Statsfinansiella skäl talar för att systemet med fjällägenheter avvecklas. De
skäl som Fjällägenhetsutredningen angav för en fast bosättning ovanför od-
lingsgränsen och på renbetesfjällen har minskat i styrka genom utbyggnad av
bilvägar, ökningen av antalet terrängfordon och utvecklingen inom mobiltele-
fonin. Även från jordbrukssynpunkt saknas skäl att behålla fjällägenhetema.
Någon egentlig anledning för staten att behålla upplåtelseformen finns således
inte.

Vid remissbehandlingen av Jordbruksverkets förslag har det emellertid på-
pekats att vissa fjällägenheter har stora bevarandevärden från naturvårds- och
kulturmiljösynpunkt. En försäljning bör i dessa fall föregås av lämpligt beva-
randeskydd i form av byggnadsminnesförklaring, förordnande om naturreser-
vat eller liknande. De mest värdefulla bör behållas i statlig ägo. En fördjupad
dokumentation bör därför göras av fjällägenhetemas natur- och kulturvärden
innan slutlig ställning tas till eventuella försäljningar. Regeringen avser att
uppdra åt Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och be-
rörda länsstyrelser att göra en sådan dokumentation.

Anslaget bör föras upp med oförändrat belopp.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner vad regeringen har förordat om friköp av viss statlig mark
ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen,

2. till Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m. för budgetåret 1995/96
anvisar ett reservationsanslag på 2 307 000 kr.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

E. Djurskydd och djurhälsovård

Inledning

De övergripande målen för djurskydds- och djurhälsovårdsområdet är ett gott
hälsotillstånd bland husdjuren och ett gott djurskydd samt en begränsning av
användningen av försöksdjur i Sverige.

Djurskydd och djurhälsovård inom departementets ansvarsområde omfat-
tar verksamhet vid Statens veterinärmedicinska anstalt och Statens jordbruks-
verk, inkluderande distriktsveterinärverksamheten samt vid Centrala försöks-
djursnämnden.

Under det senaste året har sjukdomsläget förändrats på några punkter både
i vår omvärld och inom landet. Rabiesproblemet med olika utbredning av sjuk-
domen inom Europa har varit svår att lösa i frihandelsdiskussionema mellan
Europas länder. Sedan den 1 maj 1994 krävs dock rabiesvaccination med se-
rologisk uppföljning för införsel av hund och katt från större delen av EES-
området.

En ny svinsjukdom, allmänt kallad blåöronsjukan (PRRS), är spridd i
flera europeiska länder. I slutet av juli bröt mul- och klövsjuka ut i nordöstra
Grekland med utbrott i såväl nötkreaturs- som fårbesättningar. I övrigt karak-
täriseras den epizootiska bilden framför allt av klassisk svinpest med utbrott i
bl.a. Tyskland och Belgien.

Både vad gäller nötkreatur, svin, fjäderfä och odlad fisk förekommer i
Europa sjukdomar av allvarlig karaktär som inte existerar i Sverige. En öpp-
ning av Sveriges gränser mot Europa kommer således att få konsekvenser för
smittskyddet, bl.a. genom ett ökat smittryck och en ökad risk för utbrott av
sjukdomar som i dag inte förekommer i Sverige. En ökad svensk beredskap
och aktivitet kommer därför att behövas på detta område.

Budgetåret 1993/94 gjordes stora insatser för att kontrollera och följa upp
de fall av paratuberkulos på nötkreatur som påvisades hösten 1993.

Undersökningar av tankmjölksprov från alla mjölkkobesättningar har visat
att ytterst få besättningar är smittade med IBR (infektiös bovin rhinotracheit).
Ett omfattande bekämpningsprogram har påböijats och detta har även god-
känts av ESA (EFTA Surveillance Authority). Bekämpningsprogrammen för
leukos hos nötkreatur och AD (Aujeszkys sjukdom) hos svin fortlöper till-
fredsställande och målet är att friförklara landet från sjukdomarna under bud-
getåret 1995/96.

Riksdagen har beslutat om huvuddragen för den framtida distriktsveterinär-
organisationen (prop. 1993/94:150, bet. 1993/94: JoU32, rskr. 1993/94:
403). I beslutet ligger bl.a. att det statliga huvudmannaskapet behålls tills vi-
dare och att det under budgetåret 1994/95 anvisas 15 miljoner kronor för in-
rättande av ytterligare ca 50 veterinärstationer. Riksrevisionsverket har där-
efter utrett frågor beträffande den regionala och lokala organisationen, vete-
rinärstationernas driftsform och uppbördssystemet. Uppdraget redovisades
till regeringen i september 1994. Mot bakgrund av bl.a. Riksrevisionsverkets

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

rapport arbetar Jordbruksverket för närvarande för att den förändrade distrikts-
veterinärorganisationen skall kunna verka från den 1 juli 1995.

Den utvärdering av Centrala försöksdjursnämndens forskningssatsningar
under perioden 1988-1992, som genomförts av en extern expert, slutredo-
visades i december 1993. Utvärderingen visar bl.a. att de forskningsprojekt
som erhållit stöd genomgående varit av hög vetenskaplig kvalitet med en klar
inriktning mot alternativa metoder. I utvärderingen framhålls att Centrala för-
söksdjursnämnden i huvudsak har använt de begränsade ekonomiska resur-
serna på ett riktigt och effektivt sätt

Den beräknade utgiftsutvecklingen på djurskydds- och djurhälsovårdsom-
rådet till följd av tidigare fattade beslut samt förslagen i 1995 års budgetpro-
position är följande:

Utgift Anvisat Förslag varav beräknat för

1993/94 1994/95 1995/96 juli 95-juni 96

252,1 266,2 363,6 240,6

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

E 1. Statens veterinärmedicinska anstalt

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

66 011 806

67 834 000

102 697 000

varav 68 119 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har till uppgift att vara veterinär-
medicinskt expert- och serviceorgan åt myndigheter och enskilda med uppgift
att bl.a. utreda smittsamma djursjukdomars uppkomst, orsak och spridnings-
sätt. SVA skall vara ett veterinärmedicinskt centrallaboratorium samt utföra
viss rutinmässig diagnostisk verksamhet. Vidare skall SVA aktivt medverka i
djursjukdomars förebyggande och bekämpande. Till stöd för dessa funktion-
er skall SVA utföra forsknings- och utvecklingsarbete.

Det övergripande målet för SVA är att främja djurhälsan och folkhälsan
genom att förebygga, diagnostisera och bekämpa infektionssjukdomar hos
djur.

SVA:s organisation m.m. framgår av förordningen (1994:537) med in-
struktion för Statens veterinärmedicinska anstalt

Verksamheten består av myndighetsuppgifter som finansieras med bidrags-
anslag från staten samt uppdragsverksamhet som finansieras med avgiftsin-
täkter.

SVA framhåller i sin enkla anslagsframställning att myndigheten bör er-
hålla en resursförstärkning med 1,8 miljoner kronor per år för utökad sam-
verkan i EU-arbetet. SVA hemställer även om att 950 000 kr per år överförs
från statsanslaget hos Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) med hänvisning

till att SVA övertagit foderlaboratoriet från lantbrukskemiska laboratoriet vid
SLU. Därutöver skall medel för verksamheten i övrigt tilldelas enligt den
planeringsram som angivits i prop. 1992/93:100 bil. 10. SVA begär vidare
undantag från regeln att finansiera investeringar i anläggningstillgångar via
lån i Riksgäldskontoret.

SVA har för budgetåret 1993/94 uppfyllt avkastningskravet på statskapi-
talet.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

Det har inte funnits skäl till att förändra det övergripande målet som
gäller för treårsperioden 1993/94-1995/96.

Resurser 1995/96

Ramanslag 102 697 000 kr

Resultatbedömning

Det är första året som SVA lämnar en årsredovisning. Sammantaget är års-
redovisningen välgjord och informativ. Behovet av fortsatt utveckling är dock
stort. För att förbättra resultatredovisningen anser regeringen att preciseringar
bör ske av prestationer och effekter. Dessa bör även kopplas till verksam-
hetens mål och därefter analyseras.

Regeringen konstaterar att RRV inte haft några invändningar i revisions-
berättelsen avseende SVA.

Slutsatser

Kostnaderna för SVA:s verksamhet beräknar regeringen för budgetåret 1995/
96 till 256 887 000 kr. Dessa finansieras dels genom bidrag över statsbud-
geten med 102 697 000 kr, dels med intäkter från uppdragsverksamheten
med 154 190 000 kr.

SVA:s verksamhet är uppdelad på en myndighetsdel och en uppdragsdel. I
verksamheten uppkommer en mängd gemensamma kostnader som skall för-
delas på dessa två verksamheter. För att ge incitament till god hushållning av
statsmedel samt att säkerställa en korrekt redovisning anser regeringen att ett
ramanslag i stället för hittillsvarande förslagsanslag införs för SVA:s verk-
samhet.

Regeringen har inga invändningar mot att foderlaboratoriet vid SLU över-
förs till SVA och har för detta ändamål överfört 1 425 000 kr från SLU till

SVA. SVA bör enligt regeringens uppfattning inte medges undantag från re-
geln att finansiera investeringar i anläggningstillgångar via lån i Riksgälds-
kontoret.

På grund av dagens statsfinansiella läge tvingas regeringen minska an-
slaget med 5 % jämfört med föregående år.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Statens veterinärmedicinska anstalt för budgetåret 1995/96 anvisar ett
ramanslag på 102 697 000 kr.

E 2. Distriktsveterinärorganisationen:
Uppdragsverksamhet

1993/94 Nettoinkomst 5 831 058
1994/95 Anslag 1 000

1995/96 Förslag 1 000

Under anslaget tas upp ett formellt belopp av 1 000 kr till uppdragsverk-
samhet vid Statens jordbruksverk för djurens hälso- och sjukvård.

Statens jordbruksverk är chefsmyndighet för distriktsveterinärorganisatio-
nen och skall bl.a. säkerställa genomförandet av skärpta djurskyddskrav och
verka för ett gott hälsotillstånd bland husdjuren.

Jordbruksverket har som chefsmyndighet ansvaret när det gäller ledning
av och samordning inom distriktsveterinärorganisationen. Verket ansvarar
bl.a. för central budget, löne- och taxesättning, arvodesuppbörd, tjänstetillsätt-
ningar, avtalsffågor och de förhandlingar som behövs.

Länsstyrelsen svarar för distriktsveterinärorganisationen i länet och utövar
tillsyn över andra praktiserande veterinärers verksamhet samt leder och sam-
ordnar åtgärder mot djursjukdomar.

Distriktsveterinärorganisationen är avpassad främst för att tillgodose beho-
vet av sjuk- och hälsovård hos djur inom animalieproduktionen och hos häs-
tar som används i jord- och skogsbruket. Om det finns djurskyddsskäl eller
där annan veterinärvård inte kan anvisas, är en distriktsveterinär skyldig att
även utöva djursjukvård för övriga husdjur. Distriktsveterinärorganisationen
skall, i samarbete med bl.a. den av lantbruksnäringen organiserade hälsokon-
trollverksamheten, medverka vid förebyggande åtgärder.

Driftskostnaderna för distriktsveterinärorganisationen har visat en nedåt-
gående trend under perioden 1991/92-1993/94. De minskade kostnaderna be-
ror främst på rationaliseringsåtgärder inom organisationen och ett lägre ut-
nyttjande av vikarier. Anslaget uppvisar för budgetåret 1993/94 en netto-
inkomst på drygt 5,8 miljoner kronor. Under budgetåret 1994/95 beräknas

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

kostnaderna för distriktsveterinärorganisationen m.m. uppgå till 114 180 000
kr och kostnaderna för inrättande av veterinärstationer till 15 miljoner kronor.
I de beräknade kostnaderna för distriktsveterinärorganisationen ingår inte kost-
nader för distriktsveterinärernas arvoden, då djurägama betalar dessa direkt
till resp, veterinär. Inte heller ingår kostnader för sociala avgifter på veterinä-
rernas arvoden. Verksamheten finansieras genom bidrag över statsbudgeten
med 88 734 000 kr och beräknade intäkter från djursjukvårdsavgifter med
40 466 000 kr.

Riksdagen har tagit ställning till bl.a. att det statliga huvudmannaskapet för
distriktsveterinärorganisationen behålls tills vidare samt att finansieringen av
organisationen läggs om den 1 juli 1995 genom att djursjukvårdsavgiften av-
skaffas och att ett ökat veterinärarvode skall erläggas av djurägaren (prop.
1993/94:150, bet. 1993/94:JoU32, rskr. 1993/94:403).

Regeringens överväganden

Jordbruksverkets årsredovisning visar att kostnaderna för distriktsveterinär-
organisationen har minskat under senare år, vilket främst får tillskrivas ett
minskat vikariebehov och därmed lägre lönekostnader. Enligt det förslag till
en förändrad distriktsveterinärorganisation, som Jordbruksverket överläm-
nade till Jordbruksdepartementet i oktober 1993, minskar statens årliga bud-
geterade kostnader för organisationen med ca 10 miljoner kronor per år. De
minskade kostnaderna kan hänföras främst till rationaliseringar av organisa-
tionen, som innebär personalminskning genom att behovet av extema vikarier
ytterligare reduceras, samt till en minskning av distriktsveterinärernas fasta
tjänstelön. Riksdagen har tagit ställning bl.a. till finansieringen av distrikts-
veterinärorganisationen (prop. 1993/94:150, bet. 1993/94:JoU32, rskr.
1993/94:403).

Regeringen beräknar att kostnaderna i fråga om djurens hälso- och sjuk-
vård för budgetåret 1995/96 uppgår till ca 368 miljoner kronor. I detta belopp
ingår även kostnader för distriktsveterinärernas arvoden inkl, sociala avgifter.
Regeringens beräkningar beträffande lönekostnaderna för distriktsveterinär-
organisationen baserar sig på preliminära uppgifter. Kostnaderna finansieras
dels genom bidrag över statsbudgeten med 101 289 000 kr, dels med intäkter
från verksamheten, dvs. i huvudsak avgifter från djurägama för djursjuk-
vård.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Distriktsveterinärorganisationen: Uppdragsverksamhet för budgetåret
1995/96 anvisar ett anslag på 1 000 kr.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

E 3. Bidrag till distriktsveterinärorganisationen

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

75 055 000

88 734 000

101 289 000

varav 67 114 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

Under anslaget anvisas medel för bidrag till distriktsveterinärorganisatio-
nen.

Jordbruksverket föreslår i sin anslagsframställning att regeringen anvisar
verket ett förslagsanslag mot bakgrund av Jordbruksverkets översyn av
distriktsveterinärorganisationen och prop. 1993/94:150, bet. 1993/94: JoU32,
rskr. 1993/94:403.

Regeringens överväganden

Med hänvisning till vad regeringen anfört under punkten E 2 beräknar rege-
ringen bidraget till 101 289 000 kr. Regeringen anser att anslaget bör ändras
från förslagsanslag till ramanslag. Förändringen motiveras av att Jordbruks-
verket därigenom ges bättre möjligheter att över tiden planera och styra verk-
samheten genom de möjligheter till anslagssparande och kreditutnyttjande
som ett ramanslag medger.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till distriktsveterinärorganisationen för budgetåret 1995/96 an-
visar ett ramanslag på 101 289 000 kr.

E 4. Bidrag till avlägset boende djurägare för veterinärvård

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

6 650 530

6 000 000

7 500 000

varav 5 000 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Under anslaget anvisas medel för att minska avlägset boende djurägares
kostnader för veterinärvård. Medel från anslaget har tidigare utgått i enlighet
med veterinärtaxeförordningen (1975:539). Veterinärtaxeförordningen upp-
hörde att gälla den 1 januari 1995 då förordningen (1994:1313) om avgifter
vid veterinär yrkesutövning trädde i kraft. Enligt denna förordning meddelar
Jordbruksverket föreskrifter om avgifter vid sådan veterinär yrkesutövning
som står under verkets tillsyn och som avser arbetesuppgifter som utförs av
bl.a. en distriktsveterinär.

Regeringens överväganden

Regeringen anser att beloppet 7,5 miljoner kronor är väl anpassat till belast-
ningen på anslaget under de senaste budgetåren. Jordbruksverket förutsätts
vid meddelandet av föreskrifter om bidrag till avlägset boende djurägare för
veterinärvård beakta storleken på de medel som budgeterats för ändamålet.
Förslaget innebären besparing på 1 miljon kronor, beräknat på 12 månader.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till avlägset boende djurägare för veterinärvärd för budgetåret
1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 7 500 000 kr.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

E 5. Djurhälsovård och dj ursky ddsfrämjande åtgärder

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

26 683 946

25 911 000

Reservation

6 794 733

1995/96 Förslag

39 151 000

varav 26 063 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Under anslaget anvisas medel för kostnader för prövning från djurskydds-
synpunkt av djurhållningsmetoder, inredningsdetaljer i stallar, m.m. och ut-
bildning i djurskyddstillsyn.

Under anslaget anvisas också medel för en del av den djurhälsovård som
tidigare finansierats inom ramen för jordbruksprisregleringen.

Statens jordbruksverks verksamhet beträffande djurskyddsfrämjande åtgär-
der har under budgetåret 1993/94 främst inriktats mot forskning, försök och
utvecklingsarbete för framtagning av alternativa inhysningssystem för värp-
höns. Dessutom har medel gått till den vidareutbildning i djurskydd som
Sveriges lantbruksuniversitet anordnar för djurskyddsinspektörer samt till pro-
jekt för olika djurslag inom animalieproduktionen.

För att täcka kostnader för provning från djurskyddssynpunkt av djurhåll-
ningsmetoder, inredningsdetaljer i stallar m.m. och kostnader för utbildning i
djurskyddstillsyn bör 9 miljoner kronor anvisas för budgetåret 1995/96, vil-
ket är en förstärkning av anslaget med 846 000 kr för att kunna bibehålla en
hög nivå på fjäderfäforskningen.

För den del av den djurhälsovård som tidigare finansierats inom ramen för
jordbruksprisregleringen bör anvisas 31,2 miljoner kronor, vilket är en ök-

ning med 43 000 kr för att förstärka kanslifunktionen i hästkontrollen. Övriga Prop. 1994/95:100
medel skall disponeras för arbetet med djurhälsovård hos Svensk husdjurs- Bilaga 10
skötsel och hos Sveriges slakteriförbund samt för djursjukdata, fårhälsovård
och stöd till biodlingen.

Regeringens överväganden

Enligt verksamhetsmålen skall Jordbruksverket säkerställa genomförandet av
de skärpta djurskyddskraven och verka för ett gott hälsotillstånd bland hus-
djuren. Regeringen anser att insatser för att ta fram alternativa inhysnings-
system för höns är mycket viktiga mot bakgrund av att förbudet mot att in-
hysa värphöns i bur träder i kraft den 1 januari 1999. De fortsatta insatserna
bör finansieras inom ramen för befintliga resurser.

Regeringen beräknar anslaget för budgetåret 1995/96 till 39 151 000 kr.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder för budgetåret
1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 39 151 000 kr.

E 6. Centrala försöksdjursnämnden

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

5 878 269

5613000

10 110 000

varav 5 770 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Riksdagen beslutade våren 1988 (prop. 1987/88:93, bet. 1987/88:JoU22,
rskr. 1987/88:327) om Centrala försöksdjursnämndens (CFN) roll som myn-
dighet Nämndens uppgifter framgår av förordningen (1988:541) med instruk-
tion för Centrala försöksdjursnämnden. De övergripande målen för myndighe-
ten är att samordna och planera frågor som rör försöksdjur. Nämnden har
bl.a. till uppgift att verka för att användningen av försöksdjur begränsas ge-
nom att främja utvecklingen av alternativa metoder samt svara för planeringen
av försöksdjursverksamheten och företa åtgärder för att förbättra situationen
inom försöksdjursområdet, sammanställa statistik över försöksdjursförbruk-
ningen samt följa de djurförsöksetiska nämndernas arbete och bedömning av
frågor om användning av försöksdjur.

CFN har i sin årsredovisning i de delar som avser resultatredovisningen
redogjort för resultaten inom de tre områden i vilka verksamheten kan inde-
las. I fråga om finansiellt stöd och initiering av forskning kring alternativa
metoder till djurförsök har insatserna inriktats främst mot sådana forsknings-
områden som bedömts som särskilt viktiga för att nå försöksdjursbesparande
effekter. De områden som prioriterats är bl.a. toxikologi och farmakologi. I

september 1993 genomförde CFN en internationell kongress om immunotoxi-
kologi bl.a. för att initiera forskning inom allergiområdet i syfte att på sikt
kunna ersätta djurtester. De forskningsrön som presenterades vid symposiet
har publicerats. Utvärderingen av CFN:s forskningssatsningar åren 1988—
1992, som genomförts av en extern expert, slutredovisades för CFN i decem-
ber 1993. I forskningsutvärderingen framhålls bl.a. att CFN i huvudsak har
använt de begränsade ekonomiska resurserna på ett riktigt och effektivt sätt.

Den redovisade statistiken över försöksdjursanvändningen tyder på att för-
brukningen av fåglar ökat under perioden 1990-1993. Den övervägande de-
len av dessa fåglar har använts för framställning av hyaluronsyra ur tuppkam-
mar samt för selektionsstudier och beteendestudier samt produktionsförsök
vad gäller höns och kycklingar. Flertalet av de båda senare försökstypema lig-
ger till grund för utvecklingen av alternativa burhållningssystem. För tiden fö-
re år 1990 ingick fåglar som använts i försök endast i liten utsträckning i
statistikredovisningen. Om fåglarna undantas vid sammanräkningen har den
totala användningen av försöksdjur undergått relativt små förändringar under
tidsperioden.

Riksrevisionsverkets revisionsberättelse innehåller inga anmärkningar.

Avtalet mellan staten, AB Astra och Pharmacia AB, rörande stöd till forsk-
ningen i fråga om framtagandet av alternativa metoder till djurförsök, löpte ut
den 30 juni 1993. För tiden därefter har något avtal ännu inte träffats. Som en
följd av den avtalslösa situationen sedan den 1 juli 1993 har CFN för bud-
getåren 1993/94 och 1994/95 kunnat anvisa enbart egna budgetmedel i forsk-
ningsstöd. Förhandlingar med läkemedelsföretagen om ett samarbete för att
även under kommande år stödja framtagningen av metoder som kan ersätta
djurförsök har dock fortsatt

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

Det har inte funnits skäl till att förändra de övergripande mål som gäller
för treårsperioden 1992/93-1994/95. Regeringen har den 4 november
1993 beslutat att de riktlinjer för verksamhetsinriktningen som gällt för
perioden 1992/93-1994/95 samt att de övergripande mål som anges i
regleringsbrevet för budgetåret 1993/94 även skall gälla för budgetåret
1995/96.

Resurser 1995/96

Ramanslag 10 110 000 kr

Planeringsram

1995/96

10 110 000 kr

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

Resultatbedömning

CFN:s årsredovisning visar att verksamheten under budgetåret 1993/94 be-
drivits i enlighet med nämndens instruktion och de övergripande mål och verk-
samhetsmål som angivits i regleringsbrevet. Ett av de verksamhetsmål som
anges i regleringsbrevet är att nämnden skall verka för att minska försöks-
djursanvändningen bl.a. genom att främja utvecklingen av alternativa meto-
der. Regeringen konstaterar att det vid bedömningen av hur försöksdjursan-
vändningen förändrats under en följd av år är viktigt att hänsyn tas till dels
vilka kriterier som under olika år gällt för inrapporteringen av försöksdjurs-
användningen, dels hur omfattningen av den forskning inom vilken djurför-
sök eller alternativa metoder är aktuella har förändrats. Med beaktande av det-
ta bedömer regeringen att utvecklingen av forsöksdjursanvändningen varit till-
fredsställande under senare år. Regeringen noterar med tillfredsställelse att det
i den externa utvärderingen av CFN:s forskningssatsningar åren 1988-1992
framhålls att CFN i huvudsak har använt de begränsade ekonomiska resurser-
na på ett riktigt och effektivt sätt

Regeringen noterar att något fortsatt avtal ännu inte kunnat slutas med
läkemedelsföretagen AB Astra och Pharmacia AB avseende forskningsstöd i
fråga om alternativa metoder till djurförsök. Regeringen anser att denna forsk-
ning är viktig och att forskningsinsatserna även i fortsättningen bör ligga på
en så hög nivå som möjligt. Eftersom en stor del av djurförsöken utförs inom
den konkurrensutsatta sektorn, är det angeläget att denna sektor bidrar med
medel till ifrågavarande forskning. För att bibehålla forskningen avseende
alternativ till djurförsök på en tillfredsställande nivå bör en avgiftsbeläggning
av den etiska prövningen av djurförsök övervägas. Härigenom kan resurser
frigöras för forskningen om alternativa metoder. Regeringen har för avsikt att
inom kort ge CFN i uppdrag att utreda bl.a. förutsättningarna och principerna
för en sådan avgiftsbeläggning.

Slutsatser

Regeringen anser att resultaten av CFN:s verksamhet är positiva i fråga om in-
verkan på forsöksdjursanvändningen och bedömer därför att de riktlinjer för
verksamhetsinriktningen som lades fast i 1992 års budgetproposition samt de
övergripande mål som senast angivits i regleringsbrevet för budgetåret 1994/
95 bör gälla även för budgetåret 1995/96. Regeringen beslutade också den
4 november 1993 att giltighetstiden för gällande riktlinjer skall förlängas och
omfatta även budgetåret 1995/96.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Centrala försöksdjursnämnden för budgetåret 1995/96 anvisar ett ram-
anslag på 10 110 000 kr.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

E 7. Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

77 642 492

72 150 000

102 874 000

varav 68 583 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Anslaget finansierar kostnader och ersättningar i samband med bekämpan-
de av eller beredskap mot smittsamma husdjurssjukdomar. Från anslaget ut-
betalas också ersättning för kostnader som uppkommit genom beslut om förin-
tande av bisamhällen, för bitillsynsmännens arvoden m.m. Vidare anvisas un-
der anslaget medel för bekämpande av leukos och Aujeszkys sjukdom.

Budgetåret 1993/94 innebar ett omfattande arbete för att kontrollera och
följa upp de fall av paratuberkulos på nötkreatur som påvisades hösten 1993.
Som en följd av utbrotten beslöt verket att utreda samtliga importer av nöt-
kreatur från Danmark under perioden 1989-1992. Arbetet pågår fortfarande
och målet är att bekämpa sjukdomen och härigenom kunna friförklara landet.
Under året har även ett kontrollprogram för hjorttuberkulos utarbetats och
programmet trädde i kraft den 1 juli 1994. Huvudman för kontrollprogram-
met är Svenska djurhälsovården. På salmonellaområdet har den fortsatta låga
frekvensen av smitta i husdjursproduktionen kunnat vidmakthållas. De på-
gående kontrollprogrammen avseende leukos hos nötkreatur och Aujeszkys
sjukdom hos svin följer de uppgjorda tidsprogrammen. Målsättningen är i
dag, vad gäller båda kontrollprogrammen, att alla besättningar skall vara fri-
förklarade avseende de två sjukdomarna budgetåret 1995/96.

Jordbruksverket har beräknat kostnaderna för bekämpande av smittsamma
husdjurssjukdomar till 37,5 miljoner kronor.

Jordbruksverket har hemställt om att 8 miljoner kronor anslås som bidrag
till obduktionsverksamhet, vilket innebär en ökning med ca 4,8 miljoner kro-
nor. Bakgrunden till detta är att verket för budgetåret 1995/96 beräknar att
den ordinarie obduktionsverksamheten ökar när obduktionsverksamheten in-
om tuberkulosbekämpningsprogrammet kommer i gång i full skala.

Jordbruksverket har beräknat de årliga kostnaderna för de sjukdomskon-
troller som krävs med anledning av ett EES-avtal till 10 miljoner kronor.

För bekämpande av leukos, Aujeszkys sjukdom och maedi-visna hos får
har Svensk husdjursskötsel och Djurhälsovården, som är huvudmän för
bekämpningsprogrammen, beräknat kostnaderna för budgetåret 1995/96 till
31 000 000 kr, 5 400 000 kr resp. 8 250 000 kr.

Jordbruksverket föreslår vidare att bekämpningsprogram för sjukdomarna
bovin virusdiarré, infektiös bovin rhinotracheit (IBR) och tuberkulos hos häg-
nad hjort inrymms under anslaget. Programmen är delvis en följd av tilläggs-
garantiansökningar i EES-avtalet och EU. För dessa begär myndigheten sam-
manlagt 28 605 000 kr. Jordbruksverket föreslår därför att 47 149 000 kr an-
slås till anslagsposten. Inom tidigare angiven kostnadsram bör även bekämp-
ningsprogram för maedi-visna bekostas.

Regeringens överväganden

Regeringen beräknar kostnaderna för bekämpande av smittsamma husdjurs-
sjukdomar till 37,5 miljoner kronor.

Bekämpningsprogrammen för leukos och Aujeszkys sjukdom löper under
5 resp. 10 år. Bekämpningen sker inom ramen för lagen (1985:342) om kon-
troll av husdjur m.m. Sjukdomarna kan orsaka betydande produktionsförlus-
ter och förekomst av sjukdomarna i landet kan leda till handelsrestriktioner
från andra länder. Regeringen anser det viktigt att bekämpningsprogrammen
fullföljs. Regeringen anser det även viktigt att bekämpningsprogram för sjuk-
domarna bovin virusdiarré, IBR och bovin hjorttuberkulos kan inrymmas un-
der anslagsposten. Under förevarande anslag bör därför beräknas en post på
47 149 000 kronor för bekämpning av sjukdomar.

Sverige har i ett internationellt perspektiv ett mycket gott läge i fråga om an-
talet fall av smittsamma husdjurssjukdomar. Obduktioner av djur är ett viktigt
medel för att kontrollera och dokumentera sjukdomsläget i landet. Regeringen
föreslår att 2 150 000 kr avsätts som bidrag till obduktionsverksamheten. En
höjning av anslagsposten i enlighet med Jordbruksverkets hemställan, bör där-
emot inte ske. Obduktionerna med avseende på tuberkulos hos hjortdjur får så-
ledes rymmas inom ramen för dessa medel.

Regeringen bedömer att 10 miljoner kronor bör anvisas för utveckling av
sjukdomskontrollprogram och genomförande av sjukdomskontroller som
krävs för att infria de krav som förväntas med anledning av EES-avtalet.

Regeringen föreslår att anslaget förs upp med 102 874 000 kr. Förslaget
innebär en besparing på 3 567 000 kr, beräknat på 12 månader.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar för budgetåret

1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 102 874 000 kr.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

6 Riksdagen 1994195. 1 samt. Nr 100. Bilaga 10

F. Växtskydd och jordbrukets miljöfrågor Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

Inledning

Verksamheten inom växtskyddsområdet omfattar frågor om utsädeskontroll,
frågor om intagning av växtsorter på sonlista samt växtförädlarrättsärenden,
frågor om funktionsprovningar och tekniska utvärderingar m.m. av lant-
bruks- och entreprenadmaskiner samt frågor om bekämpning av växtskade-
görare.

De övergripande målen för verksamhetsområdet är beträffande utsädes-,
sortliste- och växtförädlarrättsfrågor att förse lantbruksnäringen med utsäde
och sorter av fullgod kvalitet för att därigenom främja ett effektivt jordbruk.
Anslaget för bekämpande av farliga växtsjukdomar syftar till att möjliggöra en
snabb och effektiv bekämpning av till landet introducerade karantänsskade-
görare, vilket i förlängningen kan bidra till en minimerad användning av
bekämpningsmedel.

Funktionsprovningar och tekniska utvärderingar m.m. av lantbruks- och
entreprenadmaskiner syftar till att säkerställa att föreskrivna arbetarskydds-
krav uppfylls av vissa typer av maskiner i drift samt att via opartiska prov-
ningar och tekniska utvärderingar av maskiner och teknisk utrustning medver-
ka till en minimerad påverkan på naturmiljön, djurmiljön och arbetsmiljön av
dessa maskiner och tekniska utrustningar.

På maskinprovningsområdet återkommer regeringen med särskild proposi-
tion i ämnet.

För budgetåret 1995/96 föreslås inga förändringar i övrigt av verksamhe-
ten eller av verksamhetsinriktningarna på området.

Under anslaget F 6. Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket har tidigare
anvisats medel till ekologisk odling, åtgärder för att bevara biologisk mång-
fald samt natur- och kulturmiljövärden i odlingslandskapet. Dessa områden
kommer framöver att behandlas i det svenska miljöprogrammet inom ramen
för förordningen (EEG) nr 2078/92. Detta innebär att det framför allt är frå-
gor om bekämpningsmedelsanvändning, näringsläckage samt ammoniakav-
gång inom jordbruket och trädgårdsnäringen som kommer att behandlas un-
der ifrågavarande anslag. Detta är prioriterade områden vad gäller det svenska
miljöarbetet inom EU och i andra internationella sammanhang.

För budgetåret 1995/96 föreslås oförändrad medelstilldelning till bekämp-
ningsmedels- och näringsläckageprogrammet. 4,2 miljoner kronor föreslås
satsas på ett handlingsprogram rörande trädgårdsnäringens miljöfrågor.

Den beräknade utgiftsutvecklingen på växtskydds- och miljöområdet till
följd av tidigare fattade beslut samt förslagen i 1995 års budgetproposition är
följande:

Utgift Anvisat Förslag varav beräknat för

1993/94 1994/95 1995/96 juli 95-juni 96

52,1 47,8 50,4 33,4

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

F 1. Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag 1 000

1995/96 Förslag 1000

Under anslaget tas upp ett formellt belopp av 1 000 kr till uppdragsverk-
samhet vid Statens utsädeskontroll (SUK).

SUK är centralt organ för den statliga utsädeskontrollverksamheten med
uppgift att mot fastställda avgifter verkställa analysering, provtagning och
certifiering m.m. av utsädesvaror samt att bedriva viss försöksverksamhet.

SUK:s organisation m.m. framgår av förordningen (1988:860) med in-
struktion för Statens utsädeskontroll.

De övergripande målen för myndigheten är att verka för att ett fullgott ut-
säde används i landet med syfte bl.a. att få till stånd en minskad användning
av bekämpningsmedel för att på så sätt främja en effektiv växtodling i landet.

SUK har i sin årsredovisning i den del som avser resultatredovisningen
redovisat den avgiftsfinansierade verksamheten i fem verksamhetsområden;
certifiering, analysering, sortkontroll, sortprovning och övrigt.

Den avgiftsfinansierade verksamheten skall medverka till en höjning av
utsädeskvaliteten främst från sundhetssynpunkt. Vidare skall kontrollkostna-
dens andel av utsädespriset nedbringas till en nivå som motsvarar den som
rådde budgetåret 1988/89.

RRV:s revisionsberättelse innehåller inga invändningar.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

För perioden 1994/95-1996/97 bör det övergripande målet för utsädes-
kontrollen vara att verka för att fullgott utsäde används för att bl.a.
minimera användningen av bekämpningsmedel. Därmed kan en effektiv
växtodling främjas.

Resurser 1995/96

Anslag 1 000 kr

Förslagsanslag 691 000 kr

Beräknade avgiftsinkomster 24 000 000 kr

Resultatbedömning

SUK:s årsredovisning visar att den resultatmässiga nedåtgående trenden för
myndigheten har brutits. I tabellform redovisas olika nyckeltal såsom fakture-
ring, driftsbidrag, resultat, balansomslutning samt antal anställda under en
femårsperiod. Samtidigt som faktureringen under perioden har minskat har
också övriga nyckeltal som resultat, likviditet och balansomslutning varit vi-
kande. Personalnedskärningar och andra rationaliseringar har dock från bud-
getåret 1992/93 vänt utvecklingen. Omsättningen per årsanställd är budgetåret
1993/94 den högsta för femårsperioden.

För de olika verksamhetsområdena är kostnadstäckningsgraden över
100 % utom för analysering vilket beror på sjunkande volymer.

Den genomsnittliga kontrollavgiften under en femårsperiod redovisas och
SUK konstaterar att priset på myndighetens tjänster inte har förändrats jäm-
fört med föregående verksamhetsår.

Beträffande kvaliteten på det utsäde som certifieras anför SUK att en över-
syn av SUK:s ADB-baserade registreringssystem kommer att ske vilket kom-
mer att ge möjlighet till sammanställningar beträffande förändringar av ut-
sädeskvaliteten.

Myndighetens ekonomiska resultat innebär ett överskott på 1 480 000 kr.
Statens förräntningskrav har således uppnåtts. Resultatet belastas med om-
ställningskostnader på 2,6 miljoner kronor för avvecklingen av lokaler i
Skara.

Regeringen konstaterar att RRV inte haft några invändningar i revisions-
berättelsen avseende utsädeskontrollen.

Slutsatser

SUK har under en följd av år framgångsrikt arbetat med att rationalisera och
effektivisera den statliga utsädeskontrollverksamheten. Från att år 1990 varit
lokaliserade till fyra platser (Umeå, Skara, Landskrona och Lund) med ca
100 anställda samt dragits med betydande underskott i verksamheten är i dag
personalstyrkan reducerad till ca 40 personer och lokaliserade till en enhet i
Svalöv. Verksamhet som tidigare varit anslagsberoende har i ökad utsträck-
ning avgiftsbelagts.

SUK:s kapitalförsörjningsmodell för investeringar i anläggningstillgångar
(avkastningspliktigt statskapital med konsolideringsansvar) kommer från bud-
getåret 1995/96 att ersättas med lån i Riksgäldskontoret.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1995/96
anvisar ett anslag på 1 000 kr.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

F 2. Bidrag till Statens utsädeskontroll

1993/94 Utgift 2 385 000

1994/95 Anslag 819 000

1995/96 Förslag 691 000

varav 455 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Anslaget disponeras för rådgivning och upplysning, tillsyn av efterlevnad
av lagar och förordningar på området, deltagande i de internationella organi-
sationerna på området såsom Internationella frökontrollorganisationen (ISTA)
och OECD samt arbete med samordning av frökontrollverksamhet i landet.

SUK har i sin årsredovisning i den del som avser resultatredovisningen
redovisat den anslagsfinansierade verksamheten i tre verksamhetsområden;
tillsyn, internationell verksamhet och utredningar.

Den anslagsfinansierade verksamheten skall renodlas till att i huvudsak
endast omfatta utsädeskontrollens internationella verksamhet.

RRV:s revisionsberättelse innehåller inga invändningar.

Regeringens överväganden

Anslaget omfattade budgetåret 1993/94 11 % av den totala verksamheten
inom utsädeskontrollen och uppgick till 2 850 000 kr. Tillsynsverksamheten
omfattar huvudsakligen regler om kvalitetsdeklaration av utsäde av växtslag
som inte omfattas av EG:s certifieringssystem. Kostnaden för denna verksam-
het har av SUK uppskattats till ca 400 000 kr. Regeringen anser att det är rim-
ligt att kvaliteten på denna typ av utsäde kan upprätthållas utan statlig medver-
kan. Utsädesförordningen bör därför förändras i enlighet härmed.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till Statens utsädeskontroll för budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 691 000 kr.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

F 3. Statens växtsortnämnd

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

288 140

647 000

1 002 000

varav 665 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Nämnden skall enligt sin instruktion handha uppgifter enligt växtförädlar-
rättslagen (1971:392) och utsädesförordningen (1993:1375). Nämnden full-

gör de skyldigheter som åligger myndighet enligt konventionen den 2 decem- Prop. 1994/95:100
ber 1961 för skydd av växtförädlingsprodukter. Bilaga 10

Växtsortnämnden har av regeringen undantagits från reglerna om resultat-
redovisning i förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och
anslagsframställning.

RRV:s revisionsberättelse innehåller inga invändningar.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

Det har inte funnits skäl att ändra på de övergripande mål som gäller for
treårsperioden 1993/94-1995/96.

Resurser 1995/96

Ramanslag 1 002 000 kr

Beräknade avgiftsinkomster 1 100 000 kr

Resultatbedömning

Den ekonomiska rapportering som upprättats bedömer regeringen vara till-
fredsställande. Regeringen konstaterar att Riksrevisionsverket (RRV) inte
haft några invändningar i revisionsberättelsen.

Slutsatser

Sammantaget innebär bedömningen att de riktlinjer som lades fast i 1994 års
budgetproposition bör gälla även för budgetåren 1995/96 och 1997.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Statens växtsortnämnd for budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på
1 002 000 kr.

F 4. Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet

F 5. Bidrag till Statens maskinprovningar

För innevarande budgetår har ett anslag på 1 000 kr anvisats för uppdrags-
verksamhet vid Statens maskinprovningar, F 4, samt ett förslagsanslag på
5 165 000 kr anvisats för bidrag till Statens maskinprovningar. Med stöd av

regeringens bemyndigande den 3 februari 1994 tillkallades en särskild utre- Prop. 1994/95:100
dare med uppdrag att utreda förutsättningarna för verksamheten vid Statens Bilaga 10
maskinprovningar. Den särskilde utredaren har i mars 1994 avlämnat betän-
kandet (Ds 1994:47) Bolagisering av Statens maskinprovningar. I avvaktan
på att beredningen av de frågor som hänger samman med utredarens förslag
slutförs beräknas anslaget F 4 till 1 000 kr samt anslaget F 5 till 8 106 000 kr

i förslaget till statsbudget för nästa budgetår.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen, i avvaktan på en särskild proposition i
ämnet,

1. till Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet för budgetåret
1995/96 beräknar ett anslag på 1 000 kr,

2. till Bidrag till Statens maskinprovningar för budgetåret 1995/96 be-
räknar ett förslagsanslag på 8 106 000 kr.

F 6. Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

40 770 271

38 513 000

36 634 000

Reservation

53 802 146

varav 24 250 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Medel ur anslaget disponeras för att genom försöks-, utvecklings-, infor-
mations- och rådgivningsverksamhet styra utvecklingen inom jordbruket och
trädgårdsnäringen mot minskat växtnäringsläckage, säkrare och minskad an-
vändning av kemiska bekämpningsmedel och bevarande av biologisk mång-
fald.

För budgetåret 1994/95 har anvisats 38,5 miljoner kronor, varav 5,4 miljo-
ner kronor för minskat växtnäringsläckage, 15,4 miljoner kronor för minska-
de risker vid användning av bekämpningsmedel, 7,8 miljoner kronor för eko-
logisk produktion samt 10 miljoner kronor som en engångsanvisning för en
informationskampanj om biologisk mångfald i odlingslandskapet

Jordbruksverket föreslår att oförändrat 28,5 miljoner kronor jämte pris-
och löneomräkning anslås under anslaget för att med oförändrad ambitions-
nivå genomföra miljöförbättrande åtgärder i jordbruket och trädgårdsnäring-
en. Enligt verket är det möjligt att vid denna resurstilldelning nå de miljömål
som är uppsatta.

Jordbruksverket har enligt regeringsuppdrag presenterat ett handlingspro-
gram rörande trädgårdsnäringens miljöfrågor. För att kunna genomföra detta
program yrkar verket på en utökad medelstilldelning om 11 miljoner kronor
för budgetåret 1995/96. Medlen skall i första hand utgå under en treårsperiod.

Verket anser det angeläget att under år 1995 lägga fast vilka mål som skall
ställas upp för användningen av bekämpningsmedel efter år 1996.

Regeringens överväganden

Jordbruksverket har bedömt att uppsatta miljömål skall kunna nås vid oföränd-
rad medelstilldelning under anslaget. För budgetåret 1994/95 anslogs 7,8 mil-
joner kronor till ekologisk produktion under anslaget. Denna tilldelning skall
tas bort från detta anslag och behandlas framöver i det svenska miljöprogram-
met inom ramen för EG:s förordning 2078/92.

Regeringen anser att 4,2 miljoner kronor skall anslås för handlingspro-
gram rörande trädgårdsnäringens miljöfrågor. Därutöver användes inom ram-
en för anslaget drygt 5,2 miljoner kronor för trädgårdsnäringens miljöfrågor.
Oförändrat 23,1 miljoner kronor skall anslås för bekämpningsmedelsprogram-
met och 8,1 miljoner kronor för näringsläckageprogrammet.

Vad gäller biologisk mångfald och odlingslandskapet behandlas dessa frå-
gor framöver i det svenska miljöprogrammet inom ramen för EG:s förordning
2087/92. Regeringen avser att under år 1995 återkomma till frågan om vilka
mål som skall gälla för användningen av bekämpningsmedel efter år 1996.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket för budgetåret 1995/96 anvisar
ett reservationsanslag på 36 634 000 kr.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

F 7. Bekämpande av växtsjukdomar

1993/94 Utgift 866 203

1994/95 Anslag 2 629 000

1995/96 Förslag 3 943 000

varav 2 629 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Från anslaget utbetalas ersättningar för kostnader till följd av åtgärder mot
växtskadegörare enligt växtskyddslagen (1972:318) samt för vissa förluster
till följd av sådana åtgärder. Kostnader för beredskapsåtgärder mot karantäns-
skadegörare betalas också från detta anslag, liksom kostnader för undersök-
ningar av växtprover som av växtinspektionen överlämnas för laboratoriemäs-
sig diagnostisering.

Statens jordbruksverk föreslår att anslaget förs upp med 5 250 000 kr
under budgetåret, och att verket bemyndigas att använda högst 1 miljon kro-
nor för brådskande undersökningar i samband med växtinspektion.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att anslaget tas upp med 3 943 000 kr under perioden.
Regeringen har därvid räknat med högst 900 000 kr för brådskande undersök-
ningar i samband med växtinspektion.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bekämpande av växtsjukdomar for budgetåret 1995/96 anvisar ett för-
slagsanslag på 3 943 000 kr.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

G. Livsmedel

Inledning

Livsmedelsfrågoma är viktiga för konsumenterna. Konsumenternas intresse
av bra mat till rimliga priser bör dominera livsmedelspolitiken och konsumen-
ten skall stå i centrum för livsmedelspolitiken. En fri handel med livsmedel
inom EU förutsätter en effektiv livsmedelskontroll. Konsumenterna har ett in-
tresse av att varorna märks tydligt och att skadliga ingredienser och tillsatser
utesluts.

Sverige skall aktivt verka för att inom EU bl.a. förstärka livsmedelskon-
trollen, minimera användningen av tillsatser, införa en bättre märkning av livs-
medel samt öka livsmedlens tjänlighet genom fördjupade kvalitets- och hälso-
krav.

En av Statens livsmedelsverks huvudsakliga uppgifter är att bevaka kon-
sumentintresset inom livsmedelsområdet Enligt regeringens mening bör kon-
sumentintresset i verksamheten understrykas ytterligare. Regeringen föreslår
därför i det följande att det övergripande målet för Livsmedelsverket skall
vara att i konsumenternas intresse verka för säkra livsmedel av god kvalitet,
redlighet i livsmedelshanteringen samt bra matvanor. Konsumenterna skall
känna trygghet och ha de kunskapsmässiga förutsättningarna att kunna välja
fullgoda livsmedel för en näringsriktig och prisvärd kost.

Det finns ett starkt samband mellan kosten och hälsan. Livsmedelsverket
har, i samarbete med Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen, den 31 oktober
1994 på regeringens uppdrag redovisat ett förslag till nationell handlingsplan
för nutrition. Huvudmålet för handlingsprogrammet skall enligt förslaget vara
att genom förbättrade mat- och motionsvanor befrämja hälsa samt förebygga
sjuklighet och för tidig död i kostrelaterade sjukdomar samt att minska de
sociala klyftorna med avseende på dessa sjukdomars förekomst. Förslaget
remissbehandlas för närvarande.

Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden harfr.o.m. den 1 juli 1993 be-
ställaransvaret för jordbruks- och viss livsmedelsstatistik. En stor del av
nämndens arbete under 1993 och 1994 har därför varit att anpassa den
svenska jordbruks- och livsmedelsstatistiken till de krav som EG ställer för
motsvarande statistik. Ett fortsatt anpassnings- och utredningsarbete förutses
för den första tiden av ett EU-medlemskap. För budgetåret 1995/96 görs
vissa besparingar på de objektiva skördeuppskattningama. De ökade kost-
nader som en anpassning till EG:s krav medför beräknas täckas av medel från
EG.

Det svenska systemet för industrins råvarukostnadsutjämning upphör vid
ett EU-medlemskap. Det gäller även rabatteringssystemet för svensktillverkad
stärkelse för tekniskt bruk. Vissa utbetalningar kan dock finnas kvar efter den
1 juli 1995 varför anslaget ändå bör vara kvar.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

Den beräknade utgiftsutvecklingen på livsmedelsområdet till följd av tidi-
gare fattade beslut samt förslagen i 1995 års budgetproposition är följande:

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

Utgift Anvisat Förslag varav beräknat för

1993/94 1994/95 1995/96 juli 95-juni 96

586,0 556,3 425,8 282,8

G 1. Statens livsmedelsverk

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

81 285 167

91 420 000

136 294 000

varav 90 112 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Statens livsmedelsverk är central förvaltningsmyndighet med uppgift att
handlägga frågor om livsmedel, i den mån sådana frågor inte skall handläggas
av någon annan myndighet Verket är chefsmyndighet för besiktningsveteri-
närorganisationen. Livsmedelsverkets organisation m.m. framgår av förord-
ningen (1988:857) med instruktion för Statens livsmedelsverk.

De huvudsakliga uppgifterna för verket är att bevaka konsumentintresset
inom livsmedelsområdet, utöva tillsyn enligt livsmedelslagen (1971:511)
samt leda och samordna livsmedelskontrollen, verkställa utredningar och prak-
tiskt vetenskapliga undersökningar om livsmedel och kostvanor, medverka
till att statsmakternas riktlinjer i fråga om kost och hälsa fullföljs, informera
om sådana förhållanden på livsmedelsområdet som är viktiga för konsumen-
terna samt godkänna laboratorier för livsmedelsundersökningar.

De övergripande mål som lagts fast för verksamheten är följande.
Livsmedelsverket skall

- utforma reglerna för produktion och hantering av livsmedel och livsmedels-
kontroll så, att de livsmedel som saluhålls är av god kvalitet och kon-
sumenterna skyddas mot hälsorisker och oredligt förfarande,

- genom information och utbildning om sambanden mellan kosten och
hälsan ge konsumenterna de kunskapsmässiga förutsättningarna att göra
ett totalt sett hälsosamt val av olika livsmedel, samt

- underlätta för konsumenterna att välja livsmedel som tillgodoser deras
önskemål.

Livsmedelsverkets inkomster består bl.a. av avgifter för köttbesiktning
m.m., kontroll av läkemedelsrester och bekämpningsmedelsrester i anima-
liska och vegetabiliska livsmedel, avgiftsmedel för central tillsyn som över-
förs till verket från kommunerna, avgifter för provtagning och undersökning
vid större livsmedelsanläggningar samt avgifter för tillstånd m.m. Dessutom
erhålls inkomster för uppdragsverksamhet, publikationer och kursverksam-
het. Inkomsterna utgör ca 65 % av verkets finansiering.

Livsmedelsverket har i sin fördjupade anslagsframställning redovisat verk-
samheterna inom delområdena normarbete, livsmedels- och dricksvattentill-
syn, laboratorietillsyn, kontroll av främmande ämnen och bekämpningsme-
delsrester i animalier resp, vegetabilier, utåtriktad informationsverksamhet,
kost- och hälsaarbete, toxikologisk verksamhet samt utveckling av analysme-
toder för livsmedelstillsyn.

Livsmedelsverket har under perioden 1990/91-1992/93 ökat sin omsätt-
ning med 20 % mätt i fasta priser. Intäkterna har ökat med 42 % under mot-
svarande period. Ökningen beror till stor del på den skärpta livsmedelskon-
trollen samt på den utvecklade kontrollen av bekämpningsmedelsrester i
vegetabilier och läkemedelsrester m.m. i animaliska livsmedel. Besiktnings-
veterinärorganisationen redovisar en ökad produktivitet under perioden med
22 %.

De utökade tillsynsuppgifter som beslutet om den skärpta livsmedelskon-
trollen inneburit, har enligt verket kunnat lösas på ett i stort sett tillfredsställ-
ande sätt. Verksamheterna vid kontrollslakteriema och exportanläggningama
bedöms uppfylla lagstiftningens krav. Förutsättningar har skapats för små-
skalig slakt. Egenkontrollprogram har fastställts för alla livsmedelsanlägg-
ningar som Livsmedelsverket har tillsynsansvar över. På ett flertal anlägg-
ningar har även revision av egenkontrollprogrammen utförts. Livsmedels-
verkets stöd till kommunerna vid uppbyggandet av den skärpta livsmedels-
kontrollen var i den inledande fasen otillräckligt. De rekryteringar som verket
gjort under treårsperioden har huvudsakligen inriktats på att förstärka detta
stöd. Under det senaste verksamhetsåret redovisar Livsmedelsverket ett om-
fattande stöd till kommunerna. I genomsnitt har vaije livsmedelsinspektör fått
3-4 dagars utbildning av verket.

Kommunernas tillsyn över livsmedelsanläggningar har ökat genom införan-
det av den skärpta livsmedelskontrollen. Egenkontrollprogram har fastställts
för ca 65 % av de anläggningar som skall ha sådana program. Livsmedelsver-
kets underlag tyder på att kommunerna inte alltid använt tillsynsavgiftema
som avsetts, nämligen för provtagning och undersökning.

Vad gäller dricksvattentillsynen är dricksvattenproducentema och kom-
munerna enligt verket väl medvetna om gällande bestämmelser. De riskin-
venteringar som gjorts visar emellertid att producenterna måste engageras i
större omfattning när det gäller förebyggande åtgärder inom egentillsynen
samt att egenkontrollprogrammen bör ses över och kompletteras.

Livsmedelsverket har under perioden utvecklat ett tjugotal analysmetoder
för veterinärmedicinska preparat Inom bekämpningsmedelsområdet har ana-
lysmetoder utvecklats för sex olika substansgrupper vilket innebär att ett stort
antal enskilda bekämpningsmedel kan analyseras. Vidare har en s.k. multi-
metod utvecklats och anpassats så att ca 160 olika bekämpningsmedel kan
analyseras.

Resultaten från kontrollen av läkemedelsrester i svenskt producerat kött ty-
der på att bruket av läkemedel har en sådan begränsad omfattning och hand-
has på ett sådant sätt att det mycket sällan finns rester i köttet När det gäller

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

kontrollen av importerat kött befinner den sig i ett uppbyggnads- och utveck-
lingsskede. De resultat som hittills erhållits tyder emellertid på att det kött som
importeras ytterst sällan innehåller läkemedelsrester.

Enligt resultaten av kontrollen av bekämpningsmedelsrester i vegetabilier
under perioden innehöll mellan 3,0-4,2 % av de undersökta proven halter
över gällande gränsvärden. Bekämpningsmedelsrester påträffades oftare i
importerade produkter jämfört med de inhemskt odlade.

Verket bedömer att importkontrollen fungerar väl, men att kommunernas
kontroll av livsmedel som inte omfattas av reglerna om särskild införselkon-
troll är bristfällig.

Resultaten från kost- och hälsaarbetet visar bl.a. att majoriteten av befolk-
ningen har goda kunskaper om sambandet mellan kost och hälsa och vilka för-
ändringar som från hälsosynpunkt bör göras i konsumtionen av olika livs-
medel.

I sin anslagsframställning har Livsmedelsverket hemställt att ytterligare 5,4
miljoner kronor tillförs anslaget för att finansiera tio nya tjänster med anled-
ning av ett svenskt medlemskap i EU. Enligt verket finns behovet av de nya
tjänsterna för den normgivande verksamheten. Vidare har verket anfört att
finansieringen av kontrollen av bekämpningsmedelsrester i vegetabilier och
främmande ämnen i animaliska livsmedel måste ses över vid ett svenskt med-
lemskap i EU.

I sin årsredovisning redovisar Livsmedelsverket resultatredovisningen i
verksamhetsområdena normgivning, tillsyn och kontroll, information och på-
verkan samt kunskapsuppbyggnad. Av redovisningen framgår bl.a. att verket
under året i stort sett slutfört arbetet med att anpassa svensk livsmedelslag-
stiftning till EG:s bestämmelser i enlighet med EES-avtalet.

Besiktningsveterinärorganisationen, som under de senaste åren redovisat
underskott i verksamheten, redovisar ett ekonomiskt resultat på 853 615 kr
för budgetåret 1993/94. Det ackumulerade underskottet för verksamheten har
därmed reducerats till 4 915 000 kr. Det ekonomiska målet full kostnadstäck-
ning uppnåddes således för verksamheten i sin helhet. För vissa verksam-
heter, bl.a. renkontrollslakterier redovisas dock underskott i verksamheterna.

Den avgiftsfinansierade kontrollen av bekämpningsmedelsrester i vegetabi-
lier redovisade ett underskott med 3 004 671 kr, vilket reducerade det ackumu-
lerade överskottet till 14,6 miljoner kronor.

För kontrollen av läkemedelsrester i animaliska livsmedel redovisades ett
underskott med 346 475 kr, vilket reducerade det ackumulerade överskottet
till 4,5 miljoner kronor.

Livsmedelsverkets anslagssparande uppgick för budgetåret 1993/94 till
11 655 585 kr, vilket utgör drygt 12 % av det tilldelade ramanslaget. Av
dessa medel utgör dock 7 832 000 kr förutbetalda årliga tillsynsavgifter av-
seende budgetåret 1994/95 som i enlighet med ändrad redovisningsprincip
förts som inkomst mot anslaget.

Riksrevisionsverkets revisionsberättelse innehåller inte några invänd-
ningar.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

Enligt förordningen (1988:372) om bidrag till åtgärder mot radon i egna-
hem kan statliga bidrag lämnas till kostnader för åtgärder i syfte att minska
radondotterhalten i en- och tvåbostadshus som bidragstagaren äger och själv
bor i (egnahem). Bidrag lämnas med högst 15 000 kr. Boverket har i sin
anslagsframställning föreslagit att bidrag i fortsättningen även skall kunna
lämnas för radonsanering av vatten. Enligt verket kan radonhalten i vatten
sänkas genom filtrering av vattnet, vilket innebär en investering om ca 30 000
kr per vattenbrunn. Boverkets anslagsframställning har överlämnats till Jord-
bruksdepartementet i denna del.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

Följande övergripande mål skall gälla för den verksamhet som Livsme-
delsverket ansvarar för. Livsmedelsverket skall i konsumenternas in-
tresse verka för säkra livsmedel av god kvalitet, redlighet i livsmedels-
hanteringen samt bra matvanor.

Resurser 1995/96

Ramanslag 136 294 000 kr

Anslag 1 000 kr

Planeringsram

1995/96

136 294 000 kr

Resultatbedömning och fördjupad prövning

Livsmedelsverkets årsredovisning och fördjupade anslagsframställning är väl-
strukturerade, mycket informativa och ger en god bild av verksamheten. Re-
sultatredovisningen bedömer regeringen som tillfredsställande. De resultatana-
lyser som finns i årsredovisningen kan dock utvecklas ytterligare och göras
tydligare.

Årsredovisningen och den fördjupade anslagsframställningen visar att verk-
samheten bedrivs med sådan inriktning att de verksamhetsmål som gällt bör
kunna nås. Mot bakgrund av Sveriges internationella åtaganden har en förenk-
ling av reglerna på livsmedelsområdet dock inte varit möjlig.

Livsmedelsverkets besparingsprogram har fullföljts under verksamhets-
året. Regeringen noterar vidare med tillfredsställelse att verket genom olika åt-
gärder lyckats uppnå väsentliga besparingar inom besiktningsveterinärorga-
nisationen. Organisationen, som under de senaste åren redovisat underskott i

verksamheten, har budgetåret 1993/94 uppnått balans i ekonomin för verk-
samheten som helhet.

Enligt regeringens mening finns inte skäl att föreslå någon ändring i inrikt-
ningen av verksamheten.

Slutsatser

Mot bakgrund av den fördjupade prövningen gör regeringen sammantaget
den bedömningen att verksamheten vid Livsmedelsverket har bedrivits på ett
ändamålsenligt sätt.

En av Livsmedelsverkets uppgifter är att bevaka konsumentintresset inom
livsmedelsområdet. Enligt regeringens bedömning bör konsumentintresset i
verksamheten understrykas ytterligare. Övergripande mål for den verksamhet
som Livmedelsverket ansvarar för skall vara följande. Livsmedelsverket skall
i konsumenternas intresse verka för säkra livsmedel av god kvalitet, redlighet
i livsmedelshanteringen samt bra matvanor. Regeringen föreslår således inte
någon förändring i inriktningen av verksamheten.

Det är angeläget att konsumentintresset betonas i verksamheten, särskilt
mot bakgrund av ett svenskt medlemskap i EU. Frågor om märkning av livs-
medel och användningen av tillsatser i livsmedelsproduktionen är enligt rege-
ringens mening exempel på områden där det är viktigt att Livsmedelsverket
aktivt verkar för att söka påverka EU:s regler i en konsumentvänlig riktning.

Mot bakgrund av det statsfinansiella läget har medelsbehovet beräknats
med utgångspunkt i en real minskning av utgifterna om 5 %. Resursförstärk-
ningarna för den normgivande verksamheten får lösas genom ompriorite-
ringar och ianspråktagande av anslagssparande. Som inledningsvis nämnts
har regeringen för avsikt att under våren 1995 tillsätta en utredning med upp-
drag att bl.a. granska den samlade administationen inom livsmedelsområdet.
Mot bakgrund härav har någon planeringsram för Livsmedelsverket inte an-
getts.

När det gäller finansieringen av kontrollen av bekämpningsmedelsrester i
vegetabilier och främmande ämnen i animalier har regeringen för avsikt att ge
Livsmedelsverket ett uppdrag i fråga om finansiering av kontrollen.

Livsmedelsverket arbetar för närvarande i samråd med Statens strålskydds-
institut och Socialstyrelsen med att fastställa ett gränsvärde för radon i dricks-
vatten. Vidare är, enligt vad regeringen erfarit, metoderna för en effektiv ra-
donsanering av vatten ännu inte färdigutvecklade. Mot bakgrund därav vidtar
regeringen ingen åtgärd med anledning av Boverkets framställning att bidrag i
fortsättningen även skall kunna lämnas till radonsanering av vatten.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner att den övergripande målsättningen för verksamheten inom
Statens livsmedelsverkets ansvarsområde skall vara i enlighet med
vad regeringen förordar i avsnittet Slutsatser,

2. till Statens livsmedelsverk för budgetåret 1995/96 anvisar ett ram-
anslag på 136 294 000 kr.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

G 2. Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning m.m.

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag 1 000

1995/96 Förslag 1 000

Från detta anslag avlönas personal som utför köttbesiktning vid kontroll-

slakterierna m.m. Under anslaget tas upp ett formellt belopp av 1 000 kr. Sta-

tens utgifter för ändamålet täcks enligt särskild taxa av bl.a. slakteriföretagen.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning m.m. för budgetåret
1995/96 anvisar ett anslag på 1 000 kr.

G 3. Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

3 237 961

3 825 000

5 647 000

varav 3 740 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Livsmedelsekonomiska samarbetsnämndens uppgift är att göra kalkyler
och utredningar rörande den ekonomiska utvecklingen inom lantbruket och de
senare leden i livsmedelskedjan. Nämnden ansvarar för stora delar av jord-
bruks- och livsmedelsstatistiken.

Samarbetsnämndens sammansättning framgår av förordningen (1988:862)
med instruktion för Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden.

Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden (LES) har i sin årsredovisning
i de delar som avser resultatredovisningen redovisat verksamheten i olika hu-
vudområden. Dessa avser utvecklingen inom det egentliga jordbruket, pris-
utvecklingen för jordbrukets produkter och insatsvaror samt produkter i för-
ädlingskedjans olika led, utvecklingen i de senare leden i livsmedelskedjan
samt analys av den livsmedelspolitiska reformen. Statistikfrågan, som utgjort

ett viktigt inslag i LES arbete under verksamhetsåret, har i huvudsak behand- Prop. 1994/95:100
lats inom det förstnämnda huvudområdet. Anslagsredovisningen visar ett Bilaga 10
ackumulerat anslagssparande på 1 576 000 kr.

RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar. LES har i
regleringsbrevet erhållit dispens från att finansiera investeringar i anläggnings-
tillgångar för förvaltningsändamål med lån i Riksgäldskontoret enligt kapi-
talförsörjningsförordningen.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

Det har inte funnits skäl till att förändra de övergripande mål som gäller
för treårsperioden 1993/94-1995/96.

Resurser 1995/96

Ramanslag 5 647 000 kr

Resultatbedömning

Årsredovisningen visar att verksamheten bedrivs med en sådan inriktning att
de uppgifter som åligger LES genom dess instruktion kan fullgöras. Rege-
ringen konstaterar att RRV inte haft några invändningar mot Livsmedelseko-
nomiska samarbetsnämndens årsredovisning.

Slutsatser

Regeringen förutser ett ökat utredningsbehov inom nämndens verksamhets-
område under första tiden av EU-medlemskapet. Bl.a. bör utredas vidare
huruvida det administrativa företagsregistret som används för stödutbetal-
ningar inom EU (s.k. IAKS-registret) kan användas som statistikregister. Om
så är fallet torde stora resursbesparingar kunna göras. Regeringen bedömer
att de kostnader som detta ökade utredningsbehov medför bör kunna rymmas
inom det här föreslagna anslagsbeloppet och sparade medel under detta anslag
samt under anslaget Livsmedelsstatistik.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden för budgetåret 1995/96 an-
visar ett ramanslag på 5 647 000 kr.

7 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 100. Bilaga 10

G 4. Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m.m.

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

222 834 820

216 500 000

189 589 000

varav 118 565 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

Livsmedelsförsörjningen är enligt beredskapsförordningen (1993:242) en
särskild funktion inom det civila försvaret. Statens jordbruksverk är funk-
tionsansvarig myndighet. I funktionsansvaret ingår bl.a. att samordna bered-
skapsförberedelser, genomföra krigsplanläggning och regelbundet för rege-
ringen redovisa beredskapsläget inom funktionen.

I programplanen för det civila försvaret 1995/96-1999/2000 anges att
beredskapsläget för funktionen i stort sett är tillfredsställande vad gäller livs-
medelsförsörjningen. Förmågan att uppnå en tillfredsställande dricks vatten för-
sörjning är inte godtagbar med hänsyn till vattenreningsprocessens elberoen-
de. Vidare finns svårigheter att i tid upptäcka sabotage.

Från anslaget betalas driftkostnaderna för beredskapslagring av livsmedel
m.m. samt kostnader för andra beredskapsåtgärder än lagring. Under ansla-
get Statens jordbruksverk anvisas medel för lönekostnader m.m. för viss
personal.

Mot bakgrund av den analys om vilka kvantiteter som kan anskaffas under
ett återtagningsskede föreslår Jordbruksverket att de fredstida lagringsmålen
kan sänkas. Härmed delas lagringsmålen upp i ett mål för den fredstida lag-
ringen och ett mål för kompletteringsanskaffningen under ett återtagnings-
skede. Lagringsmålet är fortfarande det totala lagringsbehovet, men detta kom-
mer inte att uppnås förrän återtagningen är genomförd. Härmed uppnås en
besparing under den kommande femårsperioden. Även investeringar av insats-
varor föreslås minska.

Vad gäller lagring av veterinära läkemedel syftar denna till att upprätthålla
livsmedelsproduktionen med så lite störningar av sjukdomar som möjligt
samt till att upprätthålla de nödvändigaste delarna av djurskyddet. En lager-
uppbyggnad pågår och lagringsmålet kommer att vara uppnått under kalender-
året 1997.

Jordbruksverket föreslår att 1,5 miljoner kronor får disponeras för ABC-
skydd under perioden den 1 juli-31 december 1995. Medlen används för kun-
skapsuppbyggnad, utbildning och övning för att öka handlingsberedskapen
samt för anskaffning av viss skyddsutrustning för veterinärer. Medlen är
avsedda för hela livsmedelsfunktionen.

Jordbruksverket föreslår att 44 460 000 kr tilldelas verket för nyinveste-
ringar i insatsvaror under perioden den 1 juli 1995-den 31 december 1996.

Storleken på driftskostnaderna för beredskapslagringen den kommande
18 månadersperioden blir en direkt följd av nya investeringar och omsätt-
ningar av tidigare gjorda investeringar. Medelsbehovet de kommande åren på-
verkas avsevärt av verkets förslag till såväl sänkta totala lagringsmål som

sänkta fredstida lagringsmål. Jordbruksverket föreslår att verket tilldelas Prop. 1994/95:100

268 586 000 kr för driftkostnader och andra beredskapsåtgärder under perio- Bilaga 10
den den 1 juli 1995-den 31 december 1996.

Regeringens överväganden

Regeringen har i prop 1994/95:25 föreslagit att en besparing på livsmedels-
beredskapens område bör göras med 200 miljoner kronor. Besparingen är
möjlig mot bakgrund av de förändrade planeringsförutsättningarna i 1992 års
totalförsvarsbeslut och den förändrade importsituation som uppstått i och med
förändringarna i Europa. Det svenska EU-medlemskapet är också av stor bety-
delse för möjligheten till en säkrare import under ett krisskede. Regeringen
anser därför att beredskapslagringen bör koncentreras på behoven i krig.
Således kan stora besparingar göras på områden som har effekt på andra ske-
den än kriget. För att uppnå en permanent besparing på 200 miljoner kronor
måste beredskapslagren reduceras väsentligt. Jordbruksverket måste därför
snarast starta en utförsäljning av de lager som inte är helt nödvändiga för
krigsskedet. Utförsäljningen skall ske på ett sådant sätt att staten inte åsamkas
onödiga förluster. Jordbruksverket skall beakta 1992 års försvarsbeslut då
prioriteringar för beredskapslagringen görs.

Regeringen har mot bakgrund av besparingskravet på verksamheten den
22 december 1994 fattat beslut om att stoppa alla nyinvesteringar i insatsvaror
under budgetåret 1994/95.

Regeringen föreslår att 189 589 000 kr anvisas för verksamheten. Jord-
bruksverket får använda det disponibla överskott som finns för lagrings-
verksamheten.

En minskning av lagren bör ske i en takt som innebär att onödiga förluster
undviks och som samtidigt innebär att den permanenta besparingen på
200 miljoner kronor upptas fr.o.m. budgetåret 1995/96.

Mot bakgrund av de förändrade förutsättningarna och inför 1996 års total-
försvarsbeslut kommer regeringen att besluta om en särskild översyn av livs-
medelsfunktionen.

Den särskilda planeringsramen för det civila försvaret ger stadga åt plane-
ringen under en försvarsbeslutsperiod och är ett viktigt avvägningsinstrument
vid programplanearbetet när det gäller resursfördelningen. För att förbättra de
totala awägningsmöjlighetema anser regeringen att ramen bör tillföras investe-
ringar och driftkostnader för livsmedelsberedskapen.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner vad regeringen anfört beträffande disposition av medlen
under anslaget,

2. till Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m.m. för bud-
getåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 189 589 000 kr.

G 5. Industrins råvarukostnadsutjämning, m.m.

1993/94 Utgift 169 132 456

1994/95 Anslag 156 001 000

1995/96 Förslag 1 000

Från anslaget täcks dels delar av kostnaderna för industrins råvarukostnads-
utjämning (RÅK), dels kostnaderna för rabatteringssystemet för svensktill-
verkad stärkelse för tekniskt bruk.

Regeringens överväganden

Syftet med anslaget upphör vid ett EU-medlemskap, eftersom Sverige
fr.o.m. den 1 januari 1995 ingår i EG:s system för icke annex Il-produkter
dvs. förädlade livsmedel som innehåller reglerade jordbruksprodukter men
som inte finns upptagna i Romfördragets bilaga II. Eftersom vissa utbetalning-
ar kan finnas kvar efter den 1 juli 1995 finns dock behov av ett förslagsanslag
på 1 000 kr. Även kostnaderna för restitution av betalda införselavgifter bör
täckas från detta anslag.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Industrins råvarukostnadsutjämning, m.m. för budgetåret 1995/96
anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

G 6. Livsmedelsstatistik

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

20 100 000

23 790 000

55 304 000

varav 34 357 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Anslaget disponeras av Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden för sta-
tistik om jordbruks- och livsmedelsfrågor samt lantbruksregistret och därmed
samordnad statistikproduktion. Medel för jordbruks- och livsmedelsstatistik

100

finns i dag anvisade på anslagen Livsmedelsstatistik och Omställningsåtgär- Prop. 1994/95:100
der i jordbruket m.m. Bilaga 10

Regeringens överväganden

Regeringen anser att anslagen som avser statistik inom området bör samman-
föras till ett anslag. Medel för objektiva skördeuppskattningar som för när-
varande anvisas under anslaget Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. bör
därför i stället anvisas under anslaget Livsmedelsstatistik. 18 miljoner kronor
bör därför anvisas för detta ändamål för det förlängda budgetåret 1995/96.
Det innebär en besparing på 7,8 miljoner kronor på de objektiva skördeupp-
skattningama. Sammantaget beräknas kostnaden för jordbruks- och livs-
medelsstatistik uppgå till 64 304 000 kr. Medel från EG:s budget beräknas
finansiera 9 miljoner kronor av denna kostnad. På ett särskilt anslag benämnt
Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från EG-budgeten bör anvisas
ett belopp motsvarande den beräknade EG-finansieringen.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Livsmedelsstatistik för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på
55 304 000 kr.

G 7. Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från
EG-budgeten

Nytt anslag (förslag) 9 000 000

varav 6 000 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Regeringens överväganden

Med hänsyn till vad som anförts under anslaget G 6. Livsmedelsstatistik bör
ett anslag tas upp på statsbudgeten med en beräknad utgift motsvarande EG:s
finansiering.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad frän EG-budgeten för
budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 9 000 000 kr.

101

8 Riksdagen 1994/95. 1 samt. Nr 100. Bilaga 10

G 8. Konsument- och marknadsföringsåtgärder inom
livsmedelsområdet

Nytt anslag (förslag) 30 000 000

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

Regeringens överväganden

Ett svenskt medlemskap i EU torde innebära en ökad konkurrens och ett ökat
varuutbud på den svenska livsmedelsmarknaden. Ökningen av varor och
aktörer kan medföra att behovet av livsmedelskontroll ökar. Regeringen anser
därför att vissa åtgärder bör vidtas för att bättre ta till vara konsumenternas in-
tressen. Det kan t.ex. gälla insatser för förstärkt information till konsumenter,
livsmedelskontroll, tydligare varumärkning, kvalitetsförbättringar, minime-
ring av kemiska tillsatser etc. Konsumenter med särskilda behov t.ex. aller-
giker bör särskilt uppmärksammas. Vi måste vidare fullfölja vårt arbete med
att förbättra livsmedelskvaliteten. Det kan t.ex. gälla åtgärder för att minimera
användningen av bekämpningsmedel, konserveringsmedel och färgämnen i
produktionen, förbättra djurhållningen och förbjuda bestrålning av livsmedel.
Mottagare av medel från detta anslag kan t.ex. vara konsumentorganisationer
och branschorganisationer. Sveriges konsumentråd är exempel på en paraply-
organisation som bl.a. verkar för upplysning och opinionsbildning i konsu-
mentpolitiska frågor.

Regeringen har för avsikt att göra en bredare översyn av konsumentfrågor-
nas ställning och innehåll vid ett svenskt medlemskap i EU.

En ökad konkurrens på den svenska marknaden ställer krav på ökad effek-
tivitet inom jordbruket och livsmedelsindustrin. Svenska företag inom dessa
områden måste profilera sig mer än tidigare och större insatser krävs vad gäl-
ler marknadsföring av svenska livsmedel med hög kvalitetet. Till detta hör en
satsning på ekologiskt framställda produkter. Sverige har goda förutsättning-
ar att profilera sig på EU-marknaden inom detta område. Regeringen avser att
tillsammans med näringen medverka till att utarbeta en strategi för marknads-
föring av svenska kvalitetsprodukter liksom utveckling av regionala varumär-
ken och insatser för att marknadsföra ekologiskt framställda livsmedel. Det
skall dock betonas att huvudansvaret för insatser på detta område alltid ligger
på näringen.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer bör få besluta om
fördelningen av medel under detta anslag.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Konsument- och marknadsföringsåtgärder inom livsmedelsområdet för
budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 30 000 000 kr.

102

H. Utbildning och forskning

Inledning

Jordbruksdepartementet har ansvaret för högre utbildning och forskning inom
det område som rör vård och utnyttjande av biologiska naturresurser. Utbild-
ningen inom detta område bedrivs vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
SLU erbjuder förutom långa yrkesinriktade utbildningar till agronom, horto-
nom, jägmästare, landskapsarkitekt och veterinär även kortare yrkesutbild-
ningar samt kandidat- och magisterexamina inom vissa huvudämnen.

Forskningen inom Jordbruksdepartementets ansvarsområde skall värna
om vården och utnyttjandet av de biologiska naturresurserna och har ett sär-
skilt ansvar för att kunskaperna inom naturresursområdet utvecklas för kom-
mande generationers behov. Medel för denna forskning anvisas dels via an-
slag till SLU och Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR), dels till kol-
lektivforskningsprogram som rör viss skogsforskning och forskning inom
det jordbrukstekniska området. Ca hälften av programkostnadema finansieras
av resp, bransch.

Forskning inom det areella området omfattas av EU:s fjärde ramprogram
och är organiserad i delprogrammet lantbruk och fiske. Delprogrammet inne-
håller forskning inom jordbruk, trädgårdsbruk, skogsbruk, livsmedel, fiske,
vattenbruk samt landsbygdsutveckling. Det överordnade målet för forskning-
en är att skapa en grund för en konkurrenskraftig, effektiv och hållbar produk-
tion, att stödja den gemensamma EU-politiken inom området och att svara för
samhällets behov av sunda livsmedel och andra bioråvaror som producerats
med minimal miljöpåverkan. Forskningen skall också avse sociala och ekono-
miska frågor för landsbygden och kustsamhällen. SJFR har ansvaret för Sve-
riges medverkan i programmet.

Mot bakgrund av de omfattande besparingar som måste göras på statsbud-
geten bör anslagen för forskning och utbildning inom Jordbruksdepartemen-
tets område räknas ner med 200 miljoner kronor, beräknat på 12 månader.

Den beräknade utgiftsutvecklingen på utbildnings- och forskningsområdet
till följd av tidigare fattade beslut samt förslagen i 1995 års budgetproposition
är följande:

Utgift Anvisat Förslag varav beräknat för

1993/94 1994/95 1995/96 juli 95-juni 96

1 317,2 1 318,5 1 736,3 1 152,8

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

103

Hl. Sveriges lantbruksuniversitet

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

976 026 563

1 013 464 000

1 420 657 000

varav 943 623 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Från anslaget bekostas utbildning, forskning och försöksverksamhet samt
djursjukvård vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

De övergripande målen för SLU är att genom utbildning, forskning och in-
formation öka kunskaperna om förutsättningarna för en varaktig och effektiv
biologisk produktion och om hur denna skall bedrivas och nyttjas.

SLU har i sin årsredovisning i de delar som avser resultatredovisningen
redovisat verksamheten i delområdena undervisning, forskning, information
och annan verksamhet. Regeringen har för dessa verksamhetsområden lagt
fast följande verksamhetsmål för perioden 1993/94-1995/96.

Verksamhetsmålet för utbildningen skall under perioden vara 5 300 helårs-
prestationer, varav 300 skall avse fristående kurs.

Examinationen vid den lantbruksvetenskapliga fakulteten skall öka med
10 % under perioden.

Kostnaderna för de kortare utbildningarna vid SLU skall minska. Målet
skall vara att kostnaderna för utbildningarna skall vara i nivå med kostnaderna
för jämförbara utbildningar vid andra universitet.

Forskarutbildningen skall effektiviseras så att antalet examinerade under
perioden ökar med minst 50 %.

SLU skall under perioden omvandla sina utbildningsbidrag till doktorand-
tjänster.

SLU har under budgetåret 1993/94 redovisat en positiv kapitalförändring
på 196,8 miljoner kronor. Denna summa utgör drygt 10 % av den totala om-
sättningen som var 1 883,6 miljoner kronor.

SLU har i sin anslagsframställning redogjort för vissa kostnader som upp-
kommit i samband med förändringar av anslagskonstruktionen och för kost-
nader som har samband med förändringar i fastighetsförvaltningen. SLU har
också redovisat möjligheten att utöka antalet studieplatser vid universitetet. Vi-
dare har SLU redovisat behov av en utökad låneram för investeringsbehovet
vid universitetet.

SLU har i en skrivelse den 11 februari 1994 hos regeringen begärt tillstånd
att bedriva verksamhet i bolagsform.

104

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

Övergripande mål

De övergripande mål som gäller för perioden 1993/94-1995/96 bör
ligga fast.

Resurser 1995/96

Ramanslag 1 420 657 000 kr

Resultatbedömning

SLU:s årsredovisning visar att SLU i allt väsentligt kommer att uppfylla de
verksamhetsmål som regeringen har lagt fast. Regeringen konstaterar att Riks-
revisionsverket (RRV) inte har haft några invändningar i revisionsberättelsen
avseende SLU.

Slutsatser

Sammantaget innebär bedömningen att de riktlinjer som lades fast i 1993 års
forskningspolitiska proposition (prop. 1992/93:170, bet. 1992/93:UbU13,
rskr. 1992/93:389) bör gälla även för det förlängda budgetåret 1995/96. Det
är viktigt att SLU fortsätter den påböijade förändring av verksamheten som
inriktar sig på att stödja och utveckla förutsättningarna för ekologiskt riktigt
bruk av de biologiska naturresurserna. Innevarande budgetår har överföring-
en av stallchefsutbildningen i Flyinge till universitetet inletts. Överföringen
kommer att vara slutförd nästa budgetår.

Med hänsyn till de omfattande besparingar som måste göras på statsbudge-
ten bör anslaget till SLU räknas ner med 104 miljoner kronor. En sådan kraf-
tig besparing medför stora ingrepp i verksamheten. Den personalminskning
och avveckling av verksamheter som blir följden av besparingen måste ske i
socialt acceptabla former. SLU bör därför använda det överskott som skapats
i verksamheten för att överbrygga de problem som uppstår. SLU har även
möjligheter att disponera viss anslagskredit för att utjämna besparingseffek-
terna över de närmaste åren.

Det ankommer på SLU att självt besluta om hur besparingarna skall genom-
föras. SLU bör därvid särskilt uppmärksamma att unga människors möjlighe-
ter till utbildning är avgörande för Sveriges framtid. Det är därför angeläget
med en fortsatt hög kvalitet på SLU:s utbildningar. Det är vidare nödvändigt
att frågan om den kortare skogsutbildningen snarast blir löst. Besparingarna
måste i vissa fall leda till regionala koncentrationer. SLU måste i dessa frågor
ta ett regionalpolitiskt ansvar. Det kan ske på olika sätt. I samband med att
den kortare skogliga utbildningen omformas är det t.ex. viktigt att garantera

105

fortsatt verksamhet av något slag i Bispgården. Det är vidare viktigt att SLU
betonar det globala perspektivet på livsmedelsförsöjningen så att bistånds-
frågor och landsbyggdsutveckling i tredje världen ges ett tillräckligt utrymme
i undervisningen. SLU bor i besparingssyfte kunna dels avyttra delar av sitt
fastighetsinnehav, dels koncentrera sin verksamhet till en minskad lokalyta.
Det arbete som styrelsens framtidsgrupp utför bör kunna underlätta de väsent-
liga omprioriteringar som kommer att behöva göras.

Under anslaget har, som en del av statens arbetsmarknadsåtgärder, 8,4 mil-
joner kronor beräknats för ytterligare 150 studieplatser under kommande
läsår.

SLU har i en skrivelse till regeringen begärt tillstånd att bedriva verksam-
het i bolagsform. Bolaget Agriuniverse bildades år 1987 och bedriver tjänste-
export. Aktiekapitalet uppgår till 97 000 kr och aktierna ägs av SLU, anställ-
da och f.d. anställda. Bolagets verksamhet är av liten omfattning. Intäkterna
uppgår till ca 3 miljoner kronor och fem personer var anställda utomlands un-
der budgetåret 1992/93. RRV som har yttrat sig i ärendet anser i första hand
att bolaget skall avvecklas och att SLU får köpa motsvarande tjänster av be-
fintligt bolag eller att vid SLU anställd personal stationeras utomlands med
avtal enligt SIDA-avtalet Bi Arv eller enligt Utrikesdepartementets avtal.
Tjänsteexportförordningen (1992:192) tillåter detta. Personalen kan också
vara anställd vid SLU med skattebefrielse. 54 § kommunalskattelagen
(1928:370) ger tjänsteexporterande myndighet denna möjlighet.

Regeringen anser för sin del att SLU bör avveckla sitt engagemang i bo-
laget. SLU:s verksamhet på området bör bedrivas som en avgiftsfinansierad
verksamhet. Frågan om personalens beskattning får SLU lösa på lämpligt
sätt.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1995/96 anvisar ett ram-
anslag på 1 420 657 000 kr.

H 2. Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

171 658 222 Reservation 50 677 690

198 160 000

229 935 000

varav 152 111 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

De övergripande målen för Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR)
är att främja och stödja i första hand grundläggande och långsiktig forskning
som gagnar ett hållbart nyttjande av biologiska naturresurser med särskild

106

inriktning på de areella näringarna. Rådet skall verka för att informationen om
forskning och forskningsresultat sprids.

Skogs- och jordbrukets forskningsråd har i sin anslagsframställning pekat
på de ökade kostnaderna för forskningssamarbetet med EU.

SJFR har i sin årsredovisning i de delar som avser resultatredovisningen
redovisat verksamheten i delområdena forskningsadministration, internatio-
nellt samarbete och information. Regeringen har för dessa verksamhetsgrenar
lagt fast följande verksamhetsmål.

SJFR skall i det internationella arbetet verka för att de medel Sverige ställer
till förfogande för internationella forskningsorganisationer får största möjliga
nytta för svensk forskning.

SJFR skall verka för att ett ökat antal artiklar av svenska forskare publice-
ras i vetenskapliga tidskrifter.

SJFR skall med beaktande av förutsättningarna inom resp, forskningsområde

- öka stödet till yngre forskare,

- stimulera ökad rörlighet av forskare mellan institutioner och lärosäten,

- förbättra informationen om forskning och forskningsresultat,

- vidga det internationella samarbetet.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

De övergripande mål som gäller för perioden 1993/94-1995/96 bör
ligga fast.

Resurser 1995/96

Reservationsanslag 229 935 000 kr

Resultatbedömning

SJFR har i sin årsredovisning redovisat sådana undersökningar som i fram-
tiden kommer att kunna utgöra en god grund för resultatbedömning.

Regeringen konstaterar att RRV inte haft några invändningar i revisions-
berättelsen avseende SJFR.

Slutsatser

Med hänsyn till de omfattande besparingar som måste göras på statsbudgeten
bör anslaget till SJFR räknas ner med 54 miljoner kronor, beräknat på 12 må-
nader. Av anslaget finansieras 42,2 miljoner kronor med miljöavgifter på han-

107

delsgödsel och bekämpningsmedel. Denna summa bör i fortsättningen till-
godoräknas statskassan. Resterande besparingar får göras på SJFR:s ordi-
narie forskningsmedel. De program som finansieras med avgiftsmedel får
avslutas vid tidpunkter som SJFR finner lämpliga eller finansieras helt eller
delvis med ordinarie medel.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning för budgetåret
1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 229 935 000 kr.

H 3. Skogs- och jordbrukets forskningsråd:

Förvaltningskostnader

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

6 126 678

18 097 000

15 399 000

varav 10 211 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Anslaget skall täcka SJFR:s förvaltningskostnader. Under anslaget har be-
räknats vissa kostnader för medverkan i EU:s forskningsprogram.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Skogs- och jordbrukets forskningsråd : Förvaltningskostnader för bud-
getåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 15 399 000 kr.

H 4. Stöd till kollektiv forskning

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

79 241 250 Reservation 10 574 885

88 000 000

69 000 000

varav 46 000 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Från anslaget anvisas medel till stöd för kollektiv jordbruksteknisk forsk-
ning samt stöd till viss skogsforskning. Vidare anvisas medel för kollektivt
forsknings- och utvecklingsarbete inom jordbruks- och växtförädlingsom-
rådena.

108

Kollektiva program

	1994/95	11995/96
Jordbruksteknik	3 700 000	3 700 000
Skogsforskning	24 300 000	24 300 000
Trädgårdsforskning	11 000 000	11 000 000
Växtförädling	7 000 000	7 000 000
Stiftelsen Lantbruksforskning	42 000 000	-
Summa program	88 000 000	46 000 000

1 Juli 1995-juni 1996.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

SJFR har träffat avtal med Stiftelsen Jordbruksteknisk forskning om ge-
mensam finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet på det jord-
brukstekniska området. Avtalet avser tiden den 1 juli 1993-den 30 juni 1996.
Enligt avtalet medverkar SJFR i finansiering av verksamheten genom att un-
der avtalsperioden bidra med 11,1 miljoner kronor, varav 3,7 miljoner kronor
under budgetåret 1995/96. Stiftelsen åtar sig att under samma period tillskjuta
lägst motsvarande belopp, varav sammanlagt minst 7,5 miljoner kronor i
form av direkt bidrag. Jordbrukstekniska institutet har ansvaret för genom-
förandet av det avtalade programmet. Tilläggsavtal har träffats om viss kom-
petensuppbyggnad vid institutet.

SJFR har vidare träffat avtal med Stiftelsen Skogsbrukets forskningsinsti-
tut om gemensam finansiering av viss skogsforskning. Avtalet avser tiden
den 1 juli 1993-den 30 juni 1996. Enligt avtalet medverkar SJFR i finansie-
ring av verksamheten genom att under avtalsperioden bidra med 72,9 miljo-
ner kronor, varav 24,3 miljoner kronor under budgetåret 1995/96. Stiftelsen
åtar sig att under samma period tillskjuta lägst motsvarande belopp i form av
direkt bidrag. Avsikten är att förlänga gällande avtal till utgången av år 1996.

För insatser inom områdena hemträdgårdar och grönytemiljöer, inkl, verk-
samheten inom det s.k. MOVIUM-sekretariatet vid Sveriges lantbruksuniver-
sitet i Alnarp, har beräknats 11 miljoner kronor. Inom ramen för detta pro-
gram bör det göras en analys över frågan hur alla som så önskar skall genom
kommunernas försorg tillförsäkras odlingslotter.

För insatser för förädling av specifika norrlandsgrödor och trädgårdsväx-
ter samt för viss annan jordbruksforskning har det beräknats 7 miljoner
kronor.

Mot bakgrund av de omfattande besparingar som måste göras på statsbud-
geten bör bidraget till Stiftelsen Lantbruksforskning avvecklas. Bidraget hade
sitt ursprung i 1990 års livsmedelspolitiska beslut och har utgjort en kompen-
sation för de s.k. inomramsmedlen som då avvecklades. Då Sverige nu över-
går till den Europeiska unionens gemensamma jordbrukspolitik CAP gäller
inte längre 1990 års beslut.

109

Den typ av forskning som hittills har finansierats med dessa medel via Prop. 1994/95:100
stiftelsen bör i allt väsentligt kunna komma till stånd genom svenska forska- Bilaga 10
res och företags deltagande i fjärde ramforskningsprogrammet.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Stöd till kollektiv forskning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reserva-
tionsanslag på 69 000 000 kr.

H 5. Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

811 000

832 000

1 287 000

varav 853 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Skogs- och lantbruksakademiens uppgift är att med stöd av vetenskap och
praktisk erfarenhet till samhällets gagn främja jord- och skogsbruk samt där-
till knuten verksamhet. Från anslaget betalas kostnader för akademiens ordi-
narie tjänstemän, ersättning åt skoglig expertis, bidrag till bibliotek m.m.
samt vissa kostnader för utländskt forskarutbyte och utländska forskarkon-
takter.

Under det gångna året har akademien belyst aktuella skogs- och jordbruksfrå-
gor vid ordinarie månadssammankomster, vid seminarier samt genom arbete
inom och rapporter från utskott, kommittéer och arbetsgrupper. Akademien
har under året satsat väsentliga personella resurser på att i första hand medver-
ka till den kunskapsöverföring som sker till de baltiska staterna. För det
förlängda budgetåret 1995/96 hemställs om ett anslag på 1 370 000 kr för bi-
drag till lönekostnader.

Regeringens överväganden

Anslaget bör räknas upp med 21 000 kr.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien för budgetåret 1995/96 an-
visar ett förslagsanslag på 1 287 000 kr.

110

Sid.

3 Inledning

Prop. 1994/95:100

Bilaga 10

9	A.	Internationellt samarbete Inledning
11	1	Bidrag till vissa internationella organisationer m.m., förslagsanslag	40 000 000
			40 000 000
	B.	Jordbruk och trädgårdsnäring
13		Inledning
16	1	Statens jordbruksverk, ramanslag	244 500 000
21	2	Stöd till jordbrukets rationalisering, m.m., förslagsanslag	67 500 000
23	3	Stöd till jordbrukets företagshälsovård, förslagsanslag	37 500 000
24	4	Rådgivning och utbildning, reservationssanslag	28 296 000
24	5	Omställningsåtgärder i jordbruket m.m., förslagsanslag	72 502 000
26	6	Stöd till sockerbruket på Gotland m.m., förslagsanslag	12 500 000
27	7	Strukturstöd inom livsmedelssektorn, förslagsanslag	58 500 000
29	8	Från EG-budgeten finansierat strukturstöd, förslagsanslag	103 500 000
29	9	Regionala stöd till jordbruket, förslagsanslag	1 452 000 000
31	10	Från EG-budgeten finansierade regionala stöd till jordbruket, förslagsanslag	284 000 000
31	11	Miljöersättningar inom jordbruket, förslagsanslag	800 000 000
32	12	Från EG-budgeten finansierade miljöersättningar, förslagsanslag	800 000 000
33	13	Arealersättning och djurbidrag m.m., förslagsanslag	8 540 000 000
34	14	Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter, förslagsanslag	1 575 000 000
36	15	Köp och försäljning av mjölkkvoter, förslagsanslag	1 000
36	16	Räntekostnader för förskotterade arealersättningar, m.m., förslagsanslag	179 000 000

14 254 799 000

111

C. Fiske		Prop. 1994/95:100
	Inledning		Bilaga 10
1	Fiskeriverket, ramanslag	93 459 000
2	Främjande av fiskerinäringen, reservationsanslag	5 684 000
3	Strukturstöd till fisket m.m., förslagsanslag	53 837 000
4	Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket m.m., förslagsanslag	120 000 000
5	Bidrag till fiskevård, reservationsanslag	*5 418 000
6	Ersättning for intrång i enskild fiskerätt m.m., förslagsanslag	*1 500 000
		279 898 000
D.	Sametinget och rennäringen m.m. Inledning
1	Sametinget, ramanslag	15 082 000
2	Främjande av rennäringen, reservationsanslag	18 025 000
3	Prisstöd till rennäringen, förslagsanslag	57 000 000
4	Ersättningar för viltskador m.m., förslagsanslag	38 300 000
5	Ersättningar på grund av radioaktivt nedfall, förslagsanslag	1 000
6	Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m., reservationsanslag	2 307 000
		130 715 000
E.	Djurskydd och djurhälsovård Inledning
1	Statens veterinärmedicinska anstalt, ramanslag	102 697 000
2	Distriktsveterinärorganisationen: Uppdragsverksamhet	1 000
3	Bidrag till distriktsveterinärorganisationen, ramanslag	101 289 000
4	Bidrag till avlägset boende djurägare för veterinärvård, förslagsanslag	7 500 000
5	Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder, reservationsanslag	39 151 000
6	Centrala försöksdjursnämnden, ramanslag	10 110 000
7	Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, förslagsanslag	102 874 000

363 622 000

* Beräknat belopp.

112

	F.	Växtskydd och jordbrukets miljöfrågor	Prop. 1994/95:100
82		Inledning		Bilaga 10
83	1	Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet	1 000
85	2	Bidrag till Statens utsädeskontroll, förslagsanslag	691 000
85	3	Statens växtsortnämnd, ramanslag	1 002 000
86	4	Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet	*1 000
86	5	Bidrag till Statens maskinprovningar, förslagsanslag	*8 106 000
87	6	Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, reservationsanslag	36 634 000
88	7	Bekämpande av växtsjukdomar./örs/agranr/ag	3 943 000 50 378 000
	G.	Livsmedel
90		Inledning
91	1	Statens livsmedelsverk, ramanslag	136 294 000
96	2	Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning m.m.	1 000
96	3	Livsmedelsekonomiska samarbetsnämnden, ramanslag	5 647 000
98	4	Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m.m., förs lagsanslag	189 589 000
100	5	Industrins råvarukostnadsutjämning, m.m., förslagsanslag	1 000
100	6	Livsmedelsstatistik, förslagsanslag	55 304 000
101	7	Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från EG-budgeten, förslagsanslag	9000 000
102	8	Konsument- och marknadsföringsåtgärder inom livsmedelsområdet, reservationsanslag	30 000 000
			425 836 000
	H.	Utbildning och forskning
103		Inledning
104	1	Sveriges lantbruksuniversitet, ramanslag	1 420 657 000
106	2	Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning, reservationsanslag	229 935 000
108	3	Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Förvaltningskostnader, ramanslag	15 399 000
108	4	Stöd till kollektiv forskning, reservationsanslag	69 000 000
110	5	Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien, förslagsanslag	1 287 000
			1 736 278 000

* Beräknat belopp

113

gotab 47525, Stockholm 1994

Bilaga 11 till budgetpropositionen 1995

Arbetsmarknadsdepartementet
(tionde huvudtiteln)

Prop.

1994/95:100

Bilaga 11

Inledning

Sammanfattning

I anslutning till finansplanen har regeringens samlade handlingsplan for
ökad tillväxt, höjd sysselsättning och lägre arbetslöshet redovisats. Ar-
betsmarknadspolitiken har en viktig roll tillsammans med utbildnings-
och näringspolitiken for att öka sysselsättningen och pressa tillbaka ar-
betslösheten och därmed påtagligt underlätta den nödvändiga budgetsa-
neringen. Inom arbetsmarknadspolitikens område tar programmet sikte
på att ändra arbetsmarknadspolitiken så att den ger ökad aktivitet, till-
växt samt kompetens och blir ett bättre stöd for särskilt utsatta grupper.
Bland annat föreslås:

- ett nytt anställningsstöd vid fast anställning av arbetslösa, samtidigt
som rekryteringsstödet riktas mot dem som är eller riskerar att bli
långtidsarbetslösa,

- en ökad omfattning på utbildningen och generösare regler vid utbild-
ningsvikariat,

- ökade insatser så att ungdomar bör kunna fa ett erbjudande inom
100 dagars arbetslöshet. Samtidigt tydliggörs de arbetslösas rättig-
heter och skyldigheter under arbetslöshetsperioden.

I avvaktan på beredningen av det förslag som nyligen överlämnats
till departementet om att slå ihop Institutet för Arbetslivsforskning,
Arbetsmiljöinstitutet och Arbetsmiljöfonden till en myndighet för att
kunna bedriva en sammanhållen arbetslivspolitik lämnas nu inga för-
slag inom detta område.

De enskilda regionalpolitiska anslagen tas upp med beräknade be-
lopp i avvaktan på det samlade förslag som kommer att läggas i
kompletteringspropositionen våren 1995 om regionalpolitikens mål
och inriktning samt hur de regionalpolitiska medlen bör disponeras.

En parlamentarisk kommitté har tillsatts för att se över invandrings-
och flyktingpolitiken. En utgångspunkt för utredningsarbetet är att i
första hand nära anhöriga och de som bäst behöver skydd i vårt land
ska tillåtas stanna här. Förslag ska även lämnas till hur asylsöknings-
processen kan göras snabbare. Utredningsarbetet ska leda fram till

1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 100. Bilaga 11

förslag om besparingar på statsbudgeten under perioden fram till och Prop. 1994/95:100
med år 1998. Bilaga 11

De övergripande invandrarpolitiska målen har i flera avseenden inte
helt kunnat förverkligas. Mot bl.a. denna bakgrund har regeringen
tillsatt en särskild parlamentarisk kommitté för att se över invandrar-
politiken. Kommittén ska ägna särskilt intresse åt frågor om invand-
rarnas situation på arbetsmarknaden. Den ska också överväga särskil-
da åtgärder i invandrartäta bostadsområden och hur olägenheterna
med koncentration av invandrare till vissa kommuner kan motverkas.
I denna budgetproposition föreslås att medel avsätts för särskilda
insatser i invandrartäta storstadsområden för att ge invandrare och
andra som bor i hårt segregerade områden likvärdiga förutsättningar
vad gäller t.ex. arbete och utbildning.

Ansvarsområde

Till Arbetsmarknadsdepartementets ansvarsområde hör frågor om arbets-
marknad, arbetsliv och regionalpolitik samt från och med den 1 januari
1995 frågor om invandring, flyktingpolitik och invandrarpolitik.

Arbetsmarknadspolitiken är ett centralt instrument för att nå regering-
ens övergripande mål om tillväxt, stabilitet och rättvis fördelning. Ar-
betsmarknadspolitiken ska ses som en integrerad del av den ekonomiska
politiken. Den har till uppgift dels att förmedla lediga platser, dels att
främja arbetskraftens anpassning till den reguljära arbetsmarknadens
krav. Därmed kan sysselsättningen höjas och arbetslösheten minskas utan
att inflationsdrivande flaskhalsar uppstår (tillväxt). Den har också till
uppgift att i samverkan med andra politikområden utjämna konjunktu-
rerna genom att omfattningen av åtgärderna anpassas till konjunkturut-
vecklingen (stabilitet). Vidare ska arbetsmarknadspolitiken bidra till att
även arbetssökande som har svårigheter, t.ex. i form av arbetshandikapp,
far möjlighet att arbeta (rättvis fördelning).

Arbetslivspolitikens grundläggande uppgift är att förebygga arbetsska-
dor och ohälsa och härigenom förhindra utslagning samt hjälpa männi-
skor som drabbats av ohälsa tillbaka till arbetslivet. Syftet med arbets-
livspolitiken är också att arbetslivet ska förändras så att människors
arbetsuppgifter blir mer stimulerande och utvecklande. Arbetslivspoliti-
ken ska vidare medverka till att ansvar och befogenheter sprids i organi-
sationen så att fler far lösa sina arbetsuppgifter i samverkan med andra.
En annan viktig uppgift för arbetslivspolitiken är att föra erfarenheter
och kunskaper vidare så att de positiva förändringar som skett i arbets-
miljön och arbetsmiljöarbetet sprids och används. I takt med att arbetena
förbättras kommer utslagningen från arbetslivet att minska. Ett bra ar-
betsliv ökar produktiviteten på arbetsplatserna och stärker konkurrens-

kraften. Likaså minskar det samhällets kostnader för ohälsa och utslag-
ning.

Regionalpolitiken ska styras av tre övergripande mål: Tillväxt, rättvisa
och valfrihet. Regionalpolitiken ska främja tillväxt genom att ta vara på
alla resurser som stärker en utbyggnad av näringslivet i olika regioner.
En ökad samverkan bör komma till stånd mellan arbetsmarknads-, nä-
rings- och regionalpolitiska åtgärder. Regionalpolitiken ska också med-
verka till en rättvis och jämn fördelning av resurser mellan landets olika
delar. Den bör vidare leda till valfrihet genom att göra det möjligt för
människor att bo och arbeta i olika delar av landet.

De regionalpolitiska anslagen, den s.k. lilla regionalpolitiken, är vikti-
ga instrument för att uppnå målen. Än viktigare är att de regionalpolitis-
ka målen beaktas och far genomslag inom alla politikområden. Det är
sektorspolitiken, eller den s.k. stora regionalpolitiken, som har störst
betydelse för hur olika delar av Sverige kan utvecklas.

Flyktingpolitiken består av flera olika element och ansvaret är delat
mellan Arbetsmarknads- och Utrikesdepartementen. Mottagandet i Sveri-
ge av dem som är i behov av skydd tar i anspråk de största resurserna.
Dessutom ingår bl.a. överföring till Sverige av särskilt utsatta personer
som behöver fristad undan förföljelse samt stöd till frivillig återvandring.

Invandrarpolitiken omfattar sådana åtgärder som samhället vidtar för
att underlätta invandrares introduktion och integration i det svenska sam-
hället. Den svenska invandrarpolitiken kan sammanfattas i de in-
vandrarpolitiska målen jämlikhet, valfrihet och samverkan som antogs av
riksdagen år 1975. En grundläggande princip är att varje myndighet
inom sitt område har ansvar för att särskilda åtgärder vidtas för invand-
rare när så behövs.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

Utgiftsutvecklingen på Arbetsmarknadsdepartementets område blir sam- Prop. 1994/95:100
mantaget följande (miljoner kronor): Bilaga 11

Beräknad Beräknad

	Utgift	Anvisat	Förslag	varav beräknat	besparing	besparing
	1993/94	1994/95	1995/96	för juli 95-juni 96	1997 jmf	1998 jmf
					12 mån	1997
					95/96
A. Arbets-
marknad	25 262,1	31 668,2	98 056,5'	65 545,6'	-923,02	- 1131,02
B. Arbetslivs-	12 372,0	13 430,6	20 753,8	13 835,9	-420,0	- 301,3
frågor m.m.
C. Regional utveckling	1 860,5	3 094,5	3 519,4	2 346,2	0	- 2,5
D. Invandring
m.m.	10 769,3	11 100,4	9 794,9	7 221,7	- 580,0	- 80,0
Totalt för	50 263,9	59 293,7	132 124,6	88 947,4	-1 923,0	-1 514,8

Arbetsmark-
nadsdeparte-
mentet

1 I beloppen ingår det nya anslaget A 5. Bidrag till arbetslöshetsersätt-
ning m.m. som för närvarande är en del av den s.k. arbetsmark-
nadsfonden.

2 I beloppen ingår reducerade kostnader inom den s.k. arbetsmark-
nadsfonden som redan redovisats i proposition 1994/95:25 Vissa eko-
nomisk-politiska åtgärder m.m.

Besparingsåtgärder

Besparingarna inom Arbetsmarknadsdepartementets område anges per
verksamhetsområde i nedanstående tabell. En närmare redovisning av
besparingarna lämnas under respektive verksamhetsområde.

Besparingar (miljoner kronor)

	1995/96 18 mån	12 mån	1998
A. Arbetsmarknad m.m.'	8 045,l2	5 039,42	7 200,42
B. Arbetslivsfrågor m.m.	659,2	439,4	1160,7
C. Regional utveckling	751,1	500,8	502,5
D. Invandring m.m.	184,5	128,3	800,0
Summa tionde huvudtiteln	9 639,9	6 107,9	9 663,6

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

1 I beloppen för området ingår besparingar som redovisats i proposition
1994/95:99 Förändringar i arbetslöshetsersättningen

2 I beloppen ingår reducerade kostnader inom den s.k. arbetsmark-
nadsfonden som redan redovisats i proposition 1994/95:25 Vissa eko-
nomisk-politiska åtgärder m.m.

Regeringen presenterade i proposition 1994/95:25 Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder, m.m. sin avsikt att återkomma till riksdagen med
förslag till konkreta besparingar på utgifter för statlig konsumtion. Riks-
dagen har godkänt inriktningen och omfattningen av denna besparing
(prop. 1994/95:25, bet. 1994/95; FiUl, rskr. 1994/95:145).

Regeringen föreslår nu att myndigheternas förvaltningskostnader inom
Arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde minskas med 1 284,0
miljoner kronor fram till och med år 1998. För det förlängda budgetåret
1995/96 minskas de berörda förvaltningsanslagen med sammanlagt 326
miljoner kronor. För en tolvmånadersperiod blir besparingen 223 miljo-
ner kronor.

A. Arbetsmarknad m.m.

En nation i arbete

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

Regeringens handlingsprogram mot arbetslöshet

Arbetslöshet är att misshushålla med landets viktigaste resurs: männi-
skors kompetens och deras vilja till arbete och utveckling. Vi riskerar nu
att arbetslösheten ska befasta sitt grepp och permanentas på en oaccepta-
belt hög nivå. Denna utveckling måste brytas. Självfallet är arbetslös-
heten i första hand en påfrestning för dem som har drabbats. Känslan av
att inte vara behövd, av att stå utanför gemenskapen, är deras. Många
familjer drabbas direkt av den oro, den ekonomiska omställning och den
personliga tragedi som arbetslösheten ofta innebär. Redan det är skäl
nog att med alla medel slåss för att återskapa jobben.

Med en arbetslöshet på 13,6 procent drabbas alla medborgare. Också
för dem som har arbete försämras levnadsvillkoren, inte minst beroende
på den enorma ekonomiska kostnad som arbetslösheten är för folkhus-
hållet. Dessutom finns risken för att arbetslöshetens samhälle blir ett hårt
samhälle. I spåren följer ökade risker för social utslagning, grogrund för
främlingsfientlighet och rasism. Ökat våld på gatorna och i hemmen.

Argumenten för en bred samling mot arbetslösheten är många och
berör alla medborgare. Därför presenterar regeringen här ett handlings-
program mot arbetslösheten.

En bestående hög arbetslöshet är en av grundorsakerna till en hotande
ond cirkel i ekonomin, som gör det mycket svårt att sanera statsfinan-
serna. Samhällets resurser låses fast i höga kostnader för passiva insatser
för de arbetslösa. Samtidigt blir de offentliga inkomsterna otillräckliga.
Obalansen i statens finanser bidrar till att ytterligare öka inflationsför-
väntningarna. Realräntorna ligger kvar på en hög nivå. Staten tvingas till
skattehöjningar och utgiftsminskningar som håller tillbaka tillväxten och
bromsar uppgången i sysselsättningen.

Vid en permanent hög arbetslöshet blir det allt svårare för många
arbetslösa att komma in på den ordinarie arbetsmarknaden. De riskerar
att fastna i långa perioder av passivitet och bidragsberoende.

Dessutom skulle en sådan situation för ekonomin innebära att arbets-
marknaden blev mindre flexibel och det skulle bli allt svårare för före-
tagen att rekrytera arbetskraft med rätt kompetens. Det skapar flaskhalsar
på arbetsmarknaden, löner och priser ökar och inflationen drivs upp trots
höga arbetslöshetsnivåer. Därmed riskerar arbetslösheten att bli ett kro-
niskt problem i ekonomin. För samhället leder det till sociala konsekven-
ser som vi aldrig kan acceptera.

Vårt uppdrag är att etablera ekonomins goda cirkel. En cirkel där ökad
tillväxt, minskad arbetslöshet och förbättrade statsfinanser stöder var-
andra. En cirkel som därmed leder till att vi kan stabilisera statsskulden
och rädda välfärden. Regeringens åtgärder i det här programmet tar
därför sikte på att förstärka tillväxten.

Uppgiften kräver en övergripande strategi där alla politikområden
samverkar. Den ekonomiska politiken måste därför kompletteras med
kraftfulla insatser inom närings-, arbetsmarknads- och utbildningsom-
rådena.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

Läget på arbetsmarknaden

Sverige befinner sig i en konjunkturuppgång. Exporten har ökat kraftigt
och lönsamheten i näringslivet förbättras nu påtagligt. Industrin ökar sina
investeringar och industriproduktionen passerade under år 1994 topp-
noteringen år 1989. Detta trots att den sysselsatte ca 220 000 personer
farre år 1994 än år 1989.

Den ökning av sysselsättningen som skett har endast pressat ner den
totala arbetslösheten (öppet arbetslösa och i åtgärder) med ca 1 pro-
centenhet sedan kulmen i slutet av år 1993. I november 1994 var fort-
farande 13,6 procent av arbetskraften öppet arbetslös eller i någon ar-
betsmarknadsåtgärd, fördelat på 11,2 procent bland kvinnor och 14,1
procent bland män.

När arbetslösheten väl släppts upp på denna nivå krävs kraftfulla åt-
gärder för att arbetslösheten inte ska bita sig fast.

Arbete åt alla

I den preliminära nationalbudgeten redovisas tre olika scenarier för
den svenska ekonomin fram till år 1998. I medelaltemativet, med en
årlig tillväxt på ca 2,5 procent, stabiliseras statsskulden som andel av
BNP år 1997 och faller något år 1998. Den öppna arbetslösheten min-
skar betydligt, men beräknas trots det ligga på en alltför hög nivå i slutet
av mandatperioden, närmare 6 procent.

Regeringens ambition är att ytterligare ta ner arbetslösheten under
mandatperioden. Förutsättningarna är goda för en högre tillväxtbana, och
därmed för en lägre arbetslöshet år 1998. Regeringen kommer inte att
tveka att vidta ytterligare åtgärder för att sanera statsfinanserna och
minska arbetslösheten om det bedöms som nödvändigt. Avgörande här-
vidlag är bl.a. riksdagens behandling av de nu föreslagna åtgärderna och
utfallet i årets avtalsrörelse.

Ansvaret delas av alla

Det är nödvändigt att nu sätta in åtgärder för att bryta den onda cirkeln

i ekonomin och att snabbt sätta in åtgärder som tar till vara konjunktur-
uppgången och stärker tillväxten. Ansvaret för en sådan tillväxtpolitik
delar regeringen med många andra för att inte säga alla medborgare. De
åtgärder som föreslås måste leda till ökad sysselsättning och nya jobb
för de arbetslösa, utan att det spär på inflationsförväntningarna.

Ett brett nationellt åtagande för att ta ner arbetslösheten ökar för-
troendet för den ekonomiska politiken. Därigenom skapas också förut-
sättningar för sänkta räntor och ett mer tillväxt- och investeringsvänligt
klimat. Det förutsätter dock en bred samverkan i kampen mot arbetslös-
heten. Det handlingsprogram som nu presenteras är allas ansvar och
bygger på gemensamma ansträngningar.

- Arbetsmarknadens parter måste bidra med ansvarsfulla och långsikti-
ga löneavtal som stabiliserar ekonomin, ökar tillväxten och därmed
skapar ny sysselsättning.

- Näringslivet måste bidra med att ta ett långsiktigt ansvar för såväl
traditionella investeringar som kompetenssatsningar.

- Kommunerna måste bidra med insatser som tar sikte på att ge den
reguljära utbildningen det extra tillskott som krävs för att ge arbets-
lösa en chans till ny start.

- Individerna måste också bidra. Var och en måste ta ansvar för sin
egen utveckling. De arbetslösa måste söka jobb och ta vara på de
möjligheter till utbildning och andra åtgärder som erbjuds.

Arbete och tillväxt

Den viktigaste uppgiften är att skapa förutsättningar för näringslivet att
expandera. En uthållig ekonomisk tillväxt och full sysselsättning är det
överordnade målet.

I den ekonomisk-politiska propositionen i november lämnades förslag
till åtgärder som lade grunden för detta program. Insatserna bestod av
arbetsmarknadpolitiska åtgärder, utbildningsinsatser samt stöd till inve-
steringar. Det var ett första steg med akuta åtgärder för att komma till-
rätta med obalanserna på arbetsmarknaden.

I denna budgetproposition redovisar regeringen, i ett andra steg, ytter-
ligare förslag till åtgärder. Detta andra steg innehåller såväl kort- som
långsiktiga insatser. Det är ett program som tar sikte på att ändra arbets-
marknadspolitiken till mer av aktivitet, flexibilitet och kompetenshöjning
för att understödja tillväxten och samtidigt ge utrymme för ökat stöd till
de grupper som har särskilt svårt att fa jobb. Sammantaget blir det ett
kraftfullt handlingsprogram för att stärka tillväxten, öka sysselsättningen
och ta ner arbetslösheten. Handlingsprogrammet består av insatser inom
fem områden.

- Fler företag och fler företagare - åtgärder för en aktivare näringspo-
litik för små och medelstora företag.

- Nya jobb i näringslivet - åtgärder för att stimulera anställningar.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

- Kunskapslyft for arbete - åtgärder för att öka arbetskraftens kompe- Prop. 1994/95:100

tens. Bilaga 11

- Det ömsesidiga åtagandet - åtgärder för att mobilisera arbetslösa.

- 100 dagar - åtgärder för att kraftigt minska ungdomsarbetslösheten.

Ett jämställt arbetsliv

Som en röd tråd genom samtliga ovan presenterade områden löper
jämställdheten i arbetslivet. Det är en viktig del av den inriktning som
regeringen vill ge arbetsmarknadspolitiken.

En viktig förutsättning för jämställdhet är rätten att vara ekonomiskt
oberoende och kunna försörja sig själv genom eget arbete. De svenska
kvinnorna förvärvsarbetar i dag i nästan lika hög utsträckning som män-
nen - 72 respektive 74 procent. Antalet arbetslösa kvinnor är i dag något
färre än antalet arbetslösa män. Men i takt med att sysselsättningen inom
de exportorienterade verksamheterna ökar kan emellertid kvinnornas
andel av de arbetslösa förväntas öka. Cirka 200 000 kvinnor har också
ofrivilligt deltidsarbete.

Detta är en följd av den könsuppdelade arbetsmarknaden. En fortsatt
återhållsam utveckling inom den offentliga sektorn innebär risker för att
fler kvinnor blir varaktigt arbetslösa. Särskilt gäller detta äldre kvinnor
som redan i dag har stora svårigheter att få en ny anställning. Därför
presenterar regeringen i detta handlingsprogram flera förslag för att
stärka kvinnors möjligheter till sysselsättning, utbildning och kompetens-
utveckling och därmed motverka utslagning från arbetsmarknaden.

Flera utredningar visar på omfattande löneskillnader mellan kvinnor
och män. Detta bidrar till att ett stort antal lågavlönade och lågutbildade
kvinnor blir beroende av bidrag från det allmänna, trots eget förvärvs-
arbete. Jämställdhetsministem avser att bjuda in arbetsmarknadens parter
till överläggningar för att höra deras uppfattning om vad som kan göras
för att komma till rätta med löneskillnaderna.

En stark offentlig sektor har bidragit till att öka jämställdheten mellan
män och kvinnor, både genom att avlasta kvinnorna traditionella infor-
mella vårdande uppgifter och genom att erbjuda arbete åt många kvin-
nor. Regeringen avser att värna sådana viktiga kommunala och lands-
tingskommunala verksamheter som vård, omsorg och skola.

Men regeringen anser också att det är viktigt att bryta den könsupp-
delade arbetsmarknaden, framför allt för att motverka att kvinnornas
arbetsmarknad på sikt krymper. Det är också ett avgörande inslag i att
göra arbetsmarknaden mer flexibel och utnyttja hela den kompetens som
finns bland befolkningen.

Handlingsprogrammet

Här följer en samlad presentation av alla de åtgärder inom olika om-
råden som regeringen lägger fram i kampen mot arbetslösheten i denna
budgetproposition eller kommer att presenteras i kommande proposi-
tioner i vår. Sammantaget handlar det om ca 50 olika förslag.

Fler foretag och fler företagare

En förstahandsuppgift för regeringen och en förutsättning för att klara
sysselsättningen är att det skapas nya arbeten. Dessa måste komma i
näringslivet. Det måste bli fler företag och fler företagare.

Det finns i princip två alternativ för att skapa nya jobb. Det ena alter-
nativet är att Sverige utvecklas mot en ekonomi som bygger på konkur-
renskraft i form av låga löner och med lågt värde på vår valuta. Det
andra alternativet innebär att vi baserar produktionen på en högkompe-
tent arbetskraft, ständig utveckling av ny teknologi, produktförnyelse och
en hög förädlingsgrad.

Regeringen kommer att lägga ner all kraft på att hävda det andra alter-
nativet. Därför krävs insatser inom en lång rad områden. Det handlar om
en mer aktiv näringspolitik, kompetenssatsningar och en omläggning av
arbetsmarknadspolitiken.

För näringspolitiken är uppgiften att medverka till en snabb förnyelse
och utveckling av företagen samt stimulera till nyföretagande. Investe-
ringarna måste öka markant. Detta förutsätter en lägre räntenivå som
möjliggör satsningar som förbättrar produktiviteten, vilket är den lång-
siktigt viktigaste faktorn för hög tillväxt. Insatser behövs därutöver på
alla de områden där i synnerhet små företag möter svårigheter att växa.
Många av de mindre företagen arbetar på den svenska marknaden, där
efterfrågan är mycket svagare än på exportmarknaden. Det innebär att
den kraftiga förbättringen av lönsamheten är mycket ojämnt fördelat.
Det finns därför behov av insatser för att lösa problemen kring de min-
dre företagens finansiering. Regeringen föreslår därför åtgärder för att
bättre tillgodose företagens behov av riskkapital och underlätta småföre-
tagens expansion. Inom näringspolitikens område krävs i första hand
åtgärder för att förbättra tillgång på kapital, åtgärder för att främja ut-
ländska investeringar och för att hämta hem ny teknologi.

Sverige ligger sedan länge bland de främsta länderna när det gäller
informationsteknik och teknikanvändning. Den tekniska utvecklingen går
mycket snabbt och därför behövs det insatser för att främja en fortsatt
utveckling och användning av informationsteknik.

Arbetsrätten är ett område där det behövs särskilda lösningar för de
mindre företagen. Denna fråga kan i många fall lösas direkt av arbets-
marknadens parter inom ramen för nu gällande arbetsrätt. Därtill kom-

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

mer att regeringen avser att ge den nya arbetsrättskommission i uppdrag
att särskilt uppmärksamma dessa frågor.

För att främja jämställdheten i arbetslivet föreslås också ytterligare
satsningar på kvinnligt företagande. Fler kvinnliga företagare är avgöran-
de för att nå målet om fler företag, ökad tillväxt och därmed fler jobb.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

Följande åtgärder föreslås:

- Statens engagemang i Atle AB och Investment AB Bure omprövas.
Målet är att erbjuda företag som är i ett tidigt utvecklingsskede en
finansiering som stärker soliditeten. Genom en sådan förändring kan
företagen erhålla krediter i större utsträckning.

- För att ytterligare öka tillgången på riskvilligt kapital bör AP- fon-
dema få ökade möjligheter att förvärva aktier i mindre och medel-
stora företag. Formerna för detta ska diskuteras med näringslivets
organisationer.

- Med hänsyn till de små och medelstora företagens riskkapitalbehov
kommer regeringen under våren 1995 att överväga ett s.k. riskkapi-
talavdrag; en möjlighet för privatpersoner att göra avdrag för förvärv
av nyemitterade aktier i onoterade bolag.

- Det särskilda företagarlånet till kvinnliga företagare har varit efter-
frågat. Fler kvinnliga företagare är en förutsättning för att vi ska
kunna klara målet om ökad tillväxt och därmed fler jobb. Därför
föreslår regeringen att ytterligare resurser avsätts för lån som bidrar
till främjande av kvinnligt företagande.

- För att locka investeringar till Sverige föreslår regeringen dels bil-
dandet av en självständig organisation för att stimulera till utlänning-
ars investeringar i Sverige, dels större resurser på marknadsföring,
kontakter med utländska företag m.m.

- Teknikspridning är avgörande för näringslivets möjlighet till ut-
veckling. Det gäller i synnerhet de små och medelstora företagen.
För att stimulera till teknikspridning föreslås att Nutek i samverkan
med bl.a. ALMI bygger upp ett nätverk av specialister och mäklare
som fungerar som en infrastruktur för kunskapsförmedling.

Regeringen avser att ta initiativ till utredningar och åtgärder inom ett
antal områden i syfte att öka användningen av informationsteknik.
Det gäller bland annat användningen av tekniken i små och medel-

stora företag, i arbetslivet, inom utbildningsområdet och inom den Prop. 1994/95:100
offentliga sektorn. Bilaga 11

- Inom arbetsmarknadspolitiken lämnas ett betydande stöd till nyföre-
tagare genom starta-eget-bidraget. Nu föreslås att ytterligare medel
anslås för denna verksamhet. Vidare föreslås att starta-eget-bidraget
också skall kunna användas för att starta kooperativa företag.

Nya jobb i näringslivet

Ett avgörande inslag i regeringens omläggning av arbetsmarknadspoliti-
ken är att ersätta kontant stöd under långa perioder med en tillfällig
kraftfull insats för att skapa fasta anställningar i näringslivet. Regeringen
kommer därför i böijan av år 1995 att föreslå ett nytt anställningsstöd
för att fa fart på nyanställningarna i näringslivet.

Stödet har ett dubbelt syfte. För det första bidrar det till att pressa ner
arbetslösheten genom att öka och tidigarelägga efterfrågan på arbetskraft
och för det andra stimulerar det arbetsgivarna till att fastanställa arbets-
lösa. Därmed är det möjligt att säkerställa att den ökade sysselsättningen
leder till en rejäl nedpressning av arbetslösheten och förbättrade stats-
finanser.

Långtidsarbetslösheten utgör hela 40 procent av den öppna arbets-
lösheten. Långtidsarbetslösheten är ett hot mot regeringens budgetsane-
ringspolitik. Den måste minska i väsentlig grad för att bryta bidragsbe-
roende, passivitet och en tilltagande brist på flexibilitet som följer i
långtidarbetslöshetens spår. Men framförallt är långtidsarbetslösheten ett
hot mot de enskilda individerna. Ingen människa klarar i längden av att
ständigt bli avvisad och mötas av beskedet att hon inte behövs. För vaije
dag som går blir risken allt större för att den arbetslöse aldrig mer ska få
ett jobb.

För att kraftfullt stärka de långtidsarbetslösas ställning på arbetsmark-
naden föreslår regeringen att det nuvarande rekryteringsstödet riktas
enbart mot dem som är långtidsarbetslösa. Rekryteringsstödet, som kan
kombineras med d et nya anställningsstödet, ger dem som varit arbets-
lösa under lång tid ett kraftfullt stöd.

Bland de långtidsarbetslösa återfinns många utomnordiska invandrare.
Att ge dem en mer gynnsam plats på arbetsmarknaden är en nödvändig
och angelägen uppgift för arbetsmarknadspolitiken. Rekryteringsstöd ska
påskynda deras inträde på arbetsmarknaden. Dessutom avsätts särskilda
medel till s.k. invandrarpraktik.

För utbildningsvikariaten, som ger dubbelt positiva effekter i form av
höjd kompetens hos dem som har jobb och nya vikariat för dem som är
arbetslösa, föreslås förmånligare regler. Särskilt småföretagen uppmun-
tras till att utbilda sin personal med stöd av utbildningsvikariat.

Att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden är ett mycket viktigt
inslag i regeringens politik, inte minst för att motverka att kvinnornas
arbetsmarknad på sikt krymper. Det är också ett avgörande inslag i att
göra arbetsmarknaden mer flexibel för att förhindra att s.k. flaskhalsar
uppstår. Därför föreslår regeringen att särskilda medel avsätts för projekt
som syftar till att bryta könsuppdelningen på arbetsmarknaden.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

Följande åtgärder föreslås:

- Ett nytt anställningsstöd införs. Arbetsgivare i näringslivet (inklusive
offenligt ägda bolag och affärsverk) far reduktion av socialavgifterna
med upp till 6 000 kronor per månad i 12 månader. Stödet avser
tillsvidareanställning av personer som varit registrerat arbetslösa
(öppet eller i åtgärder) samt anvisats av arbetsförmedlingen. Stödet
kan omfatta personer som anställs under perioden den 1 januari 1995
till den 30 juni 1995. Stödet ersätter det tidigare anställningsstödet
(GAS) och beräknas totalt omfatta cirka 110 000 personer. Förslag
om det nya anställningsstödet föreläggs riksdagen i särskild pro-
position i böijan av år 1995. 7 miljarder kronor har avsatts för det
nya anställningsstödet.

- Det nuvarande rekryteringsstödet riktas in mot dem som är långtids-
arbetslösa. Det ska också bli möjligt att kombinera rekryteringsstödet
med det nya anställningsstödet. Därmed bör de långtidsarbetslösas
möjligheter till tillsvidareanställningar öka markant. Stödet beräknas
omfatta i genomsnitt 26 000 långtidsarbetslösa.

- Regeringen föreslår fortsatt satsning på arbetsplatspraktik för utom-
nordiska invandrare. Antalet föreslås bli 5 000 platser i genomsnitt.

- Förbättrade regler för utbildningsvikariaten. Regeringen föreslår en
höjning av avdraget för vikarie till 500 kronor per dag. Det maxima-
la avdraget för utbildningskostnaden höjs till högst 40 000 kronor
per utbildad.

- Småföretag som har för låga socialavgifter för att kunna göra fullt
avdrag ska också ha möjlighet att utnyttja utbildningsvikariat. Re-
geringen avser att lägga förslag med den inriktningen under våren.
Utbildningsvikariaten beräknas i genomsnitt omfatta 20 000 perso-
ner.

- Lärlingsplatser eller motsvarande är en metod för att ge unga männi-
skor chansen till ett arbete. Tekniken för att underlätta inträdandet i
ett yrke kan variera. Det förutsätter att arbetsmarknadens parter tar

initiativ till att lösa frågan. Regeringen är beredd att medverka i en Prop. 1994/95:100
sådan utveckling. Bilaga 11

- För att fortsätta arbetet med att bryta den könsuppdelade arbets-
marknaden föreslås att AMS far använda en viss del av medlen för
arbetsmarknadsutbildning till projektverksamhet inom området.

- Arbetsmarknadsverket måste omedelbart mycket aktivt sprida in-
formation om åtgärder riktade till arbetsgivare. Regeringen kommer
redan under innevarande budgetår att ställa särskilda medel till för-
fogande för detta ändamål.

- För att minska arbetslösheten i byggbranschen och skapa bättre för-
utsättningar för att upprätthålla kompetens och kapacitet i byggindu-
strin föreslår regeringen att ett 30-procentigt bidrag införs för att
förbättra inomhusklimatet i skolor och daghem.

Kunskapslyft for arbete

Ska Sveriges produktion kunna bygga på högkompetent arbetskraft,
ständig utveckling, ny teknologi, produktionsfömyelse och en hög för-
ädlingsgrad finns ingen annan väg än att mobilisera utbildningssam-
hällets alla resuser. Utvecklingen av vår välfärd, vår ekonomiska tillväxt
och vårt näringslivs internationella konkurrenskraft är helt beroende av
arbetskraftens kunskapsutveckling. En god utbildningsnivå lägger grun-
den för förändringsberedskap, nyfikenhet och vilja till förnyelse och
omprövning, egenskaper som i rikt mått är nödvändiga för utvecklingen
både i samhället i stort och i näringslivet.

Utbildningen har också en central betydelse i regeringens ambition att
ge alla människor mer att säga till om i sin vardag, såväl formellt som
reellt. Med utbildning växer självförtroende och kunskaper. Därmed ökar
de reella möjligheterna att vara med och ha inflytande över sin situation
på arbetet, i skolan och på fritiden, i bostadsområdet osv.

Utbildningen har en avgörande roll för att tillgodose de expanderande
företagens behov av kompetent arbetskraft. Det är främst genom en
omfattande satsning på utbildning som det är möjligt att nå den flexibili-
tet på arbetsmarknaden som är nödvändig. Först med rätt utbildning kan
de arbetslösa få de arbeten som erbjuds.

Mot den bakgrunden lägger nu regeringen förslag som innebär att
inom den reguljära utbildningen skapas över 90 000 årsstudieplatser.
Dessutom skapas drygt 70 000 platser i annan utbildning, arbetsmark-
nadsutbildning. Människor som hotas av arbetslöshet ges chansen att ta
steget över i en ny verksamhet inom det tekniskt naturvetenskapliga
området.

Flexibiliteten i utbildningen förbättras för att motsvara de nya kraven
i arbetslivet. Arbetslösa kan i vissa fall få en utbildningsplats i det ordi-
narie utbildningsväsendet eller i särskilt anordnad arbetsmarknadsut-
bildning under förutsättning att de står till förfogande så snart de behövs
för ett ledigt arbete. Det innebär således att ett ledigt arbete kan ha före-
träde framför fortsatta studier. Sådan utbildning ska kunna återupptas om
arbetet senare skulle upphöra, eller på lämpligt sätt kombineras med
arbetet.

Utbildningssatsningarna kan också spela en avgörande roll i ambitio-
nen att på lång sikt bryta könsuppdelningen på arbetsmarknaden. Med
den föreslagna satsningen på utbildningar och stimulanser för dem som
studerar inom områdena naturvetenskap och teknik bör kvinnor i högre
grad än tidigare vara motiverade att välja den inriktningen på sina studi-
er. Det särskilda N/T-arvodet medför också att kvinnor som i annat fall
avstått från att studera nu uppmuntras till studier inom området naturve-
tenskap och teknik och därmed bryter den traditionella könsuppdelningen
i sina yrkesval.

Följande åtgärder föreslås:

- Regeringen föreslår en kraftfull satsning på nya platser vid högsko-
lan med inriktning på naturvetenskap, teknik och språk. Det finns en
underliggande långsiktig brist på naturvetare och tekniker i näringsli-
vet och särskilt i exportindustrin. Vid sidan av den långsiktiga och
planmässiga dimensioneringen av den högre utbildningen behövs
insatser av engångskaraktär för att öka antalet naturvetenskapligt och
tekniskt utbildade. Särskilt viktigt är det att rekrytera kvinnor till
dessa utbildningar. Resurserna föreslås fördelade så att 4 500 perso-
ner kan påbörja utbildning hösten 1995 och ytterligare 4 500 våren
1996. Insatser av sådan karaktär är nödvändiga för att långsiktigt
öka tillväxtförmågan särskilt bland de små och medelstora företagen.
Intag till denna utbildningsväg bör bara göras under läsåret 1995/96,
fördelat på ett intag på hösten och ett på våren. För dem som har
samhällsvetenskaplig eller ekonomisk gymnasieutbildning bör ett
förberedande år - det s.k. basåret - ingå inför påbörjandet av en
naturvetenskapligt eller tekniskt inriktad högskoleutbildning.

De som antas till naturvetenskapligt/tekniskt inriktade utbildningar
på denna utbildningsväg bör erbjudas en ny form av N/T-finansie-
ring, N/T-arvode, under de första två åren. Arvodet föreslås uppgå
till ca 12 000 kr/månad. Därmed ökar incitamenten kraftigt för dem
som har stadigvarande inkomst och familj. N/T-arvodet kommer att
riktas till dem som varit yrkesverksamma minst 5 år och som är
högst 45 år.

Reglerna för N/T-arvodet ska vara klara och entydiga. Åtagandet
för den enskilde att fullfölja utbildningen måste vara tydligt. Ett

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

utbildningsprogram måste därför göras upp inledningsvis. Den här Prop. 1994/95:100
skisserade utbildningsvägen innebär studier på heltid under flera år Bilaga 11
och beräknas omfatta 9 000 platser.

Det finns redan tendenser till brist på välutbildad arbetskraft inom
vissa sektorer, en utveckling som är helt oacceptabel med den höga
arbetslöshet som råder. Uppgiften för utbildningsväsendet är att hålla
nära kontakt med utvecklingen på arbetsmarknaden och snabbt gripa
in med effektiv yrkesutbildning. Arbetsmarknadsutbildningens om-
fattning ökades i höstens ekonomisk-politiska proposition. Denna
höga nivå bör ligga kvar.

Arbetsmarknadsverket bör i samråd med partema intensifiera verk-
samheten med bristyrkesutbildningar. De bör bedriva särskild upp-
sökande verksamhet för att inventera flaskhalsar som kan uppstå i
produktionen inom de närmaste åren. Syftet är att med alla medel
förhindra att det uppstår brist på arbetskraft samtidigt som det går
arbetslösa som på grund av bristfällig utbildning inte kan ta anvisat
arbete.

Arbetsmarknadsutbildningen beräknas omfatta 65 300 platser i
genomsnitt.

Bidrag till utbildning i företag lämnas till arbetsgivare som till-
handahåller utbildning åt de anställda för att upprätthålla och främja
sysselsättningen. Bidraget omfattar ca 9 000 personer i genomsnitt.

Omvandlingen av gymnasieskolan till en genomgående treårig ut-
bildning, är snart genomförd. Fortfarande kommer emellertid ett
antal elever att gå ut från en tvåårig yrkesinriktad linje. Det är vik-
tigt för dem att de far den fördjupning och breddning som ett tredje
gymnasieår ger dem. Därför föreslår regeringen att de erbjuds en
plats på det tredje gymnasieåret. Satsningen ger 16 000 nya gym-
nasieplatser.

Industriprogrammet i gymnasieskolan måste göras bättre och därmed
mer attraktivt genom ökad samverkan mellan gymnasieskolan och
arbetslivet. En arbetsgrupp kommer inom kort att tillsättas inom
Utbildningsdepartementet för att analysera orsakerna till det dåliga
intresset för industriprogrammet samt lägga förslag på eventuella
förändringar beträffande innehåll, organisation och konstruktion. I
gruppen ska representanter för arbetsmarknadens parter ingå.

Ett tredje gymnasieår anordnat inom komvux föreslås också. Många
som lämnat gymnasieskolans tvååriga linjer är inte så studievana.
Det har också gått en tid sedan de lämnade skolan. För denna grupp
bör förstärkta komvuxresurser satsas så att de far en undervisning

som till innehåll och omfattning motsvarar gymnasieskolans och som Prop. 1994/95:100
alltså ställer något mindre krav på självstudier än vad som gäller Bilaga 11
normalt i komvux.

- Inom komvuxutbildningen har hittills språk, svenska såväl som
främmande, och naturvetenskapliga och tekniska ämnen prioriterats.
Den ökning av komvux som genomförs under vårterminen 1995
fullföljs. Sammantaget innebär detta att 41 000 extra helårsplatser
inrättas inom komvux.

- Folkhögskolorna ger ett värdefullt bidrag till utbudet av utbildnings-
möjligheter. För många innebär en utbildning vid folkhögskolan en
möjlighet till kompetenshöjning genom att den utgör ett alternativ
till komvux. 10 000 extra platser för arbetslösa inrättas 1995/96.

- Folkbildningen förstärks. Studieförbunden kan spela en stor roll i
arbetet med att bereda arbetslösa kompetensutveckling. Studiecirkeln
som form lämpar sig väl för många som saknar studievana och har
en låg grundutbildningsnivå. För många med invandrarbakgrund kan
studiecirklar också vara ett bra alternativ för att förbättra svenskkun-
skapema. Möjligheterna att låta arbetslösa vara cirkelledare bör
utnyttjas i stor utsträckning.

- En ny form av praktikplatser, Europastipendier för arbetslösa ung-
domar, bör prövas i samarbete med svenska exportföretag. Arbets-
kraft med goda språkkunskaper, internationella erfarenheter och
kontakter är av stort värde för näringslivet. Ungdomar med erfaren-
het av arbete utomlands och med språkkunskaper har en mycket
starkare ställning på arbetsmarknaden och därmed bättre förutsätt-
ningar att fa arbete. Det är därför angeläget att stimulera nya grup-
per av ungdomar att studera och fa praktik utomlands. 10 000 plat-
ser under 6 månader föreslås för arbetslösa ungdomar.

- En ytterligare åtgärd för att öka andelen naturvetenskapligt/tekniskt
utbildade är det s.k. basåret, som ger behörighet för naturvetenskap-
liga och tekniska studier i högskolan. Hittillsvarande satsning, 1 500
extra platser, inom högskolan behålls.

- Vidare föreslås en utvidgning av basåret som förläggs till komvux,
så att den geografiska spridningen förbättras. För basår i komvux
beräknas 1 500 platser.

- En särskild ekonomisk stimulans vid avslutade studier bör införas
för denna grupp för att förbättra rekryteringen.

2 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 100. Bilaga 11

Behovet av att öka kunskapsinnnehållet i produktionen innebär att Prop. 1994/95:100
fler forskarutbildade borde verka inom näringslivet. Fler forskarut- Bilaga 11
bildade i näringslivet innebär också att kunskapsöverföringen mellan
forskningen och mer tillämpningsinriktad verksamhet förbättras. För
att på lång sikt hävda Sveriges konkurrenskraft är det därför ange-
läget att öka antalet forskarutbildade. Under budgetåret 1995/96
föreslås därför att studiefinansieringen förstärks så att ytterligare
300-500 doktorander kan antas.

Akademikerpraktiken bör ersättas av en ett-årig aspirantutbildning
för arbetslösa akademiker. De med invandrarbakgrund bör särskilt
uppmärksammas. I aspirantutbildningen ska utbildning och praktik,
i företag och förvaltning, varvas. Utbildningen bör ordnas vid ett
antal högskolor i samarbete med företag och förvaltning i regionen.
Därmed ges förbättrade möjligheter till fast anställning samtidigt
som kontakterna mellan högskolan och arbetslivet förbättras. Aspi-
rantutbildningen föreslås omfatta 1 500 platser.

Inom många områden i högskolan överstiger antalet sökande kraftigt
antalet studieplatser. Efterfrågan på högskoleutbildade ökar. Denna
starka efterfrågan måste mötas. Detta gäller inte minst de ökade krav
på språkkunskaper som ställs inom olika områden på arbetsmarkna-
den. 3 500 platser föreslås därför under 1995/96.

En mer långsiktig satsning bör göras på utbildning i språk. Många
behöver i det dagliga arbetslivet språkkunskaper på en högre nivå än
gymnasieskolans. För att tillgodose dessa behov föreslår vi att 1 000
platser i två år avsätts för kvalificerad praktisk språkutbildning.

Samtidigt bör också de 4 000 högskoleplatser som inrättas våren
1995, enligt förslag i den ekonomisk-politiska propositionen, kvarstå
så att de antagna kan beredas plats också under hösten 1995.

Efterfrågan på arbetskraft som har en utbildning inom Lantbruksuni-
versitet är också god och ökande. För att tillgodose denna efterfrå-
gan tillförs Lantbruksuniversitetet ytterligare 150 platser 1995/96.

Även verksamheten vid sommaruniversiteten bör fortsätta och ut-
ökas. Detta leder till ett bättre resursutnyttjande genom att utbildning
därmed erbjuds större delen av året och minskar också trycket på
arbetsmarknaden. De kurser som erbjuds ska vara ur högskolans
ordinarie kursutbud. Omfattningen bör sommaren 1995 vara 25 000
platser, vilket är en ökning med 5 000 jämfört med föregående som-
mar.

- För att åstadkomma den önskvärda flexibiliteten mellan utbildning Prop. 1994/95:100
och arbetsliv som gör att ett ledigt arbete far fortur framfor fortsatta Bilaga 11
studier kommer en särskild utredare att tillkallas. Systemet måste
utformas så att studierna kan återupptas eller kombineras med ar-
bete.

En väg tillbaka - Det ömsesidiga åtagandet

Som individer ska vi ha chansen att förverkliga våra livsprojekt. Rege-
ringen vill med det här programmet öka möjligheterna genom fler arbe-
ten och fler utbildningsplatser.

Med det batteri av åtgärder som presenteras i detta program borde
arbetsförmedlingarna få möjlighet att erbjuda merparten av de arbetslösa
arbete, utbildning eller arbetsmarknadspolitisk åtgärd senast efter fyra
månaders arbetslöshet.

Arbetsförmedlingarnas viktigaste uppgift är att förmedla lediga arbe-
ten. Därför kommer Arbetsmarknadsverket att ges utrymme att anställa
fler förmedlare. Arbetet kommer vidare att underlättas genom att bidra-
gen blir färre och enklare att hantera samtidigt som drivkrafterna för de
arbetssökande att ta de anvisade arbetena kommer att stärkas.

För att stärka de arbetslösas kontakt med arbetslivet kommer under
våren 1995 att föreslås möjlighet att under kortare tid få pröva olika
arbeten via ett system med återkommande arbetsplatskontakter. Ett sys-
tem med arbetsföretag där arbetslösa engageras för att på heltid söka
arbete utreds.

Arbetslinjen förstärks. De arbetslösa ska på ett effektivt sätt förmås att
bryta sin passivitet till att delta i åtgärder av olika slag som stärker deras
ställning på arbetsmarknaden. De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna ska
utformas så att de inte låser in arbetskraften och försenar ett inträde på
den ordinarie arbetsmarknaden. De som omfattas av en åtgärd ska med
synnerligen kort varsel kunna ta de lediga arbeten som erbjuds.

Tydligheten måste öka i kontraktet melland den arbetslöse och samhäl-
let om skyldigheten att stå till arbetsmarknadens förfogande. Individen
måste veta vilka krav, rättigheter och skyldigheter som är förknippade
med att fa arbetslöshetsersättning. Ett avvisat lämpligt arbetserbjudande
ska innebära att den arbetssökande avstängs från ersättning.

Syftet med att tydliggöra vilket ansvar som vilar på den arbetslöse är
att öka arbetsförmedlingens möjligheter att så tidigt som möjligt sätta in
de åtgärder som krävs för att den arbetslöse ska få ett jobb.

Regeringen vill också fortsätta satsningarna på att erbjuda de arbets-
lösa kontakt med arbetslivet genom beredskapsarbeten och i viss mån
arbetslivsutveckling.

För att stärka arbetslösa kvinnors ställning på arbetsmarknaden bör
särskild vikt läggas vid att uppmuntra kvinnor till arbetsförberedande åt-
gärder som bryter mot det traditionella könsrollsmönstret. Detta bör

kunna ske inom ramen för den personliga handlingsplan som skall göras Prop. 1994/95:100
upp gemensamt av den arbetslösa och arbetsförmedlingen. Bilaga 11

Följande åtgärder föreslås:

- Arbetsförmedlingen har en central roll i arbetet med att mobilisera
de arbetslösa i att på heltid stå till arbetsmarknadens förfogande.
Särskilt stor vikt ska läggas vid att hålla nere vakanstidema för ledi-
ga arbeten. En viss tillfällig personalförstärkning i kombination med
farre bidrag att hantera som dessutom förenklas bör bidra till att
förstärka förmedlingsarbetet.

- Som ett annat led i förnyelsen av arbetsmarknadspolitiken bör in-
satserna för att aktivera de arbetslösa i att söka jobb intensifieras.
Regeringen har därför tillsatt en utredning som ska pröva förslaget
om att de arbetslösa via arbetsföretag ska bedriva arbetssökandet i
mer organiserade former och att arbetssökandet inte bara ska syfta
till en fast anställning, utan också till kortvarigare uppdrag. Syftet
ska vara att ge den enskilde arbetssökande ökade möjligheter till
arbete och trygghet och att kunna erbjuda företagen en större grad
av flexibilitet vid rekrytering av arbetskraft i en uppgångsfas.

Genom att på detta sätt underlätta företagens expansion och stimu-
lera nyanställningar av arbetslösa på de lediga platserna uppnås
samtidigt syftet att de övriga åtgärderna inom arbetsmark-
nadspolitiken i större utsträckning ska användas för dem som har
särskilda behov av t.ex. en ny yrkesutbildning eller av rehabilitering,
så att de står bättre rustade för de arbetstillfällen som kommer att bli
lediga längre fram. En mycket preliminär bedömning tyder på att
omfattningen kan bli 20 000 personer i genomsnitt.

- Arbetslöshetsersättningens roll som omställningsersättning måste
hävdas. Den ska fungera som en central del av tillväxtpolitiken.
Ersättningen ska medverka till att aktivera den som drabbas av ar-
betslöshet. De regler som ligger till grund för ersättningen är tydliga
i sina krav. Man måste vara beredd att ta ett anvisat arbete, godta
viss lönesänkning, pendla eller byta bostadsort. Men också godta en
anvisad åtgärd exempelvis i form av utbildning. Regeringen kommer
senare under våren 1995 att föreslå åtgärder som gör att dessa regler
får ett tydligare genomslag.

- En konkret handlingsplan ska göras upp gemensamt av den arbets-
löse och arbetsförmedlingen. Denna dokumenterade plan ska utöver
åtgärdsinsatser innefatta preciserade överenskommelser om bland
annat kontaktrutiner och skyldigheten att ta anvisade arbeten/åtgär-

der. Den arbetslöse ska också bekräfta att han eller hon har tagit del Prop. 1994/95:100
av denna överenskommelse. Bilaga 11

- För att stärka de arbetslösas kontakt med arbetslivet kommer rege-
ringen i början av 1995 att föreslå möjlighet att under kortare tid få
pröva olika arbeten via ett system med återkommande arbets-
platskontakter. Syftet är att underlätta anpassningen till ett föränder-
ligt arbetsliv och att understryka att den arbetslöse, genom ett aktivt
jobb-sökande, står till arbetsmarknadens förfogande. Systemet beräk-
nas omfatta 15 000 personer per månad. Dessutom föreslås 2 200
platser i genomsnitt per månad i vidgad arbetsprövning (VAP).

- Många personer i åtgärder söker i praktiken arbete i endast begrän-
sad omfattning. För att öka sökintensiteten och därmed förkorta
arbetslösheten föreslås att tid för ett aktivt arbetssökande regelbundet
läggs in under den tid man är i en åtgärd. Förslaget innebär att mer-
parten av dem som deltar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder aktivt
ska söka arbete genom arbetsförmedlingen under tiden i åtgärd.

- För att upprätthålla arbetslinjen fyller beredskapsarbeten en viktig
funktion. Regeringen föreslår 8 000 beredskapsarbeten i genomsnitt
per månad.

- Regeringen föreslår en begränsad satsning på arbetslivsutveckling
(ALU). Antalet beräknas till ca 10 000 platser i genomsnitt per må-
nad i slutet av budgetåret.

- LO har föreslagit ett samarbete med arbetsförmedlingen för att stöd-
ja arbetslösa medlemmar att aktivt söka arbete. Uppsökande och
aktiverande verksamhet är ofta mycket effektiv. Regeringen är be-
redd att medverka till att olika uppslag i den riktningen kommer till
stånd. De fömyelseföretag som TCO initierat har visat sig vara ett
bra sätt att kombinera kompetensutveckling med nyföretagande och
tillväxt. De vidareutvecklas nu till s.k. Tjänstehus. SACO:s akademi-
kerprojekt som drivs i samverkan med arbetsförmedlingen har visat
sig fungera bra. Det övergripande syftet med projektet är att stimule-
ra och effektivisera arbetslösa akademikers arbetssökande.

100 dagar

Arbetslöshet är en tragedi vem än det drabbar. För samhället är ung-
domsarbetslösheten särskilt allvarlig. Ett samhälle som inte kan erbjuda
sina unga arbete eller utbildning bryts sönder. En ung människa som får
beskedet att hon inte behövs riskerar i högre grad att slås ut från - inte

bara arbetslivet - utan samhällslivet i dess helhet. Ungdomsarbetslöshe-
ten riskerar att bli ett allvarligt hot mot hela samhället.

Därför lägger regeringen särskild kraft på att bekämpa ungdomsarbets-
lösheten. Samhället måste förhindra att ungdomar hänvisas till bidrag,
kontantstöd och sysslolöshet. Ju längre det passiva mottagandet pågår
desto större är risken för permanent utslagning.

Regeringens mål är att alla ungdomar under 25 år ska vara i arbete,
utbildning eller aktiv arbetsmarknadspolitisk åtgärd inom 100 dagars
arbetslöshet. Utgångspunkten bör vara att de arbetslösa ungdomarna i
första hand ska erbjudas arbete eller i andra hand kompletterande gym-
nasie- eller arbetsmarknadsutbildning. Som ett sista skyddsnät ska andra
arbetsmarknadspolitiska åtgärder erbjudas.

Riksdagen har beslutat om en ungdomsintroduktion som började gälla
den 1 januari 1995. Därmed är grunden lagd för att öka ungdomars
möjlighet att snabbt komma i arbete. För ungdomar upp till 20 år före-
slås kommunerna få ett tydligare ansvar. Diskussioner om utformningen
av detta pågår med Kommunförbundet.

Regeringen föreslår också att ungdomar upp till 25 år bör erbjudas en
treårig gymnasieplats samt i så stor utsträckning som möjligt en hög-
skoleutbildning. En ny form av utlandsstipendier för arbetslösa ungdo-
mar ska också bidra till att stärka de ungas kompetens framför allt i
språk (se utbildningsavsnittet).

För de ungdomar som inte går i reguljär utbildning eller arbetar ska ett
personligt utvecklingprogram utformas. Utvecklingsprogrammet ska
kräva den arbetslöses aktivitet i samma utsträckning som ett heltidsarbe-
te och kan omfatta en rad skiftande aktiviteter. Bland dem återfinns t.ex.
satsningen på s.k. datortek där ungdomar i åldern 20-24 år under tre
månader far lära sig att arbeta med moderna program inom ordbehand-
ling, kalkyl, databas m.m.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

Följande åtgärder föreslås:

- Riksdagen har enligt förslag under hösten 1994 redan fattat beslut
om införandet av en ungdomsintroduktion som träder i kraft den 1
januari 1995. Introduktionen ger många unga människor goda förut-
sättningar att fa en fast anställning på den ordinarie arbetsmarkna-
den. Ungdomsintroduktionen beräknas omfatta 50 000 ungdomar
varav 26 000 omfattas av det föreslagna ökade ansvarstagandet för
kommunerna för ungdomar under 20 år.

- Arbetsförmedlingen och kommunen far ett gemensamt ansvar för att
kartlägga ungdomarnas verkliga utbildningsbakgrund i syfte att stär-
ka de arbetslösa ungdomarna genom att erbjuda dem den fyllnadsut-

bildning de saknar. Utbildningsinsatsen bör kompletteras med arbets- Prop. 1994/95:100
marknadspolitiska åtgärder, i form av t.ex. praktik på arbetsplatser. Bilaga 11

- Kommunernas ansvar för ungdomarna utsträcks ytterligare ett år och
gäller fram t.o.m. vårterminen det år de fyller 20 år. För dem som
saknar arbete eller utbildningsplats bör personliga utvecklingspro-
gram övervägas.

- För att förhindra att ungdomar är öppet arbetslösa mer än 100 dagar
föreslås att arbetsförmedlingen far ett ansvar för att se till att alla
ungdomar i åldern 20-24 år har tillgång till ett särskilt utvecklings-
program. Om de inte har arbete eller är i utbildning ska de delta i
gruppaktiviteter i arbetsförmedlingens regi i form av till exempel
söka-jobb-grupper, kortare praktikperioder, starta-eget-kurser och
liknande. Utvecklingsprogrammet ska vara en heltidssysselsättning.

Ungdomar som är berättigade till arbetslöshetsersättning uppbär
sådan under tiden i utvecklingsprogrammet. Utvecklingsprogrammet
beräknas omfatta 53 000 personer i genomsnitt.

För att arbetsförmedlingarna ska kunna erbjuda alla ungdomar
särskilda utvecklingsprogram inom 100 dagar bör arbetsförmedling-
en avdela särskild personal för att enbart arbeta med åldersgruppen
20-24-åringar. Detta gäller bara de ungdomar som inte har ett be-
stämt yrke. De övriga ska fa motsvarande service av den yrkesför-
medlande organisationen.

- Som ett led i arbetet med att utveckla Sverige till ett ledande land
inom informationstekniken föreslås att datortek införs i alla kommu-
ner. Datortek innebär att arbetslösa ungdomar i åldern 20-24 år
under en tremånadersperiod far lära sig att arbeta med moderna
program inom ordbehandling, kalkyl, databaser m.m. Regeringen ser
det som särskilt angeläget att unga kvinnor genom datorteken får
möjlighet att lära sig hantera informationsteknik. Som lärare funge-
rar arbetslösa i beredskapsarbete eller vars ersättning finansieras ge-
nom s.k. otraditionella medel. Kommunerna föreslås vara huvudmän
och svara för lokalkostnader o.d. Staten ansvarar för investeringen i
persondatorer, programvaror m.m. Datorteken beräknas ge i genom-
snitt 30 000 studieplatser.

Uppföljning

Regeringen föreslår i detta program en långtgående omläggning av de
nuvarande insatserna för att bekämpa arbetslösheten. Med en uthållig
tillväxt och full sysselsättning som mål blir förändringen av arbets-
marknadspolitiken tydlig.

Det handlar bl.a. om att noga folja utvecklingen i näringslivet och
omedelbart sätta in åtgärder för att förhindra att inflationsdrivande flask-
halsar uppstår på arbetsmarknaden. Det vore olyckligt om vi fick en
situation där det samtidigt uppstår både brist på kompetent arbetskraft
och massarbetslöshet. Det får inte inträffa. Närings-, utbildnings- och
arbetsmarknadspolitiken får i det här programmet en sådan utformning
att de arbetslösa slussas in i lediga jobb som nu uppstår i näringslivet.

Programmet innehåller också en rad åtgärder för att förhindra att ar-
betslösa fastnar i bidragsberoende och passivitet. De arbetslösa har en
rätt och en skyldighet att vara aktiva under arbetslöshetsperioden.

Regeringen ser det som betydelsefullt att denna omläggning av politi-
ken följs upp.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

Riktlinjer för Arbetsmarknadsverket under budgetåret 1995/96

I Finansplanen har den ekonomiska politiken presenterats. Den centrala
uppgiften för den ekonomiska politiken är att fa till stånd en varaktig
och uthållig tillväxt som möjliggör en hög sysselsättning och låg arbets-
löshet. Arbetsmarknadspolitiken ska ses som en viktig resurs i tillväxt-
politiken. Inom den ramen spelar Arbetsmarknadsverket (AMV) en be-
tydelsefull roll. Följande riktlinjer som bygger på att arbetslinjen i ar-
betsmarknadspolitiken återupprättas bör därför gälla under nästa bud-
getår.

- Utnyttja platsförmedlingens möjligheter till fullo

Arbetsförmedlingens viktigaste uppgift är att förmedla lediga arbeten.
Matchningen av sökande och platser ska effektiviseras så att företagens
potentiella produktionsmöjligheter utnyttjas till fullo. Ambitionen bör
vara att vakanstidema inte far öka påtagligt även om efterfrågan på ar-
betskraft stiger väsentligt. Företagskontaktema och informationen om
åtgärder riktade till arbetsgivarna måste intensifieras. Utgångspunkten
måste vara att med alla till buds stående medel förhindra att flaskhalsar
uppstår.

- De långtidsarbetslösa och de utsatta grupperna ska prioriteras,
rundgången ska brytas

Vid utnyttjandet av det förbättrade läget på arbetsmarknaden ska arbets-
förmedlingens insatser i första hand inriktas på dem som är eller riskerar
att bli långtidsarbetslösa. Rekryteringsfrämjande åtgärder, såsom rekryte-
ringsstödet, ska användas för denna grupp. För att bryta rundgången ska
insatserna särskilt inriktas på de arbetslösa som under en längre tid har
gått mellan olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder och arbetslöshet. Vid-
are ska, vid prioritering av insatser och åtgärder, grupper med en redan
svag ställning på arbetsmarknaden uppmärksammas, såsom ungdomar,
flyktingar och invandrare samt arbetshandikappade.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

- Mobilisera de arbetslösa genom kompetensuppbyggnad och ökade
krav på aktivt arbetssökande

De nya åtgärder som nu introduceras och de förändringar som görs inom
flera områden ska ge utrymme för genomförandet av de individuella
handlingsplaner, som ska upprättas med de arbetssökande. De kraftigt
ökade möjligheterna att erbjuda lämplig utbildning åt de sökande ska
tillvaratas. Arbetslösa ungdomar i åldern 20-24 år som inte kan få arbete
eller utbildning är målet att de inom 100 dagars arbetslöshet ska erbju-
das en lämplig insats.

Kraven på arbetslösa att själva aktivt söka arbete och arbetslöshetser- Prop. 1994/95:100
sättningens roll som omställningsersättning ska hävdas. Reglernas avsikt Bilaga 11
och den enskildes ansvar måste tydliggöras för varje sökande. Ett sär-
skilt kontrakt om detta ska upprättas med den sökande.

— Medelsanvändningen ska effektiviseras

Av de olika arbetsmarknadspolitiska åtgärderna ska prioriteras sådana
som underlättar för den arbetslöse att snabbt återgå till reguljärt arbete.
Det gäller i första hand åtgärder som rekryteringsstödet. Genom ett ef-
fektivt utnyttjande av dessa möjligheter kan i konjunkturuppgången ar-
betslöshetstidema begränsas och kostnaderna för åtgärderna och kontant-
stöden hållas tillbaka. Arbetet med att nedbringa kostnaderna för de
olika åtgärderna ska fortsätta. Vid beslut om arbetsmarknadspolitiska
åtgärder måste riskerna för konkurrenssnedvridning också beaktas.

- Öka jämställdhetssträvandena

Utöver att utnyttja de särskilda medel som regeringen föreslår, måste
ytterligare information ges till arbetsgivare och sökande rörande tillgång-
en på arbetskraft och lediga platser och om de väsentligt förbättrade
möjligheter som kan öppna sig om det traditionella könsbaserade ageran-
det upphör. Målet att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden kan
uppnås endast genom en genomgripande förändring av attityder hos både
sökande och arbetsgivare.

Utvecklingen på arbetsmarknaden

All bedömning av utvecklingen på arbetsmarknaden måste ta sin ut-
gångspunkt i den ekonomiska politik som tidigare förts. Den politiken
förstärkte nedgången, fördjupade krisen och försenade uppgången. Den-
na politiska oförmåga är skälet till att krisen i Sverige blivit djupare och
varaktigare än i andra länder. Arbetslösheten förklaras alltså inte bara av
den internationella lågkonjunkturen.

Arbetsmarknadsläget har successivt ljusnat under loppet av år 1994.
Den djupa lågkonjunktur som präglat svensk ekonomi under böijan av
1990-talet nådde sin botten under år 1993 och konjunkturen befinner sig
nu i en uppgångsfas. Sysselsättningen är sedan årsskiftet 1993/1994 på
väg upp och arbetslösheten minskar. I november 1994 uppgick arbetslös-
heten till 7,2 % enligt SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU), vilket
kan jämföras med 8,4 % samma månad ett år tidigare. Antalet nyanmäl-
da lediga platser ökar, främst inom industrin, men tillväxtökningen sker
från en mycket låg nivå. Antalet varsel är nu nere på den nivå som råd-
de under senare delen av 1980-talet. Även antalet konkurser har minskat
betydligt.

Återhämtningen på arbetsmarknaden sker dock från en extremt låg
nivå och vägen tillbaka till ett arbetsmarknadsläge i balans är således
lång. Raset i sysselsättningen under de senaste åren har varit mycket
stort. Mellan första halvåret 1990 och 1994 har över en halv miljon
sysselsättningstillfällen försvunnit, vilket innebär att sysselsättningen nu
motsvarar nivån under första hälften av 1970-talet. Arbetslösheten väntas
uppgå till knappt 8 % i genomsnitt år 1994. Samtidigt var motsvarande
ca 5 % av arbetskraften engagerad i någon åtgärd motiverad av syssel-
sättningspolitiska skäl. Totalt befann sig således ca 550 000 personer
eller motsvarande 13 % av arbetskraften utanför den ordinarie arbets-
marknaden. Även med en god tillväxt de närmaste åren kommer arbets-
lösheten att ligga på en oacceptabelt hög nivå och vi riskerar att få en
permanent hög arbetslöshet och ökad utslagning från arbetsmarknaden.

Antalet inskrivna vid arbetsförmedlingen, antingen som arbetslösa eller
i åtgärd, har de senaste åren legat på rekordhög nivå. Antalet inskrivna
har som mest legat på över en miljon personer. Under loppet av det
senaste året har antalet personer vid arbetsförmedlingen minskat något
men låg i november 1994 kvar på en hög nivå, 931 000 personer. An-
delen av de inskrivna som fatt arbete har ökat men ligger kvar på en låg
nivå.

Det snabbt försämrade arbetsmarknadsläget under lågkonjunkturåren
drabbade i hög grad individer och grupper som har en svag ställning på
arbetsmarknaden. Under lågkonjunkturåren steg arbetslösheten kraftigt
bland ungdomar, som ofta är nytillträdda på arbetsmarknaden, samt
bland flyktingar och invandrare. Även handikappade har fatt en mer
utsatt situation på arbetsmarknaden.

Trots den relativt kraftiga ökningen av sysselsättningen ligger ung-
domsarbetslösheten kvar på en hög nivå. Mycket tyder på att det har
blivit allt svårare för ungdomar att få fotfäste på arbetsmarknaden och
att etableringsfasen har tenderat att förlängas. Kompetenskraven på ar-
betskraften har generellt höjts, vilket bl.a. kan utläsas i stigande kvalifi-
kationskrav på de lediga arbetena. De ungdomar som har kort eller ingen
yrkesutbildning har fått allt svårare att finna ett arbete.

Under lågkonjunkturen steg arbetslösheten betydligt mer bland män än
bland kvinnor. Som mest var skillnaden ca tre procentenheter. Den öka-
de arbetskraftsefterfrågan som vi nu ser har främst kommit männen till
del och deras arbetslöshet minskar snabbare än för kvinnor. Detta beror
till stor del på att sysselsättningen främst ökar inom industrin och indu-
striberoende delar av tjänstesektorn samtidigt som sysselsättningen har
minskat inom den offentliga sektorn.

Långtidsarbetslösheten (mer än sex månader) ökade kraftigt mellan
åren 1990 och 1994 från 16 % av det totala antalet arbetslösa till närma-
re 40 %. Det tar sig också uttryck i en ökad rundgång mellan arbetslös-
het och åtgärd och därmed stigande antal långtidssökande vid arbetsför-
medlingen. I november 1994 var det ca 460 000 personer som varit

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

oavbrutet inskrivna vid arbetsförmedlingen i ett år. Av dem hade Prop. 1994/95:100
250 000 varit inskrivna i mer än två år. Under loppet av år 1994 har Bilaga 11
såväl antalet långtidsarbetslösa som långtidssökande minskat något.

AMV:s uppnådda resultat under budgetåret 1993/94

Det kärva läget på arbetsmarknaden och obalansen i statsfinanserna
förklaras inte bara av den internationella lågkonjunkturen. Den gångna
treårsperiodens misslyckade ekonomiska politik har fördjupat krisen. De
åtstramande åtgärderna i den förda politiken bidrog till ett kraftigt fall i
den inhemska efterfrågan, vilket fick starkt negativ effekt på sysselsätt-
ningen. Under den senaste treårsperioden har arbetslösheten tredubblats,
den offentliga sektorns underskott tiodubblats och statsskulden för-
dubblats. Arbetslösheten har genom förlorade skatteinkomster samt ökat
bidragsberoende och urholkat statens finanser.

Arbetsmarknadspolitiken har under lågkonjunkturen fatt bära en alltför
tung börda. De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna har inte i tillräcklig
utsträckning rustat de arbetslösa för arbetsmarknadens allt högre krav på
kompetens och utbildning. Den rekordhöga arbetslösheten har inneburit
en stor belastning på AMS som på mycket kort tid fatt ställa om sin
verksamhet för att hantera den unikt höga omfattningen på de arbets-
marknadspolitiska åtgärderna. Regeringens handlingsprogram innebär att
arbetsmarknadspolitiken nu läggs om i riktning mot rekryteringsfrämjan-
de och kompetenshöj ande åtgärder med omfattande satsningar på utbild-
ning samt åtgärder för att bryta rundgång och långtidsarbetslöshet.

Regeringen angav inför budgetåret 1993/94 följande fyra övergripande
verksamhetsmål för AMV:

- arbetsmarknadens och den reguljära utbildningens möjligheter måste
utnyttjas,

- långtidsarbetslösa och de utsatta grupperna skulle prioriteras,

- jämställdheten på arbetsmarknaden skulle öka,

- medelsanvändning skulle effektiviseras.

Utöver dessa övergripande mål angav regeringen sju verksamhetsmål.
Verksamhetsmålen knöt an till de övergripande målen och var till sin
karaktär dessutom uppföljningsbara. AMV redovisar i sin årsredovisning
uppnådda resultat i förhållande till de av regeringen uppställda verksam-
hetsmålen. Nedan följer en sammanställning av årsredovisningen samt
regeringens bedömning av uppnådda resultat. Som utgångspunkt för den
bedömningen har regeringen lagt att det inte är möjligt för arbetsmark-
nadspolitiken att korrigera den ekonomiska politik som faktiskt förts.

Mötet mellan de optimistiskt satta målen for AMV och den verklighet
som är det faktiska resultatet av den förda politiken visar att uppgiften
att nå uppsatta mål minst sagt är svår.

I linje med regeringens ambition att stävja långtidsarbetslöshet angavs
i ett av verksamhetsmålen att andelen långtidsarbetslösa av samtliga
arbetslösa inte skulle överstiga 25 % som genomsnitt under budgetåret
1993/94. För gruppen ungdomar i åldern 18-24 år var målsättningen att
andelen långtidsarbetslösa i genomsnitt skulle vara avsevärt lägre än
25 %. Resultatet visas i följande tabell.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

Den procentuella andelen i genomsnitt av långtidsarbetslösa i olika
åldersgrupper under budgetåren 1992/1993 och 1993/94

	1992/93	1993/94
18-19 år	12,4	16,4
20-24 år	24,3	27,9
18-24 år	21,4	25,5
18-64 år	24,5	29,5

Som ett led i att stärka utsatta gruppers ställning på arbetsmarknaden
angav regeringen att andelarna ungdomar, utomnordiska medborgare
samt arbetshandikappade i åtgärder skulle vara betydligt större än resp,
grupps andel av samtliga arbetssökande. Tabellen nedan visar utfallet för
budgetåret 1993/94.

De prioriterade gruppernas andel av arbetslösheten samt av de arbets-
marknadspolitiska åtgärderna

	Andel av arbetslöshet	Andel av åtgärder
18- 20 år	5,6	8,8
20- 24 år	20,6	32,0
Arbetshandikappade	9,3	10,7
Utomnordiska medborgare 9,2		9,3

I regeringens strävan att effektivisera medelsanvändningen angavs som
verksamhetsmål omfattningen på antalet personer i arbetsmark-
nadspolitiska åtgärder. Antalet personer i lämplig utbildning eller syssel-
sättning skulle i åtgärder som finansierades via anslaget för arbetsmark-
nadspolitiska åtgärder i genomsnitt per månad uppgå till minst 241 000.
Därutöver var ambitionen att ca 20 000 personer i genomsnitt per månad

skulle delta i utbildningsvikariat och minst 65 000 personer i arbetslivs- Prop. 1994/95:100
utveckling. Nedanstående tabell visar omfattningen på de konjunkturbe- Bilaga 11
roende arbetsmarknadspolitiska åtgärderna under föregående budgetår.

Genomsnittligt antal personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder
varje månad under budgetåret 1993/94

Arbetsmarknadsutbildning därav	Regeringens beräkningar	Faktiskt utfall
- reguljära utbildnings- väsendet	16 200	8 800
- särskilt anordnad	42 100	45 700
Ungdomspraktik Högskolepraktikanter	84 500 3 000	55 500 600
Beredskapsarbete och rekryteringsstöd m.m.	37 700	29 200
Vidgad arbetsprövning	300	1 200
Jobbsökaraktiviteter	1 400	600
Företagsutbildning	22 700	2 900
Bidrag för att starta eget	4 000	7 600

Åtgärder finansierade inom A 2.-anslaget	211 900	152 100
Utbildningsvikariat	20 000	11 600
Arbetslivsutveckling	65 000	48 300
Åtgärder ej finansierade inom A 2.-anslaget	85 000	59 900
Totalt	296 900	212 000

Vidare angavs som mått på arbetsmarknadsutbildningens kvalitet att
andelen deltagare i arbetsmarknadsutbildning som avbryter utbildningen
av andra skäl än erhållet arbete skulle minska jämfört med år 1992.

Andelen i procent av deltagare som avbröt utbildningen av andra skäl än
arbete föll något mellan budgetåren 1992/93 och 1993/94.

Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) har haft som verksamhetsmål för
budgetåret 1993/94 att antalet arbetshandikappade som lämnade arbets-
förmedling eller arbetsmarknadsinstitut (Ami) för att gå till arbete eller
utbildning inte fick minska jämfört med budgetåret 1991/92. Av AMS
redovisning framgår att det genomsnittliga antalet arbetshandikappade
per månad som fick arbete ökade från 1 664 budgetåret 1991/92 till
2 269 till budgetåret 1993/94. Antalet som gick till utbildning minskade
dock från 1 052 till 1018 personer.

AMS har vidare haft som verksamhetsmål att antalet arbetshandikap-
pade som hade en anställning med lönebidrag eller sysselsattes i skyddat
arbete hos offentliga arbetsgivare (OSA) skulle uppgå till i genomsnitt
51 000 personer per månad. Det genomsnittliga antalet personer i åtgär-
den lönebidrag uppgick till 43 400 medan 5 300 var sysselsatta i skyddat
arbete hos offentliga arbetsgivare.

Resultatbedömning

Under budgetåret 1993/94 var läget på den svenska arbetsmarknaden det
svåraste sedan 1930-talet. Arbetslösheten var mycket hög och omfatt-
ningen på de konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska åtgärderna var
rekordstor.

Det mycket kärva läget på arbetsmarknaden har inneburit en mycket
tung arbetsbelastning på enskilda arbetsförmedlare samt krav på ökad
effektivitet inom hela AMV.

Den dåvarande regeringen gav en alltför optimistisk bild av den för-
väntade utvecklingen på arbetsmarknaden samtidigt som den faktiskt
förda politiken försämrade förutsättningarna under budgetåret 1993/94.
Denna mer optimistiska syn kom dock att ligga till grund för de mål
som sattes upp för AMV vilket naturligtvis påverkar bedömningen av
resultat och verksamhet.

Regeringens uppfattning är att arbetsmarknadens möjligheter mycket
väl har tillvaratagits. Antalet personer som under budgetåret lämnat
arbetsförmedlingen och fatt arbete uppgick till drygt 530 000 personer
vilket är en ökning med 110 000 personer jämfört med budgetåret innan.
Trots ett ökat antal nyanmälda lediga platser har anmälningstidema för
lediga platser kvarstått på en låg nivå. Resultatet kan tas som inteckning
för att AMV gjort stora insatser för att snabbt och effektivt tillgodose
den stigande efterfrågan på arbetskraft.

Det ökade antalet platser inom det reguljära utbildningsväsendet har
gjort det möjligt för AMV att via informations- och vägledningsinsatser
slussa arbetslösa vidare till lämplig utbildning. Det har under det gångna
budgetåret skett en klar ökning av antalet personer som lämnat arbetsför-
medlingen för studier.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

Ett allvarligare problem är det höga antalet långtidsarbetslösa. Under
budgetåret 1993/94 uppgick antalet långtidsarbetslösa inskrivna vid
arbetsförmedlingen i genomsnitt till över 110 000 personer. Det var
drygt 30 000 fler än föregående budgetår. AMV har inte uppnått det
utsatta verksamhetsmålet vad gäller begränsningen av långtidsarbets-
lösheten. I ett läge med en relativt lång period av hög arbetslöshet och
starka inslag av långtidsarbetslöshet är det betydelsefullt att alla krafter
inriktas på att förhindra utvecklingen mot en permanent hög arbetslöshet
som riskerar att bli strukturell. Att bryta utvecklingen mot ökad lång-
tidsarbetslöshet är avgörande för att detta ska lyckas. AMV:s resurser
bör i större utsträckning än tidigare riktas till långtidsarbetslösa, lång-
tidsinskrivna och de som riskerar långa arbetslöshetsperioder.

AMV uppfyllde målet att andelen unga i åtgärd skulle överstiga deras
andel av arbetslösheten. Det kan till viss del förklaras av den stora om-
fattningen av ungdomspraktik. Förutom ungdomar utgör arbetshandikap-
pade och utomnordiska medborgare prioriterade grupper. Dessa gruppers
andel av åtgärderna översteg inte väsentligt deras andel av arbetslös-
heten, vilket var målet.

AMV har trots det mycket svåra läget på arbetsmarknaden uppnått
verksamhetsmålet att antalet arbetshandikappade som lämnar arbetsför-
medlingen och Ami för arbete eller utbildning skulle vara minst lika
stort som under budgetåret 1991/92. Däremot var det inte möjligt att
uppnå målet med i genomsnitt 51 000 personer per månad i åtgärden
lönebidrag och skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare (OSA). Mot
bakgrund av resultatredovisningen är det regeringens uppfattning att
verksamheten bedrivits med en sådan inriktning att målen kunnat uppnås
när det gäller de totala insatserna för arbetshandikappade. Trots ett svårt
arbetsmarknadsläge har myndigheten lyckats med fler arbetsplaceringar
av arbetshandikappade.

När det gäller målet om en ökad jämställdhet på arbetsmarknaden,
lyckades inte AMV i någon större grad att påverka könsmönstret. Det är
självklart ett viktigt mål som måste genomsyra alla samhällets åtgärder
om det ska kunna förverkligas. En framgång har dock varit att fler män
än tidigare sökt sig till kvinnodominerade områden på arbetsmarknaden.
Kvinnor sökte sig dock i långt mindre utsträckning till utbildningar inom
traditionellt mansdominerade yrkesområden. AMV måste i detta avseen-
de öka sina ansträngningar.

Ett av de övergripande målen innebar att de betydande resurser som
ställts till AMV:s förfogande skulle utnyttjats så att ett så stort antal
personer som möjligt fick tillfälle till lämplig utbildning eller sysselsätt-
ning. Enligt regeringens beräkningar skulle i genomsnitt 212 000 perso-
ner per månad sysselsättas med de anvisade anslagsmedlen. Det faktiska
utfallet blev 60 000 färre personer. I genomsnitt deltog 152 000 personer
per månad i någon av de åtgärder som finansierades via anslaget. Utöver
dessa åtgärder beräknade regeringen att 85 000 personer i genomsnitt per

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

månad skulle erbjudas utbildningsvikariat eller arbetslivsutveckling. Det
faktiska deltagandet i dessa åtgärder uppgick till ca 60 000 personer.
Oavsett det faktum att fler åtgärder borde utmönstrats och ersatts av
andra och mer effektiva så är det inte rimligt med så stora skillnader i
de krav på omfattning som regeringen fastställt och det som blev utfal-
let. AMV anger i årsredovisningen flera skäl till varför man inte lyckats
uppnå det uppsatta målet. En förklaring är de mindre förmånliga regler-
na ur arbetsgivarens synpunkt för ungdomspraktik. Enligt AMV var det
utan utökade medel för personalförstärkning inte möjligt att från en
redan mycket hög nivå på antalet personer i åtgärder ytterligare öka
omfattningen.

Den lägre omfattningen innebar en utgående reservation på 3,6 miljar-
der kronor. AMV utnyttjade ca 85 % av anslagsmedlen och omfatt-
ningen på åtgärder utgjorde ca 70 % av den beräknade omfattningen.

Inte heller vad det gäller en effektiv medelsanvändning kan målet
anses ha uppfyllts. Regeringen beräknade att den genomsnittliga kost-
naden för en årsplats i åtgärder skulle uppgå till 118 800 kr. Den faktis-
ka kostnaden blev 141 800 kr. Skillnaden förklaras av att den faktiska
åtgärdssammansättningen avvek från den av statsmakterna beräknade.

Mot bakgrund av det ansträngda statsfinansiella läget är det angeläget
att de medel som AMV disponerar kommer en så stor grupp arbetslösa
som möjligt till del. Det kan finnas goda motiv för att ändra på sam-
mansättningen av åtgärderna. Den flexibiliteten måste finnas. Men fak-
tum kvarstår att volymfrågoma är viktiga när det gäller att på ett tro-
värdigt sätt hävda arbetslinjen. Fördyringar på ett område måste i allt
väsentligt mötas av att omfattningen av mindre kostsamma åtgärder
ökar. I kravet på kostnadseffektivitet i det totala utbudet måste AMV
motsvara högt ställda förväntningar. Kravet på kostnadseffektivitet måste
dock kombineras med höga krav på kvalitet i insatserna.

Alltjämt förkommer vissa brister särskilt i kopplingen mellan verksam-
hetens resultat och insatta resurser. AMV bör därför förbättra statistikre-
dovisningen.

Riksrevisionsverket (RRV) bedömer AMV:s årsredovisning som rättvi-
sande. AMV anger i sin resultatredovisningen att utvecklingsarbeten
bedrivs för att förbättra beräkningarna av styckkostnader avseende de
arbetsmarknadspolitiska åtgärderna samt försök med tidredovisning.

AMV har under den gångna lågkonjunkturen fatt bära en mycket tung
börda. Sysselsättningen ökar nu. Minskningen av arbetslösheten begrän-
sas av att antalet personer som söker ett arbete ökar. Den totala arbets-
lösheten kommer även under kommande budgetår att vara oacceptabelt
hög. Det innebär en fortsatt hård belastning på AMV.

Det är ingen tvekan om att AMV ålagts svåra arbetsuppgifter. Dessa
har i långa stycken lösts på ett bra sätt. Den kritik som kan riktas måste
bilda utgångspunkt för förslag till fördjupat samspel mellan regeringen
och AMV. Det gäller bl.a. frågan om att utveckla den löpande utvär-

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

3 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 100. Bilaga 11

deringen, skärpa målstymingsinstrumenten och att skapa än tydligare Prop. 1994/95:100
resultatindikatorer som kan ge signaler om kompletterande politiska Bilaga 11
beslut som ökar flexibiliteten och stärker arbetsmarknadspolitiken.

Besparingar inom anslag under littera A. Arbetsmarknad m.m.
budgetåren 1995/96 och 1998 (miljoner kronor)

	1995/96 (12 mån)	1998
A 1. Arbetsmarknadsverkets
förvaltningskostnader	37	307
A 2. Arbetsmarknadspolitiska
åtgärder	2 084	2 945
A 5. Bidrag till arbetslöshets-
ersättning m.m.	2 918'	3 948'
Summa besparingar brutto	5 039	7 200

Indirekta effekter; inkomstbort-

fall till följd av besparingar	-1 497	-1 909
Summa besparingar netto	3 542	5 291

1) I detta belopp ingår besparingar som redovisats i proposition
1994/95:99 Förändringar i arbetslöshetsersättningen.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom området
Arbetsmarknad m.m. för budgetåren 1997 och 1998 som regering-
en förordar.

A 1. Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

varav

2 650 727 000

2 876 516 000

4 328 452 000

2 885 635 000 är beräknat för juli 1995 - juni 1996

Från anslaget betalas utgifterna för AMV:s förvaltningskostnader, exkl.
utgifterna för den yrkesinriktade rehabiliteringen vid arbetsmark-

nadsinstituten (Ami). Utgifterna avser löner m.m. for verksamheten vid
arbetsförmedlingen, länsarbetsnämnder och AMS. I utgifterna ingår
verkets kostnader för arbetskraftsplanering under beredskaps- och krigs-
tillstånd. För AMV gäller förordningen (1988:1139) med instruktion för
Arbetsmarknadsverket.

AMS är beredskapsmyndighet med ansvar for funktionen Arbetskraft.
Det övergripande målet för funktionen är att en till följd av kriser och
krig kraftigt ökad rörlighet på arbetsmarknaden ska kunna hanteras så att
for totalförsvaret viktiga uppgifter ska kunna upprätthållas.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

Fördelning av kostnader inom förvaltningsanslaget budgetåret 1993/94
(tusentals kr)

	Löner	Lokaler	Övrigt	Totalt
Arbetsförmedling	1 209 702	255 351	355 860	1 820 914
Länsarbetsnämnder	335 860	45 164	100 887	481 911
AMS	110 881	9 527	24 549	144 957
Övrigt	61 548	13 216	128 181	202 945
Totalt	1 717 991	323 258	609 478	2 650 727

Utgifterna inom anslaget för budgetåret 1993/94 uppgick till 92 % av
anvisade medel. Anslagssparandet vid utgången av budgetåret uppgick
till 286 miljoner kronor, inkl, kvarstående medel från tidigare budgetår.

Utvecklingen av antalet årsarbetare inom AMV

	1989/90	1990/91	1991/92	1992/93	1993/94
Arbetsförmedling	4 970	5 447	5 630	6 592	6 609
Arbetsmarknadsinstitut 2 036		2 239	2 305	2 268	2 129
Länsarbetsnämnder	1 652	1 647	1 534	1 502	1 478
AMS	427	437	409	406	407
Övrigt	130	80	250	239	507
Totalt	9 215	9 850	10 128	11 107	11 125

Antalet anställda inom AMV har ökat under lågkonjunkturen. Personal-
förstärkningarna har finansierats med medel från anslaget Arbetsmark-
nadspolitiska åtgärder. Dessa medel uppgick under budgetåret 1993/94
till 350 miljoner kronor och finansierade 1 254 anställda.

Av det totala antalet årsarbetare finansierades 307 genom upp-
dragsverksamhet inom den yrkesinriktade rehabiliteringen, s.k. arbets-
livstjänster.

Personalstrukturen har förändrats kraftigt inom AMV under senare år.
Resurser har förts från AMS och länsarbetsnämnder till arbetsförmed-

lingen och Ami. De tillfälliga medlen för personalförstärkningar har Prop. 1994/95:100
tillförts arbetsförmedlingen och Ami. Bilaga 11

AMS föreslår att ytterligare 320 miljoner kronor tillförs förvaltnings-
anslaget. Myndigheten vill minska den höga belastningen på personalen
och säkerställa rimliga krav på kvalitet och kontroll av de arbetsmark-
nadspolitiska åtgärderna. AMS framhåller att förvaltningskostnadernas
andel av de sammanlagda resurserna för arbetsmarknadspolitiken är
mycket låga i ett internationellt perspektiv.

AMS föreslår vidare att personalförstärkningen inte längre ska vara
tillfällig. Myndigheten bedömer att eftersom arbetsbelastningen förblir
fortsatt hög under överblickbar tid kommer behovet av personalförstärk-
ningen att kvarstå. Att ändå behålla medlen som tillfälliga gör personal-
planeringen svårare.

AMS anser att förevarande anslag och anslaget för Ami bör slås ihop.
Myndigheten menar att dessa verksamheter har ett gemensamt uppdrag
som skulle lösas effektivare med ett gemensamt förvaltningsanslag.

Regeringens överväganden

Slutsatser och förslag

En stadig ekonomisk tillväxt och en kraftigt ökad sysselsättning förut-
sätter att uppgången inte bryts i förtid på grund av bristsituationer och
överhettningseffekter. Utslagningen av företag och arbetstillfällen under
nittiotalets första år har ökat riskerna för en sådan utveckling. De allt
längre arbeslöshetstidema har också medfört en risk för passivitet hos de
arbetslösa.

AMV:s viktigaste uppgift är därför att tillsätta de lediga platserna. I en
konjunkturuppgång är det särskilt viktigt att klara rekryteringen för att
undvika flaskhalsar och därmed inflationstendenser som kan äventyra
uppgången. Företagens vakanstider måste hållas så korta så möjligt. Det
är angeläget att prioriteringen av platsförmedling säkerställs.

Det ökade utrymmet för platsförmedling måste skapas genom att på
olika sätt lätta trycket på arbetsförmedlingen. Framför allt kommer be-
lastningen minska genom den ökade efterfrågan på arbetsmarknaden.
Men regeringen lägger också direkta förslag som ska påverka förmed-
lingsarbetet positivt. Exempel på sådana åtgärder är incitament för ar-
betsgivare att anställa arbetslösa genom det nya anställningsstödet, och
till arbetssökande att ta anvisade arbeten. Arbetsförmedlingen avlastas
även genom förslaget till utökad kommunalt ansvar för ungdomar under
20 år och genom det regelförenklingsarbete som pågår. Arbetsförmed-
lingen är dessutom för budgetåret 1995/96 undantagen från kravet på att
minska förvaltningskostnaderna med fem procent.

Fortsatt tillfällig förstärkning av arbetsförmedlingen

AMV hade vid ingången av detta budgetår ett betydande anslagssparan-
de, 286 miljoner kronor. Arbetsförmedlingens behov av extrapersonal
under innevarande budgetår bör kunna täckas inom ramen för detta an-
slagsparande, som regeringen också anfört i den ekonomisk-politiska
propositionen (prop. 1994/95:25).

Anslagssparandet är emellertid av engångskaraktär och bör vara för-
brukat vid utgången av detta budgetår. För att kunna upprätthålla en hög
aktivitet vid arbetsförmedlingen bör den tillfälliga personalförstärkningen
som nu finansierats genom anslagssparandet få verka ytterligare en tid.
Möjligheten att disponera medel under anslaget Arbetsmarknadspolitiska
åtgärder för tillfälliga personalförstärkningar bör därför kvarstå och
utvidgas under nästa år. De tillfälliga medlen bör fa omfatta högst 700
miljoner kronor. Av dessa beräknas 500 miljoner kronor för perioden
juli 1995 - juni 1996. Regeringen återkommer strax till detta.

Regeringen är emellertid inte beredd att föreslå en permanent perso-
nalförstärkning. AMV är inte undantaget från det generella kravet på
begränsning av den statliga konsumtionen, vilket framgår av nästa av-
snitt.

AMS disponerar medel för förstärkta förmedlingsinsatser för invandra-
re och flyktingar. Den alarmerande situationen för dess grupper på ar-
betsmarknaden gör att dessa särskilda medel bör kvarstå i oförminskad
omfattning även under nästa budgetår. Medlen beräknas till 76,6 miljo-
ner kronor.

Det är vidare angeläget att fortsätta satsningen på ett grupporienterat
arbetssätt på arbetsförmedlingen. De särskilda medlen för jobbsökarakti-
viteter bör kvarstå under nästa budgetår. Regeringen beräknar dessa
medel till 632,0 miljoner kronor.

Begränsning av den statliga konsumtionen

Det generella besparingskravet på 11 % på statlig konsumtion fram till
budgetåret 1998 gäller även för AMV. Detta innebär en neddragning av
detta anslag med 307 miljoner kronor. Regeringen anser emellertid att
merparten av neddragningen bör ske först budgetåret 1998 med hänsyn
till läget på arbetsmarknaden. Besparingskravet budgetåret 1995/96 före-
slås uppgå till 55,5 miljoner kronor

Inriktningen ska vara att besparingen inte ska läggas på arbetsförmed-
lingen. Omfattningen av besparingen på AMS och länsarbetsnämnderna
far då den omfattningen att den inte kan klaras endast med rationalise-
ringar. En översyn av verksamheten inom AMV måste därför göras.

Lokalkostnaderna har dragits ned med 57,5 miljoner kronor budgetåret
1995/96.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

Överföring av uppgifter från AMV

AMV arvoderar yrkesvalslärare vid särskolor och specialskolor för att
bland annat bistå i anskaffning av platser för praktisk yrkeslivsoriente-
ring (PRAO). Kommunerna eller skolorna har nu själva ansvaret för
anskaffningen av dessa platser och arvoderingen bör därför upphöra.
Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH) bör ta över uppgiften.
Förevarande anslag har därför räknats ned med 4 950 000 kr. Motsva-
rande belopp har i stället beräknats under anslaget Skolutveckling och
produktion av läromedel för elever med handikapp under åttonde huvud-
titeln.

Pliktverket tar över vissa uppgifter för försvarsplanering från AMV.
Förevarande anslag har därför räknats ned med 1 100 000 kr. Motsva-
rande belopp har i stället beräknats under anslaget Totalförvarets plikt-
verk under fjärde huvudtiteln.

Flexibilitet mellan arbetsfomedlingen och Ami

AMS far utnyttja högst 50 miljoner kronor under förevarande anslag för
insatser inom den yrkesinriktade rehabiliteringen under innevarande
budgetår. Detta ger ett utrymme för flexibilitet mellan insatser inom
arbetsförmedlingens ram och vägledning/yrkesinriktad rehabilitering
inom Ami. Budgetåret 1995/96 bör högst 75 miljoner kronor kunna
omfördelas till den yrkesinriktade rehabiliteringen. På motsvarande sätt
bör upp till 25 miljoner kronor kunna omfördelas i omvänd riktning un-
der nästa budgetår. Liksom tidigare ska förutsättningen vara att detta be-
döms som mest angeläget vid en prioritering mellan förmedlingsinsatser
respektive väglednings- och rehabiliteringsinsatser.

Låneramen

AMS investeringar i anläggningstillgångar finansieras genom lån i Riks-
gäldskontoret. Innevarande budgetår disponerar AMS en låneram på
320 miljoner kronor för investeringar inom anslagen Arbetsmark-
nadsverkets förvaltningskostnader, Yrkesinriktad rehabilitering och Yr-
kesinriktad rehabilitering: Uppdragsverksamhet. AMS föreslår en höjning
av låneramen till 420 miljoner kronor. Regeringen beräknar för närva-
rande en oförändrad låneram, dvs. 480 miljoner kronor för budgetåret
1995/96. Regeringen har i ändring av regleringsbrevet för budgetåret
1994/95 den 22 december 1994 föreskrivit att AMS senast den 1 mars
1995 skall redovisa en preciserad investeringsplan för budgetåret
1995/96. Regeringen återkommer till denna fråga i kompletteringspropo-
sitionen våren 1995.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

A ske kursgård Prop. 1994/95:100

Aske kursgård är en intäktsfinansierad resultatenhet inom AMS. Medel Bilaga 11
behöver därför inte anvisas till denna verksamhet. Av den totala belägg-
ningen under budgetåret på 66 % utnyttjades 44 % av AMV, resterande

22 % kunde säljas externt.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner att högst 75 000 000 kr av medlen under anslaget får
användas inom den yrkesinriktade rehabiliteringen,

2. till Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader för budgetåret
1995/96 anvisar ett ramanslag på 4 328 452 000 kr.

A 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

1993/94 Utgift 22 575 274 000 Reservation 6 609 068 0001
1994/95 Anslag 28 787 686 000
1995/96 Förslag 33 956 700 000

varav 22 720 800 000 är beräknat för juli 1995 - juni 1996

1 Av denna reservation har 3 610 584 000 kr förts bort från anslaget
som en besparing

Från anslaget finansieras åtgärderna arbetsmarknadsutbildning, vidgad
arbetsprövning samt jobbsökaraktiviteter, bidrag till att starta eget före-
tag och invandrarpraktik. Personer som deltar i dessa åtgärder får ett
bidrag i form av utbildningsbidrag som motsvarar vad de annars skulle
ha fått från arbetslöshetsförsäkringen eller i kontant arbetsmarknadsstöd
(KAS). Vid arbetsmarknadsutbildning betalas förutom ersättningen till
den enskilde även kurskostnaden som bl.a. täcker kostnaderna för lärare
och lokaler.

Rekryteringsstöd, beredskapsarbete och bidrag till utbildning i företag
är också åtgärder som finansieras från anslaget. Dessa stöd betalas till
arbetsgivare för att subventionera en viss del av lönekostnaden när de
anställer en arbetslös person eller utbildningskostnaden när de anordnar
utbildning för sin personal.

Ungdomsintroduktion, som ska underlätta för ungdomar att komma in
på arbetsmarknaden, består av en praktikperiod då ungdomen får utbild-
ningsbidrag och en anställningsperiod då arbetsgivaren eventuellt erhåller
rekryteringsstöd. Vidare finansieras flyttningsbidrag, utredningskostna-
der, otraditionella insatser och försöksverksamhet med sysselsättnings-
skapande åtgärder från detta anslag.

Regeringens överväganden

1 Inledning

Regeringens handlingsprogram mot arbetslöshet som tar sikte på att
skapa förutsättningar för näringslivet att expandera och för att öka ar-
betskraftens kompetens medför vissa förändringar inom anslaget för de
arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Arbetsmarknadspolitiken har under
de senaste åren ensamt fått bära ett alltför stort ansvar för att hålla ar-
betslösheten nere. Detta har bl.a. medfört att anslaget för arbetsmark-
nadspolitiska åtgärder har ökat kraftigt. För att minska arbetslösheten
behövs emellertid effektiva ekonomisk-politiska insatser inom alla om-
råden i samhället. Regeringen föreslår därför insatser inom arbetsmark-
nadspolitiken men framförallt också inom det reguljära utbildningsväsen-
det och näringspolitiken. Utöver dessa förslag har betydande investe-
ringsåtgärder redan beslutats i anledning av den ekonomisk-politiska
propositionen (prop. 1994/95:25) vilka beräknas ge effekt även under
budgetåret 1995/96. Det finns anledning att återkomma i frågan i sam-
band med kompletteringspropositionen.

De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna kan utifrån regeringens hand-
lingsprogram delas upp i anställnings- och sysselsättningsfrämjande
åtgärder, rörlighetsstimulerande åtgärder samt åtgärder för ungdomar.
Med rörlighetsstimulerande åtgärder avses åtgärder som ökar flexibilite-
ten på arbetsmarknaden både genom att öka arbetskraftens kompetens
och geografiska rörlighet. Till dessa åtgärder ska läggas själva arbetsför-
medlingen som det viktigaste instrumentet för att snabbt tillsätta lediga
platser så att flaskhalsar i produktionen undviks. För att kunna upprätt-
hålla en god kvalitet i platsförmedlingen och åtgärdshanteringen föreslår
regeringen därför att de tillfälliga personalförstärkningama utökas. In-
nevarande budgetår får AMV använda högst 395 miljoner kronor inom
detta anslag för tillfälliga personalförstärkningar (se under anslaget
A 1.). För budgetåret 1995/96 föreslår regeringen att detta belopp höjs
till 700 miljoner kronor. Härav bör 500 miljoner kronor avse perioden
juli 1995 - juni 1996.

Nedan redovisas beräknad kostnad för de olika arbetsmarknadspolitis-
ka åtgärderna under budgetåret 1995/96 uppdelat på dels en tolv-
månadersperiod, dels en artonmånadersperiod jämfört med beräknad
kostnad under innevarande budgetår. Även antalet personer som beräk-
nas sysselsättas i respektive åtgärd i genomsnitt per månad under bud-
getåret 1995/96 redovisas.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

					. Prop. 1994/95:100
Åtgärd	Bå 94/95	Bå 95/96	Bå 95/96	Antal	Bilaga 11
	12 mån	12 mån	18 mån	personer
	Kostnad	Kostnad	Kostnad	per månad
	mkr	mkr	mkr

Anställnings- och sysselsättningsskapande åtgärder

Beredskapsarbete	1 512	1 272	1 908	8 000
Rekryteringsstöd	3 453	3 011	4 392	25 400
Arbetslivsutveckling,
kringkostnader	420	100	150
Invandrarpraktik	476	441	662	5 000
Starta-eget-bidrag	461	882	1 323	8 000

Rörlighetsstimulerande åtgärder
Särskilt anordnad arbetsmark-

nadsutbildning	5 097	5 409	8 113	47 100
Utbildningsbidrag vid särskilt
anordnad arbetsmarknads-
utbildning	5 166	4 713	7 070
Arbetsmarknadsutbildning
i det reguljära utbildnings-
väsendet	1 663	1 838	2 757	18 200
Vidgad arbetsprövning	202	191	287	2 200
Jobbsökaraktiviteter	403	361	542	5 000
Bidrag till utbildning i företag	1 433	861	1 292	9 000
Utredningskostnader	10	10	15
Flyttningsbidrag m.m.	188	300	450
Ungdomsåtgärder	4 464	3 321	4 982
Ungdomsintroduktion				50 000
Datortek				30 000
Europapraktik				550
Övrigt
Försöksverksamhet med syssel-
sättningsskapande åtgärder	10	10	15
Totalt	28 788	22 721	33 957	208 450

1 965

Ätgärder som får finansieras inom
ramen för ovanstående medel

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

Övriga åtgärder som ej finansieras över anslaget

Arbetslivsutveckling Utbildningsvikariat	5 520 2 850	1 155 3 703	1 733 5 554	10 000 20 000
Summa	8 370	4 858	7 287	30 000
Totalt i arb.markn.pol.
åtgärder	37 158	27 579	41 244	238 450

Övriga åtgärder som redovisats i handlingsplanen

Arbetsföre tag	3 486	20 000
Anställningsstöd	7 000	110 000
Inom reguljära utb.väsendet	7 426	89 900
Investeringar	4 500	50 000
Ungdomsprogram	3 307	53 000
Totalt i åtgärder		560 450

Av de totala medlen under anslaget bör regeringen fa disponera 450
miljoner kronor för särskilda insatser och 15 miljoner kronor för för-
söksverksamhet med sysselsättningsskapande åtgärder. Vidare bör AMV
ha möjlighet att inom anslaget bekosta otraditionella insatser.

Stimulanser av byggandet

Arbetslösheten i byggbranschen är mycket hög och måste ses med stor
oro och risk finns för kapacitetsbrist när byggandet väl kommer igång.

Regeringen har under hösten lagt fram en politik för tillväxt, syssel-
sättning och välfärd som riksdagen nyligen tagit ställning till. En förut-
sättning för att byggnadsproduktionen ska komma igång är ett lägre
ränteläge än för närvarande. Regeringens ekonomiska politik är inriktad
på detta.

Betydande resurser omfördelas för att öka byggsysselsättningen under
år 1995. Inom bostadsområdet kommer en extra subvention om 15 % att
lämnas för reparation, om- och tillbyggnad av bostäder inklusive till-
gänglighetsskapande åtgärder. Vidare utvidgas stödet för ombyggnad av
bostäder för äldre till att även gälla personer med fysiska och psykiska
funktionshinder. Ett särskilt bidrag för klimatförbättring i bostäder har
införts. Därutöver ges stöd för insatser inom miljö-, kultur- och kommu-
nikationsområdena samt för offentliga lokaler. Stödet beräknas ge arbete
åt 50 000 personer.

Regeringen följer noga utvecklingen av sysselsättningen inom bygg- Prop. 1994/95:100
branschen och kommer att redovisa övervägandena med anledning av Bilaga 11
detta i kompletteringspropositionen.

Samlad bedömning av åtgärderna

Regeringen har tidigare i den ekonomisk-politiska propositionen och
nu i budgetpropositionen redovisat ett stort antal förslag som tar sikte på
att öka möjligheterna till arbete och utbildning. Sammantaget ökar den
volym som står tillgänglig för de arbetssökande med närmare 100 000
platser. Ökning sker framför allt inom insatserna för ungdom, reguljär
utbildning och anställningsstöd. Det totala antalet platser uppgår till
drygt 500 000. Den volymen skall ge inriktningen på att ge arbetslinjen
en reell innebörd.

Samtidigt som omläggningen från passivitet till aktivitet fullföljts har
tyngdpunkten flyttats till mer av arbete i näringslivet, ytterligare insatser
för att mobilisera utbildningssamhället i ett rejält kompetenslyft.

2 Anställnings- och sysselsättningsskapande åtgärder

Regeringen har som mål att gå från sysselsättning inom arbetsmark-
nadspolitikens ram till anställningar i näringslivet. Det är en central del
i regeringens tillväxtpolitik. Samtidig är det ett led i arbetet med att ge
arbetsförmedlingen möjligheter att engagera sig i de arbetslösa som har
särskilda behov och som är viktigt utifrån ett fördelningspolitiskt mål.

För att stimulera till en expansion av fasta anställningar i näringslivet
kommer regeringen att föreslå att ett nytt kraftfullt anställningsstöd in-
förs. Samtidigt riktas rekryteringsstödet till dem som är eller riskerar att
bli långtidsarbetslösa. Eftersom dessa båda stöd bör kunna kombineras
innebär det att arbetsförmedlingen far ökade möjligheter att hjälpa lång-
tidsarbetslösa till ett arbete.

Villkoren för utbildningsvikariaten förbättras. Vidare fullföljs insatser
i form av beredskapsarbeten, invandrarpraktik och ett begränsat antal
ALU-platser.

2.1 Beredskapsarbetena och rekryteringsstöden

Resultatuppfölj ning

- Hanteringen av beredskapsarbeten och rekryteringsstöd

I 1993 års kompletteringsproposition anmäldes att en utvärdering skulle
göras av arbetsförmedlingsorganisationens och åtgärdernas effektivitet. I
mars 1994 uppdrog regeringen åt revisionsbyrån KPMG Bohlin att kart-

lägga hanteringen av beredskapsarbeten och rekryteringsstöd. Uppdraget
redovisades i en rapport till Arbetsmarknadsdepartementet den 9 septem-
ber 1994.

I rapporten framhålls att arbetsförmedlingen arbetar med högt tempo,
med god prestationsförmåga och korta handläggningstider. Några beslut
som strider mot gällande regler har inte upptäckts i granskningen.

KPMG Bohlins pekar på att kvalitetssäkring, intemkontroll och resul-
tatredovisningar inom arbetsförmedling och länsarbetsnämnder inte är
riktigt tillfredsställande, men att en positiv förändring är på gång. Dele-
geringen av beslut är långtgående, men det har inte ställts tydliga mot-
krav i fråga om intemkontroll och resultatredovisning.

Många arbetsförmedlingar upplevde, enligt rapporten, en konflikt mel-
lan att prioritera sina resurser på arbetsgivarna eller på de sökande. Ti-
den till företagskontakter fick ofta stå tillbaka för de sökandes omedel-
bara behov.

KPMG Bohlins uttrycker viss tveksamhet till arbetsförmedlingarnas
förmåga att bedöma företag och uppger att företagsbedömningar hade
låg prioritet.

I rapporten uppges att tiden som stöd lämnades för anställningar med
rekryteringsstöd ofta blev lika med den tid som den anvisade fick an-
ställning hos företaget, dvs. anställningen upphörde efter stödperioden.
Många arbetsgivare hävdade att de tog emot rekryteringsstöd trots att de
skulle anställt även utan stöd. Arbetsförmedlingarna följde inte upp vad
som hände med de sökande efter det att stödet hade upphört.

Enligt KPMG Bohlins förekommer det liten variation mellan stödnivå
och tiden i åtgärderna, trots att möjligheten att förhandla finns. Rekryte-
ringsstödet lämnades vanligtvis med 50 % av lön och lönebikostnad i
fyra månader.

När det gäller personer i beredskapsarbeten, tog, enligt rapporten,
kommunerna ofta över kontakten med beredskapsarbetama och behand-
lade dem som om de vore anställda i kommunerna.

- Beredskapsarbeten

Antalet beredskapsarbeten uppgick till i genomsnitt 14 600 platser per
månad under budgetåret 1993/94, en minskning med 700 personer per
månad jämfört med budgetåret innan. 43 % av kostnaderna hänförde sig
till beredskapsarbeten av tjänstekaraktär, 38 % till investeringsarbeten
och 19 % till skogliga arbeten m.m. under perioden. Under budgetåret
1992/93 var fördelningen 56 % för tjänstearbeten, 28 % för investerings-
arbeten respektive 16 % för skogliga arbeten m.m.

Åtgärden omfattade framför allt personer som riskerade att bli utför-
säkrade eller som redan hade utförsäkrats från arbetslöshetsförsäkringen.
Av dem som deltog i åtgärden var 34 % kvinnor, 13 % arbetshandikap-
pade och 16 % utomnordiska medborgare. Beredskapsarbete kan endast

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

i undantagsfall kan ges till ungdomar. Av dem som hade avslutat åtgär- Prop. 1994/95:100
den fick 18 % arbete inom 30 dagar. Bilaga 11

Beredskapsarbeten av tjänstekaraktär kostade enligt årsredovisningen

7 500 kr per person och månad. I november 1994 kostade investerings-
arbeten cirka 1 700 kr per dagsverke, dvs. cirka 28 900 kr per person
och månad och skogliga arbeten m.m. kostade 1 000 kr per dagsverke,
dvs. cirka 17 000 kr per person och månad.

- Rekryteringsstöd

Antalet personer i anställning med rekryteringsstöd uppgick till i genom-
snitt 14 200 platser per månad under budgetåret. Åtgärden ökade kraftigt
under första halvåret 1994, då det i genomsnitt fanns 22 000 personer i
åtgärden. Av det genomsnittliga antalet personer under budgetåret ut-
gjorde i genomsnitt 39 % ungdomar, en minskning med 7 procenten-
heter mot budgetåret innan. Kvinnorna utgjorde 30 % av de anvisade.
Arbetshandikappade utgjorde 4 % av dem med anställning med rekryte-
ringsstöd och utomnordiska medborgare utgjorde 5 %.

Antalet anvisade med förhöjt rekryteringsstöd uppgick till i genomsnitt

117 personer per månad.

Av de personer som hade anställning med rekryteringsstöd under bud-
getåret var 88 % anställda inom den privata sektom, en minskning med
sex procentenheter mot föregående år. Det är främst inom primärkom-
munema som ökningen av platser med rekryteringsstöd har skett.

Personer som anvisades till platser med rekryteringsstöd hade i genom-
snitt varit arbetslösa i drygt fyra månader (132 dagar) före anvisning
(uppgifterna avser första halvåret 1994). Närmare 40 % av de anvisade
kom direkt från en annan arbetsmarknadspolitisk åtgärd, t.ex. ungdoms-
praktik. Drygt 25 % av dem som avslutat åtgärden kom tillbaka till
arbetsförmedlingen inom 30 dagar efter avslutad åtgärd. En något högre
andel, cirka 30 %, kom tillbaka inom 90 dagar. Ungefär sju av tio som
anvisats med stödet kan antas ha fatt anställning efter stödtiden.

Rekryteringsstöd kostade i genomsnitt 8 400 kr per person och månad
under perioden.

- Avtalade inskolningsplatser

De avtalade inskolningsplatsema upphörde den 1 juli 1994. Åtgärden
hade en omfattning på cirka 400 personer per månad under budgetåret.
Avtalade inskolningsplatser kostade i genomsnitt 7 400 kr per person
och månad under budgetåret 1993/94.

- Generellt anställningsstöd

I detta sammanhang vill regeringen redovisa de hittillsvarande erfaren-
heterna av det generella anställningsstödet (GAS), som infördes den 1
januari 1994 (prop. 1993/94:66, bet. 1993/94:AU5, rskr. 1993/94:102).
Stödet innebär ett avdrag på 15 procentenheter från arbetsgivaravgifterna
för tillkommande anställda under kalenderåret 1994. När stödet infördes
fick avdraget bara göras på den del av det månatliga avgiftsunderlaget
för år 1994 som översteg det för september månad 1993. Den 1 juni
1994 infördes en spärregel (bet. 1993/94:AU23) som innebar att avdra-
get i stället far göras på den del av det genomsnittliga månatliga avgifts-
underlaget för år 1994 som överstiger det genomsnittliga månatliga av-
giftsunderlaget för kalenderåret 1993.

Stödet beräknas vid ett genomsnittligt avdrag om 1 900 kr per person
och månad ha ökat från att omfatta 12 100 personer i februari 1994 till
58 400 personer i juni 1994.

Riksskatteverket (RSV) uppskattar att avdrag för GAS har ökat från
23 miljoner kronor i februari 1994 till 111 miljoner kronor i juni 1994
(avdraget görs månadsvis och är inte ackumulerat). Antalet uppbördsdek-
larationer med avdrag för GAS, dvs. antalet arbetsgivare som har använt
sig av avdraget, har under samma period ökat från 4 700 till 18 200. Det
verkliga avdraget är svårt att ange eftersom GAS redovisas tillsammans
med avdraget från socialavgifter i det inre stödområdet.

När stödet infördes beräknades stödet omfatta i genomsnitt 70 000
personer per månad under kalenderåret 1994. Utfallet under andra halv-
året 1994 tyder på att stödet kommer att överstiga det antalet.

En utvärdering av stödet pågår och beräknas vara klar i slutet av år
1995.

Slutsatser

Regeringen beräknade i 1993 års kompletteringsproposition att AMV
skulle ha i genomsnitt 41 900 personer per månad i beredskapsarbete, på
platser med rekryteringsstöd och i avtalade inskolningsplatser under
budgetåret 1993/94. AMS anger i sin årsredovisning för budgetåret
1993/94 att i genomsnitt drygt 29 100 personer per månad fick del av
dessa åtgärder. AMV nådde upp till 70 % av den beräknade omfatt-
ningen av åtgärderna.

AMV anger att orsaken till att verket inte har nått upp till målet var
dels att arbetslivsutveckling (ALU) har ersatt en del beredskapsarbeten,
dels den svåra ekonomiska situationen för kommunerna och näringslivet
som har medfört att åtgärderna har hållits nere. AMV uppger vidare att
eftersom omfattningen av arbetsmarknadspolitiska åtgärder var låg under
sommaren 1993, påverkade det omfattningen av åtgärder negativt under
hösten samma år.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

Kostnaden för åtgärderna beräknades uppgå till 5,4 miljarder kronor Prop. 1994/95:100
för budgetåret 1993/94. Utfallet blev enligt AMS årsredovisning 4,0 Bilaga 11
miljarder kronor, fördelat på 2,3 miljarder kronor för beredskapsarbeten,
1,6 miljarder kronor för rekryteringsstöd och 41 miljoner kronor för
avtalade inskolningsplatser. Kostnaderna uppgick till 73 % av det belopp
som beräknats i 1993 års kompletteringsproposition. Regeringen ser
positivt på att AMV i stort har nått den beräknade styckkostnaden för
åtgärderna.

Regeringens bedömning är att arbetsförmedlingen på ett mer dyna-
miskt sätt behöver använda sig av möjligheten att förhandla om stödni-
våer och tider. Arbetsförmedlingen måste även öka sin kunskap om
företagsbedömningar, så att risken minskar för att oseriösa företag kan få
del av bidragen.

Vad avser personer i beredskapsarbeten är det viktigt att personerna
blir mer aktivt arbetssökande. Insatser för att söka arbete far inte bara gå
genom kommunernas beredskapshandläggare. Arbetsförmedlingen har
det övergripande ansvaret för att de söker arbete.

Frågan om kvalitetssäkring, resultatredovisning och intemkontroll är
viktig. Regeringen har i regleringsbrevet för budgetåret 1994/95 givit
AMS i uppdrag att redovisa sitt utvecklingsarbete för att nå en förbättrad
intemrevision och intemkontroll. Regeringen kommer att noga följa
utvecklingsarbetet.

Förslag

Regeringen kommer inom kort att presentera ett förslag till ett nytt an-
ställningsstöd som införs under våren 1995. Stödet kommer att kunna
avse alla tillsvidareanställningar inom näringlivet som sker under första
halvåret 1995. Stödet lämnas endast till arbetsgivare som anställer perso-
ner som har varit registrerade som arbetslösa arbetssökande vid den
offentliga arbetsförmedlingen eller deltagit i arbetsmarknadspolitiska
åtgärder.

Rekryteringsstödet bör prioriteras framför beredskapsarbete för att
utnyttja den ökande efterfrågan på arbetskraft inom näringslivet genom
att hjälpa dem som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa till en var-
aktig lösning. För att rekryteringsstödet ska kunna bli riktigt kraftfullt
och leda till ökad tillväxt, kommer det att kunna kombineras med det
nya anställningsstödet.

Försöksverksamheten med ändrade regler för beredskapsarbeten och
rekryteringsstöd, som trädde i kraft den 1 juli 1993, föreslås fortsätta.
Förändringen innebar att statsbidraget bestäms som en viss del av löne-
kostnaden och fastställs i krontalsbelopp redan vid beslutstillfället. Stor-
leken på bidraget begränsas av ett bidragstak. Bidraget reduceras därefter
vid frånvaro. Regeringen föreslår dock att det s.k. fyratimmarsavdraget

tas bort för beredskapsarbeten fr.o.m. den 1 juli 1995. Bidraget bör
därefter beräknas på normal veckoarbetstid.

Försöksverksamheten med rekryteringsstöd för högskoleutbildade,
som gäller fr.o.m. innevarande budgetår, bör få fortsätta även under bud-
getåret 1995/96.

Regeringen beräknar behovet av antalet beredskapsarbeten och platser
med rekryteringsstöd, inklusive förhöjt rekryteringsstöd för invandrare
och rekryteringsstöd för högskoleutbildade, till i genomsnitt 8 000 resp.
25 400 per månad under budgetåret 1995/96. Kostnaderna för åtgärderna
beräknas uppgå till 6 300 miljoner kronor.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

2.2 Arbetslivsutvecklingen

Resultatuppföljning

I 1993 års kompletteringsproposition beräknades antalet ALU-platser
(arbetslivsutveckling) uppgå till minst 50 000 platser per månad under
budgetåret 1993/94.

I december 1993 (prop. 1993/94:66, bet. 1993/94:AU5, rskr.
1993/94:102) beräknades att ALU-verksamheten skulle uppgå till i ge-
nomsnitt 65 000 platser per månad under hela budgetåret 1993/94. Sam-
tidigt avsattes högst 5 miljoner kronor till en ALU-delegation, vars hu-
vudsakliga syfte var att utöka omfattningen av ALU-verksamheten.

Inriktningen av verksamheten var i stort den som aviserades i den nyss
nämnda propositionen. 37 % av de anvisade var kvinnor, 14 % ungdo-
mar, 10 % arbetshandikappade och 5 % utomnordiska medborgare.

Arbetslöshetskassorna betalade ut 5,4 miljarder kronor för utbildnings-
bidrag åt ALU-anvisade under budgetåret. KAS-regionema betalade ut
ytterligare 90 miljoner kronor för ALU-deltagare som hade rätt till
KAS-ersättning.

ALU-delegationen lämnade i december 1994 en slutrapport med av-
seende på uppdraget att utöka antalet ALU-platser.

ALU-delegationen rapporterar att den har tagit initiativ till fem lands-
omfattande program, som beräknas ge utrymme för ca 6 000 ALU-
platser. Delegationen har även varit i kontakt med 1 500 gamla och nya
anordnare genom sin konferensserie spridd över hela landet för att dis-
kutera kvalitetsfrågor och undanträngningseffekter samt för att få fram
nya idéer och dra i gång och utveckla ytterligare ALU-projekt.

Slutsatser

I genomsnitt 48 300 personer deltog i ALU-verksamhet per månad under
budgetåret 1993/94, dvs. en väsentligt lägre omfattning än den i decem-
ber 1993 beräknade omfattningen för hela budgetåret.

AMV uppger att en större omfattning av åtgärden skulle ha påverkat
kvaliteten i ALU-verksamheten. Dessutom har det blivit svårare att hitta
projekt som lämpar sig för ALU-verksamhet.

De anvisade i ALU hade i genomsnitt varit arbetslösa i över sju må-
nader (218 dagar) innan de fick sin ALU-plats, vilket pekar på att AMV
använder ALU som en sistahandsåtgärd. 21 % fick arbete inom 30 dagar
efter avslutad åtgärd.

AMV förbrukade 217 av de 320 miljoner kronor som var avsatta för
kringkostnader i samband med ALU-verksamheten. Fr.o.m. den 1 janua-
ri 1994 beräknades högst 15 miljoner kronor av dessa medel till reskost-
nader. AMV förbrukade 1,7 miljoner kronor av dem.

Förslag

ALU-verksamheten bör få fortsätta även under nästa budgetår men i
minskad omfattning. Inriktningen bör vara den som angavs i den ekono-
misk-politiska propositionen (prop. 1994/95:25), dvs. verksamhet främst
inom kultur- och miljösektorema. ALU-verksamheten bör med fördel,
liksom tidigare, kunna utnyttjas för att främja nyföretagande. Som ex-
empel kan nämnas MGruppens s.k. tjänstehus för olika grupper, arbets-
lösa som tjänstemän, långtidsarbetslösa kvinnor och invandrare.

Vidare bör ALU kunna utnyttjas i olika projekt som syftar till att
aktivera arbetslösa i sökandet efter nya arbeten. Som exempel kan näm-
nas förslag från Landsorganisationen i Sverige (LO), som innebär ett
samarbete med arbetsförmedlingen för att stödja arbetslösa medlemmar
att aktivt söka arbete.

ALU kan också användas för att stärka individens ställning på arbets-
marknaden. Här kan nämnas SACO:s akademikerprojekt, som syftar till
att stärka individens möjligheter att få ett arbete efter ALU-perioden,
bl.a. genom kompetenshöjning.

Genom att möjligheten till att få arbetslöshetsersättning föreslås vara
begränsad till personer som har fyllt 20 år (se anslaget A 5.), kommer
möjligheten att få en ALU-plats bara att finnas för personer som har nått
den åldersgränsen.

Regeringen beräknar att ALU-verksamheten bör omfatta ca 10 000
personer i genomsnitt per månad vid slutet av nästa budgetår. Kostna-
den för utbildningsbidrag till deltagarna, som belastar anslaget Bidrag till
arbetslöshetsersättning m.m. uppskattas till 1 733 miljoner kronor. Rege-
ringen föreslår dessutom att 150 miljoner kronor bör anvisas som kring-
kostnadsmedel för verksamheten. Härav bör högst 5 miljoner kronor få
användas för resebidrag till deltagarna. Medlen för kringkostnader bör
anvisas under förevarande anslag.

Regeringens förslag om att ALU-verksamheten bör få bedrivas även
under nästa budgetår föranleder en lag om arbetslivsutveckling. Lagen

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

4 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 100. Bilaga 11

bör gälla under budgetåret 1995/96. Ett lagförslag har upprättats inom Prop. 1994/95:100
Arbetsmarknadsdepartementet. Förslaget finns i bilaga 11.1. Bilaga 11

Lagförslaget är av sådan enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande
torde sakna betydelse.

2.3 Insatserna för flyktingar och invandrare

Resultatuppföljning

Den relativa arbetslösheten för utländska medborgare var under första
halvåret 1994 nästan tre gånger så stor som för svenska medborgare.
Arbetslösheten för utländska medborgare var runt 27 %, för vissa na-
tionaliteter ända upp mot 60 %. Även långtidsarbetslösheten var betyd-
ligt högre bland invandrare än för totalbefolkningen. Våren 1994 fanns
77 000 utomnordiska medborgare inskrivna vid arbetsförmedlingen, dvs.
drygt 30 % av denna befolkningsgrupp i arbetsför ålder. Samtidigt be-
fann sig en relativt stor andel av gruppen utländska medborgare utanför
arbetskraften. Detta medförde att relativt få i befolkningsgruppen var
sysselsatta. För utländska medborgare uppgick sysselsättningen första
halvåret 1994 till 45 %, vilket kan jämföras med 72 % för svenska med-
borgare.

Ett av AMS verksamhetsmål budgetåret 1993/94 var att andelen utom-
nordiska medborgare i åtgärder skulle vara betydligt större än deras
andel av de arbetssökande. AMS lyckades inte nå det målet. AMS rap-
port för andra kvartalet 1994 visar att i genomsnitt uppgick de utom-
nordiska medborgarnas andel i åtgärder under budgetåret 1993/94 till
9,7 % vilket endast marginellt översteg deras andel av de arbetssökande
som uppgick till 9,5 %. Trots att de utomnordiska medborgarna - vid
en jämförelse mellan budgetåren 1993/94 och 1992/93 - fick en ökad
andel av varje enskild åtgärd, minskade de utomnordiska medborgarnas
andel av de totala åtgärderna. Detta berodde på att arbetsmarknadsutbild-
ning - som utnyttjas mest för de utomnordiska medborgarna - minskade
i omfattning medan ALU och utbildningsvikariat ökade i omfattning.
Andelen utomnordiska medborgare uppgick till närmare 20 % av samt-
liga i arbetsmarknadsutbildning. ALU var inte aktuellt för en stor del av
de utomnordiska medborgarna eftersom de inte kvalificerat sig för KAS
eller ersättning från arbetslöshetskassa. Vidare var ungdomspraktiken
endast aktuell för en begränsad del av de utomnordiska medborgarna
eftersom denna grupp hade en högre genomsnittsålder än övriga
sökande. Utomnordiska ungdomar var under budgetåret 1993/94 under-
representerade i ungdomspraktiken jämfört med deras andel av det totala
antalet arbetssökande.

AMS har uppskattat kostnaden för utomnordiska medborgares arbets-
marknadspolitiska åtgärder under budgetåret 1993/94 till mellan 2,5 - 3
miljarder kronor. I AMV.s budget har sedan ett antal år funnits särskilda

medel för insatser för flyktingar och invandrare som budgetåret 1993/94
uppgick till 150 miljoner kronor. Medlen var avsatta för förhöjt rekryte-
ringsstöd och för andra åtgärder bl.a. i form av olika arbetsmark-
nadspolitiska projekt. Medlen har dock utnyttjats i liten omfattning.
Endast 21 miljoner kronor, dvs. 14 %, utbetalades under budgetåret
1993/94.

Slutsatser och förslag

Det faktum att nuvarande arbetsmarknadsläge för invandrare är fortsatt
mycket dåligt visar med all önskvärd tydlighet att insatserna är långt
ifrån tillräckliga. Kraftfulla ansträngningar måste göras för att öka möj-
ligheterna för invandrare att fa arbete. Flera faktorer har sannolikt haft
en negativ inverkan på invandrarnas möjligheter till arbete. Exempelvis
har lediga arbeten utan krav på utbildning eller erfarenhet minskat. Kra-
ven på svenskkunskaper och specifik kompetens har ökat. Rekryterings-
processen har förändrats och personkontakter spelar en större roll. In-
vandringen har ändrat karaktär och är mer heterogen. Dessutom har
främlingsrädsla och okunskap om invandrares kompetens försvårat möj-
ligheten för invandrare att komma ut på arbetsmarknaden. Det är angelä-
get att en större del av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna utnyttjas
för flyktingar och invandrare.

Hälften av de utländska medborgarna i Sverige bor i de tre storstäder-
na. I dessa kommuner har sysselsättningsutvecklingen för invandrare
varit mer negativ än i landet i övrigt. För att bryta den negativa utveck-
lingen måste invandrarna fa del av de lediga platserna i betydligt större
utsträckning än tidigare. Vidare är det mycket angeläget att omedelbara
åtgärder sätts in för att invandrare och andra som är boende i invandrar-
täta områden far samma förutsättningar som andra för arbete och utbild-
ning.

Mot denna bakgrund kommer regeringen föreslå att 125 miljoner kro-
nor avsätts under budgetåret 1995/96 under ett nytt anslag under littera
D på denna huvudtitel benämnt Särskilda insatser i invandrartäta om-
råden. Finansieringen av det nya anslaget bör ske genom omfördelning
av resurser för ersättning till kommunerna för flyktingmottagandet. Re-
geringen har för avsikt att föreslå ytterligare särskilda insatser i invand-
rartäta områden i det program för användning av medel från Europeiska
socialfonden som ska överlämnas till EU-kommissionen före den 1 april
1995. Regeringen återkommer under våren med närmare förslag till
inriktning av dessa insatser och hur Sveriges medfinansiering ska ske.

I många fall har det tagit alltför lång tid innan flyktingarna kan etable-
ra sig i kommunerna. Detta kan medföra risk för att yrkeskunskaper går
förlorade och att flyktingarna passiviseras. Den långa etableringsfasen
för nyanlända flyktingar behöver förkortas. Den nya invandrarpolitiska
utredningen har till uppgift att bl.a. se över om förändringar kan ske i

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

flyktingmottagandet för att underlätta för flyktingar att snabbare kunna
försörja sig genom arbete.

Svårigheter att fa ett vanligt arbete eller en adekvat arbetsmark-
nadspolitisk åtgärd har medfört att ett betydande antal invandrare väljer
att starta eget företag. Det är angeläget att verka för ökat stöd och hand-
ledning till de invandrare som önskar starta eget företag. Det är önskvärt
att de invandrartäta storstadskommunerna överväger möjligheten att på
prov bygga upp ett mångkulturellt företagarutvecklingsinstitut där kun-
skaper om ekonomisk utveckling bland invandrargrupperna kan tas till-
vara och utvecklas. Erfarenheter från länder som USA, Kanada och
Australien inom detta område bör tas tillvara.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

Invandrarpraktik

Resultatuppföljning

Invandrarpraktik infördes den 1 juli 1994 som en försöksverksamhet
under budgetåret 1994/95. Syftet med invandrarpraktiken är att invandra-
re som har vistats i Sverige i högst fem år och som har yrkesutbild-
ning eller yrkeserfarenhet, ska fa en chans att skaffa sig erfarenhet på en
svensk arbetsplats. I en särskild lag föreskrivs att den som anvisats in-
vandrarpraktik inte ska anses som arbetstagare under praktiken. Finans-
ieringen av invandrarpraktiken sker under innevarande budgetår med del
av de särskilda medel för insatser för flyktingar och invandrare. För
innevarande budgetår har dessa ökat från tidigare 150 miljoner kronor
till 476 miljoner kronor. Enligt beräkningarna kan 5 000 personer varje
månad sysselsättas inom ramen för invandrarpraktiken. Åtgärden har
hittills haft en mycket liten omfattning. Antalet personer uppgick i bör-
jan av november till cirka 1 000 personer.

Slutsatser och förslag

Den låga omfattningen av invandrarpraktiken kan inte bero på ekono-
miska svårigheter för arbetsgivaren att ta emot invandrarpraktikanter
eftersom åtgärden är helt kostnadsfri. Visserligen kräver nya åtgärder en
viss tid för att fa genomslag, men främlingsrädsla och osäkerhet inför
invandrarens kompetens kan ha påverkat omfattningen på invandrarprak-
tiken.

Regeringen ser positivt på invandrarpraktiken som kan komma att be-
tyda mycket för de invandrare som deltar i den liksom för arbetsgivaren
och arbetskamraterna som tar emot invandraren. Regeringen bedömer
det som angeläget att arbetsförmedlingen aktivt använder denna åtgärd
för invandrare. Speciellt bör AMS arbeta för att invandrarpraktiken
kommer till användning vid mindre och medelstora företag.

Regeringen föreslår mot denna bakgrund att försöksverksamheten med Prop. 1994/95:100
invandrarpraktiken bör omfatta även budgetåret 1995/96. Regeringen Bilaga 11
bedömer att medel för invandrarpraktiken bör beräknas för 5 000 perso-
ner i genomsnitt per månad. Kostnaden för utbildningsbidrag till prakti-
kanterna beräknas till 662 miljoner kronor. Regeringen kommer senare
att uppdra åt AMS att senast i februari 1995 redovisa de dittillsvarande
erfarenheterna av invandrarpraktik och då speciellt belysa problem av
undan trän gningskaraktär.

Regeringen föreslår att samtliga särskilda medel för insatser för flyk-
tingar och invandrare används enbart till invandrarpraktiken. Det för-
höjda rekryteringsstödet bör i stället beräknas under medlen för rekryte-
ringsstöd. Vidare bör andra åtgärder i form av projekt för flyktingar och
invandrare i stället finansieras inom ramen för de otraditionella medlen.
Förslaget i fråga om invandrarpraktik föranleder en lag om invandrar-
praktik. Lagen bör gälla under budgetåret 1995/96. Ett lagförslag har
upprättats inom Arbetsmarknadsdepartementet. Förslaget finns i bilaga
11.1.

Lagförslaget är av enkel beskaffenhet varför Lagrådets hörande torde
sakna betydelse.

2.4 Starta-eget-bidraget

Resultatuppföljning

Sedan den 1 juli 1993 är starta-eget-bidraget en prioriterad åtgärd inom
arbetsmarknadspolitiken. Starta-eget-bidraget ger arbetslösa en möjlighet
att starta egen näringsverksamhet och avser att vara ett tillskott till ny-
företagarens försörjning under inledningsfasen av verksamheten som
egen företagare.

Åtgärden har fatt en ökad prioritet och omfattning under de senaste
åren. Länsarbetsnämndernas och arbetsförmedlingens insatser för att
stödja arbetssökande som önskar etablera egna företag har ökat markant.
Under budgetåret 1993/94 har starta-eget-bidraget fatt en större omfatt-
ning än någonsin tidigare.

Antalet beslut om starta-eget-bidrag ökade från cirka 9 000 budgetåret
1992/93 till cirka 18 000 budgetåret 1993/94. Mest har bidragen gått till
nyföretagande inom handel, restaurang och konsultverksamhet. Det ge-
nomsnittliga antalet personer i månaden med starta-eget-bidrag uppgick
under budgetåret till cirka 7 600. Totalt var det 16 500 personer som
fick bidrag under budgetåret. Kostnaden per månad var 10 300 kr. För
budgetåret beräknades 450 miljoner kronor, vilket skulle räcka till i
genomsnitt 4 000 personer per månad. Totalt utbetalades 935 miljoner
kronor, dvs. mer än dubbelt så mycket medel som beräknats.

AMS har under budgetåret utarbetat en strategi för arbetet med arbets-
sökande som vill starta eget företag. I samarbete med länsarbetsnämn-

derna och NUTEK har AMS konkretiserat den nya strategin till ett Prop. 1994/95:100

utvecklingsprogram för nyföretagare. Programmet ska betraktas som en Bilaga 11
miniminivå där regionala avvikelser kommer att finnas, men där am-
bitionsnivån inte ska underskridas. Målsättningen med programmet är att
få en effektivare och mer likformig handläggning av starta-eget-bidraget
i hela landet. Programmet ska vara fullt genomfört i hela landet under
budgetåret 1994/95.

Slutsatser och for slag

Inom arbetsmarknadspolitiken lämnas ett betydande stöd till nyföretagare
genom starta-eget-bidraget. Omfattningen av starta-eget-bidraget har
under budgetåret 1993/94 fördubblats gentemot föregående år. Åtgärden
har därmed fått en väsentligt större omfattning än vad som beräknats.
Att främja ny- och småföretagandet är viktigt för att skapa ökad syssel-
sättning i framtiden. De nya arbetstillfällena måste i första hand komma
till stånd i näringslivet. Tillväxten måste främjas i främst små och me-
delstora företag. Bidraget ska så långt som möjligt stimulera nyföreta-
gande på marknader där det bidrar till en förbättrad konkurrenssituation
och i övrigt hanteras så att riskerna för snedvridning av konkurrensen
minimeras. Den ökade omfattningen av åtgärden kan bl.a. förklaras med
att en rad förändringar gjorts. Bidrag får även lämnas till personer som
inte är men riskerar att bli arbetslösa. Bidraget kan även lämnas för
verksamhet på deltid. Arbetshandikappade som vill börja en verksamhet
som egenföretagare kan kombinera starta-eget- bidrag med näringshjälp.
Inom ramen för starta-eget-bidraget kan också stöd till kooperativa före-
tagsformer ges.

Det är angeläget att uppmuntra och främja kvinnors nyföretagande. De
s.k. kvinnolånen som administreras från Industri- och Nyföretagarfon-
den, med lån på små belopp till nyetableringar och befintliga företag,
har visat sig vara mycket efterfrågade. Dessa lån kan i många fall funge-
ra som ett komplement och en förstärkning till det stöd som lämnas via
starta-eget-bidraget. För att tydliggöra hur AMV tänker medverka till att
stimulera kvinnors företagande kommer regeringen senare att uppdra åt
AMS att senast den 1 oktober 1995 redovisa en strategi för hur man
avser verka för att öka kvinnors företagande. Av strategin bör också
framgå hur AMS avser att samverka med NUTEK inom detta område.

Framöver föreslås långivningen ske enbart genom ALMEs regionala
bolag (f.d. utvecklingsfonden). På regional nivå bör det därför ske en
samverkan om detta mellan ALMEs regionala bolag, länsarbetsnämn-
derna, arbetsförmedlingarna och lokala nyföretagarcentra i kommunerna.
Regeringen kommer under tolfte huvudtiteln, (Näringsdepartementet),
föreslå att långivningen fortsätter under nästa budgetår och att 200 mil-
joner kronor avsätts för sådana lån.

Vissa personer kan behöva en förlängd förberedelsetid för att komplet-
tera egna förkunskaper eller brister i affärsplanen. Mot bakgrund av
detta infördes under budgetåret 1993/94 möjligheten att förbereda nyför-
etagaren för starta-eget-bidraget genom arbetsmarknadsutbildning och
ALU. ALU-anordnare kan vara ALMI:s regionala utvecklingsbolag och
näringslivsorganisation. Dessa möjligheter att förbereda nyföretagaren
före start av eget företag bör kvarstå även under nästa budgetår. Öhrling
Revekos utvärdering från år 1993 visar att många av dem som söker
starta-eget-bidrag är mer beroende av stöd och utbildning än av själva
bidraget för att komma i gång med sin verksamhet. Kvinnor, ungdomar
och invandrare bör fortsätta att uppmuntras att delta i denna typ av verk-
samhet eftersom det finns stora, dolda företagsresurser inom dessa grup-
per.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att medlen för starta-eget-bi-
draget under budgetåret 1995/96 ökas till 1 323 miljoner kronor, vilket
räcker till 8 000 platser per månad.

För att effektivisera insatserna och för att stödja nyföretagandet är det
angeläget att den operativa nivån samverkar i högre grad. Det bör ske
genom att de regionala ALMI-bolagen, länsstyrelserna, länsarbetsnämn-
derna och de lokala arbetsförmedlingarna utformar gemensamma hand-
lingsprogram om hur insatserna ska läggas upp under ett verksamhetsår.
Ett samlat program för stöd till personer som vill starta eget företag bör
således tas fram i respektive län.

2.5 Informationsinsatser

I den konjunkturuppgång som råder ökar företagens behov av ny arbets-
kraft. Många företag låter i stället ordinarie personal arbeta övertid och
väntar med att nyanställa. Arbetsförmedlingen har här en viktig uppgift
att informera om de resurser som den har till sitt förfogande för att stöd-
ja företagen att nyrekrytera.

För att arbetsgivarna ska kunna nås av information om tjänster och
åtgärder riktade för nyrekrytering, måste AMV mycket aktivt sprida
information om dessa åtgärder. Enligt en uppföljning som IMU Testolo-
gen, efter uppdrag från AMS, redovisade i juni 1993 är användningen av
och kännedomen om de olika åtgärderna störst bland de stora och me-
delstora företagen. En stor del av de nya sysselsättningstillfällena för-
väntas dock bland de mindre företagen. Framför allt dessa företag be-
höver fa del av informationsinsatserna.

Därför är det av yttersta vikt att AMV genomför en bred informations-
kampanj om de stöd som samhället ställer till buds för att underlätta
nyanställningar. Redan under innevarande budgetår kommer regeringen
att öka möjligheterna för AMV i detta avseende, bl.a. mot bakgrund av
det tidigare aviserade nya anställningsstödet.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att av medlen under anslaget Prop. 1994/95:100
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder under budgetåret 1995/96 får användas Bilaga 11
högst 15 miljoner kronor för information i nu nämnda avseenden.

2.6 Ömsesidigt åtagande

Regeringen har i handlingsprogrammet ”En nation i arbete” redovisat en
strategi som lyfter fram det ömsesidiga åtagandet mellan individen och
samhället. Samhället tar ansvar for att det finns tillgång till utbildning,
åtgärder som ger arbetsträning, rehabilitering och stöd i den omställning
som ett nytt arbete kan innebära för att peka på några viktiga inslag. För
individen gäller att ta anvisade lämpliga arbeten och stå till förfogande
för åtgärder som kan bli aktuella. Det innebär också att den som är ar-
betslös kan erhålla arbetslöshetsersättning.

Respekten för detta ömsesidiga åtagande måste upprätthållas. Rege-
ringen har därför lagt fram särskilda förslag med den innebörden. Det är
i korthet frågan om att stärka platsförmedlingen, utveckla förslag om
arbetsplatskontakt, tydligt markera de krav som gäller för att få arbets-
löshetsersättning, utreda förslag om arbetsföretag, lägga in jobb-sökar-
aktiviteter i flertalet åtgärder, utforma särskilda kontrakt mellan den
arbetssökande och arbetsförmedlingen, vidgad arbetsprövning och stöd
till de fackliga projekt som tar sikte på att mobilisera arbetskraften.

3 Rörlighetsstimulerande åtgärder

Det finns tecken som tyder på att de yrkesmässiga- och kompetensmässi-
ga obalanserna på arbetsmarknaden kan ha ökat. För att arbetsmarknaden
ska kunna återhämta sig är det av stor vikt att det inte uppstår brist på
vissa yrkesgrupper eller på arbetskraft i vissa regioner. En väl fungeran-
de arbetsmarknad ställer stora krav på arbetsmarknadspolitiken och på
närliggande politikområden. Flexibiliteten på arbetsmarknaden måste
vara så hög att företagen snabbt får den arbetskraft de behöver. Det är
endast då som inflationsdrivande flaskhalsar kan undvikas. En tillräcklig
flexibilitet kan endast åstadkommas genom en stärkt arbetslinje inom
arbetsmarknadspolitiken och en kraftigt utbyggd utbildningskapacitet
inom såväl det reguljära utbildningsväsendet som arbetsmarknadspoliti-
ken samt en uppbrytning av den starkt könsuppdelade arbetsmarknaden.

Regeringen föreslår därför en omfattande satsning inom hela utbild-
ningsområdet såsom högskoleutbildning, komvux, gymnasieskolan, och
arbetsmarknadsutbildning samt förbättrade villkor för dem som anordnar
utbildningsvikariat.

3.1 Arbetsmarknadsutbildningen

Resultatuppföljning

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

Inriktningen

Av AMS årsberättelse för arbetsmarknadsutbildningen avseende budgetår
1993/94 framgår att det genomsnittliga antalet personer som deltog i
arbetsmarknadsutbildning var betydligt lägre än under föregående bud-
getår. Trots detta var omfattningen fortfarande avsevärt högre än vid
tiden före den stora ökning som påbörjades under år 1990.

Rapporten visar även att stora förskjutningar ägt rum i utbildningens
inriktning. Utbildningar med inriktning mot administration/ADB ökade
markant, från 18 till 25 %. Detta bekräftar en genomgående tendens på
hela arbetsmarknaden, nämligen de ökade kraven på, datakunskaper
inom såväl tjänstesektorn som inom industriområdet. Förberedande ut-
bildningar och allmänteoretiska utbildningar minskade med åtta procen-
tenheter från budgetåret innan. Yrkesutbildningarnas andel av arbets-
marknadsutbildningen, exkl. utbildning i företag, ökade till 68 % vilket
är en ökning med fyra procentenheter jämfört med budgetåret 1992/93.

Av dem som påböljade en arbetsmarknadsutbildning ökade andelen
personer med utbildning och erfarenhet i det sökta yrket. Utvecklingen
återspeglar läget på arbetsmarknaden och bekräftar att nya grupper med
en starkare yrkesbakgrund blivit arbetslösa samt att andra åtgärder än
arbetsmarknadsutbildning har tagits i anspråk för i första hand ungdo-
mar.

Omfattningen

Enligt AMS årsberättelse för arbetsmarknadsutbildningen avseende bud-
getåret 1993/94 deltog drygt 168 000 personer i arbetsmarknadsutbild-
ning varav 94 % i den särskilt anordnade utbildningen och resten inom
det reguljära utbildningsväsendet. I genomsnitt omfattade arbetsmark-
nadsutbildningen, exkl. utbildning i företag, ca 55 000 deltagare per må-
nad under budgetåret. Motsvarande siffra för budgetåret innan var
74 000 deltagare.

De förändringar som ägt rum under det gångna budgetåret visar att
omfattningen startade på en låg nivå för att därefter successivt öka under
perioden. Det är främst två faktorer som förklarar varför AMS inte lyck-
ats uppnå den höga omfattning av arbetsmarknadsutbildningen som hade
behövts under den extremt djupa lågkonjunktur som satte sin prägel på
förra budgetåret. Den ena faktorn handlar om efterverkningar av före-
gående budgetårs expansiva ökning av omfattningen inom arbetsmark-
nadsutbildningen vilket medförde att ökningen i omfattningen tog längre
tid än vad som brukar vara vanligt under hösten. Under år 1994 har

dock omfattningen legat på en högre nivå än under motsvarande period
året innan.

Den andra förklaringen till nedgången finns att söka i de förändringar
i studiefinansieringen som ägde rum från och med den 1 juli 1993 för
deltagare i utbildning inom det reguljära utbildningsväsendet och för
ungdomar under 25 år i särskilt anordnad arbetsmarknadsutbildning.

Sammanfattningsvis kan konstateras att det i genomsnitt per månad
deltog 3 800 färre personer per månad i arbetsmarknadsutbildning under
budgetåret än vad regeringen beräknat.

Kursanordnarna och kostnaderna

Av årsberättelsen framgår vidare att antalet utbildningsanordnare fortsat-
te att öka. Det innebar att länsarbetsnämndernas möjligheter att sprida
sin upphandling på fler utbildningsanordnama var god. AmuGruppen AB
har genom denna utveckling förlorat sin tidigare helt dominerande ställ-
ning som utbildningsanordnare. Minskningen för gruppen uppgår till
elva procentenheter jämfört med året dessförrinnan. AmuGruppen AB
har nu endast 41 % av marknadsandelarna för den särskilt anordnade
arbetsmarknadsutbildningen. Utbildningsföretagen ökade i sin tur sin
andel med 15 procentenheter till 37 % av marknaden. Även den kom-
munala uppdragsutbildningen fortsatte att expandera inom denna sektor.

Den genomsnittliga kurskostnaden minskade med 7 % i fasta priser för
gruppen som helhet. Det finns flera förklaringar till varför kursprisema
fortsatte att sjunka. En sådan var de fördelaktiga avtal som kunde slutas
till lägre priser över hela linjen till följd av skickligt genomförda upp-
handlingar samt en fortsatt konkurrens mellan kursanordnarna. Dessutom
har AMS genom utbildning, seminarier och konsultinsatser inför läns-
genomgångama omsorgsfullt arbetat med att förbättra kvaliteten i upp-
handlingen. Ytterligare effektiviseringar förväntas kunna uppnås under
kommande budgetår genom pågående arbete med framtagning av ett nytt
åtgärds- och uppföljningssystem som bland annat kommer att förbättra
beslutsunderlaget.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

Anmälningstiden, kursavbrotten och arbetsplaceringarna

Den genomsnittliga anmälningstiden före placering i utbildning har
enligt AMS ökat under de senaste budgetåren. Under perioden 1988 till
1990 har denna tid varierat mellan 85 och 90 dagar. Sedan budgetåret
1991/92 har anmälningstiden ökat markant och stannade förra budgetåret
på 164 dagar. Anledning härtill var den ökade tillströmningen av arbets-
lösa till förmedlingen samt att antalet utbildningsplatser inte tilläts att
öka i samma takt.

Det skedde också en tydlig förskjutning av kursdeltagarnas utbild-
ningsbakgrund mot en högre formell utbildning. Andelen deltagare med
gymnasial och eftergymnasial utbildning var 60 % budgetåret 1992/93.
Under förra budgetåret steg siffran till 69 %.

AMS genomför årligen urvalsundersökningar med deltagare i arbets-
marknadsutbildningen. Bland annat ställs frågor om kursavbrott och
orsaker till dessa. Vid den senaste undersökningen som avsåg situationen
under andra kvartalet 1993 fullföljde inte mindre än 91 % av kursdelta-
garna utbildningen. Det är uppenbart att kursdeltagarna i allmänhet fun-
nit att det varit rationellt att fullfölja utbildningen med tanke på rådande
arbetsmarknadsläge. Endast 3 % av kursdeltagarna avbröt utbildningen
på grund av att de fatt arbete.

Undersökningen visar också att den andel av kursdeltagarna som fick
arbete efter utbildningen sjönk under budgetåret 1993/94. Sex månader
efter utbildningens slut hade endast 25 % av deltagarna fått arbete, vilket
kan jämföras med 60 % vid förra lågkonjunkturen. Andelen av de ut-
bildade som var arbetslösa vid uppföljningstillfället var 45 %, medan
14 % befann sig i nya åtgärder. Resterande 16 % hade lämnat arbets-
kraften sex månader efter utbildningens slut.

Slutsatser och förslag

Även budgetåret 1993/94 präglades av vissa störningar i planerings- och
budgetarbetet på länsarbetsnämnderna vilket fick konsekvenser för om-
fattningen på utbildningen i böijan av budgetåret.

Regeringen ser positivt på att den genomsnittliga utbildningstiden inte
ökade under förra budgetåret. Det är av stor betydelse att denna utveck-
ling fortsätter och att arbetsmarknadsutbildningen även framledes håller
en hög och jämn kvalitet.

Regeringen vill understryka att arbetsmarknadsutbildningen i första
hand ska ha en klar yrkesinriktning. Allmänteoretisk utbildning ska ges
när den är en nödvändig förutsättning för eller en del av en yrkesutbild-
ning. Regeringen vill i detta sammanhang också hänvisa till den bered-
skap som finns för extra ordinära insatser inom andra utbildningsformer
och som tidigare redovisats under åttonde huvudtiteln (Utbildningsepar-
tementet).

Dessa innebär i korthet 16 000 platser i gymnasieskolan, 17 000 plats-
er för studier motsvarande det tredje gymnasieåret inom komvux och
dessutom ytterligare 17 500 platser inom övriga utbildningsinriktningar
inom komvux utöver de 13 000 platser som inrättas under våren 1995
och som ligger kvar under hösten. Folkbildningen föreslås fa en tilldel-
ning på 100 miljoner kronor för särskilda kurser för arbetslösa förlagda
till studieförbund och folkhögskolor. Dessutom föreslår regeringen att
folkbildningen ökas till 10 000 platser vid folkhögskolor under hösten
och våren 1995/96 vilket beräknas kosta 439 miljoner kronor.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

Behörighetsgivande förutbildning s.k. basår för ungdomar som behöver Prop. 1994/95:100
behörighet inför tekniska och naturvetenskapliga högskolestudier kom- Bilaga 11
mer att finnas tillgängligt för ytterligare 1 500 studerande nästa budgetår
till en totalkostnad av 119 miljoner kronor.

Högskolan föreslås fa en kraftig ökning av antalet platser. Särskilda
resurser föreslås till grundläggande högskoleutbildning med inriktning på
i första hand teknik och naturvetenskap samt i viss mån språk. Resurser-
na innebär att ytterligare 10 000 helårsstudenter i första hand rekrytera-
de bland yrkesverksamma kan beredas plats under flera år framåt. Där-
utöver föreslås att de 4 000 platser som inrättas under våren 1995 ligger
kvar under hösten. 3 500 nya studieplatser inrättas också under 1995/96.
Övriga utbildningsinsatser i detta sammanhang är den föreslagna aspi-
rantutbildning inom högskolan som ska varvas med företagspraktik och
syfta till en ämnesfördjupning. Denna satsning är i första hand avsedd
för arbetslösa invandrare med akademisk utbildning. Denna insats in-
nebär sammanlagt 1 500 platser under hösten 1995 och våren 1996.

Vidare gäller det platser vid sommaruniversitet/sommarhögskola som
beräknas fa en omfattning av 25 000 platser under sommaren 1995.
Därutöver föreslås en särskild satsning på forskarutbildning vilket in-
nebär att resurser avsätts för studiefinansiering för ytterligare 300 - 500
doktorander avseende budgetåret 1995/96 (12 månader). Fr.o.m den 1
juli 1996 bör verksamheten finansieras på annat sätt.

För budgetåret 1995/96 har regeringen beräknat en total omfattning för
dessa av arbetsmarknadsskäl motiverade utbildningsinsatser som motsva-
rar över 90 000 extra helårsstudieplatser.

Det är nödvändigt med ett fortlöpande utvecklingsarbete inom AMV
för att effektivisera upphandlingen, förbättra marknadsanpassningen, öka
platsutnyttjandet och förbättra uppföljningen. Regeringen vill därför
betona vikten av att AMS fortsätter arbetet med att stärka upphandlar-
kompetensen inom AMV. Det av AMS påbörjade arbetet med att ut-
veckla en kvalitetspolicy i förmedlingsarbetet bör byggas ut till att om-
fatta en kvalitetssäkring av arbetsmarknadsutbildningen.

Mot bakgrund av de redovisade resultaten och det förbättrade arbets-
marknadsläget föreslår regeringen en utökning med 16 000 platser jäm-
fört med vad som beräknats i den ekonomisk-politiska propositionen
(prop. 1994/95:25) vilket totalt innebär drygt 170 000 årsplatser inom
det reguljära utbildningsväsendet och arbetsmarknadsutbildningen under
kommande budgetår.

3.1.1 Den särskilt anordnade arbetsmarknadsutbildningen

Den särskilt anordnade arbetsmarknadsutbildningen bör under nästa
budgetår beräknas för en omfattning på 47 100 deltagare i genomsnitt
per månad. Kostnaden för denna utbildning, exkl. utbildningbidrag,

beräknas bli 8 113 miljoner kronor. I detta belopp ingår även kostnader Prop. 1994/95:100
för elevsocial verksamhet i form av hälsovårdande och kurativ verksam- Bilaga 11
het som vid behov kan upphandlas tillsammans med utbildningen.

Regeringen vill understryka vikten av att den särskilt anordnade ar-
betsmarknadsutbildningen är efterffågestyrd och anpassas till den lokala
arbetsmarknadens behov och krav på kompetens. För att kunna förebyg-
ga att flaskhalsar uppstår inom industrin ska den särskilt anordnade
utbildningen bygga på en välgrundad marknadsbedömning och en konti-
nuerlig samverkan med lokala arbetsmarknadsparter. Det är av yttersta
vikt att utbildningsverksamheten ständigt anpassas till de expanderande
företagens behov av kompetent arbetskraft. Flexibiliteten i utbildningen
måste förbättras for att motsvara de nya kraven i arbetslivet. Arbetslösa
kan beviljas utbildning av arbetsmarknadsskäl under förutsättning att de
står till förfogande så snart de behövs for ett ledigt arbete. Det innebär
således att ett ledigt arbete kan ha företräde framför fortsatta studier.
Sådan utbildning ska kunna återupptas om arbetet senare skulle upphöra,
eller på lämpligt sätt kombineras med arbetet.

AMV bör vid sin upphandling av arbetsmarknadsutbildning kräva att
all utbildning som köps av utbildningsanordnare ska vara kvalitetssäkrad.

I syfte att öka träffsäkerheten i utbildningsvalet, förbättra marknadsan-
passningen samt höja kvaliteten i den särskilt anordnade arbetsmark-
nadsutbildningen bör AMV kräva att utbildningsanordnama på lämpligt
sätt vid anbudgivningen anger förutsättningarna för att deras utbildningar
leder till anställning. Detta bör ge en uppfattning om anordnamas mark-
nadsvärde på utbildningsmarknaden.

3.1.2 Arbetsmarknadsutbildningen inom det reguljära utbildningsväsen-
det

Riksdagen beslutade den 20 december 1994 (prop. 1994/95:25, bet.
1994/95:FiU 1, yttr. 1994/95:AU3y, rskr. 1994/95:145) att utbildnings-
bidrag med lånedel ska upphöra från och med den 1 januari 1995. Den-
na regeländring bör innebära att omfattningen på utbildning inom främst
det reguljära utbildningsväsendet kommer att öka samt att ungdomar
under 25 år kommer att bli mer motiverade att utbilda sig. För den kom-
mande budgetperioden beräknar regeringen omfattningen till 18 200
deltagare i genomsnitt per månad. Kostnaden härför, som avser endast
utbildningsbidrag, beräknas till 2 757 miljoner kronor under nästa bud-
getår.

3.1.3 Besparingar inom utbildningsbidragen

Möjligheter finns att bevilja arbetsmarknadsutbildning i utlandet om
motsvarande utbildning inte finns inom landet och om det finns synnerli-
ga skäl. Dessutom finns möjligheter att förlägga del av utbildning utom-
lands. I dessa fall står AMV för kostnader för resor, traktamente samt
för utbildningsbidragen. Regeringen föreslår att möjligheten att bevilja
arbetsmarknadsutbildning utomlands upphör.

Dagpenning lämnas med högst 338 kr till kursdeltagare i arbetsmark-
nadsutbildning som inte är medlem i arbetslöshetskassa och som har fyllt
20 år eller sådan medlem som har haft en dagsinkomst som understiger
nämnda belopp. Dagpenning lämnas med 338 kr per dag dessutom till
den som är under 20 år och inte är berättigad till ersättning från en ar-
betslöshetskassa men som har vårdnaden om eller fullgör underhållsskyl-
dighet mot eget barn. I andra fall lämnas dagpenning med 245 kr per
dag. Regeringen föreslår att dagpenningnivån 338 kronor slopas.

Därigenom kommer det i princip bara att finnas två nivåer på dagpen-
ningen i utbildningsbidraget. Den som är berättigad till ersättning från en
arbetslöshetskassa far vid deltagande i arbetsmarknadsutbildning m.m. en
dagpenning som motsvarar ersättningen från kassan, dock lägst 245 kr.
För den som inte är medlem i en arbetslöshetskassa blir dagpenningen
245 kr.

I det nuvarande svåra statsfinansiella läget är kraftiga besparingar
nödvändiga. Det är därför angeläget att bättre utnyttja befintliga resurser
i form av lokaler, utrustning och lärare genom att erbjuda utbildning
under hela året. Regeringen föreslår därför att möjligheten att fa utbild-
ningsbidrag under sommaruppehållet begränsas till högst två veckor från
nuvarande fyra veckor under perioden juni - augusti.

Den totala besparingseffekten av de nu föreslagna regeländringarna
beräknar regeringen till 1 838 miljoner kronor under nästa budgetår.

AMS hemställer i sin anslagsframställning att länsarbetsnämndernas
möjlighet att köpa barnomsorgsplats för deltagare i arbetsmark-
nadsutbildning och Ami tas bort. Under budgetåret 1993/94 har AMS
endast fatt in 1 500 kr i bamomsorgsavgifter vilket betyder att möjlig-
heten har utnyttjats i ca 100 dagar för hela riket. Regeringen föreslår
därför att möjligheten till betald plats inom barnomsorgen för deltagare
i arbetsmarknadsutbildning och Ami slopas.

Deltagare i arbetsmarknadsutbildning och inskrivna vid Ami kan fa
ersättning för dagliga resor om det finns behov av att pendla till utbild-
nings- eller inskrivningsorten. Även traktamente och ersättning för kost
och logi kan lämnas om den arbetslöse måste bo på annan ort utanför
hemorten under utbildningen alternativt inskrivningstiden vid Ami. Sär-
skilt bidrag kan, enligt vissa villkor, även lämnas i form av bidrag till
kursavgifter och merkostnader för läromedel vars kostnader inte täcks av
kursanordnaren. Dessutom kan kostnader för tal- och punktskriffsböcker

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

ersättas i form av särskilda bidrag. Kostnaderna för särskilda bidrag har
uppgått till ca 340 miljoner kronor per budgetår.

AMS har i sin anslagsframställning föreslagit att bestämmelserna för
de särskilda bidragen bör förenklas och i vissa fall slopas helt. Regering-
en ansluter sig till AMS uppfattning av två skäl. Administrationen av de
särskilda bidragen är resurskrävande och motverkar den effektivisering
av hanteringen av utbildningsbidragen som regeringen eftersträvar. Det
statsfinansiella läget kräver också en omprövning av de statliga utgifter-
na. Vid en samlad bedömning av olika besparingsaltemativ har regering-
en funnit att de särskilda bidragen bör kunna slopas. Regeringen vill
emellertid betona att det bör vara möjligt för AMV att inom ramen för
de otraditionella medlen ersätta vissa absolut nödvändiga kostnader för
att den enskilde sökanden ska kunna genomgå en arbetsmarknadsutbild-
ning eller delta i rehabiliteringsverksamhet vid Ami. Regeringen åter-
kommer till frågan om särskilda ersättningar till arbetshandikappade
under littera B. Arbetslivsfrågor.

Medel för särskilt bidrag som för närvarande lämnas från detta anslag
till ungdomar bl.a. vid riksgymnasiema för döva och för hörselskadade i
Örebro och i utbildning som är speciellt anpassad för svårt rörelsehind-
rade (Rh-anpassad utbildning) bör i fortsättningen beräknas under an-
slaget E 6. Timersättning vid vissa vuxenutbildningar m.m. under åtton-
de huvudtiteln (Utbildningsdepartementet).

De nu föreslagna regelförändringarna bör gälla fr.o.m. den 1 juli 1995.
Vid de fortsatta beräkningarna av kostnaderna för utbildningsbidrag har
hänsyn tagits till de nu föreslagna förändringarna av bidragen.

3.1.4 Utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildningen

Regeringen beräknar den totala kostnaden för utbildningsbidrag vid
arbetsmarknadsutbildning till 9 827 miljoner kronor under kommande
budgetperiod. Härav avser 7 070 miljoner kronor utbildningsbidrag vid
särskilt anordnad arbetsmarknadsutbildning och 2 757 miljoner kronor
vid utbildning i det reguljära utbildningsväsendet.

AMS har i sin anslagsframställning föreslagit att beslut om körkortsut-
bildning i samband med bilstöd fortsättningsvis ska fattas av försäkrings-
kassan och inte av AMV. Regeringen instämmer i AMS förslag. Kost-
naden 10 miljoner kronor avseende körkortsutbildning för handikappade
har därför tidigare beräknats under femte huvudtitelns anslag D 9. Bil-
stöd till handikappade.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

3.1.5 Utbildningsbidrag vid vidgad arbetsprövning

Det har under de senaste budgetåren visat sig att vidgad arbetsprövning
(VAP) varit en mycket användbar och välutnyttjad åtgärd bl.a. för att
låta unga sökande och handikappade prova på olika arbeten på arbets-
marknaden. Regeringen föreslår att utbildningsbidrag vid VAP bör be-
räknas för i genomsnitt 2 200 deltagare varje månad under kommande
budgetperiod. Det är oförändrat antal jämfört med innevarande budgetår.
Kostnaderna för dessa utbildningsbidrag beräknas till 287 miljoner kro-
nor.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

3.1.6 Utbildningsbidrag vid jobbsökaraktiviteter

Regeringen bedömer att utbildningsbidrag vid deltagande i jobbsökarak-
tiviteter (JSA) för ungdomar under 25 år, under kommande budgetpe-
riod, bör beräknas för i genomsnitt 5 000 deltagare vaije månad till en
kostnad av 542 miljoner kronor under budgetåret 1995/96. Den beräkna-
de omfattningen innebär en svag minskning jämfört med innevarande
budgetår och motiveras av att åtgärden inte utnyttjats i den utsträckning
som planerats vid tidigare medelstilldelningen. Bidragande orsaker till
detta är troligen de extremt låga antalet lediga platser som fanns vid
ingången av budgetåret. I samband med jobbsökaraktiviteter ska sär-
skild information ges om yrken som är otraditionella för det egna könet.

3.2 Bidrag till utbildning i foretag

Resultatuppföljning

Under budgetåret 1993/94 uppgick antalet personer som deltog i före-
tagsutbildning omräknat till heltid till i genomsnitt ca 2 900 per månad.
Vid medelstilldelningen hade regeringen beräknat att i genomsnitt ca
22 700 deltagare skulle beviljas bidrag för utbildning i företag. Av be-
räknade medel, 2 150 miljoner kronor, för denna åtgärd har endast 419
miljoner kronor utbetalats under budgetåret.

Enligt AMS senaste årsredovisning förklaras det låga antalet deltagare
med att arbetsförmedlingen har prioriterat andra åtgärder eftersom till-
strömningen av arbetslösa var enormt stort under det gångna budgetåret.
Vad gäller kriterierna för att bevilja bidraget har utbildning till följd av
permitteringsrisk minskat till förmån för flaskhalsutbildningar . Av de
beslutade bidragen avsåg 57 % detta villkor för åtgärden.

AMS har under budgetåret 1993/94 beviljat 2 miljarder kronor till att
anordna utbildning i kommuner och landsting i syfte att bl.a. begränsa
uppsägningar inom den offentliga sektorn. Utbildningssatsningarna har
för de offentliganställda inneburit att kompetensen har höjts alternativt

att möjligheterna till utskolning till andra arbeten har underlättats. Ge-
nom denna konstruktion har ca 40 000 personer kommit i åtnjutande av
utbildning samtidigt som arbetslösheten inte tillåtits att stiga under sam-
ma tid. De flesta avtal har tecknats för en ettårsperiod men även längre
tidsperioder förekommer. De längst verkande avtalen upphör emellertid
under det första halvåret 1996.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

Slutsatser och förslag

Regeringen anser att det är oerhört viktigt att kontinuerligt utveckla
personalens kompetens så att företagen kan hävda sig i en allt hårdare
internationell konkurrens. Av denna anledning måste arbetsgivarna ägna
större uppmärksamhet åt kompetens- och utbildningsfrågor än vad som
varit fallet hittills. Produktionen måste baseras på en högkompetent ar-
betskraft och ständig produktionsutveckling för att tillgodose behoven
från marknaden. De nu föreslagna utbildningsinsatserna förväntas höja
den allmänna utbildnings- och kompetensnivån i arbetslivet något som
landet behöver för att kunna dra nytta av den uppåtgående konjunktu-
ren.

Regeringen anser därför att det statliga stödet till utbildning i företag
bör kunna avvecklas successivt. Detta bör ske stegvis för att de redan
gjorda statliga åtagandena ska kunna fullföljas. För nästa budgetår bör
det totala bidraget beräknas för i genomsnitt 9 000 personer per månad
och minska till 1 292 miljoner kronor. Bidraget bör upphöra helt vid
ingången av budgetåret 1998, och då ge en total besparing på 1,4 miljar-
der kronor.

3.3 Utbildningsvikariaten

Resultatuppföljning

Utbildningsvikariaten har alltsedan de infördes budgetåret 1991/92 bevil-
jats i störst utsträckning offentliga arbetsgivare. AMS uppger i sin årsbe-
rättelse för arbetsmarknadsutbildningen under budgetåret 1993/94 att ca
11 600 personer i snitt per månad deltog i utbildningsvikariat och ca
40 000 personer deltog under budgetåret som helhet. Regeringen hade
vid medelstilldelningen beräknat att ca 20 000 pesoner per månad skulle
delta. Av dem som påbörjade utbildningsvikariat budgetåret 1993/94 var
73 % kvinnor.

5 Riksdagen 1994195. 1 samt. Nr 100. Bilaga 11

Slutsatser och förslag

Regeringen konstaterar att det fortfarande är svårt att intressera arbetsgi-
vare inom den privata sektorn för möjligheten att använda utbildnings-
vikariat för kompetenshöjning.

För att ytterligare öka stödets attraktivitet föreslår regeringen att ar-
betsgivaren fr.o.m. den 1 juli 1995 far göra avdrag på arbetsgivareav-
giften med 500 kr per dag som en arbetslös anvisas som vikarie av för-
medlingen. AMV ska härvid särskilt beakta sitt uppdrag att bryta den
könsuppdelade arbetsmarknaden. Arbetsgivaren bör dessutom få göra
avdrag för utbildningskostnader med högst 40 000 kr per anställd. Denna
utbildningssatsning beräknas omfatta i genomsnitt ca 20 000 personer
per månad och beräknas kosta 5 554 miljoner kronor i form av avdrag
från arbetsgivaravgiften under kommande budgetperiod. Regeringens
förslag i fråga om utbildningsvikariat föranleder en lag om tillfällig
avvikelse från lagen (1981:691) om socialavgifter. Lagen bör gälla under
budgetåret 1995/96. Ett lagförslag har upprättats inom Arbetsmark-
nadsdepartementet. Förslaget finns i bilaga 11.1.

Lagförslaget är av sådan enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande
torde sakna betydelse.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

3.4 Utredningskostnaderna

Arbetslösa kan fa ersättning för kostnader i samband med utredning av
förutsättningar för arbete. Exempel på sådana kostnader är tolkhjälp,
läkarbesök och resor. Medelsbehovet för budgetåret 1995/96 beräknar
regeringen till 14,7 miljoner kronor.

3.5 Flyttningsbidragen m.m.

I det nu rådande arbetsmarknadsläget med en ökad efterfrågan på arbets-
kraft är det viktigt att inte bara den yrkesmässiga rörligheten stimuleras
utan också att den geografiska rörligheten underlättas. Den är ett viktigt
komplement för att motverka att flaskhalsar uppstår i rekryteringen, när
nu efterfrågan på arbetskraft ökar. Ett flyttningsbidrag i form av start-
hjälp införs därför från den 1 januari 1995. Syftet är att underlätta för
arbetslösa att ta ett arbete på en annan ort, dit det inte är möjligt att
dagpendla. Starthjälpen uppgår till 15 000 kr. Under ett år beräknas
15 000 personer fa detta bidrag.

Redan existerande bidragsformer för geografisk rörlighet är sökande-
och tillträdesresor, bohagstransport, medflyttandebidrag och inlösen av
egnahem. Av beräknade medel för flyttningsbidrag m.m, 118 miljoner
kronor, utnyttjades 66,7 miljoner kronor under det gångna budgetåret.
Bohagstransportema tillsammans med sökande- och tillträdesresoma
utgjorde nästan halva kostnaden vardera.

För den nya starthjälpen tillsammans med de existerande flyttnings- Prop. 1994/95:100
bidragen beräknar regeringen 450 miljoner kronor för budgetåret Bilaga 11

1995/96, varav 1,5 miljoner kronor avser inlösen av fastigheter och
bostadsrätter.

3.6 Jämställdheten på arbetsmarknaden

Resultatuppföljning

Under budgetåret 1993/94 var arbetslöshetsnivån högre hos män än hos
kvinnor. Även bland de långtidsarbetslösa var andelen män något högre.
Skillnaden var första kvartalet 1994 ca 5 procentenheter. Skillnaderna är
dock stora mellan olika åldersgrupper. Under första kvartalet 1994 hade
arbetslösheten hos män stigit till 9,9, %, medan den var 6,5 % hos kvin-
nor. Däremot var deltidsarbetslösheten avsevärt mycket högre bland
kvinnor än män. I mars 1994 uppgick antalet deltidsarbetslösa till
128 000, varav 97 000 kvinnor.

Ett sätt att mäta jämställdhetsutvecklingen är i vilken omfattning kvin-
nor och män väljer otraditionell arbetsmarknadsutbildning. Det har visat
sig vara betydligt vanligare att män söker sig in på kvinnodominerande
områden än tvärtom. Andelen män som valde otraditionell arbetsmark-
nadsutbildning uppgick under budgetåret till 20 %. Motsvarande siffra
för kvinnor var 10 %. Denna utveckling torde dock kunna förklaras av
den kraftiga ökning av arbetslösheten som framförallt drabbade bran-
scher som av tradition dominerats av män.

Nedskärningar och rationaliseringar inom landsting och kommuner har
i hög grad drabbat kvinnor. Över hälften av alla kvinnor arbetar inom
den offentliga sektom. AMV har genom bidrag för vidareutbildning
inom kommuner och landsting kunnat begränsa uppsägningar inom den
offentliga sektom. Ambitionen har varit att dels via yrkesinriktade ut-
bildningar möjliggöra en utskolning till andra sysselsättningar, dels höja
kompetensen hos de offentliganställda.

AMS arbetar utifrån ett strategidokument som gäller för budgetåren
1993/94 - 1995/96. Strategin innebär i korthet att genom väglednings-
och utbildningssatsningar påverka de arbetslösas yrkesval. Vidare är
avsikten att stimulera kvinnors och mäns nyföretagande. Under budgetå-
ret har AMV fatt använda 30 miljoner kronor för olika jämställdhetspro-
jekt hos landets 24 länsarbetsnämnder. Varje län har drivit minst ett
projekt. Sammanlagt har ett 70-tal jämställdhetsprojekt beviljats medel
under budgetåret 1993/94.

Slutsatser och förslag

Det är viktigt att försöka bryta könsmönstret på arbetsmarknaden. Detta
arbete har visat sig vara mycket svårt. Arbetsförmedlingen och Ami kan
endast uppnå marginella bestående förändringar vad gäller yrkesvalet.
Det arbete som AMV bedriver för att öka jämställdheten på arbetsmark-
naden är svårt att statistiskt mäta och utvärdera. Det består i huvudsak
av information och vägledning i olika former.

Från arbetsmarknadspolitisk synpunkt är det viktigt att kvinnors och
mäns yrkesval breddas för att därmed möjligheten till sysselsättning ska
öka och risken för arbetslöshet minska. Eftersom utbildning och kompe-
tens är väsentliga förutsättningar för att uppnå jämställdhet mellan kvin-
nor och män är det viktigt att även fortsättningsvis satsa på arbetsmark-
nadsutbildning, komvux och högskoleutbildning. Den kraftiga utbyggna-
den som föreslås inom det reguljära utbildningsväsendet under nästa
budgetår kommer att bidra till att utrymmet ökas för AMV:s ansträng-
ningar att bryta könsmönstret på arbetsmarknaden.

Det är angeläget att minska det ofrivilliga deltidsarbetet. En stor del av
kvinnors deltidsarbete är en följd av de möjligheter som finns för både
kvinnor och män att förkorta arbetstiden när bamen är små. Att tving-
as till deltidsarbete för att arbetsgivaren inte kan erbjuda ett heltidsarbete
är en viktig fråga att komma till rätta med ur jämställdhetssynpunkt.
Deltid som anställningsform återfinns nästan uteslutande inom yrkesom-
råden som domineras av kvinnor. Regeringen avser därför att inbjuda till
överläggningar med parterna på den statliga och kommunala sektorn
samt inom handelsområdet i denna fråga.

Utnyttjandet av t.ex. utbildningsvikariat kan vara en väg mot bredare
kompetens och den arbetstid som arbetstagaren efterfrågar. Andra viktiga
uppgifter för arbetsförmedlingen är fortsatt stöd till kvinnors och mäns
nyföretagande. Detta kan ske med hjälp av starta-eget-bidrag, som kan
kombineras med de s.k. kvinnolånen från Industri- och Nyföretagarfon-
den, och/eller nya lösningar genom jämställdhetsprojekten.

Regeringen anser att det är angeläget att fortsätta att utveckla arbetet
för att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden. Framförallt bör arbetet
inriktas på de sämst ställda på arbetsmarknaden såsom lågutbildade kvin-
nor med funktionshinder och invandrarkvinnor som hotas av utslagning
genom att de ofta har monotona arbetsuppgifter med repetitiva rörelser.
Regeringen föreslår därför att AMS, av medlen för arbetsmark-
nadsutbildning, för budgetåret 1995/96 far använda 45 miljoner kronor
till projektverksamhet i syfte att bryta den könsuppdelade arbetsmarkna-
den samt för utbildning av den egna personalen i jämställdhet.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

4 Ungdomsåtgärder

I dag står över två årskullar ungdomar under 25 år utan arbete eller
utbildning vilket är ett mänskligt och ekonomiskt slöseri såväl for den
enskilde som för samhället. Vid en uppgång av efterfrågan på arbetskraft
bör ungdomarna ha störst förutsättningar att få ett arbete. Samtidigt vet
vi av svenska och utländska erfarenheter att ungdomar som är arbetslösa
under en lång tid lätt hamnar i passivitet. Risken är påtaglig att ungdo-
mar som drabbas av lång arbetslöshet aldrig far en möjlighet till ett
ordinarie arbete eller ett fast fotfäste på arbetsmarknaden.

Därför är det nödvändigt att nu sätta in kraftfulla åtgärder för att öka
ungdomarnas möjligheter att snabbt komma i arbete, i utbildning och
förhindra att ungdomar passiviseras genom att under lång tid vara hän-
visade till bidrag. Regeringens mål är att alla ungdomar i under 25 år
ska vara i arbete, utbildning eller aktiv arbetsmarknadspolitisk åtgärd
inom 100 dagars arbetslöshet.

För ungdomar upp till 20 år föreslås kommunerna få ett tydligare
ansvar. Alla ungdomar upp till 25 år ska erbjudas en treårig gymnasie-
plats samt i så stor utsträckning som möjligt en högskoleutbildning.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

4.1 Ungdomspraktik m.m.

Resultatuppföljning

Ungdomspraktiken infördes den 1 juli 1992 som en tillfällig åtgärd.
Fr.o.m. den 1 januari 1995 ersätts den för ungdomar i åldern 20-24 år
av en ny åtgärd, ungdomsintroduktion. För ungdomar i åldern 18-19 år
pågår ungdomspraktiken t.o.m. den 30 juni 1995. När det gäller ung-
domar under 20 år pågår överläggningar om att föra över ansvaret för
dem till kommunerna.

Under budgetåret 1993/94 deltog drygt 150 600 personer i ungdoms-
praktik. I genomsnitt hade 56 100 ungdomar praktikplats, varav 500
akademikerpraktik. Något fler män (53 %) än kvinnor hade ungdoms-
praktik under denna period. Andelen arbetshandikappade var 4,5 %.
Andelen utomnordiska medborgare var mindre än deras andel av de
arbetslösa, ca 4,7 %.

I genomsnitt fick 33 % av dem, som deltog i ungdomspraktik under
budgetåret 1993/94, arbete på den reguljära arbetsmarknaden inom 30
dagar efter avslutad praktikperiod.

Ungdomar i samtliga arbetsmarknadspolitiska åtgärder

I Sverige fanns under budgetåret 1993/94 ca 795 600 ungdomar i åldern
18-24 år och 59 % hörde till arbetskraften. 20,3 % av männen i åldem
18-24 år var arbetslösa mot 12,6 % av kvinnorna i samma ålder. 10,3 %
av alla ungdomar i åldem 18-24 år befann sig samtidigt i arbetsmark-
nadspolitiska åtgärder.

Ungdomspraktik har varit den vanligaste åtgärden för ungdomar. Av
alla ungdomar i åldem 18-24 år i åtgärder under budgetåret 1993/94
hade drygt två tredjedelar ungdomspraktik. Fördelningen av dessa ålders-
grupper i olika åtgärder i november 1994 jämfört med november 1993 (i
fråga om vissa åtgärder oktober 1993 resp, oktober 1994) framgår av
nedanstående sammanställning.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

Arbetsmarknadspolitisk	Antal	Antal	Ändring
åtgärd	november	november	i %
	1993	1994

Ungdomspraktik '	n 757	62 680	-15
Utbildningsvikariat	4 405	5 402	+ 23
Arbetsmarknadsutbildning	9 191	10 190	+ 11
Arbetslivsutveckling	6 830	5 119	-25
Beredskapsarbete (20 - 24 år)	240	698	+ 191
Ami (20 - 24 år)	1 132	1 326	+ 17
Rekryteringsstöd, oktober (20 - 24 år)	4 189	9 575	+ 129
Lönebidrag, oktober (20 - 24 år)	1 300	1 542	+ 19
Avtalade inskolnings- platser och offentligt skyddat arbete, oktober (20 - 24 år)	184	128	-30

101 228 96 660 -5

Akademikerpraktik

Akademikerpraktiken för nyutexaminerade 25-29-åriga ungdomar med
högskoleutbildning om minst 120 poäng förlängdes den 1 januari 1994

från tre månader till högst sex månader och praktikanordnaren skulle Prop. 1994/95:100
betala ett finansieringsbidrag på 1 000 kr i månaden. Under budgetåret Bilaga 11
1993/94 hade ca 600 personer denna särskilda form av ungdomspraktik.

Av dessa har nästan 44 % gått från praktiken till arbete. Åtgärden har
under budgetåret i genomsnitt bara omfattat ca en femtedel av de 3 000
platser per månad som planerats. Intresset för akademikerpraktiken har
dock ökat och i november 1994 hade 950 personer sådan praktik. Aka-
demikerpraktiken upphör den 30 juni 1995.

Inom ramen för arbetsmarknadspolitiskt motiverade åtgärder inom Ut-
bildningsdepartementets verksamhetsområde föreslås i stället för akade-
mikerpraktiken för nyutexaminerade ungdomar i åldem 25-29 år som
har 120 poäng i en högskoleexamen att de fr.o.m. den 1 juli 1995 ska
kunna erbjudas ett aspirantår. Året ska ge 40 akademiska poäng och
innebära en värvning av studier vid högskola och praktik i näringslivet.
Åtgärden ska omfatta ca 1 500 akademiker vid högskolor ute i landet
samt invandrarakademiker i storstäderna.

Slutsatser och förslag

Att arbetslösheten procentuellt är större för ungdomar än för de vuxna är
inte något specifikt svenskt problem. I Sverige har dock ungdomsarbets-
lösheten blivit oproportionerligt stor. Ungdomsarbetslösheten för
20-24-åringar var 15,4 % i november 1994 medan arbetslösheten för
åldersgruppen 25 - 64 år var 6,3 %. Att ungdomarnas andel av den tota-
la arbetslösheten är högre i Sverige än i flera andra europeiska länder
kan bero på att det är svårare för ungdomar i Sverige att komma in på
arbetsmarknaden i lågkonjunktur än för ungdomar i andra länder.

Antalet ungdomar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder har minskat något
sedan föregående år. Det är särskilt väsentligt att ungdomarnas andel av
de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna motsvarar minst deras andel av de
arbetslösa.

4.2 Kommunalt ansvar

Förhandlingar pågår med Kommunförbundet om att fr.o.m. den 1 juli
1995 bereda kommunerna möjlighet att ta över ansvaret för ungdomar
under 20 år. Redan i dag har kommunerna ansvar att erbjuda alla ung-
domar under 20 år en treårig gymnasieutbildning. Hur det kommunala
ansvaret ska utformas kommer regeringen att redovisa under våren 1995.

AMV:s särskilda insatser för unga handikappade bör dock fortsätta i
minst oförändrad omfattning.

4.3 Ungdomsintroduktion

Ungdomsintroduktion är en ny åtgärd fr.o.m. den 1 januari 1995 för
ungdomar i åldem 20 - 24 år. Den är avsedd att vara en åtgärd för
ungdomar som inte lyckats fa arbete på den reguljära arbetsmarknaden.
Den består av högst fyra månaders praktik med utbildningsbidrag och
minst sex månaders anställning hos samme arbetsgivare. Arbetsgivaren
kan vid anställningen av den unge eventuellt få rekryteringsstöd.

För arbetshandikappade och utomnordiska ungdomar bortfaller kravet
på sex månaders anställning och arbetshandikappade ungdomar bereds
också möjlighet till längre praktiktid än fyra månader.

Antalet ungdomar i ungdomsintroduktion beräknas till 24 000 i ge-
nomsnitt per månad under budgetåret 1995/96. Härtill kommer ca
26 000 ungdomar under 20 år som bör omfattas av ett kommunalt an-
svar. Regeringen har beräknat den totala kostnaden för dessa 50 000
ungdomar under nästa budgetår till 4 982 miljoner kronor.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

4.4 Datortek

Som ett led i arbetet med att utveckla Sverige till ett ledande land inom
informationstekniken föreslår regeringen en satsning på datortek. Dator-
tek har prövats i Malmö och erfarenheterna därifrån är mycket goda.
Datortek innebär att arbetslösa ungdomar i åldem 20 - 24 år under tre
månader får lära sig att arbeta med modema program inom ordbehand-
ling, kalkylering, datahantering m.m. Likaså bör CAD/CAM och pro-
grammering ingå för att locka ungdomar att använda sina kunskaper
inom industrin. Kursen avslutas med ett specialarbete inom ett tillämp-
ningsområde. Som lärare fungerar arbetslösa i beredskapsarbete eller
personer som finansieras inom ramen för de otraditionella medlen. Kom-
munerna bör vara huvudmän och svara för lokalkostnader m.m. Staten
svarar för investeringen i persondatorer, programvaror m.m. Totalt be-
räknas verksamheten omfatta 30 000 ungdomar i genomsnitt per månad
under nästa budgetår. Verksamheten bör omfatta halvtid. Den andra
halvtiden ska användas till olika jobbsökaraktiviteter. Kostnaderna för
staten beräknas till 120 miljoner kronor för investeringar och har räknats
in inom ramen för ungdomsintroduktion.

4.5 Europapraktik

Näringslivet behöver arbetskraft med goda språkkunskaper, internationel-
la erfarenheter och kontakter. För ungdomar betyder erfarenhet av arbete
utomlands och språkkunskaper att de får en mycket starkare ställning på
arbetsmarknaden och därmed bättre förutsättningar för att få arbete. Det
är angeläget att stimulera nya grupper av ungdomar att studera och få
praktik utomlands. Därför föreslår regeringen utlandsstipendier för ar-

betslösa ungdomar företrädesvis till dem som har en yrkesutbildning. En Prop. 1994/95:100
ny form av praktikplatser, Europastipendier för arbetslösa ungdomar, bör Bilaga 11
prövas i samarbete med svenska exportföretag. Regeringen föreslår att

10 000 platser omfattande sex månader inrättas för arbetslösa ungdomar
till en kostnad av 110 miljoner kronor. Medlen har beräknats inom dem
för ungdomsintroduktion.

4.6 Kartläggning av ungdomars utbildningsbehov

Ett sätt att stärka de arbetslösa ungdomarna i åldem 20 - 24 år är att ge
dem den kompletterande utbildning som de saknar. Förutsättningen är att
deras utbildningsbakgrund kartläggs så att de ges möjlighet att läsa in
ämnen där de saknar kunskap eller där kunskaperna är bristfälliga. Ar-
betsförmedlingen och kommunen bör gemensamt kartlägga ungdomarnas
utbildningsbakgrund. Utbildningsinsatsen bör kompletteras med t.ex.
praktik på arbetsplatser med bibehållen arbetslöshetsersättning. Invente-
ringen bör kunna göras inom ramen för befintliga medel.

4.7 Ett utvecklingsprogram

För ungdomar i åldem 20 - 24 år som inte inom 100 dagar fatt arbete,
utbildning eller annan åtgärd föreslår regeringen att arbetsförmedlingen
får ett ansvar att se till att de har tillgång till särskilda utvecklingspro-
gram som en sistahandsåtgärd. Alla arbetsförmedlingar bör avdela sär-
skild personal för att enbart arbeta med åldersgruppen 20 - 24 år. De
ungdomar som har yrkesutbildning och erfarenhet bör dock gå via den
ordinarie yrkesorganisationen.

Arbetsförmedlingen bör bl.a. erbjuda aktiviteter som
söka-jobb-grupper, kortare praktikperioder, starta-eget kurser och liknan-
de. Utgångspunkten är att arbetslösa ungdomar alltid ska vara aktiverade
på heltid. Om de inte är i arbete eller i utbildning ska de delta i grup-
paktiviteter i arbetsförmedlingens regi. Ungdomar som är berättigade till
arbetslöshetsersättning uppbär sådan under tiden på samma sätt som
inom arbetslivsutveckling. Denna åtgärd kan betraktas som den sista
länken i ett skyddsnät som tar sikte på att alla ungdomar ska ha arbete
eller utbildning. Ingen ska behöva gå sysslolös.

Antalet deltagare i dessa aktiviteter beräknas till i genomsnitt 53 000
personer per månad.

5 Övrigt

5.1 De otraditionella medlen

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

Budgetåret 1993/94 disponerade AMS 250 miljoner kronor för otraditio-
nella insatser. Huvudelen av medlen har AMS lämnat till länen för egna
beslut.

RRV har i maj 1994 överlämnat en rapport som redovisar resultatet av
en granskning av AMV:s hantering av de otraditionella medlen. RRV
pekar bl.a. på att det finns en osäkerhet kring hur medlen far användas
och att resultaten av projekten i begränsad utsträckning har kunnat föras
in i den ordinarie verksamheten.

De s.k. otraditionella medlen har medfört att AMV givits möjlighet att
mera flexibelt utnyttja de arbetsmarknadspolitiska resurserna. Även
framgent bör verket ha möjlighet att genomföra projekt vid sidan av de
traditionella arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Kvinnors och ungdo-
mars behov ska särskilt uppmärksammas. Redovisning av hur medlen
har utnyttjats bör fördelas på kön och ålder. Inom ramen för anslaget för
nästa budgetår bör 500 miljoner kronor fa användas för otraditionella
insatser.

5.2 Försöksverksamheten med sysselsättningsskapande åtgärder

Regeringen disponerar 10 miljoner kronor under budgetåret 1994/95 för
försöksverksamhet med sysselsättningsskapande åtgärder. Verksamheten
omfattar projekt av olika karaktär och inom olika områden. Som exem-
pel kan nämnas att medel lämnats till projekt rörande kooperativ utbild-
ning, miljöteknik, unga företagare och ungdomar på landsbygden.

Regeringen beräknar 15 miljoner kronor för försöksverksamheten
under nästa budgetår.

5.3 Europeiska socialfonden

Vid svenskt medlemskap i EU kommer troligtvis ungefär 109 miljoner
ecu (cirka 981 miljoner SEK) per år under perioden 1995 - 1999 att
kunna användas för projekt inom ramen för mål 3 och 4 i Europeiska
socialfonden. Mål 3 avser ytterligare insatser för att bekämpa långtids-
arbetslöshet och underlätta för ungdomar och för dem som riskerar ut-
slagning att komma in på arbetsmarknaden. Mål 4 syftar till att genom
kompetensutveckling av anställda, främst i små och medelstora företag,
underlätta omställningar vid strukturförändring och förändring av pro-
duktionssystem.

Regeringen återkommer under våren med förslag till inriktning av
projekten samt den anslagstekniska lösningen för Sveriges medfinansie-
ring.

Förslag till riksdagsbeslut

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

Regeringen föreslår att riksdagen

1. antar regeringens förslag till lag (1994:000) om arbetslivsutveck-
ling,

2. antar regeringens förslag till lag (1994:000) om invandrarprak-
tik,

3. antar regeringens förslag till lag (1994:000) om tillfällig avvikel-
se från lagen (1981:691) om socialavgifter,

4. godkänner vad regeringen förordar om tillfällig personalförstärk-
ning inom arbetsförmedlingen (avsnitt 1),

5. godkänner vad regeringen förordar om den bidragsgrundande
arbetstiden i beredskapsarbete (avsnitt 2.1),

6. godkänner att högst 15 000 000 kr av medlen under anslaget får
användas för informationsinsatser (avsnitt 2.5),

7. godkänner vad regeringen förordar om arbetsmarknadsutbildning
utomlands (avsnitt 3.1.3),

8. godkänner vad regeringen förordar om nivåerna på dagpenning-
en vid arbetsmarknadsutbildning m.m. (avsnitt 3.1.3),

9. godkänner vad regeringen förordar om rätten till utbildnings-
bidrag vid arbetsmarknadsutbildning under sommaruppehåll
(avsnitt 3.1.3),

10. godkänner vad regeringen förordar om barnomsorg vid arbets-
marknadsutbildning m.m. (avsnitt 3.1.3),

11. godkänner vad regeringen förordar om de särskilda bidragen vid
arbetsmarknadsutbildning m.m. (avsnitt 3.1.3),

12. godkänner vad regeringen förordar om avveckling av bidraget
till utbildning i företag (avsnitt 3.2),

13. godkänner vad regeringen förordar om datortek (avsnitt 4.4),

14. godkänner vad regeringen förordar om stipendier vid Europa-
praktik (avsnitt 4.7),

15. godkänner vad regeringen förordar om ett utvecklingsprogram
för ungdomar (avsnitt 4.5),

16. till Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för budgetåret 1995/96
anvisar ett reservationsanslag på 33 956 700 000 kr.

A 3. Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten

1993/94

1994/95

1995/96

Utgift

Anvisat

Förslag
varav

4 500 000

4 000 000

6 000 000

4 000 000 är beräknat för juli 1995 - juni 1996

Stiftelsen Utbildning Nordkalotten ska under åren 1995 och 1996 få
bidrag för att dels finansiera personalutvecklings- och marknadsförings-
insatser samt sociala insatser för eleverna, dels anpassa utbildningen till
de olika ländernas behov (prop. 1993/94:64, bet. 1993/94:AU8, rskr.
1993/94:29). Bidraget ska uppgå till 4 miljoner kronor per år. För bud-
getåret 1995/96 bör därför anvisas 6 miljoner kronor.

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten för budgetåret
1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 6 000 000 kr.

A 4. Vissa kostnader för avveckling av AMU-gruppen som
myndighet, m.m.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

1993/94 Utgift

1994/95 Anvisat

1995/96 Förslag

31 554 000

1 000

AMU-gruppen ombildades till aktiebolag den 1 juli 1993 (prop.
1992/93:152, bet. 1992/93:AU6, rskr. 1992/93:175). Koncernen består av
ett moderbolag AmuGruppen AB och ett antal dotterbolag. Överlåtelsen
av verksamheten regleras i ett avtal mellan staten och AmuGruppen AB.
För budgetåret uppgick kostnaderna för avveckling av personal och
lokaler till 31,6 miljoner kronor. Därmed har merparten av avvecklings-
kostnadema vad avser personal nu klarats av.

Även för nästa budgetår bör det finnas ett formellt anslag för detta
ändamål.

Regeringens överväganden

RRV har i sin revisionsberättelse anmält, att AMU-myndigheten felaktigt
tillgodogjort sig en ränta på ca 15 miljoner kronor. Någon reglering har
inte skett konstaterar RRV. AmuGruppen AB har underhand meddelat
att räntebeloppet, som bolaget bokfört som intäkt, beräknas till 7 miljo-
ner kronor sedan myndigheten AMU-gruppen numera är avvecklad och
räkenskaperna är avslutade.

Regeringen konstaterar att AmuGruppen AB har tillgodogjort sig ett
visst räntebelopp. Beroende på bolagets kommande resultat kan staten
genom sitt ägarskap påverka dispositionen av resultatet. Regeringen låter
saken bero vid det nu sagda.

Regeringen föreslår att riksdagen

till Vissa kostnader för avveckling av AMU-gruppen som myndig-
het, m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000
kr.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

A 5. Bidrag till arbetslöshetsersättning m.m.

Nytt anslag (förslag) 59 765 000 000

varav 39 935 000 000 är beräknat för juli 1995 - juni

1996

Från anslaget finansieras statsbidrag till arbetslöshetsförsäkringen, det
kontanta arbetsmarknadsstödet och utbildningsbidrag till deltagare i ar-
betslivsutveckling. Dessa utgifter finansieras t.o.m. innevarande budgetår
från den s.k. arbetsmarknadsfonden. Vidare finansieras från anslaget
ränteutgifter som härrör från den skuld som kvarstår från arbetsmark-
nadsfonden.

Regeringens överväganden

Så länge den höga arbetslösheten kvarstår kommer kostnader för ersätt-
ning till de arbetssökande att belasta statsbudgeten med stora belopp. Det
är endast genom en minskad arbetslöshet som dessa kostnader väsentligt
kan minska och därigenom bidra till att sanera statsfinanserna och pressa
ner inflation och realräntor. Den ökade tillväxt som härav följer skapar
nya arbetstillfällen och en god cirkel i samhällsekonomin etableras.

En arbetslöshetsförsäkring som ersätter inkomstbortfall under den
arbetslöses aktiva sökande efter ett nytt arbete bidrar tillsammans med
en i övrigt aktiv arbetsmarknadspolitik till att öka arbetsviljan och ar-
betskraftens rörlighet och flexibilitet. För att motverka att motsatt effekt
erhålles med passivitet och inflationsdrivande flaskhalsar måste det ges
klara signaler om att arbetslöshetsersättningen är en omställningsförsäk-
ring. Det är därför av största vikt att tydliggöra vilka rättigheter och
skyldigheter den arbetslöse som erhåller ersättning har.

Den arbetslöse ska ta anvisat arbete, även om det innebär viss löne-
sänkning, pendling eller byte av bostadsort. Den arbetslöse ska också
anta anvisad utbildning eller rehabilitering. Fusk och manipulering av
regelsystemet accepteras inte. Den arbetssökande som godtar dessa vill-
kor erhåller som mest 80 % av den inkomst som gällde före arbetslös-
heten. Lever den arbetslöse däremot inte upp till dessa krav ska han eller
hon stängas av från ersättning. Arbetslinjen måste upprätthållas.

Mot bakgrund av ovanstående måste utbetalningarna av arbetslöshets-
ersättning tillåtas uppgå till de nivåer som styrs av arbetslöshetens nivå.

Vissa besparingar på grund av regelförändringar (se nedan) är med hän-
syn till det ansträngda statsfinansiella läget nödvändiga att genomföra.
Den stora besparingen kommer dock av den minskade arbetslöshet som
blir följden av det handlingsprogram som regeringen presenterat i in-
ledningen till denna bilaga.

1.1 Arbetsmarknadsfonden avskaffas

När utbetalning av dagpenning i arbetslöshetsförsäkringen sker beviljas
statsbidrag till hela det utbetalda beloppet. Statsbidraget betalas från den
s.k. arbetsmarknadsfonden. Fonden är egentligen bara ett konto hos
Riksgäldskontoret. Till kontot har en kredit knutits om 100 miljarder
kronor för innevarande budgetår.

Förutom ersättningen från arbetslöshetsförsäkringen betalas ur fonden
även kontant arbetsmarknadsstöd (KAS), permitteringslöneersättning
(PLE) och utbildningsbidrag till deltagare i arbetslivsutveckling (ALU).
Därtill kommer utbildningsvikariat som finansieras via avdrag på arbets-
givaravgiften och som därmed ger reducerade inkomster till fonden.
Budgetåret 1993/94 utbetalades knappt 50 miljarder kronor via fonden
och avdragen för utbildningsvikariat uppgick till knappt 2 miljarder
kronor.

Arbetsmarknadsfonden finansieras till och med den 31 december 1994
dels av en arbetsmarknadsavgift om 2,12 % av lönekostnaderna, dels av
en allmän avgift, som den enskilde betalar, om 1 % av förvärvsinkom-
sterna. Budgetåret 1993/94 var intäkterna knappt 16 miljarder kronor.
För samma period uppvisades ett driftsunderskott om knappt 37 miljar-
der kronor, varav räntekostnaderna uppgick till knappt 3 miljarder kro-
nor. Vid utgången av budgetåret var det ackumulerade underskottet drygt
53 miljarder kronor. Den 22 december 1994 var den rörliga krediten
utnyttjad med 71,7 miljarder kronor.

I enlighet med förslaget i proposition 1994/95:99 Förändringar i ar-
betslöshetsersättningen avskaffas den allmänna avgiften från den 1 janu-
ari 1995 och samtidigt, enligt förslaget i den ekonomisk-politiska propo-
sitionen (prop. 1994/95:25), höjs arbetsmarknadsavgiften till 4,32 %.
Vidare återinförs, i enlighet med förslag i proposition 1994/95:99, den
finansieringsavgift som arbetslöshetskassornas medlemmar betalar. Be-
hovet av statsbidrag kommer därför att minska något.

För budgetåret 1994/95 beräknas utbetalningarna ur fonden uppgå till
ca 46 miljarder kronor samtidigt som intäkterna beräknas bli drygt 22
miljarder kronor. Till detta kommer ränteutgifter på över 5 miljarder
kronor. Krediten hos Riksgäldskontoret beräknas vid utgången av bud-
getåret 1994/95 vara utnyttjad med omkring 83 miljarder kronor.

I enlighet med principerna om en ökad bruttobudgetering bör den s.k.
arbetsmarknadsfonden avskaffas. Arbetsmarknadsavgiften behålls således
på statsbudgeten under en egen inkomsttitel och ett anslag bör inrättas

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

under denna huvudtitel varifrån ifrågavarande kostnader ska betalas. Prop. 1994/95:100
Kontot hos Riksgäldskontoret behålls, men far inte längre disponeras. Bilaga 11
Räntor på den kvarstående skulden den 30 juni 1995 bör belasta an-
slaget.

På grund av de relativt sett stora utgifter som betalas från anslaget är
det av stor vikt att prognoser över dessa belopp blir så rättvisande som
möjligt. Det är därför angeläget att det statistiska underlag på vilket
prognoserna bygger och som lämnas av arbetslöshetskassornas samorga-
nisation och i det s.k. AKSTAT-systemet ytterligare förbättras.

1.2 Statsbidraget till permitteringslöneersättningen upphör

Sedan den 1 januari 1985 har det varit möjligt för arbetsgivare som
betalat permitteringslön att i vissa fall fa statsbidrag till sådan lön.

Ett villkor för statsbidraget är att arbetsgivaren genom kollektivavtal är
ansluten till ett permitteringslöneersättningssystem som har inrättats
enligt överenskommelse mellan parterna på arbetsmarknaden. Permitte-
ringslöneersättning utbetalas för högst 45 permitteringsdagar under vaije
kalenderår för en arbetstagares anställning hos en och samma arbetsgiva-
re. Permitteringslöneersättningen är 375 kr per dag i normalfallet och
290 kr vid väderpermittering.

Permitteringslöneersättningen administreras av två bolag: Institutet för
utbetalning av partsavtalade ersättningar AB (IUP) och Permitteringslö-
neaktiebolaget KFO/KAB-LO. IUP står för mer än 90 % av det belopp
som utbetalas i permitteringlöneersättning. Utbetalningarna av statsbidrag
till permitteringslöneersättning har varierat under åren, men har under
senare år beräknats till 200 miljoner kronor per år. Utbetalningarna av
statsbidraget till permitteringslöneersättningen görs ur den s.k. arbets-
marknadsfonden.

Regeringen föreslår, av besparingsskäl, att statsbidraget till permitte-
ringslöneersättningen slopas från den 1 juli 1995. Besparingen blir ca
300 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.

Förslaget innebär flera lagändringar. Ett förslag till lag om upphävan-
de av lagen (1984:1009) om beslutanderätt för bolag eller annan juridisk
person med uppgift att lämna permitteringslöneersättning och ett förslag
till lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter samt ett förslag
till lag om ändring i lagen (1947:756) om statlig inkomstskatt har upp-
rättats inom Arbetsmarknadsdepartementet. Förslagen finns i bilaga 11.1.

Med hänsyn till att det förstnämnda förslaget är av enkel beskaffenhet
samt att de två övriga förslagen är av teknisk natur anser regeringen att
Lagrådets yttrande inte behöver inhämtas.

1.3 Arbetslöshetsförsäkringen

Budgetåret 1993/94 utbetalades knappt 37 miljarder kronor i arbetslös-
hetsersättning till medlemmar i arbetslöshetskassor. Med anledning av
förslag i proposition 1994/95:99 Förändringar i arbetslöshetsersättningen
har riksdagen helt nyligen tagit beslut (bet. 1994/95:AU5, rskr.
1994/95:124) om regeländringar som minskar utgifterna för arbetslös-
hetsförsäkringen. Under budgetåret 1994/95 beräknas utbetalningarna
uppgå till omkring 34 miljarder kronor. Under budgetåret 1995/96 be-
räknas ersättningen uppgå till omkring 45 miljarder kronor.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

20-årsgräns for ersättning från arbetslöshetsförsäkringen

Som ett led i att begränsa kostnaderna för arbetslöshetsförsäkringen, men
också för att tydliggöra för de unga att kontantstöd inte är ett alternativ
till utbildning och arbete, föreslår regeringen en viss begränsning i möj-
ligheten att fa sådant stöd. Regeringen har vid medelsberäkningen för
statsbidrag till arbetslöshetsförsäkringen tagit hänsyn till förslaget.

I Sverige fanns andra kvartalet 1994 drygt 400 000 ungdomar i åldem
16 - 19 år. Av de 25 %, som räknas till arbetskraften, var ca 17 000
arbetslösa (genomsnitt för september - oktober 1994). Knappt 20 000
ungdomar under 20 år befann sig i arbetsmarknadspolitiska åtgärder och
av de ungdomarna fanns drygt 18 000 i ungdomspraktik.

Någon nedre åldersgräns för inträde i en arbetslöshetskassa finns inte.
Enda kravet är att den som söker inträde arbetar i genomsnitt 17 timmar
per vecka inom kassans verksamhetsområde vid inträdestillfället. Det är
alltså fullt möjligt att få inträde under ett sommararbete eller under ett
extraarbete vid sidan av studier. Från och med den 1 januari 1995 krävs
att den arbetslöse har varit medlem i kassan under minst ett år innan han
eller hon kan fa ersättning. Dessutom måste den arbetslöse uppfylla
arbetsvillkoret, dvs. ha arbetat eller ha med arbete jämställd tid under
minst 80 dagar under en tolvmånadersperiod närmast före arbetslösheten.
Ungdomspraktik är ett exempel på vad som jämställs med arbete i detta
avseende. En ungdom kan alltså bli medlem i en arbetslöshetskassa på
några veckors sommararbete på deltid och uppfylla merparten av arbets-
villkoret med ungdomspraktik. När den unge varit medlem i ett år far
han eller hon arbetslöshetsersättning.

Regeringen anser att kommunerna bör ha ansvar för alla ungdomar
under 20 år (se anslaget A 2.). Alltså även den som varit medlem i en
arbetslöshetskassa i ett år och uppfyller arbetsvillkoret. Regeringen anser
att samhället bör erbjuda arbetslösa ungdomar under 20 år något annat
än enbart ekonomisk ersättning. De kan behöva ytterligare utbildning
eller praktik i en eller annan form. Många ungdomar som i dag far er-
sättning från arbetslöshetskassan har uppfyllt sitt arbetsvillkor med en
liten andel arbete och merparten genom någon arbetsmarknadspolitisk

åtgärd, främst ungdomspraktik. Ungdomspraktiken i sig ger inte rätt till Prop. 1994/95:100
inträde i arbetslöshetskassan eftersom den inte är en anställning, men är Bilaga 11
den unge medlem i kassan före ungdomspraktiken får även ungdoms-
praktiktiden ingå i arbetsvillkoret i form av tid jämställd med arbete.

Genom att ge kommunerna ett ökat ansvarstagande för ungdomarna
minskar behovet av arbetsmarknadspolitiska åtgärder för denna ålders-
grupp. Å andra sidan kan de åtgärdsprogram som kan tänkas komma i
kommunerna, på samma sätt som tidigare arbetsmarknadspolitiska åt-
gärder, kvalificera till arbetslöshetsersättning för den som sedan tidigare
är medlem i en arbetslöshetskassa.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att åldersgränsen för ersätt-
ning från arbetslöshetskassa blir 20 år fr.o.m. den 1 juli 1995. Sedan
tidigare gäller 20 år som åldersgräns för kontant arbetsmarknadsstöd. 20
år är också åldersgräns för arbetsmarknadsutbildning (med undantag för
vissa handikappgrupper). Rätten till arbetslivsutveckling (ALU) har
byggt på att personen är berättigad till arbetslöshetsersättning. Om rätten
till arbetslöshetsersättning upphör för den som är under 20 år kan inte
heller ALU beviljas för denna grupp.

Det förhållandet att den unge ännu inte fyllt 20 år bör däremot inte
vara något hinder för inträde i en arbetslöshetskassa. Ersättning ska
kunna utbetalas från det att den arbetslöse har fyllt 20 år vilket innebär
att medlems- och arbetstid som ligger före 20-årsdagen får tillgodoräk-
nas.

För budgetåret 1995/96 innebär förslaget att införa en åldersgräns på
20 år för arbetslöshetsersättning en besparing på 1 580 miljoner kronor
(inkl. ALU).

Förslaget föranleder en ändring i lagen (1973:370) om arbetslös-
hetsförsäkring. Ett förslag till lagändring har upprättats inom Arbets-
marknadsdepartementet. Förslaget finns i bilaga 11.1. Förslaget är av
enkel beskaffenhet varför Lagrådets hörande torde sakna betydelse.

1.4 Det kontanta arbetsmarknadsstödet

Sedan januari 1994 har stödbeloppet i det kontanta arbetsmarknadsstödet
(KAS) varit 245 kr per dag. Den 1 juli 1994 infördes också regler om
en inkomstrelaterad ersättning liknande den i arbetslöshetskassorna.

Budgetåret 1993/94 utbetalades omkring 2 miljarder kronor i KAS. I
enlighet med förslaget i proposition 1994/95:99 Förändringar i arbetslös-
hetsersättningen avskaffas den inkomstrelaterade ersättningen i KAS från
den 1 januari 1995 och kostnaderna för dessa s.k. statliga kassor faller
därför ut under en endast begränsad tid. Under budgetåret 1995/96 be-
räknas utbetalningarna från KAS att uppgå till drygt 2,7 miljarder kro-
nor.

6 Riksdagen 1994195. 1 samt. Nr 100. Bilaga 11

1.5 Arbetslivsutvecklingen

Vid slutet av budgetåret 1995/96 bör, som anförts under anslaget Arbets-
marknadspolitiska åtgärder (avsnitt 2.2), antalet platser i arbetsliv-
sutveckling omfatta ca 10 000 personer i genomsnitt per månad vid
slutet av nästa budgetår. Kostnaderna för utbildningsbidrag till deltagar-
na under budgetåret beräknas till 1,7 miljarder kronor.

1.6 Räntekostnaderna

Räntorna på den skuld som kvarstår på kontot hos Riksgäldskontoret bör
belasta anslaget. Krediten hos Riksgäldskontoret beräknas vara utnyttjad
med 82 895 miljoner kronor den 30 juni 1995. Räntorna på detta belopp
beräknas under budgetåret 1995/96 uppgå till 10 320 miljoner kronor.

Med hänsyn till att formerna för hur den kvarstående skulden hos
Riksgäldskontoret ska hanteras och slutligt regleras inte är tillräckligt
utredda avser regeringen att senare återkomma i denna fråga.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. antar regeringens förslag till lag om upphävande av lagen
(1984:1009) om beslutanderätt för bolag eller annan juridisk person
med uppgift att lämna permitteringslöneersättning,

- lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,

- lag om ändring i lagen (1947:756) om statlig inkomstskatt,

2. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1973:370) om
arbetslöshetsförsäkring,

3. till Bidrag till arbetslöshetsersättning m.m. för budgetåret 1995/96
anvisar ett förslagsanslag på 59 765 000 000 kr.

Lönegarantifonden

Regeringens förslag: En rörlig kredit far disponeras i Riksgäld-
skontoret om högst 4 000 miljoner kronor under budgetåret
1995/96 för lönegarantiutbetalningar.

Skälen för regeringens förslag: När en arbetsgivare har försatts i kon-
kurs kan en arbetstagare under vissa omständigheter få ersättning för
sina lönefordringar genom den statliga lönegarantin. Utbetalningarna av
lönegarantimedel handhas av länsstyrelserna som i sin tur rekvirerar
medel från lönegarantifonden, som förvaltas av Kammarkollegiet. Fon-

dens intäkter består av influtna arbetsgivaravgifter i form av lönegaranti-
avgift. På grund av ett stort antal konkurser under senare år har utgifter-
na varit större än intäkterna och ett ackumulerat underskott har uppstått.
För att täcka underskottet disponeras en rörlig kredit hos Riksgäldskon-
toret.

Vid utgången av budgetåret 1993/94 var låneskulden ca 3,3 miljarder
kronor. Under samma budgetår utbetalades knappt 2 miljarder kronor i
garantibelopp, medan lönegarantiavgiftema uppgick till drygt 1,2 miljar-
der kronor.

Under år 1993 skedde ett trendbrott och antalet företagskonkurser
minskade. Även storleken på de konkursdrabbade företagen har minskat
varför farre arbetstagare berörs. Fr.o.m. ingången av innevarande bud-
getår har därför fondens intäkter per månad varit större än utbetalningar-
na. Utgifterna kan förväntas minska ytterligare på grund av de skärp-
ningar av villkoren i lönegarantireglema som började gälla fr.o.m. den 1
juli 1994. Det ackumulerade underskottet kvarstår dock och en stor del
av driftsöverskottet går åt till räntor på lånet. Med nuvarande regler och
en fortsatt låg nivå på antalet konkurser beräknas låneskulden vara amor-
terad senast vid sekelskiftet. Tills dess kvarstår behovet av den rörliga
krediten, som för närvarande uppgår till 5 miljarder kronor. För bud-
getåret 1995/96 föreslås att krediten uppgår till 4 miljarder kronor.

Utbetalningarna för lönegaranti redovisas i dag i Kammarkollegiets
årsredovisning. Det är regeringens uppfattning att inkomster och utgifter
som påverkar statens lånebehov ska tas upp på statsbudgeten. Lönega-
rantifonden bör därför avskaffas och ett nytt anslag för lönegarantiut-
betalningar upprättas. Med hänsyn till att formerna för fondens avskaf-
fande inte är tillräckligt utredda föreslår regeringen för närvarande ingen
sådan förändring utan avser att senare återkomma i denna fråga.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

medger att en rörlig kredit far disponeras i Riksgäldskontoret om
högst 4 000 000 000 kr under budgetåret 1995/96 för utbetalningar
av lönegaranti.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

B. Arbetslivsfrågor

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

Den aktuella utvecklingen

Svenskt arbetsliv har under de senaste tio åren genomgått stora föränd-
ringar. Gamla tayloristiska principer har skjutits i bakgrunden till förmån
för kompetensutveckling, förändrad arbetsorganisation och införande av
ny teknik. Detta har i sin tur inneburit att arbetsplatser har utvecklats
och arbetstagarens inflytande över sin egen arbetssituation har ökat. Vi
har fatt ett konkurrenskraftigare näringsliv.

Den dåvarande socialdemokratiska regeringen inledde i slutet av 1980-
talet en offensiv för arbetslivets förnyelse. Stora satsningar gjordes för
att minska ohälsan i arbetslivet och förändra arbetsorganisation och ar-
betsinnehåll så att människans kunskaper och kompetens bättre skulle
kunna tas tillvara. Arbetet ledde också till att arbetsskadorna började
minska under den högkonjunktur som då rådde.

Utvecklingen efter 1991 är dock sådan att förnyelsen av arbetslivet
kan komma att stanna upp. Det beror på flera orsaker. Den borgerliga
regeringens ekonomiska politik ledde till att onödigt många jobb för-
svann i lågkonjunkturen. Med massarbetslöshet följer att de anställda blir
mer försiktiga att ställa krav och arbetsgivarna kan bli mindre benägna
att göra nödvändiga investeringar och utveckla arbete och arbetsorgani-
sation. Det politiska trycket på en förnyelse av arbetslivet försvann un-
der den borgerliga regeringen. Åtgärder vidtogs som i stället verkade
mot ett aktivt arbetsmiljöarbete.

Det är viktigt att slå fast att arbetet med att öka tillväxten och skapa
nya jobb måste gå hand i hand med ett aktivt arbetsmiljöarbete och en
fortsatt förnyelse av arbetslivet. Arbetet med att förbättra arbetsmiljön är
på sikt en nödvändig investering som bidrar till ökad produktivitet och
konkurrenskraft och till en starkare samhällsekonomi.

En viktig uppgift inom arbetslivspolitiken blir att föra erfarenheter och
kunskaper från bl.a. Arbetslivsfondens verksamhet vidare och att vid-
makthålla de positiva förändringar i arbetsmiljön och arbetsmiljöarbetet
som bl.a. denna verksamhet bidragit till. Det är vidare viktigt att mot-
verka att utvecklingen leder till en uppdelning av arbetslivet med stora
skillnader mellan olika sektorer och arbeten när det gäller arbetsvillko-
ren. De förslag som har lämnats av utredningen om kunskapsspridning
i arbetslivet (SOU 1994:48) liksom de förslag som föranletts av en över-
syn av strukturer och resurser inom arbetslivspolitiken kommer att be-
handlas i en proposition senare i vår.

Genom strukturförändringar men även förebyggande åtgärder minskar
också riskerna för ohälsa och olycksfall i arbetslivet. Nya problem och
risker tillkommer eller får större betydelse. Utvecklingen av samhällse-
konomin och arbetslivets struktur kan föra med sig bl.a. ökade psykiska

belastningar i många arbeten. Vidare ökar allergier bl.a. orsakade av
dålig inomhusmiljö. Förhållandena i många skolor och daghem är därvid
ett stort problem och har lett till ingripanden från Arbetarskyddsverkets
sida. Våld och hot i arbetslivet är ett annat växande arbetsmiljöproblem.
Det är viktigt att förändringarna i risk- och problembilden uppmärksam-
mas i tillsynen av arbetsmiljön samt i forsknings- och utvecklingsarbetet
inom arbetslivssektom.

Det är angeläget att bevaka arbetstagarnas inflytande i planering och
genomförande av förändringsarbetet och i det dagliga arbetsmiljöarbetet
på arbetsplatserna. Det aktiva lokala arbetsmiljöarbete som 1991 års
reform av arbetsmiljölagen syftade till måste nu i de flesta fall bedrivas
utan stöd i centrala avtal. Det är därför en viktig uppgift inom ramen för
arbetslivspolitiken att understödja en väl fungerande samverkan mellan
arbetsgivare och arbetstagare.

Arbetslivspolitiken liksom andra politikområden är beroende av den
pågående internationaliseringen. Det svenska medlemskapet i EU innebär
i förhållande till EES-avtalet en direkt bindning till EG-rätten och ett
inflytande över besluten, bl.a. genom nya regler inom den Europeiska
gemenskapen, som far betydelse för regelgivningen och forskningen
m.m. inom arbetslivsområdet. Det blir viktigt att bidra med våra erfa-
renheter och kunskaper i vårt deltagande i EU:s arbete.

Arbetsskador m.m.

Antalet anmälda arbetsskador har sedan år 1988 minskat i en accelere-
rande takt. Det gäller särskilt sådana som leder till sjukskrivningar högst
14 dagar. Införandet av sjuklöneperioden år 1992, som bl.a. medfört att
fallen inte kommer till försäkringskassans kännedom i lika stor utsträck-
ning som tidigare, har bidragit till minskningen under de senaste två
åren.

Sedan böijan av 1980-talet har antalet anmälda arbetsolyckor mer än
halverats och år 1993 anmäldes ca 42 000 arbetsolyckor. Minskningen är
större bland män än bland kvinnor såväl i absoluta tal som i relation till
antalet förvärvsarbetande.

En typ av arbetsmiljöproblem som ökat under senare år är olyckor till
följd av våld och hot. Vårdare inom psykiatrisk vård, väktare, spärrvak-
ter, poliser och socialsekreterare utsätts för höga risker för sådana
olycksfall. En hel del arbetsskadeanmälningar görs till följd av post- och
bankrån, varav de flesta emellertid inte leder till sjukfrånvaro. Mest
utsatta är unga kvinnor, men kvinnor är generellt hårt drabbade.

Även antalet anmälda arbetssjukdomar har minskat sedan slutet av
1980-talet och låg år 1992 på samma nivå som i mitten av 1980-talet
med ca 30 000 anmälda fall. Under år 1993 ökade dock antalet anmälda
arbetssjukdomar dramatiskt. Bakgrunden till ökningen är att arbetsska-
debegreppet skärptes den 1 januari 1993, med en övergångsperiod på ett
halvår. Det innebar en tillfällig ansamling av anmälningar under det

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

första halvåret 1993. Risken för arbetssjukdomar är numera något större Prop. 1994/95:100
för kvinnor än för män. Bilaga 11

Anmälningar av vissa arbetssjukdomar har dock ökat även under år
1992. Det gäller sjukdomar orsakade av sociala och organisatoriska fak-
torer. En större del av dessa gäller ändrad arbetssituation, relations-
problem eller arbetstidsförhållanden. Ett annat område med ökat antal
anmälningar gäller elöverkänslighet och liknande.

Vissa yrkesgrupper är mer skadedrabbade än andra. För män förekom-
mer de högsta frekvenserna av såväl arbetsolyckor som arbetssjukdomar
huvudsakligen inom den tunga industrin.

Kvinnorna har de högsta skaderiskema inom typiskt mansdominerade
yrken inom industrin. Antalet anmälda fall för dessa yrken är dock för-
hållandevis litet. Bland typiska kvinnoyrken är det framför allt vårdbiträ-
den, hemvårdare m.fl. som har en förhöjd risk för arbetsolycksfall.
Bland de stora kvinnoyrkena är lokalvårdare värst utsatta vad det gäller
arbetssjukdomar, följt av hemvårdare och köksbiträden.

Kvinnors arbetsmiljö

Socialstyrelsens folkhälsorapport (1994) konstaterar att de sociala skill-
naderna i ohälsa har ökat främst bland yngre kvinnor med arbetaryrken
inom vård, service och industrin. Under hela 1980-talet har också kon-
staterats att en klar polarisering utvecklats när det gäller arbetets inne-
håll. De stressfyllda arbetena har ökat påtagligt bland kvinnor, men i
mycket liten utsträckning bland män. Förändringen har varit mest mar-
kant när det gäller kvalificerade arbetaryrken där andelen
högstressarbeten mer än tredubblats. Andelen kvinnliga arbetare med i
hög grad nedsatt arbetsförmåga på grund av långvarig sjukdom har ock-
så ökat under 1980-talet.

Den tekniska utvecklingen i arbetslivet har bl.a. bidragit till en arbets-
uppdelning som medverkar till uppkomsten av belastningsskador som
idag är de dominerade arbetsmiljöproblemen, särskilt bland kvinnor.

Regeringen har i olika sammanhang angivit att kvinnors arbetsmiljö
måste bli föremål för speciella insatser. Det har bl.a. lett till att kvinnors
arbetsmiljö är ett prioriterat område inom Arbetarskyddsverket och att
särskilda resurser avsatts för detta. Arbetsmiljöinstitutet driver flera
forskningsprojekt som riktar sig mot arbetsplatser där kvinnor är i majo-
ritet och frågor om kvinnors arbetsmiljö integreras i olika forskningspro-
jekt. På Institutet för arbetslivsforskning är kvinnoforskning ett av fyra
prioriterade områden. Arbetsmiljöfondens femåriga program Kvinnor
och Män i samverkan (KOM-programmet) avslutades våren 1994 och
kommer att följas upp med nya insatser, bl.a. inom det arbetsorganisato-
riska området. Fonden har också av regeringen fatt i uppdrag att avsätta
medel för forskning, utvecklingsarbete och kunskapsspridning i frågor

som rör löneskillnader mellan kvinnor och män, lönespridning och ar- Prop. 1994/95:100
betsvärdering. Bilaga 11

Inom Arbetslivsfonden finns en särskild arbetsgrupp med uppgift att
stödja arbetet med att förbättra kvinnors arbetsmiljö och många arbets-
platsprogram syftar till att skapa bättre arbetsmiljö för kvinnor. Ett antal
fallstudier visar dock att kvinnors arbetssituation på bl.a. mansdomine-
rade arbetsplatser inte lyfts fram, trots att det är kvinnorna som har de
mest monotona arbetsuppgifterna med små möjligheter till inflytande.
Flera studier visar också att många arbetsplatser är utformade enligt
manliga normer och inte anpassade efter kvinnors fysiska och ergono-
miska behov. Detta påverkar kvinnors arbete och hälsa.

I arbetsmiljöarbetet på arbetsplatserna bör samtliga konsekvenser för
både kvinnor och män uppmärksammas i fråga om teknik, arbetsorgani-
sation, ansvar, inflytande och möjlighet till utveckling. Det är samtidigt
viktigt att föreskrifter, framtagande av hygieniska gränsvärden etc. an-
passas till fysiska och biologiska förutsättningar hos både kvinnor och
män.

Medicinska kontroller

I september 1994 tillsatte regeringen en särskild utredare (dir. 1994:111)
med uppdrag att utreda frågor om medicinska kontroller i arbetslivet.
Utredaren ska kartlägga sådana kontroller i arbetslivet, utreda de risker
och problem som kontrollerna kan innebära och vilket berättigat behov
av dem som finns. Utredaren ska slutligen föreslå de åtgärder som be-
hövs. Utredaren ska redovisa sitt uppdrag senast den 1 april 1996.

Arbetstid

EU:s ministerråd antog den 23 november 1993 ett direktiv om arbetstid.
Direktivet innehåller regler om veckoarbetstid, veckovila, dygnsvila,
raster, normalarbetstid och skyddsregler för nattarbetare samt semester-
ledighet.

I november 1993 tillsattes en arbetsgrupp inom Arbetsmarknadsdepar-
tementet med uppdrag att analysera direktivet i förhållande till svensk
lagstiftning. Arbetsgruppen har avslutat sitt arbete och överlämnade i
maj 1994 rapporten (Ds 1994:74) EG:s arbetstidsdirektiv.

Arbetsgruppen konstaterar att ett införlivande av direktivet förutsätter
en anpassning av det svenska regelsystemet på arbetstidsområdet till
direktivets bestämmelser i vissa avseenden. På vissa punkter kan det,
enligt gruppens uppfattning, finnas anledning att överväga en ändring av
arbetstidslagen.

Regeringen avser att inom kort tillkalla en arbetstidsutredning. Utred- Prop. 1994/95:100
ningen kommer att ha till uppgift att dels behandla de långsiktiga konse- Bilaga 11
kvensema av alternativa arbetstidsförkortningar, dels undersöka på vilket
sätt flexibla arbetstidsregler kan införas i svensk lagstiftning, samt dels
utreda konsekvenserna av EG:s arbetstidsdirektiv för det svenska regel-
systemet på arbetstidsområdet.

Arbetsrätten

Regeringen kommer inom kort att tillkalla en kommission för att söka
lösningar på de problem som arbetsmarknadens parter anser föreligger
på arbetsrättens område. Syftet är att under medverkan från parterna
finna former som medför att arbetsmarknadens parter själva i så stor
utsträckning som möjligt genom kollektivavtal kan ge de arbetsrätts liga
reglerna en sådan utformning att de fungerar väl i praktiken och blir så
enkla och effektiva som möjligt.

Översyn av ledighetslagstiftningen

Den förra regeringen tillsatte i november 1992 en särskild utredare (dir.
1992:98) för att göra en översyn av ledighetslagstiftningen. Utredaren
har avslutat sitt arbete och överlämnade i mars 1994 betänkandet (SOU
1994:41). Ledighetslagstiftningen - en översyn till regeringen. Be-
tänkandet som har remissbehandlats bereds för närvarande inom rege-
ringskansliet.

Företagshälsovård

Statskontoret har på uppdrag av den förra regeringen undersökt hur före-
tagshälsovården har påverkats av att det generella statsbidraget avveck-
lats fr.o.m. den 1 januari 1993 och av det förhållandet att kollektivavtal
om företagshälsovård fortfarande saknas för stora delar av arbetsmarkna-
den.

Resultatet av undersökningen har Statskontoret redovisat i rapporten
Företagshälsovård utan statsbidrag (1994:17). Undersökningen pekar
bl.a. på stora verksamhetsförändringar och kraftiga personalminskningar
inom företagshälsovården samt att gränserna mellan olika former av
företagshälsovård har lösts upp. Undersökningen pekar vidare på en viss
minskning av antalet anslutna personer till företagshälsovården, men
Statskontoret bedömer att en stor del av denna förändring beror på att
antalet personer i arbetskraften har minskat.

Inom Arbetsmarknadsdepartementet bereds för närvarande frågan om
vilka åtgärder som behöver vidtas för att bygga vidare på och upprätt-
hålla en bra företagshälsovård som arbetar med förebyggande hälsovård
och rehabilitering på våra arbetsplatser.

Arbetslivsfonden

Riksdagen beslutade våren 1992 (bet. 1992/93:AU12, rskr. 1992/93:203)
att Arbetslivsfondens verksamhet - liksom dess administration - ska
avvecklas successivt med sluttidpunkt den 1 juli 1995. Enligt uppgift
från Arbetslivsfonden beräknas minst 600 miljoner kronor återstå av
fondens medel vid utgången av juni 1995. Regeringen avser att senare
återkomma till riksdagen med förslag till hur fondens återstående medel
ska användas. Därvid kommer regeringen att föreslå att 600 miljoner
kronor ska utgöra delfinansiering av de arbetsmarknadspolitiska satsning-
ar som föreslagits i höstens ekonomisk-politiska proposition.

Den dåvarande regeringen har genom särskilt beslut uppdragit åt Cen-
trala arbetslivsfonden att ansvara för avvecklingen. I beslutet har samti-
digt angivits vissa riktlinjer för avvecklingen, bl.a. i fråga om bidrags-
givningen, samt att avvecklingsarbetet ska avslutas med en rapport.

En sammanfattande redogörelse för Arbetslivsfondens uppbyggnad och
uppgifter samt inriktningen av fondens verksamhet i huvudsak under
perioden efter den 1 april 1994 lämnades i 1993 års budgetproposition
(prop. 1992/93:100 bil. 11, s. 24 - 26).

Centrala arbetslivsfonden har lämnat en berättelse och en årsredovis-
ning för fondens verksamhet vad avser budgetåret 1993/94.

Centrala arbetslivsfonden och de Regionala arbetslivsfondema har
t.o.m. november 1994 beslutat om ca 10,9 miljarder kronor som bidrag
till drygt 24 500 arbetsplatsprogram. Programmen berör omkring 3,2
miljoner anställda, dvs. omkring 75% av arbetskraften. Fördelningen
mellan kvinnor och män är 54 resp. 46%.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

Beviljade bidrag efter åtgärd

Arbetsorganisation	ca	51%
Fysisk arbetsmiljö	ca	23%
Rehabilitering	ca	17%
Utveckling av ny teknik	ca	4%
Metoder/rutiner m.m.	ca	3%
Övrigt	ca	2%

Den privata sektorn har fatt ca 71% av de beviljade bidragen (ca 7,7 Prop. 1994/95:100

miljarder kronor till omkring 19 200 arbetsplatsprogram) varav de små Bilaga 11
företagen (högst 50 anställda) har fatt ca 17% (ca 1,9 miljarder kronor
till omkring 14 400 arbetsplatsprogram). Återstoden, ca 29% (ca 3,2
miljarder kronor till omkring 5 300 arbetsplatsprogram) har gått till den
offentliga sektorn. Den största andelen av de beviljade bidragen har gått
till verkstadsindustrin.

Handikappfrågor

1989 års Handikapputredning lade i sitt slutbetänkande (SOU 1992:52).

Ett samhälle för alla bl.a. fram förslag om en lagstiftning om arbetslivets
tillgänglighet för människor med funktionshinder. I 1994 års budgetpro-
position uttalade den dåvarande regeringen att ett ställningstagande till
förslaget borde dröja tills Arbetsrättskommittén hade lagt fram sina
förslag bl.a. rörande lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande
åtgärder.

Regeringen anser att det är ytterst angeläget att funktionshindrade
människors delaktighet i samhället och möjligheter att aktivt delta i
arbetslivet förbättras. Det finns därför anledning att se över vilka hinder
som möter funktionshindrade i arbetslivet och vilka åtgärder som kan
vara framgångsrika för att stärka deras ställning.

ILO-frågor

I Arbetsmarknadsdepartementet handläggs ärenden som rör förhållandet
till Internationella arbetsorganisationen (ILO). För beredning av vissa
ärenden som rör samarbetet med ILO finns en trepartiskt sammansatt
kommitté, ILO-kommittén.

ILO:s budget omfattar för perioden 1994 - 1995 totalt 676 miljoner
schweizerfranc. Sveriges medlemsavgift uppgår för år 1995 till 1,09 %
av budgeten vilket innebär ca 3,6 miljoner schweizerfranc.

För första gången på 30 år deltog en trepartsdelegation från Sydafrika

i 1994 års arbetskonferens. Konferensen beslöt återkalla ILO:s deklara-
tion om åtgärder mot apartheid, avskaffa konferensens apartheidutskott
samt fastställde riktlinjer för ILO:s handlingsplan för Sydafrika.

Arbetskonferensen antog en konvention (nr 175) och en rekommenda-
tion (nr 182) om deltidsarbete. Dessa instrument kommer att föreläggas
riksdagen våren 1995. En allmän diskussion ägde rum om privata ar-
betsförmedlingsbyråers roll för arbetsmarknaden, vilken utmynnade i
krav på revidering av konventionen (nr 96) om avgiftskrävande arbets-
förmedlingsbyråer.

Nya ämnen på 1995 års arbetskonferens är dels hemarbete, i syfte att
år 1996 anta ett eller flera nya instrument, dels utsträckning av tillämp-
ningsområdet för konventionen (nr 81) om arbetsinspektion inom indu-
stri och handel till verksamhet inom den icke-kommersiella tjänstesek-
torn. Då ska även de nya instrumenten om arbetarskydd i gruvor slutbe-
handlas.

I ILO:s styrelse innehas den nordiska platsen på regeringssidan för
närvarande av Norge. Val till styrelsen för perioden 1996-1999 sker i
juni 1996. Sverige står då i tur att kandidera till en nordisk plats på
regeringssidan. Inför vaije styrelsemöte äger nordiskt samråd rum.

ILO:s konvention (nr 173) och rekommendation (180) om skydd av
arbetstagares fordringar i händelse av arbetsgivarens insolvens, antagna
av arbetskonferensen år 1992, anmäldes för riksdagen i skrivelse
1993/94:128 i enlighet med bestämmelser i ILO:s stadga. Något ställ-
ningstagande i fråga om ratifikation av konventionen nr 173 ansågs inte
lämpligt innan beredningen av lönegarantiutredningens förslag om för-
ändringar i lönegarantisystemet slutförts. ILO-kommittén framförde i det
ärendet att utredningens förslag inte syntes innebära några förändringar
beträffande Sveriges möjligheter att ratificera konventionen. Kommittén
framhöll dock att konventionen kunde innehålla vissa bestämmelser som
saknar motsvarighet i svenska förhållanden, varför ett klarläggande bor-
de begäras från ILO. I propositionen 1993/94:208 meddelades att Ar-
betsmarknadsdepartementet tillskrivit ILO i syfte att klarlägga om svens-
ka förhållanden tillmötesgår konventionens krav. Sedan svar erhållits
från ILO har ILO-kommittén för sin del färdigbehandlat ärendet. Kom-
mittén kan inte finna att ILO:s svar ger stöd för en tolkning innebärande
att konventionens bestämmelser om avgångsvederlag (severance pay)
motsvaras av de svenska bestämmelserna om skydd av fordran på upp-
sägningslön. Regeringen finner att även om de svenska reglerna synes
tillgodose det sociala grundskydd som konventionen syftar till, utgör be-
stämmelserna i konventionens artiklar 6 d) och 12 d) om skydd för av-
gångsvederlag hinder för en svensk ratifikation av konventionen nr 173.

Sverige är bundet att tillämpa 69 ILO-konventioner. På senare år har
fyra anmälningar riktats mot Sverige beträffande tillämpningen av vissa
av dessa konventioner.

Är 1991 påtalade Tjänstemännens centralorganisation (TCO) i en skri-
velse till ILO bristande tillämpning av ILO-konventionema (nr 87) om
föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten, (nr 98) om organisa-
tionsrätten och den kollektiva förhandlingsrätten, (nr 151) om offentligt
anställda och (nr 154) om främjande av kollektiva förhandlingar. An-
mälan föranleddes av de ändringar i sjukförsäkringen m.m., som trädde
i kraft den 1 mars 1991 innebärande sänkt ersättning från det statliga
ersättningssystemet. Anmälan behandlades av ILO:s expertkommitté
våren 1993. Kommittén kunde inte finna någon kränkning av de åbero-

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

pade konventionerna, men frågan blev ändå föremål för en omfattande
debatt i arbetskonferensens trepartiska utskott för konventionstillämp-
ning. Regeringen uppmanades att till ILO lämna detaljerad rapport om
den fortsatta utvecklingen.

Det svenska arbetsgivarombudet till ILO:s arbetskonferens år 1991
ingav ett klagomål mot Sverige beträffande tillämpningen av konventio-
nerna nr 87, 98 samt konventionen (nr 147) om miniminormer i han-
delsfartyg. Klagomålet grundades på de ändringar i lagen om medbe-
stämmande i arbetslivet som trädde i kraft den 1 juli 1991 (”lex Britan-
nia”). Behandlingen av denna anmälan har av ILO:s styrelse bordlagts i
avvaktan på ytterligare utredningsmaterial. Betänkandet (SOU 1994:13)
LEX BRITANNIA har därefter tillställts ILO. ILO:s styrelse väntas ta
ställning beträffande ärendets fortsatta hantering vid sitt möte i mars
1995.

År 1993 riktade Landsorganisationen i Sverige (LO), TCO och Fria
fackföreningsintemationalen (FFI) en anmälan beträffande Sveriges till-
lämpning av konventionen (nr 121) om förmåner vid yrkesskada. An-
mälan föranleddes av införandet fr.o.m. 1 april 1993 av en karensdag i
sjukförsäkringen, som genom samordningen av försäkringssystemen hade
kommit att gälla också arbetsskadeförsäkringen. I anmälan påtalades
också det förändrade arbetsskadebegreppet. Anmälan behandlades av
ILO:s styrelse i november 1993. Styrelsen konstaterade att en karensdag
i arbetsskadeförsäkringen inte är förenlig med Sveriges åtagande enligt
konventionen nr 121 och rekommenderade Sverige att ändra lagstiftning-
en ifråga. Regeringen har tidigare under bilaga 6 Socialdepartementet
föreslagit att karensdagen i sjukersättningssystemen avskaffas. Om riks-
dagen beslutar enligt förslaget innebär detta att Sverige tillmötesgått
styrelsens rekommendation. Såvitt gäller det ändrade arbetsskadebegrep-
pet konstaterade ILO:s styrelse ingen avvikelse från konventionen nr 121
men beslöt att begära ytterligare upplysningar från Sverige beträffande
den praktiska tillämpningen av ändringarna i lagstiftningen. Ärendet
bereds forsättningsvis av ILO:s särskilda organ för granskning av kon-
ventionstillämpning.

I februari 1994 inlämnade LO, TCO och FFI gemensamt en anmälan
mot Sveriges regering för överträdelser av konventionerna nr 98 och nr
154. Anmälan föranleddes av en ändring i lagen (1982:80) om anställ-
ningsskydd med verkan från 1 januari i år (upphörande av vissa kollek-
tivavtal). ILO:s styrelse konstaterade i juni 1994 att i den mån lagänd-
ringen sätter gällande kollektivavtal ur spel innebär detta en inblandning
som åsidosätter principen om kollektivavtalspartemas autonomi. Sådan
rättslig intervention bör undvikas i framtiden och 1993 års lag bör änd-
ras så att kollektivavtal slutna före dess ikraftträdande inte lämnas utan
verkan, anförde styrelsen. ILO har informerats om proposition
1994/95:76 om förändring av vissa arbetsrättsliga regler, vari föreslås att

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

den övergångsregel till ändringarna den 1 januari 1994 som undanröjde Prop. 1994/95:100
vissa kollektivavtal upphävs. Bilaga 11

Utgiftsutvecklingen på arbetslivsområdet

Utgiftsutvecklingen
(miljoner kronor):

på Arbetslivsområdet blir sammantaget följande

Beräknad

Utgift	Anvisat	Förslag	varav beräknat besparing	besparing
1993/94	1994/95	1995/96	för juli 95-juni 96 1997	1998
			jmf 12	jmf
			mån	1997

95/96

B. Arbetsliv 12 372,0

13 430,6 20 753,8

13 835,9

- 420,0

- 301,3

Besparingar på anslag under littera B. Arbetslivsfrågor

Inom arbetslivsområdet verkar myndigheter och institutioner med upp-
gift att på olika sätt förbättra arbetsmiljön och förhållandena i arbets-
livet. Deras insatser ska i ett längre tidsperspektiv bidra till bättre folk-
hälsa och minskad utslagning från arbetslivet. Arbetarskyddsverket sva-
rar för tillsyn av arbetsmiljön och utfärdar föreskrifter om tillämpningen
av arbetsmiljölagen. Arbetsmiljöinstitutet, Institutet för arbetslivsforsk-
ning och Arbetsmiljöfonden arbetar med forskning på arbetslivsområdet,
- de båda förstnämnda är forskningsutförande, medan fonden finansierar
forskning som bedrivs av andra institutioner.

Myndigheterna på arbetslivsområdet omfattas av regeringens sparkrav
bl.a. på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslagen
på områdena arbetsmiljö och arbetslivsforskning räknats ned med sam-
mantaget 46,5 miljoner kronor (18 mån.) Vid årets utgång motsvarar
besparingen en nivåsänkning med fem procent. Är 1998 beräknas utgif-
ten för statlig konsumtion ha minskat med 71 miljoner kronor.

Regeringen bedömer att det finns möjlighet att förbättra strukturen
inom sektom och fa till stånd ett bättre resursutnyttjande och effektivare
verksamheter. Genom beslut den 20 oktober 1994 uppdrog regeringen åt
en särskild utredare att göra en översyn av strukturer, resurser och an-
svarsfördelningen inom arbetslivspolitiken (dir. 1994:116). Utredaren har
den 20 december 1994 överlämnat en rapport till regeringen. Regeringen
återkommer till riksdagen med en särskild proposition på området i feb-
ruari 1995. I det sammanhanget kommer förslagen om kostnads-
minskningar på arbetslivsområdet att redovisas närmare.

Besparingar i övrigt på anslag under littera B. Arbetslivsfrågor redo- Prop. 1994/95:100
visas i behandlingen av resp, anslag. Bilaga 11

Besparingar på anslag under littera B. Arbetslivsfrågor budgetåren
1995/96 t.o.m. 1998 (miljoner kronor).

Anslag	1995/96 12 mån.	1998
Statlig konsumtion
Arbetslivs- sektom	31	71
Yrkesinriktad rehabilitering	42	103
Arbetsdomstolen	0,4	0,7

Övriga besparingar
Arbetslivs- sektom	30	130
Särskilda åtgärder för arbetshan- dikappade	136*	496**
Samhall AB	200	360
Summa	439,4	1 160,7

* nettobesparing 97 miljoner kronor.
**nettobesparing 457 miljoner kronor.

B 1. Arbetarskyddsverket

För innevarande budgetår har ett ramanslag på 385 710 000 kr anvisats
för Arbetarskyddsverket. I avvaktan på att beredningen slutförs av de
förslag som lämnats av den särskilde utredaren med uppdrag att göra en
översyn av arbetslivsområdet (dir. 1994:116) tas anslaget upp med
567 739 000 kr i förslaget till statsbudget för nästa budgetår.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

i avvaktan på en särskild proposition i ämnet, till Arbetarskyddsverket
för budgetåret 1995/96 beräknar ett ramanslag på 567 739 000 kr.

B 2. Arbetsmiljöinstitutet

För innevarande budgetår har ett ramanslag på 172 744 000 kr anvisats
för Arbetsmiljöinstitutet. I avvaktan på att beredningen slutförs av de
förslag som lämnats av den särskilde utredaren med uppdrag att göra en
översyn av arbetslivsområdet (dir. 1994:116) tas anslaget upp med
251 759 000 kr.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

i avvaktan på en särskild proposition i ämnet, till Arbetsmiljöinstitutet
för budgetåret 1995/96 beräknar ett ramanslag på 251 759 000 kr.

B 3. Yrkesinriktad rehabilitering

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

varav

744 817 000

781 448 000

1 159 484 000

772 989 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Från anslaget betalas anordnande och drift av arbetsmarknadsinstitut
(Ami) samt metodutveckling, forskning och personalutbildning inom den
yrkesinriktade rehabiliteringen.

1 AMS

Resultatredovisning

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

I sin årsredovisning har AMS redovisat resultaten av verksamheten vid
Ami. Av följande tabell framgår antalet sökande med utbildningsbidrag
samt resultatet av insatserna for arbetshandikappade .

Sökande med utbildningsbidrag vid Ami samt resultat av insatser för
arbetshandikappade

	1991/92	1992/93	1993/94
Antal sökande med utbild-	7 178	8 063	6 500
ningsbidrag vid Ami snitt/mån) - därav arbetshandikappade	3 415	4 574	4 603
- arbetshandikappade %	48 %	57 %	70 %
Inskrivningstid i genomsnitt - samtliga som lämnat Ami	93 dgr	90 dgr	70 dgr
- arbetshandikappade	109 dgr	97 dgr	83 dgr
Antal arbetshandikappade inskrivna vid af (kat. 1 och 7) som fatt - arbete	18 738	20 284	25 000
- arbetsmarknadspolitisk åtgärd	18 485	26 150	30 585
därav: arbetsmarknads- utbildning	12 830	12 569	12 004
beredskapsarbete	4 479	4 443	3 950
ungdomspraktik	783	4 192	4 187
arbetslivsutveckling		4 259	9 578
utbildningsvikariat	393	687	1 112

Av tabellen framgår att 6 500 personer i genomsnitt per månad var in-
skrivna med utbildningsbidrag vid Ami budgetåret 1993/94, vilket är en
minskning jämfört med de två föregående budgetåren. Däremot har
andelen arbetshandikappade vid Ami ökat. Av tabellen framgår också att
inskrivningstidema har fortsatt att minska for samtliga inskrivna vid
Ami. Vidare framgår att antalet arbetshandikappade som fatt ett arbete
har ökat jämfört med föregående budgetår. Fler arbetshandikappade tog
del av arbetsmarknadsåtgärder budgetåret 1993/94 än de närmast före-
gående budgetåren. För åtgärderna beredskapsarbete och ungdomspraktik

gäller dock att antalet var lägre resp, ungefar oförändrat jämfört med Prop. 1994/95:100
tidigare budgetår. Bilaga 11

Regional organisation av arbetsmarknadsinstitut med särskilda resurser

AMS har den 20 september 1994 lämnat en slutlig rapport till regering-
en om genomförd regional organisation för Ami med särskilda resurser
i enlighet med regeringsbeslut den 4 april 1991. Förändringarna har ge-
nomförts under perioden den 1 juli 1991 - den 30 juni 1994 och syftade
bl.a. till att öka tillgängligheten av dessa Ami-resurser och att bättre
anpassa dem till behov och efterfrågan.

Sökande med utbildningsbidrag vid Ami med särskilda resurser samt
resultat av insatser för arbetshandikappade

	1991/92	1992/93	1993/94
Antal sökande som	2 000	2 100	3 342
lämnat Ami
- andelen som fatt arbete
eller arbetsmarknads-	40 %	23 %	27 %

utbildning

Av tabellen framgår att under budgetåret 1993/94 avslutade 3 342 per-
soner, som varit inskrivna med utbildningsbidrag, en yrkesinriktad reha-
bilitering vid Ami med särskilda resurser. Det är en ökning med 1 242
personer jämfört med året innan. 27 procent gick till arbete eller utbild-
ning.

Uppföljning av Ami.s yrkesinriktade rehabiliteringsverksamhet

I en rapport den 23 september 1994 har AMS redovisat en uppföljning
av Ami:s yrkesinriktade rehabiliteringsverksamhet. Styrelsen redovisar
där ett omfattande utvecklingsarbete för att göra verksamheten effekti-
vare genom bättre ledning och styrning. Fler sökande ska kunna fa ser-
vice och arbetshandikappade samt andra utsatta grupper ska ges prioritet.
Ett annat viktigt mål för effektiviseringen är också att så långt möjligt
förkorta handläggningstider och passiva väntetider för de sökande.

I rapporten redovisas också resultatutvecklingen och vissa försök med
olika organisationsmodeller för Ami:s verksamhet.

7 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 100. Bilaga 11

2 Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

Resurser

Ramanslag 1995/96 1 159 484 000 kr

Resultatbedömning

Av AMS årsredovisning framgår att antalet arbetshandikappade som
lämnade arbetsförmedlingen eller Ami för att gå till arbete eller utbild-
ning var fler budgetåret 1993/94 än budgetåren 1991/92 och 1992/93.
Regeringens verksamhetsmål har därmed uppfyllts.

Det framgår vidare att AMS insatser för arbetshandikappade generellt
gett goda resultat. Under budgetåret 1993/94 har andelen arbetshandi-
kappade av de inskrivna vid Ami med utbildningsbidrag ökat.

Ami:s kapacitet är dock mycket svårbedömd med hänsyn till att an-
talet arbetssökande som fatt service utan inskrivning har ökat och nu
utgör mer än hälften av det totala antalet. Det mer konsultativa arbets-
sättet innebär att Ami i allt större utsträckning gör kortare utredningar
där det slutliga resultatet kommit att redovisas som en arbetsförmed-
lingsinsats. Det är mot denna bakgrund svårt att jämföra resultaten mel-
lan olika budgetår.

Regeringen har uppdragit åt AMS att utveckla ett system för tidsredo-
visning som visar hur förvaltningsresurserna fördelas på olika prestatio-
ner och grupper av arbetssökande vid arbetsförmedlingen och Ami. Syf-
tet är att produktiviteten och effektiviteten i olika arbetssätt och arbets-
organisationer ska kunna redovisas. RRV har även i sin revision av
AMS årsredovisning påtalat att totalkostnaderna och utvecklingen av
dessa bör redovisas per verksamhetsgren i resultatredovisningen.

Slutsatser

AMS har trots lågkonjunktur och ett dåligt arbetsmarknadsläge lyckats
uppnå goda resultat för personer med arbetshandikapp. Det är dock av
stor vikt att Ami:s verksamhetsuppföljning utvecklas så att prestationer
kan ställas mot kostnaderna och utgöra ett bättre underlag för framtida
bedömningar. Vidare är det viktigt att försöksverksamheterna med olika
organisationsmodeller för Ami blir jämförbara avseende resultat och
prestationer.

Tills vidare bör den nuvarande inriktningen av verksamheten även
gälla för budgetåret 1995/96.

Medelsberäkning

Regeringen har i behandlingen av anslaget A 1. Arbetsmarknadsverkets
förvaltningskostnader förordat att upp till 75 miljoner kronor av under
anslaget anvisade medel ska kunna användas för insatser inom den yrke-
sinriktade rehabiliteringen om detta bedöms ge ett bättre resultat än
förmedlingsinsatser för motsvarande belopp. På motsvarande sätt bör
upp till 25 miljoner kronor av under anslaget B 3. Yrkesinriktad rehabi-
litering fa användas till arbetsförmedlingsinsatser om detta bedöms ge ett
ur sökandesynpunkt bättre resultat än Ami-insatser för motsvarande
belopp.

För budgetåret 1995/96 beräknas ett ramanslag på 1 159 484 000 kr
(18 mån.). Vid beräkningen har hänsyn tagits till pris- och löneutveck-
lingen. Ett besparingskrav på statlig konsumtion fram till budgetåret
1998 bör gälla för den yrkesinriktade rehabiliteringen. Detta innebär att
anslaget år 1998 ska ha justerats ned med 103 miljoner kronor (12 mån).
Regeringen avser att i nästa års budgetproposition återkomma om för-
delningen av besparingskravet för budgetåren 1997 och 1998. Bespa-
ringskravet budgetåret 1995/96 föreslås uppgå till 63 miljoner kronor
(18 mån).

3 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom anslaget Yr-
kesinriktad rehabilitering för budgetåren 1997 och 1998 som rege-
ringen förordar,

2. godkänner att högst 25 000 000 kr av medlen under anslaget får
användas för insatser under anslaget A 1. Arbetsmarknadsverkets
förvaltningskostnader,

3. till Yrkesinriktad rehabilitering för budgetåret 1995/96 anvisar ett
ramanslag på 1 159 484 000 kr.

B 4. Yrkesinriktad rehabilitering: Uppdragsverksamhet

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

1 000

Anslaget avser uppdragsverksamhet inom den yrkesinriktade rehabilite-
ringen, s.k. arbetslivstjänster, riktad till företag och förvaltningar som
vill använda sig av de kunskaper och erfarenheter inom området yrkes-
inriktad rehabilitering som finns inom Arbetsmarknadsverket.

1 AMS

Resultatredovisning

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

AMS övergripande verksamhetsmål for arbetslivstjänster är att hjälpa
personer att återgå till arbete och att förebygga utslagning i arbetslivet.

För budgetåren 1991/92 - 1993/94 har AMS redogjort för arbetslivs-
tjänsters samlade intäkter och driftkostnader. Vidare framgår resultatet
av verksamheten, antal konsulttimmar samt debiteringsgrad.

Intäkter, kostnader och resultat samt antalet konsulttimmar för arbets-
livstjänster under budgetåren 1991/92 - 1993/94

(1 000-tal kronor)

	1991/92	1992/93	1993/94
Intäkter	193 166	197 316	201 062
Kostnader	184 785	183 136	191 998
Resultat (efter avskrivningar	7 008	13 245	7 808
finansiella och extraordinära
intäkter och kostnader)
Antal konsulttimmar	316 200	301 700	345 000
Debiteringsgrad %	62	58	60

De samlade intäkterna för arbetslivstjänster uppgick till 201 miljoner
kronor budgetåret 1993/94. Det innebär en ökning av omsättningen med
4 % i jämförelse med budgetåret 1991/92. Verksamheten har genererat
ett överskott under perioden som motsvarar 14,8 % av omsättningen.

I AMS årsredovisning framgår att verksamhetens resultat efter av-
skrivningar och finansiella intäkter och kostnader uppgår till 7 808 000
kr vilket är närmare en halvering av resultatet i jämförelse med föregå-
ende budgetår.

Av redovisningen framgår vidare att antalet konsulttimmar har ökat
under budgetåret 1993/94 medan debiteringsgraden är relativt oför-
ändrad.

Försäkringskassan är den största uppdragsgivaren till arbetslivstjänster
och står för ca 70 % av rörelseintäktema. Kommuner, landsting och
företag står för vardera ca 12 % av intäkterna. Av följande tabell fram-
går antalet anställda inom Arbetslivstjänster omräknat till helårsanställda,
antal avslutade uppdrag och resultat av de avslutade uppdragen.

100

Antal årsarbetare, antal avslutade individuppdrag samt resultat av upp- Prop. 1994/95:100
dragen under budgetåren 1991/92 — 1993/94 Bilaga 11

	1991/92	1992/93	1993/94*
Antal årsarbetande	300	325	307
Antal avslutade uppdrag:	13 100	14 437	10 274
- åter arbete hos samma	34 %	32 %	42%
eller annan arbetsgivare - utbildning	28%	27%	24%
- övrigt	38%	41%	34%

* Utöver i tabellen redovisade uppdrag har 46 500 timmar avsett upp-
drag med förebyggande insatser.

2 Regeringens överväganden

Resultatbedömning

Regeringen ser nu med tillfredsställelse att AMS utfärdat enhetliga redo-
visningsregler for verksamheten så att resultaten mellan olika budgetår
kommer att kunna jämföras. Debiteringsgraden bör därmed kunna bli
ett mer tillförlitligt prestationsmått än tidigare.

Som framgår av AMS resultatredovisning gav verksamheten med ar-
betslivstjänster budgetåret 1993/94 ett överskott på drygt 7 miljoner
kronor. Tillsammans med tidigare överskott uppgick det totala överskot-
tet till 14,8 % av verksamhetens omsättning. Enligt kapitalförsörjnings-
förordningen (1992:406) far det ackumulerade överskottet vid myndig-
heter med uppdragsmodell uppgå till högst 10 % av verksamhetens om-
sättning under räkenskapsåret. Regeringen kommer i särskild ordning att
ta ställning till en framställning av AMS om att få behålla hela överskot-
tet.

Siffrorna avseende debiteringsgraden är osäkra då beräkningsunder-
laget skiljer sig väsentligt mellan länen. Länen skiljer sig dessutom när
det gäller att uppnå balans mellan kostnader och intäkter. AMS menar
att det först under budgetåret 1994/95 kan finnas tillförlitliga jämförbara
redovisningar av verksamheten.

RRV konstaterar i sin revision av AMS årsredovisning att en förbät-
tring skett jämfört med föregående budgetår. RRV:s uppfattning är att
det vore värdefullt om redovisningen av uppdragen utformas så att voly-
mer och styckkostnader anges. Kvalitetsredovisningen bör även utveck-
las till att gälla prestationerna.

101

Slutsatser

Regeringen delar RRV:s uppfattning när det gäller redovisningens in-
nehåll. Vidare bör AMS anpassa prissättningen så att ett eventuellt över-
skott inte överstiger 10 % av omsättningen. Arbetslivstjänsters nuvaran-
de inriktning bör ligga fast.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

3 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Yrkesinriktad rehabilitering: Uppdragsverksamhet för budgetåret
1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

B 5. Särskilda åtgärder för arbetshandikappade

1993/94 Utgift 6 257 135 866 Reservation 779 211 183

1994/95 Anslag 7 123 169 000

1995/96 Förslag 10 808 081 000

varav 7 205 387 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Anslaget omfattar arbetshjälpmedel och arbetsbiträde åt handikappade,
näringshjälp, anställning med lönebidrag, statsbidrag till skyddat arbete
hos offentliga arbetsgivare (OSA) samt utbildningsbidrag till inskrivna
vid arbetsmarknadsinstitut (Ami).

1 AMS

Verksamhetsmål för lönebidrag och OSA

AMS har som ett verksamhetsmål att för de medel som tilldelats under
ifrågavarande anslag ska minst 51 000 personer i genomsnitt per månad
ges lämplig sysselsättning.

Genomsnittligt antal personer med lönebidrag och OSA

	1992/93	1993/94
Lönebidrag	42 600	43 400
OSA	5 800	5 300
Summa	48 400	48 700

102

AMS konstaterar att det inte har varit möjligt att uppnå målet att ge Prop. 1994/95:100
sysselsättning till i genomsnitt 51 000 personer per månad. En orsak har Bilaga 11
varit att kommunerna haft en ansträngd ekonomisk situation vilket min-
skat deras möjlighet att utnyttja åtgärden OSA. AMS menar att även om
målet inte har uppnåtts for hela budgetåret har antalet beslut om nya
lönebidrag successivt ökat till den angivna nivån under budgetåret
1993/94.

Anställning med lönebidrag

AMS har i sin årsredovisning redogjort för hur de genomsnittliga bi-
dragsnivåema utvecklats hos allmännyttiga organisationer och andra
arbetsgivare.

Genomsnittliga bidragsnivåer för kvarstående i flexibelt lönebidrag

Arbets- givare	7/1-92 Antal	Bidrags- nivå %	30/6-93 Antal	Bidrags- nivå %	30/6-94
Arbets- givare	7/1-92 Antal	Bidrags- nivå %	30/6-93 Antal	Bidrags- nivå %	Antal	Bidrags- nivå %
Statliga	1 190	95,5	1 546	93,4	4 175	93,5
Motsv. inst.	76	92,8	76	92,3	316	92,4
Förskassa	114	96,9	172	94,8	292	97,5
Allm.nytt.	3 204	84,6	5 966	84,5	15 433	86,5
Kommuner	1 875	44,6	3 149	46,6	5 734	50,6
Landsting	770	49,6	1 108	39,0	1 875	41,5
Affärsverk	44	48,1	66	48,5	88	59,8
Företag	4 703	60,1	8 515	61,4	14 496	64,2
Övriga	120	66,2	164	74,7	1 594	65,8
Summa	12 096	66,8	20 762	67,4	44 003	72,5

Av AMS årsredovisning framgår att antalet personer som börjat ett arbe-
te med lönebidrag har ökat markant under hela lågkonjunkturen, från
401 personer per månad i genomsnitt under budgetåret 1988/89 till
1 148 i genomsnitt per månad under våren 1994. Under budgetåret
1993/94 har sammantaget beslutats om 12 700 nya lönebidrag. Under
innevarande budgetår har 1 058 personer i genomsnitt per månad fatt
anställning med lönebidrag. Utvecklingen har varit att beslutsperiodema
blivit kortare.

AMS har vidare lämnat en redovisning av kostnaderna för åtgärderna
lönebidrag och OSA. Utgifterna framgår av tabellen nedan.

103

Utgifter budgetåret 1991/92 - 1993/94 for lönebidrag och OSA

	1991/92	1992/93	1993/94
Lönebidrag - kostnad mkr	5 241	4 962	5 069
- antal syssels. i åtgärden snitt/mån	43 590	42 518	43 400
- kr per månad OSA	10 200	9 700	10 300
- kostnad mkr	530	607	540
- antal syssels. i åtgärden snitt/mån	5 531	5 725	5 300
- kr per månad	6 300	8 800	9 800

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

Unga handikappade

AMS riktlinjer för verksamhetsplaneringen för budgetåret 1993/94 anger
att länens insatser för unga handikappade ska fortsätta i samma omfatt-
ning som tidigare. Insatserna har avsett dels ungdomar med sjukbidrag
eller förtidspension födda 1963 eller senare, dels de särskilda insatser
som ges till skolungdomar med handikapp i samverkan med skolan.

Budgetåret 1993/94 var 2 379 ungdomar ur den förstnämnda mål-
gruppen aktuella vid arbetsförmedlingen eller Ami. Det är en ökning
med 362 personer jämfört med föregående budgetår. AMS redovisar
vidare att 1 225 ungdomar (51,5 %) gick vidare till aktiva åtgärder,
främst ungdomspraktik, lönebidrag eller utbildning. 17 ungdomar fick ett
arbete utan lönestöd efter insatserna. Därutöver fick 2 164 skolungdomar
med handikapp ta del av väglednings- och planeringsinsatser vid arbets-
förmedlingen/Ami.

AMS anslagsframställning for budgetåret 1995/96

AMS föreslår ett nytt arbetsgivarstöd i syfte att förenkla regelverket
avseende rekryteringsstöd, beredskapsarbete, lönebidrag och OSA. Be-
räkningsunderlaget ska vara utgående lön. Bidragsgrundande lön bör inte
överstiga 14 300 kronor. Bidraget ska fastställas i kronor och ska enligt
AMS förslag utgöra högst 150 % av den bidragsgrundande lönesumman
när det gäller lönebidrag och OSA.

104

Otraditionella medel

AMS föreslår i anslagsframställningen att begreppet otraditionella in-
satser ändras så att möjlighet ges till en friare användning av åtgärds-
medlen. AMS föreslår vidare att ramen för otraditionella insatser inom
anslaget ska höjas till 60 miljoner kronor för budgetåret 1995/96 (12
mån) eller 90 miljoner kronor (18 mån).

Särskilt anvisad sysselsättning för flyktingar och invandrare

AMS föreslår vidare att invandrare och flyktingar som vistats länge i
landet och riskerar långtidsarbetslöshet ska kunna få skyddat arbete med
ett bidrag på upp till 100 % av lönekostnaden enligt förordningen
(1985:276) om statsbidrag till skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare.
En förutsättning för att få bidraget ska vara att den anvisade tillåts ge-
nomgå utbildning på arbetstid.

Anställning med lönebidrag

AMS redovisar i sin anslagsframställning att samtliga länsarbetsnämnder
bedömer att tillgängliga medel kan utnyttjas i högre utsträckning under
1994/95 och att nämndernas planering bygger på ett anslagsutnyttjande
på ca 98-99 %.

AMS föreslår en fortsättning av dels försöksverksamheten med sär-
skilda stödpersoner åt handikappade som påböljades budgetåret 1993/94
samt en förlängning av möjligheten att bevilja lönebidrag för arbets-
handikappade som löper risk att slås ut från arbetslivet. AMS anser att
verksamheterna bör förlängas t.o.m budgetåret 1997.

Utbildningsbidrag för inskrivna vid Ami

AMS förutspår en kapacitetshöjning avseende yrkesinriktade rehabilite-
ringsinsatser för budgetåret 1995/96. Styrelsen bedömer att detta sanno-
likt medför att volymen av utbetalda utbildningsbidrag för inskrivna vid
Ami ökar.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

105

2 Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

Resurser

Reservationsanslag 1995/96 10 808 081 000 kr

Resultatbedömning

AMV har inte uppnått verksamhetsmålet att för de medel som tilldelas
under ifrågavarande anslag minst 51 000 personer i genomsnitt per
månad ska ges lämplig sysselsättning. Det genomsnittliga antalet perso-
ner i OSA har minskat under budgetåret.

Anställning med lönebidrag m.m.

Antalet nya beslut om lönebidrag har fortsatt att öka under budgetåret
1993/94. Beslutsperiodema har tenderat att bli kortare. Enligt AMS års-
redovisning var i genomsnitt 43 400 per månad aktuella i åtgärden vilket
är en ökning med 882 personer jämfört med föregående budgetår. Den
genomsnittliga kostnaden per sysselsättningsmånad har samtidigt ökat
mellan budgetåret 1992/93 och 1993/94.

I redovisningen för hur de genomsnittliga bidragsnivåema utvecklats
hos olika arbetsgivarkategorier framgår att det skett en ökning av bi-
dragsnivåema hos flera arbetsgivarkategorier.

AMS har redovisat en stickprovsundersökning av andelen övergångar
från en anställning med lönebidrag till anställning utan bidrag. Under-
sökningen visar att en procent fick arbete utan bidrag under en sexmå-
nadersperiod vilket innebär en ökning med 0,4 procentenheter jämfört
med året innan. Totala andelen övergångar är dock fortfarande mycket
lågt med hänsyn till antalet personer i åtgärden.

RRV konstaterar i sin granskning att det finns betydande reservationer
på anslagen under tionde huvudtiteln. AMS har inte angett i sin årsredo-
visning hur stor del av reservationerna som är intecknade genom beslut.

Utbildningsbidrag till inskrivna vid Ami

Av AMS redovisning framgår att antalet sökande som var inskrivna vid
Ami med utbildningsbidrag var i genomsnitt per månad 6 500 personer
under budgetåret 1993/94 vilket är en minskning med ca 1 500 personer
jämfört med föregående budgetår. Regeringen konstaterar att detta delvis

106

kan vara förklaringen till att utbetalningarna av utbildningsbidrag under
första hälften av budgetåret successivt har sjunkit för att vid årsskiftet
1993-1994 ligga ca 30 % lägre än motsvarande tidpunkt ett år tidigare.
Minskningen ska sättas i relation till att anslagsförbrukningen under
budgetåret 1992/93 översteg anvisade medel med ca 270 miljoner kro-
nor.

Slutsatser

Regeringen konstaterar att AMS resultatredovisning visar att verksam-
heten bedrivits på ett sådant sätt att målen kunnat uppnås när det gäller
de totala insatserna för arbetshandikappade. Trots det dåliga arbets-
marknadsläget har myndigheten lyckats med fler arbetsplaceringar av
arbetshandikappade. Detta är mycket tillfredsställande.

AMS bör nu inrikta sig på att bryta utvecklingen av de ökande ge-
nomsnittskostnaderna för åtgärderna lönebidrag och OSA. Pågående
försöksverksamhet som innebär att bidragsbeloppen har fastställs i kron-
talsbelopp bör underlätta kostnadsuppföljningen. AMS bör vidare verka
för att fler personer med arbetshandikapp hänvisas till andra arbetsgivare
än statliga myndigheter eller allmännyttiga organisationer. I stället bör
placeringar i första hand ske där större möjligheter finns för den arbets-
handikappade personen att kunna övergå till icke subventionerat eller
lägre subventionerat arbete. AMS redovisning av antalet övergångar
från lönebidrag till icke-subventionerade arbeten visar att ökningen inte
har varit av någon större omfattning. Det finns anledning att bevaka
utvecklingen i takt med att arbetsmarknadsläget förbättras. Verksamheten
för unga handikappade ska fortsätta i minst oförändrad omfattning.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

Regeringens förslag för budgetåret 1995/96

Som regeringen redovisat i det föregående är regeringen inte beredd att
tillstyrka AMS förslag om ett arbetsgivarstöd och en ändrad benämning
på och inriktning av de s.k. otraditionella insatserna. Regeringen vill
understryka att beräkningsunderlaget för lönebidrag och statsbidrag till
OSA inte ska inkludera semesterersättningar om inte sådan ersättning
faktiskt har utbetalats under bidragsperioden. Flertalet av de berörda
arbetstagarna har tillsvidareanställning och uppbär lön under sin semes-
terledighet. Reglering av semesterersättning sker när anställningen upp-
hör.

Regeringen är inte heller beredd att tillstyrka AMS förslag om att
flyktingar och invandrare ska kunna anvisas skyddat arbete hos offent-
liga arbetsgivare. Insatser för dessa sökande far istället göras inom ra-
men för övriga arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Regeringen anser det
angeläget att de särskilda åtgärderna för arbetshandikappade förbehålls

107

dessa sökande. Åtgärden OSA är dessutom i hög grad en åtgärd för svårt
funktionshindrade personer. Regeringen delar AMS uppfattning att för-
söken med stödpersoner resp, lönebidrag i vissa fall för redan anställda
bör förlängas, tills vidare t.o.m. budgetåret 1995/96.

Stöd vid utbildning och rehabilitering

Regeringen har i det föregående (anslaget A 2. Arbetsmarknadspolitiska
åtgärder, Besparingar inom utbildningsbidragen) föreslagit ett slopande
av utbildningsbidrag i form av särskilt bidrag till deltagare i arbetsmark-
nadsutbildning och inskrivna sökande vid Ami. Som framgått avser det
särskilda bidraget bl.a. olika former av stöd till personer med funktions-
hinder. Det gäller exempelvis kostnader för logi, tal- och punktskrifts-
böcker och tekniska studiehjälpmedel, som behövs för att kursdeltagaren
ska kunna ta del av utbildningen eller rehabiliteringen samt merkostna-
der för läromedel åt personer med funktionshinder, som inte betalas av
kursanordnaden eller sjukvårdshuvudmannen. Också vissa reskostnader
betalas av det särskilda bidraget.

Regeringen finner det angeläget att personer med funktionshinder
även i fortsättningen kan få sådant särskilt stöd som de behöver för att
kunna delta i en arbetsmarknadsutbildning eller en yrkesinriktad rehabi-
litering. När det gäller dessa sökande bör därför kostnader för boendet,
tekniska hjälpmedel, teckenspråkstolk, elevassistent och liknande mer-
kostnader, som förorsakas av ett funktionshinder hos deltagare, beaktas
vid upphandling av arbetsmarknadsutbildningen. Kostnader för den del
som avser det handikappanpassade boendet i samband med inskrivning
vid Ami betalas dock från anslaget B 3. Yrkesinriktad rehablitering.

Vid utbildningar inom det reguljära utbildningsväsendet far de här
angivna anpassningsåtgärdema betalas av utbildningsanordnaren eller
förekommande fall tillhandahållas genom det stöd som lämnas till funk-
tionshindrade studerande genom Nämnden för vårdartjänst. Regeringen
erinrar i sammanhanget om att många, som fått hjälpmedel utprovade
genom Ami, har möjlighet att använda dem i en utbildning eller ett
arbete som följt på en Ami-utredning.

Personer med funktionshinder har ofta svårare än andra att på hemor-
ten eller inom pendlingsavstånd finna utbildning eller rehabilitering som
svarar mot deras behov och förutsättningar. De förändringar som före-
slås beträffande utbildningsbidraget får inte innebära en minskad till-
gänglighet till utbildning eller rehabilitering för funktionshindrade. Re-
geringen förordar därför att bidrag enligt förordningen (1987:409) om
bidrag till arbetshjälpmedel m.m. även ska kunna lämnas till funktions-
hindrade personers reskostnader vid arbetsmarknadsutbildning eller yr-
kesinriktad rehabilitering. Det bör gälla kostnader för resor mellan den
ordinarie bostaden och utbildningsorten vid utbildningens början och slut
samt vid längre studieuppehåll för deltagaren och, om så erfordras, för

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

108

en ledsagare. Vidare bör bidrag kunna ges till dagliga resor mellan bo- Prop. 1994/95:100
staden och utbildningsorten till den del kostnaden överstiger 300 kronor Bilaga 11
per månad eller för pendlingsresor.

Det särskilda bidraget kan i dag betala tal- och punktskriftsböcker,
som synskadade behöver i sin utbildning, om de inte tillhandahålls av
utbildningsanordnaren. Om utbildningen är motiverad av arbetsmark-
nadsskäl bör kostnaden för sådan kurslitteratur fortsättningsvis kunna
betalas av bidraget till arbetshjälpmedel.

Det får ankommma på regeringen att lämna närmare förskrifter om
dessa stöd till funktionshindrade vid arbetsmarknadsutbildning och yr-
kesinriktad rehabilitering.

Omfördelning av medel till vissa kulturinstitutioner

AMS har den 27 maj 1994 slutligt redovisat den omfördelning av löne-
bidragsmedel till vissa kulturinstitutioner, som genomförts till följd av
riksdagens beslut härom (prop. 1992/93:100), bil. 11, bet. 1992/93:AU
12, rskr 1992/93:203). Syftet med omfördelningen var att kulturinstitu-
tioner med en stor andel anställda med lönebidrag skulle ges förutsätt-
ningar att anpassa sig till de nya regler om ett flexibelt lönebidrag, som
gäller sedan den 1 juli 1991.

Av de 50 miljoner kronor som tilldelats kulturinstitutionerna har 33
miljoner kronor eller 66,5 % använts till en sänkning av bidragsnivåema
för anställda med lönebidrag eller till nya lönebidragsanställningar. Skill-
naden mellan tilldelade medel och utnyttjade varierar mellan institutio-
nerna.

Regeringen bedömer att det finns anledning att under våren följa upp
hur de omfördelade medlen utnyttjats under budgetåret 1994/95. Medel
som inte kan utnyttjas av en institution bör kunna fördelas om till andra
som har större behov av dem. Det kan exempelvis gälla sådana institu-
tioner, som var mycket nära att uppfylla de kriterier som gällde för att
få del av dessa medel, men som blev helt utan. Det är bl.a. angeläget att
pengarna används så att de ger fler trygga och bra arbetstillfällen åt
personer med funktionshinder. Regeringen avser att i regleringsbrevet
för budgetåret 1995/96 närmare ange hur dessa medel ska fördelas.

Medelsberäkning

Regeringen har beslutat om besparingar i syfte att minska statens utgifter
samt effektivisera verksamheten. Inte heller de åtgärder som avser ar-
betshandikappade sökande kan undantas från besparingskraven. Rege-
ringen föreslår att reglerna för anställning med lönebidrag bör ändras, så
att det mer tydligt framgår att högsta bidragsnivåema ska förbehållas
personer med svåra funktionshinder. Detta bör gälla för arbetslösa som

109

är berättigade till insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service
till vissa funktionshindrade, för arbetslösa som på grund av långvarig
och svår psykisk sjukdom inte tidigare haft kontakt med arbetslivet eller
varit borta från det under längre tid samt för arbetslösa med mer än ett
svårare funktionshinder.

Regeringen föreslår att lönebidrag för sökande som inte tillhör de
nyss nämnda grupperna funktionshindrade fr.o.m. budgetåret 1995/96 far
lämnas med högst 90 % och fr.o.m. budgetåret 1997 med högst 80 % av
lönekostnaden för den anställde. Helårseffekten när förslaget har genom-
förts fullt ut år 1997 beräknas innebära en besparing på 400 miljoner
kronor. Budgetåret 1995/96 beräknas kostnadsminskningen uppgå till 60
miljoner kronor (18 månader) eller 40 miljoner kronor (12 månader).

Regeringen föreslår vidare i enlighet med vad som tidigare föreslagits
om arbetsmarknadsutbildning att utbildningsbidraget till inskrivna vid
Ami, som inte är berättigade till ersättning från arbetslöshetskassa,
sänks. Dagpenningen föreslås utgå med 245 kr per dag i stället för 338
kr. Sänkningen av utbildningsbidraget beräknas innebära en nettobespa-
ring på 57 miljoner kronor (12 mån) eller en bruttobesparing på 96
miljoner kronor (12 mån).

Till utbildningsbidrag till inskrivna vid Ami beräknas 1 069 233 000
kronor vilket bör medge en volym på 555 000 deltagarveckor budgetåret
1995/96.

Sammantaget beräknas anslaget till Särskilda åtgärder för arbetshandi-
kappade uppgå till 10 808 081 000 kr för budgetåret 1995/96.

3 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom anslaget
Särskilda åtgärder för arbetshandikappade för budgetåren 1997 och
1998 som regeringen förordar,

2. till Särskilda åtgärder for arbetshandikappade för budgetåret
1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 10 808 081 000 kr.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

B 6. Bidrag till Samhall Aktiebolag

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

varav

4 804 000 000

4 900 297 000

7 074 628 000

4 716 419 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

110

Från anslaget utgår bidrag till Samhall AB för täckande av merkostna- Prop. 1994/95:100
derna i verksamheten med skyddat arbete m.m. samt till företagsgrup- Bilaga 11
pens fastighetsförvaltning.

Samhall AB har som uppgift att anordna, leda och samordna verksam-
het, som bedrivs inom koncernen för att ge meningsfullt och utvecklande
arbete åt arbetshandikappade där behoven finns.

1 Samhall Aktiebolag

Resultatredovisning

Inom Samhall-koncemen var 28 499 arbetshandikappade personer an-
ställda den 30 juni 1994, vilket är ett knappt hundratal fler än ett år
tidigare. För att behålla antalet arbetstillfällen för arbetshandikappade på
en oförändrad nivå har sysselsättningsvolymen ökats med 1,5 miljoner
arbetstimmar i förhållande till den minsta volym på 31,9 miljoner tim-
mar, som statsmakterna kräver av koncernen. Att en så pass stor ökning
behövts beror på att frånvaron har fortsatt att minska, från 18,9 % år
1993 till 16,7 % år 1994. Den ökade timvolymen har också gett möjlig-
het till ökad rekrytering. Första halvåret 1994 anställdes ca 2 000 perso-
ner, vilket är 1 000 fler än motsvarande period år 1993.

Rekryteringen från prioriterade grupper uppgick 1993/94 till 1 163
personer eller 46 % av nyrekryteringen. De målgrupper som särskilt
prioriterats är utvecklingsstörda, psykiskt störda samt flerhandikappade
enligt en med AMS överenskommen definition.

Under 1993/94 har 1 203 anställda eller 4,2 % av de arbetshandikap-
pade arbetstagarna lämnat Samhall för att övergå till den reguljära ar-
betsmarknaden. Trots arbetsmarknadsläget har således en kraftig ökning
kunnat ske jämfört med 1992/93, då resultatet blev 781 personer.

Nu skapas årligen ca 1 000 - 1 200 nya arbetstillfällen inom service-
och tjänstesektorn. Samhall eftersträvar vidare att bl.a. etablera fler in-
byggda verksamheter, entreprenader och butiker.

Uppnådda resultat 1993/94 framgår av nedanstående tabell, som även
visar planering för 1995/96 och 1996.

111

Prop. 1994/95:100

Samhallkoncernen resultat/mål Bilaga 11

Nyckeltal	1979/80 utfall	1993/94 utfall	1995/96 12 mån. af	1996 kalen- derår mål
Arbetshandik. anställda	20 900	28 499	29 500	29 800
Arbetade timmar (milj.)	22,8	32,6	34,4	34,7
Prioriterad rekr.		46 %	40 %	40 %
Direktanställda	5 450	3 546	< 3 600	< 3 600
Antal arbetsställen	370	ca 800	ca 850	ca 900
Övergångar antal	300	1 203	900 -	900 -
			1 800	1 800
Övergångar (%)	1,4	4,2	3-6	3-6
Fakturering (mkr) Resultat efter	893	3 560	3 800	3 950
finansnetto (mkr)	157	254	185	75

Planeringen för verksamhetsåret 1993/94 utgick från en sysselsättnings-
volym om 31,9 miljoner arbetstimmar. Vidare förutsattes att stora struk-
tureringar och effektivitetsförbättringar måste genomföras för att svara
mot ägarens krav på resultatförbättringar.

För 1993/94 har därför resultatet belastats med engångskostnader för
företagsfösioner, avveckling av regionala huvudkontor, nedskrivning av
fastighetsvärden, nedskrivning av värdet på maskiner och inventarier och
andra nödvändiga struktureringar. Antalet direktanställda har fortsatt att
minska. Vid Samhalls bildande år 1979 utgjorde andelen arbetshandi-
kappade av de anställda 76 %. Andelen har nu ökat till

89 %. Det har varit en strävan för Samhall att arbetshandikappade ska
kunna utföra allt mer även av service och administrativa uppgifter.

112

Samhall erbjuder i hela landet konsulttjänster inom arbetslivsinriktad
rehabilitering, arbetsorganisations- och arbetsmiljöutveckling åt arbets-
givare och försäkringskassor. Affärsområdet Samhall Rehabtjänster är
ännu ojämnt etablerat inom dotterbolagen. Den samlade faktureringen
uppgick 1993/94 till 51 miljoner kronor, vilket är en ökning med 73 %
jämfört med året innan.

Förslag för 1995/96

För det 18 månader långa budgetåret 1995/96 begär Samhall en ersätt-
ning på 7 150 miljoner kronor, varav 4 875 miljoner kronor avser de
första tolv månaderna. För budgetåret 1994/95 beräknas lönekostnaden
för de arbetshandikappade arbetstagarna uppgå till 4 150 milj. kr. for de
första tolv månaderna och 6 500 miljoner kr. for 18-månadersperioden.
Effektiviseringar inom koncernen innebär lägre kostnader för direktan-
ställd personal och omkostnader. I övrigt bedömer Samhall att material-
kostnaderna kommer att öka till följd av den svaga kronan samt att kon-
junkturuppgången kan medföra att leverantörerna tar ut högre priser.
Långsiktigt behöver koncernen ha ett resultat efter finansnetto kring 175
- 250 miljoner kronor bl.a. för att möjliggöra återinvesteringar.

8 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 100. Bilaga 11

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

113

Beräknad resultaträkning för budgetåren 1994/95 och 1995/96 (miljoner Prop. 1994/95:100
kronor). Bilaga 11

Resultat-	1994/95	1995/96	1995/96
räkning	prognos	12 månader	18 månader
Fakturering	3 600	3 800	5 800
Merkostnads-	4 900	4 875	7 150
ersättning Omperiodis. ersättning	130
Summa rörelse- intäkter	8 630	8 675	12 950
Löner arbetshan-	- 4 150	- 4 350	- 6 500
dik. Övr. kostn.	- 4 100	- 4 030	- 6 130
Summa rörelse- kostnader	- 8 250	- 8 380	- 12 630
Resultat före av- skrivn.	380	295	320
Avskrivn.	- 250	- 240	- 350
Resultat efter avskrivn.	130	55	- 30
Finansnetto	100	130	190
Resultat efter finansnetto	230	185	160

114

Fastighetsfonden Prop. 1994/95:100

Samhalls lokaltillgångar i 251 egna fastigheter uppgick den 30 juni 1994 Bilaga 11
till 896 000 kvm, varav 183 000 förråds-/lagerlokaler. Därutöver förhyrs
drygt 200 fastigheter om ca 350 000 kvm. För budgetåret 1995/96 (18
månader) beräknas avskrivningarna på egna fastigheter till 360 miljoner
kronor och hyror, räntor samt övriga kostnader till 360 miljoner, kronor.

Hyresintäkterna beräknas uppgå till 25 miljoner kronor. Nettokostnaden
uppgår därmed till 695 milj. kr. Kostnader och intäkter för fastighetsför-
valtningen ingår i beräkningen av merkostnadsersättningen för 1995/96.

2 Regeringens överväganden

Resultatbedömning

De krav som ställs på Samhall-koncemen är

- en minsta sysselsättningsvolym för arbetshandikappade anställda
på 31,9 miljoner arbetstimmar,

- minst 40 % av rekryteringen ska ske från de s.k. prioriterade grup-
perna, dvs utvecklingsstörda, psykiskt sjuka och flerhandikappade,

- andelen arbetshandikappade anställda som övergår till arbete på
den reguljära arbetsmarknaden ska uppgå till minst 3 % under
budgetåret,

- ökad kostnadseffektivitet.

Av Samhalls resultatredovisning framgår att företagsgruppen väl kun-
nat uppfylla de uppställda kraven. Trots det svåra arbetsmarknadsläget
har drygt 4 % av de arbetshandikappade anställda kunnat gå över till
arbete utanför Samhall. Det ekonomiska utfallet blev efter planenliga
avskrivningar och finansnetto 254 miljoner kronor för koncernens verk-
samhetsperiod 1993/94.

Slutsats

Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast genom riksdagens be-
handling (bet. 1991/92:AU16, rskr 249) av prop. 1991/92:91 om om-
vandling av Samhall till aktiebolag m.m. samt 1993 och 1994 års bud-
getpropositioner (bet. 1992/93:AU 12, rskr 1992/93:203 resp. bet.
1993/94:AU12, rskr 1993/94:190)) bör gälla även för budgetåret
1995/96. Resultatkraven bör dock anpassas till att budgetåret 1995/96 är
18 månader långt. Samhall ska således erbjuda minst 47,85 miljoner
arbetstimmar och andelen anställda som övergår till arbete utanför
Samhall ska uppgå till minst 4,5 % under perioden eller 3 % på årsbasis.
Minst 40 % av nyrekryteringen under budgetåret ska avse de s.k. priori-
terade grupperna.

115

Regeringens förslag för budgetåret 1994/95

Samhalls koncernbokslut för tiden januari - augusti 1994 visar att den
positiva utvecklingen av antalet övergångar till den reguljära arbets-
marknaden har fortsatt. 926 personer lämnade anställningen hos Samhall
för annat arbete. Detta är 43 % mer än motsvarande period året innan.
Att så många är beredda att ta steget över till den reguljära arbetsmark-
naden kan till stor del bero på att dessa anställda alltid erbjuds möjlig-
heten att komma tillbaka till Samhall, om försöket inte faller väl ut.
Regeringen anser dock att det finns skäl att se närmare på hur varaktiga
dessa övergångar är, d.v.s hur många som efter en period av förslagsvis
tolv månader finns kvar i det nya arbetet eller beslutat återgå till anställ-
ningen hos Samhall. Regeringen avser därför att begära att Samhall
särskilt redovisar detta.

Regeringen bedömer att företagsgruppen genom ökad effektivitet och
ett bättre resursutnyttjande ska kunna ytterligare minska behovet av stat-
lig ersättning.

Riksdagens ovan nämnda beslut om Samhalls verksamhet innebär att
Samhall under tidsperioden 1992/93 - 1996/97 ska minska behovet av
bidrag från staten, så att ersättningen - exklusive bidraget till fastighets-
fonden - högst svarar mot lönekostnaden för de arbetshandikappade
anställda. Sedan Samhall bolagiserades den 1 juli 1992 har företagsgrup-
pen genomfört omfattande strukturförändringar både vad gäller organisa-
tionen och verksamheternas innehåll. Samhall har också kunnat uppvisa
goda ekonomiska resultat de senaste åren, trots successivt sjunkande
bidrag från staten. Företagsgruppen har nu god orderingång och gynnas
av en uppåtgående konjunktur. Arbetet med att förbättra effektiviteten i
verksamheten fortsätter, bl.a. genom att den mest kostnadskrävande och
olönsamma produktionen ersätts med tjänsteverksamhet som är lämplig
som sysselsättning för arbetshandikappade. Enligt den tidigare planering-
en ska bidraget till Samhall minska med 187,5 miljoner kronor för det
18 månader långa budgetåret 1995/96. Regeringen har nu i beräkningen
av bidraget till Samhall AB förutsatt en resultatförbättring budgetåret
1995/96 på ytterligare 300 miljoner kronor (18 mån). För budgetåret
1997 beräknas en ytterligare resultatförbättring på 122,5 miljoner kronor,
inklusive den neddragning på 62,5 miljoner kronor för 1997, som plane-
rades i samband med bolagiseringen. Med en ytterligare kostnadsminsk-
ning budgetåret 1998 om 100 miljoner kronor uppgår den totala bespa-
ringen till 360 miljoner kronor, utöver de tidigare beslutade besparingar-
na. Vidare bör utbetalningen av merkostnadsersättningen till Samhall AB
senareläggas till den 25 :e varje månad.

Regeringen understryker att effektivitetskraven på Samhall-företagen
inte handlar om ökade krav på de arbetshandikappade anställda. En enig
riksdag ställde inför Samhalls ombildning till aktiebolag ökade krav på
att rekryteringen till företagsgruppen till en betydande del ska avse
grupper med svåra funktionshinder. Kravet på effektivitetsförbättringar

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

116

handlar i stället om en effektivare affärsverksamhet och minskade kost- Prop. 1994/95:100
nader för administration m.m. Som framgått i det föregående planerar Bilaga 11
Samhall för en sådan utveckling.

Statsmakternas resultatkrav och övriga villkor vad avser Samhalls
verksamhet bör regleras i ett särskilt avtal, som ersätter föreskrifter i
regleringsbrev.

Medelsberäkning

För budgetåret 1995/96 beräknas till Bidrag till Samhall Aktiebolag

7 074 628 000 kronor.

3 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom anslaget
Bidrag till Samhall Aktiebolag för budgetåren 1997 och 1998 som
regeringen förordar,

2. till Bidrag till Samhall Aktiebolag för budgetåret 1995/96 anvisar
ett reservationsanslag på 7 074 628 000 kr.

B 7. Bidrag till Samhall Aktiebolag för vissa skatter m.m.

1992/93 Utfall 1 000

1993/94 Anvisat 1 000

1994/95 Förslag 1 000

Anslaget avser medel för betalning dels av vissa skatter som har sam-
band med ombildningen av stiftelseorganisationen Samhall till aktiebo-
lag, dels av vissa kvarstående skatter som påförts den tidigare stiftelse-
organisationen till följd av reformerad företagsbeskattning.

1 Samhall Aktiebolag

Samhall har begärt att anslaget till Bidrag till Samhall Aktiebolag för
vissa skatter ska bibehållas även budgetåret 1995/96, eftersom viss skat-
tebelastning som anslaget avser att betala kan kvarstå från tidigare bud-
getår.

117

2 Regeringens överväganden

Frågan om Samhall kommer att påföras ytterligare beskattning som följd
av bolagiseringen år 1992 är ännu inte slutligt prövad. Om så sker kom-
mer utgiften sannolikt att belasta budgetåret 1995/96. Regeringen för-
ordar därför att ett anslag för ändamålet tas upp även för budgetåret
1995/96.

3 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till Samhall Aktiebolag för vissa skatter m.m. för budge-
tåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

B 8. Institutet för arbets 1 ivsforskning

För innevarande budgetår har ett ramanslag på 34 512 000 kr. anvisats
för Institutet för Arbetslivsforskning.

I avvaktan på att beredningen slutförs av de förslag som lämnats av
den särskilde utredaren med uppdrag att göra en översyn av arbetslivs-
området (dir. 1994:116) tas anslaget upp med 51 760 000 kr i för-
slaget till statsbudget för nästa budgetår.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

i avvaktan på en särskild proposition i ämnet, till Institutet för arbets-
livsforskning för budgetåret 1995/96 beräknar ett ramanslag på
51 760 000 kr.

B 9. Arbetsdomstolen

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

1993/94

1994/95

1995/96

Utgift
Anslag
Förslag
varav

14 773 000

14 903 000

22 399 000

14 933 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Arbetsdomstolen (AD) prövar mål rörande kollektivavtal samt andra
arbetstvister enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister. För
domstolen gäller förordningen (1988:1137) med instruktion för Arbets-
domstolen.

118

De övergripande målen för Arbetsdomstolen är att snabbt och effektivt Prop. 1994/95:100
samt med iakttagande av höga krav på rättssäkerhet avgöra de arbets- Bilaga 11
tvister som förs till domstolen samt leda rättsutvecklingen och främja en
enhetlig rättstillämpning.

1 Arbetsdomstolen

Resultatredovisning

Arbetsdomstolen har som ett verksamhetsmål att begränsa handlägg-
ningstidema. I följande tabell redovisas de genomsnittliga handlägg-
ningstidema för inkomna mål.

Genomsnittlig handläggningstid for inkomna mål kalenderåren
1992-1993 samt första halvåret, 1994

Handläggningstid	1992	1993	1994
-för det totala antalet avgjorda mål: A-mål	6,7 mån	7,7 mån	7,3 mån
B-mål	6.0 mån	6,5 mån	6,3 mån
-för mål som avgjorts genom dom eller särskilt beslut: A-mål	9,8 mån	10,7 mån	11,4 mån
B-mål	11,8 mån	10,6 mån	9,4 mån

I årsredovisningen framgår att den genomsnittliga handläggningstiden för
det totala antalet avgjorda mål under kalenderåren 1992 - 1993 och
första halvåret 1994 är i det närmaste oförändrad och ligger på ca sju
månader för A-mål och ca sex månader för B-mål. När det gäller hand-
läggningstider för mål som avgjorts genom dom eller särskilt uppsatta
beslut och under samma period som ovan har den genomsnittliga hand-
läggningstiden ökat en månad för A-mål samt minskat med tre månader
när det gäller B-mål.

Arbetsdomstolen har vidare redovisat sina prestationer i form av an-
talet inkomna mål samt belyst produktivitetsutvecklingen.

119

	1991/92	1992/93	1993/94
Antal inkomna mål	499	565	500
Antal avgjorda mål	400	572	552
Antal inneliggande mål vid budgetårets slut	314	307	255
Kostnad per avgjort mål i fasta priser (tkr)	30,8	25,4	26,8
Avgjorda mål per	22,0	23,9	21,6

årsarbetskraft i
genomsnitt

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

Av tabellen framgår att ökningen av antalet inkomna mål mellan bud-
getåret 1991/92 och 1992/93 uppgick till ca 13 %. Budgetåret dessförin-
nan kännetecknades av en ännu kraftigare måltillströmning. Antalet in-
komna mål har dock under budgetåret 1993/94 upphört att öka. Sam-
manlagt under perioden kom det in totalt 500 mål vilket är 11 % färre
än budgetåret 1992/93. Antalet avgjorda mål har ökat från budgetåret
1991/92 till 1992/93 för att budgetåret därefter minska något. Antal
inneliggande mål vid budgetårets slut, dvs. målbalansen, har kontinuer-
ligt fortsatt att minska och balansen under budgetåret 1993/94 uppgår till
255 mål. Styckkostnaden som redovisats som kvoten mellan antalet
avgjorda mål och den totala kostnaden för domstolen har sjunkit under
den redovisade perioden för att åter öka något under budgetåret
1993/94. Arbetsdomstolen har också redovisat arbetsproduktiviteten i
verksamheten genom att beräkna kvoten mellan antalet avgjorda mål och
utnyttjad arbetskraft. Antalet avgjorda mål per årsarbetskraft för bud-
getåret 1993/94 är 21,6 vilket är en minskning jämfört med de två när-
mast föregående budgetåren. Detta effektivitetsmått bör enligt domstolen
användas med viss försiktighet då små variationer kan få stor genom-
slagskraft vid beräkningarna.

120

2 Regeringens överväganden

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

Övergripande mål

De övergripande mål som gäller för perioden 1994/95-1996/97
bör ligga fast.

Resurser

Ramanslag 1995/96 22 399 000 kr

Resultatbedömning

Arbetsdomstolen har inte uppnått verksamhetsmålet att minska handlägg-
ningstidema för de mål som förs till domstolen. Domstolen menar att det
finns ett begränsat utrymme att påverka målens handläggningstider då
arbetet i stor utsträckning styrs av processuella regler. För planeringspe-
rioden 1994/95-1996/97 har också regeringen ändrat verksamhetsmålet
och föreskrivit att domstolen bör eftersträva att under treårsperioden
uppnå en målbalans på 150-200 mål per år.

Slutsatser

Av de redovisade resultaten framgår att domstolen haft svårigheter att
uppnå verksamhetsmålet. Det är dock regeringens uppfattning att dom-
stolen bör ha förutsättningar till att begränsa handläggningstidema.
Arbetet med att begränsa handläggningstidema bör därför fortsätta. De
övergripande målen ska ligga fast även för budgetåret 1995/96 och verk-
samhetsmålet med angiven målbalans kvarstår.

Medelsberäkning

Vid beräkning av anslaget har hänsyn tagits till pris- och löneutveck-
lingen. Myndigheten omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för
statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med
671 000 kr (18 mån). Vid årets utgång motsvarar besparingen en nivå-
sänkning på 3 %. Är 1998 beräknas anslagsnivån ha sänkts med 745 000
kr (12 mån) eller 5 %.

121

3 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder avseende
Arbetsdomstolen för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen för-
ordar,

2. till Arbetsdomstolen för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på
22 399 000 kr.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

B 10. Statens förlikningsmannaexpedition

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

varav

1 673 000

1 657 000

2 561 000

1 707 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Statens förlikningsmannaexpedition är en central myndighet för det stat-
liga förlikningsväsendet. Expeditionen ansvarar vidare för statistiken
över arbetsinställelser i riket. För förlikningsmannaexpeditionen gäller
förordningen (1988:653) med instruktion för Statens förlikningsmanna-
expedition.

1 Statens förlikningsmannaexpedition

Förlikningsmannaexpeditionen föreslår att inriktningen av verksamheten
ska ligga fast. Under budgetåret har 28 centrala arbetstvister anmälts till
expeditionen där åtta olika medlare varit inkopplade vid flera tillfällen.

Stora svårigheter föreligger när det gäller att förutse behovet av med-
lingsinsatser på central nivå med följd att medelsbehovet alltid är osä-
kert. Nästan samtliga kollektivavtal på den svenska arbetsmarknaden
kommer att löpa ut den 31 mars 1995. Expeditionen förutspår att det
sannolikt kommer erfodras stora medlingsinsatser under budgetåret
1995/96.

För budgetåret 1995/96 föreslår myndigheten ett förslagsanslag på

2 824 000 kr.

2 Regeringens överväganden

Ett stort antal kollektivavtal löper ut den 31 mars 1995. Med hänsyn till
svårigheterna att bedöma omfattningen av antalet arbetskonflikter under
det kommande budgetåret bör medel anvisas i oförändrad omfattning.
Förlikningsmannaexpeditionen har inte ålagts något besparingskrav vad

122

gäller statlig konsumtion med hänsyn till verksamhetens ringa omfatt-
ning.

Anslaget för budgetåret 1995/96 bör föras upp med 2 561 000 kr.

3 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Statens förlikningsmannaexpedition för budgetåret 1995/96
anvisar ett förslagsanslag på 2 561 000 kr.

Bli. Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

1993/94

1994/95

1995/96

Utgift

Anslag
Förslag
varav

46 951

55 000

83 000

55 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar avger utlåtanden i frågor
som avser tillämpningen av lagen (1949:345) om rätten till arbetstaga-
res uppfinningar. För nämnden gäller förordningen (1988:1140) med
instruktion för Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar.

Nämnden består av ordföranden, sex ledamöter och en sekreterare som
erhåller fast arvode. I övrigt finns inte någon personal. Nämnden har av
regeringen fatt dispens från kravet att lämna resultatredovisning för bud-
getåren 1993/94 och 1994/95. Nämnden har hållit två sammanträden
under budgetåret. Anslaget för budgetåret 1995/96 bör tas upp med
83 000 kr. Särskilda besparingskrav har inte ålagts nämnden.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar för budgetåret

1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 83 000 kr.

B 12. Internationella avgifter

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

20 360 782

16 130 000

24 195 000

123

Från anslaget betalas Sveriges andel av kostnaderna för ILO:s verksam- Prop. 1994/95:100
het. Bilaga 11

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Internationella avgifter för budgetåret 1995/96 anvisar ett för-
slagsanslag på 24 195 000 kr.

B 13. Arbetsmiljöfonden

Nytt anslag

Från anslaget betalas bidrag till forskning och utveckling m.m. från ar-
betsmiljöfonden samt administration av bidragsgivningen.

I avvaktan på att beredningen slutförs av de förslag som lämnats av
den särskilde utredaren med uppdrag att göra en översyn av arbetslivs-
området (dir. 1994:116) tas anslaget upp med 791 145 000 kr i förslaget
till statsbudget för nästa budgetår.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

i avvaktan på en särskild proposition i ämnet, till Arbetsmiljöfonden
för budgetåret 1995/96 beräknar ett ramanslag på 791 145 000 kr.

124

C. Regional utveckling

Regionalpolitiken ska styras av tre övergripande mål; tillväxt, rättvisa
och valfrihet. Den ska främja tillväxt genom att ta vara på befintliga
resurser och bygga vidare på naturliga förutsättningar för produktionen.
En ökad samverkan bör komma till stånd mellan arbetsmarknads-, nä-
rings och regionalpolitiska åtgärder. Regionalpolitiken ska också med-
verka till en rättvis och jämn fördelning av resurser mellan landets olika
delar. Den ska vidare leda till valfrihet genom att människor ges möjlig-
het att bo och arbeta i olika delar av landet.

Inom det regionalpolitiska området innebär medlemsskapet i EU en
kraftigt förändrad situation. Sverige kommer att få ett återflöde från
EU:s strukturfonder på ca 2,4 miljarder kronor per år. För att kunna
nyttja dessa medel krävs ett omfattande programarbete. Som ett led i
detta arbete skall också frågan om medfinansiering med statliga, kom-
munala och landstingskommunala medel lösas. Hur stor del av den
svenska medfinansieringen som kommer att beröra de regionalpolitiska
anslagen kan för närvarande inte anges.

EFTA:s övervakningsorgan ESA har ännu inte tagit ställning till alla
svenska regionalpolitiska företagsstöd. Vilka ytterligare förändringar som
kan bli nödvändiga och påverka anslagens storlek kan heller inte be-
dömas för närvarande. ESA:s roll kommer för Sveriges del att övertas
av EG-kommissionen vid årsskiftet.

Genom medlemsskapet i EU och tillgången till de s.k. strukturfonder-
na förstärks de regionalpolitiska insatserna väsentligt. I det utomordent-
ligt svåra budgetläge vi f.n. befinner oss i måste även de regionalpolitis-
ka anslagen beröras av vissa nedskärningar. Det finns således också
utrymme för neddragningar i de nationella åtgärderna, utan att det sam-
manlagt leder till minskningar av de samlade regionalpolitiska resurser-
na. Mot bakgrund av de osäkerheter som nämnts i det föregående är
regeringen dock inte beredd att nu föreslå hur besparingen bör fördelas
mellan olika anslag.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

125

Utgiftsutvecklingen på det regionalpolitiska området blir följande (mil-
joner kronor):

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

			Beräknad	Beräknad
Utgift	Anvisat	Förslag	varav beräknat	besparing
besparing
1993/94	1994/95	1995/96	för juli 95-juni 96	1997 jmfl 998
jmf			12 mån 95/96	1997
C. Regional utvecklingi 860,5'	3 094,5	3 519,4	2 346,2 - 0	-2,5

1 Därutöver fanns medel som inte utbetalats vid budgetårsskiftet men
som bundits med beslut

I statsbudgeten för innevarande budgetår har 3 094,5 miljoner kronor
ställts till regeringens förfogande för regional utveckling. Utav dessa
medel utgör sammanlagt 207,3 miljoner kronor engångstillskott till Stif-
telsen Norrlandsfonden och Västnordenfonden. Under nästa budgetår
minskar dessutom medelsbehovet under anslaget Ersättning för nedsätt-
ning av socialavgifter med ca 40 miljoner kronor (12 mån) till följd av
att nedsättningen för företag i Bodens, Luleå, Piteå och Älvsbyns kom-
muner enligt tidigare riksdagsbeslut upphör vid utgången av 1995.

I propositionen om Vissa ekonomisk-politiska åtgärder m.m. (prop.
1994/95:25) angav regeringen att ytterligare budgetförstärkande åtgärder
skall vidtas. Återflödet från EU:s strukturfonder innebär ett betydande
tillskott till regionalpolitiken. Regeringen anser därför att de regionalpo-
litiska anslagen bör kunna minskas med sammanlagt 500,8 miljoner
kronor räknat på 12 månader, vilket innebär 751,1 miljoner kronor räk-
nat på 18 månader under nästa budgetår. Regeringen aviserade i proposi-
tion 1994/95:25 om Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. sin avsikt
att återkomma till riksdagen med förslag till konkreta besparingar på
utgifter för den statliga konsumtionen. Regeringen avser återkomma i
kompletteringspropositionen vad gäller inriktningen av en sådan bespa-
ring inom det regionalpolitiska området.

Besparingar (miljoner kronor)

1995/96 1998

18 mån 12 mån

C. Regional utveckling 751,1 500,8 502,5

126

Prop. 1994/95:100

Regeringen avser att återkomma i kompletteringspropositionen med ett Bilaga 11
samlat förslag till hur den framtida regionalpolitiken skall bedrivas samt
redovisa medelsbehovet under respektive anslag. Anslagen, med tidigare
nämnda undantag, bör i avvaktan på detta föras upp med beräknade be-
lopp för nästa budgetår.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. i avvaktan på förslag avseende regional utveckling i komplet-
teringspropositionen, godkänna inriktningen av de besparingsåt-
gärder för budgetåren 1997 och 1998 inom Regional utveckling
som regeringen förordar.

2. i avvaktan på förslag avseende regional utveckling i komplet-
teringspropositionen, till Regional utveckling för budgetåret 1995/96
beräknar ett anslag på 3 519 383 000 kronor.

127

D. Invandring m.m.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

Politikområdet och de övergripande målen m.m.

Littera D. Invandring m.m. omfattar invandrings-, flykting- och invand-
rarpolitiken.

Invandringspolitiken omfattar de principer och regler som anger vilka
utlänningar som ska fa tillstånd att bosätta sig i Sverige. Ett övergripan-
de mål är att den reglerade invandringen till Sverige ska ske i enlighet
med gällande författningar och internationella åtaganden. Prövning av
ärenden enligt utlänningslagstiftningen och lagen om svenskt medbor-
garskap ska ske på ett rättssäkert sätt. Ansvariga myndigheter är Statens
invandrarverk och Utlänningsnämnden.

Flyktingpolitiken består av flera olika element och ansvaret är delat
mellan Arbetsmarknads- och Utrikesdepartementen. Mottagandet i Sveri-
ge av personer som är i behov av skydd tar de största resurserna i an-
språk. Ett övergripande mål är att verksamheten ska präglas av respekt
för individen och dennes vilja och förmåga att ta ansvar. Ansvarig statlig
myndighet är Statens invandrarverk. Andra element i flyktingpolitiken är
ekonomiskt stöd till flyktingarbete utanför Sverige, överföring till Sveri-
ge av särskilt utsatta personer och stöd till återvandring.

Invandrarpolitiken innefattar de åtgärder som vidtas för att underlätta
invandrarnas integration i det svenska samhället. Målen för invandrarpo-
litiken är jämlikhet, valfrihet och samverkan. Invandrarpolitiken bygger
på en ansvarsfördelning mellan de myndigheter och andra som har sa-
kansvar för olika verksamhetsområden. En grundläggande princip är att
varje myndighet inom sitt område har samma ansvar för invandrare som
för den övriga befolkningen. Myndigheterna har utöver detta också ett
ansvar för att särskilda åtgärder vidtas för invandrare när så behövs.
Invandrarfrågorna är därför aktuella inom en rad skilda politikområden.
Ansvaret för det praktiska genomförandet ligger i stor utsträckning på
kommuner och landsting. Statens invandrarverk har ett särskilt ansvar
för att bevaka och samordna de statliga myndigheternas arbete inom om-
rådet. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering ska verka för att etnisk
diskriminering inte förekommer i arbetslivet eller på andra områden av
samhällslivet.

Skrivelse om invandrar- och flyktingpolitiken

Regeringen avser att i likhet med tidigare år överlämna en skrivelse till
riksdagen som redogör för utvecklingen inom invandrar-, invandrings-
och flyktingpolitiken, huvudsakligen under förra budgetåret. Riksdagen
far härigenom en samlad information om utvecklingen inom politikom-
rådet.

128

Utgiftsutvecklingen

Utgifterna for littera D. Invandring m.m.beräknas sjunka med ca 2,4
miljarder kronor från budgetåret 1995/96 till budgetåret 1998 som en
följd av tidigare fattade beslut och nedgången i antalet asylsökande ut-
länningar. Därutöver ska strukturella besparingsåtgärder vidtas som
sänker utgiftsnivån.

Regeringen redovisade i prop. 1994/95:25 om vissa eko-
nomisk-politiska åtgärder m.m. (sid. 23) att utgifterna budgetåret 1998
för Invandring m.m. ska ha minskats med minst 760 miljoner kronor
jämfört med tidigare gällande planer (enligt den långsiktiga konsekven-
skalkylen i prop. 1993/94:150, bilaga 1). Regeringen bedömer nu att
utgiftsminskningen kan bli 800 miljoner kronor. Minskningarna kommer
att åstadkommas bl.a. genom en snabbare och effektivare prövning av
ansökningar om uppehållstillstånd samt verkställighet av avlägsnande-
beslut. Vidare kommer besparingarna att uppnås genom att invandring
av personer som inte har en principiell rätt till uppehållstillstånd regleras
genom planeringsramar som fastställs av statsmakterna på grundval av
bl.a. det samhällsekonomiska läget. Konkreta förslag ska lämnas av den
parlamentariska kommitté som ser över invandrings- och flyktingpoliti-
ken. Kommitténs förslag bör kunna ge besparingseffekter fr.o.m. den 1
juli 1996.

Minst 140 av de 800 miljoner kronorna i strukturella besparingar faller
på budgetåret 1995/96.

Beroende på volymutvecklingarna kan de faktiska besparingarna på
statsbudgeten komma att avvika från de 800 miljoner kronor som beräk-
nats i form av strukturella besparingar som låsts vid vissa fasta volyman-
taganden i enlighet med den långsiktiga konsekvenskalkylen. Andra
antaganden om volymutveckling av utgiftsstyrande faktorer påverkar
storleken av besparingarna.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

Utgift

1993/94

Anvisat

1994/95

Förslag

1995/96

varav beräknat för

juli 95-juni 96

Beräknad
besparing
1997 jmf
12 mån
95/96

Beräknad
besparing
1998jmf
1997

10 796,3

11 100,8

9 794,9

7 221,7

-580,0

-80,0

9 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 100. Bilaga 11

129

Besparingar (miljoner kronor)

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

D. Invandring m.m.

1995/96

18 mån

12 mån

1998

184,5

128,3

800,0

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen
godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom området

Invandring m.m. för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen föror-
dar.

Asylprövning och flyktingmottagande

Utgiftsstyrande faktorer

Grundläggande för statens utgifter på anslagen för littera D. Invandring
m.m. är hur många asylsökande, flyktingar och vissa andra utlänningar
som kommer till Sverige.

Ansökan från asylsökande utlänningar prövas av Statens invandrar-
verk. Under utredningstiden svarar Invandrarverket för deras uppehälle
och bostad, genom vistelse på förläggning eller kontantersättningar till
dem som ordnat eget boende.

Målet är att Invandrarverket ska fatta beslut i flertalet asylärenden
inom två månader från ansökan. Hur många som beviljas uppehållstill-
stånd varierar mycket över tiden beroende på varifrån de asylsökande
kommer och åberopade skäl. Saknas tillräckliga skäl meddelar Invand-
rarverket ett avvisningsbeslut.

Omkring 95 % av dem som fatt avslag på sin asylansökan överklagar
avvisningsbeslutet till Utlänningsnämnden. Under den tid det tar för
nämnden att pröva överklagandena fortsätter Invandrarverket att ansvara
för de asylsökandes försörjning. Avslås överklagandet ska utlänningen
lämna landet. Sker inte detta frivilligt ska avvisningen verkställas av
polisen.

Statens utgifter under den tid asylansökan prövas avser till en mindre
del asylprövningsprocessen. De stora utgifterna avser de asylsökandes
boende och försörjning. Bestämmande för utgifterna är antalet personer
som söker asyl, handläggningstiden, andelen avvisningsbeslut och över-
klaganden. Råder oklarhet om förhållandena i de asylsökandes hemlän-
der, kan det bli nödvändigt att skjuta upp ärendeprövningen för hela
grupper i avvaktan på att grunderna för eventuell asyl klarlagts. Det
händer också att avvisningsbeslut tillfälligt inte kan verkställas på grund

130

av hinder i de sökandes hemländer. Statens försöijningsansvar kvarstår
då i båda fallen.

Av stor betydelse för utgifterna för mottagandet av asylsökande är
också Invandrarverkets möjlighet att bedriva förläggningsverksamhet till
en låg kostnad.

De asylsökande som beviljas uppehållstillstånd ska tas emot för bo-
sättning i någon kommun. Huvuddelen av kommunerna har överens-
kommelser med Statens invandrarverk om att ta emot ett visst antal
flyktingar och andra utlänningar. Kommunerna får statlig ersättning för
de faktiskt mottagna flyktingarna. Ersättningen ska i princip täcka kom-
munens kostnader fram till dess att flyktingarna efter några år förmodats
ha blivit självförsörjande.

Riksdagen fastställer varje år en kvot för överföring av flyktingar till
Sverige. Dessa flyktingar tas som regel emot i en kommun omedelbart
efter ankomsten till Sverige. Mottagningskommunen är berättigad till
statlig ersättning.

Invandringen av anhöriga till flyktingar och utlänningar som av andra
skäl fått uppehållstillstånd i Sverige är omfattande. Under vissa förut-
sättningar berättigar även dessa anhöriga kommunerna till statlig ersätt-
ning.

Volymutvecklingar

Tillströmningen av asylsökande

Det stora trycket från nytillkommande asylsökande bröts sommaren 1993
sedan den dåvarande regeringen infört viseringskrav för personer från
Bosnien-Hercegovina. Under budgetåret 1992/93 kom drygt 80 000 asyl-
sökande medan de nytillkomna budgetåret 1993/94 uppgick till 17 800.
Regeringen bedömer att ungefår lika många som förra budgetåret kom-
mer att söka asyl i Sverige innevarande budgetår. Anslagsberäkningarna
för budgetåret 1995/96 baseras på ca 20 000 asylsökande för en tolv-
månadersperiod och 30 000 under hela det förlängda budgetåret.

Den övervägande majoriteten av asylsökande under budgetåren
1992/93, 1993/94 och hittillsvarande del av 1994/95 har kommit från de
stater som uppstått ur det foma Jugoslavien.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

Asylärendena och handläggningskapaciteten hos myndigheterna

Invandrarverket och Utlänningsnämnden är dimensionerade för att hand-
lägga det antal asylärenden som följer av en årlig inströmning av 15 000
- 25 000 asylsökande personer.

Som en följd av den mycket stora omfattningen av asylärenden under
budgetåren 1991/92-1993/94 har emellertid Invandrarverket och Utlän-
ningsnämnden arbetat med kraftigt förstärkta resurser som nu avvecklas.

131

Invandrarverket böljade avveckla extraresursema redan i slutet av år
1993. För Utlänningsnämndens del sker neddragningen senare och är
sannolikt inte klar förrän någon gång under budgetåret 1995/96.

Förra budgetåret fattade Statens invandrarverk beslut i 75 400 asylä-
renden (grundärenden) och Utlänningsnämnden prövade 32 400 över-
klaganden från utlänningar med avlägsnandebeslut. De utgående balan-
serna av icke avgjorda ärenden omfattade hos Invandrarverket 9 500 och
hos Utlänningsnämnden 17 500 personer.

Under innevarande budgetår har Invandrarverkets balans efter tre må-
nader kommit ned i 5 600 ärenden. Totalt räknar verket med att avgöra
21 000 grundärenden med en utgående balans den 30 juni 1995 på 3 500
ärenden.

Utlänningsnämnden räknar med att innevarande budgetår ta emot
14 500 nya överklaganden från personer som fatt avlägsnandebeslut av
Statens invandrarverk. Om nämnden som planerat kan avgöra närmare
24 000 personers överklaganden budgetåret 1994/95, skulle den utgående
balansen därefter komma att omfatta 8 000 utlänningar med avlägsnan-
debeslut.

Under det förlängda budgetåret 1995/96 väntas Invandrarverket avgöra
drygt 29 000 grundärenden, varav 19 000 under de första tolv månader-
na. Utlänningsnämnden väntas under samma perioder avgöra överkla-
ganden från 23 000 respektive 16 000 utlänningar.

Beviljade uppehållstillstånd för asylsökande

Den tidigare regeringen fattade den 21 juni 1993 ett praxisbildande be-
slut med innebörden att skyddsbehövande medborgare från BosnienHer-
cegovina som sökt asyl här skulle fa stanna. Samma regering utfärdade
i april 1994 en förordning (1994:189) som innebär att barnfamiljer som
sökt asyl före den 1 januari 1993 i normalfallet ska få uppehållstillstånd.
Sammantaget beräknas detta leda till att ca 20 000 utlänningar under
budgetåren 1993/94 och 1994/95 beviljats eller kommer att beviljas per-
manent uppehållstillstånd i Sverige. Härtill kommer följdinvandring -
främst 1994/95 och 1995/96 av anhöriga med anknytning till dem som
beviljats uppehållstillstånd på dessa grunder.

Budgetåret 1993/94 beviljades totalt 54 754 uppehållstillstånd för ut-
länningar som sökt asyl i Sverige, varav merparten (79%) av humanitära
skäl.

Innevarande budgetår väntas 20 300 personer fa uppehållstillstånd efter
asylprövning och det förlängda budgetåret 1995/96 13 800 personer,
varav 9 200 under perioden 1 juli 1995 - 30 juni 1996.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

132

Flyktingkvoten Prop. 1994/95:100

Under förra budgetåret fattades beslut om överföring av 7 340 flyktingar Bilaga 11
till Sverige inom ramen för den s.k. flyktingkvoten som detta budgetår
tillfälligt utökats med 6 000 platser till följd av situationen i f.d.

Jugoslavien. Genom att uttagningama i huvudsak skedde mot slutet av
budgetåret, sker inresorna i Sverige och kommunmottagandet innevaran-
de budgetår. Om flyktingkvoten för budgetåret 1994/95 (1 840 personer)
utnyttjas i sin helhet kan totalt ca 7 000 flyktingar förväntas resa in i
Sverige innevarande budgetår. För budgetåret 1995/96 föreslår regering-
en en oförändrad kvot på 12-månadersbasis. För hela det förlängda bud-
getåret 1995/96 innebär det att kvoten omfattar 2 760 flyktingar.

De anslagsmedel som beräknats för flyktingkvoten bör alternativt kun-

na användas till insatser i närområden.

I UNHCR:s arbete att hjälpa till att lösa olika flyktingproblem som
uppstår i världen ser även flyktingkommissarien möjligheten att hjälpa
flyktingar i deras närområden som mycket viktig. UNHCR ser också
överföring till ett tredje land, s.k. ”resettlement”, som angeläget där det
inte går att lösa problemen på annat sätt.

Inom UNHCR pågår ett utvecklingsarbete där behoven av

”resettlement” ställs mot andra angelägna ändamål.

Anslagsmedlen för 1995/96 bör därför kunna användas på ett flexibelt
sätt där insatser i närområdet eller andra åtgärder som UNHCR förordar
utgör alternativ till överföring och mottagning av flyktingar i Sverige.
Regeringen kommer i samråd med UNHCR att mycket noga följa ut-
vecklingen i såväl f.d. Jugoslavien som i övriga världen för att upp-
märksamma olika behov.

A nhöriginvandringen

En väntad effekt av att så många personer från Bosnien-Hercegovina har
fått stanna i Sverige var en relativt omfattande anhöriginvandring hit.
Denna anhöriginvandring har dock hittills varit väsentligt mindre än
beräknat. Förra budgetåret kom 9 250 anhöriga till flyktingar som ska
tas emot inom ramen för det kommunala flyktingmottagandet och in-
nevarande budgetår väntas 10 000 sådana anhöriga komma. Anhörig-
invandringen budgetåret 1995/96 bedöms till 7 000 personer. Den an-
höriginvandring som avses är sådana anknytningar till flyktingar som
omfattas av det kommunala flyktingmottagandet.

Antal kommunmottagna

Under förra budgetåret omfattade det kommunala flyktingmottagandet
52 600 nya utlänningar med uppehållstillstånd, varav 41 300 kom från
Invandrarverkets förläggningar.

133

På grundval av gjorda antaganden om beviljade uppehållstillstånd efter Prop. 1994/95:100
asylprövning, överföring av kvotflyktingar samt omfattningen av anhöri- Bilaga 11
ginvandringen, bedömer regeringen att kommunmottagandet innevarande
budgetår kommer att uppgå till 42 000 personer. Antagandena for det
förlängda budgetåret 1995/96 leder till att 30 000 personer skulle tas
emot i kommunerna, varav 21 000 under de första tolv månaderna.

Förläggningssituationen

Invandrarverkets förläggningar avvecklas allteftersom anhopningen av
asylärenden hos verket och Utlänningsnämnden arbetas bort och i takt
med att de personer som beviljats uppehållstillstånd tas emot i kommu-
nerna. Samtidigt har en växande andel asylsökande utnyttjat möjligheten
till eget boende utanför förläggningssystemet.

Den 1 juli 1994 var ca 38 400 personer registrerade vid Invandrarver-
kets förläggningar, varav ca 2 000 i eget boende. Tre månader senare
fanns 31 700 personer i mottagningssystemet, varav 6 800 i eget boende.

Mot slutet av innevarande budgetår bedöms 12 000 asylsökande bo på
förläggning och 6 000 i eget boende. Fr.o.m. sommaren 1996 beräknas
totalt 12 000 personer komma att finnas i mottagningssystemet.

Europeiska Unionen

Sveriges medlemskap i EU fr.o.m. år 1995 kommer på sikt att återverka
på invandrings- och flyktingpolitiken, främst genom pågående arbete
med tre konventioner.

Dublinkonventionen uttrycker EU-ländemas gemensamma syn på
vilket av länderna som har att pröva en asylansökan som görs i något av
länderna inom EU. Denna konvention uttrycker den grundläggande flyk-
tingpolitiska principen om första asylland. Yttre gränskontrollkonventio-
nen avses reglera det gemensamma ansvaret för den yttre gränsen när de
inre gränserna länderna emellan avvecklas. Arbetet med den s.k. Euro-
peiska informationskonventionen befinner sig på ett inledande stadium.
Konventionsarbetet syftar till att reglera det informationsutbyte länderna
emellan som blir en förutsättning för att samarbetet rent praktiskt ska
kunna utvecklas.

Ingen av dessa konventioner har ännu trätt i kraft.

Utredningar och översyner

Praxis i utlänningsärenden

Regeringen tillkallade den 28 juli 1994 en särskild utredare för att över-
väga vissa frågor kring regeringens ansvar för praxis i utlänningsärenden
och prövningsförfarandet vid ansökan om uppehållstillstånd

134

(dir. 1994:75). Utredaren ska belysa hur nuvarande styrmedel fungerar
och överväga vilka styrmedel regeringen bör ha i utlänningsärenden.
Även frågan om i vilka avseenden rättssäkerheten vid prövningen av
ansökningar om uppehållstillstånd kan ökas ska utredas. Utredningsarbe-
tet ska vara avslutat den 31 mars 1995.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

Invandrings- och flyktingpolitiken

En parlamentarisk kommitté tillsattes av regeringen den 24 november
1994 med uppgift att se över invandrings- och flyktingpolitiken (dir.
1994:129). Flera av de frågor som hittills åvilat kommittén for översyn
av invandrarpolitiken samt invandrings- och flyktingpolitiken (Ku
1993:01) förs över till den nya kommittén och den gamla kommitténs
arbete upphör därmed.

Den nytillsatta kommittén (dir. 1994:129) har som huvuduppgift att
göra en översyn av regelsystemen för vilka som far uppehållstillstånd i
Sverige och under hur lång tid skydd ska ges. Härvid ska även lämnas
förslag till hur uppehållstillstånd för personer som inte har en principiell
rätt att stanna kan regleras genom speciella planeringsramar. Förslag ska
även lämnas till hur asylsökningsprocessen kan göras snabbare. Kopp-
lingen till utrikespolitiken görs dels genom att kommittén har till uppgift
att överväga hur Sverige i internationell samverkan aktivt ska kunna
medverka till att undanröja eller lindra orsaker bakom flykt och påtving-
ad migration, dels genom att man ska lämna förslag till hur åtgärder
inom invandrings- och flyktingpolitiken bättre kan samordnas med bi-
stånds- och utrikespolitiken. Vidare har kommittén att lämna förslag till
utformningen av en utvecklad återvandringspolitik. Kommittén ska enligt
sina direktiv vara klar senast den 30 juni 1995.

Verkställighetsutredningen

Den 28 juli 1994 beslutade regeringen också att en särskild utredare (dir.
1994:74) skulle tillkallas för att utreda hur beslut om avvisning och
utvisning kan verkställas under värdiga former och samtidigt så effektivt
som möjligt. Utredaren ska också överväga vilken myndighet som bör
ha huvudansvaret för verkställigheter och om detta ansvar också bör
innefatta kostnadsansvaret samt lägga fram de författningsförslag som
behövs. Utredningen ska vara slutförd den 1 maj 1995.

Förändringar i mottagandet av asylsökande

Enligt de nya regler för mottagande av asylsökande som trädde i kraft
den 1 juli 1994 har en asylsökande, till skillnad mot tidigare, samma rätt
till dagersättning oavsett om han bor på en förläggning eller ordnar bo-

135

stad på egen hand. Den som själv ordnar bostad far en bostadsersättning. Prop. 1994/95:100
Bilaga 11

Regeringen har den 20 oktober 1994 uppdragit åt Statens invandrar-
verk att redovisa omfattningen av och de effekter som det egna boendet
for asylsökande får i olika avseenden. Verket ska också vid behov lämna
förslag till åtgärder för att motverka eventuella negativa konsekvenser.

Uppdraget har delredovisats den 14 november 1994. Erfarenheterna
hittills av eget boende visar att 24 % av de asylsökande valt att utnyttja
möjligheten att bo på egen hand i en kommun. Vid utgången av oktober
månad 1994 hade 6 740 asylsökande eget boende. Det egna boendet har
hittills kraftigt koncentrerats till storstadsområdena, vilket lett till en del
problem av bl.a. praktisk natur. Invandrarverket ska senast den 1 februa-
ri 1995 överlämna en slutlig redovisning till regeringen.

Regeringen har för avsikt att under våren 1995 förelägga riksdagen en
proposition med förslag till vissa ändringar i lagen om mottagande av
asylsökande. Detta syftar till att underlätta kommunernas mottagande av
asylsökande som har eget boende och beviljas uppehållstillstånd. I den
mån Invandrarverkets redovisning visar på behov av andra ändringar i
lagen, kan det också komma att aktualiseras i detta sammanhang.

Det kommunala flyktingmottagandet

Den förutvarande regeringen tillsatte den 11 maj 1994 en arbetsgrupp
med uppgift att göra en fördjupad uppföljning av flyktingmottagandets
kostnader, innehåll och resultat. Syftet var bl.a. att få ett bättre besluts-
underlag för nivå och utformning av den statliga ersättningen till kom-
munerna. I arbetsgruppen har ingått representanter för Kulturdeparte-
mentet, Finansdepartementet, Statens invandrarverk och Svenska kom-
munförbundet.

Arbetsgruppen gjorde under sommaren 1994 en urvalsundersökning i
41 kommuner. Kommunerna skulle redovisa sådana kostnader, som bl.a.
schablonersättningen avsåg att täcka, för flyktingar som tagits emot un-
der åren 1991-1993. Eftersom många kommuner i dag inte kan följa
kostnaderna för de olika flyktingkontingentema över mottagningsåret
och de tre följande åren, finns en osäkerhet i kommunernas redovis-
ningar.

I rapporten Hur täcker den statliga ersättningen kommunens kostnader
för flyktingmottagandet (Ds 1994:136) belyses i vilken utsträckning
kommunernas kostnader täcks av den statliga ersättningen.

Arbetsgruppen konstaterar härvid att ersättningen för de flyktingar som
togs emot år 1991 hittills täckt avsedda kostnader för flertalet kommu-
ner. Allt tyder också på att bidragen för flertalet kommuner kommer att
räcka även för återstående del av den period (mottagningsåret och ytter-
ligare tre år) som ersättningen avser.att täcka. En fortsatt uppföljning av
kostnaderna under resterande del av år 1994 bör dock göras.

136

För flyktingar mottagna år 1992 kan arbetsgruppen ännu inte dra nå- Prop. 1994/95:100

gon slutsats om ersättningen kommer att täcka kostnaderna. Uppfölj- Bilaga 11

ningen fortsätter därför under år 1995.

Arbetsgruppen har inte kunnat finna några omständigheter som gene-
rellt skulle ha påverkat förbrukningen av schablonersättningen. Små
kommuner (25 000 invånare eller färre) och landsbygds- och glesbygds-
kommuner har dock en låg förbrukning. Dessa kommuner har också stor
utflyttning av flyktingar. Reglerna för utbetalning av schablonersättning-
en ändrades emellertid den 1 juli 1994 vilket innebär att det nu tar läng-
re tid för en kommun att få hela ersättningen. Ändringen bör utjämna
skillnaderna i ersättning mellan in- och utflyttningskommuner.

Invandrarpolitiken

Översyn av invandrarpolitiken

Det finns anledning att känna en växande och allvarlig oro inför de stora
svårigheter många invandrare har att bli delaktiga i det svenska samhäl-
let. Invandrare tycks på de flesta områden befinna sig i sämre läge än
befolkningen i övrigt. Invandringens ändrade karaktär och den ekono-
miska strukturomvandlingen har gjort att arbetskraftsefterfrågan stämmer
allt sämre överens med invandrarnas arbetskraftsutbud. I dag tar det
längre tid och kostar mera innan invandrarna kan böija arbeta. Mot bl.a.
denna bakgrund har regeringen beslutat att arbetet med att underlätta
invandrarnas integration i det svenska samhället måste intensifieras.
Arbetet med att se över och utveckla invandrarpolitiken ska bedrivas av
en särskild kommitté. Regeringen har den 24 november 1994 beslutat
om direktiv för denna parlamentariska kommitté.

Direktiven till den nya utredningen följer i stora delar riktlinjerna för
den tidigare översynen såvitt gäller invandrarpolitiken. Det innebär bl.a.
att kommittén ska överväga invandrarpolitikens omfattning, inriktning
och avgränsning och därvid ägna särskilt intresse åt frågor om invand-
rarnas situation på arbetsmarknaden och hur invandrares svenskkunska-
per påverkar deras förutsättningar i arbetslivet och delaktighet i samhäl-
let i övrigt. Härutöver har regeringen i direktiven uppdragit åt utredning-
en att bl.a. överväga vilka åtgärder som bör vidtagas för att undvika de
negativa konsekvenser som kan förekomma inom invandrartäta bostads-
områden. Utredningen har också att analysera drivkrafterna bakom och
eventuella olägenheter med koncentrationen av invandringen till vissa
kommuner samt att överväga hur sådana olägenheter ska kunna motver-
kas. En annan viktig fråga för utredningen blir att analysera nuvarande
och förväntade kostnader för flyktingmottagandet och övrig invandring
och därvid bl.a. överväga om kostnadsfördelningen mellan stat och kom-
mun och mellan olika kommuner är rimlig.

137

I utredningsuppdraget ingår att ta fram ett handlingsprogram med an- Prop. 1994/95:100
givande av prioriteringar. Utredningsuppdraget ska vara avslutat den 31 Bilaga 11
december 1995.

Åtgärder mot rasism och främlingsfientlighet

Under budgetåret 1994/95 har i enlighet med riktlinjer av den tidigare
regeringen Statens invandrarverk, Statens skolverk, Ungdomsstyrelsen
(dåvarande Statens ungdomsråd) och Statens kulturråd fortsatt sitt arbete
för att motverka främlingsfientlighet och rasism. För ändamålet har
myndigheterna erhållit 4 375 000 kronor.

En särskild arbetsgrupp för en ungdomskampanj mot rasism och främ-
lingsfientlighet inrättades inom Civildepartementet i april 1994. För att
ge kampanjen en från regeringskansliet mer fristående ställning omfor-
mades arbetsgruppen i december 1994 till en kommitté. Kampanjen
kommer huvudsakligen att bedrivas under år 1995. Ungdomskampanjen
förfogar över 7 310 000 kronor innevarande budgetår. Därutöver har
regeringen ställt medel ur Allmänna arvsfonden till kommitténs förfo-
gande för fördelning till lokala projekt inom föreningslivet.

Den förra regeringen beslutade att en särskild kommission mot främ-
lingsfientlighet och rasism skulle tillsättas. Den nya regeringen bedömer
emellertid hithörande frågor så viktiga att de bör behandlas inom rege-
ringskansliet under direkt politisk ledning. I regeringskansliet pågår nu
arbete med att lägga fast former för och innehåll i denna verksamhet. I
detta arbete ingår bl.a. att utforma en övergripande strategi för arbetet
med främlingsfientlighet, rasism och antisemitism.

Särskilda insatser i områden med stor koncentration av
invandrare

En del bostadsområden, i främst storstäderna, har en mycket hög andel
invandrare. Några områden domineras till och med helt av invandrare
som har ytterst få tillfållen till kontakter med befolkningen i övrigt.
Därmed försvåras integrationen i det svenska samhället avsevärt. Bl.a. är
möjligheterna att lära sig det svenska språket mycket små.

Den redan höga koncentrationen av invandrare till vissa bostadsområ-
den i storstadsregionerna har ökat än mer genom de senaste årens stora
flykting- och anhöriginvandring. I storstäderna har sysselsättningen för
invandrare utvecklats mer negativt än i övriga landet. Socialbidragsbero-
endet bland icke svenska medborgare är mycket stort i storstäderna och
kostnaderna för socialbidrag har ökat drastiskt.

I många av de invandrartäta bostadsområdena i storstäderna bor också
andra ekonomiskt svaga grupper och människor med psykosociala pro-

138

blem. I sådana segrerade bostadsområden finns ofta olika slags sociala
problem.

Regeringen har tillsatt en särskild utredning om Levnadsvillkor i stor-
stadsområden (dir. 1994:68) som ska belysa och analysera den sociala
utvecklingen i ett antal bostadsområden i storstadsregionerna. Att över-
väga särskilda åtgärder i invandrartäta bostadsområden och hur eventuel-
la olägenheter med koncentrationen av invandringen till vissa kommuner
kan motverkas är som nyss nämnts också en central uppgift för den
parlamentariska kommitté som ska se över invandrarpolitiken.

Dessa båda utredningar arbetar med att bryta den negativa utveckling-
en i ett långsiktigt perspektiv. Det krävs emellertid också omedelbara
åtgärder för att ge invandrare och andra som bor i segregerade områden
likvärdiga förutsättningar vad gäller t.ex. arbete och utbildning. Här har
såväl kommunerna som arbetsmarknadsmyndigheterna ett stort ansvar
och insatser i dessa områden måste ges hög prioritet inom olika verk-
samhetsområden. Det krävs också en ökad och djupgående samverkan
mellan olika myndigheter och en stor flexibilitet i insatserna. Lokalt
finns på många håll projektidéer som kan vara svåra att förverkliga inom
ramen för ordinarie regelsystem, organisation och resurser.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att 125 miljoner kronor nu
avsätts till ett nytt anslag på statsbudgeten för budgetåret 1995/96 för
särskilda insatser i invandrartäta storstadsområden. Syftet med insatserna
bör vara att stärka kompetensen och öka arbetskraftsdeltagandet bland
de boende i dessa områden samt att konkret bidra till en god social ut-
veckling och förhindra utanförskap. Finansiering av de nya anslagsmed-
len sker genom omfördelning från anslaget för ersättning till kommuner-
na för flyktingmottagandet, där i första hand Invandrarverkets medel för
ersättning av extraordinära kostnader minskas.

Regeringen har för avsikt att föreslå ytterligare särskilda insatser i
invandrartäta områden i det program för användning av medel från Eu-
ropeiska socialfonden som ska överlämnas till EU-kommissionen före
den 1 april 1995. Regeringen återkommer under våren med närmare
förslag till inriktning av dessa insatser och hur Sveriges medfinansiering
ska ske.

De medel som nu avsatts bör fördelas på insatser av projektkaraktär i
ett begränsat antal segregerade och invandrartäta områden i storstads-
regionerna. Insatserna bör bygga på lokala initiativ från de aktuella om-
rådena och kommunerna. Respektive kommun bör ha det operativa an-
svaret för genomförandet av projekten. I projekten förväntas arbetsför-
medling, försäkringskassa, landsting, fackliga och andra organisationer
ingå. I den mån det framkommer behov av lag- och regeländringar för
att kunna genomföra angelägna samverkansprojekt eller annan försöks-
verksamhet har regeringen för avsikt att återkomma med sådana förslag.
Erfarenheter från det s.k. Plusprojektet inom Civildepartementet bör i
detta sammanhang särskilt beaktas.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

139

Särskilda projektinsatser från kommunerna av detta slag innebär ett
oförändrat ansvar for Arbetsmarknadsverket att svara för och prioritera
arbetsmarknadspolitiska åtgärder riktade mot invandrare. Det är nödvän-
digt att arbetsförmedlingarna avsätter tillräckliga förvaltningsresurser för
att kunna delta i samverkansprojekt.

Vid sidan av de här redovisade insatserna i invandrartäta storstadskom-
muner kommer det också inom andra departements ansvarsområden att
göras prioriteringar av särskilda åtgärder i segregerade storstadsområden
och ske en viss omfördelning av medel för att ge utrymme för sådana
insatser.

fnom den särskilda utredning om Levnadsvillkor i storstadsområden
som Socialdepartementet tillsatt, förbereds projekt där en förstärkt sam-
verkan mellan t.ex. kommunens socialtjänst, socialförsäkringar och ar-
betsmarknadspolitik ska kunna åstadkommas i särskilt invandrartäta
storstadsområden.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

D 1. Statens Invandrarverk

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

varav

475 101 000

412 509 000

589 200 000

391 232 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Statens invandrarverk är central förvaltningsmyndighet för utlännings-,
flykting-, invandrar- och medborgarskapsfrågor i den mån de inte ska
prövas av annan myndighet. Invandrarverket ska bl.a. pröva asyl-, till-
stånds- och medborgarskapsansökningar; svara för överföring och motta-
gande av organiserat uttagna flyktingar, ta emot asylsökande samt främja
invandrares integration i det svenska samhället.

Från anslaget finansieras Invandrarverkets förvaltning vid huvudkonto-
ret i Norrköping och dess fem regionkontor. Utgifterna för Invandrarver-
kets förvaltningskostnader har minskat de tre senaste budgetåren.

Statens invandrarverk disponerar dessutom följande anslag inom littera
D. Invandring m.m.:

*D2. Förläggningskostnader m.m.

*D3. Åtgärder för invandrare

*D4. Överföring av och andra åtgärder för flyktingar m.m.

*D5. Ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar m.m.

Under andra huvudtitlar disponeras del i anslagen:

*F1. Rättshjälpskostnader

*F6. Diverse kostnader för rättsväsendet

De övergripande målen för verksamheten är att den reglerade invand-
ringen ska ske i enlighet med gällande författningar och internationella

140

åtaganden. Prövningen av ärenden enligt utlänningslagstiftningen och
lagen om svenskt medborgarskap ska ske på ett rättssäkert sätt.

Mottagandet av asylsökande och flyktingar ska präglas av respekt för
individen och dennes förmåga och vilja att ta ansvar.

Invandrares integration i det svenska samhället ska ske i enlighet med
de invandrarpolitiska målen jämlikhet, valfrihet och samverkan.

Statens invandrarverk har i sin årsredovisning för budgetåret 1993/94
lämnat underlag för regeringens uppföljning av myndighetens verksam-
het. Invandrarverket har redovisat fem verksamhetsgrenar med bl.a. fö-
ljande fastlagda verksamhetsmål och uppnådda resultat:

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

Verksamhetsgren	Verksamhetsmål	Resultat
Tillståndsprövning	Invandrarverket bör bringa ned handläggningstidema.	Den genomsnittliga handläggningsti- den har minskat från 64 dagar bå 1992/93 till 55 dagar bå 1993/94. Så- väl svårighetsgraden som kostnaderna för tillståndsärenden har ökat.
Asylprövning	Handläggningstid för ärenden som ej berörts av verkställighetsstopp eller avvaktan på regeringens prax- isbeslut bör ej överstiga två månader.	Den genomsnittliga handläggningsti- den, inkl, ärenden som överlämnats till regeringen, har uppgått till 323 dagar bå 1993/94. Vid ingången av budgetåret 1993/94 hade verket en stor balans av ärenden som varit vi- lande i avvaktan på regeringens prax- isbeslut i juni 1993 om bosnier.
Asylmottagning	Den genomsnittliga förläggnings- dygnskostnaden bör inte överstiga 235 kr.	Den genomsnittliga förläggningsdygn- skostnaden har uppgått till 202 kr bå 1993/94.
Integration	Väntetiden for mottagning i kommun bör inte överstiga sex veckor.	Väntetiden på verkets anläggningar efter beslut om uppehållstillstånd har uppgått till 9,4 veckor under bå 1993/94.
Medborgarskapspröv- ning	Invandrarverket bör bringa ned handläggningstidema.	Den genomsnittliga handläggningsti- den har minskat från 6 månader bå 1992/93 till 4 månader bå 1993/94.

Invandrarverket bedriver översättningsverksamhet som finansieras med
avgifter. Avgifternas storlek bestäms och disponeras av Invandrarverket.
Verksamhetens intäkter uppgick till 42 928 000 kronor och kostnaderna

141

till 41 279 000 kronor, vilket således innebär ett positivt resultat om 1
649 000 kronor. Kostnadstäckningsgraden uppgår därmed till knappt 104
procent.

Statens invandrarverk ansvarar för funktionen Flyktingverksamhet
inom det civila försvaret. Invandrarverket ansvarar bl.a. för samordning-
en med övriga myndigheter som har uppgifter inom funktionen dvs.
Rikspolisstyrelsen, Kustbevakningen, Tullverket och Statens räddnings-
verk. Av årsredovisningen för Invandrarverket framgår att när det gäller
funktionen Flyktingverksamhet finns viss planering för nivåer på flyk-
tingmottagandet som ligger över vad Invandrarverket klarar inom sin
ordinarie organisation. Vidare har Invandrarverket medverkat i ett stort
antal totalförsvarsövningar under budgetåret 1993/94.

Statens invandrarverk tilldelades 521 854 000 kronor för budgetåret
1993/94, medan 475 101 000 kronor avräknades. Detta resulterade i ett
anslagssparande på 46 753 000 kronor. Regeringen beslutade den 20
oktober 1994 att Invandrarverket skulle föra bort 16 401 000 kronor som
en besparing, vilket i praktiken innebär att anslagssparandet från bud-
getåret 1993/94 begränsades till 30 352 000 kronor.

Invandrarverkets skuld till Riksgäldskontoret för lån till investeringar
i anläggningstillgångar uppgick den 1 juli 1994 till 34 641 000 kronor.

Riksrevisionsverkets (RRV) revisionsberättelse innehåller inte några
invändningar. Den dokumentation som utgör underlag till årsredovis-
ningen anses av revisorerna vara föredömlig.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

De övergripande målen som gäller för perioden 1994/95 - 1995/96
bör ligga fast.

Resurser

Ramanslag 589 200 000 kr.

Resultatbedömning

De övergripande invandrarpolitiska målen har i flera avseenden inte helt
kunnat förverkligas. Integrationen av invandrare har inte fortlöpt på det
sätt som varit tanken, även om variationerna är stora och många invand-
rare är väl etablerade i det svenska samhället. Invandrarverket ska enligt

142

myndighetsinstruktionen bl.a. fortlöpande bevaka behovet av åtgärder för
att främja invandrares situation i Sverige, uppmärksamma berörda myn-
digheter på sådana behov samt verka för att vidtagna åtgärder samord-
nas. Som ett av flera medel för att fullgöra denna uppgift bedömer rege-
ringen det som viktigt att Invandrarverket vidareutvecklar arbetet med
situationsbeskrivningar om invandrarnas integration.

I jämförelse med budgetåret 1992/93 minskade antalet asylsökande
budgetåret 1993/94 från drygt 80 000 till 17 800. Invandrarverket på-
verkades direkt och på ett omfattande sätt av denna utveckling och myn-
digheten har ställts inför stora krav på att anpassa verksamhet och orga-
nisation efter de nya förutsättningarna. Invandrarverket har under bud-
getåret 1993/94 präglats starkt av neddragningar. Antalet anställda har
t.ex. minskat från 5 000 till 3 500 och cirka 160 förläggningar har lagts
ned. Inom Invandrarverket har det gjorts stora ansträngningar för att
bemästra situationen.

Externa faktorer har under budgetåret 1993/94 påverkat möjligheterna
att uppnå alla uppställda verksamhetsmål, bl.a. har det inte varit möjligt
att uppnå handläggningstidema för asylprövningen. Regeringen bedömer
att det nu finns väsentligt större förutsättningar för att uppnå verksam-
hetsmålen och ser det som särskilt angeläget att Invandrarverket ned-
bringar handläggningstidema i asylärenden.

Långa vistelsetider på förläggningar är nedbrytande och kan bl.a. med-
föra att yrkeskunskaper förloras och flyktingarna passiviseras. Kvaliteten
i mottagandet under väntetiden är därför en viktig variabel för att åstad-
komma goda förutsättningar för flyktingarnas integration i det svenska
samhället alternativt återvändandet till sitt hemland. Under budgetåret
1993/94 har Invandrarverket organiserat särskild undervisning i svenska
för bosnier som vistats på förläggningar. Svenskundervisning på förlägg-
ningar är ett exempel på att Invandrarverket höjt ambitionsnivån för att
förbättra kvaliteten i mottagandet. Den mer generella åtgärden för att
höja kvaliteten i mottagandet är att erbjuda samtliga vuxna att delta i
s.k. organiserad verksamhet, dvs. studier i svenska, samhällsorientering,
skötsel av lokaler m.m. Under budgetåret 1993/94 har huvuddelen av de
vuxna deltagit i organiserad verksamhet under minst 1 timma per dag.
Regeringen bedömer det som angeläget att arbetet med den organiserade
verksamheten intensifieras för att dels höja kvaliteten i mottagandet, dels
kunna uppnå målet 20 timmar per vecka och vuxen under budgetåret
1994/95.

Kommunerna har under budgetåret 1993/94 tagit emot närmare 53 000
flyktingar, varav ca 41 000 från Invandrarverkets förläggningar. Verkets
överenskommelse med kommunerna om flyktingmottagande har ökat
med 130 % jämfört med tidigare år. Det ökade flyktingmottagandet har
medfört att kontakterna mellan Invandrarverket och kommunerna har
intensifierats. Om kommunplaceringama kan antas ha låg eller hög kva-
litet kan bl.a. bedömas genom att mäta andelen flyktingar som efter kort

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

143

tid - och utan att flyttningen medför förbättrade förutsättningar för t.ex. Prop. 1994/95:100
utbildning eller arbete - flyttar från sin ursprungliga kommunplacering. Bilaga 11
Regeringen bedömer det som angeläget att kvaliteten på kommunplace-
ringama ökar och att andelen flyktingar som flyttar till en ny kommun
inom 18 månader - som av Invandrarverket anges uppgå till 13 procent
sedan 1991 - minskar till högst 10 procent.

Tillsammans med Svenska kommunförbundet och flera centrala frivil-
ligorganisationer har Invandrarverket gjort värdefulla insatser i strävan
att engagera föreningar och enskilda människor i mottagningskommu-
nema för att underlätta flyktingars (företrädesvis bosniers) integration i
det svenska samhället. Genom ett upprop finns det nu i mer än 150
kommuner speciella grupper som arbetar med att förmedla kontakter
mellan invandrare och svenska guider i det s.k. kontaktnätet.

Resultatredovisningen i Invandrarverkets årsredovisning har bedömts
vara i allt väsentligt rättvisande. Regeringen finner den informativ och
välstrukturerad i många avseenden men saknar redovisning och kom-
mentarer av hur resultatet för varje verksamhetsgren har utvecklats med
avseende på kvaliteten och i förhållande till övergripande mål.

Överväganden med anledning av RR V:s årliga rapport

RRV har i sin årliga rapport uppmärksammat regeringen på behovet av
åtgärder för styrning och uppföljning vid Invandrarverket. Regeringen
avser - innan eventuella åtgärder vidtas - att avvakta utfallet och de re-
kommendationer som framkommer i RRV:s pågående huvudstudie av
Invandrarverkets ekonomi- och resultatstyrning. RRV har även i vissa
fall ifrågasatt Invandarverkets tillämpning av långa uppsägningstider och
avtal om avgångsvederlag. Regeringen förutsätter att Invandrarverket
följer de generella anvisningar som gäller för statliga myndigheter.

Medelsberäkning

De antaganden om bl.a. antalet asylsökande som redovisats i litterainled-
ningen innebär att Invandrarverket budgetåret 1995/96 bör klara av verk-
samheten och samtidigt, inom ramen för grundorganisationen, ha en
potential för ytterligare ärenden motsvarande 5 000 asylsökande. Rege-
ringen anser att beredskapen inför snabba förändringar i asyltillström-
ningen motiverar en överkapacitet även på längre sikt. Överkapaciteten
bör utnyttjas flexibelt så att personalens kompetens vidgas utöver de
normala arbetsuppgifterna. Överkapaciteten bör bl.a. kunna utnyttjas för
ökad medverkan i inresekontrollen vid inreseorter och för förstärkning
vid utlandsmyndigheter med omfattande hantering av utlänningsärenden.

Anslagsbehovet för Invandrarverkets grundorganisation beräknades i
prop 1993/94:100 till 388 809 000 kronor. Omräknat till det förlängda

144

budgetåret 1995/96 uppgår anslaget för grundorganisationen till
583 214 000 kronor. Kompensation för pris- och löneförändringar bör
lämnas med 16 900 000 kronor. Invandrarverket har i sin anslagsfram-
ställning bl.a. yrkat medel dels för avvecklingskostnader omfattande
6 000 000 kronor, dels för utgivning av publikationen Tema invandrare
omfattande 600 000 kronor. Dessa belopp bör engångsvis tillföras an-
slaget budgetåret 1995/96. De ökade utgiftsbehov som följer av Invand-
rarverkets övriga förslag, bl.a. arbete inom den Europeiska Unionen, far
klaras genom omprioriteringar. En utgångspunkt vid fördelningen av
verksamhetsområdets sparbeting är att besparingarna för budgetåret
1995/96 ska gälla alla myndigheters förvaltningskostnader. Invandrarver-
kets andel utgör 17 500 000 kronor, vilket motsvarar knappt 3 % av
grundorganisationen. Regeringen bedömer att Statens invandrarverk även
fortsättningsvis har en icke oväsentlig rationaliseringspotential. Över-
gången från användning av stordatorer med höga driftkostnader till ett
nytt datorstöd med betydligt lägre driftkostnader bör exempelvis i fram-
tiden minska kostnaderna för Invandrarverkets grundorganisation.

Sammantaget beräknar regeringen Invandrarverkets ramanslag för
budgetåret 1995/96 till 589 200 000 kronor.

Långsiktigt kan grundorganisationen beräknas till 386 632 000 kronor
per budgetår (normalbudgetår om tolv månader) i nu aktuell prisnivå.
Detta vid en antagen asylinströmning om 15 000 till 25 000 personer
och oräknat eventuella krav på ökade rationaliseringsinsatser/besparingar.

Anslagsutrymme för extraordinära situationer

Regeringen bedömer det som nödvändigt att Invandrarverket, som hit-
tills, snabbt ska kunna anpassa utrednings- och mottagningskapaciteten
till oväntade och kraftiga förändringar i antalet asylsökande och ärende-
mängder. Invandrarverket bör därför bemyndigas att vid extraordinära
anspråk på myndighetens utrednings- och beslutskapacitet fa överskrida
ramanslaget med 25 miljoner kronor - utöver sedvanlig anslagskredit -
utan föregående regeringsbeslut.

Låneram hos Riksgäldskontoret

För närvarande saknas relevant underlag för att bedöma Invandrarverkets
behov av låneram för investeringar i anläggningstillgångar. Övervägan-
den om låneram hos Riksgäldskontoret görs därför vid senare tillfälle.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

145

10 Riksdagen 1994/95. 1 samt. Nr 100. Bilaga 11

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner att Statens invandrarverk under vissa extraordinära
omständigheter far överskrida ramanslaget med 25 000 000 kr utan
föregående regeringsbeslut

2. till Statens invandrarverk för budgetåret 1995/96 anvisar ett ra-
manslag på 589 200 000 kr.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

D 2. Förläggningskostnader m.m.

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

varav

4 615 504 000

2 031 947 000

1 756 000 000

1 244 000 000

beräknat för juli 1995 - juni 1996

Från anslaget finansieras Invandrarverkets förläggningsverksamhet med
mottagningscentra vid utredningsslussar och asylförläggningar samt kost-
naderna för asylsökande som bor enskilt i kommunerna. Även Invand-
rarverkets tolk- och översättningskostnader för verksamheten med asylp-
rövningar samt polisens förvarslokaler vid Carlslundsförläggningen fi-
nansieras från anslaget.

Anslagsprognos för budgetåret 1994/95

Anhopningen av överklagade avvisningsbeslut hos Utlänningsnämnden
samt vissa trögheter i kommunmottagandet av flyktingar med uppehåll-
stillstånd väntas leda till en något långsammare utflyttning från förlägg-
ningar och eget boende än vad som kunde förutses tidigare i höstas. Med
de förutsättningar som givits i litterainledningen kan utgifterna under
förläggningsans laget komma att uppgå till ca 2 350 miljoner kronor
budgetåret 1994/95. Detta överstiger anvisat anslag med drygt 300 miljo-
ner kronor.

Regeringens överväganden

Utgifterna för förläggningsanslaget beräknas till 1 756 000 000 kronor.
Som förutsättning gäller att antalet personer i asylmottagningssystemet
sjunker från 18 300 den 1 juli 1995 till 12 000 den 31 december 1996.
I antagandebilden ingår vidare att 14 300 utlänningar i genomsnitt för-
sörjs i förläggningsvistelse eller i eget boende.

Den genomsnittliga dygnskostnaden ska pressas ned med 20 kronor
från den nivå som ingick i antagandena för den senaste långsiktiga kon-

146

sekvenskalkylen. Detta ger en utgiftsminskning på ca 157 miljoner kro-
nor. Den genomsnittliga dygnskostnaden får därvid inte överstiga 220
kronor.

I anslagsberäkningen ingår 19 miljoner kronor för tolk- och översätt-
ningskostnader (som även inkluderar Invandrarverkets handläggning i
asylprocessen) samt 15 miljoner kronor till polisens förvarslokaler i
Carlslund.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Förläggningskostnader m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar
ett förslagsanslag på 1 756 000 000 kr.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

D 3. Åtgärder för invandrare

1993/94	Utgift	21 038 000
1993/94	Anslag	21 326 000
1994/95	Förslag	38 420 000
	varav	23 276 000

Reservation 19 000

för juli 1995 -juni 1996

Anslaget disponeras för bidrag enligt förordningen (1986:472) om stats-
bidrag till invandrarnas riksorganisationer samt till vissa samarbetsorgan
för sådana riksorganisationer. Vidare finansieras från anslaget sådana
bidrag som lämnas enligt förordningen (1990:632) om bidrag till av-
gränsade invandrarpolitiska projekt.

Regeringens överväganden

De senaste årens omfattande invandring har dels medfört att vissa be-
fintliga riksorganisationer fatt fler medlemmar, dels att nya riksorganisa-
tioner växt fram och kvalificerat sig för statsbidrag. Invandrarverket har
i sin anslagsframställning redovisat fem nya organisationer som upp-
fyller kraven i bidragsförordningen och som bör fa statsbidrag. Dessa är:
Bosnien-Hercegovina riksförbund i Sverige, Chilenska riksförbundet,
Makedoniska riksförbundet i Sverige, Riksföreningen Huélen-Chile samt
Syriska föreningars riksförbund.

Genom en neddragning med 5% av de statsbidragsnivåer som anges i
förordningen och ett samtidigt anslagstillskott på 2 925 000 kronor blir
det möjligt att lämna stöd till samtliga de riksorganisationer som före-
slagits av Invandrarverket. Bosnien-Hercegovina riksförbund i Sverige
har redan i tilläggsbudget I till statsbudgeten för innevarande budgetår
föreslagits erhålla bidrag med 450 000 kronor med hänsyn till förbun-
dets snabba expansion.

147

För projektbidrag beräknas oförändrade medel budgetåret 1995/96. Prop. 1994/95:100

Regeringen bedömer det härvid som angeläget att fortsatt statsbidrag Bilaga 11
lämnas till Sociala missionens återvändandeprojekt.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen
till Åtgärder för invandrare för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 38 420 000 kr.

D 4. Överföring av och andra åtgärder för flyktingar m.m.

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

varav

214 776 000

1 087 960 000

396 420 000

262 613 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Från anslaget bekostas organiserad överföring av flyktingar och mottag-
ning i Sverige samt bidrag till vissa hjälpinsatser för flyktingar utanför
Sverige. Vidare bekostas bidrag enligt förordningen (1984:890) om bi-
drag till flyktingars resor från Sverige för bosättning i annat land, bidrag
enligt förordningen (1984:936) om bidrag till flyktingar för kostnader
för anhörigas resor till Sverige samt bidrag till resor från Sverige för
vissa asylsökande som vill lämna landet innan asylärendet är avgjort.
Från anslaget avräknas även schablonersättning till de kommuner som
tar emot kvotflyktingar.

Fr.o.m. budgetåret 1995/96 avses anslaget bekosta den ersättning för
efterforskningsverksamhet m.m. som enligt avtal utgår till Svenska röda
korset.

Regeringens överväganden

I likhet med vad som gäller för innevarande budgetår, bör ändamålet för
åtgärder under detta anslag omfatta såväl bidrag till lösningar av flyk-
tingsituationer utanför Sverige som organiserad överföring hit. Liksom
för innevarande budgetår bör insatser komma i fråga som initieras av
UNHCR eller av de mellanstatliga organisationer som är verksamma
inom flyktingområdet.

Överföringskostnadema för 2 760 flyktingar beräknas till 14 550 000
kronor, medan ersättningskostnadema till kommunerna för deras motta-
gande av motsvarande antal flyktingar kan komma att uppgå till
364 000 000 kronor.

148

Till bidrag till flyktingars resa från Sverige, s.k. återvändanderesor,
beräknas ett oförändrat medelsbehov om 5 250 000 kronor.

Behovet av bidrag till anhörigas resor till Sverige beräknas även det
till oförändrad nivå, 4 140 000 kronor.

Regeringen bedömer att antalet hemresor för vissa asylsökande kom-
mer att minska i omfattning och att anslaget för detta ändamål därför
kan räknas ned. För det förlängda budgetåret beräknas ett belopp om
4 500 000 kr.

Enligt avtal med staten bedriver Svenska röda korset viss efterforsk-
ningsverksamhet som ersätts genom statsbidrag. Ersättningen har tidigare
utgått från fjärde huvudtitelns förslagsanslag G 15. Delegationen för
planläggning av efterforskningsbyråns verksamhet. De efterforskningar
som bedrivs i fredstid bör emellertid, enligt regeringens mening, i stället
finansieras över tionde huvudtiteln och förevarande anslag. Svenska röda
korset har yrkat höjd ersättning för budgetåret 1995/96 samt ett särskilt
bidrag för investering i ADB. Regeringen bifaller inte dessa yrkanden
utan beräknar anslag enligt oförändrad statsbidragsnivå, vilket innebär 3
980 000 kronor för det förlängda budgetåret 1995/96.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Överföring av och andra åtgärder för flyktingar m.m. för
budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 396 420 000 kr.

D 5. Ersättning till kommunerna för åtgärder för flyktingar
m.m.

1993/94

1994/95

1995/96

Utgift

Anslag
Förslag
varav

4 123 777 000

7 322 141 000

6 647 700 000

5 033 700 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Anslaget disponeras för statsbidrag till kommuner och landstingskom-
muner enligt förordningen (1990:927) om statlig ersättning för flykting-
mottagande m.m.

Anslagsprognos för budgetåret 1994/95

Regeringen bedömer att anslagsutbetalningama under innevarande bud-
getår bör bli 700 - 800 miljoner kronor lägre än anvisat belopp. Detta
beror på att färre personer kommer att tas emot i kommunerna än vad
som tidigare antagits.

149

Prop. 1994/95:100
Regeringens överväganden Bilaga 11

Beräkningsgrunder m.m.

Anslagsberäkningarna utgår ifrån de antaganden om kommunmottagan-
det budgetåren 1994/95 och 1995/96 som redovisats i litterainledningen.

Efter nyligen genomförda överläggningar med Svenska kommunför-
bundet har regeringen beslutat om vissa justeringar av ersättningsnivåer-
na fr.o.m. den 1 januari 1995.

Beräkningarna redovisas i likhet med tidigare år för det totala kom-
munmottagandet, dvs även för de utlänningar som tas emot på den s.k.
flyktingkvoten. Därefter avräknas ett belopp som motsvarar den beräk-
nade schablonersättningen budgetåret 1995/96 och förs över till anslaget
D 4. Överföring av och andra åtgärder för flyktingar m.m.

1. Grundersättning

Ersättningen för 270 mottagningskommuner beräknas till 123,2 miljoner
kronor.

2. Schablonersättning

2.1 Ersättningsbelopp

Schablonersättningen för år 1995 har höjts från 144 200 till 147 200
kronor för vuxna och från 88 400 till 90 300 kronor för barn under 16
år.

2.2 Översyn av utbetalningssystemet

Som en följd av de överläggningar som nu genomförts med Svenska
kommunförbundet avser regeringen att tillsätta en arbetsgrupp med före-
trädare för Arbetsmarknadsdepartementet, Statens invandrarverk och
Svenska kommunförbundet för att utforma ett nytt utbetalningssystem
för schablonersättningar. Det nya systemet, som bör träda i kraft den 1
januari 1996, syftar till enklare utbetalningsregler, helst utan ansöknings-
förfarande, och tätare utbetalningsperioder för att dels minska statens
kostnader för sekundärflyttningama, dels nå en rättvisare fördelning av
schablonbidraget mellan olika kommuner

2.3 Introduktionsplan

De flyktingmottagande kommunerna ska snarast möjligt upprätta en
introduktionsplan för vaije flykting. Syftet med planen är att underlätta

150

för flyktingarna att leva och verka normalt och självständigt i det svens-
ka samhället. Planen utgör också en förutsättning för att schablonersätt-
ning ska betalas ut till kommunerna.

Statens invandrarverks erfarenhet — som den redovisats i anslagsfram-
ställan - är att introduktionsplanerna ofta brister i innehåll eller genom-
förande. Invandrarverket har därför föreslagit att ersättningsförordningen
(1990:927) ska ändras så att verket vid uppenbara brister kan innehålla
eller reducera schablonersättningen.

Regeringen delar Invandrarverkets mening att introduktionsplanerna
måste fungera på avsett vis men finner för närvarande inte anledning att
ändra nu gällande bestämmelser. Regeringen har dock för avsikt att
genom Invandrarverkets uppföljningsarbete följa hur introduktionspla-
nerna upprättas och genomförs i kommunerna.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

2.4 Anslagsbehov

De utbetalningar budgetåret 1995/96 som följer av kommunmottagandet
innevarande budgetår samt av de utlänningar som tas emot budgetåret
1995/96 beräknas medföra schablonersättningar om 6 124 miljoner kro-
nor.

3. Ersättningar för äldre och handikappade

För flyktingar som till följd av handikapp eller hög ålder inte kan stå till
arbetsmarknadens förfogande eller på annat sätt bli självförsörjande ut-
går, enligt nuvarande regler, särskild ersättning till kommunerna.

I samband med överläggningarna med Svenska kommunförbundet har
förbundet pekat på nuvarande svåra arbetsmarknadsläge och föreslagit att
staten, på samma sätt som gäller för flyktingar mottagna under fjärde
kvartalet år 1993 och under hela år 1994, bör lämna ersättning för de
faktiska kostnaderna för socialbidrag till flyktingar i åldersgruppen
55-60 år. Regeringen delar förbundets mening att sådan ersättning bör
lämnas även för flyktingar mottagna år 1995. Förslaget påverkar inte
anslagsbelastningen under budgetåret 1995/96.

4. Extraordinära kostnader

Statens invandrarverk kan inom ramen för anvisade medel lämna ersätt-
ning till kommuner som haft betydande extraordinära kostnader för flyk-
tingmottagandet.

Som redovisats i litterainledningen är det nödvändigt att motverka de
problem som växer sig allt starkare i invandrartäta bostadsområden.

151

Regeringen föreslår mot den bakgrunden oförändrad ram för extraordi-
nära kostnader budgetåret 1995/96 (150 miljoner kronor) och att den
anslagsuppräkning som annars hade varit aktuell kanaliseras via det nya
anslaget D 12. Särskilda insatser i invandrartäta områden som bör tillfö-
ras 125 miljoner kronor.

Bland de kommunmottagna från bl.a. Bosnien-Hercegovina kan finnas
personer som har särskilda behov. Vissa extraordinära sjukvårdsinsatser
från landstingens sida kan därför även fortsättningsvis vara aktuella.
Statens invandrarverk bör därför, liksom under innevarande budgetår, ha
möjlighet att använda anslagsmedlen också för detta ändamål.

5. Ersättning för sjukvårdskostnader m. m.

Statens invandrarverk far lämna ersättning för hälsoundersökning som
ges till en asylsökande under väntetiden och till sådana utlänningar som
har beviljats tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av att de har ett
behov av skydd här i landet. För anhöriga och andra utlänningar som
inte är asylsökande men av särskilda skäl getts rätt att vänta på beslut i
Sverige lämnas inte statlig ersättning för hälsoundersökning. Däremot
lämnas under vissa förutsättningar ersättning för hälsoundersökning efter
det att de har beviljats uppehållstillstånd.

Enligt Socialstyrelsen är det otillfredsställande att statlig ersättning i
dag inte lämnas i de fall det ur smittskyddssynpunkt finns behov av
hälsoundersökning för dessa anhöriga utlänningar. Regeringen delar
Socialstyrelsens synpunkt och har mot denna bakgrund beslutat om en
ändring av ersättningsreglerna fr.o.m. den 1 januari 1995 så att statlig
ersättning lämnas för hälsoundersökning även av dessa utlänningar, för-
utsatt att de genomförs på grund av smittskyddsskäl. De tillkommande
kostnaderna beräknas uppgå till ca 500 000 kronor undet budgetåret
1995/96.

Den beslutade förändringen har bedömts som förenlig med de riktlin-
jer som lagts fram i den förra regeringens proposition (1993/94:94) om
mottagande av asylsökande m.m. och senare beslutats av riksdagen.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

6. Uppföljning av ersättningssystemet

Som tidigare nämnts, bör en fortsatt uppföljning ske av kommunernas
kostnader för de flyktingar som tagits emot sedan nuvarande ersättnings-
system infördes år 1991. Regeringen bör disponera 1,5 miljoner kronor
för en fortsatt uppföljning av ersättningssystemet.

Mot bakgrund av vad som tidigare redovisats om kommunernas kost-
nader i flyktingmottagandet, finner regeringen det angeläget att kommu-
nerna årligen och på ett enhetligt sätt redovisar dessa kostnader. Statens
invandrarverk bör därför i samarbete med Svenska kommunförbundet

152

utarbeta särskilda anvisningar för hur en sådan redovisning ska utformas. Prop. 1994/95:100
Regeringen avser att i förordningen (1990:927) om statlig ersättning för Bilaga 11
flyktingmottagande m.m. lämna föreskrifter om de årliga kostnadsupp-
följningarna.

7. Anslagsberäkning

De sammanfattande beräkningarna uppgår i enlighet med nedanstående
specifikation till ett totalt anslagsbehov på 7 011 700 00 kronor för bud-
getåret 1995/96.

tusental kronor

Ändamål	Anvisat 1994/95	Förändring	Förslag 1995/96
Grundersättning	124 156	-956	123 200
Schablonersättning
och sekundärflytt-
ningsbidrag	7 266 985	-1 142 985	6 124 000
Äldre och handikappade	123 000	97 000	220 000
Barn utan egna
vårdnadshavare	80 000	65 000	145 000
Extraordinära kostnader	150 000	0	150 000
Bistånd åt andra
tillståndssökande än
asylsökande	70 000	50 000	120 000
Sj ukvårdskostnader	105 000	23 000	128 000
Konjunkturtillägg	470 000	-470 000	0
Uppföljning	1 000	+500	1 500
Summa	8 390 141	-1 378 441	7 011 700

8. Kostnadsfördelning till anslag

Av de beräknade utgifterna - 7 011 700 000 kronor - avser
364 000 000 kronor schablonersättningar efter mottagning av s.k. kvot-
flyktingar. Denna utgift bör föras upp på anslaget D 4. Överföring av
och andra åtgärder för flyktingar m.m., medan resterande utgiftsandel
om 6 647 700 000 kronor tas upp under förevarande anslag.

153

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår riksdagen att

till Ersättningar till kommunerna för åtgärder för flyktingar
m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på
6 647 700 000 kr.

D 6. Statsbidrag till Stiftelsen Invandrartidningen

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

1993/94

1994/95

1995/96

Utgift

Anslag
Förslag
varav

15 589 000

15 355 000

23 033 000

15 355 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Anslaget disponeras för statsbidrag till Stiftelsen Invandrartidningen.

Stiftelsen ska, enligt stadgar och avtal med staten, genom tidningsverk-
samhet för invandrare lämna nyhetsinformation om viktiga händelser och
aktiviteter, främst i Sverige. Tidningarna ska också ge invandrare fortlö-
pande samhällsinformation.

För närvarande omfattar utgivningen tidningar på nio olika språk,
varav ett är På Lätt Svenska.

Stiftelsen har avlämnat verksamhetsberättelse och bokslut för budgetå-
ret 1993/94. RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändning-
ar.

Regeringens överväganden

Stiftelsen har under de gångna åren skaffat sig så god soliditet att det
egna kapitalet vid utgången av budgetåret 1993/94 uppgick till 65%.
Detta har möjliggjorts genom statsbidragen och den finansiella avkast-
ningen därifrån.

Budgetåret 1993/94 redovisades dock ett negativt resultat på 165 000
kronor efter avskrivningar och finansnetto. Resultatet för innevarande
budgetår väntas bli ett underskott i samma storleksordning, medan un-
derskottet för det förlängda budgetåret 1995/96 av Stiftelsen beräknats
till ca en och en halv miljon kronor.

Stiftelsen kan tills vidare täcka underskott i rörelsen genom att skjuta
till fonderade medel. Detta är dock inte möjligt att fortsätta med i läng-
den och Stiftelsen har därför tillsatt en strategigrupp med uppgift att
analysera verksamheten och lämna förslag om hur den ska kunna ut-
vecklas på ett positivt sätt under de närmaste åren. Mot bakgrund av
detta bedömer regeringen att Stiftelsen ska kunna få bibehålla statsbidra-
get på oförändrad nivå även under budgetåret 1995/96.

154

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Statsbidrag till Stiftelsen Invandrartidningen för budgetåret
1995/96 anvisar ett anslag på 23 033 000 kr.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

D 7. Ombudsmannen mot etnisk diskriminering m.m.

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

varav

2 928 000

4 834 000

7 160 000

4 715 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Från anslaget bekostas Ombudsmannen mot etnisk diskriminering med
kansli samt Nämnden mot etnisk diskriminering.

Det övergripande målet för Ombudsmannen är att etnisk diskrimine-
ring inte ska förekomma i arbetslivet eller på andra samhällsområden.

Ombudsmannen har i sin årsredovisning delat upp verksamheten i
individuella fall och generella åtgärder. Effekterna av Ombudsmannens
insatser är svåra att bedöma. Anslagssparandet uppgår till 839 000 kro-
nor. Härav avser regeringen senare i dag besluta att 575 000 kronor ska
föras bort från anslaget och ej disponeras av Ombudsmannen.

RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

Det övergripande målet som gäller för perioden 1994/95 - 1995/96
bör ligga fast.

Resurser

Ramanslag 7 160 000 kr.

Medelsberäkning

För Ombudsmannen och Nämnden mot etnisk diskriminering bör anvisas
ett ramanslag på 7 160 000 kronor, varav 65 000 kronor avser Nämn-
den. Anslaget möjliggör minst samma verksamhetsnivå som innevarande

155

budgetår. Anslagsberäkningen innehåller en pris- och löneomräkning Prop. 1994/95:100
med 272 000 kronor och ett rationaliseringskrav på 5% (-363 000 kro- Bilaga 11
nor).

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Ombudsmannen mot etnisk diskriminering m.m. för budgetå-
ret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 7 160 000 kr.

D 8. Lån till hemutrustning för flyktingar m.fl.

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

varav

76 733 000

108 962 000

97 000 000

70 040 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Från anslaget finansieras räntesubventioner och avskrivningar för lån till
hemutrustning för flyktingar och vissa andra utlänningar. Hemutrust-
ningslånen administreras av Centrala studiestödsnämnden (CSN). An-
slaget innehåller därför också en driftkostnadsdel, avsedd att täcka
CSN:s låneadministration.

CSN har till regeringen redovisat lånestockens utveckling och gjort en
bedömning av anslagsbehovet utifrån nu aktuella antaganden (se litte-
rainledningen) om kommunplacerade flyktingar och vissa andra utlän-
ningar.

Regeringens överväganden

Regeringen delar CSN:s bedömning av lånestockens utveckling och
beräknar härvid i likhet med CSN kostnaderna för räntesubventioner och
avskrivningar budgetåret 1995/96 till 79 850 000 kronor. Regeringen
delar även CSN:s bedömning av vilka avgifter som kan beräknas inflyta
på statsbudgetens inkomstsida.

Vad gäller driftkostnaderna, har regeringen utgått ifrån CSN:s beräk-
ning och därefter kompenserat myndigheten med 540 000 kronor i pris-
och löneomräkning. I likhet med vad som gäller för övriga myndigheter
har sedan ett rationaliseringskrav lagts på CSN. Detta innebär i CSN:s
fall en anslagsnedräkning med 5% (-874 000 kronor). Sammantaget
leder detta till ett driftkostnadsanslag på 17 150 000 kronor.

156

Förslag till riksdagsbeslut	Prop. 1994/95:100
Regeringen föreslår att riksdagen	Bilaga 11

till Lån till hemutrustning för flyktingar mfl. för budgetåret
1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 97 000 000 kr.

D 9. Utlänningsnämnden

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

varav

66 619 000

58 047 000

82 450 000

55 070 000 beräknats för juli 1995 - juni 1996

Utlänningsnämnden är överprövningsinstans för beslut av Statens in-
vandrarverk avseende avlägsnandeärenden, ärenden omfattande flykting-
förklaring och resedokument samt medborgarskapsärenden.

Det övergripande målet för Utlänningsnämnden är att svara för att
överprövningen av ärenden enligt utlänningslagen och lagen om svenskt
medborgarskap sker på ett rättssäkert sätt.

Utlänningsnämnden har i sin årsredovisning avseende verksamhets-
grenen Avlägsnandeärenden redovisat svårigheter att uppnå det av rege-
ringen angivna målet att kunna avgöra 16 000 överklagade ärenden.
Endast till 75 % har detta verksamhetsmål nåtts. Orsaken är huvudsakli-
gen svårigheter att uppnå tillräckligt hög arbetsproduktivitet samt stor
personalrörlighet med genomsnittligt 5% av handläggarbefattningama
vakanta. Målet högst fyra och en halv månads handläggningstid har
heller inte gått att uppnå. Den genomsnittliga handläggningstiden har
varit sju månader. Orsakerna är att ärendehandläggningen per person
varit lägre än beräknat, att överklaganden kommit in i mycket större
mängd än vad som kunnat förutses och genom omfattande balansupp-
byggnad gjort ärendena - räknat per handläggare - för många och där-
med svåra att processa på ett effektivt sätt. Vidare har bl.a. verkställig-
hetsstopp och väntan på regeringsbesked i överlämnade ärenden förlängt
den genomsnittliga handläggningstiden.

Utlänningsnämnden hade ett anslagssparande på 3 244 000 kronor.

RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar.

157

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

Övergripande mål

Det övergripande målet som gäller för perioden 1994/95 - 1995/96
bör ligga fast.

Resurser

Ramanslag 82 450 000 kr.

Resultatinriktning och dimensionering

Det är av utomordentlig vikt att Utlänningsnämnden kan snabba upp
handläggningstidema och därmed minska påfrestningarna för de utlän-
ningar som väntar på ett slutligt avgörande av sina ärenden. Alldeles
särskilt gäller det avvisningsärendena. Statsfinansiellt kostar väntetiderna
i avvisningsärenden mycket stora belopp eftersom de asylsökande för-
sörjs av staten. Det verksamhetsmål som regeringen lagt fast för nämn-
den innevarande budgetår - högst tre månaders handläggningstid för
avlägsnandeärenden som ej berörs av verkställighetsstopp etc. - måste
därför utgöra ett minimikrav för budgetåret 1995/96.

Mot bakgrund av de under litterainledningen redovisade antagandena
om asylinströmning och ärendemängder bör Utlänningsnämnden under
början av nästa budgetår ha arbetat av sina balanser i sådan omfattning
att organisationen successivt kan bringas ned till att omfatta 10-11 ut-
redningsgrupper. Detta motsvarar den kapacitet för att handlägga de
överklagade avlägsnandeärenden som kan väntas följa av en asylinström-
ning i intervallet 15 000 - 25 000 personer.

Medelsberäkning

Utlänningsnämnden har beräknat anslagsbehovet för budgetåret 1995/96
till 83 705 000 kronor. Avgiftsinkomsterna uppgår härvid till 18 000
kronor. Regeringen godtar nämndens beräkningar, men bedömer att ut-
rymme måste finnas för rationaliseringsvinster. Ett rationaliseringskrav
på 1,5% (1 255 000 kronor) åläggs därför Utlänningsnämnden. Erforder-
ligt anslag uppgår därmed till 82 450 000 kronor.

Nämnden har redovisat ett lånebehov för investeringar i anläggnings-
tillgångar som uppgår till 800 000 kronor. Regeringen delar nämndens
bedömning av behovet av låneram hos Riksgäldskontoret.

158

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Utlänningsnämnden för budgetåret 1995/96 anvisar ett ra-
manslag på 82 450 000 kr.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

D 10. Internationell samverkan inom ramen för flykting-
och migrationspolitiken m.m.

1993/94	Utgift	4 654 000
1994/95	Anslag	2 000 000
1995/96	Förslag	5 500 000
	varav	3 700 000

Reservation 2 681 000

beräknat för juli 1995 - juni 1996

Från anslaget betalas kostnader för särskilda migrationspolitiska projekt
och för Sveriges deltagande i internationellt samarbete med syfte att
utveckla och tillämpa nya flykting- och migrationspolitiska strategier. Av
särskild betydelse är samarbetet med östersjöstaterna samt bilaterala
samverkansprojekt med de baltiska staterna. Från anslaget ska också
betalas Sveriges bidrag till ”Nordiskt jämförande utvärderingsprojekt -
bosnier”.

Regeringens överväganden

Regeringen beräknar, mot bakgrund av nuvarande anslagsbehållning, ett
ökat anslagsbehov till 5,5 miljoner kronor för det förlängda budgetåret
1995/96.

Regeringen föreslår att riksdagen

till Internationell samverkan inom ramen för flykting- och mig-
rationspolitiken m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservations-
anslag på 5 500 000 kr.

D 11. Åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism

1993/94	Utgift	9 648 000
1994/95	Anslag	28 000 000
1995/96	Förslag	27 000 000
	varav	18 000 000

Reservation 894 000

beräknat för juli 1995 - juni 1996

159

Från anslaget bekostas insatser som ska motverka och förhindra främ- Prop. 1994/95:100
lingsfientlighet, rasism och antisemitism. Bilaga 11

Regeringens överväganden

Medel kommer också fortsättningsvis att behövas för insatser mot rasism
och främlingsfientlighet, bl.a. för fortsättningen av den s.k. ungdoms-
kampanjen.

Inom regeringskansliet pågår för närvarande arbetet med att lägga fast
formerna för och innehållet i den fortsatta verksamheten mot främlings-
fientlighet och rasism. När detta arbete är slutfört kommer närmare att
kunna avgöras hur anslagsmedlen ska användas.

Regeringen bedömer medelsbehovet för det förlängda budgetåret till
27 miljoner kronor.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism för budgetåret
1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 27 000 000 kr.

D 12. Särskilda insatser i invandrartäta områden

Nytt anslag (förslag) 125 000 000

varav 100 000 000 beräknat för juli 1995 -juni 1996

Från det föreslagna anslaget ska bekostas särskilda insatser för att främja
utvecklingen i invandrartäta storstadsområden.

Regeringens överväganden

Som redovisats i litterainledningen bör särskilda medel avsättas för in-
satser i storstadsområden med hög koncentration av invandrare. Syftet
med insatserna ska vara att stärka kompetensen hos och öka arbets-
kraftsdeltagandet bland de boende i dessa områden samt att konkret
bidra till en god social utveckling och motverka utanförskap.

Medlen bör ställas till regeringens förfogande och fördelas på insatser
av projektkaraktär i ett begränsat antal segregerade och invandrartäta
områden i storstadsregionerna. Aktuella kommuner som bör kunna fa del
av medlen är i första hand Stockholm, Göteborg, Malmö och Botkyrka.
Därutöver kan det finnas ytterligare några kommuner som kan vara aktu-
ella att få del av medlen.

160

Insatserna bör bygga på lokala initiativ från de aktuella områdena och
kommunerna. Respektive kommun bör ha det operativa ansvaret för
genomförandet av projekten och fördelning av medel bör ske till kom-
munerna efter ansökan. I den mån landsting, arbetsförmedling, försäk-
ringskassa eller andra myndigheter deltar i projekt med insatser utöver
respektive myndighets reguljära verksamhet bör de också kunna fa del
av projektmedel. Medlen bör då som regel kanaliseras genom den kom-
mun som ansvarar för projektet. Detsamma gäller när frivilligorganisa-
tioner deltar.

Det bör ankomma på regeringen att utforma närmare riktlinjer för på
vilket sätt medlen ska fördelas och vilken typ av insatser som bör priori-
teras. Ett alternativ för fördelning kan vara att inrätta en särskild delega-
tion för ändamålet under regeringen. Det är dock mycket angeläget att
inte bygga upp onödig administration kring medelsfördelningen och det
bör inte bli fråga om att i detalj pröva enskilda projektansökningar. In-
riktningen bör snarare vara att kommunerna gör en samlad presentation
av sina planerade insatser under en viss period och att denna samlade
plan bedöms med utgångspunkt från bl.a. situationen i respektive kom-
mun och riktlinjer för vilken typ av insatser som bör prioriteras.

En förutsättning för att en kommun ska kunna erhålla medel bör vara
att kommunen också satsar egna medel i projekten. Det måste också
ställas krav på kommunerna att de redovisar dels hur medlen använts,
dels resultaten av olika insatser i förhållande till uppställda mål. Erfaren-
heterna av olika åtgärder måste spridas mellan kommunerna.

Totalt föreslås att 125 miljoner kronor avsätts för särskilda insatser i
invandrartäta storstadsområden. I den mån det kommer att krävas sär-
skilda resurser på central nivå för fördelning av medlen bör dessa också
finansieras från anslaget.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Särskilda insatser i invandrartäta områden för budgetåret 1995/96
anvisar ett reservationsanslag på 125 000 000 kr.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

161

11 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 100. Bilaga 11

Prop. 1994/95:100

Underbilaga 11.1

1 Förslag till

Lag om arbetslivsutveckling

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Den som av länsarbetsnämnden anvisats till verksamhet för arbets-
livsutveckling skall inte anses som arbetstagare när han deltar i verk-
samheten. När sådan verksamhet bedrivs på en arbetsplats, skall han
dock likställas med arbetstagare vid tillämpning av 2 kap. 1-9 §§, 3 kap.
1-4 och 7-14 §§, 4 kap. 1-4 och 8-10 §§ samt 7-9 kap. arbetsmiljö-
lagen (1977:1160). Därvid skall vad i arbetsmiljölagen sägs om arbets-
givare gälla den som upplåtit en arbetsplats för verksamhet för arbets-
livsutveckling.

2 § Den tid under vilken en arbetslös deltagit i verksamhet för arbets-
livsutveckling i enlighet med länsarbetsnämndens anvisning jämställs
med tid under vilken en arbetslös enligt 6 § lagen (1973:370) om arbets-
löshetsförsäkring eller 6 § lagen (1973:371) om kontant arbetsmark-
nadsstöd skall ha utfört förvärvsarbete. Vid bestämmande av ramtid
enligt samma bestämmelser räknas inte tid då den arbetslöse varit hind-
rad att arbeta på grund av deltagandet, i den mån tiden inte jämställs
enligt vad som nyss sagts.

3 § När det gäller avstängning från rätt till ersättning skall vad som
föreskrivs om arbetsmarknadsutbildning i 31 § lagen (1973:370) om
arbetslöshetsförsäkring och i 28 § lagen (1973:371) om kontant arbets-
marknadsstöd gälla också i fråga om verksamhet som avses i 1 §.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995 och gäller till utgången av
december 1996.

162

2 Förslag till

Lag om praktik for invandrare

Prop. 1994/95:100

Underbilaga 11.1

Härigenom föreskrivs följande.

De som av länsarbetsnämnden anvisats praktikplatser för invandrare
skall inte anses som arbetstagare när de fullgör praktiken.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995 och gäller till utgången av
december 1996.

163

3 Förslag till

Lag om tillfällig avvikelse från lagen om socialavgifter

Härigenom föreskrivs följande.

1 § En arbetsgivare som låter en anställd delta i utbildning på arbetstid
med bibehållna anställningsförmåner och som efter anvisning av läns-
arbetsnämnden anställer en ersättare för den som deltar i utbildningen,
får göra avdrag enligt bestämmelserna i 2 och 3 §§ från de arbetsgivar-
avgifter som han enligt 2 kap. 1 § lagen (1981:691) om socialavgifter
skall betala.

2 § För en ersättare som avses i 1 § far arbetsgivaren göra avdrag med
500 kronor per arbetsdag som ersättaren har varit anställd.

3 § Arbetsgivaren får göra avdrag med högst 75 kronor per utbildnings-
timme, dock sammanlagt högst 40 000 kronor, för vaije arbetstagare
som deltar i av länsarbetsnämnden godkänd yrkesinriktad utbildning eller
utbildning som ökar arbetstagarens förutsättningar att tillgodogöra sig ny
teknik eller utföra nya arbetsuppgifter.

4 § Vid fördelningen av influtna arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. 6 §
lagen (1981:691) om socialavgifter skall de avdrag som görs enligt 2
och 3 §§ minska det belopp som förs till staten enligt 4 kap. 7 § nämnda
lag.

Prop. 1994/95:100

Underbilaga 11.1

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995 och gäller till utgången av
december 1996.

164

4 Förslag till

Lag om upphävande av lagen (1984:1009) om beslutanderätt for
bolag eller annan juridisk person med uppgift att lämna permitte-
ringslöneersättning

Härigenom föreskrivs att lagen (1984:1009) om beslutanderätt för bolag
eller annan juridisk person med uppgift att lämna permitteringslöneer-
sättning skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1995. Den upphäv-
da lagen gäller fortfarande i fråga om statsbidrag som avser tid före
ikraftträdandet.

Prop. 1994/95:100

Underbilaga 11.1

165

12 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 100. Bilaga 11

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter

Prop. 1994/95:100

Underbilaga 11.1

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 7 § lagen (1981:691) om socialavgifter
skall ha följande lydelse.

4 kap.

7 §2

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Arbetsmarknadsavgifter förs till staten för finansiering av

1. Arbetslöshetsersättning enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsför-
säkring,

2. bidrag till permitteringslöneer-
sättning,

3. kontant arbetsmarknadsstöd en-
ligt lagen (1973:371) om kontant
arbetsmarknadsstöd,

4. utbildningsbidrag till sådan del-
tagare i arbetsmarknadsutbildning
enligt förordningen (1987:406) om
arbetsmarknadsutbildning eller yr-
kesinriktad rehabilitering enligt
förordningen (1987:405) om den
arbetsmarknadspolitiska verksam-
heten som uppfyller medlems- och
arbetsvillkoren i 6 § lagen om ar-
betslöshetsförsäkring.

2. kontant arbetsmarknadsstöd en-
ligt lagen (1973:371) om kontant
arbetsmarknadsstöd,

3. utbildningsbidrag till sådan del-
tagare i arbetsmarknadsutbildning
enligt förordningen (1987:406) om
arbetsmarknadsutbildning eller yr-
kesinriktad rehabilitering enligt
förordningen (1987:405) om den
arbetsmarknadspolitiska verksam-
heten som uppfyller medlems- och
arbetsvillkoren i 6 § lagen om ar-
betslöshetsförsäkring.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995. Äldre föreskrifter gäller fort-
farande i fråga om permitteringslöneersättning som avser tid före ikraft-
trädandet.

1 Lagen omtryckt 1989:633.

2 Senaste lydelse 1991:330.

166

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 7 § 4 mom. lagen (1947:576) om statlig in-
komstskatt' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 § 4 mom.2

Akademier, allmänna undervisningsverk, sådana sammanslutningar av
studerande vid rikets universitet och högskolor i vilka de studerande en-
ligt gällande stadgar är skyldiga att vara medlemmar, samarbetsorgan för
sådana sammanslutningar med ändamål att fullgöra uppgifter som enligt
nämnda stadgar ankommer på sammanslutningarna, sjömanshus, företa-
gareförening som erhåller statsbidrag, regionalt utvecklingsbolag som
med stöd av 1 § lagen (1994:77) om beslutanderätt för regionala ut-
vecklingsbolag har fått rätt att pröva frågor om stöd till näringsidkare
samt moderbolag till sådant regionalt utvecklingsbolag, regleringsföre-
ning som avses i lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets om-
råde och i lagen (1974:226) om prisreglering på fiskets område,

Prop. 1994/95:100

Underbilaga 11.1

allmänna försäkringskassor, er-
kända arbetslöshetskassor, perso-
nalstiftelser som avses i lagen
(1967:531) om tryggande av pen-
sionsutfästelse m.m. med ändamål
uteslutande att lämna understöd
vid arbetslöshet, sjukdom eller
olycksfall, stiftelser som bildats
enligt avtal mellan organisationer
av arbetsgivare och arbetstagare
med ändamål att utge avgångser-
sättning till friställd arbetstagare
eller främja åtgärder till förmån
för arbetstagare som blivit uppsagd
eller löper risk att bli uppsagd till
följd av driftsinskränkning, före-
tagsnedläggelse eller rationalise-
ring av företags verksamhet eller
med ändamål att utge permitte-

allmänna försäkringskassor, ar-
betslöshetskassor, personalstiftelser
som avses i lagen (1967:531) om
tryggande av pensionsutfästelse
m.m. med ändamål uteslutande att
lämna understöd vid arbetslöshet,
sjukdom eller olycksfall, stiftelser
som bildats enligt avtal mellan or-
ganisationer av arbetsgivare och
arbetstagare med ändamål att utge
avgångsersättning till friställd ar-
betstagare eller främja åtgärder till
förmån för arbetstagare som blivit
uppsagd eller löper risk att bli
uppsagd till följd av drifts-
inskränkning, företagsnedläggelse
eller rationalisering av företagets
verksamhet eller med ändamål att
utge permitteringslöneersättning,

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.

2 Senaste lydelse 1994:778.

167

ringslöneersättning, bolag eller
annan juridisk person som avses i
lagen (l 984:1009) om beslutande-
rätt för bolag eller annan juridisk
person med uppgift att lämna per-
mitteringslöneersättning, sådana
ömsesidiga försäkringsbolag som
avses i lagen om yrkes-
skadeförsäkring,

bolag eller annan juridisk person
som uteslutande har till uppgift att
lämna permitteringslöneersättning,
sådana ömsesidiga försäkringsbo-
lag som avses i lagen om yrkess-
kadeförsäkring,

Prop. 1994/95:100

Underbilaga 11.1

Allmänna sjukförsäkringsfonden, Alva och Gunnar Myrdals stiftelse,
Apotekarsocietetens stiftelse för främjande av farmacins utveckling
m.m., Bokbranschens Finansieringsinstitut Aktiebolag, Bryggeristiftelsen,
Dag Hammarskjölds minnesfond, Fonden för industriellt utvecklings-
arbete, Fonden för industriellt samarbete med u-länder, Fonden för
svenskt-norskt industriellt samarbete, handelsprocedurrådet, Jemkontoret
och SIS - Standardiseringskommissionen i Sverige, så länge kontorets
respektive kommissionens vinstmedel används till allmänt nyttiga ända-
mål och utdelning inte lämnas till delägare eller medlemmar, Nobelstif-
telsen, Norrlandsfonden, Olof Palmes minnesfond för internationell för-
ståelse och gemensam säkerhet, Stiftelsen Industricentra, Stiftelsen indu-
striellt utvecklingscentrum i övre Norrland, Stiftelsen Institutet för Före-
tagsutveckling, Stiftelsen Landstingens fond för teknikupphandling och
produktutveckling, Stiftelsen för produktutvecklingscentrum i Göteborg,
Stiftelsen Produktionstekniskt centrum i Borås för tekoindustrin - PRO-
TEK.O, Stiftelsen Produktutvecklingscentrum i Östergötland, Stiftelsen
samverkan universitet/högskola och näringsliv i Stockholm och de sex
motsvarande stiftelserna med säte i Luleå, Umeå, Uppsala, Linköping,
Göteborg respektive Lund, Stiftelsen Småföretagsfonden, Stiftelsen för
samverkan mellan Lunds universitet och näringslivet - SUN, Stiftelsen
Sveriges Nationaldag, Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attaché-
verksamhet, Stiftelsen UV-huset, Stiftelsen ÖV-huset, Svenska bibelsäll-
skapets bibelfond, Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet,
Svenska Penninglotteriet Aktiebolag, Svenska skeppshypotekskassan,
Svenska UNICEF-kommittén, Sveriges exportråd, Sveriges turistråd,
TCO:s internationella stipendiefond till statsminister Olof Palmes minne,
Aktiebolaget Tipstjänst och Aktiebolaget Trav och Galopp

frikallas från skattskyldighet för all annan inkomst än inkomst av nä-
ringsverksamhet som hänför sig till innehav av fastighet.

Vad som sägs i 6 mom. tredje och femte styckena har motsvarande
tillämpning i fråga om stiftelse som avses i detta moment.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.

168

7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäk-
ring1 skall ha följande lydelse.

4 §2

Nuvarande lydelse Förelsagen lydelse

Ersättning vid arbetslöshet tillkommer försäkrad som

1. är arbetsför och i övrigt oförhindrad att åtaga sig arbete,

2. är beredd att antaga erbjudet lämpligt arbete under tid för vilken han
icke anmält hinder som kan godtagas av arbetslöshetskassan.

3. är anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen
i den ordning som Arbetsmarknadsstyrelsen föreskriver,

4. icke kan erhålla lämpligt arbe- 4. inte kan erhålla lämpligt arbe-
te. te, och

5. har fyllt 20 år

Ersättning enligt denna lag lämnas inte till den som deltar i utbildning
om det inte finns särskilda skäl. Närmare föreskrifter om tillämpningen
av denna bestämmelse meddelas av regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer.

Som företagare i denna lag anses den som äger eller är delägare -
direkt eller indirekt - i näringsverksamhet som hon eller han är person-
ligt verksam i och som hon eller han har ett väsentligt inflytande över.

En företagare skall anses vara arbetslös, när hennes eller hans person-
liga verksamhet i rörelsen har upphört annat än tillfälligt.

Om det finns särskilda skäl, får regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer föreskriva att en företagare skall anses vara ar-
betslös även i andra fall än som sägs i fjärde stycket.

Prop. 1994/95:100

Underbilaga 11.1

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995. Äldre föreskrifter gäller fort-
farande för dem som före ikraftträdandet påbörjat en ersättningsperiod.

1 Lagen omtryckt 1991:1334.

2 Senaste lydelse 1994:930

169

Arbetsmarknadsstatistik

Tabell 1 Nyanmälda lediga platser, 1000-tal

Prop. 1994/95:100

Underbilaga 11.2

	Helår	KvI	KvII	KvIII	KvIV	Nov
1990	56,4	80,4	64,2	43,8	37,0	42,8
1991	33,6	46,4	40,2	24,5	23,2	26,3
1992	24,7	32,8	31,1	18,7	16,0	18,0
1993	22,6	22,4	29,8	19,1	19,2	20,5
1994		29,0	36,8	25,8		28,1

Tabell 2 Antal personer i			i arbetskraften, 1000-tal
	Helår	KvI	KvII	KvIII	KvIV	Nov
1990	4 577	4 536	4 545	4 658	4 569	4 562
1991	4 552	4 549	4 551	4 617	4 493	4 471
1992	4 464	4 454	4 479	4 531	4 394	4 392
1992*	4 428	4 418	4 487	4 495	4 359	4 357
1993	4 320	4 296	4 338	4 398	4 248	4 234
1994		4 187	4 266	4 371		4 220

Tabell 3 Antal sysselsatta personer, 1000-tal

	Helår	KvI	KvII	KvIII	KvIV	Nov
1990	4 508	4 471	4 493	4 582	4 486	4 474
1991	4 430	4 445	4 453	4 478	4 346	4 329
1992	4 250	4 272	4 282	4 286	4 160	4 156
1992*	4 203	4 216	4 260	4 230	4 106	4 102
1993	3 964	3 983	3 987	3 991	3 894	3 877
1994		3 840	3 939	3 996		3 916

Tabell 4 Relativ arbetslöshet

	Helår	KvI	KvII	KvIII	KvIV	Nov
1990	1,5	1,4	1,2	1,6	1,8	1,9
1991	2,7	2,3	2,1	3,0	3,3	3,2
1992	4,8	4,1	4,4	5,4	5,3	5,4
1992*	5,3	4.5	5,1	5,9	5,8	5,9
1993	8,2	7,3	8,1	9,3	8,3	8,4
1994		8,3	7,7	8,6		7,2

170

Tabell 5 Långtidsarbetslöshet (längre än sex månader) som andel av
total arbetslöshet

Prop. 1994/95:100

Underbilaga 11.2

	Helår	KvI	KvII	KvIII	KvIV	Nov
1990	15,7	15,4	18,6	15,2	14,4	16,7
1991	17,6	15,8	19,9	16,1	18,7	18,4
1992	25,7	20,5	25,9	27,0	28,0	26,6
1992*	25,5	20,4	25,9	26,8	27,9	26,5
1993	31,9	26,5	31,1	32,7	36,4	35,7
1994		39,6	40,6	36,7		39,7

Tabell 6 Antal personer i arbetsmarknadsutbildning
	Helår	KvI	KvII	KvIII	KvIV	Nov
1990	38 600	42 500	38 300	33 100	40 500	41 800
1991	58 600	49 300	53 000	53 500	78 700	82 900
1992	86 300	93 000	85 700	73 800	92 600	97 900
1993	53 200	73 600	54 900	33 000	51 200	55 800
1994		69 700	64 100	43 900		64 600

* Justerade värden med hänsyn tagen till förändringar i metod m.m.
som ägt rum fr.o.m. 1993.

Tabell 7 Antal personer placerade med rekryteringsstöd

	Helår	KvI	KvII	KvIII	KvIV	Nov
1990	2 300	2 100	2 600	2 300	2 300	2 400
1991	4 800	2 400	3 400	4 700	8 800	9 300
1992	13 500	11 800	15 200	14 700	12 100	12 200
1993	9 200	7 600	8 800	9 200	11 100	12 100
1994		14 600	22 000	24 900

Tabell 8 Antal personer i beredskapsarbete

	Helår	KvI	KvII	KvIII	KvIV	Nov
1990	8 100	9 300	9 100	5 800	8 000	8 300
1991	10 800	9 500	11 500	8 600	13 400	13 800
1992	15 900	15 600	18 200	13 100	16 500	17 100
1993	14 000	16 400	15 300	10 300	13 800	14 400
1994		15 500	18 600	15 400		19 200

171

Tabell 9 Antal personer i utbildningsvikariat. (Ny åtgärd

Infördes 1991)

Prop. 1994/95:100

Underbilaga 11.2

	Helår	KvI	KvII	KvIII	KvIV	Nov
1991					5 300	5 900
1992	8 300	10 800	9 500	5 000	8 000	8 800
1993	9 800	10 000	9 700	7 400	12 000	13 100
1994		14 500	12 700	9 200		15 800

Tabell 10 Antal personer :			i avtalade inskolningsplatser
	Helår	KvI	KvII	KvIII	KvIV	Nov
1990	1 900	2 200	1 700	1 200	2 300	2 500
1991	3 200	2 800	2 500	2 700	4 900	5 200
1992	4 000	5 400	4 800	3 400	2 300	2 400
1993	700	1 200	700	500	400	500
1994		400	300	200

Tabell 11 Antal personer i särskilda inskolningsplatser/ungdoms-
praktik (ny åtgärd införd sept. 1992)

	Helår	KvI	KvII	KvIII	KvIV	Nov
1990	3 000	2 700	2 600	2 000	4 500	4 900
1991	9 600	7 400	8 700	7 500	14 800	15 300
1992	30 800	18 000	17 400	17 200	70 400	73 900
1993	58 100	87 000	49 200	23 900	72 100	73 800
1994		77 000	51 300	36 500		62 700

Tabell 12 Totala antalet personer i arbetsmarknadspolitiska
åtgärder (exklusive handikappåtgärder, Ami och
foretagsutbildning)

	He	Hår	KvI		KvII	K	vill	KvIV		No	V
1990	53	900	58	800	54 300	44	400	57	600	59	900
1991	87	000	71	400	79 100	77	000	125	900	132	400
1992	158	800	154	600	150 800	127	200	201	900	212	300
1993	180	200	205	300	176 400	127	900	210	400	220	800
1994	243	300	217	200	167 750

172

Tabell 13 Antal personer placerade med lönebidrag

	Helår	KvI	KvII	KvIII	KvIV	Nov
1990	45 000	44 700	45 200	45 100	45 000	45 200
1991	44 500	45 100	45 000	44 600	43 400	44 400
1992	42 600	43 200	43 100	42 600	41 500	42 300
1993	42 600	43 100	42 900	42 200	42 300	44 000
1994		44 600	42 500	42 600

Prop. 1994/95:100

Underbilaga 11.2

Tabell 14 Antal personer anställda i Samhall
	Helår	KvI	KvII	KvIII	KvIV	Nov
1990	30 600	31 000	30 700	30 300	30 200	30 300
1991	29 600	30 100	29 700	29 400	29 300	29 300
1992	29 100	29 400	29 200	29 000	28 800	28 700
1993	28 300	28 500	28 500	28 200	28 000	28 000
1994		28 000	28 400	28 500

Tabell 15 Antal personer

offentligt skyddat arbete (OSA)

	Helår KvI	KvII	KvIII	KvIV	Nov
1990	5 700 5 700	5 800	5 700	5 600	5 700
1991	5 400 5 400	5 400	5 400	5 500	5 600
1992	5 600 5 600	5 600	5 500	5 500	5 600
1993	5 700 6 100	5 800	5 400	5 300	5 800
1994	5 500	5 000	4 300
Tabell	16 Antal personer	i arbetsmarknadsinstitutet (AMI)
1990**	6 800 7 300	7 300	5 600	7 000	7 300
1991	6 700 7 100	7 100	5 400	7 000	7 400
1992	7 700 8 000	8 400	6 300	8 100	8 700
1993	7 400 9 300	8 700	5 200	6 400	7 000
1994	7 100	7 400	6 100		8 700

** Ny statistik fr.o.m. juli 1990

173

Tabell 17 Antal personer som någon gång under månaden
deltagit i företagsutbildning

Prop. 1994/95:100

Underbilaga 11.2

	juli	aug	sept
1990	2 137	5 528	4 845
1991	4 873	8 750	9 528
1992	5 988	11 719	14 009
1993	1 392	4 036	4 465
1994	2 268	7 464	7 828

Tabell 18 Antal sysselsatta inom olika branscher i

januari-november, 1 000-tal			Förändring
	1993	1994	Förändring
Industri	773	762	-11
Jord- o skogsbruk	136	135	- 1
Byggnadsindustrin	237	219	-18
Privata tjänster	1 476	1 484	8
Offentliga tjänster	1 347	1 327	-20
Totalt	3 969	3 927	-42

Tabell 19 Relativa arbetskraftstal. Andel av befolkningen i

åldem 16-64 år som tillhör arbetskraften i november

Ålder	1993	1994	Förändring
16-19	23,9	22,4	-1,5
20-24	64,7	62,3	-2,4
25-54	88,6	87,5	-1,1
55-64	65,4	65,7	0,3
16-64	77,5	76,6	-0,9
Kvinnor	75,8	74,8	-1,0
Män	79,1	78,2	-0,9

174

Tabell 20 Relativ arbetslöshet i vissa OECD-länder samt EU

Relativ Kvinnor <24 år

arbetslöshet

Prop. 1994/95:100

Underbilaga 11.2

Danmark	9,5	10,9	10,2
Irland	17,4	19,5	26,0
Italien	11,9	18,0	32,2
Sverige	7,2*	6,1*	14,5*
Belgien	10,4	15,1	22,1
Tyskland	6,0	6,5	5,0
Spanien	21,7	29,4	35,6
Frankrike	11,5	14,1	25,1
Storbritannien	9,1	7,3	14,0
EU	10,7	12,9	20,0

* November 1993, övriga siffror avser september 1993

175

Innehållsförteckning

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

X. Arbetsmarknadsdepartementet

Inledning

A. Arbetsmarknad

Arbetsmarknadsverkets förvaltnings-
kostnader, ramanslag

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder,
reservationsanslag

Bidrag till Stiftelsen Utbildning

Nordkalotten, reservationsanslag
Vissa kostnader för avveckling av

AMU-gruppen som myndighet, m.m.,
förslagsanslag

Bidrag till arbetslöshetsersättning,
förslagsanslag

B. Arbetslivsfrågor

Arbetarskyddsverket, ramanslag *
Arbetsmiljöinstitutet, ramanslag *
Yrkesinriktad rehabilitering, ramanslag
Yrkesinriktad rehabilitering: Uppdrags-
verksamhet, förslagsanslag

Särskilda åtgärder för arbetshandikappade,
reservationsanslag

4 328 452 000

33 956 746 000

6 000 000

1 000

59 765 000 000

98 056 199 000

567 739 000

251 759 000

1 159 484 000

1 000

10 808 081 000

Bidrag till Samhall Aktiebolag, reservations-

anslag 7 074 628 000

Bidrag till Samhall Aktiebolag för vissa

skatter m.m., förslaganslag 1 000

Institutet för arbetslivsforskning, ramanslag *
Arbetsdomstolen, ramanslag

Statens förlikningsmannaexpedition, förslags-
anslag

Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar,
förslaganslag

51 760 000

22 399 000

2 561 000

83 000

176

Internationella avgifter, förslagsanslag

Arbetsmiljöfonden, ramanslag *

C. Regional utveckling *

24 195 000

791 145 000

20 753 836 000

3 519 383 000

Prop. 1994/95:100

Bilaga 11

D. Invandring m.m.

Statens invandrarverk, ramanslag
Förläggningskostnader m.m., förslagsanslag
Åtgärder för invandrare, reservationsanslag
Överföring av och andra åtgärder för flyk-
tingar m.m., förslaganslag

Ersättning till kommunerna för åtgärder för
flyktingar m.m., förslagsanslag

Statsbidrag till Stiftelsen Invandrartidningen
Ombudsmannen mot etnisk diskriminering
m.m., ramanslag

Lån till hemutrustning för flyktingar, m.fl.,
förslaganslag

Utlänningsnämnden, ramanslag
Internationell samverkan inom ramen för

589 200 000

1 756 000 000

38 420 000

396 420 000

6 647 700 000

23 033 000

7 160 000

97 000 000

82 450 000

flykting- och migrationspolitiken m.m.,
reservationsanslag

Åtgärder mot främlingsfientlighet och rasism,

reservationsanslag

Särskilda insatser i invandrartäta områden,

5 500 000

27 000 000

reservationsanslag

Summa kr

125 000 000

9 794 883 000

132 124 301 000

Underbilaga 11.1

1 Förslag till lag om arbetslivsutveckling.

2 Förslag till lag om praktik för invandrare

3 Förslag till lag (1994:196) om tillfällig avvikelse från lagen
(1981:691) om socialavgifter

4 Förslag till lag om upphävande av lagen (1984:1009) om beslu-
tanderätt för bolag eller annan juridisk person med uppgift att läm-
na permitteringslöneersättning

5 Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter

6 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:756 om statlig
inkomstskatt

177

169 7 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshets- Prop. 1994/95:100

försäkring Bilaga 11

170 Underbilaga 11.2 Arbetsmarknadsstatistik

178

gotab 47528, Stockholm 1994

Regeringens proposition

1994/95:100 Bilaga 12

Kulturdepartementet

(elfte huvudtiteln)

1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12

Bilaga 12 till budgetpropositionen 1995

Kulturdepartementet

(elfte huvudtiteln)

Prop.

1994/95: 100

Bil. 12

Inledning

Till Kulturdepartementets ansvarsområde hör kulturarvet, konstarterna och
det tryckta ordet samt radion och televisionen. Det som sker på dessa
områden har avgörande betydelse för vår framtid som en demokratisk nation i
en intemationaliserad omgivning.

Kulturen är vår gemensamma tillgång, men tillhör också var och en. Den
levande kulturen präglas av omsorg om vårt kulturella arv, men också av
nyskapande, där nya tankar konfronteras med det trygga och vedertagna.
Kulturen är rotad i svensk tradition men öppen för impulser utifrån. Kulturen
ger oss trygghet i en gemenskap, men ger även varje människa möjlighet att
utvecklas.

Kulturpolitiken handlar ytterst om att förvalta och stärka yttrandefriheten,
som är själva grunden för ett humanistiskt och demokratiskt samhälle. In-
dividerna skall ha frihet att växa och skapa utifrån sina egna förutsättningar.
Konstnärligt skapande skall främjas och resultatet därav göras tillgängligt för
alla. Det förutsätter mångfald och att hinder av geografisk och social natur
undanröjs. Kvinnor och män skall ha samma möjligheter. Kunskapen om
vårt gemensamma kulturarv skall föras vidare till nya generationer.

För närvarande pågår en livlig debatt om kulturens och kulturpolitikens
roll. Också i det internationella samarbetet, och inte minst i den utvecklings-
verksamhet på kulturens område som sker inom Europeiska unionen (EU),
betonas kulturen som en kraft som befrämjar identiteten och skapar förutsätt-
ningar för tillväxt och utveckling.

I regeringsförklaringen hösten 1994 angavs att kulturen är ett av de mest
betydelsefulla områdena att värna och stärka. I förslaget till statsbudget har
regeringen gett kulturen en särställning. Med hänsyn till denna prioritering är
det av vikt att det statliga kulturstödet används så att resultatet kommer till
största nytta för medborgarna.

Under de kommande åren kan vi förutse väsentliga förändringar inom
kulturpolitiken. Det räcker med att peka på internationaliseringen och mass-
mediernas snabba tekniska utveckling för att man skall förstå att politiken
behöver omdanas för att möta en ny tids krav. Den statsunderstödda kultur-
verksamheten och motiven för statens ansvarstagande kommer därför att
prövas.

Under mandatperioden kommer regeringen att prioritera åtgärder för att
öka jämlikhet och delaktighet i kulturlivet, främja barns och ungdomars till-
gång till kulturupplevelser och möjligheter till konstnärligt skapande, stärka
det svenska språket, förbättra konstnärernas ekonomiska villkor, slå vakt om
kulturarvet, ta vara på folkbildningen och folkrörelsetraditionema i kulturlivet
samt värna om den fysiska miljön. Regeringen kommer också att föreslå en
bibliotekslag för att säkerställa den fria tillgången till det tryckta ordet.
Åtgärder inom kultursektorn skall också kunna användas som ett aktivt
arbetsmarknadspolitiskt medel för att lindra arbetslösheten.

För att ta fram underlag för politiska beslut i denna riktning har regeringen
nyligen gett tilläggsdirektiv till den parlamentariskt sammansatta kommitté om
kulturpolitikens inriktning som på riksdagens begäran tillsattes av den före-
gående regeringen. Vissa förändringar av kommitténs sammansättning har
också genomförts.

Tre andra parlamentariskt sammansatta kommittéer som tillsattes under
våren 1993, nämligen Museiutredningen, Teaterutredningen och Interna-
tionella kulturutredningen, redovisade sina förslag under våren 1994. För-
slagen återfinns i betänkandena Minne och bildning (SOU 1994:51), Teaterns
roller (SOU 1994:52) och Vår andes stämma - och andras (SOU 1994:35).
Betänkandena har - efter remissbehandling och sammanställning av remiss-
svaren - i december 1994 överlämnats till Kommittén om kulturpolitikens in-
riktning för att utgöra underlag för kommitténs överväganden. Till kommittén
har tidigare också överlämnats Kulturrådets rapport Musik för miljoner och
en kompletterande rapport avseende Stockholmsmusiken och Länsmusiken i
Blekinge. Kommittén har fått förlängd tid för sitt utredningsarbete, som nu i
sin helhet skall vara avslutat före utgången av maj 1995.

Kommitténs förslag kommer att bli föremål för en omfattande remiss-
behandling. Parallellt med remissbehandlingen skall de olika myndigheterna
inom kulturområdet göra en noggrann genomgång av sin verksamhet. Rege-
ringen har därför för avsikt att uppdra åt berörda myndigheter och institu-
tioner att avge fördjupade anslagsframställningar inför budgetåret 1997.

Därmed kommer regeringen att ha underlag för en grundlig genomlysning
av kulturpolitiken inför de förslag som skall redovisas för riksdagen i sam-
band med budgetförslagen för år 1997 och 1998.

Regeringen har för avsikt att inom kort besluta om att inrätta ett råd för
mångfald inom massmedierna. Rådet skall följa utvecklingen av förhållanden
som har betydelse för mångfalden inom massmedierna samt föreslå åtgärder
för att stärka mångfalden och därvid särskilt utreda lämpligheten av lagstift-
ning mot skadlig maktkoncentration när det gäller ägandet av massmedieföre-
tag.

Under de närmaste åren skall många beslut fattas som är viktiga för
radions och televisionens framtid. Det gäller villkoren för radio- och TV-
sändningar i Sverige och utvecklingen av gemensamma europeiska regelverk.

Det gäller också förutsättningarna för radio- och TV-sändningar med ny,
digital teknik. Enligt regeringens uppfattning är det viktigt att Sverige ligger
långt framme när det gäller användningen av ny teknik inom radio- och TV-

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

området. Det är angeläget att digitala marksändningar av ljudradio kommer i Prop. 1994/95:100
gång så snart det är praktiskt möjligt. Regeringen har därför för avsikt att Bil. 12
inbjuda olika intresserade grupper att delta i ett fortlöpande samråd rörande
digital ljudradio.

Sammanfattning av budgetförslaget

Genom främst omprioriteringar har det varit möjligt att skapa utrymme för
vissa angelägna reformer.

För sysselsättningsinsatser på kulturområdet föreslår regeringen att 235
miljoner kronor ställs till regeringens disposition. Under budgetåret 1995/96
avses medlen huvudsakligen användas till en engångsinsats för att rädda före-
målssamlingar i museerna och arkivalier i arkiven. Genom att samlingar in-
venteras, gallras, dokumenteras, konserveras och magasineras skapas många
nya arbetstillfällen. Medlen skall även kunna användas för andra angelägna
sysselsättningsinsatser m.m. inom kultur- och kulturmiljöområdet.

För åtgärder inom kulturområdet med inriktning på barn och ungdom
föreslås ett anslag på 10 miljoner kronor. Även den anslagsförstärkning med
4 miljoner kronor som föreslås för kulturverksamhet i föreningslivet har
särskild inriktning på barn och ungdom.

För kultur i arbetslivet föreslås ett ökat anslag på 4 miljoner kronor i syfte
att öka delaktigheten och jämlikheten i kulturlivet.

Inom konstnärsområdet föreslås en väsentligt höjd biblioteksersättning.

Stiftelsen Framtidens kultur har tillförts ca 500 miljoner kronor av lön-
tagarfondsmedel och kan bedömas ha en årlig bidragskapacitet på ca 75 mil-
joner kronor i fast penningvärde. Regeringen har nu förändrat samman-
sättningen av stiftelsens styrelse. Avsikten med detta har varit att stiftelsens
ändamål skall kunna uppfyllas på bästa sätt i enlighet med regeringens
intresse att stärka kulturen i samhället.

Samma besparingskrav som skall gälla för den statliga konsumtionen
föreslås också gälla för den avgiftsfinansierade radion och televisionen.

För närvarande betalas de koncessionsavgifter som erläggs av TV 4 in till
det s.k. rundradiokontot, dit också inkomsterna av TV-avgifter förs. I syfte
att förstärka statsbudgeten bör de avgifter som betalas in efter den 1 januari
1996 i stället redovisas på statsbudgetens inkomstsida. TV-avgiften bör höjas
med 36 kr till 1 476 kr fr.o.m. den 1 januari 1996.

Årets budgetförslag redovisas i verksamhetsområden som avser att ge en
aktuellare och bättre överblick av resursanvändningen inom huvudtiteln än
den tidigare tillämpade indelningen. En motsvarande förändring har genom-
förts i Kulturdepartementets egen organisation med verkan fr.o.m. den
1 januari 1995.

Utgiftsutvecklingen inom Kulturdepartementets område framgår av följande Prop. 1994/95:100
sammanställning (miljoner kronor). Bil 12

	Utgift 1993/94	Anvisat 1994/95	Förslag 1995/96	varav beräknat för juli 95—juli 96	Beräknad besparing 1997'	Beräknad besparing 1998'
A. Särskilda insatser inom kulturområdet	0,3	1,3	9,4	6,3	of	of
B. Arkiv, museer och kulturmiljövård	1 285,6	1 418,2	2 467,0	1 633,9	-21,8	-21,8
C. Konstarterna och det tryckta ordet	2 694,9	2 689,8	4 362,4	2 759,9	-21,1	-21,1
D. Radio och television	44,8	67,3	77,8	51,6	-0,7	-0,7
Totalt för Kulturdepartementet	4 025,6	4 176,6	6 916,6	4 451,7	-43,6	-43,6

'Prisnivå 1995/96

Vid sidan av de ändamål som finansieras över statsbudgeten finansieras
radio och TV i allmänhetens tjänst med TV-avgiftsmedel. För kalenderåret
1996 föreslås att ca 4,8 miljarder kronor (huvudsakligen i 1993 års prisläge)
anvisas för verksamheten.

Vissa internationella kulturfrågor

För riksdagens information redovisas i det följande några aktuella frågor
inom det internationella kultur- och mediesamarbetet på regeringsnivå.

Kultursamarbetet i Norden kommer att påverkas av att tre av de fem
nordiska länderna fr.o.m. den 1 januari 1995 ingår i EU. Nordiska minister-
rådet (kulturministrarna) har uppdragit åt en särskild tjänstemannagrupp att
överväga vilka förändringar i ministerrådets arbetsformer som Nordens
närmare anknytning till EU:s kultursamarbete kan komma att föranleda.
Enligt regeringens mening är det av största vikt att Sverige efter inträdet i EU
aktivt arbetar för att vidmakthålla och utveckla det nordiska kultursamarbetet.
Nordens kulturella gemenskap är en kraftkälla som det är särskilt angeläget att
värna om när länderna väljer olika vägar i det europeiska samarbetet.

Som svenska statens gåva med anledning av Republiken Islands 50-års-
jubileum anvisade den förra regeringen våren 1994 3 miljoner kronor för
främjande av svensk-isländskt samarbete. En beredningsgrupp med såväl
svenska som isländska ledamöter har övervägt rättsliga och organisatoriska
frågor i anslutning härtill. Gruppen har till regeringen överlämnat ett förslag
till stiftelsebildning. Förslaget bereds för närvarande i samråd med Islands
regering.

Sveriges kultursamarbete med de övriga Östersjöländerna har fortsatt att
utvecklas enligt de riktlinjer som antogs vid Östersjöregionens första
kulturministerkonferens i Sverige våren 1993. Nästa kulturministermöte för
regionen beräknas äga rum i Estland hösten 1995. Inför detta möte har

Statens kulturråd fått i uppdrag att genomföra en studie över förekommande
formella och praktiska hinder för ett ökat kulturutbyte mellan Sverige och
andra Östersjöländer. Medel har också anvisats för vissa kulturprojekt inom
ramen för Östersjösamarbetet. Ett gäller kunskapsöverföring till de baltiska
länderna rörande teaterteknik och teateradministration. Ett annat avser
Riksantikvarieämbetets medverkan i byggnadsvårdsutbildning i Baltikum,
Ryssland och Polen. Vidare har bidrag lämnats till uppbyggnad av ett
referensbibliotek vid Östersjöns författar- och översättarcentrum i Visby. I
augusti 1994 anordnade Statens kulturråd på regeringens uppdrag ett kultur-
politiskt seminarium med deltagare från Östersjöländerna över temat Statens
ansvar för kulturen. Den ryska delegationen anmälde sin avsikt att inbjuda till
ett seminarium om staten och konstnärsorganisationerna.

Kultursamarbetet i Europa präglas självfallet i mycket hög grad av skeen-
det inom EU samt förhållandena i Öst- och Centraleuropa.

Sedan juli 1994 har Sverige som inträdesland i EU medverkat i olika EU-
organ som aktiv observatör. I enlighet härmed har Sverige varit representerat
i ministerrådets kulturkommitté. Kommittén har under hösten i huvudsak
arbetat med planering för framtida åtgärder inom kulturområdet mot bakgrund
av den nya artikel om kultur som införts i unionsfördraget. Därvid har kom-
mittén granskat ett förslag från EG-kommissionen som innehåller mål, verk-
samhetsområden och arbetsmetoder inom kulturområdet.

På följande fyra områden förbereder EG-kommissionen särskilda aktions-
program för en kommande femårsperiod. Konstnärliga och kulturella aktivi-
teter med europeisk dimension (Kaleidoscope 2000), böcker och läsning
(Ariane) och dessutom program för kulturarvsfrågor resp, audiovisuella frå-
gor. Kulturkommittén har även behandlat frågan om kulturella aspekter på
samarbetet mellan EU och länderna i Öst- och Centraleuropa

På medieområdet är Sverige sedan tidigare anslutet till MEDIA 95, ett pro-
gram som avser främjande av film- och TV-produktion. Sverige har också
deltagit i överläggningar om ett direktiv om standard för TV-sändningar.
Närmast förestår överläggningar om revision av direktivet (89/552/EG) om
televisionssändningar över gränserna.

EU-initiativ förbereds också rörande koncentration av ägandet i mass-
medierna samt om en samordnad europeisk stödordning för film- och TV-
programproduktion.

Den gemensamma EES-kommittén väntas inom kort fatta beslut om ett
tillägg till EES-avtalet, som ger EFTA-ländema tillträde till kultursamarbetet
inom EU. Regeringen anser det viktigt att de nordiska länderna kan fortsätta
att driva gemensamma kulturfrågor på ett europeiskt plan även om Island och
Norge står utanför EU. Det är därför mycket tillfredsställande att det nu bildas
en formell bas för ett kultursamarbete som omfattar hela EES-området.

I Europarådet fortsätter arbetet med att anpassa kulturverksamheten till de
nya krav som följer av det ökade antalet länder som numera är anslutna till
den europeiska kulturkonventionen. Det kan noteras att Europarådet tillmäter
kultursamarbetet stor betydelse som plattform för rådets strävan att fungera
som en sammanhållande politisk kraft i ett breddat Europa. Denna hållning

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

fastslogs vid ett stats- och regeringschefsmöte i Wien i oktober 1993. Vad
gäller Europarådets löpande kommittéarbete i kultur- och kulturarvsfrågor
hänvisar regeringen till den allmänna redogörelse för ministerkommitténs
verksamhet, som kommer att lämnas senare i vår.

I Europarådets massmediesamarbete fortsätter frågan om mediekoncen-
tration att stå i fokus. En rekommendation om ökad insyn i medieägandet har
antagits. Våldsskildringar i television, public service-radio och television
samt piratkopiering av audiovisuella verk är andra frågor som uppmärk-
sammats på medieområdet. Svenska högskolor medverkar i ett flertal utbild-
ningsprojekt för journalister i öst- och Centraleuropa inom bl.a. Europarådets
ram.

I den svenska samordningskommittén för FN:s kulturårtionde ingår före-
trädare för Statens kulturråd, SIDA, Statens invandrarverk. Statens skolverk,
Ungdomsstyrelsen, Svenska institutet och Svenska unescorådet. Mot bak-
grund av de mål och riktlinjer för årtiondet som fastställts av FN och Unesco
arbetar kommittén eller de i kommittén ingående myndigheterna med såväl
nationellt baserade projekt som internationella samverkansprojekt inom ramen
för ett antal övergripande teman. Insatserna på det nationella planet har främst
gjorts under rubriken Det mångkulturella samhällets möjligheter och problem.
Kommittén har i sin verksamhetsberättelse till regeringen för år 1994 lämnat
en ingående redogörelse för alla de projekt som Sverige genomför eller med-
verkar i inom ramen för kulturårtiondet.

I september 1994 beslutade regeringen att föreslå UNESCO:s världs-
arvskommitté att även uppta hansestaden Visby på världsarvslistan.

Den av Unesco på nordiskt initiativ tillsatta Världskommissionen för kultur
och utveckling har till uppgift är att göra en världsomfattande undersökning
om hur samhällsutveckling och kulturutveckling påverkar varandra. Europa-
rådets kulturkommitté kommer att bidra med en delrapport om den europeiska
situationen. Svensk expertis tar aktiv del i detta arbete, vilket beräknas vara
avslutat under år 1995.

Minskad statlig konsumtion

I enlighet med det effektivitetskrav på statsförvaltningen som kommer till
uttryck i årets budgetförslag när det gäller utgifter för statlig konsumtion, har
förvaltningsanslagen inom Kulturdepartementets område minskats med totalt
ca 74 miljoner kronor för budgetåret 1995/96 (ca 49 miljoner kronor för 12
månader). Regeringen avser att i kommande budgetpropositioner lämna riks-
dagen sådana förslag till anslagsanvisningar att vissa anslagsnivåer till
budgetåret 1998 beräknas sänkas ytterligare.

Vid pris- och löneomräkningen har beaktats att många kulturinstitutioner
har lokaler som är specialanpassade för verksamheten. Därmed begränsas
möjligheten för dessa institutioner att minska eller förändra sitt lokalinnehav.
Kostnaderna för dessa lokaler har därför tagits bort från underlaget för
beräkning av besparingarna på statlig konsumtion.

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

Kravet på besparingar i utgifterna för statlig konsumtion omfattar inte Prop. 1994/95:100
enbart myndigheter utan även sådana centrala verksamheter som till stor del är Bil. 12
statligt finansierade och som bedrivs i form av stiftelser, aktiebolag m.m.
Bakgrunden är att sådana verksamheter jämställs med myndigheter när det
gäller kompensation för pris- och löneutveckling samt beräkning av lokal-
kostnader.

I anpassningen till myndighetssituationen har också ingått att justera
utbetalningen av statsbidraget till månadsvisa utbetalningar. Kompensation
för ränteförluster bör efter en närmare beräkning göras i regleringsbrevet.
Regeringen hemställer därför om riksdagens bemyndigande att göra sådana
justeringar. Det gäller anslagen till Riksteatern, Operan, Dramaten, Riks-
konserter, Nordiska museet, Tekniska museet, Riksutställningar, Dansens
Hus, Voksenåsen, Musikaliska akademien, Arbetets museum, Dansmuseet,
Drottningholms teatermuseum, Millesgården, Thielska galleriet, Föremåls-
vården i Kiruna, Skansen, Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och
litteratur samt Sveriges Dövas Riksförbunds verksamhet för produktion av
videogram på teckenspråk.

För vissa verksamheter har också, på samma sätt som för myndigheterna,
beräknats ett ytterligare utrymme för utgiftsökningar med anledning av
kommande löneavtal. Det gäller Rikskonserter, Nordiska museet, Tekniska
museet och Riksutställningar.

Berörda verksamheter bör nu också tydligare infogas i den nya statliga
budgetstymingsprocessen. Det betyder bl.a. krav på resultatredovisning mot
verksamhetsmål. Regelbunden redovisning till RRV:s riksredovisning bör
genomföras. RRV bör i ökad utsträckning medverka i den årliga revisionen.
Det är regeringens bedömning att denna anpassning av ett stort antal kultur-
institutioner till styrformerna för myndigheter markerar institutionernas cen-
trala kulturpolitiska roll. Det är med denna bakgrund naturligt att anpass-
ningen fullföljs också med hänsyn till kraven på neddragning av den statliga
konsumtionen. Därmed har i princip full jämställdhet införts mellan olika
verksamhetsformer. Regeringen har också för avsikt att pröva de olika verk-
samhetsformernas ändamålsenlighet med hänsyn till de nya styrformerna.

För kulturområdets sakanslag gäller, med vissa undantag, att de betraktas
som bidragsanslag och därmed budgetåret 1995/96 inte blir föremål för någon
priskompensation. Å andra sidan tas heller inte ut någon besparing.

Den statligt stödda regionala kulturverksamheten har hittills från statens
sida erhållit priskompensation samt undantagits från besparingar. Det är dock
rimligt att även dessa verksamheter kan komma att ingå i framtida besparings-
underlag.

RRV.s revisionsberättelse och årliga rapport till regeringen Prop. 1994/95:100

De flesta myndigheterna inom Kulturdepartementets område har denna höst
för första gången lämnat årsredovisningar enligt bestämmelserna i förord-
ningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och anslagsframställ-
ning.

RRV:s revisionsberättelse innehåller ingen invändning för någon myndig-
het utom för Statens konstråd. Bedömningen har skett mot bakgrund av att
det är den första årsredovisning som myndigheterna lämnar. Riksantikvarie-
ämbetet och Statens historiska museer har beviljats dispens från kravet på
resultatredovisning.

RRV redovisar att flera av myndigheterna har haft problem med att formu-
lera verksamhetsmålen per verksamhetsgren så att de senare kan följas upp.
Myndigheterna har också haft svårt att koppla samman kostnader med kon-
kreta verksamhetsmål, verksamhetsgrenar och slutprestationer. Det är enligt
RRV särskilt viktigt att myndigheternas verksamhetsmål utvecklas till nästa
årsredovisning.

RRV anser också att många myndigheter inom Kulturdepartementets om-
råde inte har tillräcklig intem styrning och uppföljning.

Regeringens bedömning av årsredovisningarna

Regeringens genomgång av årsredovisningarna visar att kvaliteten är skiftan-
de. Till en del beror detta på att det är första gången årsredovisningar görs
och till en del på oklarheter i målformuleringarna. Vissa omarbetningar av
målformuleringarna har gjorts vid arbetet med regleringsbreven för budgetåret
1994/95.

Jämförelser med resultaten de senaste fyra budgetåren har skett endast i
något enstaka fall och förordningen (1993:134) om myndigheters anslags-
framställning och årsredovisning har i vissa fall inte följts. Regeringen är
medveten om att detta bl.a. kan bero på att omläggning av redovisningsrutiner
medfört att jämförelser inte kunnat göras bakåt. Regeringen vill emellertid
understryka vikten av att nämnda förordning till fullo följs. Kraven på myn-
digheternas årsredovisningar kommer att skärpas.

Noggranna och fylliga beskrivningar av prestationer och volymer under
budgetåret har gjorts i de allra flesta fall. Redovisning av kvalitet och effekter
är däremot inte så vanligt förekommande. Detta kan bero på att effekterna
inom området är långsiktiga och ofta inte kan redovisas för ett enstaka
budgetår. Myndigheterna bör intensifiera sitt arbete med att ta fram metoder
för redovisning av kvalitet och av verksamhetens effekter.

Inom området förekommer en omfattande bidragsfördelning inom olika
sektorer. Myndigheterna har inte gjort en sammanfattande redovisning för
t.ex. de regionala anslagen. Regeringen anser att det bör göras i fortsätt-
ningen.

Regeringen anser sammanfattningsvis att resultatredovisningarna bör för- Prop. 1994/95:100
bättras till kommande år. Vid genomgångar med myndigheterna planerar Bil. 12
regeringen att diskutera hur detta kan ske. Regeringen kommer också att i
samarbete med myndigheterna ytterligare förbättra verksamhetsmålen när det
gäller tydlighet och uppföljningsbarhet. Regeringen förutsätter att myndig-
heterna genomför åtgärder för att förbättra den interna styrningen och upp-
följningen.

Under myndigheternas anslag görs en redovisning av de enskilda årsredo-
visningarna.

För de centrala verksamheter inom Kulturdepartementets område som be-
drivs i form av stiftelser, aktiebolag m.m. sker en infasning i den statliga mål-
och resultatstymingsprocessen genom att de skall lämna sin första års-
redovisning hösten 1995.

Särskilda lotterimedel

Under budgetåret 1993/94 har ur behållningen av de särskilda lotterier som
anordnats till förmån för konst, teater och andra kulturändamål anvisats
sammanlagt 2 270 000 kr. Medlen har fördelats enligt följande:

2 000 000 kr till Statens kulturråd för fördelning till investeringar m.m.

250 000 kr till investeringar inom kulturmiljövården,

20 000 kr till andra ändamål.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

bemyndigar regeringen att göra tekniska justeringar av anslagen för

den räntekompensation som behöver göras under vissa anslag.

A. Särskilda insatser inom kulturområdet

A 1. Utveckling, internationellt samarbete m.m.

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

1993/94' Utgift

1994/951 Anslag

1995/96 Förslag

291 105

1 345 000

9 459 000

varav 6 306 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

'Reservationsanslaget Internationellt samarbete m.m.

Inom anslaget har beräknats kostnader inom departementets verksam-
hetsområde för utvecklingsarbete avseende bl.a. genomförandet av de nya
styrformerna, svenskt deltagande i det internationella samarbetet och för
bidrag till särskilda insatser inom kulturområdet. Inom anslaget beräknas
även kostnader för svensk medverkan i vissa europeiska utredningsprojekt
samt samarbete inom den s.k. audiovisuella Eureka som under innevarande
budgetår disponeras under anslaget Bidrag till dokumentation av medie-
utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete. Inom anslaget tas vidare upp
de medel som innevarande budgetår står till regeringens disposition under
anslaget Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. Den
behållning som vid utgången av budgetåret 1994/95 kan finnas kvar på de
äldre anslagen bör föras över till anslaget Utveckling, internationellt sam-
arbete m.m. Regeringen beräknar sammantaget anslaget för nästa budgetår till
9 459 000 kr.

Regeringen föreslår att riksdagen

till Utveckling, internationellt samarbete m.m. för budgetåret
1995/96 anvisar ett ramanslag på 9 459 000 kr.

B. Arkiv, museer och kulturmiljövård

Under denna rubrik samlas insatser för att bevara, vårda och visa upp kultur-
arvet. Kännedomen om kulturarvet blir viktigare ju mer omfattande för-
bindelser Sverige får med Europa och den övriga världen. Det är ett demo-
kratiskt krav och en förutsättning för ökad förståelse av vår egen tid att det
kulturella arvet blir tillgängligt för alla och att de historiska sambanden blir
tydliga. Den fysiska miljöns utformning med tillvaratagande av kultur-
historiska värden är väsentlig för människors livskvalitet. Därför är omsorgen
om den byggda miljön, hävdandet av odlingslandskapet och bevarandet av
olika slags kulturmiljöer av stor kulturpolitisk betydelse. Arbetsmarknads-
politiska åtgärder inom kulturmiljövården betyder mycket för att skapa
meningsfull sysselsättning och därmed lindra arbetslöshet.

I sina tilläggsdirektiv (dir. 1994:146) till Kommittén om kulturpolitikens
inriktning (Ku 1993:3) anger regeringen att kommittén i sitt fortsatta arbete
skall lägga särskild vikt vid frågor om kulturarvet och den fysiska miljöns
utformning.

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

Förslaget till statsbudget

Budgetförslaget sammanfattas i följande tabell.

Utgift

1993/94

Anvisat

1994/95

Förslag

1995/96

varav
beräknat
för juli
95—juli 96

Beräknad
besparing
1997'

Beräknad
besparing
1998'

B. Arkiv, museer
och kulturmiljövård

1 285,6

1 418,2

2 466,9

1 633,9

-21,8

'Prisnivå 1995/96

För sysselsättningsinsatser på kulturområdet föreslår regeringen att 235
miljoner kronor ställs till regeringens disposition. Under budgetåret 1995/96
avses medlen huvudsakligen användas till en engångsinsats för att rädda
föremålssamlingar i de statligt stödda museerna. Räddningsaktionen innebär
att samlingar inventeras, gallras, dokumenteras, konserveras och magasine-
ras. Därmed skapas många nya arbetstillfällen. Registreringen bör ske med
digital teknik så att samlingarna i framtiden kan bli mer tillgängliga för
forskare och allmänheten runt om i landet.

Aktionen bör också kunna omfatta andra samlingar, exempelvis arkivalier
vid de statligt stödda arkiven eller samlingar inom hemslöjdens område.

Medlen skall även kunna användas för andra angelägna sysselsättnings-
insatser m.m. inom kultur- och kulturmiljöområdet.

Vissa ytterligare åtgärder föreslås inom museiområdet.

För flyttning av Kungl. Myntkabinettet till Slottsbacken i Stockholm och
för etablering av ett ekonomiskt-historiskt museum där bör 6 miljoner kronor
anvisas.

För att täcka vissa extrakostnader vid förhyrning av ett centralförråd bör Prop. 1994/95:100
Statens konstmuseer tillföras ett engångsbelopp om 6,4 miljoner kronor. Bil. 12

Arkitekturmuseets inflyttning i nya lokaler förutsätter ett visst resurs-
tillskott. Anslaget bör därför öka med 1 miljon kronor.

Utvecklingen inom det informationstekniska området ger nya möjligheter
att ge ut verk som t.ex. uppslagsböcker på det medium som kallas CD-ROM.
Svenskt biografiskt lexikon föreslås få ett engångsanslag om 1,8 miljoner
kronor för att med hjälp av denna teknik öka tillgängligheten och spridningen
av lexikonet.

En höjning av anslaget till Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund
med 500 000 kr föreslås för marknadsföring av hemslöjden.

Den förstärkning av kulturmiljövården vid länsstyrelserna som har inletts
under innevarande budgetår, bör fortsätta. Nu föreslås - genom en över-
föring av 3,5 miljoner kronor från kulturbudgeten till Civildepartementets
huvudtitel - en ytterligare förstärkning för att bl.a. möjliggöra en fortsatt
decentralisering av ärenden inom kulturmiljövården.

Vidare föreslås att anslaget till Krigsarkivet skall föras över från Försvars-
departementets huvudtitel till kulturområdet.

Liksom tidigare år fortsätter leveranserna av arkiv från de olika statliga
arkivbildarna till Riksarkivet och Landsarkiven. Till följd av den överens-
komna fördelningen av kostnadsansvaret har sektorn därför tillförts 2,7 mil-
joner kronor för fortsatt mikrofilmning av kyrkoskrivningshandlingar och 1,3
miljoner kronor för mottagande av arkivleveranser från vissa arkivbildare.

Handläggningen av vissa hantverksfrågor överfördes för tre år sedan från
Näringsdepartementet till Utbildningsdepartementet, under vilket kultur-
området då sorterade. Erfarenheten av de gångna åren har dock visat att
hantverksfrågoma bör hanteras i anslutning till övriga småföretagsfrågor.
Därför bör frågorna återföras till Näringsdepartementet.

Vissa frågor om kultur- och arbetsmarknadspolitik

Vården av kulturarvet finansieras i betydande omfattning inom ramen för
arbetsmarknadspolitiken. Som anmäldes i 1994 års budgetproposition (prop.
1993/94:100 bil. 12 s. 11) arbetar en interdepartemental arbetsgrupp, med
representanter för Kultur- och Arbetsmarknadsdepartementen, med att följa
frågor som är av gemensamt intresse för kultur-, arbetsmarknads- och
regionalpolitik. Arbetsgruppen har under året koncentrerat sitt arbete på
frågor om lönebidragsanställningar vid vissa kulturinstitutioner, försöks-
verksamhet med s.k. kulturvårdsföretag samt vissa frågor om kulturarbets-
förmedlingar. Arbetsgruppen kommer att fortsätta sitt arbete.

Lönebidrag

Vid behandlingen av 1993 års budgetproposition fastslog riksdagen (prop.
1992/93:100, bil. 12, bet. 1992/93:KrU 17, rskr. 1992/93:249) att medel från
Arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel skulle överföras bl.a. till Kultur-

departementets huvudtitel för att ge vissa kulturinstitutioner med hög andel
lönebidragsanställd personal incitament till att fortsatt anställa arbetshandi-
kappade. Budgeteringen innebar samtidigt att en mer rättvisande bild av
statens kostnader för dessa kulturinstitutioner erhölls.

Arbetsmarknadsstyrelsen har, som mer ingående presenteras i Arbets-
marknadsdepartementets bilaga till föreliggande budgetförslag, redovisat
reformens utfall under det första budgetåret. Myndigheten konstaterar därvid,
att av de 50 miljoner kronor som tilldelats kulturinstitutionerna för budgetåret
1993/94 har 33 254 659 kr eller 66,5 % kunnat utnyttjas för sitt ändamål.
Skillnaden mellan tilldelade medel och utnyttjade varierar mellan institu-
tionerna. Störst är skillnaden för de centrala museerna i Stockholm, men
också Riksarkivet och landsarkiven har stora skillnader. Flera av arkiven har
dock aviserat att man genom nyanställningar kommer att utnyttja en större
andel av de medel man tilldelats.

Regeringen bedömer att det finns anledning att under våren 1995 följa upp
hur medlen utnyttjats under budgetåret 1994/95.

Försöksverksamhet med kulturvårdsföretag

Sedan några år har en försöksverksamhet med s.k. kulturvårdsföretag bedri-
vits under arbetsgruppens ledning. Försöket innebär att arbetsuppgifter från
centrala kulturinstitutioner förläggs till arbetsmarknadspolitiskt och regional-
politiskt prioriterade områden. Större delen av kostnaderna för uppdragen har
finansierats med projektmedel från Arbetsmarknadsdepartementet.

Enligt riksdagens beslut (prop. 1993/94:140 s. 135, bet. 1993/94:AU13
rskr. 1993/94:399) förlängs försöksverksamheten i ytterligare två år samtidigt
som den utvidgas till att omfatta flera kulturinstitutioner och flera kulturvårds-
företag i gles- och landsbygdsområden. Den fortsatta försöksverksamheten
administreras av NUTEK. Den kompetens och det kontaktnät som finns
hos den interdepartementala arbetsgruppen skall tas till vara under försöks-
perioden.

Byggnads- och kulturmiljövård

Riksdagen har beslutat (prop. 1994/95:25, bet. 1994/95:FiU 1, rskr
1994/95:145) om sysselsättningsinsatser inom kulturmiljövården för 75
miljoner kronor.

Inom kulturmiljöområdet finns många småskaliga projekt som kan sättas i
gång relativt snabbt och ge omedelbara sysselsättningseffekter. De kan också
ges en spridning över landet. De föreslagna extra medlen kommer uppskatt-
ningsvis att kunna leda till närmare 400 nya arbeten för olika yrkeskategorier
inom främst renoverings- och upprustningsverksamheten. Beslut om stöd får
sedan budgetåret 1993/94 fattas av länsstyrelsernas kulturmiljöenheter.

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

Icke-statliga kulturlokaler

Riksdagen har också beslutat (prop. 1994/95:25, bet. 1994/95:FiUl, rskr
1994/95:145) om stöd till icke-statliga kulturlokaler med 50 miljoner kronor.
Enligt Boverket, som handlägger stödet, finns det ett stort antal ansökningar
som kan realiseras med kort varsel. Projekten beräknas ge upphov till drygt
400 årsarbeten inom byggsektorn.

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

Arkiv m.m.

B 1. Riksarkivet, landsarkiven och Krigsarkivet

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

152 183 102

194 228 000

328 926 000

varav 218 575 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Målen för den statliga arkivverksamheten finns angivna i arkivlagen
(1990:782, prop. 1989/90:72, bet. 1989/90: KrU29, rskr. 1989/90:307) och
kan sammanfattas så att myndigheternas arkiv utgör en del av det nationella
kulturarvet och att dessa arkiv skall hanteras så att de tillgodoser:

- rätten att ta del av allmänna handlingar,

- behovet av information för rättskipningen och förvaltningen,

- forskningens behov.

Riksarkivet, landsarkiven och Krigsarkivet

Riksarkivet och landsarkiven är statliga arkivmyndigheter med det särskilda
ansvar för den statliga arkivverksamheten och för arkivvården i landet som
framgår av arkivlagen (1990:782), arkivförordningen (1991:446) samt av
förordningen (1991:731) med instruktion för Riksarkivet och landsarkiven. I
de statliga arkivmyndigheternas uppgifter ingår att vara arkivdepåer, att
främja forskning och att på begäran ge kommunala myndigheter och enskilda
råd i arkivfrågor.

De sju landsarkiven i Uppsala, Vadstena, Visby, Lund, Göteborg, Härnö-
sand och Östersund är regionala arkivmyndigheter. I Stockholms län fullgörs
landsarkivfunktionen av Stockholms stadsarkiv.

Riksarkivet har i sin årsredovisning redovisat verksamheten vid Riks-
arkivet, de sju landsarkiven samt Stockholms stadsarkiv på verksam-
hetsgrenarna Att arbeta för en god arkivhantering, Bevara och vårda samt
Tillgängliggöra. Som särskilda verksamheter redovisas därutöver Svenskt
diplomatarium, Glossarium till medeltidslatinet i Sverige, Undersökning av
medeltida pergamentsomslag samt Heraldisk verksamhet.

De övergripande målen för Riksarkivet lades fast vid arkivlagens tillkomst.
Utöver detta är även den fortsatta utbyggnaden av Riksarkivets och lands-
arkivens depåkapacitet en central uppgift. I Riksarkivets uppdrag har bl.a.
ingått att utveckla en långsiktig plan för försöijningen av arkivdepåer samt att
utveckla metoder för tillämpning av det system för finansiering av depå-
utbyggnad genom resurstillskott vid arkivleveranser som infördes den 1 juli
1993.

Under verksamhetsgrenen Att arbeta för en god arkivhantering redovisas
projektet att under perioden 1992-1995 besöka samtliga statliga myndigheter
för att följa upp arkivlagens tillkomst. Under budgetåret 1993/94 skedde
1615 besök och inspektioner vid statliga myndigheter. Vid en sammanvägd

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

2 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12

kvalitetsbedömning av skicket på arkiven hos de undersökta myndigheterna Prop. 1994/95:100
har ca 15 % bedömts ha en god arkivvård, ca 55 % ha en tillfredsställande Bil. 12
arkivvård medan ca 30 % bedöms ha en dålig arkivvård. De största bristerna
hänför sig till det moderna ADB-materialet. Hos myndigheter inom kriminal-
vården och arbetsmarknadsverket samt hos försäkringskassor, skogsvårds-
styrelser och allmänna advokatbyråer är läget sämre än hos genomsnitts-
myndigheten. Riksarkivet kommer med ledning av detta att arbeta för att för-
bättra arkivvården hos dessa myndigheter.

Genom en god arkivhantering skapas väl strukturerade och redovisade
arkiv hos myndigheterna. Effekten av detta blir, enligt Riksarkivets bedöm-
ning, att informationen i arkiven på kort sikt snabbt blir tillgänglig för den
som söker information samt på lång sikt möjlig att bevara och tillhandahålla
till allmänhet och forskare.

Under verksamhetsgrenen Bevara och vårda redovisar Riksarkivet arkiv-

beståndet hos Riksarkiven och landsarkiven:

Innehåll	Beståndens storlek 1 juli 1993	Beståndens storlek 1 juli 1994
Papper, hyllmeter	283 000	296 000
Kartor, ritningar (enheter)	uppgift saknas	488 500
Rullar mikrofilm	90 000	95 300
ADB-upptagningar (enheter)	20 700	21 944
därav enskilda arkiv (i %)	15	15

Enligt en undersökning som Riksarkivet utförde år 1994 är, med något
undantag, skicket på dessa samlingar gott eller tillfredsställande. ADB-
materialet som är levererat under senare år är i gott skick medan den äldre
mikrofilmen behöver omfattande, resurskrävande, åtgärder för att kunna
säkras för framtiden.

Riksarkivet prioriterar uppbyggnaden av nya depåer. Effekten av nya och
bättre arkivlokaler hos arkivmyndigheterna blir att myndigheternas lokal-
behov minskar samtidigt som arkivbestånden blir mer lättillgängliga.

För verksamhetsgrenen Tillgängliggöra har arbetet i hög grad inriktats på
att med hjälp av ADB-teknik öka tillgängligheten i arkivbestånden. Alla i
Riksarkivet förvarade arkiv har nu registrerats i arkivinformationssystemet
ARKIS. Även de flesta landsarkivens bestånd har registrerats i ARKIS.
Enskilda arkiv har registrerats i ett Nationalregister, REA. Den nationella
arkivdatabasen - NAD - har tagits fram i en preliminär CD-version.

Under budgetåret 1993/94 registrerades 103 854 forskarbesök. De två
föregående budgetåren var forskarbesöken 71 250 resp. 79 200. Budgetåret
1993/94 lånades 147 983 arkivvolymer ut till forskare på besök i arkiven,
och under de två föregående budgetåren var utlåningen 127 011 resp.
138 411.

En utvärdering av Riksarkivets forskarservice skedde i januari 1994
genom Sveriges släktforskarförbund. Utvärderingen var huvudsakligen posi-
tiv men där framfördes önskemål om bl.a. ökat öppethållande.

Effekten av att ny teknik alltmer utnyttjas bedömer Riksarkivet blir att nya
kategorier har kunnat använda arkiven, att tillgängligheten ökar samt att
arkiven genom detta i större utsträckning har blivit en allmänt erkänd del av
det svenska kulturarvet.

Anslagssparandet uppgår till 23 843 000 kr, vilket utgör ca 12 % av det
tilldelade ramanslaget. Merparten av dessa medel är avsedda att täcka de
planerade, övergångsvisa, dubbla hyreskostnader och transportkostnader
m.m. som uppstår när Riksarkivet och landsarkiven bygger ut och förbättrar
sina arkivdepåer. I anslagsparandet ingår även intäkter från Svensk Arkiv-
information i Ramsele (SVAR). Dessa medel finansierar bl.a. det kommande
budgetårets verksamhet vid SVAR.

RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar. I en särskild
revisionsrapport påpekas dock att Riksarkivet bör prioritera den interna
kontrollen och uppföljningen av den ekonomiska redovisningen, särskilt
avseende landsarkivens verksamhet.

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

Krigsarkivet

Krigsarkivet är arkivmyndighet för de myndigheter som hör till Försvars-
departementet.

Krigsarkivet skall verka för god arkivvård hos myndigheterna, bevara och
vårda arkiv i Krigsarkivet samt göra arkiv tillgängliga för kultur, forskning
och offentlig insyn.

I regleringsbrevet för budgetåret 1993/94 anges som uppdrag att Krigs-
arkivet skall utveckla ett system för redovisning av de olika verksamhets-
grenarnas resultat uttryckt i kostnad per prestation så att jämförelse kan göras
dels över tiden, dels mellan olika prestationer.

Etablerande av en landsarkivsfunktionför Värmlands län

Till följd av förslaget i 1994 års budgetproposition (prop. 1994/95:100 bil.
12 s. 68-69) att låta Värmlandsarkiv i Karlstad fullgöra uppgiften att vara
landsarkiv för Värmlands län uppdrog regeringen den 27 januari 1994 åt
Riksarkivet att förhandla med landstinget i Värmland om etablerande av en
särskild landsarkivfunktion för Värmlands län. I uppdraget ingick att före
utgången av maj månad 1994 inkomma med förslag till avtal. Förhand-
lingarna har dock dragit ut på tiden och Riksarkivet har den 2 november 1994
meddelat att förhandlingarna kommer att kunna slutföras först efter det att
landstinget fattat beslut i frågan.

Landsarkiv i Jönköping

Företrädare för Jönköpings läns landsting, Jönköpings kommun, Länsstyrel-
sen i Jönköpings län och Göta hovrätt har till Kulturdepartementet redovisat
förslag till inrättande av ett landsarkiv i Jönköping.

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

Regeringens överväganden

Riksarkivet och landsarkiven

Riksarkivets resultatredovisning i årsredovisningen är välstrukturerad och ger
en överskådlig och samtidigt noggrann beskrivning av arkivverksamheten.

Regeringen konstaterar att Riksrevisionsverket inte haft någon erinran i
revisionsberättelsen avseende Riksarkivet och landsarkiven.

Riksrevisionsverket har i en rapport uppmärksammat Riksarkivet på
behovet av att prioritera den interna kontrollen och uppföljningen av den
ekonomiska redovisningen. Regeringen finner det vara angeläget att Riks-
revisionsverkets synpunkter beaktas.

Sammantaget innebär bedömningen att de riktlinjer som på grundval av
1992 års fördjupade anslagsframställning lades fast i 1993 års budget-
proposition bör gälla även för den treåriga budgetcykelns tredje budgetår
1995/96.

Krigsarkivet

Regeringen har för avsikt att till den 1 juli 1995 organisera Riksarkivet så att
Krigsarkivet, som en enhet i Riksarkivet, fortsatt kan verka för de myn-
digheter som hör till Försvarsdepartementet. Motiven härför redovisas i
Försvarsdepartementets bilaga.

Årsredovisningen visar att verksamheten bedrivits i enlighet med de mål
som angivits. Sammantaget innebär regeringens bedömning att nuvarande
inriktning på verksamheten bör gälla även för budgetåret 1995/96.

Fortsatt utbyggande av landsarkivorganisationen

Den i föregående budgetproposition redovisade etableringen av en landsarkiv-
funktion i Värmlands län bör kunna ske under år 1995. Det ankommer på
Riksarkivet som sektorsansvarig myndighet att samlat överblicka och bedöma
eventuella behov av en ytterligare utbyggnad av landsarkivorganisationen.
Finansieringen av sådana förändringar får ske inom de resursramar myndig-
heten disponerar.

Anslagsberäkningar

Riksarkivet, landsarkiven och Krigsarkivet omfattas av regeringens sparkrav
på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats
ned med 5 763 000 kr.

För den fortsatta mikrofilmningen och överföringen till landsarkiv av
folkbokföringshandlingar beräknas ytterligare 2 700 000 kr.

För mottagande av arkivleveranser från bl.a. tingsrätter, löntagarfonderna,
Byggnadsstyrelsen, Postverket, Vägverket, Statens provningsanstalt och
länsstyrelser beräknas 1 337 000 kr.

Bidraget till Riksarkivets nämnd för enskilda arkiv bör föras upp med
oförändrat 8 092 000 kr.

Regeringen föreslår att Riksarkivet, landsarkiven och Krigsarkivet för
nästa budgetår beviljas en låneram i Riksgäldskontoret på 40 577 000 kr.

Kompensation har beräknats för i statliga kollektivavtal avsatta medel för
särskilda åtgärder inom kulturområdet.

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Riksarkivet, landsarkiven och Krigsarkivet för budgetåret
1995/96 anvisar ett ramanslag på 328 926 000 kr.

B 2. Språk- och folkminnesinstitutet

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

25 859 975

29 745 000

43 682 000

varav 29 196 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Språk- och folkminnesinstitutet har till uppgift att samla in, bevara, veten-
skapligt bearbeta och ge ut material om dialekter, personnamn, ortnamn, folk-
minnen, visor, folkmusik och den svenska jazzens historia. Vidare skall insti-
tutet avge yttranden i ärenden om fastställande av ortnamn och granska för-
slag till namn på allmänna kartor.

De övergripande målen för institutet är att på vetenskaplig grund öka kun-
skaperna om ortnamn, dialekter och folkminnen m.m. i Sverige samt att vid-
makthålla, levandegöra och sprida detta kulturarv.

Språk- och folkminnesinstitutet har i sin årsredovisning redovisat verk-
samheten i delområdena insamling, bearbetning, forskning och spridning.
Myndigheten, som tidigare hade namnet Dialekt- och ortnamnsarkiven samt
svenskt visarkiv, omorganiserades den 1 juli 1993. Omorganisationen inne-
bär bl.a. att en heltidsarbetande chef för verksamheten har anställts. I väntan
på den nye direktörens tillträde, som skedde först under september 1994, har
många viktiga beslut fått skjutas upp, bl.a. tillsättandet av fyra av sammanlagt

åtta enhetschefer. Ställningstaganden och preciseringar av den förändrade
verksamhetsinriktningen har också måst anstå. Resultatredovisningen inne-
håller bl.a. av detta skäl mycket litet information av uppnådda resultat och
mer en redovisning av hur denna redovisning skall kunna göras i framtiden.
Under budgetåret har dock ett betydelsefullt pilotprojekt att digitalisera en del
av ortnamnssamlingama satts i gång. Faller detta väl ut kommer det att följas
av en satsning på digitalisering av hela ortnamnsmaterialet på ca nio miljoner
sedesblad. För finansiering räknar institutet med stöd från bl.a. Länsarbets-
nämnden i Gävleborgs län.

Anslagssparandet uppgår till 3 234 089 kr, vilket utgör ca 11 % av det
tilldelade anslaget.

RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar. I en revi-
sionspromemoria påpekar RRV dock att resultatredovisningen bör förbättras.

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

Regeringen konstaterar att RRV gjort bedömningen att Språk- och folk-
minnesinstitutets årsredovisning i allt väsentligt är rättvisande. Regeringen
instämmer vidare i RRV:s påpekanden i en särskild revisionspromemoria att
resultatredovisningen som helhet mera har karaktär av en verksamhets-
berättelse än en redovisning av faktiskt uppnådda resultat. Med hänsyn bl.a.
till att myndigheten omorganiserats den 1 juli 1993 och att ny direktör inte
utsetts förrän drygt ett år senare har regeringen, liksom RRV förståelse för att
institutet inte lämnat en fullödig resultatredovisning. Institutet uttrycker i
årsredovisningen en vilja att utveckla resultatredovisningen och ger också
exempel på möjliga vägar att göra detta. Regeringen förutsätter att årsredo-
visningen för innevarande budgetår görs i enlighet med gällande regler.

Slutsatser

Sammantaget innebär regeringens bedömning att de riktlinjer som lades fast i
1993 års budgetproposition bör gälla även för budgetåret 1995/96.

Språk- och folkminnesinstitutet omfattas av regeringens sparkrav på
utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned
med 1 487 000 kr. Med anledning av att fastighetsdatareformens arbete
avslutas med utgången av innevarande budgetår, minskas anslaget med
300 000 kr, vilket är återstoden av de medel som anvisats för detta ändamål.
Regeringen föreslår att institutet får utöka sin nuvarande låneram i Riksgälds-
kontoret med 665 000 kr. Den sammanlagda låneramen uppgår därmed till
2 265 000 kr.

Kompensation har beräknats för i statliga kollektivavtal avsatta medel för
särskilda löneåtgärder inom kulturområdet.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Språk- och folkminnesinstitutet för budgetåret 1995/96 anvisar ett
ramanslag på 43 682 000 kr.

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

B 3. Svenskt biografiskt lexikon

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

2 764 438

3 404 000

6 981 000

varav 4 635 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Svenskt biografiskt lexikon har till uppgift att fortsätta och slutföra utgi-
vandet av verket Svenskt biografiskt lexikon. Detta är också myndighetens
övergripande mål.

Svenskt biografiskt lexikon har upprättat sin årsredovisning helt enligt
gällande regler. Av resultatredovisningen framgår att verksamheten inom
Svenskt biografiskt lexikon utgör en verksamhetsgren. För denna har målet
lagts fast att med gällande vetenskapliga kvalitet ge ut minst ett band vartannat
år, dvs. ca 2,5 häften per år.

Under budgetåret 1993/94 har två häften producerats. Detta är något
mindre än vad som tidigare kalkylerats, vilket huvudsakligen beror på att i
häftena ingår större artiklar om vissa personer. Dessa artiklar har krävt mer
arbete och utrymme än normalt. Redaktionen bedömer dock att denna för-
skjutning inte påverkar målet att slutföra lexikonet till år 2015. Sedan budget-
året 1990/91 har priset för lexikonet ökat med ca 8-10%. Ett häfte kostar nu
137:50 kr och ett band 812:50 kr. Lexikonet har ca 900 prenumeranter,
huvudsakligen svenska och utländska bibliotek.

Anslagssparandet uppgår till 405 562 kr, vilket utgör ca 12 % av det
tilldelade ramanslaget.

RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

Årsredovisningen för Svenskt biografiskt lexikon visar att utgivningen i stort
sett sker i enlighet med det uppsatta målet om en utgivning av ca 2,5 häften
per år. Utgivningen är nu inne på bokstaven P. Även om en mindre försening
inträffat till följd av att de senaste häftena innehåller artiklar som krävt större
utrymme och mer tid än normalt, bör detta inte påverka slutmålet att färdig-
ställa lexikonet till år 2015. Det är enligt redaktionen känt att lexikonet
utnyttjas i många olika syften. Bland annat använder forskare inom skilda
discipliner lexikonet vid arbete med avhandlingar. Även person- och släkt-
forskare använder sig av lexikonet. Regeringens bedömning är att lexikonet

har ett värde för forskningen på alla nivåer och att lexikonet i sin nuvarande Prop. 1994/95:100
utformning ges ut till en rimlig kostnad. Bil. 12

CD-ROM

Informationsteknologin ger nya möjligheter att ge ut verk som t.ex. uppslags-
böcker på det medium som kallas CD-ROM. Genom detta ges möjligheter att
på en skiva lagra mycket stora textmassor, bilder m.m. Med de särskilda CD-
ROM-spelama kan man snabbt söka och få fram de uppgifter som efter-
frågas. Utbudet och försäljningen av skivor och spelare ökar nu kraftigt.
Regeringen anser att Svenskt biografiskt lexikon är lämpligt att överföra till
CD-ROM. Därigenom skulle tillgängligheten och spridningen av lexikonet
kunna öka. Givetvis bör man också kunna räkna med att detta framdeles leder
till ökande intäkter i verksamheten. För genomförandet föreslår regeringen att
som en engångsanvisning 1,8 miljoner kronor ställs till redaktionens för-
fogande för att vidta de åtgärder som behövs för utgivning av lexikonet på
CD-ROM-skiva.

Slutsatser

Sammantaget innebär regeringens bedömning att de riktlinjer som lades fast i
1993 års budgetproposition bör gälla även för budgetåret 1995/96. Rikt-
linjerna utökas dock med ett krav om att ge ut lexikonet på CD-ROM.

Svenskt biografiskt lexikon omfattas av regeringens sparkrav på utgifter
för statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med
170 000 kr. Kompensation har beräknats för i statliga kollektivavtal avsatta
medel för särskilda löneåtgärder inom kulturområdet.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Svenskt biografiskt lexikon för budgetåret 1995/96 anvisar ett
ramanslag på 6 981 000 kr.

Museer m.m.

Centrala museer

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

De centrala museernas verksamhet redovisas samlat under denna rubrik.
Medlen beräknas under två anslag, Centrala museer: Myndigheter och Centra-
la museer: Stiftelser.

För de centrala museer som är statliga myndigheter anges de övergripande
målen för verksamheten i följande bestämmelser: förordningen (1988:1131)
med instruktion för Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer,
förordningen (1988:677) med instruktion för Statens konstmuseer, förord-
ningen (1994:1369) med instruktion för Livrustkammaren, Skoklosters slott
och Hallwylska museet, förordningen (1988:1249) med instruktion för
Naturhistoriska riksmuseet, förordningen (1990:571) med instruktion för
Statens sjöhistoriska museer, förordningen (1988:1185) med instruktion för
Folkens museum - etnografiska, förordningen (1988:1186) med instruktion
för Arkitekturmuseet samt förordningen (1988:1184) med instruktion för
Statens musiksamlingar.

För stiftelserna Nordiska museet och Tekniska museet gäller stadgar som
har fastställts av regeringen den 7 juni 1990 resp, den 24 juni 1993. Finan-
sieringen av verksamheten vid Tekniska museet regleras i ett mellan staten
och stiftarna den 3 maj 1989 träffat avtal.

Statens historiska museum, Statens konstmuseer, Naturhistoriska riks-
museet, Folkens museum - etnografiska samt Nordiska museet har vart och
ett inom sitt verksamhetsområde uppgiften att vara ansvarsmuseum.

Årsredovisningar

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer

Statens historiska museer redovisar verksamheten för Statens historiska
museum, Kungl. myntkabinettet, Medelhavsmuseet och Institutionen för
konservering fördelat på verksamhetsgrenarna Samlingar, Publik verksamhet
och vård.

Beträffande samlingarna har Statens historiska museum prioriterat arbetet
med fyndhantering. Trots detta ökar ärendebalansen på grund av den stora
tillväxten. Närmare 50 000 föremål registrerades under året. Genom ett alu-
projekt för ungdomspraktikanter har 12 ton ben flyttats till fjärrmagasin. Den
osteologiska uppdragsverksamheten ökade med 25 %.

Kungl. myntkabinettet har utfört en grov totalinventering av föremåls-
beståndet och har deltagit i internationella projekt.

På Medelhavsmuseet har äldre samlingar ordnats upp, främst Cypern- och
Egyptensamlingama. Fackinformation till allmänheten i form av föremåls-
bedömning och kunskapsförmedling har varit omfattande och krävt stora
resurser.

Beträffande den publika verksamheten har på Statens historiska museum
utställningen Den svenska historien pågått under hela året. Den har haft

310 000 besökare under utställningsperioden. Nordiska museet har för
samma tid redovisat ett besöksantal om 515 484 personer. Sammanlagt i
landet har Den svenska historien besökts av ca 2,25 miljoner personer när
man även räknar in länsmuseernas utställningar. Det nya Guldrummet har
planerats. Tre svenska vandringsutställningar har producerats och en Los
vikingos-utställning för Latinamerika. Antalet besök har ökat med 50 %
jämfört med året innan.

Kungl. myntkabinettet har producerat utställningen Trumf på hand. Man
har haft 21 000 besökare - en ökning med 31 % jämfört med året innan.
Fyra publikationer har givits ut. Planeringen av nya lokaler på Slottsbacken
har varit den mest resurskrävande arbetsuppgiften under året.

Medelhavsmuseet har kompletterat basutställningama och producerat fyra
tillfälliga utställningar. Man har haft en omfattande programverksamhet.
Museet hade 39 000 besökare, vilket är en minskning med 24 %.

Anslagssparandet uppgår till 7 665 823 kr, vilket utgör ca 11,1 % av det
tilldelade anslaget. Basutställningen Svenska folkets guldrum färdigställdes i
oktober och de största kostnaderna för denna utföll i september och oktober
1994.

Statens historiska museer har medgivits dispens från kravet att redovisa
verksamhetens resultat i förhållande till verksamhetsmålen. Undantaget är
föranlett av att en förändring av myndighetens redovisningssystem och verk-
samhetsindelning pågår.

RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar.

Statens konstmuseer

Statens konstmuseer redovisar verksamheten för Nationalmuseum, Moderna
museet och Östasiatiska museet fördelat på verksamhetsgrenarna Utställ-
ningar, Övrig konstbildningsverksamhet och Samlingarna.

Statens konstmuseer har under budgetåret producerat 34 utställningar, var-
av en vandringsutställning. Det totala antalet besökare var år 1993 samman-
lagt 961 353 vilket kan jämföras med 1 203 531 år 1992 (Carl Larsson-
utställningen på Nationalmuseum höjde besökarantalet), 959 410 år 1991
samt 1 040 424 år 1990. Utställningen Solen och Nordstjärnan sågs av
130 000 besökare på Nationalmuseum i Stockholm under hösten 1993 och
av 90 000 besökare i Paris under våren och sommaren 1994.

Under Övrig konstbildningsverksamhet redovisas en betydande pedago-
gisk verksamhet. Bland annat har sammanlagt ca 3 000 visningar genom-
förts, varvid särskilt kan noteras att andelen visningar för skolbarn vid
Nationalmuseum har ökat. Totalt ca 8 500 konstföremål är utdeponerade till
ca 700 myndigheter och förvaltningar. Den mest omfattande depositionen
under året består av ca 150 konstverk som utgör stomme till basutställningen
vid Bildmuseet i Umeå.

Beträffande Samlingarna redovisar myndigheten att ett nytt högklassigt
centralförråd för samlingarna har förhyrts.

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

Den ianspråktagna krediten uppgår till 854 000 kr.

RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar.

Naturhistoriska riksmuseet

Naturhistoriska riksmuseet redovisar sin verksamhet fördelad på verksam-
hetsgrenarna Samlingar, Forskning och Kunskapsspridning.

I verksamhetsgrenen samlingar ingår att vårda, utöka och registrera
museets samlingar som nu uppgår till ca 18 miljoner föremål (växter, djur,
fossil, mineral m.m.). Myndigheten redovisar bl.a. att det nya underjordiska
magasinet för spritlagda samlingar har färdigställts. I samband härmed har
omfattande registreringsarbeten m.m. skett med denna del av samlingarna.

Verksamhetsgrenen/orjÅtnrng arbetar för att utveckla forskning och lång-
siktigt bygga upp kunskap inom zoologi, botanik, paleontologi och geologi
och därvid inom de biologiska områdena särskilt främja forskning som utgör
grund för kunskap om den biologiska mångfalden. För verksamhetsgrenen
redovisas slutprestationer i form av publicerade rapporter såväl vetenskapliga
som populära, skilda former av vetenskaplig service, undervisning och hand-
ledning.

Under kunskapsspridning redovisar museet arbete med utformande av tre
nya basutställningar samt att 14 tillfälliga utställningar och 2 vandringsutställ-
ningar visats. Antalet besökare var 289 000 varav 42 % barn, 42 % vuxna
samt 16 % pensionärer och studerande.

För Omniteatem - Cosmonova - var besökarantalet 625 000.

Anslagssparandet uppgår till 1 235 000 kr, vilket utgör ca 1 % av det
tilldelade anslaget.

RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar.

Folkens museum - etnografiska

Folkens museum redovisar sin verksamhet fördelad på verksamhetsgrenarna
Dokumentation, Vetenskap, Utställningar, Information och Undervisning.

För verksamhetsgrenen dokumentation redovisas ett flertal prestationer.
T.ex. har 21 000 föremål hanterats av magasinsenheten och 1 600 förfråg-
ningar eller besök har handlagts vid biblioteksenheten. Under verksamhets-
grenen vetenskap ges en mera deskriptiv beskrivning. För utställningar redo-
visas 11 producerade utställningar varav 2 vandringsutställningar. Informa-
tionsverksamheten redovisar 150 publika program, 350 programtimmar samt
därutöver publikationsverksamhet. Undervisningsverksamheten redovisar ca
1 300 visningar där bl.a. närmare 30 000 skolelever deltagit. Av dessa utgör
5 000 barn i glesbygdsskolor som nåtts av programmet Museet kommer till
skolan.

Den ianspråktagna krediten uppgår till 539 000 kr.

RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar.

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet

Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet redovisar sin
verksamhet fördelad på verksamhetsgrenarna Utåtriktad verksamhet, Forsk-
ning och bearbetning resp. Vård och konservering.

Myndigheten presenterar sin årsredovisning så att varje delmuseums profil
betonas men även mer samlat i form av en detaljerad redovisning med ned-
brutna verksamhetsgrenar vari redovisas verksamhetsmål, resultatmått och
prestationer. Sammanfattningsvis konstaterar myndigheten, att med en per-
sonal på 49 årsarbetskrafter har 16 utställningar genomförts och 4 publika-
tioner framställts, 180 000 besökare har tagits emot, 349 föremål har lånats
ut till 30 utställningar, 1 700 föremål har vårdats och 341 har konserverats.

Fyra av de utställningar som producerats är samarbetsprojekt, varav tre
med parter utanför Sverige, i Finland, Estland och Tyskland. Över 17 000
skolelever har besökt de tre museerna. I och utanför Stockholm har 14
programpunkter arrangerats vid vilka ytterligare 13 500 barn deltagit. Bar-
nens riddarklubb - Sveriges första museiförening för barn - har ökat sitt
medlemsantal med 12 %.

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

Besöksutveckling

	1989/90	1990/91	1991/92	1992/93	1993/94
Livrustkammaren	114 493	111 577	104 654	134 219	100 236
Skoklosters slott	38 182	31 881	32 775	36 407	41 590
Hallwylska museet	44 186	45 246	40 308	56 372	38 221
Summa	196 861	188 704	177 737	226 998	180 047

Besökarantalet 1992/93 var ovanligt högt beroende på spektakulära utställ-
ningar på såväl Livrustkammaren som Hallwylska museet.

Anslagssparandet uppgår till 1 466 000 kr, vilket utgör ca 5 % av det till-
delade anslaget.

RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar.

Statens sjöhistoriska museer

Statens sjöhistoriska museer redovisar sin verksamhet fördelad på verksam-
hetsgrenarna Föremålshantering och konservering, Dokumentation och forsk-
ning, Utåtriktad verksamhet. Sjöhistoriska museet resp. Vasamuseet redo-
visas åtskilt.

Sjöhistoriska museet har producerat 11 tillfälliga utställningar, tre som
gjorts för placering på annan plats samt två vandringsutställningar. Sjöhisto-
riska museet besöktes av 148 692 personer, vilket är en ökning med ca
50 % mot föregående budgetår. En tredjedel av de besökande utgjordes av
barn och ungdom. Vasamuseet besöktes av 786 931 personer vilket var en
ökning med 6 % jämfört med föregående budgetår.

Anslagssparandet uppgår till 1 382 000 kr, vilket utgör ca 3 % av det
tilldelade anslaget.

RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar.

Arkitekturmuseet

Arkitekturmuseet redovisar sin verksamhet fördelad på verksamhetsgrenarna
Samlingar och register, Forskning och utveckling, Utställningar och under-
visning, Planera nytt museum.

Myndigheten lämnar en detaljerad årsredovisning med verksamhetsgrenar
som brutits ned och kostnadsrelaterats. Prestationer inom resp, verksamhets-
gren redovisas deskriptivt. Museet genomförde fem utställningar i egna loka-
ler samt flera vandringsutställningar. Museet redovisar 18 000 besökare.

Anslagssparandet uppgår till 159 000 kr, vilket utgör ca 2 % av det
tilldelade anslaget.

RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar. RRV för-
ordar i en särskild revisionsrapport att kvaliteten på den ekonomiska infor-
mationen i Arkitekturmuseets redovisning bör höjas.

Statens musiksamlingar

Statens musiksamlingar redovisar verksamheten för enheten Musikbiblioteket
fördelad på verksamhetsgrenarna Samlingar, Utåtriktad verksamhet, Låne-
verksamhet samt Dokumentation och Forskning. För enheten Musikmuseet
redovisas verksamhetsgrenarna Samlingar, Utåtriktad verksamhet samt
Forskning och utveckling.

För Musikbiblioteket redovisas en nedgång i nyförvärv på litteraturavdel-
ningen till följd av prisutvecklingen. Musikalieavdelningens notinköp sker
med oförändrad volym.

Utvecklingen av låneverksamheten vid musikbiblioteket illustreras av
följande tabell

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

1989

1990

1991

1992

1993

Lokala lån

Fjärrlån

21 782

13 159

23 279

12 747

25 525

12 953

29 401

11 081

33 111

12 169

Summa

32 941

36 022

38 478

40 482

45 280

Musikmuseet har öppnat åtta nya utställningar under budgetåret samt
redovisar en betydande pedagogisk verksamhet samt 185 olika program-
arrangemang. Antalet besökare var ca 30 000 och har ökat med 16,5 %
jämfört med föregående budgetår.

Anslagssparandet uppgår till 479 000 kr, vilket utgör ca 2 % av det
tilldelade anslaget.

RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar.

Nordiska museet och Tekniska museet

Mål- och resultatstyrning har inte tillämpats för Stiftelserna Nordiska museet
och Tekniska museet för budgetåret 1993/94. Museerna har därför inte lämnat
årsredovisning för nämnda budgetår.

Regeringens överväganden

Verksamhetens utveckling

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

Utvecklingen av centralmuseernas samlade intäkter, personalårsverken och
besökstal under perioden 1986/87-1993/94 redovisas i följande tabeller.

Samtliga intäkter, inkl, statsanslag, vid de centrala museerna
1986/87-1993/94 i 1993 års penningvärde, 1 000-tal kr.

	86/87	87/88	88/89	89/90	90/91	91/92	92/93	93/94
Statens historiska museer	54 745	58 078	59 147	59 501	61 258	85 009	74 223	92 784
Statens konstmuseer	129 761	124 547	153 557	141 922	136 790	134 383	136 505	134 734
Naturhistoriska riksmuseet	86 603	100 427	104 755	114 051	110 520	116 625	182 758	175 993
Folkens museum - etnografiska	25 475	28 723	25 333	25 923	28 214	30 108	30 227	29 860
Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet	31 393	30 707	30 598	30 398	30 066	31 672	37 417	36 854
Statens sjöhistoriska museer	44 049	44 673	78 603	86 357	110 385	96 364	95 421	96 130
Arkitekturmuseet	6 823	7 836	10 958	12 320	11 060	12 947	13 012	11 041
Statens musiksamlingar	28 530	28 288	27 473	28 615	26 385	26 531	27 772	27 118
Nordiska museet	122 280	115 102	117 719	113 805	119 434	151 158	154 546	123 858
Tekniska museet	31 926	29 600	30 980	33 503	31 020	29 353	33 390	40 278
Summa	561 584	567 980	639 122	646 396	665 132	714 255	785 377	768 750

Samtliga personalärsverken vid de centrala museerna 1986/87-1993/94

	86/87	87/88	88/89	89/90	90/91	91/92	92/93	93/94
Statens historiska museer	137	141	134	135	134	135	136	142
Statens konstmuseer	171	171		173	173	177	179	187
Naturhistoriska riksmuseet	182	187	188	196	197	204	231	241
Folkens museum - etnografiska	36	40	37	37	34	45	45	46
Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet	55	55	57	57	55	57	57	56
Statens sjöhistoriska museer	66	69	71	78	90	129	119	117
Arkitekturmuseet	12	14	14	16	16	18	20	22
Statens musiksamlingar	63	64	61	60	62	58	56	56
Nordiska museet	183	197	193	197	194	220	215	217
Tekniska museet	77	7	77	79	80	77	80	70
Summa	982	/ 015	/ 008	1 028	1 035	/ 120	/ 138	1 154

I ovanstående tabell är anställda med lönebidrag inräknade. En hög andel
lönebidragsanställda finns vid Naturhistoriska riksmuseet, Arkitekturmuseet,
Statens musiksamlingar, Nordiska museet och Tekniska museet.

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

Besöksutvecklingen vid de centrala museerna 1986-1993 (1 000-tal)

	1986	1987	1988	1989	1990	1991	1992	1993
Statens historiska museer	154	144	107	107	147	153	128	280
Statens konstmuseer	544	567	739	482	502	405	758	499
Naturhistoriska riksmuseet	148	142	113	355	184	99	1 000	915
Folkens museum - etnografiska	38	42	150	32	33	37	46	63
Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet	226	245	215	203	192	182	220	186
Statens sjöhistoriska museer	539	578	451	265	823	1 115	845	924
Arkitekturmuseet	12	12	17	19	20	14	20	18
Musikmuseet	36	33	34	34	30	29	27	27
Nordiska museet	174	174	149	188	219	223	333	407
Tekniska museet	184	192	208	240	225	182	165	157
Summa	2 055	2 129	2 183	1 925	2 375	2 439	3 532	3 476

Besöksstatistiken påverkas naturligt nog av större, tillfälliga utställningar.

Resultatbedömning

De centrala statliga museernas årsredovisningar har en varierad utformning.
Några museer har i väsentliga delar uppfyllt de föreskrivna redovisnings-
kraven, andra har redovisat i former som ligger närmre en traditionell års-
berättelses. Regeringen bedömer att detta förhållande delvis kan förklaras av
att sektorn jämförelsevis sent har kommit in i arbetet med mål- och resultat-
styrning och att detta är den första årsredovisning man framställt. De över-
gripande mål och de verksamhetsmål som i regleringsbrev uppställts för
verksamheten har vidare varit av en relativt allmän karaktär och har i viss mån
kommit att överlappas av museiutredningens förslag i betänkandet (SOU
1994:51) Minne och bildning.

Samtliga museer har presenterat verksamhetsmål och redovisat prestationer
inom resp, verksamhetsgren. Redovisningen varierar i utformning alltefter
resp, museums profil. Museerna arbetar vidare med att utveckla relevanta
kvalitetsrelaterade produktivitets- och effektivitetsmått. Produktivitetsmått
såsom kostnad per producerad enhet har inte varit möjliga att enkelt ta fram då
antalet standardiserade arbetsuppgifter är begränsat.

De gemensamma uppdrag om samverkan i ekonomiadministrativ m.fl.
frågor m.m. samt samverkan vid upphandling och bevakning som före-
skrivits i regleringsbrev för de centrala myndighetsmuseema har inte åter-
rapporterats av alla museer.

I särskilda revisionsrapporter har RRV gjort vissa påpekanden beträffande
tolkningen av regleringsbrevet avseende Naturhistoriska riksmuseet. Vidare
har Riksrevisionsverket påtalat att kvaliteten på den ekonomiska informa-
tionen avseende Arkitekturmuseet bör höjas.

De årsredovisningar som museerna nu för första gången framställt upp- Prop. 1994/95:100

fyller, som ovan redovisats, inte i alla delar de krav som föreskrivits. Riks- Bil. 12

revisionsverket har granskat och godkänt årsredovisningarna under beaktande
av de omständigheter som föranlett detta förhållande. Regeringen noterar att
ambitionen i museernas redovisning generellt är hög och att man med ut-
gångspunkt i dessa årsredovisningar har en god grund att utgå från i det
fortsatta arbetet med att utveckla mål- och resultatstyrningen. Regeringen ut-
går från att myndigheterna prioriterar detta arbete.

Från de enskilda årsredovisningarna kan följande nämnas. Vid Statens
historiska museer har utställningen Den svenska historien bidragit till att
stimulera historieintresset hos en bred allmänhet, vilket publikundersökningar
har visat. Utställningen har fått två priser. Regeringen finner detta mycket
positivt. Det visar att museerna genom att göra större samverkansprojekt kan
vinna i slagkraft. Man kan dra till sig mediernas intresse och attrahera en stor
publik som vanligen inte går på museum.

Grupper och vuxna besökande har minskat kraftigt på Medelhavsmuseet.
Museet har inte heller lyckats hävda sig i konkurrensen om skolomas minska-
de resurser för museibesök.

När det gäller Statens konstmuseer har RRV tidigare påpekat att myndig-
hetens föremålshantering kan förbättras. Med förhyrningen av ett nytt central-
förråd har förutsättningarna väsentligt förbättrats på detta område. RRV på-
pekar dock i sin årliga rapport till regeringen att vissa delar av Statens
konstmuseer fortfarande släpar efter vad gäller registrering och inventering.
Regeringen bedömer att det är av stor vikt att detta arbete påskyndas av
myndigheten. Vidare framhåller RRV att Naturhistoriska riksmuseets års-
redovisning håller hög kvalitet. Regeringen delar denna uppfattning.

Den stora satsning Folkens museum genomfört på barn och ungdomar
förtjänar att lyftas fram. Liksom att Livrustkammaren, Skoklosters slott och
Hallwylska museet visar goda resultat vad gäller verksamhet riktad mot barn
och ungdomar.

Som anmälts i inledningen till huvudtiteln sker en successiv infasning av
kulturområdet i den nya mål- och resultatstymingsprocessen. För de centrala
museer som drivs i stiftelseform gäller kravet på resultatredovisning mot
verksamhetsmål först fr.o.m. budgetåret 1994/95. Något underlag för en
resultatbedömning av Stiftelserna Nordiska museet och Tekniska museet
föreligger således ännu inte. En sådan prövning blir aktuell först i samband
med nästa budgetproposition.

Slutsatser

Med hänsyn till såväl resultatbedömning som till att de museipolitiska frågor-
na prövas av en övergripande parlamentarisk utredning bör de riktlinjer som
lades fast i 1993 års budgetproposition för samtliga centrala museer gälla
även förbudgetåret 1995/96.

Arkeologisk fyndhantering

Med anledning av de kraftigt ökade kostnader som under senare år särskilt
drabbat Statens historiska museum för fyndhantering och konservering av
fynd från arkeologiska uppdragsundersökningar har regeringen givit
Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer ett särskilt uppdrag att
utreda om den som får tillstånd att göra ingrepp i fornlämning även skall
svara för dessa kostnader.

Waldemarsudde

Egendomen Waldemarsudde tillföll genom arv svenska staten vid Prins
Eugens död år 1947. I enlighet med prinsens önskan uppdrog staten åt
Stockholms kommun att genom en särskild styrelse sköta såväl byggnader
som samlingar och parkanläggningar. Det visade sig svårt att finansiera verk-
samheten genom de medel som åtföljde donationen, varför kommunen under
en följd av år har lämnat verksamhetsbidrag.

Som redovisades i 1994 års budgetproposition (prop. 1993/94:100 bil. 12
s. 106) har informella samtal förts mellan företrädare för regeringskansliet
och Stockholms stad i syfte att undersöka förutsättningarna för en ny
överenskommelse om ansvarsförhållanden m.m. för Waldemarsudde. Rege-
ringen kan för riksdagens information nu redovisa de fortsatta åtgärderna i
denna fråga.

Regeringen gav den 16 december 1993 Statskontoret i uppdrag att utreda
förutsättningarna för en fortsatt verksamhet vid Waldemarsudde med staten
som ensam huvudman. Statskontoret redovisade uppdraget den 27 april 1994
och föreslog att Waldemarsudde inordnas som en självständig enhet inom
Statens konstmuseer. Enligt Statskontoret gav en sådan anknytning till
Statens konstmuseer ett antal synergieffekter. Waldemarsudde får bl.a. till-
gång till administrativ och konstvetenskaplig kompetens.

Regeringen slöt den 6 september 1994 ett avtal med Stockholms stad som
innebär att staten från den 1 januari 1995 helt övertar ansvaret för för-
valtningen av Waldemarsudde. Enligt avtalet skall staden inte längre utse
ledamöter i styrelsen, på sätt som föreskrivits i prinsens testamente. Rege-
ringen uppdrog den 25 augusti 1994 åt Justitiekanslern att hos Kammar-
kollegiet begära permutation av prins Eugens testamente. Genom beslut den
30 september 1994 medgav Kammarkollegiet att testamentet ändras på så sätt
att staten i fortsättningen genom en särskild styrelse administrerar och sköter
Waldemarsudde. Beslutet innebar att regeringen i fortsättningen utser de
ledamöter i styrelsen som inte är självskrivna.

Regeringen beslutade den 10 november 1994 en ändring av förordningen
(1988:677) med instruktion för Statens konstmuseer som innebär att Walde-
marsudde, med bibehållen egen styrelse, från den 1 januari 1995, inordnas
som en självständig enhet i Statens konstmuseer.

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

3 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12

Medel som nu beräknas för Waldemarsudde under anslaget Bidrag till Prop. 1994/95:100
utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m., anslagsposten 6. Till rege- Bil. 12
ringens disposition bör fr.o.m. nästa år beräknas under detta anslag. Anslaget
ökar därför med 2 miljoner kronor.

Minskad statlig konsumtion

Museerna omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion.
Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med nedan redovisade belopp.

	1995/96
Statens historiska museer	2 106 000
Statens konstmuseer	3 255 000
Naturhistoriska riksmuseet	2919000
Folkens museum - etnografiska	698 000
Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwyllska museet	825 000
Sjöhistoriska riksmuseet	865 000
Arkitekturmuseet	285 000
Statens musiksamlingar	929 000

Låneramar

Regeringen föreslår att museerna beviljas följande låneramar.

	1995/96
Statens historiska museer	20 800 000
Statens konstmuseer	3 800 000
Naturhistoriska riksmuseet	23 547 000
Folkens museum - etnografiska	1 710000
Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwyllska museet	930 000
Sjöhistoriska riksmuseet	2 300 000
Arkitekturmuseet	950 000
Statens musiksamlingar	1 000 000

Avtal om särskilda lönemedel inom kulturområdet

Museerna har kompenserats för i statliga kollektivavtal avsatta medel för
särskilda åtgärder inom kulturområdet.

Statens historiska museer

För budgetåret 1993/94 tillfördes Statens historiska museum engångsvis
1 miljon kronor för konservering och fyndhantering avseende föremål från
arkeologiska uppdragsundersökningar. Anslaget minskas nu med motsvaran-
de summa.

Med anledning av den planerade flyttningen av Kungl. myntkabinettet till
Slottsbacken i Stockholm föreslår regeringen att anslaget förstärks med
6 150 000 kr.

Statens konstmuseer

För att täcka vissa extrakostnader vid förhyrning av nytt centralförråd be-
räknas engångsvis 6 540 000 kr.

För budgetåret 1994/95 tillfördes myndigheten engångsvis 4 350 000 kr
för projektering av inredning och utrustning för Moderna museet. Anslaget
minskas nu med motsvarande summa.

Naturhistoriska riksmuseet

Frågan om ökade medelsramar för forskningsändamål prövas vid bered-
ningen av nästa forskningspolitiska proposition.

I 1986 års budgetproposition (prop. 1985/86:100 bil. 10 s. 449^150, bet.
1985/86:KrU34, rskr. 1985/86:342) tilldelade regeringen museet medel för
att bygga ut nya basutställningar vid museet. För ändamålet beräknades 50
miljoner kronor att fördelas över en tioårsperiod. För perioden juli 1995-juni

1996 föreslås resterande 7 426 000 kr utgå för denna verksamhet. Anslaget
har för det sista halvåret av budgetperioden beräknats med hänsyn till detta.

För att täcka vissa hyreskostnader för de nyuppförda lokalerna för sprit-
lagda samlingar beräknas engångsvis 7 000 000 kr.

Statens sjöhistoriska museer

Nobelstiftelsen har föreslagit att Sjöhistoriska museets nuvarande huvud-
byggnad överlåts till stiftelsen, som där avser att inrätta ett Nobelmuseum.
Regeringen har uppdragit åt Kommittén om kulturpolitikens inriktning att
pröva frågan och i samband därmed överväga en alternativ lokalisering av
Sjöhistoriska museet.

För att förstärka myndighetens kapacitet att klara de kostnader som kan
uppkomma vid ett utnyttjande av beviljade låneramar föreslås en ökning av
anslaget med 756 000 kr.

Arkitekturmuseet

Regeringens bedömning är att Arkitekturmuseets inflyttning i nya lokaler år

1997 förutsätter ett visst resurstillskott. Behovet av detta tillskott uppträder
redan under det planeringsarbete som nu pågår. Anslaget bör därför för-
stärkas med 1 miljon kronor.

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

För budgetåret 1993/94 tillfördes myndigheten engångsvis 900 000 kr för Prop. 1994/95:100
projektering av inredning och utrustning för Arkitekturmuseets nya lokaler. Bii. 12
Anslaget minskas nu med motsvarande summa.

Stiftelsen Nordiska museet

Regeringen förordar att de principer för anslagsomräkning som gäller för
de centrala museimyndigheterna tillämpas för de centrala museistiftelsema
fr.o.m. nästa budgetår. Detta innebär att löne- och förvaltningskostnader får
en schablonmässig uppräkning och att lokalkostnaderna kompenseras enligt
beräkningar av Statens lokalförsörjningsverk. Vidare har ett visst ytterligare
utrymme beräknats för att täcka under budgetåret uppkommande utgiftsök-
ningar med anledning av träffade löneavtal. Kompensation har också beräk-
nats för i statliga kollektivavtal avsatta medel för särskilda åtgärder inom
kulturområdet.

1 konsekvens härmed bör Nordiska museet omfattas av det allmänna
kravet på minskad statlig konsumtion, vilket medför en anslagsminskning
med 2 962 000 kr.

Anslagen till Nordiska museet och Tekniska museet bör fr.o.m. nästa
budgetår betalas ut månadsvis. Viss kompensation för uppkommande ränte-
förlust kommer att beräknas i regleringsbrevet.

Stiftelsen Tekniska museet

De för Nordiska museet angivna grunderna för anslagsomräkningen gäller i
enlighet med vad som anförts även för Tekniska museet. Med hänsyn till
statens åtaganden enligt gällande avtal med stiftarna om Tekniska museets
finansiering beräknas dock ingen anslagsminskning till följd av besparings-
kravet inom den statliga sektorn. Regeringen noterar för sin del i detta
sammanhang att bidraget till Tekniska museet under den tid avtalet varit
gällande behållit sitt realvärde med god marginal.

Vid anslagsberäkningen har beaktats den förhöjda lokalhyra som följer av
att museet genomgått en omfattande om- och tillbyggnad.

Sammanställning över medelsfördelningen till de centrala museerna

	1994/95	Regeringens förslag 1995/96 (varav juli 1995- juni 1996)
Centrala museer
Statens historiska museer	72 222 000	118 442 000 (78 691 000)
Statens konstmuseer	95 764 000	148 975 000 (98 949 000)
Naturhistoriska riksmuseet	105 426 000	173411 000 (117 767 000)
Folkens museum - etnografiska	23 684 000	35 824 000 (23 798 000)
Livrustkammaren, Skoklosters	26 624 000	41 221 000
slott och Hallwylska museet		(27 336 000)
Statens sjöhistoriska museer	55 275 000	85 256 000 (56 721 000)
Arkitekturmuseet	7 161 000	11 103 000 (7 372 000)
Statens musiksamlingar	27 259 000	41 588 000 (27 610 000)
Totalt för myndigheterna	413 415 000	655 818 000 (438 244 000)

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

Stiftelser

(inkl, mervärdeskatt)
Stiftelsen Nordiska museet

Stiftelsen Tekniska museet

Totalt för stiftelserna

82 053 000

29 263 000

111 316 000

126 480 000

(83 949 000)

53 588 000

(35 572 000)

180 068 000

(119 521 000)

Totalt för samtliga
centrala museer

524 731 000

835 886 000

(557 765 000)

B 4. Centrala museer: Myndigheter

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

368 579 168

413415 000

655 818 000

varav 438 244 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Centrala museer: Myndigheter för budgetåret 1995/96 anvisar ett
ramanslag på 655 818 (XX) kr.

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

B 5. Centrala museer: Stiftelser

1993/94

1994/95

1995/96

Utgift

Anslag

Förslag

100 477 000

111 316000

180 068 000

varav 119 521 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Anslaget är budgeterat inkl, mervärdesskatt.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Centrala museer: Stiftelser för budgetåret 1995/96 anvisar ett
anslag på 180 068 000 kr.

B 6. Bidrag till vissa museer m.m.

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

108 409 326

101 938 000

151 528 000

varav 100 453 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Medlen under anslagsposterna 1-10 är budgeterade inkl, mervärdesskatt.

Från anslaget lämnas bidrag till ett antal museistiftelser, de flesta med viss
formell anknytning till staten. Regeringen har sålunda fastställt stadgar för
stiftelserna Dansmuseifonden (Dansmuseet), Drottningholms teatermuseum,
Carl och Olga Milles Lidingöhem (Millesgården), Thielska galleriet, Före-
målsvård i Kiruna och Skansen. Av de övriga står stiftelserna Strindbergs-
museet och Rooseum delvis under kommunalt huvudmannaskap, medan
stiftelserna Arbetets museum och Judiska museet bildats av organisationer
och andra intressenter.

__Prop. 1994/95:100

1994/95 Regeringens Bil. 12

förslag 1995/96
(varav juli 1995-
juni 1996)

1.	Arbetets museum	10 000 000	15 088 000 (10000 000)
2.	Dansmuseet	8 128 000	11 384 000 (7 558 000)
3.	Drottningholms teatermuseum	4 873 000	7 375 000 (4 895 000)
4.	Millesgården	1 203 000	1 815 000 (1 203 000)
5.	Strindbergsmuseet	426 000	639 000 (426 000)
6.	Thielska galleriet	1 244 000	1 871 000 (1 244 000)
7.	Föremålsvården i Kiruna	5 993 000	9 042 000 (5 993 000)
8.	Skansen	46 116 000	69 577 000 (46 116 000)
9.	Rooseum	1 000 000	1 500 000 (1 000 000)
10.	Judiska museet	300 000	450 000 (300 000)
11.	Vissa kostnader för centrala museer m.m.	2413000	2 237 000 (1 476 000)
12.	Kostnader för lönebidrags- anställda vid regionala museer	20 242 000	30 553 000 (20 242 000)
		101 938 000	151 528 000 (100 453 000)

Mål- och resultatstyrning har för budgetåret 1993/94 inte tillämpats för de
institutioner som får bidrag från detta anslag. Institutionerna har därför inte
ålagts att lämna resultatredovisning för nämnda budgetår.

Ur ingivna verksamhetsberättelser har följande uppgifter hämtats beträff-
ande museernas utställningsverksamhet och besökarantal.

Arbetets museum har visat ett 20-tal utställningar och haft drygt 170 000
besökare. Dansmuseet har genomfört tre större separatutställningar i sina
lokaler och två utanför Stockholm. Under året registrerades 8 200 besö-
kare. Strindbergsmuseet har inom ramen för 1993 års programverksamhet
ordnat två specialutställningar. Museet redovisar inget besökarantal. Thielska
galleriet har ordnat sju separatutställningar utöver den sedvanliga visningen
av museet. Besökarantalet har uppgått till ca 28 000. Millesgården har visat

12 utställningar och har år 1993 haft totalt 161 300 besökare. Rooseum
redovisar 105 600 besökare för år 1993. Judiska museet har årligen 2-4 ut-
ställningar i egen regi och ett genomsnittligt besöksantal på ca 10 000.

Besöksantalet bör inte relateras direkt till antalet utställningar eftersom det
påverkas av utställningarnas längd och annan programverksamhet, t.ex.
föredrag och konserter.

Skansen redovisar en stor och varierad verksamhet i sin årsberättelse för
år 1993. Det totala besökarantalet sjönk till 1511 000 från 1 548 000 år
1992, sannolikt beroende på den regniga sommaren och hösten. Antalet be-
talande besökare ökade dock, vilket positivt påverkat entréintäktema. Å andra
sidan har den utökade programverksamheten medfört högre kostnader än
budgeterat.

Regeringens överväganden

Som anmälts i det föregående sker en successiv infasning av kulturområdet i
den nya mål- och resultatstymingsprocessen. För de institutioner som får
bidrag från detta anslag har föreskrifter om verksamhetsmål och resultat-
redovisning införts fr.o.m. budgetåret 1994/95. Institutionerna kommer så-
ledes att bli föremål för en systematisk resultatbedömning först i nästa
budgetproposition. Regeringen konstaterar att flera av de ingivna traditionella
årsberättelserna innehåller fylliga redovisningar av verksamheten, men avstår
från att kommentera dem i detta sammanhang.

I fråga om stiftelser där staten är stiftelsebildare eller som har en annan mer
eller mindre nära formell anknytning till staten finner regeringen det rimligt att
anslagsberäkningen följer i stort sett de principer som gäller för myndigheter.
Staten bör också få insyn i verksamheten genom att Riksrevisionsverket ges
möjlighet att medverka i den årliga revisionen. Vidare bör institutionerna
omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion, vilket
innebär att bidragen för budgetåret 1995/96 minskas med 5 %. Bidragen bör
fr.o.m. nästa budgetår betalas ut månadsvis. Viss kompensation för upp-
kommande ränteförlust kommer att beräknas i regleringsbrevet. De nu
nämnda principerna för anslagsberäkning m.m. bör enligt regeringens upp-
fattning gälla för Dansmuseet, Drottningholms teatermuseum, Millesgården,
Thielska galleriet, Föremålsvård i Kiruna och Skansen. Även Arbetets
museum bör omfattas av dessa villkor för bidragsgivningen. Till följd härav
finns det anledning för regeringen att med museet ta upp frågor om stadgans
utformning, formerna för val av styrelse m.m.

För Dansmuseet, Drottningholms teatermuseum (arkiv- och biblioteks-
verksamheten i det s.k. Filmhuset) och Thielska galleriet har medelsbehovet
för lokalkostnader under nästa budgetår beräknats på grundval av uppgifter
från Statens lokalförsörjningsverk.

En av Dansmuseet och Dansens Hus gemensamt förhyrd lokal, den s.k.
Blå lådan, kommer fr.o.m. nästa budgetår att övertas av Dansens Hus. Med
anledning härav bör anslagsposten Dansmuseet minskas med 613 000 kr och

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

anslaget C 2. Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m.,
anslagsposten Dansens Hus, ökas med motsvarande belopp.

Under anslagsposten Vissa kostnader för centrala museer m.m. har
1 miljon kronor reserverats för kostnader för Myntkabinettet i samband med
flyttning till nya lokaler. Dessa medel beräknas för nästa budgetår under
anslaget Centrala museer: Myndigheter, anslagsposten Statens historiska
museer. Detta anslag minskas således med nämnda belopp.

Regeringens förslag i övrigt framgår av tabellöversikten.

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till vissa museer m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett
anslag på 151 528 000 kr.

B 7. Bidrag till regionala museer

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

78 546 105

81 313 000

121 970 000

varav 81 313 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Statsbidrag utgår enligt förordningen (1977:547) om statsbidrag till regio-
nala museer till regionalt verksamt museum som regeringen har förklarat be-
rättigat till sådant bidrag. Statsbidrag utgår endast till museum som också får
bidrag från landstingskommun eller kommun.

Enligt beslut av regeringen är 26 museer berättigade till bidrag. Underlaget
för beräkningen av statsbidraget är det antal grundbelopp som varje år fast-
ställs för museerna. Antalet grundbelopp för budgetåret 1994/95 har fast-
ställts till 729. Grundbeloppet för innevarande budgetår har preliminärt be-
räknats till 202 800 kr. Statens kulturråd fördelar grundbeloppen mellan de
bidragsberättigade museerna. Statsbidraget uppgår till 55 % av grundbelop-
pet.

Statens kulturråds fördelning av grundbelopp budgetåret 1994/95

Museum	Fördelning 1994/95
Stockholms läns museum	20
Upplandsmuseet	24
Södermanlands museum	22
Östergötlands länsmuseum	26
Jönköpings läns museum	24
Smålands museum	20
Kalmar läns museum	25
Gotlands fomsal	24
Blekinge läns museum	20
Kristianstads länsmuseum	25
Kulturen i Lund	47
Malmö museer	40
Hallands länsmuseer	25
Bohusläns museum	26
Göteborgs museer	102
Älvsborgs länsmuseum	24
Skaraborgs länsmuseum	24
Värmlands museum	20
Örebro läns museum	21
Västmanlands läns museum	20
Dalamas museum	24
Länsmuseet i Gävleborg	24
Västemorrlands länsmuseum - Murberget	20
Jämtlands läns museum	29
Västerbottens museum	26
Norrbottens museum	21
Totalt	723
Rörliga grundbelopp efter särskild ansökan	6
Summa	729

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

Regeringens överväganden

När det gäller fördelning av ansvaret för uppgifter inom den statliga kultur-
miljövården mellan länsstyrelser och länsmuseer har Riksantikvarieämbetet
fått i uppdrag att i samarbete med företrädare för länsstyrelsen, länsmuseerna,
Länsmuseernas samarbetsråd och Statens kulturråd m.fl. utarbeta ett förslag
på en sådan ansvarsfördelning. Uppdraget skall redovisas senast den 31 mars
1995.

Regeringen beräknar oförändrat antal grundbelopp för budgetåret 1995/96.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till regionala museer för budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 121 970 000 kr.

B 8. Stöd till icke-statliga kulturlokaler

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

26 187 115

35 000 000

50 000 000

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

varav 25 000 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Från anslaget betalas bidrag för ny- eller ombyggnad - inbegripet handi-
kappanpassning - av musei-, teater- och konsertlokaler som tillhör någon
annan än staten. Bidrag lämnas med högst 30 % av kostnaderna vid nybygg-
nad och med högst 50 % vid ombyggnad.

Stödet fördelas genom Boverkets samlingslokaldelegation i samråd med
Statens kulturråd. Bestämmelser för stödet finns i förordningen (1990:573)
om stöd till vissa icke-statliga kulturlokaler.

För varje budgetår fastställer riksdagen en ram för beslut om bidrag.
Ramen för budgetåret 1994/95 fastställdes till 25 mkr.

Beslut om bidrag fattas innan aktuella byggnadsarbeten påbörjas, och ut-
betalas när arbetena är avslutade, vilket kan ta flera år. Av denna anledning
varierar storleken på utbetalningarna år från år och kan vara betydligt större
eller mindre än ramen, beroende på beslut som ligger flera år bakåt i tiden.

Boverket visar i sin årsredovisning att under budgetåret 1993/94 inkom
ansökningar för sammanlagt 260 mkr. Ur det ordinarie anslaget på 25 mkr
beviljades 21,6 mkr till länsmuseer och övriga museer, 2 mkr till konsert-
lokaler och 1,4 mkr till teatrar och övriga kulturlokaler.

Sedan budgetåret 1991/92 har det av sysselsättningsskäl funnits extra
anslag till icke-statliga kulturlokaler. För budgetåret 1993/94 tillfördes 70
mkr, av vilka länsmuseerna beviljades knappt 58 mkr, teaterlokaler 7 mkr och
drygt 5 mkr gick till konsertlokaler och övriga kulturlokaler. Bland dessa
projekt återfinns t.ex. glasmuseet i Växjö, Lödöse medeltidsmuseum, Flog-
bergets besöksgruva i Smedjebacken, Folkparksteatern i Huskvarna och
Sagoteatem i Umeå.

Eftersom projekten är väl spridda över landet och är färdigprojekterade får
de en omedelbar effekt. Många av projekten har ansökt om medel under flera
år och de bedöms inte ha kommit till stånd utan det särskilda stödet.

Enligt Boverkets beräkning har varje bidragsmiljon skapat ca 2 årsarbeten
direkt i byggandet och ca 5 årsarbeten i regionen.

RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar.

Regeringens överväganden

Bra lokaler är en grundförutsättning för att utveckla livaktiga regionala kultur-
institutioner. Stödet till icke-statliga kulturlokaler bidrar till kulturell utveck-
ling genom att skapa möjligheter för bl.a. musei-, teater- och konsert-
verksamhet. Flera angelägna projekt har kunnat komma till stånd med hjälp
av de resurser som budgeterats för icke-statliga kulturlokaler. Det finns enligt

Boverket ett fortsatt stort intresse för bidragen vilket framgår av att det totala
beloppet i ansökningarna är betydligt större än de medel man förfogar över.

De sysselsättningseffekter som stödet genererar är avsevärda och sats-
ningarna görs dessutom i många olika delar av landet. Enligt regeringens
bedömning har handläggningen skötts effektivt och givit ett gott resultat. Det
gäller även de under en följd av år av sysselsättningsskäl återkommande
resursförstärkningarna. Regeringen avser återkomma till frågan om hand-
läggaransvaret för icke-statliga kulturlokaler i samband med kompletterings-
propositionen 1995.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. medger att beslut om stöd till vissa icke-statliga kulturlokaler får
meddelas intill ett sammanlagt belopp av 37 500 000 kr under budget-
året 1995/96,

2. till Stöd till icke-statliga kulturlokaler för budgetåret 1995/96
anvisar ett förslagsanslag på 50 000 000 kr.

B 9. Riksutställningar

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

32 800 000

33 355 000

51 500 000

varav 34 338 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Medel till Riksutställningar är budgeterade inkl, mervärdesskatt.

Stiftelsen Riksutställningar har enligt sina stadgar, fastställda genom rege-
ringsbeslut den 23 juni 1976, till uppgift att främja utställnings- och konst-
bildningsverksamheten genom att förmedla och anordna utställningar, biträda
med rådgivning och annan service samt i övrigt utveckla och förnya utställ-
ningen som medium för kunskapsförmedling, debatt och upplevelse.

Riksutställningar skall samarbeta och samråda med statliga och kommu-
nala myndigheter, kulturinstitutioner, organisationer och enskilda som är
verksamma i samhälls- och kulturlivet.

Mål- och resultatstyrning har inte tillämpats för detta anslag för budgetåret
1993/94. Riksutställningar har därför inte ålagts att lämna resultatredovisning
för nämnda budgetår.

Riksutställningar har dock på eget initiativ lämnat en årsredovisning, av
vilken framgår bl.a. följande.

För utställningarna är ambitionen att minska egenproduktionen och i ökad
utsträckning gå in för samproduktioner och bearbetning av externt produ-
cerade utställningar. Uppgiften att svara för utveckling av utställningsmediet
förutsätter dock viss egenproduktion. För rådgivningen är avsikten att öka
kompetensen främst inom informationsteknik. Barn och ungdom är en viktig

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

målgrupp. Inom ett fåtal år skall hälften av Riksutställningars totala verk- Prop. 1994/95:100
samhet inriktas på den gruppen. Bil. 12

Riksutställningar har under budgetåret 1993/94 producerat 11 nya utställ-
ningar, medan totalt 79 utställningar har varit i omlopp under året. Antalet
nyproducerade utställningar har nästan halverats jämfört med föregående år.
Trots detta har antalet uthymingsdagar ökat. Andelen distribuerade utställ-
ningar med inriktning på barn och ungdom har ökat under de tre senaste åren
och upptar nu drygt en tredjedel av distributionen. Någon besöksstatistik för
utställningsverksamheten presenteras inte.

Riksutställningar har vidare under året bedrivit löpande informations- och
rådgivningsverksamhet bl.a. via databasen Expoteket samt arrangerat eller
medverkat i ett stort antal utbildningstillfällen för museipersonal, utställnings-
arrangörer och andra intressenter. Variationen i kursutbudet är hög.

Regeringens överväganden

Som anmälts i det föregående sker en successiv infasning av kulturområdet i
den nya statliga budgetstymingsprocessen. För Riksutställningar, liksom för
flertalet andra stiftelser inom kultursektorn, har krav på resultatredovisning
mot verksamhetsmål införts fr.o.m. innevarande budgetår. Verksamheten
kommer således att bli föremål för en systematisk resultatbedömning först i
samband med nästa budgetproposition. Riksutställningar har på eget initiativ
ingivit en årsredovisning för budgetåret 1993/94, där prestationer redovisas i
relation till egna mål för verksamheten.

Regeringen förordar att de principer för pris- och löneomräkning som
gäller för myndigheternas förvaltningsanslag blir tillämpliga även på Riks-
utställningar. Det innebär att löne- och förvaltningskostnader får en schablon-
mässig uppräkning och att lokalkostnaderna kompenseras enligt beräkningar
av Statens lokalförsörjningsverk. Särskild kompensation har vidare beräknats
för i statliga kollektivavtal avsatta medel för särskilda åtgärder inom
kulturområdet. Det innebär också att Riksutställningar bör omfattas av rege-
ringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har
anslaget räknats ned med 1 668 000 kr. Anslaget bör fr.o.m. nästa budgetår
betalas ut månadsvis. Viss kompensation för uppkommande ränteförlust
kommer att beräknas i regleringsbrevet.

Den hittillsvarande möjligheten till täckning i särskild ordning för löne-
ökningar m.m. kommer att försvinna fr.o.m nästa budgetår. I stället har ett
utrymme beräknats under detta anslag som täckning för kostnadsökningar
som uppkommer under budgetåret till följd av träffade löneavtal.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Riksutställningar för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på
51 500 000 kr.

B 10. Nämnden för hemslöjdsfrågor

Nytt anslag (förslag) 3 800 000

varav 2 517 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Enligt förordningen (1988:315) med instruktion för nämnden för hem-
slöjdsfrågor skall nämnden ta initiativ till, planera, samordna och göra in-
satser för att främja hemslöjd i den mån sådana uppgifter inte ankommer på
annan statlig myndighet. Nämnden skall inom sitt verksamhetsområde fördela
statligt stöd till hemslöjdsfrämjande verksamhet.

Nämnden står som samordnare av hemslöjdskonsulentverksamheten och
har bemyndigandet att pröva frågan om huvudmannaskap för konsulenterna.

Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) skall svara för nämndens
medelsförvaltning och personaladministration samt lämna det biträde i övrigt
som behövs för dess verksamhet.

Nämnden har lämnat in en egen separat resultatredovisning. Nämnden
arbetar för att nå en övergripande och metodutvecklande arbetsform, där
nyckelord är utvärdering-utredning-utveckling. I resultatredovisningen redo-
görs bl.a. för hur projektmedlen fördelats och vilka insatser som blivit gjorda
inom de prioriterade projektområdena barn-ungdom, sameslöjd, råvaror till
slöjden, dräkområdet samt teknik och produktutveckling.

Inom barn- och ungdomsområdet pågår bl.a. ett projekt med en riks-
konsulent i hemslöjd för barn och ungdom, Slöjdtåget som riktar sig mot
skolans högstadieelever och Rockhuvud, en ungdomssatsning med hjälp av
multimedia. Inom råvaruområdet arbetar man med att utveckla bättre och mer
rationella metoder för att kunna bredda användningen av svenska förnyelse-
bara naturmaterial. Linets olika användningsområden har blivit fler i takt med
ett ökat miljömedvetande, inte minst märks detta inom oljelinsodlingen. På
ullsidan har grunden lagts för ett Svenskt Ull- och Skinnråd, vars syfte är att
främja och samordna hela näringen. Baskunskaperna inom hemslöjdens
dräktområde har förbättrats och systematiserats genom en projektanställd
dräktsamordnare, som arbetat med utbildning, registrering och inventeringar.
När det gäller hemslöjdstekniker med få utövare har speciella insatser gjorts
inom korgtillverkning och brickbandsvävning. På utbildningssidan har en
utredning Att spinna vidare genomförts, som behandlar den framtida utveck-
lingen på Sätergläntan, hemslöjdens kursgård.

Regeringens överväganden

En redovisning av Nämnden för hemslöjdsfrågors verksamhet skall ingå i
NUTEK:s årsredovisning. Riksrevisionsverket har inte haft någon erinran
mot denna. Nämndens verksamhet framgår dock inte i NUTEK.s redo-
visning. Regeringen anser att Nämnden för hemslöjdsfrågor framdeles bör
redovisas son en separat resultatenhet i NUTEK:s redovisning.

Regeringen föreslår att nämndens förvaltningskostnader redovisas under
ett särskilt ramanslag. Från anslaget Främjande av hemslöjden tillförs detta

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

anslag 2 509 000 kr. Ett visst utrymme har beräknats under anslaget för att
täcka under budgetåret uppkomna utgiftsökningar med anledning av träffade
löneavtal.

Nämnden för hemslöjdsfrågor omfattas av regeringens sparkrav på utgifter
för statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med
125 000 kr.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Nämnden för hemslöjdsfrågor förbudgetåret 1995/96 anvisar ett
ramanslag på 3 800 000 kr.

Bli. Främjande av hemslöjden

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

15 537 406

15 709 000

21 149 000

varav 14 023 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Anslaget disponeras för bidrag till hemslöjdskonsulentemas verksamhet
samt till Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund.

Hemslöjdskonsulentverksamheten består av två hemslöjdskonsulenter i
varje län och fyra rikskonsulenter, varav tre är verksamma som sameslöjds-
konsulenter och en som spetskonsulent. Länshemslöjdkonsulentemas vik-
tigaste uppgifter är att väcka intresse för, främja, utveckla och förmedla kun-
skap om hemslöjd med beaktande av såväl kulturella, kvalitativa som ekono-
miska aspekter.

Av resultatredovisningen för Nämnden för hemslöjdsfrågor framgår att
hemslöjdskonsulentema har producerat totalt ca 90 egna utställningar. Elva av
dem har gått runt på ett stort antal orter inom länen. Man har deltagit i 26
mässor och arrangerat 17 större stämmor. Hemslöjdens årliga sommarutställ-
ning på Nääs hade 21 000 besökare. Vävmässan Väv -93 hade 11 000 be-
sökare under tre dagar.

I länen har 190 kurser arrangerats. Genom konsulenternas insatser på
utbildningsområdet upprätthålls kunskapsnivån inom slöjdområdet och ut-
bildningsmöjligheter finns på regional nivå. I många län görs nu speciella
satsningar på barn och ungdom som inkluderar fortbildning av lärare.

Nämnden påvisar att det under de senaste åren finns en tydlig utveckling
mot att allt fler konsulenter har bytt lokaler och fått ett eget Hemslöjdens hus.
Detta har skett i 14 län. Ofta har dessa lokaler kopplats samman med
verkstads-, kurs- och utställningslokaler. Det har därför blivit lättare att skapa
en egen identitet och verksamheten har blivit tydligare inför allmänheten.

Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund (SHR) är en ideell förening
och centralt organ för landets hemslöjdsföreningar. SHR bedriver Säter-

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

gläntan - hemslöjdens kursgård, ger ut Tidskriften Hemslöjden, anordnar Prop. 1994/95:100
utställningar, kurser och föredrag och verkar för en rationell organisation för Bil. 12
försäljning av hemslöjdsprodukter.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att anslaget till svenska hemslöjdsföreningarnas
riksförbund ökas med 500 000 kr för det utåtriktade marknadsföringsarbetet
för hemslöjden. Till följd av att förvaltningskostnaderna för Nämnden för
hemslöjd föreslås anvisas ett eget ramanslag minskas detta anslag med
2 509 000 kr.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Främjande av hemslöjden för budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 21 149 000 kr.

B 12. Inköp av vissa kulturföremål

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

80 000

120 000

varav 80 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Ur detta anslag utgår medel till inköp av kulturföremål, som har sådant
konstnärligt, historiskt eller vetenskapligt värde att det är av synnerlig vikt att
de införlivas med offentliga samlingar. Beslut om inköp meddelas av rege-
ringen efter förslag av vederbörande myndigheter.

Anslaget har inte utnyttjats under budgetåret 1993/94.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Inköp av vissa kulturföremål för budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 120 000 kr.

B 13. Sysselsättningsinsatser på kulturområdet

Nytt anslag (förslag) 235 000 000

varav 156 600 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Regeringens överväganden

För sysselsättningsinsatser på kulturområdet föreslår regeringen att extra
medel om 235 miljoner kronor ställs till regeringens disposition för budget-
året 1995/96. Medlen avser huvudsakligen en engångsinsats för en rädd-
ningsaktion för registrering, dokumentation, gallring, konservering och
magasinering av föremålssamlingar vid främst de statligt stödda museerna i
huvudsak i enlighet med Museiutredningens förslag i betänkandet Minne och
bildning (SOU 1994:51). Registreringen bör ske med digital teknik så att
samlingarna görs tillgängliga för forskare och allmänheten runt om i landet.

Aktionen bör också kunna omfatta andra samlingar, exempelvis arkivalier
vid de statligt stödda arkiven eller föremål, uppteckningar och ritningar inom
hemslöjdens område. Medlen skall även kunna användas för andra angelägna
sysselsättningsinsatser inom kultur- och kulturmiljöområdet. Regeringen
kommer årligen för riksdagen att redovisa hur medlen använts.

En projektplan för räddningsaktionen skall upprättas under våren 1995.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Sysselsättningsinsatser inom kulturområdet för budgetåret
1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 235 000 000 kr.

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

4 Riksdagen 1994195. 1 samt. Nr 100. Bilaga 12

Kulturmiljövård

Utredningsarbeten m.m. som berör kulturmiljövården

För riksdagens kännedom lämnas en kort översikt över pågående och pla-
nerade översynsarbeten som berör kulturmiljövården.

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

Kulturarvsutredningen

En särskild utredare har tillkallats som skall göra en översyn av vissa frågor
om lagskyddet för olika kulturminnen och kulturmiljöer. Huvuddelen av
frågorna berör utformningen av och innehållet i lagen (1988:950) om kultur-
minnen m.m. (kulturminneslagen). De frågor som utredningen skall överväga
är behovet av föreskrifter till skydd för ortnamn, skyddet för kulturhistoriskt
värdefulla byggnader och bebyggelsemiljöer, skyddet för prästgårdar, skyd-
det för de norrländska kyrkstäderna, översyn av kulturminneslagen i regler
om utförsel av kulturföremål, skyddet för vissa kulturegendomar och vissa
lagtekniska frågor. Utredningsarbetet skall vara avslutat före utgången av juni
1996.

Jordbrukets miljöstöd/Kulturlandskapsvård

Det öppna och levande odlingslandskapet är en betydelsefull kollektiv nyttig-
het. Att det bevaras är ett viktigt mål för såväl kulturpolitiken som jord-
brukspolitiken. Åtgärder för att tillvarata kulturlandskapets traditionsvärden är
ett prioriterat verksamhetsområde för kulturmiljövården. Den skall bl.a. värna
om helhetsbilden och de historiska sammanhangen i odlingslandskapet, med
åkrar, ängar, hagmarker, den traditionella bebyggelsen, de regionala särdra-
gen, landskapselementen och fomlämningama.

Sedan år 1990 har omfattande insatser gjorts inom kulturmiljövårdens
organisation för att ge programmen om landskapsvård ett bra innehåll i fråga
om kulturvärdena. Samordningen med naturvårdens intressen har utvecklats
väl. Regionala bevarandeprogram har upprättats och 15 000 avtal med
lantbrukare har slutits om ca 300 000 hektar jordbruksmark för att bevara
vissa ur nationell synpunkt värdefulla miljöer med höga natur- och kultur-
miljövärden.

I betänkandet Förstärkta miljöinsatser i jordbruket (SOU 1994:82) lades i
juni 1994 fram ett förslag om hur Landskapsvårdsprogrammet vid ett svenskt
EU-medlemskap skulle omvandlas till ett svenskt program för miljöstöd
enligt rådets förordning (EEG) 2078/92 om miljövänliga jordbruksmetoder
och bevarandet av landskapet.

I prop. 1994/95:75 om vissa livsmedelspolitiska åtgärder vid ett medlem-
skap i Europeiska unionen lade regeringen fram ett reviderat förslag till miljö-
och bevarandeprogram för jordbruket. Riksdagen har i beslut den 20 decem-
ber 1994 förordat att bevarandeprogrammet utreds särskilt.

Plan- och byggutredningen

Plan- och byggutredningen har under året lämnat två delbetänkanden, Miljö
och fysisk planering (SOU 1994:36) och Överprövning av beslut i plan- och
byggärenden (SOU 1994:134). Båda betänkandena innehåller förslag som
om de genomförs i hög grad kommer att inverka på möjligheterna att ta till
vara den byggda miljöns kulturvärden. Det gäller bl.a. förslag om att stärka
kommunernas underlag i kulturmiljösammanhang, vilket krävs för att en
förenklad bygglovshantering skall kunna genomföras. Det gäller också för-
slag om att garantera en statlig kontroll vad gäller särskilt värdefulla bygg-
nader och miljöer vid en förändrad överprövningsordning.

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

Övriga anmälningar om kulturmiljövården

Byggnadsminnesförklaringar av försvarsfastigheter

Som en följd av beslutade förändringar i fråga om ansvaret för försvars-
fastighetema har regeringen under hösten 1994 förberett beslut om att de
kulturhistoriskt mest värdefulla byggnaderna och etablissemangen som tidi-
gare förvaltades av Fortifikationsförvaltningen skyddas som byggnads-
minnen.

Infrastukturuppdrag

Riksdagen beslutade år 1993 (prop. 1992/93:176, bet. 1992/93:Tu35, rskr.
1992/93:125) om att genomföra ett tioårigt program för investeringar i
trafikens infrastruktur. Programmet kommer att medföra betydande ingrepp i
det svenska landskapet. Riksantikvarieämbetet och Statens naturvårdsverk
har därför på regeringens uppdrag i november 1994 redovisat metoder för hur
kultur- och naturmiljöintressen bättre skall kunna tas till vara vid planeringen
och genomförandet av infrastrukturprojekten.

Regeringen anser att det är av stor vikt att investeringarna i infrastrukturen
genomförs så att viktiga kultur- och naturmiljöintressen inte skadas. Mot
bakgrund av verkens redovisningar vill regeringen understryka behovet av en
bättre systematiserad kunskap och av en planering i ett tidigt skede som tar till
vara dessa intressen.

Regeringen har för avsikt att återkomma i denna fråga i kompletterings-
propositionen 1995.

Arkeologisk fyndhantering

Regeringen har givit Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer ett
särskilt uppdrag att utreda konsekvenserna av att den som får tillstånd att göra
ingrepp i fomlämning även svarar för kostnaderna för fyndhantering, kon-
servering, långsiktig förvaring och vård. Uppdraget har givits med anledning

av den kraftigt ökade budgetbelastningen som särskilt fyndhantering och
konservering av fynd från arkeologiska uppdragsundersökningar har föranlett
under senare år som en följd av utbyggnad för trafikverkens infrastruktur.
Förslagets konsekvenser för såväl staten som exploatörerna skall redovisas.
Utredningen skall också omfatta förslag till de författningsändringar som kan
behövas.

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

B 14. Riksantikvarieämbetet

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

122 061 426

129 254 000

193 919000

varav 128 621 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Myndigheten Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer omfattar
Riksantikvarieämbetet, Statens historiska museum, Kungl. myntkabinettet,
Medelshavsmuseet, Institutionen för konservering och ett bibliotek. Myndig-
hetens förvaltningskostnader upptas dels under detta anslag, varifrån förvalt-
ningskostnaderna för Riksantikvarieämbetet (RAÄ) och biblioteket betalas,
dels under anslaget Centrala museer: Myndigheter.

RAÄ svarar för myndighetens uppgifter inom kulturmiljövård. Biblioteket
är ett specialbibliotek inom ämnesområdena arkeologi, medeltidens konst-
historia, numismatik och kulturmiljövård. Det skall svara för biblioteks-
service inom dessa områden till myndigheten och till forskning, utveckling
och utbildning.

RAÄ redovisar i årsredovisningen fem verksamhetsgrenar - kunskapsför-
sörjning, lagtillämpning, vård, samlingar och publik verksamhet. Verksam-
hetsgrenarna är därutöver indelade i 27 undergrupper.

Vad gäller verksamhetsgrenen Kunskapsförsörjning redovisas prestationer
för tolv undergrupper, nämligen fornminnesinventering, agrarhistorisk doku-
mentation, översyn av riksintressen, arkeologiska undersökningar, långsik-
tiga forskningsföretag, databaser, fomminnesregistret, Vitterhetsakademiens
bibliotek, Antikvarisk-topografiska arkivet, sektorsforskning, kursverksam-
het och publikationer.

Vad gäller fornminnesinventeringen har man under året inventerat i
Uppsala, Östergötlands, Kronobergs, Kristianstads, Värmlands, Örebro,
Kopparbergs, Västemorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens
län. Sammanlagt har 14 700 kvm inventerats. Vid inventeringen har antalet
fornminneslokaler ökat med ca 300 % jämfört med förstagångsinven-
teringen. Vad gäller den agrarhistoriska dokumentationen har man under året
kalibrerat äldre lantmäterikartor för en yta motsvarande 1 390 kvm inom 55
riksintressemiljöer. Arbetet har väckt stort intresse regionalt.

För verksamhetsgrenen Lagtillämpning redovisas att RAÄ har deltagit i
följande offentliga utredningar: Jordbrukets miljöprogramsutredning, Plan-
och byggutredningen, Vattendragsutredningen och Svenska kyrkans kyrko-

byggnadsutredning. I samverkan med Statens naturvårdsverk och Boverket
bedrivs ett utvecklingsarbete för miljökonsekvensbeskrivningar.

RAÄ har ägnat särskild uppmärksamhet åt rådgivning, tillsyn och erfaren-
hetsåterföring vad gäller länsstyrelsernas beslut med anledning av de på-
gående stora investeringarna i utbyggnad av kommunikationsnät.

RAÄ har fattat beslut och avgivit yttranden angående fornminnen, bygg-
nader, kyrkor och Naturresurslagama i 2 296 ärenden.

Antalet kyrkoärenden har ökat kraftigt under senare år på grund av det
förmånliga prisläget på byggmarknaden. Med anledning av bolagiseringen av
statlig verksamhet har avsevärda resurser och omprioriteringar krävts i arbetet
med statliga byggnadsminnen.

Verksamhetsgrenen Vård har fyra undergrupper: Fomvård och byggnads-
vård, fastighetsförvaltning, luftföroreningar och kulturmiljö och Institutionen
för konservering (RIK). RAÄ har bearbetat och nyupprättat 2 600 forn-
vårdsplaner och gjort 29 projekteringar för byggnadsvård. Vidare har RAÄ
genomfört en 18-veckorskurs i äldre byggnadsteknik för timmermän. Ett
nätverk har bildats mellan RAÄ, Arbetsmarknadsverket och arbetsmark-
nadens parter för erfarenhetsutbyte och nya samarbetsrutiner med anledning
av de nya sysselsättningsinsatsema.

RAÄ förvaltar 80 kulturmiljöer, varav 12 är större än 10 ha. Glimminge-
hus och Mälsåker har dominerat byggnadsinvesteringarna. Upprustningar har
gjorts på Alvastra kloster, Kronobergs slottsruin, ringmuren och ruinerna i
Visby. Programutredningar har slutförts beträffande investeringar på Björkö,
Gamla Uppsala och Eketorp. Eftersatt underhåll och löpande underhåll och
drift av fastigheterna har kunnat genomföras på en tillfredsställande nivå tack
vare tillskotten av sysselsättningsmedel.

Skadeutvecklingen på runstenar och bildstenar följs. Av 1 500 runstenar
har nu 800 en fadder. Metodutveckling för att bevara utsatta hällristningar
pågår.

20 större konserveringar av stenutsmyckningar på byggnader har utförts.

I arbetet med att motverka nedbrytningen av metall i kulturmiljön har
industriminnen prioriterats.

Programmet för insatser mot luftföroreningar har utvärderats av en inter-
nationell expertgrupp, som resulterat i en positiv rapport om kvaliteten i
RIK:s arbete.

RIK har i sin basverksamhet utfört 24 020 fotoarbeten, konserverat
7 271 föremål av olika material och utfört 220 besiktningar och analyser.
Uppdragsintäktema uppgick till 4 mkr exkl. moms. RIK genomför för när-
varande en teknisk inventering av museimagasin.

För verksamhetsgrenen Samlingar se under Statens historiska museer.

Beträffande den publika verksamheten har RAÄ under budgetåret lagt stor
vikt vid kunskapsspridning genom publicering, kurser, seminarier, konferen-
ser, artiklar och föreläsningar. RAÄ svarar för publik verksamhet vid de
80 kulturmiljöer man förvaltar. Vid nio av dessa tas entréavgift. Vid dessa
ökade antalet besökare med 6 % (273 000 besökare) och intäkterna med
20 % (6,2 mkr) jämfört med budgetåret 1992/93. RAÄ samordnar Kultur-

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

husens dag och Arkeologidagen. Antalet besökare ökade med 60 % under
Arkeologidagen (13 000 st). RAÄ driver kampanjen Rädda Visby ringmur.
Fem nummer av tidskriften Kulturmiljövård å 6 000 ex. har givits ut.

RAÄ har sammanlagt utgivit 26 publikationer och arrangerat 72 kurser och
konferenser för ca 1 700 deltagare.

Anslagssparandet uppgår till 3 896 175 kr, vilket utgör ca 3,1 % av det
tilldelade anslaget.

Regeringens överväganden

RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar. RRV påpekar
dock i en särskild revisionsrapport att särskilda insatser torde krävas för att
säkerställa att en förbättring sker av den interna kontrollen i de decentra-
liserade ekonomiadministrativa rutinerna. De projekt som redan påbörjats
med detta syfte bör fullföljas med oförminskad kraft.

RAÄ har en omfattande och bred verksamhet vilket tydligt framgår av
årsredovisningen. Arbetsuppgifternas bredd ställer stora krav på resultat-
måtten, väl valda nyckeltal och myndighetens förmåga att sammanfatta kvali-
tativa och kvantitativa förhållanden inom de olika verksamhetsgrenarna. I
avsaknad av mer utvecklade verksamhetsmått är årets redovisning dock i
vissa avseende förhållandevis knapphändig. Myndigheten har erhållit dispens
från kravet att redovisa verksamheten i förhållande till målen med motivet att
verksamheten ges en ny indelning i samband med myndighetens omorganisa-
tion. RAÄ bör därefter kunna utveckla sin redovisning så att den ger en
fylligare bild av hur verksamheten utvecklas.

I budgetpropositionen 1993 (prop. 1992/93:100 bil 12 s. 125) uttalade
regeringen att länsstyrelserna på några års sikt borde överta handläggningen
av ärenden om kyrkliga kulturminnen enligt 4 kap. lagen (1988:950) om
kulturminnen m.m. från Riksantikvarieämbetet (RAÄ). RAÄ har haft rege-
ringens uppdrag att förbereda förändringen. I föregående års budget fick de
mest arbetstyngda länsstyrelserna förstärkning av sina resurser för kultur-
miljövård. För att göra det möjligt att slutföra den planerade överföringen av
RAÄ:s beslutsrätt till länsstyrelserna anser regeringen att även de återstående
länsstyrelserna nu bör förstärkas. För detta ändamål föreslås 3,5 miljoner
kronor beräknas under fjortonde huvudtitelns (Civildepartementet) anslag till
länsstyrelserna. Förstärkningen gäller främst överförande av beslut om
kyrkor och kyrkliga inventarier, men ger också länsstyrelserna bättre för-
utsättningar till en kompetent handläggning av sina uppgifter inom kultur-
landskapsvård, arkeologi, att lämna expertstöd till kommunerna vad gäller
fysisk planering samt större möjligheter att ta hand om sysselsättningsinsatser
inom kulturmiljöområdet. Regeringen avser att senare i vår återkomma med
förslag till de författningsändringar som krävs för att överföra beslutande-
rätten i fråga om kyrkliga kulturminnen till länsstyrelserna.

Regeringen förutsätter att länsstyrelserna - liksom hittills RAÄ - i hög
grad kan grunda sina beslut på länsmuseernas kompetens i frågor om vård

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

och underhåll av kyrkor och kyrkliga inventarier. Regeringen har givit RAÄ
ett särskilt uppdrag att i samråd med företrädare för länsstyrelserna, de
regionala museerna och Statens kulturråd utarbeta ett förslag på hur anvars-
fördelning mellan länsstyrelser och länsmuseer skall se ut bl.a. i denna fråga.

De kostnader som tillkommer för utbildning, kompetensutveckling och
mångfaldigande av det arkivmaterial (ritningar och akter) ur RAA:s arkiv som
länsstyrelser och länsmuseer behöver ha tillgång till finansieras över RAÄ:s
ramanslag.

Riksantikvarieämbetet omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för
statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med
5 786 000 kr.

Anslaget har minskats med 850 000 kr som RAÄ disponerar under
innevarande budgetår för stöd till länsmuseernas arbete med publikinsatser i
kulturmiljön. Av de sålunda frigjorda medlen bör 500 000 kr tillföras
Näringsdepartementets huvudtitel som en årlig resurs med anledning av att
frågor om utveckling m.m. inom hantverksområdet förs över från Kultur-
departementet till Näringsdepartementet fr.o.m. nästa år.

Med anledning av att fastighetsdatareformen avslutas budgetåret 1994/95
minskas anslaget med 600 000 kr. Regeringen föreslår att RAÄ för nästa
budgetår beviljas en låneram i Riksgäldskontoret på 29 500 000 kr.

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Riksantikvarieämbetet för budgetåret 1995/96 anvisar ett ram-
anslag på 193 919 000 kr.

B 15. Kulturmiljövård

1993/94

1994/95

1995/96

Utgift

Anslag

Förslag

82 747 828

72 600 000

112 406 000

Reservation 59 629 986

varav 74 495 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Från anslaget utgår bidrag enligt förordningen (1993:379) om bidrag till
kulturmiljövård. Medel får även utgå till vård och underhåll av vissa kyrkliga
inventarier. Frågor om bidrag prövas av Riksantikvarieämbetet (RAÄ) eller,
efter RAÄ:s bemyndigande, av länsstyrelsen.

Från anslaget utgår också ersättning enligt 2 kap. 7, 8, 14-16 §§ samt
3 kap. 10 och 12 §§ lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.

Riksantikvarieämbetet redogör i sin årsredovisning för hur bidrag har
fördelats till byggnadsvård, fomminnes- och landskapsvård och extra me-
del för upprustning av kulturhistoriskt värdefulla miljöer på sammanlagt
95 213 000 kr.

Av anslaget har 53,4 mkr fördelats till länsstyrelserna i form av besluts-
ramar. RAÄ fattar beslut om beslutsramar för länsstyrelserna med utgångs-
punkt från länsstyrelsernas redovisade behov. Det är första året som läns-
styrelserna får fatta dessa beslut. Ett ADB-baserat register har utvecklats för
att få en enhetlig redovisning från länsstyrelserna. Två gånger om året följer
RAÄ upp hur länsstyrelserna har ianspråktagit anslaget. Vid behov har om-
fördelning mellan länen gjorts. RAÄ har redovisat hur medlen har fördelats
på länen och hur utfallet blivit på ett urval kategorier av byggnader, miljöer,
fornminnen och kulturlandskap. Exempelvis har ca 12 mkr avsatts för lands-
bygdsbebyggelse, 5,4 mkr avsatts för industriminnen och 6 mkr till tätorts-
bebyggelse. Bland projekten återfinns Slottsbiografen i Uppsala, Sörby
rundloge utanför Mjölby i Östergötland, Folkets hus i Eksjö, Homs tegelbruk
i Skövde, Skräddar-Djurbergs fäbod utanför Orsa, Duvbergs by i Härjedalen
och kåtor i Hedvallen i Arvidsjaur. Drygt 7 mkr har avsatts för fomminnes-
vård, varav 1,5 mkr till informationsskyltning. Närmare 9 mkr har avsatts för
kulturlandskapsvård, varav 1,5 mkr till informationsinsatser.

Enligt RAÄ var ramtilldelningen för budgetåret 1993/94 i förhållande till
anspråken ytterst otillräcklig för de flesta län, varför den stora tilldelningen av
sysselsättningsmedel har inneburit ett betydelsefullt tillskott.

Under perioden den 1 juli 1990-31 juni 1994 har kulturmiljövården
erhållit sammanlagt 340 mkr i särskilda medel för sysselsättningsskapande
åtgärder inom sektom.

De sysselsättningsskapande medlen har haft en avgörande inverkan på
möjligheten att få till stånd angelägna reparations- och underhållsinsatser som
hittills fått anstå på grund av medelsbrist. Det gäller bl.a. industriminnen,
ruiner, marina minnesmärkena i Karlskrona samt regionalt karaktäristiska
byggnadstyper som Ölands väderkvarnar, Västerbottens rundlogar och
Hälsingegårdar.

Även för turismnäringen väsentliga objekt som Upplands bruken, Sala
silvergruva och Strömsholms-, Dalslands-, och Trollhättekanaler har kunnat
rustas upp. Dalslands kanal t.ex. svarar delvis tack vare dessa satsningar för
mer än 30 % av Dalslands hela turismnäring.

Insatserna har kunnat sättas igång med kort varsel. En ökande grupp
byggnadsarbetare har i det praktiska arbetet blivit förtrogna med äldre hant-
verkstekniker och traditionella material.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår att det för budgetåret 1995/96 faställs en beslutsram för
anslaget Kulturmiljövård på 112 406 000 kr. Anslaget föreslås uppgå till
samma belopp. Vid beräkningen har viss hänsyn tagits till prisutvecklingen.

För vård av kulturlandskap vill regeringen redovisa att under tionde
huvudtiteln till Jordbruksdepartementet kommer att föreslås ett program för
stöd till det öppna odlings- och kulturlandskapet inom EU:s miljöprogram för
jordbruket i enlighet med förordningen (EEG) 2078/92 om miljövänliga

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

jordbruksmetoder och bevarande av landskapet. Förslaget presenteras i Prop. 1994/95:100
korthet under avsnittet Övriga anmälningar om kulturmiljövården rubriken Bil. 12
Jordbrukets miljöstöd.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. medger att beslut om bidrag till kulturmiljövård får meddelas intill
ett sammanlagt belopp av 112 406 000 kr under budgetåret 1995/96,

2. till Kulturmiljövård för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslags-
anslag på 112 406 000 kr.

B 16. Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet
1993/94 Utgift	-
1994/95 Anslag	1 000
1995/96 Förslag	1 000

varav 1000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Under detta anslag tas upp ett formellt belopp av 1 000 kr för sådana
undersökningar och utredningar som föranleds av lagen (1988:950) om
kulturminnen m.m. och som på uppdrag av statlig eller kommunal myndighet
eller enskild utförs av Riksantikvarieämbetet (RAÄ) mot avgift.

I sin årsredovisning redovisar RAÄ att under budgetåret 1993/94 har
uppdragsverksamheten arbetat med ca 1 230 uppdrag. Kostnaderna för detta
var ca 153 mkr. Antalet uppdrag har tredubblats jämfört med de två före-
gående åren. Främst beror detta på den pågående utbyggnaden av vägar och
järnvägar. Antalet fältarbetstimmar under samma tid har ökat med en tredje-
del. Tre större undersökningar redovisas som exempel på hur kunskaps-
nivån höjts och nya perspektiv erhållits på resp, tids förhållanden. Det är
undersökningar av en boplats från äldsta stenålder vid Huseby Klev på Orust
med unikt goda bevaringsförhållanden för organiskt material, ett omfatt-
ande bostadskomplex från bronsåldern i närheten av hällristningsområdet
Himmelstalund utanför Norrköping och två bytomter och ett gravfält från
yngre järnåldern vid Valsta och Säby i Sigtuna kommun.

Det sker en fortlöpande utveckling av de arkeologiska metoderna. En
speciell satsning har gjorts under året för att effektivisera fältarbetet och efter-
bearbetningen genom utveckling av ett digitalt inmätningssystem. En särskild
satsning har också gjorts på att färdigställa rapporter från tidigare under-
sökningar.

Regeringens överväganden

RAÄ:s årsredovisning innehåller inte någon separat ekonomisk redovisning
av RAÄ:s arkeologiska uppdragsverksamhet. Verksamheten är omfattande
och helt avgiftsfinansierad. I kommande årsredovisning bör en självständig
redovisning av den arkeologiska uppdragsverksamheten ges.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet för budgetåret
1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

B 17. Kulturstöd vid ombyggnad m.m.

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

136 831 708

160 000 000

255 000 000

varav 170 000 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Från anslaget utgår bidrag till ombyggnad, renovering och underhåll av
kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse enligt 2 § förordningen
(1993:379) om bidrag till kulturmiljövård.

Under budgetåret 1994/95 får åtgärder beslutas som motiveras av antikva-
riska skäl inom en ram motsvarande 160 000 000 kr. Av ramen får högst
10 000 000 kr disponeras för arkeologiska undersökningskostnader i sam-
band med bostadsbyggande enligt 7 § förordningen om bidrag till kultur-
miljövård.

Medel för ändamålet har tidigare anvisats som tilläggslån för ombyggnad
av kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse m.m. Anslag anvisades
t.o.m. budgetåret 1992/93 under elfte huvudtitelns förslagsanslag B 33.
Tilläggslån för ombyggnad av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse m.m.
Beviljade lån är ännu inte helt avräknade varför Boverket disponerar medel i
enlighet med förordningen (1983:102) om tilläggslån för ombyggnad av
bostadshus m.m. och förordningen (1991:1933) om statligt räntebidrag för
ny- och ombyggnad av bostäder.

I sin årsredovisning redogör Riksantikvarieämbetet (RAÄ) för hur bidra-
gen till ombyggnad, renovering och underhåll av kulturhistoriskt värdefull
bebyggelse om sammanlagt 152 mkr har använts. Hela anslaget har fördelats
till länsstyrelserna i form av beslutsramar. RAÄ fattar beslut om beslutsramar
för länsstyrelserna med utgångspunkt från länsstyrelsernas redovisade behov.
Det är första året som länsstyrelserna får fatta dessa beslut. Ett ADB-baserat
register har utvecklats för att få en enhetlig redovisning från länsstyrelserna.
En gång per kvartal följer RAÄ upp hur länsstyrelserna har ianspråktagit
anslaget. Vid behov har omfördelning mellan länen gjorts. Detta till trots

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

rapporterade några länsstyrelser inte i tid att de inte använt hela den summa de Prop. 1994/95:100

fått sig tilldelad, utan drygt 8 mkr hade det inte beslutats om när budgetåret Bil. 12

upphörde.

RAÄ har redovisat fördelning av medel per län, likaså fördelning per
skyddsform och på ett urval kategorier av bebyggelsemiljöer. Drygt 100 mkr
har gått till bostäder i tätorter, ca 20 mkr till bostäder och bostadskomplement
på landsbygden, ca 2,5 mkr till bostäder i förenings- och folkrörelselokaler
och kyrkliga miljöer, ca 2,4 mkr till bostäder i industrimiljöer och ca 21 mkr
till slott och herrgårdar. Bland projekten återfinns exempelvis kvarteret
Cepheus 25 i Gamla stan i Stockholm, gården By 1:1 i Eke socken på
Gotland, Flensburgska gården i Karlskrona, Övedskloster i Malmöhus län,
kvarteret Vasastaden 15 i Göteborg, Rydals fabriker i Älvsborgs län, Central-
palatset i Örebro och arbetarbostäder i Västerbacken, Holmsund utanför
Umeå.

Den allmänna byggnadsverksamheten har varit mycket dämpad under det
gångna året på grund av lågkonjunkturen. Av denna anledning har anspråken
på ramen från länen för budgetåret 1993/94 bara varit dubbelt så stora som
tilldelningen, vilket i förhållande till tidigare år är extremt lite.

Regeringens överväganden

Medlen under anslaget anvisades tidigare, fram t.o.m. budgetåret 1992/93,
som förhöjt låneunderlag och tilläggslån för ombyggnad av kulturhistoriskt
värdefull bostadsbebyggelse m.m. Vid omläggningen till nuvarande form av
bidrag avsattes 10 miljoner kronor årligen för att ge möjlighet till en viss
begränsad kulturinsats inom ramen för den generella bostadsfinansieringen.
Kulturhistoriskt motiverade anpassningskostnader vid ombyggnad skulle
kunna medföra en höjning av bidragsunderlaget (prop. 1992/93:100, bil. 12,
bet. 1992/93:BoU16, rskr. 1992/93:282). Boverket fick samtidigt rege-
ringens uppdrag att utvärdera utfallet av stödformen. Boverket redovisade sitt
uppdrag den 20 september 1994. Det visar sig att endast 60 000 kr ut-
betalats. Regeringen bedömer att stödformen inte varit ändamålsenlig och att
den därför bör upphöra. Ramen för beslut om kulturstöd vid ombyggnad bör
därför öka med 10 miljoner kronor.

Regeringen förordar att det för nästa år fastställs en beslutsram för anslaget
Kulturstöd vid ombyggnad på 255 miljoner kronor, varav 170 miljoner
kronor för perioden juli 1995-juni 1996. Högst 15 miljoner kronor resp. 10
miljoner kronor av dessa bör få disponeras för bidrag till arkeologiska
undersökningskostnader i samband med bostadsbyggande. Anslaget föreslås
utgå med samma belopp som ramen för beslut.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner att kulturhistoriska anpassningskostnader inte skall
påverka bidragsunderlaget vid ombyggnad,

2. medger att beslut om bidrag till kulturstöd vid ombyggnad av
kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse m.m. får meddelas intill ett
sammanlagt belopp av 255 000 000 kr under budgetåret 1995/96,

3. till Kulturstöd vid ombyggnad m.m. för budgetåret 1995/96
anvisar ett förslagsanslag på 255 000 000 kr.

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

Forskning

B 18. Forsknings- och utvecklingsinsatser inom
kulturområdet

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

32 655 969 Reservation 13 670 683

36 806 000

55 100 000

varav 36 526 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Ur anslaget utgår medel för verksamhetsforskning och utvecklingsarbete
inom kultursektorn. Medlen har utnyttjats för projekt inom Statens kultur-
råds, ansvarsmuseemas (Statens historiska museum, Statens konstmuseer,
Naturhistoriska riksmuseet, Folkens museum - etnografiska och Nordiska
museet), Riksarkivets, Riksantikvarieämbetets och Språk- och folkminnes-
institutets ansvarsområden. Vidare betalas kostnader för grundforskning vid
Naturhistoriska riksmuseet.

1994/95 Regeringens

förslag 1995/96
(varav juni 1995-
juli 1996)

1.	Statens kulturråd	2 325 000	3 481 000 (2 307 000)
2.	Ansvarsmuseema	2 150 000	3 219000 (2 134 000)
3.	Riksarkivet	10 304 000	15 426 000 (10 226 000)
4.	Riksantikvarieämbetet	16 123 000	24 138 000 (16001 000)
5.	Naturhistoriska riksmuseet	5 365 000	8 030 000 (5 323 000)
6.	Språk- och folkminnesinstitutet	539 000	808 000 (535 000)
		36 806 000	55 100 000 (36 526 000)

Myndigheterna har i sina årsredovisningar i stor utsträckning redovisat
specifika kvalitetsmått på sin forsknings- och utvecklingsverksamhet. De har
haft en väl utvecklad förmåga att initiera och bedriva forskning och utveckling
med relevans för sakområdena. Anslaget har, enligt myndigheterna, fördelats
efter genomarbetade prioriteringar med god långsiktighet och ämnesmässig
spridning.

Kvaliteten i myndigheternas forsknings- och utvecklingsverksamhet gran-
skas i flera fall av vetenskapliga råd. I andra fall är det publika mottagandet en
mätare på kvaliteten.

Myndigheternas forskning och utveckling genererar en mycket stor mängd Prop. 1994/95:100
rapporter, publikationer, tidskriftsartiklar och andra mediala produkter. Där- Bil. 12
utöver bidrar verksamheten till det vetenskapliga samtalet, genom forskar-
nätverk, informationsinsatser, konferenser, seminarier etc.

Regeringens överväganden

Forsknings- och utvecklingsinsatserna inom kulturområdet är till största delen
av långsiktig karaktär och av utpräglad kvalitativ art. Konkreta resultatbedöm-
ningar är därmed svåra att göra. Det framgår dock klart att anslaget är
värdefullt för kunskapen kring och utvecklingen av kultursektorns specifika
verksamhet och möjliggör en kunskapsuppbyggnad och -spridning inom
sektorn.

Forsknings- och utvecklingsverksamheten omfattas av regeringens spar-
krav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget
räknats ned med 1 840 000 kr.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet för
budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 55 100 000 kr.

C. Konstarterna och det tryckta ordet

Under denna rubrik redovisas statens stöd till teater, dans och musik, bild-
konst och konsthantverk, litteratur och tidskrifter samt konstnärstöd och stöd
till dagspress m.m. Det är fråga om ett mycket brett spektrum av åtgärder,
som väl illustrerar spännvidden i det kulturpolitiska uppdraget. Det gäller att
ge förutsättningar för professionell kulturverksamhet av högsta internationella
klass, att möjliggöra nyskapande och att ge konstnärer goda villkor. Det
gäller också människors delaktighet i kulturlivet, att undanröja sociala och
geografiska hinder och att ta till vara barnens och ungdomarnas nyfikenhet
och skaparvilja. Det gäller insatser för mångfald och kvalitet inom områden
som präglas av massmarknadens lönsamhetsvärderingar och att slå vakt om
en oberoende nyhetsförmedling och en opinionsbildning där många röster
kan komma till tals.

Med tanke på områdets storlek och komplexitet är det av yttersta vikt att
resurserna används på bästa sätt. Förändrade uppfattningar och omvärlds-
villkor måste kunna leda till att tidigare prioriteringar omvärderas och att
tyngdpunkten mellan olika insatser förskjuts märkbart.

Som nämnts i inledningen till huvudtiteln har Kommittén om kultur-
politikens inriktning (Ku 1993:3) till uppgift att göra en samlad bedömning av
vilka krav som kommer att ställas på den framtida kulturpolitiken. I rege-
ringens tilläggsdirektiv till kommittén (dir. 1994:146) betonas vikten av jäm-
likhet och delaktighet i kulturlivet, folkbildningens och folkrörelsernas
kulturinsatser, barns och ungdomars kulturella delaktighet, goda villkor för
konstnärerna samt att massmediernas inverkan på den kulturella utvecklingen
belyses. Kommittén har också fått i uppdrag att lämna förslag till en biblio-
tekslag. Kommitténs arbete skall vara avslutat före utgången av maj 1995.

Den parlamentariska Pressutredningen -94 (Ku 1993:10) har i uppdrag att
utreda den framtida presspolitiken (dir. 1993:118). Utredningen skall under-
söka behovet av direkta och indirekta statliga stödåtgärder till dagspressen.
Om utredningen anser att sådana stödbehov finns skall den pröva hur
ändamålsenliga de nuvarande åtgärderna är och lämna förslag till framtida
statligt engagemang. Uppdraget skall redovisas senast den 12 april 1995 (dir.
1994:123).

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

Förslaget till statsbudget

Budgetförslaget sammanfattas i följande tabell.

Utgift Anvisat Förslag

1993/94 1994/95 1995/96

varav
beräknat
för juli
95—juli 96

Beräknad Beräknad
besparing besparing
19971 19981

C. Konstarterna och

det tryckta ordet 2 694,9 2 689,8 4 362,4 2 759,9 -21,1 -21,1

'Prisnivå 1995/96

För särskilda insatser inom kulturområdet med inriktning på barn och Prop. 1994/95:100
ungdom föreslås ett anslag på 10 miljoner kronor. Bil. 12

För att minska de sociala klyftorna i kulturlivet föreslås ett ökat anslag med

4 miljoner kronor till Statens kulturråd för att stödja kultur i arbetslivet. För
förstärkning av kulturverksamhet i föreningslivet föreslås 4 miljoner kronor
med särskild inriktning på barn och ungdom.

Projektet Invandrare och utvandrare i Sveriges historia 1846-1996 före-
slås få ett engångsanslag på 5 miljoner kronor.

Operan kommer att vara stängd på grund av ombyggnad under delar av
hösten 1995. För att att kompensera intäktsbortfall under stängningstiden
föreslås en engångsanvisning med 6 miljoner kronor.

Inom konstnärsområdet föreslås väsentligt höjd biblioteksersättning.
Redan innevarande budgetår ökar grundbeloppet till biblioteksersättningen
från 86 öre till 89 öre. För nästa budgetår föreslås en ökning med ytterligare

5 öre, dvs. från 89 öre till 94 öre. Till de förbättrade villkoren hör också att
upphovsmännen får ökad ersättning för utnyttjande av referensexemplar samt
ersättning för det utnyttjande som förekommer genom läsning på bibliotek.

Staten har i princip alltid svarat ekonomiskt på regionala initiativ att
etablera länsinstitutioner inom kulturens område. Ett väl utbyggt nätverk av
länsteatrar, länsorkestrar, länsmuseer och länsbibliotek finns numera i landet.
När en länsteater nu etableras på Gotland - Bryggeriteatem - föreslås ett stöd
till teatern om 10 grundbelopp (ca 1,3 miljoner kronor).

En fortsatt uppbyggnad av stödet till Dansens Hus med 1 miljon kronor
föreslås i enlighet med det avtal som har träffats med Stockholms stad.

Riksdagen har efterlyst ett bidrag till Folkrörelsernas konstfrämjande. Här
föreslås att en förstärkning med 600 000 kr av Kulturrådets dispositions-
medel för att möjliggöra ett stöd till organisationen.

Svenska Filminstitutet bör åter få möjlighet att bedriva viss import av
vuxenfilm. För ändamålet föreslås en resursförstärkning med 500 000 kr.

En medelsökning föreslås med 400 000 kr för utgivning av klassisk
litteratur för skolbruk. Därmed blir det möjligt att under nästa budgetår uppnå
målsättningen 100 utgivna titlar.

Stiftelsen Framtidens kultur

Riksdagen godkände under våren 1994 förslag av regeringen (prop.
1993/94:177, bet. 1993/94:UbU12, rskr. 1993/94:399) att en stiftelse skulle
bildas med uppgift att främja ett vitalt kulturliv. Till stiftelsen skall tillföras
6,85 % av de tillgångar som förvaltas av avvecklingsstyrelsen (dvs. av
löntagarfondsmedel för Fond 92-94).

Den dåvarande regeringen följde upp riksdagsbeslutet genom att i juni
1994 besluta om bildandet av Stiftelsen Framtidens kultur, att godkänna ett
stiftelseförordnande, att besluta att fondkapitalet, som då beräknades uppgå
till ca 500 miljoner kronor, skulle överföras till fonden per den 1 augusti
samma år samt att förordna ledamöter i styrelsen.

Av stiftelseförordnandet framgår att stiftelsen skall stödja långsiktiga och Prop. 1994/95:100

nyskapande projekt samt att stödet skall stimulera det regionala kulturlivet och Bil. 12

stärka tillväxt och utveckling. Lokala och regionala intressen bör engageras i
och bidra till projekten. Av propositionen framgår dessutom att stöd skall ges
till ungdomar.

Genom rätten att successivt (under 10 år) förbruka sitt kapital kan stiftel-
sen bedömas ha en bidragskapacitet på ca 75 miljoner kronor årligen i fast
penningvärde.

Regeringen har nu förändrat sammansättningen av stiftelsens styrelse.

Avsikten med detta har varit att stiftelsens ändamål skall kunna uppfyllas på
bästa sätt i enlighet med regeringens intresse att stärka kulturen i samhället.

Kulturarbetsförmedlingar

Den interdepartementala arbetsgrupp som omnämns i inledningen till litt. B
ser för närvarande över formerna för de insatser som sker genom kultur-
arbetsförmedlingarna. Utgångspunkten för gruppens arbete i denna del är att
undersöka om de medel som kulturarbetsförmedlingama disponerar kan
användas mer flexibelt för att på så sätt bättre tillgodose både arbetsmarknads-
politiska och kulturpolitiska ambitioner. Regeringen räknar med att åter-
komma till denna fråga i kompletteringspropositionen.

5 Riksdagen 1994/95. 1 samt. Nr 100. Bilaga 12

Allmän kulturverksamhet m.m.

C 1. Statens kulturråd

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

24 845 606

27 309 000

41 428 000

varav 27 465 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Statens kulturråd är en central förvaltningsmyndighet inom kulturområdet
med uppgift att följa utvecklingen inom kulturområdet och ge ett samlat
underlag för den statliga kulturpolitiken samt bistå regeringen vid genom-
förandet av denna. Vidare skall rådet handlägga ärenden om statliga bidrag
för kulturell verksamhet och om andra statliga åtgärder som rör teater, dans,
musik, konst, museer, utställningar, litteratur, folkbibliotek, folkbildning och
folkrörelser i den mån sådana ärenden inte ankommer på någon annan
myndighet. Rådet skall varje år i anslutning till sin anslagsframställning göra
en sammanfattande bedömning av utvecklingen inom dessa delar av kultur-
området och lämna förslag till de åtgärder som kan föranledas av bedöm-
ningen.

Statens kulturråd har i sin årsredovisning redovisat verksamheten i två
verksamhetsgrenar, nämligen bidragsgivning samt informationsspridning och
erfarenhetsförmedling. De övergripande mål som gäller för verksamheten är
1974 års kulturpolitiska mål. Som verksamhetsmål har Kulturrådet redovisat
de mål som ställts i regleringsbrevet. Kulturrådet har i denna årsredovisning
inte redovisat några jämförelser med tidigare år, utan Kulturrådet anser att
denna årsredovisning skall utgöra bas och utgångsår för kommande årsredo-
visningar.

När det gäller bidragsgivningen redovisar Kulturrådet att närmare 5 900
bidragsärenden avgjorts under budgetåret. Dessa fördelar sig med 2 047 på
teater-, dans- och musikområdet, 2 994 på litteratur-, biblioteks- och
tidskriftsområdet, 509 på konst-, musei- och utställningsområdet samt 306 på
det tvärkulturella och gemensamma områdena. Kulturrådet disponerar drygt
900 mkr för sin bidragsgivning. Av bidragen utgör de som går till regional
verksamhet ca 460 mkr. Dessa bidrag har en standardiserad ärende-
handläggning, då riksdagen beslutar om det totala antalet grundbelopp som
står till förfogande och regeringen fastställer vilka institutioner som är
bidragsberättigade. För andra bidrag t.ex. till fria teater-, dans- och musik-
grupper, stöd till litteratur, fonogram och kulturtidskrifter krävs en kvalitets-
bedömning av varje ansökan. Särskilda referens- och arbetsgrupper, med
sakkunniga för de olika konstområdena, svarar för beredningen av bidrags-
ärendena. Beslut om bidrag tas inom arbetsgrupperna, utom för bidrag till de
fria grupperna, kulturtidskrifter och kultur i arbetslivet, där besluten tas av
Kulturrådets styrelse.

Genom att bidragsgivningen för många av stöden bedöms av arbets- och
referensgrupperna anser Kulturrådet att den konstnärliga kvaliteten främjas

och att bidragsgivningen är effektiv. Kulturrådet uppger att de inte har några
långa handläggningstider.

Kulturrådets informationsspridning och erfarenhetsförmedling visar att ett
stort antal PM, rapporter och skrivelser avlämnats, för bl.a. de verksamhets-
mål som ställts upp i regleringsbrevet och för de uppdrag och uppgifter som
givits av regeringen i särskild ordning. Den stora efterfrågan på rådets skrifter
och rapporter kan enligt Kulturrådet tyda på att de håller god kvalitet. Under
budgetåret redovisar Kulturrådet att 16 konferenser genomförts, varav unge-
fär hälften inom biblioteksområdet. I konferenserna har deltagit ca 800
personer.

Kulturrådet har 53 personer anställda.

Anslagssparandet uppgår till 678 000 kr, vilket utgör ca 2,7 % av det till-
delade anslaget.

RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar anser dock i
en särskild revisionsrapport att resultatredovisningen kan utvecklas och för-
bättras.

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

Regeringens överväganden

Statens kulturråds årsredovisning är huvudsakligen en översikt över de
bidrag som rådet har fördelat under budgetåret 1993/94 och en redovisning av
de regeringsuppdrag som rådet haft. Regeringen hänvisar till vad som redo-
visas i inledningen om vikten av att förordningen (1993:134) om myndig-
heters årsredovisning och anslagsframställning följs när det gäller upprättande
av årsredovisningar.

Kulturrådets bidragsgivning till den regionala kulturverksamheten uppgår
till närmare hälften av de medel på drygt 900 miljoner kronor som Kulturrådet
disponerar i sin bidragsgivning. Trots att det huvudsakliga ansvaret för dessa
verksamheter ligger på kommuner och landsting täcker statens bidrag en
väsentlig del av kostnaderna. Regeringen anser därför att i årsredovisningen
skall en återredovisning göras av de regionala institutionernas verksamhet, så
att en bedömning även kan göras av hur dessa medel används. Regeringen
avser att ta upp denna fråga med Kulturrådet. Därvid kommer också att tas
upp frågan om hur Kulturrådets bidragsgivning fördelar sig mellan kvinnor
och män.

Regeringen konstaterar att RRV i sin revisonsberättelse bedömt att års-
redovisningen för Statens kulturråd i allt väsentligt är rättvisande. Regeringen
bedömer att de riktlinjer som lades fast i 1993 års budgetproposition bör gälla
även för budgetåret 1995/96.

Statens kulturråd omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig
konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med
1 365 000 kr. Kompensation har beräknats för i statliga kollektivavtal av-
satta medel för särkilda löneåtgärder inom kulturområdet. Regeringen föreslår
i likhet med Kulturrådets förslag att låneramen i Riksgäldskontoret ökar med

255 000 kr under budgetåret 1995/96. Den sammanlagda låneramen skulle Prop. 1994/95:100
därmed uppgå till 900 000 kr. Bil. 12

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Statens kulturråd för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på
41 428 000 kr.

C 2. Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet
m.m.

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

150 193 570

124 672 000

213 762 000

Reservation 13 181 367

varav 144 131 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Från detta reservationsanslag anvisas bidrag för skilda ändamål till organi-
sationer och institutioner på kulturområdet samt till visst internationellt kul-
turutbyte.

		1994/95	Regeringens förslag 1995/96 (varav juli 1995- juni 1996)
1	Till Statens kulturråds disposition för utvecklings- verksamhet	24 209 000	36314000 (24 209 000)
2	Bidrag till organisationer och institutioner inom kulturområdet
2.1	Centrala amatörorganisationer (varav för amatörteater- verksamhet 1 082 000 kr)	5 943 000	8 915000 (5 943 000)
2.2	Centrumbildningar	10 291 000	15 437 000 (10 291 000)
2.3	Folkparkerna i Sverige för kulturverksamhet	5 017 000	11 306 000 (7 537 000)
2.4	Folkets husföreningamas riksorganisation för kulturverksamhet	2 201 000	4 982 000 (3 321 000)
2.5	Bygdegårdamas riksförbund för kulturverksamhet	504 000	1 116 000 (744 000)

1994/95

Regeringens Prop. 1994/95:100

förslag 1995/96 Bil. 12

(varav juli 1995—

juni 1996)

2.6	Våra gårdar för kultur- verksamhet	229 000	524 000 (349 000)
2.7	Riksförbundet Invandrarnas kulturcentrum	298 000	(-)
2.8	Baltiska institutet	625 000	938 000 (625 000)
2.9	Immigrantinstitutet för arkiv- och dokumentations- verksamhet	1 073 000	1 610 000 (1 073 000)
2.10	Sveriges invandrarinstitut och museum	500 000	750 000 (500 000)
2.11	Svenska pennklubben för gäststipendium till flyktingförfattare	88 000	225 000 (150 000)
2.12	Organisationer inom bild- och formkonstområdet	8 128 000	13 092 000 (8 728 000)
3	Bidrag till vissa ändamål inom teater, dans och musik
3.1	Stiftelsen Drottningholms teatermuseum för före- ställningsverksamhet vid Drottningholmsteatem och Ulriksdals Slottsteater	6 871 000	10 307 000 (6 871 000)
3.2	Stiftelsen Internationella Vadstena-akademien för kurs- och föreställnings- verksamheten	2 202 000	3 303 000 (2 202 000)
3.3	Dansens Hus	12 134 000	20 633 000 (13 712 000)
3.4	Marionetteatem	1 062 000	1 593 000 (1 062 000)
3.5	Skådebaneverksamhet	4 282 000	6 423 000 (4 282 000)
4	Bidrag till internationellt kulturutbyte
4.1	Till Statens kulturråds disposition	4 124 000	6 186 000 (4 124 000)
4.2	Till Stiftelsen Svenska institutets disposition	2 072 000	3 108 000 (2 072 000)
4.3	Svenska föreningen Norden	7 128 000	10 692 000 (7 128 000)

1994/95 Regeringens Prop. 1994/95:100

förslag 1995/96 Bil. 12

(varav juli 1995-

juni 1996)

4.4	Svenskhemmet Voksenåsen A/S	7 078 000	10 862 000 (7 241 000)
4.5	Svensk-norska samarbetsfonden för stipendier för vistelse vid Svenskhemmet Voksenåsen	218000	327 000 (218 000)
4.6	Hanaholmens kulturcentrum för Sverige och Finland	718000	1 077 000 (718 000)
4.7	Östersjöns författar- och översättarcentrum	1 500 000	2 250 000 (1 500 000)
4.8 5	Svensk-grekiskt kultursamarbete Bidrag till övriga ändamål inom kulturområdet		225 000 (150 000)
5.1	Särskilda insatser för barn och ungdom	-	15000 000 (10 000 000)
5.2	Kultur i arbetslivet	3 331 000	10 997 000 (7 331 000)
5.3	Vissa gemensamma ändamål i folkbibliotekens verksamhet	1 118000	1 677 000 (1 118000)
5.4	Bidrag till länsbildnings- förbund m.fl.	5 932 000	8 898 000 (5 932 000)
5.5	Migrationsjubileum 1996	-	5 000 000 (5 000 000)
6	Till regeringens disposition	5 796 000
	124	672 000	213 762 000 (144 131 000)

Regeringens överväganden

Kulturverksamhet i föreningslivet

Folkparkerna, Folkets Hus, Bygdegårdarna och Våra Gårdar har viktiga
kulturpolitiska uppgifter. Deras verksamhet når många människor i hela
landet. Särskilt betydelsefull är den kulturverksamhet som de bedriver för
barn och ungdom. För att möjliggöra ytterligare insatser för den unga
generationen bör 4 miljoner kronor tillföras dessa organisationer.

Svenska pennklubben för gäststipendium till flyktingförfattare

Efter särskild framställning har regeringen för innevarande budgetår tilldelat
Svenska Pennklubben ytterligare medel med 62 000 kr. Sammanlagt har
sålunda till Svenska Pennklubbens förfogande ställts 150 000 kr. För att
stipendiets storlek skall kunna bibehållas föreslår regeringen att prissumman
under nästa budgetår uppgår till 150 000 kr.

Riksförbundet Invandrarnas kulturcentrum

Invandrarnas kulturcentrum har under budgetåret 1993/94 upphört med sin
verksamhet. Det statsbidrag på 298 000 kr som utgått till verksamheten kan
således dras in.

Organisationer inom bild- och formkonstområdet

En rikstäckande utställningsverksamhet är av stor betydelse för konstnärerna
samt ett viktigt medel att nå nya publikgrupper inom bildkonstområdet. De
organisationer för konstbildande verksamhet som finns, fyller en viktig
funktion i dessa sammanhang. I enlighet med riksdagens beslut (bet.
1993/94: KrU 19, rskr. 1993/94:282) erhåller Folkrörelsemas konstfrämjande
innevarande budgetår särskilda medel för sin verksamhet från anslagsposten
Till regeringens disposition. Denna insats från regeringen är att betrakta som
temporär och det bör i framtiden ankomma på Statens kulturråd att fördela
medel till konstbildande organisationer.

Det är angeläget att det samlade stödet till den konstbildande verksamheten
inte minskar. Regeringen föreslår därför en ökning av ifrågavarande anslags-
post med 600 000 kr, i första hand för att möjliggöra stöd till Folkrörelsernas
konstfrämjande.

Dansens Hus

När det gäller kulturverksamhet som drivs i stiftelse- eller bolagsform men
där staten är huvudman eller bär huvuddelen av det ekonomiska ansvaret för
verksamheten bör anslagen fr.o.m. nästa budgetår pris- och löneomräknas
enligt samma principer som gäller för myndighetsanslag inom kultursektorn.
Det innebär att löne- och förvaltningskostnader får en schablonmässig
uppräkning och att lokalkonstnadema kompenseras enligt beräkningar av
Statens lokalförsörjningsverk. Vidare innebär det att institutionerna omfattas
av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. För Dansens Hus
del har anslaget således räknats ned med 326 000 kr för budgetåret 1995/96.
Anslaget bör fr.o.m. nästa år betalas ut månadsvis. Viss kompensation för
uppkommande ränteförlust kommer att beräknas i regleringsbrevet.

Enligt ett avtal, som slutits mellan staten och Stockholms stad, skall
Dansens Hus under en treårsperiod tillföras totalt 4 miljoner kronor utöver
prisomräkning. Av de 3 miljoner kronor, som är statens andel, återstår
1 miljon kronor. Bidraget till Dansens Hus bör således för nästa budgetår
öka med 1 miljon kronor. Vidare görs en överföring av hyresmedel mot-

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

svarande 613 000 kr från Dansmuseet till Dansens Hus avseende den mindre Prop. 1994/95:100
scenen Blå Lådan. Detta innebär att Dansens Hus kommer att disponera Blå Bil. 12
Lådan under hela året.

Voksenåsen

Kompensation har beräknats för hyreskostnaderna vid Svenskhemmet
Voksenåsen.

Svensk-grekiska kulturfonden

Vid förhandlingar under hösten 1990 mellan företrädare för Sverige och
Grekland utarbetades ett förslag till en överenskommelse om att avsätta
fondmedel om vardera ett belopp motsvarande 250 000 kronor för kultur-
utbyte mellan länderna. Den svenska regeringen beslöt den 1 november 1990
att överenskommelsen skulle ingås. Därefter undertecknades överens-
kommelsen den 9 november 1990 i Stockholm av företrädare för de båda
ländernas regeringar. I maj 1992 godkände det grekiska parlamentet som lag
överenskommelsen. Båda länderna har i enlighet med överenskommelsen
utsett vardera tre ledamöter till en gemensam nämnd, vilken har sammanträtt
två gånger. Länderna har även vid skilda tillfällen anvisat medel för olika
svensk-grekiska kulturprojekt. Däremot har någon fondbildning ännu inte
skett från svensk sida och inte heller efter vad som kunnat utrönas från
grekisk sida. Regeringen finner det därför i detta läge lämpligare att medel
årligen beräknas under en särskild anslagspost för ett svensk-grekiskt
kulturutbyte. Medlen förelås disponeras av Statens kulturråd och fördelas
efter förslag av den av regeringen förordnade nämnden. För budgetåret
1995/96 beräknas ett anslag på 150 000 kr.

Barn och ungdom

Att göra insatser för barn och ungdom är en av de viktigaste frågorna i
kulturpolitiken. Det är angeläget att alla barn och ungdomar får möjlighet till
kulturupplevelser och får känna glädjen i det egna skapandet genom musik,
teater, dans, konst, litteratur eller andra konstformer. Regeringen kommer
under mandatperioden att på olika sätt förstärka insatserna för barn- och
ungdomskultur. Sålunda har exempelvis Kommittén om kulturpolitikens
inriktning fått tilläggsuppdrag att föreslå nya insatser med inriktning på barn
och ungdom. Redan i årets budgetproposition bör emellertid en särskild
satsning göras genom att 10 miljoner kronor beräknas för att stimulera
utvecklingsarbete inom barn- och ungdomskulturen. Det bör ankomma på
regeringen att närmare precisera hur dessa medel skall disponeras.

Kultur i arbetslivet

Kulturinsatser i arbetslivet är en viktig del i arbetet för att öka delaktigheten i
kulturlivet och ett medel för att uppnå kulturell jämlikhet och jämställdhet. Det
är angeläget att detta arbete ytterligare stimuleras och att formerna för arbetet

vidareutvecklas. Regeringen föreslår att bidraget till denna verksamhet ökar
med 4 miljoner kronor.

Utvandrare och invandrare i Sveriges historia 1846-1996

Den förra regeringen tillsatte i december 1993 en kommitté för att förbereda
ett migrationsjubileum 1996. Jubiléet skall ha två teman, dels emigrationen till
främst USA och dess betydelse för såväl det svenska som det amerikanska
samhället, dels immigrationen till Sverige, främst efter andra världskriget,
och dess betydelse för det svenska samhället. Kommittén har planerat att
såväl utställningar som andra kulturaktiviteter skall äga rum både i Sverige
och USA under jubileumsåret. Som ett bidrag till genomförandet av projektet
bör 5 miljoner kronor beräknas för ändamålet.

Waldemarsudde

I 1994 års budgetproposition (bil. 12 s. 26 och 107-108) redovisade rege-
ringen att vissa åtgärder skulle vidtas till följd av att Stockholms kommun
sagt upp avtalet om verksamheten och finansieringen av Waldemarsudde.
Under anslagsposten Till regeringens disposition avsattes 2 miljoner kronor
för dessa åtgärder. I enlighet med vad som redovisas under anslaget Centrala
museer: Myndigheter kommer Waldemarsudde att inordnas som en själv-
ständig enhet inom Statens konstmuseer. De under detta anslag reserverade
medlen beräknas därför under anslaget till Statens konstmuseer. Anslaget
minskar således med 2 miljoner kronor.

Till regeringens disposition

Medlen till regeringens disposition utgår ur detta anslag och beräknas under
ett nytt anslag benämnt Utveckling, internationellt samarbete m.m. Den
reservation som vid utgången av budgetåret 1994/95 kan finnas kvar under
detta anslag bör föras över till det nya anslaget. Detta anslag minskas sålunda
med 3 796 000 kr.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till utvecklingsverksamhet inom kulturområdet m.m. för
budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 213 762 000 kr.

C 3. Bidrag till samisk kultur

1993/94	Utgift	9 090 833	Reservation	1 102 506
1994/95	Anslag	10515000
1995/96	Förslag	15 773 000

varav 10 515 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

Anslaget disponeras av Sametinget som har att besluta om fördelningen av Prop. 1994/95:100
statens bidrag till samisk kultur och samiska organisationer. Bestämmelserna Bil. 12
finns i Sametingslagen (1992:1433).

Sametinget har lämnat en redogörelse för medlens användning budgetåret
1993/94. Av denna framgår att Sametinget har anvisat 3,4 mkr till samiska
organisationer, föreningar och tidningen Samefolket, 2,1 mkr till samiska
kulturprojekt, 1 mkr till samisk forskning och studiefinansiering inom
forskarutbildningen, 1,1 mkr som bidrag till samisk teater, 2 mkr till samisk
slöjd och 0,5 mkr till samisk biblioteksverksamhet.

Regeringens överväganden

Sametinget har inte lämnat någon årsredovisning vad gäller detta anslag utan
enbart en redogörelse för medlens användning. Därigenom kan utläsas endast
hur medlen har fördelats mellan olika ändamål och inget om effekterna av
bidragsgivningen för den samiska kulturen.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till samisk kultur för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 15 773 000 kr.

Ersättningar och bidrag till konstnärer

C 4. Konstnärsnämnden

Nytt anslag (förslag) 9 708 000

varav 6 434 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Konstnärsnämnden har till uppgift att besluta om statliga bidrag och er-
sättningar till bild-, form-, ton-, scen- och filmkonstnärer. Nämnden skall
vidare hålla sig underrättad om konstnärernas ekonomiska och sociala för-
hållanden och tillsammans med styrelsen för Sveriges författarfond avge för-
slag till innehavare av inkomstgaranti för konstnärer. Konstnärsnämnden leds
av en av regeringen utsedd styrelse. Inom nämnden finns vidare fyra organ
för handläggning av ärenden rörande bidrag och ersättningar till konstnärer,
nämligen styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond, arbetsgruppen för upp-
hovsmän på musikområdet, arbetsgruppen för musiker och sångare samt
arbetsgruppen för scen- och filmkonstnärer.

Konstnärsnämndens årsredovisning är indelad i verksamhetsområdena sti-
pendier och bidrag resp, övrig verksamhet. Följande allmänna mål har lagts
fast.

I bidragsgivningen skall koncentrerade insatser prioriteras. Nämnden skall
därvid:

- värna om kvalitet, kreativitet och nyskapande,

- söka skapa arbetsmöjligheter för konstnärer,

- stödja och främja samarbete mellan konstområden och över gränserna.

Nämnden avser därjämte att fortlöpande följa utvecklingen av konst-
närernas ekonomiska och sociala situation.

Konstnärsnämnden har i sin årsredovisning angivit att det sammanlagda
antalet ansökningar budgetåret 1993/94 var 6 503. Antalet inkomna ansök-
ningar har ökat med 4 % medan antalet beviljade ansökningar är i stort oför-
ändrat. Nämnden framhåller svårigheten att på kort sikt bedöma det kvalita-
tiva resultatet av den stipendiegivning som är nämndens huvuduppgift.
Riktade bidrag till konstnärligt utvecklingsarbete bedöms dock ha gett god
effekt. De utåtriktade kontakterna för bevakning av konstnärernas ekono-
miska och sociala situation har intensifierats. En personalförstärkning med
detta syfte sker innevarande budgetår.

Förvaltningskostnadernas andel av bidragsmedlen är i stort oförändrad
sedan budgetåret 1990/91 och var budgetåret 1993/94 6,7 %. RRV:s
revisionsberättelse innehåller inte några invändningar.

Regeringens överväganden

Konstnärsnämnden bör vidareutveckla metoder för uppföljning och utvär-
dering av stipendiegivningen samt bevakningen av konstnärernas ekonomiska
och sociala situation. I samband med detta bör även eventuella skillnader
mellan kvinnliga och manliga konstnärer i dessa hänseenden kartläggas.

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

Regeringen bedömer att de riktlinjer som lades fast i 1993 års budget-
proposition bör gälla även för budgetåret 1995/96.

För att Konstnärsnämnden ytterligare skall kunna utveckla en rörlig och
effektiv stödverksamhet med inriktning på konstnärlig kvalitet, krävs en
minskad detaljstyrning av organisationen. Regeringen bör inte utse särskilda
organ för handläggning av ärenden rörande bidrag och ersättningar till konst-
närer utan det bör ankomma på nämndens styrelse att bestämma hur arbetet
skall organiseras. Regeringen avser att i detta syfte ändra förordningen
(1988:831) med instruktion för Konstnärsnämnden. Organisationsföränd-
ringen innebär att Konstnärsnämndens styrelse blir ansvarigt förvaltnings-
organ för Sveriges bildkonstnärsfond. Den av regeringen särskilt utsedda
styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond upphör därmed.

Konstnärsnämnden har tidigare betalat sina förvaltningskostnader av de
bidragsmedel som nämnden disponerar. Regeringen anser att förvaltnings-
kostnader bör redovisas särskilt och föreslår därför att medel för Konstnärs-
nämndens administration anvisas under ett eget ramanslag. Ramanslaget bör
tillföras sammanlagt 6 385 000 kr, varav från anslaget Visningsersättning åt
bild- och formkonstnärer 4 086 000 kr, från anslaget Bidrag till konstnärer,
anslagsposten Bidrag till upphovsmän på musikområdet 447 000 kr och
anslagsposten Bidrag till scen- och filmkonstnärer samt musiker och sångare
1 852 000 kr.

Konstnärsnämnden omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig
konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med 319 000 kr. I
enlighet med vad som gäller för budgeteringen av ramanslag har en löne-
buffert beräknats som täckning för uppkomna löneökningar under budgetåret.
Vidare har kompensation beräknats för i statliga kollektivavtal avsatta medel
för särskilda löneåtgärder inom kulturområdet. Regeringen föreslår att Konst-
närsnämnden för nästa budgetår beviljas en låneram i Riksgäldskontoret på
300 000 kr.

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Konstnärsnämnden för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag
på 9 708 000 kr.

C 5. Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer

1993/94

1994/95

1995/96

Utgift

Anslag

Förslag

56 785 000

58 285 000

81 299 000

varav 54 199 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Från anslaget lämnas ersättning till bild- och formkonstnärer för att deras
verk i offentliga institutioners ägo visas för allmänheten eller används på
annat allmännyttigt sätt (visningsersättning). Till bild- och formkonstnärer

kan räknas målare, grafiker, skulptörer, textilkonstnärer, konsthantverkare,
formgivare, tecknare/illustratörer samt fotografer.

Visningsersättningen anvisas i form av ett fast årligt belopp som tillförs
Sveriges bildkonstnärsfond, inrättad den 1 juli 1982. Fondmedlen får använ-
das dels för ändamål som syftar till att ge yrkesverksamma konstnärer eko-
nomisk och arbetsmässig trygghet, dels för andra ändamål som berör verk-
samhet inom bildkonstens område. Med fondmedel betalas också viss del av
Konstnärsnämndens förvaltnings- och lokalkostnader.

Frågor rörande fonden och fondmedlens användning handläggs av ett
organ inom Konstnärsnämnden, kallat styrelsen för Sveriges bildkonstnärs-
fond. Styrelsens verksamhet regleras i förordningen (1988:831) med instruk-
tion för Konstnärsnämnden och i förordningen (1982:600) om Sveriges bild-
konstnärsfond.

Enligt Konstnärsnämndens årsredovisning har Bildkonstnärsfonden under
1993/94 avskaffat den s.k. individuella visningsersättningen till förmån för
koncentration på arbetstipendier, bidrag till internationellt kulturutbyte och
förstärkta pensionsbidrag.

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår i enlighet med Konstnärsnämndens förslag att medlen an-
visas under ett reservationsanslag. Med anledning av att medlen för Konst-
närsnämndens administration föreslås bli anvisade under ett särskilt ram-
anslag minskas detta anslag med 4 086 000 kr.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer för budgetåret
1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 81 299 000 kr.

C 6. Bidrag till konstnärer

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

31 509 987 Reservation 4 021 660

32 615 000

45 569 000

varav 30 379 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Från anslaget lämnas bidrag enligt förordningen (1976:528) om bidrag till
konstnärer. Bidragen kan ha formen av konstnärsbidrag, projektbidrag eller
långtidsstipendier. Stipendierna behandlas under anslaget Inkomstgarantier
för konstnärer m.m.

Konstnärsbidrag kan beviljas för att ge aktiva konstnärer ekonomisk
trygghet. Konstnärsbidrag kan också tilldelas konstnärer för andra ändamål,

t.ex. för resor och internationell kontaktverksamhet. Det kan ges till samma
konstnär för högst fem år i sänder utan omprövning. Bidrag av pensions-
karaktär och bidrag till efterlevande får beviljas årligen utan tidsgräns.

Projektbidrag skall avse målinriktat konstnärligt utvecklingsarbete av mer
kostnadskrävande natur. Bidrag kan ges för avgränsade projekt som kan
antas få betydelse för utvecklingen inom det aktuella konstområdet eller som
utgör försök att vidga användningen av konstnärlig verksamhet till nya områ-
den i samhället. Konstnärsbidrag och projektbidrag utdelas av styrelsen för
Sveriges författarfond till dramatiker, författare, översättare och kulturjourna-
lister och av Konstnärsnämnden till övriga konstnärer.

Eftersom upphovsmän på musikområdet och fonogramartister inte ersätts
för den fria biblioteksutlåningen av deras verk finns under detta anslag medel
för särskilda insatser till förmån för nämnda konstnärsgrupper. Medlen dis-
poneras av Konstnärsnämnden enligt förordningen (1989:500) om vissa sär-
skilda insatser på kulturområdet.

Enligt samma förordning kan bidrag lämnas till projekt på filmområdet.
Medel för detta ändamål anvisas under anslaget Filmstöd.

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

Anslagets fördelning budgetåret 1994/951

1. Bidrag till författare, översättare och kulturjournalister

2. Bidrag till dramatiker

3. Bidrag till bild- och formkonstnärer

4. Bidrag till upphovsmän på musikområdet

5. Bidrag till scen- och filmkonstnärer samt

musiker och sångare

6. Särskilda insatser för upphovsmän på

musikområdet samt musiker och sångare

7. Särskilda insatser för enskilda konstnärers

deltagande i internationellt kulturutbyte
på bild-, form-, ton- och scenområdena

2 123 000

2 284 000

6 186 000

3 579 000

12 387 000

3 628 000

2 428 000

32 615 000

'Anslaget får även användas för att betala förvaltningskostnader hos de medels-
fördelande myndigheterna.

Regeringens överväganden

För att minska detaljstyrningen av fördelningen mellan olika slags projekt bör
en sammanslagning av anslagsposter under ifrågavarande anslag ske.

Regeringen har i oktober lagt proposition om lagstiftning (prop.
1994/95:58) med anledning av EG:s direktiv 92/100/EEG om uthymings-
och utlåningsrättigheter avseende upphovsrättsligt skyddade verk och om

upphovsrätten närstående rättigheter. I propositionen har ifrågasatts om den
svenska ordningen vad gäller ersättning för utlåning på bibliotek av ljudupp-
tagningar av litterära och musikaliska verk (fonogram) uppfyller direktivets
krav. Det har därvid angetts att ett slutligt ställningstagande till behovet av
eventuella författningsändringar bör anstå till dess resultatet föreligger av ett
inom Kulturdepartementet pågående översynsarbete av de offentligrättsliga
stödordningama inom kulturområdet. Regeringen har beslutat tilläggsdirektiv
för Kommittén om kulturpolitikens inriktning (Ku 1993:03). Kommittén har
bl.a. fått i uppdrag att utvärdera utformningen av såväl biblioteksersättning
som ersättning för utlåning på bibliotek av ljudupptagningar av litterära och
musikaliska verk. Regeringen avser att återkomma i samband med att
kommitténs betänkande behandlas.

Med anledning av att medlen för Konstnärsnämndens administration
föreslås bli anvisade under ett särskilt anslag minskas detta anslag med
2 299 000 kr.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till konstnärer för budgetåret 1995/96 anvisar ett reser-
vationsanslag på 45 569 000 kr.

C 7. Inkomstgarantier för konstnärer m.m.

1993/94

1994/95

1995/96

Utgift

Anslag

Förslag

21 139 051

21 395 000

33 653 000

varav 22 435 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Enligt förordningen (1976:504) om inkomstgarantier för konstnärer kan
inkomstgaranti beviljas konstnärer som står för konstnärlig verksamhet av
hög kvalitet och stor betydelse för svenskt kulturliv. Beslut om innehavare av
inkomstgaranti fattas av regeringen efter gemensamt förslag av Konstnärs-
nämnden och styrelsen för Sveriges författarfond eller efter yttrande av dessa
organ.

Inkomstgaranti kan per år uppgå till högst fem gånger det basbelopp som
enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring gällde vid kalenderårets ingång.
Basbeloppet för kalenderåret 1995 beräknas bli 35 700 kr. Garantins maxi-
mibelopp för år 1995 uppgår således till 178 500 kr. Detta maximibelopp
minskas med innehavarens årsinkomst upp till ett basbelopp och med 75 %
av årsinkomsten i övrigt.

Regeringen har för budgetåret 1994/95 fastställt antalet inkomstgarantier
till 157. Härav avser elva garantirum personer som innehaft tidsbegränsade
lärartjänster inom högre konstnärlig utbildning. Långtidsstipendier enligt för-
ordningen (1976:528) om bidrag till konstnärer utgår under högst tio år och

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

motsvarar tre basbelopp per år. För budgetåret 1994/95 utgår 45 långtids- Prop. 1994/95:100

stipendier, som fördelas av Konstnärsnämnden och styrelsen för Sveriges Bil. 12

författarfond.

Regeringens överväganden

Från konstnärshåll har under senare år intresset helt fokuserats på långtids-
stipendiema. Intresset för inkomstgarantier synes i motsvarande mån ha
minskat. Mot den bakgrunden och med hänsyn till ambitionen att stipendie-
systemet i första hand bör inriktas på konstnärlig kreativitet finns det anled-
ning att överväga ett successivt utbyte från inkomstgarantier till långtids-
stipendier eller tidsbegränsade bidrag. Regeringen avser att ta initiativ till en
fortsatt beredning av denna fråga.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Inkomstgarantier för konstnärer m.m. för budgetåret 1995/96
anvisar ett förslagsanslag på 33 653 000 kr.

C 8. Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk
genom bibliotek m.m.

1993/94

1994/95

1995/96

Utgift

Anslag

Förslag

87 798 500

84 304 0001

158 699 000

varav 105 799 000 beräknat för juli 1995-juni 1996
'Förslag till tilläggsbudget 13 820 000 kr

Bestämmelser om biblioteksersättning finns i förordningen (1962:652) om
Sveriges författarfond. Ersättning ges för utlåning genom folkbibliotek och
skolbibliotek av litterärt verk i original av upphovsman som skrivit på
svenska eller av upphovsman som har sin vanliga vistelseort i Sverige samt
för utlåning av verk översatt till svenska. Ersättning ges även för böcker som
ingår i folk- och skolbibliotekens referenssamlingar.

Mellan regeringen och de upphovsmannaorganisationer som berörs av
biblioteksersättningen ingicks den 12 september 1985 en överenskommelse
om förhandlingar angående det belopp (s.k. grundbelopp) som skall utgå för
varje hemlån från bibliotek av litterärt verk i original. Enligt överens-
kommelsen åtar sig regeringen att som ett led i beredningen av sitt förslag till
statsbudget förhandla med organisationerna om storleken av nämnda grund-
belopp. När avtal träffats skall regeringen lägga fram förslag till riksdagen om
anslagsberäkning på grundval av det avtalade grundbeloppet.

Regeringen har i tilläggsbudget för innevarande år föreslagit en höjning av
grundbeloppet i fråga om originalverk till 89 öre för hemlån. I enlighet med
detta förslag bör grundbeloppet beräknas till 3 kr 56 öre för referensexemplar
samt i fråga om översatt verk till 44,5 öre för hemlån och till 1 kr 78 öre för
referensexemplar.

Av fondens medel utbetalas individuell ersättning till författare och över-
sättare (författarpenning och översättarpenning). Författarpenningen beräknas
uppgå till 53 öre för hemlån och 2 kr 12 öre för referensexemplar samt över-
sättarpenningen 26,5 öre för hemlån och 1 kr 6 öre för referensexemplar. För
upphovsmän med höga utlåningssiffror gäller vissa begränsningar. Styrelsen
för Sveriges författarfond kan också bestämma att ersättning till viss upp-
hovsman skall utgå med högre belopp än det statistiskt beräknade. Denna
möjlighet använder styrelsen för att utse innehavare av s.k. garanterad för-
fattarpenning, vilken för kalenderåret 1995 har fastställts till 107 500 kr. För
närvarande utgår garanterad författarpenning till 237 upphovsmän. Åter-
stoden av fondens medel, den s.k. fria delen, används efter styrelsens
bestämmande till pensioner, understöd, stipendier och andra för författare,
översättare m.fl. gemensamma ändamål.

Styrelsen för Sveriges författarfond har till uppgift att besluta om ersätt-
ning till författare m.fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek, vidare att
besluta om statliga bidrag till författare, översättare, kulturjournalister och
dramatiker samt att tillsammans med Konstnärsnämnden avge förslag till
innehavare av inkomstgaranti för konstnärer. Majoriteten i fondens styrelse
tillsätts av berörda upphovsmannaorganisationer.

Enligt Författarfondens verksamhetsberättelse var verksamhetens totala
kostnader för biblioteksersättningen 82 690 000 kr. Av dessa medel avsåg
5 553 000 kr administration. I relation till biblioteksutlåning utbetalad
individuell författarpenning/översättarpenning utgick med en total summa av
28 274 000 kr till 3 985 upphovsmän och det genomsnittligt utbetalade er-
sättningsbeloppet var 7 095 kr (medianvärde 2 548 kr) per person. Till upp-
hovsmannaorganisationema Sveriges Författarförbund, Föreningen Svenska
Tecknare samt Svenska Fotografernas förbund har fördelats sammanlagt
5 044 000 kr.

Antalet stipendieansökningar har varit 1 933 (föregående budgetår 1 794).
Bland dessa har 57 tvååriga arbetsstipendier, 265 ettåriga arbetsstipendier
samt 134 resestipendier/bidrag fördelats.

Författarfonden fördelar vidare medel till författare, översättare, kultur-
journalister och dramatiker från anslaget Bidrag till konstnärer. För konst-
närsbidrag till författare, översättare och kulturjournalister har 39 bidrag om
50 000 kr fördelats, varav 27 till män och 12 till kvinnor.

Ersättning åt författare och översättare för utnyttjande av deras verk i form
av talböcker och taltidningar fördelas av Sveriges författarförbund enligt
regler som förbundet fastställer.

Från detta anslag utgår också medel till Sveriges författarfond för rese-
stipendier till svenska författare för vistelse i annat nordiskt land samt medel
till Sveriges författarförbund för nordiskt författarsamarbete.

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

6 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12

Anslagets fördelning budgetåret 1994/95			Prop. 1994/95:100 Bil. 12
1.	Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek (f)	80 126 000'	Prop. 1994/95:100 Bil. 12
2.	Ersättning åt författare och översättare för utnyttjande av deras verk i form av talböcker och taltidningar	4 086 000
3.	Nordiska författarstipendier	69 000
4.	Nordiskt författarsamarbete	23 000 84 304 000

'Förslag till tilläggsbudget 13 820 000 kr.

Enligt biblioteksstatistik för utlåningsåret 1993 uppgick den totala ersättnings-
grundande utlåningen på folk- och skolbiblioteken år 1993 till ca 106 miljoner
lån. Styrelsen bedömer att motsvarande antal lån för år 1994 kommer att
minska till 102 miljoner. Minskningen är avhängig av en beräknad nedgång i
den redovisade skolbiblioteksutlåningen. Den totala utlåningsvolymen är
beräknad i enlighet med det den 10 juni 1994 träffade avtalet om
biblioteksersättningen, enligt vilket även läsning på bibliotek skall ingå som
grund för biblioteksersättning. Enligt fondens beräkningar av utfallet av
nämnda avtal bör anslagsposten för det förlängda budgetåret beräknas till
152 430 000 kr.

Regeringens överväganden

Biblioteksersättningen är en viktig del av konstnärspolitiken och ger många
författare, översättare m.fl. väsentligt förbättrade förutsättningar för sin
yrkesutövning.

Mot den bakgrunden är det tillfredsställande att notera att betydande
förstärkningar av grundbeloppet under senare år har kunnat åstadkommas.
Utvecklingen sedan budgetåret 1983/84 framgår av följande redovisning.

Grundbelopp

öre

1983/84
1984/85
1985/86
1986/87
1987/88
1988/89
1989/90
1990/91
1991/92
1992/93
1993/94

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

Regeringen har i tilläggsbudget för innevarande år föreslagit att grund-
beloppet skall höjas med tre öre budgetåret 1994/95. Därvid redovisades den
överenskommelse om grundbelopp för budgetåren 1994/95 och 1995/96 som
träffats mellan regeringen och upphovsmannaorganisationema på området.
Enligt överenskommelsen skall grundbeloppet för hemlån av originalverk
innevarande budgetår vara 89 öre. För nästa budgetår skall grundbeloppet
vara 94 öre. I överenskommelsen har även beaktats det utnyttjande av folk-
och skolbibliotekens bokbestånd som förekommer i stället för utlåning som
Kulturrådet på regeringens uppdrag redovisat i en rapport den 15 december
1993. Sålunda bestäms budgetåret 1994/95 andelen referensexemplar i skol-
bibliotek till 24 % av det totala antalet volymer i skolornas boksamlingar.
Fr.o.m. budgetåret 1995/96 bestäms motsvarande andel till 28 %. Vidare
skall under budgetåret 1994/95 antalet registrerade hemlån i folkbibliotek, det
uppskattade meranatalet lån i folkbibliotekens uppsökande verksamhet samt
hemlån i skolbibliotek omräknas med faktorn 1,01, för att därmed beakta det
utnyttjande som förekommer genom läsning på bibliotek. För budgetåret
1995/96 är motsvarande omräkningsfaktor 1,02.

Regeringen har i tilläggdirektiv gett den kulturpolitiska utredningen i
uppdrag att utvärdera gällande form för biblioteksersättning med avseende på
förhandlingsordning, anslagskonstruktion och fördelningsorganisation och
lämna förslag till åtgärder.

Vid beräkningen av anslaget för budgetåret 1994/95 har regeringen utgått
från det i tilläggsbudgeten föreslagna grundbeloppet för innevarande budgetår
jämte Styrelsens för Sveriges författarfond prognos angående utlåning m.m.
år 1994.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner vad som redovisats om grundbelopp för biblioteks-
ersättningen,

2. till Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk genom Prop. 1994/95:100
bibliotek m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på Bil. 12
158 699 000 kr.

C 9. Ersättning till rättighetshavare på musikområdet

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

3 375 000

5 063 000

varav 3 375 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Från anslaget utgår ekonomisk kompensation till rättighetshavare på
musikområdet för verkningarna av privatkopiering av fonogram. Efter över-
läggningar med berörda organisationer har medlen för budgetåret 1994/95
fördelats på följande sätt.

Mottagare	Belopp 1994/95
Svenska tonsättares internationella musikbyrå (STIM)	1 350 000
Svenska gruppen av the International Federation of Producers of the Phonographic Industry (IFPI)	957 500
Svenska oberoende musikproducenter	55 000
Svenska artisters och musikers intresseorganisation (SAMI)	1 012 500
	3 375 000

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Ersättning till rättighetshavare på musikområdet för budgetåret
1995/96 anvisar ett anslag på 5 063 000 kr.

Teater, dans och musik

C 10. Bidrag till Svenska riksteatem, Operan och
Dramatiska teatern

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

1993/94

1994/95

1995/96

Utgift

Anslag

Förslag

605 300 393

606 818 000

921 010000

varav 612 818 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Medlen är budgeterade inkl, mervärdesskatt.

Svenska riksteatem

Svenska riksteatem är en riksorganisation för lokala teaterföreningar. Till
Riksteatem är även länsteaterföreningar knutna.

För verksamheten vid Svenska riksteatem gäller de av Kungl. Maj:t den
28 juni 1974 utfärdade bestämmelserna angående statsbidraget till Svenska
riksteatems verksamhet.

Svenska riksteatem har i sin verksamhetsberättelse för spelåret 1993/94
redovisat att Riksteatem framförde 1 763 föreställningar, varav 479 för barn
och ungdom. Publikantalet var 298 017. Riksteatems utbud bestod av 64
turnéer, varav den egna produktionen omfattade 44. Till detta kommer verk-
samheten vid Södra Teatern med 521 föreställningar och en publik på
66 573.

Riksteatems 225 lokala teaterföreningar svarade för genomförandet av ca
3 500 teaterarrangemang, varav 30 % producerats av Riksteatem, 25 % av
regionteatrama och 45 % av fria grupper och andra producenter. Länsteater-
föreningama svarade för genomförandet av drygt 4 500 teaterföreställningar,
företrädesvis barn- och ungdomsteater.

Riksteatems ekonomiska omslutning uppgick budgetåret 1993/94 till
235 538 000 kr, varav 203 025 000 kr utgjordes av statsbidrag,
24 221 000 kr av gager och 8 292 000 kr av övriga intäkter.

Operan

Operan bedriver sin verksamhet i aktiebolagsform. För verksamheten vid
teatern gäller de av regeringen den 30 juni 1977 utfärdade bestämmelserna om
statsbidraget till Operan (KRFS 1977:23).

Operan har i sin verksamhetsberättelse för spelåret 1993/94 redovisat att
Operan gav 300 föreställningar och konserter i Operahuset, på Drottning-
holmsteatem och på andra scener, varav 22 föreställningar under turnéer i
Sverige och utomlands. Antalet bam- och familjeföreställningar var 84. An-
talet premiärer eller andra nyuppsättningar uppgick till 12, varav 3 urpremiä-
rer. Genomsnittliga publikbeläggningen för opera- och balettföreställningar
på stora scenen har varit 85 %. Antalet besök vid Operans föreställningar i
Operahuset uppgick sammanlagt till 181 571. Operan har under spelåret
genomfört sju radio- och TV-samarbeten, varav tre ännu inte sänts.

Operans ekonomiska omslutning uppgick budgetåret 1993/94 till Prop. 1994/95:100
299 875 000 kr, varav 251 373 000 kr utgjordes av statsbidrag, Bil. 12

31 547 000 kr av recetter och 16 955 000 kr av övriga intäkter.

Dramatiska teatern

Dramatiska teatern bedriver sin verksamhet i aktiebolagsform. För verk-
samheten vid teatern gäller de av regeringen den 30 juni 1977 utfärdade
bestämmelserna om statsbidrag till Dramatiska teatern (KRFS 1977:22).

Dramatiska teatern har i sin verksamhetsberättelse för spelåret 1993/94
redovisat att Dramaten gav 1 334 föreställningar, varav 56 turnéföreställ-
ningar. Antalet barn- och ungdomsföreställningar var 338. Antalet premiärer
uppgick till 18. Det sammanlagda antalet besök uppgick till 276 956. Belägg-
ningen var 89 % utslagen på samtliga scener.

Dramatiska teaterns ekonomiska omslutning uppgick budgetåret 1993/94 till 187 427 000 kr, varav 151054 000 kr utgjordes av statsbidrag, 30 233 000 kr av recetter och 6 140 000 kr av övriga intäkter.
Anslagets fördelning
	1994/95	Regeringens förslag 1995/96 (varav juli 1995- juni 1996)
1. Bidrag till Svenska riksteatem	203 225 000	306 464 000 (203 225 000)
2. Bidrag till Operan	253 563 000	388 329 000 (259 563 000)'
2. Bidrag till Dramatiska teatern	150 030 000	226 217 000 (150 030 000)
	606 818 000	921 010 000 (612 818 000)

'Varav 6 miljoner kronor som engångsbelopp

Regeringens överväganden

Som anmälts i det föregående sker en successiv infasning av kulturområdet i
den nya mål- och resultatstyrningsprocessen. För Svenska riksteatem,
Operan och Dramatiska teatern har föreskrifter om verksamhetsmål och
resultatredovisning införts fr.o.m. budgetåret 1994/95. Dessa teatrars verk-
samhet kommer således att bli föremål för en systematisk resultatbedömning
först i samband med nästa budgetproposition.

Kommittén om översyn av Riksteaterns betydelse för teaterlivet och
ansvarsfördelningen mellan Riksteatem och länsteatrama har under år 1994
presenterat sina förslag i betänkandet Teaterns roller (SOU 1994:52).
Betänkandet har remissbehandlats och en sammanställning av remissvaren

har gjorts. Regeringen har vidare under december 1994 överlämnat betänk- Prop. 1994/95:100
andet tillsammans med remissvar och remissammanställning till Kommittén Bil. 12
om kulturpolitikens inriktning. Många av de frågor som behandlas i
betänkandet hänger nära samman med kulturpolitiska frågor inom andra
konstområden Det är därför enligt regeringens bedömning inte lämpligt att
redan nu ta ställning till förslagen i betänkandet utan dessa bör behandlas när
beslut fattas om hela den framtida kulturpolitiken.

När det gäller kulturverksamhet som bedrivs i stiftelse- eller bolagsform
men där staten är huvudman eller bär huvuddelen av det ekonomiska ansvaret
för verksamheten bör anslagen fr.o.m. nästa budgetår pris- och löneom-
räknas enligt samma principer som gäller för myndighetsanslag inom kultur-
sektorn. Det innebär att löne- och förvaltningskostnader får en schablon-
mässig uppräkning och att lokalkostnaderna kompenseras enligt beräkningar
av Statens lokalförsörjningsverk. Svenska riksteatem, Operan och
Dramatiska teatern bör också omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för
statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med
26 254 000 kr, varav för Svenska riksteatem med 9 068 000 kr, för Operan
med 10 769 000 kr och för Dramatiska teatern med 6 417 000 kr.

Bidragen till de tre teatrarna utbetalas för närvarande den 1 juli då hela
beloppet är tillgängligt. Teatrarna kan på detta sätt tillgodogöra sig betydande
ränteintäkter. Denna hantering infördes budgetåret 1986/87 i samband med en
omfattande omläggning av bidragssystemet till dessa teatrar. När basbidragen
då fastställdes togs hänsyn till att teatrarna också var beroende av ränteintäkter
för finansiering av sina verksamheter. Regeringen har nu bedömt att en
anpassning bör göras av detta bidrag till vad som gäller för statliga myndig-
heter, där månatliga utbetalningar tillämpas sedan en tid. En sådan anpassning
medför emellertid behov av kompensation för uteblivna ränteintäkter. I inled-
ningen till huvudtiteln har anmälts att kompensation för ränteförluster bör
kunna göras i form av en teknisk justering i regleringsbrevet, grundad på en
närmare beräkning.

Operan

Operahuset kommer till följd av ombyggnadsarbeten att vara stängt under
delar av hösten 1995. Stängningen medför bortfall av biljettintäkter. För att i
viss utsträckning kompensera detta bör ett engångsbelopp på 6 miljoner
kronor tillföras bidraget till Operan. Engångsbeloppet bör även kunna avse
inköp av viss utrustning enligt Operans anslagsframställning samt kunna
möjliggöra en intensifierad tuméverksamhet under stängningsperioden. Det är
angeläget att Operan utnyttjar detta tillfälle till fördjupade kontakter med
publiken utanför Stockholm.

Det är vidare av största vikt att Operan utnyttjar sina totala resurser - både
ekonomiska och personella - så effektivt som möjligt. I detta ingår att an-
passa föreställningsverksamheten till de tider som ger de bästa möjligheterna
för en stor publik att ta del av den. Ett sätt att tillgodose detta är att ha
föreställningsverksamhet också på söndagar och under sommartid. Rege-

ringen förutsätter att Operan i framtiden planerar sin verksamhet så att före- Prop. 1994/95:100
ställningar också kan ges under dessa tider. Bil. 12

Dramatiska teatem

Revisionsberättelse med invändning har inlämnats av RRV. Dramatiska
teatem följer dock den plan som har lagts upp i samråd med RRV för att
åtgärda påpekandet.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till Svenska riksteatem, Operan och Dramatiska teatem för
budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 921 010 000 kr.

C 11. Bidrag till Svenska rikskonserter
1993/94 Utgift	68 576 000	Reservation	460 000
1994/95 Anslag	69 753 000
1995/96 Förslag	105 646 000

varav 70 086 000 beräknat för juli 1995-juni 1996
Medel till Svenska rikskonserter är budgeterade inkl, mervärdesskatt.

Svenska rikskonserter är en stiftelse, vars stadgar fastställdes av regeringen
den 3 december 1987.

Till Svenska rikskonserters huvuduppgifter hör musikpolitiskt, konstnär-
ligt och musikpedagogiskt utvecklingsarbete, service till landsting, kommu-
ner, musikinstitutioner, artister m.m., internationell kontaktverksamhet, inter-
nationella och nationella produktioner. Vidare skall Svenska rikskonserter
bl.a. med egna ensembler svara för musikproduktion i Stockholms län, inom
försvarsmakten och i statsceremoniella sammanhang.

Avtal har tecknats mellan försvarsledningen och Svenska rikskonserter om
försvarsmusikbeställningar under perioden den 1 juli 1993-den 30 juni 1996.

Medel till Stiftelsen Elektro-akustisk Musik i Sverige (EMS) är anvisade
under detta anslag.

Mål- och resultatstyrning har inte tillämpats för detta anslag för budgetåret
1993/94. Svenska rikskonserter har därför inte ålagts att lämna resultat-
redovisning för nämnda budgetår.

Av Rikskonserters verksamhetsberättelse framgår bl.a. följande.

Rikskonserters produktionsavdelning (SRK produktion) har under året
genomfört ett 60-tal musikarrangemang i form av turnéer, festivaldeltagande
m.m. i Sverige och utomlands. Härav har ett 10-tal arrangemang direkt riktat
sig till barn och ungdomar.

Tidningen Tonfallet har lagts ner och ersatts av den nya tidskriften Musik,
som ges ut i samarbete med Sveriges Radio P 2.

Fonogramutgivningen (Caprice Records) har genomgått en strukturföränd- Prop. 1994/95:100
ring, som inneburit ökad utgivningstakt och en större satsning på fonogram Bil. 12
för barn- och ungdom.

Stockholmsmusiken har under året bytt namn till Stockholms blåsarsymfo-
niker. I samband med att ett nytt avtal med försvaret trätt i kraft har antalet
musikertjänster reducerats från 55 till 40 och administrationen minskats med
tre tjänster. Repertoaren har anpassats till den reducerade besättningen och
inriktats på en bredare publik. Orkestern har under året hållit 187 konserter
för totalt 111 000 besökande. Härav har 84 000 utgjort publik vid 60
försvarskonserter.

Slagverksensemblen Kroumata har hållit 20 konserter i Sverige och utom-
lands samt gjort ett antal inspelningar för radio och TV. I samband härmed
har ensemblen uruppfört sju nya verk.

Beslut har fattats om att lägga ner artistförmedlingen Svenska Konsert-
byrån fr.o.m. den 1 jui 1994. Förmedlingen har i stället övertagits av ett
privat bolag.

Svenska rikskonserters intäkter har under år 1993/94 uppgått till

27,2 mkr, exkl. det statliga anslaget.

Styrelsen för EMS har i sin verksamhetsberättelse för budgetåret 1993/94
redovisat planer på ett samgående med Svenska rikskonserter.

Regeringens överväganden

Som anmälts i det föregående sker en successiv infasning av kulturområdet i
den nya mål- och ramstymingsprocessen. För Svenska rikskonserter har
föreskrifter om verksamhetsmål och resultatredovisning införts fr.o.m.
budgetåret 1994/95. Rikskonserters verksamhet kommer således att bli före-
mål för en systematisk resultatbedömning först i samband med nästa budget-
proposition.

Stockholms blåsarsymfoniker

Som ett led i ett uppdrag att utvärdera 1985 års länsmusikreform avlämnade
Statens kulturråd våren 1994 en särskild rapport om Stockholmsmusiken och
Länsmusiken i Blekinge. Dåvarande regeringen överlämnade rapporten till
Kommittén om kulturpolitikens inriktning. Blåsarsymfonikemas framtid
prövas således för närvarande i ett brett kulturpolitiskt perspektiv.

Svenska rikskonserter, som är huvudman för blåsarsymfonikema, har an-
mält att försvarsmakten inte kommer att lämna någon ersättning till orkestern
efter utgången av detta budgetår. Rikskonserter bedömer att orkestern måste
läggas ner den 1 juli 1995 om inte medel tillskjuts från annat håll.

Regeringen har även tagit del av synpunkter som framförts från delar av
musiklivet om betydelsen av att blåsarsymfonikema får förbli en samman-
hållen musikinstitution. Framför allt har de negativa effekterna från syssel-
sättningssynpunkt av en nedläggning betonats.

Med hänsyn till kulturutredningens pågående arbete anser regeringen inte
att den nu bör fatta något beslut vad gäller Stockholms blåsarsymfoniker. I
avvaktan på kommande musikpolitiska ställningstaganden från statsmakternas
sida ankommer det i första hand på huvudmannen, Svenska rikskonserter, att
vidta de åtgärder som de ändrade ekonomiska förutsättningarna kräver.
Rikskonserter bör därvid kunna pröva flera alternativ än nedläggning inom
ramen för sina totala resurser. Det kan heller inte uteslutas att underhandlingar
mellan Rikskonserter och olika externa intressenter, inbegripet försvars-
makten, skulle kunna leda till positiva resultat.

Svenska Konsertbyrån

Rikskonserter hemställer att de medel som frigjorts till följd av Svenska
konsertbyråns nedläggning skall få användas för ökad satsning på unga
oetablerade artister.

Resurserna för den artistförmedlande verksamheten är en integrerad del av
statsbidraget till Svenska rikskonserter. Det bör därför ankomma på stiftelsen
själv att bedöma hur de frigjorda medlen bäst kan utnyttjas inom stiftelsens
ansvarsområde.

Anslagsberäkningar

När det gäller kulturverksamhet som drivs i stiftelse- eller bolagsform men
där staten är huvudman eller bär huvuddelen av det ekonomiska ansvaret för
verksamheten bör anslagen fr.o.m. nästa budgetår pris- och löneomräknas
enligt samma principer som gäller för myndighetsanslag inom kultursektorn.
Det innebär att löne- och förvaltningskostnader får en schablonmässig
uppräkning och att lokalkostnaderna kompenseras enligt beräkningar av
Statens lokalförsörjnings verk. Vidare innebär det att institutionerna omfattas
av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. För Riks-
konserters del har anslaget således räknats ned med 3 488 000 kr för
budgetåret 1995/96. Anslaget bör fr.o.m. nästa budgetår betalas ut månads-
vis. Viss kompensation för uppkommande ränteförlust kommer att beräknas i
regleringsbrevet.

För innevarande budgetår erhåller Svenska rikskonserter täckning för
kostnader till följd av löneavtal, motsvarande genomsnittlig statlig nivå, m.m.
från förslagsanslaget Täckning av vissa kostnader vid Svenska rikskonserter.
Detta anslag bör utgå ur statsbudgeten. I stället har ett utrymme beräknats
under förevarande anslag som täckning för uppkomna löneökningar under
budgetåret.

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till Svenska rikskonserter för budgetåret 1995/96 anvisar
ett anslag på 105 646 000 kr.

C 12. Bidrag till regional musikverksamhet
1993/94 Utgift	229 770 000
1994/95 Anslag	233 270 000
1995/96 Förslag	359 655 000

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

varav 239 770 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Med anledning av proposition 1984/85:1 (bet. 1984/85:KrU7, rskr.
1984/85:53) fattade Riksdagen beslut om omorganisation av regionmusiken
och Rikskonserter fr.o.m. den 1 januari 1988. Riksdagen godkände därefter
med anledning av proposition 1985/86:114 (bet. 1985/86:KrU22, rskr.
1985/86:330) statens ekonomiska förpliktelser enligt en mellan dåvarande
Statens förhandlingsnämnd och Landstingsförbundet träffad överens-
kommelse om ändrat huvudmannaskap för den regionala musikverksam-
heten.

Regeringen godkände för sin del genom beslut den 23 oktober 1986
nämnda överenskommelse samt de avtal som Statens förhandlingsnämnd
träffat med samtliga landstingskommuner, utom Stockholms, samt Gotlands
kommun om ändrat huvudmannaskap för den regionala musikverksamheten.

Det statliga bidraget till den regionala musikverksamheten fastställs genom
årliga förhandlingar mellan staten och Landstingsförbundet.

Regeringens överväganden

Statens kulturråd har på den förra regeringens uppdrag utvärderat den
regionala musikverksamheten och Rikskonserters roll i denna. Kulturrådet
har redovisat sitt arbete i rapporten Musik för miljoner - en utvärdering av
länsmusikreformen (Rapport från Statens kulturråd 1994:2) och i en kom-
pletterande rapport avseende Stockholmsmusiken och Länsmusiken i
Blekinge. Den förra regeringen har överlämnat rapporterna till Kommittén om
kulturpolitikens inriktning (Ku 1993:03).

Överenskommelse har träffats mellan staten och Landstingsförbundet om
statsbidraget till den den regionala musikverksamheten för kalenderåret 1995.
Enligt denna skall statsbidraget för år 1995 uppgå till 239 770 000 kr.
Överenskommelsen innebär inte några större förändringar i fördelningen av
det totala statsbidraget mellan bidragsmottagama. Behovet av en justering av
bidragsbeloppen för vissa landstingskommuner har framhållits från skilda
håll. Mot bakgrund av det pågående utredningsarbetet har regeringen dock
ansett att den träffade överenskommelsen bör stå fast. Regeringen har därför
godkänt överenskommelsen den 15 december 1994.

Förhandlingar avseende kalenderåret 1996 har inte inletts. Anslaget har
därför preliminärt beräknats till 359 655 000 kr för det förlängda budgetåret
1995/96.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till regional musikverksamhet för budgetåret 1995/96
anvisar ett förslagsanslag på 359 655 000 kr.

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

C 13. Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

358 641 931

379 977 000

573 393 000

varav 382 262 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Enligt förordningen (1974:451) om statsbidrag till teater-, dans- och
musikinstitutioner får institution, som bedriver yrkesmässig teater-, dans-
eller musikverksamhet och som uppbär bidrag från kommun eller landstings-
kommun, statsbidrag till kostnader för verksamheten, om regeringen förklarat
institutionen berättigad till sådant.

Statsbidraget utgår i form av grundbidrag. Underlaget för beräkningen av
grundbidraget utgörs av det antal grundbelopp som vaije år fastställs för insti-
tutionen. Enligt beslut av regeringen är för närvarande 26 teater- och dansin-
stitutioner och 11 musikinstitutioner berättigade till bidrag. Grundbeloppet för
teater- och dansinstitutioner är innevarande budgetår preliminärt 224 700 kr
och för musikinstitutioner 262 000 kr, varav 16 681 kr resp. 19 453 kr
avser kostnader för lönekostnadspålägg. För institutioner där lönekostnads-
pålägg ej skall beräknas är grundbeloppet 208 000 kr resp. 242 500 kr.
Regeringen har bemyndigat Statens kulturråd att besluta om fördelningen av
grundbeloppen på de enskilda statsbidragsberättigade institutionerna. För-
delningen skall redovisas för påföljande års riksmöte.

Bidragsunderlaget för varje institution motsvaras i första hand av de tillde-
lade grundbeloppen.

Statsbidrag utgår med 55 % av bidragsunderlaget. Till nyinrättade institu-
tioner kan efter regeringens prövning statsbidrag utgå med 60 % av bidrags-
underlaget under högst tre år.

Institution	Av Kulturrådet beslutad fördelning av antalet grundbelopp 1994/95
Teater- och dansinstitutioner
Bohusläns Teater	28
Borås stadsteater	51
Byteatem i Kalmar	25
Folkoperan	49
Folkteatern i Gävleborg	35
Folkteatern i Göteborg	64
GöteborgsOperan	372
Göteborgs stadsteater	21 1
Helsingborgs stadsteater	68
Jönköpings länsteater	36
Länsteatem i Dalarna	35
Länsteatem i Örebro	38,5
Malmö Musik och Teater AB	387
Musikteatem i Värmland	57
Norrbottensteatern	60
Norrlandsoperan	70
Regionteatern Blekinge-Kronoberg	64
Skaraborgs länsteater	35
Stockholms stadsteater	300
Teater Halland	15
Teater Västernorrland	51
Upsala stadsteater	80
Västerbottensteatem	39
Västmanlands länsteater	37
Älvsborgsteatem	23
Östergötlands länsteater	168
Särskilda insatser för dramatiker-	33
och koreografanställningar samt
för barn- och ungdomsprojekt
	2 431,5

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

Institution	Av Kulturrådet beslutad fördelning av antalet grundbelopp 1994/95
Musikinstitutioner
Göteborgs konsert AB	135
Helsingborgs konsertförening	65
Jönköpings orkester- och	10
kammarmusikförening
Kalmar läns musikstiftelse för	21
Kalmar läns kammarorkester
Musik i Uppland för Uppsala	17
kammarorkester
Musik i Västernorrland för	15
Sundsvalls kammarorkester
Stiftelsen Gävleborgs symfoniorkester	71
Malmö symfoniOrkester AB	85
Symfoniorkestern i Norrköping	84
Västerås musiksällskap	19
Örebro orkesterstiftelse	32
Särskilda insatser för barn- och	2
ungdomsverksamhet, tonsättaranställningar m.m.
	556

Regeringens överväganden

Formerna för och inriktningen av det statliga stödet till regionala kultur-
institutioner är en av de frågor, som behandlas av Kommittén för kultur-
politikens inriktning. Regeringen har också nyligen överlämnat betänkandet
Teaterns roller (SOU 1994:52) tillsammans med remissvar och remissam-
manställning till denna kommitté. Tidigare under år 1994 har även Kultur-
rådets rapport Musik för miljoner (KUR 1994:2) överlämnats till kommittén.

Gotlands kommun har anhållit om att Bryggeriteatern skall bli stats-
bidragsberättigad institution med grundbelopp. Kulturrådet har tillstykt an-
sökningen. I enlighet med Kulturrådets förslag bör medel för 10 grundbelopp
beräknas till den nya länsteatem på Gotland.

Grundbeloppet för teater- och dansinstitutioner har för budgetåret 1995/96
preliminärt beräknats till 224 700 kr i de fall där lönekostnadspålägg skall
beräknas. För de institutioner där lönekostnadspålägg inte skall beräknas är
grundbeloppet preliminärt 208 000 kr.

För musikinstitutioner med lönekostnadspålägg har grundbeloppet för
budgetåret 1995/96 preliminärt beräknats till 262 000 kr. För sådana institu-
tioner där lönekostnadspålägg inte skall beräknas är grundbeloppet prelimi-
närt 242 500 kr.

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitution-
er för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 573 393 000 kr.

C 14. Bidrag till	fria teater-, d
1993/94 Utgift	57 138 329
1994/95 Anslag	59 256 000
1995/96 Förslag	88 884 000

och musikgrupper m.m.

Reservation

996 004

varav 59 256 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Enligt förordningen (1974:452) om statsbidrag till teater-, dans- och
musikverksamhet i mindre ensembler och fria grupper utgår efter beslut av
Statens kulturråd bidrag till ensemble eller grupp som bedriver sin verksam-
het i yrkesmässiga former eller under liknande förhållanden.

Regeringens överväganden

Det framtida statliga stödet till de fria teater- och dansgrupperna behandlas i
betänkandet Teaterns roller (SOU 1994:52), som nyligen har överlämnats till
Kommittén om kulturpolitikens inriktning. I avvaktan på kommitténs förslag
bör detta anslag för nästa budgetår vara oförändrat.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper m.m. för budget-
året 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 88 884 000 kr.

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

C 15. Bidrag till Musikaliska akademien

1993/94 Utgift 3 424 000

1994/95 Anslag 3 429 000

1995/96 Förslag 5 183 000

varav 3 455 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Medel till Musikaliska akademien är budgeterade inkl, mervärdesskatt.

Musikaliska akademien skall enligt sina av regeringen den 13 december
1990 fastställda stadgar främja tonkonsten och vårda musiklivet. Akademien
skall även följa utvecklingen inom det svenska och internationella musiklivet,
ta initiativ som främjar den svenska musikkulturen och inom musikens områ-
den stödja konstnärligt utvecklingsarbete m.m.

Mål- och resultatstyrning har inte tillämpats för detta anslag för budgetåret
1993/94. Musikaliska akademien har därför inte ålagts att lämna resultat-
redovisning för nämnda budgetår. Fr.o.m. budgetåret 1994/95 åläggs
Musikaliska akademien samma krav som statliga myndigheter när det gäller
resultatredovisning i enlighet med förordningen (1993:134) om myndigheters
anslagsframställning och årsredovisning.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår ingen ökning av bidraget utöver kompensation för höjd
lokalhyra.

Bidraget bör fr.o.m. nästa budgetår betalas ut månadsvis. Viss kompensa-
tion för uppkommande ränteförlust kommer att beräknas i regleringsbrevet.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till Musikaliska akademien för budgetåret 1995/96 anvisar
ett anslag på 5 183 000 kr.

Bibliotek, litteratur och tidskrifter

C 16. Bidrag till regional biblioteksverksamhet

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

35 056 820

35 944 000

53 916 000

varav 35 944 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Bidrag till regional biblioteksverksamhet lämnas enligt förordningen
(1985:528) om statsbidrag till folkbibliotek.

Underlaget för statsbidrag till kostnader för länsbiblioteken utgör 252
grundbelopp. Grundbeloppets storlek fastställs årligen av regeringen. Inneva-
rande budgetår uppgår beloppet preliminärt till 190 100 kr. För verksamhe-
ten vid varje länsbibliotek beräknas lägst sex grundbelopp. Statsbidrag utgår
med 55 % av grundbeloppen. Av grundbeloppen avser tio lånecentralsverk-
samhet i enlighet med vad riksdagen har uttalat härom (bet. 1987/88:KrU14
s. 20).

Under anslaget har beräknats medel till lånecentraler och depåbibliotek
samt en invandrarlånecentral med 9 596 000 kr.

Medlen under detta anslag fördelas av Statens kulturråd.

Regeringens överväganden

Regeringen har vid beräkningen av medelsbehovet utgått från ett preliminärt
beräknat grundbelopp på 190 100 kr, varav statsbidraget är 55 %. För låne-
centraler, depåbibliotek och invandrarlånecentral beräknas oförändrat
9 596 000 kr. Tio grundbelopp skall även i fortsättningen tillföras låne-
centralerna.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till regional biblioteksverksamhet för budgetåret 1995/96
anvisar ett förslagsanslag på 53 916 000 kr.

C 17. Litteraturstöd

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

42 015 923 Reservation 4 505 452

41 000 000

65 180 000

varav 41 267 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Från anslaget utgår stöd till utgivning av litteratur enligt förordningen
(1993:449) om statligt litteraturstöd. Frågor om utgivningsstöd prövas av

Statens kulturråd i enlighet med nämnda förordning och förordningen (1988: Prop. 1994/95:100
676) med instruktion för Statens kulturråd. Vidare utgår från anslaget stöd till Bil. 12

En Bok För Alla AB för utgivning och spridning av kvalitetslitteratur till
lågpris enligt avtal mellan staten och bolaget, samt stöd till Expertkommittén
för översättning av finsk facklitteratur till svenska.

	1994/95	Regeringens förslag 1995/96 (varav juli 1995- juni 1996)
1. Stöd till utgivning av litteratur	32 700 000	52 730 000 (32 967 000)
2. En Bok För Alla AB för utgivning
av En bok för alla samt läsfrämjande åtgärder för barn och ungdom	8 200 000	12 300 000 (8 200 000)
3. Kommittén för översättning av
finsk facklitteratur till svenska	100 000	150 000 (100 000)

Den övergripande målsättningen för den statliga litteraturpolitiken är att till-
försäkra allmänheten ett rikt och varierat utbud av kvalitetslitteratur.

Kulturrådet har i sin årsredovisning redogjort för en tendens mot ökad
koncentration inom förlagsbranschen och kedjebildning inom bokhandeln.
Under budgetåret 1993/94 tilldelades sammanlagt 744 titlar stöd till utgivning
av litteratur (exkl. litteratur på invandrar- och minoritetsspråk). Ansökningar
om stöd inkom från 255 förlag och utgivare, varav ca 100 bedriver förlags-
verksamhet med en mer eller mindre regelbunden utgivning.

För Kulturrådets utgivning av klassisk litteratur för skolans behov, skol-
klassikerserien, är målet att under perioden 1993/94-1995/96 uppnå totalt
100 utgivna titlar. Hittills omfattar serien 90 titlar, varav 80 är producerade.

Det nuvarande avtalet mellan staten och En Bok För Alla AB gäller för
tiden t.o.m. den 30 juni 1996.

Regeringens överväganden

Regeringen anser inte att det finns skäl att ändra de riktlinjer för litteratur-
stödet som lades fast i 1993 års budgetproposition inför perioden 1993/94-
1995/96.

Kulturrådet har i skrivelse den 31 augusti 1994 redovisat sitt uppdrag att
utvärdera kravet på maximipris för litteraturstödda titlar, den s.k. prispressen,
som finns i stödordningen (jfr prop. 1992/93:100 s. 211-212). I rapporten
förordar Kulturrådet att prispressen behålls. Rapporten har överlämnats till
Svenska Bokförläggareföreningen, Svenska Bokhandlareföreningen och
Sveriges Författarförbund för yttrande. Organisationerna är djupt oeniga i
sina remissvar om värdet av den nuvarande ordningen. Regeringen är mot
den bakgrunden och med hänsyn till den pågående parlamentariska utred-

7 Riksdagen 1994/95. I saml. Nr 100. Bilaga 12

ningen om kulturpolitikens framtida inriktning inte beredd att för närvarande Prop. 1994/95:100
ta ställning till någon förändring på den här punkten i litteraturstödet. Bil. 12

Regeringen föreslår att 400 000 kr tillförs anslaget i syfte att uppnå mål-
sättningen med 100 utgivna titlar i skolklassikerserien under det kommande
budgetåret. Sammanlagt 4 880 000 kr av anslagsposten 1 bör beräknas för
detta ändamål.

Regeringens förslag till medelstilldelning innebär också att det gällande
avtalet mellan staten och En Bok För Alla AB skall kunna förlängas ett halvår
till 31 december 1996. Inför budgetåret 1997 har regeringen för avsikt att låta
verksamheten med En Bok För Alla AB genomgå en fördjupad prövning.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Litteraturstöd för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservations-
anslag på 65 180 000 kr.

C 18. Stöd till kulturtidskrifter

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

19 829 292

19 500 000

29 250 000

Reservation

61 193

varav 19 500 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Anslaget disponeras för produktionsstöd och utvecklingsstöd enligt för-
ordningen (1993:567) om statligt stöd till kulturtidskrifter. Frågor om stöd
prövas av Statens kulturråd i enlighet med nämnda förordning och förord-
ningen (1988:676) med instruktion för Statens kulturråd.

1994/95

Regeringens
förslag 1995/96
(varav juli 1995-
juni 1996)

1. Produktionsstöd

17 500 000

26 250 000

(17 500 000)

2. Utvecklingsstöd

2 000 000

3 000 000

(2 000 000)

Den övergripande målsättningen för statens stöd till kulturtidskrifter är att
garantera en kulturellt värdefull mångfald i tidskriftsutbudet. Kulturrådet skall
under treårsperioden 1993/94-1995/96 verka för tydliga prioriteringar när det
gäller vilka kategorier av kulturtidskrifter som i första hand bör få stöd. En
målsättning för treårsperioden skall vara att bl.a. genom utvecklingsinsatser
minska enskilda tidskrifters behov av produktionsstöd.

Kulturrådet har i sin årsredovisning redogjort för att 185 tidskrifter tillde- Prop. 1994/95:100
lats stöd för budgetåret 1993/94 med sammanlagt 16 268 680 kr. Därav har Bil. 12
28 tidskrifter erhållit bidrag för inläsning på kassett med sammanlagt
318 930 kr. Utvecklingssinsatser har vidtagits för 2 077 094 kr.

Regeringens överväganden

Regeringen anser inte att det finns skäl att ändra de riktlinjer för statens stöd
till kulturtidskrifter som lades fast i 1993 års budgetproposition inför peri-
oden 1993/94-1995/96.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Stöd till kulturtidskrifter för budgetåret 1995/96 anvisar ett reser-
vationsanslag på 29 250 000 kr.

C 19. Stöd till bokhandel

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

5 459 000

8 101 000

12 152 000

Reservation

6 544 180

varav 8 101 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Anslaget disponeras för kreditstöd, sortimentsstöd, stöd till rådgivning
samt katalogdatorstöd enligt förordningen (1985:525) om statligt stöd till
bokhandeln. Vidare utgår från anslaget bidrag till Bokbranschens Finansie-
ringsinstitut AB (BFI) för dess kostnader för administration av den statliga
stödverksamheten.

1994/95 Regeringens
förslag 1995/96
(varav juli 1995-
juni 1996)

1. Lån till investeringar i bokhandel m.m. (kreditstöd)	2 382 000	3 573 000 (2 382 000)
2. Sortimentsstöd	3 500 000	5 250 000 (3 500 000)
3. Katalogdatorstöd	1 519 000	2 279 000 (1 519000)
4. Bokbranschens Finansierings- institut AB (BFI)	700 000	1 050 000 (700 000)

BFI får omfördela högst 200 000 kr mellan anslagsposterna. Beloppet under
anslagsposten 4 får dock inte överskridas.

Den övergripande målsättningen för statens stöd till bokhandeln är dels att
vidmakthålla och om möjligt förstärka ett vittförgrenat bokhandelsnät, dels att
öka tillgängligheten av kvalitetslitteratur i bokhandeln. För katalogdatorstödet
är den nuvarande målsättningen att huvuddelen av de berörda mindre bok-
handlarna skall ges möjlighet att ansluta sig till branschens gemensamma
datoriserade katalogsystem under perioden den 1 juli 1993-den 30 juni 1996,
så att stödet därefter kan avskaffas.

BFI har lämnat en redogörelse för verksamheten med statligt stöd till bok-
handeln budgetåret 1993/94. Under året har nio kreditsstöd beviljats, 95 bok-
handlar har tilldelats sortimentsstöd, medan 63 bokhandlar erhållit investe-
rings- och/eller driftsstöd till katalogdator. Verksamheten har granskats av en
av regeringen utsedd revisor. Revisionsrapporten innehåller inte några in-
vändningar.

I rapporten Bokhandelsbranschen 1993/94 redovisar BFI utvecklingen
under det senaste året vad avser affärsvillkoren mellan förlag och bokhandel,
bokhandelsbeståndet samt den ekonomiska situationen för bokhandels-
branschen. När det gäller bokhandelsbeståndet pekar BFI på nya former för
detaljhandelsförsäljning av böcker, t.ex. multimediabutiker, och en ökning av
antalet bokhandlar som är specialiserade på vissa typer av böcker. Det totala
antalet bokhandlar uppskattas av BFI till ca 400 stycken.

Regeringens överväganden

Regeringen anser inte att det finns skäl att ändra de riktlinjer för statens stöd
till bokhandeln som lades fast i 1993 år budgetproposition inför perioden
1993/94-1995/96.

Regeringens förslag innebär bl.a. att katalogdatorstödet förlängs något så
att stöd kan lämnas även under perioden juli-december 1996.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Stöd till bokhandel för budgetåret 1995/96 anvisar ett reserva-
tionsanslag på 12 152 000 kr.

C 20. Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation
och litteratur

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

8 576 000 Reservation

13000 000

19 500 000

varav 13 000 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Enligt stiftelsens stadgar, som fastställdes av regeringen den 22 juni 1988,
har stiftelsen till ändamål att äga och ge ut en nyhetstidning för begåvnings-

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

100

handikappade samt att ge ut lättlästa böcker (LL-böcker). Verksamheten skall
drivas utan vinstsyfte och inom ramen för ett avtal som träffas mellan staten
och stiftelsen. Det gällande avtalet avser perioden den 1 juli 1993-den
30 juni 1996.

Det övergripande målet för Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och
litteratur (LL-stiftelsen) är att förse begåvningshandikappade och vissa andra
grupper av läshandikappade med nyhetsinformation och litteratur.

LL-stiftelsen har i sin förenklade anslagsframställning i de delar som avser
resultatredovisningen redovisat verksamheten i delområdena 8 SIDOR och
LL-böcker. Stiftelsen konstaterar i sin resultatanalys att de av stiftelsen
uppsatta verksamhetsmålen, dvs veckoutgivning av 8 SIDOR och en bokpro-
duktion med minst 20 LL-böcker om året, inte uppnåtts. Däremot redovisar
stiftelsen ett förbättrat ekonomiskt resultat jämfört med tidigare år, vilket helt
tillskrivs en ökad försäljningen av både tidningen och böckerna och att ett
ordentligt genombrott i marknadsföringen skett. Under året producerades 13
LL-böcker och 45 nummer av 8 SIDOR, med upplagor för böckerna i
genomsnitt 700 exemplar och för tidningen (våren 1994) i 9 000 exemplar.

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

Regeringens överväganden

Övergripande mål har fastställts för perioden 1993/94—1995/96 och mot bak-
grund av dessa träffade staten och stiftelsen den 10 juni 1993 ett avtal som
gäller t.o.m. den 30 juni 1996.

Resultatredovisningen visar att försäljningen av 8 SIDOR och LL-böcker
har ökat. Regeringen bedömer att LL-stiftlesen, mot bakgrund av resultatet
under budgetåret 1993/94 och den bidragsökning riksdagen beslutade om
våren 1994, har goda förutsättningar att avsevärt öka och förbättra utgiv-
ningen.

Vid beräkning av anslaget har hänsyn tagits till pris- och löneutvecklingen.
Stiftelsen omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion.
Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med 650 000 kr. Regeringens
förslag till medelstilldelning innebär också att det gällande avtalet mellan
staten och stiftelsen skall kunna förlängas ett halvår till 31 december 1996.
Inför budgetåret 1997 har regeringen för avsikt att låta verksamheten genom-
gå en fördjupad prövning.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur
för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 19 500 000 kr.

101

C 21. Talboks- och punktskriftsbiblioteket

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

62 300 000'

53 534 000

78 496 000

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

varav 52 427 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

'Bidrag till Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) för produktion av videogram på
teckenspråk förmedlades fram t.o.m. budgetåret 1993/94 genom biblioteket.

Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) skall enligt sin instruktion
(1988:341) i samverkan med andra bibliotek förse synskadade och andra
läshandikappade med litteratur. Biblioteket skall särskilt framställa och låna ut
talböcker och punktskriftsböcker, sälja punktskriftsböcker samt ge upplys-
ningar och råd inom sitt verksamhetsområde till främst kommunbibliotek.
Biblioteket fungerar som lånecentral för talböcker. Biblioteket har vidare en
central utskrivningstjänst för dövblinda och svarar för framställning av
studielitteratur för läshandikappade högskolestuderande (anslaget anvisas
under åttonde huvudtiteln E 7. Bidrag till vissa studiesociala ändamål). Till
biblioteket är knuten en punktskriftsnämnd som enligt sin instruktion (SFS
1985:391) har att främja och utveckla punktskriften för synskadade.

Det statliga bidraget till Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) för produk-
tion av videogram på teckenspråk förmedlades budgetåret 1993/94 genom
biblioteket.

TPB har i sin årsredovisning i de delar som avser resultatredovisningen
redovisat verksamheten i delområdena talboksverksamhet, punktskriftsverk-
samhet, studielitteratur samt forskning och utveckling. Den dominerande
verksamheten på TPB är talboksverksamheten och servicen till landets
bibliotek. Följande mål för talboksverksamheten har lagts fast: Minst 25 % av
svartskriftsproduktionen under ett år skall finnas tillgänglig på kassett samt att
talboksutlåningen från landets bibliotek skall öka med 5 % om året.

TPB konstaterar att kostnaderna för talboksverksamheten har minskat
något under perioden, att biblioteken sedan några år tillbaka uppfyller målet
för förvärven men att talbokslånen ute på landets läns- och kommunbibliotek
minskat. TPB har i en rapport i enlighet med regleringsbrev särskilt belyst
decentraliseringen av talboksutlåningen samt redovisat planerade och genom-
förda stödinsatser till läns- och kommunbiblioteken. I denna konstateras att
talboksverksamheten stagnerat trots ganska vitala insatser från TPB och att de
läshandikappade ännu inte får den service från kommunbiblioteken som
skulle kunna motivera ett mer avspänt engagemang från TPB:s sida. Ut-
låningen är fortfarande låg rent generellt och servicen mycket ojämn. TPB:s
stödinsatser förändras och förbättras enligt biblioteket och ett särskilt åtgärds-
program skall arbetas fram och vara klart våren 1995.

Beträffande punktskriftsverksamheten konstaterar TPB att utlåningen ökat,
att kommunbiblioteken börjar förmedla punktskriftslån, att kostnaden för
verksamheten sjunkit något och bör kunna sänkas ytterligare med förenklad

102

teknik. Den individuella servicen till punktskriftsläsare bedömer TPB som
mycket hög.

Anslagssparandet uppgår till 9 081 000 kr, vilket utgör ca 16 % av det till-
delade anslaget.

RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar.

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

TPB:s årsredovisning visar att målet beträffande talboksproduktionen är
uppnått, däremot har utlåningen vid landets bibliotek sjunkit med 4 %. Det
senare kan dock inte helt tillskrivas TPB. Regeringen anser det är av väsentlig
vikt att arbetet med att integrera talboksverksamheten ute på landets bibliotek
intensifieras. TPB:s resultat totalt sett visar på ett rationellt resursutnyttjande.

Regeringen konstaterar att RRV inte haft några invändningar i revisions-
berättelsen avseende TPB.

Slutsatser

De övergripande mål som gäller för perioden 1993/94-1995/96 bör ligga fast.
Biblioteket bör få ett bemyndigande att göra beställningar av talböcker,
punktskriftsböcker och informationsmaterial som kommer att belasta anslaget
budgetåret 1997. Bemyndigandet bör avse högst 11 000 000 kr.

Vid beräkning av anslaget har utöver pris- och löneomräkning kompen-
sation beräknats för i statliga kollektivavtal avsatta medel för särskilda löneåt-
gärder inom kulturområdet. En nedjustering av anslaget har gjorts mot bak-
grund av att kompensation för lokalkostnader har beräknats utifrån den
faktiska prisutvecklingen.

Myndigheten omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig
konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med 2 677 000 kr.

Regeringen föreslår att TPB för nästa budgetår beviljas en låneram i Riks-
gäldskontoret på 500 000 kr. Sammanlagd låneram uppgår till 3 500 000 kr.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. medger att regeringen lämnar Talboks- och punktskriftsbiblioteket
ett beställningsbemyndigande på 11 000 000 kr för budgetåret 1997,

2. till Talboks- och punktskriftsbiblioteket budgetåret 1995/96 anvi-
sar ett ramanslag på 78 496 000 kr.

103

C 22. Bidrag till Sveriges Dövas Riksförbund för produk- Prop. 1994/95:100
tion av videogram på teckenspråk Bil. 12

1993/94	Utgift1
1994/95	Anslag	17 500 000
1995/96	Förslag	26 250 000
		varav 17 500 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Statsbidrag på 10 461 000 kr förmedlades genom Talboks- och punktskrifts-
biblioteket.

Från anslag utgår bidrag till Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) för produk-
tion av videogram på teckenspråk (SDR Media). Övergripande mål är att till-
godose de dövas behov av nyheter, information och kultur. Barn och ungdo-
mar skall prioriteras. Verksamheten utgör sedan den 1 juli 1994 en egen
sektion vars styrelse utses av regering och SDR. Bidraget förmedlades t.o.m.
budgetåret 1993/94 av Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) som sedan
1981/82 varit tillsynsmyndighet och bidragsförmedlare.

TPB har i sin årsredovisning i särskild bilaga redovisat videogramverk-
samhetens resultat och konstaterar att SDR under året producerat fler pro-
gramminuter än tidigare till en högre teknisk kvalitet samt att de genom de ut-
ökade sändningstiderna vid Sveriges Television nått en betydligt större
publik. Vidare att en övergång skett från videoproduktion till TV-produktion.
SDR kommer, enligt TPB, att samla ihop och ge ut barnprogrammen på sär-
skilda kassetter för att kunna möta den efterfråga som finns på kommun-
biblioteken.

SDR Media har till regeringen lämnat enkel anslagsframställning inför
budgetåret 1995/96.

Regeringens överväganden

Mot bakgrund av den bidragshöjning som riksdagen beslutade om våren
1994 bedömer regeringen att det härmed skapas goda förutsättningar att både
kvalitativt och kvantitativt öka programproduktionen på teckenspråk, inte
minst med inriktning på barn och ungdomar.

Vid beräkning av anslaget har hänsyn tagits till pris- och löneutvecklingen.
Verksamheten omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig kon-
sumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med 875 000 kr.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till Sveriges Dövas Riksförbund för produktion av video-
gram på teckenspråk budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag
på 26 250 000 kr.

104

C 23. Bidrag till Svenska språknämnden och

Sverigefinska språknämnden

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

3 128 000

3219000

5 113 000

varav 3 410 000 beräknat för juni 1995—juli 1996

Från anslaget utgår bidrag till Svenska språknämndens och Sverigefinska
språknämndens verksamhet. Ca 40 % av Svenska språknämndens verksam-
het bekostas av anslag från olika fonder m.m.

Sverigefinska språknämnden har bidrag även från den finska staten.

	1994/95	Regeringens förslag 1995/96 (varav juli 1995- juni 1996)
1. Bidrag till Svenska språknämnden	2 476 000	3 898 000 (2 610 000)
2. Bidrag till Sverigefinska
språknämnden	743 000	1 215 000 (800 000)

Regeringens överväganden

Vissa justeringar för att täcka en del kostnadsökningar för språknämnderna
har gjorts.

Kompensation har getts för i statliga kollektivavtal avsatta medel för sär-
skilda löneåtgärder inom kulturområdet.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till Svenska språknämnden och Sverigefinska språknämn-
den för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 5 113 000 kr.

105

Bildkonst, konsthantverk m.m.

C 24. Statens konstråd

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

5 015 299

5 139 000

7 562 000

varav 5 019 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Statens konstråd har till uppgift att genom förvärv av konstnärliga arbeten
till statens byggnader och andra lokaler för statliga myndigheter verka för att
konstnärliga värden införlivas med samhällsmiljön.

Rådet skall vidare lämna statliga, kommunala och landstingskommunala
myndigheter samt enskilda personer och företag information om förvärv av
konstnärliga arbeten som är av betydelse för samhällsmiljön samt i övrigt om
konsten i denna miljö.

Medel för konstrådets förvärv av konst anvisas under anslaget Förvärv av
konst för statens byggnader m.m.

Statens konstråd har i sin årsredovisning redovisat verksamheten i
verksamhetsgrenarna Förvärv av konst till ny- och ombyggnadsprojekt,
konstansökningar samt information. För resp, verksamhetsgren har mål och
resultat redovisats.

1. Förvärv av konst till ny- och ombyggnadsprojekt

Målsättningen är att inom den byggproduktion som sker för statliga
verksamheter finna de lämpligaste platserna och lokalerna för satsningar på
fast konst, som integreras i miljön.

Från budgetåret 1992/93 har en ökning av antalet prestationer i form av
skisser från 55 till 91 och skrivna kontrakt från 49 till 58 skett. Däremot har
antalet avslutade projekt minskat från 43 till 36. Den genomsnittliga omlopps-
tiden för projekt som avslutats har ökat från 3,1 till 3,5 år.

Riktlinjer för ekonomisk ansvarsfördelning för samarbetet mellan
Vasakronan och Konstrådet har upprättats.

2. Konstansökningar

Målet är att tillgodose behovet av konst till dem som arbetar inom de äldre
statliga arbetsplatserna eller som flyttar till nyrenoverade lokaler i hus som
ägs eller hyrs av staten.

Antalet avslutade ansökningar från myndigheter som begärt konst till sina
lokaler, har ökat från 62 till 81. Antalet väntande ansökningar har minskat
från 316 till 271.

3. Information

Informationsverksamheten har indelats i områdena informationsverk-
samhet inom projekten och konstansökningarna, information till andra
intressenter inom landets offentliga konst samt Konst där vi bor.

Ett av målen för informationsverksamheten är att genom kontinuerliga
insatser synliggöra och för publiken introducera de konstverk som utplacerats
på myndigheterna. Vidare skall Konstrådet bidra till ett ökat intresse för
offentlig konst i landet och med de goda exemplens makt medverka till att fler

106

satsningar görs på offentlig konst. Rådet skall även genom information till
ansvariga för ny- och ombyggnader av bostäder bidra till en ökad satsning på
konst i samband med sådan verksamhet.

I resultatredovisningen redovisas följande under områdena för informa-
tionsverksamheten:

Konstrådets tidskrift och årskatalog med en upplaga på vardera 10 000
exemplar sprids till kommuner, landsting m fl. Vidare har fyra utställningar
arbetats fram.

Konstrådets mottagande verksamhet riktar sig till intressenter inom hela
fältet för den offentliga konsten. Diabildsarkiv med 18 000 bilder, verk-
katalog, klipparkiv samt ett mindre specialbibliotek utgör basen för denna
informationsverksamhet.

Budgetåret 1993/94 återinrättades en anslagsram för bidrag till konstnärlig
utsmyckning i bostadsområden. Enligt Konstrådet som i anslutning till detta
stöd driver projektet Konst där vi bor, har intresset för detta ändamål varit
tillfredsställande med hänsyn till det låga bostadsbyggandet. Under året har
99 stödansökningar har granskats till en genomsnittlig kostnad av 1 000 kr
per ansökan.

Konstrådet har den 20 oktober erhållit regeringens uppdrag att undersöka
förutsättningarna för en minnesvård för att hedra Estoniakatastrofens offer.
Uppdraget har redovisats till Kulturdepartementet den 15 december 1994.
Förslaget bereds för närvarande inom regeringskansliet.

Den ianspråktagna krediten uppgår till 14 000 kr.

RRV har lämnat revisionsberättelse med invändning eftersom Konstrådet
under budgetåret 1993/94 överskridit reservationsanslaget Förvärv av konst
till statens byggnader med 6,4 mkr.

Regeringens överväganden

Regeringen konstaterar att den genomsnittliga omloppstiden för förvärv av
konst till ny- och ombyggnadsprojekt har ökat. Regeringen vill i detta
sammanhang erinra om att Konstrådet enligt regleringsbrev innevarande år
väsentligt skall förkorta väntetiden för ansökningar om konst från statliga
myndigheter som hyr befintliga lokaler. Det är angeläget att en förkortning av
omloppstiden sker även beträffande projekt för förvärv av konst till ny- och
ombyggnader.

Förutsättningarna för främjande av konst i offentlig miljö har kraftigt
förändrats främst till följd av bolagiseringen av Byggnadsstyrelsen och andra
fastighetsförvaltande myndigheter samt bostadsbyggandets låga volym.

Med uppgift att ange mål, inriktning och organisation av den statliga
satsningen på konst i offentlig miljö har en särskild utredare tillsatts i juni
1994. Utredningen omfattar även verksamhet finansierad under anslagen
Förvärv av konst för statens byggnader m.m. samt Bidrag till konstnärlig
utsmyckning i bostadsområden (Dir. 1994:63).

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

107

Regeringen konstaterar att Rikrevisionsverket riktat invändningar mot Statens
konstråds årsredovisning med anledning av överskridandet av reservations-
anslaget Förvärv av konst för statens byggnader m.m. med 6,4 miljoner
kronor. Regeringen, som ser allvarligt på det inträffade, har fattat beslut om
att Konstrådet inom befintliga anslagsramar skall reglera detta överskridande
med fördelning på innevarande och följande budgetår. Detta kommer att
effektueras genom bestämmelser i regleringsbrev för berörda budgetår. Rege-
ringen bedömer att de riktlinjer som lades fast i 1993 års budgetproposition
bör gälla även för budgetåret 1995/96.

Statens konstråd omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig
konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med 257 000 kr.
Kompensation har beräknats för i statliga kollektivavtal avsatta medel för
särskilda löneåtgärder inom kulturområdet. Regeringen föreslår att Statens
konstråd för nästa budgetår beviljas en låneram i Riksgäldskontoret på
150 000 kr.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Statens konstråd för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på
7 562 000 kr.

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

C 25. Förvärv av konst för statens byggnader m.m.

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

35 870 421

28 038 000

42 057 000

Reservation -6 405 686

varav 28 038 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Från anslaget bekostas sådana förvärv av konst till statens byggnader och
andra lokaler för statliga myndigheter som beslutas av Statens konstråd. För-
värven kan avse dels konst som särskilt beställts i anslutning till olika bygg-
nader, dels stafflikonst, skulptur, grafik, konsthantverk m.m. Till dessa
ändamål har för budgetåret 1994/95 anvisats 24 133 000 kr. Utöver beställ-
ningar som är möjliga inom anslagets ram får Konstrådet innevarande bud-
getår beställa konst intill ett belopp av högst 8 mkr för betalning under följan-
de budgetår. Under budgetåret 1994/95 har av de medel som Konstrådet
disponerar under anslaget avdelats sammanlagt 600 000 kr för inköp och
beställningar hos Föreningen Handarbetets vänner.

Från anslaget utgår vidare bidrag med sammanlagt 3 905 000 kr för
konstinköp till folkparker, Folkets hus, bygdegårdar och nykterhetsorganisa-
tionemas samlingslokaler. För budgetåret 1994/95 har bidrag utgått med
1 374 000 kr till Folkparkerna i Sverige och med 2 531 000 kr till Sam-
lingslokalorganisationemas samarbetskommitté att fördelas mellan allmänna

108

samlingslokaler inom Folkets husföreningamas riksorganisation, Bygdegår- Prop. 1994/95:100

damas riksförbund och Riksföreningen Våra gårdar. Bil. 12

Regeringens överväganden

I regleringsbrevet för budgetåret 1993/94 finns en restriktion som innebär att
Konstrådet får beställa konst intill ett belopp av högst 8 miljoner kronor för
betalning under kommande budgetår. Enligt RRV:s rapport för Kultur-
departementets område har det vid RRV:s granskning framkommit att ca 24
miljoner kronor var uppbundna genom skriftliga avtal per den 30 juni 1994.1
skrivelse till Kulturdepartementet har Konstrådet angivit att beloppet 24
miljoner kronor bl.a. innefattar 8 miljoner kronor i kontrakt för pågående och
ännu ej godkända skissuppdrag samt andra åtaganden som Konstrådet i
någon mening bundit sig för, utan att formellt beslut har fattats. Vidare avser
enligt Konstrådet ytterligare 4 miljoner kronor uppdrag som beslutades om
alldeles innan budgetårsskiftet men där kontrakt skrevs efter budgetårsskiftet.
Konstrådets formella åtagande för kommande budgetår per den 30 juni 1994
avser således 12 miljoner kronor, vilket innebär ett överskridande av i
regleringsbrev medgiven ram med 4 miljoner kronor.

Konstrådet har anfört att den gällande nivån 8 miljoner kronor tidvis är
alltför låg för ett smidigt arbetssätt med hänvisning till den följsamhet som
krävs i förhållande till byggprocessen för en god integration av de beställda
verken. Rådet anhåller om att nivån för framtida beställningar under det
kommande budgetåret höjs till 15 miljoner kronor.

Enligt regeringens mening är Konstrådets agerande vad gäller överskridan-
de av den medgivna ramen ej tillfredsställande. Det kan emellertid konstateras
att de gjorda beställningarna ligger inom ramen för anslagets totala storlek.
Vad beträffar budgetåret 1995/96 års nivå för kommande beställningar delar
regeringen Konstrådets uppfattning beträffande behovet av en höjning.
Konstrådet bör medges att beställa konst till ett belopp av högst 15 miljoner
kronor för betalning under följande budgetår.

Regeringen hänvisar till vad som under Konstrådets förvaltningsanslag
redovisats rörande ett anslagsöverskridande.

En särskild utredare har tillsatts med uppgift att ange mål, inriktning och
organisation av statens satsningar på konst i offenlig miljö. Utrednings-
uppdraget omfattar verksamhet finansierad under ifrågavarande anslag (Dir.
1994:63).

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner vad regeringen förordar om beställningar av konst som
föranleder utgifter under senare budgetår än budgetåret 1995/96,

2. till Förvärv av konst för statens byggnader m.m. för budgetåret
1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 42 057 000 kr.

109

C 26. Bidrag till konstnärlig utsmyckning i
bostadsområden

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

8 670 902

10 000 000

22 500 000

varav 15 000 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Bidrag för konstnärlig utsmyckning i bostadsområden lämnas enligt för-
ordningen (1987:316) om bidrag till konstnärlig utsmyckning i bostadsområ-
den. Riksdagen fastställer årligen en ram för beslut om bidrag till konstnärlig
utsmyckning.

Regeringen utfärdade i maj 1994 förordning (1994:461) om tillfälligt änd-
rade bestämmelser för bidrag enligt förordningen om bidrag till konstnärlig
utsmyckning i bostadsområden. Ändringen innebär att bidrag till konstnärlig
utsmyckning i bostadsområden till och med utgången av juni 1995 kan utgå
även om den konstnärliga utsmyckningen inte vidtas i samband med ny- eller
ombyggnad eller förbättring av hyres- och bostadsrättshus.

För budgetåret 1992/93 beviljades ingen bidragsram. Bidraget har enligt
riksdagens beslut (bet. 1992/93:BoU 16, rskr. 1992/93:282) återinförts.
Bidragsramen är innevarande budgetår 15 mkr.

Enligt ändring i förordningen, som trädde i kraft den 1 juli 1993 skall
Statens konstråd yttra sig över bidragsansökningarna. Konstrådet har i sin
årsredovisning angivit verksamhetsmål och resultat avseende denna med-
verkan.

En särskild utredare har tillsatts för att lämna förslag till inriktning och
organisation av statens insatser för konst i offentlig miljö (Dir. 1994:63).
Utredningsuppdraget omfattar verksamhet finansierad under ifrågavarande
anslag.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. medger att beslut om konstnärlig utsmyckning i bostadsområden
får meddelas till ett sammanlagt belopp av 22 500 000 kr under
budgetåret 1995/96,

2. till Bidrag till konstnärlig utsmyckning i bostadsområden för
budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 22 500 000 kr.

C 27. Utställningar av nutida svensk konst i utlandet

1993/94 Utgift 1543 416 Reservation -7 696

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

1 560 000

2 337 000

varav 1 550 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

110

Enligt förordningen (1988:744) med instruktion för nämnden för utställ-
ningar av nutida svensk konst i utlandet (NUNSKU) har nämnden till uppgift
att anordna utställningar i utlandet av nutida svensk konst samt att vara det
organ som enligt stadgarna för nordiskt biennalråd har att planlägga och
genomföra svenskt deltagande i biennalutställningama i Venedig. Anslaget
används av nämnden för direkta utställnings- och administrationskostnader.

NUNSKU har i sin årsredovisning redovisat att nämnden vid sidan av
deltagande i biennalen i Venedig även svarar för svensk medverkan i
biennalema i Sao Paulo resp. Sydney. Kostnaderna för biennalen i Venedig
belastar anslaget under varje budgetår. Budgetåret 1993/94 har ca 19 % av
anslaget avsatts för biennalen i Venedig och ca 7 % för biennalen i Sao
Paulo. Nämnden har intensifierat sitt arbete när det gäller att presentera
svensk konst för konstexperter (curators) som ansvarar för konstnärsurvalet
vid stora internationella utställningar.

RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar

Regeringens överväganden

Regeringen bedömer att de riktlinjer som lades fast i 1993 års budgetpropo-
sition bör gälla även för budgetåret 1995/96.

NUNSKU omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig kon-
sumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med 78 000 kr.

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Utställningar av nutida svensk konst i utlandet för budgetåret
1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 2 337 000 kr.

C 28. Bidrag till Akademien för de fria konsterna

1993/94 Utgift 1580 000

1994/95 Anslag 1580 000

1995/96 Förslag 2 370 000

varav 1 580 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Medel till Akademien för de fria konsterna är budgeterade inkl, mervärdes-
skatt.

Akademien för de fria konsterna har till uppgift att inom Sverige främja ut-
vecklingen av målar-, bildhuggar- och byggnadskonsten och övriga till den
bildande konsten hänförliga konstarter samt att yttra sig i frågor som hör till
akademiens verksamhetsområde.

111

Förslag till riksdagsbeslut Prop. 1994/95:100

r- is -i j Bil. 12

Regeringen roreslar att riksdagen

till Bidrag till Akademien för de fria konsterna för budgetåret

1995/96 anvisar ett anslag på 2 370 000 kr.

112

Film m.m.

C 29. Stöd till svensk filmproduktion m.m.

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

61 500 000 Reservation

61 500 000

91 020 000

varav 61 500 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Stiftelsen Svenska Filminstitutet skall verka för att upprätthålla och utveckla
en värdefull svensk filmproduktion.

Den 1 januari 1993 trädde avtalet, mellan staten, film- och videobranschen
samt TV-företagen Sveriges Television AB och Nordisk Television AB
(numera TV 4 AB) i kraft. Avtalet reglerar hur Filminstitutets stöd till svensk
filmproduktion skall utformas samt hur parterna skall finansiera denna verk-
samhet. Avtalet har, enligt överenskommelse mellan parterna, under hösten
1994 varit föremål för överläggningar i syfte att undersöka om förutsätt-
ningarna för avtalet förändrats.

Film- och videoavtalet beräknas ge ca 180 miljoner kr till stöd för svensk
filmproduktion.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

Filmavtalet ger i stort sett inkomster till stöd för svensk filmproduktion av
den omfattning som beräknats. Det nya stödsystemet har inte inneburit mer
omfattande problem, även om vissa frågor rests rörande fördelningen mellan
för- och efterhandsstöd. Dessa frågor kan dock enligt regeringens mening
lösas inom filmavtalets ram. Enligt film- och videoavtalet avser staten att
uppräkna sitt bidrag enligt de regler som gäller för statliga bidragsanslag. Mot
bakgrund av det ansträngda statsfinansiella läget sker ingen generell
uppräkning av bidragsanslag för budgetåret 1995/96.

Slutsats

Det finns inte skäl att förändra de övergripande mål för verksamheten som
regeringen angav i prop. 1992/93:10 om film- och videoavtalet och statens
stöd till filmkulturell verksamhet.

I avvaktan på förslag rörande eventuell mervärdesskattebeläggning av
vissa tjänster har överläggningarna om ändringar av film- och videoavtalet
ajournerats.

113

8 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Stöd till svensk filmproduktion m.m. för budgetåret 1995/96
anvisar ett reservationsanslag på 91 020 000 kr.

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

C 30. Stöd till filmkulturell verksamhet

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

68 298 000 Reservation 1 066 131

61 000 000

90 780 000

varav 61 340 000 beräknat för juni 1995—juli 1996

Film- och videoavtalet berör inte Filminstitutets filmkulturella verksamhet.
Denna finansieras i sin helhet av staten.

Filminstitutets översyn av den filmkulturella verksamheten, vilken utförts
på ett uppdrag som regeringen gav den 1 april 1993, innehåller vissa all-
männa mål för den filmkulturella verksamheten inom områdena spridning och
visning av värdefull film, bevarande av filmer och material av kulturhistoriskt
intresse, samt internationellt samarbete.

Dessa mål svarar mot den indelning i verksamhetsområden som anges i
stiftelseurkunden och de riktlinjer som angivits i prop 1992/93:10.

Filminstitutet föreslår i anslagsframställningen vissa förstärkningar av
stödet till den filmkulturella verksamheten. Konstnärsnämnden svarar för
visst stöd till produktion av kortfilm.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

Det material som Filminstitutet presenterat i form av anslagsframställning,
verksamhetsberättelse med bokslut m.m. samt den översyn som nämnts ovan
visar att institutet befinner sig i början av en process där den filmkulturella
verksamhetens mål och institutets roll i det statliga engagemanget efterhand
preciseras. Denna process har ännu inte nått en sådan mognad att man kan
värdera resultat i termer av överensstämmelse med tydliga uppsatta och for-
mulerade mål för verksamheten.

En värdering av den filmkulturella verksamhetens effektivitet måste därför
ske efter mer allmänna kriterier.

Regeringen kan därvid konstatera att vissa förbättringar och rationalise-
ringar av verksamheten inom institutet företagits. De nerdragningar av de
statliga bidragen som gjorts har enligt regeringens bedömning i betydande ut-
sträckning kunnat mötas genom förändringar i organisationen, rationaliser-
ingar och överföring av verksamhet till organisationsformer med eget resultat-
ansvar och egen finansiering.

114

Fördjupad prövning

Filminstitutet har nyligen företagit en sammanslagning av vissa administrativa
funktioner för de olika verksamhetsområdena och avser i fortsättningen
ytterligare förändra verksamheten i riktning mot en renodling av ansvaret för
de filmkulturellt oundgängliga och statligt finansierade insatserna, medan
verksamhet som inte kan föras till detta område förs över till av institutet ägda
aktiebolag med eget finansiellt ansvar och på sikt oberoende av statliga
subventioner.

Denna utveckling är enligt regeringens mening en naturlig del av institutets
utveckling av verksamheten inom det filmkulturella området och bör åtföljas
av en ytterligare precisering av mål kopplad till ett tydligt finansiellt åtagande
för varje insats. En fortsatt utveckling i riktning mot koncentration av verk-
samheten till ett mer begränsat antal centrala filmkulturella uppgifter och en
rationalisering av arbetet bör ske.

Filminstitutet har en särskild position genom att samtidigt utgöra bas för
fördelning av statens samt film- TV- och videobranschens gemensamma
resurser för stöd till svensk filmproduktion och att ha ansvar för den av staten
helt finansierade filmkulturella verksamheten. Denna position är en tillgång
men förutsätter också att styrningen och planeringen av de filmkulturella in-
satserna minst motsvarar de krav staten ställer på myndigheter och andra
organ inom andra delar av kulturområdet. Staten har ett ansvar för att insatser
för film, och särskilt det filmkulturella området, sker samordnat med kultur-
politiken i stort och med övriga instanser som har ansvar för film och när-
liggande kulturområden.

Slutsatser

Filminstitutet skall inom ramen för sin filmkulturella verksamhet främja en
aktiv filmkultur, bevara och levandegöra det svenska filmkulturella arvet samt
delta i det internationella samarbetet på det filmkulturella området.

Filminstitutets ansvar för den filmkulturella verksamheten förutsätter att
institutet förbättrar sin redovisning av verksamheten i förhållande till statliga
mål. Regeringen avser nära följa detta förändringsarbete och kommer, om det
anses behövligt, att företa ytterligare prövningar av formerna för det statliga
filmkulturella arbetet. Regeringen kommer i särskilda direktiv för Filminsti-
titutets anslagsframställning för år 1997 specificera krav på redovisning och
mål, metoder och finansieringsformer som bör gälla för det filmkulturella
området.

Medlen för filmkulturellt arbete bör fördelas på följande anslagsposter,
enligt nedanstående uppställning, i huvudsaklig överensstämmelse med de in-
delning av verksamheten Filminstitutet föreslagit i sin översyn.

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

115

Regeringens
förslag 1995/96
(varav juli 1995-
juni 1996)

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

Bevarande och levandegörande av svensk fdm	24 482 000
Visnings- och publikarbete med tyngdpunkt på barn och ungdom samt områden utanför storstäderna	43 720 000
Internationellt arbete	4416000
Filminstitutets ledning, administration m.m.	14 864 000
Konstnärsnämndens filmstöd	3 297 000 (2 228 000)

Under anslagsposten 2 bör Filminstitutet i fortsättningen åter kunna ta upp
viss import av vuxenfilm, förutsatt att verksamheten svarar mot de tre kri-
terier för den statliga filmkulturella verksamheten som uppställts i proposition
1992/93:10 om film- och videoavtalet och statens stöd till filmkulturell verk-
samhet. För denna verksamhet har 500 000 kr beräknats. Filminstitutet skall
under anslagsposten 3 i fortsättningen även svara för kostnader som kan
uppkomma inom ramen för EU:s MEDIA 95-program och andra interna-
tionella program på filmområdet. Institutet skall således kunna fördela bidrag
till anordnande i Sverige av seminarier, kurser, reseverksamhet etc. i den mån
dessa kostnader inte täcks av de gemensamma medlen. Under anslagsposten
4 har beräknats medel även för viss skötsel av fastigheter m.m.

Konstnärsnämndens filmstöd bör kvarstå oförändrat.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Stöd till filmkulturell verksamhet för budgetåret 1995/96 anvisar
ett reservationsanslag på 90 780 000 kr.

C 31. Stöd till fonogram och musikalier

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

12 377 000 Reservation

10918 000

19 107 000

(varav 10 918 000 beräknat för juni 1995—juli 1996)

Staten stöder fonogramverksamhet i Sverige under två anslag. Under det här
behandlade anslaget utgår stöd enligt förordningen (1982:505) om statsbidrag
för framställning och utgivning av fonogram. Bidraget fördelas av Statens
kulturråd. Under anslaget till Svenska rikskonserter (anslag C 11. Bidrag till

116

Svenska Rikskonserter under denna huvudtitel) beräknas för innevarande
budgetår 4,7 miljoner kronor gå till produktion av fonogram.

Under anslaget utgår också bidrag till Musikaliska akademien för notut-
givning av äldre svenska tonsättares verk. Vidare finns under anslaget medel
för information och utgivning av noter samt till distribution av fonogram.
Distributionsstödet regleras i avtal mellan staten (Kulturrådet) och distribu-
tionsföretag.

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

	1994/95	Regeringens förslag 1995/96 (varav juli 1995- juni 1996)
1. Stöd till fonogramproduktion	7 530 000	13 178 000 (7 530 000)
2. Stöd till fonogramdistribution	1 108 000	1 939 000 (1 108 000)
3. Stöd till utgivning av äldre svenska
tonsättares verk	380 000	665 000 (380 000)
4. Svenska tonsättares internationella
musikbyrå (STIM) - Svensk Musik för information och utgivning av noter	1 900 000	3 325 000 (1 900 000)

Regeringens överväganden

Statens stöd till utgivning av fonogram och musikalier har betydelse, främst
därför att de mindre svenska fonogrambolagens fortsatta närvaro på mark-
naden också inneburit ett stöd till mångfald och valfrihet i utbudet. Stödet till
musikaliema har betydelse för bevarande av det svenska musikaliska kultur-
arvet och för kunskapen om svensk musik utomlands.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Stöd till fonogram och musikalier för budgetåret 1995/96 anvisar
ett reservationsanslag på 19 107 000 kr.

117

Dagspress och taltidningar

C 32. Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

4 226 129

5 266 000

7 922 000

varav 5 266 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Presstödsnämnden har enligt förordningen (1988:673) med instruktion för
Presstödsnämnden i huvudsak till uppgift att fördela det statliga stödet till
dagspressen i enlighet med presstödsförordningen (1990:524). Nämnden dis-
ponerar anslagen C 5-C 9.

Taltidningsnämnden har enligt förordningen (1988:674) med instruktion
för taltidningsnämnden i huvudsak till uppgift att fördela det statliga stödet till
radio- och kassettidningar i enlighet med förordningen (1988:582) om statligt
stöd till radio- och kassettidningar. Nämnden prövar enligt sin instruktion
bl.a. även frågor om tillstånd att sända radiotidningar i rundradiosändning
och om återkallelse av sådant tillstånd. Nämnden disponerar anslaget C 10.

De två nämndernas förvaltningsuppgifter fullgörs av Presstödsnämndens
kansli.

Presstödsnämnden har i sin årsredovisning i de delar som avser resultatre-
dovisningen redovisat verksamheten i delområdena presstöd och taltidnings-
stöd. Anslagssparandet uppgår till 942 327 kr, vilket utgör 18 % av det till-
delade anslaget.

RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar.

Regeringens överväganden

De övergripande mål som gäller för verksamheten för perioden 1993/94—
1995/96 bör ligga fast.

Myndigheten omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig
konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med 263 000 kr.

Regeringen föreslår att Presstödsnämnden för nästa budgetår beviljas en
låneram i Riksgäldskontoret på 100 000 kr. Sammanlagd låneram uppgår till
200 000 kr.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden för budgetåret
1995/96 anvisar ett ramanslag på 7 922 000 kr.

118

C 33. Driftsstöd till dagspressen

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

425 816518

410 700 000'

827 000 000

varav 414 000 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

'Beräknade utgifter enligt Presstödsnämnden: 411 553 831

Anslaget disponeras av Presstödsnämnden i enlighet med bestämmelserna
i presstödsförordningen (1990:524). Anslaget får överskridas av nämnden.

För kalenderåret 1993 beviljades 79 dagstidningar driftsstöd med samman-
lagt 425 816 518 kr. Anslaget överskreds därigenom med 5 816 518 kr.
Förändringen beror i huvudsak på att fem stödberättigade tidningar tillkom i
systemet under året.

För år 1994 har t.o.m. november månad 78 dagstidningar beviljats sam-
manlagt 411 553 831 kr i driftsstöd. Ytterligare stöd för år 1994 förutses inte
av nämnden.

Nämnden konstaterar att dagstidningsföretagens ekonomiska resultat för år
1993 var i nivå med resultatet för år 1992. Prishöjningar följda av måttliga
upplageminskningar samt återhållsamhet på kostnadssidan ligger bakom att
tidningsföretagen uppvisar relativt goda resultaten trots lågkonjunkturen.
Lågtäckningstidningama är fortfarande i hög grad beroende av driftsstödet för
sin existens. För dessa tidningar svarar presstödet för 20-40 % av
utgivningskostnadema.

Driftsstöd avser tidningsföretagens verksamhet per kalenderår. Stödet be-
talas ut efter den 1 juli det kalenderår stödet avser och belastar det statliga
anslaget för det budgetår som inleds den 1 juli samma år. Omläggningen till
kalenderårsbudget medför att medel i 1995/96 års statsbudget bör anvisas för
båda kalenderåren 1995 och 1996. Mot denna bakgrund och med utgångs-
punkt från att nuvarande regler i övrigt kommer att vara oförändrade, beräk-
nar Presstödsnämnden att anslagsbehovet för budgetåret 1995/96 kommer att
vara 827 miljoner kronor. Under förutsättning att stödet för år 1996 skall
betalas ut vid samma tid på året som hittills kan medelsförbrukningen för
perioden juli 1995 - juni 1996 enligt nämnden beräknas till 414 miljoner
kronor och för perioden juli 1996- december 1996 till 413 miljoner kronor.

Regeringens överväganden

Regeringen biträder nämndens förslag till anslagsberäkning för budgetåret
1995/96.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Driftsstöd till dagspressen för budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 827 000 000 kr.

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

119

C 34. Utvecklingsstöd till dagspressen			Prop. 1994/95:100 Bil. 12
1993/94 Utgift	18 781 997	Reservation	6 182 702
1994/95 Anslag	1 000
1995/96 Förslag	1 000

Anslaget disponeras av Presstödsnämnden i enlighet med bestämmelserna
i presstödsförordningen (1990:524).

Under budgetåret 1993/94 fördelades sammanlagt 8,3 miljoner kronor till
13 olika investeringsprojekt. Vid det senaste budgetårsskiftet var nämndens
resurser för utvecklingsstöd i princip uttömda. Av redan fördelade medel
kommer ca 2 miljoner kronor att betalas ut under kommande budgetår.

Regeringens överväganden

I avvaktan på förslag från Pressutredningen -94 är regeringen inte beredd att
föreslå att några nya medel tillförs anslaget. De reservationer som finns kvar
under anslaget vid utgången av innevarande budgetår bör disponeras av
nämnden även under nästa budgetår.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Utvecklingsstöd till dagspressen för budgetåret 1995/96 anvisar
ett reservationsanslag på 1 000 kr.

C 35. Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till
dagspressen

1993/94 Utgift 0

1994/95 Anslag 1 000

1995/96 Förslag 1 000

Anslaget disponeras av Presstödsnämnden för infriande av statliga garan-
tier i enlighet med bestämmelserna i presstödsförordningen (1990:524).
Anslaget får överskridas av nämnden.

Nämnden får bevilja kreditgarantier till dagspressen i sådan omfattning att
det sammanlagda beloppet för utestående garantier uppgår till högst 300 mil-
joner kronor. Förluster till följd av infriade garantier minskar det tillåtna ram-
beloppet i motsvarande mån.

Det sammanlagda beloppet för utestående garantier är oförändrat 6,3 miljo-
ner kronor jämte räntekostnader. För budgetåret 1995/96 förutser nämnden
ingen belastning på anslaget.

120

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till dagspressen för
budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

C 36. Distributionsstöd till dagspressen

1993/94

1994/95

1995/96

Utgift

Anslag

Förslag

73 071 806

73 000 000

109 500 000

varav 73 000 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Anslaget disponeras av Presstödsnämnden i enlighet med bestämmelserna
i presstödsförordningen (1990:524). Anslaget får överskridas av nämnden.

Under budgetåret 1993/94 utbetalades sammanlagt 73 071 806 kr i distri-
butionsstöd för 974 miljoner samdistribuerade tidningsexemplar. För budget-
året 1994/95 beräknar nämnden ett utfall på anslaget som ligger inom ramen
för det belopp som förts upp i statsbudgeten.

Med utgångspunkt från gällande regler beräknar nämnden att anslagsbeho-
vet för budgetåret 1995/96 kommer att vara oförändrat och fördela sig lika
över det förlängda budgetåret.

Regeringens överväganden

Regeringen biträder nämndens förslag till anslagsberäkning.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Distributionsstöd till dagspressen för budgetåret 1995/96 anvisar
ett förslagsanslag på 109 500 000 kr.

C 37. Stöd till radio- och kassettidningar

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

99 732 777

114 367 0001

191 700 000

varav 119 200 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

'Beräknade utgifter enligt Taltidningsnämnden: ca 120 000 000

Anslaget disponeras av Taltidningsnämnden i enlighet med bestämmelser-
na i förordningen (1988:582) om statligt stöd till radio- och kassettidningar.
Anslaget får överskridas av nämnden.

121

Den övergripande målsättningen för statens stöd till radio- och kassettid- Prop. 1994/95:100
ningar är att förbättra tillgången till innehållet i dagstidningar för synskadade Bil. 12
och sådana funktionshindrade som inte förmår hålla i eller bläddra i en tid-
ning.

Budgetåret 1993/94 förbrukades totalt 99,7 mkr under anslaget. Av de
förbrukade medlen avser 84,2 mkr bidrag till tidningsföretagen för utgiv-
ningen av redigerade och intalade radio- och kassettidningar. Resterande
belopp avser inköp av analoga och digitala radiotidningsmottagare, sänd-
ningskostnader, utgifter för utbildning och utveckling samt ersättning till
TERACOM Svensk Rundradio AB för service m.m.

För innevarande budgetår räknar Taltidningsnämnden med ett utfall på an-
slaget på ca 120,0 mkr. Det innebär ett det belopp som förts upp i stats-
budgeten kommer att överskridas med ca 6,0 mkr. Bakom det förändrade
utfallet ligger i första hand en kraftig ökning av ersättningen till tidnings-
företagen. Denna kostnadspost kommer enligt nämndens prognos i december
1994 att uppgå till 94,9 mkr.

Inför det 18 månader långa budgetåret 1995/96 beräknar nämnden att det
totala medelsbehovet kommer att uppgå till 205,7 mkr. Därav utgör
164,2 mkr kostnader för ersättningen till tidningsföretagen. I kalkylen för
budgetåret 1995/96 ingår bl.a. också beräknade investeringskostnader på
23,4 mkr. Därav avser 6 mkr ett extra tillskott för köp av ytterligare 1 500
analoga radiotidningsmottagare som i första hand skall ersätta mottagare av
äldre modell.

Nämnden föreslår även en ändring i stödordningen så att stöd kan lämnas
för RATS-abonnemang (radiosända talsyntestidningar för synskadade) som
tecknas av institutioner, organisationer och vårdinrättningar som betjänar syn-
skadade.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

Målsättningen för verksamheten med radio- och kassettidningar formulerades
i huvudsak av riksdagen år 1988 (prop. 1987/88:145, bet. 1987/88: KU39,
rskr. 1987/88:291). Bland de delmål som eftersträvades fanns att minst 50
dagstidningar skulle komma att ges ut som taltidning.

I den fördjupade prövning av verksamheten med radio- och kassettid-
ningar som gjordes i 1993 års budgetproposition (prop. 1992/93:100, bet.
1992/93:KU27, rskr. 1992/93:239) slog regeringen fast att de mål som sattes
upp år 1988 i huvudsak hade uppnåtts. Taltidningsnämndens resultatanalys
visade bl.a. att 60 dagstidningar hade beviljats ersättning för taltidningsutgiv-
ning.

Mot bakgrund av att i det närmaste samtliga regioner i Sverige då hade
tillgång till någon lokal medel- eller högfrekvent taltidning, förutsåg Taltid-
ningsnämnden att den dittills snabba utbyggnadstakten av antalet taltidningar
skulle komma att minska kraftigt under perioden 1993/94-1995/96.

122

Regeringen drog slutsatsen att stödet till radio- och kassettidningar skulle
bibehållas oförändrat vad gäller grunderna för stödet under treårsperioden.
Även den övergripande målsättningen för verksamheten föreslogs vara oför-
ändrad. Eftersom utbyggnaden redan då hade nått långt, och utbyggnads-
takten därmed kunde förväntas avta, var det enligt regeringen ofrånkomligt att
det på några punkter mera skulle komma att handla om att försvara uppnådda
resultat och mindre om att expandera ytterligare. Något nytt mål uttryckt i
antal tidningar föreslogs därför inte. Riksdagen anförde inte några invänd-
ningar mot vad regeringen hade anfört på dessa punkter.

Nu visar utvecklingen att antalet taltidningar fortsätter att öka i snabb takt.
Vid utgången av budgetåret 1993/94 fanns 73 dagstidningar tillgängliga som
taltidningar. Därav var 69 redigerade och intalade radio- eller kassettidningar,
två var RATS-tidningar, medan två tidningar gavs ut både som radiotidning
och som RATS-tidning. Därefter har nämnden t.o.m. september 1994 beviljat
sändningstillstånd och fastställt preliminär ersättning för ytterligare sju radio-
tidningar. Under budgetåret 1995/96 räknar nämnden med att tre-fem radio-
tidningar tillkommer i systemet. Ytterligare två-tre tidningar kan komma i
RATS-verison.

Med det ökade antalet taltidningar har statens kostnader för verksamheten
stigit kraftigt under senare år. Den största och snabbast växande utgiftsposten
är ersättningen till tidningsföretagen för utgivning av redigerade och intalade
radio- och kassettidningar.

Slutsatser

Den snabba utbyggnaden av verksamheten med radio- och kassettidningar är
på flera sätt mycket glädjande och väl i överensstämmelse med de mål som
satts upp. Allt fler dagstidningar har blivit tillgängliga för de synskadade och
antalet prenumereranter ökar och i det närmaste hela landet täcks av någon
radiotidning. Utbyggnaden har nått så långt nu att värdet av en fortsatt ut-
byggnad inte kan sägas stå i rimlig proportion till de ytterligare ökade kost-
nader detta skull medföra för staten. Mot denna bakgrund och med tanke på
det rådande statsfinansiella läget är det enligt regeringens uppfattning
nödvändigt att redan nu se över stödet till radio- och kassettidningar så att
kostnaderna för verksamheten inte fortsätter att öka.

Utgångspunkten bör vara att statens utgifter för stöd till radio- och kassett-
tidningar under nästa budgetår skall förbli på samma nivå som för inne-
varande budgetår. Det bör ankomma på Taltidningsnämnden att göra den
närmare fördelningen av medlen inom denna kostnadsram och i enlighet med
de av riksdagen tidigare angivna målen för verksamheten. Regeringen är av
statsfinansiella skäl inte heller beredd att tillföra några extra medel utöver vad
som redan anslagits för investeringar i nya radiotidningsmottagare (jfr prop.
1993/94:100 s. 135-138).

Mot bakgrund av den återhållsamhet som bör prägla kostnadsutvecklingen
för stöd till radio- och kassettidningar föreslår regeringen att anslaget övergår
till att bli reservationsvis betecknat. De olägenheter som följer av att medel för

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

123

investeringar för närvarande anvisas över ett förslagsanslag bör därvid också Prop. 1994/95:100
beaktas. Bil. 12

I övrigt bör stödordningen ändras så att stöd även kan lämnas för RATS-
abonnemang som tecknas av institutioner, organisationer och vårdinrättningar
som betjänar synskadade (jfr prop. 1990/91:100 s. 334). Den brist på RATS-
mottagare som låg till grund för den nuvarande begränsningen föreligger inte
längre.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Stöd till radio- och kassettidningar för budgetåret 1995/96 anvisar

ett reservationsanslag på 191 700 000 kr.

124

D. Radio och television m.m.

Under denna rubrik behandlas den avgiftsfinansierade radio- och TV-verk-
samheten. Dessutom redovisas de statliga myndigheterna inom radio- och
TV-området, statens insatser för TV-utbyte med Finland, Statens biografbyrå
samt anslaget för forskning och dokumentation om medieutvecklingen m.m.

Förutsättningarna för radion och televisionen påverkas av de stora tekniska
förändringar som sker inom massmedieområdet. Förbättrade distributions-
möjligheter innebär att de kapacitetsbegränsningar som tidigare har bestämt
villkoren får mindre betydelse. I gengäld kan hinder i form av oförenliga
tekniska system eller kommersiellt betingad monopolisiering skapa nya
problem.

Regeringen har för avsikt att inom kort inrätta ett råd för mångfald inom
massmedierna. Rådets uppdrag skall innefatta att utreda frågan om lagstift-
ning mot skadlig maktkoncentration inom massmedierna, att aktivt följa
medieutvecklingen och att delta i och stimulera debatt och opinionsbildning
när det gäller frågor om mångfald och maktkoncentration inom mass-
medierna. Rådet skall svara för initiativ över ett brett fält för att kartlägga och
analysera problem på området samt att lägga förslag till åtgärder, genom egna
insatser eller genom samverkan med andra. Rådet kommer också att ha till
uppgift att undersöka möjligheterna till frivilliga överenskommelser på
mediemarknaden för att upprätthålla och stärka konkurrens och mångfald i
medierna.

Under de närmaste åren skall många beslut fattas som är viktiga för
radions och televisionens framtid. Det gäller frågan om en eventuell fjärde
marksänd TV-kanal. Ett förslag om regler och villkor för ny marksänd TV
har remissbehandlats och frågan bereds för närvarande inom regerings-
kansliet. Det gäller också villkoren för public service-företagen Sveriges
Television, Sveriges Radio och Sveriges Utbildningsradio efter den nu-
varande avtalsperiodens slut. Också i denna fråga finns ett stort material av
remissyttranden och andra synpunkter med anledning av en skrift som sänts
ut av Kulturdepartementet. Även frågan om TV 4:s villkor kommer att behöva
tas upp i samband med ställningstagande till en eventuell uppsägning av
avtalet mellan företaget och staten. Regeringen kommer också inom kort att
fatta beslut med anledning av riksdagens uttalande om en utredning om lokal-
radion.

Sedan åtminstone tio år har vi tillgång till utländska radio- och TV-sänd-
ningar via satellit. Genom EES-avtalet gäller skyldigheten att iaktta reglerna i
EG:s direktiv (89/552/EEG) om televisionssändningar över gränserna mellan
Sverige och de övriga länder som ingått EES-avtalet. När Sverige blir
medlem i EU förbättras våra möjligheter att påverka utvecklingen av det
gemensamma europeiska regelverket för TV-sändningar.

Radion och televisionen står inför stora tekniska förändringar. Genom
digital distributionsteknik kommer antalet programkanaler att kunna fler-
dubblas. Om den digitala distributionstekniken slår igenom kommer många
av de nuvarande förutsättningarna för radion och televisionen att ändras.

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

125

Planerna på digital distribution har kommit längst i fråga om ljudradion.
TERACOM Svensk Rundradio AB och Sveriges Radio AB har anmält att de
önskar inleda digitala ljudradiosändningar från marksändare i Stockholm,
Göteborg och Malmö från årsskiftet 1995/96. Företrädare för radiobranschen
har uttryckt önskemål om att regeringen skall medverka vid ett samråd om
förutsättningarna för att införa digitala ljudradiosändningar.

Regeringen ser det som angeläget att digitala marksändningar av ljudradio
kommer igång så snart det är praktiskt möjligt. Regeringen kommer därför att
inbjuda olika intresserade grupper, t.ex. företag, branschorganisationer och
myndigheter, att delta i ett fortlöpande samråd rörande digital ljudradio. I det
sammanhanget bör man kunna ta upp vilka villkor som bör gälla för en
försöksverksamhet med digitala marksändningar av ljudradio. Det gäller t.ex.
frekvensfrågor, frågor om hur man får tillgång till den nya tekniken samt
ekonomiska frågor. Regeringen kommer också att ta initiativ till att använd-
ningen av ny teknik på radio- och TV-området förs ut till en diskussion i vida
kretsar.

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

Förslaget till statsbudget

Budgetförslaget sammanfattas i följande tabell.

Utgift

1993/94

Anvisat

1994/95

Förslag

1995/96

varav
beräknat
för juli
95-juli 96

Beräknad
besparing
19971

Beräknad
besparing
1998'

D. Radio och television 44,8

67,3

77,8

51,6

-0,7

'Prisnivå 1995/96

Regeringen föreslår att samma besparingskrav som skall gälla för den
statliga konsumtionen skall ställas på de avgiftsfinansierade radio- och TV-
sändningama. Resurserna bör vara 11% lägre i fasta priser år 1998 än enligt
riksdagens beslut för år 1995. Minskningen bör fördelas jämnt över åren med
början den 1 juli 1995. Värdesäkringen enligt det särskilda SR-indexet
påverkas inte av förslaget.

För närvarande betalas de koncessionsavgifter som erläggs av TV 4 in till
det s.k. rundradiokontot, dit också inkomsterna av TV-avgifter förs. I syfte
att förstärka statsbudgeten bör de avgifter som betalas in efter den 1 januari
1996 i stället redovisas på statsbudgetens inkomstsida. Budgeteffekten är
beroende av hur reklamintäktema för TV 4 utvecklas. Om intäkterna t.ex.
uppgår till 1,5 miljard kronor per år utgör avgiften ca 280 miljoner kronor.

Genom det besparingskrav som ställs på de avgiftsfinansierade radio- och
TV-sändningarna kan höjningar av TV-avgiften begränsas. Regeringen

126

föreslår att avgiften höjs med 36 kr till 1 476 kr från och med den 1 januari Prop. 1994/95:100
1996. Höjningen motsvarar knappt den ökning som förutses för konsument- Bil. 12
prisidex under år 1996.

Om ett positivt balanserat resultat i rundradiorörelsen uppstår under
mandatperioden bör det i huvudsak kunna användas för utveckling av ny
teknik inom radio- och TV-området. Regeringen avser att återkomma till
riksdagen i frågan.

127

Den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten

Allmänna riktlinjer för den avgiftsfinansierade radio- och
TV-verksamheten

Genom 1992 års riksdagsbeslut (prop. 1991/92:140, bet. 1991/92: KrU28,
rskr. 1991/92:329) lades riktlinjer för public service-verksamheten fast för en
fyraårsperiod. Regeringen har ingått avtal med programföretagen Sveriges
Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB om
deras verksamhet under perioden den 1 januari 1993 - den 31 december
1996. De tre programbolagen ägs sedan den 1 januari 1994 av tre för
ändamålet bildade förvaltningsstiftelser.

Verksamheten regleras främst genom radiolagen (1966:755), lagen
(1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefri-
hetsgrundlagens områden och förordningen (1994:728) med instruktion för
Granskningsnämnden för radio och TV. Av betydelse i sammanhanget är
också lagen (1989:41) och förordningen (1989:46) om TV-avgift.

Regeringen har meddelat programföretagen tillstånd enligt 5 § radiolagen
att under tiden den 1 januari 1993 - den 31 december 1996 sända radiopro-
gram i rundradiosändning. Som villkor för sändningsrätten gäller att de avtal
som träffas mellan staten och företagen alltjämt är i kraft. Närmare bestäm-
melser om programverksamheten finns i radiolagen och i avtalen.

Granskningsnämnden för radio och TV övervakar genom efterhands-
granskning att programföretagen utövar sändningsrätten i enlighet med
bestämmelserna i radiolagen och avtalen.

TERACOM Svensk Rundradio AB (Teracom) är huvudman för rund-
radionätet. Teracom skall ge sändningsberättigade programföretag tillgång till
sändamätet på likvärdiga villkor. Verksamheten regleras i avtal mellan Tera-
com och public service-företagen.

Public service-företagen utgör tillsammans med Granskningsnämnden den
s.k. rundradiorörelsen.

I avtal som träffats mellan staten och programföretagen respektive Tera-
com regleras vidare verksamheten under krig eller vid krigsfara.

Public service-verksamheten, inklusive Radio Swedens programverksam-
het för utlandssändningar, finansieras med medel som riksdagen anvisar från
rundradiorörelsens resultatkonto (rundradiokontot). Utbetalningen av medlen
värdesäkras med utgångspunkt i ett särskilt kompensationsindex. Staten till-
handahåller genom Riksgäldskontoret det rörelsekapital rundradiorörelsen
behöver om avgiftsmedlen inte räcker till. Även Granskningsnämndens verk-
samhet finansieras från rundradiokontot.

Sponsring får i begränsad omfattning förekomma i Sveriges Televisions
och Sveriges Radios sändningar.

Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB) ansvarar för TV-avgiftsuppbörden och
avgiftskontrollen. Medlen förs till rundradiokontot. RIKAB ägs sedan den
1 januari 1994 gemensamt av de tre programföretagen. I avtal som träffades
år 1989 mellan staten och Radiotjänst i Kiruna AB regleras bolagets upp-
gifter.

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

128

Till rundradiokontot förs även de koncessionsavgifter som TV 4 betalar. Prop. 1994/95:100
Influtna TV-avgiftsmedel placeras på rundradiokontot hos Riksgäldskontoret. Bil. 12
Sveriges Television ansvarar för förvaltningen av rundradiomedlen enligt ett
avtal som trädde i kraft den 1 januari 1993 och gäller tills vidare.

Enligt 1992 års riksdagsbeslut skall public service företagen tillsammans
få en reformram om 150 mkr per år under perioden 1993-95, sammanlagt
450 mkr (i 1989 års prisläge). Vidare ställs ett rationaliseringskrav på public
service-företagen om 100 mkr för vart och ett av åren 1993 och 1994. De
medel som frigörs genom ytterligare rationaliseringar får behållas för reform-
insatser. Programbolagen har fördelat reformmedelstillskotten och rationali-
seringskraven sig emellan på följande sätt: Sveriges Television 58 %,
Sveriges Radio 38 % och Sveriges Utbildningsradio 4 %.

Verksamheten år 1993

Sammanlagt togs 4 945,7 mkr av avgiftsmedlen i anspråk under år 1993.
Sveriges Radio utnyttjade 1 675,6 mkr, Sveriges Television 2 859,2 mkr och
Utbildningsradion 227,1 mkr. Kostnaderna för dåvarande Radionämndens
verksamhet var 4,8 mkr. I samband med upplösningen av Sveriges Radio-
koncernen och bildandet av förvaltningsstiftelser tilldelades dessa ett
engångsbelopp på 20 mkr. Kostnader för vissa avskrivningar till följd av att
intäkterna bruttoredovisas uppgick till 159 mkr.

Under år 1993 uppgick rundradiokontots totala intäkter av TV-avgifter
inkl, påminnelse- och tilläggsavgifter, koncessionsavgift samt avgift från
Teracom till 5 143 mkr, vilket i förhållande till de avgiftsmedel som togs i
anspråk innebär ett positivt resultat om 163,3 mkr (resultat exklusive
ränteintäkter som uppgick till 34,5 mkr). Resultatet är en förbättring med
61,2 mkr jämfört med 1992. Antalet TV-avgiftsbetalande hushåll uppgick
1993 till drygt 3,3 miljoner och betalningseffektiviteten var 97,80 %.
Intäktsnivån har varit stabil under de senaste åren.

Radioprogramverksamheten för utlandet finansieras t.o.m år 1994 med
medel från statsbudgeten via Utrikesdepartementets reservationsanslag för
utlandssändningar. Anslaget uppgick till 60,8 mkr för år 1993.

Programföretagens verksamhet år 1994 och plan för år 1995

Nedan följer en sammanfattning av programföretagens redovisning av verk-
samheten år 1994 samt för planerna inför år 1995.

Sveriges Television

Verksamheten 1994

Sveriges Televisions totala sändningstid år 1994 uppgick till 168 timmar per
vecka i genomsnitt, varav 16 timmar regionala program. Jämfört med 1993 är

129

9 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12

det en ökning med 8 timmar per vecka. Ökningen beror huvudsakligen på
morgonsändningarna, klyvningen av Mitt-Nytt, regionala valprogram samt
idrottsevenemang såsom fotbolls-VM etc.

Ersättningen till medverkande skådespelare etc. beräknas för år 1994 öka
med 8 % till 176,8 mkr. Kostnaderna för samproduktioner inklusive film-
avtalet ökar med drygt 4 mkr till 88 mkr år 1994. Kostnaderna för produk-
tionsutläggningar (huvudsakligen sk teknikutläggningar) minskar däremot
med 42 mkr jämfört med 1993 till 28 mkr vilket är en följd av de rationali-
seringsåtgärder som vidtagits. De avtalsbundna kostnaderna är i stort sett
oförändrade.

Distriktens allmänproduktion beräknas år 1994 uppgå till 1 655 timmar
vilket är en ökning med 20 % jämfört med år 1993 och 43 % i förhållande till
år 1991.

Av Sveriges Televisions totala sändningstid under verksamhetsåret avser
ca 60 % program på svenska språket. Ca 50 % av sändningarna är till-
gängliga för de döva och hörselskadade tittarna. Under verksamhetsåret 1994
beräknas andelen textade svenska program öka med 30 % vilket delvis har sin
förklaring i att det under det gångna året har hållits allmänna val och
folkomröstning. Sedan den 1 mars 1993 sänds en fem-minuters nyhetssänd-
ning på teckenspråk måndag-fredag. I samband med folkomröstningen om
EU-medlemskap teckentolkades två EU-special. Delar av EU-valvakan
teckentolkades i direktsändning.

Sveriges Televisions samlade sändningstid på minoritetsspråk, inklusive
finska, uppgick år 1994 till 343 timmar, vilket är en ökning med 8,5 % jäm-
fört med 1993. Även denna ökning förklaras till stor del av valrörelserna. Det
finskspråkiga programutbudet omfattar dagliga nyhetssändningar måndag till
fredag.

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

Reformverksamheten 1994

Sveriges Televisions andel av reformtillskottet för perioden 1993-95 uppgår
till 313,6 mkr (i 1993 års prisläge). SVT har fördelat reformtillskotten mellan
åren så att 56,7 mkr använts under 1994. Av reformmedlen har bl.a 3,2 mkr
använts till morgonsändningar. 3 mkr har använts till utökade regionala
sändningar, 12,1 mkr har använts till klyvning av Mitt-Nytt, 1 mkr till ökad
textning av svenska program samt 3 mkr till utökad Sverige- och utlands-
bevakning. 22,7 mkr har fördelats utan angivande av särskilt ändamål, s.k.
allmänt kvalitetstillskott. Dessa medel har bl.a använts i samband med fot-
bolls-VM, natursamproduktionen Living Europé, teknikmagasinet Nova etc.

Rationaliseringsåtgärder 1994

Sveriges Televisions andel av rationaliseringskravet uppgår för hela avtals-
perioden till 139,7 mkr (i 1993 års prisläge). Rationaliseringsåtgärdema redo-

130

visas gemensamt för åren 1992 och 1993 och beräknas sammanlagt uppgå till
134,6 mkr.

Under 1994 har rationaliseringarna förändrat karaktär jämfört med de två
tidigare årens organisatoriska och strukturella åtgärder. Kollektivavtalen har
förändrats för att ge förutsättningar för en mer flexibel programproduktion
vilket leder till kortare inspelningstider och därmed lägre produktions-
kostnader. Åtgärdernas resultat bedöms mer än väl överstiga det återstående
rationaliseringskravet på 5,1 mkr.

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

Verksamheten 1995-förutsättningar och planer

1995 och 1996 års reformtillskott kommer att användas för att öka produk-
tionen och förbättra kvaliteten i svenska program, i synnerhet den gestaltande
produktionen, att förstärka programutbudet för barn och ungdom, att kvalita-
tivt och kvantitativt stärka nyhetsverksamheten, att öka den allmänna pro-
gramkvaliteten, att förbättra servicen för olika publikgrupper genom en ökad
sändningstid samt att utveckla text-TV-verksamheten.

Sveriges Radio

Verksamheten 1994

År 1993 bildades programföretaget Sveriges Radio AB genom en samman-
slagning av Sveriges Riksradio och Sveriges Lokalradio. Samma år startade
de första privatägda lokala reklamfinansierade radiostationerna. I huvuddelen
av landet sänder Sveriges Radio i fyra kanaler, Pl, P2, P3 och P4. P4 inne-
håller dels ett rikstäckande gemensamt program, P4-Riks, dels lokala pro-
gram från 25 olika lokalredaktioner. Dessutom sänder Radio Sweden utlands-
program. Nära hälften (47 %) av programmen i de fyra rikskanalema produ-
ceras utanför Stockholm.

Det totala antalet sändningstimmar för år 1994 beräknas öka med 2 000
timmar jämfört med riksradions och lokalradions sammanlagda sändningstid
år 1993 vilket resulterar i 2 400 timmars sändningstid i veckan. De lokala
programmen beräknas år 1994 svara för 70,3 % av den totala sändningstiden.

Av Sveriges Radios sammanlagda resurser för programverksamheten be-
räknas nära 60 % läggas på nyheter, aktualitets- och samhällsprogram samt
kultur. Denna programverksamhet har ökat något jämfört med 1993 och utgör
ca 40 % av den totala sändningstiden.

Sveriges Radios sändningstid under 1994 för program på samiska, finska
samt på övriga minoritetsspråk beräknas öka något jämfört med år 1993.

Under 1993 genomförde Sveriges Radio ett särskilt projekt avseende kva-
litetsutveckling. Huvudsyftet har varit att utveckla kriterier för en gemensam
Sveriges Radio-kvalitet som skiljer public service-företaget Sveriges Radios
programutbud från övriga kanalers. Tolv seminarier genomfördes där me-
toder för målbeskrivning, programanalys och personalledning utreddes.

131

Reform- och rationaliseringsverksamheten 1994

Sveriges Radios andel av reformmedlen för hela avtalsperioden uppgår till
205,4 mkr medan rationaliseringskravet uppgår till 91,5 mkr (i 1993 års pris-
läge). Betydande rationaliseringsvinster gjordes i samband med Lokalradions
och Riksradions sammanslagning. Sveriges Radio redovisar kanalvis hur
1993-1995 års reformer och rationaliseringar tagit sig uttryck. Sammantaget
överstiger reformerna det ursprungliga kravet och uppgår till 220 mkr.

P1 har satsat reformmedel för att öka kvaliteten inom områdena kultur, ny-
heter, aktualiteter/samhälle samt Europa och EU och för att öka utomståendes
medverkan i programmen. P2 har till stor del använt reformmedlen för att öka
produktionen ute i landet. Vidare har minoritetsspråksverksamheten fått
ökade resurser. P3:s reformmedel har satsats på ökad egenproducerad musik
och på en utveckling av kultur-, nyhets- och samhällsprogram, speciellt med
inriktning på den yngre publiken med uppdraget att skapa ett alternativ till den
kommersiellt finansierade radion. Den nya kanalen P4-Riks finansieras dels
med reformmedel, dels med medel som frigjorts genom rationaliseringar
inom P3. De lokala kanalerna har tillförts nya medel för att bygga upp och
höja kvaliteten på den egna produktionen samt för att utöka nyhetsservicen.

Verksamheten 1995 - förutsättningar och planer

En handlingsplan för program för och om funktionshindrade för avtals-
perioden 1993-1996 har beslutats av Sveriges Radios företagsledning. I
enlighet med planen skall under åren 1995 och 1996 avsättas 10,8 mkr
respektive 11,1 mkr för åtgärder för funktionshindrade.

Fortsatt ökade resurser kommer att ges åt sändningar på minoritetsspråk
under 1995-96. Vidare skall sameradion ges ökade resurser och sändningar
på två nya språk, albanska och arabiska, har inletts.

För att kanalerna tillsammans skall uppnå kravet i 1992 års riksdagsbeslut
att minst 40 % av allmänproduktionen i Sveriges Radios rikssändningar skall
produceras utanför Stockholm, skall resurser avsättas för att öka produktio-
nen ute i landet. Sveriges Radio räknar med att målet 40 % är uppnått vid
ingången av 1995.

Sveriges Radio har påbörjat förberedelserna för den nya sändartekniken
digital ljudradio (DAB). Som ett led i detta avsätts under 1995 betydande
resurser för kompetensutveckling inom den digitala tekniken.

Radio Sweden

Radio Sweden är en enhet inom Sveriges Radio AB. Enligt avtalet mellan
staten och Sveriges Radio skall program för sändning till utlandet ge dels
svenskar som befinner sig utomlands, dels utländsk publik möjlighet att få
information om och upprätthålla kontakt med Sverige. Teracom svarar för
utsändningen av ljudradioprogram på kortvåg och mellanvåg.

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

132

Sveriges Radio begär 40, 486 mkr (i 1995 års prisläge) för Sveriges Prop. 1994/95:100

Radios utlandsprogramverksamhet för att täcka kostnader för programverk- Bil. 12

samheten, programutsändning och programinsamling.

Radio Sweden kommer att förstärka nyhetsutbudet från Sverige och er-
bjuda speciella program om ekonomi, kultur, miljö, politik och sociala frå-
gor. De viktigaste målgrupperna är opinionsbildare, företrädare för närings-
livet, turister och studenter. Under 1995 kommer Radio Sweden att fortsatt
prioritera sändningar till Europa (svenska, engelska och tyska), förbättra
informationen till lyssnare i närområdet Tyskland, Ryssland och Baltikum
(tyska, ryska, estniska och lettiska) och ge kontinuerlig programservice för
lyssnare i andra delar av världen (engelska och svenska). Från och med 1995
kommer Radio Sweden att sända nyhets- och evenemangsservice för engelsk-
och tyskspråkiga besökare i Sverige.

Sveriges Utbildningsradio

Verksamheten 1994

Sveriges Utbildningsradios totala sändningstid för år 1994 uppgick till ca
43 timmar per vecka. Ca 75 % bestod av radiosändning och ca 25 % av TV-
sändning. Från och med år 1993 disponerar utbildningsradion egna fasta tider
i Sveriges Radios och Sveriges Televisions kanaler. Detta har medfört att ut-
bildningsradions sändningstid har ökat med 10 %. Produktionen av radio-
och TV-program har ökat med 12 % sedan 1990. Egenproduktionen har
under samma period ökat från 39 % till 50 %.

Av Utbildningsradions sändningar är ca 75 % på svenska språket och ca

70 % är av svenska upphovsmän.

Utbildningsradions program för funktionshindrade utgörs till största delen
av TV-program på teckenspråk. Utbildningsradions utbud för funktionshind-
rade beräknas år 1994 uppgå till totalt 38 timmar, vilket är en ökning med
4 timmar jämfört med år 1993.

Utbildningsradions sändningar på minoritetsspråk beräknas år 1994 uppgå
till totalt 31 timmars TV-sändning, en ökning med ca 20% jämfört med år
1992.

Reform- och rationaliseringsverksamheten 1994

Sveriges Utbildningsradios andel av reformmedlen uppgår för hela avtals-
perioden till 21,6 mkr (i 1993 års prisläge). Rationaliseringskravet uppgår till
9,6 mkr. För år 1994 beräknas reformerna uppgå till 7,2 mkr, vilket även
inkluderar ett rationaliseringskrav på 4,8 mkr. Reformmedlen används till yt-
terligare utbyggnad av den regionala verksamheten (2,1 mkr), utökade sänd-
ningar för gymnasieskolan (2,1 mkr), utökade sändningar av program på mi-
noritetsspråk och program för funktionshindrade (1,1 mkr), samt kvalitets-
höjande åtgärder (2,0 mkr).

133

10 Riksdagen 1994/95. 1 samt. Nr 100. Bilaga 12

Rationaliseringar under år 1993 och 1994 har främst åstadkommits genom Prop. 1994/95:100
effektiviseringar av programproduktionen för att möta åtagandet att öka Bil. 12
sändningstiden i såväl radio som TV. Moderbolagets avveckling har inneburit
att utbildningsradion har utvecklat sina utvärderings- och ekonomiresurser.

Verksamheten 1995 - förutsättningar och planer

Under 1994 har utbildningsradion flyttat sina tre olika arbetsställen i
Stockholm till en gemensam lokal. Detta beräknas medföra rationaliseringar i
form av effektivitetsvinster under 1995. Under 1995 planeras den nya organi-
sationen göra det möjligt att rationalisera verksamheten med 3 mkr.

1995 års reformer planeras att användas till kvalitetshöjande åtgärder, för-
bättrad tillgänglighet och ny teknik.

Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi

Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) har tagit initiativ till en
studie om produktivitet och måluppfyllelse inom Sveriges Television. Ett
syfte med studien är att försöka hitta metoder för att på ett rättvist och
jämförbart sätt mäta produktivitet i förhållande till kvalitet. Dessutom anges
ett andra syfte vara att bidra med ytterligare information och underlag inför
den nya avtalsperioden mellan staten och SVT som skall gälla från 1997.
ESO ämnar vidare med studien bredda sin egen kunskap avseende denna del
av offentligt finansierad verksamhet. Studien består av en produktivitets-
mätning för perioden 1980-1993 där prestationer mäts bl.a. i förhållande till
olika kvalitetsaspekter. Produktivitetsmätningama grundas på bolagets interna
material. Jämförelse görs också med uppgifter från andra televisions-företag.
En mindre del av studien ska också utvärdera programutbudet i relation till
verksamhetens mål och till andra tevisionsföretag. Studien bedrivs i sam-
arbete med SVT och beräknas vara klar den 15 januari 1995.

Frågan om digitala ljudradiosändningar

Teracom har anmält till regeringen att företaget önskar etablera sändamät för
digital ljudradio (DAB) i Stockholm, Göteborg och Malmö. Företaget har
vidare hemställt att regeringen skyndsamt vidtar de förberedelser som behövs
för att programsändningar m.m. med DAB skall kunna starta senast den
1 januari 1996.

Sveriges Radio AB har meddelat regeringen att företaget önskar ta DAB-
tekniken i reguljärt bruk med det snaraste. SR önskar sända en seriös
musikkanal 24 timmar om dygnet samt en finsk kanal.

Sveriges Radio ser det som en del av public service-uppdraget att driva på
och medverka vid utvecklingen av ny, förbättrad sändningsteknik. Kost-
naderna för det nu överblickbara programutbudet i DAB räknar företaget med

134

att finansiera genom omprioriteringar. Däremot behövs tillfällig tilläggs- Prop. 1994/95:100
finansiering av kostnaderna för införandet av DAB-tekniken. Bil. 12

Branschorganisationerna Sveriges Radio- & Hemelektronikleverantörer
och Bilradioinstitutet har i skrivelse till regeringen föreslagit att ett 'DAB-
forum" inrättas där olika frågor som behöver lösas inför en introduktion av
digitala ljudradiosändningar kan diskuteras. Det gäller bl.a. principer för till-
delning av DAB-sändningsmöjligheter och organisationen av en program-
kontroll för sändningar som skall infogas i ett gemensamt frekvensblock.
Forumet skulle innehålla företrädare för olika berörda parter med en neutral
ordförande från regeringskansliet.

Rundradiokontot och TV-avgiften

Rundradiokontots intäkter består huvudsakligen av TV-avgiftsmedel. TV-
avgiften höjdes från 1 404 kr per år till 1 440 kr per år den 1 januari 1994.

Antalet registrerade TV-avgifter hos RIKAB har ökat ytterligare något och
uppgick till drygt 3,3 miljoner i juni 1994. Nettointäkterna från TV-avgiften
uppgick till 2,4 mdkr under första halvåret 1994. Influtna avgiftsmedel
placeras på räntebärande räkning, rundradiokontot, hos Riksgäldskontoret.

I enlighet med 1992 års riksdagsbeslut skall Teracom tillföra medel till
rundradiokontot på två sätt. Teracom skall årligen till rundradiokontot överfö-
ra 213,6 mkr (i 1992 års prisläge) under perioden den 1 januari 1993-den
31 mars 2 000. Vidare skall Teracom årligen, i den mån aktiebolagslagens
utdelningsregler tillåter det, fr.o.m. år 1994 betala ett belopp som motsvarar
0,75 % av genomsnittet under föregående år av bolagets egna kapital. Det
senare innebär att 3,1 mkr överfördes till rundradiokontot den 30 juni 1994.

Rundradiokontot tillförs fr.o.m. år 1992 intäkter från TV 4 genom en fast
och en rörlig koncessionsavgift. Enligt lagen (1992:72) om koncessionsavgift
på televisionens område utgör den fasta avgiften 50 mkr per kalenderår. Den
rörliga avgiften skall beräknas på grundval av TV 4:s annonsintäkter. Den
skall utgöra 20 % av de intäkter som överstiger 750 men inte 1 000 mkr,
40 % av intäkter som överstiger 1 000 men inte 2 000 mkr, och 50 % av
intäkter som överstiger 2 000 mkr. Den fasta avgiften och beloppsgränsema
för den rörliga avgiften avser år 1992 och skall för tiden efter 1992 index-
regleras. Den fasta avgiften för 1994 har justerats till 53,3 mkr och för 1995
till 54,5 mkr. Den rörliga avgiftens beloppsgränser för 1994 har justerats till
799,22 mkr, 1 065,62 mkr resp. 2 131,25 mkr, och för 1995 till
818,12 mkr, 1 090,83 mkr resp. 2 181,66 mkr.

Sveriges Television har sedan den 1 januari 1993 ansvaret för rundradio-
rörelsens finansiella samordning. Däri ingår att ansvara för förvaltningen av
TV-avgiftsmedlen, rundradiorörelsens likviditetsplanering och utbetalningar-
na från rundradiokontot samt ansvaret för bedömningen av avgiftsuttagets
storlek på kort och lång sikt. Bolaget skall även redovisa medelsförvaltning
och upplåning samt upprätta bokslut för rundradiorörelsen. Sveriges

135

Television föreslår en höjning av den årliga TV-avgiften från den 1 januari Prop. 1994/95:100
1996 med 60 kr. TV-avgiften föreslås således uppgå till 1 500 kr per år. Bil. 12

På rundradiokontot redovisas rundradiorörelsens samlade kostnader och
intäkter. Rundradiorörelsens resultat för första halvåret 1994 uppgår till ca
127,5 mkr, vilket är en förbättring med ca 6,5 mkr jämfört med motsvarande
period 1993. Likviditetsmässigt har den positiva resultatutvecklingen inne-
burit att saldot på rundradiokontot uppgick till ca 450 mkr per den 30 juni

1994. Vid utgången av 1994 beräknas saldot ha ökat till ca 550 mkr.

Den enskilda förändring som haft störst betydelse för rundradiorörelsens
förbättrade likviditet är övergången till förskottsinbetalning av TV-avgiften.
Dessutom ökade det särskilda kompensationsindex som styr medelstilldel-
ningen till de tre programbolagen endast med 2 % under 1993, medan det
under perioden 1982-1991 ökade med i genomsnitt 6,8 % per år. Under
1994 beräknas indexökningen begränsas till 3,5 %. En indexförändring på en
procentenhet innebär en förändring av medelstilldelningen till de tre program-
bolagen på ca 50 mkr.

Regeringens överväganden

Public service-företagen

Den förra regeringen betonade i de båda tidigare budgetpropositionerna att
programföretagen bör lämna utförligare redovisningar i sina anslagsfram-
ställningar. Det är svårt men viktigt att redovisa vilka insatser som gjorts för
att åstadkomma ett mångsidigt programutbud som kännetecknas av en hög
kvalitet. Mot denna bakgrund är det glädjande att ESO har tagit initiativ till
studien "Produktivitet och måluppfyllelse inom Sveriges Television" och att
denna bedrivs i samråd med Sveriges Television. Initiativet bör även kunna
vara vägledande för studier rörande de andra programbolagen.

Inför ett beslut om vilka villkor som ska gälla efter nuvarande avtals-
periods slut den 31 december 1996 tog den förra regeringen under 1994
genom debattskriften (Ds 1994.76) "En radio och TV i allmänhetens tjänst!"
initiativ till en offentlig diskussion om vilken omfattning och inriktning public
service-verksamheten bör ha. Skriften har fått ett stort gensvar och en mängd
remissvar har inkommit från myndigheter, företag, organisationer och också
från allmänheten. De inkomna synpunkterna kommer att utgöra underlag vid
frågans fortsatta beredning.

I rådande ekonomiska läge, då det ställs krav på omfattande minskningar
av den statliga konsumtionen, är det naturligt att motsvarande krav ställs även
på de radio- och TV-företag som finansieras med offentligrättsliga avgifter.
De avgiftsfinansierade radio- och TV-bolagen bör därför åläggas ett be-
sparingskrav som motsvarar det som ställs på den statliga konsumtionen.
Regeringen anser att de resurser som anvisas till programföretagen bör vara
11 % lägre i fasta priser år 1998 än enligt riksdagens beslut för 1995. Värde-
säkringen enligt ett särskilt SR-index berörs inte av förslaget.

136

Minskningen av anslagsnivån bör fördelas jämnt över åren med böijan den

1 juli 1995. Riksdagens beslut om medelsberäkning för kalenderåret 1995
(prop. 1993/94:100, bil. 12, bet. 1993/94: KrU29, rskr. 1993/94:361) behö-
ver därför ändras. För tiden den 1 juli-den 31 december 1995 bör medels-
anvisningen minskas med 80 miljoner kronor i 1992 års prisläge. Enligt den
fördelningsnyckel som gäller under avtalperioden minskas medelsanvis-
ningen för senare hälften av år 1995 med 48,9 mkr för Sveriges Television,
med 27,4 mkr för Sveriges Radio och med 3,7 mkr för Sveriges Utbild-
ningsradio.

Den sammanlagda medelsanvisningen för år 1995 till de tre programföre-
tagen blir därmed 4 821,2 mkr (i 1992 års prisläge).

Tillgängliga medel för år 1995 fördelas enligt fördelningsnyckeln med

2 945,2 mkr, eller 61,09 %, till Sveriges Television, 1 654,2 mkr, eller
34,31 %, till Sveriges Radio och 221,8 mkr, eller 4,60 %, till Utbild-
ningsradion. Denna relation mellan programbolagens medelstilldelningar skall
vara oförändrad under avtalsperioden. Programföretagen redovisar att man i
samförstånd har justerat medelsfördelningen. Regeringen avser dock inte att
föreslå en justering av fördelningsnycklarna med anledning av förändring-
arna.

Kompensation för kostnadsutvecklingen skall fr.o.m. den 1 januari 1993
ges på följande grunder: 50 % av kostnaderna (löner) skall räknas upp med
genomsnittspåslaget enligt slutet avtal för hela SAF/PTK-området, medan
50 % (priser) räknas upp enligt konsumentprisindex med effekterna av livs-
medels- och boendekostnaderna frånräknade.

År 1996 bör medelstilldelningen (i 1993 års prisläge) uppgå till 2 906 mkr
för Sveriges Television AB, 1 632,1 mkr för Sveriges Radio AB och
218,8 mkr för Sveriges Utbildningsradio.

Medelstilldelningen avseende Radio Swedens programverksamhet, pro-
gramutsändning och programinsamling bör med hänsyn till pris- och löne-
utvecklingen för år 1995 uppgå till 39,8 mkr, vilket inkluderar ett besparings-
krav. Besparingen innebär att 11 % reduceras från Radio Swedens medelstill-
delning mellan den 1 juli 1995 och den 31 december 1998. Under det andra
halvåret 1995 föreslås att medelstilldelningen minskas med 640 000 kr
(belopp i 1995 års prisläge) för att därefter minskas med 1,27 mkr per år
t.o.m. år 1998. Värdesäkringen i enlighet med indexuppräkning påverkas ej.
Medel för Sveriges Radios utlandsprogramverksamhet anvisas från och med
den 1 januari 1995 från rundradiokontot. Teracoms investeringskostnader för
kort- och mellanvågssändare avskrivs fr.o.m år 1995. Teracom ersätts så-
ledes med sammanlagt 57,35 mkr från rundradiokontot vid ingången av

1995.

Medelstilldelningen till Granskningsnämnden för radio och TV, vilken till
75 % finansieras från rundradiokontot, har minskats på motsvarande sätt.

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

137

Digital ljudradio

Teracom och Sveriges Radio har anmät att de önskar inleda digitala ljud-
radiosändningar från marksändare i Stockholm, Göteborg och Malmö från
årsskiftet 1995/96. Företrädare för radiobranschen har uttryckt önskemål om
att regeringen skall medverka vid ett samråd om förutsättningarna för att
införa digitala ljudradiosändningar.

För närvarande bedömer regeringen frågan om digitala marksändningar av
ljudradio på följande sätt.

Den digitala distributionstekniken verkar på många sätt vara överlägsen
nuvarande analoga teknik. Bl.a. kan radiofrekvensema utnyttjas mer effek-
tivt, vilket innebär att flera radiokanaler kan få plats.

Enligt regeringens uppfattning är det viktigt att Sverige ligger långt framme
när det gäller användningen av ny teknik inom radio- och TV-området. På så
sätt kan vi komma över de begränsningar som hittills har hämmat utveck-
lingen av radion och televisionen.

Därför är det angeläget att digitala marksändningar av ljudradio kommer i
gång så snart det är praktiskt möjligt.

Ännu så länge är emellertid många av förutsättningarna för den digitala
ljudradion oklara. Frågan om vilka sändningsfrekvenser som skall användas
kommer att behandlas av en europeisk konferens sommaren 1995. Det är
först när frekvensfrågorna är lösta som man kan lägga fast hur radiomottag-
ama för den nya tekniken skall utformas. Kostnaderna för de nya mottagarna
påverkas också av produktionsvolymen, och därmed av om digitala ljudradio-
sändningar enligt samma system kommer igång samtidigt i många länder. I
detta sammanhang är det glädjande att det brittiska BBC har meddelat att man
avser att inleda digitala ljudradiosändningar år 1995.

Det är ännu inte möjligt att bedöma om sändningar med digital teknik på
sikt bör ersätta de rikstäckande analoga sändamäten. En sådan åtgärd skulle
innebära att de nuvarande sändarna måste bytas ut, och att allmänheten skulle
bli tvungna att skaffa nya radiomottagare för att kunna lyssna på Sveriges
Radios program. Med hänsyn till behovet av övergångsanordningar skulle det
ta minst tio år innan ett beslut att ersätta den nuvarande tekniken skulle vara
helt genomfört.

Även om det inte finns grund för att redan nu fatta ett så omfattande och
långsiktigt beslut, är det angeläget att försök med den nya tekniken kan
komma i gång. Förutsättningarna bör redan från början vara sådana, att
möjligheten hålls öppen att bygga ut sändamäten till rikstäckning. Detta bör
beaktas bl.a. vid valet av sändningsfrekvenser.

Initiativet till att inleda försök med digitala sändningar har tagits av
Teracom och Sveriges Radio. Villkoren för att använda den nya tekniken bör
emellertid vara sådana att de gynnar konkurrens och mångfald både i fråga
om programverksamheten och - i varje fall på sikt - när det gäller den tek-
niska driften av sändningarna.

Regeringen har för avsikt att inbjuda olika intresserade grupper, t.ex. före-
tag, branschorganisationer och myndigheter, att detta i ett fortlöpande samråd
rörande digital ljudradio. I det sammanhanget bör man kunna ta upp vilka

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

138

villkor som bör gälla för en försöksverksamhet med digitala marksändningar Prop. 1994/95:100
av ljudradio. Det gäller t.ex. frekvensfrågor, frågor om hur man får tillgång Bil. 12
till den nya tekniken samt ekonomiska frågor.

TV-avgiften och koncessionsavgiften

Regeringens förslag till medelstilldelning för den med TV-avgifter finansiera-
de radio- och TV-verksamheten under år 1996, för Granskningsnämnden för
radio och TV samt för radioprogramverksamhet till utlandet framgår av
följande sammanställning.

	Beräknat		Förslag
	1994/95	1995	1995/96	1996
Sveriges Television AB		2945,2'		2 906,02
Sveriges Radio AB		1654,2'		1 632,12
Sveriges Utbildningsradio AB		221,8'		218,82
Granskningsnämnden	4,6183		5,13
Radio Sweden		39,8464		40,05

'Prisläge 1992

2Prisläge 1993

3Prisläge 1993/94

4Prisläge 1995

5Prisläge 1996

Som beskrivits i det föregående uppgick rundradiokontots periodiska
resultat för första halvåret 1994 till ca 127 mkr. Saldot på Rundradiorörelsens
konto i Riksgäldskontoret väntas uppgå till drygt 500 mkr vid slutet av år

1994.

För närvarande betalas de koncessionsavgifter som erläggs av TV 4 in till
rundradiokontot. Avgiftens storlek beror på reklamintäktema för TV 4. Om
intäkterna t.ex. uppgår till 1,5 miljard kronor per år utgör avgiften ca
280 miljoner kronor. I syfte att förstärka statsbudgeten föreslår regeringen att
de avgifter som inbetalas av TV 4 efter den 1 januari 1996 redovisas på
inkomsttitel på statsbudgeten i stället för i rundradiorörelsen.

Förslaget föranleder en ändring av lagen (1992:72) om koncessionsavgift
på televisionens område. Förslag till lag om en sådan ändring finns i bilaga
12.1.

I det föregående har regeringen föreslagit att samma besparingskrav som
skall gälla för den statliga konsumtionen också skall ställas på de avgifts-
finansierade radio- och TV-sändningama.

Genom den nämnda besparingen minskar belastningen på rundradio-
kontot. Höjningarna av TV-avgiften bör därmed kunna begränsas trots att
koncessionsavgifter inte längre skall tillföras kontot. Regeringen föreslår att
avgiften höjs med 36 kr till 1 476 kr fr.o.m. den 1 januari 1996. Höjningen

139

motsvarar knappt den ökning av konsumentprisidex som beräknas för år Prop. 1994/95:100

1995. Efter höjningen blir avgiften för en tremånadersperiod 369 kr i stället Bil. 12
för nuvarande 360 kr.

Förslaget föranleder en ändring av lagen (1989:41) om TV-avgift. Förslag

till lag om en sådan ändring Finns i bilaga 12.2.

Lagförslagen berör i och för sig ett sådant ämne som avses i 8 kap. 18 §
andra stycket regeringsformen. Lagändringarna är emellertid av sådan
beskaffenhet att regeringen anser att lagrådets yttrande inte behöver inhämtas.

Under förutsättning att antalet TV-avgiftsbetalare förblir oförändrat ca

3,3 miljoner under de närmaste åren, att TV 4:s årliga annonsintäkter uppgår
till minst 1 500 miljoner kronor under år 1994 och 1995 och att ökningen av
SR-index under år 1994 och 1995 inte överstiger 3,5 % per år bedömer rege-
ringen att det balanserade resultatet i rundradiorörelsen bör kunna bibehållas
positivt. Regeringen föreslår att detta positiva balanserade resultat bör kunna
användas i huvudsak till ny teknik inom radio- och TV-området. Regeringen
avser att återkomma till riksdagen i frågan.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner vad regeringen föreslår om besparingskrav på de
avgiftsfinansierade radio- och TV-företagen Sveriges Television AB,
Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB samt Sveriges
Radios utlandsprogramversamhet,

2. godkänner regeringens förslag till ändrad medelsberäkning av-
seende kalenderåret 1995 för den avgiftsfinansierade radio- och TV-
verksamhet som bedrivs av Sveriges Television AB, Sveriges Radio
AB och Sveriges Utbildningsradio AB samt Sveriges Radios utlands-
programverksamhet,

3. godkänner regeringens förslag till medelsberäkning avseende
1996 för den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamhet som be-
drivs av Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB, Sveriges Utbild-
ningsradio samt Sveriges Radios utlandsprogramverksamhet,

4. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:72) om
koncessionsavgift på televisionens område,

5. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1989:41) om
TV-avgift.

140

Myndigheter på radio- och TV-området

En ny myndighetsorganisation på radio- och TV-området infördes den 1 juli
1994 enligt riksdagens beslut (prop. 1993/94:160, bet. 1993/94:KU37, rskr.
1993/94:276). Förändringen innebär att två nya myndigheter, Radio- och TV-
verket och Granskningsnämnden för radio och TV, har ersatt Radionämnden,
Kabelnämnden, Närradionämnden och Styrelsen för lokalradiotillstånd. Var
och en av de fyra nedlagda myndigheterna har lämnat årsredovisningar för det
avslutande budgetåret 1993/94. RRV:s revisionsberättelser innehåller inte
några invändningar.

Regeringens förslag till medelsanvisning för myndigheter på radio- och
TV-området för budgetåret 1995/96 redovisas under anslagen D1-D3.

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

D 1. Radio- och TV-verket

1993/94 Utgift

1994/951 Anslag 7 170 000

1995/96 Förslag 11 130 000

varav 7 388 000 beräknat för juli 1995-juni 1996
'Anvisat under anslaget C 18. Myndigheter på radio- och TV-området

Avgiftsinkomster hos Radio- och TV-verket som redovisas på statsbud-
getens inkomstsida under inkomsttitel 2545 Närradioavgifter beräknas till ca
5 miljoner kronor för budgetåret 1995/96. För samma period beräknas
avgiftsinkomster hos verket som redovisas under inkomsttitel 2546
Lokalradioavgifter till ca 178 miljoner kronor.

Radio- och TV-verket har enligt förordningen (1994:729) med instruktion
för Radio- och TV-verket till uppgift att besluta i frågor om tillstånd, avgifter
och registrering som rör ljudradio- och televisionssändningar riktade till all-
mänheten i de fall uppgifterna inte ligger på regeringens eller någon annan
särskilt angiven myndighet. Verket skall också följa utvecklingen inom ljud-
radio- och televisionsområdet.

Radio- och TV-verket skall lämna sin första årsredovisning till regeringen
hösten 1995. Regeringen har den 3 november 1994 beslutat om de verksam-
hetsmål och återrapporteringskrav som skall gälla för verket. Beslutet innebär
bl.a. att verket i ökad utsträckning skall övervaka att de regler som gäller för
innehav av sändningstillstånd följs.

Regeringens överväganden

De övergripande mål som gäller för verksamheten vid Radio- och TV-verket
bör ligga fast.

Vid medelsberäkningen har hänsyn tagits till en viss ökad arbetsbelastning
vid verket. Myndigheten omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för

141

11 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 100. Bilaga 12

statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med Prop. 1994/95:100

387 000 kr. Bil. 12

Regeringen föreslår att verket för nästa budgetår beviljas en låneram i

Riksgäldskontoret på 100 000 kr. Sammanlagd låneram uppgår till

300 000 kr.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Radio- och TV-verket för budgetåret 1995/96 anvisar ett ram-
anslag på 11 130 000 kr.

D 2. Granskningsnämnden för radio och TV

1993/94 Utgift

1994/951 Anslag 6 197 000

1995/96 Förslag 10 196 000

varav 6 762 000 beräknat för juli 1995-juni 1996
'Anvisat under anslaget C 18. Myndigheter på radio- och TV-området

Granskningsnämnden för radio och TV har enligt förordningen
(1994:728) med instruktion för Granskningsnämnden till uppgift att utöva
tillsyn över efterlevnaden av regler för sändningarnas innehåll i fråga om ljud-
radio- och TV-sändningar till allmänheten. I granskningen ingår kontroll av
att ett företag som på grund av tillstånd enligt 5 § radiolagen (1966:755) har
rätt att sända radioprogram, utövar denna rätt i enlighet med det avtal som
programverksamheten som gäller mellan regeringen och företaget. Nämnden
skall också följa innehållet i utländska ljudradio- och TV-sändningar som
riktas till den svenska allmänheten.

Granskningsnämnden finansieras dels med anvisningar från rundradio-
kontot och dels via statsbudgeten.

Granskningsnämnden skall lämna sin första årsredovisning till regeringen
hösten 1995. Regeringen har den 3 november 1994 beslutat om de verk-
samhetsmål och återrapporteringskrav som skall gälla för nämnden. Beslutet
innebär bl.a. att nämnden i högre grad på eget initiativ skall granska efter-
levnaden av väsentliga programregler, t.ex. föreskrifter om mångfald och
kvalitet.

Regeringens överväganden

De övergripande mål som gäller för verksamheten vid Granskningsnämnden
för radio och TV bör ligga fast.

Vid medelsberäkningen har hänsyn tagits till en viss ökad arbetsbelastning
vid nämnden. Myndigheten omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för

142

statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med Prop. 1994/95:100

386 000 kr. gy 12

För budgetåret 1995/96 bör nämnden anvisas en medelstilldelning från
rundradiokontot på 6 927 000 kr (inkl, moms), varav 4 618 000 kr (inkl,
moms), som nämnden har att redovisa på statsbudgetens inkomstsida.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Granskningsnämnden för radio och TV för budgetåret 1995/96
anvisar ett ramanslag på 10 196 000 kr,

2. godkänner vad regeringen föreslår om en medelstilldelning från
rundradiokontot till Granskningsnämnden för budgetåret 1995/96 på
6 927 000 kr (inkl, moms) som nämnden har att redovisa på stats-
budgetens inkomstsida.

D 3. Avveckling av Radionämnden, Kabelnämnden,
Närradionämnden och Styrelsen för lokalradiotillstånd

1993/94 Utgift

1994/951 Anslag 2 100 000

1995/96 Förslag 297 000

'Anvisat under anslaget C 18. Myndigheter på radio- och TV-området

Anslaget disponeras av den särskilde utredaren med uppdrag att fr.o.m.
den 1 juli 1994 slutföra avvecklingen av Radionämnden, Kabelnämnden,
Närradionämnden och Styrelsen för lokalradiotillstånd.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Avveckling av Radionämnden, Kabelnämnden, Närradionämn-
den och Styrelsen för lokalradiotillstånd för budgetåret 1995/96 anvisar
ett ramanslag på 297 000 kr.

D 4. Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

27 132 000

27 810 000

43 666 000

varav 28 836 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

143

Från anslaget bekostas TERACOM Svensk Rundradio AB:s (nedan be- Prop. 1994/95:100
nämnt Teracom) kostnader för rundradiosändning i Storstockholmsområdet Bil. 12
av finländska TV-program och för tillhandahållande och överföring av en
svensk programkanal till Finland, Svenska Kabel-TV AB:s kostnader för
överföring av dessa program till kabelnät på ett antal orter i Sverige, samt
Sverigefinska Riksförbundets kostnader i samband med utsändning av den
finländska programkanalen i Sverige. De sistnämnda kostnaderna baserar sig
på överenskommelser mellan riksförbundet och förhandlingsorganisationen
Copyswede såsom företrädare för vissa rättighetshavarorganisationer.

Utsändningen av ett finländskt TV-program i Sverige sker med stöd av
lagen (1986:3) om rundradiosändning av finländska televisionsprogram.
Regeringen får för tiden intill utgången av år 1995 medge rätt till rundradio-
sändning från radiosändare av TV-program i radio- eller trådsändning från
Finland.

Regeringen har den 22 december 1994 meddelat Sverigefinska Riksför-
bundet tillstånd att också under år 1995 bedriva sådana sändningar. Som vill-
kor för tillståndet gäller bl.a. att en sändare i Nacka med viss räckvidd skall
användas, att sändningarna skall ske i en kanal och att sändningarna skall
bestå av vidaresändning av program som samtidigt sänds eller kort dess-
förinnan har sänts i Finland med stöd av tillstånd från Finlands regering.
Sändningstillståndet förenas också med villkor som avser föreskrifter om
kommersiell reklam.

1994/95 Regeringens

förslag 1995/96
(varav juli 1995-
juni 1996)

1. Teracom för tekniska
kostnader m.m.

11 466 000

17 806 000

(11 810000)

2. Svenska Kabel-TV för
tekniska kostnader m.m.

13 179 000

20 880 000

(13 706 000)

3. Bidrag till Sverigefinska
Riksförbundet för
sändningsverksamhet
(inkl.ersättning för pausmusik)

3 165 000

4 980 000
(3 320 000)

Regeringens överväganden

Den finländska TV-kanalen tillhandahålls dels via marksändningar över Stor-
stockholmsområdet, dels via fiberoptiskt nät till 24 orter i landet där kabel-
mottagning är möjlig. Orterna började kopplas in i juni 1991 och utbygg-
naden avslutades i januari 1992.

Regeringen har i 1992 och 1993 års budgetpropositioner informerat om att
kabeldistributionsmodellen även är möjlig att tillämpa inom Storstockholms-
området, men att det ännu inte finns någon anledning att lägga ned marksänd-

144

ningama. Regeringen gör nu inte någon annan bedömning. Någon perma-
nentning av marksändningarna över Stockholm är inte heller aktuell bl.a. mot
bakgrund av framtida överväganden om hur sändningsmöjligheterna för TV
bör användas. Därför bör den tidsbegränsade lagen om rundradiosändning av
finländska televisionsprogram förlängas med ytterligare ett år. Förslag härom
bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 12.3.

Enligt avtalet mellan staten och Teracom om TV-utbytet mellan Sverige
och Finland skall Teracom tillhandahålla en programkanal från Sveriges Tele-
vision AB och överföra den till Finland samt svara för de tekniska kostnader-
na för rundradiosändning i Stockholmsområdet av en finländsk programka-
nal. Medel för det svensk-finska TV-utbytet utbetalas till Teracom respektive
utbetalas till och vidarebefordras av Teracom till Sveriges Television AB.

Teracom bör för budgetåret 1995/96 erhålla 17 806 000 kr. Av beloppet
avser 6 456 000 kr ersättning till Sveriges Television AB och 11 350 000 kr
ersättning till Teracom inklusive kompensation för mervärdesskatt. Av
beloppet avser vidare 11 810 000 kr perioden juli 1995-juni 1996. Ingen
ersättning utgår till Sveriges Television för utökad sändningstid.

Svenska Kabel-TV AB bör för budgetåret 1995/96 anvisas 20 880 000 kr,
varav 13 706 000 kr för överföring av en finländsk TV-kanal till kabelnät på
ett antal orter i landet.

Bidraget till Sverigefinska Riksförbundet utbetalas av regeringen. Resul-
tatet av de förhandlingar som förts mellan företrädare för riksförbundet och
berörda rättighetshavarorganisationer om ersättning för utsändningen över
Storstockholmsområdet är en viktig utgångspunkt för bedömningen av
medelsbehovets storlek. Vid tidpunkten för regeringens beslut om budget-
propositionen 1993/94 hade något avtal för kalenderåret 1994 ännu inte
undertecknats. Bidraget fördes därför upp med senast kända belopp. Riks-
dagen informeras nu om att regeringen i januari 1994 tilldelade förbundet
3 320 000 kr för detta ändamål, varav 220 000 kr utgjorde ett överskridande
av anslaget i fråga.

Förhandlingar pågår för närvarande om ett motsvarande avtal för kalender-
året 1995 mellan Sverigefinska Riksförbundet och företrädare för berörda
rättighetshavarorganisationer avseende ersättning för utsändningen. Då något
avtal ännu inte har redovisats för regeringen bör bidraget till riksförbundet
föras upp med det senast kända beloppet, nämligen 3 320 000 kr. Regeringen
avser att senare redovisa om utfallet av förhandlingarna har inneburit änd-
ringar i bidraget till förbundet.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. antar förslaget till lag om fortsatt giltighet av lagen (1986:3) om
rundradiosändning av finländska televisionsprogram,

2. till Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland för bud-
getåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 43 666 000 kr.

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

145

D 5. Statens biografbyrå

1993/94 Utgift 7 809 000

1994/95 Anslag 7 726 000

1995/96 Förslag 11 589 000

varav 7 726 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Statens biografbyrå skall enligt lagen (1990:886) om granskning och kon-
troll av filmer och videogram samt enligt sin instruktion (1990:994) granska
filmer och videogram avsedda för offentlig visning. Byrån är också tillsyns-
myndighet för videogrammarknaden och skall yttra sig till Justitiekanslem i
vissa åtalsärenden rörande våldsskildringar i filmer. Övergripande mål för
biografbyrån är att minska förekomsten av skadliga våldsskildringar i rörliga
bilder.

Byråns granskningsverksamhet bekostas med avgifter, som redovisas på
statsbudgetens inkomstsida under rubriken 2522 Avgifter för granskning av
filmer och videogram. Budgetåret 1993/94 var intäkterna av granskning
10 572 000 kr.

Biografbyrån medverkar i rådet mot skadliga våldsskildringar (Våldsskild-
ringsrådet) vilket har i uppdrag att samordna insatser mot skadliga våldsskild-
ringar i rörliga bilder.

Byrån konstaterar i sin årsredovisning att antalet beslag av material som
misstänks innehålla olaga våldsskildring har ökat starkt vilket medfört ökade
arbetsuppgifter för byrån när det gäller yttranden till Justitiekanslem. Byrån
föreslår att ett särskilt verksamhetsmål skall ställas upp för byråns arbete med
dessa ärenden. Byrån har i särskild skrivelse till regeringen föreslagit en
avgiftsordning avseende yttranden i dessa fall. Granskningen av film för
offentlig visning fortsätter att minska något i omfattning medan den frivilliga
granskningen av videogram avsevärt minskat. I viss utsträckning har vissa
TV-programföretag lämnat in filmer för frivillig granskning.

Byråns ekonomiska redovisning uppvisar ett stort överskott av intäkter av
granskning i förhållande till anslaget för byrån vilket beror på det stora antalet
tillståndskort, bl.a. för trailers m.m. som utfärdats. Anslagssparandet uppgår
till 903 736 kr, vilket utgör ca 11 % av det tilldelade anslaget.

RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar.

Regeringens överväganden

Byråns årsredovisning visar att de uppsatta målen för verksamheten i hu-
vudsak nås och svarar mot ett effektivt bruk av de insatta resurserna.

Byråns verksamhet skall fortsätta under kommande budgetår i enlighet
med uppsatta mål. Regeringen avser att, genom en ändring av Biografbyråns
instruktion, ge byrån möjlighet att anpassa avgifterna för granskning av
filmer och videogram i samband med åtalsärenden så att de bättre svarar mot
den faktiska tidsåtgången.

Myndigheten omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig
konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med 386 000 kr.

Prop. 1994/95:100

Bil. 12

146

Regeringen föreslår att Biografbyrån för nästa budgetår beviljas en låne- Prop. 1994/95:100
ram på sammanlagt 2 miljoner kronor. Bil. 12

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Statens biograföyrå för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag
på 11 589 000 kr.

D 6. Forskning och dokumentation om
medieutvecklingen m.m.

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

16 287 000 Reservation

16310000

900 000

varav 600 000 beräknat för juni 1995—juli 1996

Från anslaget utgår stöd till svenska avdelningen av Nordiska Doku-
mentationscentralen för masskommunikationsforskning (NORDICOM) vid
universitetet i Göteborg för information om forskningsresultat och för att
utarbeta mediestatistik m.m. Vissa medel för mediestatististiskt arbete utgår
även över Kulturdepartementets förvaltningskostnadsanslag (första huvud-
titelns anslag C 1. anslagsposten 10. delposten 1). Utredningen om sektoriell
massmedieforskning (Ku 1993:107) har till regeringen överlämnat slut-
betänkandet (SOU 1994:146) Massmedieforskning för bransch och samhälle
vari bl.a. föreslås inrättandet av ett programråd/ett institut för sektoriell mass-
medieforskning.

Regeringens överväganden

Regeringen kommer att i annat sammanhang ta ställning till förslagen från
utredningen om sektoriell massmedieforskning. I avvaktan på detta bör oför-
ändrade resurser anslås till befintliga insatser på området.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Forskning och dokumentation om medieutvecklingen m.m. för
budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 900 000 kr.

147

Bilaga 12.1 Prop. 1994/95:100

Bilaga 12
Förslag till lag om ändring i lagen (1992:72) om
koncessionsavgift på televisionens område

Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televi-
sionens område skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 §•

Koncessionsavgift och ränta betalas till Radio- och TV-verket genom
insättning på ett särskilt postgirokonto. Betalning anses ha fullgjorts den dag
då den har bokförts på det särskilda postgirokontot.

Radio- och TV-verket skall

omedelbart överföra mottagna

medel till Riksgäldskontoret, som

genast placerar medlen på ränte-
bärande räkning där.

Sveriges Television Aktiebolag

förvaltar medlen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

1 Senaste lydelse 1994:402.

148

Bilaga 12.2 Prop. 1994/95:100
Bilaga 12

Förslag till lag om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1989:41) om TV-avgift skall ha följande
lydelse

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

TV-avgiften är 1 440 kronor för
ett år. Den skall betalas i fyra poster
om 360 kronor.

TV-avgiften är 1 476 kronor för
ett år. Den skall betalas i fyra poster
om 369 kronor.

Varje post avser en avgiftsperiod om tre månader och skall betalas senast
sista vardagen före avgiftsperiodens början.

För innehav av TV-mottagare under tiden före den första avgiftsperioden
skall avgiften betalas med så stort belopp i förhållande till årsavgiften som
motsvarar innehavstiden. Beloppet avrundas nedåt till jämnt antal kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1996.

lenaste lydelse 1993:827.

149

Bilaga 12.3 Prop. 1994/95:100

Bilaga 12

Förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen (1986:3) om
rundradiosändning av finländska televisionsprogram

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1986:3) om rundradiosändning av
finländska televisionsprogram

dels att lagen som gäller till utgången av år 1995, skall fortsätta att gälla

till utgången av år 1996,

dels att 1 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §>

Regeringen får för tiden intill
utgången av år 1995 medge rätt till
rundradiosändning från radio-
sändare av televisionsprogram i
radio- eller televisionsprogram från
Finland.

Regeringen får för tiden intill
utgången av år 7996 medge rätt till
rundradiosändning från radio-
sändare av televisionsprogram i
radio- eller trådsändning från
Finland.

Med rundradiosändning, radiosändning och trådsändning förstås det-
samma som i radiolagen (1966:755).

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.

1 Senaste lydelse 1994:368.

150

Register

Prop. 1994/95:100

Bilaga. 12

Sid.

3 Inledning

12 A. Särskilda insatser inom kulturområdet

12 1. Utveckling, internationellt samarbete m.m.,

ramanslag

Summa littera A

Anslag kr

9 459 000

13	B.	Arkiv, museer och kulturmiljövård
17		Arkiv m.m.
17	1.	Riksarkivet, landsarkiven och Krigsarkivet, ramanslag
21	2.	Språk- och folkminnesinstitutet, ramanslag
23	3.	Svenskt biografiskt lexikon, ramanslag
25		Museer m.m.
37	4.	Centrala museer: Myndigheter, ramanslag
38	5.	Centrala museer: Stiftelser
38	6.	Bidrag till vissa museer m.m.
41	7.	Bidrag till regionala museer, förslagsanslag
43	8.	Stöd till icke-statliga kulturlokaler, förslagsanslag
44	9.	Riksutställningar
46	10.	Nämnden för hemslöjdsfrågor, ramanslag
47	11.	Främjande av hemslöjden, förslagsanslag
48	12.	Inköp av vissa kulturföremål, förslagsanslag
49	13.	Sysselsättningsinsatser på kulturområdet, reservationsanslag
50		Kulturmiljövård
52	14.	Riksantikvarieämbetet, ramanslag
55	15.	Kulturmiljövård,/örsZflgsans/ag
57	16.	Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet, förslagsanslag
59	17.	Kulturstöd vid ombyggnad m.m., förslagsanslag
61		Forskning
61	18.	Forsknings- och utvecklingsinsatser inom

kulturområdet, ramanslag

Summa littera B 2

328 926 000

43 682 000

6981 000

655 818 000

180 068 000

151 528 000

121 970 000

50 000 000

51 500 000

3 800 000

21 149 000

120 000

235 000 000

193 919000

112 406 000

1 000

255 000 000

55 100 000

466 968 000

151

63	C.	Konstarterna och det tryckta ordet	Prop. 1994/95:100
66		Allmän kulturverksamhet m.m.	Bilaga. 12
66	1.	Statens kulturråd, ramanslag	41428 000
68	2.	Bidrag till utvecklingsverksamhet inom
		kulturområdet m.m., reservationsanslag	213 762 000
73	3.	Bidrag till samisk kultur,
		reservationsanslag	15 773 000
75		Ersättningar och bidrag till konstnärer
75	4.	Konstnärsnämnden, ramanslag	9 708 000
76	5.	Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer,
		reservationsanslag	81 299 000
77	6.	Bidrag till konstnärer, reservationsanslag	45 569 000
79	7.	Inkomstgarantier för konstnärer m.m.,
		förslagsanslag	33 653 000
80	8.	Ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras
		verk genom bibliotek m.m., förslagsanslag	158 699 000
84	9.	Ersättning till rättighetshavare på
		musikområdet	5 063 000
85		Teater, dans och musik
85	10.	Bidrag till Svenska riksteatem, Operan
		och Dramatiska teatem	921 010000
88	11.	Bidrag till Svenska rikskonserter	105 646 000
91	12.	Bidrag till regional musikverksamhet,
		förslagsanslag	359 655 000
92	13.	Bidrag till regionala och lokala teater-, dans-
		och musikinstitutioner, förslagsanslag	573 393 000
94	14.	Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper
		m.m., reservationsanslag	88 884 000
95	15.	Bidrag till Musikaliska akademien	5 183 000
96		Bibliotek, litteratur och tidskrifter
96	16.	Bidrag till regional biblioteksverksamhet,
		förslagsanslag	53 916000
96	17.	Litteraturstöd, reservationsanslag	65 180 000
98	18.	Stöd till kulturtidskrifter, reservationsanslag	29 250 000
99	19.	Stöd till bokhandel, reservationsanslag	12 152 000
100	20.	Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation
		och litteratur, reservationsanslag	19 500 000
102	21.	Talboks- och punktskriftsbiblioteket,
		ramanslag	78 496 000
104	22.	Bidrag till Sveriges Dövas Riksförbund för
		produktion av videogram på teckenspråk,
		reservationsanslag	26 250 000
105	23.	Bidrag till Svenska språknämnden och
		Sverigefinska språknämnden, förslagsanslag	5 113000

152

106		Bildkonst, konsthantverk m.m.	Prop. 1994/95:100
106	24.	Statens konstråd, ramanslag	7 562 000	Bilaga. 12
108	25.	Förvärv av konst för statens byggnader m.m., reservationsanslag	42 057 000	Bilaga. 12
108	25.		42 057 000
110	26.	Bidrag till konstnärlig utsmyckning i bostadsområden, förslagsanslag	22 500 000
110	27.	Utställningar av nutida svensk konst i utlandet, reservationsanslag	2 337 000
111	28.	Bidrag till Akademien för de fria konsterna	2 370 000
113		Film m.m.
113	29.	Stöd till svensk filmproduktion m.m., reservationsanslag	91 020 000
114	30.	Stöd till filmkulturell verksamhet reservationsanslag	90 780 000
116	31.	Stöd till fonogram och musikalier, reservationsanslag	19 107 000
118		Dagspress och taltidningar
118	32.	Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden, ramanslag	7 922 000
119	33.	Driftsstöd till dagspressen, förslagsanslag	827 000 000
120	34.	Utvecklingsstöd till dagspressen, reservationsanslag	1 000
120	35.	Täckande av förluster vid statlig kredit- garanti till dagspressen, förslagsanslag	1 000
121	36.	Distributionsstöd till dagspressen, förslagsanslag	109 500 000
121	37.	Stöd till radio- och kassettidningar, reservationsanslag	191 700 000
	Summa littera C 4		362 439 000
125	D.	Radio och television
128	Den avgiftsfinansierade radio- och TV-verksamheten
141	1.	Radio och TV-verket, ramanslag	11 130 000
142	2.	Granskningsnämnden för radio och TV, ramanslag	10 196 000
143	3.	Avveckling av Radionämnden, Kabelnämnden, Närradionämnden och Styrelsen för lokalradio- tillstånd, ramanslag	297 000
143	4.	Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland, förslagsanslag	43 666 000
146	5.	Statens biografbyrå, ramanslag	11 589 000
147	6.	Forskning och dokumentation om medieutveck-
		lingen m.m., reservationsanslag	900 000
	Summa littera D		77 778 000
XI.	Summa Kulturdepartementet 6		916 644 000

153

	Bilagor
148	12.1	Förslag till lag om ändring i lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens område
149	12.2	Förslag till lag om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift
150	12.3	Förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen (1986:3) om rundradiosändning av finländska televisionsprogram

Prop. 1994/95:100

Bilaga. 12

154

gotab 47518, Stockholm 1994

Regeringens proposition

1994/95:100 Bilaga 13

Näringsdepartementet

(tolfte huvudtiteln)

1 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 100. Bilaga 13

Bilaga 13 till budgetpropositionen 1995

N äringsdepartementet

(tolfte huvudtiteln)

Prop.

1994/95:100

Bil. 13

Inledning

Näringspolitikens uppgift

Regeringens första stora uppgift är att sanera statsfinanserna och minska
arbetslösheten. De akuta svårigheterna är en följd dels av en misslyckad
ekonomisk politik, dels av djupgående, strukturella problem som lett till
en svag tillväxt och otillräcklig förmåga till förnyelse och förädling i den
privata sektorn, samtidigt som de offentliga utgifterna ofinansierat vuxit
i storlek.

Huvuduppgiften för en aktiv näringspolitik är att ge goda villkor för
företagen att investera och expandera. Det ska ske bl.a. genom att
undanröja hinder och bereda vägen för långsiktiga satsningar på
teknologi, kompetens och miljö för att uppnå en högre kunskapsnivå och
fler arbetstillfällen. Målet är att skapa uthållig tillväxt.

Regeringen har ett brett synsätt på näringspolitiken vilket innebär att
många viktiga frågor faller på andra departement än Näringsdepartemen-
tet och andra delar av statsförvaltningen. Näringspolitiken är således en
fråga om samordning, och Näringsdepartementets uppgift är att svara för
en helhetssyn och vara pådrivande i frågor som rör tillväxt och förnyelse.
Därtill ställer internationaliseringen och EU-integrationen högre krav på
samarbete mellan departement, myndigheter, näringsliv och fackliga
organisationer.

Årets budgetproposition innehåller de delar av en ny, aktiv näringspo-
litik, som hunnits utformas sedan regeringen tillträdde. Näringspolitiken
har en nyckelroll i restaureringen av ekonomin och fler insatser kommer
därför på detta område.

Näringspolitikens innehåll

Ett långsiktigt och konsekvent arbete krävs for att staten skall kunna
medverka till en framgångsrik förändring av näringslivets struktur och
inriktning. Det gäller att forma en miljö där såväl företagare som
löntagare vet vilka spelregler som gäller. De grundläggande instrument
som i första hand kommer att användas är dels generella insatser, dels
skapandet av sunda spelregler. I praktiken kan även behov av branschin-
riktade åtgärder uppstå.

De generella insatserna skall fokuseras mot områden där marknaden
lyckas mindre väl. Exempel på sådana områden är utvecklingen och
spridningen av teknologi, hanteringen av information, riskkapitalförsörj-
ning samt utvecklingen av arbetskraftens kompetens.

Vidare är det angeläget att lagar, regler och skatter är konsistenta och
långsiktigt stabila, samtidigt som politiken måste kunna anpassas till
förändrade omvärldsförutsättningar eller värderingar. Utgångspunkten bör
vara att ekonomins spelregler i största möjliga utsträckning skall
underlätta förutsägbarhet och långsiktig planering. På t.ex. energiom-
rådet, där mycket kapitalkrävande investeringar spelar en central roll,
finns ett starkt behov av att spelregler läggs fest med bredast tänkbara
parlamentariska underlag. I andra fell, som på t.ex. utbildnings- eller
miljöområdena, måste det finnas en högre politisk handlingsberedskap
inför förändrade betingelser.

Nyttjandet av instrumenten innebär att näringspolitiken måste ikläda
sig ett antal viktiga förutsättningsskapande roller, bl.a.: en stödjande, en
utvecklande och en pådrivande roll för de generella insatserna, samt en
effektivitetsfrämjande roll i utformningen av spelreglerna.

- Den stödjande rollen: De nuvarande insatserna för att främja nyföreta-
gandet liksom kapitalförsöijningen till små och medelstora företag
utvecklas och genomlyses i syfte att nå en bättre samordning. Särskilda
åtgärder behövs för att idéer skall förverkligas i form av nya företag
och produkter. En vidareutveckling är också viktig av insatserna för
att öka exporten - bl.a. till Öst- och Centraleuropa - samt de
utländska investeringarna i Sverige. Ett viktigt inslag i detta samman-
hang är återflödet från EU:s strukturfonder, där ett omfettande
programarbete krävs för att nyttja dessa medel.

- Den utvecklande och pådrivande rollen: Främjande av forskning och
utveckling inriktas på industriell tillämpning samt informationstekno-
logi. Teknik- och informationsspridning mellan företag och individer
behöver underlättas, liksom en höjning av arbetskraftens kompetens.
Miljön och miljöteknologin är en tillväxtsektor och en affärsmöjlighet
som svenskt näringsliv måste ta tillvara.

- Den effektivitetsfrämjande rollen: Konkurrenslagstiftning och
avregleringar spelar viktiga roller för bevarandet av ett högt om-
vandlingstryck i ekonomin. Skatter, arbetsrätt och konkurslagstiftning
måste utformas så att kompetensutveckling och förnyelse främjas.
Andra viktiga fektorer är tillgång på energi till internationellt sett
konkurrenskraftiga priser, en väl fungerande infrastruktur i form av
transporter och telekommunikationer samt ett utbildningssystem som
höjer andelen högskoleutbildade i näringslivet.

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

Näringsdepartementets verksamhetsområden

Företagsutveckling

Småföretagens möjligheter förbättras genom dels generella insatser såsom
regelförenkling, dels riktade insatser för att förbättra företagens tillgång

på kapital och service. Exempel på det senare är ALMI:s regionala Prop. 1994/95:100
utvecklingsbolag som skall arbeta med både finansiering och rådgivning. Bil. 13
NUTEK:s småföretagsinsatser koncentreras på kunskapsutveckling,
innovationsstöd och internationell samverkan. Den speciella låneform
som riktar sig till kvinnliga företagare har visat sig framgångsrik och
kommer att tillföras mera resurser.

Vid sidan av Näringslivsrådet har ett särskilt företagarråd bildats för
att regeringen i samarbete med aktiva småföretagare skall utröna hur
etablering och utveckling av småföretag skall främjas. Vidare kommer
ökade resurser att avsättas för att stimulera utländska investeringar i
Sverige.

Marknads- och konkurrensfrågor

En effektiv konkurrenslagstiftning och en väl fungerande konkurrenstill-
syn utgör tillsammans med olika insatser for avreglering och regel-
översyn viktiga inslag i det effektivitetsfrämjande arbetet. Under år 1994
har nya bestämmelser inforts som gör det möjligt att motverka konkur-
renssnedvridande förfaranden i samband med offentlig upphandling.

Inom ramen for arbetet med avreglering och regelöversyn har också
en systematisk inventering av statliga regler som berör företag inletts.
Syftet är att identifiera och om möjligt undanröja regler som ökar kost-
naderna för företagen och som gör att marknader inte fungerar effektivt.
Regeringen kommer senare att ta ställning till hur detta arbete skall
drivas vidare. Vidare pågår en översyn av vissa näringsrättsliga
regleringar såsom lagstiftningen om näringsförbud och tillsyn av revi-
sorer.

En effektiv bekämpning av den ekonomiska brottsligheten är viktig för
en sund konkurrens på lika villkor.

Teknisk forskning och utveckling

Statens insatser när det gäller teknisk forskning och utveckling syftar till
att stimulera näringslivets teknikutveckling och skapa gynnsamma
förutsättningar för företagen genom en konkurrenskraftig och industriin-
riktad FoU-miljö i landet. Insatserna, i form av initiering och finansiering
av projekt, rör bl.a. basteknologier som informationsteknik, materialtek-
nik och bioteknik. Utvecklingsområden där Sverige kan bedömas vara
starkt teknikdrivande, såsom t.ex. produktionsteknik, transportteknik,
miljöteknologi och vidareförädling av skogsråvara, har också hög
prioritet.

Förbättrad infrastruktur for tekniköverföring

En särskild insats kommer att göras för att främja de små och medelstora
företagens möjligheter att ta till vara kunskaper om ny teknik samt
utnyttja kompetens. Under en treårsperiod skall staten bidra till att bygga

upp ett nätverk där ett stort antal aktörer - regionala utvecklingsbolag, Prop. 1994/95:100
forskningsinstitut, universitet m.fl. - skall knytas samman. Inte minst bör Bil. 13
t.ex. livsmedels- och träindustrin kunna dra nytta av detta.

Teknologisk infrastruktur

Till området teknologisk infrastruktur hör frågor om standardisering,
provning och kontroll samt regler med syfte att skydda rätten till
uppfinningar, varumärken och mineralfyndigheter. Inom detta område
finns även regler for att skydda liv, hälsa, miljö och egendom.

Den svenska standardiseringsorganisationen har under år 1994
genomgått en omfattande omstrukturering. Vidare har en omställning till
ett mer EU-anpassat system fortsatt inom området provning och kontroll.
Riksprovplatsema avvecklas i princip per den 1 januari 1995. Vidare
håller ett nytt system för marknadskontroll på att byggas upp.

Arbetet med att införa s.k. öppna system - dvs. system som är öppna
för konkurrens - och att infora EG:s produktdirektiv är särskilt omfattan-
de inom byggsektorn.

Energipolitik

Riksdagen beslutade våren 1991 om riktlinjer för energipolitiken.
Samtidigt beslutades om statliga program för omställning och utveckling
av energisystemet. En parlamentarisk kommission - Energikommissionen
- tillsattes sommaren 1994. Kommissionen skall bl.a. granska de
pågående energipolitiska programmen samt analysera behovet av föränd-
ringar och ytterligare åtgärder.

Den av riksdagen våren 1994 beslutade elmarknadsreformen, enligt
vilken handel med el skall ske i konkurrens, skjuts upp för att skapa
möjligheter för fördjupade analyser av konsekvenserna av de nya
reglerna för elmarknaden.

Riksdagen beslutade sommaren 1994 att de statliga beredskapslag ren
av olja för krigssituationer skall avvecklas helt senast år 1999. I stället
skall beredskapslager byggas upp i näringslivet.

Förvaltning av statligt ägda företag

Staten skall agera som professionell och aktiv ägare, vilket bl.a. innebär
att krav ställs på effektivitet och lönsamhet samt marknadsmässig
avkastning på bundet kapital.

Motiven för och inriktningen av statens ägande bör fortlöpande
analyseras. Förändringar av statens ägande skall ske endast om sakliga
skäl talar för det. I de fall det inte längre är motiverat kan en minskning
eller avveckling övervägas, bl.a. for att skapa utrymme for verksamheter
som är expansiva och har goda tillväxtmöjligheter. Kapitalbindningen
liksom andra väsentliga frågor i statens ägande bör därför ses i ett
helhetsperspektiv. 6

Bygg- och bostadsväsende

Tillgången på bostäder är for närvarande generellt sett god. På grund av
låg aktivitet inom såväl ny- som ombyggnadsverksamheten är arbets-
lösheten inom byggsektorn mycket hög. För att motverka de problem
som följer av detta utgår med tonvikt på år 1995 särskilda stimulanser,
bl.a. ett 15 procentigt investeringsbidrag för ombyggnads- och repara-
tionsåtgärder i bostäder.

Många bostadsföretag har i dag sådana svårigheter att ekonomisk
rekonstruktion blivit nödvändig. Regeringen följer utvecklingen och
räknar med att återkomma till riksdagen under våren med anledning av
detta.

Bostadspolitikens mål är en god bostad åt alla till en rimlig kostnad
och trygg närmiljö. Kostnaderna skall fördelas rättvist och finansiering
och byggande ske på ett resurseffektivt sätt. Inom kort tillsätts en
bostadspolitisk utredning med uppgift att se över och skapa bred enighet
kring samhällets medel for att uppnå dessa mål.

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

Skogsnäringen

Den nya skogspolitiken som riksdagen beslutade våren 1993 innebär att
skogsägarens ansvar för såväl produktions- som miljöfrågor i skogsbruket
slås fast. Den svenska skogspolitiken utgår från bl.a. FN:s miljökon-
ferens i Rio de Janeiro år 1992 och bygger på ett uttalat sektorsansvar för
naturvården i skogsbruket. Miljömålet är att öka skyddet för den
biologiska mångfalden och för den inhemska floran och faunan.
Produktionsmålet är att samtidigt utnyttja och sköta den svenska skogen
effektivt så att den ger en god avkastning. Den svenska strategin innebär
att de två målen skall integreras. Bevarandet av en biologisk mångfald
kräver dessutom att vissa arealer helt undantas från skogsbruk.

Budgetförslaget

Sammanfattning

Regeringen presenterade i proposition 1994/95:25 om vissa ekonomisk-
politiska åtgärder, m.m. sin avsikt att återkomma till riksdagen med
förslag till konkreta besparingar på utgifter for statlig konsumtion.
Riksdagen har godkänt inriktningen och omfattningen av denna besparing
(1994/95:FiUl, rskr. 1994/95:145).

Regeringen föreslår nu att myndigheternas förvaltningskostnader och
övrig statlig konsumtion inom Näringsdepartementets verksamhetsområde
minskas med ca 465 miljoner kronor fram t.o.m. år 1998. För budgetåret
1995/96 minskas de berörda anslagen med sammanlagt 300 miljoner
kronor. För en tolvmånadersperiod blir besparingen 200 miljoner kronor.

Utöver besparingar på utgifter för statlig konsumtion har budgetför-
stärkningar gjorts på anslag inom Näringsdepartementets verksamhetsom-
råde på ca 150 miljoner kronor för det förlängda budgetåret 1995/96.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen
godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder för budgetåren 1997
och 1998 som regeringen förordar.

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

Budgetåret 1995/96

För det förlängda budgetåret 1995/96 har utgångspunkten varit ett
produktivitets- och effektivitetskrav avseende utgifter för statlig konsum-
tion om ca 5 % inom Näringsdepartementets områden, men viss differen-
tiering har gjorts med hänsyn till bl.a. pågående rationaliseringar inom
enskilda myndigheter och verksamheter samt tidigare effektivitetskrav.

Anslag som har bekostat EES-avgifter, vilka bortfaller vid Sveriges
EU-medlemskap, har reducerats i motsvarande mån. Vidare har
besparingar gjorts på anslagen för turistfrämjande, Sveriges geologiska
undersökning (SGU), bidrag till konkurrensforskning, europeiskt
forsknings- och utvecklingssamarbete, energiforskning samt bidrag till
åtgärder mot radon i bostäder.

Statens engagemang i turist- och investeringsffämjande struktureras
om. Investeringsfrämjandet skiljs från marknadsföringen av Sverige som
turistland och vidareutvecklas. Betydligt utökade resurser avsätts för
investeringsfrämjandet för att bl.a. i samband med att EU-medlemskapet
inledningsvis informera om verksamhetsförutsättningama för företag i
Sverige. En särskild delegation, som bör ha en bred förankring och hög
kompetens, inrättas med uppgift att leda arbetet med investerings-
främjandet. Vad gäller turistområdet har regeringen funnit den nuvarande
utformningen av samverkan mellan staten och branschens företag mindre
ändamålsenlig och den befintliga organisationen bör därför avvecklas.
Regeringen kommer senare att lägga fram förslag om samordning och
utveckling av de samhälleliga insatserna på turistområdet inklusive
formerna för operativ samverkan med näringen.

Ytterligare tillväxtbefrämjande insatser inom Näringsdepartementets
verksamhetsområden omfattar förslag om 100 miljoner kronor, engångs-
vis, avseende kompetensutveckling för små- och medelstora företag.
Insatsen sker inom ramen för regeringens särskilda satsningar på
tillväxtstimulerande åtgärder och skall bekosta uppbyggnad av nätverk,
för att bl.a. öka företagens tillgång till ny teknik, metoder, arbets-
organisation m.m. Vidare föreslås att 200 miljoner kronor anvisas för
främjande av kvinnors företagande avseende ny företagarlån.

Den ordinarie nedtrappningen i räntebidragssystemet blir något lägre
som en anpassning till att ränteavdragen för egnahem ligger kvar på 30
procent. Villkoren för nyproduktion blir något bättre genom att bidrags-
andelen för hyres- och bostadsrättshus år 1995 blir samma som år 1994.
På byggområdet föreslås 125 miljoner kronor för bidrag till åtgärder för
att förbättra inomhusklimatet. Förslaget utgör en viktig del i regeringens
samlade sysselsättningsskapande satsningar.

Inom området för teknisk forskning och utveckling föreslås 60
miljoner kronor för bidrag till att etablera industrirelevanta kompetens-

centra i anslutning till ett antal högskolor. Statens insatser sker genom
NUTEK. Vidare föreslås ett treårigt program för verkstadsteknisk forsk-
ning, varvid 25 miljoner kronor avsätts för det kommande budgetåret.

Näringsdepartementets jämställdhetsaspekter i årets budgetförslag
anges integrerat inom verksamhetsområdena för småföretagsutveckling
samt teknisk forskning och utveckling. Ett delmål inom näringspolitiken
är att flera kvinnor skall ägna sig åt att driva företag. På så sätt utnyttjas
bättre potentialen för tillväxt och utveckling. Genom fortsatta och ökade
satsningar på möjligheter att ge lån till kvinnor som driver företag borde
också antalet kvinnliga företagsledare öka. Därigenom breddas även
rekryteringsbasen till styrelser för företag och organisationer där denna
kompetens efterfrågas. Vidare kommer regeringen att ge NUTEK
direktiv att verka för att fler kvinnliga doktorander och forskare kommer
fram inom teknisk forskning och utveckling.

Den beräknade utgiftsutvecklingen på Näringsdepartementets område
t.o.m. 1998 till följd av tidigare fattade beslut samt förslagen i 1995 års
budgetproposition är följande (miljoner kronor).

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

	Utgift 1993/9^	Anvisat l1 1994/951	Beräknad Beräknad Förslag varav beräknat för besparing besparing
	Utgift 1993/9^	Anvisat l1 1994/951	1995/96 juli 95 - juni 96		19972	19982
	Absoluta tal				Relativa tal
A. Näringspolitik m.m.	636,1	586,6	1 254,2	954,9	-	-
B. Skogsnäring C. Teknologisk infra-	427,2	439,5	637,2	425,5	—	—
struktur m.m.	296,4	321,2	457,6	303,7	-	-
D. Marknads- och
konkurrensfrågor	65,4	72,0	106,8	70,8
E. Energi F. Teknisk forskning	745,0	1 278,0	1 400,2	1 105,0	—	—
och utveckling G. Bygg- och bostads-	1 484,3	1 797,4	2 426,5	1 654,1	—	-50
väsendet	36 880,0	30 285,0	44 292,6	30 177,0	-	-
Generellt effektivitets- krav, totalt					-70	-70
Andra besparingar, totalt					-155	-105
Totalt för Närings- departementet	40 534,4	34 779,7	50 575,1	34 691,0	-225	-225

'En ny litteraindelning av gjorts infor budgetåret 1995/96. Anslagen för 1993/94 och 1994/95 har anpassats
till den nya indelningen för jämförbarhetens skull.

2Prisnivå 1995/96.

A. Näringspolitik m.m.

Inledning

Regeringens ekonomiska politik innefattar omfattande besparingar men
också satsningar på strategiska områden för att skapa tillväxt. Näringspo-
litiken har en strategisk roll för att föra landet ut ur sysselsättningskrisen
och stärka förnyelsen och kompetensutvecklingen inom industri- och
tjänstenäringama. De nya arbetstillfällena måste i första hand komma till
stånd i näringslivet. Sverige behöver fler företag och fler företagare.
Politiken måste utformas med sikte på att skapa goda villkor för
företagen att investera och expandera. En ökad samverkan är därvid
nödvändig mellan närings- och arbetsmarknadspolitiken.

Särskilda insatser behövs för att stärka riskkapitaltillförseln samt för
att utveckla kompetensen i fråga om teknik, företagsledning och arbets-
organisation.

Utländska investeringar i landet bör främjas för att bidra till ka-
pitaltillförsel, teknikkompetens, forskning och utveckling samt kommer-
siell förnyelse.

Den beräknade utvecklingen på området Näringspolitik t.o.m. år 1998
till följd av tidigare fattade beslut samt förslagen i 1995 års budgetpro-
position är följande:

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

Utgift

1993/94

Anvisat

1994/95

Beräknad

Förslag varav beräknat för besparing
1995/96 juli 95 - juni 96 1997

Beräknad
besparing
1998

636,1

586,6 1 254,2

954,9

Flera foretag och flera företagare

Småfö re tagspolitik

Små och medelstora företag kan med goda förutsättningar svara för en
stor del av tillväxten i näringslivet. Statens roll är främst att undanröja
hinder och flaskhalsar som försvårar företagens utveckling. Det gäller
exempelvis att minska brister i fråga om information, kvalificerad råd-
givning, kompetensutveckling och riskkapital samt att minska omfattning-
en av onödiga och fördyrande regler.

Den statliga strukturen för insatser på detta område är onödigt
komplicerad och måste bl.a. för den enskilda företagaren ofta te sig
förvirrande. Det hänger samman med bl.a. mångfalden av aktörer och att
deras roller kan vara både överlappande och oklara. Regeringen strävar
nu efter att förenkla och tydliggöra dessa strukturer. För att inte förlora
tempo i verksamheten bör denna omstrukturering ske stegvis och med
utgångspunkt i den struktur som nu finns.

Staten vidtar åtgärder på olika plan när det gäller att förbättra småföre-
tagens möjligheter att utvecklas. Det gäller dels generella insatser t.ex.
på skatteområdet, dels mera riktade insatser för att förbättra företagens

tillgång på kapital och rådgivning. Exempel på det senare är ALMI
Företagspartners regionala bolag som skall arbeta med både komplette-
rande finansiering och rådgivning. Bolagen har nu etablerats i samtliga
län och ersatt utvecklingsfonderna. Verksamheten samordnas av ett
moderbolag. De medel som används for att täcka verksamhetskostnader
jämte finansieringsmedel fördelas av moderbolaget efter behoven i de
olika länen.

En god politik för småföretagsamhet måste bygga på bl.a. att statens
aktörer kommer nära aktiva företagare. En regional struktur har därför
klara fördelar. Regeringen avser därför att successivt utveckla ALMI till
ett nav kring vilket regionala och lokala insatser kan samlas.

Förslag läggs fram om att de s.k. nyföretagarlånen och lånen till
kvinnliga företagare successivt integreras i ALMLs finansieringsverksam-
het. Vidare förutsätts att ALMI efter hand skall fördjupa sitt samarbete
med Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet (STATT).

NUTEKrs småföretagsinsatser koncentreras på strategiutveckling, kun-
skapsutveckling, medverkan i vissa centrala insatser, innovations- och
produktutvecklingsstöd och internationell samverkan. När det gäller stöd
till innovationer har NUTEK och Stiftelsen Innovationscentrum för avsikt
att teckna ett avtal om samverkan. Avtalet innebär att NUTEK bereder
vissa av stiftelsens ärenden rörande innovationsstöd. Samtidigt är
styrelsen för Innovationscentrum programstyrelse för NUTEK:s verksam-
het vad gäller produktutvecklingsstöd. Genom dessa arrangemang
förbättras samordningen av det allmännas insatser.

EU-medlemskapet öppnar nya möjligheter för mindre företag att ut-
veckla sin internationella verksamhet. NUTEK samordnar bl.a. Sveriges
aktiviteter inom ramen för s.k. Euro Info Centers. Det är angeläget att
informationen till mindre företag om exportmöjligheter ytterligare förbätt-
ras. Också här bör ALMI kunna fylla en funktion.

Kvinnors företagande bör kunna utvecklas betydligt. Det kan leda till
att potentialen för tillväxt i näringslivet utnyttjas bättre. NUTEK genom-
för och stöder särskilda insatser när det gäller t.ex. rådgivning och
forskning beträffande kvinnors företagande. En speciell låneform har
införts för att stimulera kvinnor att starta och driva företag. Förslag läggs
fram om förstärkta insatser under budgetåret 1995/96 samt att alla beslut
om sådana lån efter hand skall fattas av ALMLs regionala bolag.

NUTEK driver sedan våren 1994 en verksamhet med telefonrådgivning
för personer som avser att starta företag, den s.k. Startlinjen. Hittills har
ca 11 CXX) personer fått råd och kontakter via sådan telefonrådgivning.

För att bistå regeringen i utformningen av olika åtgärder inom
småföretagsområdet har ett särskilt företagarråd inrättats. Rådet har bl.a.
behandlat frågor om riskkapitalförsöijning, kompetensutveckling och
skatter.

Skattepolitiken har stor betydelse för företagsetablering och tillväxt i
små företag. Närings- och Finansdepartementen avser att analysera de
små och medelstora företagens beskattningssituation, mot bakgrund av
bl.a. de synpunkter som redovisats i regeringens näringslivs- resp,
företagarråd. Därvid bör frågor om åtgärder för att underlätta riskkapital-
försörjningen övervägas.

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

Arbetet med att förenkla olika regler som företagen skall iaktta drivs Prop. 1994/95:100
vidare. Därvid har regeringen nära kontakt med företagen och deras Bil. 13
organisationer samt med de fackliga organisationerna.

En viktig fråga framöver är att stödja etablering av nya foretag
baserade på teknik som utvecklats inom större företag men som dessa
inte avser att nyttiggöra sig.

Riskkapitalförsörjning

De små och medelstora företagen har ett uttalat behov av riskbärande ka-
pital, dvs. ägarkapital främst i form av aktier. Detta gäller i synnerhet
nystartade företag och de företag som avser att expandera eller bedriver
produktutveckling. Tillgången på riskvilligt kapital har avgörande
betydelse för dessa företags möjligheter att genomföra sina planer.
Företagens möjlighet att erhålla krediter begränsas i betydande ut-
sträckning av deras bristande förmåga att ställa tillfredsställande
säkerheter för lån. De små och medelstora företagen saknar ofta andra
belåningsbara säkerheter än själva rörelsen. En låg soliditet i företaget
begränsar därför utrymmet för säkerheter i form av företagsinteckningar.
Soliditeten i de små och medelstora företagen ligger på en betydligt lägre
nivå än den som gäller för de större företagen. Det är därför viktigt att
förbättra soliditeten. En förstärkt soliditet innebär en ökad möjlighet att
ställa tillfredsställande säkerhet vid framtida lånefinansiering. Vidare
minskar känsligheten för förändringar i ränteläget som följer av en alltför
hög lånefinansiering.

Med hänsyn till de små och medelstora företagens riskkapitalbehov
kommer regeringen under våren 1995 att överväga ett s.k. riskkapital-
avdrag, en möjlighet för privatpersoner att göra avdrag för förvärv av
nyemitterade aktier i noterade bolag.

Den förra regeringen bildade två bolag inriktade på riskkapitalförsöij-
ning, nämligen Atle AB och Investment AB Bure. Man valde emellertid
också att börsintroducera bolagen. Det har lett till att den verksamhet
som Atle, Bure och merparten av deras dotterbolag till väsentlig del styrs
av de avkastningsförväntningar som normalt ställs på noterade företag.
Det innebär att bolagen inte kan förväntas lägga en stor del av sitt kapital
på investeringar i företag som befinner sig i tidiga utvecklingsskeden.
Atle och Bure fungerar alltså inte i den avsedda funktionen, och den
eftersträvade förstärkningen av kapitalförsöj mingen till framför allt små
företag har inte kommit till stånd.

Staten är delägare i Atle och Bure och aktierna förvaltas av ett flertal
olika instanser, främst ALMI Företagspartner AB och Industri- och
ny företagarfonden.

Det finns nu anledning att ompröva statens engagemang i Atle och
Bure. Den tillgång som de statliga aktierna utgör kan komma till
användning på ett annat sätt för att förstärka riskkapitalförsörjningen till
små och medelstora företag.

De medel som försäljningen av hela eller delar av det statliga
aktieinnehavet kan ge bör framför allt användas för att kunna erbjuda

företag i tidiga utvecklingsskeden en finansiering som stärker soliditeten
och förbättrar möjligheterna för tillväxt. Verksamheten bör drivas av
Industri- och nyforetagarfonden. De nämnda medlen bör avgränsas från
fondens övriga medel genom bolagsbildning eller på annat sätt. För-
säljningsintäkter för aktier som innehas av ALMI Företagspartner AB bör
tillfalla denna verksamhet.

De ordinarie kreditinstituten, främst bankerna, har en avgörande
betydelse för kreditförsöijningen till små och medelstora företag. Det är
av största vikt att kreditgivningen sker på sådant sätt att tillväxten bland
dessa företag inte hämmas.

För att hantera följderna av bank- och fastighetskrisen äger staten
Retriva och Securum. Dessa båda bolag har nu hunnit en bra bit på
vägen med sitt arbete att sanera Nordbankens och Gota Banks nödlidande
krediter. Det finns nu planer på att inom ramen för dessa koncerner och
som ett led i dessas fortsatta arbete göra dispositioner som bör kunna öka
tillgången till s.k. mellankapital.

Okad samverkan mellan närings-, arbetsmarknads- och regional-
politiska åtgärder

Inledning

Näringspolitiken skall bidra till att ge företagen goda verksamhetsförut-
sättningar. Arbetsmarknadspolitiken skall utformas så att den främjar sys-
selsättningen på den reguljära arbetsmarknaden, motverkar inflations-
drivande flaskhalsar och höjer kompetensen i arbetslivet.

Långsiktigt bestäms företagens konkurrenskraft i allt högre grad av till-
lämpningen av ny teknik, personalens kompetens och arbetsorganisatio-
nen. Närings-, arbetsmarknads- och regionalpolitiken kan på olika sätt
samverka för att bistå företagen inom dessa områden. Det gäller också
etablering av nya företag.

Inom närings-, arbetsmarknads- och regionalpolitiken satsas betydande
belopp på nyföretagande och utveckling av små och medelstora företag.
Under innevarande budgetår uppgår de sammanlagda insatserna på detta
område till ca 6,5 miljarder kronor, varav ca 2 miljarder kronor avser
regionalpolitiska medel. Huvuddelen av dessa medel disponeras av
länsstyrelserna som utöver de ordinarie regionalpolitiska medlen under
detta budgetår tillförts 800 miljoner kronor i särskilda medel för
företagsutvecklande åtgärder i syfte att skapa sysselsättning.. Utöver de
statliga insatserna avsätter landstingen - bl.a. genom ALMLs regionala
bolag - och kommunerna betydande resurser för företagsutveckling.

För att öka effektiviteten bör samordningen av de olika insatserna
stärkas. Regeringen avser att ytterligare analysera förutsättningarna för
en sådan samsyn.

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

Nyetableringar

Det behövs en effektivisering av insatserna för att stödja nyetableringar.
Det är angeläget att aktörer på den operativa nivån samverkar i högre
grad. Det bör ske genom främst att de regionala ALMI-bolagen,
länsarbetsnämnderna och de lokala arbetsförmedlingarna utformar
gemensamma program om hur åtgärderna skall läggas upp under ett
verksamhetsår. Ett samlat program för stöd till personer som vill starta
eget företag bör således tas fram i resp. län. Berörda myndigheter och
bolag bör lämna en översiktlig gemensam redovisning av dessa program
till regeringen senast den 1 december 1995.

Lån till kvinnors företagande

Det är viktigt att insatserna för att stödja nyetableringar följs upp med
möjligheter till lämplig finansiering när sådan inte kan erhållas på den or-
dinarie kreditmarknaden. Särskilt gäller det kvinnors företagsetableringar.
Det nuvarande systemet med lån på relativt små belopp till nyetableringar
och befintliga företag har visat sig vara mycket efterfrågat. Det kan fun-
gera som ett komplement och förstärkning till det stöd som lämnas via
starta-eget-bidraget. Långivningen bör fortsätta även under nästa budgetår
med förstärkta resurser. Framöver bör långivningen ske uteslutande ge-
nom ALMLs regionala bolag. På regional nivå bör det därvid ske en sam-
verkan mellan bolaget, länsarbetsnämnderna, arbetsförmedlingarna,
länsstyrelserna och lokala nyföretagarcentra i kommunerna.

Regionala insatser

På regional nivå svarar förutom ALMI även länsstyrelserna för åtgärder
inriktade på näringslivsutveckling. Länsstyrelserna har på regional nivå
huvudansvaret för genomförande och samordning av statens regionala
utvecklingsinsatser. I förekommande fäll fettar länsstyrelsen även beslut
om regionalpolitiskt företagsstöd till enskilda företag. ALMI-bolagen,
vars ledningar har en mycket god förankring i det regionala näringslivet,
svarar för operativa insatser. En ökad samverkan bör komma till stånd
mellan närings-, arbetsmarknads- och regionalpolitiska åtgärder i syfte
att effektivisera verksamheterna på den regionala nivån. Regeringen avser
att återkomma med ett samlat förslag om regionalpolitiken i komplette-
ringspropositionen och avser därvid även behandla den fortsatta
inriktningen av de regionalpolitiska åtgärderna gällande företagsutveck-
ling.

Tekniköverföring

Näringspolitiken är bl.a. inriktad på att skapa förutsättningar for förnyel-
se och kompetenshöjning. En förutsättning för att kompetensen i små och
medelstora företag skall kunna höjas är att företagens egen förmåga till
förnyelse stärks. Kunskap och specialistkompetens finns inom bl.a.

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

konsultföretag, industriforskningsinstitut och teknikcentra samt inom Prop. 1994/95:100
högskolor och universitet. För att nå ut till de små och medelstora Bil. 13
företagen måste en stark regional organisation med hög kompetens vad
gäller såväl företagsutveckling i allmänhet som kunskaper om teknik,
arbetsorganisation och ledning finnas tillgänglig. En särskild satsning
görs nu under en treårsperiod för att bygga ut nätverket för teknik-
överföring mellan de skilda nationella specialistorganen, myndigheter
m.fl. och å andra sidan de regionala utvecklingsbolagen, regionala
högskolor och teknikcentra.

Investeringsfrämj ande

Verksamheten med att öka de utländska investeringarna i Sverige bör
förstärkas väsentligt och professionaliseras. EU-medlemskapet motiverar
ökade insatser för att informera om verksamhetsförutsättningarna i
Sverige.

Utländska investeringar, särskilt i form av nyetableringar, vitaliserar
svenskt näringsliv genom kapital, teknikkompetens, FoU-investeringar
samt nytt industriellt och kommersiellt tänkande. Svensk ekonomi
behöver denna form av extern tillförsel för att relativt snabbt öka
tillväxten. Det finns därvid anledning att framför allt stimulera teknik-
överföring genom etableringar och samarbetsprojekt som härrör från
länder med stark tekniktillväxt som t.ex. Japan, USA och Tyskland.

De flesta industriländer har inrättat nationella organ för investerings-
främjande vars verksamhet anses ha gett ett tillskott av utländska
investeringar och sysselsättningstillfällen. Ett land som inte har motsva-
rande verksamhet har en konkurrensnackdel.

Under Näringsdepartementet drivs för närvarande ett investerings-
främjande genom Styrelsen för Sverigebilden. Denna verksamhet bör
vidareutvecklas genom att dels en tydligare strategi läggs fast, dels en
självständig organisation inrättas och dels större resurser sätts in på
marknadsföring, information, konkret projektverksamhet och kontakter
med utländska företag. Genom dessa förändringar får investeringsfräm-
jandet en klarare profilering och kompetensnivån höjs.

Det är viktigt att den nya organisationen för investeringsfrämjande ut-
vecklar ett nära samarbete med en mängd olika aktörer både i Sverige
och utomlands. Man bör samarbeta med beskickningar i berörda länder
liksom med bl.a. NUTEK, Sveriges Exportråd, STATT, handelskam-
rama samt regionala och kommunala organ. Det är särskilt viktigt att
skapa kontakter och samverkan med fackliga organisationer och näringsli-
vet. Ett utnyttjande av både svenska multinationella och utländska före-
tags kontaktnät kan väsentligt öka effektiviteten i investeringsfrämjandet.
Det är därför betydelsefullt att de fackliga organisationerna, näringslivsor-
ganisationer samt svenska multinationella företag får en stark förankring
i detta arbete genom representation i styrelsen i det nya organet för inve-
steringsfrämjande och genom deltagande i gemensamma projekt. Det är
inte minst viktigt att de större svenska koncernerna, som har en mycket
bred internationell erfarenhet, engagerar sig i att presentera verksamhets-

förutsättningarna för näringslivet i landet. För att få en fördelning av Prop. 1994/95:100
etableringar till olika delar av landet kan det regionalpolitiska före- Bil. 13
tagsstödet vara ett väsentligt medel. Internationella erfarenheter av
investeringsfrämjande pekar på att verksamheten måste ha en viss volym
för att vara effektiv. Det finns vissa tröskelvärden på resursinsatserna
som bör överskridas för att man skall få en godtagbar avkastning i form
av ökade utländska investeringar och ökad sysselsättning. Medlemskapet
i EU bör också utnyttjas till förstärkt marknadsföring av Sverige som
investe ringsland.

Turism

Tjänstenäringama har en stor betydelse för att skapa ökad sysselsättning.
Det gäller bl.a. turist- och resenäringen. Under 1970-talet och 1980-talet
har näringen tillhört de mest expansiva. Den har kommit att betyda allt
mer för Sveriges ekonomi både vad gäller produktion och exportin-
komster.

Turist- och resenäringen är en sysselsättningsintensiv bransch med ca
200 000 personer som arbetar hel- eller deltid. I vissa regionalpolitiskt
prioriterade områden utgör turismen den dominerande näringen.
Turistnäringen i Sverige består av drygt 20 000 företag som till största
delen är småföretag. Med en näringspolitik som bidrar till att företagen
ges goda villkor skapas förutsättningar för tillväxt och en ökad sysselsätt-
ning även inom turistnäringen.

Vad gäller övergripande marknadsföring av Sverige som turistland har
staten ett ansvar. Frågor som rör bl.a. den framtida samverkan mellan
staten och branschens företag tillsammans med frågor som gäller samord-
ningen och utvecklingen av olika organs verksamhet skall bli föremål för
en fortsatt beredning, varefter regeringen avser att lägga fram förslag till
riksdagen.

Östersjöregionen

Östersjöregionen kommer att få en allt större betydelse för den ekonomis-
ka utvecklingen i Sverige. En stärkt tillväxt i regionen har också säker-
hetspolitisk betydelse.

Staten har ett övergripande ansvar för att medverka till att stimulera
de ekonomiska förbindelserna med grannländerna kring Östersjön. Det
finns ett starkt näringspolitiskt intresse av att öka investeringarna,
förbättra infrastrukturen och öka samverkan mellan företag. Chefen för
Näringsdepartementet har samrått med företrädare för näringslivet i
denna fråga. Regeringen har för avsikt att under våren 1995 ta initiativ
till en samlad diskussion om hur tillväxten i länderna kring Östersjön kan
ytterligare stimuleras. Det kommer att ske i samverkan med EU-
kommissionen och vissa medlemsländer.

Förvaltning av företag med statligt ägande Prop. 1994/95:100

Staten är ägare samt har ägarintressen i ett stort antal företag som
producerar ett brett utbud av varor och tjänster. En översikt över statens
företagsägande återfinns i regeringens årliga redogörelse för företag med
statligt ägande (skr. 1994/95:20).

Skilda motiv har historiskt legat till grund för statens ägarengagemang.

I allmänhet har särskilda skäl för statens ägande angivits för vaije foretag

i samband med att det grundades eller övertogs helt eller delvis.

Exempel på sådana särskilda skäl som varit aktuella är

- produktion av infrastrukturella tjänster med service i hela landet, t.ex.

i Posten AB, Telia AB och Affärsverket Svenska Kraftnät,

- kontroll över hälsofarliga och potentiellt skadliga varor, t.ex. i

Systembolaget AB och Apoteksbolaget AB,

- kontroll över officiell provningsverksamhet, t.ex. i AB Svensk

Bilprovning och Svensk Anläggningsprovning AB,

- säkerhetspolitiska intressen, som i Celsius Industrier AB,

- exploatering av naturresurser, t.ex. i Luossavaara-Kiirunavaara AB

(LKAB).

Företag med statligt ägande utgör en viktig del av näringslivet och
bidrar därigenom till mångfald och konkurrens. Det är angeläget att
staten som ägare ger företagen förutsättningar att utvecklas och kon-
kurrera på lika villkor med privat och kooperativt ägda företag. En
förutsättning för detta är att staten agerar som professionell och aktiv
ägare. Det innebär bl.a. att staten, i likhet med andra ägare, ställer krav
på effektivitet och lönsamhet samt marknadsmässig avkastning på bundet
kapital.

I de fall då särskilda skäl ligger till grund för statens ägarengagemang
bör hänsyn till dessa normalt inte innebära avkall på effektivitets- och
avkastningskraven. Om så ändå skulle anses motiverat i enskilda fall, bör
kostnaderna eller andra uppoffringar förenade därmed redovisas öppet.

Staten bör vidare som ägare till företag i förekommande fall agera så
att konkurrensen med andra företag, som bedriver likartad verksamhet,
befrämjas och sker på likartade villkor.

För att ge hela gruppen av företag med statligt ägande goda förut-
sättningar för utveckling och expansion krävs, som ovan nämnts, ett
aktivt ägarengagemang samt en samordnad syn från ägarens sida.
Kapitalbindningen i statens företagsägande bör t.ex. ses i ett helhetsper-
spektiv. Målsättningen bör vara att de enskilda företagen är försedda med
eget kapital som motsvarar marknadsmässiga krav för likartad verksam-
het.

De ideologiskt motiverade utförsäljningar av statligt ägda företag som
genomfördes av den förra regeringen upphör.

Erfarenheten visar att de förutsättningar och motiv, som ursprungligen
var aktuella när en viss verksamhet tillkom, förändras över tiden.
Omprövningar kan initieras av såväl interna som externa faktorer vilka
kan påverka verksamheten. En intern faktor kan vara att de ursprung-
ligen uppsatta målen inte uppnåtts eller att det visat sig att målen
effektivare kan uppnås genom andra medel, t.ex. lagstiftning och

2 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 100. Bilaga 13

reglering, beskattning, upphandling etc. Externa faktorer kan vara Prop. 1994/95:100
samhällsförändringar, såsom uppkommande konkurrens, intemationalise- Bil. 13
ring i form av mellanstatligt samarbete eller internationalisering på de
marknader där företagen agerar.

Motiven för statens ägande i enskilda foretag bör därför fortlöpande
analyseras och vid behov omprövas. Sådana omprövningar kan leda till
att målsättningarna förändras eller anpassas. I vissa fall, då motiven inte
längre bedöms vara aktuella eller angelägna, bör avveckling av statens
ägarengagemang övervägas. Detta får bl.a. vägas mot behovet av att göra
satsningar på andra områden eller i andra verksamheter. Vidare bör
behovet av att minska statens budgetunderskott vägas in.

Staten kommer av flera skäl att vara ägare till ett antal foretag med
betydande omfattning. Staten måste kunna agera som ägare på samma
villkor som andra ägare, särskilt i de fall det är fråga om delägande i
redan börsnoterade foretag. I det följande föreslås ett fortsatt bemyn-
digande för regeringen att hantera ägarfrågor avseende statligt ägda
företag. I bemyndigandet bör bl.a. ingå att omstrukturera företag, teckna
nyemission i företag eller sälja verksamheter som efter en prövning enligt
ovan inte längre behöver vara i statens ägo.

Varvsfrågor

Våren 1994 biföll riksdagen Näringsutskottets hemställan om skapande
av internationell konkurrensneutralitet och kreditgarantier för den svenska
varvsnäringen (bet. 1993/94:NU15, rskr. 1993/94:221).

För att uppnå internationell konkurrensneutralitet inom varvsnäringen
har Sverige aktivt medverkat i förhandlingar inom Organisationen för
ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). Dessa förhandlingar re-
sulterade den 17 juli 1994 i en överenskommelse mellan Europeiska ge-
menskapen, Finland, Förenta staterna, Japan, Republiken Korea, Norge
och Sverige. Överenskommelsen innebär i princip att allt statligt stöd till
varvsnäringen slopas fr.o.m. den 1 januari 1996. Detta betyder att kon-
kurrensneutrala villkor uppnås på det internationella planet.

Vid sidan om förhandlingarna inom OECD har NUTEK på regering-
ens uppdrag gjort en översyn av de svenska varvens och deras underleve-
rantörers konkurrenssituation. Verket överlämnade sin rapport Varv och
underleverantörer till regeringen den 30 september 1994. Det framgår av
rapporten att det for närvarande råder överkapacitet inom världens sam-
lade varvsindustri och att den internationella konkurrensen är hård. Dess-
utom förekommer statliga subventioner i betydande utsträckning. I rap-
porten görs bl.a. jämförelser av kostnadskalkyler som visar att det är
högst osäkert om svensk produktion av stora tank- och bulklastfartyg
skulle kunna hävda sig i den internationella konkurrensen. I fråga om
underleverantörernas situation konstaterar verket att endast en mycket
liten del av dessa företags samlade försäljning utgörs av marina produkter
och att 90% av de marina produkterna avsätts på exportmarknaden. Det
konstateras vidare att de svenska underleverantörerna hävdar sig väl i den
internationella konkurrensen och att deras beroende av svensk varvsnä-
ring är ringa.

Riksdagens beslut under våren 1994 behandlade även frågan om kredit- Prop. 1994/95:100
garantier för fartygsfinansiering. Exportkreditnämnden, som på regering- Bil. 13
ens uppdrag vid denna tidpunkt utredde frågan, framhöll i sin rapport
Särskilda garantier för finansiering av svenskbyggda fartyg att ett särskilt
kreditgarantisystem för finansiering av fartyg inte bör inrättas vid nämn-
den. Nämnden är dock av den uppfattningen att varvsnäringen är i behov
av särskilda statliga kreditgarantier för att kunna säkerställa finansiering-
en av sina leveranser och sin produktion vid i första hand ny- och större
ombyggnader. Nämnda behov föreligger, enligt nämnden, oavsett om
statliga subventioner avskaffas genom internationella överenskommelser.

Majoriteten av remissinstanserna är neutral eller delar Exportkredit-
nämndens uppfattning. Ett flertal remissinstanser förordar att ett kre-
ditgarantisystem införs som bygger på det system som tidigare admini-
strerades av bl.a. Riksgäldskontoret.

Regeringens överväganden

Mot bakgrund av riksdagens beslut och föreliggande förhållanden finns
det enligt regeringens bedömning skäl att införa ett kreditgarantisystem
i syfte att underlätta försäljningen av svenskbyggda fartyg. Systemet skall
långsiktigt bära sina kostnader och utformas utan inslag av statlig
subvention. En avgift måste därför tas ut för att täcka statens kostnader
för administration och för eventuella förluster på grund av beviljade
garantier. Avgiften bör utgå med 1,5 - 2% av det garanterade beloppet.
Garanti bör endast lämnas om de ekonomiska förutsättningarna för en
försäljning är goda.

Vid goda ekonomiska förutsättningar för en dylik försäljning föreligger
som regel intresse även från andra kredit- och garantigivare. Garantigiv-
ningen bör vara restriktiv, och omfattningen på statens garanti begränsas
i största möjliga utsträckning.

Garanti bör lämnas i samband med försäljning av fartyg baserade helt
eller delvis på ny teknik och med ett högt förädlingsvärde samt där
försäljningen huvudsakligen är inriktad på nya marknader.

Dessutom bör garanti endast ställas för ett belopp som uppgår till
högst 80% av det kontrakterade försäljningspriset och för lån som har en
löptid på högst 12 år. Garantisystemet skall således utformas i enlighet
med internationella överenskommelser och åtaganden. Garanti får lämnas
utan krav på s.k. självrisk. Garantisystemet skall dock utformas på ett
sådant sätt att det omfattar såväl försäljning till svensk beställare som
försäljning på export.

Det samlade beloppet för utestående beviljade garantier vid varje given
tidpunkt skall begränsas till högst 300 miljoner kronor. Det bör ankomma
på regeringen att närmare utforma systemet med kreditgarantier för far-
tygsfinansiering. NUTEK bör ansvara för garantigivning i samverkan
med Riksgäldskontoret. Det bör tills vidare ske inom ramen for befintliga
resurser.

Eventuella förluster till följd av garantier till svensk varvsindustri bör
belasta anslaget Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet.

Förslag till riksdagsbeslut

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

Regeringen föreslår att riksdagen
godkänner vad regeringen förordar om att införa ett system med
kreditgarantier för fartygsfinansiering.

Närings- och teknikutvecklingsverket

Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) bildades den 1 juli 1991
och är central förvaltningsmyndighet för frågor om näringslivets tillväxt
och förnyelse samt för omställning av energisystemet. Internationalise-
ringen och de nya aktörer som nu finns inom näringspolitiken innebär att
NUTEK i ökande grad bör få en inriktning mot mer generella medel och
färre selektiva åtgärder. Verket skall svara för statliga insatser för att
främja

- teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete,

- etablering och utveckling av små och medelstora företag,

- en balanserad regional utveckling,

- energiforsöijning och effektiv energianvändning.

I anslutning härtill skall verket ansvara for utrednings- och utvärde-
ringsverksamhet. Inom sina verksamhetsområden skall verket uppfylla de
miljömål som regeringen har beslutat om.

Inom NUTEK är verksamheten indelad i sex områden med inriktning
på

- utredningar och utvärderingar,

- teknisk forskning och utveckling,

- företagsutveckling,

- regional utveckling,

- energiförsörjning och energianvändning,

- elmarknad och nätverksamhet.

NUTEK: s verksamhet finansieras innevarande budgetår med anslag
under Jordbruks-, Arbetsmarknads- och Näringsdepartementets huvudtit-
lar. Anslagen för förvaltnings- och utredningskostnader m.m. i NUTEK
hör i sin helhet till Näringsdepartementets område.

Medel för verksamhetsområdena anvisas innevarande budgetår under
följande anslag:

Gemensamt

Näringsdepartementet, tolfte huvudtiteln

B 1. Närings- och teknikutvecklingsverket:

Förvaltningskostnader

179 390 000

Utredningar och utvärderingar

Näringsdepartementet, tolfte huvudtiteln

B 2. Närings- och teknikutvecklingsverket:

Utredningar

19 350 000

Teknisk forskning och utveckling Prop. 1994/95:100

Näringsdepartementet, tolfte huvudtiteln

F 1. Teknisk forskning och utveckling

F 2. Informationsteknologi

F 7. Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete

F 8. Energiforskning

Jordbruksdepartementet, nionde huvudtiteln

J 1. Bioenergiforskning

Bil. 13

565 472 000

352 920 000

271 300 000

97 600 000

64 959 000

1 352 251 000

Företagsutveckling

Näringsdepartementet, tolfte huvudtiteln

A 1. Småföretagsutveckling

167 000 000

A 6. Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m. 4 000 000

A 7. Räntestöd m.m. till varvsindustrin

50 000 000

221 000 000

Regional utveckling

Arbetsmarknadsdepartementet, tionde huvudtiteln
C 1. Lokaliseringsbidrag m.m.

C 5. Sysselsättningsbidrag

300 000 000

250 000 000

C 6. Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m.m. 80 000 000

C 10. Transportstöd

C 11. Lokaliseringslån

300 000 000

1 000

930 001 000

Energiförsörining, energianvändning
Näringsdepartementet, tolfte huvudtiteln

E 1. Beredskapslagring och industriella åtgärder
E 2. Åtgärder inom delfunktionen Elkraft

9 154 000

58 258 000

E 5. Täckande av förluster i anledning av statliga

garantier inom energiområdet

1 000

E 6. Vissa åtgärder för effektivare användning av energi 100 000 000

E 7. Insatser för ny energiteknik

160 000 000'

E 8. Bidrag till Energiteknikfonden

72 000 000'

E 9. Åtgärder för energieffektivisering m.m. i
bl.a. Östeuropa och Baltikum
Jordbruksdepartementet, nionde huvudtiteln

J 2. Bidrag för ny energiteknik

87 500 000

200 000 000

686 913 000

Enligt regeringsbeslut 1994-06-16 om disposition av medel ur Energiteknikfonden
disponerar KFB 30 000 000 kr per budgetår av medlen i fonden. Övriga medel
disponeras av NUTEK.

NUTEK har upprättat årsredovisning inkl, resultatredovisning för första Prop. 1994/95:100
gången. Resultatredovisningen återges i följande översikter för NUTEK:s Bil. 13
verksamhetsområden. RRV:s revisionsberättelse över NUTEK:s
årsredovisning innehåller inte någon invändning.

Anslagssparandet uppgår till ca 1,6 miljoner kronor vilket utgör ca 1 %

av det tilldelade ramanslaget.

Den årliga redovisningen av de resultat som har uppnåtts genom de
energipolitiska programmen för omställning och utveckling av energi-
systemet lämnas under littera E. Energi. I samband därmed redovisas
även regeringens ställningstaganden i fråga om dessa program.

Verksamhetsområde Utredningar och utvärderingar

Det övergripande målet för verksamhetsområdet Utvärderingar och
utredningar är att förse i första hand riksdagen och regeringen med
underlag i form av kvalificerade analyser på de näringspolitiska,
energipolitiska och regionalpolitiska områdena. Behovet av underlag för
NUTEK:s egen verksamhet skall också tillgodoses. Med hänsyn till
finansieringsform kan utredningarna delas in i basverksamhet och
särskilda utredningar.

Basverksamheten omfattar stående uppdrag och periodisk rapportering,
dvs. uppgifter som återkommer år från år. I den ingår också att
upparbeta och vidmakthålla en god teoretisk och analytisk kompetens
samt goda kunskaper om förhållandena inom näringslivet och energisek-
torn.

Utöver basverksamheten skall NUTEK göra särskilda utredningar på
uppdrag av regeringen och andra beställare. Dessa utredningar betalas
av beställaren. Detta gäller även uppföljningar och utvärderingar av
NUTEK:s egna program, vilka bör finansieras med medel som anvisats
för programmen.

Fr.o.m budgetåret 1994/95 ansvarar NUTEK för produktionen av
viss officiell statistik avseende energiområdet, utlandsägda företag,
nyetableringar, konkurser och offentliga ackord samt statistik om
informationsteknologi. Dessutom svarar NUTEK för den löpande
uppföljningen av stöd till näringslivet inom ramen för internationella
avtal, t.ex. GATT och Romfördraget.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

Under budgetåret 1993/94 har NUTEK bl.a. lämnat underlag till
Långtidsutredningen 1994 (rapporterna Näringslivets utveckling till 2004
och Svenskt näringslivs teknologiska specialisering), den regionalpolitiska
propositionen 1994, propositionen om Handel med el i konkurrens samt
genomfört den årliga utvärderingen av omställningen och utvecklingen av
energisystemet (Energirapport 1994). Bland övriga rapporter under år
1994 finns bl.a. en översikt över EU:s näringspolitik och en analys av 22

det svenska deltagandet i EU:s FoU-program. Vidare har NUTEK under Prop. 1994/95:100
hösten 1994 redovisat resultaten av en analys av konkurrensvillkoren för Bil. 13
den svenska varvsnäringen. Bland skrifter som vänder sig till en bredare
publik kan nämnas årsrapporten Svenskt näringsliv och näringspolitik
1994 (som även getts ut i en engelsk version), Energiläget 1994 samt
kvartalsskriften Lång Sikt.

NUTEK skall, som ett led i resultatuppföljningen, årligen göra en
särskild verksamhetsberättelse för utredningsområdet. Denna skall visa
i vilken utsträckning projekten i utredningsplanen har genomförts, om
utredningar gjorts på uppdrag av andra än Näringsdepartementet,
Arbetsmarknadsdepartementet och NUTEK, intäkter och kostnader för
sådan verksamhet samt resultat av samråd och samarbete med övriga
myndigheter och organisationer på det näringspolitiska området.

Utredningsverksamheten har i allt väsentligt bedrivits ändamålsenligt
och med gott resultat under budgetåret 1993/94. NUTEK fyller en viktig
funktion som ett kompetent och opartiskt utredningsorgan. Det är viktigt
att förtroendet för NUTEK i detta avseende upprätthålls.

Slutsatser

Nuvarande riktlinjer för utredningsarbetet (som lades fest i 1993 års
budgetproposition) bör gälla även under budgetåret 1995/96. Detta
innebär bl.a. att uppdelningen på en anslagsfinansierad (basverksamhet)
och en uppdragsfinansierad (särskilda utredningar) verksamhet bibehålls.
Eftersom utredningsverksamhet liksom beställaransvar för officiell
statistik är myndighetsuppgifter bör dock basverksamheten och statistik-
produktionen fr.o.m. budgetåret 1995/96 i sin helhet finansieras över
anslaget A 1. Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskost-
nader.

Verksamhetsområde Företagsutveckling

Målet för verksamhetsområdet Företagsutveckling vid NUTEK bör som
hittills vara att underlätta och stimulera företagsetablering och tillväxt i
små och medelstora företag. Det sker genom att NUTEK dels samlar in
och bearbetar uppgifter om företagssektorn, dels kompletterar marknaden
vad avser information, rådgivning och finansiering.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

Övergripande mål

Det har inte funnits skäl att förändra de övergripande mål som
gäller verksamhetsområdet Företagsutveckling.

Resurser 1995/96

Följande medel föreslås för verksamhetsområdet under reserva-
tionsanslaget

A 2. Småföretagsutveckling 241 500 000 kr1

‘NUTEK disponerar del av anslaget.

Resultatbedömning

NUTEK har i sin årsredovisning redogjort för verksamheten på bl.a. om-
rådet Företagsutveckling under budgetåret 1993/94 och därvid redovisat
dels olika konkreta mål för de skilda delverksamheterna, dels resultaten
inom områdena Affärsutveckling, Ny- och småföretagande samt Interna-
tionalisering. Medel för ca 160 såddfinansieringsprojekt avseende teknik-
baserade affärsidéer har beviljats ny- och småföretagare till ett totalbe-
lopp av ca 64 miljoner kronor varav hälften i form av Eureka-projekt.
Efterfrågan på s.k. såddfinansiering är under stark tillväxt. Samarbetet
med regionala organ är väl utvecklat och har lett till att en ökande andel
av de mindre ärendena hanteras på regional nivå.

Inom området ny- och småföretagande har en rad projekt bedrivits för
att utveckla företagens möjligheter till tillväxt och utveckling. Exempel
är telefonrådgivningen Startlinjen med ca 11 000 samtal under det första
året, den nya Finansieringsdatabasen, där 100 personer har utbildats och
böijat använda systemet samt Kvinnors företagande med en rad aktivite-
ter på bl.a. rådgivnings- och forskningsområdet.

Den internationella verksamheten inrymmer medverkan i en rad av
EU:s småföretagsprogram. Ca 13 miljoner kronor har lagts ned på dessa
aktiviteter. Som resultat kan nämnas bl.a. att 4 500 personer har erhållit
rådgivning genom nätverket Euro Info Center.

Sedan verksamhetsåret avslutades har förutsättningarna för verksamhe-
ten ändrats med bl.a. tillkomsten av de regionala utvecklingsbolagen och
Stiftelsen Innovationscentrum.

Regeringen anser att NUTEK på verksamhetsområdet Företagsutveck-
ling har åstadkommit värdefulla resultat.

Slutsatser

Regeringen anser att de övergripande riktlinjer som lades låst i samband
med 1994 års budgetproposition bör gälla även for budgetåret 1995/96.

När det gäller NUTEK:s arbete med marknadskompletterande insatser
har de nuvarande utvecklingsfonderna ersatts av regionala utvecklings-
bolag i enlighet med riksdagens beslut (prop. 1993/94:40, bet.
1993/94:11, rskr. 1993/94:80). Därmed har verkets inflytande över de
mer operativa åtgärderna begränsats.

Utvecklingsbolagens moderbolag äger och förvaltar medel för finansie-
ringsverksamheten och avgör hur medlen skall fördelas över landet för
att på bästa sätt bidra till att finansiera små och medelstora företag.

Moderbolaget förutsätts samråda med NUTEK när det gäller de
regionala bolagens verksamhet i stort. Vidare har NUTEK möjlighet att
stimulera verksamhet hos bl.a. privata organisationer som ger råd och
information till nyföretagare. Det är angeläget att samordningen mellan
berörda centrala och regionala organ förbättras för att underlätta
företagens överblick över olika utvecklingsinsatser.

Som hittills bör NUTEK bedriva och samordna vissa projekt på
småföretagsområdet. Det gäller främst

- att genom utredningsverksamhet och stöd till forskning svara för
kunskapsutveckling och därmed skapa ett underlag för statens
agerande vad gäller små och medelstora företag, nyetableringar och
innovationsverksamhet,

- att lämna förslag till strategier för utveckling av små och medelstora
företag,

- att i samverkan med berörda revisionsorgan ansvara för uppföljning
och utvärdering av de statliga näringspolitiska insatserna inriktade på
små och medelstora företag samt innovationsverksamhet, vilket
innefattar ett övergripande programansvar för detta politikområde,

- att ansvara för det operativa genomförandet av näringspolitiska
insatser inom ramen för EU:s småföretagsprogram,

- att helt eller delvis ansvara för finansiering och i vissa fall operativt
genomförande av vissa näringspolitiska insatser på områdena
teknikspridning, kvinnors företagande m.m.,

- att på uppdrag av Stiftelsen Innovationscentrum bereda ärenden
rörande stöd till innovationer samt innovationsfrämjande insatser,

- att behandla ärenden avseende produktutvecklingsstöd,

- att i övrigt biträda regeringen vad gäller insatser riktade till små och
medelstora företag och innovatörer.

Verksamhetsområde Regional utveckling

Målet för verksamhetsområdet är att bidra till en balanserad regional
utveckling som präglas av ekonomisk tillväxt och högt resursutnyttjande
i hela landet. Verksamheten skall bedrivas utifrån ett jämställdhetsper-
spektiv.

Inom det regionalpolitiska området innebär medlemskapet i EU en
kraftigt förändrad situation. Det programarbete inom de olika mål-

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

regionerna som skall ligga till grund för återflödet av medel från de s.k. Prop. 1994/95:100
strukturfonderna kommer i hög grad att beröra NUTEK. Bil. 13

NUTEK har fått i uppdrag att samordna bl.a. utbetalningarna till och
uppföljningar av alla verksamheter som blir aktuella for stöd från EU:s
strukturfonder. Vidare har NUTEK fått i uppdrag att fullgöra sekreta-
riatsfunktionen vid utarbetande av program för mål 6-regionen.

Regeringen avser att under våren 1995 i kompletteringspropositionen
lämna förslag om regionalpolitiken och kommer då bl.a. att närmare
behandla resultatbedömning samt NUTEK: s roll och uppgifter.

Verksamhetsområde Teknisk forskning och utveckling

Det övergripande målet för verksamhetsområdet Teknisk forskning och
utveckling är att bidra till att dels stimulera näringslivets teknikutveckling
och skapa gynnsamma förutsättningar för företagen genom en konkur-
renskraftig och industriinriktad FoU-miljö i landet, dels skapa lika goda
förutsättningar för näringslivets teknikutveckling i Sverige som i våra
viktigaste konkurrentländer. Detta skall ske genom att det skapas
vetenskaplig och teknisk kunskap och kompetens av särskild nytta för
näringslivet och att teknikutvecklingen på i första hand strategiskt viktiga
områden stöds.

NUTEK :s forskningsprogram skall utformas så att ett starkt engage-
mang från näringslivet uppnås samtidigt som insatserna medverkar till att
nya teknikbaserade företag etableras.

Vidare gäller att NUTEK skall utveckla, prova och demonstrera ny
energiteknik så att långsiktiga förutsättningar för en omställning av
energisystemet skapas.

NUTEK har i sin årsredovisning i den del som avser resultatredovis-
ningen redovisat verksamheten inom verksamhetsområdet Teknisk
forskning och utveckling. NUTEK definierar sin roll inom området på
följande sätt: "att initiera och få till stånd uthålliga FoU-insatser med hög
näringslivsrelevans och angelägenhet. Genom tvärvetenskaplighet,
kraftsamling, samverkan och liknande karakteristika skiljer sig dessa
satsningar från vad andra aktörer ensamma förmår åstadkomma. Stor vikt
och stort arbete läggs på förankring hos och samspel med nyckelpersoner
inom företag och forskning."

NUTEK administrerar ca 1,35 miljarder kronor inom området teknisk
FoU, varav hälften tillfaller institutioner vid universitet och högskolor.
De övriga medelsmottagama är industriforskningsinstituten och företag.
Enligt föreskrifter i regleringsbrevet för budgetåret 1993/94 har NUTEK
redovisat effekter av dessa forskningsmedel i form av ökning av bl.a.
antalet forskarstuderande och antalet samarbetsprojekt mellan högskolor
och näringslivet.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

Övergripande mål

De riktlinjer som lades fest i prop. (1992/93:170) om forskning för
kunskap och framsteg bör gälla även för budgetåret 1995/96.

Resurser 1995/96

Medel föreslås för verksamhetsområdet under anslagen på tolfte
huvudtiteln.

F 1. Teknisk forskning och utveckling 1 066 465 000

F 2. Informationsteknologi 536 500 000

Resultatbedömning

NUTEK:s årsredovisning visar att NUTEK hittills har haft goda
ambitioner när det gäller arbetet med att formulera relevanta mål och
resultatmått för området teknisk forskning och utveckling. NUTEK skall
i april 1995 till regeringen redovisa förslag till ett system med resultat-
mått.

Eftersom NUTEK nyligen har bytt projektadministrativt system (till
följd av sammanslagningen av de tre tidigare myndigheterna STU, STEV
och SIND) finns ännu inga tidsserier att tillgå när det gäller redovisade
prestationer och effekter. Det verkliga värdet av redovisningen kommer
därför att framgå först vid nästa årsredovisning.

Slutsatser

Regeringen anser att teknisk forskning och utveckling är av grund-
läggande betydelse för ökad produktivitet, förnyelse och tillväxt i
näringslivet. Genom sina insatser fyller NUTEK en viktig funktion i det
medellånga och långa perspektivet.

De riktlinjer som lades fest i prop. (1992/93:170) om forskning för
kunskap och framsteg bör gälla även för budgetåret 1995/96. Regeringen
avser att lämna direktiv till NUTEK att främja ökad jämställdhet mellan
kvinnor och män genom att verka för att fler kvinnliga doktorander och
forskare kommer fram inom teknisk forskning och utveckling.

Verksamhetsområde Energiförsörjning och energianvändning

Det övergripande målet för NUTEK: s verksamhetsområde Energiförsörj-
ning och energianvändning är att främja en säker, effektiv och miljövän-
lig tillförsel och användning av energi.

NUTEK svarar för att genomföra de energipolitiska programmen för
omställning och utveckling av energisystemet. Verksamheten omfattar
främst insatser inom verksamhetsområdena Energiförsörjning och
energianvändning samt Teknisk forskning och utveckling. Vissa uppgifter
genomförs också inom verksamhetsområdet Utredningar och utvärde-
ringar. Den årliga redovisningen av de energipolitiska programmen
redovisas under littera E. Energi i denna bilaga.

En parlamentarisk kommission - Energikommissionen - tillsattes
sommaren 1994 (N 1994:04). Kommissionen skall bl.a. granska de
pågående programmen för omställning och utveckling av energisystemet
samt analysera behovet av förändringar och ytterligare åtgärder.

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

Det finns inga skäl att förändra de övergripande målen för
verksamhetsområdet Energiförsöijning och energianvändning under
treårsperioden 1993/94 - 1995/96.

Resurser 1995/96

Följande medel föreslås för verksamhetsområdet under anslagen

E 1.	Handlingsberedskap	41 466 000 kr
E 2.	Åtgärder inom elförsörjningen	66 372 000 kr
E 6.	Vissa åtgärder för effektivare användning av energi	130 000 000 kr
E 7.	Insatser för ny energiteknik	345 000 000 kr
E 8.	Bidrag till Energiteknikfonden	72 000 000 kr
E9.	Energiforskning1	310 100 000 kr
E 10.	Bioenergiforskning	88 900 000 kr
E 11.	Åtgärder för energieffektivisering m.m. i bl.a. Baltikum och Östeuropa	1 000 kr

Övrigt

Energikommissionen skall avge sitt slutbetänkande under bud-
getåret 1995/96. Regeringen avser att i en särskild proposition
återkomma till frågor som rör omställning och utveckling av
energisystemet.

'NUTEK disponerar del av anslaget. Fördelningen av anslagsmedel på olika
myndigheter och programorgan sker genom regleringsbrev.

Resultatbedömning Prop. 1994/95:100

Under verksamhetsområdet Energiförsörjning och energianvändning
redovisar NUTEK ett antal nyckeltal avseende verksamheten.

Vidare redovisas de projekt som genomförts för ett miljöanpassat
energisystem i Östersjöområdet. NUTEK bedömer att verksamheten
fungerar väl och ligger i linje med uppställda mål. Regeringen delar
NUTEK: s bedömning på denna punkt.

Slutsatser

Det finns inga skäl att förändra det övergripande målet för verksamhets-
området Energiförsörjning och energianvändning för treårsperioden
1993/94 - 1995/96. De riktlinjer för NUTEK:s verksamhetsområde
Energiförsörjning och energianvändning som angavs i 1993 års budget-
proposition bör gälla även för budgetåret 1995/96.

NUTEK har i regleringsbrev den 16 juni 1994 fått i uppdrag att
utarbeta metoder för uppföljning av myndighetens insatser för en
effektivare energianvändning. Detta arbete pågår alltjämt inom NUTEK.

Verksamhetsområde Elmarknad och nätverksamhet

De övergripande målen för verksamhetsområdet Elmarknad och
nätverksamhet är att säkerställa att elkunderna inte behöver betala ett
högre pris än nödvändigt för nättjänster och att nättariffer, mät- och
avräkningssystem m.m. utformas på ett sätt som underlättar handeln med
el och gagnar konkurrensen. NUTEK skall se till att nätutbyggnad sker
med hänsyn till samhällsekonomi, markintrång och miljö samt se till att
det finns sådana incitament i nätverksamheten att elkundernas intressen
av leveranssäkerhet och kostnadseffektivitet kan tillgodoses.

Verksamhetsområdet Elmarknad och nätverksamhet inrättades den 1
juli 1994 i enlighet med riksdagens beslut om nya regler för den svenska
elmarknaden (prop. 1993/94:162, bet. 1993/94:NU22, rskr.
1993/94:358).

Enligt riksdagens beslut skulle elmarknadsreformen ha trätt i kraft den

1 januari 1995. Riksdagen beslutade i december 1994 enligt proposition
(prop. 1994/95:84, bet. 1994/95:NU10, rskr. 1994/95:141) Vissa
ändringar i ellagen m.m. att elmarknadsreformen skjuts upp i syfte att
skapa möjligheter för analyser av konsekvenserna av de nya reglerna för
elmarknaden.

Genom tilläggsdirektiv har Energikommissionens (N 1994:04) uppdrag
utvidgats i syfte att väga in frågan om elmarknadens avreglering i ett
större energi-, miljö- och näringspolitiskt perspektiv. Kommissionen skall
med förtur analysera möjligheterna att genomföra elmarknadsreformen
på ett sätt som inte låser utredningens fortsatta arbete.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

Övergripande mål

Det finns inte skäl att för närvarande förändra de övergripande
målen för verksamhetsområdet Elmarknad och nätverksamhet.

Resurser 1995/96

Verksamheten finansieras över anslaget A 1. Närings- och
teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader.

Resultatbedömning

Inom NUTEK pågår arbetet med att ta fram underlag för resultatanalys
för verksamhetsområdet Elmarknad och nätverksamhet inför årsredovis-
ningen som skall lämnas till regeringen år 1995.

NUTEK har till regeringen gett in förslag till resultatmått för verksam-
heten. Dessa ligger i linje med den önskvärda utvecklingen att verksam-
hetsmål bryts ned i delmål i syfte att bli mer konkreta, uppföljningsbara
och avgränsade i tiden. I förslagen ingår också att redovisa kostnader för
att handlägga ett ärende eller ett projekt.

Slutsatser

Riksdagen har nyligen beslutat att skjuta upp ikraftträdandet av de nya
reglerna för elmarknaden. Det finns därför inte skäl att nu förändra de
övergripande målen för verksamhetsområdet Elmarknad och nätverksam-
het. Energikommissionens överväganden om elmarknadsreformen bör
avvaktas. De riktlinjer som har angetts för verksamhetsområdet
Elmarknad och nätverksamhet bör gälla tills vidare.

A 1. Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskost-

nader
1993/94	Utgift	180 872 0001	Reservation	13 995 1002
1994/95	Anslag	198 740 0001
1995/96	Förslag	295 967 000

varav 196 108 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

'inkl. tidigare anslaget B 2. Närings- och teknikutvecklingsverket: Utredningar.

2 Avser tidigare anslaget B 2. Närings- och teknikutvecklingsverket: Utredningar.

Anslaget disponeras för lönekostnader, övriga förvaltningskostnader,
lokalkostnader samt kostnader för den del av utredningsverksamheten
som utgör basverksamheten vid NUTEK.

Närings-och teknikutvecklingsverket Prop. 1994/95:100

I sin enkla anslagsframställning har NUTEK föreslagit en nivå på 18-
månadersbasis om 298 200 000 kr för detta anslag. Därutöver har verket
föreslagit 21 000 000 kr mot bakgrund av ökat resursbehov for EU-
relaterat arbete.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

Det har inte funnits skäl att för närvarande förändra de över-
gripande mål som gäller för treårsperioden 1993/94 - 1995/96.

Resurser 1995/96

Ramanslag 1995/96 295 967 000 kr

Övrigt

Inkomster från avgifter for koncessionsärenden skall redovisas
under inkomsttitel på statsbudgeten. Motsvarande utgifter täcks från
ramanslaget.

Resultatbedömning

NUTEK har upprättat årsredovisning inkl, resultatredovisning för första
gången. Resultatredovisningen visar att verksamheten bedrivs med en
sådan inriktning att de uppsatta målen kan nås. Med hänsyn tagen till att
verksamheten är diversifierad ger resultatredovisningen en god bild av
verksamheten. Regeringen delar dock RRV:s bedömning att det finns
utrymme för förbättringar.

Prestationsredovisningen kan förbättras och kostnadsredovisningen kan
utvecklas. Effektredovisningen kan utvecklas med mer analys och
diskussion kring kopplingen mellan prestationer och effekter. Resultatre-
dovisningen skulle också, enligt regeringens bedömning, vinna på att
tydligare återge det tvärsektoriella inslaget i NUTEK :s verksamhet och
särskilt integrationen mellan de olika verksamhetsgrenarna. NUTEK:s
pågående utvecklingsarbete rörande bl.a. resultatmått och indikatorer
kommenteras under översikten av resp, verksamhetsområde.

Regeringen konstaterar att RRV:s revisionsberättelse över NUTEK :s
årsredovisning inte innehåller någon invändning.

Inom ramen för ett internt utvecklingsprogram för ärendehanteringen,
arbetar NUTEK med bl.a. kvalitetssäkring och servicefrågor. Regeringen
delar verkets bedömning att det är angeläget att förkorta handläggnings-
tidema, effektivisera interna rutiner och höja kvaliteten i relationerna

med intressenter och samarbetspartners. Regeringen delar även NUTEK:s Prop. 1994/95:100
bedömning att verket bör bli bättre på att kommunicera verksamhetens Bil. 13
resultat med olika intressenter i omvärlden.

Slutsatser

Regeringen anser att de riktlinjer som lades fest i 1993 års budgetpro-
position bör gälla även för budgetåret 1995/96. Basverksamheten for
NUTEK:s utredningsverksamhet finansieras i sin helhet fr.o.m.
budgetåret 1995/96 över anslaget A 1. Närings- och teknikutveck-
lingsverket: Förvaltningskostnader. Eventuell reservation på anslaget
Närings- och teknikutvecklingsverket: Utredningar vid utgången av
budgetåret 1994/95 bör tillföras anslaget A 1. för att användas för avsett
ändamål.

Anslaget har pris- och löneomräknats. I anslaget ingår medel för
NUTEK:s övertagande av vissa administrativa uppgifter från Vapen-
fristyrelsen. NUTEK omfettas av produktivitets- och effektivitetskrav på
utgifter för statlig konsumtion med ca 13,8 miljoner kronor. Vid årets
utgång motsvarar besparingen en real minskning på 5 %.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 295 967 000 kr,

2. medger att utgående reservation på reservationsanslaget Närings-
och teknikutvecklingsverket: Utredningar får disponeras i enlighet
med vad som anförts under avsnittet Slutsatser.

A 2. Småföretagsutveckling

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

247 659 749

169 000 000

241 550 000

Reservation

136 610 092

varav 161 034 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Från anslaget betalas kostnader for dels de regionala utvecklingsbola-
gens verksamhet med information, rådgivning och finansiering riktad till
små och medelstora företag, dels vissa centrala insatser, bl.a. inom områ-
dena internationalisering, design och innovationsfrämjande åtgärder.

Regeringens överväganden

I enlighet med riksdagens beslut om bl.a. ny organisation rörande
insatser för småföretagsutveckling (prop. 1993/94:40, bet.
1993/94:NU:11, rskr. 1993/94:80) har de förutvarande länsvisa
utvecklingsfonderna ersatts av regionala utvecklingsbolag. Staten innehar
genom moderbolaget ALMI Företagspartner AB lägst 51 % av aktiekapi-
talet i dessa regionala bolag. Övriga ägare är landsting och kommuner

utanför landsting. De regionala utvecklingsfonderna är i samtliga län på Prop. 1994/95:100
väg att avvecklas. Arbetet med avvecklingen och uppbyggnaden av den Bil. 13
nya strukturen har letts av en särskild organisationskommitté (N 1993:9).

Medlen på anslaget Småföretagsutveckling används till stor del för att
finansiera insatser via utvecklingsbolagen. Regeringen avser att årligen
från anslaget Småföretagsutveckling föra över resurser direkt till ALMI
Företagspartner AB för att delfinansiera utvecklingsbolagens drift. Det
är ett led i att renodla rollerna för olika organ inom näringspolitiken.
Moderbolaget har till uppgift att bl.a. samordna verksamheten och
fördela medel till de regionala bolagen för deras löpande verksamhet.
Vidare skall moderbolaget äga och förvalta de statliga medlen för finan-
sieringsverksamheten och bl.a. avgöra hur dessa resurser skall fördelas
över landet för att på bästa sätt bidra till att finansiera små och medel-
stora företag.

Målen och uppgifterna för NUTEK:s verksamhetsområde Företags-
utveckling framgår av redogörelsen för NUTEK:s verksamhet. NUTEK
skall bl.a. bedriva och samordna vissa projekt på småföretagsområdet.
Det gäller bl.a. Sveriges medverkan i EU:s småföretagsprogram och
andra frågor som rör internationalisering samt projekt angående
innovationsfrämjande, teknikspridning, kvinnors företagande m.m.

När det gäller innovationsfrämjande åtgärder har NUTEK och Stiftel-
sen Innovationscentrum för avsikt att avtala om ett närmare samarbete
när det gäller stöd till enskilda innovationer och andra innovations-
främjande åtgärder.

Inom ramen för den nya strukturen med utvecklingsbolag bör verksam-
heten med regional rådgivning och finansiering bedrivas i ungefär samma
omfattning som för närvarande. Det bör dock på sikt finnas möjlighet att
ytterligare effektivisera verksamheten och därmed uppnå vissa besparing-
ar. Vidare ger NUTEK: s samverkan med Stiftelsen Innovationscentrum
utrymme för vissa besparingar under detta anslag.

NUTEK kan inom ramen för anslaget stödja utvecklingen av industri-
design, dels i form av årliga bidrag till exempelvis föreningen Svensk In-
dustridesign, dels i form av bidrag till enskilda småföretag för att främst
delfinansiera konsultinsatser i syfte att stärka designarbetet. Regeringen
avser att i fortsättningen direkt i samband med regleringsbrevet för ansla-
get Småföretagsutveckling besluta om bidraget till organisationer som ar-
betar med att stöjda design. Vidare avser regeringen att i förordningen
(1994:1100) om statlig finansiering genom regionala utvecklingsbolag fö-
ra in en möjlighet för ALMLs utvecklingsbolag att ge bidrag för design-
insatser. Därvid kommer EU:s statsstödsregler att beaktas.

Det är viktigt att vidareutveckla och öka användningen av metoden med
s.k. mentorskap, varigenom en etablerad företagare kan stödja andra
företagare med relativt nystartade företag.

Regeringen väl i detta sammanhang lämna en redogörelse för vissa frå-
gor med anknytning till statlig finansiering för små och medelstora före-
tag samt föreslå vissa organisatoriska förändringar.

Staten har medverkat till att inrätta ett antal finansieringsmöjligheter

som i huvudsak är inriktade på mindre företag. Exempel på nya organ 33

och finansieringsformer är Atle AB, Investment AB Bure och de s.k.

3 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 100. Bilaga 13

riskkapitalbolagen, ny företagarlån, lån till kvinnliga företagare samt stöd
genom Stiftelsen Innovationscentrum. Samtidigt har, som nämnts, länens
utvecklingsfonder ersatts av regionala utvecklingsbolag som bedriver fi-
nansiering med medel som ägs och förvaltas av bolagens statliga moder-
bolag, ALMI Företagspartner AB. Vid sidan härav har inom regional-
och arbetsmarknadspolitiken vuxit fram en rad stödformer för främst nya
och små företag.

Den mängd finansieringsformer som nu existerar kan medföra vissa
svårigheter för företagen att få god överblick över systemet. Därtill kom-
mer att vissa av finansieringsformerna har delvis liknande syften. Det
finns ett behov av att förenkla och renodla detta system med olika finan-
sieringsformer. Målet bör vara att dels åstadkomma en ökad klarhet, dels
decentralisera ärenden till den regionala nivån.

Industri- och nyföretagarfonden arbetar sedan februari 1993 med s.k.
nyföretagarlån som riksdagen beslutade om hösten 1992 (prop.
1992/93:82, bet. 1992/93:NU19, rskr. 1992/93:145). Staten finansierar
högst 30% av de nya företagens kapitalbehov genom lån som är förknip-
pade med viss ränte- och amorteringsfrihet under de första åren. Nyföre-
tagarlån kan uppgå till högst 1 miljon kronor. För att fonden skall bevilja
ett nyföretagarlån krävs bl.a. att banken beviljat sin del av finansieringen
(i regel 60%), samt att ärendet prövats av en regional rådgivare, exem-
pelvis ALMLs regionala utvecklingsbolag.

Sammanlagt ca 3 000 personer har hittills startat egna företag med
hjälp av nyföretagarlån från Industri- och nyföretagarfonden på totalt ca
400 miljoner kronor. Fonden beräknar att ca 5 000 personer har kunnat
beredas stadigvarande arbeten med hjälp av sådana lån. Även de regiona-
la utvecklingsbolagen kan bevilja samma typ av ny företagarlån, vilket
dock hittills har använts i mycket begränsad utsträckning.

Ett avgörande skäl för statsmakterna att lägga besluten om nyföretagar-
lån på den centrala nivån var att de regionala utvecklingsbolagen med sitt
samordnande moderbolag inte existerade vid tiden för beslutet. Förutsätt-
ningarna för regionala beslut i kombination med en väl koordinerad verk-
samhet och en rationell fördelning av resurser över landet är nu goda. I
en utvärdering av verksamheten våren 1994 förordades att ALMLs
regionala bolag skulle lätta beslut om ny företagarlån.

Regeringen förordar att alla beslut om ny företagarlån senast fr.o.m.
den 1 januari 1996 fattas av ALMLs regionala bolag. Dessa bolag hand-
lägger i dag olika låneformer med medel som ägs av moderbolaget. Det
innebär, även när det gäller nyföretagarlån, att likvida medel och utestå-
ende lånefordringar kommer att ägas av moderbolaget. Även ärenden om
lån till kvinnors företagande bör avgöras av ALMI. Det bör kunna ske
fr.o.m. den 1 juli 1995. Det ankommer på regeringen att efter samråd
med berörda organ besluta om de närmare formerna för dessa organisato-
riska förändringar. Det är väsentligt att ALMLs regionala bolag tar till
vara möjligheterna att anlita nyföretagarcentra och andra privata organ
för att bereda ärenden om nyföretagarlån.

Verksamheten med nyföretagarlån kommer att i viss utsträckning kunna
bedrivas med de finansieringsmedel och andra tillgångar som redan finns
i ALMI-koncemen i dag. För att behålla en fortsatt hög nivå på verksam-

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

heten med ny företagarlån är det dock önskvärt att vissa likvida medel Prop. 1994/95:100
jämte utestående lånefordringar kan föras över från fonden till ALMI. Bil. 13
Regeringen räknar med att fondens styrelse kommer att medverka till att
en sådan överföring kommer till stånd. Det ankommer på regeringen och
berörda organ att avgöra hur stora medel som bör föras över.

Vid sidan av verksamheten med nyföretagarlån kan Industri- och nyfö-
retagarfonden delta i finansiering av industriella utvecklingsprojekt i
främst små och medelstora företag. I vissa fall är det också motiverat att
delfinansiera projekt i något större företag, i synnerhet projekt vid sidan
av företagens kärnverksamhet och projekt som ger tillväxt och utveckling
bland företagens underleverantörer (jfr. prop. 1992/93:82, bet.
1992/93:NU19, rskr. 1992/93:145). I många fall är det lämpligt att så-
dant projektstöd, som hittills, kan ges i form av garantier. Det ankommer
på regeringen att meddela föreskrifter för stödets närmare inriktning,
med beaktande av bl.a. EU:s principer för statsstöd.

Efter beslut av riksdagen (prop. 1993/94:40, bet. 1993/94:NU11, rskr.
1993/94:80) har vissa aktier i Atle AB och Investment AB Bure förts
över till bl.a. ALMI Företagspartner AB samt Industri- och nyföretagar-
fonden. Regeringen har i det föregående förordat att dessa resurser
används för riskkapitalverksamhet i statlig regi.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Småföretagsutveckling för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 241 550 000 kr,

2. godkänner vad regeringen förordar om överföring av medel från
Industri- och nyföretagarfonden till ALMI Företagspartner AB
och riktlinjer för finanseringsverksamheten inom berörda
organisationer,

3. godkänner vad regeringen förordar om riktlinjer för användningen
av aktier i Atle AB och Investment AB Bure samt skapandet av
en ny riskkapitalverksamhet.

A 3. Främjande av kvinnors företagande1

1994/95 Anslag 50 000 000

1995/96 Förslag 200 000 000

varav 150 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

'Tidigare Främjande av kvinnligt företagande.

Ett av målen inom näringspolitiken är att få fler kvinnor att bli företaga-

re och därmed bättre kunna utnyttja potentialen för tillväxt och utveck-

ling. På sikt bör antalet kvinnliga företagare öka markant.

Medel från anslaget har hittills förts över till Industri- och ny företagar- Prop. 1994/95:100
fonden för att bekosta lån till kvinnliga företagare (bet. 1993/94:FiU20, Bil. 13
rskr. 1993/94:453). Flertalet beslut i enskilda ärenden lättas av ALMLs
regionala utvecklingsbolag. Även Industri- och nyföretagarfonden har
dock fettat vissa beslut. Under tiden juli-december 1994 har ca 450 lån
beviljats till ett sammanlagt belopp på ca 40 miljoner kronor. Därvid be-
räknas ca 600 nya permanenta arbetstillfällen ha tillkommit.

Det finns en betydande efterfrågan på lån till kvinnor som driver före-
tag. Nya arbetstillfällen skapas till en mycket låg kostnad för staten. De
anslagna medlen kommer emellertid att vara förbrukade redan under
första hälften av år 1995. Industri- och nyföretagarfonden räknar med att
det erfordras ytterligare sammanlagt 200 miljoner kronor för en oföränd-
rat hög verksamhetsnivå t.o.m. budgetåret 1995/96.

Genom en fortsatt verksamhet kan staten på ett effektivt sätt stödja före-
tagande bland kvinnor. Regeringen föreslår därför att medel anvisas för
att finansiera verksamhet med lån till kvinnliga företagare även för bud-
getåret 1995/96. Samtliga beslut bör - vilket har behandlats under
anslaget Småföretagsutveckling - fettas av ALMLs regionala bolag. De
nya medlen bör föras till moderbolaget ALMI Företagspartner AB. Det
är önskvärt att även fondens eventuellt kvarvarande likvida medel samt
utestående lånefordringar kan föras över till ALMI på motsvarande sätt
som gäller för nyföretagarlånen, dock senast den 1 juli 1995. Styrelsen
för Industri- och nyföretagarfonden har under hand förklarat sig villig att
medverka i denna förändring samt vid behov förskottera medel för denna
verksamhet så att den kan fortgå under våren 1995.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Främjande av kvinnors företagande för budgetåret 1995/96 anvisar

ett reservationsanslag på 200 000 000 kr.

A 4. Bidrag till tekniköverföring

Nytt anslag (förslag) 100 000 000

varav 100 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Regeringens överväganden

Näringspolitiken är bl.a. inriktad på att skapa förutsättningar för förnyel-
se och kompetenshöjning i näringslivet. Som en följd av ökad konkurrens
och skärpta krav på att använda bästa tillgängliga utrustning och
ledningsmetoder - inkl, arbetsorganisation - behöver företagen kunna föl-
ja och utvärdera den tekniska utvecklingen i Sverige men framför allt i
utlandet. Företagen måste ha möjligheter att identifiera vilka affärsmöjlig-
heter som är förenade med att använda nya tekniska lösningar genom att ^6

dessa kan skapa mervärden till produkterna eller sänka produktionskost-
naderna. Även på de små och medelstora företagen ställs ökade krav på
egen utvecklingskapacitet for att kunna erbjuda så stor kundnytta som
möjligt.

En förutsättning för att kompetensen i små och medelstora foretag skall
kunna höjas är att företagens egen förmåga till förnyelse stärks. I det sam-
manhanget spelar ökad rekrytering av långtidsutbildade stor roll. Men
små och medelstora företag behöver också liksom stora företag använda
sig av utomstående specialister för att lösa tekniska eller andra problem
som är förknippade med en förändring av produkter, marknader eller or-
ganisation. Stora företag har egna resurser för att hålla en överblick över
utbudet av specialister. De har också oftast egen kompetens som kan iden-
tifiera uppkommande problem. De små och medelstora företagen saknar
i viss omfattning möjligheter att identifiera problem, och än mer att se
vilken potential som kan ligga i att använda ny teknik.

Det finns i Sverige kunskap och specialistkompetens inom bl.a. kon-
sultföretag, industriforskningsinstitut, teknikcentra, högskolor och
universitet samt myndigheter som NUTEK och PRV. Det saknas dock ett
effektivt system för att länka samman dessa organ med små och
medelstora företag. För att överbrygga dessa hinder är det angeläget att
det finns en organisation som kan vara förmedlare mellan företagens
behov av insatser och kompetenta organ inom teknikområdet. Det är
viktigt att det även inom olika leverantörssystem finns ett flöde av
teknikkunnande mellan de större och de mindre företagen. Kraven på
dessa förmedlare är förutom den geografiska närheten att de har hög
trovärdighet hos företagen både för sina allmänna insikter om småföre-
tagande och för sina kunskaper om teknik, arbetsorganisation och
ledning. För att kunna fungera som förmedlare är det dessutom nöd-
vändigt att dessa organisationer vet vilket specialistkunnande som finns
i olika organ och på vilka villkor det kan ställas i småföretagens tjänst.

Staten bör skapa goda betingelser för kunskapsbildningen i små och me-
delstora företag. Ett led i detta är att öka tillgängligheten till kunskap och
specialistkompetens. Under en treårsperiod bör staten mot denna bak-
grund bygga upp ett nätverk för tekniköverföring bestående av specialis-
ter och förmedlare för att stärka kunskapsförsöij ningen till små och
medelstora företag. Systemet syftar till att etablera samverkan mellan ett
stort antal aktörer, t.ex. de regionala ALMI-bolagen, regionala högskolor
och teknikcentra samt det nuvarande utbudet av specialiserad kompetens
vid myndigheter - bl.a. NUTEK och PRV - universitet, högskolor och
industriforskningsinstitut. Regeringen föreslår att 100 miljoner kronor
engångsvis anslås för ändamålet. NUTEK bör i samverkan med ALMI
ha huvudansvaret för att bygga upp det förslagna nätverket.

Frågan om kompetensutveckling bör samordnas med beredningen av
betänkandet av utredningen om kunskapsbildning i arbetslivet (SOU
1994:48). Det är regeringens avsikt att under våren 1995 förelägga
riksdagen förslag om bl.a. inriktningen av stöd för att stimulera
kompetensutvecklingen i bl.a. små företag

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

Förslag till riksdagsbeslut Prop. 1994/95:100

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till tekniköverföring för budgetåret 1995/96 anvisar ett

reservationsanslag på 100 000 000 kr.

A 5. Investeringsfrämjande

Nytt anslag (förslag) 97 500 000

varav 65 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Investeringsfrämjande aktiviteter som syftar till att öka den utländska
etableringen vid Sverige bedrivs sedan den 1 juli 1993 inom ramen för
verksamheten i Styrelsen för Sverigebilden (prop. 1992/93:100 bil. 13,
bet. 1992/93:KrU15, rskr. 1992/93:314). Verksamheten, som bedrivs
under projektnamnet Invest in Sweden, har haft en tonvikt på att ge in-
formation och skapa kontakter med japanska företag genom det egna
kontoret i Tokyo. Styrelsen har dessutom genomfört undersökningar av
attityderna till Sverige hos investerare i Storbritannien, Tyskland,
Frankrike och Japan. I dessa länder har man även inlett samarbete med
de svenska beskickningarna för att få dessa att fungera som representan-
ter för Invest in Sweden-projektet.

Styrelsen har för att få ett underlag till en effektivisering av verksamhe-
ten genomfört en utredning om den långsiktiga organisationen och inrikt-
ningen av statens investeringsfrämjande. Enligt utredningsförslaget bör
projektet Invest in Sweden bedrivas fristående från Styrelsen för Sverige-
bilden och baseras på en långsiktig och målmedveten bearbetning av stra-
tegiskt viktiga grupper av marknaden och företag.

Regeringens överväganden

Enligt regeringens bedömning kan utländska investeringar vitalisera det
inhemska näringslivet genom att tillföra bl.a. kapital, teknisk kompetens
samt nytt industriellt och kommersiellt tänkande. De positiva effekterna
är särskilt framträdande vid nyetableringar som förutom kunskapsutbyte
också medför ökad produktionskapacitet och tillgång till exportmarkna-
der. De flesta industriländer har inrättat offentligt finansierade nationella
organ för investeringsfrämjande, vilka har en inriktning mot att försöka
få till stånd etableringar av nya verksamheter. Dessa länder har funnit att
det lönar sig att arbeta långsiktigt mot utländska foretag för att generera
utveckling och sysselsättning. Ett land som inte har motsvarande
verksamhet har en konkurrensnackdel.

Regeringen bedömer att det i ännu högre grad än tidigare finns ett be-
hov av investeringsfrämjande så att Sverige på lika villkor som andra län-
der skall kunna marknadsföra förutsättningarna för att etablera och driva
företag i landet. Inte minst bör vi utnyttja att Sverige nu blir medlem i
EU. Verksamheten bör emellertid - som påpekas i styrelsens utrednings-

forslag - effektiviseras med avseende på organisation och arbetsin-
riktning. Regeringen har därför funnit det mest ändamålsenligt att Invest
in Sweden-projektet får en självständig ställning under Näringsdeparte-
mentet. En delegation for investeringsfrämjande bör inrättas den 1 juli
1995. Delegationen bör utses av regeringen och innehålla personer med
erfarenheter från bl.a. regeringskansliet, näringslivet, fackliga organisa-
tioner och regionala organ. Det operativa arbetet vid delegationen bör
ledas av en chef som till sin hjälp bör ha ca fem handläggare. Delegatio-
nen bör ha viss egen eller inhyrd representation utomlands. Delegationen
bör samarbeta med de svenska beskickningarna och med andra aktörer
som t.ex. Exportrådet och handelskamrama.

Det övergripande målet för delegationens investeringsfrämjande är att
genom information och kontakter verka för att utländska företag i olika
former investerar i Sverige eller samverkar med svenska företag i syfte
att härigenom bl.a. få till stånd en nyetablering, öka produktionskapacite-
ten, medverka till en successiv förnyelse samt öka kompetensen.
Delegationen bör sträva efter att arbeta mycket konkret och målinriktat.

Delegationens verksamhetsuppgifter skall vara att

- etablera sig som en central kontaktpunkt för investeringsfrämjande,

- utforma en strategi för att genom främst olika former av infor-
mations- och kontaktverksamhet påverka investeringsbeslut i syfte
att öka investeringarna i Sverige och därvid även utnyttja såväl
svenska multinationella företags som utländska företags kontaktnät,

- bedriva informationsverksamheten aktivt och uppsökande i samver-
kan med de svenska beskickningarna i de länder som skall bearbe-
tas och med bl.a. regeringskansliet, NUTEK, Sveriges exportråd,
STATT, olika handelskamrar samt regionala och lokala organ,

- bedriva verksamheten på utlandsmarknaderna under budgetåret
1995/96 i främst Japan, USA och Tyskland samt

- upprätthålla en effektiv förmedlingsorganisation för att bistå i
genomförande av enskilda investeringsprojekt m.m. och därvid
samverka med bl.a. NUTEK samt regionala och lokala organ.

Verksamheten bör vara målgruppsorienterad på länder, branscher och
företag. Det finns skäl att anta att allmänna informationskampanjer är re-
lativt ineffektiva. Det gäller att i största möjliga utsträckning komma i di-
rektkontakt med dem som faktiskt har inflytande över investeringsbeslu-
ten i koncernerna. Delegationen bör etablera sig som en central kon-
taktpunkt för investeringsfrämjande genom att verka som en s.k. one-stop
investment agency, vilken fungerar som "lots" för utländska företag samt
regionala och lokala aktörer. Delegationen bör vidare medverka till att
man undviker sådana satsningar på länder och företag från olika
regionala aktörer som inte är koordinerade. Inom ramen för denna
allmänna inriktning kan två huvuduppgifter urskiljas.

Den första uppgiften är att presentera och marknadsföra Sverige som
investeringsland i ett begränsat antal länder genom riktade insatser i form
av seminarier, nyhetsbrev och generell information om investeringsförut-
sättningama, inkl, det regionalpolitiska stödet, i Sverige. I detta arbete
ingår också att skapa en "fäkta-bank”, som fortlöpande uppdateras, om
de regelverk som berör företag och företagande i Sverige. Marknads-

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

föringen och informationsframställningen - for vilken bl.a. NUTEK kan Prop. 1994/95:100
vara behjälplig - bör när så anses lämpligt samordnas med olika aktörer, Bil. 13
t.ex. regionala och kommunala organ, bransch-organisationer och andra
näringslivsorganisationer, bl.a. för att uppnå både en större effektivitet
i bearbetningen av olika grupper av utländska investerare och en
fördelning av kostnaderna.

Den andra uppgiften är att lämna upplysningar, följa upp och vägleda
vid förfrågningar från utländska företag om investeringsförutsättningama
i vårt land. Delegationen skall därför ha överblick och kompetens att vid
behov föra förfrågningar vidare från företag till myndigheter, branschor-
ganisationer och andra organ och följa upp resultaten av dessa kontakter.
Vid intressanta och konkreta investeringsprojekt skall delegationen
fungera som en katalysator eller mäklare genom att - i samarbete med
olika former av regionala nätverk - bl.a. föra samman specifika
utländska företag och svenska företag eller branschorganisationer för dis-
kussioner och förhandlingar, ibland baserade på förstudier som initierats
av delegationen. En del av de senare insatserna bör utföras av utom-
stående experter och anpassas till de önskemål som finns från det regio-
nala nätverket - länsstyrelser, regionala utvecklingsbolag, handels-
kammare, kommunala näringlivskontor, högskolor, etc. - som också till
väsentlig del kan finansiera denna verksamhet. Delegationen bör också
kunna hänvisa investerare till olika regionala organ som kan lämna
underlag till lämpliga investeringsorter och ge information om det
regionalpolitiska företagsstödet. En särskild uppgift för delegationen blir
därför att utveckla kontaktvägar mellan centrala och regionala nätverk.

Regeringen bedömer att dessa förändringar av organisationen samt
preciseringen av verksamhetsmålen och uppgifterna sammantaget
kommer att ge investeringsfrämjandet en klarare profilering och ge
möjligheter till bättre kompetens i verksamheten. Det är nödvändigt bl.a.
för att kunna åstadkomma en samordning och ett informationsutbyte
mellan olika aktörer. För att snabbt utöka den nuvarande verksamheten
och dra fördel av Sveriges EU-medlemskap bör särskilda insatser göras
under budgetåret 1995/96.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner vad regeringen förordat om inriktningen av åtgärder
för att främja utländska investeringar m.m.,

2. bemyndigar regeringen att inrätta en delegation för investerings-
främjande per den 1 juli 1995,

3. till Investeringsfrämjande för budgetåret 1995/96 anvisar ett re-
servationsanslag på 97 500 000 kr.

A 6. Turistfrämjande

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

99 755 8961

88 000 0001

99 000 000

Reservation

15 324 589

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

varav 81 334 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

‘Anslaget Styrelsen för Sverigebilden.

Anslaget disponeras för kostnader för att öka antalet utländska besök
i Sverige och öka turismen inom landet genom marknadsföring samt
kompetens- och produktutveckling.

Styrelsen för Sverigebilden, som inrättades den 1 juli 1992, har till upp-
gift att upphandla tjänster med inriktning på marknadsföring utomlands
av Sverige som turistland samt att informera om Sverige som investe-
ringsland.

Styrelsen för Sverigebilden har i sin fördjupade anslagsframställning
för budgetåren 1995/96 - 1997/98 föreslagit att en ny samverkansform
mellan staten och näringslivet skall genomföras och lagt fram alternativa
modeller för detta. En modell innebär att samarbetet mellan Styrelsen för
Sverigebilden och marknadsföringsbolaget Swedish Travel & Tourism
Council AB (Next Stop Sweden) fördjupas genom att staten blir delägare
i bolaget. Staten skulle i princip stå för basservice och marknadsföring
av Sverige som nation och härigenom bli medfinansiär i den gemensam-
ma internationella marknadsföringen. En annan modell bygger på
samverkan mellan staten och regionala organ, där ett marknadsförings-
bolag sköter den årliga marknadsföringen och staten står för basservice
i form av turistkontor utomlands. En tredje lösning vore att staten ensam
svarar för basservicen på turistkontoren och köper marknadsföringsin-
satser.

Styrelsen för Sverigebilden har lämnat en årsredovisning för räkenskaps-
året 1993/94. Regeringen konstaterar att RRV inte har haft några invänd-
ningar i revisionsberättelsen avseende Styrelsen för Sverigebilden.

Regeringens överväganden

Turist- och resenäringen hör allmänt sett till de mest expansiva tjänstenä-
ringama. Den har stor betydelse för sysselsättningen, särskilt i vissa
regionalpolitiskt prioriterade områden. För att öka turismen i och till
Sverige samt för att utveckla branschen krävs en rad olika åtgärder.
Huvudansvaret för att utveckla näringen måste åvila företagen. Staten kan
emellertid spela en strategisk roll framförallt när det gäller marknads-
föringen av Sverige som turistland i utlandet. Regeringens bedömning är
att den övergripande internationella marknadsföringen bäst främjas om
den sker i samverkan mellan staten och turistbranschens foretag och
organisationer.

Det sätt på vilket staten och branschens företag idag samverkar vad
gäller den internationella marknadsföringen är enligt regeringens
bedömning mindre ändamålsenlig. Samverkan bygger bl.a. på förut-
sättningen att myndigheten Styrelsen for Sverigebilden skall upphandla

olika typer av övergripande marknadsföringsinsatser samt även driften av Prop. 1994/95:100
representationskontor i utlandet. Den sammanläggning av turist- resp. Bil. 13
investeringsfrämjande som skett har vidare lett till en otydlighet i
verksamheten.

I en motion (1993/94:Kr511) har framförts att det behövs en offensiv
politik på turismens område. För att uppnå de mål som sätts upp för
turistnäringen krävs enligt motionärerna bl.a. en bättre samordning av
olika insatser mot bakgrund av en övergripande strategi. En huvudroll i
utveckligen av Sverige som turistland har naturligtvis näringens företag,
främst gäller detta besöks- och resenäringen. Statens uppgift är framför
allt att stödja näringens egna ansträngningar så att man får så likartade
betingelser som möjligt i jämförelse med turistnäringen i andra länder.
Detta torde bäst ske genom generella näringspolitiska insatser t.ex. inom
ramen för småföretagspolitiken.

Härutöver krävs dock, enligt motionen, vissa särskilda insatser från
statens sida. Således bör staten och näringen ta ett gemensamt ansvar för
och inflytande över produktionen av marknadsföringstjänster. Detta bör
ske genom att staten blir delägare i Next Stop Sweden eller genom att ett
nytt bolag bildas gemensamt av staten och näringen. För att bl.a stärka
samordningen och utvecklingen av branschens och olika samhällsorgans
insatser bör vidare ett särskilt organ - TURSAM - inrättas med denna
huvuduppgift.

Motionens synsätt har vunnit stark anklang i branschen. Regeringen har
samma grundsyn som präglar motionen. Det är således viktigt att ha som
utgångspunkt att det är de generella förutsättningarna för företagens
verksamhet som också bestämmer turistbranschens utveckling. Närings-
politiska insatser t.ex. inom småförtagarområdet stärker också ut-
vecklingen inom turistbranschen.

Det finns anledning att mot bakgrund av hittills vunna erfarenheter
närmare överväga hur den övergripande marknadsföringen av Sverige
som turistland skall bedrivas. Ett alternativ har redovisats i den nämnda
motionen. Andra alternativ har redovisats av Styrelsen för Sverigebilden.

Mot bakgrund av vad som ovan anförts om att de nuvarande formerna
för samverkan mellan staten och branschens företag är mindre ändamåls-
enliga bör Styrelsen för Sverigebilden avvecklas per den 30 juni 1995.
Styrelsen har vissa myndighetsuppgifter, som dock är mindre omfattande.
I samband med att andra former för samverkan inom marknadsförings-
området övervägs får ställning tas till vilket organ som bör svara för
dessa uppgifter. Styrelsen har idag också ansvar för insatser för att
främja utländska investeringar. Denna verksamhet bör som tidigare
redovisats överföras till en särskild myndighet.

Bl.a. frågorna avseende samordning och utveckling m.m. som tagits
upp i den nämnda motionen samt om övergripande marknadsföring bör
beredas ytterligare. Regeringen har för avsikt att snarast genomföra detta
arbete i syfte att under våren 1995 lägga fram förslag inom området. I
avvaktan på regeringens förslag har ett anslag avseende kostnader för
marknadsföring samt kompetens- och produktutveckling tagits upp för
budgetåret 1995/96. 42

De kostnader som uppkommer vid avvecklingen av Styrelsen för
Sverigebilden bör belasta ett särskilt avvecklingsanslag.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner vad regeringen förordat om inriktningen av turist-
politiken och avvecklingen av Styrelsen för Sverigebilden,

2. till Turistfrämjande för budgetåret 1995/96 anvisar ett reserva-
tionsanslag på 99 000 000 kr.

A 7. Kostnader för avveckling av Styrelsen för Sverige-
bilden

Nytt anslag (förslag) 1 000

Anslaget disponeras för kostnader för löner, lokaler och viss övrig för-
valtning i samband med avvecklingen av Styrelsen för Sverigebilden.

Arbetet skall vara avslutat och redovisat till regeringen senast den 31
mars 1996. Anslaget för särskilda avvecklingskostnader bör föras upp
med 1 000 kr för budgetåret 1995/96.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Kostnader för avveckling av Styrelsen för Sverigebilden för bud-
getåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

A 8. Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m.

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

2 814 544

4 000 000

varav 3 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Anslaget disponeras för att:

dels infria statliga garantier enligt förordningen (1978:507) om industri-
garantilån m.m. (upphävd 1987:424),

dels bekosta bidrag till regionala utvecklingsfonder för att till viss del
täcka förluster i anledning av sådana garantier - enligt förordningen
(1982:682) om statlig finansiering genom regional utvecklingsfond (upp-
hävd 1987:894) - som fondema har beslutat om t.o.m. år 1983 (jfr prop.
1983/84:40 bil. 10, bet. 1983/84:NU8, rskr. 1983/84:94). Eventuella bi-
drag betalas fr.o.m. den 1 juli 1994 till de regionala utvecklingsbolagen.

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

Tidigare har kostnader till följd av även vissa andra typer av garantier
betalats med medel från detta anslag. Inom ramen för dessa andra stöd-
system kvarstår nu inga lånegarantier som kan medföra kostnader för
staten.

Regeringens överväganden

Några nya åtaganden som kan leda till utbetalningar från detta anslag
görs inte längre. Anslaget för budgetåret 1995/96 bör beräknas till 4 mil-
joner kronor.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Täckande av förluster vid viss garantigivning, m. m. för budgetåret
1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 4 000 000 kr.

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

A 9. Räntestöd m.m. till varvsindustrin

1993/94

1994/95

1995/96

Utgift

Anslag

Förslag

84 974 308

50 000 000

40 000 000

varav 30 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996.

Våren 1989 beslöt riksdagen (prop. 1988/89:100 bil. 14, bet.
1988/89:NU22, rskr. 1988/89:177) att avskaffa dåvarande räntestöd till
varvsindustrin fr.o.m. den 1 januari 1990. Fram till detta datum kunde
räntestöd utgå såväl till inhemska beställare som vid export. Även kredit-
garantier upphörde som stödform vid detta datum. I stället skulle s.k.
kontantstöd kunna utgå under perioden 1990-1992 för order som
tecknades före utgången av år 1992. Ansökningar om sådant stöd skulle
ha kommit in till NUTEK före den 15 januari 1993. Därefter upphörde
även denna stödform.

Kostnaderna för budgetåret 1995/96 och de närmast kommande budget-
åren hänför sig till tidigare beviljade stöd. Löptiden för lån med räntestöd
har maximalt kunnat uppgå till 15 år. Statens utgifter sjunker dock suc-
cessivt och kommer att upphöra helt år 2004.

NUTEK, som är beslutande myndighet i ärenden om statligt stöd till
fartygsfinansiering, har beräknat kostnaden för ränte- och kontantstöd till
15 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.

Ett förslagsanslag om 40 miljoner kronor för räntestöd m.m. till varvs-
industrin bör föras upp på statsbudgeten för budgetåret 1995/96.

Förslag till riksdagsbeslut Prop. 1994/95:100

Regeringen föreslår att riksdagen

till Räntestöd m.m. till varvsindustrin för budgetåret 1995/96 anvisar

ett förslagsanslag på 40 000 000 kr.

A 10. Täckande av eventuella förluster i anledning av Sta-
tens vattenfallsverks borgensförbindelser, m.m.

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag 1 000

1995/96 Förslag 1 000

Anslaget disponeras för kostnader för eventuella förluster i samband
med infriandet av borgensförbindelser som ställts ut genom Statens
vattenfallsverk. Från anslaget betalas även utgifter för att fullgöra
skyldigheter som avser riksgäldslån och statslån som har upptagits av
Statens vattenfallsverk och vid årsskiftet 1991/92 övertagits av Vattenfall
AB. Från anslaget betalas vidare utgifter för staten som kan uppstå i
samband med skadestånd eller liknande for ansvar mot tredje man till
följd av verksamhet i Statens vattenfallsverks rörelse.

Regeringens överväganden

Anslaget inrättades i samband med riksdagens beslut (prop. 1990/91:87,
bet. 1990/91 :NU38, rskr. 1990/91:318) att överföra verksamheten vid
Statens vattenfallsverk med vissa undantag till ett av staten ägt aktiebolag
vid årsskiftet 1991/92.

Riksdagens beslut innebär bl.a. att staten fortsätter att ansvara för de
borgensförbindelser som Statens vattenfallsverk har ingått och som kan
hänföras till den del av rörelsen som överförs till Vattenfall AB. Vat-
tenfall AB skall ersätta staten för kostnader vid ett eventuellt infriande.

Regeringen har vidare med stöd av riksdagens beslut bemyndigat
Riksgäldskontoret att under en övergångsperiod förvalta Vattenfall AB:s
riksgäldslån. Dessa lån har tagits upp av Statens vattenfallsverk och har
vid årsskiftet 1991/92 övertagits av Vattenfall AB. Regeringen har med
stöd av riksdagens beslut bemyndigat Riksgäldskontoret att lämna lån till
Vattenfall AB inom en ram om 5 miljarder kronor som skall kunna
utnyttjas för kortfristiga ändamål.

Några förluster med anledning av statens borgensåtaganden och
Riksgäldskontorets utlåning till Vattenfall AB förutses inte under
budgetåret 1995/96. Anslaget bör föras upp med ett formellt belopp på
1 000 kr.

Förslag till riksdagsbeslut Prop. 1994/95:100

Regeringen föreslår att riksdagen

till Täckande av eventuella förluster i anledning av Statens vatten-
fallsverks borgensförbindelser, m.m. förbudgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 1 000 kr.

All. Medel till AB Göta kanalbolag for upprustning och
drift av kanalen

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

15 000 000

varav 10 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Anslaget disponeras för kostnader i samband med upprustning och drift
av Göta kanal.

Regeringens överväganden

I samband med riksdagens beslut våren 1992 om riktlinjer för att föra
över verksamheten vid Domänverket till aktiebolagsform (prop.
1991/92:134, bet. 1991/92:NU33, rskr. 1991/92:351) behandlades även
det framtida ansvaret för AB Göta kanalbolag. Riksdagen ansåg att det
är en statlig angelägenhet att ansvara för att Göta kanal i framtiden rustas
upp och drivs så att kanalens värden som ett kulturhistoriskt byggnads-
verk och ett attraktivt turistmål kan vidmakthållas. Staten skall därför
även i fortsättningen äga AB Göta kanalbolag där kanalbolaget och
kanalfastigheten skall vara en sammanhållen enhet. Finansieringen av
kanalens upprustning skall tillförsäkras genom statsmakternas försorg.
Riksdagens beslut innebar också att den skogsmark omfattande ca 3 800
ha som ägs av kanalbolaget skulle överföras till Domän AB.

Efter riksdagsbeslutet om Domänverkets bolagisering har förvaltningen
av aktierna i AB Göta kanalbolag överförts från Domänverket till
Kammarkollegiet. Fr.o.m. den 1 juli 1992 är Näringsdepartementet
huvudman för AB Göta kanalbolag.

Varje budgetår sedan anslaget inrättades budgetåret 1992/93 har
riksdagen anvisat 15 miljoner kronor för upprustning och drift av
kanalen. Totalt har sålunda riksdagen anvisat 45 miljoner kronor för
upprustning och drift av kanalen budgetåren 1992/93 - 1994/95.

AB Göta kanalbolag har i en skrivelse den 5 oktober 1994 begärt att
ett anslag för upprustning och drift av kanalen uppförs med 15 miljoner
kronor för budgetåret 1995/96.

Även för det förlängda budgetåret 1995/96 bedöms 15 miljoner kronor
vara tillräckligt for att klara av nödvändig upprustning och drift av
kanalen inför kommande säsonger.

I syfte att även i fortsättningen bidra med att täcka del av driftskost- Prop. 1994/95:100
naderna samt underlätta och reducera finansieringen av upprustningen Bil. 13
beslutade riksdagen våren 1994 - med ändring av sitt beslut i denna del -
att den skogsmark som ägs av AB Göta kanalbolag skulle stanna kvar
i kanalbolaget och inte föras över till AssiDomän AB (prop.
1993/94:100, bil. 13 s. 35, bet. 1993/94:NU16, rskr. 1993/94:224).
Kanalbolaget arbetar för närvarande på en långsiktig upprustnings- och
underhållsplan för kanalen som är ett av våra största kulturhistoriska
byggnadsverk. Planen kommer att ligga till grund för beräkningen av
anslaget fr.o.m. budgetåret 1997.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och drift av kanalen
för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 15 000 000
kr.

A 12. Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m.
1993/94 Utgift	108 565 962
1994/95 Anslag	1 000
1995/96 Förslag	1 000

Anslaget disponeras för kostnader för omstrukturering av vissa statligt
ägda företag, m.m.

Regeringens överväganden

Anslaget inrättades i samband med riksdagens beslut (prop. 1991/92:69,
bet. 1991/92:NU10, rskr. 1991/92:92) att bemyndiga dåvarande rege-
ringen att sälja statens aktier m.m. och delar av verksamheter inkl, fast
egendom i vissa angivna företag. Anmälan har också gjorts till riksdagen
att anslaget utnyttjats även för de bolag där särskilt bemyndigande
föreligger. Kostnaden för omstrukturerings- samt försäljningsaktiviteter
m.m. är svåra att i förväg beräkna varför riksdagen vaije budgetår under
perioden 1991/92 - 1994/95 anvisat ett förslagsanslag om 1 000 kr.

Innan regeringens syn på nämnda bemyndigande redovisas och därmed
också på omstruktureringsanslaget lämnas först en redovisning över det
gångna årets genomförda ägarförändringar. Denna redovisning har
tidigare budgetår lämnats i inledningen i ett avsnitt om privatisering av
statligt ägda företag. Det bör också noteras att Riksdagens revisorer i sitt
förslag till riksdagen 1994/95 :RR3 angående Rapporten Privatiseringen
av Celsius Industrier AB föreslagit att regeringen får i uppdrag att
utvärdera privatiseringsprogrammet och att redovisa resultatet för

riksdagen. Regeringen kommer att besluta om att en utvärdering av Prop. 1994/95:100
genomförandet av de privatiseringar som gjorts med anledning av Bil. 13
riksdagsbemyndigandet från år 1991 skall genomföras. Resultatet
kommer kommer att redovisas för riksdagen.

Av de 36 företag föregående regering fick bemyndigande att privatisera
har 20 helt eller delvis sålts eller överförts till annan ägare under
perioden 1992 - 1994. Några mindre företag har avvecklats. Av de 23
företag som förvaltades av Näringsdepartementet har statens innehav i 16
företag helt eller delvis sålts eller förts över till annan ägare. Dessa är
AssiDomän AB (tidigare ASSI, Domän och Ncb), Celsius Industrier AB,
Cementa AB, Pharmacia AB (tidigare Procordia AB), OK Petroleum AB,
SEMKO AB, SSAB Svenskt Stål AB, SSPA Maritime Consulting AB,
Sveriges Geologiska AB (SGAB), Blekingen AB, Rödkallen AB,
Sorbinvest AB samt Troponor Invest AB. Privatiseringarna har inbringat
sammanlagt 23 miljarder kronor. Av aktierna i företagen på försäljnings-
listan har därtill aktier för en miljard kronor överförts till de s.k.
teknikbrostiftelsema. De breda publika aktiespridningama har tillfört
statskassan 85 % av de totala intäkterna. I övrigt har försäljningen av
statens aktier i OK Petroleum inbringat 1,5 miljarder kronor. För-
säljningen av övriga mindre bolag har inbringat drygt 400 miljoner
kronor.

Försäljning av aktier i AssiDomän AB

Domän AB bildades år 1992 av vissa delar av dåvarande affärsverket
Domänverket. Återstående del av Domänverkets markinnehav fördes
över till Statens Fastighetsverk.

Staten hade sedan bolagiseringen år 1992 ett 100-procentigt ägande av
Domän AB. Sedan 1970-talet hade staten ett majoritetsägande i Ncb
AB. Genom en fusion av Domän AB och ASSI AB bildades AssiDomän
AB. Detta bolag lade ett bud på samtliga aktier i Ncb AB. Därmed
skapades förutsättningar för ett stort företag inom skogsindustrin. Denna
strukturering som skedde efter ägarens tillskyndan medförde att ett fjärde
stort skogsindustriföretag bildades i landet. Genom att bolaget har stora
realtillgångar är det finansiellt starkt och kan därför medverka i den
fortsatta omstruktureringen av skogsindustrin. Vid erbjudandet att
förvalta aktierna i Ncb mot byte av nyemitterade aktier i AssiDomän var
det en förutsättning för budet att AssiDomäns aktier marknadsnoterades.

För att sprida ägandet och ge bolaget tillgång till externt riskkapital
beslutade regeringen att sälja upp till 53,5 miljoner aktier, i AssiDomän,
motsvarande 49 % av det totala antalet aktier. Staten uttalade vid
försäljningen att man avsåg att avvakta två år med att sälja ytterligare
aktier. Av de erbjudna aktierna reserverades 70 % (37,5 miljoner

aktier) för privatpersoner och anställda i AssiDomän och Ncb. Resteran-
de 30 % såldes till svenska och utländska institutioner i ett anbudsför-
farande för att få ett marknadsmässigt pris. Anbudet omfattade drygt 16
miljoner aktier och anbud fick avges på poster om högst 1,5 miljoner
aktier. Genom anbudsförfarandet sattes priset för institutioner till 153 kr.

Allmänheten erhöll 15 kr rabatt på detta pris och betalade 138 kr per
aktie.

Anbudsförfarandet pågick under en dryg vecka i böijan av mars 1994,
varefter priset sattes. Försäljningen till allmänheten bötjade omedelbart
efter anbudsförfarandet och pågick under tiden den 9-21 mars.
Erbjudandet övertecknades två gånger. Företagets aktier noterades på
Stockholms Fondbörs den 8 april 1994 till kursen 156 kr.

Alla de stora bankerna - Handelsbanken, Föreningsbanken, Sparban-
ken, Nordbanken, S-E-banken samt Posten - anlitades. Försäljningen
skedde via 4 500 post- och bankkontor. Allmänheten efterfrågade totalt
86 miljoner aktier till ett sammanlagt värde av 12 miljarder kronor.
Genom anbudsförfarandet fick AssiDomän ett hundratal institutioner som
ägare samt 590 000 privatpersoner. Privatpersoner fick köpa 50 eller 100
aktier. Statens intäkt blev 7,6 miljarder kronor. Kostnaderna för
försäljningen uppgick till 107 miljoner kronor, varav 100 miljoner
belastat anslaget år 1993/94.

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

Försäljning av aktier i Pharmacia AB

Staten ägde sedan delningen av Procordia och aktiebytet med AB
Volvo år 1993 ca 45 % av kapitalet och 58 % rösterna i Pharmacia
AB. Volvo äger 27,5 %. Aktierna i Pharmacia är sedan länge börsno-
terade och bolaget hade ca 35 000 aktieägare. Staten har sedan riks-
dagsbeslutet i december 1991 haft för avsikt att minska sitt ägande i
bolaget.

Avsikten var att sälja större delen av statens aktier genom ett in-
ternationellt anbudsförfarande som resulterar i att priset blir nära det
pris som aktien vid anbudstiden noterades till på Stockholms Fond-
börs. Parallellt med anbudsförfarandet pågick aktieteckningen för
allmänhet och anställda under de första tio dagarna i juni 1994.

Erbjudandet avsåg 72 miljoner A-aktier. Det motsvarar ca 25 % av
aktierna i bolaget. Det fanns en möjlighet för bankerna att sälja ytterli-
gare 10 miljoner A-aktier. Staten avsåg att behålla minst 10,1 % av
rösterna i bolaget. Eftersom detta var ett erbjudande där aktier skulle
säljas i ett bolag som redan var marknadsnoterat, valdes för första
gången metoden att försäljningen till allmänheten skedde utan att ett
fast pris meddelades. Staten satte dock ett maxpris för att privatperso-
ner skulle vara medvetna om vad det maximala utlägget kunde bli.
Allmänhetens pris bestämdes till 10 kr under priset till institutioner.
Detta offentliggjordes före teckningstiden.

För försäljningen till allmänheten anlitades samma banker samt
Posten, som hade sålt AssiDomän-aktiema.

Erbjudandet till allmänheten var komplicerat. Köparna erbjöds an-
mäla sig för aktier utan att veta priset.

En 16-sidig broschyr med information om erbjudandet, bolaget och
om aktier i allmänhet skickades till varje hushåll i Sverige.

Försäljningen till allmänheten innebar att drygt 510 000 personer
tecknade sig för aktier. Privatpersoner tilldelades 50 - 150 aktier var.

4 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 100. Bilaga 13

Eftersom erbjudandet övertecknades reducerades tilldelningen så att
ingen fick mer än 150 aktier med undantag av de anställda som hade
garanterats 250 aktier. Till allmänheten såldes 47,5 miljoner aktier.

Ca 200 institutioner i Sverige och internationellt köpte aktier till ett
pris (120 kr) som understeg det vid prissättningstillfället gällande
börspriset med en krona eller 0,8 %. Erbjudandet övertecknades mer
än två gånger i samtliga försäljningsområden (Norden, Europa/Övriga
världen, UK och USA). Ca 30 % av aktierna såldes till nordiska
investerare. De internationella institutionernas köp medförde att det
internationella ägandet i Pharmacia ökade med 9,5 % till ca 12 %.
Försäljningen inbringade 9 miljarder kronor. Staten äger för närvaran-
de aktier i bolaget motsvarande 14 % av aktiekapitalet och 11 % av
rösterna. Aktierna förvaltas av Förvaltningsaktiebolaget Stattum

Förvaltning av foretag med statligt ägande

I inledningen till detta avsnitt (s. 17) har regeringen redovisat sin syn
på ägande. Enligt regeringens uppfattning skall ägandet vara professio-
nellt och baseras på en samordnad syn från ägarens sida. Med ut-
gångspunkt från målsättningen att staten som företagsägare skall kunna
konkurrera med andra ägare på lika villkor bör regeringen ha ett be-
myndigande att svara för sådana frågor som sammanhänger med
förvaltningen av statens företagsägande. Detta bemyndigande bör avse
samtliga foretag staten innehar enligt den redovisning som lämnats i
regeringens skrivelse 1994/95:20 med 1994 års redogörelse för företag
med statligt ägande. För aktivt och effektivt ägarskap i konkurrens
med andra ägare har regeringen behov av att kunna agera som ägar-
företrädare utan det dröjsmål riksdagsbehandling innebär. Ett sådant
förvaltningsbemyndigande bör innebära möjlighet för regeringen att
bl.a. omstrukturera ägandet, köpa eller sälja aktier samt att delta i
eller avstå från att delta i nyemissioner. Även andra former kan vara
aktuella, t.ex. medverka till att bolaget ger ut konvertibla skuldebrev.
Om det blir aktuellt att minska statens ägande i något av de stora
företagen som producerar infrastrukturella tjänster kommer frågan att
underställas riksdagen. I samband med en omstrukturering kan en
kapitalinsats eller ett aktieförvärv vara nödvändiga. Det är inte möjligt
att överföra resurser från en verksamhet till en annan på annat sätt än
över statsbudgeten. I förvaltningsbemyndigandet bör ingå en möjlighet
för regeringen att via anslaget göra de kapitalinsatser som erfordras.
Regeringen anser inte att anslaget skall utnyttjas så att förvaltningen av
statens företag ger en nettobelastning på statsbudgeten. Eventuella
insatser skall motsvaras av utdelningsinkomster eller försäljningsin-
täkter. Principerna för förvaltningen har redovisats i inledningen till
detta avsnitt.

För samtliga företag bör finnas ett förslagsanslag för direkta om-
kostnader och kapitalinsatser i samband med att ägarförvaltningen
utövas. Kostnaderna för ägarförvaltningen är svåra att i förväg beräk-
na. Regeringen anser därför att nuvarande förslagsanslag på 1 000 kr

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

bör bibehållas och anvisas för nämnda ändamål även för budgetåret
1995/96.

Regeringen avser att lämna redogörelse till riksdagen om de åtgär-
der som vidtas avseende företagsägandet minst två gånger per år.

Mot bakgrund av ovan anförda föreslås ett ändrat bemyndigande för
regeringen med den innebörd som redovisats samt att nuvarande för-
slagsanslag bibehålls med den disposition som angivits.

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Kostnader Jor omstrukturering av vissa statligt ägda före-
tag, m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på
1 000 kr,

2. bemyndigar regeringen att förvalta foretag med statligt ägande
samt i förekommande fall öka eller minska ägandet i dessa
företag enligt vad som anförts.

A 13. Avgift till Europeiska Kol- och Stålgemenskapen

Nytt anslag (förslag) 150 000 000

varav 150 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Vid medlemskapet i EU blir Sverige anslutet också till Europeiska
Kol- och Stålgemenskapen (EKSG) på samma sätt som nytillkomman-
de EG-medlemmar blivit under 1970- och 1980-talen. Avtalet om
EKSG upphör år 2002.

EKSG har en egen budget och förfogar över betydande fonder, som
används för omställningsbidrag till inom järn- och stålindustrin fri-
ställd personal samt teknisk och ekonomisk forskning.

En konsekvens av medlemskapet blir att den svenska industrin, som
är verksam inom området, skall till EKSG betala en viss årlig avgift
som för år 1995 beräknas uppgå till 0,21% av produktionsvärdet. En
gradvis sänkning av avgiften förutses och den skall upphöra helt år
1999. Svenska staten skall dessutom under åren 1995 och 1996 bidra
till EKSG:s fonder med totalt 16 700 000 ECU, dvs. ca 150 miljoner
kronor.

Statens avgift grundas inte på några rättsakter utan vilar på den
praxis som utvecklats när nya länder, i det här fallet framför allt
Spanien och Portugal år 1986, anslutit sig till EKSG. Tillsammans
skall Finland, Sverige och Österrike betala 44 100 000 ECU, varav
hälften år 1995 och den andra hälften år 1996. Avgiftens storlek är be-
roende av resp, lands andel av världsproduktionen av stål. Vid faststäl-
landet av andelarna används härvid 1992 års statistik upprättad av
International Iron and Steel Institute (HSI), industrins samarbetsorgan.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Avgift till Europeiska Kol- och Stålgemenskapen för budgetåret
1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 150 000 000 kr.

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

A 14. Avgifter till vissa internationella organisationer

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

5 045 775

7 020 000

11 200 000

varav 8 402 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Anslaget disponeras för avgifter för Sveriges deltagande i vissa
internationella organ.

För budgetåret 1995/96 beräknar regeringen medel enligt följande.

	1995/96
Internationella byrån för mått och vikt (BIPM) och Internationella organisationen för legal metrologi (OIML)	1 445 000
Europeiska organisationen för provning och kontroll (EOTC)	80 000
Organisationen för intellektuell äganderätt (WIPO)	4 935 000
Internationella bly- och zinkstudiegruppen (ILZSG) och Internationella nickelstudiegruppen (INSG)	520 000
Eureka	890 000
COST	3 175 000

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Avgifter till vissa internationella organisationer för budgetåret
1995/96 anvisar ett ramanslag på 11 200 000 kr.

B. Skogsnäring

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

Skogsindustrin och skogsbruket utgör tillsammans en av de viktigaste
näringarna för Sverige. Den är vår främsta exportnäring. Nettoex-
portvärdet är väsentligt större än för verkstadsindustrin. Exportinkom-
sterna under år 1994 beräknas bli ca 70 miljarder kronor. Detta år har
kännetecknats av en hög aktivitet i näringen. Kapacitetsutnyttjandet i
industrin har varit på topp. Produktionen av sågade barrträvaror har ökat
med 8 % till närmare 14 miljoner m3. Produktionen av papper och papp
ökade med 6 % under de första tre kvartalen. Avsaluprisema har stigit
kraftigt. Skogsföretagens förbättrade ekonomiska resultat möjliggör
nödvändiga och angelägna investeringar som ökar kapaciteten och
moderniserar tillverkningsprocesserna.

Sammantaget har denna utveckling bidragit till kraftigt ökade av-
verkningar i den svenska skogen. Under 1993/94 avverkades ca 72
miljoner skogskubikmeter, en ökning med närmare 10 % på ett år.
Priserna har höjts väsentligt under år 1994. Årsavverkningen i skogen är
dock betydligt lägre än den årliga tillväxten som beräknas till ca 100
miljoner skogskubikmeter.

Plantering av den avverkade arealen har minskat i omfattning de
senaste åren. Mellan åren 1988 och 1993 var minskningen ca 30 %. I
stället har skogsägarna, främst inom småskogsbruket, gått över till s.k.
naturlig föryngring under fröträd. Arealen beståndsvårdande ungskogs-
röjningar har minskat med ca 30 %.

Gällande skogspolitik beslutades av riksdagen år 1993 och trädde i
kraft den 1 januari 1994. Den tar sin utgångspunkt i de skogsprinciper
som antogs vid FN:s miljökonferens i Rio de Janeiro år 1992 (UNCED).
I dessa principer betonas både utnyttjande och vård av skogarna. I den
svenska skogspolitiken finns det numera både ett produktionsmål och ett
miljömål. Dessa mål skall vara jämställda och väga lika tungt.

Produktionsmålet innebär att skogen och skogsmarken skall utnyttjas
effektivt och ansvarsfullt så att den ger en uthålligt god avkastning. Det
förutsätter att de tendenser till minskad kvalitet i skogsskötseln som
Skogsstyrelsen har redovisat motverkas. Detta gäller bl.a. formerna för
beståndsanläggning och valet av trädslag. Det är en angelägen uppgift för
Skogsvårdsorganisationen att uppmärksamma dessa frågor i sin tillsyn
och rådgivning.

Miljömålet för skogsbruket är att skogsmarkens naturgivna pro-
duktionsförmåga skall bevaras. En biologisk mångfald och genetisk
variation i skogen skall säkras. Skogen skall brukas så att växt- och
djurarter som naturligt hör hemma i skogen ges förutsättningar att
fortleva under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd. Hotade
arter och naturtyper skall skyddas. Skogens kulturmiljö värden samt dess
estetiska och sociala värden skall värnas. Den svenska strategin for att
bevara en biologisk mångfald innebär att produktionsmålet och miljö-
målet integreras. På större delen av den svenska skogsmarken skall
skogen brukas och då på ett sätt som innebär att hänsyn tas till naturvår-
dens intressen. Bevarandet av en biologisk mångfald kräver dessutom att
vissa arealer helt undantas från skogsbruk. För närvarande är enligt den

officiella naturvårdsstatistiken 3,3 % av den produktiva skogsmarken Prop. 1994/95:100
skyddad i form av nationalparker, naturreservat, domänreservat etc. Bil. 13
Större delen av dessa arealer ligger ovanför den s.k. skogsodlings-
gränsen. Till denna skyddade areal kommer skogsmarksimpedimenten om
ca 4 miljoner hektar som inte får avverkas enligt skogsvårdslagen och
som inte ingår i vad som definieras som produktiv skogsmarksareal. I
takt med ett ökat sektorsansvar for miljön har skogsägarnas ekonomiska
ansvar också ökat. Detta har kommit till uttryck inte bara i skogsvårds-
lagen utan också genom naturvårdslagstiftningens nya bestämmelser om
biotopskydd och skärpta bestämmelser om markavvattning och samråd.

Skogsägarna och andra som är verksamma inom skogsbruket har
påtagligt ökat sitt engagemang för naturvård och naturhänsyn under
senare år. Den senaste undersökningen visar att 75 % av hänsynskraven
tillgodoses vid avverkningarna.

Sverige håller en hög profil i internationella skogsfrågor. Vi var
mycket aktiva infor och under UNCED och deltar nu internationellt i en
mängd uppföljningsarbeten. Kommissionen för uthållig utveckling (CSD)
möts i april 1995 då man bl.a. avser ta upp UNCED:s beslut i skogliga
frågor, dvs. kapitel 11 i Agenda 21 och de s.k. Skogsprincipema. Som
ett led i förberedelserna för CSD-mötet kommer dessförinnan en global
skogsministerkonferens att hållas i anslutning till ett möte med FAO:s
skogskommitté. Denna konferens har initierats av Sverige i samarbete
med övriga nordiska länder. Sverige har också med framgång verkat för
att skogsfrågoma skall ges ökade resurser inom FAO. Samarbetet med
länderna i Central- och Östeuropa har utvecklats. Dessa länder är numera
intresserade inte bara av svensk skogsteknologi och skogsvård utan också
av våra kunskaper på skogsmiljöområdet. Sverige medverkar också aktivt
i det arbete som bedrivs inom ramen för FN:s ekonomiska kommission
för Europa (ECE), i uppföljningen av den europeiska skogsministerkon-
ferensen i Helsingfors år 1993 och i den Internationella organisationen
för tropiskt timmer (ITTO) där vi är representerade på konsumentsidan.
Genom observatörsskapet har vi haft möjligheter att redan under år 1994
medverka i EU-ländemas samråd inför och under internationella
skogsmöten. Som medlem i EU kommer Sverige att aktivt driva
skogsfrågoma i nära och täta kontakter med skogsnäringen, fackliga
organisationer och andra berörda.

Fr.o.m. den 1 januari 1994 är den statliga verksamheten med
produktion av skogsfrö och skogsplantor bolagiserad i enlighet med 1993
års skogspolitiska beslut. Svenska Skogsplantor AB har haft en utveckling
under det första verksamhetsåret som är något bättre än den plan som
förelåg vid bolagiseringen.

Den beräknade utgiftsutvecklingen på skogsområdet t.o.m. år 1998 till följd av tidigare fattade beslut samt förslagen i 1995 års budgetpro-				Prop. 1994/95:100 Bil. 13
position är följande:			Beräknad besparing 1998
Utgift Anvisat 1993/94 1994/95	Beräknad Förslag varav beräknat för besparing
	1995/96 juli 95 - juni 96	1997
427,2 439,5	637,2 425,5		-

'Utgifterna beräknas minska med 24,5 miljoner kronor till följd av andra beslut.

B 1. Skogsvårdsorganisationen

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag 1 000

1995/96 Förslag 1 000

Under anslaget tas upp ett formellt belopp på 1 000 kr till Skogsvårds-
organisationens uppdragsverksamhet. På anslaget redovisas all verksam-
het vid Skogsvårdsorganisationen som omfattar Skogsstyrelsen och skogs-
vårdsstyrelsema.

Det övergripande målet för Skogsvårdsorganisationen är att verka för
att landets skogar vårdas och brukas hållbart i enlighet med de skogspoli-
tiska målen och det för skogsbruket och myndigheten gällande sektorsan-
svaret för miljön.

Enligt Skogsstyrelsens årsredovisning omsatte Skogsvårdsorganisa-
tionen 1,1 miljarder kronor under budgetåret 1993/94. Det ekonomiska
utfallet för den samlade verksamheten var 28,8 miljoner kronor.

Merparten av den organisationsanpassning som ålagts organisationen
i anslutning till den nya skogspolitiken har genomförts under budgetåret
1993/94. Verksamheten har i hög grad påverkats av de hårda priorite-
ringar och kraftiga personalminskningar som detta inneburit. Skogsstyrel-
sen bedömer att den nödvändiga anpassningen av organisationen ändå har
genomförts snabbt och kostnadseffektivt och att verksamheten kunnat
bedrivas på ett godtagbart sätt trots påfrestningar på personalen. Det är
främst den del av skogsvårdsstyrelsemas verksamhet som har med
myndighetsutövning att göra som har bantats mätt i tjänstgöringsdagar.

Uppdragen åt skogsbruket har fortsatt att minska under året. Upp-
dragsvolymen åt arbetsmarknadsmyndigheterna var oförändrad. Den
anslagsfinansierade verksamheten har bantats kraftigt. Antalet tjänst-
göringsdagar i myndighetsverksamheten vid skogsvårdsstyrelsema har
minskat med 44 % på tre år. Uppdragsverksamheten har därmed fått en
starkt ökad betydelse för organisationen. Skogsstyrelsen anser att am-
bitionssänkningen i skogsbruket inom beståndsanläggning och skogsvård

under senare år måste vändas till en ökad aktivitet. Även om naturhän-
synen i skogsbruket har förbättrats är den inte tillräcklig for att det
beslutade miljömålet skall nås. Avverkningen ligger på en fortsatt hög
nivå.

Riksrevisionsverkets revisionsberättelse innehåller inga invändningar.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

Det övergripande målet for Skogsvårdsorganisationens verksamhet
som lades fäst i 1993 års skogspolitiska proposition bör ligga fest.

Resurser 1995/96

Ramanslag 424 200 000 kr

Resultatbedömning

Riksdagen beslutade våren 1993 om en ny skogspolitik (prop.
1992/93:226, bet. 1992/93:JoU15, rskr. 1992/93:352). En fördjupad
prövning av Skogsvårdsorganisationens verksamhet gjordes därvid.

Regeringen har med hänsyn till behovet av att anpassa verksamheten
till 1993 års skogspolitiska beslut medgett undantag från reglerna om
resultatredovisning för budgetåret 1993/94. Det sista bokslutet (per den
31 december 1993) för frö- och plantverksamheten lämnades i april 1994.
Skogsstyrelsens årsredovisning för verksamheten under räkenskapsåret
1993/94 har granskats av Riksrevisionsverket som inte har haft några
invändningar. Det ekonomiska utfellet är 28,8 miljoner kronor. Det
täcker väl förräntningskravet på statskapitalet. Regeringen bedömer att
de krav som ställts på återrapportering under budgetåret har uppfyllts.
Bl.a. har Skogsstyrelsen redovisat planerade verksamhetsgrenar och
verksamhetsmål och en strategi för uppföljning av Skogsvårdsorganisa-
tionens verksamhet.

Den allmänna verksamheten har präglats av organisatoriska och
administrativa förändringar som en följd av 1993 års skogspolitiska
beslut. Omorganisationen av skogsvårdsstyrelsema har i stort sett klarats
av under det redovisade verksamhetsåret.

Slutsatser

Riksdagen beslutade i maj 1993 om Skogsvårdsorganisationens verksam-
het för treårsperioden 1993/94 - 1995/96. De övergripande mål och
riktlinjer för verksamheten som gäller för treårsperioden bör ligga fest.

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

Det övergripande målet för Skogsvårdsorganisationens verksamhet är Prop. 1994/95:100
sålunda att verka för ett ansvarsfullt nyttjande av landets skogstillgångar Bil. 13
i enlighet med de av statsmakterna beslutade målen för skogsbruket.

Skogsvårdsorganisationens verksamhet ges i linje med detta en starkare
inriktning mot miljöfrågorna. De nya uppgifter som har tillkommit med
myndighetens sektorsansvar för miljön understryker detta. Förutom de
uppgifter som följer direkt härav kommer skogsägarnas ökade behov av
rådgivning, information och utbildning att prägla organisationens
verksamhet de närmaste åren. Det är angeläget att dessa insatser även
inriktas på att förbättra skötseln så att skogspolitikens produktionsmål
nås. Därtill kommer den för Skogsvårdsorganisationen viktiga uppgiften
att följa upp, utvärdera och redovisa hur de nya skogspolitiska målen
uppfylls. Organisationsförändringen som pågår till följd av minskade
resurser för myndighetsuppgifter skall slutföras snarast.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Skogsvårdsorganisationen för budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 1 000 kr.

B 2. Skogsvårdsorganisationen: Myndighetsuppgifter

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

275 882 429

278 952 000

424 200 000

varav 281 112 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Skogsstyrelsen föreslår oförändrat anslag uppräknat till 18 månader.
Vidare föreslår styrelsen en låneram i Riksgäldskontoret på 135 miljoner
kronor för investeringar i anläggningstillgångar. En rörlig kredit i
Riksgäldskontoret på 100 miljoner kronor behövs. Ökningen beror bl.a.
på att statskapitalet levererats in till statsverket. Skogsstyrelsen föreslår
vidare att kostnaderna under budgetåret 1995/96 för omorganisationen av
Skogsvårdsorganisationen får liksom hittills täckas med balanserade
överskott i uppdragsverksamheten.

Regeringens överväganden

Sveriges medlemskap i EU kommer att kräva Skogsvårdsorganisationens
medverkan i beredningen av olika frågor i anslutning till EU-arbetet.
Skogsstyrelsen måste skapa utrymme för dessa nya uppgifter genom
omprioriteringar.

Anslaget har pris- och löneomräknats. Myndigheten omfattas av
regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret
1995/96 har anslaget räknats ned med 9 miljoner kronor. 57

Anslaget bör föras upp med sammanlagt 424 200 000 kr.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Skogsvårdsorganisationen: Myndighetsuppgifter för budgetåret
1995/96 anvisar ett ramanslag på 424 200 000 kr.

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

B 3. Bidrag till skogsvård m.m.

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

90 675 457

60 000 000

varav 40 000 000 beräknat for juli 1995 - juni 1996

Från anslaget täcks kostnaderna för bidrag till skogsvård m.m. som
har beviljats före den 1 juli 1993 och kostnaderna för avsyning före
utbetalning av de beslutade bidragen.

Skogsstyrelsen bedömer att medelsbehovet för budgetåret 1995/96 (18
mån) blir oförändrat i förhållande till innevarande budgetår. Anslaget bör
uppgå till 60 miljoner kronor.

Landshövdingarna i Gävleborgs, Västemorrlands, Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län har i en gemensam skrivelse till
regeringen föreslagit ett samhällsstöd för ökad aktivitet inom privatskogs-
bruket i Norrlands inland. Det föreslagna stödet är utformat som ett
regionalpolitiskt, miljöanpassat stöd till skogsbilvägar och skogsvård.

Regeringens överväganden

I enlighet med Skogsstyrelsens förslag bör anslaget föras upp med
60 miljoner kronor nästa budgetår. Frågan om regionalpolitiska åtgärder
inom skogsbruket får bedömas i anslutning till fördelningen av de medel
som anvisas inom regionalpolitiken.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till skogsvård m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 60 000 000 kr.

B 4. Stöd till byggande av skogsvägar

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

3 280 831

400 000

1 000

Möjligheten att bevilja nya bidrag från detta anslag upphörde den 1 juli Prop. 1994/95:100
1992. Från anslaget täcks kostnaderna för tidigare beslutade bidrag till Bil. 13
vägbyggnadsprojekt och avsyning av dessa.

Skogsstyrelsen föreslår att anslaget skall finnas kvar som ett förslags-
anslag på 1 000 kr för att täcka eventuella kostnader för infriande av
utestående lånegarantier på ca 1,3 miljoner kronor.

Regeringens överväganden

I enlighet med Skogsstyrelsens förslag bör anslaget föras upp med 1 000
kr nästa budgetår.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Stöd till byggande av skogsvägar för budgetåret 1995/96 anvisar
ett förslagsanslag på 1 000 kr.

B 5. Insatser for skogsbruket

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

57 334 658

99 000 000

147 000 000

Reservation

47 326 663

varav 98 334 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Anslaget finansierar statligt stöd till insatser av olika slag för skogsbru-
ket. Från anslaget bekostas sålunda bidrag till naturvårds- och kultur-
vårdsåtgärder, bidrag till ädellövskogsbruk, statens kostnader för försöks-
verksamheten med skogsmarkskalkning, kostnader för vissa civilrättsliga
avtal på naturvårdsområdet, intrångsersättningar som följer av skogs-
vårdsstyrelsemas beslut samt projektmedel för att slutföra inventeringarna
av småbiotoper och sumpskogar.

Skogsstyrelsen har på uppdrag av regeringen låtit utreda skogsska-
dornas omfattning och orsaker m.m. Uppdraget har redovisats med
överlämnande av rapporten Skogsskador i Sverige, nuläge och förslag till
åtgärder. Skogsstyrelsen är i stort sett positiv till vad som föreslås i
rapporten rörande vitaliseringsgödsling och kalkning men anser bl.a. att
man inte nu behöver lägga fast fördelningen mellan dessa båda åtgärder.
Skogsstyrelsen bedömer att verksamheten behöver öka i omfattning
successivt och att ytterligare medel härför behövs under innevarande
treårsperiod. Rapporten har remissbehandlats. Remissyttrandena finns
tillgängliga i Jordbruksdepartementet (dnr Jo94/1252).

Skogsstyrelsen föreslår sålunda en fortsatt och utvidgad försöks-
verksamhet med skogsmarkskalkning och att anslaget därför bör räknas
upp med 20 miljoner kronor i förhållande till innevarande budgetår.
Vidare föreslås en omfördelning till detta område med 1,5 miljoner
kronor. För åren 1997, 1998 och därefter föreslås en upptrappning till

60, 100 resp. 120 miljoner kronor. Skogsstyrelsen anser att åtgärderna Prop. 1994/95:100
bör finansieras med i första hand särskilda avgifter eller skatter på Bil. 13
svenska utsläpp av svaveldioxid, kväveoxider och ammoniak.

I stort sett alla remissinstanser instämmer i utredningens beskrivning
av kunskapsläget, marktillståndet och behovet av åtgärder. När det gäller
konsekvenserna av markförsurningen och frågan om man i dag har
tillräckligt underlag for beslut går meningarna isär. Flera remissinstanser,
bland dem Sveriges lantbruksuniversitet och Stiftelsen Skogsbrukets
Forskningsfond, framhåller att utredningens bedömningar och slutsatser
är långt ifrån självklara. När det gäller förslagen till direkta åtgärder för
att motverka skogsmarksskador är flertalet remissinstanser positiva eller
förordar en försiktig linje. Meningarna är delade om den föreslagna
skogsskadenämndens konstruktion och befogenheter. Flertalet instämmer
i att det även i fortsättningen finns behov av insatser på forskning inom
området.

Regeringens överväganden

Regeringen föreslår mot bakgrund av den osäkerhet som råder om de
föreslagna åtgärdernas effekter på skogen och behovet av ytterligare
kunskaper i fråga om vitaliseringsgödsling och askåterföring att
försöksverksamheten med skogsmarkskalkning skall fortsätta på
oförändrad nivå under budgetåret 1995/96. Regeringen har den 17
november 1994 beslutat att NUTEK i samarbete med Skogsstyrelsen och
Naturvårdsverket skall utreda frågan om vissa mer praktiska problem
med askåterföring till skogsmark. Anslaget omfattas av regeringens
sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har
anslaget räknats ned med 1 miljon kronor.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Insatser för skogsbruket för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 147 000 000 kr.

B 6. Bidrag till skogsfröplantager

Nytt anslag (förslag) 6 021 000

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

Fr.o.m. den 1 juli 1992 upphörde möjligheterna att ge statliga bidrag
till anläggning av skogsfröplantager. Bidrag som har beslutats före denna
tidpunkt har betalats ut av reserverade medel under äldreanslaget
Skogsvårdsorganisationen: Investeringar allt eftersom investeringarna har
färdigställts och godkänts. Reserverade medel under anslaget får av
formella skäl inte disponeras av Skogsstyrelsen eller regeringen efter
utgången av budgetåret 1994/95. Skogsstyrelsen har föreslagit att
reserverade medel får disponeras för att infria åtaganden gjorda före den
1 juli 1992.

Regeringen föreslår att ett nytt reservationsanslag tas upp på 6 021 000
kr nästa budgetår. Det motsvarar den beräknade reservationen på det
äldre anslaget.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till skogsfröplantager för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 6 021 000 kr.

C. Teknologisk infrastruktur m.m. Prop. 1994/95:100

Bil. 13

Inledning

En grundläggande förutsättning för att svenska näringslivet skall kunna
konkurrera på den internationella marknaden är att Sverige anpassar sig
efter internationella regler och direktiv.

Näringslivet behöver enkla och klara regler. Dessa regler skall skapa
ordning och reda, ge förutsättningar för konkurrens på lika villkor och
förhindra oacceptabel affärsverksamhet samt verka för att skydda liv,
hälsa och miljö eller att åstadkomma en god resurshushållning.

Det övergripande målet är att den teknologiska infrastrukturen skall
utformas så att det blir en god balans mellan olika intressen och behov
i samhället och så att det svenska näringslivet kan verka på likvärda
villkor jämfört med sina utländska konkurrenter. Sveriges anpassning till
EG:s regelsystem är därvid av stor vikt.

Under budgetåret 1993/94 har följande mera väsentliga förändringar
skett i det svenska regelsystemet och i de organ som svarar för dess
tillämpning. Alla ändringarna ligger i linje med det övergripande målet
för arbetet med den teknologiska infrastrukturen.

Inom området provning och kontroll har regeringen och myndigheter
som föreskriver om kontroll av produkters säkerhet i stort slutfört arbetet
med att anpassa de svenska regelsystemen till EG:s system med
kontrollordningar öppna för konkurrens. Systemet med riksprovplatser
avvecklades successivt under år 1994 och är nu i princip avvecklat. Som
en följd av EES-avtalet har en marknadskontroll organiserats i Sverige
fr.o.m. den 1 juli 1994.

Ett antal av EG:s direktiv inom området legal mätteknik har införts i
det svenska regelverket bl.a. genom föreskrifter som grundas på lagen
(1992:1514) om måttenheter, mätningar och mätdon.

Sverige har införlivat en EG-förordning om frivilligt deltagande för
industriföretag i ett system för miljöstyrning och miljörevision och
kommer att ge Styrelsen för teknisk ackreditering (SWEDAC) ansvaret
för ackreditering och tillsyn av s.k. miljökontrollanter.

De uppgifter som utförs av Sveriges Forsknings- och Provningsinstitut
AB (SP) inom området provnings- och mätteknisk FoU är en viktig del
i Europasamarbetet och för företagens kvalitetssäkring.

Den svenska standardiseringsorganisationen genomgår nu en omstruk-
turering för att bättre tillgodose intressenternas behov. För statens bidrag
till SIS-Standardiseringen i Sverige föreslås en ny finansieringsmodell
som ger möjlighet till effektivare resultatstyrning.

Patent- och registreringsverket (PRV) fortsatte under 1993/94 att plan-
mässigt överta handels- och föreningsregistren från länsstyrelserna.
Övertagandet var i sin helhet slutfört den 1 november 1994. Fr.o.m. den
1 april 1994 fick PRV rätten att besluta om likvidation av aktiebolag på
s.k. formella grunder.

På elsäkerhetsområdet har Elsäkerhetsverket genom förordning Prop. 1994/95:100
(1993:1067) om elektromagnetisk kompatibilitet (EMC) fr.o.m. den 1 Bil. 13
januari 1994 fått till uppgift att vara föreskrivande myndighet och
tillsammans med Telestyrelsen utöva tillsyn inom EMC-området.

Inom området brand- och explosionssäkerhet har EG:s direktiv om
harmonisering av bestämmelserna om utsläppande på marknaden och
övervakning av explosiva varor för civilt bruk (93/15/EEG) införts i det
svenska regelverket, bl.a. genom ändring i förordningen (1988:1145) om
brandfarliga och explosiva varor.

Vad gäller mineralområdet har NUTEK den 1 juli 1993 från den av-
vecklade Nämnden för statens gruvegendom tagit över ansvaret för att
förvalta och avyttra kvarvarande statlig gruvegendom m.m. Omfattande
återställningsarbeten har påbörjats vid den av staten ägda och nedlagda
Adakgruvan i Malå kommun, Västerbottens län.

På byggområdet har riksdagen beslutat om ändringar i plan- och
bygglagen (1987:10) och en ny lag (1994:847) om tekniska egen-
skapskrav på byggnadsverk, m.m. Regeringen har följt upp den ändrade
regleringen i förordningar. Reformen träder i kraft den 1 juli 1995.
Parallellt har motsvarande förändringar gjorts i förordningen om hissar
m.m.

Genom den nya regleringen samordnas de tekniska egenskapskraven
på byggnader och anordningar i dessa med bl.a. byggproduktlagens
(1992:1535) föreskrifter om CE-märkning av byggprodukter och görs
mindre detaljerade. Tillståndsprövningen genom bygglov m.m. ersätts av
ett nytt system för tillsyn och kontroll av egenskapskraven. Vidare införs
ett öppet system för typgodkännande, tillverkningskontroll och person-
certifiering. Under hösten 1994 startade ett omfettande arbete med att
utarbeta tillämpningsföreskrifter samt informations- och utbildnings-
material kring reformen. Detta arbete kommer att fortsätta under våren
1995 jämsides med det omställningsarbete som måste ske vid bygg-
nadsnämnderna och inom byggbranschen.

Den beräknade utgiftsutvecklingen på området Teknologisk
infrastruktur m.m. t.o.m. år 1998 till följd av tidigare fettade beslut samt
förslag i 1995 års budgetproposition är följande (miljoner kronor):

Utgift

1993/94

Anvisat

1994/95

Förslag

1995/96

varav beräknat för

juli 95-juni 96

Beräknad
besparing
1997

Beräknad
besparing
1998

Absoluta tal

Relativa tal

296,4

321,2

457,6

303,7

C 1. Patent- och registreringsverket

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

1 000

Verksamheten vid Patent- och registreringsverket (PRV) finansieras
genom avgifter. Med undantag av namnverksamheten skall avgifterna ge
full kostnadstäckning. Därutöver skall verksamheten med patent, varu-
märken och mönster ge ett överskott, som motsvarar kostnaden för
Patentbesvärsrättens verksamhet minskat med underskottet i namnverk-
samheten. Detta överskott redovisas på statsbudgetens inkomstsida under
inkomsttiteln 2529 Avgifter vid Patent- och registreringsverket. Huvud-
delen av avgifterna beslutas av regeringen och i övrigt av PRV efter sam-
råd med Riksrevisionsverket.

PRV är central förvaltningsmyndighet för frågor om patent, varu-
märken, mönster, efternamn och förnamn samt för registrering av aktie-
bolag, filialer, handelsbolag och ekonomiska föreningar. PRV registrerar
även kommunala vapen, meddelar utgivningsbevis för utgivare av
periodisk skrift och är tillståndsmyndighet för användning av vissa
officiella beteckningar. PRV är internationell myndighet enligt den inter-
nationella konventionen om patentsamarbete.

Utom myndighetsuppgifter utför PRV uppdragstjänster inom sitt verk-
samhetsområde, t.ex. informationssammanställningar och kartläggande
undersökningar beträffande patent, varumärken och mönster samt inom
bolagsområdet. Mot ersättning ger PRV service till Patentbesvärsrätten
vad gäller bl.a. löne- och personalfrågor samt ekonomiadministration.

Det övergripande målet for PRV:s verksamhet är att erbjuda ändamåls-
enliga, kvalitativt högtstående och serviceinriktade tjänster på de immate-
rialrättsliga och associationsrättsliga områdena.

PRV har i årsredovisningen redovisat en fortsatt ökning av antalet
inkomna patentärenden med 5,8 %. Antalet inkomna varumärkesärenden
ökade med 15,5 % och antalet namnärenden med 15,3 %. Antalet möns-
teransökningar var i stort sett oförändrat. Verksamhetsförändringarna vid
bolagsavdelningen i Sundsvall präglades främst av det fortsatta övertagan-
det av handels- och föreningsregistren från länsstyrelserna. Övertagandet
har skett län för län och har pågått under perioden 1 januari 1993 -
1 november 1994.

Det totala ekonomiska resultatet framgår av följande tabell.

Belopp i miljoner kronor	1993/94	1992/93	Prop. 1994/95:100 Bil. 13
Verksamhetens intäkter	344,3	314,7
Verksamhetens kostnader	-347,9	-317,2
Verksamhetens utfall	-3,6	-2,5
Ränteintäkter/räntekostnader	2,3	6,0
Till inkomsttitel (Patentbesvärsrätten)	-9,4	-9,3
Årets kapitalförändring	-10,7	-5,7

Resultatet för de fyra fackavdelningama redovisades enligt följande.

Belopp i miljoner kronor	1993/94	1992/93
Patentavdelningen	14,1	6,0
Varumärkesavdelningen	5,4	1,8
U ppd ragsavdelningen	0,8	0,6
Bolagsavdelningen	-14,1	-14,2

Det negativa resultatet för bolagsavdelningen förklaras huvudsakligen
av dels 3,6 miljoner kronor lägre intäkter än budgeterat för registreringen
av handelsbolag och ekonomiska föreningar, dels 7 miljoner kronor extra
investeringar i teknikstöd.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

De övergripande mål som gäller för perioden 1993/94-1995/96 bör
ligga läst.

Resurser 1995/96

Anslag 1 000 kr

Beräknade avgiftsinkomster 578 883 000 kr

Resultatbedömning

PRV:s årsredovisning visar att verksamheten fortlöpande utökas och an-
passas till omvärldens behov. Det ekonomiska resultatet är sammantaget
tillfredsställande. Bolagsavdelningen visar ett betydande underskott som
dock vägs upp av ett överskott från patentavdelningens verksamhet. I
båda fallen bedöms verksamheten under innevarande år kunna ge ett noll-

5 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 100. Bilaga 13

resultat. Över åren bör givetvis dessa svängningar i resultaten ta ut var-
andra så att vaije verksamhetsgren bär sin egen kostnad. Uppdragsverk-
samheten visar en fortsatt ökning. Den delen av PRV bedöms ha de
största möjligheterna när det gäller att utveckla nya tjänster mot
omvärlden. Särskilt bör PRV med hjälp av informationsteknologi
utveckla metoder och system som ger snabb och effektiv allmän tillgång
via nätverk till den stora informationsmängd som finns tillgänglig hos
PRV.

Regeringen konstaterar att RRV inte haft några invändningar i revisions-
berättelsen avseende PRV.

Slutsatser

Sammantaget innebär bedömningen att de riktlinjer som lades fast i 1994
års budgetproposition bör gälla även för budgetåret 1995/96. Åtgärder
måste vidtas så att balans uppnås i bolagsavdelningens intäkter och
kostnader. Det avslutade övertagandet av handels- och foreningsregistren
från länsstyrelserna ger nu särskilda möjligheter till rationaliseringar och
bör bidra till en gynnsam ekonomisk utveckling. Rationaliserings- och
utvecklingsarbetet i övrigt inom PRV har en inriktning som gett goda
resultat.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Patent- och registreringsverket for budgetåret 1995/96 anvisar ett
anslag på 1 000 kr.

C 2. Patentbesvärsrätten

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

9 237 768

10 610 000

15 920 000

varav 10 553 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Anslaget till Patentbesvärsrätten (PBR) motsvaras av inbetalningar till
inkomsttitel på statsbudgeten från Patent- och registreringsverket (PRV)
på det sätt som redovisas under anslaget C1.

PBR är en fristående förvaltningsdomstol. Verksamheten regleras
genom lagen (1977:729) om Patentbesvärsrätten. Det övergripande målet
för PBR är att pröva överklaganden av beslut meddelade av PRV i frågor
om patent, varumärken, mönster, efternamn och förnamn. Verksamhets-
målet för PBR är att överklaganden i patentärenden skall avgöras inom
en genomsnittlig handläggningstid på 1,5 år och att övriga överklagnings-
ärenden skall avgöras i sådan omfattning att antalet oavgjorda ärenden
inte ökar.

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

Frågan om huruvida PBR skall upphöra som fristående förvaltnings-
domstol och dess verksamhet införlivas i det allmänna domstolsväsendet
bereds f.n. inom regeringskansliet.

PBR har i sin årsredovisning för 1993/94 redovisat att antalet inkomna
patentärenden legat på fortsatt låg nivå. Vid årets slut hade medelbehand-
lingstiden för patentärenden minskat till 1,9 år och förutspås nå det
uppsatta målet 1,5 år under 1994/95. Antalet varumärkesärenden, som
dominerar verksamheten i övrigt, har däremot visat en fortsatt kraftig
ökning. Detta har gjort att också antalet oavgjorda ärenden på detta
område ökat från 461 till 846 och den genomsnittliga handläggningstiden
från knappt ett till knappt två år. Enligt PBR har vakanser och nyre-
kryteringar under året bidragit till denna utveckling. Vakanserna är också
en förklaring till att anslaget utnyttjades endast till 89,7 %. PBR dispo-
nerade under året en anslagskredit om 500 000 kr.

RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar.

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

De övergripande mål som gäller för perioden 1992/93-1994/95 bör
utsträckas till att omfatta även budgetåret 1995/96.

Resurser 1995/96

Ramanslag 15 920 000 kr

Resultatbedömning

PBR:s årsredovisning visar att verksamhetsmålen inte uppnåtts. Detta
gäller särskilt varumärkesärenden för vilka behandlingstiden ökat väsent-
ligt. Denna utveckling måste vändas så att alla delmål kan nås. En
översyn av t.ex. organisation och arbetsrutiner kan därvid bli nödvändig.

Regeringen konstaterar att RRV inte haft några invändningar i revi-
sionsberättelsen avseende PBR.

Slutsatser

Sammantaget innebär bedömningen att de riktlinjer som lades fast i 1994
års budgetproposition bör gälla även för budgetåret 1995/96. Åtgärder
måste vidtas inom PBR mot de långa behandlingstiderna för vissa typer
av ärenden, särskilt vad gäller varumärken.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Patentbesvärsrätten för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag
på 15 920 000 kr.

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

C 3. Bidrag till SIS - Standardiseringen i Sverige

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag1

39 328 000

33 964 000

54 045 000

varav 32 267 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

'Inkluderar medel till teknisk informationsförsörjning som tidigare anvisats under
anslaget F 1. Teknisk forskning och utveckling

Från anslaget utgår bidrag till standardiseringsverksamheten för att med
SIS-Standardiseringen i Sverige som centralorgan, tillsammans med
auktoriserade standardiseringsorgan för olika verksamhetsområden, verka
för svensk standardisering nationellt, europeiskt och globalt.

De övergripande målen för bidraget är att standardiseringsverksamheten
skall bidra till att öppna marknader, höja produktiviteten och konkurrens-
kraften hos svenskt näringsliv samt bidra till att statens specifika ansvar
när det gäller medborgarnas skydd för liv, hälsa, miljö och egendom
tillgodoses.

SIS skall som centralorgan verka för att den svenska standardiserings-
organisationen utvecklas så att den utgör en kompetent, flexibel och
rationell resurs för deltagande i internationellt standardiseringsarbete.

Från anslaget finansieras dessutom vissa verksamheter inom området
teknisk informationsförsörjning. Under anslaget anvisas för detta ändamål
medel till Tekniska nomenklaturcentralen och Tekniska litteratur-
sällskapet för att dessa privaträttsliga organ skall erbjuda tjänster med
hög kvalitet till svenskt näringsliv, myndigheter och organisationer.

Europeiskt och globalt standardiseringsarbete har genom de senaste
årens politiska utveckling fått en ny och mer omfattande roll än tidigare.
EG:s lagstiftningsmetod ("The new approach") för att harmonisera
tekniska föreskrifter har inneburit nya möjligheter och problem för
svenska myndigheter. I det europeiska standardiseringsarbetet har
uppgifter för att harmonisera nationella myndighetsregler prioriterats.
Standardiseringsarbete som tillkommit på initiativ av näringslivet m.fl.
utgör fortfarande dock cirka 80 % av all standardisering. Det globala
standardiseringsarbetet är totalt mer omfattande än det europeiska. På
många områden sker den internationella standardiseringen i första hand
på global nivå, varefter resultaten utnyttjas för europastandard. Mer än
95 % av verksamheten i Sverige avser medverkan i och bevakning av
internationellt standardiseringsarbete.

Sveriges Industriförbund har utrett den svenska standardiseringens Prop. 1994/95:100
organisation och arbetssätt med syftet att förbättra svenska intressenters Bil. 13
genomslagskraft både nationellt och internationellt. Detta har lett till
förslag om en decentraliserad standardiseringsorganisation med ett litet
men starkt centralorgan (SIS) för vissa övergripande frågor. Vidare
bedömdes att det fanns en rationaliseringspotential i standardiserings-
organisationen på totalt 20-35 miljoner kronor per år. Omstrukturering
av den svenska organisationen i enlighet med Industriförbundets förslag
genomfördes för SIS del per den 1 juli 1994 och med varierande
förändringstakt i standardiseringsorganen.

Statskontoret har på regeringens uppdrag, i rapporten Standardi-
seringen och staten - Konsekvenser av standardiseringens nya orga-
nisation (1994:13), redovisat en analys mot bakgrund av statens behov
av standardiseringen och finansiering av verksamheten. I rapporten
anförs vid bedömning av omstruktureringen att den har inneburit
måttliga förändringar för både ansvarsfördelning och arbetsformer.
Förändringen mot ökad decentralisering kommer att få effekt först när
intressenterna engagerar sig mer aktivt i standardiseringsorganens
verksamhet. Ett av de viktigare inslagen är att SIS beslutande organ har
förändrats. Antalet ledamöter har mer än halverats och representerar i
dag standardiseringens huvudintressenter på hög nivå. Den viktigaste
förändringen enligt Statskontoret är att samarbetsklimatet inom standardi-
seringsorganisationen har förbättrats.

Statskontoret anför att om staten på allvar vill medverka till decentrali-
sering och ökad intressentstyming bör vissa förändringar företas i
samband med omstruktureringen.

En ny finansieringsmodell föreslås som bygger på följande förändring-

ar:

1. Ansvaret för att finansera och delta i standardiseringsarbete inom
områden som rör skydd för liv, hälsa, miljö och egendom bör läggas
på de myndigheter som företräder statens intressen inom respektive
sektor.

2. Alla deltagare i standardiseringsarbetet bör bidra till att täcka
standardiseringens administrationskostnader.

3. Bidragen till arbetsmiljörelaterade respektive konsumentrelaterade
standardiseringsprojekt till SIS bör avvecklas. Arbetsmiljö- och
Konsumentråden inom SIS avskaffas.

4. Det s.k. allmänna bidraget till industrirelaterade standardiserings-
projekt bör finnas kvar men bidraget bör utgöras av ett fäst belopp
som fastställs i budgetprocessen och bedömas mot utvecklade och
tydligare resultatkrav.

5. Ett permanent samarbetsorgan för standardiseringspolitiska frågor bör
inrättas inom regeringskansliet.

Statskontoret har vidare kartlagt och uppskattat föreskrivande myndig-
heters behov av översättning och inköp av standarder som hänvisas till
i myndighetsföreskrifter. Kostnaderna för att översätta relevanta
säkerhetsstandarder uppskattas av standardiseringsorganisationen till
10-12 miljoner kronor per år medan myndigheternas behov av att köpa 69

standarder är svårare att bedöma. Enkätsvaren tyder på att behoven

motsvarar en kostnad av cirka 5-10 miljoner kronor per år. Statskontoret
menar att översättning bör ske i åtminstone de fall föreskrifterna riktar
sig till enskilda brukare och konsumenter. Behovet är mindre om
reglerna huvudsakligen riktar sig till foretag och professionella an-
vändare.

För att få synpunkter på Statskontorets rapport har utfrågande
sammanträden anordnats med ett trettiotal myndigheter närvarande, med
näringslivets organisationer, med LO och med Sveriges Konsumentråd
samt med standardiseringsorganisationen. Särskilda skrivelser i ärendet
har inkommit från flera myndigheter, Sveriges Industriförbund, Sveriges
Verkstadsindustrier, Byggentreprenörerna, Hyresgästernas Riksförbund,
LO, Sveriges Konsumentråd och Konsumentrådet inom SIS samt Hälso-
och Sjukvårdsstandardiseringen.

Sammanfattande har följande synpunkter framkommit. De flesta myn-
digheterna instämmer i Statskontorets övergripande bedömningar om en
ny finansieringsmodell men motsätter sig att detta sker inom befintlig
resurstilldelning. Myndigheterna pekar på nya resurs- och kompetenskrav
som ställs då deras regelarbete delvis ersätts av standardiseringsarbetet.
Behov av riktlinjer och resurser i samband med översättning och inköp
av standarder för myndighetsbehov har påtalats. Önskemål har framförts
om att specialdestinerade medel till bl.a. konsument- och arbetsmiljö-
standardisering skall bibehållas. Riktlinjer for statliga aktörer i stan-
dardiseringens beslutande organ efterlystes.

LO anser att de bl.a. via statens medelstilldelning till standardiseringen
skall tillförsäkras ett tillfredsställande inflytande i den nya metoden för
arbetsmiljöreglema. De påtalar också behoven av att ha tillgång till
översatta standarder för att lagstiftningen inom arbetsmiljöområdet och
för marknadskontroll skall fungera tillfredsställande .

Brukarintressen representerade av Sveriges Konsumentråd och
Konsumentrådet inom SIS betonar att det är utomordentligt angeläget att
konsumentföreträdare bereds plats i SIS beslutande organ och att
tillräckliga resurser avsätts för att möjliggöra att konsumenternas
intressen tas tillvara i standardiseringsarbetet inom olika produktområden.

Näringslivsorganisationema stödjer i huvudsak de förslag till föränd-
ringar av statens finansieringsmodell som föreslagits av Statskontoret och
betonar vikten av ett rättvist system där samtliga intressenter bidrar till
standardiseringsorganisationens administration. Den nuvarande pro-
centuella anknytningen till näringslivets bidrag anser de ändamålsenlig.
För att inte undergräva svensk industris konkurrensfördelar menar
näringslivsorganisationema att det är nödvändigt med ett sådant statligt
stöd till standardiseringen så att balans uppnås med det stöd som ges i
övriga europeiska länder.

Standarders legala roll och översättning

EG:s nya metod för legal harmonisering innebär att som bindande
rättsregler gäller tämligen allmänt hållna säkerhetskrav. Man har
uppdragit åt de europeiska standardiseringsorganen att utforma de

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

tekniska specifikationer som skall säkerställa att produkter uppfyller Prop. 1994/95:100
direktivens säkerhetskrav. Dessa tekniska specifikationer behåller sin Bil. 13
status av frivilliga standarder. Produkter som tillverkas enligt harmonise-
rade standarder förutsätts uppfylla direktivens säkerhetskrav, men även
andra utföranden godtas, om det kan visas att produkterna uppfyller
säkerhetskraven. Lagstiftningstekniken att standarder förutsätts uppfylla
säkerhetskraven innebär att standarderna får vissa rätts-verkningar på så
sätt att de förutsätts uppfylla föreskrifternas krav.

Genom den nya metoden lämnas utrymme för nationella myndigheter
att i enskilda fall pröva om innehållet i en standard uppfyller de rättsligt
bindande kraven i direktivet. Bevisbördan för att standarden är otill-
räcklig vilar på myndigheten. Ett särskilt förfarande skall tillämpas om
myndigheten skulle underkänna standarden och ingripa mot produkten.

I statsrådsberedningens handbok Myndigheternas föreskrifter (Ds
1992:112) behandlas i en bilaga användning av standarder i regelarbetet.
Här framgår att den standard som det anknyts till i föreskrifter måste
vara allmänt tillgänglig. Om en myndighet avser att göra en standard
rättsligt bindande, måste hänvisningen till standarden klart ange vilken
standard som åsyftas och var den finns publicerad. En hänvisning får inte
omfatta kommande ändringar av en standard eftersom enligt Regerings-
formen en myndighets normgivningsmakt, utan stöd av lag, inte får
överlämnas till någon annan, i detta fall standardiseringsorganen.

Inom den svenska standardiseringsorganisationen, som består av ett
antal privaträttsliga organisationer sammanhållna genom avtal, har
centralorganet SIS upphovsrätten och därmed ensamrätten till försäljning
och distribution av svenska standarder. SIS och ett par av standardise-
ringsorganen är medlemmar i de globala och europeiska standardiserings-
organisationema. Svensk standardisering innebär i dag, i allt väsentligt
att standarder fastställda av internationella standardiseringsorganisationer
överförs, helt eller delvis, till svensk standard av SIS.

Utarbetandet av standarder går kortfattat till på följande sätt. De av SIS
auktoriserade standardiseringsorganen svarar inom sitt verksamhets-
område för planering, initiering, ledning och administration av svenskt
deltagande i sådant europeiskt och internationellt standardiseringsarbete
som svenska intressenter efterfrågar och finansierar. Kommittéerna består
av sakkunniga från näringsliv, landsting, kommuner och myndigheter
inom det aktuella området. Det finns enligt uppgift i Standardkalendem
för år 1994 cirka 700 tekniska kommittéer med cirka 6 000 deltagare.
Arbetet bedrivs enligt fästa regler med öppenhet och konsensusbeslut.
Den tekniska kommittén beslutar ofta på ett tidigt stadium om en
standard skall översättas till svenska eller ej. Cirka 20 procent av alla
standarder översätts till svenska och siffran är enligt uppgift från SIS
sjunkande. Översättningen görs redan under det tekniska arbetets gång
av en eller flera sakkunniga i kommittén. Den svenska versionen av
standarden fastställs sedan som svensk standard av SIS. Det finns alltså
ingen möjlighet för myndigheter att låta göra egna översättningar av
standarder och utge dessa.

Under våren 1994 har en informell interdepartemental samarbetsgrupp 71

berett ett antal frågor med anknytning till effektiviseringen av den

svenska standardiseringsorganisationen. De departement som medverkat Prop. 1994/95:100
i arbetet under ledning av Näringsdepartementet är Utrikesdepartementets Bil. 13
handelsavdelning, Försvars-, Social-, Kommunikations-, Jordbruks-,
Arbetsmarknads-, Kultur-, Civil- samt Miljö- och naturresursdeparte-
menten. För närmare beredning av frågor om översättning av standarder
har funnits en arbetsgrupp med representanter för Justitie-, Arbets-
marknads- och Näringsdepartementen.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

Det har inte funnits skäl att ändra de övergripande mål som gäller
för bidrag till standardiseringen.

Resurser 1995/96

Anslag 1995/96 54 045 000 kr

Övrigt

I avvaktan på det arbete att utveckla resultatmått för anslaget som
pågår inom standardiseringsorganisationen bör bidraget till SIS
prövas endast för ett år och verksamheten genomföras med de
övergripande mål som angivits.

Resultatbedömning

Tillräckligt underlag saknas för att kunna bedöma effektiviteten i
verksamheten. SIS har på regeringens uppdrag redovisat de åtgärder som
vidtagits inom standardiseringsorganisationen för att uppnå den rationali-
seringspotential som bedöms finnas inom organisationen. SIS har
tillvaratagit den rationaliseringspotential som bedömts finnas för central-
organet medan standardiseringsorganen har en hel del arbete kvar att
göra. Regeringen har vidare givit SIS i uppdrag att senast den 1 februari
1995 lämna en plan för hur resultatmått skall utvecklas inom standar-
diseringsorganisationen.

Slutsatser

Regeringen anser att den omstrukturering som genomfors inom den
svenska standardiseringsorganisationen är betydelsefull för hur väl
svenska intressen skall kunna göra sig gällande i det internationella
standardiseringsarbetet. Omstruktureringen har också lett till att
kostnaderna för standardiseringsverksamheten har blivit tydliga. Arbetet
med att få en kostnadseffektiv organisation som svarar mot intressenter-
nas behov är inte slutfört. Det fortsatta arbetet ställer krav på aktivt
deltagande på verkställande nivå inom både myndigheter och näringsliv.

Regeringen anser att alla som deltar i arbetet också på olika sätt skall
bidra till finansiering av verksamheten. Detta har sedan länge varit en
praktiserad princip. För att få effekt av omstruktureringsarbetet är det
viktigt att alla intressenter i standardiseringsarbetet har incitament att
att driva på och utveckla verksamheten. För statliga myndigheter som
tidigare självständigt utarbetat regler innebär detta en noggrann priorite-
ring av sitt deltagande i standardiseringsarbetet och i styrningen av
standardiseringsorganen

Syftet med anslaget till SIS är att utifrån de övergripande målen
underlätta och gagna deltagande i standardiseringsarbetet.

Den nya finansieringsmodell som nu föreslås för anslaget till SIS skall
ge större möjligheter till resultatstyrning av medlen än idag då anslaget
beräknas utifrån bl.a. näringslivets bidrag. Vid beräkning av anslaget har
regeringen utgått från nuvarande nivå och tillämpat ett effektivitetskrav
på 5 %.

Anslaget skall användas så att 70 % skall fördelas till standardi-
seringsprojekt i proportion till näringslivets bidrag. Resterande 30 %
skall användas till s.k. mandaterade standardiseringsprojekt och fördelas
med utgångspunkt från myndigheternas prioritering av standar-diserings-
arbetet. De övergripande mål som angivits för anslaget skall beaktas när
medlen används. Regeringen avser att utfärda närmare riktlinjer för
anslaget. Regeringen avser vidare att kontinuerligt under budgetåret låta
utvärdera ändamålsenligheten i den nya finansierings-modellen.

Frågan om att översätta standarder har flera aspekter. Till en böijan
innebär EU:s nya metod för legal harmonisering att på berörda områden
standarder formellt behåller karaktären av frivilliga överenskommelser
men anknyts till bindande rättsregler på sådant sätt att de i vissa
hänseenden fungerar som legala föreskrifter. Sådana standarder måste i
allmänhet vara tillgängliga på svenska språket i samma utsträckning som
föreskrifter. Om exempelvis en tillsynsmyndighet vill förvissa sig om att
en produkt uppfyller kraven i ett direktiv, kan det bli nödvändigt att
jämföra den mot kraven i en standard.

Det går emellertid inte att generellt avgöra i vilka fall det från statens
utgångspunkt är nödvändigt med en översättning. Det får ankomma på
de myndigheter som deltar i standardiseringsarbetet att bevaka denna
fråga och se till att översättning görs när det behövs.

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

En vidare fråga är emellertid tillgängligheten av standarder för
myndigheternas behov. Som framgått av det tidigare krävs tillgång till
standarder vid myndighetsutövning. Även om myndigheten själv deltagit
i översättningsarbetet, har standardiseringsorganisationen upphovsrätten
och myndigheten måste köpa erforderligt antal standarder till en kostnad
som till gängse pris kan bli mycket hög. Det blir dock orimligt om
myndigheter av kostnadsskäl inte i tillräcklig utsträckning har tillgång till
standarder som krävs för myndighetsutövning. I denna fråga har nu
diskussioner inletts med SIS. Regeringen förutsätter att dessa leder till en
överenskommelse om myndigheternas utnyttjande av standarder på
ekonomiskt rimliga villkor. I övrigt är det viktigt att standardiserings-
organisationema beaktar standarders legala roll.

Som tidigare nämnts är intressenternas styrning av standardi-seringsor-
ganisationen betydelsefull för den fortsatta utvecklingen. Regeringen
utser SIS ordförande och femton fullmäktigeledamöter. Regeringen avser
att inrätta en samrådsgrupp för standardiseringspolitiska frågor inom
Näringsdepartementet. Syftet med denna grupp skall vara att samordna
och förstärka statens roll i standardiseringsarbetet.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till SIS-Standardiseringen i Sverige för budgetåret 1995/96 anvisar ett
anslag på 54 045 000 kr.

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

C 4. Styrelsen for teknisk ackreditering: Myndighetsverk-
samhet

1993/94

1994/95

1995/96

Utgift

Anslag

Förslag

10 892 000

13 566 000

20 800 000

varav 13 788 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Styrelsen for teknisk ackreditering (SWEDAC) är central förvalt-
ningsmyndighet for teknisk kontroll och mätteknik. SWEDAC är vidare
samordnande myndighet för marknadskontroll av produktsäkerhet och har
vissa uppgifter beträffande handeln med ädelmetallarbeten och den legala
metrologin. SWEDAC kommer dessutom att få en uppgift inom det
frivilliga systemet för miljöstyrning och miljörevision. De övergripande
målen för SWEDAC är

- att verka för att den omställning som det svenska systemet för teknisk
kontroll står inför genomförs så kostnadseffektivt som möjligt utan
att eftersträvade säkerhetsnivåer efterges, samtidigt som de krav som
Europaintegrationen ställer tillgodoses,

- att verka för en fortsatt hög standard på den mättekniska verksam-
heten i landet,

- att verka för en behovsanpassad regelgivning och en effektiv tillsyn Prop. 1994/95:100

inom verksamhetsområdena legal mätteknik och ädelmetall, Bil. 13

- att med utgångspunkt från internationella åtaganden och konsumen-
ternas och näringslivets intresse av att de produkter som finns på
marknaden är säkra verka for att övervakningen och kontrollen av
produkter på marknaden sker heltäckande, effektivt och efter
enhetliga och internationellt accepterade principer.

Resultatanalysen i den fördjupade anslagsframställningen indikerar att
de uppsatta målen uppnåtts. SWEDAC påpekar att verksamheten under
de senaste tre åren genomgått stora förändringar.

Mot bakgrund av slutsatserna i resultatanalysen och de bedömningar
som myndigheten kunnat göra i sin framtids- och resursanalys föreslås
att myndighetsverksamheten under den kommande treårsperioden skall
inriktas på fyra huvudområden med följande övergripande målsättningar.

1. Kontrollformsfrågor

Att nationellt verka för en avveckling av riksprovplatssystemet och ett
genomförande av kontrollordningar i öppna system som ger till-fredsstäl-
lande säkerhet och står i överensstämmelse med principerna i EES-
avtalet och även i övrigt ges internationell acceptans. Att internationellt
verka för en utveckling av ackrediteringssystemet som ett medel för
avveckling av tekniska handelshinder.

2. Mätteknisk samordning

Att verka för en fortsatt hög standard på den mättekniska verksamheten
i landet.

3. Legal mätteknik och ädelmetallvaror

Att med utgångspunkt i internationella åtaganden och konsumenternas och
näringslivets intresse av korrekta mätningar och mängduppgifter såväl
nationellt som internationellt verka för en behovsanpassad regelgivning
och en effektiv tillsyn.

4. Samordnings- och kontaktuppgifter beträffande marknadskontroll

Att med utgångspunkt i internationella åtaganden och konsumenternas och
näringslivets intresse av att de produkter som finns på marknaden är
säkra, verka för att övervakningen och kontrollen av produkter på
marknaden sker heltäckande, effektivt och efter enhetliga och internatio-
nellt accepterade principer.

SWEDAC hemställer om ett ramanslag på 39 800 000 kr för myndig-
hetsverksamheten under budgetåren 1995/96 - 1997/98.

SWEDAC har i sin årsredovisning redovisat ett anslagssparande på
403 674 kr från 1993/94 års myndighetsverksamhet. De största resurser-
na har under resultatperioden ägnats åt rådgivning och information i
kontrollformsfrågor och utvecklandet av internationella system för
erkännanden av nationella ackrediteringar. 75

RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

Övergripande mål

De övergripande målen för SWEDAC skall för den kommande
planeringsperioden vara

- att nationellt verka för att genomfora kontrollordningar i öppna
system, som ger tillfredsställande säkerhet och står i över-
ensstämmelse med principerna inom EU och även i övrigt
godtas internationellt,

- att internationellt verka for produktregler och kontrollsystem
som underlättar den fria varurörligheten och tillkomsten av
multilaterala och andra avtal om ömsesidigt godtagande av
resultat av teknisk kontroll,

- att verka for en fortsatt hög standard på den mättekniska
verksamheten i landet,

- att med utgångspunkt från internationella åtaganden och
konsumenternas och näringslivets intresse av korrekta mätningar

och mängduppgifter såväl nationellt som internationellt verka för
en behovsanpassad regelgivning och en effektiv tillsyn inom
verksamhetsområdena legal mätteknik och ädelmetallvaror,

- att med utgångspunkt från internationella åtaganden och konsu-
menternas och näringslivets intresse av att de produkter som
finns på marknaden är säkra verka for att övervakningen och
kontrollen av produkter på marknaden sker heltäckande,
effektivt och efter enhetliga och internationellt accepterade
principer.

Resurser 1995/96

Ramanslag 20 800 000 kr

Planeringsram

1995/96 1997 1998

20 800 000 kr 13 788 000 kr 13 788 000kr

Resultatbedömning

SWEDAC :s fördjupade anslagsframställning visar att verksamheten
bedrivits med en sådan inriktning att de verksamhetsmål som hittills gällt
i stort sett har nåtts. I särskilda direktiv för den fördjupade anslagsfram-
ställningen för budgåren 1995/96 - 1997/98 fick SWEDAC i uppdrag att
analysera verksamhetens resultat vad gäller såväl prestationer som
effekter. Resultaten skulle ställas i relation till utnyttjade resurser.
SWEDAC fick vidare i uppdrag att föreslå vilka resultatmått som bör

utvecklas och användas under de närmaste åren. SWEDAC:s års- Prop. 1994/95:100
redovisning och anslagsframställning ger fortfarande inte tillfreds- Bil. 13
ställande information om verksamheten. Information bör lämnas om
kostnader och resultat och bedömning av framtida behov for olika
verksamhetsområden.

Fördjupad prövning

De resultat som SWEDAC redovisat för de olika delområdena inom
myndighetsverksamheten visar att målen i huvudsak har uppnåtts. Under
den gångna treårsperioden har verksamhetsområdet utökats och för-
ändrats. Det finns därför anledning att ompröva och utveckla målen för
verksamheten.

SWEDAC har beräknat att ett EU-medlemskap kommer att medföra
ytterligare kostnader för myndigheten med 1 500 000 kr per budgetår.

Regeringen konstaterar att RRV inte haft några invändningar i
revisionsberättelsen angående SWEDAC.

Slutsatser

Mot bakgrund av den fördjupade prövning regeringen gjort av verksam-
heten dras följande slutsatser. De tidigare övergripande målen för
SWEDAC:s myndighetsverksamhet bör förtydligas. Ett mål för den
internationella verksamheten bör tillkomma. Målen skall vara

- att nationellt verka för att genomföra kontrollordningar i öppna
system, som ger tillfredsställande säkerhet och står i överensstäm-
melse med principerna inom EU och även i övrigt godtas internatio-
nellt,

- att internationellt verka för produktregler och kontrollsystem som
underlättar den fria varurörligheten och tillkomsten av multilaterala
och andra avtal om ömsesidigt godtagande av resultat av teknisk
kontroll,

- att verka för en fortsatt hög standard på den mättekniska verksam-
heten i landet,

- att med utgångspunkt från internationella åtaganden och konsumen-
ternas och näringslivets intresse av korrekta mätningar och mängd-
uppgifter såväl nationellt som internationellt verka för en behovsan-
passad regelgivning och en effektiv tillsyn inom verksamhetsområde-
na legal mätteknik och ädelmetallvaror,

- att med utgångspunkt från internationella åtaganden och konsumen-
ternas och näringslivets intresse av att de produkter som finns på
marknaden är säkra, verka för att övervakningen och kontrollen av
produkter på marknaden sker heltäckande, effektivt och efter
enhetliga och internationellt accepterade principer.

Inom det frivilliga systemet för miljöstyrning och miljörevision

kommer SWEDAC att utses till nationellt ackrediteringsorgan.

Regeringen delar SWEDAC :s uppfattning att EU-medlemskapet 7-7

kommer att kräva ytterligare resurser.

Regeringen beräknar anslaget till 20 800 000 kr. I anslaget är inräknat Prop. 1994/95:100
pris- och löneomräkning, ett effektivitetskrav om 5 % i enlighet med den Bil. 13
princip som tillämpas generellt i årets budgetförslag samt 1 miljon kronor
att täcka kostnader orsakade av EU-medlemskapet.

Planeringsramen för perioden 1995/96 - 1998 har mot denna bakgrund
beräknats till 48 376 000 kr.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner att den övergripande målsättningen för myndighets-
verksamheten inom SWEDAC :s ansvarsområde skall vara i
enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet Slutsatser,

2. till Styrelsen för teknisk ackreditering: Myndighetsverksamhet för
budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 20 800 000 kr.

C 5. Styrelsen för teknisk ackreditering: Uppdragsverksam-
het

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

1 000

Under detta anslag redovisas intäker och kostnader för SWEDAC:s
uppdragsverksamhet.

SWEDAC :s uppdragsverksamhet avser ackreditering av laboratorier för
kalibrering och provning, av certifieringsorgan för produkter, kvalitets-
system och personal och av kontrollorgan i tredjepartsställning.
Därutöver skall SWEDAC bedöma presumtiva anmälda organs kompe-
tens samt utöva tillsyn.

Det övergripande målet för uppdragsverksamheten är

- att fortsätta utvecklingen och uppbyggnaden av ackrediteringsverk-
samheten, så att denna kan svara upp mot de behov som uppkommer
till följd av Europaintegrationen och en ändrad inriktning av
nationella kontrollordningar.

SWEDAC har i sin fördjupade anslagsframställning redovisat upp-
dragsverksamheten inom delområdena ackreditering av laboratorier,
ackreditering av certifieringsorgan och ackreditering av kontrollorgan.
Verksamheten att bedöma anmälda organ sammanfaller till större delen
med ackrediteringsverksamheten. Som mål for verksamhetsområdena
gäller

- att beslut om ackreditering bör - under förutsättning att organen i
fråga uppfyller kraven för ackreditering - kunna meddelas inom tre
månader efter det datum då ansökan kom in till SWEDAC,

- att det svenska ackrediteringssystemet skall utformas enligt in-
ternationella normer så att svenska provningar och certifieringar
godtas internationellt.

Resultatanalysen visar att dessa mål kommer att uppnås. Hand-
läggningstiden vid SWEDAC för ett ackrediteringsärende uppgår normalt
till en eller två arbetsveckor.

Mot bakgrund av slutsatserna i resultatanalysen och de bedömningar
som myndigheten kunnat göra i sin framtids- och resursanalys föreslås
att uppdragsverksamheten under den kommande treårsperioden skall
inriktas på ackrediteringsverksamhet med den övergripande målsättningen

- att med bibehållande av höga kvalitetskrav utveckla ackrediterings-
verksamheten och verksamheten med anmälda organ och ge en snabb
och kostnadseffektiv service till uppdragsgivarna.

SWEDAC hemställer om ett förslagsanslag på 3 000 kr för uppdrags-
verksamheten under budgetåren 1995/96 - 1997/98.

SWEDAC har i sin årsredovisning redovisat att uppdragsverksamheten
ökat kraftigt främst till följd av ökad efterfrågan på ackrediteringar.
Lönsamheten har kraftigt förbättrats från ett underskott på drygt
2 miljoner kronor till ett överskott på 4 miljoner kronor. Orsakerna är i
huvudsak en kraftigt ökad omsättning som ger stordriftsfördelar och
bättre utnyttjande av gemensamma resurser, samt att initialkostnader för
att etablera ackrediteringssystem på nya områden minskat kraftigt, då de
flesta verksamheterna numera är relativt väletablerade. Ränteintäkterna
har uppgått till 1,5 miljoner kronor.

SWEDAC :s avgifter ligger på en genomsnittlig europeisk nivå och
SWEDAC har lyckats uppnå 100%—ig självfinansiering av uppdrags-
verksamheten. Intäkterna för budgetåret 1993/94 uppgick till 32,2 miljo-
ner kronor och kostnaderna till 28,1 miljoner kronor.

RRV:s revisionsberättelse över SWEDAC:s årsredovisning innehåller
inte någon invändning.

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

Det övergripande målet för SWEDAC:s uppdragsverksamhet skall
för den kommande planeringsperioden vara

- att med bibehållande av höga kvalitetskrav utveckla ackredite-
ringsverksamheten och verksamheten med anmälda organ och
ge en snabb och kostnadseffektiv service till uppdragsgivarna.

Resurser 1995/96

Anslag 1995/96 1 000 kr

Resultatbedömning

SWEDAC:s fördjupade anslagsframställning visar att uppdrags-verksam-
heten bedrivs med en sådan inriktning att de uppsatta målen kan nås.
Uppdragsverksamheten svarar for ca tre fjärdedelar av SWEDAC :s
omsättning och är självfinansierande.

SWEDAC :s årsredovisning och anslagsframställning ger fortfarande
inte tillfredsställande information om verksamheten. Ytterligare in-
formation bör lämnas om marknader, kunder, kostnader och den
förväntade utvecklingen av uppdragsverksamheten.

Regeringen konstaterar att RRV inte haft några invändningar i
revisionsberättelsen angående uppdragsverksamheten vid SWEDAC.

Fördjupad prövning

Det resultat som SWEDAC redovisat för uppdragsverksamheten visar att
målen kommer att uppnås. Regeringen konstaterar att under den gångna
treårsperioden har SWEDAC :s uppdragsverksamhet ökat så kraftigt att
SWEDAC inte hunnit göra behövliga rekryteringar, mycket beroende på
verksamhetens speciella karaktär. Detta har medfört att tillsyn av
ackrediterade organ har fått senareläggas. Under 1994/95 förväntas
SWEDAC genom nyrekrytering åter ha uppnått balans i verksamheten.
De kundprofilanalyser som SWEDAC gjort visar att kunderna har en
förhållandevis hög uppfattning om SWEDAC.

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

Slutsatser

Mot bakgrund av den fördjupade prövning regeringen gjort av upp-
dragsverksamheten dras följande slutsatser. Övergripande mål för
uppdragsverksamheten skall vara att med bibehållande av höga kvalitets-
krav utveckla ackrediteringsverksamheten och verksamheten med
anmälda organ och ge en snabb och kostnadseffektiv service till
uppdragsgivarna. Detta innebär att nuvarande mål utvecklas. Uppdrags-
verksamheten skall drivas på så sätt att verksamheten bär sina kostnader
och att kunderna är nöjda.

Med hänvisning till det anförda föreslår regeringen att 1 000 kr anvisas
för budgetåret 1995/96 för SWEDAC :s uppdragsverksamhet.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner att den övergripande målsättningen för uppdragsverk-
samheten inom SWEDAC :s ansvarsområde skall vara i enlighet
med vad regeringen förordar i avsnittet Slutsatser,

2. till Styrelsen för teknisk ackreditering: Uppdragsverksamhet för
budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 1 000 kr.

C 6. Styrelsen för teknisk ackreditering: Bidrag till riksmät-
platsema

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

1993/94 Ugift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

8 800 000 Reservation 2 354 117

8 400 000

10 800 000

varav 8 040 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Anslaget disponeras för bidrag till verksamheten vid riksmätplatsema.
Dessa är Flygtekniska Försöksanstalten, FFV Aerotech AB, Sveriges
Provnings- och Forskningsinstitut AB, Statens Strålskyddsinstitut och
Telia Research AB. Av bidraget används cirka två tredjedelar till att
täcka riksmätplatsemas kostnader för att kalibrera riksnormalema mot de
internationella normalema och för att kalibrera de normaler som används
i prakten mot riksnormalema. Resterande medel används till investering
i och underhåll av normaler och mätutrustningar.

Det övergripande målet för verksamheten är att verka för en fortsatt
hög standard på den mättekniska verksamheten i landet.

SWEDAC har i sin fördjupade anslagsframställning redovisat verksam-
heten med tillsyn av riksmätplatser. Resultatanalysen indikerar att
tillsynen hitintills varit tillfredsställande. Enligt SWEDAC är emellertid
den utveckling som kan förutses inom området oroande. Anledningen är
att det statliga mättekniska anslaget minskat. Det har medfört att
SWEDAC :s insatser får koncentreras till uppehållande aktiviteter framför
utvecklingsinsatser. Därutöver saknas principer för den långsiktiga
finansieringen av normaliehållningen hos de riksmätplatser som bedriver
verksamheten i bolagsform.

SWEDAC föreslår att det övergripande målet för verksamheten behålls
oförändrat.

SWEDAC hemställer om ett reservationsanslag om 29 700 000 kr för
den mättekniska verksamheten under budgetåren 1995/96 - 1997/98.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

Det övergripande målet för SWEDAC :s mättekniska verksamhet
skall för den kommande planeringsperioden vara att verka för en
fortsatt hög standard på den mättekniska verksamheten i landet.

Resurser 1995/96

Reservationsanslag 10 800 000 kr

6 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 100. Bilaga 13

Resultatbedömning

SWEDAC :s anslagsframställning och årsredovisning ger ännu inte en så
uttömmande redovisning av den mättekniska verksamheten som regering-
en behöver för att kunna göra en riktig bedömning av verksamheten.

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

Fördjupad prövning

SWEDAC har i sin fördjupade anslagsframställning hemställt om att det
för den kommande planeringsperioden anvisas ett reservationsanslag om
29 700 00 kr, vilket innebär en uppräkning med 13 % i förhållande till
innevarande budgetår.

Slutsatser

Mot bakgrund av den fördjupade prövning regeringen gjort av verksam-
heten dras följande slutsatser.

Det övergripande målet för verksamheten bör behållas. SWEDAC bör
återkomma till regeringen med ett mer genomarbetat underlag för
bedömning av verksamheten.

Med hänsyn till det statsfinansiella läget och det ofullständiga
bedömningsunderlaget är regeringen inte beredd att tillstyrka en
uppräkning av anslaget. Regeringen beräknar anslaget för budgetåret
1995/96 till 10 800 000 kr. Ett produktivitets- och effektivitetskrav om
ca 4 % har beräknats på anslaget i enlighet med den princip som
tillämpas generellt i årets budgetförslag.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner att den övergripande målsättningen för den mättek-
niska verksamheten inom SWEDAC :s ansvarsområde skall vara
i enlighet med vad regeringen förordar i avsnittet Slutsatser,

2. till Styrelsen för teknisk ackreditering: Bidrag till riksmätplatser
för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på

10 800 000 kr.

C 7. Bidrag till provnings- och mätteknisk FoU, m.m.

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

51 772 000

48 950 000

72 900 000

varav 48 312 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Anslaget disponeras för bidrag till teknisk forskning och utveckling av Prop. 1994/95:100
mät- och provningsteknik, normaliehållning samt därtill anknuten Bil. 13
standardisering och rådgivning.

Uppgifterna fullgörs av det statligt helägda bolaget Sveriges Provnings-
och Forskningsinstitut AB (SP).

SP skall i detta sammanhang utföra följande tjänster

- forskning och utveckling inom mät- och provningsteknik syftande till
generell och tillämpad utveckling av mätmetodik och provnings-
metoder,

- utarbeta harmoniserade mät- och provningsmetoder, normalt inom
ramen för det internationella och europeiska standardiseringsarbetet,

- rådgivning till myndigheter i deras föreskrivande verksamhet speciellt

vad gäller mät- och provningsteknik,

- internationellt samarbete inom mät- och provningsteknik och FoU,

- normaliehållning innefattande etablerande och upprätthållande av
nationella normaler och säkerställande av den internationella spår-
barheten.

SP har i sin ansökan om bidrag föreslagit att insatsen för att upp-
rätthålla, utveckla och föra ut baskompetens avseende mät- och prov-
ningsteknik hålls på en oförändrad nivå och föreslår insatser i form av
särskilda projekt riktade mot små och medelstora företag, specifikt
Europaarbete samt förstärkt högskolesamarbete. SP har vidare särskilt
redovisat resultat från SP:s insatser inom mät- och provningsteknik,
forskning och utveckling, rådgivning och kunskapsförmedling. SP har
under utveckling en modell, där nyttoflödet demonstreras i tusentals
kronor, för att göra effektvärderingar i ett större samhällsperspektiv
tillämpad på ett antal praktiska exempel. Dessa visar, i de delar som nu
kan värderas, på "uppväxlingseffekter" i storleksordningen hundra eller
mer.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

SP skall genom effektiv projekthantering och internationellt sam-
arbete utveckla tvärtekniska projekt över branschgränser, forsk-
ningsdiscipliner och teknikområden. SP skall vidare aktivt med-
verka till att FoU-resultat överförs i industriella tillämpningar med
särskild inriktning på små och medelstora företag samt stärka mät-
och provningsteknikens betydelse för FoU-processen genom
samverkan med NUTEK, andra forskningsråd och sektorsorgan
samt industri och högskola.

Resurser 1995/96

Reservationsanslag 1995/96

72 900 000 kr

Resultatbedömning Prop. 1994/95:100

Regeringen bedömer SP som ett kompetent, internationellt erkänt och
effektivt FoU-organ inom sitt område. SP samverkar väl med och
kompletterar högskole- och institutsystemens FoU. SP fungerar effektivt
och direkt som kunskapsförmedlare framför allt till små och medelstora
företag.

Slutsatser

I det europeiska samarbetet är mätteknik och provning med forskning och
utveckling prioriterade områden. Som den dominerande nationella
resursen för FoU inom området provning och mätteknik är SP en
betydelsefull länk i bl.a. teknikspridning, standardiseringsarbete och
kvalitetssäkring för aktörer inom näringslivet, myndigheter och orga-
nisationer.

SP:s uppgifter i anslutning till systemet med europeiska tekniska
godkännanden på byggområdet skall fortsättningsvis finansieras inom
anslaget.

Regeringen har vid beräkningen av anslaget utöver pris- och löne-
uppräkning tillämpat ett produktivitets- och effektivitetskrav om 3 % i
enlighet med den princip som tillämpas generellt i årets budgetförslag.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till provnings- och mätteknisk FoU, m.m. för budgetåret
1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 72 900 000 kr.

C 8. Elsäkerhetsverket

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

44 592 000

39 651 000

61 400 000

varav 40 689 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Elsäkerhetsverket är sedan den 1 januari 1993 förvaltningsmyndighet
för tekniska säkerhetsfrågor på elområdet. Inom myndigheten är
verksamheten indelad i en central del - med ansvar för bl.a. föreskrifter,
elanläggningssäkerhet och elmaterielsäkerhet - och en distrikts-organisa-
tion med ansvar för den lokala tillsynsverksamheten. Det övergripande
målet för elsäkerhetsarbetet är att förebygga skada på person och
egendom orsakad av elektricitet. Elsäkerhetsverket skall därvid svara för
statliga insatser för att bygga upp, upprätthålla och utveckla en god
säkerhetsnivå för elektriska anläggningar och elektrisk materiel.

Inkomster hos Elsäkerhetsverket, som redovisas på statsbudgetens Prop. 1994/95:100
inkomstsida under inkomsttiteln 2552 Övriga offentligrättsliga avgifter, Bil. 13
beräknas till ca 72 miljoner kronor for nästa budgetår (oförändrat jämfört
med innevarande budgetår - 48 miljoner kronor för 12 månader).
Elsäkerhetsverket omfattas av den treåriga budgetprocessen fr.o.m.
treårsperioden 1995/96 - 1998. Verket har gett in en fördjupad anslags-
framställning i april 1994.

Elsäkerhetsverket

I sin fördjupade anslagsframställning föreslår Elsäkerhetsverket inte
några förändringar av målsättningen för området elsäkerhet. Verket anför
att förändringar av verksamhetens omfattning förutses beroende på
förändrade omvärldsförhållanden. Verket föreslår en ökning av an-
slagsmedel till verksamheten for budgetåret 1995/96. Elsäkerhets-verket
pekar på att verket genom förordning (1993:1067) om elektro-magnetisk
kompatibilitet, EMC, från och med den 1 januari 1994 har fått till
uppgift att vara föreskrivande myndighet och tillsammans med Tele-
styrelsen utöva tillsyn inom EMC-området. Verket har vidare utsetts till
samordnande myndighet för EMC-frågor i Sverige. Verket föreslår att
målsättningen för EMC-arbetet skall vara att medverka till en till-
fredsställande elektromagnetisk kompatibilitet som medger att olika
elektriska utrustningar, apparater och system kan fungera på avsett sätt
utan att risk för liv, personlig säkerhet och hälsa, radiokommunikation
eller näringsverksamhet.

Elsäkerhetsverket anför att förslagen till förändringar av verksamhetens
inriktning framförallt är betingade av faktorer som har sin grund i
internationaliseringen och ett ökat deltagande i europaintegrationen.
Verket menar att samtliga verksamhetsgrenar påverkas av detta och att
effekten blir mest påtaglig vad gäller tillsyn av elmateriel där en effektiv
marknadskontroll kommer att kräva ökade resurser. På EMC-området
anför verket att det är fråga om en ny verksamhet. Ett ökat deltagande
från verket i det internationella standardiseringsarbetet kommer att
krävas. Föreskriftsarbetet kommer i allt högre grad att bedrivas på
EES/EU-nivå. En viss, successiv, ökning av tillsynsbehovet kan också,
enligt verket, förutses på elanläggningsområdet. Omfattningen blir bl.a.
beroende av den takt i vilken installationsmarknaden intemationaliseras.

Elsäkerhetsverket anför att förändringarna i förutsättningarna för
elsäkerhetsarbetet innebär att behovet av informationsinsatser från verkets
sida kommer att vara stort under den kommande perioden.

Elsäkerhetsverket har i sin årsredovisning i de delar som avser
resultatredovisningen redovisat verksamheten i föreskriftsarbete, standar-
diseringsarbete, tillsyn av elanläggningar samt tillsyn av elmateriel.
Verket redovisar även verksamheten inom det nya verksamhetsområdet
elektromagnetisk kompatibilitet. Strukturen i årsredovisningen överens-
stämmer huvudsakligen med den som redovisats i den fördjupade
anslagsframställningen.

Vad beträffar föreskrifter och standardisering svarar Elsäkerhetsverket Prop. 1994/95:100
för elsäkerhet där nödvändiga villkor fastställs för att skydda liv, hälsa, Bil. 13
miljö och ekonomiska värden. Även internationellt arbete såväl rörande
föreskrifter som säkerhetsstandardisering är betydelsefulla delar i
elsäkerhetsarbetet. Elsäkerhetsverket framhåller att aktiviteten på före-
skriftsområdet under perioden har varit högre än normalt. Arbets-
uppgifterna har kunnat delas upp i två områden, nämligen imple-
mentering av EG-direktiv samt revision av starkströmsföreskriftema. Vad
beträffar standardiseringsarbetet anför verket att arbetet under året till
viss del har präglats av försöken på internationell nivå att förkorta tiden
för att ta fram nya eller reviderade standarder. Sammanfattningsvis
anser Elsäkerhetsverket att målen för arbetet inom föreskrifter och
standardisering under perioden har uppnåtts.

Tillsynsarbetet består till stor del av inspektioner och kontroller på
fältet, elolycksfälls- och elbrandsutredningar, informations- och upp-
lysningsverksamhet samt erfarenhetsåterföring till verkets arbete med
standardisering. I elanläggningstillsynen ingår också verkets bearbetning
och publicering av elolycksfallsstatistik och elbrandstatistik, dispens- och
tolkningsärenden med anknytning till verkets föreskrifter samt viss
rådgivning. Vidare hör även tillsynen av den spårbundna trafiken till
denna verksamhetsgren samt frågor om elinstallatörsbehörighet. Elsäker-
hetsverket gör bedömningen att målen för perioden uppnåtts.

Vad gäller elmateriel skall tillsynen ske genom marknadskontroll och
genom tillsyn på användningsplatsema. Marknadskontrollen skall bidra
till att säkerställa att tillverkare och importörer marknadsför säker
elmateriel samt i de fall ej säker elmateriel kommer ut på marknaden
åtgärder vidtas för att begränsa riskerna. Elsäkerhetsverket framhåller
att verksamheten inom området till största delen består av mark-
nadskontroll av elmateriel. För att övervaka marknaden i stort görs besök
hos försäljningsställen, importörer och tillverkare kompletterat med
övervakning av marknadsföringen i olika former. Enligt verkets
bedömning är resultatet inom verksamhetsgrenen tillfredsställande.

Elsäkerhetsmyndigheten har sedan böijan av 1970-talet varit före-
skrivande myndighet för radiostömingar. Verksamheten vid Elsäker-
hetsverket har under budgetåret 1993/94 främst omfattat insatser inom
radiostömingsområdet samt utgivandet av föreskrifter för att införa EG:s
regelverk för radiostömingar och elektromagnetisk kompatibilitet, EMC.
Elsäkerhetsverket påpekar att verksamheten inom området förutom ovan
nämnda insatser varit begränsad.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

Övergripande mål

För den kommande planeringsperioden 1995/96 - 1998 bör de
övergripande mål som gäller för elsäkerhetsarbetet för budgetåret
1994/95 ligga fast. Det övergripande målet för EMC-verksam-
heten bör vara att medverka till en tillfredsställande elektromagne-
tisk kompatibilitet som medger att olika elektriska utrustningar,
apparater och system kan fungera på avsett sätt utan risk för liv,
personlig säkerhet och hälsa, radiokommunikation eller närings-
verksamhet.

Resurser 1995/96

Ramanslag 61 400 000 kr

Planeringsram

1995/96 1997 1998

61 4000 000 kr 40 689 000 kr 40 689 000 kr

Övrigt

Avgifterna som tas ut för Elsäkerhetsverkets verksamhet skall
redovisas under inkomsttitel på statsbudgeten. Motsvarande utgifter
täcks från ramanslaget.

Resultatbedömning

Elsäkerhetsverkets årsredovisning visar enligt regeringens mening att
verksamheten bedrivs med sådan inriktning att de uppsatta målen kan
nås. Det har emellertid i vissa delar inte varit möjligt att göra en
totalbedömning av effektiviteten av verksamheten, eftersom underlag för
en sådan prövning inte varit tillgängligt. Redovisningen för budgetåret
1993/94 är Elsäkerhetsverkets första årsredovisning och några relativa
förändringstendenser har därför inte kunnat utläsas. Regeringen förut-
sätter att verket arbetar vidare med frågor rörande nyckeltal för
prestationer, produktivitet och styckkostnader.

Regeringen konstaterar att RRV inte anfört några invändningar i sin
revisionsberättelse för Elsäkerhetsverket avseende räkenskapsåret
1993/94.

Fördjupad prövning Prop. 1994/95:100

De resultat som Elsäkerhetsverket redovisat för verksamheterna
föreskrifter och standardisering visar att målen för perioden i huvudsak
har uppnåtts. Målsättningen för föreskriftsarbetet och för verkets
deltagande i standardiseringsarbetet är att utarbeta föreskrifter och bidra
till utformningen av sådana standarder som är nödvändiga för att
elsäkerheten skall upprätthållas utan att de utgör hinder för den tekniska
utvecklingen eller för handeln med andra länder. Verkets kostnader för
föreskriftsarbetet under budgetåret 1993/94 var 4,8 miljoner kronor. I
totalkostnaderna för föreskriftsarbetet ingår bl.a. kostnader för ut-
redningar och informationsinsatser avseende elektriska och magnetiska
fält samt konsultinsatser för arbetet med en guide till de internationellt
anpassade starkströmsföreskriftema. Inom verksamhetsgrenen standar-
disering har Elsäkerhetsverkets kostnader för arbetet varit 6,3 miljoner
kronor för budgetåret 1993/94. För standardiseringsarbetet består en stor
del av kostnaderna, ca 50 %, av köpta tjänster som ersätter insatser av
egen personal.

Inom tillsyn av elanläggningar inriktas verkets arbete mot att motivera
och bidra till att säkerställa att ägare och användare av elektriska
anläggningar och elektrisk materiel iakttar elsäkerhetsföreskriftema samt
att elinstallationer utförs enligt gällande säkerhetsföreskrifter. Målsätt-
ningen för den lokala tillsynen på elanläggningsområdet är att se till att
föreskrifter om utförande, handhavande och skötsel följs samt att
erfarenheter från tillsynsarbetet återförs till föreskrifts- och standardise-
ringsarbetet. Verkets kostnader för insatserna inom området var 20,5
miljoner kronor under 1993/94. Målen för perioden har i huvudsak
uppnåtts.

För verksamheten elmateriel är insatserna till största delen marknads-
kontroll av elmateriel. Målsättningen för tillsynen på elmaterielområdet
är att se till att föreskrifter om kontrollordning samt om utförande,
handhavande och skötsel av elmateriel följs, samt att erfarenheter från
tillsynsarbetet återförs till föreskrifts- och standardiseringsarbetet.
Elsäkerhetsverkets kostnader för verksamhetsgrenen elmateriel var 8,1
miljoner kronor under året 1993/94. En stor del av kostnaderna, ca 80%,
är hänförlig till köpta tjänster. De redovisade resultaten och prioritering
inom befintliga ramar på marknadskontroll anger att uppsatta mål torde
kunna uppnås.

Slutsatser

Mot bakgrund av den prövning regeringen gjort av verksamheten dras
följande slutsatser.

Regeringens bedömning är att verksamheten inom myndigheten under
den kommande perioden bör bedrivas enligt den allmänna inriktning som
gäller för elsäkerhetsarbetet för budgetåret 1994/95. Det övergripande
målet för EMC-verksamheten bör vara att medverka till en tillfredsstäl-
lande elektromagnetisk kompatibilitet som medger att olika elektriska gg

utrustningar, apparater och system kan fungera på avsett sätt utan risk för

liv, personlig säkerhet och hälsa, radiokommunikation eller näringsverk- Prop. 1994/95:100
samhet. Bil. 13

I anslutning till insatserna skall verket följa den internationella
utvecklingen samt främja svenskt deltagande i internationellt samarbete
inom sitt verksamhetsområde.

Insatserna bör i ökad grad söka relateras till nyckeltal för prestationer,
produktivitet och styckkostnader för att därigenom förbättra möjlig-
heterna för en bedömning av verksamhetens effektivitet.

Den nya verksamheten inom området elektromagnetisk kompatibilitet
innebär att Elsäkerhetsverket fått nya arbetsuppgifter. Regeringen har
bl.a. mot den bakgrunden beräknat vissa förstärkningar under anslaget.

Regeringen förutsätter att Elsäkerhetsverket noga följer utvecklingen
vad gäller elolycksfall och elbränder för att bl.a. analysera insatserna och
elsäkerhetsnivåns utveckling med särskild uppmärksamhet på elmateriel-
området.

Fr.o.m. budgetåret 1993/94 infördes en avgiftsfinansiering av
verksamheten i form av en elabonnentavgift. I enlighet med förordning
(1993:560) om elabonnentavgift skall elabonnenter årligen efter debite-
ring betala in elabonnentavgiften till elleverantören. Intäkterna från
elabonnent-avgiftema tillförs inkomsttitel.

Medel för elsäkerhetsmyndighetens verksamhet bör anvisas under
ramanslag. För budgetåret 1995/96 beräknas medelsbehovet för
Elsäkerhetsverket till 61 400 000 kr. Planeringsramen för perioden
1995/96 - 1998 har beräknats till 142 778 000 kr. Elsäkerhetsverket
omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion.
Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med ca 2,9 miljoner kronor.
Vid årets utgång motsvarar besparingen en real nivåsänkning på 5 %.
Vid beräkningen av anslaget har hänsyn tagits till förändrade samkost-
nader inom den lokala tillsynsverksamheten.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner den övergripande målsättningen för verksamheten
inom Elsäkerhetsverkets ansvarsområde som regeringen förordat,

2. till Elsäkerhetsverket för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag
på 61 400 000 kr.

C 9. Sprängämnesinspektionen

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

12 426 322

15 499 000

23 000 000

varav 15 442 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Inkomster hos Sprängämnesinspektionen (SÄI), som redovisas på Prop. 1994/95:100
statsbudgetens inkomstsida under inkomsttiteln 2552 Övriga offentlig- Bil. 13
rättsliga avgifter, beräknas till 22 miljoner kronor for nästa budgetår
(innevarande budgetår 12 miljoner kronor).

SÄI är central förvaltningsmyndighet för frågor som rör brandfarliga
och explosiva varor. Det övergripande målet för verksamheten är att
förebygga att personer och egendom kommer till skada vid hantering av
sådana varor.

Sprängämnesinspektionen

SÄI har i sin årsredovisning i de delar som avser resultatredovisningen
redovisat verksamheten i delområdena tillsynsverksamhet, regelarbete,
tillståndsfrågor, godkännandefrågor, utredningsarbete m.m., förlags-
verksamhet samt extern utbildning. Strukturen överensstämmer i
huvudsak med den som redovisades i den fördjupade anslagsfram-
ställningen. Verksamhetsmål har lagts fast för de olika delområdena.

Resultatredovisningen indikerar att de verksamhetsmål som lagts fäst
i tillfredsställande grad har uppnåtts. Vad gäller regelarbetet nämner
inspektionen att projektplanen för översynen av det egna regelverket
behövt revideras, framför allt beroende på att det varit nödvändigt att
prioritera EES-relaterat regelarbete. SÄI menar att de avvikelser som
finns inte är av den arten och omfattningen att särskilda åtgärder behöver
vidtas. SÄI påpekar att resultatet av en pågående försöksverksamhet med
samordnad tillsyn mellan Arbetarskyddsstyrelsen, Statens naturvårdsverk,
Kemikalieinspektionen, Statens räddningsverk och inspektionen visar att
den gemensamma tillsynen fungerat bra. Särskilt positiva är företagen
som bl.a. anser att den är tidsbesparande. På myndighetssidan finns
också positiva synpunkter, även om det inneburit en större arbetsinsats
för myndigheterna. Av en i årsredovisningen redovisad enkät till drygt
120 företag och lokala myndigheter framgår att en stor majoritet ser
synnerligen positivt på inspektionens insatser och finner de vara av
väsentlig betydelse för säkerhetstänkandet inom resp, organisation.

SÄI menar att det ekonomiska resultatet är tillfredsställande. Kost-
naderna för verksamheten har varit något lägre än det disponibla
anslaget. Anslagssparandet uppgår till 1 993 000 kr. Detta sparande utgör
knappt 14 % av det disponibla ramanslaget, i huvudsak en följd av högre
intäkter, som inspektionen disponerar, än väntat för förlags- och
utbildningsverksamheten. SÄI har vidare tagit upp lån i Riksgäldskontoret
till ett belopp av 79 000 kr. Avgifter som redovisats mot inkomsttitel
uppgår till 13 687 000 kr och det ackumulerade överskottet har ökats till
4 564 000 kr. Överskottet skall användas för avräkning av kommande
avgifts in täker.

RRV redovisar inga invändningar i sin revisionsberättelse.

I sin enkla anslagsframställning menar SÄI utan att hänvisa till
resultaten i årsredovisningen att inriktningen av verksamheten bör ligga
fäst under budgetåret 1995/96.

Vidare föreslår SÄI i anslagsframställningen att anslaget fästställs i
enlighet med fastlagd resursram och att låneramen i Riksgäldskontoret
bestäms till 450 000 kr. Inspektionen hemställer om 2 900 000 kr i ökade
resurser för EES/EU-relaterade insatser.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

De övergripande mål som gäller for perioden 1991/92 - 1995/96
bör ligga fäst.

Resurser 1995/96

Ramanslag 23 000 000 kr

Beräknade avgiftsinkomster 22 000 000 kr

Resultatbedömning

SÄI:s årsredovisning visar enligt regeringens mening att verksamheten
bedrivs med sådan inriktning att de uppsatta målen kan nås. Regeringens
bedömning är att resultatuppföljningen bör utvecklas ytterligare i enlighet
med gjorda åtaganden, bl.a. för att möjliggöra analys av verksamhetens
effekter, dvs. hur skyddsnivån och därmed indirekt olycksnivån påverkas
av SÄI:s verksamhet.

Inspektionens ekonomiska resultat är tillfredsställande.

Regeringen konstaterar att RRV inte anfört några invändningar i
revisionsberättelsen avseende SÄI.

Slutsatser

Regeringen avser inom kort ge SÄI direktiv att till våren 1996 i en
fördjupad anslagsframställning analysera verksamheten med avseende på
verksamhetsmål, resultat, inriktning, omfättning m.m. En viktig
utgångspunkt härför är EU-medlemskapets konsekvenser för den framtida
verksamheten. Nuvarande riktlinjer bör därför - i avvaktan på den
fördjupade prövningen - omfatta endast budgetåret 1995/96.

Regeringen delar SÄI:s uppfättning att det EU-relaterade arbetet måste
prioriteras och att det kommer att kräva ökade resurser. Resursnivån är
dock beroende av vissa i dag inte helt överblickbara fäktorer. Enligt
regeringens bedömning bör därför - i avvaktan på att bilden klarnar -
resursförstärkningen för budgetåret 1995/96 beräknas till ett belopp som
ligger i den nedre delen av det intervall som SÄI angivit i sin anslags-
framställning. Med beaktande av det anslagssparande som inspektionen
beräknat för budgetåret 1995/96 och efter teknisk justering av anslaget

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

bör nämnda resursbehov kunna finansieras inom ramen för befintliga Prop. 1994/95:100
resurser. Det långsiktiga resursbehovet för denna verksamhet får Bil. 13
klarläggas inom ramen för den fördjupade prövningen av inspektionens
verksamhet.

Anslaget bör fastställas i enlighet med den planeringsram som
beräknades i 1994 års budgetproposition. Regeringen beräknar efter pris-
och löneomräkning anslaget till 23 000 000 kr. Myndigheten omfattas av
regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret
1995/96 har anslaget räknats ned med 229 000 kr. Vid årets utgång
motsvarar besparingen en nivåsänkning på 1 %.

Regeringen tillstyrker att myndighetens låneram ökas från 300 000 kr
tiU 450 000 kr.

Regeringen förutsätter att det ackumulerade avgiftsöverskottet så snart
som möjligt regleras genom nedsättning av avgiftsuttaget.

Vid den organisatoriska omstruktureringen av det militära försvaret har
regeringen i samråd med berörda intressenter funnit lämpligt att i en helt
annan omfattning än tidigare knyta Försvarsmaktens hantering av
brandfarliga och explosiva varor till samma regler som gäller for den
civila hanteringen. Som en följd härav har regeringen nyligen genom
ändring i förordningen (1988:1145) om brandfärliga och explosiva varor
(SFS 1994:1380) utökat Försvarsmaktens tillståndsplikt vid hantering av
explosiva varor till att omfatta även förvaring av sådana varor på fasta
platser med SÄI som tillståndsmyndighet. Enligt regeringens uppfettning
bör SÄI också vara tillståndsmyndighet för Försvarsmaktens hantering av
brandferliga varor. Detta kräver ändring av 13 § lagen (1988:868) om
brandfärliga och explosiva varor.

Överklagandebestämmelsema i 27 och 28 §§ lagen om brandferliga och
explosiva varor innebär bl.a. att överklagande får ske hos kammarrätten.
Dessa bestämmelser bör nu anpassas till de nya regler om överklagande
som angetts i prop. 1993/94:133 och som innebär att överklagande som
huvudregel skall ske vid allmän förvaltningsdomstol varmed, enligt 14 §
lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar, avses länsrätt.

Beträffande vissa av de beslut som kommer att få överklagas vid
allmän förvaltningsdomstol bör det, med hänsyn till frågornas art, i
fortsättningen krävas prövningstillstånd för att få frågan prövad i
kammarrätten.

Inom Näringsdepartementet har med anledning av det anförda
upprättats ett förslag till lag om ändring i lagen (1988:868) om brand-
ferliga och explosiva varor. Förslaget fogas till protokollet i detta ärende
som bilaga 13.1.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1988:868)

om brandferliga och explosiva varor,

2. till Sprängämnesinspektionen för budgetåret 1995/96 anvisar ett
ramanslag på 23 000 000 kr.

C 10. Sveriges geologiska undersökning: Geologisk under-
sökningsverksamhet m.m.

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

126 955 542

145 680 000

191 400 000

varav 129 715 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Inkomster vid Sveriges geologiska undersökning och Bergsstaten, som
redovisas på statsbudgetens inkomstsida under inkomsttiteln 2528
Avgifter vid Bergsstaten, beräknas till 5,7 miljoner kronor för nästa
budgetår (innevarande budgetår 4,1 miljoner kronor).

SGU är central förvaltningsmyndighet för frågor om landets geologiska
beskaffenhet och mineralhantering. Det övergripande målet för SGU:s
verksamhet är att undersöka, dokumentera och beskriva Sveriges geologi
för att tillhandahålla geologisk information som behövs särskilt inom
områdena miljö och hälsa, fysisk planering och hushållning med
naturresurser, naturresursförsörjning, jord- och skogsbruk och totalför-
svar samt att marknadsföra denna information.

SGU är chefsmyndighet för Bergsstaten, som är regional förvaltnings-
myndighet för frågor om landets mineralhantering. Målet för Bergsstatens
verksamhet är att möjliggöra eftersökande och utvinning av främst
malmer, att förhindra misshushållning med våra mineralresurser samt att
förebygga att personer och egendom kommer till skada vid gruvdrift.

Sveriges geologiska undersökning

SGU har i sin årsredovisning i de delar som avser resultatredovisningen
redovisat verksamheten i delområdena geologisk undersökningsverksam-
het, myndighetsverksamhet inkl. Bergsstaten, intäktsfinansierad verk-
samhet samt forskning och utveckling. Strukturen överensstämmer i allt
väsentligt med den som redovisades i den fördjupade anslagsfram-
ställningen.

Som mål för den anslagsfinansierade verksamheten exkl. stöd till
geovetenskaplig forskning har följande lagts fast.

De långsiktiga målen för den regionala systematiska undersök-
ningsverksamheten innebär att modem information anpassad till
samhällets olika behov inom skilda regioner skall finnas tillgänglig för
75 % av Sveriges landyta år 2020. För de prospekteringsintressanta
delarna av Västerbottens och Norrbottens län skall informationen finnas
år 2010. För de flygbaserade geofysiska undersökningarna skall 75 %-
målet uppnås år 2004. Informationen om de lösa avlagringama på hela
den svenska kontinentalsockeln skall finnas tillgänglig år 2060.

Som mål för den intäktsfinansierade verksamheten gäller att den skall
ökas med 20 % under perioden 1991/92 - 1994/95. Denna verksamhet
skall bedrivas med full kostnadstäckning.

I fråga om Bergsstatens verksamhet gäller att införandet av den nya Prop. 1994/95:100
minerallagstiftningen skall prioriteras. Tillsynsverksamheten skall hållas Bil. 13
på en fortsatt hög nivå och varje gruva i drift skall inspekteras minst en
gång per år.

Resultatredovisningen visar att verksamheten under budgetåret 1993/94
bedrivits på ett sådant sätt att de långsiktiga produktionsmålen och de
övriga målen kan uppnås.

Vad gäller den geologiska undersökningsverksamheten har dock i några
fall årsmålen inte kunnat innehållas helt. Detta beror i huvudsak på att
några program inte kunnat disponera arbetskraft i planerad utsträckning.
För vissa verksamheter inom de jordartsgeologiska undersökningarna
förekommer större avvikelser från årsmålen. De har föranletts främst av
omprioriteringar på grund av Försvarsmaktens behov. Eftersläpningarna
under verksamhetsåret kommer, påpekar SGU, att inhämtas under
innevarande budgetår och påverkar därmed inte uppställda långsiktiga
mål.

SGU påpekar vidare att engångsanvisningen på 9 miljoner kronor for
budgetåret 1990/91 för att överföra redan publicerade, moderna geo-
logiska kartor i digital form nu helt tagits i anspråk för ändamålet. Målet
för verksamheten under de fyra åren har uppnåtts, dvs. alla moderna
jordartskartor har digitaliserats.

I fråga om produktiviteten inom den geologiska undersökningsverk-
samheten framhåller SGU att en tendens till ökande produktivitet kan ses
i de flesta av de redovisade verksamhetsgrenarna. Serierna är dock för
korta och mellanårsvaritionema för stora för att slutsatser beträffande
produktivitetsutvecklingen ännu skall kunna dras.

Vad gäller Bergsstatens verksamhet har utvecklingen mot ett ökat antal
ansökningar om tillstånd till prospektering fortsatt och kraftigt förstärkts
under första halvåret 1994. Samtliga under hela året i drift varande
gruvor har inspekterats.

SGU:s egen FoU-verksamhet minskade något beroende på att ett ökat
utrymme skapats för direkt produktion.

Omfattande satsningar har gjorts på direkt stöd till verksamheterna,
särskilt inom IT-området. Bl.a. har nätet för datakommunikation byggts
ut.

SGU anser att det ekonomiska resultatet i verksamheten är tillfredsstäl-
lande. Den anslagsfinansierade verksamheten har inte helt förbrukat de
medel som anvisats till verksamheten. Anslagssparandet har ökats med
ca 3 miljoner kronor och uppgår till 24,4 miljoner kronor, vilket
motsvarar knappt 19 % av tilldelade anslagsmedel. Den intäktsfinan-
sierade verksamhetens omsättning har sjunkit från 13,6 till 12,5 miljoner
kronor. Årets resultat visar en förlust som efter finansnetto uppgår till
0,3 miljoner kronor. Den främsta orsaken till förlusten, påpekar SGU,
är arbetet med geologibandet i Sveriges nationalatlas. Sedan resultatet av
uppdragsverksamheten räknats av mot det balanserade överskottet återstår
2,6 miljoner kronor, vilket motsvarar ca 21 % av årets omsättning.
Vidare har SGU tagit upp lån i Riksgäldskontoret för finansiering av
investeringar i anläggningstillgångar till ett sammanlagt belopp av 7,9 94

miljoner kronor. RRV redovisar inga invändningar i sin revisionsbe-

rättelse.

I sin enkla anslagsframställning redovisar SGU regeringens uppdrag
om översyn och anpassning av de långsiktiga produktionsmålen för den
landbaserade systematiska undersökningsverksamheten med anledning av
riksdagens beslut våren 1994 om ett fr.o.m. budgetåret utökat anslag om
15 miljoner kronor. Med utgångspunkt i redovisningen hemställer SGU
att målåret för denna verksamhet fastställs till år 2018 för täckning av
75 % av landets yta.

SGU menar att inriktningen i övrigt bör ligga fast.

SGU tar vidare i sin enkla anslagsframställning upp ett antal frågor
som enligt verket inte lämpligen kan anstå till nästa fördjupade anslags-
framställning. SGU föreslår att verket från Statens Naturvårdsverk får ta
över ansvaret för samt genomföra fortsatta inventeringar av naturgrus och
alternativa material, främst krossberg. Kostnaden härför uppgår till 4,8
miljoner kronor för budgetåret 1995/96. Verksamheten föreslås finan-
sieras med de täktavgifter som tas in med stöd av förordningen
(1984:381) om täktavgift. SGU hemställer om ökade medel med
sammanlagt 4,9 miljoner kronor för nationell mineraljakt och för marin
berggrundsgeologisk undersökningsverksamhet.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

De övergripande mål som numera gäller för perioden 1991/92 -
1995/96 bör ligga fast utom såvitt avser de långsiktiga produktions-
målen för geologisk undersökning på land och maringeologisk
undersökning. Målåret för den landbaserade systematiska under-
sökningsverksamheten bör ändras till 2022 och tas bort för den
maringeologiska verksamheten. Regeringen har den 26 maj 1994
beslutat att de övergripande mål och verksamhetsmål som gällt för
nämnda period utsträcks till att omfatta även budgetåret 1997.

Resurser 1995/96

Ramanslag 191 400 000 kr

Beräknade avgiftsinkomster 5 700 000 kr

Övrigt

Den maringeologiska undersökningsverksamheten bör läggas ned.

Resultatbedömning

SGU:s årsredovisning visar att verksamheten bedrivs med en sådan
inriktning att de uppsatta målen kan nås. SGU kan i allt större ut-

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

sträckning och med hög tillgänglighet tillgodose kundernas ökade behov Prop. 1994/95:100
av geologisk information i digital form, bl.a. för användning i geografis- Bil. 13
ka informationssystem.

Regeringen konstaterar att RRV inte haft några invändningar i
revisionsberättelsen angående SGU.

Slutsatser

Sammantaget innebär regeringens bedömning att de riktlinjer som lades
fäst i 1991 års budgetproposition och som kompletterades av riksdagen
våren 1992 och våren 1994 bör, efter justering av vissa av de långsiktiga
produktionsmålen, gälla även för budgetåren 1995/96 och 1997. De
justeringar av gällande långsiktiga produktionsmål som behöver göras har
sin grund i dels riksdagens beslut våren 1994 (bet. 1993/94:NU15, rskr.
1993/94:221) om ökade ekonomiska ramar för SGU, dels i det stats-
finansiella läget.

I 1994 års budgetproposition föreslog den dåvarande regeringen med
utgångspunkt i minskade ekonomiska ramar för SGU och i ett av verket
redovisat underlag justering av tre av de långsiktiga produktionsmålen,
bl.a. för den landbaserade systematiska undersökningsverksamheten så
att målåret skulle ändras från 2020 till 2025. Två av de föreslagna mål-
årsändringama fastställdes av riksdagen. När det gäller den föreslagna
ändringen för den landbaserade undersökningsverksamheten uppdrog
riksdagen åt regeringen att återkomma med ett nytt förslag som beaktar
ett fr.o.m. budgetåret 1994/95 utökat anslag om 15 miljoner kronor att
användas för undersökningar inom prospekteringsintressanta områden.

SGU har efter samråd med berörda intressenter föreslagit att pro-
duktionsmålet för den landbaserade undersökningsverksamheten anpassas
till anslagsökningen så att målåret vid 75 % täckning av land-ytan sätts
till 2018 i stället för tidigare föreslagna 2025. Det sista kartbladet inom
de prospekteringsintressanta områdena skulle då i enlighet med den av
SGU till regeringen redovisade planen vara klart år 2015.

Myndigheten omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig
konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med
10 708 000 kr. Vid årets utgång motsvarar besparingen 5 %. Effektivi-
tetskravet bör läggas ut på ett sådant sätt att de fr.o.m. innevarande
budgetår extra satsningarna inom prospekteringsintressanta områden
framdeles dras ned till hälften. Målåret för 75 % täckning av landytan
förskjuts då från det av SGU föreslagna 2018 till 2022. Det innebär att
bl.a. prospekterande organisationer får tillgång till den geologiska
informationen något senare än annars.

Det nyss föreslagna besparingskravet är av en sådan storlek att det
enligt regeringens bedömning inte är rimligt att ytterligare justera
produktionsmålen. Det bör i stället bli fråga om att någon eller några
verksamheter läggs ned. Regeringen föreslår efter en noggrann genom-
gång av de olika verksamheterna att den maringeologiska undersök-
ningsverksamheten med målår 2060 avvecklas. Det huvudsakliga motivet
för den maringeologiska verksamheten som i dag bedrivs är inventering %

av landets marina sand- och grusresurser. Miljö och fysisk planering är Prop. 1994/95:100
andra motiv för verksamheten. För att få utnyttja sådana förekomster Bil. 13
krävs tillstånd, bl.a. enligt kontinentalsockellagstiftningen. Regeringen
har av miljöskäl en mycket restriktiv hållning till denna typ av verksam-
het. Inventeringsmotivet får därför betraktas som en ren kunskapsupp-
byggnad utan direkt koppling till exploatering. Det kan vidare anses vara
en uppgift för eventuella exploatörer att lokalisera och bedöma marina
sand- och grusförekomster för kommersiell utvinning.

En nedläggning av den maringeologiska verksamheten medför vissa
svårkvantifierbara, negativa samhällseffekter genom att kunskaperna om
de lösa avlagringama på havsbottnarna kommer att förbli bristfälliga eller
saknas helt för drygt 85 % av våra havsområden. En motsvarande
neddragning av den landbaserade undersökningsverksamheten skulle dock
enligt regeringens bedömning ge betydligt större negativa samhälls-
effekter. Med hänsyn till att marknadsvärdet för SGU:s undersö-
kningsfartyg sannolikt är större än de lån som belastar denna anlägg-
ningstillgång skulle en avveckling av ifrågavarande verksamhet ge ett
överskott vid en avyttring av fartyget. I syfte att uppnå bästa möjliga
utfall vid försäljning av undersökningsfartyget avser regeringen att senare
meddela SGU riktlinjer för denna försäljning.

Med hänvisning till det anförda föreslår regeringen att 191 400 000 kr
anvisas för budgetåret 1995/96 för SGU:s och Bergsstatens verksamhet.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner att de långsiktiga målen för verksamheten inom
Sveriges geologiska undersöknings ansvarsområde ändras i
enlighet med vad regeringen förordat,

2. godkänner att staten säljer undersökningsfartyget,

3. till Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersöknings-
verksamhet m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på
191 400 000 kr.

C 11. Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig
forskning

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

4 713 974

4 880 000

7 330 000

Reservation

441 008

varav 4 858 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Anslaget disponeras av Sveriges geologiska undersökning (SGU) för att
främja och stödja riktad geovetenskaplig grundforskning och tillämpad
forskning.

7 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 100. Bilaga 13

Sveriges geologiska undersökning Prop. 1994/95:100

I sin årsredovisning redovisar SGU att 19 projekt, varav 8 fortsättnings-
projekt, vid universitet och högskolor under budgetåret 1993/94
finansierats med medel från anslaget. Totalt inlämnades 81 ansökningar
om medel, vilket enligt SGU visar på den stora betydelse stödet har inom
forskarvärlden. Intresset för stödet är jämnt fördelat över berörda
universitet och högskolor i landet.

SGU utvärderar nu stödet till geovetenskaplig forskning med hjälp av
tre sakkunniga, en från vardera Sverige, Norge och Finland. Utvärde-
ringen beräknas vara slutförd under våren 1995.

SGU föreslår i sin enkla anslagsframställning att medel till geoveten-
skaplig forskning anvisas i enlighet med den av riksdagen våren 1993
antagna treårsplanen för forskning.

Regeringens överväganden

SGU avser under år 1995 till regeringen redovisa en utvärdering av med
anslaget gjorda satsningar som i kvantitativa och kvalitativa termer
beskriver uppnådda resultat. Utvärderingen skall ligga till grund för
överväganden om inriktningen och omfattningen av fortsatt stöd till
geovetenskaplig forskning.

Riksdagen har vid behandlingen av 1993 års forskningsproposition
(prop. 1992/93:170 avsnitt 12, bet. 1992/93:NU3O, rskr. 1992/93:399)
lagt fest riktlinjer för resursramar inom anslaget. Regeringen beräknar i
enlighet med dessa riktlinjer och efter pris- och löneomräkning anslaget
för budgetåret 1995/96 till 7 330 000 kr. Myndigheten omfettas av
regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret
1995/96 har anslaget räknats ned med 219 000 kr. Vid årets utgång mot-
svarar besparingen en nivåsänkning på 3 %.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning för
budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 7 330 000 kr.

D. Marknads- och konkurrensfrågor

Inledning

De viktigaste övergripande målen - att minska arbetslösheten, skapa
balans i statens finanser och främja ekonomisk tillväxt - medför skärpta
krav på effektivt resursutnyttjande inom såväl offentlig som privat sektor.
Sunda konkurrensförhållanden inom och mellan dessa sektorer främjar
en sådan effektivitet och därmed svenska företags konkurrensförmåga. En
väl fungerande konkurrens är vidare till fördel för konsumenterna.
Konkurrenspolitiken är därför en central del i regeringens politik.
Sveriges medlemsskap i EU poängterar ytterligare behovet av en aktiv
konkurrenspolitik.

En sund konkurrens på lika villkor snedvrids av den ekonomiska
brottsligheten. Justitiedepartementet samordnar de krafttag som regering-
en avser att vidta mot den ekonomiska brottsligheten.

Under det senaste året har flera åtgärder vidtagits för att främja en
effektiv konkurrens.

En strängare konkurrenslag (1993:20), som bygger på EG:s konkur-
rensregler, trädde i kraft den 1 juli 1993. Efter vissa övergångsregler har
lagen fått fullt genomslag fr.o.m. den 1 januari 1994.

I och med att EES-avtalet trädde i kraft den 1 januari 1994 fick
Konkurrensverket nya uppgifter som behörig myndighet vid tillämp-
ningen av konkurrensreglerna i avtalet. Ett annat nytt inslag i Konkur-
rensverkets verksamhet avser insatserna för att främja konkurrensforsk-
ningen. Ett särskilt Råd för konkurrensfrågor har knutits till verket för
detta arbete.

Vidare har ett antal förändringar skett i det regelverk som Konkurrens-
verket har att tillämpa.

Den 1 juli 1994 trädde en lag (1994:615) om ingripande mot otill-
börligt beteende avseende offentlig upphandling i kraft. Lagen gör det
möjligt att ingripa mot vissa konkurrenssnedvridande förfaranden vid
offentlig upphandling.

För lantbruket har särskilda regler (SFS 1994:688) införts i konkur-
renslagen den 1 juli 1994. Reglerna innebär att förbudet mot konkur-
rensbegränsande samarbete inte är tillämpligt på viss samverkan i s.k.
primärföreningar vars medlemmar är foretag som bedriver jordbruk,
skogsbruk och trädgårdsverksamhet.

Vissa ändringar har också genomförts när det gäller Konkurrensverkets
ställning i överklagade ärenden (SFS 1994:1494).

En betydande del av regeringens insatser för att främja konkurrens och
marknadseffektivitet sker vidare genom ett sunt avregleringsarbete där
lärdom dras av tidigare erfarenheter. Det gäller både större strukturella
reformer och att fortlöpande se över de regler som styr företagens
beteenden. Syftet är att motverka att reglerna skapar hinder och
flaskhalsar i produktion och distribution och att inte konkurrensen
snedvrids. Under hösten 1994 har en sådan systematisk regelöversyn
inletts.

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

Ett särskilt problem kan uppstå på marknader där offentliga och Prop. 1994/95:100
privata aktörer möts. En särskild utredare har fått i uppdrag att kartlägga Bil. 13
och vid behov föreslå åtgärder för att tillförsäkra en konkurrens på lika
villkor (dir. 1994:72, Offentlig underprissättning och subventioner på en
konkurrens utsatt marknad).

I syfte att motverka ekonomisk brottslighet och stärka förutsättningarna
för konkurrens på lika villkor mellan olika företag har vidare en särskild
utredare i uppdrag att utvärdera lagen (1986:436) om näringsförbud (dir.
1994:25). Ett förslag lämnas inom kort.

I april 1994 överlämnade pantbanksutredningen sitt betänkande Pant-
bankernas kreditgivning (SOU 1994:61). Betänkandet har remissbehand-
lats, och ett förslag till en förändrad lagstiftning avses lämnas till
riksdagen under våren 1995.

Ett förslag till nya regler för auktoriserade och godkända revisorer har
vidare presenterats i betänkandet Revisorerna och EG (SOU 1993:69).
I rapporten Tillsyn över revisorer (Ds 1994:125) har vidare en arbets-
grupp lämnat förslag om en ny ordning för organisation av revisor-
tillsynen. Betänkandet och rapporten har remissbehandlats. Ett förslag till
ny lagstiftning liksom frågan om hur tillsynen skall organiseras kommer
att lämnas till riksdagen under februari 1995. I detta sammanhang
kommer även anslagsfrågorna för den berörda verksamheten att
behandlas.

Genom EES-avtalet och EU-medlemsskapet gäller särskilda regler för
statligt stöd till företag. Regelverket syftar till att förhindra att konkur-
rensen snedvrids på så sätt att handeln mellan länderna inom EES-
området påverkas. För att leva upp till de nya kraven har bl.a. en in-
terdepartemental arbetsgrupp för statsstödsfrågor inrättats. Närings-
departementet har getts en samordnande roll i syfte att få en enhetlig
tillämpning av reglerna. I enlighet med statsstödsreglema har under år
1994 bl.a. befintliga stöd sedan tiden för EES anmälts till EFTA:s
övervakningsmyndighet (ESA) för granskning. Medlemsskapet i EU
innebär att övervakningsansvaret övergår från ESA till EU-kommissio-

nen.

Budgetförslaget för 1995/96 innebär en rationalisering och effektivise-
ring av verksamheten inom ramen för de mål som lagts fast.

Den beräknade utgiftsutvecklingen på området Marknad- och konkur-
rensfrågor t.o.m. år 1998 till följd av tidigare fattade beslut samt
förslagen i 1995 års budgetproposition är följande:

Utgift

1993/94

Anvisat Förslag varav beräknat för

1994/95 1995/96 juli 95-juni 96

Absoluta tal

Beräknad Beräknad
besparing besparing
1997 1998

Relativa tal

65,4

72,0

106,8 70,8

of of

100

D 1. Marknadsdomstolen

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

4 772 750

6 175 000

8 570 000

varav 5 687 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Genom ändring i departementsförordningen (1982:1177, ändrad senast
1994:1672) har anslaget för Marknadsdomstolen överförts till Civildepar-
tementet från och med den 1 januari 1995.

Marknadsdomstolen är en specialdomstol som handlägger mål enligt
lagen (1971:112) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden, marknads-
föringslagen (1975:1418), lagen (1978:763) med vissa bestämmelser om
marknadsföring av alkoholdrycker, konsumentförsäkringslagen (1980:38),
lagen (1984:292) om avtalsvillkor mellan näringsidkare, produktsäker-
hetslagen (1988:1604), prisinformationslagen (1991:601), konsumentkre-
ditlagen (1992:830), konkurrenslagen (1993:20), tobakslagen (1993:581)
samt lagen (1994:615) om ingripande mot otillbörligt beteende avseende
offentlig upphandling.

Det övergripande målet för Marknadsdomstolen är att på ett rättssäkert
sätt och inom rimlig tid avgöra de mål och ärenden som den har att
handlägga samt att leda rättsutvecklingen och främja en enhetlig rätts-
tillämpning inom det marknadsrättsliga området.

I de delar av Marknadsdomstolens årsredovisning som avser resultat-
redovisningen framgår bl.a. måltillströmning och antalet slutligt avgjorda
ärenden fördelat på de förekommande måltypema. Anslagssparandet
uppgick budgetåret 1993/94 till 1 273 000 kr.

RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar mot års-
redovisningen.

Regeringens övervägande

Sammanfattning

Övergripande mål

Det övergripande mål som gäller för perioden 1993/94 - 1995/96
bör ligga fest.

Resurser 1995/96

Ramanslag 8 570 000 kr

Resultatbedömning

Regeringen delar den i Marknadsdomstolens årsredovisning gjorda be-
dömningen att det är svårt att utvärdera verksamheten i mera preciserade
termer men att det med ledning av resultatredovisningen ändå kan kon-

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

101

stateras att arbetet vid Marknadsdomstolen bedrivits på ett effektivt sätt. Prop. 1994/95:100
Regeringen konstaterar att RRV inte haft några invändingar i revisionsbe- Bil. 13
rättelsen avseende Marknadsdomstolen.

Omfattningen och inriktningen av Marknadsdomstolens verksamhet
avgörs i allt väsentligt av faktorer som ligger utanför domstolens kon-
troll, i första hand utformningen av den marknadsrättsliga lagstiftningen
och den aktuella måltillströmningen. Den sistnämnda har under det
senaste året visat en ökande tendens. Den ökning i måltillströmningen
som förväntades ske som en följd av att den nya konkurrenslagen
infördes den 1 juli 1993 har dock ännu inte fått något genomslag för
domstolens del. Ett ökande antal konkurrenslagsärenden handläggs för
närvarande vid Stockholms tingsrätt. Ytterligare en förändring berör
Marknadsdomstolen genom de förslag till ny marknadsföringslag (prop.
1994/95:123) som regeringen nyligen har lagt fram. Enligt förslaget skall
instansordningen när det gäller marknadsföringsmål ändras så att Mark-
nadsdomstolen prövar dessa mål först i andra instans, och inte som första
och enda instans enligt nu gällande ordning. Avsikten är att de nya
bestämmelserna skall träda i kraft den 1 juli 1995. För Marknadsdomsto-
lens del kan detta, om riksdagen godtar förslaget, på sikt innebära en
minskning av antalet inkommande marknadsföringsmål. Den totala effek-
ten för domstolen av den nya konkurrenslagen och en ny marknads-
föringslag är for närvarande svår att bedöma.

Mot denna bakgrund bedömer regeringen att förändringarna av anslaget
till Marknadsdomstolen för budgetåret 1995/96 bör inskränkas till en
justering av medlen för lokalkostnader, ökat effektivitetskrav samt
prisjusteringar och löneomräkning.

Slutsatser

Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i 1993 års budget-
proposition bör gälla även för budgetåret 1995/96.

Myndigheten omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig
konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med 88 000 kr.
Vid årets utgång motsvarar besparingen en real nivåsänkning på 1 %.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Marknadsdomstolen för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag
på 8 570 000 kr.

D 2. Konkurrensverket

1993/94	Utgift	60 505 000
1994/95	Anslag	59 900 000
1995/96	Förslag	90 600 000	102
	varav	60 071 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996.	102

Konkurrensverket är central förvaltningsmyndighet för konkurrens-
frågor.

Det övergripande målet för Konkurrensverket är att verka för en
effektiv konkurrens i privat och offentlig verksamhet till nytta för konsu-
menterna.

Konkurrensverket har i sin årsredovisning i de delar som avser resul-
tatredovisningen redovisat verksamheten inom respektive verksam-
hetsgren: att tillämpa konkurrenslagen, föreslå avregleringar, effektivise-
ra den offentliga sektorn, sprida kunskap om konkurrenslagen samt
stimulera forskningen på konkurrensområdet. Verket redovisar också de
insatser som gjorts på det internationella området, utbildnings- och
utvecklingsåtgärder inom den egna organisationen samt resultaten av en
intressentundersökning som utförts av SIFO för verkets räkning.

De mål som verket satt upp för verksamheten är att tillämpa konkur-
renslagstiftningen på ett snabbt, kompetent, likformigt och rättssäkert
sätt, att lämna förslag som är rätt prioriterade, konkreta och genomarbe-
tade, att ge information som är relevant, lättillgänglig och saklig samt att
ha en god balans mellan verkets olika verksamhetsgrenar.

RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

Det övergripande mål som gäller för perioden 1993/94 - 1995/96
bör tigga fast.

Resurser 1995/96

Ramanslag 90 600 000 kr

Resultatbedömning

Konkurrensverket har på ett uttömmande sätt redovisat de gjorda
insatserna under det gångna året. I likhet med verkets första årsredovis-
ning för budgetåret 1992/93 finns för de olika verksamhetsgrenarna en
redovisning i såväl kvantitativa som kvalitativa termer där utnyttjad tid
och nedlagda kostnader åskådliggörs på ett tydligt sätt. Regeringen delar
RRV:s helhetsbedömning att resultatredovisningen utgör en överskådlig,
kortfattad och konkret bild av verkets insatser. De särskilda synpunkter
som RRV lämnat, bl.a. avseende en nedbrytning i mindre delar av
resultatredovisningen i fråga om lagtillämpningsarbetet, kan bidra till en
ytterligare genomlysning ifråga om styckkostnader och handläggnings-
tider för de olika ärendetypema. Regeringen konstaterar därutöver att
RRV inte haft några invändningar i revisionsberättelsen avseende
Konkurrensverket.

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

103

Verksamheten har dominerats av arbetet med att tillämpa konkur-
renslagen. Övergångsregler i lagen gav företagen en frist fram till den 1
januari 1994 för att kunna anpassa gamla avtal och förfaranden till de
nya kraven. Under december 1993 inkom till verket närmare 800
ärenden, främst ansökningar om icke-ingripandebesked och anmälningar
för undantag från konkurrenslagen. Den totala ärendetillströmningen
uppgick under budgetåret 1993/94 till drygt 1 700 ärenden. Det kan
jämföras med drygt 620 ärenden året dessförinnan. Inför den nya
konkurrenslagens ikraftträdande förutsågs visserligen en ökad ärendetill-
strömning. Men det kan i efterhand konstateras att ökningen blivit större
än väntat och att detta i hög grad påverkat resursfördelningen inom
verket. Ett internt mål för Konkurrensverket är att ärendebalansema skall
kunna nedbringas till ett minimum före den 1 juli 1995.

Fördelningen av insatserna mellan de olika verksamhetsgrenarna visar
att tillämpningen av konkurrenslagen naturligt nog dominerar. Den
bördan har förskutits något i förhållande till det första verksamhetsåret
1992/93 med närmare 80 % av den nedlagda tiden och 76 % av nedlagda
kostnader. Detta är en befogad prioritering till följd av den extremt stora
ärendetillströmningen, och regeringen bedömer att denna verksamhet har
bedrivits på ett effektivt och tillfredsställande sätt. Trots att mängden
inkommande ärenden varit stor har verket gått igenom alla ärenden inom
gällande tidsfrister och fattat slutliga beslut eller meddelat beslut om
förlängd handläggningstid. Verket konstaterar i årsredovisningen att
hittills gjorda insatser resulterat i att ett antal konkurrensbegränsningar
undanröjts, framför allt när det gäller prisöverenskommelser mellan
företag. Vidare har koncentrationer och missbruk av dominerande
ställning kunnat angripas på betydelsefulla marknader. Regeringen delar
verkets uppfattning att det primära målet därmed uppnåtts, men att det
ännu är för tidigt att följa upp effekterna av att konkurrensbegränsningar
upphör.

Verket har också lämnat förslag till avregleringar, effektivisering av
offentlig sektor, spritt kunskap om konkurrensreglerna samt främjat
konkurrensforskning. Med hänsyn till den nödvändiga prioriteringen av
lagtillämpningsarbetet kan det konstateras att de insatser som verket gjort
inom de övriga verksamhetsgrenarna varit tillfyllest. Regeringen noterar
också att verket trots en hög arbetsbörda kunnat nedbringa admini-
strationskostnaderna. För anslaget D 2. Konkurrensverket redovisar
verket ett sparande om 6 776 000 kr. Detta härrör dock i huvudsak från
en överföring av medel från budgetåret 1992/93 samt vissa inkomster
som verket haft.

Regeringen har tidigare uttalat att det på sikt skall råda balans mellan
de olika verksamhetsgrenarna och har i regleringsbrev för innevarande
budgetår uttalat att Konkurrensverket i kommande årsredovisning skall
redovisa grunderna för sin prioritering vid tillämpningen av den nya
konkurrenslagen. Verket ska vidare belysa, om den nuvarande av-
vägningen mellan de olika verksamhetsgrenarna ger bästa måluppfyllelse.
Vid tidpunkten för denna redovisning, där hela eller betydande delar av
nuvarande ärendebalanser kunnat nedbringas, torde det lättare kunna
överblickas hur stora resurser som på sikt bör läggas på lagtillämpnings-

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

104

arbetet i förhållande till övrig verksamhet.

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

Slutsatser

Regeringen anser att de riktlinjer som lades fest i 1993 års budget-
proposition bör gälla även för budgetåret 1995/96.

Myndigheten omfettas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig
konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med
1,8 miljoner kronor. Vid årets utgång motsvarar besparingen en real
nivåsänkning på 3 %.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Konkurrensverket anvisar ett ramanslag på 90 600 000 kr.

D 3. Konkurrensforskning

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

134 000

5 850 000

7 600 000

varav 5 033 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996.

Anslaget disponeras av Konkurrensverket för att främja och stödja
forskningen inom konkurrensområdet.

Det övergripande målet för konkurrensforskningen är att ge kunskap
om olika marknaders funktionssätt, effekter av konkurrensbegränsningar
samt verkningarna av olika konkurrenspolitiska medel.

Den offentliga sektorns problem bör särskilt uppmärksammas. Medlen
får i övrigt användas av Konkurrensverket för att anordna seminarier och
för informationsinsatser på konkurrensområdet.

Konkurrensverket har i sin årsredovisning i de delar som avser resul-
tatredovisningen redovisat hittills gjorda insatser på konkurrensforsk-
ningens område. Verket har därutöver inkommit till regeringen med
särskilda redovisningar i juni respektive september 1994. Anslagssparan-
det uppgick budgetåret 1993/94 till 5 866 000 kr.

105

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

Övergripande mål

Det övergripande mål som gäller för perioden 1993/94 - 1995/96
bör ligga fast.

Resurser 1995/96

Reservationsanslag 7 600 000 kr

Resultatbedömning

Arbetet med främjande av konkurrensforskningen bedrivs inom det till
Konkurrensverket knutna Rådet för konkurrensfrågor. Den redovisning
som lämnats i Konkurrensverkets årsredovisning och de särskilda
redogörelserna i övrigt visar att verksamheten inriktats på att etablera
formerna och principerna för att fördela de anvisade medlen. Vidare har
ca 2,5 miljoner kronor beviljats för tolv olika forskningsprojekt. Kost-
naderna för dessa satsningar har inte belastat 1993/94 års anslag.
Eftersom några av projekten är fleråriga innebär den totala satsningen
åtaganden om ca 5 miljoner kronor fram t.o.m. år 1997. I övrigt kan
nämnas att konferensen Konkurrenspolitiskt forum genomförts, ett
arrangemang som avses återkomma årligen och som skall möjliggöra
presentation av och diskussion kring forskning på konkurrensområdet.

Regeringen bedömer att inriktningen av verksamheten är riktig och att
de genomförda satsningarna borde ha goda förutsättningar att aktivt bidra
till de målsättningar som formulerats för området. Konkurrensforsk-
ningen har en fortsatt stor betydelse för att länka ihop forskning i
ekonomiska, samhällsvetenskapliga och juridiska frågor. Regeringen
anser dock att en viss nivåsänkning av anslaget är nödvändig av
besparingsskäl.

Slutsatser

Regeringen anser att de riktlinjer som lades fest i propositionen
1992/93:170 om forskning för kunskap och framsteg bör gälla även för
budgetåret 1995/96.

Regeringen beräknar anslaget efter pris- och löneomräkning, ett
effektivitetskrav om 3 % vilket motsvarar 250 000 kr samt en nivåsänk-
ning på 1 200 000 kr till 7 600 000 kr.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Konkurrensforskning anvisar ett reservationsanslag på 7 600 000
kr.

106

E. Energi

1 Energipolitiken

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

Riksdagen beslutade våren 1991 om riktlinjer for energipolitiken (prop.
1990/91:88, bet. 199O/91:NU4O, rskr. 1990/91:373). Beslutet grundade
sig i allt väsentligt på en överenskommelse mellan företrädare för
Socialdemokraterna, Folkpartiet liberalerna och Centerpartiet. Överens-
kommelsen låg fast under den första mandatperioden. I regeringsför-
klaringen som redovisades i oktober 1994 angavs att överenskommelsen
kommer att fullföljas.

Enligt riksdagens beslut skall regeringen årligen redovisa de resultat
som har uppnåtts genom de energipolitiska programmen för omställning
och utveckling av energisystemet samt förelägga riksdagen förslag om
ytterligare åtgärder som är motiverade. En redovisning av de energipoli-
tiska programmen lämnas i avsnitt 2.

En parlamentarisk kommission - Energikommissionen - tillsattes
sommaren 1994 (N 1994:04, dir. 1994:67). Kommissionen skall bl.a.
granska de pågående programmen för omställning och utveckling av
energisystemet samt analysera behovet av förändringar och ytterligare
åtgärder. Mot bakgrund av elmarknadens avreglering skall kommissionen
också följa utvecklingen på den svenska elmarknaden och föreslå åtgärder
för att säkerställa en effektiv elförsörjning. Utlandshandeln och de
regionalpolitiska frågorna skall särskilt behandlas. Vidare skall kommis-
sionen lägga fram förslag om program med tidsangivelser för omställning
av energisystemet.

En utgångspunkt för Energikommissionens arbete är att omställningen
och utvecklingen av energisystemet - i enlighet med 1991 års energipoli-
tiska överenskommelse - kan grundas på långsiktigt hållbara politiska
beslut. Besluten måste vara sådana att fastlagda mål för energipolitiken
framstår som trovärdiga över tiden.

Elmarknaden

Riksdagen beslutade våren 1994 om en reformering av elmarknaden i
syfte att skapa förutsättningar för handel med el i konkurrens (prop.
1993/94:162, bet. 1993/94:NU22, rskr. 1993/94:358). Reformens
huvudprincip är att åstadkomma en klar boskillnad mellan å ena sidan
produktion och försäljning av el och å andra sidan överföring av el
(nätverksamheten). Produktionen och försäljningen skall ske i konkur-
rens, medan nätverksamheten även fortsättningsvis skall regleras och
övervakas på särskilt sätt. Reformen skulle enligt beslutet ha trätt i kraft
den 1 januari 1995.

Riksdagen beslutade i december 1994 (prop. 1994/95:84,
bet. 1994/95:NU40. rskr. 1994/95:141) att ikraftträdandet av elmarknads-
reformen skjuts upp för att skapa möjligheter för Energikommissionen att
genomföra en bredare konsekvensanalys av de nya reglerna för elmarkna-
den innan reformen träder i kraft. Regeringen beslutade i oktober om
tilläggsdirektiv till kommissionen (dir. 1994:120). Enligt direktiven bör

107

kommissionen med fortur analysera möjligheterna att genomfora Prop. 1994/95:100
elmarknadsreformen på ett sätt som inte låser kommissionens fortsatta Bil. 13
arbete.

Ellagstiftningsutredningen (N 1992:04) fortsätter med sitt arbete att
ersätta lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om
elektriska anläggningar med modem lagstiftning (dir. 1993:93).
Regeringen har genom tilläggsdirektiv hösten 1994 bl.a. angett en ny
tidsplan för arbetet (dir. 1994:119). Enligt direktiven skall utredningen
senast den 28 februari 1995 till regeringen redovisa sina bedömningar
och förslag beträffande elberedskapen. Utredningens överväganden och
förslag i övriga lagstiftningsfrågor skall redovisas senast den 1 juli 1995.

Omställning och utveckling av energisystemet

Enligt 1991 års energipolitiska beslut måste omställningen av energisyste-
met, vid sidan av säkerhetskraven, ske med hänsyn till behovet av
elektrisk kraft för upprätthållande av sysselsättning och välfärd. När
kämkraftsavvecklingen kan inledas och i vilken takt den kan ske avgörs
av resultaten av hushållningen med el, tillförseln av el från miljöaccepta-
bel kraftproduktion samt möjligheterna att bibehålla internationellt
konkurrenskraftiga elpriser.

Riksdagens beslut omfattade bl.a. särskilda program för omställningen
och utvecklingen av energisystemet. Programmen innefattar stöd för
vissa investeringar i kraftvärmeproduktion med biobränslen och för
investeringar i vindkraftverk, stöd till investeringar i solvärmeanlägg-
ningar för bostäder samt stöd för effektivare användning av energi.

Riksdagen beslutade våren 1993 om riktlinjer för den svenska klimat-
politiken (prop. 1992/93:179, bet. 1992/93:JoU 19, rskr. 1992/93:361).
En nationell strategi bör vara att koldioxidutsläppen från fossila bränslen
stabiliseras i enlighet med klimatkonventionen till 1990 års nivå år 2000
för att därefter minska. Beslutet omfattar en klimatstrategi för energiom-
rådet.

Såväl kostnaderna för utsläppsminskningar av växthusgaser som
betalningsförmågan för åtgärder skiljer sig mellan jordens stater. En
utgångspunkt för den svenska klimatstrategin är därför att klimat-
politiken måste utformas i ett internationellt perspektiv och i internatio-
nellt samarbete. Därigenom kan kraven på kostnadseffektivitet och en
rimlig fördelning av kostnadsansvaret för åtgärderna tillgodoses.

De svenska klimatpolitiska insatserna inom energiområdet kon-
centreras till två områden, dels forskning och utveckling i Sverige av
energieffektiv teknik och teknik för att utnyttja fömybara eneigikällor
och dels insatser för eneigieffektivisering och övergång till fömybara
energikällor i Baltikum och Östeuropa. Vidare har ett stöd på 50 miljoner
kronor anvisats för att främja anslutning av fastigheter till fjärrvärmenätet
i Sverige.

Riksdagen har nyligen inom ramen för sitt beslut om akuta insatser
mot arbetslösheten (prop. 1994/95:25, bet. 1994/95:FiUl, rskr.
1994/95:145) anvisat 100 miljoner kronor för ytterligare stöd för *08

utbyggnad av fjärrvärmenäten. Medlen har anvisats över Arbetsmark-
nadsdepartementets huvudtitel. Investeringarna skall skapa förutsättningar
för eller medföra en reduktion av utsläppen av koldioxid.

Energiforskning

Riksdagen beslutade våren 1993 om riktlinjer för de statliga insatserna
för teknisk forskning och utveckling för perioden 1993/94 - 1995/96
(prop. 1992/93:170, bet. 1992/93:NU30, rskr. 1992/93:399). Det statliga
energiforskningsprogrammet syftar till att skapa den vetenskapliga och
tekniska kunskap och kompetens inom universiteten, högskolorna och
näringslivet som behövs for att omställningen och utvecklingen av
energisystemet skall kunna genomföras.

Energiforskningen och dess betydelse för omställningen av energisys-
temet analyseras för närvarande av Energikommissionen.

Energiskatter

Riksdagen har nyligen beslutat om en förändring av reglerna för
energibeskattning (prop. 1994/95:54, bet. 1994/95:SkU4, rskr.
1994/95:152, 1994/95:153). Förändringen, som huvudsakligen är av
teknisk natur, har bl.a. till syfte att anpassa beskattningen till de regler
som tillämpas inom EU.

Reglerna för beskattning av vissa oljeprodukter ändrades den 1 juli
1994 (prop. 1993/94:234, bet. 1993/94:SkU25, rskr. 1993/94:443).
Förändringen innebar att miljödifferentieringen av den allmänna
energiskatten slopades samtidigt som en motsvarande differentiering av
dieseloljeskatten infördes. Bakgrunden till beslutet är att det numera finns
möjlighet att skilja mellan olja för fordonsdrift och olja för uppvärmning.
Därigenom blir det möjligt att genom differentiering av skatteuttaget
stimulera en övergång till milj ovänligare drivmedel.

Även för beskattning av kraftvärme och vindkraft samt bidrag till
fjärrvärmeleveranser till industrin infördes vissa förändringar den 1 juli
1994 (prop. 1992/93:50, bet. 193/94:SkU25, rskr. 1993/94:52).

Försörjningsberedskap

Riksdagen beslöt våren 1994 att den civila lagringen av olja för
krigssituationer skall minskas kraftigt (prop. 1993/94:141, bet.
1993/94:NU19, rskr. 1993/94:311). För närvarande bereds förslag från
1993 års oljelagringsutredning om finansieringen av denna lagring och
om vissa andra frågor angående beredskapslagring av olja och kol.
Utredningens förslag bereds nu inom regeringskansliet med sikte på att
en proposition skall kunna överlämnas till riksdagen våren 1995.

Inom kort väntas Ellagstiftningsutredningen lägga fram förslag om
lagstiftning och myndighetsorganisation på elberedskapsområdet samt om
av insatserna för elberedskapen.

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

109

Internationella frågor Prop. 1994/95:100

Sveriges energiförsörjning är i hög grad beroende av den internationella ^*1-
utvecklingen, inte minst genom att olja fortfarande utgör en väsentlig del
av energitillförseln. Även tidigare nationellt avgränsade energislag,
främst eltillförseln, påverkas av en ökad internationalisering av energi-
marknaderna och den ökade ekonomiska integrationen.

Grunden för en säker tillförsel när det gäller olja är deltagandet i det
internationella samarbetet inom International Energy Agency (TEA).
Detta omfattar bl.a. ett system för beredskapslagring i varje med-
lemsland och en solidarisk fördelning av tillgängliga lager vid eventuella
allvarliga avbrott i oljeleveransema. Samarbetet inom IEA har i ökad
utsträckning fokuserats på internationella energirelaterade miljöfrågor,
främst de fossila bränslenas klimatpåverkan, och ett utvidgat samarbete
med icke-medlemsländer, i synnerhet Mexiko, Korea och länder i
Central- och Östeuropa.

Genom medlemskapet i EU omfattas Sverige även av ett motsvaran-
de beredskapslagringssystem för olja inom unionen och ett fördelnings-
system för kärnbränsle.

Medlemskapet i EU innebär också att Sverige aktivt kan delta i bl.a.
unionens arbete med att ta fram åtgärder som minskar energian-
vändningens miljöpåverkan. En viktig fråga är arbetet att söka uppnå en
gemensam koldioxidbeskattning för energi, vilket är angeläget från
internationell konkurrenssynpunkt. Vidare bedriver EU inom energiom-
rådet en omfattande forsknings- och utvecklingsverksamhet.

Vid ett ministerrådsmöte med energiministrarna den 29 november 1994
behandlades bl.a. det fortsatta arbetet att skapa en inre elmarknad och
den s.k. grönboken om energipolitikens riktlinjer, som skall ligga till
grund för en bred debatt inför regeringskonferensen år 1996. Nästa
energirådsmöte planeras preliminärt till juni 1995.

Sedan den Europeiska energistadgan (European Energy Charter)
undertecknades i Haag år 1991 har förhandlingar förts om ett rättsligt
bindande tilläggsavtal (Energy Charter Treaty) till Energistadgan.
Förhandlingarna har numera avslutats i en första del när tilläggsavtalet
och ett protokoll om energieffektivisering undertecknades av flertalet
parter, bl.a. Sverige, i Lissabon den 17 december 1994. I fortsatta
förhandlingar eftersträvas bl.a. utvidgningar av skyddet för investeringar
i annat land och att låta avtalet omfatta även energirelaterad utrustning.

110

Utgiftsutveckling t.o.m. år 1998

Den beräknade utvecklingen på området Energi t.o.m. år 1998 till följd
av tidigare fattade beslut samt förslagen i 1995 års budgetproposition är
följande (miljoner kronor):

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

Beräknad

Utgift

1993/94

Anvisat

1994/95

Förslag varav beräknat för besparing

1995/96 juli 95 - juni 96 19971

besparing

19981

745 1 278

1 400

1 105 of

1 Prisnivå 1995/96

2 Redovisning av de energipolitiska programmens resul-
tat, m.m.

2.1 Bakgrund

Riksdagens energipolitiska beslut år 1991 innefattade bl.a. särskilda
program för omställningen och utvecklingen av energisystemet (prop.
1990/91:88, bet. 199O/91:NU4O, rskr. 1990/91:373). Från den 1 juli
1991 kan stöd enligt förordningen (1991:1099) om vissa investeringar
inom energiområdet lämnas för investeringar i kraftvärmeproduktion med
biobränslen och for att säkerställa en fortsatt användning av biobränslen
i befintliga kraftvärmeverk. Vidare kan stöd lämnas för investeringar i
vindkraftverk och anläggningar för utnyttjande av solvärme. För
stödsystemet anvisades totalt 1 300 miljoner kronor att fördelas över en
femårsperiod. Stödsystemet handhas i huvudsak av NUTEK. Boverket
ansvarar för stöd till investeringar i solvärmeanläggningar för bostäder.
Riksdagen har sedan år 1991 beslutat om vissa mindre förändringar i
programmen (se avsnitt 2.6.1).

Riksdagens beslut om riktlinjer för energipolitiken innefattar även ett
program för effektivare användning av energi. Programmet innehåller
bl.a. stöd enligt förordningen (1988:806) om statligt stöd till utveckling,
upphandling och introduktion av energieffektiv teknik. Stödsystemet
trädde i kraft den 1 juli 1991 och avsåg ursprungligen en femårsperiod.
Riksdagen har sedan beslutat om en förlängning av programmet med två
år t.o.m. budgetåret 1997/98 inom en oförändrad anslagsram på 750
miljoner kronor (prop. 1992/93:100 bil. 13, bet. 1992/93:NU28, rskr.
1992/93:362).

Vidare disponerar NUTEK totalt 200 miljoner kronor under en
femårsperiod för stöd till energieffektiva demonstrations- och pilotanlägg-
ningar inom industrin samt i lokaler och bostäder enligt förordningen
(1988:805) om statligt stöd ur Energiteknikfonden, m.m. NUTEK
disponerar därutöver 10 miljoner kronor för samordning och utveckling
av information rörande effektiv energianvändning till mindre och
medelstor industri. Konsumentverket disponerar 5 miljoner kronor för
arbetet med energideklarationer m.m.

111

Programmen för omställning och utveckling av energisystemet Prop. 1994/95:100
innefattar också ett medelstillskott till Energiteknikfonden genom anslag Bil. 13
på 110 miljoner kronor per år under fem år. Därutöver tillförs fonden,
fr.o.m. budgetåret 1993/94, medel som motsvarar 10 kronor per
kubikmeter olja av kodioxidskatten på oljeprodukter.

Det förutsätts i det eneigipolitiska beslutet att de resultat som uppnås
genom de energipolitiska programmen årligen skall redovisas till
riksdagen i budgetpropositionen. Regeringen skall också förelägga
riksdagen förslag om de ytterligare åtgärder som är motiverade. Det är
därför, enligt beslutet, nödvändigt att de energipolitiska programmen
fortlöpande följs upp och utvärderas.

Enligt riksdagens beslut år 1993 om riktlinjer för den svenska
klimatpolitiken skall de svenska energirelaterade insatserna koncentreras
till två områden: forskning, utveckling och demonstration av energief-
fektiv teknik och teknik för att utnyttja fömybara energikällor i Sverige
samt energieffektivisering och övergång till fömybara energikällor i
Baltikum, Polen och övriga Östeuropa (prop. 1992/93:179 bil. 4, bet.
1992/93:NU28, rskr. 1992/93:362). Beslutet innefattar ett program för
energieffektiviseringsåtgärder och ökat utnyttjande av fömybara
energislag i Baltikum och Östeuropa. Insatserna skall enligt beslutet pågå
under en längre tid. För budgetåren 1993/94 - 1994/95 har anvisats
sammanlagt 177,5 miljoner kronor.

Investeringsstöden till fjärrvärmesystemen som anvisades budgetåret
1993/94 har bidragit till att mindre blockcentraler och industrier har
anslutits till fjärrvärmenätet vilket har medfört en minskning av de
nationella kodioxidutsläppen.

För utveckling och teknikupphandling av miljöanpassade fordon och
drivmedel har anvisats 30 miljoner kronor för budgetåren 1993/94 -
1994/95. Medlen har tillförts Energiteknikfonden.

2.2 NUTEKzs redovisning Energirapport 1994

2.2.1 Rapportens innehåll

NUTEK har regeringens uppdrag att utvärdera programmen för
omställning och utveckling av energisystemet m.m. samt att årligen
redovisa resultatet av utvärderingen till regeringen. NUTEK:s redovis-
ning Energirapport 1994 (NUTEK B 1994:9) överlämnades den 1 juli
1994. En remissammanställning finns tillgänglig i Näringsdepartementet
(dnr 94/1063).

I Energirapport 1994 redovisar NUTEK den aktuella energiförsörj-
ningen i Sverige och en bedömning av utvecklingen till år 2005. Bl.a.
redovisas det aktuella läget på elmarknaden i Sverige och bedömningar
av bl.a. elanvändningens, elproduktionens och elprisernas utveckling
samt användningen av bränslen i kraft- och värmeproduktionen och inom
industrin. Därtill redovisas vissa verksamheter som finansierats med
medel ur Energiteknikfonden.

112

2.2.2 Den svenska energiförsörjningen

Under de senaste årtiondena har Sveriges energiförsörjning karakterise-
rats av en minskande oljeanvändning och en ökande användning av el för
uppvärmning av bostäder och industriella behov. Inom transportsektorn
har dock oljeanvändningen ökat. Transportsektorns andel av landets
oljeanvändning uppgår för närvarande till ca 60 %. I början av 1980-talet
var motsvarande andel endast ca 25 %. Denna ökning beror dels på
transportsektorns expansion, dels på att oljeanvändningen avsevärt
minskat i övriga sektorer.

Prognosförutsättningar

NUTEK har i Energirapport 1994 valt att arbeta med ett prognosaltema-
tiv. B NP-till växten antas i prognosen uppgå till 1,8 % per år och
tillväxttakten i industriproduktionen till 2,6 % per år för perioden 1994
till år 2005. NUTEK antar att den privata konsumtionen ökar med i
genomsnitt 2,0 % per år och att den offentliga konsumtionen kommer
vara oförändrad. Vidare antas att energibeskattningen inte förändras
under perioden.

Utvecklingen på olje- och kolmarknaden bedöms bli relativt lugn på
längre sikt. För kärnkraften har NUTEK som prognosförutsättning att
produktionen kommer att ligga kvar på den nuvarande nivån. En ökad
industriproduktion och ett ökat transportarbete är andra förutsättningar
i prognosen.

NUTEK bedömer att den totala energianvändningen för inrikestranspor-
ter ökar långsammare än den antagna BNP-utvecklingen. Bedömningen
bygger på faktorer som pekar mot en lägre energiintensitet inom
transportsektorn. Dessa är bl.a. en ökad hänsyn till miljön, bestående
höga skatter på petroleumprodukter, bränsleeffektivare teknik och en
långsamt avtagande tillväxttakt för personbilsparken. En övergång från
bensin och diesel till alternativa drivmedel, förutses inte av NUTEK
under prognosperioden.

För sektorn bostäder, service m.m. antas den totala energiförbruk-
ningen sjunka med 0,1 % per år. Energianvändningen för uppvärmning
minskar, men den s.k. driftelen inom sektorn förväntas öka.

Flera remissinstanser efterlyser flera eller andra prognosaltemativ.
Elverksföreningen delar NUTEK:s bedömning att förutsättningarna för att
göra prognoser över energianvändningen är mer osäkra än tidigare. Det
skulle därför ha varit av värde om rapporten innehållit flera prognoser
som haft olika antaganden om förutsättningarna för prognoserna. Ett
flertal instanser bl.a. Naturvårdsverket, Bioenergiföreningen (SVEBIO),
Trädbränsleföreningen och Lantbrukarnas riksförbund (LRF) pekar på att
prognosen visar att de av riksdagen uppsatta miljömålen inte kan nås.
Bl.a. visar prognosen på en oönskat hög ökning av fossilbränslebaserade
drivmedel. Fjärrvärmeföreningen och Trädbränsleföreningen anser att den
tekniska potentialen för kraftvärme är högre än den av NUTEK angivna
9,3 TWh år 2005. Fjärrvärmeföreningen konstaterar också att i prog-
nosen bedöms el värmen öka från 29 till 35 TWh år 2005, framförallt

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

113

8 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 100. Bilaga 13

genom utnyttjande av överskottsel sommartid. Föreningen konstaterar att Prop. 1994/95:100
denna utveckling olyckligt gynnas av nuvarande byggregler. Bil. 13

Tillförsel

Utvecklingen av energitillförseln framgår av tabellen nedan. I tabellen
redovisas även NUTEK:s prognos för år 2005. Prognosen för energitill-
försel pekar inte på några dramatiska förändringar i energisystemets
sammansättning under förutsättning att kämkraftproduktionen ligger kvar
på den nuvarande nivån. Oljans andel av energitillförseln väntas ligga
kvar på samma nivå som år 1993, dvs. 42 %. Vattenkraft och kärnkraft
minskar sin andel från 33 till 31 %.

Tabell. Energitillförsel år 1970, 1980, 1991, 1992 och 1993 samt
prognos för år 2005 (TWh)

Energislag 1970 1980 1991 1992 1993 2005

Olja1	350	285	181	186	184	212
Naturgas	0	0	7	8	9	13
Kol/Koks	18	19	28	27	28	30
Biobränslen, torv m.m.	43	48	70	71	76	89
Vattenkraft	41	59	64	75	75
Kärnkraft	0	26	77	63	61
Spillvärme och						159 3
värmepumpar	-	1	8	8	8
Netto elhandel m.m.2	4	1	-1	-2	-
Summa tillförsel	457	439	434	436	441	500

1 Inkl, gasol

2Elinsatsen exkluderad

3 Elproduktion och elanvändning redovisas i tabellerna nedan.

Källa: SCB och NUTEK

114

Energianvändning Prop. 1994/95:100

NUTEK:s bedömning av energianvändningens utveckling framgår av

följande tabell.

Tabell. Energianvändning år 1970, 1980, 1991, 1992 och 1993 samt

prognos för år 2005 (TWh)

Användarkategori 1970 1980 1991 1992 1993 2005

Industri	154	148	136	132	149	161
Transporter Bostäder, service	56	68	81	85	81	101
m.m.	165	165	152	152	154	157
Total slutlig inhemsk energianvändning	375	380	369	367	374	418
Utrikes sjöfart och energi för icke energiändamål	33	25	28	31	30	83
Förluster	49	34	37	38	37
Summa	457	439	434	436	411	500

1 Inkl, förluster

Källa: SCB och NUTEK

I NUTEK:s prognos utvecklas den inhemska energianvändningen
långsammare än BNP. Ökningen bedöms uppgå till 44 TWh.

Industrins energianvändning är beroende av den ekonomiska aktivite-
ten. Inom industrin är det framförallt användningen av el och biobränslen
som ökar. Energianvändningen påverkas av andra faktorer än pro-
duktionsvolymen, främst teknisk utveckling och strukturella förändringar.
I takt med att konjunkturen vänder och energipriserna stiger väntas
industrin investera i ny och mer energisnål teknik, vilket leder till ökad
effektivisering av industrins energianvändning.

De icke energiintensiva branscherna, som t.ex. verkstadsindustri och
vissa delbranscher inom kemisk industri, antas expandera snabbare än
andra branscher.

Transportsektorns energianvändning förväntas öka i prognosen. Det rör
sig nästan uteslutande om en ökad användning av oljeprodukter, främst
bensin och diesel, men även flygbränsle. Alternativa drivmedel förväntas
inte kunna konkurrera vid de givna pris- och skatteantagandena.

115

I sektorn bostäder, service m.m. utgörs energianvändningen av Prop. 1994/95:100
uppvärmning och drift- och hushållsel. Dessa faktorers andel av det Bil. 13

framtida energibehovet påverkas av nyproduktionens omfattning,
renovering och ombyggnation av bostäder samt lokaler. Användningen
av hushållsel och driftel är också beroende av effektivisering av
belysning och ventilationssystem samt av den utrustning som for övrigt
installeras.

Elproduktion och elanvändning

Elproduktion och elanvändning under perioden samt prognos för år 2005
redovisas i tabellerna nedan.

Tabell. Elproduktion exkl. egenförbrukning år 1970, 1980, 1991,1992
och 1993 samt prognos för år 2005 (TWh)

	1970	1980	1991	1992	1993	2005
Vattenkraft	41	58	62	73	73	64
Kärnkraft	-	25	74	61	59	72
Konventionell
värmekraft
Ind. mottryck	-	-	3	3	4	4
Kraftvärme	5‘	101	3	4	4	9
Kondenskraft	132	l2	O2	l2	l2	22
Gasturbin/Dieselkraft	-	-	0	0	0	0
Netto elproduktion	59	94	143	142	141	152
Nettoimport av el	4	1	-1	-2	0	5

1 Inkl. ind. mottryck

2 Inkl, gasturbin/dieselkraft

Källa: NUTEK, Kraftsam och Värmeverksföreningen

116

Tabell. Elanvändning år 1970, 1980, 1991, 1992 och 1993 samt prognos Prop. 1994/95:100
för år 2005 (TWh) Bil. 13

Användarkategori	1970	1980	1991	1992	1993	2005
Industri	33	40	51	49	49	58
Transporter	2	2	2	2	2	3
Bostäder, service m.m. 22		43	68	68	72	82
Fjärrvärme, m.m.	1	1	11	10	10	6
Distributionsförluster	6	8	9	10	8	9
Total användning	63	95	141	138	140	158
varav avkoppl.bara
elpannor	-	-	8	8	7	1

Källa: NUTEK, Kraftsam

Elförsörjningen

Elproduktionen i Sverige baseras på vattenkraft, kärnkraft och bio-
bränsle- eller fossilbränsleeldad värmekraft. Vattenkraften och kärnkraf-
ten svarar normalt för över 90 % av elproduktionen.

Handeln med elenergi var sammanlagt lägre under år 1993 än under
år 1992. Elutbytet med grannländerna uppgick till ca 17 TWh, en
minskning med ca 3 TWh, jämfört med år 1992. Större delen av
importen utgjordes av norsk vattenkraft. Nettoutbyte for Sverige blev en
export på ca 1 TWh. Hittills har handeln med el inom Norden präglats
av tillfälliga kraftutbyten mellan kraftföretagen inom ramen för sam-
arbetsorganisationen Nordel och av avtal mellan kraftföretag om
leveranser av fast kraft. Sveriges nya handelspartner Tyskland importera-
de under år 1993 ca 1 TWh fast kraft från Sverige. Den pågående
omstruktureringen av elmarknaderna väntas leda till att också andra
aktörer deltar i utbytet.

Elproduktionen i Sverige uppgick år 1993 till ca 141 TWh varav
vattenkraften svarade för ca 73 TWh och kärnkraften för ca 59 TWh.

Elproduktionssystemets utveckling

I NUTEK: s prognos ökar elefterfrågan i sådan takt att det finns ett behov
av ny kraftproduktion som av NUTEK beräknas uppgå till ca 5 TWh år
2005. NUTEK behandlar inte närmare frågan om hur den ökade
efterfrågan skall tillgodoses.

117

Vattenkraft

Vattenkraftens totala installerade effekt uppgick vid årsskiftet 1993/94 till
ca 16 400 MW. Vattenkraftsproduktionen för år 1993 uppgick till 73,2
TWh, vilket är den högsta produktion någonsin. Under ett s.k. normalår
produceras ca 63,5 TWh. Under torrår eller våtår kan produktionen
minska respektive öka med ca 10 TWh. Under extrema år kan variatio-
nen vara större.

Det finns enligt NUTEK:s bedömning en ekonomisk utbyggnadspoten-
tial av vattenkraft på ca 27 TWh. Emellertid finns större delen av
potentialen inom områden som är skyddade från vattenkraftutbyggnad.
Av den återstående potentialen för stora kraftverk, ca 6 TWh, är hälften
upptagen i den s.k. vattenkraftplanen. Av planens projekt har ca 1 TWh
inte kunnat genomföras av miljöskäl. Regeringen har tillsatt en utredning,
Vattendragsutredningen (M:1993) med uppgift att bl.a. pröva om även
andra älvar och älvsträckor bör undantas enligt naturresurslagen.
Samtidigt omprövas befintliga vattenkraftverk enligt vattenlagen.

NUTEK bedömer att den totala vattenkraftsproduktionen under
normalårsförhållanden kommer att uppgå till ca 64 TWh år 2005.

Kärnkraft

Kärnkraftens totala effekt uppgår i dag till ca 10 000 MW. Produktions-
förmågan i de svenska kärnkraftverken är omkring 72 TWh. För
kämkraftsproduktionen bedömer NUTEK att något kämkraftsaggregat
eventuellt kan ha kortare teknisk-ekonomisk livslängd än till år 2005. Å
andra sidan kan energiuttaget från de återstående aggregaten ökas genom
effektiviseringsåtgärder. Enligt NUTEK:s bedömning kommer kärnkraf-
tens produktionsförmåga inklusive risken för längre driftstopp att ligga
omkring 72 TWh år 2005, vilket också är den nuvarande nivån. NUTEK
utgår från möjligheten till ökat energiuttag med oförändrad effekt genom
bl.a. snabbare bränslebyte, kortare avställning för teknisk revision och
längre intervall mellan bränsleomladdningama.

Kraftvärme

Den befintliga kapaciteten i de kommunala kraftvärmeverken uppgår till
ca 1 700 MW el varav ca hälften baseras på fästa bränslen med en
teknisk elproduktionspotential på ca 7 - 8 TWh. Den ekonomiska
potentialen beräknas vara ca 6 TWh. Tidpunkten vid vilken ny kraftvär-
me kommer in i elproduktionssystemet beror på flera faktorer, däribland
värmeunderlaget, elpriset och elanvändningens nivå. Likaså har beskatt-
ningen av kraftvärmen stor betydelse. NUTEK bedömer att elproduk-
tionskapaciteten i kraftvärmen fram till år 2005 skulle kunna öka till
drygt 9 TWh.

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

118

Mottrycksskraft Prop. 1994/95:100

Den befintliga industriella mottryckskraften har en potential på 6,5 ä 7
TWh, varav hälften utnyttjades under år 1993. Tekniska och ekonomiska
skäl begränsar elproduktionen. Enligt NUTEK väntas en liten utbyggnad
fram till år 2005. I energibalansen for år 2005 uppskattas det industriella
mottrycket till 4,2 TWh vilket är en ökning med ca 1 TWh jämfört med
dagens produktionsnivå.

Vindkraft

Vindkraften svarade år 1993 för ca 0,05 TWh. För år 2005 har NUTEK
antagit att elproduktionen från vindkraftverk ökar till 0,2 TWh.

Oljekondenskraft

Den installerade effekten i oljekondenskraftverk uppgår till ca 3 200
MW. Detta motsvarar knappt 22 TWh i produktionskapacitet. An-
läggningarna utnyttjas huvudsakligen som reservkapacitet i elproduktions-
systemet. Investeringar har gjorts i de större anläggningarna för att klara
av de ställda miljökraven. Till år 2005 antas återstående verk ha
miljöanpassats. NUTEK räknar inte med någon utbyggnad av oljekon-
denskraftverk. I prognosen för år 2005 uppgår kondenskraftproduktionen
till 2,4 TWh.

Klimatpolitiken och elproduktionssystemet

Enligt Naturvårdsverkets uppskattningar var koldioxidutsläppen från
elproduktionen år 1990 1,5 miljoner ton vilket motsvarar ca 5 % av
Sveriges totala koldioxidutsläpp. Enligt NUTEK:s beräkningar för år
1993 har utsläppen av koldioxid från elproduktionen ökat med ca 1,1
miljoner ton till 2,6 miljoner ton. Ökningen av utsläppen beror, enligt
NUTEK, på ökad användning av fossila bränslen, som en följd av den
låga kämkraftsproduktionen detta år. Enligt NUTEK kommer koldiox-
idutsläppen från elsektorn år 2005 att uppgå till ca 4,9 miljoner ton
vilket innebär en ökning med 3,4 miljoner ton från år 1990. Enligt
NUTEK: s prognos kommer det att föreligga behov av ytterligare
krafttillskott på ca 5,5 TWh år 2005. Detta ytterligare kraftbehov som
krävs för att täcka den av NUTEK beräknade ökade efterfrågan på el
har inte beaktats i utsläppsberäkningama.

2.2.3 De energipolitiska programmen

De energipolitiska programmen för omställning och utveckling av
energisystemet infördes den 1 juli 1991. I Energirapport 1994 har
NUTEK särskilt redovisat vissa verksamheter som får stöd ur Eneigitek-
nikfonden. Energiteknikfonden utnyttjas för att stödja utveckling av eller

119

förberedelse till kommersiell introduktion av ny energiteknik. Fonden Prop. 1994/95:100
tillförs för närvarande sammanlagt 189 miljoner kronor per år. Bil. 13

Energiteknikfonden

Energiteknikfonden inrättades 1988 (prop. 1987/88:90, bet.
1987/88:NU4O, rskr. 1987/88:375). I regeringens proposition betonades
behovet av en samordning av de statliga stödinsatserna för utveckling av
ny miljövänlig energiteknik. Stöd ur Energiteknikfonden skall ges till
projekt, vars ändamål är att utveckla eller förbereda kommersiell
introduktion av ny energiteknik. Genom riksdagens energipolitiska beslut
år 1991 ändrades reglerna för fonden så att stöd också kan lämnas till
programorienterad forskning och kollektivforskning. Därigenom kan
fonden komplettera energiforskningsprogrammet i den senare delen av
utvecklingsprocessen. Beslutet har fått stor betydelse för användningen
av fondens medel. Insatserna till sådana utvecklingsprocesser har ökat
kraftigt medan stödet till demonstrationsanläggningar har minskat. En
minskning av anslagen till energiforskningsprogrammet under de senaste
åren har dessutom medfört att finansiering av vissa insatser har överförts
till Energiteknikfonden. Kollektivforskningsprogram med en ökad
tillämpningsinriktning har på detta sätt fått ökad finansiering.

Stöd från fonden kan lämnas som villkorliga bidrag, bidrag, lånegaran-
tier och från år 1991 även som lån. Bidragsandelen från fonden kan högst
uppgå till 50 %, vilket innebär att alla projekt finansierade från fonden
är samfinansierade med organisationer eller företag. Av det hittills
beviljade stödet från fonden har ca 180 miljoner kronor använts till
demonstrationsanläggningar, ca 75 miljoner kronor till pilotanlägg-
ningar, ca 119 miljoner till forsknings- och utvecklingsprojekt, ca 76
miljoner kronor till projekt av utredningskaraktär samt ca 11 miljoner
kronor till metodutvecklingsprojekt. Den totala projektkostnaden för de
projekt som erhållit medel ur fonden är ca 1,8 miljarder kronor varav
fonden har bidragit med 460 miljoner kronor.

I Energirapport 1994 har NUTEK valt att särskilt granska vissa
områden som får stöd ur fonden. Dessa områden är trädbränsle och
energiodling, förbränning och förgasning, kraftvärme, vindkraft,
industriella processer och flottförsök med alternativa drivmedel. Av det
hittills beviljade stödet från fonden har ca 57 miljoner kronor använts till
området trädbränsle och energiodling, ca 75 miljoner kronor till området
vindkraft, ca 152 miljoner kronor till förbränning och förgasning, ca 36
miljoner kronor till området industriella processer samt ca 38 miljoner
kronor till området alternativa drivmedel.

Enligt NUTEK har fondens medel bidragit till att öka kunskapen på
alla de studerade områdena. Ansvaret för att sprida kunskap som
genereras i de projekt som finansieras av fonden har dock delvis
överlåtits på stödmottagaren. NUTEK konstaterar att en sådan strategi
förutsätter mycket aktiva branschföreningar eller partners.

Remissinstanserna har inga invändningar mot NUTEK:s redovisning
av omställningsprogrammen. Konkurrensverket anser i princip att stöd till

120

forskning medför mindre risker for negativa effekter på konkurrensen, Prop. 1994/95:100
än om stödet riktas till aktörer i senare och mer konkurrensutsatta led. Bil. 13
Flera remissinstanser pekar dock på avsaknaden av en analys av
resultaten. Elverksföreningen saknar beskrivningar av de resultat
satsningarna har gett och RRV anser att NUTEK enbart behandlar frågor
som rör kunskapsutveckling genom stödet och att inget sägs om
konsekvensen av förskjutningen eller om detta är en önskvärd utveckling.

Naturvårdsverket och Föreningen Svenska Energirädgivare (FSE) har
uppmärksammat resultatspridningen från energiteknikfonden i sina
yttranden. Kunskapsspridningen från de projekt som finansieras måste
förbättras anser Naturvårdsverket. FSE anser att det är mycket väsentligt
att metodiken för t.ex. drift, skötsel och underhåll utvecklas.

Kraftverksföreningen framhåller att om vindkraften skall kunna ge ett
mera påtagligt bidrag till landets elförsörjning krävs en utbyggnad av
stora aggregat och det är därför angeläget att vindrika områden lämpade
för vindkraft markeras, som riksintressen för energiproduktion.

Vägverket anser att insatser för att minska användningen av fossila
bränslen inom transportsektorn bör ges hög prioritet och att stödet till
både energieffektivisering och utveckling av alternativa drivmedel bör
öka. Verket föreslår därför att en del av resurserna under år 1995 avsätts
för ett projekt för teknikupphandling av bränslesnåla tjänstebilar. Väg-
och transportforskningsinstitutet anser att biomassa bör användas på ett
samhällsekonomiskt effektivt sätt, varvid användning för fordonsdrift bör
ställas mot alternativa utnyttjandemöjligheter i samhället. Svenska
Gasföreningen anser att ytterligare medel bör avsättas för utveckling av
kostnadsreducerande åtgärder vad gäller gasfordon.

2.3 Programmet för effektivare energianvändning

I samband med 1991 års energipolitiska beslut inrättades av regeringen
ett energianvändningsråd för effektivare energianvändning. Rådets
uppgift är att svara för samordningen av sektormyndighetemas verksam-
het för energieffektivisering. I Energianvändningsrådet ingår företrädare
för NUTEK, Konsumentverket, Naturvårdsverket, Boverket, Kommuni-
kationsforskningsberedningen (KFB) och Statens råd för byggnadsforsk-
ning (BFR). Berörda sektorsmyndigheter har ansvar för de statliga
energieffektiviseringsinsatsema inom sina områden. Härigenom kan
åtgärder för att främja en god energihushållning integreras med andra
åtgärder inom myndigheternas ansvarsområden. NUTEK har samord-
ningsansvaret för sektormyndighetemas verksamhet för energieffektivise-
ring.

Energianvändningsrådet har inkommit med rapporten Programmet för
effektivare energianvändning (NUTEK B 1994:8) med bilagor. I
rapporten konstateras att den specifika elförbrukningen inom vissa
energianvändningssektorer har minskat påtagligt till följd av insatser från
programmet för effektivare energianvändning. Ny energieffektiv teknik
har upphandlats, spridits och kommersialiserats inom viktiga an-
vändningsområden. De utvärderingar som har gjorts visar att program- ^1

met fungerar väl. En bidragande orsak till programmets positiva resultat Prop. 1994/95:100
har enligt rapporten varit det goda samarbetet mellan deltagande Bil. 13
myndigheter. Rapporten har remissbehandlats.

Några remissinstanser uttalar sig om de framtida resultaten av
energieffektiviseringen. Riksrevisionsverket (RRV) efterlyser en samlad
översikt över vad de hittillsvarande insatserna har åstadkommit i form av
eleffektivisering. BFR betonar att en större besparingspotential anges i
Energianvändningrådets rapport än vad som prognostiseras i Energirap-
port 1994. Svenska Elverksföreningen önskar förutom redogörelsen av
den energi- och effektbesparing som har uppnåtts i vissa projekt också få
information om vad besparingen har gett for samhällsekonomiska och
miljömässiga konsekvenser.

En remissammanställning finns tillgänglig i Näringsdepartementet (dnr
94/1063).

2.4 Svenska insatser i bl.a. Baltikum och Östeuropa för energi-
effektivisering och förnybara energislag

Programmet syftar till främst energieffektiviseringsåtgärder och ökat
utnyttjande av fömybara energislag i Baltikum och Östeuropa och är en
central del av den energirelaterade klimatpolitiken. I den av riksdagen år
1993 fastställda klimatstrategin framhölls att industriländerna har en
särskild roll och ett särskilt ansvar för att minska klimatpåverkan. Det
internationella arbetet för att uppnå globala mål för utsläppsreduktioner
bör utgå från ett internationellt rättvist synsätt. Kostnaderna i länder som
redan genomfört långtgående minskningar av användningen av fossila
bränslen uppvisar jämförelsevis höga marginalkostnader för att ytterligare
minska koldioxidutsläppen samtidigt som marginalkostnaderna ofta är
låga i länder med ineffektiv energianvändning eller stor andel fossil-
bränsle i sitt energisystem. Krav på länderna bör utformas så att åtgärder
kan vidtas i samarbete som möjliggör kostnadseffektiva lösningar.

I samband med FN:s konferens om miljö och utveckling i juni 1992
undertecknades en ramkonvention om klimatförändringar. Sverige har
ratificerat konventionen. Enligt klimatkonventionen skall åtagandena mot
klimatförändringar kunna vidtas gemensamt av konventionens parter.

I mars 1995 hålls den första s.k. partskonferensen inom ramen för
klimatkonventionen. Konferensen kommer bl.a. behandla frågor om
åtaganden efter år 2000 och kriterier för s.k. joint implementation
(gemensamt genomförande).

NUTEK har i sin årsredovisning 1994/95 redovisat att mer än 30
energiprojekt i främst Baltikum inletts. Till dominerande del utgörs dessa
projekt av konvertering från oljeeldade till biobränsleeldade anläggningar.
Intresset för deltagande från främst de baltiska staterna har varit stort.

2.5 Bioenergiforskning

Bioenergi är den fömybara energikälla som har den ojämförligt största
potentialen till en ökad produktion av värme och el i det svenska energi-

122

systemet. För att denna potential skall kunna utnyttjas på ett kostnads-
effektivt sätt är det angeläget att på olika sätt främja en utveckling som
sänker kostnaderna för framtagning av biobränslen och för effektiv och
miljö vänlig omvandling av biobränslen till värme och el. Det statliga
stödet till forskning och utveckling innefattar tillförsel av biobränslen
producerade på åkermark och skogsmark. Omvandlingen stöds genom
forskning och utveckling av ny och bättre teknik inom olika storleksom-
råden, från vedpannor och vedkaminer för villabruk till kraftvärmeverk
som skall försörja större städer med värme och el. Vidare stöds forskning
om ny teknik för produktion av etanol från cellulosarika råvaror. Sverige
är världsledande inom dessa områden. Svenska forskare deltar i stor
utsträckning i forskningsprojekt som finansieras inom EU:s forsknings-
program. Det internationella intresset för denna forskning ökar som ett
resultat av bl.a. strävandena mot en hållbar utveckling och en anpassad
livsmedelsproduktion i industriländerna.

2.6 Regeringens överväganden

2.6.1 De energipolitiska programmen

Regeringens bedömning: De energipolitiska programmen bör i
stort sett fortsätta i enlighet med 1991 års energipolitiska beslut.
Flertalet program avslutas den 30 juni 1996.

Skälen for regeringens bedömning

Allmänna överväganden

De energipolitiska programmen har nu pågått under tre och ett halvt år
av den programperiod på fem år som inleddes år 1991. När det gäller
programmet för effektivare energianvändning, som har förlängts t.o.m.
budgetåret 1997/98, återstår halva programperioden medan utvecklings-
och demonstrationsprojekt rörande användning av alternativa drivmedel
avslutas redan den 1 juli 1995.

NUTEK:s Energirapport 1994 visar att intresset är stort för stödsyste-
men för främjande av energiteknisk utveckling och introduktion av ny
energiteknik. De medelsramar som år 1991 avsattes för investeringstödet
för biobränslebaserad kraftvärme och småskalig solvärme är redan helt
intecknade.

Energikommissionen granskar nu bl.a. de energipolitiska programmen.
Syftet med granskningen är att analysera behovet av förändringar och
ytterligare åtgärder. Därför finns ingen anledning att nu genomföra några
större förändringar av de energipolitiska programmen.

Programmet för effektivare energianvändning

En alltmer effektiv energianvändning och en ökad energihushållning är
förutsättningar för att viktiga energi- och miljöpolitiska mål skall kunna

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

123

nås. Riksdagsbesluten år 1991 om riktlinjerna for energipolitiken samt Prop. 1994/95:100
år 1993 om åtgärder mot klimatpåverkan är viktiga utgångspunkter för Bil. 13
de statliga energieffektiviseringsinsatsema. Energihushållnings-program-
met omfattar en total medelsram på 911 miljoner kronor och syftar till
att öka kunskapen om och stimulera marknadens intresse för ekonomiskt
motiverade energieffektiviseringsåtgärder.

Teknikupphandling av energieffektiva produkter och processer är det
dominerande inslaget i programmet. Sammanlagt har 750 miljoner kronor
avsatts för detta stöd under en sjuårsperiod. NUTEK har lämnat stöd till
upphandlingar inom ett antal produktområden, t.ex. vitvaror, belysning,
fönster, datorskärmar och elbilar.

Programmet för effektivare energianvändning skall enligt riksdagens
beslut löpa t.o.m. juni 1998. Programmet bör fortsätta med nuvarande
omfattning och inriktning. Anslagsfrågan behandlas under anslaget E 6.
Vissa åtgärder för effektivare användning av energi.

Stödet till kraftvärmeproduktion med biobränslen

För stödet till kraftvärmeproduktion med biobränslen avsattes i 1991 års
energipolitiska beslut 1 000 miljoner kronor. Stödet administreras av
NUTEK och kan lämnas under en sexårsperiod fr.o.m. den 1 juli 1991.
Medlen anvisas med 200 miljoner kronor per år under fem år.

I prop. 1990/91:88 framhölls att det från principiella utgångspunkter
är rimligt med ett energiskattesystem i vilket skatten på fossila bränslen
är beroende av de utsläpp förbränningen ger upphov till, men oberoende
av till vad energin används. Sådana beskattningsprinciper skulle dock
höja totalkostnaden för den elintensiva industrin. Det betonades att i
avvaktan på en internationell samordning av åtgärder mot koldioxidut-
släpp måste andra styrmedel än koldioxidskatten utnyttjas för att främja
de fömybara energislagen och kraftvärmen. Mot denna bakgrund
förordades ett stöd till investeringar i biobränsleeldade kraftvärmeverk.

Den totala ramen på 1 000 miljoner kronor är redan nu tagen i
anspråk eller intecknad genom beslut av NUTEK. Någon ändrad
disposition är sålunda inte aktuell.

Anslagsfrågan behandlas under anslaget E 7. Insatser för ny energi-
teknik.

Stödet till investeringar i vindkraftverk

För stödet till vindkraft avsattes i 1991 års energipolitiska beslut 250
miljoner kronor. Medlen utbetalas från anslaget Insatser för ny energitek-
nik. Den 1 januari 1993 höjdes stödnivån från högst 25 % till högst 35
% av investeringskostnaden (prop. 1992/93:99, bet. 1992/93:NU20, rskr.
1992/93:137). I maj 1994 beslutade riksdagen om ändrade riktlinjer för
vindkraftprogrammet. De nya riktlinjerna innebär att medel till viss del
skall användas för investeringstöd till vindkraft, teknikutveckling och
forskning avseende vindkraft. Vidare bör teknikupphandling kunna 124

utnyttjas inom vissa gränser inom ramen för investeringsbidraget. I de

fall teknikupphandling tillämpas bör stödandelen utgöra högst 50 % av
investeringskostnaden. Medel från investeringsprogrammet får numera
även disponeras för tekniska utvärderingar av de anläggningar som har
erhållit stöd samt i vissa fall för rådgivningsverksamhet. Programmet
skall enligt 1991 års energipolitiska beslut avslutas den 1 juli 1996. Det
finns ingen anledning att genomföra några förändringar i programmet
under det sista året.

Anslagsfrågan behandlas under anslaget E 7. Insatser för ny energitek-
nik.

Stödet till investeringar i solvärmeanläggningar

För stödet till investeringar i solvärmeanläggningar avsattes 50 miljoner
kronor i 1991 års energipolitiska beslut varav 25 miljoner kronor till
anläggningar i bostäder utbetalas från anslaget E 7. Insatser för ny
energiteknik.

Boverket ansvarar för stöd till solvärme i bostäder. NUTEK ansvarar
för stöd till solvärmeanläggningar inom andra användningsområden.

Riksdagen har vid några tillfällen tillfört ytterligare medel för solvärme
i bostäder. Sammantaget uppgår ramen för Boverket till 42,5 miljoner
kronor under femårsperioden. Samtliga medel är redan intecknade.
Beviljade bidrag omfattar installation av drygt 32 000 m2 solfångare. Det
motsvarar en årlig värmeproduktion på omkring 0,01 TWh.

Intresset för stöd till storskalig solvärmeteknik har varit litet. De
medel som tidigare anvisades fr.o.m. budgetåret 1993/94 skall överföras
till Energiteknikfonden för utvecklingsinsatser avseende storskalig
sol värme teknik.

Boverket föreslår i sin anslagsframställan att 30 miljoner kronor skall
anvisas för stöd till solvärme i bostäder för det förlängda budgetåret
1995/96. Detta är en ökning med 18 miljoner kronor jämfört med
föregående år.

Programmet skall enligt 1991 års energipolitiska beslut avslutas den 1
juli 1996. Det finns därför ingen anledning att genomföra några
förändringar i programmet under det sista året.

Anslagsfrågan behandlas under anslaget E 7. Insatser för ny energi-
teknik.

Bidrag till Energiteknikfonden

Stöd lämnas ur Energiteknikfonden för att utveckla eller förbereda
kommersiell introduktion av ny energiteknik .

Energiteknikfonden tillförs fr.o.m. budgetåret 1993/94 medel som
motsvarar 10 kronor per kubikmeter olja av koldioxidskatten på
oljeprodukter. Därutöver har fonden, enligt 1991 års energipolitiska
beslut, årligen tillförts 110 miljoner kronor under fem år dvs. till
utgången av den 30 juni 1996.

I NUTEK: s prognos för år 2005 väntas transportsektorn öka sin andel
av energianvändningen. Med hänsyn till att det nästan uteslutande rör sig

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

125

om fossila bränslen kommer transportsektorn enligt prognosen att svara Prop. 1994/95:100
för en stor del av oljeberoendet och miljöbelastningen från energian- Bil. 13
vändningen. Mot denna bakgrund finansieras tre program som avser
energirelaterad fordons- och drivmedelsutveckling m.m.

Enligt 1991 års energipolitiska överenskommelse pågår ett program för
utvecklings- och demonstrationsprojekt rörande användning av motoralko-
holer. I enlighet med beslutet har sammanlagt 120 miljoner kronor
anslagits under en fyraårsperiod. Det klimatpolitiska beslutet år 1993
innefattade inom energiområdet ett treårigt program för en fortsatt
utveckling och teknikupphandling av miljöanpassade fordon. Riksdagen
har hittills anvisat sammanlagt 30 miljoner kronor för de två budgetåren
1993/94 - 1994/95. Klimatbeslutet år 1993 innefattade dessutom ett
treårigt program för etanolproduktion ur skogsråvara. Riksdagen har
hittills anvisat sammanlagt 30 miljoner kronor till programmet under
anslaget E 10. Bioenergiforskning för de två budgetåren 1993/94 -
1994/95. Även för budgetåret 1995/96 avses 15 miljoner kronor på
anslaget E 10. Bioenergiforskning komma att disponeras för finansiering
av det tredje och avslutande året av etanolutvecklingsprogrammet.

Med hänsyn till den ansträngda budgetsituationen kommer Energitek-
nikfonden inte att tillföras några medel utöver dem som omfattas av 1991
års energipolitiska beslut och de medel som motsvarar 10 kronor per
kubikmeter olja av koldioxidskatten på oljeprodukter.

Av statsfinansiella skäl kommer därför programmen att behöva
krympas något samtidigt som vissa omprioriteringar kommer att vidtas.
Regeringen avser att återkomma till denna fråga i årets kompletterings-
proposition.

Utöver de justeringar som föranleds av den ansträngda budgetsituatio-
nen, finns det för närvarande inte anledning att göra några förändringar
vad gäller den allmänna inriktningen av verksamheten inom ramen för
Energiteknikfonden. Frågan om den fortsatta verksamheten får övervägas
i samband med ställningstagandena till Energikommissionens förslag.
Anslagsfrågan behandlas under anslaget E 8. Bidrag till Energiteknik-
fonden.

2.6.2 Ny teknik för elproduktion med biobränsle, m.m.

Som en följd av 1991 års energipolitiska beslut anvisades fr.o.m.
budgetåret 1992/93 för en femårsperiod sammanlagt 625 miljoner kronor
för utveckling av ny teknik för elproduktion med biobränsle. Medlen
fördelas av Programstyrelsen för främjande av biobränsleanvändningen.
Regeringen beslutade den 2 december 1993 bemyndigade Program-
styrelsen att disponera medlen också för demonstrationsanläggningar för
produktion av etanol ur cellulosarika råvaror. Projekt med stöd av
anslaget beräknas starta i större omfattning under senare delen av
femårsperioden. Det finns därför inga skäl att föreslå några ändrade
riktlinjer för programmet.

126

2.6.3 Svenska insatser i bl.a. Baltikum och Östeuropa for eneigieffek- Prop. 1994/95:100

tivisering och fömybara energislag Bil. 13

Regeringens bedömning: Insatserna under nästa budgetår kan
finansieras genom befintliga medel. Programmet bör främst inriktas
mot energieffektiviseringsåtgärder och ökat utnyttjande av för-
nybara energislag i Baltikum och Östeuropa. Kraven på uppföljning
och utvärdering kommer att ses över.

Riksdagen anvisade 45 miljoner kronor på tilläggsbudget för budgetåret
1992/93 (prop. 1992/93:99, bet. 1992/93:JoUl 1, rskr. 1992/93:138) för
att stödja ett miljöanpassat energisystem i Baltikum. Våren 1993
beslutade riksdagen (prop. 1992/93:179, bil.4, bet. 1992/93:JoU19, rskr.
1992/93:361) om ett program med syfte att bidra till främst energieffekti-
viseringsåtgärder och ökat utnyttjande av fömybara energislag i Baltikum
och Östeuropa. För budgetåret 1993/94 anvisades 95 miljoner kronor
och för budgetåret 1994/95 87,5 miljoner kronor. Stödet administreras
av NUTEK. Återstående medel uppgick till 88,6 miljoner kronor inför
budgetåret 1994/95. Av dessa var 33,4 miljoner uppbundna medel.
Således fanns vid budgetårsskiftet 55,2 miljoner kronor disponibelt
utöver det belopp på 87,5 miljoner kronor som anslagits för budgetåret
1994/95.

Programmet kan ses som en möjlighet för Sverige att inom ramen för
klimatkonventionen genomföra åtgärder i andra länder för att begränsa
utsläppen av koldioxid. Genom programmet får Sverige praktiska
erfarenheter av gemensamt genomförande, vilket är av värde i det
kommande förhandlingsarbetet inom klimatkonventionen. Möjligheten till
gemensamt genomförande är viktig för att kraven på kostnadseffektivitet
i klimatåtgärdema skall kunna tillgodoses. Internationell samverkan för
att uppnå kostnadseffektivitet är av stor betydelse för Sverige, eftersom
de svenska utsläppen av koldioxid i stort sett har halverats under de
senaste 25 åren och marginalkostnaderna för ytterligare utsläppsminsk-
ningar i Sverige är höga. Som en jämförelse kan nämnas att utsläppen av
koldioxid från energisektorn per capita i Östeuropa år 1991 var mer än
dubbelt så stora som de i Sverige.

Insatserna skall enligt riksdagens uttalande pågå en längre tid. Det
rådande statsfinansiella läget gör nu emellertid att programmet enligt
regeringens bedömning inte bör tillföras ytterligare medel. Regeringen
anser dock att det är möjligt att på basis av återstående medel driva
programmet vidare under budgetåret 1995/96. Stödet ges till största del
i form av lån som skall återbetalas och lönsamheten i projektverksam-
heten är god. Därför bedöms att medel kommer att återföras anslaget
med början under senare delen av budgetperioden. Regeringen kan
konstatera att verksamheten hittills främst inriktats mot konvertering av
oljeeldade anläggningar till biobränsleeldade anläggningar. Det är
angeläget att programmet initierar aktiviteter av olika slag för att minska
koldioxidutsläppen. NUTEK bör därför sträva efter att öka andelen
energieffektiviseringsprojekt.

127

Regeringen anser att en god kunskapsuppbyggnad när det gäller Prop. 1994/95:100
möjligheter till t.ex. gemensamt genomförande skall kunna erhållas trots Bil. 13
att åtgärderna minskar i omfattning. För att säkerställa att så blir fallet
avser regeringen att anpassa NUTEK:s verksamhet så att erfarenheterna
från programmet skall kunna användas som underlag vid bl.a. de
internationella förhandlingarna inom ramen for klimatkonventionen. Detta
innebär också att kraven på rapportering och uppföljning ökar.

Kommittén för analys av utvecklingssamarbete har nyligen lämnat en
utvärdering till regeringen av hela det svenska samarbetet med Öst- och
Centraleuropa, bl.a. den klimatrelaterade programverksamheten vid
NUTEK (Ds 1994:134). Regeringen avser att i en särskild proposition
våren 1995 redovisa ett samlat förslag om stöd till Central- och Östeuro-
pa.

Kommittén för internationellt miljösamarbete har i höst lämnat sitt
slutbetänkande till regeringen om gemensamt genomförande (SOU
1994:140). I mars 1995 hålls den första s.k. partskonferensen inom
ramen för klimatkonventionen. Konferensen kommer bl.a. behandla
frågor om åtaganden efter år 2000 och kriterier för gemensamt genom-
förande. Frågan om den framtida energipolitiken utreds av Energikom-
missionen. De svenska åtagandena enligt klimatkonventionen är en viktig
faktor i komissionens överväganden.

Regeringen avser att återkomma till riksdagen när det gäller in-
riktningen av de energirelaterade klimatpolitiska insatser i Baltikum och
Östeuropa.

Anslagsfrågan behandlas under anslaget E 11. Åtgärder för energi-
effektiviseringar m.m. i bl.a. Baltikum och Östeuropa.

3 Affärsverket svenska kraftnät

3.1 Verksamheten

Affärsverket svenska kraftnät (Svenska kraftnät) driver och förvaltar
sedan den 1 januari 1992 det svenska storkraftnätet för el, inklusive de
statligt ägda utlandsförbindelserna (prop. 1990/91:87, bet.
1990/91 :NU38, rskr. 1990/91:318).

Enligt instruktionen för Svenska kraftnät (1991:2013) har verket bl.a.
till uppgift att på ett affärsmässigt sätt förvalta, driva och utveckla ett
kostnadseffektivt, driftsäkert och miljöanpassat kraftöverföringssystem.
Svenska kraftnät skall därvid bl.a. främja konkurrens inom elöverfö-
ringsområdet, främja forskning och inom sitt verksamhetsområde svara
för den operativa beredskapsplaneringen under kris- eller krigsför-
hållanden. Svenska kraftnät skall bedriva sin verksamhet på ett sådant
sätt att det bidrar till att öka konkurrensen på elmarknaden.

Våren 1992 beslutade riksdagen om ytterligare riktlinjer för verksam-
heten (prop. 1991/92:133, bet. 1991/92:NU30, rskr. 1991/92:322).
Svenska kraftnät skall enligt beslutet ansvara för driften av storkraftnätet,
den löpande momentana elbalansen och det svenska kraftsystemets
övergripande driftsäkerhet. Svenska kraftnät kommer från den 1 januari 128

1995 att vara s.k. systemansvarig myndighet enligt lagen (1994:617) om

ändring i lagen (1902:71 s.l), innehållande vissa bestämmelser om
elektriska anläggningar (ellagen).

För den ekonomiska styrningen av Svenska kraftnät har hittills
tillämpats samma principer som tidigare gällde för Statens vatten-
fallsverk. Verkets drift och investeringar finansieras med inkomster från
verksamheten och med upplåning genom Riksgäldskontoret. Investering-
arna belastar således inte statsbudgeten. Regeringen avser att delvis
förändra den ekonomiska styrningen av verket, som närmare beskrivs
under avsnitt 3.2.

Staten är genom Svenska kraftnät delägare med 25 % av aktierna i
Swedish Transmission Research Institute AB (STRI AB) som är ett
forskningsbolag för starkström där övriga delägare är ABB med 50 %
och Vattenfall AB med 25 % av aktierna. Vidare förvaltar Svenska
kraftnät för staten 25 % av aktierna i ett branschforskningsorgan,
Svenska Elföretagens Forsknings- och Utvecklingsaktiebolag (Elforsk
AB), som har till uppgift att samordna och effektivisera branschens
forsknings- och utvecklingsinsatser. Övriga delägare i Elforsk AB är
Svenska Kraftverksföreningen, Svenska Elverksföreningen och Vattenfall
AB.

Svenska kraftnät är nätansvarig enhet enligt det s.k. Eltransiterings-
direktivet (EG-direktiv nr 90/547/EEC) som avser att underlätta
gränsöverskridande elhandel inom EU och med omgivande länder.

3.2 Sänkt avkastningskrav för Svenska kraftnät, m.m.

Regeringen fastställde år 1988 ett nytt avkastningskrav för Statens
vattenfallsverk, definierat som 12 % på justerat eget kapital, i samband
med en omfattande översyn av principerna för verkets finansiella styrning
(prop. 1987/88:87, bet. 1987/88:NU41, rskr. 1987/88:376). Syftet med
den nya finansiella styrningen var att så långt möjligt ge Vattenfall
samma ekonomiska förutsättningar som motsvarande verksamhet inom
andra kraftföretag. Det avkastningskrav som fastställdes med detta syfte
beräknades på den affarsrisk som fanns inom hela Vattenfallskoncemens
verksamhet, dvs. till allra största delen kraftproduktion, men tillämpades
på alla verksamhetsdelar. När den del av verksamheten som avsåg
överföring på storkraftnätet den 1 januari 1992 avskiljdes och lades i det
nybildade Svenska kraftnät fastställdes inledningsvis samma avkastnings-
krav för Svenska kraftnät som tidigare hade gällt för Vattenfallsverket.
Avkastningskravet har sedan dess behållits oförändrat.

Det nuvarande avkastningskravet kan dock anses vara för högt i
förhållande till den relativt låga afiarsrisken i Svenska kraftnäts
verksamhet, som i allt väsentligt avser överföring av el på storkraftnätet.
Den låga afiarsrisken beror på att Svenska kraftnäts verksamhet utgör ett
naturligt monopol. Ett omotiverat högt avkastningskrav på Svenska
kraftnät får en kostnadshöjande effekt på all överföring av kraft över
storkraftnätet som dels slår igenom som ökade kostnader för samtliga
elförbrukare inom industri och annan verksamhet, dels kan få spridnings-
effekter i kostnadsnivåerna för underliggande nät. Avkastningskravet på
Svenska kraftnät bör därför sänkas.

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

129

9 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 100. Bilaga 13

Regeringens bedömning är att det nuvarande avkastningskravet 12 %
bör kunna sänkas till 9 %, att gälla från den 1 januari 1995. Det
ankommer på regeringen att fetta beslut om en sådan sänkning av
avkastningskravet. Svenska kraftnät ges därmed möjlighet att sänka sina
avgifter med ca 100 - 150 miljoner kronor per år, vilket fullt ut skall slå
igenom i sänkningar av tarifferna.

Att en ändring av Svenska kraftnäts avkastningskrav inte tidigare har
genomförts beror främst på att överläggningar om stamnätsavtalets
tillämpbarhet har förts mellan staten och övriga parter i avtalet sedan
våren 1992, och först nu avslutats. Denna fråga redovisas närmare under
avsnitt 3.3.

I sin treårsplan för åren 1995 - 1997 beräknar Svenska kraftnät att
utdelningen till statsverket, med nuvarande beräkningsprinciper, blir 285
miljoner kronor år 1995. Åren 1996 och 1997 beräknas utdelningen till
296 respektive 316 miljoner kronor. Regeringen kommer av statsfinan-
siella skäl att från år 1995 höja utdelningskravet med 50 miljoner kronor
per år. Svenska kraftnät bedöms kunna behålla en tillfredställande
soliditet även med det högre utdelningskravet och det nyss redovisade
sänkta avkastningskravet.

3.3 Stamnätsavtalet

Den del av storkraftnätet som ligger söder om Skellefteälven kallas
stamnätet. Verksamheten på stamnätet reglerades genom det s.k.
stamnätsavtalet som träffades år 1979 mellan staten genom Statens
vattenfallsverk och elva kraftföretag som utnyttjade stamnätet, de s.k.
Gamla transitörema. Avtalet avser åren 1981 - 2004.

När Vattenfellsverket bolagiserades och Affärsverket svenska kraftnät
inrättades den 1 januari 1992 träffade staten och Gamla transitörema ett
nytt avtal - kraftnätsavtalet - som under åren 1992 och 1993 ersatte
stamnätsavtalet. Senare träffades ett nytt kraftnätsavtal avseende året
1994.

Regleringen enligt stamnätsavtalet är svår att förena med den
reformering av elmarknaden som behandlats i avsnitt 1 Energipolitiken.
Sedan våren 1992 har, för att lösa denna fråga, överläggningar om stam-
nätsavtalets tillämpbarhet förts mellan staten och de Gamla transitörema.
Bl.a. har de ekonomiska effekterna för partema av att frångå stam-
nätsavtalets bestämmelser utretts. Någon enighet mellan partema om
förutsättningarna för avtalets frångående eller upphörande har dock
hittills inte kunnat nås.

De rättsliga förutsättningarna för stamnätsavtalets tillämpbarhet
ändrades när den nuvarande konkurrenslagen (1993:20) trädde i kraft den
1 juli 1993. Konkurrensverket har i november 1993 avslagit en ansökan
från kraftföretagen om ett s.k. icke-ingripandebesked enligt 20 §
konkurrenslagen avseende stamnätsavtalet, med hänvisning till att avtalet
inte är förenligt med konkurrenslagens bestämmelser. Sedan beslutet
överklagats har Stockholms tingsrätt den 12 oktober 1994 festställt
Konkurrensverkets beslut. Tingsrättens beslut har överklagats hos
Marknadsdomstolen.

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

130

Sedan Svenska kraftnät bildades har den tidigare tillämpningen av
stamnätsavtalet tillfälligt ersatts av andra avtal, de s.k. kraftnätsavtalen.
Avtalen innebär vissa justeringar av de villkor som anges i stamnätsavta-
let. Justeringarna har varit nödvändiga med hänsyn till bl.a. de formella
förändringar som inträffade när Statens vattenfallsverk upphörde.

Mot bakgrund av de ställningstaganden som har gjorts av Konkurrens-
verket och Stockholms Tingsrätt måste, även om tingsrättens beslut
numera har överklagats till Marknadsdomstolen, stamnätsavtalets
förenlighet med nuvarande konkurrenslagstiftning anses tveksam. Svenska
kraftnät kan inte tillämpa ett regelsystem som dll någon del strider mot
gällande konkurrenslag. Svenska kraftnät avser att från den 1 januari
1995 tillämpa ett nytt tariffsystem med villkor som är enhetliga för hela
storkraftnätet och som har utarbetats i samråd med branschen.

I detta sammanhang har regeringens under avsnittet 3.2 redovisade
avsikt att nu ändra avkastningskravet för Svenska kraftnät betydelse.
Genom stamnätsavtalet tillförsäkrades de Gamla transitörema som
kollektiv en viss nivå för överföringskostnadema på stamnätet, som är
lägre än den nivå Svenska kraftnät kan erbjuda med statens nuvarande
avkastningskrav på verket. Med den sänkning av avkastningskravet som
regeringen nu kommer att genomföra bedöms Svenska kraftnät kunna
sänka tarifferna till i huvudsak den nivå som skulle ha varit fallet med
fortsatt tillämpning av stamnätsavtalet. Därigenom kan de Gamla
transitörema inte anses lida någon ekonomisk skada av att Svenska
kraftnät från årsskiftet tillämpar ett annat regelsystem än det som anges
i stamnätsavtalet.

Den ordning som här har redovisats och som kommer att gälla från
årsskiftet innebär att överföringsvillkoren på storkraftnätet blir förenliga
med konkurrenslagens krav och att de ekonomiska villkoren för
kraftföretagen blir jämförliga med de villkor som de kan anses tidigare
ha tillförsäkrat sig gentemot staten genom stamnätsavtalet.

3.4 Investeringar under perioden 1995 - 1997

3.4.1 Svenska kraftnät

Svenska kraftnät har till regeringen lämnat förslag till investerings- och
finansieringsplan för perioden 1995 - 1997. Verkets investeringar under
perioden avser storkraftnätet och viss telekommunikation.

Investeringarna i storkraftnätet avser dels åtgärder för att bibehålla en
hög driftsäkerhet i befintliga ledningar, dels åtgärder för att öka
kapaciteten i systemet. Inga nya större projekt skall enligt planerna
inledas under treårsperioden.

Investeringarna i telekommunikation avser dels det telekommunika-
tionsnät som erfordras för drift och skötsel av storkraftnätet, kontrollsys-
temverksamheten, dels fortsatt installation av s.k. optokablar i storkraft-
nätet. Optokablamas telekapacitet säljs ffämst till tredje part.

För år 1995 planeras investeringar för sammanlagt 400 miljoner
kronor. För perioden 1995 - 1997 planeras investeringar för sammanlagt
1 200 miljoner kronor.

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

131

Svenska kraftnäts förslag till investerings- och finansieringsplan samt Prop. 1994/95:100
behov av riksgäldslån för investeringar sammanfattas i nedanstående Bil. 13
tabell.

Tabell. Svenska kraftnäts investeringar, m.m., åren 1994 - 1997.

1994 1995 1996 1997

Investeringar, totalt
Egen finansiering
Upplåningsbehov

413 ” 400 400 400

413

400 400 400

0 0 0

” Utfallsprognos

Samtliga investeringar 1995 - 1997 täcks således genom egen finan-
siering. Därutöver täcks genom egen finansiering även amorteringar
enligt plan av tidigare riksgäldslån, 500 miljoner kr år 1995, vilket
innebär att räntekostnaderna minskar under perioden.

Investeringsplanen för 1995 - 1997 ligger på en lägre nivå än enligt
tidigare planering. Detta beror bl.a. på att det visat sig lämpligt att skjuta
vissa projekt framåt i tiden, att kostnaderna för projekten blivit lägre än
vad som tidigare ansågs möjligt och på att fömyelseåtgärdema numera
genomförs med metoder som minskar investeringarnas omfattning.

3.4.2 Regeringens överväganden

Svenska kraftnäts förslag till investerings- och finansieringsplan för
perioden 1995 - 1997 bygger på verkets interna långsiktiga investerings-
planering för storkraftnätet inklusive utlandsförbindelserna. Investeringar-
na avser främst en förnyelse av ett väl utvecklat system där överförings-
behoven ökar endast långsamt. En fortlöpande strukturförändring
genomförs för att anpassa systemet till dagens krav och förutsättningar.

De i investeringsplanen upptagna beloppen har i enlighet med Svenska
kraftnäts rullande treårsplanering beräknats kalenderårsvis. Omperiodise-
rade till det till 18 månader förlängda budgetåret 1995/96 blir de
planerade investeringarna sammanlagt ca 600 miljoner kronor, vilket
motsvarar ca 400 miljoner kronor för perioden 1 juli 1995 - 30 juni
1996. Det bedöms inte finnas något behov av nyupplåning i Riks-
gäldskontoret för investeringsändamål under budgetåret 1995/96. Svenska
kraftnät bör dock, liksom tidigare, få ta upp riksgäldslån för rörlig kredit
inom en ram av 100 miljoner kronor.

132

Svenska kraftnäts investeringar och upplåningsbehov bedöms inte
komma att påverkas av de förändringar som regeringen avser att
genomföra när det gäller den finansiella styrningen av verket, som
redovisats under avsnitt 3.2. Däremot påverkas amorteringstakten för
befintliga lån.

För budgetåret 1995/96 bör ramen för regeringens bemyndigande att
teckna borgen för bolag i vilka Svenska kraftnät förvaltar statens aktier
vara samma som den nuvarande ramen, 175 miljoner kronor. Likaså bör
ramen för regeringens bemyndigande att besluta i frågor om förvärv av
aktier eller bildande av bolag inom Svenska kraftnäts verksamhetsområde
vara oförändrad, 135 miljoner kronor.

Regeringen anser att den nu redovisade investerings- och finan-
sieringsplanen för Affärsverket svenska kraftnät för treårsperioden 1995
- 1997 bör godkännas som en ram för verksamheten.

Svenska kraftnät har numera rätt att självt besluta om förvärv och
avyttring av aktier om högst 10 miljoner kronor. Svenska kraftnät bör
ges rätt att inom denna ram om 10 miljoner kronor även bilda bolag.

4 Försörjningsberedskap på energiområdet

Regeringens bedömning: Ambitionen att samhällets energibehov
med hög säkerhet skall kunna tillgodoses under kriser och i krig
bör vara oförändrad. Insatser för att minska känsligheten för
störningar inom elsystemet bör prioriteras.

Försörjningsberedskapen på energiområdet ingår i NUTEK:s verksam-
hetsområde Energiförsörjning och energianvändning. Den utgör samtidigt
en del av totalförsvaret. Enligt beredskapsförordningen (1993:242) är
energiförsörjningen en särskild funktion inom totalförsvarets civila del.
Funktionsansvarig myndighet är NUTEK. I funktionsansvaret ingår bl.a.
att samordna beredskapsförberedelser, genomföra krigsplanläggning och
regelbundet till regeringen redovisa beredskapsläget inom funktionen.
NUTEK är också tillsynsmyndighet för beredskapslagringen av olja och
kol. Uppgiften att förvalta och efter hand avveckla de civila statliga
beredskapslagren av olja ligger däremot sedan den 1 juli 1994 hos en
särskild myndighet, Statens oljelager.

Försörjningsberedskapen på energiområdet tar sikte på att samhällets
energibehov med hög säkerhet skall kunna tillgodoses under kriser och
i krig.

NUTEK har i sin årsredovisning för budgetåret 1993/94 redovisat de
resultat inom verksamhetsområdet Energiförsörjning och energian-
vändning som hänför sig till energiberedskapen. Bl.a. har en analys och
värdering av åtgärder för att möta en energikris genomförts. Arbetet har
omfattat styr- och prioriteringsfrågor, konsumtionsbegränsningar m.m.
En modell för hantering av informationsflödet och för redovisning av
beredskapsläget i fred, under kriser och i krig har utarbetats. Vidare har
NUTEK kartlagt åtgärder som behöver vidtas för att möta ett s.k.

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

133

strategiskt överfall. NUTEK:s bedömning är att de uppsatta målen för
året har nåtts och att handlingsberedskapen har förbättrats.

NUTEK har under år 1994 enligt uppdrag av regeringen lämnat
särskilda redovisningar för dels pågående arbete med utformningen av
ransoneringssystem och andra konsumtionsbegränsande åtgärder, dels
beredskapsläget under budgetåret 1993/94.

I programplan för det civila försvaret 1995/96 - 1999/00 har
Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) redovisat sina bedömningar av
förmågan hos det civila försvaret att under kriser och krig upprätthålla
de viktigaste samhällsfunktionerna. I fråga om försörjningen med
bränslen bedöms förmågan som godtagbar. I fråga om elförsörjningen
pekar emellertid ÖCB på den stora känsligheten för störningar i
krigsfall, särskilt hos överföringssystemen.

Riksrevisionsverket (RRV) har i sin revisionsberättelse över NUTEK
inte särskilt kommenterat den här aktuella delen av NUTEK:s verksam-
het.

Regeringen anser att ambitionen för försörjningsberedskapen på
energiområdet bör vara oförändrad under nästa budgetår. I Försvars-
departementets bilaga till budgetpropositionen redovisas de övergripande
mål för funktioner inom det civila försvaret som regeringen senare i
regleringsbreven avser att besluta om. Frågan om funktionsmål väntas
komma att underställas riksdagen i samband med nästa totalförsvarsbe-
slut, som avses bli tidigarelagt till år 1996.

Regeringen konstaterar att varken ÖCB eller RRV har framfört några
invändningar mot NUTEK:s arbete såvitt gäller energiberedskapen. I
likhet med ÖCB anser regeringen att känsligheten för störningar i
elsystemet utgör det största problemet inom detta område. Insatser som
gäller elförsöijningen bör därför liksom hittills prioriteras.

5 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner den föreslagna investerings- och finansieringsplanen
för Affärsverket svenska kraftnät som en ram för perioden 1995
- 1997 (avsnitt 3.4),

2. godkänner att Affärsverket svenska kraftnät som en ram för
rörlig kredit under budgetåret 1995/96 får uppta riksgäldslån om
högst 100 000 000 kr (avsnitt 3.4),

3. bemyndigar regeringen att teckna borgen till bolag i vilka

Affärsverket svenska kraftnät förvaltar statens aktier intill ett

sammanlagt belopp om 175 000 000 kr (avsnitt 3.4),

4. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1995/96 besluta i

frågor som rör förvärv av aktier eller bildande av bolag inom

Affärsverket svenska kraftnäts verksamhetsområde inom en ram
av 135 000 000 kr (avsnitt 3.4),

5. bemyndigar regeringen att ge Affärsverket svenska kraftnät rätt
att bilda bolag, med ett aktiekapital om högst 10 000 000 kr,
inom samma beloppsram som regeringen medger att bolaget
självt får förvärva eller avyttra aktier (avsnitt 3.4).

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

134

E 1. Handlingsberedskap

1993/941 Utgift
1994/951 Anslag
1995/96 Förslag

6 271 696

9 154 000

41 466 000

Reservation 27 794 095

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

varav 27 588 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

1 Reservationsanslaget Beredskapslagring och industriella åtgärder

Anslaget disponeras för åtgärder med syfte att vidmakthålla och
vidareutveckla handlingsberedskapen för att möta störningar i energiför-
sörjningen i kriser och krig. Anslaget ingår i den ekonomiska planerings-
ramen för totalförsvarets civila del.

I programplanen för 1995/96 - 1999/00 har ÖCB pekat på brister i
ABC-skyddet inom funktionen Energiförsörjning. Därför har ÖCB
föreslagit att 5 miljoner kronor per år i planeringsramen tilldelas detta
anslag för skydd mot ABC-stridsmedel. Vidare har ÖCB räknat med att
anslaget skall användas också för att finansiera NUTEK:s bidrag till
kostnaderna för utbildning av vapenfria tjänstepliktiga, som sedan
budgetåret 1992/93 har belastat anslaget Åtgärder inom delfunktionen
Elkraft med 14 miljoner kronor om året. Med dessa förutsättningar
beräknas i programplanen ett belopp på 28,4 miljoner kronor för
tolvmånadersperioden juli 1995 - juni 1996.

Regeringens överväganden

Med utgångspunkt i ÖCB:s programplan och det besparingskrav som
gäller för anslagen inom planeringsramen föreslår regeringen ett anslag
på ca 41,5 miljoner kronor för budgetåret 1995/96 (18 månader).

Reservationen på anslaget uppgick vid ingången av budgetåret
1994/95 till ca 27,8 miljoner kronor, varav 3,3 miljoner kronor utgör
återstoden av en anslagspost som sedan budgetåret 1986/87 har stått till
regeringens disposition. Regeringen avser att besluta om indragning av
innestående medel på anslaget. Enligt regeringens bedömning kommer
NUTEK alltjämt att ha tillräckliga resurser för att pågående och planerad
verksamhet skall kunna genomföras med den inriktning som beslutades
i samband med 1992 års totalförsvarsbeslut.

Anslagets nuvarande benämning Beredskapslagring och industriella
åtgärder är missvisande. Under de senaste åren har anslaget använts
främst för systemstudier, förberedelser for konsumtionsbegränsningar,
utbildning och övningar, allt i syfte att skapa handlingsberedskap för
kriser och krig. Anslaget bör därför fr.o.m. nästa budgetår benämnas
Handlingsberedskap. Den behållning som vid utgången av budgetåret
1994/95 kan finnas kvar på det äldre anslaget bör föras över till det nya
anslaget Handlingsberedskap.

135

Förslag till riksdagsbeslut Prop. 1994/95:100

Regeringen föreslår att riksdagen

till Handlingsberedskap för budgetåret 1995/96 anvisar ett reser-

vationsanslag på 41 466 000 kr.

E 2. Åtgärder inom elförsörjningen

1993/941 Utgift

1994/951 Anslag

1995/96 Förslag

24 243 695

58 258 000

66 372 000

Reservation

147 706 342

varav 43 893 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

1 Reservationsanslaget Åtgärder inom delfunktionen Elkraft

Anslaget disponeras för beredskapsåtgärder på elområdet. Till största
del används anslaget för bidrag till investeringar med syfte att minska
känsligheten för störningar i produktions-, överförings- och distributions-
systemen. Anslaget ingår i den ekonomiska planeringsramen för
totalförsvarets civila del.

Såvitt gäller bidragsverksamheten har branschorganet Svensk
Elberedskap AB gentemot NUTEK åtagit sig att svara för den planering
som behövs för att bidragsmedlen skall kunna användas ändamålsenligt.
En strävan är att beredskapshöjande åtgärder skall genomföras samtidigt
med andra investeringar i energiföretagens anläggningar, varigenom
dessa också får en högre fredstida driftssäkerhet och skyddsnivå än vad
som annars hade varit möjligt.

Svensk Elberedskap har i september 1994 redovisat en uppföljning av
de projekt som genomförts med statliga bidrag sedan stödet infördes år
1987. Under perioden har den totala kostnaden för åtgärderna uppgått till
ca 210 miljoner kronor. Statens andel har i genomsnitt uppgått till 60 %.
En allmän slutsats är att finansieringsmodellen är gynnsam både för
samhället och för företagen. Samtliga åtgärder som genomförts med
bidrag har varit väl utförda och av god teknisk kvalitet. Åtgärderna har
i stor utsträckning varit inriktade på att möjliggöra regional eller lokal
produktion, s.k. ö-drift, vid störningar i storkraftnätet. Det har dock varit
svårt att verifiera funktionen av sådana åtgärder genom realistiska prov.
Vidare konstateras att den ekonomiska redovisningen från företagen är
bristfällig.

Bidragsverksamheten kommenteras inte särskilt i NUTEK: s års-
redovisning eller RRV:s revisionsrapport.

I OCB:s programplan beräknas för tolvmånadersperioden juli 1995 -
juni 1996 ett belopp på 44 miljoner kronor, varvid förutsätts att medel
till utbildning av vapenfria tjänstepliktiga belastar anslaget E 1. Hand-
lingsberedskap.

136

Regeringens överväganden

Den pågående översynen av elberedskapen omfattar också frågor om
ansvaret för åtgärder i syfte att minska elsystemets känslighet for
störningar i krig, liksom finansieringen av sådana åtgärder. Regeringen
bedömer dock att den bidragsverksamhet som finansieras från detta
anslag bör fortgå i nuvarande former under budgetåret 1995/96. Därvid
förutsätter regeringen att den ekonomiska redovisningen av verksam-
heten förbättras. Regeringen avser att uppdra åt NUTEK att vidta
åtgärder med detta syfte.

Med utgångspunkt i OCB:s programplan och besparingskravet för
anslag inom planeringsramen föreslår regeringen ett anslag på ca 66,4
miljoner kronor for budgetåret 1995/96 (18 månader).

Reservationen på anslaget uppgick vid ingången av budgetåret 1994/95
till ca 147,7 miljoner kronor. Såvitt kan bedömas har den relativt låga
förbrukningen av bidragsmedel under de senaste budgetåren berott främst
på att investeringarna inom kraftindustrin har legat på en låg nivå.
Regeringen avser att besluta om indragning av innestående medel på
anslaget. Enligt regeringens bedömning kommer det även fortsättningsvis
att finnas tillräckliga resurser för att tillgodose behovet av bidrag för
angelägna projekt i enlighet med den inriktning som beslutades i samband
med 1992 års totalförsvarsbeslut.

Anslagets nuvarande benämning Åtgärder inom delfunktionen Elkraft
bör för nästa budgetår ändras till Åtgärder inom elförsörjningen. Den
behållning som vid utgången av budgetåret 1994/95 kan finnas kvar på
det äldre anslaget bör föras över till det nya anslaget.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Åtgärder inom elförsörjningen för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 66 372 000 kr.

E 3. Statens oljelager: Förvaltningskostnader

1994/95' Anslag 73 500 000
1995/96 Förslag 110 900 000

varav 73 483 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

'Ramanslaget Beredskapslagring av olja: Förvaltningskostnader

Myndigheten Statens oljelager inrättades den 1 juli 1994 med uppgift
att förvalta statens civila beredskapslager av olja för krigssituationer
(prop. 1993/94:141, bet. 1993/94:NU19, rskr. 1993/94:311). Uppgiften
övertogs från NUTEK.

Det övergripande målet för myndigheten är att de statliga civila
beredskapslagren skall avvecklas med hänsyn tagen till samhällsekonomi,
beredskap och miljö. Avvecklingen skall genomföras så att det för staten

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

137

bästa ekonomiska resultatet nås, räknat i realt nuvärde. Utförsäljningen
av olja skall avslutas senast den 30 juni 1999 och avvecklingen av
verksamheten skall i sin helhet ha genomförts den 31 december 1999.

Myndigheten disponerar vissa inkomster från försäljning av lagrings-
tjänster m.m. Inkomster av försäljning av olja redovisas däremot, efter
avdrag för omkostnader, på statsbudgetens inkomstsida under inkomst-
titeln 2625 Utförsäljning av beredskapslager. Inkomsterna beräknas till
470 miljoner kronor netto under nästa budgetår (innevarande budgetår
670 miljoner kronor).

Av NUTEK:s årsredovisning framgår att det bokförda värdet av
oljelagren per den 30 juni 1994 var ca 2 051 miljoner kronor. Därtill
kommer ca 32,5 miljoner kronor för byggnader och mark, fördelat på ett
femtiotal anläggningar. I RRV:s revisionsrapport påpekas att NUTEK i
överföringsbalansema till Statens oljelager inte har tagit hänsyn till
kostnader för återställning av lagerutrymmen för olja. Enligt RRV bör i
fortsättningen sådana kostnader redovisas av Statens oljelager.

Statens oljelager har på uppdrag av regeringen redovisat dels ett
förslag till löpande ekonomisk rapportering av verksamheten, dels en
lägesrapport över arbetet med den fortsatta lageravvecklingen. Läges-
rapporten utgör en strategisk plan for myndighetens verksamhet fram till
den slutliga avvecklingen. I en första fas t.o.m. juni 1996 skall lagren av
oljeprodukter enligt rapporten minskas till den av regeringen fastställda
nivån för krigslagringen. I detta skede är det en prioriterad uppgift att
snabbt minska kapitalbindningen, eftersom en sådan minskning bedöms
avgörande för det ekonomiska resultatet. I en andra fäs, då det antas att
ansvaret for krigslagringen skall övertas successivt av näringslivet,
kommer miljösäkringen av de anläggningar som skall avvecklas att bli en
allt viktigare uppgift.

Statens oljelager har i en särskild skrivelse begärt ett bemyndigande
att sälja oljelagringsanläggningar. I skrivelsen påpekas att kostnaderna
för sanering, miljösäkring och efterskydd av de anläggningar som inte
kan säljas kommer att uppgå till betydande belopp. Hänsyn till sådana
kostnader har inte tagits i myndighetens anslagsframställning, som
innebär en oförändrad anslagsnivå för budgetåret 1995/96. Mot bakgrund
härav föreslår Statens oljelager att avställningskostnader i fortsättningen
skall finansieras i första hand med intäkter från försäljning av an-
läggningarna och i andra hand med intäkter från oljeförsäljningar.

I ett remissyttrande har RRV godtagit den föreslagna finansieringen i
sådana fall då det inte är möjligt att avyttra lagerutrymmen med villkor
att ansvaret för framtida miljöåtgärder m.m. övergår på köparen.

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

138

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

Övergripande mål

De övergripande mål som gäller for verksamheten bör ligga fast.

Resurser 1995/96

Ramanslag 110 900 000 kr

Beräknade försäljningsinkomster 470 000 000 kr

Resultatbedömning

Statens oljelager har nyligen böljat sin verksamhet. Den första samlade
årsredovisningen för myndigheten kommer att föreligga hösten 1995. Mot
bakgrund av de stora ekonomiska värden som förvaltas av myndigheten
avser regeringen att ge föreskrifter om en särskild rapportering med
tätare intervall. Härigenom kommer det ekonomiska resultatet av den
pågående utförsäljningen av olja att kunna följas löpande.

Slutsatser

Uppgiften för Statens oljelager är att under en femårsperiod genomföra
den avveckling av de statliga civila beredskapslagren av olja som
riksdagen har beslutat. Verksamheten kan alltså ses som ett tidsbegränsat
projekt. De krav i fråga om styrning, redovisning och analys som
normalt ställs på förvaltningsmyndigheter är inte i alla delar tillämpliga
på Statens oljelager. Enligt regeringens bedömning kommer de mål för
verksamheten som fastställdes i samband med inrättandet att kunna ligga
fest under hela perioden.

Den lägesrapport som nyligen har lagts fram av Statens oljelager
utgör ett första underlag för att bedöma inriktningen av myndighetens
arbete. Med anledning av rapporten konstaterar regeringen att utför-
säljningen av lagrad olja kan väntas ge ett nettotillskott till statsbudgeten
av ca 1,1 miljarder kronor under innevarande och nästa budgetår. Det
ekonomiska utfellet på längre sikt är emellertid starkt beroende av
framtida kostnader för miljöåtgärder, som ännu inte kan beräknas.

Av lägesrapporten framgår att Statens oljelager bedriver viss för-
söksverksamhet med syfte att öka kännedomen om de miljökostnader som
kan uppkomma när skilda slag av anläggningar avvecklas. Regeringen
delar i princip RRV:s uppfettning att sådana kostnader bör redovisas i
myndighetens balansräkning.

Vissa av de statliga lagringsanläggningar som skall avvecklas torde ha
ett kommersiellt värde. Så snart de inte längre behövs för statlig lagring
bör de säljas. Regeringen bedömer att vissa försäljningar kommer att

139

vara av en storlek som enligt gällande regler förutsätter riksdagens Prop. 1994/95:100
bemyndigande. Ett generellt försäljningsbemyndigande bör nu inhämtas Bil. 13
av riksdagen för hela den aktuella tidsperioden, dvs. till utgången av år
1999.

Statens oljelager har föreslagit att kostnader för miljöåtgärder m.m.
vid lagringsanläggningar skall få täckas med inkomster från försäljning
av anläggningarna eller, om dessa inkomster inte förslår, med inkomster
av oljeförsäljningar. Regeringen anser, liksom RRV, att en sådan ordning
kan godtas i fall då det inte är möjligt eller lämpligt att låta ansvaret för
framtida åtgärder övergå till köparen av en anläggning. Svårigheterna att
i förväg beräkna och budgetera kostnaderna för miljöåtgärder vid
anläggningarna motiverar enligt regeringens uppfattning att försälj nings-
inkomstema redovisas netto på statsbudgeten. Även denna fråga bör
underställas riksdagen. Inkomsterna bör redovisas på inkomsttitel 3312
Övriga inkomster av försåld egendom.

Regeringen anser att verksamheten under nästa budgetår bör bedrivas
med i huvudsak nuvarande inriktning och omfattning. Med hänsyn härtill
föreslås ett ramanslag för nästa budgetår på 110,9 miljoner kronor.
Anslaget har beräknats med utgångspunkt i ett effektivitetskrav på 3 %.
Anslaget bör benämnas Statens oljelager: Förvaltningskostnader.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att besluta om försäljning av staten
tillhörig fast egendom under Statens oljelagers förvaltning i
enlighet med vad regeringen förordar,

2. godkänner de riktlinjer för finansiering av kostnader vid
avveckling av statliga oljelagringsanläggningar som regeringen
har angivit,

3. till Statens oljelager: Förvaltningskostnader för budgetåret
1995/96 anvisar ett ramanslag på 110 900 000 kr.

E 4. Statens oljelager: Kapitalkostnader

1994/951 Anslag 220 000 000

1995/96 Förslag 235 490 000

varav 173 560 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

1 Förslagsanslaget Beredskapslagring av olja: Kapitalkostnader

Under detta anslag redovisas kapitalkostnaderna för den statliga civila
lagringen av olja för krigssituationer. Kostnaderna avser till övervägande
del räntor på den lagrade oljan. Därtill kommer räntor och avskrivningar
på anläggningar. Medlen levereras in på inkomsttitlarna 2371 Räntor på
beredskapslagring och förrådsanläggningar och 5144 Avskrivningar för
förrådsanläggningar för civilt totalförsvar. Utgifterna på anslaget utgör
alltså ingen nettobelastning på statsbudgeten.

Regeringen föreslår ett anslag for nästa budgetår på ca 235,5 miljoner
kronor. Anslaget bör benämnas Statens oljelager: Kapitalkostnader.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Statens oljelager: Kapitalkostnader för budgetåret 1995/96 anvisar
ett förslagsanslag på 235 490 000 kr.

E 5. Täckande av förluster med anledning av statliga garan-
tier inom energiområdet

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

820 858

1 000

Anslaget disponeras för utgifter för förluster i samband med lånegaran-
tier som har lämnats enligt förordningen (1981:717) om statlig garanti för
utvinning m.m. av olja naturgas eller kol, förordningen (1983:1107) om
statligt stöd för att ersätta olja m.m. samt förordningen (1988:805) om
statligt stöd ur Energiteknikfonden, m.m.

Regeringens överväganden

Lånegarantier enligt förordningen (1988:805) om statligt stöd ur
Energiteknikfonden, m.m. får lämnas intill ett vid vaije tidpunkt
sammanlagt belopp av 300 miljoner kronor, inräknar lämnade garantier
inom programmet för utveckling och introduktion av ny energiteknik
samt minskat med ett belopp som motsvarar infriade garantier i systemet
under föregående år (prop. 1987/88:90, bet. 1987/88:NU4O, rskr.
1987/88:375). Den 30 juni 1994 uppgick summan av utestående
garantier enligt förordningen (1988:805) om statligt stöd ur Energiteknik-
fonden till ca 3,2 miljoner kronor.

Förordningen (1983:1107) om statligt stöd for att ersätta olja m.m. har
upphört att gälla. Den 30 juni 1994 var summan av utestående garantier
inom oljeersättningsprogrammet ca 130 miljoner kronor.

Ställda garantier enligt förordningen (1981:717) om statlig garanti för
utvinning m.m. av olja naturgas eller kol har avvecklats successivt och
avser numera enbart verksamhet inom naturgasområdet. Dessa garantier
är bundna genom avtal (prop. 1987/88:72). Garantiramen uppgår till
1 000 miljoner kronor (prop. 1991/92:100 bil. 13, bet. 1991/92:NU25,
rskr. 1991/92:271). Den 30 juni 1994 uppgick summan av utestående
garantier till ca 361 miljoner kronor.

Under budgetåret 1993/94 har förluster uppkommit till följd av
infriade garantier enligt förordningen (1983:1107) om statligt stöd för att
ersätta olja m.m. Förlusterna uppgår till ett belopp på 820 858 kronor.

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

141

Förluster kan även uppkomma under följande budgetår. Anslaget bör Prop. 1994/95:100
därför föras upp med ett formellt belopp på 1 000 kr. Bil. 13

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Täckande av förluster i anledning av statliga garantier inom

energiområdet för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på

1 000 kr.

E 6. Vissa åtgärder för effektivare användning av energi

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

65 956 281

100 000 000

130 000 000

Reservation

411 746 100

varav 100 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Anslaget disponeras för utgifter för stöd enligt förordningen
(1988:806) om statligt stöd till utveckling, teknikupphandling och
introduktion av energieffektiv teknik. Stöd kan lämnas i form av bidrag
eller lån. Teknikupphandlingsstödet tillkom år 1988 (prop. 1987/88:90,
bet. 1987/88:NU40, rskr. 1987/88:375). Det ursprungliga stödet avsåg
teknikupphandling av eleffektiva och elersättande produkter, processer
och system. 1991 års energipolitiska beslut (prop. 1990/91:88, bet.
1990/91 :NU40, rskr. 1990/91:373) innebar att stödet utvidgades till att
omfatta all energieffektiv teknik. Detta stödsystem infördes den 1 juli
1991 och avsåg ursprungligen en femårsperiod. Riksdagen har sedan
beslutat om en förlängning av programmet med två år, dvs. t.o.m. första
halvåret 1998, inom en oförändrad anslagsram på 750 miljoner kronor
(prop. 1992/93:100 bil. 13, bet. 1992/93:NU28, rskr. 1992/93:362).
NUTEK får inom denna ram fritt fördela sina åtaganden över sjuårsperio-
den.

Regeringens överväganden

Regeringen har i avsnitt 2.6.1 redovisat sina överväganden om de
energipolitiska programmen för omställning och utveckling av energisys-
temet. Programmet för effektivare energianvändning bör fortsätta t.o.m.
första halvåret 1998 med nuvarande inriktning inom en oförändrad
anslagsram för teknikupphandlingsstödet på 750 miljoner kronor. För
budgetåret 1995/96 bör anvisas 130 miljoner kronor.

142

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Vissa åtgärder för effektivare användning av energi för budgetåret
1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 130 000 000 kr.

E 7. Insatser för ny energiteknik

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

302 963 2511

372 000 0001

345 000 000

Reservation 378 331 3071

varav 345 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

1 Inklusive nionde huvudtitelns tidigare anslag J 2. Insatser for ny energiteknik.

Anslaget disponeras för utgifter för stöd enligt förordningen (1991:1099)
om bidrag till vissa investeringar inom energiområdet, m.m. Vidare änd-
ringar av Energiteknikfondens disposition har meddelats i förordningen
(1988:805) om statligt stöd ur Energiteknikfonden, m.m.

Enligt 1991 års energipolitiska beslut (prop. 1990/91:88, bet.
199O/91:NU4O, rskr. 1990/91:373) skall investeringsbidrag lämnas för
kraftvärmeproduktion med biobränslen, vindkraftverk och solvärmean-
läggningar. Detta stödsystem infördes den 1 juli 1991 och skall gälla
under en femårsperiod. Stödet till kraftvärmeproduktion med biobränslen
gäller dock under en sexårsperiod (prop. 1992/93:100 bil. 10, bet.
1992/93:NU28, rskr. 1992/93:362). Medelsramen for stödet till
kraftvärmeproduktion med biobränslen är 1 000 miljoner kronor. Under
budgetåren 1992/93 t.o.m. 1994/95 anvisades medel för stödet ull
kraftvärmeproduktion med biobränslen under nionde huvudtiteln.

Medelsramama för stöden till investeringar i vindkraftverk och
solvärmeanläggningar har redovisats i avsnitt 2.6.1. Medel anvisas i form
av årliga anslag. Anslagsposterna behandlas som särskilda reservation-
sanslag och anvisades för budgetåret 1994/95 enligt följande.

För bidrag till investeringar i biobränsleeldade kraftvärmeverk an-
visades 200 miljoner kronor under nionde huvudtitelns anslag J 2.
Bidrag för ny energiteknik.

För bidrag till investeringar i vindkraftverk anvisades 45 miljoner
kronor. Medlen disponeras av NUTEK.

För bidrag till investeringar i solvärmeanläggningar i bostäder
anvisades 12 miljoner kronor. Dessa medel disponeras av Boverket.

Myndigheterna får inom angivna ramar fritt fördela sina åtaganden
över femårsperioden. Utbetalningarna får dock inte överstiga det belopp
som finns tillgängligt på respektive anslagspost.

För överföring till Energiteknikfonden anvisades 115 miljoner kronor
efter förslag i 1994 års budgetproposition. Enligt 1991 års beslut om
riktlinjer för energipolitiken skall 550 miljoner kronor från anslaget
tillföras Energiteknikfonden under femårsperioden.

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

143

Regeringens överväganden

Regeringens överväganden om det energipolitiska programmet för
omställning och utveckling av energisystemet har redovisats i avsnitt
2.6.1.

Av de medel som enligt 1991 års energipolitiska beslut har avsatts for
stöd till investeringar i biobränsleeldade kraftvärmeverk bör ett oför-
ändrat belopp, 200 miljoner kronor, anvisas under detta anslag för
budgetåret 1995/96.

Av de medel som enligt 1991 års energipolitiska beslut har avsatts för
stöd till investeringar i vindkraftverk under femårsperioden bör 5 miljo-
ner kronor tillföras Energiteknikfonden för utvecklingsinsatser avseende
vindkraft för budgetåret 1995/96. För stöd till investeringar i vind-
kraftverk bör därför för budgetåret 1995/96 anvisas 45 miljoner kronor
under detta anslag.

För stöd till investeringar i solvärmeanläggningar bör ett oförändrat
belopp, 5 miljoner kronor, anvisas under detta anslag.

Av de medel som enligt 1991 års energipolitiska beslut avsatts för stöd
till investeringar i solvärmeanläggningar bör 5 miljoner kronor överföras
till Energiteknikfonden för utvecklingsinsatser avseende storskalig
solvärmeteknik.

Sammantaget bör medel avseende överföring till Energiteknikfonden
föras upp med ett belopp på 95 miljoner kronor och anvisas under detta
anslag.

Eventuella reservationer vid utgången av budgetåret 1994/95 på nionde
huvudtitelns anslag J 2. Bidrag för ny energiteknik bör tillföras anslaget
E 7. för att användas för avsett ändamål.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Insatser för ny energiteknik för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 345 000 000 kr.

E 8. Bidrag till Energiteknikfonden

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

73 916 533

72 000 000

Reservation 0

varav 72 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Från anslaget lämnas bidrag till Energiteknikfonden.

Regeringens överväganden

Energiteknikfonden tillförs fr.o.m. budgetåret 1993/94 medel som
motsvarar 10 kronor per kubikmeter olja av koldioxidskatten på

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

144

oljeprodukter (prop. 1992/93:100 bil. 13, bet. 1992/93:NU28, rskr.
1992/93:362). Vidare tillförs fonden under budgetåren 1991/92 -
1995/96 särskilda medel (prop. 1990/91:88, bet. 1990/91 :NU40, rskr.
1990/91:373). Regeringens överväganden avseende dessa medel redovisas
under anslaget E 7. Insatser för ny energiteknik.

Föreskrifter för användningen av medel ur Energiteknikfonden har
meddelats i förordningen (1988:805) om statligt stöd ur Energiteknik-
fonden, m.m.

Liksom under budgetåret 1994/95 bör medel som motsvarar 10
kronor per kubikmeter olja av koldioxidskatten på oljeprodukter anvisas
under detta anslag. Anslaget bör foras upp med ett belopp på 72
miljoner kronor.

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till Energiteknikfonden för budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 72 000 000 kr.

E 9. Energiforskning

1993/94

1994/95

1995/96

213 650 000

210 582 000

310 100 000

Reservation

74 413 757

Utgift

Anslag

Förslag

varav 205 482 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Anslaget disponeras för bidrag till stöd för forskning och utveckling
på energiområdet inom ramen för energiforskningsprogrammet. Stöd för
forskning och utveckling inom biobränsleområdet anvisas under anslaget
E 10. Bioenergiforskning.

Följande myndigheter eller programorgan är ansvariga för energiforsk-
ningsprogrammet: Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR), Närings-
och teknikutvecklingsverket (NUTEK), Statens råd för byggnadsforskning
(BFR), Kommunikationsforskningsberedningen (KFB), Studsvik AB och
Programrådet vid Studsvik AB. NUTEK har samordningsansvar för
programmet.

De övergripande målen för energiforskningsprogrammet är att skapa
vetenskaplig och teknisk kunskap och kompetens inom universiteten,
högskolorna och i näringslivet för utvecklingen och omställningen av
energisystemet i enlighet med riksdagens riktlinjer för energipolitiken.

De gällande riktlinjerna för energiforskningen beskrivs i propositionen
om forskning för kunskap och framsteg (prop. 1992/93:170, bet.
1992/93:NU30, rskr. 1992/93:399).

Med undantag av KFB har samtliga myndigheter och programorgan
hemställt om i stort oförändrade anslag for budgetåret 1995/96. KFB har
hemställt om en ökning av sin del av anslaget från innevarande drygt 5 145

10 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 100. Bilaga 13

miljoner kronor till knappt 23 miljoner kronor. Som motiv anger KFB att Prop. 1994/95:100
andelen transportrelaterad energiforskning behöver ökas. Bil. 13

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

Regeringen har i regleringbrevet den 16 juni 1994 uppdragit åt ifrågava-
rande myndigheter och programorgan att under innevarande budgetår
utveckla rutiner som möjliggör en vidareutveckling i enlighet med den
mål- och resultatstyrning som genom uppdrag i regleringsbrevet den 5
juni 1993 inleddes under budgetåret 1993/94.

Denna utvecklings- och omställningsprocess pågår fortfarande. Den
eftersträvade och mot uppställda verksamhetsmål resultatorienterade
redovisningen beräknas därmed kunna införas fr.o.m. budgetåret
1995/96.

Slutsatser

Regeringen framhåller det väsentliga i att den mål- och resultatstyrning
som nu utvecklas kan böija tillämpas fr.o.m. budgetåret 1995/96.

Regeringen anser att de riktlinjer som lades läst i propositionen om
forskning för kunskap och framsteg i stort bör gälla även för budgetåret
1995/96, med följande förändringar.

Särskilda medel till KFB för transporter bör inte längre anvisas under
anslaget. Åtgärden motiveras av att de ansträngda statsfinanserna kräver
besparingar även på energiforskningens område. Regeringen menar att
den berörda transportforskningen vid KFB för närvarande inte kan
finansieras inom ramen för energiforskningsprogrammet.

De medel som avser bidrag till drift av den s.k. R2-reaktom vid
Studsvik AB bör överföras från NFR till att disponeras av Kammarkolle-
giet.

Regeringen önskar förstärka NUTEK:s möjligheter att effektivt
samordna forskning med utveckling på energiområdet. Regeringen kom-
mer mot den bakgrunden att undersöka förutsättningarna för att överföra
de medel som i dag disponeras av NFR för grundforskning till att
disponeras av NUTEK. Regeringen menar att NUTEK under senare år
utvecklat sådana instrument och metoder att NUTEK, i likhet med NFR,
har goda förutsättningar att effektuera långsiktiga forskningsinsatser av
hög relevans och av hög vetenskaplig kvalitet. Regeringen avser
återkomma till denna fråga i kompletteringspropositionen.

Programrådet vid Studsvik AB bör läggas ned i och med utgången av
innevarande budgetår. De medel som rådet disponerar bör överföras till
NUTEK och användas för främst tillämpade forsknings- och utveck-
lingsinsatser på energiområdet. Programrådet vid Studsvik AB bildades
som en följd av riksdagens forskningspolitiska beslut år 1990. Rådet skall
enligt sin instruktion (SFS 1990:942 och SFS 1992:1045) beställa sådana
insatser vid bolaget, inom området för icke kärnteknisk forskning och

146

utveckling, som finansieras med statsanslag. Bl.a. mot bakgrunden av
den positiva ekonomiska utveckling som skett inom Studsvik AB samt i
beaktande av branschens successivt ökade ansvarstagande for de avsedda
verksamheterna anser regeringen att de förutvarande behoven, att genom
särskilda statsanslag beställa dessa insatser, ej längre föreligger.

Mot samma bakgrund bör bidraget till Studsvik AB for kärnteknik
minskas med 4,55 miljoner kronor, vilket bör återföras som besparing till
statskassan.

Möjlighet bör ges till NUTEK att, inom ramen för anslaget, bidra till
viss etablering av kompetenscentra i enlighet med vad som föreslås under
anslag F 1. Teknisk forskning och utveckling.

Energiforskningens inriktning och omfattning prövas nu av Energikom-
missionen. De ekonomiska åtaganden som avser utgifter efter det aktuella
budgetåret 1995/96 bör ske med hög restriktivitet. Riksdagen har årligen
bemyndigat regeringen att i samband med stöd till energiforskning göra
åtaganden även efter det aktuella budgetåret och efter det beslutade
treårsprogrammets slut. Sådana bemyndiganden behövs även for bud-
getåret 1995/96 för att möjliggöra kontinuitet och långsiktighet i forsknings-
och utvecklingsverksamheten. Regeringen beräknar behovet av
åtaganden till energiforskningsområdet for budgetåren 1997 - 2000 till
110, 70, 50, 30 miljoner kronor för budgetåren. Riksdagen bör be-
myndiga bemyndiga regeringen att lämna sådana bemyndiganden.

För den verksamhet som finansieras över anslaget E 9. Energiforsk-
ning beräknas ett medelsbehov om ca 310 miljoner kronor. Beräkningen
har utöver de redovisade förändringarna i övrigt gjorts med utgångspunkt
i det förslag som lämnades i prop. 1992/93:170. Anslaget omfattas av
regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret
1995/96 har anslaget räknats ned med 5,675 miljoner kronor. Vid årets
utgång motsvarar besparingen en real nivåsänkning på 3 %.

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1995/96 ikläda staten
ekonomisk förpliktelse i samband med stöd till forskning och
utveckling inom energiområdet som, inräknat redan fettade
beslut, innebär åtaganden på högst 110 000 000 kr för budgetåret
1997, högst 70 000 000 kr för budgetåret 1998, högst 50 000 000
kr för budgetåret 1999 samt högst 30 000 000 kr för budgetåret
2000,

2. till Energiforskning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reserva-
tionsanslag på 310 100 000 kr.

147

E 10. Bioenergiforskning

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

50 482 521

74 697 000

88 900 000

Reservation

39 992 659

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

varav 63 971 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Från anslaget finansieras forskning och utveckling på biobränsleom-
rådet.

Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK)

Inom biobränsleområdet bedriver NUTEK programmen Trädbränslen och
dess miljöeffekter, Energiodling och ekologi, Alternativa drivmedel,
Avfall/Biogas/Miljö, Torv, Kol, Bioenergi/klimat, Etanolutveckling samt
Småskalig förbränning av biobränslen. De två sistnämnda programmen
har kommit till stånd genom att riksdagen våren 1993 i särskild ordning
anvisade 25 miljoner kronor för budgetåret 1993/94 (prop. 1992/93:179,
bet. 1992/93:NU28, rskr. 1992/93:362). Det var avsikten att dessa
program skulle pågå t.o.m. budgetåret 1995/96. NUTEK föreslår att de
två programmen utsträcks med ytterligare ett halvt år. I övrigt föreslås
oförändrat anslag för budgetåret 1995/96.

Programrådet vid Studsvik

Programrådet vid Studsvik verkar som statens beställare av ett bas-
forskningsprogram för icke kärnteknisk forskning och utveckling.
Forskningen om förgasning och förbränning genomförs i bolagaget TPS
Termiska Processer AB. De forskningsresultat som tas fram inom den
av Programrådet styrda basforskningen är fritt tillgängliga.

Regeringens överväganden

Den särskilda finansieringen av programmet etanolproduktion ur
skogsråvara bör fortsätta under det tredje och sista året av program-
perioden.

Den särskilda finansieringen av programmet Småskalig förbränning av
biobränslen upphör. Det ankommer på NUTEK att avsluta programmet
vid lämplig tidpunkt och inom ramen för detta anslag. Sammanlagt bör
anslaget sålunda tas upp med 88,9 miljoner kronor.

I enlighet med vad som föreslås under anslaget E 9. Energiforskning
bör Programrådet vid Studsvik läggas ned fr.o.m. budgetåret 1995/96.
Anslagsposten för förgasning och förbränning bör överföras till och
disponeras av NUTEK.

Möjlighet bör ges till NUTEK att inom ramen for detta anslag bidra
till viss etablering av kompetenscentra.

Riksdagen har årligen bemyndigat regeringen att i samband med stöd
till energiforskning göra åtaganden även efter det aktuella budgetåret och

efter det beslutade treårsprogrammets slut. Sådana bemyndiganden Prop. 1994/95:100
behövs även för budgetåret 1995/96 för att möjliggöra kontinuitet och Bil. 13
långsiktighet i forsknings- och utvecklingsverksamheten. Detta är av
särskild vikt med hänsyn till att energiforskningen under den senaste
programperioden har fått en mer långsiktig inriktning. Regeringen
beräknar behovet av åtaganden inom bioenergiområdet för budgetåren
1997 - 2001 till 35, 25, 20, 15 respektive 10 miljoner kronor. Riksdagen
bör bemyndiga regeringen att lämna sådana bemyndiganden.

Anslaget omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig
konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med ca 3
miljoner kronor. Vid årets utgång motsvarar besparingen en real
nivåsänkning på 3 %.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1995/96 låta staten
ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till
forskning och utveckling inom bioenergiområdet som innebär
åtaganden om 35 000 000 kr för budgetåret 1997, 25 000 000 kr
för budgetåret 1998, 20 000 000 kr för budgetåret 1999,
15 000 000 kr för budgetåret 2000 samt 10 000 000 kr för
budgetåret 2001,

2. till Bioenergiforskning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reserva-
tionsanslag på 88 900 000 kr.

Eli. Åtgärder for energieffektiviseringar m.m. i bl.a.
Baltikum och Östeuropa

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

6 413 566

87 500 000

1 000

Reservation

88 586 433

NUTEK skall som en del av den svenska klimatpolitiken inom
energiområdet arbeta för att öka energieffektiviteten i de baltiska
länderna och Östeuropa. Den erfarenhet som erhålls skall kunna
utnyttjas vid utarbetande av en kostnadseffektiv klimatpolitik.

Anslaget disponeras för insatser som begränsar utsläppen av koldioxid
i Baltikum och Östeuropa. NUTEK bör sträva efter att öka andelen
energieffektiviseringsprojekt. Medel som återförs anslaget skall användas
för finansiering av åtgärder inom programmet.

Stöd får lämnas till beställare i mottagarländerna i form av lån till
energieffektiv teknik för distribution och användning samt till introduk-
tion av fömybara energislag i dessa länder. En mindre del av medels-
ramen kan lämnas i form av bidrag.

149

Regeringens överväganden Prop. 1994/95:100

Regeringen har i avsnitt 2.6.3. redovisat sina överväganden om insatser
i bl.a. Baltikum och Östeuropa. Senast den 1 september 1995 skall en
redogörelse lämnas av NUTEK för stödinsatserna inklusive en upp-
skattning av kostnader för olika åtgärder samt de varaktiga minsk-
ningarna av koldioxidutsläppen.

Regeringen anser att det inte bör tillföras ytterligare medel under
budgetåret 1995/96. Det är emellertid möjligt att driva programmet
vidare på basis av återstående medel och medel som kommer att
återbetalas, eftersom stödet till största delen består av lån. För budgetåret
1995/96 bör därför anvisas ett formellt belopp i statsbudgeten.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Åtgärder för energieffektiviseringar m.m. i bl.a. Baltikum och
Östeuropa för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på
1 000 kr.

150

F. Teknisk forskning och utveckling

Verksamheten på området Teknisk forskning och utveckling bedrivs av
ansvariga myndigheter (NUTEK och Rymdstyrelsen) som initierar och
finansierar projekt inom forskning och utveckling samt tillhandahåller
tjänster och resurser som bidrar till näringslivets förnyelse och tillväxt.

Det övergripande målet för statens insatser inom området teknisk
forskning och utveckling är att bidra till att stimulera näringslivets
teknikutveckling och skapa gynnsamma förutsättningar för företagen
genom en konkurrenskraftig och industriinriktad FoU-miljö i landet samt
att bidra till att det skapas minst lika goda förutsättningar för näringsli-
vets teknikutveckling jämfört med dem som råder i våra viktigaste
konkurrentländer. Detta skall uppnås genom att skapa vetenskaplig och
teknisk kunskap och kompetens av särskild nytta för näringslivet och
genom att stödja teknikutveckling på strategiska områden.

Riktlinjer för statligt finansierad teknisk forskning och utveckling för
perioden 1993/94 - 1995/96 lades fast av riksdagen våren 1993 (prop.
1992/93:170, bet. 1992/93:NU30, rskr. 1992/93:399). Riktlinjerna
innebär satsningar på bl.a nya basteknologier. Prioriterade områden är
informationsteknik, materialteknik och bioteknik. Utvecklingsområden
där Sverige kan bedömas vara starkt teknikdrivande och som därmed har
väsentlig betydelse för näringslivet har också hög prioritet. Exempel på
sådana områden är biomedicinsk teknik, produktionsteknik, transporttek-
nik och förädling av skogsråvara.

Resultatinformation

Målen att skapa vetenskaplig och teknisk kunskap och kompetens av
särskild nytta för näringslivet samt stödja teknikutveckling på strategiska
områden bedöms ha uppnåtts under budgetåret 1993/94 och därmed
bidragit till att främja de övergripande målen för politikområdet teknisk
forskning och utveckling. De ansvariga myndigheterna (NUTEK och
Rymdstyrelsen) har visat att de mål för verksamheten som regeringen
ställt har nåtts.

Förändringar

Riksdagens beslut våren 1994 med anledning av regeringens proposition
om utbildning och forskning, kvalitet och konkurrenskraft (prop.
1993/94:177, bet. 1993/94:UbU12, rskr. 1993/94:399) innebär bl.a. att
nya aktörer i form av stiftelser engageras i initiering och finansiering av
projekt inom forskning och utveckling.

Svenska företag och forskningsinstitutioner deltar i allt högre
utsträckning i EG:s forsknings- och utvecklingsprogram, varav de
industrirelaterade programmen utgör 60%. EG:s fjärde ramprogram för
forskning och utveckling som pågår under åren 1994-1998 syftar främst
till att stärka europeisk industris konkurrenskraft. Inom Näringsdeparte-
mentets verksamhetsområde finns programmen för informationsteknologi,

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

151

kommunikationsteknologi, telematik, industri- och materialteknologi, Prop. 1994/95:100
standardisering, mätning och provning, marin teknik, icke nukleär energi Bil. 13
samt spridning och exploatering av forskningsresultat.

Huvuddelen av statens satsningar på rymdforskning bedrivs inom
ramen för det europeiska samarbetet inom European Space Agency. För
närvarande ses den statligt finansierade rymdverksamheten över (dir.
1994:103).

En kommitté tillkallades i juni 1994 för att utifrån behovet av
näringlivsinriktad forskning förhandla med industriforskningsinstitutens
intressentföreningar, övriga näringslivsintressenter, universitet och
högskolor samt andra statliga teknikintressenter i syfte att uppnå en
förnyelse och förstärkning av industriforskningsinstituten som system
(dir. 1994:62). Uppdraget skall vara avslutat och redovisat i november
1996.

För budgetåret 1995/96 föreslås att 60 miljoner kronor avsätts under
anslaget F 1. Teknisk forskning och utveckling för att etablera
industrirelaterade kompetenscentra. Ett kompetenscentrum är en
koncentrerad, självständig forskningsmiljö vid högskolan som känneteck-
nas av samverkan mellan forskare från olika vetenskapliga discipliner och
industrin. Avtalsslutande parter för ett centrum är industriintressentema,
högskoleledningen och NUTEK. Finansieringen skall ske gemensamt
mellan partema. NUTEK har under budgetåret 1993/94 föreslagit att 30
kompetenscentra etableras inom följande områden: miljö-, energi- och
transportteknik, produktions-, material- och processteknik, bioteknik och
medicinsk teknik samt informationsteknologi. Det arbete som under
urvalsprocessen har lagts ned av företag, högskolor och forskningsinstitut
ger uttryck för behovet av och intresset för ökat samspel och forsknings-
samarbete.

Ett nytt treårigt program för verkstadsteknisk forskning om totalt 75
miljoner kronor föreslås under anslaget F 1. Teknisk forskning och
utveckling. Programmet skall inriktas främst mot nya eller förbättrade
tillämpningar av informationsteknologi för utveckling av produkter eller
processer.

Förmågan att producera och använda tekniskt kunnande och kompetens
har blivit allt viktigare för näringslivets konkurrenskraft. Vidare har det
svenska FoU-systemet genomgått stora institutionella förändringar de
senaste åren. Behovet av en sammanhållen näringslivsinriktad teknik-
politik har därmed blivit uppenbart. Regeringen har för avsikt att
sammankalla en grupp företrädare från olika delar av det svenska FoU-
systemet för att ta fram beslutsunderlag och föreslå riktlinjer för en
svensk teknikpolitik på det näringspolitiska området.

Såväl nysatsningarna på kompetenscentra, verkstadsteknisk forskning
och bidrag till tekniköverföring som den pågående omstruktureringen och
förstärkningen av industriforskningsinstituten kommer att bidra till en
förstärkning av teknikutvecklingen inom en rad branscher och in-
dustrigrenar av betydelse för svensk ekonomi däribland skogs-,
verkstads- och livsmedelsindustrierna.

152

Regeringen beräknar en besparing om 50 miljoner kronor för anslaget Prop. 1994/95:100
F 5. Rymdverksamhet för budgetåret 1998. Bil. 13

Den beräknade utgiftsutvecklingen på området Teknisk forskning och
utveckling t.o.m. år 1998 till följd av tidigare fattade beslut samt
förslagen i 1995 års budgetproposition är följande (miljoner kronor):

Utgift

1993/94

Anvisat

1994/95

Förslag

1995/96

varav beräknat
för juli 95 -
juni 96

Beräknad
besparing
1997*

Beräknad
besparing
1998'

Absoluta tal

Relativa tal

1 484,3

1 797,4

2 426,5

1 654,1

-50,0

‘Prisnivå 1995/96.

F 1. Teknisk forskning och utveckling

1993/94 Utgift 530 896 815 Reservation 319 460 230
1994/95 Anslag 580 320 000
1995/96 Förslag 1 066 465 000

varav 709 796 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Anslaget disponeras av främst NUTEK för att främja och stödja
teknisk forskning och utveckling. Medel anvisas till prioriterade områden
såsom basteknologierna materialteknik, bioteknik och teknik för
komplexa system samt utvecklingsområdena biomedicinsk teknik,
produktionsteknik, processteknik, transportteknik och miljöteknik. Under
anslaget ryms även medel för industriforskningsinstitutens ramprogram,
tvärvetenskapliga materialkonsortier, teknikbaserade utvecklingsprojekt,
deltagande i Eureka och program för fordonsteknik, flygteknik,
träråvarubaserad industri samt för små och medelstora företag.

Fr.o.m. budgetåret 1995/96 anvisas under anslaget de medel som
disponeras för samarbetsprojekt inom EG:s ramprogram för forskning,
teknisk utveckling och demonstration samt för stimulansåtgärder för att
öka det svenska deltagandet i EG-projekt. Medel för dessa ändamål
anvisades under budgetåret 1994/95 under anslaget F 7. Europeiskt
forsknings- och utvecklingsarbete.

Från anslaget finansieras dessutom viss verksamhet vid Forsknings-
rådsnämnden inom området teknisk vetenskaplig informationsförsöijning,
däribland forsknings- och utvecklingsarbete.

NUTEK har i sin årsredovisning beskrivit resultaten i form av
prestationer och effekter av NUTEK:s insatser när det gäller stöd till
teknisk forskning och utveckling under budgetåret 1993/94.

153

Regeringens överväganden Prop. 1994/95:100

Under littera A. Näringspolitik m.m. lämnas en närmare redogörelse för
NUTEK: s verksamhetsområde Teknisk forskning och utveckling samt
regeringens bedömning av NUTEK: s resultat. Regeringen anser att de
riktlinjer som lades fäst i propositionen (1992/93:170) om forskning för
kunskap och framsteg bör gälla även för budgetåret 1995/96.

NUTEK har i sin anslagsframställning föreslagit att 30 industrirelatera-
de kompetenscentra skall byggas upp vid högskolan. Medelsbehovet
utöver tidigare givna anslagsramar för samtliga 30 kompetenscentra
uppgår enligt NUTEK till 130 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.
Kompetenscentra innebär en möjlighet att snabbt och brett stärka
näringslivets teknikfömyelse genom forskningssamverkan med svenska
högskolor. För detta ändamål bör 60 miljoner kronor tillföras NUTEK
för budgetåret 1995/96. Den kompletterande finansieringen bör i första
hand sökas inom NUTEK:s befintliga budgetramar för teknisk forskning
och utveckling, informationsteknologi och energiforskning samt från
alternativa finansiärer som exempelvis stiftelsen för strategisk forskning
och stiftelsen för miljöstrategisk forskning. De medel som avsatts till
kompetenscentra under detta anslag bör kunna användas för att finansiera
kompetenscentra inom samtliga de teknikområden NUTEK arbetat med
i urvalsprocessen.

Verkstadsindustrin har stor betydelse för svensk ekonomi och
sysselsättning. Under de senaste åren har de statliga insatserna för
forskning och utveckling inriktade mot denna del av det svenska
näringslivet minskat. NUTEK bör på regeringens uppdrag tillsammans
med verkstadsindustrin arbeta fram ett treårigt program för verkstads-
teknisk forskning och utveckling inriktat främst mot nya eller förbättrade
tillämpningar av informationsteknologi för utveckling av produkter och
processer. För detta ändamål bör 25 miljoner kronor tillföras anslaget.

EG:s fjärde ramprogram för forskning och utveckling syftar till att
stärka europeisk industris konkurrenskraft. Det är angeläget att öka det
svenska deltagandet för att svenska företag och det svenska forskarsam-
hället ska kunna ta del av och exploatera den avsevärda kunskapsmassa
som ramprogrammet utgör.

Ökat deltagande av svenska företag är särskilt angeläget. Det kan
åstadkommas genom att små och medelstora företag stimuleras att
komma över de hinder i form av bl. a. resurskrävande ansökningsarbete
som ligger i vägen för projektsamverkan i EG. Ett annat sätt att få ökat
deltagande av företag är att skapa incitament för institut, universitet och
högskolor så att de i ökad utsträckning söker medverkan från företag i
den svenska delen av projektkonsortier.

Det bör ankomma på regeringen att utfärda närmare föreskrifter för
sådan stimulans. För stimulansåtgärder beräknas högst 40 miljoner
kronor för budgetåret 1995/96.

Svenska deltagare i EG-projekt, som startade före EES-avtalets
ikraftträdande, fick svenskt statligt stöd motsvarande det stöd som EG
ger till företag, institut och institutioner som deltar i EG-projekt. Dessa
svenska projekt måste finansieras nationellt under hela projektperioden. ^4

Behovet av denna typ av projektstöd minskar således i takt med att
projekt som startade före EES-avtalets ikraftträdande avvecklas. För
budgetåret 1995/96 beräknas högst 65 miljoner kronor för stöd till dessa
projekt. Därefter bör detta stöd kunna avvecklas.

För den verksamhet som finansieras över anslaget F 1. Teknisk
forskning och utveckling beräknas ett medelsbehov om 1 066 miljoner
kronor. Beräkningen har gjorts med utgångspunkt i de förslag som
lämnades i prop. 1992/93:170. Anslaget omlättas av regeringens sparkrav
på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget
räknats ned med 15,6 miljoner kronor. Vid årets utgång motsvarar
besparingen en real nivåsänkning på 3%. NUTEK förutsätts kunna
använda eventuellt anslagssparande från det tidigare anslaget F 7.
Europeiskt forsknings- och utvecklingsarbete för avsett ändamål.

För bidrag till Forskningsrådsnämnden för forsknings- och utveck-
lingsverksamhet inom området teknisk-vetenskaplig informationsför-
sörjning har 3,6 miljoner kronor beräknats.

För budgetåret 1994/95 har regeringen, i likhet med tidigare budgetår,
av riksdagen bemyndigats att godkänna avtal och beslut som rör stöd till
teknisk forskning och utveckling m.m. vilka innebär åtaganden för flera
budgetår. Även under budgetåret 1995/96 bör det skapas möjlighet att för
delar av verksamheten göra ekonomiska åtaganden som exempelvis
omfattar långsiktiga ramprogram och insatsområden under en femårig
planeringsperiod.

Regeringen bör därför av riksdagen bemyndigas att under budgetåret
1995/96 få fatta beslut om stöd till teknisk forskning och utveckling, som
inberäknat löpande avtal och beslut, innebär åtaganden om högst 290
miljoner kronor under budgetåret 1997, högst 260 miljoner kronor under
budgetåret 1998, högst 210 miljoner kronor under budgetåret 1999 och
högst 180 miljoner kronor under budgetåret 2000.

Det bör ankomma på regeringen att utfärda närmare föreskrifter för
medlens användning.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Teknisk forskning och utveckling för budgetåret 1995/96
anvisar ett reservationsanslag på 1 066 465 000 kr,

2. bemyndigar regeringen att, i enlighet med vad som har anförts,
under budgetåret 1995/96 låta staten ta på sig ekonomiska
förpliktelser i samband med stöd till teknisk forskning och
utvecklingsarbete m.m. som inberäknat löpande avtal och beslut,
innebär åtaganden om högst 290 000 000 kr under budgetåret
1997, högst 260 000 000 kr under budgetåret 1998, högst
210 000 000 kr under budgetåret 1999 och högst 180 000 000 kr
under budgetåret 2000,

3. medger att eventuellt anslagssparande på det tidigare anslaget F

7. Europeiskt forsknings- och utvecklingsarbete får användas
enligt vad regeringen tidigare anfört.

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

155

F 2. Informationsteknologi

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

255 760 000

352 920 000

536 500 000

Reservation

147 313 000

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

varav 355 568 000 kr beräknat för juli 1995 - juni 1996

Anslaget disponeras av NUTEK för att främja och stödja teknisk
forskning och utveckling inom området informationsteknologi (IT).
Verksamheten bedrivs inom fyra delområden: Mikroelektronik, Datave-
tenskap och kommunikation, IT:s användning samt Industrirelaterade
kompetenscentra. I anslaget ingår medel för att deltaga i projekt inom
Eureka.

NUTEK har i sin årsredovisning beskrivit resultaten i form av
prestationer och effekter av NUTEK: s insatser när det gäller stöd till
teknisk forskning och utveckling inom IT-området under budgetåret
1993/94.

Regeringens överväganden

Under littera A. Näringspolitik m.m. lämnas en närmare redogörelse for
NUTEK:s verksamhetsområde Teknisk forskning och utveckling samt
regeringens bedömning av NUTEK:s resultat.

Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i propositionen
(1992/93:170) om forskning för kunskap och framsteg bör gälla även för
budgetåret 1995/96.

För den verksamhet som finansieras över anslaget F 2. Informations-
teknologi beräknas ett medelsbehov om 536 miljoner kronor. Be-
räkningen har gjorts med utgångspunkt i det förslag som lämnades i
prop. 1992/93:170. Anslaget omfattas av regeringens sparkrav på utgifter
för statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med
9,5 miljoner kronor. Vid årets utgång motsvarar besparingen en real
nivåsänkning på 3 %.

Inom ramen för detta anslag bör det liksom inom ramen för anslaget
F 1. Teknisk forskning och utveckling, skapas möjlighet att för delar av
verksamheten göra ekonomiska åtaganden som exempelvis omfattar
långsiktiga ramprogram och insatsområden under en femårig planerings-
period. Regeringen bör därför av riksdagen bemyndigas att under
budgetåret 1995/96 få fatta beslut om stöd till teknisk forskning och
utveckling inom IT-området som, inberäknat löpande avtal och beslut,
innebär åtaganden på högst 150 000 000 kronor under budgetåret 1997,
högst 125 000 000 kronor under budgetåret 1998, högst 100 000 00
kronor under budgetåret 1999 och högst 90 000 000 kronor under
budgetåret 2000.

156

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Informationsteknologi for budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 536 500 000 kr,

2. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1995/96 låta staten
ta på sig ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till teknisk
forskning och utveckling, m.m. inom IT-området som, inberäknat
löpande avtal och beslut, innebär åtaganden på högst 150 000 000
kr under budgetåret 1997, högst 125 000 000 kr under budgetåret
1998, högst 100 000 000 kr under budgetåret 1999 och högst
90 000 000 kr under budgetåret 2000.

F 3. Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga
attachéverksamhet

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

35 630 000

41 560 000

48 800 000

varav 32 534 000 kr beräknat för juli 1995 - juni 1996

Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet, STATT,
är en offentlig stiftelse med svenska staten och Ingenjörsvetenskaps-
akademien som huvudmän. Syftet är att - genom bevakning och
rapportering om den tekniska och industriella utvecklingen inom olika
industrinationer - bidra till ökad produktivitet och kunskapskraft i
svenskt näringsliv.

Regeringens överväganden

Under budgetåret har en översyn av verksamheten vid STATT utförts av
de två stiftarna Näringsdepartementet och Ingenjörsvetenskapsakademien.
Översynen tar bl.a. upp verksamhetens karaktär och inriktning, möjlig-
heter att öka nyttan av denna samt framtida organisationsform.

STATT: s styrelse har tillsatt en arbetsgrupp för att snabbutreda
förslagen i översynen. Arbetsgruppens rapport har behandlats på ett
styrelsemöte i november 1994. Rapporten innehåller forslag rörande
framtida verksamhet, organisation etc. Regeringen avser att efter
överläggningar med Ingenjörsvetenskapsakademien behandla frågan.

I medlen som anvisades till STATT för budgetåret 1994/95 ingår 8
miljoner kronor avsedda för exportfrämjande insatser för små och
medelstora företag. STATT har efter samråd med Sveriges Exportråd och
i nära kontakt med ALMI påböljat uppläggningen av hur dessa medel
skall användas.

Regeringen beräknar anslaget till 48 800 000 kronor för budgetåret
1995/96. Anslaget omfettas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig
konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med 1,5
miljoner kronor. Vid årets utgång motsvarar besparingen en real
nivåsänkning på 3 %.

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

157

Förslag till riksdagsbeslut

Prop. 1994/95:100

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksam-

Bil. 13

het för budgetåret 1995/1996 anvisar ett reservationsanslag på
48 800 000 kr.

F 4. Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

5 362 000

5 648 000

8 670 000

varav 5 744 000 kr beräknat för juli 1995 - juni 1996

Under detta anslag anvisas medel till löne- och övriga förvaltningskost-
nader samt lokalkostnader vid Rymdstyrelsen.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

De övergripande mål som gäller för perioden 1993/94 - 1995/96
bör ligga fest.

Resurser 1995/96

Ramanslag 8 670 000 kr

Resultatbedömning

Rymdstyrelsens resultatredovisning visar att verksamheten bedrivs med
en sådan inriktning att de uppsatta målen kan nås.

Regeringen konstaterar att RRV inte har haft några invändningar i
revisionsberättelsen avseende Rymdstyrelsen.

Slutsatser

Regeringen anser att de riktlinjer som lades fest i 1993 års forsknings-
politiska proposition bör gälla även for budgetåret 1995/96.

Regeringen beräknar anslaget till 8 670 000 kronor för budgetåret
1995/96 efter pris- och löneomräkning. Myndigheten omfettas av
regeringens sparkrav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret
1995/96 har anslaget räknats ned med 92 000 kronor. Vid årets utgång
motsvarar besparingen en real nivåsänkning på 1 %.

158

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader för budgetåret 1995/96
anvisar ett ramanslag på 8 670 000 kr.

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

F 5. Rymdverksamhet

1994/95 Anslag 539 130 000

1995/96 Förslag 757 900 000

varav 545 029 000 kr beräknat för juli 1995 - juni 1996

Under detta anslag anvisas medel för rymdforskning, fjärranalys och
industriutveckling samt för det europeiska rymdsamarbetet inom
European Space Agency, ESA, och Sveriges bilaterala samarbete främst
med Frankrike och Tyskland.

Regeringens överväganden

Merparten av Rymdstyrelsens utgifter inom detta anslag utgörs av
avtalsbundna bidrag till European Space Agency, ESA. Dessa bidrag är
föremål för pris- och valutajusteringar, som delvis görs i efterhand.

ESA:s framtida program diskuterades senast på ministernivå i slutet av
år 1992 i Granada. Man beslöt då om fortsatt europeiskt rymdsamarbete
av ungefär samma omfattning som tidigare. De betydande politiska och
ekonomiska förändringar som därefter ägt rum internationellt har i hög
grad påverkat rymdverksamheten. Detta har lett till att vissa förändringar
gjorts eller planeras inom ramen för ESA:s program. Inom ESA sker en
anpassning till en krympande budget och nya möjligheter till vidgat
internationellt samarbete. Nästa möte på ministernivå planeras att äga
rum år 1995.

Del av anslaget avser bilateralt samarbete. Främst samarbetar Sverige
med Frankrike i fjärranalysprogrammet SPOT där diskussioner pågår om
nästa generation av satelliter, SPOT 5 och 6. Sverige har beslutat att
delta i utvecklingen av miljöinstrumentet Vegetation, som skall placeras
på SPOT 4-satelliten för uppsändning i rymden år 1997. Projektet
bedrivs tillsammans med Frankrike, Belgien och EU.

Beslut har fattats om att genomföra satellitprojektet Odin under svensk
ledning i samarbete med Frankrike, Kanada och Finland. Projektet, som
avser utveckling av en forskningssatellit som skall skjutas upp i rymden
år 1997, är nu inne i en utvecklingsfas.

Regeringen har under hösten 1994 förordnat en särskild utredare med
uppgift att genomföra en översyn av den svenska rymdverksamheten (dir.
1994:103). Resultatet av översynen skall redovisas till regeringen senast
den 31 maj 1995.

159

Regeringen beräknar anslaget till 758 miljoner kronor för budgetåret Prop. 1994/95:100
1995/96. Anslaget omfattas av regeringens sparkrav på utgifter for statlig Bil. 13
konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med 1,4
miljoner kronor.

För budgetåret 1994/95 har regeringen, i likhet med tidigare budgetår,
av riksdagen bemyndigats att godkänna avtal och beslut, som rör stöd till
rymdverksamhet, vilka innebär åtaganden för flera budgetår. Ingående
bemyndigandeskuld 1995/96 beräknas till 1 503 miljoner kronor. Skulden
fördelar sig på budgetår enligt nedan (miljoner kronor).

1995/96 1997 1998 1999 2000 Totalt

685 331 189 165 133 1 503

Även under budgetåret 1995/96 bör det skapas möjlighet att för delar
av verksamheten göra ekonomiska åtaganden som exempelvis omfattar
långsiktiga program under en flerårig planeringsperiod. Regeringen bör
därför av riksdagen bemyndigas att under budgetåret 1995/96 få fatta
beslut om stöd till rymdverksamhet som innebär åtaganden om högst
1 028 miljoner kronor under kommande budgetår.

Regeringen beräknar en besparing om 50 miljoner kronor för anslaget
F 5. Rymdverksamhet för budgetåret 1998.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Rymdverksamhet för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag
på 757 900 000 kr,

2. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1995/96 ikläda staten
nya förpliktelser för betalningar under kommande budgetår inom
rymdverksamhet om högst 1 028 000 000 kr.

F 6. Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

5 520 000

8 200 000

varav 5 467 000 kr beräknat för juli 1995 - juni 1996

Från anslaget lämnas statens bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademiens
(IVA) grundläggande verksamhet. Denna omfattar IVA:s lednings-
funktion, kontakt- och rådgivningsverksamhet och bibliotek, delar av
IVA:s utredningsverksamhet, IVA:s utlandssekretariat, dess ekonomisek-
retariat samt informationsverksamhet. IVA är ett samfund av invalda
ledamöter som är verksamma inom teknik, vetenskap, industriell
produktion och ekonomi. IVA:s huvuduppgift är, såsom det uttrycks i

160

dess stadgar, att till samhällets gagn främja ingenjörsvetenskap och Prop. 1994/95:100
näringsliv. Verksamheten inriktas på att följa, analysera och informera Bil. 13
om den tekniska och industriellt-ekonomiska utvecklingen, samt att skapa
och initiera samverkan mellan olika teknikområden.

Regeringens överväganden

För budgetåret 1995/96 beräknas det statliga bidraget till IVA:s
grundläggande verksamhet till 8 200 000 kr.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien för budgetåret 1995/96
anvisar ett anslag på 8 200 000 kr.

161

11 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 100. Bilaga 13

G. Bygg- och bostadsväsendet

Inledning

Bostads- och byggpolitikens inriktning

Bostadspolitikens uppgift är att trygga alla människors behov av en god
bostad till rimlig kostnad och en trygg närmiljö. Detta grundläggande mål
måste dock ständigt preciseras mot bakgrund av ändrade förutsättningar
och samtidigt krävs omprövning och förnyelse av de bostadspolitiska
medlen.

Statens ansvar för bostadspolitiken är bl.a. att se till att kostnaderna
fördelas rättvist, att finansiering och byggande sker på ett resurseffektivt
sätt och att bostadsförsörjningen till inriktning och omfattning medger en
reell valfrihet för alla.

Staten har vidare ansvar för att formulera de krav som gäller för bygg-
naders, anläggningars och byggprodukters egenskaper för att tillgodose
väsentliga allmänna intressen samt för tillsynen av att kraven följs upp.
Åtgärder för att undanröja och förebygga hälsorisker framstår här som
särskilt viktiga. Forskning och utveckling vad gäller markanvändning,
byggande och förvaltning lämnar ett viktigt bidrag till detta arbete.

Som framgår av regeringsförklaringen är en förutsättning för hållbar
tillväxt en god hushållning med de gemensamma resurserna. Det gäller
att skapa fungerande kretslopp. Producenterna har här ett särskilt ansvar.

Stimulanser av byggandet

Arbetslösheten i byggbranschen är mycket hög och måste ses med stor
oro. Förutom att den medför mänskligt lidande och otrygghet finns risk
för kapacitetsbrist när byggandet väl kommer igång.

Regeringen har under hösten lagt fram en politik för tillväxt, syssel-
sättning och välfärd som riksdagen nyligen tagit ställning till. En förut-
sättning för att byggnadsproduktionen skall komma igång är ett lägre
ränteläge än för närvarande. Regeringens ekonomiska politik är inriktad
på detta.

Betydande resurser omfördelas för att öka byggsysselsättningen under
1995. Inom bostadsområdet kommer, som framgår av avsnittet Den stat-
liga bostadsfinansieringen, en extra subvention om 15 % att lämnas för
reparation, om- och tillbyggnad av bostäder inklusive tillgänglighets-
skapande åtgärder. Vidare utvidgas stödet för ombyggnad av bostäder för
äldre till att även gälla personer med fysiska och psykiska funktions-
hinder. Ett särskilt bidrag för klimatförbättring i bostäder har införts.
Därutöver ges stöd för insatser inom miljö-, kultur- och kommunika-
tionsområdena samt för offentliga lokaler.

Regeringen avser att noga följa utvecklingen vad gäller sysselsättningen
inom byggbranschen samt att redovisa övervägandena med anledning av
detta i kompletteringspropositionen.

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

162

Förändringar i bostadsfinansieringssystemet

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

Beslut har fattats om att återställa nivån för räntebidrag. Den vid före-
gående riksmöte beslutade extra höjningen 1995 och 1996 av de garan-
terade räntenivåerna i det statliga systemet för räntebidrag enligt 1992 års
äldre bestämmelser genomförs inte. Den budgetförstärkning om 2,5 mil-
jarder kronor som beslutet skulle medföra tas i stället ut på ett sådant
sätt att hela fastighetsbeståndet berörs och inte bara de årgångar som har
byggts under senare år. Fastighetsskatten höjs från 1,5 till 1,7 % fr.o.m.
beskattningsåret 1996.

Som framgår av det följande föreslår regeringen nu vissa ytterligare
justeringar i räntebidragssystemet. Förslag lämnas bl.a. om ändringar av
räntesubventionerna för bostäder med anledning av riksdagens beslut om
nya kapitalbeskattningsregler fr.o.m. 1995.

Bostadspolitisk utredning

För att säkra den framtida välfärden i boendet är det nödvändigt att skapa
enighet kring de centrala målen för en social bostadspolitik och hur
bostadspolitikens instrument skall förnyas. Bland det viktigaste i detta
sammanhang är att de politiskt beslutade regler som skall styra boendet
blir så hållbara och stabila att de olika aktörer som påverkar boendets
villkor kan utgå från att dessa regler kommer att bestå.

Det fanns tidigare en hög grad av samstämmighet om huvudlinjerna i
bostadspolitiken mellan flertalet av de partier som nu ingår i riksdagen.
Vi är inriktade på att denna samsyn kan uppstå på nytt och också för-
djupas i ljuset av de erfarenheter som de senaste årens förändringar på
bostadsområdet inneburit. Regeringen kommer därför inom kort att beslu-
ta om direktiv för en bostadspolitisk utredning och inbjuda representanter
för partierna att delta i detta arbete.

Utgiftsutvecklingen

Den beräknade utgiftsutvecklingen inom verksamhetsområdet G. Bygg-
och bostadsväsendet t.o.m. år 1988 till följd av tidigare fattade beslut
samt förslagen i 1995 års budgetproposition är följande (miljoner kro-
nor):

Utgift

1993/94

Anvisat

1994/95

Förslag

1995/96

varav beräknat för

juli 95-juni 96

Beräknad
besparing
1997

Beräknad
besparing
1998

36 880

30 285

44 293

30 177

163

Byggväsendet

Orsakerna till att allt fler människor utvecklar allergier och överkänslig-
het är inte helt klarlagda. Forskningsresultat ger vid handen att här aktu-
ella besvär torde vara resultat av olika samverkande faktorer. Behovet av
tvärvetenskaplig forskning - där byggforskning har sin givna plats - är
uppenbart. Möjlighet att bedriva en sådan forskning medges genom de
medel som avsatts inom ramen för Vård- och allergistiftelsen. Utred-
ningar visar att inomhusklimatet kan vara en av de samverkande fakto-
rerna. Initiativ kommer att tas för att bl.a. söka belysa problem och dra
slutsatser av praktiska erfarenheter av hittills gjorda försök att vidta
åtgärder för att förbättra inomhusklimatet i byggnader samt beträffande
drift och skötsel m.m.

En fungerande ventilation i byggnaderna är nödvändig för att vidmakt-
hålla acceptabla värden på fukt, radon och andra föroreningar. Kommu-
nerna har tillsynsansvar för den av riksdagen beslutade obligatoriska
funktionskontrollen av ventilationssystem i byggnder. Boverket genom-
förde en enkätundersökning under våren 1994 beträffande verksamheten
med kontrollerna av ventilationssystemen i de byggander som skulle ha
utförts före utgången av år 1993. De berörda byggnaderna är skolor,
daghem, vårdlokaler och dylikt. Undersökningen visar bl.a. att per den
31 december 1993, nästan 60 % av kommunerna redovisar brister i om-
fattningen av kontrollerna, att kommunerna i relativt stor omfattning
medgett att tidpunkten för när kontrollen skall vara genomförd skjutits
framåt i tiden, att ca hälften av kontrollerade ventilationssystem har
underkänts samt att i hälften av kommunerna har funktionskontroll
genomförts i den omfattning bestämmelserna anger. I flera kommuner har
verksamheten fungerat mycket bra.

Arbete pågår med att rätta till de brister i ventilationssystemen som
uppdagades vid funktionskontrollen. Under våren 1994 fanns viss möjlig-
het att med hjälp av arbetsmarknadspolitiska medel vidta erforderliga
åtgärder. En andra etapp av den obligatoriska funktionskontrollen av
ventilationssystem skall vara genomförd vid årsskiftet 1994/95, häri ingår
bl.a. flerbostadshus med mekanisk från- och tilluftsventilation. Ar 1995
har av Folkhälsoinstitutet proklamerats som Allergiår. En kraftsamling
erfordras på många områden för att komma till rätta med allergier m.m.
Det är därför av största vikt att förhållanden som bidrar till att försämra
hälsan hos befolkningen inte minst barn och ungdomar skyndsamt rättas
till. Sjukdomstillstånd medför förutom mänskligt lidande som inte kan
mätas i pengar även försämrad ekonomi för den enskilde, produktions-
bortfall och ökade sjukvårdskostnader för samhället.

Riksdagen anvisade bl.a. (prop. 1994/95:25, bet. 1994/95:FiU 1, rskr.
1994/95:145) mot den bakgrunden, nyligen 200 miljoner kronor för att
komma tillrätta med inomhusklimatproblem i bostäder. I budgetproposi-
tionen föreslås nu att ett motsvarande bidrag om totalt 125 miljoner
kronor avseende daghem och skolor införs. Fortsatt statliga bidrag till
åtgärder för att komma till rätta med fukt- och mögelskador samt radon
i småhus föreslås.

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

164

Bostadsväsendet

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

Bostadsmarknaden

Bostadsbeståndet

Enligt 1990 års folk- och bostadsräkning (FoB 90) fanns det drygt
4 miljoner permanentbostäder i landet. Av dessa låg ca 54 % i fler-
bostadshus och ca 46 % i småhus. Antalet hushåll uppgick till drygt 3,8
miljoner.

Uppgifterna från FoB 90 är fortfarande i stort sett giltiga. Bostads-
beståndet har dock ökat genom den omfattande nyproduktionen under de
första åren av 1990-talet och kan i dag beräknas uppgå till omkring 4,2
miljoner lägenheter.

Bostadsstandarden i Sverige är hög. Så gott som alla bostäder är fullt
moderna. Statistiska jämförelser mellan olika europeiska länder som har
publicerats av bl.a. Boverket visar också att Sverige hamnar bland de
främsta vad gäller utrymmes- och utrustningsstandard. Sverige har exem-
pelvis det lägsta genomsnittliga antalet boende per lägenhet - 2,1 boen-
de/lägenhet. Den genomsnittliga bostadsytan per person var 47 kvm en-
ligt FoB 90 vilket bara överträffades av Danmarks 49 kvm. Antalet
trångbodda hushåll utgjorde 1990 endast ca 2 % av samtliga hushåll. Det
finns emellertid fortfarande stora skillnader i fråga om utrymmesstan-
dard mellan olika hushåll. Ca 35 % av hushållen har hög utrymmestan-
dard eller mer än ett rum per boende, kök och vardagsrum oräknade.

Tillgången på bostäder

I nuläget är tillgången på bostäder generellt sett god. Enligt Boverket
uppgav 198 kommuner att de hade överskott på bostäder i början av
1994. 59 kommuner uppgav att det rådde balans och endast 8 kommuner
att det var brist på deras bostadsmarknad.

Enligt SCB:s mätningar av outhyrda lägenheter i allmännyttiga och
privatägda fastigheter var totalt nästan 55 000 lägenheter lediga till
uthyrning i mars 1994. Det är en ökning med drygt 15 000 lägenheter
jämfört med mars 1993. Jämfört med uthyrningsproblemen i mitten av
1980-talet, som var starkt koncentrerade till miljonprogramsområdena,
är de lediga lägenheterna nu jämnare spridda över hela beståndet. Det
kan också noteras att nybyggda lägenheter i större omfattning än tidigare
är lediga till uthyrning.

En vändning kan dock vara på gång. Enligt Boverkets enkät har an-
talet kommuner som rapporterar bostadsöverskott i hela kommunen
minskat för första gången på tre år. SCB:s undersökning den 1 september
1994 visar också att antalet lediga lägenheter har minskat något jämfört
med den 1 mars 1994. Enligt den senaste mätningen var knappt 53 800
lägenheter lediga till uthyrning. Av dessa fanns ca 38 200 lägenheter i

165

fastigheter som tillhörde allmännyttiga bostadsföretag och ca 15 600 Prop. 1994/95:100
lägenheter i privatägda fastigheter. Merparten av de lediga lägenheterna Bil. 13
hos allmännyttan (62 %) finns i kommuner med mindre än 75 000 in-
vånare samtidigt som en betydligt lägre andel (39 %) av totala lägenhets-
beståndet finns i dessa kommuner.

Bostadsbyggandets omfattning

Bostadsbyggandet är lågt för närvarande. Under de tre första kvartalen
1994 påbörjades enligt SCB nybyggnad av hus med sammanlagt 5 700
bostadslägenheter jämfört med 7 285 respektive 33 260 under motsva-
rande perioder 1993 och 1992. Antal påbörjade och färdigställda lägen-
heter i nybyggnader de tre senaste åren redovisas i följande tabell.

Nybyggnad, lägenheter i påbörjade och färdigställda hus 1991 - 1994

År	Antal lägenheter
År	Påbörjade	Färdigställda
1991	56 938	66 886
1992	53 896	57 319
1993	11 483	35 088
1994 1-3 kvartalet*	5 700	13 627

* Efter uppräkning med hänsyn till eftersläpning i rapporteringen
Källa: SCB

Uppgifterna måste användas med viss försiktighet. Enligt Boverkets be-
räkningar fick den s.k. Danelleffekten till resultat att ca 12 000 av de
lägenheter som enligt SCB påbörjades 1992 inte kom igång förrän 1993
och att omkring 2 000 blir reellt påbörjade 1994. Detta skulle innebära
att det egentliga påbörjandet under hela året 1994 kommer att uppgå till
ca 9 000 lägenheter.

Boverkets prognos är fortsatt lågt bostadsbyggande de närmaste åren.
Under 1995 och 1996 beräknas 13 000 respektive 18 000 lägenheter
komma att påbörjas. Den främsta orsaken till det låga bostadsbyggandet
är enligt verket svårigheten att vid nuvarande räntenivå få lönsamhet i en
bostadsinvestering.

Även ombyggnadsverksamheten har minskat. Boverket beräknar att
omkring 30 000 lägenheter genomgår mer omfattande ombyggnadsåtgär-
der under 1994. Den genomsnittliga investeringen uppgår till 230 000
kronor per lägenhet. Enligt Boverkets bedömning kommer ombyggnads-
verksamheten att omfatta omkring 38 000 lägenheter under 1995 och
33 000 under 1996.

166

Svårigheter inom bostadssektorn

Övergången från en lång högkonjunktur till den djupa lågkonjunktur som
rått de senaste åren blev dramatisk for bostadssektorns del. Krisen på
kreditmarknaden till följd av den ohejdade kreditexpansionen inom i
första hand fastighetssektorn har nu också slagit tillbaka mot bostadssek-
torn. Värdefallet på bostadsfastigheter och bostadsrätter har varit kraftigt
och både kredit- och förmögenhetsförlustema är betydande.

Högt skuldsatta fastigheter i de senaste årgångarna har klart uttalade
svårigheter att med nuvarande höga realräntor och räntemarginaler för-
ränta det kapital som är nedlagt i dem. Avtrappningen av räntesubven-
tionerna och infasningen av fastighetsskatten medför därtill fortsatta kapi-
talutgiftsökningar för dessa fastigheter. Resultatet i fastighetsförvaltningen
riskerar därför att fortlöpande försämras vad gäller sådana fastigheter.

Antalet fall där ägare till framför allt hyres- och bostadsrättsfästigheter
har råkat på obestånd har ökat snabbt. Många andra hotas av obestånd
inom en relativt snar framtid. Hotet att snart hamna på obestånd har för-
värrats av de besparingskrav som den borgerliga regeringen drev igenom
i fråga om de statliga räntesubventionerna till de senast byggda bostads-
husen. Dessa besparingsåtgärder har nu återtagits.

Situationen är dock fortsatt allvarlig för många ägare av bostadshus
från dessa år. Under året har kreditinstituten tillsammans med Statens
Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB utvecklat en ordning genom vilken
obeståndssituationer kan hanteras på sådant sätt att problemen löses utan
att konkurs behöver tillgripas. Vi följer nära utvecklingen och för också
samtal med olika parter om hur motsvarande situationer skall hanteras i
de fall staten har lämnat kreditgaranti genom Statens bostadskreditnämnd
(BKN). Regeringen räknar med att senare återkomma till riksdagen i frå-
gan.

Bostadsförsörjning för svaga hushåll

Hösten 1993 tillsattes en arbetsgrupp med uppgift att följa bostads-
försörjningen för sådana hushåll som kan ha svårigheter att göra sig
gällande på bostadsmarknaden. I arbetsgruppen ingår företrädare för
Näringsdepartementet, Socialdepartementet, Boverket, Socialstyrelsen,
kommunerna och fastighetsägarna.

Arbetsgruppens hittillsvarande arbete har i huvudsak varit inriktat på
att följa och gå igenom kartläggningar och utredningar från bl.a.
gruppens experter som behandlar de svaga hushållens situation. Dessa
har i stort sett visat samma resultat, nämligen att kommunerna i nuläget
klarar att få fram bostäder åt svaga grupper. Situationen kan dock ändras
när nuvarande överskott på bostäder minskar. Förhållandena i kommu-
nerna är också mycket olika beroende på bl.a. kommunens storlek och
struktur samt bostadsbeståndets sammansättning. Svårigheten att ordna
bostäder också för svaga hushåll synes framför allt vara ett storstads-
problem.

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

167

Arbetsgruppen kommer att fortsätta sitt arbete nästa år. För att kunna Prop. 1994/95:100
lösa bostadsfrågan för sådana personer som av sociala eller andra skäl Bil. 13
behöver hjälp är det nödvändigt att kommunen får tillgång till bostäder
av olika slag. En viktig fråga är därför hur detta sociala ansvar skall
fördelas mellan de olika fastighetsägarna.

Den statliga bostadsfinansieringen

Statens stöd för bostadsfinansiering består dels av statliga räntesubventio-
ner (räntebidrag) för ny- och ombyggnad av bostäder, dels av kreditga-
rantier för lån mot säkerhet i fastigheten efter det att ny- eller ombygg-
naden färdigställts. Dessutom lämnas räntebidrag för vissa underhålls-
och förbättringsåtgärder i hyres- och bostadsrättshus, det s.k. RBF-stö-
det. Stödet upphör vad gäller nya ansökningar vid utgången av 1994.

Som en särskild sysselsättningsstimulans lämnas för projekt som påbör-
jas under de tre första kvartalen 1995 en extra subvention om 15 % till
förbättring av bostäder inklusive tillgänglighetsskapande åtgärder. Vidare
lämnas även under 1995 det särskilda ombyggnadsbidraget för äldrebostä-
der. Under detta år får bidragsgivningen även omfatta boendeformer för
personer med fysiska och psykiska funktionshinder.

De statliga räntesubventionerna och övriga bidrag till bostadsbyggandet
administreras av Boverket och länsstyrelserna. Kreditgarantigivningen
sköts av Statens bostadskreditnämnd (BKN).

Räntebidrag enligt äldre bestämmelser

Statligt räntebidrag för ny- och ombyggnad av bostäder enligt de regler
som gällde fram till utgången av 1992 lämnas till den del av en beräk-
nad räntekostnad för projektet överstiger en s.k. garanterad ränta. Till
grund för bidragsberäkningama ligger ett i varje ärende fastställt bidrags-
underlag som skall motsvara en skälig produktionskostnad för det aktuella
huset eller dess ombyggnad. Den beräknade räntekostnaden för investe-
ringen bestäms schablonmässigt genom att bidragsunderlaget multiplice-
ras med den s.k. subventionsräntan, som motsvarar marknadsräntan på
bostadsobligationer. Den garanterade räntan beräknas genom att bidrags-
underlaget multipliceras med en av riksdagen på förhand fastställd ränte-
sats - den garanterade räntesatsen. Denna räntesats höjs årligen med ett
visst antal också på förhand bestämda procentenheter. Denna s.k. upp-
trappning av den garanterade räntan medför att låntagarens räntebetal-
ningar fortlöpande stiger till dess att räntebidrag inte längre lämnas. I
absoluta tal kan räntebidraget dock öka om räntorna på bostadsobligatio-
ner stiger. Omvänt minskar räntebidraget i absoluta tal om obligations-
räntorna sjunker. Bidragstidens längd bestäms alltså i detta system i
huvudsak av hur subventionsräntan utvecklar sig i förhållande till den
garanterade räntan. Systemet innehåller dock också en längsta bidragstid
om 25 år. Dessutom gäller sedan 1993 att räntebidragsgivningen upphör

168

när den garanterade räntan första gången uppgår till eller överstiger den Prop. 1994/95:100
beräknade räntekostnaden i bidragsärendet. Bil. 13

För beräkning av garanterad ränta gäller för närvarande följande. I
fråga om räntebidrag för ny- och ombyggnad av hyres- och bostadsrätts-
hus gäller en garanterad räntesats om 3,7 % under det första året av
bidragstiden. Varje påföljande år höjs den med 0,375 procentenheter. I
fråga om egnahem gäller 4,9 % respektive 0,5 procentenheter. Diffe-
rensen mellan å ena sidan hyres- och bostadsrätt och å andra sidan
egnahem bygger på att värdet av egnahemsägarens ränteavdrag vid in-
komstbeskattningen motsvarar 25 % av räntekostnaden.

För hyres- och bostadsrättshus innehåller systemet också ett s.k.
reducerat räntebidrag. Det lämnas för nybyggnad och beräknas på grund-
val av räntekostnaden på den del av bidragsunderlaget som överstiger
110 % av en schablonmässigt beräknad produktionskostnad. Det reduce-
rade räntebidraget lämnas för närvarande med 25 % av denna räntekost-
nad.

Statligt räntebidrag enligt äldre regler lämnas för projekt som har
påbörjats före utgången av 1992. Dessutom kan bidrag enligt de äldre
reglerna lämnas för nybyggnadsprojekt som påbörjas under tiden den
1 januari - den 30 juni 1993 och för ombyggnadsprojekt som påbörjas
under tiden den 1 januari - den 31 december 1993. Förutsättningen här-
för är i princip att ansökan om bidrag har lämnats in före utgången av
1992.

Hösten 1993 beslutade riksdagen att slopa alla krav på viss lånefinan-
siering för rätt till räntebidrag enligt äldre bestämmelser. Beslutet berör
i första hand räntebidrag enligt ny- och ombyggnadslåneförordningama
för bostäder och motsvarande äldre bestämmelser. Det innebär att varje
bidrag för tid fr.o.m. 1994 beräknas helt schablonmässigt med utgångs-
punkt från de lånebelopp, amorteringsplaner, räntebindningstider och
räntesatser som gäller i ärendet vid utgången av 1993.

Nya regler för räntesubventioner - det s.k. Danellsystemet

Den 1 januari 1993 infördes en ny ordning för statliga räntesubventioner
för ny- och ombyggnad av bostäder.

Enligt det nya bidragssystemet får den som byggt eller byggt om bostä-
der för permanent bruk under viss tid efter färdigställandet ett årligt
bidrag. Det ställs inga krav på särskild lånefinansiering utan bidraget
bestäms schablonmässigt på grundval av en beräknad räntekostnad för
investeringen. Till grund för beräkningen ligger ett bidragsunderlag vars
storlek bestäms genom två schablonbelopp, ett på 13 000 kr/kvm för ytor
upp till 35 kvm per lägenhet och ett på 6 000 kr/kvm för ytor därutöver
upp till 120 kvm per lägenhet. För byggande av vissa servicebostäder
gäller särskilda bestämmelser. Vid ombyggnad bestäms bidragsunderlaget
med ledning av ombyggnadskostnaden. Det får dock inte bestämmas till
ett högre belopp än det som motsvarar 80 % av nybyggnadsschablonen,
minskat med värdet av byggnaden före ombyggnaden.

169

Det årliga bidraget lämnas med ett belopp som motsvarar en viss andel
av ett för året beräknat räntebelopp. Räntebeloppet utgörs av bidrags-
underlaget multiplicerat med den s.k. subventionsräntan. Bidragsandelen
är differentierad både vad gäller upplåtelseformer och år då projektet
påbörjas. Andelen är högst for projekt som påbörjats 1993. För sådana
projekt lämnas bidrag under första året av bidragstiden med 57 % av den
beräknade räntekostnaden, om projektet avser ett hyres- och bostads-
rättshus och med 42 2/3 %, om projektet avser ett egnahem. För projekt
som påbörjas senare sänks bidragsandelen for det första året av bidrags-
tiden med 5 respektive 6 2/3 procentenheter för varje nytt år. Under
bidragstiden sänks också bidragsandelen inför varje nytt bidragsår. Den
årliga sänkningen görs med 4 procentenheter för hyres- och bostadsrätts-
hus och med 5 1/3 procentenhet för egnahem. Skillnaden i bidragsandelar
mellan å ena sidan hyres- och bostadsrätter och å andra sidan egnahem
bygger även i detta system på att värdet av egnahemsägarens ränteav-
drag vid inkomstbeskattningen motsvarar 25 % av räntekostnaden.

Sedan den 11 januari 1993 lämnas bidrag för ombyggnad endast i fråga
om ombyggnader av flerbostadshus.

Kreditgarantier för lån

Sedan de statliga bostadslånen upphörde den 1 januari 1992 sker hela
långivningen på den allmänna lånemarknaden. Staten stöder dock fort-
farande bostadsfinansieringen genom att mot avgift erbjuda olika typer
av statliga kreditgarantier för lån i högre risklägen till sådana ny- och
ombyggnadsprojekt som beviljats statliga räntesubventioner.

Fr.o.m. 1993 omfattar det statliga kreditgarantisystemet för ny- och
ombyggnad 30 % av lånen inom det fastställda bidragsunderlaget. Låne-
delen med kreditgaranti placeras i direkt anslutning till underliggande lån
(bottenlån). Summan av underliggande lån och lån med kreditgaranti kan
högst uppgå till pantvärdet.

Långivaren har möjlighet att öka kreditgarantin successivt under garan-
titiden upp till totalt 40 % av garantiunderlaget. I områden med svag
värdeutveckling på fastigheter finns samtidigt möjlighet att redan i ut-
gångsläget öka garantibeloppet till 40 %. Denna möjlighet att redan från
början utöka garantibeloppet har från den 1 januari 1994 tillfälligt vidgats
till att avse alla ny- och ombyggnader som påbörjas under åren
1993-1995.

Från den 1 januari 1994 är det också möjligt att få statlig kreditgaranti
för s.k. omfördelningslån. Syftet med denna garantigivning är att under-
lätta hanteringen av obeståndssituationer som beror på att fastighetsägaren
till följd av äldre regler tvingats ta lån med höga räntor bundna under
lång tid.

Kreditgarantin håller långivaren i princip skadeslös om fastigheten
måste säljas med förlust. Långivaren är berättigad till ersättning för
förlust på den del av sin fordran mot låntagaren som han har rätt att
bevaka vid utmätning.

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

170

Statens utgifter för räntesubventioner till bostadsbyggandet

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

Räntebidrag för ny- och ombyggnad av bostäder enligt äldre regler svarar
för huvuddelen av statens utgifter för räntesubventioner till bostadsbyg-
gandet. För närvarande utgör 97 % av statens årliga utgifter för ränte-
bidrag bidrag enligt äldre bestämmelser.

Tabell 1. Utvecklingen av statens utgifter för räntebidrag m.m. budgetåren
1985/86-1994/95

Budgetår	Räntebidrag m.m. enligt stats- budgeten (mdkr)
1985/86 (utfall)	11,0
1986/87 (utfall)	14,5
1987/88 (utfall)	13,3
1988/89 (utfall)	15,2
1989/90 (utfall)	20,5
1990/91 (utfall)	23,1
1991/92 (utfall)	29,1
1992/93 (utfall)	33,8
1993/94 (utfall)	33,7
1994/95 (prognos)	31,1

De totala räntebidragen för ny- och ombyggnad av bostäder budgetåret
1994/95 kan beräknas fördela sig med 73 % på nybyggnad och 27 % på
ombyggnad. 90 % avser hyres- och bostadsrättshus och 10 % egnahem.
Huvuddelen av de räntebidrag som nu betalas ut går till hus byggda eller
ombyggda under de senaste fem åren.

Statens utgifter för räntebidrag enligt de tidigare reglerna beror väsent-
ligen på tre faktorer, nämligen antalet bostäder som byggs eller byggs
om, till vilken kostnad det sker och subventionsräntans nivå.

Utgifterna för räntebidrag är nu på väg nedåt. Det beror främst på att
vissa äldre årgångar har konverterats till lägre subventionsränta, vilket
minskar statens utgifter. För innevarande budgetår beräknas utgifterna för
räntebidrag bli ca 31,1 miljarder kronor och för tolvmånadersperioden
närmast därefter ca 29,4 miljarder kronor. Även prognosen för resten av
1990-talet pekar på sjunkande utgifter. För år 1999 uppskattas utgifterna
ligga på i storleksordningen 12 miljarder kronor.

171

G 1. Boverket: Förvaltningskostnader1

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

125 541 000

138 879 000

207 900 000

varav 137 752 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

'Tidigare redovisat under sjunde huvudtiteln, anslaget F 1. Boverket:
Förvaltningskostnader (prop. 1993/94:100 bil. 8).

Boverket är enligt sin instruktion (1988:590) central förvaltnings-
myndighet för frågor om byggd miljö och hushållning med naturresurser,
fysisk planering, byggande samt boende. Verket svarar även för den
centrala administrationen av statligt bostadsstöd i form av bidrag för
finansiering av bostäder. Boverket är lokaliserat i Karlskrona.

Våren 1993 fattade riksdagen beslut (prop. 1992/93:172, bet.
1992/93:BoU20, rskr. 1992/93:301) om mål, verksamhetsinriktning och
ekonomiska resurser för Boverket avseende treårsperioden 1993/94-
1995/96. Som övergripande mål för Boverket gäller enligt beslutet att
verka för enhetlighet och effektivitet i tillämpningen av regler och stöd-
system inom verksamhetsområdena Byggd miljö och hushållning med
naturresurser, Fysisk planering, Byggande samt Boende. Boverket skall
också arbeta för

- att den fysiska planeringen främjar en god hushållning med naturresur-
ser och en god bebyggelsemiljö, och

- ett effektivt, säkert och hälsosamt byggande.

Boverkets verksamhet skall inriktas på myndighetsutövning, inklusive
sådan tillsyn och uppsikt som direkt följer av lag eller förordning. I
denna myndighetsutövning ingår också att analysera olika ekonomiska
och andra konsekvenser av befintliga samt föreslagna nationella och
internationella regler och stödsystem samt att medverka i det internatio-
nella samarbetet inom verkets ansvarsområden.

I förhållande till länsstyrelserna har Boverket en samordnande, stöd-
jande och rådgivande roll.

Statliga stödformer som under innevarande budgetår ligger inom Bover-
kets verksamhetsområden finansieras med anslag under Social-, Arbets-
marknads-, Kultur-, Närings- och Civildepartementens huvudtitlar. Som
framgår av Kulturdepartementets budgetbilaga avser regeringen att åter-
komma till frågan om handläggningsansvaret för icke-statliga kulturlo-
kaler i samband med kompletteringspropositionen.

Anslaget till täckande av förvaltningskostnader vid Boverket hör
fortsättningsvis i sin helhet till Näringsdepartementets område.

Anslagssparandet uppgår till ca 5 miljoner kronor, vilket utgör 3,5 %
av det tilldelade ramanslaget.

RRV:s revisionsberättelse över Boverkets årsredovisning innehåller inte
någon invändning.

Boverket har i sin årsredovisning för budgetåret 1993/94 redovisat
bl.a. följande resultat inom verkets olika verksamhetsområden.

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

172

En omvärldsundersökning som Boverket låtit utföra våren 1994 visar
att verkets rådgivande organ och dess direkta avnämare på regional och
kommunal nivå anser att verkets insatser varit relevanta och av god
kvalitet. Dessa använder verkets material i sitt arbete och anser att
Boverket är trovärdigare än andra aktörer inom området, som t.ex. forsk-
ningen.

Inom verksamhetsområdet Byggd miljö, hushållning med naturresurser
och fysisk planering bedömer Boverket att verkets insatser under bud-
getåret ökat förutsättningarna för att den fysiska planeringen skall främja
en god hushållning med naturresurserna och en god bebyggelsemiljö. De
mest uppmärksammade uppgifterna har varit arbetet med sverigevisionen
Sverige 2009 och frågorna om infrastruktur och miljö. Arbetet med upp-
följning, analys och förankring av ändringar i lagstiftningen har fortsatt
och bidragit till en enhetligare och effektivare tillämpning av PBL och
NRL. Metodutveckling kring kretsloppsfrågor har bl.a. skett inom ramen
för regeringsuppdrag. Regeringsuppdragen har fullföljts planenligt. Ut-
värderingen av de statliga bidragen till samordnad boendeservice har
fullföljts och överlämnats till regeringen. Arbetet med PBL-systemet har
bl.a. riktats in på en bättre användning av översiktsplanen och en flexib-
lare användning av detaljplaneinstrumenten. Boverket har dessutom
skaffat en god överblick över plansystem och stadsmiljöfrågor inom EU
och om konsekvenserna för svenska myndigheter av EU:s arbete på om-
rådet.

Inom verksamhetsområdet Byggande har nya bygg- och konstruktions-
regler, BBR 94 och BKR 94, arbetats fram. Dessa trädde i kraft den 1
januari 1994. Antalet regler har begränsats och tekniska detaljforeskrifter
har ersatts med funktionskrav. Övergången till funktionsnormering inne-
bär ökad valfrihet, incitament för teknisk utveckling samt ökad kon-
kurrens. Verkets insatser för europeisk harmonisering av byggregler har
på grund av Sveriges aktiva observatörsskap i EU ökat snabbare än vän-
tat. Insatserna har inriktats på dels att åstadkomma ett effektivare
byggande genom att öppna för ökad konkurrens och frihandel, dels att
svenska krav, såväl brukares som producenters, beaktas i framtida har-
moniserade tekniska specifikationer. Föreskrifter om öppna system för
provning och godkännande av bl.a. vattenmätare, värmemätare och hissar
har utfärdats. När det gäller frågor om hygien, hälsa och miljö har upp-
följningen av den första etappen av funktionskontrollen av ventilations-
system genomförts. Den visar att betydande brister finns i bl.a. skolor
och daghem.

Inom verksamhetsområdet Boende har verkets insatser för en effektiv
och enhetlig administration av stöden inriktats på kortare handläggnings-
tider, förbättringar i datasystemen samt på information och utbildning för
att få en korrekt handläggning samt tillgänglig och överskådlig informa-
tion till de bidragssökande. Planen för att minska handläggningstidema
under budgetåret till högst tre månader i genomsnitt vad gäller beviljan-
deärenden har i allt väsentligt kunnat uppnås. För förvaltningsärenden
bedömer Boverket att en handläggningstid om tre månader kommer att
nås planenligt vid årsskiftet 1994/95. Förbättringar har uppnåtts i data-

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

173

systemen för administration av och beslut om räntebidrag. Antalet förse-
nade utbetalningar har minskat liksom förseningarnas längd. Utrednings-
verksamheten inom området har inriktats på förbättrade prognoser och
prognosunderlag och på förberedelser för den av riksdagen beslutade av-
stämningen efter 1995 beträffande bostadsfinansieringen.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

Det övergripande mål som gäller för treårsperioden 1993/94-
1995/96 bör ligga fast.

Resurser 1995/96

Ramanslag 207 900 000 kr

Resultatbedömning

Resultatredovisningen i Boverkets årsredovisning visar att arbetet har
bedrivits enligt de av regeringen fastlagda riktlinjerna. Verksamhetsmålen
har i allt väsentligt uppnåtts. Uppdragen har fullföljts planenligt.

Regeringen konstaterar att RRV inte har haft några invändningar i
revisionsberättelsen avseende Boverket.

Slutsatser

Sammantaget innebär regeringens bedömning att de riktlinjer som lades
fast i proposition 1992/93:172 om anslag till Boverket och den regionala
administrationen av statens stöd för bostadsfinansiering, m.m. bör gälla
också för budgetåret 1995/96. Regeringen vill också erinra om att Sveri-
ges medlemskap i EU kommer att innebära ett ökat engagemang i för
unionen gemensamma frågor också inom Boverkets område och därige-
nom en ny roll för verket. Det gäller i första hand i samband med del-
tagande i EU:s kommittéer och arbetsgrupper samt ökade krav på med-
verkan i beredningen av olika frågor i anslutning till EU-arbetet. Ut-
rymme för dessa nya uppgifter måste skapas genom ett delvis förändrat
arbetssätt och genom omprioriteringar.

Inom verksamhetsområdena Byggd miljö och hushållning med naturre-
surser samt fysisk planering bör arbetet fortsatt inriktas på att stödja en

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

174

fysisk samhällsplanering som främjar en hållbar utveckling och att ut-
veckla metoder för detta. Den kommunala översiktsplaneringen, strate-
giska miljökonsekvensbeskrivningar och flexiblare detaljplanering fram-
står som särskilt angelägna instrument i detta sammanhang. Boverket
har som central myndighet ett särskilt ansvar for att beakta nationella och
regionala perspektiv i den rumsliga planeringen. Regeringen vill särskilt
understryka vikten av det fortsatta arbetet med en nationell vision för
Sverige.

Samtidigt genomförs omfattande förändringar, särskilt inom verksam-
hetsområdet Byggande. Den 1 juli 1995 kommer den av riksdagen våren
1994 beslutade delreformen av PBL att träda i kraft (prop. 1994/95:106,
bet. 1994/95:BoU8, rskr. 1994/95:91). Reformen innebär bl.a. att bygg-
lovsprövningen inte längre skall omfatta byggnadernas tekniska egen-
skaper, att ett nytt system för kontroll av de tekniska egenskapskraven
tas i bruk och att öppna system för typgodkännande, tillverkningskon-
troll och personcertifiering införs. När det gäller införandet av öppna
system för provning och godkännande har det enligt Boverket varit svårt
att hinna förankra de nya reglerna, eftersom arbetet har fått bedrivas
under stor tidspress. Regeringen inser att tidsramarna är snäva men måste
understryka vikten av att arbetet bedrivs i en takt så att branschen och
berörda myndigheter är väl förtrogna och införstådda med reglerna och
deras innebörd när de träder i kraft.

Regeringen och Boverket har etablerat fastare former för den årliga
dialogen om inriktningen och uppföljningen av resultaten av verksam-
heten. Ett exempel på detta är den redovisning som Boverket för första
gången våren 1994 kommit in med till regeringen om pågående och pla-
nerad utredningsverksamhet som ett underlag bl.a. för utformningen av
verksamhetsmålen i verkets regleringsbrev.

Till följd av pågående och planerad utredningsverksamhet rörande lag-
stiftningen och stödsystemen inom flera av Boverkets arbetsområden av-
ser regeringen att skjuta upp den fördjupade prövningen av verket ett
budgetår.

Boverket omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig kon-
sumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med 10,4 miljoner
kronor. Vid årets utgång motsvarar besparingen en nivåsänkning på 5 %.

Regeringen föreslår att Boverket därutöver nu tillförs 3 miljoner kronor
för att ge verket möjlighet att fördjupa arbetet med att utvärdera de olika
regel- och stödsystem som verket har tillsyn och uppsikt över.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Boverket: Förvaltningskostnader för budgetåret 1995/96 anvisar ett
ramanslag på 207 900 000 kr.

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

175

G 2. Boverket: Uppdragsverksamhet1

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag 1 000

1995/96 Förslag 1 000

'Tidigare redovisat under sjunde huvudtiteln, anslaget F 2. Boverket:
Uppdragsverksamhet (prop. 1993/94:100 bil. 8).

Boverket bedriver s.k. tjänsteexport inom en särskild organisatorisk
enhet, benämnd Swedeplan. Verksamheten bedrivs som uppdrag, främst
inom området fysisk planering, men även inom miljövård. Verksamheten
är helt självfinansierad genom avgifter.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Boverket: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1995/96 anvisar ett
anslag på 1 000 kr.

G 3. Räntebidrag m.m.1

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

33 719 999 000

29 000 000 000

43 300 000 000

varav 29 400 000 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

1997 Beräknad utgift 23 600 000 000

1998 Beräknad utgift 16 700 000 000

'Tidigare redovisat under sjunde huvudtiteln, anslaget F 3. Räntebidrag
m.m. (prop. 1993/94:100 bil. 8).

Anslaget disponeras för utgifter för statliga räntesubventioner för ny-
och ombyggnad av bostäder och för vissa underhålls- och förbättringsåt-
gärder i hyres- och bostadsrättshus. Anslaget disponeras vidare för sär-
skilt ombyggnadsbidrag i fråga om äldrebostäder och för s.k. 33 ^er-
sättning till kommuner. Anslaget disponeras dessutom för utgifter som
återstår av statliga åtaganden enligt ett antal stödsystem som är under
avveckling.

Bestämmelser om räntesubventioner för ny- och ombyggnad av bostä-
der finns såvitt gäller nya projekt i förordningen (1992:986) om statlig
bostadsbyggnadssubvention. För äldre projekt finns bestämmelser i dels
förordningen (1991:1933) om statliga räntebidrag för ny- och ombyggnad
av bostäder, dels den numera upphävda nybyggnadslåneförordningen för
bostäder (1986:692), respektive ombyggnadslåneförordningen for bostä-

176

der (1986:693), dels bostadsfinansieringsförordningen (1974:946) och
förordningen (1989:858) om ersättningslån för bostadsändamål.

Bestämmelser om räntesubventioner för underhålls- och förbättringsåt-
gärder i hyres- och bostadsrättshus, det s.k. RBF-stödet, finns i förord-
ningen (1983:974) om statligt räntestöd vid förbättring av bostadshus.

Bestämmelser om ombyggnadsbidrag för äldrebostäder finns i förord-
ningen (1993:166) om särskilt ombyggnadsbidrag för äldrebostäder. För
bidragsgivningen gäller en beslutsram om sammanlagt 420 miljoner kro-
nor. Utgifter för bidrag om högst 120 miljoner kronor får belasta detta
anslag.

Bestämmelser om 33 ^-ersättning till kommuner och om avlösen av
statens ersättningsskyldighet finns i bostadslånekungörelsen (1962:537)
och motsvarande äldre lånebestämmelser respektive förordningen
(1984:337) om ändrade bestämmelser om statens skyldighet att betala
ersättning till kommuner enligt 33 § bostadslånekungörelsen (1962:537)
m.m.

Bestämmelser om äldre stödformer som är under avveckling finns i ett
antal upphävda förordningar. Det gäller räntebidrag enligt förordningen
(1977:332) om statligt stöd till energibesparande åtgärder i bostadshus
m.m. (upphävd 1980:334), förordningen (1982:644) om lån för bygg-
nadstekniska åtgärder i bostadshus (upphävd 1991:1929), förordningen
(1983:40) om räntebidrag för underhållslån i vissa fall (upphävd
1992:1050), förordningen (1984:614) om lån för förvärv av vissa
bostadshus som har förköpts enligt förköpslagen (upphävd 1992:411)
samt förordningen (1987:258) om stöd till flerbarnsfamiljer för köp av
egnahem (upphävd 1991:410). Det gäller vidare bidrag enligt förord-
ningen (1982:1285) om statsbidrag till hyresrabatter i bostadshus (upp-
hävd 1992:413), förordningen (1986:1399) om bidrag vid nybyggnad av
vissa bostäder (upphävd 1992:414), förordningen (1985:352) om lån
m.m. för gatukostnadsersättning i vissa fall (upphävd 1990:648) och för-
ordningen (1986:1398) om bidrag till bostadskostnader efter ombyggnad
(upphävd 1992:415).

RRV:s budgetprognos 2/3 för budgetåret 1994/95 visar att utgifterna
under räntebidragsanslaget beräknas bli 31 100 miljoner kronor. Det är
2 100 miljoner kronor mer än vad som tidigare beräknats. Skillnaden
beror huvudsakligen på ändrade ränteantaganden. Boverkets antaganden
ligger nu 2,4 procentenheter högre för andra halvåret 1994 och 3,5 pro-
centenheter högre för första halvåret 1995 än de ränteantaganden som
angavs i den reviderade finansplanen och som tidigare beräkningar bygg-
de på. De ändrade ränteantagandena motsvarar en utgiftshöjning på ca
1 100 miljoner kronor. Vidare innebär beslutet att inte genomföra den
extra neddragningen av räntebidragen en utgiftshöjning på ca 400 mil-
joner kronor. Resterande 600 miljoner kronor hänför sig främst till ett
större bidragsunderlag för ombyggnad. 45 000 lägenheter i ombyggnads-
projekt bedöms nu bli färdigställda jämfört med tidigare beräknade
30 000 lägenheter.

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

177

12 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 100. Bilaga 13

Regeringens överväganden

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

Förslag om ändring av räntesubventioner för bostäder med anledning av
nya kapitalbeskattningsregler fr.o.m. 1995

Riksdagen har nyligen beslutat att slopa den tidigare beslutade sänkningen
fr.o.m. år 1995 av skattesatsen för kapitalinkomster från 30 till 25 %
(prop. 1994/95:25, bet. 1994/95:FiUl, rskr. 1994/95:145). I konsekvens
med att kapitalinkomstskatten således inte sänks vid årsskiftet 1994/95
förordar regeringen att följande ändringar nu görs i systemen for ränte-
subventioner för ny- och ombyggnad av bostäder för att återställa neutra-
liteten i kapitalkostnadshänseende mellan å ena sidan hyres- och bostads-
rätt och å andra sidan egnahem.

I det äldre räntebidragssystemet bör de årliga höjningarna av den ga-
ranterade räntan sättas ner såvitt gäller hyres- och bostadsrättshus. De
bör sättas ner från 0,375 till 0,35 procentenheter. Det lägre procentta-
let bör tillämpas fr.o.m. det bidragsår som börjar under 1995.

Dessutom bör i det äldre systemet bidragsandelen för s.k. reducerat
räntebidrag ändras. Den bör höjas från 25 till 30 % av räntekostnaden
och tillämpas i fråga om räntebidrag för tid efter årsskiftet 1994/95.

I det nya subventionssystemet bör bidragsnivån för egnahem sättas ner.
För att uppnå den erforderliga anpassningen bör, på samma sätt som i
fråga om den årliga höjningen av den garanterade räntan i det äldre
systemet, ändring göras vad gäller de procenttal med vilka bidragsnivån
årligen skall ändras under bidragstiden, respektive för varje ny årgång.
Dessa tal bör höjas från 5 1/3 % till 5,7 %, respektive från 6 2/3 % till
7,1 %. Det nya procenttalet för årlig sänkning av bidragsnivån under
bidragstiden, 5,7 %, bör såvitt gäller ärenden i vilka bidragstiden på-
börjats före utgången av 1994 tillämpas fr.o.m. det bidragsår som på-
börjas efter utgången av juni 1995 och i övrigt fr.o.m. utgången av det
första bidragsåret. Det nya procenttalet 7,1 % för den årgångsvisa sänk-
ningen av bidragsnivån bör tillämpas fr.o.m årsskiftet 1995/96.

För att återställa neutraliteten i det nya systemet krävs därutöver en
engångsanpassning av bidragsnivån för egnahem, såvitt avser den nivå
som skall gälla under det första bidragsåret. Nivån bör sänkas med ca 5
procentenheter i förhållande till de nivåer som nu är föreskrivna. För att
komma i fas med skattereglerna bör sänkningen genomföras i avseende
på de projekt som påbörjas fr.o.m. 1995. Om det, som systemet i övrigt
förutsätter, vid årsskiftet 1994/95 dessutom görs en årgångsvis sänkning
av bidragsnivån i hela systemet får emellertid egnahem som påbörjas
efter anpassningen, dvs. från och med 1995, en kraftigt försämrad kost-
nadssituation relativt egnahem som påbörjats före anpassningen. Skill-
naden i bidragsandel mellan 1994 och 1995 skulle bli över 11 procenten-
heter. För att undvika detta anser vi att man i anslutning till anpassningen
som en ytterligare engångsåtgärd bör avstå från den årgångssänkning som
enligt gällande ordning skall göras vid årsskiftet 1994/95. Således bör
den bidragsandel på 52 % det första bidragsåret som nu är föreskriven

178

för hyres- och bostadsrättsprojekt påbörjade 1994 behållas även under Prop. 1994/95:100
1995. Bidragsandelen det första bidragsåret for egnahemsprojekt som på- Bil. 13
börjas 1995 bör i konsekvens med detta sättas till 31,4 %. Eftersom
räntesubventioner inte lämnas för ombyggnad av egnahem bör ändringen
av bidragsandelen för hyres- och bostadsrätter bara gälla i fråga om ny-
byggnad. Bidragsandelen för ombyggnad berörs således inte. Det bör i
övrigt ankomma på regeringen att närmare utforma de bestämmelser som
behövs för att åstadkomma den föreslagna anpassningen.

Slutligen bör den lägsta bidragsnivån för hyres- och bostadsrätter
anpassas. Den bör höjas från 25 till 30 % av räntekostnaden.

Förslag om ombyggnadsstöd för grundförstärkning m.m.

Stödet för ombyggnad enligt 1993 års räntesubventionsregler omfattar
dels nyinvesteringar som i väsentlig mån förbättrar sådana grundläggande
funktioner som krävs för att huset skall fungera tillfredsställande för
bostadsändamål, dels åtgärder som syftar till att vidmakthålla eller för-
bättra husets huvudsakliga försörjningssystem för el, uppvärmning, vatten
och avlopp, ventilation samt transporter och andra kommunikationer.
Andra åtgärder på eller i byggnad av underhålls- eller reparationskarak-
tär, bl.a. grundförstärkningsåtgärder, är inte stödberättigade.

Boverket har föreslagit att tillämpningsområdet för räntesubventionsreg-
lerna ändras till att omfatta även grundförstärkning. Grundförstärknings-
åtgärder är ofta kostsamma att utföra och svåra att finansiera genom hy-
reshöjningar. Det finns därför enligt verket en betydande risk att hus
som är i behov av grundförstärkning inte åtgärdas. Att utvidga ombygg-
nadsstödet till att även omfatta grundförstärkningsåtgärder är också
logiskt med tanke på att subventionssystemet så långt möjligt bör förhålla
sig neutralt när det gäller valet mellan nybyggnad och ombyggnad/upp-
rustning. Regeringen biträder förslaget och förordar att grund förstärk-
ning får ingå bland de åtgärder som berättigar till räntesubventioner för
ombyggnad.

Förslaget innebär en viss ökning av statens utgifter för räntesubventio-
ner till ombyggnad. Exakt hur stor ökningen blir är dock inte möjligt att
beräkna nu. Vid den årsproduktion ombyggnader som enligt Boverket
kan tänkas bli berörd av förslaget och med den nivå på räntesubventioner
som gäller för projekt påbörjade 1995 torde utgiftsökningen uppskatt-
ningsvis uppgå till ca 2,5 miljoner kronor. Regeringen bedömer att denna
utgiftsökning måste finansieras genom en motsvarande besparing. Den
bör göras inom ramen för ombyggnadsstödet, lämpligen genom en höj-
ning av det belopp som generellt frånräknas den ombyggnadskostnad
som skall utgöra underlag för bidragsberäkningen. Beloppet är i dag på
50 000 kronor och frånräknas i alla projekt utom när det gäller handi-
kappanpassning. Regeringen förordar att beloppet höjs till 100 000 kro-
nor. Det beräknas kompensera statsbudgeten för den utgiftsökning som
följer av förslaget om stöd till grundförstärkning.

179

De föreslagna ändringarna av reglerna för ombyggnadsstödet bör träda
i kraft den 1 juli 1995.

Förslag att slopa den statligt reglerade ersättningslångivningen hos SBAB

Ar 1990 infördes en statligt reglerad s.k. ersättningslångivning (prop.
1988/89:89, bet. 1988/89:BoU10, rskr. 1988/89:266). Långivningen som
finansieras av Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB infördes för
att underlätta förtida återbetalning av äldre anslagsfinansierade statslån
för bostadsändamål, särskilt bostadslån för ny- och ombyggnad som var
förenade med statliga räntesubventioner i form av räntebidrag. Genom
ersättningslångivningen kunde fastighetsägaren byta ut ett äldre statslån
mot ett ersättningslån utan att förlora rätten till räntebidrag. Bestämmel-
ser om ersättningslån finns i förordningen (1989:858) om ersättningslån
för bostadsändamål.

Ärenden om ersättningslån handlades ursprungligen av länsbostads-
nämnderna. Sedan den 1 juli 1993 är det dock SBAB som själv svarar för
långivningen i sin helhet.

SBAB har i skrivelse till regeringen den 19 augusti 1993 föreslagit att
ersättningslångivningen slopas. Enligt SBAB innebär det stora problem
att vid sidan av sin ordinarie marknadsbaserade utlåningsverksamhet ha
en ersättningslåneverksamhet som innebär skyldighet till långivning enligt
ett av staten fastställt regelverk, eftersom dessa regler avviker från mark-
nadens villkor och förutsättningar. Till sådana avvikelser hör skyldighe-
ten att kontinuerligt bevilja krediter enligt regelverket, att räntevillkoren
är generella och knutna till enbart upplåningskostnader samt att lånen
följer kostnadsbaserade pantvärden. Vidare avviker regler och rutiner för
den administrativa hanteringen på ett avgörande sätt t.ex. i fråga om
offentlighet, besvärsrätt, diarie- och arkivrutiner m.m. vilket innebär
olikheter jämfört med bolagets övriga rutiner och därmed ökade kostna-
der för denna utlåningsverksamhet. Ett ytterligare problem är att bolaget
tvingas administrera en mängd smålån eftersom det inte finns något mini-
mibelopp för ersättningslån. Ersättningslånen mot pantbrevssäkerhet be-
lastar vidare SBAB:s kapitaltäckning. Inom ramen för bolagets egen ut-
låning beaktas detta vid räntesättningen.

När ersättningslångivningen infördes var lånen en förutsättning för att
erhålla räntebidrag. Genom riksdagens beslut att slopa alla krav på viss
lånefinansiering för att få rätt till räntebidrag enligt äldre bestämmelser
(prop. 1993/94:76, bet. 1993/94:BoU6, rskr. 1993/94:115) har behovet
av en särskild statligt reglerad ersättningslångivning i SBAB:s regi starkt
minskat. Mot bakgrund härav och med hänsyn till de problem med lån-
givningen som SBAB påtalar anser regeringen att ersättningslångivningen
nu bör upphöra. Enligt regeringens bedömning bör goda möjligheter fin-
nas att vid ägarbyten lösa hela finansieringen på den allmänna lånemark-
naden. SBAB har också förklarat sig berett, att inom ramen för sin egen
långivning, även fortsättningsvis medverka till en marknadsmässigt an-

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

180

passad utlåning för att underlätta förtida lösen av anslagsfinansierade Prop. 1994/95:100
bostadslån. Bil. 13

Regeringen förordar således att den statligt reglerade ersättningslångiv-
ningen slopas vid utgången av juni 1995.

A nslagsberäkn i ng

Som tidigare framhållits beräknas nu statens årliga utgifter för ränte-
bidrag minska under kommande år beroende på dels att sjunkande räntor
får effekt, dels att det årliga antalet färdigställda nya bostäder gått ner.

Statens utgifter för räntebidrag för ny- och ombyggnad av bostadshus
under budgetåret 1995/96 beräknas till 42 200 miljoner kronor. I beräk-
ningarna har regeringen utgått från Boverkets aviseringsstatistik beträf-
fande räntebidrag för budgetåret 1993/94 och lagt till räntebidrag för
tillkommande projekt. De volymantaganden i fråga om nytillkommande
projekt som därvid gjorts bygger på Boverkets prognoser över påbörjade
ny- och ombyggnader. Beräkningarna baseras vidare på en antagen ränte-
nivå för år 1995 på 10,5 % och för år 1996 på 9,8 %. I beräkningarna
har även hänsyn tagits till riksdagens beslut att den extra neddragningen
av räntebidragen 1995 och 1996 med 2,5 miljarder kronor inte kommer
att genomföras, liksom till förslaget i det föregående om ändring av
räntesubventioner för bostäder med anledning av nya kapitalbeskattnings-
regler. Det sistnämnda förslaget beräknas öka räntebidragsutgiftema för
budgetåret 1995/96 med 60 miljoner kronor. Med utgångspunkt från an-
tagna räntenivåer och de garanterade räntor som kommer att gälla beräk-
nar regeringen att räntebidrag för nybyggnad kommer att ges till ca
600 000 lägenheter och räntebidrag för ombyggnad till ca 580 000 lägen-
heter under budgetåret 1995/96.

Beräkningarna av utgifterna för räntebidrag under kalenderåren 1997
och 1998 har baserats på en antagen räntenivå för första halvåret 1997
på 7 % och för övriga perioder på 6,5 %.

Statens utgifter för räntestöd för förbättring av bostadshus under bud-
getåret 1995/96 beräknas till 930 miljoner kronor. Beräkningarna har
även här utgått från Boverkets aviseringsstatistik för budgetåret 1993/94.
Därtill har lagts räntebidrag för nytillkommande ärenden.

Statens utgifter för ombyggnadsbidrag för äldrebostäder under detta
anslag beräknar regeringen i likhet med Boverket till 70 miljoner kronor
för budgetåret 1995/96.

Statens utgifter för övriga stödformer som belastar anslaget beräknar
regeringen till 100 miljoner kronor för budgetåret 1995/96.

Sammantaget beräknas således utgifterna under anslaget till 43 300
miljoner kronor för 18 månader respektive 29 400 miljoner kronor för
12 månader.

181

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner det som regeringen förordar om ändring av räntesubven-
tioner för bostäder med anledning av nya kapitalbeskattningsregler
fr.o.m. 1995,

2. godkänner det som regeringen förordar om ombyggnadsstöd för
grund förstärkning m.m.,

3. godkänner det som regeringen förordar om att slopa den statligt
reglerade ersättningslångivningen,

4. till Räntebidrag m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslags-
anslag på 43 300 000 000 kr.

G 4. Investeringsbidrag för bostadsbyggande1
1993/94	Utgift	2 679 208 197
1994/95	Anslag	800 000 000
1995/96	Förslag	200 000 000

varav 200 000 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

‘Tidigare redovisat under sjunde huvudtiteln, anslaget F 4. Investerings-
bidrag för bostadsbyggande (prop. 1993/94:100 bil. 8).

Anslaget disponeras för utgifter för investeringsbidrag för bostads-
byggande. Bestämmelser om investeringsbidrag finns i två numera upp-
hävda förordningar, nämligen förordningen (1991:1923) om statligt in-
vesteringsbidrag for ny- och ombyggnad av bostäder (upphävd 1992:991)
och förordningen (1990:1369) med samma namn (upphävd 1991:1923)
samt i förordningen (1992:992) om ändrade bestämmelser för investe-
ringsbidrag enligt förordningen (1990:1369) om statligt investerings-
bidrag för ny- och ombyggnad av bostäder.

RRV:s budgetprognos 2/3 för budgetåret 1994/95 visar på en utgiftsut-
veckling som är 100 miljoner kronor högre än anslaget. Avvikelsen beror
på att utbetalningar av bidrag har rekvirerats i en långsammare takt än
som tidigare beräknats. Det högre beloppet under innevarande budgetår
är därför endast en tidsmässig förskjutning av utbetalningarna av be-
viljade bidrag.

För budgetåret 1995/96 beräknar Boverket utgifterna för investerings-
bidrag till 200 miljoner kronor.

Regeringen biträder Boverkets anslagsberäkning för budgetåret
1995/96.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Investeringsbidrag för bostadsbyggande för budgetåret 1995/96
anvisar ett förslagsanslag på 200 000 000 kr.

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

182

G 5. Tilläggslån för vissa reparations- och ombyggnadsåt- Prop. 1994/95:100
gärder i hyres- och bostadsrättshus1 Bil. 13

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

54 509 868

50 000 000

25 000 000

varav 20 000 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

‘Tidigare redovisat under sjunde huvudtiteln, anslaget F 5. Tilläggslån
för vissa reparations- och ombyggnadsåtgärder i hyres- och bostadsrätts-
hus (prop. 1993/94:100 bil. 8).

Anslaget disponeras för tilläggslån för vissa reparations- och ombygg-
nadsåtgärder i hyres- och bostadsrättshus. Bestämmelser om långiv-
ningen finns i förordningen (1983:1021) om tilläggslån för ombyggnad
av bostadshus.

Tilläggslångivningen är under avveckling. Efter utgången av juni 1992
beviljas nya tilläggslån endast om åtgärderna ingår i ett ombyggnads-
projekt som pågick den 1 juli 1992 och om projektet beviljats tilläggslån
ur den ram för beslut om tilläggslån som riksdagen medgett för budget-
året 1991/92.

Boverket har samlat in information om de projekt som beviljats
tilläggslån ur ramen för budgetåret 1991/92. Uppgifterna visar att alla
projekt utom ett är avslutade. Ytterligare lån på ca 25 miljoner kronor
för detta projekt kan komma att beviljas. Boverket bedömer att långiv-
ningen därmed är avslutad förutom eventuella överklaganden.

Behovet av medel för utbetalning av beviljade tilläggslån beräknas av
Boverket till 25 miljoner kronor under budgetåret 1995/96.

Regeringen biträder Boverkets anslagsberäkning för budgetåret
1995/96.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Tilläggslån för vissa reparations- och ombyggnadsåtgärder i hyres-
och bostadsrättshus för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag
på 25 000 000 kr.

183

G 6. Vissa lån till bostadsbyggande1

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

25 000

1 000 000

varav 1 000 000 beräknat for juli 1995-juni 1996

'Tidigare redovisat under sjunde huvudtiteln, anslaget F 6. Vissa lån till
bostadsbyggande (prop. 1993/94:100 bil. 8).

Från anslaget finansieras låneutbetalningar avseende äldre bostadslån
m.m.

Boverket bedömer att det fortfarande kan komma vissa utbetalnings-
behov till följd av gamla lånebestämmelser. Verket föreslår därför att
anslaget tas upp till 1 miljon kronor.

Regeringen biträder Boverkets anslagsberäkning för budgetåret
1995/96.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Vissa lån för bostadsbyggande för budgetåret 1995/96 anvisar ett
förslagsanslag på 1 000 000 kr.

G 7. Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader1

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

9 071 000

13 198 000

22 100 000

varav 14 385 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

‘Tidigare redovisat under sjunde huvudtiteln, anslaget F 7. Statens
bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader (prop. 1993/94:100 bil. 8).

Statens bostadskreditnämnd (BKN) bildades den 1 januari 1992 och är
lokaliserad till Karlskrona. BKN har enligt sin instruktion (1991:1274)
till uppgift att bevaka att kreditförsörjningen vid ny- och ombyggnad av
bostäder sker i erforderlig omfattning och att ta de initiativ som krävs i
detta syfte. BKN skall lämna kreditgarantier till kreditinstituten enligt
förordningen (1991:1924) om statliga kreditgarantier för bostäder samt
fullgöra övriga uppgifter som anges i förordningen. Kreditgarantier kan
även lämnas enligt förordningen (1993:1591) om statlig kreditgaranti för
lån för omfördelning av ränteutgifter på lån till bostäder. BKN skall dess-
utom förvalta och redovisa lämnade sarantier.

184

Som övergripande mål för BKN:s verksamhet angavs i förra årets bud-
getproposition (prop. 1993/94:100 bil. 8) att nämnden skall arbeta för en
effektivt fungerande garantigivning för finansiering av bostadsbyggande.

Kreditgarantigivningen skall i princip finansieras genom avgifter för ut-
färdade garantier. Avgifterna skall, sett över en längre tidsperiod, täcka
såväl förluster inom garantisystemet som administrationskostnader.

BKN framhåller i sin Årsredovisning att det är svårt att fånga in effek-
terna av garantiverksamheten i enkla nyckeltal. Enligt nämndens egna be-
dömningar bidrar garantigivningen dels till att boendekostnaderna blir
lägre, dels till att möjligheterna förbättras för att finansiera nybyggnad
av egnahem i områden med låga marknadsvärden.

BKN bedömer att inkomster från avgifter för kreditgarantier kommer
att uppgå till ca 115 miljoner kronor innevarande budgetår och ca 195
miljoner kronor budgetåret 1995/96. Under budgetåret 1993/94 lämnade
nämnden 4 824 garantier med ett garanterat belopp på ca 7,1 miljarder
kronor. Garantistocken uppgick därmed till 19 914 garantier med ett
garantibelopp på 19,8 miljarder kronor. Några omfördelningsgarantier
hade inte lämnats vid utgången av budgetåret.

RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar.

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

Det övergripande mål för BKN:s verksamhet som angavs inför
budgetåret 1994/95 bör ligga fast även under budgetåret 1995/96.

Resurser 1995/96

Ramanslag 22 100 000 kr

Resultatbedömning

BKN:s garantiverksamhet är hårt styrd av det regelverk som gäller inom
området. Det är dock regeringens uppfattning att BKN, inom de begrän-
sade ramar som regelverket anger, bedriver verksamheten på ett effektivt
och ändamålsenligt sätt.

Vad gäller regeringens bedömningar om garantiverksamhetens ekono-
miska resultat och ställning hänvisas till redovisningen under anslaget
G 8. Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet.

Regeringen konstaterar vidare att RRV inte har haft några invändningar
i revisionsberättelsen avseende BKN.

185

13 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 100. Bilaga 13

Slutsatser

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

Kreditgarantigivningen skall tjäna som ett komplement till finansierings-
möjligheterna på den allmänna kreditmarknaden i syfte att underlätta
finansieringen av bostadsbyggandet.

De riktlinjer för BKN:s verksamhet som lades fast i 1994 års budget-
proposition bör även gälla för budgetåret 1995/96.

Regeringen har beslutat att ett generellt besparingskrav om 5 % bör
gälla för alla myndigheter under budgetåret 1995/96. Regeringen gör
dock bedömningen att BKN bör undantas från denna besparing. Skälet
är att nämndens arbetsbelastning kommer att öka till följd av ett kraftigt
ökat antal skadeärenden.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader för budgetåret
1995/96 anvisar ett ramanslag på 22 100 000 kr.

G 8. Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet1

1993/94	Utgift	31 832 000
1994/95	Anslag	1 000
1995/96	Förslag	1 000

'Tidigare redovisat under sjunde huvudtiteln, anslaget F 8. Statens
bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet (prop. 1993/94:100 bil. 8).

Anslaget får användas för att täcka eventuella förluster till följd av
statliga kreditgarantier till långivare för ny- och ombyggnad av bostäder.

Statens bostadskreditnämnd

Budgetåret 1993/94 anhängiggjordes skadeärenden med ett garanterat
belopp av totalt 321 miljoner kronor hos nämnden. Det kan jämföras
med 13 miljoner kronor budgetåret 1992/93. Den största delen av skade-
ärendena avser myndighetsbeslutade lån, dvs. statligt reglerade bostads-
lån som beslutats av länsbostadsnämnderna och som efter kreditprövning
utbetalats av Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB efter utgången
av 1991. Under budgetåret 1993/94 betalade BKN ut ersättning med
sammanlagt 126,7 miljoner kronor. Inkomsterna från garantiavgifterna
uppgick under samma period till 101,2 miljoner kronor. Totalt har garan-
tigivningen t.o.m. budgetåret 1993/94 inbringat 175,2 miljoner kronor
och kostat 121,1 miljoner kronor i skadeersättning. För budgetåret

186

1995/96 beräknar BKN inkomsterna till 195 miljoner kronor och scha- Prop. 1994/95:100
blonmässigt att de utbetalade skadeersättningarna kommer att uppgå till Bil. 13
ca 2 000 miljoner kronor.

Regeringens överväganden

I likhet med BKN bedömer regeringen att skadeutvecklingen är oroande.
Inom regeringskansliet pågår sedan en tid arbete med att pröva olika
möjligheter att minska låneförlustema och därmed skadeersättningarna.
Arbetet bedrivs i samverkan med BKN och långivarna. Förslag till åt-
gärder kan dock väntas tidigast en bit in på 1995.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet for budgetåret
1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.

G 9. Statens råd för byggnadsforskning: Förvaltningskostna-
der

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

26 109 507

22 960 000

34 500 000

varav 22 874 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Under detta anslag anvisas medel till löne- och övriga förvaltningskost-
nader samt lokalkostnader för Statens råd för byggnadsforskning, BFR.

BFR har till uppgift att initiera samt främja och stödja forsknings- och
utvecklingsarbete inom planläggnings-, byggnads- och anläggningsområ-
dena samt informera om forskning och forskningsresultat.

187

Regeringens överväganden

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

Sammanfattning

Övergripande mål

Det övergripande målet för BFR:s satsningar på forskning och
utveckling är att bidra till att stärka och utveckla den byggda
miljöns kvalitet och kostnadseffektivitet.

Resurser 1995/96

Ramanslag 34 500 000 kr

Resultatbedömning

BFR:s resultatredovisning visar att verksamheten bedrivs med en sådan
inriktning att de uppsatta målen kan nås. Inom BFR pågår arbete med
vidareutveckling av ett system för kontinuerlig resultatuppföljning.

Regeringen konstaterar att RRV inte har haft några invändningar i
revisionsberättelsen avseende BFR.

Slutsatser

Regeringen anser att de riktlinjer som lades fäst i propositionen
(1992/93:170) om forskning för kunskap och framsteg bör gälla även för
budgetåret 1995/96. Regeringen beräknar anslaget till 34 500 000 kronor.
Myndigheten omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig
konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med 1 031 000
kronor. Vid årets utgång motsvarar besparingen en real nivåsänkning på
3 %.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Statens råd för byggnadsforskning: Förvaltningskostnader för
budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 34 500 000 kr.

188

G 10. Byggforskning

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

152 934 509

169 430 000

247 100 000

varav 169 440 000 beräknas för juli 1995-juni 1996

Från anslaget betalas bidrag till forsknings- och utvecklingsarbete inom
markanvändnings-, byggnads-, anläggnings- och förvaltningsområdena
samt bidrag enligt förordningen (1990:818) om stöd till experimentbyg-
gande m.m. Medlen fördelas av Statens råd för byggnadsforskning, BFR.

BFR har i sin årsredovisning beskrivit resultaten i form av prestationer
och effekter av BFR:s satsningar på forskning och utveckling (FoU).
Verksamheten har varit indelad i två huvudprogram, FoU om bebyggel-
sen respektive FoU om byggnaden. Huvudprogrammen har i sin tur varit
uppdelade på vardera åtta delprogram.

Regeringens överväganden

Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i propositionen
(1992/93:170) om forskning för kunskap och framsteg bör gälla även för
budgetåret 1995/96.

För den verksamhet som finansieras över anslaget beräknas ett medels-
behov om 247 100 000 kronor. Anslaget omfattas av regeringens spar-
krav på utgifter för statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget
räknats ned med 6 441 000 kronor. Vid årets utgång motsvarar bespa-
ringen en real nivåsänkning på 3 %.

För budgetåret 1994/95 har regeringen, i likhet med tidigare budgetår,
av riksdagen bemyndigats att låta staten ta på sig förpliktelser i samband
med stöd till byggforskning vilka innebär åtagande för flera budgetår.

Även under budgetåret 1995/96 bör det skapas möjlighet att göra eko-
nomiska åtaganden under en femårig planeringsperiod. För åtaganden
som avser de fyra budgetåren efter budgetåret 1995/96 beräknar rege-
ringen högst 100 miljoner kronor under budgetåret 1997, högst 60 mil-
joner kronor under budgetåret 1998, högst 25 miljoner kronor under
budgetåret 1999 och högst 25 miljoner kronor under budgetåret 2000.

189

Förslag till riksdagsbeslut

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Byggforskning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservations-
anslag på 247 100 000 kr,

2. bemyndigar regeringen att i enlighet med vad som anförts, under
budgetåret 1995/96, låta staten ta på sig ekonomiska förpliktelser
i samband med stöd till byggforskning som innebär åtaganden om
högst 100 000 000 kr under budgetåret 1997, högst 60 000 000 kr
under budgetåret 1998, högst 25 000 000 kr under budgetåret 1999
och högst 25 000 000 kr under budgetåret 2000.

G 11. Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

66 494 000

70 000 000

105 000 000

varav 70 000 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Anslaget disponeras för bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador.
Fonden förvaltas av Kammarkollegiet som, efter beslut av fondens styrel-
se, ombesörjer utbetalning av medel från fonden.

Fondens medel disponeras för sådana bidrag till enskilda som följer av
förordningen (1993:712) om den statliga fonden för fukt- och mögelska-
dor i småhus, m.m. Ur fonden får också bestridas kostnader för kansli-
och utredningskostnader.

Beslut om bidrag får under budgetåren 1985/86 - 1994/95 meddelas
inom en ram av 460 miljoner kronor.

Kammarkollegiet tillhandahåller sedan den 1 juli 1993 kansliresurser
för beredning och föredragning av ärenden åt den statliga fonden.

Fonden för fukt- och mögelskador

Den 31 augusti 1994 hade sedan år 1986 totalt 5 600 ärenden kommit in
till fonden. Av de till fonden inkomna ärendena har 4 600 ärenden av-
gjorts slutligt och lett till positivt beslut om bidrag i 2 166 ärenden till
ett belopp av 333 miljoner kronor inklusive mervärdeskatt. Beslutsramen
bedöms beträffande delvis avgjorda ärenden, dvs. sådana där anbud ännu
inte kommit in, belastas med ca 28 miljoner kronor. Antalet ärenden där
beslut ännu inte meddelats uppgår till ca 850.

Under budgetåret 1993/94 har beslut om bidrag till reparationskostna-
der i enskilda småhus fattats till ett belopp av ca 28 miljoner kronor,
vilket innebär att det genomsnittliga beloppet sjunkit från ca 126 000
kronor budgetåret 1992/93 till ca 101 000 kronor per hus. Till detta skall
i varje enskilt ärende med positivt beslut läggas konsultkostnader för ut-
redning av skadan, upphandling, besiktning m.m. Fondstyrelsen anför

190

som en förklaring till de minskade bidragsbeloppen, den försvagade
efterfrågan på byggtjänster som i sin tur lett till en reducering av bygg-
prisema. För närvarande lämnas dock färre anbud vid upphandling och
en viss prisuppgång kan noteras.

Fondstyrelsen bedömer att beslutsvolymen under budgetåret 1994/95
kommer att uppgå till ca 40 miljoner kronor och under tiden den 1 juli
1995 - den 31 december 1996 till 70 miljoner kronor. Som grund för
detta ligger följande bedömning. Arendevolymen fortsätter att öka, det
genomsnittliga bidragsbeloppet per ärende fortsätter att minska något och
färre ärenden än för närvarande kommer att avskrivas efter utredning
eller efter beslut om rätt till stöd. Detta medför att beslutsramen bör
vidgas med 25 miljoner kronor till 485 miljoner kronor för tiden fram till
den 31 december 1996.

Behovet av medel för utbetalning av beslutade bidrag, tekniska utred-
ningar, besiktningar, kanslikostnader m.m. under tiden fram till den 31
december 1996 bedömer fondstyrelsen till sammanlagt 100 miljoner kro-
nor.

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

Regeringens överväganden

Förändring av bidragsreglerna

Möjlighet att få någon form av statligt ekonomiskt stöd, ränte- och
amorteringsfria tilläggslån, för att avhjälpa fukt- och mögelskador i
egnahem har funnits sedan år 1983. Stödet i dess nuvarande form har
funnits sedan år 1986. Enligt gällande bidragsbestämmelser lämnas bidrag
till ägare av hus som är yngre än 30 år dvs. för närvarande till hus som
är färdigställda år 1964 och senare. I många fall är skadorna i hus som
uppnått denna ålder ett resultat av ett normalt åldrande. Detta gäller t.ex.
beträffande dräneringen runt huset. Bristande eller felaktigt fuktskydd
m.m. redan när huset uppförs visar sig normalt långt tidigare än efter
20-30 år, nämligen erfarenhetsmässigt senast när husen är 10-15 år.
Mot den angivna bakgrunden bör det vara rimligt att minska de ålders-
klasser småhus som kan omfattas av bidraget till 25 år. Regeringen före-
slår att endast hus som är yngre än 25 år bör kunna komma i fråga för
bidrag till kostnader för att avhjälpa fukt- och mögelskador. Förslaget
kan inte bedömas ha någon märkbar effekt på behovet av medel för ända-
målet. Det aktualiserade förslaget leder dock till att frågan om självrisk-
beräkningen bör klarläggas.

Enligt gällande bestämmelser skall beräkningen av husägarens självrisk
göras på följande sätt.

Metod 1. Självrisken är beroende av hur stor del av reparationskost-
naden som huset kan bära i reparerat skick. Avgörande för beräkningen
är fastighetens värde efter reparationen och hur stora lån som belastar
fastigheten. Endast lån som används till att förvärva eller förbättra fastig-
heten beaktas.

191

Metod 2. Självrisken bestäms utifrån husets ålder och motsvarar en
trettiondel av reparationskostnaderna multiplicerat med husets ålder.

Den högsta självrisken enligt de båda metoderna skall väljas. Lägsta
självrisk är aktuellt basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän för-
säkring.

Beräkningen av självrisken enligt metod 2 bör, enligt regeringens upp-
fattning, vara oförändrad. Självrisken för ett hus som är 25 år blir såle-
des även i fortsättningen 25 trettiondelar av reparationskostnaderna. Det
bör ankomma på regeringen att utfärda närmare bestämmelser i frågan.

Ar 1984 infördes en tioårig småhusgaranti som villkor för statligt
ekonomiskt stöd vid nybyggnad av småhus och gäller sedan år 1989 alla
typer av hus utom rena självbyggen. Nu gällande bestämmelser återfinns
i förordningen (1992:986) om statlig bostadsbyggnadssubvention. Garan-
tisystemet innefattar krav på en produktionsgaranti och en ansvarsut-
fästelse. Produktionsgarantin skall vara en säkerhet för att byggföretaget
skall färdigställa huset i avtalat skick enligt entreprenadkontraktet och att
entreprenörens förpliktelser under en tvåårig garantitid klaras av även om
denne inte skulle fullgöra sina åtaganden. Kravet på en ansvarsutfästelse
innebär att det skall finnas en försäkring som täcker väsentliga skador
vilka består i eller är en följd av fel och brister i konstruktionen, ut-
förande eller material enligt kontraktet. Ansvarsutfästelsen gäller fr.o.m.
slutbesiktningen av entreprenaden och tio år framåt. För egnahem som
uppförs i annan ordning än på total- eller generalentreprenad får garanti
och åtaganden begränsas till sådana grundläggningsarbeten, byggnads-
delar och installationer som utförs enligt avtal med husleverantör eller
entreprenör.

Enligt gällande bestämmelser för bidrag till åtgärder för att reparera
fukt- och mögelskador lämnas inte bidrag om skadan omfattas exempelvis
av garantiåtagande, försäkring eller ansvarsutfästelse. Det måste dock
beträffande de senare årgångarna av småhus, enligt regeringens uppfatt-
ning, kunna förutsättas att kunskaperna om fuktskydd m.m. förbättrats,
att erfarenhetsåterföringen fungerat samt att kvalitetssäkringen förbättrats.
En rimlig slutsats av det anförda bör vara att bidrag till ägare av hus som
är uppförda år 1989 och senare inte bör lämnas. Inte heller denna för-
ändring av stödreglerna kan bedömas ge någon effekt på det totala resurs-
behovet.

Sammanfattningsvis förordar regeringen att bidrag till reparationer av
fukt- och mögelskador inte lämnas till hus som är äldre än 25 år eller till
hus uppförda år 1989 och senare. Regeringen vill dessutom - utan att för
den skull ta ställning till sluttidpunkt för bidragsverksamheten - framföra
ståndpunkten att syftet med bidraget till kostnader för att avhjälpa fukt-
och mögelskador aldrig har varit eller kan vara att staten fortlöpande
skall bidra till kostnader av detta slag. Om så vore fallet skulle det mot-
verka alla strävanden att på olika sätt åstadkomma bättre inomhusklimat
m.m. i våra byggnader.

Riksdagen har begärt (bet. 1991/92:BoU14, rskr. 1991/92:155) att re-
geringen i lämpligt sammanhang för riksdagen redovisar sin syn på fon-

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

192

dens fortsatta verksamhet och på de regler som bör vägleda den. Rege-
ringen anser sig härmed ha infriat riksdagens begäran.

Regeringen biträder fondstyrelsens bedömning att ramen för beslut om
bidrag bör vidgas med 25 miljoner kronor för tiden fram till den 31
december 1996. Behovet av medel för utbetalning av bidrag m.m. under
samma tid beräknas till 105 miljoner kronor.

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner den förordade ändringen i det statliga stödet till fukt- och
mögelskadade småhus,

2. medger att ramen för bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador
vidgas till 485 000 000 kr,

3. till Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador för budgetåret
1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 105 000 000 kr.

G 12. Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag1

1995/96 Förslag

14 706 000

20 000 000

25 000 000

varav 16 667 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

'Ytterligare 20 miljoner kronor har enligt beslut den 3 mars 1994 förts
över från anslaget B 2. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Anslaget disponeras av Boverket för bidrag till åtgärder mot radon i
bostäder enligt förordningen (1988:372) om bidrag till åtgärder mot
radon i egnahem. Bidrag lämnas om radongashalten i huset överstiger det
gränsvärde som Socialstyrelsen anger som godtagbart ur hälsoskydds-
synpunkt. Bidrag lämnas med 50 % av skälig kostnad för de åtgärder
kommunen finner nödvändiga. Bidraget är maximerat till 15 000 kronor
per hus.

Boverket

Bidragsgivningen i dess nuvarande form infördes den 1 juli 1988. Bidrag
har hittills t.o.m. den 30 juni 1994 lämnats till totalt 5 100 egnahem och
till ett sammanlagt belopp om ca 60,3 miljoner kronor. Vanligen vidtas
olika ventilationsåtgärder för att komma till rätta med radon. Detta inne-
bär att bidragsbeloppet genomsnittligt under perioden har uppgått till
närmare 12 000 kronor per hus i löpande priser.

Under budgetåret 1993/94 beviljades radonbidrag med totalt 18,5 mil-
joner kronor till 1410 egnahem. Jämfört med föregående budgetår ökade

193

det beviljade totala bidragsbeloppet med 97 % och antalet beviljade
bidrag med 63 %. Till en del beror ökningen på att regeringen - som en
del i ett sysselsättningspolitiskt paket - för åtgärder mot radonproblem
beslutat höja det maximala bidraget från 15 000 kronor till 25 000 kro-
nor. Detta höjda bidrag kan medges i ärenden där kommunen före den
1 juli 1994 funnit åtgärderna nödvändiga och där arbetena är avslutade
senast den 30 juni 1995.

Boverkets förslag att radonbidraget skall utökas till att omfatta filtrering
av radon i dricksvatten har överlämnats till Jordbruksdepartementet. Frå-
gan behandlas under huvudtitel 9 anslaget G 1. Statens livsmedelsverk.

Boverket bedömer att antalet ansökningar och beviljade bidrag kommer
att öka tillfälligt under budgetåret 1994/95 till följd av den tillfälliga
höjningen av det maximala bidraget och att anvisade medel kommer att
vara tillräckliga. De beviljade bidragen enligt gängse regler bedöms ligga
mellan 15 och 20 miljoner kronor under budgetåren 1994/95 och
1995/96. Det innebär att utbetalningarna under det förlängda budgetåret
1995/96 kommer att uppgå till 30 miljoner kronor, med vilket belopp
anslaget bör uppföras.

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

Regeringens överväganden

1 budgetpropositionen (prop. 1993/94:100, bil. 13, s. 78) för budgetåret
1994/95 lämnades en ingående redovisning av verksamheter för att kom-
ma till rätta med radon i småhus. Det kan konstateras att statligt ekono-
miskt stöd i någon form för att avhjälpa radonproblem i bostäder har
funnits sedan år 1980. Många åtgärder är enkla och betingar en liten
kostnad. Ofta vidtas ganska omfattande ventilationstekniska åtgärder.
Åtgärder som i många fall är motiverade främst av att husets allmän-
ventilation bör förbättras. Regeringen anser att en viss förändring av
bidragsreglerna är motiverad. Bidrag bör i fortsättningen lämnas med
40 % av skälig kostnad för de åtgärder som kommunen finner nödvän-
diga. Bidrag bör även i fortsättningen lämnas med högst 15 000 kronor
per hus. Bidrag under 2 000 kronor betalas inte ut. Ändringarna bör gälla
i ärenden som kommer in till länsstyrelserna efter den 10 januari 1995.

Regeringen bedömer, med hänsyn taget till den förordade mindre för-
ändringen av stödbestämmelsema, behovet av bidragsmedel under det
förlängda budgetåret 1995/96 till 25 miljoner kronor.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner den förordade ändringen i det statliga bidraget till åtgärder
mot radon i småhus,

2. till Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder för budgetåret 1995/96
anvisar ett förslagsanslag på 25 000 000 kr.

194

G 13. Bidrag till förbättring av inomhusklimatet

Nytt anslag (förslag) 125 OOO 000

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

Riksdagen har beslutat (prop. 1994/95:25, bet. 1994/95:FiUl, rskr.
1994/95:145) att anvisa 200 miljoner kronor för att förbättra inomhus-
klimatet i bostäder. 1 det föregående har redovisats situationen beträffan-
de den obligatoriska funktionskontrollen av ventilationssystemen i olika
byggnader bl.a. i skolor och daghem. Riksdagen har också vid flera till-
fällen tagit upp frågan om betydelsen för inomhusklimatet av ett funge-
rande ventilationssystem. I många sammanhang har redovisats brister i
skolors och daghems ventilationssystem och inomhusklimat. Regeringen
ser det som angeläget att skyndsamt rätta till de problem som uppdagas
vid den obligatoriska funktionskontrollen av ventilationssystemen samt
därefter andra problem med inomhusklimatet just i de byggnader där barn
och ungdomar vistas. Regeringen föreslår mot den bakgrunden att 125
miljoner kronor avsätts för bidrag till dessa ändamål. Medlen bör anvisas
under ett anslag under Näringsdepartementets huvudtitel, benämnt Bidrag
till förbättring av inomhusklimatet. Bidrag bör lämnas med 30 % av en
skälig kostnad för åtgärderna. Bidragsverksamheten bör handhas av
Boverket och länsstyrelserna. Det bör ankomma på regeringen att utfärda
de närmare bestämmelserna för verksamheten.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner ändamålet med den redovisade bidragsverksamheten,

2. till Bidrag till förbättring av inomhusklimatet för budgetåret 1995/96
anvisar ett reservationsanslag på 125 000 000 kr.

195

Bilaga 13.1 Prop. 1994/95:100

Propositionens lagförslag Bil. 13

Förslag till

lag om ändring i lagen (1988:868) om brandfarliga och

explosiva varor

Härigenom föreskrivs att 13, 27 och 28 §§ lagen (1988:868) om
brandfärliga och explosiva varor skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 §'

Den eller de kommunala nämnder
som fullgör uppgifter inom plan-
och byggnadsvsendet prövar frågor
om tillstånd beträffande brand-
farliga varor. Polismyndigheten
eller Sprängämnesinspektionen
prövar enligt vad regeringen
närmare föreskriver frågor om
tillstånd beträffande explosiva
varor.

Frågor om tillstånd beträffande
brandfarliga varor som rör annan
än Försvarsmakten eller Försvarets
materielverk prövas av den eller de
kommunala nämnder som fullgör
uppgifter inom plan- och bygg-
nadsväsendet. Frågor om tillstånd
i övrigt enligt denna lag prövas,
enligt vad regeringen närmare
föreskriver, av Sprängämnesin-
spektionen eller polismyndigheten.

TI §2

Ett beslut av en sådan nämnd som
avses i 13 § i tillståndsärenden får
överklagas hos länsstyrelsen. Läns-
styrelsens beslut får överklagas hos
kammarrätten.

Sprängämnesinspektionen får över-
klaga nämndens beslut om till-
stånd.

Ett beslut i tillståndsärenden av en
sådan nämnd som avses i 13 § får
överklagas hos länsstyrelsen. Läns-
styrelsens beslut får överklagas hos
allmän förvaltningsdomstol. Pröv-
ningstillstånd krävs vid över-
klagande till kammarrätten.
Sprängämnesinspektionen får över-
klaga nämndens beslut om till-
stånd.

‘Senaste lydelse 1991:1692.

2Senaste lydelse 1991:1692.

196

Polismyndighetens beslut i tillståndsärenden får överklagas hos
Sprängämnesinspektionen. Inspektionens beslut får inte överklagas.

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

Sprängämnesinspektionens beslut
i tillståndsärenden, som inspek-
tionen har prövat som första
instans, får överklagas hos
kammarrätten.

Sprängämnesinspektionens beslut
i tillståndsärenden, som inspek-
tionen har prövat som första
instans, får överklagas hos allmän
förvaltningsdomstol. Prövningstill-
stånd krävs vid överklagande till
kammarrätten.

28 §3

Beslut av en polismyndighet och av en sådan nämnd som avses i 16 §
i tillsynsärenden får överklagas hos Sprängämnesinspektionen.
Inspektionens beslut får inte överklagas.

Sprängämnesinspektionens beslut
i tillsynsärenden och i övriga
ärenden som inspektionen prövar
som första instans får överklagas
hos kammarrätten.

Sprängämnesinspektionens beslut
i tillsynsärenden och i övriga
ärenden som inspektionen prövar
som första instans får överklagas
hos allmän förvaltningsdomstol.
Prövningstillstånd krävs vid över-
klagande till kammarrätten.

Beslut om föreskrifter som avses i 8 kap. regeringsformen och som har
meddelats med stöd av bemyndigande enligt denna lag får inte
överklagas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.

197

3Senaste lydelse 1991:1692.

Register

Sid.

3 Inledning

Prop. 1994/95:100

Bil. 13

10	A. Näringspolitik m.m.
30	1. Närings- och teknikutvecklingsverket:
	Förvaltningskostnader	295 967 000
32	2. Småföretagsutveckling	241 550 000
35	3. Främjande av kvinnors företagande	200 000 000
36	4. Bidrag till tekniköverföring	100 000 000
38	5. Investeringsfrämjande	97 500 000
41	6. Turistfrämjande	99 000 000
43	7. Kostnader för avveckling av Styrelsen för
	Sverigebilden	1 000
43	8. Täckande av förluster vid viss garantigivning, m.m.	4 000 000
44	9. Räntestöd m.m. till varvsindustrin	40 000 000
45	10. Täckande av eventuella förluster i anledning av
	Statens vattenfallsverks borgensförbindelser, m.m.	1 000
46	11. Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och
	drift av kanalen	15 000 000
47	12. Kostnader för omstrukturering av vissa statligt
	ägda företag, m.m.	1 000
51	13. Avgift till Europeiska Kol- och Stålgemenskapen	150 000 000
52	14. Avgifter till vissa internationella organisationer	11 200 000

1 254 220 000

53	B. Skogsnäring
55	1. Skogsvårdsorganisationen	1 000
57	2. Skogsvårdsorganisationen: Myndighetsuppgifter	424 200 000
58	3. Bidrag till skogsvård m.m.	60 000 000
58	4. Stöd till byggande av skogsvägar	1 000
59	5. Insatser för skogsbruket	147 000 000
61	6. Bidrag till skogsfröplantager	6 021 000 637 223 000
62	C Teknologisk infrastruktur m.m.
64	1. Patent- och registreringsverket	1 000
66	2. Patentbesvärsrätten	15 920 000
68	3. Bidrag till SIS-Standardiseringen i Sverige Styrelsen för teknisk ackreditering:	54 045 000
74	4. Myndighetsverksamhet	20 800 000
78	5. Uppdragsverksamhet	1 000
81	6. Bidrag till riksmätplatsverksamhet	10 800 000
82	7. Bidrag till provnings- och mätteknisk FoU, m.m.	72 900 000
84	8. Elsäkerhetsverket	61 400 000
89	9. Sprängämnesinspektionen Sveriges geologiska undersökning:	23 000 000
93	10. Geologisk undersökningsverksamhet m.m.	191 400 000
97	11. Geovetenskaplig forskning	7 330 000

457 597 000

99	D.	Marknads- och konkurrensfrågor
101	1.	Marknadsdomstolen	8 570 000
102	2.	Konkurrensverket	90 600 000
105	3.	Konkurrensforskning	7 600 000

106 770 000

198

Sid.		Prop. 1994/95:100
107	E. Energi	Bil. 13
107	1 Energipolitiken
111	2 Redovisning av de energipolitiska programmens resultat,	m.m.
128	3 Affärsverket svenska kraftnät
133	4 Försörjningsberedskap på energiområdet
134	5 Förslag till riksdagsbeslut
135	1. Handlingsberedskap	41 466 000
136	2. Åtgärder inom elförsörjningen	66 372 000
137	3. Statens oljelager: Förvaltningskostnader	110 900 000
140	4. Statens oljelager: Kapitalkostnader	235 490 000
141	5. Täckande av förluster i anledning av statliga garantier
	inom energiområdet	1 000
142	6. Vissa åtgärder för effektivare användning av energi	130 000 000
143	7. Insatser för ny energiteknik	345 000 000
144	8. Bidrag till Energiteknikfonden	72 000 000
145	9. Energiforskning	310 100 000
148	10. Bioenergiforskning	88 900 000
149	11. Åtgärder för energieffektiviseringar m.m. i bl.a.
	Baltikum och Östeuropa	1 000 1 400 230 000
151	F. Teknisk forskning och utveckling
153	1. Teknisk forskning och utveckling	1 066 465 000
156	2. Informationsteknologi	536 500 000
157	3. Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga
	attachéverksamhet	48 800 000
158	4. Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader	8 670 000
159	5. Rymdverksamhet	757 900 000
160	6. Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien	8 200 000 2 426 535 000
162	G. Bygg- och bostadsväsendet
172	1. Boverket: Förvaltningskostnader	207 900 000
176	2. Boverket: Uppdragsverksamhet	1 000
176	3. Räntebidrag	43 300 000 000
182	4. Investeringsbidrag för bostadsbyggande	200 000 000
183	5. Tilläggslån för vissa reparations- och ombyggnads-
	åtgärder i hyres- och bostadsrättshus	25 000 000
184	6. Vissa lån till bostadsbyggande	1 000 000
184	7. Statens bostadskreditnämnd: Förvaltningskostnader	22 100 000
186	8. Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet	1 000
187	9. Statens råd för byggnadsforskning:
	Förvaltningskostnader	34 500 000
189	10. Byggforskning	247 100 000
190	11. Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador	105 000 000
193	12. Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder	25 000 000
195	13. Bidrag till förbättring av inomhusklimatet	125 000 000 44 292 602 000
	Totalt för Näringsdepartementet	50 575 177 000

196 Bilaga 13.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:868) om brandferliga och
explosiva varor

199

gotab 47513, Stockholm 1994

Regeringens proposition

1994/95:100 Bilaga 14

Civildepartementet
(trettonde huvudtiteln)

1 Riksdagen 1994/95. 1 samt. Nr 100. Bilaga 14

Bilaga 14 till budgetpropositionen 1995

Civildepartementet

(trettonde huvudtiteln)

Prop.

1994/95:100

Bil. 14

INLEDNING

Ansvarsområden

Civildepartementets verksamhet omfattar länsstyrelserna och länsindel-
ningen, Kammarkollegiet, Svenska kyrkan och andra trossamfund,
konsumentfrågor, ungdomsfrågor, folkrörelserna och kooperationen,
lotterier samt frågor om allmänna samlingslokaler. Från och med den 1
januari 1995 kommer också idrottsfrågor, som nu hör till Finansdeparte-
mentets ansvarsområde, att höra till Civildepartementet. Detsamma gäller
Marknadsdomstolen som förs över från Näringsdepartementet. Samtidigt
förs frågor om kommuner och landsting från Civildepartementet till
Finansdepartementet.

Verksamheten omfattar även de kungliga hov- och slottsstatema, som
redovisas i bilaga 2 till budgetpropositionen. Till Civildepartementet hör
också Revisionskontoret vid regeringskansliet

Huvuddelen av de frågor som Civildepartementet har ansvar för handlar
om de enskilda människomas möjligheter till inflytande och delaktighet
i samhället. Civildepartementet har därför getts ett övergripande ansvar
för utvecklingsarbetet i sådana frågor.

Allmän inriktning

Ett övergripande mål för verksamheten inom Civildepartementets
ansvarsområden är att förbättra de enskilda människomas möjligheter till
inflytande och delaktighet i samhället Det handlar om att underlätta och
stimulera samverkan mellan människor, myndigheter och organisationer
för att lösa gemensamma frågor. Det gäller också att utveckla former för
samarbete mellan verksamheten i frivilliga organisationer och den
offentliga sektorns organ. En väsentlig uppgift är att fördjupa dialogen
och kontakterna med dem som är verksamma inom skilda samhällsom-
råden på regional och lokal nivå.

Det är viktigt att vara lyhörd för ny kunskap och nytänkande. För-
nyelse- och utvecklingsarbete inom departementets ansvarsområden
kommer därför att ha en framträdande plats. En kontinuerlig dialog skall
föras med forskare och med praktiskt verksamma inom olika områden för
att ta till vara kunskap och erfarenheter.

Internationaliseringen och särskilt Sveriges medlemskap i EU far ökad Prop. 1994/95.100
betydelse inom de olika verksamhetsområdena. Övergripande mål är att Bil. 14
verka för demokratins utveckling, medborgarnas intressen och ökad
öppenhet i det internationella samarbetet. Det nordiska samarbetet
kommer också att vara viktigt.

Länsstyrelserna

Länsstyrelserna har en viktig roll som regeringens företrädare och
ansvariga för samordningen av statlig verksamhet på länsnivå. De
övergripande målen för länsstyrelserna ligger fast även under 1995/96.
Verksamheten utvecklas och förändras dock ständigt. Det svenska
medlemskapet i EU medför t.ex. att nya arbetsuppgifter tillförs länsstyrel-
serna. Länsstyrelsernas övergripande mål och uppgifter, kompetens och
tvärsektoriella arbetssätt utgör goda förutsättningar för att behandla och
lösa frågor som hänger samman med Sveriges medlemskap i EU.

Regionberedningen (C 1992:06) har i uppdrag att utforma förslag om
den offentliga verksamhetens uppbyggnad och indelning på regional nivå.
Resultatet av utredningsarbetet skall redovisas till regeringen inom kort.

Kyrkopolitiska frågor

Reformarbetet i fråga om Svenska kyrkan är inne i ett viktigt skede. På
grundval av betänkandet Staten och trossamfunden (SOU 1994:42) avser
regeringen att till 1995 års kyrkomöte redovisa förslag om de framtida
relationerna mellan staten och Svenska kyrkan.

Regeringen räknar också med att under år 1995 till riksdagen lägga
fram förslag om nya regler för medlemskap i Svenska kyrkan.

En översyn av systemet för ekonomisk utjämning mellan kyrkokommu-
nerna pågår. Arbetet beräknas vara slutfört i början av år 1996.

Konsumentpolitik

Regeringen kommer att verka för en kraftfull konsumentpolitik både
nationellt och inom EU. Konsumentinflytandet i den europeiska
standardiseringen är därvid viktigt. Marknadskontrollen måste också
förstärkas.

Nya mål för konsumentpolitiken bör fastställas. Förslag kommer att
föreläggas riksdagen under våren 1995. De konsumentpolitiska insatserna
har ofta en fördelningspolitisk inriktning. Problemen för ekonomiskt
utsatta konsumenter måste uppmärksammas och hushållsekonomisk
rådgivning och skuldsanering är fortsatt angelägen. Möjligheterna för
människor med funktionshinder att utnyttja ny teknik bör också ges en
framskjuten plats i arbetet. Det är vidare av stor betydelse att konsumen-
terna i största möjliga utsträckning har tillgång till en väl utvecklad lokal
konsumentverksamhet.

Ungdomspolitik

Regeringens ungdomspolitik syftar till att förbättra ungdomars livsvillkor
och att underlätta ungdomars etablering i vuxenlivet. Detta förutsätter ett
sektorsövergnpande arbete som bygger på en helhetssyn på ungdomars
situation samt de behov, förutsättningar och problem som de själva
upplever.

Målen för ungdomspolitiken skall ses över. Möjligheterna till god
utbildning, arbete och bostad är grundläggande förutsättningar för
ungdomars inträde i vuxenlivet. Ungdomars inflytande och delaktighet i
samhället, förebyggande arbete bland utsatta ungdomar samt insatser för
att stärka ungdomsperspektivet i det politiska beslutsfattandet är andra
frågor som kommer att ges hög prioritet. Dagens olika åldersgränser
kommer att ses över.

Prop. 1994/95:100

Bil. 14

Folkrörelse- och föreningsfrågor

Det svenska föreningslivet har genom sin bredd, omfattning och
demokratiska uppbyggnad haft stor betydelse för samhällsutvecklingen.
Föreningslivets förnyelse och utveckling är centrala inslag i en levande
demokrati. Folkrörelser och föreningar som verkar utan vinstintressen
skall ges goda förutsättningar att utveckla sin verksamhet. Insatserna
kommer särskilt att inriktas på en utveckling av det lokala föreningslivets
verksamhet.

Idrott

Svensk idrottsrörelse organiseras i över 20 000 idrottsföreningar och
17 000 korpklubbar. Idrotten är landets största folkrörelse och engagerar
ett stort antal ungdomar. Dess betydelse för folkhälsan genom motions-
verksamheten är betydande. Rehabilitering av handikappade är ett annat
område där idrotten har betydelse. Insatserna på elitnivå skapar samhörig-
het på olika nivåer och är samtidigt en viktig faktor i rekryteringen av
ungdomar till idrottsverksamhet.

Riksidrottsförbundet far disponera ett nytt anslag för specialidrottsverk-
samhet vid riksidrottsgymnasiema. Detta syftar bl.a. till att förbättra
kvaliteten på elitidrottamas träningsmöjligheter vid riksidrottsgym-
nasiema.

Lotterier

Den 1 januari 1995 träder en ny lotterilag i kraft. Bland nyheterna märks
möjligheter till högre penningvinster i folkrörelselotterier. Spel på s.k.
värdeautomater tillåts Överskotten av spelen skall i enlighet med
riksdagens beslut gå till det lokala föreningslivets barn- och ungdoms-
verksamhet.

Lotterinämnden byter den 1 januari 1995 namn till Lotteriinspektionen
och får samtidigt fler och mer omfattande arbetsuppgifter. Myndigheten

övertar bl.a. tillsynen över de båda statliga spelbolagen AB Tipstjänst och Prop. 1994/95:100

Penninglotteriet liksom över AB Trav och Galopp. Bil. 14

Kooperativa frågor

Kooperativt småföretagande har under senare år bidragit till utveckling
av nya arbetstillfällen i glesbygden, där byar kunnat överleva tack vare
nya arbetstillfällen skapade av kooperativa företag. Den etablerade
kooperationen spelar en viktig roll i denna utveckling bl a. genom stödet
till de lokala kooperativa utvecklingscentrumen (LKU) i landet. De
kooperativa företagsformernas villkor i förhållande till andra företags-
former kommer att utredas

Jämställdhetsarbete

Målsättningen för jämställdhetsarbetet är en ökad kvinnorepresentation i
myndigheternas styrelser, råd och nämnder samt kommittéer så att lika
könsfördelning uppnås. Under året kommer en intensifiering att ske för
att fa fram kvinnliga kandidater med adekvat kompetens.

Som ett led i jämställdhetsarbetet kommer en jämnare könsfördelning
att eftersträvas när ledande befattningar tillsätts.

En uppföljning skall göras av hur kvinnor upplever förutsättningarna
för sitt arbete i departementets olika styrelser. Med utgångspunkt från
denna kommer åtgärder att vidtas för att underlätta fullgörandet av
uppdragen.

En uppföljning skall också göras av hur jämställdhet mellan kvinnor
och män beaktas vid fördelningen av bidragsanslag inom departementets
område.

Sammanfattning av budgetförslaget

Regeringen presenterade i proposition 1994/95:25 om vissa ekonomisk-
politiska åtgärder, m.m. sin avsikt att återkomma till riksdagen med
förslag till konkreta besparingar för utgifter för statlig konsumtion.
Riksdagen har godkänt inriktningen och omfattningen av denna besparing
(1994/95:FiUl).

Inom Civildepartementets verksamhetsområde föreslås besparingar
motsvarande 367 miljoner kronor till utgången av år 1998. För budgetåret
1995/96 uppgår besparingarna till 159 miljoner kronor. För
tolvmånadersperioden juli 1995-juni 1996 blir besparingen 137 miljoner
kronor. Besparingarna i den statliga konsumtionen avser i huvudsak
åtgärder som berör länsstyrelserna. I övrigt berörs Kammarkollegiet,
Konsumentverket och Allmänna reklamationsnämnden. Vidare görs
besparingar på statsbidragen till ideella organisationer. Nära hälften av
neddragningarna görs på de bidrag som innehåller lokalstöd.

Vid överväganden om hur besparingarna inom Civildepartementets
ansvarsområde bör genomföras har två huvudprinciper varit vägledande.
Den första är att det under mandatperioden måste läggas ett besparings-

krav på den statliga konsumtionen motsvarande 11 procent på anslag till Prop. 1994/95:100

myndigheter Den andra principen är att det är viktigt att värna om de Bil. 14
delar av organisationsbidragen som går till organisationernas lokala
verksamhet. Stöd till dessa verksamheter är enligt regeringens uppfattning
viktigt ur rättvise- och demokratisynpunkt.

Utgiftsutvecklingen på Civildepartementets område blir sammantaget
följande. Sammanfattningen omfattar inte förvaltningsanslaget för
departementet samt den kungliga hov- och slottsstaten som redovisas i
bilaga 2 till budgetpropositionen. Inte heller anslaget till Marknadsdom-
stolen som kommer att flyttas över till Civildepartementets ansvarsområde
omfattas. Marknadsdomstolen redovisas i bilaga 13.

Beloppen anges i miljoner kronor

Littera	Utgift 1993/94 Absoluta tal	Anvisat 1994/95	Förslag 1995/96	varav be- räknat för juli 95 - juni 96	Beräknad besparing 1997” Relativa tal	Beräknad besparing 1998”
A.	1 676,8	1 820,4	2 721,2	1 810,2	61,0	119,0
B.	70,0	69,5	94,5	63,5	0,5	1,0
C.	92,4	117,9	138,3	91,3	2,1	3,2
D.	123,6	124,1	194,6	122,9	0,0	0,0
E.	601,6	627,3	1 019,4	585,3	16,0	5,0
Totalt	2 564,4	2 759,2	4 168,0	2 673,2	79,6	128,2

”Prisnivå 1995/96

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom Civildeparte-
mentets verksamhetsområde fram till och med 1998 som regeringen
förordar

A. Länsstyrelserna m.m.

Prop. 1994/95:100

Bil. 14

Littera A. Länsstyrelserna m.m. omfattar länsstyrelserna och Kammarkol-
legiet.

Länsstyrelserna

Länsstyrelserna är regeringens företrädare och svarar för den statliga
samordningen på länsnivå. Vid sidan av länsstyrelserna finns vissa
regionala sektorsmyndigheter, såsom skogsvårdsstyrelser och länsarbets-
nämnder.

Länsstyrelserna har tre huvuduppgifter. Den första är att inom ett stort
antal verksamhetsområden fastställa regionala mål utifrån de nationella
målen och tillståndet i länet. Inom dessa områden skall länsstyrelserna
svara för tillsyn samt uppföljning och utvärdering av hur de nationella
målen nås. Resultatet skall utgöra grunden för det fortsatta arbetet.

Den andra huvuduppgiften för länsstyrelserna är att främja respektive
läns utveckling. Inom länen skall länsstyrelserna verka för att statlig,
landstingskommunal och kommunal verksamhet samordnas och anpassas
efter de övergripande miljö- och regionalpolitiska målen samt att kravet
på en långsiktig god hushållning med naturresurserna upprätthålls. Det
senare förutsätter en förstärkt samverkan med andra aktörer både inom
länet och över länsgränsema

Den tredje uppgiften är att svara för en effektiv förvaltning även på
områden som inte har direkt koppling till de båda övriga huvuduppgif-
terna. Länsstyrelserna bör ta sådana initiativ att arbetet kan utföras till
lägre kostnad och med bibehållen kvalitet.

Länsstyrelsernas huvuduppgifter, kompetens och arbetssätt skapar
förutsättning för att hänsyn tas till såväl nationella som regionala krav
och intressen. Därmed främjas att frågor behandlas och löses i ett brett
samhällsperspektiv. Det finns därför anledning att överväga en fortsatt
reformering av den regionala statliga nivån. Regionberedningen
(C 1992:06), som utreder den regionala nivåns uppbyggnad och indelning
beräknas lämna sitt slutbetänkande i början av 1995.

I övergripande frågor etableras samverkansmönster såväl inom länen
som över länsgränsema. Infrastrukturplaneringen och den regionala
utvecklingen är exempel på detta. Det svenska medlemskapet i EU
medför att behovet av sådan samverkan ökar. Regeringen har nyligen
beslutat tillkalla en särskild utredare med uppdrag att leda arbetet med att
utarbeta ett program för användningen av medel från EU:s strukturfonder
i Mål 6-regionen (Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Västemorrlands,
Gävleborgs, Kopparbergs och Värmlands län berörs). Arbetet skall ske
med bred medverkan och ett inflytande från samhällsmedborgama och
olika intressen i regionen, s.k. partnerskap. Det ankommer på länsstyrel-
serna i regionen att svara för att partnerskapet i respektive län involveras
i arbetet.

Det svenska medlemskapet i EU medför nya arbetsuppgifter för
länsstyrelserna. Dessa uppgifter innebär att länsstyrelsernas tvärsektoriella

arbetssätt kan tillvaratas fullt ut, då myndigheterna har kompetens inom Prop 1994/95:100
ett stort antal samhällssektorer. En stor del av det ekonomiska återflödet Bil 14
av medel från EU till Sverige kommer att hanteras av länsstyrelserna. Det
gäller framför allt administration av jordbruksstöden. Förslag om
regionalpolitikens inriktning avser regeringen att återkomma till i ett
senare sammanhang. Frågan om länsstyrelsernas framtida uppgifter på
detta område med anledning av Sveriges medlemskap i EU kommer då
att klargöras

Internationaliseringen är betydelsefull för den regionala nivån.
Länsstyrelserna utvecklar nu sina kontaktnät från gränsregionalt
samarbete inom Norden till att omfatta vänlän i andra delar av världen
och även genom kunskapsöverföring till regionala organ i Baltikum och
Polen samt det ryska närområdet. Delar av detta kontaktnät utgör också
en utgångspunkt för interregional samverkan inom EU.

Inom länsstyrelseområdet pågår och initieras utvecklingsinsatser, för att
ge bättre underlag och metoder för mål- och resultatdialog. En Ut-
vecklingsgrupp för länsstyrelsefrågor finns i Civildepartementet för att
bl.a. arbeta med dessa frågor. Under år 1995 kommer ytterligare sex
länsstyrelsers arbete att följas upp vid de länsbesök som genomförs av
Civildepartementet med företrädare för andra berörda departement. Efter
varje besök avser samordningsministem att ha ett uppföljande samtal med
landshövdingen om mål och resultat i verksamheten. Bland insatserna kan
vidare nämnas utveckling av länsstyrelsernas tvärsektoriella arbetssätt,
vilket är angeläget bl.a. med hänsyn till de nya uppgifter för länsstyrelser-
na som följer av ett svenskt medlemskap i EU.

Regeringens krav på besparingar på länsstyrelsernas utgifter för statlig
konsumtion innebär att anslagsnivån vid utgången av år 1998 beräknas
ha sänkts med 269 miljoner kronor eller 15 procent. För budgetåret
1995/96 har anslaget räknats ner med 135 miljoner kronor, vilket
motsvarar en nivåsänkning på 5 procent vid budgetårets utgång.
Regeringens krav kan endast till del tillgodoses genom generella åtgärder.
I propositionen (1994/95:126) Den framtida trafikadministrativa verksam-
heten lämnas förslag som innebär att länsstyrelsernas arbete med
bilregistret upphör. Av den totala minskning som görs av anslaget, 83,5
miljoner kronor, tillgodoräknas länsstyrelserna en besparing på 40
miljoner kronor som en del av det totala besparingskravet för budgetåret
1995/96. För budgetåren 1997 och 1998 kommer regeringen att överväga
vilka ytterligare strukturella förändringar i verksamhetens innehåll och
organisation som erfordras för att uppnå regeringens krav.

Kammarkollegiet

De förslag till besparingar i enlighet med propositionen (1994/95:25)
Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m., som baseras på generella
direktiv som regeringen beslutat om, innebär att anslagsnivån vid
utgången av år 1998 beräknas ha sänkts med 3 miljoner kronor för
Kammarkollegiet. Ett allmänt effektivitetshöjande krav för budgetåret

1995/96 på 5 procent har lagts ut på kollegiets förvaltningskostnader, Prop. 1994/95:100

vilket motsvarar 2 miljoner kronor vid utgången av budgetåret. Bil. 14

Beräknad utgiftsutveckling

Den beräknade utgiftsutvecklingen för Littera A.l Länsstyrelserna m.m.
t.o.m. år 1998 till följd av tidigare fattade beslut samt förslagen i 1995
års budgetproposition är följande:

Beloppen anges i miljoner kronor

Utgift	Anvisat	Förslag	varav be-	Beräknad	Beräknad
1993/94	1994/95	1995/96	räknat för	besparing	besparing
			juli 95 - juni 96	1997»	1998"
Absoluta tal				Relativa tal
1 676,8	1 820,4	2 721,2	1 810,2	61,0	119,0

” Prisnivå 1995/96

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder för littera A Läns-
styrelserna m.m. för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen
förordar.

Al. Länsstyrelserna m.m.

1993/94 Utgift 1 661 113 000

1994/95 Anslag 1 796 346 000

1995/96 Förslag 2 686 773 000

varav 1 787 110 000 kronor beräknat för juli 1995 - juni 1996

Länsstyrelserna är regeringens företrädare och statens samordningsorgan
i länen. Länsstyrelsernas uppgifter framgår av förordningen (1990:1510)
med länsstyrelseinstruktion (omtryckt 1993:1294, senast ändrad
1994:514).

Länsstyrelserna har följande verksamhetsgrenar:

A. Näringsliv och infrastruktur

- Regionalekonomi och näringslivsutveckling

- Konkurrensfrämjande verksamhet och nänngsrättsliga frågor

- Kommunikationer

- Utbildning

- Jämställdhet

B Areella näringar och veterinära frågor

- Lantbruk

- Rennäring

- Jakt och fiske

- Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor

C. Livsmiljö

- Miljövård

- Planväsende, hushållning med naturresurser

- Kulturmiljövård

D. Social omvårdnad

E. Civilt försvar och räddningstjänst

F Regional polisverksamhet

G. Allmän förvaltning och bostadsfinansiering

En fördjupad prövning av länsstyrelsernas verksamhet gjordes inför
budgetåret 1993/94. Riksdagen beslutade om länsstyrelsernas över-
gripande mål och verksamhetsmål för tvåårsperioden 1993/94 - 1994/95.

De övergripande målen för länsstyrelsernas verksamhet är att

- fullfölja de nationella målen genom att dels vara regionalt statligt organ
inom ett antal sektorer, dels göra sammanvägningar mellan sektorerna.

- främja länets utveckling dels genom att samordna statens regionala
utvecklingsinsatser, dels genom att verka för att statlig, kommunal, och
landstingskommunal verksamhet samordnas i länet och anpassas efter de
övergripande miljö- och regionalpolitiska målen och till kravet på en
långsiktig, god hushållning med naturresurserna samt

- bedriva en effektiv förvaltning

Länsstyrelserna skall särskilt

- mom sina verksamhetsområden utveckla formerna för uppföljning och
utvärdering av den nationella politikens genomslag

- ytterligare utveckla det tvärsektoriella arbetssättet samt

- ytterligare utveckla arbetet med förvaltningsärenden så att det utförs på
ett rättssäkert, effektivt och serviceinriktat sätt med en tydlig koppling till
de nationella målen inom olika samhällssektorer

Inkomster hos länsstyrelserna, som redovisas på statsbudgetens
inkomstsida under olika inkomsttitlar, beräknas till ca 200 miljoner
kronor för nästa budgetår.

Länsstyrelserna

Länsstyrelserna har lämnat årsredovisningar för första gången. I
årsredovisningarna har länsstyrelserna bl.a. redovisat hur kostnaderna
fördelar sig på de olika verksamheterna. Redovisningarna har inte i alla

Prop 1994/95:100

Bil. 14

delar gjorts på ett enhetligt sätt, men ger ändå en god bild av länsstyrel- Prop. 1994/95:100

semas samlade verksamhetskostnader. En sammanställning redovisas Bil 14
nedan

Länsstyrelsernas verksamhetskostnader budgetåret 1993/94

Fördelat på sakområden och finansieringstyp (miljoner kronor)

Sakområde Verksamhetskostnader

	Ram- anslag	Annan finan- siering	Totalt
Näringsliv och infrastruktur	319	114	433
Areella näringar och veterinära frågor	206	153	359
Livsmiljö	319	213	532
Social omvårdnad	73	10	83
Civil beredskap och räddningstjänst	125	29	154
Regional polisverksamhet	-	-	-
Allmän förvaltning och bostads- finansiering	102	22	124
Myndighetsövergripande verksamhet	320	31	351
Intern administration	209	26	235
Resurssamverkan	22	140	162
Summa	1 695	738	2 433

Riksrevisionsverkets revisionsberättelser för länsstyrelserna innehåller i
två fall (Kristianstads och Gotlands län) invändningar. Årsredovisningen
från Länsstyrelsen i Kristianstads län saknade finansieringsanalys.
Invändningen för Länsstyrelsen i Gotlands län avser användningen av
medel från anslagen Regionala utvecklingsinsatser under tionde huvud-
titeln, Kulturstöd vid ombyggnad under elfte huvudtiteln samt Landskaps-
vårdande åtgärder under fjortonde huvudtiteln.

Länsstyrelsen i Kristianstads län har därefter redovisat en finansierings-
analys. Länsstyrelsen i Gotlands län har till regeringen redovisat de
förhållanden som lett fram till revisionens invändning samt vidtagit
åtgärder som bl.a. avser att förbättra de administrativa rutinerna.

Länsstyrelserna har lämnat enkla anslagsframställningar. Några
länsstyrelser anser att det bör ske en översyn av kriterierna för fördel-
ningen av anslaget mellan länsstyrelserna. Flera framhåller att reglerna för
att belasta sakanslagen med kostnader för administrationen behöver ses
över. Enligt länsstyrelserna bör fortsatta besparingar grundas på

förändrade arbetsuppgifter. Åtskilliga länsstyrelser föreslår att den Prop. 1994/95:100

särskilda minimiramen för lantbruksverksamheten skall slopas. Bil. 14

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

De övergripande mål som gäller för perioden 1993/94 - 1994/95
bör utsträckas till att omfatta även budgetåret 1995/96.

Resurser 1995/96

Ramanslag 2 686 773 000 kr

Resultatbedömning

Med hänsyn till att länsstyrelserna nu lämnat sina första årsredovisningar
far dessa anses som tillfredsställande. En tydlig koppling mellan de
övergripande målen och de regionala målen saknas dock. Bedömningar
av huruvida de särskilda verksamhetsmålen för innevarande tvåårsperiod
har utvecklats saknas, särskilt vad gäller det tvärsektoriella arbetssättet.
Formerna för uppföljning och utvärdering av den nationella politikens
genomslag har utvecklats väl inom framför allt verksamhetsgrenarna
social omvårdnad och civil beredskap och räddningstjänst. Flertalet
länsstyrelser har på ett ambitiöst sätt vidtagit åtgärder för att höja
effektiviteten i arbetet med förvaltningsärenden Regeringen konstaterar
att RRV riktat invändning mot årsredovisningen från två länsstyrelser
Länsstyrelsen i Kristianstads län har nu åtgärdat bristen i redovisningen.
Regeringen avser att följa upp de åtgärder som Länsstyrelsen i Gotlands
län vidtar samt överväga om ytterligare åtgärder bör vidtas med anledning
av revisionens invändningar.

Slutsatser

Regeringen har inte funnit skäl att nu förändra de övergripande mål som
gäller för länsstyrelserna.

Redovisningen av arbetet mot de särskilda verksamhetsmålen för
innevarande tvåårsperiod visar dock att en tyngdpunktsförskjutning bör
ske under kommande period. För att länsstyrelserna på ett framgångsrikt
sätt skall medverka till att uppfylla de krav som bl.a. ett EU-medlemskap
ställer, behöver insatserna ifråga om utvecklingen av det tvärsektoriella
arbetssättet ökas väsentligt.

Förändringar och tyngdpunktsförskjutningar sker ständigt i
länsstyrelsernas verksamhet. Arbetsuppgifter upphör och nya tillkommer,
främst som resultat av de omprövningar som löpande sker av den statliga

verksamheten inom olika samhällssektorer.

I det följande anges nu aktuella förändringar.

A. Näringsliv och infrastruktur

1. Regionalekonomi och näringslivsutveckling

Länsstyrelserna har ett övergripande ansvar för näringslivsutvecklingen
i länen. De svarar för analyser, strategisk planering och samordning.
Medlemskapet i EU innebär att Sverige kommer att fa ett återflöde från
EU:s strukturfonder på ca 2,4 miljarder kronor per år. Detta kommer att
innebära stora möjligheter till ytterligare insatser inom olika politikom-
råden, t.ex. insatser för kompetensutveckling, FoU, näringslivsutveckling
och IT-insatser m.fl. områden. För att kunna nyttja medel från struktur-
fonderna krävs ett omfattande programarbete. Som ett led i detta skall
också frågan om medfinansiering med statliga, kommunala och lands-
tingskommunala medel lösas. Detta kan komma att beröra anslag på
Civildepartementets huvudtitel

Regeringen avser att under våren 1995 lämna förslag om regionalpoliti-
kens inriktning och kommer då att bl.a. behandla frågan om länsstyrelser-
nas framtida uppgifter med anledning av det svenska EU-medlemskapet.

2. Konkurrensfrämjande verksamhet och näringsrättsliga frågor

Länsstyrelserna fick den 1 juli 1992 i uppgift att främja konkurrensen.
Verksamheten har följts upp under våren 1994. I uppföljningen
konstateras att första året ägnades åt en egen kompetensuppbyggnad. Den
formella kompetensen är nu god. När det gäller arbetssättet framgår det
av uppföljningen och årsredovisningarna att formerna behöver utvecklas
ytterligare. Det ankommer på Konkurrensverket och länsstyrelserna att
gemensamt göra detta.

En särskild utredare har nyligen sett över reglerna för pantlåne-
verksamheten. Förslaget om Pantbankernas kreditverksamhet (SOU
1994:61) har remissbehandlats. Det innebär bl.a. att länsstyrelserna
behåller tillstånds- och tillsynsuppgiftema och att regelsystemet förenklas.
Förslaget bereds för närvarande inom regeringskansliet. Länsstyrelsernas
tillståndsprövning av vissa spel upphör den 1 januari 1995 (prop.
1993/94:182, bet. 1993/94:KrU32, rskr. 1993/94:415). Vidare upphör
länsstyrelsernas ansvar för prövningen av fastighetsmäklare den 1 juli
1995 enligt ett förslag till ny fastighetsmäklarlag (prop. 1994/95:14).

3. Kommunikationer

En översyn av bil- och körkortsregistren m.m. har genomförts.
Regeringen föreslår i propositionen (1994/95:126) Den framtida
trafikadministrativa verksamheten åtgärder som skall medföra minskade
kostnader för registren. Förslaget innebär bl.a. att länsstyrelsernas arbete
med bilregistret upphör den 1 januari 1996. Okade krav ställs på

Prop 1994/95:100

Bil 14

länsstyrelsernas arbete med tillsyns- och tillståndsprövningen av den Prop 1994/95:100
yrkesmässiga trafiken till följd av riksdagens beslut med anledning av Bil 14
regeringens proposition (1993/94:168) om ökad tillsyn av den yrkes-
mässiga trafiken. Lagstiftningen har ändrats i flera olika avseenden så att
tillsynen kan bli mer effektiv

4. Jämställdhet

I propositionen (1993/94:147) Jämställdhetspolitiken Delad makt - delat
ansvar gavs länsstyrelserna i uppgift att främja jämställdheten inom länet.
Vidare skall det finnas en expert för området vid länsstyrelserna. Målet
för verksamheten har i regleringsbrevet för innevarande år beskrivits på
följande sätt. Länsstyrelserna skall utifrån de nationella målen för
jämställdhetspolitiken bedriva ett initierande, kunskapsuppbyggande,
stödjande och uppföljande jämställdhetsarbete i länen. Länsstyrelserna
skall med utnyttjande av sin tvärsektoriella kompetens prioritera arbetet
med en jämställdhetsstrategi för det utåtriktade arbetet. I strategin skall
mål och riktlinjer för länet preciseras.

B. Areella näringar och veterinära frågor

Sveriges medlemskap i EU innebär att EU:s jordbrukspolitik skall
tillämpas Denna innebär för jordbrukarnas del bl.a. att de stöd som
erbjuds inom EU erhålls efter ansökan. Antalet ansökningar kan komma
att uppgå till över 200 000. Länsstyrelserna kommer att bereda och fatta
beslut i övervägande delen av dessa ärenden. Stora insatser kommer att
krävas vad gäller handläggning, kontroll, uppföljning och information
Regeringen föreslår därför att särskilda resurser tillförs länsstyrelserna.
Detta möjliggör för länsstyrelserna att bl.a förstärka sin kompetens
avseende odlingslandskapets kultur- och naturvärden. Kvarvarande
omställningsåtgärder kommer att kräva insatser även under budgetåret
1995/96.

I EU:s jordbrukspolitik ingår ett miljöstöd till miljövänliga bruknings-
metoder, extensifiering, biologisk mångfald, ekologisk odling, utrotnings-
hotade husdjursarter och bevarande av odlingslandskapet. Varje medlems-
land är skyldigt att utarbeta ett eget miljöprogram. Miljöstöden är
kvalitetsprogram som kräver rådgivning, uppföljning och utbildning för
att målen med programmen skall kunna uppfyllas på ett tillfredsställande
sätt.

Länsstyrelserna har sedan år 1990 arbetat med liknande program för
landskapsvård för att bevara vissa ur nationell synpunkt värdefulla
odlingslandskapsmiljöer med höga natur- och kulturmiljövärden
Länsstyrelserna har utarbetat program för landskapsvård, beslutat om stöd
och skrivit 15 000 avtal som omfattar drygt 300 000 ha. En utvärdering
av verksamheten visar att den uppfattas som positiv av jordbrukarna, men
att en mer medveten styrning och uppföljning är nödvändig.

EU-avtalet medför att Sverige från den 1 januari 1995 fullt ut deltar i 15

den gemensamma fiskeripolitiken, som består av resurs-, marknads- och

strukturpolitik. Resurspolitiken reglerar fördelningen av fiskeresurser
mellan medlemsländerna samt avtal med tredje land. Viktiga delar i
marknadspolitiken äröverskottsreglering och importreglering. Strukturpo-
litiken syftar till investeringar inom bl.a. fiskeflottan, hamnar och
vattenbruk. Härutöver finns inom fiskeripolitiken regler om kontroll på
fiskets område som syftar till att säkerställa efterlevnaden av den
gemensamma fiskeripolitiken. På fiskets område är det angeläget att de
regionala insatserna samordnas inom ramen för den av EU godkända
sektorplanen på fiskets område. Administrationen av de EU-stöd som
hänförs till mål 5a på fiskets område bör därför fördelas mellan Fiskeri-
verket och länsstyrelserna. Länsstyrelserna bör inom givna ramar besluta
om stöd till vattenbruket, beredningsindustrin och infrastrukturen.
Fiskeriverket bör däremot besluta om stöd till övriga insatser inom mål
5a, framför allt stöd till fiskeflottan.

Fiskeriverket svarar vidare för att uppgifter från yrkesfiskarnas
loggböcker och försäljningsnotor upprättade i hamnarna samordnas.
Länsstyrelserna skall därför inte fortsättningsvis samla in loggböckema
för kontroll.

Riksdagen har tagit beslut om huvuddragen för den framtida
distriktsveterinärorganisationen (prop. 1993/94:150, bet 1993/94: JoU32,
rskr. 1993/94:403). Riksrevisionsverket har därefter utrett frågor
beträffande den regionala och lokala organisationen, veterinärstationemas
driftsform och uppbördssystemet. Uppdraget redovisades till regeringen
i september 1994. Mot bakgrund av bl.a. Riksrevisionsverkets rapport
arbetar Statens jordbruksverk för att den förändrade distriktsveterinärorga-
nisationen skall kunna verka från den 1 juli 1995. Detta innebär ingen
förändring av länsstyrelsernas instruktionsenliga uppgifter på det
veterinära området

C. Livsmiljö

Av länsstyrelsernas årsredovisningar för budgetåret 1993/94 framgår att
arbetet i hög grad har präglats av genomförandet av planerade trafik-
investeringar, medverkan i strategiskt inriktade utredningar, såsom strategi
för regionala miljöanalyser (STRAM) och miljöanpassat transportsystem
(RES), samt av arbetet med miljökonsekvensbeskrivningar. De extra
sysselsättningsmedel som gått till kulturmiljövårdens arbete med
byggnadsvård har krävt omprioriteringar av länsstyrelsernas admi-
nistrativa resurser. Flera länsstyrelser redovisar även åtgärder för att
effektivisera arbetet med löpande ärenden. Detta arbete bör fortgå med
beaktande av kvalitetsaspekten. Länsstyrelserna bör särskilt uppmärksam-
ma att den regionala miljöövervakningen byggs upp och samordnas med
den nationella utsläppskontrollen.

Sammantaget bör dessa kunskaper och erfarenheter tas till vara för att
intensifiera arbetet med mål- och resultatuppföljning. Ett sådant arbete har
starka beröringspunkter med uppdraget till Boverket att dels fortlöpande
följa upp och utvärdera tillämpningen av plan- och bygglagen (PBL) och
lagen om hushållning med naturresurserna (NRL), dels redovisa hur den

Prop. 1994/95:100

Bil. 14

fysiska planeringen kan bidra till att uppnå de miljöpolitiska målen. Prop. 1994/95:100

Länsstyrelsernas arbete med markanvändnings- och planeringsfrågor Bil. 14
kommer i flera avseenden att påverkas av medlemskapet i EU, bl a.
genom införlivandet av rättsakter på miljöområdet och ett gränsöver-
skridande samarbete. Medlemskapet innebär vidare ökade krav på
underlag om miljöförhållanden, kulturmiljövärden och om mark- och
vattenanvändningen i samband med program för ansökningar till EU:s
strukturfonder. Vissa nationella utrednings- och planeringsinsatser inom
ramen för EU-samarbetet - infrastrukturen, miljö- och landskapsvården
inom jordbrukssektorn m.m - kommer att förutsätta ett regionalt underlag
om miljöfrågor.

Rapporten Sverige 2009, ett förslag till en nationell vision för mark-
och vattenanvändningen och för den regionala utvecklingen är utarbetad
av Boverket, Statens naturvårdsverk och NUTEK. Visionens utgångs-
punkter för bebyggelsemönster, kulturmiljöer, biologisk mångfald etc. kan
anpassas och vidareutvecklas till länets förhållanden. Tillsammans med
resultaten från andra strategiskt inriktade utredningar, t.ex. STRAM och
RES, kan resultatet utgöra grunden för diskussioner om en långsiktigt
hållbar utveckling av tätorter och landsbygd.

Regeringen anser att en fortsatt decentralisering av uppgifter från
Riksantikvarieämbetet till länsstyrelserna förstärker den regionala
kulturmiljövårdens verkan. Genom en resursförstärkning skapas förut-
sättningar för länsstyrelserna att överta prövningen av ärenden om vård
och underhåll av kyrkor och kyrkliga inventarier from, budgetåret
1995/96. Riksantikvarieämbetet har haft i uppdrag att förbereda föränd-
ringen. Resursförstärkningen till länsstyrelserna bör därutöver ge
möjlighet att tillgodose också andra angelägna utvecklingsfrågor inom
kulturmiljövården.

Det förutsätts att länsstyrelserna och Riksantikvarieämbetet i hög grad
kan grunda sina beslut på länsmuseernas kompetens i frågor om vård och
underhåll av kyrkor och kyrkliga inventarier. Regeringen har givit
Riksantikvarieämbetet ett uppdrag att i samråd med företrädare för
länsstyrelserna, de regionala museerna och Statens kulturråd utarbeta ett
förslag till hur ansvarsfördelning mellan länsstyrelser och länsmuseer
skall utformas.

D. Social omvårdnad

Länsstyrelsernas uppgift har successivt förskjutits från ärendehand-
läggning till tillsyn, uppföljning och utvärdering av länets socialtjänst.
Däri ingår att bevaka och följa upp att den enskildes rättssäkerhet iakttas
Under innevarande budgetår fördelar länsstyrelserna särskilt avsatta medel
till kommuner som behöver utveckla öppenvårdsinsatser mom miss-
brukar- och ungdomsvården. Vidare har länsstyrelserna fatt en aktivare
roll vid fördelning av bidrag till länkorganisationema.

Regeringen har den 3 mars 1994 gett länsstyrelserna i uppdrag att
ansvara för samordningen mellan berörda myndigheter när det gäller
tillsynen av restaurangbranschen.

2 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 100. Bilaga 14

Det nuvarande import-, export-, tillverknings- och partihandels- Prop 1994/95:100
monopolet inom alkoholområdet ersätts fr o m den 1 januari 1995 av ett Bil 14
nytt tillsyns- och tillståndssystem (prop. 1994/95:89) om en ny alkohol-
lag. Länsstyrelserna skall i samverkan med den nyinrättade Alkoholin-
spektionen svara för en samlad och effektiv tillsyn på detta område
Vidare övertar kommunerna ansvaret för beslut i fråga om serveringstill-
stånd fr.o.m. den 1 januari 1996. Under övergångsperioden skall
länsstyrelserna yttra sig i samtliga tillstånds- och sanktionsärenden samt
stödja kommunernas kompetensuppbyggnad.

Genom att successivt avlasta länsstyrelserna löpande ärenden inom
vissa ärendegrupper skapas utrymme för en mer aktiv och effektiv tillsyn
över socialtjänsten inklusive stöd och service för vissa funktionshindrade
samt alkoholhanteringen. Regeringen kommer att noga följa utvecklingen
vad gäller det nya tillsyns- och tillståndssystemet i fråga om serverings-
tillstånd.

E. Civilt försvar och räddningstjänst

Lagen om civilt försvar, som träder i kraft den 1 juli 1995, innebär att
kommunerna far ett samlat ansvar för befolkningsskyddet och räddnings-
tjänsten på den lokala nivån. Länsstyrelsernas uppgift att vidmakthålla
den statliga civilförsvarsorganisationen upphör därmed. Länsstyrelsernas
nya roll på detta område blir främst att ge kommunerna stöd och underlag
för beredskapsåtgärdema i enlighet med de övergripande mål som
statsmakterna beslutat och andra planeringsförutsättningar samt att i en
fortlöpande dialog med kommunerna följa upp resultatet av de vidtagna
beredskapsåtgärdema och det uppnådda beredskapsläget.

Överstyrelsen för civil beredskap har på regeringens uppdrag utarbetat
ett förslag till kompetensprofiler och program för kompetensutveckling
av den länsstyrelsepersonal som berörs av den nya rollen. Regeringen
avser att ge Överstyrelsen för civil beredskap i uppdrag att genomföra de
föreslagna åtgärderna under förutsättning att riksdagen beviljar erforder-
liga medel under fjärde huvudtiteln.

F. Regional polisverksamhet

Länsstyrelserna ansvarar såsom högsta polisorgan i länet för att polisens
verksamhet i länet bedrivs enligt gällande föreskrifter och riktlinjer och
inom ramen för tilldelade medel. I detta ligger ett ansvar för att det
rationalisermgsarbete som länsstyrelserna har lagt en grund för fullföljs
och att ett fortsatt förändringsarbete bedrivs så att en generellt sett
oförändrad operativ nivå i polisverksamheten kan upprätthållas, trots att
polisväsendet nu får vidkännas en faktisk neddragning av resurser

Rationaliseringsarbetet har bl.a. inbegripit strukturförändringar. Genom
ändringar i polisförordningen (1993:993) överlämnades bl.a. till länsstyr-
elserna att besluta om länets indelning i polisdistrikt. Länsstyrelserna har
därefter beslutat om stora förändringar av polisorganisationen i respektive
län. Antalet polismyndigheter i riket kommer den 1 juli 1995 att uppgå jg

till 51, varav 12 myndigheter kommer att omfatta ett helt län.

G. Allmän förvaltning och bostadsfinansiering Prop. 1994/95:100

Tillsynen över överförmyndarna flyttas den 1 juli 1995 till länsstyrelserna
(prop 1993/94:251, bet. 1993/94:LU3, rskr. 1994/95:29).

Sveriges EU-medlemskap medför att direkta val till EU:s parlament
skall genomföras. Det innebär uppgifter för länsstyrelsen som regional
valmyndighet.

Inom bostadsområdet införs i anslutning till de ordinarie stöden för ny-
och ombyggnad av bostäder, som beviljas av länsstyrelserna, vissa
tidsbegränsade extra stöd. Dessa bidrag för reparations-, om- och
tillbyggnadsåtgärder och åtgärder för bättre inomhusklimat avser att
stimulera till att sådana åtgärder påbörjas. Länsstyrelserna fattar beslut i
dessa ärenden Vidare föreslås nu ett bidrag till förbättring av inomhus-
klimatet i skolor och daghem, vilket skall beslutas av länsstyrelserna.

Myndighetsövergripande verksamhet

Det svenska EU-medlemskapet medför nya uppgifter för länsstyrelserna.
Dessa uppgifter förutsätter särskilda kompetenshöj ande insatser och en
hög aktivitet redan under innevarande budgetår.

Försöksverksamheten med ett regionalt samarbete genom länsstyrelserna
med regionala organ i Estland och Lettland har följts upp Verksamheten
har numera utvidgats till Litauen samt några andra områden.

Länsstyrelsernas arbete innefattar också att verka för regel reformering.
För närvarande pågår en kontroll av huruvida länsstyrelsernas föreskrifter
överensstämmer med de krav som EU-medlemskapet ställer. En fortsatt
uppbyggnad av kunskap om EU:s rättskällor behövs inom hela läns-
styrelseorganisationen. Vidare blir regelutformningen särskilt viktig inför
den fortsatta internationaliseringen. Länsstyrelserna skall också delta i
regeringens avregleringsarbete genom att lämna förslag till förenklingar
men också genom att utföra särskilda uppdrag.

Mot bakgrund av länsstyrelsens nya ansvar på jämställdhetsområdet är
det ofrånkomligt att myndighetens egen jämställdhetsplan utvecklas, så
att den kan lyftas fram som ett bra exempel för andra.

Resurs- och anslagsfrågor

Länsstyrelserna omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig
konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med 135
miljoner kronor Vid årets utgång motsvarar besparingen en nivåsänkning
på 5 procent. År 1998 beräknas anslagsnivån ha sänkts med 269 miljoner
kronor eller 15 procent. Vidare har vissa tekniska justeringar av
anslagsbeloppet gjorts (sammantaget 10,6 miljoner kronor) till följd av
återlägg för räntor och amorteringar samt att länsstyrelserna övertar
kostnadsansvaret för stämningsmannadelgivningen.

Länsstyrelsernas uppgift att vidmakthålla den statliga civilförsvarsorga-
nisationen upphör den 1 juli 1995 Till följd härav minskas anslaget med
23,25 miljoner kronor.

Regeringen har beslutat föreslå att länsstyrelsernas arbete med Prop 1994/95:100
bilregistret skall upphöra. Den uppgiften skall enligt förslaget skötas av Bil 14
Vägverket fr.o.m. den 1 januari 1996. Kostnaderna för länsstyrelsernas
befattning med bilregistret uppgår till 83,5 miljoner kronor per år.
Anslaget minskas med detta belopp varvid tidpunkten för ikraftträdandet
beaktas.

De avvecklingskostnader som kan bli aktuella far länsstyrelserna täcka
inom ramen för anvisade medel

Genom riksdagens beslut med anledning av regeringens proposition
(1993/94:168) om ökad tillsyn av den yrkesmässiga trafiken ställs ökade
krav på länsstyrelsernas arbete med tillsyns- och tillståndsprövningen av
den yrkesmässiga trafiken. För detta arbete tillfördes föregående budgetår
6 miljoner kronor. Särskilda medel för bl a. lokalkännedomsprövningen
för taxiförare anvisas nu engångsvis till Länsstyrelsen i Stockholms län
med 1,9 miljoner kronor Sådana prov, som genomförs endast i Stock-
holms län, har initialt varit särskilt arbetskrävande. Vidare har medel för
prövningen av ärenden om körkortsingripanden räknats upp med
ytterligare 8,25 miljoner kronor för verksamheten.

Länsstyrelserna skall inte fortsättningsvis samla in yrkesfiskarnas
loggböcker för kontroll. Detta innebär att anslaget minskas med 1,8
miljoner kronor.

Genom stadgandet i 2 § naturvårdslagen (1964:822) är länsstyrelsen
ansvarig för naturvårdsförvaltningen inom länet. Resurser för admini-
strationen av Qällförvaltningen i Norrbottens län har hittills reglerats
genom avtal mellan Statens naturvårdsverk och Länsstyrelsen i Norrbot-
tens län. Från och med budgetåret 1995/96 skall i stället 12 miljoner
kronor för denna verksamhet tillföras Länsstyrelsen i Norrbottens län
under detta anslag. Motsvarande minskning görs av anslag under
fjortonde huvudtiteln (Miljö- och naturresursdepartementet).

Genom en resursförstärkning möjliggörs en fortsatt decentralisering av
uppgifter från Riksantikvarieämbetet till länsstyrelserna. Det gäller främst
överförande av beslut om vård och underhåll av kyrkor och kyrkliga
inventarier. De länsstyrelser som nu förstärks med 5,25 miljoner kronor
är de vilka förra budgetåret inte fick sådan förstärkning.

Till följd av länsstyrelsernas uppgifter med EU:s jordbruksstöd ökas
anslaget med 120 miljoner kronor. Vidare anslås på anslag B 4 under
nionde huvudtiteln (Jordbruksdepartementet) drygt 28 miljoner kronor
(avser 12 månader) för rådgivning och utbildning. Medlen bör liksom
hittills disponeras av länsstyrelserna och utnyttjas för arbetet med de nya
uppgifterna. Under samma huvudtitel finansieras länsstyrelsernas
administration av återstående omställningsåtgärder De resurser som
tidigare anvisats för administrativa kostnader för landskapsvårdande
åtgärder under fjortonde huvudtiteln (Miljö- och naturresursdepartemen-
tet), utgår. Den särskilda minimiramen och intäktsbetinget för lant-
bruksverksamheten som infördes budgetåret 1991/92 tas bort.

Som tidigare nämnts ökas anslaget med 120 miljoner kronor för
arbetet med EU:s jordbruksstöd. Dessa medel avsätts på ramposten
Utvecklingsinsatser m.m. Regeringen avser att senare besluta om 20

fördelningen av dessa medel.

Utvecklingsåtgärder beräknas bli av sådan omfattning att behovet av
nya medel kan begränsas till 1,1 miljoner kronor på ramposten Ut-
vecklingsinsatser m.m

Det ankommer på regeringen att besluta om anslagets fördelning mellan
länsstyrelserna. För riksdagens kännedom och för att underlätta länsstyrel-
sernas verksamhetsplanering redovisas i det följande den fördelning som
regeringen, om riksdagen godtar medelsberäkningen, senare avser att
besluta om. Vid den slutliga fördelningen av medel kommer regeringen
att överväga de behov av omfördelning av resurser som kan komma att
bli en följd av länsstyrelsernas arbete med strukturfondsprogrammen

Prop. 1994/95:100

Bil. 14

Ramanslagets fördelning på ramposter 1995/96 (1 OOO-tal kronor)

Länsstyrelse		Rampost
AB	Stockholms län	275 821
C	Uppsala län	83 119
D	Södermanlands län	84 606
E	Östergötlands län	108 596
F	Jönköpings län	89 906
G	Kronobergs län	79 335
H	Kalmar län	91 660
I	Gotlands län	50 733
K	Blekinge län	71 945
L	Kristianstads län	96 437
M	Malmöhus län	161 493
N	Hallands län	81 334
0	Göteborgs och Bohus län	156 265
P	Älvsborgs län	114 109
R	Skaraborgs län	91 711
S	Värmlands län	98 839
T	Örebro län	93 775
U	Västmanlands län	87 970
w	Kopparbergs län	103 858
X	Gävleborgs län	97 348
Y	Västemorrlands län	112 110
Z	Jämtlands län	86 643
AC	Västerbottens län	108 941
BD	Norrbottens län	139 104
Utvecklingsinsatser m.m.		121 115

Summa

2 686 773

varav kostnader för residensen 29 353

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Länsstyrelserna m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag
på 2 686 773 000 kr.

Prop. 1994/95:100

Bil. 14

Kammarkollegiet

Prop. 1994/95:100

Bil. 14

Kammarkollegiet är central förvaltningsmyndighet med uppgift att
handlägga frågor om bl.a. statlig egendom, rikets indelning samt permuta-
tion Vidare har kollegiet till uppgift att i vissa ärenden bevaka statens
rätt och allmänna intressen, tillhandahålla fond- och förmögenhetsförvalt-
mng på det statliga och kyrkliga området, bistå med risk- och skade-
hantering samt förmedla juridisk och administrativ service till myndig-
heter under regeringen. Kollegiet utför kansligöromål åt vissa statliga
styrelser och nämnder såsom Kyrkofondens styrelse, Fideikommiss-
nämnden, Ansvarsnämnden för biskopar, Resegarantinämnden samt
Statens fond för fukt- och mögelskador.

Kammarkollegiets verksamhet redovisas under två anslag. Hand-
läggning av mål och ärenden redovisas under anslaget Myndighetsupp-
gifter. Verksamheten som helt finansieras genom avgifter, bl.a. fond- och
förmögenhetsförvaltning, administrativ service till olika myndigheter samt
risk- och skadehantering redovisas under anslaget Uppdragsverksamhet.

Kammarkollegiet har lämnat en enkel anslagsframställning för budget-
året 1995/96.

Utdrag ur Kammarkollegiets årsredovisning:

Resultaträkningen	Budgetåret 1993/94 (tkr)	Budgetåret 1992/93 (tkr)
Verksamhetens intäkter	115 730	62 729
Verksamhetens kostnader Driftkostnader: personal, lokaler m.m.	60 633	53 566
Skadeersättningar*’	31 521
Konsultuppdrag för Fonden för fukt- och mögel- skador	18 562
Avskrivningar	2 241	473
Summa	112 957	54 039

Verksamhetsutfall före

finansiella intäkter

och kostnader 2 773 8 690

’’ Överfördes den 1 juli 1993 från Försvarets civilförvaltning.

Av Kammarkollegiets årsredovisning framgår vidare att av myndighetens
anställda är 69 procent kvinnor och 31 procent män.

A 2. Kammarkollegiet: Myndighetsuppgifter

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

15 675 000

24 028 000

34 414 000

Prop 1994/95:100

Bil 14

varav 23 327 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Från anslaget finansieras Kammarkollegiets myndighetsuppgifter, bl.a.
indelningsärenden, permutationsärenden, vattenrättsliga ärenden och
ärenden om auktorisation av tolkar och översättare.

De övergripande målen för kollegiet vad avser myndighetsuppgifter är
konsekvent rättstillämpning samt snabb och korrekt handläggning med en
lämplig avvägning av resursinsatser.

RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

De övergripande mål som gäller för perioden 1993/94 - 1995/96
bör ligga fast och bör utsträckas till att omfatta även budgetåret
1997.

Resurser 1995/96

Ramanslag 34 414 000 kr

Resultatbedömning

Kammarkollegiets årsredovisning visar att det interna arbetet har rationali-
serats och effektiviserats väsentligt och att produktiviteten har ökat.
Kollegiet har redovisat styckkostnader för skilda ärendegrupper som
jämförts med tidigare års resultat.

Regeringen konstaterar att RRV inte haft några invändningar i revi-
sionsberättelsen avseende Kammarkollegiet: Myndighetsutövning.

Slutsats

Sammantaget innebär bedömningen att de riktlinjer som lades fast i 1993
års budgetproposition bör gälla även för budgetåren 1995/96 och 1997.

Kammarkollegiet omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för statlig
konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med 2 miljoner
kronor. Vid årets utgång motsvarar besparingen en nivåsänkning på 5
procent. År 1998 beräknas anslagsnivån ha sänkts med 3 miljoner kronor
eller 11 procent.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Kammarkollegiet: Myndighetsuppgifter för budgetåret 1995/96
anvisar ett ramanslag på 34 414 000 kr.

Prop. 1994/95:100

Bil. 14

A 3. Kammarkollegiet: Uppdragsverksamhet

1995/96 Förslag 1 000

Under anslaget redovisas kostnader för fond- och förmögenhetsför-
valtning, administrativ service till andra myndigheter, bevakning av
Allmänna arvsfondens rätt, kansligöromål åt vissa styrelser och nämnder,
risk- och skadehantering m.m. Kostnaderna för verksamheten betalas med
avgifter enligt principen om full kostnadstäckning

De övergripande målen är att kollegiets uppdragsverksamhet skall utfö-
ras enligt marknadsmässiga principer och med full kostnadstäckning.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

De övergripande mål som gäller för perioden 1993/94 - 1995/96
bör ligga fast och bör utsträckas till att omfatta även budgetåret
1997.

Resultatbedömning

Vad avser den avgiftsfinansierade verksamheten har uppsatta verksam-
hetsmål uppnåtts. Fondförvaltningen redovisar ett överskott på 4,4
miljoner kronor och verksamhetsgrenen administrativ service ett överskott
på 0,46 miljoner kronor.

Regeringen konstaterar att RRV inte haft några invändningar i revi-
sionsberättelsen avseende Kammarkollegiet: Uppdragverksamhet. Rege-
ringen har noterat att kollegiet har vidtagit vissa åtgärder med anledning
av RRV:s påpekande om kollegiets fondförvaltning, bl.a. genom att
förbättra rapporteringsrutinema.

Slutsats

Regeringen anser att de riktlinjer som lades fast i 1993 års budgetpropo-
sition bör gälla även för budgetåret 1997.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Kammarkollegiet: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1995/96
anvisar ett anslag på 1 000 kr.

Prop. 1994/95:100

Bd. 14

B. Trossamfund m.m.

Inledning

Reformarbetet i fråga om Svenska kyrkan är inne i ett viktigt skede. En
ny kyrkolag trädde i kraft den 1 januari 1993. Vissa ändringar har senare
beslutats i fråga om bland annat kyrkolagens bestämmelser om för-
valtningen av kyrklig jord. Syftet med dessa förändringar har varit att
förbättra avkastningen och öka värdebeständigheten hos Svenska kyrkans
finansförmögenhet 1994 års kyrkomöte har vidare hos regeringen
föreslagit nya regler om kyrkotillhörighet. Som huvudregel skall gälla att
inträde i Svenska kyrkan sker genom dopet. Enligt en övergångs-
bestämmelse skall emellertid den som den 1 januari 1996, då de nya
medlemskapsreglema föreslås träda i kraft, tillhör Svenska kyrkan behålla
sin kyrkotillhörighet utan särskild åtgärd.

Kyrkoberedningen har i sitt slutbetänkande Staten och trossamfunden
(SOU 1994:42) lagt fram förslag om hur de ekonomiska och rättsliga
relationerna mellan staten och Svenska kyrkan skall se ut i framtiden. En
utgångspunkt för Kyrkoberedningens arbete har varit att staten så långt
möjligt bör hålla sig neutral i förhållandet till de olika trossamfunden.
Samtidigt betonar Kyrkoberedningen att förändringar måste ske under
stort hänsynstagande till Svenska kyrkans historiskt framvuxna för-
hållanden liksom till att en övervägande del av svenska folket fortfarande
tillhör Svenska kyrkan. Kyrkoberedningen föreslår bland annat att
Svenska kyrkan skall fa ställning som ett eget från staten självständigt
rättssubjekt, att församlingar och kyrkliga samfälligheter skall behålla sin
självständiga ställning som egna rättssubjekt men upphöra att vara
kommuner och att kyrkoskatten skall ersättas av en medlemsavgift.

Beträffande Svenska kyrkans ekonomi föreslår Kyrkoberedningen att
Svenska kyrkan i princip skall jämställas med andra trossamfund när det
gäller stöd från staten och att Svenska kyrkan skall få bidrag från staten
för vården av kulturhistoriskt värdefull egendom. Kyrkoberedningen
föreslår vidare att en särskild rättslig form för trossamfund skapas och att
de trossamfund som så önskar skall få utnyttja skatteuppbördssystemet för
att ta upp sina medlemsavgifter

En av de viktiga frågor som behandlas av Kyrkoberedningen är
ansvaret för begravningsverksamheten. Enligt Kyrkoberedningens förslag
skall Svenska kyrkan även fortsättningsvis vara huvudman för be-
gravningsverksamheten. Stiftssamfällighetema föreslås emellertid bli
befriade från sin skyldighet att anordna begravningsplats för den som inte
tillhör något kristet samfund. Begravningsverksamheten finansieras genom
en allmän statlig begravningsavgift och den som icke är medlem i
Svenska kyrkan skall därför inte behöva betala någon skatt eller avgift till
kyrkan. Regeringen räknar med att i samband med frågan om ansvaret för
begravningsverksamheten även kunna ta upp frågan om den enskildes
kostnader för begravningar.

Kyrkoberedningens slutbetänkande har skickats ut på remiss till över
3 000 remissinstanser, däribland samtliga pastorat och församlingar inom
Svenska kyrkan. Regeringen avser att redovisa förslag om de framtida

Prop. 1994/95:100

Bil. 14

relationerna mellan staten och Svenska kyrkan och om ansvaret för Prop. 1994/95:100
begravningsverksamheten till 1995 års kyrkomöte. Bil. 14

För att Svenska kyrkan skall ha möjlighet att bedriva en rikstäckande
verksamhet behövs, oberoende av vilka ställningstaganden som görs i
kyrka-statfrågan, ett effektivt inomkyrkligt utjämningssystem mellan
kyrkokommunerna genom kyrkofonden. Sommaren 1994 tillkallades en
särskild utredare med uppdrag att se över systemet för ekonomisk
utjämning inom Svenska kyrkan och lägga fram förslag till hur detta skall
vara utformat i framtiden. Utredningsarbetet beräknas vara slutfört i
början av år 1996.

En av de största utredningarna inom Civildepartementets ansvarsområde
är Bibelkommissionen (U 1972:07), som tillkallades i december 1972
med uppdrag att översätta Nya testamentet. Översättningen av Nya
testamentet blev klar år 1981. I juni 1975 fick Bibelkommissionen i
uppdrag att även översätta Gamla testamentet. Översättningsarbetet
beräknas vara klart i slutet av 1990-talet.

De svenska frikyrkosamfunden och andra s.k. fria trossamfund far
statsbidrag i form av verksamhetsbidrag, lokalbidrag och utbildnings-
bidrag. Samlingslokalutredningen har i sitt slutbetänkande Mycket under
samma tak (SOU 1994:32) föreslagit vissa förändringar i fråga om
lokalbidraget till trossamfund. Betänkandet har remissbehandlats
Förslagen redovisas under anslaget B 1. Stöd till trossamfund.

Den beräknade utgiftsutvecklingen på området Stöd till trossamfund
m.m. t.o.m. år 1998 till följd av tidigare fattade beslut samt förslagen i
1995 års budgetproposition är följande:

Beloppen anges i miljoner kronor

Utgift

1993/94

Anvisat

1994/95

Förslag

1995/96

varav be-
räknat för
juli 95 -
juni 96

Beräknad
besparing
I9970

Beräknad
besparing
1998"

Absoluta tal

Relativa tal

70,0

69,5

94,5

63,5

0,5

1,0

" Prisnivå 1995/96

Besparingarna för såväl budgetåret 1995/96 som budgetåren 1997 och
1998 omfattar huvudsakligen bidragen till lokaler. I fråga om verksam-
hetsbidraget beräknas endast mindre justeringar.

B 1. Stöd till trossamfund m.m.

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

70 000 000

69 500 000

94 500 000

Reservation

716 529

varav 63 500 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Från anslaget betalas statsbidrag till andra trossamfund än Svenska
kyrkan för religiös verksamhet (verksamhetsbidrag), lokaler för sådan
verksamhet (lokalbidrag) och teologiska seminarier m.m. (utbildnings-
bidrag). Föreskrifter om dessa statsbidrag finns i förordningen (1989:271,
ändrad 1989:688 och 786, 1993:570 och 1994:1323) om statsbidrag till
andra trossamfund än Svenska kyrkan. I förordningen anges vilka
trossamfund som har bedömts vara berättigade till statsbidrag enligt de
grunder som riksdagen har beslutat (prop. 1988/89:100 bil. 15, bet.
1988/89:KrU10, rskr. 1988/89:111) och till vilka utbildningar bidrag far
beviljas.

Ursprungligen betalades statsbidrag endast till församlingar som var
anslutna till Sveriges frikyrkoråd. Bidrag betalas numera också till
Anglikanska kyrkan, Estniska evangelisk-lutherska kyrkan, de islamiska
församlingarna i Sverige, de ortodoxa och österländska kyrkorna,
Katolska kyrkan i Sverige och Ungerska protestantiska kyrkan.

Frågor om bidrag till de i förordningen angivna samfunden prövas av
Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund. Nämnden består av
företrädare för alla dessa samfund. Ledamöterna i samarbetsnämnden
utses av regeringen efter förslag från samfunden.

Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund yrkar att anslaget
räknas upp enligt följande för tiden den 1 juli 1995 - den 30 juni 1996.

Verksamhetsbidrag + 2 740 000 kr
Lokalbidrag + 25 000 000 kr

Utbildningsbidrag + 100 000 kr

Den föreslagna uppräkningen av verksamhets- och utbildningsbidragen
motiveras bland annat med de senaste årens kostnadsstegringar. Sam-
arbetsnämnden anser det särskilt angeläget att samhället ger de trossam-
fund som betjänar invandrare starkt förbättrade förutsättningar för sin
verksamhet.

Samarbetsnämnden räknar med att byggnadsvolymen kommer att bli
ungefär lika stor som i genomsnitt för de senaste fem åren. Nämnden
räknar därför med ett bidragsbehov för lokalbidrag på 37 000 000 kronor.

1993 års Samlingslokalutredning har föreslagit att maximibeloppet för
lokalbidrag höjs från 700 000 kronor till 1 000 000 kronor och att bidrag
till handikappanpassning skall kunna lämnas med högst 165 000 kronor
eller om det finns synnerliga skäl till högst 365 000 kronor. Detta förslag
skulle enligt samarbetsnämnden innebära en ökning av medelsbehovet
med ytterligare cirka 5 000 000 kronor.

Ur anslaget betalas även efter beslut av regeringen statsbidrag till de
norska och danska församlingarna i Sverige samt till ekumenisk
verksamhet, kyrklig beredskap och restaurering av äldre domkyrkor m.m.

Regeringens överväganden

Utöver de ordinarie anslagen till trossamfund har av arbetsmark-
nadspolitiska skäl förbudgetåren 1992/93, 1993/94 och 1994/95 anvisats

Prop. 1994/95:100

Bil. 14

sammanlagt 80 miljoner kronor till lokaler åt trossamfund. En stor del av
samfundens byggprojekt har kunnat tidigareläggas genom de extra
anslagen, som fatt en mycket god sysselsättningseffekt. Tidigareläggandet
av dessa projekt gör att medelsbehovet för lokalbidrag minskar något
under de närmaste åren

Regeringen kommer senare att ta ställning till förslagen från 1993 års
Samlingslokalutredning om ändrade regler för lokalbidrag till trossam-
fund.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget beräknas för
budgetåret 1995/96 till 94 500 000 kronor.

Prop 1994/95:100

Bil. 14

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Stöd till trossamfund m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 94 500 000 kr.

C. Konsumentfrågor

Prop. 1994/95:100

Bil. 14

Konsumentpolitiken tillgodoser många olika syften, exempelvis att
säkerställa en väl fungerande marknad där det är särskilt viktigt att
produkterna som säljs inte är farliga, liksom att uppnå att konsumenterna
är välutbildade och välinformerade . De konsumentpolitiska åtgärderna
har ofta en fördelningspolitisk inriktning. Det gäller framför allt den
verksamhet som avser att hjälpa hushållen att effektivt utnyttja sina
resurser.

Sveriges ekonomi är ansträngd. Många hushåll känner av det hårda
ekonomiska klimatet. Till detta kommer de särskilda problem som
arbetslöshet kan innebära för enskilda hushåll. Det innebär att det måste
förbli en viktig uppgift för konsumentpolitiken att ägna särskild upp-
märksamhet åt ekonomiskt utsatta hushåll.

En annan utvecklingstendens som konsumentpolitiken måste upp-
märksamma är internationaliseringen. EU-medlemskapet innebär bland
annat att flödet av varor, tjänster och kapital över gränserna kan förväntas
öka ytterligare. Detta förväntas medföra ett ökat utbud med lägre priser
och hårdare konkurrens som följd. Men det innebär samtidigt att
konsumenterna ställs inför nya svårigheter. Marknaden blir mer svår-
överskådlig, risken för att dåliga varor och tjänster säljs blir större.
Konsumenterna kan också komma att ställas inför nya marknadsförings-
och distributionsformer som det kan vara svårt att värja sig emot eller
som kan ha andra negativa inslag. Som en följd av bl.a. ny teknik, t.ex.
TV-reklam, blir marknadsföringen mera påträngande.

Många varor och tjänster produceras inom den offentliga sektom.
Under senare år har denna förändrats bl.a. genom avregleringar. Behovet
av att lyfta fram brukarnas intressen inom detta område är tydligt.

Sambandet mellan konsumtion och miljö måste vidare uppmärksammas
i arbetet för en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling.

Det blir en viktig uppgift för konsumentpolitiken att analysera
innebörden av de utvecklingstendenser som regeringen nu har berört och
att aktivt verka för att problem förebyggs eller undanröjs.

Reformeringen av konsumentpolitiken

En konsumentpolitisk översyn har genomförts. Den konsumentpolitiska
kommittén avslutade sitt arbete i februari 1994. Betänkandet Konsument-
politik i en ny tid (SOU 1994:14) har remissbehandlats. Den föregående
regeringen lade fram propositionen Den framtida konsumentpolitiken
(prop. 1994/95:16). I samband med regeringsskiftet återkallade den nya
regeringen propositionen, eftersom denna på flera punkter avvek från vår
syn på konsumentpolitiken.

Det vi tidigare har anfört om utvecklingstendenserna leder emellertid
till att vi finner det angeläget att föreslå nya riktlinjer för den framtida
konsumentpolitiken Regeringen avser mot denna bakgrund att under
våren återkomma i frågan.

Sveriges medlemskap i EU

Det svenska konsumentskyddet har en lång tradition. En statlig konsu-
mentpolitik började utvecklas redan vid mitten av 1940-talet. Flera olika
statliga organ har inrättats för att hjälpa hushållen att effektivt utnyttja
sina resurser och stärka konsumenternas ställning på marknaden. Det har
vuxit fram ett fruktbart samarbete mellan den statliga konsumentverk-
samhet och den som bedrivs av frivilliga organisationer liksom av den
lokala konsumentverksamheten. Det har likaså på många områden
etablerats ett konstruktivt samarbete med näringslivet. Här förtjänar
frivilliga överenskommelser med Konsumentverket liksom näringslivets
egenåtgärder att nämnas

Regeringen anser att myndighetsstrukturen på konsumentområdet med
Konsumentverket och Allmänna reklamationsnämnden är ändamålsenlig.
Konsumentorganisationerna och andra frivilliga organisationer samt den
kommunala konsumentverksamheten kompletterar som nämnts de statliga
insatserna i viktiga avseenden. Regeringen anser det viktigt att de stöttas
i detta arbete.

Marknadsdomstolen prövar frågor enligt lagstiftning under såväl
Civildepartementets som Näringsdepartementets ansvarsområde. Det
övervägande antalet ärenden avser marknadsföring, information,
produktsäkerhet och avtalsvillkor och knyter därmed an till lagstiftning
under Civildepartementet. Mot denna bakgrund och med hänsyn till den
utvidgning av produktsäkerhetslagens tillämpningsområde som övervägs -
och som kan förmodas leda till ett utökat antal produktsäkerhetsärenden
- kommer ansvaret för Marknadsdomstolen att flyttas från Näringsdeparte-
mentet till Civildepartementet. Regeringen avser att återkomma till
riksdagen under våren med förslag till justeringar på statsbudgeten som
detta föranleder.

Konsumentpolitiken inom EU har på gemenskapsnivå inte samma
bredd, djup och tradition som den i Sverige. Efter en ganska trög start i
mitten av 1970-talet har takten i det konsumentpolitiska arbetet ökat,
särskilt efter tillkomsten av EG:s s.k. vitbok och enhetsakt. Men
fortfarande markeras konsumentfrågornas förhållandevis låga status bland
annat genom att det inte har ansetts motiverat med ett särskilt
generaldirektorat hos kommissionen.

Det som har sagts nu visar att det blir en viktig uppgift för Sverige att
driva på mot breddat, fördjupat och mera kraftfullt konsumentskyddssam-
arbete i Europa. Nordiska och svenska erfarenheter, kunnande och
lösningar kommer här att kunna tjäna som förebild. Medlemskapet gör
det möjligt för Sverige att spela en mer aktiv roll. Här kan erinras om att
vi i regeringsdeklarationen slagit fast att Sverige skall bidra till en
förstärkning av konsumenternas ställning i Europa vad gäller varornas
och tjänsternas pris, kvalitet och säkerhet.

Konsumentinflytande på standardiseringen

Den europeiska standardiseringen har i och med EES-avtalet och EU-
medlemskapet fatt en helt ny betydelse för de regler som rör människors

Prop. 1994/95:100

Bil. 14

liv, hälsa och säkerhet. Detaljkrav för produkters säkerhet fastställs nu Prop. 1994/95:100
i europastandarder. På konsumentområdet pågår ett omfattande europeiskt Bil 14
standardiseringsarbete. Ett tjugotal kommittéer, flera av dem med
underarbetsgrupper, deltar för närvarande i arbetet med att utarbeta
Europastandarder Produkter som berörs är bl a. möbler,leksaker,fritids-
hjälmar, bamomsorgsprodukter och flytvästar. Att delta i standardi-
seringen och få fram bra produktstandarder är ett betydelsefullt före-
byggande arbete för att hindra att vi får problem med bristande säkerhet
och funktion hos produkter som kommer över våra gränser.

Det är angeläget att standarderna är utformade med utgångspunkt i
brukarnas/konsumentemas intresse Det är också viktigt för en effektiv
marknadskontroll att standarderna är realistiska och väl definierade.
Konsumentverket har framgångsrikt fört ut svenska synpunkter och
lyckats påverka det internationella standardiseringsarbetet på konsument-
varuområdet. Enligt regeringens mening bör verket även i fortsättningen
spela en aktiv roll i detta sammanhang. Också konsumentorganisationer
och andra frivilliga organisationer måste ges tillfälle att medverka i
standardiseringsarbetet. Konsumentinflytandet på standardiseringen är
enligt regeringens bedömning sålunda mycket viktigt.

Marknadskontroll

Regeringen anser att skyddet av människors hälsa och säkerhet har
avgörande betydelse när man bedömer behovet av marknadskontroll
Resurserna för marknadskontroll bör i första hand användas för att
övervaka produkterna från säkerhetssynpunkt och stå i rimlig proportion
både till de risker och de personer som är tänkta att använda produkterna.
Att barn inte utsätts för onödiga risker bör ha en hög prioritet.

Den lokala verksamheten

Det är på den lokala nivån som konsumenterna som enskilda individer i
de flesta fall kan stödjas bäst. Främst avregleringen, internationaliseringen
och det ekonomiska läget ställer konsumenterna inför delvis nya problem.
Detta ökar ytterligare betydelsen av en väl utbyggd lokal konsumentverk-
samhet. Vikten av en kommunal verksamhet med inriktning på hushållens
problem har kommit att markeras ytterligare genom tillkomsten av
skuldsaneringslagen. Att medla i tvister mellan konsumenter och
näringsidkare är också ett betydelsefullt inslag i arbetet på det lokala
planet. Ett annat är varu- och serviceförsörjningsfrågor. Den kommunala
vägledningen har också en betydelsefull roll att spela gentemot annan
lokal verksamhet, exempelvis inom föreningslivets ram På sikt kan alltså
en samverkan med andra verksamheter komma att utvecklas.

3 Riksdagen 1994/95. 1 samt. Nr 100. Bilaga 14

Ny marknadsföringslag

Regeringen har nyligen förelagt riksdagen proposition (1994/95:123) om
ny marknadsföringslag som avses träda i kraft den 1 juli 1995. Den nya
lagen är tydligare än den nuvarande genom att innehålla preciserade
regler om olika former för otillbörlig marknadsföring, såsom vilseledande
reklam och förpackningsstorlekar, konkurser, utförsäljningar och
realisationer, förmånserbjudanden etc. Ett företag som avsiktligt eller av
oaktsamhet överträder någon sådan regel kan dömas att betala en
marknadsstömingsavgift

Ett företag skall vidare kunna ådömas att betala skadestånd inte bara till
andra företag utan också till konsumenter. I marknadsföringsmål införs
ett nytt system där Stockholms tingsrätt blir första instans och Mark-
nadsdomstolen blir andra och sista instans.

Produktsäkerhet

Produktsäkerhetsutredningen (C 1993:01) lade i september 1993 fram ett
förslag med ändringar i produktsäkerhetslagen (1988:1604, ändrad senast
1994:610). I delbetänkandet - Produktsäkerhetslagen och EG (SOU
1993:88) - gjorde utredningen en jämförelse mellan ett EG-direktiv om
allmän produktsäkerhet (92/59/EEG) och produktsäkerhetslagen Utred-
ningen föreslog emellertid att produktsäkerhetslagen skulle ändras på så
sätt att en farlig vara eller tjänst skulle kunna återkallas från innehavaren
av en vara eller från den en tjänst utförts åt eller från den som innehar
egendom som tjänsten avsett. Detta godtogs av regeringen och riksdagen
(prop. 1993/94:203 s.212 ff, bet. 1993/94:LU23, rskr. 1993/94:367, SFS
1994:610. Ändringen trädde i kraft den 1 juli 1994 (SFS 1994:1114).
Utredningen har fortsatt sitt arbete med frågan om produktsäkerhetslagens
tillämpningsområde bör utvidgas så att lagen inte bara - som i dag -
gäller varor och tjänster som tillhandahålls i näringsverksamhet utan
också varor och tjänster på det offentliga området. Arbetet skall i denna
del vara slutfört senast den 31 december 1994

Översyn av resegarantilagen

Ett förslag till nya former för resegarantier har presenterats i
promemorian (Ds 1994:109) Nya former för resegarantier.

Arbetsgruppen föreslår, som alternativ till nuvarande garantisystem med
individuella betalningsutfästelser, en kombination av individuell och
gemensam säkerhet i form av en fond. En fondlösning tillgodoser, enligt
arbetsgruppen, bäst kravet att ge konsumenterna ett bättre skydd än det
de nu har.

Även vissa andra ändringar i resegaranti lagen föreslås som t.ex. en
möjlighet för tillsynsmyndigheten att förelägga reseföretag vid vite att
ställa de säkerheter som myndigheten beslutat och en förkortad tid för
ansökan om ersättning ur en resegaranti

Regeringen avser att senare återkomma till riksdagen i frågan.

Prop. 1994/95:100

Bil. 14

Miljömärkning Prop. 1994/95:100

På uppdrag av Nordiska ministerrådets ämbetsmannakommitté för
konsumentfrågor har avdelningen för Industriell Miljöekonomi vid Lunds
universitet utvärderat det nordiska miljömärkningssystemet. I uppdraget
ingick att särskilt belysa organisations-, arbets- och beslutsformers
inverkan på effektiviteten.

Ämbetsmannakommittén har inhämtat synpunkter på utvärderingen
genom bl a. de departement som är ansvariga för miljömärknings-
verksamheten i de nordiska länderna.

I utvärderingen konstateras att den nordiska miljömärkningen i
jämförelse med andra länders officiella miljömärkningssystem har lyckats
relativt väl beträffande antal fastställda kriterier, utfärdade licenser och
produkter på marknaden. Konsumenternas kännedom om den nordiska
miljömärkningssymbolen Svanen har vuxit i de nordiska länderna och
miljömärket har hög trovärdighet hos både konsumenter och producenter

I utvärderingsrapporten föreslås förändringar i organisation och
beslutsordning i syfte att effektivisera arbetet. Under våren 1995 kommer
de nordiska konsumentministrama att ta ställning till behovet av
förändringar av verksamheten och om tidsplanen för arbetet.

Genom EES-avtalet har det europeiska miljömärkningssystemet införts
i Sverige fro m. 1 juli 1994. Det innebär att företag som vill använda
EU:s miljömärkningssymbol har möjlighet att begära tillstånd i Sverige
att fa göra det. Utvecklingen av kriterier inom EU har tagit längre tid än
beräknat. Idag finns kriterier för fem produktgrupper fastställda, nämligen
för tvätt- och diskmaskiner, toalett- och hushållspapper samt jordför-
bättringsmedel Kommissionen har utsatts för kraftig kritik av med-
lemsländerna och uppmanats att vidta åtgärder för att effektivisera arbetet.
I det syftet har kommissionen initierat en diskussion om att göra vissa
ändringar i miljömärkningsförordningen, bl.a. i beslutsordningen.

Beräknad utgiftsutveckling

Den beräknade utgiftsutvecklingen på konsumentområdet t.o.m. år 1998
till följd av tidigare fattade beslut samt förslagen i 1995 års budget-
proposition är följande:

Beloppen anges i miljoner kronor

Utgift

1993/94

Absoluta tal

Anvisat

1994/95

Förslag

1995/96

varav be-
räknat för
juli 95 -
juni 96

Beräknad
besparing
1997')

Relativa tal

Beräknad
besparing
1998°

92,4

117, 92)

138,3

91,3

2,1

3,2

11 Prisnivå 1995/96

2) I detta belopp ingår en engångsanvisning på 25 miljoner kronor

C 1. Konsumentverket

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

71 555 000

95 284 000 *>

Prop. 1994/95:100

Bil 14

1995/96

Förslag 101 687 000

varav 67 361 000 kronor beräknat för juli 1995 - juni 1996

”1 detta belopp ingår en engångsanvisning på 25 miljoner kronor

Konsumentverket är central förvaltningsmyndighet för konsumentfrågor
med uppgift att stödja hushållen i deras strävan att effektivt utnyttja sina
resurser samt att stärka konsumenternas ställning på marknaden. I
anslutning till detta fullgörs de uppgifter som ankommer på Konsu-
mentombudsmannen (KO) enligt lagen (1971:112) om avtalsvillkor i
konsumentförhållanden, marknadsföringslagen (1975:1418) och pro-
duktsäkerhetslagen (1988:1604).

Verket fullgör vidare uppgifter enligt konsumentförsäkringslagen
(1980:38), prisinformationslagen (1991:601), konsumentkreditlagen
(1992:630), lagen om märkning av textilier (1992:1231), lagen om
märkning av hushållsapparater (1992:1232), lagen om personlig skydds-
utrustning för privat bruk (1992:1326) och lagen om leksakers säkerhet
(1992:1327).

Verkets organisation m.m. framgår av förordningen (1990:1179) med
instruktion för Konsumentverket.

Konsumentverket

Konsumentverket redovisar i sin årsredovisning resultatet av verksam-
heten uppdelat på verksamhetsgrenarna utredning/utveckling/forskning,
provning/metodutveckling, rättslig marknadsbevakning, utbildning, lokal
konsumentverksamhet, förlagsproduktion, Råd & Rön och internationell
verksamhet. För varje verksamhetsgren har mål ställts upp.

Verket har särskilt prioriterat stödet till den lokala konsumentverksam-
heten - som också är den största verksamhetsgrenen - främst på grund av
ett regeringsuppdrag om skuldsanering som verket har påbörjat under
verksamhetsåret. Rättslig marknadsbevakning och Råd & Rön är därefter
de största verksamhetsgrenarna. Anslagssparandet uppgick till 1 134 000
kronor för budgetåret 1993/94.

Riksrevisionsverkets revisionsberättelse innehåller inga invändningar
mot redovisningen.

I sin anslagsframställning pekar verket på behovet av vissa förändringar
av verksamhetsinriktningen under den aktuella budgetperioden. Sådana
skulle enligt verkets förslag innebära en utbyggd marknadskontroll,
förstärkta utredningsinsatser när det gäller tekmkstyrd service, utvärdering
av insatserna i anslutning till skuldsaneringslagens ikraftträdande samt
ökat stöd till konsumentorganisationer.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1994/95:100

Bil. 14

Övergripande mål

Regeringen avser att under våren återkomma med förslag om
inriktningen av den framtida konsumentpolitiken. Konsumentverket
beviljas ett anslag för 18 månader för budgetåret 1995/96. Verk-
samheten bör tills vidare styras av de övergripande mål som gäller
för budgetåret 1994/95.

Resurser 1995/96

Ramanslag 101 687 000 kr

Resultatbedömning

Konsumentverkets årsredovisning har utvecklats sedan föregående år.
Resultatredovisningen ger ett bra underlag för en prövning av Konsu-
mentverkets verksamhetsinriktning. Redovisningen av prestationer är väl
utvecklad.

Möjligheten att bedöma i vad mån de övergripande målen har uppfyllts
begränsas i viss mån av att den indelning som verket har i verksamhets-
grenar inte är anpassad till målen för verksamheten. Den är istället i
huvudsak knuten till de medel som verket använder. Arbetet med att
utveckla resultatmått bör fortsätta inom ramen för budgetdialogen.

Regeringen konstaterar att Riksrevisionsverket inte har haft några
invändningar i revisionsberättelsen avseende Konsumentverket. Riks-
revisionsverket har i sin revisionsrapport framfört vissa förslag till
förbättringar av det interna redovisningssystemet. Konsumentverket bör
beakta dessa förslag.

Slutsatser

Regeringen har för avsikt att under våren närmare precisera sin syn på
inriktningen av den statliga konsumentverksamheten och de övergripande
målen för den. Ett av syftena med detta är att förbättra möjligheten att
kunna avläsa effekterna av Konsumentverkets verksamhet.

Inom ramen för de övergripande mål som gäller i dag vill regeringen
dock redan nu ange några särskilt viktiga verksamhetsområden.

De hushållsekonomiska frågorna, särskilt budgetrådgivning och skuld-
sanering kommer att förbli en mycket viktig uppgift under det aktuella
budgetåret.

Konsumentverkets insatser i egenskap av tillsynsmyndighet enligt de
lagar som reglerar konsumentskyddet inom EU kommer att behöva ökas
under budgetperioden. Detta gäller marknadsbevakningen, stickprovs-
kontroll av att produkter uppfyller CE-märkets krav, kontakterna med

näringslivet för utarbetande av egenåtgärdssystem och insatserna för att
sköta det s.k. notifikationssystemet för farliga varor. I egenskap av
tillsynsmyndighet kommer verket dessutom att behöva satsa resurser på
europeiskt och annat internationellt samarbete.

För att kunna upprätthålla en god produktsäkerhet inom hela EES-
området har två informationssystem byggts upp Det ena är ett notifika-
tionssystem (tidigare kallat RAPEX) varigenom tillsynsmyndigheterna i
medlemsländerna snabbt skall kunna fa information när en farlig vara
upptäcks i ett annat land. I EG:s skaderapporteringssystem (EHLASS)
samlas information in från utvalda sjukhus i medlemsländerna om varor
som varit inblandade i hem- eller fritidsolyckor. Tanken är att den
information som erhålls från skaderapporteringssystemet skall vara ett
underlag för det långsiktiga produktsäkerhetsarbetet. Konsumentverket är
kontaktmyndighet för notifikationssystemet om andra farliga varor än
livsmedel.

Som tidigare har berörts anser regeringen att konsumentinflytande på
den europeiska standardiseringen är nödvändigt för att säkerställa att
varor som säljs i Sverige är säkra och för att stärka konsumenternas
ställning i Europa i enlighet med uttalandena i regeringsdeklarationen.
Konsumentverkets insatser på standardiseringsområdet bör därför ligga på
en oförändrad hög ambitionsnivå. Särskilda medel har vidare beräknats
under tolfte huvudtitelns anslag C 3. Bidrag till Standardiseringskom-
missionen för s.k. mandaterade standardiseringsprojekt och fördelas med
utgångspunkt från myndigheternas prioriteringar. En del av dessa medel
kommer bl.a. att kunna användas för att få konsumentinflytande i
standardiseringsarbetet.

Flertalet av landets kommuner - 234 av totalt 288 - satsar i dag på en
lokal konsumentverksamhet. Efter en viss minskning av den kommunala
konsumentverksamheten går nu utvecklingen åt andra hållet, vilket delvis
sammanhänger med tillkomsten av skuldsaneringslagen. För att fungera
effektivt måste verksamheten få stöd i form av bl.a. informations - och
utbildningsinsatser från Konsumentverkets sida.

Regeringen anser att en viss besparing bör kunna göras inom Konsu-
mentverket under budgetåret 1995/96 utan att skapa påtagliga problem för
verksamheten

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Konsumentverket för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på
101 687 000 kr.

C 2. Allmänna reklamationsnämnden

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

13 195 000

13 437 000

20 518 000

varav 13 603 000 kronor beräknat för juli 1995 - juni 1996

Prop. 1994/95:100

Bil 14

Allmänna reklamationsnämnden (ARN) har enligt förordningen Prop. 1994/95:100
(1988:1583, ändrad senast 1993:1151) med instruktion för Allmänna Bil 14
reklamationsnämnden till uppgift att pröva tvister mellan konsumenter
och näringsidkare rörande varor, tjänster och andra nyttigheter som
tillhandahållits huvudsakligen för enskilt bruk, s.k. konsumenttvister, och
ge rekommendationer om hur tvister bör lösas. Nämnden skall också yttra
sig i konsumenttvister på begäran av domstol, stödja den kommunala
konsumentverksamhetens medling i konsumenttvister genom bl a.
utbildning, rådgivning och information samt informera konsumenter och
näringsidkare om nämndens praxis.

Det övergripande verksamhetsmålet som fastställdes av regeringen för
budgetåret 1993/94 var att ARN på ett snabbt och ändamålsenligt sätt
skulle pröva de konsumenttvister som anmälts till nämnden. Anslags-
sparandet uppgick till 109 000 kronor för budgetåret 1993/94.

Av resultatredovisningen framgår att det övergripande målet huvud-
sakligen har uppnåtts. Riksrevisionsverkets revisionsberättelse innehåller
inga invändningar mot redovisningen.

Nämnden anför i sin anslagsframställning att den i avvaktan på ett
mera övergripande beslut om nämndverksamhetens framtida inriktning
och omfattning inte har ansett sig böra överväga någon förändring vad
gäller verksamhetsgrenar och verksamhetsmål.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

Regeringen avser att under våren 1995 återkomma med förslag om
inriktningen av den framtida konsumentpolitiken. Allmänna
reklamationsnämnden bör beviljas ett anslag för 18 månader för
budgetåret 1995/96. Verksamheten bör genomföras med de
övergripande mål som gäller för budgetåret 1994/95.

Resurser 1995/96

Ramanslag 20 518 000 kr

Resultatbedömning

ARN:s årsredovisning visar att verksamheten bedrivs med en sådan
inriktning att de uppsatta målen till stora delar har uppnåtts.

Under året har handläggningstidema kortats. Väntetiderna har nu sänkts
och är drygt fem månader för ärenden som avgjorts med intresseleda-
möter och två månader för ärenden som avgjorts i ett enklare förfarande
utan intresseledamöter. Antalet inkomna ärenden har sjunkit något jämfört
med budgetåret innan. Till bank-, rese- och skinnavdelningama har
betydligt färre ärenden kommit in. Tänkbara förklaringar till minskningen

av nämndens ärenden inom bankområdet är att nämndens praxis börjar Prop. 1994/95:100
fa genomslag, att Konsumenternas bankbyrå har inrättats samt att Bil 14
bankernas reklamationshantenng har förbättrats

Regeringen konstaterar att Riksrevisionsverket inte har haft några
invändningar i revisionsberättelsen avseende Allmänna reklamations-
nämnden.

Slutsatser

Med anledning av att regeringen avser att komma med förslag om
inriktningen av konsumentpolitiken under våren 1995 föreslår regeringen
att de övergripande mål för nämndens verksamhet som gäller för
budgetåret 1994/95 även skall gälla för budgetåret 1995/96.

En mindre besparing föreslås på verksamheten. Den bör kunna göras
genom en ökad effektivisering.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Allmänna reklamationsnämnden för budgetåret 1995/96 anvisar ett
ramanslag på 20 518 000 kr.

C 3. Stöd till konsumentorganisationer

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

1 466 000

2 100 000

6 150 000

reservation 2 357

varav 3 767 000 kronor beräknat för juli 1995 - juni 1996

Sedan år 1990 har särskilda medel anslagits till stöd för ideella
konsumentorganisationer. Medlen skall bl a. kunna användas till stöd åt
såväl befintliga konsumentorganisationer som för att stödja och stimulera
uppbyggnaden av nya organisationer.

Medlen disponeras av Konsumentverket.

Konsumentverket

Konsumentverket anger i sin årsredovisning för budgetåret 1993/94 att
stöd till konsumentorganisationer har lämnats till 20 projekt på totalt
2 006 000 kronor. Hälften av det beviljade beloppet avser startbidrag till
enskilda konsumentorganisationer Stöd har främst lämnats för utveckling
av lokal verksamhet, livsmedelsfrågor, konsumtion och miljö. Reser-
vationsbeloppet beror på att vissa medel betalas ut först då projekten
avslutats.

Verket föreslår i sin anslagsframställning en ökning av anslaget till
5 250 000 kronor för budgetåret 1995/96. Ökningen motiveras av att
stödet i dag kan användas för fler ändamål än när det inrättades.

Konsumentverket pekar också på behovet av fortsatta satsningar på Prop. 1994/95.100
ungdomsprojekt. Bil. 14

Sveriges Konsumentråd

Sveriges Konsumentråd har ansökt om bidrag för sin verksamhet på
4 800 000 kronor för budgetåret 1995/96. Sveriges Konsumentråd är en
paraplyorganisation för frivilliga organisationer som representerar breda
brukarintressen. Medlemmar i rådet är ideella och andra organisationer
som arbetar med konsumentfrågor

Rådet beräknar att kostnaden för rådets konsumentpåverkande
aktiviteter i Europaarbetet uppgår till drygt 2 miljoner kronor.
Personalkostnader och administrativa kostnader beräknas uppgå till
3 miljoner kronor. De områden som i dag prioriteras i ett EU-perspektiv
är enligt Konsumentrådet framför allt livsmedel, konsumentskydd och
finansiella tjänster.

Regeringens överväganden

Konsumentorganisationer spelar en viktig roll i Europasamarbetet. I sin
egenskap av frivilliga organisationer utövar de inflytande genom andra
kanaler än dem som EU-ländemas regeringar har.

Sveriges Konsumentråd är medlem i den europeiska konsumentorgani-
sationen Bureau Européenne des Union de Consommateur (BEUC) och
kommer att representera den svenska konsumentrörelsen i EU:s
konsumentråd - The Consumer Consultative Council (CCC). Sveriges
Konsumentråd deltar också som svensk representant i den
samarbetsorganisation för konsumentdeltagande i det europeiska
standardiseringsarbetet, Association de Normalisation Européen pour les
Consommateurs (ANEC), som nyligen har upprättats.

Sveriges Konsumentråd bör kunna medverka till en fördjupad
diskussion och debatt om hur konsumentskyddet skall kunna stärkas i
Europa. Rådet har också en viktig uppgift att sprida information om
arbetet inom EU till sina medlemsorganisationer.

Regeringen anser att Sveriges Konsumentråd bör fa särskilt ekonomiskt
stöd bl.a. för att företräda konsumenterna i Europaarbetet. Medel för detta
har beräknats under anslaget Stöd till konsumentorganisationer. Regering-
en kommer att ange de närmare villkoren för detta stöd.

Också andra konsumentorganisationer bör liksom hittills kunna fa
ekonomiskt stöd. Detta stöd bör även i fortsättningen fördelas av
Konsumentverket.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Stöd till konsumentorganisationer för budgetåret 1994/95 anvisar
ett reservationsanslag på 6 150 000 kr.

C 4. Konsumentforskning Prop 1994/95:100

			Bil 14
1993/94 Utgift	1 158 000	Reservation	2 172 000
1994/95 Anslag	2 100 000
1995/96 Förslag	3 000 000

varav 1 987 000 kronor beräknat för juli 1995 - juni 1996

Genom riksdagens forskningspolitiska beslut våren 1993 (prop.
1992/93:170, bet. 1992/93:LU48, rskr. 1992/93:329) anvisades 2 100 000
kronor till Konsumentverket för att utveckla forskning på konsument-
området. I avvaktan på översynen av konsumentpolitiken beslutade
riksdagen att anslaget till konsumentforskning tills vidare skulle uppgå till
ett i huvudsak oförändrat belopp på 2 100 000 kronor för budgetåret
1993/94.

Medlen disponeras av Konsumentverket.

Konsumentverket

Konsumentverket anger i sin årsredovisning för budgetåret 1993/94 att
verket har beviljat 1 931 000 kronor till tio nya forskningsprojekt.
Huvuddelen av de beviljade medlen har gått till forskning om varu-
distribution i stadskärnor samt till en utvärdering av försök med
skuldsanering. Reservationsbeloppet beror på att alla medel inte utbetalas
förrän projekten har avslutats.

Verket föreslår i sin anslagsframställning ett oförändrat anslag för
budgetåret 1995/96.

Regeringens överväganden

Det är enligt regeringens mening angeläget att forskningen på konsument-
området kan utvecklas. Ett område för sådan forskning är hur
konsumenternas resurser, attityder och beteenden påverkas av olika
förändringar i samhället, däribland EU-medlemskapet.

Konsumentforskningen kan också vara värdefull som underlag för
insatser på produktsäkerhetsområdet.

Regeringen avser att tillsätta en arbetsgrupp för att kartlägga den
konsumentforskning som finns i dag för att med denna kartläggning som
grund utarbeta ett program för konsumentforskningen.

Regeringen föreslår mot den angivna bakgrunden att anslaget till
konsumentforskningen förs upp med ett - beräknat på årsbasis - i stort
sett oförändrat belopp.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Konsumentforskning för budgetåret 1994/95 anvisar ett reserva-
tionsanslag på 3 000 000 kr.

C 5. Bidrag till miljömärkning av produkter		Prop. 1994/95:100
1993/94 Utgift	5 000 000	Bil. 14
1994/95 Anslag	5 000 000
1995/96 Förslag	6 900 000
varav 4 600 000 kronor beräknat för juli 1995 - juni 1996

Ett harmoniserat nordiskt system för miljömärkning av produkter infördes
under år 1989 Den frivilliga miljömärkningen i Sverige inom ramen för
detta system organiseras och drivs av SIS-Standardiseringen i Sverige
(SIS) och leds av Miljömärkningsstyrelsen. Verksamheten regleras genom
ett avtal mellan staten och SIS, som förlängdes med ett år från den 30
juni 1994

Sedan den 1 maj 1992 gäller inom EU en förordning om miljömärk-
ning, vilken ingår i det tilläggsavtal till EES-avtalet som riksdagen
beslutat om den 3 juni 1994. EG-förordningen återspeglar i stort de
principer som gäller för den nordiska miljömärkningen.

Miljömärkningen skall på sikt i huvudsak finansieras genom avgifter
och ersättningar från de företag som far sina produkter miljömärkta.
T.o.m. budgetåret 1994/95 har sammanlagt 18,6 miljoner kronor anslagits
över statsbudgeten. Statsbidraget är förenat med återbetalningsskyldighet
när verksamheten ger överskott.

SIS-Standardiseringen i Sverige

Det nordiska miljömärkningsarbetet har fram till den första juli 1994
resulterat i att kriterier har fastställts för 23 produktgrupper. Under det
senaste budgetåret utarbetades kriterier för bl.a. tidningspapper,
tvättmaskiner, möbler och gräsklippare. Drygt 650 produkter, märkta med
den nordiska svanen, finns på den nordiska marknaden.

Miljömärkningen av pappersprodukter har lett till en påtaglig minskning
av miljöbelastningen genom att utsläpp av för miljön skadliga ämnen har
reducerats kraftigt. Miljömärkta tvättmedel, som svarar för två tredjedelar
av tvättmedelsförsäljningen, har bidragit till att belastningen på renings-
verk och utsläppen i sjöar och vatten har minskats.

Utgångspunkten för den ursprungliga överenskommelsen mellan staten
och SIS var att miljömärkningen, efter en igångsättningsperiod om fem
år och ett villkorligt återbetalningsskyldigt statsbidrag, skulle vara själv-
bärande. Även om den nordiska miljömärkningen nu ger vissa intäkter,
framhåller SIS att osäkerheten är stor beträffande de framtida intäkterna.
Samtidigt ökar kostnaderna på grund av marknadens krav på kriterie-
utveckling på nya produktområden. Fortsatta statliga anslag är en förut-
sättning för miljömärkningsverksamheten.

Kostnaden för den planerade verksamheten vad avser såväl det nordiska
som EU:s miljömärkningssystem under budgetperioden 1995/1996 har
beräknats till 21 582 000 kronor. Märkningsintäktema beräknas uppgå till
9 900 000 kronor under samma tid.

Arbetet med den nordiska miljömärkningen beräknas under budgetåret

1995/96 kunna bedrivas med i det närmaste oförändrat statsanslag, 43

d.v.s.med 5 207 000 kronor.

Kostnaderna för att handha uppgiften som behörigt organ för EU:s
miljömärkningssystem beräknas uppgå till 6 475 000 kronor. Enligt SIS:s
beräkning kommer arbetsinsatser för miljöexperter motsvarande tre manår
att krävas samt kostnader för konsultinsatser. Till detta kommer resekost-
nader för deltagande i EU:s kriterieutvecklingsarbete.

För budgetåret 1995/96 bedömer SIS behovet av statsbidrag för sin
verksamhet till 11 682 000 kronor.

Prop 1994/95:100

Bil. 14

Regeringens överväganden

De beslut om en frivillig, enhetlig och positiv nordisk miljömärkning som
riksdagen fattade hösten 1989 har gett konkreta resultat. I dag finns ett
stort antal svanmärkta produkter på marknaden, och konsumenterna kan
fa vägledning för att välja de minst miljöbelastande produkterna. Detta
kan i sin tur leda till en produktutveckling som på sikt kommer att bidra
till en från miljösynpunkt varaktigt hållbar utveckling.

Regeringen anser att en officiell miljömärkning är av ett så stort
allmänt intresse att verksamheten tills vidare bör fa fortsatt statligt stöd.

Enligt EU:s förordning om miljömärkning skall de länder i vilka
förordningen gäller utse det eller de organ som ansvarar för de uppgifter
som anges i förordningen. Regeringen har utsett SIS att fram till den 1
juli 1995 vara behörigt organ i Sverige.

Det far ankomma på det eller de organ som under det aktuella
budgetåret i Sverige administrerar EU:s miljömärkningsordning, att inom
ramen för beviljade medel se till att den vidare utvecklingen av miljö-
märkningen främjas och sker i enlighet med Sveriges internationella
åtaganden.Regeringen anser att verksamheten bör kunna bedrivas på en
godtagbar nivå även med ett lägre anslag än det SIS har begärt.

Regeringen föreslår att den för miljömärkning ansvariga organisationen
under budgetåret 1996 far ett bidrag på 6 900 000 kronor för att handha
både den nordiska miljömärkningen och EU:s miljömärkningssystem.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till miljömärkning av produkter för budgetåret 1995/96
anvisar ett anslag på 6 900 000 kr.

D. Ungdomsfrågor

Utvecklingen inom ungdomsområdet

Den långsiktiga utvecklingen i Sverige beror i hög grad på vilka
framtidsmöjligheter landets ungdomar far. Det är därför väsentligt att
stödja en positiv utveckling av ungdomars möjligheter inom olika
områden. Viktiga ungdomsfrågor hör till olika departements ansvarsom-
råden. Inom regeringskansliet har Civildepartementet ett övergripande
ansvar och en samordnande roll för ungdomspolitiken. Till Civildeparte-
mentet hör även Barn- och ungdomsdelegationen (Ju 1983:01), som är ett
rådgivande organ till regeringen i bl.a. ungdomsfrågor. Bland myndig-
heterna har Ungdomsstyrelsen ett sektorsövergripande ansvar för att följa
utvecklingen av ungdomars villkor och anlägga ett ungdomsperspektiv på
frågor inom olika samhällsområden

Ungdomars livsvillkor

Ungdomars etablering i vuxenvärlden, genom att fa en egen ekonomi,
bostad och familj, har successivt förskjutits framåt i livet Detta har sin
förklaring i en rad långsiktiga förändringar av samhället som i sin tur
påverkar ungdomars livsvillkor.

Utbildningstiden har ökat avsevärt sedan 70-talet. Denna utveckling har
i lågkonjunkturens spår accentuerats under 90-talet som en konsekvens
av det tredje gymnasieåret samt bristen på arbetsmöjligheter för ung-
domar. I flera yrken ställs vidare högre krav med längre utbildningstid
och ett allt senare inträde på arbetsmarknaden som följd.

Undersökningar visar att ungdomar sedan 60-talet, oberoende av
konjunkturväxlingar, har fatt en allt svagare ställning på arbetsmarknaden.
Ungdomsarbetslösheten är i dag mer än dubbelt så hög som arbetslös-
heten bland övriga medborgare. Ungdomars arbetsmarknad präglas också
av att de i långt högre grad har vikariat eller annan form av tillfällig
anställning och att de i högre grad än andra grupper omfattas av
arbetsmarknadsåtgärder.

Den längre ungdomsutbildningen och den högre risken för arbetslöshet
innebär att inkomster och därmed möjligheter till en självständig ekonomi
kommer senare i livet. Ungdomar flyttar ut från föräldrahemmet allt
senare Parbildning och barnafödande sker också allt senare.

Särskilt utsatta ungdomar

För många ungdomar med trygg uppväxt, god utbildning och ett
välutvecklat socialt kontaktnät ser utvecklingen ljus ut. Men det finns
också grupper av ungdomar som saknar dessa förutsättningar och för
vilka utvecklingen riskerar att bli sämre. Bland förlorarna finns t.ex.
invandrarungdomar, särskilt de flyktingungdomar som nyligen kommit till
Sverige. Här finns också unga ensamföräldrar, vars ekonomiska situation
vanligtvis är mycket bekymmersam. Långtidsarbetslösa ungdomar,

Prop. 1994/95:100

Bil 14

ungdomar med funktionshinder och lågutbildade pojkar i glesbygden är Prop 1994/95:100

andra grupper som alltmer ställs utanför samhället. Bil. 14

Prioriteringar inom ungdomspolitiken

Demokrati och inflytande

Utgångspunkten för regeringens ungdomspolitik är att se ungdomar som
fullvärdiga medborgare som har både rättigheter och skyldigheter. En
förutsättning för att ungdomar skall ta det ansvar detta innebär är att de
också ges möjlighet att bli delaktiga i utvecklingen av samhället och att
de far inflytande över sin egen situation. Frågor om demokrati, inflytande
och delaktighet är därför centrala för ungdomspolitiken.

Delaktighet i samhället handlar om rätten att få vara med, att ha
uppgifter, att få och ta ansvar. Möjligheterna till detta är emellertid inte
jämnt fördelade. Insatserna för att stärka ungdomars inflytande och
motverka vanmakt måste göras så att de omfattar alla oavsett kön, etnisk
eller social bakgrund.

De insatser som görs för att stärka ungdomars delaktighet får inte
innebära att ungdomar bara får ett formellt inflytande på vuxnas villkor.
Vuxna måste också vara beredda att ge ifrån sig lite av sin makt Det
handlar för vuxna ofta om att förändra sin attityd, att stödja, inte styra.

Arbete och utbildning för ungdomar

Den viktigaste insatsen för att stärka ungdomars delaktighet i samhället
är att minska arbetslösheten bland de unga. Kraftfulla generella åtgärder
måste kombineras med riktade insatser mot grupper av särskilt utsatta
ungdomar som riskerar att hamna i långtidsarbetslöshet och successivt
ställas utanför samhället.

Mot bakgrund av den konjunkturuppgång som kan skönjas har
regeringen valt att styra arbetsmarknadsåtgärderna för ungdomar från
sysselsättningsåtgärder till utbildnings- och rekryteringsåtgärder med syfte
att underlätta en övergång till den reguljära arbetsmarknaden, Fr.o.m. den
1 januari 1995 ersätts ungdomspraktiken med en ny åtgärd för ungdomar
i åldem 20-24 år, s.k. ungdomsintroduktion Denna innebär fyra månaders
praktik, följt av sex månaders anställning Regeringen överväger
dessutom olika alternativ för att bereda kommunerna möjlighet att ta över
ansvaret för ungdomar under 20 år.

Kunskap blir allt viktigare för den enskildes utveckling och möjlighet
till sysselsättning. Utbildning måste ses som en investering för såväl
samhället som för individen. Det svåra arbetsmarknadsläget innebär att
utbildningssamhällets alla resurser måste mobiliseras för att få till stånd
ett samlat kunskapslyft i samhället.

En av EU:s strukturfonder, socialfonden, har som ett av sina mål att
särskilt främja ungdomars inträde på arbetsmarknaden. Medel ur
strukturfonderna är av särskilt intresse för att utveckla nya initiativ för att
motverka ungdomsarbetslöshet och för att stärka ungdomars grund-

läggande kompetens. Utvecklingsprojekt som utgår från ungdomars egen Prop. 1994/95:100

kreativitet och initiativkraft bör här särskilt uppmärksammas. Bil 14

Ett stärkt ungdomsperspektiv

Det är angeläget att insatser för ungdomar präglas av en helhetssyn på
ungdomars situation. Det innebär bl.a. att frågorna i ökad utsträckning
måste bedömas över de traditionella sektorsgränsema och utifrån
ungdomars eget perspektiv. Utgångspunkten för ungdomspolitiken måste
vara den samlade verklighet som unga människor lever i samt de behov,
förutsättningar och problem som de själva upplever. En viktig uppgift är
därför att utveckla metoder för att förstärka ungdomsperspektivet i det
politiska beslutsfattandet.

I rapporten Ungdomars välfärd och värderingar (SOU 1994:73) ges en
samlad bild av utvecklingen av ungdomars materiella villkor och av
ungdomars värderingar och attityder i förhållande till andra grupper Det
är viktigt att utveckla metoder som möjliggör en långsiktig kunskapsupp-
byggnad inom detta område. Det är också viktigt att kunna ge en samlad
överblick över regeringens insatser för ungdomar. Regeringen har för
avsikt att i en skrivelse till riksdagen ge en samlad redovisning av
samtliga förslag och insatser i årets budgetproposition som särskilt berör
ungdomar.

Åtgärder inom ungdomsområdet

Riktlinjer och mål för ungdomspolitiken

Riksdagen antog i maj 1994 riktlinjer för ungdomspolitiken (prop.
1993/94:135, bet. 1993/94:KrU31, rskr. 1993/94:354). I enlighet med vad
som angavs i propositionen 1993/94:135 Ungdomspolitik bör en
återkommande redovisning av utvecklingen inom ungdomsområdet
föreläggas riksdagen och i samband med detta bör även frågan om
riktlinjernas utformning behandlas.

De nuvarande riktlinjerna för ungdomspolitiken bör ses över. En viktig
utgångspunkt är att målen bör utformas så att de kan ge vägledning vid
utformningen av konkreta insatser på såväl lokal som central nivå. Vidare
bör de utformas så att de möjliggör uppföljning och utvärdering av olika
insatser. Regeringen avser att återkomma till riksdagen när översynen
slutförts.

Vid sidan av den nämnda översynen bereds flera frågor som är viktiga
för utvecklingen av ungdomspolitiken.

I juni 1994 lade Utredningen om ungdomars levnadsvillkor och
framtidsutsikter, den s.k. Generationsutredningen, fram sitt betänkande
Tillvarons trösklar (SOU 1994:77). Utredningens uppgift var att ge en
helhetsbild av ungdomars livsvillkor och förslag på hur generations-
perspektivet bättre skall kunna beaktas i den politiska beslutsprocessen
samt förslag som bidrar till att underlätta ungdomars etablering, främst på
arbets- och bostadsmarknaden. Betänkandet har under hösten remissbe-
handlats.

Åldersgränserna i samhället är viktiga signaler till de unga om hur den Prop. 1994/95:100
vuxna generationen ser på deras möjligheter att ta ansvar för olika Bil 14
handlingar. Olika åldersgränser har beslutats utifrån de motiv och de
specifika problem som funnits inom respektive samhällsområde var för
sig. Något samlat synsätt på de åldersgränser ungdomar möter har ännu
inte formulerats. I propositionen om ungdomspolitik uttalade den
dåvarande regeringen att en samlad översyn bör göras av de åldersgränser
som finns och skälen för dessa (prop. 1993/94:135, bet. 1993/94:KrU31,
rskr 1993/94:354) Regeringen avser att inom kort ta initiativ till en
utredning med denna inriktning.

Sedan 1991 har ett omfattande samverkansprojekt för utsatta ungdomar
i tolv stadsdelar i storstäderna bedrivits med medel ur Allmänna
arvsfonden, det s.k. Plus-projektet. Projektet bygger på en samverkan
mellan offentliga och föreningsdrivna verksamheter för att förbättra
ungdomars situation och syftar till att utveckla nya metoder för såväl
individuellt inriktade som allmänt förebyggande insatser. En samlad
utvärdering av projektet kommer att redovisas i april 1995.

Ungdomskampanj mot främlingsfientlighet och rasism

Vid Europarådets stats- och regeringschefsmöte i oktober 1993 beslutades
att en ungdomskampanj mot främlingsfientlighet och rasism skall
bedrivas under perioden 1994-96. Kampanjens inriktning på ungdomar
beror inte på att ungdomar är särskilt främlingsfientliga, utan istället på
att deras engagemang och initiativkraft är en betydelsefull resurs i arbetet
mot främlingsfientlighet och rasism.

I april 1994 inrättades en arbetsgrupp med uppgift att genomföra den
svenska delen av kampanjen. För att ge kampanjen en från regerings-
kansliet mer fristående ställning omformades arbetsgruppen i december
1994 till en kommitté. Den svenska ungdomskampanjen består av såväl
centrala massmediainriktade insatser som ett aktionsprogram för att
stimulera till lokala ungdomsinitiativ. Huvuddelen av kampanj aktiviteter-
na kommer att ske under år 1995.

Internationella ungdomsfrågor

Sverige deltar sedan den 1 januari 1994 i EU:s utbytesprogram Ungdom
för Europa. Den 1 januari 1995 inleds fas tre av programmet, vilken
sträcker sig fram till utgången av år 1999. Programmets operativa delar
sköts i Sverige av Stiftelsen för internationellt ungdomsutbyte. Under år
1994 har sammanlagt cirka 1 500 ungdomar från Sverige deltagit i utbyte
eller andra aktiviteter inom Ungdom för Europa-programmet.

Under den kommande perioden skall den nationella prioriteten för

Sveriges del vara att:

- nå grupper av ungdomar som i vanliga fall inte skulle ha deltagit i

utbytesverksamhet,

- utveckla programmet som ett redskap för att bekämpa främlingsfient- 48

lighet och rasism,

- utveckla kontakterna med de mindre språkområdena i Europa, Prop 1994/95:100

- stödja projekt som initieras, planeras och genomförs av ungdomar Bil. 14

själva, samt

- stödja projekt och verksamheter som syftar till att fa ungdomar
delaktiga i det europeiska samarbetet.

Dagens unga generation har i högre grad än tidigare generationer ett
globalt perspektiv på olika samhällsfrågor. Det är särskilt viktigt att
ungdomars intresse för och engagemang i dessa frågor tas tillvara av
samhället. Svenska ungdomar bör i ökad utsträckning kunna delta i det
svenska bistånds- och solidaritetsarbetet. Exempel på detta är det
utbytesprogram med tredje världen som Stiftelsen för internationellt
ungdomsutbyte driver, det s.k. World Youth-programmet. Regeringen
anser att programmet i framtiden bör ges en permanent form.

Är 1995 sammanfaller firandet av Förenta Nationernas 50 års-
jubileum, på temat toleransens år, med att det gått 10 år sedan FN:s
världsungdomsår. Inom ramen för det svenska firandet görs särskilda
insatser för att föra ut kunskap om FN:s arbete och skapa debatt om
globala frågor bland ungdomar.

Vidare kommer Sverige i augusti 1996 att stå som värd för den första
världskongressen om kommersiell sexuell exploatering av barn. Förbe-
redelser och genomförande av kongressen kommer att ske i nära
samarbete med folkrörelser och internationella organ inom området.
Regeringen avser att inom kort utse en särskild nationalkommitté för
ändamålet.

Jämställdhet mellan män och kvinnor

Arbetet med jämställdhetsfrågor inom ungdomsområdet har främst berört
ungdomsorganisationerna. En särskild satsning har gjorts på att stärka
unga flickors roll i föreningslivet. Ett antal organisationer arbetar i
samarbete med Ungdomsstyrelsen med att utveckla metoder för att stärka
flickors inflytande och ställning i det interna föreningsarbetet. Detta
arbete bör fortsätta under det kommande budgetåret Ett av de över-
gripande målen för statens bidrag till ungdomsorganisationerna är att
främja såväl jämlikhet mellan olika ungdomsgrupper som jämställdhet
mellan könen

D 1. Ungdomsstyrelsen

1993/94 Utgift11

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

4 959 0002)

7 923 000

12 498 000

varav 8 274 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

”Anslag E 1. Statens ungdomsråd

”Härutöver tillkommer 2 500 000 vilka finansierats under anslaget E 2. Bidrag till

central och lokal ungdomsverksamhet m.m.

4 Riksdagen 1994195. 1 samt. Nr 100. Bilaga 14

Statens ungdomsråd omvandlades den 1 juli 1994 och bytte namn till
Ungdomsstyrelsen. Ungdomsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet
för ungdomsfrågor Riksdagen beslutade i maj 1994 om myndighetens
övergripande mål och verksamhetsinriktning för perioden 1994/95-
1996/97 (prop 1993/94:135, bet. 1993/94:KrU31, rskr 1993/94:354).
Förändringarna av målen innebar bl.a. att myndighetens sektorsövergri-
pande arbete och uppföljningsansvar för statliga och kommunala insatser
för ungdomar lyftes fram.

De övergripande målen för Ungdomsstyrelsen är att främja goda
uppväxtvillkor för ungdomar samt att verka för att unga människor görs
delaktiga i samhällsutvecklingen. Ungdomsstyrelsen skall arbeta
sektorsövergripande och ha en kontinuerlig kontakt med kommunerna när
det gäller att följa ungdomars villkor i samhället. Ungdomsstyrelsen
handlägger vidare frågor om stöd till ungdomsorganisationer enligt
förordningen (1994:641) om statsbidrag till ungdomsorganisationer

Myndigheten (Statens ungdomsråd) har i sin årsredovisning redovisat
verksamheten gentemot följande mål:

- att stödja och stimulera en utveckling av ideella barn- och ungdoms-
organisationer,

- att följa, stimulera och utveckla kommunernas insatser för ungdomar,

- att ta fram och sprida kunskaper om ungdomars uppväxtvillkor och om
metoder och strategier i ungdomsarbetet

- att följa och utvärdera statliga och kommunala insatser för ungdomar
inom i första hand kultur- och fritidssektorn samt genomföra översikt-
liga utvärderingar inom andra sektorer.

RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar.

Prop 1994/95:100

Bil. 14

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

De övergripande målen som gäller för perioden 1994/95-1996/97
bör ligga fast.

Resurser 1995/96

Ramanslag 12 498 000 kr

Resultatbedömning

Myndighetens årsredovisning visar att de mål som formulerats och de
resultatkrav som ställts i regleringsbrevet till övervägande delen har
uppnåtts. Myndigheten redovisar ett anslagssparande för 1993/94 på cirka
1 miljon kronor Den administrativa hanteringen av bidragsgivningen har
skötts på ett effektivt sätt med förhållandevis korta handläggningstider
Den nya redovisningsmodellen för statlig verksamhet har använts på

myndigheten först från och med budgetåret 1993/94, vilket medför Prop. 1994/95:100
svårigheter att fa rättvisande kostnadsjämförelser bakåt i tiden. Det finns Bil. 14
ett behov av att förbättra mätmetoder och kriterier avseende såväl effekter
som kopplingen mellan prestationer och resursåtgång. De nya förut-
sättningar som gäller för Ungdomsstyrelsen gör emellertid årsredovis-
ningen till vissa delar inaktuell som bedömningsgrund för framtida beslut
Bl.a. har myndigheten givits nya övergripande mål inför budgetåret
1994/95.

Regeringen konstaterar att RRV inte haft några invändningar i
revisionsberättelsen avseende Ungdomsstyrelsen.

Slutsatser

Sammantaget innebär bedömningen att de riktlinjer som lades fast i
proposition 1993/94:135 bör gälla även för budgetåren 1995/96. De
förändringar av verksamheten som där lades fast innebär att myndigheten
far mer omfattande och krävande arbetsuppgifter. Arbetet med att
förändra verksamheten för att möta de nya krav som ställs på myndig-
heten har nyligen påbörjats. Ungdomsstyrelsen bör därför undantas från
generella besparingskrav. Ungdomsstyrelsen bör även kompenseras för
vissa merkostnader i samband med organisationsförändringen.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Ungdomsstyrelsen för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på
12 498 000 kr.

D 2. Bidrag till nationell och internationell ungdomsverk-
samhet m.m.

1993/94 Utgift"

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

111 534 000

111 697 000

174 303 000

Reservation

3 411 077

varav 109 422 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

"För budgetåret 1993/94 fanns två anslag uppförda på statsbudgeten som delvis
motsvarar ovan nämnda ändamål; E 2. Bidrag till central och lokal ungdoms-

verksamhet m.m. och E 3. Stöd till internationellt ungdomssamarbete.

Anslaget disponeras för statsbidrag till ungdomsorganisationer enligt
förordningen (1994:641) om statsbidrag till ungdomsorganisationer samt
för stöd till viss annan nationell ungdomsverksamhet. Vidare omfattar
anslaget också stöd för internationell verksamhet till Landsrådet för
Sveriges ungdomsorganisationer och Stiftelsen för internationellt
ungdomsutbyte.

Ungdomsstyrelsen har i sin årsredovisning redovisat utvecklingen för
och fördelningen av det statliga stödet till ungdomsorganisationernas

verksamhet. Antalet ungdomsmedlemmar i de organisationer som erhöll Prop 1994/95:100
reguljärt stöd har minskat med cirka 13 procent under de senaste fyra Bil. 14
åren, medan antalet aktiviteter i princip vant oförändrade. Av det
särskilda bidraget fördelades cirka 35 procent till nya ungdomsrörelser,
generationsövergripande verksamhet och särskilt angelägna projekt.

Ungdomsstyrelsen

Ungdomsstyrelsen föreslår att bidragen till ungdomsorganisationerna
bibehålls på nuvarande nivå. Ungdomsstyrelsen föreslår även att särskilda
medel inom anslaget anslås till den särskilda satsningen på unga flickor
i föreningslivet och till utmärkelser i enlighet med den nuvarande nivån.

Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer

Landsrådet begär 2 550 000 kronor i verksamhetsbidrag för sin in-
ternationella verksamhet. Detta motsvarar en ökning på 250 000 kronor
på årsbasis. Ökningen motiveras av en ökad ambitionsnivå för in-
formationsverksamheten, ökade krav på det europeiska ungdomssamarbe-
tet samt ökade kostnader för medlemskap i olika internationella sam-
arbetsorgan.

Stiftelsen för internationellt ungdomsarbete

Stiftelsen begär 7 450 000 kronor för att driva EU:s ungdomsutbytes-
program Ungdom för Europa och för information om internationellt
ungdomsutbyte, inklusive medel för breddat utbyte och övergripande
verksamhet. Detta motsvarar en ökning på cirka 670 000 kronor, vilket
främst härrör från ökade kostnader för Ungdom för Europa-programmet
samt förslag till ny verksamhet genom ett breddat utbyte, främst riktat till
Central- och Östeuropa.

Härtill kommer en begäran om 11 437 000 kronor för det s.k World
Youth-programmet.

Regeringens överväganden

Nationell verksamhet

De statliga bidragen till ungdomsorganisationernas verksamhet är av stor
betydelse för föreningslivets möjligheter att engagera barn och ungdomar.
Bidragen är ett konkret sätt att stödja ungdomars eget engagemang och
den demokratiska fostran som blir effekten av att ungdomar själva har
inflytande över och styr en omfattande verksamhet. Bidragen består av
ett grundbidrag och ett särskilt bidrag. Grundbidraget fördelas till
rikstäckande ungdomsorganisationer utifrån antalet medlemmar, aktiviteter
och lokalavdelningar. Det särskilda bidraget skall från och med in-
nevarande år främst användas för att stödja förnyelse och utveckling inom

föreningslivet, samt till organisationer med särskilt resurskrävande Prop. 1994/95:100
verksamhet Bil. 14

Statens stöd motiveras av att organisationerna och deras verksamhet
bidrar till att vissa mål, som är angelägna för samhället i stort, uppfylls.
Under de senaste åren har ett antal åtgärder därför vidtagits för att
bidragsgivningen i ökad utsträckning skall relateras till de statliga målen
för bidragen. Ungdomsstyrelsen har i uppdrag att fram t.o.m år 1997
genomföra en fördjupad b i dragsprövning av samtliga organisationer som
ansöker om grundbidrag. Ungdomsstyrelsen skall också utvärdera i vilken
utsträckning som fördelningen av statsbidrag leder till att målen uppnås.

De statliga bidragen till ungdomsorganisationerna uppgår i dag till
cirka 103 miljoner kronor. De traditionella ungdomsorganisationerna har
haft allt svårare att fånga upp ungdomar i sin verksamhet. Medlemsantalet
i de organisationer som far statligt bidrag har stadigt minskat under flera
år Regeringen anser det därför som rimligt att göra en viss besparing på
bidragen till ungdomsorganisationerna under 1995/96. Det är emellertid
viktigt att föreningarna samtidigt ges möjligheter att förnya sina
verksamhetsformer för att bättre kunna möta ungdomars behov och
intressen. Denna möjlighet bör finnas genom det särskilda bidraget. Detta
bör även kunna användas för att stödja lokalt utvecklings- och för-
nyelsearbete av principiellt intresse. Besparingarna inom bidragen under
budgetåret 1995/96 bör därför ske inom grundbidraget.

För verksamhetsåret 1994/95 avsattes under anslaget särskilda medel
till Ungdomsstyrelsen för att dela ut utmärkelser inom ungdomsområdet.
Då dessa medel inte kommer att förbrukas under innevarande budgetår
har regeringen valt att inte lämna förslag om ytterligare medel för denna
verksamhet. De särskilda satsningar på unga flickor i föreningslivet och
på forskning om ungdom som skett under de senaste två åren bör ges
stöd på en oförändrad nivå för budgetåret 1995/96. Härutöver beräknas

1 950 000 kr för aktiviteter inom ungdomsområdet. Dessa medel bör
disponeras av regeringen

Internationell verksamhet

Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer har en viktig uppgift när
det gäller att öka kunskapen om internationella frågor bland ungdomar
samt bedriva kontaktskapande verksamhet och initiera internationella
projekt. Ökade kostnader i det europeiska ungdomssamarbetet och för
medlemsskap i internationella ungdomsforum uppvägs av ett generellt
effektivitetskrav. Stöd till Landsrådet bör därför ges med ett belopp på

2 175 000 kronor, vilket motsvarar en oförändrad nivå jämfört med
budgetåret 1994/95.

Stiftelsen för Internationellt Ungdomsutbyte har en viktig uppgift i att
bredda det internationella ungdomsutbytet och stödet avser informations-
insatser och administrationskostnader inklusive kostnader för att driva
EU-programmet Ungdom för Europa. Stiftelsen bör tillföras ytterligare
medel för de merkostnader som fas III av Ungdom för Europa-program-
met medför Stödet till Stiftelsens informationsverksamhet bör successivt

trappas ned. Regeringen föreslår inte några medel för breddat utbyte mot
Central- och Östeuropa. Insatser inom detta område ryms inom Ungdom
för Europa fas III. Stiftelsen bör sammantaget fä stöd med 6 850 000
kronor

Medel för World Youth-programmet har föreslagits under tredje
huvudtiteln Utrikesdepartementet.

Sammanfattningsvis har anslaget för budgetåret 1995/96 räknats ned
med 4 miljoner kronor. Vid årets utgång motsvarar besparingen en
nivåsänkning på 3 procent.

Prop. 1994/95:100

Bil. 14

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m. för
budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 174 303 000 kr.

D 3. EU:s utbytesprogram Ungdom för Europa

1993/94 Utgift"

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

4 000 000

4 500 000

7 841 000 2)

Reservation

1 087 851

varav 5 200 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

”Nytt anslag fro m. 1994/95. Under 1993/94 fanns en anslagspost (E 3.3) för
ungdomsutbyte mellan EFTA-länder och EG, motsvarande Ungdom för Europa-
programmets innehåll.

2)Av förslaget till anslag för 1995/96 beräknas 1 087 851 kr av det totala anslaget
finansieras genom den reservation som finns på anslaget E 3. Stöd till internatio-
nellt ungdomssamarbete för budgetåret 1993/94.

Under detta anslag beräknas medlemsavgiften i EU:s utbytesprogram
Ungdom för Europa. Mot bakgrund av att budgeten för fas III av
programmet ännu inte är beslutad kan programkostnadema inte beräknas.
Anslaget bör anvisas förslagsvis.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till EU:s utbytesprogram Ungdom för Europa för budgetåret 1995/96
anvisar ett förslagsanslag på 7 841 000 kr.

E. Folkrörelse- och idrottsfrågor, kooperativa
frågor m.m.

Prop. 1994/95:100

Bil. 14

Det svenska föreningslivet har genom sin bredd, omfattning och
demokratiska uppbyggnad haft stor betydelse när det gäller att utveckla
välfärden i landet Föreningstraditionen, som innebär att många männi-
skor engageras måste bibehållas och vidareutvecklas.

Vår demokrati har i många avseenden formats inom folkrörelserna.
Arbetarrörelsen och andra tidiga folkrörelser var i sin uppbyggnad och
sitt arbetssätt demokratiska innan landet som helhet var det. Genom
deltagande i föreningslivet har många människor fatt sin skolning i
demokrati och gemensamt beslutsfattande. Föreningstillhörighet har också
inneburit möjligheter för enskilda att delta i samhällsutvecklingen.

Omfattande förändringar sker för närvarande i det svenska förenings-
livet. Nya typer av föreningar - nätverk och lokala grupper av olika slag -
växer fram i olika delar av landet. På landsbygden utvecklar man med
gemensamma krafter byns angelägenheter. I tätorterna sker samma sak i
människors närområden.

Föreningslivet fyller en viktig funktion i många människors liv Under
våren 1994 publicerade Statistiska Centralbyrån (SCB) rapporten
Föreningslivet i Sverige (Levnadsförhållanden nr 86). Av denna framgår
bl.a. att 92 procent av Sveriges befolkning i åldrarna 16 - 84 år är
medlem i någon föreningen. När det gäller andelen aktiva medlemmar är
idrottsrörelsen den i särklass största organisationstypen. Av de tillfrågade
har 51 procent uppgivit att man är aktiv i föreningslivet och 28,7 procent
att man har förtroendeuppdrag.

Det är i folkrörelseorganisationer av skiftande karaktär som grunden
till en levande demokrati finns. Det är där som människors erfarenheter
och kunskaper kan och skall fungera som en avstamp i att påverka ett
ständigt föränderligt samhälle. Mycket av det kunnande som samlas i våra
olika folkrörelser leder också till konkret förändringsarbete på professio-
nell bas. Detta vill regeringen stödja och uppmuntra. Det är viktigt att
pilotprojekt växer fram som söker nya vägar och utmanar etablerade
synsätt. Ett sätt att hålla demokratin levande är en tredje sektor i
samhället, som arbetar utanför vinstintressen, i en ständig dialog med och
utmaning mot de etablerade.

Arbete med folkrörelsefrågor syftar bl.a. till att fördjupa demokratin,
underlätta utvecklingen av det lokala föreningslivet, stödja kooperationens
nyskapande verksamhet och förbättra systemen för offentliga bidrag till
föreningslivet. Hit hör också stöden till idrott, allmänna samlingslokaler
och kvinnoorganisationernas centrala verksamhet samt utveckling av
ideell verksamhet.

Insatserna på folkrörelseområdet kommer framdeles inriktas på att
understödja en utveckling av det lokala föreningslivets verksamhet.
Särskild uppmärksamhet kommer att riktas mot den tredje sektorns roll
i förhållande till kommuner och landsting I det sammanhanget är det
också viktigt, både att klarlägga gränserna mellan den tredje sektorn och
den offentliga sektorn och att fästa särskild uppmärksamhet på att demo-

kratins räckvidd inte begränsas utan snarare utökas. En central uppgift är Prop 1994/95:100
att söka vägar för att underlätta för folkrörelser och andra demokratiska Bil. 14
föreningar, i mån av intresse, att fungera som innovatörer i samhälls-
utvecklingen. Viktigt är också att inom ramen för föreningslivet och
nykooperationen uppmuntra och underlätta sysselsättningsskapande
initiativ. Det är angeläget att uppmuntra lokalt utvecklingsarbete, både
bland etablerade folkrörelser och nya typer av organisationer. Detta gäller
i synnerhet de lokala initiativ som arbetar för att stärka medborgarnas
möjligheter att påverka både den nationella och europeiska politiken.

Kooperativa rådet (I 1983: G) är regeringens organ för kontakt och
dialog med kooperationen Inriktningen av rådets verksamhet övervägs
för närvarande. Då den kooperativa företagsformen attraherar många
kvinnor bör Kooperativa rådet framdeles arbeta för att utveckla företags-
formen ytterligare Att understödja och vidareutveckla kvinnligt före-
tagande i den kooperativa företagsformen kommer att bli en prioriterad
uppgift för Kooperativa rådet.

Regeringen har beslutat tillkalla en särskild utredare för att se över
villkor och regler för kooperativa företag.

Resultatstyrning av bidrag

Basen för verksamheten i våra föreningars och folkrörelsers organisa-
tioner är det frivilliga arbetet. För att verksamheten skall kunna fortgå
och vidareutvecklas har både stat och kommun sedan många år både givit
ekonomiskt och annat stöd.

I en tid då det ekonomiska utrymmet krymper är det en prioriterad
fråga att närmare studera hur det ekonomiska stödet till föreningslivet
skall utformas. Statsbidragsnivåema uppfattas lätt som en betygssättning
av organisationerna. Detta har lett till att organisationernas viktiga
funktioner ibland på ett olyckligt sätt kommit i skymundan av
diskussioner om bidragsgivare och beräkningsgrunder. En ökad resultat-
orientering av de statliga bidragen till föreningslivet underlättar för-
delningen av bidrag mellan föreningar och ger även föreningslivet självt
förbättrade möjligheter att visa värdet av sin verksamhet. Regeringen
avser att initiera ett arbete för att utveckla resultatmått för föreningsverk-
samhet. En förbättrad mål- och resultatuppföljning måste också ses i
ljuset av att föreningar i större utsträckning än tidigare tar ett ökat ansvar
inom områden som gränsar till viktiga välfärdsområden. Det kan innebära
att komplettera offentlig verksamhet eller vara pionjär inom nya
välfärdsområden. En viktig uppgift blir därför att försöka finna former för
att omvandla stödformer till mera projekt- och resultatinriktade åtgärder.

Forskning och utveckling om den tredje sektorn

Det finns ett starkt behov av att utveckla forskningen kring den tredje
sektorn. Forskningen kan bl.a. ge värdefull information om föreningarnas
roll i samhället. Föreningslivet som livsform reser också intressanta
frågeställningar. Mot den här bakgrunden utarbetas ett forskningsprogram

om den tredje sektorn. En utgångspunkt är att forskningsprojekt med
mångvetenskaplig inriktning skall stimuleras.

Sverige deltar genom en forskargrupp vid Handelshögskolan i
Stockholm i en internationell jämförande studie om den tredje sektom
som initierats av Johns Hopkins University i USA. Projektet stöds genom
en finansiell garanti från Civil- och Socialdepartementen. I projektet
behandlas bl.a. medlemmarnas funktion i organisationerna och statens roll
för utvecklingen av den ideella sektom.

Även Sköndalsinstitutet deltar i en internationell studie - Eurovol - som
syftar till att jämföra frivilligheten i ett antal europeiska länder. Under-
sökningen sker i tre perspektiv: ett befolkningsperspektiv, ett organisa-
tionsperspektiv och ett samhällspolitiskt perspektiv. Projektet är initierat
av Volunteer Centre UK, en utbildnings- och forskningsenhet för
frivilliginsatser i Storbritannien. Ovanstående forskningsprojekt kommer
att arbeta vidare med regeringens stöd.

Prop. 1994/95:100

Bil. 14

Jämställdhetsfrågor

Jämställdhetsfrågorna kommer att ges hög prioritet. Regeringen anser det
är av yttersta vikt att jämställdheten beaktas i allt arbete också på det
lokala planet och kommer därför att söka olika alternativa åtgärder som
syftar till att jämställdhetstänkandet inom folkrörelser och föreningar
förbättras.

Riksidrottsförbundet har i sin anslagsframställan redovisat såväl
uppnådda resultat som fortsatta insatser vad gäller arbetet för en jämställd
idrott. Regeringen anser att detta arbetet är av mycket stor vikt. Insatserna
bör vara av sådan omfattning att idrottens egna mål i det gällande
jämställdhetsprogrammet kan uppnås. Programmet skall utvärderas vid
riksidrottsmötet 1995.

Internationella förhållanden

Även i Europa har de enskilda organisationerna i allmänhet en stark
ställning. Inom EU finns ett omfattande kontaktnät mellan enskilda
organisationer och EU-kommissionen. De ger sig ofta till känna som
lobbygrupper och engageras på olika sätt för att identifiera behov,
utforma program och genomföra insatser. Många svenska organisationer
samarbetar med sina motsvarigheter i EU:s medlemsländer eller sam-
verkar genom olika paraplyorganisationer.

I internationella sammanhang används ofta begreppen "economie
sociale" och "the third sector" som benämning på föreningssektom.
Kooperationen spelar också en stor roll inom EU. Som ett led i förverk-
ligandet av den inre marknaden har EU-kommissionen lagt fram förslag
om förordning med tillhörande direktiv om europeiska kooperativa
föreningar, europeiska ömsesidiga försäkringsbolag och europeiska ideella
föreningar. Syftet med de nämnda förordningarna är att bereda företag
och organisationer inom den sociala ekonomin tillträde till den inre
marknaden på samma villkor som andra företagsformer. Förslaget till

europakooperativ bereds för närvarande i EU:s ministerråd. Prop. 1994/95:100

Den beräknade utgiftsutvecklingen på folkrörelseområdet t o m. år 1998 Bil. 14
till följd av tidigare fattade beslut samt förslagen i 1995 års budget-
proposition är följande:

Beloppen anges i miljoner kronor

Utgift	Anvisat	Förslag	varav be-	Beräknad	Beräknad
1993/94	1994/95	1995/96	räknat för	bespanng	besparing
			juli 95 - juni 96	1997”	1998”
Absoluta tal				Relativa tal
601,6	627,3	1 019,4	585,3	16,0	5,0

” Prisnivå 1995/96

E 1. Lotteriinspektionen

1993/94 Utgift 5 006 000

1994/95 Anslag1’ 2 350 000

1995/96 Förslag 26 124 000

varav 17 400 000 kronor beräknat för juli 1995 - juni 1996

”Regeringen har genom beslut den 8 december 1994 beviljat Lotteriinspektionen

ramanslag på 10 900 000 kronor för första halvåret 1995.

Den 1 januari 1995 byter Lotterinämnden namn till Lotteriinspektionen
och blir central förvaltningsmyndighet för frågor om spel och lotterier.

Lotteriinspektionen utövar tillsyn och kontroll över all lotteriverksamhet
t Sverige och skall bl.a. pröva ärenden om tillstånd i riksomfattande
lotterier. Flertalet av de tillståndsärenden angående föreningslotterier som
tidigare prövats av regeringen skall nu prövas av inspektionen In-
spektionen skall också avge yttranden till de allmänna förvaltnings-
domstolarna i de lotteri ärenden som överklagats dit. Vidare skall
Lotteriinspektionen verka för en ändamålsenlig tillämpning av lotterilag-
stiftningen. Lotteriinspektionens organisation m.m. framgår av för-
ordningen (1994:1452) med instruktion för Lotteriinspektionen.

Ny lotterilag m.m.

Riksdagen antog våren 1994 (prop. 1993/94:182, bet. 1993/94 :KrU3 2,
rskr. 1993/94:415) en ny lotterilag (1994:1000). Bland nyheterna märks
möjligheten till högre penningvinster i folkrörelsernas lotterier samt
möjligheter till spel på s.k. värdeautomater.

Riksdagen bemyndigade vidare våren 1994 regeringen i enlighet med
förslag i prop. 1993/94:243 att förhandla om försäljning av AB Tipstjänst
till folkrörelserna (bet 1993/94:FiU24). Regeringen skulle därefter
återkomma till riksdagen med förslag grundat på resultatet av för-
handlingarna. Någon försäljning av AB Tipstjänst är alltså inte längre
aktuell.

Regeringen har funnit att det finns skäl att närmare undersöka den
svenska spelmarknadens struktur. En särskild arbetsgrupp har genom
beslut av regeringen den 22 december 1994 fatt ett sådant uppdrag.
Vidare har regeringen samma datum beslutat uppdra åt Lotterinämnden
att utreda omfattningen m.m. av spel på s.k. lottförsäljningsautomater.

Lotteriinspektionen

Lotterinämnden byter den 1 januari 1995, i enlighet med riksdagens
beslut, namn till Lotteriinspektionen och far samtidigt betydligt fler och
mer omfattande arbetsuppgifter. Kontrollen och tillsynen över de båda
statliga spelbolagen AB Tipstjänst och Penninglotteriet samt över AB
Trav och Galopp har övertagits av Lotteriinspektionen. Denna tillsyn har
tidigare varit uppdelad på flera myndigheter. För de utökade uppgifterna
krävs resursförstärkning vilket till en del klarats genom övertagande av
den kontroll personal som varit anställd hos andra myndigheter och hos
AB Tipstjänst.

Den verksamhet som Lotterinämnden beskriver i sin årsredovisning är
med hänsyn till de stora förändringarna från årsskiftet 1994/95 endast
delvis tillämplig på Lotteriinspektionen.

Myndigheten har även under verksamhetsåret 1993/94 bedrivit
utbildning i lotterifrågor för handläggare på länsstyrelser och i kommuner
Utbildningen bedöms som angelägen för att nå bättre kvalitet på besluten
hos de olika tillståndsmyndighetema. Utbildningsmålen kolliderar dock
enligt lotterinämnden med principen om full kostnadstäckning. Det har
således enligt nämnden inte varit möjligt att under verksamhetsåret uppnå
full kostnadstäckning.

Riksrevisionsverkets revisionsberättelse innehåller inga anmärkningar.

Prop. 1994/95:100

Bil. 14

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop 1994/95:100

Bil. 14

Övergripande mål

Lotteriinspektionen skall utöva den centrala tillsynen över i Sverige
bedriven lotteriverksamhet i enlighet med lotterilagen (1994:1000)
och lotteriförordningen (1994:1451).

Verksamhetsmål

För den innevarande budgetperioden skall Lotteriinspektionen
förutom ärendeprövning inrikta sin verksamhet på kontroll och
tillsyn av all i Sverige bedriven lotteriverksamhet. Därutöver skall
inspektionen bedriva utbildning för lotteri handläggare hos läns-
styrelser och kommuner. Även polis- och åklagarmyndigheter bör
erbjudas utbildning inom lotteriområdet. Lotteriinspektionen skall
på lämpligt sätt fortlöpande informera myndigheter, lotterianordnare
och andra berörda på lotterimarknaden om sin verksamhet.

Kontroll och tillsyn skall ske aktivt och i samverkan med polis-,
åklagar- och kommunala myndigheter. Lotteriinspektionen skall se
till att myndigheten så långt det är möjligt har kontroll över den
svenska lotterimarknaden. Tillståndsgivning samt kontroll och
tillsyn skall skötas på ett sådant sätt att lotteriverksamheten sker i
ordnade former. Lotteriinspektionen skall hålla sig noga underrättad
om utvecklingen på lotteriområdet såväl i Sverige som internatio-
nellt. Inspektionen skall ägna särskild uppmärksamhet åt nya
tekniska förfaranden på lotteriområdet.

Beträffande utbildningverksamheten skall Lotteri inspektionen
arbeta aktivt för att kunskapsnivån om lotterier hos andra berörda
myndigheter blir sådan, att myndigheterna kan förväntas fullgöra
sina uppgifter i enlighet med lotterilagstiftningen.

All utbildning och information som bedrivs av inspektionen skall
vara avgiftsfinansierad.

Resurser 1995/96

Ramanslag 26 124 000 kr

Beräknade avgiftsinkomster 26 124 000 kr

Resultatbedömning

Lotterinämndens årsredovisning visar att verksamheten bedrivits så att de
uppsatta målen i stort sett nåtts. De nya förutsättningar som gäller för
Lotteriinspektionen gör emellertid det tidigare underlaget osäkert som
bedömningsgrund. Kostnadstäckningen på vissa områden är fortfarande
inte tillfredsställande. Lotteriinspektionens verksamhet skall bedrivas
enligt principen om full kostnadstäckning.

Slutsatser

Genom den nya lotterilagen och Lotteriinspektionen skapas förut-
sättningar för en skärpt tillsyn och kontroll över lotteriverksamheten såväl
kvantitativt som kvalitativt. Lotterimarknaden i Sverige befinner sig för
närvarande i obalans. Konkurrensen på marknaden har under senare år
ökat till en icke önskvärd nivå. Det bör ankomma på Lotteriinspektionen
att sörja för en sund utveckling på spelmarknaden. Lotteriinspektionen
bör rapportera till regeringen så snart den uppmärksammar tendenser till
spelformer eller företeelser på spelmarknaden som motverkar de
uppställda målen.

Lotteriinspektionen tilldelas för den utökade verksamheten förstärkta
resurser. Regeringen anser att samordningsfördelar uppnås genom att
kontrollen över spelmarknaden koncentreras till en myndighet i stället för
som tidigare vara uppdelad på flera. Verksamheten bör därför bedrivas
väsentligt effektivare och sammantaget till lägre totala kostnader. Lotten-
inspektionens verksamhet skall vara avgiftsfinansierad. Regeringen har i
Lotteri förordningen (1994:1451) angivit vilken avgiftsnivå som skall gälla
för olika typer av ärenden. Myndigheten kommer att få i uppdrag att noga
följa verksamhetens kostnader och rapportera till regeringen om de
angivna avgiftsnivåerna inte är tillfyllest.

Prop 1994/95:100

Bil. 14

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Lotteriinspektionen för budgetåren 1995/96 anvisar ett ramanslag
på 26 124 000 kr.

E 2. Stöd till kooperativ utveckling

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

4 389 000

6 500 000

9 750 000

Reservation

725 000

varav 6 500 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Från anslaget betalas kostnader för stöd till kooperativ utveckling.
Föreskrifter om detta finns i förordningen (1993:569) om statsbidrag till
kooperativ utveckling. Statsbidrag kan enligt förordningen ges för dels
kostnadsfri information och rådgivning till allmänheten om kooperativt
företagande, dels kooperativa projekt. Kooperativa rådet (I 1983:G) är
regeringens organ för kontakt och dialog med kooperationen.

Merparten av stödet går till de nu 20 kooperativa utvecklingscentrumen
som finns geografiskt spridda i landet. Utvecklingscentrumen sprider
information om de kooperativa företagsformerna samt ger stöd och råd
till dem som vill starta kooperativa småföretag.

Som villkor för statligt bidrag gäller att verksamheten skall finansieras
också på annat sätt med minst lika mycket. Detta sker genom medlems-
avgifter och konsultuppdrag. De etablerade kooperativa företagen inom

konsument- och producentkooperationen deltar oftast aktivt i verksam- Prop. 1994/95:100
heten på lokal nivå. Uppdragsdelen i de lokala kooperativa utveck- Bil. 14
lingscentrums finansiering har med åren växt i betydelse. Genom
Riksrevisionsverkets utvärdering år 1993 av stödet till kooperativ
utveckling och genom de iakttagelser som framkommit via Kooperativa
rådet framgår att ett livaktigt och väl fungerande lokalt kooperativt
utvecklingscentrum är en förutsättning för kooperativ småföretagsutveck-
ling.

Utöver stödet till kooperativ utveckling har vissa medel för särskilda
kooperativa projekt inom det regionalpolitiska stödområdet under ett par
år ställts till förfogande ur Arbetsmarknadsdepartementets anslag
Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder. Utvärdering av de projekt
som hittills slutförts med hjälp av dessa medel pågår med hjälp av
Statskontoret. Regeringen kan redan nu konstatera att åtskilliga nya
småföretag och nya arbetstillfällen skapats.

Ett av de projekt som slutförts har haft till syfte att undersöka
möjligheterna att med modem informationsteknologi som bas utveckla
nya kooperativa småföretag i glesbygd. Projektet har varit mycket
framgångsrikt och har väckt ett mycket stort intresse för liknande projekt
över hela landet. Regeringen avser därför att stödja ett större projekt där
databaserad informationsteknologi skall vara verktyget för ett nätverk av
små kooperativa företag. Intresse finns för samprojekt med såväl nordiska
som andra europeiska länder. Delfinansiering torde enligt vad regeringen
erfarit vara möjlig via en eller flera av EU:s fonder.

Antalet utvecklingscentrum har stadigt ökat varje år vilket innebär att
det blir flera som måste dela på samma medel. Riksdagens beslut med
anledning av förra årets budgetproposition (prop 1993/94:100 bil. 14, bet.
1993/94 NU15, rskr. 1993/94:222) medförde en höjning av anslaget med
2 000 000 kronor.

I samma beslut gav riksdagen regeringen tillkänna sin åsikt om vikten
av att de kooperativa företagen skall behandlas likvärdigt med andra
företagsformer. Regeringen har i dag med anledning av riksdagens
uttalande beslutat tillkalla en särskild utredare med uppgift att dels
kartlägga hur det förhåller sig med behandlingen av olika företagsformer,
dels föreslå de åtgärder som bedöms nödvändiga för att uppnå likvärdiga
förutsättningar mellan kooperativa och andra företagsformer. Uppdraget
skall redovisas i februari 1996.

Regeringen kommer att väsentligt utöka uppdraget för Kooperativa
rådet, bl.a. i fråga om initiativrätt.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

De positiva effekterna av kooperativt småföretagande är som Riksrevi-
sionsverket tidigare funnit mycket tillfredsställande Effekterna bekräftas
av andra erfarenheter och iakttagelser. De positiva effekterna har också
i stor utsträckning märkts i den regionala utvecklingen, där t.ex. byar 52

kunnat överleva tack vare nya arbetstillfällen som kooperativa företag har

skapat. Enligt regeringens bedömning kan kooperativa företag med Prop. 1994/95:100
hänsyn till företagsformens natur komma att bli mycket framgångsrika Bil. 14
genom att använda databaserad informationsteknologi i större och mindre

nätverk

Slutsatser

De riktlinjer som har lagts fast tidigare bör gälla även för budgetåret
1995/96. Metoder för att bättre kunna bedöma effekterna av stödet
kvalitativt bör även fortsättningsvis få prövas på försök. Olika samarbets-
projekt mellan företagsrådgivare av olika slag bör uppmuntras.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Stöd till kooperativ utveckling för budgetåret 1995/96 anvisar ett
reservationsanslag på 9 750 000 kr.

E 3. Bidrag till allmänna samlingslokaler m.m.

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

70 801 000

80 000 000

60 000 000

varav 40 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Anslaget disponeras för statsbidrag till

- allmänna samlingslokaler

- handikappanpassning av allmänna samlingslokaler samt
folkparksteatrar

- riksorganisationerna för allmänna samlingslokaler.

Föreningar, aktiebolag eller stiftelser som är fristående från kommuner
kan få statligt stöd för ny- och ombyggnad samt för köp av allmänna
samlingslokaler, enligt förordningen (1989:288) om stöd till allmänna
samlingslokaler (ändrad senast 1993:1273). Stödet lämnas i form av
bidrag eller som eftergift av äldre statslån.

Stöd kan även ges till handikappanpassning av folkparksteatrar som
uppförts eller byggts om med stöd av bygglov som beviljats före den 1
juli 1977. Bidrag lämnas till skäliga kostnader för åtgärderna, dock
sammanlagt högst 165 000 kronor enligt förordning (1987:317) om bidrag
till handikappanpassning av folkparksteatrar (ändrad senast 1993:571).

Stödet enligt de båda förordningarna handläggs inom Boverket av en
särskild samlingslokaldelegation.

För varje budgetår fastställer riksdagen en ram för beslut om statligt
stöd till allmänna samlingslokaler samt en ram för beslut om bidrag för
handikappanpassning av folkparksteatrar Bidrag för handikappanpassning
av allmänna samlingslokaler som söks utan samband med andra åtgärder

far lämnas utan rambegränsning. Ramen för beslut om bidrag till Prop. 1994/95:100
allmänna samlingslokaler under budgetåret 1994/95 uppgår till 45 Bil 14
miljoner kronor. Ramen för beslut om bidrag för handikappanpassning av
folkparksteatrar uppgår till 800 000 kronor.

Av sysselsättningsskäl har under innevarande budgetår föreslagits att
ytterligare 20 miljoner kronor skall anslås av arbetsmarknadspolitiska
medel för om-, till- och nybyggnad samt reparation av allmänna
samlingslokaler (Prop 1994/95:25, bet. 1994/95 F1U01, rskr. 145).

Boverket

Resultatbedömning

Under budgetåret 1993/94 har 45 miljoner kronor beviljats till ny- och
ombyggnad samt köp av allmänna samlingslokaler, och 30 miljoner
kronor till 286 olika projekt för stöd till handikappanpassning Både
ansökningar och beviljade bidrag ökade i antal under budgetåret, främst
beroende på en informationsinsats som Boverket genomförde hösten
1993. Ytterligare 0,5 miljoner kronor har beviljats till handikappanpass-
ning av fyra folkparksteatrar inom av en ram på 0,8 miljoner kronor.

Totalt utbetalades under budgetåret 70,8 miljoner kronor av anslaget.

Genom det extra anslaget om 100 miljoner kronor 1993/94 till syssel-
sättningsskapande åtgärder (prop 1992/93:150, bet. 1992/93 :FiU30, rskr
1992:93:447 och bet. 1993:94:AU21, rskr. 1993/94:148) har ytterligare
116 samlingslokalprojekt beviljats bidrag.

Hos Boverket fanns den 1 juli 1994 125 bidragsansökningar avseende
köp, ny-, till- och ombyggnad samt standardhöj ande reparationer till en
sammanlagd projektkostnad av ca 1,2 miljarder kronor i 1994 års
penningvärde. Kötiden från förhandsbesked till igångsättningsbeslut är
f n fem år.

Boverket föreslår såväl oförändrade ramar för beslut som ett oförändrat
anslag för nästa budgetår.

Samlingslokalutredningen

I februari 1994 överlämnade Samlingslokalutredningen sitt betänkande
Mycket under samma tak (SOU 1994:132) till regeringen. Betänkandet
har remissbehandlats (Ds 1994:131).

Flertalet remissinstanser är allmänt positiva till utredningens förslag.
Statskontoret och Riksrevisionsverket (RRV) är dock kritiska och pekar
bl.a. på att utredningens analyser och slutsatser inte är fullständiga.

Regeringens överväganden

Slutsatser

De omkring 3 400 föreningsägda allmänna samlingslokalerna i landet har
central betydelse för föreningslivet, den sociala samvaron människor

emellan, för barn- och ungdomsverksamhet, kultur- och nöjesliv liksom
folkbildningen, särskilt på landsbygden och i mindre orter.

Cirka 50 procent av de allmänna samlingslokalerna är i behov av
tillbyggnad eller upprustning. Det återstår cirka 1 250 lokaler som
behöver handikappanpassas enligt Samlingslokalutredningen

Statligt stöd till allmänna samlingslokaler har funnits sedan 1942.
Stödet till allmänna samlingslokaler har utretts vid ett flertal tillfällen
Den senaste gången större förändringar av detta anslag genomfördes var
1989.

Det primära syftet med det statliga stödet bör även i fortsättningen vara
att skapa sådana samlingslokaler för föreningslivet som är ändamålsenliga
och som upplåts opartiskt, i skälig omfattning samt på skäliga villkor. De
allmänna samlingslokalernas unika upplåtelseskyldighet skiljer dessa
lokaler från alla andra lokaler som kan användas av föreningslivet.

Den investering som gjorts av staten, kommunerna och enskilda genom
frivilliga insatser under mer än femtio år innebär en betydande resurs för
samhället. Det finns därför anledning att ta vara på lokalerna samtidigt
som de anpassas till dagens behov. Det finns också bland de befintliga
byggnaderna kulturhistoriska kvaliteter som bör tillvaratas

Av en rapport från Boverket i augusti 1992 framgår att behovet av helt
nya samlingslokaler inte är lika stort som tidigare Det har heller inte
tillräckligt tydligt kunnat styrkas av Samlingslokalutredningen. Det
statsfinansiella läget motiverar också en förändring av stödet. Inriktningen
av stödåtgärderna bör förskjutas till att ta vara på de nuvarande allmänna
samlingslokalerna, främst genom att rusta upp och att öka tillgängligheten
bl.a. genom handikappanpassning.

Stöd bör inte längre kunna beviljas för köp eller nybyggnad av sam-
lingslokaler. I de fall där det inte finns någon annan ändamålsenlig lokal
för föreningslivet att tillgå och det bedöms vara av synnerligen stort
värde för det lokala föreningslivet på orten bör dock Boverket kunna
medge undantag. Vid prövningen skall hänsyn tas till om det finns
ekonomiska förutsättningar att driva och förvalta lokalen och om det
finns behov av lokalen. Behovet av lokalen bör framgå av en kommunal
lokal försörjningsplan.

Beslutsramen för statsbidrag till allmänna samlingslokaler föreslås med
hänvisning till det statsfinansiella läget minska till 20 miljoner kronor
totalt under budgetperioden Regeringen bedömer att det inför budgetåret
1995/96 är möjligt att minska anslaget till allmänna samlingslokalerna till
60 miljoner kronor.

Det finns många allmänna samlingslokaler som kan tillmätas ett stort
kulturhistoriskt värde. Boverket bör därför i samråd med Riksanti-
kvarieämbetet utarbeta vägledning riktad till samlingslokalförvaltama, om
de hänsynsregler som skall beaktas vid upprustning m.m. enligt Plan- och
Bygglagen (1987:10) eller i övrigt.

Bidrag till handikappanpassning av folkparksteatrar bör i fortsättningen
kunna ges enligt samma regler som för handikappanpassning av allmänna
samlingslokaler inom ramen för beviljat anslag.

Enligt nuvarande förordning finns möjligheter att bevilja bidrag till
utgift för att betala skulder i vissa fall och till eftergift av äldre statslån

Prop. 1994/95:100

Bil. 14

5 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 100. Bilaga 14

i enlighet med kungörelsen (1957:367). Det finns inte längre något behov
av dessa bidrag. Sådana bör därför inte betalas ut.

Bidraget till riksorganisationerna för allmänna samlingslokaler för att
täcka kostnaderna för att biträda samlingslokaldelegationen inom
Boverket med handläggning av byggärenden, består främst av lönekost-
nader. Det föreslås bli oförändrat med 5 625 000 kr för perioden Av
bidraget avser 495 000 kr sådant tekniskt/ekonomiskt utrednings- och
utvecklingsarbete som utförs gemensamt av riksorganisationerna

Boverket och dess Samlingslokaldelegation bör få en aktivare roll när
det gäller tillämpningen av förordningen (1989:288) om stöd till allmänna
samlingslokaler Boverket har fatt i uppdrag att före utgången av 1995
redovisa ett förslag till uppföljningssystem för stödet till allmänna
samlingslokaler. Avsikten är att det skall ske i samverkan med
riksorganisationerna för allmänna samlingslokaler. Senast den 30 juni
1995 skall Boverket redovisa en rapport om arbetsläget.

Prop. 1994/95:100

Bil. 14

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. medger att beslut om bidrag till allmänna samlingslokaler för
budgetåret 1995/96 far meddelas inom en ram om 20 000 000 kr,

2. medger att beslut om bidrag till handikappanpassning av allmänna
samlingslokaler och folkparksteatrar som söks fristående från andra
åtgärder far meddelas utan avräkning mot ramen,

3. till Bidrag till allmänna samlingslokaler m.m. för budgetåret 1995/96
anvisar ett förslagsanslag på 60 000 000 kr.

E 4. Utveckling av ideell verksamhet

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

6 702 000

22 800 000

23 700 000

Reservation

11 097 630

varav 15 800 000 kronor beräknat för juli 1995 - juni 1996

Ur anslaget kan bidrag ges till ideella föreningar, ekonomiska föreningar
och stiftelser som bedriver utvecklingsarbete i den tredje sektorn Bidrag
kan ges till organisationer för att utveckla formerna för lokal ideell
verksamhet liksom för att lämna information och rådgivning i dessa
frågor

Föreskrifter om stödet finns i förordningen (1993:568, ändrad senast
1994:550) om statsbidrag till ideell verksamhet.

I enlighet med riksdagens beslut våren 1994 har 2 miljoner kronor
överförts till anslaget för Stöd till kooperativ utveckling.

Regeringens överväganden Prop 1994/95:100

n , l .7 Bli. 14

Resultatbedömning

Närmare 1 400 organisationer har sökt bidrag för utveckling av ideell
verksamhet. De sökta beloppen omfattar sammantaget mer än 500
miljoner kronor Det finns således ett mycket stort intresse inom
föreningslivet att engagera sig i utvecklingen av den ideella sektom.
Regeringen har beviljat stöd till ett sextiotal utvecklingsprojekt.

Regeringen har ur anslaget lämnat bidrag till en bred studiekampanj,
Ny Väg, som genomförs av den samlade folkbildningen. Kampanjen
kommer att genomföras under två år och har som mål att stimulera till
nytänkande, utveckling och förnyelse såväl i tätorter som på landsbygd.
I studiekampanjen deltar även Utbildningsradion.

Slutsatser

Det är angeläget att nya former för lokalt utvecklingsarbete prövas, både
bland etablerade folkrörelser och nya typer av organisationer där
medborgarna genom handling vill vara med och påverka samhällsutveck-
lingen. Därför bör den fortsatta inriktningen av stödet vara just att
stimulera utveckling och förnyelse av lokala verksamheter. Det bör kunna
rikta sig både till pilotprojekt och till organisationer som lämnar in-
formation och rådgivning till andra utvecklingsprojekt

I det här sammanhanget är det viktigt att uppmuntra lokala initiativ som
vill stärka medborgarnas möjligheter att påverka både den nationella och
europeiska politiken.

Erfarenheterna från de projekt som har fatt stöd skall tas tillvara och
utvärderas För- och nackdelar med den arbetsmetod som projekten valt
skall analyseras och beskrivas. Expansionsmöjligheter och analys av
eventuella hinder för ett ökat ideellt engagemang skall också belysas
genom utvärderingen. Nya erfarenheter, idéer och kunskaper om ut-
veckling av ideell verksamhet kan härigenom spridas till olika sektorer
i samhället.

Under mandatperioden kommer anslaget att minskas med 10 miljoner
kronor, varav 7 miljoner budgetåret 1995/96.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Utveckling av ideell verksamhet anvisar ett reservationsanslag på

23 700 000 kr.

E 5. Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

3 501 000

3 432 000

5 148 000

Reservation

66 900

varav 3 432 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Från anslaget fördelas bidrag till kvinnoorganisationernas centrala
verksamhet. Medlen disponeras av Civildepartementet efter särskilda
beslut av regeringen enligt de riktlinjer som anges i proposition
1981/82:155 om stöd till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet.
Föreskrifter om bidragen finns i förordningen (1982:865) om statsbidrag
till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet (omtryckt 1987:1053,
ändrad senast 1992:661).

Statsbidraget består av ett grundbidrag och för organisationer med fler
än 3 000 medlemmar ett rörligt bidrag.

Bidraget anvisas sedan budgetåret 1992/93 som ett reservationsanslag
och fördelas i mån av tillgång på medel för ett år i sänder.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

Under året har 19 organisationer ansökt om statsbidrag Av dessa har 17
tidigare fatt organisationsstöd. Av de två organisationer som sökt stöd för
första gången, bedömde regeringen att en av dem uppfyllde kraven enligt
förordningen. Under innevarande budgetår har 18 kvinnoorganisationer
därmed beviljats stöd.

Den ekonomiska basen för att bedriva ett effektivt opinionsbildande
arbete när det gäller att stärka kvinnors ställning i samhället och att verka
för jämställdhet mellan kvinnor och män har försvagats för nära hälften
av kvinnoorganisationerna. Verksamhetsåret 1993, som ligger till grund
för beräkningen av statsbidraget, minskade antalet medlemmar i
kvinnoorganisationerna med sammanlagt drygt 10 000. Bilden är
emellertid inte entydig. Två av fem politiska kvinnoförbund svarar för
nära två tredjedelar av bortfallet, medan ett tredje av dessa kvinnoförbund
ökat sitt medlemsantal kraftigt. Bland de mindre kvinnoorganisationerna
har medlemsantalet minskat i sex organisationer och ökat i fem, medan
tre behåller samma nivå som tidigare.

Flera av kvinnoorganisationernas lokalföreningar arbetar med projekt
och nätverksgrupper, dvs. även med kvinnor som inte är medlemmar De
står för mycket av den förnyelse av formerna för lokalt föreningsarbete
som idag efterfrågas.

Prop. 1994/95:100

Bil. 14

Slutsatser

Det övergripande målet bör även i framtiden vara att genom stödet till
kvinnoorganisationerna medverka till att stärka kvinnornas ställning i
samhället i syfte att uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män.

Under budgetåret 1994/95 har regeringen vid fördelningen av stats-
bidraget valt att använda det tillgängliga utrymmet för att något höja
grundbeloppet, eftersom organisationsstödet är viktigt från jämställd-
hetssynpunkt för att engagera nya grupper av kvinnor och att utveckla
kvinnoorganisationerna

Enligt regeringens mening bör stödet till kvinnoorganisationerna vara
oförändrat. I fortsättningen bör stöd också kunna ges för utveckling och
förnyelse. Det kan gälla projekt som syftar till att engagera nya grupper
av kvinnor, inte minst unga och att stödja de lokala organisationerna i att
finna nya former för verksamheten. Det kan också handla om att finna
strategier för att stärka den egna organisationens ekonomiska oberoende.
En fjärdedel av stödet under artonmånaderspenoden bör därför avse stöd
till sådana konkreta utvecklingsprojekt och verksamheter.

Regeringen kommer att kalla kvinnoorganisationerna till en över-
läggning under våren 1995 med anledning av den förändrade inriktningen
av anslaget och för att diskutera kvinnoorganisationernas fortsatta arbete
för att stärka kvinnornas ställning i samhället och att arbeta för jämställd-
het mellan kvinnor och män.

Prop. 1994/95:100

Bil. 14

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet för
budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 5 148 000 kr.

E 6. Stöd till idrotten

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

511 173 000

512 173 000

894 694 000

Reservation

11 945

varav 502 173 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Anslaget används för bidrag till Sveriges riksidrottsförbund (RF) för den
verksamhet som bedrivs av förbundet och till förbundet anslutna
organisationer Från anslaget lämnas också bidrag till vissa utanför RF
stående organisationer och till motionsverksamhet för studerande vid
kårortema. För anslagets användning gäller i huvudsak de av 1970 års
riksdag beslutade riktlinjerna för organisationsstöd till idrotten (prop.
1970:79, bet. 1970:SU122, rskr. 1970:291, prop 1992/93:100 bil. 8, bet.
1992/93:KrU 14, rskr. 1992/93:254). Från anslaget lämnas vidare bidrag
till nksanläggningar för den samlade idrottsrörelsens behov samt bidrag
till mindre föreningsanläggningar för idrott och friluftsliv. Därutöver
lämnas bidrag till lokal ungdomsverksamhet på idrottens område (prop.
1989/90:100 bil. 13, s. 80, bet. 1989/90:KrU15, rskr. 1989/90:161) och
bidrag till RF som stöd för den forskning och utveckling m.m. som
bedrivs av förbundet.

Sveriges riksidrottsförbund (RF) m.fl.

Svensk idrottsrörelse organiseras i över 27 000 idrottsföreningar och
17 000 korpklubbar. Idrotten är en stor och vital folkrörelse, främst en
ungdomsrörelse. Bland högstadieungdom är cirka 60 procent av pojkarna

och 40 procent av flickorna med i en eller flera idrottsföreningar. Prop 1994/95:100
Tillsammans bedrivs verksamhet som förutom det idrottsliga utvecklar Bil. 14
hundratusentals ungdomar i samarbete, ledarskap och demokratiska
spelregler. Idrottens inbyggda framstegstro är i ekonomiskt svåra tider en
motvikt till den pessimism som lätt sprider sig bland befolkningen menar

RF.

Riksidrottsmötet (RIM) år 1993 fastställde verksamhetsinriktning för
perioden år 1994-96. De fyra huvudpunkterna i denna inriktning är
individen i idrotten, anläggningstillgänglighet, idrottens finansiering och
internationellt agerande.

Individen i idrotten skall utvecklas så att alla som deltar i verksamheten
far vara med och bestämma om och ta ansvar för sin verksamhet. För att
forma morgondagens idrott krävs att alla får chansen att bidra med sina
synpunkter. I det arbetet är jämställdhetsarbete, ungdomars inflytande i
beslutande församlingar, idrotten som ett gränsöverskridande forum för
möten mellan nationer, raser och nationaliteter viktigt. Idrotten vill
fortsätta sitt program för elitidrottamas utveckling samtidigt som man vill
utveckla folkhälsoarbetet genom en omfattande motionsverksamhet för
alla åldrar. Vidare betonas att de ideella ledarna är idrottsrörelsens
motorer och att goda förutsättningar och en utveckling av ledarnas
kompetens är avgörande för idrottens framtida utveckling.

Det stora antalet allmänt tillgängliga anläggningar är en viktig orsak till
svensk idrotts positiva utveckling på såväl bredd- som elitnivå. En fortsatt
utveckling mot ökad föreningsdrift av offentliga anläggningar medför ett
ökat behov av kompetensutveckling för idrottsrörelsens ledare menar RF.

Idrottsrörelsens viktigaste finansieringskälla är enligt RF värdet av
medlemmarnas egna insatser genom ideellt arbete. Utöver detta pekar
man på att spel och lotterier traditionellt har varit en viktig inkomstkälla.
RF betonar att ett stabilt samhällsstöd, från stat och kommun, garanterat
idrottsrörelsen en grundläggande ekonomisk trygghet. Det statliga lokala
aktivitetsstödet är av avgörande betydelse för idrottens breda barn- och
ungdomsverksamhet

På området idrottens internationella agerande vill RF sträva efter att
stärka idrottens konkurrensförmåga och genom särskilda insatser förstärka
den svenska representationen i internationella beslutande församlingar.
Med grunden i ett samlat idrotts-Europa där idrotten utvecklas på sina
egna villkor och på demokratiska grunder avser RF att aktivt delta i
arbetet att påverka idrottens förutsättningar inom EU. Samarbetet med
nya demokratiska nationer i Östeuropa föreslås främst riktas till Lettland
och de andra länderna i Baltikum. RF avser att år 1996 stå som värd för
en europeisk konferens på tema kvinnor och idrott. Vidare vill man gå
vidare i samarbete med idrottsrörelsen i södra Afrika för att efter
apartheids fall bidra med svenskt kunnande i den nya och positiva
uppbyggnadsfasen.

Idrottsrörelsen har flera gemensamma uppgifter. Vid RIM år 1993
beslutades att tillsätta utredningar som inför nästa RIM år 1995 skall
genomföra en översyn och lägga förslag till förändringar inom områdena
program, organisation och finansiering. -jq

I detta sammanhang behandlas bl.a. idrottens mål och inriktning, förslag
till idrottens organisationsmodell samt dessutom en översyn av kriterierna
för fördelningen av det statliga bidraget till lokal ungdomsverksamhet.
Utvärderingen av de mål som fastställdes av 1989 års RIM i idrottens
jämställdhetsplan kommer att ske vid RIM år 1995.

Majoriteten av de 63 specialförbunden är starkt beroende av det statliga
bidraget för sin verksamhet. Svensk idrotts breda verksamhet är viktig för
såväl breddidrotten som elitverksamheten. Det är specialförbund som har
ansvaret för elitidrottsutvecklingen inom respektive idrott. En viktig del
i detta arbete är riksidrottsgymnasiema.

RF pekar på vikten av att samla landets resurser för idrottsforskning
och deltar i styrelsen för och bidrar till Centrum för idrottsforskning.
Under året har riksidrottsstyrelsen anslagit 5 miljoner kronor för detta
ändamål. Tillsammans med Sveriges Olympiska Kommitté bedrivs projekt
till stöd för svensk elitidrotts utveckling inom ramen för Centrum för
prestationsutveckling. Vikten av ett fortsatt kraftfullt anti-dopningsarbete
betonas.

RF begär medel för att utveckla riksanläggningen Bosön som den
svenska idrottsrörelsens centralanläggning för träning, tävling, utbildning
och utveckling. För uppförande, tillbyggnad eller upprustning av ett antal
mindre idrottsanläggningar som ägs av idrottsförening lämnas bidrag av
RF

För deltagande i de olympiska sommarspelen och paralympics i Atlanta
år 1996 begärs ett särskilt bidrag.

RF:s anslagsframställning uppgår sammanlagt till 930 miljoner kronor
och innefattar nuvarande stödform från AB Tipstjänst. Framställningen
omfattar fem utgiftsområden RF begär 327 miljoner kronor för stöd till
lokalt aktivitetsstöd, 527 miljoner kronor för stöd till övrig gemensam
verksamhet, 28 miljoner kronor till forskning och utveckling, 25 miljoner
kronor för stöd till utveckling av Bosön som den svenska idrottsrörelsens
centralanläggning samt 23 miljoner kronor till olympiskt deltagande.

De sex utanförstående organisationerna; Friluftsfrämjandet, Sveriges
Sportfiske- och fiskevårdsförbund, Svenska Livräddningssällskapet-
Simfrämjandet, Svenska Pistolskytteförbundet, Svenska Båtunionen och
Cykelfrämjandet, har tillsammans begärt drygt 35 miljoner kronor. Detta
för bidrag till respektive organisations verksamhet och som stöd för
bidrag till lokal ungdomsverksamhet på idrottens område. Anslags-
framställningarna har inlämnats till RF som sammanställt och vi-
darebefordrat dem utan prioritering till regeringen för ställningstagande.

RF har även vidarebefordrat förslag från Sveriges Förenade Student-
kårer (SFS) till statligt stöd för studenternas motionsverksamhet vid
landets studentkårer vid universitet och högskolor. SFS pekar på att de
för sin del föredrar att anslaget beräknas som ett anslag per student. För
kommande budgetår uppgår begäran till 14 miljoner kronor.

RF har till regeringen inkommit med årsredovisning och revisionsbe-
rättelse för förbundet samt med en sammanställning av årsredovisningar
från de sex utanförstående organisationerna. I årsredovisningarna har
verksamhetens resultat och bidrag till den lokala ungdomsverksamheten

Prop. 1994/95:100

Bil. 14

särskilt redovisats. En revisionsberättelse utan anmärkning har redovisats Prop. 1994/95:100

från de av riksidrottsmötet valda auktoriserade revisorerna. Bil 14

Sammanfattning

Sammantaget uppgår idrottens samlade anslagsframställning till ett belopp
om närmare 980 miljoner kronor. Detta innebär ett ökat anslag, in-
beräknat stödet från AB Tipstjänst, med ca 130 miljoner kronor.

Regeringens överväganden

Inledning

Den svenska idrottsrörelsen utför många viktiga uppgifter i samhället.
Med nästan tre miljoner medlemmar i föreningar runt om i landet
aktiverar idrottsrörelsen fler ungdomar än någon annan förenings-
verksamhet. Varje år genomförs över sju miljoner lokala ungdoms-
aktiviteter med över 55 miljoner deltagartillfällen. Idrotten ger mycket
för många människor, lust och glädje, underhållning, gemenskap och
fostran, välbefinnande och spänning. I sin bästa form ger den alla något
av allt detta genom sin förmåga att engagera människor i idrottsaktivite-
ter, demokratiska beslutsprocesser och social verksamhet Idrottsrörelsen
är en fri folkrörelse som själv ska forma sin framtid. De centrala
organisationerna byggda på medlemmarnas frivilliga medlemskap spelar
en viktig roll för att utveckla detta. Det är med bakgrund i detta viktigt
att staten även i svåra tider ger stöd och bidrar till att underlätta
möjligheterna för idrottsrörelsen att utvecklas.

Den allra största delen av idrottens finansiering sker genom egeninsat-
ser i form av all den tid och möda som ideellt arbetande ledare lägger på
idrotten. En viktig finansieringskälla för idrotten är lotterier. Nedan
redovisas förslag om fortsatt stöd från AB Tipstjänst till idrotten
Offentligt stöd till de ideella organisationerna måste också i framtiden
utgöra en viktig grundfinansiering för att säkerställa idrottsrörelsens
långsiktiga utveckling

Anslagets fördelning

Den roll som RF har i fördelningen av statens stöd till idrotten förutsätter
att nödvändiga prioriteringar görs. RF har i anslagsframställning pekat på
sina ambitioner men ej i tillräcklig omfattning redovisat nödvändiga
prioriteringar. Regeringen finner därför att det ankommer på den att
särskilt beräkna vissa delar av anslaget. För att idrottsrörelsen skall kunna
hushålla med ett krympande statligt bidrag till organisationernas
verksamhet är det viktigt att RF, som har minskat kostnaderna för sin
centrala administration, går vidare med att se över stödet till idrottsrörel-
sens organisationer i syfte att frigöra nya resurser genom lägre kostnader
och högre effektivitet. RF bör förutom bidrag till den egna verksamheten
också se över bidragen till såväl specialidrottsförbunden, distnktsidrotts-

förbunden som till idrottens eget studieförbund - SISU. Prop. 1994/95:100

RF redovisar idrottsrörelsens ambitioner vad gäller idrottens in- Bil. 14
temationella agerande. Idrottens arbete är av tradition internationellt och
utgör en viktig kraft i en tid då världens nationer upplever ett ökat
internationellt ömsesidigt beroende. Regeringen noterar med tillfreds-
ställelse idrottens ambitioner inom dessa områden.

Idrotten har stor betydelse i rehabiliteringen av handikappade liksom
vid integrering av handikappade i de ickehandikappades värld. Arbetet
med att integrera invandrare sker naturligt inom idrotten och tjänar som
förebild i det svenska samhället. Regeringen vill betona vikten av att
ungdomar rekryteras till idrottens beslutande församlingar, här spelar den
unga kraften en viktig roll inom svensk idrott Idrottens utveckling och
möjlighet att rekrytera ledare bygger på att idrotten ger utrymme i olika
positioner för ledare som är representativa för sina medlemmar.

RF har redovisat såväl uppnådda resultat som fortsatta insatser vad
gäller arbetet för en jämställd idrott. Regeringen anser att detta arbete är
av mycket stor vikt Insatserna bör vara av sådan omfattning att idrottens
egna mål i det gällande Jämställdhetsprogrammet som skall utvärderas
vid RIM år 1995 kan uppnås. Om mot förmodan detta inte sker bör det
ankomma på RF att under budgetåret se över kriterierna för hur bidragen
fördelas och till regeringen redovisa åtgärder för hur de av idrottsrörelsen
själv uppställda målen skall uppnås.

Stödet till det lokala föreningslivets ungdomsaktiviteter är särskilt
betydelsefullt för den viktiga verksamhet som idrottsrörelsen bedriver
bland barn och ungdom. Verksamhetens betydelse för att träna ungdomar
i såväl fysiska aktiviteter som deltagande i föreningslivets demokratiska
beslutsprocesser är stor. Regeringen har för detta ändamål beräknat ett
bidrag om minst 300 miljoner kronor.

Elitidrotten är av stor betydelse för såväl ungdomsrekryteringen som
människors positiva upplevelser och känsla av samhörighet på olika
nivåer. Genom bevakning från media når elitidrotten alla människor.
Idrottens etiska hållning och avståndstagande från dopning och det
idrottsanknutna våldet är viktig inte minst då elitidrottare utgör förebilder
för många barn och ungdomar. Det är en fråga för specialidrottsförbunden
att med stöd av anslaget och i samarbete med RF och Sveriges Olym-
piska Kommitté sörja för att erforderligt stöd till elitidrotten ges. I detta
sammanhang bör särskilt verksamheten vid de riksrekryterande idrotts-
gymnasiema samt arbetet inom Centrum för Prestationsutveckling
nämnas.

Det är av vikt att de lokala föreningarna ges möjlighet att uppföra
anläggningar av olika slag. För att bidra till att möjliggöra detta har
tidigare medel till s.k. mindre anläggningar beräknats. Det bör nu
ankomma på RF att prioritera denna verksamhet gentemot andra
verksamheter och fördela eventuella medel på ett för idrotten lämpligt
sätt.

Forsknings- och utvecklingsarbetet är av stor betydelse för att idrotten
skall kunna fortsätta att utvecklas på ett positivt sätt. Idrotten är i grunden
en fysisk aktivitet och är ur folkhälsosynpunkt viktig. Medicinsk 73

forskning har lett till nya metoder för både behandling och rehabilitering

av skador som inte enbart drabbar idrottsutövare RF:s beslut att av årets Prop 1994/95:100
anslag fördela 5 miljoner kronor till verksamheten inom Centrum för Bil 14
idrottsforskning finner regeringen vara en synnerligen angelägen
prioritering och har därför beräknat ett motsvarande stöd även under det
kommande budgetåret.

Idrottsrörelsen gör stora ansträngningar för att motverka användningen
av dopningsmedel och andra droger inom idrotten. Dopningen är i dag
främst ett problem utanför den organiserade idrottsrörelsen. Idrottsrörel-
sens kunskaper och erfarenheter utgör en viktig del i arbetet med att
bekämpa den ökade spridningen av dopningsmedel. Regeringen in-
stämmer i RF:s bedömning att även fortsättningsvis prioritera idrottens
arbete på detta område.

RF begär medel för att kunna utveckla riksanläggningen Bosön till en
komplett anläggning för svensk och internationell idrott Regeringen ser
positivt på RF:s planer för Bosön och avser att i ett annat sammanhang
vidta åtgärder för att möjliggöra en erforderlig utbyggnad av Bosöns
idrottsinstitut.

Regeringen har beräknat 21 miljoner kronor för svenskt deltagande i
olympiska sommarspelen och paralympics i Atlanta år 1996.

Regeringen har vidare beräknat ett bidrag för de sex utanförstående or-
ganisationerna och där tagit hänsyn till motsvarande besparingar som
åläggs andra delar av bidrag till idrottens centrala och regionala
organisationer samt omfattningen av de redovisade lokala ungdoms-
aktiviteterna.

Det finns för närvarande angelägna insatser som bör göras på främst
internationell nivå på idrottens område utöver det som faller inom
idrottsorganisationemas ram att fatta beslut om. Med bakgrund i detta har
regeringen beräknat ett oförändrat stöd för intemationaliseringsarbete
m m. Dessa medel bör disponeras av regeringen.

På grund av förändrad periodisering av utbetalningar från detta anslag
avser regeringen att återkomma till riksdagen under våren med förslag till
justeringar som därav följer. Detta innebär att från regeringens förslag till
stöd till idrotten för budgetåret 1995/96 skall avräknas 102 miljoner
kronor, vilka avser bidrag till verksamhet utanför detta budgetår.

Stöd till motionsverksamhet för studerande vid kårortema

Staten ger för närvarande bidrag till motionsverksamhet för studerande
vid kårortema att utgå till studentkårer eller studentkårssammanslut-
ningar. Under innevarande budgetår utgår ett stöd om 5 611 000 kronor
till sammanlagt 23 kårer eller sammanslutningar. Stödet tillkom som ett
särskilt stöd för att främja studenternas motionsverksamhet (prop.
1967:48, bet. 1967:SU96, rskr. 220). Efter förslag från utredningen Idrott
åt alla (SOU 1969:29) lades detta anslag samman med övriga idrotts-
anslag och Riksidrottsförbundet fick en samordnande roll (prop. 1970:79,
bet. 1970:SU122, rskr. 1970:291), vilket bekräftas av riksdagen (prop.
1982/83:129, bet. 1982/83 SfU25, rskr. 386). Stödet söks av respektive
studentkår eller sammanslutning av studentkårer på en och samma ort 74

genom RF vilka också samråder med Sveriges Förenade Studentkårer Prop. 1994/95:100
innan regeringen förelägges ett förslag på stödets fördelning. SFS har Bil 14
uttryckt att detta stöd till motionsidrotten i stället kan beräknas per
student och överföras till det statliga bidraget till högskolornas studeran-
dehälsovård.

I betänkandet Studenten och tvångsanslutningen (SOU 1990:105) pekas
på att studenternas motionsidrott på flera högskoleorter är utestängd från
kommunala bidrag och att en orättvisa föreligger i att studenternas
motionsidrott inte berättigar till att söka stöd från statens bidrag till lokal
ungdomsverksamhet. Utredningen pekar vidare på att det är svårt att
bedöma effekterna av borttagande av det statliga stödet till studenternas
motionsverksamhet.

Bestämmelserna i 11§ folkbokföringslagen (1991:481) innebär att
studerande över 18 år skall skrivas på den ort där de har sin vanliga
dygnsvila. Denna ändring medför att det tidigare förhållandet, då
studenter vid kårortema i ej ringa omfattning var skrivna i en annan
kommun än där studierna bedrevs, inte längre gäller. Kommunerna har
i dag således ett tydligare ansvar för stöd också till motionsverksamhet
för de studerande vid kårortema än vad som tidigare var fallet. Redan i
dag har studerande vid kårortema rätt till samma statliga stöd för lokala
ungdomsaktiviteter på idrottens område som andra. En förutsättning för
detta är att man väljer att organisera sig i en sådan ideell idrottsförening
som uppfyller kraven på medlemskap i ett av de 63 specialförbund som
för närvarande är medlemmar i Riksidrottsförbundet, alternativt i en av
de sex övriga organisationer som far statligt stöd för lokal ungdoms-
verksamhet på idrottens område. Ett av RF:s medlemsförbund med
verksamhet i föreningar vid de flesta av landets studentkårorter är
Sveriges akademiska idrottsförbund

Det särskilda bidraget till motionsverksamhet för studerande har bl a
motiverats av vikten av en god hälsa för studerande vid kårortema. Om
enskilda högskolor vill prioritera ett stöd till denna verksamhet som
komplement till respektive högskolas studerandehälsovård ankommer det
på respektive högskola att så besluta.

Regeringen har, med bakgrund bl a. i de förändringar som tidigare
genomförts i folkbokföringslagen, beräknat att det särskilda bidraget till
stöd för motionsverksamhet för studerande vid kårortema som utgår till
studentkårer eller studentkårssammanslutningar skall upphöra från och
med den 1 juli 1996.

Riksidrottsgymnasier: anslagsfrågor m.m.

I syfte att förbättra kvaliteten samt reglera omfattningen och finan-
sieringen av elitidrottares specialidrottsverksamhet vid nksrekryterande
idrottsgymnasier föreslår regeringen att en särskild anslagspost inrättas
under detta anslag. En närmare bakgrund till förslaget har redovisats i
bilaga 9 till denna proposition.

Regeringen anser att en särskild ram om 36 miljoner kronor bör
avsättas för detta ändamål från och med läsåret 1996/97 och har sålunda

här beräknat ett anslag om 18 miljoner kronor. RF bör ansvara för Prop 1994/95:100
fördelningen av medel ur denna ram. Bil 14

RF:s fördelning av medel till riksidrottsgymnasier utgör myndig-
hetsutövning och förutsätter lagstöd. Inom Civildepartementet har därför
upprättats förslag till en lag om överlämnande av förvaltningsuppgifter till
Sveriges Riksidrottsförbund. Lagförslaget finns i bilaga 14.1.

Lagförslaget är av så enkel beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle
sakna betydelse. Yttrande från Lagrådet har därför inte inhämtats.

RF:s verksamhet bör såvitt angår dessa frågor omfattas av offentlig-
hetsprincipen. Regeringen avser därför att återkomma till riksdagen med
förslag till erforderlig ändring av bilagan till sekretesslagen (1980:100).

Det ankommer på regeringen att meddela närmare föreskrifter för
disponering av medel till riksidrottsgymnasiema samt för såväl RF:s som
Skolverkets ansvar vad gäller uppföljning och utvärdering av special-
idrotten och gymnasieutbildningarna.

Statlig garanti för anordnande av olympiska vinterspel i Sverige
är 2002

Vid riksdagens behandling av prop. 1993/94:240 Statlig garanti för
anordnande av olympiska vinterspel i Sverige år 2002 har kulturutskottet
uttalat att utskottet utgår från att regeringen i lämpligt sammanhang för
riksdagen redovisar på vad sätt regeringen i den fortsatta beredningen har
uppfyllt de av riksdagen uppställda villkoren för garantin (bet
1993/94:KrU35, rskr. 1993/94:413).

Regeringen har den 20 september 1994 bemyndigat ansvarigt statsråd
att för staten teckna avtal med företrädare för Östersunds kommun, Åre
kommun och Vinterspelen i Östersund/Åre Aktiebolag om statlig garanti
för anordnande av olympiska vinterspel i Sverige år 2002. Den 27
september 1994 undertecknade parterna ett avtal innehållande de villkor
riksdagen uppställt.

AB Tipstjänst

AB Tipstjänst har och har alltid haft ett nära samarbete med idrotten.
Bolagets idrottsanknutna spel står för ca hälften av bolagets omsättning
och för ca 1/3 av bolagets vinst. En stor målgrupp för Tipstjänsts
produkter är idrottspublik varför det också är naturligt att en del av
bolagets strikt kommersiella marknadsföringsinsatser styrs mot idrotts-
evenemang och idrottsföreningar. Om dessa strikt kommersiella insatser
beslutar naturligtvis bolaget. Då AB Tipstjänst använder idrottsevenemang
som spelobjekt är det rimligt att en del av det statliga idrottsstödet
kanaliseras via Tipstjänst.

Riksdagen har vid ett flertal tillfällen uttalat sin mening att AB
Tipstjänsts bolagsstämma ges möjligheten att besluta om stöd till idrotten
i form av ett samlat bidrag om 55 miljoner kronor till Riksidrottsför-
bundet (prop. 1991/92:100 bil. 8, bet. 1991/92:KrU15, rskr. 1991/92:150).

Av samma skäl som tidigare bör Tipstjänsts bolagsstämma ges fortsatt Prop 1994/95:100
möjlighet att besluta om ett sådant bidrag till RF. Ramen bör enligt Bil. 14
regeringens uppfattning även framledes uppgå till oförändrade 55
miljoner kronor per år.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis föreslås anslaget Stöd till idrotten uppgå till ca
894 miljoner kronor, varav 21 miljoner kronor engångsvis och 102
miljoner kronor för ändrad periodisering av utbetalningar. Det bör
ankomma på regeringen att efter förslag från RF besluta om närmare
fördelning av anslaget om ca 792 miljoner kronor Stödet till motions-
verksamhet för studerande vid kårortema upphör den 1 juli 1996. En ny
beslutsordning där RF med stöd av lag anförtros förvaltningsuppgiften att
fördela medel till specialidrottsverksamheten vid de riksrekryterande
idrottsgymnasiema föreslås. Till detta kommer regeringens förslag till
stöd till idrotten från AB Tipstjänst.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Stöd till idrotten för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservations-
anslag på 894 694 000 kr,

2. godkänner det som regeringen förordar angående AB Tipstjänsts
stöd till idrotten,

3. antar förslag till lag om överlämnande av förvaltningsuppgifter till
Sveriges Riksidrottsförbund.

Bilaga 14.1

Prop 1994/95:100

Bil. 14

Förslag till

Lag om överlämnande av förvaltningsuppgifter till

Sveriges Riksidrottsförbund

Härigenom föreskrivs följande

1 § Sveriges Riksidrottsförbund prövar frågor om fördelning till
kommuner av statsbidrag till kostnader för specialidrott inom gym-
nasieskolan.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995.

Register		Prop. 1994/95:100 Bil 14
3	Inledning	Prop. 1994/95:100 Bil 14
8	A. Länsstyrelserna m.m.	2 721 188 000
10	1 Länsstyrelserna m.m.	2 686 773 000
23	Kammarkollegiet:
24	2 Myndighetsuppgifter	34 414 000
25	3 Uppdragsverksamhet	1 000
27	B. Trossamfund m.m.	94 500 000
28	1 Stöd till trossamfund m m.	94 500 000
31	C. Konsumentfrågor	138 255 000
36	1 Konsumentverket	101 687 000
38	2 Allmänna reklamationsnämnden	20 518 000
40	3 Stöd till konsumentorganisationer	6 150 000
42	4 Konsumentforskning	3 000 000
43	5 Stöd till miljömärkning av produkter	6 900 000
45	D. Ungdomsfrågor	194 642 000
49	1 Ungdomsstyrelsen	12 498 000
51	2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet m.m.	174 303 000
54	3 EU:s utbytesprogram Ungdom för Europa	7 841 000
55	E. Folkrörelse- och idrottsfrågor,
	kooperativa frågor m.m.	1 019 416 000
58	1 Lotteriinspektionen	26 124 000
61	2 Stöd till kooperativ utveckling	9 750 000
63	3 Bidrag till allmänna samlingslokaler m.m.	60 000 000
66	4 Utveckling av ideell verksamhet	23 700 000
67	5 Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala verksamhet	5 148 000
69	6 Stöd till idrotten	894 694 000

Totalt för Civildepartementet

4 168 001 000

Underbilaga

78 14 1 Förslag till Lag om överlämnande av

förvaltningsuppgifter till Sveriges Riksidrottsförbund

gotab 47512, Stockholm 1994

Bilaga 15 till budgetpropositionen 1995

Milj ödepartementet

(Fjortonde huvudtiteln)

Prop. 1994/95:100

Bil. 15

Inledning

Till Miljödepartementets ansvarsområde hör uppgifter om biologisk
mångfald och naturvård, vatten- och luftvård, avfallsfrågor, b ilavgas-
frågor, miljöskydd, miljöforskning, kemikaliekontroll, strålskydd och
säkerhetsfrågor kopplade till kärnkraften samt internationellt miljösam-
arbete. Till departementets ansvarsområde hör vidare planering av
markanvändning och bebyggelse samt lantmäteri- och fastighetsdatafrå-
gor, liksom hushållning med naturresurser och internationellt samarbete
kopplade till dessa områden. Departementet är samordnande for
regeringens miljöpolitik.

Övergripande mål

Målet med miljöpolitiken är att skydda människors hälsa, bevara den
biologiska mångfalden, främja en långsiktigt god hushållning med
naturresurser samt skydda natur- och kulturlandskap.

Inriktningen av det miljöpolitiska arbetet

Regeringens miljöpolitiska strategi har nyligen redovisats för riksdagen
i en särskild skrivelse (skr. 1994/95:120). I skrivelsen redovisas bl.a. hur
det internationella arbetet skall förstärkas och göras mer resultatinriktat.
Sverige bör fortsätta att spela en aktiv roll i det globala miljöarbetet och
uppföljningen av FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de
Janeiro år 1992 har därför hög prioritet. En svensk nationalkommitté
kommer att tillsättas för uppföljning av Riokonferensen och för arbetet
inför FN:s extra generalförsamling år 1997. Sverige bör driva på det
miljöpolitiska arbetet inom Europeiska unionen (EU).

Det lokala arbetet är av stor betydelse. En markanvändningspolitik för
en långsiktigt hållbar utveckling skall utvecklas och regeringen avser att
lägga särskild vikt vid en hållbar utveckling av städer och tätorter, bl.a.
genom att miljön får en starkare roll i den kommunala översiktsplane-
ringen.

Regeringen har tidigare föreslagit att programmet för landskapsvård
utökas kraftigt. En särskild ersättning kommer också att utgå till
jordbrukare som vill ställa om till ekologisk odling och för återställande
åtgärder i odlingslandskapet. Dessa åtgärder inryms i ett nytt program för

1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 100. Bilaga 15

miljöersättningar i jordbruket och blir en del av den svenska jordbrukspo- Prop. 1994/95:100
litiken. Bil. 15

Det är angeläget med fortsatta åtgärder for en miljöanpassning av de
areella näringarna, kombinerat med skydd av land- och vattenmiljöer.
Möjligheterna att införa en naturvårdsavgift i skogsbruket analyseras
liksom om skogsvårdslagen bör infogas i eller på annan sätt samordnas
med en kommande miljöbalk. Regeringen avser vidare att ta fram ett
samlat program för skyddet av landets fjällområden.

Regeringen avser att ge Naturvårdsverket i uppdrag att i samråd med
andra sektorsmyndigheter föreslå ett samlat program för miljöinsatser
som ger nya arbeten. En omfattande satsning på miljöinvesteringar ingår
i regeringens ekonomisk-politiska proposition.

Nya ekonomiska styrmedel införs i miljöpolitiken.

Kretsloppsarbetet drivs vidare och en sammanhållen strategi för arbetet
tas fram med bl.a. tydliga prioriteringar av vilka material och produkter
som bör återanvändas och återvinnas. Producentansvar bör införas för
utvalda varugrupper. Ansvaret för miljöfarligt avfall förtydligas, liksom
ansvaret för gamla miljöskador.

Miljöinsatserna inom trafiksektorn stärks. Naturvårdsverket får i
uppdrag att i samråd med berörda sektorsmyndigheter föreslå hur
utsläppen från arbetsfordon bör minskas genom nationella och in-
ternationella åtgärder. Ett aktivt miljöarbete kommer också att bedrivas
inom energisektorn, bl.a. genom fortsatta insatser för att förbättra
förutsättningarna för energieffektivisering och användning av fömybara
energikällor.

En aktiv miljöpolitik förutsätter att varje sektor tar sitt miljöansvar,
samtidigt som åtgärder inom olika sektorer samordnas. Regeringen
kommer att fortlöpande redovisa miljöarbetet inom de olika departemen-
tens ansvarsområden.

Lagstiftningen samlas i en miljöbalk, som blir mer heltäckande än det
tidigare framlagda balkförslaget.

Det finns ett tydligt samband mellan konsumtion och miljö. Konsumen-
terna har en viktig roll när det gäller att främja miljöanpassade alternativ.
Om konsumenterna får information om miljökonsekvenserna av ett visst
produktval kan de utgöra en betydande maktfaktor i det miljöpolitiska
arbetet. Väl underbyggd och seriös information, t.ex. i form av
miljömärkning, är därför avgörande för att konsumenterna skall kunna
göra miljöanpassade produktval.

Genomförandet av det tioåriga programmet för investeringar i trafikens
infrastruktur, som riksdagen beslutade om år 1993 (prop. 1992/93:176)
kommer att medföra ingrepp i det svenska landskapet. Riksantikvarieäm-
betet och Statens naturvårdsverk har därför på regeringens uppdrag i
november 1994 redovisat metoder för hur kultur- och naturmiljöintressen
bättre skall kunna tas tillvara vid planering och genomförande av
infrastrukturprojekten. Regeringen anser att det är av stor vikt att
investeringarna i infrastrukturen genomförs så att viktiga kultur- och
naturmiljö värden inte påtagligt skadas.. Mot bakgrund av verkens
redovisningar vill regeringen understryka behovet av en bättre systemati- 2

serad kunskap och av en planering som i ett tidigt skede tar tillvara dessa

intressen. Regeringen har för avsikt att återkomma i denna fråga i Prop. 1994/95:100
kompletteringspropositionen 1995. Bil. 15

Medlemsskapet i EU innebär att Sverige kommer att få ett återflöde
från EU:s strukturfonder på ca 2,4 miljarder kronor per år. Detta
kommer att innebära stora möjligheter till ytterligare insatser inom olika
politikområden, t.ex. insatser för kompetensutveckning, forskning och
utveckling, näringslivsutveckling, informationsteknologiinsatser m.fl.
områden. För att kunna nyttja dessa medel krävs ett omfattande
programarbete. Som ett led i detta skall också frågan om medfinansiering
med statliga, kommunala och landstingskommunala medel lösas. Detta
kan komma att beröra anslag på Miljödepartementets huvudtitel.

Regeringen gör i det följande (under A. Miljövård) vissa klargöranden
och ändringar vad avser materialåtervinning och återanvändning, speciellt
glasåtervinning och kompostering av förpackningar.

Huvuddragen i budgetförslaget

Genom omprioriteringar av befintliga resurser skapas utrymme för
departementets och myndigheternas ökande EU-arbete. En förstärkning
görs också av stödet till ideella organisationers Europaarbete.

I enlighet med vad som aviserades i den ekonomisk-politiska proposi-
tionen föreslås 100 miljoner kronor engångsvis som investeringsbidrag
for främjande av omställning i ekologiskt hållbar riktning. Härutöver har
i enlighet med förslagen i den ekonomisk-politiska propositionen för
innevarande budgetår anvisats 400 miljoner kronor för miljöinvesteringar.
Dessa medel har tagits upp under Arbetsmarknadsdepartementets
huvudtitel.

Strålskyddsinstitutet föreslås få disponera medel för byte av de
jodtabletter som ingår i beredskapen mot kämkraftsolyckor.

Medlen för inköp av mark för naturvård föreslås ligga kvar på en
oförändrad nivå de närmaste två budgetåren.

En besparing om ca 5 % har lagts ut på i princip alla myndigheter som
hör till Miljödepartementets ansvarsområde.

Strukturen i den svenska miljöforskningen har förändrats i samband
med de nybildade forskningsstiftelserna. Vidare kommer medlemsskapet
i EU att leda till förändringar både vad gäller finansiering och inriktning
av miljöforskningen. Miljöforskningen och avfallsforskningen föreslås
mot bakgrund härav få resurserna minskade med sammanlagt 30 miljoner
kronor (12 månader). Samordningsvinster beräknas uppnås genom att
Avfallsforskningsrådet och dess verksamhet förs samman med Natur-
vårdsverket. Stödet till utveckling och demonstration av ny miljöskydd-
steknik, som innevarande budgetår omfattar 25 miljoner kronor, dras in.

Behovet av att göra besparingar medför också att bidragen till
kalkningsverksamhet för sjöar och vattendrag minskas med 38 miljoner
kronor (12 månader). Detta innebär dock ingen minskning jämfört med
de medel som har förbrukats under tidigare budgetår. Omkalkningar och
biologisk återställning bör prioriteras före nykalkningar.

Av de medel som enligt den ekonomisk-politiska propositionen har 3

anvisats för miljöinvesteringar har 75 miljoner kronor anvisats till

efterbehandling av gamla industriområden. Medlen för sanering och Prop. 1994/95:100
återställning av milj oskadade områden beräknas i avvaktan på en Bil. 15
utvärdering av verksamheten temporärt kunna minskas med 10 miljoner
kronor (12 månader). Medlen för åtgärdsprogrammet för kvicksilver-
haltigt avfall beräknas till oförändrat 10 miljoner kronor per år.

Innevarande budgetårs anslag för landskapsvårdande åtgärder (250
miljoner kronor) införlivas fr.o.m. nästa budgetår i det nya programmet
för miljöersättningar i jordbruket under Jordbruksdepartementets
huvudtitel. Även verksamheten med naturvårdsåtgärder i odlingslands-
kapet (NOLA) införlivas i nämnda program och de medel (39 miljoner
kronor) som innevarande budgetår anvisats för detta ändamål förs på
motsvarande sätt över till Jordbruksdepartementets huvudtitel.

För miljöinsatser i Central- och Östeuropa, inkl, kärnsäkerhet,
strålskydd och åtgärdsprogrammet för Östersjön har innevarande
budgetår anvisats 191,8 miljoner kronor under Miljödepartementets
huvudtitel. För kommande budgetår föreslås en besparing på 46 miljoner
kronor. Medel som beräknas för denna verksamhet tas för nästa budgetår
upp under Utrikesdepartements huvudtitel. Regeringen avser att i en
särskild proposition våren 1995 redovisa ett samlat förslag om stöd till
Central- och Östeuropa.

I avvaktan på en särskild proposition om en ny organisation för
lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten beräknar regeringen samman-
lagt 750,2 miljoner kronor för denna verksamhet under nästa budgetår
(18 månader). Regeringen har därvid räknat med en besparing om 30
miljoner kronor (12 månader). För budgetåren fram till år 1998 beräknas
besparingar kunna öka väsentligt.

Sammanlagda besparingar inom Miljödepartementets verksamhetsområ-

de (miljoner kronor):

	1995/96 (12 månader)	1998
Bidrag till miljöarbete	31
Bidrag till kalkningsverksamhet	38
Miljö- och avfallsforskning	30
Miljöinsatser i Östersjöregionen	46
Övrigt	70
Summa	215	425

Utgiftsutvecklingen på Miljödepartementets område blir sammantaget Prop. 1994/95:100
följande (miljoner kronor): Bil. 15

	Utgift 1993/94	Anvisat 1994/95	Förslag 1995/96	varav beräknat för juli 95- juni 96	Beräknad bespa- ring 19972	Beräknad bespa- ring 19982
A. Miljövård	1 369,6	1 645,1	1 653,5	1 138,0	-11	-115
B. Strålskydd, kärnsä- kerhet m.m.	211,7	225,3	324,1	221,9	-9	-12
C Lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet m.m.	506,1	535,1	757,9	504,6		-75
Totalt för Miljödepar- tementet	2 087,4	2 405,5	2 735,5‘	1 864,5*	-20	-202

” Exkl. överföringar till andra departement, motsvarande sammanlagt över 480
miljoner kronor innevarande budgetår

21 Prisnivå 1995/96

A. Miljövård

I regeringens skrivelse Miljön - vårt gemensamma ansvar (skr.
1994/95:120) har beskrivits tillståndet i miljön, hur det har utvecklats
under senare år och i vilken utsträckning vissa av de viktigaste målen och
inriktningarna som riksdagen har ställt upp inom miljöområdet har kunnat
följas.

Materialåtervinning och äteranvändning

Regeringen har genom införandet av forordningen (1994:1235) om
producentansvar för förpackningar använt sin möjlighet att föreskriva om
materialåtervinning och äteranvändning av förpackningar. Varken
förordningen eller renhållningslagen (1979:596), vilken förordningen
bygger på innehåller någon definition av begreppet materialåtervinning.
Statens naturvårdsverk har i en skrivelse till regeringen framställt
önskemål om klargörande beträffande definitionen materialåtervinning av
förpackningar.

I regeringens proposition (prop. 1992/93:180, bet. 1992/93:JoU14,
rskr. 1992/93:344) om riktlinjer för en kretsloppsanpassad samhäll-
sutveckling (den s.k. kretsloppspropositionen) anges att "med materialå-
tervinning menas t.ex. kompostering, förutsatt att materialet går att
använda som jordförbättringsmeder (s. 19). Detta kan tolkas som att

definitionen materialåtervinning innefattar termen kompostering. I samma
proposition (s. 62) sades också att "regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer kan genom detta bemyndigande föreskriva hur stor
del av det insamlade materialet och bortforslade avfallet som skall
återanvändas, återvinnas eller omhändertas på annat lämpligt sätt, t.ex.
genom kompostering eller energiutvinning, som kan krävas för en
miljömässigt godtagbar avfallshantering. För att få en kretsloppsanpassad
avfallshantering är äteranvändning och återvinning oftast att föredra".
Detta kan tolkas som att definitionen materialåtervinning inte innefattar
termen kompostering, utan tvärtom exkluderar densamma. I så fall skulle
kompostering ses som en annan miljömässigt godtagbar avfallshantering
än materialåtervinning. Dessa delvis motstridiga uttalanden har skapat
förvirring.

Mot bakgrund härav bör det klargöras att med materialåtervinning
menas att materialet som sådant i produkten efter bearbetning används
helt eller delvis på nytt, t.ex. genom fiberåtervinning. Materialåtervin-
ning innefattar således inte kompostering. Kompostering kan däremot
betraktas som "annat miljömässigt godtagbart omhändertagande" (jfr. 7 §
förordningen (1994:1235) om producentansvar för förpackningar), under
förutsättning att det komposterade materialet är miljömässigt godtagbart
och kan användas som jordförbättringsmedel. Energiutvinning kan vara
att föredra framför kompostering vad avser annat miljömässigt godtagbart
omhändertagande. Regeringen avser att införa klargörande ändringar i
nämnda förordning.

Glasätervinning

I regeringens proposition (prop. 1992/93:180, bet. 1992/93:JoU14, rskr.
1992/93:344) om riktlinjer for en kretsloppsanpassad samhällsutveckling
(den s.k. kretsloppspropositionen) angavs de mål för äteranvändning av
glasförpackningar som skall vara uppnådda år 1997. Dessa nivåer har
slagits fest i förordningen (1994:1235) om producentansvar för för-
packningar. Den ersatte den tidigare förordningen (1993:1154) om
producentansvar för glasförpackningar och förpackningar av wellpapp.

I förordningen (1994:1235) om producentansvar för förpackningar
anges att nivåerna för äteranvändning av glasförpackningar för öl och
läsk avser redan fungerande retursystem. Detta har medfört att nya
retursystem har svårt att komma in på marknaden och flaskor fyllda i
Sverige har krav på äteranvändning. Även de återanvändningsnivåer for
glasförpackningar för vin och sprit avser redan fungerande retursystem
för flaskor som är tappade i Sverige. Detta har missgynnat våra inhemska
retursystem, då övriga glasförpackningar både har lägre återvinnings-
nivåer inte behöver ingå i ett retursystem. Regeringen avser därför att
ändra förordningen (1994:1235) om producentansvar för förpackningar
vad gäller standardiserade glasförpackningar för öl, läsk, vin och sprit.
I syfte att uppnå en så hög återanvändningsnivå som möjligt kommer
därför förordningen (1994:1235) om producentansvar för förpackningar
att ändras vad avser äteranvändning av glas. I och med detta skulle vi
säkerställa befintliga retursystem och möjliggöra att nya retursystem kan

Prop. 1994/95:100

Bil. 15

komma in på marknaden. Detta stämmer också väl överens med EU:s
förpackningsdirektiv.

Den beräknade utgiftsutvecklingen for området miljövård t.o.m. år
1998 till följd av fattade beslut samt förslagen i 1995 års budgetproposi-
tion är följande:

Prop. 1994/95:100

Bil. 15

Utgift	Anvisat	Förslag	varav	Beräknad	Beräknad
1993/94	1994/95	1995/96	beräknat för besparing juli 95- 1997° juni 96		besparing 19981)
1 369,6	1 645,1	1 653,5	1 138,0	-11	-115
*’ Prisnivå 1995/96

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen
godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom området
miljövård för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen förordar.

A 1. Statens naturvårdsverket

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

387 068 793

421 202 000

559 885 000

varav 370 218 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Övergripande mål för Naturvårdsverket är att vara samlande och
pådrivande i miljövårdsarbetet samt ansvara för uppföljning och
utvärdering, såväl nationellt som internationellt. De övergripande målen
for miljöpolitiken är att skydda människors hälsa, bevara den biologiska
mångfalden, främja en långsiktigt god hushållning med naturresurser
samt skydda natur- och kulturlandskap. Naturvårdsverket skall arbeta för
att få till stånd ett kretsloppsinriktat och avfållssnålt samhälle.

De övergripande målen innebär bl.a. att verket skall bidra med
underlag för svenska ställningstaganden i det internationella miljöarbetet
och medverka med expertkunskap på miljöområdet. Naturvårdsverket
skall kunna beskriva miljötillståndet, bedöma hotbilder samt ta fram
åtgärdsförslag utifrån en vetenskaptig grund. Naturvårdsverket skall
genom bidrag och ersättningar åstadkomma största möjliga miljövårdsut-
byte vad gäller till exempel landskapsvård, naturvårdsåtgärder i
odlingslandskapet (NOLA) och återställande åtgärder i odlingslandskapet.
I förhållande till sektorsmyndighetema, regionala och lokala myndigheter
skall Naturvårdsverket vara pådrivande genom att aktivt arbeta med mål,
vägledning, samordning och uppföljning som berör miljöarbetet samt
tillhandahålla underlag för tillämpning av lagar inom miljöområdet.

Naturvårdsverkets åtgärder

Naturvårdsverket har under år 1994 lämnat in en fördjupad anslagsfram-
ställning för perioden 1995/96-1997/98. Framställningen har komplette-
rats med bilagor som mer i detalj behandlar områdena forskningsresultat,
miljöövervakning, utredningsverksamhet samt bidrag till miljöskyddstek-
nik. Resultatanalysen är kortfattad och Naturvårdsverket hänvisar till
andra dokument, framfor allt aktionsprogrammet Miljö '93 Ett miljöan-
passat samhälle samt årsredovisningen, vad gäller resultatbedömning.

Naturvårdsverkets bedömning är att områdena miljöövervakning,
sanering och återställning av miljöskadade områden samt investeringar
inom miljöområdet behöver resursförstärkningar. De två förstnämnda
områdena är i ett uppbyggnadsskede och en fortsatt utbyggnad av
verksamheten anses som mycket viktig för att nå de övergripande målen.
Utökade investeringar inom miljöområdet relateras till i vilken ut-
sträckning jord- och skogsbruk kan miljöanpassas. Resursnivån som
nämns for investeringar utgår från att man lyckas miljöanpassa de två
nämnda sektorerna i stor utsträckning.

Resultat

Resultaten av arbetet under budgetåret 1993/94 beskrivs i årsredovis-
ningen, fördelat på 13 miljöhot, där nationella mål finns angivna under
respektive hot. Naturvårdsverket redovisar hur man närmat sig målen för
vart och ett av dessa hot. Målen uttrycks framför allt i statsmaktsbestäm-
da mål som är begränsade i tid och/eller volym. De 13 miljöhoten är:

1. Klimatpåverkande gaser

2. Uttunning av ozonskiktet

3. Försurning av vatten och mark

4. Fotokemiska oxidanter/marknära ozon

5. Tätorternas luftföroreningar och buller

6. Övergödning av vatten och mark

7. Påverkan genom metaller

8. Påverkan av organiska miljögifter

9. Introduktion och spridning av främmande organismer

10. Nyttjande av mark och vatten som produktions- och försötjnings-
resurs

11. Exploatering av mark och vatten för bebyggelse, anläggningar och
infrastruktur

12. Anspråk mot särskilt värdefulla områden

13. Brutna kretslopp, avfall och miljöfarliga restprodukter

För att närma sig målen för de tretton olika miljöhoten har Naturvårds-
verket definierat åtta olika insatstyper. Varje insatstyp beskrivs, liksom
hur den tillämpats på de olika hoten under perioden. De åtta insatstyper-
na är:

Prop. 1994/95:100

Bil. 15

1. Miljöforskning Prop. 1994/95:100

2. Miljöövervakning och inventeringar Bil. 15

3. Aktionsprogram och utredningar

4. Internationellt arbete

5. Miljölagstillämpning

6. Bidrag och ersättningar

7. Naturvårdsåtgärder

8. Information och utbildning

Exempel på åtgärder som vidtagits och resultat som uppnåtts av årets
arbete är att verket färdigställt en förstudie som utgångspunkt för mer
genomgripande utredning av hur ett miljöanpassat transportsystem skall
se ut. Liknande arbeten har inletts på vatten- och avloppssidan och på
jordbruksområdet samt planeras för skogsbruket. Inom ramen för
konventionen för biologisk mångfald har en landstudie genomförts.
Vidare har information, utbildning och stöd bl.a. riktats till kommunernas
arbete med lokala Agenda 21. Överenskommelser har ingåtts med bl.a.
Svenska Petroleuminstitutet om övergång till mindre miljöskadlig bensin
och med Lantbrukarnas Riksförbund och Vatten- och avloppsverksföre-
ningen om slamanvändningen.

Naturvårdsverket har under ramanslaget sparat ca 30 miljoner kronor
under budgetåret 1993/94, varav ca 20 miljoner kronor härrör från
ränteintäkter. Beviljad kreditlimit i riksgälden uppgick under budgetåret
till 41 908 000 kronor.

Riksrevisionsverkets iakttagelser

Riksrevisionsverket (RRV) konstaterar i sin utvärdering "Fördjupade an-
slagsframställningar 1994" bl.a. att Naturvårdsverkets redovisning är
kortfattad och översiktlig och att resultatanalysen inte innehåller några
resultat med hänvisning till utförligare information i andra dokument.
RRV:s slutsats är att det ligger ett stort analys- och bedömningsarbete
bakom verkets förslag.

RRV har i ett PM tagit upp frågan om avgifter på utbildningar och
material som informationsavdelningen tillhandahåller. Vidare föreslår
RRV att frågan om i vad mån informationsavdelningen bör utgöra en
resultatenhet bör utredas.

Naturvårdsverket planerar att genomföra en sådan förändring. Det
medför att informationsavdelningen särredovisas i resultatredovisningen.

RRV:s revisionsberättelse innehåller inte några invändningar. RRV
bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt är rättvisande.

1* Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 100. Bilaga 15

Regeringens överväganden

Prop. 1994/95:100

Bil. 15

Sammanfattning

Övergripande mål

För den kommande planeringsperioden skall befintliga över-
gripande mål ligga fast. De innebär att Naturvårdsverket är
samlande och pådrivande i miljövårdsarbetet samt ansvarar för
uppföljning och utvärdering, såväl nationellt som internationellt.
Målen för miljöpolitiken är att skydda människors hälsa, bevara
den biologiska mångfalden, främja en långsiktigt god hushållning
med naturresurser samt skydda natur- och kulturlandskap.
Naturvårdsverket skall därför arbeta för att få till stånd ett
miljöanpassat och kretsloppsinriktat och samhälle.

Resurser 1995/96

Fjortonde huvudtiteln

A 1. Statens naturvårdsverk, ramanslag 559 885 000 kr

A 2. Bidrag till miljöarbete, reservationsanslag 76 653 000 kr

A 3. Bidrag till kalkningsverksamhet för sjöar och vattendrag,
reservationsanslag 240 000 000 kr

A 4. Investeringar inom miljöområdet, reservationsanslag
285 668 000 kr

A 5. Miljöforskning, reservationsanslag 213 031 000 kr

A 6. Sanering och återställning av miljöskadade områden, reserva-
tionsanslag 19 880 000 kr

A 7. Forskning för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling,
reservationsanslag 35 324 000 kr

A 8. Investeringsbidrag för främjande av omställning i ekologiskt
hållbar riktning, reservationsanslag 100 000 000 kr

Nionde huvudtiteln

D 4. Ersättningar för viltskador m.m. 38 300 000 kr, varav
25 533 000 kr beräknat för juli 1995-juli 1996

Planeringsramen för förvaltningsanslaget (A 1) för perioden
1995/96-1998 beräknas till 1 270 655 000 kronor

1995/96 1997 1998

A 1. 559 885 000 kr 360 885 000 kr 349 885 000 kr

Övrigt

Prop. 1994/95:100

Bil. 15

Regeringen bör bemyndigas att under budgetåret 1995/96 ikläda
staten ekonomiska förpliktelser i samband med förvärv av eller
intrångsersättning i värdefulla naturområden som innebär åtaganden
om högst 90 000 000 kronor för perioden 1 juli 1995 till 31
december 1996.

Resultatbedömning

Resultatbedömning av en myndighet är beroende av att uppnådda resultat
jämförs med de mål som angivits samt de resurser som nyttjats för att nå
målen. Målformuleringarna är således centrala vid en resultatbedömning.
Det är svårt att inom miljöarbetet formulera verksamhetsmål på ett
mätbart, uppföljningsbart och ändamålsenligt sett, inte minst för en s.k.
policymyndighet som Naturvårdsverket (Statskontoret 1994:4, Verksam-
hetsanpassad resultatstyrning). En policymyndighet bör, enligt Stats-
kontorets rapport, fokusera på samhällseffekter och professionell
förmåga. Vidare bör målen utgöras av långsiktiga inriktningsmål utifrån
avgränsade och djupgående bedömningar av verksamheten då effekt-
kedjor på grund av komplexitet och tidsaspekter är mycket svåra att
härleda till specificerade insatser. Statskontoret konstaterar att mål och
resultatkrav bör ges en selektiv och inriktande funktion.

Utifrån denna problematik har en arbetsgrupp bildats där Naturvårds-
verket i samarbete med Miljödepartementet, Riksrevisionsverket och
Finansdepartementet koncentrerat sig på att utforma ändamålsenliga,
konkreta och mätbara verksamhetsmål för Naturvårdsverket. Arbetet
beräknas vara klart våren 1995.

Utöver ovan beskrivna arbete med målformulering står Naturvårdsver-
ket inför en rad större och mindre förändringar. Till de större kan en
omorganisation av landskapsvården räknas. Naturvårdsverkets arbete med
landskapsvården och naturvårdsåtgärder i odlingslandskapet kommer,
som tidigare anförts, att ingå i det program för miljöersättningar inom
jordbruket som kommer att ligga under Jordbruksdepartementet
huvudtitel. Vad gäller miljöövervakning skall Naturvårdsverket utifrån
en samlad bedömning av behoven fördela medlen till regional, nationell
och internationell miljöövervakning.

Andra förändringar till följd av ålagda besparingar och EU-inträde
kommer också att behöva genomföras under kommande budgetperiod.

Naturvårdsverket har i sin årsredovisning gjort en tydlig och noggrann
beskrivning av mål, åtgärder, resursåtgång och resultat för vart och ett
av de 13 miljöhoten. De hot som Naturvårdsverket har satsat mest
resurser på under föregående budgetår är "Nyttjande av mark och vatten
som produktionsresurs" och "Anspråk mot särskilt värdefulla områden".
De funktioner och insatstyper som Naturvårdsverket funnit mest effektiva
är framför allt "Miljöforskning" och "Naturvårdsåtgärder". En stor del

av resurserna används också till "Miljöövervakning" och "Information Prop. 1994/95:100
och utbildning". Bil. 15

Fördjupad prövning

Naturvårdsverkets prestationer består i att välja de bästa arbetsmetoderna
for att närma sig de statsmaktsbestämda målen så effektivt som möjligt.
Som tidigare nämnts är verksamhetsmålen så formulerade att en
effektivitetsbedömning av Naturvårdsverkets insatser är svår att
genomföra. Det projekt rörande dessa frågor som har påbörjats kommer
att medföra att effektiviteten och prioriteringarna i Naturvårdsverkets
arbete kan följas upp bättre i fortsättningen.

Slutsatser

Naturvårdsverket har under budgetåret 1993/94 närmat sig de statsmakts-
bestämda målen. Redovisningen av hur arbetet har bedrivits samt av
uppnådda resultat har förbättrats och kommer att förbättras ytterligare till
följd av pågående projekt. Besparingar under kommande budgetår
kommer att kräva ytterligare effektiviseringar och prioriteringar av
verksamheterna inom Naturvårdsverket. Planerna på att organisera
informationsavdelningen som en resultatenhet bör medföra väl under-
byggda prissättningsrutiner.

Övergripande mål för Naturvårdsverket bör även fortsättningsvis vara
att fungera samlande och pådrivande samt att ansvara för uppföljningen
i miljövårdsarbetet, såväl nationellt som internationellt. De övergripande
målen för miljöpolitiken är även fortsättningsvis att åstadkomma ett
miljöanpassat samhälle genom att skydda människors hälsa, bevara den
biologiska mångfalden, främja en långsiktig hushållning med naturresur-
ser samt skydda natur- och kulturlandskap.

Under verksamhetsperioden bör de statsmaktsbestämda målen
kompletteras med verksamhetsmål i form av planerade prioriteringar,
satsningar, åtgärdsförslag m.m. så att en uppföljning även utifrån
verksamhetsmål blir möjlig.

Miljöövervakningens roll i verkets arbete är central. Miljöövervak-
ningen finns närmare beskriven i Miljön - vårt gemensamma ansvar (skr.
1994/95:120)

För effektiv skötsel av naturreservat och andra skyddade områden är
ändamålsenliga skötselplaner viktiga. Vid inrättande av naturreservat
krävs i dag att fardiga skötselplaner skall antas. Enligt vad regeringen
erfarit kan skötselplanema för vissa äldre naturreservat vara dåligt
relaterade till syftet med områdets skydd, varför en effektiv skötsel är
svår att åstadkomma. Länsstyrelserna bör med stöd av Naturvårdsverket
ta fram tidsplaner för när en översyn av befintliga skötselplaner, som inte
uppfyller kraven på effektivitet och ändamålsenlighet, kan vara slutförd.

Naturvårdsverket omfettas av regeringens sparkrav på utgifter för
statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med 15
miljoner kronor (12 månader). Vid budgetårets utgång motsvarar
besparingen en nivåsänkning med ca 4 %. År 1998 beräknas anslagsni-

vån ha sänkts med 36 miljoner kronor eller 9 %. Hänsyn har härvid
tagits till verkets utökade uppgifter vid EU-medlemskapet.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Statens naturvårdsverk för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag
på 559 885 000 kr.

Prop. 1994/95:100

Bil. 15

A 2. Bidrag till miljöarbete

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

235 878 912 Reservation 246 862 417

89 850 000

76 653 000

varav 51 102 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Under detta anslag anvisas medel för miljöåtgärder som bedrivs av andra
myndigheter än Naturvårdsverket och till organisationer for arbete inom
Naturvårdsverkets ansvarsområde. Det gäller t.ex. medel till länsstyrel-
serna för regional miljöövervakning, samt bidrag till ideella organisa-
tioner inom miljövårdens område.

Utgiftsutveckling enligt RRV (budgetprognos 1) är att anslaget
förbrukas i sin helhet.

Regeringens överväganden

I enlighet med förslaget i propositionen 1993/94:111 Med sikte på en
hållbar utveckling; genomförande av besluten vid FN:s konferens om
miljö- och utveckling (UNCED) fördelades 7 miljoner kronor under
hösten 1994 till kommuner och frivilliga organisationer som stöd i deras
arbete med lokala Agenda 21. Arbetet är ett viktigt steg mot en hållbar
utveckling och utarbetande av lokala Agenda 21 ses dessutom som en
möjlighet att stärka medborgarengagemanget och demokratin. Mot den
bakgrunden bör därför deltagandet från barn, ungdomar och kvinnor
betonas särskilt. Regeringen beräknar 10 500 000 kronor för stöd till
arbete med lokala Agenda 21 för budgetåret 1995/96.

Det internationella samarbetet med miljöövervakningen, särskilt inom
FN och EU bör även i fortsättningen prioriteras. Sverige rapporterar via
sina nationella övervakningsprogram också till andra internationella
konventioner och överenskommelser. Enligt regeringens bedömning bör
stödet under budgetåret 1995/96 till den internationella miljöövervak-
ningen fortsätta på samma sätt som hittills. Arbetet med den regionala
miljöövervakningen befinner sig i ett viktigt uppbyggnadsskede framför
allt på länsstyrelsenivå. Regeringens bedömning är att detta arbete i
möjligaste mån skall fortsätta i samma utsträckning som hittills.
Regeringen beräknar därför 34 629 000 kronor till den regionala

miljöövervakningen for budgetåret 1995/96. Naturvårdsverket skall
utifrån en samlad bedömning av behoven fördela medlen till miljööver-
vakning.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag till miljöarbete för budgetåret 1995/96 anvisar ett reserva-
tionsanslag på 76 653 000 kr.

A 3. Bidrag till kalkningsverksamhet för sjöar och
vattendrag

1994/95 Anslag 198 000 000
1995/96 Förslag 240 000 000

varav 160 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Anslaget disponeras för statsbidrag för återställning av skador för-
orsakade av försurande luftföroreningar.

Bidragsbestämmelsema finns reglerade i förordningen (1982:840) om
statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag. Dessa innebär att
statsbidrag får lämnas till kalkning, biologisk återställning i kalkade
vatten samt till nödvändiga utredningar och undersökningar i samband
med kalkning eller biologisk återställning. Frågor om bidrag till
kalkningsverksamhet prövas av länsstyrelserna. Länsstyrelserna har
särskilt redovisat verksamheten som finansierats under detta anslag under
budgetåret 1993/94. Naturvårdsverket har överlämnat en sammanställning
av länsstyrelsernas redovisningar till regeringen.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

Kalkning i stor skala av sjöar och vattendrag har pågått sedan mitten av
1970-talet. Uppskattningsvis är 20 % av Sveriges sjöar och vattendrag
påtagligt försurade. Genom kalkning har försurningsskadorna har minskat
i ca 6 800 sjöar och över 6 000 km vattendrag, vilket innebär ca 50 %
av de försurade sjöarna och ungefär 5 % av de skadade vattendragen.

Det långsiktiga målet med det svenska kalkningsprogrammet är att
motverka försurningsskador och åstadkomma en sådan miljö att naturligt
förekommande arter kan leva vidare och återkomma. Kortsiktigt är målet
att vidmakthålla den kalkning som redan påböljats, så att negativa
försumingseffekter inte längre uppträder i sjöar och vattendrag. På längre
sikt är det viktigt att dessutom behålla den biologiska mångfalden genom

Prop. 1994/95:100

Bil. 15

att säkra representativa vattenmiljöer i olika delar av landet.

Målet med kalkningen har under de senaste två budgetåren uppnåtts i
cirka 90 % av sjökalkningama och cirka 80 % av vattendragen. Skälen
till att samtliga kalkningar inte varit lyckade är att hänföra såväl till
klimatologiska variationer som till kalkningens metodologiska och
tekniska aspekter. Även om vissa kalkningar inte nått uppsatt mål har de
biologiska effekterna ändå varit övervägande positiva.

Slutsatser

Försurningen av mark och vatten är ett av våra allvarligaste och
tydligaste miljöproblem. Skadade vatten finns spridda över nästan hela
Sverige, men skadorna är störst i Syd- och Västsverige samt i södra
Norrlands kust- och fjälltrakter.

Genom upprepade kalkningar av sjöar och vattendrag upprätthålls en
normal vattenkemisk situation, vilket har inneburit att försumingskänsliga
växter och djur har kunnat överleva. Kalkningsinsatsema har dessutom
återskapat sportfiskemöjlighetema i tusentals vatten, gynnat yrkesfisket
för laxfiskar och minskat halterna av kvicksilver i fisk.

Under budgetåret 1995/96 bör omkalkning och biologisk återställning
prioriteras före nykalkningar.

Kalkningen är en långsiktig verksamhet som administrativt huvud-
sakligen fungerar väl. Möjligheter till ytterligare effektivisering av
medelshanteringen bör tillvaratas. Verket skall på än mer aktivt sätt än
tidigare granska och effektivisera länsstyrelsernas verksamhet. De
åtgärder för samordning och effektivisering av kalkningsverksamheten,
som Naturvårdsverket avrapporterat till regeringen, skall följas upp och
vidareutvecklas.

Utgiftsutvecklingen enligt Riksrevisionsverkets budgetprognos visar att
anslaget inte kommer att förbrukas under innevarande budgetår.

Mot bakgrund härav och med hänsyn tagen till behovet av att minska
statens utgifter beräknar regeringen att anslaget kan minskas med
motsvarande 57 miljoner kronor under budgetåret 1995/96. År 1998
beräknas anslagen kunna minskas ytterligare. Regeringen har för avsikt
att under våren tillsätta en särskild utredare för att se över kalknings-
verksamheten för sjöar och vattendrag.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår riksdagen att

till Bidrag till kalkningsverksamhet för sjöar och vattendrag för
budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 240 000 000 kr.

Prop. 1994/95:100

Bil. 15

A 4. Investeringar inom miljöområdet

Prop. 1994/95:100

Bd. 15

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

184 787 932 Reservation 6 447 608

190 445 000

285 668 000

varav 190 445 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Från anslaget betalas förvärv av värdefulla naturområden. De naturvårds-
objekt i statens ägo som förvärvas med medel från anslaget redovisas på
naturvårdsfonden, vilken förvaltas av Naturvårdsverket. Från anslaget
betalas vidare ersättningar till markägare för intrång i pågående
markanvändning enligt naturvårdslagen (1964:822) samt 86 och 122 §§
byggnadslagen (1947:385) i lydelse intill den 1 januari 1965. Från
anslaget kan lämnas bidrag till kommuner och kommunala stiftelser för
skydd av värdefulla naturområden. Dessutom får anslaget användas för
utrednings-, förhandlings- och värderingskostnader i samband med
säkerställande av värdefulla naturområden.

Utgiftsutveckling enligt RRV (budgetprognos 1) för innevarande
budgetår visar att hela anslaget kommer att förbrukas, men ej över-
skridas.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

Skötselplaner som medger effektiv skötsel och information finns nu
framtaget för 19 av Sveriges 23 nationalparker. En ny nationalpark har
inrättats under året. Under året har de tre största objektkategoriema av
säkerställd mark varit skogs- och myrmosaiker (ca 50 %), urskogar
ovanför skogsodlingsgränsen (ca 22 %) samt urskogar nedanför skogsod-
lingsgränsen (ca 15 %). Totalt har ca 24 000 ha mark säkerställts, varav
produktiv skog ca 15 000 ha. Skyddsåtgärderna har framför allt syftat till
bevarande av biologisk mångfald och naturvärden, medan insatser för
friluftsliv har haft lägre prioritet.

Slutsatser

Investeringar inom miljöområdet bör följa den av Naturvårdsverket
upplagda planen som presenterats i verkets aktionsprogram Miljö ’93.
Genom årets investeringar är en stor del av det planlagda skyddet av
enskilt ägd fjällurskog genomförd. Med hänsyn till de stora skyddsbe-
hoven, särskilt vad gäller den produktiva skogsmarken nedanför de
fjällnära områdena, föreslår regeringen trots det ansträngda ekonomiska
läget ett oförändrat anslag för kommande budgetperiod. Enligt det
skogspolitiska beslutet år 1993 kan det inte uteslutas att storleksordningen
5 % av denna mark kan vara ett riktvärde för reservatsbildningen.
Regeringen har för avsikt att analysera möjligheten att infora en
naturvårdsavgift eller skatt som skulle kunna bidra till att finansiera inköp

av mark och övriga naturvårdsåtgärder inom skogsbruket. Skogsföre-
tagens konkurrenskraft skall därvid beaktas.

Av de marker som vid bolagiseringen av Domänverket skulle kvarstå
i statlig ägo kan områden med särskilt stora naturvårdsvärden komma att
överföras till Naturvårdsfonden. En interdepartemental arbetsgrupp bör
tillsättas för att närmare överväga avgränsningen av sådana områden samt
att behandla vissa praktiska frågor i samband med en sådan överföring,
bl.a. vad gäller relationen till rennäringen, ersättning till Samefonden och
ansvarsfördelning mellan berörda myndigheter.

Mot bakgrund härav och med hänsyn till behovet av att minska statens
utgifter beräknas anslaget kunna minskas år 1998.

Med anledning av att nästa budgetperiod omfattar 18 månader bör en
utökning ske av det bemyndigande som regeringen har att ikläda staten
ekonomiska förpliktelser under innevarande budgetperiod för utgifter som
skall betalas under nästkommande budgetperiod. Regeringen föreslår
därför att detta bemyndigande utökas från nuvarande 60 miljoner kronor
till 90 miljoner kronor.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1995/96 ikläda staten
ekonomiska förpliktelser i samband med förvärv av eller intrångsersätt-
ning i värdefulla naturområden som innebär åtaganden om högst
90 000 000 kronor för budgetåret 1997,

2. till Investeringar inom miljöområdet för budgetåret 1995/96 anvisar
ett reservationsanslag på 285 668 000 kronor.

A 5. Miljöforskning

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

165 706 373 Reservation 19 101 725

157 096 000

213 031 000

varav 141 086 000 beräknat för juli 1995-juni 1996

Medlen disponeras av Statens naturvårdsverk för forskning inom
miljöområdet.

Prioriteringarna inom miljöforskningen för perioden 1993/94-1995/96
har lagts fest i 1993 års forskningspolitiska proposition (prop.
1992/93:170, bet. 1992/93:UbU15, rskr. 1992/93:388 samt bet.
1992/93:JoUl8, rskr. 1992/93:398). I denna anges att miljöforskningen
bör följa förslagen i Miljöforskningsutredningens betänkande Långsiktig
miljöforskning (SOU 1992:68). Här anges att forskning som berör bl.a.
biologiskt mångfeld, klimat och kretslopp skall prioriteras. Som en
anpassning till detta har forskningsinriktningen under den gångna
perioden reviderats. Stora satsningar har också gjorts på forskningssam-
verkan inom EU och på åtgärdsstyrande forskning. Sverige har deltagit

Prop. 1994/95:100

Bil. 15

1** Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 100. Bilaga 15

i EU:s miljöprogram, Environment, med förhållandevis många tillstyrkta Prop. 1994/95:100
projekt och finansiering. I internationella utvärderingar har kvaliteten på Bil. 15
svensk miljöforskning, både den nationella och den som bedrivs inom
EU, ansetts vara mycket hög.

En ny forskningspolitisk proposition planeras till våren 1996.

Strukturen i den svenska miljöforskningen har förändrats under det
senaste året i samband med de nybildade forskningsstiftelserna. Vidare
kommer ett medlemskap i EU att leda till ytterligare förändringar både
vad gäller finansiering och inriktning på miljöforskningen. Finansieringen
av forskningssamarbetet med EU sker via EU-avgiften. Medel för
delfinansiering kommer att behöva tas från befintliga medel. Miljöforsk-
ningen kring renare och effektivare industriella processer och tillämp-
ningar, kretsloppsanpassad forskning samt forskning om fömybara
naturresurser kommer att få ökat utrymme, bl.a. i samverkan med
Stiftelsen för strategisk forskning (MISTRA).

Mot bakgrund av de nämnda strukturella förändringar och med hänsyn
till behovet av att minska de offentliga utgifterna bedöms anslaget till
miljöforskning kunna minskas med 20 miljoner kronor på årsbasis.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Miljöforskning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag
på 213 031 000 kr.

A 6. Sanering och återställning av miljoskadade
områden

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

16 229 508

29 880 000

19 880 000

Reservation 41 744 132

varav 19 880 000 beräknas för tiden juli 95 - juni 96

I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1990/91:90, bet. 1990/91 :JoU30,
rskr. 1990/91:338) skall anslaget användas till genomförande av ett
femårigt program för sanering och återställning av miljöskadade
områden. I enlighet med riksdagens beslut skall programmet utvärderas
mot slutet av femårsperioden. Anslaget skall vidare i enlighet med
riksdagens beslut 1994 (prop. 1993/94:100 bil. 15, bet. 1993/94:JoU15,
rskr. 1993/94:209) användas till ett femårigt program för insamling och
hantering av kvicksilverhaltiga produkter.

Statens naturvårdsverk begär i sin fördjupade anslagsframställning för
budgetåret 1995/96 att 50 000 000 kronor anvisas till sanering och
återställning.

Naturvårdsverket har i en rapport till regeringen den 18 mars 1994,
lägesrapport om efterbehandling och sanering, rapport nr 4318,
sammanfattat kunskapsläget, vad som hittills gjorts inom området samt

fört diskussioner om strategin för det framtida efterbehandlingsarbetet. Prop. 1994/95:100
Av rapporten framgår att Naturvårdsverket i den slutliga utvärderingen Bil. 15
av det pågående femåriga utvecklingsarbetet avser att återkomma till
regeringen med ett förslag till plan för det långsiktiga arbetet i Sverige
vad gäller efterbehandlingsåtgärder.

Regeringens överväganden

Resultatbedömning

Naturvårdsverket har hittills under det femåriga programmets gång bl.a.
genomfört branschkartläggning av miljöskadade områden i syfte att ge
underlag för riskbedömningar och val av åtgärder. Naturvårdsverket har
också genomfört informations- och utbildningsinsatser samt följt
utvecklingen på området i andra länder. Naturvårdsverket har vidare
genomfört ett par större saneringsarbeten för att vinna erfarenhet om
bl.a. metoder samt behov av kontrollåtgärder. Naturvårdsverket har
också med visst ekonomiskt stöd engagerat sig i ett antal andra projekt.
Regeringen konstaterar att Naturvårdsverkets arbete med sanering och
återställning av miljöskadade områden bedrivs i enlighet med den
inriktning som angetts for verksamheten.

Slutsatser

Det finns ca 2 000 identifierade miljöskadade platser där åtgärder eller
ytterligare undersökningar bedöms nödvändiga. Därutöver finns tusentals
platser som kan vara förorenade. Det kommer därför att krävas en
systematisk och kraftfullt ökad satsning för åtgärder mot gamla miljöska-
dor.

Det är inte möjligt att nu exakt ange kostnader för åtgärder av
miljöskadade platser. Den totala kostnaden för sådana åtgärder kan
emellertid preliminärt uppskattas till ca 20 miljarder kronor. Med det
underlag som finns tillgängligt om behovet av åtgärder mot miljöskador
kan konstateras att detta behov är stort i landet och att ambitionsnivån
behöver höjas.

Naturvårdsverkets arbete med åtgärdsprogram för kvicksilverhaltigt
avfall bör för nästa budgetår fortsätta i enlighet med den inriktning och
det program som riksdagen lagt fest.

Regeringen föreslår i sin ekonomisk-politiska proposition (1994/95:25)
att 75 miljoner kronor anslås engångsvis för efterbehandling av gamla
industriområden. Naturvårdsverkets arbete med sanering och återställning
av miljöskadade områden bör också fortsätta i enlighet med det av
riksdagen festlagda femåriga programmet.

När utvärdering av programmet för sanering och återställning av
miljöskadade områden skett avser regeringen att återkomma till frågan
om den fortsatta verksamheten med sanering och återställning av
miljöskadade områden.

Förslag till riksdagsbeslut

Prop. 1994/95:100

Bil. 15

Regeringen föreslår att riksdagen

till Sanering och återställning av miljöskadade områden för budgetåret
1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 19 880 000 kr.

A 7. Forskning för en kretsloppsanpassad samhäll-
sutveckling

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

19 047 934 Reservation 56 685 241

32 497 000

35 324 000

varav 23 347 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Medlen disponeras av Programrådet för ett avfållssnålt samhälle,
Avfallsforskningsrådet (AFR) för forskning för en kretsloppsanpassad
samhällsutveckling.

Det övergripande målet för verksamheten inom av fallsforskningsom-
rådet är att ta fram ny kunskap för en kretsloppsanpassad, uthållig
samhällsutveckling inom varusektom och samhällets materialflöden, dvs.
att stödja tvärvetenskaplig forskning för en effektivare hushållning med
naturresurserna och minska mängden avfall och dess farlighet.

Avfallsforskningsrådets program för en kretsloppsanpassad sam-
hällsutveckling har genomförts i samverkan med universitet och
högskolor, industri, organisationer samt statliga och kommunala organ
inom och utom Sverige. Den internationella utvecklingen följs noga och
kunskaps- och erfarenhetsutbytet med andra länder stimuleras för att
uppnå en ökad effektivitet i resursutnyttjandet. Särskild betydelse har
utvecklingen av EU:s forskningsprogram och det nordiska samarbetet.
Samordning och samverkan inom Sverige med den miljöstrategiska
stiftelsen (MISTRA), med näringsliv, kommuner och andra statliga
myndigheter har hög prioritet.

I AFR:s anslagsframställning för budgetåret 1995/96 har rådet valt att
prioritera sju verksamhetsområden for en kretsloppsanpassad sam-
hällsutveckling, nämligen: Systemkunskap, Miljöanpassade produkter,
Miljöanpassad restproduktanvändning, Miljöanpassad deponering,
Utbildning, Tillämpad utveckling och Information.

AFR:s verksamhet utgår från den av riksdagen godkända proposition
1992/93:170 (bet. 1992/93:JoUl8, rskr. 1992/93:398) om forskning och
framsteg.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1994/95:100

Bil. 15

Övergripande mål

De övergripande mål som gäller för perioden 1993/94 - 1995/96
bör ligga fest.

Resurser 1995/96

Reservationsanslag 35 324 000 kr

Övrigt

Avfallsforskningsrådet bör föras samman med Statens naturvårds-
verk.

Resultatbedömning

Regeringen delar Avfellsforskningsrådets bedömning av resultatet av
verksamheten.

Slutsatser

Hanteringen av varor och avfell har stor betydelse för våra förut-
sättningar att nå en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Samhällets
materialhantering är i alltför hög grad enkelriktad - från utvinning av
råvaror till deponering av avfell. En förutsättning för att uppnå en
långsiktigt hållbar utveckling är att alla samhällssektorer deltar och
engageras i att ändra detta beteende.

Regeringens anser att verksamheten med forskning för en kretsloppsan-
passad samhällsutveckling bör bedrivas med samma inriktning som
hittills.

Regeringen bedömer emellertid att samordningsvinster kan uppnås om
avfellsforskningsverksamheten samordnas med Statens naturvårdsverks
kretsloppsinriktade arbete och miljöforskningsarbete. Regeringen förordar
därför att Avfellsforskningsrådet och dess verksamhet förs samman med
Statens naturvårdsverk. Vid Naturvårdsverket bör inrättas en särskild
nämnd för beslut i avfellsforskningsärenden. Nämnden bör utses av
regeringen och den bör sammansättas så att de kunskaper och erfaren-
heter som Avfellsforskningsrådet har byggt upp tas till vara.

Mot bakgrund av det statsfinansiella läget och de besparingsmöjligheter
som kan uppnås vid en samordning av verksamheten beräknar regeringen
att anslaget för nästa budgetår kan minskas med 10 miljoner kronor på
årsbasis.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Forskning för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling for
budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på 35 324 000 kr.

A 8. Investeringsbidrag för främjande av omställ-
ning i ekologiskt hållbar riktning

Nytt anslag (forslag) 100 000 000

varav 100 000 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

I avsnittet om arbetsmarknadspolitiken (s. 109-110) i propositionen om
vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. (1994/95:25) redovisades ett
omfattande program för att stimulera investeringarna. Därvid aviserade
regeringen att den avser att inleda en försöksverksamhet med investe-
ringsbidrag till sådana investeringar inom näringsliv och kommuner som
syftar till att främja en omställning i ekologiskt hållbar riktning.
Regeringen återkommer nu med förslag till riktlinjer för denna verksam-
het.

Regeringens överväganden

För att både bidra till en önskvärd omställning till ett ekologiskt hållbart
samhälle och minska arbetslösheten föreslås att bidrag skall kunna utgå
till konkreta projekt som är rationella, kostnadseffekti va, ger en påtaglig
miljövinst och klara sysselsättningseffekter. De skall bidra till en
omställning i ekologiskt hållbar riktning. Bidraget skall kunna utgå till
näringsliv och kommuner.

Stödet bör täcka upp till 30 % av de merkostnader som följer av att
investeringarna motiveras med en omställning i ekologiskt hållbar
riktning och som inte täcks av andra stadiga bidragsformer. Stödet bör
vidare koncentreras till större projekt med en total kostnad på minst
10 miljoner kronor. Exempel på områden som kan bli aktuella för bidrag
är kretsloppsanpassning av avfallshan te ringssystem, alternativa av-
loppshanteringssystem, miljöanpassad trafik etc. Investeringarna bör
kunna påbörjas under år 1995 och vara avslutade under år 1996.

Beslut om fördelning av medel bör fettas av en delegation knuten till
Naturvårdsverket. Delegationen bör tillsättas av regeringen. Vid förslag
på bidrag överstigande 3 miljoner kronor skall delegationen med eget
yttrande överlämna ärendet till regeringen för beslut. Under våren 1996
bör stödet utvärderas.

Ett särskilt reservationsanslag bör föras upp i statsbudgeten för
ändamålet.

Prop. 1994/95:100

Bil. 15

Förslag till riksdagsbeslut

Prop. 1994/95:100

Bil. 15

Regeringen föreslår att riksdagen

till Investeringsbidrag för främjande av omställning i ekologiskt
hållbar riktning för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag
på 100 000 000 kr.

A 9. Koncessionsnämnden för miljöskydd

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

17 962 964

17 835 000

27 011 000

varav 17 850 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Koncessionsnämnden för miljöskydd har inga direkta inkomster, men
finansieras till stor del indirekt genom de avgifter som betalas av dem
som utövar miljöfarlig verksamhet enligt förordningen (1989:598) om
avgift för myndigheters verksamhet enligt miljöskyddslagen (1969:387).

Koncessionsnämnden för miljöskydd är en central förvaltningsmyndig-
het med huvudsaklig uppgift att pröva frågor rörande miljöfarlig
verksamhet enligt miljöskyddslagen. Nämnden bereder vidare vissa
frågor åt regeringen enligt lagen (1987:12) om hushållning med
naturresurser m.m. och har också uppgifter som besvärsinstans enligt
bilavgaslagen (1986:1386).

Det övergripande målet för verksamheten är att den skall drivas enligt
gällande instruktion (1993:579). Parallellt med den ordinarie verksam-
heten skall det interna utvecklingsarbete som syftar till att effektivisera
och förenkla de interna arbetsformerna fortsätta.

Koncessionsnämnden har för budgetåret 1993/94 lämnat en års-
redovisning enligt förordningen (1993:134) om myndigheters års-
redovisning och anslagsframställning.

Koncessionsnämndens anslagssparande uppgår till 1 538 000 kronor.

Riksrevisionsverkets revisionsberättelse innehåller inte några in-
vändningar.

Koncessionsnämnden aviserar i sin förenklade anslagsframställning
behov av en låneram om 1 800 000 kronor. Nämnden disponerar sedan
tidigare ett räntekonto på Riksgäldskontoret.

På grund av justering av lokalkostnadsandelen i anslagsbasen har
anslaget minskats med 890 000 kronor.

Koncessionsnämnden hemställer i sin förenklade anslagsframställning
om ett ramanslag om 27 000 000 kronor (exkl. tekniska justeringar) för
budgetåret 1995/96 (18 månader).

Regeringens överväganden

Prop. 1994/95:100

Bil. 15

Sammanfattning

Övergripande mål

De övergripande mål som gällt for perioden 1992/93 - 1994/95 bör
gälla även under budgetåret 1995/96.

Resurser 1995/96

Ramanslag 27 011 000 kr

Resultatbedömning

Koncessionsnämndens årsredovisning visar att verksamheten bedrivs på
ett tillfredsställande sätt.

Regeringen konstaterar att Riksrevisionsverket inte har haft några
invändningar i revisionsberättelsen avseende Koncessionsnämnden for
miljöskydd.

Slutsatser

Sammantaget innebär bedömningen att de riktlinjer som lades fest i 1992
års budgetproposition bör gälla även för budgetåret 1995/96. Den
pågående översynen av miljölagstiftningen kan leda till förändringar av
Koncessionsnämndens verksamhet. Vid beräkningen av ramanslaget för
budgetåret 1995/96 har regeringen dock utgått ifrån att verksamheten tills
vidare skall bedrivas enligt nuvarande instruktion.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Koncessionsnämnden för miljöskydd för budgetåret 1995/96 anvisar
ett ramanslag på 27 011 000 kr.

A 10. Kemikalieinspektionen

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

67 143 000

1 000

Kemikalieinspektionen (Kemi) är central förvaltningsmyndighet för
ärenden om hälso- och miljörisker med kemiska produkter i den mån
frågorna inte handläggs av någon annan myndighet.

Keml:s övergripande uppgift är att arbeta för att minska riskerna för
skador på människa och miljö från kemiska ämnen och produkter. Kemi
har en samordnande och pådrivande roll inom kemikaliekontrollen. Kemi
skall enligt sin instruktion särskilt

- uppmärksamt följa utvecklingen i fråga om förekomsten av kemiska
produkter och de risker användningen kan medföra,

- utöva tillsyn enligt lagen (1985:426) om kemiska produkter (LKP),

- pröva frågor om godkännande av bekämpningsmedel och svara för
annan förhandsgranskning av kemiska produkter,

- föra och utveckla register över kemiska produkter,

- utreda, sammanställa och dokumentera verksamheten avseende kemiska
produkter och de hälso- och miljörisker sådana produkter kan medföra,

- lämna information inom kemikaliekontrollens område,

- medverka i det internationella samarbetet på kemikaliekontrollens
område.

Kemi har i sin årsredovisning i de delar som avser resultatredovis-
ningen redovisat verksamheten i fem delområden: Kemikaliers egenska-
per och risker, kemikaliers förekomst, riskbegränsning allmänkemikalier,
riskbegränsning bekämpningsmedel samt tillsyn och vägledning. För
vardera av dessa delområden har följande mål lagts fest:

Kemikaliers egenskaper och risker: Ökade kunskaper i samhället om
kemiska ämnens hälso- och miljöfarlighet så att skador på hälsa och miljö
kan undvikas.

Kemikaliers förekomst: Förbättrad kunskap om förekomst och
användning samt exponering för kemikalier.

Riskbegränsning allmänkemikalier: Minskade risker för hälsa och miljö
genom att särskilt ferliga ämnen förekomst i råvaror, kemiska produkter
och andra varor begränsas.

Riskbegränsning bekämpningsmedel: Minskade skador på människors
hälsa eller i miljön till följd av bekämpningsmedelsanvändningen genom
att

- bekämpningsmedlens hälso- och miljöfarliga egenskaper är väl
dokumenterade och riskerna utvärderade.

- förekomst och användning av bekämpningsmedlen minskar - i
synnerhet de mest riskabla.

- förbättrad säkerhet vid användning av godkända medel.

Tillsyn och vägledning:

- Leverantörer av kemiska produkter skall bättre uppfylla kraven enligt
lagen(1985:426) om kemiska produkter (LKP).

- Lokala och regionala miljömyndigheter skall bättre fylla sin uppgift som
tillsynsmyndighet enligt LKP.

Resultatredovisningen indikerar att dessa mål i tillfredsställande grad
har uppnåtts.

Av redovisningen framgår att inbetalade avgifter och andra ersättningar
uppgår till 54 342 000 kronor. Anslagssparandet uppgår till 2 936 000
kronor.

Riksrevisionsverkets revisionsberättelse innehåller inte några in-
vändningar.

Kemi har för budgetåret 1995/96 lämnat en förenklad anslagsfram-

Prop. 1994/95:100

Bil. 15

ställning. Keml:s verksamhetsplanering utgår härvid från vad riksdag Prop. 1994/95:100
och regering angett om verksamhetens inriktning under perioden 1994/95 Bil. 15

- 1997 och som redovisats i prop. 1993/94:163.

Keml:s verksamhet finansieras genom avgifter som tas in enligt
förordningen (1985:836) om bekämpningsmedel, forordningen (1989:216)
om kemikalieavgifter samt enligt Kemikalieinspektionens föreskrifter
(KIFS 1991:7) om försäljning och användning av biologiska bekämp-
ningsmedel. Dessutom finansieras viss verksamhet vid inspektionen
genom miljöavgifter på bekämpningsmedel och handelsgödsel. I
regeringens proposition 1993/94:163 Riktlinjer för en fortsatt kretslopps-
anpassning av samhället - åtgärder för att minska riskerna med kemikali-
ehanteringen (bet. 1993/94:JoU23, rskr. 1993/94:273) anförs att
principer och metoder samt frågor om anslagskonstruktion för Kemi
utreds.

Riksrevisionsverket (RRV) fick i mars 1994 i uppdrag att utreda
finansieringskonstruktion och anslagskonstruktion för Kemi. RRV inkom
med redovisning i augusti 1994. RRV föreslår i sin redovisning att
Keml:s verksamhet i huvudsak bör avgiftsfinansieras. Avgifterna bör
vidare enligt RRV bestämmas av statsmakterna och inkomsterna
redovisas mot inkomsttitel. Kemi bör tillföras motsvarande resurser via
ett ramanslag. Avgiftsystemet gällande allmänkemikalier föreslås att
modifieras något för att ta hänsyn till företag som har ett stort antal
produkter med förhållandevis låg volym. Ett alternativ som RRV funnit
lämpligt skulle kunna vara att införa en gräns för antalet produkter som
skall åläggas full produktavgift.

RRV:s utredning har remissbehandlats. Remissvaren finns samlade på
Miljö- och naturresursdepartementet (dnr M94/ 3462/6). Remiss-
instanserna tillstyrker RRV:s förslag att Kemi erhåller ett ramanslag och
att alla avgifter beslutas av regeringen. När det gäller specialdestinering-
en av avgiftsintäkterna på Keml:s två program framkommer en del
synpunkter. Statskontoret anser att en sådan specialdestinering lägger
restriktion på myndighetens medelsanvändning. Statens naturvårdsverk
framhåller att för att ge Kemikalieinspektionen rimliga utvecklings- och
prioroteringsmöjligheter bör man antingen lätta på "öronmärkningen" av
finansieringskällorna eller acceptera en ökad skattefinansiering. Kemika-
lieinspektionen anser att om budgetmedlen anvisas inom ett ramanslag
utan bindning till något av resultatområdena allmänkemikalier och
bekämpningsmedel skulle detta innebära en ökad flexibilitet för myndig-
heten. Kemikontoret instämmer i Kemikalieinspektionens synpunkter om
ökad flexibilitet i medelsanvändningen. En ytterligare fråga som tagits
upp av flera remissinstanser är att Kemikalieinspektionens omfattande in-
ternationella arbete inte skall bekostas av kemiföretagen fullt ut. Denna
synpunkt har framförts av Grossistförbundet Svensk Handel, Kemikaliein-
spektionen, Svenska Petroleuminstitulet, Industrin för Växt- och träs-
kyddsmedel, Sveriges Färgfabrikanters förening.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1994/95:100

Bil. 15

Övergripande mål

De övergripande mål som gäller för perioden 1994/95 - 1997 bör
ligga fast.

Resurser

Regeringen föreslår att Kemikalieinspektionens verksamhet bud-
getåret 1995/96 finansieras som hittills. Regeringen avser att åter-
komma till frågan om ett ramanslag för Kemikalieinspektionen i
budgetpropositionen år 1996.

Anslag

A 10. Kemikalieinspektionen, anslag 1 000 kr.

All. Särskilda projekt, reservationsanslag 11 965 000 kr
Beräknade avgiftsinkomster 107 889 000 kr

Resultatbedömning

Kemikalieinspektionens årsredovisning visar att verksamheten bedrivs
med en sådan inriktning att de uppsatta målen kan nås.

Regeringen konstaterar att Riksrevisionsverket inte har haft några
invändningar i revisionsberättelsen avseende Kemikalieinspektionen.

Utgiftsramen kan komma att justeras beroende på hur myndigheten
hanterar det uppkommna underskottet.

Slutsatser

Sammantaget innebär bedömningen att de riktlinjer som lades fest i
proposition 1993/94:163 Riktlinjer för en fortsatt kretsloppsanpassning
av samhället (bet. 1993/94:JoU23, rskr. 1993/94:273) bör gälla även för
budgetåren 1995/96 och 1997.

I den nämnda propositionen angavs att för att Kemikalieinspektionen
skall kunna arbeta i enlighet med den inriktning som föreslagits, där det
internationella liksom det lokala perspektivet får ökad tyngd i arbetet för
en hållbar utveckling, måste myndigheten medges ett ökat uttag av
avgifter. Den dåvarande regeringen erinrade om att resursbehovet för de
två sista åren i den kommande treårsperioden påverkas starkt av
relationerna mellan Sverige och EU. Regeringen har tagit hänsyn härtill
vid beräkningen av kostnaderna för nästa budgetår.

En översyn av myndighetens avgiftskonstruktion föreslås ske under
våren 1995 bl.a. med hänsyn till det förlängda budgetåret.

Ekonomisk plan 1995/96 (1000-tal kronor)

Prop. 1994/95:100

Bil. 15

	1995/96 varav juni 1995	juli 1996
UTGIFTSRAM	119 855	79 905
FINANSIERING Anslag A 10. Kemikalie- inspektionen	1	1
All. Särskilda projekt	11 965	7 977
Avgifter
Kemikalieavgifter	85 101	56 734
Bekämpningsmedelsavgifter 22 788		15 192

Summa

119 855

79 905

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Kemikalieinspektionen för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på
1 000 kr.

All. Särskilda projekt

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

8 566 308°

9 612 000

11 965 000

Reservation 2 935 119°

varav 7 977 000 beräknas för juli 1995 - juni 1996

l) Anslaget Särskilda projekt inom bekämpningsmedelskontrollen

Under detta anslag redovisas medel till Kemikalieinspektionen för
särskilda projekt inom bekämpningsmedelskontrollen och statistik.

Regeringens överväganden

För de kommande två budgetåren bör kostnaderna för ordförandeskapet
i Intergovemmental Forum on Chemical Safety betalas från detta anslag.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Särskilda projekt för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservation-
sanslag på 11 965 000 kr.

A 12. Bidrag enligt internationella miljökonventio-
ner och avtal m.m.

Prop. 1994/95:100

Bil. 15

1994/95 Anvisat

7 950 000

1995/96 Förslag

11 925 000

varav 7 950 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Anslaget disponeras för kostnaderna för bidrag och medlemsavgifter
enligt Sveriges åtaganden inom ramen för internationella miljökonven-
tioner och avtal.

Medlemsavgifterna till Helsingfors- och OSPAR-kommissionema be-
talas från detta anslag.

Från anslaget bekostas medlemsavgiften till den Internationella
Naturvårdsunionen (IUCN).

Sveriges bidrag till det internationella mätprogrammet (EMEP) inom
ramen för Konventionen om långväga gränsöverskridande
luftföroreningar bekostas från anslaget.

För tillämpningen av den svensk-finska gränsälvsöverenskommelsen
från år 1971 finns en kommission. Sveriges bidrag till kommissionens
verksamhet belastar anslaget.

Från den 1 januari 1996 kommer Klimatkonventionens sekretariat att
finansieras av parterna till konventionen. Från anslaget i övrigt bekostas
bidrag till UNEP:s program för information i klimatfrågan samt bidrag
till den mellanstatliga panelen om klimatförändringar (IPCC).

Konventionen om biologisk mångfald har hållit sitt första partsmöte och
bl.a. beslutat om arbetsprogram för de närmaste tre åren samt inrättat ett
sekretariat. Sveriges bidrag till konventionens verksamhet bekostas över
detta anslag.

Parterna till Wienkonventionen för skydd av ozonskiktet och
Montrealprotokollet om ämnen som bryter ned ozonskiktet har etablerat
en fond för att finansiera sekretariats- och möteskostnader. Det svenska
bidraget till denna fond betalas från anslaget.

ECE-konventionen om gränsöverskridande vattendrag och sjöar och
konventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande
sammanhang väntas träda i kraft inom en snar framtid. De svenska
medlemsavgifterna inom ramen för konventionerna föreslås betalas från
anslaget.

Vidare bekostas från anslaget medlemsavgifter och bidrag till följande
konventioner:

- Konventionen om gränsöverskridande transporter av miljöfarligt
avfell,

- Konventionen om handel med utrotningshotade arter av vilda djur och
växter,

- Konventionen om skydd av europeiska vilda djur och växter samt
deras naturliga miljö,

- Konventionen om skydd av flyttande vilda djur,

- Konventionen angående våtmarker av internationell betydelse, i
synnerhet såsom livsmiljö för våtmarksfåglar,

- Internationella Valfångstkommissionen, Prop. 1994/95:100

- Konventionen om bevarande av levande marina tillgångar i Antarktis. Bil. 15

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Bidrag enligt internationella miljökonventioner och avtal m.m. för
budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 11 925 000 kr.

A 13. Visst internationellt miljösamarbete

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

36 876 122

36 947 000

54 168 000

varav 36 112 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Anslaget disponeras för utgifter för Sveriges deltagande i vissa internatio-
nella organisationer och för internationellt samarbete inom Miljödeparte-
mentets ansvarsområde.

Från anslaget betalas kostnader för deltagande i möten inom ramen för
bl.a. de internationella miljökonventioner och avtal som redovisas under
anslaget A 12. Vidare betalas kostnader för deltagande i miljösamarbetet
inom ramen för FN-systemet och inom organisationer såsom OECD,
ECE, Europarådet samt i miljösamarbetet i fråga om Arktis.

Förenta nationernas miljöfond inrättades genom beslut av 1972 års
generalförsamling for att inom ramen för FN:s miljöprogram (UNEP)
helt eller delvis finansiera kostnaderna för nya miljövårdsinitiativ inom
FN:s olika organ. Fondens användning står under överinseende av FN:s
miljöstyrelse. Sveriges årliga bidrag till miljöfonden belastar anslaget.

Under anslaget betalas också vissa kostnader för bilateralt miljösam-
arbete.

Regeringens överväganden

Ett svenskt medlemskap i EU kommer att kräva ökade resurser for
deltagande i kommissionens expertgrupper och kommittéer och i rådets
arbetsgrupper.

Från anslaget lämnas bidrag till vissa ideella miljöorganisationers in-
ternationella verksamhet. 4,5 miljoner kronor föreslås gå till detta ända-
mål under budgetåret 1995/96, vilket är en höjning med 1,5 miljoner
kronor jämfört med innevarande budgetår och motiveras av Sveriges
medlemskap i EU.

Från anslaget bör betalas kostnader för Sveriges deltagande i det in-
ternationella samarbetet kring den byggda miljön samt arbetet med att
åstadkomma en långsiktigt god hushållning med naturresurser i Öster-
sjöområdet. För innevarande budgetår har medel för detta ändamål
anvisas under anslaget E 1. Bidrag till internationellt samarbete kring den

byggda miljön.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Visst internationellt miljösamarbete för budgetåret 1995/96 anvisar
ett reservationsanslag på 54 168 000 kr.

Prop. 1994/95:100

Bil. 15

A 14. Stockholms internationella miljöinstitut

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

12 000 000

18 000 000

varav 12 000 000 beräknat for juli 1995 - juni 1996

Under anslaget redovisas utgifterna for statens stöd till Stockholms
internationella miljöinstitut (SEI) (prop. 1987/88:85, bet. 1987/88:JoU23,
rskr. 1987/88:373).

SEI:s huvudsakliga uppgifter är att initiera, genomfora och föra ut
resultatet av studier och forskning vad gäller värdering och utveckling av
miljöteknik, miljö- och utvecklingspolicy samt relaterad miljöstyrning och
strategier för en hållbar utveckling.

SEI har förutom sitt huvudkontor i Stockholm tre övriga kontor, ett i
Boston, ett i York och ett i Tallin.

SEI har byggt upp en internationellt erkänd verksamhet och utvecklat
forskningen inom områden som är relevanta för de globala miljöproble-
men. Institutet har inriktat sin verksamhet på bl.a. energistudier,
klimatfrågor, bioteknik, ekonomi med etik och miljövärden. SEI har
engagerat sig alltmer i miljöfrågor i Östersjöregionen, främst de baltiska
staterna.

Regeringen föreslår att SEI anvisas 18 miljoner kronor Kr budgetåret
1995/96.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Stockholms internationella miljöinstitut för budgetåret 1995/96
anvisar ett reservationsanslag på 18 000 000 kr.

B. Kärnsäkerhet, strålskydd m.m.

Prop. 1994/95:100

Bil. 15

Säkerheten vid de svenska kärnkraftverken och övriga kärntekniska
anläggningar övervakas av Statens kärnkraftinspektion. Kämkraftinspek-
tionen utövar också tillsyn över behandling och lagring av kämavfell vid
kärnkraftverken, lagring av använt kärnbränsle i det centrala mellanlagret
för använt kärnbränsle (CLAB) samt slutförvaring av kärnavfall vid SFR
i Forsmark. I inspektionens uppgifter ingår också att handha sådana
uppgifter kring hantering av kärnämne och kärnteknisk utrustning som
följer av Sveriges internationella åtaganden om icke-spridning av
kärnvapen m.m. samt att administrera det statliga finansieringssystem
som skall täcka kostnaderna för att hantera och slutförvara kämavfell och
för att riva kärnkraftverken.

Statens strålskyddsinstitut övervakar strålskyddet vid de kärntekniska
anläggningarna och kontrollerar att utsläpp till luft och vatten under
normaldrift hålls inom fastställda gränser. Strålskyddsinstitutet utövar
också tillsyn av sådan verksamhet med joniserande strålning som ligger
utanför kämenergisektom och av verksamhet med icke-joniserande
strålning.

I takt med att reaktorerna blir äldre tenderar insatserna på strålskydds-
och kämsäkerhetsområdet att öka. Som exempel på detta kan nämnas de
stora ombyggnadsarbeten som pågår vid den äldsta reaktorn, Oskarshamn
1, vilka medför särskilda granskningsinsatser från myndigheternas sida.

Den senaste tidens ökning av stråldosen till personal på kärnkraftverken
i anslutning till reparations- och ombyggnadsarbeten finner Strålskyddsin-
stitutet vara alarmerande. Denna utveckling måste brytas.

Svensk kämbränslehantering AB, som har till uppgift att omhänderta
och slutförvara det radioaktiva avfall som uppstår vid drift av svenska
reaktorer, förbereder lokalisering av anläggningar för inkapsling och
slutförvaring av använt kärnbränsle. Som en följd av detta kommer
myndigheterna att få ökade arbetsuppgifter på kämavfallsområdet.

Kämkraftinspektionen och Strålskyddsinstitutet medverkar också med
insatser inom det svenska samarbetet med Öst- och Centraleuropa. Dessa
insatser beräknas fortsätta även under budgetåret 1995/96.

Den beräknade utgiftsutvecklingen för området kärnsäkerhet och
strålskydd t.o.m. år 1998 till följd av fettade beslut samt förslagen i 1995
års budgetproposition är följande:

Utgift

1993/94

Anvisat

1994/95

Förslag

1995/96

varav
beräkat för
juli 95

- juni 96

Beräknad
besparing
1997*)

Beräknad
besparing
1998”

211,7

225,3

324,1

221,9

-9

-12

” Prisnivå 1995/96

Förslag till riksdagsbeslut

Prop. 1994/95:100

Bil. 15

Regeringen föreslår att riksdagen

godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom området kärnsä-
kerhet och strålskydd för budgetåren 1997 och 1998 som regeringen
förordar.

B 1. Statens strålskyddsinstitut

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

69 971 000

80 043 000

116 379 000

varav 78 529 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Inkomster hos Statens strålskyddsinstitut, i form av avgifter enligt för-
ordningen (1976:247, senast ändrad 1994:853) om vissa avgifter till
Statens strålskyddsinstitut, redovisas på statsbudgetens inkomstsida under
inkomsttitlarna 2551 och 2511. Avgifter från kärnkraftverken beräknas
till 67,6 miljoner kronor for nästa budgetår (innevarande budgetår 40,4
miljoner kronor) och från ansökningsavgifter till 7,1 miljoner kronor
(innevarande budgetår 5,0 miljoner kronor).

Statens strålskyddsinstitut är central förvaltningsmyndighet med uppgift
att verka för att intentionerna i strålskyddslagen (1988:220) uppfylls.
Institutet handlägger frågor om skydd för människor, djur och miljö mot
skadlig verkan av joniserande och icke-joniserande strålning.

Strålskyddsinstitutet skall ge råd och upplysningar i strålskyddsfrågor,
utöva tillsyn över verksamhet med joniserande och icke-joniserande
strålning, öka kunskaperna inom området genom att bedriva och
finansiera forskning samt i övrigt verka för säker användning av
strålning.

Strålskyddsinstitutet skall ha en beredskap att vid olyckor, särskilt i
kärnteknisk verksamhet, ge råd och information i strålskydds- och
saneringsfrågor till berörda myndigheter.

Strålskyddsinstitutet skall uppmärksamma andra strålskyddsproblem
som berör stora samhälleliga värden.

Strålskyddsinstitutet har i sin fördjupade anslagsframställning och i sin
årsredovisning i de delar som avser resultatredovisningen redovisat verk-
samheten i verksamhetsgrenarna allmän tillsyn, strålskydd for kärnenergi
vid normaldrift, strålskydd för kärnenergi vid beredskap, strålskydds-
forskning samt strålskydd öst.

För vardera av dessa fem verksamhetsgrenar gäller följande över-
gripande mål:

Allmän tillsyn: Genom forskning och tillsyn förhindra akuta skador och
minska risken för sena skador till följd av strålning.

Strålskydd för kärnenergi, normaldrift: Drift och underhåll av
kärntekniska anläggningar skall vara förenade med en säker s trålmiljö för
människor, djur och miljö.

Strålskydd för kärnenergi, beredskap: Upprätthålla och vidareutveckla

en samordnad nationell beredskap inom strålskyddsområdet mot utsläpp
av radioaktiva ämnen.

Strålskyddsforskning: Genom forsknings-, utvecklings-, beräknings- och
mätinsatser dels ge underlag för institutet i dess strävan att uppnå bästa
möjliga strålskydd enligt Strålskyddsinstitutets övergripande mål, dels
utveckla och upprätthålla kvalificerad kompetens för att kunna förutse
och möta framtida frågor inom strålskyddet.

Strålskydd öst: Programmet skall ge ett bättre strålskydd i berörda
länder i Central- och Östeuropa.

Resultatanalysen indikerar att Strålskyddsinstitutets mål i huvudsak har
uppnåtts. Strålskyddsinstitutet påpekar dock att effekten av en åtgärd som
vidtagits för att leva upp till en målsättning i många fall bara kan
besvaras på lång sikt, t.ex. att förhindra sena skador som cancer.

Strålskyddsinstitutets anslagssparande uppgår till 16 884 665 kronor.

Strålskyddsinstitutets beviljade anslagskredit på 3 700 000 kronor har
inte utnyttjats under året.

Riksrevisionsverkets revisionsberättelse innehåller inga invändningar.

Mot bakgrund av slutsatserna i resultatanalysen och de bedömningar
som Strålskyddsinstitutet kunnat göra i sin framtids- och resursanalys
föreslår Strålskyddsinstitutet att nuvarande övergripande målsättningar
också gäller för den kommande treårsperioden.

Strålskyddsinstitutet föreslår en utökning av det ramanslag som var
anvisat för 1994/95 enligt följande:

- 1 390 000 kronor årligen (2 085 000 kronor, 18 månader) för om-
givningskontroll utanför svenska kärntekniska anläggningar;

- 4 630 000 kronor (4 920 000 kronor, 18 månader) som ett engångsbe-
lopp för inköp av nya jodtabletter som skall ersätta gamla med för högt
jodinnehåll och 580 000 kronor årligen for rullande tablettersättning;

- 600 000 kronor årligen (900 000 kronor, 18 månader.) för utökad
juridisk kompetens och allmänt ökad belastning i samband med en EU-
anslutning och

- 200 000 kronor årligen (300 000 kronor, 18 månader) for att täcka
avskrivnings- och räntekostnader på investering av mätutrustning m.m.
inom beredskapen.

Strålskyddsinstitutet begär medel för en ambitionshöjning av om-
givningskontrollen kring de kärntekniska anläggningarna.

Jod utgör ett skydd mot strålningsskador och har förhandsutdelats samt
finns i centrala lager. Strålskyddsinstitutet begär medel för utbyte av
jodtabletter eftersom de äldsta jodtablettema böljar bli för gamla.

I ramanslaget för budgetåret 1994/95 ingick resurser för EG-forskning
på strålskyddsområdet, stöd till doktorandtjänster inom beredskapen,
m.m. motsvarande 6 300 000 kronor. Strålskyddsinstitutet begär i sin
fördjupade anslagsframställning fortsatt resurstillskott för dessa ändamål.

Genom beslut den 22 april 1993 bemyndigade regeringen chefen for
Miljö- och naturresursdepartementet att tillkalla en särskild utredare med
uppdrag att kartlägga forskningsverksamheten inom strålskyddsområdet
i landet. Utredaren överlämnade sitt betänkande "Långsiktig strålskydds-
forskning" (SOU 1994:40) i mars 1994.

Utredaren föreslog att den riktade grundforskningen tillförs 7 500 000

Prop. 1994/95:100

Bil. 15

kronor årligen (11 250 000 kronor, 18 månader). Dessa resurser bör,
ansåg utredaren, administreras av Strålskyddsinstitutet och fördelas av
institutets forskningsnämnd. I sin fördjupade anslagsframställning har
Strålskyddsinstitutet begärt 7 500 0000 kronor årligen för den riktade
forskningen.

Strålskyddsinstitutets nuvarande hyresavtal upphör år 1998. På grund
av en modernisering av elsystem och upprustning av befintliga lokaler
kommer Strålskyddsinstitutet att få en tilläggshyra för budgetåret 1995/96
och bå 1997 på 600 000 kronor (18 mån.) resp. 737 000 kronor. Då
hyresökningen får full effekt (från den 1 januari 1998) ökar Strålskydd-
sinstitutet hyreskostnad med 3 509 000 kronor per år. I sin fördjupade
anslagsframställning begär Strålskyddsinstitutet motsvarande resurstill-
skott.

Strålskyddsinstitutet föreslår att myndighetens låneram i Riksgäldskon-
toret ökas från 12 060 000 kronor till 12 650 000 kronor.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1994/95:100

Bil. 15

Övergripande mål

För den kommande planeringsperioden skall den övergripande målsätt-
ningen för Statens strålskyddsinstituts fortsatt vara att kunskapen om
strålningens förekomst, egenskaper och användning blir så utbredd att
frågor om strålning kan avgöras på grundval av god avvägning mellan
risk och nytta, att respekt men ej obefogad oro finns för strålningens
risker och att onödiga strålningsrisker inte uppkommer.

Resurser 1995/96

Ramanslag 116 379 000 kr

Planeringsram
1995/96	1997	1998
116 379 000 kr	72 666 000 kr	73 175 000 kr

Resultatbedömning

Strålskyddsinstitutets mål för verksamhetsåret 1993/94 har i allt väsentligt
uppnåtts.

Strålskyddsinstitutet skall minska risken for sena skador, som cancer,
där man inte vet utfallet av en insats förrän efter tiotals år. Institutet har
bl.a. redovisat att exponering av patienter vid röntgenundersökningar har
minskat. För radon i bostäder har den ökande tendensen från 1970-talet
brutits och halterna i nyproducerade hus är nu halverade jämfört med

befintliga bostäder. Detta tyder på att risken för sena skador också
sannolikt har minskat. För kärntekniska anläggningar har medeldosen till
personalen länge varit lägre än målet som är 5 mSv per år. Men under
de senaste åren har trenden varit en ökning av kollektivdosen till
personalen i de kärntekniska anläggningarna. Strålskyddsinstitutet
bedömer utvecklingen som oroande och har vidtagit åtgärder för att bryta
denna trend.

Regeringen konstaterar att Riksrevisionsverket inte haft några in-
vändningar i revisionsberättelsen avseende Strålskyddsinstitutet.

Slutsatser

Mot bakgrund av den fördjupade prövningen drar regeringen följande
slutsatser. De övergripande målen bör ligga fest. Strålskyddsinstitutet
skall fortsätta att verka för att:

- halterna av radongas i bostäder minskar;

- genom information bryta den ökande trenden avseende exponering
från solstrålning;

- riskerna med elektriska och magnetiska falt klarläggs;

- stråldosen till röntgenundersökta patienter fortsätter att minska;

- individdoser och kollektivdoser ligger under de av Strålskyddsinstitu-
tet fastställda dosgränsema;

- det radioaktiva avfellet tas om hand på ett sätt som är godtagbart med
hänsyn till strålskyddet;

- beredskapen mot kämenergiolyckor vidmakthålls;

- Strålskyddsinstitutets forskning hävdar sig väl internationellt och
nationellt;

- strålskyddet i berörda länder i Central- och Östeuropa förbättras.

Regeringen anser att strålskyddsinstitutet bör tillföras 4 600 000 kronor
(4 890 000 kronor, 18 månader) som ett engångsbelopp för utbyte av
jodtabletter och 580 000 kronor årligen for tablettersättning enligt ett
rullande system.

Institutets önskade ambitionshöjning av omgivningskontrollen kring de
kärntekniska anläggningarna och avskrivningskostnader m.m. för
mätutrustning inom beredskapen kan enligt regeringens bedömning ske
genom omprioriteringar inom myndigheten.

Beredskapsforskningen var en treårig satsning på doktorandtjänster for
att höja kompetensen inom området. Eftersom forskarutbildningen är fyra
år föreslår regeringen att 2 400 000 kronor (3 600 000 kronor, 18
månader) avsätts for utbildningens sista år.

De slutsatser som utredningen om den långsiktiga strålskyddsforsk-
ningen har dragit har stöd av majoriteten av remissinstanser. Regeringen
avser att återkomma till strålskyddsforskningen i samband med nästa
forskningsproposition. Regeringen föreslår dock redan nu, i enlighet med
utredningens förslag, att Strålskyddsinstitutet får ett ansvar för den
riktade grundforskningen på strålskyddsområdet och får rätt att dela ut
forskningsanslag.

Strålskyddsinstitutet kommer successivt att få ökad hyra i och med att
ett nytt hyresavtal träder ikraft. I planeringsramen för 1997 och 1998 har

Prop. 1994/95:100

Bil. 15

hänsyn tagits till detta.

Regeringen tillstyrker att Strålskyddsinstitutets låneram ökas från
12 060 000 kronor till 12 650 000 kronor.

Strålskyddsinstitutets rationaliseringsarbete har varit framgångsrikt och
det finns goda förutsättningar för att verksamheten skall kunna bedrivas
på sådant sätt att strålskyddet är fortsatt gott med de resurser som
beräknats för budgetåret 1995/96.

Strålskyddsinstitutet omfattas av regeringens sparkrav på utgifter för
statlig konsumtion. Budgetåret 1995/96 har anslaget räknats ned med 6
miljoner kronor. Vid budgetårets slut motsvarar besparingen en
nivåsänkning på ca 5 %. År 1998 beräknas anslagsnivån ha sänkts med
9 miljoner kronor eller ca 11 %.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. godkänner den övergripande målsättningen för verksamheten inom
Statens strålskyddsinstitut och

2. till Statens strålskyddsinstitut för budgetåret 1995/96 anvisar ett
ramanslag på 116 379 000 kr.

Prop. 1994/95:100

Bil. 15

B 2. Statens kämkraftinspektion: Förvaltningskost-
nader

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

53 663 000

59 614 000

91 583 000

varav 60 607 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

B 3. Statens kämkraftinspektion: Kämsäkerhets-
forskning

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

66 546 000

66 281 000

95 939 000

varav 63 416 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Inkomster hos Statens kämkraftinspektion, i form av avgifter enligt för-
ordningen (1991:739) om vissa avgifter till Statens kämkraftinspektion,
som redovisas på statsbudgetens inkomstsida under inkomsttiteln 2551
Avgifter från kärnkraftverken, beräknas till 193,0 miljoner kronor för
nästa budgetår (innevarande budgetår 123, 4 miljoner kronor).

Statens kämkraftinspektion (SKI) är central förvaltningsmyndighet med
uppgift att övervaka dels säkerheten vid kärnteknisk verksamhet, dels ge-
nomförandet av den forskning och utveckling och det program för bl.a.
sådana frågor som avses i 11 och 12 §§ lagen (1984:3) om kärnteknisk
verksamhet. Dessutom skall SKI handlägga vissa finansieringsfrågor på

kämavfellsområdet. Finansieringen av kämavfallshanteringen liksom för-
valtningen av de medel som fonderas för omhändertagande av kämavfell
har nyligen varit föremål för utredning (SOU 1994:107-108). Ut-
redningen föreslog vissa förändringar i såväl finansieringssystemet som
av formerna för medelsförvaltningen. Regeringen avser att återkomma till
riksdagen i denna fråga under våren 1995.

De övergripande målen för SKI är att verksamheten skall inriktas på
att

- hög säkerhet uppnås i svensk kärnteknisk verksamhet och att SKI i
detta syfte tar initiativ till säkerhetshöjande åtgärder,

- Sveriges internationella åtaganden på det kärntekniska området upp-
fylls,

- kämavfell slutförvaras på ett säkert sätt,

- tillräcklig bredd uppnås i industrins forsknings- och utvecklingsverk-
samhet avseende slutförvaring av använt kärnbränsle,

- beslutsfattare och allmänhet är väl informerade om kärnteknisk risk
och säkerhet samt om omhändertagande och slutförvaring av använt kärn-
bränsle.

Statens kämkraftinspektion har i sin årsredovisning i de delar som
avser resultatredovisningen redovisat verksamheten i fem huvudprogram.
Strukturen överensstämmer med den som redovisades i den fördjupade
anslagsframställningen.

Den grundläggande förutsättningen för SKI:s mål och inriktning av
verksamheten är att de som har tillstånd att bedriva kärnteknisk verk-
samhet också har det fulla och odelade ansvaret för säkerheten. SKI skall
övervaka hur tillståndsinnehavama lever upp till detta ansvar genom att
skapa sig en egen välgrundad bild av säkerhetsläget vid anläggningarna
och av kvaliteten i tillståndsinnehavamas säkerhetsarbete.

SKI skall i det sammanhanget

- driva på i säkerhetsarbetet när drifterferenheter, forskningsresultat
och teknisk utveckling så motiverar, såväl gentemot tillståndsinnehavare
som i det internationella säkerhetssamarbetet,

- verka for att en allsidighet upprätthålls i kämkraftindustrins forskning
och utveckling för hantering och slutförvaring av kämavfell och för
avveckling och rivning av kärntekniska anläggningar i vilka verksamhet
inte längre skall bedrivas samt att tillse att erforderliga medel sätts av för
framtida kostnader,

- verka for att kompetensen i säkerhetsarbetet vidmakthålls och utveck-
las inom SKI likaväl som hos tillståndsinnehavama och i övrigt inom
landet,

- utfärda och fastställa villkor och föreskrifter för kärnteknisk verk-
samhet i den utsträckning som bedöms nödvändig for säkerheten och till
följd av Sveriges internationella åtaganden samt

- aktivt informera om förhållanden och händelser av säkerhetsintresse
samt om omhändertagande och slutförvaring av använt kärnbränsle och
kämavfell.

I prioritering av myndighetens uppgifter skall den säkerhetsmässiga be-
tydelsen vara avgörande. Även de uppgifter som följer av Sveriges in-
ternationella åtaganden skall beaktas.

Prop. 1994/95:100

Bil. 15

Resultatredovisningen indikerar att dessa mål i tillfredsställande grad
har uppnåtts.

En kostnadsjämförelse med tillsynsverksamheter i några andra käm-
kraftsländer har gjorts i årsredovisningen av vilken framgår att Sveriges
kostnader för tillsyn av kärnteknisk verksamhet är relativt sett låga. Det
sammanlagda anslagssparandet, vilket även inkluderar tidigare överförda
reservationer, uppgår till 43 358 000 kronor, varav 27 106 000 kronor
avser kämsäkerhetsforskning. En stor del av forskningsprojekten löper
över flera år vilket medför att betalningsutfallet kan variera mellan bud-
getåren. Totalt utgör anslagssparandet 34 % av de tilldelade ramanslagen.
SKI har vidare upptagit lån i Riksgäldskontoret för inlösen av skulder hos
Statskontoret för tidigare centralt finansierad anskaffning av ADB-utrust-
ning och för ersättningsanskaffning av ADB-utrustning till ett sammanlagt
belopp av 820 000 kronor. Regeringen beslutade i regleringsbrev den 9
juni 1994 att SKI för budgetåret 1994/95 får disponera en låneram i Riks-
gäldskontoret på högst 4 000 000 kronor. SKI har i sin anslagsframställ-
ning föreslagit oförändrad låneram för budgetåret 1995/96.

Riksrevisionsverkets revisionsberättelse innehåller inga invändningar.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Prop. 1994/95:100

Bil. 15

Övergripande mål

De övergripande mål som gäller för perioden 1992/93 - 1994/95
bör ligga fest. Regeringen har den 10 juni 1993 beslutat att de
övergripande mål och verksamhetsmål som gällt för perioden
1992/93 - 1994/95 utsträcks till att omfetta även budgetåret
1995/96.

Resurser 1995/96

B 2. Förvaltningskostnader, ramanslag 91 583 000 kr
Beräknade avgiftsinkomster 92 000 000 kr

B 3. Kämsäkerhetsforskning, ramanslag 95 939 000 kr
Beräknade avgiftsinkomster 101 000 000 kr

Resultatbedömning

SKI:s årsredovisning visar att verksamheten bedrivs med en sådan inrikt-
ning att de uppsatta målen kan nås.

Regeringen konstaterar att Riksrevisionsverket inte haft några invänd-
ningar i revisionsberättelsen avseende SKI.

Slutsatser

Prop. 1994/95:100

Bil. 15

Sammantaget innebär bedömningen att de riktlinjer som lades fest i 1992
års budgetproposition bör gälla även för budgetåret 1995/96.

Vid beräkningen av medel för SKI för budgetåret 1995/96 har inräknats
en sammanlagd besparing på 9 miljoner kronor motsvarande 5 % på de
två anslag myndigheten disponerar. År 1998 beräknas anslagsnivån ha
sänkts med sammanlagt 18 miljoner kronor eller ca 14 %. I samband
med Sveriges anslutning till EU kommer vissa av SKI:s nuvarande
uppgifter att utföras av andra europeiska myndigheter, bl.a. delar av
kämsäkerhetsforskningen.

SKI:s rationaliseringsarbete har varit framgångsrikt och det finns goda
förutsättningar för att verksamheten skall kunna bedrivas i nuvarande
omfettning med de resurser som beräknats för budgetåret 1995/96.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. till Statens kämkraftinspektion: Förvaltningskostnader för budgetåret
1995/96 anvisar ett ramanslag på 91 583 000 kr,

2. till Statens kämkraftinspektion: Kämsäkerhetsforskning för bud-
getåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 95 939 000 kr.

B 4. Visst internationellt samarbete i fråga om
kärnsäkerhet m.m.

1993/94 Utgift 20 872 416

1994/95 Anslag 19 360 000

1995/96 Förslag 20 240 000

varav 19 360 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Från anslaget betalas kostnader, i amerikanska dollar och österrikiska
shilling, för deltagande i internationellt samarbete på kärnenergiområdet,
såsom Sveriges reguljära medlemsavgift i Internationella Atomenergior-
ganet (IAEA), bidraget till IAEA:s Technical Assistance and C ooperation
Fund samt kostnader i samband med övrigt internationellt kärnsäker-
hets samarbete.

Medelsbehovet för nästa budgetår under detta anslag har beräknats till
20 240 000 kronor.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Visst internationellt samarbete i fråga om kärnsäkerhet m.m. for
budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 20 240 000 kr.

C. Lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet m.m. Prop. 1994/95:100
Bil. 15

Vissa utvecklingsfrågor

Reglering av byggnadsregister och digital fastighetsregisterkarta

Verksamheten inom fastighets- och landskapsinformationsområdena
präglas i stor utsträckning av övergången från manuella register och
traditionella kartor till ADB-baserade system. Viktiga inslag i denna
utveckling är överföringen av fastighetsregisterkartan till digital form och
uppbyggnaden av ett basregister över byggnader. Genom en ändring
(1993:1205) i fastighetsregisterkungörelsen (1974:1095) har från och med
1 januari 1994 öppnats möjlighet att föra registerkarta med hjälp av
ADB. Efter riksdagsbeslut (prop. 1992/93:100 bil. 15, bet.
1992/93:BoU14, rskr. 1992/93:217) inleddes arbetet med införande av
unika byggnadsidentiteter i fastighetsdatasystemet.

Båda dessa beslut förutsatte att en översyn skulle inledas av regelverket
för fastighetsdatasystemet med inriktning på att åstadkomma en modem
lagreglering. I avvaktan härpå formulerades reglerna för utnyttjandet av
såväl den digitala registerkartan som byggnadsinformationen på ett
restriktivt sätt.

Arbetet med en översyn har bedrivits i regeringskansliet med inriktning
att tillskapa en lag om fastighetsdatasystemet, medan regleringen av de
i systemet ingående delregistren skulle bli i huvudsak oförändrade. Den
aktuella lagstiftningsuppgiften har emellertid av bl.a. lagtekniska skäl
bedömts vara av sådan omfattning och komplexitet att den bör beredas
genom en offentlig utredning. En förlängning av den tid som temporära
regler måste gälla bedöms som acceptabel om en väl genomarbetad för-
fattningsreglering för området kan uppnås. Förberedande av direktiv för
en utredning pågår inom Justitiedepartementet.

Samtidigt har kraven på en mindre restriktiv syn på utnyttjande av den
digitala fastighetsregisterkartan och av byggnadsinformationen i
fastighetsdatasystemet accentuerats. I avvaktan på den mera omfattande
författningsreglering som enligt den ovan redovisade bedömningen
behöver göras, bör emellertid - bl.a. i belysning av nu vunna erfaren-
heter - övervägas om det går att undanröja vissa restriktioner genom
komplettering eller ändring av nu gällande förordningar. Beslut om ett
genomförande av sådana förordningsändringar, som nu förbereds i rege-
ringskansliet, förutsätter hörande av Datainspektionen.

Satellitunder stödd mätning m.m.

Den mest påtagliga tekniknyheten under senare år på det geodetiska om-
rådet är möjligheterna till lägesbestämning med hjälp av satelliter -
Global Positioning System (GPS). Denna teknik öppnar nya möjligheter
när det gäller positionsbestämning, navigation m.m. inom en mängd
samhällsområden. Utnyttjandet av tekniken kräver emellertid stödfunktio-

ner, främst i form av ett nät av väl bestämda referenspunkter. Prop. 1994/95:100

Utvecklingen på detta område går - som när det gäller all informations- Bil. 15
teknologi - mycket snabbt. Gränsen mellan utvecklingsverksamhet och
produktion är inte alltid klar. Bl.a. detta har lett till osäkerhet i vissa
ansvarsfrågor och till behov av att klara ut samordningsfrågor m.m. I
samverkan mellan Försvars-, Kommunikations- och Miljödepartementen
har initiativ tagits för att bl.a. skapa klarhet i vissa sådana frågor. I en
gemensam arbetsgrupp som tillsatts av Kommunikationsdepartementet har
bl.a. samband, avgränsningar och samordningsbehov klarlagts mellan
insatser som görs av Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Lantmäteriver-
ket. Arbetsgruppen har bl.a. redovisat en enig uppfattning om att
Lantmäteriverket bör ha ansvar för referensstationsnätet på land, benämnt
SWEPOS. Detta bör komma till uttryck i verkets instruktion.

Parallellt härmed har Lantmäteriverket enligt särskilt uppdrag i sam-
verkan med berörda myndigheter och företrädare för kommunerna
genomfört en utredning för att belysa vilka krav ett utnyttjande av den
nya tekniken ställer på de traditionella geodetiska systemen. I utred-
ningen, som har utmynnat i rapporten RIX-95 (LMV-Rapport 1994:24),
diskuteras bl.a. gemensam finansiering av en viss förtätning av de
geodetiska riksnäten och en förbättrad anslutning av kommunala stomnät.
Dessa diskussioner bör enligt regeringens bedömning kunna fullföljas till
konkreta överenskommelser. Lantmäteriverkets resursbehov i anslutning
till båda de nu redovisade utredningarna får prövas i anslutning till övriga
anslagsfrågor som rör lantmäteriet.

Ny organisation för lantmäteri- och fastighetsdataverksam-
heten m.m.

I statsbudgeten för innevarande budgetår har följande anslag anvisats
under de angivna anslagrubrikema:

C 1. Förvaltningskostnader for Centralnämnden för fastighetsdata, ett
ramanslag på 104 995 000 kr,

C 2. Uppdragsverksamhet vid Centralnämnden för fastighetsdata, ett
anslag på 1 000 kr,

D 1. Lantmäteriet, ett anslag på 1 000 kr,

D 2. Förvaltningskostnader för lantmäteriet, ett ramanslag på

416 742 000 kr och

D 3. Bidrag enligt lantmäteritaxan, ett förslagsanslag på

6 900 000 kr.

Riksdagen beslutade den 1 juni 1994 om en ny organisation for lant-
mäteri- och fastighetsdataverksamheten (prop. 1993/94:214, bet.
1993/94:BoU19, rskr. 1993/94:375). Riksdagsbeslutet innebär att en ny
central myndighet skall bildas genom en sammanslagning av Central-
nämnden för fastighetsdata och merparten av Statens lantmäteriverk. På
regional nivå skall en ny myndighet bildas genom att överlantmätar-,
fastighetsregister- och fåstighetsbildningsmyndighetema förs samman.
Vidare föreslås att en bolagisering av vissa verksamheter inom det

statliga lantmäteriet skall genomföras.

Lantmäteri- och inskrivningsutredningen har den 22 juni 1994 lämnat
sitt slutbetänkande, Kart- och fastighetsverksamhet - finansiering,
samordning och författningsreglering (SOU 1994:90). Slutbetänkandet
har remissbehandlats under hösten 1994.

Med stöd av regeringens bemyndigande tillkallades den 12 september
1994 en särskild utredare (M 1994:04) för att förbereda genomförandet
av den nya organisationen (dir. 1994:100).

Vid riksdagsbehandlingen berördes också frågan om huvudmannaskapet
för fastighetsbildningen, som har nära samband med den förestående
organisationsförändringen. Riksdagen anslöt sig till den dåvarande
regeringens bedömning att denna fråga borde beredas ytterligare.
Utskottet framhöll att denna fortsatta beredning borde ske i sådana
former att den ger utrymme för insyn och inflytande från politiska och
andra berörda intressen. Beredningsarbetet har inletts under hösten och
bedrivs med inriktning på att en redovisning till riksdagen skall kunna
ske under våren 1995.

Enligt den tidsplan som förelåg vid riksdagsbehandlingen skall den nya
organisationen börja sin verksamhet den 1 juli 1995. Det har framkommit
att det med denna tidsplan inte är möjligt att på ett tillfredsställande sätt
hinna bereda alla frågor som krävs för att den nya organisationen skall
få en ändamålsenlig utformning och kunna börja fungera. Den särskilde
utredare som tillkallats för att förbereda genomförande av en ny
organisation för lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten m.m. har
därför fått en ny tidsplan för sitt arbete. Tidpunkten då den nya
myndighetsorganisationen skall börja sin verksamhet flyttas därigenom
fram till den 1 januari 1996.

Utredaren har vidare getts möjlighet att pröva lämpligheten av bolagise-
ring också av verksamhet som bedrivs av Centralnämnden för fastighets-
data. Varje förslag till bolagisering skall föregås av en noggrann
prövning av för- och nackdelar m.m.

Regeringen avser att redovisa sina ställningstaganden till nu berörda
frågor i särproposition till vårriksdagen.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

i avvaktan på en särskild proposition i ämnet

1. till Förvaltningskostnader för Centralnämnden för fastighetsdata for
budgetåret 1995/96 beräknar ett ramanslag på 138 698 000 kr,

2. till Uppdragsverksamhet vid Centralnämnden för fastighetsdata för
budgetåret 1995/96 beräknar ett anslag på 1 000 kr,

3. till Lantmäteriet för budgetåret 1995/96 beräknar ett anslag på

1 000 kr,

4. till Förvaltningskostnader för lantmäteriet för budgetåret 1995/96
beräknar ett ramanslag på 601 158 000 kr och

5. till Bidrag enligt lantmäteritaxan för budgetåret 1995/96 beräknar
ett förslagsanslag på 10 350 000 kronor.

Prop. 1994/95:100

Bil. 15

C 6. Statens va-nämnd

Prop. 1994/95:100

Bil. 15

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

3 908 200

4 703 000

7 651 000

varav 5 068 000 beräknat för juli 1995 - juni 1996

Statens va-nämnd handlägger med hela landet som verksamhetsområde
mål enligt lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanlägg-
ningar samt mål enligt lagen (1981:1354) om allmänna värmesystem.
Nämnden är lokaliserad till Stockholm. I nämnden finns en ordförande,
två ersättare for ordföranden - varav en anställd - samt fem ledamöter
med två ersättare för var och en.

Va-nämnden har för budgetåret 1993/94 lämnat en årsredovisning
enligt förordningen (1993:134) om myndigheters årsredovisning och
anslagsframställning.

De hittillsvarande resultaten visar enligt nämnden att de mål för
verksamheten som lagts fest kan uppnås. Va-nämndens anslagssparande
uppgår till 2 140 000 kronor.

Riksrevisionsverkets revisionsberättelse innehåller inte några in-
vändningar.

Nämnden har lämnat en förenklad anslagsframställning för budgetåret
1995/96.

Regeringens överväganden

Sammanfattning

Övergripande mål

De övergripande mål som har gällt för perioden 1992/93 - 1994/95
bör gälla även under budgetåret 1995/96.

Resurser 1995/96

Ramanslag 7 651 000 kr

Resultatbedömning

Regeringen delar Va-nämndens bedömning av resultatet av verksamheten.

Slutsats

Regeringen anser att de riktlinjer som lades fest i 1994 års budget-
proposition bör gälla även för budgetåret 1995/96.

Förslag till riksdagsbeslut

Prop. 1994/95:100

Bil. 15

Regeringen föreslår att riksdagen

till Statens va-nämnd för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på
7 651 000 kr.

Register

Prop. 1994/95:100

Bil. 15

Sidan

1	Inledning
5	A.	Miljövård	Anslag kr
7	1.	Statens naturvårdsverk, ramanslag	559 885 000
13	2.	Bidrag till miljöarbete, reservationsanslag	76 653 000
14	3.	Bidrag till kalkningsverksamhet för sjöar och vattendrag, reservationsanslag	240 000 000
16	4.	Investeringar inom miljöområdet, reservationsanslag	285 668 000
17	5.	Miljöforskning, reservationsanslag	213 031 000
18	6.	Sanering och återställning av miljö- skadade områden, reservationsanslag	19 880 000
20	7.	Forskning för en kretsloppsanpassad samhällsutveckling, reservationsanslag	35 324 000
22	8.	Investeringsbidrag för främjande av om- ställning i ekologiskt hållbar riktning, reservationsanslag	100 000 000
23	9.	Koncessionsnämnden för miljöskydd, ramanslag	27 011 000
24	10.	Kemikalieinspektionen	1 000
28	11.	Särskilda projekt, reservationsanslag	11 965 000
29	12.	Bidrag enligt internationella miljökon- ventioner och avtal m.m.,förslagsanslag	11 925 000
30	13.	Visst internationellt miljösamarbete, reservationsanslag	54 168 000
31	14.	Stockholms internationella miljöinstitut, reservationsanslag	18 000 000
		Summa littera A	1 653 511 000
32	B.	Kärnsäkerhet, strålskydd, m.m.
33	1.	Statens strålskyddsinstitut, ramanslag	116 379 000
37	2.	Statens kämkraftinspektion: Förvaltningskostnader, ramanslag	91 583 000
37	3.	Statens kämkraftinspektion: Kämsäkerhetsforskning, ramanslag	95 939 000
40	4.	Visst internationellt samarbete i fråga om käm
		säkerhet m.m., förslagsanslag	20 240 000
		Summa littera B	324 141 000

41	G	Lantmäteri- och fastighetsdataverk- samhet m.m.		Prop. 1994/95:100 Bil. 15
42	1.	Förvaltningskostnader för Centralnämnden för fastighetsdata, ramanslag	*138 698 000
42	2.	Uppdragsverksamhet vid Centralnämnden för fastighetsdata	*1 000
42	3.	Lantmäteriet	♦1 000
42	4.	Förvaltningskostnader för lantmäteriet, ramanslag	*601 158 000
42	5.	Bidrag enligt lantmäteritaxan, förslagsanslag	*10 350 000
44	6.	Statens va-nämnd, ramanslag	7 651 000

Summa littera C

757 859 000

Summa Miljödepartementet

2 735 511 000

* Beräknat belopp

gotab 47511, Stockholm 1994

Bilaga 16 till budgetpropositionen 1995

Riksdagen och dess myndigheter m.m.

(femtonde huvudtiteln)

Prop.

1994/95:100

Bilaga 16

Översikt

Riksdagens budget omfattar dels ersättningar till ledamöterna och de-
ras resor och partibidrag samt den inre förvaltningen med byggnader
och övrig service, dels riksdagens myndigheter utom riksbanken.

Riksdagens förvaltningskontor (RFK) skall enligt sina övergripande
mål för verksamheten medverka till att det parlamentariska arbetet kan
bedrivas effektivt och rationellt samt till att skapa goda arbetsförhål-
landen för riksdagens ledamöter. Vidare skall RFK aktivt informera
om riksdagens arbete och dess arbetsformer samt medverka till att det
internationella parlamentariska arbetet underlättas.

Dessa övergripande mål har varit vägledande för budgetarbetet. Bud-
geten omfattar 18 månader.

Budgetförslaget för den inre riksdagsförvaltningen präglas av främst
EU-medlemskapets konsekvenser för riksdagen, inflyttning i nya
byggnader samt en ökad satsning på information till allmänheten om
riksdagsarbetet och beslutsprocessen.

Medlemskapet i EU kommer för riksdagens del att innebära en större
arbetsbörda för såväl ledamöter som tjänstemän. För ledamöterna
kommer behovet av stöd från såväl partikanslier som riksdagens inre
förvaltning att öka. Den nya EU-nämnden kommer att ges erforderliga
kansliresurser. På fackutskottens kanslier tillkommer angelägna ar-
betsuppgifter och på informationssidan måste finnas en ökad bered-
skap för information till allmänheten om riksdagens arbete med EU-
frågoma. Sammanfattningar av kommissionens förslag och den redo-
visning regeringen lämnar samt ett antal EU-databaser skall finnas
tillgängliga i riksdagens publika databas RIXLEX. En effektiv data-
kommunikation mellan riksdagen och EU-parlamentet planeras. Medel
för ett särskilt informationskontor för EU-information i riksdagens
regi har beräknats.

Behovet av kompetensutveckling ökar till följd av medlemskapet.
Bl.a. avsätts betydande medel för språkutbildning för såväl ledamöter
som tjänstemän. Vidare utrustas en ny konferenslokal i kvarteret
Neptunus med erforderlig tolkutrustning. Lokalen förbereds för press-
konferenser.

1 Riksdagen 1994/95. 1 samt. Nr 100. Bilaga 16

Slutligen bör nämnas att medel beräknats for arvoden till Sveriges 22 Prop. 1994/95:100
ledamöter i EU-parlamentet. Huruvida riksdagen skall stå för utbetal- Bilaga 16
ningen av dessa arvoden också efter direktvalet till EU-parlamentet
har ännu inte bestämts. Alternativet är att regeringen skall svara för
dessa kostnader.

Efterfrågan på information om riksdagen och dess arbete har ökat
kraftigt under senare år. Riksdagens nya informationscentrum öppnar i
slutet av innevarande budgetår. En erforderlig förstärkning av telefon-
servicen till allmänheten föreslås. Riksdagsbiblioteket flyttar in i nya
lokaler nästa budgetperiod, varvid möjligheterna att ge god intern och
extern service förbättras. De publika databaserna fortsätter att utveck-
las. Innehållet i baserna breddas och antalet prenumeranter beräknas
fortsätta att öka.

Under budgetperioden kommer riksdagen att ta ytterligare en fastighet
i besittning för kontorsändamål i kvarteret Mercurius. Även en fastig-
het med bostäder åt ledamöter blir inflyttningsklar under budgetperio-
den.

Budgeten för den inre förvaltningen uppgår för 1995/96 enligt försla-
get till 1113 miljoner kronor, vilket innebär en minskning med ca 73
miljoner kronor räknat på årsbasis (dvs. en minskning med ca 9 %).
Driftskostnaderna beräknas till 1 033 miljoner kronor, en ökning med
ca 8 miljoner kronor på årsbasis. Investeringarna beräknas uppgå till
80 miljoner kronor, vilket är en kraftig minskning jämfört med föregå-
ende budgetår då de uppgick till 135 miljoner kronor. Av in-
vesteringarna avser 37 miljoner kronor fortsatt ombyggnad av riksda-
gens hus, 30 miljoner kronor ADB- och teknikinvesteringar samt 13
miljoner kronor övriga investeringar.

Medel till riksdagens ledamöter och partier m.m. (arvoden, pensioner,
inkomstgaranti, resor, partibidrag m.m.) beräknas till 611 miljoner
kronor. Häri ligger en beräknad ökning på ca 14 miljoner kronor bero-
ende på arvoden till Sveriges ledamöter i EU-parlamentet. Dessutom
har beräknats 19 miljoner kronor för ett ökat stöd till partigrupperna.
Bakgrunden är resultatet av en genomförd ledamotsenkät som utvisade
att assistent/utredarstödet till den enskilde ledamoten bedömts vara
otillräckligt. Därtill kommer ett uttalat behov av förstärkning av parti-
kanslierna med anledning av medlemskapet i EU och det berednings-
arbete som detta för med sig inför EU-nämndens och fackutskottens
sammanträden.

För utskottens resor utom Sverige har medel beräknats för utökning av
riksdagsutskotten från 15 till 17 ledamöter. Medlen avser att täcka
dessa merkostnader för resten av mandatperioden.

Det tidigare anslaget för riksdagens förlagsverksamhet har i budget- 2

förslaget infogats i anslaget för riksdagens förvaltningskostnader. Det

nya anslaget beräknas, jämfört med innevarande budgetår, på årsbasis Prop. 1994/95:100
öka med ca 13 miljoner kronor till följd av ökade aktiviteter bl.a. på Bilaga 16
informations- och dataområdena, ianspråktagande av en ny fastighet
och EU-medlemskapet. Av ökningen avser investeringarna ca 9 miljo-
ner kronor och driftkostnaderna 4 miljoner kronor. I förslaget ingår
även medel för slutförande av reinvesteringen av ADB-tekniken.

För riksdagens myndigheter har anslagen beräknats enligt de riktlinjer
som gäller för statliga myndigheter.

Anvisat

1994/95

Förslag

1995/96

Förändring
1995/96
(på årsbasis)

A. Riksdagen

B. Riksdagens myndigheter

815 630 000

44 171 000

1 113 440 000

75 783 000

- 73 338 000

+ 6 351 000

Summa

859 801 000

1 189 223 000

- 66 987 000

Anslagen

A. Riksdagen

A 1. Riksdagens ledamöter och partier m.m.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 16

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

326 246 000*

387 482 000

610 610 000

* Tidigare anslag A 1 Riksdagens ledamöter och partier m.m., Anslag B 4 Nordiska
rådets svenska delegation och dess kansli: Andel i gemensamma kostnader för Nor-
diska rådet samt del av B 3 Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli.

Från anslaget finansieras arvoden, kostnadsersättningar och traktamen-
ten till riksdagens ledamöter, arbetsgivaravgifter samt pensioner och
inkomstgarantibelopp åt f.d. riksdagsledamöter m.fl. Vidare finansie-
ras reseersättningar vid resor inom Sverige, sjukvårdskostnader och ut-
bildning för riksdagens ledamöter. Kostnader för ledamöternas delta-
gande i internationellt parlamentariskt samarbete såsom Europarådet,
IPU liksom bidragen till ledamöternas enskilda studieresor finansieras
även från anslaget. Särskilda medel har avsatts för arvoden till Sveri-
ges 22 ledamöter i EU-parlamentet samt för EU-nämndens verk-
samhet. I anslaget ingår slutligen även bidrag till riksdagsleda-
möternas föreningar/organisationer (bl.a. RIFO) liksom bidraget till
partigrupperna.

För stödet till partigrupperna föreslås dels en ökning av grundbidraget
för partier som inte är i regeringsställning, dels en uppräkning av le-
damotsbidraget för assistent/utredarstöd från beräkningsgrunden 1 as-
sistent på 3 ledamöter till 1 assistent per 2,5 ledamöter. Höjningen av
grundbidraget motiveras av partikansliernas ökade arbetsbelastning för
bevakningen av EU-ftågor i såväl EU-nämnden som i fackutskotten.
Höjningen av assistentstödet grundas bl.a. på de synpunkter som
framkommit i en enkät om ledamöternas service som genomfördes
under våren 1994 och som utvisade att assistent/utredarstödet till den
enskilde ledamoten bedömts vara otillräckligt. Förvaltningsstyrelsen
föreslår att riksdagen antar ändringar i lagen (1994:1066) om statligt
bidrag till partigrupperna i riksdagen i enlighet med bilagan.

Ledamöternas arvoden bestäms fr.o.m. den 1 januari 1994 av en ut-
omstående nämnd, Riksdagens arvodesnämnd. Förvaltningskontoret
har beräknat medel för arvodena enligt nu gällande nivå. Vad nämn-
den senare kan komma fram till beträffande arvodenas storlek kommer
att belasta detta anslag.

Riksdagens förvaltningskontor föreslår

1. att till Riksdagens ledamöter och partier m.m. för budgetåret
1995/96 anvisas ett förslagsanslag på 610 610 000 kr,

2. att riksdagen antar lag om ändring i lagen (1994:1066) om
statligt bidrag till partigrupperna i riksdagen enligt bilagan.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 16

A 2. Riksdagsutskottens resor utom Sverige

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

5 195 000 Ingående reservation 17 352 328

18 500 000

3 800 000

Från anslaget finansieras utskottens utrikes resor. Anslaget för
1994/95 är avsett att täcka medelsbehovet för mandatperioden. För
verksamheten har beräknats de merkostnader som uppkommer genom
att utskottens ledamöter utökats från 15 till 17 samt för effekter av att
utskotten i ökad utsträckning förväntas resa i delegationer. Vidare har
medel beräknats för EU-nämndens resor som i dessa sammanhang
likställs med utskotten.

Riksdagens förvaltningskontor föreslår

att till Riksdagsutskottens resor utom Sverige för budgetåret
1995/96 anvisas ett reservationsanslag på 3 800 000 kr.

A 3. Riksdagens förvaltningskostnader

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

238 362 000*

281 165 000

441 800 000

* Tidigare anslaget A 3 Riksdagens förlagsverksamhet, A 5 Förvaltningskostnader
samt del av anslaget B 3 Nordiska rådets svenska delegation och dess kansli

Från anslaget utgår medel för riksdagsförvaltningen exkl. kostnaderna
för fastighetsförvaltningen. Kostnaderna avser bl.a. löner, administra-
tion, intern service, säkerhet, datateknik, förlagsverksamhet, bibliotek
och informationsverksamhet.

Budgetförslaget syftar till att det parlamentariska arbetet kan bedrivas
effektivt och rationellt samt till att skapa goda arbetsförhållanden för
riksdagens ledamöter. En viktig uppgift är att informera om riksdagens
arbete och dess arbetsformer.

Inom administrationen fortsätter arbetet med utveckling av de admi-
nistrativa rutinerna i syfte att rationalisera verksamheten. Bl.a. avsätts

medel för nya lokala system för personal-, löne- och ekonomi- Prop. 1994/95:100
administrationen i linje med utvecklingen inom statsförvaltningen i Bilaga 16
övrigt.

Inom utbildningsområdet avsätts medel för en fortsatt kompetensut-
veckling, särskilt språkutbildning. Ett långsiktigt program som syftar
till att riksdagens samtliga anställda skall ges möjlighet att uppnå
gymnasiekompetens i svenska, engelska och samhällskunskap startas.

På jämställdhetsområdet görs en särskild satsning för att fullfölja jäm-
ställdhetsplanen.

I budgetförslaget ingår medel för slutförande av reinvesteringen i
ADB-systemet. Målsättningen är att under 1995 ersätta det nu centra-
liserade minidator- och terminalbaserade ADB-stödet inom riksdagen
med ett system där datorkraften flyttas till användarna, dvs. termina-
lerna ersätts av persondatorer. De nya investeringarna i ADB-systemet
skapar förutsättningar för en fortsatt rationalisering av riksdagens
verksamhet. Dessutom läggs grunden till en kostnadsbesparande om-
läggning av dokumenthantering och tryckeriprocess.

Utbyggnaden av RIXLEX fortsätter. På sikt syftar utbyggnaden av
RIXLEX till ett samhällsinformationssystem med flera databaser, t.ex.
myndighetsföreskrifter och andra databaser med juridisk/samhälls-
vetenskaplig inriktning. Därmed ges användarna av RIXLEX tillgång
till register och fulltext över samtliga dokument i lagstiftningskedjan,
från utredningsdirektiv över utredning och riksdagsbeslut till lag och
föreskrifter. I budgetförslaget ingår vidare medel för att i RIXLEX in-
lemma vissa av EU:s databaser. Avsikten är också att regeringens
sammanfattningar av kommissionens förslag skall finnas tillgängliga i
den publika databasen RIXLEX.

Efterfrågan på information om riksdagen ökar kraftigt. I budgetförsla-
get finns därför medel för aktiviteter som syftar till en förbättrad in-
formation. Medel finns avsatta för driften av tidigare beslutat infor-
mationscentrum vid Västerlånggatan i kvarteret Neptunus. Här skall
allmänheten få tillgång till information om riksdagen och dess arbete.
Informationscentrum avses bli en samlingspunkt som ger möjlighet till
kommunikation mellan riksdagen och allmänheten. Här skall besökare
kunna få svar på frågor, lämna synpunkter, följa den aktuella debatten,
söka uppgifter i databaserna och köpa riksdagstryck, böcker och andra
skrifter som riksdagen ger ut. I lokalerna planeras också en permanent
utställning om riksdagen.

Medel för ett särskilt informationskontor för EU-information i riksda-

gens regi nar öeraknats.

Nettokostnaderna för tidningen Från Riksdag & Departement beräk- ö

nas fortsätta att minska främst till följd av ökade intäkter från nrenu-

merationer och annonser. En höjning av prenumerationspriset på tid-
ningen planeras under budgetperioden.

För Riksdagsbiblioteket och utredningstjänsten har beräknats medel
för inflyttningen i nya lokaler varvid en särskild satsning görs på
Riksdagsbibliotekets roll som centralt bibliotek för juridik och sam-
hällsvetenskap och som svenskt centrum för EU:s publikationer.

Tillkommande aktiviteter inom förvaltningskontoret har under senare
år i stort sett kunnat klaras genom omfördelning av befintliga perso-
nalresurser. Målsättningen är densamma även inför nästa budgetperi-
od. Ianspråktagandet av en ny fastighet (lokalvård, våningsservice,
bevakning m.m.), effekterna av EU-medlemskapet, ökad satsning på
information och RIXLEX samt nya behov inom data- och dokumenta-
tionsverksamheten kommer emellertid att ställa krav på viss personal-
förstärkning. Medel härför har beräknats. Det bör nämnas att omfat-
tande försäljning av riksdagstrycket såväl i traditionell som i elektro-
nisk form ställer krav på resurser men också ger betydande intäkter (ca
20 miljoner kronor per år). Intäkterna av försäljningen (riksdagstryck
m.m.) i informationscentrum bedöms bli betydligt större än i den nu-
varande butiken i riksdagshuset.

Önskemål om nya permanenta föredragandetjänster i utskottsorgani-
sationen har framställts under de senaste åren. Bakgrunden är den till-
tagande arbetsbelastningen med ett betydande övertidsuttag tidvis un-
der året. Frågan har dock skjutits upp i avvaktan på resultat av Riks-
dagsutredningens arbete. Den arbetsgrupp som nu tagit över Riks-
dagsutredningens arbete i denna del beräknas komma med förslag un-
der innevarande riksmöte. Det kan därför finnas anledning att i sär-
skild ordning återkomma till frågan om resurser för utskottsorganisa-
tionen. I sammanhanget bör också beaktas konsekvenserna för ut-
skottskansliema av en ökad satsning på uppföljning och utvärdering
samt beredningsarbetet som följer av medlemskapet i EU. Medel har
dock avsatts för en förstärkning av finansutskottets kansli med tanke
på detta utskotts roll i den nya budgetprocessen som avses starta under
hösten 1996.

Vid bedömningen av behovet av personal inom den inre riksdagför-
valtningen bör även beaktas ett konstant mycket högt övertidsuttag för
olika personalgrupper. De tillkommande behoven far klaras med en
kombination av åtgärder. Viss omfördelning av resurser planeras ge-
nom organisatoriska förändringar, finansiering genom ökade intäkter
av försäljning av riksdagstryck, RIXLEX-prenumerationer m.m. samt
visst nettotillskott av resurser. För främst lokalvård och entrébevak-
ning i de nya fastigheterna, konsekvenserna av medlemskapet i EU
samt förstärkning av finansutskottets kansli har beräknats ca 7 miljo-
ner kronor i lönemedel. Detta balanseras av genomförda och planerade
rationaliseringar, effektiviseringar och bättre utnyttjande av tillgängli-

Prop. 1994/95:100

Bilaga 16

ga resurser varför driftbudgeten under detta anslag beräknas vara i Prop. 1994/95:100
stort sett oförändrad på årsbasis. Bilaga 16

Riksdagens förvaltningskontor föreslår

att till Riksdagens förvaltningskostnader för budgetåret
1995/96 anvisas ett ramanslag på 441 800 000 kr.

A 4 Riksdagens byggnader m.m.

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

95 026 000* Ingående reservation 76 856 171

128 483 000

57 230 000

* Tidigare anslag A 4 Riksdagens byggnader samt del av B 3 Nordiska rådets svens-
ka delegation och dess kansli.

Riksdagens lokalbestånd omfattar

eget fastighetsbestånd:

Riksdagshuset, kv. Mars/Vulcanus (ledamotshuset), kv. Cephalus
(förvaltningshuset), kv. Neptunus Större 4-10, kv. Mercurius, Villa
Bonnier och Kungl. Trädgården (JO-ämbetet).

förhyrda lokaler:

Kv. Aurora, Brandkontoret, parkeringsgarage, förråd och bokmagasin

bostäder (95 st):

Kv. Cephalus, kv. Iason, kv. Ormsaltaren, brf Jungfrun, brf Älgen och
Homsbruksgatan. Bostadsfastigheten i kv. Milon har förvärvats av
riksdagen och är inflyttningsklar hösten 1995 (17 bostäder)

Totalt disponerar riksdagen lokaler till en omfattning av ca 120 000
kvm BTA (totalarea). Uppgiften exkluderar bostäder.

Ombyggnad av riksdagens hus

Arbetet med projektering och ombyggnad av lokalerna i kv. Neptunus
och Mercurius samt servicekulvertar under Mynttorget och Storkyr-
kobrinken pågår med den inriktning och enligt den tids- och kostnads-
plan som redovisades i anslagsframställningen för 1993/94. Kostnads-
planen justerades dock i samband med riksdagens beslut (KU
1992/93:33, rskr 1992/93:367/368) enligt följande:

1993/94: 100 miljoner kronor

1994/95: 90 miljoner kronor

1995/96: 8 miljoner kronor

Medelsbehovet för 1994/95 uppgår således, i enlighet med den juste- Prop. 1994/95:100
rade kostnadsplanen, till 8 miljoner kronor. Till detta kommer vissa Bilaga 16
under arbetet tillkommande kostnader exempelvis för arkeologiska
undersökningar, anslutning av kulvert till Brandkontoret, fasadändring
i kv. Mercurius mot Gråmunkegränd, presskonferensrum i Neptunus
och butiksevakuering. Totalt uppgår dessa kostnader till ca 14,5 mil-
joner kronor.

Stallkanalen

Utrednings- och projekteringsarbetet avseende åtgärder för att lång-
siktigt säkra grundvattennivån på Helgeandsholmen pågår och kom-
mer att fortsätta under 1995/96. Det pågående utredningsarbetet har
dock visat att ytterligare alternativ till lösning bör prövas innan defi-
nitiv ställning tas till vilken metod som slutligen skall användas. Hit-
tills tilldelade medel bedöms täcka även det fortsatta utredningsarbetet
under 1995/96. Erforderliga medel för att genomföra produktionsske-
det torde kunna framställas i 1997 års budget, varvid även en realistisk
tidsplan bör kunna presenteras.

Övriga investeringar

Insatser beräknas för vissa arbetsmiljö- och ventilationsinvesteringar
samt handikappanpassningar av riksdagens hus. Medel avsätts för om-
byggnad av postsorteringsrummet i västra delen av Riksdagshuset för
att effektivisera hanteringen av inkommande post och hanteringen av
riksdagstryck.

Fastighetsunderhåll och hyror

Kostnaderna för fastighetsdrift, fastighetsunderhåll, reparationer m.m.
avseende riksdagens egna fastigheter och bostadshus har beräknats till
33 994 000 kr. Hyresintäkter för lokaler och bostäder i motsvarande
fastigheter har beräknats till 16 558 000 kr resp. 8 149 000 kr. Kostna-
derna för inhyrda lokaler uppgår till 7 003 000 kr. I och med att fas-
tigheterna i kv. Neptunus och Mercurius tas i full drift kan vissa av
förhyrningarna avslutas och kostnaderna därmed minskas.

Riksdagens förvaltningskontor föreslår

att till Riksdagens byggnader m.m. för budgetåret 1995/96 an-
visas ett reservationsanslag på 57 230 000 kr.

B. Riksdagens myndigheter

B 1. Riksdagens ombudsmän, Justitieombudsmännen

Prop. 1994/95:100

Bilaga 16

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

29 732 000

32 280 000

50 437 000

Riksdagens ombudsmän övervakar att de som utövar offentlig verk-
samhet efterlever lagar och andra författningar samt i övrigt fullgör si-
na åligganden. Ombudsmännen skall vidare verka för att brister i lag-
stiftningen avhjälps.

Justitieombudsmännen

Ämbetet har i anslagsframställningen redovisat ett budgetförslag för
1995/96 som omfattar 18 månader. Det gäller för JO-ämbetet att lika
effektivt som tidigare kunna handlägga inkommande klagomål från
enskilda trots att antalet klagomål för femte året i följd ökat markant
och under innevarande och närmast kommande verksamhetsår beräk-
nas överstiga 4 700. Verksamhetsmålet för 1995/96 är att, med bibe-
hållen kvalitet i ärendehanteringen, hålla ärendebalansema på samma
nivå som budgetåret 1992/93 och bedriva inspektionsverksamhet, som
har en klar rättssäkerhetsfrämjande effekt, i ungefär samma omfattning
som hittills. Det är inte möjligt att uppnå det angivna verksamhetsmå-
let med oförändrat antal föredragande. Det är därför nödvändigt att JO
erhåller begärda medel till personalförstärkning - en föredragande.
Vidare måste JO ha tillräckliga resurser för att kunna ta de initiativ
som föranleds av sådana särskilda händelser i samhället som naturli-
gen bör bli föremål för JO:s uppmärksamhet. För att ytterligare effek-
tivisera ärendehandläggningen kommer JO att intensifiera samarbetet
med riksdagens förvaltningskontors ADB-enhet under 1995/96.

Riksdagens förvaltningsstyrelse

Riksdagens förvaltningsstyrelse har inget att erinra mot Justitieom-
budsmännens medelsberäkning. Det far ankomma på konstitutionsut-
skottet att ta ställning till lämpliga åtgärder för att komma till rätta
med ärendebalansen.

Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår

att till Riksdagens ombudsmän, Justitieombudsmännen, för
budgetåret 1995/96 anvisas ett ramanslag på 50 437 000 kr.

B 2. Riksdagens revisorer

Prop. 1994/95:100

Bilaga 16

1993/94 Utgift

1994/95 Anslag

1995/96 Förslag

11 423 000

11 891 000

25 346 000

Riksdagens revisorer har till uppgift att på riksdagens vägnar granska
statlig verksamhet. Uppgiften är till övervägande delen av förvalt-
ningsrevisionen karaktär, och syftet med revisorernas granskning är att
främja ett effektivt utbyte av de statliga insatserna. Dessutom granskar
revisorerna som extemrevisorer Riksbanken, den inre riksdagsför-
valtningen, Riksdagens ombudsmän och Stiftelsen Riksbankens jubi-
leumsfond.

Riksdagens revisorer

Riksdagsutredningen har i delbetänkandet Reformera riksdagsarbetet
(1993/94:TKl) lämnat förslag om ett program för att reformera och
förnya riksdagsarbetet. En av huvudpunkterna avser en ökad satsning
på uppföljning, utvärdering och revision. Som ett led i en sådan sats-
ning har utredningen föreslagit en förstärkning av Riksdagens reviso-
rers kansli.

Riksdagen har ställt sig bakom de principer för förstärkning av revi-
sionen som Riksdagsutredningen föreslagit (KU 1993/94:18, rskr.
1993/94:427). Den slutliga omfattningen av resurstillskottet till Riks-
dagens revisorer har dock riksdagen inte tagit ställning till utan före-
slår att bl.a. frågan om utvecklingen av relationerna mellan Riksda-
gens revisorer och Riksrevisionsverket ytterligare utreds. Med hän-
visning till en sådan utredning begränsar riksdagen sitt beslut till vad
Riksdagsutredningen anger som etapp 1. Det innebär ett resurstillskott
om sex tjänster. Med ett sådant resurstillskott anser riksdagen att det
blir möjligt att påbörja det närmare samarbetet mellan utskotten och
revisionen som utredningen föreslagit.

Mot bakgrund av riksdagens beslut om en förstärkning av Riksdagens
revisorers kansli har revisorerna till finansutskottet den 27 september
1994 överlämnat en komplettering till Riksdagens revisorers fördjupa-
de anslagsframställning för budgetåren 1994/95-1996/97. I denna
komplettering har revisorerna justerat beräkningarna i enlighet med
den av riksdagen i juni beslutade utbyggnaden med sex tjänster.
Framställningen om resursförstärkningen uppgår till ett belopp om
2 060 000 kr. Finansutskottet bereder för närvarande revisorernas
framställan om resursförstärkningen.

Resultatredovisning

Revisorerna har i den fördjupade anslagsframställningen för perioden
1994/95-1996/97 närmare utvecklat möjligheterna att belysa verk-
samhetens resultat och lämnat en fördjupad resultatredovisning avse-
ende skrivelser till riksdagen under 1991/92.1 redovisningen har fram-
för allt genomslaget i riksdagen och massmedia behandlats. Men en
uppföljning har också gjorts av vilka åtgärder som regeringen och
myndigheterna kan anses ha vidtagit med anledning av revisorernas
granskningar. Revisorernas sammanfattande bedömning i den fördju-
pade anslagsframställningen är att verksamheten tillmäts en successivt
ökad betydelse av såväl statsmakterna som massmedia.

Revisorerna har även gjort en närmare uppföljning av skrivelserna till
riksdagen under 1992/93. Då avgavs fem skrivelser, varav riksdagen
hittills behandlat fyra. Samtliga fyra har fatt en aktiv utskottsbehand-
ling och i samtliga fem fall har en eller flera motioner väckts till riks-
dagen. Tre av skrivelserna har helt eller till stora delar bifallits av
riksdagen och en skrivelse till vissa delar. I samtliga fyra fall har riks-
dagen beslutat om ett eller flera tillkännagivanden. Fyra av gransk-
ningarna har väckt betydande uppmärksamhet i massmedia.

Under verksamhetsåret 1993/94 har revisorerna avlämnat sju skrivel-
ser till riksdagen och i övrigt publicerat bl.a. elva rapporter och för-
studier. Av de sju skrivelserna har riksdagen under verksamhetsåret
behandlat fyra. Samtliga dessa fyra skrivelser blev föremål för en aktiv
behandling i utskotten. Riksdagen ställde sig bakom flertalet av de
synpunkter och förslag som revisorerna framfört i de fyra skrivelserna.
Tre av granskningarna väckte betydande uppmärksamhet i massmedia,
tre viss uppmärksamhet och en mera begränsad uppmärksamhet.

Resursbehov

Riksdagens beslut om en utbyggnad av revisorernas kansli i enlighet
med vad i Riksdagsutredningen angavs som etapp 1 innebär att resurs-
behovet för det förlängda budgetåret 1995/96 beräknas uppgå till
25 346 000 kr enligt nedan redovisade sammanställning.

Prop. 1994/95:100

Bilaga 16

1995/96 1995/96

(12 månader) (18 månader)

Ramanslag, tkr

(Förslag)

16 897

+ 886

25 346

+ 1 329

Prop. 1994/95:100

Bilaga 16

Specificering av ökningen

Löner	+ 786
Revisorernas arvoden	+ 420
Hyra	+ 20
Övriga omkostnader	+50
Investeringar	+50
Summa	+1 329

Riksdagens förvaltningsstyrelse

Riksdagens förvaltningsstyrelse har inget att erinra mot Riksdagens
revisorers medelsberäkning. Det far ankomma på finansutskottet att
slutligen pröva Riksdagens revisorers anslag för 1995/96.

Riksdagens förvaltningsstyrelse föreslår

att till Riksdagens revisorer och deras kansli för budgetåret
1995/96 anvisas ett ramanslag på 25 346 000 kr.

Bilaga Prop. 1994/95:100

Bilaga 16

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1994:1066) om statligt bidrag till partigrup-
perna i riksdagen

Härigenom föreskrivs att 5 och 10 §§ lagen (1994:1066) om statligt
bidrag till partigrupperna i riksdagen skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5§

En partigrupp som företräder
ett regeringsparti är berättigad
till ett grundbelopp. Var och en
av övriga partier är berättigad
till två grundbelopp.

En partigrupp som företräder
ett regeringsparti är berättigad
till ett grundbelopp. Var och en
av övriga partier är berättigad
till 2,5 grundbelopp.

10 §

Bidraget är avsett före utredar-,
assistent- och kontorshjälp åt
riksdagsledamöterna. Bidraget
bestäms för ett budgetår i sänder
av riksdagens förvaltningssty-
relse. Bidraget beräknas efter
normen kostnader för en assi-
stent per tre ledamöter.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1995. Beräkningen av bidraget en-
ligt 10 § skall dock under tiden från och med den 1 juli 1995 till och
med den 31 december 1996 göras efter normen en assistent för 2,5 le-
damöter.

gotab 47489, Stockholm 1994

Bilaga 17 till budgetpropositionen 1995

Räntor på statsskulden

(sextonde huvudtiteln)

Prop.

1994/95:100

Bilaga 17

Utgifterna för räntorna på statsskulden, m.m. under det kommande
budgetåret och det anslag som förs upp i statsbudgeten för att täcka
mellanskillnaden mellan ränteintäkter och ränteutgifter rörande stats-
skuldräntorna som riksdagen godkänner, är av naturliga skäl svåra att
beräkna. Utvecklingen det kommande halvåret av bl.a. ränteläge och
valutakurser påverkar ränteberäkningama. Beräkningen av statsskuld-
räntorna baseras på underlag från Riksgäldskontoret och på de ränteanta-
ganden som redovisas i den preliminära nationalbudgeten (bilaga 1,
avsnitt 4). I de redovisade ränteutgifterna ingår utgifter i form av
underkurser som uppstår i samband med Riksgäldskontorets emissioner
av statsobligationslån. De utgifter som dessa underkurser genererar leder
till ökade ränteutgifter under emissionsåret men lägre ränteutgifter under
följande år.

Under senare år har förslagen i budgetpropositionerna reviderats i
kompletteringspropositionema. Regeringen förordar även i år att endast
ett preliminärt belopp förs upp i förslaget till statsbudget för nästa
budgetår. Regeringen kommer, på grundval av förnyade beräkningar från
Riksgäldskontoret, att återkomma till riksdagen i kompletteringsproposi-
tionen med förslag till anslag för räntor på statsskulden. I avvaktan härpå
har, mot bakgrund av budgetförslaget i övrigt, anslaget Räntor på stats-
skulden, m.m. preliminärt förts upp med 129 miljarder kronor i
statsbudgetförslaget.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

i avvaktan på slutligt förslag i ämnet, till Räntor på statsskulden, m.m.
för budgetåret 1995/96 beräknar ett förslagsanslag på 129 000 000 000
kr.

1 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 100. Bilaga 17

gotab 47509, Stockholm 1994

Bilaga 18 till budgetpropositionen 1995

Oförutsedda utgifter

(sjuttonde huvudtiteln)

Prop.

1994/95:100

Bilaga 18

För täckande av oförutsedda utgifter finns i statsbudgeten, vid sidan av
de utgiftsanslag som finns uppförda under de olika huvudtitlarna, ett
särskilt förslagsanslag uppfört. Anslaget är i statsbudgeten för inne-
varande budgetår uppfört med 1 miljon kronor. Det tas i anspråk efter
beslut av regeringen i varje särskilt fäll.

Ianspråktaganden av anslaget under år 1994

Först redovisas de utgifter som under år 1994 har täckts genom medel
som enligt regeringsbeslut har anvisats från detta anslag. Redovisningen
är uppställd departementsvis efter de departement i vilka ärendena har
beretts:

Utrikesdepartementet

Utbetalning av medel efter förlikning enligt den
europeiska konventionen angående skydd för de
mänskliga rättigheterna m.m.,
regeringsbeslut 1994-02-24 ..................... 240 000

regeringsbeslut 1994-08-18 ...................... 50 000

Utbetalning av ersättning enligt dom av
europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna,
regeringsbeslut 1994-03-178 ..................... 15 000

Utbetalning av medel på grund av skadegörelse
vid utländsk ambassad,

regeringsbeslut 1994-06-23 ...................... 87 506

Beslut avseende skadegörelse vid utländska ambassader,
regeringsbeslut 1994-08-11 ...................... 1 000

Försvarsdepartementet

Utbetalning av medel för skredförebyggande

åtgärder vid Agnesberg,

regeringsbeslut 1994-06-30 .................... 5 080 467

Socialdepartementet

Ersättning till J. Lund,

regeringsbeslut 1994-12-01 ...................... 72 000

1 Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 100. Bilaga 18

Kommuni ka tionsdepar te mentet
Utbetalning av medel till 1914 års
järnvägskonsortiums donationsfond,

Prop. 1994/95:100

Bilaga 18

regeringsbeslut 1994-04-21 .................... 3 700 000

Näringsdepartementet

Ersättning för utgivet skadestånd,

. regeringsbeslut 1994-06-30 ..................... 60 396

Civildepartementet

Ersättning pga skador i samband

med polisingripande,

regeringsbeslut 1994-03-24 ...................... 15 456

Summa kr

9 321 825

Bakgrund och förutsättningar

Regeringen bör även i fortsättningen kunna disponera medel för täckande
av utgiftsbehov som inte kan överblickas vid statsbudgetens festställande.
Regeringen förordar därför att det i förslaget till statsbudget för nästa
budgetår förs upp ett anslag för ändamålet. Anslaget bör i princip få
disponeras endast för utgifter som är av så brådskande art att respektive
ärende inte hinner underställas riksdagen och att utgifterna inte lämpligen
kan täckas av andra medel som står till regeringens förfogande. Härmed
avses även att anslaget inte får tillgodose behov som omtalas i 9 kap. 3§
tredje stycket regeringsformen, dvs. behov av medel för rikets försvar
under krig, krigsfera eller andra utomordentliga förhållanden.

Vissa speciella ändamål bör vidare få tillgodoses med medel från
anslaget till oförutsedda utgifter.

Under en lång följd av år har riksdagen bemyndigat regeringen att,
under förutsättning att andra medel inte står till förfogande för ändamålet,
från detta anslag utbetala belopp, som staten genom lagakraftvunnen dom
har ålagts att betala. Detta bemyndigande har med verkan fr.o.m.
budgetåret 1961/62 utvidgats till att omfetta också belopp som staten till
följd av skada i samband med statlig verksamhet efter uppgörelse har
åtagit sig att ersätta. Motsvarande bemyndigande, som innefettar bl.a.
ersättningar på grund av dom meddelad av den europeiska domstolen för
mänskliga rättigheter i mål som handläggs enligt den europeiska
konventionen angående mänskliga rättigheter m.m., liksom förliknings-
ersättningar i sådana mål, bör ges åt regeringen för nästa budgetår.

Med anledning av prop. 1948:282 medgav riksdagen (bet. 1948:SU207,
rskr. 1948:406) att från anslaget till oförutsedda utgifter skulle tills vidare
under budgetåret 1948/49 få utgå ersättning för förlust av eller skada på
egendom utom riket till personer, som uppehöll sig utomlands och som
var i rikets tjänst, liksom till deras familjemedlemmar och personliga
tjänare. Ersättning skulle utgå efter samma grunder som under budgetåren

1943/44-1946/47 hade tillämpats i fråga om motsvarande ersättningar Prop. 1994/95:100
för förluster som hade uppkommit på grund av krigsförhållandena Bilaga 18
(prop. 1944:183, bet. 1944:SU147, rskr. 1944:329). För budgetåren
1949/50-1994/95 har riksdagen lämnat motsvarande bemyndiganden.

Regeringen bör få bemyndigande att på samma villkor betala ut ersättning
för skador av ifrågavarande natur under nästa budgetår.

Med anledning av prop. 1951:38 medgav riksdagen (bet. 1951:SU422,
rskr. 1951:63) att från anslaget till oförutsedda utgifter skulle tills vidare
under budgetåren 1950/51 och 1951/52 utgå ersättning för skador på
egendom inom landet, vilka hade uppkommit genom de tidigare
krigsförhållandena. För budgetåren 1952/53-1994/95 har riksdagen
lämnat motsvarande bemyndiganden. Med hänsyn till att krigsskador,
exempelvis genom minsprängning, fortfarande kan tänkas förekomma,
bör regeringen få riksdagens bemyndigande att även under nästa budgetår
på oförändrade villkor betala ut krigsskadeersättningar.

Regeringen anser att anslaget till oförutsedda utgifter, i likhet med in-
nevarande budgetår, bör tas upp med 1 miljon kronor.

Det bör ankomma på regeringen att i efterhand anmäla till riksdagen
vilka utgifter som täckts genom att medel anvisats från anslaget.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

till Oförutsedda utgifter för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslags-
anslag på 1 000 000 kr.

gotab 47510, Stockholm 1994

Bilaga 19 till budgetpropositionen 1995

Beredskapsbudget

för totalförsvarets civila del

Prop.

1994/95:100

Bil. 19

Enligt 9 kap. 3 § regeringsformen skall riksdagen företa budgetreglering
för närmast följande budgetår eller, om särskilda skäl föranleder det,
för annan budgetperiod. Vid denna budgetreglering skall riksdagen
beakta behovet av medel för rikets försvar under krig, krigsfara eller
andra utomordentliga förhållanden.

Utgifter för förstärkning av forsvarsberedskapen kan täckas på
principiellt fyra olika sätt.

Utgifterna kan täckas genom att förslagsanslag på statsbudgeten
överskrids. Detta gäller dock inte utgifter för åtgärder som skall belasta
sådana anslagsposter som riksdagen har maximerat. Vissa möjligheter
till finansiering kan även ske genom att utnyttja den anslagskredit som
är kopplad till ramanslagen.

Regeringen kan vidare i proposition hemställa att riksdagen beviljar
särskilda medel på tilläggsbudget. Detta förutsätter att regeringen
bedömer att det finns tid för en normal budgetbehandling.

Regeringen kan också ta i anspråk medel som har anvisats på
beredskapsbudgeten, om förutsättningarna härför - krig, krigsfara eller
andra utomordentliga förhållanden - föreligger. Regeringen beslutar om
detta.

Slutligen kan utgifter för beredskapsförstärkningar täckas på annat
sätt än från anslag på beredskapsbudgeten eller förslagsanslag på
statsbudgeten. Regeringen har sålunda bemyndigats att vid krig,
krigsfara eller annan omständighet av synnerlig vikt för rikets
försvarsberedskap disponera rörliga krediter i Riksgäldskontoret om
högst 60 miljoner kr för Jordbruksdepartementets och högst 1 200
miljoner kr för dåvarande Handelsdepartementets verksamhetsområde
(prop. 1970:1 bil. 11, bet. 1970/71:JoU3, rskr. 1970/71:125, prop.
1970:1 bil. 12, bet. 1970/71 :SU10, rskr. 1970/71:10, prop. 1973:1 bil.
12, bet. 1973/74:FöU9, rskr. 1973/74:63, prop. 1974:8, bet.
1974/75:FöU8, rskr. 1974/75:34, prop. 1987/88:100 bil. 20, bet.
1987/88:FöU6, rskr. 1987/88:128 och prop. 1993/94:100 bil 19, bet.
1993/94:FöU5, rskr. 1993/94:125).

1 Riksdagen 1994195. 1 saml. Nr 100. Bilaga 19

Regeringen anser att den rörliga krediten i Riksgäldskontoret bör
föras upp med oförändrat belopp, dvs. 1 260 miljoner kr. Krediten bör
disponeras av regeringen, varvid högst 500 miljoner kr bör få
disponeras inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde, högst 60
miljoner kr for Jordbruksdepartementets och högst 700 miljoner kr för
Näringsdepartementets verksamhetsområde.

Det åligger regeringen att anvisa hur utgifter för höjningar av
försvarsberedskapen skall täckas. Avgörande för vilka medel som skall
tas i anspråk är omfattningen och arten av de åtgärder som man avser
att vidta och hur snabbt åtgärderna måste genomföras.

Beredskapsbudgeten skall säkerställa att nödvändiga
beredskapshöjningar inte förhindras eller fördröjs därför att regeringen
inte disponerar erforderliga betalningsmedel.

Den beredskapsbudget för totalförsvarets civila del som gäller för
innevarande budgetår (prop. 1993/94:100 bil. 19, bet. 1993/94:FöU5,
rskr. 1993/94:125) tar upp anslagsmedel om sammanlagt 17 190
miljoner kr.

Anslagen på beredskapsbudgeten är beräknade för de utgifter för
civila ändamål som omedelbart föranleds av beslut om förstärkningar av
försvarsberedskapen med undantag för sådana utgifter som inte skall
belasta av riksdagen maximerad anslagspost. Anslagen är beräknade för
en tid av trettio dagar av högsta försvarsberedskap.

För budgetåret 1995/96 bör på beredskapsbudgeten föras upp anslag
om sammanlagt 14 700 miljoner kr. Anslagen bör fördelas på
huvudtitlar enligt bilaga 19.1. Förändringarna i beloppen för
Försvarsdepartementet hänför sig till att tidigare budgeterade medel för
kompletterande skyddsrumsbyggande nu tas som överskridande av
anslag.

Alla anslag på beredskapsbudgeten bör vara förslagsanslag.

Ett arbete pågår for närvarande inom regeringskansliet med
inriktningen att undersöka det fortsatta behovet av en beredskapsbudget
mot bakgrund av förändringar i budgetsystemet.

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

godkänner förslaget till beredskapsbudget för totalförsvarets civila
del för budgetåret 1995/96 (bilaga 19.1) och medger att regeringen
får besluta om att ta dessa medel i anspråk om krig, krigsfara eller
andra utomordentliga förhållanden föreligger.

Prop. 1994/95:100

Bil. 19

Förslag till beredskapsbudget for totalförsvarets civila del för budgetåret Prop. 1994/95:100
1995/96. Bil. 19.1

II. Justitiedepartementet

Utgifter för totalförsvarets civila del, förslagsvis

IV. Försvarsdepartementet

Utgifter för totalförsvarets civila del, förslagsvis

V. Socialdepartementet

Utgifter för totalförsvarets civila del, förslagsvis

VI. Kommunikationsdepartementet

Utgifter for totalförsvarets civila del, förslagsvis

VII. Finansdepartementet

Utgifter för totalförsvarets civila del, förslagsvis

VIII. Utbildningsdepartementet

Utgifter för totalförsvarets civila del, förslagsvis

IX. Jordbruksdepartementet

Utgifter för totalförsvarets civila del, förslagsvis

X. Arbetsmarknadsdepartementet

Utgifter för totalförsvarets civila del, förslagsvis

XU. Näringsdepartementet

Utgifter för totalförsvarets civila del, förslagsvis

XIV. Miljödepartementet

Utgifter för totalförsvarets civila del, förslagsvis
Summa

480 000 000 kronor

60 000 000 kronor

8 400 000 000 kronor

2 110 000 000 kronor

1 950 000 000 kronor

90 000 000 kronor

380 000 000 kronor

590 000 000 kronor

610 000 000 kronor

30 000 000 kronor

14 700 000 000 kronor

gotab 47515, Stockholm 1994

Proposition 1994/95:100

Jordbruksdepartementet

A 1. Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.

B 1. Statens jordbruksverk

B 2. Stöd till jordbrukets rationalisering, m.m.

B 4. Rådgivning och utbildning

B 5. Omställningsåtgärder i jordbruket m.m.

B 6. Stöd till sockerbruket på Gotland m.m.

B 7. Strukturstöd inom livsmedelssektorn

B 8. Från EG-budgeten finansierat strukturstöd

B 9. Regionala stöd till jordbruket

B 10. Från EG-budgeten finansierade regionala stöd tilljordbruket

B 11. Miljöersättningar inom jordbruket

B 12. Från EG-budgeten finansierade miljöersättningar

B 13. Arealersättning och djurbidrag m.m.

B 14. Intervention och exportbidrag förjordbruksprodukter

B 15. Köp och försäljning av mjölkkvoter

B 16. Räntekostnader för förskotterade arealersättningar,m.m.

C 1. Fiskeriverket

C 2. Främjande av fiskerinäringen

C 3. Strukturstöd till fisket m.m.

C 4. Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisketm.m.

C 5. Bidrag till fiskevård

C 6. Ersättning för intrång i enskild fiskerätt m.m.

D 1. Sametinget

D 2. Främjande av rennäringen

D 3. Prisstöd till rennäringen

D 4. Ersättningar för viltskador m.m.

D 5. Ersättningar på grund av radioaktivt nedfall

D 6. Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m.

Inledning

E 1. Statens veterinärmedicinska anstalt

Regeringens överväganden

Övergripande mål

Resurser 1995/96

Förslag till riksdagsbeslut

E 2. Distriktsveterinärorganisationen:Uppdragsverksamhet

Regeringens överväganden

Förslag till riksdagsbeslut

E 3. Bidrag till distriktsveterinärorganisationen

Regeringens överväganden

Förslag till riksdagsbeslut

E 4. Bidrag till avlägset boende djurägare för veterinärvård

Regeringens överväganden

Förslag till riksdagsbeslut

E 5. Djurhälsovård och dj ursky ddsfrämjande åtgärder

Regeringens överväganden

Förslag till riksdagsbeslut

E 6. Centrala försöksdjursnämnden

Regeringens överväganden

Övergripande mål

Resurser 1995/96

Planeringsram

Förslag till riksdagsbeslut

E 7. Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar

Regeringens överväganden

Förslag till riksdagsbeslut

F 1. Statens utsädeskontroll: Uppdragsverksamhet

Regeringens överväganden

Övergripande mål

Resurser 1995/96

Förslag till riksdagsbeslut

F 2. Bidrag till Statens utsädeskontroll

Regeringens överväganden

Förslag till riksdagsbeslut

F 3. Statens växtsortnämnd

Regeringens överväganden

Övergripande mål

Resurser 1995/96

Förslag till riksdagsbeslut

F 4. Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet

F 5. Bidrag till Statens maskinprovningar

Förslag till riksdagsbeslut

F 6. Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket

Regeringens överväganden

Förslag till riksdagsbeslut

F 7. Bekämpande av växtsjukdomar

Regeringens överväganden

Förslag till riksdagsbeslut

Inledning

B 10. Från EG-budgeten finansierade regionala stöd till
jordbruket

B 14. Intervention och exportbidrag för
jordbruksprodukter

B 16. Räntekostnader för förskotterade arealersättningar,
m.m.

C 4. Från EG-budgeten finansierade strukturstöd till fisket
m.m.

E 2. Distriktsveterinärorganisationen:
Uppdragsverksamhet

G 7. Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad från
EG-budgeten

G 8. Konsument- och marknadsföringsåtgärder inom
livsmedelsområdet

Arbetsmarknadsdepartementet
(tionde huvudtiteln)

Besparingar inom anslag under littera A. Arbetsmarknad m.m.
budgetåren 1995/96 och 1998 (miljoner kronor)